Wikipedia igwiki https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5 MediaWiki 1.39.0-wmf.25 first-letter Midia Ihü kárírí Okwu Ọbanife Okwu ọbanife Wikipedia Okwu Wikipedia Usòrò Okwu usòrò MidiaWiki Okwu MidiaWiki Àtụ Okwu àtụ Nkwadọ Okwu nkwadọ Òtù Okwu òtù TimedText TimedText talk Module Module talk Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Bịafra 0 1569 87314 86976 2022-08-19T22:09:12Z Onyeike Izuchi 13459 /* Abọm Foto */ wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Biafra in its region.svg|thumb|250px|Biafra n'ime Afrịka]] [[Usòrò:Biafra independent state map-en.svg|thumb|250px|Biafra]] [[Usòrò:Flag of Biafra.svg|thumb|250px|Ọkọlọtọ nke Biafra]] '''Bịafra''' bụla obodo ndï Ìgbo, nke pụtara ìhìe n'afọ 1967. Ndï bekee hapụrụ [[Naigeria]] na 1960, wéé nyehachi ndï ala Naigeria obodo ha. Ndï Ìgbo na ndï Hausa, bụ ndi n'achi Naigeria n'oge ahù luru ògù na 1967. ==Agha Biafra na Naigeria== Íhe butere ọgụ ahu: Ufọdụ ndi ụmụ okọrọbia agha nke [[Naigeria]] (ọtụtụ n'ime ha bụ ndi Ìgbo) gbara mgba okpụrụ n'ebe isi ọchichi ndi isi ala anyi Naigeria nọ. Ha sitéré na mgba okpụrụ ahu wéré gbụo ụfọdụ ndi isi ala anyi (ụfọdụ n'ime ha bụ ndi [[Haụsa]]) nke ndi bekee nyefere ọchichi n'aka tụpụ ha hapụ obodo anyi. Ha wéé gbanwe ọchichi obodo anyi ma wéré onye isi agha ha méé ye onye isi ala Naigeria. Aha ya bụ Major Aguiyi Ironsi (Ìgbo). ===Otu obidoro=== Ọtụtụ ndi agha Naigeria bụ ndi Hausa, wéré iwe mmegwata ogbụo [[Major General Aguiyi Ironsi]], ma wéré Gen.Yakubu Gowon (Hausa-Benue) dochie anya ya. N'iwe na ọnuma ha wéré gbuo ọtụtụ ndi Ìgbo bụ ndi isi agha nke Naigeria, ya na ndi Ìgbo aka ha di ọcha nọ n'ala ndi Hausa nke bụ isiala Naigeria. [[Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu|Lt Col. Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu]] bụ onye na achi ndi ọwụwa anyawu Naigeria n'oge ahu, wéré juọ enyem-aka maka igbochi ogbugbu nke ndi Ígbo nọ na ala ndi Hausa, kama ndi n'achi ala anyi egeghi ya ntị. Íhe a méré ndï Igbo, ndi ikwere na ndï Ijaw jiri wéré kewapụ onwe ha na Naigeria. Ha wéré malite kpọwa onwe ha obodo "Bịafra". Ndi nachi ala Naigeria anabataghi ya. Ya mere n'afọ (otu pụkụ,narri ịtolụ,iri isii na asaa) ma ò bụ 1967 obodo Naigeria na ala Bịafra wéé malite ọgụ. Nke gbaruru afọ atọ, ma kwụsin'afọ 1970. ==Lee nke özö== * [[Enugu]] * [[Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu|Chukwuemeka Ojukwu]] ==Abọm Foto== [[File:MIdwest Invasion of 1967 map.svg|MIdwest_Invasion_of_1967_map]] [[File:Bight of Biafra 1841.jpg|Bight_of_Biafra_1841]] [[File:BIAFRA BROADCASTING SERVICE.png|BIAFRA_BROADCASTING_SERVICE]] [[File:ASC Leiden - Rietveld Collection - Nigeria 1970 - 1973 - 01 - 093 New Nigerian newspaper page 7 January 1970. End of the Nigerian civil war with Biafra.jpg|ASC_Leiden_-_Rietveld_Collection_-_Nigeria_1970_-_1973_-_01_-_093_New_Nigerian_newspaper_page_7_January_1970._End_of_the_Nigerian_civil_war_with_Biafra]] ==Jikodo na aga n'ezi== * [http://www.uflib.ufl.edu/maps/AMD8173L.JPG 1660] * [http://hitchcock.itc.virginia.edu/SlaveTrade/collection/large/blaeu01.JPG 1662] * [http://bell.lib.umn.edu/historical/Hafrica.html 1707] * [http://www.uflib.ufl.edu/maps/ALW1663L.JPG 1729] * [http://www.uflib.ufl.edu/maps/MAPAFRICAL001.JPG 1843] * [http://www.lib.msu.edu/coll/main/maps/mapscan/AFthumbs.html Africa - Biafra] * http://www.biafraland.com/ * http://www.worldstatesmen.org/Nigeria.htm#Biafra [[Òtù:Bịafra| ]] [[Òtù:Ákíkó mbu]] mdxtqlvs2di9k9k1uulh8kenl5jxaso Enụgwụ 0 1573 87149 84177 2022-08-19T12:23:46Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Enugu''' ( / eɪ ˈnuː ɡ uː / ( </img> / ) ay-NOO -goo ; Igbo ) <ref>{{Cite book|title=Facts about the world's languages: an encyclopedia of the world's major languages, past and present|first=Jane|author=Garry|publisher=H.W. Wilson|year=2001|isbn=978-0-8242-0970-4}}</ref> <ref>{{Cite book|title=Harmonization and standardization of Nigerian languages|first=Francis O.|author=Egbokhare|publisher=CASAS|year=2002|isbn=978-1-919799-70-4}}</ref> bụ isi obodo [[Ȯra Enugu|Enugu State]] na [[Naijiria]] . Ọ dị na ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria. Obodo ahụ nwere mmadụ 722,664 dịka ngụkọ Naijiria 2006 siri dị. Aha ''Enugu'' sitere na okwu [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]] ''abuo Élu ugwú'' pụtara “elu ugwu” nke na-egosi ọdịdị ala ugwu obodo. Aha Ochi chi obodo ahụ bụ Enugwu Ngwuo, bụ ebe a chọtara oji n’okpuru ya. Enugwu Ngwuo bụ otu n'ime obodo iri mebere agbụrụ Ngwuo, nke a na-akpọkarị ụmụ Ngwuako, onye nna ochie nke ezinụlọ. Ngwuako doziri Udeneogu, dike ya nwa n'elu ugwu (Enu-Ugwu) ka o chebe ebo na mbuso agha. Enugwu Ama Udeneogu, (Enugwu, ala Udeneogu) Ndị mmadụ bi n'elu ugwu wee na-akọ ugbo na ndagwurugwu gbara gburugburu. Ngwuo nwere oke na ebo Oshie n'ebe ndịda, agbụrụ Ojebeogene n'ebe ugwu yana agbụrụ Nkanu n'ọwụwa anyanwụ. Nchọpụta nke coal n'ugbo Enugwu Ngwuo gbadara na ndagwurugwu ahụ, dọtara ndị mmadụ niile na ụdị akụ ọhụrụ a chọtara, na-achọ ụzọ ndụ, na dị ka e gosiri na map nke atụmatụ mbụ maka ụlọ ọrụ gọọmentị, nke aha ya bụ Enugwu. Ọdụdọ gọọmentị Ngwo, nke bụ isi obodo mbụ nke obodo a na-akpọ Enugwu malitere n'ala Ngwuo wee kpọọ ya Enugwu Ngwuo ruo mgbe ọ nwetara ọkwa obodo, e wepụrụ okwu Ngwo maka ịdị mma nke ịkpọpụta okwu, ya mere. obodo nta nke Ngwuo muru obodo nke taa togoro buru nnukwu n'ime obodo, ma na-eto eto, na-ekpube obodo Nkanu di Nike na Akunino gbara ya gburugburu wee gbatịa Neke na Emene. Kamgbe narị afọ nke iri na asaa ebe Enugu dị ugbu a bụ ndị Nike ( /n iː ˈkeɪ / nee-KAY ) nke ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo bi]] ; otu n'ime agbataobi Enugu ka na-ejigide aha ochie obodo ahụ Ogui . Na 1900 South Nigeria Protectorate hiwere site n'aka ndị ọchịchị colonial nke Alaeze Ukwu Britain . Nchọpụta nke coal site n'aka ndị colonial mere ka e wuo okporo ụzọ ụgbọ okporo ígwè Eastern Line iji buru coal si n'ime ime obodo gaa n'ọdụ ụgbọ mmiri [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], obodo e mere maka nzube a dị 243 kilometres (151 mi) south <ref name="easternline">{{Cite book|title=The Nigeria handbook|author=Nigeria, Chief Secretary's Office|edition=10|location=Eastern Line|publisher=Government Printer, Lagos|year=1933}}</ref> nke ana akpo Enugu Coal Camp. A kpọgharịrị Enugwu aha ya bụ naanị ''Enugu'' wee wulite ya dịka otu n'ime obodo ole na ole dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka sitere na kọntaktị Europe. Ka ọ na-erule 1958 Enugwu nwere ihe karịrị ndị ọrụ coal 8,000. {{As of|2005}} ọnweghị nnukwu ọrụ ngwupụta coal fọdụrụ n'obodo ahụ. Enugwu ghọrọ isi Ochichi obodo Eastern Region ka Naijiria nwechara nnwere onwe na 1960; mgbanwe mgbanwe mpaghara na 1967, 1976 na 1991 mere ka Enugwu bụrụ isi obodo nke steeti Enugu ugbu a. Na iri ato Mee 1967 ka a kpọpụtara Enugwu isi obodo [[Bịafra|Republic of Biafra]] dị mkpụmkpụ; n'ihi na a mara Enugwu ka "isi obodo Igbo ." Ka ndị agha Naịjirịa nwụchiri Enugwu, e bufere isi obodo Biafra [[Umuahia|n'Umuahia]] . N'afọ Otu puku nari iiyolu na iri ano na ise ka ndị Briten malitere mkparịta ụka ha na ụmụafọ ala ahụ ga-abụ Enugwu gbasara inweta ya iji dọba okporo ụzọ ụgbọ okporo ígwè Eastern Line na ịrụ ụgbọ okporo ígwè. Ụlọ mbụ e wuru n'ebe ahụ bụ na ebe obibi nwa oge nke nwere ụlọ apịtị ndị Igbo nke WJ Leck na ụfọdụ ndị Europe bi na Hill-top, bụ nanị larịị dị n'elu ihe mkpuchi ahụ na-atụgharị n'ihu ugwu Milliken. Ihe ochie nke ebe obibi ochie nke ndị colonial a na-akpọ "European quarters" ka na-ejupụta na Hill-top, nke dị n'akụkụ obodo Enugwu-Ngwo. Obodo ọzọ a maara dị ka ''Ugwu Alfred'' (Igbo: Alfred's Hill) ma ọ bụ "Alfred's Camp", nke otu Alfred Inoma (onye ndu ndị ọrụ amaala si [[Onịchạ|Onitsha]] ) na ndị ọrụ ya bi, dị n'akụkụ ugwu. <ref name="history">{{Cite journal|title=Explaining Inter-Ethnic Coexistence and Harmony in Enugu city, Southeastern Nigeria|first=Akachi Cornelius|author=Odoemene|pages=6–8|url=https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:1alpOUdSuSAJ:iussp2009.princeton.edu/download.aspx%3FsubmissionId%3D90623+Explaining+Inter-Ethnic+Coexistence+and+Harmony+in+Enugu+city,+Southeastern+Nigeria&hl=en&pid=bl&srcid=ADGEESgfS7i6J5YxEHceZG9ZdYv4g-HjZ0RCwIB9FM-Vpduh8FvNUlYWg1i3wI35yKyQMX7UIMcLfOqdeP4VfHoq4mAbwHgRo-R3cI2sVQ_QQOggYXkYwXEExnHv_mizVboLDEc03SFo&sig=AHIEtbTZa9w6FJWeoGADzwaG2fxd2m4y9g}}</ref> <ref name="townhist">{{Cite book|title=Management of environmental problems and hazards in Nigeria|first=H. Chike|author=Mba|publisher=Ashgate Publishing, Ltd|year=2004|isbn=978-0-7546-1394-7|url=https://books.google.com/books?id=UBtILsKGKIcC&pg=PA291}}</ref> Ka ndị Briten nwetachara ala ahụ, [[Frederick Lugard]], bụ Gọvanọ Naịjiria n’oge ahụ, kpọpụtara aha ya bụ colliery wuru n’ala ala Udi Hills ''Enugu Coal Camp'' iji mata ọdịiche dị na ya na Enugwu Ngwo <ref name="cap">Williams, p. 196.</ref> nke na-ele obodo ahụ anya site n’elu elu. akpukpa n'odida anyanwu Enugu. <ref>{{Cite book|title=Eastern Nigeria: a geographical review|first=Barry|author=Floyd|publisher=Praeger|year=1969}}</ref> Ebe mbụ a na-egwupụta coal na mpaghara Enugwu bụ Udi nke mepere n'afọ 1915 bụ nke e mechiri afọ abụọ ka e mesịrị were dochie anya ogbunigwe Iva Valley. <ref name="coal">Udo, pp. 196–197.</ref> <ref name="nigpolitic">Sklar, pp. 207–210.</ref> Enugwu ghọrọ nnukwu ebe a na-egwupụta coal na naanị nke dị mkpa na West Africa. <ref name="history" /> Ụzọ ụgbọ okporo ígwè Eastern Line nke jikọtara Enugu na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] bụ nke arụchara n'afọ 1916 iji bupụ coal site n'ọdụ ụgbọ mmiri ya <ref name="easternline" /> <ref name="coal" /> nke e ji mee obodo ahụ maka nke a. <ref>Williams, p. 200.</ref> Enugwu ghọrọ otu n'ime obodo ole na ole dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka emepụtara site na mmekọrịta ya na ndị Europe. <ref name="town">Udo, p. 88.</ref> Ka ọ na-erule n'afọ 1916, gọọmentị colonial hibere akụkụ nke Enugwu edobere maka ndị Europe. Ebe a maara ugbu a dị ka Government Reserved Area (GRA) ghọrọ European Quarters nke dị n'ebe ugwu nke Osimiri Ogbete; N'akụkụ nke a bụ akụkụ e mepụtara maka ndị bi n'Africa nke dị na ndịda nke osimiri ahụ. Mpaghara a wuru n'Enugwu nwere mpaghara abụọ a, ma ka ọ na-erule afọ 1917 obodo ahụ nwetara ọkwa obodo. N'akụkụ Africa nke obodo ahụ ngwa ngwa nke ndị ọrụ na-akwaga mba ọzọ kpalitere mmepe nke ogige squatter na Udi Hills n'akụkụ ebe a na-egwupụta coal na Ndagwurugwu Iva. <ref name="townhist" /> Na 1938 Enugwu ghọrọ isi obodo nchịkwa nke Eastern Region . Ọnụ ọgụgụ ndị na-egwu kol n'Enugwu tolitere site na puku isii (n'ime ọtụtụ ndị Udi ) na 1948 ruo 8,000 na 1958. Ndị obodo Enugwu gbagoro nke ukwuu site na nrụpụta ya; Ndị bi n'obodo ahụ ruru 62,000 na 1952. <ref name="nigpolitic">Sklar, pp. 207–210.</ref> Ngwuputa ogbunigwe n'Enugwu na-enwe ọgba aghara mgbe ụfọdụ, dịka ihe mere na 18 Nọvemba 1949 gosipụtara mgbe ndị uwe ojii gbagburu ndị ogbunigwe 21 ma gbuo mmadụ iri ise na otu merụrụ ahụ n'okpuru ọchịchị Britain. Mgbuchapụ a bịara mara dị ka "Mgbapụ Ndagwurugwu Iva" <ref>{{Cite book|title=Towards a comparative history of coalfield societies Studies in labour history|first=Stefan|author=Berger|publisher=Ashgate Publishing, Ltd|year=2005|isbn=978-0-7546-3777-6|url=https://books.google.com/books?id=Hm95KBSc-kwC&pg=PA142}}</ref> kpalitere echiche ndị mba ma ọ bụ "Zikist" n'etiti ọtụtụ ndị Naijiria, ma karịsịa n'etiti ndị Naijiria ọwụwa anyanwụ. <ref name="cap">Williams, p. 196.</ref> <ref name="nigpolitic" /> <ref name="coleman">Coleman, pp. 296—302.</ref> "Zikisim" bụ otu mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị nke e mere site na mmasị [[Nnamdi Azikiwe|Mmahadum Nnamdi Azikiwe]] bụ onye ama ama na National Council of Naijiria na Cameroons (NCNC). Mgbụgba égbè ahụ ziri ezi mgbe oge ọgba aghara gasịrị mgbe ndị na-egwupụta akụ́kụ́ kpasuru iwe n'ihi nkwenkwe bụ́ na ndị ọrụ nchịkọta na-egbochi ụgwọ ọrụ ha zuru ezu, bụ́ nkwenkwe nke ndị nta akụkọ na-akwado mba ahụ kwadoro. Ọtụtụ n'ime ndị Zikists gbalịrị iji égbè Iva Valley gbaa ebumnobi ime obodo ha ma chụpụ ọchịchị alaeze ukwu Britain, na Naijiria. <ref name="coleman" /> E bipụtakwara nkọwa gbasara ihe ahụ merenụ n’akwụkwọ ndekọta onye Britain bi n’Enugwu n’oge ahụ bụ James Stewart Smith. <ref>[https://www.repository.cam.ac.uk/handle/1810/310854 ''The Last Time'', ebook pages pp216-226], by James Stewart Smith (Privately Published, 2019). </ref> === Nnwere onwe, agha, na mgbe === Enugwu ghọrọ obodo n'afọ 1956 ebe Umaru Altine buru onye isi obodo mbụ. <ref name="nigpolitic">Sklar, pp. 207–210.</ref> Ka afọ anọ gachara, Naịjirịa nwetara nnwere onwe na 1960. Na 27 Mee 1967 ọchịchị Naijiria kewara mpaghara ọdịda anyanwụ, ugwu na ọwụwa anyanwụ gaa na steeti iri na abụọ <ref name="date">{{Cite book|title=Civil wars of the world: major conflicts since World War II, Volume 2|first=Karl R.|author=DeRouen|publisher=ABC-CLIO|year=2007|isbn=978-1-85109-919-1|url=https://books.google.com/books?id=nrN077AEgzMC&pg=PA582|location=27 May 1967}}</ref> wee mee Enugwu isi obodo steeti Ọwụwa Anyanwụ ọhụrụ. <ref name="town">Udo, p. 88.</ref> Na 30 May 1967 ka a kpọpụtara Enugwu isi obodo [[Bịafra|Republic of Biafra]] nke dị mkpụmkpụ, nke e mebere na steeti ọwụwa anyanwụ Naijiria nke East Central, [[Ȯra Cross River|Cross River]] na [[Ȯra Rivers|Rivers]] . <ref>{{Cite book|title=Encyclopedia of African history, Volume 1 Encyclopedia of African History|first=Kevin|author=Shillington|publisher=CRC Press|year=2005|isbn=978-1-57958-453-5}}</ref> <ref>{{Cite book|title=African Studies in Geography from Below|first=Michel Ben|author=Arrous|publisher=African Books Collective|year=2009|isbn=978-2-86978-231-0|url=https://books.google.com/books?id=4PQK68LNtjcC&pg=PA98}}</ref> Ojukwu kwuputara Biafra n'ihi Eastern Nigeria ka ndị otu ha wakporo ma merụọ ahụ ma gbuo n'ụdị mwakpo agbụrụ nke ụfọdụ agbụrụ ndị ọzọ malitere n'akụkụ ndị ọzọ nke mba ahụ na-esochi mbuso agha nke mbụ nke ọtụtụ ndị ọrụ Igbo kpara, bụ nke ndị isi ugwu. Egburu ndị ndu Naijiria na ndị ọzọ. Ndị na-amakarị ndị Igbo ọwụwa anyanwụ Naijiria bụ ndị [[Ndi Haụsa|Hausa]] / Fulani bi na ugwu Naijiria. <ref>{{Cite book|title=Ethics and nostalgia in the contemporary novel|first=John J.|author=Su|publisher=Cambridge University Press|year=2005|isbn=978-0-521-85440-5|url=https://books.google.com/books?id=63m5qv0qlgMC&pg=PA146}}</ref> Agha nke sitere n'ebe ugwu na nkewa (1967-1970) na mwakpo na-aga n'ihu na-awakpo ndị Igbo nọ n'akụkụ ndị ọzọ nke Nigeria na-eduga <ref name="cap">Williams, p. 196.</ref> Igbo ndị si ugwu na ọdịda anyanwụ Nigeria ịlaghachi na mpaghara "ụmụ amaala" ha na ọwụwa anyanwụ Nigeria na Enugwu ghọrọ ebe njem. Radio Biafra, ọzọ bụ Voice of Biafra (nke bụbu East Nigerian Broadcasting Service), bụ nke hiwere isi n'Enugwu; <ref>{{Cite book|title=Broadcasting on the Short Waves, 1945 to Today|first=Jerome S.|author=Berg|publisher=McFarland|year=2008|url=https://books.google.com/books?id=Ux9fZj6izuEC&pg=PA177|isbn=978-0-7864-3674-3}}</ref> site na ebe a ka onye ndu Biafra, [[Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu]], kwusara okwu na okwu nduhie nye Biafra na Naijiria. <ref>{{Cite news|title=Biafran leader looks back|first=Barnaby|author=Phillips|date=29 January 2000|work=BBC News|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/from_our_own_correspondent/622398.stm|accessdate=2010-06-13}}</ref> <ref>{{Cite journal|title=Nigeria: Drums of Defeat|date=6 October 1967|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,844010,00.html|accessdate=2010-06-13}}</ref> N'ihi agha ahụ, Enugwu hụrụ mbelata na ọnụ ọgụgụ ndị na-abụghị ndị Igbo, karịsịa ndị na-abụghị ndị ọwụwa anyanwụ Nigeria. <ref name="history" /> N'abalị anọ nke ọnwa Ọktoba Otu puku nari itolu iri ano na ano ndị agha Naịjirịa jiri ngwa agha tụgbuo Enugwu n'ebe dịpụrụ adịpụ n'ókè ha tupu ha eweghara ya ka otu izuụka gachara, obere oge ka nke a gachara [[Umuahia]] ghọrọ isi obodo ọhụrụ nke mba ahụ. <ref>{{Cite book|title=Frontiersmen: warfare in Africa since 1950|first=Anthony|author=Clayton|publisher=Taylor & Francis|year=1999|isbn=978-1-85728-525-3|url=https://books.google.com/books?id=Zg5hipdurBkC&pg=PA94}}</ref> Ọtụtụ afọ ka Republic of Biafra laghachiri na Naijiria, a ka na-ewere Enugwu ka "isi nime obodo Igbo." <ref name="cap" /> <ref name="minahan">{{Cite book|title=Encyclopedia of the Stateless Nations: S-Z|first=James|author=Minahan|publisher=Greenwood Publishing Group|year=2002|isbn=978-0-313-32384-3|url=https://books.google.com/books?id=K94wQ9MF2JsC&pg=PA762}}</ref> [[Usòrò:Enugu_satellite_map.jpg|alt=A satellite image of Enugu and other towns that surround it with rivers and hills visible|thumb| Foto Satellite nke Enugwu na obodo ndị ọzọ gbara ya gburugburu. Enwere ike ịhụ escarpment Enugu n'aka ekpe ebe ọ nwere agba dị ọkụ; Enwere ike ịhụ osimiri Nyaba na ala.]] N'agbanyeghị aha ya pụtara ''ugwu ugwu'' n'asụsụ Igbo, <ref name="town">Udo, p. 88.</ref> <ref name="cap">Williams, p. 196.</ref> Enugu dina n'ụkwụ escarpment ọ bụghị ugwu. <ref name="coal">Udo, pp. 196–197.</ref> Enugwu dị na gafere mmiri oku mmri <ref>Udo, p. 89.</ref> na ọdọ mmiri Benue ma nwee coal kachasị mma na mpaghara a. <ref name="wrightcoal">{{Cite book|title=Geology and mineral resources of West Africa|first=J. B.|author=Wright|publisher=Springer|year=1985|isbn=978-0-04-556001-1|url=https://books.google.com/books?id=YBDbdZrHosMC&pg=PA116|location=Coal}}</ref> Nkume okpuru ulo Precambrian dị na mpaghara a ka ejiri sedimenti na-ebu coal sitere na afọ Cretaceous na Tertiary machie. <ref>{{Cite book|title=Coal geology|first=Larry|author=Thomas|edition=reprint|publisher=John Wiley and Sons|year=2002|isbn=978-0-471-48531-5|url=https://books.google.com/books?id=4oYWx90ybY8C&pg=PA64|location=Nigeria}}</ref> Oghere coal na mpaghara Enugu dị n'agbata 1 and 2 metres (3.3 and 6.6 ft) na ọkpụrụkpụ ma ekwuru na ihe nchekwa ihe karịrị nde tọn 300. <ref name="wrightcoal" /> Ugwu Enugu nke dị na oke nwere ike iru 1,000 metres (3,300 ft) . Ugwu elu gbara Enugwu gburugburu ka ọtụtụ akụkụ bụ n'okpuru nkume aja, ebe ala dị larịị bụ n'okpuru ala site na shale . Ọtụtụ n'ime escarpment nke sitere Enugwu ruo Orlu bụ nke ala na ebili mmiri mebiri. <ref name="geo" /> Akụkụ ala ndị ọzọ dị n'Enugwu gụnyere ọdọ mmiri Nike dị nso nke arụrụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ Nike Lake. <ref name="cap" /> Osimiri Ekulu, Asata, Ogbete, Aria, Idaw na Nyaba bụ osimiri isii kacha ukwuu dị n'obodo ahụ. <ref name="unipop">{{Cite journal|title=Topographic constraints to urban land uses in Enugu, Nigeria|first=G.E.K.|author=Ofomata|journal=Landscape and Urban Planning|volume=28|issue=2–3|date=April 1994|doi=10.1016/0169-2046(94)90003-5}}</ref> Osimiri Ekulu bụ mmiri kachasị ukwuu n'ime obodo Enugwu <ref name="ekulu">{{Cite journal|title=Heavy Metals Concentrations in Coal and Sediments from River Ekulu in Enugu, Coal City of Nigeria|first=E. O.|author=Adaikpoh|url=https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:3efcjMgULkcJ:tspace.library.utoronto.ca/bitstream/1807/6458/1/ja05049.pdf+Heavy+Metals+Concentrations+in+Coal+and+Sediments+from+River+Ekulu+in+Enugu,+Coal+City+of+Nigeria&hl=en&pid=bl&srcid=ADGEESi-sD-jmtE0n-fNrmd1nsy-exSu6jytE0H-wRMng4ko-dD7brhH5KMz2V3pFguUf0FN7UYJV67DSoGm-taMcDZAYi6cGuobLIPuH4LErjS4PDIJGXCRj1cUpYLESQgDXA3l1vJ6&sig=AHIEtbTr8pw8OahmKgg-3ETf9lEYJnvHNQ}}</ref> na mmiri mmiri ya na-enye aka n'akụkụ akụkụ mmiri nke obodo ahụ. <ref name="geo">{{Cite journal|title=Water resources problems in the Enugu area of Anambra State, Nigeria|first=B. C, E.|author=Egboka|pages=95, 97|url=https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:lP8KpjBsxXAJ:iahs.info/redbooks/a153/iahs_153_0095.pdf+Water+resources+problems+in+the+Enugu+area+of+Anambra+State,+Nigeria&hl=en&pid=bl&srcid=ADGEESiKz78Putxj1jEBX1ouqr8csf9aTx2-D8cZrhRLVZn4tc_KLhWPjHSPSnpeQKm0Ry8neEQdxW9ffJlkOnyKGWk8gM8sWE-v-d8TLP3SWCWQ9kdKKPhUuS2WOaobztYQUFyLwLt9&sig=AHIEtbSWjhXttEx9QpfIudiBw9HWxw9aKg|year=1985}}</ref> [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Nigerian state capitals]] f456qknv5m7tizam5oozs5syxqjncxl Abá 0 2187 87195 83047 2022-08-19T12:46:23Z Chinaza 001 13950 Added databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Locator Map Aba-Nigeria.png|thumb|Ebe Aba no na Naigeria]] '''Abá''' bu [[ama ukwu]] nọ na ebe odida anyanwu [[Naigeria|Naijeria]]. Ono n'ime [[Ȯra Abia|Nkeji Ochíchí wų Abia]]. Aba nwèrè oshimiri nke ha kpòrò ''Aba''. Otu oke [[ndi Igbo]], ndi nke ana-kpo ndi ''[[Ngwa]]'' bi n'Aba na nnukwu. Njirimara Aba ǫzǫ bų izų ahia. A na azų ahia ǫfuma n'Aba. Ahia ama ǫfųma dį na ala a bų * Ahia Ariaria - a na ere igbe, akwa ǫhųrų, ihe ųlǫ na ihe ndi ǫzǫ, * Ahia ǫhųrų - a na ere ihe eji esi nni, akwa ochie, * Ahia cemeteri - a na ere ihe nni ebe o dį ukwuu. {{commons|Category:Aba, Nigeria|Abá}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Ȯra Abia]] 5ztimpbu35azqvcd1lvtkry1j53tjio Abia 0 2197 87198 74341 2022-08-19T12:49:58Z Chybaby 07031340067 13942 Added databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} * Ọdụ ụgbọ elu Austin-Bergstrom International Airport na Austin, Texas, United Steeti * Akwụkwọ nrite ụlọ ọrụ Australian Book, onyinye agụmagụ akwụkwọ na ụlọ ọrụ nke mba * [[Ȯra Abia|Abia State]], steeti na ndịda ọwụwa anyanwụ Naijiria ** Abia Steeti mahadum ** Abia Steeti Polytechnic ** Abia Warriors FC, based no na n'ime mbana Umuahia, Abia State * Abia de las Torres, obodo dị na mpaghara Palencia, Castile na León, Spain. * Abia de la Obispalía, obodo na Cuenca, Castile-La Mancha, Spain * Abia Community, otu okpuru ọchịchị na kansụl obodo na Maseru Municipality na Maseru District nke Lesotho. * Abia (Messenia), obodo Messenia oge ochie, nke Avia, Messenia, Peloponnese, Greece ji ugbu a. * Abia Town, Enugu State, town in Enugu State, Nigeria [[Òtù:Steeti Naịjirịa]] 18z5mojqjt4lza3127lavpuomaq4fg9 Ahiri ishi nkeji obodo 0 2310 87252 58868 2022-08-19T14:09:48Z Viva33 12972 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} The following is a list of [[Nigeria]]n [[States no n'ime Naigeria|state]] capitals. {| class="wikitable" |- bgcolor="cccccc" !State !Capital |- |[[Abia State]] |[[Umuahia]] |- |[[Adamawa State]] |[[Yola]] |- |[[Akwa Ibom State]] |[[Uyo]] |- |[[Anambra State]] |[[Awka]] |- |[[Bauchi State]] |[[Bauchi]] |- |[[Bayelsa State]] |[[Yenagoa]] |- |[[Benue State]] |[[Makurdi]] |- |[[Borno State]] |[[Maiduguri]] |- |[[Cross River State]] |[[Calabar]] |- |[[Delta State]] |[[Asaba]] |- |[[Ebonyi State]] |[[Abakaliki]] |- |[[Edo State]] |[[Benin City]] |- |[[Ekiti State]] |[[Ado Ekiti]] |- |[[Enugu State]] |[[Enugu]] |- |Federal Capital Territory |[[Abuja]] |- |[[Gombe State]] |[[Gombe]] |- |[[Imo State]] |[[Owerri]] |- |[[Jigawa State]] |[[Dutse]] |- |[[Kaduna State]] |[[Kaduna]] |- |[[Kano State]] |[[Kano]] |- |[[Katsina State]] |[[Katsina]] |- |[[Kebbi State]] |[[Birnin Kebbi]] |- |[[Kogi State]] |[[Lokoja]] |- |[[Kwara State]] |[[Ilorin]] |- |[[Lagos State]] |[[Ikeja]] |- |[[Nasarawa State]] |[[Lafia]] |- |[[Niger State]] |[[Minna]] |- |[[Ogun State]] |[[Abeokuta]] |- |[[Ondo State]] |[[Akure]] |- |[[Osun State]] |[[Osogbo]] |- |[[Oyo State]] |[[Ibadan]] |- |[[Plateau State]] |[[Jos]] |- |[[Rivers State]] |[[Port Harcourt]] |- |[[Sokoto State]] |[[Sokoto]] |- |[[Taraba State]] |[[Jalingo]] |- |[[Yobe State]] |[[Damaturu]] |- |[[Zamfara State]] |[[Gusau]] |- |} [[Òtù:Nigerian state capitals| ]] [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria| ]] [[Òtù:Ndetu Nigeria]] [[Òtù:Ora no na ime Naigeria]] tu5d2rbxz11cwdcvajqb30hrb5ea7bj Ọ̀hà Ọmambala 0 2314 87144 84038 2022-08-19T12:20:56Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {| border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" width="240" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align="right" |align="center" colspan="3" bgcolor="#d3d3d3"|<span style="font-size:large;">'''Ȯra Anambra'''</span><br /><span style="font-size:x-small;">[[List of Nigerian state nicknames|State nickname]]: Light of the Nation</span> |- !align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Location |- !align="center" colspan="3"|[[Usòrò:Nigeria Anambra State map.png|200px|Location of Anambra State in Nigeria]] |- !align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Statistics |- |align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian state governors|Governor]]''' |colspan="2" valign="top"|[[Charles Chukwuma Soludo]] ([[All Progressives Grand Alliance|APGA]]) |- !align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by date of statehood|Date Created]] |colspan="2" valign="top"|[[27 Ọgọọst]] [[1991]] |- !align="left" valign="top"|[[List of Nigerian state capitals|Capital]] |colspan="2" valign="top"|[[Awka]] ''(ndị Igbo: Óká)'' |- !align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by area|Area]] |colspan="2" valign="top"|4,844&nbsp;km²<br /> [[List of Nigerian states by area|Ranked 35th]] |- |align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian states by population|Population]]''' <br /> 1991 Census <br /> 2006 est. |align="left" valign="top"| [[List of Nigerian states by population|Ranked 10th]]<br /> N/A <br /> 4,182,032 |- !align="left" valign="top"|ISO 3166-2 |colspan="2" valign="top"|NG-AN |- |'''Website''' ||[http://services.gov.ng/anambra services.gov.ng/anambra] |} '''Ȯra Anambra''' ''(Anambra State)'' bu state no n'ime [[Naigeria]]. [[Ndi Igbo]] biri ngana na onu agugu hiri nne. Ya na [[Ȯra Imo]] ''(Imo State)'' bu ebe ndi Igbo na kpo obi wo, ebe ''Obi Ala ndi Igbo'' ([[bekee]]:''Heart of Igboland''). [[Usòrò:Abagana, Anambra State masquerade, Head.jpg|thumb|Abagana, Anambra State masquerade]] ==Lee nke ozo== * [[Ora no na ime Naigeria]] * [[Onịchạ]] * [[Oshimiri Orimiri]] {{commons|Category:Anambra State|Ȯra Anambra}} {{Ȯra no n'ime Naigeria}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ȯra Anambra| ]] s9vjt8ww6jiqz0btcj9o6pqb79k1pgz Ȯra Enugu 0 2319 87194 68794 2022-08-19T12:46:10Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {| border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" width="240" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align="right" |align="center" colspan="3" bgcolor="#d3d3d3"|<span style="font-size:large;">'''Ȯra Enugu'''</span><br /><span style="font-size:x-small;">[[List of Nigerian state nicknames|State nickname]]: Coal City State</span> |- !align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Location |- !align="center" colspan="3"|[[File:Nigeria Enugu State map.png|200px|Location of Enugu State in Nigeria]] |- !align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Statistics |- |align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian state governors|Governor]]''' |colspan="2" valign="top"|[[Sullivan Chime]] ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]]) |- !align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by date of statehood|Date Created]] |colspan="2" valign="top"|[[27 Ọgọọst]] [[1991]] |- !align="left" valign="top"|[[List of Nigerian state capitals|Capital]] |colspan="2" valign="top"|[[Enugu|Énúgw'ũ]] |- !align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by area|Area]] |colspan="2" valign="top"|7,161&nbsp;km²<br />[[List of Nigerian states by area|Ranked 29th]] |- |align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian states by population|Population]]''' <br /> 1991 Census <br /> 2006 est. |align="left" valign="top"| [[List of Nigerian states by population|Ranked 22nd]]<br /> N/A <br /> 3,257,298 |- !align="left" valign="top"|Dialling code |colspan="2" valign="top"|042 |- !align="left" valign="top"|ISO 3166-2 |colspan="2" valign="top"|NG-EN |- |'''Website''' ||[http://www.enugustate.gov.ng/ enugustate.gov.ng] |} '''Ȯra Enugu''' ''(Enugu State) ''bu state no n'ala [[Naigeria]]. Isi ya bukwa ebe ana [[Enugu|Énúgw'ũ]] ''(Enúgwu; Enugu)''. Ekere Enugu State na ala bukwa nke [[Anambra State]]. ==Lee nke ozo== * [[Ora no na ime Naigeria]] {{Ȯra no n'ime Naigeria}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ȯra Enugu| ]] 4jx2v6xbzfmffbl6ebns7wbdr6n8c5o Eluàlà 0 2342 87217 68349 2022-08-19T13:13:25Z Nzechimere 13295 tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:LocationAfrica.png|thumb|250px|Elu Àlà n'ụwà]] '''Elu Àlà''' bụ asaàlà n'uwa nka. Ndi ọkà mmụta sayensị chere na Afrịka bụ ebe ndị mmadụ mbu biara n'uwa. Igbo bụ asụsụ a na-asu n'ebe ọwụwa anyanwụ [[Naigeria|Naijeria]], ndi na asu asụsụ a bu Ndị Igbo. Igbo bụ asụsụ puru iche, ndi na asu ya pukwara iche. [[Òtù:Afrịka]] sb54onjdaeide4t6b827nldvjifj9oa Antarctica 0 2345 87468 65607 2022-08-20T10:30:09Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Antarctica''' bu ala di ju oyi no na okpuru uwa. Ala ahu nile bu miri shiri ike nka nkuma (block). ==Lee nke ozo== * [[Arctic]] * [[Afrịka]] * [[Amerikạ]] * [[Asia]] * [[Obodo Békè]] <!--europe--> * [[Ostraliya]] <gallery> File: 061212-nordkapp.jpg File:GletscherMM.jpg File:Fryxellsee Opt.jpg File:Mount Erebus Aerial 2.jpg File:Aurore australe - Aurora australis.jpg </gallery> {{ÉdéNtạ}} {{Commons}} [[Òtù:Obodo ukwu]] [[Òtù:Continents]] 6097q0xxv846gada81fvamwakgrd1la Amerikạ 0 2359 87521 57437 2022-08-20T10:47:39Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amerika''' nwere ike bu: * Aha ana-kpo ala '''[[Njikota Obodo Amerika]]''' (USA) * Aha obodo ukwu bu '''[[Olile anyanwu Amerika]]''' (North America) na '''[[South Amerika]]''' * '''[[Amerikas]]''' {{Disambiguation}} 4s9is5zn6j4bupnngkn5jlq3ds86lv9 Amerikas 0 2366 87523 72132 2022-08-20T10:48:10Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Ákwúkwó orünotu:LocationAmericas.png|thumb|250px|Ebe ala Amerikas no n'uwa]][[Ákwúkwó orünotu:N&SAmerica-pol.jpg|thumb|250px|Ala no na Amerika nile (CIA mere map nke)]] Ebe '''''Amerikạ''''' bu ebe obodo ukwu nwere ndi [[Njikọ̀taọ̀hà]], na [[Kánada]], na [[Brazil]]. Obodo ukwu ahu di na abwo: ana-kpo ebe elu ya, ''[[North Amerika]]''. Ala Njikọ̀taọ̀hà, Kánada, na [[Mexico]] no nga na. Ebe okpuru ya ana-kpo ''[[South Amerika]]''. Nke bu ebe ala Brazil na [[Argentina]] no. ==Lee nke ozo== * [[Afrịka]] * [[Antarctica]] * [[Asia]] * [[Obodo Békè]] * [[Ostraliya]] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Amerika]] f4b425gthlxyd48xtlmelxhiuq67se8 Abdulsalami Abubakar 0 2367 87199 63250 2022-08-19T12:50:22Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{databox}} General '''Abdulsalami Abubakar''', bula onye General ndi Army, bula onye ishi [[Naigeria]] mgbe [[Sani Abacha]] wuru. Obu ya mere ndi madu bi la Naigeria mee vote ta elect onye gi bu ''[[President of Naigeria|president]]''. ==Lee nke ozo== * [[President of Naigeria]] * [[Olusegun Obasanjo]] {{President nke Naigeria}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:President of Naigeria]] 63d90rr9iw89xbif3mp3k2yeqm67js8 All Nigeria People's Party 0 2380 87665 58411 2022-08-20T11:30:06Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {| class="toccolours" style="width: 24em; font-size: 90%;" cellspacing="5" align="right" |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- ! colspan="2" style="text-align: center; font-size: larger;" | '''All Nigeria Peoples Party''' |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- | colspan="2" style="padding: 1em 0; text-align: center;" | [[Usòrò:anpp.JPG]] |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- style="vertical-align: top; text-align: left;" | '''Chairman''' | Alh Modu Sherif |- style="vertical-align: top; text-align: left;" | '''Secretary''' | Nya E. Asuquo |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- style="vertical-align: top; text-align: left;" | '''Founded''' | [[1998]] |- style="vertical-align: top; text-align: left;" |'''Headquarters''' | Bassan Plaza Plot 759, Central Business Area, [[Abuja]] |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- style="vertical-align: top; text-align: left;" |{{nowrap| '''Political Ideology'''}} | [[Conservatism]] |- style="vertical-align: top; text-align: left;" |'''Colours''' | [[Green]], [[White]], [[Blue]] |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- style="vertical-align: top; text-align: left;" |'''Website''' | [http://www.inecnigeria.org/index.php?do=political&id=9], |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- style="vertical-align: top; text-align: left;" |'''See also''' |[[List of political parties in Nigeria|Political parties na Naigeria]] |} {{Databox}} '''All Nigeria People's Party (ANPP)''' bu otu ''political party'' no n'ime government [[Naigeria]]. Nde na nwere ndi ruru asaa bu governors na states no la Naigeria. ==Lee nke ozo== * [[List of Nigerian state governors|Nde bu governors na states Naigeria]] * [[List of political parties in Nigeria|''Political parties'' no la Naigeria]] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ọtú ndọ-ndọ nor na Naigeria]] 13762jia3bjl00xm3hbz57hij3gxqcs 87669 87665 2022-08-20T11:31:01Z Timzy D'Great 12485 wikitext text/x-wiki |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- ! colspan="2" style="text-align: center; font-size: larger;" | '''All Nigeria Peoples Party''' |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- | colspan="2" style="padding: 1em 0; text-align: center;" | [[Usòrò:anpp.JPG]] |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- style="vertical-align: top; text-align: left;" | '''Chairman''' | Alh Modu Sherif |- style="vertical-align: top; text-align: left;" | '''Secretary''' | Nya E. Asuquo |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- style="vertical-align: top; text-align: left;" | '''Founded''' | [[1998]] |- style="vertical-align: top; text-align: left;" |'''Headquarters''' | Bassan Plaza Plot 759, Central Business Area, [[Abuja]] |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- style="vertical-align: top; text-align: left;" |{{nowrap| '''Political Ideology'''}} | [[Conservatism]] |- style="vertical-align: top; text-align: left;" |'''Colours''' | [[Green]], [[White]], [[Blue]] |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- style="vertical-align: top; text-align: left;" |'''Website''' | [http://www.inecnigeria.org/index.php?do=political&id=9], |- | colspan="2" bgcolor="{{{{{party_articletitle}}}/meta/color}}"| |- style="vertical-align: top; text-align: left;" |'''See also''' |[[List of political parties in Nigeria|Political parties na Naigeria]] |} {{Databox}} '''All Nigeria People's Party (ANPP)''' bu otu ''political party'' no n'ime government [[Naigeria]]. Nde na nwere ndi ruru asaa bu governors na states no la Naigeria. ==Lee nke ozo== * [[List of Nigerian state governors|Nde bu governors na states Naigeria]] * [[List of political parties in Nigeria|''Political parties'' no la Naigeria]] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ọtú ndọ-ndọ nor na Naigeria]] 4io3284crrfckhcows0011tn3twudrq 87676 87669 2022-08-20T11:32:50Z Timzy D'Great 12485 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''All Nigeria People's Party (ANPP)''' bu otu ''political party'' no n'ime government [[Naigeria]]. Nde na nwere ndi ruru asaa bu governors na states no la Naigeria. ==Lee nke ozo== * [[List of Nigerian state governors|Nde bu governors na states Naigeria]] * [[List of political parties in Nigeria|''Political parties'' no la Naigeria]] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ọtú ndọ-ndọ nor na Naigeria]] rgsusu2jsss5x1ovh4qimd9s7j3dj63 87681 87676 2022-08-20T11:33:49Z Timzy D'Great 12485 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''All Nigeria People's Party (ANPP)''' bu otu ''political party'' no n'ime government [[Naigeria]]. Nde na nwere ndi ruru asaa bu governors na states no la Naigeria. ==Lee nke ozo== * [[List of Nigerian state governors|Nde bu governors na states Naigeria]] * [[List of political parties in Nigeria|''Political parties'' no la Naigeria]] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ọtú ndọ-ndọ nor na Naigeria]] kwpm10ejtz35gl0uqvx0sne9fkvr9si All Progressives Grand Alliance 0 2381 87687 72001 2022-08-20T11:34:56Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''All Progressives Grand Alliance (APGA)''' bu otu ''political party'' no n'ime government [[Naigeria]]. Ndi na nwere otu madu bu onye governor na state no na Naigeria. [[Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu]] bu onye wo. [[File:All Progressives Grand Alliance secretariat, Asaba, Delta state3.jpg|thumb|]] ==Lee nke ozo== * [[Chukwuemeka Ojukwu]] * [[List of political parties in Nigeria|''Political parties'' no la Naigeria]] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ọtú ndọ-ndọ nor na Naigeria]] 2qw08326bbio69czghgax5eyu87x1e2 Ostraliya 0 2418 87535 83337 2022-08-20T10:50:35Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ostraliya''' (''Australia'') bu ala ukwu no n'akpuru uwa. Dika [[Afrịka]], obu ala aja. Ostraliya bu ala gụnyere [[Chile]] nke Australian Afrịka, n'àgwàetiti [[Tasmania]], na ọtụtụ ekpri isuo. Ọ bụ n'ụwa nke isii-kasị ala site mkpokọta n'ógbè ahụ. Ostraliya a mmadụ bi n'ihi na 40.000 isua. Amaala Ostraliya okwu n'asụsụ grouped n'ime Olee ihe enyemaka 250 asụsụ dị iche iche. ==Lee nke ozo== * [[Békè']] * [[Afrịka]] * [[Amerikạ]] * [[Antarctica]] * [[Asia]] * [[Obodo Békè]] <!--europe--> * [[Asụsụ Inglish]] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ostraliya]] [[Òtù:Obodo]] jho7ubg5qjaife4uccjsowi10u1jucn Anọ 0 2478 87447 60769 2022-08-20T10:24:58Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} :''Lee [[4 (disambiguation)|'''"4"''' nke-na]].'' '''Anọ (4)''' bu otu [[onu agugu]]. O no n'etiti [[atọ]] n'[[ise]]. {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Onu agugu]] [[Category:Ọnụ Ọgụgụ]] 65yjkliqbx715n55z8mwazit65n1th4 Asaa 0 2484 87486 60772 2022-08-20T10:35:42Z Nwosuphayvour 13958 wikitext text/x-wiki {{data box}} :''Lee [[7 (disambiguation)|'''7''' nke-na]].'' '''Asaa (7)''' bu otu [[onu agugu]]. O no na etiti onu ogugu nke [[isii]] na [[asatọ]]. {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Onu agugu]] [[Category:Ọnụ Ọgụgụ]] lgt9iaomyeqmmv97izinjmlga523hvm Amaigbo 0 2516 87657 58873 2022-08-20T11:24:23Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Amaigbo''' bu obodo okenye [[ndị Igbo]] no n'[[Imo State]] la Naigeria. Obodo na a-nola nga, n'ebe ana-kpo Igboland na oge ruru ogologo. Amuru nwoke ana-kpo Jaja, nwoke bidoro Opobo, na Amaigbo. {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Ȯra Imo]] 1wtg52sfcwugty7u2ke6vsagy8qc0cv Ndi ocha 0 2519 87225 86974 2022-08-19T13:21:04Z Daniuu 11444 Protected "[[Ndi ocha]]": Persistent vandalism ([[m:GS|global sysop]] action) ([Mèzi=Kwàchí ndi ohürù na ndi ọ'bànifé a bághị] (àghọ́ta) [Papụ̀=Kwàchí ndi ohürù na ndi ọ'bànifé a bághị] (àghọ́ta)) wikitext text/x-wiki [[Usòrò:WM2006 0060.jpg|thumb|200px|right|[[Jimbo Wales]], onye bidoro [[Wikipedia]].]] [[Usòrò:Ewan McGregor Cannes 2012.jpg|thumb|200px|right|[[Ewan McGregor]], onye [[omee]] [[Scotland]].]] Nde bu '''ndi ocha''' bu ndi mmadu, nke ana hu na obodo ukwu bu [[Europe]] ma ebe ozo na nnukwu, nwere ahu di cha ocha. ==Lee nke ozo== * [[Ndi oji]] {{ÉdéNtạ}} crwuban4cm2fzwjgqqgiie7hksm3p8y Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka 0 2533 87223 86975 2022-08-19T13:20:24Z Daniuu 11444 Protected "[[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka]]": Excessive vandalism: ([[m:GS|Global sysop action]]) ([Mèzi=Kwàchí ndi ohürù na ndi ọ'bànifé a bághị] (àghọ́ta) [Papụ̀=Kwàchí ndi ohürù na ndi ọ'bànifé a bághị] (àghọ́ta)) wikitext text/x-wiki [[Usòrò:AmericaAfrica.svg|thumb|200px|right]] [[Usòrò:AfricanAmericans3.jpg|thumb|Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka a ma-ama]] '''African American''', ma ha na kpo ha '''Black American''', bu oke ana mata [[ndi oji]] bi n'[[Njikota Obodo Amerika]], m'obu nde nne na nna ha biara na afo gara-aga, amuo ha ebe a, ma o bụ ndi nwẹtẹrẹ akwukwo obịbị na Amerika. Na oge gara-aga, ndi oji bi n'Amerikạ bu ndi ohu ndi ocha gbatara n'Afrika kpobata ha n'Amerikạ. A kwusiri hena mgbe ndi govumenti (Ochichi) Amerikạ deghariri Iwu-ala ha (Constitution) nke ugboro Iri na-ato ''[[:en:Thirteenth Amendment to the United States Constitution|Thirteenth Ammendment]]'' na ''[[:en:Constitution|Constitution]]''.<ref><ref> Ndi afrika nke amerikạ [[mádu]] jùrù ya nke 42,020,743 (2010; census).<ref>[http://www.census.gov/prod/cen2010/briefs/c2010br-06.pdf The Black Population: 2010]: Ndi afrika nke amerikạ mádu na Njikota Obodo Amerika, by Sonya Rastogi, Tallese D. Johnson, Elizabeth M. Hoeffel, and Malcolm P. Drewery, Jr., United States Census Bureau, looked up on 17 March 2016.</ref> ==Lee nke ozo== * [[Ndi oji]] * [[Njikota Obodo Amerika]] == Links n'aga n'ezi== <!--external links--> {{commons|African Americans|Ndi Afrika nke Amerika}} * [https://www.usa.gov/ ''The Changing Definition of African-American''], Smithonian Magazine, February 2010, looked up on 16 March 2016. * [http://www.africanamericanhistorymonth.gov/ February is African American History Month], The Library of Congress, looked up on 16 March 2016. == References == <references /> == Gallery == <gallery> March on washington.ogv|thumb|1963 Civil Rights March on [[Washington, D.C.]] Aareg mark 2.tif|thumb|African american registration mark Cherry, Matthew, Curlee from Nebraska.jpg|thumb|Curlee from [[Nebraska]]. Oil on canvas, 84" x 84", by Matthew Cherry, 2008. Liberia TRC Public Hearings Opening Ceremonies.jpg|thumb|Liberia TRC Public Hearings Opening Ceremonies, 2008. Karen Alexander cigarette.jpg|thumb|Karen Alexander with cigarette. Obama-Biden supporter.jpg|thumb|[[Barack Obama|Obama]]-Biden supporter during San Francisco LoveFest 2008. Obamafamily.jpg|thumb|The futere First Family waves: [[Barack Obama|Obama]]family 2007. 8.15.12OtisDavisOlympicIDByLuigiNovi.jpg|thumb|The 1960 Olympic ID of Otis Davis, who won two gold medals for record-breaking performances in both the 400 metres and 4x400 metres relay at the 1960 Summer Olympics. In addition to setting a new world record of 44.9 seconds, Davis' victory in the 400 metre event made him the first man to break the heralded 45-second barrier. Condoleezza Rice.jpg|thumb|Condoleezza Rice was the first female African-American secretary of state, as well as the second African American secretary of state (after Colin Powell), and the second female secretary of state (after Madeleine Albright). Helon Habila5.jpg|[[Helon Habila]] n'ụlọ. n'afọ 2009. Ọ bụ onye so dee, bi na ''Centrevill, Fairfax'', [[Végíníyà]]. </gallery> {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ndi Afrika nke Amerika| ]] [[Òtù:Ndi madu]] lz6jk3xrwwxj49x6vcuxnwl8dfd0o1a 87242 87223 2022-08-19T13:45:29Z Nzechimere 13295 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:AmericaAfrica.svg|thumb|200px|right]] [[Usòrò:AfricanAmericans3.jpg|thumb|Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka a ma-ama]] '''African American''', ma ha na kpo ha '''Black American''', bu oke ana mata [[ndi oji]] bi n'[[Njikota Obodo Amerika]], m'obu nde nne na nna ha biara na afo gara-aga, amuo ha ebe a, ma o bụ ndi nwẹtẹrẹ akwukwo obịbị na Amerika. Na oge gara-aga, ndi oji bi n'Amerikạ bu ndi ohu ndi ocha gbatara n'Afrika kpobata ha n'Amerikạ. A kwusiri hena mgbe ndi govumenti (Ochichi) Amerikạ deghariri Iwu-ala ha (Constitution) nke ugboro Iri na-ato ''[[:en:Thirteenth Amendment to the United States Constitution|Thirteenth Ammendment]]'' na ''[[:en:Constitution|Constitution]]''. Ndi afrika nke amerikạ [[mádu]] jùrù ya nke 42,020,743 (2010; census).<ref>[http://www.census.gov/prod/cen2010/briefs/c2010br-06.pdf The Black Population: 2010]: Ndi afrika nke amerikạ mádu na Njikota Obodo Amerika, by Sonya Rastogi, Tallese D. Johnson, Elizabeth M. Hoeffel, and Malcolm P. Drewery, Jr., United States Census Bureau, looked up on 17 March 2016.</ref> ==Lee nke ozo== * [[Ndi oji]] * [[Njikota Obodo Amerika]] == Links n'aga n'ezi== <!--external links--> {{commons|African Americans|Ndi Afrika nke Amerika}} * [https://www.usa.gov/ ''The Changing Definition of African-American''], Smithonian Magazine, February 2010, looked up on 16 March 2016. * [http://www.africanamericanhistorymonth.gov/ February is African American History Month], The Library of Congress, looked up on 16 March 2016. == References == <references> == Gallery == <gallery> March on washington.ogv|thumb|1963 Civil Rights March on [[Washington, D.C.]] Aareg mark 2.tif|thumb|African american registration mark Cherry, Matthew, Curlee from Nebraska.jpg|thumb|Curlee from [[Nebraska]]. Oil on canvas, 84" x 84", by Matthew Cherry, 2008. Liberia TRC Public Hearings Opening Ceremonies.jpg|thumb|Liberia TRC Public Hearings Opening Ceremonies, 2008. Karen Alexander cigarette.jpg|thumb|Karen Alexander with cigarette. Obama-Biden supporter.jpg|thumb|[[Barack Obama|Obama]]-Biden supporter during San Francisco LoveFest 2008. Obamafamily.jpg|thumb|The futere First Family waves: [[Barack Obama|Obama]]family 2007. 8.15.12OtisDavisOlympicIDByLuigiNovi.jpg|thumb|The 1960 Olympic ID of Otis Davis, who won two gold medals for record-breaking performances in both the 400 metres and 4x400 metres relay at the 1960 Summer Olympics. In addition to setting a new world record of 44.9 seconds, Davis' victory in the 400 metre event made him the first man to break the heralded 45-second barrier. Condoleezza Rice.jpg|thumb|Condoleezza Rice was the first female African-American secretary of state, as well as the second African American secretary of state (after Colin Powell), and the second female secretary of state (after Madeleine Albright). Helon Habila5.jpg|[[Helon Habila]] n'ụlọ. n'afọ 2009. Ọ bụ onye so dee, bi na ''Centrevill, Fairfax'', [[Végíníyà]]. </gallery> {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ndi Afrika nke Amerika| ]] [[Òtù:Ndi madu]] tsabperjd1gkrnxwnwt161blfyos6he Achike Udenwa 0 2610 87135 78183 2022-08-19T12:18:40Z Decherub 13491 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Achike Udenwa''' (amuru na 1948) bula onye governor ndi bi na [[Imo State]], n'ime [[Naigeria]], [[1999]] ru [[29 Mee]] [[2007]]. Obu kwa otu onye chief [[ndi Igbo]]. Na government Naigeria, obu onye [[People's Democratic Party]] (PDP). ==Lee nke ozo== * [[Imo State]] * [[List of Nigerian state governors|Nde ''governor'' states no na Naigeria]] {{ÉdéNtạ}} {{DEFAULTSORT:Udenwa, Achike}} [[Òtù:Governor of a Nigerian State]] oi2c0ayazz2qpnz4jhpdmye5zumv8tt Ahú 0 2761 87520 58313 2022-08-20T10:47:35Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} ''Ahu'' ndi mmadu na ahu he bu ha n'otu. A na enwere ahu ndi mmadu, anumanu, na osisi mata ọtú ndu ha no. Nkee bu ọtu e kewasiri ahu mmadu na onu [[bekee]]. [[Usòrò:Black human body features-en.svg|400px]] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ahu]] d3p0k54htkz7fe4lidk68zpqn9lf9um Alabama 0 2806 87443 64585 2022-08-20T10:22:58Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Flag of Alabama.svg|thumb|200px|right]] [[Usòrò:Seal of Alabama.svg|thumb|200px|right]] '''Alabama''' bu otu state no na [[Njikota Obodo Amerika]] (''USA''). [[Usòrò:Map of USA AL.svg|thumb|200px|left]] ==Lee nke ozo== * [[Njikota Obodo Amerika]] {{ÉdéNtạ}} {{Commons}} [[Òtù:Alabama| ]] gzb0o2ry1oonpiw3umlu68t2p6yc7mu Afọ 0 3004 87284 57816 2022-08-19T18:17:44Z Dera xoxo 12502 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Ákwúkwó orünotu:GI normal.jpg|thumb|280px|right| Afọ]]Afọ bu otu mkpagara-ahu ('organ') ndi mmadu ma anumanu nwere, edi iji eri he. Oru afọ bụ ihe ana-kpo "digestion." Mgbe mmadu tinyee ihe na onu ha, rie ya, ihe ahu na bia n'ime afo taa ahu onye ahu mee ya digest. ==Leekwaa ihe nke ozo== * [[Onu]] * [[Aka]] {{commons|Stomach|Afọ (Stomach)}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Ahu]] 1fm4de4h1c1vxwjfj6uqdv95lvg0x35 Àláskà 0 3035 87485 64586 2022-08-20T10:35:20Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Flag of Alaska.svg|thumb|200px|right]] [[Usòrò:State Seal of Alaska.svg|thumb|200px|right]] [[Usòrò:Map of USA highlighting Alaska.png|thumb|200px|right]] '''Alaska''' bu state no n'ime ala ndi [[United States of Amerika]]. ==Lee nke ozo== * [[United States of Amerika]] {{ÉdéNtạ}} {{Commons}} [[Òtù:Àláskà| ]] s43pf6hzrixez62hgxpb7nnloj5yey7 Alcubilla de las Peñas 0 3265 87716 55770 2022-08-20T11:43:40Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Alcubilla de las Peñas (Soria) Mapa.svg|300px|right]] '''Alcubilla de las Peñas''' bụ [[village]] no na South ala ana-kpo [[Soria]]. {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Spanish towns]] [[Òtù:Soria]] 2tgebhujmu7ksr996fjx11ggspnym88 Okeama 0 3826 87643 66477 2022-08-20T11:19:32Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Enugu.jpg|thumb|Ama ukwu [[Enúgwu]]]] [[Usòrò:Tammerkoski from air.jpg|thumb|Ama ukwu [[Tampere]] no na [[Finland]]]] '''Okeama''' bu ébé madụ bị na obodo, bu úlò nke úkwú. Ọ di gị nkè mádu sị ama ukwu bụ na ndi mádu kwèrè ihé zírí na ama ukwu dị íchè kúfù ama onwe ya nke ndi bekee na kpó ''town''. Ama ukwu na mgbè ówụlà nwèrè ébé ha nè vúfù dọtí ndi mádu, ihe éjị né léfụ obodo ányá na ihe ndi ozor di ka áhiá akwukwo na égo. Amá sákwárá a sá karírí bu ihe bekee na kpó ''metropolis'' nwèrè ámá ozor di ya na ákụkụ. ''Megalopolis'', ma ihe bu ama ukwu karírí vùrù ívu mée kà ó nókọtá ama nke ozor. {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Obodo]] 2qnaqw2ae2gc6u2bl47yn9v2u1pxsdx Ama 0 3827 87609 61639 2022-08-20T11:10:50Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Shahrak-e Namak Abrud villas.jpg|alt=Ama|thumb|220x220px|Ama]] '''Ama''' bu ihe di ime obodo na madu ne bi ime, di kárí [[ogbè]] ukwu na di kárí [[ama ukwu]] ntà. Ívu ébé mádu bị gí mé ka ha kpo ya "ama" di iche iche na obodo ndi iche di na ùwà, le kwá ọtù "ama ntà" di ka ogbè na ányá ndi [[Britain]], mànà ọ dị "ama ntà" di na [[Njikota Obodo Amerika|Njikota Obodo]] ndi Britain gi sị ọ bụ ama ukwu. I chórí ma ihe ama bu le ébé di kà [[Umuahia]]. {{ÉdéNtạ}} b0qdsihedb8ubi9kfjmc0811h96g49e Asaba 0 4264 87530 69397 2022-08-20T10:49:21Z Nwosuphayvour 13958 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Locator Map Asaba-Nigeria.png|thumb|250px|Ebe Àsàbà no na [[Naigeria]].]] [[File:Niger bridge.jpg|thumb|250px|Àkwà mmiri na-eduga si [[Onịchạ]] na Asaba n'elu [[Oshimiri Orimiri]]]]. '''Àsàbà''' bu [[ama ukwu]] bu isi ochie [[Ȯra Delta]], nwéré madu ha sị rùrù, 723,745 (2007). Diàlà Àsàbà bu [[ndi Igbo]], na há nwèkwèrè ndi byara á bya by [[ndi Yoruba]] na [[ndi Hausa]]. ==Lee nke ozo== * [[Ȯra Delta]] * [[Oshimiri Orimiri]] * [[Ahiri ishi nkeji obodo]] <!-- == References == <references /> --> == Links n'aga n'ezi== <!--external links--> * Websit of [http://asaba.com/ www.asaba.com]. Information page about Asaba, looked up on 21 March 2016. * [http://asaba.com/his-royal-majesty-asabga-of-asaba-turns-90/ ''Celebrating a Royal Icon at 90]: Obi (Prof) Joseph Chike Edozien (The Asagba of Asaba)'', www.asaba.com, Information page about Asaba, looked up on 21 March 2016. {{commons|Asaba|Àsàbà}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Nigerian state capitals|Asaba]] [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria|Asaba]] [[Òtù:Ȯra Delta| 2]] bxkcoa5n6pmfekunupviuxlp9qs63c4 Ugwu Ọcha 0 4278 87237 58716 2022-08-19T13:34:18Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo foto== <gallery> [[File:PortHacourt1.jpg|thumb|Port Harcourt]] [[Usòrò:Locator Map Port Harcourt-Nigeria.png|thumb]] [[Usòrò:PortHacourt1.jpg|thumb]] '''Ugwu Ọcha''', búrú '''Port Harcourt''' na [[asụsụ bekee]], bu ishi ochie [[Ȯra Rivers|Nkeji Ochíchìíwú Rivers]], na [[Naigeria]]. Ó nọr na akụkụ [[Íyí Ubani]] na o di na [[Niger Delta]]. Ha sị [[Mádu|madu]] na Ugwu Ọcha rùrù 1,620,214 (2007), ébé madu jùrù na Ugwu Ọcha di nde 2.7, na ama Ugwu Ọcha nke ukwu madu nde 5.7 rùrù ya. ''Lord Lugard'' gùrù Ugwu Ọcha ''Port Harcourt'' na ncheta ''Lewis Harcourt'' mgbe ha ne ké uzor mmiri nkà. [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ȯra Rivers| 2]] 291gguzglxnfpg9mjfsk10i2w2125rh 87238 87237 2022-08-19T13:34:46Z Chinonso Rose 13803 /* Abo foto */ wikitext text/x-wiki [[File:PortHacourt1.jpg|thumb|Port Harcourt]] [[Usòrò:Locator Map Port Harcourt-Nigeria.png|thumb]] [[Usòrò:PortHacourt1.jpg|thumb]] '''Ugwu Ọcha''', búrú '''Port Harcourt''' na [[asụsụ bekee]], bu ishi ochie [[Ȯra Rivers|Nkeji Ochíchìíwú Rivers]], na [[Naigeria]]. Ó nọr na akụkụ [[Íyí Ubani]] na o di na [[Niger Delta]]. Ha sị [[Mádu|madu]] na Ugwu Ọcha rùrù 1,620,214 (2007), ébé madu jùrù na Ugwu Ọcha di nde 2.7, na ama Ugwu Ọcha nke ukwu madu nde 5.7 rùrù ya. ''Lord Lugard'' gùrù Ugwu Ọcha ''Port Harcourt'' na ncheta ''Lewis Harcourt'' mgbe ha ne ké uzor mmiri nkà. [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ȯra Rivers| 2]] au5cdv4rbfdzlnwk86nle21ic452vgz 87239 87238 2022-08-19T13:37:06Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo foto== <gallery> [[File:PortHacourt1.jpg|thumb|Port Harcourt]] '''Ugwu Ọcha''', búrú '''Port Harcourt''' na [[asụsụ bekee]], bu ishi ochie [[Ȯra Rivers|Nkeji Ochíchìíwú Rivers]], na [[Naigeria]]. Ó nọr na akụkụ [[Íyí Ubani]] na o di na [[Niger Delta]]. Ha sị [[Mádu|madu]] na Ugwu Ọcha rùrù 1,620,214 (2007), ébé madu jùrù na Ugwu Ọcha di nde 2.7, na ama Ugwu Ọcha nke ukwu madu nde 5.7 rùrù ya. ''Lord Lugard'' gùrù Ugwu Ọcha ''Port Harcourt'' na ncheta ''Lewis Harcourt'' mgbe ha ne ké uzor mmiri nkà. [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ȯra Rivers| 2]] hhtbx3cmdm9p3remp7xlgt5g6cxnvq3 87240 87239 2022-08-19T13:37:28Z Chinonso Rose 13803 /* Abo foto */ wikitext text/x-wiki [[File:PortHacourt1.jpg|thumb|Port Harcourt]] '''Ugwu Ọcha''', búrú '''Port Harcourt''' na [[asụsụ bekee]], bu ishi ochie [[Ȯra Rivers|Nkeji Ochíchìíwú Rivers]], na [[Naigeria]]. Ó nọr na akụkụ [[Íyí Ubani]] na o di na [[Niger Delta]]. Ha sị [[Mádu|madu]] na Ugwu Ọcha rùrù 1,620,214 (2007), ébé madu jùrù na Ugwu Ọcha di nde 2.7, na ama Ugwu Ọcha nke ukwu madu nde 5.7 rùrù ya. ''Lord Lugard'' gùrù Ugwu Ọcha ''Port Harcourt'' na ncheta ''Lewis Harcourt'' mgbe ha ne ké uzor mmiri nkà. [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ȯra Rivers| 2]] fwfza62mxz917jrilesyksnjj5jmwbh Amamihe 0 4455 87694 65202 2022-08-20T11:36:25Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Ákwúkwó orünotu:DNA Overview2.png|100px|thumb|[[DNA]] bụ ihe gi kóró ihe nílé di ndụ nà àlà ihe ȯ ga bú]] '''Amamihe''', utu aha Sayensị (búrú ''Science'' na asụsụ bekee) bu ihe éjị ẹ tu ihe ómárí màkà ihe nor nà àlà há gí jí ẹ ké íwú na ihe [[kààkà]] maka uwa nke há mùrù. Mgbe ómárí kárùrù, ọ dị ọtu hé shị né mé ihe gi gbanwe kà nke ọtu ė shì nẹ mẹ ihe nke bu nke di nma gị bu nke ndi amamihe gi ji e me ihe na amamihe. Iheȧ bu nlė na nlė, í lé otụ ihe dị, Í mà ihe, [[ómúmú-ónúọgụgụ]], na Í jé ihe. Í bu amamihe bu Í nwéré ómárí zírí na ȯ bụ ézíbóté ihe nà ihü mádụ dí íche íche (ńdíá gà dírí ndi amamihe). Í ji ihe è tú ézíbóté uzọr é jị nė mė ihe ga bu ihe éjị na kpo mádu [[onye amamihe]]. {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Amamihe]] apgnx5j68dmcyt8nd8v6wof6tvigxjl 87697 87694 2022-08-20T11:37:03Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Amamihe''', utu aha Sayensị (búrú ''Science'' na asụsụ bekee) bu ihe éjị ẹ tu ihe ómárí màkà ihe nor nà àlà há gí jí ẹ ké íwú na ihe [[kààkà]] maka uwa nke há mùrù. Mgbe ómárí kárùrù, ọ dị ọtu hé shị né mé ihe gi gbanwe kà nke ọtu ė shì nẹ mẹ ihe nke bu nke di nma gị bu nke ndi amamihe gi ji e me ihe na amamihe. Iheȧ bu nlė na nlė, í lé otụ ihe dị, Í mà ihe, [[ómúmú-ónúọgụgụ]], na Í jé ihe. Í bu amamihe bu Í nwéré ómárí zírí na ȯ bụ ézíbóté ihe nà ihü mádụ dí íche íche (ńdíá gà dírí ndi amamihe). Í ji ihe è tú ézíbóté uzọr é jị nė mė ihe ga bu ihe éjị na kpo mádu [[onye amamihe]]. {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Amamihe]] 8iu8pj486br8v63f42bgzfmxor80w5n Albert Einstein 0 4461 87526 70112 2022-08-20T10:48:45Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Einstein1921 by F Schmutzer 4.jpg|thumb|Albert Einstein, 1921]] '''Albert Einstein''' (Önwa atȯ 14, 1879 — Önwa atȯ 18, 1955) bu mgb´mbu onye échịchẹ [[ọmúmú-mkpúrụ-ùwà]], onye [[ílúnílú]] na ódẹ ákwúkwó. Ọ bụ nke mádu sị ȯ bụ ónyé di mkpà na ónyé mádu màchà nke ómá na ùwà [[obiạ]] na mgbè nílé. Ọ bu onye kpátárá onyịnyé [[Nobel Peace Prize]] na 1921 na ímé ọmúmú-mkpúrụ-ùwà "màkà orürü ya nà ọmúmú-mkpúrụ-ùwà, na ihé o tùrù búrú 'photoelectric effect.' O bu ónyé [[Ju]] nkè onye German nke Swiss, na mádu màrà yá kà mpá ọmúmú-mkpúrụ-ùwà nke ohürü. {{ÉdéNtạ}} {{Commons}} {{DEFAULTSORT:Einstein, Albert}} [[Òtù:Ọmúmú-mkpúrụ-ùwà]] [[Òtù:Ndi Jémanị|Einstein]] [[Òtù:Ọ̀mụ̀ntụdị]] b4gozzdmnbdeoarhieoxjd0fuhvicxo African Short Stories 0 4690 87245 57424 2022-08-19T13:59:10Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{databox}} Ihe a abughi ya! Gini bu "African Short Stories" n'olu Igbo. Biko ka onye-isi edemede a wepu isi okwu a. ==Lee nke özö== * [[Chinụa Achebe]] 1yiz7j6rotmc3r5z4545b9vo9c8tfgl Algeria 0 4774 87728 64589 2022-08-20T11:52:33Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:LocationAlgeria.png|thumb|250px|right|Ebe Algeria no n'ime Afrịka.]] [[Usòrò:Flag of Algeria.svg|thumb|250px|right|Flag ndi Algeria]] '''Algeria''' bu otu obodo no na [[Afrịka]]. [[Mádu]] jùrù ya nke 40,400,000 (2016). Íshi oche Algeria bu ebe ana-kpo [[Algiers]], nwéré madu ha sị rùrù, 3,500,000 (2011). ==Lee nke ozo== * [[Afrịka]] {{Ala no n'ime Afrịka}} {{Commons}} [[Òtù:Ala no n'ime Afrịka]] {{ÉdéNtạ}} i85grufdqcprl1p15033ne4hz1y6wc9 Ahà nnà 0 4859 87524 68948 2022-08-20T10:48:16Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahà nnà''' bụ ótù áhà ha ne tikọ na áhà mmadụ onwe. Na nkịtị, ọ nà bụ áhà [[azụ]] mádụ. {{ÉdéNtạ}} l8c7q7faja8353qskfabzb7axqi9mjr Azụ 0 4860 87448 72661 2022-08-20T10:25:04Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Georgische Familie.jpg|thumb|Azụ ndi Jiorjia (na Yurop)]] '''Azụ''' bụ ummuna ndị madụ di madụ nsó, ha bụ kwa ọtụ ndi mádu di nà uch. Ọ bụ ndi mádu ne rò ka ndi mádu ha mà na nke ọma. Azụ bụ kwa ndị mádu jikọrọ na ọbàrà. <!-- Azụ = family --> {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Umunna]] a23iic15b2zowzgwrrp3yy4jrclclu0 Azealia Banks 0 5234 87405 64841 2022-08-20T10:14:31Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Azealia Banks 2012 NME Awards cropped.jpg|thumbnail|Banks n'à bụ́ nà 2012 NME Awards.]] Azealia Amanda Banks nke ha mụ̀rụ̀ na Ọ́nwá 5, 31, 1991, bu ónyé Amerika na gụ́ rapu, na bù̧ ábụ̀, n'èdékwá ókwú ábụ̀. Banks tòrò nà Harlem ímé Ámá úkwú Nyu Yọkụ y'à g'í lé ákwụ́kwọ́ nà LaGuardia High School of Performing Arts, y'à dápụ̀tá ị́ lézíé ihnyé gbásárá ùkwè. Na áfọ̀ 2008 ọ́ tụ̀rụ̀ onwe ya áhà "Miss Banks" y'è bídó í páfụ̀tá égwú shí nà [[MySpace]], yá bá íbè ùkwè nke XL Recordings m̀gbè ọ́ dị̀ áfọ̀ 17. {{Commons}} {{ÉdéNtạ}} {{DEFAULTSORT:Banks, Azealia}} [[Òtù:Ndi Amerika]] [[Òtù:Ndi Afrika nke Amerika]] 2luer57qqx4acfgghled2mc0non7q62 Abiriba 0 6665 87073 58361 2022-08-19T11:59:12Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abiriba''' bụ [[ama ukwu]] no na [[Afrịka]] ala ana-kpo [[Naigeria]]. Mádu jùrù ya nke 40,449, ihë ndi ọchíchí Naigeria si na afọr [[2012]]. [[Òtù:Ȯra Abia]] emdvj68kuopjr7be5ffdosh82ywni1a Alayi 0 6667 87495 58387 2022-08-20T10:38:13Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alayi''' bụ [[ama ukwu]] no na [[Afrịka]] ala ana-kpo [[Naigeria]]. [[Òtù:Ȯra Abia]] aj7ov7ccu9gowrocxnftyfafier0dln Isuikwuato 0 6674 87202 58373 2022-08-19T12:51:46Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Isuikwuato''' bụ [[ama ukwu]] no na [[Afrịka]] ala ana-kpo [[Naigeria]]. [[Òtù:Ȯra Abia]] 1rbsasjsmgreyadsg51hsn8if7w1c3w Afọ ọsịsa 0 7051 87287 68100 2022-08-19T18:29:55Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox disease | Name = Afọ ọsịsa | Image = Multiple rotavirus particles.jpg | Caption = Ọsịse elektrọn nke [[rotavirus]], ihe na ebute ruo 40% nke ọgwụgwọ ọrịa nke afọ ọsịsa n’ụmụaka ndị na erubeghị afọ ise.<ref name=WHO2010a/> | DiseasesDB = 3742 | ICD10 = {{ICD10|A|09||a|00}}, {{ICD10|K|59|1|k|55}} | ICD9 = {{ICD9|787.91}} | ICDO = | OMIM = | MedlinePlus = 003126 | eMedicineSubj = ped | eMedicineTopic = 583 | MeshID = D003967 }} <!-- Definition and Characteristics --> '''Afọ ọsịsa''' bụ ọnọdụ nke ịnwe [[usoro eriri afọ]] na esighi ike ma ọ bụ gbara mmiri opekata mpe ugboro 3 kwa ụbọchị.<!--<ref name=WHO2013/> --> Ọ na anọkarị ụbọchị ole ma ole, ọ nwere ike ịdapụta na [[ahụ ịta mmiri]] n’ihi mmiri na apụ.<!--<ref name=WHO2013/> --> Ihe nrịbama nke ahụ ịta mmiri na ebidokarị na ọpụpụ nke ndọtị anụahụ yana mgbanwe na omume.<!--<ref name=WHO2013/> --> Nke a nwere ike ịbanye na [[mamịrị]] gbadara, [[ahụ nchagha|ọpụpụ nke agba anụahụ]][[obi mgbu|, obi na akụ ọsọ ọsọ]], yana [[ajụ obubu|mgbada na nzaghachi]] ka ọ na akawanye njọ.<!--<ref name=WHO2013/> --> Nsi na esighi ike mana na adịghị mmiri mmiri n’ụmụ ntakịrị ndị a na enye [[ara nne]], agbanyeghị, ọ nwere ike ịdị mma.<ref name=WHO2013/> <!-- Cause and Diagnosis --> Ihe na ebutekarị ọrịa nke [[mgbiri afọ]] bụ [[nje]], [[ahụhụ na ebu ọrịa]], [[alị]], ma ọ bụ ọnọdụ akpọrọ [[afọ okuku]].<!--<ref name=WHO2013/> --> A na enwetakarị ọrịa ndị a site na nri ma ọ bụ mmiri metọrọ emetọ na nsị, ma ọ bụ site ozugbo n’aka onye ọzọ nwere ọrịa ahụ.<!--<ref name=WHO2013/> --> Enwere ike ịkewa ya n’ụzọ atọ: afọ ọsịsa nsị mmiri mmiri na anọ obere oge, afọ ọsịsa nsị ọbara na anọ obere oge, yana ọ bụrụ na ọ gafee izu abụọ, afọ ọsịsa jụrụ ọgwụgwọ.<!--<ref name=WHO2013/> --> Afọ ọsịsa nsị mmiri ahụ na anọ obere oge nwere ike ịbụ n’ihi ọrịa nke [[otoro]].<!--<ref name=WHO2013/> --> Ọ bụrụ na ọbara dị na ya a na akpọkwa ya [[afọ ọbara]].<ref name=WHO2013/> Imirikiti ihe na adịghị efe efe nwekwara ike ịdapụta na afọ ọsịsa gụnyere: [[hyperthyroidism]], [[ojuju lactose]], [[ọrịa eriri afọ koro eko]], mkpokọta nke ọgwụgwọ, yana [[nzipụta eriri afọ na agbakasị ahụ]] yana ihe ndị ọzọ.<ref name=CEM2013>{{cite book|last1=Doyle|first1=edited by Basem Abdelmalak, D. John|title=Anesthesia for otolaryngologic surgery|date=2013|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|isbn=1107018676|pages=282–287}}</ref> N’ọtụtụ oge anaghị achọ [[ọchichọ nje na nsị]] iji mara ihe butere ya kpọmkwem.<ref name=NEJM2014/> <!-- Prevention and Treatment -->Mgbochi nke [https://googlelead.com/how-to-use-aidan-fruit-for-flat-tummy/ afọ] ọsịsa na efe efe bụ site na [[nzacha na mkpocha]] emelitere, [[mmiri ọnụnọ]] dị ọcha, yana [[ịsacha aka]].<!--<ref name=WHO2013/> --> [[Ịnye ara]] ihe dị ka ọnwa isii ka akwadoro dị ka ọ bụ [[Ọgwụ mgbochi rotavirus|ịgba ọgwụ mgbochi maka rotavirus]].<!--<ref name=WHO2013/> --> [[Ọgwụgwọ ntighachi mmiri n’ahụ|Mkpokọta ntighachi mmiri n’ahụ]] (ORS), nke bụ mmiri dị ọcha nwere nnu na [[suga]] ziri ezi, bụ ọgwụgwọ nke ahọpụtara.<!-- <ref name=WHO2013/> --> Akwadokwara [[Zinc#Mmeju nri|Mkpụrụ ọgwụ Zinc]].<ref name=WHO2013/> Ekpebiri na ọgwụgwọ ndị a azọpụtala ọnụọgụ nde 50 ụmụaka n’ime afọ 25 gara aga. <ref name=WHO2010a>{{cite web |url=http://whqlibdoc.who.int/publications/2009/9789241598415_eng.pdf |title=whqlibdoc.who.int |format=PDF |work=[[World Health Organization]]}}</ref> Mgbe ndị mmadụ nwere afọ ọsịsa, akwadoro na ha gara n’ihu na eri nri dị mma, ụmụ ọhụrụ gaa n’ihu na anụ mmiri ara.<ref name=WHO2013/> Ọ bụrụ na ORS azụmahịa adịghị, enwere ike iji mmiri emere n’ụlọ.<ref name=Prober2012>{{cite book|last1=Prober|first1=edited by Sarah Long, Larry Pickering, Charles G.|title=Principles and practice of pediatric infectious diseases|date=2012|publisher=Elsevier Saunders|location=Edinburgh|isbn=9781455739851|page=96|edition=4th |url=http://books.google.ca/books?id=TN2Gu2Af1BIC&pg=PA96}}</ref> Maka ndị nwere nnukwu ahụ ịta mmiri, enwere ike ịchọ [[mmiri nkwunye]].<ref name=WHO2013/> Imirikiti oge; agbanyeghị, enwere ike ijikwa ya nke ọma yana mmiri site na ọnụ.<ref>{{cite web|author1=ACEP|title=Nation’s Emergency Physicians Announce List of Test and Procedures to Question as Part of Choosing Wisely Campaign|url=http://www.choosingwisely.org/nations-emergency-physicians-announce-list-of-test-and-procedures-to-question-as-part-of-choosing-wisely-campaign/|website=Choosing Wisely|accessdate=18 June 2014}}</ref> [[Ọgwụ mgbochi]], anaghị ejikarị ya, enwere ike ịkwado ya n’ebe ụfọdụ dị ka ndị nwere afọ ọsịsa nsị ọbara yana ahụ ọkụ, ndị nwere [[afọ ọsịsa ndị na eme njem|afọ ọsịsa sotere njem]], yana ndị na amụba ahụhụ ma ọ bụ alị akọwapụtara na nsị ha.<ref name=NEJM2014/> [[Loperamide]] nwere ike ịnyere aka belata ọnụọgụ nke ọgụga eriri afọ mana akwadoghi ya maka ndị nwere nnukwu ọrịa.<ref name=NEJM2014>{{cite journal|last1=DuPont|first1=HL|title=Acute infectious diarrhea in immunocompetent adults.|journal=The New England journal of medicine|date=Apr 17, 2014|volume=370|issue=16|pages=1532–40|pmid=24738670|doi=10.1056/nejmra1301069}}</ref> <!-- Epidemiology and Prognosis -->Ihe dị ka nsogbu ijeri 1.7 ruo 5&nbsp;nke afọ ọsịsa na eme kwa afọ.<ref name=WHO2013/><ref name=CEM2013/> Ọ kachasị eme na [[obodo ndị na etolite etolite]], ebe ụmụaka na eto eto na enweta afọ ọsịsa na ọkara ugboro atọ kwa afọ.<ref name=WHO2013/> N’ụwa gburugburu, ebe 2012, ọ bụ ihe nke abụọ kachasị ebute [[Ọnwụ ụmụ ọhụrụ|ọnwụ n’ebe ụmụaka nọ]] na erughi afọ ise (ọnụọgụ 0.76 ma ọ bụ 11%).<ref name=WHO2013/><ref name=CDC2013/> Ọtụtụ mmemme nke [https://googlelead.com/how-to-use-aidan-fruit-for-flat-tummy/ afọ] ọsịsa bụkwa ihe na ebutekarị [[kwashiokor]] yana ihe kachasị ebute ya n’ebe ndị na erubeghi afọ ise nọ.<ref name=WHO2013>{{cite web|title=Diarrhoeal disease Fact sheet N°330|url=http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs330/en/|website=World Health Organization|accessdate=18 June 2014|date=April 2013}}</ref> Nsogbu ndị ọzọ na atọke aka nwere ike ịdapụta gụnyere ntolite anụahụ na ụbụrụ isi na adịghị mma.<ref name=CDC2013>{{cite web|title=Global Diarrhea Burden|url=http://www.cdc.gov/healthywater/global/diarrhea-burden.html|website=CDC|accessdate=18 June 2014|date=January 24, 2013}}</ref> ==Nrụtụ aka== <references /> [[Òtù:Ọrià]] iacu79nhow7pmm01ditnmkm9xx97jec Jos 0 7173 87273 62557 2022-08-19T16:37:24Z AmarachukwuEbo 13405 wikitext text/x-wiki [[File:Locator Map Jos-Nigeria.png|thumb|250px|Ebe Jos no na [[Naigeria]].]] [[File:Hill in the north-east part of Jos, Nigeria (15).jpg|thumb|Hill in the north-east part of Jos, Nigeria (15)]] '''Jos''' (makwaara dị ka ''J-Town'') bụ [[ama ukwu]] no na [[Afrịka]] ala ana-kpo [[Naigeria]]. Jos bụ ịsị óche [[Ȯra Plateau]] ''(Plateau State)'', nwéré madu ha sị rùrù, 900,000 (2015; ''calculated'').<ref>[http://www.citypopulation.de/Nigeria-Agglos.html Madu na Jos Agglomeration], Citypopulation of Nigeria, looked up on 19 February 2016.</ref> == Ihu igwe == [[File:Klimadiagramm-metrisch-deutsch-Jos.Nigeria.png|thumb|250px|Ihu igwe na Jos, Nigeria.]] Okpomọkụ na mmiri ozuzo nke Jos. ==Lee nke ozo== * [[Ahiri ishi nkeji obodo]] == Links n'aga n'ezi== <!--external links--> * [http://www.unijos.edu.ng/index.php University of Jos] official website, looked up on 19 February 2016. * [http://www.bbc.com/news/world-africa-33406537 ''Nigeria's Boko Haram crisis: Jos blasts kill scores''], BBC News Africa, 7 July 2015, looked up on 19 February 2016. == References == {{Reflist}} {{commons|Category:Jos|Jos}} [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Ȯra Plateau]] {{ÉdéNtạ}} e7elve5gsz5efx1uchiiqfp8tqnadnv 87300 87273 2022-08-19T19:09:47Z AmarachukwuEbo 13405 #WPWPNG wikitext text/x-wiki [[File:Locator Map Jos-Nigeria.png|thumb|250px|Ebe Jos no na [[Naijiria]].]] [[File:Hill in the north-east part of Jos, Nigeria (15).jpg|thumb|Hill in the north-east part of Jos, Nigeria (15)]] '''Jos''' (makwaara dị ka ''J-Town'') bụ [[ama ukwu]] no na [[Afrịka]] ala ana-kpo [[Naigeria]]. Jos bụ ịsị óche [[Ȯra Plateau]] ''(Plateau State)'', nwéré madu ha sị rùrù, 900,000 (2015; ''calculated'').<ref>[http://www.citypopulation.de/Nigeria-Agglos.html Madu na Jos Agglomeration], Citypopulation of Nigeria, looked up on 19 February 2016.</ref> == Ihu igwe == [[File:Klimadiagramm-metrisch-deutsch-Jos.Nigeria.png|thumb|250px|Ihu igwe na Jos, Nigeria.]] Okpomọkụ na mmiri ozuzo nke Jos. ==Lee nke ozo== * [[Ahiri ishi nkeji obodo]] == Links n'aga n'ezi== <!--external links--> * [http://www.unijos.edu.ng/index.php University of Jos] official website, looked up on 19 February 2016. * [http://www.bbc.com/news/world-africa-33406537 ''Nigeria's Boko Haram crisis: Jos blasts kill scores''], BBC News Africa, 7 July 2015, looked up on 19 February 2016. == References == {{Reflist}} {{commons|Category:Jos|Jos}} [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Ȯra Plateau]] {{ÉdéNtạ}} 2bxsaw24zcc2csehgg36vbxa0doeem3 Yenagoa 0 7183 87296 86938 2022-08-19T18:52:15Z Akwugo 11031 corrected an error wikitext text/x-wiki [[File:Locator Map Yenagoa-Nigeria.png|thumb|250px|Ebe Yenagoa no na [[Naigeria]].]] '''Yenagoa''' bụ [[ama ukwu]] no na [[Afrịka]] ala ana-kpo [[Naigeria]]. Yenagoa bụ ịsị óche [[Ȯra Bayelsa]] (''Bayelsa State''), nwéré [[madu]] ha sị rùrù, 320,000 (2015; ''e mere atụmatụ ịbụ'').<ref>[http://www.citypopulation.de/Nigeria-Agglos.html Madu na Yenagoa Agglomeration], Citypopulation of Nigeria, looked up on 19 February 2016.</ref> ==foto== [[File:Chief D.S.P Alamieyeseigha Memorial Banquet Hall, Yenagoa, Bayelsa 02.jpg|thumb|Chief D.S.P Alamieyeseigha Memorial Banquet Hall, Yenagoa, Bayelsa 02]] ==Lee nke ozo== * [[Ȯra Bayelsa]] * [[Ahiri ishi nkeji obodo]] == Links n'aga n'ezi== <!--external links--> * Websit of the [http://www.ndu.edu.ng/ Niger Delta University], Wilberforce Island, Yenagoa, looked up on 20 February 2016. * Websit of the [http://fuotuoke.edu.ng/ Federal University, Otuoke], looked up on 20 February 2016. * [http://www.bbc.com/news/world-africa-22357597 ''Has Nigeria's Niger Delta managed to buy peace?''], BBC news Africa, 1 May 2013, looked up on 20 February 2016. == Nrụtụaka == {{Reflist}} {{commons|Category:Bayelsa State|Ȯra Bayelsa}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Ȯra Bayelsa| 2]] ldzg75rukml8cqfkx1rfqj2witq3xtm Ado Ekiti 0 7186 87179 72678 2022-08-19T12:40:16Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Mkpúrù èdè íke'''[[File:Locator Map Ado Ekiti-Nigeria.png|thumb|250px|Ebe Ado Ekiti no na [[Naigeria]].]] [[File:Ado Ekiti.jpg|thumb|300px|right|Ado Ekiti Fajuyi park]] [[File:Short oral history of Ado Ekiti by a native speaker (non-subtitled).webm|thumb|Nkenke akụkọ ihe mere eme nke Ado Ekiti na asụsụ Ado Ekiti site n'onye na-asụ asụsụ ala a.]] '''Ado Ekiti''' bụ [[ama ukwu]] no na [[Afrịka]] ala ana-kpo [[Naigeria]]. Ado Ekiti bụ ịsị óche [[Ȯra Ekiti]] (''Ekiti State''), nwéré [[madu]] ha sị rùrù, 450,000 (2015; ''e mere atụmatụ ịbụ'').<ref>[http://www.citypopulation.de/Nigeria-Agglos.html Madu na Ado Ekiti Agglomeration], Citypopulation of Nigeria, looked up on 19 February 2016.</ref> ==Lee nke ozo== * [[Yoruba]] * [[Ȯra Ekiti]] * [[Ahiri ishi nkeji obodo]] == Links n'aga n'ezi== <!--external links--> * Websit of the [http://eksu.edu.ng/ Ekiti State University], looked up on 20 February 2016. * [http://www.ado.ekiti.com/ ''Welcome to the Home Page of the Kingdom of Ado-Ekiti''], Ekiti State, Nigeria, looked up on 20 February 2016. == Gallery == <gallery> File:Ado Ekiti king's market 3.jpg Ado Ekiti King's Market, Oja Oba Erekesin.jpg Ado ekiti road.jpg Ado ekiti stadium.jpg Ado ekiti town 3.jpg All saints church iyin ekiti.22.jpg Ayoba fm, Ado-ekiti, Ekiti state.jpg Basic Health Centre, Erinfun, Ado-ekiti, Ekiti state.jpg Central bank of Nigeria Ado ekiti. 2.jpg Christus victor house ado ekiti 2.jpg Delight Suites and Hotel, Ado Ekiti.jpg Welcome to Ado Ekiti. Ekiti state.jpg The Cathedral Church of Emmanuel, Ado-ekiti, Ekiti state.jpg </gallery> == References == <references /> {{commons|Category:Ado Ekiti|Ado Ekiti}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Ȯra Ekiti| 2]] gdi1hzpktnhzwphbzsmnu53lrqhjyr9 Abeokuta 0 7196 87151 62124 2022-08-19T12:25:37Z Chybaby 07031340067 13942 Dadded d atabox wikitext text/x-wiki [[File:Locator Map Abeokuta-Nigeria.png|thumb|250px|Ebe Abeokuta no na [[Naigeria]].]] [[File:Overlooking Abeokuta.jpg|thumb|250px|Abeokuta]] '''Abeokuta''' bụ [[ama ukwu]] no na [[Afrịka]] ala ana-kpo [[Naigeria|Naijeria]]. Abeokuta bụ ịsị óche [[Ȯra Ogun]] (''Ogun State''), nwéré [[madu]] ha sị rùrù, 575,000 (2015; ''e mere atụmatụ ịbụ'').<ref>[http://www.citypopulation.de/Nigeria-Agglos.html Madu na Abeokuta Agglomeration], Citypopulation of Nigeria, looked up on 19 February 2016.</ref> ==Lee nke ozo== * [[Ȯra Ogun]] * [[Ahiri ishi nkeji obodo]] == Links n'aga n'ezi== <!--external links--> * Websit of the [http://www.unaab.edu.ng/ Federal University of Agriculture], looked up on 20 February 2016. == References == <references /> {{commons|Category:Abeokuta|Abeokuta}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Ȯra Ogun| 2]] khk6cjjdmi9qp6de6zeaqlcy3ib7xtc Jalingo 0 7201 87274 58702 2022-08-19T16:42:58Z AmarachukwuEbo 13405 wikitext text/x-wiki [[File:Locator Map Jalingo-Nigeria.png|thumb|250px|Ebe Jalingo no na [[Naigeria]].]] [[File:Jolly Nyame stadium.jpg|thumb|Jolly Nyame stadium]] '''Jalingo''' bụ [[ama ukwu]] no na [[Afrịka]] ala ana-kpo [[Naigeria]]. Jalingo bụ ịsị óche [[Ȯra Taraba]] (''Taraba State''), nwéré [[madu]] ha sị rùrù, 140,318 (Local Government Area; 2006; census) na 162,210 (Local Government Area; 2011; projection).<ref>[http://www.citypopulation.de/Nigeria-Agglos.html Madu na Jalingo (Local Government Area)], Citypopulation of Nigeria, looked up on 21 February 2016.</ref> ==Lee nke ozo== * [[Ȯra Taraba]] * [[Ahiri ishi nkeji obodo]] == Links n'aga n'ezi== <!--external links--> * Websit of the [http://www.tsuniversity.edu.ng/ Taraba State University], looked up on 20 February 2016. * [http://www.vanguardngr.com/2015/11/jubilation-in-jalingo-over-sacking-of-gov-ishaku/ ''Taraba: Jubilation in Jalingo over sacking of Gov Ishaku''], Vanguard, 7 November 2015, looked up on 20 February 2016. == References == <references /> {{commons|Category:Jalingo|Jalingo}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Ȯra Taraba| 2]] 3l1xxd66xw2u0jnwryv3nttkykrt3oq 87299 87274 2022-08-19T19:08:33Z AmarachukwuEbo 13405 #WPWPNG wikitext text/x-wiki [[File:Locator Map Jalingo-Nigeria.png|thumb|250px|Ebe Jalingo no na [[Naigeria]].]] [[File:Jolly Nyame stadium.jpg|thumb|Jolly Nyame stadium]] '''Jalingo''' bụ [[ama ukwu]] no na [[Afrịka]] ala ana-kpo [[Naijiria]]. Jalingo bụ ịsị óche [[Ȯra Taraba]] (''Taraba State''), nwéré [[madu]] ha sị rùrù, 140,318 (Local Government Area; 2006; census) na 162,210 (Local Government Area; 2011; projection).<ref>[http://www.citypopulation.de/Nigeria-Agglos.html Madu na Jalingo (Local Government Area)], Citypopulation of Nigeria, looked up on 21 February 2016.</ref> ==Lee nke ozo== * [[Ȯra Taraba]] * [[Ahiri ishi nkeji obodo]] == Links n'aga n'ezi== <!--external links--> * Websit of the [http://www.tsuniversity.edu.ng/ Taraba State University], looked up on 20 February 2016. * [http://www.vanguardngr.com/2015/11/jubilation-in-jalingo-over-sacking-of-gov-ishaku/ ''Taraba: Jubilation in Jalingo over sacking of Gov Ishaku''], Vanguard, 7 November 2015, looked up on 20 February 2016. == References == <references /> {{commons|Category:Jalingo|Jalingo}} {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Nigerian state capitals]] [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] [[Òtù:Ȯra Taraba| 2]] 8eujda4olx58v22qens31feyajmmek9 Albania 0 7363 87504 64576 2022-08-20T10:42:25Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Ngwómárí Obodo |conventional_long_name = Republic of Albania<br /> (''Republika e Shqipërisë'') |common_name = Netherlands |image_flag = Flag of Albania.svg |image_coat = Coat of arms of Albania.svg | symbol_type = Ihü |image_map = Albania in Europe.svg |capital = [[Tirana]] |asusu_obodo = [[albanian]] }} '''Albania''' (asụsụ albanian: ''Republika e Shqipërisë''), nke ana-kpo kwa ''Republic nke Albania'', bụ otu obodo no na [[Obodo Békè]]. ==Lee nke ozo== * [[Obodo Békè]] {{Commons}} {{Ala no n'ime Obodo Békè}} [[Òtù:Albania| ]] {{ÉdéNtạ}} i1xc43r2ir41q1xe37fjru9izu2m5vi Andorra 0 7364 87730 64577 2022-08-20T11:53:52Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Ngwómárí Obodo |conventional_long_name = Principality of Andorra<br /> (''Principat d'Andorra'') |common_name = Andorra |image_flag = Flag of Andorra.svg |image_coat = Coat of arms of Andorra.svg |symbol_type = Ihü |image_map = Andorra in Europe.svg |capital = [[Andorra la Vella]] |asusu_obodo = [[katalan]] }} '''Andorra''' (asụsụ katalan: ''Principat d'Andorra''), nke ana-kpo kwa, ''Principality of Andorra'' bụ otu obodo no na [[Obodo Békè]]. ==Lee nke ozo== * [[Obodo Békè]] {{Commons}} {{Ala no n'ime Obodo Békè}} [[Òtù:Andorra| ]] {{ÉdéNtạ}} q5aylzasi8mkmctann0cwz1whnhlmiv Austria 0 7365 87537 64578 2022-08-20T10:51:26Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Austria''' (asụsụ jéman: ''Republik Österreich''), nke ana-kpo kwa, ''Republic of Austria'' bụ otu obodo no na [[Obodo Békè]]. [[File:Wien-vom Oberen Belvedere-118-2009-gje.jpg|thumb|upright=1.5|Vienna]] ==Lee nke ozo== * [[Obodo Békè]] {{Commons}} {{Ala no n'ime Obodo Békè}} [[Òtù:Austria| ]] {{ÉdéNtạ}} erqc90ejt5lhjdsmy8a94au35f86df0 Abala Ibeme 0 7498 87304 68244 2022-08-19T19:50:59Z Chinaza 001 13950 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''''Mkpúrù èdè íke''''' '''Abalaa Ibeme''', nke ana akpokwa Abala bu ala nke no na odida anyawu, [[Naigeria]], otu ihe nke eji mara ndi Abala bu na ha na agbasi mbo ike ichekwa onwe ha na agbanyeghi na ha bill na agbata obi ndi Akwa Ibom ba Abia state ebe enyemaka ndi ochichi na anaghi erute ha aka na oge ---- {{ÉdéNtạ}} 004atj2bse7d75jbrybe5gnb9dyn887 Ama Ukwu Vatikan 0 7567 87631 59662 2022-08-20T11:16:19Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ama Ukwu Vatikan''' (asụsụ italian: ''Stato della Città del Vaticano''), nke ana-kpo kwa, ''Vatican City State'' bụ otu obodo no na [[Obodo Békè]]. ==Lee nke ozo== * [[Obodo Békè]] {{Ala no n'ime Obodo Békè}} [[Òtù:Ala no n'ime Obodo Békè]] {{ÉdéNtạ}} 8u4wzsy21jfk76b5zbi7ycgea2gzq28 Anna Sui 0 7581 87375 64592 2022-08-20T10:06:27Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anna Sui''' (Traditional Chinese: 蕭志 美, Simplified: 萧志 美, pinyin: Xiāo Zhìměi, Japanese: ア ナ ス イ) (mụrụ August 4, 1964)<ref>{{cite web |url= http://www.style.com/fashionshows/designerdirectory/ANNASUI/seasons/ |title=Anna Sui Style.com Profile |work=Style.com |publisher=[[Condé Nast]] |access-date=August 29, 2014}}</ref><ref>{{cite news |last=Paton |first=Elizabeth |date=March 2, 2012 |title=Still Swinging |url= http://www.ft.com/intl/cms/s/2/1e5b5062-623e-11e1-820b-00144feabdc0.html#axzz3BlkRvQg5 |work=[[Financial Times]] |access-date=August 29, 2014}}</ref> bụ ihe American emepụta ejiji. Ọ kpọ aha-ya otu n'ime "Top 5 Fashion Osise nke afọ"<ref>{{cite news|url= http://www.huffingtonpost.com/hayley-griffith/whats-next-for-anna-sui_b_802782.html|title=What's Next for Anna Sui|work=[[Huffington Post]] | first=Hayley|last=Griffith}}</ref> na na 2009 akwụ ndị Geoffrey Beene ndụ nweta Award site Council of Fashion Designers nke America (CFDA), n'ịghọ otu n'ime [[Yves Saint Laurent]], [[Giorgio Armani]], [[Ralph Lauren]], na [[Diane von Furstenberg]].<ref>{{cite web |url= http://cfda.com/cfda-fashion-awards#past-winners | title=CFDA Past Winners | work=CFDA.com}}</ref> ya ika ige -agụnye ọtụtụ ejiji edoghi, akpụkpọ ụkwụ, ihe ntecha, -esi ísì ụtọ, eyewear, ọla, ngwa, na a onyinye akara. Anna Sui ngwaahịa na-ere site na ya free- eguzo na-echekwa na ndị nkesa na gburugburu ụwa nọ n'ihe karịrị mba 50.<ref>{{cite web |url= http://www.nypost.com/p/pagesix/scouting_mission_T71fu2NUkrAZxRSFyYNvzN |title=Scouting Mission |date= |work=New York Post |access-date=}}</ref> ==References== {{reflist|2}} {{Commons}} 8v2ewnvqr94qmktvzvzhh1zodf6welf All Progressives Congress 0 7619 87691 68482 2022-08-20T11:35:33Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''All Progressives Congress''' ma obu '''APC''' bu otu [[Naigeria]] parti. Obu [[Ndi Naigeria]] choputara ya. ==Lee Nke Ozor== *[[PDP]] {{ÉdéNtạ}} [[Òtù: Naigeria]] o4gp3n2el7ff5dvfolttnza786z11to Anna Tibaijuka 0 7706 87377 62447 2022-08-20T10:06:58Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Ngwàorü oméka | honorific-prefix = [[Honourable|Hon.]] Professor | name = Anna Tibaijuka | honorific-suffix = [[Member of parliament|MP]] | image = Anna Tibaijuka - World Economic Forum on Africa 2010.jpg | birth_date = {{birth date and age|1950|10|12|df=y}} | birth_place = Kagabiro, [[Tanganyika Territory|Tanganyika]] | nationality = Tanzanian | party = [[Chama Cha Mapinduzi|CCM]] | spouse = Wilson | children = {{Collapsible list|titlestyle=font-weight:normal; background:transparent; text-align:left;|title=4||Muganyizi|Kemilembe|Kagemulo|Kankiza}} | alma_mater = [[Sokoine University of Agriculture|Sokoine University]] {{small|(BSc)}}<br>[[Swedish University of Agricultural Sciences|SLU]] {{small|(DSc)}} | occupation = Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị }} '''Anna Kajumulo Tibaijuka''' (Ọmụmụ: 12 October, 1950) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke si na obodo '''Tanzania''' nke nọnyere ndi otu '''CCM'''. {{DEFAULTSORT:Tibaijuka, Anna}} [[Category:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]] {{stub}} lctwlu4kn43q99n90yxb9iwcbylwmnq 87379 87377 2022-08-20T10:07:36Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anna Kajumulo Tibaijuka''' (Ọmụmụ: 12 October, 1950) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke si na obodo '''Tanzania''' nke nọnyere ndi otu '''CCM'''. {{DEFAULTSORT:Tibaijuka, Anna}} [[Category:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]] {{stub}} 0xiamfb0z5ub7q2ja6df0b19radcrim Amaka Igwe 0 7937 87660 60880 2022-08-20T11:26:54Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Amaka Igwe]] (2 January 1963-28 April 2014) bụ onye e turu Ugo n'ihe gbasara ị mepụta ihe onyonyo na Nigeria bụrụkwa onye isi ndị mgbasa ozi. Igwe bụ onye nwebụ Top Radio 90.9 nke dị na Lagos nakwa Amaka Igwe Studios, ma bụrụkwa onye a ma ka otu na ndị ọgbọ pụrụ n'ime ihe onyonyo ndị nyere aka bido ihe onyonyo nke ọgbaraọhụrụ n'oge nke Nigerian cinema. Ọ n'ọnọdụ kwesịrị n'isi ihe gbasara ụlọ ọrụ a ruo mgbe ọ nwụrụ n'afọ 2014. == Mbido ndụ ya na ị gụ akwụkwọ == A mụrụ Uzoamaka Audrey 'Amaka' Igwe n'aka Isaac na Patience Ene n'ọnwa January 2, 1963 na PortHarcourt. Igwe bụ nwa nke ise n'ime ụmụ asaa, bụrụkwa nwanyị nke anọ n'ime isii. Ejirimara ya bụ 'GCO' (General Commanding Officer) n'aka nna ya nakwa 'Storm' n'aka nne ya maka na aka dị ya n'ihe mgbe ọ bụla. Mgbe ọ bụ nwata ọ nọ n'ọnọdụ Minista nke Ụmụaka, Egwuregwu na Omenala. Ọ Gụrụ n'ụlọ akwụkwọ All Saints nakwa Awkunanaw Girls High School n'Enugu. Ọ jụrụ ọjọọ, tụọ basketball, bụrụkwa onye isi nke ụmụ nwanyị na asọrọmampi football. Mgbe ọ nọ A-levels na Idia College, Benin, Igwe bidoro ị leba anya n'ihe gbasara mmetụta. Ọ kuziri ndị mmadụ egwu Atịlọgwụ, ma zọọkwa oke na obodo. Ọ bidoro dewe ihe egwuregwu n'egwu. Amaka Igwe chọbụrụ ịhụ ihe gbasara iwu, mana ndị ọrụ nke Joint Admissions and Matriculation Board (JAMB) nyere ya "Education and Religious Studies (ihe gbasara Chukwu)". Ya mere o ji gụọ Education/Religion na mahadum nke Ife (nke bụzị Obafemi Awolowo University). Site OAU, Igwe tinyere aka na ihe onyonyo nke obere nke ndị MNET nke a kpọrọ "Barbers Wisdom" ka onye nhazi tupu ọ gawa mahadum nke Ibadan, ebe ọ nwetere asambodo Masters na Library and Information Services. Mgbe NYSC ọ rụrụ ọrụ onye enyemaka njem n'aka ndị Scripture Union, tupu ọ nweta M.Sc. na Information Science. O mèchàrà rụọ na mahadum nke Anambra State University of Technology ka onye isi na Eida Information Systems, tupu ọ banye n'ụlọ ọrụ nke mmetụta. Ọ lụrụ dị ya Charles Igwe n'ọnwa April, n'afọ 1991, ọ mụtara ụmụ atọ. == Nkà == Igwe bụ ezigbo onye ode akwụkwọ, onye mmepụta, onye nhazi, onye ọgba mbọ na onye nkụzi. O sokwa na ndị mbụ bidoro ihe egwuregwu na ihe onyonyo ọgbaraọhụrụ, ọ kacha wee pụta ihe mgbe o dere ma hazikwaa 'Checkmate' bu nke a tụrụ ugo nke ukwu ya na 'Fuji House of Commotion'. N'ime ọrụ ya na Nollywood bu Rattlesnake na Violated, nke kewapụtara Amaka Igwe Studios n'aka ndị na eme ihe onyonyo ndị ọzọ. O bidokwara BOBTV EXp., bụrụkwa onye wepụtara Top Radio 90.9FM nke di na Lagos Mainland, Amaka Igwe Studios nke bụ ebe a na emeputa ihe onyonyo kachasi mma nakwa Q Entertainment Networks, na DSTV channel. == Ugo o satara == Igwe satara imerime ugo dị iche iche. N'afọ 2011, Nigeria hụrụ mbọ ọ na-agba n'ị kwalite ọnọdụ ndị ọrụ ndị mmepụta wee nye ya Nigerian National Order "MFR", nke bụ "Member of The Federal Republic of Nigeria." == Ọnwu ya == Ọ nwụrụ n'Enugu n'ọnwa April 28 n'afọ 2014 n'elekere 8:30pm, mgbe mbọ a gbara i ji zọọ ya n'ọrị a asthma. Rochas Okorocha bu governor nke Imo state biara akwamozu ya, ma ndị ọzọ welitere isi n'ụlọ ọru Nollywood. == Ihe onyonyo ya == * Rattle Snake 1,2 & 3 * Violated 1&2 * To Live Again * Full Circle * A Barber's Wisdom == Ihe egwuregwu ya == * Fuji House of Commotion * Solitaire * Now We Are Married * Infinity Hospital * Bless This House * Checkmate == Ebe nrụtụaka == # BOBTV ends fest akunyili assures fund # Renowned Nollywood movie producer dead # [https://economicconfidential.com/2011/11/nigeria-national-honours-awards-2010-and-2011/ "Nigeria: National Honours Awards 2010 and 2011 - Economic Confidential"]. 2011-11-10. Retrieved 2016-08-18. # List of Nigeria national honours # Adekunkle, Edwina. [http://www.onlinenigeria.com/bio/6177-amaka-igwe.html "Amaka Igwe Biography"]. ''Online Nigeria''. Retrieved 27 April 2016. # Atisele, Kenneth. [http://thenet.ng/2014/06/tears-and-sorrow-as-amaka-igwe-is-laid-to-rest-photos/ "Tears and Sorrow as Amaka Igwe is Laid To Rest"]. ''thenet.ng''. NET News. Retrieved 27 October 2016. === Akwụkwọ maka ya === * "[http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/entertainment/16366-amaka-igwe-she-came-she-saw-she-made-a-difference Amaka Igwe - She Came, She Saw, She Made a Difference."] ''Africa News Service.'' 5 May 2014. ''Opposing Viewpoints in Context.'' Web. 28 Apr. 2016. * [http://allafrica.com/stories/201406230102.html Charles Igwe's Touching Eulogy to Late Wife, Amaka.] (2014, June 23). ''Africa News Service.'' * [https://muse.jhu.edu/article/253015/pdf Esonwanne, U. (2008). Interviews with Amaka Igwe, Tunde Kelani, and Kenneth Nnebue]. ''Research in African Literatures,'(4), 24.'' * Haynes, J., & Okome, O.. (1998). Evolving popular media: Nigerian video films. ''Research in African Literatures,'' 29(3), 106-128. [http://www.jstor.org/stable/3820623 <nowiki>[1]</nowiki>] * How Amaka Igwe died with her numerous visions - nigeriafilms.com - 5 May 2016 - [http://www.nigeriafilms.com/news/26978/20/how-amaka-igwe-died-with-her-numerous-visions.html <nowiki>[2]</nowiki>] * [http://www.africanfilmny.org/2013/amaka-igwe/ <nowiki>[3]</nowiki>] African Film Festival, New York == Ebe ndị ọzọ == * [[imdbname:4177818|Amaka Igwe]] on IMDb * [https://web.archive.org/web/20140528170829/http://www.ama-awards.com/amaka-igwe-nee-isaac-ene Amaka Igwe] at the Africa Film Academy * "[http://www.informationng.com/2014/05/photos-of-late-amaka-igwes-husband-children-and-others.html Photos of Late Amaka Igwe’s Husband, Children And Others]," ''Information Nigeria'', May 2, 2014. Retrieved 18 August 2016. Categories:  * 1963 births * 2014 deaths * People from Enugu * Members of the Order of the Federal Republic * Obafemi Awolowo University alumni * University of Ibadan alumni * AMVCA Industry Merit Award winners {{DEFAULTSORT:Igwe, Amaka}} [[Category:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]] owd7ot0mgdewii2td1zyldrtpfhwjpu Afọ ime 0 7959 87285 68099 2022-08-19T18:19:18Z Dera xoxo 12502 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} <!-- Definitions and diagnosis --> '''Afọ ime''',nke amakwa dịka'' 'ibu nwa n’afọ''','''bụ oge'''[[otu nwa maọbụ]] karịa dị [[n’ime afọ nwaanyị]].<ref name=NIH2013Def>{{cite web|title=Pregnancy: Condition Information|url=http://www.nichd.nih.gov/health/topics/pregnancy/conditioninfo/Pages/default.aspx|website=http://www.nichd.nih.gov/|accessdate=14 March 2015|date=2013-12-19}}</ref> Inwekarị otu nwa [[n’abụkarị|nke akpọrọ ejima]][[]].<ref>{{cite book|last1=Wylie|first1=Linda|title=Essential anatomy and physiology in maternity care|date=2005|publisher=Churchill Livingstone|location=Edinburgh|isbn=9780443100413|page=172|edition=Second Edition|url=https://books.google.ca/books?id=QgpOvSDxGGYC&pg=PA172}}</ref> Nwaanyị [[pụrụ ịdị ime mgbe]]ya na nwoke nweere mmekọahụ[[maọbụ mgbe eji nka n'ụzụ bekee mee ka okwe omume]]. Ọ na-anọ ihe ruru izu 40([[ihe ruru ọnwa 10)]]mgbe nwaanyị hụsịrị nsọ ya [[ma]] nọgidezie ruo mgbe [[ọmụrụ nwa ahụ]].<ref name=NIH2013Def/><ref name=Ab2011/> Nke a bụ ihe dịka izu ụka 38[[mgbe |nwaanyị tụụrụ ime]].<!-- <ref name=Ab2011> --> An [[embryo]] is the developing offspring during the first 8 weeks following conception after which the term [[fetus]] is used until birth.<ref name=Ab2011>{{cite book|last1=Abman|first1=Steven H.|title=Fetal and neonatal physiology|date=2011|publisher=Elsevier/Saunders|location=Philadelphia|isbn=9781416034797|pages=46-47|edition=4th ed.|url=https://books.google.ca/books?id=OyVDJoOIvbYC&pg=PA46}}</ref> Ihe eji ama na nwaanyị atụrụla ime gụnyere ahụzighị nsọ ya, inwe obere ara,[[mmiri ịgbapụta ya n’imi na ịgbọ agbọ|, agụụ ịgụ ya mgbe mgbe na ịnyụ mamịrị]].<ref>{{cite web|title=What are some common signs of pregnancy?|url=http://www.nichd.nih.gov/health/topics/pregnancy/conditioninfo/Pages/signs.aspx|website=http://www.nichd.nih.gov/|accessdate=14 March 2015|date=07/12/2013}}</ref> A na aga n’ụlọọgwụ eme nchọpụta [[ma nwaanyị ọdị ime]].<ref>{{cite web|title=How do I know if I’m pregnant?|url=http://www.nichd.nih.gov/health/topics/pregnancy/conditioninfo/Pages/know.aspx|website=http://www.nichd.nih.gov/|accessdate=14 March 2015|date=2012-11-30}}</ref> <!-- Trimesters --> Oge afọ ime kere ụzọ atọ.<!-- <ref name=NIH2013Def/> --> Nke mbụ[[bụ site n’otu izu ụka ruo izu ụka iri na abụọ]]bụ mgbe atụụrụ ime.<!-- <ref name=NIH2013Def/> --> ịtụrụ ime n’esonye [[mgbe akwa nke si na mkpụrụ ndụ nwoke]]banyere n’oghere nke nọ nso n’akpa nwa[[nke ga-ebido]]ghọọ obere nwa ọhụrụ[[]][[]].<ref name=NIH2013Def/> N’oge a, ime n’apụkarị ụmụ nwaanyị[[]](nke na nwa ahụ nwere ike ịnwụ n’afọ)<ref name=John2012>{{cite book|title=The Johns Hopkins Manual of Gynecology and Obstetrics|date=2012|publisher=Lippincott Williams & Wilkins|isbn=9781451148015|page=438|edition=4|url=https://books.google.ca/books?id=4Sg5sXyiBvkC&pg=PA438}}</ref> Ogo nke abụọ ya bụ nke n’esite n’izu ụka nke 13 ruo na nke 28.<!-- <ref name=NIH2013Def/> --> Mgbe ahụ ka ihe n’egosi na nwa dị n’ime akpa nwa ga-aputa ihe.<!-- <ref name=NIH2013Def/> --> N’izu ụka nke 28[[ihe karịrị pasent 90|nke ụmụ ọhụrụ ga-enwe ike dị ndụ maọbụrụgodi na ha anọghị n’ime akpa nwa.]]Naanị maọbụrụ n’elezie ha anya nkeọma.<!-- <ref name=NIH2013Def/> --> Ogo nke atọ ya bụ site n’izu ụka nke 29 ruo nke 40.<ref name=NIH2013Def/> <!-- Delivery and complications --> Inwe ezi nlezianya nye nwaanyị mgbe odị ime [[n’enyeaka mgbe nwaanyị dị ime.]]<ref name=NIH2013Prenatal/> Nke a gụnyere iwerekwu ọgwụ nke akpọrọ fọlik asid,[[n’izere ọgwụ ndị dị iche ekwesịghị iji mee ihe na mmanya n’aba na anya,]]ịga megharịa ahụ,ile ogo ọbara dị onye ahụ n’ahụ,[[n’ịga ele ahụ site n’oge ruo n’oge]].<ref name=NIH2013Prenatal>{{cite web|title=What is prenatal care and why is it important?|url=http://www.nichd.nih.gov/health/topics/pregnancy/conditioninfo/Pages/prenatal-care.aspx|website=http://www.nichd.nih.gov/|accessdate=14 March 2015|date=07/12/2013}}</ref> [[nsogbu n’esi n’afọ ime apụta]]n’agụnye[[ume ịcha ọkụ,|ọbara mgbali elu,]] ọrịa ịnyụ mamịrị aghara aghara,[[enweghị ihe niile ahụ chọrọ maka ahụ isi nwaanyị ike,]]ọbara ịgba nwaanyị n’imi [[,]][https://googlelead.com/how-to-use-aidan-fruit-for-flat-tummy/ ịgbọ] agbọ[[na ihe ndịọzọ.]]<ref>[https://googlelead.com/how-to-use-aidan-fruit-for-flat-tummy/]{{cite web|title=What are some common complications of pregnancy?|url=http://www.nichd.nih.gov/health/topics/pregnancy/conditioninfo/Pages/complications.aspx|website=http://www.nichd.nih.gov/|accessdate=14 March 2015|date=07/12/2013}}</ref> Oge atụrụ anya ka afọ ime nọrọ tupu ya ezuo bụ izu ụka nke 37 ruo 41, nke atụrụ anya n’ọ ga-ebido na izu ụka nke 37 na nke 38, ruo mgbe otozuru na izu ụka nke 39 na 40, mana oruo nke 41, ọgafeela.<!-- <ref name=NIH2013Def/> --> Mgbe ọgafere izu ụka nke 41, a na-ahụta ya n’ọgafeela mgbe kwesirị.<!-- <ref name=NIH2013Def/> --> Ụmụaka amụrụ tupu izu ụka nke 37 ezuo [[n’anọ n’ihe ize ndụ nke ịrịa ọrịa]] nke n’eme ka [[onye uche ya ezughị ezu.]]<ref name=NIH2013Def/> A na-atụ aro ka aghara [[ime ka ime bido mewe nwaanyi mgbe oge erubghị]] maọbụ [[ịwa ya afọ]] tupu [[izu ụka]] 39 eruo, ọgwụla ma onwere ihe mere a ga-eji mee ya otu ahụ n’ihi ọnọdụ ahụike.<ref name=WHO2014>{{cite web |url= http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs363/en/ |title=Preterm birth Fact sheet N°363 |author=World Health Organization |work=who.int |date=November 2014 |accessdate=6 Mar 2015}}</ref> <!-- Epidemiology, society and culture --> Ihe dịka nde 213 tụrụ ime na 2012, mana nde 190 [[si n’obodo ndi ka na emepe emepe,]] ebe nde 23 ndịọzọ si na mba ndị mepere emepe.<!-- <ref name=Sed2014/> --> Nke a bụ ihe dịka afọ ime 133 maka otu nwaanyị ndị nọ n’afọ 15 ruo 44.<ref name=Sed2014>{{cite journal|last1=Sedgh|first1=G|last2=Singh|first2=S|last3=Hussain|first3=R|title=Intended and unintended pregnancies worldwide in 2012 and recent trends.|journal=Studies in family planning|date=September 2014|volume=45|issue=3|pages=301-14|pmid=25207494}}</ref> Ihe dịka pasent 10 ruo 15 nke afọ ime nke putarala nke ọma n’apụ apụ.<ref name=John2012/> N’afọ 2013 nsogbu afọ ime nke edekorọ edekọ gburu ihe karịrị 293,000 ma ewere ya tụnyere 377,000 n’afọ 1990.<!-- <ref name=GDB2013/> --> Ihe n’akpatakị ya gụnyere [[ọbara ịpụ mmadụ n’ahụ,]] nsogbu ndị n’esi n’iwepu afọ ime apụta,[[ọbara mgbali elu nke afọ ime n’ebuta,]] na ime imekata [[nwaanyị]] ma kwụsị[[]].<ref name=GDB2013>{{cite journal|last1=GBD 2013 Mortality and Causes of Death|first1=Collaborators|title=Global, regional, and national age-sex specific all-cause and cause-specific mortality for 240 causes of death, 1990-2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013.|journal=Lancet|date=17 December 2014|pmid=25530442|doi=10.1016/S0140-6736(14)61682-2}}</ref> N’ụwa niile, pasent 40 nke afọ ime [[bụ nke emeghị nkwado maka ha.]]<!-- <ref name=Sed2014/> --> A na-ewepu ọtụtụ afọ ime ndị akwadoghị akwado’[[|]]<ref name=Sed2014/> Afọ ime ndị akwadoghị akwado tupu atụrụ na mba UnaIted Steeti, ụmụ nwaanyị ruru pasent 60 [[n’eji ọgwụ n’ihe mgbochi dị iche iche eme ihe]]n’oge ndị ahụ ha chọpụtara na ha dị ime.<ref>{{cite book |authors=K. Joseph Hurt, Matthew W. Guile, Jessica L. Bienstock, Harold E. Fox, Edward E. Wallach (eds.) |title=The Johns Hopkins manual of gynecology and obstetrics |publisher=Wolters Kluwer Health / Lippincott Williams & Wilkins |location=Philadelphia |isbn=9781605474335 |pages=382 |url=http://books.google.ca/books?id=4Sg5sXyiBvkC&pg=PR232 |edition=4th}}</ref> ==Ebe akpọtụrụ uche== <references /> hqh7zbo442115e20a4m0tgawmtt7dd3 Ada Udechukwu 0 8031 87342 62446 2022-08-20T09:50:01Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ada Udechukwu''' (onye amụrụ na 1960) bụ onye Omenka na Onye ode abụ nke Nsukka group di na Naijiria. == Biografi == A mụrụ ya n'[[Enúgwu|Enugu]], Nna Udechukwu bụ onye [[Ndị Igbo|Igbo]] nne ya bụ onye mba [[Njikota Obodo Amerika|America]]. O tolitere na mba Naijiria tupu ha alawa mba Amerika na mbido "Biafran War" makwa lọta mgbe alụsiri agha. Ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] na Mahadum "University of Nigeria" ebe o nwetara asambodo na "Bachelor of Arts na English Literature" n'afọ 1981. Afọ ole na ole, obidoro ite agba na-akwa site na-iji usoro akara ahịrị. N'afọ 1988 O bidoro sewe ihe n'akwụkwọ site na-iji "ink nakwa watercolor". Ihe osise ndi a ka o ji egosipụta otu osi aghazi onwe ya site na-ibu nwanyi nakwa onye n'ese ihe. Ọrụ ya gosipụtakwara nsogbu di na ibụ mba n'ime Afrika nakwa n'ama.   Ada Udechukwu, bụ onye n'ede Uri nakwa mkpirisi Akụkọ. Boomerang Press bipụtara Akwụkwọ Uri n'Esemese ya: "''Woman, Me"'' n  (1993). Mkpirisi Akụkọ ya "[https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2006/08/night-bus/305041/ Night Bus]" ka ebipụtara na "Fiction Issue of the journal ''[https://www.theatlantic.com/ The Atlantic]"'' na 2006. == Nrụtụaka == * [http://africa.si.edu/exhibits/ada.htm Bio from the National Museum of African Art] {{DEFAULTSORT:Udechukwu, Ada}} [[Òtù:1960 births]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] [[Category:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]] eivqhi2ss6gvnx5f51ha5u4yjy1gl32 Adaeze Yobo 0 8062 87344 62350 2022-08-20T09:52:19Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adaeze Yobo''' (aha nwa: '''Adaeze Stephanie Chinenye Igwe''') (14 [[Önwa ànó|Eprel]] 1990). {{DEFAULTSORT:Yobo, Adaeze}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] {{stub}} isuzarx3v9ps7noeeusw3wqd87ogzfc Anthony Bourdain 0 8457 87480 64594 2022-08-20T10:33:37Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anthony Michael Bourdain''' ([[Juun 25]], [[1956]] – [[Juun 8]], [[2018]]) bụ onye isi nri America na onye telivishọn. {{ÉdéNtạ}} {{DEFAULTSORT:Bourdain, Anthony}} {{Commons}} [[Òtù:Oméka|Bourdain]] [[Òtù:Ndi Amerika|Bourdain]] f5ixy808jkqunt46f4fhs7mr2ga2tpe Diezani Alison-Madueke 0 8509 87710 69271 2022-08-20T11:42:01Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Diezani K. Alison-Madueke''' (onye a mụrụ n'abali isii n'ọnwa iri abụọ n'afọ 1960) bụ otu onye ndọrọ ọchichi nke mba [[Naijiria|Nigerian]] bụkwara nwanyi mbụ bụ onye isi (President of OPEC). Aghọpụtara ya na Nzukọ 166th nke ndi OPEC  Vienna n'abali 27 n'ọnwa iri n'otu n'afọ 2014.<ref>{{cite web|url=http://www.nuj-europe-chapter.blogspot.co.uk/2014/11/nigerian-minister-becomes-1st-opec.html|work=NUJEurope|title=Nigerian Minister Becomes 1st OPEC Female President|date=27 November 2014|accessdate=2014-11-28}}</ref> Ọ bụrụ onye isi n'ahụ maka Ụgbọ Njem na 26 July 2007. Ezigara ya na 'Mines and Steel Development' na 2008, aghọpụtara ya dika onye isi 'Minister of Petroleum Resources' na April 2010. == Ihe gbasara ya == A mụrụ Diezani K. Agama na  [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], [[Ȯra Rivers|Rivers State]], [[Naijiria|Nigeria]]. Nna ya bụ Chief Frederick Abiye Agama. O gụrụ Architecture na England nakwa Howard University nke di na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]]. Ọ gụchara bachelor's degree na Howard n'abali asatọ n'ọnwa iri n'abụọ n'afọ 1992.<ref>{{Cite news|url=http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/106625-howard-university-faults-alison-madueke%E2%80%99s-year-of-graduation.html|newspaper=Nigeria News|title=Diezani Alison-Madueke’s year of graduation faulted by Howard University|date=7 August 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111110013043/http://news2.onlinenigeria.com/news/top-stories/106625-howard-university-faults-alison-madueke%E2%80%99s-year-of-graduation.html|archivedate=10 November 2011|deadurl=no}}</ref> Ọ lọtara [[Naijiria|Nigeria]] bido ọrụ na Shell Petroleum Development Corporation n'otu afọ a. N'afọ 2002, ọ gụrụ akwụkwọ na Cambridge Judge Business School ebe O nwetara MBA degree.<ref name="sunstyle">{{cite news|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/features/sunstyle/2007/july/14/sunstyle-14-07-2007-001.htm|title=Diezani Allison-Madueke ...A passion from the creeks to the peak|author=Kunle Hamilton|date=14 July 2007|publisher=Daily Sun|accessdate=2009-12-15|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100201235310/http://www.sunnewsonline.com/webpages/features/sunstyle/2007/july/14/sunstyle-14-07-2007-001.htm|archivedate=1 February 2010|df=dmy}}</ref> Na nlọta ya na Naijiria,A ghọpụtara Diezani Alison-Madueke ka ọ bụrụ Ọnye Isi ndi Shell n'afọ 2006. Ọ bụ Nwanyi mbụ bụ onye isi Shell as an Executive Director na Naijiria<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.naija.ng/1120774-diezani-alison-madueke-biography-career.html#1120774|title=Story of ex-minister Diezani Alison-Madueke who broke through the ranks in a male-dominated oil sector|last=Olawale|first=Johnson|date=2017-11-25|work=Naija.ng - Nigeria news.|access-date=2018-01-17|language=en-US}}</ref> Kemgbe afọ 1999 ọlụrụ Admiral Allison Madueke (onye nke lagoro ezumikenka), onye bụbula 'Chief of Naval Staff' nakwa Governor ndi [[Ọ̀hà Ímò|Imo]] na [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra State]]. Onwere ụmụ Nwoke abụọ: Chimezie Madueke n' Ugonna Madueke.<ref name="Ndigbo">{{Cite news|author=Ndigbo, Ogbuefi|title=Diezani Allison Madueke`s sons' Scandalous private jet lifestyle|date=18 January 2012|newspaper=Elombah|url=http://elombah.com/index.php/special-reports/9509-diezani-allison-maduekes-sons-scandalous-private-jet-lifestyle-v15-9509|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121103215659/http://elombah.com/index.php/special-reports/9509-diezani-allison-maduekes-sons-scandalous-private-jet-lifestyle-v15-9509|archivedate=3 November 2012|deadurl=yes}}</ref> Na ọnwa Itoolu n'afọ 2011 ndi Nigerian Defence Academy, nyere Alison-Madueke 'honorary Doctorate degree' na Management Sciences na [[Kaduna]].<ref>{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/09/yet-another-garland-for-diezani-alison-madueke/|title=Yet another garland for Diezani Alison-Madueke|date=September 17, 2011|work=[[Vanguard (Nigeria)]]|accessdate=2011-12-21}}</ref> N'ọnwa Itoolu n'afọ 2008, ndi Ntụ biara itụrụ  Alison-Madueke na nwa ya Nwoke: Chimezie Madueke n'ụlọ ya n' [[Abuja]].<ref>{{Cite news|author=Modibbo, Ibrahim|title=Nigeria: Police Foil Attempt to 'Kidnap' Allison-Madueke|date=29 September 2008|newspaper=Leadership|location=Abuja, Nigeria|url=http://allafrica.com/stories/200809291237.html|archiveurl=https://www.webcitation.org/6XzFOyKTJ?url=http://allafrica.com/stories/200809291237.html|archivedate=22 April 2015|deadurl=no|df=dmy}}</ref> === Ọkwa ya na Federal cabinet === Diezani Alison-Madueke ejideela ọkwa atọ pụtara ihie na gọvamenti nke elu n'obodo Nigerian. Aghọpụtara ya dika onye isi Ụgbọ Njem n'ọnwa asaa n'afọ 2007. N'ọnwa iri na abụọ n'afọ 2008, aghọpụtara ya dika 'Minister of Mines and Steel Development'.<ref>{{cite web|url=http://odili.net/news/source/2008/dec/24/432.html|date=24 December 2008|title=Alison-Madueke resumes at Mines and Steel ministry|publisher=The Punch|accessdate=2009-12-15}}{{Dead link|date=October 2010|bot=H3llBot}}</ref> Mgbe onye na-esota onye Isi ala bụ [[Goodluck Jonathan]] mrchara bụrụ onye isia ala n'ọnwa abụọ n'afọ 2010, ọ gbanwere ọkwa ọchichi gọvamenti n'abali iri n'asaa n'ọnwa atọ n'afọ  2010, ma kpọbata ndi ọhụrụ n'abali isii n'ọnwa anọ n'afọ 2010 ghọpụta Alison-Madueke dika Minister for Petroleum Resources.<ref>{{cite web|url=http://www.ihsglobalinsight.com/SDA/SDADetail18510.htm|title=New Cabinet Unveiled as Nigeria's Acting President Shores Up Position|date=7 April 2010|work=IHS Global Insight|archiveurl=https://www.webcitation.org/6XzCj8oLs?url=https://www.ihs.com/country-industry-forecasting.html?id=106594388&pu=1&rd=globalinsight_com|archivedate=22 April 2015|deadurl=yes|df=dmy-all}}</ref> === Onye na-ahu maka Mmanụ na-agba n'ala === Dika onye na-ahu maka Mmanụ na-agba n'ala, Alison-Madueke kpebiri na ya ga-agbanwe 'Nigeria's oil and gas industry' ka ọ baara ndi ala Naijiria uru.<ref>{{cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=nhhrNg7ySko|title=Oil and Gas Working for All Nigeria Part 1|author=Diezani Alison-Madueke|accessdate=2012-01-12}}</ref> N'Ọnwa anọ n'afọ 2010, onye Isi ala [[Goodluck Jonathan]]  bịanyere aka n'akwụkwọ Iwu ndi Naijiria, bụ nke kpebiri ikwalite Nkwekọrita Ọrụ n'etiti Ndi aụmahia Naijiria - mmeghachi omume nke ndị ọrụ ala ọzọ. <ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201005040301.html|title=Content Law - of Content And Contempt|work=[[Media Trust|Daily Trust]]|author=Hamisu Muhammad|date=4 May 2010|accessdate=2012-01-12}}</ref>  Otu n'ime usoro kachasị arụmụka ndị e mere n'okpuru Alison-Madueke bụ atụmatụ gọọmentị iji wepụ ihe enyemaka nke obodo na ọnụahịa mmanụ. Alison-Madueke kwadoro njedebe nke nkwado "n'ihi na ọ na-enye nnukwu ego ego na ndị gọọmenti, na-akwado ndị bara ọgaranya, [ma] na-agba ume ka a ghara ịrụ ọrụ, nrụrụ aka na ntụgharị nke ụkọ ihe onwunwe ọha na eze site na itinye ego na ngwá ọrụ dị egwu."<ref>{{Cite news|title=FG outlines benefits of fuel subsidy removal|author=Tunde Dodondawa|last=Tunde Dodondawa|url=http://www.tribune.com.ng/index.php/energy/33991-fg-outlines-benefits-of-fuel-subsidy-removal|work=[[Nigerian Tribune]]|date=9 January 2012}}</ref> === Mbụ === Alison-Madueke bụ nwanyị mbụ na-ejide ọnọdụ nke Minista Petroleum Resources na Nigeria, na October 2010, ọ ghọrọ nwanyị mbụ na-eduga mba mba na ogbako OPEC kwa afọ.. Ọ bụ nwanyị mbụ na-ahụ maka ndị ọrụ ụgbọ njem, na nwanyị mbụ a ga-ahọpụta na ụlọ Shell Petroleum Development Company Nigeria.<ref>{{cite web|url=http://sweetcrudereports.com/2011/09/17/nda-awards-alison-madueke-doctorate-degree/|title=NDA awards Alison-Madueke doctorate degree|work=SweetCrude Reports|date=17 September 2011|accessdate=2012-01-12}}</ref> Na 27 November 2014, a họpụtara ya dịka onye isi oche nke OPEC.<ref>{{Cite news|title=Petroleum Minister, Alison-Madueke Elected First OPEC Female President|author=Okafor, Chineme|last=Okafor, Chineme|url=http://www.thisdaylive.com/articles/petroleum-minister-alison-madueke-elected-first-opec-female-president/195193/|work=This Day Live|date=27 November 2014}}</ref> N'ọrụ ya n'etiti n'ìgwè ndị nwoke, Alison-Madueke kwuru na ọ dọrọ ụmụ agbọghọ ndị ọ gụrụ akwụkwọ aka ná ntị na Shell ka ha "gbanwee ụdị echiche ha."<ref>{{cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/npdc-s-appointment-of-a-funding-partner-has-been-greatly-misunderstood-alison-madueke/93077/|title=NPDC’s Appointment of a Funding Partner Has Been Greatly Misunderstood – Alison-Madueke|date=12 June 2011|work=[[ThisDay]]|accessdate=2012-01-12|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120506195037/http://www.thisdaylive.com/articles/npdc-s-appointment-of-a-funding-partner-has-been-greatly-misunderstood-alison-madueke/93077/|archivedate=6 May 2012|df=dmy}}</ref> === Mkpesa nke ugha ego na njide ya === Otu PBS NewsHour nke kwuru na ndị isi [[Njikọ̀taọ̀hà|American]] na [[Obodoézè Nà Ofú|British]] na-ekwu na onye bụbu  Minista Diezani Alison-Madueke nwere ike ịhazi ihe dịka ijeri $ 6 (N1.2 trillion) site na akụ na ụba Nigeria.<ref name="6bill">{{Cite news|title=Ex-minister might have personally supervised stealing of $6bn [VIDEO]|author=Jolo Sobuto|last=Jolo Sobuto|url=http://pulse.ng/local/diezani-ex-minister-might-have-personally-supervised-stealing-of-6bn-video-id4435328.html|work=pulse.ng|date=7 December 2015|accessdate=1 May 2016}}</ref> E boro ya ebubo na ọ ga-akpata $ 20 ijeri na-efu site na ụlọọrụ Petroleum. Onye isi ochichi Central Bank of Nigeria (CBN), Sanusi, kwughachiri okwu a n'oge onu ogugu nke PBS na 2 December 2015.<ref>{{Cite news|title=‘Nigeria was losing $1bn a month under Jonathan,’ Emir says [VIDEO]|author=Jola Sobutu|last=Jola Sobutu|url=http://pulse.ng/local/sanusi-lamido-nigeria-was-losing-1bn-a-month-under-jonathan-emir-says-video-id4434634.html|work=pulse.ng|date=7 December 2015|accessdate=1 May 2016}}</ref><ref>{{Cite news|title=How a cancer of corruption steals Nigerian oil, weapons and lives|author=Nick Schifrin|last=Nick Schifrin|url=https://www.pbs.org/newshour/bb/how-a-cancer-of-corruption-steals-nigerian-oil-weapons-and-lives/|work=PBS NewsHour|date=2 December 2015|accessdate=1 May 2016}}</ref> Sanusi kwenyere na a chụru ya n´ọrụ ya na Central Bank of Nigeria n'ihi na o mere ka  ọha mara n' Ijeri Dollars Abụọ '$2 billion dollaras' furu na Nigerian National Petroleum Corporation (NNPC) n'okpuru. Alison Madueke kwuru na Sanusi boro ya ebubo a Ị ji megwara ya maka n´ ọ nyereghị ya aka nweta ọkwa dika onye isi ndi African Development Bank (AfDB) ma kpochapụ ebubo ya.<ref>{{cite web|url=http://pulse.ng/local/frankly-speaking-with-jola-sotubo-panama-papers-will-expose-more-nigerians-id4886802.html|title=Panama Papers will expose more Nigerians|work=pulse.ng|accessdate=1 May 2016|date=7 April 2016|author=Jolo Sobuto}}</ref> E boro ya ebubo na ọ na-akwụ ụgwọ ọtụtụ nde Naira maka ọrụ mana  ọ naghị akwụghachi ụgwọ ma na-etinye ego na-ezighị ezi. nakwa na ịlafu ọtụtụ ijeri naira na-ekwesịghị ekwesị na ọdụ ụgbọelu.E boro ya ebubo na ọ na-akwụ ụgwọ ọtụtụ nde Naira maka ọrụ mana ọ naghị akwụghachi ụgwọ ma na-etinye ego na-ezighị ezi.<ref>{{Cite news|title=Missing $20bn: Alison-Madueke sues PREMIUM TIMES, APC, 9 others|author=Udo, Bassey|last=Udo, Bassey|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/178649-missing-20bn-alison-madueke-sues-premium-times-apc-9-others.html|work=The Premium Times|date=18 March 2015}}</ref><ref name="Saga-1">{{Cite news|title=The Diezani Allison-Madueke Saga: Another Private Jet Uncovered!|url=http://www.bellanaija.com/2014/03/26/nigerias-petroleum-minister-accused-of-squandering-over-n10-billion-on-private-jets/|work=Bella Naija|date=26 March 2014}}</ref><ref>{{Cite news|title=Nigerian Senate probes mystery govt payments|url=http://www.mg.co.za/article/2008-06-27-nigerian-senate-probes-mystery-govt-payments|work=Mail & Guardian|date=27 June 2008}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Diezani Alison-Madueke Maintained Rooms In Two New York Luxury Hotels During UN Assembly|url=http://saharareporters.com/2012/09/28/diezani-alison-madueke-maintained-rooms-two-new-york-luxury-hotels-during-un-assembly|work=Sahara Reporters|date=28 September 2012}}</ref> nakwa na ịlafu ọtụtụ ijeri naira na-ekwesịghị ekwesị na ọdụ ụgbọelu .<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/10/n10bn-jet-scandal-court-okays-allison-madueke-nnpcs-amended-suit-reps/|title=N10bn Jet Scandal: Court okays Allison-Madueke, NNPC's amended suit against Reps|date=2014-10-21|website=Vanguard News|access-date=2017-07-21}}</ref> N'October 2009, Senate nke Naijiria kpọpụrụ Diezani Alison-Madueke ma kwadoro ikpe maka ịnyefe otu ijeri naira n'ọkara 1.2 n'ime akaụntụ nzuzo nke otu ụlọ ọrụ na-enweghị ọnụ na-enweghị usoro kwesịrị ekwesị na imebi nkwekọrịta .<ref>{{Cite news|title=N300bn TRANSPORTATION contractS:Senate report indicts Anenih, Okonjo-Iweala, Ciroma|url=http://www.vanguardngr.com/2009/10/12/n300bn-transportation-contractssenate-report-indicts-anenih-okonjo-iweala-ciroma/comment-page-8/|work=Vanguard News|date=12 October 2009}}</ref> Ndi  Economic and Financial Crimes Commission nke Naijiria kpọpụrụ ya Ụlọ Ikpe maka <nowiki>''Ịkwụsị Ego'/Money Laundering'</nowiki>.<ref>{{Cite news|title=N23bn Bribe: EFCC Charges Alison-Madueke, INEC Staff To Court|url=http://www.promptnewsonline.com/n23bn-bribe-efcc-charges-alison-madueke-inec-staff-court/|work=Prompt News|date=2017-04-06|accessdate=2017-07-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2017/02/27/uk-government-okays-diezani%E2%80%99s-trial-%E2%80%98money-laundering%E2%80%99|title=UK Government Okays Diezani’s Trial For ‘Money Laundering’|last=siteadmin|date=2017-02-27|website=Sahara Reporters|access-date=2017-07-21}}</ref><ref>{{Cite news|title=EFCC includes Diezani in N450m money laundering charge - TheCable|url=https://www.thecable.ng/efcc-includes-diezan-n450m-money-laundering-charge|work=TheCable|date=2017-03-13|accessdate=2017-07-21|language=en-US}}</ref> Na 2 October 2015, Reuters kọrọ na United Kingdom National Crime Agency (NCA) nọ na London jidere Alison-Madueke, tinyere mmadụ anọ ọzọ na-enyo enyo maka mmebi iwu na mmebi iwu. Otú ọ dị, onye na-ekwuchitere ọnụ ndị uweojii ekweghị na ọ maara ihe merenụ.<ref name="datahq">{{cite web|publisher=Reuters|url=https://www.reuters.com/article/2015/10/02/us-nigeria-oil-arrest-idUSKCN0RW21020151002|title=Nigeria's ex-oil minister Alison-Madueke arrested in London: sources|date=3 October 2015}}</ref><ref>{{cite web|publisher=|title=|date=|url=https://www.thenews.ng/metro/breaking-news-diezani-alison-madueke-arrested-in-london/}}Missing or empty <code style="color:inherit; border:inherit; padding:inherit;">&#x7C;title=</code> ([//en.wikipedia.org/wiki/Help:CS1_errors%23citation_missing_title help]){{cite web|publisher=|title=|date=|url=https://www.thenews.ng/metro/breaking-news-diezani-alison-madueke-arrested-in-london/}}</ref> Ndị ezinụlọ ya na gọvamenti Naijiria kwadoro na e jidere ya na London, ọ bụ ezie na NCA jụrụ ikwu okwu banyere ikpe ahụ.<ref name="BBC">{{Cite news|title=Nigeria's ex-oil minister 'arrested in London'|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-34430597|work=BBC.com|date=2 October 2015|accessdate=2 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|title=UK crime agency authorised to seize cash from Nigeria ex-oil minister - court|url=http://uk.reuters.com/article/uk-britain-nigeria-arrests-idUKKCN0RZ1XN20151005|date=5 October 2015|accessdate=15 July 2016}}</ref><ref>{{Cite news|title=Nigeria's Former Oil Minister Alison-Madueke Arrested in U.K.|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2015-10-05/nigeria-s-former-oil-minister-alison-madueke-arrested-in-u-k-|publisher=Bloomberg News|date=5 October 2015|accessdate=15 July 2016}}</ref><ref>{{Cite news|title=International Corruption Unit arrests|url=http://www.nationalcrimeagency.gov.uk/news/718-international-corruption-unit-arrests|publisher=UK National Crime Agency|date=2 October 2015|accessdate=15 July 2016}}</ref><ref>{{Cite news|title=Identities of those arrested along with Diezani revealed|url=http://dailypost.ng/2015/10/05/identities-of-those-arrested-along-with-diezani-revealed/|work=Daily Post|date=5 October 2015|accessdate=15 July 2016}}</ref> Nakwa na Nigeria, n'ụlọ ya na Asokoro, [[Abuja]] ndị na-akpata nrụrụ aka na Ngalaba na-ahụ maka Nchịkwa Ụba na Ego nke Ndị Naijiria nke a na-akpọ Economic and Financial Crimes Commission, gbara aka na ebe obibi ya awa ole na ole mgbe e jidere ya na London.<ref>{{Cite news|title=EFCC seals Abuja home of former Nigerian minister, Alison-Madueke|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/190949-efcc-seals-abuja-home-of-former-nigerian-minister-alison-madueke.html|publisher=Premium Times|date=2 October 2015|accessdate=15 July 2016}}</ref> Na 28 August 2017, otu ụlọikpe gọọmenti etiti Naijiria ijeri naira asaa na ụfọ nke pụtara nde dollar iri abụọ n'otu ($ 21 million) site n'aka ụlọ ọrụ akụ na Alison-Madueke.<ref>{{cite web|url=http://www.aljazeera.com/news/2017/08/nigeria-seizes-21m-linked-diezani-alison-madueke-170828185617954.html|title=Nigeria seizes $21m linked to Diezani Alison-Madueke|date=29 August 2017|publisher=Al Jazeera}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.africanews.com/2017/08/29/21m-of-ex-nigerian-oil-minister-seized-protesters-demand-her-extradition/|title=$21m of ex-Nigerian oil minister seized, protesters demand her extradition|date=29 August 2017|publisher=africanews}}</ref> Na Mee 11, 2021, nde $ 153 (nde euro 140) sitere n'aka Diezani Alison-Madueke. Na 80 nke ụlọ ya. === Ahụ ike === Oge ọ ka-anọ n'ọchichi, Alison-Madueke mere ka aghọta na ọ na-anara Ọgwụ maka ọrịa kansa na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]].<ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2015/10/cancer-pray-for-me-diezani-begs-nigerians/|title=Cancer: Pray for me, Diezani begs Nigerians|author=Clifford Ndujihe|date=10 October 2015|accessdate=10 October 2015}}</ref><ref>{{cite news|url=http://saharareporters.com/2015/06/06/former-petroleum-minister-alison-madueke-undergoing-breast-cancer-treatment|title=Former Petroleum Minister, Alison-Madueke, Undergoing Breast Cancer Treatment|date=6 June 2015|accessdate=10 October 2015}}</ref> == Leekwa == * [[List of people from Port Harcourt]] == Nrụtụaka == {{reflist|2}} {{DEFAULTSORT:Alison-Madueke, Diezani}} [[Òtù:1960 births]] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5a3qcn38wjs5un5824kqhq9zjc8cx7y Ayo Hulayat Omidiran 0 8552 87355 62646 2022-08-20T09:58:55Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox Officeholder | name = Ayo Hulayat Omidiran | image = | imagesize = | caption = | office = House of Representatives | term_start = May 2011 | term_end = Present | predecessor = [[Patricia Etteh]] | successor = | constituency = Ayedaade/Irewole/Isokan | majority = | birth_date = {{birth date and age|1963|11|10|df=y}} | birth_place = | death_date = | death_place = | nationality = Nigerian | party =[[All People's Congress|APC]] | spouse = | children = | residence = | alma_mater = [[Ahmadu Bello University]], [[Zaria]] | occupation = | profession = Politician | religion = Islam | website = | footnotes = }} '''Ayo Hulayat Omidiran''', a muru ya na onwa November nke iri, na afor 1965. O so na ndi ndoro ndoro ochichi, ndi eme iwu nke Nigeria. O na anochite anya ndi Ayedaade/Irewole/ Isokan federal constituenci na Osun State. O bu onye otu All Progressive Congress. o si na obodo Ikire di niime local government Ireole na Osun steeti. born 10th of November 1965, is a Nigerian politician and federal law maker representing the Ayedaade/Irewole/Isokan federal constituency in [[Ȯra Osun|Osun State]]. She is a member of the [[All Progressives Congress|All Progressive Congress]]. She is a native of Ikire in the Irewole local government area of Osun State <ref name="osun.gov.ng">{{cite web|url=http://osun.gov.ng/houseofreps/hon-mrs-ayo-omidiran/|title=Hon (Mrs) Ayo Omidiran - The Official Website Of The State Of Osun|publisher=}}</ref> == Agu ma akwukwo == Nwada gara ulo akwukwo Ayedaada Gramma skulu di na Osun Steeti. Ebe a hu ka onwetere adambodo nke oyibo kporo West Africa School Certificate na aho 1980. O gakwara n'iru gakwa mahadum Ahmadu Bello di na Zaria, kaduna Nigeria ebe onwetere nzere  B.sc na Biochemistry na afo 1985. == Oru == === Politics === O zoro ndoro ndoro ochichi Na ulo omi iwu nke ala na anochite anya ndi Ayedaade/Irewole/Isokan constituency na afor  2011 ma merie,.  o zokwara ndoro ndoro ochichi a ozo site na otu ndi Apc. Ahoputakwara ya ozo .[[All Progressives Congress|APC]].   nwada a, a ruola na ogo oru di iche iche na Ulo omi iwu tinyekwara  osote onye isi, ndi otu na ahu maka ndi egwuregeu, ndi otu na ahu maka ikowa iwu obodo, otu na ahu maka nzikorita ozi, ndozi ime obodo, ihe ngwupute nke ala, ihe gbasara umu nwanyi, ya na ihe gbasara umu nwanyi na ochi ochit<ref>{{Cite web|url=https://nass.gov.ng/mp/profile/662|title=National Assembly &#124; Federal Republic of Nigeria|publisher=Nass.gov.ng|accessdate=2018-07-03}}</ref> === Onye na ahazi egumegwu === Na afor 2002, o biara buru onye otu ndi nzuko na ahu maka egwuregwu boolu nke Nigeria. became a member of the Nigerian Football Association Board, and remained there till 2005. Ke mgbe afor 2006, Obu onye otu nzuko na ahu maka unu nwanyi no ne egwuregwu boolu FIFA.  O bu onye isi bidoro otu egwregwu umu nwanyi na Oshogbo, Osun steeti a kporo Omidiran Babe. na afor 2017 , e mere ya onye isi  na ahu maka umunwanyi no na egeregwu boolu NigeNigeria Football Federation (NFF) Women Football Committee<ref>{{Cite news|title=Omidiran’s return will stabilize Nigerian women football, says Mabo|last=Akpodonor|first=Gowon|url=https://guardian.ng/sport/omidirans-return-will-stabilize-nigerian-women-football-says-mabo/|date=7 November 2017|accessdate=3 July 2018}}</ref> == References == {{reflist}} {{DEFAULTSORT:Omidiran, Ayo}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ nwanyi nọ na ndọrọ ndọrọ ọchichi]] lihc3qeib1eeivpwyxx2e4eeqnqq243 Amina Titi Atiku-Abubakar 0 8626 87595 62931 2022-08-20T11:07:36Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amina Titilayo Atiku-Abubakar, '''bụ nwunye nke onye na-esota onye isi ala Federal Republic of Nigeria, [[Atiku Abubakar]]. Ọ bụ onye na-akwado ndị inyom na ụmụaka. Ọ bụ onye guzobere Nzụkọ na-ahụ maka nkụzị gbasara ahia ụmụ nwanyi na ụmụaka 'Women Trafficking and Child Labour Eradication Foundation (WOTCLEF)' na onye malitere<ref>{{cite news|title=Women Trafficking and Child Labour Eradication Foundation (WOTCLEF)|url=http://www.comminit.com/africa/content/women-trafficking-and-child-labour-eradication-foundation-wotclef|accessdate=16 June 2017|work=The Communication Initiative Network|date=21 March 2011|language=en}}</ref> iwu nke onwe ya nke mere ka e guzobe 'National Agency for Prohibition of Trafficking in Persons (NAPTIP)'. == Mbido Ndụ na agụm akwụkwọ == Titi Amina Atiku Abubakar ka a mụrụ n'ebe obibi ndị Kraịst n'ezinụlọ Albert Yoruba nke si Ilesa,<ref>{{cite web|title=My battle to marry Atiku Titi Abubakar - OnlineNigeria.com|url=http://nm.onlinenigeria.com/templates/?a=4580|website=nm.onlinenigeria.com|publisher=Online Nigeria|accessdate=16 June 2017|language=en}}</ref><ref>{{cite news|url=https://books.google.com.ng/books?id=pj8uAQAAIAAJ&q=|page=96|title=The News, Volume 18|publisher=Independent Communications Network Limited|year=2002|location=Nigeria}}</ref> Osun. Ọ gụsịrị akwụkwọ nke Primari na Sekondiri n' ụlọ akwụkwọ ndị ozi ala ọzọ, bụ nke Roman <ref>{{cite news|title=Hajiya Titi Abubakar: Working to restore human dignity|url=http://www.weekend.peoplesdailyng.com/index.php/lifestyle/womanhood/1739-hajiya-titi-abubakar-working-to-restore-human-dignity|accessdate=16 June 2017|work=www.weekend.peoplesdailyng.com|publisher=People's Daily|language=en-gb}}</ref> Katọlik nwere. A zụlitere ya na Lagos ma mesịa lụọ Atiku Abubakar, tupu ya agaa Polytechnic Kaduna.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com.ng/books?id=0p8uAQAAIAAJ&q=|title=Atiku: the story of Atiku Abubakar|author=Onukaba Adinoyi-Ojo|publisher=Africana Legacy Press|year=2006}}</ref> E wezụga Bekee, ọ na-asụ asụsụ asụsụ Yoruba na Hausa.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com.ng/books?id=hnGLAAAAIAAJ&q=|title=Amazing crusade: media portrait of the Titi Atiku Abubakar war against human trafficking|volume=1|author=Josiah Emerole|publisher=s.n. (Women Trafficking and Child Labour Eradication Foundation)|year=2002}}</ref> == Ọrụ == Ọ kụziela na <ref>{{cite news|title=Hajiya Titi Abubakar: Working to restore human dignity|url=http://www.weekend.peoplesdailyng.com/index.php/lifestyle/womanhood/1739-hajiya-titi-abubakar-working-to-restore-human-dignity|accessdate=16 June 2017|work=www.weekend.peoplesdailyng.com|publisher=People's Daily|language=en-gb}}</ref>Kaduna State Polytechnic == Njem ojere na Rome == Mgbe ọ nọ na Rome ịga n'ihu agụmakwụkwọ ya n'agbata afọ 1986 - 1987, ọ hụrụ ọtụtụ ụmụ nwanyị Naijiria n'okporo ámá. Mgbe ọ jụsịrị ajụjụ, ọ chọpụtara na ihe ka ọtụtụ n'ime ụmụ agbọghọ ahụ na-eje ozi dị ka ndị na-agba akwụna maka ndị nne ha ukwu.<ref>{{cite news|title=Hajiya Titi Abubakar: Working to restore human dignity|url=http://www.weekend.peoplesdailyng.com/index.php/lifestyle/womanhood/1739-hajiya-titi-abubakar-working-to-restore-human-dignity|accessdate=16 June 2017|work=www.weekend.peoplesdailyng.com|publisher=People's Daily|language=en-gb}}</ref> na-anaghị akwụ ụgwọ mgbe ọbụla. Ọ chọpụtakwara na a ghọgburu ha na nkwa na ha ga-arụ ọrụ n'Ịtali, nke a kpaliri ya ịkwado nkwa ime ihe gbasara ọnọdụ ọ bụla mgbe ọ nọ n'ọnọdụ nke ike na ikike. == Nkwado == N'afọ 1999, mgbe di ya bụ [[Atiku Abubakar]]  ghọrọ Onye na-esote onye isi ala, o jidere ohere a ịmalite ịkwado ndụmọdụ iji kwụsị ịgba akwụna a na-amanye mmanye na ụdị ndị ọzọ nke ịzụ ahịa mmadụ. Akpa, o guzobere Women's Trafficking and Child Labor Labor Eradication Foundation (WOTCLEF), ma kwadoro ụgwọ nke onwe maka ntaramahụhụ siri ike maka ndị na-azụ ahịa a, nakwa maka ntọala ụlọ ọrụ gọọmenti etiti (National Agency for Prohibition of Trafficking in Persons) nke ga-ebu maka agha ahia ndi mmadu no na Naijiria. Ọ malitere ịbịa nabata ụmụ agbọghọ na-eme ka ụmụ agbọghọ si mba dị iche iche gbanwee.<ref>{{cite news|last1=Sufuyan|first1=Ojeifo|title=My battle to marry Atiku Titi Abubakar - OnlineNigeria.com|url=http://nm.onlinenigeria.com/templates/?a=4580|accessdate=16 June 2017|work=nm.onlinenigeria.com|publisher=Online Nigeria|language=en}}</ref> == Ihe Nrita == * 2010 - D'linga Award <ref>{{cite news|last1=Ojoma|first1=Akor|title=Nigeria: Titi Atiku, Osaze, 73 Others Win d'Linga Award|url=http://allafrica.com/stories/201006280526.html|accessdate=16 June 2017|work=Daily Trust (Abuja)|publisher=All Africa|date=28 June 2010}}</ref> * 2002 - Annual Nigerian Women's Award <ref>{{cite news|title=Nigeria: Titi Atiku, 16 Others Bag Women Awards|url=http://allafrica.com/stories/200205290191.html|accessdate=16 June 2017|work=This Day (Lagos)|publisher=All Africa|date=29 May 2002}}</ref> == Mbipụta == * ''Educating the Nigerian Child'' (2005) <ref>{{cite web|title=African Books Collective: Educating the Nigerian Child|url=http://www.africanbookscollective.com/books/educating-the-nigerian-child|website=www.africanbookscollective.com|publisher=African Book Collective|access-date=16 June 2017}} </ref>  <ref>{{cite book|last1=Atiku-Abubakar|first1=Amina Titi|title=Educating the Nigerian Child (Paperback) by Amina Titi Atiku Abubakar, Chris Chirwa: Spectrum Books Ltd ,Nigeria, Nigeria 9789780294229 Paperback - The Book Depository|date=2005|publisher=Spectrum Books Ltd, Nigeria|location=Nigeria|isbn=9780294228|url=https://www.abebooks.com/servlet/BookDetailsPL?bi=2694286474|access-date=16 June 2017|language=en}}</ref> * ''Empower Law to Fight Child Slavery'' (2001) <ref>{{cite book|last1=Atiku Abubakar|first1=Amina Titi|title=Empower law to fight child slavery|date=2001|publisher=WOTCLEF|location=Nigeria|url=http://www.worldcat.org/title/empower-law-to-fight-child-slavery/oclc/810891038|language=English}}</ref> * ''Let us celebrate humanity: a collected speeches on women's right and human trafficking'' (200x?) <ref>{{cite book|last1=Atiku Abubakar|first1=Amina Titi|last2=Fagbohungbe|first2=Tunde|last3=Fabiyi|first3=Sayo|title=Let us celebrate humanity: a collected speeches on women's right and human trafficking, volume II|publisher=WOTCLEF|url=http://www.worldcat.org/title/let-us-celebrate-humanity-a-collected-speeches-on-womens-right-and-human-trafficking-volume-ii/oclc/810886562|access-date=16 June 2017|language=English}}</ref> == Leekwa == * [[Atiku Abubakar]] == Ṅrụtụaka == {{reflist}} {{DEFAULTSORT:Atiku-Abubaar, Amina}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] hqc26g0xt4rf8e989lo0bmvau4x7v3z Asabe Vilita Bashir 0 8627 87543 62932 2022-08-20T10:52:50Z Nwosuphayvour 13958 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Asabe Vilita Bashir''' (onye amụrụ na 1965) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke [[Naijiria|Nigerian]] n' ọkwa gọọmenti etiti. Ọ na-akwado ndị inyom na ụmụaka. == Agụm Akwụkwọ ya == Bashir nwetara akwụkwọ GCE si n'aka Federal Government College na Maiduguri na 1984. O debanyere aha na Mahadum University of Maiduguri ka ọ mụọ Ṅkụzi. E nyere ya BSc na Education na 1988, onye nọ na nchịkwa na atụmatụ  'MEd in Administration and Planning' na1992, na Ph.D. na Nkà ihe ọmụma na 2002.<ref>{{cite web|url=https://www.nass.gov.ng/mp/profile/692|title=Hon. Asabe Vilita Bashir: Education|author=<!--Not stated-->|website=National Assembly|publisher=Federal Republic of Nigeria|access-date=14 June 2018}}</ref> == Ọrụ ya == Ọ bụ onye òtù nke Ụlọ Nnọchiteanya Nigeria na Gọọmenti etiti,<ref name="Nigerian Biography 2015">{{cite web|title=Biography of Asabe Vilita Bashir|website=Nigerian Biography|date=2015-12-16|url=http://www.nigerianbiography.com/2015/12/biography-of-asabe-vilita-bashir.html|access-date=2018-05-26}}</ref> na-anọchite anya Gwoza, Chibok na Damboa federal konstituencies na [[Ȯra Borno|Borno State]]. Ọ na-akwado oru ngo nke ga-eme ka ndụ nke ndị Boko Haram insurgency na-emerụ ahụ, karịsịa ụmụ nwanyị na ụmụaka.<ref>{{cite web|last1=Editor|title=Lawmaker to Aisha Buhari: Start a pet project on Boko Haram victims|url=https://www.thecable.ng/tag/asabe-vilita-bashir|website=The Cable|accessdate=26 May 2018}}</ref><ref>{{cite web|last1=Victor Oluwasegun|first1=Dele Anofi|title=Reps to FG: Reopen schools in Borno, Yobe, Adamawa|url=http://thenationonlineng.net/reps-to-fg-reopen-schools-in-borno-yobe-adamawa/|publisher=The Nation|accessdate=26 May 2018}}</ref> == Ṅrụtụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụgha == * [https://www.nass.gov.ng/mp/profile/692 Profile] na National Assembly website {{DEFAULTSORT:Bashir, Asabe Vilita}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ixzz54holfpikynno90pq4dgafsgsa8 Zaynab Alkali 0 8865 87708 74703 2022-08-20T11:41:13Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Zaynab Alkali''' (onye amụrụ n'afọ 1950 na Tura-Wazila, [[Ȯra Borno|Borno State]]) bụ otu n'ime novelist, ode abụ nakwa onye na-ede mkpirisi akụkọ na Naijiria.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=lvI-Xw5CJdwC&pg=PA40&lpg=PA40&dq=Are+Zaynab+Alkali+novels+good%3F&source=bl&ots=51_CUip2N4&sig=RbLOnkSaWu4oGDaehWb8gRA8zTg&hl=en&ei=7FWySqD3Ioe4M5KS-LsL&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=10#v=onepage&q&f=false|title=Postcolonial African Writers: a bio-bibliographical critical sourcebook|publisher=Greenwood Publishing Group}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ips.siu.edu/iss/wid/mwp/Zaynab_Alkali.html|title=Zaynab Alkali|publisher=Ips.siu.edu|date=|accessdate=2012-01-29}}</ref><ref name="mmm">[https://web.archive.org/web/20100613095145/http://www.ips.siu.edu/ISS/WID/MWP/Files/biography_accomplishment/Nigeria_narrative.pdf Zainab Alkali], SIU.edu</ref> A na-ahụ y dika nwanyi mbụ bidoro dewa akụkọ n' Ugwu Awụsa nke ala Naijiria. == Ndụ == A mụrụ Alkali na Tura-Wazila na State Borno n'afọ 1950. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Bayero University Kano na BA na 1973. <ref name="busby"> [[Margaret Busby]] , ''[[Daughters of Africa|Ụmụ nwanyị nke Africa]]'' , London: Cape, 1992, p. 782. </ref> O nwetara akara doctorate na African Studies n'otu mahadum ahụ ma ghọọ isi nke School Girls Board. Ọ gara n'ihu ịbụ onye nkụzi na Bekee na mahadum abụọ na Nigeria. <ref name="Jr.Akyeampong2012">{{Cite book|title=Dictionary of African Biography|url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&pg=PA301|publisher=OUP USA|isbn=978-0-19-538207-5}}</ref> Ọ lụrụ onye bụbu onye isi oche nke Mahadum Maiduguri , Mohammed Nur Alkali, ha nwere ụmụ isii <ref>{{Cite web|title=Nigeria Personality Profiles|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/Personality-Profiles/Prominent-Nigerians/Zaynab-Alkali.html|publisher=Galleria Media Limited|accessdate=11 March 2019}}</ref> . O biliri bụrụ onye na-arụ ọrụ na ngalaba nke nkà mmụta ihe omume na Nasarawa State University dị na Keffi , ebe ọ na-akụzi edemede ihe. <ref name="Jr.Akyeampong2012">{{Cite book|title=Dictionary of African Biography|url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&pg=PA301|date=2 February 2012|publisher=OUP USA|isbn=978-0-19-538207-5|pages=177–178}}</ref> A na-ele ya anya dịka onye mbụ na-ede akwụkwọ si Northern Nigeria. <ref name="mmm"> [https://web.archive.org/web/20100613095145/http://www.ips.siu.edu/ISS/WID/MWP/Files/biography_accomplishment/Nigeria_narrative.pdf Zainab Alkali] , SIU.edu</ref> == Ọrụ == Ọ rụrụ ọrụ na Mahadum Maiduguri dị ka onye nkụzi nọ na ngalaba Bekee ebe ọrụrụ ọrụ ruo afọ iri abụọ. Ka oge na-aga, ọ hapụrụ Mahadum Maiduguri gaa na National Health Care Development Agency na Abuja, ebe ọ rụrụ ọrụ ruo afọ atọ ruo mgbe ọ hapụrụ ọrụ na Mahadum <a href="./https://en.wikipedia.org/wiki/Nasarawa_State_University" rel="mw:WikiLink" data-linkid="72" class="cx-link" title="Nasarawa State University">Nasarawa State University</a> . <ref>{{Cite web|title=Nigeria Personality Profiles|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/Personality-Profiles/Prominent-Nigerians/Zaynab-Alkali.html|publisher=Galleria Media Limited}}</ref> ==Ihe ndị o dere== * ''The Stillborn'' , Lagos: Longman (Drumbeats), 1984, {{ISBN|978-0-582-78600-4}} <ref>Dearborn Financial Publishing, 1988; London: Longman, 1989; Addison-Wesley Publishers, 1990; Longman International Education. 1995</ref> * ''Nwanyị Na-eme Ihe Ike'' , Longman Nigeria, 1987,<ref>{{Cite book|last=Alkali|first=Zaynab|url=https://books.google.com/books?id=ytM8AAAAIAAJ|title=The virtuous woman|date=1987|publisher=Longman Nigeria|location=Ikeja, Nigeria|language=en|oclc=610411707}}</ref> * ''Cobwebs & Other Stories'' , Lagos: Malthouse Press, 1997,   . * ''Ụmụaka'' , Tamaza, 2005,   * ''The Initiates'' , 2007,   == Ndi edeziri == * Zaynab Alkali, Al Imfeld (eds. ), ''Vultures in Air: Voices from Northern Nigeria'' , Ibadan-Kaduna-Lagos: Spectrum Books, 1995,   == Ihe nrita == Association nke Ndị na-ede Akwukwo Igbo (ANA) Prize Literary, 1985 <ref>{{Cite web|title=Nigeria Personalities Profiles|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/Personality-Profiles/Prominent-Nigerians/Zaynab-Alkali.html|publisher=Galleria Media Limited|accessdate=11 March 2019}}</ref> == Ṅrụtụaka == <references group=""></references> == Njikọ ndị ọzọ == * [https://www.africanwriter.com/a-celebration-of-zaynab-alkalis-the-descendants/ Africanwriter.com] * [http://www.ips.siu.edu/iss/wid/mwp/Files/Powerpoints/Nigeria.pdf Ips.siu.edu] * Sumaila Umaisha, [http://everythinliterature.blogspot.com/2011/01/zaynab-alkali-chats-with-kasu-students.html "Zaynab Alkali chats with KASU students"] , 5 Jenụwarị 2011. * [https://www.jstor.org/pss/485960 Jstor.org] {{DEFAULTSORT:Alkali, Zaynab}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 3ok4dio0oqyu8r0trf0x0k1e3yduy2d Omenala 0 8886 87272 86929 2022-08-19T16:20:14Z Celetex 13524 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki [[File:Igbo People.jpg|thumb|Igbo People]] '''Omenaala Igbo''' bụ, emume na ọdịnala nke ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo na]] ọdịda ọwụwa anyanwụ [[Naijiria|Nigeria]] . Ọ na-agụnye omume ndị gboo ya na echiche ọhụrụ ndị agbakwunyere n' omenaala Igbo site na-okpukpe omenala ma ọ bụ site n'ọbịbia ndị ọcha. Omenala na ọdịnala ndị a gụnyere ihe ndị Igbo na-ahụ anya, egwu na-ite egwu, uwe ha, nri na asụsụ olu ndị. N'ihi [[Ndị Ìgbò|ọtụtụ subgroups]] dịgasị iche [[Ndị Ìgbò|iche]], Omenaala ọdịbendị na-abawamye. == Egwu == [[Usòrò:Udu.jpg|áká_èkpè|thumb|125x125px| Udu, ihe Igbo]] Ndị Igbo nwere ọtụtụ ngwa egwu pụrụ iche na-asọ ụsọ ha na-eji egosipụta egwú ha bụ nke ha ji igwe arụpụta. Ngwa ndị ọzọ gụnyere '''opi''', nke a na adị ka ọjà, '''igba''', na '''ichaka''' . <ref> http://umunna.org/instruments.htm </ref> Egwu ọzọ na-ewu ewu n'etiti ndị Igbo bụ egwu highlife bụ nke gbadoro ụkwụ n'egwu Jazz na egwu omenala nke a na-ewu ewu na West Africa . Egwu highlife a gụnyere ọrụ ndi dika Prince Nico Mbarga Dr Sir Warrior, Oliver De Coque, Bright Chimezie, na Chief Osita Osadebe, ndị a bụ ụfọdụ na-eti egwu highlife n'oge senturi a. E nwekwara ndị ọzọ dịka Mike Ejeagha, Paulson Kalu, Ali Chukwuma, Ozoemena Nwa Nsugbe. == Nka ọrụ aka == A maara Nka Igbo n'ụdị iche iche na ụdị masquerade, masks dị iche iche nakwa nka na-anọchi anya ndị mmadụ, anụmanụ ma ọ bụ echiche nkịtị banyere ihe ndị anaghị ahụ anya. A maara ọrụ nka ndị Igbo tụmadị bronze bụ nke aga-ahụ n'obodo [[Igbo-Ukwu|Igbo Ukwu]] site na narị afọ nke itoolu. <ref> http://www.metmuseum.org/toah/hd/igbo/hd_igbo.htm </ref> Nka Igbo bu nka ndi ahụ a na-ahụ anya si n'Omenaala ndị igbo maka na Omenala Igbo bụ nkà ana-ahụ anya <ref> google.com </ref> <gallery widths="200px" heights="200px"> Nigeria, igbo, maschera-elmo della società mmuo, xx secolo.jpg|Helmet-mask; 20th centry; [[Indianapolis Museum of Art]] (USA) Nigeria, igbo, figura femminile per un tempietto, xx secolo.jpg|Female figure for a small temple, 20th century; Indianapolis Museum of Art Igbo brass anklet.jpg|thumb|Anklet beaten from a solid brass bar of the type worn by Igbo women. Now in the collection of [[Wolverhampton Art Gallery]]. The leg-tube extends approx 7 cm each side of the 35 cm disc.<ref>{{cite web |title=Discomfort of fashion|url=http://ukpuru.blogspot.com/2010/10/discomfort-of-fashion.html |work=Antique images and videos of Alaigbo/Ala Igbo (Igboland) posted at '''Ukpuru''' blog |quote=Photograph of dancer wearing anklets - Thomas Whitridge Northcote (pre 1913) |accessdate=2013-09-29}}</ref><ref>{{cite web |title=Willing Submission to Life Sentence to the Stocks |url=http://ukpuru.blogspot.com/2010/10/caption-immense-ankle-plates-are-main.html |work=Antique images and videos of Alaigbo/Ala Igbo (Igboland) posted at '''Ukpuru''' blog |quote=Photograph of female sitting wearing anklets - Thomas Whitridge Northcote (pre 1913) |accessdate=2013-09-29}}</ref> Bronze ceremonial vessel in form of a snail shell, 9th century, Igbo-Ukwu, Nigeria.JPG|Bronze ceremonial vessel in form of a snail shell; 9th century; from [[Igbo-Ukwu]]; [[Nigerian National Museum]] ([[Lagos]], Nigeria) </gallery> == Akụkọ ifo/Nkwenye == Ọ bụ ezie na taa ndị Igbo bụ [[Onye Kraịst|Ndị ụka Kraịst]], Okpukpe ndị gboo ka a na-akpọ [[Odinạnị|Odinani]] . N'asụsụ Igbo, nke bụ akụkọ okpukpe ndi mgbe ochie, a na-akpọ Chineke kachasị elu [[Chukwu]] ("nnukwu mmụọ"); Chukwu kere ụwa na ihe niile dị na ya ma jikọta ihe niile dị n'ụwa. Mgbe ochie, ekere Ụwa ụzọ anọ dika nkwenye ndị igbo si di ma bụrụ ihe ịtụ n'anya: <ref> Onwuejeogwu, 1975: Igbo Culture Area na "Igbo Asụsụ na Culture," F. Chidozie Ogbalu & E Nolue Emenanjo </ref> * Okike (Okike) * Alusi (Okike ndị agha ma ọ bụ chi) * Mmoo (Mmụọ) * Uwa (Ụwa) [[Usòrò:Complex_sculpture_Nigeria_BM_Af1954_23_522_img02.jpg|alt=A photo of a complex wooden carving of animals, people and spirits laid on each other to about 2 meters in height|thumb| Ihe osisi apịrị apị nke na-egosi ike na ịdị ndụ dị ka ndị na-agba ịnyịnya, ngwaahịa ndị a na-ebubata, ndị agha, ndị Europe, égbè, anụ ọhịa ndị na-egbu egbu nakwa mmụọ. ]] '''Alusị''', nke a na-akpọ '''Arusi''' ma ọ bụ '''Arushi''', bụ obere chi ndị a na-efe efe ma na-agọ agọ n' [[Odinạnị|akụkọ ifo Igbo]] na nkwenye ndị igbo . Enwere ọtụtụ Alusi dị iche iche mana nke ọ bụla nwere ọrụ ọ na-arụ. Mgbe enwekwaghịzi mkpa arụsị ndi a na-egbo a na-echefu ya. <ref name="qub.ac.uk">{{Cite web|url=http://www.qub.ac.uk/schools/SchoolofEnglish/imperial/nigeria/religion.htm|title=Archived copy|accessdate=2008-08-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080913090307/http://www.qub.ac.uk/schools/SchoolofEnglish/imperial/nigeria/religion.htm|archivedate=2008-09-13}}</ref> == ji == [[File:Yam 2.jpg|thumb|Ji 2]] [[Jí|Ji]] dị ezigbo mkpa na ndụ ndị Igbo maka ọ bụ oke nri ndị igbo na- akụpụta . Enwere ememe dika ememe Iri ji ọhụụ nke a na - eme maka igwupụta ji n'ugbo. <ref name="yam"> http://www.bbc.co.uk/birmingham/content/articles/2008/08/01/yam_and_the_igbos_feature.shtml - BBC - Yam and the Igbos Site na Kene Agwu </ref> A na-eme emume iri ji ọhụụ kwa afọ, nke bụ ụzọ esi akọpụta ọtụtụ ji. Ọbụ n'obodo Nigeria nakwa obodo ndi ọzọ di na west Africa ka a na-emume ndị a. <ref name="BBC Birmingham">[http://www.bbc.co.uk/birmingham/content/articles/2005/08/16/iwaji_festival2005_feature.shtml BBC Birmingham - 2005]</ref> == Ejiji omenala == Ejije Omenaala ndị igbo gunyere, obere uwe dị ka ihe eji eji ejiji karia ikpuchi ọtọ, mana ndi okenye na-eyichi onwe ha;). <ref> Kedu nke Chinua Achebe debere? Page 58: ... ndị ikom (ya bụ, ndị okenye) ... e yi uwe zuru oke ... </ref> Ụmụaka na- agbakarị ọtọ bido mgbe a mụrụ ha ruo mgbe ha toro (oge a na-ewere ha na ha nwere ihe ha na-ezo ezo ) mana mgbe ụfọdụ, a na-eyi ihe ịchọ mma dịka biidi n'úkwù maka ọgwụ ahụ isi ika iji uli wee see akara di iche iche n'ahụ. [[Usòrò:Little_world,_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_Ìgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg|áká_èkpè|thumb|147x147px| Okpu Igbo omenala eji ajị atụrụ (wool) mee. . ]] Ọbịbia ndị ọcha na okpekpe ụka agbanwela ejiji omenaala anyị, Anyị na- ejizi uwe ụkwụ (trousers na shirts)Site na colonialism na Westernization nke omenala ndị Igbo, uwe ndị a na-eji ejiji nke Western dị ka uwe na uwe akwa na-ewere uwe ọdịnala. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> === Ụmụ nwaanyị === [[File:Cleveland Harbor females 130313-G-KB946-014.jpg|thumb|Cleveland Harbor females 130313-G-KB946-014]] Ụmụnwaanyị na- eji akwa ekechiri n'obi akwọ nwa ha n'azụ. Ụzọ ịkwọ nwa n' azụ a ka dịkwa ire n'etiti ndị igbo nakwa mba afrika ndi ọzọ. A gbanweela otu esi akwọ nwa ugbu a dika nke ndị oyibo kpọrọ 'Child carrier'. Mgbe ụfọdụ ụmụ nwaanyị igbo anaghị ekouchi obi ha. Ụmụagbọghọ na- amakarị obere akwa ma were biidi yiri n'ukwu ha, ha na-ejikwa ọla olu nakwa biidi achọ mma. <ref> Achebe Pg. 71: O (ya bu Akueke) bu akwa olu nke anwuru n'ala n'olu ato karia ya n'ozuzu ya, n'olu aka ya ... na n'olu ya, uzo anọ ma obu ise nke jigida, ma obu n'olu n'olu. </ref> Ma nwoke na nwaanyị na-ama akwa. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> === Ụmụ nwoke === Ụmụ nwoke na-eyi ákwà Isi Ọdụm (Leopard Agụ) nke ha na-awa n'ukwu si na ngada wafee ya n' azụ wee kee ya n'azụ, nke a na-enyere aka maka oke ekpomọkụ nakwa maka ọrụ ugbo. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> Ụmụ nwoke nwekwara ike kee ihe na'elu akwa isi ọdụm a. === Uwe ejiji nke ugbu a === Ejiji omenala Igbo ,nke ugbu a metụtara efe ụmụnwoke bụ efe isiagụ bụ nke ana- akwa ka Dashiki ndị Africa. Isiagụ (Ishiagụ) bụ ụdi akwa akpara isiagụ n'ahụ ya niile, Ọ na-achakarị oji, a na-ejikari uwe ụkwụ tụraọza na okpu echichi eyi ya mgbe ụfọdụ. (a fez aha ya bụ okpu agu ma ọ bụ agwu), maọbụ okpu ọdinaala (nke yiri Bobble hat ). Maka ụmụ nwaanyị, [[Blouse|ejiji nke ha gunyere uwe obi akpara ihe nke nwere aka kpọfụ]] (nke ọbiaaia ndị ọcha Europe wetara) ma tinyere ukwu akwa abụọ.(nke akpọrọ Hollandis) nakwa ịchafụ isi. == Echichi Eze == [[Usòrò:Igbo_ichi_marks.jpg|thumb| Nwoke Igbo nke gburu akara ''Ichi'', akara eji ama onye chiri ọzọ. <ref>{{Cite book|title=Among the Ibos of Nigeria: An Account of the Curious & Interesting Habits, Customs & Beliefs of a Little Known African People, by One who Has for Many Years Lived Amongst Them on Close & Intimate Terms|first=George Thomas|last=Basden|publisher=Seeley, Service|year=1921}}</ref> ]] Ụmụnwoke na Ụmụnwaanyị mezuru maọbụ tozuru etozu n'emume maọbụ ndozi obodo ka ana-echi Ọzọ maọbụ Nze. Ndia na-anata ikike igosi onwe ha. Ọbụghị mmadụ niile na-aba n'otu a maka tupu ị bụrụ onye Ọzọ maọbụ Nze ,ndị obodo ga na-akwanyere gị ukwu na nsọpụrụ na-ekwukwa maka gị. == Ịgba bọyị /ịmụ ahia == Ndị igbo nwere ụzọ pụrụ iche nwata nwoke ọbụla si amụ ahia maọbụ ịgba bọyị. Ọ na-esite mgbe ọ dị obere mụgide ahia ruo mgbe o toro okorobia.Ọ na-aga nọdị n'ezinaụlọ ọzọ ebe ọ ga nọ mụọ ahia ọtụtụ afọ, mgbe ọ mụchara ahia Nna ya ga-edu ya ahia site ịzụtara ya ngwa ahia maọbụ nye ya ọkpụrụkpụ ego ọ ga-eji bido ahia nke ya. Ndị [[Obodo Békè|Europe biara Africa]] si n'ụdi igba bọyị/ịmụ ahia ree ọtụtụ ụmụ Afrika tụmadị ndị igbo. Mmadụ dika Oladah Equiano ezuru n'ụlọ Nne na Nna ya wee kpọga ya eme omume a, bụ ndị ji omume a mee ihe dị ka ụzọ ahia n'ime ndị ohu . [[Olaudah Equiano]], ọ bụ ezie na a zụrụ ya n'ụlọ, ọ bụ Igbo nke a manyere ịrụ ọrụ nye ezinụlọ Africa. O kwuru na o nwere mmetụta nke ezinụlọ, n'adịghị ka mgbe e mesịrị, mgbe e zigara ya na North America ma bụrụ ohu na Ngalaba Iri na Atọ. <ref> Olaudah Equiano, ''Ihe Nkọwa Na-akpali mmasị nke Ndụ nke Olaudah Equiano, ma ọ bụ Gustavus Vassa, Afrika'' </ref> Igbo apprenticeship bụ nke <ref>{{Cite news|url=https://www.entrepreneurn.com/opinion/imu-ahia-the-igbo-apprenticeship/|title=What Is Imu Ahia/Igba Boy - What The Igbo Apprenticeship, History, Thought and Terms - Entrepreneur|date=2018-11-11|work=Entrepreneur|language=en-US}}</ref> a na-akpọ Imu Ahia maọbụ ịgba bọyị kacha pụta ihe mgbe alụchara agha Biafra. na mpaghara igbo bụ nke ghọrọ onye a ma ama n'etiti ndị Igbo mgbe agha obodo Nigeria gasịrị . Na nbudata ịlanahụ iwu 20 nke Obafemi Awolowo nyere ya na naanị £ 20 ga - enye onye ọ bụla Biafran ka ọ dịrị ndụ n'agbanyeghị ihe ha nwere na ụlọ akụ tupu agha ahụ na ego ndị ọzọ nọ na Naijiria ọchịchị. [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] n9gw30hh4rjjwb4ow5u0wnduz42zsx6 Amina J. Mohammed 0 8896 87557 69167 2022-08-20T10:56:19Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Amina J. Mohammed Vienna May 2017 (33786084033).jpg|thumb|Amina J. Mohammed]] '''Amina J. Mohammed''' (onye a mụrụ 27 June 1961) bụ osote odeakwụkwọ  ugbu a nke United Nations na onye bụbu Minista nke gburugburu ebe obibi Nigeria. <ref>{{cite news|last1=Oak TV|title=Amina J. Mohammed resumes at the Federal Ministry of Environment as Minister|url=https://oak.tv/amina-mohammed-resumes-at-the-federal-ministry-of-environment-as-minister/|accessdate=27 February 2017|work=oak.tv}}</ref> == <span style="vertical-align: inherit;">Mbido ndụ ya </span> == <span style="vertical-align: inherit;">Amina Mohammed onye nke amụr<u>ụ</u> na </span>[[Ȯra Gombe|<span style="vertical-align: inherit;">Gombe State</span>]]<span style="vertical-align: inherit;"> , na  north-eastern Nigeria,n'afọ  1961,Nna ya bu</span><span style="vertical-align: inherit;"> </span><span style="vertical-align: inherit;">Nigerian </span><span style="vertical-align: inherit;">veterinarian</span><span style="vertical-align: inherit;"> - </span><span style="vertical-align: inherit;">herdsman</span><span style="vertical-align: inherit;"> ebe nne ya bụ </span>[[British|<span style="vertical-align: inherit;">British </span>]]<span style="vertical-align: inherit;">nurse</span><span style="vertical-align: inherit;"> . </span><ref>{{cite web|title=Sustainable Development Solutions Network {{!}} Amina Mohammed|url=http://unsdsn.org/about-us/people/amina-mohammed/|website=unsdsn.org|accessdate=8 December 2016}}</ref><span style="vertical-align: inherit;"> ọ bụ ya bụ nwa nke izizi n'ime ụmụ nwanyị  ise nne na nna ya mụrụ</span><span style="vertical-align: inherit;">.</span><ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/global-development/2017/may/26/why-is-she-here-nigerian-herders-daughter-un-deputy-chief-amina-mohammed|author=Mark Seddon|date=May 26, 2017|publisher=The Guardian|location=United Kingdom|title='Why is she here?': the Nigerian herder’s daughter who became UN deputy chief|accessdate=October 18, 2017}}</ref> == <span style="vertical-align: inherit;">ọgụgụ akwụkwọ na ọrụ ya</span> == <span style="vertical-align: inherit;">Amina Mohammed gbara alụkwaghim n'ọlu  n'ụlọ ọrụ ndị otu Nigerian Federal Executive Council na 24 February n'afọ 2017. </span><ref>{{cite news|last1=Oak Tv|title=Amina J. Mohammed's emotional speech as she steps down as Nigeria's Environment Minister|url=https://oak.tv/amina-j-mohammed/|accessdate=27 February 2017|work=oak.tv|agency=Oak TV}}</ref><span style="vertical-align: inherit;"> Na mbụ</span><span style="vertical-align: inherit;">, Amina Mohammed bụ onye nke amara ama n' usoro ntolite otu ana akpọ Post-2015 development process, Ọ bụkwa  onye ndụmọdụ onye ode akwụkwọ ndi UN bụ </span><span style="vertical-align: inherit;">Ban Ki-moon</span><span style="vertical-align: inherit;"> on Post-2015 development planning.N' Okwa a, ọ bụ ya jikọrọ  </span><span style="vertical-align: inherit;"> Secretary-General, ndị High Level Panel of Eminent Persons (HLP), na ndị  General Assembly's Open Working Group (OWG), gụnyekwa otu ndị ọzọ. </span><ref>{{cite web|url=https://csisprosper.com/2014/07/23/amina-mohammed-special-adviser-to-the-un-secretary-general-on-post-2015-development-planning/|title=Amina Mohammed, Special Adviser to the UN Secretary-General on Post-2015 Development Planning|first=|last=ProsperCSIS|date=23 July 2014|publisher=}}</ref> <span style="vertical-align: inherit;">Tupu ọ baa n'ọkwa a Mohammed rụrụ ọrụ dika onye isi ebe a na akpọ Development Policy Solutions nakwa dika  Profesọ maka nzere  Master's na  Development Practice program na Mahadum Columbia . Ọ rụkwara ọrụ dika </span><span style="vertical-align: inherit;"> Senior Special Assistant n'okpuru President nke Nigeria n'ihe gbasara  Millennium Development Goals .N'afo </span><span style="vertical-align: inherit;"> 2005,e nyere ya ikike ịchịkọta ma ihazi ụgwọ nakwa egoiji ihu maka agamnihu nke MDGs.  Bido n'afo</span><span style="vertical-align: inherit;"> 2002 ruo 2005, Mohammed chikọtara otu Task Force na ahụ maka  Gender nakwa agụm akwụkwọ nke UN Millennium Project.</span> <span style="vertical-align: inherit;">Na mbido ọrụ ya, Amina Mohammed  bụ onye bidoro ma bụkwara onye isi nke Afri-Projects Consortium, a multidisciplinary firm of engineers and quantitative surveyors. Ọ rụkwara ọrụ na</span><span style="vertical-align: inherit;"> architectural engineering firm Archcon nke  Nigeria ya na otu nke Norman na Dawbarn, UK.</span> N'afọ 1991, Amina Mohammed guzobere Ụlọ Ọrụ Afri-Projects, otu ụlọ ọrụ na-ahụ maka ndị Injinia na Ọnụ ọgụgụ ndị nyocha, site na 1991 na 2001, ọ bụ Executive Director. N'agbata 1981 na 1991, ya na Archcon Nigeria nọ na-arụ ọrụ na Norman na Dawbarn United Kingdom. <ref>{{cite web|url=http://allafrica.com/stories/201111240190.html|title=Nigeria: MDGs and Amina Az-Zubair's Footprint 24-November-2011|publisher=Allafrica.com|date=2011-11-24}}</ref> N'afọ 2017, a boro Mohammed ebubo na ọ na-etinye aka na-igwu ndị China wayo site na-ibubata rosewood nke Nigeria mgbe ọ bụ Minista na-ahụ maka gburugburu nke Nigeria. <ref>{{Cite news|url=https://www.japantimes.co.jp/news/2017/11/10/world/crime-legal-world/u-n-s-no-2-amina-mohammad-accused-chinese-scam/|title=U.N.’s No. 2, Amina Mohammad, accused in Chinese scam|publisher=Japan Times|date=November 10, 2017}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.news24.com/Africa/News/uns-number-two-accused-in-chinese-scam-to-import-nigerian-rosewood-20171109|title=UN's number two accused in Chinese scam to import Nigerian rosewood|date=November 9, 2017}}</ref> <ref>{{cite news|url=https://foreignpolicy.com/2017/11/09/new-allegations-challenge-the-environment-record-of-top-u-n-official/|title=New Allegations Challenge the Environment Record of Top U.N. Official|date=November 9, 2017}}</ref> Gọọmenti Naijiria gọrọ ebubo a. <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/249141-rosewood-export-uns-amina-mohammed-no-wrong-nigerian-govt-says.html|title=Rosewood Export: UN’s Amina Mohammed did no wrong, Nigerian govt says|date=November 12, 2017}}</ref> == Ihe Onyinye == Amina Mohammed natara ihe onyinye nrite dị iche iche nke mba nke mba Federal Republic n'afọ 2006 ma tinye ya n'ime Ụlọ Nzukọ Ndị Nwanyị Naijiria n'afọ 2007. == Ṅrụtụaka == {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Mohammed, Amina}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] i9y5hb7ir8g5ynuuna1yrg02akijsoz Amadioha 0 8950 87649 64294 2022-08-20T11:21:22Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Amadioha''', '''Kamalu''' (nke dị mkpụmkpụ maka ''Kalu Akanu'' ), <ref>McCall, John. ''Dancing Histories: Heuristic Ethnography with the Ohafia Igbo''. Page 123</ref> '''Kamanu''', <ref>Oriji, John. ''Sacred Authority in Igbo Society''. Page 115</ref> ma ọ bụ '''ofufe''' . <ref>Diala, Isidore. ''Ritual and Mythological Recuperation in the Drama of Esiaba Irobi''. Page 101</ref> Na ndi nchochaputa ekeleeke uwa, ya na-achị ụwa bụ Anyanwu. <ref name="Uchendu">Uchendu, Victor C. ''The Igbo of Southeast Nigeria''. Page 96</ref> Agba a na acha uhie uhie, akara ya bụ ebule ọcha. <ref name="Diala, Isidore Page 104">Diala, Isidore. ''Ritual and Mythological Recuperation in the Drama of Esiaba Irobi''. Page 104</ref> N'ụzọ dị iche iche, Amadioha na-anọchite anya mkpịsị aka nke ndị mmadụ. <ref>[[Maurice Iwu|Iwu, Maurice]]. ''Handbook of African medicinal plants''. Page 320.</ref> A na - ejikọkarị ya na Anyanwu, onye bụ chi Igbo nke Sun. Ọ bụ ezie na Anyanwu bụ ekeleeke uwa a ma ama na ala Igbo, Amadioha by arusi amara amalu nke ji amuma aga njem na odịda Naijiria. Oge ya bụ Afo, nke bụ ụbọchị nke atọ n'ụbọchị ahịa nke [[Omenala|Igbo ụbọchị anọ]] . <ref>Patrick, Iroegbu. ''Igbo-Okija Oracles and Shrines, Development and Cultural Justice''</ref> nz4efmx16b8tevj10mzplbznftt1im6 Ahia Njọkụ 0 9157 87211 69150 2022-08-19T13:03:53Z Viva33 12972 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} N’ [[Odinạnị|akụkọ ifo ndị Igbo]], '''Ahia Njoku''', amakwaara dị ka '''Ifejioku''', '''Aha Njoku''', bụ chi nwanyị [[Ndị Ìgbò|ndị]] Igbo nke ala [[Naijiria|Nigeria na-efe]]. Ọ bụ ya na-ahụ maka [[Jí|ji]], nke bụ ngwa nri dị mkpa ndi ala Igbo na-eri, na ndị ikom na-elekọta ha (ikọ ugbo ji n'omenala Igbo bụ ọrụ ụmụ nwoke ọbụrụ ma ọ bụ ịbọ ya ahiahia maọbụ iweta ihe ubi .<ref>Things Fall Apart</ref>) Ememe Ahanjoku bụ emume n’etiti ndị Igbo na ọnwa zuru ezu <span lang="en" dir="ltr">tupu</span> emume Ji Ọhụrụ. == Hụ kwa == * [[Njoku Ji]] == Ṅrụtụaka == {{reflist}} [[Category:Akụkọ ifo]] 07jq00mauztyhvqbkxmfdrdco6wlqxq Adeola Fayehun 0 9581 87168 65862 2022-08-19T12:34:11Z Emilliana 13443 Added databox wikitext text/x-wiki Added databox '''Adeola "Eunice" Oladele Fayehun''' onye a mụrụ ka ọnwa Julayị dị na mkpụrụ ụbọchị isii, n'afọ1984. ọ bụ onye nta akụkọ na Nigeria. Nta akụkọ ya gbadoro ụkwụ na ihe gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị di n'etiti nkewa otu zone isii mejupụtara obodo Nigeria, mmekọrịta na ihe gbasara ego obodo any, otu ihe ndia si emetụta ndi Afrika niile di na mba ụwa. <ref name="LennyLetter-Interview-2016">{{Cite news|title=Meet Adeola, Nigeria's Jon Stewart: An interview with Adeola Fayehun, the host of Nigeria's Keeping It Real with Adeola|url=http://www.lennyletter.com/culture/a295/meet-adeola-nigerias-jon-stewart/|accessdate=9 March 2016|work=[[Lenny Letter]]|date=9 March 2016}}</ref> <ref name="VoAmerica-StraightTalkAfrica-2015">{{Cite news|title=Straight Talk Africa: Adeola Fayehun, Host of Sahara TV's "Keeping It Real with Adeola"|url=http://www.voanews.com/media/video/2766409.html|accessdate=14 March 2016|work=[[Voice of America News]]|date=13 May 2015}}</ref> A maara ya nke ọma site na ajụjụ ọnu o na agbara n'ụzọ n'afọ 2015 bụ nke na ebure okwu na ụka. <ref name="SaharaTV-Mugabe-2015">{{Cite web|title=SaharaReporters Crew Encounter With Pres. Robert Mugabe In Nigeria|url=https://www.youtube.com/watch?v=L95kciDCBfw|work=[[Sahara Reporters|SaharaTV]]|accessdate=9 March 2016|date=31 May 2015}}</ref> ọ bụ ebe ya na onye nta akụkọ ibe ya si na Sahara TV [[:en:Omoyele_Sowore|bụ Omoyele Sowore]] jụrụ [[:en:Zimbabwe|Zimbabwean]] onye isiala [[:en:Robert_Mugabe|Robert Mugabe]] kedụ mgbe ọ ga-aritu n'ọkwa dika onyeisi ala. <ref name="Guardian-Mugabe-2015">{{Cite news|title=Nigeria's favourite satirist goes global after ambushing Robert Mugabe|url=https://www.theguardian.com/world/2015/jun/05/nigeria-satirist-adeola-fayehun-robert-mugabe-ambush|accessdate=9 March 2016|work=Daily Maverick - Guardian Africa network|date=5 June 2015}}</ref> <ref name="Telegraph-Mugabe-2015">{{Cite news|title=How a Nigerian television reporter brought Robert Mugabe to account: TV journalist Adeola Fayehun ambushes Zimbabwean leader and asks why him he hasn't stepped down|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/zimbabwe/11647333/How-a-Nigerian-television-reporter-brought-Robert-Mugabe-to-account.html|accessdate=9 March 2016|work=[[The Daily Telegraph]]|date=3 June 2015}}</ref> N'afọ 2013, ọ jụkwara onye isi ala Nigeria [[Goodluck Jonathan]] n'okporo ụzọ nke ọbọdo New York, kedụ ihe ọ na-eme banyere mwakpo ndị otu [[:en:Boko_Haram|Boko Haram]] <ref name="SaharaTV-GoodluckJonathan-2013">{{Cite web|title=SaharaTV Interview with Goodluck Jonathan On The Streets Of New York|url=https://www.youtube.com/watch?v=DfvrJAefdBs|work=[[Sahara Reporters|SaharaTV]]|accessdate=9 March 2016|date=24 September 2013}}</ref> Fayehun nọ na New York City arụrụ ndị [[:en:Sahara_Reporters|Sahara Reporters]] ebe ọ na-ede maka otu esi eme ndọrọ ndọrọ ọchịchị obodo na mba Afrịka. Ọ na-emepụtakarị ihe akụkọ ntọ ọchị maọbụ akụkọ akaje na YouTube nke akpọrọ 'Keeping it real with Adeola' Ọ bu ndị [[:en:Sahara_Reporters|SaharaTV]] na-akwado ma ebipụta nke a na YouTube. == Ndụ mbido == A mụrụ Fayehun ka Adeola Eunice Oladele na [[Naijiria|Nigeria]] . Nne na Nna ya bụ, Rev. Dr. Solomon Ajayi Oladele na Margaret Ibiladun Oladele (aha nna ya bụ Abolarin), rụrụ ọrụ dị ka ndị nkuzi na mgbasa ozi nke ụka bekee na Nigeria. O bụ nwa ikpe azụ ụmụnne ya ise tọrọ ya. <ref name="ForeignPressAssoc-Winners-2008">{{Cite web|title=Scholarship Winners 2008|url=http://www.foreignpressassociation.org/scholarship/scholarship-winners-2008/|accessdate=9 March 2016}}</ref> O si n’agbụrụ ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke di na Nigeria, Ọ na-asukwa asụsụ Yoruba nke ọma. <ref name="LennyLetter-Interview-2016">{{Cite news|title=Meet Adeola, Nigeria's Jon Stewart: An interview with Adeola Fayehun, the host of Nigeria's Keeping It Real with Adeola|url=http://www.lennyletter.com/culture/a295/meet-adeola-nigerias-jon-stewart/|accessdate=9 March 2016|work=[[Lenny Letter]]|date=9 March 2016}}</ref> Adeola bidoro agụmakwụkwọ kọleji na Naịjirịa ma na-agba kwọ n'efu nke ndị mbọ ịga Mahadum inweta digiri na Linqwistics. N'afọ 2003 ka ọ dị afọ iri na iteolu, ọ gara mba Amerika ije gụchapụ Kọleji site n'ọnyinye ịgụ akwụkwọ n'efu nke ndị [[:en:National_Association_of_Congregational_Christian_Churches|National Association of Congregational Christian Churches]] nyere ya. Ọ gụchara ma nweta digiri n'afọ 2007 na Mahadum [[:en:Olivet_College|Olivet College]] dị na [[:en:Olivet,_Michigan|Olivet]], [[:en:Michigan|Michigan]] .Ọ gụrụ maka nzikọrita ozi nakwa ịchụ nta akụkọ.. Mgbe ọ gụrụ na Olivet ọ rụrụ ọrụ na redio ma bụrụ onye odee ederede nke akwụkwọ akụkọ nke Olivet College. Dịka ihe ụmụ akwụkwọ ji egosi aka ọrụ na mmụta o bidoro ihe a kpọrọ 'Olive College TV Studio'. <ref name="NaijaEnterprise-CareerSpotlight-2015">{{Cite web|title=Career Spotlight: Adeola Fayehun, Journalist|url=https://www.youtube.com/watch?v=IXdPeH2H6Nw|accessdate=14 March 2016|date=25 November 2015}}</ref> n’afọ 2008, Fayehun nwetara nzere Mastas site na [[:en:CUNY_Graduate_School_of_Journalism|CUNY Graduate School of Journalism]], Ọ gụrụ ihe gbasara ịgụpụta akụkọ ndị nta akụkọ chụtara. <ref name="PremiumTimes-Meet-2013">{{Cite news|title=Meet the Nigerian Face Behind one of Africa's Most Popular News Satires|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/143341-meet-the-nigerian-face-behind-one-of-africas-most-popular-news-satires.html|accessdate=9 March 2016|date=24 August 2013}}</ref> == Ọrụ == Mgbe ọ gụchara Mahadum ọ ruru ọru n'ụlọ ọrụ CUNY TV dị ka onye na-ahụ na akụkọ a na-akọ gara nke ọma ma bụrụ kwa eziokwu. N'oge a ọ dere ma kwado ka emepụta ihe ngosi na [[:en:Sahara_Reporters|Sahara Reporters]]'s [[:en:Omoyele_Sowore|Omoyele Sowore]] bụ onye nke o mechara jee ya na ya rụkọo ọrụ na nke akpọrọ 'behind the scenes' na Sahara Reporters . <ref name="PremiumTimes-Meet-2013">{{Cite news|title=Meet the Nigerian Face Behind one of Africa's Most Popular News Satires|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/143341-meet-the-nigerian-face-behind-one-of-africas-most-popular-news-satires.html|accessdate=9 March 2016|date=24 August 2013}}</ref> N’ọnwa Nọvemba n' afọ 2011, Fayehun bidoro akụkọ ntọ ọchị maọbụ akụkọ akaje akpọrọ 'keeping it real with Adeola. Akụkọ ihe nkiri a di nkeji iri atọ na-egosi ebe Fayehun na-eji agwa di iche iche akọ akụkọ ụfọdụ ihe na-eme na mba Afrika. <ref name="DarasimiOshodi-BadGirl-2014">{{Cite web|title=Adeola Fayehun, the 'bad girl' of Nigerian TV|url=http://darasimioshodi.blogspot.com/2014/01/adeola-fayehun-bad-girl-of-nigerian-tv.html|publisher=Inspirational Bursts: Darasimi Oshodi|accessdate=14 March 2016|date=27 January 2014}}</ref> Mbunobi ihe ngosi a bụ iji na-akọwapụta nsogbu maọbụ ihe nhiaahụ na-esite na ndọrọ ndọrọ ọchichi nke Afrika bụ nke ga na-amasi ndị nọ mba Ofesi. <ref name="Guardian-Mugabe-2015">{{Cite news|title=Nigeria's favourite satirist goes global after ambushing Robert Mugabe|url=https://www.theguardian.com/world/2015/jun/05/nigeria-satirist-adeola-fayehun-robert-mugabe-ambush|accessdate=9 March 2016|work=Daily Maverick - Guardian Africa network|date=5 June 2015}}</ref> <ref name="VoAmerica-StraightTalkAfrica-2014">{{Cite news|title=Straight Talk Africa: Adeola Fayehun, Host of Sahara TV's "Keeping It Real with Adeola"|url=https://www.youtube.com/watch?v=Vy8u7YCeR-k|accessdate=14 March 2016|date=5 March 2014}}</ref> N'ihe dike ihe ngosi otu nari na iri ise emepụtara n'afọ atọ Fayehun bu onye na-ede, ahazi ma na-akwado ihe ngosipụta ndị ahụ. <ref name="LennyLetter-Interview-2016">{{Cite news|title=Meet Adeola, Nigeria's Jon Stewart: An interview with Adeola Fayehun, the host of Nigeria's Keeping It Real with Adeola|url=http://www.lennyletter.com/culture/a295/meet-adeola-nigerias-jon-stewart/|accessdate=9 March 2016|work=[[Lenny Letter]]|date=9 March 2016}}</ref> Ọtụtụ mgbe a na-atụnyere ya [[:en:Jon_Stewart|Jon Stewart]] onye mkpa ọchị, Fayehun na-eji mkpa ochi na akaje maọbụ njakịrị akọwapụta akụkọ mere eme bụ nke oji aka ya mepụta. <ref name="LennyLetter-Interview-2016">{{Cite news|title=Meet Adeola, Nigeria's Jon Stewart: An interview with Adeola Fayehun, the host of Nigeria's Keeping It Real with Adeola|url=http://www.lennyletter.com/culture/a295/meet-adeola-nigerias-jon-stewart/|accessdate=9 March 2016|work=[[Lenny Letter]]|date=9 March 2016}}</ref> Fayehun na-arụkwa ọrụnnọchite anya mba ofesi n'ụlọ ọrụ [[:en:The_Nation_(Nigeria)|The Nation]] ụlọ ọrụ akwụkwọ akụkọ [[Lagos]], [[Naijiria|Nigeria]] <ref>{{Cite web|url=http://nehandaradio.com/2015/06/02/meet-the-woman-who-embarrassed-mugabe-in-nigeria/|title=Meet the woman who embarrassed Mugabe in Nigeria|date=2015-06-02}}</ref> . Fayehun guzobere ebe nweta ozi site n'igwe ịntanet a kpọrọ, ''African Spotlight.'' <ref name="AfricanSpotlight-About">{{Cite web|title=About|url=http://africanspotlight.com/about/|accessdate=9 March 2016}}</ref> === Ajụjụ ọnụ eji mara ya === * N'afọ 2013: ajụụ ọnụ ọ jụrụ onye isiala bu [[Goodluck Jonathan]] gbasara ndi omekome Boko Haram nakwa [[:en:Sovereign_wealth_fund|Sovereign wealth fund]] <ref name="SaharaTV-GoodluckJonathan-2013">{{Cite web|title=SaharaTV Interview with Goodluck Jonathan On The Streets Of New York|url=https://www.youtube.com/watch?v=DfvrJAefdBs|work=[[Sahara Reporters|SaharaTV]]|accessdate=9 March 2016|date=24 September 2013}}</ref> * N'afọ 2015: Ajụjụ ọnụ ọ gbara onye isi ala Nigeria [[Muhammadu Buhari]] gbasara oke mpụ na aghụghọ dị na Nigeria banyere akụnụba ala anyị, <ref name="SaharaTV-MuhammaduBuhari-2015">{{Cite web|title=Adeola Fayehun Interviews President Buhari|url=https://www.youtube.com/watch?v=FUmfcxCG7kw|accessdate=14 March 2016|date=29 September 2015}}</ref> * N'afọ 2015: Osote onye isi ala bụ Yemi Osinbajo <ref name="SaharaTV-YemiOsinbajo-2015">{{Cite web|title=SaharaTV Exclusive Interview With Vice President Yemi Osinbajo|url=https://www.youtube.com/watch?v=pHRX_95ccms|accessdate=14 March 2016|date=1 June 2015}}</ref> * N'afọ 2015: Onye isi ala Zimbabwe Robert Mugabe banyere mgbe ọ ga-arịtu n'ọkwa, <ref name="SaharaTV-Mugabe-2015">{{Cite web|title=SaharaReporters Crew Encounter With Pres. Robert Mugabe In Nigeria|url=https://www.youtube.com/watch?v=L95kciDCBfw|work=[[Sahara Reporters|SaharaTV]]|accessdate=9 March 2016|date=31 May 2015}}</ref> nke a mere mgbe ọ biara maka inye [[Muhammadu Buhari]] oche dika onyeisi ala Nigeria ka ọnwa Mee dị na mkpụrụ ụbọchị iri abụọ na iteolu. == Nkwanye ugwu na onyinye == * N'afọ 2008 ndị otu Foreign Press nke New York nyere ya 'Outstanding Academic And Professional Achievement' <ref name="ForeignPressAssoc-Winners-2008">{{Cite web|title=Scholarship Winners 2008|url=http://www.foreignpressassociation.org/scholarship/scholarship-winners-2008/|accessdate=9 March 2016}}</ref> * N'afọ 2014: Ethiopian Satellite News Network (ESAT), Washington DC, nyere ya 'Excellence In Journalism For A Democracy Award' <ref name="ESAT-Speech-2014">{{Cite web|title=Ethiopia: Adeola speech at ESAT 4th year anniversary|url=https://www.youtube.com/watch?v=gHdGQjC8Sqk|accessdate=9 March 2016|date=21 May 2014}}</ref> * N'afọ 2015:[[:en:CUNY_Graduate_School_of_Journalism|CUNY Graduate School of Journalism]] "nyere ya 'Best one Woman Show' <ref name="LennyLetter-Interview-2016">{{Cite news|title=Meet Adeola, Nigeria's Jon Stewart: An interview with Adeola Fayehun, the host of Nigeria's Keeping It Real with Adeola|url=http://www.lennyletter.com/culture/a295/meet-adeola-nigerias-jon-stewart/|accessdate=9 March 2016|work=[[Lenny Letter]]|date=9 March 2016}}</ref> == Obibi ndụ ya == N'afọ 2011, Fayehun lụrụ Victor Fayehun ka di ya na Nigeria. Fayehun na di ya guzobere otu na achọghị nrite uru nke a kpọrọ KIRWA. Otu a na-enyere ndi nwere ọria anaghị agwọta agwọta aka na mba Africa. <ref name="KIRWAFoundation-About">{{Cite web|title=About|url=http://www.kirwafoundation.org/#!about/cjg9|accessdate=9 March 2016}}</ref> == Nsinweta == {{References}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2oxfiwhfl4x5pma238cg0mzv5omibhi Ade Olufeko 0 9621 87190 65995 2022-08-19T12:44:07Z Chidinma1997 13952 Added databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ade Olufeko''' (a muru 1980) bụ ọkaibe n'ihe gbasara ichepụta echiche, ọmụmụ teknụzụ dị icheiche nakwa iji ego achụ nta ego na ngalaba metụtara ndị mmadụ. O keela, jikwaa ma mepụtakwa ahụmahụ ndị ahịa dị omimi maka weebụ, ahịa mbugharị na maka ebe ọha na eze. A bịa n'ahịa ọlọrọọhụrụ ndị ka na-apụta apụta, Olufeko arụọla ọrụ n'ogo onye ndụmọdụ nkà nye ụlọọrụ ndị nke onwe nakwa ndị nke ọha na eze. Ọkachamara ọ bụ na ngalaba dị icheiche mere ka ehiwe ''[[:en:Visual Collaborative|Visual Collaborative]]'' n'afọ 2007, nke bụ ebe emume na mgbasaozi maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya na maka ime ihe n'ụzọ dị ọhụrụ. Ugbu a, ọ na-arụzi ọrụ dịka onye isi nke ya bụ ụlọọrụ. Ọ rụkwara ọrụ n'oge gara aga dịka onye ndụmọdụ n'ihe banyere njikwa nke ''cognetive design'' maka ụlọọrụ IBM.<ref name="Vanguard">{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2017/03/future-considerably-female-ade-olufeko/|title=The future is considerably female— Ade Olufeko|newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Nigeria]]|author=Ibiwoye Dotun|date=March 28, 2017|accessdate=May 28, 2017}}</ref><ref name="yale">{{cite web|url=https://www.newtelegraphng.com/2019/04/ade-olufeko-speaks-at-yale-university-collaborates-with-bahia-shehab-others-in-new-collective/|title=Ade Olufeko speaks at Yale University, collaborates with Bahia Shehab, others in new collective|publisher=[[New Telegraph]]|date=April 2, 2019|accessdate=April 11, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190412000904/https://www.newtelegraphng.com/2019/04/ade-olufeko-speaks-at-yale-university-collaborates-with-bahia-shehab-others-in-new-collective/|archivedate=April 12, 2019|df=mdy-all}}</ref> == Ọrụ == Olufeko akụziela nkụzi n'emume na n'ọgbakọ dị icheiche gburugburu ụwa n'ihe banyere mgbasaozi ọlọrọọhụrụ nakwa teknụzụ ndị ka na-eto eto, n'ụlọakwụkwọ dịka Mahadum [[Oxford]], Ụlọakwụkwọ Azụmahịa nke Harvard, Mahadum Georgetown, Mahadum Yale, nakwa Ụlọakwụkwọ Azụmahịa nke Lagos. N'afọ 2017, o kwuru okwu dịka ọkaokwu pụtara ìhè n'ọgbakọ akụ na ụba mba ụwa, YGL, e mere n'[[Abuja|Abuj]]; o kwukwara okwu n'ụzọ pụrụ iche na TEDX, [[Lagos]]. Ọ natara nzere nke ndị ''IBM Gerstner'' dịka onye ahịa pụrụ iche n'oge ahụ e nwere ọgbaghara kọmputa malware n'afọ 2003. Ntinye aka ya n'Afrika abụrụkwala ihe nta akụkọ nye ndị ụlọọrụ mgbasaozi dị icheiche dịka Voice of America, Thisday News, the Guardian, New Telegraph, TVC News, Vanguard nakwa ndị ọzọ. Mgbe o biri na Minneapolis, [[Minésótạ|Minnesota]] na [[New York City]], a kwụrụ ya ụgwọ ka ọ kwadoo ọrụ dijital maka ọtụtụ ndị [[Amerikạ|Amerịka]] a ma ama n'ụlọọrụ mgbasaozi. Adeolu gụrụ kọmputa sayensị; tinye uche karịchaa na multimedia, na mahadum Metropolitan steeti n'ime St Paul; ọ bụkwa otu n'ime ndị gara akwụkwọ na St Gregory College nwere ùgwù nke dị na Obalende, Lagos. N'afọ 2007, nchọpụta o mere na njikọta design na omenaala mere ka amalite njem n'ime [[:en:Sungbo's_Eredo|Sungbo's Eredo]], bụ́nke weghachitara akụkọ ahụ gbasarala agbasa azụ n'etiti ndị mmadụ.<ref name="eredo4">{{cite web|title=Sungbo's Eredo Monument Back to Awareness|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/09/03/sungbos-eredo-monument-back-to-awareness/|website=thisdaylive.com|accessdate=28 June 2020}}</ref> == Ebe Nsinweta == {{References}} [[Òtù:Ndi Amerika]] 944rxedav84pxno2i8dibd4rni6fkly Ekwe 0 9643 87094 87016 2022-08-19T12:03:36Z Chinonso Rose 13803 /* Abo foto */ wikitext text/x-wiki [[File:Mixtec teponaztli drum (DSC07995c).jpg|thumb|Wooden drum]] '''Ekwe''' bụ ngwa egwu ọdịnala ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ekwe bụ ụdị ngwa égwu nwere oghere n'ime osisi a kpọpụtara akpọputa. Osisi eji eme ekwe na-abụkarị ogwe osisi. Ekwe na-abịa n'ụdị dị iche iche, nhazi ya na-esite na ebumnuche eji eme ya. Enwere ike iji ekwe mee emume omenala, ma ọ bụ were ya mee egwu. A na-ejikwa ekwe ezikorita ozi dị ka ụdị mkparịta ụka, nye ndị ọzọ nọ n'ebe dị anya n'oge gara aga. Ekwe na-enye uda dị iche iche ma n'oge emume ma n'oge mberede. <ref>{{Cite web|url=http://umunna.org/instruments.htm|title=IGBO MUSICAL INSTRUMENTS|work=Umunna.org|accessdate=19 April 2021}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} lqmw1e56bb5hze0f8p8akjzaw4sbjjc 87220 87094 2022-08-19T13:18:26Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo FOTO== <gallery> [File:Mixtec teponaztli drum (DSC07995c).jpg|thumb|Wooden drum]] '''Ekwe''' bụ ngwa egwu ọdịnala ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ekwe bụ ụdị ngwa égwu nwere oghere n'ime osisi a kpọpụtara akpọputa. Osisi eji eme ekwe na-abụkarị ogwe osisi. Ekwe na-abịa n'ụdị dị iche iche, nhazi ya na-esite na ebumnuche eji eme ya. Enwere ike iji ekwe mee emume omenala, ma ọ bụ were ya mee egwu. A na-ejikwa ekwe ezikorita ozi dị ka ụdị mkparịta ụka, nye ndị ọzọ nọ n'ebe dị anya n'oge gara aga. Ekwe na-enye uda dị iche iche ma n'oge emume ma n'oge mberede. <ref>{{Cite web|url=http://umunna.org/instruments.htm|title=IGBO MUSICAL INSTRUMENTS|work=Umunna.org|accessdate=19 April 2021}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} 87b9gulvi1p6xjdlg4awt6oikg63n7w 87221 87220 2022-08-19T13:18:52Z Chinonso Rose 13803 /* Abo FOTO */ wikitext text/x-wiki [File:Mixtec teponaztli drum (DSC07995c).jpg|thumb|Wooden drum]] '''Ekwe''' bụ ngwa egwu ọdịnala ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ekwe bụ ụdị ngwa égwu nwere oghere n'ime osisi a kpọpụtara akpọputa. Osisi eji eme ekwe na-abụkarị ogwe osisi. Ekwe na-abịa n'ụdị dị iche iche, nhazi ya na-esite na ebumnuche eji eme ya. Enwere ike iji ekwe mee emume omenala, ma ọ bụ were ya mee egwu. A na-ejikwa ekwe ezikorita ozi dị ka ụdị mkparịta ụka, nye ndị ọzọ nọ n'ebe dị anya n'oge gara aga. Ekwe na-enye uda dị iche iche ma n'oge emume ma n'oge mberede. <ref>{{Cite web|url=http://umunna.org/instruments.htm|title=IGBO MUSICAL INSTRUMENTS|work=Umunna.org|accessdate=19 April 2021}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} cw87z7r26ry2gwg3eofkxpvl0wmkg5e 87222 87221 2022-08-19T13:19:21Z 1234qwer1234qwer4 4829 Reverted to revision 87094 by [[Special:Contributions/Chinonso Rose|Chinonso Rose]] ([[User talk:Chinonso Rose|talk]]): Fix (TwinkleGlobal) wikitext text/x-wiki [[File:Mixtec teponaztli drum (DSC07995c).jpg|thumb|Wooden drum]] '''Ekwe''' bụ ngwa egwu ọdịnala ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ekwe bụ ụdị ngwa égwu nwere oghere n'ime osisi a kpọpụtara akpọputa. Osisi eji eme ekwe na-abụkarị ogwe osisi. Ekwe na-abịa n'ụdị dị iche iche, nhazi ya na-esite na ebumnuche eji eme ya. Enwere ike iji ekwe mee emume omenala, ma ọ bụ were ya mee egwu. A na-ejikwa ekwe ezikorita ozi dị ka ụdị mkparịta ụka, nye ndị ọzọ nọ n'ebe dị anya n'oge gara aga. Ekwe na-enye uda dị iche iche ma n'oge emume ma n'oge mberede. <ref>{{Cite web|url=http://umunna.org/instruments.htm|title=IGBO MUSICAL INSTRUMENTS|work=Umunna.org|accessdate=19 April 2021}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} lqmw1e56bb5hze0f8p8akjzaw4sbjjc Ejiji omenala Igbo 0 9644 87317 66095 2022-08-19T23:01:43Z Akwugo 11031 Added photo #WPWPNG #WPWP wikitext text/x-wiki == Ejiji omenala == [[Usòrò:Little_world,_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_Ìgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg|áká_nri|thumb|250x250px| Okpu Igbo omenala eji ajị atụrụ (wool) mee. . ]] Ejije Omenaala ndị igbo gunyere, obere uwe dị ka ihe eji eji ejiji karia ikpuchi ọtọ, mana ndi okenye na-eyichi onwe ha;). <ref> Kedu nke Chinua Achebe debere? Page 58: ... ndị ikom (ya bụ, ndị okenye) ... e yi uwe zuru oke ... </ref> Ụmụaka na- agbakarị ọtọ bido mgbe a mụrụ ha ruo mgbe ha toro (oge a na-ewere ha na ha nwere ihe ha na-ezo ezo ) mana mgbe ụfọdụ, a na-eyi ihe ịchọ mma dịka biidi n'úkwù maka ọgwụ ahụ isi ika iji uli wee see akara di iche iche n'ahụ. Ọbịbia ndị ọcha na okpekpe ụka agbanwela ejiji omenaala anyị, Anyị na- ejizi uwe ụkwụ (trousers na shirts)Site na colonialism na Westernization nke omenala ndị Igbo, uwe ndị a na-eji ejiji nke Western dị ka uwe na uwe akwa na-ewere uwe ọdịnala. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> === Ụmụ nwaanyị === Ụmụnwaanyị na- eji akwa ekechiri n'obi akwọ nwa ha n'azụ. Ụzọ ịkwọ nwa n' azụ a ka dịkwa ire n'etiti ndị igbo nakwa mba afrika ndi ọzọ. A gbanweela otu esi akwọ nwa ugbu a dika nke ndị oyibo kpọrọ 'Child carrier'. Mgbe ụfọdụ ụmụ nwaanyị igbo anaghị ekouchi obi ha. Ụmụagbọghọ na- amakarị obere akwa ma were biidi yiri n'ukwu ha, ha na-ejikwa ọla olu nakwa biidi achọ mma. <ref> Achebe Pg. 71: O (ya bu Akueke) bu akwa olu nke anwuru n'ala n'olu ato karia ya n'ozuzu ya, n'olu aka ya ... na n'olu ya, uzo anọ ma obu ise nke jigida, ma obu n'olu n'olu. </ref> Ma nwoke na nwaanyị na-ama akwa. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> ==imaatu== <gallery> File:Igbo attire 02.jpg|thumb|ejiji omenala igbo File:Igbo attire 04.jpg|thumb|ụmụnwayni jiri ejije igbo File:Igbo attire 07.jpg|thumb|ejiji Igbo </gallery> === Ụmụ nwoke === Ụmụ nwoke na-eyi ákwà Isi Ọdụm (Leopard Agụ) nke ha na-awa n'ukwu si na ngada wafee ya n' azụ wee kee ya n'azụ, nke a na-enyere aka maka oke ekpomọkụ nakwa maka ọrụ ugbo. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> Ụmụ nwoke nwekwara ike kee ihe na'elu akwa isi ọdụm a. [[File:Igbo attire 08.jpg|thumb|ejiji ndi eze]] === Uwe ejiji nke ugbu a === Ejiji omenala Igbo ,nke ugbu a metụtara efe ụmụnwoke bụ efe isiagụ bụ nke ana- akwa ka Dashiki ndị Africa. Isiagụ (Ishiagụ) bụ ụdi akwa akpara isiagụ n'ahụ ya niile, Ọ na-achakarị oji, a na-ejikari uwe ụkwụ tụraọza na okpu echichi eyi ya mgbe ụfọdụ. (a fez aha ya bụ okpu agu ma ọ bụ agwu), maọbụ okpu ọdinaala (nke yiri Bobble hat ). Maka ụmụ nwaanyị, [[Blouse|ejiji nke ha gunyere uwe obi akpara ihe nke nwere aka kpọfụ]] (nke ọbiaaia ndị ọcha Europe wetara) ma tinyere ukwu akwa abụọ.(nke akpọrọ Hollandis) nakwa ịchafụ isi. [[File:Igbo hat and Isiagu.jpg|thumb|akwa Isiagu]] bhz9wpr09afhiihja2d7cdourzf1vak 87319 87317 2022-08-19T23:05:31Z Akwugo 11031 Added photo #WPWPNG #WPWPNG wikitext text/x-wiki [[File:Igbo hat and Isiagu.jpg|thumb|akwa Isiagu]] == Ejiji omenala == [[Usòrò:Little_world,_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_Ìgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg|áká_nri|thumb|250x250px| Okpu Igbo omenala eji ajị atụrụ (wool) mee. . ]] Ejije Omenaala ndị igbo gunyere, obere uwe dị ka ihe eji eji ejiji karia ikpuchi ọtọ, mana ndi okenye na-eyichi onwe ha;). <ref> Kedu nke Chinua Achebe debere? Page 58: ... ndị ikom (ya bụ, ndị okenye) ... e yi uwe zuru oke ... </ref> Ụmụaka na- agbakarị ọtọ bido mgbe a mụrụ ha ruo mgbe ha toro (oge a na-ewere ha na ha nwere ihe ha na-ezo ezo ) mana mgbe ụfọdụ, a na-eyi ihe ịchọ mma dịka biidi n'úkwù maka ọgwụ ahụ isi ika iji uli wee see akara di iche iche n'ahụ. Ọbịbia ndị ọcha na okpekpe ụka agbanwela ejiji omenaala anyị, Anyị na- ejizi uwe ụkwụ (trousers na shirts)Site na colonialism na Westernization nke omenala ndị Igbo, uwe ndị a na-eji ejiji nke Western dị ka uwe na uwe akwa na-ewere uwe ọdịnala. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> === Ụmụ nwaanyị === Ụmụnwaanyị na- eji akwa ekechiri n'obi akwọ nwa ha n'azụ. Ụzọ ịkwọ nwa n' azụ a ka dịkwa ire n'etiti ndị igbo nakwa mba afrika ndi ọzọ. A gbanweela otu esi akwọ nwa ugbu a dika nke ndị oyibo kpọrọ 'Child carrier'. Mgbe ụfọdụ ụmụ nwaanyị igbo anaghị ekouchi obi ha. Ụmụagbọghọ na- amakarị obere akwa ma were biidi yiri n'ukwu ha, ha na-ejikwa ọla olu nakwa biidi achọ mma. <ref> Achebe Pg. 71: O (ya bu Akueke) bu akwa olu nke anwuru n'ala n'olu ato karia ya n'ozuzu ya, n'olu aka ya ... na n'olu ya, uzo anọ ma obu ise nke jigida, ma obu n'olu n'olu. </ref> Ma nwoke na nwaanyị na-ama akwa. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> ==imaatu== <gallery> File:Igbo attire 02.jpg|thumb|ejiji omenala igbo File:Igbo attire 04.jpg|thumb|ụmụnwayni jiri ejije igbo File:Igbo attire 07.jpg|thumb|ejiji Igbo </gallery> === Ụmụ nwoke === Ụmụ nwoke na-eyi ákwà Isi Ọdụm (Leopard Agụ) nke ha na-awa n'ukwu si na ngada wafee ya n' azụ wee kee ya n'azụ, nke a na-enyere aka maka oke ekpomọkụ nakwa maka ọrụ ugbo. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> Ụmụ nwoke nwekwara ike kee ihe na'elu akwa isi ọdụm a. [[File:Igbo attire 08.jpg|thumb|ejiji ndi eze]] === Uwe ejiji nke ugbu a === Ejiji omenala Igbo ,nke ugbu a metụtara efe ụmụnwoke bụ efe isiagụ bụ nke ana- akwa ka Dashiki ndị Africa. Isiagụ (Ishiagụ) bụ ụdi akwa akpara isiagụ n'ahụ ya niile, Ọ na-achakarị oji, a na-ejikari uwe ụkwụ tụraọza na okpu echichi eyi ya mgbe ụfọdụ. (a fez aha ya bụ okpu agu ma ọ bụ agwu), maọbụ okpu ọdinaala (nke yiri Bobble hat ). Maka ụmụ nwaanyị, [[Blouse|ejiji nke ha gunyere uwe obi akpara ihe nke nwere aka kpọfụ]] (nke ọbiaaia ndị ọcha Europe wetara) ma tinyere ukwu akwa abụọ.(nke akpọrọ Hollandis) nakwa ịchafụ isi. [[File:Igbo hat and Isiagu.jpg|thumb|akwa Isiagu]] pdiiojqyhh0adb0o68znzq5y37hqc7c 87320 87319 2022-08-19T23:10:08Z Akwugo 11031 Typo error wikitext text/x-wiki [[File:Igbo hat and Isiagu.jpg|thumb|akwa Isiagu]] == Ejiji omenala == [[Usòrò:Little_world,_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_Ìgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg|áká_nri|thumb|250x250px| Okpu Igbo omenala eji ajị atụrụ (wool) mee. . ]] Ejije Omenaala ndị igbo gunyere, obere uwe dị ka ihe eji eji ejiji karia ikpuchi ọtọ, mana ndi okenye na-eyichi onwe ha;). <ref> Kedu nke Chinua Achebe debere? Page 58: ... ndị ikom (ya bụ, ndị okenye) ... e yi uwe zuru oke ... </ref> Ụmụaka na- agbakarị ọtọ bido mgbe a mụrụ ha ruo mgbe ha toro (oge a na-ewere ha na ha nwere ihe ha na-ezo ezo ) mana mgbe ụfọdụ, a na-eyi ihe ịchọ mma dịka biidi n'úkwù maka ọgwụ ahụ isi ika iji uli wee see akara di iche iche n'ahụ. Ọbịbia ndị ọcha na okpekpe ụka agbanwela ejiji omenaala anyị, Anyị na- ejizi uwe ụkwụ (trousers na shirts)Site na colonialism na Westernization nke omenala ndị Igbo, uwe ndị a na-eji ejiji nke Western dị ka uwe na uwe akwa na-ewere uwe ọdịnala. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> === Ụmụ nwaanyị === Ụmụnwaanyị na- eji akwa ekechiri n'obi akwọ nwa ha n'azụ. Ụzọ ịkwọ nwa n' azụ a ka dịkwa ire n'etiti ndị igbo nakwa mba afrika ndi ọzọ. A gbanweela otu esi akwọ nwa ugbu a dika nke ndị oyibo kpọrọ 'Child carrier'. Mgbe ụfọdụ ụmụ nwaanyị igbo anaghị ekouchi obi ha. Ụmụagbọghọ na- amakarị obere akwa ma were biidi yiri n'ukwu ha, ha na-ejikwa ọla olu nakwa biidi achọ mma. <ref> Achebe Pg. 71: O (ya bu Akueke) bu akwa olu nke anwuru n'ala n'olu ato karia ya n'ozuzu ya, n'olu aka ya ... na n'olu ya, uzo anọ ma obu ise nke jigida, ma obu n'olu n'olu. </ref> Ma nwoke na nwaanyị na-ama akwa. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> ==imaatu== <gallery> File:Igbo attire 02.jpg|thumb|ejiji omenala igbo File:Igbo attire 04.jpg|thumb|ụmụnwayni jiri ejije igbo File:Igbo attire 07.jpg|thumb|ejiji Igbo </gallery> === Ụmụ nwoke === Ụmụ nwoke na-eyi ákwà Isi Ọdụm (Leopard Agụ) nke ha na-awa n'ukwu si na ngada wafee ya n' azụ wee kee ya n'azụ, nke a na-enyere aka maka oke ekpomọkụ nakwa maka ọrụ ugbo. <ref name="clothing"> http://culture.chiamaka.com/igboclothing.html " ''Igbo Ndị mmadụ: Ejiji'' na ''ịchọ mma ịchọ mma'' na oge nke ihe Fall Apart ''"'' </ref> Ụmụ nwoke nwekwara ike kee ihe na'elu akwa isi ọdụm a. [[File:Igbo attire 08.jpg|thumb|ejiji ndi eze]] === Uwe ejiji nke ugbu a === Ejiji omenala Igbo ,nke ugbu a metụtara efe ụmụnwoke bụ efe isiagụ bụ nke ana- akwa ka Dashiki ndị Africa. Isiagụ (Ishiagụ) bụ ụdi akwa akpara isiagụ n'ahụ ya niile, Ọ na-achakarị oji, a na-ejikari uwe ụkwụ tụraọza na okpu echichi eyi ya mgbe ụfọdụ. (a fez aha ya bụ okpu agu ma ọ bụ agwu), maọbụ okpu ọdinaala (nke yiri Bobble hat ). Maka ụmụ nwaanyị, [[Blouse|ejiji nke ha gunyere uwe obi akpara ihe nke nwere aka kpọfụ]] (nke ọbiaaia ndị ọcha Europe wetara) ma tinyere ukwu akwa abụọ.(nke akpọrọ Hollandis) nakwa ịchafụ isi. qxbly7iazyw9n7ba40ijt7c9yp87vmn Amaechi Muonagor 0 9674 87654 74576 2022-08-20T11:23:03Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Amaechi Monagor''' (a mụrụ ya na Idemili, Anambra Steeti) Ọ bụ onye na-eme ihe nkiri ejije onyonyo na onye na- eme ihe nkiri na Naijiria . Na afọ 2016, a họpụtara ya na AMVCA 2017 dika Onye Nlere '''Amaechi Monagor''' (a mụrụ ya na Idemili, Anambra Steeti) Ọ bụ onye na-eme ihe nkiri ejije onyonyo na onye na- emebe ihe nkiri na Naijiria . Na afọ 2016, a họpụtara ya na AMVCA 2017 dika Onye Ọkachamara na Ejije ihe nkiri na atọ ọchị. <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm2118989/|title=Amaechi Monago}}</ref> == Ndụ Mbido == Amaechi Monago bụoo yw n'obodo Obosi dbụ onye Obos n'obodo Obosi dbụ onye Obosi nke dị na Idemili Amaechi Monagor bụ onye Obosi nke dị na Idemili, Anambra Steeti na [[Naijiria|Naịjirịa]] . Ọ gụrụ akwụkwọ na St. Meri Praịmarị Skuulu, Obosi ya na Oraifite Grammar Skuulu tupu ọ gụọ akwụkwọ na Mahadum Naịjirịa nke dị na Nsụka (UNN) ebe ọ gụrụ Economics, ọ gụsịrị akwụkwọ na afọ 1987. == Ndụ ya == Ọ lụrụ nwanyị ma nwee Ụmụaka anọ. == Ọrụ == Na afọ 1989 mgbe ọjị chara otu afọ fee chaa ala nna ya, Amaechi bidoro ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ ndị NAN (News Agency of Nigeria). Ọ hapụrụ ọrụ ya mgbe afọ ole na ole gachara maka ịrụ ọrụ na ejije mbụ ọ mere dị ka Akunatakasi na Taboo 1, na ihe nkiri ndi Naịjirịa. == Ọrịa == Na afọ 2016, e nwere ọtụtụ mbipụta na weebụsaịtị nke kwuru na Amaechi ejighị ahụ na ọ na- arịa ọrịa shuga . Kemgbe ahụ, Amaechi egosibeghị onwe ya ma ọ bụ gosipụta onwe na ihe nkiri onyonyo ọbụla. A na-anụ kepu kepu na ọ kwụsịrị ụlọ ọrụ ime ihe nkiri onyonyo . <ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2017/01/why-a-church-donated-n3-5m-to-23-nollywood-actors/|title=Why a church donated N3.5m to 23 Nollywood actors|date=2017-01-31|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.nigeriafilms.com/movie-news/82-calabash/40798-nollywood-actor-amaechi-muonagor-down-with-strange-ailment-photo|title=Nollywood Actor, Amaechi Muonagor ‘Down’ with Strange Ailment (photo)|language=en-gb}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.theinfong.com/2016/09/nollywood-actor-amaechi-muonagor-strange-ailment-photo/|title=Nollywood actor, Amaechi Muonagor down with strange ailment (photo) - TheInfoNG.com|date=2016-09-15|language=en-US}}</ref> == Ihe Nkiri Ọ mere == * ''Igodo- 1999''<ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/movies/throwbackthursday-17-years-after-igodo-deserves-a-remake-id5703484.html|title=#ThrowbackThursday: 17 years after, "Igodo" deserves a remake - Movies - Pulse|last=Izuzu|first=Chidumga|access-date=2017-02-15|language=en-US}}</ref> * Aki na Ukwa - 2002 * His Last Action - 2008 * Sincerity - 2009 * Without Goodbye - 2009 * Most Wanted Kidnappers - 2010 * ''Jack and Jill - 2011'' * ''Village Rascal - 2012'' * ''Evil World - 2015''<ref>{{Cite news|url=https://entertainment.naij.com/640253-married-nollywood-actor-impregnates-younger-lover-evil-world-video.html|title=Married Nollywood Actor Impregnates Younger Lover In Evil World (VIDEO)|last=Amodeni|first=Adunni|newspaper=Naij.com - Nigeria news.|access-date=2017-02-15|language=en-US}}</ref> * ''Ugonma - 2015''<ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/movies/chioma-chukwuka-akpotha-actress-joins-francis-duru-and-amaechi-muonagor-on-movie-set-id3613450.html|title=Chioma Chukwuka Akpotha: Actress joins Francis Duru and Amaechi Muonagor on movie set - Movies - Pulse|last=Bada|first=Gbenga|access-date=2017-02-15|language=en-US}}</ref> * Code of Silence - 2015<ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2015/08/opinion-emem-isongs-code-of-silence-tackles-rapewith-doses-of-humour/|archive-url=https://web.archive.org/web/20150818004309/http://thenet.ng/2015/08/opinion-emem-isongs-code-of-silence-tackles-rapewith-doses-of-humour/|url-status=dead|archive-date=2015-08-18|title=‘Code of Silence’ tackles rape…with doses of humour – By Toni Kan - Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|date=2015-08-17|newspaper=Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|access-date=2017-02-15|language=en-GB}}</ref> * ''Spirits - 2016'' * ''ROSEMARY (2016)'' * goodbye - 2009 * Kasị achọ ụmụaka - 2010 * ''Jack na Jill - 2011'' * ''Village Rascal - 2012'' * ''Ewa Ọjọọ - 2015'' <ref>{{Cite news|url=https://entertainment.naij.com/640253-married-nollywood-actor-impregnates-younger-lover-evil-world-video.html|title=Married Nollywood Actor Impregnates Younger Lover In Evil World (VIDEO)|last=Amodeni|first=Adunni|language=en-US}}</ref> * ''Ugonma - 2015'' <ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/movies/chioma-chukwuka-akpotha-actress-joins-francis-duru-and-amaechi-muonagor-on-movie-set-id3613450.html|title=Chioma Chukwuka Akpotha: Actress joins Francis Duru and Amaechi Muonagor on movie set - Movies - Pulse|last=Bada|first=Gbenga|language=en-US}}</ref> * Usoro nke ịgbachi nkịtị - 2015 <ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2015/08/opinion-emem-isongs-code-of-silence-tackles-rapewith-doses-of-humour/|title=‘Code of Silence’ tackles rape…with doses of humour – By Toni Kan - Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|language=en-GB}}</ref> * ''Ndị mmụọ - 2016'' * ''ROSEMARY (2016)'' ==Nrụtụaka== {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] cbhqmuhw3au6izjgwd2uapcadvy4krv Adekunle Adejuyigbe 0 9750 87140 66923 2022-08-19T12:20:01Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adekunle “Nodash” Adejuyigbe''', bụ [[:en:Film_Maker|Nigerian Film Make]] nakwa onye nkwado. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkwado nakwa nnukwu onye nkwado na ọtụtụ akụkọ ihe mere eme nakwa ozi azụmahia maka otu mba ofesi, O bụkwa onye ama ama a na-achọ aka ọrụ ya n ihe gbasara sinimatografi bụ ọgbara ọhụụ na Nigeria. Adekunle "Nodash" Adejuyigbe bidoro ọrụ ya na netwọkụ TV dị ka Onye nkwado, odee na onye nhazi ihe nkiri onyonyo nakwa akụkọ mere eme Mmepụta, Onye edemede na Onye Nduzi nke ihe ngosi TV na akwụkwọ akụkọ, o mechara bụrụ Onye isi okike na onye isi nke Production nke netwọkụ TV tupu ọ pụọ ịmalite ụlọ ọrụ ihe nkiri ya - Ihe na-adịghị ahụkebe Studios . N'afọ 2015, edepụtara aha ya dị ka otu n'ime Cinematographers iri abụọ na otu akpọrọ oku site na mba ụwa niile maka mmemme ihe gbasaraa fim emere na obodo Berlin nke di na Germany <ref>{{Cite web|url=https://gist.ng/berlin-international-film-festival-2015-honour-nigerian-director-nodash/?pr=41337&lang=en|title=Berlin International Film Festival 2015 To Honour Nigerian Director Nodash/|date=6 February 2015}}</ref> kemgbe ahụ amarala aha ya ebe niile dị ka nwaafọ Naijiria na-enye nkwado teknụzụ maka mmepụta ihe nkiri . Ọ bụ onyeisi otu "The Elite Film Team" - <nowiki>''</nowiki>Nigeria most internationally compliant film team<nowiki>''</nowiki>. Adekunle "Nodash" Adejuyigbe bụ Onye edemede, Onye Nhazi na Onye Nkwado ihe nkiri fim ọkacha mma a kpọrọ, "The Delivery Boy" nke ekrigoro na mba ụwa anọ ma nweta ihe nrite nke fim Niajiria kacha mma na mmemme ' Africa International Film Festival (AFRIFF) n'afọ 2018. Adekunle "Nodash" Adejuyigbe eritewo ihe onyinye dị iche iche na leta ija ike maka nka ya na nhazi, odide, nkwado nakwa cinematography-ọ nwere iji wepụta ihe nkiri, foto ndi na-emetụta n'obi, nakwa akụkọ o ji ụzọ nka wee kọpụta. == Onyinye na Nturu ugo == * Na 2015, ahọpụtara Nodash dị ka otu n’ime ndị [[:en:Cinematographer|Cinematographers]] mmadụ iri abụọ na otu <ref>{{Cite web|url=http://www.berlinale-talents.de/bt/talent/adekunle-adejuyigbe/profile/|title=KUNLE "NODASH" ADEJUYIGBE|publisher=berlinale-talents.de|date=2 February 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/reason-people-underrate-nigerian-filmmakers-nodash/|title=Reason people UNDERRATE Nigerian filmmakers– NODASH - The Nation Nigeria|date=7 February 2015|publisher=}}</ref> edepụtara aha ya site n’akụkụ ụwa niile ka ha kere oke na klas Cinematography Master Class nke Berlin International Film Festival haziri na Germany. * Nhuzi kacha mma n'afọ [[:en:2013_Nollywood_Movies_Awards|2013 Nollywood Movies Awards]] maka ihe nkiri fim a kpọrọ [[:en:Journey_to_Self|Journey to Self]], <ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2013/10/nma2013-nollywood-movies-awards-2013-winners-full-list/|title=#NMA2013: Nollywood Movies Awards 2013 (Winners – Complete Full List) - 360nobs|date=13 October 2013|publisher=}}</ref> 2013 * Onye kacha dezie ma nyochaa akụkọ na mmemme International Film festival na [[Lagos]], <ref name="olorisupergal.com">{{Cite web|url=http://olorisupergal.com/2011/10/26/something-unusual-nodash-wins-best-editing-prize-at-in-short-film-festival/|title=Something Unusual: Nodash wins Best Editing prize at IN Short Film Festival|date=26 October 2011|publisher=}}</ref> nke ha na ndị Goethe Institute gbakọrọ aka mee n'afọ, <ref>{{Cite web|url=https://www.goethe.de/en/uun/akt.html|title=The Latest at Goethe - Goethe-Institut}}</ref> 2011 * Onye kacha eme ndezi, na mmemme Nigerian Movie Award maka ihe nkiri, The Young Smoker, n'afọ 2011 * Cinematographer kacha mma na onye ndezi kacha mma na mmemme, Nigerian Music Video Awards, n'afọ 2011 == Ihe nkiri == * N'afọ 2017: Dairektọ kacha hazie esere ese foto, nke The Bridge <ref>{{Cite web|url=http://xplorenollywood.com/nta-kunle-afolayans-the-bridge-prepares-for-december-release/|title=#NTA: Kunle Afolayan’s ‘The Bridge’ Prepares For December Release!}}</ref> * N'afọ 2017:Dairektọ kacha hazie esere ese foto, nke The Tribunal <ref>{{Cite web|url=http://xplorenollywood.com/kunle-afolayans-tribunal-gets-ready-for-july-release/|title=Kunle Afolayan’s ‘Tribunal’ Gets Ready For July Release!}}</ref> * N'afọ 2016: Dairektọ kacha hazie esere ese foto, nke [[:en:Gidi_Up|Gidi Up]] sizin nke atọ <ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/movies/gidi-up-1st-look-at-season-3-features-bobrisky-odunlade-adekola-id6127512.html|title="Gidi Up": 1st look at season 3 features Bobrisky, Odunlade Adekola}}</ref> * 2016: Dairektọ kacha hazie esere ese foto nakwa onye nhazi ederede [[:en:Isoken_(2017_film)|Isoken (2017 film)]]<ref>{{cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/08/exclusive-the-must-see-movie-of-the-season-isoken-is-coming-soon/|title=Exclusive: The MUST SEE Movie of the Season "Isoken" is Coming Soon... - Dakore Akande, Funke Akindele, Damilola Attoh & More - BellaNaija|website=www.bellanaija.com}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.stelladimokokorkus.com/2017/04/meet-nodash-nollywoods-master-of-moods.html|title=MEET NODASH- NOLLYWOOD’S MASTER OF MOODS!|website=www.stelladimokokorkus.com}}</ref>N'afọ 2015:unit nke abụọ, Cinematographer, [[:en:Fifty_(film)|Fifty (film)]] * N'afọ 2015: Dairekto nke Photography, na The Encounter * N'afọ 2015: Cinematographer, Ireti * N'afọ 2013: Onye nhazi akụkọ, Daịecktọ nke esere ese foto na-[[:en:Journey_to_Self|Journey to Self]] == Hụ kwa == * [[:en:List_of_Nigerian_film_producers|List of Nigerian film producers]] == Ebe nsinweta == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bkmj69yi8sblt9d3vvvqzihba1a0vfr Alice Edun 0 9755 87601 69542 2022-08-20T11:09:34Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice Edun''' bụ onye na-abụ abụ ma bụrụkwa onye Naijiria bi n' obodo Rọshịa mana oji ụlọ ya dị na [[:en:Milan|Milan]], [[Italy]] mere ebi obibi . Egwu ya bu ihe banyere [[:en:Dance_music|dance]] na [[:en:Gospel_music|gospel]]. A maara ya nke ọma dịka '''Edun''', dika osi ede ya, wee banye na [[:en:Eurodance|eurodance]] Off-Limits na Italy ma nye ya ikike na [[:en:Robbins_Entertainment|Robbins Entertainment]] ịnọ na [[:en:United_States|United States]]. == Usoro malite == A mụrụ Edun na [[:en:St._Petersburg|St. Petersburg]]. Nna ya bụ onye Nigeria mana nne ya bụ onye Russia <ref>{{Cite web|url=http://www.last.fm/music/Edun|title=Edun|accessdate=August 14, 2014}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Nigeria wee gụchaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'afọ 1993. Edun bidoro gụba egwu dịka nwata n’egwu ukwe ozioma nke Africa. Mgbe ọ kwagara Italy, ọ bụrụ abụ site n'afọ 1998 gaa n'ihu ma sonye n'otu Milan Gospel Festival n'afọ 2003. Ka ihe a niile na-eme, Edun na-anwalekwa ụdị R&B, mkpụrụ obi, funk na ụdị jazz ma na-eme ya oge niile n'ime na n'èzí Italy. Ọ bụ onye na-agụ egwú na-achọ nkwado nke ukwuu ma soro ndị amama nọ na Itili na agu egwu na-eme njem na- eme ihe nkiri n' onyoyo. N'afọ 2005, Edun mere ihe izizi ya dịka onye pụtara olu na egwu a "Onye na aku aka?" nke FB (nke amara dika [[:en:Ferry_Corsten|Ferry Corsten]] na [[:en:Benny_Benassi|Benny Benassi]]) , nkeji egwu enye ahu ike,Holland. N'afọ ahụ, o mekwara ka ọ bụrụ naanị ya na "Put 'Em Up", egwu nke [[:en:Whigfield|Sannie Carlson]] dere ma Igor Farvetto mepụtara ya. "Put 'Em Up" mechara bụrụ onye na-ero ụra egwu ukwe ụwa mgbe afọ abụọ gachara, ọkachasị na United States, dịka nnukwu ihe ịga nke ọma kụrụ, na-agụta ọnụ ọgụgụ nke abụọ na eserese [[:en:Hot_Dance_Airplay|Hot Dance Airplay]] chart of ''[[:en:Billboard_(magazine)|Billboard's]]''′ nke August 25, 2007. "PutEm Up" bụ abụ a gosipụtara na [[:en:PlayStation_2|PlayStation 2]] na [[:en:Arcade_game|arcade]] na egwu ''[[:en:Dance_Dance_Revolution_X|Dance Dance Revolution X]]'' N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2010, Edun wepụtara egwu ya a na-eche ogologo oge akpọrọ "My Love Is Here For You." Dị ka Edun si kwuo, "Ọ bụ abụ ịhụnanya-agba egwu ịhụnanya, ụdị metụtara onye ọ bụla nwere ịhụnanya n'ebe mmadụ nọ ma onye nke ọzọ na-atụ ụjọ ịhụ gị n'anya." Oweputara egwu ya site na akoro nkwa nka na ozu ana kpo [[:en:ITunes|iTunes]]. . ==Ebe nsidee == {{Reflist}} == Links dị na mpụga == * [https://web.archive.org/web/20070904111139/http://www.alice-edun.com/ Official website] * [http://www.myspace.com/alyedun Edun] at [[:en:MySpace|MySpace]] * [http://www.facebook.com/Edunofficial Edun's] Facebook page * [https://www.discogs.com/artist/320537-Edun Edun discography at e.discogs] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndi madu]] [[Category:Russian emigrants to Italy]] [[Category:Living People]] [[Òtù:Category:Russian people of Yoruba descent Yoruba musicians]] [[Òtù:Category:Russian people of Yoruba descent]] [[Òtù:Category:Place of birth missing (living people)]] [[Òtù:Category:Year of birth missing (living people) Singers from Milan]] [[Òtù:Category:Italian people of Nigerian descent Italian female singers]] [[Òtù:Category:Nigerian female pop singers Living people]] [[Òtù:Category:Robbins Entertainment artists]] [[Òtù:Category:Singers from Saint Petersburg Nigerian gospel singers]] [[Òtù:Category:Nigeria dance musicians Italian dance musicians]] [[Òtù:Category:Nigerian people of Russian descent]] cnvehw1xnnepknqw0p89ewlq1w8ok3t Afro Candy 0 9758 87243 75190 2022-08-19T13:53:27Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person}} [[Usòrò:Afrocandy Mazagwu.jpg|thumb|Afro Candy]] '''Afro Candy''' ( '''akpọkwara Afrocandy''' ), bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye nduzi, onye na-emepụta ihe, onye na-agụ egwú na-edekwa egwú, onye na-eme ihe nlereanya nakwa [[:en:Pornographic_actress|pornographic actress]]. <ref name="Vanguard12">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2017/04/afrocandy-turns-hardcore-porn-star/|title=Afrocandy turns hardcore porn star|date=23 April 2017}}</ref> Ọ bụ onye nchoputa na onye isi nke Invisible Twins Productions LLC. <ref name="afrocandy1">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=81512|title=Maheeda VS Afrocandy: Who is Nigeria’s Queen of Porn?|date=13 September 2013}} ()</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/07/every-man-wants-sleep-afrocandy/|title=Every man wants to sleep with me- Afrocandy|publisher=Vanguard|date=26 July 2014}}</ref> == Mmalite ndu na mmuta == Amuru Afro Candy na Umuduruebo Ugiri-ike, okpuru ọchịchị ime obodo[[:en:Ikeduru|Ikeduru]] nke [[:en:Imo_State|Imo State]] . Mgbe ọ dị afọ iri na ụma na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ masịrị ya ime ihe nkiri mana ọ kwụsịrị inwe mmasị mgbe ọ banyere mahadum. <ref name="afrocandy1">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=81512|title=Maheeda VS Afrocandy: Who is Nigeria’s Queen of Porn?|date=13 September 2013}} ()</ref> O nwetara akara ugo mmụta na Office Administration yana nzere bachelọ nke na Business Management. Na mgbakwunye, a zụrụ ya azụ dịka onye ọrụ na-akwusi ọkụ ọgbụgba nakwa onye nche. <ref name="afrocandy9">{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/7589/3/buzz-about-nothing-by-judith-afrocandy-mazagwu.html/|title=Buzz About Nothing by Judith ‘Afrocandy’ Mazagwu|publisher=Nigeriafilms.com|accessdate=3 February 2015}}</ref> == Ọrụ == Ụlọ ọrụ ngosi bụ King George Models chọpụtara ya ma gba ya ume ime ihe nkiri. Ọ malitere ọrụ ya na ịme ngosi uwe ma pụta na mbulite aha na- azụmahịa ụlọ ọrụ dịka Coca-Cola, Nixoderm na Liberia GSM. Ọ banyere na ime ihe onyonyo, bụ ebe ọ na-arụ ọrụ dị nfe. N’afọ 2004, o mere ihe nkiri izizi ya ebe ọ zara Susan n'ihe nkiri nke Obi Obinali meputara bụ 'Dangerous Sisters'. Ọrụ ya ndị ọzọ gụnyere Nneoma, nwata nwanyị ime obodo nke o merena '<nowiki/>''End of the game'<nowiki/>'' nakwa Jezebel o mere na '''Dwelling in Darkness and Sorrow''<nowiki/>' . <ref name="afrocandy2">{{Cite web|url=http://www.digitaldreamstudios.net/movies/celebrity.php?id=240|title=Judith Opara Mazagwu Chichi|publisher=Digital Dream Studios}}</ref> N’afọ 2005, ọ sonyeere di ya onye ya na ya mụrụ ụmụ abụọ na mba Amerika. Ka afọ abụọ gasiri ha biri ebe ahụ, di na nwunye ahụ kewara. Mazagwu esorola na ihe nkiri dịka ''<nowiki/>'Destructive Instinct'<nowiki/>'', '<nowiki/>''How Did I Get Here'<nowiki/>'', '<nowiki/>''Ordeal in Paradise''', ''<nowiki/>'The Goose That Lays The Golden Eggs''<nowiki/>' ma rụọ obere ọrụ n'ihe nkiri Hollywood nke mba Amerika. <ref name="afrocandy1">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=81512|title=Maheeda VS Afrocandy: Who is Nigeria’s Queen of Porn?|date=13 September 2013}} ()</ref> Dika onye n'eti egwu, egwu izizi ya bụ “Somebody Help Me” pụtara na afọ 2009 ma gụnyere [[:en:Studio_album|studio album]] izizi ya nke meputara egwu a ma ama bụ “Ikebe Na Moni”. Ozọ n'afọ 2011, O wepụtara otu egwu a kpọrọ "Voodoo-Juju Woman". <ref name="afrocandy3">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/afrocandy-nigeria-s-lady-gaga/166132|title=Afrocandy, Nigeria's Lady Gaga|accessdate=3 February 2015}} ()</ref> E wezuga ime ihe nkiri na egwu, Mazagwu na-arụ ọrụ dị ka ọkachamara n'ide ego ọgwụ na asụsu igwe computa. <ref name="afrocandy5">{{Cite news|url=http://www.punchng.com/feature/my-problem-with-porn-star-afrocandy-uche-ogbodo/|title=My problem with porn star, Afrocandy – Uche Ogbodo|date=3 August 2013}} ()</ref> <ref name="afrocandy6">{{Cite web|url=http://www.spyghana.com/porn-star-afrocandy-says-nigerians-are-fooling/|title=Porn Star Afrocandy Says Nigerians Are Fooling|publisher=Spyghana|date=9 August 2013}}</ref> == Ihe nkiri == * * ''Istersmụnna Ndị Njọ'' (2004) * ''Onye ọkpụkpọ n'ezie'' * ''Njedebe nke Egwuregwu'' (2004) * ''N'etiti Lovehụnanya'' * ''Eluigwe aghaghi ịma jijiji'' * ''Ahụmahụ m'' * ''Ghetto Mpụ'' * ''Beyond Green Ala ịta ahịhịa'' * ''Mmetụta Na-ebibi Ihe'' * ''Nwanyị nke Zamunda'' == Hụ kwa == * Ndepụta ndị na-emepụta ihe nkiri na Naịjirịa == Ntughari == {{Reflist}}  [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:21st-century women singers]] [[Òtù:Category:Nigerian film actress]] 4n8is0tpv054gqfgnls59af3r0rdjte 87280 87243 2022-08-19T18:00:16Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Afro Candy''' ( '''akpọkwara Afrocandy''' ), bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye nduzi, onye na-emepụta ihe, onye na-agụ egwú na-edekwa egwú, onye na-eme ihe nlereanya nakwa [[:en:Pornographic_actress|pornographic actress]]. <ref name="Vanguard12">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2017/04/afrocandy-turns-hardcore-porn-star/|title=Afrocandy turns hardcore porn star|date=23 April 2017}}</ref> Ọ bụ onye nchoputa na onye isi nke Invisible Twins Productions LLC. <ref name="afrocandy1">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=81512|title=Maheeda VS Afrocandy: Who is Nigeria’s Queen of Porn?|date=13 September 2013}} ()</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/07/every-man-wants-sleep-afrocandy/|title=Every man wants to sleep with me- Afrocandy|publisher=Vanguard|date=26 July 2014}}</ref> == Mmalite ndu na mmuta == Amuru Afro Candy na Umuduruebo Ugiri-ike, okpuru ọchịchị ime obodo[[:en:Ikeduru|Ikeduru]] nke [[:en:Imo_State|Imo State]] . Mgbe ọ dị afọ iri na ụma na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ masịrị ya ime ihe nkiri mana ọ kwụsịrị inwe mmasị mgbe ọ banyere mahadum. <ref name="afrocandy1">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=81512|title=Maheeda VS Afrocandy: Who is Nigeria’s Queen of Porn?|date=13 September 2013}} ()</ref> O nwetara akara ugo mmụta na Office Administration yana nzere bachelọ nke na Business Management. Na mgbakwunye, a zụrụ ya azụ dịka onye ọrụ na-akwusi ọkụ ọgbụgba nakwa onye nche. <ref name="afrocandy9">{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/7589/3/buzz-about-nothing-by-judith-afrocandy-mazagwu.html/|title=Buzz About Nothing by Judith ‘Afrocandy’ Mazagwu|publisher=Nigeriafilms.com|accessdate=3 February 2015}}</ref> == Ọrụ == Ụlọ ọrụ ngosi bụ King George Models chọpụtara ya ma gba ya ume ime ihe nkiri. Ọ malitere ọrụ ya na ịme ngosi uwe ma pụta na mbulite aha na- azụmahịa ụlọ ọrụ dịka Coca-Cola, Nixoderm na Liberia GSM. Ọ banyere na ime ihe onyonyo, bụ ebe ọ na-arụ ọrụ dị nfe. N’afọ 2004, o mere ihe nkiri izizi ya ebe ọ zara Susan n'ihe nkiri nke Obi Obinali meputara bụ 'Dangerous Sisters'. Ọrụ ya ndị ọzọ gụnyere Nneoma, nwata nwanyị ime obodo nke o merena '<nowiki/>''End of the game'<nowiki/>'' nakwa Jezebel o mere na '''Dwelling in Darkness and Sorrow''<nowiki/>' . <ref name="afrocandy2">{{Cite web|url=http://www.digitaldreamstudios.net/movies/celebrity.php?id=240|title=Judith Opara Mazagwu Chichi|publisher=Digital Dream Studios}}</ref> N’afọ 2005, ọ sonyeere di ya onye ya na ya mụrụ ụmụ abụọ na mba Amerika. Ka afọ abụọ gasiri ha biri ebe ahụ, di na nwunye ahụ kewara. Mazagwu esorola na ihe nkiri dịka ''<nowiki/>'Destructive Instinct'<nowiki/>'', '<nowiki/>''How Did I Get Here'<nowiki/>'', '<nowiki/>''Ordeal in Paradise''', ''<nowiki/>'The Goose That Lays The Golden Eggs''<nowiki/>' ma rụọ obere ọrụ n'ihe nkiri Hollywood nke mba Amerika. <ref name="afrocandy1">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=81512|title=Maheeda VS Afrocandy: Who is Nigeria’s Queen of Porn?|date=13 September 2013}} ()</ref> Dika onye n'eti egwu, egwu izizi ya bụ “Somebody Help Me” pụtara na afọ 2009 ma gụnyere [[:en:Studio_album|studio album]] izizi ya nke meputara egwu a ma ama bụ “Ikebe Na Moni”. Ozọ n'afọ 2011, O wepụtara otu egwu a kpọrọ "Voodoo-Juju Woman". <ref name="afrocandy3">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/afrocandy-nigeria-s-lady-gaga/166132|title=Afrocandy, Nigeria's Lady Gaga|accessdate=3 February 2015}} ()</ref> E wezuga ime ihe nkiri na egwu, Mazagwu na-arụ ọrụ dị ka ọkachamara n'ide ego ọgwụ na asụsu igwe computa. <ref name="afrocandy5">{{Cite news|url=http://www.punchng.com/feature/my-problem-with-porn-star-afrocandy-uche-ogbodo/|title=My problem with porn star, Afrocandy – Uche Ogbodo|date=3 August 2013}} ()</ref> <ref name="afrocandy6">{{Cite web|url=http://www.spyghana.com/porn-star-afrocandy-says-nigerians-are-fooling/|title=Porn Star Afrocandy Says Nigerians Are Fooling|publisher=Spyghana|date=9 August 2013}}</ref> == Ihe nkiri == * * ''Istersmụnna Ndị Njọ'' (2004) * ''Onye ọkpụkpọ n'ezie'' * ''Njedebe nke Egwuregwu'' (2004) * ''N'etiti Lovehụnanya'' * ''Eluigwe aghaghi ịma jijiji'' * ''Ahụmahụ m'' * ''Ghetto Mpụ'' * ''Beyond Green Ala ịta ahịhịa'' * ''Mmetụta Na-ebibi Ihe'' * ''Nwanyị nke Zamunda'' == Hụ kwa == * Ndepụta ndị na-emepụta ihe nkiri na Naịjirịa == Ntughari == {{Reflist}}  [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:21st-century women singers]] [[Òtù:Category:Nigerian film actress]] b72rtg6ko7zj95dbj8d6m6r0arjh321 Annie Macaulay-Idibia 0 9782 87436 72631 2022-08-20T10:21:16Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Annie Idibia on Ndanitv The Jiuce 02.png|thumb|Annie Macaulay-Idibia]] Afọ ọmụmụ - Amụrụ Annie Macaulay-Idibia n'abalị iri na atọ nke onwa novemba n'afọ 1984 (afo iri atọ na ise ) Ibadan, Oyo steetị, Naijiria. Nwamaala - Nigerian Akaọrụ - Onye na-eme ihe nkiri(omee), onye nlereanya, onye na-eme ihe nchikọta. Afọ n'ọrụ - 2009-ugbu a Dị - Innocent Idibia . '''Annie Macaulay – Idibia''' (amụrụ n'ubọchị iri na atọ n'onwa novemba n'afọ 1984) bụ onye Naijiria, onye nlereanya,onye na-eme ihe nchikota na onye na-eme ihe nkiri.<ref>{{cite news|url=http://www.thenet.ng/2013/02/redy-for-valentine-annie-idibia-covers-tw-magazine/|title=‘Red’y for Valentine’: Annie Idibia covers TW Magazine|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|author=Osagie Alonge|date=10 February 2013|accessdate=8 September 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160317021116/http://thenet.ng/2013/02/redy-for-valentine-annie-idibia-covers-tw-magazine/|archive-date=17 March 2016|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.thenet.ng/2013/06/annie-macaulay-idibia-returns-to-acting/|title=Annie Macaulay-Idibia returns to acting|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|author=Osagie Alonge|date=11 June 2013|accessdate=8 September 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160316213541/http://thenet.ng/2013/06/annie-macaulay-idibia-returns-to-acting/|archive-date=16 March 2016|url-status=dead}}</ref> A họpụtara ya na ụdị "Onye na-akwado ihe nkiri kachasị mma" (Best Supporting Actress) na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/2009_Best_of_Nollywood_Awards" rel="mw:ExtLink" title="2009 Best of Nollywood Awards" class="cx-link" data-linkid="45"> 2009 Best of Nollywood Awards </a>. == Mmalite ndụ na mmụta == Amụrụ Annie na [[Ibadan]] mana ọ bụ onye Eket na [[Ȯra Akwa Ibom|steeti Akwa Ibom]]. Ya na nne ya kwagara na Lagos mgbe nne na nna ya gbara alụkwaghim. O nwere akara mmụta na [[:en:Computer_Science|Computer Science]] na [[:en:Theatre_Arts|Theatre Arts]] mgbe ọ gụsiri akwụkwọ na [[:en:Lagos_State_University|Lagos State University]] na [[:en:University_of_Lagos|University of Lagos]] n'otu n'otu.<ref name="ann">{{cite news|url=http://www.sunnewsonline.com/new/akran-badagry-left-newsroom-become-king/|title=I wept day I married Tuface–Annie Idibia|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|author=Nkechi Chima|date=27 July 2014|accessdate=8 September 2015|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150919194054/http://sunnewsonline.com/new/akran-badagry-left-newsroom-become-king|archivedate=19 September 2015}}</ref> == Ọrụ == Tupu Annie Macaulay – Idibia a malite ọrụ ime ihe nkiri ya, ọ sọrọ mpi n'egwuregwu "''Queen of All Nations Beauty Pageant''" ebe ọ bụ osote onye mbụ. O bụkwa onye egosiri na mbido vidiyo egwu nke 2face idibia akpọrọ "African Queen ".<ref name="ann" /> Ọrụ ya na Nollywood pụtara ihè maka ọrụ ya na ihe nkiri akpọrọ ''Pleasure and Crime'' na ''Blackberry Babes'' . == Ihe nkiri ahọputara == * ''First Family'' * ''Pleasure and Crime'' * ''White Chapel'' * ''Blackberry Babes'' * ''Return of Blackberry Babes'' * ''Estate Runs'' * ''Unconditional''<ref>{{Cite news|url=http://peacebenwilliams.com/uche-jombo-produces-new-movie-unconditional-starring-dakore-akande-annie-macaulay-idibia-watch-the-trailer/|title=Uche Jombo Produces New Movie ‘Unconditional’ Starring Dakore Akande & Annie Macaulay Idibia [WATCH THE TRAILER]|date=21 September 2013|accessdate=9 September 2015}}</ref> * ''Obiageli The Sex Machine'' * ''Morning After Dark'' * ''Beautiful Moster'' == Ndụ onwe == Annie Macaulay – Idibia lụrụ 2face Idibia , nke ya na ya nwere ụmụ abuọ. Ọ mụrụ nwa nke mbụ ya, nwa nwaanyị aha ya bu Isabella Idibia n'onwa Disemba n'afọ 2008 na nwa nke abụọ ya bụ Olivia Idibia n'ụbọchị atọ nke onwa Jenụwari n'afọ 2014. O nwekwara ụlọ ọrụ ebe a na-achọ mma ([[:en:Beauty_salon|beauty salon]]) na [[:en:Atlanta|Atlanta]] a na-akpọ "''BeOlive Hair Studio''". == Onyinye na nhoputa == {| class="wikitable" !Afọ ! Emume onyinye ! Nrite ! Nsonaazụ |- | 2009 | Onyinye Nollywood 2009 kacha mma |Onye na-akwado ihe nkiri kachasi mma|{{nom}} |- | 2016 | Ihe Nlere Egwu Afrika | Owuwu Ngwa|{{won}}<ref>{{cite news|url=http://www.static.thenet.ng/2016/02/annie-idibia-wins-african-entertainment-legend-award/ |title=Annie Idibia wins African Entertainment Legend Award |work=[[Nigeria Entertainment Today]] |date=2 February 2016 |accessdate=2 February 2016 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160202175504/http://static.thenet.ng/2016/02/annie-idibia-wins-african-entertainment-legend-award/ |archivedate=2 February 2016 }}</ref> |} == Ebe nsi nweta == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7ogpytg8x4ni4e5gmm3x1ilzh8l3v0y 87440 87436 2022-08-20T10:22:01Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Afọ ọmụmụ - Amụrụ Annie Macaulay-Idibia n'abalị iri na atọ nke onwa novemba n'afọ 1984 (afo iri atọ na ise ) Ibadan, Oyo steetị, Naijiria. Nwamaala - Nigerian Akaọrụ - Onye na-eme ihe nkiri(omee), onye nlereanya, onye na-eme ihe nchikọta. Afọ n'ọrụ - 2009-ugbu a Dị - Innocent Idibia . '''Annie Macaulay – Idibia''' (amụrụ n'ubọchị iri na atọ n'onwa novemba n'afọ 1984) bụ onye Naijiria, onye nlereanya,onye na-eme ihe nchikota na onye na-eme ihe nkiri.<ref>{{cite news|url=http://www.thenet.ng/2013/02/redy-for-valentine-annie-idibia-covers-tw-magazine/|title=‘Red’y for Valentine’: Annie Idibia covers TW Magazine|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|author=Osagie Alonge|date=10 February 2013|accessdate=8 September 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160317021116/http://thenet.ng/2013/02/redy-for-valentine-annie-idibia-covers-tw-magazine/|archive-date=17 March 2016|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.thenet.ng/2013/06/annie-macaulay-idibia-returns-to-acting/|title=Annie Macaulay-Idibia returns to acting|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|author=Osagie Alonge|date=11 June 2013|accessdate=8 September 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20160316213541/http://thenet.ng/2013/06/annie-macaulay-idibia-returns-to-acting/|archive-date=16 March 2016|url-status=dead}}</ref> A họpụtara ya na ụdị "Onye na-akwado ihe nkiri kachasị mma" (Best Supporting Actress) na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/2009_Best_of_Nollywood_Awards" rel="mw:ExtLink" title="2009 Best of Nollywood Awards" class="cx-link" data-linkid="45"> 2009 Best of Nollywood Awards </a>. == Mmalite ndụ na mmụta == Amụrụ Annie na [[Ibadan]] mana ọ bụ onye Eket na [[Ȯra Akwa Ibom|steeti Akwa Ibom]]. Ya na nne ya kwagara na Lagos mgbe nne na nna ya gbara alụkwaghim. O nwere akara mmụta na [[:en:Computer_Science|Computer Science]] na [[:en:Theatre_Arts|Theatre Arts]] mgbe ọ gụsiri akwụkwọ na [[:en:Lagos_State_University|Lagos State University]] na [[:en:University_of_Lagos|University of Lagos]] n'otu n'otu.<ref name="ann">{{cite news|url=http://www.sunnewsonline.com/new/akran-badagry-left-newsroom-become-king/|title=I wept day I married Tuface–Annie Idibia|work=[[The Sun (Nigeria)|The Sun]]|author=Nkechi Chima|date=27 July 2014|accessdate=8 September 2015|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150919194054/http://sunnewsonline.com/new/akran-badagry-left-newsroom-become-king|archivedate=19 September 2015}}</ref> == Ọrụ == Tupu Annie Macaulay – Idibia a malite ọrụ ime ihe nkiri ya, ọ sọrọ mpi n'egwuregwu "''Queen of All Nations Beauty Pageant''" ebe ọ bụ osote onye mbụ. O bụkwa onye egosiri na mbido vidiyo egwu nke 2face idibia akpọrọ "African Queen ".<ref name="ann" /> Ọrụ ya na Nollywood pụtara ihè maka ọrụ ya na ihe nkiri akpọrọ ''Pleasure and Crime'' na ''Blackberry Babes'' . == Ihe nkiri ahọputara == * ''First Family'' * ''Pleasure and Crime'' * ''White Chapel'' * ''Blackberry Babes'' * ''Return of Blackberry Babes'' * ''Estate Runs'' * ''Unconditional''<ref>{{Cite news|url=http://peacebenwilliams.com/uche-jombo-produces-new-movie-unconditional-starring-dakore-akande-annie-macaulay-idibia-watch-the-trailer/|title=Uche Jombo Produces New Movie ‘Unconditional’ Starring Dakore Akande & Annie Macaulay Idibia [WATCH THE TRAILER]|date=21 September 2013|accessdate=9 September 2015}}</ref> * ''Obiageli The Sex Machine'' * ''Morning After Dark'' * ''Beautiful Moster'' == Ndụ onwe == Annie Macaulay – Idibia lụrụ 2face Idibia , nke ya na ya nwere ụmụ abuọ. Ọ mụrụ nwa nke mbụ ya, nwa nwaanyị aha ya bu Isabella Idibia n'onwa Disemba n'afọ 2008 na nwa nke abụọ ya bụ Olivia Idibia n'ụbọchị atọ nke onwa Jenụwari n'afọ 2014. O nwekwara ụlọ ọrụ ebe a na-achọ mma ([[:en:Beauty_salon|beauty salon]]) na [[:en:Atlanta|Atlanta]] a na-akpọ "''BeOlive Hair Studio''". == Onyinye na nhoputa == {| class="wikitable" !Afọ ! Emume onyinye ! Nrite ! Nsonaazụ |- | 2009 | Onyinye Nollywood 2009 kacha mma |Onye na-akwado ihe nkiri kachasi mma|{{nom}} |- | 2016 | Ihe Nlere Egwu Afrika | Owuwu Ngwa|{{won}}<ref>{{cite news|url=http://www.static.thenet.ng/2016/02/annie-idibia-wins-african-entertainment-legend-award/ |title=Annie Idibia wins African Entertainment Legend Award |work=[[Nigeria Entertainment Today]] |date=2 February 2016 |accessdate=2 February 2016 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20160202175504/http://static.thenet.ng/2016/02/annie-idibia-wins-african-entertainment-legend-award/ |archivedate=2 February 2016 }}</ref> |} == Ebe nsi nweta == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] s0lb8fnwq6yz60o5z87rpi1sb5m5y62 Abi Olajuwon 0 9814 87189 66981 2022-08-19T12:44:03Z Chybaby 07031340067 13942 Added databox wikitext text/x-wiki {{Added databox}} '''Alon Abisola Arisicate Ajoke Olajuwon''', nke a ka mara aha ya dị ka '''Abi Olajuwon''' (a mụrụ na Julaị 6, 1988), bụ onye Naịjirịa na Amerịka bụbu onye egwuregwu na-akuzikwazi bọọlụ nkata (basketball). Olajuwon bu nwa Hakeem Olajuwon, nke bụbu onye nnọnetiti ndi NBA . Aha ya, Abisola Olajuwon, pụtara "onye a mụrụ n'ime akụ na ụba karịrị ya". == Ndụ ọrụ egwuregwu ya == === Ndụ agụmakwụkwọ ogo sekọndịrị na kọleji === A mụrụ ya na Houston, Texas, mana Olajuwon nọchitere anya ụlọ akwụkwọ sekọndịrị nke California, na ụlọ akwụkwọ Marlborough na asọmụmpi bọọlụ nkata (basketball) nke vasiti., ma nyekwara ndị otu ya aka i meri ugboro atọ n'usoro na mpaghara ndịda (Southern Section). Olajuwon so n'otu n'ime ndi [[:en:McDonald's_All-American|McDonald's All-American]] nke afọ 2006, ma bụrụkwa otu na ndị ọhụrụ kacha rite ihe onyinye na klaasị ndi gụchara akwụkwọ nke sekọndịrị nke afọ 2006. Ọ tụrụ bọọlụ nkata (basketball) na Mahadum nke Oklahoma, onye nyocha bọọlụ nkata (basketball) na ESPN, Nancy Lieberman kwuru tupu oge 2006-07 na mgbakwunye nke Olajuwon ga-enye aka mee ka ndị Sooners nwee ohere i meri na asọmpi NCAA. <ref>[http://proxy.espn.go.com/ncw/columns/story?columnist=lieberman_nancy&id=2620995 Terps top preseason Top 25], espn.com, accessed January 30, 2007</ref> Na afọ 2010, o nwetara nzere bachelọ nke nka na mgbasa ozi nta akụkọ na kọmputa mgbasa ozi na Mahadum Oklahoma. <ref name="emu">[http://www.emueagles.com/coaches.aspx?rc=1239 http://www.emueagles.com/coaches.aspx?rc=1239 "Abi Olajuwon - Assistant Coach." Official Website of the Eastern Michigan Eagles.] Accessed December 10, 2017.</ref> === Ọnụ ọgụgụ Oklahoma === {{NBA player statistics legend}} {| class="wikitable" |Afọ | Otu | GP | ọnụ ọgụgụ | FG% | 3P% | FT% | RPG | APG | SPG | BPG | PPG |- | 2006-07 | Oklahoma | 17 | 37 | 48.4% | 0.0% | 58.3% | 1.5 | 0.1 | Ugboro abụọ | 0.1 | 2.2 |- | 2007-08 | Oklahoma | 19 | 36 | 40.0% | 0.0% | '''88.9%''' | 3.2 | 0.1 | 0.4 | 0.1 | 1.9 |- | 2008-09 | Oklahoma | 27 | 37 | 31.7% | 0.0% | 55.0% | 2.2 | 0.1 | Ugboro | 0.1 | 1.4 |- | 2009-10 | Oklahoma | '''38''' | '''401''' | '''50.6%''' | 0.0% | 61.7% | '''7.3''' | '''0,5''' | '''0,5''' | '''0.9''' | '''10.6''' |- | Ọrụ | | 101 | 511 | 47.8% | 0.0% | 62.1% | 4.2 | Ugboro abụọ | 0.4 | 0.4 | 5.1 |} A nabatara Olajuwon dị ka onye nke 28 n'ozuzu (nke atọ) na Chicago Sky na 2010 WNBA . Kaosiladị, a chụpụrụ ya n'oge asọmụmpị oge bidoro . <ref>{{Cite web|title=Olajuwon waived by Sky|url=http://www.espn.com/news/story?id=5349392|accessdate=October 18, 2016|date=July 2, 2010}}</ref> Mgbe a chụpụchara ya, ọ bịanyere aka i sonye ndi otu [[:hu:UNI Győr|SEAT-Lami-Véd Győr]] nke mba Họngarị, <ref>{{Cite web|title=SEAT Lami Ved Gyor adds Olajuwon to their roster|url=http://www.eurobasket.com/Hungary/news/201376/SEAT-Lami-Ved-Gyor-adds-Olajuwon-to-their-roster|accessdate=October 18, 2016|date=August 24, 2010}}</ref> were mechaa sonye ndi otu egwuregwu CSM Satu Mare (Romania). <ref name="prosport.ro">{{Cite web|title=Fiica unei legende a NBA a ajuns la Satu Mare! Numele ei: "Născută în bogăţie şi iubită de toţi" :)|url=http://www.prosport.ro/alte-sporturi/baschet/fiica-unei-legende-a-nba-a-ajuns-la-satu-mare-numele-ei-nascuta-in-bogatie-si-iubita-de-toti-8019027|accessdate=October 18, 2016|date=March 1, 2011}}</ref> Na afọ 2011, Olajuwon laghachiri na WNBA ma sonye ndị out egwuregwu nke Tulsa Shock binyere aka ma sorokwa ha tụọ bọọlụ nkata (basketball) n'oge ahụ na afọ 2011 . <ref>{{Cite web|title=Tulsa Shock release Marion Jones, sign former Sooner Abi Olajuwon|url=http://newsok.com/article/3587567|accessdate=October 18, 2016|date=July 21, 2011}}</ref> N'oge a na-eme egwuregwu ka ọ nọchitere anya [[:he:הפועל ראשון לציון (כדורסל נשים)|Hapoel Rishon LeZion]] (Israel), ŽKK Novi Zagreb (Croatia), <ref>{{Cite web|title=Novi Zagreb adds Abi Olajuwon|url=http://www.eurobasket.com/Croatia/news/255759/Novi-Zagreb-adds-Abi-Olajuwon|accessdate=October 18, 2016|date=January 13, 2012}}</ref> BC Castors Braine (Belgium). <ref>{{Cite web|title=Abi Olajuwon rejoint les Castors de Braine|url=http://www.basketfeminin.com/Abi-Olajuwon-rejoint-les-Castors-de-Braine_a3811.html|accessdate=October 18, 2016|date=February 21, 2012}}</ref> Tulsa Shock chụpụrụ Olajuwon tupu oge asọmụmpi nke afọ 2012 . <ref>{{Cite web|title=Tulsa Shock Waive Former Sooner Abi Olajuwon|url=http://ktul.com/archive/tulsa-shock-waive-former-sooner-abi-ola|accessdate=October 18, 2016|date=April 22, 2012}}</ref> Mgbe a hapụrụ ya, ọ sonyere otu [[:pt:Centro Esportivo Ourinhos|Esportivo Ourinhos]] (Brazil), <ref>{{Cite web|title=Filha de lenda da NBA, Abi Olajuwon chega a Ourinhos para a Liga de Basquete Feminino|url=http://balanacesta.blogosfera.uol.com.br/2012/10/16/filha-de-lenda-da-nba-abi-olajuwon-chega-a-ourinhos-para-a-liga-de-basquete-feminino/|accessdate=October 18, 2016|date=October 12, 2012}}</ref> na [[:fr:Heilongjiang Chenneng|Heilongjiang Chenneng]] (China). <ref>{{Cite web|title=Abi Olajuwon agreed terms with Heilongjiang|url=http://www.asia-basket.com/China/news/299394/Abi-Olajuwon-agreed-terms-with-Heilongjiang|accessdate=October 18, 2016|date=December 11, 2012}}</ref> Olajuwon kwụchsịrị egwuregwu ị tụ bọọlụ ya na otu egwuregwu [[:es:Club Deportivo Zamarat|Caja Rural Zamarat]] dị na mba Spain. <ref>{{Cite web|title=Abi Olajuwon joins Caja Rural|url=http://www.eurobasket.com/Spain/news/323926/Abi-Olajuwon-joins-Caja-Rural|accessdate=October 18, 2016|date=July 13, 2013}}</ref> == Ọrụ nkuzi == Na Mee afọ 2014, Olajuwon ghọrọ osote onye nkuzi ndị otu bọọlụ nkata (basketball) ụmụ nwanyị na Mahadum nkeCalifornia State, Fullerton . <ref>{{Cite web|title=Olajuwon Added to Women’s Basketball Coaching Staff|url=http://www.fullertontitans.com/sports/w-baskbl/2013-14/releases/20140527skit2j|accessdate=October 18, 2016|date=May 27, 2014}}</ref> Na Mee 20 afọ 2016, e goro Olajuwon ka ọ bụrụ osote onye nkuzi gbasara ụmụ nwanyị Eastern Michigan Eagles . <ref>{{Cite web|title=Abi Olajuwon Named EMU Women's Basketball Assistant Coach|url=http://www.emueagles.com/news/2016/5/20/abi-olajuwon-named-emu-womens-basketball-assistant-coach.aspx?path=wbball|accessdate=October 18, 2016|date=May 20, 2016}}</ref> == Ebe m si dee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ụmụ nwanyị Naijiria]] [[Òtù:Ụmụ nanyị Naijiria na-eme egwuregwu]] 6f229u20k7v581gaqm9lzrxbd4pej6u Adaku Okoroafor 0 9828 87529 66992 2022-08-20T10:49:14Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adaku Okoroafor''' (a mụrụ n'ụbọchị nke18 n'ọnwa November n'afọ 1974) bụ nwafọ Naijiria gbaburu otu [[:en:Nigeria_women's_national_football_team|Nigeria women's national football]]<nowiki/>bọọlụ dịka onye ọnọnihu . O so na ndi otu mbido FIFA World Cup nke afọ 1991 nakwa FIFAWorld Cup nke afọ 1995. <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/womensworldcup/archive/sweden1995/teams/team=1882893/players.html|title=FIFA Women's World Cup Sweden 1995 - Teams|accessdate=2007-09-28|publisher=[[FIFA]]|year=1995|work=FIFA Women's World Cup Sweden 1995}}</ref> == Ebe m si dee == <references /> == Njikọ dị na mpụga == * Adaku Okoroafor – FIFA competition record [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ụmụ nanyị Naijiria na-eme egwuregwu]] [[Òtù:Category:Ụmụ nwanyị Naijiria]] cbptha04k2dj269i5m2zseor34ryqpq Adanna Nwaneri 0 9829 87086 66993 2022-08-19T12:02:09Z Ennydavids 13406 Added Databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adanna Nwaneri''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 31 n'ọwa Ọgọst n'afọ 1975) bụ nwafọ Naijiria gbabuuru otu [[:en:Nigeria_women's_national_football_team|Nigeria women's national football]] bọọlụ dịka onye nchekwa. O so na ndi otu nọchitere anya Naijiria na FIFA Women World Cup nke afọ 1999 . <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/womensworldcup/archive/usa1999/teams/team=1882893/index.html|title=FIFA Women's World Cup USA 1999 - Nigeria|accessdate=2007-09-28|publisher=[[FIFA]]|year=1999|work=FIFA Women's World Cup United States 1999}}</ref> == Ebe m si dee == <references /> == Njikọ dị na mpụga == * Adanna Nwaneri – FIFA competition record [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ụmụ nanyị Naijiria na-eme egwuregwu]] [[Òtù:Category:Ụmụ nwanyị Naijiria]] 3ifstkxtz1heuxis1x9k6llkwa6kman Adaobi Tricia Nwaubani 0 9830 87100 67006 2022-08-19T12:05:21Z Ennydavids 13406 Added Databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adaobi Tricia Obinne Nwaubani''' bụ nwafọ Naijiria bụ onye ode akwụkwọ, ode ihe ọchị, ode edemede na onye nta akụkọ . Akwụkwọ mbido ya, ''I Do Not Come to you by Chance'', <ref>{{Cite book|title=I Do Not Come to You by Chance}}</ref> meriri n'ihe nrite nke Commonwealth Writers ’Prize for Best First Book (Africa) nke afọ 2010, <ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2010/03/11/marie-heese-and-adaobi-tricia-nwaubani-win-the-2010-commonwealth-writers-prize-africa-region-awards/|title=Marié Heese and Adaobi Tricia Nwaubani Win the 2010 Commonwealth Writers Prize – Africa Region Awards|date=11 March 2010|accessdate=14 June 2013}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://premiumtimesng.com/news/102789-my-degree-is-better-than-yours-by-adaobi-tricia-nwaubani.html?wpmp_switcher=mobile&wpmp_tp=1|title=My degree is better than yours|date=7 October 2012|accessdate=14 June 2013}}</ref> ihe nrite nke Betty Trask First Book, <ref>{{Cite web|url=http://www.societyofauthors.org/betty-trask-past-winners|title=The Betty Trask Prizes and Awards|accessdate=14 June 2013}}</ref> ''The Washington Post'' kpọkwzịrị ya otu n'ime akwukwo kacha nma nke afọ 2009. <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/wp-srv/artsandliving/features/2008/holiday-guide/gifts/best-books-of-2009/|title=Best Books of 2009}}</ref> Akwụkwọ mbụ ya bụ Young Adult, Buried Beneath the Baobab Tree, dabere na ajụjụ ọnụ a gbara ụmụ agbọghọ ndị Boko Haram tọọrọ, ka HarperCollins bipụtara n'ọnwa Septemba nke afọ 2018. O meriri na Raven Award for Excellence in Arts and Entertainment nke afọ 2018, akpọkwazịrị ya otu n'ime akụkọ ifo maka ndị okenye nke kachasị mma nke ndị American Library Association Best Fiction for Young Adults, bụrụkwa nke a họọrọ maka Notable Social Studies Trade Books for Young People nke afọ 2019. == Ndụ ya == A mụrụ ya n'[[Enụgwụ|Enugu, na Naijiria]], nye Chief Chukwuma Hope Nwaubani na Dame Patricia Uberife Nwaubani n'afọ 1976, mana nne na nna Nwaubani zụlitere ya na obodo ya bụ [[Umuahia]], <ref>{{Cite news|url=https://www.african-writing.com/seven|title=Adaobi Nwaubani talks with African Writing Online, many literatures, one voice}}</ref> [[Ȯra Abia|n'Abia Steeti]], n'etiti ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ezinụlọ ya sitere na ndị otu [[:en:Nigerian_chieftaincy_system|Nigerian chieftaincy system]]; Nna nna nna ya Chief Nwaubani Ogogo Oriaku - isi mmalite nke aha nna ya - bụ onye ahịaohu a ma ama nke Royal Niger Company na narị afọ nke iri na itoolu. <ref>{{Cite news|url=https://www.newyorker.com/culture/personal-history/my-great-grandfather-the-nigerian-slave-trader/amp|title=My Great Grandfather, the Nigerian Slavetrader}}</ref> Mgbe ọ dị afọ iri, ọ hapụrụ ụlọ gaa ụlọ akwụkwọ obibi nke Federal Government Girls College dị n'Owerri . Ọ gụrụ akwụkwọ maka akparamaagwa na Mahadum nke Ibadan, mahadum mbụ na Naịjirịa. <ref name="self">{{Cite web|url=http://www.adaobitricia.com/about.html|title=About Adaobi Tricia Nwaubani|publisher=Adaobi Tricia Nwaubani website|accessdate=31 July 2013}}</ref> Dika onye na-eto eto, Nwaubani nọ na-atule ị rụ oru na CIA ma obu ndi KGB . Ọ nwetara ego mbụ ya site na mmeri n'asọmụmpi edemede mgbe ọ dị afọ 13. Nne ya bụ nwa nwanne nna [[Flora Nwapa]], nwanyị mbụ n’Afrịka nke bipụtara akwụkwọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.african-writing.com/seven/adaobinwaubani.htm|title=Adaobi Nwaubani talks with African Writing Online [many literatures, one voice&#93;; Interviews|publisher=African-writing.com|accessdate=19 August 2013}}</ref> N’afọ mbụ ya na mahadum, ọ bụ onye otu Idia Hall Chess, ma bụrụkwa onye otu ndi otu egwu na mahadum (egwu gboo). <ref>{{Cite web|url=http://www.adaobitricia.com/about.php|title=Adaobi Tricia Nwaubani|accessdate=2018-06-14}}</ref> Nwaubani bụ otu n'ime ndị bidoro ọrụ ndezi ''NEXT'' newspapers nke Naijiria nke anaghịzị arụ ọrụ ugbua, nke ọ bụ nta akụkọ Dele Olojede nke ritere onyinye Pulitzer Nrite guzobere ya . <ref>{{Cite news|title=Nigeria's 'brown envelope' journalism|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-31748257}}</ref> ''I Do Not Come to You by Chance'' bu akwụkwọ ọgụgụ nke izizi Nwaubani dere, nke ebiputara n’afọ 2009. <ref>{{Cite web|title=I Do Not Come to You By Chance, by Adaobi Tricia Nwaubani|url=https://fictionwritersreview.com/review/i-do-not-come-to-you-by-chance-by-adaobi-tricia-nwaubani/|last=Banerjee|first=Neelanjana}}</ref> Nke e dere n'ụwa nke [[:en:Nigerian_scam|Nigerian email scams]], akwụkwọ ahụ na-akọ akụkọ banyere otu nwa okorobịa, Kingsley, onye tụkwasịrị nwanne nna ya Boniface obi maka enyemaka n'ịgbapụta ezinụlọ ya n'ihe isi ike. N'afọ 2019, Masobe Books nwetara ikike i bipụta ''I Do Not Come to You by Chance'' na Naijiria. <ref>{{Cite web|title=Masobe books list new authors, books|url=https://guardian.ng/art/masobe-books-list-new-authors-books|last=The Guardian Art Editor}}</ref> Adaobi Tricia Nwaubani bi n'[[Abuja]], na Naijiria, ebe ọ na-arụ oru dika onye ndumodu. == Mmetụta == Nwaubani ekwupụtala nchegbu ya banyere ọtụtụ ihe odide akwụkwọ ọgụgụ nke Afrịka. <ref>{{Cite news|date=2019-08-29|title=Nigerian anger over S Africa xenophobic attacks|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-49432558}}</ref> Ọ na-akwanyere ọrụ akwụkwọ ọgụgụ ''Angela Ash nke'' onye edemede Irish-American bụ Frank McCourt dere,nke meriri n'ihe nrite Pulitzer site na-igosi ya na ya nwere ike iji okwu ọchị dee maka okwu siri ike. <ref>{{Cite web|title=Adaobi Tricia Nwaubani|url=https://www.bookseriesinorder.com/adaobi-tricia-nwaubani/|date=2018-11-13}}</ref> Ọ bụkwa ezigbo onye nwere mmasị na onye ma=eme ihe ọchị Britain bụ P.G Wodehouse .  <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" data-ve-ignore="true" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (July 2018)">see okwu dị mkpa</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Ihe nrite == * 2010 Commonwealth Writers Prize for Best First Book (Africa) <ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2010/03/11/marie-heese-and-adaobi-tricia-nwaubani-win-the-2010-commonwealth-writers-prize-africa-region-awards|title=Marié Heese and Adaobi Tricia Nwaubani Win the 2010 Commonwealth Writers Prize - Africa Region Awards|accessdate=17 July 2018}}</ref> * 2010 Betty Trask First Book Award <ref>{{Cite web|url=http://www.societyofauthors.org/betty-trask-past-winners|title=404 Error - The Society of Authors|accessdate=17 July 2018}}</ref> * 2010 [[:en:Wole_Soyinka_Prize_for_Literature_in_Africa|Wole Soyinka Prize for Literature in Africa]] finalist <ref>{{Cite web|title=Adaobi Nwaubani: Humorous writer, journalist – Daily Newswatch Newspaper|url=https://www.mydailynewswatchng.com/2017/02/28/adaobi-nwaubani-humorous-writer-journalist/|accessdate=2020-05-27}}</ref> * 2012 Nigeria Prize for Literature shortlist <ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2012/09/05/lola-shoneyin-chika-unigwe-and-others-shortlisted-for-2012-nigeria-prize-for-literature/|title=Lola Shoneyin, Chika Unigwe and Others Shortlisted for 2012 Nigeria Prize for Literature|accessdate=17 July 2018}}</ref> * ''The Washington Post'' Best Books 2009 <ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/wp-srv/artsandliving/features/2008/holiday-guide/gifts/best-books-of-2009/|title=Holiday Guide 2009: Best Books - The Washington Post|accessdate=17 July 2018}}</ref> * 2018 recipient of the Raven Award of Excellence for her book "Buried Beneath the Baobab Tree" <ref>{{Cite web|url=https://pulitzercenter.org/people/adaobi-tricia-nwaubani|title=Adaobi Tricia Nwaubani - Pulitzer Center}}</ref> == Ebe m si dee == {{Reflist|30em}} == Njikọ dị na mpụga == * [https://web.archive.org/web/20140512220122/http://www.adaobitricia.com/index.html Author's official website] * [http://www.africanwriter.com/we-have-decided-to-help-a-short-story-by-adaobi-tricia-nwaubani/ We Have Decided to Help – A Short Story by Adaobi Tricia Nwaubani dere] ; Nyocha * {{Cite news|url=http://www.thenewblackmagazine.com/view.aspx?index=1965|title=Review: I Do Not Come To You By Chance|author=Ikhide R. Ikheloa|work=The New Black Magazine|date=23–24 May 2009}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ụmụ nwanyị Naijiria na-eme edemede]] [[Òtù:Category:Ụmụ nwanyị Naijiria]] e6dnbpvlhr5n0slm6s07sv7ojppjifk Adiat Disu 0 9835 87158 67640 2022-08-19T12:29:07Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adiat Sade Disu''' (amuru ya n'afọ 1986) bu onye Amerika mana nne na nna ya bu ndi [[Naijiria]] na [[Ghana]]. Ọ na-aru oru dika onye isi dijital na onye ahia n'ubi mgbasa ozi. Disu bu onye kere otutu ụlọ ọrụ mgbasa ozi a na-akpọ Adirée nke nwere isi ụlọ ọrụ na New York. <ref>{{Cite web|url=https://adiree.company|title=Adirée}}</ref> Ha na-aru ọrụ mgabasa ozi, izu ahia ma ire ere, Adirée kere otutu mgbako Ejiji Afrịka a na-enwe kwa afọ na-ewepụghị agbapụ n'obodo ndị mepere emepe (ịmaatụ: [[:en:Africa_Fashion_Week_New_York|Africa Fashion Week New York]]<ref>{{Cite web|url=http://www.AfricaFashionWeek.com|title=Africa Fashion Week|language=en|access-date=13 November 2018}}</ref> n'oge [[:en:New_York_Fashion_Week|New York Fashion Week]] na 2009. <ref name="Two">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2014/12/04/the-20-youngest-power-women-in-africa-2014/5/#1ed17c2734c4|title=The 20 Youngest Power Women In Africa 2014}}</ref> Disu na-ede ihe odide maka ndi [[:en:Entrepreneur_(magazine)|''Entrepreneur'' magazine]].<ref name="One">{{cite web|url=http://www.aaionline.org/bios/adiat-disu|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150321234544/http://www.aaionline.org/bios/adiat-disu/|archive-date=21 March 2015|title=Adiat Disu: Founder, Africa Fashion Week|date=23 November 2017|author=The Africa-America Institute|access-date=23 November 2017}}</ref> == Ndabere na agụmakwụkwọ == Adiat Disu gara akwukwo na [[:en:Phillips_Exeter_Academy|Phillips Exeter Academy]] na [[:en:Exeter,_New_Hampshire|Exeter, New Hampshire]] tupu ya ga Mahadum [[:en:Bentley_University|Bentley]] , na [[:en:Waltham,_Massachusetts|Waltham, Massachusetts]] ruo 2008 ebe o nwere bachelọ nke sayensị site na-ubi [[:en:Information_Technology|Information Technology]], [[:en:Marketing| Marketing & Communications]] . Disu gara Tuck School of Business na Dartmouth College ebe ọ natara Executive Education na Digital Leadership and Management <ref name="One">{{cite web|url=http://www.aaionline.org/bios/adiat-disu|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20150321234544/http://www.aaionline.org/bios/adiat-disu/|archive-date=21 March 2015|title=Adiat Disu: Founder, Africa Fashion Week|date=23 November 2017|author=The Africa-America Institute|access-date=23 November 2017}}</ref> == Ọrụ == Na-onwa Febụwarị, n'afo 2009, oge Disu n'aputa na mahadum, ọ kere ulo oru mgasa ozi, izu ahia ma ire ahia nke ya na New York na [[Lagos|Lagos, Nigeria]] . Otutu ndi di iche iche ka ya na haa n'aruko oru ahu site na ndi gọọmenti ruo na ndi NGO ma ndi ulo mgasa ozi dika [[:en:Verisk_Analytics|Verisk Analytics]], na [[:en:Hearst_Magazines|Hearst Magazines]] na ndi ocho mma dika Shinto Clinical, Iman Cosmetics, Pikolinos Shoes ndi nke [[:en:Kimora_Lee_Simmons|Kimora Lee Simmons]] kere. Gunyere ndi ama ama di ka Korto Momolu na [[:en:Akon|Akon]] == Nsọpụrụ na mmata == Disu na oru ya ka amatara na : * 2011: ''CNN,'' Onye guzobere usoro mgbasa ozi na ịzụ ahịa: Africa Fashion Week <ref>{{Cite news|url=http://www.cnn.com/2011/WORLD/africa/07/27/africa.fashion.new.york/index.html|title=African fashion on parade in New York|publisher=CNN|first=Isha|last=Sesay|language=en}}</ref> * 2011: ''Washington Post, Ndị'' Okike Na-eweta Afrịka na ụwa <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/africans-bring-their-continents-style-to-the-worldwide-fashion-scene/2011/06/14/AGeOYosH_story.html|title=Africans bring their continent’s style to the worldwide fashion scene|last=Wax|first=Emily|language=en-US}}</ref> * 2011 : ''Bullet Magazine'', Wrap It Up [http://bullettmedia.com/article/wrap-up/] * 2012 : ''Black Enterprise,'' Everyday Hero<ref>{{Cite journal|last=Hutson|first=Brittany|date=June 2012|title=EVERYDAY HERO: Young entrepreneur promotes economic growth in Africa through fashion|url=http://adiree.com/communications/wp-content/uploads/2017/01/Adiat-Disu-Black-Enterprise.pdf|journal=Black Enterprise|pages=162–163}}</ref> * 2013 : ''Huffington Post,'' Onye guzobere Africa Fashion Week <ref>{{Cite web|url=https://www.huffingtonpost.com/rai-mensah/the-reinterpretation-of-a_b_3641920.html|title=The Re-Interpretation of 'African Inspired'|last=Mensah|first=Rai|language=en-US}}</ref> * 2013 : ''Huffington Post,, [http://www.afwny.com/ Africa Fashion Week], nke [http://adiree.com/ Adirée] mepụtara'' <ref>{{Cite web|url=https://www.huffingtonpost.com/nova-lorraine/post_5161_b_3570829.html|title=African Fashion Designers Shake It Up This Summer!|last=Lorraine|first=Nova|language=en-US}}</ref> * 2013 : ''Global Post,'' Adiree, Communications and Brand Strategy Firm <ref>{{Cite news|url=https://www.pri.org/stories/2013-12-28/how-african-fashion-broke-through-3-questions-adiat-disu-photos|title=How African fashion broke through: 3 Questions with Adiat Disu (PHOTOS)|language=en-US}}</ref> * 2014: ''Magazin Forbes'', 30 Under 30 <ref name="Two">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2014/12/04/the-20-youngest-power-women-in-africa-2014/5/#1ed17c2734c4|title=The 20 Youngest Power Women In Africa 2014}}</ref> * 2014: ''Black Enterprise,'' Founder Adiree, Premier Communications na Branding firm, na New York maka ndị isi ụwa niile nke Africa <ref>{{Cite news|url=http://www.blackenterprise.com/power-women-of-the-diaspora-africa-fashion-week-founder-adiat-disu/|title=Power Women of the Diaspora: Africa Fashion Week Founder Uses Passion to Rebrand Continent|language=en-US}}</ref> * 2015: [[:en:The_Africa_Channel|''Africa Channel'']], Adirée, the Communications and Brand Strategy Company<ref>{{Cite web|url=http://theafricachannel.com/how-african-fashion-broke-through-western-culture/|title=How African Fashion Broke Through Western Culture|website=Africa Channel|access-date=28 February 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180301044548/http://theafricachannel.com/how-african-fashion-broke-through-western-culture/|archive-date=1 March 2018|url-status=dead}}</ref> * 2016 : ''Huffington Post'', Adiat Disu, entrepreneur na Forbes 30 Under 30 <ref>{{Cite web|url=https://www.huffingtonpost.com/entry/she-leads-africa-co-founder-yasmin-belo-osagie-on_us_5764b449e4b034ff3eef6cf7|title=She Leads Africa: Co-Founder Yasmin Belo-Osagie on Black Female Entrepreneurship|last=Joseph|first=Alanah|language=en-US}}</ref> * 2017: ''Entrepreneur Magazine,'' Information Technology and Communications Executive<ref>{{Cite web|url=https://www.entrepreneurmag.co.za/author/adiat-disu/|title=Adiat Disu – Entrepreneur|website=www.entrepreneurmag.co.za|language=en-US|access-date=2018-02-28}}</ref> == Hụ kwa == * [[:en:Bozoma_Saint_John|Bozoma Saint John]] * [[Mo Abudu]] * [[:en:Susan_Oguya|Susan Oguya]] * [[:en:Tebogo_Mashego|Tebogo Mashego]] == Ebe m si dee == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Naigeria]] [[Òtù:Category:Onye édémédé akwukwọ]] [[Òtù:Category:Onye mgbasa ozi]] [[Òtù:Ndi Afrika nke Amerika]] 1j1oy2os0zi1347r84xleoh5f8e5wm6 Aisha Abubakar 0 9845 87330 67038 2022-08-20T09:17:32Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Aisha Abubakar''' bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị [[Naijiria]]. <ref>{{Cite web|url=https://blueprint.ng/minister-of-state-for-industry-trade-and-investment-hajiya-aisha-abubakar-paid-sallah-homage-to-acting-president-yemi-osinbajo/|title=Minister of State for Industry, Trade and Investment, Hajiya Aisha Abubakar paid Sallah homage to Acting President Yemi Osinbajo|publisher=Blueprint Nigeria}}</ref> Mgbe ntuli aka elu nke afọ 2015 mere, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Minista nke Steeti nke Mmeputa, Azụmaahịa na itinye ego site na Onye isi ala [[Muhammadu Buhari]] na njedebe nke 2015. == Mmalite ndu na mmuta == A mụrụ Hajiya Aisha Abubakar na July 20, 1966 na Dogondaji, [[Ȯra Sokoto|Sokoto Steeti]] . <ref name="pmnews">{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2015/11/13/the-cvs-of-buharis-ministers-at-a-glance/|title=The CVs Of Buhari’s Ministers At A Glance|date=2015-11-13|publisher=PM News}}</ref> Ọ bụ nwa nwanyị onye chịburu minista na-ahụ maka ego. <ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianeye.com/2015/10/meet-six-women-nominated-for.html|title=Meet the six women nominated for ministerial positions by Buhari|publisher=Nigerian Eye}}</ref> Ọ nwere ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Queens College, Lagos n'etiti 1978-84. O nwetara akara ugo mmụta mbụ ya na Mahadum Warwick, na-enweta nzere nke nka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọmụmụ mba ụwa n'etiti 1987-90. O nwekwara asambodo nke Nna-ukwu nke nka na omumu ihe omumu na Mahadum Leeds . <ref>{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/aisha-abubakar-competent-minister|title=Aisha Abubakar ‘competent’ to be minister|publisher=The Cable}}</ref> A họpụtakwara ya ka ọ na-ahụ maka ihe metụtara ụmụ nwanyị dịka Oriakụ Aisha Alhassan na-arụ orụ, ọ ka ga-ekwusi ike n'ọkwa ya dịka onye mịnịsta na-ahụ maka ụlọ Mmeputa, Azụmaahịa na Ntinye ego. == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == A họpụtara Abubakar ka ọ bụrụ Minista nke Steeti maka Mmepụta, Azụmaahịa na itinye ego na Nọvemba 2015. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2015/11/see-full-list-of-buharis-ministers-and-their-portfolios/|title=See full list of Buhari’s ministers and their portfolios|publisher=Vanguard Nigeria}}</ref> Tupu nke a, ọ rụrụ ọrụ na African Development Bank n'etiti 1993-99. <ref name="pmnews">{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2015/11/13/the-cvs-of-buharis-ministers-at-a-glance/|title=The CVs Of Buhari’s Ministers At A Glance|date=2015-11-13|publisher=PM News}}</ref> N'ọnwa Ọktọba 2017, ọ lekọtara ego nke ụlọ ọrụ nyocha nke ulo aku nke Mmeputa , [[Naijiria]] ulo aku mbupụ - mbubata na ụfọdụ gọvumentị. Mgbe ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ahụ, ọ kọwara na ebumnuche nke ụlọ ọrụ ahụ bụ iji belata ego nke obere na ụlọ ọrụ na-ahụ maka ụlọ ọrụ na mba ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/boi-conduct-ratings-micro-small-medium-enterprises/|title=BOI to conduct ratings on Micro, Small and Medium Enterprises|publisher=Vanguard Nigeria}}</ref> N'afọ 2017, ọ chọrọ ka gọvumentị nwee mmasị na ngalaba ọrụ ugbo, na ihe a na-emepụta koko na Naijiria ga-eji 50% rịa elu na afo 2021. <ref>{{Cite web|url=https://www.businessdayonline.com/can-nigeria-increase-cocoa-production-500000mt-2021/|title=Can Nigeria increase its cocoa production to 500,000MT by 2021?|publisher=Business Day}}</ref> Abubakar kwadokwara maka ịdị n'otu nke [[Naijiria]] site na ịgbasa n'akụkụ dị iche iche nke mba ahụ, na-akọwa na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ kwesịrị iwu ndị mmadụ n'otu n'otu ga-enyere ndịiche a aka. <ref>{{Cite web|url=http://www.herald.ng/nigeria-will-unite-diversification-economy-minister/|title=Nigeria will unite through diversification of economy – Minister|publisher=Herald Nigeria}}</ref> Iji cheta ubochi umu nwanyi nile , Abubakar kọwara ụmụ nwanyị nari abuo n'obodo ya site na akụrụngwa na nka banyere ụzọ ọhụụ eji eme ihe ubi. <ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/03/08/minister-empowers-200-women-in-sokoto/|title=Minister Empowers 200 Women in Sokoto|publisher=ThisDay}}</ref> == Ebe nsi nweta == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3imkhl2cuzf4s4rnvrw1ydfi4fjxwqb Adenike Grange 0 9849 87143 67041 2022-08-19T12:20:46Z Emilliana 13443 Added databox wikitext text/x-wiki {{Added databox '''Adenike Grange''' bụ onye bụbu Mịnịsta na-elekọta Mịnịstịrị ahụ ike dị n'aka nke gọọmentị etiti. == Ndabere == Adenike Grange gụrụ akwụkwọ sekọndrị na [[Lagos|Legos]] steeti, ma mechaa gaa St. Francis 'College,na Letchworth dị na United Kingdom. Site n'afọ 1958 ruo afọ 1964 ka ọ gụrụ maka ọgwụ na Mahadum St Andrews di na Scotland. Ọ rụrụ ọrụ na Dudley Road Hospital dị na Birmingham tupu ọ laghachite Naijiria n'afọ 1965, ebe ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ n'ụlọ ọgwụ dị na Legos. Ọ laghachiri U.K n'afọ 1967 were bụrụ onye isi ụlọ (paediatrics) na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Saint_Mary's_Hospital,_Manchester" rel="mw:ExtLink" title="Saint Mary's Hospital, Manchester" class="cx-link" data-linkid="37">St Mary's Hospital for children</a>, were nweta diplọma na Ahụike ụmụka n'afọ 1969. N'afọ 1971, ọ banyere na Lagos University Teaching Hospital . N’afọ 1978, ọ ghọrọ onye nkuzi na College of Medicine, Mahadum nke Lagos . Ọ ghọrọ Onye Nkuzi dị elu n'afo 1981 nakwa Prọfesọ n'afọ 1995. <ref name="who">{{Cite web|url=https://www.who.int/pmnch/about/members/agrangecitation.pdf|title=Professor Adenike Grange|publisher=World Health Organization|accessdate=31 October 2009}}</ref> Adenike Grange mere ka onye ndụmọdụ nke <a href="./Ministry of Health (Nigeria)" rel="mw:WikiLink" data-linkid="44" data-cx="{&amp;quot;adapted&amp;quot;:false,&amp;quot;sourceTitle&amp;quot;:{&amp;quot;title&amp;quot;:&amp;quot;Federal Ministry of Health (Nigeria)&amp;quot;,&amp;quot;pageprops&amp;quot;:{&amp;quot;wikibase_item&amp;quot;:&amp;quot;Q5440303&amp;quot;},&amp;quot;pagelanguage&amp;quot;:&amp;quot;en&amp;quot;},&amp;quot;targetFrom&amp;quot;:&amp;quot;mt&amp;quot;}" class="cx-link" id="mwGw" title="Ministry of Health (Nigeria)">Mịnịstịrị</a> ahụ ike dị n'aka nke gọọmentị etiti, WHO, UNICEF, UNFPA na USAID . Ọ bụ onye ndụmọdụ WHO na mmemme Ahụike ịmụ nwa na Naijiria site n'afọ 1993 ruo n'afọ 1999. Ọ bụ onye ode akwụkwọ ihe karịrị akwụkwọ sayensị iri ise, ọ kachasị n'afọ ọsịsa na nri na-edozi ahụ ụmụaka. O jere ozi dị ka Onye isi nke International Pediatric Association. <ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriahealthwatch.com/2007/07/welcoming-adenike-grange-and-gabriel.html|date=27 July 2007|title=Welcoming Adenike Grange and Gabriel Aduku|publisher=Nigeria Health Watch|accessdate=31 October 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100429124629/http://www.nigeriahealthwatch.com/2007/07/welcoming-adenike-grange-and-gabriel.html|archivedate=29 April 2010}}</ref> N'ime ogologo ọrụ ya, a bịara mara ya dị ka olu siri ike n'ọgụ iji meziwanye ahụike nke ụmụaka. <ref>{{Cite web|url=https://www.questia.com/read/1P3-592466921|title=Article: Adenike Grange – Crusading for the African Child's Health|publisher=Women & Environments International Magazine Article|date=1 October 2002|accessdate=31 October 2009}}</ref> == Mịnịsta na-ahụ maka ahụike == N'ụbọchị nke 25 n'ọnwa Julaị n'afọ 2007, Adenike Grange ka a họpụtara ị bụ Mịnịsta Ahụike nke Mịnịstịrị ahụ ike dị n'aka nke gọọmentị etiti, nwanyị mbụ na-abụ Mịnịsta nke Ahụike. N'ụbọchị nke 9 n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2007, Prọfesọ Adenike Grange nyere Lancet Lecture na Centre for International Health & Development nke UCL. O kwuru na "E nwere izuoke n'ihe gbasara atụmatụ ihe mmụta,usoro, ngwa ọrụ, ọgwụ na usoro ọgwụgwọ iji gwọọ ọrịa ma mee ka ndụ dị ogologo, mana nke bụ eziokwu bụ na sistemụ e hiwere iji nweta ndapụta ndị a ezughi oke ma ya fọdụzie ị dị. Nke a bụ nsogbu zuru ụwa ọnụ. " Ọ kọwara ọrụ na Naịjirịa iji dozie ụzọ esi e nweta ahụike ma ị ṅomi omume kachasị mma n'aka mba ndị ọzọ. Ihe ndị dị mkpa gụnyere i kpochapụ ọrịa polio, ị chịkwa ịba, i belata ọnwụ ndị nne na-amụ nwa, na i belata ogo nke ọrịa na otu ndị ọ kachasị e metụta. <ref>{{Cite web|url=http://www.ucl.ac.uk/news/news-articles/0711/07111203|title=UCL Lancet Lecture: health reform in Nigeria|date=12 November 2007|publisher=University College London|accessdate=31 October 2009}}</ref> N'ọnwa Jenụwarị n'afọ 2008, na mmemme nke nwunye Onye isi ala Turai Umar Musa Yar'Adua bịara, Adenike Grange gwara nwanyị mbụ a ka ọ dọta uche Naijiria maka mkpa ahụike metụtara Millennium Development Goals . Ọ kpọkuru <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/National_Assembly_of_Nigeria" rel="mw:ExtLink" title="National Assembly of Nigeria" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="65">National Assembly</a> ka ha mee ngwa ngwa i wepụta akwụkwọ iwu ahụike Naijiria, ma kpọkuo ndị nwunye nke ndị Gọvanọ Steeti ka ha mee ka iwu kwalite ọdịnma ụmụ nwanyị na ụmụaka. <ref>{{Cite web|url=http://devcomsmediadelivernow.blogspot.com/2008/01/imnch-turai-yar-adua-commits-to-saving.html|date=29 January 2008|title=Turai Yar 'Adua commits to saving women and children|author=Constance Ndubuisi-Enyali|publisher=Development Communications Network|accessdate=31 October 2009}}</ref> == Igba arụkwaghị na ikpe == N'ọnwa Febụwarị n'afọ 2008, onye isi ala [[Umaru Yar'Adua]] nyere iwu ka e jide Adenike Grange jidere maka mmefu nke ego nde narị naira atọ nke bọjetị afọ 2007 na inye ndị ọrụ ngo ọrụ, ma nyocha ya site na Economic and Financial Crimes Commission (EFCC). O sịrị na ndị ndu ya duhiere ya. <ref>{{Cite web|url=http://odili.net/news/source/2008/mar/3/299.html|title=Yar'Adua Moves Against Health Minister|author=Stanley Nkwazema, Kingsley Nwezeh|date=3 March 2008|publisher=This Day|accessdate=31 October 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080827203433/http://odili.net/news/source/2008/mar/3/299.html|archivedate=27 August 2008}}</ref> A kọrọ na Onye isi ala nyere iwu ka e weghachi ego niile ndị e jighi rụọ ọrụ, mana e kwuru na ndị ọrụ ahụike na-ekeriela ya bụ ego. <ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200803260005.html|title=Health Ministers Quit|author=Ben Agande and Inalegwu Shuaibu|date=26 March 2008|publisher=The Vanguard|accessdate=31 October 2009}}</ref> N'ọnwa Machị n'afọ 2008, Onye isi ala Yar’adua nabatara leta arụkwaghịm nke Adenike Grange. <ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200803260402.html|title=Fired! Yar'Adua Sacks Health Minister Over N300m Scam|author=Daniel Idonor and Sylvester Akor|date=26 March 2008|publisher=Daily Champion|accessdate=31 October 2009}}</ref> N'ọnwa Machị nke afọ 2008, [[:en:Nigerian_Medical_Association|Nigerian Medical Association]] (NEC) tara onwe ha ụta maka ihe niile kpatara Adenike Grange jiri gbaa arụkwaghịm. Ndi NEC kwenyere i guzosi ike n'ezi ihe, ezi obi na itinye aka n'ọrụ nke Adenike Grange, ntụnye oke ya nye nlekota nke otutu nde umuaka nke Naijiria na mgbalị ya n'obere oge ya na Mịnịstịrị ahụ ike dị n'aka nke gọọmentị etiti. <ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriannma.org/commemergnec08.htm|title=COMMUNIQUÉ OF THE EMERGENCY NATIONAL EXECUTIVE COUNCIL MEETING OF THE NIGERIAN MEDICAL ASSOCIATION (NMA) HELD AT PARKVIEW HOTEL, ABUJA ON 29TH MARCH, 2008|publisher=Nigerian Medical Association|accessdate=31 October 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080723181506/http://www.nigeriannma.org/commemergnec08.htm|archivedate=23 July 2008}}</ref> N’ọnwa Eprel afọ 2008, otu ụlọikpe dị elu nke dị [[Abuja|n’Abuja]] nyere iwu ka a kpọchie ya n’ụlọ mkpọrọ nke Economic and Financial Crime Commission. E [[Iyabo Obasanjo-Bello|boro Sinetọ Iyabo Obasanjo-Bello]], ada onyebubụ isi ala [[Olusegun Obasanjo]] ebubo ma ọ bịaghị n'ụlọ ikpe. N'ọnwa Disemba nke afọ 2009, Ụlọ ikpe Mkpegharị nke nọ na [[Abuja|https://www.ipa-world.org/]], na kpere ikpe nkwekọrịta, nye iwu ka Prọfesọ Grange ghara iguzo ọzọ n'ikpe ọbụla. A gbahapụrụ ya na ikpe niile ma kachapụ ebubo niile. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2009/12/n300m-scam-appeal-court-acquits-ex-health-minister-grange/|title=N300m scam: Appeal Court acquits ex-Health Minister, Grange|author=Ise-Oluwa Ige|date=11 December 2009|publisher=The Daily Vanguard|accessdate=11 December 2009}}</ref> == Ndụ mgbe ọ gbachara arụkwaghịm == Okanmuta Adenike Grange laghachiri n'ụzọ zuru ezu n'imezu nkwa ya iji kwalite ahụike nke ndị nne na ụmụaka ka ọ nabatara ọrụ siri ike nke ị bụ onye isi n'ụlọ ọgwụ Naijiria bụ ọpụrụiche n'ihe gbasara ụmụaka, a na-akpọ Otunba Tunwase National Pediatric Center, nke o nyere aka guzobe ma nyefee ya [[:en:University_College_Hospital,_Ibadan|University College Hospital]], nke Ibadan dị ka ụzọ isi kwalite ọrụ ụlọ ọgwụ ahụ. O webatara ọtụtụ atụmatụ mmepe nke nyeere ụlọ ọgwụ aka itolite nke ukwuu. Otu n'ime atụmatụ ndị o webatara bụ Local Health Insurance Scheme maka ndị bi n'Ijebu bụ ndị e nweghị ike ịkwụ ụgwọ maka ezigbo nlekọta ahụike, sitekwazie na atụmatụ mkpuchi a, ọtụtụ ndị nọ n'obodo ahụ nwere ike ịnweta i nweta nlekọta nke ụlọ ọgwụ ahụ. . Kemgbe ahụ ọ na-arụsi ọrụ ike site na Global Alliance for Vaccination. Site n'enyemaka nke otu onye ntorobịa a ma ama na Naijiria bụkwazị onye ọkachamara n'ihe nzụlite ndị ntorobịa, Abayomi Mighty, ọ malitere AdeGrange Child Foundation, otu NGO gbara mbọ ị kwalite ọdịnma nke ndị nne na ụmụaka site na mmemme nkwado. <ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianbestforum.com/blog/uch-takes-over-otunba-tunwase-paediatric-centre-2/|title=OTNPC handed over to UCH|author=AZOMA CHIKWE|date=3 January 2012|publisher=NFB NEWS|accessdate=1 May 2014}}</ref> == Ebem si dee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]] [[Òtù:Ụmụ nwanyi nọ na ndọrọ ndọrọ ọchichi]] [[Òtù:Ụmụ rụrụ ọrụ mịnịsta na Naijiria]] ovb4gj4yat3pa14fcxbwpftd6xh57ku Alaba Lawson 0 9851 87315 67045 2022-08-19T22:21:27Z Olugold 12202 tinyere data box wikitext text/x-wiki {{databox}} Chief '''Alaba Lawson''' (onye amụrụ '''Alaba Oluwaseun Lawson''' na Jenụwarị 18, 1951) bụ onye ama ama na [[Naijiria]], onye ọchụnta ego na onye mmụta. Ọ na-eje ozi ugbu a dị ka onye isi nwanyị mbụ nke NACCIMA na Onye isi oche nke mbadamba nke Kansul, Moshood Abiola Polytechnic, Ogun steeti. Chief Lawson bụkwa onye isi ala nke ụlọ ọrụ Nzukọ nke Nwaanyị onye ochichi [[Omenala]] na [[Naijiria]]. == Mmalite ndu na mmuta == N'ịbụ onye amụrụ na ezinụlọ Jiboku-Taiwo nke [[Abeokuta]], isi obodo nke [[Ȯra Ogun|Ogun Steeti]], Alaba Lawson bụ onye ikwu nke ndị a ma ama na Naịjirịa dịka minista ahụike Olikoye Ransome-Kuti na onye ọsụ ụzọ Afrobeat Fela Anikulapo Kuti . Ọ gụsịrị agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị na St. James 'African Primary School, Idi-Ape, Abeokuta n'etiti 1957 na 1962 na Abeokuta Girls Grammar School, Abeokuta, na-ahapụ na 1968 <ref>{{Cite web|title=NACCIMA gets first female national president|url=http://www.vanguardngr.com/2017/05/naccima-gets-first-female-national-president/|accessdate=22 July 2017}}</ref> tupu ọ gawa St. Nicholas Montessori Teachers' Collegelọ Akwụkwọ Ọzụzụ na Prince's Gate, England na 1973 ebe ọ nwetara diplọma nke klas mbu na Education. <ref>{{Cite web|title=The Chairman – Iyalode Alaba Lawson MFR – Justice of Peace|url=http://mapoly.edu.ng/web/governing-council/the-chairman/|accessdate=22 July 2017}}</ref> == Ọrụ == Ọ malitere ọrụ nkuzi ya na 1969 na Children House School, Ibara na mgbe ọ nọ n'England, ọ kuziri nkuzi na Queen's Gate Montessori Nursery School na Mill Hill Nursery na Junior School tupu ọ laghachite na Naịjirịa na 1977 iji guzobe ụlọ akwụkwọ nke ya akpọrọ Lawson's Childcare Nursery na praịmarị ebe ọ malitere naanị ụmụ akwụkwọ atọ ma toro ugbu a ịbụ otu nke ulo akwukwo nke Lawson. <ref>{{Cite web|title=Nigeria: Alaba Lawson - There Is No Mystic Power Behind Being Iyalode of Yorubaland|url=http://allafrica.com/stories/201602290096.html|accessdate=22 July 2017}}</ref> O mechara guzobe ụlọ ọrụ na-ere ahịa / nkesa nke a maara dị ka Capricorn Stores Ltd, n'etiti 1968 - 1996. ebe o kesara ụlọ ọrụ na Nigerian Breweries Ltd, Nigerian Bottling Company Ltd, Guinness Nigeria Ltd, West African Portland Cement Ltd. <ref>{{Cite web|title=IYALODE ALABA LAWSON, MFR, FIOD, JOP|url=http://naccima.com/index.php/presidency/48-iyalode-alaba-lawson-mfr-fiod-jop|accessdate=22 July 2017}}</ref> Ọ ghọrọ onye isi oche nke Azụmaahịa Abeokuta na 1995 ma mesịa bụrụ Onye isi nke Kansul nke onye isi oche nke Azụmaahịa na Ogun n'afọ 2000 wee duzie ya ruo 2002. Na 2009 o guzobere ulo aku a maara dịka Abestone Microfinance Bank iji bulie SMES. <ref>{{Cite web|title=NACCIMA gets first female national president|url=http://www.vanguardngr.com/2017/05/naccima-gets-first-female-national-president/|accessdate=22 July 2017}}</ref> Na May 25, 2017, Alaba ghọrọ nwanyị mbụ a họpụtara ịbụ Onye isi ala nke National Association Of Chambers of Commerce, Industry, Mines And Agriculture (NACCIMA) na-esochi njedebe nke oge Dr. Benny Edem <ref>{{Cite news|title=IYALODE ALABA LAWSON EMERGES NACCIMA PRESIDENT|url=http://www.citypeopleonline.com/iyalode-alaba-lawson-emerges-naccima-president/|accessdate=22 July 2017|publisher=City People}}</ref> <ref>{{Cite news|title=My plans for NACCIMA — Iyalode Lawson|url=http://www.vanguardngr.com/2017/05/plans-naccima-iyalode-lawson/|accessdate=22 July 2017|publisher=Vanguard}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Iyalode Alaba Lawson to become NACCIMA president|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/iyalode-alaba-lawson-to-become-naccima-president/|accessdate=22 July 2017|publisher=Guardian}}</ref> == Aha Cheiftancy == * '''Otun''' nke Oko * '''Asiwaju Iyalode''' nke Egbaland <ref>{{Cite news|title=Iyalode Alaba Lawson to become NACCIMA president|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/iyalode-alaba-lawson-to-become-naccima-president/|accessdate=22 July 2017}}</ref> * '''Otun Iyalode''' nke na Egba Christians * '''Iyalode''' nke Egbaland (ebe wepụ ) * '''Iyalode''' nke Yorubaland == Hụ kwa == * [[Abiola Dosunmu]] == Ebe nsi nweta == {{Reflist|30em}} == Njikọ dị na mpụga == [http://alabaLawson.org ukara website] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] axwd603hnwcb7ayuaiyxs7455zyxqne Amaka Gessler 0 9855 87659 67055 2022-08-20T11:25:45Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Amaka Gessler''' (a mụrụ ya na 24 April 1990) bụ onye New Zealand nnọchiteanya na-egwu mmiri . O ritere nrite ọla ọcha na 4 × 200 m freestyle relay n'afo 2010 Commonwealth ya na Lauren Boyle, Natasha Hind na Penelope Marshall . O meriri ọla nchara otu na 4 × 100 m freestyle relay na otu egwuregwu. Ọ nọchitere anya New Zealand na egwuregwu n'afo 2012 nke Olimpik 4 × 200 m na 4 × 100 m Freestyle relay <ref name="SwimmingNZBio">{{Cite web|title=Amaka Gessler|url=http://www.swimmingnz.org.nz/competition/state-aquablacks/state-aquablacks-biographies/amaka-gessler|publisher=Swimming New Zealand|accessdate=25 July 2012}}</ref> == Ebe nsi nweta == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] cbccan3k3u8bd1vij9cjoa6k94o17ey Ayesha Imam 0 9859 87655 69225 2022-08-20T11:23:17Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayesha Imam''' bụ onye Naịjirịa amụrụ maka ikike dịrị onye. Ọ bụ onye bụbu Chief nke odibendi,okike na oruuru mmadu ngalaba nke United Nations Population Fund na onye guzobere ya na onye ọsụ ụzọ mba na-achịkọta ndị Ụmụ nwanyị na [[Naijiria]] . <ref name="ifi">{{Cite book|last=Amadiume|first=Ifi|date=2000|title=Daughters of the Goddess, Daughters of Imperialism: African Women Struggle for Culture, Power and Democracy|url=|location=|publisher=Zed Books|pages=70–71|isbn=}}</ref> Ọ mechara buru onye nhazi maka oruuru mmadu umu nwanyi, oruuru mmadụ onwe otu . Imam tinyere aka na mkpesa na-aga nke ọma ka ọ gbanwee, ikpe Amina Lawal . <ref>Quraishi, A. (2011). WHAT IF SHARIA WEREN'T THE ENEMY?: RETHINKING INTERNATIONAL WOMEN'S RIGHTS ADVOCACY ON ISLAMIC LAW. Columbia Journal of Gender and the Law, 22(1), 173-249.</ref> == Ndụ == Imam nwetara nzere okokporo na sociology na Polytechnic nke North London n'afo 1980 na nna ukwu na Mahadum Ahmadu Bello (ABU) n'afo 1983. Ọ gụsịrị akwụkwọ doctorate ya na Mahadum nke Sussex. Ọ sonyeere Mahadum Ahmadu Bello Zaria n'afo 1980. N’afọ 1983, ọ bụ odeakwụkwọ na-ahazi ọrụ, ọkwa kachasi elu nke ụmụ nwanyị nọ na Naịjirịa, nzukọ ụmụ nwanyị hiwere isi na Zaria . N'afo 1996, o hibere otu BAOBAB, otu oruuru mmadu nke umu nwanyi nke nyere nchedo iwu gbasara umu nwanyi ndi ana ebo ebubo dika iwu nke iwu Sharia, omenala ma obu iwu nke gbasara umu nwanyi ma emebere ya n'ebughi n'uche umu nwanyi. udi ndị a metụtara ịpịa ndị inyom ihe ma ọ bụ ịtụ ha ihe. <ref>Nigeria: Girl flogged for having baby. (2001, 03). Off our Backs, 31, 3. Retrieved from Proquest</ref> Dika onye isi oru BAOBAB n’oge ewebata iwu Sharia, ndi otu a nwere nzuko n’ofe obodo a kparita uka banyere otu esi akowa iwu ndi Muslim iji kwado oruuru umu nwanyi. <ref>Terry, Geraldine. Small Guides to Big Issues : Womens Rights : Small Guides to Big Issues. London, GB: Pluto Press, 2007. P. 62</ref> N'ajụjụ ọnụ 2003, Imam na-ekwu na ọ bụghị iwu niile ejikọtara na Shariah sitere na amaokwu Koran mana ụfọdụ bụ nkọwa ụmụ nwoke banyere mkpughe Chineke ọtụtụ afọ ka e bipụsịrị Quran ahụ, nkọwa ndị dị otú ahụ gụnyere ịtụ otu nwanyị ọnụ ọnwụ maka ịkwa iko na bepụ ohi. Ya mere, ọ kwenyere na ọ bụghị iwu niile nke iwu mpụ nke Sharia na Naijiri ọkachasị ndị metụtara ụfọdụ akụkụ nke zina ya na njikwa mmekọahụ enweghị mgbanwe. N’afọ 2002, enyere ya onyinye John Freedom Humphrey . Imam bu onye otu ndi otu umunwanyi . == Ebe nsi nweta == {{Reflist}} == Njikọ dị na mpụga == * [http://www.waado.org/nigerdelta/humanrights/WomenRights/AyeshaIman.html Okwu Imam] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2isan94uiqenkckorl821a5enc2951u Adenike Osofisan 0 9863 87157 67069 2022-08-19T12:28:15Z Emilliana 13443 Added databox wikitext text/x-wiki {{ Added photo ''''Bold text'''''Adenike Osofisan''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 11 n'ọnwa Maachị n'afọ 1950) bụ onye Naịjirịa bụ prọfesọ nke Sayensị Kọmputa, onye ọkachamara na ngwuputa data na nchịkọta ihe mmụta . O bu nwanyi Naijiria nke mbụ nwetara nzere dọktọreti na Sayensị Kọmputa, ihe ọ mere n’afọ 1989. N'afọ 2006, ọ ghọrọ prọfesọ zuru oke na Mahadum nke Ibadan, nkwalite nke mere ka ọ bụrụ nwanyị Afrịka mbụ ghọrọ prọfesọ nke sayensị Kọmputa. <ref>{{Cite web|url=http://nigeriacomputers.com/tech-news/professor-mrs-adenike-osofisan-special-recognition-award-citation/|title=Professor (Mrs) Adenike Osofisan – Special Recognition Award Citation}}</ref> == Mmalite ndu ya na mmuta == Osofisan gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Fiwasaiye Girls' Grammar School, [[Akure|dị n'Akure]] na Comprehensive High School, dị n'Ayetoro (1968). N’ime afọ 1971 n'afọ1976, ọ nwetara nzere bachelọ ya na Mahadum nke Ile-Ife, ma nweta akwụkwọ n'efu gọọmentị etiti n’ọtụtụ n’ime afọ mahadum ya. O mechara gaa [[:en:Georgia_Institute_of_Technology|Georgia Institute of Technology]] n'afọ 1978, nweta nzere masta na Information and Computer Science n'afọ 1979. Ederede nzere nke dọktọreti ya na ''Data Processing Model for Multi-access Computer Communication Network'' ka o mechara n'afọ 1989 na Mahadum nke Obafemi Awolowo n'okpuru nlekọta nke Adebayo Akinde . N'afọ 1993, ọ gụzuru Master of Business Administration na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Financial_accounting" rel="mw:ExtLink" title="Financial accounting" class="cx-link" data-linkid="64">Accounts and Finance</a> na Mahadum nke Ibadan, ya na ederede nzere ya na ''Asset Portfolio Management Model for Nigerian Banks Banks: A Case Study'', nke ọ gụchara dị ka nwata akwụkwọ kacha mma nke nzere MBA n'afọ ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://sci.ui.edu.ng/sites/default/files/Nike%20CV%202013(2)_0.pdf|title=Adenike Osofisan}}</ref> == Ọrụ == === Ọrụ nkuzi === Osofisan malitere ọrụ nkuzi ya na Polytechnic,nke Ibadan n'afọ 1979. N'ime afọ ole na ole sochirinụ, o biliri bụrụ onye isi ngalaba sayensị na otu ụlọ akwụkwọ ahụ. N’afọ 1999, ọ banyere na Mahadum nke Ibadan were bido ọrụ dika onye isi ngalaba nke sayensị kọmputa. N'afọ 2003, o nwetara ọkwá dị ka osote prọfesọ. O nwetara prọfesọ zuru oke n'afọ 2006. O nweela mgbe ọ gara rụọ dịka ọkachamara na Mahadum nke Legos Steeti . == Otu Ndi Okachamara == <nowiki>*</nowiki> Onye otu Board of Trustees of Nigeria Internet Registration Association (NIRA) <nowiki>*</nowiki> Onye bụbu onye otu na Nigeria Mathematical Center na Nigeria Institute of Management (NIM) Councils na ugbu a <nowiki>*</nowiki> Onye otu n'ime ndị otu na-ahụ maka agụmakwụkwọ. <nowiki>*</nowiki> Onye otu Africa Academic Board of SAP Academic Board (Systems, Applications, and Products in Data Processing). Ugbu a, Adenike bụ Daịrekọ University of Ibadan School of Business (UISB) dị ka onye isi ntọala. A hoputara ya dika First Female Provost Nigeria Computer Society College of Fellows n'ọnwa Julayị n'afọ 2017. === Onyinye Mmata === Dịka nwanyị bụ ọsụ ụzọ na ngalaba agụmakwụkwọ ya, Osofisan bụ onye nnata nke ọtụtụ otu mmụta gụnyere "Nigeria Institute of Management" (1997), "Computer Association of Nigeria" (1998) na "Nigeria Computer Society" (onye otu na ndụ ya niile, 2014). <ref>{{Cite web|url=http://www.ncs.org.ng/recognition-awards/|title=Honourary Fellowship and Recognition Awards}}</ref> Ọ bukwa onye isi mbụ nke "Nigeria Women in Information Technology" (2003). Site n'afọ 2005 rue n'afọ 2009, ọ ghọrọ onye isi nwanyị mbụ na onye isi oche nke kọmitii na-achị achị "Computer Professionals Registration Council of Nigeria" <ref>{{Cite web|url=https://zodml.org/blog/nigerian-women-science#.Wp1MCGrwbIU|title=Nigerian Women In Science}}</ref> Edenyere ya na Nigeria Women Hall of Fame n'ụbọchị nke 10 n'ọnwa Juunu , n'afọ 2019 n'Abuja. === Mbipụta na nkọwa === Otu nnyocha e mere n'afọ 2009, nke lekwasịrị anya na nkewa dijitalụ dị ugbu a n'ihe banyere ozi teknụzụ na Naijiria bụ nke edepụtara na Google Scholar, nnyocha ya gachihara ihe ị ma aka chere nnabata teknụzụ dijitalụ na Naijiria ihu, n'ihe metụtara ihe a na-eme na mba ndị mepere emepe. Ọ tụkwara alo maka usoro na atụmatụ ga-eme ngwa ngwa ị nabata na mmejuputa iwu ụkpụrụ dijitalụ na gburugburu ebe obibi Naijiria. E bipụtara nnyocha ahụ na "International Journal of Global Business". <ref>{{Cite web|url=https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/37173408/V2_N1_IJGB_-P08_-Usoro-_Bridging_the_Digital_Divide_-June_2009.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1520075823&Signature=bzrAYRB7I0yUfMcTr9XwcWj%2Bxq4%3D&response-content-disposition=inline%3B%20filename%3DBridging_the_Digital_Divide_The_Nigerian.pdf|title=Bridging the digital divide: The Nigerian journey so far}}</ref> Na osiso ọdịda akụ na ụba n'ihi ndabere na mbupụ mmanụ na ọdịda ọnụ ahịa dọla, Osofisan gbara gọọmentị Naịjirịa ume ka ha jiri ngalaba ICT n'ihi na o nwere ọtụtụ ihe inye aka na akụ na ụba Naijiria ma ọ bụrụ na etinye ego n'ime ya, o kwuru na agbanyeghị ihe ịma aka na-eche Naijiria ihu, e kewapụtara ọrụ nde 12 na mpaghara a site n'afọ 2012 ruo n'afọ 2016. E kwuru okwu a na 9th Annual Forum of Laureates of the Nigerian National Order of Merit n'Abuja. <ref>{{Cite web|url=http://punchng.com/recession-expert-calls-economic-diversification-ict/|title=Recession: Expert calls for economic diversification through ICT|date=November 30, 2016}}</ref> == Ebe m si dee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria nọ na mmụta]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria ruru ogo prọfesọ]] tbe2ilgmucvo413ae5ptncgskfjjrhb Adenrele Sonariwo 0 9864 87161 67070 2022-08-19T12:30:42Z Emilliana 13443 Added databox wikitext text/x-wiki {{Added databox '''Adenrele Sonariwo''' bụ nwafọ Naịjirịa bụ onye ọchụnta ego na onye na-arụ ọrụ nka. Ọ bụ onye guzobere Rele Art Gallery na Military Street, dị n'Onikan,na Lagos Island, [[Lagos|dị na Legos]], [[Naijiria|na Naijiria]] . Ọ bụ onye na-elekọta ụlọ ndozi mbụ nke Naijiria na 57th Venice Biennale n'afọ 2017. == Mmụta == Sonariwo nwetara nzere bachelọ ya n'ihe ndekọ ego na Mahadum nke Howard, were gawa ị rụ ọrụ na PricewaterhouseCoopers dị ka onye na-edekọ ego ide ruru afọ anọ. <ref name="auto">{{Cite news|url=https://guardian.ng/life/spotlight/i-am-creative-with-adenrele-sonariwo/|title=I Am Creative With Adenrele Sonariwo|language=en-US}}</ref> <ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/05/accountant-art-curator-rele-art-gallerys-adenrele-sonariwo-bellanaijawcw-week/|title=From Accountant to Art Curator! Rele Art Gallery's Adenrele Sonariwo is our #BellaNaijaWCW this Week - BellaNaija|language=en-US}}</ref> O nwere nzere masta ma Multimedia Communications si na mahadum&nbsp;Academy of Art, nakwazị Satifiketi na Curating Contemporary Art Exhibitions na&nbsp;Mahadum nke Arts London . == Ebe nlegharị anya ihe osise nke Rele == Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa, ọ tọrọ ntọala Rele Art Gallery n'afọ 2010, agbanyeghị na ọ bidoghị dị ka ụlọ nlegharị anya ruo n'ọnwa Febụwarị, n'afọ 2015. <ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/05/accountant-art-curator-rele-art-gallerys-adenrele-sonariwo-bellanaijawcw-week/|title=From Accountant to Art Curator! Rele Art Gallery's Adenrele Sonariwo is our #BellaNaijaWCW this Week - BellaNaija|language=en-US}}</ref> N'afọ 2011, oge echiche nke ebe ahụ malitere ịgba mkpọrọgwụ, ọ nwara ị malite mahadum nka na Naijiria nke ọ kpọrọ&nbsp;''The Modern Day School of the Arts.'' <ref>{{Cite news|url=http://www.konbini.com/ng/inspiration/why-adenrele-sonariwo-quit-her-auditing-job-to-launch-an-art-gallery/|title=Why Adenrele Sonariwo Quit Her Auditing Job To Launch An Art Gallery|language=en-US}}</ref> <ref name="auto">{{Cite news|url=https://guardian.ng/life/spotlight/i-am-creative-with-adenrele-sonariwo/|title=I Am Creative With Adenrele Sonariwo|language=en-US}}</ref> Ọ bụ "ụlọ akwụkwọ na-ese ihe maka ndị hụrụ nka n'anya nwere ike ịrapara na ọrụ ndị ọzọ." <ref name="auto2">{{Cite news|url=http://www.konnectafrica.net/adenrele-sonariwo/|title=Adenrele Sonariwo; The Art Lover and Brain behind The Rele Gallery|language=en-US}}</ref> == 57th Venice Biennale == N'afọ 2017, Sonariwo ghọrọ onye na-elekọta ụlọ ndozi nke mbụ nke Naijiria na 57th Venice Biennale . <ref name="auto3">{{Cite web|url=https://artreview.com/previews/2017_venice_23_nigeria_pavilion_adenrele_sonariwo/|title=The Venice Questionnaire #22 – Adenrele Sonariwo / ArtReview|last=name|first=Site|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/artsbooks/227340-56-editions-nigeria-debuts-venice-biennale.html|title=56 editions after, Nigeria debuts at Venice Biennale - Premium Times Nigeria|language=en-GB}}</ref> Emmanuel Iduma bụ onye edemede na onye nnyocha nka so ya. Ịsiokwu mbipụta a bụ ''Viva Arte Viva'' <ref>{{Cite news|url=http://www.labiennale.org/en/news/57th-international-art-exhibition-viva-arte-viva|title=57th International Art Exhibition - Viva Arte Viva|language=en}}</ref> <ref name="auto2">{{Cite news|url=http://www.konnectafrica.net/adenrele-sonariwo/|title=Adenrele Sonariwo; The Art Lover and Brain behind The Rele Gallery|language=en-US}}</ref>,paviliọn ndị Naịjirịa gosipụtara ọrụ Victor Ehikhamenor, Peju Alatise, na Qudus Onikeku . <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/05/opening-of-the-venice-arte-biennale/|title=See the Highlights from Nigeria's Debut at the Most Important Art Exhibition in the World - La Biennale di Venezia - BellaNaija|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/art/nigeria-unveils-first-national-pavilion-at-venice-art-exhibition/|title=Nigeria unveils first national pavilion at Venice art exhibition|language=en-US}}</ref> <ref name="auto4">{{Cite news|url=http://www.konbini.com/ng/inspiration/meet-the-nigerian-artists-set-to-make-history-at-the-venice-arte-biennale/|title=Meet The Nigerian Artists Set To Make History At The Venice Biennale|last=Orubo|first=Daniel|language=en-US}}</ref> == Onyinye na nkwanye ugwu ndị ọzọ == Sonariwo meriri na Future Awards for Arts and Culture n'afọ 2016. <ref>{{Cite news|url=http://thefutureafrica.com/awards/see-inspiring-profiles-winners-future-awards-africa-2016/|title=See the inspiring profiles of the winners of The Future Awards Africa 2016 - The Future Awards Africa|language=en-GB}}</ref> Ọ nọkwa na Power List of influencers in culture n'afọ 2016 <ref>{{Cite news|url=https://ynaija.com/laolu-sebanjo-damilola-elebe-adenrele-sonariwo-see-ynaijapowerlist-culture/|title=LAOLU SEBANJO, DAMILOLA ELEBE, ADENRELE SONARIWO… SEE THE #YNAIJAPOWERLIST FOR CULTURE}}</ref> n'afọ 2017. <ref>{{Cite web|url=https://ynaija.com/bovi-wana-udobang-osa-seven-see-the-ynaijapowerlist2017-for-culture/|title=Bovi, Wana Udobang, Osa Seven… See the #YNaijaPowerList2017 for Culture » YNaija|language=en-GB}}</ref> N’ọnwa Maachị nke afọ 2017, e depụtara ya dịka otu n’ime 100 Most Inspiring Women in Nigeria. <ref>{{Cite news|url=https://ynaija.com/ynaija-com-leading-ladies-africa-present-100-inspiring-women-nigeria/|title=AMINA MOHAMMED, MO ABUDU, SOMKELE IDHALAMA & MORE! YNAIJA.COM AND LEADING LADIES AFRICA PRESENT THE 100 MOST INSPIRING WOMEN IN NIGERIA}}</ref> O kwuola okw na ihe omume TEDx, <ref>{{Cite news|url=http://thebeesng.com/tedx-ibara-set-to-hold-the-first-tedx-in-abeokuta-city/|title=Tedx: Ibara Set To Hold The First Tedx In Abeokuta City - The Bees NG|language=en-US}}</ref> ma bụrụkwa onye otu ndị juri na Dak'art Biennale nke mere n'afọ 2018. <ref>{{Cite web|url=http://biennaledakar.org/dakart-2018/|title=Dak'art 2018 – Biennale de Dakar Edition 2018|language=fr-FR}}</ref> O nwetakwara mkpuchi nke akwụkwọ akụkọ Guardian ''Life'' na Naijiria. <ref>{{Cite news|url=https://newsofafrica.org/229780.html|title=Nigeria: Adenrele Sonariwo Covers Guardian Life Magazine|language=en-US}}</ref> N’afọ 2018, Vogue depụtara ya dịka otu n’ime “Five Coolest Women in Lagos” <ref>{{Cite news|url=https://www.vogue.com/article/lagos-nigeria-fashio-instagram-it-girls|title=Meet the 5 Coolest Women in Lagos|language=en}}</ref> == Ndụ onwe ya == Sonariwo bu nwa nke Akarigbo nke Remo nke iri na asatọ, Oba Michael Sonariwo, onye nwụrụ n'afọ 2016 mgbe ọ dị afọ iri asatọ. <ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/ogun-monarch-oba-sonariwo-dies-90-uk/|title=Ogun monarch, Oba Sonariwo, dies at 80 in UK|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> == Ajụjụ ọnụ ndị ama ama == * Ajụjụ ọnụ nke Adenrele Sonariwo nwere na ''The'' ''Spark'' (Maachị, afọ 2018) <ref>{{Cite news|url=http://www.thesparkng.com/interview-adenrele-sonariwo/|title=An Interview with Adenrele Sonariwo - The Spark|date=2018-03-09|work=The Spark|language=en-US}}</ref> * Adenrele Sonariwo: Giving The Arts A Voice na ''The Guardian'' (Jenụwarị, afọ 2018) <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/life/adenrele-sonariwo-giving-the-arts-a-voice/|title=Adenrele Sonariwo: Giving The Arts A Voice|language=en-US}}</ref> * The Venice Questionnaire == Ebe m si dee == {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria nọ na nka]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Nijiria nọ na mmụta]] tsaaczgza29ahcr4802k2trgchqdi5d Adesuwa Onyenokwe 0 9869 87177 83688 2022-08-19T12:38:50Z Viva33 12972 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adesuwa Onyenokwe''' (a mụrụ n’ụbọchị nke asatọ n'ọnwa Ọgọst n’afọ 1963 n’Ibadan) bụ Onye na- eme ihe onyonyo na Naijiria. Ọ bụ onye na-emebu ihe nkiri na NTA tupu ọ ghọọ onye nchịkọta akụkọ nke magaziini akụkọ "Todays Woman". Ọ bụ onye na-ekwu okwu ihe mmemme nke mmemme ahụ <nowiki>''</nowiki>Seriously Speaking<nowiki>''</nowiki> nke bịara na onyonyo n'afọ 2014. Ọ bụ onye na-ekwu okwu agbamume na onye na-enye ndụmọdụ gbasara ịkọwapụta okwu, bi na Legos na Naijiria. == Mmalite ndu ya na mmuta == A mụrụ Adesuwa Onyenokwe n'ụbọchị nke 8 n'ọnwa Ọgọst,n'afọ 1963 na Ibadan, dị n'Oyo steeti,na [[Naijiria]] nke otu ezinụlọ ji ụmụ 11. Ọ bụ nwa nke ise. <ref>https://punchng.com/my-husband-feels-proud-whenever-men-admire-me-adesuwa-onyenokwe/</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ Emotan Preparatory, na Idia Koleji, dịcha na Benin City,n'[[Ȯra Edo|Edo Steeti]] . O mechara gaa mụọ ihe nkiri na Mahadum nke Obafemi Awolowo (OAU) na Ile-Ife, dị n'Osun Steeti, na Naijiria. Mgbe ọ nwtechara nzere mbụ ya na OAU, ọ gara n’ihu i nweta nzere nke Masta n'asụsụ nka na Mahadum nke Ibadan . Mgbe ọ nọ na nzere nke mbụ ya, ọ bụ otu n'ime ndị nwere isi ọma Prọfesọ [[Wole Soyinka]], onye Nobel Laureate kuziri. <ref>https://www.vanguardngr.com/2015/05/adesuwa-onyenokwe-empowering-women-through-the-power-of-the-media/</ref> <ref>https://punchng.com/my-husband-feels-proud-whenever-men-admire-me-adesuwa-onyenokwe/</ref> <ref>https://mybiohub.com/2016/06/adesuwa-onyenokwe-biography-family-age.html/</ref> Ọ lụrụ Ikechukwu Onyenokwe onye injinia na onye ndụmọdụ nchịkọta si Mpaghara Gọọmenti Ndokwa East nke [[Ȯra Delta|Delta Stee]]<nowiki/>ti n'afọ 1988. Di na nwunye a nwere umu isii. <ref>https://ynaija.com/7-reasons-adesua-onyenokwe-icon-generation/</ref> <ref><https://mybiohub.com/2016/06/adesuwa-onyenokwe-biography-family-age.html/</ref> <ref>https://www.vanguardngr.com/2015/05/adesuwa-onyenokwe-empowering-women-through-the-power-of-the-media/</ref> == Ọrụ == Nna ya chọburu ka ọ bụrụ onye ọka ikpe mana Adesuwa nọ na-arọ nrọ ihe onyonyo mgbe niile site na nwata. <ref>https://punchng.com/my-husband-feels-proud-whenever-men-admire-me-adesuwa-onyenokwe/</ref> Nzute mbụ Adesuwa Onyenokwe zutere mgbasa ozi bụ mgbe ndị National Youth Service Corp (NYSC) zigara ya ka ọ jee ozi na Nigerian Television Authority (NTA) na [[Ȯra Sokoto|Sokoto Steeti]] n'afọ 1983. Onye isi nke ngalaba ihe ngosi nke ọdụ ahụ n'oge ahụ, Maazị Danladi Bako, họpụtara ya ka ọ gosi usoro mmemme ụmụaka n'ihe onyonyo. Nke ahụ bụ nke mbụ ọ pụtara dị ka onye ngosi n'onyonyo. Mgbe ọ fechara ala nna ya n'afọ 1984, ọ hapụrụ Sokoto Steeti ma nara ọrụ dịka onye nkuzi na Akenzua II Grammar School,dị na Benin, n'Edo Steeti. N'afọ 1985, ọ laghachiri na mgbasa ozi mgbe ọ kwetere ọrụ na Bendel Broadcasting Service n'oge ahụ nke mechara gbanwee kpọwa ya Edo Broadcasting Service (EBS). <ref>https://www.vanguardngr.com/2015/05/adesuwa-onyenokwe-empowering-women-through-the-power-of-the-media/</ref> <ref>https://punchng.com/my-husband-feels-proud-whenever-men-admire-me-adesuwa-onyenokwe/</ref> Mgbe ọ lụrụ di n'afọ 1988, ọ hapụrụ obodo Benin iji binyere di ya bi na Legos. Ọ gbara arụkwaghịm n'Edo Broadcasting Service ma banye na Nigerian Television Authority (NTA) na Legos <ref>https://www.vanguardngr.com/2015/05/adesuwa-onyenokwe-empowering-women-through-the-power-of-the-media/</ref> <ref>https://punchng.com/my-husband-feels-proud-whenever-men-admire-me-adesuwa-onyenokwe/</ref> O gosipụtara ọtụtụ mmemme na NTA. Ọ bụ onye ngosi ihe ngosi magaziini NTA a na-akpọ Newsline. A na-eme mmemme ahụ ụbọchị Sọnde ọbụla site n'elekere itoolu nke abalị n’ọnọdụ nta akụkọ Network kwa ụbọchị. Otu n'ime ọrụ ya na-agaghị echefu echefu na NTA bụ mgbe e kenyere ya ọrụ ileta nleta Katọlik Pontiff, Pope John Paul II na Naijiria n'afọ 1998. Ọ lara ezumike nká mgbe ọ rụchara ọrụ afọ 15 na NTA. <ref>https://ynaija.com/7-reasons-adesua-onyenokwe-icon-generation/</ref> N<nowiki>'afọ 2000, o bidoro i mepụta ihe onyonyo nke ọkara awa were gosipụta onwe ya na TV nke akpọrọ '' Today’s Woman with Adesuwa ''</nowiki>. Ndị ọrụ ochichi telivishọn nke Naijiria (NTA) nyere ya oge na ohere ị malite mmemme ahụ. Mmemme a were afọ iri tupu ọ kwụsị. <ref>https://www.vanguardngr.com/2015/05/adesuwa-onyenokwe-empowering-women-through-the-power-of-the-media/</ref> N’afọ 2007, Adesua Oyenokwe weputara Today’s Women magazine, nke na-ede maka ndụ ụmụ nwanyị. Ọ bụ onye mbipụta na onye isi-akwụkwọ akụkọ nke akwụkwọ akụkọ ahụ. Ọ bụkwa onye nnọchi anya ihe nkiri onyonyo: "TW Conversations," nke a na-egosi na Africa Magic nke DSTV. <ref>https://ynaija.com/7-reasons-adesua-onyenokwe-icon-generation/</ref> Ọ haziri ma kwado mkparịta ụka onye isi ala nke Naijiria [[Goodluck Jonathan|Goodluck Ebele Jonathan]] n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2015. Ọ na-arụkwa ọrụ ngosi nke ọtụtụ ihe emumendị ama ama na Naịjirịa. <ref>https://www.vanguardngr.com/2015/05/adesuwa-onyenokwe-empowering-women-through-the-power-of-the-media/</ref> Adesuwa bidoro ihe ngosi onyonyo ọzọ, Seriously Speaking n'ọnwa Julaị, n'afọ 2014. E mere ihe nkiri a na Channels TV ma nwekwaa mkparịtaụka ogologo oge nke ndị ama ama, ọnụ ọgụgụ ọha na eze na ndị ọbịa ama ama. <ref>https://www.bellanaija.com/tag/adesuwa-onyenokwe/</ref> <ref>http://encomium.ng/tag/adesuwa-onyenokwe/</ref> <ref>https://www.vanguardngr.com/2015/05/adesuwa-onyenokwe-empowering-women-through-the-power-of-the-media/</ref> N’abali iri n’onwa Ọgọst nke afọ 2016, Adesua Onyenokwe weputara emume nke usoro nke VLOG ya bu ‘Speaking my mind with Adesuwa’. Usoro izizi nke VLOG bụ ka a kpọrọ 'Identity' ebe ọ tụlere etu ahụmịhe na mbido nke Naijiria nwere ike isi kọwaa ụmụ amaala ya n'ụzọ pụrụ iche karịa ka a na-eche. E mere emume a iji mee ncheta afọ iri ise na atọ ya. <ref>https://leadingladiesafrica.org/adesuwa-onyenokwe-launches-vlog-series-watch/</ref> <ref>https://mybiohub.com/2016/06/adesuwa-onyenokwe-biography-family-age.html/</ref> Ọ bụ ndị nwe ya bụ Multichoice Nigeria họpụtara ya,ndị nwe DSTV na GOtv, ka ọ rụọ ọrụ nke Aunty onye bụ isi na ihe nkiri onyonyo ya bụ Ultimate Love, nke na-amalite n'ụbọchị nke 9 n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2020 n'elekere 7:30 nke abalị WAT na DStv na GOtv. <ref>https://theeagleonline.com.ng/adesuwa-onyenokwe-unveiled-as-aunty-on-ultimate-love/</ref> <ref>https://stories.showmax.com/5-things-you-should-know-aunty-on-ultimate-love/</ref> <ref>https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/04/17/adesuwa-onyenokwe-kachis-patience-rosies-honesty-made-them-winners-of-ultimate-love/</ref> ọ bụ onye ọnụ n’eru n'okwu n'ihe gbasara nmekorita, na ahụ ike na Naijiria. <ref>https://www.thegazellenews.com/2020/02/09/adesuwa-onyenokwe-unveiled-as-aunty-on-ultimate-love/</ref> == Ebe m si dee == {{Reflist}} == Njikọ dị na mpụga == {{Cite web|title=Today's Woman|url=http://twmagazine.net/tag/adesuwa-onyenokwe/}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria na-eme ihe onyonyo]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria na-eme nta akụkọ]] 97bhrhh2ui1ep2152x2u695qpx13757 Agbani Darego 0 9872 87298 67096 2022-08-19T18:57:57Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Agbani Darego.jpg|thumb|Agbani Darego]] Chief '''Agbani Darego''', MFR <ref> {{Cite web|url=https://biography.jrank.org/pages/2741/Darego-Agbani.html|title=The Biography of Agbani Darego|work=Jrank.Org}} </ref> <ref name="newswatch">{{Cite news|url=http://www.newswatchngr.com/index.php?option=com_content&task=view&id=3370&Itemid=48|title=Newsliners|work=[[Newswatch (Nigeria)|Newswatch]]}}</ref> (a mụrụ '''Agbani Darego''', <ref name="agbanidarego.com net">{{Cite news|url=http://thenetng.com/2012/05/16/agbani-darego-graduates-from-new-york-university/|title=Agbani Darego graduates from New York University|work=Nigerian Entertainment Today}}</ref> <ref name="dailytimes">{{Cite news|url=http://dailytimes.com.ng/article/agbani-darego-marry-timi-alaibe|title=Agbani Darego to marry Timi Alaibe|work=[[Daily Times of Nigeria|Daily Times]]}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.topmodelafrica.com/nigeria.htm|title=B2MODELS|work=www.topmodelafrica.com}}</ref> n'ụbọchị nke 22 n'ọnwa Disemba n'afọ 1982) bụ nwafọ Naijiria bụ onye ngosi nlere anya na ịma mma, onye enyere okpu mmeri na Miss World n'afọ 2001 . Ọ bụ nwa afọ Afrịka mbụ meriri na Miss World . <ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2012/05/agbani-darego-graduates-from-new-york-university/|title=Agbani Darego graduates from New York University - Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|work=Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games}}</ref> == Mbido ndụ == Darego bụ onye Abonnema a mụrụ na [[Lagos|Legos]] n'ezinụlọ dị ka nwa nke isii nke ụmụ asatọ. Mgbe ọ dị afọ abụọ, ezinụlọ ya kwagara [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] ebe a zụlitere ya na D-Line . <ref>{{Cite web|url=http://businessdayonline.com/2014/03/port-harcourt-the-city-of-gardens-heroes-and-stars/|title=BusinessDay Online, TV, and Podcast}}</ref> Darego gara Bereton Montessori Nursery and Primary School, ma mgbe o ruru afọ iri ka e zigara ya n'ụlọ akwụkwọ obibi iji gbochie ya ịhụta nne ya nke na-arịa ọrịa kansa ara . Nne ya, Inaewo, nwere ahia osikapa na ebe a na-ere akwa, ma o nwụrụ n'afọ abuo nwatakiri nwanyị ya bachara ụlọ akwụkwọ obibi. Darego ekwuola banyere otú ọnwụ nne ya si kwadobe ya maka nsogbu dị n'ọdịnihu. Mgbe ọ dị afọ iri na ụma, Darego chọsiri ịbụ onye ngosi nke nlere anya ike, ma nwalee maka asọmpi M-Net ''Face of Africa'' n'agbanyeghị na nna ya [[Conservatism|akwadọghị]] ya, mana a họrọghị ya dịka onye ruru n'ikpeazụ. Darego gara Federal Government Girls' College,n'Abuloma . <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2011/01/fggc-abuloma-celebrates-one-of-their-own-miss-world-2001model-agbani-darego-receives-an-award-from-her-alma-mater/|title=FGGC Abuloma celebrates one of their own – Miss World 2001/Model Agbani Darego receives an award from her alma mater}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ gara Mahadum nke Port Harcourt ebe ọ gụrụ akwụkwọ sayensị kọmputa na mgbakọ na mwepụ. == Pajentịrị == N’afọ 2001, Darego kpuru okpuru dịka Nwanyị kacha maa mma na Naịjirịa. N'ịmegide nkwenye a ma ama, Darego nọchighị Valerie Peterside mgbe ewepụsịrị nke a ka ọ sonye n'asọmpi Miss Nigeria. Ka ọnwa ole na ole gasịrị, ọ bụ onye na-asọ mpi na Miss Universe, were bụrụ onye mbụ nke Naijiria ị nọ n'etiti ndị isi 10 nke ọkara ikpeazụ, ma bụrụkwa onye nke asaa n'asọmpi niile. Ọ bụ naanị ya bụ onye yiri uwe e ji egwu mmiri kachasi dị ugwu n'anya n'ime mmadụ iri ahụ ruru ọkara emume nke ikeazụ, megide uwe e ji egwu mmiri kpughere ekpughe ndị ọzọ yi n'oge asọmpi uwe e ji mmiri. N’ọnwa Nọvemba n’afọ ahụ, ọ ghọrọ onye izizi nke Afrịka zọọrọ aha <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Miss_World" rel="mw:ExtLink" title="Miss World" class="cx-link" data-linkid="87">Miss World</a> (Ndị meriri n'Afrịka gara aga Penelope Coelen na Anneline Kriel si [[South Africa]], bụ ndị agbụrụ Europe, Antigone Costanda, onye nọchitere anya [[Egypt|Ịjipt]] n'afọ1954 bụ onye Grik). A nabatara mmeri Darego na mba ya, ọchịchị otu afọ ya gụnyere njem ọma na ịhazi ọhụhụ na nnọchite nke pajentị ahụ, yana nsọpụrụ mba nke MFR . == Ngosi nlereanya == Tupu mmeri MBGN, Darego agbala na mbipụta nlereanya ngwá ahịa maka ndị ụlọ ahịa ''Collectables,'' na-iso mmeri ya na Miss Universe, Naomi Campbell kpọrọ ya isonye na ''Frock 'n' Roll'' - ọrụ ejiji nlereanya ebere na Barcelona, n'oge na-adịghị anya,ọ na-akpakọrịta ịme ngosi uwe [[:en:Trump_Model_Management|Trump Model Management]] n'Amerịka. <ref>[http://nigeriaworld.com/feature/spotlight/missworld/5.html Anne Titilope now Most Beautiful Girl in Nigeria]</ref> N'oge na-adịghị anya ọ chịchara dị ka Miss World, ndị nnọchi anya [[London]] na Paris Next Model Management nọchitere anya ya were nweta nkwekọrịta ọrụ afọ atọ na ''L'Oréal'', bụrụ naanị onye ngosi uwe ojii nke abụọ mezuru ihe ngosi a mgbe Vanessa Williams gasịrị, ndị na-ese ya foto bụ Annie Leibovitz, aha ukwu na ndị Amerịka sere ndị ''[[:en:Vogue_(magazine)|Vogue]]'' foto <ref>{{Cite news|url=https://buzznigeria.com/agbani-darego-and-everything-you-must-know-about-her/|title=Agbani Darego Married, Husband, Children, Net Worth, Interesting Facts|date=2015-10-21|work=BuzzNigeria - Famous People, Celebrity Bios, Updates and Trendy News|language=en-US}}</ref>. Akara ndị ọzọ o meere ngosi uwe gụnyere ''Avon'', ''Christian Dior'', ''Sephora'', ''Target'', na ''Macy’s'' . Darego apụtagokwa na ''Elle'', ''Marie Claire'', ''Allure'', ''Trace'', ''Stitch'', ''Cosmopolitan'', na ''akwụkwọ'' akụkọ ''Essence'', na-arụrụ ọtụtụ ndị nrụpụta gụnyere Oscar de la Renta, Marc Bouwer, Tommy Hillfiger, Ralph Lauren, na Gianfranco Ferre ọrụ. N'obodo ya, Darego a pụtago na mgbasa ozi maka ntutu isi akara Gentle Touch na onye ngosi uwe Oluchi, rụọkwazị ọrụ dị ka Face of Arik Air . O megokwa ihe mkpuchi akwụkwọ nke ''Complete Fashion'', ''Mania'', ''ThisDay Style'', ''Genevieve'', ''True Love'', na ''TW Magazine'' . == Ọrụ ndị ọzọ == [[Usòrò:Agbani_Darego_Miss_World.jpg|thumb| Agbani Darego nke Michael Spafford sere na House of Commons na 2001]] Darego e kpebiela ọtụtụ asọmpi, ejiji na ịme ngosi uwe gụnyere Miss World nke afọ 2014, Miss England nke afọ 2002, Mr Scotland nke afọ 2002, na Elite Model Look Nigeria nke afọ 2012 na nke afọ 2014. N'afọ 2010, ọ malitere ejiji usoro ''Stylogenic'' n'igwe onyonyo na Naijiria, ma ka afọ atọ gachara kwupụta maka denim renji ya, ''AD by Agbani Darego'', nke gụnyere jiin, uwe, ugogbe anya anwụ na akpa. == Ndụ onwe ya == Mgbe mmeri ya n'afọ 2001, ndị Council of Chiefs nke [[Lagos|Legos]] nyere Darego onye isi na nsọpụrụ. N'oge o tinyere ego ya, ọ bụ otu n'ime ndị isi na-abeghị nka na Naijiria. <ref> {{Cite web|url=https://biography.jrank.org/pages/2741/Darego-Agbani.html|title=The Biography of Agbani Darego|work=Jrank.Org}} </ref> N'ihi oge ọrụ ya, Darego hapụrụ Mahadum nke Port Harcourt, mana mgbe ọ kwagara na [[New York City|New York]] ebe ọ bịanyere aka ọrụ na Next Model Management, Ford Models, na Trump Models, o debanyere aha na Mahadum nke New York ịmụ maka akparamaagwa, akwụkwọ nkeọgụchara n'ọnwa Mee nke afọ 2012. N’ọnwa Eprel n'afọ 2017, Darego lụrụ onye ya na ya bi kemgbe bụ Ishaya Danjuma, nwa nwoke nke biloniya General Theophilus Yakubu Danjuma, na emume emere na Marrakesh . Ha nwere nwa nwoke a mụrụ n'ọnwa Septemba n'afọ 2018. == Ebe m si dee == {{Reflist}} == Njikọ dị na mpụga == * [http://agbanidarego.com/ Official website] {{s-start}} {{s-ach}} {{succession box|before={{flagicon|India}} [[Priyanka Chopra]]|title=[[Miss World]]|years=[[Miss World 2001|2001]]|after={{flagicon|Turkey}} [[Azra Akın]]}} {{succession box|before=[[Matilda Kerry]]|title=[[Most Beautiful Girl in Nigeria]]|years=[[Most Beautiful Girl in Nigeria (Pageant)#Titleholders|2001]]|after=[[Ann Suinner]]}} {{s-end}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria na-eme ngosi uwe]] 6fc7l6rx4xzrr7971yhrnmhrtawrpfi Agalanze 0 9902 87288 74561 2022-08-19T18:30:46Z Dera xoxo 12502 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Agbalanze.jpg|thumb]] Otu a bụ otu mmekọrịta ọha na eze na okpukpere chi,ọ bụkwazi otu îụmụ nwoke ana akwanyere na ọdịnala Ọnịcha. Aha ọzọ ejiri mara Agbalanze bụ Nze na Ọzọ. Ndi Agbalanze jikọrọ onwe ha onu, ọ bụkwazi ndi otu sitere na aka ndị agba ochie ndị nna nna anyị hà mere ihe ọma pụta. Ọ bụ ugwu di ụkwụ. Ihe soro onye Ọnịcha ọbụla baa ọgaranya ma ọ bụ gụọ akwụkwọ, ọ gaghị enwerịrị ọnọdụ nke ga-ebu aha ya ma ọ bụrụ na osoneyeghi na mkpakọrịta ahụ. Eji ịtụ ugo ọcha na okpu mara ndị Agbalanze Ọnịcha. ===References=== https://joliba-africa.com/2014/09/07/initiation-into-agbalanze-society-1964/è fnkzb7vfktk389wzt3kxezsgczgrdv2 Anthonia Fatunsin 0 9971 87475 67670 2022-08-20T10:32:13Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anthonia Kehinde Fatunsin''' bụ onye Naịjirịa na-eme ihe banyere ihe ngwupụta ochie. A na-ahụta ya dịka nwanyị mbụ na-amụ banyere ihe mgbe ochie na Naịjirịa, bụrụkwa nwanyị mbụ chịrị Naịjirịa National Museum, [[Ibadan]] . <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/owo-culture-of-ancient-nigeria/|title=Owo culture of ancient Nigeria}}</ref> Ọrụ ya bụ nke gbadoro ukwu karịa n'ụdị akpụmakpụ yoruba, ọkachasị ndị obodo Owo . <ref>{{Cite web|url=http://worldcat.org/identities/lccn-nr94016085/|title=Fatunsin, Anthonia}}</ref> == Òmị̀mị̀ ihe ochie == N’afọ 1981, Fatunsin bidoro ngwupụta n'ala Igbo’laja na nke Ijebu-Owo dị n’ime obodo Owo ịmata ihe a maara dịka Owo terracotta. Babasehinde Ademuleya si Mahadum Obafemi Awolowo kwuru na nyocha ya bụ nke ugboro abụọ a na-eme ngwupụta na obodo ahụ ka Ekpo Eyo bịachara na 1976. Otú ọ dị, a na-ahụ Fatunsin ịbụ onye mbụ na-enye nkọwa zuru ezu banyere njirimara nke ihe ọkpụkpụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.mcser.org/journal/index.php/mjss/article/download/7071/6774|title=Stylistic Analysis of Igbo 'Laja Terracotta Sculptures of Owo|date=July 1, 2015}}</ref> == Ọrụ Museolọgikal == Fatunshin edegola banyere oru ndi mgbe ochie na ulo ihe mgbe ochie nke Naijiria na otu o si metuta ihe nketa omenala n’ala a. A nabatala ya dị ka onye ọsụ ụzọ nke echiche na nkọwa ihe mgbe ochie na Africa. == Nrụtụaka == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8gd7f7mmwbions36tdjldt7u4gdbqhv Adelayo Adedayo 0 10003 87165 67692 2022-08-19T12:31:53Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person}} '''Adelayo Adedayo''' bu onye na eme ihe '''nkiri bekee'''. Oge mbụ ya igosipụ̀ta na telivishọn bụ na ''The Bill'', o mekwara ihe nkiri ya nke ''izizi'' na ''Sket'' . O mechara gosipụta dịka onye isi akụkọ,bụ Viva Bennett, na ''Some girls'' nke egosipụtara na BBC Three . <ref name="Metro15">{{Cite web|url=http://metro.co.uk/2012/11/15/adelayo-adedayo-i-love-playing-a-loudmouthed-teenager-in-some-girls-495376|title=Adelayo Adedayo: I love playing a loudmouthed teenager in Some Girls|publisher=[[Metro (British newspaper)|Metro]]|accessdate=11 December 2012|date=15 November 2012}}</ref> Kemgbe 2017, ọ pụtakwara na ITV2 sitcom ''Timewasters'' dị ka Lauren. == Filmography == === Ihe nkiri ọ nọ === {| class="wikitable" !Year !Film !Character !Notes |- |2011 |''Sket'' |Kerry | |- |2013 |''Gone Too Far!'' |Paris | |- |2017 |''Unlocked'' |Noma | |} === Ihe omume onyonyo === {| class="wikitable" !Year !Programme !Character !Notes |- |2007 |''The Bill'' |Estelle Makobi |1 episode |- |2010 |''Skins'' |Andrea |1 episode |- |2011 |''M.I. High'' |Agent Suki |1 episode |- |2012–2014 |''Some Girls'' |Viva Bennett |Main role; 18 episodes |- |2014 |''Law &amp;amp; Order: UK'' |Kayla |Series 8 |- |2017–present |''Timewasters'' |Lauren |Main role |- |2018 |''Origin'' |Agnes "Lee" Lebachi |Recurring role |- |2019 |''The Capture'' |Alma Dahmani |Recurring role |} == Nrụtụaka == <references group="" responsive="1"></references> 2.interview with...Adelayo Adelayo pride Retrieved 11 December 2012. 3."Adelayo Adelayo"I love Tv[where she notably started in season 3 of ITV's Some Girls]the stage[she is fresh from the two hander slippies at the southwark playhouse]and film[Gone Too far;she has also shot a small part in unlocked with Noomi Replace and orlando Bloom,],but there's something so magical about film and that's where I'm definitely headed, Screen daily. Retrieved 5 October 2015 == Njikọ dị na mpụga == * [https://m.imdb.com/name/nm2764229/ Adelayo Adedayo] na IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ca7m92ee1vtqwzeri3iywurkfvgco22 Ada Ehi 0 10117 87232 84047 2022-08-19T13:24:40Z Timzy D'Great 12485 tinyere atu wikitext text/x-wiki {{datbox}} '''Ada Ogochukwu Ehi''' (amụrụ ya na abali iri-na asatọ na ọnwa '''itolu nke asaa n'afo''' 1987), nke ejiri aha ya bụ '''Ada Ehi mara ya''', bu onye ana - akpo ozioma nke Naijiria, onye '''n’ede akwukwo n’ede''' egwu ma na-egwu egwu. <ref name="Youtube">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=qD86YtznXbI&t=3s|title=Ada Ehi biography|publisher=UzomediaTV- YouTube|date=August 1, 2017|accessdate=July 10, 2017}}</ref> Ọ malitere ọrụ egwu ya mgbe ọ dị afọ 10 dị ka onye na-abụ abụ nkwado maka nwa kpakpando, Tosin Jegede. Ebe ọ bụ na ọ malitere ịmalite ọrụ egwu ya n'okpuru Loveworld Records na 2009, ọ na-enwewanye ọhaneze na mba ụwa site na egwu ya na vidiyo egwu. <ref name="Premiumtimesng">{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/236243-gospel-music-singer-ada-ehi-raises-bar-overcame-video.html|title=Gospel music singer, Ada Ehi, raises the bar with 'Overcame' video|date=July 8, 2017|publisher=Premiumtimes Nigeria|accessdate=July 10, 2017}}</ref> <ref name="Onlinenigeria">{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/ada-reaches-new-height-with-overcame/|title=Ada reaches new height with Overcame|date=July 8, 2017|publisher=Guardian NG|accessdate=July 10, 2017}}</ref> == Biography == === Mmalite na alụmdi na nwunye === A mụrụ ya na ezinụlọ Victor na Mabel Ndukauba, ya na ụmụnne ya nwoke atọ tolitere na-ege egwu nke ozioma. Obu onye [[Ọ̀hà Ímò|Imo steeti]] no na Naijiria . <ref>https://gospelminds.com/news/ada-ehi-biography-husband-career/</ref> Mgbe ọ dị afọ iri , ahọpụtara Ada ịbụ onye otu ndị otu egwu ụmụnwaanyị nke Naijiria bụ Tosin Jegede . Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Lagos State ebe ọ gụrụ Chemical & Polymer Engineering, n 'oge ahụ ọ sonyeere ndị kwere ekwe Loveworld Campus Fellowship. <ref name="Independent">{{Cite web|url=http://independent.ng/not-naked-look-good-ada/|title='You Do Not Have To Be Naked to Look Good' – Ada|publisher=Independent NG|date=July 17, 2017|accessdate=July 17, 2017|author=Chinyere Abiaziem}}</ref> O sonyeere Christ Embassy Choir ebe o toro rue mgbe ọ ghọrọ onye otu Christ Embassy Presidential Choir. O sonyeere Loveworld Records n'afọ 2009. <ref>https://www.busytape.com/ada-ehi-biography/</ref> Ọ zutere di ya, Moses Ehi, na ụlọ ụka Christ Embassy n'otu oge ọmụmụ ihe ya ka ọ ka nọ na mahadum. Ọ lụrụ na 2008 ma gọzie di na nwunye nwere ụmụ abụọ. <ref>https://africachurches.com/profile-and-biography-of-ada-ogochukwu-ehi/</ref> <ref>https://gospelminds.com/news/ada-ehi-biography-husband-career/</ref> <ref>https://www.busytape.com/ada-ehi-biography/</ref> === Ọrụ egwu === Kemgbe ọ banyere na Choir Embassy, ọ nọ na-arụsi ọrụ ike na ọkpụkpọ egwu nke Embassy nke Christ wee rụọ ọrụ na Embassy Ememme n 'ọtụtụ mmemme gburugburu ụwa gụnyere Europe, America na ọtụtụ mba Africa. <ref name="Sunnewsonline">{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/what-i-learnt-from-pastor-chris-oyakhilome-ada-ehi-international-gospel-music-minister/|title=WHAT I LEARNT FROM PASTOR CHRIS OYAKHILOME – Ada Ehi, International Gospel Music Minister|publisher=Sunnewsonline|date=July 16, 2017|accessdate=July 20, 2017|author=Uche Atuma}}</ref> Ya mpụta mbụ Album ''Undenied'' e wepụtara na November 2009 mgbe ya abụọ album ''weliri & Ya mere ada,'' a abụọ diski album, e wepụtara na November 2013. <ref name="OnlineNigeria">{{Cite web|url=http://www.onlinenigeria.com/sites/profiles/musicians/8512-ada-ehi.html|title=Ada Ehi|publisher=Online Nigeria|date=February 26, 2016|accessdate=July 10, 2017|author=Francisca Kadiri}}</ref> <ref name="AllAfrica">{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200908310250.html|title=Nigeria: The Emergence of Love World Records|publisher=channelstv|date=August 29, 2009|accessdate=July 21, 2017|author=ThisDay}}</ref> <ref name="Nigeriatribune">{{Cite web|url=http://tribuneonlineng.com/music-saved-woman-suicide-ada-ehi/|title=My music saved a woman from suicide —Ada Ehi|publisher=Nigeriatribune|date=June 11, 2017|accessdate=July 10, 2017|author=nigeriatribune}}</ref> <ref name="Selahafrik">{{Cite web|url=http://selahafrik.com/2013/08/upclose-i-roar-in-tongues-im-rich-crooner-ada-ehi-is-on-fire-talks-spirituality-upcoming-album-love-fashion-and-more/|title=UPCLOSE: "I ROAR IN TONGUES" – "I’M RICH" CROONER ADA EHI IS ON FIRE! TALKS SPIRITUALITY, UPCOMING ALBUM, LOVE, FASHION AND MORE|publisher=selahafrik|date=August 31, 2013|accessdate=July 10, 2017|author=Alex Amos}}</ref> O wepụtara akwukwo ihe nlere nke atọ nke akpọrọ ''Future Now'', na October 16, 2017 ma kwue na nọmba 1 na iTunes Nigeria n'otu ụbọchị. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/10/adas-new-album-future-itunes/amp/|title=Ada's New Album "Future Now" races to No. 1 Spot on iTunes Nigeria Same Day of Release – BellaNaija|accessdate=October 25, 2017}}</ref> == Ihe nkiri == === Albumlọ ọrụ Studio === * ''Na-adịghị'' (2009) * ''Eweli (2013)'' * ''So Fly'' (2013) * ''Ọdịnihu Ugbu a'' (2017) * ''Ada's EP Vol 1'' (2019) === Otu ndi ahoro === {| class="wikitable sortable" !sn ! Na-alụbeghị di ma ọ bụ nwunye ! Afọ wepụtara |- | 1 | Bobo Me | 2012 <ref name="Notjustok">{{Cite web|url=http://notjustok.com/2015/08/12/ada-itestify-only-you-jesus/|title=Ada – iTestify + Only You Jesus|publisher=Notjustok|date=August 12, 2015|accessdate=July 10, 2017}}</ref> |- | 2 | Chineke Anyị na-achị | 2015 |- | 3 | Naanị gị Jesus | 2016 <ref name="Netnaija">{{Cite web|url=https://www.netnaija.com/music/gospel/3336-ada-jesus|title=Ada – Only You Jesus)|publisher=Netnaija|date=August 12, 2015|accessdate=July 10, 2017}}</ref> |- | 4 | Ana m agba akaebe | 2016 |- | 5 | Cheta | 2016 |- | 6 | Jesus (I nwere ike) | 2016 |- | 7 | Emebiri M | 2017 |- | 8 | Dị ka nke a | Eprel 2019 |- | 9 | Biri | Febụwarị 2020 <ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/gospelmusic/ada-ehi-settled/|title=Ada Ehi - Settled - Mp3 Download {{!}} Music « NotJustOk|date=2020-02-05|accessdate=2020-02-20}}</ref> |- | 10 | Anya My Ft. Sinach | Maachị 2020 <ref>{{Cite web|title=Worshippers GH|url=https://www.worshippersgh.com/new-music-ada-ehi-ft-sinach-fix-my-eyes-on-you/|publisher=Worshippers GH|accessdate=14 April 2020}}</ref> |} == Onu na ude == N'afọ 2017, ọ nọ na ndi ede putara na ''YNaija'' ' ndepụta "100 Ndị a Christian Personalities na Nigeria". <ref name="Ynaija">{{Cite web|url=https://ynaija.com/yynaija-com-church-culture-present-100-influential-people-christian-ministry-nigeria/|title=Yemi Osinbajo, Poju Oyemade, Chioma Jesus and more – See list of 100 Most Influential People in Christian Ministry in Nigeria|author=Tolu|date=May 1, 2017}}</ref> O meriri na 2017 Groove Awards maka West African Artist of the Year; ịbụ ndị a họpụtara n 'akụkụ Frank Edwards, [[Sinach]], Joe Praize na ndị nkwusa. <ref name="edaily">{{Cite web|url=https://edaily.co.ke/entertainment/as-they-come-groove-awards-2017-list-of-winners-127047/enews/ekenyan/|title=Groove Awards 2017 full list of winners}}</ref> Na 2019 “Nani Gị” nke Ada Ehi dekwara dika otu n’ime egwu iri abụọ kachasị ele anya n’afọ iri si na Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/davido-wizkid-burna-boy-tekno-op-20-most-viewed-nigerian-music-videos-of-the-decade/gj97ll0|title=Here are the top 20 most viewed Nigerian music videos of the decade|date=2020-01-02|work=Pulse Nigeria}}</ref> == Hụ kwa == * Ndepụta ndị Igbo * Ndebanye aha ndi ozioma nke Naijiria * Ndepụta ndị egwu Naịjirịa {{Clear}} == Ntughari == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fiap89kctt83mhdbnahfze6vjf6y4yg 87233 87232 2022-08-19T13:24:56Z Timzy D'Great 12485 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ada Ogochukwu Ehi''' (amụrụ ya na abali iri-na asatọ na ọnwa '''itolu nke asaa n'afo''' 1987), nke ejiri aha ya bụ '''Ada Ehi mara ya''', bu onye ana - akpo ozioma nke Naijiria, onye '''n’ede akwukwo n’ede''' egwu ma na-egwu egwu. <ref name="Youtube">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=qD86YtznXbI&t=3s|title=Ada Ehi biography|publisher=UzomediaTV- YouTube|date=August 1, 2017|accessdate=July 10, 2017}}</ref> Ọ malitere ọrụ egwu ya mgbe ọ dị afọ 10 dị ka onye na-abụ abụ nkwado maka nwa kpakpando, Tosin Jegede. Ebe ọ bụ na ọ malitere ịmalite ọrụ egwu ya n'okpuru Loveworld Records na 2009, ọ na-enwewanye ọhaneze na mba ụwa site na egwu ya na vidiyo egwu. <ref name="Premiumtimesng">{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/236243-gospel-music-singer-ada-ehi-raises-bar-overcame-video.html|title=Gospel music singer, Ada Ehi, raises the bar with 'Overcame' video|date=July 8, 2017|publisher=Premiumtimes Nigeria|accessdate=July 10, 2017}}</ref> <ref name="Onlinenigeria">{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/ada-reaches-new-height-with-overcame/|title=Ada reaches new height with Overcame|date=July 8, 2017|publisher=Guardian NG|accessdate=July 10, 2017}}</ref> == Biography == === Mmalite na alụmdi na nwunye === A mụrụ ya na ezinụlọ Victor na Mabel Ndukauba, ya na ụmụnne ya nwoke atọ tolitere na-ege egwu nke ozioma. Obu onye [[Ọ̀hà Ímò|Imo steeti]] no na Naijiria . <ref>https://gospelminds.com/news/ada-ehi-biography-husband-career/</ref> Mgbe ọ dị afọ iri , ahọpụtara Ada ịbụ onye otu ndị otu egwu ụmụnwaanyị nke Naijiria bụ Tosin Jegede . Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Lagos State ebe ọ gụrụ Chemical & Polymer Engineering, n 'oge ahụ ọ sonyeere ndị kwere ekwe Loveworld Campus Fellowship. <ref name="Independent">{{Cite web|url=http://independent.ng/not-naked-look-good-ada/|title='You Do Not Have To Be Naked to Look Good' – Ada|publisher=Independent NG|date=July 17, 2017|accessdate=July 17, 2017|author=Chinyere Abiaziem}}</ref> O sonyeere Christ Embassy Choir ebe o toro rue mgbe ọ ghọrọ onye otu Christ Embassy Presidential Choir. O sonyeere Loveworld Records n'afọ 2009. <ref>https://www.busytape.com/ada-ehi-biography/</ref> Ọ zutere di ya, Moses Ehi, na ụlọ ụka Christ Embassy n'otu oge ọmụmụ ihe ya ka ọ ka nọ na mahadum. Ọ lụrụ na 2008 ma gọzie di na nwunye nwere ụmụ abụọ. <ref>https://africachurches.com/profile-and-biography-of-ada-ogochukwu-ehi/</ref> <ref>https://gospelminds.com/news/ada-ehi-biography-husband-career/</ref> <ref>https://www.busytape.com/ada-ehi-biography/</ref> === Ọrụ egwu === Kemgbe ọ banyere na Choir Embassy, ọ nọ na-arụsi ọrụ ike na ọkpụkpọ egwu nke Embassy nke Christ wee rụọ ọrụ na Embassy Ememme n 'ọtụtụ mmemme gburugburu ụwa gụnyere Europe, America na ọtụtụ mba Africa. <ref name="Sunnewsonline">{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/what-i-learnt-from-pastor-chris-oyakhilome-ada-ehi-international-gospel-music-minister/|title=WHAT I LEARNT FROM PASTOR CHRIS OYAKHILOME – Ada Ehi, International Gospel Music Minister|publisher=Sunnewsonline|date=July 16, 2017|accessdate=July 20, 2017|author=Uche Atuma}}</ref> Ya mpụta mbụ Album ''Undenied'' e wepụtara na November 2009 mgbe ya abụọ album ''weliri & Ya mere ada,'' a abụọ diski album, e wepụtara na November 2013. <ref name="OnlineNigeria">{{Cite web|url=http://www.onlinenigeria.com/sites/profiles/musicians/8512-ada-ehi.html|title=Ada Ehi|publisher=Online Nigeria|date=February 26, 2016|accessdate=July 10, 2017|author=Francisca Kadiri}}</ref> <ref name="AllAfrica">{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200908310250.html|title=Nigeria: The Emergence of Love World Records|publisher=channelstv|date=August 29, 2009|accessdate=July 21, 2017|author=ThisDay}}</ref> <ref name="Nigeriatribune">{{Cite web|url=http://tribuneonlineng.com/music-saved-woman-suicide-ada-ehi/|title=My music saved a woman from suicide —Ada Ehi|publisher=Nigeriatribune|date=June 11, 2017|accessdate=July 10, 2017|author=nigeriatribune}}</ref> <ref name="Selahafrik">{{Cite web|url=http://selahafrik.com/2013/08/upclose-i-roar-in-tongues-im-rich-crooner-ada-ehi-is-on-fire-talks-spirituality-upcoming-album-love-fashion-and-more/|title=UPCLOSE: "I ROAR IN TONGUES" – "I’M RICH" CROONER ADA EHI IS ON FIRE! TALKS SPIRITUALITY, UPCOMING ALBUM, LOVE, FASHION AND MORE|publisher=selahafrik|date=August 31, 2013|accessdate=July 10, 2017|author=Alex Amos}}</ref> O wepụtara akwukwo ihe nlere nke atọ nke akpọrọ ''Future Now'', na October 16, 2017 ma kwue na nọmba 1 na iTunes Nigeria n'otu ụbọchị. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/10/adas-new-album-future-itunes/amp/|title=Ada's New Album "Future Now" races to No. 1 Spot on iTunes Nigeria Same Day of Release – BellaNaija|accessdate=October 25, 2017}}</ref> == Ihe nkiri == === Albumlọ ọrụ Studio === * ''Na-adịghị'' (2009) * ''Eweli (2013)'' * ''So Fly'' (2013) * ''Ọdịnihu Ugbu a'' (2017) * ''Ada's EP Vol 1'' (2019) === Otu ndi ahoro === {| class="wikitable sortable" !sn ! Na-alụbeghị di ma ọ bụ nwunye ! Afọ wepụtara |- | 1 | Bobo Me | 2012 <ref name="Notjustok">{{Cite web|url=http://notjustok.com/2015/08/12/ada-itestify-only-you-jesus/|title=Ada – iTestify + Only You Jesus|publisher=Notjustok|date=August 12, 2015|accessdate=July 10, 2017}}</ref> |- | 2 | Chineke Anyị na-achị | 2015 |- | 3 | Naanị gị Jesus | 2016 <ref name="Netnaija">{{Cite web|url=https://www.netnaija.com/music/gospel/3336-ada-jesus|title=Ada – Only You Jesus)|publisher=Netnaija|date=August 12, 2015|accessdate=July 10, 2017}}</ref> |- | 4 | Ana m agba akaebe | 2016 |- | 5 | Cheta | 2016 |- | 6 | Jesus (I nwere ike) | 2016 |- | 7 | Emebiri M | 2017 |- | 8 | Dị ka nke a | Eprel 2019 |- | 9 | Biri | Febụwarị 2020 <ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/gospelmusic/ada-ehi-settled/|title=Ada Ehi - Settled - Mp3 Download {{!}} Music « NotJustOk|date=2020-02-05|accessdate=2020-02-20}}</ref> |- | 10 | Anya My Ft. Sinach | Maachị 2020 <ref>{{Cite web|title=Worshippers GH|url=https://www.worshippersgh.com/new-music-ada-ehi-ft-sinach-fix-my-eyes-on-you/|publisher=Worshippers GH|accessdate=14 April 2020}}</ref> |} == Onu na ude == N'afọ 2017, ọ nọ na ndi ede putara na ''YNaija'' ' ndepụta "100 Ndị a Christian Personalities na Nigeria". <ref name="Ynaija">{{Cite web|url=https://ynaija.com/yynaija-com-church-culture-present-100-influential-people-christian-ministry-nigeria/|title=Yemi Osinbajo, Poju Oyemade, Chioma Jesus and more – See list of 100 Most Influential People in Christian Ministry in Nigeria|author=Tolu|date=May 1, 2017}}</ref> O meriri na 2017 Groove Awards maka West African Artist of the Year; ịbụ ndị a họpụtara n 'akụkụ Frank Edwards, [[Sinach]], Joe Praize na ndị nkwusa. <ref name="edaily">{{Cite web|url=https://edaily.co.ke/entertainment/as-they-come-groove-awards-2017-list-of-winners-127047/enews/ekenyan/|title=Groove Awards 2017 full list of winners}}</ref> Na 2019 “Nani Gị” nke Ada Ehi dekwara dika otu n’ime egwu iri abụọ kachasị ele anya n’afọ iri si na Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/davido-wizkid-burna-boy-tekno-op-20-most-viewed-nigerian-music-videos-of-the-decade/gj97ll0|title=Here are the top 20 most viewed Nigerian music videos of the decade|date=2020-01-02|work=Pulse Nigeria}}</ref> == Hụ kwa == * Ndepụta ndị Igbo * Ndebanye aha ndi ozioma nke Naijiria * Ndepụta ndị egwu Naịjirịa {{Clear}} == Ntughari == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] p8ohfccpmof10txjazfehb2sleckw0c Annie Okonkwo 0 10165 87444 76795 2022-08-20T10:23:09Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Clement Annie Okonkwo''' onye amụrụ n' abalị iri abụọ na atọ n'ime ọnwa Mee n'afọ 1960. A hopụtara ya dịka Senatọ nke mpaghara Anambra Sentral nke [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra Steeti]], [[Naijiria|Naịjirịa]], nke o weere ọchịchị na abalị iri abụọ na itoolu n'ime ọnwa Mee 2007. Ọ bụ onye otu ọchịchị [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] (PDP). <ref name="nassnig"><span data-segmentid="45" class="cx-segment">vanọ</span></ref> A mụrụ Okonkwo n'abalị̀ iri abuo na ato n’ime ọnwa ise n’afọ 1960 n’Ojoto, dị nso na [[Onịchạ|Onitsha]] na steeti Anambra. <ref name="self"><span data-segmentid="45" class="cx-segment">[[Ọ̀hà Ọmambala|teet]]</span></ref> O nwetara Adụvans dịpụlọma na ngalaba akwụkwọ njikwa,na Mahadum Harvard, USA (1997-1998),Adụvans dịpụlọma nke Iwu Azumahia na Omume, na Mahadum Lagos (1995-1997) na Adụvans Dịpụlọma na Eremahia,na mahadum Lagos (1994 - 1995). <ref name="nassnig" /> ịbanye azụmahịa, ọ wuru otu ụlọ ọrụ ejikọtara aka, na-ewe ihe karịrị mmadụ puku asaa nke gụnyere ụlọ ọrụ dịka Reliance Telecomm, Clemco Industries, modern Communications (satellite TV Network), MacClemm Marketing Comñ == Nrụtụaka == {{Reflist|2}} [[Òtù:1960 births]] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fmx83np48aiufki28hbzqd6h3mh7pfr Azubuike Ihejirika 0 10185 87439 69519 2022-08-20T10:21:46Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox officeholder|name=Azubuike Ihejirika|nickname=Dike Abia|relations=Nnenna Ihejirika (Spouse)|awards=[[Order of the Federal Republic|Commander of the Federal Republic, CFR]]|battles=[[Boko Haram|Boko Haram Insurgency War]]|unit=81 Division|commands=Lagos garrison Command|rank=[[Lieutenant general]]|serviceyears=17 December 1977–January 2014|branch=[[File:Flag of the Nigerian Army Headquarters.svg|21px]] [[Nigerian Army]]|allegiance={{flag|Nigeria}}|successor1=Maj-Gen. [[Kenneth Minimah|K. Minimah]]|birth_date={{Birth date and age|1956|02|13}}|predecessor1=Lt-Gen. [[Abdulrahman Bello Dambazau|A.B. Dambazau]]|term_end1=January 2014|term_start1=September 2010|office1=[[Chief of Army Staff (Nigeria)|Chief of Army Staff]]|caption=|image=|placeofburial=|death_place=|birth_place=[[Isuikwuato]], [[Abia State]], [[Nigeria]]|death_date=|laterwork=}} '''Azụbụike Ihejirika,''' CFR (Amụrụ Febuwarị 13, 1956) bụ onye gara ezumike nká Amị Naịjirịa, onyeisi jenaral na onye bụbu Onye isi ọrụ Amị. <ref>{{Cite web|url=http://encomium.ng/former-chief-of-army-staff-general-azubuike-ihejirika-set-to-join-abia-guber-race/|title=Former Chief of Army Staff, GENERAL AZUBUIKE IHEJIRIKA set to join Abia guber race|work=encomium.ng}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriavillagesquare.com/guest-articles/meritocracy-elevation-of-azubuike-ihejirika-to-chief-of-army-staff.html|title=Meritocracy: Elevation Of Azubuike Ihejirika To Chief Of Army Staff|work=nigeriavillagesquare.com}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2013/02/12/army-promotions-im-not-favouring-my-kinsmen-coas/|title=Army Promotions: I’m not favouring my kinsmen – COAS - Daily Post Nigeria|work=Daily Post Nigeria}}</ref> == Ndabere na agụmakwụkwọ == Amụrụ ya na 13 Febuwarị 1956 na [[Isuikwuato|okpuru]] ọchịchị [[Isuikwuato|Isuikwuatọ]] nke dị na [[Ȯra Abia|Abịa Steeti]] . <ref>{{Cite web|url=http://www.abiastate.gov.ng/abia-personalities/lt-gen-azubuike-ihejirika/|title=Lt.Gen.Azubuike Ihejirika – The Abia State Government – Official Website|work=abiastate.gov.ng}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na "Williams Memorial High Sukulu" dị na [[Umuekwule|Afugiri]], obodo dị na Ugwu Ụmụahịa, [[Ȯra Abia|Abịa Steeti]] ebe ọ nwetara "London General Certificate" na 1975 ya na akwụkwọ nyocha nke "West African Senior School" na ọkwa I. <ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriavillagesquare.com/guest-articles/meritocracy-elevation-of-azubuike-ihejirika-to-chief-of-army-staff.html|title=Meritocracy: Elevation Of Azubuike Ihejirika To Chief Of Army Staff|work=nigeriavillagesquare.com}}</ref> Ọ bụ otu onye na ndị 18 Regụla Kọmbatantị Kọsụ nke "Naịjirịa Defense Academy", [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] ma nye ya onye isi nke abụọ na Disemba 1977 n'ime ndị "Corps of Naịjiria Army Engineers" (NAE). <ref name="NA">{{Cite web|title=LT GEN OA IHEJIRIKA CFR Gss Psc(+)fwc fniqs {COAS 2010 -2013}|url=http://army.mil.ng/LT%20Gen%20OA%20Ihejirika.html|work=Nigerian Army}}</ref> Ihejirika nwere BSc (Hons) na Kwontity Sovee na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria ma bụrụkwa onye bụ isi nke ụlọ ọrụ ndị agha dịka "Command and Staff College", "Jajii" na "National War Koleji". == Ọrụ agha == Jenaral Ihejirika nọ na ndị nduzi na "Command and Staff College", "Jajii" ma bụrụkwa onye isi na Nchekwa na Isi ụlọ ọrụ ndị Amị. Ọ nwekwara ọtụtụ nhọpụta dị n'iwu gụnyere: <ref name="NA">{{Cite web|title=LT GEN OA IHEJIRIKA CFR Gss Psc(+)fwc fniqs {COAS 2010 -2013}|url=http://army.mil.ng/LT%20Gen%20OA%20Ihejirika.html|work=Nigerian Army}}</ref> * Ọchịagha nke nkeji ndị Ịnjinịa * Ọ na-arụ ọrụ Jeneral ọchịagha, nke nkeji mbụ * Jeneral Ọchịagha Ofisa ndị nkeji 81. Ahọpụtara Jenaral Ihejirika dịka onye isi ọrụ ndị Amị (COAS) na Septemba 8, 2010 site n'aka onye isi ala [[Goodluck Jonathan]] . <ref name="TNV">{{Cite web|title=IHEJIRIKA: ONE YEAR AFTER, HOW FAR|url=http://www.thenigerianvoice.com/news/70113/1/ihejirika-one-year-after-how-far.html|accessdate=25 July 2015}}</ref> O jere ozi dịka COAS ruo afọ anọ ruo mgbe ọ lara ezumike nká na Jenụwarị 2014. <ref>{{Cite web|url=http://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/top-stories/17584-b-haram-sponsorship-sss-exonerates-ihejirika-to-quiz-modu-sheriff|title=B’Haram sponsorship: SSS exonerates Ihejirika, to quiz Modu-Sheriff}}</ref> == Ndụ mgbe ọ rụchara Amị == Mgbe ọ lara ezumike nká dịka Onye isi ndị agha na Jenụwarị 2014, ọ laghachiri n’obodo ya, [[Isuikwuato|Isuikwuatọ]] ebe echiri ya echichi dịka, “Dike Abịa” (n’asụsụ Igbo), “Warrior of Abia” (Na asụsụ Bekee). <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/insecurity-ihejirika-advocates-synergy-among-govts-security-agencies/173814/|title=Insecurity: Ihejirika Advocates Synergy among Govts, Security Agencies, Articles - THISDAY LIVE|work=thisdaylive.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141213221943/http://www.thisdaylive.com/articles/insecurity-ihejirika-advocates-synergy-among-govts-security-agencies/173814/|archivedate=2014-12-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.elotitv.com/entry/when-a-general-returned-home|title=When a General returned home|work=elotitv.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141213220309/http://www.elotitv.com/entry/when-a-general-returned-home|archivedate=2014-12-13}}</ref> "Echere m na ha ga-echim echichi ma mana ha mere m eze. Ya mere, enyefere m ndị ọchịagha na ndịnsọpụrụ g, aha a bụ ndị gosipụtara ike n'etiti ihe ịmna nsogbu a aka ndị siri ike ",kwuruhotara. <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/a-heros-welcome-for-ihejirika/174994/|title=A Hero's Welcome for Ihejirika, Articles - THISDAY LIVE|work=thisdaylive.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141213221359/http://www.thisdaylive.com/articles/a-heros-welcome-for-ihejirika/174994/|archivedate=2014-12-13}}</ref> == Ebubo nkwado ndị Boko Haram == Na Ọgụstụ 2014, e boro ya na Ali Modu Sheriff, nke bụbu gọvanọ nd Borno Steeti ebubo na o so na ndị na-akwado ndị ụka Alakụba na-eyi ọha egwu nke Boko Haram. Onye mere ebubo ahu bụ onye Australia, Dr Stephen Davis, nke ya na ndị Nchekwa Naịjirịa na-arụkọ maka nnapụta Ụmụakwụkwọ nwanyị atọrọ. Eziokwu dị n'ebubo ahụ butere ọtụtụ mmeghasị omume ma mba ahụ na kwa Mba ndị gbara ya okirikiri. Ndị ọrụ nchekwa obodo (SSS), N'aka nke ọzọ kwuru na Lt. Gen. Azụbụike Ihejirika abụghị ya na-akwado ndị otu Boko Haram ma wee kwuo n'aka ya dị ọcha na ebubo onye [[Ostraliya|Australia na-]] ebo ya. <ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2014/09/05/former-army-chief-ihejirika-boko-haram-sponsor-sss/|title=Former Army Chief, Ihejirika is not a Boko Haram sponsor - SSS - DailyPost Nigeria}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://nigeriavillagesquare.com/forum/main-square/84859-australian-negotiator-names-ihejirika-sheriff-sponsors-boko-haram.html|title=[General] - Australian Negotiator Names Ihejirika, Sheriff as Sponsors of Boko Haram|accessdate=2017-12-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/08/el-rufai-boko-harams-executive-commander-ihejirika/|title=Boko Haram Sponsor: Ihejirika, El-Rufai trade accusations - Vanguard News}}</ref> == Awọdụ == Ọ nweela ọtụtụ nturu ugo na nkwanye ugwu n'etiti ndị a, * Ọchịagha nke gọọmentị etiti, CFR onye nyere [[Goodluck Jonathan|ya bụ Goodluck Ebele Jonathan]], Onye isi ala nke gọọmentị etiti Naịjirịa * The Forces Service Star (FSS) nke ndị Amị nyere ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/11/why-we-offered-gcon-to-dangote-jonathan/|title=Why we offered GCON to Dangote - Jonathan - Vanguard News|work=Vanguard News}}</ref> * (FSS) onyinye * Meritorious Service Star (MSS) nke ndị agha Naịjirịa nyere . * Distinguished Service Star (DSS) nke ndị agha Naịjirịa nyegoro ha . * Grand Service Star (GSS) nke ndị Amị Naịjirịa nyere ya. * Passed Staff College(psc (+)) nke ndị agha Naịjirịa nyere ya . * Onye otu Akwụkwọ Koleji nke Agha (FOC) == Njide ala na ụlọ site na ndị na-ahụ maka mpụ Akụnụba na ihe gbasara ego. == Na Jenụwarị 27, 2016, ndị mgbachibido omekome na-ahụ maka mpụ Nchekwa na Akụnụba nke gbasara ego (EFCC) kpochiri ala na ụlọ ya na ụzọ mkpị Jabi Airport dị na Abuja, bụ nke Azụbụike Ihejirika. Ọ bụ otu n'ime ọtụtụ ndị isi ndị ọchịagha nke metụtara igwu wayo $ 2.1 ijeri nke ngwa agha nke metụtara onye bụbu onye ndụmọdụ n'ihe gbasara nchekwa obodo, Sambo Dasuki . <ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/local/azubuike-ihejirika-efcc-seizes-ex-chief-of-army-staffs-estate-id4615060.html|title=Azubuike Ihejirika: EFCC seizes ex-Chief of Army Staff"s estate|last=Akinloye|first=Dimeji|language=en-US}}</ref> == Hụ kwa == * Ndị agha Naịjirịa == Nsidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] h0ziwun383dcl9p60flfhfw0h7mihi5 Anita Iseghohi 0 10312 87347 68002 2022-08-20T09:54:43Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anita Queen Uwagbale''' bụ nwanyị ọchụnta ego na Naijiria ,ma ọ buburu eze nwanyị mma. Uwagbale sí [[Ȯra Edo|Edo]] nọrọ ọtụtụ oge mmalite Ndụ ya na [[Lagos]] ruo mgbe a nabatara ya na Madonna University, [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] maka mmụta Accountancy . Dị ka onye ka na agụ akwụkwọ, E kpunyere Uwagbale okpueze eze nwanyị mma nke Most Beautiful Girl in Nigeria nke 2004, mere ya isonye na Miss Universe <ref>[http://allafrica.com/stories/200406280498.html Crown or No Crown, I'll Still Be Great - Anita Uwagbale]</ref> na Miss World mgbe e mesịrị na afọ. Na Miss World 2004 Uwagbale onye so n'etiti mmadụ iri na ise ewepụtara n'ọkara nke ikpeazụ ma akpọrọ ya African Continental Queen of Beauty . Dị ka MBGN, usoro ikpo okwu Uwagbale bụ Environmental Pollution . Uwagbale lụrụ onye ọchụnta ego Tom Iseghohi, onye ọ zutere ọkara oge ọnụnọ ya dịka MBGN. Ka emechara ndebanye aha maka ọlụlụ́ na America, di na nwunye ahu mere ememe agbam akwukwo na [[Lagos]] na 2008, ma bụrụ nne na nna umu nwoke abuo na otu nwa nwanyị ugbua. <ref>[http://www.bellanaija.com/2008/11/18/a-modern-day-love-story-anita-uwagbale-weds-tom-iseghohi/ Anita's Wedding Photos]</ref> N’afọ 2009, e boro ya ebubo na ọ riri ndị NITEL ndị nwere oke ego, mana ha kagburu ya. Uwagbale gara n'ihu na-agụ akwụkwọ na America ma na-azụ ahịa gbasara ihe ụmụaka amụrụ ohụrú bu nke gụnyere mother retail chain -The Baby Store . N’ọnwa Mee afọ 2011, Uwagbale mepere ahịa ngwa umuaka na Chase Mall, nke dị n'ogolo striiti Ademola Adetokunbo , Victoria Island, Lagos, Naijịria. <ref>EX-BEAUTY QUEEN-ANITA ISEGHOHI OPENS BABY STORE; MaestroMedia; 5 May 2011.</ref> == Nrụtụaka == {{Reflist}} == Njikọ dị na mpụga == * [http://naijagal.blogspot.com/2008/12/amazing-when-mbgn-queens-get-hitched-on.html Anita Wedding Day Feature] * [http://www.liveindia.com/missworld/cn.html Miss World contestants] * [http://www.asiafinest.com/forum/lofiversion/index.php/t25373.html Continental queens of beauty, Miss World] {{s-start}} {{succession box|before=[[Hayat Ahmed]]|title=[[Miss World Continental Queen of Beauty|Miss World Africa]]|years=[[Miss World 2004|2004]]|after=[[Nancy Sumari]]}} {{s-end}} Miss World 2014 Onye nyefee ya oche:'''Hayat Ahme''' [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] q1h8jun1re5kho8ku4gq7v2hxir9rzr Tosin Ajibade 0 10325 87318 67922 2022-08-19T23:02:39Z CommonsDelinker 87 Removing [[:c:File:Tosin_Ajibade.jpg|Tosin_Ajibade.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Didym|Didym]] because: [[:c:COM:VRT|No permission]] since 10 July 2022. wikitext text/x-wiki '''Tosin "OloriSuperGal" Ajibade''' (Oluwatosin Ajibade; amuru ya na abali iri-na asaa na onwa abuo afọ 1987) bu onye [[Naijiria]] a mara maka ibi ndu ya na weebụ ntụrụndụ , OloriSuperGal.com otechabe aka omechara buru webusaiti nke ya, TosinAjibade.com. O bukwa onye haziri Nzukọ Mgbasaozi ohuru ana eme kwa afo na Naijria. == Mmụta == Tosin Ajibade nwere nzere okokporo na Accounting na Mahadum nke Legos Steeti . O mechara nweta asambodo na Media Enterprise site na ụlọ Akwụkwọ nke Media na Nkwukọrịta, Mahadum Pan-Atlantic, Naijiria. <ref name="id">{{Cite news|title=#DigitalDivaSeries – Olori Supergal, Super Blogger And Social Media Strategist|url=http://www.idafrica.ng/digitaldivaseries-olori-supergal-super-blogger-and-social-media-strategist/|accessdate=16 June 2016}}</ref> == Ọrụ mgbasa ozi == A ma Tosin Ajibade ama maka ndụ ọ n'ebi ya na weebụ na-atụrụ ndụ, OloriSuperGal.com nọ na Naịjirịa yana mbipụta South Afrịka. <ref>{{Cite news|last=Woman|first=NG|title=Want To Be A Superblogger? Tosin ‘Olorisupergal’ Ajibade’s Advice Will Do You Some Good!|url=http://woman.ng/2015/07/do-you-want-to-be-a-superblogger-tosin-olorisupergal-ajibades-advice-will-do-you-some-good/}}</ref> Tosin malitere ịrụ ọrụ dị ka onye mgbasa ozi na 2009. O kere blọọgụ ya na 2010. N'afọ 2011, e goro ya na BlackHouse Media dị ka njikwa weebụ ha mana a hapụtara ya na 2012 iji lekwasị anya na ịde blọọgụ. <ref name="id">{{Cite news|title=#DigitalDivaSeries – Olori Supergal, Super Blogger And Social Media Strategist|url=http://www.idafrica.ng/digitaldivaseries-olori-supergal-super-blogger-and-social-media-strategist/|accessdate=16 June 2016}}</ref> Mgbe ọ malitere blọọgụ ya, ọ rụrụ ọtụtụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi dịka Net NG, Acada Magazine na Laff Mattaz Incorporated nke Gbenga Adeyinka nwe nke izizi. <ref>{{Cite web|url=https://techpoint.ng/2017/08/14/tosin-ajibade-olorisupergal/|title=In conversation with Tosin Ajibade, founder of Olorisupergal|last=Twitter|first=Social media junkie at Techpoint I’m always open to new experiences Follow us on|date=2017-08-14}}</ref> N’afọ 2014, edeputara Tosin Ajibade n’etiti umu nwanyi otu nari nke YNaija kacha nwee mmasi na Naijiria ma tinyekwa blọọgụ ya n’otu dika ndi ama ama na Naijiria. <ref name="nation1">{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/olorisupergal-makes-nigerias-100-most-influential-women-list/|title=Olorisupergal makes Nigeria’s 100 Most Influential Women list|last=The|first=Nation}}</ref> Ọ bụ onye nhazi nke Nzukọ Mgbasa Ozi Ọhụrụ nke emere kwa afọ na [https://allafrica.com/stories/201506030196.html 2015], [https://techpoint.africa/2016/05/28/new-media-nigeria/ 2016], [https://www.bellanaija.com/2017/08/new-media-conference-2017-3/ 2017], [https://www.pulse.ng/lifestyle/events/new-media-conference-2018-youths-gear-up-for-olorisupergals-event/6lm4jjl 2018] na [http://thenet.ng/nigerian-leading-media-platform-olorisupergal-set-to-host-the-6th-annual-new-media-conference/ 2019] . Nzukọ a na-elekwasị anya na ike mgbasa ozi ọhụrụ, karịsịa na ntanetị / dijitalụ ohere. <ref>{{Cite news|title=New Media Conference to chart growth in Standards|url=http://businessworldng.com/new-media-conference-to-chart-growth-in-standards/}}</ref> == Okwu mmekọrịta == Ajibade ejirila blọọgụ ya kpọọ uche gaa n'okwu metụtara ọha na eze ọkachasị dịka ọ na-emetụta ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ. Ihe omuma atu bu ihe omuma banyere mmekorita nwoke na nwanyi nke ulo akwukwo nke ndi nkuzi nke Legọs, nke onye nkuzi ya biputara ma na akuko ahu banyere oria ma weghaara ndi ochichi di nma. <ref>{{Cite news|title=Queen’s College girls protest alleged sexual harassment|url=http://thenationonlineng.net/queens-college-girls-protest-alleged-sexual-harassment/}}</ref> == Onyinye na nhoputa == N’afọ 2015, akpọrọ Tosin na ndepụta ụmụ nwaanyị ruru otu naria na Naịjirịa nke YNaija depụtara . <ref name="nation1">{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/olorisupergal-makes-nigerias-100-most-influential-women-list/|title=Olorisupergal makes Nigeria’s 100 Most Influential Women list|last=The|first=Nation}}</ref> N’afọ 2016, ọ ritere Onyinye ọdịnihu nke Afrịka maka mgbasa ozi ọhuru . == Bipụtara ọrụ == Tosin Ajibade bụ onye edemede nke akwụkwọ abụọ, [https://www.kenyancollective.com/olori-supergal-talks-new-book-from-social-misfit-to-social-media-hero/ Site na Social Misfit To Social Media Hero] (2018) <ref>{{Cite web|last=Wanjiru|first=Njino|date=2018-10-29|title=Olori Supergal Talks About Her New Book 'From Social Misfit To Social Hero'|url=https://www.kenyancollective.com/olori-supergal-talks-new-book-from-social-misfit-to-social-media-hero/}}</ref> na [https://www.tosinajibade.com/influencer-blueprint/ The Influencer Blueprint] (2020). <ref>{{Cite web|title=Influencer Blueprint|url=https://www.tosinajibade.com/influencer-blueprint/}}</ref> == Hụ kwa == * Ndepụta nke ndị na-ede blọgụ Nigeria == Ebe m si nwete == {{Reflist}} == Njikọ dị na mpụga == * Official website [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gni6dpnpujckdbncizngmvsxpwit9b8 Ada Osakwe 0 10387 87228 83870 2022-08-19T13:22:50Z Timzy D'Great 12485 tinyere atu wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ada Osakwe''' bụ onye na-ahụ [[Naijiria|maka]] akụ na ụba Naịjirịa, onye ọchụnta ego na onye isi ụlọ ọrụ, onye o bu ya guzobere na onye isi ọrụ nke Agrolay Ventures, ụlọ ọrụ na-etinye ego maka ịba ụba na [[Naijiria|Naịjirịa]], nke na-etinye ego na ụlọ ọrụ ndị metụtara nri ugbo Africa. <ref name="One">{{Cite web|url=https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/ada-osakwe/|title=African Development Bank Group: Annual Meetings, Lusaka: May 23 - 27, 2016: Speakers: Ada Osakwe, Chief Executive, Agrolay Ventures|date=23 May 2016|accessdate=1 November 2017|publisher=[[African Development Bank]] (AfDB)|author=AfDB|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107010428/https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/ada-osakwe/|archivedate=7 November 2017}}</ref> Site na Nọvemba 2012 rue onwa Meh 2015, Osakwe bu onye ndumodu gbasara okwa ndumodu nke Minista oru ubi na mmepe ime obodo na Naijiria, Akinwumi Adesina<ref>AfDB (23 May 2016). "African Development Bank Group: Annual Meetings, Lusaka: May 23 - 27, 2016: Speakers: Ada Osakwe, Chief Executive, Agrolay Ventures". Abidjan: African Development Bank (AfDB)https://web.archive.org/web/20171107010428/https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/ada-osakwe/. Archived from the original on 7 November 2017. Retrieved November 2017</ref> [[Usòrò:Ada Osakwe YGL.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ|Ada Osakwe]] == Ndabere na agụmakwụkwọ == A mụrụ Osakwe na Nigeria na abali abuo nke onwa Septemba, 1981. <ref name="In">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2014/12/04/the-20-youngest-power-women-in-africa-2014/#26701c7830b0|title=The 20 Youngest Power Women In Africa 2014|date=4 December 2014|accessdate=26 November 2017|work=[[Forbes.com]]|first=Mfonobong|author=Nsehe}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na [[Lagos]] maka agụmakwụkwọ A-Level, <ref name="Det">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2013/05/move-back-to-nigeria-ada-osakwe-takes-the-leap-from-private-equity-fund-investor-to-special-investment-advisor-to-the-nigerian-minister-of-agriculture/|title=Move Back to Nigeria: Ada Osakwe Takes the Leap from Private Equity Fund Investor to Special Investment Advisor to the Nigerian Minister of Agriculture|date=31 May 2013|accessdate=1 November 2017|publisher=Bellanaija.com|author=MoveBackToNigeria}}</ref> wee gụchaa akwụkwọ na Mahadum nke Hull, na United Kingdom, wee nweta nzere bachelọ nke sayensị na akụnụba. Ọ nwetara Master of Science nke Economics na Finance na Mahadum Warwick, dịkwa na UK. Ọ jikwa Masters na isi nchịkwa azụmahịa, nke Ọ nwetara na Kellogg School of Management, na Mahadum Northwestern, na Evanston, Illinois na United States. == Ọrụ == Osakwe buru ụzọ rụọ ọrụ dị ka onye na- azụ ego na [[:en:BNP_Paribas|BNP Paribas]] na ụlọ ọrụ ha di na [[London|London.]] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ndị na-ahụ maka itinye ego na African Development Bank (AfDB)<ref name="One" />, ọkachasị na mpaghara nke akụrụngwa ego, Ọ jere ozi n'ọkwa ahụ afọ anọ. ọ nọ na Tunisia . Ọmechara, rụa ọrụ dị ka osote onye isi na Kuramo Capital Management, ụlọ ọrụ na-ere ahịa na nzuzo [[New York City|na New York City]] . <ref name="One">{{Cite web|url=https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/ada-osakwe/|title=African Development Bank Group: Annual Meetings, Lusaka: May 23 - 27, 2016: Speakers: Ada Osakwe, Chief Executive, Agrolay Ventures|date=23 May 2016|accessdate=1 November 2017|publisher=[[African Development Bank]] (AfDB)|author=AfDB|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107010428/https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/ada-osakwe/|archivedate=7 November 2017}}</ref> <ref name="Three">{{Cite web|author=One Acre Fund|url=https://oneacrefund.org/about-us/board-and-advisors/governing-board/ada-osakwe/|title=One Acre Fund: Governing Board: Ada Osakwe, Founder and Chief Executive, Agrolay Ventures|publisher=[[One Acre Fund]]|accessdate=1 November 2017|date=1 November 2017}}</ref> Mgbe ọ rụchara ọrụ na Ministri na ahu maka ọrụ ugbo nke Naịjirịa, Osakwe guzobere Agrolay Ventures. O guzobekwara Nuli Juice, ọ tutu ụlọ oriri na ọnụnu na Nigeria<ref>One Acre Fund (1 November 2017). "One Acre Fund: Governing Board: Ada Osakwe, Founder and Chief Executive, Agrolay Ventures". Kakamega: One Acre Fund. Retrieved 1 November 2017.<nowiki>https://oneacrefund.org/about-us/board-and-advisors/governing-board/ada-osakwe/</nowiki></ref>. Na 2017, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi na otu Acre Fund, otu ụlọ ọrụ na- abụghị gọọmentị na -ahụ maka ego na agụmakwụkwọ na-elekọta obere ndị ọrụ ugbo na [[Burundi]], [[Kenya]], [[Malawi]], [[Rwanda]], [[Tanzania]] na [[Uganda]] . == Onyinye == Na onwa Disemba 2014, akporo Osakwe n'etiti “Umu nwanyi iri abuo na-eto eto n'ike na Africa na afo 2014”, nke [[Forbes Magazine]]<ref>[https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2014/12/04/the-20-youngest-power-women-in-africa-2014/?sh=37c2f31a30b0]</ref> dere . == Hụ kwa == * Ọrụ ugbo na Nigeria * Amira Elmissiry * [[Adiat Disu]] * Amy Jadesimi == Ihe Ndị Ọzọ == Onye ọchụnta ego nke na-eche na Nigeria ahapụla obere azụmahịa iji lekwasi anya naanị na COVID-19. <ref>{{Cite news|url=https://www.cnbcafrica.com/opinion/2020/06/23/the-entrepreneur-who-feels-nigeria-has-left-small-business-to-navigate-covid-19-alone|title=The entrepreneur who feels Nigeria has left small business to navigate COVID-19 alone|work=cnbcafrica|date=23 June 2020|accessdate=25 June 2020}}</ref> Ada Osakwe ghọrọ onye Africa mbụ na-ikwu okwu na mmemme mkpọkọta nke Kellogg School of Management. <ref>{{Cite news|url=https://businessday.ng/women-hub/article/ada-osakwe-becomes-first-african-to-give-a-speech-at-the-convocation-ceremony-of-kellogg-school-of-management|title=Ada Osakwe becomes first African to give a speech at the convocation ceremony of Kellogg School of Management|work=businessday|date=21 June 2020|first=Kemi|author=Ajumobi|accessdate=21 June 2020}}</ref> == Ntughari == {{Reflist}} # == Njikọ dị na mpụga == * [https://www.agrolay.com/ Weebụsaịtị Agrolay Ventures] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] d42bt0fxeddzy6kabyus7hlm11qy7wh 87231 87228 2022-08-19T13:23:30Z Timzy D'Great 12485 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ada Osakwe''' bụ onye na-ahụ [[Naijiria|maka]] akụ na ụba Naịjirịa, onye ọchụnta ego na onye isi ụlọ ọrụ, onye o bu ya guzobere na onye isi ọrụ nke Agrolay Ventures, ụlọ ọrụ na-etinye ego maka ịba ụba na [[Naijiria|Naịjirịa]], nke na-etinye ego na ụlọ ọrụ ndị metụtara nri ugbo Africa. <ref name="One">{{Cite web|url=https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/ada-osakwe/|title=African Development Bank Group: Annual Meetings, Lusaka: May 23 - 27, 2016: Speakers: Ada Osakwe, Chief Executive, Agrolay Ventures|date=23 May 2016|accessdate=1 November 2017|publisher=[[African Development Bank]] (AfDB)|author=AfDB|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107010428/https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/ada-osakwe/|archivedate=7 November 2017}}</ref> Site na Nọvemba 2012 rue onwa Meh 2015, Osakwe bu onye ndumodu gbasara okwa ndumodu nke Minista oru ubi na mmepe ime obodo na Naijiria, Akinwumi Adesina<ref>AfDB (23 May 2016). "African Development Bank Group: Annual Meetings, Lusaka: May 23 - 27, 2016: Speakers: Ada Osakwe, Chief Executive, Agrolay Ventures". Abidjan: African Development Bank (AfDB)https://web.archive.org/web/20171107010428/https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/ada-osakwe/. Archived from the original on 7 November 2017. Retrieved November 2017</ref> == Ndabere na agụmakwụkwọ == A mụrụ Osakwe na Nigeria na abali abuo nke onwa Septemba, 1981. <ref name="In">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2014/12/04/the-20-youngest-power-women-in-africa-2014/#26701c7830b0|title=The 20 Youngest Power Women In Africa 2014|date=4 December 2014|accessdate=26 November 2017|work=[[Forbes.com]]|first=Mfonobong|author=Nsehe}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na [[Lagos]] maka agụmakwụkwọ A-Level, <ref name="Det">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2013/05/move-back-to-nigeria-ada-osakwe-takes-the-leap-from-private-equity-fund-investor-to-special-investment-advisor-to-the-nigerian-minister-of-agriculture/|title=Move Back to Nigeria: Ada Osakwe Takes the Leap from Private Equity Fund Investor to Special Investment Advisor to the Nigerian Minister of Agriculture|date=31 May 2013|accessdate=1 November 2017|publisher=Bellanaija.com|author=MoveBackToNigeria}}</ref> wee gụchaa akwụkwọ na Mahadum nke Hull, na United Kingdom, wee nweta nzere bachelọ nke sayensị na akụnụba. Ọ nwetara Master of Science nke Economics na Finance na Mahadum Warwick, dịkwa na UK. Ọ jikwa Masters na isi nchịkwa azụmahịa, nke Ọ nwetara na Kellogg School of Management, na Mahadum Northwestern, na Evanston, Illinois na United States. == Ọrụ == Osakwe buru ụzọ rụọ ọrụ dị ka onye na- azụ ego na [[:en:BNP_Paribas|BNP Paribas]] na ụlọ ọrụ ha di na [[London|London.]] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ndị na-ahụ maka itinye ego na African Development Bank (AfDB)<ref name="One" />, ọkachasị na mpaghara nke akụrụngwa ego, Ọ jere ozi n'ọkwa ahụ afọ anọ. ọ nọ na Tunisia . Ọmechara, rụa ọrụ dị ka osote onye isi na Kuramo Capital Management, ụlọ ọrụ na-ere ahịa na nzuzo [[New York City|na New York City]] . <ref name="One">{{Cite web|url=https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/ada-osakwe/|title=African Development Bank Group: Annual Meetings, Lusaka: May 23 - 27, 2016: Speakers: Ada Osakwe, Chief Executive, Agrolay Ventures|date=23 May 2016|accessdate=1 November 2017|publisher=[[African Development Bank]] (AfDB)|author=AfDB|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107010428/https://www.afdb.org/en/annual-meetings-2016/speakers/ada-osakwe/|archivedate=7 November 2017}}</ref> <ref name="Three">{{Cite web|author=One Acre Fund|url=https://oneacrefund.org/about-us/board-and-advisors/governing-board/ada-osakwe/|title=One Acre Fund: Governing Board: Ada Osakwe, Founder and Chief Executive, Agrolay Ventures|publisher=[[One Acre Fund]]|accessdate=1 November 2017|date=1 November 2017}}</ref> Mgbe ọ rụchara ọrụ na Ministri na ahu maka ọrụ ugbo nke Naịjirịa, Osakwe guzobere Agrolay Ventures. O guzobekwara Nuli Juice, ọ tutu ụlọ oriri na ọnụnu na Nigeria<ref>One Acre Fund (1 November 2017). "One Acre Fund: Governing Board: Ada Osakwe, Founder and Chief Executive, Agrolay Ventures". Kakamega: One Acre Fund. Retrieved 1 November 2017.<nowiki>https://oneacrefund.org/about-us/board-and-advisors/governing-board/ada-osakwe/</nowiki></ref>. Na 2017, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi na otu Acre Fund, otu ụlọ ọrụ na- abụghị gọọmentị na -ahụ maka ego na agụmakwụkwọ na-elekọta obere ndị ọrụ ugbo na [[Burundi]], [[Kenya]], [[Malawi]], [[Rwanda]], [[Tanzania]] na [[Uganda]] . == Onyinye == Na onwa Disemba 2014, akporo Osakwe n'etiti “Umu nwanyi iri abuo na-eto eto n'ike na Africa na afo 2014”, nke [[Forbes Magazine]]<ref>[https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2014/12/04/the-20-youngest-power-women-in-africa-2014/?sh=37c2f31a30b0]</ref> dere . == Hụ kwa == * Ọrụ ugbo na Nigeria * Amira Elmissiry * [[Adiat Disu]] * Amy Jadesimi == Ihe Ndị Ọzọ == Onye ọchụnta ego nke na-eche na Nigeria ahapụla obere azụmahịa iji lekwasi anya naanị na COVID-19. <ref>{{Cite news|url=https://www.cnbcafrica.com/opinion/2020/06/23/the-entrepreneur-who-feels-nigeria-has-left-small-business-to-navigate-covid-19-alone|title=The entrepreneur who feels Nigeria has left small business to navigate COVID-19 alone|work=cnbcafrica|date=23 June 2020|accessdate=25 June 2020}}</ref> Ada Osakwe ghọrọ onye Africa mbụ na-ikwu okwu na mmemme mkpọkọta nke Kellogg School of Management. <ref>{{Cite news|url=https://businessday.ng/women-hub/article/ada-osakwe-becomes-first-african-to-give-a-speech-at-the-convocation-ceremony-of-kellogg-school-of-management|title=Ada Osakwe becomes first African to give a speech at the convocation ceremony of Kellogg School of Management|work=businessday|date=21 June 2020|first=Kemi|author=Ajumobi|accessdate=21 June 2020}}</ref> == Ntughari == {{Reflist}} # == Njikọ dị na mpụga == * [https://www.agrolay.com/ Weebụsaịtị Agrolay Ventures] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gio61qv537avkyxcsez1r1xp7u4gshw Naijeria 0 10393 87309 68352 2022-08-19T20:33:22Z Onyeike Izuchi 13459 wikitext text/x-wiki Agha obodo Naịjirịa (nke a makwaara dị ka agha Biafran na nke Naijirịa-Biafran) bụ agha obodo na Naịjirịa lụrụ n'etiti gọọmentị Naịjirịa nke General Yakubu Gowon bụ onye isi ala na steeti Biafra nke Lt. Colonel Odumegwu Ojukwu bụ onye isi nke 6 Julaị 1967 ruo 15 Jenụwarị 1970. [38] Biafra nọchitere anya agbụrụ ndị Igbo, nke ndị ndu ha chere na ha enweghịzi ike ibikọ ọnụ na gọọmentị etiti nke ugwu. [39] Esemokwu ahụ sitere na esemokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nke akụ na ụba, nke agbụrụ, nke ọdịbendị na nke okpukpe nke bu ụzọ tupu Britain amalite ịchị Naijiria na 1960 ruo 1963. Ihe butere agha ahụ na 1966 gụnyere ọgbaghara agbụrụ na okpukperechi agbụrụ na Northern Nigeria, [40] ibu agha, imegide ọchịchị na mkpagbu nke ndị Igbo bi na Northern Nigeria. Njikwa nchịkwa mmanụ na-eweta ezigbo ego na Niger Delta rụkwara ọrụ dị mkpa. N’ime otu afọ, ndị agha Gọọmentị Etiti gbara Biafra gburugburu, weghara ebe a na-egwupụta mmanụ dị n’ụsọ osimiri na obodo Port Harcourt. Ihe mgbochi a machibidoro n'oge sochirinụ kpatara oke agụụ. N'ime afọ abụọ na ọkara nke agha ahụ, ihe ruru 100,000 ndị agha nwụrụ n'ozuzu ya, ebe ndị nọ na Biafra nwụrụ ihe dị ka nde 500,000 na 2 nde. [41] N’etiti afọ 1968, onyonyo nke ụmụaka Biafra nke agụụ na-agu nri na agụụ na-agụgbu juputara na mgbasa ozi mgbasa ozi nke mba ndị dị n’Ebe Ọdịda Anyanwụ. Ọnọdụ nke ndị Biafra agụụ na-agụ agụụ ghọrọ ihe kpatara nsogbu na mba ofesi, na-eme ka ịrị elu na nkwado nke ndị otu na-abụghị ndị gọọmentị na mba ụwa (NGO). United Kingdom na Soviet Union bụ ndị na-akwado gọọmentị Naịjirịa, ebe France, Israel na ụfọdụ mba ndị ọzọ kwadoro Biafra. Agha Obodo Nigeria Akụkụ nke nhazi Africa. Biafra independent state map-en.svg The de facto independent Republic of Biafra in June 1967. Date 6 July 1967 – 15 January 1970 (2 years, 6 months, 1 week and 2 days) Location Nigeria Result Nigerian victory Territorial changes Biafra rejoins Nigeria Belligerents Nigeria Egypt (air support)[1][2] Biafra Republic of Benin (1967) Supported by: Supported by: Commanders and leaders Nigeria Hassan Katsina Nigeria Mohammed Shuwa Nigeria Benjamin Adekunle Nigeria Theophilus Danjuma Nigeria Shehu Musa Yar'Adua Nigeria Yakubu Gowon Nigeria Murtala Mohammed Nigeria Olusegun Obasanjo Nigeria Muhammadu Buhari Nigeria Ibrahim Babangida (WIA) Nigeria Sani Abacha Biafra Odumegwu Ojukwu Biafra Philip Effiong Biafra Rolf Steiner Biafra Jan Zumbach Biafra Lynn Garrison Biafra Taffy Williams Republic of Benin (1967) Albert Okonkwo Biafra Victor Banjo Skull and Crossbones.svg Biafra Ogbugo Kalu Biafra Joseph Achuzie Biafra Timothy Onwuatuegwu †Biafra Humphrey Chukwuka Strength Nigeria Nigerian troops: 85,000[25]–150,000[26] (1967) (Possibly 100,000)[27][28] 250,000 (1968)[29] 200,000[30]–250,000[26] (1970) Biafra Biafran troops: 10,000[28]–100,000[26] (1967) (Possibly 30,000)[25] 110,000 (1968)[31] 50,000[30]–100,000[32] (1970) Casualties and losses Military killed: 45,000[30]–100,000[33][34] killed 2 million Biafran civilians perished from famine during the Nigerian naval blockade[35] Displaced: 2,000,000–4,500,000[36] Refugees: 500,000[37]–3,000,000[citation needed] Nkewa agbụrụ Enwere ike ijikọta agha obodo na njikọta nke colonial na 1914 nke Northern protectorate, Lagos Colony na Southern Nigeria protectorate (nke emesịrị nyeghachi aha ya na East Nigeria), ezubere maka nchịkwa ka mma n'ihi nso nso ndị nchebe a. Agbanyeghị mgbanwe ahụ echebaghị iche na ọdịbendị na okpukperechi nke ndị mmadụ na mpaghara ọ bụla. Asọmpi maka ike ọchịchị na nke akụ na ụba mere ka esemokwu ka njọ. [38] Nigeria nwereonwe si United Kingdom na 1960, nke nwere ọnụọgụ nde 60, nke mejupụtara ihe karịrị agbụrụ 300 na agbụrụ dị iche iche. Mgbe ekepụtara ala nke Naijiria, agbụrụ atọ kachasị buru ibu bụ ndị Igbo, ndị hibere ihe dịka 60-70% nke ndị bi na ndịda ọwụwa anyanwụ; [42] ndị Hausa-Fulani nke Sokoto Caliphate, bụ ndị hiwere ihe dịka 65% nke ndị bi na mpaghara ugwu nke mpaghara ahụ; [43] na ndị Yoruba, bụ ndị guzobere ihe dị ka 75% nke ndị bi na mpaghara ndịda ọdịda anyanwụ. [44] Agbanyeghi na otu ndi a nwere ala nke aka ha, site n’afo 1960, ndi mmadu gbasasiri na Nigeria dum, agburu ato ndi a putara n’obodo ukwu. Mgbe agha dara na 1967, ndi igbo ka di puku ise di na Lagos. [45] Ọ bụ ndị isi ala Alakụba na ndị Alakụba-Fulani ndị nọ na North na-achị ndị isi ala na-achịkwa ọdịnala Alakụba gụnyere ndị eze nwere onwe ha n'aka nke ha. A na-ahụta Sultan a dịka isi iyi nke ike ọchịchị na ikike ọchịchị niile. [44] Usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị Yoruba na ndịda ọdịda anyanwụ ọdịda, dịka nke ndị Hausa-Fulani, nwekwara usoro ndị eze, ndị Oba, Ndi eze ndị Yoruba, agbanyeghị ọchịchị nke ndị ugwu. [46] Usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta ọha na eze nke ndị Yoruba kwere ka enwekwu ike imegharị, na-adabere n'inweta karịa inweta akụ na ụba na aha. [47] N’adịghị ka otu abụọ ndị ọzọ, ndị Igbo na agbụrụ ndị Niger Delta dị na ndịda ọwụwa anyanwụ biri ọkachasị n’obodo ndị kwụụrụ onwe ha, ndị a na-ahazi nke ọchịchị onye kwuo uche ya, n’agbanyeghi na enwere eze ma ọ bụ ndị eze n’ọtụtụ obodo ochie, dị ka alaeze Nri. Na zenith ya alaeze na-achịkwa ọtụtụ ala Igbo, gụnyere mmetụta na ndị Anioma, Arochukwu (nke na-achịkwa ịgba ohu na Igbo), na ala Onitsha. N’adịghị ka mpaghara abụọ ndị ọzọ, ọ bụ ọgbakọ izugbe mere ụmụnwaanyị na ụmụ nwanyị na-eme mkpebi n’etiti obodo. [48] Usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche n'etiti ndị obodo atọ a gosipụtara ma mepụta omenala na ụkpụrụ dị iche iche. Ndi Hausa-Fulani na-achi, ebe ha nwere usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị nanị site n’isi obodo nke onye Emir ma ọ bụ otu onye n’okpuru ya kpọrọ, eleghị ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị anya dị ka ndị nwere mmetụta. A ga-edozi mkpebi ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Dị ka ọ dị n'ọtụtụ usoro okpukperechi na ọchịchị ndị ọzọ, enyere ndị dị njikere ido onwe ha n'okpuru ndị isi na ndị isi. Otu ọrụ dị mkpa nke usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị a na gburugburu ebe a bụ iji kwado ụkpụrụ omume na-achọghị mgbanwe, nke mere ka ọtụtụ ndị Hausa-Fulani lelee mmepe akụ na ụba na nke mmekọrịta mmadụ na ibe ha anya dị ka nke na-emebi iwu ma ọ bụ na-akwadoghị. N’adịghị ka ndị Hausa-Fulani, ndị Igbo na ndị Biafra ndị ọzọ na-esonyekarị aka na mkpebi ndị metụtara ndụ ha. Ha maara nke ọma banyere usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma were ya dị ka ngwa iji mezuo ebumnuche ha. Edere ọnọdụ site n'ikike ikpezi esemokwu nwere ike ibilite n'ime obodo, na site n'inweta kama iketa akụ na ụba. Ndi Igbo emegbuela nke ukwuu na ahia ohu nke Atlantic; n'afọ 1790, a kọọrọ na mmadụ 20,000 na Bonny na-ere kwa afọ, 16,000 bụ ndị Igbo. [51] Site na mmesi ha ike banyere mmachi mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị Igbo gbanwere ma wee maa aka mgba ọchịchị dị iche iche. [38] Ndi ochichi colonial iche iche na Naijiria mere ka ndi mmadu ghara idi iche. Na North, gọọmentị ndị ọchịchị hụrụ na ọ dị mfe ịchị achị site na Emirs n'ụzọ na-enweghị isi, si otu a na-adịgide kama ịgbanwe usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị amaala. Ewezuga ndị ozi ala ọzọ nke Ndị Kraịst na North, mpaghara ahụ wee bụrụ nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọchịchị alaeze Europe. N’aka nke ọzọ, ndị kacha baa ọgaranya n’Igbo na-ezigakarị ụmụ ha nwoke na mahadum ndị Britain, na-eche echiche ịkwadebe ha ka ha na ndị Britain rụkọọ ọrụ. N'ime afọ ndị sochirinụ, ndị Northern Emirs jigidere ọdịnala ọdịnala ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke ọdịnala ọdịnala ha, ebe ha na-ewusi usoro mmekọrịta ha. N'oge nnwere onwe na 1960, North bụ ebe kachasị na-emepe emepe na Nigeria. Ọ nwere ọnụ ọgụgụ mmuta na Bekee nke 2%, ma e jiri ya tụnyere 19.2% na East (mmuta na Ajami (asụsụ obodo n'asụsụ Arabic), mụtara n'ihe metụtara agụmakwụkwọ okpukpe, dị elu nke ukwuu). Ọdịda Anyanwụ West nwekwara ọmarịcha ọkwa ọgụgụ na ọkwa ka elu, ebe ọ bụ akụkụ mbụ nke obodo inwe kọntaktị na agụmakwụkwọ ọdịda anyanwụ, wee hiwe usoro agụmakwụkwọ bụ isi n'efu n'okpuru gọọmentị mpaghara Ọwụwa Anyanwụ tupu nnwere onwe. [52] [53] N'ebe Ọdịda Anyanwụ, ndị ozi ala ọzọ ahụ webatara ụdị agụmakwụkwọ dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ ngwa ngwa. N'ihi nke a, ndị Yoruba bụ ndị izizi nọ na Naịjirịa nabatara usoro ọchịchị obodo dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ .wa. Ha mejuputara klas mbu nke ndi oru bekee, ndi dibia bekee, ndi oka iwu na ndi oru aka ndi ozo. Na mpaghara Ọwụwa Anyanwụ, e webatara ndị ozi ala ọzọ n'oge na-adịghị anya n'ihi na ọ na-esiri ndị Britain ike iguzobe obodo ndị kwụụrụ onwe ha. [55] Otu o sila dị, ndị Igbo na ndị Biafra ndị ọzọ rụsiri ọrụ ike na agụmakwụkwọ Western, ha wee bịa nabata Iso Christianityzọ Kraịst. Nrụgide ndị mmadụ n’obodo ndị Igbo, tinyere ọchịchọ a na-akwụ maka ego ego, dupụtara ọtụtụ puku ndị Igbo n’obodo ndị ọzọ dị na Naịjirịa ịchọ ọrụ. Ka ọ na-erule n’afọ ndị 1960, ọdịbendị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị Igbo dị n’otu ma nwee ọganiihu n’ogologo, ebe ndị ahịa na ndị gụrụ akwụkwọ na-arụ ọrụ ọ bụghị sọọsọ n’ebe ọdịnala Igbo East, kamakwa na Naịjirịa niile. [56] Ka ọ na-erule afọ 1966, agbụrụ na okpukperechi dị iche iche dị n'etiti ndị ugwu na ndị Igbo agwakọtara na mgbakwunye ọzọ site na agụmakwụkwọ na klaasị akụ na ụba. [57] Ọchịchị na akụnụba nke gọọmentị etiti Ọchịchị ndị colonial kewara Naịjirịa na mpaghara atọ — North, West na East - ihe mere ka esemokwu agbụrụ na nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke kawanye njọ n'etiti agbụrụ dị iche iche nke Nigeria. E kewara mba ahụ n'ụzọ nke na North nwere ọnụ ọgụgụ dịtụ elu karịa mpaghara abụọ ndị ọzọ jikọtara. Enwekwara nke oma banyere akuko wayo n'oge onu ogugu mbu nke Naijiria, [58] ma rue taa onu ogugu ndi mmadu ka bu oke okwu ochichi nke di na Naijiria. Na ndabere a ka ekenyeere mpaghara ugwu ọnụ ọgụgụ ka ukwuu nke oche ndị omebe iwu Federal nke ndị ọchịchị colonial guzobere. N'ime otu mpaghara atọ ndị agbụrụ kachasị, Hausa-Fulani, Yoruba na Igbo, hibere otu ndọrọndọrọ ọchịchị nke kachasị na mpaghara ma dabere na njikọ agbụrụ: Northern People's Congress (NPC) na Nọt; ndị otu Action dị na ndị ọdịda anyanwụ (AG); na National Council of Nigeria na Cameroons (NCNC) na Ọwụwa Anyanwụ. Ndi otu a adighi iche karia otu nwoke na ndi mmadu; Mgbasasị nke Nigeria kpatara n'ụzọ bụ isi na ndị otu a dabere n'ụzọ bụ isi n'otu mpaghara na otu ebo. [38] Ndabere nke Nigeria nke oge a hiwere na 1914, mgbe Britain jikọtara Northern na Southern protectorates. Malite na Northern Protectorate, ndị Britain tinyere usoro nke usoro iwu na-enweghị isi nke ha nwere site na njikọ aka na ndị agha mpaghara. Usoro a na-arụ ọrụ nke ọma, Gọvanọ Gọvanọ Frederick Lugard nwere ihe ịga nke ọma iji gbasaa ya na Southern Protectorate site na njikọta. N'ụzọ dị otú a, a gbanyere usoro ọchịchị na mba ọzọ na ndị ọchịchị na ndị Igbo [59] Ndị nwere ọgụgụ isi bidoro ịtụgharị uche maka ikike na nnwere onwe ka ukwuu. [60] Ogo nke klas ọgụgụ ọgụgụ a mụbara nke ukwuu na 1950s, yana mmụba dị ukwuu nke usoro agụmakwụkwọ mba. [61] N’agbata afọ 1940 na afọ 1950, ndị otu ndọrọndọrọ ọchịchị ndị Igbo na Yoruba nọ n’agha maka mkpọsa nnwere onwe pụọ n’okpuru ọchịchị Britain. Ndị ndu ugwu, na-atụ ụjọ na nnwere onwe ga-apụta ịchịisi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke akụ na ụba nke ndị ọkachasị ndị Westernized na South, họọrọ ịga n'ihu nke ọchịchị Britain. Dị ka ọnọdụ maka ịnakwere nnwere onwe, ha rịọrọ ka a nọgide na-ekewa mba ahụ na mpaghara atọ na North nwere ọnụ ọgụgụ doro anya. Ndi ndu ndi Igbo na ndi Yoruba, n’inwe obi uto inweta obodo nwere onwe ha n’agbanyeghi ihe obula, nabatara ihe ndi Northern choro. [62] [see okwu] Agbanyeghị, mpaghara ndịda abụọ a nwere ọdịiche ọdịnala na nke echiche dị iche iche, na-ebute ọgbaghara n'etiti ndị otu ndọrọndọrọ ọchịchị abụọ nke Ndịda. Nke mbu, AG kwadoro ka ndi mmadu ghara inwe mmekorita nke mpaghara di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche di iche iche dipuepute na Nigeria. Ọnọdụ Lagos bụ ihe jọgburu onwe ya maka AG nke na-achọghị Lagos, obodo ndị Yoruba nke nọ n'oge ahụ ka Federal Capital na oche nke ọchịchị mba wee bụrụ Isi Obodo nke Nigeria ma ọ bụrụ na ọ pụtara na ọ ga-efunahụ ọbụbụeze Yoruba. AG kwusiri ike na Lagos, obodo Yoruba dị na Western Nigeria ga-enwerịrị ka a mata ya kpamkpam dị ka obodo Yoruba na-enweghị mbibi ọ bụla, njikwa ma ọ bụ nnwere onwe nke ndị Yoruba. N'adịghị ka ọnọdụ a, ndị NCNC chọsiri ike ikwupụta Lagos, site na ya ịbụ "Federal Capital Territory" dị ka "ala onye ọ bụla" - nkwupụta nke enwere ike ịtụ anya iwe were AG nke nyere aka inye aka kwalite mmepe nke onye ọzọ ókèala dị na Naịjirịa dị ka "Federal Capital Territory" ma mesịa yie ikewapụ Naịjirịa ma ọ bụrụ na o nwetaghị ụzọ ya. Egwu nke seceobodo inwe kọntaktị na agụmakwụkwọ ọdịda anyanwụ, wee hiwe usoro agụmakwụkwọ bụ isi n'efu n'okpuru gọọmentị mpaghara Ọwụwa Anyanwụ tupu nnwere onwe. [52] [53] N'ebe Ọdịda Anyanwụ, ndị ozi ala ọzọ ahụ webatara ụdị agụmakwụkwọ dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ ngwa ngwa. N'ihi nke a, ndị Yoruba bụ ndị izizi nọ na Naịjirịa nabatara usoro ọchịchị obodo dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ .wa. Ha mejuputara klas mbu nke ndi oru bekee, ndi dibia bekee, ndi oka iwu na ndi oru aka ndi ozo. Na mpaghara Ọwụwa Anyanwụ, e webatara ndị ozi ala ọzọ n'oge na-adịghị anya n'ihi na ọ na-esiri ndị Britain ike iguzobe obodo ndị kwụụrụ onwe ha. [55] Otu o sila dị, ndị Igbo na ndị Biafra ndị ọzọ rụsiri ọrụ ike na agụmakwụkwọ Western, ha wee bịa nabata Iso Christianityzọ Kraịst. Nrụgide ndị mmadụ n’obodo ndị Igbo, tinyere ọchịchọ a na-akwụ maka ego ego, dupụtara ọtụtụ puku ndị Igbo n’obodo ndị ọzọ dị na Naịjirịa ịchọ ọrụ. Ka ọ na-erule n’afọ ndị 1960, ọdịbendị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị Igbo dị n’otu ma nwee ọganiihu n’ogologo, ebe ndị ahịa na ndị gụrụ akwụkwọ na-arụ ọrụ ọ bụghị sọọsọ n’ebe ọdịnala Igbo East, kamakwa na Naịjirịa niile. [56] Ka ọ na-erule afọ 1966, agbụrụ na okpukperechi dị iche iche dị n'etiti ndị ugwu na ndị Igbo agwakọtara na mgbakwunye ọzọ site na agụmakwụkwọ na klaasị akụ na ụba. [57] Ọchịchị na akụnụba nke gọọmentị etiti Ọchịchị ndị colonial kewara Naịjirịa na mpaghara atọ — North, West na East - ihe mere ka esemokwu agbụrụ na nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke kawanye njọ n'etiti agbụrụ dị iche iche nke Nigeria. E kewara mba ahụ n'ụzọ nke na North nwere ọnụ ọgụgụ dịtụ elu karịa mpaghara abụọ ndị ọzọ jikọtara. Enwekwara nke oma banyere akuko wayo n'oge onu ogugu mbu nke Naijiria, [58] ma rue taa onu ogugu ndi mmadu ka bu oke okwu ochichi nke di na Naijiria. Na ndabere a ka ekenyeere mpaghara ugwu ọnụ ọgụgụ ka ukwuu nke oche ndị omebe iwu Federal nke ndị ọchịchị colonial guzobere. N'ime otu mpaghara atọ ndị agbụrụ kachasị, Hausa-Fulani, Yoruba na Igbo, hibere otu ndọrọndọrọ ọchịchị nke kachasị na mpaghara ma dabere na njikọ agbụrụ: Northern People's Congress (NPC) na Nọt; ndị otu Action dị na ndị ọdịda anyanwụ (AG); na National Council of Nigeria na Cameroons (NCNC) na Ọwụwa Anyanwụ. Ndi otu a adighi iche karia otu nwoke na ndi mmadu; Mgbasasị nke Nigeria kpatara n'ụzọ bụ isi na ndị otu a dabere n'ụzọ bụ isi n'otu mpaghara na otu ebo. [38] Ndabere nke Nigeria nke oge a hiwere na 1914, mgbe Britain jikọtara Northern na Southern protectorates. Malite na Northern Protectorate, ndị Britain tinyere usoro nke usoro iwu na-enweghị isi nke ha nwere site na njikọ aka na ndị agha mpaghara. Usoro a na-arụ ọrụ nke ọma, Gọvanọ Gọvanọ Frederick Lugard nwere ihe ịga nke ọma iji gbasaa ya na Southern Protectorate site na njikọta. N'ụzọ dị otú a, a gbanyere usoro ọchịchị na mba ọzọ na ndị ọchịchị na ndị Igbo [59] Ndị nwere ọgụgụ isi bidoro ịtụgharị uche maka ikike na nnwere onwe ka ukwuu. [60] Ogo nke klas ọgụgụ ọgụgụ a mụbara nke ukwuu na 1950s, yana mmụba dị ukwuu nke usoro agụmakwụkwọ mba. [61] N’agbata afọ 1940 na afọ 1950, ndị otu ndọrọndọrọ ọchịchị ndị Igbo na Yoruba nọ n’agha maka mkpọsa nnwere onwe pụọ n’okpuru ọchịchị Britain. Ndị ndu ugwu, na-atụ ụjọ na nnwere onwe ga-apụta ịchịisi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke akụ na ụba nke ndị ọkachasị ndị Westernized na South, họọrọ ịga n'ihu nke ọchịchị Britain. Dị ka ọnọdụ maka ịnakwere nnwere onwe, ha rịọrọ ka a nọgide na-ekewa mba ahụ na mpaghara atọ na North nwere ọnụ ọgụgụ doro anya. Ndi ndu ndi Igbo na ndi Yoruba, n’inwe obi uto inweta obodo nwere onwe ha n’agbanyeghi ihe obula, nabatara ihe ndi Northern choro. [62] [see okwu]iche dipuepute na Nigeria. Ọnọdụ Lagos bụ ihe jọgburu onwe ya maka AG nke na-achọghị Lagos, obodo ndị Yoruba nke nọ n'oge ahụ ka Federal Capital na oche nke ọchịchị mba wee bụrụ Isi Obodo nke Nigeria ma ọ bụrụ na ọ pụtara na ọ ga-efunahụ ọbụbụeze Yoruba. AG kwusiri ike na Lagos, obodo Yoruba dị na Western Nigeria ga-enwerịrị ka a mata ya kpamkpam dị ka obodo Yoruba na-enweghị mbibi ọ bụla, njikwa ma ọ bụ nnwere onwe nke ndị Yoruba. Edere ssion site na AG, debe ya ma dekọọ ya n'ọtụtụ nnọkọ iwu, gụnyere ogbako iwu nke emere na London na 1954 na-achọ ka ikike nkewa doo anya na iwu nke mba Naijiria na-apụta iji kwe ka akụkụ ọ bụla nke mba ahụ pụta. ịpụ na Naịjirịa, ọ bụrụ na mkpa adaa. [63] Nchoputa a maka itinye ikike nkewa site na mpaghara ndi nwere onwe ha site n’aka ndi AG ajuju ma guzogide NCNC bu ndi n’arita uka nke oma maka otu ndi otu jikotara aka ma jikoro onu ogugu n’ihi na o lere anya n’enye nke nkewa nkewa dika ihe na-emebi nbido nke otu Njikọ nke Nigeria. N'agbanyeghi mmegide sitere n'aka ndị nnọchi anya NCNC, nke ndị NPC mechara sonye ma na-eyi egwu iji lelee mmezi nke ntinye nke AG dịka aghụghọ nke ndị Britain, a manyere AG ịjụ ọnọdụ ya nke itinye ikike nkewapụ akụkụ nke iwu ala Naịjirịa. A sị na emere ụdị nkwado a na iwu ala Naịjirịa, a ga-ezere ihe ndị mechara mee nke butere agha obodo Naịjirịa na Biafra. Njikọ aka tupu nnwere onwe dị n’etiti NCNC na NPC megide ebumnuche nke AG ga-emesịa setịpụ ọnọdụ ọchịchị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke onwe nke ndị NCNC / NPC wee bute ọdachi n’afọ ndị ọzọ na Naịjirịa. [64] Nsogbu Ugwu-Ndịda gosipụtara nke izizi na ọgbaghara Jos na 1945 nke ndị Igbo 300 nwụrụ [40] na ọzọ na 1 Mee 1953, dị ka ọgụ na Northern City nke Kano. [65] Ndị otu ndọrọndọrọ ọchịchị ahụ lekwasịrị anya na-ewulite ike na mpaghara nke ha, na-ebute ọgbaghara na adịghị n'otu na gọọmentị etiti. [66] N’afọ 1946, ndị Britain kewara Ndịda Mpaghara na mpaghara ọdịda anyanwụ na mpaghara Ọwụwa Anyanwụ. Gọọmentị ọ bụla nwere ikike ịnakọta ụgwọ sitere na akụ sitere na mpaghara ya. Nke a gbanwere na 1956 mgbe Shell-BP hụrụ nnukwu mmanụ mmanụ na mpaghara Ọwụwa Anyanwụ. Otu kọmịshọn nke Jeremy Raisman na Ronald Tress duziri kpebiri na ikike iji nweta ego ga-abanye ugbu a na "Akaụntụ Pools Distributable" na ego kewara n'etiti akụkụ dị iche iche nke gọọmentị (50% gaa mpaghara sitere, 20% gaa gọọmentị etiti, 30% gaa mpaghara ndị ọzọ [67] Iji hụ na mmetụta na-aga n'ihu, gọọmentị Britain kwalitere ịdị n'otu na mpaghara Northern na echiche seccesionist n'etiti na n'ime mpaghara abụọ ndịda. Gọọmentị Naijiria, mgbe nnwere onwe gasịrị, kwalitere esemokwu na West na imepụta mpaghara Ọwụwa Anyanwụ ọhụrụ ọhụrụ na mpaghara nwere mmanụ. [68] Iwu ohuru nke 1946 kwuputakwara na "Ihe niile dị na njikwa mmanụ mmanụ niile, n'ime, n'okpuru, ma ọ bụ n'elu ala ọ bụla, na Naịjirịa, na osimiri, iyi, na iyi mmiri niile na Naịjirịa, bụ ma a ga-etinye ya. , Okpueze ahụ. "[69] Britain ritere uru dị ukwuu site na ịrị elu okpukpu ise na mbupụ nke Naịjirịa n'etiti ọgba aghara akụ na ụba mgbe agha bisịrị. [70] Nnwere Onwe na Mbụ Republic Naịjirịa nwere nnwere onwe na 1 Ọktoba 1960. A malitere Republic nke mbụ na 1 Ọktoba 1963. Onye isi ala mbụ nke Nigeria, Abubakar Tafawa Balewa, bụ onye ugwu na onye nchoputa nke Northern People's Congress. Ya na ndị National Council of Nigeria na ndị otu Cameroons jikọrọ aka, yana onye ndu otu onye ama ama ama bụ Nnamdị "Zik" Azikiwe, onye ghọrọ Gọvanọ General na mgbe ahụ onye isi ala. Otu akpọrọ akpọrọ Action Group nke ndị Yoruba jikọrọ aka wee rụọ ọrụ mmegide. [71] Ndị ọrụ na-ewute nke ukwuu site na ụgwọ dị ala na ọnọdụ dị njọ, ọkachasị mgbe ha jiri ọnọdụ ha tụnyere ụdị ndụ ndị ndọrọndọrọ ọchịchị na Lagos. Ọtụtụ ndị na-akwụ ụgwọ bi na mpaghara Lagos, ọtụtụ biri na ụlọ dị ize ndụ karịrị akarị. Ọrụ ndị ọrụ gụnyere gụnyere ọgbaghara siri ike na 1963, na-ejedebe na abụbụ ọrụ izugbe na June 1964. Ndị na-eti ihe nupụrụ isi na iwu ịlaghachi ọrụ ma n'otu oge ndị uwe ojii ọgba aghara chụsasịrị. N'ikpeazụ, ha nwetara mmeri ụgwọ. Abụbụ ọrụ ahụ gụnyere ndị agbụrụ niile. [72] Brigadier General H. M. Njoku lara ezumike nká mechara dee na ọchịagha izugbe mere ka esemokwu dị n'etiti ndị agha na ndị nkịtị nkịtị, ma na-etinye nrụgide na ndị agha ime ihe megide gọọmentị nke ọtụtụ ndị chere na ọ rụrụ arụ. [73] Ntuli aka nke 1964, nke metụtara mkpọsa siri ike n'afọ niile, butere nkewa agbụrụ na mpaghara. Iwe nke ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị gbagoro ma ọtụtụ ndị mgbasa ozi na-atụ egwu maka nchekwa ha mgbe ha na-agagharị na mba ahụ. Ndị agha ahụ nyefere ugboro ugboro na Tiv Division, na-egbu ọtụtụ narị mmadụ ma na-ejide ọtụtụ puku ndị Tiv na-agbasi mbọ ike maka mkpebi onwe ha. [74] [75] Akụkọ a gbasaara banyere wayo mebiri izi ezi nke ntuli aka ahụ. [74] Ndị ọdịda anyanwụ kacha ewe iwe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Northern People's Congress, ọtụtụ n'ime ndị mmeri ha na-agbanyeghị aka na ntuli aka ahụ. Ime ihe ike gbasaa na mba ahụ niile wee malite ịgbaga North na West, ụfọdụ gbagara Dahomey. Ngosipụta nke pusoro olitical site na North, na ọgba aghara na-agbasa na mba ahụ dum, kpaliri ndị agha n'ime ndị agha ịtụle ihe dị mkpa. Na mgbakwunye na Shell-BP, ndị Britain nwetara uru site na ntinye na azụmahịa. Companylọ ọrụ United Africa nke Britain nwe naanị na-achịkwa azụmahịa 41.3% nke mba ofesi na Nigeria. [78] Na agba 516,000 kwa ụbọchị, Naịjirịa abụrụla mba nke iri kachasị na-ebupụ mmanụ na mba ụwa. Agbanyeghị na ndị agha Nigeria lụrụ ọgụ maka Britain na Agha Firstwa nke Abụọ na nke Abụọ, ndị agha Nigeria ketara na nnwere onwe na 1960 bụ ndị nchekwa nchekwa n'ime obodo ahaziri ma zụọ iji nyere ndị uwe ojii aka n'ịgbado ihe ịma aka nye ikike karịa ịlụ agha. [80] Ọkọ akụkọ ihe mere eme nke India bụ Pradeep Barua kpọrọ ndị agha Nigeria na 1960 "ndị uwe ojii dị ebube", ọbụnadị mgbe nnwere onwe gasịrị, ndị agha Naịjirịa jigidere ọrụ ha mere n'okpuru ndị Britain na 1950s. [80] Ndị agha Naịjirịa emeghị ọzụzụ n'ọhịa, ọkachasịkwa na ha enweghị nnukwu ngwa ọgụ. Tupu 1948, ekweghị ka ndị Naịjirịa nye ọrụ kọmịshọn, naanị na 1948 ka ụfọdụ ndị ekwe nkwa na ha ga-aga Sandhurst maka ọzụzụ onye isi ebe n'otu oge ahụ ka enyere ndị NCO ikike ịkwalite ịbụ ndị isi ma ọ bụrụ na ha mechara N'ezie na ọzụzụ ndị isi na Mons Hall ma ọ bụ Eaton Hall na England. [81] N'agbanyeghị mgbanwe ndị ahụ, ọ bụ naanị nkezi nke ndị Nigeria 2 kwa afọ ka enyere ọrụ ndị isi n'etiti 1948-55 na naanị 7 kwa afọ site na 1955-1960. [81] N'oge nnwere onwe na 1960, n'ime ndị isi 257 na-achịkwa ndị agha Nigeria nke ghọrọ ndị agha Nigeria, naanị 57 bụ ndị Nigeria. [81] N'iji usoro "agha agha" nke mbu meputara n'okpuru Raj na 19th century India, ndi ochichi colonial kpebiri na ndi mmadu si n'ebe ugwu Nigeria dika Hausa, Kiv, na Kanuri bu ndi "ndi agha siri ike" ndi gbara ha ume na ndi mmadu. site na ndịda Naịjirịa dịka ndị Igbo na ndị Yoruba bụ ndị elere anya dị ka ndị dị nro nke na ha agaghị enwe ezigbo ndị agha, ya mere, ha enweghị nkụda mmụọ. Site na 1958, ụmụ nwoke si n'ebe ugwu Naịjirịa mejuputara 62% nke Nigeria Regiment ebe ụmụ nwoke si ndịda na ọdịda anyanwụ mejupụtara naanị 36%. [82] Na 1958, agbanwee iwu a, wee gawa ugbu a ụmụ nwoke si mpaghara ugwu mejupụta naanị 50% nke ndị agha ebe ụmụ nwoke si ndịda ndịda ọwụwa anyanwụ na ndịda ọdịda anyanwụ bụ onye ọ bụla mejupụtara 25%, amụma agbadoro mgbe nnwere onwe gasịrị. [82] Ndị ugwu ugwu a masịrị mbụ ha bụ ndị ndị ọrụ ha gwara ha na ha bụ "agbụrụ ndị agha" siri ike ma sie ike "were iwe ọkụ na mgbanwe atumatu ntinye n'ọrụ, karịa ka mgbe nnwere onwe na 1960 enwere ohere maka ụmụ nwoke Nigeria iji jee ozi dị ka ndị isi ọrụ na-adịbeghị tupu nnwere onwe. [82] Ebe ụmụ nwoke si ndịda ọwụwa anyanwụ na ndịda ọdịda anyanwụ kachasị gụrụ akwụkwọ karịa ụmụ nwoke si n'ebe ugwu, o yikarịrị ka a ga-akwalite ha na ndị isi na ndị agha ọhụrụ nke Nigeria, nke kpasuru ndị isi ugwu iwe. [81] N'otu oge ahụ, dịka akụkụ nke amụma nke Nigerianisation, ọ bụ amụma gọọmentị iziga ndị ọrụ Britain ndị ejidere ka ha nwechara nnwere onwe, site na ịkwalite ọtụtụ ndị Naịjirịa ruo mgbe enwere ike rue mgbe 1966 enweghị ndị ọrụ Britain ọzọ. [83] Dịka akụkụ nke iwu nke Nigerianisation, a wedara ụkpụrụ agụmakwụkwọ maka ndị isi ọfụma na naanị diplọma ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị mkpa maka ọrụ ndị ọrụ mgbe n'otu oge ahụ na nchịkwa nke Nigeria mere ka ndị isi ndị ntorobịa na-eto eto juputara, juputara na ndị nwere oke ọchịchọ na-enweghị mmasị na ndị gụsịrị akwụkwọ na Sandhurst. arụ ọrụ na iwu dị elu dị ka igbochi ohere ndị ọzọ maka nkwalite. [84] Otu ndị ọrụ ndị Igbo bidoro ịkpa nkata ịkwatu ọchịchị rụrụ arụ, na-ahụ praịm minista ugwu, Sir Abubakar Tafawa Balewa, ka ọ na-ebukọrọ akụ nke ndịda ndịda ọwụwa anyanwụ. Nchịkwa ndị agha Na 15 Jenụwarị 1966, Major Chukuma Kaduna Nzeogwu na onye isi Emmanuel Ifeajuna na ndị isi ndị ọchịagha ndị ọzọ (ọkachasị ndị isi na ndị isi) gbara mbọ ịgba ọchịchị mgba okpuru. Ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị abụọ nke ugwu, Prime Minister, Sir Abubakar Tafawa Balewa na Onye isi ala nke ugwu, Sir Ahmadu Bello bụ onye Major Nzeogwu gburu. Egburu onye ọzọ bụ nwunye Sir Ahmadu Bello na ndị isi nke Northern extraction. Onye isi ala, Sir Nnamdi Azikiwe, onye Igbo, nọ na ezumike ezumike dị ogologo na West Indies. Ọ laghachighị rue ụbọchị ole na-achị ọchịchị ahụ. A na-enyo enyo na ndị na-achọ izu ike ndị Igbo tikpọrọ ya na ndị ndu ndị ọzọ bụ ndị Igbo ihe gbasara ọchịchị na-abịa. Na mgbakwunye na ogbugbu ndị ndu ndọrọndọrọ ọchịchị ugwu, Onye isi ala nke mpaghara ọdịda anyanwụ, Ladoke Akintola na ndị isi ndị agha ndị Yoruba bụkwa ndị e gburu. Nkọwa ahụ, nke a na-akpọkwa "Nchịkwa nke Ndị Isi Ise", akọwapụtara n'akụkụ ụfọdụ dị ka naanị mgbanwe mgbanwe nke Naijiria. [86] Nke a bụ mbido mbụ na mkpụmkpụ ndụ nascen Nigeria. t nke ọchịchị onye kwuo uche ya nke abụọ. Ebubo nke ntuli aka nke ntuli aka bụ otu n'ime ihe kpatara ndị nkata ọchịchị ahụ. Ewezuga igbu ọtụtụ ndị ọnụ na-eru n'okwu na Naịjirịa, "Majors 'Coup" ahụpụtakwara ọtụtụ ndị isi nke ndị agha Nigeria Federal gburu ndị ọrụ 7 ji ọkwa dị elu karịa onye isi ndị agha egbu. [85] N'ime ndị isi asaa ahụ e gburu, mmadụ anọ bụ ndị ugwu, mmadụ abụọ si n'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ, 1 si n'etiti etiti ọdịda anyanwụ na 1 bụrụ onye Igbo. A hụghị ntuli aka a dị ka ọgbaghara mgbanwe nke akụkụ ndị ọzọ nke ndị Naijiria, ọkachasị na mpaghara Northern na Western na ndị na-emezigharị oge na-adịghị anya. Allegedfọdụ boro ebubo, ọkachasị ndị sitere na mpaghara Ọwụwa Anyanwụ nke Naịjirịa, na ndị isi ahụ chọrọ isi onye isi otu Action Group, Obafemi Awolowo pụọ n'ụlọ nga wee mee ya onye isi gọọmentị ọhụrụ ahụ. Ebumnuche ha bụ imebisị ikike ọchịchị ndị ugwu dị na ugwu mana mbọ ha weghara ọchịchị dara nke ọma. Johnson Aguiyi-Ironsi, onye Igbo bụkwa onye isi ndị agha nke ndị agha Naịjirịa, gbochiri ọrụ ndị ọchịchị na-eme na South ma bụrụ onye isi nke steeti na 16 Jenụwarị mgbe ndị isi ahụ nyefere onwe ha. [38] Na njedebe, ndị isi anọghị n'ọnọdụ ịmalite ihe mgbaru ọsọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị a. Mgbe ọgbaghara 15th nke Jenụwarị ha meriri ijide ọchịchị na ugwu, ọ dara na ndịda, ọkachasị na mpaghara ndị agha Lagos-Ibadan-Abeokuta ebe ndị agha na-eguzosi ike n'ihe nke ndị ọchịagha Johnson Aguyi-Ironsi duuru wee nwee ihe ịga nke ọma n'iwepu nnupụisi ahụ. Ewezuga Ifeajuna ndị gbapụrụ mba ahụ mgbe ọdịda nke mwakpo ha kwụsịrị, ndị isi nke abụọ nke ọzọ bụ Majors, na ndị isi ndị agha ndị ọzọ metụtara nnupụisi ahụ, mechara nyefee High Command na-eguzosi ike n'ihe ma bụrụ ndị ejidere ha dịka nyocha gọọmentị etiti nke ihe omume ahụ malitere. [87] [88] Aguyi-Ironsi kwụsịtụrụ iwu ma mebe ụlọomeiwu. Mgbe ahụ, ọ kwụsịrị ụdị ọchịchị gọọmentị mpaghara ma na-agbaso otu dịka atumatu ndị NCNC masịrị, na-egosi na ụfọdụ ihe ọmụma ndọrọ ndọrọ ọchịchị NCNC metụtara ya. Otú ọ dị, ọ họpụtara Colonel Hassan Katsina, nwa nwoke nwoke nke Katsina bụ Usman Nagogo, ka ọ bụrụ onye ọchịchị nke Mpaghara Ugwu, na-egosi ụfọdụ njikere ịnọgide na-enwe mmekọrịta na òtù a. [89] O nyekwara iwu ka ahapụ ndị ndọrọndọrọ ọchịchị ugwu site n'ụlọ mkpọrọ (na-enyere ha aka ịhazi nkwatu ọchịchị ya na-abịanụ). Aguyi-Ironsi jụrụ nkwado nke enyemaka ndị Britain mana o kwere nkwa ichebe ọdịmma ndị Britain. [91] Ironsi anwụghị ewetara ndị aghụghọ ahụ dara ada ikpe dịka iwu ndị agha chọrọ n'oge ahụ yana dịka ọtụtụ ndị isi ugwu na ndị ọdịda anyanwụ dụrụ ọdụ, kama nke ahụ, a nọgidere na-eche ndị na-akpa nkata ọchịchị na ndị agha na-akwụ ụgwọ zuru oke yana etinyere ụfọdụ ọbụna ka ọ na-eche ikpe. Nchịkwa a, n'agbanyeghị ọdịda ya, ka a na-ahụkarị dịka ọ na-abara ndị Igbo uru ebe ọ bụ na ndị nkata ahụ enwetaghị mmetụta ọ bụla maka omume ha na enweghị ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị Igbo metụtara. Ọ bụ ezie na ndị gburu ogbugbu ahụ bụkarịrị ndị ugwu, ọtụtụ ndị amaara ama bụ ndị Igbo na ndị ọchịagha na ndị ndọrọndọrọ ọchịchị nke ọdịda anyanwụ na mpaghara ugwu akagburu n'ụzọ dị ukwuu ebe ndị ọchịagha na ndị ndọrọndọrọ ọchịchị enweghị isi. Agbanyeghị Ironsi, onye bụ onye Igbo, echere na ọ gbalịrị ọtụtụ oge ime ihe na-atọ ndị nwe ugwu ụtọ. Ihe omume ọzọ nke mekwara ka ihe akpọrọ "nkata ndị Igbo" bụ igbu ndị ndu ndị ugwu, na ogbugbu gburu nwunye nwunye Brigeder Ademulegun dị ime site n'aka ndị chọrọ igbu ọchịchị. [38] N’agbanyeghi otutu ihe megidere nnupu isi nke ndi agha ugwu (dika John Atom Kpera, onye chiburu ndi agha nke Benue State), ogbugbu ndi agha agha nke Lieutenant-Colonel Arthur Unegbe site n’aka ndi nwuru n’agha, na Ironsi kwusi ndi igbo. ịgba ọchịchị mgba okpuru, ịdị mfe nke Ironsi ji kwụsị nnupu isi ahụ butere enyo na ndị Igbo na-akpa nkata kpara nkata n’oge niile iji mepe ụzọ ka Ironsi weghachite ọchịchị Naịjirịa. Colonel Odumegwu Ojukwu ghọrọ gọvanọ ndị agha nke Eastern Region n’oge a. [92] [38] Na 24 Mee 1966, gọọmentị ndị agha wepụtara Iwu Mwepu Unification # 34, nke ga-anọchi gọọmentị na usoro etiti etiti. Ndi ugwu Northern ahutara na amaghi iwu a. [93] Na nkpasu iwe sitere na mgbasa ozi nke Ọwụwa Anyanwụ nke gosipụtara ugboro ugboro ihe nlelị na katuun nke ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbago ugwu ahụ, n'abalị nke 29 Julaị 1966, ndị agha mgbago ugwu na ogige Abeokuta gbaruru, si otú a na-adọta mgbochi-agha, nke dịbu na nhazi usoro. Ironsi gara nleta n’Ibadan mgbe ha na-ada ọchịchị mmụọ ma nọrọ ebe ahụ gbuo ya (ya na onye ọbịa ya, Adekunle Fajuyi). Ntughari a mere ka echichi nke Lieutenant-Colonel Yakubu Gowon dị ka onye isi ndị agha nke ndị agha Nigeria. A họọrọ Gowon dị ka onye ga-emebi okwukwe ya. Ọ bụ onye ugwu, onye Kristian, si n’ebo pere mpe, ma nwee aha ọma n’etiti ndị agha. [38] Ọ dịka ọ dị ka Gowon chere ihu ọ bụghị naanị na nsogbu nwere ike ibuso ndị Ọwụwa Anyanwụ agha, mana nsogbu nkewa na nke ae Northern na Western mpaghara. [94] Ndị na-emegide ọchịchị atụmatụ tụlere iji ohere wepu onwe ha na gọọmentị n'onwe ha. Agbanyeghị, ndị nnọchi anya Britain na United States gbara Gowon ume ka ọ na-achịkwa mba ahụ dum. Gowon gbasoro atụmatụ a, na-akagbu Iwu Mwepu, na-ekwupụta ịlaghachi na usoro gọọmentị etiti. [95] Mkpagbu nke ndi Igbo Site na June rue October 1966, ndi pogroms no na North gburu ihe dika ndi 8,000 rue 30,000 ndi Igbo, okara n’ime ha bu umu aka, ma mee ka ihe kariri nde rue nde abuo gbapu oso mpaghara Eastern. [96] Ewere 29 Septemba 1966, ụbọchị ụbọchị kachasị njọ; n'ihi mgbuchapụ, akpọrọ ya 'Black Thursday'. [97] [98] Ọkammụta n'ihe banyere mmekọrịta mmadụ na chi, Charles Keil, onye bịara ileta Naịjirịa n'afọ 1966, kwuru, sị: Ndi pogroms nke m huru na Makurdi, Nigeria (mbubreyo Septemba 1966) bu ihe ngosi nke otutu mkparita uka nke Ibo na ndi Eastern East na mkparita uka nke Tiv, Idoma, Hausa na ndi Northerners ndi ozo bi na Makurdi, ma, ha kwesiri ka emegharia ya n'obodo. obodo, ndị ọchịagha na-edu ndị agha Nigeria. Tupu mgbe a na-egbu ya, na mgbe a gbusịrị ya, enwere ike ịnụ Col. Gowon na redio na-enye ndị nchekwa ọwụwa anyanwụ, 'ụmụ amaala niile nke Nigeria' nchekwa nke nchekwa, mana ebumnuche nke ndị agha, naanị ike dị na Naịjirịa ugbu a ma ọ bụ mgbe ahụ, doro anya na ihe mgbu. Ka m gụchara ozu ndị ahụ etinyere n’akụkụ okporo ụzọ Makurdi, ndị agha kpọghachiri m n’obodo ahụ ma rịọ mgbaghara maka ajọ ísì ahụ ma jiri nkwanye ugwu kọwaa na ha na-emere m na ụwa nnukwu ihu ọma site na iwepu ndị Igbo. [99] Gọọmentị ndị agha gọọmentị etiti tọkwara ntọala maka mgbochi akụ na ụba nke Ọwụwa Anyanwụ fullwa nke malitere ịrụ ọrụ zuru oke na 1967. [100] Kewapụta Ide mmiri gbara ndị gbara ọsọ ndụ na Ọwụwa Anyanwụ Nigeria mere ka ihe sie ike. Mkparịta ụka sara mbara mere n'etiti Ojukwu, nke na-anọchite Ọwụwa Anyanwụ Nigeria, na Gowon, na-anọchite anya gọọmentị ndị agha Federal Nigeria. Na nkwekọrịta Aburi, nke mechara bịanye aka na Aburi, Ghana, ndị otu ahụ kwekọrịtara na a ga-etinye gọọmentị Naịjirịa atọtọ. Gowon gbupụrụ oge nkwekọrịta nke nkwekọrịta ahụ ma mechaa gbanwee. File:Nigeria states-1967-1976.png Biafra iwe Ndị Bịafra zaghachiri n'iwe nke ha mgbe, na 9 Ọgọstụ, ndị agha Biafran kwagara na westside n'ime Mid-Western nke mpaghara Naịjirịa nke gafere osimiri Niger, gafere Benin City, rue mgbe a kwụsịrị ha n'Ore na Ondo Steeti gafere ókè ala ahụ na 21 August, 210 kilomita (130 mi) ọwụwa anyanwụ nke isi obodo Nigeria nke Lagos. Onye lụrụ ọgụ Biafra bụ Lt. Col. Banjo, onye Yoruba, nwere ọkwa Biafra dị ka onye nkwuchite. Mwakpo ahụ ezuteghị ọgụ na Mid-West n'ụzọ dị mfe weghaara ya. Flag nke Republic of Benin Nke a bụ n'ihi nhazi tupu ekewapụta na ndị agha niile kwesiri ịlaghachi na mpaghara ha iji kwụsị ogbugbu a na-egbu mmadụ, bụ nke ndị agha Igbo bụ ndị e merụrụ arụ na ya. Ndị agha Naịjirịa ndị kwesiri ịchekwa steeti Mid-West bụkarịrị Mid-West Igbo ma, ebe ụfọdụ na ndị ogbo ha nọ n'ọwụwa anyanwụ na-akpakọrịta, ndị ọzọ jụrụ. General Gowon zara site na ịrịọ Colonel Murtala Mohammed (onye mechara bụrụ onye isi ala na 1975) i hiwe ngalaba ọzọ (2nd Infantry Division) iji chụpụ ndị Biafra site na Mid-West, yana ịgbachitere akụkụ ọdịda anyanwụ ma wakpo Biafra site na Ọdịda Anyanwụ nakwa. [118] N'otu oge ahụ, Gowon kwupụtara "agha zuru oke" wee maa ọkwa na gọọmentị etiti ga-akpọkọta ndị niile bi na Naịjirịa maka ọgụ a. [118] Site na oge ọkọchị nke 1967 ruo oge opupu ihe ubi nke 1969, ndị agha Federal sitere na ike nke 7,000 ruo n'ike nke ndị 200,000 ahaziri na nkewa atọ. [119] Biafra bido na ndi agha abuo site na Enugu bido agha ahu, nke ruru batalion abuo site n’onwa August 1967, nke gbasaa n’oge na adighi anya na ndi brigade abuo, nke 51 na nke 52 nke buru isi ndi Biafra. [120] Ka ọ na-erule 1969, ndị Biafra ga-ewepụta puku iri itoolu (90,000) nke aghọrọ ụzọ 5 nkewa, yana ndị otu nọọrọ onwe ha. Ka ndị agha Naịjirịa weghachitere Mid-West, onye isi agha Biafran kwupụtara Republic of Benin na ụbọchị 19 nke ọnwa Septemba, n'agbanyeghị na ọ kwụsịrị ịdị n'echi ya. (Obodo Benin nke dị ugbu a, n'ebe ọdịda anyanwụ nke Nigeria, ka a na-akpọ Dahomey n'oge ahụ.) [121] [achọrọ] Agbanyeghị na ndị Naijirịa weghachitere Benin City na 22 Septemba, ndị Biafra nwere ihe ịga nke ọma na ebumnuche ha bụ isi site na igbado ndị agha Federal dị ka ha nwere ike. Gen. Gowon malitekwara mwakpo Biafra n'ebe ndịda site na Niger Delta ruo mpaghara osimiri, na-eji ọtụtụ ndị iwu Lagos Garrison n'okpuru Colonel Benjamin Adekunle (akpọ Black Scorpion) iji mepụta 3rd Infantry Division (nke e mechara kpọọ dị ka 3 Marine Commando). Ka agha ahụ gara n’ihu, ndị agha Naịjirịa weghachitere n’etiti mpaghara ndị sara mbara, gụnyere Yoruba, Itshekiri, Urhobo, Edo, Ijaw, wdg. Naijiria iwe E kere iwu ahụ ka ọ bụrụ brigades abụọ na ndị agha atọ ọ bụla. Ndi otu ndi agha no na uzo uzo Ogugu - Ogunga - Nsukka ma ndi Brigade abuo gara n’iru Gakem - Obudu - Ogoja. Ka ọ na-erule 10 July 1967, ọ meriri ókèala ya niile. Ka ọ na-erule abalị iri na abụọ nke ọnwa Julaị, ndị agha abụọ jidere Gakem, Ogudu na Ogoja. Iji nyere Naịjirịa aka, Egypt zigara mmadụ isii bọmbụ Ilyushin Il-28 bụ ndị ndị ọrụ ụgbọelu nke Egypt butere. [122] Omume ndị Ijipt na-agba ito ogbunigwe n'ụlọ ọgwụ Red Cross yana ụlọ akwụkwọ, ụlọ ọgwụ na n'ọma ahịa mere ka mba Biafra nwee ọmịiko. [123] Lynn Garrison na ọdụ ụgbọ mmiri nke F4U-7 Corsair 1966 Enugwu ghọrọ ebe mgbada na nnupu isi, gọọmentị Naịjirịa kwenyere na ọ bụrụ na anwude Enugwu, ịchụpụ ga-akwụsị. Atụmatụ ibuso Enugwu malitere na 12 Septemba 1967, ka ọ na-erule ụbọchị anọ nke ọnwa Ọktoba 1967 ndị agha Naịjirịa weghaara Enugwu. [109] Ndị agha Naịjirịa n'okpuru Murtala Mohammed gburu ọtụtụ mmadụ narị asaa mgbe ha jidere Asaba na Osimiri Niger. Akpọrọ ndị Naịjirịa ugboro atọ ka ha na-achọ ịgafe Osimiri Niger n'oge Ọktọba, na-akpata ọnwụ nke ọtụtụ puku ndị agha, ọtụtụ tankị na akụrụngwa. Ngbali nke mbu nke ndi agha ndi agha nke abuo n’abali iri na abuo n’onwa iri n’otu n’onwa iri na abuo ka hafe Niger site n’obodo Asaba rue obodo Biafran nke Onitsha riri ndi agha ndi agha nke Naijiria ihe kariri ndi agha 5,000 ndi egburu, ndi meruru aru, ndi ejidere ma obu ndi na efu efu. Operation Tiger Claw (17–20 Ọktoba 1967) bụ ọgbaghara ndịagha mere n’etiti ndị agha Naịjirịa na ndị Biafra. Na abali iri na asaa nke onwa iri n’ato aho 1967 ndi Nigeria batara na Calabar nke ndi “Black Scorpion” bu Benjamin Adekunle du, ebe ndi Biafra bu Col. Ogbu Ogi bu onye n’achi ochichi na mpaghara Kalaba na Opobo na Lynn Garrison, ndi agha ndi mba ozo. Ndi Biafra batara ozugbo oku site na mmiri na ikuku. N’ụbọchị abụọ sochirinụ ka ndị agha ụgbọ elu Naịjirịa na-atụ ogbunigwe Biafra na ngwa agha. N'otu ụbọchị ahụ, Lynn Garrison ruru Calabar mana ndị agha gọọmentị gbara egbe ozugbo. Ka ọ na-erule ụbọchị 20 nke Ọktoba, ndị agha Garrison hapụrụ agha ahụ ebe Col. Ogi nyefere Gen. Adekunle eze. Na 19 Mee 1968 Portharcourt weghaara. Na njide nke EnugwuBiafra iwe Ndị Bịafra zaghachiri n'iwe nke ha mgbe, na 9 Ọgọstụ, ndị agha Biafran kwagara na westside n'ime Mid-Western nke mpaghara Naịjirịa nke gafere osimiri Niger, gafere Benin City, rue mgbe a kwụsịrị ha n'Ore na Ondo Steeti gafere ókè ala ahụ na 21 August, 210 kilomita (130 mi) ọwụwa anyanwụ nke isi obodo Nigeria nke Lagos. Onye lụrụ ọgụ Biafra bụ Lt. Col. Banjo, onye Yoruba, nwere ọkwa Biafra dị ka onye nkwuchite. Mwakpo ahụ ezuteghị ọgụ na Mid-West n'ụzọ dị mfe weghaara ya. Flag nke Republic of Benin Nke a bụ n'ihi nhazi tupu ekewapụta na ndị agha niile kwesiri ịlaghachi na mpaghara ha iji kwụsị ogbugbu a na-egbu mmadụ, bụ nke ndị agha Igbo bụ ndị e merụrụ arụ na ya. Ndị agha Naịjirịa ndị kwesiri ịchekwa steeti Mid-West bụkarịrị Mid-West Igbo ma, ebe ụfọdụ na ndị ogbo ha nọ n'ọwụwa anyanwụ na-akpakọrịta, ndị ọzọ jụrụ. General Gowon zara site na ịrịọ Colonel Murtala Mohammed (onye mechara bụrụ onye isi ala na 1975) i hiwe ngalaba ọzọ (2nd Infantry Division) iji chụpụ ndị Biafra site na Mid-West, yana ịgbachitere akụkụ ọdịda anyanwụ ma wakpo Biafra site na Ọdịda Anyanwụ nakwa. [118] N'otu oge ahụ, Gowon kwupụtara "agha zuru oke" wee maa ọkwa na gọọmentị etiti ga-akpọkọta ndị niile bi na Naịjirịa maka ọgụ a. [118] Site na oge ọkọchị nke 1967 ruo oge opupu ihe ubi nke 1969, ndị agha Federal sitere na ike nke 7,000 ruo n'ike nke ndị 200,000 ahaziri na nkewa atọ. [119] Biafra bido na ndi agha abuo site na Enugu bido agha ahu, nke ruru batalion abuo site n’onwa August 1967, nke gbasaa n’oge na adighi anya na ndi brigade abuo, nke 51 na nke 52 nke buru isi ndi Biafra. [120] Ka ọ na-erule 1969, ndị Biafra ga-ewepụta puku iri itoolu (90,000) nke aghọrọ ụzọ 5 nkewa, yana ndị otu nọọrọ onwe ha. Ka ndị agha Naịjirịa weghachitere Mid-West, onye isi agha Biafran kwupụtara Republic of Benin na ụbọchị 19 nke ọnwa Septemba, n'agbanyeghị na ọ kwụsịrị ịdị n'echi ya. (Obodo Benin nke dị ugbu a, n'ebe ọdịda anyanwụ nke Nigeria, ka a na-akpọ Dahomey n'oge ahụ.) [121] [achọrọ] Agbanyeghị na ndị Naijirịa weghachitere Benin City na 22 Septemba, ndị Biafra nwere ihe ịga nke ọma na ebumnuche ha bụ isi site na igbado ndị agha Federal dị ka ha nwere ike. Gen. Gowon malitekwara mwakpo Biafra n'ebe ndịda site na Niger Delta ruo mpaghara osimiri, na-eji ọtụtụ ndị iwu Lagos Garrison n'okpuru Colonel Benjamin Adekunle (akpọ Black Scorpion) iji mepụta 3rd Infantry Division (nke e mechara kpọọ dị ka 3 Marine Commando). Ka agha ahụ gara n’ihu, ndị agha Naịjirịa weghachitere n’etiti mpaghara ndị sara mbara, gụnyere Yoruba, Itshekiri, Urhobo, Edo, Ijaw, wdg. Naijiria iwe E kere iwu ahụ ka ọ bụrụ brigades abụọ na ndị agha atọ ọ bụla. Ndi otu ndi agha no na uzo uzo Ogugu - Ogunga - Nsukka ma ndi Brigade abuo gara n’iru Gakem - Obudu - Ogoja. Ka ọ na-erule 10 July 1967, ọ meriri ókèala ya niile. Ka ọ na-erule abalị iri na abụọ nke ọnwa Julaị, ndị agha abụọ jidere Gakem, Ogudu na Ogoja. Iji nyere Naịjirịa aka, Egypt zigara mmadụ isii bọmbụ Ilyushin Il-28 bụ ndị ndị ọrụ ụgbọelu nke Egypt butere. [122] Omume ndị Ijipt na-agba ito ogbunigwe n'ụlọ ọgwụ Red Cross yana ụlọ akwụkwọ, ụlọ ọgwụ na n'ọma ahịa mere ka mba Biafra nwee ọmịiko. [123] Lynn Garrison na ọdụ ụgbọ mmiri nke F4U-7 Corsair 1966 Enugwu ghọrọ ebe mgbada na nnupu isi, gọọmentị Naịjirịa kwenyere na ọ bụrụ na anwude Enugwu, ịchụpụ ga-akwụsị. Atụmatụ ibuso Enugwu malitere na 12 Septemba 1967, ka ọ na-erule ụbọchị anọ nke ọnwa Ọktoba 1967 ndị agha Naịjirịa weghaara Enugwu. [109] Ndị agha Naịjirịa n'okpuru Murtala Mohammed gburu ọtụtụ mmadụ narị asaa mgbe ha jidere Asaba na Osimiri Niger. Akpọrọ ndị Naịjirịa ugboro atọ ka ha na-achọ ịgafe Osimiri Niger n'oge Ọktọba, na-akpata ọnwụ nke ọtụtụ puku ndị agha, ọtụtụ tankị na akụrụngwa. Ngbali nke mbu nke ndi agha ndi agha nke abuo n’abali iri na abuo n’onwa iri n’otu n’onwa iri na abuo ka hafe Niger site n’obodo Asaba rue obodo Biafran nke Onitsha riri ndi agha ndi agha nke Naijiria ihe kariri ndi agha 5,000 ndi egburu, ndi meruru aru, ndi ejidere ma obu ndi na efu efu. Operation Tiger Claw (17–20 Ọktoba 1967) bụ ọgbaghara ndịagha mere n’etiti ndị agha Naịjirịa na ndị Biafra. Na abali iri na asaa nke onwa iri n’ato aho 1967 ndi Nigeria batara na Calabar nke ndi “Black Scorpion” bu Benjamin Adekunle du, ebe ndi Biafra bu Col. Ogbu Ogi bu onye n’achi ochichi na mpaghara Kalaba na Opobo na Lynn Garrison, ndi agha ndi mba ozo. Ndi Biafra batara ozugbo oku site na mmiri na ikuku. N’ụbọchị abụọ sochirinụ ka ndị agha ụgbọ elu Naịjirịa na-atụ ogbunigwe Biafra na ngwa agha. N'otu ụbọchị ahụ, Lynn Garrison ruru Calabar mana ndị agha gọọmentị gbara egbe ozugbo. Ka ọ na-erule ụbọchị 20 nke Ọktoba, ndị agha Garrison hapụrụ agha ahụ ebe Col. Ogi nyefere Gen. Adekunle eze. Na 19 Mee 1968 Portharcourt weghaara. Na njide nke EnugwuBiafra iwe Ndị Bịafra zaghachiri n'iwe nke ha mgbe, na 9 Ọgọstụ, ndị agha Biafran kwagara na westside n'ime Mid-Western nke mpaghara Naịjirịa nke gafere osimiri Niger, gafere Benin City, rue mgbe a kwụsịrị ha n'Ore na Ondo Steeti gafere ókè ala ahụ na 21 August, 210 kilomita (130 mi) ọwụwa anyanwụ nke isi obodo Nigeria nke Lagos. Onye lụrụ ọgụ Biafra bụ Lt. Col. Banjo, onye Yoruba, nwere ọkwa Biafra dị ka onye nkwuchite. Mwakpo ahụ ezuteghị ọgụ na Mid-West n'ụzọ dị mfe weghaara ya. Flag nke Republic of Benin Nke a bụ n'ihi nhazi tupu ekewapụta na ndị agha niile kwesiri ịlaghachi na mpaghara ha iji kwụsị ogbugbu a na-egbu mmadụ, bụ nke ndị agha Igbo bụ ndị e merụrụ arụ na ya. Ndị agha Naịjirịa ndị kwesiri ịchekwa steeti Mid-West bụkarịrị Mid-West Igbo ma, ebe ụfọdụ na ndị ogbo ha nọ n'ọwụwa anyanwụ na-akpakọrịta, ndị ọzọ jụrụ. General Gowon zara site na ịrịọ Colonel Murtala Mohammed (onye mechara bụrụ onye isi ala na 1975) i hiwe ngalaba ọzọ (2nd Infantry Division) iji chụpụ ndị Biafra site na Mid-West, yana ịgbachitere akụkụ ọdịda anyanwụ ma wakpo Biafra site na Ọdịda Anyanwụ nakwa. [118] N'otu oge ahụ, Gowon kwupụtara "agha zuru oke" wee maa ọkwa na gọọmentị etiti ga-akpọkọta ndị niile bi na Naịjirịa maka ọgụ a. [118] Site na oge ọkọchị nke 1967 ruo oge opupu ihe ubi nke 1969, ndị agha Federal sitere na ike nke 7,000 ruo n'ike nke ndị 200,000 ahaziri na nkewa atọ. [119] Biafra bido na ndi agha abuo site na Enugu bido agha ahu, nke ruru batalion abuo site n’onwa August 1967, nke gbasaa n’oge na adighi anya na ndi brigade abuo, nke 51 na nke 52 nke buru isi ndi Biafra. [120] Ka ọ na-erule 1969, ndị Biafra ga-ewepụta puku iri itoolu (90,000) nke aghọrọ ụzọ 5 nkewa, yana ndị otu nọọrọ onwe ha. Ka ndị agha Naịjirịa weghachitere Mid-West, onye isi agha Biafran kwupụtara Republic of Benin na ụbọchị 19 nke ọnwa Septemba, n'agbanyeghị na ọ kwụsịrị ịdị n'echi ya. (Obodo Benin nke dị ugbu a, n'ebe ọdịda anyanwụ nke Nigeria, ka a na-akpọ Dahomey n'oge ahụ.) [121] [achọrọ] Agbanyeghị na ndị Naijirịa weghachitere Benin City na 22 Septemba, ndị Biafra nwere ihe ịga nke ọma na ebumnuche ha bụ isi site na igbado ndị agha Federal dị ka ha nwere ike. Gen. Gowon malitekwara mwakpo Biafra n'ebe ndịda site na Niger Delta ruo mpaghara osimiri, na-eji ọtụtụ ndị iwu Lagos Garrison n'okpuru Colonel Benjamin Adekunle (akpọ Black Scorpion) iji mepụta 3rd Infantry Division (nke e mechara kpọọ dị ka 3 Marine Commando). Ka agha ahụ gara n’ihu, ndị agha Naịjirịa weghachitere n’etiti mpaghara ndị sara mbara, gụnyere Yoruba, Itshekiri, Urhobo, Edo, Ijaw, wdg. Naijiria iwe E kere iwu ahụ ka ọ bụrụ brigades abụọ na ndị agha atọ ọ bụla. Ndi otu ndi agha no na uzo uzo Ogugu - Ogunga - Nsukka ma ndi Brigade abuo gara n’iru Gakem - Obudu - Ogoja. Ka ọ na-erule 10 July 1967, ọ meriri ókèala ya niile. Ka ọ na-erule abalị iri na abụọ nke ọnwa Julaị, ndị agha abụọ jidere Gakem, Ogudu na Ogoja. Iji nyere Naịjirịa aka, Egypt zigara mmadụ isii bọmbụ Ilyushin Il-28 bụ ndị ndị ọrụ ụgbọelu nke Egypt butere. [122] Omume ndị Ijipt na-agba ito ogbunigwe n'ụlọ ọgwụ Red Cross yana ụlọ akwụkwọ, ụlọ ọgwụ na n'ọma ahịa mere ka mba Biafra nwee ọmịiko. [123] Lynn Garrison na ọdụ ụgbọ mmiri nke F4U-7 Corsair 1966 Enugwu ghọrọ ebe mgbada na nnupu isi, gọọmentị Naịjirịa kwenyere na ọ bụrụ na anwude Enugwu, ịchụpụ ga-akwụsị. Atụmatụ ibuso Enugwu malitere na 12 Septemba 1967, ka ọ na-erule ụbọchị anọ nke ọnwa Ọktoba 1967 ndị agha Naịjirịa weghaara Enugwu. [109] Ndị agha Naịjirịa n'okpuru Murtala Mohammed gburu ọtụtụ mmadụ narị asaa mgbe ha jidere Asaba na Osimiri Niger. Akpọrọ ndị Naịjirịa ugboro atọ ka ha na-achọ ịgafe Osimiri Niger n'oge Ọktọba, na-akpata ọnwụ nke ọtụtụ puku ndị agha, ọtụtụ tankị na akụrụngwa. Ngbali nke mbu nke ndi agha ndi agha nke abuo n’abali iri na abuo n’onwa iri n’otu n’onwa iri na abuo ka hafe Niger site n’obodo Asaba rue obodo Biafran nke Onitsha riri ndi agha ndi agha nke Naijiria ihe kariri ndi agha 5,000 ndi egburu, ndi meruru aru, ndi ejidere ma obu ndi na efu efu. Operation Tiger Claw (17–20 Ọktoba 1967) bụ ọgbaghara ndịagha mere n’etiti ndị agha Naịjirịa na ndị Biafra. Na abali iri na asaa nke onwa iri n’ato aho 1967 ndi Nigeria batara na Calabar nke ndi “Black Scorpion” bu Benjamin Adekunle du, ebe ndi Biafra bu Col. Ogbu Ogi bu onye n’achi ochichi na mpaghara Kalaba na Opobo na Lynn Garrison, ndi agha ndi mba ozo. Ndi Biafra batara ozugbo oku site na mmiri na ikuku. N’ụbọchị abụọ sochirinụ ka ndị agha ụgbọ elu Naịjirịa na-atụ ogbunigwe Biafra na ngwa agha. N'otu ụbọchị ahụ, Lynn Garrison ruru Calabar mana ndị agha gọọmentị gbara egbe ozugbo. Ka ọ na-erule ụbọchị 20 nke Ọktoba, ndị agha Garrison hapụrụ agha ahụ ebe Col. Ogi nyefere Gen. Adekunle eze. Na 19 Mee 1968 Portharcourt weghaara. Na njide nke Enugwu, Bonny, Calabar na Portharcourt, mba ndị dị n'èzí enwereghị obi abụọ gbasara ọchịchị gọọmentị etiti na agha ahụ. [109] Mgbasa ozi Biafran na-ata ụta mgbe nile maka mmeri nke ndị agha na "ndị ọgbaghara" n'ime ọkwa onye ọrụ Biafran, ma a gbara ndị isi abụọ na ndị ọzọ ume ịkatọ ndị a na-enyo enyo na "ndị saboteurs". [114] N'ime agha nile a, o yikarịrị ka ndị agha Biafran n'akụkụ ha ga-egbu ha karịa ndị agha Federal ka Ojukwu mere nsacha ma nwee ndị isi ndị ebubo na ha bụ "ndị omekome" ewepụtara ma gbagbue ha. [124] Ojukwu atụkwasịghị obi na imirikiti ndị ọrụ gọọmentị etiti Igbo bụbu ndị jikọtara Biafra wee hụ ha dị ka ndị ha na ha ga-azọ, na-ebute ọgbaghara igbu ọchụ nke mere ka egbuo ọtụtụ n'ime ha. [124] Ozokwa, Ojukwu choro oke ogwu maka mmeri Biafra na onwu bu ntaramahuhu diri ndi isi Biafra ndi agha ha meriri. [125] N'ihi ụjọ ịtụ mgba okpuru, Ojukwu mepụtara ọtụtụ ngalaba dịka S Brigade nke ya onwe ya nyere iwu na nke Brigade nke anọ nke ndị ọchịagha ndị German bụ Rolf Steiner nyere iwu nke na-abụghị usoro iwu mgbe niile. [125] Barua dere na onye ndu Ojukwu, ọkachasị ogbugbu ọ na-egbu ndị ọfịsa ya nwere “oke ọdachi” na mmụọ ndị agha Biafran. [125] Ogbugbu ndị isi ahụ mekwara ka o siere ndị ọrụ Biafran ike inweta ahụmịhe dị mkpa iji duzie ọrụ ndị agha nke ọma dịka Barua kwuru na ndị agha Biafran enweghị ma “ịga n’ihu na ịdị n’otu” ha ga-amụta site n’agha ahụ. [125] Na-achịkwa mmepụta mmanụ Njikwa mmanụ ala na Niger Delta bụ ebumnobi ndị agha kachasị mkpa n'oge agha ahụ. Lllọ ọrụ Shell-BP Petroleum Development Company malitere Shel-BP Petroleum Development Company na 1937. Achọpụtara mmanụ na mpaghara ọwụwa anyanwụ, gọọmentị etiti tinyere mmachi ụgbọ mmiri na mpaghara ahụ. Mmachibido iwu a etinyeghị ụgbọ mmiri mmanụ. Ndị ndu Biafra degara Shell-BP akwụkwọ ka ha chọọ ụgwọ maka mmanụ a na-achọgharị na mpaghara ha. Emechaa nyochachara, Shell-BP kpebiri ịkwụ Biafra ego ruru 250,000 pound. Akụkọ banyere ịkwụ ụgwọ a ruru gọọmentị etiti, nke mere ka mbupụ ụgbọ mmiri ozugbo nye ndị na-ebu mmanụ. Gọọmentị Naịjirịa mekwara ka Shell-BP doo anya na ha tụrụ anya na ụlọ ọrụ a ga-akwụ ụgwọ ụgwọ mmanụ niile pụtara ìhè ozugbo. Site na nkwụsị na ugwo maka gọọmentị Biafra rịọ Shell-BP ka ọ kwụsị ọrụ na Biafra ma weghara ụlọ ọrụ ahụ. [126] Ka ọ na-erule na njedebe nke ọnwa Julaị 1967, ndị agha etiti na ndị ụgbọ mmiri Naịjirịa weghaara Bonny Island na Niger Delta, wee si otú a na-achịkwa ụlọ ọrụ Shell-BP dị mkpa. [127] Ọrụ malitere ọzọ na Mee 1968, mgbe Nigeria weghaara Port Harcourt. Facilitieslọ ọrụ ya emebiwo ma chọọ nrụzi. [128] Mepụta mmanụ na mbupụ na-aga n'ihu, mana na ọkwa dị ala. Emecha ngwụcha nke 1969 nke ọdụ ọhụrụ na Forçados wetara mmepụta site na 142,000 gbọmgbọm / ụbọchị na 1958 ruo gbọga 540,000 / ụbọchị na 1969. Na 1970, ọnụ ọgụgụ a rịrị elu na 1,080,000 agba / ụbọchị. Ihe ndị eze nyere mere ka Nigeria nwee ike ịzụta ngwa agha ndị ọzọ, were ego ndị ọrụ agha, wdg. Biafra enweghị ike ịsọ mpi na ọkwa akụ na ụba a. Arụ ụka maka agbụrụ pere mpe na Biafra Ndi pere mpe na Biafra tara oke arụ n’aka ndị na-alụrụ ọgụ maka agha abụọ ahụ. Ndị pogroms dị na North na 1966 bụ ndị a na-eduzi ndị mmadụ site na Eastern Nigeria. Agbanyeghi nkwekorita okike n'etiti ndi mmadu a na pogroms na ugwu, esemokwu bilitere dika ndi pere mpe, ndi nwere mmasi mgbe nile inwe obodo nke ha n'etiti ndi isi ochichi nke Naijiria, na-enyo enyo na ha na ndi agha Federal agha imebi Biafra. [131] Ndị agha Federal makwara ụta maka mpụ a. N’ógbè Rivers, ndị agha obere gburu agbụrụ pere mpe nwere ọmịiko maka Biafra. Na Calabar, ndị agha Federal gbukwara ụfọdụ Efịk 2000. [132] Na mpụga Biafra, e dekọrọ arụrụala megide ndị bi na Asaba na Delta State ugbu a site n'akụkụ abụọ nke esemokwu ahụ. [133] [134] Ntinye aka mba ụwa Britain Britain emeela atụmatụ ịkwado na ịgbasawanye mmanụ ya dị oke ọnụ ala sitere na Nigeria. Ya mere, ọ butere ihe dị mkpa na mmezi nke mmịpụta mmanụ na ịrụzigharị ọrụ. Agha ahụ dara naanị otu izu tupu Agha Sixbọchị isii na Middle East dugara na Suez Canal na-egbochi, na-amanye ndị na-ebu mmanụ site na Middle East iji jiri ụzọ dị ogologo gburugburu Cape of Good Hope, si otú ahụ na-abawanye ụgwọ nke Middle East mmanụ. [135] N'aka nke ya, nke a mere ka mkpa mmanụ Naịjirịa dị na Britain, nke dị ọnụ ala karịa mmanụ si na Osimiri Peshia. [135] Na mbu, mgbe amachaghị akụkụ ga-emeri, Britain were "chere ma hụ" ụzọ tupu ya ekpebie maka Naịjirịa kpamkpam. [136] Naịjirịa nwere ụgbọ mmiri nwere naanị ụgbọ mmiri iri isii, nke kachasị n’ime ha bụ frig; otu ụgbọ elu nke ụgbọ elu 76, nke ọ bụla n'ime ha anaghị alụ ọgụs ma ọ bụ bọmbụ; na ndị agha 7,000 ndị na-enweghị tankị na ụkọ ndị ọrụ nwere ahụmịhe iwu. Agbanyeghi na Biafra adighi ike n'otu aka ahu, akuku abuo putara otu ihe dika ha malitere na mbu agha ahu, na mmeri nke Naijiria adighi uzo kwesiri. Britain kwadoro Federal Government mana, mgbe agha ahụ dara, dọrọ ha aka na ntị ka ha ghara imebi nrụnye mmanụ ndị Britain na East. Ọrụ mmanụ ndị a, n'okpuru ọchịchị Shell-BP Petroleum Development Company (nke Shell na British Petroleum jikọtara ọnụ), na-achịkwa 84% nke gbọmgbọm 580,000 nke Nigeria kwa ụbọchị. Otu ụzọ n'ụzọ atọ nke mmanụ a sitere na mpaghara Ọwụwa Anyanwụ, na otu ụzọ n'ụzọ atọ ọzọ site na mpaghara Mid-West mepụtara ọhụrụ. Otu ụzọ n'ụzọ ise nke mmanụ Naijiria niile biri na Britain. [105] Na 1967, 30% nke mmanụ a na-ebubata na Britain si na Nigeria. [138] Ya mere Shell-BP ji nlezianya leba anya na gọọmentị etiti na-arịọ ka ọ jụ ịkwụ ụgwọ ụgwọ ala Biafra chọrọ. Ndị ọkaiwu ya nyere ndụmọdụ na ịkwụ ụgwọ Biafra ga-abụ ihe kwesiri ma ọ bụrụ na gọọmentị a mere n'ezie ka iwu na usoro dịrị na mpaghara a na-ekwu okwu. Gọọmentị Britain nyere ndụmọdụ na ịkwụ Biafra nwere ike imebi ihu ọma gọọmentị etiti. Shell-BP kwụrụ ụgwọ ahụ, gọọmentị wee guzobe mgbochi na mbupụ mmanụ. [105] N'ịbụ ndị a manyere ịhọrọ otu akụkụ, Shell-BP na gọọmentị Britain tinyere aka na Federal Government na Lagos, o doro anya na ịgbakọ na akụkụ a ga-emeri agha ahụ. [139] Dika onye isi ochichi British na Lagos degara onye ode akwukwo nke ndi Commonwealth Affairs na 27 July 1967: Ojukwu, ọbụlagodi mmeri, agaghị anọ n’ọnọdụ siri ike. Ọ ga-achọ enyemaka na nkwado mba ụwa niile ọ nwere ike ịnweta. Gọọmentị etiti ga-adị mma karịa ma mba ụwa ma n'ime. Ha ga-enwe okwu nkedo maka ọgwụgwọ kachasị njọ nke ụlọ ọrụ nke nyere onye nnupụisi aka, enwere m obi ike na ha ga-agbachitere ikpe ha ruo ogologo oge ịkagbu ikike ụlọ ọrụ na ịme ka nrụnye ha dị. Ekwubiri m, ya mere, ọ bụrụ na ụlọ ọrụ ahụ agbanwee obi ya wee rịọ gọọmentị Britain maka ndụmọdụ, ihe kachasị mma a ga-enye bụ ka ọ jiri ọsọ ọsọ laghachi n'akụkụ Lagos nke ngere ahụ na akwụkwọ ndenye na njikere. "[139 ] Shell-BP nara ndụmọdụ a. [139] Ọ gara n'ihu na-akwado nwayọ na-akwado Nigeria site na agha ndị ọzọ, n'otu oge na-akwado eze nke of 5.5 nde iji kwụọ ụgwọ ịzụta ngwa agha ndị Britain ọzọ. [140] Ọ bụ mgbe ndị agha Federal jidere ọdụ mmanụ mmanụ dị na Bonny na 25 Julaị 1967 ka Mịnịsta Ala Britain Harold Wilson kpebiri iji aka ndị agha kwado Nigeria. [141] Mgbe mmeri Federal meriri na Bonny, Wilson kpọrọ David Hunt, onye kọmishọna ukwu Britain na Nigeria, maka nzukọ na 10 Downing Street na mbido August 1967 maka nyocha ya banyere ọnọdụ ahụ. [141] Echiche Hunt na ndị agha Federal bụ ndị ahaziri nke ọma na ha ga-emeri n'ihi na ha nwere ike ịdakwasị ọnụ ọgụgụ buru ibu dugara Wilson n'akụkụ Nigeria. N'oge a na-alụ agha ahụ, Britain zoro ezo na-ewepụta ngwa agha na ọgụgụ isi nke ndị agha na Naịjirịa, o nwekwara ike ịbụ na ha nyekwaara ya aka ịkpọ ndị ọrụ agha. Ka emechara mkpebi a iji kwado Naịjirịa, BBC gbadoro ụkwụ n'akuko ha iji kwado otu a. [143] Ihe enyere ndi Federal Military Government gụnyere ụgbọ abụọ na ụgbọ ala 60. [144] Na Britain, ọrụ enyemaka gbasara enyemaka Biafra malitere na 12 June 1968, na mgbasa ozi mgbasa ozi na ITV na The Sun. N'oge na-adịghị anya e nyefere ndị ọrụ ebere ndị ọrụ ebere Oxfam na Save the Children Fund, ka ha nwere nnukwu ego. [145] France France nyere ngwa agha, ndị agha na-ebu agha, na enyemaka ndị ọzọ nye Biafra ma kwalite ihe kpatara ya na mba ụwa, na-akọwa ọnọdụ ahụ dị ka mgbukpọ agbụrụ. Onye isi ala Charles de Gaulle rụtụrụ aka na "Biafra bụ ihe ziri ezi na ezigbo ọrụ". [146] Ka osi di, France anabataghi Biafra site na diplomaati. [147] Site n'aka Pierre Laureys, o doro anya na France enyela B-26s abụọ, helikopta Alouette, na ndị ọkwọ ụgbọelu. [148] France wepụtara Biafra ngwa agha German na nke Italiantali weghaara site na Agha IIwa nke Abụọ, na-enweghị nọmba ọnụọgụ, ewepụtara dị ka akụkụ nke mbupu mgbe niile na Côte d'Ivoire. [149] France resịkwara gọọmentị etiti Naịjirịa ụgbọ agha na-ebu agha. [150] Enwere ike ileba anya na ndị France na agha ahụ na usoro atụmatụ ya (Françafrique) na asọmpi ya na ndị Britain na West Africa. Naịjirịa nọchitere anya otu okpukperechi Britain na mpaghara a na-ejikọkarị ndị France. France na Portugal jiri mba ndị dị nso na mpaghara nke ikike ha, ọkachasị Côte d'Ivoire n'okpuru Onye isi ala Félix Houphouët-Boigny, dị ka ụzọ esi ebuga Biafra. [146] [151] Ruo n'ókè ụfọdụ, France kwughachiri iwu ya na mbụ site na Nsogbu Congo, mgbe ọ na-akwado mwepu nke mpaghara ndịda na-egwupụta ihe na Katanga. [152] Na onodu aku na uba, France nwetara mkpali site na nkwekorita mmanu maka Société Anonyme Française de Recherches et d'Exploitation de Pétrolières (SAFRAP), o doro anya na ya na Eastern Nigeria haziri tupu ya ekewapụ ya na Federation nke Nigeria. [153] [154] SAFRAP kwuru na ọ bụ pasenti asaa nke mmanụ ụgbọ ala Naịjirịa. [105] Na ntule nke onye nyocha CIA na 1970, France “nyere nkwado n’ezie maka ndị Biafran bourgeoisie na nkwụghachi maka mmanụ.” [155] Biafra, n’akụkụ ya, gosipụtara n’ụzọ doro anya mmekọrịta ya na France. Ojukwu tụrụ aro ka abalị iri nke ọnwa asatọ nke ọnwa asatọ n’afọ 1967, ka Biafra webata klas ndị French amachibidoro n’ụlọ akwụkwọ sekọndrị, teknụzụ na ndị nkuzi iji “rite uru n’ọdịbendị bara ụba nke mba na-asụ French”. France buru ụzọ ụzọ nkwado mba Biafra maka mba ụwa. [154] Portugal zigakwara ngwá agha. A haziri azụmahịa ndị a site na "Biafran Historical Research Center" na Paris. [24] Ndi agha France na ndi Gabon na Côte d'Ivoire nabatara Biafra na Mee 1968. [157] Na 8 May 1968, De Gaulle n'onwe ya nyere 30,000 franc maka ịzụrụ ọgwụ maka ọrụ French Red Cross. Nsogbu ụmụ akwụkwọ na-arụ ọrụ zuru oke ebe niile dọpụrụ uche gọọmentị nwa oge. Gọọmentị kwupụtara mmachibido iwu nke agha mana ọ nọgidere na-ebuga Biafra n'okpuru nchekwa enyemaka. [158] N’ọnwa Julaị gọọmentị megharịrị mgbalị ya iji mee ka ọha na eze tinye aka n’ihe gbasara ọdịmma ndị mmadụ. Ihe osise nke ụmụaka agụụ na-ebo na ebubo nke mgbukpọ agbụrụ jupụtara na akwụkwọ akụkọ France na mmemme televishọn. N'ime ụlọ ọrụ mgbasa akụkọ a, na 31 Julaị 1968, De Gaulle kwupụtara nkwupụta gọọmentị iji kwado Biafra. [159] Maurice Robert, onye isi nke Service de Documentation Extérieure et de Contre-Espionnage (SDECE, ndị ọrụ nzuzo ndị si mba ofesi na France) Ọrụ Africa, dere na 2004 na ụlọ ọrụ ya nyere ndị nta akụkọ nkọwa gbasara agha wee gwa ha ka ha jiri okwu a bụ "mgbukpọ" na akụkọ ha. [160] France kwupụtara "Izu Biafra" na 11-17 Maachị 1969, nke dị na ọgba aghara 2-franc nke ndị French Red Cross mere. N’oge na-adịghị anya, de Gaulle kwụsịrị mbubata ngwá agha, wee gbaa arụkwaghịm na 27 Eprel 1969. Onye isi ala nke oge ahụ Alain Poher chụrụ Ọchịagha Jacques Foccart, onye isi nhazi nke amụma Africa na France. Georges Pompidou weghaara Foccart ego ọzọ ma malitekwa nkwado maka Biafra, tinyere imekọ ihe ọnụ na ndị ọrụ nzuzo nzuzo South Africa ibubata ọtụtụ ngwa agha. [161] United States United States kwuputara nnọpụiche, onye odeakwụkwọ nke United States Dean Rusk na-ekwu na "America anọghị n'ọnọdụ ịme ihe dịka Naịjirịa bụ mpaghara n'okpuru ọchịchị Britain". [112] Dị ka iwu si kwuo, United States nọpụrụ iche n'agha obodo. Ebumnuche, ọdịmma ya kwekọrọ na Gọọmentị ndị agha Federal, n'agbanyeghị na enwere nnukwu echiche ama ama na nkwado Biafra. United States hụkwara uru na njikọ ya na Lagos, ma chọọ ịchekwa $ 800 nde (na nyocha nke Ngalaba Ọchịchị) uru nke itinye ego nke onwe. [162] Na 9 Septemba 1968, nwa akwukwo onye isi ala United States Richard Nixon kwuru, sị: Ruo ugbu a, mbọ iji nyere ndị Biafra aka bụ na akụ afọ n'ala site n'ọchịchọ nke gọọmentị etiti ala Nigeria ịchụso mmeri zuru oke na enweghị atụ yana egwu ndị Ibo na inyefe pụtara oke arụrụala na mgbukpọ agbụrụ. Ma mgbukpọ bụ ihe na-eme ugbu a - agụụ bụkwa ihe na-eweta ihe ubi. [146] Mgbe Nixon ghọrọ onye isi ala na 1969, ọ chọpụtara na o nwechaghị ihe ọ ga-eme iji gbanwee mkpebi siri ike ewezuga ịkpọ oku maka mkparịta ụka udo ọzọ. Na agbanyeghị nke a, ọ gara n’ihu na-akwado Biafra n’onwe ya. [163] Gulf Oil Nigeria, nke atọ bụ nnukwu onye na-egwu mmanụ na Naịjirịa, na-ewepụta 9% nke mmanụ na-apụta na Nigeria tupu agha ebido. [105] Ọrụ ya niile dị n'ụsọ osimiri nke etiti etiti ọdịda anyanwụ na-achịkwa; ya mere ọ gara n’ihu na-akwụ gọọmentị etiti ụgwọ ọrụ maka ọrụ ya na nke a anaghị egbochi ya. [139] Soviet Union Soviet Union kwadoro gọọmentị Nigeria nke ukwuu, na-ekwusi ike myirịta na ọnọdụ Congo. Ọchịchọ Naịjirịa chọrọ inwe ụgbọ elu, nke Britain na United States jụrụ ire, mere Gowon ịnabata onyinye ndị Soviet nyere n'oge ọkọchị nke 1967 iji ree ndị agha 17 nke ndị agha MIG-17. [164] Ndị agha Naijiria a zụrụ azụ na Britain echeghị ntụkwasị obi na Soviet Union, mana onye nnọchi anya Soviet na Lagos, Alexander Romanov, nwoke nwere mmekọrịta enyi na enyi yana onye nnọchi anya gọọmentị mara mma, sooro Gowon nwee mmekọrịta dị mma ma kwenye na ịnakwere ngwa agha Soviet agaghị apụta ido onwe anyị n'okpuru Soviet Union. [165] Ndị MIG-17 nke izizi rutere Naịjirịa n'ọnwa Ọgọst 1967, ya na ihe dịka ndị ọkachamara Soviet Soviet 200 iji zụọ ndị Naịjirịa maka ojiji ha. [166] Agbanyeghị na ndị MIG-17s bịara bụrụ ndị ọkaibe nke ukwuu ka ndị Naịjirịa jiri nke ọma, na-achọ ka ndị ọkwọ ụgbọ elu nke Egypt Air Force gba ha ọsọ, nkwekọrịta ogwe aka Soviet-Naịjirịa ghọrọ otu n'ime isi ntụgharị agha ahụ. [166] Na mgbakwunye na ịtọpụta ogwe aka site na Soviet Union na Nigeria, ohere nke Soviet Union ga-enwe nnukwu ikike na Nigeria mere ka Britain gbakwunye ngwa agha ya iji jigide mmetụta ya na Lagos mgbe ọ na-ewepụ ohere nke United States ma ọ bụ Britain nwere ike ịnata Biafra. [166] Soviet Union weputara Nigeria oge niile na ngwa agha, site na nkwuputa ndọrọ ndọrọ ọchịchị na "ndị a bụ maka ego na azụmaahịa". Na 1968, USSR kwenyere ịkwụ ụgwọ Kainji Dam na Niger (obere ihe si Delta). Ndị mgbasa ozi Soviet mbụ boro ndị Britain ebubo na ha ji nlezianya na-akwado nkewa Biafran, mgbe ahụ ha mezigharịrị ebubo ndị a mgbe emechara mgbe Britain mechara, na-akwado gọọmentị etiti. [167] Otu nkọwa maka ọmịiko ndị Soviet nwere na gọọmentị Federal ndị agha bụ mmegide megidere mmegharị nkewa nke ime. Tupu agha ahụ, ọ ga-abụrịrị na ndị Soviet nweere ndị Igbo ọmịiko. Mana Prime Minista Soviet bụ Alexei Kosygin kwuru na iwe were ha n'October 1967 na "ndị Soviet ghọtara nke ọma" ebumnobi Naịjirịa na mkpa ọ dị "iji gbochie mba ahụ ịkpụtu." [168] Akụkọ kwuru na agha ahụ mere ka mmekọrịta mba na mba na Soviet na azụmahịa dịkwuo mma, ụgbọ ala Moskvitch bidoro pụta na Lagos. USSR ghọrọ onye mbata asọmpi nke kọfị Naijiria. [167] China Ebe ọ bụ na Soviet Union bụ otu n'ime ndị na-akwado Naịjirịa, na-ebunye ngwa ahịa n'ọtụtụ ihe, China kwupụtara nkwado ya maka Biafra. [169] Na nkwupụta izizi mbụ ya banyere agha ahụ na Septemba 1968, New China Press Agency kwuru na ndị mmadụ Republic of China kwadoro nkwado ziri ezi maka mgbapụta maka nnwere onwe nke ndị Biafra megide gọọmentị Naịjirịa nke "Anglo-American imperialism na Soviet revisionism" kwadoro. [169] China kwadoro ngwa agha Biafra site na Tanzania, na-ebunye ngwa agha ruru nde $ 2 na 1968-1969. [169] Israel Site na mbido, Israel ghọtara na Naịjirịa ga-abụ onye egwuregwu dị mkpa na ndọrọndọrọ ọchịchị ọdịda anyanwụ Afrịka, wee hụ ezigbo mmekọrịta na Legọs dịka ebumnuche dị mkpa nke mba ofesi. Nigeria na Israel guzobere njikọ na 1957. Na 1960 Britain kwere ka e mepụta ndị ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Israel na Lagos, Israel wekwaara gọọmentị Nigeria ego $ 10. Izrel mekwara mmekọrịta chiri anya na ndị Igbo dabere na ọdịnala nwere ike ịkekọrịta. Ihe ndị a gosipụtara nnukwu ihe ịga nke ọma na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nyere usoro ndị Alakụba nke gọọmentị ugwu na-achịkwa. Fọdụ ndị ndu mgbago ugwu ekwetaghị ịkpọtụrụ Israel na machibidoro ndị Israel si Maiduguri na Sokoto iwu. Israel amaliteghị irere Naịjirịa ngwa agha rue mgbe Aguyi-Ironsi batara n’ọchịchị na 17 Jenụwarị 1966. A na-ahụta nke a dịka oge dabara adaba iji mepụta mmekọrịta a na gọọmentị etiti. Ram Nirgad ghọrọ onye nnọchi anya mba Izrel na Naịjirịa n'ọnwa Jenụwarị. E nyefere iri tọn iri atọ na Eprel. [171] Mpaghara Ọwụwa Anyanwụ malitere ịchọ enyemaka site na Israel na Septemba 1966. O doro anya na Israel jụrụ arịrịọ ha ugboro ugboro, ọ bụ ezie na ha nwere ike ime ka ndị nnọchi anya Biafran ahụ kpọtụrụ onye na-ere ahịa ngwa agha ọzọ. [172] Na 1968, Israel malitere inye Federal Government Military ngwá agha — ihe dị ka $ 500,000, dị ka Ngalaba Ọchịchị nke United States si kwuo. Ka ọ dị ugbua, dịka n’ebe ndị ọzọ, akpọsara ọnọdụ na Biafra dịka mgbukpọ agbụrụ. Ndị Knesset rụrụ ụka n'ihu ọha okwu a na 17 na 22 July 1968, na-emeri otuto site na ndị nta akụkọ maka mmetụta uche ya. Ndi otu ndoro-ndoro ochichi na aka-ekpe, na ndi na-achu umu akwukwo kwuru maka Biafra. [174] N’August 1968, ndị agha nke Israel Air Force zigara tọn iri na abụọ nke enyemaka nri na saịtị dị nso na mpụga ikuku ikuku Nigeria (Biafran). Na nzuzo, Mossad nyere Biafra $ 100,000 (site na Zurich) wee nwaa ibufe ngwa agha. N'oge na-adịghị anya, Israel mere ndokwa iji ụgbọ elu njem Côte d'Ivoire bufee ngwá agha nzuzo na Biafra. Mba ndị dị na Sahara Africa gbara mbọ ịkwado ndị Arab na esemokwu Israel na Palestian site na ịtụ vootu maka mkpebi ndị mba Arab na-akwado na United Nations. [176] Otu ebumnuche bụ isi nke diplọmaị nke Israel bụ iwepụ mba ndị dị n'Africa pụọ ​​na steeti Arab, ma nyekwa ụzọ ka ọtụtụ mba Afrịka si kwado Naịjirịa, Israel kpọrọ asị imegide ha site na ịkwado Biafra kwa oke. [176] Ijipt Onye isi ala Gamal Abdel Nasser zipụrụ ndị ọkwọ ụgbọ elu nke ndị agha ụgbọ elu nke Egypt ka ha buso Naịjirịa agha na Ọgọstụ 1967, na-efe ndị MIG-17s rutere nso nso a. [177] Udiri ndi na-anya ugbo elu Egypt n’enweghi ike itu ogbunigwe n’ime ndi nkiti Biafran abughi ihe bara uru n’agha nduhie n’ihi na ndi Biafra mere ike ha niile ikwusa okwu banyere ndi nkiti ndi Egypt gburu. [177] N’oge opupu ihe ubi nke afọ 1969, ndị Nigeria jiri ndị ọkwọ ụgbọ mmiri East German dochie anya ndị isi ụgbọ elu Egypt bụ ndị gosipụtara na ha nwere ezigbo ikike. [178] Canada N’arịrị gọọmentị Naịjirịa rịọrọ, Canada zigara mmadụ atọ ka ha mee nchọpụta ebubo nke mgbukpọ na mpụ agha megide ndị agha Naijiria. Major General W.A. Milroy sonyeere ndị ọrụ Canada abụọ ndị ọzọ na 1968, ndị agha Canada wee ruo na February 1970. [179] Mba ndị ọzọ Biafra rịọrọ arịrịọ na-enweghị isi maka nkwado site na Organizationtù Na-ahụ Maka Africandịkọ nke Africa, agbanyeghị na mba ndị otu a n’ozuzu ha achọghị ịkwado mmegharị nkewa nkewa, [180] n’agbanyeghi na ha nwetara nkwado nke mba Africa dịka Tanzania, Zambia, Gabon na Côte d’Ivoire. Ọtụtụ mba Africa ndị megidere nkewa dị ka Etiopia na Egypt kwadoro gọọmentị Naịjirịa iji gbochie nnupụisi na-akpali akpali na mba nke ha. Flag of the Republic of Benin This was due to the pre-secession arrangement that all soldiers should return to their regions to stop the spate of killings, in which Igbo. ==Abọm Foto== [[File:Flag of Nigeria (state).svg|Flag_of_Nigeria_(state)]] [[File:Citygateabj.jpg|Citygateabj]] [[File:Nigeria (orthographic projection).svg|Nigeria_(orthographic_projection)]] gnk3bw39y4okshjl8a5p41oh0wep9kg Ite mmanya/nkwu 0 10508 87101 87021 2022-08-19T12:05:25Z Chinonso Rose 13803 /* Abo foto */ wikitext text/x-wiki [[File:Palm Wine in Its Traditional Pot.jpg|thumb|Palm Wine in Its Traditional Pot]] Ndị Igbo na Naijiria bụ ndị eji ite nkwụ wee mara . E ji mmanya ọcha /nkwụ eme emume niile na emume ọdịnala nile a na-eme n'ala Igbo .E ji ite nkwụ /mmanya mara ndi Igbo. Ọ bụ ndị ji ya mere aka ọrụ ji ya eri jụ afọ site na n'ihe ha tetara na nkwụ na nkwo. Dika omenaala, nwoke Igbo na-ete nkwụ /mmanya ọcha. Mmanya ọcha, nkwụ ma ọ bụ ngwo na aba na anya ma na-egbukwa egbu, ọ na-esite na ọmụ nkwụ dị iche iche apụta. A na-ewepụta mmanya ọcha ahụ site na ifuru osisi nkwụ. Mmanya nkwụ na-arụ ọrụ dị mkpa n'ọtụtụ emume na ala Igbo.<ref>{{Cite book|author=J. C Onuora|date=2015|title=Usoro Omumu Igbo Maka Sekondri Nta|publisher=Patmonic Printers & Publishers Ltd|location=25 Awka Road, Onitsha|isbn=978-978-48032-4-3}}</ref> Ndi eji ite mmanya wee mara bụ ndị Enugu Ezike, Ikeduru na ndị Udi, ebe esi eweta mmanya ngwo n'uju bu Ugwuoba na Oba. Otu o sila dị, ndị Enugwu bụ ndị a ma ama dịka ndị na-akụ nkwụ kacha mma. Iji maa atụ, ndị Udi bụ ndị amara maka 'aneke achime'. Nke a bụ aha jikọtara mmanya nkwụ ha n'ihi oke mma ya. Ndị Akpugo na ndị Agbani nke Nkanu Enugu na-agbanyekwa mmanya ọma n’ụba. Ọ bụ na Akpugo ka ndị Enugwu na-agakarị zụta oke nkwụ ha ji eme emume. A na-ere mmanya a n’ahịa Oboo na ahịa Orie Mba, ha niile dị n’ugo. Nwoke Igbo na ama ụdị nkwụ site na ị detụ ya ire. Ogwuduani bụ mmanya nkwụ sitere na nkwụ dara ada, ana-ahapụ nkwu a ka ọ nọrọ ihe dị ka izu atọ ma ọ bụ anọ tupu usoro ịpị aka ya amalite. N’aka nke ọzọ, na-akụ nkwuenu n’ọbụ aka ya na-adaghị. Ihe nkwụ mmanya na-arị elu na nkwụ na eriri ya. Isị mmanya a ka ihe kacha mma n’ihi na ọ na-atọ ụtọ mgbe ụfọdụ n’ọnụ. Enwere ike inye ya nne nke na-enye nwa ara ka ọ bawanye mmiri ara ya. Ka o sina dị, ndị agadi na-ahọrọ ogwuduani n’ihi na ọ ka ike. == Ebensidee == <references responsive="" /> p81wg45brbav1pa96hsc76ovd2pypvz 87218 87101 2022-08-19T13:13:57Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo FOTO== <gallery> [[File:Palm Wine in Its Traditional Pot.jpg|thumb|Palm Wine in Its Traditional Pot]] Ndị Igbo na Naijiria bụ ndị eji ite nkwụ wee mara . E ji mmanya ọcha /nkwụ eme emume niile na emume ọdịnala nile a na-eme n'ala Igbo .E ji ite nkwụ /mmanya mara ndi Igbo. Ọ bụ ndị ji ya mere aka ọrụ ji ya eri jụ afọ site na n'ihe ha tetara na nkwụ na nkwo. Dika omenaala, nwoke Igbo na-ete nkwụ /mmanya ọcha. Mmanya ọcha, nkwụ ma ọ bụ ngwo na aba na anya ma na-egbukwa egbu, ọ na-esite na ọmụ nkwụ dị iche iche apụta. A na-ewepụta mmanya ọcha ahụ site na ifuru osisi nkwụ. Mmanya nkwụ na-arụ ọrụ dị mkpa n'ọtụtụ emume na ala Igbo.<ref>{{Cite book|author=J. C Onuora|date=2015|title=Usoro Omumu Igbo Maka Sekondri Nta|publisher=Patmonic Printers & Publishers Ltd|location=25 Awka Road, Onitsha|isbn=978-978-48032-4-3}}</ref> Ndi eji ite mmanya wee mara bụ ndị Enugu Ezike, Ikeduru na ndị Udi, ebe esi eweta mmanya ngwo n'uju bu Ugwuoba na Oba. Otu o sila dị, ndị Enugwu bụ ndị a ma ama dịka ndị na-akụ nkwụ kacha mma. Iji maa atụ, ndị Udi bụ ndị amara maka 'aneke achime'. Nke a bụ aha jikọtara mmanya nkwụ ha n'ihi oke mma ya. Ndị Akpugo na ndị Agbani nke Nkanu Enugu na-agbanyekwa mmanya ọma n’ụba. Ọ bụ na Akpugo ka ndị Enugwu na-agakarị zụta oke nkwụ ha ji eme emume. A na-ere mmanya a n’ahịa Oboo na ahịa Orie Mba, ha niile dị n’ugo. Nwoke Igbo na ama ụdị nkwụ site na ị detụ ya ire. Ogwuduani bụ mmanya nkwụ sitere na nkwụ dara ada, ana-ahapụ nkwu a ka ọ nọrọ ihe dị ka izu atọ ma ọ bụ anọ tupu usoro ịpị aka ya amalite. N’aka nke ọzọ, na-akụ nkwuenu n’ọbụ aka ya na-adaghị. Ihe nkwụ mmanya na-arị elu na nkwụ na eriri ya. Isị mmanya a ka ihe kacha mma n’ihi na ọ na-atọ ụtọ mgbe ụfọdụ n’ọnụ. Enwere ike inye ya nne nke na-enye nwa ara ka ọ bawanye mmiri ara ya. Ka o sina dị, ndị agadi na-ahọrọ ogwuduani n’ihi na ọ ka ike. == Ebensidee == <references responsive="" /> 8agdb3i7sdt6njlbc6b17gah23l6kbz 87219 87218 2022-08-19T13:14:35Z Chinonso Rose 13803 /* Abo FOTO */ wikitext text/x-wiki [[File:Palm Wine in Its Traditional Pot.jpg|thumb|Palm Wine in Its Traditional Pot]] Ndị Igbo na Naijiria bụ ndị eji ite nkwụ wee mara . E ji mmanya ọcha /nkwụ eme emume niile na emume ọdịnala nile a na-eme n'ala Igbo .E ji ite nkwụ /mmanya mara ndi Igbo. Ọ bụ ndị ji ya mere aka ọrụ ji ya eri jụ afọ site na n'ihe ha tetara na nkwụ na nkwo. Dika omenaala, nwoke Igbo na-ete nkwụ /mmanya ọcha. Mmanya ọcha, nkwụ ma ọ bụ ngwo na aba na anya ma na-egbukwa egbu, ọ na-esite na ọmụ nkwụ dị iche iche apụta. A na-ewepụta mmanya ọcha ahụ site na ifuru osisi nkwụ. Mmanya nkwụ na-arụ ọrụ dị mkpa n'ọtụtụ emume na ala Igbo.<ref>{{Cite book|author=J. C Onuora|date=2015|title=Usoro Omumu Igbo Maka Sekondri Nta|publisher=Patmonic Printers & Publishers Ltd|location=25 Awka Road, Onitsha|isbn=978-978-48032-4-3}}</ref> Ndi eji ite mmanya wee mara bụ ndị Enugu Ezike, Ikeduru na ndị Udi, ebe esi eweta mmanya ngwo n'uju bu Ugwuoba na Oba. Otu o sila dị, ndị Enugwu bụ ndị a ma ama dịka ndị na-akụ nkwụ kacha mma. Iji maa atụ, ndị Udi bụ ndị amara maka 'aneke achime'. Nke a bụ aha jikọtara mmanya nkwụ ha n'ihi oke mma ya. Ndị Akpugo na ndị Agbani nke Nkanu Enugu na-agbanyekwa mmanya ọma n’ụba. Ọ bụ na Akpugo ka ndị Enugwu na-agakarị zụta oke nkwụ ha ji eme emume. A na-ere mmanya a n’ahịa Oboo na ahịa Orie Mba, ha niile dị n’ugo. Nwoke Igbo na ama ụdị nkwụ site na ị detụ ya ire. Ogwuduani bụ mmanya nkwụ sitere na nkwụ dara ada, ana-ahapụ nkwu a ka ọ nọrọ ihe dị ka izu atọ ma ọ bụ anọ tupu usoro ịpị aka ya amalite. N’aka nke ọzọ, na-akụ nkwuenu n’ọbụ aka ya na-adaghị. Ihe nkwụ mmanya na-arị elu na nkwụ na eriri ya. Isị mmanya a ka ihe kacha mma n’ihi na ọ na-atọ ụtọ mgbe ụfọdụ n’ọnụ. Enwere ike inye ya nne nke na-enye nwa ara ka ọ bawanye mmiri ara ya. Ka o sina dị, ndị agadi na-ahọrọ ogwuduani n’ihi na ọ ka ike. == Ebensidee == <references responsive="" /> hgqcen80hh3bpsbnctrco1vznc47dl7 Ahmed Mu'azu 0 10512 87462 69074 2022-08-20T10:28:53Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Tijani Mu'azu''', OON, (amụrụ na ụbọchị isii nke ọnwa itoolu n’afọ 1957), bụ onye nlekọta isi oche gara aga nke [[Kọmitii Ntuli Aka nke Onwe Onye|Independent National Electoral Commission]] . Ọ nọchiri Mahmood Yakubu n'ụbọchị itoolu n'ọnwa itoolu n'afọ 2020 mgbe oge ọchịchị mbụ ya gwụrụ == Mmụta na ọrụ == Amụrụ Mu'azu na [[Gombe]], [[Ȯra Gombe|Gombe Steeti]] . O nwere Mmụta ya na Gombe Steeti, [[Ȯra Kaduna|Kaduna Steeti]] na [[Ȯra Borno|Borno Steeti]] n'ime afo 1964 na afo 1975. N'ọnwa June afo 1976, ọ banyere ndị agha ụgbọ elu nke Naijiria ebe ọ nwere isi mbido ọzụzụ ndị agha ya na Ụlọ mmụta mgbachite Naijiria ruo ọnwa Disemba afo 1979 mgbe e nyere ya ọkwa onye ọkwọ ụgbọ elu. Site na-afo 1979 ruo afo 1991, ezigara ya ọrụ njikwa ụgbọ elu na ọdụ ụgbọ elu Murtala Muhammed na [[Ọdụ Ụgbọelu mba Ụwa Mallam Aminu Kano|Mallam Aminu Kano International Airport]] . N’afọ 1988, Mu’azu mere ọrụ mmụta ya nke obere ndị ọrụ na ọdụ ndị agha na ndị isi ndị agha dị na Jaji . N'ime afọ 1991 na afọ 1992, ọ gara ọrụ ndị isi na ndị ọrụ na Ghana Armed Forces Staff College, dị n'obodo Teshie, Accra. <ref name="CA">{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/close-up-this-is-ahmad-muazu-the-man-in-charge-of-inec-logistics|title=CLOSE-UP: This is Ahmad Mu’azu, the man in charge of INEC logistics|date=20 February 2019|author=Sodiq|first=Yusuff|work=[[TheCable]]|accessdate=19 November 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.inecnigeria.org/home/national-commissioners|title=National Commissioners|work=[[Independent National Electoral Commission]]|accessdate=19 November 2020}}</ref> Site na 2003 ruo 2004, ọ bụ onye otu National War College, Ọmụmụ nke iri n'abụọ na National War College mgbe ahụ (ugbu a, National Defense College) . N'afo 2005, o nwetara MSc na mmụta usoro dị omimi na Mahadum nke Ibadan . <ref name="CA">{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/close-up-this-is-ahmad-muazu-the-man-in-charge-of-inec-logistics|title=CLOSE-UP: This is Ahmad Mu’azu, the man in charge of INEC logistics|date=20 February 2019|author=Sodiq|first=Yusuff|work=[[TheCable]]|accessdate=19 November 2020}}</ref> Mu'azu nwetara ọkwa air vice marshal na-afọ 2007 wee laa ezumike nká n'onwe ya n'afọ 2013. N’afọ 2016, onye isi ala Naịjirịa, [[Muhammadu Buhari]], họpụtara ya dịka kọmishọna National Independent National Electoral commissiont. <ref name="CA">{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/close-up-this-is-ahmad-muazu-the-man-in-charge-of-inec-logistics|title=CLOSE-UP: This is Ahmad Mu’azu, the man in charge of INEC logistics|date=20 February 2019|author=Sodiq|first=Yusuff|work=[[TheCable]]|accessdate=19 November 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/news/yakubu-hands-over-to-ahmed-muazu-as-acting-inec-chairman|title=Yakubu hands over to Ahmed Mu’azu as acting INEC chairman|date=9 November 2020|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian Newspaper]]|accessdate=19 November 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://placng.org/i/wp-content/uploads/2019/12/Senate-Committee-on-INEC-Report-on-the-Screening-of-Nominees-for-Confirmation-of-Appointment-as-National-Commissioners-in-INEC.pdf|title=2016 INEC Commissioners nominees|accessdate=19 November 2020|work=placng.org}}</ref> == Onye Nlekọta isi oche INEC == N'ụbọchi itoolu n'onwa iri n'otu nke afo 2020, a họpụtara Mu'azu dị ka onye nlekọta isi oche nke Independent National Electoral Commission iji nọchie Mahmood Yakubu onye oge ọchịchị mbụ ya gwụrụ. <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/425287-inec-appoints-muazu-as-acting-chairman.html|title=INEC appoints Mu’azu as Acting Chairman|author=Sanni|first=Kunle|publisher=[[Premium Times]]|date=9 November 2020|accessdate=19 November 2020}}</ref> == Ntụgharị == {{reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ndị otu Independent National Electoral Commission]] [[Òtù:Category:Ndị is ndị agha ụgbọ elu Naijiria]] [[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afo 1957]] [[Òtù:Category:Ndị gụrụ akwụkwọ na Nigerian Defence Academy]] [[Òtù:Category:Ndị gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Ibadan]] [[Òtù:Category:Ndi si Gombe Steeti]] 85agszcn8xro70dncomvt0g2oww9nsi Ann Chiejine 0 10526 87352 68868 2022-08-20T09:57:54Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox football biography|name=Ann Chiejine|goals1=|nationalcaps1=14|nationalteam1=[[Nigeria women's national football team|Nigeria]]|nationalyears1=1991–|totalgoals=|totalcaps=|goals2=|caps2=|clubs2=|years2=|caps1=|image=|clubs1=|years1=|youthclubs1=|youthyears1=|position=[[Goalkeeper (association football)|Goalkeeper]]|height=|birth_place=Nigeria|birth_date={{birth date and age|1974|2|2|df=yes}}|fullname=|caption=|nationalgoals1=}}'''Ann Agumanu-Chiejine''' (onye amuru na abali abuo nke onwa abuo n’afọ 1974) bu onye nche [[Footbọl|ndi n’egwu boolu nke ala Nigeria nke gbara]] egwu bọọlụ ụmụ nwanyi nke mbụ na mba ụwa 1991 FIFA Women's World Cup na 2000 Summer Olympics . <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/fifa-tournaments/players-coaches/people=182/index.html|title=FIFA Tournaments - Players & Coaches - Ann CHIEJINE|work=FIFA.com}}</ref> O bu onye osote onye nkuzi otu egwu bọọlụ umu nwanyi Naijiria nọ na-okpuru afọ iri na asaa. <ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/sports/155605-women-u-21-world-cup-coach-nkiyu-names-25-nigeria.html|title=Women U-21 World Cup: Coach Nkiyu names 25 for Nigeria - Premium Times Nigeria|date=22 February 2014|work=PremiumTimesNG.com|quote=Ann Chiejine}}</ref> == Nkwanye Ugo == ; Nigeria '''Onye egwu''' * Asọmpi Women'smụ nwanyị n'Africa (4): 1998, 2000, 2002, 2004 '''Onye na-enye aka nchịkwa''' * Onye mmeri nke ndi nwanyi Afrika : 2016 == Hụ kwa == * Naịjirịa na 2000 Summer Olympics == Ntughari ==   == Njikọ dị na mpụga == * Ann CHIEJINE – FIFA competition record * Anna CHIEJINE at the International Olympic Committee *   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3b0od9smrj1658xufn7nkmaumezr7vv Adaku Ufere-Awoonor 0 10540 87542 83904 2022-08-20T10:52:49Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adaku Ufere-Awoon'''kpụrụ ụbọchị asaa na afọ ọtụtụ '''Adaku Ufere-Awoonor''' (a mụrụ ya na ka ọnwa Julaị dị na mkpụrụ ụbọchị asaa na afọ ọtụ pụkụ na narị itenanị na ịrị asatọ na ise.)Ọ bụ onye prọfesọ Naịjirịa na ahụ maka Eneji na mba ofesi maka mmanụ na gas, okike na mmepe ọkàiwu . <ref>{{Cite web|last=BellaNaija.com|date=2019-05-29|title=Energy, Gender & Development Attorney Adaku Ufere-Awoonor is our #BellaNaijaWCW this Week!|url=https://www.bellanaija.com/2019/05/adaku-ufere-awoonor-bellanaijawcw/|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye isi ndị isi na DAX Consult <ref name="auto">{{Cite web|title=Adaku Ufere-Awoonor, Energy Attorney and Founder of DAX Consult|url=http://www.sagagist.com.ng/2019/07/adaku-ufere-awoonor-energy-attorney-and.html}}</ref> yana onye osote onye isi nke na achị ugbu a na USAID West Africa Energy Program. <ref name="auto1">{{Cite web|last=Inc|date=2019-11-15|title=Adaku Ufere|url=https://www.policycenter.ma/content/adaku-ufere|language=fr}}</ref> == Mmụta == Adaku gara Queens Kolegi, Yaba site na afọ ọtụ pụkụ na narị itenanị na ịrị na ịrị na itenanị ise wee ruo a afọ puku abụọ na ọtụ. Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Naịjiria na Nsukka ; ebe o nwetara nzere bachelọ nke iwu (LL. B) na puku abụọ na asatọ. <ref name=":0">{{Cite web|date=|title=Adaku Abimbola Ufere|url=https://globalaffairs.ucdavis.edu/mandela/fellows/ufere|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-11-13}}</ref> Adaku mechara gaa Ụlọ Akwụkwọ Iwu nke Naịjirịa na Abuja Kampus na afọ puku abụọ na asatọ iji mezue Bachelọ nke Iwu (BL). N'inwe nnukwu mmasị maka mmanụ na gas, Adaku malitere inweta ogo nke Master nke Iwu na Gas na Mahadum dị na Aberdeen. Na mgbakwunye, Adaku bụkwa Alumnus nke Mahadum South Africa (Unisa) mgbe ọ gụchara mmemme ndị ntorobịa na ike Africa nke ndị isi African Leaders Initiative (YALI) Regional Center Center nke Southern Africa (RLC-SA) gosipụtara. <ref name="auto2">{{Cite web|date=2018-11-22|title=Interview: Adaku Ufere-Awoonor|url=https://www.svai.africa/2018/11/22/interview-adaku-ufere-awoonor/|accessdate=2020-11-13}}</ref> == Ọrụ == Mkpebi Adaku banyere ịbanye na ọrụ mmanụ na gas sitere na nhọpụta nke nwanyị mbụ nke Petroleum Resources na afọ puku abụọ na iri. <ref name="auto2">{{Cite web|date=2018-11-22|title=Interview: Adaku Ufere-Awoonor|url=https://www.svai.africa/2018/11/22/interview-adaku-ufere-awoonor/|accessdate=2020-11-13}}</ref> Dịka onye ọka iwu mmanụ na gas na mba ụwa na ike ọrụ, Adaku nwere ọkwá mba dị iche iche, gụnyere ịbụ onye isi nke Energy Practice nke Centurion Law Group na [[Equatorial Guinea]], yana General Electric dị ka Ndụmọdụ Ndụmọdụ GE Oil & Gas na Nigeria. N'ịbụ onye ọkachamara na nkwekọrịta mba ụwa, nkwekọrịta njikwa nkwekọrịta na usoro ụlọ ọrụ mba ụwa, Adaku nwere ụlọ ọrụ dị iche iche yana ụlọ ọrụ mmanụ mba na mba. Ahụmahụ ya dị ukwuu na ume, mmanụ na gas hụrụ ka ọ rụrụ ọrụ na mba dị iche iche, gụnyere Equatorial Guinea, [[Ghana]], [[Kameroon|Cameroon]], [[Mauritius]], [[South Sudan]], na [[South Africa]] . Na mgbakwunye na ịnye ọrụ iwu na ngalaba mmanụ na gas, Adaku na-enyekwa ọrụ iwu iji lụ ọgụ megide ime ihe ike nke mmekọahụ, na-enye usoro mgbochi ma na-akwado ndị lanarịrịnụ ọrụ psychosocial. Ọ na-ejide ọnọdụ nke isi nke iwu na STER Initiative, nzukọ na-abụghị maka Uru. <ref>{{Cite web|title=Adaku Ufere-Awoonor|url=https://standtoendrape.org/?team=adaku-ufere-awoonor}}</ref> Adaku bu onye osote onye isi otu ndoro-ndoro ochichi, USAID West Africa Energy Programme. <ref name="auto1">{{Cite web|last=Inc|date=2019-11-15|title=Adaku Ufere|url=https://www.policycenter.ma/content/adaku-ufere|language=fr}}</ref> == Ndị otu Ọkachamara na Otu == Adaku bu onye otu ndi otu ndi okacha amara di iche iche na ndi otu na ndi ozo na ndi otu ndi Chartered Arbitrator . Ọ bụ onye otu Association of International Petroleum Negotiators, Nigerian Bar Association, Women in African Power, International Bar Association, Institute for Energy Security na Young Women in Energy Association. <ref name="auto">{{Cite web|title=Adaku Ufere-Awoonor, Energy Attorney and Founder of DAX Consult|url=http://www.sagagist.com.ng/2019/07/adaku-ufere-awoonor-energy-attorney-and.html}}</ref> == Awards na ude == Adaku enwetala ọtụtụ onyinye na ịmara site na mpaghara na nke mba. Na 2016, akpọrọ ya n'etiti 40 n'okpuru 40 Ndị Ọka Iwu na Naijiria site na Ndị Ọrụ Nchịkwa Iwu Iwu nke Nigeria. Ọ natakwara ihe nnochite anya ọka iwu nke afọ na African Legal Awards emere na 2017. N’afọ 2018, otuto Adaku mụbara dịka akpọrọ ya Mandela Washington Fellow . <ref name=":0">{{Cite web|date=|title=Adaku Abimbola Ufere|url=https://globalaffairs.ucdavis.edu/mandela/fellows/ufere|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-11-13}}</ref> N'afọ ahụ, akpọrọ ya Onye Ọkachamara Ọkachamara Africa nke Afọ n'Africa Leadership Awards na Nation Building Series. A kpọkwara Adaku Onye Ọchịchị Ndị Ọchịchị Africa nke Afọ site na Independent Pan-African Youth Parliament na 2018, na mgbakwunye na ịnakwere dị ka onye otu nke Institute of Energy Security, Ghana. <ref name="auto2">{{Cite web|date=2018-11-22|title=Interview: Adaku Ufere-Awoonor|url=https://www.svai.africa/2018/11/22/interview-adaku-ufere-awoonor/|accessdate=2020-11-13}}</ref> == Ntughari == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rwdpf3p8lqtxni8snop181myo9biq6n Anna Banner 0 10544 87359 68906 2022-08-20T10:00:32Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anna Ebiere Banner''' (amụrụ na 18 Febrụwarị 1995) bụ nwaafọ Nigeria nke mmeri na emume nwayị kacha nma bekwa ọnye na eme ịhe egwurịegwu. O kpuru okpueze na Most Beautiful Girl in Nigeria<ref>{{Cite web|url=http://www.gossipboyz.com.ng/2013/07/18yr-old-anna-ebiere-crowne-most.html|title=18yr old Anna Ebiere Banner crowned Most Beautiful Girl In Nigeria 2013 and becomes Special Assistant to Bayelsa State Governor|publisher=GossipBoyz.com.ng|accessdate=8 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160531061244/http://www.gossipboyz.com.ng/2013/07/18yr-old-anna-ebiere-crowne-most.html|archivedate=31 May 2016}}</ref> na afo 2013 nke ọnye kpubereya okpu bu ọnye meriri na afo 2012 MBGN bu Queen Isabella Ayuk. Ọ nọchitere anya Naịgeria na asumunpị Miss World 2013. A họpụtara ya onye enyemaka pụrụ iche na omenaala na njem nlegharị anya nke Gọvanọ Henry Dickson na ọchịchị ya dịka Nwa agbogho kacha ma mma na Naịgeria n'afọ 2012. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2013/07/dickson-appoints-mbgn-2013-winner-ebiere-banner-advicer-on-culture-and-tourism/|title=Dickson appoints MBGN winner Ebiere Banner Culture and Tourism adviser|publisher=vanguardngr.com|accessdate=8 August 2014}}</ref> Na 2014, o mere ịhe nkịrị izizi na ''Super Story'' . <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/04/18/mbgn-2013-anna-ebiere-banner-to-make-acting-debut-in-super-story/|title=MBGN 2013 Anna Ebiere Banner to Make Acting Debut in “Super Story”|publisher=bellanaija.com|accessdate=8 August 2014}}</ref> == Ebe nsi dee == [[Òtù:Nigerian film actresses]] [[Òtù:Nigerian female models]] [[Òtù:Most Beautiful Girl in Nigeria winners]] [[Òtù:Miss world 2013 delegates]] [[Òtù:Living peoples]] [[Òtù:People from Bayelsa State]] [[Òtù:21st-century Nigerian actresses]] [[Òtù:1995 births]] [[Òtù:CS1 maint discouraged parameter]] anpbdtvz04echqsv1taen2ah7ltpbva Ayo Fasanmi 0 10616 87345 69044 2022-08-20T09:53:05Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayorinde Fasanmi''' (Abali iri abụọ na asaa ọnwa Septemba afo 1925 <ref>[https://books.google.com/books?id=9EAOAQAAMAAJ&q=Ayorinde+Fasanmi+1925&dq=Ayorinde+Fasanmi+1925&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiWrYqnmfXqAhUQzIUKHf6UC-gQ6AEIKjAB]</ref> <ref>https://www.pulse.ng/news/local/pa-ayo-fasanmi-afenifere-national-leader-dies-at-94/rrvh9jy</ref> - Abali iri abụọ na-itolu ọnwa Julai afo 2020) bụrụ onye Naijiria na- ere ọgwụ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị . <ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianmuse.com/20081207035153zg/nigeria-watch/yorubawatch/fasanmi-factional-leader-threatens-on-afenifere-crisis-i-ll-expose-the-hidden-things/|title=Fasanmi, factional leader, threatens on Afenifere crisis : I|work=NigerianMuse|accessdate=24 February 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/afenifere-s-comeback-bid/146391/|title=Afenifere’s Comeback Bid, Articles - THISDAY LIVE|work=thisdaylive.com|accessdate=24 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150222223659/http://www.thisdaylive.com/articles/afenifere-s-comeback-bid/146391/|archivedate=22 February 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.latestnigeriannews.com/news/753775/i-never-discussed-bola-ige-with-olaniwun-ajayi-ayo-fasanmi.html|title=I never discussed Bola Ige with Olaniwun Ajayi -Ayo Fasanmi|author=Latestnigeriannews|work=Latest Nigerian News|accessdate=24 February 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2013/12/obasanjoiyabo-feud-wont-intervene-yoruba-elders/|title=Obasanjo/Iyabo feud: Why we won't intervene— Yoruba elders - Vanguard News|work=Vanguard News|accessdate=24 February 2015}}</ref> == Ndụ mbido == Amuru ya na afo 1925 na Iye Ekiti, bụ otu [[Naijiria|okpuru]] [[Ȯra Ekiti|ochichi nke di na Ekiti Steeti]], mpaghara southwest Naijiria. <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/politics/pdp-is-big-for-nothing-fasanmi/|title=PDP is big for nothing — Fasanmi|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=24 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150228154105/http://www.punchng.com/politics/pdp-is-big-for-nothing-fasanmi/|archivedate=28 February 2015}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị St Paul, Ebutte Metta na Ụlọ Akwụkwọ Ọchịchị Gọmenti, Ibadan tupu ọ gawa ụlọ akwụkwọ Ahia-ọgwụ na Yaba ebe ọ natara asambodo diplọma na ahịa ọgwụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/life-times/my-greatest-challenge-is-ensuring-awos-legacies-do-not-die-senator-ayo-fasanmi/|title=My greatest challenge is ensuring Awo’s legacies do not die – Senator Ayo Fasanmi|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=24 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150228154056/http://www.punchng.com/feature/life-times/my-greatest-challenge-is-ensuring-awos-legacies-do-not-die-senator-ayo-fasanmi/|archivedate=28 February 2015}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ere ọgwụ na Oshogbo nwa obere oge tupu ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke obodo Naijiria. <ref>{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/new/?p%3D105840|title=Archived copy|accessdate=2015-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150222224257/http://sunnewsonline.com/new/?p=105840|archivedate=2015-02-22}}</ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ọ sonyere n'otu Unity Party nke Naịjirịa na afo 1978 ma bụrụkwa onye na- azọ ọkwa onye ga-anọchite otu ha na ntuli aka gọvanọ nke Ondo Steeti mana Michael Adekunle Ajasin meriri ya, onye bụbu gọvanọ nke Ondo Steeti. <ref>{{Cite web|url=http://tribune.com.ng/the-friday-edition/item/18159-senator-ayo-fasanmi-at-89|title=Archived copy|accessdate=2015-02-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150222234642/http://tribune.com.ng/the-friday-edition/item/18159-senator-ayo-fasanmi-at-89|archivedate=2015-02-22}}</ref> N’afọ 1983, ahọpụtara ya dika onye nnọchi anya ụlọ ndị omeiwu etiti na- anọchite Ondo North. <ref>{{Cite web|url=http://dailyindependentnig.com/2013/02/fasanmi-urges-afenifere-leaders-to-support-apc/|title=Fasanmi urges Afenifere leaders to support APC|work=Daily Independent, Nigerian Newspaper|accessdate=24 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150222223812/http://dailyindependentnig.com/2013/02/fasanmi-urges-afenifere-leaders-to-support-apc/|archivedate=22 February 2015}}</ref> O mechara jee ozi dịka onye otu Njiko ndị isi n'ahazi Old Western Nigeria Housing Corporation. <ref>{{Cite web|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2014/04/18/yoruba-leaders-should-forge-a-synergy-senator-ayo-fasanmi/|title=Yoruba leaders should forge a synergy –Senator Ayo Fasanmi - P.M. NEWS Nigeria|work=pmnewsnigeria.com|accessdate=24 February 2015}}</ref> N'oge Republic nke anọ na Naijiria, ọ rụrụ ọrụ dị ka Osota Onye isi oche nke Alliance maka Democracy, mpaghara Southwest. <ref>{{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=Q6BcAwAAQBAJ&pg=PA282&lpg=PA282&dq=Ayo+Fasanmi+former+Senator&source=bl&ots=jnU2iylGJG&sig=C1nNTXQj5HatcqW75P-NTd9EMKE&hl=en&sa=X&ei=xJ7oVOj_IbOS7AbguYCAAw&redir_esc=y|title=Yoruba Elites and Ethnic Politics in Nigeria|work=google.co.za|accessdate=24 February 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/new/fasanmi-bags-award/|title=Fasanmi bags award|author=Our Reporter|work=thenationonlineng.net|accessdate=24 February 2015}}</ref> == Ndụ onwe == Ọ lụrụ nwaanyị nwụrụ anwụ bụ Madam Adejoke onye nwụrụ mgbe ọ gbara afọ iri asatọ na abụọ n’ọnwa Ọktoba afọ 2014. <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/news/ayo-fasanmis-wife-dies-at-82/|title=Ayo Fasanmi’s wife dies at 82|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=24 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150228154101/http://www.punchng.com/news/ayo-fasanmis-wife-dies-at-82/|archivedate=28 February 2015}}</ref> == Ntughari ==   [[Òtù:Category:Ndị ndọrọ ndọrọ ọchichi ala yoruba]] [[Òtù:Category:Ndị ndọrọ ndọrọ ọchichi ala Naijiria]] [[Òtù:Category:Ndi mmadu si Steeti Ekiti]] [[Òtù:Category:Ọnwụ enwegasiri n'afo 2020]] [[Òtù:Category:Ọmụmụ enwegasiri n'afo 1925]] tkv9106qgu1pm32am4e3jj0jo6rltqj Abdulahi Bala Adamu 0 10624 87080 69076 2022-08-19T12:01:04Z Akwugo 11031 added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox officeholder|name=Abdulahi Bala Adamu|image=|office1=Senator for Taraba North|term_start1=May 1999|term_end1=May 2003|predecessor1=|successor1=[[Zik Sunday Ambuno]]|birth_date=|birth_place=[[Taraba State]], [[Nigeria]]|death_date=|party=}}A họpụtara '''Abdulahi Bala Adamu''' dịka Senator n'ahụ maka mpaghara mgbago ugwu Taraba nke dị na [[Ȯra Taraba|Taraba State]], [[Naijiria]] na mbido mba nke anọ na Naijiria, n'okpuru otu ndọrọ ndọrọ ochịchị [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] (PDP). Ọ batara n'ụlọ ọrụ n'ụbọchị iri abụọ na itoolu n'ọnwa Mee afọ 1999. <ref>{{Cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=2010-06-25}}</ref> Adamu bụ onye ode akwụkwọ nke Gọọmentị Taraba Steeti n’etiti afọ 1994 na 1997. <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/12/01/20021201cov01.html|title=PDP Guber Aspirants Battle for Tickets|work=ThisDay|date=2002-12-01|accessdate=2010-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20050128151719/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/12/01/20021201cov01.html|archivedate=28 January 2005}}</ref> Ọ bụ onye otu onye hiwere otu ndọrọ ndọrọ ochịchị All People's Party (APP) na Taraba Steeti, mana ọ kwagara PDP ebe ọ natara ikike maka ntuli aka nke afọ 1999 izọ ọkwa Sineti mgbago ugwu Taraba. <ref name="tday102">{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/28/20020728pol02.html|title=Apo Quarters Comes Alive Again|author=Kingsley Nwezeh|work=ThisDay|date=2002-07-28|accessdate=2010-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20051125212808/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/28/20020728pol02.html|archivedate=25 November 2005}}</ref> Mgbe ọ nọsịrị n'oche Sineti n'ọnwa juun afọ 1999, a họpụtara ya na kọmitii Iwu na Usoro, Nchebe na ọgụgụ isi, Ikpe ikpe, Sayensi na teknụzụ (osote onye isi oche), akụrụngwa mmiri na ozi (osote onye isi oche). <ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=18 November 2009}}</ref> Ka ọ na-eru ọnwa Ọgọstụ afọ 2002, Adamu amalitela ịgba mbọ ka ahọpụta ya dịka Gọvanọ nke Steeti Taraba. <ref name="tday102">{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/28/20020728pol02.html|title=Apo Quarters Comes Alive Again|author=Kingsley Nwezeh|work=ThisDay|date=2002-07-28|accessdate=2010-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20051125212808/http://www.thisdayonline.com/archive/2002/07/28/20020728pol02.html|archivedate=25 November 2005}}</ref> Ka osinadị, gọvanọ na-achị mgbe ahụ bụ Jolly Nyame ji mmaji buru ibu merie ntụli aka. <ref>{{Cite web|url=http://news.biafranigeriaworld.com/archive/2003/may/19/206.html|work=Daily Independent Online|date=19 May 2003|title=Governor Nyame: No easy road to victory|author=Sukuji Bakoji|accessdate=2010-06-25}}</ref> N'ọnwa Mee afọ 2009, Onye Ozi nke FCT, Sinetọ Muhammad Adamu Aliero, ñụbara Adamu n'iyi dịka odeakwụkwọ na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Federal Capital Territory . <ref>{{Cite web|url=http://www.compassnewspaper.com/~compas/NG/index.php?option=com_content&view=article&id=17046:aliero-inaugurates-two-mandate-secretaries&catid=43:news&Itemid=799|title=Aliero inaugurates two mandate secretaries|date=6 May 2009|author=Yekeen Nurudeen|work=Nigerian Compass|accessdate=2010-06-25}}</ref> == Ntụgharị ==  {{reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ndi afọ amụrụ ha furu efu (ndị di ndụ)]] [[Òtù:Category:Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke Narị afọ iri abụọ n'otu]] [[Òtù:Category:Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria nke Narị afọ iri abụọ]] [[Òtù:Category:Ndị Ode akwụkwọ Gọọmentị steeti]] [[Òtù:Category:Ndị Taraba Steeti]] [[Òtù:Category:Ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị PDP]] [[Òtù:Category:Ndị otu sineti Naijiria]] [[Òtù:Category:Ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchi All Peoples Party (Naijiria)]] stv3f8b335oi9zac4ah31t7jetqsvvy Abdullahi Abubakar Gumel 0 10651 87175 69251 2022-08-19T12:37:40Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{databox}} Sinetọ '''Abdullahi Abubakar Gumel''' bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Naijiria]] na onye otu Ogbakọ mba nke asato onye[[Ȯra Jigawa|Jigawa Steeti]] . <ref>{{Cite web|url=http://www.nass.gov.ng/mp/profile/944|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|author=Assembly|first=Nigerian National|work=www.nass.gov.ng|language=en|accessdate=2018-01-11}}</ref> Ọ na-anọchite anya Mpaghara ọchịchị Ugwu odida anyanwu Jigawa. Na Sịnetị, ọ bụ onye isi oche Kọmitii n'ahụ maka Steeti na Gọọmentị Obodo. <ref>{{Cite news|url=http://scannewsnigeria.com/news/full-list-of-senate-committee-chairmen-vice-chairmen/|title=Full list of Senate committee chairmen, vice chairmen - ScanNews Nigeria|work=ScanNews Nigeria|accessdate=2018-01-12|language=en-US}}</ref>{{Infobox officeholder|name=|office=Senator of the Federal Republic of Nigeria Jigawa State North West Senatorial District|termstart=June 2015|birth_date=April 20, 1949|party=[[All Progressives Congress]]|profession=Politician|predecessor=[[Danladi Abdullahi Sankara]]}} == Mmalite ndụ na mmụta == A mụrụ Abdullahi Abubakar Gumel n'ụbọchi iri abụọ nke ọnwa April, afọ 1949 ọ bụ onye mpaghara gọọmentị obodo Maigatari nke Jigawa Steeti. <ref>{{Cite web|url=http://www.jigawastate.gov.ng/nss.php|title=National Assembly Members - Jigawa State Government|work=www.jigawastate.gov.ng|accessdate=2018-01-12}}</ref> O ji asambodo nna ukwu amụma ọha na nchịkwa nke si na Mahadum Bayero Kano, Kano Steeti. Mana tupu nke a, ọ gara Politeknik nke Kaduna dị na Kaduna Steeti ebe o nwetara asambodo nke mba na akaụntụ tupu ọ gafee mahadum Bayero Kano, ebe ọ nwetara asambodo dị elu na nchịkwa ọha na Diplọma ngụcha akwụkwọ na amụma ọha na nchịkwa <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.nigerianbiography.com/2016/03/biography-of-abdullahi-abubakar-gumel.html|title=Biography of Abdullahi Abubakar Gumel|work=www.nigerianbiography.com|accessdate=2018-01-12}}</ref> Abdullahi Gumel ejeela ozi n’ọkwa dị iche iche. Ọ bụ osote onye isi ụlọ akwụkwọ nke mbu Gumel Gabas dị na Gumel, Jigawa State (site na-afọ 1969 ruo afọ 1971), Onye n'edegharị okwu na mkpirisi na omume ụlọ Kano Steeti , Kano Steeti (na-afọ 1972), Onye isi Akaụntụ Ego na [[Nigerian Television Authority|Ikike telivishọn nke Naijiria]]. NTA Kano Steeti (site na-afọ 1976 ruo afọ 1979 ), Onye isi Akaụntụ na otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị National Party of Nigeria (NPN) n'isi ụlọ ọrụ mba dị na Lagos (site na-afọ 1979 ruo afọ 1983) na onye otu nke otu nkwalite ụlọ ọrụ nke Naijiria (site na-afọ 1980 ruo afọ 1983), Ụlọ ọrụ nchebe na mgbanwe (na-afọ 1983) na Ụlọ ọrụ egwuregwu nke Kano Steeti (site na-afọ 1980 ruo afọ 1983) . <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.nigerianbiography.com/2016/03/biography-of-abdullahi-abubakar-gumel.html|title=Biography of Abdullahi Abubakar Gumel|work=www.nigerianbiography.com|accessdate=2018-01-12}}</ref> == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Mmasị Gumel nwere ijere ndị ya ozi mere ka ọ banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Na-afọ 1999, a hoputara ya dika onye otu ndi [[Oflọ Ndị Nnọchiteanya (Nigeria)|ulo nke ndi nnochite anya (Naijiria)]] ịnochite anya mpaghara ọchịchị mba Gumel (nke mpaghara ọchịchị obodo Gumel / Maitagri / SuleTanrarkar / Gagarawa). Mgbe ọ nọ n'ụlọ [[Oflọ Ndị Nnọchiteanya (Nigeria)|di nnochite anya]], ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche Kọmitii ụlọ na Ọrụ ndị pụrụ Iche site n'afo 1999 ruo afo 2000 na onye isi oche Kọmitii ụlọ na omume ndị uwe ojii site n'afo 2001 ruo afo 2003. <ref>{{Cite web|url=https://dawodu.com/hor1.htm|title=HOUSE OF REPRESENTATIVE|work=dawodu.com|accessdate=2018-01-12}}</ref> Na-afo 2003, a họpụtara ya dị ka onye Ndụmọdụ Pụrụ Iche nke Onye Ọkachasị Na-ọkà okwu Mgbe ahụ ( Aminu Bello Masari ) na Ọrụ ndị pụrụ Iche site n'afo 2003 ruo afo 2007. <ref>{{Cite web|url=https://www.nigerianelitesforum.com/ng/autographs-and-biographies/89829-biography-of-sen-abubakar-gumel.html|title=Biography Of Sen. Abubakar Gumel|work=www.nigerianelitesforum.com|language=en|accessdate=2018-01-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180115071713/https://www.nigerianelitesforum.com/ng/autographs-and-biographies/89829-biography-of-sen-abubakar-gumel.html|archivedate=2018-01-15}}</ref> A hoputara ya dị ka Sịnetọ na-ahụ maka mpaghara ọchịchị ugwu ndịda anyanwụ Jigawa Steeti n'afo 2015 n’okpuru otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndi [[All Progressives Congress|All Progressives]] Congress. <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/resources/174911-nigeria-2015-elections-senatorial-candidates-full-list.html|title=Nigeria 2015 Elections: Senatorial Candidates - Full List - Premium Times Nigeria|date=2015-01-14|work=Premium Times Nigeria|accessdate=2018-01-12|language=en-GB}}</ref> == Ndụ onwe == Ọ lụrụ nwanyị ma nwee ụmụ. <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.nigerianbiography.com/2016/03/biography-of-abdullahi-abubakar-gumel.html|title=Biography of Abdullahi Abubakar Gumel|work=www.nigerianbiography.com|accessdate=2018-01-12}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}}{{Reflist}} == Njikọ dị na mpụga == * www.nass.gov.ng [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ndị afọ amụrụ ha furu efu]] [[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 1940]] [[Òtù:Category:Ndị ndorọ ndọrọ ọchịchị Naijiria]] tdsa8l2c5ysy0avcady1nhk7n9yhwgf Abdullahi Sule 0 10673 87180 70882 2022-08-19T12:40:27Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox officeholder|name=Engineer Abdullahi Sule|spouse=Hajiya Silifa, Hajiya Farida|status=Incumbent|birth_place=Gudi Station, [[Akwanga]], [[Nasarawa State]], Nigeria|birth_date={{Birth date and age|1959|12|26}}|nationality=[[Nigerian]]|committees=|parents=Alhaji Sule(Father), Hajiya Hauwa Sule(Mother)|alma_mater=Roman Catholic Mission (1968), Government Technical college, Bukuru (1977), Zang Commercial secondary school (1974), [[Plateau State Polytechnic]] (1980), [[Indiana University]] (1980–1984).|occupation=Businessman, engineer, politician|state=[[Nasarawa State]]|office=Governor of Nasarawa State|party=[[All Progressive Congress]]|successor=|predecessor=[[Umaru Tanko Al-Makura]]|election_date={{Birth date and age|2019|05|29}}|country=Nigeria|deputy1=Dr Emmanuel Akabe|district=|image=|title=Bayaran Lafia}}'''Abdullahi Sule''' (amụrụ na-abaliị iri abụọ na isii nke ọnwa Disemba, afọ 1959) bụ onye ọchụnta ego na onye ndọrọndọrọ ọchịchị Naịjirịa. Ọ bụ onye na-eje ozi dịka Gọvanọ nke [[Ȯra Nasarawa|steeti Nasarawa]] na nhoputa ndi ochichi Gọvanọ nke afọ 2019 n’okpuru otu ndọrọndọrọ ọchịchị nke [[All Progressives Congress|All Progressive Congress]] (APC). <ref>{{Cite web|url=https://www.dailytrust.com.ng/inec-declares-apcs-abdullahi-sule-governor-elect-in-nasarawa.html|title=INEC declares APC's Abdullahi Sule Governor-elect in Nasarawa|author=Muhammad|first=Ibraheem Hamza|date=March 11, 2019|work=Daily Trust|accessdate=12 March 2019}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/inec-declares-abdullahi-sule-winner-nasarawa-guber-poll/|title=INEC declares Abdullahi Sule winner Nasarawa guber poll|date=March 11, 2019|work=The Sun Nigeria|accessdate=12 March 2019}}</ref> == Ndụ mbido == Amuru ya na abali iri-abuo na isii n’ime Ọnwa Desemba afọ 1959 n'ụlọ ọrụ Gudi, mmepe mpaghara ọdịda anyanwụ Akwanga nke [[Ȯra Nasarawa|Nasarawa Steeti]]. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.nan.ng/news/apc-s-abdullahi-sule-to-battle-pdps-ombugadu-in-nasarawa/|title=APC 's Abdullahi Sule to battle PDP's Ombugadu in Nasarawa|date=October 1, 2018|work=News Agency of Nigeria (NAN)|accessdate=12 March 2019}}</ref> == Mmụta == Nkuzi ya mbu bu na-aka Ụlọ akwụkwọ primarị nke Ndị ozi Roman Catholic (RMC), Ụlọ ọrụ Gudi na-afọ 1968. O debanyere aha na Ụlọ akwụkwọ Zang sekọndrị n'afọ 1974 ma mesịa debanye aha ya na ụlọ akwụkwọ gọọmentị nka na ụzụ dị na Bukuru n'afọ 1977. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ gara Plateau State Politekniki, dị na Barkin Ladi n'afọ 1980. Ọ hapụrụ Naịjirịa maka agụmakwụkwọ efu iji gụọ akwụkwọ na Mahadum Indiana, Terre Haute, Indiana, ebe ọ nwetara Nzere bachelọ nke sayensị na teknụzụ na nzere masta na Ụlọ ọrụ mmepụta teknụzụ . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.nan.ng/news/apc-s-abdullahi-sule-to-battle-pdps-ombugadu-in-nasarawa/|title=APC 's Abdullahi Sule to battle PDP's Ombugadu in Nasarawa|date=October 1, 2018|work=News Agency of Nigeria (NAN)|accessdate=12 March 2019}}</ref> == Ọrụ == Na nlọghachi ya na [[Naijiria]] n'afọ 1985, Sule jere ozi dị ka onye otu ije ozi ntorobịa nọ na ụlọ ọrụ akụrụngwa Plateau . O mechara banye na Jos Steel Rolling Mill n'afọ 1985 dị ka onye Injinia mmepụta . Laghachi ya na United States n'afọ 1989, ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ụlọ ọrụ (Lancer Corporation, OEM component na Osyka Corporation n'etiti ndị ọzọ) tupu ọ laghachi na [[Naijiria|Naịjirịa]] n'afọ 2000. Mgbe ọ laghachitere Naịjirịa, ọ so na ndị chọpụtara ụlọ ọrụ Sadiq Petroleum Nigeria Limited na Lagos ejiri mee ya onye isi nchịkwa / Onye isi Ụlọ ọrụ N'okpuru ndu ya, ụlọ ọrụ ahụ meriri mmeri iji nweta African Petroleum (AP) Plc ma bụrụ onye isi ụlọ ọrụ nke AP n'afọ 2001. N'abalị iri abụọ n'otu nke ọnwa June tupu ochicho ochichi gọvanọ ya n'afọ 2018, Dangote Sugar Refinery Plc. mara ọkwa Abdullahi Sule dị ka onye isi njikwa otu (GMD) nke Ụlọ ọrụ ahụ. == Ndọrọ ndọrọ ọchịchị == O meriri ntuli aka nke onye ga azọ okwa gọvanọ na n'okpuru otu ndọrọndọrọ ọchịchị[[Ȯra Nasarawa|Nasarawa Steeti]] nke [[All Progressives Congress|All Progressive Congress]] n'ụbọchị nke mbụ n'ọnwa Ọktober afọ 2018. <ref>{{Cite web|url=https://www.tribuneonlineng.com/166926/|title=Abdulahi Sule wins APC governorship primary in Nasarawa|date=October 1, 2018|work=The Express Tribune|accessdate=12 March 2019}}</ref> Ka ọnwa Machị ruru abalị iri nke afọ 2019, e kwuputara Injinia Abdullahi Sule dịka Gọvanọ nke [[Ȯra Nasarawa|steeti]] Nasarawa na ntuli aka gọvanọ nke Nasarawa nke 2019 nke emere n'ụbọchị itoolu nke ọnwa Maachị afọ 2019. <ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2019/03/11/inec-declares-abdullahi-sule-winner-of-nasarawa-governorship-race/|title=INEC Declares Abdullahi Sule Winner of Nasarawa Governorship Race – Channels Television|accessdate=12 March 2019}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/inec-declares-abdullahi-sule-winner-nasarawa-guber-poll/|title=INEC declares Abdullahi Sule winner Nasarawa guber poll|date=March 11, 2019|work=The Sun Nigeria|accessdate=12 March 2019}}</ref> O ñụrụ iyi dị ka gọvanọ nke [[Ȯra Nasarawa|Nasarawa Steeti]] N'ụbọchị iri abụọ na itoolu nke ọnwa Mee afọ 2019. == Hụ kwa == * [https://nasarawafocus.com/tag/abdulahi-alhaji-sule AA Sule na Osimiri Nasarawa] * Ndepụta nke ndị gọvanọ nke steeti Nasarawa == Ebensidee ==  {{Reflist}} {{DEFAULTSORT:Sule, Abdullahi}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ndị Nasarawa Steeti]] [[Òtù:Category:Ndị Naijiria]] [[Òtù:Category:Ndị Ndọrọndọrọ ọchịchị All Progressive Congress]] [[Òtù:Category:Ndị Gara Mahadum Indiana]] [[Òtù:Category:Ndị Gọvanọ Nasarawa Steeti]] [[Òtù:Category:Ndị azụmahịa Naijiria]] [[Òtù:Category:Ndị dị ndụ]] [[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 1959]] f4a31ajw9kxbeaf7lt7u0lc61cpkkab Ann Mukoro 0 10700 87353 69662 2022-08-20T09:58:22Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ann Mukoro ''' (a mụrụ n'ụbọchị 27 ọnwa Mee afọ 1975) bụ onye egwuregwu bọọlụ Naịjirịa onye gbara bọọlụ n'etiti ndị otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị Naịjirịa . O so n'òtù ahụ na mmalite [[1991 FIFA Women's World Cup]] nakwa [[1995 FIFA Women's World Cup]].<ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/womensworldcup/archive/sweden1995/teams/team=1882893/players.html|title=FIFA Women's World Cup Sweden 1995 - Teams|accessdate=2007-09-28|publisher=[[FIFA]]|year=1995|work=FIFA Women's World Cup Sweden 1995}}</ref> == Ebemsidee == <references/> == Njikọ mpụga == * {{FIFA player|505}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] s22o16iv1gc7euxo9ub8k2x2jvo3ygl Augustina Ebhomien Sunday 0 10708 87503 69689 2022-08-20T10:42:14Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Augustina Ebhomien Sunday''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 23 n'ọnwa Ọgọst afọ 1996) bụ a [[Naijiria|Naijirịa]] na-eme egwuregwu badmịntịn. <ref>{{Cite web|title=Players: Augustina Ebhomien Sunday|url=http://bwfbadminton.com/player/92376/augustina-ebhomien-sunday|publisher=[[Badminton World Federation]]|accessdate=2 December 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Augustina Ebhomien Sunday Full Profile|url=http://bwf.tournamentsoftware.com/profile/biography.aspx?id=F8987AC4-C590-4B59-85F3-34679B5F7377|publisher=[[Badminton World Federation]]|accessdate=2 December 2016}}</ref> Ọ gụrụ maka Asụsụ Bekee na Akwụkwọ na Mahadum Benson Idahosa, n'afọ 2015, ọ sọrọ mpi na Summer Universiade na Gwangju,na Saụt Koria. <ref>{{Cite news|title=Nigerian Augustina Sunday wants to impress at Universiade|url=http://www.fisu.net/news/nusf-news/nigerian-augustina-sunday-wants-to-impress-at-universiade|publisher=[[International University Sports Federation|FISU]]|accessdate=13 November 2017}}</ref> == Mmezu == === Asọmpi nke Afrịka === ''Women's doubles'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" ! Year ! Venue ! Partner ! Opponent ! Score ! Result |- style="background:#ECF2FF" | align="center" | [[2019 African Badminton Championships|2019]] | align="left" | Alfred Diete-Spiff Centre,<br>[[Port Harcourt, Nigeria]] | align="left" | {{flagicon|NGR}} [[Peace Orji]] | align="left" | {{flagicon|NGR}} [[Amin Yop Christopher]] <br /> {{flagicon|NGR}} [[Chineye Ibere]] | align="left" | 16–21, 14–21 | style="text-align:left; background:white" | [[File:Med 3.png|Bronze]] '''Bronze''' |} === BWF International Challenge/Series === ''Women's doubles'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" ! Year ! Tournament ! Partner ! Opponent ! Score ! Result |- style="background:#D5D5D5" |align="center" | 2014 |align="left" | [[Uganda International]] |align="left" | {{flagicon|NGR}} [[Dorcas Ajoke Adesokan]] |align="left" | {{flagicon|NGR}} [[Tosin Atolagbe]] <br /> {{flagicon|NGR}} [[Fatima Azeez]] |align="left" | 21–14, 9–21, 12–21 |style="text-align:left; background:white" | {{silver2}} '''Runner-up''' |- |- style="background:#D5D5D5" |align="center" | 2013 |align="left" | [[Nigeria International]] |align="left" | {{flagicon|NGR}} [[Uchechukwu Deborah Ukeh|Deborah Ukeh]] |align="left" | {{flagicon|NGR}} [[Tosin Atolagbe]] <br /> {{flagicon|NGR}} [[Fatima Azeez]] |align="left" | 21–18, 21–13 |style="text-align:left; background:white" | {{gold1}} '''Winner''' |} :{{Color box|#D8CEF6|border=darkgray}} [[BWF International Challenge]] tournament :{{Color box|#D5D5D5|border=darkgray}} [[BWF International Series]] tournament :{{Color box|#E9E9E9|border=darkgray}} [[BWF Future Series]] tournament == Ebemsidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{BWF|F8987AC4-C590-4B59-85F3-34679B5F7377}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] djjakihuj2uihzawxwct6ecvh50yqw0 Aminat Yusuf Jamal 0 10716 87596 84395 2022-08-20T11:08:46Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aminat Yusuf Jamal''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 27 n'ọnwa Juun afọ 1997) bụ onye amụrụ na Naịjirịa, <ref>{{Cite web|url=http://www.makingofchamps.com/2016/08/01/bahrain-drain-the-exodus-of-nigerian-athletes-to-the-kingdom/|title="BAHRAIN DRAIN" – The Exodus of Nigerian Athletes to the Kingdom!|author=Akani|first=Bambo|date=1 August 2016|publisher=Making of Champions|accessdate=8 August 2017}}</ref> onye na-eme egwuregwu n'aha mba Bahrain bụ ọkachamara na 400 metres hurdles . Ọ nọchitere anya obodo ọ kụchiri na asọmpi iko mba ụwa nke afọ 2017 mana o rughị ọkara ngwụcha. Na mbido afọ ahụ, o ritere ola abụọ na 2017 Islamic Solidarity Games . Mpụtara ya kachasị mma na mmemme ahụ bụ sekọnsọ 56.90 o tinyere na Baku n'afọ 2017. <ref>[http://www.all-athletics.com/en-us/athlete/1096355 All-Athletics profile]</ref> == Asọmpi mbaụwa == {| {{AchievementTable|Event=yes}} |- !colspan="6"|Representing {{BHR}} |- |2015 |[[2015 Arab Athletics Championships|Arab Championships]] |[[Isa Town]], [[Bahrain]] |bgcolor=cc9966|3rd |400 m |57.27 |- |rowspan=5|2016 |[[2016 Asian Indoor Athletics Championships|Asian Indoor Championships]] |[[Doha]] |bgcolor=gold|1st |4 × 400 m relay |3:35.07 |- |rowspan=2|[[2016 Arab Junior Athletics Championships|Arab Junior Championships]] |rowspan=2|[[Tlemcen, Algeria]] |bgcolor=gold|1st |100 m hurdles |14.53 |- |bgcolor=gold|1st |400 m hurdles |58.25 |- |rowspan=2|[[2016 IAAF World U20 Championships|World U20 Championships]] |rowspan=2|[[Bydgoszcz, Poland]] |6th |400 m hurdles |[[2016 IAAF World U20 Championships – Women's 400 metres hurdles|58.23]] |- | – |4 × 400 m relay |[[2016 IAAF World U20 Championships – Women's 4 × 400 metres relay|DQ]] |- |rowspan=3|2017 |rowspan=2|[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games|Islamic Solidarity Games]] |rowspan=2|[[Baku, Azerbaijan]] |bgcolor=cc9966|3rd |400 m hurdles |[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games – Results#400 meters hurdles|56.90]] |- |bgcolor=gold|1st |4 × 400 m relay |[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games – Results#4 × 400 meters relay|3:32.96]] |- |[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[London, United Kingdom]] |32nd (h) |400 m hurdles |[[2017 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|57.41]] |- |2018 |[[Athletics at the 2018 Asian Games|Asian Games]] |[[Jakarta, Indonesia]] |bgcolor=silver|2nd |4 × 400 m relay |[[Athletics at the 2018 Asian Games – Women's 4 × 400 metres relay|3:30.61]] |- |rowspan=5|2019 |rowspan=3|[[2019 Arab Athletics Championships|Arab Championships]] |rowspan=3|[[Cairo, Egypt]] |bgcolor=silver|2nd |100 m hurdles |14.66 |- |bgcolor=gold|1st |400 m hurdles |57.05 |- |bgcolor=gold|1st |4 × 400 m relay |3:48.60 |- |[[2019 Asian Athletics Championships|Asian Championships]] |[[Doha, Qatar]] |bgcolor=silver|2nd |400 m hurdles |[[2019 Asian Athletics Championships – Women's 400 metres hurdles|56.39]] |- |[[2019 World Athletics Championships|World Championships]] |[[Doha, Qatar]] |17th (sf) |400 m hurdles |[[2019 World Athletics Championships – Women's 400 metres hurdles|55.54]] |} == Ebemsidee == # Akani, Bambo (1 August 2016). [http://www.makingofchamps.com/2016/08/01/bahrain-drain-the-exodus-of-nigerian-athletes-to-the-kingdom/ ""BAHRAIN DRAIN" – The Exodus of Nigerian Athletes to the Kingdom!"]. Making of Champions. Retrieved 8 August 2017. # [https://www.worldathletics.org/athletes/biographies/athcode=308469 Aminat Yusuf Jamal] at [https://en.wikipedia.org/wiki/World_Athletics World Athletics] # [http://www.all-athletics.com/en-us/athlete/1096355 All-Athletics profile] == Njikọ mpụga == * [https://www.worldathletics.org/athletes/biographies/athcode=308469 Aminat Yusuf Jamal] at [https://en.wikipedia.org/wiki/World_Athletics World Athletics] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] d4339t6aab4tomqe5ua5rud8kp7859f Adokiye Amiesimaka Stadium 0 10734 87183 74349 2022-08-19T12:42:15Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Ama egwuregwu nke akpọrọ '''Adokiye Amiesimaka''' bụ ámá egwuregwu a na-eji eme ọtụtụ ihe na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], [[Naịjirịa]] Ọ dị na nsọtụ ugwu obodo ahụ na mpaghara Omagwa. Ama egwuregwu ahụ nwere ikike ịbanye mmadụ puku iri atọ na asatọ. <ref>{{Cite news|url=http://www.thetidenewsonline.com/2013/02/15/amiesimaka-stadium-a-national-asset-%E2%80%93-maku-2/|title=Amiesimaka Stadium, A National Asset – Maku - :::...The Tide News Online:::...|author=admin|date=2013-02-15|work=:::...The Tide News Online:::...|accessdate=2018-05-31|language=en-US}}</ref> . Ọ mepere na ụbọchị iri na itoolu n'ọnwa Julaị n'afọ 2015 site na egwuregwu dị n'etiti Naịjirịa na Kongo maka ntozu asọmpi Rio Olympics nke ndị Naịjirịa nwere mmeri akara 2-1 megide ndị Congo. <ref name="allnigeriasoccer">{{Cite web|url=http://www.allnigeriasoccer.com/read_news.php?nid=15605|title=Dream Team Walk Tight Rope After 2 -1 Win Against Congo:: All Nigeria Soccer - The Complete Nigerian Football Portal|publisher=allnigeriasoccer.com|accessdate=2015-07-30}}</ref> Ka emechara n'ọnwa ahụ, ndị otu egwuregwu bọọlụ Naịjirịa Dolphins kwupụtara na ha ga agba bọọlụ ha fọdụrụ n'afọ 2015 n'ámá egwuregwu ahụ. <ref name="goal">{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/news/4111/npfl/2015/07/29/13977662/dolphins-take-home-games-to-adokiye-amiesimaka-stadium|title=Dolphins take home games to Adokiye Amiesimaka Stadium - Goal.com|publisher=goal.com|accessdate=2015-07-30}}</ref> Site na site n'ụbọchị iri abụọ na ise ruo ụbọchị iri abụọ na asaa na ọnwa Jenụwarị n'afọ 2019, ejiri ámá egwuregwu ahụ eme ihe ngosi nke were ụbọchị atọ nke akpọrọ, Nzukọ Ndụ Elu nke sitere na aka Pastọ Chris Oyakhilome . Ama egwuregwu ahụ juputara na ozuzu oke ya na puku kwuru puku mmadụ nọdụrụ ala n'etiti ebe ahụ maka ihe omume a. <ref name="NationalDaily">{{Cite web|url=https://nationaldailyng.com/pastor-chris-begins-higher-life-conference-in-port-harcourt/|title=Pastor Chris begins Higher Life Conference in Port Harcourt|publisher=nationaldailyng.com|accessdate=2019-01-28}}</ref> Ama egwuregwu a na -eje ozi dị ka ebe obibi Rivers United klọb. == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20160809234505/http://lindaikejiblogmagazine.com.ng/rio-olympics-2016-update-nigeria-beats-japan-5-2-last-night/] == Ntụrụaka ==  {{reflist}} [[Òtù:Ama egwuregwu Naijiria]] mzl0xqf6o6p31c7gs82cv9ilwtauobh Adeseye Ogunlewe 0 10737 87117 69780 2022-08-19T12:12:02Z Viva33 12972 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox officeholder|image=|successor2=[[Yahaya Abdulkarim]]|occupation=|alma_mater=University of Ibadan|spouse=|party=[[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]] [[All Progressives Congress (Nigeria)|APC]]|nationality=Nigerian|death_place=|death_date=|birth_place=|birth_date=|constituency=Lagos East, [[Lagos State]]|predecessor2=|honorific-prefix=[[Oba (ruler)#Oloye|Omoba]]|term_end2=March 2006|term_start2=July 2003|office2=Minister of Works|successor1=|predecessor1=|term_end1=April 2003|term_start1=April 1999|office1=Senator for Lagos East|caption=|imagesize=|name=Adeseye Ogunlewe|profession=}}'''Kingsley Adeseye Ogunlewe''' bụ onye [[Naijiria|Naịjirịa]] si a ezinụlọ ndị eze nke Igbogbo na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị a họpụtara dịka Sịnetọ n'okpuru otu ndọrọndọrọ ọchịchị Alliance maka Democracy (AD) ikpo okwu 1999 maka mpaghara ọwụwa anyanwụ Lagos, tupu Ọ gafee otu ndọrọndọrọ ọchịchị PDP. O mechara bụrụ Mịnịsta nke ọrụ (site n'ọnwa July afọ 2003 ruo ọnwa Maachị afọ 2006). <ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/web2/articles/24196/1/Lagos-PDP-without-Bode-George/Page1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110726120159/http://thenationonlineng.net/web2/articles/24196/1/Lagos-PDP-without-Bode-George/Page1.html|archivedate=2011-07-26|title=Lagos PDP without Bode George|author=Olayinka Oyebode|date=May 11, 2009|publisher=The Nation|accessdate=2009-11-13}}</ref> Mgbe onye isi ala [[Olusegun Obasanjo]] chụpụrụ ya n'ọkwa a, a sịrị na ọ bụ n'ihi esemokwu ya na onye bụbu onye nkwado ya, Bode George, onye osote onye isi oche otu PDP. <ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200910280620.html|title=The Many Controversies of Bode George|author=Ndubusi Ugah|date=28 October 2009|publisher=This Day|accessdate=2009-11-13}}</ref> == Ndabere == Ogunlewe sitere na usoro ndị ọgaranya nke Igbogbo, obodo dị na okpuru ọchịchị obodo nke Ikorodu nke [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] . Nwanne ya nwoke nke tọrọ ya Dr. Akin Ogunlewe, bụ odeakwụkwọ na- adịgide na Ụlọ Ọrụ ozi gọọmenti etiti maka Azụmaahịa na Mmepụta, onye a napụrụ ọnọdụ ya n'obere oge Ogunlewe gafere na PDP. <ref name="bnw161">{{Cite web|url=http://news.biafranigeriaworld.com/archive/2004/jun/22/161.html|publisher=Daily Independent Online|date=June 22, 2004|title=Still on Tinubu/Ogunlewe tango|author=Habib Aruna and Femi Ogbonnikan|accessdate=2009-11-13}}</ref> Ogunlewe bụ otu n'ime ndị gụrụ akwụkwọ na mahadum Ibadan . N'oge ọnụnọ ya na mahadum nke mbụ ọ biri na ụlọ Mellanby were sonye nkeoma na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ụmụ akwụkwọ. Ọ bụ onye ọkaiwu, ma n'otu oge ọ bụ onye odeakwụkwọ na-adịgide adịgide nke Lagos Steeti . <ref name="bnw161">{{Cite web|url=http://news.biafranigeriaworld.com/archive/2004/jun/22/161.html|publisher=Daily Independent Online|date=June 22, 2004|title=Still on Tinubu/Ogunlewe tango|author=Habib Aruna and Femi Ogbonnikan|accessdate=2009-11-13}}</ref> == Sịnetọ == N'ọnwa Julaị afọ 2002, Sịnetọ Wahab Dosunmu na Adeseye Ogunlewe boro Gọvanọ [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] [[Bola Tinubu|bụ Bola Ahmed Tinubu]] ebubo na ọ na -emegbu ntụkwasị obi ego ọha site na nturu ugo nkwekọrịta nye ndị enyi ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.accessmylibrary.com/coms2/summary_0286-10004269_ITM|title=Lagos Senators Accuse Tinubu of Funds Diversion.|date=July 26, 2002|publisher=This Day|author=Bature Umar|accessdate=2009-11-13}}</ref> Ọ zọrọ maka nhọpụta nke ugboro abụọ na ntuli aka nke afọ 2003 na tiketi nke otu PDP, mana Olorunnimbe Mamora nke Alliance for Democracy (AD) meriri ya. <ref name="bnw161">{{Cite web|url=http://news.biafranigeriaworld.com/archive/2004/jun/22/161.html|publisher=Daily Independent Online|date=June 22, 2004|title=Still on Tinubu/Ogunlewe tango|author=Habib Aruna and Femi Ogbonnikan|accessdate=2009-11-13}}</ref> == Mịnịsta nke ọrụ == N'ọnwa Julaị nke afọ 2003, Ogunlewe mara ọkwa na gọọmentị etiti ga -etinye ihe ruru ijeri dọla abụọ na narị asatọ na iri ise n'ịhazigharị na ịkwalite okporo ụzọ nke mba ahụ, wee mee atụmatụ ime ka ụzọ niile dị na mba ahụ dị nma ịga na njedebe afọ. N'ọnwa Jenụwarị afọ 2004, Ogunlewe kwuru na gọọmentị etiti akwadola nde naira narị iteghete ọzọ maka idozi ụzọ na mpaghara ndịda-ọwụwa anyanwụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriannewsradio.com/012404.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20040409175054/http://www.nigeriannewsradio.com/012404.htm|archivedate=April 9, 2004|title=FG Approves N900m More for S/East Roads|publisher=Nigerian News Radio|date=January 24, 2004|accessdate=2009-11-13}}</ref> N'ọnwa Eprel afọ 2004, Ogunlewe meriri onyinye nkeDr Kwame Nkrumah Ọchịchị nke Afrịka na Accra, [[Ghana]] . <ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/artikel.php?ID=57013|date=30 April 2004|title=Nigerians Get Nkrumah Award|publisher=GhanaHomePage|accessdate=2009-11-13}}</ref> N'ọnwa Mee afọ 2004, Ogunlewe bipụtara akara ekwentị ya wee gwa ndị mmadụ ka ha jiri ya ma ọ bụrụ na ha hụ oghere ite ma ọ bụ nwee ihe mberede okporo ụzọ. O kwuru na oku jubigara ókè na ya, mana ọ kwukwara maka ụzọ "Ha mara mma ugbu a." O kwuru na 12,600&nbsp;Emezigharịrị kilomita puku iri na abụọ na nari isii nke okporo ụzọ n'ime ọnwa isii gara aga. <ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/3725283.stm|date=18 May 2004|title=Call me, Nigerian minister says|publisher=BBC News|accessdate=2009-11-13}}</ref> N'ọnwa Juun nke af 2004, enwere ọgbaghara na steeti Lagos n'etiti ndị ọrụ nke Ụlọ ọrụ ozi nke ọrụ nke etiti na ndị ọrụ nke Ikike Nhazi trafiki Lagos Steeti. Esemokwu ahụ bụ maka ịchịkwa okporo ụzọ etiti, o yikwara ka enwere njikọ na esemokwu na -aga n'ihu n'etiti Ogunlewe na gọvanọ steeti ahụ bụ [[Bola Tinubu|Bola Ahmed Tinubu]] nke Alliance for Democracy. <ref>{{Cite web|url=http://news.biafranigeriaworld.com/archive/2004/jun/17/148.html|date=June 17, 2004|title=Pains, the anguish of Ogunlewe/George Army on Lagos roads|author=Tolu Olarewaju|publisher=Daily Independent|accessdate=2009-11-13}}</ref> N'ọnwa Ọgọọst nke afọ 2004, Ogunlewe mara ọkwa na Ụlọ akụ mba ụwa na Ụlọ akụ nke mmepe mba Afrịka zubere ha na Naịjirịa ịnwe nkwekọrịta iwu Trans-West African Highway si Lagos ruo isi obodo [[Mauritania]] bụ Nouakchott . N'ọnwa Ọktoba afọ 2004, Ogunlewe kwuru na afọ 2005 ga -ahụ ọganihu ngwa ngwa na nrụzi na ịrụ ụzọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/archive/2004/10/27/20041027news28.html|title=Ogunlewe Promises Regular Funding for Road Projects|date=2004-10-27|publisher=This Day|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20050119205022/http://www.thisdayonline.com/archive/2004/10/27/20041027news28.html|archivedate=2005-01-19}}</ref> N'ọnwa Maachị afọ 2006, mgbe a chụrụ ya n'ọrụ dị ka minista na -ahụ maka ọrụ, Ogunlewe gwara Onyeisiala Olusegun Obasanjo ka ọ chọọ ọchịchị nke atọ. == Ọrụ mmecha == N'ọnwa Julaị afọ 2006, achọpụtara na e gburu Funsho Williams onye n'azọ ọkwa gọvanọ na Steeti Legọs n'ụlọ ya. E jidere Ogunlewe, onye bụ onye Iro otu PDP n'oge gara aga, maka ogbugbu a. <ref>{{Cite web|url=https://www.cbc.ca/news/world/nigeria-police-arrest-rival-in-politician-s-slaying-1.582656|title=Nigeria police arrest rival in politician's slaying|date=July 29, 2006|publisher=CBC News|accessdate=2009-11-13}}</ref> E mechara hapụ ya, mana n'ọnwa Febụwarị 2007, e jidere ya ọzọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=71343|title=Again, Ogunlewe Arrested|author=Idowu Sowunmi|date=February 24, 2007|publisher=This Day|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070306034154/http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=71343|archivedate=March 6, 2007}}</ref> N’ọnwa Nọvemba afọ 2009, kọmitii na-ahụ maka njem ụgbọ nke Heineken Lokpobiri na- duru, degara ụlọ elu ozi nke kpughere “ebubo arụrụala ” na-nkwekọrịta ọrụ ụzọ n’ime afọ iri, ma tụọ alo ka onye bụ minista ọrụ gara aga bụ Anthony Anenih, Adeseye Ogunlewe, Obafemi Anibaba, Cornelius Adebayo na ndị ọzọ nọ n'ikpe maka nrụrụ aka. <ref>{{Cite web|url=http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Opinion/Editorial/5478978-148/Fixing_Anenih_and_others_for_corruption.csp|title=Fixing Anenih and others for corruption|date=November 8, 2009|publisher=Next|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110721134759/http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Opinion/Editorial/5478978-148/Fixing_Anenih_and_others_for_corruption.csp|archivedate=2011-07-21}}</ref> Mkparịta ụka Sineti maka akụkọ a egbuola oge. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2009/11/05/senate-suspends-n300bn-contract-report/comment-page-1/|title=Senate suspends N300bn contract report|date=November 5, 2009|author=Emmanuel Aziken|publisher=Vanguard|accessdate=2009-11-13}}</ref> Senator Ogunlewe gbara arụkwaghịm n'ọkwa ya dịka Pro-Chancellor nke Federal University of Agriculture, Abeokuta n'afọ 2016. <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/ogunlewe-resigns-appointment-funaabs-pro-chancellor/|title=BREAKING: Ogunlewe resigns appointment as FUNAAB’s pro-chancellor|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2019-08-26}}</ref> N'afọ 2019, Sịnetọ Ogunlewe hapụrụ Peoples Democratic Party maka All Progressives Congress <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/no-regrets-dumping-pdp-says-ogunlewe/|title=No regrets dumping PDP, says Ogunlewe|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2019-08-26}}</ref> == Ebensidee ==  {{Reflist}}{{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ndị obodo Naijiria site n'agbụrụ]] [[Òtù:Category:Ndị Ikorodu]] [[Òtù:Category:Ndị Yoruba]] [[Òtù:Category:Ndị afọ amụrụ ha furu efu (Ndị dị ndụ)]] [[Òtù:Category:Ndị ndọrọndọrọ ọchịchị afọ nari iri abụo n'otu]] [[Òtù:Category:Ndị ndọrọndọrọ ọchịchị afọ nari iri abụo]] [[Òtù:Category:Ndi ode akwụkwọ na-adigide]] [[Òtù:Category:Ndị ndọrọndọrọ ọchịchi agos Steeti]] [[Òtù:Category:Ndị gụrụ akwụkwọ na Mahadum Ibadan]] [[Òtù:Category:Ndị Eze Yoruba]] [[Òtù:Category:Ndị Minista gọọmentị Naijiria]] [[Òtù:Category:Otu Ndọrọndọrọ ọchịchị Peoples Democratic Party (Naịjirịa)]] [[Òtù:Category:Otu Ndọrọndọrọ ọchịchị Alliance for Democracy (Naịjirịa)]] [[Òtù:Category:Ndị otu Sịnetị (Naijira)]] [[Òtù:Category:Ndị ndọrọndọrọ ọchịchị Yoruba]] [[Òtù:Category:Ndị Lagos Steeti]] l7h5nhi1nad790fixcm3y7y13cj8r6b Mpaghara ndị kwụụrụ onwe ha na mba China 0 10804 87539 70035 2022-08-20T10:52:18Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Mpaghara kwụụrụ onwe ya''' ( '''AR''' ; China di mfe) bụ ọkwa mbụ nke ngalaba nhazi ọkwa nke China . Dị ka ógbè ndị China, mpaghara kwụụrụ onwe ya nwere ọchịchị ime obodo nke ya, mana n'okpuru iwu ndị China, mpaghara kwụụrụ onwe ya nwere ikike imebe iwu, dị ka ikike <nowiki>''</nowiki> ịhazi ụkpụrụ nke onwe na ụkpụrụ ndị ọzọ dị iche. <nowiki>''</nowiki> <ref>{{Cite web|title=Regional Autonomy for Ethnic Minorities in China (2005)|url=http://english1.english.gov.cn/official/2005-07/28/content_18127.htm|accessdate=2021-07-07|work=english1.english.gov.cn}}</ref> Mpaghara kwụụrụ onwe ya bụ ọkwa kachasị elu nke agbụrụ pere mpe bụ ndị nweere onwe ha na China, nke nwere ọnụ ọgụgụ dị elu karịa nke otu agbụrụ pere mpe. == Akụkọ ihe mere eme == E guzobere mpaghara ime obodo Mongolia nke kwụụrụ onwe ya n'afọ 1947, Xinjiang mere nnwere onwe n'afọ 1955, Guangxi na [[Ningxia]] bụ ndị kwụụrụ onwe ha n'afọ 1958. Edebere Tibet n'okpuru nchịkwa PRC n'afo 1951, ya na ụfọdụ ndị nlele ọdịda anyanwụ kpọrọ nke a [[:en:Annexation_of_Tibet_by_the_People's_Republic_of_China|annexation]], a kpọkwara ya mpaghara kwụụrụ onwe ya nke China n'afọ 1965. Nhọpụta Guangxi na Ningxia dị ka mpaghara kwụụrụ onwe ya Zhuang na Hui, n'otu n'otu nke obodo mpaghara Ndị Han China jụrụ n'iwe, bụ ndị mejupụtara ụzọ abụọ n'ụzọ atọ nke ndị bi na mpaghara ọ bụla.  Ọ bụ ezie na ndị [[Mongols in China|Mongol]] mejupụtara pasenti pere mpe nke Ime Mongolia karịa abụọ n'ime ndị a, agha agha obodo China sotere nyere obere ohere maka ngagharị iwe. <ref>{{Cite book|title=Government Policies and Ethnic Relations in Asia and the Pacific|publisher=MIT Press|editor=Brown|year=1997|chapter=Assimilation and Accommodation in China|first=June Teufel|author=Dreyer}}</ref> == Ikike iwu == Mpaghara kwụụrụ onwe ha na China enweghị ikike iwu ikewapụ, n'adịghị ka na Soviet Union - ''Iwu nke ndị mba nke China na nnwere onwe agbụrụ dị iche iche'', nke edere n'afọ 1984, na-ekwu na "mpaghara agbụrụ ọ bụla kwụụrụ onwe ya bụ akụkụ na-enweghị ike ikewapụ site na Mba nkeChina, "na" ụdị o bula [...] nkewa [...] bụ nke amachibidoro kpam kpam. " <ref>{{Cite web|date=2015-08-27|title=First Union Constitution|url=http://soviethistory.msu.edu/1924-2/union-treaty/union-treaty-texts/first-union-constitution/|accessdate=2021-07-07|work=Seventeen Moments in Soviet History|language=en-US|quote=ARTICLE 4. Each one of the member Republics retains the right to freely withdraw from the union.}}</ref> <ref>{{Cite web|title=中华人民共和国民族区域自治法 - Law of the People's Republic of China on Regional Ethnic Autonomy|url=http://www.gov.cn/test/2005-07/29/content_18338.htm|accessdate=2021-07-07|work=www.gov.cn|quote=各民族自治地方都是中华人民共和国不可分离的部分 - Each and every ethnic autonomous region is an inseparable part of the People's Republic of China.}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Zhu|first=Yuchao|date=2006-08-31|title=China's Fate as a Multinational State: a preliminary assessment|url=http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10670560500535043|journal=Journal of Contemporary China|language=en|volume=15|issue=47|pages=329–348|doi=10.1080/10670560500535043|issn=1067-0564}}</ref> == Ndepụta mpaghara kwụụrụ onwe ha == {| class="wikitable" style="margin:auto; font-size:90%; line-height:1.2em;" !Designated<nowiki><br id="mwMw"></nowiki><nowiki><br></nowiki>minority !Aha Igbo ! width="13%" |Simplified Chinese<br /><br />Pinyin !Local name<br /><br />SASM/GNC romanization (Language) !Abbreviation !Capital !Language |- |Zhuang | style="background:#f2f2f2;" |'''Guangxi'''&nbsp; Mpaghara Zhuang kwụụrụ onwe ya | style="white-space:nowrap;" |广西壮族自治区<br /><br />Guǎngxī Zhuàngzú Zìzhìqū |Gvangjsih Bouxcuengh Swcigih ([[Standard Zhuang]]/[[Zhuang language|Zhuang]]) |桂<br /><br />Guì<br /><br />(GZAR) |Nanning<br /><br />(南宁; Nanzningz) |Zhuang, Standard Zhuang language (Vahcuengh) |- |[[Mongols in China|Mongol]] | style="background:#f2f2f2;" |{{Érèkọbalà|'''[[Inner Mongolia]]'''}}&nbsp;Mpaghara kwụụrụ onwe ya<br /><br />('''''Nei&nbsp;Mongol'''&nbsp;kwụụrụ onwe ya'') | style="white-space:nowrap;" |内蒙古自治区<br /><br />Nèi Měnggǔ Zìzhìqū |<templatestyles src="Template:MongolUnicode/fonts.css" />ᠦᠪᠦᠷ ᠮᠣᠩᠭᠤᠯ ᠤᠨ ᠥᠪᠡᠷᠲᠡᠭᠡᠨ ᠵᠠᠰᠠᠬᠣ ᠣᠷᠣᠨ <br /><br />Öbür mongüol-un öbertegen zasaqu orun ([[Mongolian language|Mongolian]]) |内蒙古<br /><br />Nèi Měnggǔ<br /><br />(IMAR) |Hohhot<br /><br />(呼和浩特; ᠬᠥᠬᠡᠬᠣᠲᠠ) |Mongolian |- |Tibetan | style="background:#f2f2f2;" |Tibet&nbsp;Mpaghara kwụụrụ onwe ya<br /><br />('''''Xizang'''&nbsp;'' Mpaghara ''kwụụrụ onwe ya'') | style="white-space:nowrap;" |西藏自治区<br /><br />Xīzàng Zìzhìqū | <br /><br />Poi Ranggyong Jong ([[Standard Tibetan]]) |藏<br /><br />Zàng<br /><br />(TAR) |Lhasa<br /><br />(拉萨;  ) |Standard Tibetan |- |Uyghur | style="background:#f2f2f2;" |'''Xinjiang'''&nbsp;Mpaghara Uygur&nbsp;kwụụrụ onwe yan | style="white-space:nowrap;" |新疆维吾尔自治区<br /><br />Xīnjiāng Wéiwú'ěr Zìzhìqū |شىنجاڭ ئۇيغۇر ئاپتونوم رايونى‎<br /><br />Xinjang Uyĝur Aptonom Rayoni ([[Uyghur language|Uyghur]]) |新<br /><br />Xīn<br /><br />(XUAR) |Ürümqi<br /><br />(乌鲁木齐; ئۈرۈمچی‎) |Uyghur |- |Hui | style="background:#f2f2f2;" |'''[[Ningxia]]'''&nbsp;Hui&nbsp;Autonomous&nbsp;Region | style="white-space:nowrap;" |宁夏回族自治区<br /><br />Níngxià Huízú Zìzhìqū | {{N/A|The Hui speak [[Chinese language|Chinese]]}} |宁<br /><br />Níng<br /><br />(NHAR) |Yinchuan<br /><br />(银川) |Dungan, Chinese |} == Ndekọ ọnụ ọgụgụ == === Ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ === {| class="wikitable sortable" !Administrative Division !National Share (%) !2010 Census<ref name="census2010"> {{Cite web|url=http://www.stats.gov.cn/english/newsandcomingevents/t20110429_402722516.htm|title=Communiqué of the National Bureau of Statistics of People's Republic of China on Major Figures of the 2010 Population Census|publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130727021210/http://www.stats.gov.cn/english/newsandcomingevents/t20110429_402722516.htm|archivedate=2013-07-27}}</ref> !2000 Census<ref name="census2000"> {{Cite web|url=http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020331_15435.htm|publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120829052024/http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020331_15435.htm|archivedate=2012-08-29}}</ref> !1990 Census<ref name="census1990"> {{Cite web|url=http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16772.htm|publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120619002216/http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16772.htm|archivedate=2012-06-19}}</ref> !1982 Census<ref name="census1982"> {{Cite web|url=http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16769.htm|publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120510075429/http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16769.htm|archivedate=2012-05-10}}</ref> !1964 Census<ref name="census1964"> {{Cite web|url=http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16768.htm|publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120914173158/http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16768.htm|archivedate=2012-09-14}}</ref> !1954 Census<ref name="census1954"> {{Cite web|url=http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16767.htm|publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090805174810/http://www.stats.gov.cn/TJGB/RKPCGB/qgrkpcgb/t20020404_16767.htm|archivedate=2009-08-05}}</ref> |- |Guangxi |3.5 |46,026,629 |43,854,538 |42,245,765 |36,420,960 |20,845,017 |19,560,822 |- |Inner Mongolia |1.9 |24,706,321 |23,323,347 |21,456,798 |19,274,279 |12,348,638 |6,100,104 |- |[[Ningxia]] |0.5 |6,176,900 |5,486,393 |4,655,451 |3,895,578 |* |* |- |Tibet Autonomous Region |0.2 |3,002,166 |2,616,329 |2,196,010 |1,892,393 |1,251,225 |1,273,969 |- |Xinjiang |1.6 |21,813,334 |18,459,511 |15,155,778 |13,081,681 |7,270,067 |4,873,608 |} === Ngwakọta mpaghara nke mpaghara kwụụrụ onwe (%, 2000) === {| class="wikitable sortable" !Administrative Division !Titular Ethnic Group !Han Chinese !Third Largest Ethnic Group |- |Xinjiang (Uyghur) |45.21% |40.58% |6.74% (Kazakh) |- |Tibet (Tibetan) |92.8% |6.1% |0.35% (Hui) |- |Inner Mongolia (Mongol) |17.13% |79.17% |2.14% (Manchu) |- |Ningxia (Hui) |33.9% |65.5 % |1.16% (Manchu) |- |Guangxi (Zhuang) |32.0% |62.0 % |3.0% (Yao) |} '''Rịba ama:''' Na kọlụm "Otu nke Kasị Ukwuu" bụ agbụrụ e nyere na brackets, n'aha mpaghara kwụụrụ onwe ya na ndị Han. == Hụkwa ==   * Ngalaba nchịkwa nke China ** Ogbè ndị China ** Mpaghara nchịkwa pụrụ iche nke China * Standard Chinese * Atlas asụsụ nke China * Ngalaba nchịkwa kwụụrụ onwe ya == Akwụkwọ == * [http://www.china-un.ch/eng/rqrd/jblc/t187368.htm Mpaghara nweere onwe ha maka obere ndị agbụrụ na China] == Ebensidee ==  {{Reflist}} [[Òtù:Category:Ngalaba ọkwa ogbe nke China]] [[Òtù:Category:Ngalaba Nchịkwa ndị kwụụrụ onwe ha na China]] [[Òtù:Category:Mpaghara ndị kwụụrụ onwe ha na China]] [[Òtù:Category:Ndekọ ndị nwere asụsụ China dị mfe]] [[Òtù:Category:Ndekọ ndị nwere asụsụ China]] [[Òtù:Category:Ndekọ ndị nwere asụsụ ọdịnaala China]] 37itb56eqbc5vp961vtb6farw4dr0y3 Ụlọ Mgbakọ Nke Abia Steeti 0 10838 87200 84660 2022-08-19T12:50:26Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox legislature|name=Abia State House of Assembly [[File:Renovated Abia State House of Assembly.jpg|thumb]]|salary=|leader8=Kelechi Onuzuruike ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader9_type=Minority Whip|leader9=Mike Ukoha ([[All Progressives Grand Alliance|APGA]])|leader10_type=Deputy Minority Whip|leader10=Emeka Okoroafor ([[All Progressives Congress|APC]])|election4=|term_length=4 years|authority=|members=24|leader7=Munachim Alozie ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|structure1=|structure1_res=|redistricting=|political_groups1=|voting_system1=|last_election1=|meeting_place=[[Umuahia]], [[Abia State]]|session_res=|leader8_type=Deputy Majority Whip|leader7_type=Majority Whip|legislature=[[7th Abia State House of Assembly]]|leader1=[[Chinedum Enyinnaya Orji]] ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|coa_pic=|coa_res=|foundation=|session_room=|house_type=[[unicameral]]|term_limits=|new_session=|leader1_type=Speaker|leader2_type=Deputy Speaker|leader6=Chukwu Chijioke ([[All Progressives Congress]])|leader2=Ifeanyi Uchendu ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader3_type=Majority Leader|leader3=Solomon Akpulonu ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader4_type=Deputy Majority Leader|leader4=Paul Tharibo ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader5_type=Minority Leader|leader5=Abraham Oba ([[All Progressives Grand Alliance|APGA]])|leader6_type=Deputy Minority Leader|website=}}{{Infobox legislature|name=Abia State House of Assembly [[File:Renovated Abia State House of Assembly.jpg|thumb]]|salary=|leader8=Kelechi Onuzuruike ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader9_type=Minority Whip|leader9=Mike Ukoha ([[All Progressives Grand Alliance|APGA]])|leader10_type=Deputy Minority Whip|leader10=Emeka Okoroafor ([[All Progressives Congress|APC]])|election4=|term_length=4 years|authority=|members=24|leader7=Munachim Alozie ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|structure1=|structure1_res=|redistricting=|political_groups1=|voting_system1=|last_election1=|meeting_place=[[Umuahia]], [[Abia State]]|session_res=|leader8_type=Deputy Majority Whip|leader7_type=Majority Whip|legislature=[[7th Abia State House of Assembly]]|leader1=[[Chinedum Enyinnaya Orji]] ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|coa_pic=|coa_res=|foundation=|session_room=|house_type=[[unicameral]]|term_limits=|new_session=|leader1_type=Speaker|leader2_type=Deputy Speaker|leader6=Chukwu Chijioke ([[All Progressives Congress]])|leader2=Ifeanyi Uchendu ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader3_type=Majority Leader|leader3=Solomon Akpulonu ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader4_type=Deputy Majority Leader|leader4=Paul Tharibo ([[People's Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader5_type=Minority Leader|leader5=Abraham Oba ([[All Progressives Grand Alliance|APGA]])|leader6_type=Deputy Minority Leader|website=}}  [[Usòrò:Renovated Abia State House of Assembly.jpg|thumb|Ụlọ ọgbakọ omebe iwu Abia steeti megharịrị.]] '''Ụlọ Mgbakọ Nke Abia Steeti''' bụ ngalaba omebe iwu nke gọọmentị Abia . <ref>{{Cite news|url=https://puoreports.ng/2019/06/04/breaking-abia-assembly-inaugural-sitting-now-10th-of-june/?m=0|title=BREAKING: Abia Assembly Inaugural Sitting now 10th Of June|work=PUO REPORTS|date=4 June 2019|accessdate=12 July 2019}}</ref> Ọ bụ Otu ụlọ mmebe iwu ahụ mejupụtara mmadụ iri abụọ na anọ ndị otu ahọpụtara n'ime mpaghara steeti iri abụọ na anọ ma nlekọta ya dị n'aka onye Ọkà Okwu . <ref>{{Cite news|url=https://puoreports.ng/2019/06/10/breaking-abia-assembly-elects-hon-chinedum-orji-as-speaker//|title=BREAKING: Abia Assembly Elects Hon Chinedum Orji as Speaker|work=[[PUO REPORTS (Nigeria)|PUO]]|author=Promise Uzoma Okoro|date=10 June 2019|accessdate=12 July 2019}}</ref> == Mejupụtara == === Onye ndu === {| class="wikitable" !Ọfịs ! Mpaghara ! Onye nnochite anya ! Oriri |- | Ọkà Okwu nke Ụlọ | Etiti Umuahia | Chinedum Enyinnaya Orji | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Osote Ọkà Okwu | Ndidia Ohafia | Ifeanyi Uchendu | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Onye ndu ọtụtụ | Ọwụwa anyanwụ Obingwa | Solomon Akpulonu | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Onye osote onye ndu ọtụtụ | Ọwụwa anyanwụ Ukwa | Paul Tharibo | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Onye Ndú ndi pere mpe | Etiti Aba | Abraham Oba | [[All Progressives Grand Alliance|APGA]] |- | Osote Onye Ndú ndi pere mpe | Bende Ugwu | Chijioke Chukwu | [[All Progressives Congress|APC]] |- | Otiti ụtarị ndi Nnukwu | [[Ugwunagbo]] | Munachim Alozie | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Otiti ụtarị ndi pere mpe | [[Arochukwu]] | Mike Ukoha | [[All Progressives Grand Alliance|APGA]] |} === Ndị otu === {| class="wikitable sortable" ! style="text-align: left" |Mpaghara ! style="text-align: left" | Aha ! style="text-align: left" | Otu ndọrọndọrọ ọchịchị |- | Ndidia[[Osisioma Ngwa|Osisioma]] | Nnamdi Allen | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Ugwu Umuahia | Kelechi Onuzuruike | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Umuahia Etiti | Chinedum Enyinnaya Orji | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Isiala Ngwa Ugwu | Jinja Onwusibe | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Ndida Isiala Ngwa | Chikwendu Kalu | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | [[Isuikwuato]] | Emeka Okoroafor | [[All Progressives Congress|APC]] |- | Ọwụwa anyanwụUkwa | Paul Taribo | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Ndida Ukwa | Godwin Adiele | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Ọwụwa anyanwụ Obingwa | Solomon Akpulonu | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Umunneochi | Okey Igwe | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Ọwụwa anyanwụ Umuahia | Chukwudi J. Apugo | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Umuahia South | Jeremaia Uzosike | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | [[Ikwuano]] | Stanley Nwabuisi | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | [[Ugwunagbo]] | Munachim Alozie | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Ọwụwa anyanwụ Obingwa | Thomas Nkoro | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | [[Ohafia|Ugwu Ohafia]] | Egwuronu Obasi | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Ugwu Osisioma | Kennedy A. Njoku | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Aba Etiti | Abraham Oba | [[All Progressives Grand Alliance|APGA]] |- | Ugwu Aba | Aaron Uzodike | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | [[Arochukwu]] | Mike Ukoha | [[All Progressives Grand Alliance|APGA]] |- | Ndịda Ohafia | Ifeanyi Uchendu | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Ndịda Bende | Emmanuel Ndubuisi | [[Peoples Democratic Party|PDP]] |- | Bende Ugwu | Chukwu Chijioke | APC |- | Ndịda Aba | Obinna Ichita | APGA |- |} {{Coor|5.5284|7.5138|type:landmark}} == Kọmitii == == Ebensidee ==  {{Reflist}} [[Òtù:Category:Steeti obere ụlọ na Nigeria]] [[Òtù:Category:Ụlọ Mgbakọ Abia Steeti]] [[Òtù:Category:Ndọrọndọrọ ọchịchị Abia steeti]] mdr9khkzw96xwxttg8h0dfc1a49hmk2 Ayodele Olofintuade 0 10861 87373 84531 2022-08-20T10:05:45Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Ayodele Olofintuade|honorific_prefix=|image=Ayọ̀délé Ọlọ́fintúádé.jpg|caption=A picture of Ayodele Olofintuade|native_name=|native_name_lang=Yoruba|birth_name=Ayọ̀délé Ọlọ́fintúádé|birth_date=|birth_place=[[Ibadan]], Nigeria|nationality=[[Nigeria]]|citizenship=[[Nigerian]]|known_for=|children=|website={{URL|https://aeolofintuade.com/|Official website}}}} Ayodele Olofintuade bụ onye nta akụkọ Naịjirịa, onye edemede na nwanyị. Ọ chọpụtala na ọ bụghị ọnụọgụ abụọ na Naịjirịa, obodo na-ebuso ndị LGBT iro. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Olofintuade na Ibadan, Nigeria, wee tolite na Lagos, Ibadan, na Abeokuta. Ọ bụ onye na-ede akwụkwọ oge niile na-akwado onwe ya nke ihe odide ya na-elekwasịkarị anya na ịlụ nwanyị na Africa, ọnọdụ ime mmụọ nke Yorùbá (n'ofe Africa na mba ofesi), obodo LGBTQ nke Nigeria, na ndị na-anaghị eme ihe okike na Nigeria. Aydélé lfintádé bụ nna nwere ụmụ abụọ. Ọ na-ewere onwe ya dị ka onye dị iche na nwoke na-abụghị ọnụọgụ abụọ. == Ide ihe == Akụkọ Eno (2010), nke Cassava Republic Press bipụtara, bụ ọrụ izizi izizi mbụ ya, akụkọ ụmụaka nke a họpụtara maka nturu ugo nke Nigeria na 2011. Ọ tụlere okwu ịzụ ahịa ụmụaka, nke nọtere aka na Naịjirịa kemgbe.<ref name="Syncity">{{Cite web|title=I Simply Write From A Place of Truth - In Conversation with Ayodele Olofintuade – Syncity NG|work=Syncity NG – Your hangout zone for everything African literature|date=2019-07-17|url=https://syncityng.com/2019/07/17/i-simply-write-from-a-place-of-truth-in-conversation-with-ayodele-olofintuade/|accessdate=2019-10-08}}</ref> Her first significant piece about LGBTQ people in Nigeria, The A-B-C of Sexuality (2014), was published on NigeriansTalk shortly after the adoption of the Same Sex Marriage Act of 2013 as part of the advocacy tools for the law's promulgation. <ref>https://nigerianstalk.org/tag/the-abc-of-sexuality/</ref> N'otu oge ahụ, o bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya nke mbụ, Adunni: Ndị mara mma anwụbeghị (2014) na akwụkwọ Brittle, ya na ọtụtụ agwa nwoke nwere mmasị nwoke. Olofintuade na -edegara ma ndị okenye ma ụmụaka, ọkachasị ndị sitere na nzụlite dara ogbenye. Ọ bụkwa onye na -elekọta mmadụ. Akwụkwọ akụkọ mbụ ya, nke ebipụtara na 2011, bụ onye ahọpụtara maka nturu ugo nke Naijiria. Ederede ya apụtala n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ ndị Naijiria, gụnyere NigerianTalk na Anathema. Olofintuade bụkwa onye isi nchịkwa webụsaịtị ewepụtara iji gosipụta mmetụta ọjọọ nke ahaghị nhata. <ref name="Cassava Republic Press 2018">{{Cite web|title=Ayodele Olofintuade|work=Cassava Republic Press|date=2018-02-01|url=https://cassavarepublic.biz/ayodele-olofintuade/|accessdate=2019-10-08}}</ref> <ref name="Conversations with Writers 2011">{{Cite web|title=&#91;Interview&#93; Ayodele Olofintuade|work=Conversations with Writers|date=2011-09-16|url=http://conversationswithwriters.blogspot.com/2011/09/interview-ayodele-olofintuade.html|accessdate=2019-10-08}}</ref> <ref name="Ryman 2018">{{Cite web|author=Ryman|first=Geoff|title=About Ayodele Olofintuade|work=[[Strange Horizons]]|date=2018-04-27|url=http://strangehorizons.com/non-fiction/ayodele-olofintuade/|accessdate=2019-10-08}}</ref> <ref name="James Murua's Literature Blog 2018">{{Cite web|title=Ayodele Olofintuade's 'Lakiriboto Chronicles' is really good.|work=James Murua's Literature Blog|date=2018-10-17|url=https://www.jamesmurua.com/ayodele-olofintuades-lakiriboto-chronicles-is-really-good/|accessdate=2019-10-08}}</ref> <ref name="Alhassan 2018">{{Cite web|author=Alhassan|first=Amina|title=Giving an empty page life is a gift – Ayodele Olofintuade – Daily Trust|work=[[Daily Trust]]|date=2018-10-14|url=https://www.dailytrust.com.ng/giving-an-empty-page-life-is-a-gift-ayodele-olofintuade.html|accessdate=2019-10-08}}</ref> Olofintuade nwere nghọta miri emi banyere ọnọdụ ime mmụọ na ọdịbendị Yorùbá, ọ bụkwa ihe bara uru nye ndị na -ese ihe. Ọ na -arụkọ ọrụ na Laipo Read iji nye aka nkuzi maka ụmụaka site na elementrị ruo ụlọ akwụkwọ sekọndrị. <ref name="Emelife 2018">{{Cite web|author=Emelife|first=Jennifer|title=The Pen and The Sword: Ayodele Olofintuade|work=Praxis Magazine for Arts & Literature|date=2018-12-17|url=http://www.praxismagonline.com/the-pen-and-the-sword-ayodele-olofintuade/|accessdate=2019-10-08}}</ref> <ref name="Adejunmobi Coetzee">{{Cite book|author=Adejunmobi|first=M.|title=Routledge Handbook of African Literature|publisher=[[Taylor & Francis]]|year=2019|isbn=978-1-351-85937-0|url=https://books.google.com/books?id=ayeNDwAAQBAJ&pg=PT533|accessdate=2019-10-08}}</ref> <ref name="Branch Mampilly 2015">{{Cite book|author=Branch|first=A.|title=Africa Uprising: Popular Protest and Political Change|publisher=Zed Books|series=African Arguments|year=2015|isbn=978-1-78032-999-4|url=https://books.google.com/books?id=UhBkDgAAQBAJ&pg=PT118|accessdate=2019-10-08}}</ref> <ref name="ZODML 2013">{{Cite web|title=Recent Events: Ayodele Olofintuade, Author of Eno's Story, Visits ZODML|work=ZODML|date=2013-10-29|url=https://zodml.org/blog/recent-events-ayodele-olofintuade-author-enos-story-visits-zodml|accessdate=2019-10-08}}</ref> == Nkọwapụta == * ''Akụkọ Eno'' (Republic nke Cassava, 2010) * ''Akụkọ mgbe ochie Lakiriboto'' * ''Oké Ifufe'' * ''Adunni: Onye mara mma anwubeghi'' * ''Eze nke ikpo'' * ''Eze nke kpokọtara na -amụta ịgụ ihe'' * ''Ụmụ egwurugwu'' == Ntụaka ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụnwaanyị Naịjirịa]] [[Òtù:Ndị LGBT si Naịjirịa]] [[Òtù:W4RNigeria]] bdj8g7d4gefvpfd9s8yjwe6w8jdnmr2 A Nasty Boy 0 10864 87214 70373 2022-08-19T13:06:26Z Celetex 13524 Etinyerem databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Nwa Njọ Magazine (guzobere February 19, 2017) bụ mbụ LGBTQ Nigeria. N'ime obodo ebe iwu akwadoghị ka nwoke na -edina ụdị onwe, akwụkwọ akụkọ na -edekọ ma na -eme akụkọ akụkọ, ndị mmadụ na echiche dị n'okpuru ala site na mkpamkpa obodo LGBTQ na -enweghị nsogbu na Nigeria. Richard Akuson, onye ọka iwu Naịjirịa, onye nta akụkọ ejiji, onye edemede, onye nchịkọta akụkọ, na onye isi mmekọrịta ọhaneze, hibere A Nasty Boy. E gosipụtara Nwa Njọ na mpempe CNN na June 2017. <ref>{{Cite web|url=https://www.cnn.com/2017/06/13/africa/nigerian-magazine-a-nasty-boy/index.html|title=Is this Nigeria's most controversial magazine?|first=Torera|author=Idowu|work=CNN|accessdate=2019-09-17}}</ref> Nke a butere ya na ntụpọ mba ụwa. N'oge na -adịghị anya, Dazed kpọrọ akwụkwọ akụkọ "akwụkwọ akụkọ ejiji kacha esemokwu na Naịjirịa", ndị editọ Vogue gụnyere Nwa ọjọọ na ndepụta nke "Ihe Ị Ga -agụ Ọdịda a," dị ka ndị editọ Vogue họọrọ. Kemgbe ahụ, akwụkwọ akụkọ enwetala mkpuchi na-enwu enwu site na The Guardian, BBC, The Observer, The Economist, iD, OkayAfrica, na Mic, n'etiti ọtụtụ ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.dazeddigital.com/artsandculture/article/36549/1/a-nasty-boy-get-to-know-nigerias-most-controversial-fashion-mag|title=Get to know Nigeria's most controversial fashion magazine|author=Dazed|date=2017-06-29|work=Dazed|language=en|accessdate=2019-09-17}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.vogue.com/article/recommended-reading-fall-books-vogue-editors|title=What Vogue Editors Will Be Reading This Fall|work=Vogue|language=en|accessdate=2019-09-18}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/global-development/2017/nov/16/nigerias-nasty-boy-if-a-man-wants-to-crossdress-he-cant-live-an-open-life|title=Nigeria's Nasty Boy: 'People in my law class thought I worked for a porn site'|author=Akinwotu|first=Emmanuel|date=16 November 2017|work=The Guardian|accessdate=17 September 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/av/world-africa-41118413/a-nasty-boy-the-nigerian-magazine-breaking-gender-taboos|title=The male models wearing dresses in Nigeria|work=BBC News|language=en|accessdate=2019-09-17}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://observers.france24.com/en/20170922-new-magazine-nigeria-breaking-boundaries-gender-norms|title=The new magazine in Nigeria daring to subvert gender norms|work=The France 24 Observers|language=en|accessdate=2019-09-18}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://i-d.vice.com/en_us/article/a3vvgg/a-nasty-boy-magazine-is-challenging-what-masculinity-means-in-nigeria|title='a nasty boy' magazine is challenging what masculinity means in nigeria|author=Wheeler|first=André-Naquian|date=August 1, 2017|work=i-D|accessdate=September 17, 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.mic.com/articles/183984/this-nigerian-fashion-magazine-is-dedicated-to-dismantling-gender-stereotypes|title=This Nigerian fashion magazine is dedicated to dismantling gender stereotypes|work=Mic|language=en|accessdate=2019-09-18}}</ref> == Mmemme == '''Ịbụ Ọdịiche Dị Iche Iche''' Nwa nwoke jọgburu onwe ya na WeTransfer na netwọ ihe okike The Dots for Pride 2017 iji gosipụta ọgbọ na -esote nke ikike okike LGBTQ na -eme ebili mmiri gburugburu ụwa. '''Ndepụta 40 jọgburu onwe ya''' Ndepụta mpụta mbụ nke Nwa jọgburu onwe ya na 2018 gosipụtara ihe okike 40 na -agbagha ọnọdụ dị ugbu a site na eserese, foto, ide na ndị ọzọ na -ajụ ase. Ndị na -ese ihe na ndepụta ahụ bụ Ruth Ossai, Adebayo Oke Lawal, Papa Oppong, Yagazie Emezi, na Rich Mnisi.<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/a-nasty-boy-magazines-creative-class-of-2018-highlights-40-african-creatives-who-are-disrupting-the-status-quo/|title=A Nasty Boy Magazine's 'Creative Class of 2018' Highlights 40 African Creatives Who Are Disrupting the Status Quo|date=2017-10-16|work=OkayAfrica|language=en|accessdate=2019-09-18}}</ref> '''Ọchịchị ọhụrụ''' Richard Akuson, onye mepụtara akwụkwọ akụkọ ahụ, kwupụtara na Jenụwarị 2020 na onye edemede mmeri Vincent Desmond ga-eweghara dị ka onye nchịkọta akụkọ na onye mbipụta akwụkwọ akụkọ ọhụrụ.<ref>{{Cite web|date=2020-01-02|title=A Nasty Boy Founder Richard Akuson Announces Vincent Desmond as New Editor & Publisher {{!}} Exclusive & Interview|url=https://brittlepaper.com/2020/01/a-nasty-boy-founder-richard-akuson-announces-vincent-desmond-as-new-editor-publisher-exclusive-interview/|accessdate=2020-07-07|work=Brittle Paper}}</ref> == Ntụaka ==   [[Òtù:Category:Magazin ndị e bipụtara na Naịjirịa]] [[Òtù:Category:LGBT na Naịjirịa]] [[Òtù:Category:W4RNigeria]] kwvqdhtuqqyqym1awm68f4f8w2sfjbl Alex Usifo 0 10915 87693 70606 2022-08-20T11:36:07Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} * Best Actor - African Collaboration; RLG Ghana Movie Awards 2012 * Best Actor – Ripples; Legends of Nollywood Awards * AETV London and EHIGLAD Entertainment Presentation * Lifetime Achievement Award; Nollywood Christian Fellowship 2012 * Excellent Achievement in the Movie Industry; Niger Delta Awards [2009] * Outstanding Achievement in Nollywood; Bells University Awards * Award for Excellence in Artistic Creativity; Achievers’ Intl. University and Educational Network * Peace and Development Award 2013; YELL/Advocacy Magazine & Partnership for Women and Justice * Distinguished Award for Excellence; Rotract Club of Sagamu * Inspirational Award; United Nation Council of Churches & Ministerial Fellowship * Award for Excellence and Exemplary Living; Omega Fire Ministries * The Snapshots Award; Covenant Christian Centre * Award of Recognition; Calvary Bible Church * Bridge Builder Awards; Winners’ Youth Ministry, Badagry * Award for Leadership Excellence in Nollywood Movies – El Shaddai Ministries Intl. * Nollywood Icons Award – Nigerian Film Corporation.<ref>{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2009/07/my-shaved-hair-my-identity-alex-usifo/|title=My shaved hair, my identity – Alex Usifo|publisher=vanguardngr.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://elendureports.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2401&Itemid=61|title=NOLLYWOOD STAR ACTOR, ALEX USIFO OMIAGBO TURNS LECTURER AT BABCOCK UNIVERSITY|publisher=elendureports.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2012/11/alex-usifo-blasts-govt-over-insincerity/|title=Alex Usifo blasts govt over insincerity|publisher=vanguardngr.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.newsinnigeria.org/top-5-nollywood-actors-time/|archive-url=https://web.archive.org/web/20140819083220/http://www.newsinnigeria.org/top-5-nollywood-actors-time/|url-status=dead|archive-date=19 August 2014|title=Top 5 Nollywood Actors Of All Time|publisher=newsinnigeria.org|accessdate=17 August 2014}}</ref> '''Alex Usifo''' (Amụrụ na abalị iri na isii nke ọnwa Eprel 1953) bụ onye ome ihe nkiri [[Naijiria|Naijiria.]] <ref>{{Cite web|date=2020-02-27|title=Alex Usifo: The Making of A Nollywood Veteran|url=https://pmnewsnigeria.com/2020/02/27/alex-usifo-the-making-of-a-nollywood-veteran/|accessdate=2021-07-11|work=P.M. News|language=en-US}}</ref> == Mmalite Ndụ == A mụrụ Usifo na [[Lagos]], Nigeria nyee Barnabas na Patricia Anobi Omiagbo. Nna ya rụrụ ọrụ na Central Bank of Nigeria wee rute ọkwa ịba onye nchịkwa. Ezinụlọ ahụ kwagara [[Ibadan]] ebe Alex gara ụlọ akwụkwọ praịmarị. N'oge na -adịghị anya, agha obodo mere ka ọ kwaga [[Ȯra Edo|Edo steeti]] ebe ọ gụchara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na St. John Bosco's Grammar School, Ubiaja . <ref name=":0">{{Cite web|title=Meet the most educated Nollywood Actor-Alex Usifo and his esteemed family - Opera News|url=https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/3dd8caa80ccc43c086c187edc45bc495|accessdate=2021-07-11|work=ng.opera.news}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na NTA Benin. Ọ bụ onye otu ndị ọrụ kpuchiri FESTAC '77 maka otu mgbasa ozi nke Nigeria. Ka ọ nọsịrị afọ ise na NTA Benin, ọ nwetara nnabata na SS Peter na Paul Major Seminary, Bodija - Ibadan na 1978 ka a zụọ ya maka ọkwa ụkọchukwu Katọlik. Na 1981 ọ hapụrụ seminarị ahụ gawa Mahadum Lagos ka ọ gụọ gbasara nkwukọrịta uka. <ref>{{Cite web|title=Meet the most Educated Nollywood Actor-Alex Usifo - Opera News|url=https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/205396453455629663eaaab014276533|accessdate=2021-07-11|work=ng.opera.news}}</ref> == Ọrụ == Usifo gara nwalee nyocha n'ụlọ mgbasa ozi dị iche iche gụnyere Radio Nigeria Lagos, Voice of Nigeria, NTA illorin wdg. Nke ọ so na ndepụta kachasị elu, mana enweghị n'ihi ya n'ihi ' Quota System '. Ọ nọ -enweghị ọrụ ruo ọtụtụ afọ. Ịzụ òkù enyi ya ọ makwa ka nwanne ya nwoke bụ Peter Okun kpọrọ, Alex gara Deeper Life Crusade, ebe ọ rịọrọ Chineke nke ukwuu maka mgbanwe n'ọnọdụ ya wee nweta azịza: 'leba anya n'ime'. <ref>{{Cite web|title=alex usifo tribe|url=https://miragemiami.com/khucmmlu/|accessdate=2021-07-11|work=MirageMiami|language=en-US}}</ref> Ngosipụta aka ọrụ ya chawapụ̀rụ na 1984 mgbe ọ rụrụ nnukwu ọrụ n'ihe nkiri tele-movie The Return of the ''Native'' . Ọ rụrụ ọrụ kacha bụrụ isi na ''Natas'' and Two people . Ọ malitere ịga NTA, Victoria Island iji sonye na usoro izu ụka ahụ na ọrụ A''t your service.'' Ọ so na mmepụta NTA: ''Echoes of Life'', na ''Turning Wheel,'' n'etiti 1984 na 1987. <ref>{{Cite web|title=7 Famous Nollywood Actors From Edo State (Photos) - Opera News|url=https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/0ff7a4a1946307f84d4c30cbf8cf02c5|accessdate=2021-07-11|work=ng.opera.news}}</ref> Recogiton bịara na 1988 mgbe ọ pụtara na ihe nkiri soap opera nke Zeb Ejiro, ''Ripples'' . Usifo gosipụtara àgwà ka Talaab Abass. Ihe nkiri ahụ dara ụda na telivishọn n'ihi na obere ihe nkiri ọpera dị. Talaab Abass bụ onye ike. Alex ji anya ọkụ na olu ike kowapụta àgwà a. <ref>{{Cite web|date=2012-08-17|title=I’m returning with Ripples - ZEB EJIRO|url=https://www.vanguardngr.com/2012/08/im-returning-with-ripples-zeb-ejiro/|accessdate=2021-07-11|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Usifo ewubela ewu tupu Nollywood amalite. Ọ sonyere na egwuregwu nkwago gụnyere ''Awero'' . Emere ihe nkiri a na National Theatre, Iganmu. ''Ọ pụtara na'' our husband has Gone Mad again nke Ola Rotimi! emekwara ihe nkiri a na National Theatre. Ọ gosipụtala na ihe nkiri Redio na fiim <ref>{{Cite web|author=Gists|first=Naija|title=How Nollywood Legend Alex Usifo Made A Name For Himself|url=https://naijagists.com/how-nollywood-legend-alex-usifo-made-a-name-for-himself/|accessdate=2021-07-11|language=en-US}}</ref> N'ọgwụgwụ ndị 80 na mbido afọ ndị 90, Usifo bidoro ụlọ ọrụ ịme ngosipụta onwe tinyere mmekorita ya na Andy Amenechi [DGN]. O mechara mepee ụlọ ọrụ̀ nrụpụta ọla ọcha na ọla edo nke ya, nke gosipụtara ụdị dịka Sandra Petgrave na [[Toyin Raji]] . <ref name=":0">{{Cite web|title=Meet the most educated Nollywood Actor-Alex Usifo and his esteemed family - Opera News|url=https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/3dd8caa80ccc43c086c187edc45bc495|accessdate=2021-07-11|work=ng.opera.news}}</ref> == Ùgwù akwanyere ya == Usifo meriri nzere na mpaghara na mba ụwa, gụnyere: * * * * * * * * * * * * * * * * <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2009/07/my-shaved-hair-my-identity-alex-usifo/|title=My shaved hair, my identity – Alex Usifo|publisher=vanguardngr.com|accessdate=17 August 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://elendureports.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2401&Itemid=61|title=NOLLYWOOD STAR ACTOR, ALEX USIFO OMIAGBO TURNS LECTURER AT BABCOCK UNIVERSITY|publisher=elendureports.com|accessdate=17 August 2014}}</ref> ** Best Actor - African Collaboration; RLG Ghana Movie Awards 2012 ** Best Actor – Ripples; Legends of Nollywood Awards ** AETV London and EHIGLAD Entertainment Presentation ** Lifetime Achievement Award; Nollywood Christian Fellowship 2012 ** Excellent Achievement in the Movie Industry; Niger Delta Awards [2009] ** Outstanding Achievement in Nollywood; Bells University Awards ** Award for Excellence in Artistic Creativity; Achievers’ Intl. University and Educational Network ** Peace and Development Award 2013; YELL/Advocacy Magazine & Partnership for Women and Justice ** Distinguished Award for Excellence; Rotract Club of Sagamu ** Inspirational Award; United Nation Council of Churches & Ministerial Fellowship ** Award for Excellence and Exemplary Living; Omega Fire Ministries ** The Snapshots Award; Covenant Christian Centre ** Award of Recognition; Calvary Bible Church ** Bridge Builder Awards; Winners’ Youth Ministry, Badagry ** Award for Leadership Excellence in Nollywood Movies – El Shaddai Ministries Intl. ** Nollywood Icons Award – Nigerian Film Corporation.<ref>{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2009/07/my-shaved-hair-my-identity-alex-usifo/|title=My shaved hair, my identity – Alex Usifo|publisher=vanguardngr.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://elendureports.com/index.php?option=com_content&task=view&id=2401&Itemid=61|title=NOLLYWOOD STAR ACTOR, ALEX USIFO OMIAGBO TURNS LECTURER AT BABCOCK UNIVERSITY|publisher=elendureports.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2012/11/alex-usifo-blasts-govt-over-insincerity/|title=Alex Usifo blasts govt over insincerity|publisher=vanguardngr.com|accessdate=17 August 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.newsinnigeria.org/top-5-nollywood-actors-time/|archive-url=https://web.archive.org/web/20140819083220/http://www.newsinnigeria.org/top-5-nollywood-actors-time/|url-status=dead|archive-date=19 August 2014|title=Top 5 Nollywood Actors Of All Time|publisher=newsinnigeria.org|accessdate=17 August 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2012/11/alex-usifo-blasts-govt-over-insincerity/|title=Alex Usifo blasts govt over insincerity|publisher=vanguardngr.com|accessdate=17 August 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.newsinnigeria.org/top-5-nollywood-actors-time/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140819083220/http://www.newsinnigeria.org/top-5-nollywood-actors-time/|archivedate=19 August 2014|title=Top 5 Nollywood Actors Of All Time|publisher=newsinnigeria.org|accessdate=17 August 2014}}</ref> == Filmografii == * ''End of the Wicked'' (1999) * ''Okoro the Prince'' * Strong Men at Work * * Who am i * ''Final point'' * ''The guilty'' * Azima * * ''Desperadoes'' * ''My Love'' * ''Classical Fraud with''Ufuoma Ejenobor ) * Dangerous Sisters[[Genevieve Nnaji]] na [[Dakore Egbuson-Akande|Dakore Akande]] ) * ''Enakhe'' (2020) <ref>{{Cite web|date=2020-10-16|title=Here are all the reasons why we love ‘Enakhe’|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/here-are-all-the-reasons-why-we-love-enakhe/gw8tg78|accessdate=2021-02-28|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> == Nrụ̀tụaka ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] l174unjtkby39zopvwcef5b4nr3o42u Ada Ameh 0 10942 87271 79470 2022-08-19T16:08:09Z Accuratecy051 13069 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ada Ameh''' (amụrụ na Mee 15, 1974) bụ onye omee ihe nkiri Naịjirịa nọrọla ihe karịrị afọ iri abụọ na ụlọ ihe nkiri Naịjirịa ma bụrụkwa onye ama ama maka agwa ya dị ka ''Anita'' na fim 1996 akpọrọ " ''Domitilla"'' yana ''Emu Johnson'' na emume nturu ugo ihe ngosi Usoro onyonyo akpọrọ The Johnsons . <ref name="Olukomaiya">{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2018/09/17/the-johnsons-cast-win-city-peoples-movie-awards/|title=`The Johnsons’ cast win City People’s Movie awards|author=Olukomaiya|first=Olufunmilola|date=2018-09-17|work=P.M. News|language=en-US|accessdate=2019-12-03}}</ref> Ameh so na ihe ngosi Usoro bụ The Johnsons tinyere ndị ọzọ na -eme ihe nkiri [[Charles Inojie|Nollywood dịka Charles Inojie]], Chinedu Ikedieze & Olumide Oworu . <ref name="guardian">{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/ada-ameh-story-of-an-inimitable-actress/|title=Ada Ameh: Story of an inimitable actress|work=guardian.ng|author=Husseini|first=Shaibu|date=25 March 2016|accessdate=3 December 2019}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|url=https://punchng.com/my-father-cried-when-i-got-pregnant-at-14-ada-ameh/|title=My father cried when I got pregnant at 14 –Ada Ameh|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2019-12-03}}</ref> == Mmalite Ndụ na agụmakwụkwọ == Ameh, n'agbanyeghị na ọ bụ onye Idoma <ref name="guardian" /> obodo dị na [[Ȯra Benue|Benue Steeti]], onye amụrụ ma zụlite na Ajegunle nke [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]], mpaghara ọwụwa-ọdịda anyanwụ nke Nigeria nke ndị Yoruba na -asụ [[Naijiria|Nigeria bi]] . Ameh nwetara agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị na [[Ȯra Lagos|steeti Lagos]] mana ọ mechara kwụsị ụlọ akwụkwọ mgbe ọ dị afọ iri na anọ.<ref>{{Cite web|url=https://allure.vanguardngr.com/2018/04/i-dropped-out-of-school-at-age-14-actress-ada-ameh/|title=I dropped out of school at age 14- Actress, Ada Ameh|author=RITA|date=2018-04-19|work=Vanguard Allure|language=en-US|accessdate=2019-12-03}}</ref> == Ọrụ == Ameh N'afo 1995 sonyeere n'uju ụlọ ọrụ ihe nkiri Nigeria bụ Nollywood wee nata ọrụ ihe nkiri mbụ ya na 1996 ebe o gosipụtara agwa dị ka ''Anita'' na fim ''“Domitila”'' <ref>{{Cite web|url=https://africamagic.dstv.com/actor/ada-ameh|title=Ada Ameh|work=Africa Magic - Ada Ameh|language=en|accessdate=2019-12-03}}</ref> ihe nkiri nke mechara bụrụ ihe ịga nke ọma na nke siri ike. Zeb Ejiro wepụtara ma duzie ihe nkiri a. Ameh gosikwara na usoro TV nke Naijiria akpọrọ <nowiki><i id="mwLQ">The Johnsons</i></nowiki> nke ghọkwara ọrụ na -aga nke ọma nke nwetara nturu ugo. <ref name="Olukomaiya" /> <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/garlands-for-the-essential-gifted-ada-ameh/|title=Garlands for the essential, gifted Ada Ameh|date=2019-05-18|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|accessdate=2019-12-03}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ameh nwere nwa nwanyị ọ mụrụ mgbe ọ dị afọ 14. <ref name=":0" /> <ref>{{Cite web|url=https://allure.vanguardngr.com/tag/ada-ameh/|title=Ada Ameh Archives|work=Vanguard Allure|language=en-US|accessdate=2019-12-03}}</ref>mana onweghi ihe ịga nke ọma,nwa ya nwanyị ahụ nwụrụ n'afọ 2020. == Filmografụ ahọpụtara == * ''Domitila'' * ''Aki na Ukwa (with [[Osita Iheme]] & Chinedu Ikedieze )'' * ''Phone Swap'' ''(ya na Wale Ojo, Chika Okpala, [[Nse Ikpe-Etim]] & [[Joke Silva]] )'' * ''Blood Money'' * ''Atlas'' * ''Lòtūré'' * ''Our Husband'' * ''King of Shitta'' * ''Ghana Must Go'' * ''A Million Baby'' * ''One Good Turn'' * ''Double Trouble'' * ''My Village People'' (2021) <ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-05-31|title=Watch the official trailer for 'My Village People'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/watch-the-official-trailer-for-my-village-people/h35pdsn|accessdate=2021-06-08|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> === Ihe nkiri Igwe onyonyo === * The <nowiki><i id="mwYw">Johnsons</i></nowiki> == Edensibia ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2c1a4ui54lr8yz7hyboc8j85nkd8meo Anne Njemanze 0 10958 87407 70762 2022-08-20T10:14:43Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceAnne Njemanze]] [[Category:Articles with hCards]] '''Anne Njemanze''', bụ onye na- eme ihe nkiri na sinima Naijiria . <ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/nollywood/34800/actress-anne-njemanze-steps-out-with-sneakers.html|title=Actress, Anne Njemanze Steps out with Sneakers on Native Attire|publisher=modernghana|accessdate=11 October 2020}}</ref> Ọ bụ onye ama ama maka ọrụ ya na fim ''Domitila'', ''Tinsel'', ''Ìrètí'' na ''Colorless'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/igbo/afirika-49452315|title=Anne Njemanze sị na ọ ga-amasị ya ịlụ di nke ugboro atọ ma mụọ nwa ọzọ|publisher=BBC|accessdate=11 October 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://mubi.com/cast/anne-njemanze|title=Anne Njemanze: Films|publisher=MUBI|accessdate=11 October 2020}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ lụrụ onye na-eme ihe nkiri Nollywood ibe ya bụ Segun Arinze, bụ nke mechara bụrụ alụmdi na nwunye n'eteghị aka. <ref>{{Cite web|url=https://bioreports.net/nollywood-actress-anne-njemanze-celebrates-her-daughter-who-turns-a-year-older-today-photos/|title=Nollywood actress, Anne Njemanze celebrates her daughter who turns a year older today|publisher=bioreports|accessdate=13 October 2020}}</ref> Di na nwunye ahụ nwere otu nwa nwanyị, Renny Morenike, onye a mụrụ n'abalị iri nke ọnwa Mee. <ref>{{Cite web|url=https://www.lindaikejisblog.com/2020/5/nollywood-actress-anne-njemanze-celebrates-her-daughter-who-turns-a-year-older-today-photos.html|title=Nollywood actress, Anne Njemanze celebrates her daughter who turns a year older today|publisher=lindaikejisblog|accessdate=13 October 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://motherhoodinstyle.net/2017/05/11/segun-arinzes-daughter-accuses-him-of-sending-her-fake-happy-birthday-wishes-on-instagram/|title=Segun Arinze’s Daughter Renny, Accuses him of Sending her ‘fake’ Happy Birthday Wishes on Instagram|publisher=motherhoodinstyle|accessdate=11 October 2020}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2013, ọ lụgharịrị Silver Ojieson. Agbanyeghị, ọ nọrughikwaghị ihe na-erughị ọnwa asatọ ruo Julaị 2014 n'ihi oke iti ihe ike , mmegbu na nsogbu. <ref>{{Cite web|url=http://motherhoodinstyle.net/2015/04/26/segun-arinzes-former-wife-anne-njemanze-leaves-second-marriage-due-to-domestic-abuse/|title=Segun Arinze’s Former Wife, Anne Njemanze Leaves Second Marriage Due To Domestic Abuse|publisher=motherhoodinstyle|accessdate=11 October 2020}}</ref> N'oge na-adịghị anya ka ọ gbasịrị alụmdi na nwunye mbụ, ọ zutere ihe mberede na Calabar, Cross River State. N'ihi ihe mberede a, onye na-eme ihe nkiri bụ nwaafọ steeti Imo bụ Owerri nwere mmerụahụ nke ukwuu nke mere ka Njemanze nọrọ n'oche nkwarụ ruo afọ abụọ. == Ọrụ == Na 1995 ọ malitere isonye ime ihe nkiri nke ụlọ ''Rattle Snake'' . Mgbe e mesịrị, ọ ghọrọ onye na-eme ihe nkiri na-ewu ewu na usoro ihe nkiri n'elu ewu bụ ''Domitilla'' na ''Domitilla II'' nwere ọrụ ngosipụta ya dị iche. <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/399932-sequel-of-1996-nollywood-classic-domitilla-in-the-works.html|title=Sequel of 1996 Nollywood classic, Domitilla, ‘in the works’|publisher=premiumtimesng|accessdate=11 October 2020}}</ref> Mgbe e mesịrị, ọ mere ihe nkiri bụ ''True Confession'' nke gụnyere Liz Benson.  Na 2012, ọ gosipụtara agwa ọrụ 'Inspector Sankey' na blockbuster hit M-Net series ''Tinsel'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/anne-njemanze-domitilla-stars-marriage-crumbles-after-8-months/qcwqtmr|title='Domitilla' star's marriage crumbles after 8-months!|publisher=pulse|accessdate=11 October 2020}}</ref> == Fiịmografịị == {| class="wikitable" !Afọ ! Ihe nkiri ! Ọrụ ! Ụdị ! Ref. |- | rowspan="2" | 1995 |Rattlesnake | Onwe ya | Vidio ụlọ | <ref>{{Cite web|date=2020-07-05|title=Five Classic Nigerian Stories Coming To Cinemas|url=https://guardian.ng/life/5-classic-nigerian-stories-coming-to-cinemas/|accessdate=2021-05-24|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> |- | ''Rattle Snake 2'' | Onwe ya | Vidio ụlọ | |- | rowspan="2" | 1996 | ''Domitilla'' | Domitilla | Vidio ụlọ | |- | ''Domitilla II'' | Domitilla | Vidio ụlọ | |- | 1997 |True Confession | | Vidio ụlọ | |- | rowspan="2" | 2004 |Living Abroad | Onwe ya | Vidio ụlọ | |- |Best Lovers | | Vidio ụlọ | |- | 2012 | ''Tinsel'' | Onye nyocha Sankey | Vidio ụlọ | |- | 2015 |Hope | Ireti | Ihe nkiri dị mkpirikpi | |- | rowspan="2" | 2016 | ''Ìrètí'' | Ireti | Ihe nkiri dị mkpirikpi | |- |Colourless | Oriakụ Okai | Ihe nkiri | |- | 2018 |The Lost Cafe | Nne Ose | Ihe nkiri | |} == Nrụtụ̀aka == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7ln353cv7wlo1elqn91jovzku70fqcn Alibaba Akpobome 0 10961 87556 70794 2022-08-20T10:56:14Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Atunyota Alleluya Akpobome''', onye amara aha ya dị ka '''Ali Baba''', bụ onye Naijiria -n'eme ihe ntọ ọchị, onye isi emume <ref>{{Cite web|date=2018-02-08|title=Ali Baba: I charged what I make in 4 hours -- as an MC -- to do 'The Wedding Party'|url=https://lifestyle.thecable.ng/the-wedding-party-ali-baba-set/|accessdate=2020-10-05|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref> na onye na-eme ihe nkiri. == Mmalite Ndụ == A mụrụ Ali Baba na Warri, na steeti Delta Naijiria n'abalị iri abụo na anọ nke ọnwa June , 1965, <ref>https://www.pmnewsnigeria.com/2020/06/24/congratulatory-messages-pour-in-as-ali-baba-clocks-55/</ref> nye ezinụlọ eze Agbarha Otor. Ọ bụ nwa mbụ nke ọtụtụ ụmụaka, ma nọrọ afọ asatọ mbụ ya na Warri. Nna ya bụ onye agha lagoro ezumike nka nke jere ozi na [[Lagos]] . == Agụmakwụkwọ == Ọ gara Ojo Primary School na Command Secondary School na Lagos. Ọ gara n'ihu n'agụmakwụkwọ ya na Ibru College dị na Agbarha-Otor na Bendel State University (bụ ugbu a Ambrose Alli University ), Ekpoma ebe ọ gbadoro anya na Religious Studies & Philosophy. == Ọrụ == Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ mmụta ya na 1990, ọ laghachiri [[Lagos]], <ref>{{Cite web|title=Ali Baba: I had so many scattered dreams before comedy fell into place|url=http://www.vanguardngr.com/2012/08/ali-baba-i-had-so-many-scattered-dreams-before-comedy-fell-into-place/|date=August 26, 2012}}</ref> iji zụlite nkà ọchị ya ọ chọpụtara na mahadum. Na mbụ, o mere atụmatụ ịgụ mmụta Iwu mana o kpebiri na ya nwere ike ime nke ọma site n'ime ka ndị mmadụ chịa ọchị karịa ịgbachitere ha. == Ọrụ ọkachamara == Ọ malitere ọrụ ọkachamara ya na mmemme ụlọ ọrụ, na-egosi na ihe ngosi telivishọn ya na Patrick Doyle, Charly Boy na Danladi Bako, na-eme obere npụta na ihe ngosi redio na Bisi Olatilo, Sani Irabor ya na Mani Onumonmu. Ọ sọkọkwa Prince Adedapo Benjamin Adelegan nke DP Lekki Limited rukọọ ọrụdị ka onye enyemaka onye isi na 1991. N'ịbụ onye nwere obere ihe atụ na Nigeria maka ndị na-eme ihe nkiri ama ama Ali Baba nọgidere na-eme ka nkà ya nwee nkà na ịmepụta ogo dị ka onye na-emepụta ihe ọhụrụ na onye na-atọ ọchị maka ihe omume ụlọ ọrụ na nke na-abụghị nke ụlọ ọrụ na site n'ije ozi dị ka onye nchikọta nke emume n'ọtụtụ mmemme. Na 1993, o debara aha ụlọ ọrụ ya Alibaba Hicuppuray 3rd iji kwalite echiche nke ndị na-eme emume ọrụ ọchị dị ka ọrụ na ụzọ ndụ a na-akwanyere ùgwù. Dị ka akụkụ nke ọrụ a, na 1998, ọ goro akwụkwọ akụkọ na ụkwụ na aha n'okporo ụzọ Lagos dee ozi nke si <nowiki>''</nowiki>ịkpa ọchị bụ abụghị ihe egwuregwu "Being Funny bụ Serious Business." Ali Baba, na-ekwusi ike na nkà ihe ọmụma na azụmahịa ya buru ibu maka ndị niile na-achọ ịme ihe ọchị ọrụ ha họọrọ. Dị ka nke a, ọ na-akwado, na-enye ndụmọdụ ma na-enye ọtụtụ ndị ọ'ntọ ọchị enyemaka hụ na a na-edobe ụkpụrụ na agbamume ọkachamara. <ref>{{Cite web|title=Comedy not dying, only being badly practised –Ali Baba|url=http://www.punchng.com/entertainment/e-punch/comedy-not-dying-only-being-badly-practised-ali-baba/|date=June 1, 2012|accessdate=2014-04-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140417103652/http://www.punchng.com/entertainment/e-punch/comedy-not-dying-only-being-badly-practised-ali-baba/|archivedate=2014-04-17}}</ref> Ali Baba bụ ọkachamara na-akpa ọchị ama ama kemgbe afọ iri atọ ma nweta ọtụtụ ihe nrite. == Ihe nrite == {| class="wikitable" !Afọ ! Ihe nrite ! Otu |- | 2001 | Nturu ugo ochi – Baziks Theatre Abuja | Arụmọrụ pụtara ìhè |- | 2002 | Ejikọtara ọchị | Nnukwu onyinye na ụlọ ọrụ ihe nkiri |- | 2003 | Delta State University | Achievers Merit Award |- | 2004 | Pendulum Awards LASU National Association of Physics Student | Akara ngosi ihe nkiri |- | 2004 | 1st Nigeria Entertainment Awards | Akara ngosi ihe nkiri |- | 2005 | National Comedy Award | Ụlọ ọrụ Comedy |- | 2006 | Ụlọ ọrụ Eric's Entertainment Inc | Nkwenye nkwado siri ike ya nye ndị ọchụnta ego na-eto eto |- | 2006 | Lagos State University | Award nke kacha mma |- | 2006 | Obodo ndị mmadụ ntụrụndụ | Onyinye bara uru na ụlọ ọrụ ihe ntụrụndụ |- | 2007 | RCCG | Ndị na-eme ihe nrite Merit |- | 2008 | Akụkọ | Maka ịtụgharị ihe nkiri kwụ ọtọ ka ọ bụrụ azụmaahịa nwere ike |- | 2008 | Ihe nrite diamond maka ihe nkiri | Maka inyere uto & mmepe nke ụlọ ọrụ Comedy na Nigeria |- | 2009 | Obodo ndị mmadụ ntụrụndụ | Onyinye bara uru na ụlọ ọrụ ihe ntụrụndụ |- | 2009 | National Daily Award | Onye na-akpa ọchị nke afọ iri |- | 2010 | Ihe nkiri maka mgbanwe | Na ncheta nke afọ 20 ya na ogbo |} == Nhọpụta == A kpọbatara Ali Baba n'ime otu Johnnie Walker ' '''Striding Man'''' na 2009 nke na-ahọpụta ụmụ nwoke nwetara nnukwu ọganihu n' ọrụ ha họọrọ na ndị na-akpali ma na-agba ndị ọzọ ume <ref name="My Friend">''Former Nigerian President Olusegun Obasanjo wrote his forward'' from Nigerian Film website. Retrieved on September 15, 2008, from http://www.nigeriafilms.com/content.asp?ContentTypeID=7&contentid=3122</ref> Na 2012, ọ kụrụ̀ mgbịrịgba nke ngwụcha afọ nke Nigeria Stock Exchange, onye ntọ ọchị mbụ Naijiria mere otú ahụ. Ọ bụ Ọpụrụiche Marshal nke Federal Road Safety Corps . Na March 2015, e <ref>{{Cite news|title=Laughter is a serious business for top comedian|url=http://edition.cnn.com/videos/world/2015/03/06/spc-african-voices-atunyota-alleluya-akporobomerere-a.cnn/|author=CNN African Voices|date=March 6, 2015}}</ref> gosipụtara Ali Baba na [http://edition.cnn.com/specials/africa/african-voices ụda olu Africa CNN], na-ekwu maka ebumnuche ya ime ka ọ bụrụ ọkachamara na ịnweta nnabata maka ndị na-eme egwuregwu Nigeria. N'April 2018, Ali Baba natara nsonye nke Paul Harris site na Rotary International maka ntinye aka ya na ụlọ ọrụ ndị ntọ ọchị nke Nigeria. == Ezinụlọ == Ali Baba lụrụ nwunye onye bụ Mary Akpobome . <ref>{{Cite web|title=Ali Baba & Mary: Comedy, fun, love|url=http://www.punchng.com/spice/essence/ali-baba-mary-comedy-fun-love/|date=September 22, 2013|accessdate=2014-04-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140226051924/http://www.punchng.com/spice/essence/ali-baba-mary-comedy-fun-love/|archivedate=2014-02-26}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ali Baba bụ onye na-agụ akwụkwọ nke ukwuu ma na-enwe mmasị n'ise ihe. == Nhọ̀tá ihe nkiri == * ''My Guy (1998)'' * ''The last 3 digit'' (2014) <ref>{{Cite web|title=THE LAST 3 DIGITS 1ST TRAILER|url=https://www.youtube.com/watch?v=6okPcE1xySo|work=You Tube|publisher=Moses Inwang|accessdate=27 October 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Dr Sid, Don Jazzy, Ali Baba, A.Y unveiled in "The Last Three Digits"|url=https://9aijabooksandmovies.wordpress.com/2012/11/12/dr-sid-don-jazzy-ali-baba-a-y-unveiled-in-the-last-three-digits/|work=9aijabooks and Movies|publisher=9aijabooksandmovies|accessdate=12 November 2012}}</ref> <ref>{{Cite web|title=New Trailer Alert: Moses Inwang's 'THE LAST 3 DIGITS'|url=http://judithaudu.blogspot.com/2014/10/new-trailer-alert-moses-inwangs-last-3.html|work=Judith Audu Blogspot|publisher=Judith Audu|accessdate=29 October 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|title='The Last 3 Digits' Moses Inwang's movie wins 'Best International film' award|url=http://pulse.ng/movies/the-last-3-digits-moses-inwangs-movie-wins-best-international-film-award-id3828675.html|work=Pulse Nigeria|publisher=Chidumga Izuzu|accessdate=4 June 2015}}</ref> * ''Head Gone (2014)'' * ''The wedding party'' (2016) * ''Alakada (2017)'' == Hụkwa == * Ndepụta ndị na-akpa ọchị Naijiria == Nrụtụaka == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] psq9q5awtjzl8de8gp8szm3uoqu9q3b Azerbaijan 0 10971 87416 70818 2022-08-20T10:16:27Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Ngwómárí Obodo |conventional_long_name = Azerbaijan<br /> (''Azərbaycan Respublikası'') |common_name = Azerbaijan<br />(''Azərbaycan'') |image_flag = Flag of Azerbaijan.svg |image_coat = Coat of arms of Azerbaijan.svg | symbol_type = |image_map = Azerbaijan (orthographic projection).svg |capital = [[Baku]] |asusu_obodo = }} '''Azerbaijan''' (''Azərbaycan'') bu [[ala]] no n'ime obodo ukwu adi-kpo [[Obodo Békè]] na [[Asia]]. [[Ama ukwu]] [[Baku]] bu ishi obodo na ama ukwu júchá ivu na mmadu ime Azerbaijan. {{Ala no n'ime Asia}} {{Ala no n'ime Obodo Békè}} [[Òtù:Azerbaijan| ]] ph9u19gfda1zahc1xbd0t4hvreyjzpe American Driver 0 10975 87514 81922 2022-08-20T10:46:31Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''''American Driver''''' bụ ihe nkiri ntọọ ọchị Naijiria nke 2017 nke Moses Inwang na-eduzi na nke Evan King, Jim Iyke, Anita Chris, [[Nse Ikpe-Etim|Nse Ikpe Etim]], McPc the Comedian, Emma Nyra, Laura Heuston na Ayo Makun gosipụtara agwa na ya . Emere ihe nkiri a na Nigeria n'abalị iri abụo na anọ nke ọnwa Febụwarị, afọ 2017. <ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/movies/moses-inwangs-american-driver-to-premiere-on-february-24-id6241572.html|title=Moses Inwang"s "American Driver" to premiere on February 24|first=Chidumga|author=Izuzu|date=17 February 2017|work=pulse.ng|accessdate=11 August 2017}}</ref> O nwetara ihe karịrị nde naira iri anọ na otu e wee họrọ ya ka nke asato n'ogo na 2017 na iri anọ na anọ na box ofis nke Nigerian . Ihe nkiri a nwetara nrite ihe nkiri nto ọchị kacha mma na The People's Film Festival na June 2017. <ref name="thepeoplesfilmfestival.com">{{Cite web|url=http://thepeoplesfilmfestival.com/|title=THE PEOPLE'S FILM FESTIVAL -|author=|date=|work=thepeoplesfilmfestival.com|accessdate=11 August 2017}}</ref> Nwepụ̀ta mbụ American Driver bụ n'abalị iri na ise nke ọnwa Septemba na United States <ref>"American Driver"</ref> na Amazon Prime Video . <ref>{{Cite web|url=https://www.amazon.com/gp/video/detail/B08J26D8FG/ref=atv_wl_hom_c_unkc_1_1|title=Watch American Driver &#124; Prime Video}}</ref> == Akụkọ Ndịnaya == Jack Curry bụ nwa nwoke America na-arụ ọrụ ịkwọ ndị ama ama Naijiria gaa na G.I.A.M.A Awards iji meta onye isi ya Kate (Anita Chris). N'ime njem ya, ọ na-agbalị ịghọ enyi onye na-eme ihe nkiri Jim Iyke, bụ onye chọrọ ị nọrọ onwe ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.fandango.lat/ng/movies/american-driver-1144|title=American Driver - Fandango Nigeria|author=|date=|work=www.fandango.lat|accessdate=11 August 2017}}</ref> == Ndị Sonyere n'ihe nkiri a == == Hapụ == === Mwepụta ihe nkiri Naijiria === ''American Driver'' nwere mmepụta mbụ ya na Nigeria <ref>https://www.youtube.com/watch?v=BOghG2RcRCs&t=24s</ref> na Febụwarị 24, 2017 n' ụlọ emume ihe nkiri na mba ahụ niile. <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt5574080/releaseinfo?ref_=tt_dt_dt|title=American Driver (2017) - IMDb}}</ref> === Mwepụta US === Na 2017 ''American Driver'' egosipụtara na New York City na ngwụsị izu nke abalị abụọ n'ọnwa Jun ruo abali anọ nke ọnwa Jun na ememe ihe nkiri akpọrọ The people's Film Festival wee merie ihe nkiri ntọchị kacha mma. <ref>{{Cite web|url=https://www.thepeoplesfilmfestival.com/tpff-winners/|title=TPFF Winners}}</ref> ''Emechara wepụta American Driver'' na United States na Septemba 15, 2020 <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt5574080/?ref_=hm_rvi_tt|title=American Driver (2017) - IMDb}}</ref> na Amazon Prime Video . <ref>{{Cite web|url=https://www.amazon.com/gp/video/detail/B08J26D8FG/ref=atv_dp_share_cu_r|title=Watch American Driver &#124; Prime Video}}</ref> == nnabata == ''Cinema Pointer'' kpọrọ ihe nkiri ahụ " Ihe ọchị. Na-atọ ụtọ." <ref>{{Cite web|title=American Driver (Short Movie Review)|url=http://www.cinemapointer.com/2017/02/american-driver-short-movie-review.html?m=1|work=Cinema Pointer!|accessdate=25 September 2020}}</ref> === Bos Ofis === Ndị mmadụ na Nigeria nabatara ihe nkiri ahụ. ''Onye ọkwọ ụgbọ ala America'' meghere dị ka ihe nkiri ntọ ọchị mbụ, na-wuru ewu ihe karịrị ọnwa isii na sinima Naijiria wee nweta ihe karịrị nde naira iri anọ na otu na bọs ọfịsị. <ref>https://leadership.ng/2017/05/31/alakada-reloaded-makes-n25-million-3-days/</ref> === Nrite === ''American Driver'' ritere nrite ihe nkiri ntọ ọchị kacha mma na Ememme The people's Film Festival 2017. A họpụtara ihe nkiri ahụ maka Ihe nkiri ntọ ọchị nke afọ"Comedy of the Year" na 2017 Best of Nollywood Awards . <ref>{{Cite web|url=http://www.bonawards.com/2017/09/06/nominees-for-the-best-of-nollywood-awards-2017/|title=BON Awards &#124; Nominees for the Best of Nollywood Awards, 2017}}</ref> Onye na-eme ihe nkiri Evan King meritere nrite onye na-eme ihe nkiri kacha mma maka ọrụ ya na ''American Driver'' na US China International Cultural Arts Film & TV Festival nke afọ 2019. <ref>https://www.instagram.com/p/B7IhmlpJq9R/?utm_source=ig_web_copy_link</ref> == Hụkwa == * Ndepụta ihe nkiri Naijiria nke 2017 == Nrụtụaka == 95952e0twsw5nn8oq6ijp1frzavce91 Amy Jephta 0 11014 87686 84480 2022-08-20T11:34:47Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amy Jephta''' bụ onye South Africa na-ede akụkọ egwuregwu, onye na-ede ihe nkiri na onye ntụzi ihe nkiri. <ref>{{Cite web|title=Meet Amy Jephta|url=http://www.elle.co.za/meet-amy-jephta/|work=elle.co.za|publisher=Elle|accessdate=14 September 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160915212403/http://www.elle.co.za/meet-amy-jephta/|archivedate=15 September 2016}}</ref> Ọrụ ya gụnyere ''Kristalvlakte'', <ref>{{Cite web|title=Theatre Review: Kristalvlakte|url=http://www.iol.co.za/tonight/what-s-on/western-cape/theatre-review-kristalvlakte-2017953|work=IOL|publisher=Cape Argus|accessdate=15 September 2016}}</ref> ''Ellen: Ellen Pakkies story'', <ref>{{Cite web|title=Ellen Pakkies Award Winning Film|url=https://www.news24.com/SouthAfrica/Local/Peoples-Post/pakkies-story-an-award-winning-film-20180910|accessdate=17 February 2019}}</ref> ''Other people's Lives'' <ref>{{Cite web|title=Other People's Lives cracked open|url=http://www.iol.co.za/capetimes/peoples-lives-cracked-open-1387576|work=IOL|publisher=Cape Times|accessdate=14 September 2016}}</ref> ''Sonskyn Beperk'', <ref>{{Cite web|title=Sonskyn Beperk|url=https://www.imdb.com/title/tt5089018/|work=IMDB|publisher=IMDB|accessdate=14 September 2016}}</ref> na ''While You Weren't looking'' . <ref>{{Cite web|title=While You Weren't Looking|url=https://www.imdb.com/title/tt4353990/|work=IMDB|publisher=IMDB|accessdate=15 September 2016}}</ref> Ọ bụ onye nkuzi na Mahadum nke Cape Town <ref>{{Cite web|title=Staff|url=http://www.drama.uct.ac.za/drama/staff/Jephta|work=drama.uct.ac.za|publisher=UCT|accessdate=14 September 2016}}</ref> na onye mbụ nnata nke Emerging Theatre Director's Bursary na South Africa. <ref>{{Cite web|title=Applications for bursaries awaited|url=http://www.news24.com/southafrica/local/express-news/applications-for-bursaries-awaited-20160202|work=News24|publisher=News24|accessdate=14 September 2016}}</ref> egosịpụtala ọrụ ya na The Fugard Theatre, The Bush Theatre, The Royal Court Theatre, Jermyn Street Theatre, Theatre503 na Edinburgh International Festival . Jephta bụ nwata akwụkwọ nke Lincoln Center Theater Directors Lab <ref>{{Cite web|title=Directors Comedy Lab|url=http://www.lct.org/explore/directors-lab/comedy-lab/|work=Lincoln Theater Centre|publisher=LCT|accessdate=15 September 2016}}</ref> ma bụrụ otu n'ime Mail &amp;amp; Guardian 200 Young South Africa na 2013. <ref>{{Cite web|title=Mail&Guardian 200 Young South Africans|url=http://200ysa.mg.co.za/2013/amy-jephta/|work=200YSA|publisher=Mail & Guardian|accessdate=15 September 2016}}</ref> ''ihe omume'' monologue Shoes ya bụ James McAvoy mere ya ma Danny Boyle duziri ya dịka akụkụ nke ihe ngosi 2015 The Children Monologues <ref>{{Cite web|title=Children's Monologues|url=http://www.dramaticneed.org/childrens-monologues|work=Dramatic Need|publisher=Dramatic Need|accessdate=15 September 2016}}</ref> na Royal Court Theatre. Ọ bụrụlarịị onye na-ede akụkọ na onye na-ede edemede na usoro ihe nkiri, Nkululeko, akụkọ na-abịa abịa nke edobere na Khayelitsha maka South Africa Mzansi Magic Channel. Amy na-agbazinyekwa nka edemede ya na soap opera nke Cape Town, Suidooster, dịka onye na-ede akụkọ na onye na-ede edemede akụkọ. [[Usòrò:Amy Jephta.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Amy bụ onye mmeri nke ihe nrite 2017 Eugene Marais maka Drama, <ref>{{Cite web|url=https://www.pressreader.com/south-africa/beeld/20170331/281655369913748|title=PressReader.com - Connecting People Through News|work=www.pressreader.com|accessdate=2018-01-08}}</ref> <ref>http://dekat.co.za/die-suid-afrikaanse-akademie-bekronings-vir-2017/8</ref> ihe nrite maka ndị ntorobịa nwere nka ndị standard Bank hiwere bụ 2019 Standard Bank Young Artist maka Ụlọ ihe nkiri <ref>{{Cite web|title=2019 Standard Bank Young Artist Awards winners announced|url=https://destinyman.com/2018/11/01/2019-standard-bank-young-artist-awards-winners-announced/|accessdate=2018-11-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181201005130/https://destinyman.com/2018/11/01/2019-standard-bank-young-artist-awards-winners-announced/|archivedate=2018-12-01}}</ref> na onye otu nke labụ impacti nke Imagine Entertainment nke Rom Howard na Brian Grazer Impact Lab <ref>https://www.imagine-impact.com/i2-amy</ref> == Agụmakwụkwọ == * BA nke ihe gbasara omume ihe nkiri na Mahadum Cape Town * Nzere MA nke gbasara omume ihe nkiri na Mahadum Cape Town == Ejije == * ''This Liquid Earth: Eulogy nke ekere n'amaokwu'' <ref>{{Cite web|url=https://www.eif.co.uk/whats-on/2019/amyjephta|title=This Liquid Earth: A Eulogy in Verse by Amy Jephta - play reading}}</ref> * ''Kristalvlakte'' <ref>{{Cite web|title=Gritty Cape Flats drama to honour a local legend at Suidoosterfees|url=http://48hours.co.za/2016/04/18/gritty-cape-flats-drama-to-honour-a-local-legend-at-suidoosterfees/|work=Next 48 Hours|publisher=Next 48 Hours|accessdate=14 September 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Kristalvlakte|url=http://afternoonexpress.co.za/features/theatre/articles/kristal-vlakte/1771|work=Afternoon Express|publisher=Afternoon Express|accessdate=14 September 2016}}</ref> * ''Other People's Lives'' <ref>{{Cite web|title=Vicarious View into Other People's Lives|url=http://www.artscape.co.za/news-article/a-vicarious-view-into-other-people-s-lives/57/|work=Artscape|publisher=Artscape|accessdate=14 September 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160921002031/http://www.artscape.co.za/news-article/a-vicarious-view-into-other-people-s-lives/57/|archivedate=21 September 2016}}</ref> * ''All Who pass away'' <ref>{{Cite web|title=Youth Answers Theatre's Call|url=http://mg.co.za/article/2015-04-29-youth-answers-theatres-call|work=Mail & Guardian|date=29 April 2015|publisher=Mail & Guardian|accessdate=14 September 2016}}</ref> * ''Flight Lessons'' <ref>{{Cite web|title=A Little More about Flight Lessons|url=https://theatre503.com/2015/07/a-little-more-about-flight-lessonsinterview-with-writer-amy-jephta/|work=Theatre503|publisher=Theatre503|accessdate=15 September 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160916042515/https://theatre503.com/2015/07/a-little-more-about-flight-lessonsinterview-with-writer-amy-jephta/|archivedate=16 September 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Flight Lessons|url=http://www.broadwaybaby.com/shows/flight-lessons/708073|work=Broadway Baby|publisher=Broadway Baby|accessdate=14 September 2016}}</ref> * ''Free Falling Bird'' <ref>{{Cite web|title=Free / Falling / Bird|url=http://connectza.tumblr.com/post/65037453154/free-falling-bird|work=ConnectZA|publisher=ConnectZA|accessdate=14 September 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|title=BOUNDARY BREAKING DRAMA ON BUSH'S RADAR|url=http://www.officiallondontheatre.co.uk/news/latest-news/article/item198586/boundary-breaking-drama-on-bushs-radar/|work=Official London Theatre|publisher=Official London Theatre|accessdate=14 September 2016}}</ref> * ''Damage Control'' <ref>{{Cite web|title=Engaging drama as brief as the costumes|url=http://www.iol.co.za/lifestyle/engaging-drama-as-brief-as-the-costumes-988367|work=IOL|publisher=Cape Argus|accessdate=14 September 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Amy Jephta does damage control|url=http://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=25874|work=Artlink|publisher=Artlink|accessdate=14 September 2016}}</ref> * ''Kitchen'' <ref>{{Cite web|title=Kitchen|url=http://theatreartsadmincollective.weebly.com/amy-jephta.html|work=Theatre Arts Admin Collective|accessdate=14 September 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Kitchen - Performance|url=http://www.gipca.uct.ac.za/project/performance-kitchen/|work=GIPCA|accessdate=14 September 2016}}</ref> * ''Interiors'' <ref>{{Cite web|title=Inside Interiors|url=http://www.meganshead.co.za/inside-interiors/|work=Megans Head|date=8 February 2010|publisher=Megans Head|accessdate=14 September 2016}}</ref> * ''Pornograghy'' <ref>{{Cite web|title=Newbie Playwright Examines The Art That "Lacks Artistic Merit|url=http://www.48hours.co.za/archive/old/08October/Guide_p8_story2.html|work=Next 48 Hours|publisher=Next 48 Hours|accessdate=14 September 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|title=A Fresh eye on the far side of struggle theatre|url=http://www.timeslive.co.za/sundaytimes/2010/10/03/a-fresh-eye-on-the-far-side-of-struggle-theatre|work=Times Live|publisher=Cape Times|accessdate=14 September 2016}}</ref> == Ihe nkiri na ihe onyonyo == * While you weren't looking(onye nsonye n'odide ihe) <ref>{{Cite web|title=While You Weren't Looking|url=https://www.imdb.com/title/tt4353990/?ref_=fn_al_tt_1|work=IMDB|publisher=IMDB|accessdate=15 September 2016}}</ref> * Soldaat (onye odide ihe na/onye nduzi) * Ellen Pakkies Story(onye na-ede ihe nkiri) <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt7925418/|title=Ellen: Die storie van Ellen Pakkies (2018) - IMDb}}</ref> * Trackers(onye na-ede ihe nkiri onyonyo) <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt9074360/|title=Trackers (TV Series 2019– ) - IMDb}}</ref> * Sonskyn Beperk (onye na-ede ihe nkiri) <ref>{{Cite web|title=Sonskyn Beperk|url=https://www.imdb.com/title/tt5089018/|work=IMDB|publisher=IMDB|accessdate=15 September 2016}}</ref> == Mbipụta == * Kristalvlakte (Ndị mbipụta akwụkwọ Tafelberg) <ref>{{Cite web|title=Kristavlakte Drama|url=http://www.tafelberg.com/Books/19701|work=NB Publishers|accessdate=14 September 2016}}</ref> * Other People's Lives (Ndị mbipụta Junkets) <ref>{{Cite web|title=SA Gay Plays 2: An Anthology of Plays 1994–2013 Compiled by Robin Malan|url=http://pensouthafrica.co.za/sa-gay-plays-2-an-anthology-of-plays-1994-2013-compiled-by-robin-malan/|work=Pen South Africa|publisher=Pen South Africa|accessdate=15 September 2016}}</ref> * Contemporary Plays nke(onye nchịkọta akụkọ Ụmụ nwanyị Afrịka) <ref>https://www.bloomsbury.com/us/contemporary-plays-by-african-women-9781350034525/</ref> == Nrụtụaka ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] l80dwx6qlvhanj2yx2gf0ojljw21o8c Adebukola Oladipupo 0 11029 87085 75191 2022-08-19T12:01:57Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionAdebukola Oladipupo]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceAdebukola Oladipupo]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Adebukola Oladipupo jpeg.png|thumb|Adebukola Oladipupo]] '''Adebukola Oladipupo''' ma ọ bụ '''Bukola Oladipupo''' (amuru May 23, 1994) bu onye omekorita Naijiria nke gbara ''n'ikpere MTV Shuga'' . == Ndụ == A mụrụ Oladipupo na [[London]] <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/anything-i-wear-looks-good-on-me-bukola-oladipupo/|title=Anything I wear looks good on me— Bukola Oladipupo|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2020-02-09}}</ref> mana ọ gụrụ akwụkwọ na Lagos. O nwere ụmụnne abụọ. Oladipupo gụrụ akwụkwọ praịmarị ya na Ụlọ akwụkwọ Bellina Nursery na Primary Akoka, Lagos. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Babcock High School na Ụlọ akwụkwọ Caleb International School maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya. Ọ gụrụ Managementi Information Systems na mahadum Covenant ma mụọkwa ihe nkiri na nkuzi ndị ọzọ. <ref name="wbank">{{Cite web|url=https://live.worldbank.org/experts/adebukola-oladipupo|title=Adebukola Oladipupo|date=2019-10-24|work=World Bank Live|language=en|accessdate=2020-02-09}}</ref> Oladipupo mkpali ịbanye n'ime ihe nkiri bịara mgbe ọ ka na-agụsị akwụkwọ na mahadum Covenant n'oge ọrụ ụka mgbe pastọ gwara ha ka ha gbanwee nkà ha ka ọ bụrụ ọka oru.  [[Usòrò:Adebukola_Oladipupo_in_MTV_Shuga_Naija.png|áká_èkpè|thumb| na-egosi na MTV Shuga]] [[Usòrò:Faa_Adebukola_Oladipupo_online.png|thumb| Dị ka "Faa" na-ekwu okwu n'ịntanetị na onwa June 2020, nke onwe ya mere ihe nkiri dịka akụkụ nke MTV Shuga]] Ajụjụ ihe nkiri gara nke ọma maka ''MTV Shuga'' na 2015 ebe e nyere ya ihe ghọrọ na-aga n'ihu ọrụ nke "Faa". <ref>{{Cite web|url=https://espact.com/wcw-our-woman-crush-is-adebukola-oladipupo/|title=WCW- Our Woman Crush Is Adebukola Oladipupo|date=2018-09-26|work=Espact|language=en-US|accessdate=2020-02-09}}</ref> Ọ na-etinye ihe ịga nke ọma ya n'aka onye mgbasa ozi [[Mo Abudu]] bụ onye kụziiri ya inwe nkwenye onwe ya. <ref name="mo">{{Cite web|url=https://womenafrica.com/profiling-the-young-nigerian-superstar-adebukola-oladipupo/|title=Profiling The Young Nigerian Superstar, Adebukola Oladipupo|date=2019-04-29|work=Women Africa|language=en-US|accessdate=2020-02-09}}</ref> Na 2015 ọ pụtara na oge mbụ nke ''Indigo'', ''Inevitable'' na ''The Other Me''. <ref name="wbank" /> N'afọ 2017 ọ pụtara na ihe nkiri Missing dị ka odeakwụkwọ gosiputara dịka onwe ya. Oladipupo ka nọ na MTV Shuga ka agwa "Faa" wee banye n'ime obere usoro abalị akpọrọ MTV Shuga Alone Together akọwapụta nsogbu nke [[Nje Korona|Coronavirus]] na Eprel 2020. Emere ihe ngosi a maka abalị iri isii na ndị na-akwado ya gụnyere World Health Organization . <ref>{{Cite web|title=Every Woman Every Child partners with the MTV Staying Alive Foundation to Tackle COVID-19|url=https://www.everywomaneverychild.org/every-woman-every-child-partners-with-the-mtv-staying-alive-foundation-to-tackle-covid-19/|date=2020-04-16|work=Every Woman Every Child|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> Usoro a ga-adabere na Nigeria, South Africa, Kenya na Côte d'Ivoire na a ga-akọwa akụkọ a na mkparịta ụka na ịntanetị n'etiti ndị odide. Ihe nkiri niile ga-abụ ndị na-eme ihe nkiri n'onwe ha <ref>{{Cite web|title=MTV Shuga and ViacomCBS Africa Respond to COVID-19 with "Alone Together" Online Series|url=https://bhmng.com/mtv-shuga-and-viacomcbs-africa-respond-to-covid-19-with-alone-together-online-series/|author=Akabogu|first=Njideka|date=2020-04-16|work=BHM|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> gụnyere [[Jemima Osunde]], [[Lerato Walaza]], [[Sthandiwe Kgoroge]], [[Uzoamaka Aniunoh]] na [[Mohau Cele]] . == Ihe nkiri == === Ihe nkiri === {| class="wikitable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Ihe ndetu ! Ref |- | 2017 |''You Me Maybe'' | | | <ref>{{Cite web|author=nollywoodreinvented|date=2017-12-30|title=You Me Maybe|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2017/12/you-me-maybe.html|accessdate=2021-09-11|work=Nollywood Reinvented|language=en-US}}</ref> |- | 2018 |[[Moms at War]] | | | <ref>{{Cite web|author=|date=2019-02-07|title=Moms At War|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2019/02/moms-at-war.html|accessdate=2021-09-11|work=Nollywood Reinvented|language=en-US}}</ref> |- | 2019 | ''Oloture'' | Mma | Netflix mbụ | <ref>{{Cite web|date=2020-10-08|title=With Oloture, Nollywood makes Nigeria proud|url=https://www.thecable.ng/with-oloture-nollywood-makes-nigeria-proud|accessdate=2021-09-11|work=TheCable|language=en-US}}</ref> |- | 2021 |[[Juju Stories]] | Chinwe | N'akụkụ ''Ahụhụ Amoosu'' | <ref>{{Cite web|date=2021-09-10|title=‘Juju Stories’ to premiere at the BFI London film festival|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/juju-stories-to-premiere-at-the-bfi-london-film-festival/tzwwmx4|accessdate=2021-09-11|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> |} === Ihe ngosi TV === {| class="wikitable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Ihe ndetu ! Ref |- | 2009-2019 | ''MTV Shuga'' | Faa | | |- | 2016 | ''Nke a bụ Ọ'' | Folake | | |- | | ''Usoro'' | | Ndani usoro Onyonyo | |- | 2018 | ''[[The Men's Club (Nigerian web series)|The Men's Club]]'' | | Usoro RedTV | |- | 2020 |''Lara of Lagos'' | Tessie | | |- | |''Forbidden'' | | Africa Magic mbụ | |} == Nsidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{IMDb name|id=9174215}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3r5b22cpur6vewrugnm04ekgxtzn2fg Agbamakwụkwọ 0 11033 87297 84406 2022-08-19T18:56:24Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Ayşegül Ferhat Kurtoğlu.JPG|thumb|Wedding ceremony ]] Alụmdi na nwunye bụ nkwekọrịta na / ma ọ bụ mmemme mmekọ nwoke na nwanyị, nke na-akparaghị ókè, nke edobere ma ọ bụ nke na-adịgide adịgide, nke ụlọ ọrụ iwu ma ọ bụ okpukpe kwadoro ma na-elekọta ya nke na-ekpebi usoro ya. Okwu ahụ na-akọwa ma ememe emume, njikọ nke sitere na ya na ụlọ ọrụ ahụ site n'ịkọwapụta iwu. Ọ bụ otu n'ime usoro na-eguzobe usoro ezinaụlọ nke ọha mmadụ. Ụdị dị iche iche na-adịgasị iche site n'otu obodo gaa na nke ọzọ, na mgbe ụfọdụ n'ime otu obodo. Alụmdi na nwunye dị iche iche na ihe onwunwe sitere na nkwa alụmdi na nwunye (ikike na ọrụ nke ndị di na nwunye, okwu nkwụsị, ịdị n'otu nke ụgwọ, wdg), na ọnọdụ ndị di na nwunye ga-emezu ka ha bụrụ ndị di na nwunye (nwere ike ma ọ bụ na-abụghị nke nwoke na nwanyị). alụmdi na nwunye, nke alụmdi na nwunye agwakọtara, ịlụ ọzọ, alụmdi na nwunye na-emekọ ihe ọnụ, alụmdi na nwunye ekwetaghị) ma ọ bụ site n'iwu ya (ikekwe nke nkuchi, nkwusioru nke ụdị iwu nke otu n'ime di na nwunye). N'ọkwa omenala, ọ dị iche site na usoro nke ememe na-eme ememe alụmdi na nwunye ma ọ bụ enweghị ya, site na akara ngosi metụtara njikọ aka ya (okpukpe ma ọ bụ obodo, alụmdi na nwunye nke ịhụnanya, alụmdi na nwunye a haziri ma ọ bụ alụmdi na nwunye ọcha ...), site na mmekọrịta ọha na eze. njikọ (mmekọrịta n'etiti ezinụlọ) ma ọ bụ kama site na ya chiri anya agwa hiwere isi naanị na di na nwunye (elopement mode). Mkpa alụmdi na nwunye na-adịkwa iche dị ka ọha mmadụ, akpan akpan dị ka ọnụnọ ma ọ bụ na-abụghị nke ndị ọzọ iche nke conjugality (nkịtị iwu, cohabitation, obodo n'otu), ụdị nke ndị a na ogo nnabata nke ndị a ụdịdị. ọzọ informal ndụ. site na ọha mmadụ. Nke a bụ ya mere atụmatụ agbamakwụkwọ ([https://organisation-mariage.ch/ organisation mariage]) na-abụkarị ihe mgbagwoju anya na nrụgide dị ukwuu na narị afọ nke 21st. idypeqlygsif89ekjrmg636ymxrmlv5 Alexx Ekubo 0 11044 87316 86841 2022-08-19T22:57:06Z Olugold 12202 tinyere data box wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Alexx Ekubo''' (amuru '''Alex Ekubo-Okwaraeke''' ; 10 Eprel, 1986) bu onye omere na ihe nlere nke Naijiria. <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/05/04/bn-saturday-celebrity-interview-i-dont-have-to-prove-anything-rising-actor-alex-ekubo-gives-his-most-intimate-interview-on-the-hilarious-gay-rumours-dishes-on-his-dream-girl-his-passions|title=I don't have anything to prove to anyone|publisher=bellanaija.com|accessdate=25 April 2014}}</ref> Ọ bụ onye mbụ gbagoro na asọmpi Mr Nigeria nke afọ 2010. Ọ meriri onye na- ''eme ihe nkiri kachasị mma na onyinye nkwado'' na 2013 Best of Nollywood Awards maka ọrụ ya na Weekend Gateway. <ref>{{Cite web|url=http://www.theinfostride.com/2014/02/nigerian-actor-alex-ekubo-wins-screen-nation-award-in-london|title=Alex Ekubo wins Screen Nation Award|accessdate=25 April 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm4200896/bio|title=Alex Ekubo profile at|publisher=imdb.com|accessdate=25 April 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.genevieveng.com/chillin-with-alex-ekubo|title=Genevieve Magazine interviews Alex Ekubo|publisher=genevieveng.com|accessdate=25 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140426234219/http://www.genevieveng.com/chillin-with-alex-ekubo/|archivedate=2014-04-26}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ekubo bu onye [[Arochukwu]], [[Ȯra Abia|Abia State]] . Ọ gara Federal Government College Daura, [[Ȯra Katsina|Katsina State]] . Ọ gụrụ akwụkwọ gbasara iwu na Mahadum Calabar wee nweta diplọma na iwu na Calabar Polytechnic. <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/the-fashionista/my-mom-taught-me-all-i-know-about-fashion-alex-ekubo-actor|title=My Mum taught me all I know in Fashion - Alex Ekubo|publisher=punchng.com|accessdate=25 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140426115656/http://www.punchng.com/entertainment/the-fashionista/my-mom-taught-me-all-i-know-about-fashion-alex-ekubo-actor/|archivedate=2014-04-26}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2014/03/yemi-alade-remains-silent-on-relationship-with-alex-ekubo.html|title=Yemi Alade remains Silent on Relationship to Alex Ekubo|publisher=informationng.com|accessdate=25 April 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/8289/4/|title='Why I don't have a Girl girlfriend', Alex Ekubo opens up|accessdate=25 April 2014}}</ref> Na 10th nke Mee 2021, Alex Ekubo na onye ọ chọrọ elụ Fancy Acholonu kwupụtara ụbọchị agbamakwụkwọ ha na Instagram. Agbamakwụkwọ ọdịnala ha ga-eme n'ụbọchị Satọde, abalị iri abụọ n'ọnwa Nọvemba n'Imo steeti, ebe agbamakwụkwọ ndị ọcha ga-eme na Satọde na-abịa n'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Nọvemba na Legọs steeti. <ref>{{Cite web|url=https://vibespro.ng/entertainment/actor-alex-ekubo-and-his-fiancee-fancy-acholonu-announce-their-wedding-dates/|title='Actor Alex Ekubo and his fiancee Fancy Acholonu announce their wedding dates|publisher=Vibespro.ng|accessdate=10 May 2021}}</ref> N'August 2021 nwunye Alex kwụsịrị njikọ ha na Fancy Acholonu na-ewepụta nkwupụta na mmekọrịta ha akwụsịla. <ref>{{Cite web|author=Okoye|first=Ifeoma|date=2021-08-28|title=Fans Reacts To Alex EKubo's Video Amid Failed Engagement: "He Looks Lost"|url=https://surgezircng.com/entertainment/fans-reacts-to-alex-ekubos-video-amid-failed-engagement-he-looks-lost/|accessdate=2021-08-28|work=SurgeZirc Nigeria|language=en-GB}}</ref> == Ọrụ == Mpụta ihe nkiri Ekubo bụ obere ọrụ na [[Lancelot Oduwa Imasuen]] 's ''Sinners in the House'' (2005); Ọrụ izizi ya bụ na ''Ladies Men'' ọtụtụ afọ ka e mesịrị. <ref>{{Cite web|url=http://dailyindependentnig.com/2013/11/love-smell-good-appealing-alex-ekubo|title=I love to Smell Good|publisher=dailyindependent.com|accessdate=25 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140426202129/http://dailyindependentnig.com/2013/11/love-smell-good-appealing-alex-ekubo/|archivedate=2014-04-26}}</ref> == Igwe onyonyo == * ''Secrets &Scandal'' * ''Hope Bay'' * ''Happy Family'' * ''[[Tinsel (usoro onyonyo)|Tinsel]]'' * ''AY's Crib'' * ''Married to the Game'' ==Ihe nkiri== *''Aina'' (2011) *''[[Weekend Getaway]] (2012)'' *''True Citizens (2012)'' *''In the Cupboard (2012)'' *''Dream Walker (2013)'' *''Keeping my Man (2013)'' *''[[Lagos Cougars]] (2013)'' *''[[Champagne (2014 film)|Champagne]]'' (2014) *''Single, Married and Complicated'' (2014) *''Ifedolapo'' (2014)<ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2014/07/tope-osoba-gives-alex-ekubo-first-yoruba-movie-role/|title=Tope Osoba gives Alex Ekubo first Yoruba movie role|date=July 15, 2014|accessdate=August 11, 2015|publisher=The Vanguard}}</ref> *''[[Gold Diggin]]'' (2014) <small>(with [[Yvonne Nelson]] and [[Rukky Sanda]])</small> *''Undercover Lover'' (2015) *''All that Glitters'' (2015) *''The First Lady'' (2015) <small>(with [[Omoni Oboli]])</small> *''[[Gbomo Gbomo Express]]'' (2015) *''Death Toll'' (2015)<ref>{{cite web|url=http://199news.com/news/death-toll-alexx-ekubo-ik-ogbonna-mike-godson-star-in-new-movie|title='Death Toll': Alexx Ekubo, IK Ogbonna, Mike Godson star in new movie|website=199News|publisher=Ayebusiwa Victor|accessdate=25 May 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150525182251/http://199news.com/news/death-toll-alexx-ekubo-ik-ogbonna-mike-godson-star-in-new-movie|archive-date=25 May 2015|url-status=dead}}</ref> *''Entreat'' (2016) *''The Other Side of the Coin'' (2016) *''[[Diary of a Lagos Girl]]'' (2016) *''Wife Material'' (2017)<ref>{{Cite web|url=https://ibakatv.com/wife-material|title=Wife Material - iBAKATV {{!}} Home for Nollywood Movies|website=ibakatv.com|language=en|access-date=2019-02-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20190223074344/https://ibakatv.com/wife-material|archive-date=2019-02-23|url-status=dead}}</ref> *''[[A Man for the Weekend]]'' (2017) <small>(with [[Syndy Emade]])</small> *''Catcher'' (2017) *''3 is a Crowd'' (2017)<ref>{{Cite web|url=http://blog.irokotv.com/2017/04/28/3-crowd-now-playing-irokotv/|title=3 IS A CROWD now playing on iROKOtv!|date=2017-04-28|website=irokotv blog|language=en-US|access-date=2019-02-23}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.talkafricanmovies.com/3-is-a-crowd/|title=3 IS A CROWD|date=2017-07-31|website=Talk African Movies|language=en-US|access-date=2019-02-23}}</ref> *''Hot Girl Next Door'' (2018)<ref>{{Cite web|url=https://midevibez.com/hot-girl-next-door-nollywood-movie-2019/|title=Hot Girl Next Door (2018) - nlist {{!}} Nollywood, Nigerian Movies & Casting|website=midevibez.com|language=en-GB|access-date=2019-02-22}}{{bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> *''Hot Girl Next Door'' (2018)<ref>{{Cite web|url=https://koko.ng/alexx-ekubo-seen-lost-while-on-trip-with-bff-ik-ogbonna/|title=Alexx Ekubo Seen Lost In Thoughts - Koko {{!}} Nollywood, Nigerian Actor|website=koko.ng|language=en-GB|access-date=2019-02-22}}</ref> *''Switch'' (2018) *''Power of 1'' (2018) *''The American King: As told by an African Priestess'' (2019) *''[[The Bling Lagosians|Bling Lagosians]]'' (2019) *''Zero Hour '' (2019) *[[Your Excellency (film)|''Your Excellency'']] (2019) *''72 hours'' (2019) *[[Soft Work|''Soft Work'']] (2020) *''[[Son of Mercy (film)|Son of Mercy]]'' (2020) == Ihe nrite == {| class="wikitable plainrowheaders sortable" !Afọ ! Ihe nrite ! Otu ! Ihe nkiri ! Nsonaazụ ! Ref |- | 2012 | Best of Nollywood Awards | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma | ''In the Cupboard'' | {{won}} | |- | rowspan="2" | 2013 | Golden Icons Academy Movie Awards | Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma | rowspan="2" | ''Weekend Gateway'' | {{won}} | |- | Best of Nollywood Awards | Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma | {{won}} | |- | 2014 | Screen Nation Awards | Akachasị mmasị nwoke na-apụta ihuenyo nka (African) | Himself | {{won}} | <ref>{{Cite web|title=Alex Ekubo wins SNA|url=http://www.dailytimes.com.ng/article/alex-ekubo-wins-big-sna-2014|publisher=dailytimes.com|accessdate=25 April 2014}}</ref> |- | 2017 | Best of Nollywood Awards | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma n'ọrụ ndu - Bekee | ''Inikpi'' |{{nom}} |<ref>{{Cite web|date=2017-11-23|title=BON Awards 2017: Kannywood’s Ali Nuhu receives Special Recognition Award|url=https://dailytrust.com/bon-awards-2017-kannywood-s-ali-nuhu-receives-special-recognition-award|accessdate=2021-10-07|work=Daily Trust|language=en}}</ref> |- | rowspan="2" | 2020 | rowspan="2" | Best of Nollywood Movies Awards | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ nkwado (Bekee) | rowspan="2" | ''[[The Bling Lagosians|Ndi Bling Lagos]]'' |{{won}} |<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-12-07|title=BON Awards: Laura Fidel, Kunle Remi win Best Kiss (Full List of Winners)|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/429916-bon-awards-laura-fidel-kunle-remi-win-best-kiss-full-list-of-winners.html|accessdate=2021-06-13|language=en-GB}}</ref> |- | Kiss kacha mma na ihe nkiri |{{nom}} | <ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-12-02|title=2020 BON: Here are 5 nominees for ‘Best Kiss’ category|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/429108-2020-bon-here-are-5-nominees-for-best-kiss-category.html|accessdate=2021-10-11|language=en-GB}}</ref> |- | 2021 | Honours Network | Onye na-eme ihe nkiri kacha ewu ewu |{{won}} | <ref>{{Cite web|title=Net Honours - The Class of 2021|url=https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/|accessdate=2021-07-21|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref> |- |} == Nsidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|4200896}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8iwxtmntl04i2984e6a3grj00nj838c 87326 87316 2022-08-20T00:40:21Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Alexx Ekubo''' (amuru '''Alex Ekubo-Okwaraeke''' ; 10 Eprel, 1986) bu onye omee ihe nkiri na ihe nlereanya nke Naijiria. <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/05/04/bn-saturday-celebrity-interview-i-dont-have-to-prove-anything-rising-actor-alex-ekubo-gives-his-most-intimate-interview-on-the-hilarious-gay-rumours-dishes-on-his-dream-girl-his-passions|title=I don't have anything to prove to anyone|publisher=bellanaija.com|accessdate=25 April 2014}}</ref> Ọ bụ onye mbụ gbagoro na asọmpi Mr Nigeria nke afọ 2010. Ọ meriri onye na- ''eme ihe nkiri kachasị mma na onyinye nkwado'' na 2013 Best of Nollywood Awards maka ọrụ ya na Weekend Gateway. <ref>{{Cite web|url=http://www.theinfostride.com/2014/02/nigerian-actor-alex-ekubo-wins-screen-nation-award-in-london|title=Alex Ekubo wins Screen Nation Award|accessdate=25 April 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm4200896/bio|title=Alex Ekubo profile at|publisher=imdb.com|accessdate=25 April 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.genevieveng.com/chillin-with-alex-ekubo|title=Genevieve Magazine interviews Alex Ekubo|publisher=genevieveng.com|accessdate=25 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140426234219/http://www.genevieveng.com/chillin-with-alex-ekubo/|archivedate=2014-04-26}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ekubo bu onye [[Arochukwu]], [[Ȯra Abia|Abia State]] . Ọ gara Federal Government College Daura, [[Ȯra Katsina|Katsina State]] . Ọ gụrụ akwụkwọ gbasara iwu na Mahadum Calabar wee nweta diplọma na iwu na Calabar Polytechnic. <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/the-fashionista/my-mom-taught-me-all-i-know-about-fashion-alex-ekubo-actor|title=My Mum taught me all I know in Fashion - Alex Ekubo|publisher=punchng.com|accessdate=25 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140426115656/http://www.punchng.com/entertainment/the-fashionista/my-mom-taught-me-all-i-know-about-fashion-alex-ekubo-actor/|archivedate=2014-04-26}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2014/03/yemi-alade-remains-silent-on-relationship-with-alex-ekubo.html|title=Yemi Alade remains Silent on Relationship to Alex Ekubo|publisher=informationng.com|accessdate=25 April 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/8289/4/|title='Why I don't have a Girl girlfriend', Alex Ekubo opens up|accessdate=25 April 2014}}</ref> Na 10th nke Mee 2021, Alex Ekubo na onye ọ chọrọ elụ Fancy Acholonu kwupụtara ụbọchị agbamakwụkwọ ha na Instagram. Agbamakwụkwọ ọdịnala ha ga-eme n'ụbọchị Satọde, abalị iri abụọ n'ọnwa Nọvemba n'Imo steeti, ebe agbamakwụkwọ ndị ọcha ga-eme na Satọde na-abịa n'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Nọvemba na Legọs steeti. <ref>{{Cite web|url=https://vibespro.ng/entertainment/actor-alex-ekubo-and-his-fiancee-fancy-acholonu-announce-their-wedding-dates/|title='Actor Alex Ekubo and his fiancee Fancy Acholonu announce their wedding dates|publisher=Vibespro.ng|accessdate=10 May 2021}}</ref> N'August 2021 nwunye Alex kwụsịrị njikọ ha na Fancy Acholonu na-ewepụta nkwupụta na mmekọrịta ha akwụsịla. <ref>{{Cite web|author=Okoye|first=Ifeoma|date=2021-08-28|title=Fans Reacts To Alex EKubo's Video Amid Failed Engagement: "He Looks Lost"|url=https://surgezircng.com/entertainment/fans-reacts-to-alex-ekubos-video-amid-failed-engagement-he-looks-lost/|accessdate=2021-08-28|work=SurgeZirc Nigeria|language=en-GB}}</ref> == Ọrụ == Mpụta ihe nkiri Ekubo bụ obere ọrụ na [[Lancelot Oduwa Imasuen]] 's ''Sinners in the House'' (2005); Ọrụ izizi ya bụ na ''Ladies Men'' ọtụtụ afọ ka e mesịrị. <ref>{{Cite web|url=http://dailyindependentnig.com/2013/11/love-smell-good-appealing-alex-ekubo|title=I love to Smell Good|publisher=dailyindependent.com|accessdate=25 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140426202129/http://dailyindependentnig.com/2013/11/love-smell-good-appealing-alex-ekubo/|archivedate=2014-04-26}}</ref> == Igwe onyonyo == * ''Secrets &Scandal'' * ''Hope Bay'' * ''Happy Family'' * ''[[Tinsel (usoro onyonyo)|Tinsel]]'' * ''AY's Crib'' * ''Married to the Game'' ==Ihe nkiri== *''Aina'' (2011) *''[[Weekend Getaway]] (2012)'' *''True Citizens (2012)'' *''In the Cupboard (2012)'' *''Dream Walker (2013)'' *''Keeping my Man (2013)'' *''[[Lagos Cougars]] (2013)'' *''[[Champagne (2014 film)|Champagne]]'' (2014) *''Single, Married and Complicated'' (2014) *''Ifedolapo'' (2014)<ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2014/07/tope-osoba-gives-alex-ekubo-first-yoruba-movie-role/|title=Tope Osoba gives Alex Ekubo first Yoruba movie role|date=July 15, 2014|accessdate=August 11, 2015|publisher=The Vanguard}}</ref> *''[[Gold Diggin]]'' (2014) <small>(with [[Yvonne Nelson]] and [[Rukky Sanda]])</small> *''Undercover Lover'' (2015) *''All that Glitters'' (2015) *''The First Lady'' (2015) <small>(with [[Omoni Oboli]])</small> *''[[Gbomo Gbomo Express]]'' (2015) *''Death Toll'' (2015)<ref>{{cite web|url=http://199news.com/news/death-toll-alexx-ekubo-ik-ogbonna-mike-godson-star-in-new-movie|title='Death Toll': Alexx Ekubo, IK Ogbonna, Mike Godson star in new movie|website=199News|publisher=Ayebusiwa Victor|accessdate=25 May 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150525182251/http://199news.com/news/death-toll-alexx-ekubo-ik-ogbonna-mike-godson-star-in-new-movie|archive-date=25 May 2015|url-status=dead}}</ref> *''Entreat'' (2016) *''The Other Side of the Coin'' (2016) *''[[Diary of a Lagos Girl]]'' (2016) *''Wife Material'' (2017)<ref>{{Cite web|url=https://ibakatv.com/wife-material|title=Wife Material - iBAKATV {{!}} Home for Nollywood Movies|website=ibakatv.com|language=en|access-date=2019-02-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20190223074344/https://ibakatv.com/wife-material|archive-date=2019-02-23|url-status=dead}}</ref> *''[[A Man for the Weekend]]'' (2017) <small>(with [[Syndy Emade]])</small> *''Catcher'' (2017) *''3 is a Crowd'' (2017)<ref>{{Cite web|url=http://blog.irokotv.com/2017/04/28/3-crowd-now-playing-irokotv/|title=3 IS A CROWD now playing on iROKOtv!|date=2017-04-28|website=irokotv blog|language=en-US|access-date=2019-02-23}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.talkafricanmovies.com/3-is-a-crowd/|title=3 IS A CROWD|date=2017-07-31|website=Talk African Movies|language=en-US|access-date=2019-02-23}}</ref> *''Hot Girl Next Door'' (2018)<ref>{{Cite web|url=https://midevibez.com/hot-girl-next-door-nollywood-movie-2019/|title=Hot Girl Next Door (2018) - nlist {{!}} Nollywood, Nigerian Movies & Casting|website=midevibez.com|language=en-GB|access-date=2019-02-22}}{{bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> *''Hot Girl Next Door'' (2018)<ref>{{Cite web|url=https://koko.ng/alexx-ekubo-seen-lost-while-on-trip-with-bff-ik-ogbonna/|title=Alexx Ekubo Seen Lost In Thoughts - Koko {{!}} Nollywood, Nigerian Actor|website=koko.ng|language=en-GB|access-date=2019-02-22}}</ref> *''Switch'' (2018) *''Power of 1'' (2018) *''The American King: As told by an African Priestess'' (2019) *''[[The Bling Lagosians|Bling Lagosians]]'' (2019) *''Zero Hour '' (2019) *[[Your Excellency (film)|''Your Excellency'']] (2019) *''72 hours'' (2019) *[[Soft Work|''Soft Work'']] (2020) *''[[Son of Mercy (film)|Son of Mercy]]'' (2020) == Ihe nrite == {| class="wikitable plainrowheaders sortable" !Afọ ! Ihe nrite ! Otu ! Ihe nkiri ! Nsonaazụ ! Ref |- | 2012 | Best of Nollywood Awards | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma | ''In the Cupboard'' | {{won}} | |- | rowspan="2" | 2013 | Golden Icons Academy Movie Awards | Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma | rowspan="2" | ''Weekend Gateway'' | {{won}} | |- | Best of Nollywood Awards | Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma | {{won}} | |- | 2014 | Screen Nation Awards | Akachasị mmasị nwoke na-apụta ihuenyo nka (African) | Himself | {{won}} | <ref>{{Cite web|title=Alex Ekubo wins SNA|url=http://www.dailytimes.com.ng/article/alex-ekubo-wins-big-sna-2014|publisher=dailytimes.com|accessdate=25 April 2014}}</ref> |- | 2017 | Best of Nollywood Awards | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma n'ọrụ ndu - Bekee | ''Inikpi'' |{{nom}} |<ref>{{Cite web|date=2017-11-23|title=BON Awards 2017: Kannywood’s Ali Nuhu receives Special Recognition Award|url=https://dailytrust.com/bon-awards-2017-kannywood-s-ali-nuhu-receives-special-recognition-award|accessdate=2021-10-07|work=Daily Trust|language=en}}</ref> |- | rowspan="2" | 2020 | rowspan="2" | Best of Nollywood Movies Awards | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ nkwado (Bekee) | rowspan="2" | ''[[The Bling Lagosians|Ndi Bling Lagos]]'' |{{won}} |<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-12-07|title=BON Awards: Laura Fidel, Kunle Remi win Best Kiss (Full List of Winners)|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/429916-bon-awards-laura-fidel-kunle-remi-win-best-kiss-full-list-of-winners.html|accessdate=2021-06-13|language=en-GB}}</ref> |- | Kiss kacha mma na ihe nkiri |{{nom}} | <ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-12-02|title=2020 BON: Here are 5 nominees for ‘Best Kiss’ category|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/429108-2020-bon-here-are-5-nominees-for-best-kiss-category.html|accessdate=2021-10-11|language=en-GB}}</ref> |- | 2021 | Honours Network | Onye na-eme ihe nkiri kacha ewu ewu |{{won}} | <ref>{{Cite web|title=Net Honours - The Class of 2021|url=https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/|accessdate=2021-07-21|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref> |- |} == Nsidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|4200896}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5cwtf7n4rf2hpxoud6aq6be8qks1oy7 A Sting in a Tale 0 11045 87250 74330 2022-08-19T14:04:53Z Celetex 13524 Etinyerem databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox film|name=A Sting In A Tale|editing=Nana Akua Manso|budget=|language=English|country=Ghana|runtime=115 minutes|released={{Film date|2009|11|06}}|distributor=African Movies & Music World|studio=Sparrow Productions|cinematography=Bob J<br>John Passah|image=A Sting in a Tale Poster.jpg|music=Sefa Bonsu|starring=[[Adjetey Anang]]<br>[[Lydia Forson]]<br>[[Majid Michel]]<br>[[Joselyn Dumas]]|writer=Shirley Manso|producer=|director=[[Shirley Frimpong-Manso|Shirley Frimpong Manso]]|caption=Poster|alt=|gross=}} '''''A Sting in a Tale''''' bụ ihe nkiri egwu egwu Ghana nke 2009 nke Shirley Frimpong-Manso dere ma duzie ya, nke Ken Attoh mepụtara. Ihe nkiri a nwetara ihe nrite ise na Ghana Movie Awards na 2010, gụnyere nturu ugo maka onye ntụzịaka ''kacha mma'', ''ide ihe kacha mma - emegharịrị ma ọ bụ egwuregwu ihuenyo mbụ'', ihe ''nkiri'' na Egwu ihe ''nkiri kacha mma'' . <ref name="ghanna celebrities">{{Cite news|url=http://www.ghanacelebrities.com/2010/12/26/shirley-frimpong-manso%E2%80%99s-%E2%80%98a-sting-in-a-tale%E2%80%99-rules-ghana-movie-awards-2010-agya-koo-majid-michel-kyeiwaa-jackie-appiah-nadia-buari-others-were-winners-too%E2%80%A6|title=Shiley Frimpong Manso's A Sting in a Tale Rules Ghana|author=GC|first=Staff|date=December 26, 2010|publisher=[[Ghana Celebrities]]|accessdate=13 March 2012}}</ref> == Ebe obibi == Ndị gụsịrị akwụkwọ abụọ na-enweghị ọrụ bụ ndị malitere njem iji emepụta ihe n'ụwa ebe ịhe i chọrọ ga karị ihe ị nwere iji nweta ihe ị chọrọ. == Nkedo == * Adjetey Anang * [[Lydia Forson]] * Majid Michel * [[Joselyn Dumas]] == Nsidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb title|1571963|A Sting in a Tale}} [[Òtù:Ihe nkiri Naịjirịa]] 0yy0ljgmlp6b3j0j9iqdt0k72udzil3 Adjetey Anang 0 11091 87164 71362 2022-08-19T12:31:22Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Adjetey Anang.jpg|right|thumb|400x400px|Adjetey Anang]] '''Adjetey Anang''' (amuru 8 Julaị 1973) bu onye omere [[Ghana]] nke amara aha ya dika '''"Pusher"''', nke bu aha ihuenyo ya n'usoro onyonyo ''Things we do for Love''. O na lu Elom Anang, na ha weere otu nwa. <ref>{{Cite news|url=http://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201409/214376.php|title=Be Bold And Declare Your Spouse, Adjetey Anang|publisher=Peace FM online|accessdate=2018-09-21}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Tetteh|first=O.|date=2020-05-27|title=Adjetey Anang shares photo of his all-grown-up son who looks just like him|url=https://yen.com.gh/157911-adjetey-anang-flaunts-grown-son-him.html|accessdate=2021-02-27|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref> O meela n'ọtụtụ ihe nkiri Ghana, gụnyere ''A Deadly Voyage,'' ''[[A Sting in a Tale]]'', ''[[Foto zuru oke - afọ iri ka e mesịrị|Perfect Picture]]'' na ndị ọzọ. Ọ pụtakwara na ihe nkiri Dutch akpọrọ ''Slavery''. <ref name="AA">{{Cite web|title=Exclusive Interview With Adjetey "Pusher" Anang|url=http://www.modernghana.com/music/10654/3/exclusive-interview-with-adjetey-pusher-anang.html|publisher=modernghana.com|accessdate=27 August 2013}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Adjetey Anang gụrụ akwụkwọ na Labone Senior High School wee gaa na Mahadum Ghana ebe ọ gụrụ Nka oma. Ọ gara n'ihu mụọ akwụkwọ ukwu na Dramatic Arts na Mahadum Wits na Johannesburg. <ref name="AA" /> == Ọrụ == O meela n'usoro ihe onyonyo Ghana Yolo nke na-adụ ọdụ ma na-eduzi ndị ntorobịa gbasara oge uto, na ndị ozo. <ref>{{Cite web|author=Ayub|first=Simon|date=2020-06-23|title=A comprehensive overview of YOLO cast: names, images|url=https://yen.com.gh/160103-yolo-cast-full-list-real-names-photos.html|accessdate=2021-02-27|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref> == Ihe nkiri == *''Broken Heart'' (1999) *[[Things We Do for Love (Ghanaian TV series) |''Things We Do For Love'']] (2000) *''Life and Living it (2009)''<ref>{{Cite web|date=2013-09-13|title=LIFE AND LIVING IT|url=https://www.talkafricanmovies.com/life-and-living-it/|access-date=2021-03-06|website=Talk African Movies|language=en-US}}</ref> *''[[The Perfect Picture: Ten Years Later|The Perfect Picture]]'' (2009)<ref>{{Citation|title=The Perfect Picture|url=https://www.imdb.com/title/tt1929410/|access-date=2018-11-20}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2009/04/the-perfect-picture-breaks-new-ground-in-ghanaian-cinema/|title='The Perfect Picture' breaks new ground in Ghanaian Cinema - BellaNaija|website=www.bellanaija.com|language=en-US|access-date=2018-11-20}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://africa-archive.com/gh/the-perfect-picture|title=The Perfect Picture {{!}} African Film|website=africa-archive.com|language=en-US|access-date=2018-11-20}}</ref> *''[[A Sting in a Tale]]'' (2009)<ref>{{Citation|title=A Sting in a Tale|url=https://www.imdb.com/title/tt1571963/|access-date=2018-11-20}}</ref> *''[[Adams Apples]]: The Family Ties'' (2011) *''[[Adams Apples]]: Musical Chairs'' (2011) *''[[Adams Apples]]: Torn'' (2011) *''[[Adams Apples|Adam Apples]]: Twisted connections''(2011) *''[[Adams Apples]]: Duplicity'' (2011) *''[[Adams Apples]]: Confessions'' (2011) *''[[Adams Apples]]: Showdown''(2011) *''[[Adams Apples]]: Fight or Flight'' (2012) *''[[Adams Apples]]: New Beginnings'' (2012) *''[[Adams Apples]]: Rescue Mission'' (2012) *''The Pledge: Ghana will not burn'' (2012) *''[[Potomanto]]'' (2013)<ref>{{Citation|title=Potomanto|url=https://www.imdb.com/title/tt3455108/|access-date=2018-11-20}}</ref> *''Double Cross'' (2014)<ref>{{Citation|title=Double-Cross|url=https://www.imdb.com/title/tt4962276/|access-date=2018-11-20}}</ref> *''Devil in the Detail'' (2014)<ref>{{Citation|title=Devil in the Detail|url=https://www.imdb.com/title/tt3568084/|access-date=2018-11-20}}</ref> *''Kintampo'' (2017) *''Sink or Swim: The Perilous Journey'' (2017) *''[[Potomanto]]''<ref>{{Cite web|title=Sparrow Productions bounces back with 'Four Big Things' - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/sparrow-productions-bounces-back-with-four-big-things/|access-date=2021-02-03|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> *''[[Potato Potahto]]'' (2017)<ref>{{Citation|title=Potato Potahto|url=https://www.imdb.com/title/tt6950250/|access-date=2018-11-20}}</ref><ref>{{Cite web|title=Shirley Frimpong-Manso's 'Potato Potahto' makes it to Netflix - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/shirley-frimpong-mansoaes-potato-potahto-makes-it-to-netflix/|access-date=2021-02-03|website=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> *''[[Keteke]]'' (2017)<ref>{{Citation|title=Keteke|url=https://www.imdb.com/title/tt7613260/|access-date=2018-11-20}}</ref> *''[[Sidechic Gang]]'' (2018)<ref>{{Citation|title=Sidechic Gang|url=https://www.imdb.com/title/tt7859254/|access-date=2018-11-20}}</ref> *[[Yolo (Ghanaian TV series)|Yolo]] *''Sin City'' <ref>https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Yvonne-Nelson-premieres-Sin-City-on-Val-s-Day-715025</ref> *''[[Sugar (Ghanaian film)|Sugar]]'' *''Gold Coast Lounge'' (2019)<ref>{{Citation|title=Gold Coast Lounge (2020) - IMDb|url=http://www.imdb.com/title/tt10508774/|access-date=2021-03-06}}</ref> *''[[Citation (film)|Citation]]'' (2020) *''[[Aloe Vera (film)|Aloe Vera]]'' (2020) *[[Our Jesus Story|''Our Jesus Story'']] (2020) *”[[Dede (TV series)|Dede]]” == Ihe nrite == Adjetey Anang emeriela onwe ya ọtụtụ ndị akwado ya site na ọrụ ya na ''Things we do for Love''. Ọ nwetakwara ihe nrite gụnyere An Arts Critique and Review Association of Ghana (ACRAG) Talent Award na Ghana Union nke Theater Societies (GUTS) Onye na-eme ihe nkiri kacha mma. <ref name="AA" /> == Nsidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|3753553}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Articles with hCards]] b7ta8ei6q8m6e00jqtqhtxvbsoawjy5 Ama K. Abebrese 0 11115 87621 84228 2022-08-20T11:13:58Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ama K. Abebrese''' (amuru 3 Mee 1980) bu onye omere [[Obodoézè Nà Ofú|Britain-]][[Ghana]], onye ihe ngosi onyonyo na onye na-emeputa ihe. <ref>{{Cite web|url=http://ama-awards.com/amaa-nominees-and-winners-2011|title=AMAA Nominees and Winners 2011|date=28 March 2011|publisher=[[African Movie Academy Awards]]|accessdate=28 March 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110403012110/http://www.ama-awards.com/amaa-nominees-and-winners-2011|archivedate=3 April 2011}}</ref> A mụrụ ya na [[Ghana]] ma zụlite ya na West London na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]]. <ref>{{Cite web|title=Biography|url=http://amakonline.com/index.php?option=com_content&view=article&id=2&Itemid=7|work=amakonline.com|publisher=AmaKonline.com|accessdate=11 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130731030214/http://amakonline.com/index.php?option=com_content&view=article&id=2&Itemid=7|archivedate=31 July 2013}}</ref> Ọ meriri onye na-eme ihe nkiri kacha mma na 2011 na onye ndu na AMAA Awards maka ọmarịcha ọrụ ya na ''Sinking Sands''. Ihe ngosi ihe nkiri ya gụnyere ''Azali (ihe nkiri)'' nke bụ nhọrọ mbụ Ghana maka Oscar; na 2015 [[Netflix]] ihe nkiri ''Beasts of No Nation'' nke Cary Fukunaga duziri ma gosiputa Idris Elba. Ọ gosiputara dị ka nne onye na-eme ihe nkiri ndu Abraham Attah gosiputara dị ka Agu. Edepụtara Abebrese n'ime ụmụ nwoke na-eme ihe nkiri na ụmụ nwanyi na-eme ihe nkiri 20 kacha mma n'Africa site na [[FilmContacts.com]]. <ref>{{Cite web|url=http://www.filmcontact.com/africa/africa%E2%80%99s-top-20-actors-and-actresses|title=Africa's Top 20 Actors and Actresses|work=FilmContact.com|accessdate=21 March 2016}}</ref> Ọ bụ onye na-akọ akụkọ na onye na-emepụta ihe na ihe nkiri Blitz Bazawule The Burial of Kojo nke enwetara site na Array wee wepụta ya na Netflix. <ref>{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/review/burial-kojo-1198206|title='The Burial of Kojo': Film Review|work=The Hollywood Reporter|date=29 March 2019|language=en|accessdate=2019-06-11}}</ref> [[Usòrò:Ama K Abebrese (cropped).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Ọ bụ onye na-eme ihe ngosi na telivishọn nwere ihe karịrị afọ iri abụọ. Ama K malitere ọrụ ngosi TV ya mgbe ọ dị afọ iri na ụma na [[YCTV]] na London. O gosila na BBC2, OBE TV, Viasat 1, TV3, Ebonylife TV na ọtụtụ ndị ọzọ. == Agụmagu akwụkwọ == Ọ gara William Morris Form nke isii na Hammersmith ka ọ gụchara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Burlington Danes Academy. Ọ nwere nzere bachelọ nke Arts na Media Arts na Drama ọ nwetara na Mahadum St Mary, Twickenham. == Ọrụ == Ama K. Abebrese malitere ọzụzụ ya na YCTV (Youth Culture Television) na London, nzukọ nke Sabrina Guinness malitere na ihe ngosi TV ''Challenge Anneka''. Ọ bụ onye ngosi na ihe ngosi ntorobịa BBC2 ''Pass da Mic'' na onye ngosi ọbịa na usoro mmụta nkuzi ''Faịlụ Bekee.'' <ref>{{Cite news|title=Featured: Ama K Abebrese|date=15 June 2007|publisher=Gossipa|url=http://www.ghanasentertainment.com/tv-and-film/featured-ama-k-abebrese.html|work=Sakofa Magazine|accessdate=6 July 2008}}</ref> Ọ zụlitere ịhụnanya maka ime ihe mgbe ọ sonyere na Ụlọ ihe nkiri Lyric (Hammersmith) Summer Company dị ka onye ntorobịa. Abebrese bụ onye na-ekiri TV mgbe niile na OBE TV ugbu a na London, na-akwado ma na-emepụta ihe ngosi dị iche iche gụnyere ''One Touch'', na ihe nkiri nkata ntụrụndụ ''Na Sofa'', ebe ndị ọbịa ọ gbara ajụjụ ọnụ sitere na Akon ruo Ziggy Marley. Ọ gbara ajụjụ ọnụ dị ka [[Harrison Ford]], [[Ne-Yo]], [[Rihanna]], na ''[[Star Wars]]'' director [[George Lucas]] n'etiti ndị ọzọ a ma ama. <ref>{{Cite web|url=http://www.viasat1.com.gh/v1/en/presenters/ama-k-abebrese.php|title=Ama - Viasat One|date=5 May 2013|publisher=Viasat1|accessdate=5 May 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130707150852/http://www.viasat1.com.gh/v1/en/presenters/ama-k-abebrese.php|archivedate=7 July 2013}}</ref> Ekele ihe nkiri ya gụnyere ihe nkiri mba ụwa na-emeri ọtụtụ ihe nrite ''[[Sinking Sands]]'', nke 2011 BAFTA LA na onye meriri ihe nrite Pan African Film Festival [[Leila Djansi]] duziri. Ihe nkiri a nwetara nhọpụta iri na abụọ na 2010 Ghana Movie Awards, gụnyere "Kachasị Mma n'ọrụ ndu", ihe nkiri ahụ nwetara ihe nrite anọ, gụnyere "Ihe nkiri kacha mma". Ekele ihe nkiri ndị ọzọ bụ ihe nkiri Revele ''Elmina'' na ''London Get Problem''. O mere ihe nkiri na rụpụta ihe nkiri ''Double-Cross'', nke nwetara ihe nrite abụọ maka "Sinimatografi kacha mma" na "Ntutu kacha mma na etemeete" na 2015 Ghana Movie Awards. Akpọrọ ya aha n'ime akwụkwọ akụkọ C Hub 100 kacha nwee mmetụta 'Ndị na-emetụta ụmụ nwanyị Africa' nke oge 2014/15. <ref>{{Cite web|url=http://www.ameyawdebrah.com/c-hub-names-ama-k-abebrese-among-100-influential-people-era-201415/|title=C. Hub names Ama K. Abebrese among its 100 most influential people of the era 2014/15|work=AmeyawDebrah.Com|accessdate=11 May 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190402152311/https://ameyawdebrah.com/c-hub-names-ama-k-abebrese-among-100-influential-people-era-201415/|archivedate=2 April 2019}}</ref> A họọrọ ya Nọmba 1 Kachasị Mmetụta TV na Radio 2015 na Ghana Social Media Rankings List. <ref>{{Cite web|url=http://thebftonline.com/lifestyle/16888/ama-k-abebrese-tops-most-influential-tv-radio-host-2015.html|title=Ama K. Abebrese tops Most Influential TV & Radio Host 2015|work=thebftonline.com|accessdate=27 January 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160201042202/http://thebftonline.com/lifestyle/16888/ama-k-abebrese-tops-most-influential-tv-radio-host-2015.html|archivedate=1 February 2016}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Ihe ndetu |- | 2018 |''The Burial of Kojo'' | Onye na-emepụta ihe, onye na-akọ akụkọ, onye na-eme ihe nkiri | |- | 2018 | ''Azali'' | Joan | |- | 2017 | ''Lotanna'' | Zara | |- | 2016 |''Sink or Swim. the Perilous Journey'' | Obim |raising the Lord |- | 2015 |''The Cursed Ones'' | Chinua | |- | 2015 |''Interception'' | Raquel | |- | 2015 |''Breast of No Nation'' | Nne | |- | 2014 |''Double Cross'' | Effie | |- | 2013 |''Praisibg the Lord, plus one'' | Rebecca Commey | |- | 2011 |''Ties that Bind'' | Buki | |- | 2010 |SInking Sands | Pabi | |- | 2010 | ''Elmina'' | Araba | |- | 2006 |''London Get Problem'' | Cameo | |} == Ọrụ nkwalite == N'afọ 2014, ekpughere Ama ka ọ bụrụ onye nnọchi anya Brand Dark na Lovely maka Ghana. <ref>{{Cite web|url=http://nydjlive.com/47917/ama-k-abebrese-unveilved-as-dark-and-lovely-ghana-brand-ambassador/|title=Ama K. Abebrese unveilved as Dark and Lovely Ghana Brand Ambassador|work=NY DJ Live|date=7 August 2014}}</ref> == Mkpatara == === Kwuo mba ịchacha akpụkpọ ahụ === Ama bụ onye nchoputa nke "Ahụrụ m akpụkpọ anụ nke m n'anya. Kwuo Mba maka ite ude ịchaucha akpụkpọ ahụ" mgbasa ozi nke ọ malitere na 2014, ọ na-achọ ileba anya n'ihe gbasara ụcha agba ma gbaa ndị Africa na ndị nwere agba ume ka ha nabata ụda akpụkpọ anụ ha ma guzogide omume na-emerụ ahụ nke ịchacha akpụkpọ ahụ. A na-elekwasị anya na ụmụ nwanyị ka ha nwee ekele maka ụda akpụkpọ ahụ dị iche iche na nke pụrụ iche, na-ekwu na ịma mma na-abịa na ndò niile dị iche iche. <ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/artikel.php?ID=317126|title="SAY NO TO SKIN BLEACHING" campaign, Ama K. Abebrese's bold step|work=ghanaweb.com|date=16 July 2014}}</ref> === Akara ngosi nchekwa ụmụaka === Ama K bụ “akara ngosi nchekwa ụmụaka” maka ọrụ ebere SafeChild Ghana, ọgbakọ nke ebumnuche ya bụ ichekwa ụmụaka ka ha ghara imerụ ha ahụ. == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable sortable" !Afọ ! Ihe nrite ! Otu ! Ọrụ ! Nsonaazụ |- | 2010 | Ihe nrite mmeri dabere na Ghana UK | Ụdị mgbasa ozi | | {{won}} |- | 2011 | Ememme Nkiri Mba Nile nke Zimbabwe | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma | ''Aja na-emikpu'' | {{won}} |- | 2011 | Ihe nrite nke African Movie Academy Awards | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ isi | ''Aja na-emikpu'' | {{won}} |- | 2011 | Nigeria Entertainment Awards | Best Pan African Actress | | {{Nominated}} |- | 2011 | Screen Nation Film ihe nrite TV | Onye na-eme ihe nkiri West Africa kacha mma | ''Njikọ ndị na-ekekọta'' | {{Nominated}} |- | 2011 | Ihe nrite ihe nkiri Ghana | Nchọpụta kacha mma | ''Njikọ ndị na-ekekọta'' | {{Nominated}} |- | 2012 | Ihe nrite nke African Movie Academy Awards | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ isi | ''Njikọ ndị na-ekekọta'' | {{Nominated}} |- | 2012 | Ihe nkiri ihe nkiri Golden Icons Academy | Onye omere ọhụrụ kacha mma | ''Aja na-emikpu'' | {{Nominated}} |- | 2013 | Screen Nation Film ihe nrite TV | Onye ihe nkiri Afrịka | | {{won}} |- | 2013 | AU Diaspora African Mission | Ekele nye onyinye nturu ugo ndị mba ọzọ | | {{won}} |- | 2014 | Nwanyị Noble Award | Noble Care Foundation | | {{won}} |- | 2014 | City People Entertainment Awards | Onye nnabata TV nke afọ (Ghana) | ''Otu ụbọchị na ndụ show'' | {{won}} |- | 2014 | Ihe nrite ihe nkiri Ghana | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ isi | ''Ofe abụọ'' | {{Nominated}} |- | 2015 | Golden Movie Awards | Onye na-eme ihe nkiri ọla edo kacha amasị | | {{Nominated}} |- | 2015 | Ihe nrite ihe nkiri Ghana | Onye na-eme ihe nkiri n'ọrụ nkwado | ''Ndị a bụrụ ọnụ'' | {{Nominated}} |- | 2016 | Golden Movie Awards | Ihe nkiri ihe nkiri na-akwado ọla edo | ''Ndị a bụrụ ọnụ'' | {{Won}} |- | 2016 | Nigeria Entertainment Awards | Onye na-abụghị onye omere Naijiria | ''Anụ ọhịa nke Mba Ọ dịghị'' | {{Nominated}} |- | 2017 | Newark International Film Festival | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma | ''Sik ma ọ bụ igwu mmiri.'' ''Njem dị ize ndụ'' | {{Won}} |- | 2018 | Ihe nrite ihe nkiri Ghana | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ nkwado | ''Azali'' | {{Nominated}} |} == Nsidee == {{Reflist}}   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7kt1r0k1ickzsjf3pbnngd8t93btpgo Adesewa Josh 0 11121 87110 71314 2022-08-19T12:10:01Z Viva33 12972 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adesewa Hannah Ogunleyimu''' (amuru October 11, 1985), onye amara dika Adesewa Josh, bu onye nta akuko mgbasa ozi nke Naijiria nke na-ekpuchi ozi obodo na nke mba nile maka TRT World<ref name="MediaHangOut-Profile-2016">{{Cite news|title=Adesewa Josh|url=https://www.youtube.com/watch?v=-Szirka0_6Y|work=Media Hang Out Nigeria|format=video|date=August 9, 2016}}</ref> Na mbụ ọ bụ onye nta akụkọ na Channels TV site na 2012 ruo 2017.<ref name="ChannelsTV-Profile">{{Cite news|author=Okon|first=Austin|title=Adesewa Josh|url=https://www.channelstv.com/adesewa-josh/|date=January 9, 2017|publisher=[[Channels TV]]|accessdate=August 12, 2018}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmagu akwụkwọ == A mụrụ Josh n'obodo Ipetu-Ijesha dị na [[Ȯra Osun|Osun Steeti dị]] na ndịda ọdịda anyanwụ [[Naijiria|Nigeria]] site na nna Josiah Ogunleyimu, onye si Osun State Nigeria, na nne Abimbola Ogunleyimu, onye Epe, Lagos . Na 2009, Josh nwetara Asambodo na mmepụta akụkọ na akụkọ sitere na BBC World Service . <ref name="ChannelsTV-Profile">{{Cite news|author=Okon|first=Austin|title=Adesewa Josh|url=https://www.channelstv.com/adesewa-josh/|date=January 9, 2017|publisher=[[Channels TV]]|accessdate=August 12, 2018}}</ref> N'afọ 2010, ọ nwetara Asambodo Ọchịchị n'aka Alder Consulting na 2012, asambodo na TV Presenting sitere na UK's Aspire Presenting Institute. <ref name="ChannelsTV-Profile" /> O jikwa asambodo na ihe ngosi Basic Presentation sitere na Radio Nigeria . Josh nwetara akara ugo mmụta dị ala na biochemistry na Mahadum Ado Ekiti, ma nwee asambodo ọkachamara site na Nigerian Institute of Science Laboratory Technology. Na 2011, Josh nwetara diplọma ndị gụchara mahadum na mmekọrịta mba ụwa na Mahadum Lagos State . Na 2017, Josh nwetara akara ugo mmụta ukwu site na ụlọ akwụkwọ na Mahadum Columbia . <ref name="OnoBello-Columbia-2017">{{Cite news|author=Bello|first=Ono|title=Award Winning Broadcast Journalist, Adesewa Josh, Graduates Top Female Black Student From Columbia University|url=http://onobello.com/award-winning-broadcast-journalist-adesewa-josh-graduates-top-female-black-student-from-columbia-university/|work=OnoBello|date=November 27, 2017}}</ref> == Ọrụ == Na mmalite 1990s, Josh rụrụ ọrụ dị ka nwata na-eme ihe nkiri na Nigeria, ebe ọ pụtara na ''ABC Wonderland'' si Galaxy Television (Nigeria) . Ọ rụkwara ọrụ na ncha, ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]'' . Josh pụtakwara na mmepụta ụlọ ihe nkiri na Mahadum nke Ibadan Theater Art Hall ebe ọ pụtara na ''Wedlock of the Gods'', ''The Gods Not to Blame'', na ''Under the Moon.'' Na 2007, Josh bụ onye na-eme ihe nkiri nke ihe nkiri telivishọn eziokwu nke Naijiria nke a na-akpọ ''Next Movie Star'', bụ nke lekwasịrị anya n'ịchọpụta nkà ọhụrụ na ọrụ ime ihe nkiri N'afọ 2012, Josh kwadoro ihe ngosi ịchụ nta ihe ngosi TV ''Lucozade Boost Freestyle'' na onye nto ọchị Naijiria Julius Agwu. Ọ pụtakwara dị ka onye ọka ikpe na ''Nigerian Idol'' . Na July 2012, Josh malitere ọrụ ya dị ka onye nta akụkọ dị ka onye na-akwado ihe ngosi ụtụtụ ụtụtụ ''Sunrise Daily'' na Nigerian cable news network Channels TV na [[Lagos|Lagos, Nigeria]] . Ọ ghọrọ arịlịka akụkọ mgbede Channels TV wee rụọ ọrụ dị ka onye nrụpụta na-akọ akụkọ gbasara mba ụwa, ọnọdụ ọ nọrọ ruo Ọktoba 2017. <ref name="ChannelsTV-Profile">{{Cite news|author=Okon|first=Austin|title=Adesewa Josh|url=https://www.channelstv.com/adesewa-josh/|date=January 9, 2017|publisher=[[Channels TV]]|accessdate=August 12, 2018}}</ref> <ref name="KemiFilaniNews-Zuckerberg-2016">{{Cite news|author=Filani|first=Kemi|url=https://www.kemifilani.ng/2016/09/stop-comparing-and-start-owing-your-own.html|title=Stop comparing and start owing your own: Channels TV presenter, Adesewa Josh reacts as Mark Zuckerberg jogs in Lagos without a body guard|work=Kemi Filani News|date=January 9, 2016}}</ref> Mgbe ọ rụsịrị ọrụ obere oge na Voice of America na New York City na 2017, Josh rụrụ ọrụ dị ka onye ọbịa nke Emmy-nominated United Nations documentary news series called ''21st Century Program'' . <ref name="Nation-21stCentury-2017">{{Cite news|author=Oyewole|first=David|title=Angelique Kidjo, Adesewa Josh to host UNTV's ’21st Century’|url=https://thenationonlineng.net/angelique-kidjo-adesewa-josh-host-untvs-21st-century/|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|date=August 21, 2017}}</ref> Na Nọvemba 2017, Josh malitere ịrụ ọrụ dịka onye nta akụkọ akụkọ na TRT World dabere na Istanbul, Turkey . N'ọkwa a, Josh na-ekpuchi ihe gbasara mba ụwa maka TRT World News na usoro mgbasa ozi ndị ọzọ gbasara mmepe Africa, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta mba ụwa. <ref>{{Cite news|url=http://www.5plus.mu/actualite/offensive-de-boko-haram|title=OFFENSIVE DE BOKO HARAM|author=Kamanah-Murday|first=Amy|date=January 3, 2018|work=5 Plus Dimanche|accessdate=August 13, 2018}}</ref> <ref name="BBCRadio4-WomansHour-FGM-2018">{{Cite news|author=Garvey|first=Jane|title=New FGM laws in the UK as Nigeria bans the practice|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/b05y0k9t|work=[[Woman's Hour]]|publisher=[[BBC Radio 4]]|date=January 3, 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.trtworld.com/africa/mali-elections-expected-to-end-six-years-of-political-unrest-19204|title=Mali Elections expected to end Six Years of Political Unrest|date=July 28, 2018|work=TRT World|accessdate=August 13, 2018}}</ref> Josh na-emepụta akụkụ akụkọ ''The Newsmakers'' ma na-eje ozi dị ka onye nta akụkọ na Africa Desk nke TRT World. Ọ na-akwadokwa mmemme akpọrọ ''Network Africa'' maka TRT World. <ref name="MediaHangOut-Profile-2016">{{Cite news|title=Adesewa Josh|url=https://www.youtube.com/watch?v=-Szirka0_6Y|work=Media Hang Out Nigeria|format=video|date=August 9, 2016}}</ref> Josh arụla nnukwu ọrụ na mmetụta ọha mmadụ nke [[Boko Haram]] na-emetụta ụmụ nwanyị na ụmụaka. <ref name="TRTWorld-WomenInConflict-2019">{{Cite journal|author=Mirza|first=Hajira Maryam|title=Women in Conflict: Militancy and Gender-Based Violence in Nigeria and Myanmar|journal=[[TRT World]] Research Centre|date=March 2019|url=https://researchcentre.trtworld.com/images/files/Women-in-Conflict.pdf}}</ref> == Ọrụ ebere == Na 2014, Josh butere ''Project Talk2urteens'', oru ngo iji mee ka mmata banyere oke ime afọ iri na ụma na Naijiria. <ref>{{Cite news|url=http://www.shalliespurplebeehive.com/2014/12/adesewa-josh-and-project-smile-africa.html|title=Adesewa Josh and Project smile Africa Team tackle sex and adolescent pregnancy at 'Talk to your Teens' Event|author=Shallie|first=Purple|date=December 5, 2014|work=Shallie|accessdate=August 13, 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/news/project-moves-to-stop-teenage-pregnancy-others/|title=Project Moves To Stop Teenage Pregnancy, Others|author=Williams|first=Bisi|date=March 15, 2015|work=The Guardian|accessdate=August 13, 2018}}</ref> == Ihe nrite == * 2016: CHAMP Xceptional Women Network, Xceptional Women na Media Award <ref name="Nation-XceptionalAward-2016">{{Cite news|author=Essiet|first=Daniel|title=NGO takes women empowerment centre stage|url=https://thenationonlineng.net/ngo-takes-women-empowerment-centre-stage/|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|date=July 12, 2016}}</ref> <ref name="Guardian-XceptionalAward-2016">{{Cite news|author=Utor|first=Florence|title=Salami lifts women with xceptional women network|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/salami-lifts-women-with-xceptional-women-network/|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|date=July 3, 2016}}</ref> * 2017: The Future Awards Africa, The Future Awards Prize nke On-Air (Ahụhụ), Nominee <ref name="Nation-FutureAwardsAfrica-List-2017">{{Cite news|author=Okocha|first=John|title=The Future Awards Africa 2017: Wizkid, Davido up for awards|url=https://thenationonlineng.net/the-future-awards-africa-2017-wizkid-davido-up-for-awards/|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|date=November 24, 2017}}</ref> == Ndị otu == * 2016: Junior Achievement Nigeria * 2016: Nigerian Leadership Initiative, Associate Fellow * Young African Leaders Initiative onye otu netwọk YALI * Global Investigative Journalism Network (GIJ) == Nsidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.trtworld.com/author/Adesewa12 Adesewa Josh] at TRT World * Adesewa Josh </img> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] gcivo3v2kbvwf8gby95d8wblvcpw4r8 Aïcha Macky 0 11144 87459 71396 2022-08-20T10:27:42Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceAïcha Macky]] [[Category:Articles with hCards]] Acha Macky (amuru Jenụwarị 8, 1982) bụ onye Niger na-eme ihe nkiri na ọkà mmụta mmekọrịta ọha na eze. <ref name="sociologist">{{Cite web|url=https://www.amesall.rutgers.edu/global-africa/symposium/participants/participants-list/448-macky-aicha|title=Macky, Aicha: Sociologist and Filmmaker, Niger Republic|publisher=amesall|accessdate=11 October 2020}}</ref> A maara ya nke ọma maka iduzi akwụkwọ akụkọ bụ The Fruitless Tree. <ref>{{Cite web|url=https://trove.nla.gov.au/work/217691742|title=The Fruitless Tree / a film by Aicha Macky.|publisher=African Filmny|accessdate=11 October 2020}}</ref> == Ndụ onwe onye == Na Jenụwarị 8, 1982, a mụrụ ya. Nne ya nwụrụ mgbe ọ na-amụ nwa mgbe ọ dị afọ ise. <ref name="africultures">{{Cite web|url=http://africultures.com/the-fruitless-tree-by-aicha-macky-13693/|title=The Fruitless Tree by Aïcha Macky: Woman among mothers|publisher=africultures|accessdate=11 October 2020}}</ref> O nwetara akara ugo mmụta Master I na Audiovisual and Creative Documentary na Niger's Institut de Formation aux Techniques de l'Information et de la Communication (Training Institute for Information and Communication Technologies: IFTIC) na 2013, na nzere Master II grade in Sociology and Ihe nkiri na-eme ihe nkiri na Mahadum Gaston Berger dị na Sénégal.<ref name="macky">{{Cite web|url=https://www.3continents.com/en/individu/aicha-macky-2/|title=Aïcha Macky biography|publisher=3continents|accessdate=11 October 2020}}</ref> == Ọrụ == Macky mere mpụta mpụta mbụ ya Moi et ma maigreur na 2011, nke bụ maka echiche ndị Niger banyere ahụ dị gịrịgịrị. N'ịgbaso ọganihu nke mpụta mbụ ya dị mkpirikpi, o kere Savoir faire le lit, bụ nke na-enyocha esemokwu dị n'etiti nne na ụmụ nwanyị na Niger banyere agụmakwụkwọ mmekọahụ. N'afọ 2016, o wepụtara ihe nkiri izizi ya, L'Arbre sans Fruit, nke gbadoro ụkwụ na ahụmịhe onwe ya na enweghị ọmụmụ.<ref>{{Cite web|url=https://africanfilmny.org/films/the-fruitless-tree/|title=The Fruitless Tree|publisher=African Filmny|accessdate=11 October 2020}}</ref> Ihe nkiri ahụ enwetala nkwanye ùgwù dị egwu ma nweta ihe nrite 50 na mmemme ihe nkiri na gburugburu ụwa. Ọwa NHK Japan zụtara ya tupu ya.<ref name="macky">{{Cite web|url=https://www.3continents.com/en/individu/aicha-macky-2/|title=Aïcha Macky biography|publisher=3continents|accessdate=11 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.3continents.com/en/individu/aicha-macky-2/ "Aïcha Macky biography"]. 3continents<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">11 October</span> 2020</span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web|url=https://africanfilmny.org/directors/aicha-macky/|title=Aïcha Macky biography|publisher=African Filmny|accessdate=11 October 2020}}</ref> Enyere ihe nrite akwụkwọ akụkọ na Africa Movie Academy Awards na ihe nkiri a na June 2016. (AMAA). <ref name="africultures">{{Cite web|url=http://africultures.com/the-fruitless-tree-by-aicha-macky-13693/|title=The Fruitless Tree by Aïcha Macky: Woman among mothers|publisher=africultures|accessdate=11 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://africultures.com/the-fruitless-tree-by-aicha-macky-13693/ "The Fruitless Tree by Aïcha Macky: Woman among mothers"]. africultures<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">11 October</span> 2020</span>.</cite></ref> Na mgbakwunye na ịse ihe nkiri, ọ bụ onye nkuzi nke ndị nkuzi na sinima mkpanaka. Ọ na-akụziri ndị na-eto eto ka ha na-emeziwanye mma nke obere ihe nkiri banyere ezigbo esemokwu na mba ndị gbara agbata obi dị ka Nigeria, Libya, Cameroon, Burkina Faso, na Mali. Ọ nwetara ihe nrite n'aka ndị Alumni of the Young African Leaders Initiative (YALI), mmemme America nke onye isi ala mbụ Barack Obama hiwere. Ka oge na-aga, onye minista na-ahụ maka omenala ndị France Republic nyere ya aha Ordre des Arts et des Lettres maka ntinye aka ya na ọdịmma ndị Niger na sinima. <ref name="macky">{{Cite web|url=https://www.3continents.com/en/individu/aicha-macky-2/|title=Aïcha Macky biography|publisher=3continents|accessdate=11 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.3continents.com/en/individu/aicha-macky-2/ "Aïcha Macky biography"]. 3continents<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">11 October</span> 2020</span>.</cite></ref> Ebuliri Macky n'ọkwa nke Knight of the Academic Palms of the Niger Republic, wee ruo n'ọkwa nke Knight of Arts. E wezụga nke ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya onye nnọchi anya Oasis Niger incubator center, nke na-ahụ maka inye ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ ike na mpaghara ahụ. Ka ọ dị ugbu a, ọ na-eje ozi na kọmitii International for African Cinematographic Heritage's Board of directors (CPCA). <ref name="sociologist">{{Cite web|url=https://www.amesall.rutgers.edu/global-africa/symposium/participants/participants-list/448-macky-aicha|title=Macky, Aicha: Sociologist and Filmmaker, Niger Republic|publisher=amesall|accessdate=11 October 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.amesall.rutgers.edu/global-africa/symposium/participants/participants-list/448-macky-aicha "Macky, Aicha: Sociologist and Filmmaker, Niger Republic"]. amesall<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">11 October</span> 2020</span>.</cite></ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ ! Ihe nkiri ! Ọrụ ! Ụdị ! Ref. |- | 2011 | ''Moi et ma maigreur'' (M na nke m) | Onye nduzi | Ihe nkiri dị mkpirikpi | |- | 2013 | ''Savoir faire le lit'' (Mara ka esi eme akwa) | Onye nduzi | Ihe nkiri dị mkpirikpi | |- | 2016 | ''L'Arbre enweghị mkpụrụ'' ( Osisi Na-amịghị mkpụrụ ) | Onye nduzi | Akwụkwọ akụkọ | <ref>{{Cite web|url=http://www.pointdujourinternational.com/catalogueFiche.php?idFiche=38341|title=The Fruitless Tree|publisher=Point du jour international|accessdate=11 October 2020}}</ref> |} == Ntụaka ==  {{reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm10511266}} * [https://afridocs.net/film-directors/aicha-macky/ Onye isi ihe nkiri] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] owg3z507xny444fu3132i4rzyip673x A Soldier's Story (2015 film) 0 11148 87265 74329 2022-08-19T15:24:26Z Celetex 13524 Etinyerem databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''''A Soldier's Story''''' bụ ihe nkiri ime ihe Naijiria nke afọ 2015 nke Frankie Ogar duziri. <ref>{{Cite web|url=https://www.naij.com/540814-linda-ejiofor-tope-tedela-star-new-epic-movie-nigerian-army.html|title=Linda Ejiofor, Tope Tedela, Star In New Epic Movie Titled 'A Soldier Story'|publisher=naij.com|date=September 2015|accessdate=21 June 2016|author=Michael Abimboye}}</ref> O nwere [[Tope Tedela]], [[Linda Ejiofor]] na [[Daniel K Daniel]] n'ọrụ ndu. Maka ọrụ ya dị ka "onyeisi", Daniel K Daniel nwetara onyinye AMAA na AMVCA. {| class="wikitable plainrowheaders sortable" |- |+ A Soldier's Story |- | '''Onye nduzi''' |Frankie Ogar |- | '''Onye mmepụtura''' |Martin Gbados |- | '''Gosiputara''' |{{unbulleted list|[[Tope Tedela]]|[[Linda Ejiofor]]|[[Daniel K Daniel]]|[[Adesua Etomi]]}} |- | '''Ise ihe nkiri''' |{{unbulleted list|Frankie Ogar}} |- | '''Meziri''' |Frankie Ogar |- | '''Ihe ngosi onyonyo''' | Frankie Ogar |- | '''Ụlọ ihe nkiri''' |Frankie Ogar Films |- | '''Onye mgbasa ozi''' | Genesis Deluxe Cinemas |- | '''Ngọsi izizi''' |2015-09 |- | '''Oge ngosi''' | 113 nkeji |- | '''Obodo''' | Nigeria |- |} == Atụmatụ == Ihe ngosi mmeghe na-amalite site na ndị agha nọ n'obodo agha tisasịrị nke obodo dị na agbata obi Nigeria. Otu bọmbụ gbawara mgbe ụfọdụ ndị nnupụisi wakporo ndị agha ahụ. Major Egan ( [[Tope Tedela]] ) si n'àkwà alụmdi na nwunye ya zọpụta ka ọ na-eji ejiji maka ọrụ agha. N’amaghị ama, nwunye ya, Lebari ( [[Adesua Etomi]] ) mụ a anya. Mgbe nnọkọ esemokwu na ntinye aka nke Col. Bello (Chukwuma Aligwekwe), nna nna Lebari na onye nkuzi Major Egan. N'ogige ndị nnupụis Bossman ( [[Daniel K Daniel]] ) gburu mmadụ abụọ n'ime ndị ikom ya maka ihe ọ ghọtara na[[Daniel K Daniel|dị ka]] bụ omume "oke". N'oge a na-achọ ihe ndị bara uru gbahapụrụ agbahapụ, Regina na Angela hụem ndị agha yiri ka ọ nwụrụ a ma na emeghari ahunwụ. Regina nkpebieem ịkpọrọ ya gaa n'ụlọ ya maka nyocha ọzọ na-amghiasị Angela. Mgbe izu ole na ole nke ọgwụgwọ gasịrị ma mata onwe ya, onye agha ahụ gosipụtara na ọ bụ Major Egan mana ugbu a na-arịa ọrịa amnesia . Bossman na-eyi egwu ime nwanne Regina ka ọ bụrụ otu n'ime ndị agha ya ma ọ bụrụ na Regina nọgidere na-enye ya ndụmọdụ ka ọ gbanwee ụzọ ya. Regina na Major Egan na-abịaru nso na ekworo nke Angela. Mgbe ya na Bossman lụsịrị ọgụ, Major Egan na-echetara ihe niile mere na ndụ ya gara aga. Mgbe ọ chọpụtara na ọọ la nwanyi di, Major Egan hapụrụ Regina gawa Nigeria. Mgbe ọ bịarutere Legọs, ọ chọpụtara na ndị mmaBizi a ụlọ bu na mbụ. Mgbe nke ahụ gasịrị, ụfọdụ ndị ọrụ ibe kpọgara l. Ụlọ ọCol. rụ Bello, onye gwara ya na nwunye nọghị n'Abuja maka ajụjụ ọnụ ọrụ. E mechara kpughe ọ na Col. Belbụ ya mere maogbụo ya rụ n'ọrụ agha n'ihi ebumnuche ya ịlụ Lebari. == Ndi só mee ihe nkiri a == * [[Linda Ejiofor]] dị ka Regina * [[Tope Tedela]] dị ka Major Egan * [[Daniel K Daniel]] dị ka onyeisi oche * [[Adesua Etomi]] dị ka Lebari * [[Zainab Balogun]] dị ka Angela * Chukwuma Aligwekwe dị ka Col. Bello * Sambassa Nzeribe dị ka Ghetto * [[Olumide Oworu]] dị ka Edwin == Ngosi izizi == Ọ gosiputara izizi na Genesis Cinemas, Onikan, [[Ȯra Lagos|Lagos State]] na Septemba 2015.<ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/movies/a-soldiers-story-movie-starring-daniel-k-daniel-tope-tedela-linda-ejiofor-to-hit-cinemas-soon-id4133028.html|title=Movie starring Daniel K Daniel, Tope Tedela, Linda Ejiofor to hit cinemas soon|publisher=pulse.ng|accessdate=21 June 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bestofnollywood.tv/2015/09/03/a-soldier-story-new-film-set-to-hit-up-the-nigerian-screen/|title=A Soldier Story: New Film Set To Hit Up The Nigerian Screen|publisher=bestofnollywood.tv|accessdate=21 June 2016|archivedate=4 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191104201905/http://www.bestofnollywood.tv/2015/09/03/a-soldier-story-new-film-set-to-hit-up-the-nigerian-screen/}}</ref> == Nnabata == 36onobs.com kọwara na nlebanya ya na onye nduzi tụfuru ahịrị akụkọ na-adọrọ mmasị na ihe ngosi na-adịghị ike. Ọ gara n'ihu kwubie na "Ọ na-esiri ike ịkọwa enweghị afọ ojuju nke mmadụ na-enwe mgbe ọ hụrụ akụkọ na-adọrọ adọrọ nke na-aghọtaghị ikike ọ nwere n'ụdị ọ bụla, ma iwe a na-aka njọ mgbe onye na-ahụ maka ise ihe nkiri agaghị arụ ọrụ ya nke oma." <ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2016/04/nollywood-movie-review-soldiers-story/|title=#Nollywood Movie Review Of 'A Soldier's Story'|publisher=360nobs.com|accessdate=21 June 2016|archivedate=7 August 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160807215118/https://www.360nobs.com/2016/04/nollywood-movie-review-soldiers-story/}}</ref> == Ihe nrite == {| class="wikitable" !Ihe nrite ! Ụdị ! onye nnata ! Nsonaazụ ! Nsidee |- | rowspan="5" | 12th Africa Movie Academy Awards | Africa Movie Academy Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma | [[Daniel K Daniel]] |{{Won}} | rowspan="5" | <ref>{{Cite web|title=AMAA 2016 Award Winners|url=http://ama-awards.com/v2/amaa-2016-award-winners/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160806203309/http://ama-awards.com/v2/amaa-2016-award-winners/|archivedate=2016-08-06|publisher=ama-awards.com|accessdate=22 June 2016}}</ref> |- | Award Africa Movie Academy Award maka etemeete kachasị mma | |{{Won}} |- | Ihe nrite ihe nkiri Africa Movie Academy maka imepụta ejiji kacha mma | |{{Nom}} |- | Ihe nrite ihe nkiri Africa Movie Academy maka imepụta mmepụta kacha mma | |{{Nom}} |- | Ihe nrite ihe nkiri Afrịka maka mmetụta ọhụhụ kacha mma | |{{Nom}} |- | rowspan="4" | 2016 Africa Magic Viewers Choice Awards | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ ndu | [[Daniel K Daniel]] |{{Won}} | rowspan="4" | <ref>{{Cite web|title=Check out the full list of winners at the AMVCA 2016|url=https://www.naij.com/754209-check-full-list-winners-amvca-2016.html|publisher=naij.com|accessdate=22 June 2016}}</ref> |- | Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma | Sambassa Nzeribe |{{Won}} |- | Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma | Olumide Oworu |{{Nom}} |- | Onye nchịkọta akụkọ foto kacha mma | Olumide Oworu |{{Nom}} |- | 2018 Zulu African Film Academy Awards | Ihe ngosi onyonyo kacha mma | | {{Won}} | <ref>{{Cite web|date=2018-06-16|title=Two years after, Ini Edo emerges winner of ZAFAA Best Actress award|url=https://www.vanguardngr.com/2018/06/two-years-ini-edo-emerges-winner-zafaa-best-actress-award/|accessdate=2021-09-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> |- |} == Nsidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga == [[Òtù:Ihe nkiri Naịjirịa]] mbhjigckwrp497r87muitpvbalkjk6j Anthony Oseyemi 0 11166 87487 76452 2022-08-20T10:35:49Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] Anthony Oluwakayode Oseyemi (amuru 17 Jenuarị 1977) bu onye omere nke Britain–South Africa sitere na agbụrụ Naijiria nke etolite na Johannesburg, South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.fernsehserien.de/anthony-oseyemi/filmografie|title=Anthony Oseyemi: Darsteller in Serien|publisher=fernsehserien|accessdate=27 October 2020}}</ref> AỌrụ ya kacha mara amara gụnyere ndị na fim na usoro telivishọn Five Fingers maka Marseilles, The Congo Murders, na Isidingo, n'etiti ndị ọzọ. Ọ bụkwa onye ode akwụkwọ, onye na-agụ egwu na onye na-emepụta ihe, na mgbakwunye na ọrụ ime ihe nkiri ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.zkhiphani.co.za/exclusive-interview-with-anthony-oseyemi/|title=EXCLUSIVE Interview With Anthony Oseyemi|publisher=zkhiphani|accessdate=27 October 2020}}</ref> == Ndụ onwe onye == A mụrụ ya na 17th nke Jenụwarị 1977 na United Kingdom site na nne Nigeria na nna Britain. Mgbe e mesịrị, ọ kwagara South Africa ịrụ ọrụ. Ọ gara Mahadum North London, ebe ọ nwetara akara ugo mmụta BA ya na Performing Arts. Na United Kingdom, ọ gụsịrị akwụkwọ na postgraduate. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ laghachiri South Africa ma guzobe onwe ya n'ebe ahụ. <ref name="oseyami">{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=5416|title=Anthony Oseyemi|publisher=MUBI|accessdate=27 October 2020}}</ref> == Ọrụ == Onye so na Lewisham Youth Theatre, ọ malitere n'ọgba ahịa azụmahịa. Mgbe ahụ, dị ka akụkụ nke London International Festival of Theatre, o nyere usoro ihe omume dị mkpa n'akụkụ osimiri. Ọ rụkwara ọrụ na Project Phakama na Tricycle Theatre na Albany Theatre. Ka ọ nọ na-eche ntugharị ogbo ya, ọ gbara n'ime egwuregwu The Amen Corner, nke James Baldwin duziri. Tụkwasị na nke ahụ, ọ rụpụtara ihe nkiri Performance with Multimedia Production, nke o nwekwara ọrụ nkwado. Ka ọ dị ugbu a, ọ pụtara na ọrụ ndị ọbịa na ihe ngosi telivishọn dị ka ITV's The Bill (2003) na ihe nkiri ahụike nke BBC Holby City (ha abụọ bidoro na 2003). (2005). <ref name="oseyami" /> Erite na telivishọn ya gụnyere ngosi ndị ọbịa na Is Harry On The Boat? na-abịa, ha abụọ na-agbasa na Channel 4. Ọ pụtakwara dị ka kpakpando ọbịa na usoro ihe nkiri ahụ bụ Harry On The Boat? site na 2002 ruo 2003, na n'usoro ihe nkiri ahụ Harry nọ n'ụgbọ mmiri? site na 2003 ruo 2005. Mgbe ọ gụchara akara ugo mmụta ya n'ịrụ ọrụ nka, ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ ndu n'ọtụtụ usoro telivishọn, gụnyere Jacobs Cross, Room 9, Traffick, na Isidingo. Ọ pụtakwara na usoro telivishọn dị ka Wild at Heart, The Runaway, Strike Back, na Akwụkwọ nke Negroes, n'etiti ọrụ ndị ọzọ. N'afọ 2012, ọ pụtara n'ihe nkiri usoro anthology e.tv Mzansi Love: Ekasi Style, nke ọ rụrụ ọrụ Ekasi.<ref name="oseyami" /> Congo rụrụ ọrụ ndu na Michael Matthews '2017 South African Western thriller film Five Fingers for Marseille (nke a makwaara dị ka "Mkpịsị aka ise maka Marseille") dị ka agwa "Congo." Mgbe nke ahụ gasịrị, a na-enyocha ya na ngalaba Discovery nke 2017 Toronto International Film Festival, ebe ọ nwetara otuto site n'aka ndị nkatọ. Ka ọ dị ugbu a, ọ pụtara na ihe nkiri ịhụnanya Hectors Search for Happiness na ihe nkiri American ozugbo na vidiyo SEAL Team 8: Behind Enemy Lines, ewepụtara ha abụọ na 2012.f<ref name="oseyami" /> Na mgbakwunye na ime ihe nkiri, o dekwara usoro ihe onyonyo South Africa Tempy Pushas, nke a na-agbasa na SABC 1 n'oge ahụ. O wee dee serial Room 9, nke a họpụtara ya maka ihe nrite ihe nkiri South Africa na Television na 2014, yana ịpụta na ya dị ka onye na-edu ndú. <ref name="oseyami" /> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Year !Film !Role !Genre !Ref. |- |2002 |''Palindrome r.s.s.r.'' |Matthew |Short film | |- |2003 |''The Bill'' |Jimmy Gardener |TV Series | |- |2003 |''Is Harry on the Boat?'' |Jamie Williams |TV Series | |- |2004 |''Holly - Bolly'' |Obi |Short film | |- |2005 |''Holby City'' |Scott Hill |TV Series | |- |2005 |''Last Rights'' |Jameel |TV Mini-Series | |- |2005 |''Coming Up'' |Jeffery |TV Series | |- |2007 |''Mein Traum von Afrika'' |Sammeltaxifahrer |TV Movie | |- |2007 |''Flood'' |Coughian |Car Park Man | |- |2007 |''Mein Herz in Afrika'' |Goodman |TV Movie | |- |2008 |''Shooting Stars'' |Duke |TV Series | |- |2008 |''The Experimental Witch'' |Spencer |Film | |- |2009 |''The Philanthropist'' |Hotel manager |TV Series | |- |2009 |''Natalee Holloway'' |Island Officer |TV Movie | |- |2009 |''Long Street'' |Steve |Film | |- |2009 |''Attack on Darfur'' |AU Soldier |Film | |- |2009 |''Albert Schweitzer'' |Joseph |Film | |- |2010 |''Silent Witness'' |Immigration Official |TV Series | |- |2010 |''Sweetheart'' |Honest John |Short film | |- |2011 |''Wild at Heart'' |Lungile |TV Series | |- |2011 |''The Runaway'' |Alfie |Film | |- |2012 |''Strike Back'' |Waabri |TV Series | |- |2012 |''Copposites'' |Jonathan Dube |Film | |- |2012 |''Room 9'' |Solomon Onyegu |TV Series | |- |2014 |''T-Junction'' |T |Short film | |- |2014 |''SEAL Team 8: Behind Enemy Lines'' |Jay |Film | |- |2014 |''The Salvation'' |Jefferson |Film | |- |2014 |''Dominion'' |Deck Officer |TV Series | |- |2014 |''Hector and the Search for Happiness'' |Marcel |Film | |- |2015 |''The Book of Negroes'' |Dante |TV Mini-Series | |- |2015 |''Assignment'' |Kumi Moloi |Film | |- |2016 |''Our Girl'' |Captain Osman |TV Series | |- |2017 |''Five Fingers for Marseilles'' |Congo |Film |<ref>{{Cite web|url=https://media.dream13.com/five-fingers-for-marseilles-2017/|title=Five Fingers for Marseilles (2017): Sep 7, 2018: Drama, General Film, Thriller, Western|publisher=dream13|accessdate=27 October 2020}}</ref> |- |2018 |''Le BadMilk'' |Orlando |TV Series | |- |2018 |''Troy: Fall of a City'' |Spartan Dignitary |TV Series | |- |2018 |''The Congo Murders'' |General Joseph Kazumba |Film | |- |2019 |''Shadow'' |Hugo Shaw |TV Series | |- |2019 |''The Red Sea Diving Resort'' |Road Block Soldier #1 |Film | |- |2019 |''Agent'' |Christopher Kilembe |TV Series | |- |2015 |''Bleeding Gospel'' |Kisuh |Short film | |- |TBD |''Like Moths to a Flame'' |Mister Bishop |Film | |- |2021 |''Gaia'' |Winston |Film | |- |2021 |''Resident Evil'' |Roth |TV Series |} == Hụkwa == * Onye lanarịrị (franchise) == Ntụaka == {{reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm1500115}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7kaxoo3peeul4q52uqaf1yxooo38csx 87489 87487 2022-08-20T10:36:12Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] Anthony Oluwakayode Oseyemi (amuru 17 Jenuarị 1977) bu onye omere nke Britain–South Africa sitere na agbụrụ Naijiria nke etolite na Johannesburg, South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.fernsehserien.de/anthony-oseyemi/filmografie|title=Anthony Oseyemi: Darsteller in Serien|publisher=fernsehserien|accessdate=27 October 2020}}</ref> AỌrụ ya kacha mara amara gụnyere ndị na fim na usoro telivishọn Five Fingers maka Marseilles, The Congo Murders, na Isidingo, n'etiti ndị ọzọ. Ọ bụkwa onye ode akwụkwọ, onye na-agụ egwu na onye na-emepụta ihe, na mgbakwunye na ọrụ ime ihe nkiri ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.zkhiphani.co.za/exclusive-interview-with-anthony-oseyemi/|title=EXCLUSIVE Interview With Anthony Oseyemi|publisher=zkhiphani|accessdate=27 October 2020}}</ref> == Ndụ onwe onye == A mụrụ ya na 17th nke Jenụwarị 1977 na United Kingdom site na nne Nigeria na nna Britain. Mgbe e mesịrị, ọ kwagara South Africa ịrụ ọrụ. Ọ gara Mahadum North London, ebe ọ nwetara akara ugo mmụta BA ya na Performing Arts. Na United Kingdom, ọ gụsịrị akwụkwọ na postgraduate. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ laghachiri South Africa ma guzobe onwe ya n'ebe ahụ. <ref name="oseyami">{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=5416|title=Anthony Oseyemi|publisher=MUBI|accessdate=27 October 2020}}</ref> == Ọrụ == Onye so na Lewisham Youth Theatre, ọ malitere n'ọgba ahịa azụmahịa. Mgbe ahụ, dị ka akụkụ nke London International Festival of Theatre, o nyere usoro ihe omume dị mkpa n'akụkụ osimiri. Ọ rụkwara ọrụ na Project Phakama na Tricycle Theatre na Albany Theatre. Ka ọ nọ na-eche ntugharị ogbo ya, ọ gbara n'ime egwuregwu The Amen Corner, nke James Baldwin duziri. Tụkwasị na nke ahụ, ọ rụpụtara ihe nkiri Performance with Multimedia Production, nke o nwekwara ọrụ nkwado. Ka ọ dị ugbu a, ọ pụtara na ọrụ ndị ọbịa na ihe ngosi telivishọn dị ka ITV's The Bill (2003) na ihe nkiri ahụike nke BBC Holby City (ha abụọ bidoro na 2003). (2005). <ref name="oseyami" /> Erite na telivishọn ya gụnyere ngosi ndị ọbịa na Is Harry On The Boat? na-abịa, ha abụọ na-agbasa na Channel 4. Ọ pụtakwara dị ka kpakpando ọbịa na usoro ihe nkiri ahụ bụ Harry On The Boat? site na 2002 ruo 2003, na n'usoro ihe nkiri ahụ Harry nọ n'ụgbọ mmiri? site na 2003 ruo 2005. Mgbe ọ gụchara akara ugo mmụta ya n'ịrụ ọrụ nka, ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ ndu n'ọtụtụ usoro telivishọn, gụnyere Jacobs Cross, Room 9, Traffick, na Isidingo. Ọ pụtakwara na usoro telivishọn dị ka Wild at Heart, The Runaway, Strike Back, na Akwụkwọ nke Negroes, n'etiti ọrụ ndị ọzọ. N'afọ 2012, ọ pụtara n'ihe nkiri usoro anthology e.tv Mzansi Love: Ekasi Style, nke ọ rụrụ ọrụ Ekasi.<ref name="oseyami" /> Congo rụrụ ọrụ ndu na Michael Matthews '2017 South African Western thriller film Five Fingers for Marseille (nke a makwaara dị ka "Mkpịsị aka ise maka Marseille") dị ka agwa "Congo." Mgbe nke ahụ gasịrị, a na-enyocha ya na ngalaba Discovery nke 2017 Toronto International Film Festival, ebe ọ nwetara otuto site n'aka ndị nkatọ. Ka ọ dị ugbu a, ọ pụtara na ihe nkiri ịhụnanya Hectors Search for Happiness na ihe nkiri American ozugbo na vidiyo SEAL Team 8: Behind Enemy Lines, ewepụtara ha abụọ na 2012.f<ref name="oseyami" /> Na mgbakwunye na ime ihe nkiri, o dekwara usoro ihe onyonyo South Africa Tempy Pushas, nke a na-agbasa na SABC 1 n'oge ahụ. O wee dee serial Room 9, nke a họpụtara ya maka ihe nrite ihe nkiri South Africa na Television na 2014, yana ịpụta na ya dị ka onye na-edu ndú. <ref name="oseyami" /> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Year !Film !Role !Genre !Ref. |- |2002 |''Palindrome r.s.s.r.'' |Matthew |Short film | |- |2003 |''The Bill'' |Jimmy Gardener |TV Series | |- |2003 |''Is Harry on the Boat?'' |Jamie Williams |TV Series | |- |2004 |''Holly - Bolly'' |Obi |Short film | |- |2005 |''Holby City'' |Scott Hill |TV Series | |- |2005 |''Last Rights'' |Jameel |TV Mini-Series | |- |2005 |''Coming Up'' |Jeffery |TV Series | |- |2007 |''Mein Traum von Afrika'' |Sammeltaxifahrer |TV Movie | |- |2007 |''Flood'' |Coughian |Car Park Man | |- |2007 |''Mein Herz in Afrika'' |Goodman |TV Movie | |- |2008 |''Shooting Stars'' |Duke |TV Series | |- |2008 |''The Experimental Witch'' |Spencer |Film | |- |2009 |''The Philanthropist'' |Hotel manager |TV Series | |- |2009 |''Natalee Holloway'' |Island Officer |TV Movie | |- |2009 |''Long Street'' |Steve |Film | |- |2009 |''Attack on Darfur'' |AU Soldier |Film | |- |2009 |''Albert Schweitzer'' |Joseph |Film | |- |2010 |''Silent Witness'' |Immigration Official |TV Series | |- |2010 |''Sweetheart'' |Honest John |Short film | |- |2011 |''Wild at Heart'' |Lungile |TV Series | |- |2011 |''The Runaway'' |Alfie |Film | |- |2012 |''Strike Back'' |Waabri |TV Series | |- |2012 |''Copposites'' |Jonathan Dube |Film | |- |2012 |''Room 9'' |Solomon Onyegu |TV Series | |- |2014 |''T-Junction'' |T |Short film | |- |2014 |''SEAL Team 8: Behind Enemy Lines'' |Jay |Film | |- |2014 |''The Salvation'' |Jefferson |Film | |- |2014 |''Dominion'' |Deck Officer |TV Series | |- |2014 |''Hector and the Search for Happiness'' |Marcel |Film | |- |2015 |''The Book of Negroes'' |Dante |TV Mini-Series | |- |2015 |''Assignment'' |Kumi Moloi |Film | |- |2016 |''Our Girl'' |Captain Osman |TV Series | |- |2017 |''Five Fingers for Marseilles'' |Congo |Film |<ref>{{Cite web|url=https://media.dream13.com/five-fingers-for-marseilles-2017/|title=Five Fingers for Marseilles (2017): Sep 7, 2018: Drama, General Film, Thriller, Western|publisher=dream13|accessdate=27 October 2020}}</ref> |- |2018 |''Le BadMilk'' |Orlando |TV Series | |- |2018 |''Troy: Fall of a City'' |Spartan Dignitary |TV Series | |- |2018 |''The Congo Murders'' |General Joseph Kazumba |Film | |- |2019 |''Shadow'' |Hugo Shaw |TV Series | |- |2019 |''The Red Sea Diving Resort'' |Road Block Soldier #1 |Film | |- |2019 |''Agent'' |Christopher Kilembe |TV Series | |- |2015 |''Bleeding Gospel'' |Kisuh |Short film | |- |TBD |''Like Moths to a Flame'' |Mister Bishop |Film | |- |2021 |''Gaia'' |Winston |Film | |- |2021 |''Resident Evil'' |Roth |TV Series |} == Hụkwa == * Onye lanarịrị (franchise) == Ntụaka == {{reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm1500115}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] juncym3ldc58mhz36dlr055j2wccaal Awa Traoré 0 11198 87582 71596 2022-08-20T11:03:56Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceAwa Traoré]] [[Category:Articles with hCards]] '''Awa Traoré''' ( Arabic : أوا تراوري), bụ onye na-eme ihe nkilri [[Mali]] na emeputakwa ihe nkiri <ref>{{Cite web|url=http://www.spla.pro/file.person.awa-traore.17538.html|title=Awa Traoré|publisher=spla|accessdate=9 October 2020}}</ref> Ewezuga ntụzịaka, Traoré bụkwa osote onye ntụzịaka, onye na-agụ egwú na onye edemede. == Ọrụ == Traoré malitere ọrụ ya na ihe nkiri 1995 ''L'enfant noir'' . Mgbe ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka 'achụ nta' na 1993 obere ihe nkiri ''Denko'' nke Mohamed Camara duziri. Ihe nkiri ahụ nwetara nkwanye ùgwù dị egwu ma merie Grand Prix na Clermont-Ferrand International Short Film Festival, <ref>{{Cite web|author=Nesselson|first=Lisa|title=Clermont-Ferrand Festival of Short Films|publisher=FilmFestivals.com|year=2000|url=http://www.filmfestivals.com/france/overviews/2000/clermont-ferrand_00.htm|accessdate=5 February 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110604141052/http://www.filmfestivals.com/france/overviews/2000/clermont-ferrand_00.htm#|archivedate=2011-06-04}}</ref> ihe nrite maka ihe nkiri kacha mma na Friborg International Film Festival na Golden Danzante award na Huesca Film Festival. <ref>{{Cite web|title=37 Huesca International Film Festival|publisher=Huesca Film Festival|year=2009|url=http://www.huesca-filmfestival.com/catalogo/37catalogo/37catalogo/contenidos/7-palmares/pal-en.html|accessdate=5 February 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100521061923/http://www.huesca-filmfestival.com/catalogo/37catalogo/37catalogo/contenidos/7-palmares/pal-en.html#|archivedate=2010-05-21}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ ! Ihe nkiri ! Ọrụ ! Ụdị ! Ref. |- | 1995 | ''L'enfant noir'' | Onye na-eme ihe nkiri: La chasseresse | Ihe nkiri njiri mara | |- | 1993 | ''Denko'' | Onye na-eme ihe nkiri: Onye na-achụ nta | Ihe nkiri dị mkpirikpi | |- | 2011 | ''Une journée avec'' | Onye nduzi, onye edemede | Ihe nkiri TV Series | |- | 2011 |Correspondences | Onye ntụzi aka | Akwụkwọ akụkọ | |- | 2009 |Notre Pain Capital | Onye na-ede ihe | Ihe nkiri mkpirisi akwụkwọ | |} == Nsidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0871038}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] swrla793dpr4gs1yjgtolaqvyyr9jm5 Auntie B 0 11201 87509 71753 2022-08-20T10:45:08Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Harriet Naa Akleh Okanteh nke''' a maara dị ka '''Auntie B''' ma ọ bụ '''Auntie Bee''' bụ onye omere Ghana nke ama ama maka ọrụ ya na Efiewura na Key Soap Concert Party . == Agụmagu akwụkwọ == Na 2017 ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ghana wee nweta nzere bachelọ na Fine Arts . <ref>{{Cite web|date=2017-11-21|title=Aunty Bee of 'Efiewura' fame graduates from Legon with Bachelors degree|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Aunty-Bee-of-Efiewura-fame-graduates-from-Legon-with-Bachelors-degree-602450|accessdate=2021-03-28|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Julio|date=2017-11-21|title=Aunty B Of Efiewura Fame Graduates From Legon|url=https://kuulpeeps.com/2017/11/21/aunty-b-efiewura-fame-graduates-legon/uncategorized|accessdate=2021-03-28|work=Kuulpeeps - Ghana Campus News and Lifestyle Site by Students|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == A maara ya maka atụmatụ ya na usoro ihe onyonyo Efiewura. == Ndụ onwe == Yana Bob Santo nwụrụ anwụ mere enyi rụọ afọ isii. <ref>{{Cite web|date=2019-06-19|title=I dated late Santo for 6 years – Efiewura’s Auntie B reveals|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/i-dated-late-santo-for-6-years-efiewuras-auntie-b-reveals/d553n3j|accessdate=2021-03-28|work=Pulse Ghana|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-06-16|title=‘I dated late Santo for 6-Years’ – Efiewura actress, Auntie B reveals|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/I-dated-late-Santo-for-6-Years-Efiewura-actress-Auntie-B-reveals-755377|accessdate=2021-03-28|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> == Ihe nkiri == * Efiewura === Ụlọ ihe nkiri === * Isi ihe egwu ncha == Nsidee ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pigi17bbp97tzzcbog18x696g0mbntj Aisha Abimbola 0 11220 87329 76165 2022-08-20T09:16:22Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Aisha Abimbola''' (December 19, 1970 – May 15, 2018), amụrụ na Epe, [[Ȯra Lagos|Lagos State]], <ref>{{Cite web|date=2018-05-18|title=Aisha Abimbola Biography {{!}} Profile {{!}} Nigerian Monitor|url=http://www.nigerianmonitor.com/aisha-abimbola-biography-profile-nigerian-monitor/|accessdate=2020-11-10|work=LATEST NIGERIAN NEWS BREAKING HEADLINES NEWSPAPERS|language=en-US}}</ref> bụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri Yoruba ama ama. <ref>{{Cite web|date=2018-05-17|title=Nigerian Actress Aisha Abimbola Laid to Rest in Canada|url=https://allafrica.com/view/group/main/main/id/00061111.html|accessdate=2020-11-10|work=allAfrica.com|language=en}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmagu akwụkwọ == Abimbola sitere n'ezinaụlọ ndị Alakụba ma mechaa banye Iso Ụzọ Kraịst, okpukpe ọ na-ekpe ruo oge ọnwụ ya. N'ajụjụ ọnụ ''New Telegraph'' gbara ya, o kwuru na ọchịchọ ya ịbụ onye na-eme ihe nkiri kwụsịrị ya ịghọ pastọ . . <ref name="pulse.ng">{{Cite web|date=2018-05-16|title=7 things you should know about the late Yoruba actress|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/aisha-abimbola-7-things-you-should-know-about-the-late-yoruba-actress/w5wf4g6|accessdate=2020-11-10|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> Ọ lụrụ Victor Ibrahim Musa, na alụmdi na nwunye ahụ ji ụmụ abụọ. <ref>{{Cite web|author=Reporter|date=2019-02-02|title=Late AISHA ABIMBOLA's Ex-Husband Wants Custody Of The Kids|url=http://www.citypeopleonline.com/late-aisha-abimbolas-ex-husband-wants-custody-of-the-kids/|accessdate=2020-11-10|work=City People Magazine|language=en-US}}</ref> <ref name="Bivan">{{Cite web|author=Bivan|first=Nathaniel|date=2018-05-19|title=Nollywood actress Aishat Abimbola has died|url=https://dailytrust.com/nollywood-actress-aishat-abimbola-has-died|accessdate=2020-11-10|work=Daily Trust|language=en}}</ref> Aisha gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Ebute Elefun High School ma bụrụkwa isi nwa agbọghọ nke '1994 set'. <ref name="thenationalpilot.ng">{{Cite web|title=Nollywood actress, Aisha Abimbola dies of breast cancer in Canada|url=https://thenationalpilot.ng/2018/05/17/nollywood-actress-aisha-abimbola-dies-of-breast-cancer-in-canada/|accessdate=2020-11-10|work=National Pilot Newspaper|language=en-US}}</ref> o mechara gaa Lagos State Polytechnic (LASPOTECH) ebe ọ gụchara na HND na Catering and Hotel Management. <ref name="pulse.ng" /> <ref name="Bivan" /> wee rụọ ọrụ ntorobịa ya na 2002. == Ọrụ == Abimbola malitere njem ya na ụlọ ọrụ ihe nkiri mgbe Wale Adenuga Productions bịara LASPOTECH maka ịse ihe nkiri. Ọ gbakwuru Director - Antar Laniyan wee jụọ ya maka ọrụ. <ref>{{Cite web|title=Sad: what you never knew about late actress Aisha Abimbola - Opera News|url=https://ng.opera.news/ng/en/entertainment/1faa0602a1712659c1c47256453e513a|accessdate=2020-11-10|work=ng.opera.news}}</ref> Ọ dabara ya nke ọma, onye nduzi na-echere otu n'ime onye na-eme ihe nkiri, ma nye ya ọrụ ahụ. Nke a dị ka mana e si n’eluigwe tudata. O mere ike ya niile n'ọrụ ahụ nke mere ka ọ banye n'ọrụ ndị ọzọ. Agbanyeghị, otu ọrụ na fim ''Omoge Campus'' nke Bola Igida mere tụgharịrị ihe niile maka ya. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://guardian.ng/news/actors-mourn-as-aisha-abimbola-dies-in-canada/|accessdate=2020-11-10|work=guardian.ng|title=Actors mourn as Aisha Abimbola dies in Canada|date=17 May 2018}}</ref> Ihe nkiri a tinyere ya na stardom nke ndị na-eme ihe nkiri na 2001. Ọ n'ụzọ dị mfe na nkà kọwapụtara ọrụ ya na mmepụta ụmụ amaala na ndị na-abụghị ụmụ amaala na-eji nkà ya na-emegharị ndị kwenyere na ya. N'otu oge na ọrụ ya, ọ malitere mmepụta ihe nkiri na mpụta mbụ ya na ihe nkiri akpọrọ ''T'omi T'eje'' na 2016. <ref>{{Cite web|url=https://editor.guardian.ng/news/endsars-buhari-addresses-nigerians/|accessdate=2020-11-10|work=editor.guardian.ng|title=#EndSARS: Buhari addresses Nigerians|date=12 October 2020}}</ref> <ref name="thenationalpilot.ng">{{Cite web|title=Nollywood actress, Aisha Abimbola dies of breast cancer in Canada|url=https://thenationalpilot.ng/2018/05/17/nollywood-actress-aisha-abimbola-dies-of-breast-cancer-in-canada/|accessdate=2020-11-10|work=National Pilot Newspaper|language=en-US}}</ref> E gosipụtara nke a na Atlanta na egwu a bụ Eze Rokan mere. <ref name=":0" /> == Ihe nkiri ahọpụtara == *''No Pain'' *''No Gain'' *''Awerijaye'' *''So Wrong So Right'' *''Omoge Campus'' *''Kamson and Neighbours'' == Ihe nrite == City People Entertainment Award nke onye na na-eme ihe nkiri– 2015. <ref name="Bivan">{{Cite web|author=Bivan|first=Nathaniel|date=2018-05-19|title=Nollywood actress Aishat Abimbola has died|url=https://dailytrust.com/nollywood-actress-aishat-abimbola-has-died|accessdate=2020-11-10|work=Daily Trust|language=en}}</ref> == Ọnwụ == Ọrịa kansa ará gburu Abimbola n'ụlọọgwụ dị na Canada. <ref name=":0" /> <ref>{{Cite web|date=2018-05-16|title=Aisha Abimbola 'Omoge Campus' Actress Dies in Canada|url=https://businesspost.ng/showbiz/aisha-abimbola-omoge-campus-actress-dies-in-canada/|accessdate=2020-11-10|work=Business Post Nigeria|language=en-GB}}</ref> Ọnwụ ya tụbara ụlọ ọrụ ihe nkiri niile n'ọgba aghara. Ọ dị afọ iri ano na isii. O nwere ụmụaka abụọ nke ezigbo enyi ya bụ Lola Alao meriri n'aka mgbe ọ kpọchara di onye na-eme ihe nkiri n'ụlọ ikpe ma merie ikpe ahụ. <ref>{{Cite web|author=Owolawi|first=Taiwo|date=2020-01-30|title=Late Aisha Abimbola's son denies being maltreated by Lola Alao|url=https://www.legit.ng/1297929-aisha-abimbola-son-refutes-claims-mistreated-by-lola-alao.html|accessdate=2020-11-10|work=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref> == Nsidee == 0c826r6t8f8jikcd8im2wwpq58r9x5d Aderounmu Adejumoke 0 11221 87106 71659 2022-08-19T12:07:58Z Viva33 12972 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adejumoke Aderounmu''' bụ nwaafọ Naijiria na-eme ihe nkiri, amụrụ na [[Abeokuta]] [[Ȯra Ogun|Ogun State]] Nigeria, ebe ọ gụrụ akwụkwọ elementrị na sekọndịrị. <ref>{{Cite web|date=2016-11-05|title=My stature prevents me from getting roles — Jumoke Aderounmu|url=https://punchng.com/stature-prevents-getting-roles-jumoke-aderounmu/|accessdate=2021-11-13|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> A maara ya nke ọma maka igwu egwu dị ka Esther And Kelechi na usoro ihe nkiri Nollywood ''a ma ama Jenifa's Diary'' <ref>{{Cite web|author=Sasa|first=Tuandike|date=2018-10-23|title=Jenifa's diary cast full list|url=https://yen.com.gh/117188-jenifas-diary-cast-full-list.html|accessdate=2021-11-13|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-11-11|title=Adejumoke Aderounmu: Creating Art One Step At A Time|url=https://guardian.ng/life/adejumoke-aderounmu-creating-art-one-step-at-a-time/|accessdate=2021-11-13|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> na''Industreet'', ''Jummy Adams'' na Box Office ihe nkiri Nollywood ''Alakada 2'' n'akụkụ [[Funke Akindele]], Toyin Abraham, Odunlade Adekola, [[Linda Ejiofor]], Falz, Juliana Olayode, [[Lolo1|Omotunde Adebowale David]] (Lolo) and more. == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Adejumoke n'ezinụlọ mmadụ ise na March 26, na 80s na The Sacrehearts Hospitals na [[Abeokuta]], [[Ȯra Ogun|Ogun State]], Nigeria. <ref>{{Cite web|title=Aderounmu Adejumoke biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16424/aderounmu-adejumoke|accessdate=2021-11-13|work=www.manpower.com.ng}}</ref> Ọ gara St Banerdettes private school Ibara Abeoukta, Abeokuta Girls' Grammar School Onikolobo Abeokuta tupu ọ gaa nweta nzere bachelọ nke Arts na mmekọrịta mba ụwa na Mahadum Obafemi Awolowo, Ile Ife, [[Ȯra Osun|Osun State]] . Ọ jere ozi otu afọ na Gombe steeti. <ref>{{Cite web|title=Aderounmu Adejumoke biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16424/aderounmu-adejumoke|accessdate=2021-11-13|work=www.manpower.com.ng}}</ref> E nwetakwara nzere na Film Making na Acting site na La Cinefabrique multimedia Cine na Lyon France na 2017 mgbe ọ meriri akwụkwọ ikike Ford Foundation na Africa International Film Festival na mmecha nke DSLR Film Making Training For Young Nigerian Filmmakers na 2016. <ref>{{Cite web|title=Aderounmu Adejumoke biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16424/aderounmu-adejumoke|accessdate=2021-11-13|work=www.manpower.com.ng}}</ref> Ọ malitere ịrụ ọrụ ọkachamara mgbe ọ gụsịrị Tunde Kelani maka ihe nkiri Arugba na 2008 ebe ọ rụrụ ọrụ ''Princess Mobandele'' n'akụkụ [[Bukky Wright]], Bukola Awoyemi, Segun Adefila, na ndị ọzọ. <ref name=":0">{{Cite news|url=http://punchng.com/stature-prevents-getting-roles-jumoke-aderounmu/|title=My stature prevents me from getting roles – Jumoke Aderounmu|work=Punch Newspapers|accessdate=2018-02-02|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Adejumoke nwetara nkwanye ugwu n'afọ 2016 maka ọrụ ndu ya dị ka Esther (obere ma dị ike) n'usoro ihe onyonyo na-atọ ọchị nke akpọrọ Jenifa's Diary . <ref>{{Cite web|url=http://onobello.com/tag/adejumoke-aderounmu-esther-in-jenifas-diary/|title=Esthers in Jenifa's Diary|author=|date=|work=onobello.com}}</ref> Adejumoke Aderounmu nwere ihe nkiri karịrị 10 (English/Yoruba) to her credit as an actress. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na ekwu okwu ikuku na Goldmyne Entertainment Presenter maka ihe nkiri Box TV Office n'okpuru Daniel Ademinokan Na 2010/2011, rụrụ ọrụ na Concert Radio (ụlọ ọrụ redio dị n'ịntanetị na Nigeria) site na 2012 ruo 2015, wee malite imepụta oge mbụ. nke ihe nkiri TV ya akpọrọ ''The Lounge with Jumoke''. == Ụdị na nkwado == * ''Hadassah Bridals'' (2018) * ''Industreet'' (2017) <ref>{{Cite news|url=https://nlist.ng/title/industreet-703/credits/|title=Industreet Full Cast and Crew|work=nlist.ng|language=en-GB|accessdate=2017-05-01}}</ref> * ''Ọpụ'' (2015) * ''Akwụkwọ akụkọ Jenifa'' (2016) * ''Alakada 2'' (2013) * ''Wings of My Dream'' (2013) * ''[[Dazzling Mirage|Mirage na-egbuke egbuke]]'' (2014) * ''Ihe edeghị ede 1&2'' (2009) * ''Ihe'' nkiri TV Patriots (2008) * ''Arugba'' (2008) == Ihe nrite na nhọpụta == * ''A họpụtara maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri mba ụwa nke Africa Dallas Texas'' (2016) * ''A họpụtara dị ka Mkpughe nke afọ, BON Awards'' Nigeria (2015) * ''Onye meriri MayaAfrica Awards 4.0 ihu nke Nollywood'' (2016) * ''Onye mmeri Scream Awards ihu ọhụrụ nke Nollywood'' (2017) == Ndụ onwe == Aderounmu alụghị di, ọ lụbeghịkwa ma obu nwee nkwa ọlụlụ. <ref name=":0" /> == Hụkwa == * Ndepụta ndị Yoruba == Nsidee ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] b9yjqqoym59ppcfc88ss5elt814gs3z Ayo Adesanya 0 11223 87338 75194 2022-08-20T09:42:11Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayo Adesanya''' (amuru 11 August 1969) bu onye [[Naijiria|omere ihe nkiri Naijiria]], onye isi na onye na-emeputa ihe. <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/ayo-adesanya-finds-love-again/102648|title=Ayo Adesanya Finds Love Again|work=THISDAY LIVE|accessdate=24 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150224105621/http://www.thisdaylive.com/articles/ayo-adesanya-finds-love-again/102648|archivedate=24 February 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.tribune.com.ng/news2013/index.php/en/editorial/item/3318-i-would-have-married-ayo-adesanya-pasuma|title=I would have married Ayo Adesanya - Pasuma|author=Ruth Olurounbi|work=tribune.com.ng|accessdate=24 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150224112051/http://www.tribune.com.ng/news2013/index.php/en/editorial/item/3318-i-would-have-married-ayo-adesanya-pasuma|archivedate=24 February 2015}}</ref> Ayo Adesanya na-apụta na ihe nkiri Yoruba na nke Bekee. == Ndụ mbido == Ayo Adesanya si Ijagun, Ijebu na [[Ȯra Ogun|Ogun State]] southwest [[Naijiria|Nigeria]] . Ayo Adesanya gara ụlọ akwụkwọ St Anne dị [[Ibadan|n'Ibadan]], isi obodo [[Ȯra Ọyọ|Oyo steeti]], bụ ebe ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị wee nweta asambodo ụlọ akwụkwọ praịmarị na sekọndrị West Africa. O mechara gawa mahadum nke Ibadan ebe o nwetara nzere bachelọ na Mass Communication . <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2012/04/my-eyes-are-blessings-from-god-ayo-adesanya/|title=My eyes are blessings from God - Ayo Adesanya - Vanguard News|work=Vanguard News|accessdate=24 February 2015}}</ref> == Ọrụ == Ayo Adesanya malitere ọrụ ya n'afọ 1986 ka ọ mèchàra National Youth Service Scheme (NYSC) N'afọ 1996, Ayo Adesanya sonyeere ụlọ ọrụ ihe nkiri Nigeria (Nollywood) nke ọma wee malite ọrụ ime ihe nkiri wee pụta na mbụ ya na telivishọn bụ ncha Tunji Bamishigbin. opera aha ''Palace'' . <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/spice/essence/i-was-never-married-to-goriola-hassan-ayo-adesanya/|title=I was never married to Goriola Hassan –Ayo Adesanya|work=The Punch|accessdate=24 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150228154333/http://www.punchng.com/spice/essence/i-was-never-married-to-goriola-hassan-ayo-adesanya/|archivedate=28 February 2015}}</ref> Ayo Adesanya mechara sonye na ụlọ ọrụ ihe nkiri na-asụ asụsụ Yoruba. <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/the-fashionista/simplicity-gives-my-life-balance-ayo-adesanya/|title=Simplicity gives my life balance –Ayo Adesanya|work=The Punch|accessdate=24 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150228154328/http://www.punchng.com/entertainment/the-fashionista/simplicity-gives-my-life-balance-ayo-adesanya/|archivedate=28 February 2015}}</ref> Ayo Adesanya na-apụtakwa na ihe nkiri asụsụ bekee. <ref>{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/i-can-never-go-back-to-my-ex-husband-ayo-adesanya-actress/|title=I can never go back to my ex-husband –Ayo Adesanya, actress|publisher=The Sun (Nigeria)|date=10 June 2016|accessdate=15 September 2016}}</ref> == Ndụ onwe == Ayo Adesanya bụbu nwunye Goriola Hassan, mana ugbu a ọ kewapụrụ. Ayo Adesanya nwekwara nwa nwoke. <ref>{{Cite web|url=http://www.latestnigeriannews.com/news/387731/my-exhusband-and-i-were-never-legally-married-ayo-adesanya.html|title=My ex-husband and I were never legally married Ayo Adesanya|author=Latestnigeriannews|work=Latest Nigerian News|accessdate=24 February 2015}}</ref> == Ihe nkiri ahọpụtara == * ''Cheta nne gị'' (2000) * ''Onye egwu 2'' (2001) * ''Anya mmiri n'ime obi m 2'' (2006) == Hụkwa == * Ndepụta ndị na-emepụta ihe nkiri Naijiria * Ndepụta ndị Yoruba == Nsidee ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] c9dzz1yd656m7dtdd6spemzn7vnw3wg Awka South 0 11257 87592 84640 2022-08-20T11:07:02Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Club street, awka South.jpg|thumb]] ' ''Awka South'' Local Government Area (LGA) is made up of nine towns, bụ, Amawbia, [[Óká|Awka]], Ezinato, [[Isiagu]], Mbaukwu, Nibo, Nise, Okpuno and Umuawulu . Enwere nnukwu okporo ámá atọ na-agafe ebe a, bụ Zik Avenue, Works Road na Arthur Eze Avenue. <ref>{{Cite web|title=OBI CONTINUES TO MAKE IMPACT IN AWKA|url=http://www.nigerianbestforum.com/blog/obi-continues-to-make-impact-in-awka/}}</ref> N’oge gara aga, ndị obodo Awka South LGA bụ ndị a ma ama n’ịrụ igwe. Taa ka a na-akwanyere ha ugwu n'etiti ndị Igbo nọ na Naịjirịa maka nka nka na azụmaahịa ha. Obodo oka bu nke di na mpaghara Oka south Lokal Goomenti Aria,o bu ya bu isi Goomenti ahu,ndi amara aha ha nke oma bukwa ndi si ebe ahu wee puta. Ma ndi bi n'ulo na ndi ebighi ebe Amobia bu mpaghara ebe goomenti steeti di nke ndi oyibo kporo Governor's Lodge nakwa Steeti Prisons. Nise bukwa ndi nwere otutu ihe di iche iche dika WAEC(West African Examinations Council)nke bu Isi steeti goomenti ahu na mahadum Paul di ebe ahu. Obodo Isiagu bukwa obodo ozo enwere na Lokal goomenti Oka south.I bukwa obodo amara nke oma n'ihe gbasara iko oru ugbo n'ihi na ha nwere ala eji ano ihe nke oma. O bu ihe onye obula kwenyere nke oma na ya bu obodo so na Otu n'Ime obodo abuo bu Uzo malite na mpaghara Owuwa anyanwu Naijiria(Ala Igbo). Obodo Isiagu nwere eze abuo nwe rue n'ubochi taa. Over ha nke amara nke oma n'ubochi taa bu Igwe Augustine Nwankwo(Over agu 1 of Ishiagu). Obodo Isiagu nwere uloakwukwo abuo abuo na ngalaba praimari ma nwekwa otu Sekondiri Skul n'Ime ya. Isiagu nwere ụlọ akwụkwọ praịmarị abụọ na otu ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Obodo nwere akụkọ ihe mere eme nke udo coinhibition na siri ike nketa omenala, Isiagu ruo taa ka na-edobe omenala na omenala ya. == Ụlọ akwụkwọ == [[Usòrò:BCS_school_gate.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| ọnụ ụzọ ụlọ akwụkwọ nke Bishop Crowther Seminary]] Nke a bu ufodu uloakwukwo nke di na mpaghara Oka south Lokal Goomenti Aria: * Bishop Crowther Seminary, Awka * Igwebuike Grammar Secondary School, Awka * John of God School, Awka * Ụlọ akwụkwọ sekọndrị ụmụ agbọghọ, Awka * Community Secondary School, Umuokpu * Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Capital City, Awka * Kenneth Dike Memorial Secondary School, Awka * Ezi-Awka Community Secondary School, Awka * Community Secondary School, Okpuno * Nneoma * Community Secondary School, Nibo * Community Secondary School, Mbaukwu * Emeka Aghasili High School, Nise * Community Secondary School, Agulu-Awka * Community Secondary School, Amawbia * Union Secondary School, Umuawulu * Union Secondary School, Amawbia * Ezike High School, Nibo * Holy Cross High School, Umuawulu Mbaukwu * Community Secondary School, Isiagu * Krosa Model Schools, Amawbia Nibo bukwa obodo ozo nke di na mpaghara Awka South, na Anambara Steeti,Naijiria. Ebe ndi oruru gunyere gara ihe dika == Ntụaka == {{Reflist}} m0t9ph418jgcwui4sby3fl6p3qxfiio 87594 87592 2022-08-20T11:07:27Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} ' ''Awka South'' Local Government Area (LGA) is made up of nine towns, bụ, Amawbia, [[Óká|Awka]], Ezinato, [[Isiagu]], Mbaukwu, Nibo, Nise, Okpuno and Umuawulu . Enwere nnukwu okporo ámá atọ na-agafe ebe a, bụ Zik Avenue, Works Road na Arthur Eze Avenue. <ref>{{Cite web|title=OBI CONTINUES TO MAKE IMPACT IN AWKA|url=http://www.nigerianbestforum.com/blog/obi-continues-to-make-impact-in-awka/}}</ref> N’oge gara aga, ndị obodo Awka South LGA bụ ndị a ma ama n’ịrụ igwe. Taa ka a na-akwanyere ha ugwu n'etiti ndị Igbo nọ na Naịjirịa maka nka nka na azụmaahịa ha. Obodo oka bu nke di na mpaghara Oka south Lokal Goomenti Aria,o bu ya bu isi Goomenti ahu,ndi amara aha ha nke oma bukwa ndi si ebe ahu wee puta. Ma ndi bi n'ulo na ndi ebighi ebe Amobia bu mpaghara ebe goomenti steeti di nke ndi oyibo kporo Governor's Lodge nakwa Steeti Prisons. Nise bukwa ndi nwere otutu ihe di iche iche dika WAEC(West African Examinations Council)nke bu Isi steeti goomenti ahu na mahadum Paul di ebe ahu. Obodo Isiagu bukwa obodo ozo enwere na Lokal goomenti Oka south.I bukwa obodo amara nke oma n'ihe gbasara iko oru ugbo n'ihi na ha nwere ala eji ano ihe nke oma. O bu ihe onye obula kwenyere nke oma na ya bu obodo so na Otu n'Ime obodo abuo bu Uzo malite na mpaghara Owuwa anyanwu Naijiria(Ala Igbo). Obodo Isiagu nwere eze abuo nwe rue n'ubochi taa. Over ha nke amara nke oma n'ubochi taa bu Igwe Augustine Nwankwo(Over agu 1 of Ishiagu). Obodo Isiagu nwere uloakwukwo abuo abuo na ngalaba praimari ma nwekwa otu Sekondiri Skul n'Ime ya. Isiagu nwere ụlọ akwụkwọ praịmarị abụọ na otu ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Obodo nwere akụkọ ihe mere eme nke udo coinhibition na siri ike nketa omenala, Isiagu ruo taa ka na-edobe omenala na omenala ya. == Ụlọ akwụkwọ == [[Usòrò:BCS_school_gate.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| ọnụ ụzọ ụlọ akwụkwọ nke Bishop Crowther Seminary]] Nke a bu ufodu uloakwukwo nke di na mpaghara Oka south Lokal Goomenti Aria: * Bishop Crowther Seminary, Awka * Igwebuike Grammar Secondary School, Awka * John of God School, Awka * Ụlọ akwụkwọ sekọndrị ụmụ agbọghọ, Awka * Community Secondary School, Umuokpu * Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Capital City, Awka * Kenneth Dike Memorial Secondary School, Awka * Ezi-Awka Community Secondary School, Awka * Community Secondary School, Okpuno * Nneoma * Community Secondary School, Nibo * Community Secondary School, Mbaukwu * Emeka Aghasili High School, Nise * Community Secondary School, Agulu-Awka * Community Secondary School, Amawbia * Union Secondary School, Umuawulu * Union Secondary School, Amawbia * Ezike High School, Nibo * Holy Cross High School, Umuawulu Mbaukwu * Community Secondary School, Isiagu * Krosa Model Schools, Amawbia Nibo bukwa obodo ozo nke di na mpaghara Awka South, na Anambara Steeti,Naijiria. Ebe ndi oruru gunyere gara ihe dika == Ntụaka == {{Reflist}} 5xy476getipup69l323bqpi8kouztzs Aczino 0 11259 87246 71766 2022-08-19T14:00:47Z Accuratecy051 13069 igbe data wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Aczino.jpg|thumb|Aczino]] Mauricio Hernández González (La Paz, Steeti Mexico, July 2, 1991), onye aha ya bụ Aczino, bụ onye nri abalị na onye Mexico. n9rayjhk2lr52508nh2dcdr3les94ox Africa Magic 0 11296 87236 86906 2022-08-19T13:32:09Z Nzechimere 13295 tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {| class="infobox vcard" |+ class="infobox-title fn org" id="5" |Africa Magic |- class="infobox-label" scope="row" ! class="infobox-label" scope="row" | Mpaghara mgbasa ozi | class="infobox-data label" | Sub-Saharan Africa |- ! class="infobox-label" scope="row" | Isi ụlọ ọrụ | class="infobox-data" | [[Nigeria]] |- href="./Nigeria" rel="mw:WikiLink" ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Mmemme |- ! class="infobox-label" scope="row" | Asụsụ | class="infobox-data category" | [[English language|English]], Swahili, Hausa,Yoruba, [[Igbo language|Igbo]] |- href="./Hausa_language" rel="mw:WikiLink" ! class="infobox-label" scope="row" | Ụdị foto | class="infobox-data" | 576i ( SDTV, 16:9 ) - Terrestrial television|Terrestrial, 576i ( SDTV, 16:9) - DSTV, 1080i ( HDTV, 16:9) - DStv |- href="./DStv" rel="mw:WikiLink" ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Nwe |- href="./16:9" rel="mw:WikiLink" ! class="infobox-label" scope="row" | Onye nwe | class="infobox-data" | Multichoice |- ! class="infobox-label" scope="row" | Ọwa nwanne nwanyị | class="infobox-data" | M-Net<br> Vuzu (emechi)<br> SuperSport (South African TV channel)<br> Channel O <br>Mzansi Magic|Ime Anwansi<br>KykNET<br>Akwaaba Magic<br>Pearl Magic<br>1Magic (TV channel) |- href="./Channel_O" rel="mw:WikiLink" ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Akụkọ ihe mere eme |- href="./Akwaaba_Magic" rel="mw:WikiLink" ! class="infobox-label" scope="row" | Ewepụtara | class="infobox-data" | 14&nbsp;Julaị 2003 <span class="noprint">&#x3B;&#x20;Afọ 18 gara aga</span><span style="display:none">&nbsp;( <span class="bday dtstart published updated">2003-07-14</span> )</span> |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Njikọ ! class="infobox-label" scope="row" | Weebụsaịtị | class="infobox-data" | http://www.africamagic.tv |- class="noprint" ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;;background-color: #bfdfff; width:100%" | Nnweta |- style="display:none" | colspan="2" class="infobox-full-data" |<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles> |- class="infobox-header" colspan="2" style="background-color: #efefef;" ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Ala ala |- class="infobox-label" scope="row" ! class="infobox-label" scope="row" | GOtv Africa | class="infobox-data" | Ọwa dabere na mpaghara |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Satellite ! class="infobox-label" scope="row" | DStv | class="infobox-data" | Ọwa 151 -159 |- style="display:none" | colspan="2" | |} '''Africa Magic''' bụ mkpokọta ọwa ntụrụndụ Pay TV na-elekwasị anya na mmemme Africa, usoro na ihe nkiri Naijiria kacha ewu ewu. ''Africa Magic'', nke malitere dị ka otu ọwa nke otu aha, bụ akara nke M-Net nwere ma ugbu a ọ nwere ọwa asaa. == Ebe ọdụ == Africa Magic malitere dị ka otu ọwa Nollywood nke nwetara ewu ewu site na nnukwu ndị na-enweta ego nke Multichoice [[South Africa|, South Africa]] na [[Naijiria|Nigeria]], bu ihe kpatara eji malite Africa Magic plus. Emechara degharịa aha ndị a yana imepụta ọwa ọhụrụ. N'afọ 2017, '''Africa Magic World''' kwụsịrị n'ihi enweghị onye na-ekiri ya. <ref>[https://teeveetee.blogspot.com/2017/05/africa-magic-takes-away-world-m-net-and.html?m=1%7Ctitle= AFRICA MAGIC TAKES AWAY THE WORLD. M-Net and MultiChoice shut down the aimless Africa Magic World Channel on Dstv.] TV with Thinus. Retrieved 20 December 2020. ]</ref> [[File:Bolanle Ninalowo at the 2020 AMVCA21 01 35 386000.jpeg|thumb|Bolanle Ninalowo at the 2020 AMVCA21 01 35 386000]] === Ihe ngosi Magic Africa === [[Category:Articles using infobox television channel]] Na mbụ Africa Magic Plus wee bụbụ Africa Magic Entertainment. Ọwa ọkwa ọkwa na-egosi usoro izizi izizi, ihe ngosi eziokwu na ihe ngosi ihe nkiri nollywood ndi kachasị ọhụrụ. === Africa Magic Urban === [[Category:Articles using infobox television channel]] Ihe nkiri Magic Africa gara aga 1. Ọwa ntụrụndụ na ụdị ihe nkiri na ihe ngosi okwu, yana usoro sitere na Mzansi Magic. === Africa Magic Epic === [[Category:Articles using infobox television channel]] Ihe nkiri Ime Anwansi nke Africa na mbụ. Ọwa sitere na mgbọrọgwụ ọdịnala Africa nwere ihe nkiri na usoro na-egosi akụkụ omenala. === Africa Magic Family === [[Category:Articles using infobox television channel]] Ọwa nne na nna Africa Magic na-eje ozi mmemme gbasara ezinụlọ. === Ọwa mpaghara === {| class="infobox vcard" |+ class="infobox-title fn org" id="409" |Africa Magic Yoruba ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Mmemme |- ! class="infobox-label" scope="row" | Asụsụ | class="infobox-data category" | Yoruba |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Nwe |- ! class="infobox-label" scope="row" | Onye nwe | class="infobox-data" | Multichoice |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;;background-color: #bfdfff; width:100%" | Nnweta |- | |}   {| class="infobox vcard" |+ class="infobox-title fn org" id="438" |Africa Magic Igbo ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Mmemme |- ! class="infobox-label" scope="row" | Asụsụ | class="infobox-data category" | [[Igbo language|Igbo]] |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Nwe |- ! class="infobox-label" scope="row" | Onye nwe | class="infobox-data" | Multichoice |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;;background-color: #bfdfff; width:100%" | Nnweta |- | |} {| class="infobox vcard" |+ class="infobox-title fn org" id="409" |Africa Magic Hausa ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Mmemme |- ! class="infobox-label" scope="row" | Asụsụ | class="infobox-data category" | Hausa |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;" | Nwe |- ! class="infobox-label" scope="row" | Onye nwe | class="infobox-data" | Multichoice |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #efefef;;background-color: #bfdfff; width:100%" | Nnweta |- | |} * '''Africa Magic Hausa''' - ihe nkiri na usoro mgbasa ozi na Hausa * '''Africa Magic Yoruba – Ihe''' nkiri na usoro mgbasa ozi na Yoruba * '''Africa Magic Igbo''' - ihe nkiri na usoro mgbasa ozi n'asụsụ [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]] == Edensibia == j15hym8fsn5koxognhzn8cnu1mpsymn Africa Magic Viewers' Choice Awards 0 11297 87241 74322 2022-08-19T13:38:31Z Nzechimere 13295 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''''Africa Magic Viewers' Choice Awards''''' ( '''AMVCA''' ) bụ nkwanye ugwu nke MultiChoice na- egosi kwa afọ na-amata mmezu pụtara ìhè na telivishọn na ihe nkiri. <ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/201302271125.html|title=IK, Vimbia chosen to host fresh awards|publisher=All Africa Kenya|date=27 February 2013|accessdate=31 January 2014|author=Laura Walubengo}}</ref> Emere emume mmeghe nke Africa Magic Viewers' Choice Awards na [[Lagos]], [[Ȯra Lagos|Lagos State]] na Nigeria na 9 Maachị 2013, ma gbasa ozi ya ozugbo na mba iri ise. <ref>{{Cite web|url=http://africamagic.dstv.com/category/shows/amvcas-2013/|title=Africa Magic Viewers Choice Awards|publisher=Africa Magic|accessdate=31 January 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140126001053/http://africamagic.dstv.com/category/shows/amvcas-2013/|archivedate=26 January 2014}}</ref> Ihe ndenye na emume nturu ugo bụ ihe nkiri na ihe onyonyo ewepụtara n'afọ gara aga. <ref name="AMVCA Nominees via BellaNaija">{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/12/06/2014-africa-magic-viewers-choice-awards-nominees-list-nse-ikpe-etim-osita-iheme-last-flight-to-abuja-yvonne-okoro-contract-funke-akindele-majid-michel-more/|title=2014 Africa Magic Viewers Choice Awards Nominees|publisher=BellaNaija|date=December 6, 2013|accessdate=31 January 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.360nobs.com/2013/03/the-winners-african-magic-viewers-choice-awards-2013/|title=The Winners at Africa Magic Viewers Choice Awards 2013|publisher=360Nobs|date=March 10, 2013|accessdate=31 January 2014|author=Segun Adekoye|archivedate=15 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180915192414/https://www.360nobs.com/2013/03/the-winners-african-magic-viewers-choice-awards-2013/}}</ref> == Udi == Ndị a bụ udi ihe nrite nke 2018: <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2013/12/check-out-the-full-list-of-nominees-for-africa-magic-viewers-choice-awards-2014/|title=Full List of Nominees of AMVCA 2014|publisher=Nigeria Entertainment Today|date=December 9, 2013|accessdate=31 January 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140212074109/http://thenet.ng/2013/12/check-out-the-full-list-of-nominees-for-africa-magic-viewers-choice-awards-2014/|archivedate=12 February 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://oygkmagazine.com/kenya-bags-5-awards-2014-amvca-complete-winners-list/|title=AMCVA 2014 Winners|accessdate=12 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140312213647/http://oygkmagazine.com/kenya-bags-5-awards-2014-amvca-complete-winners-list/|archivedate=12 March 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.ghafla.co.ke/news/tv/item/16997-why-amvca-is-africa-s-oscars|title=AMCVA Winners|accessdate=12 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140312213431/http://www.ghafla.co.ke/news/tv/item/16997-why-amvca-is-africa-s-oscars|archivedate=12 March 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianmonitor.com/2014/03/10/list-of-winners-at-africa-magic-viewers-choice-awards-2014/|title=List of AMCVA Winners|accessdate=12 March 2014}}</ref> *Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na usoro ihe nkiri/TV * Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na usoro ihe nkiri/TV *Onye na-eme ihe nkiri kacha akwado n'ihe nkiri * Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na-akwado ihe nkiri * Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri *Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri * Kachasị mma etemeete * Onye nrụpụta ejiji kacha mma * Onye nrụpụta ọkụ kacha mma *Onye ndezi ụda kacha mma * Onye isi ihe nka kacha mma * Onye na-ese fim kacha mma *Onye ode akwụkwọ kacha mma - ihe nkiri/atọ ọchị * Asụsụ ụmụ amaala kacha mma (Hausa) *Asụsụ amaala kacha mma (Igbo) * Asụsụ Igbo kacha mma (Yoruba) * Asụsụ amaala kacha mma (Swahili) *Akwụkwọ akụkọ kacha mma * Ihe nkiri kacha mma / vidiyo ntanetị * Usoro ihe onyonyo kacha mma - ihe nkiri / ihe ọchị * Ihe nkiri kacha mma (East Africa) *Ihe nkiri kacha mma (Southern Africa) * Ihe nkiri kacha mma (West Africa) * Onye isi ihe nkiri kacha mma * Ihe nrite nhọrọ ndị na-ekiri Magic Africa maka ihe nkiri kachasị mma *Ụda kacha mma - usoro ihe nkiri/TV * Usoro ihe onyonyo kacha mma * AMVCA Trailblazer Award * AMVCA Industry Merit Award == Ọnụọgụ == === Ọtụtụ nhọpụta === ==== Site na ihe nkiri ==== 10 na elu {| class="wikitable" ! style="width:10px;" |Nọmba nhọpụta ! style="width:150px;" | Aha ! style="width:300px;" | Afọ |- | style="text-align:center;" | 14 |Otelo Burning | 2013 Africa Magic Viewers Choice Awards |- | style="text-align:center;" | 14 | ''<nowiki/>'76 (ihe nkiri)'' | 2017 Africa Magic Viewers Choice Awards |- | style="text-align:center;" | 13 | ''[[93 Days|Ụbọchị 93]]'' | 2017 Africa Magic Viewers Choice Awards |- | style="text-align:center;" | 13 | ''Oloibiri (ihe nkiri)'' | 2017 Africa Magic Viewers Choice Awards |- | style="text-align:center;" | 12 | ''[[October 1 (film)|October 1 (ihe nkiri)]]'' | 2015 Africa Magic Viewers Choice Awards |- | style="text-align:center;" | 11 | ''Ibi n'Agbụ: Ịhapụ Onwe Gị'' | 2020 Africa Magic Viewers Choice Awards |- | style="text-align:center;" | 11 | ''[[Tatu (film)|Tatu (ihe nkiri)]]'' | 2018 Africa Magic Viewers Choice Awards |- | style="text-align:center;" | 11 |''Mirror Boy'' | 2013 Africa Magic Viewers Choice Awards |- | style="text-align:center;" | 11 |''A place in Stars'' | 2015 Africa Magic Viewers Choice Awards |- | style="text-align:center;" | 10 | ''Alter Ego (ihe nkiri)'' | 2018 Africa Magic Viewers Choice Awards |- |} ==== Site n'otu n'otu ==== {| class="wikitable" ! colspan="3" |Nwoke ! colspan="3" | Nwanyị |- ! style="width:10%;" | Nọmba nhọpụta ! style="width:15%;" | Aha ! Ihe ndetu ! Nọmba nhọpụta ! style="width:15%;" | Aha ! Ihe ndetu |- | style="text-align:center;" | 12 | Stanlee Oikhuare | Kacha mma etemeete (2015), Best Lighting Designer (2015), Best Art Director (2015), Best Cinematographer (2015), Best Movie Director (2015), Best Lighting Designer - ''Common Man'' (2016), Best Lighting Designer - ''Kpians: Feast nke Mkpụrụ obi'' (2016), Onye isi ihe nka kacha mma (2016), onye na-ese ihe nkiri kacha mma (2016), onye ode akwụkwọ kacha mma (2018), Onye nchịkọta akụkọ kacha mma (2018), Onye isi nka kacha mma (2018). | 13 | [[Shirley Frimpong-Manso]] | Onye isi nchịkwa kacha mma (2013), onye ode akwụkwọ kacha mma (ihe nkiri) - ''Foto zuru oke'' (2013), onye ode akwụkwọ kacha mma (ihe nkiri) - ''A Sting in a Tale'' (2013), Onye ode akwụkwọ kacha mma - ihe ọchị (2013), Onye nchịkọta akụkọ vidiyo kacha mma (2014), nka kacha mma. Director - ''Nkwekọrịta'' (2014), Best Art Director - ''Adams Apple'' (2014), Best Writer na drama (2014), Best Director (2014), Best Writer in drama (2015), Best Director (2016), Best Picture Editor (2016) ) na onye ntụzi aka kacha mma (2018) |- | style="text-align:center;" | 7 | Obi Emelonye | Onye nchịkọta akụkọ kacha mma (2013), onye ntụzi aka kacha mma (2013), onye ode akwụkwọ kacha mma (2013), onye editọ vidiyo kacha mma (2014), editọ ụda kacha mma (2014), onye ntụzi kacha mma (2014), ụmụ amaala kacha mma - Igbo (2015) | 5 | [[Funke Akindele]] | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2013), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2013), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2016), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri maka ''Jenifa's Diaries'' (2017), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri maka ''njem na Jamaica'' ( 2017) |- | style="text-align:center;" | 5 | [[Yinka Edward]] | Onye na-ese ihe nkiri kacha mma (2015), onye na-ese ihe nkiri kacha mma - ''ụbọchị 93'' (2017), onye na-ese ihe nkiri kacha mma - ''76'' (2017), Onye nrụpụta ọkụ kacha mma (2017) na onye na-ese ihe nkiri kacha mma (2018). | 5 | [[Rita Dominic]] | Ihe nrite nke oge ọhụrụ (2014), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2015), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2015), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2017), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2018) |- | style="text-align:center;" | 5 | [[Blossom Chukwujekwu]] | Onye na-akwado ihe nkiri kachasị mma (2015), Onye na-akwado ihe nkiri kachasị mma (2016), Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2016), Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2017), Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2018) | 4 | Ivie Okujaye | Onyinye Trailblazer (2013), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2014), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2017), onye na-akwado ihe nkiri kacha mma (2017) |- | style="text-align:center;" | 5 | Frank Rajah Arase | Onye isi ihe nka kacha mma (2014), onye ntụzi aka kacha mma (2014), onye ntụzi nka kacha mma (2015), onye ode akwụkwọ kacha mma (2015) na onye isi nka kacha mma (2016) | 3 | [[Nse Ikpe-Etim|Nse Ikpe Etim]] | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri (2014), onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri (2015), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2016) |- | style="text-align:center;" | 4 | OC Ukeje | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2015), onye na-akwado nkwado kacha mma (2015), onye na-akwado nkwado kacha mma (2016) na onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2018) | 3 | [[Jackie Appiah]] | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2013), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2014), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2015) |- | style="text-align:center;" | 4 | Tunde Babalola | Onye ode akwụkwọ kacha mma - ihe ọchị (2015), Onye ode akwụkwọ kacha mma - ihe nkiri (2015), onye ode akwụkwọ kacha mma - ''Onye isi ala'' (2017) na onye ode akwụkwọ kacha mma - ''Ghana Must Go'' (2017). | 3 | [[Adesua Etomi]] | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2016), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2017), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2018) |- | rowspan="6" style="text-align:center;" | 3 | [[Wale Ojo]] | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2015), onye na-akwado nkwado kacha mma (2018), Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2018) | 3 | Sara Blecher | Onye nduzi kacha mma (2013), onye edemede kacha mma (2013), onye nduzi kacha mma (2016) |- | [[Adjetey Anang]] | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2015), Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri - ''[[Keteke]]'' (2018), Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri - ''Sidechick Gang'' (2018) | 3 | [[Lydia Forson]] | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2015), Onye edemede kacha mma (2015), onye na-akwado ihe nkiri kacha mma (2018) |- | Majid Michel | Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri - ''Ebe dị n'Africa'' (2014), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri - ''House of Gold'' (2014), Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri (2016) | 3 | [[OlaJumoke Odetola|Jumoke Odetola]] | Ndị Yoruba kacha mma (2016), ndị Yoruba kacha mma (2017) na ndị Yoruba kacha mma (2018) |- | [[Osita Iheme]] | Onye na-akwado ihe nkiri kachasị mma (2013), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri - ''The Hero'' (2014), Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri - ''The Fighter'' (2014) | 2 | Mercy Aigbe | Ụmụ amaala kacha mma - Yoruba (2014), Ụmụ amaala kacha mma - Yoruba (2016) |- | Segun Arinze | Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma (2015), onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri (2016), onye nduzi nka kacha mma (2018) | 2 | [[Genevieve Nnaji]] | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri (2013), Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri (2016) |- | Ayo Makun | Ihe nrite Era ọhụrụ (2015), Onye ode akwụkwọ kacha mma (2017), onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri (2017) | 2 | [[Mercy Johnson]] | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri (2013), onye na-akwado ihe nkiri kacha mma (2015) |- |} == Edensibia == [[Òtù:Ihe nrite ndi na-eme ihe nkiri Naịjirịa]] 5n2r6h5lb63tjalki3562is874tmsb7 Austine okere 0 11318 87525 82110 2022-08-20T10:48:35Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Austin Okere Amụrụ: Julaị 22,1964; Ebe: Tema, Ghana; :lu Oluwasola Amida,1994; Ọmụmụ: Ụlọ Akwụkwọ Preparatory Mba Ọhụrụ, Accra, Ghana, 1969-75; Ụlọ akwụkwọ St Augustine, Ghana, 1975-1982; Mahadum Ghana, Legon, 1982-83; Mahadum Lagos, 1983- 86; ỌRỤ: Onye mmemme, Nigerian National Petroleum Corporation, 1987; Ndị isi ahịa, Inlaks Group, 1988; Onye njikwa ahịa, Inlaks Group, 1989; md/ ceo. Kọmputa ụlọ nkwakọba ihe, kemgbe 1992; Otu/onye isi., Kọmputa ụlọ nkwakọba ihe nke ụlọ ọrụ, ugbu a, mm. Kọmputa Association nke Nigeria, 1992; ihe nrite: 6th Annual Men of Achievement Award, Corporate Press Services Incorporated, 1997; Otu ọgbakọ: Lagos Business School Alumnus, 1998; hob: skwọsh, igwu mmiri, ịgụ ihe, ikiri ihe nkiri; gbanyụọ: Kọmputa Warehouse Group, Octagon Towers, 13, A J. Marinho Drive, Victoria Island Annex, Lagos <ref>https://www.bloomberg.com/profile/person/18448663</ref> <ref>https://blerf.org/index.php/biography/okere-austin-kwesi/</ref> nprn8zfnys1034h3jvm7noqxxpeyj5h Aisha Buhari 0 11374 87333 83351 2022-08-20T09:27:59Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Aisha Halilu Buhari''' (amụrụ 17 Febụwarị 1971) <ref name="nigerianbiography.com">{{Cite web|url=http://www.nigerianbiography.com/2015/06/biography-of-aisha-buhari-first-lady-of.html|title=Biography of Aisha Buhari; First Lady Of The Federal Republic Of Nigeria, Politician, Adamawa State Celebrity.|work=www.nigerianbiography.com|accessdate=20 December 2017}}</ref> bụ nwanyi mbụ nke Naijiria na nwunye onye [[Ishi ochíchì Naigeria|isi ọchịchị]] [[Muhammadu Buhari]] ugbu a, onye weghaara ọkwa na 29 Mee 2015 ka o meriri onye isi ọchịchị na-achị mgbe ahụ [[Goodluck Jonathan]] . Aisha Buhari bụ onye na-ahụ maka ịchọ mma. <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/aisha-buharis-book-presentation-like-no-other/|title=Aisha Buhari's Book presentation like no other|work=PunchNews}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/06/aisha-buhari-urges-fair-representation-of-women-in-appointments/|title=Aisha Buhari urges fair representation of women in appointments|work=Vanguard News}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.channelstv.com/2015/06/14/aisha-buhari-meets-with-apc-women-youths/|title=Aisha Buhari Meets With APC Women, Youths - Channels Television|work=Channels Television}}</ref> == Ndụ mmalite na ezinụlọ == A mụrụ Aisha Buhari na 17 February 1971, <ref>{{Cite web|url=http://buhariosinbajo.org/?fullnews=who_is_aisha_buhari_que_|title=Who is Aisha Buhari? {{!}} Buhari/Osinbajo Updates|work=buhariosinbajo.org|accessdate=20 December 2017}}</ref> <ref name="dailymedia.com.ng">{{Cite web|url=http://dailymedia.com.ng/biographyprofilecurriculum-vitae-of-mrs-aisha-buhari/|title=Who Is Aisha Buhari ? {{!}} Biography/Profile/Curriculum Vitae Of MRS AISHA BUHARI – Daily Media Nigeria|work=dailymedia.com.ng|accessdate=20 December 2017}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2015/04/aisha-brain-and-beauty-in-the-villa/|title=Aisha: Brain and beauty in the villa - Vanguard News|date=1 April 2015|work=Vanguard News|accessdate=20 December 2017}}</ref> na [[Ȯra Adamawa|Adamawa State]], n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ [[Naijiria|Nigeria]] . <ref name="guardian">{{Cite news|url=https://statehouse.gov.ng/people/aisha-muhammadu-buhari/|publisher=The Presidency|title=Aisha Muhammadu Buhari Wife of the President of the Federal Republic of Nigeria|accessdate=23 November 2019}}</ref> Nna nna ya bụ Alhaji Muhammadu Ribadu bụ minista nchekwa nchekwa mbụ nke Naijiria. <ref>{{Cite web|url=http://www.naij.com/321598-5-facts-you-need-to-know-about-aisha-buhari.html|title=5 Facts You Need to Know About Aisha Buhari|author=Clement Ejiofor|work=NEWS.NAIJ.COM - Nigerian & worldwide news.}}</ref> Nna Aisha bụ sịvịl injinia, nne ya bụ ụmụ ndị ezinụlọ Ankali, ndị ọrụ ugbo a ma ama. Aisha Buhari gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na sekọndịrị na [[Ȯra Adamawa|Adamawa State]] . <ref name="ibtimes">{{Cite web|url=http://m.ibtimes.co.in/aisha-buhari-10-things-know-about-nigerian-president-elect-muhammadu-buharis-wife-630207|title=Aisha Buhari: 10 Things to Know About Nigerian President-Elect Muhammadu Buhari's Wife|work=[[IB Times|International Business Times]]|accessdate=13 June 2015}}</ref> Na 2 Disemba 1989, Aisha lụrụ [[Muhammadu Buhari]], <ref name="ibtimes.com">{{Cite news|author=Windsor|first=Morgan|url=http://www.ibtimes.com/nigerias-new-first-lady-aisha-buhari-8-things-know-about-president-elects-wife-1892079|title=Nigeria's New First Lady, Aisha Buhari: 8 Things To Know About The President-Elect's Wife|date=22 April 2015|work=International Business Times|accessdate=20 December 2017}}</ref> <ref name="dailymail.com.ng">{{Cite web|url=http://dailymail.com.ng/biographyprofilecurriculum-vitae-of-mrs-aisha-buhari/|title="Biography/Profile/Curriculum Vitae Of MRS AISHA BUHARI"|accessdate=14 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150531085921/http://dailymail.com.ng/biographyprofilecurriculum-vitae-of-mrs-aisha-buhari/|archivedate=31 May 2015}}</ref> onye dị mbụ nwee ụmụ ise na alụmdi na nwunye mbụ ya na Safinatu Yusuf . Aisha na Muhammadu Buhari nwere ụmụ is na nchịkọta ọnụ na otu nwa nwa. <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/politics/inauguration-special/patience-jonathans-mistake-lesson-for-aisha-buhari-women/|title=Patience Jonathan’s mistake, lesson for Aisha Buhari – Women|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=14 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150530044257/http://www.punchng.com/politics/inauguration-special/patience-jonathans-mistake-lesson-for-aisha-buhari-women/|archivedate=30 May 2015}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Aisha Buhari ji ogo na bachelọ nke nka na ọchịchị ọha sitere na Mahadum Ambrose Alli (AAU), <ref name="guardian">{{Cite news|url=https://statehouse.gov.ng/people/aisha-muhammadu-buhari/|publisher=The Presidency|title=Aisha Muhammadu Buhari Wife of the President of the Federal Republic of Nigeria|accessdate=23 November 2019}}</ref> na ogo masta na ihe gbasara mba ụwa na ọmụmụ atụmatụ sitere na Ụlọ Akwụkwọ Mgbachite Naijiria, Kaduna. <ref name="ibtimes">{{Cite web|url=http://m.ibtimes.co.in/aisha-buhari-10-things-know-about-nigerian-president-elect-muhammadu-buharis-wife-630207|title=Aisha Buhari: 10 Things to Know About Nigerian President-Elect Muhammadu Buhari's Wife|work=[[IB Times|International Business Times]]|accessdate=13 June 2015}}</ref> Aisha Buhari nwetara diplọma na ịchọ mma site na Ụlọ Akwụkwọ Carlton Ịchọ Mma dị na Windsor, United Kingdom. Aisha Buhari ji diplọma ndị gụsịrị akwụkwọ na ụzọ esi achọ mma na ịchọ mma sitere na Ụlọlọ Akwụkwọ Ịchọ Mma nke Esthetique dị na France. <ref>{{Cite news|url=http://www.naij.com/321598-5-facts-you-need-to-know-about-aisha-buhari.html|work=[[The Punch]]|title=5 Facts You Need to Know About Aisha Buhari|accessdate=13 June 2015}}</ref> Aisha Buhari bụ onye otu ọzụzụ aka ọrụ na ndi óbị ebere nke United Kingdom na Kansul Ahụike na Ịchọ Mma nke Mba Ụwa. <ref>{{Cite web|url=http://dailymedia.com.ng/biographyprofilecurriculum-vitae-of-mrs-aisha-buhari/|title=Biography/Profile/Curriculum Vitae Of MRS AISHA BUHARI|author=Sean|work=dailymedia.com.ng}}</ref> == Ọrụ azụmahịa == Ruo ọtụtụ afọ, Oriakụ Aisha Buhari azụọla azụmaahịa na-aga nke ọma dị ka onye nchoputa / onye nduzi na onye isi Ụlọ Akwụkwọ Ịchọ Mma Hanzy Spa, ụlọ mma di na [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] na [[Abuja]] . <ref>{{Cite news|url=http://www.punchng.com/news/aisha-buhari-closes-beauty-parlour-in-kaduna/|work=[[The Punch]]|title=Aisha Buhari Closes Beauty Parlour in Kaduna|accessdate=13 June 2015|first=Godwin|author=Isenho}}</ref> Aisha Buhari bụ onye enyemaka na Agụmakwụkwọ Ọrụ Isi mbụ nke Mba(NBTE), <ref>{{Cite news|url=http://www.nbte.gov.ng/|work=[[The Punch]]|title=Nigerian Basic Technical Education|accessdate=13 June 2015}}</ref> na ịchọ mma na ụzọ ịchọ mma ma soro na mmepe usoro ọmụmụ nke obere ụlọ ọrụ maka NBTE. Aisha Buhari mechiri ụlọ ịchọ mma ya ka di ya ghọrọ onye ịsị ọchịchị Naịjirịa. <ref name="ibtimes">{{Cite web|url=http://m.ibtimes.co.in/aisha-buhari-10-things-know-about-nigerian-president-elect-muhammadu-buharis-wife-630207|title=Aisha Buhari: 10 Things to Know About Nigerian President-Elect Muhammadu Buhari's Wife|work=[[IB Times|International Business Times]]|accessdate=13 June 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/news/aisha-buhari-closes-beauty-parlour-in-kaduna/|title=Aisha Buhari Closes Beauty Parlour in Kaduna|work=[[The Punch]]|accessdate=13 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150530044024/http://www.punchng.com/news/aisha-buhari-closes-beauty-parlour-in-kaduna/|archivedate=30 May 2015}}</ref> Aisha bipụtara akwụkwọ akpọrọ Ihe Ndị Kachasị Mkpà na Ịchọ Mma'': Ntuziaka zuru oke maka ndị ọkachamara maka ịchọ mma'', <ref>{{Cite news|url=http://futureassured.org.ng/the-essentials-of-beauty-therapy/|work=Future Assured|title=The Essentials of Beauty Therapy}}</ref> nke akwadoro ka ọ bụrụ ederede maka usoro ọmụmụ NBTE. == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nkwado == N'ọnwa Julaị n'afọ 2014, Aisha dụrụ [[Goodluck Jonathan|Goodluck Ebele Jonathan]] ọdụ ka ọ gbaa arụkwaghịm n'ọrụ dịka onye ịsị ọchịchị ala Naịjirịa, n'ihi ogbunigwe ogbugbu ma bo ya ebubo na ọ igbu di ya. <ref name="ibtimes.com">{{Cite news|author=Windsor|first=Morgan|url=http://www.ibtimes.com/nigerias-new-first-lady-aisha-buhari-8-things-know-about-president-elects-wife-1892079|title=Nigeria's New First Lady, Aisha Buhari: 8 Things To Know About The President-Elect's Wife|date=22 April 2015|work=International Business Times|accessdate=20 December 2017}}</ref> Aisha Buhari bụ onye na-akwado oke ruuru ụmụ nwanyị na ụmụaka, nke a bụkwa isi okwu n'oge ọ na-agba mbọ ịzọrọ di ya ọkwa n'afọ 2015. Ọtụtụ oge, Aisha kwusiri ike na ọ dị mkpa ka ụmụ agbọghọ na-agụ akwụkwọ praịmarị na sekọndrị tupu ha alụọ di, na-ekwu na ya kwenyere na ọ dịghị nwa agbọghọ kwesịrị ịlụ di tupu ya agba afọ 17. <ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2015/05/13/251771/|work=[[Daily Post (Nigeria)|The Daily Post]]|title=Aisha Buhari says girls should attain 17 years before going into marriage|accessdate=13 June 2015|first=Sylvester|author=Ugwuanyi}}</ref> Ọ katọrọ alụmdi na nwunye ụmụaka na nwoke idina nwoke. <ref>{{Cite web|title=Creating a Brighter Future for Children and Women The Aisha Buhari’s Future Assured Story A quiet but virtuoso Achievements – Pleasures Magazine|url=https://pleasuresmagazine.com.ng/creating-a-brighter-future-for-children-and-women-the-aisha-buharis-future-assured-story-a-quiet-but-virtuoso-achievements/|accessdate=2021-09-03|language=en-US}}</ref> Na Mee 2015, n'akụkụ nke Ọgbakọ Ụmụnwanyị Ndị Zuru Ụwa nke e mere na Buenos Aires, Argentina, o kwusiri ike na ọ dị mkpa ka iwu Naijiria na egbochi alumdi nwunye ụmụaka mmanye, ịzụ ahịa mmekọahụ na ihe ndị ọzọ ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị Naijiria na-alụ. Aisha welitere nchegbu banyere mmetọ ụmụaka na Naijiria, ịzụ ahịa mmekọahụ na oke mkpa iwu na adachi ịlụ nwunye ụmụaka di. <ref>{{Cite news|url=http://www.channelstv.com/2015/05/12/aisha-buhari-seeks-legislation-against-early-marriage/|work=[[Channels Television|ChannelsTV]]|title=Aisha Buhari Seeks Legislation Against Early Marriage=June 13, 2015}}</ref> Na 12 Goon 2015, Aisha Buhari zutere ụfọdụ ndị nne ụmụ agbọghọ Chibok <ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2015/06/13/tears-as-aisha-buhari-mrs-osinbajo-meet-mothers-of-chibok/|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|title=Tears as Aisha Buhari, Mrs Osinbajo meet mothers of Chibok|date=13 June 2015|first=Ali|author=Adoyi}}</ref> a tọọrọ na 14 Eprel 2016, ma nye nne na nna ụmụ agbọghọ Chibok onyinye sitere n'akwụkwọ, ụmụ nwoke Buni Yadi e gburu na 2014, na ụmụaka na-ata ahụhụ site na erighị ihe na-edozi ahụ. . N'Ọktoba 2016, Aisha Buhari kwuru na ya agaghị akwado di ya na ntuli aka na-abịa ma ọ kpakọghi ọchịchị ya ọnụ. Ọ zara na ebe ya bu na kichin ya, na-asị "Amaghị m otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nwunye m nọ, ma ebe ya bu na kichin m na ọnụ ụlọ m na ime ụlọ m." <ref>{{Cite web|title=Nigeria's President Buhari: My wife belongs in kitchen|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-37659863|work=|publisher=BBC|accessdate=14 October 2016}}</ref> N'Eprel 2021, ọ gara akwụkwọ "Aisha Buhari - Ịdị Iche", nke Hajo Sani dere, Onye Ọkwa Kachasị elu Ndụmọdụ Pụrụ Iche nke Onye isi ọchịchị na ihe gbasara ụmụ nwanyị na nchịkwa. Akwụkwọ ahụ nwere ncheta nke nwanyị mbụ site mgbe ọ bụ nwata gaa n'ihu. <ref>{{Cite web|date=8 April 2021|title=Osinbajo extols Aisha Buhari’s virtues as book on First Lady is launched|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/454020-osinbajo-extols-aisha-buharis-virtues-as-book-on-first-lady-is-launched.html|accessdate=17 April 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|date=7 April 2021|title=Book on First Lady, Aisha Buhari, for public presentation|url=https://editor.guardian.ng/news/book-on-first-lady-aisha-buhari-for-public-presentation/|accessdate=17 April 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News}}</ref>Osote onye ịsị ọchịchị Yemi Osinbajo na ndị ọkaibe ndị ọzọ bịara na mmemme mmalite ya. <ref>{{Cite web|author=Deji|first=Elumoye|title=Aisha Buhari Assembles 12 Billionaires for Her Book Launch|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/04/03/aisha-buhari-assembles-12-billionaires-for-her-book-launch/|work=thisdaylive.com|accessdate=3 April 2021}}</ref> == Ọdịnihu Kwenyesịrị Ike == Ọdịnihu Kwenyesiri Ike bụ uzo nke Aisha Buhari tọrọ ntọala iji gaa n'ihu n'ọrụ nkwado ya maka ahụike na ọdịmma ụmụ nwanyị na ụmụaka site na nchịkọta obodo na nkwalite ahụike..Ihe kpaliri Aisha bu oke mkpa ọ dị imezi ọnọdụ ahụike ụmụ nwanyị, ụmụaka na ndị ọzọ na-adịghị ike ma biri na Naijiria ugbu a. O kwuputara nkwa ya n'ọrụ a na nzụkọ ndị ji obodo mere na ụlọ onye isi ọchịchị na mmemme mmalite ọha <ref>{{Cite news|url=http://leadership.ng/news/463932/aisha-buhari-hosts-summit-on-maternal-health-others-in-new-york/|work=Leadership News|title=Aisha Buhari hosts summit on maternal health others in New York|date=29 September 2015|accessdate=4 May 2016}}</ref> nke Otu Ọdịnihu Kwenyesiri Ike n'akụkụ United Nations Ọgbakọ Izugbe na New York na 29 Septemba 2015. Aisha Buhari na ndị na enweghị ebe n'ime obodo n'ihi ọgbaghara Boko Haram na arụkọ ọrụ. O hibere kọmitii maka ikesa ihe enyemaka mgbe ọ garachara nleta n'ogige IDP dị na [[Ȯra Borno|Borno State]] . <ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2015/12/23/nigeria%E2%80%99s-first-lady-sets-committee-care-idps-borno/|work=[[Sahara Reporters]]|title=First lady sets committee care for IDPS in Borno|date=23 December 2015}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2016/01/aisha-buhari-distributes-relief-materials-to-borno-pregnant-idps/|work=[[Vanguard (Nigeria)]]|title=Aisha Buhari distributes relief materials to Borno pregnant IDPs|date=2 January 2016}}</ref> == Iko Aisha Buhari == Iko Aisha Buhari bụ asọmpi ịkpọ òkù nke ndị otu egwuregwu bọọlụ Naịjiria haziri maka otu bọọlu ụmụnwaanyị mba a. <ref>{{Cite news|title=All you need know about Aisha Buhari Cup 2021|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-58549922|accessdate=2022-02-04}}</ref> == Onyonyo ọha == Aisha Buhari tụrụ ndị Naijiria n'anya mgbe o mere ka a mara na ọrụ ya dị ka nwunye onye isi ọchịchị Naijiria ga-abụ naanị ihe ọ bụla iwu kwadoro, ma kwe nkwa na ya agaghị agafe ihe íwú kwadoro. <ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/news/top-news/175541-will-operate-nigerias-first-lady-buharis-wife.html|work=[[Premium Times]]|title=How I will operate as Nigeria’s First Lady – Buhari’s Wife=June 13, 2015}}</ref> Na ngosi nkwanye ugwu e nyere ndị nwunye ndị gọvanọ, na Tọzdee, 13 Goon 2019, <ref>{{Cite news|title=Aisha Buhari adopts title of First Lady, dumps ‘wife of the president’|url=https://oak.tv/newstrack/aisha-buhari-title-first-lady-wife-president/|accessdate=14 June 2019|work=Oak TV Newstrack|date=14 June 2019}}</ref> Aishat Buhari nakweere aha nwanyị mbụ mgbe afọ ise gara mgbe onye ịsị ọchịchị Buhari kwuchara na ọ ga-ewepụ ụlọ ọrụ ahụ. Aisha Buhari bụ nwunye onye ịsị ọchịchị Naijiria mbụ nọ na Twitter, na Instagram, na mgbasa ozi soshal midia ndị ọzọ, na-enye echiche ya na'ekpuchighi ihe ọbụla.<ref>{{Cite web|title=Aisha Buhari's views truthful but controversial – Osinbajo|url=https://dailytrust.com/aisha-buharis-views-truthful-but-controversial-osinbajo|accessdate=2021-06-14|work=Daily Trust|language=en}}</ref> == Esemokwu == N'ọnwa Ọktoba 2019, Fatima Daura, nwa nwanyi onye nchịkọta akụkọ akwụkwọ akụkọ bụ Mamman Daura, boro Aisha ebubo na ọ kparịrị ya ma mbuso agha n'ezinụlọ ya. Fatima dekọrọ vidiyo nke Aisha ka ọ na-aba mba n'ime ụlọ ọrụ onye ịsị ọchịchị dị [[Abuja|n'Abuja]] ma nye ya ndị nta akụkọ. Fatima Daura kwuru na ya dekọrọ ihe onyonyo a n'ihi na ọ nweghị onye ga-ekwere ya ma ọ bụrụ na o kwuru ihe ndị ahụ n'enweghị ihe akaebe. <ref>{{Cite news|url=https://www.thecable.ng/buharis-wife-attacked-us-inside-aso-rock-says-mamman-dauras-daughter|title=Aisha Buhari attacked us inside Aso Rock, says Mamman Daura’s daughter|work=TheCable|accessdate=14 October 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2019/10/14/aisha-buhari-almost-attacked-me-mamman-dauras-daughter-alledges|title=Aisha Buhari Almost Attacked Me, Mamman Daura's Daughter {{sic|Alle|dges|nolink=y}}|work=SaharaReporters}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/between-aisha-buhari-and-fatima-daura/|title=Between Aisha Buhari and Fatima Daura|author=Adedokun|first=Niran|work=Punch|accessdate=17 October 2019}}</ref> Aisha Buhari kwuputara na ọ bụ ya bụ onye n'ihe onyonyo a ma kwuo na Fatima Daura kwara ya emo mgbe ọ na-edekọ ya. Aisha mechara rịọ mgbaghara na nkwupụta sitere na ọnụ onye na-ekwuchitere ya. Ọ kọwara na iwe were ya n'ihi na Mamman Daura na ndị ezinaụlọ ya gọnarị ya ịbanye n'ime ebe ụfọdụ nke ụlọ ọrụ onye ịsị ọchịchị ka onye ịsị ọchịchị Buhari gwara Mamman Daura na ezinụlọ ya ka ha si n'ụlọ ya pụọ.<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/news/local/aisha-buhari-says-she-was-the-angry-woman-in-viral-video/lzng55r/|title=Aisha Buhari says she was the angry woman in that viral video|author=Egbas|first=Jude|work=Pulse|accessdate=14 October 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/357666-how-mamman-dauras-family-blocked-me-from-aso-rock-apartment-aisha-buhari.html|title=How Mamman Daura’s family blocked me from Aso Rock apartment — Aisha Buhari|author=Lere|first=Mohammed|work=Premium Times|accessdate=14 October 2019}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ppj20iy32vus9xhwo314isz2yxepn3l Ahmed Fatimah Bisola 0 11378 87403 72253 2022-08-20T10:13:54Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Fatimah Bisola''' bụ Kọmishọna na-ahụ maka agụmakwụkwọ na mmepe ịsị obodo mmadụ, [[Ȯra Kwara|Kwara Steeti]] ugbu a. <ref>{{Cite web|date=2020-10-17|title=Kwara govt sets new date for common entrance exams|url=https://theinformant247.com/kwara-govt-sets-new-date-for-common-entrance-exams/|accessdate=2020-11-19|work=The Informant247 News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Reporters|first=Kwara|title=Hajiyah Ahmad Bisola Fatimah Appreciates Kwarans Supports|url=http://www.kwarareporters.com/2019/11/thank-you-ilorin-west-thank-you-kwarans.html|accessdate=2020-11-20|work=Kwara Reporters}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-10-22|title=Gov. Abdulrazaq presents 6 additional commissioner nominees|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/10/22/gov-abdulrazaq-presents-6-additional-commissioner-nominees/|accessdate=2020-11-20|work=P.M. News|language=en-US}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == Fatimah Ahmed nwetara akwụkwọ ikike nkuzi ya n'aka Kansul Ndi Nkụzi Ndebanye aha nke Naijiria dị ka onye nkuzi ọkachamara. <ref>{{Cite web|author=EduCeleb|date=2020-03-14|title=Leading by example: Kwara education commissioner gets TRCN licence|url=https://educeleb.com/leading-by-example-kwara-education-commissioner-gets-trcn-licence/|accessdate=2020-11-19|work=EduCeleb|language=en-GB}}</ref> Dị ka kọmishọna na-ahụ maka mmụta na Kwara, ọ kpugheere iji Ozi na teknụzụ nkwukọrịta na Kwara Steeti igbanwe ngalaba agụmakwụkwọ. <ref>{{Cite web|title=You are being redirected...|url=https://businessday.ng/education/article/we-will-use-ict-to-transform-education-sector-in-kwara-commissioner/|accessdate=2020-11-19|work=businessday.ng}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Press|first=Princewill|date=2020-04-26|title=Kwara: Milestones of Hon. Ahmed Fatimah Bisola In Education Sector|url=https://factualtimesng.com/kwara-milestones-of-hon-ahmed-fatimah-bisola-in-education-sector/|accessdate=2020-11-20|work=Factual Times|language=en-US}}</ref> o nwetara akwụkwọ ikike nkuzi ya n'aka Kansụl Ndị Nkụzi Ndebanye aha nke Naijiria. == Ọrụ == N'ime ọrụ ya, o debere oge maka ide ọnụ ụzọ mbata maka ụmụ akwụkwọ praịmarị. <ref>{{Cite web|date=2020-10-17|title=Kwara govt sets new date for common entrance exams|url=https://theinformant247.com/kwara-govt-sets-new-date-for-common-entrance-exams/|accessdate=2020-11-20|work=The Informant247 News|language=en-US}}</ref> ọ na-ekpughe na ọ nweghị ụlọ akwụkwọ ọ bụla kwesịrị ịnakọta ego ụlọ akwụkwọ maka oge nke atọ na Kwara Steeti. <ref>{{Cite web|author=Justice|date=2020-10-03|title=Kwara Schools Resume Monday, Warned Not To Collect Third Term Fees|url=https://theeditorngr.com/kwara-schools-resume-monday-warned-not-to-collect-third-term-fees/|accessdate=2020-11-20|language=en-US}}</ref> ọ dọkwara aka na ntị ụlọ akwụkwọ sekọndrị nkeonwe ka ha kpachara anya ma gbaa mbọ imegide COVID-19. <ref>{{Cite web|title=Hajiya Ahmed Fatimah-Bisola Archives ⋆ .|url=https://www.herald.ng/tag/hajiya-ahmed-fatimah-bisola/|accessdate=2020-11-22|work=herald.ng|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2020-08-05|title=Kwara Govt Tasks Principals On Compliance With COVID-19 Guidelines ⋆|url=https://www.herald.ng/kwara-govt-tasks-principals-on-compliance-with-covid-19-guidelines/|accessdate=2020-11-22|work=herald.ng|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2020-09-16|title=Post Covid-19: UBEC trains Kwara Head Teachers and JSS Principals|url=https://www.newsdiary.com.ng/2020/09/16/post-covid-19-ubec-trains-kwara-head-teachers-and-jss-principals/|accessdate=2020-11-22|work=News Diary|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Kwara Govt Tasks Principals On Compliance With COVID-19 Guidelines {{!}} Independent Newspapers Nigeria|url=https://www.independent.ng/kwara-govt-tasks-principals-on-compliance-with-covid-19-guidelines/|accessdate=2020-11-22|work=www.independent.ng}}</ref> ọ dọrọ ndị nne na nna aka ná ntị ka ha ghara ikwe ka ụmụ ha mee omume ọjọọ ọ bụla dị ka ụmụ akwụkwọ. <ref>{{Cite web|author=Ilorin|first=Ismail Adebayo|date=2020-03-17|title=Kwara to arrest loitering pupils, students|url=https://dailytrust.com/kwara-to-arrest-loitering-pupils-students|accessdate=2020-11-22|work=Daily Trust|language=en}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8dbk65w9nd1jgwun2iff38be306jaid African Journals OnLine 0 11397 87244 73435 2022-08-19T13:55:16Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Akwụkwọ akụkọ Africa dị n'ịntanetị''' ( '''AJOL''' ) bụ ụlọ ọrụ na-anaghị akwụ ụgwọ na South Africa raara onwe ya nye iji kwalite visibiliti n'ịntanetị na ịnweta nyocha ndị ọkà mmụta bipụtara nke ndị ọkà mmụta dabeere na Afrịka. Isi ụlọ ọrụ a dị na Grahamstown . Site n'iji ịntanetị dị ka ọnụ ụzọ ámá, AJOL na-achọ ịkwalite ọnọdụ maka ịsụgharị asụsụ Afrịka na mmepe Afrika. == Nhata ozi n'ahaghi == N'ime mba 50 n'ụwa nile nke Òtù Mba Ndị Dị n'Otu ekewapụtara dị ka mba ndị kacha nta emepe emepe bu Mba ndị kacha emepe emepe (LDCs), 33 nọ n'Africa. <ref>UN 2006 triennial review</ref> Enwere mmata zuru oke maka mkpa agụmakwụkwọ dị n'ịkwado ịda ogbenye n'ime ogologo oge, na-etinyekarị aka na agụmakwụkwọ praịmarị na sekọndrị. Nleba anya n'otu oge na agụmakwụkwọ ka elu na kọntinent ahụ dịkwa mkpa maka mba Africa ka ha na-azụlite ikike na akụ na ụba ha na-aga n'ihu ma bulite mpaghara ahụ n'enweghị mmepe. == Ịbawanye ịnweta ozi Africa == Ebumnuche AJOL bụ ịkwado nyocha ndị Africa na imegide ahaghị nhata nke "North-South" na "West-East" site n'ịkwado mmata na ịnweta nyocha e bipụtara n'Africa. <ref>{{Cite journal|author=Rosenberg|first=Diana|year=2002|title=African Journals Online: improving awareness and access|journal=Learned Publishing|volume=15|issue=1|pages=51–57|doi=10.1087/095315102753303689}}</ref> Ozi sitere na mba ndị mepere emepe abaghị uru ma ọ bụ dabara maka Africa dịka nke sitere na kọntinent ahụ. AJOL na-enye ntanetị maka nchịkọta akwụkwọ akụkọ ndị ọkà mmụta na-ebipụta na Africa ma na-enye ohere zuru ụwa ọnụ na nhụta nke mmepụta nyocha nke Afrịka. N'ihi ya, ndị mbụ na-erite uru AJOL bụ ndị ọkà mmụta, nyocha ndị ọgbọ, akwụkwọ akụkọ ndị Africa bipụtara, na nke abụọ (nakwa kpọmkwem) ndị ga-erite uru bụ ndị Africa na mba ụwa nke obodo ndị ọkà mmụta chọrọ ịnweta nyocha nke Africa bipụtara. [[Usòrò:AJOL_participant_countries_Nov-07.jpg|thumb| Mba ndị nwere akwụkwọ akụkọ na Afirika]] Weebụsaịtị AJOL na-enweta ihe karịrị 100,000 nleta kwa ọnwa site na mba 190 gbara ụwa gburugburu. === Ndabere === Ọ bụ International Network nke Availability nke Scientific Publications (INASP) malitere ọrụ AJOL na 1998, otu ọrụ ebere nke dabeere na Oxford, na United Kingdom. Mgbe nyocha ọma nke isi na mbido 2000, eweghachiri AJOL wee gbasaa ya. Site na INASP, AJOL hiwere mmekorita ya na Public Knowledge Project (PKP) gbasara ngwanrọ mepere emepe nke na-akwado ọrụ ịntanetị AJOL. N'ịgbaso mkpa a nwapụtara maka ụdị AJOL na mba ndị ka na-emepe emepe, INASP na-eguzobe "JOL" ndị yiri nke ahụ na Bangladesh, Vietnam na Nepal. == Òtù mmekọ == * Ihe karịrị akwụkwọ akụkọ ndị ọkà mmụta Africa na-ekere òkè 350. [http://www.ajol.info/index.php/index/browse/alpha/index Ndepụta akwụkwọ akụkọ ndị na-ekere òkè] * Netwọk mba ụwa maka nnweta nke mbipụta sayensị mana Netwọk mba ụwa maka ịnweta akwụkwọ sayensị ; N'ịmekọrịta na netwọk dị iche iche nke ndị mmekọ na òtù ụmụnna nwanyị, ụlọ ọrụ mmepe na ndị nkwusa, INASP emejuputala mmemme na mba 40 n'ụwa nile. Emebere mmemme ndị a maka ndị na-etinye aka na ọkwa niile nke usoro nkwurịta okwu nyocha, yana mmemme ezubere iche maka mkpa ndị nyocha, ndị editọ, ndị mbipụta obodo, na ndị na-agụ akwụkwọ yana ndị ọkachamara ICT. N'ịgbaso site na ịmalite na guzobe AJOL nke ọma, INASP ehiwela ọrụ akwụkwọ akụkọ ịntanetị yiri nke ahụ na mpaghara ndị ọzọ, ọkachasị na South na South East Asia. INASP na-agbakwa mmemme maka nkwalite ozi nyocha (PERI), nke na-enye nkwado ndị na-eme nchọpụta gburugburu ụwa site na ịnweta ozi na ọzụzụ na nkwado maka iji ozi. * NISC SA; NISC SA (www.nisc.co.za) bụ ụlọ ọrụ na-ebipụta eletrọnịkị ọkachamara na ngwaahịa nchekwa data akwụkwọ na akwụkwọ agụmakwụkwọ Africa. * Public Knowledge Project bụ atụmatụ nyocha gọọmentị etiti kwadoro na Mahadum British Columbia na Mahadum Simon Fraser dị n'ụsọ oké osimiri ọdịda anyanwụ nke [[Kánada|Canada]] . Ọ na-achọ ịkwalite ogo mmụta mmụta na ọha na eze nke nyocha agụmakwụkwọ site na mmepe nke gburugburu ntanetị ọhụrụ. PKP ewepụtala sọftụwia mepere emepe n'efu maka njikwa, mbipụta na ndenye aha akwụkwọ akụkọ na ọgbakọ. Sistemu mepere emepe na sistemụ ọgbakọ mepere emepe na-abawanye ohere inweta ihe ọmụma, melite njikwa, ma belata ụgwọ mbipụta. Emepụtara nchekwa data AJOL site na iji ngwanrọ njikwa akwụkwọ mepere emepe akpọrọ Open Journal Systems (OJS). N'ịbụ ndị na-arụkọ ọrụ ọnụ na ụlọ ọrụ a, AJOL enweela ike ịmepụta webụsaịtị dị elu na-arụ ọrụ nke ukwuu. * 'Association of African University' bu Njikọ nke Mahadum Africa === Ndị mmekọ nyere onyinye === AJOL na-akwado ugbu a site na Ford Foundation ma sitekwa na INASP 's Programme for the Enhancement of Research Information, site na Royal Danish Ministry nke Foreign Affairs (RDMFA), Sida, UK Department for International Development ( DFID ) na Norwegian Agency for Development Cooperation (Norad). African Journals Online na-esonyekwa na ọnụ ụzọ sayensị zuru ụwa ọnụ nke WorldWideScience . == Akwụkwọ akụkọ anabatara == === Akwụkwọ akụkọ na-arụ ọrụ === Ụfọdụ n'ime akwụkwọ akụkọ AJOL kwadoro bụ: * ''Acta Theologica'' * ''Afrịcan Environment'' * ''Akwụkwọ akụkọ African Aquatic Science'' * ''Akwụkwọ akụkọ Africa nke Cross-Cultural Psychology and Sport Facilitation'' * ''Akwụkwọ akụkọ Africa nke Educational Studies in Mathematics and Science'' === Akwụkwọ akụkọ kwụsịrị === AJOL na-akwadokwa ebe nchekwa nke ọtụtụ akwụkwọ akụkọ kwụsịrị: * ''Akwụkwọ akụkọ Africa nke Economy ndọrọ ndọrọ ọchịchị'', lee ''African Journal of Political Science'' * ''Akwụkwọ akụkọ Africa nke Sayensị Ọchịchị'' (1997–2003,  ; site na 1986 ruo 1990 bipụtara dị ka ''African Journal nke Political Economy''  ) * ''African Journal nke Applied Zoology'', lee ''African Journal nke Applied Zoology na Environmental Biology'' * ''Akwụkwọ akụkọ Africa nke Applied Zoology na Environmental Biology'' (1999-2006,  ; aha mbụ ''African Journal of Applied Zoology'' ) * ''Akwụkwọ akụkọ Africa Sayensị na Teknụzụ'' * ''Afrịka Studies Monograph'' (2001-2007) == Hụkwa == * Akwụkwọ akụkọ Bangladesh dị n'ịntanetị * Mepee ohere na South Africa * Mepee Òtù Ndị Mbipụta Ọkà Mmụta Nweta == Edensibia == {{Reflist}} == Ọgụgụ ọzọ == * Lor, P. na JJ Britz (2004). " Ozi imperialism: Nsogbu omume na ozi na-esi na South ruo North" ''Usoro ụkpụrụ omume na oge eletrọnịkị: okwu dị ugbu a na Africa na ụwa'' T. Mendoza na JJ Britz. Jefferson, North Carolina, Ụlọ ọrụ mbipụta nke McFarland: 15–21. * Susan Murray: 'Ịwepụ Africa pụọ na mpụta ihe ọmụma zuru ụwa ọnụ. Ọmụmụ ihe gbasara AJOL'. Na: [https://dx.doi.org/10.3366/abib.2008.2 ''Africa Bibliography'' vol. 2008 (2009), pp vii-xxiv] * * * Teferra, D. na Altbach, C. "Agụmakwụkwọ dị elu nke Africa: ihe ịma aka maka narị afọ nke 21" ''agụmakwụkwọ'' ka elu 47 (January, 2004), p.&nbsp;21–50 == Njikọ mpụga == * AOfficial website * www.cognizancejournal.com 8j9hyxy73jgkk1vvvsnp4bcrzk3r0jx Amina Mama 0 11550 87568 84323 2022-08-20T10:59:31Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amina Mama''' (amụrụ 19 Septemba 1958) bụ onye odee akwụkwọ si n'ala Naijiria na British, ọ bụ onye na-alụ ọgụ gbasara ụmụ nwanyị ma bụrụ onye ụbụrụ na-ahọ nkọ ma abịa n'ihe agụmakwụkwọ <ref>{{Cite web|author=Correspondent|first=Local|date=2020-09-19|title=Amina Mama Celebrates Her 62nd Birthday Today|url=https://ab-tc.com/amina-mama-celebrates-her-62nd-birthday-today/|accessdate=2020-11-01|work=ABTC|language=en-GB}}</ref> Isi ebe o lekwasịrị anya bụ mgbe post-kolonịalizm, ihe gbasara agha na okwu gbasara nwoke na nwanyị. O biri na ala Africa, Europe, na North America, ma rụọ ọrụ iji wulite mmekọrịta n'etiti ndị na-alụ gbasara ụmụ nwaanyị na mba ụwa niile. A mụrụ Mama na Mgbago ugwu Naijiria <ref>[http://www.timeshighereducation.co.uk/features/one-way-ticket-just-isnt-an-option/200759.article "One-way ticket just isn't an option"], ''Times Higher Education'', 13 January 2006.</ref> na 1958 n'ezigbo ụlọ. Nna ya bụ onye Naijiria na nne ya bụ onye Bekee. <ref name="Mama1995">{{Cite book|author=Mama|first=Amina|title=Beyond the Masks: Race, Gender and Subjectivity|year=1995|publisher=Routledge|isbn=0415035449|pages=79|url=https://books.google.com/books?id=fKR42BIjdxwC}}</ref> Dị ka Mama si kwuo, ọnọdụ ezinụlọ ọ hụrụ onwe ya na nzụlite ya etolitela echiche ụwa ya. <ref name="GWS">{{Cite web|author=Mama|first=Amina|title=GWS Africa – Amina Mama|url=http://www.gwsafrica.org/category/person/amina-mama|publisher=GWS Africa|accessdate=27 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100824131917/http://www.gwsafrica.org/category/person/amina-mama|archivedate=24 August 2010}}</ref> Na 1992 ọ lụrụ Nuruddin Farah, <ref>[http://www.encyclopedia.com/article-1G2-3482800054/farah-nuruddin-1945.html "Farah, Nuruddin"], Encyclopedia.com.</ref> onye ya na ya nwere ụmụ abụọ. <ref>Dinitia Smith, "[https://www.nytimes.com/2004/05/19/books/a-somali-author-as-guide-to-a-dantean-inferno.html A Somali Author as Guide to a Dantean Inferno]", ''New York Times'', 19 May 2004.</ref> O tolitere na [[Kaduna]], agbụrụ na okpukperechi dị iche iche mejupụtara Mgbago ugwu Nigeria. Ebe ndị nna nna si, ka-achọpụtara na ọ bu na obodoBida . <ref name="GWS" /> Ọtụtụ ndị ezinụlọ Mama tinyere aka na mmepe maọbu nkwalite agụmakwụkwọ nke post-kolonịal. <ref name="WW interview">Amina Mama interviewed by [[Elaine Salo]], "Talking about Feminism in Africa", reproduced in ''Women's World'' from ''Agenda'', "African Feminisms I", no. 50 (2001).</ref> N'afọ 1966, ọ hapụrụ obodo ya na Naijiria n'ihi ọgbaghara megidere [[Ndi áláküba|ndị Alakụba]] . Mama si na Naijiria gawa UK wee gụkwuo akwụkwọ na Mahadum St. Andrews, Scotland (1980, nzere sayensị na ugwu n'ihe ọmụmụ saịkọlọjị), na London School of Economics and Political Science, University of London (1981, Masta na Sayensị n'ihe ọmụmụ Soshal saịkọlọjị) na Birkbeck College, University of London, ebe na 1987 o nwetara dọktọratiya na nhazi saịkọlọjị ya na ihe nchọpụta ya nke isiokwu ya bụ "Race and Subjectivity: A Study of Black Women". Ụfọdụ n'ime ọrụ mbụ ya gụnyere ịtụnyere ọnọdụ ụmụ nwanyị Britain na Naijiria. <ref>See editor's preface to Mama's "Black Women, the Economic Crisis, and the British State", reprinted in ''Modern Feminisms'' (1992), ed. [[Maggie Humm]], [https://books.google.com/books?id=hOpVmxvwskMC&lpg=PR13&ots=QaS_Tmi7z7&dq=%22amina%20mama%22%20-%22amina%20mama%22&lr&pg=PA150#v=onepage&q&f=false p. 150].</ref> Ọ kwagara [[Netherlands]] wee laghachi azụ Nigeria, naanị na o zutere n'afọ 2000. <ref name="MacGregor" /> Mgbe ahụ ka ọ kwagara na South Africa, bụ ebe ọ malitere ịrụ ọrụ na Mahadum Cape Town (UCT). Na UCT, ọ ghọrọ onye nduzi nke African Gender Institute (AGI) ma nyere aka chọta akwụkwọ akụkọ ya ''Feminist Afrịka'' . <ref name="MacGregor">Karen MacGregor, "[http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?sectioncode=26&storycode=200759 One-way ticket just isn't an option]", ''Times Higher Education'', 13 January 2006. Accessed 16 November 2012.</ref> Mama ka bụ onye nchịkọta akụkọ ''Feminist Afrịka'' . N'afọ 2008, Mama nwetara ọkwa na Mills College na Oakland, California naUnited States. Mgbe ọ kwagara, o kwuru, sị: "Amụtala m na America abụghị naanị na oburu ibu kama ọ bụ isi ahụrụ kwaba okpu n'ihe ime ka mmadụ kwenyere ihe ọchọghị ikwenyere na ya." <ref name="Wolf">Andrea Wolf, "Scholar describes issues facing African women", ''Contra Costa Times'', 22 May 2008.</ref> Ọkà mmụtaMama ghọrọ Barbara Lee n'oche ugwu gbasara ọchịchị ụmụ nwaanyị na Mills— Mama bụ onye mbụ nwere ọkwa a. Ọ kụziri otu klas akpọrọ "Ezigbo iwu, ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ezie" na ọgbakọ ụmụ nwaanyị Lee na isiokwu gbasara ụmụ nwanyị Afrịka na Afrịka-Amerịka, gụnyere ọrụ nwoke na nwanyị, ịda ogbenye, HIV / AIDS, na ihe gbasara agha. Ọ bụkwa onye isi oche nke ngalaba mmụta gbasara nwoke na nwanyị na Mahadum California, Davis . <ref>"[https://archive.today/20130415233111/http://asci.researchhub.ssrc.org/amina-mama/person_view Amina Mama]" on SSRC (Social Science Research Council), accessed 24 October 2012.</ref> Mama bụ Onye isi oche nke ndị isi ụlọ ọrụ maka Global Fund for Women, ma na-adụ ọtụtụ òtù mba ụwa ndị ọzọ ọdụ. Ọ soro bugo ndi isi ochenited Nations Research Institute for Social Development n'ọgbakọ ha. Mama na-eje ozi na bọọdụ ndụmọdụ maka agụmakwụkwọ ndị na-alụ ọgụ gbasara ụmụ nwanyị na akwụkwọ ''Meridians'' na ''signs''. <ref>{{Cite web|url=http://www.iupress.indiana.edu/pages.php?pID=87&CDpath=4|title=Indiana University Press - Meridians - IU Press Journals|work=Indiana University Press|language=en|accessdate=2017-08-22}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://signsjournal.org/about-signs/masthead/|title=Masthead|date=2012-08-22|work=Signs: Journal of Women in Culture and Society|accessdate=2017-08-22|language=en-US}}</ref> Otu n'ime ọrụ ya a kacha mara amara bụ ''Beyond the Masks: Race, Gender and Subjectivity'' . Ọ na-etinyekwa aka n'ọrụ ihe nkiri. N'afọ 2010, o mebere ihe nkiri ''The Witches of Gambaga'' na Yaba Badoe . <ref>Yaba Badoe interviewed by Paul Boakye: "Women in Film: Yaba Badoe on The Witches of Gambaga", Colorful Times, 1 October 2010.</ref> <ref>"[http://www.witchesofgambaga.com/about/ ''The Witches of Gambaga'': About]", accessed 24 October 2010.</ref> Mama na-akọwa onwe ya dị ka onye na-alụ ọgụ nwanyị na ọ bụghị onye na-agba ụmụ nwanyị ibe ya azu,ọ mitere ndọrọ ndọrọ nkwenye re na ọgụ gbasara ụmụ nwaanyị malitere na Afrịka na ọgụ gbasara nwanyị ndị ọcha "enwebeghị ike ịbụ 'onye iro' - n'ụzọ dị otú ahụ, a pụrụ ile isi obodo ụwa anya dị ka onye iro ". <ref name="WW interview">Amina Mama interviewed by [[Elaine Salo]], "Talking about Feminism in Africa", reproduced in ''Women's World'' from ''Agenda'', "African Feminisms I", no. 50 (2001).</ref> Ọ katọrọ okwu ụmụ nwaanyị na mmepe maka iwepụ ọmụmụ nwoke na nwanyị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị bara uru. <ref>Thandika Mkandawire (ed.), "Introduction" to ''African Intellectuals: Rethinking Politics, Language, Gender and Development'', London: Zed Books and [[Council for the Development of Social Science Research in Africa|CODESRIA]], 2006.</ref> Ọ rụkwara ụka na mahadum Africa na -aga n'ihu na-egosipụta ikike nna ochie gbanyere mgbọrọgwụ, n'ihe gbasara ma mmekọrịta nwoke na nwanyị na ụlọ akwụkwọ nwoke na nwanyị na ụlọ ọrụ. <ref>Candes Keating, "Universities riddled with gender bias, says UCT prof", ''Cape Argus'', 9 August 2007.</ref> Akụkụ bụ ahughi ebule ma asi elia dike nke mmasị Mama metụtara bụ njirimara nwoke na nwanyị dịka ọ na-emetụta ihe gbasara agha. Ọ bụ onye nkatọ n'ezoghị ọnụ nke AFRICOM, nke ọ kọwara dị ka akụkụ nke mmịpụta akụ neocolonial na-eme ihe ike. <ref name="WhereWeMustStand">Amina Mama, "[http://www.opendemocracy.net/5050/amina-mama/where-we-must-stand-african-women-in-age-of-war Where we must stand: African women in an age of war]", ''opendemocracy'', 15 April 2012 (originally published September 2011).</ref> == Mbipụta == * == Edensibịa == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] 7sskv37wxilgijg7jw5xbyxcklpm7y8 Adejoke Lasisi 0 11553 87120 72739 2022-08-19T12:12:53Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adejoke Lasisi''' bụ onye na -emepụta ejiji nke Naijiria, na onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi <ref>{{Cite web|date=2018-10-24|title=Adejoke Lasisi spins abandoned Aso Oke into amazing {{sic|acce|sories|nolink=y}}|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/adejoke-lasisi-spins-abandoned-aso-oke-into-amazing-accesories/8t3vmqe|accessdate=2020-09-24|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> mara maka mmepe ya nke ngwaahịa ejiji na imewe site na iji nylon na mkpofu akwa . <ref>{{Cite web|author=Adeoye|first=Olusola|date=2020-07-16|title=VP Osinbajo: President Buhari's financial support for MSMEs very robust|url=https://www.today.ng/news/nigeria/osinbajo-president-buharis-financial-support-msmes-robust-307215|accessdate=2021-01-01|work=TODAY|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye nchoputa na onye isi oche nke Planet 3R na ụlọ akwụkwọ Jokelinks Weaving <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=The Jokelinks Clothing Limited: Creation of Weaving Schools in Africa|url=https://startup.info/thejokelinksclothinglimited/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170704052732if_/https://startup.info/thejokelinksclothinglimited/|archivedate=2017-07-04|accessdate=|work=Startup.Info}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Adejoke Lasisi|url=https://www.f6s.com/adejokelasisi2|accessdate=2020-09-24|work=F6S}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Olajobi|first=Olushola O.|date=2020-08-10|title=ADEJOKE LASISI; REINVIGORATING ASO-OKE THROUGH INNOVATIVE SUSTAINABILITY|url=https://africapalette.wordpress.com/2020/08/10/adejumoke-lasisi-reinvigorating-aso-oke-through-innovative-sustainability-2/|accessdate=2021-03-09|work=Africa Palette|language=en}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == Adejoke malitere ịkwa akwa na 9 ya na nne na nna ya. <ref>{{Cite web|title=VIDEO: Growing up in a dirty environment inspired me to start recycling company- Adejoke Lasisi|url=https://punchng.com/video-growing-up-in-a-dirty-environment-inspired-me-to-start-recycling-company-adejoke-lasisi/|accessdate=2021-03-09|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> O mechara gaa mahadum Obafemi Awolowo lle-lfe, ebe o nwetara nzere bachelọ na Economics . O nwekwara asambodo na Entrepreneurial Management si ebe mgbakọ Enterprise Development na [[Lagos]] Naijiria . <ref>{{Cite web|date=2017-10-23|title=African Daughter : Adejoke Lasisi.|url=https://samikendisya.wordpress.com/2017/10/23/african-daughter-adejoke-lasisi/|accessdate=2021-03-09|work=Samike ndisya|language=en}}</ref> == Ihe nrite na nnabata == N'ọnwa nke asaa n'afọ 2020, Adejoke meriri nturu ugo Micro Small and Medium Enterprises (MSMEs) nke afọ, <ref>{{Cite web|date=2020-07-21|title=MSMEs award winners receive cars, cash after virtual edition|url=https://dailytrust.com/msmes-award-winners-receive-cars-cash-after-virtual-edition|accessdate=2020-09-24|work=Daily Trust|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2020-07-17|title=Osinbajo lists support schemes for MSME to survive COVID-19 effects|url=https://www.pulse.ng/business/osinbajo-lists-support-schemes-for-msme-to-survive-covid-19-effects/c47njs6|accessdate=2020-09-24|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> mmemme nke ndị na-achị Steeti na ndị ndú nke Naịjiria bịara nke ọma. <ref>{{Cite web|author=Adeoye|first=Olusola|date=2020-07-16|title=VP Osinbajo: President Buhari's financial support for MSMEs very robust|url=https://www.today.ng/news/nigeria/osinbajo-president-buharis-financial-support-msmes-robust-307215|accessdate=2020-09-24|work=TODAY|language=en-US}}</ref> [[Muhammadu Buhari|Onye isi ala Muhammadu Buhari]] nabatara ya wee mee emume ya dị ka onye na-emepụta ihe ọhụrụ na mmemme nwa agbọghọ nke National Youth Day n'ụbọchị mbụ n'ọnwa nke iri na otu n'ime 2020. <ref>{{Cite web|date=2020-11-01|title=Buhari celebrates young Nigerian innovators|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/424135-buhari-celebrates-young-nigerian-innovators.html|accessdate=2020-12-29|work=Premium Times|language=en}}</ref> Ọ merikwara ihe nrite iri na otu Eleven Twelve Foundation 's Afrịka Green Grant n'ụbọchị iri na anọ nke ọnwa iri na otu n'ime 2020 na mbipụta nke abụọ maka omume ya iji kwalite gburugburu ebe obibi. <ref>{{Cite web|date=2020-11-17|title=EETF showcases Young African talents at Africa Green Awards 2020|url=https://tribuneonlineng.com/eetf-showcases-young-african-talents-at-africa-green-awards-2020/amp/|accessdate=2020-12-29|work=Nigerian Tribune|language=en}}</ref> == Ndensibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] sq4ux7ocz0553ix57gs7lhftr402jay Adanna Steinacker 0 11557 87092 72744 2022-08-19T12:03:19Z Ennydavids 13406 Added Databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adanna Steinacker''' (née '''Ohakim''', 2 Maachị 1988) bụ dọkịta Naijiria, onye ọchụnta ego, onye na-eme ihe dijitalụ na onye na-ekwu okwu ọha na eze gbasara ike ụmụ nwanyị na ọdịmma mmadụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/bi/strategy/meet-dr-adanna-steinacker-the-young-woman-on-a-mission-to-change-how-foreign-medical/c5x5qws|title=Meet Dr Adanna Steinacker, the young woman on a mission to change how foreign medical students are placed in hospitals in Africa|date=20 February 2019|work=www.pulse.ng|language=en-US|accessdate=22 July 2019}}</ref> <ref name="Uriri">{{Cite news|author=Uriri|first=Francesca|title=Leading Ladies Africa Nigeria's 100 most inspiring women in 2019|url=https://guardian.ng/guardian-woman/leading-ladies-africa-nigerias-100-most-inspiring-women-in-2019/|accessdate=20 January 2020|work=[[The Guardian]]}}</ref> Ọwa YouTube ya " The Adanna David Family ", nke ya na di ya David Steinacker na-agba ọsọ, onye na-ahụ maka azụmahịa German, na-egosipụta vedio blogss kwa izu ma na-agụta ndị debanyere aha 301,000 na ọwa Instagram ya karịrị 30,000. <ref>{{Cite web|url=https://graziadaily.co.uk/life/parenting/interracial-couple-family-anti-racist-children-adanna-david-steinacker/|title='Here's What We've Learned Raising A Family As An Interracial Couple'|first=Adanna|author=Steinacker|work=Grazia|date=8 February 2021|accessdate=16 February 2021}}</ref> == Ndụ onwe onye na agụmakwụkwọ == Adanna Steinacker, onye si na [[Ọ̀hà Ímò|Imo State]], Nigeria, amuru na ụbọchị nke abụọ Maachị 1988. Ọ bụ otu n'ime ụmụ ise onye ọchụnta ego [[Ndị Ìgbò|Igbo]], onye ndọrọndọrọ ọchịchị na onye bụbu gọvanọ [[Ọ̀hà Ímò|Imo steeti]] [[Ikedi Godson Ohakim|bụ Ikedi Ohakim]] na Barista Chioma Ohakim. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Naijiria tupu ọ nweta nzere BSc na Biomedicine na Mahadum East Anglia dị na [[Obodoézè Nà Ofú|UK]] na 2010, yana nzere ahụike (MB, Bch, BAO, LRCP na SI) na Royal College of Surgeons na Ireland (RCSI) na 2015. Na 2018, ọ nwetara Asambodo site na Harvard Business School .  Mgbe ọ nọ na mahadum, ọ zutere nwa amaala German David Steinacker, nwa akwụkwọ ibe ya malitere ịrụ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka azụmahịa na mpaghara nkà na ụzụ na 2012. Afọ ole na ole n'ime mmekọrịta ha, di na nwunye ahụ mere emume agbamakwụkwọ atọ, omenala [[Ndị Ìgbò|Igbo]] Igbankwu na Nigeria na Disemba 2013, agbamakwụkwọ ụlọikpe German na March 2014, <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/03/bn-weddings-adanna-david-the-german-wedding/|title=BN Weddings: Adanna & David! The German Wedding|author=Weddings|first=BellaNaija|date=3 March 2014|work=BellaNaija|language=en-US|accessdate=24 July 2019}}</ref> na emume ụka na Dublin, Ireland, na Julaị 2014. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/10/bellanaija-weddings-presents-adanna-davids-wedding-from-imo-to-germany-ireland/|title=BellaNaija Weddings presents Adanna & David's Wedding! From Imo to Germany & Ireland|author=Weddings|first=BellaNaija|date=13 October 2014|work=BellaNaija|language=en-US|accessdate=24 July 2019}}</ref> Vidio nke agbamakwụkwọ ha gara viral ma kpakọba ihe karịrị nde 2.2. Ha nwere ụmụ atọ, ụmụ nwoke abụọ na otu nwa nwanyị. == Ọrụ == N'October 2017, Steinacker hibere wee bụrụ onye isi oche nke Medics Abroad, otu mba ụwa na-enye ngwa maka ntinye ụlọ ọgwụ na Africa nye ndị na-ahụ maka ahụike gburugburu ụwa. Medics Abroad na-enye ntụgharị na saịtị na [[Kenya]], [[Ghana]], [[Rwanda]] na [[South Africa]] ugbu a, yana atụmatụ ịgbasa gburugburu kọntinent niile. <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/features/health/medics-abroad-announces-partnership-with-rcsi-bahrain/|title=Medics Abroad Announces Partnership|author=|first=|date=17 January 2020|work=|language=en-GB|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200117223624/https://guardian.ng/features/health/medics-abroad-announces-partnership-with-rcsi-bahrain/|archivedate=17 January 2020|accessdate=22 July 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/medics-abroad-rcsi-bahrain-partner-to-recruit-nigerian-students-for-medical-studies/|title=Medics Abroad and RCSI Bahrain partner to recruit Nigerian students for medical studies|author=|first=|date=17 January 2020|work=The Sun Nigeria|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200213081041/https://www.sunnewsonline.com/medics-abroad-rcsi-bahrain-partner-to-recruit-nigerian-students-for-medical-studies/|archivedate=13 February 2020|accessdate=20 January 2020}}</ref> <ref name="LMA">{{Cite web|title=A JOURNEY WITH MEDICS ABROAD|url=https://lightmagazineafrica.com/2018/09/06/a-journey-with-medics-abroad.html|accessdate=20 January 2020|date=6 September 2018}}</ref> Steinacker bụ onye [[Eluàlà|Africa]] YouTube na Instagram na-eme ihe. <ref name="Goorwich">{{Cite news|author=Goorwich|first=Sam|title=Meet the Instagram couples with the picture perfect relationships|url=https://metro.co.uk/2015/02/14/meet-the-instagram-couples-with-the-picture-perfect-relationships-5063044/|accessdate=20 January 2020|work=Metro|date=14 February 2015|language=en}}</ref> Ya na di ya na-agba ọsọ ọwa YouTube "The Adanna David Family" na akaụntụ Instagram. <ref name="Adegoke">{{Cite web|author=Adegoke|first=Yomi|title=unpacking youtube's obsession with 'swirl couples'|url=https://i-d.vice.com/en_uk/article/neaybg/unpacking-youtubes-obsession-with-swirl-couples|work=i-D|accessdate=20 January 2020|language=en|date=2 July 2019}}</ref> Ejikọtara, ọwa ha adọtala ndị debanyere aha karịrị 580,000. Di na nwunye a, nke a maara dị ka AdannaDavid, nwetara aha mbụ mba ụwa mgbe vidiyo Instagram nkeji iri na ise nke ha na-agba egwu egwu Africa na kichin ha malitere ịrịa na 2014. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/02/bn-weddings-couple-crush-the-cutest-dancing-duo-adanna-david/|title=BN Weddings Couple Crush: The Cutest Dancing Duo – Adanna & David!|author=Weddings|first=BellaNaija|date=22 February 2014|work=BellaNaija|language=en-US|accessdate=22 July 2019}}</ref> Na 2018, Steinacker na di ya pụtara na akwụkwọ akụkọ BBC Newsbeat ''YouTube Di na Nwunye: Otu esi anọ n'ịhụnanya.'' <ref name="Jennings">{{Cite web|author=Jennings|first=Maddy|title=Ben Hunte Creates BBC Documentary — YouTube News, Features, and Interviews|url=https://teneightymagazine.com/2018/02/24/ben-hunte-creates-bbc-documentary/|accessdate=20 January 2020}}</ref> E gosipụtara ya dị ka onye isi okwu na nnọkọ mba dị iche iche, na-elekwasị anya na ịzụ ahịa ụmụ nwanyị, njem mmụta ahụike, na izi ezi na mgbasa ozi mgbasa ozi. <ref>{{Cite web|url=https://www.wetm-iac.org/programme/speakers-and-moderators-2019/adanna-steinacker/|title=Adanna Steinacker|work=WETM-IAC|language=en-US|accessdate=22 July 2019}}</ref>  == Nkwado == Otu nwanyị ojii Africa, Steinacker na-akọwapụta dị ka onye na- akwado nwanyị . <ref>{{Cite web|url=https://lysaafrica.com/style-profile-adanna-steinacker/|title=Adanna {{!}} The Eclectic African Expanding Horizons In Style|date=6 May 2019|work=Lysa|language=en-US|accessdate=24 July 2019}}</ref> == Ndensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] spkfl1ctzik77ysno8ldfs4gqea9j6g Amaka Osakwe 0 11565 87667 72752 2022-08-20T11:30:32Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Amaka Osakwe''' (amụrụ 1987) bụ onye na-emepụta ejiji nke Naijiria na onye mepụtara akara ejiji sitere na [[Eluàlà|Africa]] aha ya bụ Maki Oh . O durula labelụ uwe nwanyị ya kemgbe afọ 2010 site na [[Lagos]], ma ọ bụ akara sitere na Naijiria nke a nabatara n'ụwa niile. <ref>{{Cite web|url=http://mariankihogo.com/interviews/focus-on-maki-oh-by-amakwa-osakwe/|title=Focus On // Maki Oh By Amaka Osakwe «|publisher=Mariankihogo.com|date=2011-12-24|accessdate=2013-09-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131102185619/http://mariankihogo.com/interviews/focus-on-maki-oh-by-amakwa-osakwe/|archivedate=2013-11-02}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Maya Singer|url=http://www.style.com/fashionshows/review/S2013RTW-MAKIOH/|title=Maki Oh Spring 2013 Ready-to-Wear Collection on Style.com: Runway Review|date=2012-10-09|accessdate=2013-09-15}}</ref> == Ndụ na ọrụ == Osakwe bụ onye [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Arts Bournemouth ebe ọ nwetara BA na ọmụmụ ejiji. N'oge mgbụsị akwụkwọ/oyi 2010 ọ malitere labelụ ya. Site na mkpali emume ime ime obodo [[Ghana]], "Dipo rites-of-passage" nke ụmụ agbọghọ na-ekere òkè na-agba ọtọ ma na-achọ ya mma, Osakwe ejirila ikwa akwa ọdịnala egwuri egwu. <ref>{{Cite web|author=Helen Jennings|url=http://www.ariselive.com/articles/hot-out-here/87447/|title=Hot out here|publisher=Ariselive.com|date=2011-03-08|accessdate=2013-09-15|archiveurl=https://archive.today/20131105112051/http://www.ariselive.com/articles/hot-out-here/87447/|archivedate=2013-11-05}}</ref> N'oge na-adịbeghị anya, ihe ngosi ejiji US chọtara akara ya na 2012, mgbe o gosipụtara atụmatụ ya na New York Fashion Week . Ihe mbinye aka nke ya bụ iji akwa indigo n'omenaala nke ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]] a na-akpọ adire, ọpụrụiche omenala ya gbadoro ụkwụ na steeti Ogun na Osun nke oge a na ọdịda anyanwụ Naijiria. Ihe ọzọ bụ ụzọ o si ejikọta silhouettes ọdịda anyanwụ na akwa ndị dị n'ime obodo na ihe ndị e ji emepụta ihe—iji mara, uwe elu lace-blouse na-pencil nke etinyere na bọọlụ anya raffia na-adịghị mma. <ref>{{Cite journal|title=Maki Oh Fall 2013 Ready-to-Wear Collection on Style.com: Complete Collection|url=http://www.style.com/fashionshows/complete/F2013RTW-MAKIOH|accessdate=2013-09-15}}</ref> Kpakpando mba ụwa dịka onye na-abụ abụ [[Beyoncé Knowles|Beyoncé]] na [[Rihanna]] na onye na-eme ihe nkiri Hollywood bụ Kerry Washington eyiela ụwa ndị ejiji Naijiria mere. Nwanyị mbụ US, Michelle Obama, onye a ma ama maka ịbụ akara ngosi ụdị, yi uwe elu Amaka Osakwe chepụtara Maki Oh n'oge okpomọkụ 2013 na njem Ọ jere na [[South Africa]] . <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/07/01/first-lady-of-u-s-a-michelle-obama-spotted-in-maki-oh-at-the-connecting-continents-seminar-in-south-africa-photos-video-from-the-event/|title=First Lady of U.S.A. Michelle Obama spotted in Maki Oh at the "Connecting Continents" Seminar in South Africa &#124; Photos & Video from the Event|publisher=Bella Naija|accessdate=2013-09-15}}</ref> Ndị na-eyikwa ihe ngosi ya dịka Solange Knowles, [[Lady Gaga]], Issa Rae, na Leelee Sobieski na onye na-eme ihe nkiri TV Nigeria bụ Eku Edewor. Ọ na-eresị mba ụwa uwe ya site na Farfetch.com, na United States na McMullen boutique na Oakland. <ref>{{Cite web|url=http://sfluxe.net/dinner-at-leos-with-maki-oh/|title=Dinner at Leo's with Maki Oh|work=SFLUXE}}</ref> Akpọrọ Osakwe aha "Onye Nhazi nke Afọ" site na akwụkwọ akụkọ ejiji nke Africa a na-akpo ''ARISE'' . Kemgbe afọ 2010, a na-egosipụta ọrụ ya na Museum na Fashion Institute of Technology, Vitra Design Museum, na Brighton Museum &amp;amp; Art Gallery . <ref>{{Cite news|url=https://www.newyorker.com/magazine/2017/09/25/the-daring-designs-of-amaka-osakwe|title=West Africa’s Most Daring Designer|author=Okeowo|first=Alexis|date=2017-09-18|work=The New Yorker|accessdate=2018-03-09|language=en}}</ref> == Edemsịbia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 55kw4go4sl652g8mmrow5mcwds4uiz4 Adejoke Orelope-Adefulire 0 11573 87125 72761 2022-08-19T12:14:03Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Victoria Adejoke Orelope-Adefulire''' (amụrụ Septemba 29, 1959) <ref>{{Cite web|author=Terhemba|first=Daka|title=Buhari rejoices with Orelope-Adefulire at 60|url=https://guardian.ng/news/nigeria/buhari-rejoices-with-orelope-adefulire-at-60/|work=Guardian Nigeria|publisher=Terhemba Daka|accessdate=28 September 2019}}</ref> bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria . Ọ bụbu osote gọvanọ Legọs steeti site na 2011 ruo 2015. <ref>{{Cite news|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2011/04/19/how-prepared-is-adejoke-orelope-adefulire-as-deputy-governor/|title=How Prepared Is Adejoke Orelope-Adefulire As Deputy Governor?|date=April 19, 2011|publisher=PM News|accessdate=July 17, 2016}}</ref> Tupu mgbe ahụ ọ bụ Kọmishọna na-ahụ maka ihe gbasara ụmụ nwanyị na ịkwụsị ịda ogbenye 2003-2011. Femi Adesina, onye ndụmọdụ pụrụ iche nke onyeisi oche, mgbasa ozi na mgbasa ozi kwuru na nhọpụta Onyeisi ala bu [[Muhammadu Buhari]] nke onye bụbu osote gọvanọ Lagos, Adejoke Orelope-Adefulire, dị ka Senior Special Assi[[Muhammadu Buhari|na]]<nowiki/>ant on Sustainable Development Goals. <ref>{{Cite web|url=http://punchng.com/38934-2/|title=Buhari appoints former Lagos deputy governor as special assistant|date=7 March 2016}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Ọ gara Salvation Army Primary School, Agege, Lagos (1965–1971), wee gụchaa akwụkwọ sekọndrị na St Joseph's Sekondri Skuul, Mangoro, nke dị na Ikeja n'okpuru ụlọ ọchịchị dị na [[Ȯra Lagos|Lagos State]] . <ref>{{Cite web|author=Desmond|first=Utomwen|title=Orelope-Adefulire: A woman of grace @ 61|url=https://thenationonlineng.net/orelope-adefulire-a-woman-of-grace-61/|work=The Nation online Nigeria|accessdate=29 September 2020}}</ref> Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Lagos State University (LASU) <ref>{{Cite web|author=Uchechkwumgemezu|first=Chidinma|title=Princess Orelope-Adefulire dedicates honorary doctorate degree to Nigerian youths, women|url=https://www.today.ng/news/nigeria/princess-orelope-adefulire-dedicates-honorary-doctorate-degree-nigerian-youths-women-333716|work=Todayng}}</ref> na mahadum nyere ya nzere nkwanye ugwu. O nwere nzere bachelọ na sociology na diplọma na ọrụ mmekọrịta. <ref>{{Cite web|author=Utomwen|first=Desmond|title=Adejoke Orelope-Adefulire: A woman of integrity and service at 60|url=https://www.nationalaccordnewspaper.com/adejoke-orelope-adefulire-a-woman-of-integrity-and-service-at-60/|work=National Accord|accessdate=September 29, 2019}}</ref> == Ndụ onwe onye == Princess Orelope, amuru n'usoro eze nke Prince Kareem-Laka nke Akeja Oniyanru na Amore Ruling House nke [[Ȯra Lagos|Lagos State]] . Ọ bụ nwa agbọghọ mbụ na nke atọ mụrụ n’ime ụmụ iri na atọ. Orelope-Adefuire bụ nke a na-akpọkarị 'Iya Alanu' nke pụtara 'onye na-eji obi ụtọ enye'. <ref>{{Cite web|author=Bolashodun|first=Oluwatobi|date=2016-03-07|title=10 things to know about Buhari’s new SSA on sustainable development goals|url=https://www.legit.ng/755589-10-things-know-buharis-new-ssa-sustainable-development-goals.html|accessdate=2021-04-24|work=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na Front Office Executive na PZ Industries, Naijiria PLC. <ref>{{Cite web|author=Utomwen|first=Desmond|title=Orelope-Adefulire: A woman of grace @ 61|url=https://thenationonlineng.net/orelope-adefulire-a-woman-of-grace-61/|work=The Nation|accessdate=September 29, 2020}}</ref> N'abalị itoolu n'ọnwa Julaị afọ 2016, Princess Adejoke Orelope-Adefuire mere ọmarịcha agbamakwụkwọ maka ada ya nwanyị bụ Esther Olaleye olawepo. Nke mere na Arch Bishop Vining Memorial Cathedral, GRA, Ikeja, Lagos. <ref>{{Cite web|date=July 18, 2016|title=Inside the wedding of Orelope Adefulire’s daughter extra|url=https://encomium.ng/inside-the-wedding-of-orelope-/adefulires-daughter-extra|work=GENT's CORNER}}</ref> == Mmezu == Enyere Princess Adejoke Orelope Adefulire ihe nrite nke International Public Servant of the year na 2007 site n'aka Òtù Na-abụghị Gọọmenti nke dị na UK, Ndị Scottish di ha nwụrụ. Ọ nwetara onyinye Daisey George na 2010. Na 201, a matara ya maka mbọ ya n'ịkwado ikike ụmụ nwanyị na ụmụaka. <ref>{{Cite web|author=Uchechukwumgemezu|first=Chidinma|title=Princess Orelope-Adefulire dedicates honorary doctorate degree to Nigerian youths, women|url=https://www.today.ng/news/nigeria/princess-orelope-adefulire-dedicates-honorary-doctorate-degree-nigerian-youths-women-333716|work=todayng|accessdate=December 17, 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Admin|date=2016-08-09|title=ORELOPE-ADEFULIRE, Hon. (Mrs.) Victoria Adejoke|url=https://blerf.org/index.php/biography/adefulire-hon-mrs-joke-orelope/|accessdate=2021-04-24|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> Onye bụbu osote aka na-achị [[Ȯra Lagos|steeti]] Legọs bụkwa onye nnata akwụkwọ ndekọ aha Guinness World Records maka ọtụtụ ụmụaka na-agụpụta ihe n'olu okenye n'otu ebe, nke ọ nwetara mgbe ya na ụmụ akwụkwọ 4,222 na-agụ akwụkwọ na 2011. <ref>{{Cite web|author=Admin|date=2016-08-09|title=ORELOPE-ADEFULIRE, Hon. (Mrs.) Victoria Adejoke|url=https://blerf.org/index.php/biography/adefulire-hon-mrs-joke-orelope/|accessdate=2021-04-24|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Ọ bụ onye [[wiktionary:Administrator|nchịkwa]], onye na- elekọta mmadụ, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na adaeze sitere na ezinụlọ eze . Site na nmalite nchụso ya na ndọrọndọrọ ọchịchị, a họpụtara ya n'ụlọ omebe iwu Legọs steeti ka ọ nọchite anya Alimosho Constituency I, bụ ebe ọ nwetara nkwanye ùgwù sitere n'aka ndị ọrụ ibe ya wee họpụta ya dị ka onyeisi oche, kọmitii ọrụ Houselọ. N'afọ 2002, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka ntuli aka na Lagos State Independent Electoral Commissioner. Site n'afọ 2003 ruo 2007, a họpụtara ya Kọmishọna na-ahụ maka ihe gbasara ụmụnwaanyị Lagos steeti wee họpụta ya n'otu ọkwa n'etiti 2007 na 2011. N'afọ 2011, a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote Gọvanọ [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] wee nọrọ n'ọkwa ahụ ruo ọgwụgwụ nke ọchịchị onye isi obodo, [[Babatunde Fashola|Babatunde Raji Fashola]] na 2015. <ref>{{Cite web|title=how her political career started|url=https://www.thenewsnigeria.com.ng/2019/09/29/adejoke-orelope-adefulire-a-woman-of-integrity-and-service-at-60/|work=thenews|publisher=Desmond Utomwen}}</ref> Onye isi ala [[Muhammadu Buhari]] họpụtara, Adejoke Orelope-Adefulire, ka ọ bụrụ onye enyemaka pụrụiche ya na ebumnuche Sustainable Development Goals. Ụfọdụ n'ime nhọpụta ya mbụ bụ; ''Secretary, Francis Chambers, Ikeja (1980 – 1985); Odeakwụkwọ, Paterson Zochonis Industries Plc, Lagos (1985 – 1991); Onye isi nchịkwa/CEO, Adejoke Nigeria Enterprises, Lagos (1994 - 2002); Commissioner Electoral Commissioner, Lagos State Independent Electoral Commission (2002 – 2003)'' . <ref>{{Cite web|author=Admin|date=2016-08-09|title=ORELOPE-ADEFULIRE, Hon. (Mrs.) Victoria Adejoke|url=https://blerf.org/index.php/biography/adefulire-hon-mrs-joke-orelope/|accessdate=2021-04-24|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US}}</ref> == Ndensibịa == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9h1tane63m3gp6nsfp5dt5jlz3pwsy5 Amaka Ogoegbunam 0 11574 87662 72762 2022-08-20T11:28:40Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Amaka Ogoegbunam''' (amuru 3 Maachị 1990) bu onye ọgba oso Naijiria . <ref>{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/athletes/nigeria/amaka-ogoegbunam-242611|title=Amaka Ogoegbunam|publisher=IAAF|date=25 August 2015|accessdate=25 August 2015}}</ref> Ọ gbara n'asọmpi ihe mgbochi mita 400 na asọmpi egwuregwu ụwa nke afo 2015 na Beijing, China. <ref>[http://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/4875/AT-400H-W-h----.RS6.pdf?v=881425648 Heats results]</ref> == Mmachibido iwu iji ọgwụ eme ihe == Ogoegbunam nwalere ihe dị njo maka metenolone steroid anabolic na asọmpi Junior nke Africa nke afo 2009 n'ihe atụ anakọtara na ubochi iri atọ n'otu, n'ọnwa Julaị, n'afo 2009. Tupu nyocha nke ihe nlele ahụ, ọ gbara asọmpi na asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2009 na Berlin, ebe ọ nwalekwara ihe dị njo maka nyocha ahụ n'omume atụ anakọtara na ụbọchị iri na asatọ n'ọnwa Ọgọst. <ref>Turner, Chris (21 August 2009). [http://www.iaaf.org/news/news/iaaf-daily-media-briefing-aug-21-berlin-2 IAAF DAILY MEDIA BRIEFING - Aug 21 - Berlin 2009]. [[IAAF]]. Retrieved on 22 August 2009</ref> O mechara nweta mmachibido iwu doping afọ atọ n'egwuregwu, mgbe ọ dị airi na iteghete 19. Mmachibido iwu ahụ kwụsịna ụbọchị iri atọ, n'onwa 30 Juln'afọ aị 2012. <ref name="IAAF list Sept 2010">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/mm/Document/Antidoping/SanctionedAthletes/05/61/97/20100909012252_httppostedfile_Athletescurrentlysuspendedasat9.9.10_22292.pdf|title=Athletes currently suspended from all competitions in athletics following an anti-doping rule violation September 2010|publisher=IAAF|accessdate=4 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121026103035/http://www.iaaf.org/mm/Document/Antidoping/SanctionedAthletes/05/61/97/20100909012252_httppostedfile_Athletescurrentlysuspendedasat9.9.10_22292.pdf|archivedate=26 October 2012}}</ref> <ref name="IAAF Newsletter 2010">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/download/download?filename=133dd8c9-dd99-44fb-9a45-9d9730f0c7bf.pdf&urlslug=2010|title=IAAF News 2010, Issue 109-118|work=iaaf.org|publisher=IAAF|accessdate=4 September 2015}}</ref>{| {{AchievementTable|Event=yes}} |- |rowspan=6|2009 |rowspan=4 bgcolor=pink|[[2009 African Junior Athletics Championships|African Junior Championships]] |rowspan=4 bgcolor=pink|[[Stade Germain Comarmond]]<br/> Bambous, Mauritius |bgcolor=pink|'''DQ'''<br/> (1st) |bgcolor=pink|200 m |bgcolor=pink|'''DQ''' (25.37) |- |bgcolor=pink|'''DQ'''<br/> (1st) |bgcolor=pink|100 m hurdles |bgcolor=pink|'''DQ''' (14.28) |- |bgcolor=pink|'''DQ'''<br/> (1st) |bgcolor=pink|400 m hurdles |bgcolor=pink|'''DQ''' (58.45) |- |bgcolor=pink|'''DQ'''<br/> (1st) |bgcolor=pink|4 × 400 m relay |bgcolor=pink|'''DQ''' |- |rowspan=2 bgcolor=pink|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]] |rowspan=2 bgcolor=pink|[[Olympiastadion (Berlin)|Olympiastadion]]<br/> Berlin, Germany |bgcolor=pink|'''DQ''' <br/> (DNF semis) |bgcolor=pink|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 400 metres|400 m]] |bgcolor=pink|'''DQ''' (52.85) |- |bgcolor=pink|'''DQ''' <br/> (DNS semis) |bgcolor=pink|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|400 m hurdles]] |bgcolor=pink|'''DQ''' (55.80) |- |2015 |[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Beijing National Stadium]]<br/> Beijing, China |33rd (h) |400 m hurdles |[[2015 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|58.16]] |} == Edensịbia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0nj83mb93ri330a9hkg162bgjs6cr7a Adaku Utah 0 11593 87551 76508 2022-08-20T10:55:00Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adaku Utah''' (amuru 1984) <ref name="elle">{{Cite web|author=Barber|first=Lauren|date=2017-07-26|title=Harriet's Squad: Black Women Using Ancient Healing Methods as Resistance|url=https://www.elle.com/culture/career-politics/a46954/harriets-apothecary-ancient-healing-resistance/|accessdate=2020-09-06|work=ELLE|language=en-US}}</ref> bu 6th ọgbọ omenaala Igbo na Naijiria, ọkà okwu, odee na omenkà onye ọrụ ya gbadoro ụkwụ na okike, ịmụ nwa, agbụrụ, ntorobịa na ọgwụgwọ ikpe ziri ezi Mmegharị ikike obodo maka mgbanwe ọha mmadụ. <ref name="healer2">{{Cite web|title=HEALER|url=http://www.adakuutah.com/healer|accessdate=2020-09-06|work=ADAKU UTAH|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye nchoputa nke Harriet's Apothecary, obodo ọgwụgwọ ọzọ, <ref>{{Cite web|title=WHO WE ARE|url=http://www.harrietsapothecary.com/who-we-are|accessdate=2020-09-06|work=HARRIET'S APOTHECARY|language=en-US}}</ref> na 2015 Mepụta Change Fellow <ref name="laudromat">{{Cite web|date=2015-05-05|title=Meet Adaku Utah|url=https://www.laundromatproject.org/meet-adaku-utah/|accessdate=2020-09-08|work=The Laundromat Project|language=en-US}}</ref> == Ndụ == A mụrụ Adaku n'afọ 1991 na Lagos, bu onye nna ya si na Abia steeti, na nne ya si na Imo steeti, ha abụọ si na ndịda ọwụwa anyanwụ Naijiria. <ref>{{Cite web|title=NYC 3.7.14 Nigerian Global Day of Action Speech, Nigerian LGBTQ Activist Adaku Utah {{!}} Nigeria {{!}} Hatred|url=https://www.scribd.com/document/212339166/NYC-3-7-14-Nigerian-Global-Day-of-Action-Speech-Nigerian-LGBTQ-Activist-Adaku-Utah|accessdate=2020-09-06|work=Scribd|language=en}}</ref> Ọ bụ onye sitere n'agbụrụ nke ndị na-akụ ahịhịa, na ndị ọrụ ugbo bụ́ ndị na-emeso ọgwụgwọ ahịhịa na nlekọta oge ochie, ọ na -arịa ọrịa na-adịghị ala ala mgbe ọ bụ nwata na-etolite, a na-ejikwa ọgwụ herbal gwọọ ya iji nweta nsonaazụ ka mma karịa ọgwụ ndị Katọlik. <ref name="elle" /> Adaku nwetara Bsc na Biotechnology and Psychology na Mahadum steeti Pennsylvania . <ref name="sex">{{Cite web|title=Sexuality Leadership Development Fellowship|url=http://www.arsrc.org/training/sldf/alumni2012.html|accessdate=2020-09-08|work=www.arsrc.org}}</ref> Dị ka onye ndọrọ ndọrọ, ọ na-arụ ọrụ na òtù dị ka Illinois Caucus maka Adolescent Health, Black Lives Matter, Black LGBTQI + Migrant Project, The Movement for Black Lives, Yale University, Planned Parenthood, Astraea Lesbian Foundation for Justice, Black Women's Blueprint, na Audre Lorde Project. <ref name="teacher2">{{Cite web|title=TEACHER|url=http://www.adakuutah.com/teacher|accessdate=2020-09-06|work=ADAKU UTAH|language=en-US}}</ref> Dị ka onye na-ese ihe, ya na Decadancetheatre <ref>{{Cite web|author=Boynton|first=Andrew|title=A Dance Like Keith Haring Come to Life|url=https://www.newyorker.com/culture/culture-desk/a-dance-like-keith-haring-come-to-life|accessdate=2020-09-06|work=The New Yorker|language=en-us}}</ref> rụkọrọ ọrụ ma choputa bliss Soular. <ref>{{Cite web|title=AdakuUtah|url=http://www.thegeminiseries.com/adakuutah.html|accessdate=2020-09-06|work=The Gemini Series}}</ref> Na-ezo onwe ya dị ka onye na-agba ọsọ. <ref name="healer2" /> Adaku bi na Brooklyn, New York. <ref name="blade2">{{Cite web|title=Adaku Utah|url=https://www.abladeofgrass.org/fellows/adaku-utah/|accessdate=2020-09-08|work=A Blade of Grass|language=en-US}}</ref> == Nnabata == * 2012 Mmekọahụ Ochichi Nkwado Nzuko nke Africa Regional sexuality Resource Center. * 2012 Center maka Ogbe nile Nrite Nkwekọrịta Iche echiche dum. * Nhọpụta 2012 egosipụtara maka nwa agbọghọ tank na MTV olu 10,000 aha na ụbọchị . * Chicago Foundation maka ụmụ nwanyị Jessica Eve Patt Award. == Ndensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7o2lw1tnlmzatb0ka1gb0wb8ftebhvw Oja 0 11606 87084 87005 2022-08-19T12:01:53Z Chinonso Rose 13803 /* Abo foto */ wikitext text/x-wiki [[File:African instruments.jpg|thumb|African Flute]] '''Oja''' nwere ike na-ezo aka: == Ndị mmadụ == * Oja, aha nna Estonia na Finnish == Ebe == * Oja (osimiri), osimiri dị na La Rioja, Spain * 5080 Oja, isi eriri asteroid * Ōja ọdụ, ọdụ ụgbọ oloko na Hashikami, Japan == Ojiji ndị ọzọ == * Ọchịchị Oja, ihe nlereanya nke akụrụngwa nke neurons na ụbụrụ * "Oja", egwu 2019 nke Reminisce == Hụkwa == * Ọja (mgbagwoju anya) * OJA (mgbagwoju anya) * Oya (mgbagwoju anya) {{disambiguation|surname|geo}} 7dkinhzdddjdqcx5oemcsmublee2rj9 87229 87084 2022-08-19T13:23:01Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo FOTO== <gallery> [[File:African instruments.jpg|thumb|African Flute]] '''Oja''' nwere ike na-ezo aka: == Ndị mmadụ == * Oja, aha nna Estonia na Finnish == Ebe == * Oja (osimiri), osimiri dị na La Rioja, Spain * 5080 Oja, isi eriri asteroid * Ōja ọdụ, ọdụ ụgbọ oloko na Hashikami, Japan == Ojiji ndị ọzọ == * Ọchịchị Oja, ihe nlereanya nke akụrụngwa nke neurons na ụbụrụ * "Oja", egwu 2019 nke Reminisce == Hụkwa == * Ọja (mgbagwoju anya) * OJA (mgbagwoju anya) * Oya (mgbagwoju anya) {{disambiguation|surname|geo}} b9uk94t79qysnonjqt0keza4xlqa67z 87230 87229 2022-08-19T13:23:22Z Chinonso Rose 13803 /* Abo FOTO */ wikitext text/x-wiki [[File:African instruments.jpg|thumb|African Flute]] '''Oja''' nwere ike na-ezo aka: == Ndị mmadụ == * Oja, aha nna Estonia na Finnish == Ebe == * Oja (osimiri), osimiri dị na La Rioja, Spain * 5080 Oja, isi eriri asteroid * Ōja ọdụ, ọdụ ụgbọ oloko na Hashikami, Japan == Ojiji ndị ọzọ == * Ọchịchị Oja, ihe nlereanya nke akụrụngwa nke neurons na ụbụrụ * "Oja", egwu 2019 nke Reminisce == Hụkwa == * Ọja (mgbagwoju anya) * OJA (mgbagwoju anya) * Oya (mgbagwoju anya) {{disambiguation|surname|geo}} 7dkinhzdddjdqcx5oemcsmublee2rj9 87234 87230 2022-08-19T13:27:06Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo FOTO== <gallery> [[File:African instruments.jpg|thumb|African Flute]] '''Oja''' nwere ike na-ezo aka: == Ndị mmadụ == * Oja, aha nna Estonia na Finnish == Ebe == * Oja (osimiri), osimiri dị na La Rioja, Spain * 5080 Oja, isi eriri asteroid * Ōja ọdụ, ọdụ ụgbọ oloko na Hashikami, Japan == Ojiji ndị ọzọ == * Ọchịchị Oja, ihe nlereanya nke akụrụngwa nke neurons na ụbụrụ * "Oja", egwu 2019 nke Reminisce == Hụkwa == * Ọja (mgbagwoju anya) * OJA (mgbagwoju anya) * Oya (mgbagwoju anya) {{disambiguation|surname|geo}} b9uk94t79qysnonjqt0keza4xlqa67z 87235 87234 2022-08-19T13:27:29Z Chinonso Rose 13803 /* Abo FOTO */ wikitext text/x-wiki [[File:African instruments.jpg|thumb|African Flute]] '''Oja''' nwere ike na-ezo aka: == Ndị mmadụ == * Oja, aha nna Estonia na Finnish == Ebe == * Oja (osimiri), osimiri dị na La Rioja, Spain * 5080 Oja, isi eriri asteroid * Ōja ọdụ, ọdụ ụgbọ oloko na Hashikami, Japan == Ojiji ndị ọzọ == * Ọchịchị Oja, ihe nlereanya nke akụrụngwa nke neurons na ụbụrụ * "Oja", egwu 2019 nke Reminisce == Hụkwa == * Ọja (mgbagwoju anya) * OJA (mgbagwoju anya) * Oya (mgbagwoju anya) {{disambiguation|surname|geo}} 7dkinhzdddjdqcx5oemcsmublee2rj9 Igba 0 11616 87081 87013 2022-08-19T12:01:16Z Chinonso Rose 13803 /* Abo foto */ wikitext text/x-wiki [[File:Drum - Royal Museum for Central Africa - DSC07007.JPG|thumb|African Drum]] The '''igba''' bụ tom-tom nke nwere elu na-akụ ihe nke otu dayameta dị nso dị ka bongo . Ofu igba nwere ike ịdị obere ka sentimita asaa, ma ọ bụ ogologo dị ka ụkwụ atọ. N'ọdịnala, a na-eji aka na-akụ igba mkpụkpọ dị omimi karị, ebe a na-eji osisi gbagọrọ agbagọ agba nke dị mkpụmkpụ. N'ime mkpokọta, ụgba ndị a na-ebutekarị ụzọ, ndị na-akụ ọkpọ na-ekwukwa okwu. Site n'ịkụnye n'ọgbatị nke na-adaba gburugburu akpụkpọ ahụ, onye ọkpụkpọ na-eme ka akpụkpọ anụ ahụ sie ike (nke a na-emekarị site na antelope ) iji nweta ụda na ụda achọrọ. <ref>{{Cite web|url=http://umunna.org/instruments.htm|title=IGBO MUSICAL INSTRUMENTS|work=Umunna.org|accessdate=19 April 2021}}</ref> * Egwu Igbo * [[Ogene]]Edensibia{{Reflist}} 43jvb908ghm01rbccy24qzq40xgr8sr 87224 87081 2022-08-19T13:21:03Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo FOTO== <gallery> [File:Drum - Royal Museum for Central Africa - DSC07007.JPG|thumb|African Drum]] The '''igba''' bụ tom-tom nke nwere elu na-akụ ihe nke otu dayameta dị nso dị ka bongo . Ofu igba nwere ike ịdị obere ka sentimita asaa, ma ọ bụ ogologo dị ka ụkwụ atọ. N'ọdịnala, a na-eji aka na-akụ igba mkpụkpọ dị omimi karị, ebe a na-eji osisi gbagọrọ agbagọ agba nke dị mkpụmkpụ. N'ime mkpokọta, ụgba ndị a na-ebutekarị ụzọ, ndị na-akụ ọkpọ na-ekwukwa okwu. Site n'ịkụnye n'ọgbatị nke na-adaba gburugburu akpụkpọ ahụ, onye ọkpụkpọ na-eme ka akpụkpọ anụ ahụ sie ike (nke a na-emekarị site na antelope ) iji nweta ụda na ụda achọrọ. <ref>{{Cite web|url=http://umunna.org/instruments.htm|title=IGBO MUSICAL INSTRUMENTS|work=Umunna.org|accessdate=19 April 2021}}</ref> * Egwu Igbo * [[Ogene]]Edensibia{{Reflist}} sjxm3edmql20jfda010qt403f3ijjn1 87226 87224 2022-08-19T13:21:25Z Chinonso Rose 13803 /* Abo FOTO */ wikitext text/x-wiki [File:Drum - Royal Museum for Central Africa - DSC07007.JPG|thumb|African Drum]] The '''igba''' bụ tom-tom nke nwere elu na-akụ ihe nke otu dayameta dị nso dị ka bongo . Ofu igba nwere ike ịdị obere ka sentimita asaa, ma ọ bụ ogologo dị ka ụkwụ atọ. N'ọdịnala, a na-eji aka na-akụ igba mkpụkpọ dị omimi karị, ebe a na-eji osisi gbagọrọ agbagọ agba nke dị mkpụmkpụ. N'ime mkpokọta, ụgba ndị a na-ebutekarị ụzọ, ndị na-akụ ọkpọ na-ekwukwa okwu. Site n'ịkụnye n'ọgbatị nke na-adaba gburugburu akpụkpọ ahụ, onye ọkpụkpọ na-eme ka akpụkpọ anụ ahụ sie ike (nke a na-emekarị site na antelope ) iji nweta ụda na ụda achọrọ. <ref>{{Cite web|url=http://umunna.org/instruments.htm|title=IGBO MUSICAL INSTRUMENTS|work=Umunna.org|accessdate=19 April 2021}}</ref> * Egwu Igbo * [[Ogene]]Edensibia{{Reflist}} nvuovoq7pv6r2rkuvkfe75rk9mycze2 87227 87226 2022-08-19T13:21:46Z 1234qwer1234qwer4 4829 Reverted to revision 87081 by [[Special:Contributions/Chinonso Rose|Chinonso Rose]] ([[User talk:Chinonso Rose|talk]]): Fix (TwinkleGlobal) wikitext text/x-wiki [[File:Drum - Royal Museum for Central Africa - DSC07007.JPG|thumb|African Drum]] The '''igba''' bụ tom-tom nke nwere elu na-akụ ihe nke otu dayameta dị nso dị ka bongo . Ofu igba nwere ike ịdị obere ka sentimita asaa, ma ọ bụ ogologo dị ka ụkwụ atọ. N'ọdịnala, a na-eji aka na-akụ igba mkpụkpọ dị omimi karị, ebe a na-eji osisi gbagọrọ agbagọ agba nke dị mkpụmkpụ. N'ime mkpokọta, ụgba ndị a na-ebutekarị ụzọ, ndị na-akụ ọkpọ na-ekwukwa okwu. Site n'ịkụnye n'ọgbatị nke na-adaba gburugburu akpụkpọ ahụ, onye ọkpụkpọ na-eme ka akpụkpọ anụ ahụ sie ike (nke a na-emekarị site na antelope ) iji nweta ụda na ụda achọrọ. <ref>{{Cite web|url=http://umunna.org/instruments.htm|title=IGBO MUSICAL INSTRUMENTS|work=Umunna.org|accessdate=19 April 2021}}</ref> * Egwu Igbo * [[Ogene]]Edensibia{{Reflist}} 43jvb908ghm01rbccy24qzq40xgr8sr Osun-Osogbo 0 11627 87303 84242 2022-08-19T19:49:40Z Dfertileplain 10530 #WPWPNG #WPWP wikitext text/x-wiki [[File:A statue signifying the maternity nature of iya osun at the sacred grove of oshun2-1.jpg|thumb|]] Ogige Osun-Osogbo dị ọtụtụ narị afọ <ref>{{Cite web|title=Osun-Osogbo Sacred Grove|url=https://whc.unesco.org/en/list/1118/}}</ref> ma so na nke ikpeazụ n'ime oke ọhịa dị nsọ nke jikọtara na nsọtụ nke ọtụtụ obodo ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]] tupu e nwee nnukwu obodo. N'ịghọta mkpa ọ dị n'ụwa niile na uru omenala ya, e denyere Ogige Dị Nsọ ka ọ bụrụ saịtị UNESCO World Heritage Site na 2005. <ref>Peter Probst. ''Osogbo and the Art of Heritage. Monuments. Deities, and Money''. Bloomington: Indiana University Press, 2011.</ref> N'afọ 1950 ka e merụrụ Osun-Osogbo: ụlọ arụsị na-eleghara anya na ndị ụkọchukwu gbahapụrụ ogige ahụ ka ọrụ omenala na mmachi na-ebelata. Omume ndị amachibidoro dị ka ịkụ azụ, ịchụ nta na igbutu osisi na Grove mere ruo mgbe onye Ọstria, Susanne Wenger, nyere aka iweghachite nchebe ọdịnala nyere ya. <ref>Peter Probst. "Modernism against Modernity. A Tribute to Susanne Wenger." ''Critical Interventions'', ''Journal of African Art History and Visual Culture'', 2009, No.3/4, 245-255. Peter Probst. "From Iconoclasm to Heritage. The Osogbo Art Movement and the Dynamics of Modernism in Nigeria." ''A Companion to Modern African Art''. Edited by Gitti Salami and Monica Blackmun Visona (eds.) Malden, MA: Wiley-Blackwell, 2013, pp. 294-310.</ref> Site na agbamume nke Ataoja na nkwado nke ndị obodo, Wenger "guzobere New Sacred Art Movement iji maa ndị na-akọ akụkọ ala aka, ịchụpụ ndị ọchụnta ego, chebe ụlọ nsọ ma malite usoro dị ogologo nke iweghachi ebe nsọ dịghachi ndụ site n'ịkwado ya ọzọ., ka obi dị nsọ nke Osogbo". <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/people-places/osun-osogbo-preserving-culture-arts/|title=Osun Osogbo: Carnival of culture in a sacred forest|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=18 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150603184703/http://www.punchng.com/feature/people-places/osun-osogbo-preserving-culture-arts/|archivedate=3 June 2015}}</ref> Wenger mechara bụrụ aha ya bụ Adunni Olorisha wee mee ka onye na-elekọta ubi ochie. Kwa afọ, a na-eme emume Ọsun-Osogbo n’ọnwa Ọgọst n’Ugbo. Ememme a na-adọta puku kwuru puku ndị na-efe Ọsun, ndị na-ekiri ihe nkiri na ndị njem nlegharị anya sitere n'akụkụ niile nke ndụ. === Akụkọ ihe mere eme nke Ememme === Ekwenyere na mmemme nime obodo Osun-Osogbo nwere ihe karịrị narị afọ asaa. N'akụkọ ihe mere eme, ihe omume ndị nna ochie mere ka e mee ememme a. N’otu oge, otu ndị na-akwaga mba ọzọ bụ ndị otu nnukwu dinta a na-akpọ Olutimehin nọ n’akụkụ osimiri Ọsun iji zọpụta onwe ha n’ụnwụ. N'akụkụ osimiri, YEye Ọsun bụ chi mmiri pụtara site na mmiri dị n'ihu Olutimehin wee rịọ ya ka o duru ndị mmadụ gaa ebe pụrụ iche (obodo Osogbo nke dị ugbu a). Chi nwanyị ahụ kwere nkwa ichebe otu ahụ ma wetara ha ọganihu n'ihi àjà a na-achụrụ ya kwa afọ. Ndị otu ahụ nabatara echiche a, taa, àjà kwa afọ a na-achụrụ chi nwanyị osimiri Ọsun bụ ihe a ka na-eme dị ka mmemme nime obodo Osun-Osogbo. <ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1184136-osun-osogbo-festival-2018-date-history.html|title=When will Osun Osogbo festival be this year?|author=Agu|first=Zain|date=2018-08-07|work=Legit.ng - Nigeria news.|language=en|accessdate=2019-08-19}}</ref> N'oge a, ọnwa Ọgọọst bụ ọnwa emume ndị Osogboland nke gụnyere mmemme ịsacha obodo na nzụkọ omenala na ndị nna nna ha, ndị malitere alaeze Osogbo. <ref>{{Cite web|title=About - Osun Osogbo Festival|url=http://osunosogbofestival.com/about/|accessdate=18 August 2015|work=osunosogbofestival.com}}</ref> Ememme Ọsun-Osogbo n’onwe ya bụ mmemme were izuụka abụọ. Omenala a na-asachapụ n’Osogbo bụ ‘Iwopopo’, nke ụbọchị atọ gachara, a na-agbanye oriọna dị narị afọ ise dị iri na isii a na-akpọ ‘Ina Olojumerindinlogun’. Mgbe ahụ, 'Iboriade', bụ ọgbakọ okpueze nke ndị ọchịchị gara aga, ndị Ataoja nke Osogbo, ga-abịa maka ngọzi. Ememe ahụ na-ejedebe na njem n'ebe arụsị dị nsọ dị n'osisi dị nsọ ebe nnukwu ìgwè mmadụ na-ewuli elu. Ịgba ịgba, ịgba egwú, ịgba egwú, iyi uwe mara mma, ikwu okwu banyere asụsụ Yoruba, ịgụ abụ abụ otuto, na ihe ndị ọzọ na-eme ka ihe omume ahụ pụta ìhè. Nke a bụ onye isi oche Ataoja nke Osogbo tinyere onye na-eme ihe nkiri akpọrọ Arugba na kọmitii ndị ụkọchukwu, bụ ndị megharịrị nzukọ mbụ n'etiti Oluwatimilehin na Yeye Osun. <ref>{{Cite journal|author=Fasan|first=Rotimi|date=2016-09-01|title=Arugba: superwoman, power and agency|url=https://doi.org/10.1080/13696815.2016.1163254|journal=Journal of African Cultural Studies|volume=28|issue=3|pages=283–291|doi=10.1080/13696815.2016.1163254|issn=1369-6815}}</ref> Arugba bụ nwa agbọghọ si n'agbụrụ eze na-akpọ ya, na-achụkwa chi. N'afọ abuo puku na iri abuo, njem a bụ naanị ndị na-eme emume ma kwụsịtụrụ nsonye ọha n'ihi [[Ọrịa nje korona n'afọ 2020 na Naijirịa|COVID-19]] . <ref>{{Cite news|title=Oun Osogbo govrnment bans procession allows only worshippers to shrine.|work=Vanguard|url=https://www.vanguardngr.com/2020/08/osun-osogbo-festival-govt-bans-procession-allows-only-worshipers-access-to-shrine/}}</ref> [[Usòrò:Ina_oloju_merindinlogun.jpg|thumb| Ina Olojumerindinlogun, oriọna dị nsọ na-enwu na mbido mmemme Ọsun-Osogbo kwa afọ.]] Ememme a baara ngalaba njem nlegharị anya na Naịjirịa nnukwu uru. Ọ na-enyere ndị obodo aka ire omenala ha nye ndị njem nlegharị anya na-abịa ma n'ime obodo maobu ochichi obodo ma si n'akụkụ ụwa dum. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://myproject.com.ng/index.php/product/osun-osogbo-festival-functions-aesthetics/|title=THE OSUN OSOGBO FESTIVAL (ITS FUNCTIONS AND AESTHETICS)|work=myproject.com.ng|accessdate=11 November 2017}}</ref> == Edensibia == 2rto6xddtuhejdlvnj9nk5hzd0ds3i8 Anaang people 0 11669 87713 84312 2022-08-20T11:43:04Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anaang''' (nke a na-akpọkwa '''Annang''' ) bụ agbụrụ [[Naijiria|ndịda Naijiria]] <ref>{{Cite web|url=https://www.ipobinusa.org/ourstory|title=Our Story|work=Indigenous People of Biafra USA|language=en-US|accessdate=2019-06-27}}</ref> nke ala ha dị n'etiti 8 nke [[Ȯra Akwa Ibom|ọchịchị ime obodo]] 31 dị ugbu a na [[Ȯra Akwa Ibom|steeti Akwa Ibom]] : Abak, Essien Udim, Etim Ekpo, [[Ika, Akwa Ibom|Ika]], Ikot Ekpene, Obot Akara, Oruk Anam, Ukanafun in [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom State]], and 3 of the 17 [[Ȯra Abia|Local government areas]] in [[Ȯra Abia|Abia State]] : [[Ugwunagbo]], Obi Ngwa, and Ukwa East of [[Ȯra Abia|Abia State]] . Ndị Anaang dịbu na ngalaba Abak na Ikot Ekpene nke Anaang Province, yana akụkụ nke Opobo Division nke [[Uyo]] Province, na mpaghara ọwụwa anyanwụ [[Naijiria]] mbụ. Aha kwesịrị ekwesị maka Ika nke [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom]] bụ [[Ika, Akwa Ibom|Ika-Annang]] . Dabere na atụmatụ 2018, e nwere ihe dị ka nde mmadụ anọ na-asụ Annang na Akwa Ibom, Abia steeti na ihe karịrị otu nde ndị na-ekwu okwu bi na mpụga steeti ndị a.  Dika omenala onu si kwuo, ndi Abiakpo si Eka Abiakpo bia na ugwu Anaang. Ndị Ukana, ndị Utu, Ekpu, Ebom na Nyama sochiri ha ngwa ngwa (ndị [[British|Britain]] chịkọtara otu ndị a wee nye ha aha Otoro), na ndị agbụrụ Anaang ndị ọzọ. Ndị Anaang na ndị niile bi na Akwa Ibom na Cross River Steeti nke Naijiria(ndi Awka cross) ejirila ala ha dị n'ụsọ oké osimiri ndịda ọwụwa anyanwụ Naijiria kemgbe ọtụtụ puku afọ. bs05x6asp0c013c6kr2gmvvy8r9notg Nigerian Civil War 0 11675 87311 72899 2022-08-19T20:43:02Z Onyeike Izuchi 13459 wikitext text/x-wiki N'etiti afọ 1968, onyonyo ụmụaka ndi Biafra na-agụ agụụ na erighị ihe na-edozi ahụ jupụtara n'usoro mgbasa ozi nke mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ . Ọnọdụ ndị Biafra na-agụ agụụ ghọrọ ihe na- ''akpata célèbre'' na mba ndị ọzọ, na-eme ka ịrị elu dị ukwuu na ego na ama ama nke òtù mba ụwa na-abụghị nke gọọmentị (NGO). [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na Soviet Union bụ ndị isi na-akwado ọchịchị Naijiria, ebe [[France]], [[Israel]] na ụfọdụ mba ndị ọzọ kwadoro [[Bịafra|Biafra]] . <ref>{{Cite book|author=Chinua|first=Achebe|title=There was a country: a personal history of Biafra|publisher=pearson|year=2012}}</ref> Ọgụ a bụ otu n'ime ole na ole n'oge Agha Nzuzo ebe [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]], [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]], na Soviet Union kwadoro otu pati ahụ. Mgbe France na Israel (mgbe 1968 gasịrị) nọ n'akụkụ Biafra karịa Nigeria. Enwere ike ijikọ agha obodo a na njikọta nke colonial na 1914 nke Northern Protectorate, Lagos Colony na Southern Nigeria protectorate (emesịa degharịa aha ya n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Nigeria ), bụ nke e bu n'obi mee ka ọchịchị ka mma n'ihi nso nso nke nchekwa ndị a. Otú ọ dị, mgbanwe ahụ echebaraghị ọdịiche dị n’omenala na okpukpe ndị mmadụ n’ebe ọ bụla echiche. Asọmpi maka ọchịchị na akụ na ụba mere ka esemokwu ka njọ. ==Abọm Foto== [[File:Food aid Nigeria.png|Food_aid_Nigeria]] [[File:ASC Leiden - Rietveld Collection - Nigeria 1970 - 1973 - 01 - 093 New Nigerian newspaper page 7 January 1970. End of the Nigerian civil war with Biafra.jpg|ASC_Leiden_-_Rietveld_Collection_-_Nigeria_1970_-_1973_-_01_-_093_New_Nigerian_newspaper_page_7_January_1970._End_of_the_Nigerian_civil_war_with_Biafra]] [[File:Soldiers in the Nigerian Civil War.jpg|Soldiers_in_the_Nigerian_Civil_War]] [[File:General Yakubu Gowon, from ASC Leiden - Rietveld Collection - Nigeria 1970 - 1973 - 01 - 093 New Nigerian newspaper page 7 January 1970. End of the Nigerian civil war with Biafra (cropped).jpg|General_Yakubu_Gowon,_from_ASC_Leiden_-_Rietveld_Collection_-_Nigeria_1970_-_1973_-_01_-_093_New_Nigerian_newspaper_page_7_January_1970._End_of_the_Nigerian_civil_war_with_Biafra_(cropped)]] [[File:Parcels from Switzerland - obv rev overlaid - Nebelspalter 1968-12-11.png|Parcels_from_Switzerland_-_obv_rev_overlaid_-_Nebelspalter_1968-12-11]] <ref name="Britannica">{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Nigeria|title=Nigeria – Independent Nigeria|work=Encyclopedia Britannica|language=en|accessdate=2020-01-22}}</ref> [[Òtù:Bịafra]] [[Òtù:All articles with unsourced statements]] bbapdnr0hoiet6r7o1dfgirzkd9xk4t 87313 87311 2022-08-19T22:05:26Z Onyeike Izuchi 13459 /* Abọm Foto */ wikitext text/x-wiki N'etiti afọ 1968, onyonyo ụmụaka ndi Biafra na-agụ agụụ na erighị ihe na-edozi ahụ jupụtara n'usoro mgbasa ozi nke mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ . Ọnọdụ ndị Biafra na-agụ agụụ ghọrọ ihe na- ''akpata célèbre'' na mba ndị ọzọ, na-eme ka ịrị elu dị ukwuu na ego na ama ama nke òtù mba ụwa na-abụghị nke gọọmentị (NGO). [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na Soviet Union bụ ndị isi na-akwado ọchịchị Naijiria, ebe [[France]], [[Israel]] na ụfọdụ mba ndị ọzọ kwadoro [[Bịafra|Biafra]] . <ref>{{Cite book|author=Chinua|first=Achebe|title=There was a country: a personal history of Biafra|publisher=pearson|year=2012}}</ref> Ọgụ a bụ otu n'ime ole na ole n'oge Agha Nzuzo ebe [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]], [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]], na Soviet Union kwadoro otu pati ahụ. Mgbe France na Israel (mgbe 1968 gasịrị) nọ n'akụkụ Biafra karịa Nigeria. Enwere ike ijikọ agha obodo a na njikọta nke colonial na 1914 nke Northern Protectorate, Lagos Colony na Southern Nigeria protectorate (emesịa degharịa aha ya n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Nigeria ), bụ nke e bu n'obi mee ka ọchịchị ka mma n'ihi nso nso nke nchekwa ndị a. Otú ọ dị, mgbanwe ahụ echebaraghị ọdịiche dị n’omenala na okpukpe ndị mmadụ n’ebe ọ bụla echiche. Asọmpi maka ọchịchị na akụ na ụba mere ka esemokwu ka njọ. ==Abọm Foto== [[File:Food aid Nigeria.png|Food_aid_Nigeria]] [[File:ASC Leiden - Rietveld Collection - Nigeria 1970 - 1973 - 01 - 093 New Nigerian newspaper page 7 January 1970. End of the Nigerian civil war with Biafra.jpg|ASC_Leiden_-_Rietveld_Collection_-_Nigeria_1970_-_1973_-_01_-_093_New_Nigerian_newspaper_page_7_January_1970._End_of_the_Nigerian_civil_war_with_Biafra]] [[File:Soldiers in the Nigerian Civil War.jpg|Soldiers_in_the_Nigerian_Civil_War]] [[File:General Yakubu Gowon, from ASC Leiden - Rietveld Collection - Nigeria 1970 - 1973 - 01 - 093 New Nigerian newspaper page 7 January 1970. End of the Nigerian civil war with Biafra (cropped).jpg|General_Yakubu_Gowon,_from_ASC_Leiden_-_Rietveld_Collection_-_Nigeria_1970_-_1973_-_01_-_093_New_Nigerian_newspaper_page_7_January_1970._End_of_the_Nigerian_civil_war_with_Biafra_(cropped)]] [[File:Nigèria - Guèrra de Biafra.png|Nigèria_-_Guèrra_de_Biafra]] [[File:Col. I. Bissala Commander, 1st. Division. ASC Leiden - Rietveld Collection - Nigeria 1970 - 1973 - 01 - 093 New Nigerian newspaper page 7 January 1970. End of the Nigerian civil war with Biafra (cropped).jpg|Col._I._Bissala_Commander,_1st._Division._ASC_Leiden_-_Rietveld_Collection_-_Nigeria_1970_-_1973_-_01_-_093_New_Nigerian_newspaper_page_7_January_1970._End_of_the_Nigerian_civil_war_with_Biafra_(cropped)]] [[File:Parcels from Switzerland - obv rev overlaid - Nebelspalter 1968-12-11.png|Parcels_from_Switzerland_-_obv_rev_overlaid_-_Nebelspalter_1968-12-11]] <ref name="Britannica">{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Nigeria|title=Nigeria – Independent Nigeria|work=Encyclopedia Britannica|language=en|accessdate=2020-01-22}}</ref> [[Òtù:Bịafra]] [[Òtù:All articles with unsourced statements]] 40poawp36t5eeccykf2obrausps1l0h Annang Festival of Arts and Culture 0 11677 87385 76796 2022-08-20T10:09:40Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ememe '''Annang Festival of Arts and Culture''', nke akpọrọ AFAC, n'Ikot Ekpene, [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom]], mpaghara dị na South South [[Naijiria|Nigeria]] . <ref name=":0">{{Cite web|date=2019-11-23|title=Upbeat swing for Annang Festival of Arts 2019|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/upbeat-swing-for-annang-festival-of-arts-2019/|accessdate=2021-08-31|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> A malitere mmemme na 2016, iji chekwaa akụkọ ihe mere eme, asụsụ na omenala Anaañ. <ref name=":0" /> <ref name=":1">{{Cite web|author=Akande|first=Araayo|date=2019-11-29|title=Annang Arts, Culture Festival holds December 20|url=https://www.theculturenewspaper.com/annang-arts-culture-festival-holds-december-20/|accessdate=2021-08-31|work=The Culture Newspaper|language=en-US}}</ref> Ememe a bu n'obi igbochi ọdịnala Annang na ihe nketa ọdịnala ya ka ọ ghara ikpochapụ. Ọ na-egosipụta ma kwalite ọmarịcha ihe okike nke Annang land na [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom State]] . Ahaziri mbipụta mbụ nke '''Annang Festival of Arts and Culture''' na 2016 <ref name=":0" /> nke Annang Heritage Preservation Inc. (AHPI) ma kemgbe ahụ tolitela n'ịwụli elu na oke elu na elu na elu dị egwu na-adọta ndị njem nlegharị anya na ndị na-achọ ihe na-atọ ụtọ n'ofe oke osimiri Nigeria. <ref>{{Cite web|title=One Africa|url=https://www.one-africa.com/event-item/print/180/type/siteevent_event|accessdate=2021-08-31|work=www.one-africa.com}}</ref> A na-eme ya na mpaghara ọchịchị ime obodo 8 niile mejupụtara ezinụlọ Annang. <ref>{{Cite journal|author=PEACILLIA|first=MARTIN CHIEFUNA|date=2013-01-01|title=An Overview of Ethical Significance of Annang Proverbs|url=https://www.researchgate.net/publication/342360742_An_Overview_of_Ethical_Significance_of_Annang_Proverbs_In_World_Multidisciplinary_Journal_of_Research_Development_and_Reformation_WOJORDAR_School_of_Maritime_Studies|journal=World Multidisciplinary Journal of Research Development and Reformation (WOJORDAR)|language=en-US|volume=1|pages=107–117}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Malachy|first=Okwueze|date=2015-01-01|title=RELIGIOUS IMPORTANCE OF ANNANG PROVERBS|url=https://www.researchgate.net/publication/342360932_Religious_Importance_of_Annang_Proverbs|journal=Journal of Religious Studies|language=en-US|volume=8|pages=22–39}}</ref> E mere mbipụta nke mbụ na mpaghara ọchịchị ime obodo Ikot-Ekpene, obodo raffia, nke bụ isi obodo ndị Annang. Ọ malitere site na Disemba 12, 2016 ruo Disemba 19, 2016. Ha na-anabata ihe karịrị mmadụ 10,000 kwa ụbọchị na mbipụta 2016 nke ememme ahụ. Na Nọvemba 2018, ha webatara Annang Festival of Arts and Culture Foundation. Foundation a dị na Ikot,Epene, Akwa-Ibom. <ref name=":2">{{Cite web|title=ANNANG FESTIVAL OF ARTS AND CULTURE FOUNDATION - Company, directors and contact details {{!}} Nigeria24|url=https://nigeria24.me/annang-festival-of-arts-and-culture-foundation|accessdate=2021-08-31|work=nigeria24.me}}</ref> Ememme Annang nke Arts na Culture bụ mmemme etiti ụbọchị 3 nke gosipụtara ọtụtụ mmemme omenala. Ndị a gụnyere; 800 ihe ngosi masquerades dị egwu; Annang warriors na-eme njem, mkpọkọta drum nke karịrị 5,000 drum Afrikan ekpochapụ; ngosi nka na colloquium/cocktail party maka VIP na ndị ozi mba ọzọ. <ref name=":3">{{Cite web|date=2019-11-21|title=Annang festival of Arts and Culture holds Dec. 20|url=https://www.sunnewsonline.com/annang-festival-of-arts-and-culture-holds-dec-20/|accessdate=2021-08-31|work=The Sun Nigeria|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201001171307/https://www.sunnewsonline.com/annang-festival-of-arts-and-culture-holds-dec-20/|archivedate=2020-10-01}}</ref> Ndị Annang nwere nnukwu ọdịnala n'egwú ma bụrụkwa ndị a ma ama na nka na ihe ọkpụkpụ. Akụkụ ndị ọzọ na-adọrọ mmasị nke ememe ahụ nezo kwa; == Edemsibia == 1zludeznqahrf416srszc3648bxs5ip ABC World News Tonight 0 11722 87097 86706 2022-08-19T12:04:29Z Celetex 13524 Etinyerem databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:ABCWNT2021.png|thumb|áká_ịkẹngạ]] ABC World News Tonight (nke akpọrọ ABC World News Tonight ya na David Muir maka mgbasa ozi abalị ya kemgbe Septemba 2014) bụ mmemme akụkọ akụkọ mgbede ụbọchị ọ bụla nke ABC News, ngalaba ozi nke netwọkụ telivishọn American Broadcasting Company (ABC) na United States. . Ugbu a ọ bụ mgbasa ozi netwọkụ kacha elele na United States, yana nkezi nke nde 2 karịa onye iro ya kacha nso, NBC Nightly News. Kemgbe afọ 2014, David Muir akwadola usoro mgbasa ozi nke ụbọchị izu. Dịka nke Febụwarị 6–7, 2021, Whit Johnson na Linsey Davis na-akwado mbipụta mgbasa ozi izu ụka, ya na Johnson na-emechi na Satọde na Davis na-emechi ụbọchị Sọnde. ABC malitere mgbasa ozi abalị n'oge okpomọkụ nke 1948, mgbe HR Baukhage na Jim Gibbons kwadoro ''Akụkọ na Echiche'' . Emechara nke a site ''na Oge ngwụcha'' na 1951 yana ''All Star News'' na 1952. N'oge mgbụsị akwụkwọ nke 1953, John Daly malitere ịmalite ''John Daly na News'' - nkeji 15. Daly, onye jerela ozi dị ka onye ọbịa ihe nkiri egwuregwu CBS ''Gịnị bụ ahịrị m?'' N'otu oge ahụ, kwadoro mgbasa ozi ahụ ruo 1960, yana ọtụtụ ndị ọbịa na usoro nọchiri anya ya. Arịlịka nke usoro ihe omume n'oge mmalite 1960, mgbe ụfọdụ maka obere oge, gụnyere Alex Dreier, John Secondari, Fendall Winston Yerxa, Al Mann, Bill Shadel, na mmadụ atọ nke John Cameron Swayze (nke bụbu NBC), Bill Lawrence, na Bill Sheehan. <ref>{{Cite book|author=Matusow|first=Barbara|title=The Evening Stars|date=1983|publisher=Houghton Mifflin|location=Boston|isbn=0-395-33968-5|pages=138, 140–41}}</ref> Na 1962, a họpụtara Ron Cochran dị ka arịlịka oge niile, na-anọ na mmemme ahụ ruo 1965. Mgbe Cochran hapụrụ mmemme ahụ, Peter Jennings, onye nta akụkọ Canada bụ onye dị afọ 26 n'oge ahụ, a na-akpọ arịlịka nke aha ''Peter Jennings na News'' . Harry Reasoner, onye bụbu nke CBS News na nkeji 60, sonyeere ABC News na 1970 iji kwadoo nke eweghachiri eweghachi wee kpọọ ABC Evening News na Smith, malite na Disemba ahụ, nọchiri Reynolds. Ngosipụta ahụ mụbara nke ọma, mana ọ ka nọ n'ọnọdụ nke atọ, n'azụ CBS na NBC bụ isi. N'afọ 1975, a kpaliri Howard K. Smith n'ọrụ onye nkọwa, ma Reasoner weghaara ọrụ naanị otu arịlịka ruo mgbe ejikọtara ya na Barbara Walters, onye ghọrọ arịlịka netwọkụ nwanyị mbụ mgbe ọ sonyere mmemme na October 4, 1976. Ratings for Mgbasa ozi nke abalị agbadala obere oge ka nke ahụ gasịrị, ikekwe n'ihi enweghị kemịkalụ n'etiti Reasoner na Walters. Reasoner ga-emecha laghachi na CBS na nkeji 60, ebe Walters ghọrọ onye na-eme akụkọ akụkọ mgbe niile na 20/20. 7e60ln0bn4rtsm6a8noz210ugopwtm3 Abbasid Caliphate 0 11725 87307 74339 2022-08-19T19:59:44Z Chinaza 001 13950 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Abbasid Caliphate (/əˈbæsɪd/ ma ọ bụ /ˈæbəsɪd/ Arabic: اَلْخِلَافَةُ ٱلْعَبَّاسِيَّةُ, al-Khilāfah al-ʿAbbāsīyah) bụ caliphate nke atọ ga-anọchi onye amụma Alakụba Muhammad. Ọ bụ usoro eze sitere n'aka nwanne nna Muhammad, Abbas ibn Abdul-Muttalib (566-653 OA), bụ onye sitere na ya na-akpọ aha ya. Ha chịrị dịka caliph maka ọtụtụ caliphate sitere na isi obodo ha na Baghdad na Iraq nke oge a, mgbe ha kwaturu Umayyad Caliphate na mgbanwe Abbasid nke 750 OA (132 AH). Abbasid Caliphate buru ụzọ hiwere ọchịchị ya na Kufa, Iraq nke oge a, mana na 762 caliph Al-Mansur tọrọ ntọala obodo Baghdad, na nso isi obodo Babilọn oge ochie bụ Babilọn. Baghdad ghọrọ ebe etiti sayensị, omenala, nkà ihe ọmụma na ihe mepụtara n'ihe a bịara mara dị ka Golden Age of Islam. == Akụkọ ihe mere eme == Ndị caliphs Abbasid bụ ndị Arab sitere na Abbas ibn Abd al-Muttalib, otu n'ime nne nna Muhammad nke ọdụdụ na nke otu ezinụlọ Banu Hashim. Ndị Abbasid kwuru na ha bụ ndị ga-anọchi Muhammad n'ezie n'ochichi ụmụ Umayyad nke Banu Umayya n'ihi usoro ọbara ha dị nso na Muhammad. [[Òtù:Ihe mgbasara Islam]] a3qyq0l16dv6ps1t9qmgb0irugrb8iu Ose ọjị 0 11728 87734 73010 2022-08-20T11:58:03Z Timzy D'Great 12485 Timzy D'Great moved page [[Alligator ose]] to [[Ose ọjị]]: Ose ọjị wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Alligator_pepper_300x257.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| Alligator ose mkpụrụ osisi na osisi]] Alligator ose (nke a makwaara dị ka mbongo spice ma ọ bụ ose hepper) bụ ose dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka nke sitere na mkpụrụ na mkpụrụ osisi nke Aframomum danielli, A. citratum ma ọ bụ A. exscapum. Ọ bụ onye ikwu nke mkpụrụ nke paradaịs, nke enwetara site na ụdị ndị nwere njikọ chiri anya, ''Aframomum melegueta'' ma ọ bụ "ọka nke paradaịs". <ref>{{Cite web|title=Alligator pepper is the bright, punchy West African spice that works on everything|url=https://www.today.com/food/how-use-alligator-pepper-aka-grains-paradise-t213570|accessdate=2021-08-10|work=TODAY.com|language=en}}</ref> N'adịghị ka mkpụrụ nke paradaịs, nke a na-erekarị dị ka naanị mkpụrụ osisi, a na-ere ose alligator dị ka pọd dum nwere mkpụrụ (n'otu ụzọ ahụ nye onye ikwu ọzọ., black cardamom ). Osisi ndị na-enye ose alligator bụ ahịhịa ahịhịa perennial nke ezinụlọ ginger ( Zingiberaceae ), nke sitere na ebe apiti n'akụkụ oke osimiri ọdịda anyanwụ Africa. Ozugbo pọd ahụ meghere ọ kpughee mkpụrụ osisi ndị ahụ, ihe kpatara aha bekee na-esi ísì ụtọ na-apụta ìhè ka mkpụrụ osisi ahụ nwere akpụkpọ akpụkpọ ahụ na-ekpuchi ha na ọkpụkpụ nke mkpụrụ dị n'ime akpụkpọ ahụ a na- echetara azụ agụ iyi Dị ka ose mbongo, a na-erekarị mkpụrụ nke ose alligator dị ka ọka ndị dịpụrụ adịpụ na pọd ma wepụ akpụkpọ ahụ dị n'elu. Mbongo ose na-abụkarị ''A. danielli'' ma ọ bụ ''A. citratum'', ma nwee ísì ụtọ nke ifuru karịa ''A. exscapum'' (nke bụ isi iyi nke pọd dum). Ọ bụ ihe a na-ahụkarị na nri n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, ebe ọ na-enye ma ofe na ofe na-esi ísì ụtọ.. == Jiri na nri == Ọbụna n'ebe Ọdịda Anyanwụ Africa, ose alligator bụ ihe dị oké ọnụ ahịa, n'ihi ya, a na-eji ya eme ihe. <ref>{{Cite web|date=2020-07-05|title=Enjoy medicinal value of alligator pepper (Aframomum melegueta)|url=https://punchng.com/enjoy-medicinal-value-of-alligator-pepper-aframomum-melegueta/|accessdate=2021-08-10|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Ọtụtụ mgbe, a na-akụ otu pọọsụ zuru ezu n'ime pestle na ngwa ngwa tupu etinye ọkara ya (tinyere ose ojii) dị ka ihe na-esi ísì ụtọ na ofe West Africa ma ọ bụ osikapa sie. A pụkwara iji mkpụrụ nke paradaịs ma ọ bụ cardamom ojii dochie ose ọ bụla iji nye ụtọ na-esi ísì ụtọ. Mgbe amuru umuaka n'omenala ndi Yoruba, a na-enye ha obere uto nke ose alligator (atare) obere oge ka amuchara nwa dika otu n'ime usoro nnabata a na-achikota, a na-ejikwa ya mee ihe n'ememe nzuko omenaala. N'ala Igbo, a na-eji ose oji, ''ọ̀jị̀'' na akị kola eme ihe n'ịkpọ aha, dị ka ihe ngosi nye ndị ọbịa, na ihe omume ọha na eze ndị ọzọ na usoro [[Odinạnị|kola nut]] . Ndị Igbo nọ na-eri ose na-eri nri ọnụ na akị kola. N'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ emume Igbo ọ bụla, a na-enye ndị ọbịa akwụkwọ nri ose na mkpụrụ kola n'isi n'usoro ihe omume na tupu nri ma ọ bụ ntụrụndụ ọ bụla ọzọ. A na-emekọ ekpere na libations ọnụ na akị kola na ose. <ref>{{Cite book|title=A handbook of Nigerian culture|date=1992|publisher=Dept. of Culture, Federal Ministry of Information and Culture|isbn=9789783131613|url=https://books.google.com/books?id=n1AuAQAAIAAJ|language=en}}</ref> N'oge ọrịa Covid-19, a na-afu ya ka ọgwụ. <ref>{{Cite web|date=2020-08-13|title=More plants with antiviral properties validated|url=https://guardian.ng/features/health/more-plants-with-antiviral-properties-validated/|accessdate=2021-08-10|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Ndebesibia == {{Reflist}} jpgf4w687wnrcvczudsuhj7zxd49c05 Annexation of Crimea by the Russian Federation 0 11749 87423 84108 2022-08-20T10:18:03Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} </ref>|units1='''Based in Crimea,<br />elements of'''<ref name=galeotti>{{cite book |last=Galeotti|first=Mark|title=Armies of Russia's War in Ukraine|publisher=Osprey Publishing|year=2019|isbn=9781472833440 |series = Elite 228 |location=Oxford |pages=11–12}}</ref> Navy * 510th Naval Inf Bde (Feodosiia) * 810th Naval Inf Bde (Simferopol) '''Deployed to Crimea, elements of''' Ground Forces * [[18th Guards Motor Rifle Brigade|18th Mot Rifle Bde]] (Grozny) * 291st Artillery Bde (Troitskaya) (GRU command) * [[3rd Guards Spetsnaz Brigade|3rd Spetsnaz Bde]] (Tolyatti) * 10th Spetsnaz Bde (Krasnodar) * 16th Spetsnaz Bde (Tambov) * [[22nd Separate Guards Special Purpose Brigade|22nd Spetsnaz Bde]] (Stepnoy) * 25th Spetsnaz Rgt (Stavropol) * [[45th Guards Spetznaz Brigade|45th Spetsnaz Rgt]]<br />(Kubinka, Moscow) Airborne * [[7th Guards Mountain Air Assault Division|7th Air Assault Div]] (Novorossiysk) * [[31st Guards Air Assault Brigade|31st Indep Air Assault Bde]]<br />(Ulyanovsk) Navy * 382nd Naval Inf Bn (Temryuk) * 727th Naval Inf Bn (Astrakhan) Special Operations Forces * [[Special Operations Forces (Russia)|SOF Command]] (Prokhladny)|notes=|casualties_label=|fined=|charged=|detentions=|arrests=|injuries=|fatalities=|casualties3=2 civilian deaths <small>during the protests</small>, 1 civilian killed <small>by "Crimean self-defense" under the leadership of a former serviceman of the [[Armed Forces of the Russian Federation]]</small><ref>[https://www.svoboda.org/a/27790287.html ФСБ и крымские "потеряшки" - FSB and Crimean "losses"] — RFEL, 13 June 2016</ref><ref>[https://ark.gp.gov.ua/ua/news.html?_m=publications&_t=rec&id=257989&fp=130 Гюндуз Мамедов, прокурор АР Крим: "Під процесуальним керівництвом прокуратури АР Крим розкрито викрадення кримськотатарського активіста Решата Аметова" - Gunduz Mamedov, Prosecutor of the Autonomous Republic of Crimea: "Under the procedural guidance of the Prosecutor's Office of the Autonomous Republic of Crimea, the abduction of Crimean Tatar activist Reshat Ametov has been revealed"] — Prosecutor's office of the Autonomous Republic of Crimea and Sevastopol city, 10 September 2019</ref><ref name="RallyDeaths">{{cite news |url = http://www.kyivpost.com/article/content/ukraine/two-die-in-rallies-outside-crimean-parliament-says-ex-head-of-mejlis-337708.html |title = Two die in rallies outside Crimean parliament, says ex-head of Mejlis |newspaper=[[Kyiv Post]] |access-date=27 February 2014 |date=26 February 2014 }}</ref><ref>{{cite news |title = Unrest in Crimea leaves 2 dead; government buildings seized |url = http://www.upi.com/Top_News/World-News/2014/02/27/Unrest-in-Crimea-leaves-2-dead-government-buildings-seized/6371393516263/ |author=JC Finley |work=[[United Press International]] |date=27 February 2014 |access-date=9 March 2014 }}</ref><ref>{{cite web |url = http://society.lb.ua/life/2014/03/17/259752_pogibshiy_krimskiy_tatarin_shel.html |script-title=ru:Погибший крымский татарин шел в военкомат, захваченный "дружинниками" |trans-title=The deceased was a Crimean Tatar on his way to enlist when he was captured "vigilantes" |language=ru |website=LB.ua |date=17 March 2014 |access-date=24 March 2015 |url-status = dead |archive-url = https://web.archive.org/web/20140318050317/http://society.lb.ua/life/2014/03/17/259752_pogibshiy_krimskiy_tatarin_shel.html |archive-date=18 March 2014 }}</ref><ref name="censor">{{cite web |url = http://censor.net.ua/news/276351/zverski_ubitogo_krymskogo_tatarina_zvali_reshat_ametov_troe_maloletnih_deteyi_osiroteli_foto |script-title=ru:Зверски убитого крымского татарина звали Решат Аметов. Трое малолетних детей осиротели. |trans-title = Brutally murdered Crimean Tatar's name was Reshat Ametov. Three toddlers left orphaned.|language=ru |website=censor.net.ua |date=18 March 2014 |access-date=3 April 2014 }}</ref>|casualties2={{plainlist| * 2 soldiers killed<ref>{{cite news |url = https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-military-idUSBREA360GB20140407 |title = Russian marine kills Ukraine navy officer in Crimea, says ministry |work=Reuters |access-date=2 October 2014 }}</ref> * 60–80 soldiers detained<ref>{{cite news |title = Ukraine military to pull out from Crimea |url = http://www.thesudburystar.com/2014/03/24/russian-troops-seize-ukraine-marine-base-in-crimea |access-date=24 March 2014 |newspaper=The Sudbury Star |date=24 March 2014 |author1=Aleksander Vasovic |author2=Gabriela Baczynska |agency=Reuters }}</ref> * 9,268 military servicemen and 7,050 civilian employees defected<ref>{{cite web |url = https://tass.com/russia/727904 |title = Russia employs over 16,000 former servicemen and personnel of Ukrainian armed forces |date=15 April 2014 |agency=TASS |access-date=6 April 2020 }}</ref><ref>{{cite web |url = http://new-sebastopol.com/news/flot/Bivshie_ukrainskie_voennoslugashchie_vlivayutsya_v_Voorugennie_Sili_RF |title = Бывшие украинские военнослужащие вливаются в Вооруженные Силы РФ |date=25 April 2014 |website=Novyy Sevastopol (new-sebastopol.com) |trans-title = Former Ukrainian military join the Russian Armed Forces |access-date=6 April 2020 }}</ref>}}|strength2='''Protesters''' * 4,000–10,000 (Simferopol)<ref name="pRoCRU">{{cite news |url=http://en.interfax.com.ua/news/general/192882.html |title=Crimean Tatars, pro-Russia supporters approach Crimean parliament building |place=UA |agency=Interfax |date=20 October 2012}}</ref><ref name=guardian226>{{cite news|title=Russia puts military on high alert as Crimea protests leave one man dead|url=https://www.theguardian.com/world/2014/feb/26/ukraine-new-leader-disbands-riot-police-crimea-separatism|work=The Guardian|date=26 February 2014|access-date=27 February 2014}}</ref> {{nowrap|'''Ukrainian military forces'''}} * {{nowrap|5,000–22,000 troops<ref>{{cite web|author=Ewen MacAskill, defence correspondent |url=https://www.theguardian.com/world/2014/feb/28/ukraine-military-russia-crimea |title=Ukraine military still a formidable force despite being dwarfed by neighbour |newspaper=The Guardian |date=28 February 2014 }}</ref><ref>{{cite news |url = https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=285549287 |archive-url = https://web.archive.org/web/20140305005529/http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=285549287 |archive-date=5 March 2014 |title = Putin Talks Tough But Cools Tensions Over Ukraine |publisher=[[NPR]] |date=4 March 2014 |access-date=19 March 2014 }}</ref>}} * 40,000 reservists, partly mobilised (outside Crimea)<ref>{{cite news |last=Faiola|first=Anthony|title=Ukraine mobilizes reservists but relies on diplomacy |url = https://www.washingtonpost.com/world/ukraine-activates-reserves-pledges-military-build-up-after-crimea-vote/2014/03/17/aa707502-adc1-11e3-96dc-d6ea14c099f9_story.html |access-date=24 March 2014 |newspaper=The Washington Post |date=17 March 2014}}</ref>|partof=the [[2014 pro-Russian unrest in Ukraine|pro-Russian unrest in Ukraine]] and the [[Russo-Ukrainian War]]|strength1='''Protesters''' * {{nowrap|20,000 ([[Sevastopol]])<ref name=MTS25214>{{cite news|url=https://www.themoscowtimes.com/2014/02/24/russian-citizen-elected-sevastopol-mayor-amid-pro-moscow-protests-in-crimea-a32401 |title=Russian Citizen Elected Sevastopol Mayor Amid Pro-Moscow Protests in Crimea|work=[[The Moscow Times]] |date=24 February 2014}}</ref><ref name="EN25214">{{cite news|url=http://www.euronews.com/2014/02/25/ukraine-leader-turchynov-warns-of-danger-of-separatism/ |title=Ukraine leader Turchynov warns of 'danger of separatism' |publisher=[[Euronews]] |date=25 February 2014}}</ref>}} * 10,000 ([[Simferopol]])<ref>{{cite news|url=http://www.straitstimes.com/world/russian-flags-flood-crimean-capital-as-thousands-back-takeover-by-russia |title=Russian flags flood Crimean capital as thousands back takeover by Russia |work=[[The Straits Times]] |date=9 March 2014 |access-date=9 March 2014}}</ref> '''Volunteer units'''<ref name="EN25214" /><ref name="WPC25214">{{cite news |url=http://www.timesfreepress.com/news/local/story/2014/feb/25/pro-russian-rally-crimea-decries-kiev-bandits/132770/ |title=Pro-Russian rally in Crimea decries Kiev 'bandits' |newspaper=[[The Washington Post]] |date=25 February 2014}}</ref> * 5,000 (Sevastopol) * 1,700 (Simferopol) '''Russian military forces''' * 20,000–30,000 troops<ref>{{cite news|url=https://www.smh.com.au/world/russia-closing-door-on-crimea-as-troops-build-up-20140312-hvi0c.html|title=Russia closing door on Crimea as troops build up|last=Pollard|first=Ruth|date=13 March 2014|work=The Sydney Morning Herald|access-date=12 March 2014}}</ref>|commander2=[[File:Flag of the President of Ukraine.svg|22px|border]] '''[[Oleksandr Turchynov]]'''<br />{{flagicon|Ukraine}} [[Arseniy Yatsenyuk]]<br />{{flagicon|Ukraine}} [[Ihor Tenyukh]]<br />{{flagicon|Ukraine}} [[Mykhailo Kutsyn]]<br />{{flagicon|Ukraine}} [[Serhiy Hayduk]]<br />{{flagicon|Ukraine}} [[Arsen Avakov]]<br />{{flagicon|Ukraine}} [[Valentyn Nalyvaichenko]]<br />{{flagicon|Ukraine}} [[Andriy Parubiy]]<br />{{flagicon|Autonomous Republic of Crimea}} [[Anatolii Mohyliov]]<br />{{flagicon|Autonomous Republic of Crimea}} [[Serhiy Kunitsyn]]<br /> [[File:Flag of the Crimean Tatar people.svg|22px|border]] [[Refat Chubarov]]<br /> [[File:Flag of the Crimean Tatar people.svg|22px|border]] [[Mustafa Dzhemilev]]|commander1=[[File:Standard of the President of the Russian Federation.svg|22px|border]] '''[[Vladimir Putin]]'''<br />{{flagicon|Russia}} [[Dmitry Medvedev]]<br />{{flagicon|Russia}} [[Sergey Shoygu]]<br />{{flagicon|Russia}} [[Valery Gerasimov]]<br />{{flagicon|Russia}} [[Aleksandr Vitko]]<br />{{flagicon|Russia}} [[Oleg Belaventsev]]<br />{{flagicon|Russia}} [[Alexey Dyumin]]<br />{{flagicon|Republic of Crimea}} [[Sergey Aksyonov]]<br />{{flagicon|Republic of Crimea}} [[Vladimir Konstantinov (politician)|Vladimir Konstantinov]]<br />{{flagicon|Republic of Crimea}} [[Viktor Pshonka]]<br />{{flagicon|Republic of Crimea}} [[Rustam Temirgaliev]]<br />{{flagicon|Sevastopol}} [[Alexey Chaly]]|combatant2={{flag|Ukraine}}|combatant1={{flag|Russia}}|result='''Russian strategic and territorial victory''' * [[Little green men (Russo-Ukrainian War)|Russian masked troops]] invade and occupy key Crimean locations, including airports and military bases, following Putin's orders.<ref name=FT15Mar15>{{cite news |author=Courtney Weaver |url = http://www.ft.com/cms/s/0/41873ed2-cb60-11e4-8ad9-00144feab7de.html |title = Putin was ready to put nuclear weapons on alert in Crimea crisis |newspaper=Financial Times |date=15 March 2015 |access-date=1 January 2016 |url-access=subscription }}</ref><ref name="airport_seizure">{{cite news |url = http://www.ukrinform.ua/rubric-politycs/1624895-avakov_nazvav_zahoplennya_aeroportiv_v_krimu_ozbroe_nim_vtorgnennyam_i_okupatsie_yu_1912872.html |script-title=uk:Аваков назвав захоплення аеропортів в Криму озброєним вторгненням і окупацією |trans-title = Avakov called the seizure of airports in Crimea an armed invasion and occupation |language=uk |agency=[[Ukrinform]] |date=28 February 2014 |access-date=1 January 2016 }}</ref> * The head of the [[Ukrainian Navy]], [[Denis Berezovsky|Admiral Berezovsky]], defects, followed later by half of the Ukrainian military stationed in the region.<ref>{{cite news |url = http://www.kyivpost.com/multimedia/photo/ukrainian-soldiers-on-border-with-crimea-pray-for-peace-prepare-for-war-340963.html |title = Ukrainian soldiers on border with Crimea pray for peace, prepare for war |newspaper = Kyiv Post |date=26 March 2014 |access-date=24 March 2015 }}</ref><ref>{{cite news |url = http://www.georgianewsday.com/news/regional/224988-besieged-ukrainian-soldiers-defect-to-russia-as-kiev-prepares-to-pull-25-000-troops-and-their-families-out-of-crimea.html |archive-url = https://web.archive.org/web/20150909114900/http://www.georgianewsday.com/news/regional/224988-besieged-ukrainian-soldiers-defect-to-russia-as-kiev-prepares-to-pull-25-000-troops-and-their-families-out-of-crimea.html |archive-date=9 September 2015 |title = Besieged Ukrainian soldiers DEFECT to Russia as Kiev prepares to pull 25,000 troops and their families out of Crimea |newspaper=Georgia Newsday |date=20 March 2014 |access-date=24 March 2015 }}</ref><ref>{{cite web |author=Bridget Kendall |url = https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-26410431 |title=New head of Ukraine's navy defects in Crimea |publisher=BBC |date=2 March 2014 |access-date=24 March 2015}}</ref> * Russian forces [[Capture of the Crimean Parliament|seize]] the [[Verkhovna Rada of Crimea|Supreme Council (Crimean parliament)]] on 27 February. The [[Council of Ministers of Crimea]] is dissolved and a new pro-Russian [[Prime Minister of Crimea|Prime Minister]] installed.<ref name=Beast>{{cite news |date=1 March 2014 |url=http://www.thedailybeast.com/articles/2014/03/01/so-russia-invaded-crimea.html |title=Russia Stages a Coup in Crimea |newspaper=The Daily Beast |access-date=2 March 2014 |last=Weiss |first=Michael }}</ref><ref name="CNN1">{{cite news|url=http://edition.cnn.com/2014/02/27/world/europe/ukraine-politics/ |title=Gunmen seize government buildings in Ukraine's Crimea, raise Russian flag |publisher=CNN |first1=Marie-Louise |last1=Gumuchian |first2=Laura |last2=Smith-Spark |first3=Ingrid |last3=Formanek|date=27 February 2014|access-date=27 February 2014}}</ref> * The Supreme Council declares the [[Republic of Crimea]] to be an independent, self-governing entity, then holds a controversial [[2014 Crimean referendum|referendum on the status of Crimea]] on 16 March, which results in a majority vote to join the Russian Federation.<ref name="march6bbc">{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-26465962|title=Ukraine crisis: Crimea parliament asks to join Russia|work=BBC News|date=6 March 2014}}</ref> * [[#Accession treaty and finalization of the annexation|Treaty signed]] between the [[Republic of Crimea (country)|Republic of Crimea]] and the [[Russian Federation]] at the [[Moscow Kremlin|Kremlin]] on 18 March to formally initiate Crimea's accession to the Russian Federation.<ref>{{cite news|url=http://www.concordmonitor.com/news/politics/11209502-95/putin-signs-treaty-to-add-crimea-to-map-of-russia |title=Putin signs treaty to add Crimea to map of Russia |work=The Concord Monitor |date=19 March 2014 |access-date=20 March 2014 |url-status = dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20140320221039/http://www.concordmonitor.com/news/politics/11209502-95/putin-signs-treaty-to-add-crimea-to-map-of-russia |archive-date=20 March 2014}}</ref> * The [[Ukrainian Armed Forces]] are evicted from their bases on 19 March by Crimean protesters and Russian troops. Ukraine subsequently announces the withdrawal of its forces from Crimea.<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-26656617|title=Ukraine 'preparing withdrawal of troops from Crimea'|work=BBC News|date=19 March 2014|access-date=20 March 2014}}</ref> * The Russian [[State Duma]] officially passed the Federal Law Admitting to the Russian Federation the Republic of Crimea on 21 March.<ref>{{cite web|url=http://en.itar-tass.com/russia/724785|title=Putin signs laws on reunification of Republic of Crimea and Sevastopol with Russia|publisher=[[ITAR TASS]]|date=21 March 2014 |access-date=March 21, 2014}}</ref> * Russia suspended from [[Group of Eight|G8]].<ref>{{cite news|author=Matthew Fisher|url=http://news.nationalpost.com/news/canada/canadian-politics/there-is-no-g8-russia-suspended-from-exclusive-club-until-it-changes-course-group-of-seven-nations-says|title=Russia suspended from G8 over annexation of Crimea, Group of Seven nations says|newspaper=National Post|date=24 March 2014|access-date=26 December 2015}}</ref> * [[International sanctions during the Ukrainian crisis|International sanctions]] introduced on Russia.|status=|coordinates=|place=[[Crimean Peninsula]]|date={{bulletlist| Military operation: 20 February{{NoteTag|There remain "some contradictions and inherent problems" regarding date on which the annexation began.<ref name="Disunited">{{cite book |title = The Return of the Cold War: Ukraine, the West and Russia |last=McDermott |first = Roger N. |isbn=9781138924093 |editor1-last=Black |editor1-first=J. |location=London |pages=99–129 |chapter = Brothers Disunited: Russia’s use of military power in Ukraine |chapter-url = https://www.academia.edu/11853815 |doi=10.4324/9781315684567-5 |oclc=909325250 |editor2-last = Johns |editor2-first = Michael |year=2016 }}</ref> Ukraine claims 20 February 2014 as the date of "the beginning of the [[Temporarily occupied and uncontrolled territories of Ukraine|temporary occupation of Crimea and Sevastopol by Russia]].", citing timeframe inscribed on the Russian [[medal "For the Return of Crimea"]],<ref>{{cite web |url = http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/PV.7683&Lang=E |title = 7683rd meeting of the United Nations Security Council. Thursday, 28 April 2016, 3 p.m. New York |quote = Mr. Prystaiko (Ukraine): <...> In that regard, I have to remind the Council that the official medal that was produced by the Russian Federation for the so-called return of Crimea has the dates on it, starting with 20 February, which is the day before that agreement was brought to the attention of the Security Council by the representative of the Russian Federation. Therefore, the Russian Federation started – not just planned, but started – the annexation of Crimea the day before we reached the first agreement and while President Yanukovych was still in power.}}</ref> and in 2015 the [[Ukrainian parliament]] officially designated the date as such.<ref>{{in lang|uk}} [https://ukr.segodnya.ua/regions/krym/nyasha-poklonskaya-obeshchaet-boycam-berkuta-nakazat-uchastnikov-maydana-700800.html "Nasha" Poklonsky promises to the "Berkut" fighters to punish the participants of the Maidan], [[Segodnya]] (20 March 2016)</ref> In early March 2015, President Putin stated in a [[Crimea. The Way Home|Russian movie about annexation of Crimea]] that he ordered the operation to "restore" Crimea to Russia following an all-night emergency meeting of 22–23 February 2014,<ref name="Disunited" /><ref name="Yahoo News" /> and in 2018 Russian Foreign Minister claimed that earlier "start date" on the medal was due to "technical misunderstanding".<ref>{{cite web |url = https://www.unian.info/politics/2347252-two-headed-orwell.html |title = Russia's Orwellian "diplomacy" |website = unian.info |access-date=30 January 2019 }}</ref>}}&nbsp;– 26 March 2014<ref>{{cite book |url = https://www.rand.org/content/dam/rand/pubs/research_reports/RR1400/RR1498/RAND_RR1498.pdf |title = Lessons from Russia's Operations in Crimea and Eastern Ukraine. |first=Michael |last=Kofman |year=2017 |publisher=RAND Corporation |isbn=9780833096173 |location=Santa Monica |oclc=990544142 |quote = By March 26, the annexation was essentially complete, and Russia began returning seized military hardware to Ukraine.}}</ref> ({{Age in years, months and days|2014|02|20|2014|03|26}}) |Annexation: 18 March 2014 }}|caption=[[President of the Russian Federation|Russian President]] [[Vladimir Putin]] signs the treaty of accession with Crimean leaders in [[Moscow]], 18 March 2014.|image=[[File:Putin with Vladimir Konstantinov, Sergey Aksyonov and Alexey Chaly 4.jpeg|frameless|upright=1.15]]|units2='''Armed forces'''<ref name=galeotti /> Navy * 36th Indep Coastal Def Bde (at Perevalne) ** 1st Indep Naval Inf Bn (Feodosiia) ** 56th Indep Gds Bn (Sevastopol) ** 501st Indep Naval Inf Bn (Kerch) * 406th Indep Artillery Bde (Simferopol) * 37th Indep Comms and Control Rgt (Sevastopol) '''Paramilitary''' Interior troops * 9th Indep Bde (Simferopol) * 15th Indep Bn (Yevpatoriia) * 18th Indep Spec Mot Militia Bn (Haspra) * 42nd Indep Operational Rgt (Sevastopol) * 47th Bde (Feodosiia) Border guards * Special-Purpose Border Guard Bn (Yalta)}} [[Usòrò:Flags over Supreme Council of Crimea (3 March 2014).png|thumb|Annexation of Crimea by the Russian Federation]] Na February na March 2014, Russia wakporo ma mesịa wepụta Peninsula Crimea na Ukraine. Ihe omume a mere n'ihi mgbanwe mgbanwe nke nkwanye ùgwù ma bụrụ akụkụ nke esemokwu Russo-Ukrainian sara mbara. Na 22–23 February 2014, Onye isi ala Russia Vladimir Putin kpọkọtara nzukọ abalị niile na ndị isi ọrụ nchekwa iji kparịta mwepu nke onye isi ala Ukraine a chụpụrụ, Viktor Yanukovych . Na njedebe nke nzukọ ahụ, Putin kwuru na "anyị ga-amalite ịrụ ọrụ na ịlaghachi Crimea na Russia". <ref name="Yahoo News">{{Cite news|url=https://news.yahoo.com/putin-describes-secret-operation-seize-crimea-212858356.html|title=Putin describes secret operation to seize Crimea|date=8 March 2015|work=Yahoo News|accessdate=24 March 2015}}</ref> Na 23 nke ọnwa Febụwarị, e mere ihe ngosi pro-Russian n'obodo Sevastopol nke Crimea. Na 27 February, ndị agha Russia kpuchie na-enweghị akara ngosi <ref>{{Cite news|author=Weaver|first=Courtney|date=2015-03-15|title=Putin was ready to put nuclear weapons on alert in Crimea crisis|work=[[Financial Times]]|url=https://www.ft.com/content/41873ed2-cb60-11e4-8ad9-00144feab7de|accessdate=2022-01-23}}</ref> weghaara Kansụl Kasị Elu (ụlọ omebe iwu) nke Crimea <ref name="time1">{{Cite news|url=https://time.com/19097/putin-crimea-russia-ukraine-aksyonov/|title=Putin's Man in Crimea Is Ukraine's Worst Nightmare|author=Simon Shuster|date=10 March 2014|work=Time|accessdate=8 March 2015|quote=Before dawn on Feb.&nbsp;27, at least two dozen heavily armed men stormed the Crimean parliament building and the nearby headquarters of the regional government, bringing with them a cache of assault rifles and rocket propelled grenades. A few hours later, Aksyonov walked into the parliament and, after a brief round of talks with the gunmen, began to gather a quorum of the chamber's lawmakers.}}</ref> <ref name="reuters1">{{Cite news|author=De Carbonnel|first=Alissa|date=13 March 2014|title=RPT-INSIGHT-How the separatists delivered Crimea to Moscow|work=[[Reuters]]|url=https://reuters.com/article/ukraine-crisis-russia-aksyonov-idINL6N0M93AH20140313|accessdate=8 March 2015|quote=Only a week after gunmen planted the Russian flag on the local parliament, Aksyonov and his allies held another vote and declared parliament was appealing to Putin to annex Crimea}}</ref> wee weghara saịtị ndị dị mkpa n'ofe Crimea, nke butere nwụnye gọọmentị pro-Russian Sergey Aksyonov na Crimea., na-eduzi referendum ọnọdụ Crimea na nkwupụta nke nnwere onwe nke Crimea na 16 Maachị 2014. <ref name="Washington Post">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/news/volokh-conspiracy/wp/2014/05/06/russian-government-agency-reveals-fraudulent-nature-of-the-crimean-referendum-results/|title=Russian government agency reveals fraudulent nature of the Crimean referendum results|work=The Washington Post|author=Ilya Somin|date=6 May 2014}}</ref> <ref name="zakon">{{Cite web|url=http://zakon4.rada.gov.ua/laws/show/891-18|language=uk|work=Verkhovna Rada of Ukraine|date=15 March 2014}}</ref> Rọshịa webatara Crimea n'ụzọ iwu ka ọ bụrụ obodo gọọmentị etiti Russia abụọ — Republic of Crimea na obodo Sevastopol nke etiti Sevastopol na <ref name="revea">{{Cite news|title=Putin reveals secrets of Russia's Crimea takeover plot|work=BBC News|date=9 March 2015|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-31796226|accessdate=9 March 2015}}</ref> 2014 <ref name="GovNo">{{Cite web|url=https://www.regjeringen.no/en/aktuelt/crimea_annexion/id2593565/|title=Four years since Russia's illegal annexation of Crimea|work=[[Government.no]]|date=14 March 2018|accessdate=28 March 2019}}</ref> iji mee ka ọnọdụ ọhụrụ ahụ sie ike na ala. <ref>{{Cite web|url=https://thediplomat.com/2014/07/russia-threatens-nuclear-strikes-over-crimea/|date=11 July 2014|publisher=[[The Diplomat]]|title="Russia Threatens Nuclear Strikes Over Crimea"|accessdate=22 September 2021}}</ref> nx18nojw6lqxpxj60gx0chkod9a1n0d Awka North 0 11755 87588 73105 2022-08-20T11:06:26Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Awka North''' bu Lokal Goomenti nke di na Anambara Steeti,na Odida anyanwu Naijiria. Obodo ndi enwegasiri n'Ime ya gunyere Oba Ofemili,Ugbene,Ebenebe,Achalla(nke bu Isi ya),Urum, Amanuke,Isu Aniocha,Mgbakwu,Ugbenu. == Ụlọ akwụkwọ == Nke a bu uloakwukwo ndi digasi na ya nke gunyere; Nwaokike Memorial Skul of Excellence nke di n'Ebenebe Favour of Grace International Skul,Ebenebe Signs and wonders Sekondiri Skul, Ebenebe Holy spirit Sekondiri Skul,Ebenebe Community Sekondiri,Amansea Community Sekondiri Skul,Isuaniocha Community Sekondiri Skul,Ebenebe Community Sekondiri Skul, Mgbakwu Community Sekondiri Skul,Achalla Community Sekondiri Skul,Amanuke Community Sekondiri Skul Urum Community Sekondiri Skul,Oba ofemmili == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://anambra.gov.ng/cities.htm GOVERNEMT [ AREAS na ANAMBRA STATE] nke ụbọchị Julaị 21, 2007; enwetara Ọktoba <sup class="noprint Inline-Template" data-ve-ignore="true"><span style="white-space: nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="Dead link tagged August 2016">njikọ nwụrụ anwụ</span></nowiki>'' &#x5D;</span></sup>4, 2007  h5rsfztf2cqekfm8ui1ccrqlxr35joh Ayamelum 0 11768 87625 73155 2022-08-20T11:14:51Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayamelum''' bụ ọchịchị ime obodo na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]], ndịda-ọwụwa anyanwụ [[Naijiria]] nwere isi ụlọ ọrụ dị na Anaku . Towns that make up the local government are Omor, Umueje, Omasi, Igbakwu, Umumbo, Anaku, Umuerum, Ifite Ogwari. == Ụlọ akwụkwọ sekọndrị == Now a bu uloakwukwo ndi di na Lokal Goomenti Ayamelum Lokal Goomenti Aria: Community Sekondiri Skul Omor(obodo Omor) Universal Sekondiri Skul,Omasi Community Sekondiri Skul,Umumbo Community Sekondiri Skul,Igbakwu Community Sekondiri Skul,Ifite-ogwari Riverside Sekondiri Skul,Umerum Ogbe High Skul,Anaku Amikwe Community Sekondiri Skul,Obodo Omor) Community Sekondiri Skul,Umueje Regina Caeli Sekondiri Skul,Omor(Katolik Skul) St.Simon Faith Faith International Sekondiri Skul,Omor(Obodo Omor nke Anglikan) St. Joseph International Skul,Anaku(Katolik Skul) Inland Skul Umerum Ataka maingrant Fisherman Skul Umerum Brainfield Sekondiri Skul,Omor(Private Owner Omor Town) Sacred Heart of Jesus Academy,Ifite-Ogwari(Katolik Skul) == Ntụaka == pol0a9mlf2nq8lqpulhe44vomit6ulj Afikpo North 0 11789 87126 74337 2022-08-19T12:15:05Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Afikpo North bụ Local Government Area na Ebonyi State, Nigeria. Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Ehugbo, Afikpo. Its important townships include Ehugbo, Unwana, Itim, Ohaisu, Nkpoghoro, Ugwuegu/Amaizu, Ozizza, Amasiri, Ibii/Akpoha . O nwere mpaghara 240km2 yana ndị mmadụ 881,611 na 2021. Koodu nzipu ozi ya bụ 490. Asụsụ isi bụ ụdị asụsụ Igbo nke a na-akpọkarị 'Ehugbo Language'. O nwere ihe nketa na omenala ndị Igbo bara ụba ma nwee emume dịka 'New Yam Festival' nke na-eme na ngwụcha ọnwa Ọgọst kwa afọ. Nke bụ mmalite nke afọ ọdịnala ọhụrụ. [[Òtù:Mpaghara ọchịchị ime obodo dị na Naịjirịa]] lmzswj2fuhl332ciws7p9kci9827y39 Anambra West 0 11790 87134 73091 2022-08-19T12:18:22Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox settlement|official_name=Anambra West|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|utc_offset=+1|leader_title=Transition Committee Chairman|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates=|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|leader_name=Sylvester Oriji-Okafor<ref>https://www.anambrastate.gov.ng/news?r=anambra-west-lg-boss-appeal-for-medical-corps-members&hs=2873a12e5b3ec5a3a771cca8e12dfd6c</ref>|government_type=|other_name=|mapsize=|native_name=|nickname=|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]]|motto=|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|map_caption=|government_footnotes=|pushpin_map=|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name=[[Nigeria]]|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Anambra State]]|subdivision_type2=Capital|subdivision_name2=|subdivision_type3=|subdivision_name3=|footnotes=}} '''Anambra Westi''' bụ ọchịchị ime obodo dị n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]] Steeti, [[Naijiria]] . Obodo mejuputara ya bu Mmiata Anam, Odekpe,Umuoba-Abegbu Anam, Umuenwelum Anam, Owelle, Oroma-Etiti, Umueze Anam, Umudora Anam, Umuikwu Anam, Onono Anam, Ukwalla, Inoma-Akator, Nzam, Igbedor, Igbokenyi na Iyiora Anam. Isi ụlọ ọrụ na oche gọọmentị bụ Nzam. Ndi Anambra Westi so na otu ndi Igbo a na-akpo Omambala. Anambra West nwere nnukwu mmanụ na gas, a na-egosikwa na ọ nwere mmanụ kachasị elu na Naijiria nwere nnukwu gas na mmanụ a na-emebeghị eme na Mmiata Anam, Owelle, Umuikwu, Umudora, Nzam, Odekpe na Igbedor. fd6admnae63zxxx961y45yswaigkvkt Anambra East 0 11791 87137 73087 2022-08-19T12:19:28Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Anambra East''' bụ ọchịchị ime obodo na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]], ndịda etiti [[Naijiria]] . Obodo di n'ime ya bu Aguleri, Enugwu Aguleri, Eziagulu Otu Aguleri, Enugwu Otu Aguleri, Mkpunando-otu Aguleri, Ikem Ivite Nando, Igbariam, Umuoba Anam, Nando, Umueri, Nsugbe . <ref>{{Cite web|title=Local Government Area & Towns|url=https://anambrastate.gov.ng/local-government-communities/|work=Anambra State Government}}</ref> N'Anambra East, a chọtara mmanụ na gasi buru ibu n'akụkụ mmiri nke obodo Aguleri ma onyeisi oche enyela ọrụ nyocha na ebe ahụ ma ụlọ ọrụ Orient Petrolum na Housing na-arụ ọrụ na Aguleri site n'aka Orient Petroleum Resources. 85gifj8wn5lr3bthmqhgwokujtyv00h Afikpo 0 11792 87116 74336 2022-08-19T12:11:55Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ehugbo''' a na-akpọkarị '''Afikpo''', bụ obodo nke abụọ kacha n'obodo ukwu na [[Ȯra Ebonyi|Ebonyi Steeti]], [[Naijiria]] . Ọ bụ isi ụlọ ọrụ [[Afikpo North|gọọmentị ime obodo Afikpo North]] . Ọ dị na mpaghara ndịda Ebonyi steeti ma n'akụkụ ugwu site n'obodo Akpoha, n'akụkụ ndịda site na Unwana, na ndịda ọdịda anyanwụ site na [[Afikpo South|Edda]] LGA, n'akụkụ ọwụwa anyanwụ site na steeti [[Ȯra Cross River|Cross River]] na n'akụkụ ọdịda anyanwụ site n'Amasiri. obodo. Afikpo gbasapụrụ ebe dị ihe dịka square kilomita 164 n'ihe a bu obodo dị na 6 degrees north latitude na 8 degrees east lonjituudu. Ọ nwere mpaghara ihe dịka square kilomita 64 (164&nbsp;<sup>km2</sup> ). Afikpo bụ ugwu ugwu n'agbanyeghị na ọ nọ na mpaghara dị ala na elu, nke na-arị elu 350 n'elu oke osimiri. Ọ bụ mpaghara mgbanwe n'etiti ahịhịa ahịhịa mepere emepe na oke ọhịa na-enwe nkezi mmiri ozuzo kwa afọ nke sentimita iri asaa na asaa (198).&nbsp;cm. ) == Ihu igwe == == Hụkwa == == Ntụaka == {{Reflist}} [[Òtù:Mpaghara ọchịchị ime obodo dị na Naịjirịa]] 6il2lhvhhjwoz1udrdijpvrseey5486 Afikpo South 0 11795 87121 74338 2022-08-19T12:13:05Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox settlement|official_name=Eddaland (Afikpo south)|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|established_title=|established_date=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=378|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=157,072<ref>{{Cite web|url=http://www.statoids.com/yng.html|title = Nigeria Local Government Areas}}</ref>|population_density_km2=|utc_offset=+1|leader_title=Chairman|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|5|58|N|7|52|E|type:adm2nd_region:NG|display=inline,title}}|coordinates_footnotes=<ref>{{cite web|title=Edda: Nigeria|url=http://www.geographic.org/geographic_names/name.php?uni=-2791906&fid=4317&c=ni|website=Geographical Names|access-date=15 October 2015}}</ref>|elevation_footnotes=|elevation_m=|postal_code_type=Postcode|postal_code=490|area_code=|blank_name=Ethnicity|blank_info=Eddish, Igbo, others|website=|leader_name=|government_type=[[Local government areas of Nigeria|Local Government]]|other_name=Edda,|image_map=|native_name=Eddska|settlement_type=[[Local Government Area of Nigeria|LGA]]|motto=Thou old; thou beautiful|demonym=|image_skyline=|imagesize=300px|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|map_caption=|government_footnotes=|pushpin_map=Nigeria<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->|pushpin_label_position=bottom|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=Location in Nigeria|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Ebonyi State]]|subdivision_type2=Headquarters|subdivision_name2=Nguzu Edda|subdivision_type3=[[Hierarchical administrative subdivision codes|HASC]]|subdivision_name3=NG.EB.AS|footnotes=}} '''Eddaland''' nke Naijiria họpụtara dị ka '''Afikpo South''' na- achịkwa ọchịchị ime obodo na ochiri Gọvmentị[[Ȯra Ebonyi|steeti Ebonyi]], [[Naijiria|Nigeria]] . Onwecha obodo mejuputara Eddaland ndi bụ: Ebunwana Edda, Nguzu Edda, Ekoli Edda, Owutu Edda, Amangwu Edda, Oso Edda, Etiti Edda, Ogbu Edda wdg. Isi ụlọ ọrụ mpaghara Afikpo South, ebe gọọmentị Naijiria họpụtara aha nhazi maka Eddaland dị na Nguzu. Aha obodo Edda na-enwekarị Edda na njedebe, ha dị ka ihe mgbakwunye na-akọwapụta otu ha na akụ na ụba omenala Edda na obodo nwere ụkpụrụ. Obodo Eddaland nke ọ bụla kwụụrụ onwe ya adịlarị dị ka obere obodo nke ọ bụla nwere eze nke ya tupu ndị Briten na-achị achị kpụchaa Naịjirịa. Obodo ndị a mejupụtara ihe dị ka obodo iri asaa na abụọ taa na-arụ ọrụ dị ka njikọ aka nke steeti obere obodo nke ihe nketa jikọrọ ọnụ ruo 1867. Nke ahụ bụ mgbe ndị Briten na-achị n'ikpeazụ kpuchiri Eddaland n'ime Southern Oil Protectorate, bụ nke mechakwara bụrụ mba nke dị na ndịda Naijiria . Ejikọtara nkewa Sout nke Naijịrịa na nkewa Northern Nigeria, nke bụ obodo dị iche, na 1914 iji mepụta Nigeria taa. Obodo ochie nke Eddaland ka nwere ndị eze na-enweghị ọrụ nchịkwa; ma na-eje ozi dị ka ndị nnọchite anya mmekọrịta ọha na eze na omenala nke obodo Eddish dị iche iche bụbu ndị ọchịchị nọrọ onwe ha. Enyere aha Afikpo South aha Eddaland mgbe gọọmentị ndị agha Naijiria kewapụrụ ya na mpaghara ọchịchị Afikpo na 1991. Ndị omebe iwu nọchiri anya na mpaghara ahụ alụla ọgụ ka edobe aha ebe ha bụ Eddaland dị ka aha ọchịchị ime obodo n'akwụkwọ iwu Naịjirịa ka ha wee gosipụta ihe nketa ha nke ọma. N'ihi omenala pụrụ iche nke ji nso nsonye na iguzosi ike n'ezi ihe kpọrọ ihe, Eddaland nwere ọnọdụ dị jụụ ma nwee udo na mpụ dị ala nke na ọbụna taa. Enwere naanị ụlọ ọrụ ndị uwe ojii na Nigeria ole na ole na mpaghara ahụ niile, mana enwere obere ọnọdụ ebe ndị obodo ebe ahụ na-akpọ ndị uwe ojii. Gburugburu ebe obibi mara mma nke ugwu na-adịghị agbanwe agbanwe, isi iyi na obere ọdọ mmiri dị jụụ yana ọdịnala dị jụụ na nnabata nke ndị Edda tụbara Eddaland dị ka diamond siri ike na-emetụghị aka maka mmepe ka ọ bụrụ ebe njem nlegharị anya na ala ala ụwa n'ọdịnihu. N'adịghị ka ndị Naijiria ndị ọzọ gbara ha gburugburu, na nnukwu agbụrụ Igbo, ndị Edda enweghị echiche nke ịbụ ụmụ amaala dị ka ihe ndabere maka ịbụ ndị otu obodo, obodo na obodo ha. Echiche zuru oke na Edda bụ ịbụ nwa amaala, nke bụ maka ịbụ onye otu onye n'agbanyeghị ebe a mụrụ, na obodo ha nwere ụkpụrụ na ụkpụrụ ụkpụrụ. A na-ewere ndị mmadụ na-abụghị ndị otu obodo na Eddaland ka ndị ọbịa, a na-elekwa ha ọbịa nke ọma. Edda na-ejidekwa echiche nke iguzosi ike n'ezi ihe nke ukwuu ma na-asọpụrụkwa iguzosi ike n'ihe nke ukwuu. <ref>{{Cite web|url=http://www.statoids.com/ung.html|title=Nigeria States}}</ref> Ọ bụ onye isi oche na ndị kansụl a họpụtara ahọpụta bụ ndị a họpụtara site na ngalaba ha dị iche iche n'ime ime obodo na-elekọta ọchịchị ime obodo. Onye isi oche mbụ bụ Ichie Sonni Ogbuoji . Eddaland dị n'ókè Unwana n'akụkụ ọwụwa anyanwụ; Akaeze n’ebe ọdịda anyanwụ, Amasiri n’ebe ugwu, [[Afikpo]] dị n’ebe ugwu-ọwụwa anyanwụ, [[Ohafia]] n’ebe ndịda, Nkporo ruo ndịda ọdịda anyanwụ, na Erei ruo ndịda-ọwụwa anyanwụ <ref>http://www.doublegist.com/social-control-system-role-traditional-associations-edda/</ref> Ọ nwere mpaghara ala 378 km2 na onu ogugu nke 157,072 na ngụkọ 2006. '''Ihu igwe, ihu igwe na ahịhịa oriri:''' Enwere oge abụọ pụrụ iche na mpaghara a; Oge mmiri ozuzo na ọkọchị. Oge mmiri ozuzo na-amalitekarị na mbido March wee kwụsị n'October, iji nye ohere maka oge ọkọchị. Oge ọkọchị na-amalitekarị site n'October na-agwụ na February. Oge abụọ a dabere na ifufe abụọ na-efe efe - ifufe ahia North East ma ọ bụ Dry Harmattan (nke a na-akpọkwa The Tropical Continental) airmass, juputara na uzuzu sitere na Desert Sahara na South West ifufe ahia si n'ebe ndịda Atlantic Ocean (nke a na-akpọ Tropical). Maritime) oke ikuku. Okpomọkụ dị site na 20&nbsp;Celsius C ruo 38&nbsp;Celsius C n'oge ọkọchị na 16&nbsp;Celsius C ruo 28&nbsp;Celsius C n'oge mmiri ozuzo. Nkezi mmiri ozuzo kwa afọ na-adị iche site na 1750mm ruo 2250mm. Ahịhịa ebe a bụ ogige ntụrụndụ, nke nwere osisi sụrụ awụ na akpa ọhịa na oke ọhịa nke nwere osisi na nnukwu osisi. Akụ na ụba ebe a bụ n'ozuzu nri na ọrụ ugbo dị ka isi ihe. Kodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ 490. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=7 October 2009}}</ref> == Ndị ama ama == * [[Sinach]] - onye na-agụ egwú, onye na-ede egwú == Hụkwa Ihe ozo == * Ọgba Amancho == Ndebesiaba == {{Reflist}} [[Òtù:Mpaghara ọchịchị ime obodo dị na Naịjirịa]] qj26yz628v2t5rlxlphiin1iv2wvcnu 87216 87121 2022-08-19T13:07:45Z Nzechimere 13295 Meziri ihe wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Eddaland''' nke Naijiria họpụtara dị ka '''Afikpo South''' na- achịkwa ọchịchị ime obodo na ochiri Gọvmentị[[Ȯra Ebonyi|steeti Ebonyi]], [[Naijiria|Nigeria]] . Onwecha obodo mejuputara Eddaland ndi bụ: Ebunwana Edda, Nguzu Edda, Ekoli Edda, Owutu Edda, Amangwu Edda, Oso Edda, Etiti Edda, Ogbu Edda wdg. Isi ụlọ ọrụ mpaghara Afikpo South, ebe gọọmentị Naijiria họpụtara aha nhazi maka Eddaland dị na Nguzu. Aha obodo Edda na-enwekarị Edda na njedebe, ha dị ka ihe mgbakwunye na-akọwapụta otu ha na akụ na ụba omenala Edda na obodo nwere ụkpụrụ. Obodo Eddaland nke ọ bụla kwụụrụ onwe ya adịlarị dị ka obere obodo nke ọ bụla nwere eze nke ya tupu ndị Briten na-achị achị kpụchaa Naịjirịa. Obodo ndị a mejupụtara ihe dị ka obodo iri asaa na abụọ taa na-arụ ọrụ dị ka njikọ aka nke steeti obere obodo nke ihe nketa jikọrọ ọnụ ruo 1867. Nke ahụ bụ mgbe ndị Briten na-achị n'ikpeazụ kpuchiri Eddaland n'ime Southern Oil Protectorate, bụ nke mechakwara bụrụ mba nke dị na ndịda Naijiria . Ejikọtara nkewa Sout nke Naijịrịa na nkewa Northern Nigeria, nke bụ obodo dị iche, na 1914 iji mepụta Nigeria taa. Obodo ochie nke Eddaland ka nwere ndị eze na-enweghị ọrụ nchịkwa; ma na-eje ozi dị ka ndị nnọchite anya mmekọrịta ọha na eze na omenala nke obodo Eddish dị iche iche bụbu ndị ọchịchị nọrọ onwe ha. Enyere aha Afikpo South aha Eddaland mgbe gọọmentị ndị agha Naijiria kewapụrụ ya na mpaghara ọchịchị Afikpo na 1991. Ndị omebe iwu nọchiri anya na mpaghara ahụ alụla ọgụ ka edobe aha ebe ha bụ Eddaland dị ka aha ọchịchị ime obodo n'akwụkwọ iwu Naịjirịa ka ha wee gosipụta ihe nketa ha nke ọma. N'ihi omenala pụrụ iche nke ji nso nsonye na iguzosi ike n'ezi ihe kpọrọ ihe, Eddaland nwere ọnọdụ dị jụụ ma nwee udo na mpụ dị ala nke na ọbụna taa. Enwere naanị ụlọ ọrụ ndị uwe ojii na Nigeria ole na ole na mpaghara ahụ niile, mana enwere obere ọnọdụ ebe ndị obodo ebe ahụ na-akpọ ndị uwe ojii. Gburugburu ebe obibi mara mma nke ugwu na-adịghị agbanwe agbanwe, isi iyi na obere ọdọ mmiri dị jụụ yana ọdịnala dị jụụ na nnabata nke ndị Edda tụbara Eddaland dị ka diamond siri ike na-emetụghị aka maka mmepe ka ọ bụrụ ebe njem nlegharị anya na ala ala ụwa n'ọdịnihu. N'adịghị ka ndị Naijiria ndị ọzọ gbara ha gburugburu, na nnukwu agbụrụ Igbo, ndị Edda enweghị echiche nke ịbụ ụmụ amaala dị ka ihe ndabere maka ịbụ ndị otu obodo, obodo na obodo ha. Echiche zuru oke na Edda bụ ịbụ nwa amaala, nke bụ maka ịbụ onye otu onye n'agbanyeghị ebe a mụrụ, na obodo ha nwere ụkpụrụ na ụkpụrụ ụkpụrụ. A na-ewere ndị mmadụ na-abụghị ndị otu obodo na Eddaland ka ndị ọbịa, a na-elekwa ha ọbịa nke ọma. Edda na-ejidekwa echiche nke iguzosi ike n'ezi ihe nke ukwuu ma na-asọpụrụkwa iguzosi ike n'ihe nke ukwuu. <ref>{{Cite web|url=http://www.statoids.com/ung.html|title=Nigeria States}}</ref> Ọ bụ onye isi oche na ndị kansụl a họpụtara ahọpụta bụ ndị a họpụtara site na ngalaba ha dị iche iche n'ime ime obodo na-elekọta ọchịchị ime obodo. Onye isi oche mbụ bụ Ichie Sonni Ogbuoji . Eddaland dị n'ókè Unwana n'akụkụ ọwụwa anyanwụ; Akaeze n’ebe ọdịda anyanwụ, Amasiri n’ebe ugwu, [[Afikpo]] dị n’ebe ugwu-ọwụwa anyanwụ, [[Ohafia]] n’ebe ndịda, Nkporo ruo ndịda ọdịda anyanwụ, na Erei ruo ndịda-ọwụwa anyanwụ <ref>http://www.doublegist.com/social-control-system-role-traditional-associations-edda/</ref> Ọ nwere mpaghara ala 378 km2 na onu ogugu nke 157,072 na ngụkọ 2006. '''Ihu igwe, ihu igwe na ahịhịa oriri:''' Enwere oge abụọ pụrụ iche na mpaghara a; Oge mmiri ozuzo na ọkọchị. Oge mmiri ozuzo na-amalitekarị na mbido March wee kwụsị n'October, iji nye ohere maka oge ọkọchị. Oge ọkọchị na-amalitekarị site n'October na-agwụ na February. Oge abụọ a dabere na ifufe abụọ na-efe efe - ifufe ahia North East ma ọ bụ Dry Harmattan (nke a na-akpọkwa The Tropical Continental) airmass, juputara na uzuzu sitere na Desert Sahara na South West ifufe ahia si n'ebe ndịda Atlantic Ocean (nke a na-akpọ Tropical). Maritime) oke ikuku. Okpomọkụ dị site na 20&nbsp;Celsius C ruo 38&nbsp;Celsius C n'oge ọkọchị na 16&nbsp;Celsius C ruo 28&nbsp;Celsius C n'oge mmiri ozuzo. Nkezi mmiri ozuzo kwa afọ na-adị iche site na 1750mm ruo 2250mm. Ahịhịa ebe a bụ ogige ntụrụndụ, nke nwere osisi sụrụ awụ na akpa ọhịa na oke ọhịa nke nwere osisi na nnukwu osisi. Akụ na ụba ebe a bụ n'ozuzu nri na ọrụ ugbo dị ka isi ihe. Kodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ 490. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=7 October 2009}}</ref> == Ndị ama ama == * [[Sinach]] - onye na-agụ egwú, onye na-ede egwú == Hụkwa Ihe ozo == * Ọgba Amancho == Ndebesiaba == {{Reflist}} [[Òtù:Mpaghara ọchịchị ime obodo dị na Naịjirịa]] jioc2foaksux1vvjrndtz0i2ylc8mk9 Ahoada West 0 11805 87511 73103 2022-08-20T10:45:34Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahoada West''' (nke a na-akpọkwa Ahuda West) bụ ọchịchị ime obodo nke [[Ȯra Rivers|Rivers State]], [[Naijiria|Nigeria]], nke dị na ugwu ọdịda anyanwụ nke [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] . Ewepụtara ya n'afọ 1996 site na ọchịchị ime obodo Ahoada nke mebere mpaghara Orashi nke steeti Rivers ugbu a. Oche ya dị n'obodo Akinima. Ọchịchị ime obodo gụnyere ndị Ekpeyes (Ubies na Ibuduyas), Engenni na Ogbogolo. Ya mere enwere asusu ato di iche iche bu Ekpeye, Engenni na Ogbogolo . Osimiri Orashi na-agafe na mpaghara ọchịchị ime obodo, ahịhịa ya bụ nnukwu ọhịa mmiri ozuzo . Ya mere, ọrụ ndị mmadụ na-akpa bụ ọrụ ugbo, ịkụ azụ, na ịchụ nta. Ókèala ọchịchị ime obodo bụ Ogba/Egbema/Ndoni Local Government Area, Abua/Odua Local Government Area, Ahoada East Local Government n'ọwụwa anyanwụ anyị nwere Besini na Yenagoa abụọ nke Bayelsa State na North na West n'otu n'otu. Oke dị n'etiti Rivers na Bayelsa steeti site na ọdịda anyanwụ dị na Engenni. == Edensibia == {{Reflist}} mln9wlkakhet3936c2s5ql7n6y71gzu Anambra River 0 11816 87130 84325 2022-08-19T12:17:16Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Osimiri '''Anambra''' ( [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]] : '''Ɔmambala''' ) na-eru 210 kilometres (130 mi) banye n'osimiri [[Oshimiri Orimiri|Naija]]<nowiki/>ma di na [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]], [[Naijiria]]. Osimiri bụ ihe kacha mkpa na-eri nri na osimiri Niger dị n'okpuru [[Lokoja]] . A na-ewepụta mmiri iyi nke Ọmambala na [[Òrìmìlì Atlantic|Atlantik]] site na mpụta dị iche iche na-eme 25,000-skwiaa kilomita (9,700 sq mi) mpaghara [[Mba Mmiri|Niger Delta]] . <ref name="length">{{Cite book|title=Hydrology and water resources of Africa|first=Mamdouh|author=Shahin|publisher=Springer|year=2002|isbn=1-4020-0866-X|pages=307–309|url=https://books.google.com/books?id=ZmdYFTlcSgEC&pg=PA307}}</ref> == Mpaghara na Omenala Anambra River == Omambala bụ aha chi nwanyị oge ochie nke osimiri ya na-esi na Uzo-uwa-ani n'okpuru ụwa ruo Aguleri, Anam, Nsugbe na ogbe Onicha, bụ ebe ọ na-ejikọta na Nkisi & Naija-kwora/Mgbakili Rivers na njem ha na [[Òrìmìlì Atlantic|Atlantik oshon,]] nye ụmụ amaala. Osimiri Ezu na Ezichi na-asọbakwa n'osimiri Anambra n'Agbanabọ na Oda n'otu n'otu. Enwere ọtụtụ akụkọ ifo na ihe omimi gbara gburugburu Omambala bụ nke butere nkọwa dị iche iche site n'ọtụtụ agbụrụ na mba, ya mere ndị nyocha Europe mbụ ji akpọ Omambala dị ka Anambra. Tupu e kee steeti, a na-ejibu Omambala na-ezo aka na mpaghara nke nwere Anambra ugbu a, akụkụ Kogi, Enugwu na Ebonyi steeti site n'aka ụmụafọ ala ahụ. Ugbu a, ụmụ amaala si Aguleri, Anam, Nsugbe, Umueri, Anaku, Nteje, Umunya, Nando, Igbariam, Nkwelle-Ezunanka, Nzam, Awkuzu, Ogidi, Ogbunike, ezinụlọ Ayamelum, yana ndị ọzọ, na-azọrọ na ihe nketa Omambala. . Ndị Omambala nwere olumba dị iche iche, omenala, ọdịnala na agwa nwere ọtụtụ usoro nkwenye omimi na nke esoterik nke na-etinye uru siri ike na ime mmụọ n'elu isi ike, ma na-ejikọta ya site na njikọ ebighi ebi nke omenala, asụsụ, omenala okpukpe na Osimiri Omambala. Nke a bụ n'ihi njikọ siri ike na njikọ dị n'etiti ha na mbara igwe na gburugburu ebe obibi ha. Mmetụta mmekọrịta ọha na eze, akụ na ụba, ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mpaghara Omambala gbatịrị akụkụ [[Ȯra Edo|Edo]], Delta, [[Ọ̀hà Ímò|Imo]], Rivers, [[Ȯra Abia|Abia]], Taraba, Benue, Niger, Nasarawa, Plateau, Akwa-Ibom & Cross-Rivers Steeti nke Naijiria na ruo [[Niger]], [[Chad]], [[Kameroon|Cameroon]], [[Mali]], [[Central African Republic]], wdg. == Edensibia == [[Òtù:Ȯra Anambra]] r3ar8itf92pur0x8c7h2az7fpem6lzp Gboko 0 11821 87328 84310 2022-08-20T06:50:40Z AmarachukwuEbo 13405 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Mkar Hill.jpg|thumb|Gboko]] Gboko bụ obodo dị na steeti Benue nke North-central Nigeria.. [[File:Gboko Head office , 23 Ape aku road old Gra Gboko- Benue State.jpg|thumb|Gboko Head office , 23 Ape aku road old Gra Gboko- Benue State]] {{Reflist}} dx8p2ym3igz5whk3gcv2zkflp85tseq Ezza South 0 11828 87647 73140 2022-08-20T11:21:10Z AmarachukwuEbo 13405 #WPWPNG wikitext text/x-wiki '[[File:Onuoke Post Office, Ezza South-Ebonyi.jpg|thumb|Onuoke Post Office, Ezza South-Ebonyi]]'Ezza South''' bụ ọchịchị ime obodo dị na steeti Ebonyi na ndịda-ọwụwa anyanwụ Naijiria. Isi ụlọ ọrụ ya bụ Onueke, nke na-ejekwa ozi dị ka isi obodo jikọrọ ọnụ maka mba Ezza yana isi ụlọ ọrụ Ebonyi Central senatorial zone. Emebere ya n'abalị mbụ nke ọnwan nabarara ke Otu puku nari itolu na itolu n'etiti ọchịchị ime obodo ndị ọzọ na steeti Ebonyi ọhụrụ mgbe ahụ site n'aka gọọmentị ndị agha nke General [[Sani Abacha]] . Ezza South tupu e kee ya bụ akụkụ nke ọchịchị ime obodo Ezza ochie. Ndị mmadụ kacha bụrụ ndị Igbo. Ha na-asụ olumba Ezza na asụsụ etiti Igbo. Isi ọrụ ha na-arụ bụ ọrụ ugbo na ịzụ ahịa yana otu ndị ọrụ obodo na-apụta. O nwere mpaghara nari ato na iri abuo na ano km abuo yana ọnụ ọgụgụ mmadụ 133,625 na ngụkọ 2006. <ref>{{Cite web|url=http://www.citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm2id=NGA011006|title=Ezza South (Local Government Area, Nigeria) – population statistics, map and location|author=Brinkhoff|first=Thomas|date=2013-11-20|work=www.citypolulation.de|accessdate=2014-05-21}}</ref> Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ 482. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|work=|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121126042849/http://www.nipost.gov.ng/postcode.aspx|archivedate=2012-11-26}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} iqmr89kg6i46t5cl5pfwktwslh3jfcg Adazi-Nnukwu 0 11895 87098 73243 2022-08-19T12:04:50Z Chidinma1997 13952 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adazi-Nnukwu''' bụ otu obodo dị na [[Anaocha|mpaghara gọvmentị nke Anaocha]], [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra Steeti]], [[Naijiria]] . <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2016/03/anambra-govt-mediates-lingering-adazi-nnukwu-town-union-crisis/|title=Anambra govt mediates in lingering Adazi-Nnukwu town union crisis - Vanguard News|date=2016-03-29|work=Vanguard News|accessdate=2017-03-14|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2015/12/igweship-aspirant-sues-town-union-for-n200m-for-excommunication/|title=Igweship aspirant sues Town Union for N200m for excommunication - Vanguard News|date=2015-12-03|work=Vanguard News|accessdate=2017-03-14|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/boko-haram-adazi-mourns-death-of-13-indigenes/|title=Boko Haram: Adazi mourns death of 13 indigenes - Vanguard News|date=2012-01-14|work=Vanguard News|accessdate=2017-03-14|language=en-US}}</ref> == Ndebesiaba == <references /> {{Coor|6.1055|7.0119}}<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|6.1055|7.0119}} h8191fxwz01cpxxdbydwyjfuxa2gtpj Ayisat Yusuf 0 11920 87334 73292 2022-08-20T09:34:35Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayisat Yusuf-Aromire''' (amuru na afor 6 Maachị 1985) bu onye [[Footbọl|egwuregwu bọọlụ]] nwanyi [[Naijiria]] lara ezumike nka, onye bi na [[Finland]] ugbua. Yusuf gbara bọọlụ dị iche iche na Naịjirịa na Finland. Ọ bụ onye otu ndị otu Naijiria na asọmpi ụmụ nwanyị Afrịka nke afọ 2004, iko mba ụwa ụmụ nwanyị 2007 na asọmpi Olimpik nke afọ 2008 . == Isi mmalite == * [http://www.urheilusuomi.com/pelaajakortti.asp?pelaajaid=1180 UrheiluSuomi.com] == Edensịbịa == <references /> {{Navboxes colour|title=Nigeria squads|bg=#008751|fg=white|list1={{Nigeria squad 2007 FIFA Women's World Cup}} {{Nigeria women's football squad 2008 Summer Olympics}} {{Nigeria squad 2008 African Women's Championship}}}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9dqairiwd2gwovc4pv5gihhqkrrp76s Alaba Jonathan 0 11925 87415 84102 2022-08-20T10:16:24Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Alaba Jonathan 2010 (cropped).jpg|thumb|Alaba Jonathan]] '''Alaba Jonathan''' (a mụrụ n'ọnwa 1 June 1992 [[Calabar]], [[Naijiria|Nigeria]] ) bụ onye [[Footbọl|egwuregwu]] bọọlụ Naijiria . == Ọrụ == === Mmepe === Alaba Jonathan malitere ọrụ ya n'oge ntorobịa nke ndị mmụọ ozi Navy. Mgbe ọ tozuru oke maka ndị otu ndị otu mmụọ ozi Navy, ọ kwagara na Pelican Stars na mmiri 2010 ebe ọ ka nọ n'okpuru nkwekọrịta. <ref>{{Cite web|url=http://futbalgalore.blogspot.com/2013/08/pelican-stars-upset-form-books-to.html|title=Futball Galore Media: Pelican Stars upset form books to qualify at the expense of Delta Queens|first=|author=Unknown|date=2 August 2013|publisher=}}</ref> === Otu mba === Jonathan bụ onye otu mba Naijiria ma gbaa otu egwuregwu bọọlụ opekata mpe. <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/womensworldcup/players/player=302087/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110701135837/http://www.fifa.com/womensworldcup/players/player=302087/index.html|archivedate=1 July 2011|title=FIFA Women's World Cup: Alaba JONATHAN – Profile|publisher=}}</ref> Jonathan nọchitere anya obodo ya dị ka onye mgbaru ọsọ nke atọ na asọmpi iko mba ụwa nke FIFA 2011 na Germany. <ref>{{Cite web|url=https://www.nwzonline.de/der-wm-kader-von-nigeria_a_1,0,671073483.html|title=Der WM-Kader von Nigeria|first=|author=Nordwest-Zeitung|date=17 June 2011|work=www.nwzonline.de}}</ref> Na mbụ n'afọ 2010, o sonye na iko mba ụwa nke U-20 maka ndị Naijiria U-20. <ref>{{Cite web|url=http://www.ussoccer.com/News/U-20-WNT/2010/07/US-U20-WNT-Ready-To-Take-On-Nigeria-In-Quarterfinals-of-2010-FIFA-U20-Womens-World-Cup.aspx?print=true|title=U.S. U-20 WNT Ready To Take On Nigeria In Quarterfinals of 2010 FIFA U-20 Women's World Cup|accessdate=5 February 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130524095630/http://www.ussoccer.com/News/U-20-WNT/2010/07/US-U20-WNT-Ready-To-Take-On-Nigeria-In-Quarterfinals-of-2010-FIFA-U20-Womens-World-Cup.aspx?print=true|archivedate=24 May 2013}}</ref> == Edensibịa == == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] lxwb3dz1bh18vgxwbnm7fv5nvbat9aj Agatha Egbudike 0 11934 87292 73308 2022-08-19T18:35:44Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ọ gbaghara asọmpi n'asọmpi ịdị arọ ụwa nke afọ 2007. <ref>{{Cite web|title=Women under 63kg Weightlifting XIX World Championship 2007 Chiang Mai, Thailand --.09|url=http://www.todor66.com/weightlifting/World/2007/Women_under_63kg.html|accessdate=2021-12-24|work=www.todor66.com}}</ref> na 2008 African Weightlifting Championship, na-emeri ihe nrite ọlaọcha. <ref>{{Cite web|title=Results By Events Old BW|url=https://iwf.sport/results/results-by-events/results-by-events-old-bw/|accessdate=2021-12-24|language=en-US}}</ref> == Edensịbịa == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6uytlj9id2qz46ntmn4lg40t03p0vgt Amenze Aighewi 0 11952 87510 73327 2022-08-20T10:45:12Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amenze Aighewi''' (amuru 21 Novemba 1991) bu onye egwuregwu bọọlụ Naijiria nke gbagoro n'ihu maka otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị Naịjirịa . Ọ bụ akụkụ nke otu na 2011 FIFA Women's World Cup . <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/womensworldcup/teams/team=1882893/squadlist.html|title=Official squad list 2011 FIFA Women's World Cup|date=17 June 2011|work=[[FIFA]]|accessdate=17 June 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110712210639/http://www.fifa.com/womensworldcup/teams/team%3D1882893/squadlist.html|archivedate=12 July 2011}}</ref> N'ọkwa klọb ọ na- agbara Rivers Angels na Naịjirịa egwu. <ref>{{Cite web|url=http://www.womensoccer.de/2011/06/14/nigeria-ohne-uwak-zur-wm/|title=Nigeria ohne Uwak zur WM|date=14 June 2011|work=womensoccer.de|accessdate=14 June 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110719021328/http://www.womensoccer.de/2011/06/14/nigeria-ohne-uwak-zur-wm/|archivedate=19 July 2011}}</ref> == Edensibịa == <references /> == Njikọ mpụga == * Amenze Aighewi - FIFA * * ompetition record (archived) {{Nigeria squad 2011 FIFA Women's World Cup}}  [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] a6ys99ug2fhj4cxpsaouencu4bhklrt Adeyinka Gladys Falusi 0 11977 87138 76149 2022-08-19T12:19:29Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|box_widthAdeyinka Gladys Falusi]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|home_townAdeyinka Gladys Falusi]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|influencesAdeyinka Gladys Falusi]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|influencedAdeyinka Gladys Falusi]] [[Category:Articles with hCards]] '''Adeyinka Gladys Falusi''', FAS NPOM, bụ onye Naịjirịa, Prọfesọ nke hematology na onye bụbu onye nduzi nke Institute for Advanced Medical Research and Training, College of Medicine, University of Ibadan. <ref name="africansuccess.org">{{Cite web|title=Biography of Adeyinka FALUSI|url=http://www.africansuccess.org/visuFiche.php?id=755&lang=en|publisher=African Success|accessdate=16 March 2014|date=November 8, 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140316200256/http://www.africansuccess.org/visuFiche.php?id=755&lang=en|archivedate=16 March 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Prof. Adeyinka G. Falusi|url=http://www.schafng.org/volunteer/prof-adeyinka-g-falusi/|date=2020-01-16|work=SCHAF|language=en-GB|accessdate=2020-05-28}}</ref> Ọ bụ ọkachamara na mburupụta mmadụ, bioethics na mburupụta nke molecular metụtara ọrịa ọbara eketara eketa dị ka ọrịa mmịwụ na alpha-thalassemia . <ref name="UNESCO2001">{{Cite web|title=The 2001 L'Oréal Awards for Women in Science with the Support of UNESCO: Exceptional Woman Researchers from Five Continents|url=http://www.unesco.org/bpi/eng/unescopress/2001/01-24e.shtml|publisher=UNESCO|accessdate=16 March 2014|year=2001}}</ref> == Mmalite Ndụ na agụmakwụkwọ == Ọ bụ onye [[Ȯra Ekiti|Ekiti State]], southwest [[Naijiria|Nigeria]] . Dịka onye na-eto eto na Efon Alaaye na Ekiti State, Naịjirịa, Prof. Falusi bụ onye (Grace Oladunni Olaniyan, bụ ugbu a Prof. Taylor) kpaliri ịmụ sayensị n'ihi na ọ bụ nwa agbọghọ tọrọ mara biri na mpaghara ha. <ref name=":0">{{Cite web|title=Women in Science: Inspiring Stories from Africa|url=https://globalyoungacademy.net/wp-content/uploads/2017/08/Women-in-Science-Inspiring-Stories-from-Africa.pdf|author=Network of African Science Academies (NASAC)|date=2017|work=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181219134454/https://globalyoungacademy.net/wp-content/uploads/2017/08/Women-in-Science-Inspiring-Stories-from-Africa.pdf|archivedate=2018-12-19|accessdate=May 30, 2020}}</ref> Ọ gụrụ Chemistry na mahadum nke Ibadan (UI). O siri na Chemistry gaa gụọ Hematology (ọmụmụ ọbara) na College of Medicine, University College Hospital (UCH), Ibadan ebe o nwetara M.Phil na 1981 na PhD na 1986. <ref>{{Cite web|title=I almost blew up the laboratory in secondary school —Prof Adeyinka Falusi » Xquisite » Tribune Online|url=https://tribuneonlineng.com/i-almost-blew-up-the-laboratory-in-secondary-school-prof-adeyinka-falusi/|date=2020-01-18|work=Tribune Online|language=en-GB|accessdate=2020-05-30}}</ref> <ref name="schafng.org">{{Cite web|title=Professor Adeyinka G. Falusi|url=http://schafng.org/yinka.html|publisher=Sickle Cell Hope Alive Foundation|accessdate=16 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140316184233/http://schafng.org/yinka.html|archivedate=16 March 2014}}</ref> == Ọrụ == Prọfesọ Falusi agaala ọtụtụ mba na-eme nyocha banyere Genetics of Sickle Cell Disease tupu ọ ghọọ Prọfesọ na 2001. O so na ndị guzobere Sickle Cell Association of Nigeria (SCAN). Ọ bụ ya bụ onyeisi na onye nchọpụta Sickle Cell Hope Alive Foundation site n'afọ 2013. <ref>{{Cite web|title=Foundation tasks president-elect on sickle cell disease|url=https://guardian.ng/news/foundation-tasks-president-elect-on-sickle-cell-disease/|date=2015-04-16|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|accessdate=2020-05-28}}</ref> N'afọ 2001, a họpụtara ya d[ka onyeisi oche nke Mahadum Ibadan na University College Hospital Institutional Review Committee ebe e hiwere kọmitii ụkpụrụ omume nke mbụ a haziri nke ọma na nke na-arụ ọrụ na Nigeria na Mahadum Ibadan n'okpuru nduzi ya. Ọ bụ otu afọ a ka o nwetara ihe nrite L'Oréal-UNESCO maka ụmụ nwanyị na sayensị . <ref name="UNESCOgeobs">{{Cite web|title=Global Ethics Observatory (GEObs)|url=http://www.unesco.org/shs/ethics/geo/user/index.php?action=view&db=GEO1&id=1240&lng=en&criteria=Tjs%3D|publisher=UNESCO|accessdate=17 March 2014}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ ya afọ anọ. Na 2005, ọ ghọrọ onye nhazi nke Nigeria Networking for Ethics of Biomedical Research in Africa. <ref name="sharp">[http://www.sharpedgenews.com/index.php/news/recent-news/4012-ekiti-honours-osundare-olajide-egunjobi-13-others Ekiti Honours Osundare, Olajide, Egunjobi, 13 Others], sharpedgenews, December 2013, retrieved March 2014</ref> Na 2005, e nyere ya National Productivity Order of Merit Fellowship. Na 2009, <ref>{{Cite web|title=University of Ibadan Official Bulletin|url=https://www.ui.edu.ng/sites/default/files/100609.pdf|author=|first=|date=June 10, 2009|work=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120511182733/http://ui.edu.ng/sites/default/files/100609.pdf|archivedate=2012-05-11|accessdate=May 30, 2020}}</ref> a họpụtara ya dị ka onye iso na Nigerian Academy of Science, ọgbakọ sayensị kachasị elu na Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=http://www.nas.org.ng/fellowship/fellows-of-the-academy/|title=Fellows of the academy|work=www.nas.org.ng|accessdate=September 15, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151109232120/http://www.nas.org.ng/fellowship/fellows-of-the-academy/|archivedate=November 9, 2015}}</ref> N'afọ 2013, ọ nwetara ihe nrite nrite steeti Ekiti ma bụrụ onye Kayode Fayemi, gọvanọ [[Ȯra Ekiti|Ekiti steeti]] ji aka ya chọọ mma . <ref>{{Cite web|title=Ekiti Honours Osundare, Olajide, Egunjobi, 13 Others|url=http://sharpedgenews.com/index.php?option=com_k2&view=item&id=5952:ekiti-honours-osundare-olajide-egunjobi-13-others&Itemid=641|work=sharpedgenews.com|language=en-gb|accessdate=2020-05-28}}</ref> Enyere ya ohere inweta Access Basic Care (ABC) . E nyekwara ya nturuugo kpụ ọkụ n'ọnụ maka ikwalite ọdịmma nke ndị ọrịa sickle cell n'ụwa niile na 2014. <ref name=":0" /> O meela nchọcha wee bipụta ihe na-akpata ọrịa na-anaghị efe efe ndị dịka kansa ara, ụkwara ume ọkụ, ịba na kpọmkwem hemoglobinopathies nke ọrịa mmịnwụ na thalassaemias tinyere mburupụtaụwa na-akpata. == Mbipụta == O nwere ihe karịrị akwụkwọ nkenke na isi akwụkwọ dị 60 na jonalụ, ụmị edemede 50 na ihe karịrị atịkulu 80. Ọ na-elekwasị anya ugbu a na mmata na nkuzi ọha na eze gbasara ọrịa sickle cell (Ref. The National Health Initiative for Rural Dwellers (HIRD) na Oyo State Nigeria - www.schafng.org).  == Ezinụlọ == Ọ lụrụ Prọfesọ Abiodun Falusi, bụ prọfesọ na-ahụ maka akụ na ụba ugbo ma mụọ ụmụ ise. <ref>{{Cite web|title=Prof. Adeyinka G. Falusi|url=http://www.schafng.org/volunteer/prof-adeyinka-g-falusi/|date=2020-01-16|work=SCHAF|language=en-GB|accessdate=2020-05-30}}</ref> == Hụkwa == * [[Babalola Chinedum Peace|Babalola Chinedum Udo]] {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6qx4qlkqsle63ge8ivwg7mh4xe15q9h Alice Oluwafemi Ayo 0 11982 87607 73386 2022-08-20T11:10:35Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice Oluwafemi Ayo''', onye kpọnwụrụ akpọnwụ Naịjirịa bụ onye mebiri ndekọ ụwa maka asọmpi ike ọkụ mba ụwa na Mexico na na Dubai. <ref>{{Cite news|author=Bankole|first=Bisola|title=Nigerian Weightlifter Breaks World Record In Mexico In Grand Style|url=https://fabwoman.ng/alice-oluwafemi-ayo-breaks-world-record-in-mexico-fabwoman/|accessdate=11 March 2019|publisher=FabWoman|date=4 December 2017}}</ref> == Ọrụ == N'ụbọchị 2 n'ọnwa Disemba n'afọ 2017, ọ pụtara onye mmeri n'oge asọmpi asọmpi na Mexico ka o buliri 140&nbsp;kg na mbọ atọ mbụ ya na nke anọ, ọ mebiri ndekọ ụwa nke 144&nbsp;kg onye obodo ya setịpụrụ na 2014 ya na 145&nbsp;kg ebuli. <ref>{{Cite news|title=The Incredible Moment Alice Oluwafemiayo Smashed World Record At World Para Powerlifting Championships In Mexico|url=http://woman.ng/2017/12/the-incredible-moment-alice-oluwafemiayo-smashed-world-record-at-world-para-powerlifting-championships-in-mexico/|accessdate=11 March 2019|publisher=Woman.NG|date=11 December 2017}}</ref> N'ọnwa Jenụwarị 2018, na 9th Fazza World Para Powerlifting World Cup na Dubai, o mebiri ndekọ nke ya site na otu kilogram wee gbaa mbọ ibuli 149.&nbsp;kg wee daa. <ref>{{Cite news|author=Kuti|first=Dare|title=Para Powerlifting: Oluwafemiayo breaks world record in Dubai|url=https://www.aclsports.com/9829-2/|accessdate=11 March 2019|publisher=ACLSports|date=23 February 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Mexico City 2017: Oluwafemiayo breaks world record to win women's up to 86kg|url=https://www.paralympic.org/news/mexico-city-2017-oluwafemiayo-breaks-world-record-win-women-s-86kg|accessdate=11 March 2019|publisher=Atos|date=3 December 2017}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] cjy5sf210ta0ozopyjlj0bhizaj3tig Amaka Agugua-Hamilton 0 12001 87658 82029 2022-08-20T11:24:57Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Amaka Agugua-Hamilton''' (amuru na ọnwa Eprel 13, nke afọ 1983) bu onye isi nkuzi ugbua nke otu egwuregwu basketball nke Missouri State Lady Bears . <ref>{{Cite web|first=Alex|author=Schiffer|url=https://www.kansascity.com/sports/college/article229382574.html|title=Missouri State makes historic hire of Amaka Agugua-Hamilton as women's basketball coach|publisher=[[The Kansas City Star]]|date=April 17, 2019|accessdate=September 28, 2019}}</ref> == Ọnụọgụ Hofstra == Isi mmalite <ref>{{Cite web|url=http://web1.ncaa.org/stats/StatsSrv/careerplayer|title=NCAA Statistics|work=web1.ncaa.org|accessdate=2021-05-26}}</ref> {| class="wikitable" !Afọ ! Otu ! GP ! Isi ihe ! FG% ! 3P% ! FT% ! RPG ! APG ! SPG ! BPG ! PPG |- | 2001-02 | Hofstra | 9 | 14 | 50.0% | 0.0% | - | 2.4 | 0.1 | 0.4 | 0.2 | 1.6 |- | 2002-03 | Hofstra | 29 | '''329''' | 53.8% | 0.0% | 55.1% | '''7.0''' | 1.0 | '''1.0''' | 0.3 | 11.3 |- | 2003-04 | Hofstra | 26 | 312 | 55.7% | 0.0% | 47.6% | 6.5 | '''1.1''' | 0.8 | 0.8 | '''12.0''' |- | 2004-05 | Hofstra | colspan="10" | Uwe elu ahụike <ref>{{Cite web|author=Wheeler|first=Wyatt D.|title=Through life's ups and downs, Amaka Agugua-Hamilton became the Lady Bears' next head coach|url=https://www.news-leader.com/story/sports/college/msu/2019/05/19/amaka-agugua-hamilton-missouri-state-lady-bears-msu-basketball-coach/1146455001/|accessdate=2021-05-26|work=Springfield News-Leader|language=en-US}}</ref> |- | 2005-06 | Hofstra | '''31''' | 315 | '''56.1%''' | 0.0% | '''56.9%''' | 5.6 | 0.9 | 1.0 | '''0.8''' | 10.2 |- | Ọrụ | | 95 | 970 | 55.1% | 0.0% | 52.6% | 6.0 | 0.9 | 0.9 | 0.6 | 102 |} == Steeti Missouri == Ewebata Amaka Agugua-Hamilton dị ka onye isi nchịkwa nke mmemme basketball nke State Lady Bears na ọnwa Eprel 17, 2019. Agugua-Hamilton nọchiri Kellie Harper onye hapụrụ ka ọ bụrụ onye isi nchịkwa nke ụmụ akwụkwọ ya, Tennessee Lady Vols . Agugua-Hamilton ghọrọ onye isi nkuzi nwanyị Africa-Amerika izizi maka egwuregwu ọ bụla na steeti Missouri. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://missouristatebears.com/staff-directory/amaka-agugua-hamilton/268|title=Amaka Agugua-Hamilton|author=|first=|date=April 5, 2020|work=Missouri State Bears|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200721140404/https://missouristatebears.com/staff-directory/amaka-agugua-hamilton/268|archivedate=2020-07-21|accessdate=}}</ref> === Oge mbido === N'oge mmeghe ya na Lady Bears Agugua-Hamilton dugara otu ahụ na ndekọ 26–4 gụnyere akara 16–2 na Nzukọ Ndagwurugwu Missouri . The Lady Bears gụchara oge 2019-2020 họọrọ 19th na USA Today Coaches Poll <ref>{{Cite web|url=https://www.usatoday.com/sports/ncaaw/polls/coaches-poll/|title=Women’s Basketball Coaches Poll|author=|first=|date=March 16, 2020|work=USA Today|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121110091642/http://www.usatoday.com/sports/ncaaw/polls/coaches-poll/|archivedate=2012-11-10|accessdate=}}</ref> na 23rd site na AP <ref>{{Cite web|url=https://www.espn.com/womens-college-basketball/rankings|title=Women's College Basketball Rankings - Postseason|author=|first=|date=April 5, 2020|work=ESPN|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160808194328/http://www.espn.com:80/womens-college-basketball/rankings|archivedate=2016-08-08|accessdate=}}</ref> na 8th na RPI . <ref name=":0" /> Mmeri 26 nke Agugua-Hamilton debere ndekọ ọgbakọ ọgbakọ Missouri maka mmeri nke afọ mbụ onye nchịkwa basketball ụmụ nwanyị. Agugua-Hamilton bụkwa onye nkuzi izizi meriri aha MVC n'oge mkpọsa rookie ya. <ref name=":1">{{Cite web|url=http://mvc-sports.com/news/2020/3/17/WBB_2020_Year_in_Review.aspx|title=MVC Women's Basketball: A Historic Year In Review (2019-20)|author=|first=|date=April 5, 2020|work=Missouri Valley Conference|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211020021808/http://mvc-sports.com/news/2020/3/17/WBB_2020_Year_in_Review.aspx|archivedate=2021-10-20|accessdate=}}</ref> Na ngwụcha nke oge 2020 Agugua-Hamilton ka akpọrọ onye nchịkwa ọgbakọ ọgbakọ Missouri nke afọ. <ref name=":0" /> <ref name=":1" /> Otu ndị nkuzi bọọlụ bọọlụ ụmụ nwanyị kpọkwara Agugua-Hamilton onye nkuzi Spalding Maggie Dixon Rookie nke afọ . <ref>{{Cite web|url=https://wbca.org/about/press-releases/amaka-agugua-hamilton-named-2020-spalding-maggie-dixon-ncaa-division-i-rookie|title=AMAKA AGUGUA-HAMILTON NAMED 2020 SPALDING MAGGIE DIXON NCAA DIVISION I ROOKIE COACH OF THE YEAR|author=|first=|date=March 31, 2020|work=Women's Basketball Coaches Association|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200513192007/https://wbca.org/about/press-releases/amaka-agugua-hamilton-named-2020-spalding-maggie-dixon-ncaa-division-i-rookie|archivedate=2020-05-13|accessdate=}}</ref> == Ndụ onwe onye == Agugua-Hamilton bụ nwa afọ Herndon, [[Végíníyà|Virginia]] ma bụrụ onye gụsịrị akwụkwọ na 2005 na Mahadum Hofstra . Ọ lụrụ Billy Hamilton na 2017 wee mụọ nwa nwoke Eze, nke a mụrụ na Eprel 2018. <ref name=":0" /> Ọ bụ Onye [[Efefe Kraịst|Kraịst]] . <ref>{{Cite web|author=Doering|first=Joshua|title=Missouri State women back in Sweet 16 led by God-fearing coach Amaka Agugua-Hamilton|url=https://sportsspectrum.com/sport/basketball/2021/03/25/missouri-state-sweet-16-coach-amaka-agugua-hamilton/|work=Sports Spectrum|accessdate=26 March 2021}}</ref> == Ndekọ nkuzi onye isi == == Edensịbịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://missouristatebears.com/staff.aspx?staff=268 Missouri State Lady Bears nkuzi bio] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 66s6cftv2klaj93iosnnqh4qzsz3c2g Ayobami Adebayo 0 12076 87358 84270 2022-08-20T10:00:09Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Ayobami Adebayo.jpg|thumb]] '''Ayọ̀bámi Adébáyọ̀''' (amuru 29 Jenuarị 1988) bu onye odee Naijiria. <ref>{{Cite news|url=https://www.ft.com/content/e771c6cb-f7de-4146-842b-6133108dcf3c|title=When fake news is funny (and when it's not)|work=Financial Times|date=23 March 2017|accessdate=3 April 2017|language=en}}</ref> Akwụkwọ akụkọ mpụta mbụ ya nke 2017, ''Stay With Me'', meriri ihe nrite 9mobile maka akwụkwọ na [https://cene.lacenelitteraire.com/prix-litteraire-les-afriques/prix-les-afriques-2020/ Prix Les Afriques] . <ref>{{Cite web|url=https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/|title=Ayobami Adebayo is 9mobile Prize for Literature 2017 winner|work=James Murua's African Literature Blog|first=James|author=Murua|date=8 August 2019}}</ref> Enyere ya ihe nrite ọdịnihu Africa maka nka na omenala na 2017. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/whatsnew/the-future-awards-africa-2017-full-list-of-winners/|first=Chidirim|author=Ndeche|title=The Future Awards Africa 2017: Full List Of Winners|date=10 December 2017|accessdate=2 March 2021|work=guardian.ng}}</ref> == Ndụ onwe onye == A mụrụ Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ na [[Lagos]], Nigeria, na 1988; N'oge na-adịghị anya, ezinụlọ ya kwagara Ilesa wee gaa n'Ile-Ife, ebe ọ nọrọ ọtụtụ oge n'oge ọ bụ nwata na Mahadum Staff Quarters nke Mahadum Obafemi Awolowo . <ref>{{Cite news|first=Sian|author=Cain|date=14 March 2017|title=Baileys longlist author Ayòbámi Adébáyò, and London book fair – books podcast|language=en-GB|work=[[The Guardian]]|format=podcast|url=https://www.theguardian.com/books/audio/2017/mar/14/baileys-ayobami-adebayo-london-book-fair-podcast|accessdate=3 April 2017}}</ref> Ọ lụrụ Emmanuel Iduma . <ref>{{Cite web|date=28 January 2021|title=Novelists Emmanuel Iduma & Ayobami Adebayo Are Married, Share Love Letters|authorlink=Otosirieze Obi-Young|author=Obi-Young|first=Otosirieze|url=https://opencountrymag.com/novelists-emmanuel-iduma-ayobami-adebayo-are-married-share-love-letters/|accessdate=2 March 2021|work=Open Country Mag|language=en-US}}</ref> == Ọrụ ide == Adébáyọ̀ gụrụ akwụkwọ na mahadum Obafemi Awolowo, wee nweta nzere BA na MA na Literature na bekee. Ọ gara mụọ Creative Writing (MA Prose fiction) na Mahadum East Anglia, bụ ebe e nyere ya Bursary International. <ref name=":0">[http://www.bbc.co.uk/programmes/b08hl5w2 " Nigerian writer Ayobami Adebayo, Tying the knot after 65, Japan's comfort women"], [[BBC]] ''[[Woman's Hour]]'', 16 March 2017.</ref> <ref>{{Cite web|title=The UEA Creative Writing International Scholarships - UEA|url=https://www.uea.ac.uk/literature/creative-writing/uea-creative-writing-international-scholarships|accessdate=3 April 2017|work=www.uea.ac.uk|language=en-GB}}</ref> Ya na [[Chimamanda Ngozi Adichie]] na Margaret Atwood gụkwara akwụkwọ n'akwụkwọ. <ref>{{Cite web|title=Konversations with Karibee – Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ – Karibee Books|url=http://www.karibeebooks.com/konversations-with-karibee-ayobami-adebayo/|accessdate=27 May 2020|language=en-GB}}</ref> N'afọ 2015, akwụkwọ akụkọ ''Financial Times'' depụtara Adébáyọ̀ dị ka otu n'ime kpakpando na-egbuke egbuke nke akwụkwọ Nigeria . <ref>{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/2aaa2182-670c-11e5-97d0-1456a776a4f5|first=Tolu|author=Ogunlesi|authorlink=Tolu Ogunlesi|title=A new chapter in Nigeria's literature|work=Financial Times|date=6 October 2015|accessdate=3 April 2017}}</ref> Akwụkwọ akụkọ mbụ ya, ''Nọnyere M'', bipụtara na 2017 site na Canongate Books maka otuto dị egwu. <ref>{{Cite news|url=http://www.thetimes.co.uk/article/books-stay-with-me-by-ayobami-adebayo-k8zm2mdn7|title=Books: Stay With Me by Ayobami Adebayo|first=Francesca|author=Angelini|work=The Times|date=19 March 2017|accessdate=3 April 2017|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2017/mar/09/stay-with-me-by-ayobami-adebayo-review|title=Stay With Me by Ayòbámi Adébáyò review – a big-hearted Nigerian debut|author=Evans|first=Diana|date=9 March 2017|work=The Guardian|accessdate=3 April 2017|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.pressandjournal.co.uk/fp/lifestyle/books-reviews/1202170/book-review-stay-ayobami-adebayo/|title=Book Review: Stay With Me by Ayobami Adebayo|first=Ella|author=Walker|work=The Press and Journal|date=27 March 2017|accessdate=3 April 2017|language=en-US}}</ref> Michiko Kakutani na nlebanya ya nke ''Stay With Me'' for ''The New York Times'' kọwara Adébáyọ̀ dị ka “onye na-akọ akụkọ pụrụ iche”, na-agbakwụnye, sị: “Ọ bụghị nanị n’amara pụrụ iche o ji dee amamihe kama o ji ezi amamihe banyere ịhụnanya na ọnwụ na ohere nke mgbapụta. O deela akwụkwọ ndọta dị ike na nke na-agbawa obi." <ref>Kakutani, Michiko (24 July 2017), [https://www.nytimes.com/2017/07/24/books/review-ayobami-adebayo-stay-with-me.html?mcubz=3 "Portrait of a Nigerian Marriage in a Heartbreaking Debut Novel"], ''The New York Times''.</ref> E mechara bipụta akwụkwọ a na US site n'aka Alfred A. Knopf yana na Nigeria site n'akwụkwọ Ouida . Asụgharịla ya n'ihe karịrị asụsụ iri na asatọ. A họpụtara ya dị ka akwụkwọ ama ama nke afọ site na ọtụtụ akwụkwọ, gụnyere ''The New York Times'', ''The Economist'', ''The Wall Street Journal'' na ''The Guardian'' . <ref>{{Cite news|date=22 November 2017|title=100 Notable Books of 2017 (Published 2017)|language=en-US|work=The New York Times|first=Olimpia|author=Zagnoli|url=https://www.nytimes.com/2017/11/22/books/review/100-notable-books-2017.html|accessdate=2 March 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|date=18 December 2017|title=The Ultimate Best Books of 2017 List|url=https://lithub.com/the-ultimate-best-books-of-2017-list/|accessdate=2 March 2021|work=Literary Hub|language=en-US}}</ref> ''Nọnyere M'' bụ ndị ahọpụtara maka ihe nrite akwụkwọ Wellcome, <ref name=":2">{{Cite news|url=https://publishingperspectives.com/2018/03/wellcome-book-prize-shortlist-2018/|title=Wellcome Book Prize's 2018 Shortlist: Five of Six Titles Are by Women|first=Porter|author=Anderson|date=19 March 2018|work=Publishing Perspectives|accessdate=15 June 2018|language=en-US}}</ref> ihe nrite ụmụ nwanyị Baileys maka akụkọ ifo, <ref name=":0">[http://www.bbc.co.uk/programmes/b08hl5w2 " Nigerian writer Ayobami Adebayo, Tying the knot after 65, Japan's comfort women"], [[BBC]] ''[[Woman's Hour]]'', 16 March 2017.</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2017/mar/08/baileys-womens-prize-2017-longlist-sees-established-names-eclipse-debuts|title=Baileys women's prize 2017 longlist sees established names eclipse debuts|author=Kean|first=Danuta|date=7 March 2017|work=The Guardian|accessdate=3 April 2017|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-39478026|title=Baileys Prize reveals 'daring and intimate' shortlist|date=3 April 2017|work=BBC News|accessdate=16 April 2017|language=en-GB}}</ref> yana maka 9mobile Prize for Literature, <ref>{{Cite web|url=https://www.thebookseller.com/news/adebayo-15k-african-literature-prize-689501|title=Adebayo up for £15k African Literature prize|work=[[The Bookseller]]|first=Natasha|author=Onwuemezi|date=22 December 2017|accessdate=15 June 2018}}</ref> nke akwụkwọ akụkọ ahụ meriri na 2019. <ref>Murua, James (8 August 2019), [https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayo-is-9mobile-prize-for-literature-2017-winner/ "Ayobami Adebayo is 9mobile Prize for Literature 2017 winner"], ''James Murua's Literature Blog''.</ref> <ref>Obi-Young, Otosirieze (8 August 2019), [https://brittlepaper.com/2019/08/ayobami-adebayo-wins-the-9mobile-prize-for-literature-for-stay-with-me/ "Ayobami Adebayo Wins the 9Mobile Prize for Literature, for Stay with Me"], ''[[Brittle Paper]]''.</ref> Edekwara ya ogologo oge maka onyinye akwụkwọ edemede Dublin International na ihe nrite Dylan Thomas . <ref>{{Cite news|url=https://zodml.org/blog/ayobami-adebayo-longlisted-dylan-thomas-prize#.WyPtE6dKjIU|title=Ayobami Adebayo, longlisted for Dylan Thomas Prize|first=Nkem|author=Egenuka|date=15 March 2018|work=ZODML|accessdate=15 June 2018|language=en}}</ref> Tupu e bipụta ya, edepụtala akwụkwọ akụkọ ahụ maka <nowiki><i id="mwaQ">Kwani?</i></nowiki> Project Manuscript, <ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2013/06/20/shortlist-for-the-kwani-manuscript-prize/|author=Lindsay|date=20 June 2013|title=Shortlist for the Kwani? Manuscript Prize|work=Sunday Times Books LIVE @ Sunday Times Books LIVE|language=en|accessdate=3 April 2017}}</ref> ihe nrite maka akụkọ ifo na-ebipụtabeghị. Ihe nchịkọta akụkọ bụ Ellah Wakatama Allfrey . N'afọ 2020, ''Reste Avec Moi'', ntụgharị asụsụ French nke ''Nọnyere M'', nyere Prix Les Afriques . Josette Chicheportiche tụgharịrị asụsụ ya. Adébáyọ̀ abụrụla onye ode akwụkwọ n’obibi na Ledig House Omi, Hedgebrook, Sinthian Cultural Institute, Ox-Bow School of Art, MacDowell Colony na Ebedi Hills. <ref>{{Cite web|url=http://www.sienaart.org/Dettaglio-figura/id:269/|title=Dettaglio figura - Siena Art Institute Onlus|author=(Italy)|first=Siena Art Institute Onlus - Via Tommaso Pendola 37 - 53100 Siena|work=www.sienaart.org|accessdate=3 April 2017}}</ref> <ref>[http://www.ayobamiadebayo.com/about-ayobami/ "About Ayọ̀bámi"], Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ website.</ref> Edepụtara ya aha maka agụmakwụkwọ Miles Morland na 2014 na 2015. <ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2015/11/25/7-south-africans-make-the-2015-morland-writing-scholarships-shortlist/|title=7 South Africans Make the 2015 Morland Writing Scholarships Shortlist|author=Jennifer|work=Sunday Times Books LIVE @ Sunday Times Books LIVE|language=en|date=25 November 2015|accessdate=3 April 2017}}</ref> <ref>lanredahunsi (26 November 2014), [http://www.opportunitiesforafricans.com/winners-announced-for-the-2014-miles-morland-foundation-writing-scholarship-for-african-writers/ "Winners Announced for the 2014 Miles Morland Foundation Writing Scholarship for African Writers"], OFA.</ref> Akwụkwọ akụkọ ya nke abụọ, ''A Spell of Good Things'', bụ maka mbipụta na 2022. == Akwụkwọ akụkọ == === Akwụkwọ === * ''Nọnyere m'' . Knopf, 2017, US. Akwụkwọ Canongate, 2017, UK (  ). <ref>[http://www.canongate.tv/stay-with-me-hardback.html ''Stay with Me''] at Canongate.</ref> * ''Asụpe nke ihe ọma'', Canongate, na-abịa na 2022. === Ederede ndị ọzọ === Otu n'ime akụkọ Adébáyọ̀ ka a jara mma nke ukwuu na asọmpi mkpirisi akụkọ Commonwealth nke afọ 2009. E bipụtara uri ya na akụkọ ya na ọtụtụ akwụkwọ akụkọ na akụkọ ihe mere eme, gụnyere ''East Jasmine Review'', ''Farafina Magazine'', ''Saraba Magazine'', ''Kalahari Review'', ''Lawino Magazine'', Na- ''ekwu maka Ọgbọ: Anthology of New African Writing'', ''Off the Coast: Maine's International Journal of'' Abụ, ''Ilanot'' ''Review'', ''Gambit: Newer African Writing'', <ref>[https://sarabamag.com/saraba-talk-with-ayobami-adebayo-ayo-sogunro/ "Saraba Talk with Ayobami Adebayo & Ayo Sogunro"], ''Saraba'', 26 July 2016.</ref> na ''New Daughters of Africa : Akwụkwọ akụkọ ụwa nke ederede nke ụmụ nwanyị sitere na Africa'' (nke Margaret Busby deziri). <ref>[[Margaret Busby|Busby, Margaret]] (9 March 2019), [https://www.theguardian.com/books/2019/mar/09/from-ayobami-adebayo-to-zadie-smith-meet-the-new-daughters-of-africa "From Ayòbámi Adébáyò to Zadie Smith: meet the New Daughters of Africa"], ''The Guardian''.</ref> Adébáyọ̀ edewokwa akwụkwọ ndị na-abụghị akụkọ ifo maka ''Elle UK'' na BBC . <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.co.uk/programmes/p04vqs7j|title=Emel: The Voice of the Tunisian Revolution, The Cultural Frontline - BBC World Service|work=BBC|date=March 2017|accessdate=3 April 2017}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.elleuk.com/life-and-culture/the-collective/longform/a34626/meet-the-post-truth-generation/|title=Author Ayọ̀bámi Adébáyọ: What Post-Truth Means To Me|date=17 March 2017|work=ELLE UK|accessdate=3 April 2017|language=en}}</ref> == Ihe nrite == * 2017: Edepụtara aha maka ihe nrite ụmụ nwanyị Baileys maka akụkọ ifo . <ref>{{Cite web|date=3 April 2017|title=Women's Prize for Fiction 2017 shortlist announced,, with settings ranging from 19th century Kentucky to 1980s Nigeria|url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/books/news/baileys-women-s-prize-fiction-2017-shortlist-announced-nominees-a7664836.html|first=Megan|author=Williams|accessdate=2 March 2021|work=The Independent|language=en}}</ref> * 2017: WINNER The Future Awards Africa (Arts and Culture). <ref name=":1">{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/whatsnew/the-future-awards-africa-2017-full-list-of-winners/|first=Chidirim|author=Ndeche|title=The Future Awards Africa 2017: Full List Of Winners|date=10 December 2017|accessdate=2 March 2021|work=guardian.ng}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNdeche2017">Ndeche, Chidirim (10 December 2017). [https://guardian.ng/life/whatsnew/the-future-awards-africa-2017-full-list-of-winners/ "The Future Awards Africa 2017: Full List Of Winners"]. ''guardian.ng''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 March</span> 2021</span>.</cite></ref> * 2018: Edepụtara aha maka ihe nrite akwụkwọ Wellcome . <ref name=":2">{{Cite news|url=https://publishingperspectives.com/2018/03/wellcome-book-prize-shortlist-2018/|title=Wellcome Book Prize's 2018 Shortlist: Five of Six Titles Are by Women|first=Porter|author=Anderson|date=19 March 2018|work=Publishing Perspectives|accessdate=15 June 2018|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAnderson2018">Anderson, Porter (19 March 2018). [https://publishingperspectives.com/2018/03/wellcome-book-prize-shortlist-2018/ "Wellcome Book Prize's 2018 Shortlist: Five of Six Titles Are by Women"]. ''Publishing Perspectives''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 June</span> 2018</span>.</cite></ref> * 2019: WINNER 9mobile Prize maka akwụkwọ maka ịnọnyere ''m.'' <ref>Malec, Jennifer (8 August 2019), [https://johannesburgreviewofbooks.com/2019/08/08/the-jrb-daily-ayobami-adebayo-announced-as-winner-of-9mobile-prize-for-literature-for-her-debut-novel-stay-with-me/ "Ayọ̀bámi Adébáyọ̀ announced as winner of 9mobile Prize for Literature for her debut novel Stay With Me"], ''Johannesburg Review of Books''.</ref> <ref>Nwakunor, Gregory Austin (11 August 2019), [https://guardian.ng/art/ayobami-adebayo-wins-2018-9mobile-prize/ "Ayobami Adebayo wins 2018 9mobile prize"], ''The Guardian'' (Nigeria).</ref> * 2020: WINNER [https://cene.lacenelitteraire.com/prix-litteraire-les-afriques/prix-les-afriques-2020/ Prix Les Afriques] maka ịnọnyere ''m.'' <ref>{{Cite web|title=Ayobami Adebayo lauréate du Prix Les Afriques 2020 pour Reste avec moi|url=https://actualitte.com/article/4339/prix-litteraires/ayobami-adebayo-laureate-du-prix-les-afriques-2020-pour-reste-avec-moi|first=Antoine|author=Oury|date=30 November 2020|accessdate=2 March 2021|work=ActuaLitté.com|language=fr-FR}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Murua|first=James|date=28 November 2020|title=Ayobami Adebayo’s “Reste Avec Moi” is Prix Les Afriques 2020 winner|url=https://www.jamesmurua.com/ayobami-adebayos-reste-avec-moi-is-prix-les-afriques-2020-winner/|accessdate=2 March 2021|work=James Murua's African Literature Blog|language=en-GB}}</ref> == Ntụaka == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 2bt7tb568ne5dmw5rq3ci41xifweq22 Alexa Canady 0 12094 87695 84151 2022-08-20T11:36:44Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Dr. Alexa Irene Canady''' (amuru na Nọvemba 7, afo 1950) bu onye dibia bekee lara ezumike nka nke ama ama n'ihe gbasara akwara ozi umuaka . Amụrụ ya na Lansing, Michigan wee nweta akara ugo mmụta bachelor na ahụike na Mahadum Michigan . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Minnesota na afo 1981, ọ ghọrọ nwanyị ojii mbụ ghọrọ dọkịta na-awa ahụ. <ref name="nih">{{Cite web|url=https://www.nlm.nih.gov/changingthefaceofmedicine/physicians/biography_53.html|title=Changing the Face of Medicine – Dr. Alexa Irene Canady|work=nih.gov|accessdate=August 25, 2015}}</ref> Nke a bịara mgbe Ruth Kerr Jakoby ghọrọ nwanyị America mbụ nwetara asambodo na neurosurgery na afo 1961. <ref name="WINS">{{Cite web|title=Women in Neurosurgery - a Legacy of Achievement and Breaking Barriers|url=https://www.neurosurgeryblog.org/2020/11/25/women-in-neurosurgery-a-legacy-of-achievement-and-breaking-barriers/|work=AANS|publisher=American Association of Neurological Surgeons|accessdate=2021-03-24}}</ref> [[[[File:Alexa-Canady.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Canady bụ ọkachamara n'ịgwọ ọrịa akwara ụmụaka ma bụrụ onye isi nke neurosurgery n'ụlọ ọgwụ ụmụaka dị na Michigan site na afo 1987 ruo mgbe ọ lara ezumike nká na afo 2001. Na mgbakwunye na ịwa ahụ, ọ mekwara nyocha ma bụrụ onye prọfesọ nke neurosurgery na Mahadum Wayne State . Mgbe ọ lara ezumike nká, ọ kwagara Florida wee nọgide na-eme ihe nwa oge na Pensacola's Sacred Heart Hospital ruo mgbe ọ lara ezumike nká zuru oke na Jenụwarị afo 2012. Na afo 1989, a kpọbatara Canady n'ime Ụlọ Nzukọ Ndị Nwanyị Michigan, na na afo 1993 ọ natakwara ihe nrite onye isi oche nke American Medical Women's Association . A maara Dr. Canady n'etiti ndị ọgbọ ya dị ka dọkịta na-awa ahụ nke na-elekwasị anya nke ọma maka onye ọ bụla n'ime ndị ọrịa ya. <ref name=":4">{{Cite web|url=http://www.nwlc.org/title-ix/alexa-canady|title=I was used to being disregarded.|date=2012-06-12|work=National Women's Law Center|language=en|accessdate=2018-12-09}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Alexa Irene Canady na Lansing, Michigan nye Elizabeth Hortense (Golden) Canady na Dr. Clinton Canady, Jr. Nne ya bụ onye nkuzi na onye bụbu onye isi ala nke Delta Sigma Theta Sorority, Inc. <ref name="chicagodeltas">{{Cite web|url=http://chicagodeltas.com/2010/10/delta-sigma-theta-mourns-18th-national-president-hortense-golden-canady/|publisher=Chicago Alumnae Chapter DST|title=Delta Sigma Theta Mourns 18th National President, Hortense Golden Canady|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110708143703/http://chicagodeltas.com/2010/10/delta-sigma-theta-mourns-18th-national-president-hortense-golden-canady/|archivedate=July 8, 2011}}</ref> Ọ nọrọkwa ọtụtụ afọ na-arụsi ọrụ ike n'ihe gbasara obodo n'ime obodo Lansing . Na mgbakwunye na ọ bụ onye mbụ Afrịka America ka a họpụtara na Board of Education Lansing. Nna ya bụ dọkịta ezé. Nne na nna ya gara Mahadum Fisk, ebe ha zutere ma mesịa lụọ di na nwunye na ụbọchị ọmụmụ nne ya nke 19 tupu nna ya ebuga ya n'oge Agha Ụwa nke Abụọ . Nna ya bụkwa onye gụsịrị akwụkwọ na Dentistry nke Meharry Medical College . <ref name="CCJr">"{{Cite web|url=https://www.legacy.com/obituaries/name/clinton-canady-obituary?pid=165702120|title=Dr. Clinton Canady Jr.|work=legacy.com|accessdate=2021-03-24}}</ref> Nne na nna Canady kụziiri ya mkpa agụmakwụkwọ na ịrụsi ọrụ ike dị mgbe ọ bụ nwata, nke ga-emecha nyere ya aka ịga ụlọ akwụkwọ sekọndrị na nsọpụrụ. A zụlitere Canady na nwanne ya nwoke nke obere na mpụga Lansing ma bụrụ naanị ụmụ akwụkwọ [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|America-America]] abụọ n'ụlọ akwụkwọ ha. Nne ya n'ịbụ onye bụbu onye isi oche nke Delta Sigma Theta na nna ya bụ dọkịta eze, a kụziiri ya mkpa agụmakwụkwọ dị site na nwata. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://blackdoctor.org/513011/dr-alexa-canady-americas-first-black-neurosurgeon/2/|title=Dr. Alexa Canady: America's First Black Female Neurosurgeon {{!}} BlackDoctor {{!}} Page 2|work=blackdoctor.org|accessdate=2018-12-07}}</ref> Nne ya gwara ya otu oge, "Ka ha mee gị akara - yabụ gịnị ma ọ bụrụ na ị bụ nwa agbọghọ ojii. Were akara ahụ ma mefuo ya." O nwere ajọ mbunobi n'ụlọ akwụkwọ; n'otu oge, onye òtù ezinụlọ nke na-azụ na akparamaagwa nwalere ya mgbe ọ ka dị obere maka ọgụgụ isi, na mgbe ọ nwetara akara dị elu na ule, ọ tụrụ ezinụlọ ya n'anya n'ihi na ọrụ ya na ụlọ akwụkwọ bụ nanị nkezi. Ha mechara chọpụta na onye nkuzi ya na nwa akwụkwọ ọcha na-agbanwe akara ule ya iji kpuchie ọgụgụ isi ya. <ref name=":4" /> O chere ọtụtụ ihe mgbochi ihu n'oge agụmakwụkwọ ya. Agbanyeghị, n'agbanyeghị ihe mgbochi ndị a, Canady pụtara ìhè n'etiti ndị ọgbọ ya n'agụmakwụkwọ, ma na klaasị ma site n'inweta akara dị elu na ule ya n'ụlọ akwụkwọ. <ref name=":0">{{Cite journal|url=https://illiad.lib.calpoly.edu/cas/illiad.dll?Action=10&Form=75&Value=282921|title=Alexa Irene Canady|author=McClelland|first=Shearwood|date=2008|journal=Journal of the National Medical Association|volume=100|doi=10.1016/S0027-9684(15)31279-7|pmid=18481485|accessdate=December 9, 2015|issue=4|pages=439–43}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na nsọpụrụ na Lansing Sexton High School na afo 1967. <ref>https://blacklistedculture.com/alexa-canady/</ref> Tupu mahadum, Alexa Canady bụ onye a họpụtara ka ọ bụrụ Ọkachamara Mmeri Mba na afo 1967. <ref>{{Cite web|url=http://www.aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|title=African American Registry|accessdate=February 21, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130206012735/http://aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|archivedate=February 6, 2013}}</ref> Canady gara Mahadum Michigan ebe ọ nwetara akara ugo mmụta BS na [[Agụmanụmanụ|zoology]] na afo 1971 wee bụrụ onye otu Delta Sigma Theta . Oge ya na Mahadum Michigan enweghị mgba; ọ fọrọ nke nta ka ọ kwụsị ịga mahadum n'otu oge n'ihi "nhụsianya nke obi ike". Na mbụ ọ họrọla ịbụ isi na mgbakọ na mwepụ mana n'oge na-adịghị anya ọ chọpụtara na mgbakọ na mwepụ abụghị mmasị ya. Mgbe ahụ, ọ mụtara banyere mmemme ọrụ ahụike pere mpe na mahadum ya wee kpebie ịchụso ya. <ref name="nih">{{Cite web|url=https://www.nlm.nih.gov/changingthefaceofmedicine/physicians/biography_53.html|title=Changing the Face of Medicine – Dr. Alexa Irene Canady|work=nih.gov|accessdate=August 25, 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.nlm.nih.gov/changingthefaceofmedicine/physicians/biography_53.html "Changing the Face of Medicine – Dr. Alexa Irene Canady"]. ''nih.gov''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 25,</span> 2015</span>.</cite></ref> Ihe omume a nyeere ya aka ịghọta na mmasị ya dị na ngalaba ahụike. Ọ ga-aga n'ihu na-anata MD ya na cum laude honors <ref name="aaregistry.org">{{Cite web|url=http://www.aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|title=Alexa Canady, first female and first black appointed to a residency in neurosurgery &#124; African American Registry|work=aaregistry.org|year=2012|accessdate=October 19, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130206012735/http://aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|archivedate=February 6, 2013}}</ref> site na Mahadum Michigan Medical School na afo 1975 ebe ọ sonyere na Alpha Omega Alpha Honorary Medical Society. Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ ahụike ndị otu American Medical Women's Association matara ya. N'agbanyeghị ihe ndị ọ rụzuru n'ụlọ akwụkwọ ahụike, Canady chere na ọ bụ ya na ụmụ akwụkwọ nwanyị ndị ọzọ, ndị ọkachamara na-elegharakarị ya anya. <ref name=":4" /> Nke a gbara ya ume ịrụsi ọrụ ike karị. Ọ bụ ezie na ọ nwere mmasị na mbụ na nkà mmụta ọgwụ n'ime, Dr. Canady kpebiri na neurosurgery mgbe ọ hụrụ n'anya na akwara ozi n'ime afọ abụọ mbụ nke ụlọ akwụkwọ ahụike. <ref name=":4" /> O kpebiri na ọpụrụiche a megide ndụmọdụ nke ndị ndụmọdụ ya. <ref name=":2" /> N'ịmara na ịnweta ebe obibi dị ka nwa akwụkwọ ojii ga-esi ike, Canady malitere ịmepụta akwụkwọ edemede ya, na-agụ ọtụtụ isiokwu na ịga nzukọ na nzukọ ọmụmụ ihe ọ bụla ọ nwere ike, mgbe ụfọdụ na-ajụ ajụjụ nanị ka a mara ya n'obere ubi. Ekele ya maka ịdị omimi nke ọdịdị ahụ mmadụ ga-enyere ya aka nke ọma na mpaghara asọmpi ya. <ref name=":4" /> Ọ ghọrọ onye nkuzi ịwa ahụ na ụlọ ọgwụ Yale-New Haven site na afo 1975–1976, na-atụgharị n'okpuru Dr. William F. Collins. N'agbanyeghị na ọ bụ nwa akwụkwọ pụrụ iche, ọ ka nwere ajọ mbunobi na okwu ịkpa ókè n'ihi na ọ bụ onye isi ojii na nwanyị mbụ na mmemme ahụ. <ref name="aaregistry.org">{{Cite web|url=http://www.aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|title=Alexa Canady, first female and first black appointed to a residency in neurosurgery &#124; African American Registry|work=aaregistry.org|year=2012|accessdate=October 19, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130206012735/http://aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|archivedate=February 6, 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20130206012735/http://aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery "Alexa Canady, first female and first black appointed to a residency in neurosurgery &#x7C; African American Registry"]. ''aaregistry.org''. 2012. Archived from [http://www.aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery the original] on February 6, 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 19,</span> 2012</span>.</cite></ref> N'ụbọchị mbụ ya dị ka onye nkuzi, a gwara ya na "ị ga-abụrịrị ngwugwu ohere ọhụrụ anyị". N'agbanyeghị ajọ mbunobi ndị a, ndị dibịa ibe ya họpụtara ya ịbụ otu n'ime ndị kacha bi ebe ahụ. <ref name="nih" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ n'ọrụ ya, ọ gara Mahadum Minnesota maka ebe obibi ya, bụrụ nwanyị mbụ African-American neurosurgery bi na United States. <ref name=":2" /> Ọ bụ ezie na o kwupụtala na ya etinyeghị uche na akụkọ ihe mere eme ọ na-eme, mgbe ọ kwagara Pensacola, Florida na afo 2001, ọ ghọtara mkpa ihe ọ rụzuru na ihe ọ pụtara maka ndị Africa-America na ndị inyom ndị ọzọ na nkà mmụta ọgwụ. <ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.pnj.com/story/news/2017/11/20/pensacola-alexa-canady-first-african-american-female-neurosurgeon/867122001/|title=Pensacola's Dr. Alexa Canady: Saving children's lives while blazing a trail|work=Pensacola News Journal|language=en|accessdate=2018-12-10}}</ref> == Ọrụ na nyocha == Na afo 1982, mgbe ọ gụchara obibi, Dr. Canady kpebiri ọkachamara dị ka dọkịta na-awa ahụ na-ahụ maka ụmụaka, na-aghọ onye mbụ African-American na nwanyị mbụ mere otú ahụ. Ọ họọrọ ọgwụgwọ ụmụaka n'ihi ịhụnanya o nwere n'ebe ụmụaka nọ na ngalaba ụmụaka nọ n'oge obibi ya na-ekwu na "ọ dịghị mgbe ọ kwụsịrị iju m anya otú ụmụaka ahụ si enwe obi ụtọ". Dị ka dọkịta na-awa ahụ nke lekwasịrị anya n'ọrịa, amaara ya na ya na ndị ọrịa ụmụaka ya na-egwu egwuregwu vidiyo ma na-emekọrịta ihe na onye ọrịa ọ bụla. <ref name=":4" /> Ọ malitere ime nwa obere oge na Ụlọ Ọgwụ Henry Ford tupu ya arụ ọrụ na Ụlọ Ọgwụ Ụmụaka nke Michigan. <ref>{{Cite web|url=https://www.biography.com/people/alexa-canady-21333715|title=Alexa Canady|work=Biography|language=en-us|accessdate=2018-12-09}}</ref> Mgbe ahụ ọ ghọrọ nwanyị mbụ onye Africa-America ka ọ bụrụ Neurosurgeon kwadoro bọọdụ na afo 1984. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://info.umkc.edu/unews/celebrating-women-in-stem-dr-alexa-canady/|title=Celebrating Women in STEM: Dr. Alexa Canady - University News {{!}}|work=info.umkc.edu|accessdate=2018-12-05}}</ref> Ọ ghọrọ onye isi nke Neurosurgery na Hospitallọ Ọgwụ ụmụaka nke Michigan na afo 1987 wee jide ọnọdụ ahụ ruo mgbe ọ lara ezumike nka na afo 2001. N'oge ya dị ka Chief, ọ pụrụ iche na congenital spinal abnormalities, hydrocephalus, trauma na ụbụrụ etuto. <ref>{{Cite web|url=http://www.nywici.org/features/blogs/aloud/women039s-history-month-profile-alexa-irene-canady-md|title=Women's History Month Profile: Alexa Irene Canady, M.D. &#124; New York Women in Communications, Inc.|work=nywici.org|year=2012|accessdate=October 19, 2012}}</ref> O mere nyocha wee bipụta otu akụkọ gbasara ịdị irè nke ọgwụgwọ maka hydrocephalus nke dị na afo 2001. Ọ bụ ezie na ná mmalite ọ nọ na-echegbu onwe ya banyere otú ndị ọgbọ ya ga-esi nabata ya, ọ bịara nwee mmasị ngwa ngwa maka ịbụ dọkịta na-awa ndị ọrịa lekwasịrị anya. N'ajụjụ ọnụ a gbara na nso nso a, o kwuru, "Ọ na-atọ ụtọ ime ka ndị mmadụ ka mma". <ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.watchtheyard.com/deltas/first-black-woman-neurosurgeon-united-states-delta-sigma-theta/|title=The First Black Woman Neurosurgeon in the United States Is a Member of Delta Sigma Theta|date=2018-02-21|work=Watch The Yard|language=en-US|accessdate=2018-12-09}}</ref> N'ime afọ ya na Ụlọ Ọgwụ Ụmụaka nke Michigan, Dr. Canady gara n'ihu na-eme nnyocha na Wayne State University. Ọ jere ozi dịka Prọfesọ nke Neurosurgery ebe ahụ. <ref name=":2" /> Ọrụ ya na ihe ndị ọ rụzuru emeghewo ụzọ maka ọtụtụ ndị dọkịta na-awa ahụ nke agbụrụ na okike niile. Site na afo 2001 ruo ezumike nka ya na afo 2012, Dr. Canady rụrụ ọrụ dị ka dọkịta na-awa nwa oge na onye ndụmọdụ na Sacred Heart Hospital na Pensacola, Fl. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://info.umkc.edu/unews/celebrating-women-in-stem-dr-alexa-canady/|title=Celebrating Women in STEM: Dr. Alexa Canady - University News {{!}}|work=info.umkc.edu|accessdate=2018-12-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://info.umkc.edu/unews/celebrating-women-in-stem-dr-alexa-canady/ "Celebrating Women in STEM: Dr. Alexa Canady - University News |"]. ''info.umkc.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 5,</span> 2018</span>.</cite></ref> Mgbe ọ kwagara Pensacola, Dr. Canady na mbụ chere na ya lara ezumike nká. Otú ọ dị, mgbe o zutere ndị dọkịta obodo ma ghọta na ọ dị mkpa maka dọkịta na-awa ahụ na-ahụ maka ụmụaka na mpaghara ahụ, Dr. Canady kpebiri ịbanye na ndị ọrụ na Ụlọ Ọgwụ Sacred Heart, na-arụ ọrụ nwa oge. <ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.pnj.com/story/news/2017/11/20/pensacola-alexa-canady-first-african-american-female-neurosurgeon/867122001/|title=Pensacola's Dr. Alexa Canady: Saving children's lives while blazing a trail|work=Pensacola News Journal|language=en|accessdate=2018-12-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pnj.com/story/news/2017/11/20/pensacola-alexa-canady-first-african-american-female-neurosurgeon/867122001/ "Pensacola's Dr. Alexa Canady: Saving children's lives while blazing a trail"]. ''Pensacola News Journal''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 10,</span> 2018</span>.</cite></ref> Na mgbakwunye na ọrụ ya dị ka dọkịta na-awa ahụ, Dr. Canady nọgidere na-eme nnyocha na Wayne State University. Nchọpụta a ga-emecha mee ka e nwee mmepụta nke antisiphon shunt nke na-enyere aka ịgwọ hydrocephalus. <ref>{{Cite web|url=https://www.nlm.nih.gov/exhibition/aframsurgeons/canady.html|title=Dr. Alexa I. Canady - Opening Doors: Contemporary African American Academic Surgeons|work=www.nlm.nih.gov|accessdate=2018-12-05}}</ref> N'ajụjụ ọnụ a na-adịbeghị anya na ihe mere o ji eche na ụmụ akwụkwọ kwesịrị ịhọrọ neurosurgery ọ na-ekwu, "Ọ bụ ihe ịma aka ọgụgụ isi, ị ga-enweta ụdị dị elu mgbe onye ọ bụla na-ekwu 'ah, neurosurgeon nọ ebe a'". Dr. Canady na-aga n'ihu na-abụ ma onye na-akwado ọrụ ya yana ụdị dị iche iche na nkà mmụta ọgwụ. <ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.watchtheyard.com/deltas/first-black-woman-neurosurgeon-united-states-delta-sigma-theta/|title=The First Black Woman Neurosurgeon in the United States Is a Member of Delta Sigma Theta|date=2018-02-21|work=Watch The Yard|language=en-US|accessdate=2018-12-09}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.watchtheyard.com/deltas/first-black-woman-neurosurgeon-united-states-delta-sigma-theta/ "The First Black Woman Neurosurgeon in the United States Is a Member of Delta Sigma Theta"]. ''Watch The Yard''. February 21, 2018<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 9,</span> 2018</span>.</cite></ref> == Ihe nrite na nkwanye ugwu == Ewebatara Canady n'ime Ụlọ Nzukọ Ndị Nwanyị Michigan na afo 1989. <ref>{{Cite web|url=http://hall.michiganwomen.org/honoree.php?C=39&A=253~20~114~96~172~79~2~62~238~113~263~46~80~3~152~167~74~138~63~92~196~4~242~32~84~48~229~153~231~192~41~129~82~69~109~42~254~93~97~56~175~103~13~249~260~207~21~126~104~230~5~98~131~27~53~38~195~139~239~219~106~57~22~147~58~107~127~6~255~173~144~85~17~148~250~47~261~208~228~49~221~251~43~205~135~168~256~181~33~115~232~176~23~14~75~169~130~162~44~198~204~99~7~118~119~8~136~222~50~227~15~157~65~150~108~24~154~170~163~76~9~209~110~140~70~264~59~51~155~265~16~158~156~241~60~182~191~257~116~190~28~164~243~125~160~197~86~270~193~223~29~266~134~39~159~111~61~177~132~87~52~199~54~35~210~211~64~112~200~183~165~245~258~100~10~122~71~267~262~240~77~94~120~11~259~36~25~244~224~151~178~55~88~45~184~128~72~246~78~171~268~233~121~141~180~206~189~269~73~235~123~83~89~145~18~66~26~237~30~212~188~142~220~90~19~40~161~218~133~81~247~225~67~37~248~146~217~91~143~12~236~31~68~1~213~101~117~214~174~102~226~137~185~124~234~95~216~166~187|title=Alexa I. Canady: Michigan Women's Hall of Fame –|work=hall.michiganwomen.org|year=2012|quote=induction into the Michigan Women's Hall of Fame in 1989|accessdate=October 19, 2012}}</ref> Canady nwetara ihe nrite onye isi oche nke American Medical Women's Association na afo 1993 na na afo 1994 enwetara onyinye onyinye Distinguished Service site na ụlọ akwụkwọ ahụike Mahadum Wayne State. <ref>{{Cite web|url=http://concreteloop.com/2008/11/black-history-spotlight-dr-alexa-canady|title=BLACK HISTORY SPOTLIGHT: DR. ALEXA CANADY &#124; CONCRETELOOP.COM|work=concreteloop.com|year=2012|quote=In 1993, she received the American Medical Women’s Association President’s Award and in 1994 the Distinguished Service Award from Wayne State University Medical School.|accessdate=October 19, 2012}}</ref> Na afo 1984, a kpọrọ ya onye nkuzi nke afọ site na ụlọ ọgwụ ụmụaka nke Michigan . Ọ natara onyinye nturu ugo Candace site na National Coalition of 100 Black Women na afo 1986. <ref>{{Cite web|work=National Coalition of 100 Black Women|title=Candace Award Recipients 1982-1990, Page 1|url=http://www.ncbw.org/programs/award1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20030314021634/http://www.ncbw.org/programs/award1.html|archivedate=March 14, 2003}}</ref> Ọ bụ onye otu Congress of Neurological Surgeons, American Association of Neurological Surgen, Society of Pediatric Neurosurgery, na American College of Neurosurgery. <ref name=":0">{{Cite journal|url=https://illiad.lib.calpoly.edu/cas/illiad.dll?Action=10&Form=75&Value=282921|title=Alexa Irene Canady|author=McClelland|first=Shearwood|date=2008|journal=Journal of the National Medical Association|volume=100|doi=10.1016/S0027-9684(15)31279-7|pmid=18481485|accessdate=December 9, 2015|issue=4|pages=439–43}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMcClelland2008">McClelland, Shearwood (2008). [https://illiad.lib.calpoly.edu/cas/illiad.dll?Action=10&Form=75&Value=282921 "Alexa Irene Canady"]. ''Journal of the National Medical Association''. '''100''' (4): 439–43. [[Doi (ihe nchọpụta)|doi]]:[[doi:10.1016/S0027-9684(15)31279-7|10.1016/S0027-9684(15)31279-7]]. [[PMID (ihe nchọpụta)|PMID]]&nbsp;[//pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18481485 18481485]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 9,</span> 2015</span>.</cite></ref> Enyekwara ya nzere nsọpụrụ atọ - dọkịta nke akwụkwọ ozi mmadụ sitere na Mahadum Detroit-Mercy na afo 1997 na Mahadum Roosevelt na afo 2014, yana dọkịta sayensị sitere na Mahadum Southern Connecticut na afo 1999. <ref name="nih" /> E gosikwara Canady na Nickelodeon Black History Month mkpụmkpụ animation nke ewepụtara na February afo 2015 iji mee mmemme ọ rụpụtara nke ịbụ nwanyị America mbụ nke Africa ghọrọ dọkịta na-awa ahụ. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://blackdoctor.org/513011/dr-alexa-canady-americas-first-black-neurosurgeon/2/|title=Dr. Alexa Canady: America's First Black Female Neurosurgeon {{!}} BlackDoctor {{!}} Page 2|work=blackdoctor.org|accessdate=2018-12-07}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://blackdoctor.org/513011/dr-alexa-canady-americas-first-black-neurosurgeon/2/ "Dr. Alexa Canady: America's First Black Female Neurosurgeon | BlackDoctor | Page 2"]. ''blackdoctor.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 7,</span> 2018</span>.</cite></ref> Canady ekwuola na ọ naghị amasị ya ka ọ bụrụ onye a ma ama. Kama, o kwuru na ọ bụrụ na ị na-arụ ọrụ ọma, ndị ọzọ adịghị mkpa. <ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.pnj.com/story/news/2017/11/20/pensacola-alexa-canady-first-african-american-female-neurosurgeon/867122001/|title=Pensacola's Dr. Alexa Canady: Saving children's lives while blazing a trail|work=Pensacola News Journal|language=en|accessdate=2018-12-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pnj.com/story/news/2017/11/20/pensacola-alexa-canady-first-african-american-female-neurosurgeon/867122001/ "Pensacola's Dr. Alexa Canady: Saving children's lives while blazing a trail"]. ''Pensacola News Journal''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 10,</span> 2018</span>.</cite></ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 27jh4vqbv6luk2y3yginjj5wic6a97j 87698 87695 2022-08-20T11:37:24Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Dr. Alexa Irene Canady''' (amuru na Nọvemba 7, afo 1950) bu onye dibia bekee lara ezumike nka nke ama ama n'ihe gbasara akwara ozi umuaka . Amụrụ ya na Lansing, Michigan wee nweta akara ugo mmụta bachelor na ahụike na Mahadum Michigan . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Minnesota na afo 1981, ọ ghọrọ nwanyị ojii mbụ ghọrọ dọkịta na-awa ahụ. <ref name="nih">{{Cite web|url=https://www.nlm.nih.gov/changingthefaceofmedicine/physicians/biography_53.html|title=Changing the Face of Medicine – Dr. Alexa Irene Canady|work=nih.gov|accessdate=August 25, 2015}}</ref> Nke a bịara mgbe Ruth Kerr Jakoby ghọrọ nwanyị America mbụ nwetara asambodo na neurosurgery na afo 1961. <ref name="WINS">{{Cite web|title=Women in Neurosurgery - a Legacy of Achievement and Breaking Barriers|url=https://www.neurosurgeryblog.org/2020/11/25/women-in-neurosurgery-a-legacy-of-achievement-and-breaking-barriers/|work=AANS|publisher=American Association of Neurological Surgeons|accessdate=2021-03-24}}</ref> Canady bụ ọkachamara n'ịgwọ ọrịa akwara ụmụaka ma bụrụ onye isi nke neurosurgery n'ụlọ ọgwụ ụmụaka dị na Michigan site na afo 1987 ruo mgbe ọ lara ezumike nká na afo 2001. Na mgbakwunye na ịwa ahụ, ọ mekwara nyocha ma bụrụ onye prọfesọ nke neurosurgery na Mahadum Wayne State . Mgbe ọ lara ezumike nká, ọ kwagara Florida wee nọgide na-eme ihe nwa oge na Pensacola's Sacred Heart Hospital ruo mgbe ọ lara ezumike nká zuru oke na Jenụwarị afo 2012. Na afo 1989, a kpọbatara Canady n'ime Ụlọ Nzukọ Ndị Nwanyị Michigan, na na afo 1993 ọ natakwara ihe nrite onye isi oche nke American Medical Women's Association . A maara Dr. Canady n'etiti ndị ọgbọ ya dị ka dọkịta na-awa ahụ nke na-elekwasị anya nke ọma maka onye ọ bụla n'ime ndị ọrịa ya. <ref name=":4">{{Cite web|url=http://www.nwlc.org/title-ix/alexa-canady|title=I was used to being disregarded.|date=2012-06-12|work=National Women's Law Center|language=en|accessdate=2018-12-09}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Alexa Irene Canady na Lansing, Michigan nye Elizabeth Hortense (Golden) Canady na Dr. Clinton Canady, Jr. Nne ya bụ onye nkuzi na onye bụbu onye isi ala nke Delta Sigma Theta Sorority, Inc. <ref name="chicagodeltas">{{Cite web|url=http://chicagodeltas.com/2010/10/delta-sigma-theta-mourns-18th-national-president-hortense-golden-canady/|publisher=Chicago Alumnae Chapter DST|title=Delta Sigma Theta Mourns 18th National President, Hortense Golden Canady|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110708143703/http://chicagodeltas.com/2010/10/delta-sigma-theta-mourns-18th-national-president-hortense-golden-canady/|archivedate=July 8, 2011}}</ref> Ọ nọrọkwa ọtụtụ afọ na-arụsi ọrụ ike n'ihe gbasara obodo n'ime obodo Lansing . Na mgbakwunye na ọ bụ onye mbụ Afrịka America ka a họpụtara na Board of Education Lansing. Nna ya bụ dọkịta ezé. Nne na nna ya gara Mahadum Fisk, ebe ha zutere ma mesịa lụọ di na nwunye na ụbọchị ọmụmụ nne ya nke 19 tupu nna ya ebuga ya n'oge Agha Ụwa nke Abụọ . Nna ya bụkwa onye gụsịrị akwụkwọ na Dentistry nke Meharry Medical College . <ref name="CCJr">"{{Cite web|url=https://www.legacy.com/obituaries/name/clinton-canady-obituary?pid=165702120|title=Dr. Clinton Canady Jr.|work=legacy.com|accessdate=2021-03-24}}</ref> Nne na nna Canady kụziiri ya mkpa agụmakwụkwọ na ịrụsi ọrụ ike dị mgbe ọ bụ nwata, nke ga-emecha nyere ya aka ịga ụlọ akwụkwọ sekọndrị na nsọpụrụ. A zụlitere Canady na nwanne ya nwoke nke obere na mpụga Lansing ma bụrụ naanị ụmụ akwụkwọ [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|America-America]] abụọ n'ụlọ akwụkwọ ha. Nne ya n'ịbụ onye bụbu onye isi oche nke Delta Sigma Theta na nna ya bụ dọkịta eze, a kụziiri ya mkpa agụmakwụkwọ dị site na nwata. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://blackdoctor.org/513011/dr-alexa-canady-americas-first-black-neurosurgeon/2/|title=Dr. Alexa Canady: America's First Black Female Neurosurgeon {{!}} BlackDoctor {{!}} Page 2|work=blackdoctor.org|accessdate=2018-12-07}}</ref> Nne ya gwara ya otu oge, "Ka ha mee gị akara - yabụ gịnị ma ọ bụrụ na ị bụ nwa agbọghọ ojii. Were akara ahụ ma mefuo ya." O nwere ajọ mbunobi n'ụlọ akwụkwọ; n'otu oge, onye òtù ezinụlọ nke na-azụ na akparamaagwa nwalere ya mgbe ọ ka dị obere maka ọgụgụ isi, na mgbe ọ nwetara akara dị elu na ule, ọ tụrụ ezinụlọ ya n'anya n'ihi na ọrụ ya na ụlọ akwụkwọ bụ nanị nkezi. Ha mechara chọpụta na onye nkuzi ya na nwa akwụkwọ ọcha na-agbanwe akara ule ya iji kpuchie ọgụgụ isi ya. <ref name=":4" /> O chere ọtụtụ ihe mgbochi ihu n'oge agụmakwụkwọ ya. Agbanyeghị, n'agbanyeghị ihe mgbochi ndị a, Canady pụtara ìhè n'etiti ndị ọgbọ ya n'agụmakwụkwọ, ma na klaasị ma site n'inweta akara dị elu na ule ya n'ụlọ akwụkwọ. <ref name=":0">{{Cite journal|url=https://illiad.lib.calpoly.edu/cas/illiad.dll?Action=10&Form=75&Value=282921|title=Alexa Irene Canady|author=McClelland|first=Shearwood|date=2008|journal=Journal of the National Medical Association|volume=100|doi=10.1016/S0027-9684(15)31279-7|pmid=18481485|accessdate=December 9, 2015|issue=4|pages=439–43}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na nsọpụrụ na Lansing Sexton High School na afo 1967. <ref>https://blacklistedculture.com/alexa-canady/</ref> Tupu mahadum, Alexa Canady bụ onye a họpụtara ka ọ bụrụ Ọkachamara Mmeri Mba na afo 1967. <ref>{{Cite web|url=http://www.aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|title=African American Registry|accessdate=February 21, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130206012735/http://aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|archivedate=February 6, 2013}}</ref> Canady gara Mahadum Michigan ebe ọ nwetara akara ugo mmụta BS na [[Agụmanụmanụ|zoology]] na afo 1971 wee bụrụ onye otu Delta Sigma Theta . Oge ya na Mahadum Michigan enweghị mgba; ọ fọrọ nke nta ka ọ kwụsị ịga mahadum n'otu oge n'ihi "nhụsianya nke obi ike". Na mbụ ọ họrọla ịbụ isi na mgbakọ na mwepụ mana n'oge na-adịghị anya ọ chọpụtara na mgbakọ na mwepụ abụghị mmasị ya. Mgbe ahụ, ọ mụtara banyere mmemme ọrụ ahụike pere mpe na mahadum ya wee kpebie ịchụso ya. <ref name="nih">{{Cite web|url=https://www.nlm.nih.gov/changingthefaceofmedicine/physicians/biography_53.html|title=Changing the Face of Medicine – Dr. Alexa Irene Canady|work=nih.gov|accessdate=August 25, 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.nlm.nih.gov/changingthefaceofmedicine/physicians/biography_53.html "Changing the Face of Medicine – Dr. Alexa Irene Canady"]. ''nih.gov''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 25,</span> 2015</span>.</cite></ref> Ihe omume a nyeere ya aka ịghọta na mmasị ya dị na ngalaba ahụike. Ọ ga-aga n'ihu na-anata MD ya na cum laude honors <ref name="aaregistry.org">{{Cite web|url=http://www.aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|title=Alexa Canady, first female and first black appointed to a residency in neurosurgery &#124; African American Registry|work=aaregistry.org|year=2012|accessdate=October 19, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130206012735/http://aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|archivedate=February 6, 2013}}</ref> site na Mahadum Michigan Medical School na afo 1975 ebe ọ sonyere na Alpha Omega Alpha Honorary Medical Society. Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ ahụike ndị otu American Medical Women's Association matara ya. N'agbanyeghị ihe ndị ọ rụzuru n'ụlọ akwụkwọ ahụike, Canady chere na ọ bụ ya na ụmụ akwụkwọ nwanyị ndị ọzọ, ndị ọkachamara na-elegharakarị ya anya. <ref name=":4" /> Nke a gbara ya ume ịrụsi ọrụ ike karị. Ọ bụ ezie na ọ nwere mmasị na mbụ na nkà mmụta ọgwụ n'ime, Dr. Canady kpebiri na neurosurgery mgbe ọ hụrụ n'anya na akwara ozi n'ime afọ abụọ mbụ nke ụlọ akwụkwọ ahụike. <ref name=":4" /> O kpebiri na ọpụrụiche a megide ndụmọdụ nke ndị ndụmọdụ ya. <ref name=":2" /> N'ịmara na ịnweta ebe obibi dị ka nwa akwụkwọ ojii ga-esi ike, Canady malitere ịmepụta akwụkwọ edemede ya, na-agụ ọtụtụ isiokwu na ịga nzukọ na nzukọ ọmụmụ ihe ọ bụla ọ nwere ike, mgbe ụfọdụ na-ajụ ajụjụ nanị ka a mara ya n'obere ubi. Ekele ya maka ịdị omimi nke ọdịdị ahụ mmadụ ga-enyere ya aka nke ọma na mpaghara asọmpi ya. <ref name=":4" /> Ọ ghọrọ onye nkuzi ịwa ahụ na ụlọ ọgwụ Yale-New Haven site na afo 1975–1976, na-atụgharị n'okpuru Dr. William F. Collins. N'agbanyeghị na ọ bụ nwa akwụkwọ pụrụ iche, ọ ka nwere ajọ mbunobi na okwu ịkpa ókè n'ihi na ọ bụ onye isi ojii na nwanyị mbụ na mmemme ahụ. <ref name="aaregistry.org">{{Cite web|url=http://www.aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|title=Alexa Canady, first female and first black appointed to a residency in neurosurgery &#124; African American Registry|work=aaregistry.org|year=2012|accessdate=October 19, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130206012735/http://aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery|archivedate=February 6, 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20130206012735/http://aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery "Alexa Canady, first female and first black appointed to a residency in neurosurgery &#x7C; African American Registry"]. ''aaregistry.org''. 2012. Archived from [http://www.aaregistry.org/historic_events/view/alexa-canady-first-female-and-first-black-appointed-residency-neurosurgery the original] on February 6, 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 19,</span> 2012</span>.</cite></ref> N'ụbọchị mbụ ya dị ka onye nkuzi, a gwara ya na "ị ga-abụrịrị ngwugwu ohere ọhụrụ anyị". N'agbanyeghị ajọ mbunobi ndị a, ndị dibịa ibe ya họpụtara ya ịbụ otu n'ime ndị kacha bi ebe ahụ. <ref name="nih" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ n'ọrụ ya, ọ gara Mahadum Minnesota maka ebe obibi ya, bụrụ nwanyị mbụ African-American neurosurgery bi na United States. <ref name=":2" /> Ọ bụ ezie na o kwupụtala na ya etinyeghị uche na akụkọ ihe mere eme ọ na-eme, mgbe ọ kwagara Pensacola, Florida na afo 2001, ọ ghọtara mkpa ihe ọ rụzuru na ihe ọ pụtara maka ndị Africa-America na ndị inyom ndị ọzọ na nkà mmụta ọgwụ. <ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.pnj.com/story/news/2017/11/20/pensacola-alexa-canady-first-african-american-female-neurosurgeon/867122001/|title=Pensacola's Dr. Alexa Canady: Saving children's lives while blazing a trail|work=Pensacola News Journal|language=en|accessdate=2018-12-10}}</ref> == Ọrụ na nyocha == Na afo 1982, mgbe ọ gụchara obibi, Dr. Canady kpebiri ọkachamara dị ka dọkịta na-awa ahụ na-ahụ maka ụmụaka, na-aghọ onye mbụ African-American na nwanyị mbụ mere otú ahụ. Ọ họọrọ ọgwụgwọ ụmụaka n'ihi ịhụnanya o nwere n'ebe ụmụaka nọ na ngalaba ụmụaka nọ n'oge obibi ya na-ekwu na "ọ dịghị mgbe ọ kwụsịrị iju m anya otú ụmụaka ahụ si enwe obi ụtọ". Dị ka dọkịta na-awa ahụ nke lekwasịrị anya n'ọrịa, amaara ya na ya na ndị ọrịa ụmụaka ya na-egwu egwuregwu vidiyo ma na-emekọrịta ihe na onye ọrịa ọ bụla. <ref name=":4" /> Ọ malitere ime nwa obere oge na Ụlọ Ọgwụ Henry Ford tupu ya arụ ọrụ na Ụlọ Ọgwụ Ụmụaka nke Michigan. <ref>{{Cite web|url=https://www.biography.com/people/alexa-canady-21333715|title=Alexa Canady|work=Biography|language=en-us|accessdate=2018-12-09}}</ref> Mgbe ahụ ọ ghọrọ nwanyị mbụ onye Africa-America ka ọ bụrụ Neurosurgeon kwadoro bọọdụ na afo 1984. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://info.umkc.edu/unews/celebrating-women-in-stem-dr-alexa-canady/|title=Celebrating Women in STEM: Dr. Alexa Canady - University News {{!}}|work=info.umkc.edu|accessdate=2018-12-05}}</ref> Ọ ghọrọ onye isi nke Neurosurgery na Hospitallọ Ọgwụ ụmụaka nke Michigan na afo 1987 wee jide ọnọdụ ahụ ruo mgbe ọ lara ezumike nka na afo 2001. N'oge ya dị ka Chief, ọ pụrụ iche na congenital spinal abnormalities, hydrocephalus, trauma na ụbụrụ etuto. <ref>{{Cite web|url=http://www.nywici.org/features/blogs/aloud/women039s-history-month-profile-alexa-irene-canady-md|title=Women's History Month Profile: Alexa Irene Canady, M.D. &#124; New York Women in Communications, Inc.|work=nywici.org|year=2012|accessdate=October 19, 2012}}</ref> O mere nyocha wee bipụta otu akụkọ gbasara ịdị irè nke ọgwụgwọ maka hydrocephalus nke dị na afo 2001. Ọ bụ ezie na ná mmalite ọ nọ na-echegbu onwe ya banyere otú ndị ọgbọ ya ga-esi nabata ya, ọ bịara nwee mmasị ngwa ngwa maka ịbụ dọkịta na-awa ndị ọrịa lekwasịrị anya. N'ajụjụ ọnụ a gbara na nso nso a, o kwuru, "Ọ na-atọ ụtọ ime ka ndị mmadụ ka mma". <ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.watchtheyard.com/deltas/first-black-woman-neurosurgeon-united-states-delta-sigma-theta/|title=The First Black Woman Neurosurgeon in the United States Is a Member of Delta Sigma Theta|date=2018-02-21|work=Watch The Yard|language=en-US|accessdate=2018-12-09}}</ref> N'ime afọ ya na Ụlọ Ọgwụ Ụmụaka nke Michigan, Dr. Canady gara n'ihu na-eme nnyocha na Wayne State University. Ọ jere ozi dịka Prọfesọ nke Neurosurgery ebe ahụ. <ref name=":2" /> Ọrụ ya na ihe ndị ọ rụzuru emeghewo ụzọ maka ọtụtụ ndị dọkịta na-awa ahụ nke agbụrụ na okike niile. Site na afo 2001 ruo ezumike nka ya na afo 2012, Dr. Canady rụrụ ọrụ dị ka dọkịta na-awa nwa oge na onye ndụmọdụ na Sacred Heart Hospital na Pensacola, Fl. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://info.umkc.edu/unews/celebrating-women-in-stem-dr-alexa-canady/|title=Celebrating Women in STEM: Dr. Alexa Canady - University News {{!}}|work=info.umkc.edu|accessdate=2018-12-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://info.umkc.edu/unews/celebrating-women-in-stem-dr-alexa-canady/ "Celebrating Women in STEM: Dr. Alexa Canady - University News |"]. ''info.umkc.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 5,</span> 2018</span>.</cite></ref> Mgbe ọ kwagara Pensacola, Dr. Canady na mbụ chere na ya lara ezumike nká. Otú ọ dị, mgbe o zutere ndị dọkịta obodo ma ghọta na ọ dị mkpa maka dọkịta na-awa ahụ na-ahụ maka ụmụaka na mpaghara ahụ, Dr. Canady kpebiri ịbanye na ndị ọrụ na Ụlọ Ọgwụ Sacred Heart, na-arụ ọrụ nwa oge. <ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.pnj.com/story/news/2017/11/20/pensacola-alexa-canady-first-african-american-female-neurosurgeon/867122001/|title=Pensacola's Dr. Alexa Canady: Saving children's lives while blazing a trail|work=Pensacola News Journal|language=en|accessdate=2018-12-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pnj.com/story/news/2017/11/20/pensacola-alexa-canady-first-african-american-female-neurosurgeon/867122001/ "Pensacola's Dr. Alexa Canady: Saving children's lives while blazing a trail"]. ''Pensacola News Journal''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 10,</span> 2018</span>.</cite></ref> Na mgbakwunye na ọrụ ya dị ka dọkịta na-awa ahụ, Dr. Canady nọgidere na-eme nnyocha na Wayne State University. Nchọpụta a ga-emecha mee ka e nwee mmepụta nke antisiphon shunt nke na-enyere aka ịgwọ hydrocephalus. <ref>{{Cite web|url=https://www.nlm.nih.gov/exhibition/aframsurgeons/canady.html|title=Dr. Alexa I. Canady - Opening Doors: Contemporary African American Academic Surgeons|work=www.nlm.nih.gov|accessdate=2018-12-05}}</ref> N'ajụjụ ọnụ a na-adịbeghị anya na ihe mere o ji eche na ụmụ akwụkwọ kwesịrị ịhọrọ neurosurgery ọ na-ekwu, "Ọ bụ ihe ịma aka ọgụgụ isi, ị ga-enweta ụdị dị elu mgbe onye ọ bụla na-ekwu 'ah, neurosurgeon nọ ebe a'". Dr. Canady na-aga n'ihu na-abụ ma onye na-akwado ọrụ ya yana ụdị dị iche iche na nkà mmụta ọgwụ. <ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.watchtheyard.com/deltas/first-black-woman-neurosurgeon-united-states-delta-sigma-theta/|title=The First Black Woman Neurosurgeon in the United States Is a Member of Delta Sigma Theta|date=2018-02-21|work=Watch The Yard|language=en-US|accessdate=2018-12-09}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.watchtheyard.com/deltas/first-black-woman-neurosurgeon-united-states-delta-sigma-theta/ "The First Black Woman Neurosurgeon in the United States Is a Member of Delta Sigma Theta"]. ''Watch The Yard''. February 21, 2018<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 9,</span> 2018</span>.</cite></ref> == Ihe nrite na nkwanye ugwu == Ewebatara Canady n'ime Ụlọ Nzukọ Ndị Nwanyị Michigan na afo 1989. <ref>{{Cite web|url=http://hall.michiganwomen.org/honoree.php?C=39&A=253~20~114~96~172~79~2~62~238~113~263~46~80~3~152~167~74~138~63~92~196~4~242~32~84~48~229~153~231~192~41~129~82~69~109~42~254~93~97~56~175~103~13~249~260~207~21~126~104~230~5~98~131~27~53~38~195~139~239~219~106~57~22~147~58~107~127~6~255~173~144~85~17~148~250~47~261~208~228~49~221~251~43~205~135~168~256~181~33~115~232~176~23~14~75~169~130~162~44~198~204~99~7~118~119~8~136~222~50~227~15~157~65~150~108~24~154~170~163~76~9~209~110~140~70~264~59~51~155~265~16~158~156~241~60~182~191~257~116~190~28~164~243~125~160~197~86~270~193~223~29~266~134~39~159~111~61~177~132~87~52~199~54~35~210~211~64~112~200~183~165~245~258~100~10~122~71~267~262~240~77~94~120~11~259~36~25~244~224~151~178~55~88~45~184~128~72~246~78~171~268~233~121~141~180~206~189~269~73~235~123~83~89~145~18~66~26~237~30~212~188~142~220~90~19~40~161~218~133~81~247~225~67~37~248~146~217~91~143~12~236~31~68~1~213~101~117~214~174~102~226~137~185~124~234~95~216~166~187|title=Alexa I. Canady: Michigan Women's Hall of Fame –|work=hall.michiganwomen.org|year=2012|quote=induction into the Michigan Women's Hall of Fame in 1989|accessdate=October 19, 2012}}</ref> Canady nwetara ihe nrite onye isi oche nke American Medical Women's Association na afo 1993 na na afo 1994 enwetara onyinye onyinye Distinguished Service site na ụlọ akwụkwọ ahụike Mahadum Wayne State. <ref>{{Cite web|url=http://concreteloop.com/2008/11/black-history-spotlight-dr-alexa-canady|title=BLACK HISTORY SPOTLIGHT: DR. ALEXA CANADY &#124; CONCRETELOOP.COM|work=concreteloop.com|year=2012|quote=In 1993, she received the American Medical Women’s Association President’s Award and in 1994 the Distinguished Service Award from Wayne State University Medical School.|accessdate=October 19, 2012}}</ref> Na afo 1984, a kpọrọ ya onye nkuzi nke afọ site na ụlọ ọgwụ ụmụaka nke Michigan . Ọ natara onyinye nturu ugo Candace site na National Coalition of 100 Black Women na afo 1986. <ref>{{Cite web|work=National Coalition of 100 Black Women|title=Candace Award Recipients 1982-1990, Page 1|url=http://www.ncbw.org/programs/award1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20030314021634/http://www.ncbw.org/programs/award1.html|archivedate=March 14, 2003}}</ref> Ọ bụ onye otu Congress of Neurological Surgeons, American Association of Neurological Surgen, Society of Pediatric Neurosurgery, na American College of Neurosurgery. <ref name=":0">{{Cite journal|url=https://illiad.lib.calpoly.edu/cas/illiad.dll?Action=10&Form=75&Value=282921|title=Alexa Irene Canady|author=McClelland|first=Shearwood|date=2008|journal=Journal of the National Medical Association|volume=100|doi=10.1016/S0027-9684(15)31279-7|pmid=18481485|accessdate=December 9, 2015|issue=4|pages=439–43}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMcClelland2008">McClelland, Shearwood (2008). [https://illiad.lib.calpoly.edu/cas/illiad.dll?Action=10&Form=75&Value=282921 "Alexa Irene Canady"]. ''Journal of the National Medical Association''. '''100''' (4): 439–43. [[Doi (ihe nchọpụta)|doi]]:[[doi:10.1016/S0027-9684(15)31279-7|10.1016/S0027-9684(15)31279-7]]. [[PMID (ihe nchọpụta)|PMID]]&nbsp;[//pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18481485 18481485]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 9,</span> 2015</span>.</cite></ref> Enyekwara ya nzere nsọpụrụ atọ - dọkịta nke akwụkwọ ozi mmadụ sitere na Mahadum Detroit-Mercy na afo 1997 na Mahadum Roosevelt na afo 2014, yana dọkịta sayensị sitere na Mahadum Southern Connecticut na afo 1999. <ref name="nih" /> E gosikwara Canady na Nickelodeon Black History Month mkpụmkpụ animation nke ewepụtara na February afo 2015 iji mee mmemme ọ rụpụtara nke ịbụ nwanyị America mbụ nke Africa ghọrọ dọkịta na-awa ahụ. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://blackdoctor.org/513011/dr-alexa-canady-americas-first-black-neurosurgeon/2/|title=Dr. Alexa Canady: America's First Black Female Neurosurgeon {{!}} BlackDoctor {{!}} Page 2|work=blackdoctor.org|accessdate=2018-12-07}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://blackdoctor.org/513011/dr-alexa-canady-americas-first-black-neurosurgeon/2/ "Dr. Alexa Canady: America's First Black Female Neurosurgeon | BlackDoctor | Page 2"]. ''blackdoctor.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 7,</span> 2018</span>.</cite></ref> Canady ekwuola na ọ naghị amasị ya ka ọ bụrụ onye a ma ama. Kama, o kwuru na ọ bụrụ na ị na-arụ ọrụ ọma, ndị ọzọ adịghị mkpa. <ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.pnj.com/story/news/2017/11/20/pensacola-alexa-canady-first-african-american-female-neurosurgeon/867122001/|title=Pensacola's Dr. Alexa Canady: Saving children's lives while blazing a trail|work=Pensacola News Journal|language=en|accessdate=2018-12-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pnj.com/story/news/2017/11/20/pensacola-alexa-canady-first-african-american-female-neurosurgeon/867122001/ "Pensacola's Dr. Alexa Canady: Saving children's lives while blazing a trail"]. ''Pensacola News Journal''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 10,</span> 2018</span>.</cite></ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 66lzxlztb5g28fhj0odlbf0kb3jbbe3 Ayo Ayoola-Amale 0 12100 87343 84530 2022-08-20T09:51:30Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayo Ayoola-Amale''' bụ onye odee na onye ọka iwu Africa . == Akụkọ ndụ == === Mmalite Ndụ === Ayo Ayoola-Amale a mụrụ '''Adebisi Ayo Adekeye''' na [[Jos]], [[Naijiria|Nigeria]] . Ọ sonyere n'òtù udo <ref>{{Cite news|url=https://www.womeninpeace.org/a-names/2017/4/19/ayo-ayoola-amale|title=Ayo Ayoola-Amale|work=Women in Peace|accessdate=2018-01-22|language=en-US}}</ref> n'oge ọ bụ nwata wee bụrụ onye ndu nke ọgbakọ Rotaract na Guides Girl dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma mgbe e hiwere otu ndị na-eduzi ụmụ nwanyị na-elekwasị anya na-arụ ọrụ na ikpe ziri ezi nke ọha mmadụ, dị ka ime ihe ike megide ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ. . Ọ bụ onye otu Rotary club na Women in Nigeria (WIN). [[Usòrò:Ayo Ayoola Amale Profile Pictue 2.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Nna ya bụ onye ọka iwu na onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum London ma bụrụ onye ọrụ nchekwa obodo nke jere ozi na Nigeria n'achọghị ọdịmma onwe ya dịka onye ndụmọdụ nchekwa obodo, onye ndụmọdụ nchekwa nke osote onye isi oche na onye isi ọrụ nchekwa steeti . Enyerela ya ọtụtụ ihe nrite, gụnyere onyinye ọgụgụ isi sitere na United States. <ref>{{Cite book|author=Thailand)|first=IEEE International Conference on Advanced Computational Intelligence (8th : 2016 : Chiang Mai|url=http://worldcat.org/oclc/956658431|title=2016 Eighth International Conference on Advanced Computational Intelligence (ICACI) : 14-16 Feb. 2016.|date=30 November 2017|isbn=9781522530336|oclc=956658431}}</ref> Ọ bụ ugbu a onye isi oche nke uwe nchebe kachasị elu na onyeisi oche nke ụlọ ọrụ ndị ọzọ; nne ya bụ nwa-nwanyi bụ onye ọchụnta ego. Mgbe ọ dị afọ iri, ọ kwagara n' ọwụwa anyanwụ Naijiria n'ihi ọrụ mgbasa ozi nna ya, bụ ebe o tolitere na mpaghara naanị gọọmentị echekwabara na Kano. Ayo na-eto eto hụrụ akwụkwọ n'anya, ọ na-agụkwa akwụkwọ nke ukwuu na ọtụtụ ebe. Ọ bụ nwa akwụkwọ nke St Louis Secondary School, Bompai, Kano . Ọ gụrụ iwu na mahadum Obafemi Awolowo, ma kpọọ ya ụlọ mmanya n'afọ 1993. O mechara gaa Mahadum Lagos, ebe ọ nwetara akara ugo mmụta LLM mbụ ya na Mahadum Ghana wee gụchaa na LLM (ADR). O were aha nna Amale mgbe ọ lụrụ. Ka ọ dị ugbu a, ọ bi na Accra ma na-agakarị ụwa na njem udo ụwa na-ebuga ozi udo na nkwekọrịta zuru ụwa ọnụ na-akpali ndụ. <ref>{{Cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/158682/1/creating-a-world-culture-that-is-nonviolent.html|title=Creating A World Culture That Is Nonviolent|author=Burrowes|first=Robert J.|work=Nigerian Voice|accessdate=2018-01-22|language=en}}</ref> === Ọrụ === Ayo bụ onye ọka iwu, ọkachamara mkpebi esemokwu, onye ombudsman, onye nkwado nkwado na onye ndu, ọrụ mkpebi esemokwu mbụ, Inc. <ref>{{Cite web|url=https://fcrsi.wordpress.com/|title=First Conflict Resolution Services|work=First Conflict Resolution Services|language=en-US|accessdate=2018-01-22}}</ref> Ọ bụ onye otu Chartered Institute of Arbitrators, UK. <ref>{{Cite web|url=http://www.ciarb.org/membership/members-directory?page=45|title=Members Directory|work=www.ciarb.org|language=en|accessdate=2018-01-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180122235000/http://www.ciarb.org/membership/members-directory?page=45|archivedate=22 January 2018}}</ref> Ayo nwere otutu asambodo ime obodo na nke mba uwa, njikwa NGO, na ide ihe okike wee gaa ogbako obodo, mba na mba di iche iche na ulo akwukwo banyere ide ihe na ihe ngosi. Ọ bụ onye nkuzi ukwu na onye isi ngalaba iwu, ngalaba iwu, Kings University College, Mahadum Wisconsin na Ghana Technology University College, Accra, Ghana ==== Dị ka ọkàiwu na ọkachamara na-edozi esemokwu ==== Ayo nwere ihe karịrị afọ iri na asatọ na ikpezi esemokwu n'ebe iwu ụlọ ọrụ ama ama nakwa afọ iri na ise dịka onye nkụzi n'ihe gbasara iwu, na iwu ịzụ ahịa, iwu mmepe ahịa nakwa ụlọọrụ na ahụ maka mmepụta ihe wee dịrị gabazieBusiness Law, Commercial Law na Practice, Company Law, ADR, Principles of Law wdg, na Nigeria, [[Ghana]] na [[Senegal]] . Ọ bụ onye mmekọ na onye isi ngalaba iwu azụmahịa na Ayo, Ajibulu na Co., Legal Practitioners and Notaries, Lagos na Bayo Ayorinde na Co., Legal Practitioners, Lagos. Ayo bụ Ombudsman na Mediator for Mediators beyond Borders International, USA <ref>{{Cite news|url=https://mediatorsbeyondborders.org/ombuds-team-for-mediators-beyond-borders/|title=Ombuds Team for Mediators Beyond Borders! – Mediators Beyond Borders International|date=17 September 2015|work=Mediators Beyond Borders International|accessdate=2018-01-22|language=en-US}}</ref> O gosila akwụkwọ na ọgbakọ dị iche iche nke obodo na nke mba ụwa gbasara Mkpebi esemokwu, Ngwongwo & Iwu Azụmahịa, Mmụta Udo, Udo na Nchebe ụmụ nwanyị, wdg. Ọ bụ onye ndụmọdụ gbasara iwu nke otu Ghana Association of Writers (GAW), Accra. <ref>{{Cite web|url=http://mobile.ghanaweb.com/wap/article.php?ID=197019|title=Executive members of Ghana Association of Writers take office|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|date=8 November 2010|work=mobile.ghanaweb.com/|accessdate=24 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304023254/http://mobile.ghanaweb.com/wap/article.php?ID=197019|archivedate=4 March 2016}}</ref> == Ọrụ == === Ọrụ ikpezi nakwa ime udo === Ọ tọrọ ntọala Women International League for Peace and Freedom (WILPF), ngalaba Ghana, ma bụrụkwa Onye isi ala ugbu a. <ref>{{Cite web|url=https://wilpfghana.org/|title=WILPF Ghana|work=WILPF Ghana|language=en-US|accessdate=2018-01-22|archivedate=7 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180107135445/https://wilpfghana.org/}}</ref> Ayo bụ onyeisi n' International Association of Educators for World Peace (IAEWP) Senior Vice-President for Africa & Regional Chairperson for Africa of Diplomatic Commission of IAEWP (NGO ECOSOC - United Nations) IAEWP - Onye natara 1987 Peace Messenger Award of UN. Ọ bụ National Chancellor gara aga, (IAEWP) Nigeria Chapter na onye bụbu osote onye isi ala mba ụwa maka West-Africa (IAEWP). Ayo bụ [https://peacefromharmony.org/?cat=en_c&key=249 Global Harmony Association] (GHA) osote onye isi oche, GHA Africa President. <ref name="PfH">{{Cite web|url=http://www.peacefromharmony.org/?cat=en_c&key=524|title=Ayo Ayoola-Amale: Muse of Poetic Harmony in Africa|author=Semashko|first=Leo|work=peacefromharmony.org|accessdate=17 November 2013}}</ref> Ọ bụkwa onye bụbu onye isi oche nke [http://www.ipan.gov.ng/ Pearl-Allied Group of Company], Nigeria (1996–2008). Ọ bụ onye otu ndị otu mba ụwa nke ndị ọkachamara raara onwe ha nye, Otu Humanity Institute, Auschwitz-Oswiecim, Poland, <ref>{{Cite web|url=http://onehumanity.institute/about-us/|title=ABOUT US|work=onehumanity.institute|language=en-US|accessdate=2018-01-22}}</ref> Onye otu Council Advisory Council of Leaders, International Cities of Peace, USA, <ref>{{Cite web|url=http://www.internationalcitiesofpeace.org/cities-listing/ikorodu-nigeria/|title=Ikorodu, Nigeria – International Cities of Peace|work=www.internationalcitiesofpeace.org|language=en-US|accessdate=2018-01-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180122182735/http://www.internationalcitiesofpeace.org/cities-listing/ikorodu-nigeria/|archivedate=22 January 2018}}</ref> Onye otu International Advisory Board of World Constitution. na Associationlọ omeiwu (WCPA), <ref>{{Cite web|url=http://www.radford.edu/gmartin/Int.Adv.Bd.Wld.Coord.Coun.htm|title=World Coordinating Council of th|work=www.radford.edu|accessdate=2018-01-22}}</ref> Onye otu onye ndụmọdụ mba ụwa nke Sri Ramanuja Mission Trust, India. <ref>{{Cite web|url=http://www.sriramanujamissiontrust.info/page5255.html?id=9|title=Advisors|work=www.sriramanujamissiontrust.info|accessdate=2018-01-22}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.sriramanujamissiontrust.info/pagedac1.html?id=32|title=ramanuja|work=www.sriramanujamissiontrust.info|accessdate=2018-01-22}}</ref> Ọ bụ onye nnọchianya nke Love Foundation na UK ma soro kwa na Love begins with me dị n' obodo UK na-eme ajụjụ ọnụ . <ref>{{Cite web|url=https://www.thelovefoundation.com/loveambassadors/|title=Love Ambassadors – The Love Foundation|author=becker|first=the love foundation, harold|work=www.thelovefoundation.com|accessdate=2018-01-22}}</ref> Ọ na-eje ozi na Central Advisory Committee of the Existential Harmony & Interdisciplinary Research Project na World Conference 2015. <ref>{{Cite web|url=http://www.existentialharmony.org/rp-advi.php|title=Existential Harmony – Research Projects And World Conference : 2015|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|work=existentialharmony.org|accessdate=24 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131224093714/http://www.existentialharmony.org/rp-advi.php|archivedate=24 December 2013}}</ref> Ọ bụ onye odeakwụkwọ mba, Njikọ nke NGO dị n'okpuru UN-DPI Ghana na onye ndụmọdụ gbasara iwu maka ''Ghana Federation of Disabled'', ọrụ ọ wepụtara onwe ya ịrụ ). <ref>{{Cite web|title=Poets of the World|url=http://www.poetasdelmundo.com/detalle-poetas.php?id=8129|accessdate=19 January 2014|archivedate=15 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140315085041/http://poetasdelmundo.com/detalle-poetas.php?id=8129}}</ref> Ayo bụkwa onyeisi otu National Peace Council (Universal Peace Federation International Ghana Chapter). <ref>{{Cite web|author=Osei|first=Helen M.|title=Universal Peace Federation|url=http://www.upf.org/upf-news/141-africa-middle-east/5533-upf-ghana-holds-end-of-year-assembly|work=UPF-Ghana Holds End-of-Year Assembly|accessdate=19 January 2014}}</ref> Ọ bụ onye nnọchi anya mpaghara maka World Mediation Organisation. <ref>{{Cite web|title=Regional Representative – Accra, Ghana|url=http://www.worldmediation.org/news/representative-accra.html|work=World Mediation Organization|accessdate=21 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150322010411/http://worldmediation.org/news/representative-accra.html|archivedate=22 March 2015}}</ref> Ugbua ọ bụ onye otu WMO. Ayo bụ onye otu, International Editorial Board of Poetry and Peace Journal, International Society for Intercultural Studies and Research (ISISAR), ma nyekwa aka n'isiakwụkwọ na akwụkwọ udo zuru ụwa ọnụ, ọ bụ onye na-enye aka na ISISAR Journals, Handbook of Research Examining Global Peacemaking. na Global Age, Global Peace Science wdg. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=-jY9DwAAQBAJ&q=ayo+ayoola-amale&pg=PR10|title=Handbook of Research on Examining Global Peacemaking in the Digital Age|author=L|first=Cook, Bruce|date=30 November 2017|publisher=IGI Global|isbn=9781522530336|language=en}}</ref> Ọ gaala ọtụtụ Mgbasa Ozi na ogbako iwu udo, mba na mba ụwa. === Ọrụ edemede === Na 2010, Ayo, tọrọ ntọala Splendors of Dawn Poetry Foundation yana ya na onye Naijiria Poet na onye edemede, Diego Odoh Okenyodo <ref>{{Cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/173317/1/2015-world-poetry-day-foundations-unveil-new-poetry-album.html|title=2015 World Poetry Day: Foundations Unveil New Poetry Album|work=Nigerian Voice|accessdate=2018-01-22|language=en}}</ref> Co-guzobere na ''West Africa Poetry Prize (WAPP)'' na 2013, nke ọ bụ onye nduzi. Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ na onye na-ebipụta akwụkwọ akụkọ Anthology "Notes of a Baobab" sitere na anụ ụlọ Butterflies na Elephants on Moon, Forum of Science and Arts na onye so na bọọdụ nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Wuerzart Literary, <ref>{{Cite web|url=http://be-on-moon.org/Projekte/Aktuelle-Projekte/Anthology-Africa/mobile/|title=FORUM OF SCIENCE, ART AND CULTURE – Anthology Africa|work=be-on-moon.org|language=de-DE|accessdate=2018-01-01}}</ref> Germany. Ọ bụ onye isi oche nke Heritage & On the Pathway Series- Akụkọ ifo nwata ọ bụla, abụ, egwu ụmụaka na egwuregwu. Ayo Ayoola-Amale bụ onye dere mpịakọta isii nke abụ na egwuregwu ma bụrụkwa abụ ya na mmemme mba na mba ụwa. O gosila ọrụ ya na echiche ya na mahadum, ogbako, na mmemme na mpaghara, mba na mba ụwa. Ụfọdụ n'ime akwụkwọ ya gụnyere ''Broken Dreams'' (2011), egwuregwu, ''Life Script'', nchịkọta uri na ụfọdụ bipụtara online. Ọ bụ osote onye isi ala, Africa nke ndị ''poets nke ụwa'', <ref>{{Cite web|url=https://www.poetasdelmundo.com/detalle-poetas.php?id=8111|title=Movimiento Poetas del Mundo|work=www.poetasdelmundo.com|accessdate=2018-01-22|archivedate=20 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200920134743/https://www.poetasdelmundo.com/detalle-poetas.php?id=8111}}</ref> onye isi oche, World Poetry Movement, ''International Pen'', ''Mbassem Women Writers Forum'' na ''FIDA'' . Ọ bụ onye ndụmọdụ gbasara iwu nke Ghana Association of Writers. Na May 2013, Ayo na Splendors Performance Poetry Team bụ ndị sonyere na ''Yari Yari Ntoaso - Na-aga n'ihu na mkparịta ụka'', Nzukọ Mba Nile na Accra, Ghana. Ayo bụ onye nhazi nke "100 puku ndị na-ede uri maka mgbanwe" Accra (2013). Ọ bụ onye na-ede uri ọbịa na Medellin International Poetry Festival, Kistrech Poetry Festival na Kenya na mmemme agụmagụ akwụkwọ mba ụwa. <ref>{{Cite web|url=http://www.festival.kistrech.org/2013-08-12-14-17-55/african-poets/120-ayo-ayoola-amale.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131224114638/http://www.festival.kistrech.org/2013-08-12-14-17-55/african-poets/120-ayo-ayoola-amale.html|archivedate=24 December 2013|title=Ayo Ayoola-Amale – Kistrech Poetry Festival in Kenya|date=24 December 2013|accessdate=2018-01-01}}</ref> Egwu ya apụtala n'akụkọ ọdịnala nke mba na nke mba ụwa, akwụkwọ akụkọ, na akwụkwọ akụkọ ma sụgharịa ya n'asụsụ mba ụwa dị iche iche. O meela, gụpụta abụ ya na nyiwe mpaghara, mba na mba ụwa, mmemme / ọrụ na mmemme. == Ihe nrite == * Onye nnochite anya Universal maka Udo (Award sitere na Universal Peace Federation International) <ref>{{Cite web|title=Ayo Ayoola-Amale – DAWN Commission|url=https://dawncommission.org/ayo-ayoola-amale/|accessdate=2022-02-23|language=en-US}}</ref> * 2013 – Enyere Honorable Global Mediator (World Mediation Organisation) Berlin, Germany, n'ịkwado ọrụ achọghị ọdịmma onwe ya nye mmadụ na ntinye aka ya maka udo. <ref>{{Cite web|url=http://www.worldmediation.org/activities/hgmc.html|title=WMO Honorable Global Mediator|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|work=worldmediation.org|publisher=World Mediation Organization|accessdate=24 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131224102408/http://www.worldmediation.org/activities/hgmc.html|archivedate=24 December 2013}}</ref> * IAEWP World Peace Ambassador, IAEWP - Onye natara 1987 Peace Messenger Award nke UN <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" data-ve-ignore="true" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (May 2020)">a chọrọ nkọwa</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> * Ambassador, Love Foundation, UK – 2011 <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" data-ve-ignore="true" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (May 2020)">a chọrọ nkọwa</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> * Academy of Universal Global Peace, New York City- Ambassador at Large for Global Peace <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" data-ve-ignore="true" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (May 2020)">a chọrọ nkọwa</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> * Muse nke Poetic Harmony, 2011 <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" data-ve-ignore="true" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (May 2020)">a chọrọ nkọwa</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> * Onye nnọchi anya udo na ịdị n'otu, Global Harmony International, 2010 <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" data-ve-ignore="true" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (May 2020)">a chọrọ nkọwa</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> * Onye nnata ihe nrite Pentasi B Universal Inspirational Poet, 2017 <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" data-ve-ignore="true" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''<nowiki><span title="This claim needs references to reliable sources. (May 2020)">a chọrọ nkọwa</span></nowiki>'' &#x5D;</sup> == Hụkwa == * Ndepụta ndị ọrụ udo == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] q7j6x544jpvwq6ftd9cgg43p6p39icy Alice Augusta Ball 0 12111 87581 85154 2022-08-20T11:03:48Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}{| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Alice Augusta Ball</div> | colspan="2" class="infobox-image" |</img> ! class="infobox-label" scope="row" |Amụrụ | class="infobox-data" | <span style="display:none">( <span class="bday">1892-07-24</span> )</span> Julaị 24, 1892<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki><div class="birthplace" style="display:inline"> [[Seattle, Washington]] ,</div> ! class="infobox-label" scope="row" | Nwụrụ | class="infobox-data" | Disemba 31, 1916 <span style="display:none">(1916-12-31)</span> (afọ&nbsp;24)<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki><div class="deathplace" style="display:inline"> Seattle, Washington, Njikota Obodo Amerika</div> ! class="infobox-label" scope="row" | Ụmụ amaala | class="infobox-data category" | American ! class="infobox-label" scope="row" | Alma&nbsp;nne | class="infobox-data" | [[University of Hawaii|Mahadum nke Hawaii]]<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> [[University of Washington|Mahadum Washington]] |- class="infobox-label" scope="row" ! class="infobox-label" scope="row" | Mara&nbsp;maka | class="infobox-data" | Ọgwụgwọ [[Leprosy|ekpenta]] |- | colspan="2" class="infobox-full-data" | |} [[Usòrò:Alice Augusta Ball.jpg|thumb]] '''Alice Augusta Ball''' (Julaị 24, 1892 - Disemba 31, 1916) bụ onye America chemist bụ onye mepụtara "Ụzọ bọọlụ", ọgwụgwọ kachasị dị irè maka [[ekpenta]] na mmalite narị afọ nke 20. <ref name="Black Past">{{Cite web|author=Jackson|first=Miles|title=Ball, Alice Augusta|url=http://www.blackpast.org/?q=aaw/ball-alice-augusta-1892-1916|publisher=Black Past|accessdate=15 May 2013|date=2007-09-20}}</ref> Ọ bụ nwanyị mbụ na onye mbụ Afrịka America nwetara nzere masta site na Mahadum Hawaii, ma bụrụkwa nwanyị mbụ mahadum na prọfesọ kemịkalụ Amerịka. <ref name="Women Chemists">{{Cite book|author=Brown|first=Jeannette|title=African American Women Chemists|year=2012|publisher=Oxford University Press|location=New York|isbn=978-0-19-974288-2|pages=19–24|url=https://books.google.com/books?id=uomdpaHWaC0C&q=alice+ball&pg=PA178}}</ref> A mụrụ Alice Augusta Ball na July 24, n'afọ 1892, na [[Seattle|Seattle, Washington]], nye James Presley na Laura Louise (Howard) Ball. <ref name="Jackson">{{Cite book|author=Wemager|first=Paul|title=Healing the sick|pages=162–188|publisher=[[University of Hawaii Press]]/Department of Sociology of the [[University of Hawaiʻi at Mānoa]]|isbn=9780824847326|oclc=423672598|editor=Jackson|accessdate=22 June 2021|url=https://scholarspace.manoa.hawaii.edu/bitstream/10125/22988/1/Vol_43.pdf|language=English|year=2004}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ụmụaka anọ, nwere ụmụnne abụọ tọrọ, William na Robert, na nwanne nwanyị nke tọrọ, Addie. <ref name=":0">{{Cite web|title=Alice Augusta Ball: Chemical Drug Pioneer|first=Sibrina Nichelle|author=Collins|work=[[Undark Magazine|Undark]]|editor=Zeller Jr.|publisher=[[Knight Science Journalism|Knight Science Journalism Program]] ([[Massachusetts Institute of Technology]])|url=https://undark.org/2016/05/12/alice-augusta-ball-chemical-drug-pioneer-african-american-scientists|date=5 December 2016|accessdate=22 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200302172126/https://undark.org/2016/05/12/alice-augusta-ball-chemical-drug-pioneer-african-american-scientists|archivedate=2 March 2020}}</ref> Ezinụlọ ya dị n'etiti na nke ọma, dịka nna Ball bụ onye nchịkọta akụkọ nke ''The Colored Citizen'', onye na-ese foto na onye ọka iwu. <ref>{{Cite web|url=https://mhs.mt.gov/Shpo/AfricanAmericans/History/Newspapers|title=Newspapers|work=Montana’s African American Heritage Resources}}</ref> <ref name="Jackson" /> Nne ya na-arụkwa ọrụ dị ka onye na-ese foto. <ref name="Women Chemists" /> Nna nna ya, James Ball Sr., bụ onye na-ese foto, na otu n'ime ndị ojii America mbụ ji daguerreotype, <ref name="Chem Matters">{{Cite journal|issn=0736-4687|volume=25|issue=1|date=1 February 2007|journal=ChemMatters Magazine American Chemical Society (ACS)|accessdate=22 June 2021|url=http://www.acs.org/content/dam/acsorg/education/resources/highschool/chemmatters/chemmatters-february-2007.pdf|language=English|title=Alice A. Ball: Young Chemist Gave Hope to Millions|pages=17–19|first=Paul|author=Wermager}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.daguerreobase.org/en/knowledge-base/what-is-a-daguerreotype|title=What is a daguerreotype?|work=Daguerreobase|accessdate=December 3, 2017}}</ref> usoro nke ibipụta foto na efere ígwè. Ụfọdụ ndị nchọpụta ekwuola na ịhụnanya nne na nna ya na nna nna ya nwere maka foto nwere ike itinye aka na ịhụnanya o nwere maka chemistry, ebe ha na-arụ ọrụ na mercury vapors na ayodiin na-eme ka efere ọlaọcha mepụta foto. <ref name="Women Chemists" /> N'agbanyeghị ịbụ ndị a ma ama na ndị na-akwado obodo Africa America, nne na nna Ball abụọ ka edepụtara dị ka "White" na akwụkwọ ọmụmụ ya. Nke a nwere ike ịbụ mgbalị iji belata ajọ mbunobi na ịkpa ókè agbụrụ nwa ha nwanyị ga-eche ihu ma nyere ya aka "ịgafe" na ọha ndị ọcha. <ref name="Jackson" /> Alice Ball na ezinụlọ ya si Seattle kwaga Honolulu na 1903 na-atụ anya na ihu igwe na-ekpo ọkụ ga-ebelata ọrịa ogbu na nkwonkwo nke nna nna ya. Ọ nwụrụ obere oge ka ọ kwagara na n'afọ 1905, ha laghachiri na Seattle mgbe naanị otu afọ na Hawaii gasịrị. <ref name=":2">{{Cite book|title=Headstrong: 52 Women Who Changed Science—and the World|author=Swaby|first=Rachel|publisher=Broadway Books|year=2015|isbn=9780553446791|location=New York|pages=11–13}}</ref> Mgbe ọ laghachiri na Seattle, Ball gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Seattle wee nweta akararị dị elu na sayensị. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Seattle High School n'afọ 1910. <ref name=":0" /> Ball gara n'ihu na-amụ kemịkalụ na Mahadum Washington, <ref name="Women Chemists" /> <ref name="GBook">{{Cite book|author=Guttman|first=D. Molentia|title=African Americans in Hawaii|year=2011|publisher=Arcadia Publishing|location=Charleston, South Carolina|isbn=978-0-7385-8116-3|url=https://books.google.com/books?id=t1bJWBmUDp0C&q=alice+augusta+ball&pg=PA15|accessdate=15 May 2013}}</ref> na-enweta akara ugo mmụta bachelor na kemistri ọgwụ na 1912 na nzere bachelọ nke abụọ na sayensị nke ọgwụ afọ abụọ ka e mesịrị n'afọ 1914. <ref name="Black Past" /> <ref name=":0" /> N'akụkụ onye nkuzi ya na-ere ọgwụ, Williams Dehn, o bipụtara isiokwu dị peeji 10, " [[wiktionary:benzoylation|Benzoylations]] in Ether Solution", na ''Journal of the American Chemical Society'' . <ref>{{Cite journal|doi=10.1021/ja02187a015|title=Benzoylations in Ether Solution|journal=Journal of the American Chemical Society|volume=36|issue=10|pages=2091–2101|year=1914|author=Dehn|first=William M.}}</ref> Ibipụta akụkọ n'akwụkwọ akụkọ sayensị a na-akwanyere ùgwù bụ ihe a na-adịghị ahụkebe maka nwanyị na karịsịa maka nwanyị ojii n'oge a. <ref name="Chem Matters" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, e nyere Ball ọtụtụ ohere agụmakwụkwọ. Ọ natara onyinye sitere na Mahadum California Berkeley, yana College of Hawaii (ugbu a Mahadum Hawaii ), ebe o kpebiri ịmụ maka akara ugo mmụta dị elu na kemistri. <ref name="Hawaii Times">{{Cite news|author=Mendheim|first=Beverly|title=Lost and Found: Alice Augusta Ball, an Extraordinary Woman of Hawai'i Nei|url=http://www.northwesthawaiitimes.com/hnsept07.htm|accessdate=17 May 2013|work=Northwest Hawaii Times|date=September 2007}}</ref> Na kọleji nke Hawaii, ihe ọmụmụ nna ya ukwu gụnyere ịmụ ihe gbasara kemịkal nke ụdị osisi Kava. N'ihi nchọcha a na nghọta o nwere banyere kemịkalụ ihe ọkụkụ, Harry T. Hollmann mechara bịakwute ya, onye bụ onye na-arụ ọrụ enyemaka dọkịta na-ahụ maka ekpenta na ọdụ nyocha ekpenta nke US Public Health Service na Hawaii, <ref name=":5">Parascandola, John. "[https://www.researchgate.net/profile/John-Parascandola/publication/277597573_Chaulmoogra_Oil_and_the_Treatment_of_Leprosy/links/58eb9e430f7e9b6b274b9200/Chaulmoogra-Oil-and-the-Treatment-of-Leprosy.pdf Chaulmoogra oil and the treatment of leprosy.]" ''Pharmacy in history'' 45.2 (2003): 47-57.</ref> ka ọ mụọ chaulmoogra. mmanụ na chemical Njirimara. Mmanụ Chaulmoogra bụ ọgwụgwọ kacha mma maka ọrịa ekpenta kemgbe ọtụtụ narị afọ, Ball wee mepụta ụdị injectable dị irè karị. N'afọ 1915, ọ ghọrọ nwanyị mbụ na onye isi ojii America mbụ ga-eji akara ugo mmụta masters na College of Hawaii gụchaa. <ref name="Black Past" /> Ọ bụkwa onye mbụ African American "chemist na onye nkuzi" na College of Hawaii's chemistry ngalaba. <ref>{{Cite web|url=https://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/1837|title=Ball, Alice Augusta|work=Scholar Space|accessdate=November 20, 2017}}</ref> == Ọgwụgwọ ekpenta == Na Mahadum Hawaii, Ball nyochara kemịkalụ etemeete na ụkpụrụ arụ ọrụ nke ''Piper methysticum'' (kava) maka tesis nna ya ukwu. <ref name="Thesis">{{Cite web|author=University of Hawaii at Manoa|title=Ball, Alice Augusta|url=http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/1837|publisher=Scholar Space|accessdate=15 May 2013}}</ref> N'ihi ọrụ a, Dr. Harry T. Hollmann kpọtụụrụ ya na Ụlọ Ọgwụ Kalihi dị na Hawaii, bụ́ onye chọrọ onye inyeaka maka nchọpụta ya n'ịgwọ ọrịa [[ekpenta]] . <ref name="Hawaii Times" /> N'oge ahụ, ekpenta ma ọ bụ ọrịa Hansen bụ ọrịa a na-akparị nke ukwuu nke na-enwekwaghị ohere mgbake. A chụpụrụ ndị a chọpụtara na ha nwere ekpenta n’agha gaa n’agwaetiti Molokai nke Hawaii na-atụ anya na ha ga-anwụ n’ebe ahụ. <ref name=":2" /> <ref name=":3">{{Cite news|url=https://blue-stocking.org.uk/2016/02/29/alice-ball-and-the-fight-against-leprosy/|title=Alice Ball and the Fight against Leprosy|date=2016-02-29|work=Bluestocking Oxford|accessdate=2018-11-04|language=en-US}}</ref> Ngwọta kachasị mma dịnụ bụ mmanụ chaulmoogra, sitere na mkpụrụ osisi ''Hydnocarpus wightianus'' sitere na mpaghara mpaghara India, bụ nke ejirila ọgwụ eme ihe site na mmalite afọ 1300. Ma ọgwụgwọ ahụ adịchaghị irè, na usoro ọ bụla nke ngwa nwere nsogbu. Ọ dị nhịahụ nke ukwuu ka a na-eji ya eme ihe nke ọma, yana dị ka ịgbanye nhịahụ nhịahụ nke mmanụ ahụ mere ka ọ daa n'okpuru akpụkpọ ahụ wee ghọọ ọnya kama ịmịnye ya. Ọnya ndị a malitere n'ahịrị zuru oke wee mee ka ọ dị "dị ka a ga-asị na ejiri afụ dochie akpụkpọ ahụ onye ọrịa". <ref name=":1">{{Cite web|url=https://io9.gizmodo.com/we-had-a-cure-for-leprosy-for-centuries-but-we-couldnt-1703005163|title=We Had A Cure For Leprosy For Centuries, But Couldn't Get It To Work|author=Inglis-Arkell|first=Esther|date=8 May 2015|work=io9|accessdate=20 November 2017}}</ref> Ịtinye mmanụ ahụ adịghị irè ma n'ihi na ọ nwere uto na-adịghị mma nke na-emekarị ka ndị ọrịa na-agbọpụta ya. <ref name=":2" /> Mgbe ọ dị afọ iri abụo na atọ, Ball mepụtara usoro iji mee ka mmanụ ahụ sie ike ma nwee ike ịmịnye ya n'ahụ. Usoro ya gụnyere ikewapụ ogige ester na mmanụ ahụ na iji kemịkal gbanwee ha, na-emepụta ihe na-ejigide ihe ndị na-eme ka mmanụ ahụ na-agwọ ọrịa ma na-amịnye ahụ ya mgbe a na-agba ya. <ref>Ignotofsky, Rachel (2016). "Women in Science: 50 Fearless Pioneers Who Changed the World" Ten Speed Press: pp.45</ref> N'ụzọ dị mwute, n'ihi ọnwụ ya na-egbu oge, Ball enweghị ike ibipụta nchọpụta mgbanwe ya. <ref>Maggs, Sam (2016). "Wonder Women: 25 Innovators, Inventors, and Trailblazers Who Changed History." Quirk Books: pp. 36-39.</ref> Arthur L. Dean, onye na-ahụ maka kemist ma mesịa bụrụ onye isi oche nke Mahadum Hawaii, zuru ọrụ ya, bipụta nchoputa ahụ, wee malite iwepụta nnukwu chaulmoogra nke injectable. <ref name="Chem Matters" /> Dean n'enyeghị otuto bọọlụ wee kpọọ usoro ahụ aha ya. N'afọ 1920, otu dibia bekee kọrọ na ''Journal of the American Medical Association'' na ndị ụlọ ọrụ nyocha ahụike chụpụrụ ndị ọrịa 78 n'ụlọ ọgwụ Kalihi ka ha gwọchara ha ntụtụ nke mmanụ chaulmoogra gbanwere nke Ball. <ref name="Chem Matters" /> <ref name="Thesis" /> <ref name=":3" /> Na usoro Ball, ethyl esters nke fatty acids achọtara na mmanụ chaulmoogra ka akwadoro ka ọ bụrụ ụdị dabara adaba maka ịgba ntụtụ na nnabata n'ime mgbasa. <ref name=":5">Parascandola, John. "[https://www.researchgate.net/profile/John-Parascandola/publication/277597573_Chaulmoogra_Oil_and_the_Treatment_of_Leprosy/links/58eb9e430f7e9b6b274b9200/Chaulmoogra-Oil-and-the-Treatment-of-Leprosy.pdf Chaulmoogra oil and the treatment of leprosy.]" ''Pharmacy in history'' 45.2 (2003): 47-57.</ref> Ester ethyl dịpụrụ adịpụ nọgidere bụrụ ọgwụgwọ kachasị mma maka ekpenta ruo mgbe e mepụtara ọgwụ sulfonamide n'afọ 1940s. <ref name="Chem Matters" /> Ọ bụghị ruo ọtụtụ afọ ka Hollmann nwụsịrị ka ọ nwara imezi ikpe na-ezighị ezi a. O bipụtara akwụkwọ n'afọ 1922 na-enye Ball otuto, na-akpọ ụdị mmanụ a na-agbanye mmanụ ahụ "Ụzọ bọọlụ." <ref name=":4">{{Cite journal|author=Hollmann|first=Harry T.|date=1922|title=The Fatty Acids of Chaulmoogra Oil in the Treatment of Leprosy and Other Diseases|url=https://books.google.com/books?id=uSYKAQAAMAAJ&pg=PA95|journal=Archives of Dermatology and Syphilology|volume=5|pages=94–101|doi=10.1001/archderm.1922.02350260097010}}</ref> N'ụzọ dị mwute, ọ ka nọgidere na-echefu na ndekọ sayensị. <ref name="Daily">{{Cite news|author=Cederlind|first=Erika|title=A tribute to Alice Bell: a Scientist whose Work with Leprosy was Overshadowed by a White Successor|url=http://dailyuw.com/archive/2008/02/29/imported/tribute-alice-bell-scientist-whose-work-leprosy-was-overshadowed-white-s|accessdate=19 May 2013|work=The Daily of the University of Washington|date=29 February 2008}}</ref> N'afọ nke mgbe 1970, Kathryn Takara na Stanley Ali, ndị prọfesọ na Mahadum Hawaii, nyochara ebe a na-edebe ihe ndekọ iji chọta nyocha Ball. Mgbe ọtụtụ iri afọ gasịrị, ha nwere ike weta mbọ ya na ihe ndị ọ rụpụtara, na-enye ya otuto ọ nwetara. == Ọnwụ na nnabata == Ball nwụrụ na Disemba 31, 1916, mgbe ọ dị afọ 24. Ọ rịa ọrịa n'oge nyocha ya wee laghachi Seattle maka ọgwụgwọ ọnwa ole na ole tupu ọnwụ ya. <ref name="Black Past" /> Otu akụkọ ''mgbasa ozi azụmahịa nke Pacific'' nke 1917 tụrụ aro na ihe kpatara ya nwere ike ịbụ nsị chlorine n'ihi ikpughe mgbe ọ na-ezi ihe n'ụlọ nyocha. <ref name="Hawaii Times" /> A kọrọ na ọ na-enye ihe ngosi ka a ga-esi eji mkpuchi gas eme ihe nke ọma n'ijikere maka mbuso agha, ka Agha Ụwa Mbụ na-alụ na Obodo Europe. <ref>[https://sop.washington.edu/uwsop-alumni-legend-alice-ball-class-of-1914-solved-leprosy-riddle/ UWSOP alumni legend Alice Ball, Class of 1914, solved leprosy therapy riddle]</ref> Mana amabeghị ihe kpatara ọnwụ ya, n'ihi na agbanwere akwụkwọ ọnwụ mbụ ya ka ọ bụrụ ụkwara nta . <ref name="Jackson" /> Nkwenye izizi nke ọrụ Ball bịara afọ isii ka ọ nwụsịrị mgbe, n'afọ 1922, akpọtụrụ ya obere oge na akwụkwọ akụkọ ahụike, <ref name=":4" /> ebe a na-akpọ usoro ya “Ụzọ bọọlụ”. <ref>{{Cite web|url=https://news.nationalgeographic.com/2018/02/alice-ball-leprosy-hansens-disease-hawaii-womens-history-science/|title=How the Woman Who Found a Leprosy Treatment Was Almost Lost to History|date=2018-02-28|work=National Geographic News|accessdate=2019-03-16}}</ref> Mgbe ọrụ nke ọtụtụ ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme na Mahadum Hawaii gụnyere Kathryn Takara na Stanley Ali, Mahadum Hawaii mechara sọpụrụ Ball na 2000 site n'ịrara ya akara n'elu osisi chaulmoogra nke ụlọ akwụkwọ ahụ n'azụ Bachman Hall. <ref name="Hawaii Times" /> N'otu ụbọchị ahụ, onye bụbu Lieutenant Gọvanọ nke Hawaii, Mazie Hirono, kwupụtara February 29 "Alice Ball Day," bụ nke a na-eme ugbu a kwa afọ anọ. <ref name="Women Chemists" /> <ref name="Daily" /> N'afọ 2007, mahadum board nke Regents ji ihe nrite dị iche iche kwanyere bọọlụ ugwu, ugwu kacha elu nke ụlọ akwụkwọ ahụ. <ref name="Women Chemists" /> Na Maachị 2016, ''Magazin Hawai'i'' debere bọọlụ na ndepụta ya nke ụmụ nwanyị kacha nwee mmetụta na akụkọ ntolite Hawaii. <ref name="Dekneef2016">{{Cite news|author=Dekneef|first=Matthew|title=14 extraordinary women in Hawaii history everyone should know|work=Hawaiʻi Magazine|date=March 9, 2016|url=http://www.hawaiimagazine.com/incredible-hawaii-women-in-history|accessdate=March 9, 2016}}</ref> N'afọ 2018, a kpọrọ ogige ntụrụndụ ọhụrụ na mpaghara Greenwood nke Seattle aha bọọlụ. <ref>{{Cite web|title=Alice Ball Park|url=https://www.seattle.gov/parks/find/parks/alice-ball-park|publisher=[[Seattle Parks and Recreation]]|accessdate=February 22, 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Lambert|first=Ken|title=Seattle's new Alice Ball Park named for a pioneering medical researcher|work=Seattle Times|date=August 18, 2019|url=https://www.seattletimes.com/seattle-news/seattles-new-alice-ball-park-named-for-a-pioneering-medical-researcher/|accessdate=August 18, 2019}}</ref> N'afọ 2019, ụlọ akwụkwọ London nke Hygiene na Tropical Medicine gbakwunyere aha ya na frieze dị n'elu ụlọ ya, yana Florence Nightingale na Marie Curie, iji kwado onyinye ha na sayensị na nyocha ahụike ụwa. <ref>{{Cite web|title=Women health pioneers honoured on LSHTM's iconic London building for the first time|url=https://www.lshtm.ac.uk/newsevents/news/2019/women-health-pioneers-honoured-lshtms-iconic-london-building-first-time|accessdate=September 9, 2019}}</ref> N'ọnwa Febụwarị 2020, obere ihe nkiri, ''usoro bọọlụ'' ga-ebido na mmemme ihe nkiri Pan Afrikan. <ref>{{Cite web|url=https://massivesci.com/articles/alice-ball-method-dag-abebe-museum-moving-image-kiersey-clemons/|title=A new film tells the story of Alice Ball, chemist and inventor of a treatment for leprosy|author=Epstein|first=Sonia Shechet|date=January 28, 2020|work=massivesci.com|accessdate=2020-01-29}}</ref> Ụmụ akwụkwọ mahadum nke Hawaii ajụọla ma ekwesịrị imekwu ihe iji dozie omume ezighi ezi nke onye bụbu Onye isi ala Dean, gụnyere atụmatụ maka ịnyegharị Dean Hall ka ọ bụrụ Ball kama. <ref>{{Cite web|url=http://archives.starbulletin.com/2000/03/01/news/story7.html|title=Ground breaking African-American UH chemist finally recognized|author=Kreifels|first=Susan|date=March 1, 2000|work=archives.starbulletin.com|accessdate=2020-01-31}}</ref> Na Nọvemba 6, 2020, ewepụtara satịlaịtị aha ya ( ÑuSat 9 ma ọ bụ "Alice", COSPAR 2020-079A) n'ime oghere. /> Na Febụwarị 28, 2022, Gọvanọ Hawaii David Ige bịanyere aka na nkwupụta na-ekwupụta February 28 "Alice Augusta Ball Day" na Hawaii na emume nnabata pụrụ iche na Mahadum Hawaii na ogige Mānoa. Ememe a mere n'akụkụ Bachman Hall na ndò nke osisi Chaulmoogra nke a kụrụ na nsọpụrụ Ball. E gosipụtara ihe ncheta ọla n'ebe ahụ na ebe nchekwa ya. Ihe karịrị mmadụ narị bịara, gụnyere First Lady Dawn Ige na Onye isi ala UH David Lassner . <ref>{{Cite news|title=UH celebrates Alice Augusta Ball Day in Hawaiʻi, February 28|url=https://www.hawaii.edu/news/2022/02/28/alice-ball-day-february-28/|accessdate=3 March 2022|work=University of Hawai'i News|date=28 February 2022}}</ref> == Hụkwa ihe ọzọ == * Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe na ndị ọkà mmụta sayensị Africa-American * Beebe Steven Lynk == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://babesofscience.com/episodes/2016/2/22/episode-7-alice-ball Nkeji 7: Alice Ball] sitere na pọdkastị [http://babesofscience.com/ Babes of Science] * [https://www.sciencefriday.com/segments/alice-ball-leprosy/ Zute Alice Ball, Onye Ọsụ Ụzọ Na-adịghị Anya Na Ọgwụ Ekpenta] sitere na mgbasa ozi ''Sayensị Friday'' * E gosipụtara na vidiyo [https://www.youtube.com/watch?v=T5196ZW9s-g ụmụ nwanyị Untold] sitere na Mahadum Teknụzụ Lawrence na ụmụ nwanyị atọ nwere agba na STEM (A na-atụle bọọlụ site na 12:14 ruo 20:45) [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] qyeamqg2a4mbz5n5bjqs9dsok6hjk6a 87583 87581 2022-08-20T11:04:38Z Timzy D'Great 12485 Fixed error and added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}}{| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Alice Augusta Ball</div> | colspan="2" class="infobox-image" |</img> ! class="infobox-label" scope="row" |Amụrụ | class="infobox-data" | <span style="display:none">( <span class="bday">1892-07-24</span> )</span> Julaị 24, 1892<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki><div class="birthplace" style="display:inline"> [[Seattle, Washington]] ,</div> ! class="infobox-label" scope="row" | Nwụrụ | class="infobox-data" | Disemba 31, 1916 <span style="display:none">(1916-12-31)</span> (afọ&nbsp;24)<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki><div class="deathplace" style="display:inline"> Seattle, Washington, Njikota Obodo Amerika</div> ! class="infobox-label" scope="row" | Ụmụ amaala | class="infobox-data category" | American ! class="infobox-label" scope="row" | Alma&nbsp;nne | class="infobox-data" | [[University of Hawaii|Mahadum nke Hawaii]]<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> [[University of Washington|Mahadum Washington]] |- class="infobox-label" scope="row" ! class="infobox-label" scope="row" | Mara&nbsp;maka | class="infobox-data" | Ọgwụgwọ [[Leprosy|ekpenta]] |- | colspan="2" class="infobox-full-data" | |} [[Usòrò:Alice Augusta Ball.jpg|thumb]] '''Alice Augusta Ball''' (Julaị 24, 1892 - Disemba 31, 1916) bụ onye America chemist bụ onye mepụtara "Ụzọ bọọlụ", ọgwụgwọ kachasị dị irè maka [[ekpenta]] na mmalite narị afọ nke 20. <ref name="Black Past">{{Cite web|author=Jackson|first=Miles|title=Ball, Alice Augusta|url=http://www.blackpast.org/?q=aaw/ball-alice-augusta-1892-1916|publisher=Black Past|accessdate=15 May 2013|date=2007-09-20}}</ref> Ọ bụ nwanyị mbụ na onye mbụ Afrịka America nwetara nzere masta site na Mahadum Hawaii, ma bụrụkwa nwanyị mbụ mahadum na prọfesọ kemịkalụ Amerịka. <ref name="Women Chemists">{{Cite book|author=Brown|first=Jeannette|title=African American Women Chemists|year=2012|publisher=Oxford University Press|location=New York|isbn=978-0-19-974288-2|pages=19–24|url=https://books.google.com/books?id=uomdpaHWaC0C&q=alice+ball&pg=PA178}}</ref> A mụrụ Alice Augusta Ball na July 24, n'afọ 1892, na [[Seattle|Seattle, Washington]], nye James Presley na Laura Louise (Howard) Ball. <ref name="Jackson">{{Cite book|author=Wemager|first=Paul|title=Healing the sick|pages=162–188|publisher=[[University of Hawaii Press]]/Department of Sociology of the [[University of Hawaiʻi at Mānoa]]|isbn=9780824847326|oclc=423672598|editor=Jackson|accessdate=22 June 2021|url=https://scholarspace.manoa.hawaii.edu/bitstream/10125/22988/1/Vol_43.pdf|language=English|year=2004}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ụmụaka anọ, nwere ụmụnne abụọ tọrọ, William na Robert, na nwanne nwanyị nke tọrọ, Addie. <ref name=":0">{{Cite web|title=Alice Augusta Ball: Chemical Drug Pioneer|first=Sibrina Nichelle|author=Collins|work=[[Undark Magazine|Undark]]|editor=Zeller Jr.|publisher=[[Knight Science Journalism|Knight Science Journalism Program]] ([[Massachusetts Institute of Technology]])|url=https://undark.org/2016/05/12/alice-augusta-ball-chemical-drug-pioneer-african-american-scientists|date=5 December 2016|accessdate=22 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200302172126/https://undark.org/2016/05/12/alice-augusta-ball-chemical-drug-pioneer-african-american-scientists|archivedate=2 March 2020}}</ref> Ezinụlọ ya dị n'etiti na nke ọma, dịka nna Ball bụ onye nchịkọta akụkọ nke ''The Colored Citizen'', onye na-ese foto na onye ọka iwu. <ref>{{Cite web|url=https://mhs.mt.gov/Shpo/AfricanAmericans/History/Newspapers|title=Newspapers|work=Montana’s African American Heritage Resources}}</ref> <ref name="Jackson" /> Nne ya na-arụkwa ọrụ dị ka onye na-ese foto. <ref name="Women Chemists" /> Nna nna ya, James Ball Sr., bụ onye na-ese foto, na otu n'ime ndị ojii America mbụ ji daguerreotype, <ref name="Chem Matters">{{Cite journal|issn=0736-4687|volume=25|issue=1|date=1 February 2007|journal=ChemMatters Magazine American Chemical Society (ACS)|accessdate=22 June 2021|url=http://www.acs.org/content/dam/acsorg/education/resources/highschool/chemmatters/chemmatters-february-2007.pdf|language=English|title=Alice A. Ball: Young Chemist Gave Hope to Millions|pages=17–19|first=Paul|author=Wermager}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.daguerreobase.org/en/knowledge-base/what-is-a-daguerreotype|title=What is a daguerreotype?|work=Daguerreobase|accessdate=December 3, 2017}}</ref> usoro nke ibipụta foto na efere ígwè. Ụfọdụ ndị nchọpụta ekwuola na ịhụnanya nne na nna ya na nna nna ya nwere maka foto nwere ike itinye aka na ịhụnanya o nwere maka chemistry, ebe ha na-arụ ọrụ na mercury vapors na ayodiin na-eme ka efere ọlaọcha mepụta foto. <ref name="Women Chemists" /> N'agbanyeghị ịbụ ndị a ma ama na ndị na-akwado obodo Africa America, nne na nna Ball abụọ ka edepụtara dị ka "White" na akwụkwọ ọmụmụ ya. Nke a nwere ike ịbụ mgbalị iji belata ajọ mbunobi na ịkpa ókè agbụrụ nwa ha nwanyị ga-eche ihu ma nyere ya aka "ịgafe" na ọha ndị ọcha. <ref name="Jackson" /> Alice Ball na ezinụlọ ya si Seattle kwaga Honolulu na 1903 na-atụ anya na ihu igwe na-ekpo ọkụ ga-ebelata ọrịa ogbu na nkwonkwo nke nna nna ya. Ọ nwụrụ obere oge ka ọ kwagara na n'afọ 1905, ha laghachiri na Seattle mgbe naanị otu afọ na Hawaii gasịrị. <ref name=":2">{{Cite book|title=Headstrong: 52 Women Who Changed Science—and the World|author=Swaby|first=Rachel|publisher=Broadway Books|year=2015|isbn=9780553446791|location=New York|pages=11–13}}</ref> Mgbe ọ laghachiri na Seattle, Ball gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Seattle wee nweta akararị dị elu na sayensị. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Seattle High School n'afọ 1910. <ref name=":0" /> Ball gara n'ihu na-amụ kemịkalụ na Mahadum Washington, <ref name="Women Chemists" /> <ref name="GBook">{{Cite book|author=Guttman|first=D. Molentia|title=African Americans in Hawaii|year=2011|publisher=Arcadia Publishing|location=Charleston, South Carolina|isbn=978-0-7385-8116-3|url=https://books.google.com/books?id=t1bJWBmUDp0C&q=alice+augusta+ball&pg=PA15|accessdate=15 May 2013}}</ref> na-enweta akara ugo mmụta bachelor na kemistri ọgwụ na 1912 na nzere bachelọ nke abụọ na sayensị nke ọgwụ afọ abụọ ka e mesịrị n'afọ 1914. <ref name="Black Past" /> <ref name=":0" /> N'akụkụ onye nkuzi ya na-ere ọgwụ, Williams Dehn, o bipụtara isiokwu dị peeji 10, " [[wiktionary:benzoylation|Benzoylations]] in Ether Solution", na ''Journal of the American Chemical Society'' . <ref>{{Cite journal|doi=10.1021/ja02187a015|title=Benzoylations in Ether Solution|journal=Journal of the American Chemical Society|volume=36|issue=10|pages=2091–2101|year=1914|author=Dehn|first=William M.}}</ref> Ibipụta akụkọ n'akwụkwọ akụkọ sayensị a na-akwanyere ùgwù bụ ihe a na-adịghị ahụkebe maka nwanyị na karịsịa maka nwanyị ojii n'oge a. <ref name="Chem Matters" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, e nyere Ball ọtụtụ ohere agụmakwụkwọ. Ọ natara onyinye sitere na Mahadum California Berkeley, yana College of Hawaii (ugbu a Mahadum Hawaii ), ebe o kpebiri ịmụ maka akara ugo mmụta dị elu na kemistri. <ref name="Hawaii Times">{{Cite news|author=Mendheim|first=Beverly|title=Lost and Found: Alice Augusta Ball, an Extraordinary Woman of Hawai'i Nei|url=http://www.northwesthawaiitimes.com/hnsept07.htm|accessdate=17 May 2013|work=Northwest Hawaii Times|date=September 2007}}</ref> Na kọleji nke Hawaii, ihe ọmụmụ nna ya ukwu gụnyere ịmụ ihe gbasara kemịkal nke ụdị osisi Kava. N'ihi nchọcha a na nghọta o nwere banyere kemịkalụ ihe ọkụkụ, Harry T. Hollmann mechara bịakwute ya, onye bụ onye na-arụ ọrụ enyemaka dọkịta na-ahụ maka ekpenta na ọdụ nyocha ekpenta nke US Public Health Service na Hawaii, <ref name=":5">Parascandola, John. "[https://www.researchgate.net/profile/John-Parascandola/publication/277597573_Chaulmoogra_Oil_and_the_Treatment_of_Leprosy/links/58eb9e430f7e9b6b274b9200/Chaulmoogra-Oil-and-the-Treatment-of-Leprosy.pdf Chaulmoogra oil and the treatment of leprosy.]" ''Pharmacy in history'' 45.2 (2003): 47-57.</ref> ka ọ mụọ chaulmoogra. mmanụ na chemical Njirimara. Mmanụ Chaulmoogra bụ ọgwụgwọ kacha mma maka ọrịa ekpenta kemgbe ọtụtụ narị afọ, Ball wee mepụta ụdị injectable dị irè karị. N'afọ 1915, ọ ghọrọ nwanyị mbụ na onye isi ojii America mbụ ga-eji akara ugo mmụta masters na College of Hawaii gụchaa. <ref name="Black Past" /> Ọ bụkwa onye mbụ African American "chemist na onye nkuzi" na College of Hawaii's chemistry ngalaba. <ref>{{Cite web|url=https://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/1837|title=Ball, Alice Augusta|work=Scholar Space|accessdate=November 20, 2017}}</ref> == Ọgwụgwọ ekpenta == Na Mahadum Hawaii, Ball nyochara kemịkalụ etemeete na ụkpụrụ arụ ọrụ nke ''Piper methysticum'' (kava) maka tesis nna ya ukwu. <ref name="Thesis">{{Cite web|author=University of Hawaii at Manoa|title=Ball, Alice Augusta|url=http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/1837|publisher=Scholar Space|accessdate=15 May 2013}}</ref> N'ihi ọrụ a, Dr. Harry T. Hollmann kpọtụụrụ ya na Ụlọ Ọgwụ Kalihi dị na Hawaii, bụ́ onye chọrọ onye inyeaka maka nchọpụta ya n'ịgwọ ọrịa [[ekpenta]] . <ref name="Hawaii Times" /> N'oge ahụ, ekpenta ma ọ bụ ọrịa Hansen bụ ọrịa a na-akparị nke ukwuu nke na-enwekwaghị ohere mgbake. A chụpụrụ ndị a chọpụtara na ha nwere ekpenta n’agha gaa n’agwaetiti Molokai nke Hawaii na-atụ anya na ha ga-anwụ n’ebe ahụ. <ref name=":2" /> <ref name=":3">{{Cite news|url=https://blue-stocking.org.uk/2016/02/29/alice-ball-and-the-fight-against-leprosy/|title=Alice Ball and the Fight against Leprosy|date=2016-02-29|work=Bluestocking Oxford|accessdate=2018-11-04|language=en-US}}</ref> Ngwọta kachasị mma dịnụ bụ mmanụ chaulmoogra, sitere na mkpụrụ osisi ''Hydnocarpus wightianus'' sitere na mpaghara mpaghara India, bụ nke ejirila ọgwụ eme ihe site na mmalite afọ 1300. Ma ọgwụgwọ ahụ adịchaghị irè, na usoro ọ bụla nke ngwa nwere nsogbu. Ọ dị nhịahụ nke ukwuu ka a na-eji ya eme ihe nke ọma, yana dị ka ịgbanye nhịahụ nhịahụ nke mmanụ ahụ mere ka ọ daa n'okpuru akpụkpọ ahụ wee ghọọ ọnya kama ịmịnye ya. Ọnya ndị a malitere n'ahịrị zuru oke wee mee ka ọ dị "dị ka a ga-asị na ejiri afụ dochie akpụkpọ ahụ onye ọrịa". <ref name=":1">{{Cite web|url=https://io9.gizmodo.com/we-had-a-cure-for-leprosy-for-centuries-but-we-couldnt-1703005163|title=We Had A Cure For Leprosy For Centuries, But Couldn't Get It To Work|author=Inglis-Arkell|first=Esther|date=8 May 2015|work=io9|accessdate=20 November 2017}}</ref> Ịtinye mmanụ ahụ adịghị irè ma n'ihi na ọ nwere uto na-adịghị mma nke na-emekarị ka ndị ọrịa na-agbọpụta ya. <ref name=":2" /> Mgbe ọ dị afọ iri abụo na atọ, Ball mepụtara usoro iji mee ka mmanụ ahụ sie ike ma nwee ike ịmịnye ya n'ahụ. Usoro ya gụnyere ikewapụ ogige ester na mmanụ ahụ na iji kemịkal gbanwee ha, na-emepụta ihe na-ejigide ihe ndị na-eme ka mmanụ ahụ na-agwọ ọrịa ma na-amịnye ahụ ya mgbe a na-agba ya. <ref>Ignotofsky, Rachel (2016). "Women in Science: 50 Fearless Pioneers Who Changed the World" Ten Speed Press: pp.45</ref> N'ụzọ dị mwute, n'ihi ọnwụ ya na-egbu oge, Ball enweghị ike ibipụta nchọpụta mgbanwe ya. <ref>Maggs, Sam (2016). "Wonder Women: 25 Innovators, Inventors, and Trailblazers Who Changed History." Quirk Books: pp. 36-39.</ref> Arthur L. Dean, onye na-ahụ maka kemist ma mesịa bụrụ onye isi oche nke Mahadum Hawaii, zuru ọrụ ya, bipụta nchoputa ahụ, wee malite iwepụta nnukwu chaulmoogra nke injectable. <ref name="Chem Matters" /> Dean n'enyeghị otuto bọọlụ wee kpọọ usoro ahụ aha ya. N'afọ 1920, otu dibia bekee kọrọ na ''Journal of the American Medical Association'' na ndị ụlọ ọrụ nyocha ahụike chụpụrụ ndị ọrịa 78 n'ụlọ ọgwụ Kalihi ka ha gwọchara ha ntụtụ nke mmanụ chaulmoogra gbanwere nke Ball. <ref name="Chem Matters" /> <ref name="Thesis" /> <ref name=":3" /> Na usoro Ball, ethyl esters nke fatty acids achọtara na mmanụ chaulmoogra ka akwadoro ka ọ bụrụ ụdị dabara adaba maka ịgba ntụtụ na nnabata n'ime mgbasa. <ref name=":5">Parascandola, John. "[https://www.researchgate.net/profile/John-Parascandola/publication/277597573_Chaulmoogra_Oil_and_the_Treatment_of_Leprosy/links/58eb9e430f7e9b6b274b9200/Chaulmoogra-Oil-and-the-Treatment-of-Leprosy.pdf Chaulmoogra oil and the treatment of leprosy.]" ''Pharmacy in history'' 45.2 (2003): 47-57.</ref> Ester ethyl dịpụrụ adịpụ nọgidere bụrụ ọgwụgwọ kachasị mma maka ekpenta ruo mgbe e mepụtara ọgwụ sulfonamide n'afọ 1940s. <ref name="Chem Matters" /> Ọ bụghị ruo ọtụtụ afọ ka Hollmann nwụsịrị ka ọ nwara imezi ikpe na-ezighị ezi a. O bipụtara akwụkwọ n'afọ 1922 na-enye Ball otuto, na-akpọ ụdị mmanụ a na-agbanye mmanụ ahụ "Ụzọ bọọlụ." <ref name=":4">{{Cite journal|author=Hollmann|first=Harry T.|date=1922|title=The Fatty Acids of Chaulmoogra Oil in the Treatment of Leprosy and Other Diseases|url=https://books.google.com/books?id=uSYKAQAAMAAJ&pg=PA95|journal=Archives of Dermatology and Syphilology|volume=5|pages=94–101|doi=10.1001/archderm.1922.02350260097010}}</ref> N'ụzọ dị mwute, ọ ka nọgidere na-echefu na ndekọ sayensị. <ref name="Daily">{{Cite news|author=Cederlind|first=Erika|title=A tribute to Alice Bell: a Scientist whose Work with Leprosy was Overshadowed by a White Successor|url=http://dailyuw.com/archive/2008/02/29/imported/tribute-alice-bell-scientist-whose-work-leprosy-was-overshadowed-white-s|accessdate=19 May 2013|work=The Daily of the University of Washington|date=29 February 2008}}</ref> N'afọ nke mgbe 1970, Kathryn Takara na Stanley Ali, ndị prọfesọ na Mahadum Hawaii, nyochara ebe a na-edebe ihe ndekọ iji chọta nyocha Ball. Mgbe ọtụtụ iri afọ gasịrị, ha nwere ike weta mbọ ya na ihe ndị ọ rụpụtara, na-enye ya otuto ọ nwetara. == Ọnwụ na nnabata == Ball nwụrụ na Disemba 31, 1916, mgbe ọ dị afọ 24. Ọ rịa ọrịa n'oge nyocha ya wee laghachi Seattle maka ọgwụgwọ ọnwa ole na ole tupu ọnwụ ya. <ref name="Black Past" /> Otu akụkọ ''mgbasa ozi azụmahịa nke Pacific'' nke 1917 tụrụ aro na ihe kpatara ya nwere ike ịbụ nsị chlorine n'ihi ikpughe mgbe ọ na-ezi ihe n'ụlọ nyocha. <ref name="Hawaii Times" /> A kọrọ na ọ na-enye ihe ngosi ka a ga-esi eji mkpuchi gas eme ihe nke ọma n'ijikere maka mbuso agha, ka Agha Ụwa Mbụ na-alụ na Obodo Europe. <ref>[https://sop.washington.edu/uwsop-alumni-legend-alice-ball-class-of-1914-solved-leprosy-riddle/ UWSOP alumni legend Alice Ball, Class of 1914, solved leprosy therapy riddle]</ref> Mana amabeghị ihe kpatara ọnwụ ya, n'ihi na agbanwere akwụkwọ ọnwụ mbụ ya ka ọ bụrụ ụkwara nta . <ref name="Jackson" /> Nkwenye izizi nke ọrụ Ball bịara afọ isii ka ọ nwụsịrị mgbe, n'afọ 1922, akpọtụrụ ya obere oge na akwụkwọ akụkọ ahụike, <ref name=":4" /> ebe a na-akpọ usoro ya “Ụzọ bọọlụ”. <ref>{{Cite web|url=https://news.nationalgeographic.com/2018/02/alice-ball-leprosy-hansens-disease-hawaii-womens-history-science/|title=How the Woman Who Found a Leprosy Treatment Was Almost Lost to History|date=2018-02-28|work=National Geographic News|accessdate=2019-03-16}}</ref> Mgbe ọrụ nke ọtụtụ ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme na Mahadum Hawaii gụnyere Kathryn Takara na Stanley Ali, Mahadum Hawaii mechara sọpụrụ Ball na 2000 site n'ịrara ya akara n'elu osisi chaulmoogra nke ụlọ akwụkwọ ahụ n'azụ Bachman Hall. <ref name="Hawaii Times" /> N'otu ụbọchị ahụ, onye bụbu Lieutenant Gọvanọ nke Hawaii, Mazie Hirono, kwupụtara February 29 "Alice Ball Day," bụ nke a na-eme ugbu a kwa afọ anọ. <ref name="Women Chemists" /> <ref name="Daily" /> N'afọ 2007, mahadum board nke Regents ji ihe nrite dị iche iche kwanyere bọọlụ ugwu, ugwu kacha elu nke ụlọ akwụkwọ ahụ. <ref name="Women Chemists" /> Na Maachị 2016, ''Magazin Hawai'i'' debere bọọlụ na ndepụta ya nke ụmụ nwanyị kacha nwee mmetụta na akụkọ ntolite Hawaii. <ref name="Dekneef2016">{{Cite news|author=Dekneef|first=Matthew|title=14 extraordinary women in Hawaii history everyone should know|work=Hawaiʻi Magazine|date=March 9, 2016|url=http://www.hawaiimagazine.com/incredible-hawaii-women-in-history|accessdate=March 9, 2016}}</ref> N'afọ 2018, a kpọrọ ogige ntụrụndụ ọhụrụ na mpaghara Greenwood nke Seattle aha bọọlụ. <ref>{{Cite web|title=Alice Ball Park|url=https://www.seattle.gov/parks/find/parks/alice-ball-park|publisher=[[Seattle Parks and Recreation]]|accessdate=February 22, 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Lambert|first=Ken|title=Seattle's new Alice Ball Park named for a pioneering medical researcher|work=Seattle Times|date=August 18, 2019|url=https://www.seattletimes.com/seattle-news/seattles-new-alice-ball-park-named-for-a-pioneering-medical-researcher/|accessdate=August 18, 2019}}</ref> N'afọ 2019, ụlọ akwụkwọ London nke Hygiene na Tropical Medicine gbakwunyere aha ya na frieze dị n'elu ụlọ ya, yana Florence Nightingale na Marie Curie, iji kwado onyinye ha na sayensị na nyocha ahụike ụwa. <ref>{{Cite web|title=Women health pioneers honoured on LSHTM's iconic London building for the first time|url=https://www.lshtm.ac.uk/newsevents/news/2019/women-health-pioneers-honoured-lshtms-iconic-london-building-first-time|accessdate=September 9, 2019}}</ref> N'ọnwa Febụwarị 2020, obere ihe nkiri, ''usoro bọọlụ'' ga-ebido na mmemme ihe nkiri Pan Afrikan. <ref>{{Cite web|url=https://massivesci.com/articles/alice-ball-method-dag-abebe-museum-moving-image-kiersey-clemons/|title=A new film tells the story of Alice Ball, chemist and inventor of a treatment for leprosy|author=Epstein|first=Sonia Shechet|date=January 28, 2020|work=massivesci.com|accessdate=2020-01-29}}</ref> Ụmụ akwụkwọ mahadum nke Hawaii ajụọla ma ekwesịrị imekwu ihe iji dozie omume ezighi ezi nke onye bụbu Onye isi ala Dean, gụnyere atụmatụ maka ịnyegharị Dean Hall ka ọ bụrụ Ball kama. <ref>{{Cite web|url=http://archives.starbulletin.com/2000/03/01/news/story7.html|title=Ground breaking African-American UH chemist finally recognized|author=Kreifels|first=Susan|date=March 1, 2000|work=archives.starbulletin.com|accessdate=2020-01-31}}</ref> Na Nọvemba 6, 2020, ewepụtara satịlaịtị aha ya ( ÑuSat 9 ma ọ bụ "Alice", COSPAR 2020-079A) n'ime oghere. /> Na Febụwarị 28, 2022, Gọvanọ Hawaii David Ige bịanyere aka na nkwupụta na-ekwupụta February 28 "Alice Augusta Ball Day" na Hawaii na emume nnabata pụrụ iche na Mahadum Hawaii na ogige Mānoa. Ememe a mere n'akụkụ Bachman Hall na ndò nke osisi Chaulmoogra nke a kụrụ na nsọpụrụ Ball. E gosipụtara ihe ncheta ọla n'ebe ahụ na ebe nchekwa ya. Ihe karịrị mmadụ narị bịara, gụnyere First Lady Dawn Ige na Onye isi ala UH David Lassner . <ref>{{Cite news|title=UH celebrates Alice Augusta Ball Day in Hawaiʻi, February 28|url=https://www.hawaii.edu/news/2022/02/28/alice-ball-day-february-28/|accessdate=3 March 2022|work=University of Hawai'i News|date=28 February 2022}}</ref> == Hụkwa ihe ọzọ == * Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe na ndị ọkà mmụta sayensị Africa-American * Beebe Steven Lynk == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://babesofscience.com/episodes/2016/2/22/episode-7-alice-ball Nkeji 7: Alice Ball] sitere na pọdkastị [http://babesofscience.com/ Babes of Science] * [https://www.sciencefriday.com/segments/alice-ball-leprosy/ Zute Alice Ball, Onye Ọsụ Ụzọ Na-adịghị Anya Na Ọgwụ Ekpenta] sitere na mgbasa ozi ''Sayensị Friday'' * E gosipụtara na vidiyo [https://www.youtube.com/watch?v=T5196ZW9s-g ụmụ nwanyị Untold] sitere na Mahadum Teknụzụ Lawrence na ụmụ nwanyị atọ nwere agba na STEM (A na-atụle bọọlụ site na 12:14 ruo 20:45) [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] t6xdt5wp8c6frs2hlznbrlqhq26p6l9 87589 87583 2022-08-20T11:06:41Z Timzy D'Great 12485 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice Augusta Ball''' (Julaị 24, 1892 - Disemba 31, 1916) bụ onye America chemist bụ onye mepụtara "Ụzọ bọọlụ", ọgwụgwọ kachasị dị irè maka [[ekpenta]] na mmalite narị afọ nke 20. <ref name="Black Past">{{Cite web|author=Jackson|first=Miles|title=Ball, Alice Augusta|url=http://www.blackpast.org/?q=aaw/ball-alice-augusta-1892-1916|publisher=Black Past|accessdate=15 May 2013|date=2007-09-20}}</ref> Ọ bụ nwanyị mbụ na onye mbụ Afrịka America nwetara nzere masta site na Mahadum Hawaii, ma bụrụkwa nwanyị mbụ mahadum na prọfesọ kemịkalụ Amerịka. <ref name="Women Chemists">{{Cite book|author=Brown|first=Jeannette|title=African American Women Chemists|year=2012|publisher=Oxford University Press|location=New York|isbn=978-0-19-974288-2|pages=19–24|url=https://books.google.com/books?id=uomdpaHWaC0C&q=alice+ball&pg=PA178}}</ref> A mụrụ Alice Augusta Ball na July 24, n'afọ 1892, na [[Seattle|Seattle, Washington]], nye James Presley na Laura Louise (Howard) Ball. <ref name="Jackson">{{Cite book|author=Wemager|first=Paul|title=Healing the sick|pages=162–188|publisher=[[University of Hawaii Press]]/Department of Sociology of the [[University of Hawaiʻi at Mānoa]]|isbn=9780824847326|oclc=423672598|editor=Jackson|accessdate=22 June 2021|url=https://scholarspace.manoa.hawaii.edu/bitstream/10125/22988/1/Vol_43.pdf|language=English|year=2004}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ụmụaka anọ, nwere ụmụnne abụọ tọrọ, William na Robert, na nwanne nwanyị nke tọrọ, Addie. <ref name=":0">{{Cite web|title=Alice Augusta Ball: Chemical Drug Pioneer|first=Sibrina Nichelle|author=Collins|work=[[Undark Magazine|Undark]]|editor=Zeller Jr.|publisher=[[Knight Science Journalism|Knight Science Journalism Program]] ([[Massachusetts Institute of Technology]])|url=https://undark.org/2016/05/12/alice-augusta-ball-chemical-drug-pioneer-african-american-scientists|date=5 December 2016|accessdate=22 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200302172126/https://undark.org/2016/05/12/alice-augusta-ball-chemical-drug-pioneer-african-american-scientists|archivedate=2 March 2020}}</ref> Ezinụlọ ya dị n'etiti na nke ọma, dịka nna Ball bụ onye nchịkọta akụkọ nke ''The Colored Citizen'', onye na-ese foto na onye ọka iwu. <ref>{{Cite web|url=https://mhs.mt.gov/Shpo/AfricanAmericans/History/Newspapers|title=Newspapers|work=Montana’s African American Heritage Resources}}</ref> <ref name="Jackson" /> Nne ya na-arụkwa ọrụ dị ka onye na-ese foto. <ref name="Women Chemists" /> Nna nna ya, James Ball Sr., bụ onye na-ese foto, na otu n'ime ndị ojii America mbụ ji daguerreotype, <ref name="Chem Matters">{{Cite journal|issn=0736-4687|volume=25|issue=1|date=1 February 2007|journal=ChemMatters Magazine American Chemical Society (ACS)|accessdate=22 June 2021|url=http://www.acs.org/content/dam/acsorg/education/resources/highschool/chemmatters/chemmatters-february-2007.pdf|language=English|title=Alice A. Ball: Young Chemist Gave Hope to Millions|pages=17–19|first=Paul|author=Wermager}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.daguerreobase.org/en/knowledge-base/what-is-a-daguerreotype|title=What is a daguerreotype?|work=Daguerreobase|accessdate=December 3, 2017}}</ref> usoro nke ibipụta foto na efere ígwè. Ụfọdụ ndị nchọpụta ekwuola na ịhụnanya nne na nna ya na nna nna ya nwere maka foto nwere ike itinye aka na ịhụnanya o nwere maka chemistry, ebe ha na-arụ ọrụ na mercury vapors na ayodiin na-eme ka efere ọlaọcha mepụta foto. <ref name="Women Chemists" /> N'agbanyeghị ịbụ ndị a ma ama na ndị na-akwado obodo Africa America, nne na nna Ball abụọ ka edepụtara dị ka "White" na akwụkwọ ọmụmụ ya. Nke a nwere ike ịbụ mgbalị iji belata ajọ mbunobi na ịkpa ókè agbụrụ nwa ha nwanyị ga-eche ihu ma nyere ya aka "ịgafe" na ọha ndị ọcha. <ref name="Jackson" /> Alice Ball na ezinụlọ ya si Seattle kwaga Honolulu na 1903 na-atụ anya na ihu igwe na-ekpo ọkụ ga-ebelata ọrịa ogbu na nkwonkwo nke nna nna ya. Ọ nwụrụ obere oge ka ọ kwagara na n'afọ 1905, ha laghachiri na Seattle mgbe naanị otu afọ na Hawaii gasịrị. <ref name=":2">{{Cite book|title=Headstrong: 52 Women Who Changed Science—and the World|author=Swaby|first=Rachel|publisher=Broadway Books|year=2015|isbn=9780553446791|location=New York|pages=11–13}}</ref> Mgbe ọ laghachiri na Seattle, Ball gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Seattle wee nweta akararị dị elu na sayensị. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Seattle High School n'afọ 1910. <ref name=":0" /> Ball gara n'ihu na-amụ kemịkalụ na Mahadum Washington, <ref name="Women Chemists" /> <ref name="GBook">{{Cite book|author=Guttman|first=D. Molentia|title=African Americans in Hawaii|year=2011|publisher=Arcadia Publishing|location=Charleston, South Carolina|isbn=978-0-7385-8116-3|url=https://books.google.com/books?id=t1bJWBmUDp0C&q=alice+augusta+ball&pg=PA15|accessdate=15 May 2013}}</ref> na-enweta akara ugo mmụta bachelor na kemistri ọgwụ na 1912 na nzere bachelọ nke abụọ na sayensị nke ọgwụ afọ abụọ ka e mesịrị n'afọ 1914. <ref name="Black Past" /> <ref name=":0" /> N'akụkụ onye nkuzi ya na-ere ọgwụ, Williams Dehn, o bipụtara isiokwu dị peeji 10, " [[wiktionary:benzoylation|Benzoylations]] in Ether Solution", na ''Journal of the American Chemical Society'' . <ref>{{Cite journal|doi=10.1021/ja02187a015|title=Benzoylations in Ether Solution|journal=Journal of the American Chemical Society|volume=36|issue=10|pages=2091–2101|year=1914|author=Dehn|first=William M.}}</ref> Ibipụta akụkọ n'akwụkwọ akụkọ sayensị a na-akwanyere ùgwù bụ ihe a na-adịghị ahụkebe maka nwanyị na karịsịa maka nwanyị ojii n'oge a. <ref name="Chem Matters" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, e nyere Ball ọtụtụ ohere agụmakwụkwọ. Ọ natara onyinye sitere na Mahadum California Berkeley, yana College of Hawaii (ugbu a Mahadum Hawaii ), ebe o kpebiri ịmụ maka akara ugo mmụta dị elu na kemistri. <ref name="Hawaii Times">{{Cite news|author=Mendheim|first=Beverly|title=Lost and Found: Alice Augusta Ball, an Extraordinary Woman of Hawai'i Nei|url=http://www.northwesthawaiitimes.com/hnsept07.htm|accessdate=17 May 2013|work=Northwest Hawaii Times|date=September 2007}}</ref> Na kọleji nke Hawaii, ihe ọmụmụ nna ya ukwu gụnyere ịmụ ihe gbasara kemịkal nke ụdị osisi Kava. N'ihi nchọcha a na nghọta o nwere banyere kemịkalụ ihe ọkụkụ, Harry T. Hollmann mechara bịakwute ya, onye bụ onye na-arụ ọrụ enyemaka dọkịta na-ahụ maka ekpenta na ọdụ nyocha ekpenta nke US Public Health Service na Hawaii, <ref name=":5">Parascandola, John. "[https://www.researchgate.net/profile/John-Parascandola/publication/277597573_Chaulmoogra_Oil_and_the_Treatment_of_Leprosy/links/58eb9e430f7e9b6b274b9200/Chaulmoogra-Oil-and-the-Treatment-of-Leprosy.pdf Chaulmoogra oil and the treatment of leprosy.]" ''Pharmacy in history'' 45.2 (2003): 47-57.</ref> ka ọ mụọ chaulmoogra. mmanụ na chemical Njirimara. Mmanụ Chaulmoogra bụ ọgwụgwọ kacha mma maka ọrịa ekpenta kemgbe ọtụtụ narị afọ, Ball wee mepụta ụdị injectable dị irè karị. N'afọ 1915, ọ ghọrọ nwanyị mbụ na onye isi ojii America mbụ ga-eji akara ugo mmụta masters na College of Hawaii gụchaa. <ref name="Black Past" /> Ọ bụkwa onye mbụ African American "chemist na onye nkuzi" na College of Hawaii's chemistry ngalaba. <ref>{{Cite web|url=https://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/1837|title=Ball, Alice Augusta|work=Scholar Space|accessdate=November 20, 2017}}</ref> == Ọgwụgwọ ekpenta == Na Mahadum Hawaii, Ball nyochara kemịkalụ etemeete na ụkpụrụ arụ ọrụ nke ''Piper methysticum'' (kava) maka tesis nna ya ukwu. <ref name="Thesis">{{Cite web|author=University of Hawaii at Manoa|title=Ball, Alice Augusta|url=http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/1837|publisher=Scholar Space|accessdate=15 May 2013}}</ref> N'ihi ọrụ a, Dr. Harry T. Hollmann kpọtụụrụ ya na Ụlọ Ọgwụ Kalihi dị na Hawaii, bụ́ onye chọrọ onye inyeaka maka nchọpụta ya n'ịgwọ ọrịa [[ekpenta]] . <ref name="Hawaii Times" /> N'oge ahụ, ekpenta ma ọ bụ ọrịa Hansen bụ ọrịa a na-akparị nke ukwuu nke na-enwekwaghị ohere mgbake. A chụpụrụ ndị a chọpụtara na ha nwere ekpenta n’agha gaa n’agwaetiti Molokai nke Hawaii na-atụ anya na ha ga-anwụ n’ebe ahụ. <ref name=":2" /> <ref name=":3">{{Cite news|url=https://blue-stocking.org.uk/2016/02/29/alice-ball-and-the-fight-against-leprosy/|title=Alice Ball and the Fight against Leprosy|date=2016-02-29|work=Bluestocking Oxford|accessdate=2018-11-04|language=en-US}}</ref> Ngwọta kachasị mma dịnụ bụ mmanụ chaulmoogra, sitere na mkpụrụ osisi ''Hydnocarpus wightianus'' sitere na mpaghara mpaghara India, bụ nke ejirila ọgwụ eme ihe site na mmalite afọ 1300. Ma ọgwụgwọ ahụ adịchaghị irè, na usoro ọ bụla nke ngwa nwere nsogbu. Ọ dị nhịahụ nke ukwuu ka a na-eji ya eme ihe nke ọma, yana dị ka ịgbanye nhịahụ nhịahụ nke mmanụ ahụ mere ka ọ daa n'okpuru akpụkpọ ahụ wee ghọọ ọnya kama ịmịnye ya. Ọnya ndị a malitere n'ahịrị zuru oke wee mee ka ọ dị "dị ka a ga-asị na ejiri afụ dochie akpụkpọ ahụ onye ọrịa". <ref name=":1">{{Cite web|url=https://io9.gizmodo.com/we-had-a-cure-for-leprosy-for-centuries-but-we-couldnt-1703005163|title=We Had A Cure For Leprosy For Centuries, But Couldn't Get It To Work|author=Inglis-Arkell|first=Esther|date=8 May 2015|work=io9|accessdate=20 November 2017}}</ref> Ịtinye mmanụ ahụ adịghị irè ma n'ihi na ọ nwere uto na-adịghị mma nke na-emekarị ka ndị ọrịa na-agbọpụta ya. <ref name=":2" /> Mgbe ọ dị afọ iri abụo na atọ, Ball mepụtara usoro iji mee ka mmanụ ahụ sie ike ma nwee ike ịmịnye ya n'ahụ. Usoro ya gụnyere ikewapụ ogige ester na mmanụ ahụ na iji kemịkal gbanwee ha, na-emepụta ihe na-ejigide ihe ndị na-eme ka mmanụ ahụ na-agwọ ọrịa ma na-amịnye ahụ ya mgbe a na-agba ya. <ref>Ignotofsky, Rachel (2016). "Women in Science: 50 Fearless Pioneers Who Changed the World" Ten Speed Press: pp.45</ref> N'ụzọ dị mwute, n'ihi ọnwụ ya na-egbu oge, Ball enweghị ike ibipụta nchọpụta mgbanwe ya. <ref>Maggs, Sam (2016). "Wonder Women: 25 Innovators, Inventors, and Trailblazers Who Changed History." Quirk Books: pp. 36-39.</ref> Arthur L. Dean, onye na-ahụ maka kemist ma mesịa bụrụ onye isi oche nke Mahadum Hawaii, zuru ọrụ ya, bipụta nchoputa ahụ, wee malite iwepụta nnukwu chaulmoogra nke injectable. <ref name="Chem Matters" /> Dean n'enyeghị otuto bọọlụ wee kpọọ usoro ahụ aha ya. N'afọ 1920, otu dibia bekee kọrọ na ''Journal of the American Medical Association'' na ndị ụlọ ọrụ nyocha ahụike chụpụrụ ndị ọrịa 78 n'ụlọ ọgwụ Kalihi ka ha gwọchara ha ntụtụ nke mmanụ chaulmoogra gbanwere nke Ball. <ref name="Chem Matters" /> <ref name="Thesis" /> <ref name=":3" /> Na usoro Ball, ethyl esters nke fatty acids achọtara na mmanụ chaulmoogra ka akwadoro ka ọ bụrụ ụdị dabara adaba maka ịgba ntụtụ na nnabata n'ime mgbasa. <ref name=":5">Parascandola, John. "[https://www.researchgate.net/profile/John-Parascandola/publication/277597573_Chaulmoogra_Oil_and_the_Treatment_of_Leprosy/links/58eb9e430f7e9b6b274b9200/Chaulmoogra-Oil-and-the-Treatment-of-Leprosy.pdf Chaulmoogra oil and the treatment of leprosy.]" ''Pharmacy in history'' 45.2 (2003): 47-57.</ref> Ester ethyl dịpụrụ adịpụ nọgidere bụrụ ọgwụgwọ kachasị mma maka ekpenta ruo mgbe e mepụtara ọgwụ sulfonamide n'afọ 1940s. <ref name="Chem Matters" /> Ọ bụghị ruo ọtụtụ afọ ka Hollmann nwụsịrị ka ọ nwara imezi ikpe na-ezighị ezi a. O bipụtara akwụkwọ n'afọ 1922 na-enye Ball otuto, na-akpọ ụdị mmanụ a na-agbanye mmanụ ahụ "Ụzọ bọọlụ." <ref name=":4">{{Cite journal|author=Hollmann|first=Harry T.|date=1922|title=The Fatty Acids of Chaulmoogra Oil in the Treatment of Leprosy and Other Diseases|url=https://books.google.com/books?id=uSYKAQAAMAAJ&pg=PA95|journal=Archives of Dermatology and Syphilology|volume=5|pages=94–101|doi=10.1001/archderm.1922.02350260097010}}</ref> N'ụzọ dị mwute, ọ ka nọgidere na-echefu na ndekọ sayensị. <ref name="Daily">{{Cite news|author=Cederlind|first=Erika|title=A tribute to Alice Bell: a Scientist whose Work with Leprosy was Overshadowed by a White Successor|url=http://dailyuw.com/archive/2008/02/29/imported/tribute-alice-bell-scientist-whose-work-leprosy-was-overshadowed-white-s|accessdate=19 May 2013|work=The Daily of the University of Washington|date=29 February 2008}}</ref> N'afọ nke mgbe 1970, Kathryn Takara na Stanley Ali, ndị prọfesọ na Mahadum Hawaii, nyochara ebe a na-edebe ihe ndekọ iji chọta nyocha Ball. Mgbe ọtụtụ iri afọ gasịrị, ha nwere ike weta mbọ ya na ihe ndị ọ rụpụtara, na-enye ya otuto ọ nwetara. == Ọnwụ na nnabata == Ball nwụrụ na Disemba 31, 1916, mgbe ọ dị afọ 24. Ọ rịa ọrịa n'oge nyocha ya wee laghachi Seattle maka ọgwụgwọ ọnwa ole na ole tupu ọnwụ ya. <ref name="Black Past" /> Otu akụkọ ''mgbasa ozi azụmahịa nke Pacific'' nke 1917 tụrụ aro na ihe kpatara ya nwere ike ịbụ nsị chlorine n'ihi ikpughe mgbe ọ na-ezi ihe n'ụlọ nyocha. <ref name="Hawaii Times" /> A kọrọ na ọ na-enye ihe ngosi ka a ga-esi eji mkpuchi gas eme ihe nke ọma n'ijikere maka mbuso agha, ka Agha Ụwa Mbụ na-alụ na Obodo Europe. <ref>[https://sop.washington.edu/uwsop-alumni-legend-alice-ball-class-of-1914-solved-leprosy-riddle/ UWSOP alumni legend Alice Ball, Class of 1914, solved leprosy therapy riddle]</ref> Mana amabeghị ihe kpatara ọnwụ ya, n'ihi na agbanwere akwụkwọ ọnwụ mbụ ya ka ọ bụrụ ụkwara nta . <ref name="Jackson" /> Nkwenye izizi nke ọrụ Ball bịara afọ isii ka ọ nwụsịrị mgbe, n'afọ 1922, akpọtụrụ ya obere oge na akwụkwọ akụkọ ahụike, <ref name=":4" /> ebe a na-akpọ usoro ya “Ụzọ bọọlụ”. <ref>{{Cite web|url=https://news.nationalgeographic.com/2018/02/alice-ball-leprosy-hansens-disease-hawaii-womens-history-science/|title=How the Woman Who Found a Leprosy Treatment Was Almost Lost to History|date=2018-02-28|work=National Geographic News|accessdate=2019-03-16}}</ref> Mgbe ọrụ nke ọtụtụ ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme na Mahadum Hawaii gụnyere Kathryn Takara na Stanley Ali, Mahadum Hawaii mechara sọpụrụ Ball na 2000 site n'ịrara ya akara n'elu osisi chaulmoogra nke ụlọ akwụkwọ ahụ n'azụ Bachman Hall. <ref name="Hawaii Times" /> N'otu ụbọchị ahụ, onye bụbu Lieutenant Gọvanọ nke Hawaii, Mazie Hirono, kwupụtara February 29 "Alice Ball Day," bụ nke a na-eme ugbu a kwa afọ anọ. <ref name="Women Chemists" /> <ref name="Daily" /> N'afọ 2007, mahadum board nke Regents ji ihe nrite dị iche iche kwanyere bọọlụ ugwu, ugwu kacha elu nke ụlọ akwụkwọ ahụ. <ref name="Women Chemists" /> Na Maachị 2016, ''Magazin Hawai'i'' debere bọọlụ na ndepụta ya nke ụmụ nwanyị kacha nwee mmetụta na akụkọ ntolite Hawaii. <ref name="Dekneef2016">{{Cite news|author=Dekneef|first=Matthew|title=14 extraordinary women in Hawaii history everyone should know|work=Hawaiʻi Magazine|date=March 9, 2016|url=http://www.hawaiimagazine.com/incredible-hawaii-women-in-history|accessdate=March 9, 2016}}</ref> N'afọ 2018, a kpọrọ ogige ntụrụndụ ọhụrụ na mpaghara Greenwood nke Seattle aha bọọlụ. <ref>{{Cite web|title=Alice Ball Park|url=https://www.seattle.gov/parks/find/parks/alice-ball-park|publisher=[[Seattle Parks and Recreation]]|accessdate=February 22, 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Lambert|first=Ken|title=Seattle's new Alice Ball Park named for a pioneering medical researcher|work=Seattle Times|date=August 18, 2019|url=https://www.seattletimes.com/seattle-news/seattles-new-alice-ball-park-named-for-a-pioneering-medical-researcher/|accessdate=August 18, 2019}}</ref> N'afọ 2019, ụlọ akwụkwọ London nke Hygiene na Tropical Medicine gbakwunyere aha ya na frieze dị n'elu ụlọ ya, yana Florence Nightingale na Marie Curie, iji kwado onyinye ha na sayensị na nyocha ahụike ụwa. <ref>{{Cite web|title=Women health pioneers honoured on LSHTM's iconic London building for the first time|url=https://www.lshtm.ac.uk/newsevents/news/2019/women-health-pioneers-honoured-lshtms-iconic-london-building-first-time|accessdate=September 9, 2019}}</ref> N'ọnwa Febụwarị 2020, obere ihe nkiri, ''usoro bọọlụ'' ga-ebido na mmemme ihe nkiri Pan Afrikan. <ref>{{Cite web|url=https://massivesci.com/articles/alice-ball-method-dag-abebe-museum-moving-image-kiersey-clemons/|title=A new film tells the story of Alice Ball, chemist and inventor of a treatment for leprosy|author=Epstein|first=Sonia Shechet|date=January 28, 2020|work=massivesci.com|accessdate=2020-01-29}}</ref> Ụmụ akwụkwọ mahadum nke Hawaii ajụọla ma ekwesịrị imekwu ihe iji dozie omume ezighi ezi nke onye bụbu Onye isi ala Dean, gụnyere atụmatụ maka ịnyegharị Dean Hall ka ọ bụrụ Ball kama. <ref>{{Cite web|url=http://archives.starbulletin.com/2000/03/01/news/story7.html|title=Ground breaking African-American UH chemist finally recognized|author=Kreifels|first=Susan|date=March 1, 2000|work=archives.starbulletin.com|accessdate=2020-01-31}}</ref> Na Nọvemba 6, 2020, ewepụtara satịlaịtị aha ya ( ÑuSat 9 ma ọ bụ "Alice", COSPAR 2020-079A) n'ime oghere. /> Na Febụwarị 28, 2022, Gọvanọ Hawaii David Ige bịanyere aka na nkwupụta na-ekwupụta February 28 "Alice Augusta Ball Day" na Hawaii na emume nnabata pụrụ iche na Mahadum Hawaii na ogige Mānoa. Ememe a mere n'akụkụ Bachman Hall na ndò nke osisi Chaulmoogra nke a kụrụ na nsọpụrụ Ball. E gosipụtara ihe ncheta ọla n'ebe ahụ na ebe nchekwa ya. Ihe karịrị mmadụ narị bịara, gụnyere First Lady Dawn Ige na Onye isi ala UH David Lassner . <ref>{{Cite news|title=UH celebrates Alice Augusta Ball Day in Hawaiʻi, February 28|url=https://www.hawaii.edu/news/2022/02/28/alice-ball-day-february-28/|accessdate=3 March 2022|work=University of Hawai'i News|date=28 February 2022}}</ref> == Hụkwa ihe ọzọ == * Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe na ndị ọkà mmụta sayensị Africa-American * Beebe Steven Lynk == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://babesofscience.com/episodes/2016/2/22/episode-7-alice-ball Nkeji 7: Alice Ball] sitere na pọdkastị [http://babesofscience.com/ Babes of Science] * [https://www.sciencefriday.com/segments/alice-ball-leprosy/ Zute Alice Ball, Onye Ọsụ Ụzọ Na-adịghị Anya Na Ọgwụ Ekpenta] sitere na mgbasa ozi ''Sayensị Friday'' * E gosipụtara na vidiyo [https://www.youtube.com/watch?v=T5196ZW9s-g ụmụ nwanyị Untold] sitere na Mahadum Teknụzụ Lawrence na ụmụ nwanyị atọ nwere agba na STEM (A na-atụle bọọlụ site na 12:14 ruo 20:45) [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] t4zpd119gh63s1gjg9w7ooxqezt51m7 87593 87589 2022-08-20T11:07:20Z Timzy D'Great 12485 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice Augusta Ball''' (Julaị 24, 1892 - Disemba 31, 1916) bụ onye America chemist bụ onye mepụtara "Ụzọ bọọlụ", ọgwụgwọ kachasị dị irè maka [[ekpenta]] na mmalite narị afọ nke 20. <ref name="Black Past">{{Cite web|author=Jackson|first=Miles|title=Ball, Alice Augusta|url=http://www.blackpast.org/?q=aaw/ball-alice-augusta-1892-1916|publisher=Black Past|accessdate=15 May 2013|date=2007-09-20}}</ref> Ọ bụ nwanyị mbụ na onye mbụ Afrịka America nwetara nzere masta site na Mahadum Hawaii, ma bụrụkwa nwanyị mbụ mahadum na prọfesọ kemịkalụ Amerịka. <ref name="Women Chemists">{{Cite book|author=Brown|first=Jeannette|title=African American Women Chemists|year=2012|publisher=Oxford University Press|location=New York|isbn=978-0-19-974288-2|pages=19–24|url=https://books.google.com/books?id=uomdpaHWaC0C&q=alice+ball&pg=PA178}}</ref> A mụrụ Alice Augusta Ball na July 24, n'afọ 1892, na [[Seattle|Seattle, Washington]], nye James Presley na Laura Louise (Howard) Ball. <ref name="Jackson">{{Cite book|author=Wemager|first=Paul|title=Healing the sick|pages=162–188|publisher=[[University of Hawaii Press]]/Department of Sociology of the [[University of Hawaiʻi at Mānoa]]|isbn=9780824847326|oclc=423672598|editor=Jackson|accessdate=22 June 2021|url=https://scholarspace.manoa.hawaii.edu/bitstream/10125/22988/1/Vol_43.pdf|language=English|year=2004}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ụmụaka anọ, nwere ụmụnne abụọ tọrọ, William na Robert, na nwanne nwanyị nke tọrọ, Addie. <ref name=":0">{{Cite web|title=Alice Augusta Ball: Chemical Drug Pioneer|first=Sibrina Nichelle|author=Collins|work=[[Undark Magazine|Undark]]|editor=Zeller Jr.|publisher=[[Knight Science Journalism|Knight Science Journalism Program]] ([[Massachusetts Institute of Technology]])|url=https://undark.org/2016/05/12/alice-augusta-ball-chemical-drug-pioneer-african-american-scientists|date=5 December 2016|accessdate=22 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200302172126/https://undark.org/2016/05/12/alice-augusta-ball-chemical-drug-pioneer-african-american-scientists|archivedate=2 March 2020}}</ref> Ezinụlọ ya dị n'etiti na nke ọma, dịka nna Ball bụ onye nchịkọta akụkọ nke ''The Colored Citizen'', onye na-ese foto na onye ọka iwu. <ref>{{Cite web|url=https://mhs.mt.gov/Shpo/AfricanAmericans/History/Newspapers|title=Newspapers|work=Montana’s African American Heritage Resources}}</ref> <ref name="Jackson" /> Nne ya na-arụkwa ọrụ dị ka onye na-ese foto. <ref name="Women Chemists" /> Nna nna ya, James Ball Sr., bụ onye na-ese foto, na otu n'ime ndị ojii America mbụ ji daguerreotype, <ref name="Chem Matters">{{Cite journal|issn=0736-4687|volume=25|issue=1|date=1 February 2007|journal=ChemMatters Magazine American Chemical Society (ACS)|accessdate=22 June 2021|url=http://www.acs.org/content/dam/acsorg/education/resources/highschool/chemmatters/chemmatters-february-2007.pdf|language=English|title=Alice A. Ball: Young Chemist Gave Hope to Millions|pages=17–19|first=Paul|author=Wermager}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.daguerreobase.org/en/knowledge-base/what-is-a-daguerreotype|title=What is a daguerreotype?|work=Daguerreobase|accessdate=December 3, 2017}}</ref> usoro nke ibipụta foto na efere ígwè. Ụfọdụ ndị nchọpụta ekwuola na ịhụnanya nne na nna ya na nna nna ya nwere maka foto nwere ike itinye aka na ịhụnanya o nwere maka chemistry, ebe ha na-arụ ọrụ na mercury vapors na ayodiin na-eme ka efere ọlaọcha mepụta foto. <ref name="Women Chemists" /> N'agbanyeghị ịbụ ndị a ma ama na ndị na-akwado obodo Africa America, nne na nna Ball abụọ ka edepụtara dị ka "White" na akwụkwọ ọmụmụ ya. Nke a nwere ike ịbụ mgbalị iji belata ajọ mbunobi na ịkpa ókè agbụrụ nwa ha nwanyị ga-eche ihu ma nyere ya aka "ịgafe" na ọha ndị ọcha. <ref name="Jackson" /> Alice Ball na ezinụlọ ya si Seattle kwaga Honolulu na 1903 na-atụ anya na ihu igwe na-ekpo ọkụ ga-ebelata ọrịa ogbu na nkwonkwo nke nna nna ya. Ọ nwụrụ obere oge ka ọ kwagara na n'afọ 1905, ha laghachiri na Seattle mgbe naanị otu afọ na Hawaii gasịrị. <ref name=":2">{{Cite book|title=Headstrong: 52 Women Who Changed Science—and the World|author=Swaby|first=Rachel|publisher=Broadway Books|year=2015|isbn=9780553446791|location=New York|pages=11–13}}</ref> Mgbe ọ laghachiri na Seattle, Ball gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Seattle wee nweta akararị dị elu na sayensị. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Seattle High School n'afọ 1910. <ref name=":0" /> Ball gara n'ihu na-amụ kemịkalụ na Mahadum Washington, <ref name="Women Chemists" /> <ref name="GBook">{{Cite book|author=Guttman|first=D. Molentia|title=African Americans in Hawaii|year=2011|publisher=Arcadia Publishing|location=Charleston, South Carolina|isbn=978-0-7385-8116-3|url=https://books.google.com/books?id=t1bJWBmUDp0C&q=alice+augusta+ball&pg=PA15|accessdate=15 May 2013}}</ref> na-enweta akara ugo mmụta bachelor na kemistri ọgwụ na 1912 na nzere bachelọ nke abụọ na sayensị nke ọgwụ afọ abụọ ka e mesịrị n'afọ 1914. <ref name="Black Past" /> <ref name=":0" /> N'akụkụ onye nkuzi ya na-ere ọgwụ, Williams Dehn, o bipụtara isiokwu dị peeji 10, " [[wiktionary:benzoylation|Benzoylations]] in Ether Solution", na ''Journal of the American Chemical Society'' . <ref>{{Cite journal|doi=10.1021/ja02187a015|title=Benzoylations in Ether Solution|journal=Journal of the American Chemical Society|volume=36|issue=10|pages=2091–2101|year=1914|author=Dehn|first=William M.}}</ref> Ibipụta akụkọ n'akwụkwọ akụkọ sayensị a na-akwanyere ùgwù bụ ihe a na-adịghị ahụkebe maka nwanyị na karịsịa maka nwanyị ojii n'oge a. <ref name="Chem Matters" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, e nyere Ball ọtụtụ ohere agụmakwụkwọ. Ọ natara onyinye sitere na Mahadum California Berkeley, yana College of Hawaii (ugbu a Mahadum Hawaii ), ebe o kpebiri ịmụ maka akara ugo mmụta dị elu na kemistri. <ref name="Hawaii Times">{{Cite news|author=Mendheim|first=Beverly|title=Lost and Found: Alice Augusta Ball, an Extraordinary Woman of Hawai'i Nei|url=http://www.northwesthawaiitimes.com/hnsept07.htm|accessdate=17 May 2013|work=Northwest Hawaii Times|date=September 2007}}</ref> Na kọleji nke Hawaii, ihe ọmụmụ nna ya ukwu gụnyere ịmụ ihe gbasara kemịkal nke ụdị osisi Kava. N'ihi nchọcha a na nghọta o nwere banyere kemịkalụ ihe ọkụkụ, Harry T. Hollmann mechara bịakwute ya, onye bụ onye na-arụ ọrụ enyemaka dọkịta na-ahụ maka ekpenta na ọdụ nyocha ekpenta nke US Public Health Service na Hawaii, <ref name=":5">Parascandola, John. "[https://www.researchgate.net/profile/John-Parascandola/publication/277597573_Chaulmoogra_Oil_and_the_Treatment_of_Leprosy/links/58eb9e430f7e9b6b274b9200/Chaulmoogra-Oil-and-the-Treatment-of-Leprosy.pdf Chaulmoogra oil and the treatment of leprosy.]" ''Pharmacy in history'' 45.2 (2003): 47-57.</ref> ka ọ mụọ chaulmoogra. mmanụ na chemical Njirimara. Mmanụ Chaulmoogra bụ ọgwụgwọ kacha mma maka ọrịa ekpenta kemgbe ọtụtụ narị afọ, Ball wee mepụta ụdị injectable dị irè karị. N'afọ 1915, ọ ghọrọ nwanyị mbụ na onye isi ojii America mbụ ga-eji akara ugo mmụta masters na College of Hawaii gụchaa. <ref name="Black Past" /> Ọ bụkwa onye mbụ African American "chemist na onye nkuzi" na College of Hawaii's chemistry ngalaba. <ref>{{Cite web|url=https://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/1837|title=Ball, Alice Augusta|work=Scholar Space|accessdate=November 20, 2017}}</ref> == Ọgwụgwọ ekpenta == Na Mahadum Hawaii, Ball nyochara kemịkalụ etemeete na ụkpụrụ arụ ọrụ nke ''Piper methysticum'' (kava) maka tesis nna ya ukwu. <ref name="Thesis">{{Cite web|author=University of Hawaii at Manoa|title=Ball, Alice Augusta|url=http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/1837|publisher=Scholar Space|accessdate=15 May 2013}}</ref> N'ihi ọrụ a, Dr. Harry T. Hollmann kpọtụụrụ ya na Ụlọ Ọgwụ Kalihi dị na Hawaii, bụ́ onye chọrọ onye inyeaka maka nchọpụta ya n'ịgwọ ọrịa [[ekpenta]] . <ref name="Hawaii Times" /> N'oge ahụ, ekpenta ma ọ bụ ọrịa Hansen bụ ọrịa a na-akparị nke ukwuu nke na-enwekwaghị ohere mgbake. A chụpụrụ ndị a chọpụtara na ha nwere ekpenta n’agha gaa n’agwaetiti Molokai nke Hawaii na-atụ anya na ha ga-anwụ n’ebe ahụ. <ref name=":2" /> <ref name=":3">{{Cite news|url=https://blue-stocking.org.uk/2016/02/29/alice-ball-and-the-fight-against-leprosy/|title=Alice Ball and the Fight against Leprosy|date=2016-02-29|work=Bluestocking Oxford|accessdate=2018-11-04|language=en-US}}</ref> Ngwọta kachasị mma dịnụ bụ mmanụ chaulmoogra, sitere na mkpụrụ osisi ''Hydnocarpus wightianus'' sitere na mpaghara mpaghara India, bụ nke ejirila ọgwụ eme ihe site na mmalite afọ 1300. Ma ọgwụgwọ ahụ adịchaghị irè, na usoro ọ bụla nke ngwa nwere nsogbu. Ọ dị nhịahụ nke ukwuu ka a na-eji ya eme ihe nke ọma, yana dị ka ịgbanye nhịahụ nhịahụ nke mmanụ ahụ mere ka ọ daa n'okpuru akpụkpọ ahụ wee ghọọ ọnya kama ịmịnye ya. Ọnya ndị a malitere n'ahịrị zuru oke wee mee ka ọ dị "dị ka a ga-asị na ejiri afụ dochie akpụkpọ ahụ onye ọrịa". <ref name=":1">{{Cite web|url=https://io9.gizmodo.com/we-had-a-cure-for-leprosy-for-centuries-but-we-couldnt-1703005163|title=We Had A Cure For Leprosy For Centuries, But Couldn't Get It To Work|author=Inglis-Arkell|first=Esther|date=8 May 2015|work=io9|accessdate=20 November 2017}}</ref> Ịtinye mmanụ ahụ adịghị irè ma n'ihi na ọ nwere uto na-adịghị mma nke na-emekarị ka ndị ọrịa na-agbọpụta ya. <ref name=":2" /> Mgbe ọ dị afọ iri abụo na atọ, Ball mepụtara usoro iji mee ka mmanụ ahụ sie ike ma nwee ike ịmịnye ya n'ahụ. Usoro ya gụnyere ikewapụ ogige ester na mmanụ ahụ na iji kemịkal gbanwee ha, na-emepụta ihe na-ejigide ihe ndị na-eme ka mmanụ ahụ na-agwọ ọrịa ma na-amịnye ahụ ya mgbe a na-agba ya. <ref>Ignotofsky, Rachel (2016). "Women in Science: 50 Fearless Pioneers Who Changed the World" Ten Speed Press: pp.45</ref> N'ụzọ dị mwute, n'ihi ọnwụ ya na-egbu oge, Ball enweghị ike ibipụta nchọpụta mgbanwe ya. <ref>Maggs, Sam (2016). "Wonder Women: 25 Innovators, Inventors, and Trailblazers Who Changed History." Quirk Books: pp. 36-39.</ref> Arthur L. Dean, onye na-ahụ maka kemist ma mesịa bụrụ onye isi oche nke Mahadum Hawaii, zuru ọrụ ya, bipụta nchoputa ahụ, wee malite iwepụta nnukwu chaulmoogra nke injectable. <ref name="Chem Matters" /> Dean n'enyeghị otuto bọọlụ wee kpọọ usoro ahụ aha ya. N'afọ 1920, otu dibia bekee kọrọ na ''Journal of the American Medical Association'' na ndị ụlọ ọrụ nyocha ahụike chụpụrụ ndị ọrịa 78 n'ụlọ ọgwụ Kalihi ka ha gwọchara ha ntụtụ nke mmanụ chaulmoogra gbanwere nke Ball. <ref name="Chem Matters" /> <ref name="Thesis" /> <ref name=":3" /> Na usoro Ball, ethyl esters nke fatty acids achọtara na mmanụ chaulmoogra ka akwadoro ka ọ bụrụ ụdị dabara adaba maka ịgba ntụtụ na nnabata n'ime mgbasa. <ref name=":5">Parascandola, John. "[https://www.researchgate.net/profile/John-Parascandola/publication/277597573_Chaulmoogra_Oil_and_the_Treatment_of_Leprosy/links/58eb9e430f7e9b6b274b9200/Chaulmoogra-Oil-and-the-Treatment-of-Leprosy.pdf Chaulmoogra oil and the treatment of leprosy.]" ''Pharmacy in history'' 45.2 (2003): 47-57.</ref> Ester ethyl dịpụrụ adịpụ nọgidere bụrụ ọgwụgwọ kachasị mma maka ekpenta ruo mgbe e mepụtara ọgwụ sulfonamide n'afọ 1940s. <ref name="Chem Matters" /> Ọ bụghị ruo ọtụtụ afọ ka Hollmann nwụsịrị ka ọ nwara imezi ikpe na-ezighị ezi a. O bipụtara akwụkwọ n'afọ 1922 na-enye Ball otuto, na-akpọ ụdị mmanụ a na-agbanye mmanụ ahụ "Ụzọ bọọlụ." <ref name=":4">{{Cite journal|author=Hollmann|first=Harry T.|date=1922|title=The Fatty Acids of Chaulmoogra Oil in the Treatment of Leprosy and Other Diseases|url=https://books.google.com/books?id=uSYKAQAAMAAJ&pg=PA95|journal=Archives of Dermatology and Syphilology|volume=5|pages=94–101|doi=10.1001/archderm.1922.02350260097010}}</ref> N'ụzọ dị mwute, ọ ka nọgidere na-echefu na ndekọ sayensị. <ref name="Daily">{{Cite news|author=Cederlind|first=Erika|title=A tribute to Alice Bell: a Scientist whose Work with Leprosy was Overshadowed by a White Successor|url=http://dailyuw.com/archive/2008/02/29/imported/tribute-alice-bell-scientist-whose-work-leprosy-was-overshadowed-white-s|accessdate=19 May 2013|work=The Daily of the University of Washington|date=29 February 2008}}</ref> N'afọ nke mgbe 1970, Kathryn Takara na Stanley Ali, ndị prọfesọ na Mahadum Hawaii, nyochara ebe a na-edebe ihe ndekọ iji chọta nyocha Ball. Mgbe ọtụtụ iri afọ gasịrị, ha nwere ike weta mbọ ya na ihe ndị ọ rụpụtara, na-enye ya otuto ọ nwetara. == Ọnwụ na nnabata == Ball nwụrụ na Disemba 31, 1916, mgbe ọ dị afọ 24. Ọ rịa ọrịa n'oge nyocha ya wee laghachi Seattle maka ọgwụgwọ ọnwa ole na ole tupu ọnwụ ya. <ref name="Black Past" /> Otu akụkọ ''mgbasa ozi azụmahịa nke Pacific'' nke 1917 tụrụ aro na ihe kpatara ya nwere ike ịbụ nsị chlorine n'ihi ikpughe mgbe ọ na-ezi ihe n'ụlọ nyocha. <ref name="Hawaii Times" /> A kọrọ na ọ na-enye ihe ngosi ka a ga-esi eji mkpuchi gas eme ihe nke ọma n'ijikere maka mbuso agha, ka Agha Ụwa Mbụ na-alụ na Obodo Europe. <ref>[https://sop.washington.edu/uwsop-alumni-legend-alice-ball-class-of-1914-solved-leprosy-riddle/ UWSOP alumni legend Alice Ball, Class of 1914, solved leprosy therapy riddle]</ref> Mana amabeghị ihe kpatara ọnwụ ya, n'ihi na agbanwere akwụkwọ ọnwụ mbụ ya ka ọ bụrụ ụkwara nta . <ref name="Jackson" /> Nkwenye izizi nke ọrụ Ball bịara afọ isii ka ọ nwụsịrị mgbe, n'afọ 1922, akpọtụrụ ya obere oge na akwụkwọ akụkọ ahụike, <ref name=":4" /> ebe a na-akpọ usoro ya “Ụzọ bọọlụ”. <ref>{{Cite web|url=https://news.nationalgeographic.com/2018/02/alice-ball-leprosy-hansens-disease-hawaii-womens-history-science/|title=How the Woman Who Found a Leprosy Treatment Was Almost Lost to History|date=2018-02-28|work=National Geographic News|accessdate=2019-03-16}}</ref> Mgbe ọrụ nke ọtụtụ ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme na Mahadum Hawaii gụnyere Kathryn Takara na Stanley Ali, Mahadum Hawaii mechara sọpụrụ Ball na 2000 site n'ịrara ya akara n'elu osisi chaulmoogra nke ụlọ akwụkwọ ahụ n'azụ Bachman Hall. <ref name="Hawaii Times" /> N'otu ụbọchị ahụ, onye bụbu Lieutenant Gọvanọ nke Hawaii, Mazie Hirono, kwupụtara February 29 "Alice Ball Day," bụ nke a na-eme ugbu a kwa afọ anọ. <ref name="Women Chemists" /> <ref name="Daily" /> N'afọ 2007, mahadum board nke Regents ji ihe nrite dị iche iche kwanyere bọọlụ ugwu, ugwu kacha elu nke ụlọ akwụkwọ ahụ. <ref name="Women Chemists" /> Na Maachị 2016, ''Magazin Hawai'i'' debere bọọlụ na ndepụta ya nke ụmụ nwanyị kacha nwee mmetụta na akụkọ ntolite Hawaii. <ref name="Dekneef2016">{{Cite news|author=Dekneef|first=Matthew|title=14 extraordinary women in Hawaii history everyone should know|work=Hawaiʻi Magazine|date=March 9, 2016|url=http://www.hawaiimagazine.com/incredible-hawaii-women-in-history|accessdate=March 9, 2016}}</ref> N'afọ 2018, a kpọrọ ogige ntụrụndụ ọhụrụ na mpaghara Greenwood nke Seattle aha bọọlụ. <ref>{{Cite web|title=Alice Ball Park|url=https://www.seattle.gov/parks/find/parks/alice-ball-park|publisher=[[Seattle Parks and Recreation]]|accessdate=February 22, 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Lambert|first=Ken|title=Seattle's new Alice Ball Park named for a pioneering medical researcher|work=Seattle Times|date=August 18, 2019|url=https://www.seattletimes.com/seattle-news/seattles-new-alice-ball-park-named-for-a-pioneering-medical-researcher/|accessdate=August 18, 2019}}</ref> N'afọ 2019, ụlọ akwụkwọ London nke Hygiene na Tropical Medicine gbakwunyere aha ya na frieze dị n'elu ụlọ ya, yana Florence Nightingale na Marie Curie, iji kwado onyinye ha na sayensị na nyocha ahụike ụwa. <ref>{{Cite web|title=Women health pioneers honoured on LSHTM's iconic London building for the first time|url=https://www.lshtm.ac.uk/newsevents/news/2019/women-health-pioneers-honoured-lshtms-iconic-london-building-first-time|accessdate=September 9, 2019}}</ref> N'ọnwa Febụwarị 2020, obere ihe nkiri, ''usoro bọọlụ'' ga-ebido na mmemme ihe nkiri Pan Afrikan. <ref>{{Cite web|url=https://massivesci.com/articles/alice-ball-method-dag-abebe-museum-moving-image-kiersey-clemons/|title=A new film tells the story of Alice Ball, chemist and inventor of a treatment for leprosy|author=Epstein|first=Sonia Shechet|date=January 28, 2020|work=massivesci.com|accessdate=2020-01-29}}</ref> Ụmụ akwụkwọ mahadum nke Hawaii ajụọla ma ekwesịrị imekwu ihe iji dozie omume ezighi ezi nke onye bụbu Onye isi ala Dean, gụnyere atụmatụ maka ịnyegharị Dean Hall ka ọ bụrụ Ball kama. <ref>{{Cite web|url=http://archives.starbulletin.com/2000/03/01/news/story7.html|title=Ground breaking African-American UH chemist finally recognized|author=Kreifels|first=Susan|date=March 1, 2000|work=archives.starbulletin.com|accessdate=2020-01-31}}</ref> Na Nọvemba 6, 2020, ewepụtara satịlaịtị aha ya ( ÑuSat 9 ma ọ bụ "Alice", COSPAR 2020-079A) n'ime oghere. /> Na Febụwarị 28, 2022, Gọvanọ Hawaii David Ige bịanyere aka na nkwupụta na-ekwupụta February 28 "Alice Augusta Ball Day" na Hawaii na emume nnabata pụrụ iche na Mahadum Hawaii na ogige Mānoa. Ememe a mere n'akụkụ Bachman Hall na ndò nke osisi Chaulmoogra nke a kụrụ na nsọpụrụ Ball. E gosipụtara ihe ncheta ọla n'ebe ahụ na ebe nchekwa ya. Ihe karịrị mmadụ narị bịara, gụnyere First Lady Dawn Ige na Onye isi ala UH David Lassner . <ref>{{Cite news|title=UH celebrates Alice Augusta Ball Day in Hawaiʻi, February 28|url=https://www.hawaii.edu/news/2022/02/28/alice-ball-day-february-28/|accessdate=3 March 2022|work=University of Hawai'i News|date=28 February 2022}}</ref> == Hụkwa ihe ọzọ == * Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe na ndị ọkà mmụta sayensị Africa-American * Beebe Steven Lynk == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://babesofscience.com/episodes/2016/2/22/episode-7-alice-ball Nkeji 7: Alice Ball] sitere na pọdkastị [http://babesofscience.com/ Babes of Science] * [https://www.sciencefriday.com/segments/alice-ball-leprosy/ Zute Alice Ball, Onye Ọsụ Ụzọ Na-adịghị Anya Na Ọgwụ Ekpenta] sitere na mgbasa ozi ''Sayensị Friday'' * E gosipụtara na vidiyo [https://www.youtube.com/watch?v=T5196ZW9s-g ụmụ nwanyị Untold] sitere na Mahadum Teknụzụ Lawrence na ụmụ nwanyị atọ nwere agba na STEM (A na-atụle bọọlụ site na 12:14 ruo 20:45) [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 7nymtdbjq3voa04nnoz9dr732amuzeq Ayisha Osori 0 12113 87336 84529 2022-08-20T09:38:13Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayisha Osori''' bụ onye ọkaiwu Naijiria, onye ode akwụkwọ, onye na-ahụ maka mmepe mba ụwa, onye nta akụkọ na onye ndọrọndọrọ ọchịchị ama ama maka ọrụ ya na ezi ọchịchị, nha anya nwoke na nwanyị, itinye aka na akụ na ụba ụmụ nwanyị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ịkwụsị ime ihe ike megide ụmụ nwanyị na [[Naijiria|Nigeria]] . <ref>{{Cite web|title=Ayisha OSORI – OSIWA|url=https://www.osiwa.org/our_team/ayisha-osori/|accessdate=2021-06-16|language=en-US}}</ref> Akwụkwọ ya Love Does not Win Elections nyere ya nghọta na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria. <ref>{{Cite web|date=2017-05-02|title=Love does not win elections|url=https://guardian.ng/politics/love-does-not-win-elections/|accessdate=2021-06-16|work=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ọ bụbu onye isi oche nke Nigerian Women's Trust Fund . Olufunke Baruwa nọchiri ya. <ref name="sheforum">{{Cite web|url=http://www.sheforumafrica.com/ayisha-osori/|title=Ayisha OSORI|work=She Forum Africa – A Friendraiser Community Conference Powered By Premium Logic|accessdate=2016-02-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160205075445/http://www.sheforumafrica.com/ayisha-osori/|archivedate=2016-02-05}}, Retrieved 6 February 2016</ref> [[Usòrò:Ayisha Osori CEO of the Nigerian Women’s Trust Fund.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Agụmakwụkwọ == Ayisha Osori gụrụ iwu na Mahadum Lagos na Harvard Law School . O nwetara nsere Mastas na ngalaba Public Administration na Harvard Kennedy School of Government . <ref>{{Cite web|url=http://ash.harvard.edu/people/ayisha-osori|title=Ayisha Osori|publisher=}}</ref> Akpọrọ ya na Nigerian and New York State Bars n' afọ 1998 na 2000. Na 2013 ọ dị ka onye Eisenhower Fellow, a kpọrọ ya ka ọ bịa America ka ọ nọrọ izu asaa izute òtù dị mkpa na onye isi oche nke Eisenhower Fellowship, Colin Powel . <ref>[http://newsdiaryonline.com/ceo-nigerian-womens-trust-fund-becomes-eisenhower-fellow/ CEO Nigerian Women’s Trust Fund Becomes Eisenhower Fellow], NewsDiaryOnline.com, Retrieved 6 February 2016</ref> == Ọrụ == Ayisha arụwo ọrụ n'ọtụtụ ọrụ na ngalaba ọha na nkeonwe gụnyere ụlọ ọrụ & usoro iwu, njikwa azụmaahịa na nchịkwa, nkwukọrịta, njikwa obodo, njikwa ọrụ na nkwado dabere na okwu. Na mgbakwunye na ijide ọrụ nchịkwa dị elu na ụlọ ọrụ nzuzo na ijikwa Nigerian Women Trust Fund - otu ụlọ ọrụ na-adịghị akwụ ụgwọ na-elekwasị anya n'ịbawanye àgwà na ọnụ ọgụgụ nke ụmụ nwanyị na-eme mkpebi, ruo afọ atọ, Ayisha enyochala maka World Bank, Mmemme mmepe United Nations, ngalaba maka mmepe mba ụwa, UNICEF na National Democratic Institute .  Na afọ 2015 a họọrọ ya ịbụ otu n'ime ụmụ nwanyị iri abụọ na otu zutere maka ogbako na Harvard University Kennedy School of Government nke Hunt Alternatives kwadoro. Otu ahụ gụnyere Fauzia Nasreen si Pakistan, Judy Thongori si Kenya na Olufunke Baruwa, Esther Ibanga na [[Hafsat Abiola]] si Naịjirịa. <ref name="insec">[https://www.inclusivesecurity.org/17-women-changing-world/ 17 women changing the world], Jan 2015, inclusivesecurity, Retrieved 8 February 2016</ref> Onye na-ekwu okwu nke ọma gbasara okwu ọha sitere na ọchịchị ruo ụkpụrụ na ikike mmadụ na amụma ọha, Ayisha jigidere akwụkwọ akụkọ kwa izu n'ime afọ asaa n'ime akwụkwọ akụkọ This day and Leadership ma bụrụ onye na-akọwa mgbasa ozi oge niile na redio na telivishọn. Ọ na-anọdụ na bọọdụ nke òtù dị iche iche na ọhanaeze na nke otu onye guzobere naanị ya. Na 2018, Open Society Foundations kwupụtara nhọpụta Osori dị ka onye isi nchịkwa nke Open Society Initiative for West Africa (OSIWA) na-ahụ maka ọrụ OSIWA na mba 10 Africa; [[Benin]], [[Côte d'Ivoire|Ivory Coast]], [[Ghana]], [[Guinea]], [[Liberia]], [[Mali]], [[Niger]], [[Naijiria|Nigeria]], [[Sierra Leone]], na [[Senegal]] <ref>{{Cite web|title=Open Society Names New Head of West Africa Foundation|url=https://www.opensocietyfoundations.org/newsroom/open-society-names-new-head-west-africa-foundation|accessdate=2021-06-16|work=www.opensocietyfoundations.org|language=en}}</ref> == Akwụkwọ Love Does Not Win Elections == N'afọ 2014 Ayisha zọọrọ ọkwa primarị maka oche n'ụlọomeiwu mba n'elu ikpo okwu nke pati na-achị Naijiria - [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] mana ọ meriri. <ref>{{Cite web|date=2018-05-04|title=Book Review – Love Does Not Win Elections by Ayisha Osori {{!}}|url=https://blogs.lse.ac.uk/africaatlse/2018/05/04/book-review-love-does-not-win-elections-by-ayisha-osori/|accessdate=2021-06-16|work=Africa at LSE}}</ref> Love Des Not Win Elections bụ akwụkwọ gbasara ahụmahụ ya na usoro ntuli aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria n'ozuzu ya. <ref>{{Cite web|date=2018-06-21|title='Love does not win elections'|url=https://businessday.ng/arts-bdlife-arts/article/love-does-not-win-elections/|accessdate=2021-06-16|work=Businessday NG|language=en-US}}</ref> N'akwụkwọ ahụ, o gosipụtara enweghị afọ ojuju ya na àgwà nnọchiteanya - ma ndị ikom na ndị inyom nọ n'ọkwa na mgbe ọtụtụ afọ na-enye ndụmọdụ na ịrụ ọrụ iji nwetakwuo ụmụnwanyị n'ọkwá ọchịchị, ọ na-achọsi ike maka ihe ọ ga-ewe iji merie ma merie. Akwụkwọ a na-enyekwara nghọta maka ọrụ ego na-ekere na ntuliaka Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=https://www.amazon.com/Love-Does-Not-Win-Elections-ebook/dp/B075DCKHK3|title=Love Does Not Win Elections|first=Ayisha|author=Osori|date=September 4, 2017}}</ref> == Akwụkwọ Too Good to Die == Na 2018, Ayisha Osori kwadoro akwụkwọ akpọrọ Too Good to Die: Third Term and The Myth Of The Indispensable Man In Africa, ya na onye bụbu onye isi oche nke National Human Rights President Chidi Odinkalu . <ref>{{Cite web|url=http://www.ivory-ng.com/third-term-chidi-odinkalu-aisha-osori/|title=Too Good to Die: Third Term and the Myth of the Indispensable Man in Africa by Chidi Odinkalu and Aisha Osori|work=Ivory-Ng.com|accessdate=22 November 2018}}</ref> Akwụkwọ ahụ tụlere n'okwu nke onye bụbu onyeisiala Naijiria bụ Olusegun Obasanjo, na ọ chọghị ịzọ ọchịchị nke ugboro atọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.theleadingpost.com/2018/09/24/too-good-to-die-a-new-book-on-third-term-project.html|title=Too Good to Die: A new book on third term project|author=Nemi|first=Belema|work=The Leading Post|accessdate=22 November 2018}}</ref> == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] sajjqh0etaersx33djyabmjc9vlywso Anna Böeseken 0 12124 87360 76786 2022-08-20T10:01:13Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Anna Böeseken''' (amụrụ ''Anna Jacoba Böeseken'' na Pretoria na 23 Ọktoba 1905; nwụrụ na 28 June 1997 na Cape Town ) bụ onye mmụta akụkọ ihe mere eme South Africa, onye odeakụkọ na onye ode akwụkwọ dere n'okpuru aha mkpịsị akwụkwọ AJ. <ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=0TWBnVMQldUC&pg=PA1900|title=Profiles in Diversity: Women in the New South Africa|author=Romero|first=Patricia|date=1998-08-31|publisher=MSU Press|isbn=9780870139482|language=en}}</ref> A maara ya nke ọma maka nka ya dị ka ikike nke akụkọ ihe mere eme nke ụlọ ọrụ Dutch East India nke dị n'etiti afọ 1602 na afọ 1798. <ref name=":1">{{Cite journal|author=Wet|first=Con De|date=2003-11-01|title=Dr. Anna Boëseken (1905-1997) : kenner van die Kaapse VOC-geskiedenis|url=https://journals.co.za/content/hist/48/2/EJC38127|journal=Historia|language=af|volume=48|issue=2|issn=0018-229X}}</ref> == Akụkọ ndụ yA == Nne na nna Böeseken bụbu ndị Dutch. Ọ gụrụ akwụkwọ na Saụt Afrịka na Yurop tupu Agha Ụwa nke Abụọ. Ndị ọkà mmụta nke oge a na-ewere ya dị ka otu n'ime ndị ọkachamara na-ahụ maka akụkọ ihe mere eme na mgbanwe nke ụlọ ọrụ Dutch East India . Edemede nke afọ 2013 n'akwụkwọ akụkọ Historia volume irI anọ na asatọ, Issue 2, nke akpọrọ "Historia - Dr. Anna Boëseken (1905-1997) : kenner van die Kaapse VOC-geskiedenis (Bekee: Ọkachamara nke akụkọ akụkọ Cape VOC) "nyocha aka ya n'ime ka akụkọ ihe mere eme nke VOC dị na South Africa nweta ma kọwaa ya maka ma ndị ọkachamara na ndị nkịtị". <ref name=":1" /> Na June 18, 1964 ọ tọrọ ntọala Genealogical Society nke bipụtara akwụkwọ akụkọ ''Familia'' nke otu ụzọ n'ụzọ anọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.stellenboschwriters.com/boeseken.html|title=Anna Jacoba Böeseken|author=Breuer|first=Rosemarie|work=www.stellenboschwriters.com|accessdate=2017-11-29}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} 7mbhbku9wko6ae4b6ldwlkjgzmnb59c Alide Dasnois 0 12172 87638 73795 2022-08-20T11:18:01Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alide Dasnois''' (amụrụ 1950) bụ onye odeakụkọ South Afriika na onye nchịkọta akụkọ. == Agụmakwụkwọ na ọrụ ya == Dasnois gụrụ akwụkwọ na Herschel Girls School wee gụchaa nzere bachelọ na akụnụba na Mahadum Cape Town . O nwetara nzere masta na Sorbonne (Université Paris I - Panthéon Sorbonne) na mmepe akụ na ụba. N'ime etiti afọ 1980 ọ rụrụ ọrụ dịka onye ntụgharị na Paris . Na 1988, ọ kwagara [[Réunion|Reunion Island]] ịrụ ọrụ na ''Témoignages'' . N'afọ 1992, ọ malitere ịrụ ọrụ na ''The Argus'' na Cape Town ebe ọ deziri ngalaba azụmahịa tupu ọ ghọọ onye nchịkọta akụkọ maka ''Personal Finance'' (Cape Town).  N'afọ 2001, ọ kwagara Johannesburg wee bụrụ onye nchịkọta akụkọ ''Akuko Azụmaahịa'', <ref>[http://www.biz-community.com/Article/196/15/11293.html ''Jabulani Sikhakhane appointed editor of Business Report''], Bizcommunity.com (17 August 2006)</ref> tupu ọ rụọ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ ''Pretoria News'' maka otu afọ n'afọ 2006. Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye nchịkọta akụkọ Cape Times site na Disemba 2006 ruo Eprel 2009, mgbe ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ nwanyị mbụ nke ''Cape Times'' . <ref>[http://www.iol.co.za/index.php?set_id=1&click_id=3015&art_id=vn20061204042153526C444091 ''New Cape Times deputy editor takes up post''], ''[[Cape Times]]'' (4 December 2006)</ref> <ref>[http://www.bizcommunity.com/Article/196/90/34519.html ''Alide Dasnois first Cape Times woman editor''], Bizcommunity.com (14 May 2009)</ref> == Esemokwu == [[File:R2K_Dasnois_protest_in_Cape_Town.webm|thumb|Free speech activists protesting against the removal of Dasnois as Cape Times editor]] Ewepụrụ Dasnois na ọkwa ya dị ka onye nchịkọta akụkọ ''Cape Times'' na ngwụcha izu ụka nke 6 Disemba 2013, obere oge ka Sekunjalo Investments Limited nwetachara akwụkwọ akụkọ ''Cape Times'' . Na nzaghachi na ebubo <ref>[http://www.politicsweb.co.za/politicsweb/view/politicsweb/en/page71654?oid=475707&sn=Detail&pid=71616 SANEF shocked and concerned at axing of Alide Dasnois] www.politicsweb.co.za (9 December 2013)</ref> <ref>[http://mg.co.za/article/2013-12-08-alide-dasnois-removed-as-cape-times-editor Alide Dasnois Removed as Cape Times Editor] ''[[Mail & Guardian]]'' (8 December 2013)</ref> <ref>[http://www.groundup.org.za/content/alide-dasnois-exemplifies-quiet-integrity-and-commitment-quality-media Alide Dasnois exemplifies quiet integrity and commitment to quality media] www.groundup.org.za (8 December 2013)</ref> <ref>[http://www.bdlive.co.za/national/media/2013/12/09/firing-of-cape-times-editor-raises-eyebrows Firing of Cape Times Editor Raises Eyebrows] ''[[Business Day (South Africa)|Business Day]]'' (9 December 2013)</ref> na mwepụ ya bụ maka mmegwara maka akụkọ dị na ''Cape Times'' <ref>[http://www.iol.co.za/capetimes/public-protector-lays-down-law-1.1617671#.UqR-N2T4gVk Public Protector lays down law] ''[[Cape Times]]'' (6 December 2013)</ref> na-akọ nchoputa nke Onye Nchebe Ọha na- akparị ndị Sekunjalo Group, onye isi oche. Iqbal Surve wepụtara nkwupụta mgbasa ozi na-egosi na mwepụ ya bụ maka "n'okpuru arụmọrụ" na ọdịda na "ọrụ ntụkwasị obi" ya. <ref>[https://web.archive.org/web/20131213051511/http://www.link2media.co.za/index.php?option=com_content&task=view&id=23118&Itemid=12 Statement by executive Director Dr Iqbal Surve] www.link2media.co.za (9 December 2013)</ref> Mwepụ nke Dasnois dị ka onye nchịkọta akụkọ na iyi egwu metụtara nke Sekunjalo ewepụtala nkwupụta nkwado maka ya na nchegbu maka nnwere onwe nchịkọta akụkọ na ''Cape Times'' si Index on Censorship, International Federation of Journalists, SA Center for PEN International, na SA National Editors Forum, Freedom of Expression Institute, na Right2Know Mgbasa Ozi. <ref name="indexCensorship">{{Cite web|url=http://www.indexoncensorship.org/2013/12/south-africa-editor-fired/|title=South Africa: Cape Times in crisis as editor fired after corruption story|publisher=Index on Censorship|date=13 December 2013|accessdate=19 December 2013|author=van der Westhuizen, Christi}}</ref> <ref name="ifex">{{Cite web|url=http://www.ifex.org/south_africa/2013/12/16/capetimes_demonstration/|title=Demonstration in South Africa calls for reinstatement of Cape Times editor|publisher=ifex|date=17 December 2013|accessdate=19 December 2013}}</ref> <ref name="Sowetan">{{Cite web|url=http://www.sowetanlive.co.za/news/2013/12/17/sa-pen-concerned-by-cape-times-editor-s-dismissal|title=SA Pen concerned by Cape Times editor's dismissal|publisher=The Sowetan|date=17 December 2013|accessdate=19 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131219033618/http://www.sowetanlive.co.za/news/2013/12/17/sa-pen-concerned-by-cape-times-editor-s-dismissal|archivedate=19 December 2013}}</ref> <ref name="Polweb">{{Cite web|url=http://www.politicsweb.co.za/politicsweb/view/politicsweb/en/page71654?oid=475707&sn=Detail&pid=71616|title=SANEF shocked and concerned at axing of Alide Dasnois|publisher=South African National Editors Forum|date=9 December 2013|accessdate=19 December 2013|author=Adriaan Basson}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://fxi.org.za/home/2013/12/10/fxi-is-deeply-concerned-about-suggestions-of-inappropriate-managerial-interference-in-the-editorial-independence-of-the-cape-times/|title=FXI is deeply concerned about suggestions of inappropriate managerial interference in the editorial independence of the Cape Time|date=10 December 2013|accessdate=19 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131214032228/http://fxi.org.za/home/2013/12/10/fxi-is-deeply-concerned-about-suggestions-of-inappropriate-managerial-interference-in-the-editorial-independence-of-the-cape-times/|archivedate=14 December 2013}}</ref> Dasnois meriri ihe nrite nke afọ 2014 Nat Nakasa maka obi ike na iguzosi ike n'ezi ihe na akwụkwọ akụkọ sitere na SA National Editors' Forum, Nieman Foundation na Print na Digital Media SA. N'okwu ha, ndị ọka ikpe - Joe Thloloe, Peter Sullivan na Simphiwe Sesanti - kwuru na ya "egosipụtala àgwà niile achọrọ iji nweta ihe nrite a, dị ka obi ike, iguzosi ike n'ezi ihe na obi ike". "Nke a ọ gosipụtara n'ọrụ ya dị ka onye nchịkọta akụkọ nke Cape Times, ọnọdụ nke ndị nwe akwụkwọ akụkọ nwere ahụ iru ala na nso nso a. Ihe kpatara ewepụrụ ya bụ na ọ naghị enye mkpuchi maka ọnwụ onye isi ala South Africa Nelson Mandela. Ọtụtụ ndị jụrụ ya ihe kpatara ya, na-ekwu na ịkwaga ndị isi ya na mbipụta ya nke akụkọ - n'otu ụbọchị ahụ wepụrụ ya - site n'aka Onye Nchebe Ọha, Thuli Madonsela, bụ onye chọtara Minista Agriculture, Forestry and Fisheries, Tina Joemat-Petterson. ikpe maka "omume na-ezighi ezi na mmechi" na inye onyinye ego ruru nde R800 n'oge niile nye ndị Sekunjalo Consortium. "Ndị na-akwado Dasnois rụtụrụ aka na n'okpuru nchịkọta akụkọ ya, Cape Times kwụrụ Madiba ụtụ na mbipụta nke gburugburu. Mkpuchi nke ọnwụ Madiba bụ otu n'ime ihe mkpuchi 15 Mandela zuru ụwa ọnụ karịsịa nke magazin Time jara mma." == Edensibia == {{Reflist}}{{authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] j8qhgfo5wczbirfslw5di8f9jucb0ce Anne Kellas 0 12182 87397 73806 2022-08-20T10:12:40Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anne Kellas''' bụ onye na-ede uri Australia, onye nyocha na onye nchịkọta akụkọ, onye amụrụ na South Afrika wee kwaga Australia na afo 1986. == Ndụ abụ == A mụrụ Anne Kellas na [[South Africa|South Afrika]], na Germiston na afo 1951 na ebe bụ Transvaal mgbe ahụ, ugbu a Gauteng, ma kwaga Australia na afo 1986. Ọrụ mbụ ya pụtara na afo 1968 mana ọ malitere ide ihe nke ọma na afo 1975 mgbe ọ sonyeere otu ndị odee metụtara Lionel Abrahams bụ ndị n'otu oge kpọrọ onwe ha Circle nke asatọ. Otu a gbakọtara gburugburu Lionel Abrahams etinyewo n'oge dị iche iche ndị edemede Anne Schuster, onye na-ede uri Beat Sinclair Beilis, Basil Du Toit, Debbie Aarons, onye na-ede akwụkwọ akụkọ, onye nkatọ na onye nchịkọta akụkọ Ivan Vladislavic, agụmakwụkwọ na onye nkwusa Shirley Pendlebury, Michael Gardiner, Francis Faller, na ndị ọzọ. Ihe mbụ incarnation nke otu a gụnyere Robert na Eva Royston, bụ ndị mesịrị kwaga UK. Akwụkwọ mbụ nke Anne Kellas nke uri, ''Poems sitere na Mt Moono'', bụ nke Shirley Pendlebury's Hippogriff Press bipụtara na afo 1989. N'oge a Kellas na di ya, onye nta akụkọ / onye na-ese foto / onye edemede Giles Hugo akwagaworị Australia. Na Tasmania ọ jere ozi ruo ọtụtụ afọ dị ka onye nchịkọta akụkọ uri maka obere akwụkwọ akụkọ Famous Reporter na site na afo 2003 bụ onye nchịkọta akụkọ ọdịnaya weebụ maka ''Island'' (nke bụbu ''magazin Island'' ). Nchịkọta nke abụọ ya, ''Steeti dịpụrụ adịpụ'', nwetara ego sitere na ụlọ ọrụ inye ego nka nke Tasmania na afo 1993 ma bụrụ onye Australia na-ede uri / onye mbipụta Tim Thorne bipụtara. Thorne's Cornford Press nọ na-arụsi ọrụ ike ruo afo 2004 na-ebipụta ndị na-ede uri na ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka ekpe na / ma ọ bụ ndị na-abụghị ndị na-ede uri, dị ka Liz Winfield na mbubreyo Selwyn Hughes, Jenny Boult / Magenta Bliss na ọtụtụ ndị ọzọ. Nchịkọta nke atọ ya, ''The White Room Poems'', nwetara ego n'aka Council Australia ma bipụtara ya na afo 2015 site na Walleah Press. ''The Netted Air'', nchịkọta na usoro Picaro Poets si Ginninderra Press, sochiri na afo 2018. Na afo 1995 Anne Kellas na Giles Hugo ewepụtala otu n'ime akwụkwọ akụkọ ntanetị mbụ nke Australia, ''The Write Stuff'', nke ha jikọtara ọnụ dezie. N'ime ọdịnaya ya ndị ọzọ, dị ka nyocha akwụkwọ na ajụjụ ọnụ nke ndị odee gbara ajụjụ ọnụ, ebe nrụọrụ weebụ ha dekọtara ọdịdị uri pụtara ìhè nke Tasmania, yana ihe ngosi ihe ngosi uri Tasmania n'ịntanetị na-ejide vignettes nke ndị na-ede uri Tasmania 40. Edebere saịtị a site na National Library of Australia's Pandora Archive. N'afọ 2006 mgbe ọnwụ dị egwu nke nwa nwoke nke ndị editọ nwụsịrị, e mechiri saịtị ahụ, nke gụnyere "Showcase of Tasmanian Poets". Na afo 2004 Kellas guzobe Roaring Forties Press, obere akwụkwọ akụkọ nke, ọ bụ ezie na dabeere na Tasmania, Australia, bipụtara nchịkọta uri posthumous nke Lionel Abrahams, ''Chaos Theory of the Heart'', mepụtara na njikọ Jacana Media na Johannesburg. Ha bipụtakwara nchịkọta akụkọ nke asaa Geoffrey Dean nke onye ode akwụkwọ akụkọ Australia, ''The Literary Lunch'' . Dịka ọ dị na The Write Stuff, emechiri akwụkwọ akụkọ a ka nwa nwoke Anne nwụsịrị. Na 2017, nchịkọta nke atọ ya, ''The White Room Poems'', ka edepụtara aha maka Margaret Scott Prize dị ka akụkụ nke onyinye akwụkwọ edemede Tasmanian Premier. Nchịkọta ahụ nwetakwara otu n'ime ihe nrite abụọ $10,000 sitere na obere akwụkwọ akụkọ Blue Giraffe. ( [https://www.australianbookreview.com.au/poetry/states-of-poetry-2017/states-of-poetry-tasmania/author/9411-annekellas ''Usoro nke uri nke abụọ'', abụ nke Anne Kellas, na Nyocha Akwụkwọ Ọstrelia, 2018.] ) Onye na-ede egwú Australia bụ Scott McIntyre na- ''edobe abụ ọnụ ụlọ White'' ugbu a na egwu. Ụfọdụ n'ime uri mbụ Kella ka edobere n'egwu wee dekọọ ya site n'aka onye na-ede egwú Australia bụ Matthew Dewey ( [http://www.matthewdewey.com/author/mdewey/page/18/ ''State dịpụrụ adịpụ'', usoro egwu dabere na uri nke Anne Kellas] ). == Ndụ onwe onye == Kellas lụrụ onye na-ese foto Giles Hugo ma nwee ụmụ abụọ (otu n'ime ha nwụrụ mgbe ọ dị afọ 21) na ụmụ ụmụ atọ. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Witwatersrand ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke Arts na Bekee na German, na diploma diploma na agụmakwụkwọ. Ọ gụkwara akwụkwọ na mahadum Cape Town ebe ọ nwetara nzere dị elu na ụlọ akwụkwọ. Ọ rụrụ ọrụ na ọba akwụkwọ, ọkachasị na Australian Clearinghouse for Youth Studies (ACYS) ebe ọ bụ onye njikwa ozi ruo ọtụtụ afọ (ruo mgbe 2009). Ọ sonyeere na mgbakọ ndị ntorobịa nke mba nke Prime Minister Kevin Rudd kpọkọtara iji guzobe amụma ntorobịa mba maka Australia na ngwụcha 2009. Mgbe ọ hapụsịrị ACYS ka ọ dee oge niile, ọ malitere nzere masters site na nyocha na 2014 na Mahadum Tasmania wee nye ya M.Ed. n'afọ 2017. == Akwụkwọ == * ''Abụ sitere na ugwu Moono'' (Johannesburg, Hippogriff Press, 1989;  * ''Steeti dịpụrụ adịpụ'' (Launceston Tasmania, Cornford Press, 2001;  * ''Abụ ọnụ ụlọ ọcha'' (Hobart, Walleah Press, 2015;  == Akụkọ mgbe ochie == * ''Onye edemede na Nkume'' (Cape Town, 1998);  * ''Dị ka ụlọ n'ọkụ: Edemede ụmụ nwanyị nke oge a, nka, na foto sitere na South Africa'' (Johannesburg, COSAW 1986);  * ''Moorilla Mosaic'' (Hobart, Akwụkwọ Bumblebee, 2000); * ''Osimiri nke Amaokwu: Njem Tasmania 1800 - 2004'' (Hobart, Back River Press, 2005);  * ''Ọhụụ a ihe'' Melbourne Poets Union anthology, 2004;  * ''Dodecahedron'' Poets Union anthology (Sydney). 2010;  * ''Atọlọgụ'' ndị otu uri uri Australia, 2012;  * ''Iji kwụsị agha niile'' Puncher na Wattmann, 2018;  * Ihe ''nzuzo ugwu'' Ginninderra Press, 2019;  * ''Eluigwe dara: Akụkọ gbasara ọnwụ'' Ginninderra Press, 2019;  == Edensibia == * ''Obodo nke ide na South Africa'', online isiokwu nke Anne Kellas, na [https://web.archive.org/web/20051103221251/http://www.the-write-stuff.com.au/archives/vol-1/articles/zawriting.html The Write Stuff website], nke e bipụtara na mbụ na 1995 vol.1. * Ihe odide biographical na akwụkwọ akụkọ edemede: ''Island'' ; ''Onye nta akụkọ a ma ama'' ; ''Mkpụrụ ego ọhụrụ'', ''Akwụkwọ akụkọ uri Australia'', ''Blue Dog'', ''dot-dot-dash'', ''Rabbit Akwụkwọ akụkọ nke abụ abụ na-abụghị akụkọ ifo'', ''Stylus Poetry Journal'', ''Forty Degrees South'' (October 2001, p.&nbsp;68–69); * Nkọwa akụkọ ndụ na akwụkwọ akụkọ Australia: "Bereavement, duality and ironies of fate", nyochaa site Geoff Page, [http://www.theaustralian.com.au/arts/review/australian-poetry-anne-kellas-robyn-rowland-frank-russo/news-story/6947a273762afe8ee5f10a5d1a78c353 ''The Australian'', "Nlebaanya" ngalaba], 13 February 2016, p.&nbsp;20). * Usoro nke uri nke abụọ: "Anne Kellas", nke Sarah Day deziri, [ [https://www.australianbookreview.com.au/poetry/states-of-poetry-2017/states-of-poetry-tasmania/author/9411-annekellas https://www.australianbookreview.com.au/poetry/states-of-poetry-2017/states-of-poetry-tasmania/author/9411 -annekellas] ''Nyocha Akwụkwọ Ọstrelia'', 2018). == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20051225114948/http://www.the-write-stuff.com.au/ Ihe Dere] * Ajụjụ ọnụ Kellas mere Margaretta Pos, "Si Africa" na ''Mercury'' (Hobart), Saturday 1 November 2001; * Ajụjụ ọnụ Kellas mere site na Ivan Vladislavic na ''South Africa'' [https://web.archive.org/web/20130723144602/http://www.oulitnet.co.za/chain/ivan_vladislavic_vs_anne_kellas.asp LITNET Chain Interview series] ; * Ajụjụ ọnụ Kellas nke Tim Martain mere, "ọrụ mkpụrụ obi" na ''Mercury'' (Hobart), mgbakwunye Satọde, 5–6 Disemba 2015, p.&nbsp;19. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] tpko18zrhya62p0j25vpw00o1uf9pwg Antjie Krog 0 12191 87499 81914 2022-08-20T10:39:15Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Antjie Krog''' (amụrụ 23 Ọktoba afo 1952) bụ onye odee na agụmakwụkwọ South Africa, nke a kacha mara amara maka uri Afrikaans, akụkọ ya na Commission Truth and Reconciliation Commission, na akwụkwọ afo 1998 ya ''Country of My Skull'' . Na afo 2004, o sonyeere ngalaba nka nke Mahadum Western Cape dị ka Prọfesọ pụrụ iche. <ref name=":0">{{Cite web|title=Antjie Krog|url=http://www.uwc.ac.za/?module=cms&action=showfulltext&id=gen11Srv7Nme54_3495_1210050540&sectionid=gen11Srv7Nme54_7730_1210050537|publisher=[[University of the Western Cape]]|archiveurl=https://www.webcitation.org/5pwDVzznd?url=http://www.uwc.ac.za/?module=cms&action=showfulltext&id=gen11Srv7Nme54_3495_1210050540&sectionid=gen11Srv7Nme54_7730_1210050537|archivedate=23 May 2010}}</ref> [[Usòrò:Antjie_Krog_2021.jpg|thumb| Antjie Krog (2021)]] A mụrụ Krog n'ime ezinụlọ ndị odee Afrikaner, ma bụrụ ada nke onye na-ede uri Afrịka, Dot Serfontein. O tolitere na ugbo na Kroonstad, Orange Free State . <ref name=":1">{{Cite web|author=Vijoen|first=Louise|date=2009-03-01|title=Antjie Krog: Extended Biography|url=https://www.poetryinternational.org/pi/cou_article/29843/Antjie-Krog/en/tile|accessdate=2021-11-06|work=Poetry International|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107001310/https://www.poetryinternational.org/pi/cou_article/29843/Antjie-Krog/en/tile|archivedate=7 November 2021}}</ref> Ọrụ agụmagụ ya malitere na afo 1970 mgbe, n'ogo nke afọ apartheid John Vorster, o dere uri mgbochi ịkpa ókè agbụrụ akpọrọ "My mooi Land" ("Obodo m mara mma") maka akwụkwọ akụkọ ụlọ akwụkwọ ya. The uri meghere na ahịrị, " ''Kyk, ek bou vir my 'n land / waar 'n vel niks tel nie'' " ("M na-ewu onwe m obodo ebe akpụkpọ anụ adịghị mkpa"). <ref name=":2">{{Cite news|author=Garman|first=Anthea|date=February 2009|title=Antjie Krog, Self and Society: The Making and Mediation of a Public Intellectual in South Africa.|url=https://wiredspace.wits.ac.za/bitstream/handle/10539/7957/Anthea%20Garman%20PhD%20Thesis%202009.pdf?sequence=1&isAllowed=y}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|author=McDonald|first=Peter|date=2020-09-01|title=An exchange with Antjie Krog|url=https://artefactsofwriting.com/2020/09/01/art-action-an-exchange-with-antjie-krog/|accessdate=2021-11-06|work=Art & Action (Artefacts of Writing)|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200922102628/https://artefactsofwriting.com/2020/09/01/art-action-an-exchange-with-antjie-krog/|archivedate=22 September 2020}}</ref> Ọ kpalitere ọgba aghara n'ime obodo ndị na-asụ Afrịka na-achọghị mgbanwe na a kọkwara ya na mgbasa ozi mba. <ref>{{Cite news|author=Kemp|first=Franz|date=1970-08-16|title=Dorp gons oor gedigte in skoolblad|page=5|work=Die Beeld}}</ref> E bipụtara mpịakọta mbụ nke Krog, ''Dogter van Jefta'' (" Ada Jephta "), obere oge ka e mesịrị, ebe Krog ka dị nanị iri na asaa. <ref name=":4">{{Cite web|title=Antjie Krog|url=https://www.penguinrandomhouse.co.za/author/antjie-krog|accessdate=2021-11-06|work=Penguin Random House South Africa|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171009151120/http://www.penguinrandomhouse.co.za/author/antjie-krog|archivedate=9 October 2017}}</ref> Ronnie Kasrils tụgharịrị "My mooi Land" wee bipụta ya na mbipụta Jenụwarị afo 1971 nke ''Secheba'', mbipụta gọọmentị nke African National Congress (ANC) na London. A kọrọ na stalwart ANC Ahmed Kathrada gụrụ abụ ahụ n'olu dara ụda mgbe a tọhapụrụ ya na Robben Island . <ref name=":5">{{Cite web|date=2015-10-16|title=Words of passion and power from Antjie Krog|url=https://mg.co.za/article/2015-10-16-words-of-passion-and-power-from-antjie-krog/|accessdate=2021-11-06|work=Mail & Guardian|language=en-ZA}}</ref> <ref name=":3" /> Krog nwere BA (Hons) sitere na Mahadum Orange Free State (1976), MA na Afrikaans sitere na Mahadum Pretoria (1983), na diplọma nkuzi sitere na Mahadum South Africa . <ref name=":6">{{Cite web|title=Antjie Krog, Author at LitNet|url=https://www.litnet.co.za/author/antjie-krog/|accessdate=2021-11-06|work=LitNet}}</ref> <ref name=":7">{{Cite web|title=Antjie Krog|url=https://www.sahistory.org.za/people/antjie-krog|accessdate=2021-11-06|work=South African History Online|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170926151612/http://www.sahistory.org.za:80/people/antjie-krog|archivedate=26 September 2017}}</ref> '''Afo 1980s: Onye na-ede uri na onye na-eme ihe ike''' N'afọ 1980 na mmalite afo 1990, ya na di ya na ụmụntakịrị nọ na Kroonstad, Krog kụziri na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ojii na kọleji ndị nkuzi. Na Kroonstad, ọ nọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị - ịga nzukọ na ngagharị iwe ANC - wee tinye aka na Congress of South African Writers, tọrọ ntọala na afo 1987. <ref name=":3" /> Akpọrọ ya ka ọ gụọ uri na nnọkọ "free [[Nelson Mandela|Mandela]] " n'ime obodo Maokeng . <ref name=":3" /> Ihe omume ya na-emegide ịkpa ókè agbụrụ n'oge a, na iro ha kpalitere n'etiti ndị ọcha na-achọghị mgbanwe, bụ isiokwu nke ọrụ mbụ ya, ''Relaas van 'n moord'' (1995; "Account of a Murder"). <ref name=":8">{{Cite journal|author=Renders|first=Luc|date=June 2016|title=Antjie Krog: an unrelenting quest for wholeness|url=https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/03096564.2006.11730870?casa_token=MM6AeEHSv2MAAAAA:1uah_i5FxXYu1G3A2weYQVQmbpU3IHVb11PdSClnxFycdkc4MaJd4hNTkzQfDXFmet0a5avl5g5Vug|journal=Dutch Crossing|volume=30|issue=1|pages=43–62|doi=10.1080/03096564.2006.11730870|issn=0309-6564}}</ref> '''Afo 1990s: Onye nta akụkọ na ''TRC''''' N'afọ 1993, Krog ghọrọ onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Africaans current-affairs, ''Die Suid-Afrikaan'' ("The South Africa"). <ref name=":4" /> Site na 1995 ruo 2000, ọ bụ onye nta akụkọ redio na South Africa Broadcasting Corporation (SABC). <ref name=":1" /> Ọ duru ndị otu redio bụ ndị kpuchiri Truth and Reconciliation Commission (TRC) site na afo 1996 ruo afo 1998, na akụkọ ya n'oge a ghọrọ ihe ndabere nke ọrụ prose ya nke abụọ, ''Country of My Skull'' (1998). <ref name=":8" /> Krog kọrọ n'okpuru aha nwunye ya, Antjie Samuel. <ref name=":8" /> '''Afo 2000s-ugbu a: Onye edemede, agụmakwụkwọ na ọgụgụ isi ọha''' N'ime afọ iri abụọ gara aga, Krog ebipụtala mpịakọta atọ nke abụ ọhụrụ, akwụkwọ prose anọ na akwụkwọ edemede, na ọtụtụ nsụgharị, gụnyere abụọ sitere na asụsụ ụmụ amaala Afrika. Krog sụgharịkwara akụkọ ndụ [[Nelson Mandela]], ''Long Walk to Freedom'', ka ọ bụrụ Afrikaans. <ref>{{Cite web|author=Krog|first=Antjie|date=2018|title=In his own words?|url=https://www.ciol.org.uk/his-own-words|accessdate=2021-11-06|work=Chartered Institute of Linguists|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200525143423/https://www.ciol.org.uk/his-own-words|archivedate=25 May 2020}}</ref> Ọ na-asụgharị mgbe niile site na Dutch gaa na Afrikaans ka ọ na-ede ihe. <ref name=":3" /> N'ịgbaso mbipụta nke ''Mba nke okpokoro isi m'', Krog nyere usoro nkuzi gbasara TRC na Europe na United Steeti. <ref name=":7">{{Cite web|title=Antjie Krog|url=https://www.sahistory.org.za/people/antjie-krog|accessdate=2021-11-06|work=South African History Online|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170926151612/http://www.sahistory.org.za:80/people/antjie-krog|archivedate=26 September 2017}}</ref> N'oge na-adịbeghị anya, ọ kuziri nkuzi na ntụgharị asụsụ na Mahadum Columbia University for Comparative Literature and Society. <ref name=":9">{{Cite web|title=Centre for Multilingualism and Diversities Research People: Research Fellows|url=https://www.uwc.ac.za/study/all-areas-of-study/centres/centre-for-multilingualism-and-diversities-research/people|accessdate=2021-11-06|work=University of the Western Cape|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107002813/https://www.uwc.ac.za/study/all-areas-of-study/centres/centre-for-multilingualism-and-diversities-research/people|archivedate=7 November 2021}}</ref> Ọ bụ onye ode akwụkwọ na Dutch Foundation for Literature na mbido afo 2019, na Mahadum Ghent na afo 2020, yana na Mahadum Leiden n'oge mgbụsị akwụkwọ afo 2021. <ref>{{Cite web|title=Antjie Krog as WiR in Amsterdam|url=http://www.letterenfonds.nl/en/entry/2228/antjie-krog-as-wir-in-amsterdam|accessdate=2021-11-06|work=Nederlands Letterenfonds|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190130161718/http://www.letterenfonds.nl:80/en/entry/2228/antjie-krog-as-wir-in-amsterdam|archivedate=30 January 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Antjie Krog writer in residence at Leiden University this autumn|url=https://www.universiteitleiden.nl/en/news/2021/06/210607-antjie-krog-writer-in-residence|accessdate=2021-11-06|work=Leiden University|language=en}}</ref> Kemgbe afo 2004, ọ bụbu Prọfesọ pụrụ iche na Mahadum Western Cape na onye otu nyocha na Center for Multilingualism and Diversities Research, ọ na-ebipụta akwụkwọ nkatọ mgbe niile. <ref name=":0">{{Cite web|title=Antjie Krog|url=http://www.uwc.ac.za/?module=cms&action=showfulltext&id=gen11Srv7Nme54_3495_1210050540&sectionid=gen11Srv7Nme54_7730_1210050537|publisher=[[University of the Western Cape]]|archiveurl=https://www.webcitation.org/5pwDVzznd?url=http://www.uwc.ac.za/?module=cms&action=showfulltext&id=gen11Srv7Nme54_3495_1210050540&sectionid=gen11Srv7Nme54_7730_1210050537|archivedate=23 May 2010}}</ref> <ref name=":9" /> Krog lụrụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ John Samuel. <ref name=":4" /> O nwere ụmụ anọ - Andries, Susan, Philip, na Willem - na ọtụtụ ụmụ ụmụ. <ref name=":2">{{Cite news|author=Garman|first=Anthea|date=February 2009|title=Antjie Krog, Self and Society: The Making and Mediation of a Public Intellectual in South Africa.|url=https://wiredspace.wits.ac.za/bitstream/handle/10539/7957/Anthea%20Garman%20PhD%20Thesis%202009.pdf?sequence=1&isAllowed=y}}</ref> == Abụ == Krog bipụtara akwụkwọ mbụ nke amaokwu, ''Dogter van Jefta'' ("Daughta nke Jephta"), na afo 1970. Kemgbe ahụ o bipụtala ọtụtụ mpịakọta ọzọ. Egwu ya na-abụkarị akụkọ ndụ onwe ya, gụnyere ntụgharị uche na ịhụnanya na ọrụ ndị na-ese ihe, na kemgbe afo 1980 na-ekwukarị gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị agbụrụ na okike. <ref name=":1" /> <ref name=":8" /> Krog kwuru na nchịkọta nke isii ya, ''Jerusalemgangers'' (1985), bụ onye mbụ nwere "ntọala ndọrọ ndọrọ ọchịchị zuru oke." <ref name=":3" /> Ọ na-edekarị n'amaokwu efu. <ref name=":1" /> A na-eto abụ Krog nke ọma na South Afrika. Ọ nwetala ihe nrite Hertzog abụọ na ọtụtụ onyinye mba ndị ọzọ. N'ịtụle ''Kleur kom nooit alleen nie'' (2000), Leon de Kock dere, sị, "Ọ na-akpaghasị ikike, ma mmekọahụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ... ọ jụrụ ịkwụsị ịgbalị ikwu olu nke ala." <ref name=":5">{{Cite web|date=2015-10-16|title=Words of passion and power from Antjie Krog|url=https://mg.co.za/article/2015-10-16-words-of-passion-and-power-from-antjie-krog/|accessdate=2021-11-06|work=Mail & Guardian|language=en-ZA}}</ref> Na JM Coetzee 's novel ''Diary of a Bad Year'', onye isi agwa na-ekwu ihe ndị a nke Krog:<blockquote>Isiokwu ya bụ nnukwu: ahụmahụ akụkọ ihe mere eme na South Africa nke ndụ ya. Ike ya dị ka onye na-ede uri etoola n'ịzaghachi ihe ịma aka ahụ, na-ajụ ịbụ onye a na-anụ ọkụ n'obi. Ezi ezi obi kwadoro site na nnukwu ọgụgụ isi nwanyị, na ahụmihe na-agbawa obi ị nweta. . . Ọ dịghị onye ọ bụla nọ n'Australia na-ede ihe n'ụdị ọkụ na-acha ọcha. Ihe omume Antjie Krog na-amasị m dị ka onye Russia. Na South Africa, dị ka ọ dị na Russia, ndụ nwere ike ịdị njọ; ma lee ka mmụọ obi ike si amali ịza! <ref>{{Cite book|author=Coetzee|first=J.M.|title=[[Diary of a Bad Year]]|publisher=Vintage|year=2008|pages=199}}</ref></blockquote>Asụgharịla abụ ya n'asụsụ Bekee, Dutch, French na ọtụtụ asụsụ ndị ọzọ. <ref name=":1" /> E bipụtara ya na bekee na ''Down to My Last Skin'' (2000), nke oge a Krog enwetalarị ọtụtụ ihe nrite akwụkwọ edemede South Africa ama ama. == Prose na ndị na-abụghị akụkọ ifo == A maara ya nke ọma maka akwụkwọ ya ''Country of Skull'' (1998), nke dabere na ahụmahụ ya na-akọ na TRC. Ọ nwere ihe dị iche iche nke memoir na akwụkwọ akụkọ, ma emesịa mee ihe nkiri na 2004 ihe nkiri nke Samuel L. Jackson na Juliette Binoche . ''A Change of Tongue'' (2003), Krog's second work of prose in English, na-atụgharị uche na ọganihu e nwetara - ma na South Africa ma na ndụ Krog - ebe ọ bụ na ntuli aka mbụ nke onye kwuo uche ya na 1994 . <ref name=":8" /> Ngwakọta akụkọ ifo, uri, na akụkọ n'oge gara aga, ọ na-eji akụkọ nke ndị ọzọ wee detuo mgba maka njirimara, eziokwu na nzọpụta. Aha akwụkwọ ahụ nwere nkọwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke nzuzo: mbelata ọrụ Afrikaans na okwu ọha na-egosipụta na mgbapụ nke ya na Bekee dị ka asụsụ asụsụ nke ọrụ ya. N'ịkọwa nzukọ ndị ya na Mandela nwere mgbe ọ na-asụgharị akwụkwọ akụkọ ndụ ya n'asụsụ Afrikaans, ọ na-atụgharị uche na mmekọrịta ya na asụsụ Afrikaans, bụ nke na-ejikọta ya na Apartheid . ''Ịrịọ ịbụ onye ojii'' (2009) nwere ụdị yiri ya na ihe gbasara isiokwu yiri nke Krog na mbụ prose na bekee, onye mbipụta ya na-akpọsa ya dị ka nke atọ na trilogy na-akwadoghị. <ref>{{Cite web|title=Begging To Be Black|url=https://www.penguinrandomhouse.co.za/book/begging-be-black/9781770220706|accessdate=2021-11-06|work=Penguin Random House|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171007220742/http://www.penguinrandomhouse.co.za/book/begging-be-black/9781770220706|archivedate=7 October 2017}}</ref> ''E nwere ewu a: Inyocha akaebe eziokwu Commission nke Notrose Nobomvu Konile'' (2009) bụ ọrụ nke agụmakwụkwọ na-abụghị akụkọ ifo, jikọtara ya na Nosisi Mpolweni na Kopano Ratele. Akwụkwọ a na-agbaso mgbalị ndị edemede na-eme iji mee ka echiche nke ahụmahụ nke otu nwanyị na-alụbeghị di, onye akaebe TRC banyere ọnwụ nwa ya nwoke, nke e nyere na Xhosa, dị ka ihe dị ịtụnanya na nke na-apụghị ịghọta aghọta ndị na-ege ntị na nkọwa Bekee. <ref name=":11">{{Cite web|author=Basson|first=Adriaan|date=2009-06-05|title=The dream truths of Notrose Konile|url=https://mg.co.za/article/2009-06-05-the-dream-truths-of-notrose-konile/|accessdate=2021-11-06|work=Mail & Guardian|language=en-ZA|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107001302/https://mg.co.za/article/2009-06-05-the-dream-truths-of-notrose-konile/|archivedate=7 November 2021}}</ref> A na-emetụta prose Krog site na ederede JM Coetzee na Njabulo Ndebele, yana ọrụ dị iche iche a sụgharịrị site na asụsụ ụmụ amaala Africa, bụ ndị ọnụ na-ekwu "azọpụta [ya] ndụ":<blockquote>Ihe odide ndị Africa nyere m ohere ịnweta echiche ụwa nke m na-ebi ndụ na ndụ m niile, ma amaghị m nke ọma (oke omimi ya, omimi na ịma mma), ebe Coetzee nyere m ngwá ọrụ iji mee nkọwa ndị bara uru na ya. <ref name=":3" /></blockquote> == Mgbanwe egwuregwu na ihe nkiri == Naanị egwu egwu Krog, ''Waarom bụ dié wat voor toyi-toyi altyd so vet?'' ("Gịnị mere ndị toyi-toyi n'ihu ji na-abụ abụ mgbe niile?") Emere na 1999, na-emeghe na Aardklop Arts Festival. <ref name=":12">{{Cite web|date=2018-10-22|title=Antjie Krog (1952–)|url=https://www.litnet.co.za/antjiekrog-1952/|accessdate=2021-11-06|work=LitNet}}</ref> Ọ bụ Marthanus Basson duziri egwuregwu a. Na 1999/2000 FNB Vita Regional Theatre Awards (Bloemfontein), a họpụtara mmepụta ahụ maka nrite asaa, gụnyere Mmepụta Kachasị Mma na Ederede Kachasị Mma nke Egwuregwu South Africa ọhụrụ. <ref>{{Cite web|date=2000-06-20|title=FNB Vita Regional Theatre Awards 1999/2000|url=http://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=12868|accessdate=2021-11-06|work=Artslink|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211108020756/https://artlink.co.za/news_article.htm?contentID=12868|archivedate=8 November 2021}}</ref> N'okwu Krog, egwuregwu ahụ bụ maka "mbọ nke agbụrụ abụọ iji banye na mkparịta ụka." <ref name=":8" /> Nsụgharị nke Krog's Afrikaans nke ''Mamma Medea'' nke Tom Lanoye bụ nke emere na South Africa na 2002, bụkwakwa n'okpuru ntụzịaka Basson. <ref name=":12">{{Cite web|date=2018-10-22|title=Antjie Krog (1952–)|url=https://www.litnet.co.za/antjiekrog-1952/|accessdate=2021-11-06|work=LitNet}}</ref> ''<nowiki/>'n Ander tongval'', nsụgharị Afrikaans nke akwụkwọ ya ''A Change of Tongue,'' bụ Saartjie Botha kwadoro maka ihe nkiri ahụ ma mee na 2008 n'okpuru nduzi nke Jaco Bouwer. <ref>{{Cite web|date=2008-07-31|title=Smorgabord of Afrikaans theatre|url=http://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=6050|accessdate=2021-11-06|work=Artslink|language=en}}</ref> == Ebubo mpụ == Na 2006, onye na-ede uri Stephen Watson, bụ onye isi nke ngalaba Bekee na Mahadum Cape Town, boro Krog ebubo plagiarism . N'ịbụ onye na-ede na nyocha akwụkwọ akụkọ a na-akpọ ''New Contrast'', o kwuru na ''mba nke nkà m'' jiri ahịrịokwu sitere na edemede Ted Hughes nke 1976, "Ụgha na Mmụta." Watson kwukwara na echiche nke ''Die sterre sê 'tsau','' nhọrọ 2004 nke uri ụmụ amaala haziri na nke Krog sụgharịrị, agbapụla ya na nchịkọta yiri nke ahụ o bipụtara na 1991. <ref name=":13" /> Krog gọnarị ebubo ahụ, na-ekwu na ya amabeghị ihe edemede Hughes ruo mgbe o bipụtachara ''Mba nke Okpokoro M'', na o kwupụtakwara isi mmalite ya na ''Die sterre sê 'tsau''' . <ref name=":13">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/world/2006/feb/21/books.southafrica|title=South African author accused of plagiarism|author=Carroll|first=Rory|work=The Guardian|date=21 February 2006|accessdate=15 June 2010}}</ref> == Na-arụ ọrụ == === Abụ === * ''Dogter van Jefta'' (1970) * ''January-suite'' (1972) * ''Beminde Antarktika'' (1974) * ''Mannin'' (1974) * ''Otters na Bronslaai'' (1981) * ''Jerusalemgangers'' (1985) * ''Lady Anne'' (1989; ntụgharị asụsụ Bekee: ''Lady Anne: A Chronicle na Verse'', 2017) * ''Gedigte 1989–1995'' (1995) * ''Kleur kom nooit alleen nie'' (2000) * ''Verweerskrif'' (2005; ntụgharị asụsụ Bekee: ''Body Bereft,'' 2006) <ref name=":6">{{Cite web|title=Antjie Krog, Author at LitNet|url=https://www.litnet.co.za/author/antjie-krog/|accessdate=2021-11-06|work=LitNet}}</ref> * ''Mede-wete'' (2014; ntụgharị asụsụ Bekee: ''Synapse'', 2014) '''Egwu anakọtara''' * ''Eerste gedigte'' (2004) * ''Digter wordende: 'n keur'' (2009), nke Krog chịkọtara * ''<nowiki/>'n Vry vrou'' (2020), nke Karen de Wet chịkọtara '''Abụ ahọpụtara na ntụgharị asụsụ bekee''' * ''gbadaa ruo akpụkpọ ikpeazụ m'' (2000) * ''Akpụkpọ anụ'' (2013) '''Abụ maka ụmụaka''' * ''Mankepank na nnukwu anụ mmiri'' (1989) * ''Voëls van anderster vere'' (1992) * ''Fynbosfeetjies'' (2007; ntụgharị asụsụ Bekee: ''Fynbos Fairies'' ), ya na Fiona Moodie <ref>{{Cite web|date=2007-06-13|title=Fynbos Fairies launches at the CTBF and you're invited. See what Antjie Krog has to say about this delightful book of children's verse|url=https://www.litnet.co.za/fynbos-fairies-launches-at-the-ctbf/|accessdate=2021-11-06|work=LitNet|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160703085431/http://www.litnet.co.za/fynbos-fairies-launches-at-the-ctbf/|archivedate=3 July 2016}}</ref> === Akụkọ gbasara uri === * ''Die trek die dye aan'' (1998), nchịkọta uri Afrikaans na-akpali agụụ mmekọahụ, nke ya na Johann de Lange deziri * ''Met woorde soos met kerse'' (2002), nhọrọ uri n'asụsụ ụmụ amaala South Africa, nke Krog haziri ma tụgharịa gaa n'asụsụ Afrikaans. * ''Die sterre sê 'tsau''' (2004), nhọrọ nke uri 35 San, nke Krog haziri ma tụgharịa gaa n'asụsụ Afrikaans. === Prose na ndị na-abụghị akụkọ ifo === * ''Relaas van 'n moord'' (1995; ntụgharị asụsụ Bekee: ''Akaụntụ nke igbu ọchụ'', 1997) * ''Obodo Okpokoro Isi m'' (1998) * ''Mgbanwe nke Asụsụ'' (2003) * ''Arịrịọ ịbụ onye ojii'' (2009) * ''E nwere ewu a: Inyocha akaebe eziokwu Commission nke Notrose Nobomvu Konile'' (2009), ya na Nosisi Mpolweni na Kopano Ratele <ref name=":11">{{Cite web|author=Basson|first=Adriaan|date=2009-06-05|title=The dream truths of Notrose Konile|url=https://mg.co.za/article/2009-06-05-the-dream-truths-of-notrose-konile/|accessdate=2021-11-06|work=Mail & Guardian|language=en-ZA|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107001302/https://mg.co.za/article/2009-06-05-the-dream-truths-of-notrose-konile/|archivedate=7 November 2021}}</ref> * ''Ọnọdụ Ọnọdụ: Ebe nchekwa na Okwu mgbe South Africa Truth and Reconciliation Commission'' (2013) gasịrị === Ụlọ ihe nkiri === * ''Waarom bụ dié wat voor toyi-toyi altyd so vet?'' (1999) === Ntụgharị asụsụ === * ''Lang pad na vryheid'' (2000), site na English ''Long Walk to Freedom'' nke [[Nelson Mandela]] dere * ''Domein van glas'' (2002), sitere na akụkọ Dutch ''Een Mond vol Glas'' nke Henk van Woerden dere . * ''Mamma Medea'' (2002), sitere na Dutch/Flemish egwu ''Mamma Medea'' nke Tom Lanoye . * ''Black Butterflies: Abụ ahọpụtara'' (2007), ya na André Brink, sitere na uri Afrikaans nke Ingrid Jonker * ''Die Maanling'' (2021), sitere na akwụkwọ ụmụaka Bekee ''The Moonling'' (2018) nke Tjaart Lehmacher na Paula Oelofsen <ref>{{Cite web|title=Die Maanling (hardeband)|url=https://themoonlingbook.com/products/Die-Maanling-p146245447|accessdate=2021-11-06|work=The Moonling|language=Afrikaans|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107001308/https://themoonlingbook.com/products/Die-Maanling-p146245447|archivedate=7 November 2021}}</ref> == Ihe nrite == '''Abụ''' * Eugene Marais Prize (1973), maka ''Januarie-suite'' <ref name=":14">{{Cite web|title=Antjie Krog|url=https://www.nb.co.za/bo/authors?authorId=440|accessdate=2021-11-06|work=NB Publishers|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107001303/https://www.nb.co.za/bo/authors?authorId=440|archivedate=7 November 2021}}</ref> * Reina Prinsen Geerligs Prize (1976) * Nrite akụkọ (1987), maka ''Jerusalemgangers'' <ref name=":15">{{Cite web|title=Antjie Krog|url=https://www.puku.co.za/authors/krog-antjie/|accessdate=2021-11-06|work=Puku|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211107001305/https://www.puku.co.za/authors/krog-antjie/|archivedate=7 November 2021}}</ref> * Hertzog Prize (1990), maka ''Lady Anne'' <ref name=":3" /> * FNB Vita Poetry Award (2000), maka ''ala ruo na akpụkpọ ikpeazụ m'' <ref name=":1" /> * RAU-Prys vir Skeppende Skryfwerk (2001), maka ''Kleur kom nooit alleen nie'' <ref name=":14" /> * Ihe nrite Protea maka uri Afrikaans kacha mma (2006), maka ''Verweerskrif'' <ref name=":1" /> * Elisabeth Eybers Prize (2015), maka ''Mede-wete'' <ref>{{Cite web|date=2015-06-05|title=Winners of the 2015 Media24 Books Literary Awards Announced in Cape Town|url=http://bookslive.co.za/blog/2015/06/05/winners-of-the-2015-media24-books-literary-awards-announced-in-cape-town/|accessdate=2021-11-22|work=Sunday Times Books|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150609003439/http://bookslive.co.za:80/blog/2015/06/05/winners-of-the-2015-media24-books-literary-awards-announced-in-cape-town/|archivedate=9 June 2015}}</ref> * Hertzog Prize (2017), maka ''Mede-wete'' <ref name=":3" /> '''Prose''' * Ihe nrite Alan Paton maka akụkọ na-abụghị akụkọ ifo (1999), maka ''obodo nke okpokoro isi m'' <ref name=":1" /> * Nielsen Booksellers Choice Award (1999), maka ''obodo nke okpokoro isi m'' <ref name=":1" /> * Olive Schreiner Prize (2000), maka ''obodo nke okpokoro isi m'' <ref name=":1" /> * Nielsen Booksellers Choice Award (2004), maka ''mgbanwe ire'' <ref name=":1" /> '''Ntụgharị asụsụ''' * Award Institutelọ Ọrụ Ndị Ntụgharị asụsụ South Africa maka ntụgharị pụtara pụtara ìhè (2001-3), maka ''Met woorde soos met kerse'' <ref>{{Cite web|date=28 June 2004|title=The SATI Award for Outstanding Translation 2003|url=http://www.translators.org.za/indexes/english/award-story2003.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20040730145813/http://www.translators.org.za/indexes/english/award-story2003.htm|archivedate=30 July 2004|publisher=South African Translators' Institute}}</ref> '''Ndi oru nta akuko''' * Award Association of Conrespondents' Association Award (1996) * Pringle Medal maka ọrụ pụtara ìhè na akwụkwọ akụkọ South Africa (1997) Ekesara ihe nrite akwụkwọ akụkọ abụọ a n'etiti ndị otu mkpesa TRC nke SABC. <ref>{{Cite book|url=https://www.justice.gov.za/trc/report/finalreport/Volume%201.pdf|title=Truth and Reconciliation Commission of South Africa Report: Volume One|year=1998}}</ref> '''Mmezu nke ndụ''' * Hiroshima Peace Culture Foundation Award (2000) <ref>{{Cite web|title=The Laureates|url=http://hiroshimafoundation.net/the-laureates/|accessdate=2021-11-06|work=Edita & Ira Morris Hiroshima Foundation|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160322043945/http://hiroshimafoundation.net/the-laureates/|archivedate=22 March 2016}}</ref> <ref name=":1" /> * Klein Karoo Nasionale Kunstefees Afrikaans Onbeperk Award maka echiche ọhụrụ (2004) <ref>{{Cite web|title=Honourees|url=https://www.kknk.co.za/eng/honored/|work=KKNK}}</ref> * Central European University Open Society Prize (2005) <ref>{{Cite web|title=CEU Open Society Prize Winners|url=https://www.ceu.edu/open-society-prize/winners|accessdate=2021-11-06|work=Central European University|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170702115504/http://www.ceu.edu/open-society-prize/winners|archivedate=2 July 2017}}</ref> * Ihe nrite mmeri ndụ SALA (2015) <ref>{{Cite web|date=2015-11-09|title=2015 South African Literary Awards (SALAs) Winners Announced|url=http://bookslive.co.za/blog/2015/11/09/2015-south-african-literary-awards-salas-winners-announced/|accessdate=2021-11-22|work=Sunday Times Books|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151115011527/http://bookslive.co.za:80/blog/2015/11/09/2015-south-african-literary-awards-salas-winners-announced/?|archivedate=15 November 2015}}</ref> * Gouden Ganzenveer (2018) <ref>{{Cite web|date=2018-01-16|title=Krog first South African to receive prestigious Dutch cultural award|url=https://www.sabcnews.com/sabcnews/krog-first-south-african-receive-prestigious-dutch-cultural-award/|accessdate=2021-11-06|work=SABC News.|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180118080525/http://www.sabcnews.com:80/sabcnews/krog-first-south-african-receive-prestigious-dutch-cultural-award/|archivedate=18 January 2018}}</ref> Krog has also been awarded honorary doctorates from the Tavistock Clinic at the [[University of East London]], the [[Stellenbosch University|University of Stellenbosch]], the [[University of the Free State]], and [[Nelson Mandela Metropolitan University]].<ref name=":0" />{{portal|Poetry}} == Edensibia == {{Reflist}} == Ọgụgụ ọzọ == '''Ndị Afrịka:''' * Conradie, Pieter. ''Geslagtelikheid na anwụ Antjie Krog-teks.'' Elserivier: Nasionale Handelsdrukkery, 1996. ISBN 0620207191 * Van Niekerk, Jacomien. ''<nowiki/>'Baie worde': identiteit en transformasie nke Antjie Krog.'' Pretoria: Van Schaik, 2016. ISBN 0627035302 * Viljoen, Louise. ''Ọ bụ ezie na: beskouings ma ọ bụ anwụ ọrụ van Antjie Krog.'' Stellenbosch: Sun Press, 2009. ISBN 1920109986 '''Bekee:''' * Beukes, Marthanus. "Ọmụmụ 'nwanyị ọhụrụ': Antjie Krog na gynogenesis dị ka okwu nke ike". N'ime ''Onwe Mgbanwe: Essays Post-Apartheid na Mass Media, Culture and Identity'' (ed. Herman Wasserman & Sean Jacobs), 167–180. Cape Town: Kwela, 2003. ISBN 0795701640 * Brown, David & Krog, Antjie. " [https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1013929X.2011.572345 Creative non-fiction: a mkparịta ụka] " (ajụjụ ọnụ). Edemede ''ugbu a'' 23 (1): 57-70, 2011. DOI:10.1080/1013929X.2011.572345 * Garman, Anthea. ''Antjie Krog na Ọhaneze Post-Apartheid: Na-ekwu uri na Ike.'' Pietermaritzburg: Mahadum KwaZulu-Natal Press, 2015. ISBN 9781869142933 * Krog, Antjie. " [https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10131750485310111 Mụ onwe m, mụ onwe m, nke m!"] [https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10131750485310111 : Akụkọ gbasara akụkọ ndụ na 'M'] . ''Nyocha ụlọ akwụkwọ Bekee'' 22: 100-107, 2005. DOI: 10.1080/10131750485310111 * Lütge, Judith & Coullie, Andries Visagie (ed. ). ''Antjie Krog: ụkpụrụ omume nke ahụ na ndị ọzọ.'' Pietermaritzburg: Mahadum KwaZulu-Natal Press, 2014. ISBN 1869142535 * McDonald, Peter D. "Ewezuga ntụgharị asụsụ: Antjie Krog vs. 'asụsụ nne'". Na ''Artefacts of Writing: Echiche nke steeti na obodo nke akwụkwọ ozi sitere na Matthew Arnold ruo Xu Bing.'' Oxford: Mahadum Mahadum Oxford, 2017. ISBN 9780198725152 * Strauss, Helene. " [https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14725840600761112 Site na Afrikaner ruo Africa: ọcha na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke nsụgharị na Antjie Krog's ''A Change of Tongue''] ". ''African Identities'' 4 (2): 179-194, 2006. DOI: 10.1080/14725840600761112 * Viljoen, Louise. " [https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1013929X.2007.9678280 Nne dị ka ederede tupu oge: (auto) ederede biographical na Antjie Krog's ''A Change of Tongue''] ". Edemede ''ugbu a'' 19 (2): 187-209, 2007. DOI: 10.1080/1013929X.2007.9678280 * Viljoen, Louise. " [https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/18125441.2006.9684200 Ntụgharị asụsụ na ngbanwe: ntụgharị asụsụ Antjie Krog nke amaokwu South Africa n'ime Africaans] ". ''Nyocha2'' 11 (1): 32-45, 2006 . DOI: 10.1080/18125441.2006.9684200 * West, Mary. "The metamorphosis nke naanị / mkpụrụ obi: shades nke ọcha na Antjie Krog's ''A Change of Tongue'' ". N'ime ''ụmụ nwanyị ọcha na-ede ọcha: njirimara na nnochite anya na (Post-) Akwụkwọ Apartheid nke South Africa.'' Cape Town: Akwụkwọ ọhụrụ Africa, 2012. ISBN 0864867158 * Wicomb, Zoë . "Ede ederede Afrikaner ise na nhazigharị nke ọcha". ''Ọha mmadụ'' 23 (1): 363-383, 1998 == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20101127044042/http://www.luxmagazine.nl/visionarythinkers/ Vidiyo nke mmemme telivishọn nke gosipụtara Krog] * [https://www.literaturfestival.com/medien/texte/eroeffnungsreden/krog-engl "Mgbaghara nke Africa - ọkaibe maka ọdịda anyanwụ"] (okwu mmeghe maka 2004 Berlin International Literature Festival) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 3opdckw0a0yrnjmvixe5yfun5stmc3x Anne Landsman 0 12192 87399 76794 2022-08-20T10:13:09Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anne Landsman''' (amuru 14 Eprel afo 1959) bu onye ode akwukwo. A mụrụ ya na Worcester, [[South Africa|South Afrika]], ada nke dọkịta obodo, ma ọ gụchara na Mahadum Cape Town na Mahadum Columbia . Ruo afo 2001, ọ gụrụ akwụkwọ na mahadum na ụlọ akwụkwọ ọhụrụ dị na New York, ebe ya na di ya, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ James Wagman, <ref>{{Cite web|url=http://www.jameswagman.com|title=Home|publisher=}}</ref> na ụmụaka bi. <ref name="bundu">{{Cite web|url=http://bundureviews.bundublog.com/2009/08/04/sunday-times-literary-award-winners/|title=Bundublog.com|work=bundureviews.bundublog.com|accessdate=2018-01-08}}</ref> Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''bụ Chimney Ekwensu'' na ''nkuzi ịkwọ ụgbọ mmiri'' . Akwụkwọ akụkọ mbụ sitere na otu akụkọ mkpirisi ya nke e bipụtara na Nyocha uri America; nke abụọ bụ akụkọ ihe mere eme, na-akọ akụkọ banyere otu nwanyị onye Juu South Afrika. <ref>{{Cite web|url=http://www.annelandsman.com/index.php?mode=objectlist&section_id=141|title=Anne Landsman - Biography|author=exhibit-E.com|publisher=}}</ref> Ebipụtala akwụkwọ akụkọ ya na United Kingdom, Germany, South Afrika, Netherlands, Norway na Denmark, yana US O nyere aka edemede edemede na anthologies ''Touch'', ''Ihe nketa na-ejighị n'aka'' na ''Honeymoon's Over'' wee dee ọtụtụ akwụkwọ gụnyere gụnyere. ''Akwụkwọ akụkọ Washington Post'', ''Nyocha uri America'', <nowiki><i id="mwHw">Onye kwere ekwe</i></nowiki>, ''Onye nche'' na <nowiki><i id="mwIw">Telegraph</i></nowiki> . Ọ kuziri ide ihe na Mahadum Columbia, College Brooklyn na Ụlọ Akwụkwọ Ọhụrụ maka Nnyocha Ọha na Ọha . Landsman nọ na Board of Trustees na The Writers' Room na New York City. == Akwụkwọ akụkọ == * ''Chimni Ekwensu'' (1997)  * ''Ọmụmụ ịkwọ ụgbọ mmiri'' (2007)  == Ihe nrite == * Afo 2009 Sunday Times akụkọ ifo ihe nrite, <ref name="bundu" /> * Afo 2009 M-Net Award Literary * Ihe nrite PEN/Hemingway * Janet Heidinger Kafka Prize * Ihe nrite Sami Rohr maka akwụkwọ ndị Juu (e depụtara mkpirisi) * Ihe nrite Harold U. Ribalow (ederede dị mkpirikpi) == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3eed0qfem5a4ysvb8e6xi9lbh5pexze Anna M. Louw 0 12199 87368 73827 2022-08-20T10:04:24Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anna M. Louw''' (Decemba 31, afo 1913). – 12 June afo 2003) bụ onye odee South Afrika. A mụrụ ya na Calvinia na nke a na-akpọ "Nagmaalhuis" (Ụlọ Sọnde, maka ezinụlọ na-apụ apụ na-aga ụka). Nna ya bụ onye ọrụ ugbo na nso Calvinia n'ugbo Soetwater na nne ya bụ onye nkuzi na ụlọ akwụkwọ ugbo na distrikti. Louw na-ekerịta njikọ ezinụlọ na ndị edemede South Afrika NP van Wyk Louw, WEG Louw, George Louw, Peter Louw, Rona Rupert, Charles Fryer, Willem Steenkamp, Johnita le Roux, Nico Louw na Pieter Strauss. Ọmụmụ akwụkwọ mahadum ya gụnyere Bekee, Afrikaans, Dutch, German, French psychology and Ethics na Mahadum Stellenbosch na akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum Cape Town . Louw lụrụ ugboro abụọ. Ụmụ ya Wendy, Nicholas na Elizabeth mụrụ n'oge alụmdi na nwunye ya na Lewis Hurst na ejima Christina na Editha mụrụ n'oge alụmdi na nwunye ya na Gerhard Bassel. Na afo 1975 Anna nabatara nhọpụta ya dị ka onye so na kọmitii Cape nke Council on Publications mana mgbe mmachibidoro akwụkwọ akụkọ Etienne Leroux ''Magersfontein, o Magersfontein!'' na afo 1977, ọ gbara arụkwaghịm dị ka onye otu n'ihi na ọ na-ewute ya maka enweghị ike ịkwụsị mmachibido nke mbipụta ahụ. Na mkparịta ụka ya na Gary Bowes Taylor na akwụkwọ akụkọ ''The Star'' (6 Disemba afo 1977) o kwuru, sị: "Anyị nwere ọrụ ole na ole nke ụkpụrụ dị elu n'ezie nke na ọ na-agbaji obi mmadụ mgbe otu n'ime ha kwụsịrị ikesa. Ndị nduzi ahụ nọnyeere anyị ụzọ niile iji nweta Magersfontein. Mgbe ahụ mkpesa sitere n'aka ndị Minista, ndị, na-ekpe ikpe site na ihe atụ nke ihe ọgụgụ ha dị ka e nyere ndị nta akụkọ, na-agụ nanị akwụkwọ akụkọ Afrikaans na-amaghị ama na obere, ịhụnanya ntorobịa, akụkọ ifo kachasị. Magersfontein bụ akwụkwọ mechiri emechi, ọ naghị adị mfe ịnweta ya, ọ dịghị mfe ịghọta ihe Leroux nwere ikwu. Ọ na-aga n'ihu n'ọkwa ihe atụ, satric, nke nju. (…) Ndịrịta iche echiche n'akwụkwọ ga-ebilite, ka ọ na-adịkwa mkpa ka ndị ọkachamara na-ekpebi ihe ndị metụtara edemede. Kedu ihe ị na-eme na obodo a na-akpọ onye kwuo uche ya? Ọ bụ iwu arụpụtara nke ọma, ekwesịrị ka edegharịa ya kpamkpam. Ọ naghị arụ ọrụ ugbu a - enwere ike dị ukwuu n'aka ụfọdụ ndị mmadụ." Ọ gbakwara arụkwaghịm n'afọ 1982 na ngalaba ndị ọkachamara na-ede akwụkwọ nke Directorate of Publications. Rob van der Veer ''tụgharịrị Kroniek van Perdepoort'' gaa na Dutch. Anna M. Louw nwụrụ na 12 Juun afo 2003 n'ụlọ ya na Rondebosch, Cape Town. == Ihe nrite == Ọ meriri Olive Schreiner Prize na afo 1964 na Hertzog Prize maka ''Kroniek van Perdepoort'' na afo 1975. Natakwara ihe nrite Scheepers maka akwụkwọ ntorobịa 1968, WA Hofmeyr Prize 1971, CNA Prize 1975 na ọzọ WA Hofmeyr Prize na afo 1977. == Akwụkwọ akụkọ == * ''anwụ onverdeelde uur'', 1956 * ''Die koms van die komeet'', 1957 * ''Agter my 'n Albatros'', ('n reisjoenaal ) 1959 * ''Die voortreflike familie Smit'', 1962 * ''Ụbọchị iri abụọ ahụ n'oge mgbụsị akwụkwọ; 21 Maachị - 9 Eprel 1960; akwụkwọ akụkọ'', 1963 * ''anwụ anwụ: anwụ lyfwag'', 1964 * ''Oom Kolie gee raad'', (drie dramas) 1965 * ''Die wat met die fluite loop'', 1967 * ''Die Groot Gryse'', 1968 * ''Nkeji afọ'', 1969 * ''Kroniek van Perdepoort'', 1975 * ''Die derde tempel'', 1978 * ''Op die rug van anwụ tier'', 1981 * ''Die loop van anwụ Rivier'', 1986 * ''Wolftyd'', 1991 * ''Ụdị Donker'', 1996 * ''Afọ'', 1999 == Hụkwa == * Ndepụta ndị odee Africa == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20101006022123/http://www.utexas.edu/know/2010/05/21/nobel_laureate_coetzee/] Banyere ọrụ Louw na panel nke ndị ọkachamara edemede. * http://www.volkskrant.nl/archief/anna-louw~a3605553/ * http://8weekly.nl/recensie/boeken/anna-louw-kroniek-van-perdepoort-de-val-van-zuid-afrika/ * http://www.vanoorschot.nl/amorrien/9822-louw-anna.html * http://www.litnet.co.za/anna-m-louw-1913-2003/ [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 291knpknwmu2muh159yzfzeyocu8b75 Adam Peaty 0 12297 87712 83907 2022-08-20T11:42:47Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Pages using infobox swimmer with national team parameter]] '''Adam George Peaty''', OBE (amụrụ 28 Disemba 1994) bụ onye na-egwu mmiri na Britain bụ ọkachamara n'ọkpụkpụ ara. Ọ meriri ihe nrite ọla edo na 100 mita ara na asọmpi Summer Summe2016, nke mbụ nwoke na-egwu mmiri Britain na afọ 24, wee jide aha ya na asọmpi Summer Olympics nke 2020 na 2021, onye na-egwu mmiri Britain mbụ jigidere aha Olympic. Ọ bụkwa onye mmeri ụwa ugboro asatọ, onye mmeri Europe oge iri na isii na onye mmeri nke Commonwealth ugboro atọ. Peaty bụ onye jide ndekọ ụwa n'ime ihe omume nkụta ara nke mita 50 na 100, ma ọ naghị emeri ya n'ihe omume ọ bụla n'asọmpị mba ụwa ogologo oge kemgbe 2014, ogologo aha asatọ n'usoro zuru ụwa ọnụ n'ofe ihe omume abụọ a. Ọ gbajiri ndekọ ụwa ugboro 14, bụrụ onye mbụ na-egwu mmiri n'okpuru sekọnd 26 maka strok ara 50 mita na onye mbụ na-egwu mmiri 100 mita ara n'okpuru ma 58 na 57 sekọnd. Ọ bụ onye mbụ na-egwu mmiri mgbe ọ bụla meriri ihe omume sprint ara n'otu asọmpi ụwa, yana onye na-egwu mmiri na Britain na-eme nke ọma n'otu asọmpi ụwa. [[Usòrò:Adam Peaty Olympics 2016 (cropped).jpg|thumb]] Peaty bụ otu n'ime naanị ndị na-egwu mmiri Britain ise, ya na David Wilkie, Rebecca Adlington, James Guy, na Duncan Scott nwetagoro ihe nrite ọla edo na mmemme anọ isi mba ụwa (Olympic, World, European and Commonwealth Games), na naanị onye na-egwu mmiri ijide ihe nrite ọla edo anọ niile n'otu mmemme n'otu oge, ọrụ ọ mezuru n'imeri 100 mita ara n'egwuregwu Olympic 2016, na nke o jigidere site na asọmpi 2020. Peaty bụ onye na- egwu mmiri ugboro isii na Europe nke afọ nke ọ meriri n'usoro site na 2014 ruo 2019, ma bụrụkwa onye na-egwu mmiri ugboro abụọ n'ụwa na 2015 na 2018. A mụrụ Adam Peaty na 28 Disemba 1994 na Uttoxeter, Staffordshire nye Mark na Caroline Peaty, nke ọdụdụ n'ime ụmụaka anọ. <ref name="bbc_40735191">{{Cite news|title='Poster boy' Peaty earns place in history|language=en-GB|work=BBC Sport|url=https://www.bbc.co.uk/sport/swimming/40735191|accessdate=21 November 2020}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.itv.com/news/central/2016-08-14/parents-of-olympic-medalist-adam-peaty-fly-to-rio-after-washing-machine-breaks-down|title=Parents of Olympic medalist Adam Peaty fly to Rio after washing machine breaks down|date=14 August 2016|work=ITV}}</ref> Ọ gara St Josephs Catholic Primary School na Uttoxeter, <ref>{{Cite news|url=https://www.derbytelegraph.co.uk/burton/thomas-alleynes-swimming-adam-peaty-1866891|title=How Adam Peaty's record-breaking 100m breaststroke swim could save under-threat pool|first=Richard|author=Castle|date=6 August 2018|work=Derbyshire Telegraph}}</ref> Painsley Catholic College na Cheadle na Derby College . <ref name="Profile">{{Cite web|url=http://results.glasgow2014.com/athlete/swimming/1023810/adam_peaty.html|title=Adam Peaty|work=Commonwealth Games 2014|accessdate=28 July 2014}}</ref> <ref name="FE">{{Cite web|url=http://feweek.co.uk/2016/08/12/fe-students-add-to-team-gb-olympic-medal-haul/|title=FE students add to Team GB Olympic medal haul|accessdate=22 August 2016|work=FE Week|date=12 August 2016}}</ref> Mgbe ọ bụ nwata, ọ malitere ịtụ egwu mmiri nke ukwuu, ọ chọghịkwa itinye ya n'ime mmiri ịsa ahụ mgbe ụmụnne ya gwara ya na akum nwere ike isite n'oghere gbagote. Mgbe Peaty dị afọ ano ,ya na ndi enyi ya abụọ gachara nkuzi igwu mmiri mbụ ha. Ọ bụ na nkuzi igwu mmiri a ka o kwusiri itu ujo.<ref name="bbc_40735191" /><ref>{{Cite news|date=8 August 2016|title=Adam Peaty: Rio Olympics gold medal swimmer 'was scared of water'|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/uk-england-derbyshire-37008465|accessdate=21 November 2020}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Willgress|first=Lydia|title=Adam Peaty's grandmother recalls how he used to 'scream when he got in the bath' and tells how she 'went ballistic' when he won gold|url=https://www.telegraph.co.uk/news/2016/08/08/adam-peatys-grandmother-reveals-he-used-to-scream-when-he-got-in/|accessdate=8 August 2016|work=The Daily Telegraph|date=8 August 2016}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/sport/2018/apr/06/different-strokes-how-our-usain-bolt-adam-peaty-rules-the-pool|title=Different strokes: how 'our Usain Bolt' Adam Peaty rules the pool|first=Martha|author=Kelner|date=6 April 2018|work=The Guardian}}</ref> Peaty bu ụzọ sonye na Dove Valley Swimming Club na Uttoxeter mgbe ọ dị afọ itoolu, wee malite imeri agbụrụ na ịtọ ndekọ klọb mgbe ọ dị afọ iri na abụọ. <ref>{{Cite news|url=http://www.stokesentinel.co.uk/olympics-adam-peaty-ready-to-help-next-potential-stars-follow-in-his-golden-footsteps/story-29598097-detail/story.html|title=Olympics: Adam Peaty ready to help next potential stars follow in his golden footsteps|first=Pete|author=Smith|date=9 August 2016|work=Stoke Sentinel}}</ref> Mgbe ọ dị afọ 14, otu enyi ya kpọọrọ Peaty ịbanye na City of Derby Swimming Club, mana onye nchịkwa na klọb ahụ, onye bụbu onye na-egwu mmiri Olympic Melanie Marshall enwenyi nmasi na arumoru Peaty na freestyle ma tinye ya na ụmụ agbọghọ ndị na-eto eto. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/sport/2016/aug/08/adam-peaty-swimming-club-celebrates-success|title='He's our hero': Adam Peaty's swimming club celebrates his success|author=Josh Halliday and Haroon Siddique|date=8 August 2016|work=The Guardian}}</ref> Agbanyeghị, ọ hụrụ “ihe pụrụ iche” nke mbụ ọ hụrụ ka ọ na-egwu mmiri ara. <ref>{{Cite news|author=Jones|first=Caroline|title=Who is Adam Peaty? 10 things you might not know about the Olympic gold-medal swimmer|url=http://www.derbytelegraph.co.uk/who-is-adam-peaty-10-things-you-might-not-know-about-the-olympic-gold-medal-swimmer/story-29596699-detail/story.html|accessdate=8 August 2016|work=Derby Telegraph|date=8 August 2016}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.derbyshirelife.co.uk/home/olympic-gold-medallist-adam-peaty-s-triumphant-trip-to-rio-1-4734730|title=Olympic gold medallist Adam Peaty's triumphant trip to Rio|date=17 October 2016|work=Derbyshire Life}}</ref> Ọ ghọtakwara uru nke aka ya buru ibu, nnukwu ụkwụ, "usoro ọrịa obi pụrụ iche", na hyper-mobile, okpukpu abụọ jikọtara ikpere na nkwonkwo ụkwụ. <ref name="toney">{{Cite news|title=Adam Peaty: 'Anyone can develop a winning attitude'|author=Toney|first=James|work=The Independent|date=24 July 2021|url=https://www.independent.co.uk/sport/olympics/adam-peaty-interview-swimming-tokyo-b1888806.html}}</ref> Dị ka Peaty si kwuo, ọ naghị eji igwu mmiri kpọrọ ihe ruo mgbe ọ dị afọ 17 - ọ na-akwadebe maka abalị na-aṅụ mmanya na ndị enyi ya mgbe ọ gụrụ na Craig Benson, bụ onye ọ maara nke ọma site na sekit nke obere, mere ọkara ikpeazụ nke 100m ara ara . n'egwuregwu Olympic nke London 2012 . Nke a kpaliri ya ịtụgharị uche n'ihe ndị ọ na-ebute ụzọ, ma kpalie ya itinye aka nke ọma na igwu mmiri na ịzụ ọzụzụ oge niile. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/sport/2016/aug/08/adam-peaty-breaks-his-own-world-record-again-in-golden-olympic-swim|title=Olympics: Adam Peaty makes light work of pressure as his hard work pays off|first=Andy|author=Bull|date=8 August 2016|work=The Guardian}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://edition.cnn.com/2017/07/21/sport/adam-peaty-world-championships-swimming-michael-phelps/index.html|title=Olympic champion Adam Peaty bidding to be Michael Phelps of breaststroke|first=Matt|author=Majendie|publisher=CNN|date=26 July 2017}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ey8myw8ieuiya2tg52kbucjfpt0n5yr Adanna Duru 0 12323 87077 76516 2022-08-19T12:00:26Z Ennydavids 13406 Added Databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Infobox musical artist with missing or invalid Background field| ]] '''Adanna Duru''' (amụrụ Ọktoba 10, 1996) bu onye Amerika na-abụ abụ, onye na-ede abụ na onye nrụpụta si Diamond Bar, California . N'afọ iri ise, ọ nọ na otu Adam Levine na oge nke atọ nke ''Voice .'' N'afọ iri na asatọ, ọ bịara n'ọnọdụ nke iri na oge iri na anọ nke ''American Idol .'' Na 2016, o wepụtara mixtape, ''Exhibit A.'' na August 2017, o wepụtara EP, ''Stardive.'' == Ndụ mbido == Amụrụ Adanna Duru na Ọktoba 10, 1996 na Whittier, California wee zụlite ya na Diamond Bar, California . <ref>{{Cite web|url=http://www.pe.com/articles/duru-762535-voice-idol.html|title='AMERICAN IDOL': Adanna Duru controls her musical future|date=March 19, 2015}}</ref> A mụrụ nne na nna ya na [[Naijiria]] wee kwaga US maka kọleji. Duru nwere nwanne nwoke tọrọ ya aha ya bụ Zim na nwanne nwoke nke ọ tọrọ aha ya bụ Koby. Adanna na ụmụnne ya nwoke bụ nanị Nne ha , bụ IJ Duru, zụlitere ha. <ref name="Top 24: Adanna Duru">{{Cite web|title=Top 24: Adanna Duru|url=http://www.americanidol.com/watch/401631811847/7716941568|work=americanidol.com|publisher=Fox|accessdate=April 6, 2015}}</ref> Duru gụsịrị akwụkwọ na Walnut High School na 2014, ebe ọ bụ onye isi oche klas. Ọ gbakwara egwuregwu varsity abụọ: volleyball na track and field, ebe ọ bụ ọkachamara n'ịwụ elu ogologo, mwụ elu atọ na elu ka elu, ma gbakwa ọsọ 100m na ihe mgbochi 100m . <ref>{{Cite web|url=http://www.walnuths.net/apps/news/show_news.jsp?REC_ID=429824&id=0|title=Walnut High Grad Takes on 'American Idol'|work=walnuths.net}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.ydtalk.com/idolchatteryd/meet-adanna-duru-of-team-adam-on-the-voice/|title=Archived copy|accessdate=April 4, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150410015825/http://www.ydtalk.com/idolchatteryd/meet-adanna-duru-of-team-adam-on-the-voice/|archivedate=April 10, 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.athletic.net/TrackAndField/Athlete.aspx?AID=2954283|title=Adanna Duru|work=Athletic.net}}</ref> == ''Ihe omume the Voice'' == Na 2012, Duru bụ onye sonyere na asọmpi ugboro atọ nke ''Voice'' . Ọ gbara akwụkwọ na " Edge of Glory " ebe ọ dabara na otu Adam Levine . E wepụrụ ya na Agha Round, ebe ya na Michelle Brooks-Thompson jikọtara ya ka ọ bụrụ abụ " Crazy in Love ". Ọdịdị ya na Voice bụ ihe a ma ama maka ịbụ otu n'ime ndị na-asọ mpi nke nwere nanị snippets nke arụmọrụ ha ugboro abụọ, karịa nsụgharị zuru ezu. == Ka emechara ''The Voice'' == Mgbe asọmpi ahụ gasịrị, Duru sonyere na asọmpi na Miss California Teen USA pageant na 2013. <ref name="about">{{Cite web|url=https://www.adannaduru.com/about.html|title=Archived copy|accessdate=May 12, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160802221002/http://www.adannaduru.com/about.html|archivedate=August 2, 2016}}</ref> Ọ wepụtara vidiyo egwu mbụ ya na YouTube nke ọ na-eduzi ma depụta ya na egwu o dere nke a na-akpọ "Throwback!" n'afọ 2013. A tọhapụrụ ndị otu abụọ, "Amplify" na "CEO" na ọdịda nke 2014, ha abụọ na iTunes. N'abali iri na asatọ ụbọchị ncheta ọmụmụ ya, Adanna wepụtara otu egwu, "CEO" yana vidiyo egwu nke ọ na-eduzi nke dị ugbu a na YouTube. <ref>https://itunes.apple.com/us/album/amplify-single/id910289827</ref> <ref>https://itunes.apple.com/us/album/c.e.o.-single/id923402823</ref> == ''American Idol'' == Duru gosiputara nka na San Francisco, ebe ọ bụrụ abụ " You and I " nke [[Lady Gaga]] dere. Ọ bụrụ abụ " Its A Man's Man's Man's World " na izu ngosi, ebe [[Jennifer Lopez]] nyere ya nkwanye ugwu mbili ọtọ dị elu o wee banye na ogo nke iri abụọ na anọ. Na mbụ, e nyeghị ya ntuli aka na ogo iri abụọ mana ahọpụtara ya ka ọ ga-aga n'ihu. E wepụrụ ya na abalị iri abụọ na ise nke ọnwa Maachị, 2015, ebe o tinyere nkwonkwo nke onye iri na onye iri na otu na Maddie Walker. Ọ pụtara na oge ikpeazụ na Mee ubochi iri na atọ, 2015, iji sonyere Janelle Monáe na [[Jidenna]] ime " Yoga ". <ref>{{Cite web|author=Money|first=D|title=Janelle Monáe, Jidenna & Adanna Duru Do That 'Yoga' For 'American Idol'|url=http://www.soulbounce.com/soul/2015/05/janelle-monae-jidenna-adanna-duru-do-that-yoga-for-american-idol/#disqus_thread|work=soulbounce.com|publisher=Soul Bounce|accessdate=May 14, 2015}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align: center;" !Episode !Theme !Song choice !Original artist !Order !Result |- |Audition |Auditioner's Choice |"You and I" |[[Lady Gaga]] |N/A |Advanced |- |Hollywood Round, Part 1 |A Capella |Not aired |Not aired |N/A |Advanced |- |Hollywood Round, Part 2 |Group Performance |I Want You Back |[[Michael Jackson]] |N/A |Advanced |- |Hollywood Round, Part 3 |Solo |Not aired |Not aired |N/A |Advanced |- |Showcase Week |Personal Choice |"It's a Man's Man's Man's World" |James Brown |N/A |Advanced |- |Top 24 |Personal Choice |"Rather Be" |Clean Bandit feat. Jess Glynne |4 |Safe |- |Top 16 |Motown |"Hello" |Lionel Richie |12 |Wild Card |- |Top 12 |Back to the Start |"You and I" |[[Lady Gaga]] |12 |Safe |- |Top 11 |Get the Party Started |"Runaway Baby" |Bruno Mars |7 |Safe |- |Top 114 |Songs from the Movies |"Love You I Do" |Jennifer Hudson |1 |Eliminated |- |} * <small>N'ihi na ndị ikpe na-eji otu ha zọpụta na Qaasim Middleton, onye iri na otu kachasị elu nọgidere na-agbaweghi maka izu ọzọ.</small> == Mmecha ihe omume idol == Duru weputara mixtape, ihe ''ngosi A,'' nke gụnyere otu, "Seal It with a Kiss," nke Liam Keegan mepụtara wee rute na chaatị azụmahịa izu ụka egwu ngọzi iri na abụọ N'ọnwa ọgọstụ abalị iri na asatọ, 2017, Duru wepụtara EP mbụ ya, ''Stardive,'' <ref>{{Cite news|url=http://www.c-heads.com/2017/08/17/premiere-adanna-duru-stardive-ep/|title=Premiere: Adanna Duru – Stardive EP – C-Heads Magazine|date=August 17, 2017|work=C-Heads Magazine|accessdate=September 16, 2017}}</ref> nke ya na Wiidope na Nick Jameson rụpụtara, na ngosipụta ndị ọbịa sitere na rapper John Ibe na onye ọbụ abụ Julius. <ref>{{Cite web|url=http://ventsmagazine.com/2017/08/18/la-singer-songwriter-producer-adanna-duru-releases-debut-ep-stardive/|title=LA Singer, Songwriter & Producer Adanna Duru Releases Debut EP 'Stardive' -|work=ventsmagazine.com|date=August 18, 2017|accessdate=September 16, 2017}}</ref> N'ọnwa Febụwarị abalị iri abụọ na abụọ, 2019, Postmodern Jukebox bipụtara ụdị abụ nke Duru na-ekpụchị mkpụrụ obi nke " Mmekọahụ na Ọkụ ." <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=MhmpfPvpKaA|title=Postmodern Jukebox presetns Sex On Fire – Kings Of Leon (Vintage Soul Cover) ft. Adanna Duru|work=[[YouTube]]}}</ref> == Ndụ onwe onye == Duru na-enye nkuzi olu n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị na ụmụaka ruru eru akwụkwọ. <ref name="Top 24: Adanna Duru" /> Nne na nna ya na ndị nna nna ya niile bu ndị amụrụ na mba Africa [[Naijiria|Nigeria]] nke mere Duru ọgbọ mbụ amụrụ na United States. <ref>{{Cite web|title=Stylites|url=http://217989-www5.dosomething.org/project/stylites|archiveurl=https://archive.today/20150407001553/http://217989-www5.dosomething.org/project/stylites|archivedate=April 7, 2015|work=dosomething.org|publisher=Do Something|accessdate=April 6, 2015}}</ref> Ọ na-aga kọleji ugbu a na Mahadum California dị na Riverside . <ref>{{Cite web|url=http://ucrtoday.ucr.edu/27846|title=UCR Freshman Adanna Duru Makes Top 11 on American Idol}}</ref> == Ebemsidee == {{Reflist}}{{The Voice (U.S.) season 3}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] qy28igzxzmeeaas4pqii7tkakppgvrz Adeleke Akinyemi 0 12366 87079 87034 2022-08-19T12:00:54Z Emilliana 13443 Added databox wikitext text/x-wiki ' {{ Databox ''Adeleke Akinola Akinyemi''' (amuru n'ubochi 11 n'ọnwa Ọgọọst n'afọ 1998) bu onye ọkachamara n'egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] Naijiria . == Ọrụ == === Klọb === ==== Serdarlı GB ==== N'abali iri abụo na anọ n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 2015, Akinyemi bịanyere aka na KTFF Süper Lig side Serdarlı GB . Ọ gbara egwuregwu iri na atọ na otu egwuregwu a, ebe onyere goolu iri. Na mkpokọta, ọ gbara egwuregwu 17 wee nye goolu 11 maka akụkụ Turkish Cypriot n'oge oge 2014 – 15. <ref>{{Cite web|title=AKINYEMİ ADELEKE AKINOLA|url=http://www.ktff.org/InfoBank/PlayerDetails/14670|work=www.ktff.org|publisher=[[Cyprus Turkish Football Association|KTFF]]|accessdate=8 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180813211036/http://www.ktff.org/InfoBank/PlayerDetails/14670|archivedate=13 August 2018}}</ref> ==== Ventspils ==== Na mbido onwa Ọgọọst n'afọ 2018, Akinyemi gara AWOL, nke mere klọb ya bu, FK Ventspils bipụtara akụkọ ndị na-efu efu maka egwu na a tọọrọla onye ọkpụkpọ ahụ. <ref>{{Cite web|title=ОФИЦИАЛЬНОЕ ЗАЯВЛЕНИЕ ФК ВЕНТСПИЛС|url=http://www.fkventspils.lv/?p=news&off=5&id=3613|publisher=FK Ventspils|accessdate=10 September 2018|language=Russian|date=6 August 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|title=ОФИЦИАЛЬНОЕ ЗАЯВЛЕНИЕ ФК ВЕНТСПИЛС|url=http://www.fkventspils.lv/?p=news&off=4&id=3616|publisher=FK Ventspils|accessdate=10 September 2018|language=Russian|date=7 August 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|title=ОФИЦИАЛЬНОЕ ЗАЯВЛЕНИЕ ФК ВЕНТСПИЛС|url=http://www.fkventspils.lv/?p=news&off=4&id=3617|publisher=FK Ventspils|accessdate=10 September 2018|language=Russian|date=8 August 2018}}</ref> Akinyemi laghachiri na Ventspils ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, n'ubochi 13 n'ọnwa Ọgọọst, ebe ọ gbara na mmeri ha meriri FK Liepāja n'otu ụbọchị ahụ. <ref>{{Cite web|title=ОФИЦИАЛЬНОЕ ЗАЯВЛЕНИЕ ФК ВЕНТСПИЛС, ИНТЕРВЬЮ KimАДЕЛЕКЕ|url=http://www.fkventspils.lv/?p=news&off=3&id=3625|publisher=FK Ventspils|accessdate=10 September 2018|language=Russian|date=14 August 2018}}</ref> ==== Malite ==== N'ubochi 16 n'ọnwa Ọgọọst n'afọ 2018, IK Start kwupụtara mbinye aka nke Akinyemi, na nkwekọrịta ya na FK Ventspils rụọ njedebe oge 2021. <ref>{{Cite web|title=Akinyemi endelig klar|url=http://www.ikstart.no/nyheter/akinyemi-endelig-klar|work=www.ikstart.no|publisher=[[IK Start]]|accessdate=10 September 2018|language=Norwegian|date=16 August 2018}}</ref> Mgbe o nyechara goolu 3 na mkpọsa Start's 2018 nke kwụsịrị na mgbada, na mmpe oge Nkewa Mbụ 2019 ọ gbajiri ụkwụ ya. <ref>{{Cite news|url=https://www.aftenposten.no/sport/fotball/i/zG6Jpb/starts-storsignering-om-den-alvorlige-skaden-det-er-vanskelig-for-m|title=Starts storsignering om den alvorlige skaden: – Det er vanskelig for meg|date=5 May 2019|publisher=Aftenposten|language=no|accessdate=11 November 2021}}</ref> Ọ nọpụrụ iche ogologo oge wee ghara ịbanye n'òtù mbụ nke Start mgbe nke ahụ gasịrị. Onye bụbu onye na-enye goolu gbagọrọ agbagọ mbu, enyehgi ma otu n'oge mbinye ebinyere ya Hamkam n'afọ 2020. N'ịgbaso asọmpi egwuregwu enweghị goolu n'afọ 2021, Start kpebiri ịhapụ ya ka njedebe nke oge 2021 gasịrị. <ref>{{Cite news|url=https://www.ikstart.no/nyheter/martin-ramsland--det-er-stort-for-meg-a-ha-spilt-for-start|title=Martin Ramsland: – Det er stort for meg å ha spilt for Start|date=26 November 2021|publisher=IK Start|language=no|accessdate=27 November 2021}}</ref> == Ọnụ ọgụgụ ọrụ == === Klọb === {{updated|match played 16 October 2021}}<ref name="SW">{{soccerway|adeleke-akinola-akinyemi/477118|accessdate=10 September 2018}}</ref><ref name=nff>{{NFF|3497504}}</ref> Gbasara ihe egwuregwu agbara n'ubochi 16 n'onwa Ọktoba n'afọ 2021 {| class="wikitable" style="text-align: center" |+Mpụta na goolu site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" | Klọb ! rowspan="2" | Oge ! colspan="3" | Njikọ ! colspan="2" | Iko Mba ! colspan="2" | Kọntinental ! colspan="2" | Ndị ọzọ ! colspan="2" | Mkpokọta |- ! Nkewa ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche |- | rowspan="3" | Ventspils | 2017 | rowspan="2" | Latvia Higher League | 23 | 10 | 6 | 7 | 1 | 0 | colspan="2" | - | 30 | 17 |- | 2018 | 17 | 13 | 1 | 0 | 4 | 7 | colspan="2" | - | 22 | 20 |- ! colspan="2" | Mkpokọta ! 40 ! 23 ! 7 ! 7 ! 5 ! 7 ! colspan="2" | - ! 52 ! 37 |- | rowspan="5" | Malite | 2018 | Eliteserien | 12 | 3 | 2 | 0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 14 | 3 |- | 2019 | 1. divisjon | 1 | 0 | 0 | 0 | colspan="2" | - | 0 | 0 | 1 | 0 |- | 2020 | Eliteserien | 3 | 0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 3 | 0 |- | 2021 | 1. divisjon | 16 | 0 | 3 | 4 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 19 | 4 |- ! colspan="2" | Mkpokọta ! 32 ! 3 ! 5 ! 4 ! colspan="2" | - ! colspan="2" | - ! 37 ! 7 |- | HamKam (ego) | 2020 | 1. divisjon | 8 | 0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 8 | 0 |- ! colspan="3" | Ngụkọta ọrụ ! 80 ! 26 ! 12 ! 11 ! 5 ! 7 ! 0 ! 0 ! 97 ! 44 |} == Ebensidee == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] d6u4sz71tlegwgnqgkwup7lqj2xg692 Anthony Nwagbara 0 12385 87484 74153 2022-08-20T10:35:13Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anthony Nwagbara''' (amụrụ n'ụbọchị iri na anọ nke ọnwa Ọgọst afọ 1987) bụ onye [[Footbọl|egwuregwu bọọlụ Naịjirịa, onye na-agbara]] Argentino de Merlo na Argentine Metropolitan C Division . == Akụkọ ndụ == Amụrụ Nwagbara na [[Enụgwụ|Enugu]], isi obodo [[Ȯra Enugu|Enugu Steeti]], [[Naijiria|Nigeria]] . Argentino de Merlo bịanyere ya aka n'afọ 2008. == Ebensidee == <references group=""></references> == Njikọ mpụga == * (in Spanish) [http://www.bdfa.com.ar/jugadores-ANTONHY-CHINEDU-NWAGBARA-69463.html BDFA profile] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu bọọlụ n'Enugu Steeti]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara Naijirịa n'egwuregwu na Argentina]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara n'egwuregwu ịgba bọọlụ na Argentina]] [[Òtù:Category:Nzukọ ndị n'agba ihu n'eguregwu ịgba bọọlụ]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara ịgba bọọlụ na Naijirịa]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu bọọlụ Naịjirịa]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu bọọlụ si Enugu]] [[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 1987]] c1o0e4n6sluta03wtr5ind5lcc6nkk7 Abena Amoah 0 12406 87213 76435 2022-08-19T13:05:23Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abena Amoah''' bụ otu n'ime ndị isi ụmụ nwanyị Ghana na-ahụ maka ego, itinye ego na inye ndụmọdụ gbasara ego. Na Julaị 15, 2020, a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi nchịkwa nke Ghana Stock Exchange. N'ọnọdụ a, Nwada Amoah na-ahụ maka ọrụ a na-arụ na ụlọ ọrụ mgbanwe ego ahu yana inyere onye isi njikwa aka ịkọwapụta na imejuputa atumatu n'ụlọ ọrụ mgbanwe ego ahu. Tupu nhọpụta a, Abena bụ onye isi ọrụ maka Baobab Advisors, ụlọ ọrụ Na-Enye ndụmọdụ gbasara ego ọ tọrọ nke ọ bu ya tọrọ ntọala ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/business/2018/january-11th/building-a-house-to-live-in-is-no-investment-financial-advisor.php|title=Building a house to live in is no investment– Financial Advisor|date=2018-01-11|work=myjoyonline.com|accessdate=2019-09-04|archivedate=2019-09-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190904214728/https://www.myjoyonline.com/business/2018/january-11th/building-a-house-to-live-in-is-no-investment-financial-advisor.php}}</ref> Amoah jere ozi na bọọdụ nke ụlọọrụ Wapic Insurance Limited (Ghana), Access Bank Limited (Ghana) nakwa African Women's Development Fund . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.marketscreener.com/business-leaders/Abena-Amoah-0B8XK6-E/biography/|title=Abena Amoah - Biography|author=MarketScreener|work=marketscreener.com|language=en|accessdate=2019-09-04}}</ref> Ọ natara nrite Newmont Gold Ghana Highest Award for Excellence na National Youth Excellence Awards na 2006. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/abena-amoah-to-speak-at-ghana-economic-forum/|title=Abena Amoah to speak at Ghana Economic Forum - News Ghana|work=newsghana.com.gh/|language=en-US|accessdate=2019-09-04}}</ref> Edepụtara ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị otu nari kacha pụta ìhè ndị ọchụnta ego na Ghana n'afọ 2016. <ref>{{Cite web|url=https://womanrising.org/2018/08/11/2016-100-most-outstanding-women-entrepreneurs-in-ghana/|title=2016 – 100 Most Outstanding Women Entrepreneurs In Ghana – WomanRising|author=WomanRising|language=en-US|accessdate=2019-09-04|archivedate=2019-09-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190904210133/https://womanrising.org/2018/08/11/2016-100-most-outstanding-women-entrepreneurs-in-ghana/}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Abena Amoah gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ghana Business School na klaasị mbụ ma nweta nzere bachelọ na nchịkwa. Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na St Roses Senior High School n'aka Sista Solamen Ott na Simon Zeta nke German Dominican Nuns na Akwatia, Eastern Region, [[Ghana]] . <ref name=":0" /> == Ọrụ == Amoah kpebiri iguzobe Boabab Advisors ka ọ rụchara ọrụ dịka onye na-ere ahịa ngwaahịa na onye isi ngalaba Banking Investment and Finance na Renaissance Capital na [[Ghana]] . <ref>{{Cite web|url=https://www.theafricareport.com/6222/abena-amoah-power-from-ghanas-pensions-and-petroleum/|title=Abena Amoah: Power from Ghana’s pensions and petroleum|date=2013-01-04|work=The Africa Report.com|language=en-US|accessdate=2019-09-04}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi n'ọtụtụ bọọdụ gụnyere nke Ghana Stock Exchange, Ghana Venture Capital Trust Fund, Pioneer Aluminium, NewWorld Renaissance Securities, Strategic African Securities, na Ghana Securities Industry Association. <ref name=":1" /> Na 15th Julaị, 2020, a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi njikwa maka ụlọọrụ Ghana Stock Exchange <ref>{{Cite web|date=2020-07-15|title=Ghana Stock Exchange appoints Abena Amoah as Deputy Managing Director|url=https://www.myjoyonline.com/business/stocks/ghana-stock-exchange-appoints-abena-amoah-as-deputy-managing-director/|accessdate=2020-07-16|work=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref> == Mmezu == * Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ụlọ ahịa Ghana Stock Exchange <ref name=":1" /> * Ọ na-eje ozi na bọọdụ nke Fund for Development Women's African Women dị ka onye isi na onyeisi oche nke Kọmitii ego * Ọ bụ Gọvanọ na Millennium Excellence Awards na 2005 <ref name=":1" /> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7lyjqmcof6c5x8lyt4a45sr6phbcyqy Ama Duncan 0 12408 87620 74853 2022-08-20T11:13:21Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ama Duncan''' bụ onye ọchụnta ego [[Ghana]], onye ode akwụkwọ na onye guzobere Fabulous Woman Network. <ref>{{Cite web|url=http://www.irex.org/people/ama-duncan|title=Ama Duncan|work=IREX|language=en|accessdate=2019-06-18}}</ref> A makwaara ya maka nnọkọ ikwalite ụmụ nwanyị nke Fabulous Women Network nwere ebe ọ bụ onye tọrọ ntọala ya. <ref>{{Cite web|url=https://kuulpeeps.com/2017/06/ama-duncan-an-entrepreneur-on-the-rise/|title=Ama Duncan; An Entrepreneur On The Rise - Kuulpeeps - Ghana Campus News and Lifestyle Site by Students|author=Gbagbo|first=Julitta|language=en-US|accessdate=2019-06-18}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/news/2015/december-20th/30-fabulous-women-network-in-kumasi.php|title=30 Fabulous Women network in Kumasi - MyJoyOnline.com|work=www.myjoyonline.com|accessdate=2020-01-28}}</ref> Ama nwere ahụmahụ karịrị afọ iri na atọ na Human Resources Development, ọzọ kwa, ọ bu onye ịsị óche nke Ama Duncan Consulting ebe ọ na-agba izu maka ulo oru ma zụọ ihe karịrị ndị ọkachamara pụkụ abụọ. Ọ na-eduzi nkuzi maka azụmahịa nke ụmụ nwanyị na-edu ma mepụtakwa nkuzi n'ịntanetị. Ọrụ ndị ọzọ ọ kwadokwara gụnyere mmemme mmepe ndu ụmụ nwanyị nke Kofi Annan International Peace Keeping Center (KAIPTC) haziri, EU-Ghana Circular Economy Conference na GIZ/British Council Jobs For Youth Project. Ama bụkwa onye ndu otu maka nyocha usoro ọmụmụ nke NBU (Ọ dịghị azụmahịa dị ka ọ na-adị) Hub Youth Entrepreneurship and Employability Programme. <ref>{{Cite web|title=Ama Duncan – amaduncan.com|url=https://www.amaduncan.com/|accessdate=2021-04-27|language=en-US}}</ref> Ama edeela akwụkwọ abụọ: ''Yarns of inspiration I'' na ''Networking Made Easy'' . == Agụmakwụkwọ == Ama gụrụ akwụkwọ na Mahadum Ghana, Legon ebe o nwetara nzere bachelọ nke Arts wee nweta nzere Master's in Business Administration na Paris Graduate School of Management na [[France]] . <ref>{{Cite web|url=http://www.irex.org/people/ama-duncan|title=Ama Duncan|work=IREX|language=en|accessdate=2019-06-18}}</ref> == Ebensidee == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6zko0mozn5sy5abix3pcn9eprczliys Ade Laoye 0 12419 87170 84336 2022-08-19T12:35:25Z Chidinma1997 13952 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ade Laoye''' bụ onye ome ihe nkiri Naịjirịa. <ref>{{Cite web|date=2016-07-15|title=Bold men get my attention – Ade Laoye, actress, presenter|url=https://tribuneonlineng.com/bold-men-get-attention-actress-ade-laoye/|accessdate=2021-04-05|work=Tribune Online|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Pennsylvania State University ebe ọ gụrụ Theater Arts . <ref>{{Cite web|date=2016-12-24|title=I was the drama queen in my family - Ade Laoye|url=https://punchng.com/drama-queen-family-ade-laoye/|accessdate=2021-04-05|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Ade Laoye buru ụzọ gosiputa na <nowiki><i id="mwFA">Knocking on door Heaven</i></nowiki> site n'aka [[Emem Isong]] . Ade sonyekwara n'ihe ngosi nke ''Lunchtime Heroes'' site nke Seyi Babatope na usoro nke [[Africa Magic]], ''Hush'' nke Oye Agunbiade. <ref>{{Cite web|date=2016-12-24|title=I was the drama queen in my family - Ade Laoye|url=https://punchng.com/drama-queen-family-ade-laoye/|accessdate=2021-04-05|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Ade Laoye tinyere ndị na-eme ihe nkiri Nollywood ndị ọzọ, [[Kehinde Bankole]], [[Mụnachị Nwankwọ|Munachi Abii]], na [[Omowumi Dada]], bụ ndị ekpughere dị ka ndị isi ndu na-eme ihe nkiri na ihuenyo mmegharị nke Tunde Leye's blog series, ''Finding Hubby'' . <ref>{{Cite web|date=19 September 2020|title=Kehinde Bankole, Munachi Abii, others to star in 'Finding Hubby'|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/415805-kehinde-bankole-munachi-abii-others-to-star-in-finding-hubby.html}}</ref> A họpụtara Ade Laoye maka onyinye Barrymore maka Best Ensemble na egwu ọ rụrụ na The Arden Theater Company. <ref>{{Cite web|title=Ade Laoye|url=https://www.imdb.com/name/nm7475884/bio|accessdate=2021-04-05|work=IMDb|language=en}}</ref> == Ihe nkiri == * ''A Naija Christmas'' (2021) * ''Finding Hubby'' (2020)<ref>{{Cite web|date=2020-09-17|title=Ade Laoye, Kehinde Bankole, others to star in 'Finding Hubby' screen adaptation|url=https://www.vanguardngr.com/2020/09/ade-laoye-kehinde-bankole-others-to-star-in-finding-hubby-screen-adaptation/|accessdate=2021-04-23|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> * ''Lizard'' (2020) * ''A Second Husband'' (2020) * ''Walking with Shadows'' (2019)<ref>{{Cite web|title=Ade Laoye Archives|url=https://guardian.ng/tag/ade-laoye/|accessdate=2021-04-23|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * ''Oga John'' (2019) * ''Knockout Blessing'' (2018) * ''[[Castle & Castle]]'' (2018) * ''You Me Maybe'' (2017) * ''Hush'' (2016)<ref>{{Cite web|date=2017-04-17|title="Hush" actress talks fears, upcoming projects, winning awards|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/ade-laoye-hush-actress-talks-fears-upcoming-projects-winning-awards/5sspcz1|accessdate=2021-04-23|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> * ''Erased'' (2015) * ''Lunch Time'' (2015) * ''Dowry'' (2014) == Ebemsidee na == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ome ihe nkiri]] 3qyo1mbajcri85u54icpqk9k0jicwju Ahia itụ mgbere mmadụ na Steeti Edo 0 12503 87247 74624 2022-08-19T14:01:15Z Viva33 12972 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Carte edo state nigeria.png|thumb|Map nke Edo steeti na Naijiria]] '''[[Naijiria]]''' bụ obodo a na-atụ mgbere ndị nne na ụmụaka, uzọ esi eme nke a gụnyere ịdụnye ha n'ọrụ ike, mmanye na ịgba akwụna. Ụmụnwanyi na ụmụaka Naijiria ndi nke atụrụ na mgbere si n'ime ime obodo - ụmụnwanyị na ụmụaka ndi nwanyi ka a na-emerụ ahụ ma kwasa ha iko n'ike, na ụmụ nwoke maka ọrụ mmanye n'ịre ahịa n'okporo ụzọ, ịgba ohu n'ụlọ, ngwuputa ihe, ịrịọ arịrịọ dgz <ref name="dos">"Nigeria". [https://web.archive.org/web/20100617173933/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142761.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (14 June 2010). {{PD-notice}}</ref> A na-ebuga ụmụnwanyị na ụmụaka Naijiria site na Naijria gaa na mba ndị ọzọ dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ na Central Africa, karịsịa [[Gabon]], [[Kameroon|Cameroon]], [[Ghana]], [[Chad]], [[Benin]], [[Togo]], [[Niger]], [[Burkina Faso]], na [[The Gambia|Gambia]], maka otu nzube ahụ. Ụmụntakịrị si steeti ọdịda anyanwụ Afrịka dị ka Benin, Togo na Ghana – ebe iwu Economic Community of West African States (ECOWAS) nyere iwu ka ọ dị mfe ịbanye – na-amanyekwa ịrụ ọrụ na Naijiria, ụfọdụ na-arụkwa ọrụ na-emebi ahụ ike na ogbunigwe granite nke Naijria. A na-akpọrọ ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ Naijiria na [[Obodo Békè|Europe]], karịsịa na [[Italy]] na [[Mpaghara Russia|Rọshịa]], na Middle East na North Africa, maka ịgba akwụna mmanye . <ref name="dos">"Nigeria". [https://web.archive.org/web/20100617173933/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142761.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (14 June 2010). {{PD-notice}}</ref> Ọfịs Ngalaba Steeti US iji nyochaa na ịlụso ndị mmadụ ọgụ debere obodo ahụ na "Tier 2 Watchlist" na 2017. <ref>{{Cite web|url=https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170628043920/https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archivedate=28 June 2017|title=Trafficking in Persons Report 2017: Tier Placements|work=www.state.gov|language=en-US|accessdate=1 December 2017}}</ref> == Ikpe == Iwu 2003 Trafficking in Persons Law Enforcement and Administration Act, nke emegharịrị na 2005, ma mechaa degharịa ya na 2015 site n'aka Onye isi ala GoodLuck Jonathan ka ọ bawanye ntaramahụhụ maka ndị omempụ ahịa itụ mgbere mmadụ, na maka ịdị irè ka ukwuu machibido ụdị ịzụ ahịa mmadụ. Ntaramahụhụ nke iwu a nyere iwu nke nga afọ ise na / ma ọ bụ $670 maka ịzụ ahịa ọrụ, mkpọrọ afọ (iri) 10 maka ịzụ ahịa ụmụaka maka ịrịọ arịrịọ mmanye ma ọ bụ ịgba egwu, na afọ (iri)10 ruo mkpọrọ ndụ maka ịzụ ahịa mmekọahụ bụ nke siri ike ma kwekọọ na ntaramahụhụ enyere iw. maka mpụ ndị ọzọ dị njọ, dị ka idina mmadụ n'ike. <ref name="dos">"Nigeria". [https://web.archive.org/web/20100617173933/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142761.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (14 June 2010). {{PD-notice}}</ref> Iwu ikike ụmụaka nke Naijiria nke afọ 2003 mebiekwara ahịa itụ mgbere ụmụaka, n'agbanyeghị na ọ bụ naanị steeti iri abụọ na atọ n'ime steeti iri atọ na isii dị na mba ahụ, gụnyere Federal Capital Territory, mebere ya iwu. Dịka iwu obodo Naịjirịa siri dị, iwu gbasara ikike ụmụaka dabara n'okpuru ọchịchị steeti; ya mere, iwu nke ikike ụmụaka ga-enwerịrị ndị ụlọ omebe iwu steeti n'otu n'otu ka e wee mejuputa ya nke ọma. NAPTIP kọrọ nyocha 149, ikpe 26, na ikpe 25 maka mpụ ịzụ ahịa n'oge akụkọ n'okpuru iwu 2003 Trafficking in Persons Act. Mkpebi ndị ahụ sitere na ọnwa abụọ ruo afọ iri, na nkezi nke mkpọrọ afọ 2.66; ọ bụ naanị mmadụ abụọ a mara ikpe ka e nyere nhọrọ nke ịkwụ nra kama ịnọ oge mkpọrọ. <ref name="dos">"Nigeria". [https://web.archive.org/web/20100617173933/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142761.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (14 June 2010). {{PD-notice}}</ref> Tinyere ndị mmekọ mba ụwa, gọọmentị nyere ndị ọrụ ọzụzụ pụrụiche gbasara otu ha ga-esi amata, nyocha na ikpe ikpe gbasara ahịa itụ mgbere mmadụ. Ndị uwe ojii na ndị ọrụ mbata na ọpụpụ, gụnyere ndị na-arụ ọrụ n'ọdụ ụgbọ elu na oke, na-ebo ebubo na ha na-anara ihe iri ngo mgbe ụfọdụ iji leghara mpụ ịzụ ahịa anya. NAPTIP chụpụrụ mmadụ abụọ na-arụ ọrụ na ọrụ ọha bụ ndị a chọpụtara na ha tụpụrụ ego ndị ihe metụtara; e mere ka ha kwụghachi ego ahụ. <ref name="dos">"Nigeria". [https://web.archive.org/web/20100617173933/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142761.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (14 June 2010). {{PD-notice}}</ref> N'afọ 2014, onyeisi ụlọ ọrụ National Agency for the Prohibition of Traffic in Persons (NAPTIP), Béatrice Jedy-Agba nwetara ihe nrite John Kerry na [[Washington, D.C.|Washington DC]] iji mata ọrụ ọ na-edu megide ịzụ ahịa na Nigeria. N'ọnwa Maachị afọ 2017, a họpụtara Dame Julie Okah-Donli ka ọ bụrụ onye isi ụlọ ọrụ NAPTIP, ma o meela nnukwu ọganihu n'ọgụ a na-alụso ịzụ ahịa mmadụ na Naijiria. <ref>{{Cite web|date=2021-12-23|title=70 cases of human trafficking recorded in Abia in six months – NAPTIP|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-east/502152-70-cases-of-human-trafficking-recorded-in-abia-in-six-months-naptip.html|accessdate=2022-02-20|language=en-GB}}</ref> === Ahịa itụ mgbere mmadụ n'aka ndị Naijiria na Italy === Nigeria is a source as well as a transit point for human trafficking. As a densely populated nation, Nigeria has been tagged as the leading African countries in human trafficking with cross-border and internal trafficking. In 2016, out of the 181,000 migrants who arrived in Italy through the Mediterranean, Nigerians accounted for 21%.≤<ref>{{Cite web|title=Nigeria: Human Trafficking Factsheet|url=https://pathfindersji.org/nigeria-human-trafficking-factsheet/|accessdate=20 January 2021|work=pathfindersji.org}}</ref> Human trafficking is a way to exploit women and children for cheap labour and prostitution as an opportunity to help themselves out of poverty. Nigerian human trafficking occurs within the Nigerian borders, in neighboring countries, and in many European countries because they are able to ship women and children within a network for human trafficking to expand the market within this industry. Nigerian gangs have sent thousands of women into the sex markets within Italy, Spain, and the Netherlands.<ref>{{Cite web|date=25 January 2019|title=Tricked, trafficked and sold: How criminal gangs are bringing Nigerian women to Italy|url=https://www.infomigrants.net/en/post/14725/tricked-trafficked-and-sold-how-criminal-gangs-are-bringing-nigerian-women-to-italy|accessdate=20 January 2021|work=InfoMigrants|language=en}}</ref> Ihe dị ka ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ Naijiria puku iri na otu (21,000) ka ebugara Italy kamgbe 2015 ebe pasenti iri asat (80%) nwere ike bụrụ ndị a na-ere ahịa mmadụ. <ref>{{Cite web|date=27 August 2020|title=Escape: the woman who brought her trafficker to justice|url=http://www.theguardian.com/world/2020/aug/27/nigeria-italy-human-trafficking-sex-workers-exploitation-justice|accessdate=20 January 2021|work=The Guardian|language=en}}</ref> Dị ka akụkọ sitere na ọrụ Vie d'Uscita (Exit Routes), pasenti iri isii na anọ (64%) nke ụmụ agbọghọ atụrụ mgbere ahịa na Itali si Naijria ebe pasenti iri atọ na anọ (34%) si [[Albania]], Balkans na [[Romania]] . <ref>{{Cite web|title=One in four victims of trafficking and exploitation in Europe are children - World|url=https://reliefweb.int/report/world/one-four-victims-trafficking-and-exploitation-europe-are-children|accessdate=20 January 2021|work=ReliefWeb|language=en}}</ref> Ahịa itụ mgbere ụmụ nwanyị Naijiria na Ịtali malitere ime n'afọ 1980 n'ihi ọchịchọ a na-achọ ọrụ ndị nwere obere nkà na ọrụ ugbo. <ref>{{Cite web|author=Carling|first=Jørgen|date=1 July 2005|title=Trafficking in Women from Nigeria to Europe|url=https://www.migrationpolicy.org/article/trafficking-women-nigeria-europe|accessdate=20 January 2021|work=migrationpolicy.org|language=en}}</ref> Naijiria nwere akụkọ ihe mere eme nke akụ na ụba na ego na-akpata nnukwu enweghị ọrụ na ịda ogbenye yana omenala inye ndị na-eto eto site na ebe obibi dara ogbenye na ezinụlọ bara ọgaranya dị ka enyemaka ụlọ. Nke a emeela ka ahịa ịtụ mgbere mmadụ ka njọ. <ref>{{Cite web|date=15 October 2009|title=Africa fights the ‘people trade’|url=https://www.un.org/africarenewal/magazine/october-2009/africa-fights-%E2%80%98people-trade%E2%80%99|accessdate=20 January 2021|work=Africa Renewal|language=en}}</ref> A na-eme atụmatụ na ihe dị ka ndị Naijiria nde iri na ise (15) bi ná mba ofesi iji chọọ agụmakwụkwọ, ọrụ, na ndụ ka mma karịa na Naijria. <ref>{{Cite web|date=30 March 2017|title=15 million Nigerians in Diaspora — Dabiri-Erewa|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/15-million-nigerians-diaspora-dabiri-erewa/|accessdate=20 January 2021|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Ọnọdụ akụ na ụba siri ike nke mụbara enweghị ọrụ, ọnụ ọgụgụ buru ibu, enweghị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, enweghị nchebe na oke ala bụ ihe na-eme ka nsogbu a dịkwuo elu na Naijria. <ref>{{Cite web|date=5 February 2015|title=Nigeria|url=https://www.iom.int/countries/nigeria|accessdate=20 January 2021|work=International Organization for Migration|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Kazeem|first=Yomi|title=Nigeria’s ongoing middle-class brain drain is costing it two generations in one swoop|url=https://qz.com/africa/1615518/nigerias-middle-class-keep-emigrating-to-canada-australia/|accessdate=20 January 2021|work=Quartz Africa|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=22 March 2018|title=Migration From Sub-Saharan Africa to Europe Has Grown Since 2010|url=https://www.pewresearch.org/global/2018/03/22/at-least-a-million-sub-saharan-africans-moved-to-europe-since-2010/|accessdate=20 January 2021|work=Pew Research Center's Global Attitudes Project|language=en-US}}</ref> Ihe na-ewu ewu maka ịkwaga ụfọdụ, bụ iji nyere aka kpọpụta ezinụlọ ha n'oké ịda ogbenye site n'inweta ọrụ ná mba ọzọ na iziga ego n'ụlọ. Edeghị Naijiria n'etiti mba iri kacha daa ogbenye n'Africa nwere <ref>{{Cite web|title=Poorest Countries In Africa 2020|url=https://worldpopulationreview.com/country-rankings/poorest-countries-in-africa|accessdate=20 January 2021|work=worldpopulationreview.com}}</ref> otu onye GNP nke ihe dị ka ijeri $433.44 dị ka na Dec 2019. <ref>{{Cite web|title=Nigeria GNP {{!}} Gross National Product, 1960 - 2019|url=https://www.ceicdata.com/en/indicator/nigeria/gross-national-product|accessdate=20 January 2021|work=www.ceicdata.com}}</ref> A na-alụso ahịa ịtụ mgbere mmadụ ọgụ na Naịjirịa site na mmemme ndị otu obodo hibere dị ka ngalaba Ọha Mmụta nke NAPTIP's nke ya na Devatop Centre for Africa Development na gọọmentị Itali na-arụkọ ọrụ na gọọmentị Naịjirịa iji belata ọganihu nke ahịa mgbere mmadụ na-eme na Ịtali. <ref>{{Cite web|author=Development|first=Devatop Centre for Africa|date=17 March 2018|title=PR Times Africa, NAPTIP and Devatop organize Symposium on Human Trafficking|url=https://medium.com/@devatop2013/pr-times-africa-naptip-and-devatop-organize-symposium-on-human-trafficking-7f9f8ec59297|accessdate=20 January 2021|work=Medium|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Development|first=Devatop Centre for Africa|date=26 March 2018|title=Devatop partners NAPTIP to train 120 Nigerian Law Students On Anti-Human Trafficking Advocacy|url=https://medium.com/@devatop2013/devatop-partners-naptip-to-train-120-nigerian-law-students-on-anti-human-trafficking-advocacy-d91be5b962ae|accessdate=20 January 2021|work=Medium|language=en}}</ref> Ọ bụghị nanị na Ịtali nwere ndị ọrụ na-emechi ụlọ ịgba akwụna n'obodo ukwu, ma gọọmentị ewepụtala mmemme na ndị ọrụ na-elekọta mmadụ iji tinye ụmụ nwanyị n'ime ọha mmadụ ozugbo ha nwetara nnwere onwe ha. Ọtụtụ ndị Naijiria na-aga Ịtali bụ ndị na-agụghị akwụkwọ na-enweghị ahụmahụ nke ndụ obodo, ya mere ịchọta ebe ha ga-esi banye n'ime obodo Ịtali nwere ike isiri ndị Naijria ike n'enweghị nduzi ọ bụla. <ref>{{Cite web|title=The Challenge of Resettling those who Have Been Trafficked, with Special Reference to Nigeria|url=http://www.pass.va/content/scienzesociali/en/publications/acta/humantrafficking/bonetti.html|accessdate=20 January 2021|work=www.pass.va}}</ref> Ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ahịa mgbere mmadụ ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ Naijiria maka mmegbu mmekọahụ na Ịtali mere emeere ya ihe nkiri, Oloture nke na-egosi ọnọdụ ọjọọ ndị a tara ahụhụ na-agafe ma na-atachi obi ruo Ịtali. A na-ahụkwa ihe nkiri a n'etiti ihe nkiri iri kachasị elu na Netflix ụbọchị ole na ole ka ewepụtara ya na 2019 ka ọ bụrụ nzọụkwụ maka ịkụziri ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị ka ha ghọta eziokwu siri ike n'azụ nkwa nke 'ọrụ na Europe'. <ref>{{Cite web|author=Salaudeen|first=Aisha|title=New Nollywood film shines a light on human trafficking in Nigeria|url=https://www.cnn.com/2020/10/07/africa/human-trafficking-film-nigeria/index.html|accessdate=20 January 2021|work=CNN}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Obenson|first=Tambay|date=7 October 2020|title=How a Nollywood Netflix Drama Sheds Light on Nigeria’s Human Trafficking Crisis|url=https://www.indiewire.com/2020/10/oloture-nollywood-netflix-nigeria-1234590106/|accessdate=20 January 2021|work=IndieWire|language=en}}</ref> Ọtụtụ ụmụnwaanyị na ụmụ agbọghọ a na-ebugara Itali si [[Ȯra Edo|Edo steeti]] na ndịda Naịjirịa. <ref>{{Cite web|title=Prevention of human trafficking|url=https://www.unodc.org/nigeria/en/prevention-of-human-trafficking.html|accessdate=25 January 2021|work=www.unodc.org}}</ref> Ndị erere na mgbere ahia ejidere na-ajụkarị ikwupụta aha ndị rere ha na ndị erenyere ha n'ihi iyi ha ji ntutu isi, ṅbọ na mgbe ụfọdụ ọbara ṅụọ n'ihu ndị dibia na steeti Edo. <ref>{{Cite web|title=Trafficking, ritual oaths and criminal investigations {{!}} Forced Migration Review|url=https://www.fmreview.org/issue64/dolsgarcia|accessdate=25 January 2021|work=www.fmreview.org|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2 September 2017|title=The juju curse that binds trafficked Nigerian women into sex slavery|url=http://www.theguardian.com/global-development/2017/sep/02/juju-curse-binds-trafficked-nigerian-women-sex-slavery|accessdate=25 January 2021|work=the Guardian|language=en}}</ref> Oba nke Benin bụ onye a ma ama dị ka onye isi mmụọ na Benin Kingdom, Edo State agbaala ndị na-enyere aka n' ịtụ ahịa mgbere ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị Edo gaa Itali na ebe ndị ọzọ akwụkwa. Ọ mebikwara nkwekọrịta niile nke ndi atụrụ ahia mgbere. <ref>{{Cite news|author=Nwaubani|first=Adaobi Tricia|date=24 March 2018|title=Opinion {{!}} A Voodoo Curse on Human Traffickers (Published 2018)|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2018/03/24/opinion/sunday/voodoo-curse-human-traffickers.html|accessdate=25 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Gostoli|first=Ylenia|title=Sex trafficking victims: From juju curses to the street|url=https://www.aljazeera.com/features/2018/7/4/a-traditional-nigerian-leader-took-on-traffickers-has-it-helped|accessdate=25 January 2021|work=www.aljazeera.com|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=9 March 2018|title=Human trafficking: Oba of Benin forces native doctors to revoke curses placed on victims|url=https://thenationonlineng.net/human-trafficking-oba-benin-forces-native-doctors-revoke-curses-placed-victims/|accessdate=25 January 2021|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> Ihe a Oba nke Benin mere na-atụ anya na ọ ga-ebelata ahịa ịtụ mgbere mmadụ na-esi na Edo steeti nakwa na ọ ga-eme ka ndị mmadụ nwee obi ike ịkpọ ndị na-azụ ahịa na ndị ọrụ ha aha. <ref>{{Cite web|title=Reversing the Curse Keeping Nigerian Women Bound to Sex Slavery|url=https://time.com/longform/juju-curse-nigeria-sex-slavery-europe/|accessdate=25 January 2021|work=Time}}</ref> <ref>{{Cite web|date=15 March 2018|title=Oba of Benin's curses on human traffickers'll check excesses of perpetrators —Edo in Diaspora|url=https://www.vanguardngr.com/2018/03/oba-benins-curses-human-traffickersll-check-excesses-perpetrators-edo-diaspora/|accessdate=25 January 2021|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=This Nigerian Crime Fighter Uses the Spirit World to Catch Sex Traffickers|url=https://www.globalcitizen.org/en/content/nigeria-sex-trafficking-crime-juju-human-migration/|accessdate=25 January 2021|work=Global Citizen|language=en}}</ref> == Nchedo == Naijiria gara n'ihu na mbọ ọ na-agba ichekwa ndị ahia mgbere mmadụ metụtara n'afọ 2009. [[Nigeria Police Force|Ndị uwe ojii]], kọstọm, mbata na ọpụpụ, na ndị ọrụ NAPTIP na-ahazi usoro iji chọpụta ndị ọ metụtara n'etiti ndị nwere nnukwu ihe ize ndụ, dịka ụmụ agbọghọ ma ọ bụ ụmụ agbọghọ na-eso ndị na-abụghị ndị ezinụlọ ha na-eme njem. Ihe omuma nke NAPTIP wetara gosiputara nchikota nke ndi mmadu ruru otu puku na nari itolu (1,109) achoputara ma nyekwa aka n'otu n'ime ebe nchekwa NAPTIP di n'ogbe nile obodo n'oge akuko a; nari isii na iri abụọ na anọ (624) bụ ikpe azụmahịa maka mmekọ nwoke na nwanyị yana nari atọ na iri abụọ na asatọ (328) maka nrigbu ọrụ. Ụlọ ọrụ gọọmentị dị iche iche zigara ndị na-azụ ahịa n'aka NAPTIP maka ebe nchekwa na ọrụ nchebe ndị ọzọ: mbata na ọpụpụ kwuru 465; ndị uwe ojii zoro aka 277; Ọrụ Ndị Ọrụ na-ezo aka 192; na State Security Service zoro aka itoolu. <ref name="dos">"Nigeria". [https://web.archive.org/web/20100617173933/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142761.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (14 June 2010). {{PD-notice}}</ref> Ndị ọrụ ụlọ nyocha nyochara mkpa nke ndị ihe metụtara mgbe ha rutere wee nye nri, uwe, ebe obibi, ihe omume ntụrụndụ, na nkuzi gbasara nka dị iche iche, gụnyere ọzụzụ ọrụ; enyere naanị ndi ikpe ha kachasị njọ ndụmọdụ. Mgbe ha nọ n'ụlọ nchekwa NAPTIP, mmadụ iri asaa (70) ndị ihe metụtara nwetara enyemaka ọzụzụ aka ọrụ nke gọọmentị nyere. NAPTIP mere atụmatụ na ego gọọmentị mefuru n'afọ 2009 n'ihe owuwu ụlọ ya bụ $666,000. Iwu 2003 Trafficking in Persons Law Enforcement and Administration na-enye maka ọgwụgwọ, nchekwa, na omume enweghị ịkpa oke maka ndị ihe metụtara. Iwu ahụ kwuru na ọ nweghị onye na-ere ahịa nwere ike ijide ya maka mmebi iwu ọ bụla emere n'ihi ịzụ ahịa ya. <ref name="dos">"Nigeria". [https://web.archive.org/web/20100617173933/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142761.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (14 June 2010). {{PD-notice}}</ref> N'ime oge a na-akọ akụkọ ahụ, gọọmentị mere ihe iji bugharịa ụlọ ndị ihe metụtara ebe dị anya site na ebe di ndị na-ere ahịa, nke belatara ohere ndị na-ere ahịa nwere ike inwe mmetụta na-ekwesịghị ekwesị n'ahụ ndị ha merụrụ ahụ. E kwere ka ndị ihe metụtara nọrọ n'ụlọ nchekwa gọọmentị ruo izu isii. Ọ bụrụ na achọrọ ogologo oge karịa, a na-akpọtụrụ ụlọ ọrụ ọha na eze ka ha kpọbatara onye ahụ. Ndị ọrụ gọọmentị gbara ndị ihe metụtara ume ka ha nyere aka na nyocha na ikpe ndị na-azụ ahịa, na ndị ihe metụtara bụ ndị akaebe na ikpe NAPTIP niile na-aga nke ọma. <ref name="dos">"Nigeria". [https://web.archive.org/web/20100617173933/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142761.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (14 June 2010). {{PD-notice}}</ref> Ndị a na-emegbu nwere ike ịchọ nkwụghachi site na ikpe obodo megide ndị na-atụ ahịa mgbere mmadụ, ma ọ bụ na-azọrọ ego site na Ego Trust Fund nke ndị e guzobere na 2009 site na nke a na-ebufe akụ ndị e weghaara n'aka ndị na-azụ ahịa. Kọmitii Trust Fund bụ onye isi oche nke Mịnịsta na-ahụ maka ikpe ziri ezi ma na-ezukọ ugboro anọ kwa afọ. Gọọmentị nyere obere iwu ọzọ iji wepụ ndị mba ọzọ na mba ebe ha na-eche ihe isi ike ma ọ bụ ntaramahụhụ ihu - ebe obibi obere oge nke a na-apụghị ịgbatị.<ref name="dos">"Nigeria". [https://web.archive.org/web/20100617173933/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142761.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (14 June 2010). {{PD-notice}}</ref> == Mgbochi == Ngalaba Mmụta Ọha nke NAPTIP na-arụ ọrụ n'ime ime obodo Benue, Kogi na Edo steeti, NAPTIP (National Association of Traffic in persons) webatara mmemme nke grassroot wee mee asọmpi afọ mbụ ya megide ahịa itụ mgbere mmadụ n'Edo steeti nwere ndị ọgba ọsọ puku ise na 2009. Ngalaba Mmụta Ọha nke NAPTIP esonyela Devatop Centre for Africa Development iji kụziere ihe karịrị ụmụ nwanyị 5000, ndị nọ n'afọ iri na ụma, ndị nkuzi na ndị ntorobịa otu esi egbochi ịzụ ahịa mmadụ. N'afọ 2015, ha kwadoro Devatop Centre for Africa Development iji mejuputa ọrụ nnwale: "The Academy for Prevention of Human Trafficking and Other Related Matters (TAPHOM)."<ref name="icirnigeria.org">{{Cite web|url=http://icirnigeria.org/group-trains-65-anti-human-trafficking-campaigners/|title=Group Trains 65 Anti-human Trafficking Campaigners - International Centre for Investigative Reporting|date=7 December 2015}}</ref> E bidoro ọrụ a iji zụlite ndị na-akwado ịzụ ahịa mmadụ bụ ndị ga-etinye aka n'ịlụso ịzụ ahịa mmadụ ọgụ na obodo na steeti ha dị iche iche.<ref name="icirnigeria.org" /> Ụmụ nwanyị ruru narị iri na abụọ 120, ndị ntorobịa, ndị nkuzi, ndị mmanye iwu, ndị ọrụ iwu, ndị ọkachamara mgbasa ozi, ndị nlekọta ahụike, na ndị ọrụ afọ ofufo sitere na steeti 6 ka a zụrụ azụ n'etiti Julaị 2015 ruo Mee 2016. Ndị sonyere na-arụsi ọrụ ike na-egbochi ịzụ ahịa mmadụ. Usoro na-esote bụ iguzobe Ụlọ Akwụkwọ Academy for Prevention of Human Trafficking nke ga-elekwasị anya na ọzụzụ, nyocha, nkwado, ndụmọdụ na mbipụta. Na ọkwa mba, ọ kpọkọtara 2009 Model UN Conference maka ụmụ akwụkwọ sekọndrị na isiokwu nke ịlụso ịzụ ahịa mmadụ ọgụ. Ọzọkwa, a malitere njem nleta steeti itoolu iji guzobe ndị otu na-arụ ọrụ na steeti megide ịzụ ahịa mmadụ. N'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2009, NAPTIP nwere nzukọ ndị na-ahụ maka ya na Kaduna iji setịpụ ihe omume dị mkpa na atụmatụ ego maka mmejuputa atụmatụ National Plan of Action. Ndị agha Naịjirịa na-enweta ọzụzụ ikike mmadụ na ịzụ ahịa mmadụ na nkwadebe maka ọrụ udo na mba ofesi. Ndị isi kwagara imechi ụlọ akwụna abụọ na Lagos n'oge nkeji iri na ise nke afọ 2010. N'ụlọ akwụna ndị a, ndị ọchịchị napụtara ụmụ nwanyị iri na abụọ, gụnyere mmadụ isii na-erubeghị afọ nke ịzụ ahịa. A mara otu onye nwe ụlọ ikpe, maa ya ikpe ịga mkpọrọ afọ abụọ, ma chọọ ka ọ tụfuo ụlọ nkwari akụ ya.<ref name="dos">"Nigeria". [https://web.archive.org/web/20100617173933/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142761.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (14 June 2010). {{PD-notice}}</ref> Na Febụwarị 2020, ndị uwe ojii jisiri ike napụta mmadụ nari iri atọ na abụọ (232) na-azụ ahịa mmekọahụ na ọrụ mmanye na nnukwu ọrụ na Niamey, isi obodo.<ref>{{Cite news|url=https://www.reuters.com/article/us-niger-trafficking-police-trfn-idUSKCN20K31Q|title=Niger police rescue 232 victims of sex trafficking, forced labor|date=27 February 2020|work=Reuters|accessdate=27 February 2020|language=en}}</ref> == Otu ndị na-emegide ahịa ịtụ mgbere mmadụ na Naịjirịa == * Devatop Center for Africa Development (DCAD), otu anaghị akwụ ụgwọ na-elekwasị anya n'ịlụso ịzụ ahịa mmadụ ọgụ, ime ihe ike metụtara nwoke na nwanyị, mmetọ ụmụaka ; na inye nkwado mmụta nye ụmụaka na-adịghị ike. Ọ bụ ọgbakọ ndị ntorobịa nọ na-ebute ụzọ n'ịlụso ịzụ ahịa mmadụ ọgụ na ihe ndị ọzọ metụtara ya. Nzukọ a na-etinye aka na ndị na-eto eto n'iwu obodo na-enweghị ịzụ ahịa mmadụ. * Ndị na-azụ ahịa ụmụ nwanyị na mkpochapụ ụmụaka na-arụ ọrụ (WOTCLEF), bụ ọgbakọ anaghị akwụ ụgwọ nke guzosiela ike megide ịzụ ahịa ụmụ nwanyị na ịrụ ụmụaka n'ọrụ. WOTCLEF kwadoro ka e guzobe NAPTIP. * Pathfinders Justice Initiative, Inc. (www.pathfindersji.org) bụ ndị isi na-emegide ịzụ ahịa NGO nke na-arụ ọrụ iji gbochie ịgba ohu nke oge a (ịzụ ahịa mmekọahụ) na ịtọhapụ ndị inyom na ụmụ agbọghọ ndị ohu site na ikpochapụ kpọmkwem ihe kpatara ya. Ọ bụ R. Evon Benson-Idahosa, Esq., onye ọkachamara na-edu ndú na onye ndu echiche banyere ịzụ ahịa mmekọahụ bụ onye na-enye ndụmọdụ na gọọmentị mba na nke mba ụwa na ụlọ ọrụ. * Ndị otu ụmụ nwanyị Naijiria * Njikọ megide ịzụ ahịa mmadụ na mmegbu ụmụaka * Viable Knowledge Masters (VKM), bụ ụlọ ọrụ nyocha na ndụmọdụ nke rụworo ọrụ nke ukwuu na ụlọ ọrụ ụmụaka na ịzụ ahịa ụmụaka na ụmụ agbọghọ na-eme n'ebe ndị a. A na-ebipụta ọrụ VKM na ụlọ ọrụ ụmụaka n'akwụkwọ akụkọ ndị ọgbọ nyochara ama ama. * Edo State Taskforce Against Human Trafficking (ETAHT): E hibere na 15 August 2017, site n'aka Gọvanọ Edo State, Mr Godwin Obaseki dị ka nzaghachi maka ọnụ ọgụgụ dị elu nke ịzụ ahịa mmadụ na njem na-adịghị mma na steeti ahụ. E hibere ETAHT n'ụzọ bụ isi iji kpochapụ ihe otiti nke ịzụ ahịa mmadụ na Steeti ahụ. ugbu a ọ bụ onye isi oche Prof. Yinka Omorogbe. Attorney General nke steeti na comm. nke ikpe ziri ezi. * PCI (Patrioic citicens initiative) * NACTAL (Network nke COS megide ịzụ ahịa mmadụ na ọrụ ụmụaka) == Hụkwa == * Prostitution in Nigeria * Human rights in Nigeria * Crime in Nigeria == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.devatop.org/ devatop.org] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] k980vv1dl0maa23sujpahectz8u9yd4 Anti-Fulani sentiment 0 12513 87494 74617 2022-08-20T10:38:03Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Echiche megidere ndị Fulani''' bụ iro a na-akpa ndị Fulani na [[Naijiria]] yana ịkpa oke a na-eme ha n’ihi ya. Ndị Fulani bụ agbụrụ ndị na-akwagharị akwagharị nke gbasasịrị n'ọtụtụ mba ọdịda anyanwụ Afrịka . Ndị Fulani nwere pacent 6 n'ọgụgụ nke ndị Naijiria. <ref name="CIA Nigeria-">[https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/nigeria/ Nigeria country profile] at CIA's ''[[The World Factbook]]'': "Fulani 6%" out of a population of 219 million (2021 estimate).</ref> == Iyi ọha egwu nke Islam == E bola ndi Fulani ebubo na ha na-akwado otu ndị Islam na-eyi ọha egwu dịka Boko Haram n'agbanyeghị na ha na-enwekwa mwakpo ndị oyi ọha egwu ahụ. Ebubo ndị a etinyela ndị otu dị iche iche na Naịjirịa dịka ndi otu [[:en:Igbo_nationalism|Igbo nationalist]]<nowiki/>nke [[:en:Indigenous_People_of_Biafra|Indigenous People of Biafra]], obi siri ike ị ịgbasa okwu megidere gbasara ndị Fulani. <ref>{{Cite web|url=https://africacenter.org/spotlight/nigeria-diverse-security-threats/|title=Nigeria’s Diverse Security Threats}}</ref> == Esemokwu ndị na-achị ehi na ndị ọrụ ugbo == Esemokwu nke ndị Herder – ọrụ ugbo na Naịjirịa bụ ọtụtụ usoro esemokwu dị n'etiti ndị Fulani na-achị ehi na ndị ọrụ ugbo na-abụghị Fulani maka ala, nke na-ebute ọgbaghara mgbe ụfọdụ. Ị ma akaa ebe ọ metụtara ndị Fulani na-achị ehi emeela ka a kọsiwa akụkọ na-emejọ ndị Fulani na Naịjirịa ike site na ndị ndọrọndọrọ ọchịchị na ụlọ ọrụ akụkọ. Na nzaghachi maka esemokwu a, ụfọdụ steeti dị na Naịjirịa atụpụtala ma ọ bụ wepụta iwu ka akwụsị ndị Fulani na-achị ehi ibubata ehi ha maka ịta nri. E boro iwu ndị a ebubo dịka ịkpa ókè megide ndị Fulani nke na-edozighị nsogbu ahụ. <ref>{{Cite news|author=<!--Staff writer(s)/no by-line.-->|title=Nigeria’s Anti-Grazing Laws Fail to Address the Root Causes of Rural Conflict|url=https://www.worldpoliticsreview.com/trend-lines/24385/nigeria-s-anti-grazing-laws-fail-to-address-the-root-causes-of-rural-conflict|work=World Politics Review|date=March 16, 2018|accessdate=}}</ref> Otu nkwado ndị Fulani Tabital Pulaaku International e bola onye omebe iwu [[Ȯra Adamawa|Adamawa]] bụ Binos Dauda Yaroe ebubo okwu ịkpọasị mgbe ọ tara ndị Fulani na-achị ehi ụta na ha jiri ngwa ọgụ Naijiria a tọọrọ mmadu. <ref>{{Cite news|author=Onimisi Alao, Yola|title=Group fumes as tension over Sen Yaroe’s ‘anti-Fulani’ comment persists|url=https://thenationonlineng.net/group-fumes-as-tension-over-sen-yaroes-anti-fulani-comment-persists/|work=The Nation|date=March 1, 2021|accessdate=}}</ref> === Ntigbu === Ọgbaghara nke ndị Fulani na-achị ehi na ndị ọrụ ugbo ebutela igbu ọchụ sitere agbụrụ megide ndị Fulani. Na 1 Febuwarị 2018, mmadụ asaa ndị Fulani nọ na [[Gboko]], [[Ȯra Benue|Benue State]], Naijiria ka eboro ebubo na ha mere ihe ọjọọ, nke na ndị mmadụ iwe ji tọọrọ ha n'ụgbọ ala njem ọha were kugbue ha. <ref name="crisisgroup">{{Cite web|url=https://www.crisisgroup.org/africa/west-africa/nigeria/262-stopping-nigerias-spiralling-farmer-herder-violence|title=Stopping Nigeria’s Spiralling Farmer-Herder Violence|date=July 26, 2018|work=Crisis Group}}</ref> Ka a wakpochara obodo ndị Berom na-akọ ugbo na [[Ȯra Plateau|Plateau Steeti]] na 23-24 June 2018, ndị ntorobịa Berom na Plateau Steeti gbochiri okporo ụzọ ma gbuchapụ ndi mmadụ ndị a na-enyo enyo na ha bụ ndị Fulani. <ref name="crisisgroup" /> Ndị ìgwè mmadụ ndi iwe nọ na [[Ȯra Edo|Edo Steeti]] gburu mmadụ ise bụ ndị eboro na ha bụ ndị Fulani na-achị ehi nị nke bu egbe. <ref>{{Cite web|url=https://thenewsguru.com/trending/disturbing-video-angry-mob-lynches-fulani-herdsmen-caught-with-firearms-in-edo-graphic/|title=Disturbing video: Angry mob lynches Fulani herdsmen caught with firearms in Edo [Graphic] – TheNewsGuru}}</ref> == Fulani redio == Ndị isi na mpaghara ndịda na Middle Belt nke Nigeria ekwupụtala mmegide megide atụmatụ sitere n'aka gọọmentị etiti ka e guzobe ụlọ ọrụ redio na-asụ Fulani, na-ekwu na ọ ga-akwalite mgbasa ozi gbasara igbu ndị mmadụ na-abụghị Fulani, na-atụnyere mgbuchapụ Rwandan. <ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2019/05/23/southern-and-middle-belt-leaders-reject-fulani-radio-station-funded-federal-govt|title=Southern And Middle Belt Leaders Reject Fulani Radio Station Funded By Federal Govt.|date=May 23, 2019|work=Sahara Reporters}}</ref> == Online == N'afọ 2016, n'ịzaghachi na nrigoro nke ọgbaghara nke ndị Fulani na-achị ehi, hashtag ''#fulaniherdsmen'' wuru n'etiti ndi mgbasa ozi ọha nke Naijiria, ma kpalie okwu mgbochi Fulani. <ref>{{Cite news|author=Onimisi Alao, Yola|title=Making sense of Nigeria's Fulani-farmer conflict|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-36139388|work=BBC|date=5 May 2016|accessdate=}}</ref> Mgbasa ozi ịntanetịna akụkọ adịgboroja gosiri ndị Fulani na-achị ehi dịka ndị ogbu mmadụ na-ịṅụ ọbara na-agụ agụ ma ọ bụ ndị na-eyi ọha egwu, akpalitere echiche megidere ndị Fulani. <ref>{{Cite news|author=|title=Fake news and Nigeria's herder crisis|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-44655148|work=BBC|date=29 June 2018|accessdate=}}</ref> Bishọp Katọlik Naịjirịa bụ Matthew Hassan Kukah a kpọla oku ka akwụsị "okwu ịkpọasị" na ịntanetị megidere ndị Fulani na-achị ehi. <ref>{{Cite news|title=Nigeria: Bishop calls for end to hate speech against Fulani herdsmen|url=https://www.indcatholicnews.com/news/37593|work=Independent Catholic News|date=1 August 2019|accessdate=}}</ref> == Ebensidee == gzx6o4ie8hrpkyajfpj0v816afbjy7t Anti-Igbo sentiment 0 12525 87497 74532 2022-08-20T10:38:38Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Echiche megidere Igbo''' (nke a makwaara dị ka '''Igbophobia''' ) na-ezo aka n'egwu ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo nọ]] na Naijiria <ref>{{Cite web|date=2022-02-11|title=Igbophobia (2)|url=https://www.vanguardngr.com/2022/02/igbophobia-2/|accessdate=2022-02-18|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> bụ ndị na-agbasokarị akụkụ ndịda-ọwụwa anyanwụ nke Nigeria na akụkụ ndịda-ndịda kwa. <ref>{{Cite web|date=2022-02-15|title=Igbophobia runs deeper than we think|url=https://punchng.com/igbophobia-runs-deeper-than-we-think/|accessdate=2022-02-18|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2022-02-04|title=Igbophobia: What have Igbos done to other Nigerians? [Opinion]|url=https://www.vanguardngr.com/2022/02/igbophobia-what-have-igbos-done-to-other-nigerians-opinion/|accessdate=2022-02-18|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> == Echiche tupu agha obodo == N'ime afọ mmalite nke nnwere onwe nke [[Naijiria]], ana ahu ndi ndị Igbo dika agbụrụ na-akwadoghị nke ọma nwere ọgaranya na ohere dị iche iche nke mpaghara n'ihi na ndị ọchịchị na-achị obodo na-eji ndị Igbo aru ọrụ n'ime Naijiria colonial site n'aka ndị ọchịchị na ọha na eze. ngalaba na mpaghara na mba niile. Nke a kpasuru ndị Igbo iwe. <ref name="BBC">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/africabeyond/africanarts/19292.shtml|title=Remembering Biafra|work=BBC|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080916153404/http://www.bbc.co.uk/africabeyond/africanarts/19292.shtml|archivedate=September 16, 2008}}</ref> Nke a ka njọ site n'ọchịchị obere oge nke [[Johnson Aguiyi-Ironsi|Ọchịagha Johnson Aguiyi-Ironsi]], onye ọchịchị ndị agha ya bụ ndị Igbo ma kpochapuru mpaghara etiti; Nke a mere ka e gbuo ya na mwepu ọchịchị nke ndị [[Ndi Haụsa|Hausa]] / Fulani so na ya mere. Osotekwara ogbugbu egburu puku kwuru puku ndi Igbo na pogrom na mpaghara ugwu, nke chupuru nde umu Igbo n'ala nna ha di na East Nigeria ; mmekọrịta agbụrụ na-akawanye njọ ngwa ngwa, e wepụtakwara mba dị iche iche nke [[Bịafra|Biafra]] na [[1967]], nke [[Nigerian Civil War|butere agha Biafra]] . <ref name="BBC">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/africabeyond/africanarts/19292.shtml|title=Remembering Biafra|work=BBC|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080916153404/http://www.bbc.co.uk/africabeyond/africanarts/19292.shtml|archivedate=September 16, 2008}}</ref> == Onodu Mmegide Igbukp ndị Igbo ==   '''Onodu Mmegide ndị Igbo nke1966''' bụ usoro ogbugbu e gburu ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] na ndị ọzọ sitere na ndịda Naijiria bi na ugwu [[Naijiria]] malite na Mee 1966 wee rute ọnụ ọgụgụ kasị elu mgbe 29 Septemba 1966 gasịrị. <ref name="Abbott-2003">{{Cite journal|author=Abbott|first=Charles|title=Poison and Medicine: Ethnicity, Power, and Violence in a Nigerian City, 1966-86|journal=The International Journal of African Historical Studies|date=2003|volume=36|issue=1|pages=133–136|doi=10.2307/3559324}}</ref> N'ime oge a ka ndị Hausa-Fulani na ndị agha Hausa-Fulani na ndị nkịtị gbagburu ndị obodo Igbo 30,000-50,000 bụ ndị chọrọ ịbọ ọbọ maka [[1966 Nigerian coup d'état|ịchị ọchịchị Naijiria nke 1966]], nke ndị Majors isii na Captain atọ nke Ndida Nigeria kpụrụ, wee gbuo ya, nke kpatara onwu ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria mmadu iri na otu na ndị agha ndị [[Ndi Haụsa|Hausa]], Fulani, Itsekiri na ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]] . <ref>{{Cite web|url=http://www.pambazuka.net/en/category.php/features/80138|title=The Igbo genocide and its aftermath &#124; Pambazuka News|date=5 March 2016}}</ref> Ihe ndị a mere ka ndị Naijiria gbagha ọchịchị wee kewapụ mpaghara ọwụwa anyanwụ Naịjịrịa na nkwuputa mba [[Bịafra|Biafra]] nke mere n'ikpeazụ [[Nigerian Civil War|bute agha Naijiria na Biafra]] . <ref name="Abbott-2003" /> Ụfọdụ ndị ode akwụkwọ kọwara ogbugbu 1966 mere na ndịda Naijiria dị ka mkpọnwụ nke ụfọdụ ndị ode akwụkwọ <ref name="Greene -1975">{{Cite journal|author=Kirk-Greene|first=A. H. M.|authorlink=Anthony Kirk-Greene|title=The Struggle for Secession 1966-70: A Personal Account of the Nigerian Civil War by N. U. Akpan; Sunset in Biafra: A Civil War Diary by Elechi Amadi; The Nigerian Civil War 1967-70: An Annotated Bibliography by C. C. Aguolu Review by: A. H. M. Kirk-Greene|journal=The Royal African Society|date=January 1975|volume=74|issue=294|pages=100–102}}</ref> na-akọwakwa ya n'ụzọ dị iche iche dị ka ọgbaghara, pogroms ma ọ bụ mgbukpọ . == Agha obodo Naịjirịa == [[Bịafra|Republic]] of Biafra bụ steeti na-akwado nkewa na ọwụwa anyanwụ Naịjirịa nke dị site na 30 Mee 1967 ruo Jenụwarị 1970. O nwetara aha ya site na Bight of Biafra, Atlantic bay n'ebe ndịda ya. Ndị bi na ya bụkarị ndị Igbo bụ ndị duziri nkewa ahụ n'ihi esemokwu akụ na ụba, agbụrụ, ọdịbendị na okpukpe n'etiti ndị dị iche iche nke Naịjirịa. Agbụrụ ndị ọzọ mejupụtara mba ahụ bụ Efik, Ibibio, [[Anaang people|Annang]], Ejagham, Eket, Ibeno na Ijaw, tinyere ndị ọzọ. == Leekwa == {{Reflist}} 2jsf324sf3p3lvsx46q3y2vqbid4g9x Anthonia Adenike Adeniji 0 12562 87473 76433 2022-08-20T10:31:23Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anthonia Adenike Adeniji''' (amuru na Septemba 25, 1971) bu nwa akwukwo Naijiria. Ọ bụ prọfesọ na-akpakọrịta <ref name=":0">{{Cite web|title=Dr. Anthonia Adenike Adeniji|url=https://covenantuniversity.edu.ng/Profiles/Adeniji-Anthonia-Adenike#.XtFBGDpKiCp|work=Covenant University|accessdate=29 May 2020}}</ref> nke mmekọrịta ụlọ ọrụ na njikwa akụrụngwa mmadụ na ngalaba njikwa azụmaahịa na Mahadum nke Covenant University == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Adeniji na Septemba 25, 1971 na Ota, Ogun . Ọ gụchara B.Sc. na nchịkwa azụmahịa na ọkwa nke abụọ dị elu na 1995 na Mahadum Olabisi Onabanjo . O nwetara nzere Post Graduate Diploma in Financial Management (PGDFM) na 1997 na Mahadum [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|Obafemi Awolowo]] ebe o mezuru MBA na 2000. Na 2001, ọ gụrụ akwụkwọ na Nigerian Institute of Management . Ọ gụchara Ph.D. na mmekọrita ụlọ ọrụ na njikwa akụrụngwa mmadụ na 2011 na Mahadum Covenant University. <ref name=":0" /> <ref>{{Cite book|author=Adeniji|first=Anthonia|title=Human Resource Management: Theory & Practice|publisher=Pumark Nigeria Limited|year=2012|isbn=9789785066685}}</ref> == Ọrụ na nyocha == Site na 2010 ruo 2016, Adeniji bụ onye isi, mmemme agụmakwụkwọ, mmekọrịta ụlọ ọrụ mmepụta ihe na njikwa ọrụ mmadụ otu n'ime usoro ọmụmụ atọ a na-enye na Ngalaba Management Business, College of Business and Social Sciences na Covenant University . Ọ bụ onye ọrụ nyocha ule na ngalaba njikwa azụmaahịa site na 2014 ruo 2016 mgbe ọ ghọrọ onye nhazi PG nke mmụta ogologo ndụ n'otu ngalaba ahụ. Adeniji bụ osote prọfesọ nke mmekọrịta ụlọ ọrụ na njikwa akụrụngwa mmadụ na ngalaba njikwa azụmaahịa na Mahadum Covenant University. Ọ na-akụzi nkuzi na njikwa ụgwọ ọrụ na nkwụghachi ụgwọ, mbanye na nhọrọ, mmekọrịta ụlọ ọrụ mmepụta ihe, ndozi esemokwu, nnabata na nhọrọ, nkụzi n'ịntanetị, nkwekọrịta mkpokọta, na ezumike nka na nchịkwa ezumike nka. Ọ na-elekọta ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ n'ọkwa doctoral na master's. Adeniji bụ onye otu Nigeria Institute of Management (AMNIM), Chartered Institute of Administration, na Chartered Institute of Personnel Management (MCIP). <ref name=":0" /> Adeniji na-enyocha njikwa akụrụngwa mmadụ, nkwekọrịta mkpokọta, mmekọrịta ụlọ ọrụ mmepụta ihe, njikwa ụgwọ ọrụ ụlọ ọrụ, otu ndị ọrụ na ndị ọrụ, ọzụzụ na mmepe, na atụmatụ akụrụngwa mmadụ. <ref name=":0" /> Adeniji bụ onye nyocha nwere akwụkwọ iri atọ na isii na Scopus, ihe iri asatọ na itoolu nke o kwuru na h-index dị ise. <ref>{{Cite web|title=Scopus preview - Scopus - Author details (Adeniji, Anthonia Adenike)|url=https://www.scopus.com/authid/detail.uri?authorId=56629637700|work=www.scopus.com|accessdate=2020-05-29}}</ref> Ọ na-eme nyocha ndị ọgbọ maka Wiley Journal of Public Affairs na maka SAGE Open . <ref>{{Cite web|title=Anthonia A Adeniji's Publons profile|url=https://publons.com/researcher/2581952/anthonia-a-adeniji/|work=publons.com|language=en|accessdate=2020-05-29}}</ref> == Mbipụta == Adeniji ebipụtala akwụkwọ akụkọ, ọtụtụ n'ime ha na-edepụta aha na Scopus . Odeela akwụkwọ gbasara njikwa ọrụ mmadụ. <ref>{{Cite book|author=Adeniji|first=Anthonia|title=Human Resource Management: Theory and Practice|publisher=Pumark Nigeria Limited|year=2012|isbn=9789785066685}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Anthonia Adenike Adeniji publications indexed by Google Scholar [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] l1u7ll9yfcu5r511imsyo6cu2f9lnt0 Ada Lovelace 0 12567 87339 84341 2022-08-20T09:43:50Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Biography with signature]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Ada Byron daguerreotype by Antoine Claudet 1843 or 1850 - cropped.png|thumb|Ada Lovelace]] '''Augusta Ada King, Countess of Lovelace''' ( ''née'' '''Byron''' ; 10 Disemba 1815&nbsp;– 27 Nọvemba 1852) bụ ọkà mmụta mgbakọ na mwepụ na onye odee Bekee, onye amara ama maka ọrụ ya na [[Orunotu|kọmpụta]] Charles Babbage tụrụ aro maka ebumnuche izugbe, Injin Analytical . Ọ bụ ya bụ onye mbụ ghọtara na igwe ahụ nwere ngwa karịrị ngụkọ dị ọcha, yana bipụtala algọridim mbụ ezubere ka igwe dị otú ahụ rụọ ya. N'ihi ya, a na-ewerekarị ya dị ka onye mbụ na- eme ihe omume kọmputa . [2] <ref>{{Cite journal|author=Phillips|first=Ana Lena|date=November–December 2011|title=Crowdsourcing Gender Equity: Ada Lovelace Day, and its companion website, aims to raise the profile of women in science and technology|url=https://www.americanscientist.org/article/crowdsourcing-gender-equity|journal=American Scientist|volume=99|issue=6|doi=10.1511/2011.93.463}}</ref> <ref name="Lovelace Google">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/technology/2012/dec/10/ada-lovelace-honoured-google-doodle|title=Ada Lovelace honoured by Google doodle|date=10 December 2012|work=[[The Guardian]]|accessdate=10 December 2012}}</ref> Ada Byron bụ naanị nwa nke onye na-ede uri Lord Byron na onye na-agụ mgbakọ na mwepụ bụ Lady Byron . <ref>{{Cite web|url=https://www.biography.com/people/ada-lovelace-20825323|title=Ada Lovelace Biography|work=biography.com}}</ref> Ụmụ ndị ọzọ nile nke Byron mụrụ n’alụghị di nye ndị inyom ndị ọzọ. Byron kewapụrụ nwunye ya otu ọnwa ka amuchara Ada wee hapụ England ruo mgbe ebighị ebi. Ọnwa anọ ka e mesịrị, o chetara nkewa ahụ n'abụ nke malitere, "Ihu gị ọ̀ dị ka nwa m mara mma nke nne gị! ADA! naanị ada nke ụlọ na obi m? . <ref>{{Cite web|url=http://www.bartleby.com/205/20.html|title=Last leaving England. I. Personal, Lyric, and Elegiac. Lord Byron. 1881. Poetry of Byron|work=bartleby.com|accessdate=31 January 2018}}</ref> Ọ nwụrụ na Gris mgbe Ada dị afọ asatọ. Nne ya nọgidere na-enwe ilu ma kwalite mmasị Ada na mgbakọ na mwepụ na mgbagha na mbọ iji gbochie ya ịzụlite nna ya chere na ara ara . N'agbanyeghị nke a, Ada nọgidere na-enwe mmasị na ya, na-akpọ ụmụ ya nwoke abụọ Byron na Gordon. Mgbe ọ nwụrụ, e liri ya n'akụkụ ya mgbe ọ rịọrọ. N'agbanyeghị na Ada na-arịakarị ọrịa n'oge ọ bụ nwata, ọ gbasiri mbọ ike na-agụ akwụkwọ. Ọ lụrụ William King na 1835. Emere Eze Earl of Lovelace na 1838, Ada wee bụrụ Countess of Lovelace. Omume mmụta ya na nke ọha mmadụ mere ka ya na ndị ọkà mmụta sayensị dị ka Andrew Crosse, Charles Babbage, Sir David Brewster, Charles Wheatstone, Michael Faraday na onye edemede Charles Dickens, kọntaktị nke ọ na-eji mee ka agụmakwụkwọ ya dịkwuo elu. Ada kọwara ụzọ ya dị ka "sayensị uri" [8] na onwe ya dị ka "Analyst (& Metaphysician)". [9] Mgbe ọ dị afọ iri na ụma (18), nkà mgbakọ na mwepụ ya mere ka ọ nwee mmekọrịta ogologo oge na ọbụbụenyi ya na onye mgbakọ na mwepụ Britain ibe Charles Babbage, onye a maara dị ka "nna nke kọmputa". O nwere mmasị karịsịa na ọrụ Babbage na Injin Analytical. Lovelace zutere ya na June 1833 site n'aka enyi ha, na onye nkuzi onwe ya, Mary Somerville . N'agbata afọ 1842 na 1843, Ada tụgharịrị otu akụkọ sitere n'aka onye injinia ndị agha Ịtali bụ Luigi Menabrea gbasara Injin Analytical, na-agbakwunye ya na ndetu sara mbara, nke a na-akpọ naanị "Ihe ndetu". Ihe ndetu Lovelace dị mkpa na mmalite akụkọ ihe mere eme nke kọmpụta, nke nwere ihe ọtụtụ ndị na-ewere dị ka mmemme kọmputa mbụ — ya bụ, algọridim emebere ka igwe rụọ ya. Ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme ndị ọzọ jụrụ echiche a wee rụtụ aka na ndetu nke Babbage sitere na afọ 1836/1837 nwere mmemme izizi maka injin. <ref>{{Cite web|author=Ventana al Conocimiento|url=https://www.bbvaopenmind.com/en/ada-lovelace-original-and-visionary-but-no-programmer/|title=Ada Lovelace: Original and Visionary, but No Programmer|date=9 December 2015}}</ref> Ọ zụlitekwara ọhụụ nke ikike kọmputa nwere ịgabiga naanị ịgbakọ ma ọ bụ ịgbakọ ọnụ ọgụgụ, ebe ọtụtụ ndị ọzọ, gụnyere Babbage n'onwe ya, lekwasịrị anya naanị na ikike ndị ahụ. [11] Echiche ya nke "sayensị uri" mere ka ọ jụọ ajụjụ gbasara Engine Analytical (dị ka egosiri na ndetu ya) na-enyocha otú ndị mmadụ n'otu n'otu na ọha mmadụ si ejikọta nkà na ụzụ dịka ngwá ọrụ na-emekọ ihe ọnụ. == Akụkọ ndụ == === Oge nwata === Lord Byron tụrụ anya na nwa ya ga-abụ "nwoke dị ebube" ma nwee mmechuihu mgbe Lady Byron mụrụ nwa nwanyị. [12] Akpọrọ nwa ahụ aha nwanne nwanyị ọkara nke Byron, Augusta Leigh, nke Byron n'onwe ya kpọrọ ya "Ada". [13] Na 16 Jenụwarị 1816, na iwu Lord Byron, Lady Byron hapụrụ maka ụlọ nne na nna ya na Kirkby Mallory, kpọrọ nwa ha nwanyị dị izu ise. [12] Ọ bụ ezie na iwu Bekee n'oge ahụ nyere nna nna ya ikike zuru oke n'ihe gbasara nkewa, Lord Byron emeghị mgbalị ọ bụla iji nweta ikike nne na nna ya, [14] ma ọ rịọrọ ka nwanne ya nwanyị mee ka ọ mara banyere ọdịmma Ada. [15] [[Usòrò:Miniature_of_Ada_Byron.jpg|alt=Ada Byron, portrait at age four|thumb| Ada Byron, dị afọ anọ]] Na 21 Eprel, Lord Byron bịanyere aka na akwụkwọ nkewa nkewa, ọ bụ ezie na ọ naghị enwe mmasị, wee hapụ England ka ọ dị mma ụbọchị ole na ole ka e mesịrị. [16] Ewezuga nkewa dị egwu, Lady Byron gara n'ihu n'oge ndụ ya niile na-ebo ebubo gbasara omume rụrụ arụ di ya. [17] Usoro ihe omume a mere Lovelace aha ọjọọ na obodo Victoria. Ada na nna ya enweghị mmekọrịta. Ọ nwụrụ na 1824 mgbe ọ dị afọ asatọ. Nne ya bụ naanị nne na nna dị mkpa na ndụ ya. Egosighị Lovelace foto ezinụlọ nke nna ya ruo ụbọchị ọmụmụ nke iri abụọ ya. [19] === Agụmakwụkwọ === Site na 1832, mgbe ọ dị afọ iri na asaa, ikike mgbakọ na mwepụ ya malitere ịpụta, [26] na mmasị ya na mgbakọ na mwepụ na-achị ọtụtụ n'ime ndụ okenye ya. [43] Nne nne ya nwere mmasị na ikpochapụ ụdị ara ọ bụla o boro Byron ebubo bụ otu n'ime ihe kpatara eji kụziri Ada mgbakọ na mwepụ site na nwata. William Frend, William King, na Mary Somerville, bụ onye nyocha na narị afọ nke 19 a ma ama na onye edemede sayensị gụrụ ya na nzuzo. N'afọ ndị 1840, ọkà mmụta mgbakọ na mwepụ Augustus De Morgan agbatịkwuru "enyemaka dị ukwuu na ọmụmụ mgbakọ na mwepụ ya" gụnyere ọmụmụ nke isiokwu mgbako dị elu gụnyere " nọmba Bernoulli " (nke mere ememe algorithm maka Babbage's Analytical Engine). N'akwụkwọ ozi o degaara Lady Byron, De Morgan tụrụ aro na nkà Ada na mgbakọ na mwepụ nwere ike iduga ya ịghọ "onye nyocha mgbakọ na mwepụ mbụ, nke ọkwa mbụ." [45] Lovelace na-ajụkarị echiche ndị bụ isi site na ijikọ uri na sayensị. Ka ọ na-amụ ihe mgbako dị iche, o degaara De Morgan akwụkwọ: == Ọrụ == N'ime ndụ ya niile, Lovelace nwere mmasị siri ike na mmepe sayensị na ọdịda nke ụbọchị, gụnyere phrenology [52] na mesmerism . [53] Mgbe ya na Babbage rụchara ọrụ, Lovelace gara n'ihu na-arụ ọrụ ndị ọzọ. N'afọ 1844, ọ gwara otu enyi ya bụ Woronzow Greig banyere ọchịchọ ya ịmepụta ihe atụ mgbakọ na mwepụ maka otú ụbụrụ si eme ka echiche na irighiri akwara nwee mmetụta ("calculus of the nervous system"). [54] Ọ dịghị mgbe ọ nwetara nke a, Otú ọ dị. N'akụkụ ụfọdụ, mmasị ya na ụbụrụ sitere na ogologo oge na-arụ ọrụ tupu oge eruo, ketara n'aka nne ya, banyere ara "nwere ike" ya. Dịka akụkụ nke nyocha ya na ọrụ a, ọ gara leta onye injinia eletrik Andrew Crosse na 1844 ka ọ mụta ka esi eme nnwale eletrik. [55] N'otu afọ ahụ, o dere nyocha nke akwụkwọ Baron Karl von Reichenbach, ''Researches on Magnetism'', ma nke a ebipụtaghị ma ọ pụtaghị na ọ gara n'ihu na-agafe akwụkwọ mbụ. [56] N'afọ 1851, afọ tupu ọrịa kansa amalite, o degaara nne ya akwụkwọ na-ekwu banyere "ụfọdụ mmepụta" ọ na-arụ ọrụ gbasara njikọ mgbakọ na mwepụ na egwu. [57] Lovelace zutere Charles Babbage na June 1833 site n'aka enyi ha Mary Somerville. Mgbe ọnwa ahụ gasịrị, Babbage kpọrọ Lovelace ka ọ hụ ihe ngosi maka injin dị iche ya . [58] Igwe igwe masịrị ya ma jiri mmekọrịta ya na Somerville leta Babbage oge ọ bụla o nwere ike. Amamihe na nleba anya nke Lovelace masịrị Babbage. Ọ kpọrọ ya "Enchantress nke Number." <ref name="Number">{{Cite web|url=http://blog.stephenwolfram.com/2015/12/untangling-the-tale-of-ada-lovelace/|first=Stephen|author=Wolfram|authorlink=Stephen Wolfram|title=Untangling the Tale of Ada Lovelace|date=10 December 2015|quote=Then, on Sept. 9, Babbage wrote to Ada, expressing his admiration for her and (famously) describing her as 'Enchantress of Number' and 'my dear and much admired Interpreter'. (Yes, despite what's often quoted, he wrote 'Number' not 'Numbers'.)}}</ref> Na 1843, o degaara ya akwụkwọ, sị: N'ime ọnwa itoolu na 1842–43, Lovelace tụgharịrị akụkọ gbasara mgbakọ na mwepụ Italiantali Luigi Menabrea na igwe Babbage kachasị ọhụrụ a chọrọ, Injin Analytical . <ref>{{Cite journal|first=Velma R.|author=Huskey|title=Lady Lovelace and Charles Babbage|journal=Annals of the History of Computing|volume=2|pages=299–329|date=1980|doi=10.1109/MAHC.1980.10042}}</ref> Site n'akụkọ ahụ, o tinyere akwụkwọ ndetu. [61] Ịkọwa ọrụ nke Analytical Engine bụ ọrụ siri ike, n'ihi na ọtụtụ ndị ọkà mmụta sayensị ndị ọzọ aghọtaghị echiche ahụ na ntọala Britain egosighi mmasị na ya. [62] Ihe ndetu Lovelace nwedịrị ịkọwa ka Injin Analytical si dị iche na Njin Difference mbụ. [63] A nabatara ọrụ ya nke ọma n'oge ahụ; ọkà mmụta sayensị Michael Faraday kọwara onwe ya dị ka onye na-akwado ihe odide ya. [64] == ndetu nkọwa ==   == Ntụaka == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 30u9z0fp3k39f2zuowwna9ihsvocpt3 Alicia Abella 0 12580 87634 74671 2022-08-20T11:17:22Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alicia Abella''' bụ injinia America. Ọ jere ozi na Commission Advisory President on Educational Excellence for Hispanics, ma natala akara mmụta mahadum Columbia. Na 2011, a kpọbatara ya na WITI Hall of Fame. <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.witi.com/center/witimuseum/halloffame/296488/Alicia-Abella,-Ph.D.-Executive-Director,-Innovative-Services-Research-AT&T-Labs/|title=WITI - Women in Technology Hall of Fame - Alicia Abella, Ph.D., Executive Director, Innovative Services Research, AT&T Labs|author=|first=|date=|work=www.witi.com|archiveurl=|archivedate=|accessdate=November 11, 2017}}</ref> == Akụkọ ndụ == O nwetara nzere bachelọ na mahadum New York yana MS, MPhil, na PhD na Mahadum Columbia . Ọ lụrụ Aleksandar Timcenko, onye ọkachamara ego nke ga-aga n'ihu na-arụ ọrụ na DE Shaw na Goldman Sachs. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ na-arụ ọrụ site na Bell Labs, ebe ọ ga-erute onye isi nchịkwa nke Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Nnyocha Ọrụ Innovative, ma mesịa jikwaa usoro nyocha Cloud Services. <ref>{{Cite web|url=http://engineering.columbia.edu/web/newsletter/spring_2012/empowering_future_scientists_alicia_abella_ms93_mphil94_phd95|title=Engineering Newsletter|author=|first=|date=|work=engineering.columbia.edu|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171225110113/http://engineering.columbia.edu/web/newsletter/spring_2012/empowering_future_scientists_alicia_abella_ms93_mphil94_phd95|archivedate=December 25, 2017|accessdate=November 11, 2017}}</ref> Na afọ 2010, akwụkwọ akụkọ azụmahịa Hispanic kpọrọ Abella otu n'ime ụmụ nwanyị ise kachasị elu n'afọ. N'afọ 2013, e nyere ya ihe nrite nke kacha mma na Mahadum Columbia. N'afọ 2011, a họpụtara ya na Kọmitii Ndụmọdụ Onye isi ala na Ọkachamara Ọzụzụ maka Ndị Hispanik. O nwetala ihe nrite sitere na ogbako Women of Color STEM. Abella bụkwa onye Latinos na Science Sciences na Technology Association nyekwara ya onyinye Nduzi nke Afọ. <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.witi.com/center/witimuseum/halloffame/296488/Alicia-Abella,-Ph.D.-Executive-Director,-Innovative-Services-Research-AT&T-Labs/|title=WITI - Women in Technology Hall of Fame - Alicia Abella, Ph.D., Executive Director, Innovative Services Research, AT&T Labs|author=|first=|date=|work=www.witi.com|archiveurl=|archivedate=|accessdate=November 11, 2017}}</ref> Na 2020, ọ sonyeere [[Google]] dị ka onye isi njikwa maka Telecom, ihie onyonyo na ihie egwuregwu Industry Solutions. == Ntụaka == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0qtqmozem6up3ubueaxnsvoxt2jkac0 Anna Winlock 0 12583 87381 81831 2022-08-20T10:08:15Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anna Winlock''' (1857–1904) bụ onye America na- enyocha mbara igwe na kọmpụta mmadụ, otu n'ime ndị mbụ so na otu nwanyị kọmputa nke a maara dị ka " Havard Computers ." O mere katalọgụ kpakpando zuru oke n'akụkụ mkpanaka ugwu na ndịda nke oge ya. A na-echetakwa ya maka ngụkọ ya na ọmụmụ ihe gbasara asteroids . Karịsịa, o mere mgbakọ na 433 Eros na 475 Ocllo . == Mbido Afọ == A mụrụ Winlock na onwa Septemba 15, 1857 na Cambridge, Massachusetts, nye onye na-enyocha mbara igwe Joseph Winlock na Isabella Lane. <ref name="Byrd">{{Cite journal|author=Byrd|first=Mary E.|title=Anna Winlock|journal=Popular Astronomy|year=1904|volume=12|pages=254–258|url=http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1904PA.....12..254B/0000254.000.html|accessdate=20 March 2014}}</ref> Winlock gara ụlọ akwụkwọ Cambridge mgbe ọ bụ nwata wee malite inwe mmasị na mgbakọ na [[Ọmúmú-ónúọgụgụ|mwepụ]] na asụsụ Grik . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ natara akwụkwọ ozi sitere n'aka onyeisi ụlọ akwụkwọ na-ekwupụta ekele o nwere maka onye Grik ya na àgwà ya. Nna ya mere ka o nwee mmasị na mbara igwe. Mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, ya na nna ya gara njem nlegharị anya n'ehihie na steeti [[Kentórkị|Kentucky]] . Na June 1875, Joseph nwụrụ obere oge ka Winlock gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Winlock gbasoro nzọụkwụ nna ya ngwa ngwa wee bụrụ otu n'ime ndị ọrụ nwanyị mbụ na-akwụ ụgwọ na Harvard College Observatory . == Harvard College Observatory == Mgbe nna ya nwụrụ, ọ dakwasịrị ya ịchọta nkwado ego maka nne ya na ụmụnne ya anọ, n'oge na-adịghịkwa anya ọ gakwuuru Harvard College Observatory na-achọ ọrụ na mgbako. Kpọmkwem, ọ nwere ike ibelata ọnụ ọgụgụ nyocha na-ebelataghị, ọnụọgụ iri ọnụ ahịa na steeti enweghị isi, nke nna ya ahapụbeghị. Onye na-ahụ maka oge na-ahụ maka nyocha ahụ mere mkpesa na ọ pụghị ịhazi data ahụ, n'ihi na "ọnọdụ nke ego bụ ihe mgbochi iji were onye ọ bụla." <ref name="Grier">{{Cite book|author=Grier|first=David Alan|title=When Computers Were Human|year=2005|publisher=[[Princeton University Press]]|location=Princeton, N.J.|isbn=0691091579|url=https://books.google.com/books?id=YTcDAQAAQBAJ&pg=PA82|edition=3. print. and 1. paperback print.}}</ref> Winlock gosipụtara onwe ya n'ihu ndị na-ekiri ihe ma nyefee ya iji belata ihe ndị ahụ. Ebe nna ya webatara ya na ụkpụrụ nke mgbakọ na mwepụ na mbara igwe n'oge gara aga, ọ dị ka ihe bara uru na ụlọ nyocha na enwere ike ịkwụ ya ihe na-erughị ọkara ọnụego a na-enwe maka ịgbakọ n'oge ahụ. Harvard nwere ike ịnye cents iri abụọ na ise ya otu awa iji mee mgbakọ ahụ. Winlock chọtara ọnọdụ ndị a nabatara wee were ọnọdụ ahụ. <ref name="Grier" /> [[Usòrò:Astronomer_Edward_Charles_Pickering's_Harvard_computers.jpg|thumb| Astronomer Edward Charles Pickering's Harvard kọmputa]] N'ihe na-erughị otu afọ, ụmụ nwanyị atọ ọzọ bụ́ ndị jere ozi dị ka kọmputa sonyeere ya n'ebe a na-ekiri ihe nkiri; a bịara mara ha dị ka Pickering's Harem, na-enweta aha ọma maka ịhapụ ihe atụ na-adịghị mma na ụlọ ọrụ gọọmenti gọọmenti n'ihi obere ụgwọ ọrụ ụmụ nwanyị na ọrụ siri ike, n'agbanyeghị na ọ dị oke mma. <ref>{{Cite book|author=Grier|first=David Alan|title=When Computers Were Human|url=https://archive.org/details/whencomputerswer00davi|year=2005|publisher=Princeton University Press|location=Princeton, N.J.|isbn=0691091579|edition=3. print. and 1. paperback print.}}</ref> Winlock hụrụ na ọ dị mkpa ọrụ a ga-arụ na mbara igwe, karịsịa maka ụmụ nwanyị. Site na mmepe nke onwe ya dị ka onye ọkà mmụta sayensị na ntinye aka ya na-adịgide adịgide na mmemme kpakpando nke ụlọ nyocha, o jere ozi dị ka ihe atụ na ụmụ nwanyị nwekwara ike dị ka ndị ikom na-arụ ọrụ nkà mmụta mbara igwe. <ref name="Jones">{{Cite book|author=Jones|first=Bessie Zaban|title=The Harvard College Observatory: The First Four Directorships, 1839-1919|year=1971|publisher=[[Belknap Press of Harvard University Press]]|location=Cambridge|isbn=9780674374607|url=https://books.google.com/books?id=r5ePcHxf0T4C&pg=PA387|others=Foreword by Donald H. Menzel}}</ref> == Nnukwu ntinye otinyere == Site na ọrụ afọ iri atọ ya na Harvard College Observatory, Winlock nyere aka n'ọtụtụ ọrụ ndị nlekọta chere ihu. Ọrụ ya kacha pụta ìhè gụnyere ọrụ na-aga n'ihu na nke siri ike nke ibelata na ịgbakọ ihe nleba anya gburugburu meridian . Afọ ise tupu mgbe ahụ n'okpuru nduzi nke nna ya, Ndị na ejegharị anya na-arụkọ ọrụ na nleghari anya na otutu mba ọzọ na a oru ngo maka ịkwadebe a keukwu kpakpando katalọgụ. E kewara oru a n'ime ngalaba ma ọ bụ mpaghara site na okirikiri yiri nke celestial equator. Winlock malitere ịrụ ọrụ na ngalaba a na-akpọ "Cambridge Mpaghara" obere oge ka ndị na-ahụ maka ọrụ were ya n'ọrụ. Na-arụ ọrụ ihe karịrị afọ iri abụọ na ọrụ ahụ, ọrụ ndị otu ya na-arụ na mpaghara Cambridge nyere aka nke ukwuu na Astronomische Gesellschaft Katalog, nke nwere ozi gbasara ihe karịrị otu narị puku kpakpando ma jiri ya mee ihe n'ụwa nile site na ọtụtụ ndị na-ekiri ihe na ndị na-eme nchọpụta ha. <ref name="Byrd" /> E wezụga ọrụ ya na Mpaghara Cambridge, o nyekwara aka n'ọtụtụ ọrụ nọọrọ onwe ya. Ọ na-ahụ maka mmepụta nke Observatory Annals (nchịkọta tebụl na-enye ọnọdụ nke kpakpando agbanwe agbanwe na ụyọkọ) n'ime mpịakọta 38. == Ọnwụ == Ọnwụ Winlock bụ ihe ịtụ na ányá. Na ọnwa Disemba 17, 1904, ọ gara 'Harvard College Observatory' maka ihe ga-abụ oge ikpeazụ, ọ nọgidekwara na-arụ ọrụ n'oge ezumike. Ntinye ikpeazụ n'akwụkwọ mbelata ya bụ na afo ọhụrụ na afọ 1904. Ụbọchị atọ ka e mesịrị, ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ 47 na Boston, Massachusetts. E mere emume olili ozu ya na St. John's Chapel na Cambridge. <ref name="Byrd" /> <ref name="Kentucky Historical Society">{{Cite news|title=Distinguished Woman|url=https://books.google.com/books?id=cOsxAQAAMAAJ&pg=RA1-PA71|accessdate=22 March 2014|work=Register of the Kentucky State Historical Society|date=May 1904}}</ref> == Ntụaka == <references /> g4n6lu55oxhwfjlakirszvwjku06jj9 Alesha Dixon 0 12608 87675 74734 2022-08-20T11:32:47Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alesha Anjanette Dixon''' (amụrụ 7 Ọktoba 1978) <ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.co.uk/artists/alesha-dixon|title=MTV – Alesha Dixon|publisher=MTV|accessdate=4 August 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121015075641/http://www.mtv.co.uk/artists/alesha-dixon|archivedate=15 October 2012}}</ref> bụ onye na-agụ Bekee, onye na-agụ egwú, onye na-agba egwu, ụdị telivishọn, na onye edemede. Ọ ghọrọ onye ama ama na mbido 2000 dị ka onye otu R&amp;amp;B, ebe a na- adọba ụgbọala na otu hip hop Mis-Teeq . Ndị otu ahụ kwụsịrị na 2005 na Dixon wee gbasoo ọrụ egwu dị ka onye na-ese ihe nkiri, na-edebanye nkwekọrịta ndekọ na Polydor Records . Ọ dekọtara ọba egwu solo nke mpụta mbụ ya, ''Fired Up'' na 2006, na-ewepụta otu mpụta mbụ " Lipstick ", sochiri" Knockdown ", mgbe nke ahụ gasịrị, ama ama ya dị ka onye na-abụ abụ agbadala ma mesịa wepụ ya na Polydor. <ref>{{Cite web|url=http://www.digitalspy.co.uk/music/a114433/alesha-discusses-record-label-axe.html|title=Alesha discusses records label axe|work=Digital Spy|date=24 July 2008|accessdate=4 August 2009}}</ref> Na 2007, Dixon meriri usoro nke ise nke asọmpi ịgba egwu BBC One show ''Strictly Come Dancing'' . Ngosipụta telivishọn ya mere ka ọ laghachi azụ n'egwu na-aga nke ọma, nke gụnyere ịbanye na Ndekọ Mgbapu . <ref>{{Cite news|author=Amelia Donovan|date=13 July 2009|title=The Rise and Rise of Alesha|publisher=[[MSN]]|url=http://entertainment.uk.msn.com/tv/realitytv/strictly-come-dancing/gallery.aspx?cp-documentid=148479297&GT1=61503|accessdate=13 July 2009}}</ref> Na 2008, o wepụtara ya nke abụọ studio album, ''The Alesha Show ,'' nke natara platinum asambodo na UK. Album ahụ weputara egwu egwu na-aga nke ọma " The Boy does not nothing " na " Breathe Slow ", nke ikpeazụ ya ghọrọ otu eserese ya kachasị elu wee nweta ya nhọpụta Brit Award . Na 2009, Dixon ghọrọ onye ọka ikpe na usoro nke asaa nke ''Strictly Come Dancing'', <ref>{{Cite news|title=Alesha Dixon joins Strictly team|url=http://news.bbc.co.uk/cbbcnews/hi/newsid_8140000/newsid_8142400/8142406.stm|publisher=BBC|accessdate=7 November 2011|date=9 July 2009}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Stephen Brook|title=Alesha Dixon's debut as Strictly judge draws more than 250 complaints|url=https://www.theguardian.com/tv-and-radio/2009/sep/21/alesha-dixon-strictly-come-dancing|work=The Guardian|date=21 September 2009|accessdate=23 September 2009}}</ref> na n'afọ sochirinụ, o wepụtara album studio nke atọ, ''The Entertainer'' . Na 2012, obere oge ikpe ikpe na usoro nke itoolu nke ''Kpamkpam Bịa Ịgba egwu'', Dixon kwụsịrị ịghọ onye ikpe na ITV talent show asọmpi ''Britain's Got Talent'' . <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-16385243|work=BBC News|title=Alesha Dixon leaves Strictly for Britain's Got Talent|date=2 January 2012}}</ref> E wepụtara album studio nke anọ ya, ''Mee ya maka ịhụnanya'', na 2015. Na 2020, Dixon bụ onye ọka ikpe na ''America's Got Talent: Ndị mmeri ,'' na n'afọ na-esote, ọ bụ onye ọka ikpe na ''Walk the Line'' . Dị ka onye na-egosi ihe ngosi telivishọn, Dixon anabatala ''Alesha's Street Dance Stars'' (2010), ''ihu gị ama ama'' (2013), ''Text Santa'' (2014–2015), ''Dance Dance'' (2017), ''The Greatest Dancer'' (2019–2020), na ''Comic Enyemaka'' (2019-2022) Odewokwa usoro akwụkwọ ụmụaka akpọrọ ''Lightning Girl'' . <ref>{{Cite web|author=Sutton|first=Megan|date=2020-07-02|title=Alesha Dixon on how her daughters have inspired her to write books|url=https://www.goodhousekeeping.com/uk/lifestyle/editors-choice-book-reviews/a33022797/alesha-dixon-tea-with-good-housekeeping/|accessdate=2021-10-20|work=Good Housekeeping|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Scholastic signs two more from Alesha Dixon {{!}} The Bookseller|url=https://www.thebookseller.com/news/scholastic-signs-new-alesha-dixon-titles-858251|accessdate=2021-10-20|work=www.thebookseller.com}}</ref> == Ndụ na ọrụ == === Ndụ mbido === [[Usòrò:The_Parkway_Fountain.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|250x250px| Alesha Dixon tolitere n'ime obodo Welwyn Garden City, Hertfordshire.]] Alesha Anjanette Dixon mụrụ na 7thth nke October 1978 na Welwyn Garden City nye nna Jamaica, Marvin, na nne Bekee, Beverly Harris. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://metro.co.uk/2018/04/14/alesha-dixon-age-net-worth-books-songs-family-7467279/|title=Alesha Dixon age, net worth, books, songs and family|date=14 April 2018|work=Metro|language=en|accessdate=30 January 2019}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.hertfordshirelife.co.uk/people/celebrity-interviews/alesha-dixon-everyday-superstar-1-1633298|title=Alesha Dixon: Everyday superstar|work=Hertfordshire|language=en|accessdate=30 January 2019}}</ref> Dixon nwere ụmụnne isii nke ọkara. <ref name=":0" /> <ref name=":1" /> Ọ gụrụ akwụkwọ na Monk's Walk School, Welwyn Garden City, Hertfordshire. Nne na nna Dixon kewara mgbe ọ dị afọ anọ, nna ya kwapụrụ, nke mere na o mechara kọwaa ndụ ezinụlọ ya dị ka "adịghị arụ ọrụ nke ukwuu". <ref>{{Cite news|author=Andrew Billen|url=http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/music/article6917710.ece|title=Alesha Dixon: I'm no pushover, you'll see|work=The Times|date=16 November 2009|accessdate=11 December 2009}}</ref> N'agbata afọ asatọ na iri, Dixon hụrụ ka nne ya na-ata ahụhụ n'ime ihe ike n'ụlọ site n'aka onye òtù ọlụlụ ya; <ref name="Mattison">{{Cite news|author=Kelly Mattison|url=https://www.theguardian.com/society/2010/nov/16/alesha-dixon-documentary-domestic-violence|title=Alesha Dixon presents BBC show on domestic violence|work=The Guardian|date=16 November 2010|accessdate=19 January 2011}}</ref> naanị afọ 21 ka o kwuru n'ihu ọha banyere okwu ahụ, na 2010. <ref name="Mattison" /> Dixon kere akwụkwọ akụkọ maka BBC, ''Akụla Mama m'', gbasara okwu gbasara mmetọ ụlọ site n'echiche nwata, ma kwuo n'oge ọ bụ nwata: "Mgbe m na-eche banyere oge ahụ, anaghị m echeta ibi ndụ n'ụzọ kwekọrọ, Anaghị m echeta oge ọchị ọ bụla, echere m n'ihi na negativity ahụ kpuchiri ya. Oge ọjọọ na oge egwu egbochila ihe ọ bụla dị mma&nbsp;. . . Ekwenyere m na nwatakịrị ọ bụla nwere ikike itolite na gburugburu ebe ọ na-eche na ọ dị ha nchebe na enweghị atụ egwu ịbanye n'ụwa, ma ahụghị m nke ahụ n'ezie." <ref name="Mattison" /> Ọrụ mbụ Dixon bụ na Ladbrokes, <ref name="Alesha Dixon career">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/money/2009/may/30/alesha-dixon-career|title=Love your work: Alesha Dixon &#124; ''The Guardian''.|work=The Guardian|date=30 May 2009|accessdate=12 July 2009|first=Deany|author=Judd}}</ref> n'agbanyeghị na ọ chọsiri ike ịghọ onye nkuzi PE ka ọ hapụsịrị mahadum. <ref name="Alesha Dixon career" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ mmụta diplọma na ọmụmụ egwuregwu, <ref name="Alesha Dixon career" /> o zubere ịbanye na Mahadum Loughborough, <ref>{{Cite web|url=http://www.gm.tv/articles/showbiz/june-sept-entertainment-archive/22042-alesha.html|title=Alesha Dixon webchat|publisher=[[GMTV]]|accessdate=17 August 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091024052108/http://www.gm.tv/articles/showbiz/june-sept-entertainment-archive/22042-alesha.html|archivedate=24 October 2009}}</ref> mana na klas ịgba egwu na London, onye ọkachamara nka sitere na ụlọ ọrụ mmepụta bịakwutere ya. <ref name="A star is born">{{Cite news|author=Peter Bradshaw|url=https://www.theguardian.com/music/2007/dec/08/popandrock.bbc?gusrc=rss&feed=media|title=A star is born. Again|work=The Guardian|date=8 December 2007|accessdate=30 August 2009}}</ref> Ka ọ na-aga n'ụgbọ okporo ígwè na-ala azụ, onye ọzọ na-eme nchọpụta bụ́ onye na-eguzobe ìgwè bịakwutere ya ma jụọ ma ọ̀ nwere mmasị. <ref name="A star is born" /> {| class="wikitable collapsible collapsed" style="text-align:center;" !'''Izu #''' ! '''Egwu''' / '''egwu''' ! '''Mkpokọta''' ! '''Nsonaazụ''' |- | style="text-align:center;" | 2 | style="text-align:center;" | Rumba / merụrụ ahụ | style="text-align:center;" | 31 (8,7,8,8) |align="center" {{Yes|Safe}} |- | style="text-align:center;" | 3 | style="text-align:center;" | Jive / maa jijiji nku ọdụ | style="text-align:center;" | 36 (9,9,9,9) |align="center" {{Yes|Safe}} |- | style="text-align:center;" | 4 | style="text-align:center;" | American Smooth / Top okpu, White Tie na ọdụ | style="text-align:center;" | 33 (8,8,8,9) |align="center" {{Yes|Safe}} |- | style="text-align:center;" | 5 | style="text-align:center;" | Foxtrot / Eluigwe | style="text-align:center;" | 36 (9,9,9,9) |align="center" {{Yes|Safe}} |- | style="text-align:center;" | 6 | style="text-align:center;" | Salsa / Wanna Be Startin' Somethin' | style="text-align:center;" | 35 (9,8,9,9) |align="center" {{Yes|Safe}} |- | style="text-align:center;" | 7 | style="text-align:center;" | Waltz / Oge Maka Anyị | style="text-align:center;" | 38 (9,10,9,10) |align="center" {{Yes|Safe}} |- | style="text-align:center;" | 8 | style="text-align:center;" | Cha Cha Cha / Crazy in Love | style="text-align:center;" | 39 (9,10,10,10) |align="center" {{Yes|Safe}} |- | style="text-align:center;" | 9 | style="text-align:center;" | Tango / ekworo<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Samba / Gaa na m ga-anọ | style="text-align:center;" | 38 (9,10,9,10)<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> 36 (9,8,10,9) |align="center" {{Yes|Safe}} |- | style="text-align:center;" | 10 | style="text-align:center;" | Viennese Waltz / ebe nchekwa<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Paso Doble / Toccata | style="text-align:center;" | 38 (9,9,10,10)<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> 36 (9,9,9,9) |align="center" {{Partial|Bottom 2}} |- | style="text-align:center;" | 11 | style="text-align:center;" | Quickstep / Valerie<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Argentine Tango / M ga-eju gị mma | style="text-align:center;" | 38 (9,9,10,10)<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> 38 (9,9,10,10) |align="center" {{Yes|Safe}} |- | style="text-align:center;" | 12 | style="text-align:center;" | Waltz / Oge maka anyị<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Cha Cha Cha / Crazy in Love<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Jive / Anyị hụrụ n'anya Boogie<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> Ihe ngosi / Na-ejide dike | style="text-align:center;" | 39 (10,10,9,10)<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> 38 (9,9,10,10)<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> 35 (9,8,9,9)<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> N/A |align="center" {{Yes|'''Winner'''}} |} === Mmetụta === Dixon na-ekwukarị [[Madonna]] dị ka mmetụta, na-ekwu na "Madonna bụ nnukwu arụsị. Ahụrụ m ya n'anya mgbe m bụ nwata, ọ na-adịkwa m ka mụ na ya na-eme njem egwu." Otu egwu Dixon " Ka anyị nwee obi ụtọ " enyochala onye na-agụ egwú na otu ya na 1985 " N'ime Groove ". Ọzọkwa, vidiyo egwu ahụ gosipụtara ihe Dixon kọwara dị ka “ụtụ Madonna” <ref>{{Cite news|author=Jennifer Gannon|url=http://www.knutsfordguardian.co.uk/leisure/music/interviews/4290473.Alesha_Dixon/|work=Knutsford Guardian|title=Alesha Dixon|date=14 April 2009|accessdate=11 January 2012}}</ref> nke na-egosipụta ịgba egwu n'oge niile. Ọzọkwa, Dixon akọwaala Kylie Minogue dị ka arụsị nwata ya. <ref>{{Cite news|url=https://www.youtube.com/watch?v=DwJ3D2EPyEo|publisher=[[ChannelBee]]|title=We want answers Alesha Dixon|date=9 November 2008|accessdate=12 August 2012}}</ref> N'ịbụ onye tolitere, ndekọ mbụ Dixon zụtara bụ " Push It " nke ndị otu hip hop Salt-n-Pepa ; ọ sịrị: “Aghọtaghị m ihe ha na-ekwu n’oge ahụ&nbsp;. . . Ha bụ ndị raw na-eme ihe nke ha, na ahụrụ m nke ahụ n'anya. Ahụrụ m ndị na-ese ihe n'anya bụ ndị na-adabaghị n'ihe ndị mmadụ na-atụ anya n'aka ha." <ref>{{Cite news|author=Andrew Williams|url=http://www.metro.co.uk/music/848272-alesha-dixon-i-love-ann-widdecombe-on-strictly-come-dancing|work=Metro|title=Alesha Dixon: I want to duet with Take That and Rihanna|date=24 November 2010|accessdate=11 January 2012}}</ref> N'agbanyeghị na ọ tolitere na mpaghara ndị na-acha ọcha nke Welwyn Garden City, Hertfordshire, nna Dixon Melvin ga-akpọga ya na Notting Hill Carnival na London iji nye ya ohere ịnweta ụfọdụ ihe nketa Jamaica . Egwu ọ ga-anụ nwere mmetụta na-amasị ya, dịka ọ na-ekwu, sị: "Ihe ndekọ ụlọ ịgba egwu niile nke m debere ịzụta - Shabba Ranks, Buju Banton - Anụrụ m ha na Notting Hill". <ref name="Tripp3" /> Mgbe a jụrụ ya n'ajụjụ ọnụ onye ọkacha mmasị ya bụ onye na-ede abụ, Dixon zara, sị: " Lauryn Hill . Ahụrụ m Lauryn Hill n'anya n'ihi na ụjọ anaghị atụ ya ikwu banyere ndụ n'ezie. O nwere ike ikwu ihe na-esekarị okwu mana ọ na-eme ka ndị mmadụ na-eche echiche ma mee ka ndị mmadụ na-ekwu okwu." <ref>{{Cite news|url=http://www.literacytrust.org.uk/news_blogs/email_updates/interviews/alesha_dixon|publisher=National Literacy Trust|title=Alesha Dixon|accessdate=11 January 2012}}</ref> Dixon akpọwokwa Neneh Cherry dị ka nnukwu mmetụta n'ahụ ya. Cherry, onye na-agụ egwú agwakọta, kpaliri ya site n'oge ọ bụ nwata, Dixon na-ekwu, sị, "Echetara m ịhụ Neneh Cherry na TV mgbe m dị obere ma tụgharịa na mama m na-ekwu, 'Mummy, ọ dị ka m'". == Ọrụ ebere == Dixon akọwaala onwe ya na ndị ọzọ a ma ama dị ka ndị nwere "ọrụ omume" ịrụ ezi ọrụ, mgbe Elizabeth Day nke ''Observer'' ' ya. Mgbe ọ na-ekwu okwu na August 2010 na ''Blues &amp;amp; Soul'' Dixon kwuru, sị: "Ịnọ na ụlọ ọrụ ntụrụndụ enwere m mmetụta na m nwere ọrụ na-abịa na aha m". <ref>{{Cite web|url=http://www.bluesandsoul.com/feature/581/alesha_dixon_diverse_diva/|title=Alesha interview by Pete Lewis, 'Blues & Soul' September 2010|author=Stephen Clark – Design}}</ref> Na 2009, Dixon rịgoro Ugwu Kilimanjaro na Tanzania maka enyemaka enyemaka na ụmụ agbọghọ Aloud Cheryl Cole na Kimberley Walsh, Ben Shephard, Ronan Keating, Fearne Cotton, Denise Van Outen, Chris Moyles na Gary Barlow, bụ ndị butere ọrụ ahụ. Ha chịkọtara ihe karịrị £3,500,000 maka inyere aka ịlụso [[Iba|ọrịa ịba]] ọgụ na Tanzania. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/8387848.stm|title=Fearne Cotton and Kimberley Walsh return to Africa|work=BBC News|date=1 December 2009|accessdate=1 December 2009}}</ref> Na June 2009 Dixon ghọrọ onye nnọchi anya gọọmentị maka ọrụ ebere Help a London Child, na-ekwupụta na ọ nwere "oke nsọpụrụ" ka a jụọ ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.capitalfm.com/artists/alesha-dixon/news/alesha-dixon-becomes-ambassador-help-london-child/|title=Alesha becomes ambassador for Help a London Child|work=Capital FM|accessdate=1 February 2012}}</ref> Dixon bụ onye nkwado nke African-Caribbean Leukemia Trust (ACLT) <ref>{{Cite web|url=http://www.blackmentalhealth.org.uk/index.php?option=com_content&task=view&id=434&Itemid=117|title=Black Mental Health UK – African Caribbean Leukaemia Trust, Gift of Life Week from 15 – 21 September|publisher=Blackmentalhealth.org.uk|accessdate=12 July 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091003105400/http://www.blackmentalhealth.org.uk/index.php?option=com_content&task=view&id=434&Itemid=117|archivedate=3 October 2009}}</ref> bụ ọrụ afọ ofufo, onye ebumnuche ya bụ ịbawanye ọnụ ọgụgụ ndị nne na nna ojii na agwakọta ọnụ na Ndekọ Ụmi Ọkpụkpụ UK. Ndị otu ACLT na-ewepụta onwe ha oge ha n'ịgbalị ịkwalite mmata na obodo ojii; na-eme ka ndị nwere ike inye onyinye nwee ike ịbịa n'ihu ma tinye aka na usoro nke inye onye ọrịa ya nwere ike ịnwụ ọnwụ. Dixon akwadola Nickelodeon 's See Something, Say Something mkpọsa, a UK mgbochi iji ike emegbu mmadụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.co.uk/artists/alesha-dixon/news/39396-alesha-fronts-nickelodeon-bullying-campaign|title=Alesha Fronts Nickelodeon Bullying campaign&nbsp;... &#124; MTV UK|publisher=MTV|date=1 October 2006|accessdate=12 July 2009}}</ref> Dixon na òtù dị iche iche na-ahụ maka ikike anụmanụ na-arụkọ ọrụ ma bụrụkwa onye pescetarian . <ref>{{Cite web|author=Alana Anderson|url=https://www.ok.co.uk/lifestyle/fitness/531323/alesha-dixon-diet-and-fitness-factfile|title=Diet and fitness fact file: Alesha Dixon reveals how she stays fit and it might surprise you - OK! Magazine|publisher=Ok.co.uk|accessdate=2019-05-30}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Emma Pritchard|url=http://www.womenshealthmag.co.uk/fitness/celebrity-body/8230/alesha-dixon-food-diary/|title=Exclusive: Alesha Dixon Shares Her food Diary - Women's Health|publisher=Womenshealthmag.co.uk|accessdate=24 May 2018}}</ref> Ọ bụ osote onye isi oche nke Njikọ Against Cruel Sports, ọrụ ebere nke na-arụ ọrụ iji kwụsị obi ọjọọ na ụmụ anụmanụ n'aha egwuregwu ma gosipụta ya na mkpesa ọrụ ebere n'ihi nchegbu na a ga-ewepụ iwu ịchụ nta 2004 . <ref>{{Cite web|url=http://www.league.org.uk/news/1020/alesha-appeal|title=Alesha Dixon launches League appeal|publisher=[[League Against Cruel Sports]]|date=18 October 2011|accessdate=1 February 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130530053938/http://www.league.org.uk/news/1020/alesha-appeal|archivedate=30 May 2013}}</ref> N'afọ 2012, Dixon jiri Nchedo Anụmanụ ụwa gaa [[Romania]] iji napụta anụ ọhịa bea abụọ na -acha aja aja na Onesti Zoo, nke mechiri afọ gara aga. <ref name="Bears">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=LuAhvFsjXs4|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/LuAhvFsjXs4|archivedate=2021-12-21|title=Alesha Dixon supports WSPA's Big Bear rescue|publisher=[[World Animal Protection]]|date=20 November 2012|accessdate=24 June 2014}}</ref> A bufere anụ ọhịa bea ndị ahụ n'ebe nsọ dị nso. <ref name="Bears" /> N'afọ 2014, Dixon gbara ndị na-eso ụzọ Twitter ya ume ka ha bịanye aka n'akwụkwọ mkpesa n'ịntanetị na -akpọ maka mmachibido igbu anụmanụ n'ebughị ụzọ tụọ ya anya. Iwu UK na EU kwuru na a ga-eju anụmanụ anya tupu e gbuo ya, belụsọ maka ebumnuche okpukpe ( Hala ma ọ bụ anụ Kosher ). <ref>{{Cite web|url=http://www.rspca.org.uk/allaboutanimals/farm/slaughter/religiousslaughter|title=Religious slaughter|publisher=[[RSPCA]]|accessdate=5 May 2014}}</ref> Dixon bụkwa onye na-akwado atụmatụ PetRetreat nke Royal Society for the Prevention of Cruelty to Animals (RSPCA) hibere. Atụmatụ a na-akwalite anụ ụlọ nke ndị a na-emegbu n'ụlọ, bụ ndị na-ahapụkarị anụmanụ, n'ihi na ọtụtụ ebe mgbaba na ụlọ nchebe anaghị ekwe ka anụ ụlọ. Anụ ụlọ na-emesị jikọta ndị nwe ha mbụ mgbe enwere ike. <ref>{{Cite web|url=http://www.rspca.org.uk/allaboutanimals/helpandadvice/petretreat/fosterers/alesha|title=RSPCA supporter Alesha Dixon|publisher=[[RSPCA]]|accessdate=5 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140505072251/http://www.rspca.org.uk/allaboutanimals/helpandadvice/petretreat/fosterers/alesha|archivedate=5 May 2014}}</ref> Na mgbakwunye na ọrụ azụmahịa Dixon dị ka ihe nlereanya na onye nnọchi anya ụlọ ọrụ ịchọ mma Avon on International Women's Day 2012, Dixon malitere mkpọsa nke ụlọ ọrụ Pass It On iji gosipụta okwu mmetọ ụlọ na UK site n'ịgba ume ịzụrụ ihe olu, nke ya kọwara dị ka "ihe nnọchianya nke ike ụmụ nwanyị, na ohere na-enweghị njedebe maka ụmụ nwanyị". <ref name="PassItOn">{{Cite news|author=Daniel Sperling|url=http://www.digitalspy.co.uk/showbiz/news/a370014/alesha-dixon-launches-domestic-violence-campaign-talks-mums-ordeal.html|title=Alesha Dixon launches domestic violence campaign, talks mum's ordeal|work=Digital Spy|date=8 March 2012|accessdate=5 July 2012}}</ref> Enyere ego niile sitere na mkpọsa olu olu Avon nye ndị enyemaka mgbaba na enyemaka ụmụ nwanyị . <ref name="PassItOn" /> Na Maachị 2013 Dixon duuru ije gbadara Westminster àkwà mmiri gaa n'ụlọ ndị omeiwu iji kwalite mmata maka ime ihe ike n'ụlọ . <ref name="Parliament">{{Cite news|author=Natasha Wynarczyk|url=http://www.marieclaire.co.uk/news/world/541263/alesha-dixon-leads-march-against-domestic-violence.html|title=Alesha Dixon leads march against domestic violence|work=[[Marie Claire]]|date=6 March 2013|accessdate=16 July 2013}}</ref> Banyere njem ahụ, Dixon kwuru na "mmata nke ime ihe ike n'ime ụlọ ka na-awụ akpata oyi n'ahụ na ya mere ọ dị mkpa ka anyị mara banyere isiokwu a na-elegharakarị anya". <ref name="Parliament" /> Dixon na-arụ ọrụ na ọtụtụ ọrụ ebere LGBT n'oge gara aga, gụnyere Switchboard <ref>{{Cite web|title=Munroe Bergdorf Celebrating Diversity|url=https://www.brighton-pride.org/munroe-bergdorf/|accessdate=2021-11-08|work=Brighton & Hove Pride|language=en-GB}}</ref> na RUComingOut . <ref>{{Cite news|date=2015-07-27|title=Worst outfits in July 2015|language=en-GB|work=The Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/fashion/people/worst-dressed-celebrities-in-july/alesha-dixon/|accessdate=2021-11-08}}</ref> Dixon ekwuola na nkwado nke otu nwoke na nwanyị, <ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/p/4bY7XqRanS/|archiveurl=https://ghostarchive.org/iarchive/instagram/aleshaofficial/1016515773872843218|archivedate=2021-12-23|title=Instagram post by ALESHA DIXON • Jun 27, 2015 at 9:42am UTC|work=Instagram}}</ref> nha nhata nwoke na nwanyị, <ref>{{Cite web|title=Refurbished church goes 'Pop' for Perth Christmas lights switch on|url=https://churchofscotland.org.uk/news-and-events/news/2017/perth-church-goes-pop|author=Scotland|first=The Church of|date=2017-11-20|work=The Church of Scotland|language=en|accessdate=2020-05-13}}</ref> yana mkpa maka nkwado ka ukwuu nke ndị mmadụ n'otu n'otu, na ndị na-agbagha njirimara nwoke na nwanyị. <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=GDqfv3Q8nnI|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/GDqfv3Q8nnI|archivedate=2021-12-21|title=Alesha Dixon On Her New Album - Loose Women|author=Loose Women|date=22 June 2015}}</ref> Ihe ewu ewu Dixon n'ime obodo LGBT emeela ka ọ na-eme n'ọtụtụ egwuregwu nganga nwoke nwere mmasị nwoke n'ofe UK, na-akọwa ma London Pride na Brighton Pride na 2016 naanị. <ref>{{Cite web|url=http://www.gaystarnews.com/article/alesha-dixon-headline-pride-london/|title=BGT's Alesha Dixon to headline Pride in London – here are her 5 best songs|date=21 June 2016}}</ref> == Mmemme ndị ọzọ == Dịkwa ka onye na-agụ egwú, Dixon abanyela na ihe ngosi telivishọn, mepụta akwụkwọ akụkọ atọ, ma guzobe onwe ya dị ka onye ọchụnta ego site na nkwekọrịta nkwado dị iche iche na nkwekọrịta na-enye ego. Na Nọvemba 2009 Dixon kwuputara mwepụta nke ahịrị ọla ya, <ref>{{Cite news|url=http://www.instyle.co.uk/celebrity/news/alesha-dixon-launches-new-jewellery-line|title=Alesha Dixon launches new jewellery line|work=InStyle|date=27 November 2009|accessdate=7 January 2014}}</ref> na na Jenụwarị 2014 ọ malitere isi ísì nke ya, Rose Quartz. <ref>{{Cite web|url=https://www.cosmopolitan.com/uk/beauty-hair/reviews/a24822/alesha-dixon-perfume-launch-rose-quartz/|title=Alesha Dixon launches debut fragrance :: Rose Quartz is the first of many|work=Cosmopolitan.com|accessdate=January 22, 2020}}</ref> Dixon na-anọchi anya ụdị dị iche iche, gụnyere ndị na-emepụta ụgbọ ala Ford, ụlọ mmanya Toblerone chocolate, ụlọ ọrụ ịchọ mma Avon na ụgbọ elu Thomson Airways . Na mgbakwunye, Dixon bụ onye nduzi okike nke mgbatị mgbatị ahụ LA Fitness, ọrụ nke ọ were na 2009. <ref>{{Cite news|url=http://metro.co.uk/2013/01/08/alesha-dixon-im-not-going-to-let-the-january-blues-beat-me-3341669/|title=Alesha Dixon: I'm not going to let the January blues beat me|work=[[Metro (British newspaper)|Metro]]|date=8 January 2013|accessdate=7 January 2014}}</ref> Dixon bịanyere aka n'akwụkwọ nkwekọrịta afọ anọ dabere na ụdọ mgbatị ahụ, yana ụgwọ ọrụ ya dabere na ọganiihu ụlọ ọrụ ahụ. <ref>{{Cite news|author=Daniel Farey-Jones|url=http://www.brandrepublic.com/news/970351/Alesha-Dixon-joins-LA-Fitness-results-based-deal/|title=Alesha Dixon joins LA Fitness in results-based deal|work=Brand Republic|date=30 November 2009|accessdate=7 January 2014}}</ref> Dixon kwupụtara àgwà nke Bliss na ụdị 2016 nke ''Powerpuff Girls'' . <ref>{{Cite web|url=http://metro.co.uk/2017/10/27/alesha-dixon-is-revealed-as-feisty-fourth-powerpuff-girl-bliss-7033700/|title=Alesha Dixon is revealed as fourth Powerpuff Girl Bliss|date=27 October 2017}}</ref> === Na-egosi === Dixon egosila ihe ngosi na UK, dị ka ''MOBO Awards'', ''CD: UK'', mkpuchi ITV2 nke ''Brit Awards'' wee gosi ''Live From the Red Carpet'' show na 62nd British Academy Film Awards maka E! . <ref>{{Cite web|url=http://www.celebsource.org/alesha-dixon/alesha-dixon-2009-british-academy-film-awards/|title=Alesha Dixon @ 2009 British Academy Film Awards &#124; Celebrity News & Pictures|publisher=Celebsource.org|date=9 February 2009|accessdate=12 July 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090212152445/http://www.celebsource.org/alesha-dixon/alesha-dixon-2009-british-academy-film-awards/|archivedate=12 February 2009}}</ref> Ọ bụrụkwa onye ọbịa na mmemme ihe dị ugbu a nke BBC One ''n'izu a'' ugboro abụọ, na Nọvemba 2006 na Disemba 2007. N'afọ 2008, Dixon gosipụtara akwụkwọ ntanye nke ya nke aha ya bụ ''Alesha: Lee Ma Emetụla'', nke na-agbasa na BBC ma gosipụta onye ọbịa si Cheryl Cole . Ihe ngosi ahụ nyochara “mmelite” site na teknụzụ dijitalụ iji ghọta mmetụta ihe onyonyo “zuru oke” nwere na ọha mmadụ. N'afọ 2009, a kọrọ na Dixon na ụlọ ọrụ telivishọn na-akparịta ụka banyere ihe omume mkparịta ụka nwere ike ime. <ref>{{Cite web|url=http://www.digitalspy.co.uk/tv/a157395/alesha-dixon-to-host-new-chatshow.html|title=Television – News – Alesha Dixon to host new chatshow|work=Digital Spy|date=28 May 2009|accessdate=12 July 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090531041323/http://www.digitalspy.co.uk/tv/a157395/alesha-dixon-to-host-new-chatshow.html|archivedate=31 May 2009}}</ref> Na 2008 na 2009, ọ kwadoro ụmụaka nọ mkpa na Terry Wogan na Tess Daly . Ọ laghachiri iji gosi telethon na 2011 na Daly, Wogan na Fearne Cotton . == Ihe ngosi == * ''Emepụtara'' (2006) * ''Ihe ngosi Alesha'' (2008) * ''Ihe ntụrụndụ'' (2010) * ''Mee ya maka ịhụnanya'' (2015) == Ihe nkiri == {| class="wikitable" |+ ! Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Ihe ndetu |- | 2001-2003 | ''N'elu Pops'' | Onye ngosi / onye ọbịa | Ihe omume 6 |- | 2002-2003 | <nowiki><i id="mwA2U">Ihe ngosi Satọde</i></nowiki> | rowspan="2" | Onwe ya | nkeji 8 |- | 2003-2006 | <nowiki><i id="mwA2w">TMI</i></nowiki> | Ihe ngosi 4 |- | 2007, 2009-2011 | ''Kpamkpam bịa na-agba egwu'' | Onye na-asọ mpi / Onyeikpe | Onye mmeri nke usoro nke 5, Onyeikpe na Usoro 7 - 9 |- | 2008 | ''Friday Night Project'' | rowspan="5" | Onwe ya | Ihe omume 1 |- | rowspan="2" | 2009 | ''Bookboo'' | Akụkụ 2 |- | ''Ka anyị gbaa egwu maka enyemaka egwuregwu'' | |- | 2009-2016 | ''Alan Carr: Nwoke Chatty'' | Ihe omume 6 |- | 2010-2011 | ''Echegbula Buzzcocks'' | Ihe ngosi 4 |- | rowspan="2" | 2011 | ''Alesha's Street Dance Stars'' | rowspan="2" | Onye ngosi | Otu usoro |- | ''Ụmụaka nọ na mkpa'' | |- | 2012 | ''Nlereanya kacha elu nke Britain na Ireland'' | Onye ọka ikpe ọbịa | Ihe omume 1 |- | 2012 - dị ugbu a | ''Ndị Britain nwere Talent'' | Onye ikpe | |- | 2013 | <nowiki><i id="mwA7Q">Ihu gị amaara nke ọma</i></nowiki> | Onye ngosi | |- | rowspan="2" | 2014 | ''Akụkọ ndụ Piers Morgan'' | rowspan="2" | Onwe ya | Ihe omume 1 |- | ''Daalụ Charlie'' | Ihe omume 1 |- | 2014-2015 | ''Ederede Santa'' | Onye ngosi | |- | 2015-2021 | ''Ant &amp;amp; Dec's Saturday Night Takeaway'' | rowspan="4" | Onwe ya | nkeji 8 |- | rowspan="3" | 2016 | ''Kasị Mma Dị Mma: Ihe nkiri'' | Ọdịdị cameo |- | ''egbugbere ọnụ Sync agha UK'' | Onye asọmpi; Ihe omume 1 |- | <nowiki><i id="mwA98">Njikọ nke Onwe Ha</i></nowiki> | Ihe omume 1 |- | rowspan="3" | 2017 | <nowiki><i id="mwA-U">Ihe kpatara X</i></nowiki> | Onye ọka ikpe ọbịa | Usoro nke 14 |- | ''Nnukwu ihe ngosi nke Michael McIntyre'' | Onwe ya | Onye ọbịa; Ihe omume 1 |- | <nowiki><i id="mwA_I">Ịgba egwu egwu egwu</i></nowiki> | rowspan="2" | Onye na-emekọ ihe ọnụ | N'akụkụ Will Best |- | 2019-2020 | ''Onye kacha agba egwu'' | N'akụkụ Jordan Banjo |- | rowspan="3" | 2019 | ''Ndị Britain nwetara Talent: Ndị mmeri'' | Onye ikpe | |- | ''Enyemaka ihe ọchị'' | Onye ngosi | |- | <nowiki><i id="mwBA0">Blockbusters</i></nowiki> | Onwe ya | Ọpụrụiche Celebrity |- | 2020 | ''America nwetara Talent: Ndị mmeri'' | Onye ikpe | |- | rowspan="2" | 2021 | ''RuPaul's Drag Race UK'' | Onye ọka ikpe ọbịa | Usoro nke 3 |- | <nowiki><i id="mwBCI">Gaa n'ahịrị</i></nowiki> | rowspan="2" | Onye ikpe | |- | 2022 | ''Australia nwere talent'' | Oge nke 10 |} * == Akwụkwọ akụkọ == * ''Nwanyị ọkụ'' (2018) * ''Nwa nwanyị Lightning 2: Superhero Squad'' (2018) * ''Nwa nwanyị Lightning 3: Onye nlekọta nzuzo'' (2019) * ''Nwa nwanyị Lightning 4: Ihe ngosi Superpower'' (2019) * ''Ngbanwe kpakpando'' (2020) * ''Iwu ụmụ nwanyị'' (2021) == Njegharị egwu egwu == {{col-begin}} {{col-2}} ;Headlining act *2009: [[The Alesha Show (tour)|The Alesha Show]] {{col-2}} ;Supporting act *2009: [[Enrique Iglesias]] UK Tour<ref>{{cite web|url=http://www.chesterchronicle.co.uk/entertainment-chester/2009/05/14/dance-star-alesha-dixon-hits-the-pop-trail-59067-23614131/ |title=Dance star Alesha Dixon hits the pop trail |newspaper=Chester Chronicle |date=14 May 2009 |access-date=12 July 2009}}</ref> {{col-end}} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ ! Ememe ! Ihe nrite ! Ọrụ akpọrọ ! Nsonaazụ |- | 2006 | style="text-align:center;" | MOBO Awards | Nwanyị UK kacha mma <ref>{{Cite web|url=http://www.mobo.com/2006|title=MOBO Awards 2006|publisher=Mobo.com|accessdate=7 April 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130904185717/http://www.mobo.com/2006|archivedate=4 September 2013}}</ref> | rowspan="3" style="text-align:center" | Onwe ya |{{Nom}} |- | 2008 | style="text-align:center;" | Cosmopolitan Awards | Eze nwanyị ntụkwasị obi kacha <ref>{{Cite web|author=Kate Creasey|url=http://www.cosmopolitan.co.uk/your-life/cosmopolitan-ultimate-women-of-the-year-awards-2008/v1|title=And the winners are&nbsp;...|work=[[Cosmopolitan (magazine)|Cosmopolitan]]|date=10 November 2008|accessdate=1 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120722200208/http://www.cosmopolitan.co.uk/lifestyle/the-winners-are-86202|archivedate=22 July 2012}}</ref> |{{Won}} |- | rowspan="5" | 2009 | rowspan="2" style="text-align:center;" | MOBO Awards | Iwu UK kacha mma |{{Nom}} |- | Vidiyo kacha mma | rowspan="4" | " Nwa ahụ anaghị eme ihe ọ bụla " |{{Nom}} |- | rowspan="2" style="text-align:center;" | UK Music Video Awards | Vidiyo Pop kacha mma |{{Nom}} |- | Stylọ kacha mma na vidiyo |{{Nom}} |- | style="text-align:center;" | Los Premios 40 Ndị isi | Abụ mba ụwa kacha mma |{{Nom}} |- | rowspan="3" | 2010 | style="text-align:center;" | Ihe nrite BRIT | Single British | style="text-align:center;" | " Na-eku ume nwayọọ " |{{Nom}} |- | style="text-align:center;" | MOBO Awards | Vidiyo kacha mma <ref>{{Cite web|url=http://www.themusicfix.co.uk/content/news-flash/11709/mobo-nominations-announced.html|title=The Music Fix – MOBO nominations announced|publisher=The Music Fix|date=8 September 2010|accessdate=8 September 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100914005710/http://www.themusicfix.co.uk/content/news-flash/11709/mobo-nominations-announced.html|archivedate=14 September 2010}}</ref> | style="text-align:center;" | " Drummer Boy " |{{Nom}} |- | style="text-align:center;" | BT nleta London Awards | Ụda London | style="text-align:center;" | Onwe ya |{{Won}} |} == Ntụaka == <references /> ; Akwụkwọ akụkọ == Njikọ mpụga == * Official website * [https://web.archive.org/web/20090422170356/http://www.warnermusic.com.au/alesha-dixon Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị Australia] * {{IMDb name|1212791|Alesha Dixon}} {{Alesha Dixon}}{{Mis-Teeq}}{{Britain's Got Talent}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ph6p4m041spko3qiscfcr95i882k5mm Adetola Juyitan 0 12630 87173 74792 2022-08-19T12:36:30Z Emilliana 13443 Added databox wikitext text/x-wiki {{Added databox [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceAdetola Juyitan]] [[Category:Articles with hCards]] {{Infobox person | name = Adetola Akinola | image = | image_size = | caption = | other_names = | birth_name = Adetola Ogunjimi | birth_date = | birth_place = [[Lagos state]] | death_date = | death_place = | death_cause = | nationality = [[Nigeria]]n | education = {{plainlist| *[[University of Ado Ekiti]] *[[Lincoln University (California)|Lincoln University]] *[[Harvard University]]}} | occupation = Social entrepreneur | employer = | known_for = President of Junior Chamber International Nigeria | spouse = | partner = | children = | parents = | relatives = | website = | signature = | footnotes = | residence = }} '''Adetola Akinola''' bụ onye ọchụnta ego nke Naijiria, onye isi ndị isi ụlọ ọrụ Glitz Group of Companies <ref>{{Cite web|date=2016-10-12|title=Music, comedy as Adetola Juyitan steps out big|url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/music-comedy-adetola-juyitan-steps-big/|accessdate=2020-06-06|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> na Onye isi oche n'afọ 2019 nke Junior Chamber International Nigeria. <ref>{{Cite web|date=2019-07-10|title=Adetola Juyitan: What being a young leader has though|url=https://www.vanguardngr.com/2019/07/adetola-juyitan-what-being-a-young-leader-has-thought-me/|accessdate=2020-06-06|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Comfort zone not place for growth-Adetola Juyitan|url=https://punchng.com/comfort-zone-not-place-for-growth-adetola-juyitan/|accessdate=2020-06-06|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> == Ndụ == Adetola, onye [[Ȯra Ondo|Ondo steeti]] mana amuru na [[Lagos]] dika onye mbu n'ime umu ise. Ọ gụsịrị akwụkwọ ma nweta nzere bachelọ na akaụntụ na Mahadum Ekiti State, nweta Master of Business Administration na Mahadum Lincoln, California wee gaa Mahadum Harvard, Cambridge maka nkuzi mmepe onye isi naUSA. <ref>{{Cite web|date=2019-10-05|title=‘Women should endeavour to work extra hard, society doesn't always give us equal chance’|url=https://guardian.ng/guardian-woman/women-should-endeavour-to-work-extra-hard-society-doesnt-always-give-us-equal-chance/|accessdate=2020-06-06|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> N'afọ 2004, ọ malitere ọrụ ya na Zenith Bank Plc dị ka onye ntorobịa wee bilie n'ọkwa ruo Septemba 2013 mgbe ọ sonyere United Bank for Africa dị ka onye njikwa na nchịkwa nke ahịa <ref>{{Cite web|date=2019-07-13|title=Adetola Juyitan: It's never too late to learn new skills|url=https://thenationonlineng.net/adetola-juyitan-its-never-too-late-to-learn-new-skills/|accessdate=2020-06-06|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> wee pụọ na 2015 wee guzobe ụlọ ọrụ nke ya akpọrọ Glitz Occasions Nigeria Limited. . <ref>{{Cite web|date=2016-10-22|title=So much fun, as Glitz event centre opens in Lekki|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/so-much-fun-as-glitz-event-centre-opens-in-lekki/|accessdate=2020-06-06|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Admin|title=Lagos Big Babe, Adetola Juyitan Opens Event Centre|url=http://pleasuresmagazine.com.ng/2016/10/adetola-juyitan-opens-event-centre/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161015150451/http://pleasuresmagazine.com.ng:80/2016/10/adetola-juyitan-opens-event-centre/|archivedate=2016-10-15|accessdate=2020-06-06|work=Pleasures Magazine|language=en-US}}</ref> A họpụtara ya dịka onye isi ala nke Junior Chamber International Nigeria na 2019. <ref>{{Cite web|date=2019-12-12|title=Juyitan: The star in Junior chamber International Nigeria|url=https://www.thecable.ng/juyitan-the-star-in-junior-chamber-nigeria|accessdate=2020-06-06|work=TheCable|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-08-26|title=JCI Nigeria honours 'Ten Outstanding Young Persons'|url=https://www.thecable.ng/jci-nigeria-honours-ten-outstanding-young-persons|accessdate=2020-06-06|work=TheCable|language=en-US}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3d16cd15s408c5ytm57txmhc35plukl Anne Amuzu 0 12648 87387 76793 2022-08-20T10:10:26Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Anne Amuzu''' bụ ọkà mmụta sayensị kọmputa nke Ghana na onye rụpụtara ụlọ ọrụ teknụzụ, Nandimobile Limited. == Agụmakwụkwọ == Amuzu gụrụ akwụkwọ sekọndrị na St. Louis Senior High School . Ọ gakwara n'ihu na Mahadum Sayensị na Nkà na ụzụ Kwame Nkrumah ebe ọ nwetara nzere bachelọ Sayensị na Kọmputa Engineering. Ọ gara n'ihu na Meltwater Entrepreneurial School of Technology ebe ọ na-azụ ọzụzụ na Entrepreneurship na Software Engineering. <ref>{{Cite web|url=https://www.africanpro.co.za/technology/item/592-anne-amuzu-ghanaian-co-founder-of-nandimobile|title=Anne Amuzu: Ghanaian Co-Founder of Nandimobile|work=www.africanpro.co.za|language=en-gb|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://ghananewsagency.org/social/u-s-embassy-announces-awardees-of-this-year-s-global-women-s-mentoring-partnership-programme-59313|title=U.S Embassy announces awardees of this year's Global Women's Mentoring Partnership Programme|author=|first=|date=|work=ghananewsagency.org|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191012135459/https://ghananewsagency.org/social/u-s-embassy-announces-awardees-of-this-year-s-global-women-s-mentoring-partnership-programme-59313|archivedate=2019-10-12|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Women-in-Science-Day-ICDD-winner-encourages-women-to-explore-Engineering-other-science-related-fields-722448|title=Women in Science Day: ICDD winner encourages women to explore Engineering, other science related fields {{!}} General News 2019-02-11|work=www.ghanaweb.com|accessdate=2019-10-12}}</ref> == Ọrụ == [[Usòrò:Anne_Amuzu_and_Edward_Amartey-Tagoe_-_Launch_Conference_-_San_Francisco.jpg|thumb| Anne Amuzu na Edward Amartey-Tagoe]] Na 2010, Amuzu so wee tọọ ntọala nke Nandimobile Limited ya na Michael Dakwa na Edward Amartey-Tagoe, ụlọ ọrụ na-emepụta ngwanrọ na-enyere ụlọ ọrụ aka ịnye nkwado ndị ahịa na ozi site na SMS. <ref>{{Cite web|url=https://atlantablackstar.com/2013/01/11/ghanaian-entreprenuer-anne-amuzu-talks-startup-scene/|title=Ghanaian Entrepreneur, Anne Amuzu, Talks Startup Scene|date=2013-01-11|work=Atlanta Black Star|language=en-US|accessdate=2019-10-12}}</ref> Ọ bụbu onye ịsị nrụpụta teknụzụ nke Nandimobile Limited kemgbe 2010. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/technology/2017/september-3rd/women-influencing-tech-in-ghana.php|title=Women influencing tech in Ghana|date=2017-09-03|work=www.myjoyonline.com|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2014/03/10-female-tech-founders-to-watch-in-africa/|title=10 female tech founders to watch in Africa|date=2014-03-27|work=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US|accessdate=2019-10-12}}</ref> Kemgbe a tọrọ ntọala ya, Nandimobile Limited enwetala ọtụtụ onyinye, nke gụnyere azụmahịa kacha mma na ogbako LAUNCH 2011 na USA, 2012 Top up award maka ngwa SMS kacha mma na Ghana nakwa 2013 World summit award in e-commerce and creativity. <ref>{{Cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/nandi-mobile-motech-were-proud-winners-at-world-summit-awards/|title=Nandi Mobile & MoTeCH Were Proud Winners At World Summit Awards|date=|work=News Ghana|language=en-US|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://ameyawdebrah.com/nandi-mobile-motech-win-world-summit-awards/|title=Nandi Mobile & MoTeCH win at World Summit Awards|author=Debrah|first=Ameyaw|date=2013-09-19|work=AmeyawDebrah.com|language=en-US|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/business/business-news/harness-potential-of-software-development-nandimobile.html|title=Harness potential of software development — NandiMobile|date=2013-10-15|work=Graphic Online|language=en-gb|accessdate=2019-10-12}}</ref> == Ihe nrite na mmezu == * 2014 - Ahọpụtara maka mmemme mmekọ ntụzịaka ụmụ nwanyị zuru ụwa ọnụ nke afọ nke asatọ <ref>{{Cite web|url=https://ameyawdebrah.com/us-embassy-praises-anne-amuzu-and-eunice-ogbogu-for-global-womens-mentoring-partnership-program-selection/|title=US Embassy praises Anne Amuzu and Eunice Ogbogu for Global Women’s Mentoring Partnership Program selection|author=Debrah|first=Ameyaw|date=2013-04-25|work=AmeyawDebrah.com|language=en-US|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref name=":1" /> * 2014 - Ha meriri nturu ugo Africa n'ọdịnịhụ na ngalaba nke teknụzụ <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/tfaas-2014-the-future-africa-awards-and-summit-class-of-2014/yvj5fe6|title=The Future Africa Awards & Summit Class Of 2014|date=2014-08-05|work=www.pulse.ng|language=en-US|accessdate=2019-10-12}}</ref> * 2015 - Edepụtara na Newaccra Achievers List <ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2015/04/citi-fms-philip-ashon-makes-2015-newaccra-achievers-list/|title=Citi FM’s Philip Ashon makes 2015 Newaccra Achievers List|date=2015-04-08|work=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/sports/611882/olympic-winner-martha-bissah-honoured-in-newaccra.html|title=Olympic Winner Martha Bissah Honoured in Newaccra Achievers List 2015.|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-10-12}}</ref> Ụlọ ọrụ Amusu Nandimobile Limited enwetala ọtụtụ onyinye, gụnyere azụmahịa kacha mma na 2011 LAUNCH Conference in [[Njikọ̀taọ̀hà|USA]], 2012 Top up award for the best SMS App na Ghana na 2013 World Summit Awards maka azụmahịa ịntanetị na mmepụta ihe. <ref name=":0" /> <ref name=":1" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/news/319522/nandimobile-limited-named-best-business-at-launch.html|title=Nandimobile Limited named Best Business at LAUNCH Conference|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/business/Nandimobile-Limited-named-Best-Business-at-LAUNCH-Conference-204624|title=Nandimobile Limited named|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bizzafrica.com/pages/trailblazer3.html|title=BizzAfrica {{!}} Pages {{!}} trailblazer3|work=www.bizzafrica.com|accessdate=2019-10-12}}</ref> == Ọrụ ebere == A na-ahụkarị ya ka ọ na-arụ ọrụ afọ ofufo ka ọ kuziere ụmụ agbọghọ ka esi ede koodu. <ref name=":0" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/microsoft-encourages-young-ghanaian-females-to-choose-career-in-ict/|title=Microsoft Encourages Young Ghanaian Females To Choose Career In ICT - News Ghana|date=|work=News Ghana|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180713185622/http://www.newsghana.com.gh/microsoft-encourages-young-ghanaian-females-to-choose-career-in-ict/|archivedate=2018-07-13|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/business/Airtel-and-Microsoft-encourage-female-career-choice-in-ICT-432139|title=Airtel and Microsoft encourage female career choice in ICT|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-10-12}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mc60drohmrdl1ktsbhpifel8zs7v9o1 Aisha Ayensu 0 12654 87332 77017 2022-08-20T09:23:56Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] {{Infobox person | name = Aisha Ayensu | image = File:Aisha Ayensu the Christie Brown label creator.png | alt = <!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software --> | caption = Aisha Ayensu Christie Brown label creator from Ghana in 2014 | birth_name = | birth_date = | birth_place = Ghana | death_date = | death_place = | nationality = [[Ghanaian]] | other_names = | occupation = [[Fashion Designer]] | years_active = | known_for = ''Christie Brown'' | notable_works = | website = <!--{{url|}} --> }} '''Aisha Ayensu''' bụ onye Ghana na-emepụta ejiji na-emeri ihe nrite, ọ bụ onye amara na ọ rụpụtara uwe na ejiji ogbo maka [[Beyoncé Knowles|Beyonce]], [[Genevieve Nnaji]], [[Jackie Appiah]] na [[Sandra "Alexandrina" Don-Arthur]] <ref>{{Cite web|url=https://privilegeamoah.com/top-5-most-influential-ghanaian-fashion-designers-of-all-time/|title=Top 5 most influential Ghanaian Fashion Designers of all time.|date=2018-04-01|work=privilegeamoah.com - Ghana entertainment news|language=en-US|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.glitzafrica.com/african-designers-nominated-for-2019-glitz-style-awards/|title=African Designers nominated for 2019 Glitz Style Awards – Glitz Africa Magazine|language=en-US|accessdate=2019-10-12}}</ref> Ọ bụ onye tọrọ ntọala ma bụrụ onye isi ihe okike nke Christie Brown, ụlọ ejiji ndị Ghana. <ref>{{Cite web|url=https://foundersafrica.com/creative-africans-how-ghana-based-aisha-anyesu-is-infusing-modernism-into-traditional-african-fabrics/|title=Creative Africans: How Ghana-based Aisha Anyesu is Modernizing Traditional African Fabrics|date=2019-09-03|work=Founders Africa|language=en-US|accessdate=2019-10-19}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://daughtersofafrica.org/meet-aisha-ayensthe-woman-behind-christie-brown-label/|title=Meet Aisha Ayens,The Woman Behind Christie Brown label|date=2016-11-30|work=Daughters Of Africa|language=en-US|accessdate=2019-10-19}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Afrik|first=Debonair|date=2016-10-14|title=Lookbook:Christie Brown Fall Winter 2016 Collection|url=https://debonairafrik.com/christie-brown-fall-winter-2016-collection/|accessdate=2020-11-23|work=Debonair Afrik|language=en-GB}}</ref> [[Folu Storms]] gbara ya ajụjụ ọnụ yana maka mmemme redio nke BBC World Service wee depụta ya dị ka otu n'ime ndị ọchụnta ego Forbes kacha na 2016. <ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2016/04/25/30-most-promising-young-entrepreneurs-in-africa-2016/|title=30 Most Promising Young Entrepreneurs In Africa 2016|author=Nsehe|first=Mfonobong|work=Forbes|language=en|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref name="bbc">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/w3csww6q|title=BBC World Service - In the Studio, African Luxury Fashion: Designer Aisha Ayensu|work=BBC|language=en-GB|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://alt-africa.com/2018/05/12/bbc-world-service-in-the-studio-with-fashion-designer-aisha-ayensu/|title=BBC World Service – 'In The Studio' with Fashion Designer Aisha Ayensu|author=altafrica10|date=2018-05-12|work=Bespoke Event Guide|language=en|accessdate=2019-10-12}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/105425-top-fashion-designers-ghana.html|title=Top Fashion Designers in Ghana|author=Gracia|first=Zindzy|date=2018-02-11|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|accessdate=2019-10-12}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Ayensu nwere nzụlite na akparamaagwa na ejiji. Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Achimota School o nwetara ọzụzụ ya na ejiji site na Joyce Ababio College of Creative Design. <ref>{{Cite web|url=http://www.jaccd.edu.gh/jaccd-orients-its-second-batch-of-degreediploma-students/|title=JACCD Orients {{sic|it|'s|nolink=y}} second batch of Degree/Diploma Students|date=2015-09-01|work=JACCD|language=en-GB|accessdate=2019-10-12}}</ref> == Ọrụ == [[Usòrò:2014_Another_Christie_Brown_design_as_featured_on_NdaniTV.png|thumb| Nhazi nke Christie Brown sitere na 2014 (dị ka egosipụtara na NdaniTV)]] Site na mkpali nke sitere n'aka nne nne ya, ọ tọrọ ntọala ụlọ ejiji Christie Brown na March 2008 na Ghana nke a na-amata ugbu a na mba ụwa. <ref>{{Cite web|url=https://mag.moon-look.com/mode-style/christie-brown/|title=Christie Brown SS 15|work=MoonMag {{!}} African Creatives & Lifestyle|date=26 February 2015|language=fr-FR|accessdate=2019-10-12}}</ref> Ọ gosipụtara dị ka "Platinum Standard" na NdaniTV na 2014 [[Folu Storms|Folu Storm]] gbakwara ya ajụjụ ọnụ mgbe ọ gara Accra na usoro New Africa na 2016. Ọ bụ onye nchoputa na onye isi ihe okike nke Christie Brown, ụlọ ejiji ndị Ghana. Afua Hirsch gbara ya ajụjụ ọnụ maka mmemme ha "In the Studio" maka mmemme redio nke BBC World Service na 2016. Nke a bụ ọnwa anọ tupu nchịkọta ya kwa afọ ebe ọ na-eche "ihe ịma aka nke ime ka omenala ya bụrụ ihe a na-anabata n'ụwa nile", nke a mere ememe afọ iri nke azumaahịa ya. <ref name="bbc" /> Edekwara ya dị ka otu n'ime ndị ọchụnta ego kacha enye olileanya nke Forbes na 2016. == Ihe nrite == O nwetala ọtụtụ ihe nrite nke gụnyere: * 2009 - Emerging Designer of the Year, Arise Africa fashion event in South Africa<ref>{{Cite news|url=https://www.ft.com/content/41802894-002a-11e7-96f8-3700c5664d30|title=Subscribe to read|website=Financial Times|date=3 March 2017|language=en-GB|access-date=2019-10-12|last1=Roux|first1=Caroline}}</ref><ref>{{Cite web|title=Meet The Ghanaian Woman Who Designed Tina Knowles Lawson's Trending Power Suit|url=https://www.essence.com/fashion/this-ghanaian-woman-designed-tina-knowles-lawsons-power-suit/|website=Essence|language=en-US|access-date=2020-05-29}}</ref> * 2010 - Only Ghanaian label chosen to showcase in the Arise L'Afrique-á-Porter, in Paris during Paris Fashion Week<ref name=":0" /> * 2018 - Best Fashion Designer, Africa Prestigious Awards<ref name=":0">{{Cite web|url=https://news.eadgoc.com/2018/05/21/aisha-ayensu-wins-best-fashion-designer-africa-at-the-african-prestigious-awards-2018/|title=Aisha Ayensu Wins Best Fashion Designer Africa at the African prestigious awards 2018|website=EAD news|language=en-US|access-date=2019-10-12|archive-date=2019-10-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20191012092403/https://news.eadgoc.com/2018/05/21/aisha-ayensu-wins-best-fashion-designer-africa-at-the-african-prestigious-awards-2018/|url-status=dead}}</ref> *2018 - African Designer of the Year, [[Glitz Style Awards]]<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/winners-list-zylofon-signees-juliet-ibrahim-victoria-micheals-and-more-win-at-glitz/7qblgrj|title=Zylofon signees, Juliet Ibrahim, Victoria Micheals & more win at Glitz Style Awards|date=2018-09-03|website=www.pulse.com.gh|language=en-US|access-date=2019-10-12}}</ref> * 2019 - African Designer of the Year, [[Glitz Style Awards]]<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/fashion/check-out-the-full-list-of-winners-at-the-2019-glitz-style-awards/gmcnxzy|title=Check out the full list of winners at the 2019 Glitz Style Awards|date=2019-09-16|website=www.pulse.com.gh|language=en-US|access-date=2019-10-12}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2019/09/15/2019-glitz-style-awards-full-list-of-winners/|title=2019 Glitz Style Awards: Full List Of Winners|date=2019-09-15|website=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|access-date=2019-10-12}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9r8cw422qjz3wvwyvxnr5jj3fe3ui15 Ayisha Fuseini 0 12661 87335 82005 2022-08-20T09:35:38Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayisha Fuseini''' bụ onye ọchụnta ego na Ghana . Fuseini bụ onye tọrọ ntọala ma bụrụ onye nke ụlọọrụ a na-akpọ Asheba Enterprise dedebanyere aya n'afọ 2a 2013 na [[Ghana]], <ref>{{Cite web|url=https://www.ashebasheabutter.com/|title=Home|work=Asheba Shea Butter|language=en-US|accessdate=2019-11-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191103100611/https://www.ashebasheabutter.com/|archivedate=2019-11-03}}</ref>ụlọọrụ na-arụ ọrụha na ihe karịr ụmụ nwanyị arị isii n'uime obodondị dị nna Tamale; Mpaghara ugwu . O hiwere ụlọ ọrụ nhazi nke na-ebelata ọrụ nke ụmụ nwanyị ya na ha na-arụkọ ọrụ. Ụlọ ọrụ ya na-enyekwa ọrụ ego iji kwado ụmụ nwanyị na azụmahịa Shea. <ref>{{Cite news|url=https://thebftonline.com/2018/business/companies/mtn-heroes-of-change-ayisha-fuseini-empowers-shea-butter-processers/|title=''MTN Heroes of Change: Ayisha Fuseini empowers shea butter processers''|work=B&FT Online|date=29 March 2018|accessdate=19 April 2019}}</ref> <ref name="Al Jazeera">{{Cite news|url=https://www.aljazeera.com/programmes/women-make-change/2015/09/places-girls-education-ghana-150922132906690.html|title=''Going Places: Girls' Education in Ghana''|work=[[Al Jazeera]]|date=31 October 2015|accessdate=19 April 2019}}</ref> <ref>[[News Ghana]], ''MTN Heroes of change brief on 10 Finalists'' (April 3, 2018) (Retrieved 19 April 2019)</ref> Ụlọ ọrụ ya na-emepụta ihe mara mma dị ka ncha, ude ahụ na ngwaahịa ndị ọzọ na-eji, akwa shea butter . Ọ bụkwa onye na-ebubata shea butter yinye ụlọ ahịa The Body Shop<ref name="GCN">Global Cosmetics News, ''THE BODY SHOP SHEA BUTTER SUPPLIER AYISHA FUSEINI NAMED FEMALE ENTREPRENEUR OF THE YEAR AT THE INVEST IN AFRICA AWARDS'' by Georgina Caldwell, February 23, 2018, (Retrieved 19 April 2019)</ref> <ref name="Al Jazeera" /> == Ndụ onwe == Ayisha bụ nne ji ụmụ atọ mana ọ gbara alụkwaghịm. <ref name="lavanguardia">{{Cite web|url=https://www.lavanguardia.com/lacontra/20190207/46274445226/la-convivencia-de-cuatro-esposas-y-un-marido-es-dificil.html|title=La convivencia de cuatro esposas y un marido es difícil|date=2019-02-07|work=La Vanguardia|accessdate=2019-03-23}}</ref> == Agụmakwụkwọ == O ji nzere diploma na Business Administration, e wee huta ya dị ka onye mmemme azụmahịa nke itinye ego site na Invest in Africa's (IIA) Business Linkage Program (BLP) na 2016. <ref name="lavanguardia" /> <ref name="GON">Graphic Online News, ''Invest in Africa to celebrate high-performing SMEs at 2nd SME Excellence Awards'' (January 26, 2019) (Retrieved 19 April 2019)</ref> == Ihe nrite == O ritere ihe nrite abụọ nke otu Invest in Africa na January 2018: Female Entrepreneur of the Year (2018)<ref name="GCN" /> and Business Innovation of the Year.<ref name="GON" />{{Portal|Africa|Business}} == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ry80j6ccbyhyy1ygs5osz2rv7kaz540 Anonymous birth 0 12808 87450 76008 2022-08-20T10:25:40Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ọmụmụ a na-amaghị aha bụ '''ọmụmụ''' ebe nne mụrụ nwa n'ekwughị onye ọ bụ, ma ọ bụ ebe a na-edebaghị aha ya. N'ọtụtụ mba, a kwadoro ọmụmụ ndị a na-amaghị aha ruo ọtụtụ narị afọ iji gbochie igbu ụmụ amụrụ ọhụrụ ugboro ugboro, ọkachasị n'èzí alụmdi na nwunye. N'ọmụmụ a na-amaghị aha ya, ikike nne nke mkpebi onwe onye na-eme ka ikike ụmụaka ị mara banyere nna nna ha dị njọ, ya mere na-agabiga echiche nke ọmụmụ nzuzo, ebe a na-edebanye aha njirimara nke nne mana a gaghị ekwupụta ya, ọ gwụla ma nwa ahụ tozuru etozu rịọrọ ka a kpughee ya n'oge ọzọ. == Akụkọ ihe mere eme == === Ndabere === Ọnụ ọgụgụ dị elu nke mgbahapụ nwa ọhụrụ, ileghara ụmụaka anya, na igbu nwa ọhụrụ mepụtara usoro mgbochi nke nwa ọhụrụ, ọmụmụ a na-amaghị aha, ọmụmụ nzuzo, nke bụ ụdị ịmụ nwa n'enweghị ozi nkeonwe ma ọ bụ ikpughe ozi na nzuzo. Mgbahapụ nwa ọhụrụ bụ ụdị ịgbahapụ nwa ebe nne ma ọ bụ nna na-ahapụ nwa ọhụrụ ha iji gbalịa ịkwụsị nlekọta ha. Ileghara ụmụaka anya bụ enweghị nlekọta a na-enye nwatakịrị. Neonaticide bụ ụdị igbu ụmụ ọhụrụ ebe a na-egbu ụmụ ọhụrụ n'ime awa iri abụọ na anọ a mụrụ ha.<ref name="Tanaka">{{Cite journal|author=Tanaka|first=Cintia T.|title=The worldwide incidence of neonaticide: a systematic review|journal=Archives of Women's Mental Health|date=1 April 2017|volume=20|issue=2|pages=249–256|doi=10.1007/s00737-016-0703-8|pmid=28013408}}</ref> Karịsịa na neonaticide, ụmụ nwanyị na-abụkarị ndị na-eto eto, ndị na-alụghị di, na-enwe afọ ime na-atụghị anya ya. Ha anaghịkwa enwe nsogbu uche.<ref name="Tanaka" /> Ụmụ nwanyị ndị a na-ezokarị afọ ime ha ma ghara ịnata nlekọta tupu ha amụọ nwa.<ref>{{Cite journal|author=Friedman|first=Susan Hatters|title=Neonaticide: Phenomenology and considerations for prevention|journal=International Journal of Law and Psychiatry|date=January 2009|volume=32|issue=1|pages=43–47|doi=10.1016/j.ijlp.2008.11.006|pmid=19064290}}</ref> Mgbochi nke neonaticide, yana, ụdị ndị ọzọ nke ileghara ụmụaka anya, bụ site na usoro a na-amaghị aha na nzuzo nke ọmụmụ a na-amaghị aha, ọmụmụ nzuzo, na nwa.<ref name="Tanaka" /> E nwere ike ịchọta usoro mbụ nke ọmụmụ a na-amaghị aha na [[France]] na [[Sweden]] na 1600s na 1700s. N'ime mmalite narị afọ nke iri abụọ na otu, mba ndị na-atụ aro iwu nke ọmụmụ a na-amaghị aha, tinyere oghere nwa, bụ [[Switzerland]], [[Austria]], na [[Jémanị|Germany]]. Na mgbakwunye, [[Chekia|Czech Republic]], [[Greece]], Italy, [[Mpaghara Russia|Russia]], na [[Yukrain|Ukraine]], na-enye ndị nne ohere idebe njirimara ha na nzuzo.<ref>{{Cite book|title=The fix|url=http://worldcat.org/oclc/990432667|isbn=978-1-4555-8658-5|oclc=990432667|author=Baldacci, David, author.}}</ref> N'aka nke ọzọ, ụdị ọmụmụ a na-amaghị aha na ọmụmụ nzuzo na-eme na United States site na iwu Safe-haven. E nwere ike ịchọta iwu ọmụmụ a na-amaghị aha na [[Sweden]] ebe Iwu igbu ụmụaka nke 1778 nyere ndị nne ikike na ụzọ niile ịmụ nwa ha n'amaghị aha. === Mba === ==== France ==== Na [[France]], a pụrụ ịchọta ọdịnala nke ọmụmụ a na-amaghị aha na 1638 mgbe Vincent de Paul bụ onye guzobere ''njem'' ahụ, ụdị nwa ọhụrụ.<ref>{{Cite book|title=Personal Freedom through Human Rights Law?: Autonomy, Identity and Integrity under the European Convention on Human Rights|author=Marshall|first=Jill|publisher=BRILL|year=2008|isbn=978-90-474-1208-3}}</ref> N'oge mgbanwe French, a kwadoro ọmụmụ ndị a na-amaghị aha na 1793, mgbe Isiokwu 326 nke Code Civil webatara ma echiche nke ''ọmụmụ'' a na-amaghị aha na nzuzo.<ref name="Lefaucheur2004">{{Cite journal|author=Lefaucheur|first=Nadine|title=The French 'Tradition'of Anonymous birth: the lines of argument|journal=International Journal of Law, Policy and the Family|date=1 December 2004|volume=18|issue=3|pages=319–342|doi=10.1093/lawfam/18.3.319}}</ref> Iwu ahụ nyere ikikere maka ịmepụta ebe nchekwa maka ụmụ nwanyị ịmụ nwa n'enweghị nsogbu. N'afọ 1811, e ji usoro nke oghere nwa dochie enyemaka ahụ. Otú ọ dị, nke a kpatara mmụba nke ụmụ ọhụrụ a gbahapụrụ agbahapụ ma ọ dịghị mgbe e mejuputara ya n'ụzọ zuru ezu. Ka ọ na-erule n'afọ 1860, e mechiri usoro nke oghere ụmụaka a na-akpọ njem nleta, a kpochapụrụ omume ahụ na 1904 iji kwado iwu ndị ọzọ na-akwado ịmụ nwa n'etiti 1870 ruo 1945. Usoro nkwado ọmụmụ e mepụtara site na akụkọ ihe mere eme nke agha na mgbanwe. Ọmụmụ a na-amakọbeghi aha ka gara n'ihu site na 1870s ruo 1940s na ihe dị ka ụmụaka 1000 kwa afọ na-ejedebe na usoro ahụ. Ụlọ ọgwụ ọha na eze, site na 1941 chọrọ ka ha kwe ka ụmụ nwanyị mụọ nwa n'enweghị aha ma ọ bụrụ na a rịọrọ ya. N'afọ ndị 1940, asambodo ọmụmụ na France dekọrọ "sous X" nke pụtara amụrụ n'okpuru X n'ọnọdụ nne mụrụ ha.<ref>{{Cite journal|author=Margaria|first=Alice|title=Anonymous Birth: Expanding the Terms of Debate|journal=The International Journal of Children's Rights|date=27 October 2014|volume=22|issue=3|pages=552–580|doi=10.1163/15718182-02203004}}</ref> N'afọ 1943, e nwere oge nchere otu ọnwa ebe ndị nne ka nwere ike ijide nwa ha ma ọ bụrụ na ha enyefe ha. N'afọ ndị 1960, a gbatịkwuru oge ichere ruo ọnwa atọ, ụlọ ọrụ ahụike na enyemaka ọha na eze mepere, ma jiri iwu kpọsaa njikwa ọmụmụ. N'afọ 1978, iwu nyere ụmụ amaala ohere ịnweta akwụkwọ onwe ha, nke maka ndị amụrụ n'okpuru X mere ka ha mee ngagharị iwe maka mmalite ha. N'afọ ndị 1990 mkparịta ụka banyere ikike nne nwere maka nzuzo megide ikike nwatakịrị ịmara ebe o si, ebe a na-anọgide na-akwado ikike nne. N'afọ ndị 1990 enwekwara mkparịta ụka banyere ịmepụta otu nzukọ iji nyere aka na njide ozi ma ọ bụrụ na nne gbanwere mkpebi ahụ ka ọ bụrụ onye a na-amaghị aha ya nke e kere na mmalite afọ 2000. N'afọ 2002, e mepụtara ' kansụl mba maka ịnweta mmalite onwe onye' (CNAOP) iji dozie n'etiti ndị nne na ụmụaka a na-amaghị aha. A na-agwa nne mụrụ nwa ka ọ hapụ ozi gbasara njirimara ya n'ime envelopu a kara akara nke CNAOP nwere ike imeghe ma ọ bụrụ na nwa ahụ ajụọ, ka e wee nwee ike ịkpọtụrụ nne mụrụ ya. Otú ọ dị, a gaghị enye nwa ahụ ozi ahụ n'enweghị nkwenye.<ref name="Lefaucheur2004" /> ==== Sweden ==== E nwere ike ịchọta iwu ọmụmụ na-amaghị aha na Sweden ebe Iwu igbu ụmụaka nke 1778 nyere ndị nne ikike na ụzọ niile ịmụ nwa ha n'amaghị aha. A na-edekọ ụmụaka a mụrụ na nne a na-amaghị ama ma bụrụ nwa nkuchi. Ihe a na-eme n'ime n'afọ 1800 ka ọnwụ ụmụ ọhụrụ belatara. N'oge a, ihe ndị ọzọ mere ka ụmụaka nwụọ dị ka inwe mmekọahụ tupu alụmdi na nwunye na ịmụ nwa n'alụghị di na nwunye bụ ntaramahụhụ site n'ịkwụ ụgwọ n'ụlọ mkpọrọ n'etiti 1734 na 1865. Usoro ọmụmụ a na-amaghị aha ya dịgidere na Sweden ruo 1917 mgbe e kpebiri ikike nwa ịmara ma bụrụ onye nne na-akwado. Mgbe afọ 1917 gasịrị, e nwere mmụba iwu gbasara nkekọ ezinụlọ na usoro ndị ka na-aga n'ihu taa. N'afọ 1998, iwu Sweden gbakwunyere ngalaba nke iwu iji nye ihe kachasị mma maka nwatakịrị nọ n'ụlọ mkpọrọ. Kọmitii na-ahụ maka ọdịmma ọha na eze na-enyocha ikpe ebe a hapụrụ ụmụaka n'amaghị aha iji guzobe nlekọta. Ka ọ dị ugbu a, ọ dịghị iwu na-enye ndị nne ohere ịmụ nwa n'amaghị aha. ==== Austria ==== Site na 1784 ruo 1910 na General Hospital nke Vienna ndị nne nwere ike ịmụ nwa n'enweghị aha ma hapụ nwa ha n'ụlọ ọgwụ. Ọ bụ Eze Ukwu Joseph nke Abụọ kere ụlọ ọgwụ ahụ ebe edekọrọ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọmụmụ 100 kwa ọnwa na omume a. Ụmụaka ndị fọdụrụ nwere ọnụ ọgụgụ dị elu nke ọnwụ, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụmụaka niile nwụrụ na ntinye n'ụlọ ọ̀zụ̀zụ̀ ma ọ bụ ụlọ nlekọta, mana nke a gbanwere ka oge na-aga.<ref name="Grylli">{{Cite journal|author=Grylli|first=Chryssa|title=Anonymous birth law saves babies—optimization, sustainability and public awareness|journal=Archives of Women's Mental Health|date=1 April 2016|volume=19|issue=2|pages=291–297|doi=10.1007/s00737-015-0567-3|pmid=26267063}}</ref> Na 1974 Austria chọpụtara neonaticide dị ka isi okwu na-eme ka ọ bụrụ mpụ a kapịrị ọnụ. N'afọ 2002 Austria tinyere usoro ọmụmụ na-amaghị aha na iwu nwa. Site n'afọ 2002 ruo n'afọ 2004 Austria mere mkpọsa tinyere usoro mgbochi iji belata ọnụego neonaticide, mana mgbe afọ 2004 gasiri neonaticide nọ na-arị elu tụnyere iwu ọmụmụ tupu aha na ngwụsị afọ 1990 ruo mmalite afọ 2000.<ref name="Grylli">{{Cite journal|author=Grylli|first=Chryssa|title=Anonymous birth law saves babies—optimization, sustainability and public awareness|journal=Archives of Women's Mental Health|date=1 April 2016|volume=19|issue=2|pages=291–297|doi=10.1007/s00737-015-0567-3|pmid=26267063}}</ref> ==== Germany ==== N'ọgwụgwụ afọ 1990 na mmalite afọ 2000, e wetara atụmatụ nke ezi iwu maka usoro ọmụmụ a na-amaghị aha na [[Jémanị|Germany]]. Ndị otu na-anọghị na gọọmentị Germany nwara ịmanye iwu ahụ ugboro atọ na mmalite afọ 2000 nke ọ bụla dara ada.<ref>{{Cite journal|author=Willenbacher|first=Barbara|title=Legal transfer of French traditions? German and Austrian initiatives to introduce anonymous birth|journal=International Journal of Law, Policy and the Family|date=1 December 2004|volume=18|issue=3|pages=343–354|doi=10.1093/lawfam/18.3.343}}</ref> E nyere iwu ọmụmụ a na-amaghị aha na 2013 na Germany.<ref name="Simmonds">{{Cite journal|author=Simmonds|first=Claire|title=An Unbalanced Scale: Anonymous Birth and the European Court of Human Rights|journal=The Cambridge Law Journal|date=2013|volume=72|issue=2|pages=263–266|ProQuest Id|1373255306|doi=10.1017/S0008197313000391}} /></ref> == Ọnọdụ iwu == N'afọ 2003, Ụlọikpe Na-ahụ Maka Ihe Ruuru Mmadụ na Europe kpebiri n'okwu metụtara ọmụmụ a na-amaghị aha na Odièvre v. France. Nne onye na-arịọ arịrịọ amụọla nwa n'amaghị aha ya; mgbe onye na-arịọ arịrịọ mechara rịọ maka ozi ndị ọzọ, e nyere ya naanị ozi na-abụghị njirimara. Onye na-arịọ arịrịọ ahụ rịọrọ Ụlọikpe ahụ na-ezo aka na Nkebi nke 8 nke European Convention on Human Rights, na-ekwu na ọ bụ mmebi nke ikike nke ndụ ezinụlọ. Ụlọ ikpe ahụ kwuru na a pụghị ile ikpe ahụ anya dị ka esemokwu dị n'etiti ikike nke nne mụrụ ya na nwa, n'ihi na ọ metụtakwara ikike nke ndị nne na nna nkuchi na ezinụlọ ọ bụla nke nne mụrụ ya. Ụlọ ikpe ahụ kpebiri na, ebe ọ bụ na National Council on Access to Information about Personal Origins nke e mepụtara n'oge na-adịbeghị anya gosipụtara ụzọ ịkpọtụrụ nne mụrụ ya n'ụzọ nchịkwa, steeti ahụ anwaala ime ka nguzozi zuru oke n'etiti ikike ndị na-asọmpi; ya mere a jụrụ ngwa ahụ. == Leekwa == * Nkwupụta nkuchi * Baby hatch * Ọmụmụ nzuzo * Ogbugbu ụmụaka * Neonaticide * Iwu nchekwa nchekwa == Ntụaka == {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] li8e7e7ofykvdj0dssvg50rwf1zgg5q A Call to Action: Women, Religion, Violence, and Power 0 12858 87261 84537 2022-08-19T15:13:03Z Celetex 13524 Etinyerem databox wikitext text/x-wiki {{databox}}  Akpọ Oku Ime Ihe: Ụmụ nwanyị, Okpukperechi, Ime Ihe Ike, na Ike bụ akwụkwọ 2014 nke onye bụbu onye isi ala US bụ Jimmy Carter dere. Ndí ''Pittsburgh Post-Gazette'' nyochara akwụkwọ ahụ dị ka "A tour de force of the global abuse and manipulation of '''Bold text'''women" ma jaa Carter mma maka ngosi nke data ọnụ ọgụgụ.<ref>Rebecca I. Denova, Pittsburgh Post-Gazette, Book Reviews March 22, 2014</ref> == Edensibia == {{Reflist}} flz1uavrf2ik9s1pr1y7kooxl0yg0bd All Bengal Women's Union 0 12860 87648 75299 2022-08-20T11:21:20Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ebidoro '''All Bengal Women's Union''' na afọ1932, ógè otu ogbako ụmụ nwanyị nọ na West Bengal guzobere otu ụmụ nwanyị nwere otú echiche iji nyere ụmụ nwanyị ibe ha na-enweghị enyemaka, ndị a na-erigbu ma na-emegbu aka.<ref name="about">{{Cite web|title=Social welfare organization working for women empowerment and rehabilitation|url=http://www.abwu.org.in/aboutus.aspx|work=All Bengal Women's Union|accessdate=28 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180129004715/http://www.abwu.org.in/aboutus.aspx|archivedate=29 January 2018}}</ref> Mbido nke otu ahụ dị n'eziokwu ahụ bụ na ịzụ ahịa ụmụ nwanyị na ụmụaka amụbaala ruo n'ókè na-enweghị atụ na West Bengal na mpaghara Calcutta na NGO bụ mbọ iji dozie nsogbu ahụ.<ref>{{Cite web|title=All Bengal Women's Union|url=https://www.endslaverynow.org/all-bengal-womens-union|work=End Slavery Now|accessdate=28 January 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=All Bengal Womens Union|url=http://grassrootsvolunteering.org/volunteer_opportunities/all-bengal-women-s-union|work=Grassroots Volunteering|accessdate=28 January 2018}}</ref> N'etiti Agha Ụwa abụọ, ọnụ ọgụgụ ndị ọrụ ụgbọ mmiri na ndị agha amụbaala nke ukwuu ma ahịa anụ ahụ chọtara ahịa dị njikere ma gbasaa na Calcutta.<ref>{{Cite web|author=Legg|first=Stephen|title=Anti-Vice Lives: Peopling the Archives of Prostitution in Interwar India|url=http://eprints.nottingham.ac.uk/27895/1/ANTIVICE%20LIVES%20BLANK.pdf|publisher=University of Nottingham|accessdate=28 January 2018|date=2014}}</ref> Emere ''iwu'' ''Calcutta'' Suppression of Immoral Traffic Act na Children Act iji mee ka ndị uwe ojii nwee ike ịnapụta ụmụ nwanyị na ụmụaka n'ụlọ akwụna.<ref>{{Cite web|author=Sen|first=Samita|title=75 Years IN The Shadow Of Sita|url=https://www.telegraphindia.com/1070111/asp/opinion/story_7228376.asp|work=The Telegraph|accessdate=28 January 2018|date=11 January 2007}}</ref> Maazị J. N. Basu, onye ọka iwu a ma ama na onye ọrụ ebere, debere iwu ọhụrụ akpọrọ The Bengal Suppression of Immoral Traffic Bill n'ihu ndị omebe iwu Bengal na 1932 .<ref>{{Cite book|title=The Bengal Suppression of Immoral Traffic Act, 1933|url=https://archive.org/stream/1933WB6/1933WB6_djvu.txt|accessdate=28 January 2018|language=English}}</ref> Kansụl ndị isi ala Bengal nke ụmụ nwanyị na ọgbakọ ọgbakọ ụmụ nwanyị Bengal niile kpebiri ka ha guzobe ọgbakọ kwụụrụ onwe ya maka Mgbochi nke okporo ụzọ rụrụ arụ na Bengal. Òtù a malitere na aha ''All Bengal Women's Union'' ma debanye aha n'okpuru Iwu XXI nke 1860. All Bengal Women's Union nwere njikọ na International Abolitionist Federation, Geneva.<ref name="about">{{Cite web|title=Social welfare organization working for women empowerment and rehabilitation|url=http://www.abwu.org.in/aboutus.aspx|work=All Bengal Women's Union|accessdate=28 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180129004715/http://www.abwu.org.in/aboutus.aspx|archivedate=29 January 2018}}</ref> Na 1 Eprel 1933, e nyere iwu ahụ. Romola Sinha, onye guzobere ya bụ onye isi oche mbụ nke Central Social Welfare Board na West Bengal. N'ime ụmụ nwanyị ndị ọzọ a ma ama nyere onyinye dị ukwuu na ụlọ ọrụ ahụ bụ Smt Maneck Modi, Smt Sheila Davar na Oriakụ Bela Sen. Nleta nke Princess Anne (na Jenụwarị 2007) bụ ihe omume dị mkpa na akụkọ ihe mere eme nke Ụlọ ọrụ ahụ.<ref name="tele">{{Cite web|title=Where Charity begins|url=https://www.telegraphindia.com/1070111/asp/opinion/story_7219412.asp|work=The Telegraph|accessdate=28 January 2018|date=11 January 2011}}</ref> Oriakụ Davar ghọrọ onye isi oche nke klọb ahụ mgbe Oriakụ Sinha nwụrụ. O guzobekwara Bustee Welfare Society nke dị na Lovelock Place. Oriakụ Bela Sen bụ onye isi oche nke Ngalaba mmepụta ihe ruo ogologo oge. Ọtụtụ NGO dị ka Save the Children Fund na-enyere All Bengal Women's Union aka n'ọrụ ha.<ref name="sponsor">{{Cite web|title=Sponsorship for health and education of the poor children|url=http://www.abwu.org/projects.asp?project=sponsorship|work=All Bengal Women's Union|accessdate=28 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110724220118/http://www.abwu.org/projects.asp?project=sponsorship|archivedate=24 July 2011|date=24 July 2011}}</ref> == Atụmatụ == Ọrụ ndị bụ isi nke nzukọ ahụ bụ: * Ịmepụta ụlọ maka ụlọ nke ụmụ nwanyị meworo agadi * Ịmepụta ụlọ ọdịmma ụmụaka (Ụlọ Akwụkwọ praịmarị) * Inye ọzụzụ ọrụ aka * Ịzụlite ụlọ ọrụ mmegharị ahụ * The Refill Project maka ndị nwere nkwarụ mmụta * Ọrụ Bakery nke na-enye ụmụ nwanyị na-agbanwe agbanwe ọrụ * Nnyocha na akwụkwọ banyere ahia mmekọahụ nke ụmụaka na ụmụ nwanyị * Ọrụ ndụmọdụ maka ụmụ nwanyị nwere nsogbu uche na uche (nke Hope Kolkata Foundation kwadoro) * Mmemme nkwado maka mkpa ahụike na agụmakwụkwọ (na njikọ ya na ASHA na Save the Children) * Enyemaka iwu n'efu nye ụmụ nwanyị bi n'okpuru akara ịda ogbenye nye ndị chọrọ ya maka nzube ọ bụla * Sahayika Project, nke na-azụ ụmụ agbọghọ ndị arụrụala na ime ihe ike dị iche iche metụtara dị ka ayahs na ndị enyemaka nọọsụ. * Shikshalaya Prakalpo Project, nke UNICEF kwadoro, bu n'obi inye agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ praịmarị nye ndị kwụsịrị akwụkwọ * Ọrụ Swadhar, bu n'obi ịrụ ọrụ na ụmụ agbọghọ iri abụọ na ise sitere na mpaghara ọkụ na-acha uhie uhie nọ na mmalite ya == Leekwa == * Ịgba akwụna na India * Ịgba akwụna na Eshia * Ịgba akwụna na Kolkata * Ịgba akwụna na Mumbai * Akwụkwọ iwu ụwa maka ikike ndị akwụna * Kọmitii Durbar Mahila Samanwaya * Kamathipura * Garstin Bastion Road, New Delhi * Budhwar Peth, Pune * Ụmụ nwoke na-agba akwụna == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.abwu.org.in/ All Bengal Women's Union] sxd2ncqk82ee95odw6s2n10f2oyt28x Ain't I a Woman? 0 12873 87451 75981 2022-08-20T10:25:53Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Sojourner_Truth_c1864.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|313x313px|Sojourner Truth]] "Ain't I a Woman?" bụ okwu, nke Sojourner Truth (1797–1883), onye amụrụ n'ohu na New York State. Oge ụfọdụ mgbe ọ nwetasịrị nnwere onwe ya n'afọ 1827, ọ ghọrọ onye a ma ama na-ekwu okwu megide ịgba ohu. E kwuru okwu ya na Mgbakọ Ụmụnwanyị na Akron, Ohio, na 1851, ọ nweghịkwa aha na mbụ. A kọrọ okwu ahụ n'oge na-adịghị anya na akwụkwọ akụkọ abụọ nke oge a, e bipụtakwara ederede nke okwu ahụ na Anti-Slavery ''Bugle'' na June 21, 1851. Ọ natara mgbasa ozi sara mbara na 1863 n'oge Agha Obodo America mgbe Frances Dana Barker Gage bipụtara nsụgharị dị iche, nke a maara dị ka Ain't I a Woman? n'ihi ajụjụ ya a na-ajụkarị. Nke a mechara, nke a maara nke ọma na nke a na-ahụkarị bụ nke a na-akpọkarị na ọdịbendị a ma ama na, ruo mgbe ọkọ akụkọ ihe mere eme Nell Irvin Painter dere akụkọ ndụ nke Eziokwu n'afọ 1997, site n'aka ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme. A mụrụ Sojourner Truth Isabella Baumfree n'afọ 1797 na New York State. Eziokwu si n'aka nna ya ukwu gbapụ n'afọ 1827 mgbe ọ laghachiri na nkwa nnwere onwe ya. Ọ ghọrọ onye ụkọchukwu na onye na-eme ihe ike n'ime afọ 1840-1850.<ref>{{Cite web|title=Sojourner Truth: Ain't I A Woman? (U.S. National Park Service)|url=https://www.nps.gov/articles/sojourner-truth.htm|accessdate=2022-03-10|work=www.nps.gov|language=en}}</ref> O kwuru okwu ya, "Ain't I a Woman?", na Women's Rights Convention na 1851. Eziokwu na-ajụ ọgwụgwọ ụmụnwanyị ọcha ma e jiri ya tụnyere ụmụnwanyị ojii. O yiri ka ọ na-egosi otu nwoke nọ n'ime ụlọ ahụ, Eziokwu na-ekwu, "Nwoke ahụ nọ n'ebe ahụ na-ekwu na ọ dị mkpa inyere ụmụnwanyị aka ịbanye n'ụgbọala, ma bulie ha n'elu olulu mmiri, ma nwee ebe kachasị mma n'ebe niile. "<ref>{{Cite web|title=Ain't I A Woman?|url=https://www.sojournertruth.com/p/aint-i-woman.html|accessdate=2022-03-10|language=en}}</ref> Ọ na-eti mkpu na ọ dịghị onye na-emere ya ihe ndị a, na-ekwughachi ajụjụ ahụ, "Abụghịkwa m nwanyị?" ọtụtụ ugboro. Ọ na-ekwu na ọ rụrụ ọrụ ma mụọ ọtụtụ ụmụ, na-eme ka ọ bụrụ nwanyị dị ka onye ọ bụla ọzọ. Enweghị nsụgharị nke okwu ya; e bipụtara ọtụtụ edemede ya n'ebe ọ bụla site n'otu ọnwa ruo afọ iri na abụọ mgbe e kwusịrị ya.   == Ndabere/Mgbakwasa == [[Usòrò:Official_medallion_of_the_British_Anti-Slavery_Society_(1795).jpg|áká_èkpè|thumb|1787 Wedgwood mgbochi ịgba ohu medallion nke Josiah Wedgwood mere maka mkpọsa mmegide ịgba ohu nke Britain]] [[Usòrò:Am_I_Not_A_Woman_And_A_Sister.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Ihe oyiyi nke 1830 nke nwanyị ohu na-asị "Abụghị m nwanyị na nwanne nwanyị?"]] Okwu a bụ "Am I not a man and a brother?" bụ nke ndị mba Britain na-ekpochapụ ihe kemgbe ngwụsị narị afọ nke iri na asatọ iji katọọ enweghị obi mmadụ nke ịgba ohu.<ref name="Glorying">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=aLrm4MZBry4C&pg=RA2-PA1840|title=Glorying in Tribulation: The Life Work of Sojourner Truth|first=Erlene|author=Stetson|publisher=MSU Press|date=August 31, 1994|isbn=9780870139086}}</ref> E bu ụzọ mee ka ụkpụrụ nwoke a bụrụ nwanyị n'afọ 1820 site n'aka ndị British abolitionists, mgbe ahụ na 1830 akwụkwọ akụkọ American abolitionist ''Genius'' of Universal Emancipation bu ihe oyiyi nke nwanyị ohu na-ajụ "Ọ̀ bụghị m nwanyị na nwanne nwanyị?"<ref name="Midgley">{{Cite book|chapterurl=https://books.google.com/books?id=zQVHWXADuRYC&pg=PA134|title=Women's Rights and Transatlantic Antislavery in the Era of Emancipation|editor=Kathryn Kish Sklar, James Brewer Stewart|chapter=British Abolition and Feminism in Transatlantic Perspective|author=Midgley|first=Clare|publisher=Yale University Press|date=2007|isbn=9780300137866}}</ref><ref name="Glorying" /> E bipụtaghachiri ihe oyiyi a n'ọtụtụ ebe na 1830s, ma tinye ya na mkpụrụ ego ọla kọpa ma ọ bụ akara, ma na-enweghị akara ajụjụ, iji nye ajụjụ ahụ azịza dị mma.<ref name="Midgley" /> N'afọ 1833, onye na-eme ihe ike n'Afrịka bụ Maria W. Stewart jiri okwu nke ụkpụrụ a na-arụ ụka maka ikike nke ụmụnwanyị nke agbụrụ ọ bụla. == Nsụgharị dị iche iche == ''New York Tribune'' bipụtara akụkọ mbụ nke okwu ahụ na June 6, 1851, na The Liberator ụbọchị ise ka e mesịrị. Ihe ndekọ abụọ a dị mkpụmkpụ, enweghị nsụgharị zuru ezu.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=16rQl2WT_-gC&pg=PA18|title=Sojourner Truth as orator: wit, story, and song|author=Fitch|first=Suzanne Pullon|publisher=Greenwood|year=1997|isbn=978-0-313-30068-4|series=Great American Orators}}</ref> E bipụtara nsụgharị mbụ zuru ezu na June 21 na Anti-Slavery ''Bugle'' site n'aka Marcus Robinson, onye na-ekpochapụ ihe na onye nchịkọta akụkọ akwụkwọ akụkọ nke rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ ndekọ nke mgbakọ ahụ.<ref>{{Cite book|author=Brezina|first=Corona|title=Sojourner Truth's "Ain't I a woman?" speech: a primary source investigation|year=2004|publisher=The Rosen Publishing Group|isbn=978-1-4042-0154-5|url=https://archive.org/details/sojournertruthsa00brez/page/32}}</ref> Ajụjụ "Abụghị m nwanyị?" apụtaghị na ndekọ ya. Afọ iri na abụọ ka e mesịrị, n'ọnwa Mee afọ 1863, Frances Dana Barker Gage bipụtara nsụgharị dị nnọọ iche. N'ime ya, o nyere Eziokwu ọtụtụ n'ime njirimara okwu nke ndị ohu ndịda, ọ gụnyekwara ihe ọhụrụ Robinson na-akọbeghị. E bipụtaghachiri nsụgharị Gage nke okwu ahụ n'afọ 1875, 1881, na 1889, wee bụrụ ụkpụrụ akụkọ ihe mere eme. A maara nsụgharị a dị ka "Ain't I a Woman?" mgbe ọ na-ekwughachi ugboro ugboro. Ụdị okwu eziokwu adịghị ka nke ndị ohu ndịda; a mụrụ ya ma zụlite ya na New York, ọ na-asụ naanị mba Dutch ruo mgbe ọ dị afọ itoolu.<ref>{{Cite book|title=Sojourner Truth's "Ain't I a Woman?" Speech: A Primary Source Investigation|author=Brezina|first=Corona|publisher=The Rosen Publishing Group|date=2005|isbn=9781404201545|url=https://archive.org/details/sojournertruthsa00brez/page/29}}</ref><ref name="Suffragist">{{Cite web|url=http://www.suffragist.com/docs.htm|title=Sojourner Truth Page|work=American Suffragist Movement|accessdate=29 December 2006|archiveurl=https://web.archive.org/web/20061229183544/http://www.suffragist.com/docs.htm|archivedate=29 December 2006}}</ref><ref name="Fordham">{{Cite web|url=http://www.fordham.edu/halsall/mod/sojtruth-woman.html|title=Sojourner Truth Page|work=Fordham University|accessdate=30 December 2006|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070113012650/http://www.fordham.edu/halsall/mod/sojtruth-woman.html|archivedate=13 January 2007}}</ref><ref name="The Narrative of Sojourner Truth by Olive Gilbert and Sojourner Truth">{{Cite book|url=http://www.gutenberg.org/ebooks/1674|title=The Narrative of Sojourner Truth by Olive Gilbert and Sojourner Truth|accessdate=23 August 2016|date=March 1999}}</ref> Mgbakwunye ndị Gage kwuru na okwu Eziokwu gụnyere echiche na ọ nwere ike ịnagide ụtarị yana nwoke, na ọ dịghị onye nyere ya nkwanye ùgwù ọdịnala kwesịrị nwanyị, nakwa na e rere ọtụtụ n'ime ụmụ ya iri na atọ n'aka ya n'ohu. A kwenyere na eziokwu nwere ụmụ ise, otu rere, ọ dịghịkwa mgbe a maara na ọ ga-ekwu na ọ ga-ekwu na ọ ga-azọrọ ụmụ. Ihe ndị ọzọ na-ezighi ezi na akụkọ Gage nke afọ 1863 na-emegiderịta akụkọ nke oge ya: Gage dere n'afọ 1851 na Akron n'ozuzu ya na ndị nta akụkọ karịsịa bụ ndị enyi na mgbakọ ikike nwanyị, mana n'afọ 1863 o dere na ndị isi mgbakọ ahụ na-atụ egwu ndị mmegide "mobbish". Akụkọ ndị ọzọ ji anya ha hụ okwu Eziokwu kọrọ akụkọ dị iche, otu ebe ihu niile "na-enwe obi ụtọ" na nnọkọ ebe Eziokwu kwuru okwu; na ọ bụghị "otu ndetu na-adịghị mma" na-egbochi nkwekọrịta nke usoro ahụ. N'ụzọ dị iche na nsụgharị Gage mechara, ndị na-aga mgbakọ nabatara Eziokwu nke ọma, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị na-agbanyụ ihe ogologo oge, ndị enyi na echiche na-aga n'ihu nke agbụrụ na ikike obodo. N'afọ 1972, Miriam Schneir bipụtara nsụgharị nke okwu Eziokwu na ndekọ a kpọrọ anthology n'asụsụ bekee, bu Feminism: The Essential Historical Writings .<ref name=":1">{{Cite book|author=Schneir|first=Miriam|title=Feminism: The Essential Historical Writings|publisher=Vintage Books|year=1972}}</ref> Nke a bụ mbipụta nke nsụgharị Gage na-enweghị olumba dị arọ ma ọ bụ okwu ya.<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite web|title=Compare the Speeches|url=https://www.thesojournertruthproject.com/compare-the-speeches|accessdate=2020-11-30|work=The Sojourner Truth Project|language=en-US}}</ref> Na mmeghe ya na ọrụ ahụ, ọ gụnyere na okwu ahụ dị ndụ n'ihi na ọ bụ Gage dere ya.<ref name=":1" /> Nsụgharị a maara dị ka "Ain't I a Woman" nọgidere bụrụ nsụgharị kachasị ekesa ruo mgbe ọrụ nke ọkọ akụkọ ihe mere eme Nell Irvin Painter, nke Sojourner Truth Project sochiri, chọtara ihe akaebe siri ike nke akụkọ ihe mere eme na okwu Gage yiri ka ọ bụ ihe na-ezighi ezi, na okwu Robinson bụ nke nwere ike ịbụ nsụgharị ziri ezi.<ref>{{Cite web|author=National Women's History Museum|date=January 24, 2019|title=Sojourner Truth|url=https://www.womenshistory.org/exhibits/sojourner-truth|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190414164015/https://www.womenshistory.org/exhibits/sojourner-truth|archivedate=14 April 2019}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Compare the Speeches|url=https://www.thesojournertruthproject.com/compare-the-speeches|accessdate=2020-11-30|work=The Sojourner Truth Project|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite book|author=Painter|first=Nell Irvin|title=Sojourner Truth: A Life, A Symbol|publisher=W. W. Norton|year=1997}}</ref> == Okwu ahụ == === 1851 version nke Robinson dere === Marcus Robinson, onye gara mgbakọ ahụ ma soro Eziokwu rụọ ọrụ, bipụtara okwu ahụ ka ọ na-edepụta ya n'ọnwa Juun 21, 1851, mbipụta nke Anti-Slavery Bugle .<ref name="Sojourner TruthInstitute">{{Cite web|url=http://www.sojournertruth.org/History/Biography/NY.htm|title=Amazing Life page|work=Sojourner Truth Institute site|accessdate=28 December 2006|archiveurl=https://web.archive.org/web/20061230173538/http://www.sojournertruth.org/History/Biography/NY.htm|archivedate=30 December 2006}}</ref>    === Nkọwa nke afọ 1863 nke Gage dere === Gage, onye na-eme ihe ike na ikike ụmụnwanyị na mkpochapụ, chetara okwu ahụ afọ iri na abụọ mgbe eziokwu ahụ gasịrị. Gage, onye nọ n'isi nzukọ ahụ, kọwara ihe omume ahụ:<ref>''History of Woman Suffrage'', 2nd ed. Vol.1, Rochester, NY: Charles Mann, 1889, edited by [[Elizabeth Cady Stanton]], [[Susan B. Anthony]], and [[Matilda Joslyn Gage]]</ref>   Ihe na-esonụ bụ okwu dị ka Gage chetara ya na History of Woman Suffrage nke bụ, dị ka ya si kwuo, n'asụsụ mbụ dịka Sojourner Truth gosipụtara ya:   Gage kọwara nsonaazụ ya: <blockquote>N'etiti iti aka, ọ laghachiri n'akụkụ ya, na-ahapụ ihe karịrị otu n'ime anyị na anya na-asọ asọ, na obi na-akụ na ekele. O were anyị n'aka ya siri ike ma buru anyị n'enweghị nsogbu n'elu nsogbu nke ihe isi ike na-eme ka mmiri niile dị anyị mma. Ahụtụbeghị m ihe ọ bụla na ndụ m dị ka mmetụta anwansi nke meriri mmụọ mobbish nke oge ahụ, ma mee ka mkparị na ịkwa emo nke ìgwè mmadụ nwere obi ụtọ ghọọ ihe odide nke nkwanye ùgwù na mmasị. Ọtụtụ narị mmadụ gbagoro ka ha na ya na-ama aka, ma kelee nne ochie ahụ dị ebube, ma na-arịọ ya ọsọ Chineke maka ọrụ ya nke 'ịgba akaebe' agin banyere ajọ omume nke 'ndị a'.</blockquote> == Ihe Nketa == Enweghị otu nsụgharị gọọmentị na-enweghị mgbagha nke okwu Eziokwu. Robinson na Eziokwu bụ ndị enyi na-arụkọ ọrụ ọnụ banyere ịkwụsị ịgba ohu na ikike ụmụnwanyị, akụkọ ya bụ nnọọ ihe ncheta ya na enweghị nkọwa agbakwunyere. Ebe ọ bụ na e bipụtara nsụgharị Robinson na Anti-Slavery ''Bugle'', ndị na-ege ntị na-echegbu onwe ha banyere ikike nke ndị Africa America kama ụmụn nwanyị; ọ ga-ekwe omume na e debere nsụgharị Robinson maka ndị na-ege ya ntị. Ọ bụ ezie na Eziokwu na Robinson rụkọrọ ọrụ na nsụgharị nke okwu ya, Eziokwu ekwughị okwu ya okwu maka okwu.<ref name="pedagogy2010">{{Cite journal|author=Siebler|first=Kay|title=Teaching the Politics of Sojourner Truth's "Ain't I a Woman?"|journal=Pedagogy|date=Fall 2010|volume=10|issue=3|pages=511–533|doi=10.1215/15314200-2010-005|url=http://pedagogy.dukejournals.org/content/10/3/511.full.pdf|accessdate=2 June 2015}}</ref> Gage dere nsụgharị okwu a kachasị ekesa nke ọma ọtụtụ afọ mgbe eziokwu ahụ gasịrị, mana enweghị akụkọ banyere Gage na-arụ ọrụ na Eziokwu na nsụgharị ahụ.<ref name="pedagogy2010">{{Cite journal|author=Siebler|first=Kay|title=Teaching the Politics of Sojourner Truth's "Ain't I a Woman?"|journal=Pedagogy|date=Fall 2010|volume=10|issue=3|pages=511–533|doi=10.1215/15314200-2010-005|url=http://pedagogy.dukejournals.org/content/10/3/511.full.pdf|accessdate=2 June 2015}}</ref> Gage na-egosi Eziokwu dị ka onye na-eji asụsụ ndịda, nke akụkọ mbụ nke okwu ahụ ekwughị. E kwuru na Truth nwere obi ụtọ na asụsụ Bekee ọ na-asụ, a mụrụ ya ma zụlite ya na steeti New York, na-asụ naanị Jersey Dutch ruo mgbe ọ dị afọ 9. Asụsụ dị na nsụgharị Gage nke afọ 1863 adịghị njọ karịa na nsụgharị okwu ya nke o bipụtara n'afọ 1881.<ref>{{Cite journal|author=Mandziuk|first=Roseann M.|title=The rhetorical construction of Sojourner truth|journal=Southern Communication Journal|year=2001|volume=66|issue=2|pages=120–138|doi=10.1080/10417940109373192}}</ref> Na mgbakwunye, ìgwè mmadụ Truth kwuru okwu n'ụbọchị ahụ bụ ụmụ nwanyị ọcha, ndị nwere ihe ùgwù. Na ncheta Gage, ọ na-akọwa na ìgwè mmadụ ahụ achọghị ka Eziokwu kwuo okwu n'ihi na ha achọghị ka ndị mmadụ gbagwojuo ihe kpatara ntuli aka na mkpochapụ, n'agbanyeghị ọtụtụ akụkọ na a nabatara Eziokwu n'ụzọ nkwanye ùgwù. Ọ bụ ezie na nsụgharị Gage na-enye ọnọdụ ọzọ, e dere ya dị ka akụkọ: ọ na-agbakwụnye nkọwa nke ya, na-emepụta ihe omume ahụ dum, gụnyere mmeghachi omume ndị na-ege ntị. N'ihi na e wuru nsụgharị Gage na nkọwa ya na ụzọ ọ họọrọ igosipụta ya, a pụghị iwere ya dị ka ihe nnọchianya dị ọcha nke ihe omume ahụ.<ref name="pedagogy2010" /> == Ebensidee == {{Reflist}} == Ịgụgụ ọzọ == * {{Cite journal|author=hooks|first=bell|authorlink=bell hooks|title=Theory as liberatory practice|journal=[[Yale Journal of Law and Feminism]]|volume=4|issue=1|pages=1–12|date=Fall 1991|url=http://heinonline.org/HOL/LandingPage?handle=hein.journals/yjfem4&div=5&id=&page=}} [http://digitalcommons.law.yale.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1044&context=yjlf Pdf.] * Jones, Martha S. (Fall 2020). Vanguard: How Black Women Broke Barriers, Won the Vote, and Insisted on Equality for All. BasicBooks. * {{Cite journal|author=MacKinnon|first=Catharine A.|authorlink=Catharine MacKinnon|title=From practice to theory, or what is a white woman anyway?|journal=[[Yale Journal of Law and Feminism]]|volume=4|issue=1|pages=13–22|date=Fall 1991|url=http://heinonline.org/HOL/LandingPage?handle=hein.journals/yjfem4&div=7&id=&page=}} [http://digitalcommons.law.yale.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1045&context=yjlf Pdf.] * Painter, Nell Irvin (Fall 1997). Sojourner Truth: A Life, A Symbol. W.W. Norton. * {{Cite journal|author=Romany|first=Celina|title=Ain't I a feminist?|journal=[[Yale Journal of Law and Feminism]]|volume=4|issue=1|pages=23–33|date=Fall 1991|url=http://heinonline.org/HOL/LandingPage?handle=hein.journals/yjfem4&div=5&id=&page=}} [http://digitalcommons.law.yale.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1046&context=yjlf Pdf.] * {{Cite journal|author=Rhode|first=Deborah L.|authorlink=Deborah L. Rhode|title=Enough said|journal=[[Yale Journal of Law and Feminism]]|volume=4|issue=1|pages=35–38|date=Fall 1991|url=http://heinonline.org/HOL/LandingPage?handle=hein.journals/yjfem4&div=9&id=&page=}} [http://digitalcommons.law.yale.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1047&context=yjlf Pdf.] == Njikọ mpụga == * [https://books.google.de/books?id=SCbkCgAAQBAJ&pg=PT95&hl=de&source=gbs_toc_r&cad=3#v=onepage&q&f=false Version] of Gage, 1878 in google books, without pagination, Ch. 7, from Man Cannot Speak for Her. Mpịakọta nke 2: Key Texts of the Early Feminists.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0275932672|0275932672]] * [https://www.thesojournertruthproject.com/ The Sojourner Truth Project], ebe nrụọrụ weebụ nke na-atụnyere ederede nke nsụgharị ọ bụla nke okwu ahụ ma na-enye ọgụgụ ọdịyo nke ha abụọ. [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] qfmd0ddw6u5bfu8pmckrni0rxwhvp38 Ahụike gburugburu ebe obibi 0 12906 87471 75313 2022-08-20T10:30:43Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahụike gburugburu ebe obibi''' bụ okwu eji mee ihe njikọ ahụike mmadụ na ọnọdụ gburugburu ebe obibi. * Na nkà mmụta ọgwụ, eji ahụike gburugburu ebe obibi na-arutu aka n'ọtụtụ mmetụta kemịkal, nke na-esite na ikpughe na kemịkalụ sịntetik(ọgwụ nje, anwụrụ ọkụ, wdg) na gburugburu ebe obibi, ya mere okwu gburugburu ebe obibi.<ref>Gibson, Pamela Reed (2000). ''Multiple chemical sensitivity: a survival guide.'' New Harbinger Publications Incorporated, 375 Pages.</ref> * Eji okwu a mee ihe na nkà mmụta ọgwụ gbasara njikwa ihe ndị metụtara gburugburu ebe obibi (ụtụ isi, ụgwọ mkpuchi ahụike) nke nwere ike ịbelata ihe ize ndụ nke omume na-adịghị mma dịka ise siga.<ref>Sorensen, Gloria et al. (2013). "Intention to quit smoking and concerns about household environmental risks: findings from the Health in Common Study in low-income housing." ''Cancer Causes & Control,'' 24:805-811. </ref> * Dị ka okwu atụmatụ obodo mepere emepe, ahụike gburugburu ebe obibi na-ezo aka na "ọcha akwụkwọ ndụ" nke obodo, nke pụtara ide ihe, imegharị ihe, na ike arụmọrụ.<ref>Teodorescu, Gabriela (2010). "Climate change impact on urban ecosystems and sustainable development of cities in Romania." ''CWSEAS Transactions on environment and development,'' 6:103-112.</ref> * N'ihe banyere nsogbu gburugburu ebe obibi sara mbara, akọwapụtara ahụike gburugburu ebe obibi dị ka "ihe mgbaru ọsọ maka ọnọdụ na saịtị a na-akọ maka ihe ọkụkụ, nke a na-achịkwa maka owuwe ihe ubi osisi, nke a na-echekwa maka azụ, obodo mepere emepe, ma ọ bụ nke a na-eji ya mee ihe n'ụzọ ọzọ. "<ref name="karr1996"> KARR, J. R., (1996). "Ecological integrity and ecological health are not the same." Pp. 97-109, In: Schulz, P. (ed.) ''Engineering Within Ecological Constraint''s Washington, D.C.: National Academy Press. </ref> Ahụike gburugburu ebe obibi dị iche na gburugburu ebe obibi,ọnọdụ nke gburugburu ebe obibi, nke nwere ụfọdụ nhazi na arụmọrụ, ọ dịkwa iche na iguzosi ike n'ezi ihe gburugburu ebe obibi, nke na-arutu aka na gburugburu ebe obibi nwere obere mmetụta mmadụ, ọ bụ ezie na ejirila okwu ahụ ike gburugburu ebe obibi mee ihe n'ụzọ na-arutu aka n'ọtụtụ nsogbu gburugburu ebe obibi.<ref>Belaoussoff, Svenja and Peter G. Kevan (2003). "Are There Ecological Foundations for Ecosystem Health?" ''The Environmentalist,'' 23:255–263.</ref><ref name="karr1996"> KARR, J. R., (1996). "Ecological integrity and ecological health are not the same." Pp. 97-109, In: Schulz, P. (ed.) ''Engineering Within Ecological Constraint''s Washington, D.C.: National Academy Press. </ref> A ghọtara ahụike mmadụ, n'echiche ya sara mbara, dị ka ndị nwere ntọala gburugburu ebe obibi.<ref>{{Cite book|first=Franklin|author=White|title=Global Public Health: Ecological Foundations|url=https://books.google.com/books?id=iE8SXPGGbeMC|year=2013|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-975190-7}}</ref> Ebumnuche okwu ahụ ike bụ iji kpalie nchegbu [[Environmental health|ahụike gburugburu ebe obibi]] mmadụ, nke na-enwekarị njikọ nso nso (ma dị ka akụkụ nke ọgwụ ọ bụghị gburugburu ebe obibi). Dị ka ọ dị na ecocide, okwu ahụ na-eche na enwere ike ikwu na gburugburu ebe obibi dị ndụ (''leekwa'' ''nkà ihe ọmụma Gaia'' banyere okwu a). Ọ bụ ezie na okwu ahụ iguzosi ike n'ezi ihe ma ọ bụ mmebi yiri ka ọ nweghị ọnọdụ na nke a, ọ na-eche na e nwere nkọwa nke iguzosi ike n'ezi ihe nke enwere ike ikwu na ọ na-emetụta gburugburu ebe obibi. Okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị amamihe gburugburu ebe obibi na-ezo aka ọ bụghị naanị na mmata nke ọkwa ahụike, iguzosi ike n'ezi ihe ma ọ bụ mmebi nwere ike ime, kamakwa, na mkpebi ime ihe ọ bụla (karịa) iji mebie gburugburu ebe obibi ahụ ma ọ bụ ndị na-adabere na ya. Ihe dị ndụ nwere ezi ahụ ike ma ọ bụrụ na ọ nwere ike iweghachite onwe ya mgbe ọ tara ahụhụ n'èzí. A na-akpọ nke a nkwụsi ike. Ntụle nke ahụike gburugburu ebe obibi sara mbara, dị ka ọnụọgụ nke ụkpụrụ a kapịrị ọnụ nke ụdị ndụ dị iche iche, na-abụkarị kpọmkwem maka ecoregion ma ọ bụ ọbụna na gburugburu ebe obibi. Ihe ndị na-adabere na ụdị ndụ dị iche iche bụ ezigbo ihe ngosi nke ahụike gburugburu ebe obibi dị ka nkwụsi ike na arụpụta ihe (ezi ihe ngosi nke ahụike gburugburu ebe obibi) bụ mmetụta abụọ nke gburugburu ebe obibi nke ụdị ndụ dị iche iche. Ndabere n'etiti ụdị dịgasị iche iche nke na ọ na-esiri ike igosipụta n'ụzọ na-enweghị isi. Otú ọ dị, enwere mgbaàmà ole na ole zuru ụwa ọnụ nke ahụike na-adịghị mma ma ọ bụ mmebi nke iguzosi ike n'ezi ihe usoro: * Nchịkọta nke ihe mkpofu na mmụba nke ụdị ndụ dị mfe (nje bacteria, ụmụ ahụhụ) nke na-eme nke ọma na ya - mana ọ dịghị mmụba ọnụ ọgụgụ mmadụ na ụdị ndị ahụ na-erikarị ha; * Ọnwụ nke ụdị nkume isi, na-abụkarị onye na-eri anụ n'elu, na-eme ka obere anụ na-eri anụ na-abawanye, na-emekarị ka ọnụ ọgụgụ ndị na-eri ahịhịa dị ukwuu; * Ọnụ ọgụgụ dị elu nke ụdị ọnwụ n'ihi ọrịa kama ịta anụ, ihu igwe, ma ọ bụ ụkọ nri; * Mbugharị nke ụdị dum n'ime ma ọ bụ pụọ na mpaghara, megidere usoro e guzobere ma ọ bụ akụkọ ihe mere eme; * Mmụba nke bioinvader ma ọ bụ ọbụna monoculture ebe ọ dịbu ụdị dị iche iche dị. A na-eche na ụfọdụ omume dịka ọrụ ugbo organic, ọhịa na-adịgide adịgide, ọdịdị ala, ubi ọhịa ma ọ bụ ọrụ ugbo ziri ezi, mgbe ụfọdụ jikọtara ya na ọrụ ugbo na-adịgide adịgide, iji meziwanye ma ọ bụ ma ọ dịkarịa ala ghara imebi ahụike gburugburu ebe obibi, ebe ọ ka na-edebe ala maka ebumnuche mmadụ. Nke a siri ike inyocha dị ka akụkụ nke gburugburu ebe obibi, mana ọ na-aghọwanye akụkụ nke okwu banyere akụ na ụba ọrụ ugbo na nchekwa. Ecotage bụ usoro ọzọ ụfọdụ chere na ọ dị irè n'ichebe ahụike nke gburugburu ebe obibi, mana nke a na-arụrịta ụka nke ukwuu. N'ozuzu ya, a na-eche na esemokwu dị ala na nlebara anya dị ukwuu na omume ọma ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị mkpa iji nọgide na-enwe ahụike gburugburu ebe obibi, ebe ọ bụ na ọ dị ngwa ngwa ma dị mfe ibibi gburugburu ebe obibi karịa ichebe ya - ya mere agha [nkọwa dị mkpa] n'aha iguzosi ike n'ezi ihe nke gburugburu ebe obibi nwere ike ibute ngwa ngwa na ọnwụ n'ihi asọmpi. Igbuchapụ oké ọhịa na mbibi ebe obibi nke oke osimiri coral bụ okwu abụọ na-akpali nyocha miri emi nke ihe na-eme ka ahụike gburugburu ebe obibi, ma na-akpali ọtụtụ arụmụka. A na-egosipụtakarị ọrụ nke mkpochapu, ugbo, na ụgbụ ụgbọ mmiri dị ka ihe na-adịghi mma n'ụzọ dị oke njọ, nke yiri ọrụ nke ngwá agha na ndụ mmadụ. (Lee mmetụta mmadụ na gburugburu ebe obibi.) == Leekwa == * Ahụike gburugburu ebe obibi * [[Health ecology|EcoHealth]] * Index nke ihe dị iche iche * Isi obodo * Sayensị ụkpụrụ * Ịṅụbiga ihe ókè * [[Overexploitation|Mmegbu gabigara ókè]] * Resilience (ecology) * Ụwa gbara ọkụ == Edensịbia == {{Reflist}} tfwas2ny631nvtom6azi6n3j6x7smww Ahịa ịtụ mgbere mmadụ na Bosnia na Herzegovina 0 12994 87477 75435 2022-08-20T10:32:44Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Bosnia na Herzegovina]] bụ isi iyi maka ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ Bosnia bụ ndị a na-azụ ahịa mmadụ, ọkachasị ịgba akwụna n'ime mba ahụ, ọ bụ ezie na ọ bụkwa ebe a na-aga njem maka ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ si mba ọzọ ndị amanyere n'ịgba akwụna na Bosnia na Western Europe. E nwere mmadụ anọ ndị ometụtara nke a chọpụtara site na [[Serbia]] n'afọ 2009. Ọtụtụ ụmụ nwanyị a na-azụta n'ahịa batara mba ahụ site na Serbia ma ọ bụ Montenegro. E nwere akụkọ na a na-azụ ụfọdụ ụmụ agbọghọ, ọkachasị ndị Rom, na-eji alụmdi na nwunye mmanye, maka ebumnuche nke ịgba ohu n'ụlọ n'onwe ya, nakwa a na-amanye ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị ndị Rom ịrịọ arịrịọ site n'aka ndị otu a haziri ahazi. E nwere otu ikpe metụtara ụmụ nwoke Bosnia a kpọbatara maka ọrụ ma tinye ọnọdụ mmanye na [[Azerbaijan]] na 2009. Akụkọ NGO na ndị na-azụ ahịa na-ejikarị ndị ogbugbo eme ihe iji mee ka ndị ahịa gaa n'ụlọ ndị mmadụ, ụlọ ndị ọbịa na ụlọ ọrụ mmanụ ụgbọala ebe a na-ejide ndị ahụ o metụtara.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> Gọọmentị Bosnia na-agbaso ụkpụrụ kacha nta maka iwepụ ịzụ ahịa mmadụ. Gọọmentị nwere ọganihu doro anya na mbọ ndị mmanye iwu na-emegide ịzụ ahịa n'oge akụkọ ahụ site n'ibelata ojiji ya nke ikpe a kwụsịrị ma nye ntaramahụhụ siri ike maka ndị na-azụ ahịa a mara ikpe. Gọọmentị jiri usoro dị iche iche chọpụta ndị nwere ike ịta ahụhụ n'oge akụkọ ahụ, na-edebanye aha ọnụ ọgụgụ ka ukwuu nke ndị na-azụ ahịa, ma zigara ha ndị na-ahụ maka ọrụ NGO nke ọ kwadoro.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> Ụlọ ọrụ US State Department na-enyocha ma na-alụso ịzụ ahịa mmadụ ọgụ tinyere mba ahụ na "Tier 2" n'afọ 2017.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170628043920/https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archivedate=2017-06-28|title=Trafficking in Persons Report 2017: Tier Placements|work=www.state.gov|language=en-US|accessdate=2017-12-01}}</ref> Ọ bụ ezie na gọọmentị kwuru na ha na-agbaso iwu, akụkọ ahụ kwuru okwu maka enweghị ike imezu ụkpụrụ kacha nta maka iwepụ ịzụ ahịa mana ọ na-eme mgbalị dị ukwuu ime nke ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/countries/2017/271150.htm|title=Bosnia and Herzegovina|work=U.S. Department of State|accessdate=2018-08-22|language=en-US}}</ref> == Ịma ikpe == Gọọmentị Bosnia nwere ọganihu dị ukwuu na mbọ ndị mmanye iwu megide ịzụ ahịa n'ime afọ gara aga, na-enye otu n'ime ikpe kachasị elu maka ịzụ ahịa na Bosnia. Gọọmentị belatara ojiji ya nke ikpe a ma mụbaa ntaramahụhụ maka ndị na-azụ ahịa mmadụ a mara ikpe. Gọọmentị Bosnia machibidoro ịzụ ahịa maka mmegbu mmekọahụ na ọrụ site na Nkeji edemede otu narị na iri asatọ na isii (186) nke iwu mpụ ya, nke na-enye ntaramahụhụ nke mkpọrọ ruo afọ iri. Ntaramahụhụ ndị a siri ike ma kwekọọ na ndị e nyere maka mpụ ndị ọzọ dị egwu, dị ka ndina n'ike. Gọọmentị gbanwere iwu mpụ ya n'afọ 2009, na-etinye ikpe opekata mpe afọ atọ maka ịzụ ahịa mmadụ ma na-amụba ntaramahụhụ maka ndị isi na-ahụ maka ịzụ ahịa. Gọọmentị mba ahụ nwere ihe ịga nke ọma n'ikpe ikpe ịzụ ahịa dị ịrịba ama nke metụtara onye na-azụ ahịa dị elu n'afọ 2009, na-ama onye isi ahụ ikpe ịga mkpọrọ afọ iri na abụọ, ma kwuo na ọ ga-akwụ ụgwọ dọla pụkụ ịrị na anọ na narị abụọ na ịrị asatọ ma isii ma natakwa ya ihe karịrị dọla pụkụ narị abụọ na anọ na narị isii na akụ. N'afọ 2009, gọọmentị mba ahụ nyochara ikpe iri na anọ a na-enyo enyo na ha na-azụ ahịa, ndị ọchịchị obodo nyochara ikpe iri abụọ na otu. Gọọmentị mba ahụ gbara ikpe atọ metụtara mmadụ iri na abụọ a na-enyo enyo na ha na-azụ ahịa na 2009, ma maa ndị omekome iri na otu ikpe; ikpe maka ndị na-azụ ahịa iri na otu a mara ikpe na ikpe abụọ sitere na ọnwa ise ruo afọ iri na abụọ. Ikpe isii n'ime ikpe ndị a karịrị afọ atọ, a tọhapụrụ otu onye a na-enyo enyo. Ụlọ ikpe dị elu kpere ikpe asaa, wee maa ndị na-azụ ahịa mmadụ iri na otu ikpe, ma maa mmadụ itoolu n'ime ha ikpe otu afọ ruo afọ atọ. N'ikpeazụ, na Republika Srpska, a kọrọ na ndị ọchịchị kpere ikpe ịzụ ahịa itoolu ma maa ndị omekome ise ikpe, nke kpatara ikpe sitere na otu afọ ruo afọ abụọ. Ụlọ ikpe steeti na nke ime obodo kwụsịrị ikpe maka ndị ahịa abụọ a mara ikpe na 2009, mbelata dị ịrịba ama site na ikpe iri na anọ a kwụsịrị na 2008.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> N'okpuru iwu Bosnia, ọtụtụ ndị omekome a mara ikpe, bu ndị ruru eru maka ezumike izu ụka site n'ụlọ mkpọrọ; ya mere, ụfọdụ ndị na-azụ ahịa a mara ikpe na 2009 nwere ike ịbụ ndị a tọhapụrụ na ngwụsị izu, na-etinye ndị ha metụtara n'ihe ize ndụ. A na-aga n'ihu na akụkọ akụkọ banyere ndị uwe ojii na ndị isi ndị ọzọ na-eme ka ịzụ ahịa dị mfe, gụnyere site n'ịtụ anya ma ọ bụ na-echebe ndị na-azụ ahịa ma ọ bụ ndị na-erigbu ndị na-azụ ahịa na nkwụghachi ụgwọ. Na Machị 2010, gọọmentị jidere mmadụ iri na isii a na-enyo enyo, nke gụnyere osote onye isi obodo Srebrenica, ndị isi okpukpe obodo, ndị isi ụlọ akwụkwọ, na ndị uwe ojii maka ebubo na ha na-etinye aka na ịzụ ahịa na ịgba akwụna nke nwa agbọghọ Rom. Gọọmentị kwuru na a tọhapụrụ ndị niile a na-enyo enyo ụbọchị abụọ ka e jidere ha, na-ekwu na enweghị ihe akaebe zuru oke iji jide ha. A gbakwara Mịnịsta na-ahụ maka nchekwa na steeti ajụjụ ọnụ dị ka onye a na-enyo enyo. Nnyocha ahụ ka na-aga n'ihu. A tọhapụrụ ndị isi obodo abụọ n'okpuru nyocha nke onye ọka iwu steeti maka itinye aka ha na December 2007 na ịgba akwụna ụmụaka atọ n'ụlọ mkpọrọ na Febụwarị 12, 2009. Ikpe a ka na-aga n'ihu. Gọọmentị amabeghị ndị ọrụ gọọmentị ọ bụla ikpe maka mmekọ metụtara ịzụ ahịa.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> Mkpesa dị oke mkpa n'idozi nsogbu ịzụ ahịa mmadụ na Bosnia na Herzegovina n'ihi na, ewepu ya, nsogbu ahụ na-emebi na-aga n'ihu n'okirikiri. N'ọnọdụ a, a na-akpọghachite ndị ahụ o metụtara na mba ha naanị ka a kpọghachite ha, na-emepụta ihe ụfọdụ na-akpọ ụlọ ọrụ na-ahụ maka mbugharị.<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/world/2012/jan/15/bosnia-sex-trafficking-whistleblower|title=Has the UN learned lessons of Bosnian sex slavery revealed in Rachel Weisz film?|author=Vulliamy|first=Ed|date=2012-01-15|work=the Guardian|language=en|accessdate=2018-08-22}}</ref> == Nchedo == Gọọmentị Bosnia nwere ọganihu n'ịchọpụta na ichebe ndị na-azụ ahịa na 2009. Gọọmentị gara n'ihu na-enye ego zuru oke nye ndị NGO isii dị n'ógbè ahụ nke nyere ndị mba ọzọ na ndị obodo ahụ ebe obibi na enyemaka ahụike na nke uche n'oge akụkọ ahụ. N'afọ 2009, gọọmentị nyere dọla pụkụ ịrị atọ na abụọ maka nlekọta nke ndị na-ahụ maka ụlọ na dọla pụkụ ịrị asaa na otu na narị anọ maka nlekọta ndị mba ọzọ na-ahụ maka ịzụ ahịa, nakwa enyemaka mbugharị. Gọọmentị jiri usoro nhazi maka ịchọpụta ma na-arutu aka na ndị mba ọzọ ma ndị obodo na ndị na-ahụ maka ọrụ NGO, ma debanye aha ndị na-azụ ahịa ịrị anọ na isii na 2009, mmụba site na ịrị abụọ na itoolu achọpụtara na 2008. NGO ndị gọọmentị na-akwụ ụgwọ nyere mmadụ iri na asatọ ebe obibi n'oge akụkọ ahụ; ndị mmadụ iri abụọ na asatọ fọdụrụnụ natara ọrụ site n'aka ndị NGO na-ahụ maka ndị ọrịa. Gọọmentị gbara ndị o metụtara ume ka ha nyere aka na nyocha na ikpe nke ndị na-azụ ahịa, ma dabere na mmekorita afọ ofufo nke ndị metụtara dị ka ndị akaebe na ikpe ya niile na 2009. Otú ọ dị, akụkọ 2009 nke Dr. Gilly McKenzie nke Interpol Organized Crime Division nyere, kọrọ na nchedo ndị akaebe na Bosnia ka ezughi oke.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> Gọọmentị nyere ụzọ iwu iji wepụ ndị na-azụ ahịa si mba ọzọ na mba ebe ha na-eche ihe isi ike ma ọ bụ ntaramahụhụ ihu site na inye ikike obibi dị mkpirikpi na ogologo oge. N'afọ 2009, gọọmentị nyere mmadụ isii ahụ ikike obibi, mmụba site na ikike abụọ ahụ n'afọ gara aga. Ndị uwe ojii na ndị ọrụ ókèala gara n'ihu na-eji usoro iji chọpụta ndị na-azụ ahịa n'etiti ndị na-adịghị ike, gọọmentị gara n'ihu na-azụ ndị ọrụ nnọchiteanya ya na mba ọzọ banyere ụzọ isi chọpụta ndị nwere ike ịzụ ahịa n'etiti ndị na-etinye akwụkwọ visa Bosnia. Gọọmentị hụrụ na a naghị ata ndị a chọpụtara ntaramahụhụ maka omume iwu na-akwadoghị n'ihi ịzụ ahịa ha; Otú ọ dị, o yikarịrị ka a chụpụrụ ndị a na-amaghị ama ma ọ bụ mgbe ụfọdụ na-ekpe ha ikpe maka mbata ma ọ bụ mmebi iwu ndị ọzọ. Gọọmentị enweghi ike ichebe nzuzo nke onye a na-ebo ebubo na ọ na-azụ ahịa mmekọahụ n'oge akụkọ ahụ site n'ikwe ka ụfọdụ ndị mgbasa ozi kwupụta aha ya na foto ya. Ọ bụ ezie na gọọmentị kọrọ na ndị ọchịchị kpọgara onye ahụ n'otu n'ime ebe nchekwa ya maka nlekọta, ikpughe njirimara ya nwere ike igbochi ikike gọọmentị ichebe ya nke ọma.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> == Nchekwa == Atụmatụ mgbochi nke gọọmentị na-eme na mmejuputa atụmatụ mgbochi ịzụ ahịa nke afọ 2016-2019, nke nyere mgbalị ụfọdụ iji chọpụta ihe omume ịzụ ahịa na nchedo ndị metụtara ya na mmekorita ya na Organization for Security and Co-operation in Europe (OSCE) na NGO.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170628043920/https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archivedate=2017-06-28|title=Trafficking in Persons Report 2017: Tier Placements|work=www.state.gov|language=en-US|accessdate=2017-12-01}}</ref> Dịka ọmụmaatụ, Office of the State Coordinator na-ahazi ma na-elekọta mgbasa ozi zuru oke nke NGO na-akwụ ụgwọ maka ndị na-eto eto na-achọ ọrụ na mba ọzọ nke gụnyere ihe ngosi TV, bọọdụ mkpọsa, na akwụkwọ nta. Gọọmentị gara n'ihu na-akwado ọrụ NGO nke akara ngosi megide ịzụ ahịa n'afọ 2009. Mmekọrịta ya na OSCE gụnyekwara ọzụzụ nke ndị ọkàiwu na ndị ọka ikpe iji mee ka ihe ọmụma dị irè na nke echiche banyere ihe ndị metụtara ịzụ ahịa mmadụ dị ka mpụ yana ọrụ ha n'idozi nsogbu nke ndị a na-emegbu na nkwado ndị akaebe n'ime usoro ikpe. OSCE, n'akụkụ nke ya, lekwasịrị anya n'ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ ụlọ na ndị mmekọ mba ụwa iji meziwanye usoro iwu na usoro iwu maka ịzụ ahịa mmadụ na mba ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.osce.org/mission-to-bosnia-and-herzegovina/combating-human-trafficking|title=Combating human trafficking {{!}} Mission to Bosnia and Herzegovina {{!}} OSCE|work=www.osce.org|language=en|accessdate=2018-08-22}}</ref> Gọọmentị Bosnia na Herzegovina na-aga n'ihu na-enye ndị agha Bosnia ọzụzụ pụrụ iche maka ịzụ ahịa tupu e tinye ha na ọrụ udo mba ụwa. Na mmekorita ya na gọọmentị Norway, o mepụtara akwụkwọ ntuziaka maka ndị uwe ojii, ndị ọkàiwu, ụlọ ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndị ọrụ nlekọta ahụike banyere igbochi ịzụ ahịa ụmụaka. Gọọmentị emeghị mkpọsa ọ bụla maka ibelata ọchịchọ maka mmekọahụ azụmahịa ma ọ bụ ọrụ mmanye.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> == Hụkwa == * Ihe ruuru mmadụ na Bosnia na Herzegovina * Ịzụ ahịa mmadụ na Europe == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] c4t82tze56bypkpysgnrjlpooha7nn4 87532 87477 2022-08-20T10:50:04Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Bosnia na Herzegovina]] bụ isi iyi maka ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ Bosnia bụ ndị a na-azụ ahịa mmadụ, ọkachasị ịgba akwụna n'ime mba ahụ, ọ bụ ezie na ọ bụkwa ebe a na-aga njem maka ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ si mba ọzọ ndị amanyere n'ịgba akwụna na Bosnia na Western Europe. E nwere mmadụ anọ ndị ometụtara nke a chọpụtara site na [[Serbia]] n'afọ 2009. Ọtụtụ ụmụ nwanyị a na-azụta n'ahịa batara mba ahụ site na Serbia ma ọ bụ Montenegro. E nwere akụkọ na a na-azụ ụfọdụ ụmụ agbọghọ, ọkachasị ndị Rom, na-eji alụmdi na nwunye mmanye, maka ebumnuche nke ịgba ohu n'ụlọ n'onwe ya, nakwa a na-amanye ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị ndị Rom ịrịọ arịrịọ site n'aka ndị otu a haziri ahazi. E nwere otu ikpe metụtara ụmụ nwoke Bosnia a kpọbatara maka ọrụ ma tinye ọnọdụ mmanye na [[Azerbaijan]] na 2009. Akụkọ NGO na ndị na-azụ ahịa na-ejikarị ndị ogbugbo eme ihe iji mee ka ndị ahịa gaa n'ụlọ ndị mmadụ, ụlọ ndị ọbịa na ụlọ ọrụ mmanụ ụgbọala ebe a na-ejide ndị ahụ o metụtara.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> Gọọmentị Bosnia na-agbaso ụkpụrụ kacha nta maka iwepụ ịzụ ahịa mmadụ. Gọọmentị nwere ọganihu doro anya na mbọ ndị mmanye iwu na-emegide ịzụ ahịa n'oge akụkọ ahụ site n'ibelata ojiji ya nke ikpe a kwụsịrị ma nye ntaramahụhụ siri ike maka ndị na-azụ ahịa a mara ikpe. Gọọmentị jiri usoro dị iche iche chọpụta ndị nwere ike ịta ahụhụ n'oge akụkọ ahụ, na-edebanye aha ọnụ ọgụgụ ka ukwuu nke ndị na-azụ ahịa, ma zigara ha ndị na-ahụ maka ọrụ NGO nke ọ kwadoro.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> Ụlọ ọrụ US State Department na-enyocha ma na-alụso ịzụ ahịa mmadụ ọgụ tinyere mba ahụ na "Tier 2" n'afọ 2017.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170628043920/https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archivedate=2017-06-28|title=Trafficking in Persons Report 2017: Tier Placements|work=www.state.gov|language=en-US|accessdate=2017-12-01}}</ref> Ọ bụ ezie na gọọmentị kwuru na ha na-agbaso iwu, akụkọ ahụ kwuru okwu maka enweghị ike imezu ụkpụrụ kacha nta maka iwepụ ịzụ ahịa mana ọ na-eme mgbalị dị ukwuu ime nke ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/countries/2017/271150.htm|title=Bosnia and Herzegovina|work=U.S. Department of State|accessdate=2018-08-22|language=en-US}}</ref> == Ịma ikpe == Gọọmentị Bosnia nwere ọganihu dị ukwuu na mbọ ndị mmanye iwu megide ịzụ ahịa n'ime afọ gara aga, na-enye otu n'ime ikpe kachasị elu maka ịzụ ahịa na Bosnia. Gọọmentị belatara ojiji ya nke ikpe a ma mụbaa ntaramahụhụ maka ndị na-azụ ahịa mmadụ a mara ikpe. Gọọmentị Bosnia machibidoro ịzụ ahịa maka mmegbu mmekọahụ na ọrụ site na Nkeji edemede otu narị na iri asatọ na isii (186) nke iwu mpụ ya, nke na-enye ntaramahụhụ nke mkpọrọ ruo afọ iri. Ntaramahụhụ ndị a siri ike ma kwekọọ na ndị e nyere maka mpụ ndị ọzọ dị egwu, dị ka ndina n'ike. Gọọmentị gbanwere iwu mpụ ya n'afọ 2009, na-etinye ikpe opekata mpe afọ atọ maka ịzụ ahịa mmadụ ma na-amụba ntaramahụhụ maka ndị isi na-ahụ maka ịzụ ahịa. Gọọmentị mba ahụ nwere ihe ịga nke ọma n'ikpe ikpe ịzụ ahịa dị ịrịba ama nke metụtara onye na-azụ ahịa dị elu n'afọ 2009, na-ama onye isi ahụ ikpe ịga mkpọrọ afọ iri na abụọ, ma kwuo na ọ ga-akwụ ụgwọ dọla pụkụ ịrị na anọ na narị abụọ na ịrị asatọ ma isii ma natakwa ya ihe karịrị dọla pụkụ narị abụọ na anọ na narị isii na akụ. N'afọ 2009, gọọmentị mba ahụ nyochara ikpe iri na anọ a na-enyo enyo na ha na-azụ ahịa, ndị ọchịchị obodo nyochara ikpe iri abụọ na otu. Gọọmentị mba ahụ gbara ikpe atọ metụtara mmadụ iri na abụọ a na-enyo enyo na ha na-azụ ahịa na 2009, ma maa ndị omekome iri na otu ikpe; ikpe maka ndị na-azụ ahịa iri na otu a mara ikpe na ikpe abụọ sitere na ọnwa ise ruo afọ iri na abụọ. Ikpe isii n'ime ikpe ndị a karịrị afọ atọ, a tọhapụrụ otu onye a na-enyo enyo. Ụlọ ikpe dị elu kpere ikpe asaa, wee maa ndị na-azụ ahịa mmadụ iri na otu ikpe, ma maa mmadụ itoolu n'ime ha ikpe otu afọ ruo afọ atọ. N'ikpeazụ, na Republika Srpska, a kọrọ na ndị ọchịchị kpere ikpe ịzụ ahịa itoolu ma maa ndị omekome ise ikpe, nke kpatara ikpe sitere na otu afọ ruo afọ abụọ. Ụlọ ikpe steeti na nke ime obodo kwụsịrị ikpe maka ndị ahịa abụọ a mara ikpe na 2009, mbelata dị ịrịba ama site na ikpe iri na anọ a kwụsịrị na 2008.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> N'okpuru iwu Bosnia, ọtụtụ ndị omekome a mara ikpe, bu ndị ruru eru maka ezumike izu ụka site n'ụlọ mkpọrọ; ya mere, ụfọdụ ndị na-azụ ahịa a mara ikpe na 2009 nwere ike ịbụ ndị a tọhapụrụ na ngwụsị izu, na-etinye ndị ha metụtara n'ihe ize ndụ. A na-aga n'ihu na akụkọ akụkọ banyere ndị uwe ojii na ndị isi ndị ọzọ na-eme ka ịzụ ahịa dị mfe, gụnyere site n'ịtụ anya ma ọ bụ na-echebe ndị na-azụ ahịa ma ọ bụ ndị na-erigbu ndị na-azụ ahịa na nkwụghachi ụgwọ. Na Machị 2010, gọọmentị jidere mmadụ iri na isii a na-enyo enyo, nke gụnyere osote onye isi obodo Srebrenica, ndị isi okpukpe obodo, ndị isi ụlọ akwụkwọ, na ndị uwe ojii maka ebubo na ha na-etinye aka na ịzụ ahịa na ịgba akwụna nke nwa agbọghọ Rom. Gọọmentị kwuru na a tọhapụrụ ndị niile a na-enyo enyo ụbọchị abụọ ka e jidere ha, na-ekwu na enweghị ihe akaebe zuru oke iji jide ha. A gbakwara Mịnịsta na-ahụ maka nchekwa na steeti ajụjụ ọnụ dị ka onye a na-enyo enyo. Nnyocha ahụ ka na-aga n'ihu. A tọhapụrụ ndị isi obodo abụọ n'okpuru nyocha nke onye ọka iwu steeti maka itinye aka ha na December 2007 na ịgba akwụna ụmụaka atọ n'ụlọ mkpọrọ na Febụwarị 12, 2009. Ikpe a ka na-aga n'ihu. Gọọmentị amabeghị ndị ọrụ gọọmentị ọ bụla ikpe maka mmekọ metụtara ịzụ ahịa.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> Mkpesa dị oke mkpa n'idozi nsogbu ịzụ ahịa mmadụ na Bosnia na Herzegovina n'ihi na, ewepu ya, nsogbu ahụ na-emebi na-aga n'ihu n'okirikiri. N'ọnọdụ a, a na-akpọghachite ndị ahụ o metụtara na mba ha naanị ka a kpọghachite ha, na-emepụta ihe ụfọdụ na-akpọ ụlọ ọrụ na-ahụ maka mbugharị.<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/world/2012/jan/15/bosnia-sex-trafficking-whistleblower|title=Has the UN learned lessons of Bosnian sex slavery revealed in Rachel Weisz film?|author=Vulliamy|first=Ed|date=2012-01-15|work=the Guardian|language=en|accessdate=2018-08-22}}</ref> == Nchedo == Gọọmentị Bosnia nwere ọganihu n'ịchọpụta na ichebe ndị na-azụ ahịa na 2009. Gọọmentị gara n'ihu na-enye ego zuru oke nye ndị NGO isii dị n'ógbè ahụ nke nyere ndị mba ọzọ na ndị obodo ahụ ebe obibi na enyemaka ahụike na nke uche n'oge akụkọ ahụ. N'afọ 2009, gọọmentị nyere dọla pụkụ ịrị atọ na abụọ maka nlekọta nke ndị na-ahụ maka ụlọ na dọla pụkụ ịrị asaa na otu na narị anọ maka nlekọta ndị mba ọzọ na-ahụ maka ịzụ ahịa, nakwa enyemaka mbugharị. Gọọmentị jiri usoro nhazi maka ịchọpụta ma na-arutu aka na ndị mba ọzọ ma ndị obodo na ndị na-ahụ maka ọrụ NGO, ma debanye aha ndị na-azụ ahịa ịrị anọ na isii na 2009, mmụba site na ịrị abụọ na itoolu achọpụtara na 2008. NGO ndị gọọmentị na-akwụ ụgwọ nyere mmadụ iri na asatọ ebe obibi n'oge akụkọ ahụ; ndị mmadụ iri abụọ na asatọ fọdụrụnụ natara ọrụ site n'aka ndị NGO na-ahụ maka ndị ọrịa. Gọọmentị gbara ndị o metụtara ume ka ha nyere aka na nyocha na ikpe nke ndị na-azụ ahịa, ma dabere na mmekorita afọ ofufo nke ndị metụtara dị ka ndị akaebe na ikpe ya niile na 2009. Otú ọ dị, akụkọ 2009 nke Dr. Gilly McKenzie nke Interpol Organized Crime Division nyere, kọrọ na nchedo ndị akaebe na Bosnia ka ezughi oke.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> Gọọmentị nyere ụzọ iwu iji wepụ ndị na-azụ ahịa si mba ọzọ na mba ebe ha na-eche ihe isi ike ma ọ bụ ntaramahụhụ ihu site na inye ikike obibi dị mkpirikpi na ogologo oge. N'afọ 2009, gọọmentị nyere mmadụ isii ahụ ikike obibi, mmụba site na ikike abụọ ahụ n'afọ gara aga. Ndị uwe ojii na ndị ọrụ ókèala gara n'ihu na-eji usoro iji chọpụta ndị na-azụ ahịa n'etiti ndị na-adịghị ike, gọọmentị gara n'ihu na-azụ ndị ọrụ nnọchiteanya ya na mba ọzọ banyere ụzọ isi chọpụta ndị nwere ike ịzụ ahịa n'etiti ndị na-etinye akwụkwọ visa Bosnia. Gọọmentị hụrụ na a naghị ata ndị a chọpụtara ntaramahụhụ maka omume iwu na-akwadoghị n'ihi ịzụ ahịa ha; Otú ọ dị, o yikarịrị ka a chụpụrụ ndị a na-amaghị ama ma ọ bụ mgbe ụfọdụ na-ekpe ha ikpe maka mbata ma ọ bụ mmebi iwu ndị ọzọ. Gọọmentị enweghi ike ichebe nzuzo nke onye a na-ebo ebubo na ọ na-azụ ahịa mmekọahụ n'oge akụkọ ahụ site n'ikwe ka ụfọdụ ndị mgbasa ozi kwupụta aha ya na foto ya. Ọ bụ ezie na gọọmentị kọrọ na ndị ọchịchị kpọgara onye ahụ n'otu n'ime ebe nchekwa ya maka nlekọta, ikpughe njirimara ya nwere ike igbochi ikike gọọmentị ichebe ya nke ọma.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> == Nchekwa == Atụmatụ mgbochi nke gọọmentị na-eme na mmejuputa atụmatụ mgbochi ịzụ ahịa nke afọ 2016-2019, nke nyere mgbalị ụfọdụ iji chọpụta ihe omume ịzụ ahịa na nchedo ndị metụtara ya na mmekorita ya na Organization for Security and Co-operation in Europe (OSCE) na NGO.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170628043920/https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archivedate=2017-06-28|title=Trafficking in Persons Report 2017: Tier Placements|work=www.state.gov|language=en-US|accessdate=2017-12-01}}</ref> Dịka ọmụmaatụ, Office of the State Coordinator na-ahazi ma na-elekọta mgbasa ozi zuru oke nke NGO na-akwụ ụgwọ maka ndị na-eto eto na-achọ ọrụ na mba ọzọ nke gụnyere ihe ngosi TV, bọọdụ mkpọsa, na akwụkwọ nta. Gọọmentị gara n'ihu na-akwado ọrụ NGO nke akara ngosi megide ịzụ ahịa n'afọ 2009. Mmekọrịta ya na OSCE gụnyekwara ọzụzụ nke ndị ọkàiwu na ndị ọka ikpe iji mee ka ihe ọmụma dị irè na nke echiche banyere ihe ndị metụtara ịzụ ahịa mmadụ dị ka mpụ yana ọrụ ha n'idozi nsogbu nke ndị a na-emegbu na nkwado ndị akaebe n'ime usoro ikpe. OSCE, n'akụkụ nke ya, lekwasịrị anya n'ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ ụlọ na ndị mmekọ mba ụwa iji meziwanye usoro iwu na usoro iwu maka ịzụ ahịa mmadụ na mba ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.osce.org/mission-to-bosnia-and-herzegovina/combating-human-trafficking|title=Combating human trafficking {{!}} Mission to Bosnia and Herzegovina {{!}} OSCE|work=www.osce.org|language=en|accessdate=2018-08-22}}</ref> Gọọmentị Bosnia na Herzegovina na-aga n'ihu na-enye ndị agha Bosnia ọzụzụ pụrụ iche maka ịzụ ahịa tupu e tinye ha na ọrụ udo mba ụwa. Na mmekorita ya na gọọmentị Norway, o mepụtara akwụkwọ ntuziaka maka ndị uwe ojii, ndị ọkàiwu, ụlọ ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndị ọrụ nlekọta ahụike banyere igbochi ịzụ ahịa ụmụaka. Gọọmentị emeghị mkpọsa ọ bụla maka ibelata ọchịchọ maka mmekọahụ azụmahịa ma ọ bụ ọrụ mmanye.<ref name="dos">"Bosnia and Herzegovina". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> == Hụkwa == * Ihe ruuru mmadụ na Bosnia na Herzegovina * Ịzụ ahịa mmadụ na Europe == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] j483ysaburvbqk2zi43grldpwegbn9a A Dominie's Log 0 13031 87264 75482 2022-08-19T15:16:59Z Celetex 13524 Etinyerem databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Coverdominieslog_copy.jpg|thumb|Ihe mkpuchi mbụ, 1915]] A.S. Neill's A Dominie's Log bụ akwụkwọ akụkọ nke afọ mbụ ya dị ka onye isi nkụzi na Gretna Green Village School, n'oge 1914-15. Ọ bụ akwụkwọ akụkọ ndụ. Ọ gbanwere ụlọ akwụkwọ na-arụsi ọrụ ike, ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ nke ntaramahụhụ na egwu nke ikike nke onye nkụzi na-achịkwa n'ime nke obi ụtọ, egwuregwu na ụmụaka na-achịkwa mmụta ha.<ref>Neill, A. S., A Dominie's Log, Herbert Jenkins Limited, London, 1915</ref> Ọ bụ onye nkuzi na-atụgharị uche, na-anọdụ na tebụl ya na-eche ihe mere ya na ụmụaka ji nọrọ n'ụlọ akwụkwọ ahụ. O nwekwara, nke kachasị mkpa, chere na ụmụaka ahụ bụ ụmụ mmadụ, ma soro ha na-emekọ ihe dị ka ndị dị otú ahụ, na-esonye n'egwuregwu ha, soro ha na-agbagharị na ice slide n'okporo ámá, na-ekerịta swiiti ha, na-achị ọchị, ma na-enwe ekele ma na-akwanyere ha ùgwù, na okike. == Na-eme mmemme onye nkuzi == Ihe ka ọtụtụ n'ihe oyiyi nke ndị nkụzi bụ banyere onye ọ bụla dị ka dike na-emeri nsogbu nke ụlọ akwụkwọ na ndị nne na nna ma na-eduga ụmụaka na nghọta. Dị ka ndị dike nke akụkọ ifo ha anaghị agbagha ma ọ bụ gbanwee usoro ahụ, ha bụ naanị ndị dike nke usoro ahụ, ma ọ bụrụ na naanị ndị nkụzi niile dị ka ha. Nye Neill, ụmụaka, na ụlọ akwụkwọ ha na obodo ha, bụ ndị dike, ha bụ ndị ọ na-ahụ dị ka ndị na-enyere nwatakịrị aka inwe obi ụtọ, ahụike na nnwere onwe. Na nyocha mbụ ọ na-ekwu na o nwere echiche banyere ihe niile, mana nke ahụ bụ ihe na-efu isi, na nsogbu nke ụlọ akwụkwọ ahụ na ụmụ ya na-emetụta ndụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọdịbendị, ha adịghị iche. Neill na-eche banyere ọdịbendị nke nwata na ụlọ akwụkwọ, ọ bụghị nke ụlọ akwụkwọ dị ka ebe maka usoro dị irè, nke dị irè na nsonaazụ dị mma. Akụkọ a bụ màkà ya na-agbalị 'ịmepụta àgwà'. N'ezie, mgbe afọ iri nke izi ihe gasịrị, n'ime afọ 1921 ọ mepụtara ụlọ akwụkwọ, obodo, nke ahụ bụ dike, Summerhill School. E gosipụtara nhazi ya na ''A Dominie Abroad'', na onye na-emepụta BBC Children, Jon East, na-eji ya eme ka ndị na-ege ntị jụọ ihe ụlọ akwụkwọ dị na ihe nkiri ya màkà ụlọ akwụkwọ ahụ na ọgụ ya na ndị nyocha Ofsted, ''Summerhill'' .<ref>{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/tvandradio/3670605/Summerhill-The-school-where-lessons-are-optional.html|title=Summerhill: The school where lessons are optional|author=James Rampton|date=19 January 2008|work=Telegraph.co.uk}}</ref> == Dabere na ụlọ akwụkwọ maka ikike ụmụaka == Ndị nkụzi Ideal Ọhụrụ, ndị prọfesọ, ndị agha, ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị isi nkụzi, ndị na-ese ihe, ndị na-eti egwu, ndị na-eme ihe nkiri ... ghọtara na nnwere onwe nke nwatakịrị, nnwere onwe nke onye mmụta, okike ha, nkwupụta onwe ha, ọchụchọ ha maka ihe ọmụma na mmụta bụ olileanya maka ụwa nke ikpe ziri ezi na udo. "Na mgbé mbụ, Nzukọ a dị ịtụnanya nke anyị hụrụ ka anyị nọ ọdụ n'akụkụ ndị isi gọọmentị, ndị Montessorians dị elu, ndị nkuzi oge ochie dị ka mụ onwe m, ndị prọfesọ mahadum, ndị agha na khaki, ndị egwu, ndị na-ese ihe, ndị isi ụlọ akwụkwọ ọha na eze, onye nlekọta nke Little Commonwealth, ndị nkụzi ụlọ akwụkwọ praịmarị, na onye nnọchi anya Amerịka n'onwe ya na-eguzo, nke mbụ, maka nnwere onwe, - anaghị m amasị nnwere onwe, n'ihi na okwu ahụ na-atụ aro ịgba ohu, na iji ya eme ihe nwere ike ịkwalite ya. Anyị ncha kwekoritara na nwatakịrị ahụ ga-enwere onwe ya: ee, mana onye nkụzi ga-enwere onwe ya yana nwa ahụ ..."" - Maazị Lionel Helbert, Onye isi nke West Downs, Winchester, 1915.<ref>New Ideals Committee, Report of the Conference on New Ideals in Education August 14–21, 1915, p122, Women's Print Society, 1915</ref> == Mkpa maka ọdịbendị na akụkọ ihe mere eme nke ikike ụmụaka == N'ihe banyere mmegharị ikike niile iji nwee ihe ịga nke ọma, ha na-ewuli elu na akụkọ ihe mere eme ha, na mgbanwe ọgụ ha kpatara, na dị nnọọ mkpa na omenala ọgụ ha mepụtara. Nke a na-enye ha ike inwe mmetụta nke akụkụ nke mmegharị, ọgụ na-aga nke ọma, ọgụ dike, na ọtụtụ ihe atụ nke obere ihe ịga nke ọma nke na-enyere aka iwulite ume maka mgbanwe na-adịgide adịgide na iwu na àgwà. Ụmụaka na ndị nkụzi kwesịrị iche na ha bụ akụkụ nke ọgụ akụkọ ihe mere eme maka ikike nke nwatakịrị. A Dominie's Log bụ otu akụkọ onwe onye nke onye isi nkụzi, ọ bụ onye nnọchi anya nke otu mmegharị dum, Ideals Ọhụrụ, ọ dịkwa mkpa ka anyị na-eme ememe ma na-ekerịta akụkọ ihe mere eme a, ka o wee metụta ugbu a. == Nyochaa na Nọvemba 1915 == Na Fraịdee abalị isé n'ọnwa Nọvemba 1915 ''The Yorkshire Post'' na kọlụm aka nri ya na peeji nke atọ, n'okpuru aha "New Books Received Yesterday" depụtara akwụkwọ iri na anọ sitere na Nọọsụ Cavell, Akụkọ nke Ndụ ya na Martyrdom na Toy Making at Home na Morals for the Young. Akwụkwọ nke anọ na ndepụta ahụ, mgbe Furniture Collector gasịrị, bụ ''A Dominie's Log'' nke A.S.Neill, MA dere.<ref>The Yorkshire Post, 5 November 1915, p3</ref> == Otu narị afọ == Iji mee ememe otu narị afọ nke akwụkwọ izizi nke A.S. Neill, a na-ezigara ndị isi omenala, okike, agụmakwụkwọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị otu narị mbipụta pụrụ iche n'oge Nọvemba (ọnwa mbipụta ya).<ref>{{Cite web|url=http://www.dominieslog.co.uk/|title=A Dominie's Log|publisher=}}</ref> A na-akpọ ha niile ka ha sonye na ememe otu narị afọ nke akwụkwọ ahụ, banye kwa ihe gbasara inye aka na mbipụta narị afọ ikpeazụ, na site na ịzaghachi akwụkwọ ahụ site na okike ha ma ọ bụ ngosipụta n'ihu ọha. A ga-eme ọtụtụ ihe omume n'afọ. "N'ime otu narị afọ a nke agha ụlọ ọrụ, ọ dị anyị mkpa ichetara ndị mmadụ, ọkachasị ụmụ anyị, ọdịbendị nke ihe ịga nke ọma na obi ụtọ nke akwụkwọ a bụ akụkụ ya, bụrụ kwá na anyị ka nwere ogologo ụzọ ịga inwe ụlọ akwụkwọ obi ụtọ dabere na ùgwù nke ụmụ anyị. "<ref>Newman, Michael, 'A.S. Neill's A Dominie's Log', Introduction, Futures Publications for A.S. Neills Summerhill Trust, 2015</ref> == Edensibia == {{Reflist}} ltkjcrxe38myofdoh0wuhnxbza1yltv Anna Kuznetsova 0 13071 87367 75531 2022-08-20T10:03:46Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anna Yuryevna Kuznetsova''' ( Russian ; amụrụ ya na 3 Jenụwarị 1982) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Russia na-eje ozi dị ka onye otu na osote onye isi oche nke State Duma kemgbe afọ 2021. N'oge gara aga, ọ bụ Kọmishọna na-ahụ maka ikike ụmụaka maka onye isi ala nke Russian Federation. n'etiti afọ 2016 nakwa afọ 2021.<ref name=":0">{{Cite news|title=Новым детским омбудсменом стала Анна Кузнецова|date=9 September 2016|url=http://tass.ru/politika/3607525|language=ru|publisher=[[TASS]]|accessdate=20 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Анна Кузнецова назначена Уполномоченным при Президенте по правам ребёнка|date=9 September 2016|url=http://www.kremlin.ru/events/president/news/52862|language=ru|publisher=[[Kremlin.ru]]|accessdate=20 October 2020}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Kuznetsova n'ụbọchị 3 Jenụwarị 1982 na Penza, Russian SFSR, Soviet Union .<ref name=":1">{{Cite web|date=3 January 2017|title=Биография Анны Кузнецовой|url=https://ria.ru/20170103/1484635646.html|accessdate=19 February 2021|work=РИА Новости|language=ru}}</ref> Nna ya bụ onye na-ewu ụlọ ma nne ya bụ injinia.<ref>{{Cite web|author=АРАСЛАНОВ|first=Антон|date=9 September 2016|title=Новый детский омбудсмен — безотказный человек и добрая любящая мама|url=https://www.kp.ru/daily/26580.7/3595278/|accessdate=19 February 2021|work=kp.ru}}</ref> O nwekwara nwanne nwoke.<ref>{{Cite web|title="Мама убеждена, что я трудоголик": Анна Кузнецова о семье, искренности политиков и грантах|url=https://tass.ru/politika/3608423|accessdate=19 February 2021|work=ТАСС}}</ref> N'afọ 1997, ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Number 72 na Penza. Site n'afọ 1998 ruo afọ 1999, ọ gụrụ akwụkwọ na Pedagogical Lyceum No. 3, nke dịkwa na Penza. N'afọ 2003, ọ gụsịrị akwụkwọ na V.G. Belinsky Penza State Pedagogical University (nke bụ PSU ugbu a), na-eru eru dị ka "onye nkuzi uche".<ref>[https://lider.pnzgu.ru/kuznetsova Биография Анны Кузнецовой на сайте Пензенского государственного университета] pnzgu.ru (26 January 2021). Retrieved 27 January 2021.</ref> == Mmalite ọrụ == Kuznetsova wee malite ọrụ mmekọrịta ya dị ka onye ọrụ afọ ofufo. Ọ na-elekọta ụmụaka n'ụlọ ọgwụ ụmụaka mpaghara. N'afọ 2008 ruo n'afọ 2010, ọ bụ onye guzobere nzukọ ọha na eze, Blagovest ebe di ya bụ onye isi oche.<ref>{{Cite web|title="Мама убеждена, что я трудоголик": Анна Кузнецова о семье, искренности политиков и грантах|url=https://tass.ru/politika/3608423|accessdate=19 February 2021|work=ТАСС}}</ref> N'afọ 2011, Kuznetsova hiwere Pokrov Foundation nke na-enye enyemaka nye ezinụlọ buru ibu na ndị nwere obere ego. Na mpaghara Penza nke Russia, ego ahụ nyere aka na mmejuputa usoro ọnụ ọgụgụ mmadụ zuru oke "Ndụ bụ onyinye dị nsọ", ebe otu n'ime ihe mgbaru ọsọ ndị bụ isi bụ mgbochi iji belata ọnụ ọgụgụ nke ite ime. N'otu afọ ahụ, ọ malitere asọmpi ememme All-Russian maka ndị ntorobịa na-elekọta mmadụ. Ebumnuche ya bụ ịmepụta na ichekwa ụkpụrụ ezinụlọ.<ref name=":1">{{Cite web|date=3 January 2017|title=Биография Анны Кузнецовой|url=https://ria.ru/20170103/1484635646.html|accessdate=19 February 2021|work=РИА Новости|language=ru}}</ref> N'afọ 2014, Kuznetsova sonyeere All-Russian Popular Front . Ozugbo nke ahụ gasịrị, ntọala ya, Pokrov Foundation natara onyinye site na steeti na ego maka ịmepụta Ụlọ Ọrụ Nchedo Nne nke nwere ebe obibi na-adịgide adịgide maka ndị nne nwere ụmụaka nọ n'ọnọdụ ndụ siri ike. Otu afọ ka e mesịrị, Kuznetsova duziri Kọmitii Nchịkwa Penza. O nyere aka na nyocha nke ụlọ ọgwụ ndị na-amụ nwa na usoro nlekọta ọmụmụ. N'ihe dị ka n'otu oge ahụ, ọ bụ onye isi nke ụdị mpaghara nke nzukọ Mother of Russia. Enyemaka ọzọ nke ọrụ Kuznetsova bụ nke osote onye isi oche mbụ nke ọchịchị onye isi ala, Vyacheslav Volodin.<ref>{{Cite web|url=https://meduza.io/feature/2016/09/09/novyy-detskiy-ombudsmen-kto-ona|title=Новый детский омбудсмен. Кто она? {{!}} Анна Кузнецова помогала многодетным семьям, возглавляла ОНФ в Пензе и верит в телегонию|date=9 September 2016|work=meduza.io|language=ru|accessdate=19 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Детский омбудсмен Кузнецова: Не помню, чтобы я что-то говорила о телегонии|url=http://www.rosbalt.ru/russia/2016/09/10/1548970.html|accessdate=29 August 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.rbc.ru/rbcfreenews/57d2e5759a79475bb3210cc9?from=main|title=Новый детский омбудсмен прокомментировала заявления о телегонии|publisher=[[РБК]]|accessdate=10 September 2016}}</ref> Kuznetsova nwere echiche na-akwado ndụ. Dị ka ụfọdụ mgbasa ozi si kwuo, o gosipụtara nkwado maka telegony n'ajụjụ ọnụ maka Penza Medical Journal; Otú ọ dị, ọ gọnahụrụ nkwupụta ahụ, na-ekwu na ya ekweghị na telegony.<ref>{{Cite web|title=«Телегония — это конечно же не наука»|url=http://foma.ru/telegoniya-eto-konechno-zhe-ne-nauka-108861.html|date=10 September 2016|accessdate=29 August 2017}}</ref> Kemgbe afọ 2015, Kuznetsova bụ onye isi oche nke Association of the Organisation for the Protection of the Family, onye otu Women's Council n'okpuru Gọvanọ nke mpaghara Penza, onye enyemaka nke onye isi oche nke Commission of the Interfaith Interaction ma tinye aka na Enyemaka na Nchedo nke nnwere onwe nke akọ na uche nke Ụlọ Ọha nke mpaghara Penza.<ref name=":0">{{Cite news|title=Новым детским омбудсменом стала Анна Кузнецова|date=9 September 2016|url=http://tass.ru/politika/3607525|language=ru|publisher=[[TASS]]|accessdate=20 October 2020}}</ref> N'ọnwa Septemba 2015, Kuznetsova banyere n'òtù na-arụ ọrụ iji mepụta aro maka iwu ndị ọzọ nke ọrụ nke òtù na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya. N'otu afọ ahụ, Onye isi ala Vladimir Putin bịanyere aka na iwu nke Pokrov Foundation ghọrọ onye na-ahụ maka onyinye onye isi ala. N'afọ 2016, tupu e kenye ya dị ka Kọmishọna na-ahụ maka ikike ụmụaka, Kuznetsova sonyere na ntuli aka nke otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị United Russia. Ọ bịara n'ọkwa nke ise na nsonaazụ ndị otu pati. == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == [[Usòrò:Vladimir_Putin_and_Anna_Kuznetsova_(2016-09-09)_01.jpg|áká_èkpè|thumb|302x302px|Kuznetsova na onye isi ala Vladimir Putin, 2016]] === Kọmishọna na-ahụ maka ikike ụmụaka === ==== 2016 ==== N'ụbọchị 9 Septemba 2016, a họpụtara Kuznetsova ka ọ bụrụ Kọmishọna na-ahụ maka ikike ụmụaka maka onye isi ala nke Russian Federation na onye isi ala Vladimir Putin, na-ekenye ọrụ ahụ.<ref>{{Cite web|date=9 September 2016|title=Анна Кузнецова назначена Уполномоченным при Президенте по правам ребёнка|url=http://kremlin.ru/events/president/news/52862|accessdate=19 May 2021|work=Президент России|language=ru}}</ref> N'ọnwa Disemba afọ 2016, o mepụtara ndekọ nke ndị na-enwe mmekọahụ na ndị na-edina ụmụaka iji gbochie ha ịrụ ọrụ na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ọ bụla na Russia. Mgbe ahụ, a tụrụ aro ka e webata njikwa nchịkwa ndụ niile maka ndị na-edina ụmụaka na Machị 2017.<ref>{{Cite web|date=24 December 2016|title=Детский омбудсмен Кузнецова предложила создать реестр педофилов|url=https://www.newsru.com/russia/24dec2016/kuznetsova.html|accessdate=19 February 2021|work=NEWSru.com|language=ru}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://rg.ru/2017/03/14/anna-kuznecova-predlozhila-vvesti-pozhiznennyj-kontrol-za-pedofilami.html|title=Анна Кузнецова предложила ввести пожизненный контроль за педофилами|date=14 March 2017|author=Lebedeva|first=Natalia|work=rg.ru|language=ru|accessdate=19 May 2021}}</ref> ==== 2017–2018 ==== N'ọnwa Jenụwarị afọ 2017, Kuznetsova sonyere na njide a kpọsara nke ọma nke ụmụaka iri na-elekọta site na Moscow Del Family. Nke a malitere mgbe otu onye nkuzi ụlọ akwụkwọ ọta akara kwuru okwu nke hụrụ mmerụ ahụ n'ahụ otu n'ime ụmụaka ahụ, ma mesịa chọpụta na n'ezie ụmụaka ahụ nwere nje HIV. Mgbe ha nyochachara ọnọdụ nke ikpe ahụ, kọmitii nke ndị ọkà n'akparamàgwà mmadụ nke ụlọ ọrụ maka nkwado ọha na eze nke obodo Zelenograd mere mkpebi ịkwụsị ụmụaka ọ bụla ọzọ na-elekọta iji nọrọ na ezinụlọ ahụ. Onye isi nke Moscow Department of Labour and Social Protection kwadoro nke a. Mgbe nzukọ ndị nta akụkọ gasịrị n'ụbọchị 23 Disemba n'afọ 2016, Vladimir Putin nyere Kuznetsova na Mịnịstrị na-ahụ maka ọrụ na nchedo ọha na eze nke mba Russia ntụziaka ka ha mụọ omume nke iwepu ụmụaka n'ezinụlọ dịka usoro eji eme ihe gabiga ókè ma ọ bụ itinye aka na ezinụlọ n'ụzọ iwu na-akwadoghị. N'ụbọchị 15 Mee n'afọ 2017, Kuznetsova hotara data sitere n'aka ụlọ ọrụ ndị ọkàiwu ma gwa ndị mgbasa ozi na 'ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ dịghị ikpe edebanyere aha nke ụdị a'. Okwu ndị a kpatara esemokwu n'etiti òtù ndị nne na nna na ezinụlọ 75 na Russia. E zigara onye isi ala Vladimir Putin akwụkwọ ozi, nke ha kwuru na ọha na eze ekwenyeghị na data a edebanyere aha. N'ọnwa Mee 2017, onye otu Federation Council, Yelena Mizulina gosipụtara akụkọ ọzọ, dabere na data nke òtù na-abụghị nke gọọmentị na-emegide Kuznetsova chịkọtara. Ndị guzobere Kọmitii Ndị Nne na Nna Ural na Kọmitii Ndị Nne na Nna nke Yakaterinburg City, kwadoro Kuznetsova, na-akọwa na n'ime afọ asatọ nke ọrụ ha na mpaghara Sverdlovsk na Russia, ha enwetabeghị otu ikpe nke ntinye aka iwu na-akwadoghị nke ndị isi nlekọta na ezinụlọ. Ọzọkwa, iwepụ ụmụaka n'ụzọ iwu na-akwadoghị.<ref>{{Cite web|title=Встреча с Уполномоченным по правам ребёнка Анной Кузнецовой|url=http://kremlin.ru/events/president/news/54642|accessdate=19 February 2021|work=Президент России|language=ru}}</ref> Mgbe e mesịrị n'ọnwa Mee 2017, Kuznetsova gara mba Finland, ebe ọ bịanyere aka na Ombudsman ụmụaka nke mba a, Tuomas Kurttila akwụkwọ nkwekọrịta banyere mmekorita na nkwado nke ikike ụmụaka. Njem ahụ kpatara enweghị afọ ojuju n'etiti ndị na-eme ihe ike nke All-Russian Parental Resistance, bụ ndị mere ọtụtụ ngagharị iwe. N'abalị iri abụọ na anọ n'ọnwa Mee afọ 2017, otu n'ime ndị na-eme ihe ike na-ewu Ụlọ Nzukọ Ọha nke mba Russian Federation chere Kuznetsova n'enweghị ihe ịga nke ọma na mpempe akwụkwọ nke e dere, "Russia adịghị mkpa onye nnọchi anya ikike nke iwebata teknụzụ ụmụaka Finnish". Ka ọ na-erule 29 na 30 Mee, ọrụ nke otu otu ahụ mere ọtụtụ obere ngagharị iwe n'obodo dị iche iche na Russia, na-eme ngagharị iwe megide Kuznetsova ma na-arịọ Vladimir Putin ka ọ ghara ịbịanye aka na atụmatụ nwata na-abịanụ nke dị irè site na 2018 ruo afọ 2027 ruo mgbe a ga-atụle ya na ọha na eze.<ref>{{Cite web|url=https://regnum.ru/news/society/2276762.html|title=«Ваша деятельность обманула ожидания общества»|date=18 May 2017|work=regnum.ru|language=ru|accessdate=19 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://regnum.ru/news/society/2280665.html|title=Детский омбудсмен Кузнецова решила защищать не детей, а чиновников?|date=28 May 2017|work=regnum.ru|language=ru|accessdate=19 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Сформирован новый совет при детском омбудсмене. В нем много священников|url=https://www.znak.com/2017-02-06/sformirovan_novyy_sovet_pri_detskom_ombudsmene_v_nem_mnogo_svyachennikov|accessdate=19 February 2021|work=www.znak.com}}</ref> Kuznetsova gbanwere usoro ọha na eze n'okpuru Kọmishọna gọọmentị etiti maka ikike ụmụaka. Ya na ya, e guzobere kansụl ọha na eze, nke e kewara n'ime ndị otu na-arụ ọrụ. Ọdịdị ahụ gụnyere ọtụtụ ndị ụkọchukwu nke Chọọchị Ọtọdọks nke Russia, yana ndị na-eme ihe ike nke òtù ọha na eze Ọtọdọks. Nguzobe nke kansụl ahụ dọtara nkatọ. N'ọnwa Mee afọ 2017, onye isi oche nke All-Russian Parental Resistance organisation Maria Mamikonyan na ndị isi nke ụfọdụ òtù ọha na eze hapụrụ kansụl ahụ. N'ọnwa Nọvemba afọ 2018, o kwuru na ụmụnwanyị [[Ibe nwaanyị ugwu|nwere ike ibi akụkụ ahụ ha úgwù]] ma ọ bụrụhaala na ọ dịghị emerụ ahụ ahụ ahụ.<ref>{{Cite web|title=Кузнецова прокомментировала сообщения об услугах по "женскому обрезанию"|date=30 November 2018|url=https://ria.ru/20181130/1534969006.html|language=ru|publisher=[[RIA Novosti]]|accessdate=20 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Детский омбудсмен РФ назвала вопрос "женского обрезания" медицинским|date=30 November 2018|url=https://www.interfax.ru/russia/640192|language=ru|work=[[Interfax|Interfax.ru]]|accessdate=20 October 2020}}</ref> Ọ na-emegide iwu ime ihe ike n'ụlọ, nke ndị omeiwu Russia tụrụ aro n'ọnwa Disemba n'afọ 2019, na-ekwupụta na iwu ahụ megidere iwu ma na-eṅomi iwu mba ọzọ yiri ya.<ref>[https://tass.ru/obschestvo/7263647 Кузнецова назвала законопроект о домашнем насилии не соответствующим Конституции РФ ]</ref> ==== 2019–2021 ==== N'ọnwa Disemba afọ 2019, mgbe e bipụtachara iwu banyere ime ihe ike n'ụlọ, Kuznetsova kọwaara ndị nta akụkọ na ọ na-enye echiche na-adịghị mma ugboro ugboro banyere akwụkwọ ahụ, n'ihi na ụkpụrụ ya anaghị agbaso Iwu Russia. O kwuru na iwu ahụ na-emegharị ụkpụrụ nke iwu ndị ọzọ ma gbaa ume ka a tụlee ma ọ dị mkpa ma ọlị.<ref>{{Cite web|title=Кузнецова назвала законопроект о домашнем насилии не соответствующим Конституции РФ|url=https://tass.ru/obschestvo/7263647|accessdate=19 February 2021|work=ТАСС}}</ref> N'ọnwa Septemba 2021, mgbe a họpụtara ya na State Duma, ọ gbara arụkwaghịm n'ọfịs Kọmishọna na-ahụ maka ikike ụmụaka.<ref>[http://publication.pravo.gov.ru/Document/View/0001202110010009 Указ Президента Российской Федерации от 29.09.2021 № 552 «О Кузнецовой А.Ю.» (Decree of the President of the Russian Federation No. 552 dated 29.09.2021 "On Kuznetsova A.Yu.")]</ref> === Onye otu State Duma === N'ọnwa June 2021, Onye isi ala Vladimir Putin tụrụ aro Kuznetsova dị ka otu n'ime ndị na-eduga na ndepụta United Russia maka ntuli aka omebe iwu nke 2021.<ref>{{Cite web|title=Кого Путин выбрал в лидеры «Единой России» на выборах и почему. Главное|url=https://www.rbc.ru/politics/20/06/2021/60cf31ad9a794780ed50bc36|accessdate=8 October 2021|work=РБК}}</ref> Na 19 Septemba 2021, a họpụtara ya na State Duma na ndepụta ndị otu United Russia. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gbara arụkwaghịm n'ọfịs Kọmishọna na-ahụ maka ikike ụmụaka. Na 5 Ọktoba 2021, a họpụtara Kuznetsova maka ụlọ ọrụ nke osote onye isi oche nke State Duma.<ref>{{Cite web|title=Фракции нового созыва назвали своих кандидатов на посты вице-спикеров|url=https://dumatv.ru/news/fraktsii-novogo-soziva-nazvali-svoih-kandidatov-na-post-vitse-spikerov?utm_source=yxnews&utm_medium=desktop&utm_referrer=https%3A%2F%2Fyandex.ru%2Fnews%2Fsearch%3Ftext%3D|accessdate=8 October 2021|work=ДумаТВ}}</ref> == Ndụ onwe onye == [[Usòrò:Анна_Кузнецова_с_семьей.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|302x302px|Kuznetsova na ezinụlọ ya, 2021]] Kuznetsova lụrụ Fr. Aleksey Kuznetsov kemgbe 2003. Di ya bụ onye ụkọchukwu nke Church of St. Basil of the Great na ụlọ egwuregwu ndị Ọtọdọks na Moscow.<ref>{{Cite web|title=Муж омбудсмена Кузнецовой служит в храме при школе, где обучение за год стоит ₽800 тыс.|url=https://www.znak.com/2021-07-19/muzh_ombudsmena_kuznecovoy_sluzhit_v_hrame_pri_shkole_gde_obuchenie_za_god_stoit_800_tys|accessdate=13 November 2021|work=www.znak.com}}</ref> Ha nwere ụmụ asaa - ụmụnwanyị abụọ na ụmụnwoke ise.<ref>{{Cite web|url=https://rg.ru/2020/05/28/anna-kuznecova-rodila-sedmogo-rebenka.html|title=Анна Кузнецова родила седьмого ребенка|date=28 May 2020|author=Emelianenko|first=Vladimir|work=rg.ru|language=ru|accessdate=19 May 2021}}</ref> A mụrụ nwa ha nke ikpeazụ n'afọ 2020.<ref>{{Cite web|title=Детский омбудсмен Анна Кузнецова родила седьмого ребенка|url=https://rg.ru/2020/06/01/detskij-ombudsmen-anna-kuznecova-rodila-sedmogo-rebenka.html|date=1 June 2020|work=Российская газета|language=ru|accessdate=15 November 2021}}</ref> == Ihe nrite == * Onyinye ndị na-ege ntị na III International Festival of Social Technologies for Life (2012)<ref>{{Cite web|title=Кузнецова Анна Юрьевна {{!}} Русская Православная Церковь, Синодальный отдел по церковной благотворительности и социальному служению|url=http://www.diaconia.ru/51a337c1eabc88f104000000|accessdate=19 February 2021|work=www.diaconia.ru}}</ref> * Ihe nrite ncheta "Na Ncheta ncheta afọ 700 nke ọmụmụ St. Sergius nke Radonezh"<ref name=":1">{{Cite web|date=3 January 2017|title=Биография Анны Кузнецовой|url=https://ria.ru/20170103/1484635646.html|accessdate=19 February 2021|work=РИА Новости|language=ru}}</ref> * Ihe mgbochi obi - Maka Ọrụ Ọma. Digrii nke atọ nke Dayọsis Penza nke Chọọchị Ọtọdọks nke Russia<ref>{{Cite web|title=Анна Кузнецова - «Многодетная семья должна стать элитой России» {{!}} Журнал Русский Дом|url=http://www.russdom.ru/node/9871|accessdate=19 February 2021|work=www.russdom.ru}}</ref> * Ihe ịrịba ama ncheta - Maka uru na mmepe nke obodo Penza<ref>{{Cite web|title=Анну Кузнецову наградили «За заслуги в развитии города Пензы»|url=https://pravda-news.ru/news/obshchestvo/annu_kuznetsovu_nagradili_za_zaslugi_v_razvitii_goroda_penzy/|accessdate=19 February 2021|work=pravda-news.ru}}</ref> * Medal - Maka Enyemaka - Kọmitii Nchọpụta nke Russia<ref name="detigovru">{{Cite web|url=http://deti.gov.ru/articles/news/anna-kuznecova-voshla-v-sostav-glavnogo-shtaba-yunarmii|title=Анна Кузнецова вошла в состав главного штаба «Юнармии»|date=5 July 2019|work=Уполномоченный при Президенте Российской Федерации по правам ребенка|language=ru|accessdate=19 May 2021}}</ref> * Medal - "Na Ncheta nke ndị dike nke ala nna" nke Mịnịstrị Nchebe nke Russia (2019)<ref name="detigovru" /> * Ihe nrite - Maka onyinye iji wusie Iwu na Iwu ike (2019)<ref>{{Cite web|date=11 December 2019|title=Омбудсмену Кузнецовой вручили медаль за вклад в укрепление правопорядка|url=https://aif.ru/society/law/ombudsmenu_kuznecovoy_vruchili_medal_za_vklad_v_ukreplenie_pravoporyadka|accessdate=19 February 2021|work=aif.ru}}</ref> * Medal - Maka ịdị ọcha nke echiche na ịdị elu nke omume<ref>{{Cite web|title=Детский омбудсмен награждена "за чистоту помыслов и благородство дел" — СК РФ|url=https://news.myseldon.com/ru/news/index/220346272|accessdate=19 February 2021|work=news.myseldon.com}}</ref> * Medal - Maka ịdị uchu<ref>{{Cite web|title=Ведомственными наградами МЧС России отмечен вклад детских омбудсменов в решение вопросов безопасности - Новости - МЧС России|url=https://www.mchs.gov.ru/deyatelnost/press-centr/novosti/4029882|accessdate=19 February 2021|work=www.mchs.gov.ru}}</ref> * Ihe nrite - Maka onyinye maka mmepe nke usoro ụlọ mkpọrọ nke Russia<ref>{{Cite web|date=11 December 2019|title=Анну Кузнецову наградили медалью за вклад в укрепление правопорядка|url=https://ria.ru/20191211/1562247676.html|accessdate=19 February 2021|work=РИА Новости|language=ru}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://deti.gov.ru Official website] nke Russian Children's Rights Commissioner * [<nowiki>http://www.kp.ru/radio/26580.7/3595289/</nowiki> ерман Пятов: Анна Кузне'ова — слабая игура в сравнении с Павлом Астаховым [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] fv7lqat94dzsppwb9egc8hl7ckuosq6 Ain't I a Woman? (book) 0 13094 87409 75554 2022-08-20T10:15:16Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''''A bụghị m nwanyị? Ụmụ nwanyị ojii na Feminism''''' bụ akwụkwọ afọ 1981 site na mgbịrịgba mgbịrịgba enyere áhà mgbe Sojourner Truth's "Ain't I a Woman?" okwu. hooks na-enyocha mmetụta nke ịkpa ókè agbụrụ na mmekọahụ na ụmụ nwanyị ojii, mmegharị ikike obodo, na mmegharị ụmụ nwanyị site na suffrage ruo mgbé afọ 1970s. Ọ na-arụ ụka na njikọta nke mmekọahụ na ịkpa ókè agbụrụ n'oge ịgba ohu nyere aka na ụmụ nwanyị ojii nwere ọnọdụ kachasị ala na ọnọdụ kachasị njọ nke otu ọ bụla na mba America. Ụmụ nwanyị ọcha na-ekpochapụ ndị na-akwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-enwekarị ntụsara ahụ na ụmụ nwoke ojii na-ekpochapụ ihe dị ka Frederick Douglass, ebe ndị na-ahụ maka nkewa na ndịda na echiche nke ịkwa iko ụmụ nwanyị ojii na omume rụrụ arụ kpatara ngagharị iwe mgbe ọ bụla ụmụ nwanyị ojii na-ekwu okwu. nko na-egosi na ụmụ nwanyị ọcha a na-eme mgbanwe na-echegbu onwe ha maka omume ndị ọcha karịa ọnọdụ omume ndị a kpatara ndị America ojii America.<ref name="debate">{{Cite web|title=Ain't I a Woman?|url=http://www.debate.org/reference/aint-i-a-woman|publisher=debate.org|accessdate=11 November 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131111190336/http://www.debate.org/reference/aint-i-a-woman|archivedate=11 November 2013}}</ref> == Nnabata == Kemgbe e bipụtara akwụkwọ a, Abụghị m Nwanyị ka a na-akwanyere ùgwù dị ka ihe na-enweghị isi na ọmụmụ nke echiche ụmụ nwanyị maka ịtụle njikọ dị n'etiti akụkọ ihe mere eme nke mmegbu ụmụ nwanyị ojii chere ihu na United States na mmetụta ya na-adịgide adịgide na ọha mmadụ America nke oge a.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/02/28/books/bell-hooks-min-jin-lee-aint-i-a-woman.html|title=In Praise of bell hooks|author=Jin Lee|first=Min|date=Feb 28, 2019|work=The New York Times|accessdate=April 23, 2019}}</ref> A na-eto Abụghị m Nwanyị maka idozi njikọ nke agbụrụ na nwoke na nwanyị nke na-eme ka ụmụ nwanyị ojii dị iche. Ihe odide hooks emeghewokwa ọnụ ụzọ maka ụmụ nwanyị ojii ndị ọzọ ide ma kwuo maka isiokwu ndị yiri ya.<ref>{{Cite journal|author=Guy-Sheftall|first=Beverly|date=1983|title=Black Women and Feminism: Two Reviews|url=https://www.jstor.org/stable/274371|journal=Phylon|volume=44|issue=1|pages=84|doi=10.2307/274371}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Cooke|first=Claire|date=2012|title=Violently Silenced? The Role of Violence in bell hooks' Development as a Writer|journal=Limina: A Journal of Historical and Cultural Studies|volume=18}}</ref> A na-ejikarị akwụkwọ a eme ihe na ọmụmụ gbasara nwoke na nwanyị, ọmụmụ ndị ojii, na ọmụmụ nkà ihe ọmụma. Ọrụ ahụ emeela ka ụfọdụ katọọ ya ịbụ "onye na-ahistorical, na-agụghị akwụkwọ (e nwere ọtụtụ mkpesa maka enweghị ihe odide ala ala ala), na nwoke idina nwoke".<ref>{{Cite journal|author=Bell-Scott|first=Patricia|title=The Centrality of Marginality|journal=The Women's Review of Books|date=1985|volume=2|issue=5|pages=3–4|doi=10.2307/4019632}}</ref> Ọ naghị enye akwụkwọ ọgụgụ maka ọrụ ya ọ bụla, na-eme ka o sie ike ịchọta ndị editọ na ozi mbipụta maka ibe ndị edepụtara n'okpuru ngalaba "ndetu" nke ọrụ ya.<ref>{{Cite journal|author=Pettis|first=Joyce|title=A Review of Feminist Theory: From Margin To Center|journal=Journal of Women in Culture and Society|date=1986|volume=11|issue=4|pages=788–789|doi=10.1086/494279}}</ref> N'ime "Theory dị ka Liberatory Practice" hooks na-akọwa na enweghị usoro agụmakwụkwọ ya bụ "n'ihi ọchịchọ nke ịgụnye, iru ọtụtụ ndị na-agụ akwụkwọ dị ka o kwere mee n'ọtụtụ ebe dị iche iche o kwere mee".<ref>{{Cite journal|author=Haley|first=Shelly|title=Practicing Freedom|journal=The Women's Review of Books|date=1995|volume=7|issue=6|pages=10–11|doi=10.2307/4022111}}</ref> == Leekwa == * Ụmụ nwanyị ojii == Edensibia == {{Reflist|30em}} m3ecgyo4y8ay5j8oon3901a0n1svfuz Amụma nzuzo 0 13256 87707 75819 2022-08-20T11:40:29Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Amụma nzuzo bụ nkwupụta ma ọ bụ akwụkwọ iwu kwadoro (na iwu nzuzo) nke na-ekpughe ụfọdụ ma ọ bụ ụzọ niile otu ndị otu na-esi achịkọta, jiri, kpughee na jikwaa data onye ahịa ma ọ bụ onye ahịa. Ozi nkeonwe nwere ike ịbụ ihe ọ bụla enwere ike iji mata onye ọ bụla, ọ bụghị naanị aha onye ahụ, adreesị, ụbọchị ọmụmụ, ọnọdụ alụmdi na nwunye, ozi kọntaktị, mbipụta ID, na ụbọchị njedebe, ndekọ ego, ozi kredit, akụkọ ahụike, ebe otu onye na-eme njem, na ebumnuche inweta ngwongwo na ọrụ. N'ihe gbasara azụmaahịa, ọ na-abụkarị nkwupụta na-ekwupụta amụma otu otu o si achịkọta, chekwaa na wepụta ozi nkeonwe ọ na-anakọta. Ọ na-agwa onye ahịa ihe kpọmkwem ozi anakọtara, yana ma echekwara ya na nzuzo, kesaa ya na ndị mmekọ, ma ọ bụ ree ya ụlọ ọrụ ma ọ bụ ụlọ ọrụ ndị ọzọ. Amụma nzuzo na-anọchi anya ọgwụgwọ sara mbara karị, n'ozuzu ya, na-emegide nkwupụta ojiji data, nke na-abụkarị nke zuru oke na nke akọwapụtara. Ngwakọta ọdịnaya nke ụfọdụ amụma nzuzo ga-adabere n'iwu dị na ya ma nwee ike ịkwado ihe achọrọ n'ofe oke ala yana ikike iwu. Ọtụtụ mba nwere iwu nke onwe na ụkpụrụ nduzi nke ndị kpuchiri ekpuchi, ozi ndị enwere ike ịnakọta, na ihe enwere ike iji ya mee ihe. N'ozuzu, iwu nchebe data na Europe na-ekpuchi ụlọ ọrụ nkeonwe, yana ụlọ ọrụ ọha na eze. Iwu nzuzo ha na-emetụta ọ bụghị naanị na ọrụ gọọmentị kamakwa ụlọ ọrụ nkeonwe yana azụmahịa azụmahịa.<ref name="Cavoukian1995">{{Cite book|author=Cavoukian|first=Ann|title=Who Knows: Safeguarding Your Privacy in A Networked World|year=1995|location=[[Random House of Canada]]|publisher=Random House of Canada|isbn=0-394-22472-8}}</ref> California Business and Professions Code, Internet Privacy Requirements (CalOPPA) nyere iwu na ebe nrụọrụ weebụ na-anakọta Personal Identifiable Information (PII) site n'aka ndị bi na California ga-etinye iwu nzuzo ha n'ụzọ doro anya.<ref>{{Cite web|url=https://leginfo.legislature.ca.gov/faces/codes_displayText.xhtml?division=8.&chapter=22.&lawCode=BPC|title=Codes Display Text|work=leginfo.legislature.ca.gov|accessdate=2019-08-20}}</ref> (Lekwa Iwu Nchedo Nzuzo n'Ịntanet) == Akụkọ ihe mere eme == N'afọ 1968, Kansụl Europe malitere ịmụ mmetụta nkà na ụzụ na-emetụta ikike mmadụ, na-aghọta ihe egwu ọhụrụ nke nkà na ụzụ kọmputa na-ebute bụ nke nwere ike ijikọ na ịnyefe n'ụzọ a na-adịghị adị na mbụ. Na 1969 Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) malitere inyocha ihe ozi nkeonwe pụtara na-ahapụ obodo ahụ. Ihe ndị a niile mere ka kansụl ahụ kwuo na a ga-emepụta amụma iji chebe data nkeonwe nke ma ndị nkeonwe na nke ọha na eze, na-eduga na Convention 108. Na 1981, Convention for the Protection of Individuals n'ihe gbasara Automatic Processing of Personal Data (Convention 108). ewebata. Otu n'ime iwu nzuzo mbụ ewepụtara bụ Swedish Data Act na 1973, sochiri West German Data Protection Act na 1977 yana Iwu French na Informatics, Data Banks na Freedoms na 1978..<ref name="Cavoukian1995">{{Cite book|author=Cavoukian|first=Ann|title=Who Knows: Safeguarding Your Privacy in A Networked World|year=1995|location=[[Random House of Canada]]|publisher=Random House of Canada|isbn=0-394-22472-8}}</ref> <ref name="Cavoukian1995">{{Cite book|author=Cavoukian|first=Ann|title=Who Knows: Safeguarding Your Privacy in A Networked World|year=1995|location=[[Random House of Canada]]|publisher=Random House of Canada|isbn=0-394-22472-8}}</ref>Na United States, nchegbu maka amụma nzuzo malitere na ngwụcha afọ 1960 na 1970 dugara na ngafe nke Fair Credit Reporting Act. Ọ bụ ezie na emebeghị omume a ka ọ bụrụ iwu nzuzo, omume ahụ nyere ndị na-azụ ahịa ohere inyocha faịlụ kredit ha wee mezie mmejọ. O tinyekwara mgbochi na iji ozi na ndekọ ndekọ ego kredit. Ọtụtụ otu ọmụmụ ọgbakọ na ngwụcha 1960s nyochara depụtara ụkpụrụ ụkpụrụ a na-akpọ Fair Information Practices. Ọrụ nke kọmitii ndụmọdụ dugara na Iwu Nzuzo na 1974. United States bịanyere aka n'akwụkwọ nkwado nke Òtù Na-ahụ Maka Njikọ Akụ na ụba na mmepe na 1980. Na Canada, e guzobere Kọmishọna Nzuzo nke Canada n'okpuru Iwu Ihe Ndị Ruuru Mmadụ nke Canada na 1977. N'afọ 1982, nhọpụta nke Kọmishọna Nzuzo bụ akụkụ nke Iwu Nzuzo ọhụrụ. Canada bịanyere aka na ntuziaka OECD na 1984.<ref name="Cavoukian1995">{{Cite book|author=Cavoukian|first=Ann|title=Who Knows: Safeguarding Your Privacy in A Networked World|year=1995|location=[[Random House of Canada]]|publisher=Random House of Canada|isbn=0-394-22472-8}}</ref> == Omume ozi ziri ezi == Enwere nnukwu ọdịiche dị n'etiti nchedo data EU na iwu nzuzo data US. A ghaghị imezu ụkpụrụ ndị a ọ bụghị naanị site na ụlọ ọrụ na-arụ ọrụ na EU kamakwa site na nzukọ ọ bụla na-ebufe ozi nkeonwe anakọtara gbasara ụmụ amaala EU. N'afọ 2001, Ngalaba Azụmahịa nke United States rụrụ ọrụ iji hụ na a na-agbaso iwu maka òtù US n'okpuru Mmemme Safe Harbor. FTC akwadola TRUSTe iji gosipụta nrubeisi na US-EU Safe Harbor. == Mmanye <span lang="en" dir="ltr">ugbu a</span> == N'afọ 1995, European Union (EU) webatara ntụziaka<ref>Overview of the Data Protection Directive, [http://ec.europa.eu/justice_home/fsj/privacy/overview/index_en.htm EC.europa.eu]</ref> nchekwa data maka mba ndị otu ya. N'ihi ya, ọtụtụ òtù na-azụ ahịa n'ime EU malitere idepụta iwu iji rube isi na ntụziaka a. N'otu afọ ahụ, United States Federal Trade Commission (FTC) bipụtara Ụkpụrụ Ozi Kwesịrị Ekwesị nke nyere ụkpụrụ na-achịkwa na-abụghị iwu maka iji ozi nkeonwe eme ihe. Ọ bụ ezie na ọ bụghị iwu iwu, ụkpụrụ ndị a nyere nduzi nke nchegbu na-emepe emepe banyere otu esi edepụta iwu nzuzo. == Iwu na-emetụta == === United States === * Iwu Nchedo Nzuzo Ụmụaka n'Ịntanet (COPPA) na-emetụta weebụsaịtị ndị maara na-anakọta ozi gbasara ma ọ bụ lekwasị anya na ụmụaka na-erubeghị afọ 13.<ref>The Children's Online Privacy Protection Act, [http://www.ftc.gov/ogc/coppa1.htm FTC.gov]</ref><ref>COPPA Safe Harbors discussed, Cybertelecom Federal Internet Law & Policy – an Educational Project. Krohn & Moss Consumer Law Center, [http://www.cybertelecom.org/privacy/coppasafe.htm Cybertelecom.org]</ref> Ebe nrụọrụ weebụ ọ bụla dị otú ahụ ga-etinye iwu nzuzo ma na-agbaso ihe mgbochi ịkekọrịta ozi COPPA gụnyere ndokwa "ọdụ ụgbọ mmiri dị nchebe" iji kwalite nchịkwa onwe onye nke ụlọ ọrụ.<ref>Discussion of compliance with the Children's Online Privacy Protection Act, FTC Privacy Initiatives, [http://www.ftc.gov/privacy/privacyinitiatives/childrens.html FTC.gov]</ref> * Iwu Gramm-Leach-Bliley chọrọ ka ụlọ ọrụ "na-etinye aka nke ọma" na ọrụ ego na-enye "nkwupụta doro anya, pụtara ìhè, na nke ziri ezi" nke omume ịkekọrịta ozi ha.<ref>"The Financial Privacy Requirements of the Gramm-Leach-Bliley Act", FTC Facts for Business", [http://www.ftc.gov/bcp/edu/pubs/business/idtheft/bus53.shtm FTC.gov]</ref> Iwu ahụ na-egbochi iji na ịkekọrịta ozi ego.<ref>Information Regarding the Gramm-Leach-Bliley Act of 1999, US. Senate Committee on Banking, Housing, and Urban Affairs. [http://banking.senate.gov/conf/ Senate.gov]</ref> * Iwu nzuzo nke Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) chọrọ ọkwa na edemede nke omume nzuzo nke ọrụ nlekọta ahụike, ihe a chọrọ na-emetụtakwa ma ọ bụrụ na ọrụ ahụike bụ kọmputa.<ref>Understanding HIPAA Privacy, HHS.gov Health [[information privacy]], [https://www.hhs.gov/ocr/privacy/hipaa/understanding/index.html HHS.gov]</ref><ref>Notice of HIPAA Privacy Practices. Privacy/ Data Protection Project, Miller School of Medicine Miami University, [http://privacy.med.miami.edu/glossary/xd_notice_of_privacy_practices.htm Miami.edu]</ref> * [https://oag.ca.gov/privacy/ccpa Iwu Nzuzo Ndị Ahịa] nke California (CCPA) na-enye ndị na-azụ ahịa ikike karịa ozi nkeonwe nke ụlọ ọrụ na-anakọta banyere ha na iwu CCPA na-enye nduzi banyere otu esi emejuputa iwu ahụ.<ref>{{Cite web|title=California Consumer Privacy Act (CCPA)|url=https://oag.ca.gov/privacy/ccpa|work=State of California Department of Justice|date=15 October 2018}}</ref> * Iwu ikike nzuzo nke [https://iapp.org/resources/article/the-california-privacy-rights-act-of-2020/ California] nke 2020 (CPRA) na-agbasawanye ọrụ nzuzo na nchekwa ozi nke ọtụtụ ndị ọrụ na-azụ ahịa na California.<ref>{{Cite web|title=The California Privacy Rights Act of 2020|url=https://iapp.org/resources/article/the-california-privacy-rights-act-of-2020/|work=IAPP}}</ref> <ref>Deceptive Trade Practices, [http://www.enotes.com/everyday-law-encyclopedia/deceptive-trade-practices Enotes.com]</ref> === Canada === A na-akpọ Iwu Nzuzo gọọmentị etiti nke Canada na-emetụta ụlọ ọrụ nkeonwe dị ka Personal Information Protection and Electronic Documents Act (PIPEDA). Ebumnuche nke omume ahụ bụ ịmepụta iwu iji chịkwaa nchịkọta, ojiji, na ikpughe ozi nkeonwe site n'aka òtù azụmahịa. A na-ekwe ka nzukọ ahụ nakọta, kpughee ma jiri ọnụ ọgụgụ nke ozi maka ebumnuche nke onye nwere ezi uche ga-ewere dị ka ihe kwesịrị ekwesị n'ọnọdụ ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://laws-lois.justice.gc.ca/eng/acts/P-8.6/|title=Consolidated federal laws of Canada, Personal Information Protection and Electronic Documents Act|first=Legislative Services|author=Branch|work=laws-lois.justice.gc.ca|date=21 June 2019}}</ref> === European Union === Ikike nke nzuzo bụ mpaghara iwu mepere emepe na Europe. Mba niile so na European Union (EU) bụkwa ndị bịanyere aka na European Convention on Human Rights (ECHR). Nkebi nke 8 nke ECHR na-enye ikike ịkwanyere "ndụ onwe ya na ezinụlọ ya, ụlọ ya na akwụkwọ ozi ya", n'okpuru ụfọdụ mgbochi. Ụlọikpe Na-ahụ Maka Ihe Ruuru Mmadụ na Yurop enyewo isiokwu a nkọwa sara mbara na ikpe ya.<ref>{{Cite web|title=Guide on Article 8 of the European Convention on Human Rights: Right to respect for private and family life|url=http://globalfreedomofexpression.columbia.edu/publications/guide-on-article-8-of-the-european-convention-on-human-rights-right-to-respect-for-private-and-family-life/|accessdate=2020-10-25|work=Global Freedom of Expression|language=en}}</ref> N'afọ 1980, n'ịgbalị ịmepụta usoro nchekwa data zuru oke na Europe niile, Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) nyere ya "Atụmatụ nke Kansụl Banyere Nduzi Na-achịkwa Nchedo nke Nzuzo na Trans-Border Flows of Personal Data".<ref>{{Cite web|url=http://www.oecd.org/document/18/0,2340,en_2649_34255_1815186_1_1_1_1,00.html|title=OECD Guidelines on the Protection of Privacy and Transborder Flows of Personal Data – OECD|work=www.oecd.org}}</ref> Ụkpụrụ asaa na-achịkwa ndụmọdụ OECD maka ichebe data nkeonwe bụ: # A ghaghị inye ọkwa - isiokwu data mgbe a na-anakọta data ha; # Nzube -data kwesịrị iji naanị maka ebumnuche ekwuru ma ọ bụghị maka ebumnuche ọ bụla ọzọ; # E kwesịghị ikpughe nkwenye - data n'enweghị nkwenye nke isiokwu data; # A ghaghị idebe nchekwa data a chịkọtara site na mmegbu ọ bụla nwere ike ime; # A ghaghị ịgwa ndị na-ahụ maka nkwupụta data banyere onye na-anakọta data ha; # A ghaghị ikwe ka isiokwu Access—data nweta data ha ma mezie data ọ bụla na-ezighi ezi; na # Accountability—data subjects should have a method available to them to hold data collectors accountable for not following the above principles.<ref name="ReferenceA">{{Cite journal|first=Anna E.|author=Shimanek|title=Do you Want Milk with those Cookies?: Complying with Safe Harbor Privacy Principles|journal=Journal of Corporation Law|year=2001|volume=26|issue=2|pages=455, 462–463}}</ref> === Australia === Iwu Nzuzo nke 1988 na-enye usoro iwu maka nzuzo na Australia.<ref>{{Cite web|url=http://www.austlii.edu.au/au/legis/cth/consol_act/pa1988108/|title=Privacy Act 1988|publisher=AustLII|accessdate=2013-06-25}}</ref> Ọ gụnyere ọtụtụ ụkpụrụ nzuzo nke mba.<ref>{{Cite web|url=http://www.oaic.gov.au/privacy/privacy-act/national-privacy-principles|title=National Privacy Principles|publisher=Office of the Australian Information Commissioner|accessdate=2013-06-25}}</ref> E nwere ụkpụrụ nzuzo iri na atọ n'okpuru Iwu Nzuzo.<ref name=":0">{{Cite web|title=Australian Privacy Principles|url=https://www.oaic.gov.au/privacy/australian-privacy-principles/|accessdate=2020-10-26|work=OAIC|language=en-AU}}</ref> Ọ na-elekọta ma na-achịkwa nchịkọta, ojiji na ikpughe ozi nzuzo nke ndị mmadụ, na-ejide n'aka onye na-ahụ maka ya ma ọ bụrụ na e nwere mmebi iwu, na ikike nke ndị mmadụ n'otu n'otu iji nweta ozi ha.<ref name=":0" /> === India === Iwu Teknụzụ Ozi (Ndezigharị), 2008 mere mgbanwe dị ukwuu na Iwu Teknụzụ Ozi, 2000, na-ewebata Nkebi nke 43A. Akụkụ a na-enye nkwụghachi ụgwọ n'ọnọdụ ebe ụlọ ọrụ na-eleghara anya na mmejuputa na ịnọgide na-enwe usoro nchekwa na usoro ezi uche dị na ya ma si otú a na-akpata ọnwụ na-ezighị ezi ma ọ bụ uru na-ezighị ezi nye onye ọ bụla. Nke a na-emetụta mgbe ụlọ ọrụ nwere, na-emekọrịta ma ọ bụ na-ejide data onwe onye ọ bụla ma ọ bụ ozi na kọmputa nke ọ nwere, na-achịkwa ma ọ bụ na-arụ ọrụ. # Nkwupụta doro anya ma dị mfe ịnweta nke omume ya na atumatu ya; # Ụdị data nkeonwe ma ọ bụ ozi nkeonwe ma ọ bụ ozi anakọtara; # Nzube nchịkọta na ojiji nke ozi dị otú ahụ; # Ngosipụta nke ozi gụnyere data nkeonwe ma ọ bụ ozi dị nro; # Omume na usoro nchekwa ezi uche dị na ya. == Mmemme asambodo nzuzo n'ịntanetị == Asambodo n'ịntanetị ma ọ bụ mmemme "akara" bụ ihe atụ nke ụlọ ọrụ na-achịkwa onwe onye nke iwu nzuzo. Mmemme akara na-achọkarị mmejuputa omume ozi ziri ezi dị ka usoro asambodo kpebiri ma nwee ike ịchọ ka nlekota nrubeisi. TRUSTArc (nke bụbu TRUSTe), mmemme akara nzuzo mbụ n'ịntanetị, gụnyere ihe karịrị ndị otu 1,800 site na 2007.<ref>{{Cite web|url=http://forms.truste.com/go/truste/learn_more_3?gclid=CK7V3sHdkJ4CFRgbawodiDZ2oQ|title=Archived copy|accessdate=2009-12-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110717105224/http://forms.truste.com/go/truste/learn_more_3?gclid=CK7V3sHdkJ4CFRgbawodiDZ2oQ|archivedate=2011-07-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.cdt.org/privacy/guide/protect/|title=Testimony of Deirdre Mulligan before the Senate Committee on Commerce, Science and Transportation Subcommittee on Communications – Center for Democracy & Technology|work=www.cdt.org}}</ref> Mmemme akara ntanetị ndị ọzọ gụnyere Trust Guard Privacy Verified program, eTrust, na Webtrust.<ref>{{Cite web|url=http://www.trust-guard.com/Privacy-Seals-s/77.htm|title=Privacy Seals & Services by Trust Guard|work=www.trust-guard.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.etrust.org/certification/privacy/|title=Privacy Certification|work=www.etrust.org}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.cpacanada.ca/en/business-and-accounting-resources/audit-and-assurance/overview-of-webtrust-services|title=WebTrust seal program|work=www.cpacanada.ca|language=en|accessdate=2019-08-20}}</ref> == Mmejuputa oru == Ụfọdụ weebụsaịtị na-akọwakwa iwu nzuzo ha site na iji P3P ma ọ bụ Internet Content Rating Association (ICRA), na-enye ndị nchọgharị ohere ịtụle ọkwa nzuzo nke saịtị ahụ na-enye, ma na-enye ohere ịnweta naanị mgbe omume nzuzo nke saịtị ahụ kwekọrọ na ntọala nzuzo nke onye ọrụ. Otú ọ dị, ngwọta teknụzụ ndị a anaghị ekwe nkwa na weebụsaịtị na-agbaso iwu nzuzo a na-ekwu. Mmejuputa ihe ndị a na-achọkwa ka ndị ọrụ nwee ọkwa kacha nta nke ihe ọmụma teknụzụ iji hazie ntọala nzuzo nchọgharị ha. Usoro nzuzo ndị a na-akpaghị aka anaghị ewu ewu ma ọ bụ na weebụsaịtị ma ọ bụ ndị ọrụ ha.<ref>CyLab Privacy Interest Group, 2006 Privacy Policy Trends Report. January, 2007 [http://www.chariotsfire.com/pub/cpig-jan2007.pdf Chariotsfire.com]</ref> Iji belata ibu ọrụ nke ịkọwa iwu nzuzo nke onye ọ bụla, Jøsang, Fritsch na Mahler atụpụtara iwu ndị a kwadoro site na sava iwu.<ref>{{Cite journal|author=Jøsang|first=Audun|date=2010|title=Privacy Policy Referencing|journal=Trust, Privacy and Security in Digital Business|volume=6264|language=en|pages=129–140|doi=10.1007/978-3-642-15152-1_12}}</ref> == Nkatọ == Ọtụtụ ndị nkatọ awakpoola arụmọrụ na nkwado nke iwu nzuzo dị na Intanet. Nchegbu dị banyere ịdị irè nke iwu nzuzo nke ụlọ ọrụ na-achịkwa. Dịka ọmụmaatụ, akụkọ FTC nke afọ 2000 Privacy Online: Fair Information Practices in the Electronic Marketplace chọpụtara na ọ bụ ezie na ọtụtụ ebe nrụọrụ weebụ a nyochara nwere ụdị nkwupụta nzuzo, ọtụtụ ezughị ụkpụrụ e setịpụrụ na Ụkpụrụ FTC. Tụkwasị na nke a, ọtụtụ òtù na-echekwa ikike doro anya iji gbanwee usoro iwu ha n'otu n'otu. Na June 2009 ebe nrụọrụ weebụ EFF TOSback malitere ịchọta mgbanwe ndị dị otú ahụ na ọrụ ịntanetị 56 a ma ama, gụnyere nyochaa iwu nzuzo nke Amazon, [[Google]] na Facebook.<ref>Millis, Elinor, "EFF tracking policy changes at Google, Facebook and others," Cnet Digital News, June 2009. [http://news.cnet.com/8301-1023_3-10257818-93.html Cnet.com]</ref> == Ndetu == {{Reflist|}} <references /> == Ịgụgụ ọzọ == * Gazaleh, Mark (2008) ''[https://www.academia.edu/31116853/Online_trust_and_perceived_utility_for_consumers_of_web_privacy_statements Ntụkwasị obi n'ịntanetị na uru a ghọtara maka ndị na-azụ ahịa nke nkwupụta nzuzo weebụ]'', WBS London, 35pp. * {{Cite book|title=Who Knows: Safeguarding Your Privacy in A Networked Worldwide|author=Cavoukian|first=Ann|publisher=[[Random House]]|year=1995|isbn=0-394-22472-8|location=[[Random House of Canada]]}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 5ympenkj8j194c731cklc7bm1d0xd66 Ahịa ana ahụ anya 0 13260 87528 75825 2022-08-20T10:49:07Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahịa ọhụụ''' bụ ịdọ aka ná ntị na-amụ njikọ dị n'etiti ihe, ihe ndị gbara ya gburugburu na ihe oyiyi dị mkpa. Na-anọchi anya njikọ ịdọ aka ná ntị n'etiti akụ na ụba, iwu nghọta anya na akparamàgwà mmadụ, isiokwu a na-emetụtakarị azụmaahịa dị ka ejiji na imewe.<ref>David E. Meyer, University of Michigan, review to volume Visual marketing</ref> Dị ka akụkụ bụ isi nke ịzụ ahịa ọgbara ọhụrụ, ịzụ ahịa anya na-elekwasị anya n'ịmụ na nyocha ka a ga-esi jiri ihe oyiyi mee ihe ka ọ bụrụ ebe etiti nkwurịta okwu anya. Ebumnobi bụ na ngwaahịa ahụ na nkwurịta okwu anya ya mere na-ejikọta ya n'ụzọ dị irè na nke a na-apụghị ịpụ apụ na njikọ ha bụ ihe na-erute ndị mmadụ, na-etinye aka na ha ma kọwaa nhọrọ ha (a na-akpọ usoro ịzụ ahịa dị ka nkwenye). Ka a ghara inwe mgbagwoju anya na ịzụ ahịa anya, nke ahụ bụ otu n'ime akụkụ ya na ihe ndị ọzọ gbasara oghere ndị na-ere ahịa; ebe a, Marketing na-enweta ndị ahịa n'ọnụ ụzọ. Ozugbo n'ime ya, ịzụ ahịa na-eweghara - na-emetụta ntinye nke ngwaahịa, akara ngosi, ihe ngosi, ambiance na ndị ọrụ. Iji ike nke ihe oyiyi na ihe ngosi nwere ike ime ka atụmatụ ahịa dị ike ma bụrụ ihe a na-agaghị echefu echefu. Ihe oyiyi - mgbe emere ya nke ọma - nwere ike ime ka echiche na ihe ndị a na-adịghị ahụ anya ghọọ ihe doro anya na-emetụta nghọta nke onye na-ekiri ya. Nke ahụ na-enyere ndị mmadụ aka ichepụta akara na ozi ya n'anya uche ha - ma cheta ya mgbe oge ruru ịzụta.<ref>Visual Marketing: 99 Proven Ways for Small Businesses to Market with Images and Design</ref> [[Usòrò:Table_visual_marketing.jpg|thumb]] Ahịa ọhụụ gụnyere akara ngosi niile dị ka akara, akara ngosi, ngwá ọrụ ahịa, ụgbọala, ngwugwu, akara, uwe, ikike maka Mgbasa Ozi gị, Brochures, DVD Informational, Ebe nrụọrụ weebụ, ihe niile na-ezute Anya Ọha ma nwee ike ịmepụta ntụgharị anya kpọmkwem maka akara, ngwaahịa ma ọ bụ ọrụ. == Akụkọ ihe mere eme == [[Usòrò:Table_visual_marketing.jpg|thumb|Tebụl na-egosi mgbanwe nke Visual Marketing n'ihe gbasara nkọwa oge-nghọta-nke dị oke mkpa - Paolo Schianchi]] Mgbọrọgwụ nke ụzọ a nke na akọwa ihe dị na edemede Susan Sontag Notes on "Camp", nke e dere na 1960s; onye edemede ahụ na-ekwu na ihe anaghị adọ mmasị n'onwe ha kama ọ bụ n'ụzọ e si anọchite anya ha, ọ bụ n'ihi usoro echiche nke na-emetụ akụkọ ihe mere eme nke ihe ahụ, ihe nnọchiteanya ya, ngosipụta ya na mmezu ya n'anya onye na-ekiri ya.<ref>Susan Sontag, Notes on "Camp", Partisan Review 1964</ref> Ka ọ na-etolite, ahịa ọhụụ gosipụtara mkpuchi nke ihe, nke kama ịbụ naanị ngwaahịa, na aghọ kpakpando nke 'mmepụta' ya mere ọ na-agbanwe site n'onwe ya gaa n'ihe ''ọzọ'', n'oge kpọmkwem ọ na-abanye n'ahịa. Dị ka Paolo Schianchi si kwuo, onye na-ewu ụlọ na onye na-emepụta ihe, onye mmụta ahịa ọhụụ nke Ịtali:<ref>P. Schianchi, Nuvole di estetica e prodotto, S. 39, ISRE Edizioni Salesiane, year XVII, No. 1, 2010</ref> ''“(...) Ihe bụ: ezigbo, dị ka ihe anyị na-ahụ; a na-ahụ anya - ihe e ji mee ha; zuru oke - njirimara ha; nkwuwo okwu - njikọ ha na ụtọ; ụdị na ọrụ - akwa na ọdịnaya; mmetụta uche - akụkọ ha nwere ike ịkpalite; ọrụ dị oke mkpa - asụsụ nke na-edo ya nsọ ma na ekpughe ya; ọrụ ụlọ ọrụ - na-eme ka ha na-arụ ọrụ ike ma na-arụpụta ihe; onyinyo -'' gịnị na otú; amaghị aha - ''na''anị n'ihi na ọ na-apụ (.''..)"'' Akụkụ ndị a niile - nke bụ nke ma kọwaa ihe site n'echiche nke ahịa na nke onye na-azụ ahịa - bụ nyocha na atụmatụ nuances nke gụnyere oke ahịa ọhụụ. Ya mere, alaka a "(...) na-eme n'ọtụtụ ọkwa nke imewe ihe: echiche (ihe ga-ezute ụfọdụ ọrụ ma na-anọpụ iche, gburugburu, nkọ-ọnụ, eccentric shapes wdg); nkwurịta okwu (maka oge ụfọdụ n'otu mpaghara mpaghara, wee ghọọ ihe okomoko, n'oge ọzọ a na-agbanwe dị ka eco-friendly etc.) na n'ikpeazụ, ihe ngosi - na ihe ngosi ahia, na ụlọ ngosi na ihe omume ndị ọzọ (ihe ahụ bụ. enwere ike ịbịaru nso mana ihe ndị gbara ya gburugburu na-atụba ya n'ime ikuku dị ka nchọpụta ụlọ ọrụ na-adịghị ahụkebe, ihe na-enye mmetụta mmetụta uche nke ọrụ, nka na ihe a na-apụghị ịbịaru nso, wdg.) (...)".<ref>P. Schianchi, ''Nuvole di estetica e prodotto'', p. 39, ISRE Edizioni Salesiane, year XVII, n° 1, 2010</ref> N'okwu Umberto Galimberti, onye ọkà ihe ọmụma Ịtali na onye nyocha uche ('.<ref>U. Galimberti, ''I miti del nostro tempo'', Feltrinelli 2009 - p. 103</ref>''..) Ọbụna mgbe enweghị ego, ọchịchọ - nke ejiji ya kọwara ugbu a - anaghị ezo aka n'ihe dị ukwuu dịka akụkọ ifo gbara ha gburugburu, naanị ihe a na-eri bụ akụkọ ifo n'onwe ya . . . . . ...« »''. Ya mere, ahịa anya na-adọta uche site na ebumnuche ọdịnala na-elekwasị anya na "... mmasị dị iche iche nke na-adịghịzi agbaji site na afọ, okike, agụmakwụkwọ ma ọ bụ ihe ndekọ onwe onye ọ bụla na ọnọdụ mmekọrịta ọha na eze ma site n'ụdị ntinye aka, ma ọ bụ egwuregwu (egwuregwu). gọlfụ ma ọ bụ ndị na-agba bọọlụ), nke onwe (ndị na-ahụ maka mmanya ma ọ bụ ndị na-anakọta mmanya), omenala (ndị na-ahụ maka egwu nka na oge gboo), wdg. Ndị otu a niile nwere akara ngosi, okwu ọnụ, ụda, mmegharị ahụ, koodu isi na nke ha na-ezo aka na iji kparịta ụka. .. ” Ya mere, omume otu na-egosipụta na-adabere n'azụ mkpụrụedemede ọhụrụ nke enwere ike iji decoding mepụta ụzọ ahịa n'onwe ya na otu ahụ n'onwe ya.<ref>Paolo Schianchi, ''I linguaggi del visual marketing: gli architetti non sono tutti uguali.'' in: B&O, n. 356, year XXXVIII, p.28-29, Ed. Gruppo 24 Ore, Milano, 2012.</ref> Otu n'ime ndị na-akpali akpali nke a fọrọ nke nta ka ọ bụrụ usoro ọmụmụ mmadụ bụ Marc Augé, bụ onye n'akwụkwọ ya bụ "Le temps en ruines" (Time in ruins) na-ekwu na: "Ụwa ebe ihe oyiyi dị ebe niile na-achọ ka eziokwu ahụ pụta ìhè n'onyinyo ya ... ". Nchoputa Paolo Schianchi mere ka o doo anya ka omume nke ikpokọta onyonyo nke eziokwu sitere n'otu ọ bụla nwere mmasị bụ usoro asụsụ ejiri okwu, ụda, onyonyo, isi na ọdịdị na-eme ka mkpụrụ akwụkwọ dị iche iche pụta ma ọ bụrụ na ejikọtara iche. Ọ bụrụ na decoded nke ọma, ihe ndị a na-egosipụta ihe na-aghọ ụzọ isi na-akpakọrịta na otu ma na-eduzi ozi n'ime ya Akụkụ a nke ahịa anya na-enyere aka ịmepụta mgbasa ozi ahịa ezubere iche nke na-aga ozugbo na mmetụta nke ndị ọrụ na ihe nnọchianya nke eziokwu, na-eji nke ha. asusu nkwuputa<ref>Paolo Schianchi, ''I linguaggi del visual marketing: gli architetti non sono tutti uguali.'' in: B&O, n. 356, year XXXVIII, p.28-29, Ed. Gruppo 24 Ore, Milano, 2012.</ref> == Ụdị Ahịa Ọhụụ == Mgbe ị na-atụle na 65% nke ndị mmadụ bụ ndị na-amụ ihe ọhụụ, 90% nke ozi na-abịa n'ụbụrụ bụ ihe ọhụụ, na ngosi na ndị enyemaka ọhụụ bụ 43% ọzọ na-ekwenye ekwenye, ọ bụ ihe ezi uche dị na ya iji ụdị ọdịnaya ọhụụ nke ndị mmadụ nwere mmetụta uche na ya.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=1 October 2020|title=Visme Visual Learning Center|url=https://visme.co/blog/types-of-visual-content/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=}}</ref> === Infographics === Ọ bụ otu n'ime usoro ọdịnaya ọhụụ kachasị ewu ewu ma anyị ga-eji usoro ọhụụ a. Ọ bụghị naanị na infographics na-ekwu ọtụtụ ozi n'ụzọ na-adọrọ ma dị mfe nghọta, mana ha bụkwa otu n'ime ihe ndị a na-eker ọdịnaya ọhụụ. === Memes na Branded Quotes === Ụdị ọdịnaya ọhụụ ọzọ bụ meme na / ma ọ bụ akara akara. Ka ọ dị ugbu a, usoro ọhụụ a bụ ụdị ọdịnaya kachasị eke n'elu usoro mgbasa ozi ọha na eze. N'okwu a, anyị jiri nnukwu ederede obi ike na njikọta ya na ihe oyiyi nwere mmetụta iji dọta uche ndị na-ekiri ya ka ha na-agbada nri ha. === Vidio === Vidio bụ usoro ahịa ọhụụ kachasị mma na weebụ taa. E nwere ọtụtụ ụdị vidiyo nke nwere ike ime ka azụmahịa gị dịkwuo mma - ị nwere ike ịtụle vidiyo, vidiyo nkọwa, ngosipụta ma ọ bụ akaebe ndị ahịa. === Ihe oyiyi === Onye na-ere ahịa Jeff Bullas na-ekwu na isiokwu ndị nwere ihe oyiyi na-enweta 94% karịa ndị na-enweghị.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=1 October 2020|title=Jeffbullas|url=https://www.jeffbullas.com/6-powerful-reasons-why-you-should-include-images-in-your-marketing-infographic/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=}}</ref> Mgbe ị na-etinye ụfọdụ ihe oyiyi dị mma n'ime ọdịnaya ọ bụla, ndị mmadụ na-achọkarị ịgụcha ihe ị dere. === Ihe ngosi === A naghị egbochi ngosi naanị ụlọ ọrụ, ugbu a enwere ike ịkekọrịta ya na ụwa site na saịtị dị ka Slideshare. Ị nwere ike ịgbasa mgbasa ozi nke bisiness gị site na iji ngosi. Nnukwu ngosi SlideShare na-enye gị ohere ịgwa ma gwa ndị na-ege gị ntị, n'agbanyeghị ngwaọrụ ha na-eji. == Ndetu == <references /> {{Reflist}} == Akwụkwọ ọgụgụ == * Susan Sontag, Notes on "Camp", Partisan Review 1964 * Michel Wedel-Rik Peters, Visual marketing, Psychology Press, September 2007 * P. Schianchi, ''Verso il bagno Camp'', Il Sole 24 Ore Business Media, 2008 * Umberto Galimberti, ''I miti del nostro tempo'', Feltrinelli 2009 * Paolo Schianchi, Visual marketing. ''L'immagine fotografica'', na CE International n. 226, Il Sole 24 Ore Business Media 2009 * R. Pieters, M. Wedel, Goal Control of Visual Attention to Advertising: The Yarbus Implication, na Journal of Consumer Research no. 34, August 2007, peeji nke 224-233 * R. Van der Lans, R. Pieters, M. Wedel, Competitive Brand Salience, Marketing Science, 27(5), 2008 * M. Wedel R. Pieters, Eye Tracking for Visual Marketing, Now publishers Inc, 2008 * P. Schianchi, ''Nuvole di estetica e prodotto'', ISRE Edizioni Salesiane, afọ nke iri na asaa, na. 1, 2010 * P. Schianchi, Visual Marketing, na B & A No. 247, Il Sole 24 Ore, 2011 * D.Langton na A. Campbell, ''Visual Marketing''. 99 proven ways for small business to market with images and design, WILEY * John Wiley & Sons inc., Hoboken, New Jersey, 2011 * P. Schianchi, L'immagine è un oggetto. Fondamenti di visual marketing con storytelling, libreriauniversitaria.it edizioni, Padova 2013.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-88-6292-413-9|978-88-6292-413-9]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] fpocsglq26n11z83ovvmmo9418qo69e Aderonke Apata 0 13315 87082 77008 2022-08-19T12:01:37Z Viva33 12972 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Aderonke Apata''' (amụrụ n'ọnwa Jenụwarị ụbọchị iri abụọ, n'afọ 1967) bụ onye [[Naijiria]] na-akwado LGBT na onye na-achọ ebe mgbaba.<ref name=":0">{{Cite news|author=Taylor|first=Diane|date=August 12, 2017|title=Nigerian gay rights activist wins UK asylum claim after 13-year battle|work=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/world/2017/aug/14/nigerian-gay-rights-activist-aderonke-apata-wins-uk-asylum-claim-13-year-battle|accessdate=December 30, 2020}}</ref> O nwetara mgbasa ozi mgbasa ozi n'ihi ikpe mgbaba ya na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]].<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|date=September 10, 2019|title=Why the Home Office rejects so many LGBTQ asylum claims|url=https://www.city.ac.uk/news/2019/september/why-the-home-office-rejects-so-many-lgbtq-asylum-claims|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201125103829/https://www.city.ac.uk/news/2019/september/why-the-home-office-rejects-so-many-lgbtq-asylum-claims|archivedate=November 25, 2020|accessdate=December 30, 2020|work=[[City, University of London]]}}</ref> Apata bụ onye guzobere ọrụ ebere nke African Rainbow Family.<ref name=":3">{{Cite news|date=August 14, 2017|title=Nigerian LGBTQ Activist Granted Asylum in UK After 13-Year Legal Battle|work=[[NBC News]]|url=https://www.nbcnews.com/feature/nbc-out/nigerian-lgbtq-activist-granted-asylum-uk-after-13-year-legal-n792661|accessdate=December 30, 2020}}</ref> A mụrụ Aderonke Apata n'ọnwa Jenụwarị n'ubọchị iri abụọ, n'afọ 1967 na Naịjirịa.<ref name=":0" /><ref name=":12">{{Cite web|author=|first=|date=|title=Aderonke APATA|url=https://find-and-update.company-information.service.gov.uk/officers/zWUUB2l6LfzZmuy0ME2Ln0nMQME/appointments|archiveurl=https://archive.today/20210110214124/https://find-and-update.company-information.service.gov.uk/officers/zWUUB2l6LfzZmuy0ME2Ln0nMQME/appointments|archivedate=January 10, 2021|accessdate=January 10, 2021|work=[[Companies House]]}}</ref><ref>{{Cite web|author=Apata|first=Aderonke|date=January 10, 2018|title=Birthday girl! Guess her age Double celebrations on 20th Jan at Manchester Victory Party for Aderonke Apata! Book your ticket here|url=https://twitter.com/rock4_ronnie/status/951178572215005184|archiveurl=https://archive.today/20210110213815/https://twitter.com/rock4_ronnie/status/951178572215005184|archivedate=January 10, 2021|accessdate=January 10, 2021|work=via [[Twitter]]}}</ref> Apata matara na ọ bụ nwanyị na-edina nwanyị ógè ọ dị afọ iri na isii.<ref name=":0" /> N'ihi ezinụlọ Apata na-enyo ya enyo na ọ bụ nwanyị na-edina nwanyị nakwa n'ihi ezinụlọ di Apata na-enyo ya enyo na ọ bụ nwanyị na-edina nwanyị ma na-enwe mmekọahụ, e jidere ya mgbe ndị uwe ojii hụrụ ya na-eme [[Nwoke idina nwoke|omume nwoke idina nwoke]] n'ụlọ ya ma kpọga ya n'ụlọ ikpe sharia, ebe a mara Apata ikpe ọnwụ site na ịtụ ya nkume maka ịkwa iko na amoosu.<ref name=":3" /><ref name=":4">{{Cite news|author=Dugan|first=Emily|date=June 9, 2014|title=Aderonke Apata deportation case: 'If the Home Office doesn’t believe I’m gay, I’ll send them a video that proves it'|work=[[The Independent]]|url=https://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/aderonke-apata-deportation-case-if-home-office-doesn-t-believe-i-m-gay-i-ll-send-them-video-proves-it-9509738.html|accessdate=December 30, 2020}}</ref><ref name=":9">{{Cite news|author=Dunt|first=Ian|date=March 3, 2015|title=Can you prove you're gay? Last minute legal battle for lesbian fighting deportation to Nigeria|work=[[Politics.co.uk]]|url=https://www.politics.co.uk/news/2015/03/03/can-you-prove-you-re-gay-last-minute-legal-battle-for-lesbia/|accessdate=December 30, 2020}}</ref> Otú ọ dị, a kwụsịrị ikpe ahụ mgbe onye na-arụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ welitere usoro iwu.<ref name=":9" /> Tupu a kpọga ya n'ụlọ ikpe, e zigara ya n'ụlọ mkpọrọ ebe e debere ya na ndị mkpọrọ ndị ọzọ n'ụlọ mkpọrọ mepere emepe.<ref name=":9" /> Apata gbapụrụ Nigeria gaa [[London]], United Kingdom ebe ọ rịọrọ ebe mgbaba na mbụ màkà okpukpe n'afọ 2004 n'ihi na o si n'ezinụlọ Ndị Kraịst, mana ọ lụrụ nwoke Alakụba na ndokwa aghụghọ iji kpuchie mmekọrịta ya na nwanyị ọzọ.<ref name=":3" /><ref name=":4" /> Ógè a jụrụ arịrịọ abụọ mbụ ya maka mgbaba, a manyere ya ibi n'okporo ámá na Manchester iji zere ịchụpụ ya.<ref name=":4" /> N'ọnwa Ọktọba afọ 2012, ọ nọrọ otu izu n'ụlọ mkpọrọ naanị ya na Yarl's Wood Immigration Removal Centre dị ka ntaramahụhụ n'ihi iduzi ngagharị iwe udo na etiti ahụ.<ref name=":0" /><ref name=":4" /> == Ndụ onwe onye == Na Naịjirịa, Apata nwere enyi nwanyị ógè ọ gụsịrị akwụkwọ ma ha biri n'otu ụlọ.<ref name=":9" /> N'afọ 2005, a chọpụtara na Apata nwere Nsogbu nrụgide post-traumatic (PTSD) ma gbalịa igbu onwe ya mgbe ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ na-eche ịchụpụ ya ihu.<ref name=":8">{{Cite news|author=Dugan|first=Emily|date=April 3, 2015|title=Nigerian gay rights activist has her High Court asylum bid rejected - because judge doesn't believe she is lesbian|work=The Independent|url=https://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/nigerian-gay-rights-activist-has-her-high-court-asylum-bid-rejected-because-judge-doesn-t-believe-she-lesbian-10155083.html|accessdate=December 30, 2020}}</ref> N'afọ 2012, e gburu onye bụbu nwanyị ibe Apata n'ihe omume nche.<ref name=":4" /> E gbukwara nwanne Apata na nwa ya nwoke dị afọ atọ n'ihe omume ndị nche.<ref name=":4" /> Ka ọ na-erule afọ 2015, Apata kwere Happiness Agboro nkwa ọlụlụ, onye e nyere ọnọdụ ndị gbara ọsọ ndụ na United Kingdom dabere na mmekọahụ ya.<ref name=":8" /> N'afọ 2017, Apata bi na UK.<ref name=":0" /> == Ihe nrite na nsọpụrụ == * LGBT Positive Role Model Award site na 3rd National Diversity Awards (2014)<ref>{{Cite web|date=September 26, 2014|title=The National Diversity Awards 2014 Winners|url=https://nationaldiversityawards.co.uk/2014-winners/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141004170337/https://nationaldiversityawards.co.uk/2014-winners/|archivedate=October 4, 2014|accessdate=December 31, 2020|work=[[National Diversity Awards]]}}</ref> * Onye na-eme ihe ike nke afọ site na 24th Sexual Freedom Awards (2018)<ref name=":10">{{Cite web|date=2018|title=24th Sexual Freedom Awards Finalists & Winners|url=https://www.sexualfreedomawards.co.uk/2018-finalists|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200115002704/https://www.sexualfreedomawards.co.uk/2018-finalists|archivedate=January 15, 2020|accessdate=December 31, 2020|work=[[Sexual Freedom Awards]]}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3tzp6aifrtq9povbpehxt161rgd2l32 Ali Mohamed (footballer) 0 13337 87566 83287 2022-08-20T10:59:04Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} '''Ali Mohamed Al Faz''' bụ onye [[Niger|Nigerien]] na-eme nke ọma n'ihe gbasara igba bọọlụ dị ka [[Footbọl|onye]] na-agba bọọlụ na klọb Israel Maccabi Haifa . == Ọrụ klọb egwuregwu ya == === Mmalite ọrụ === Mohamed malitere ọrụ ya na AS FAN ma mee nke mbụ ya na ndị otu okenye mgbe ọ dị afọ iri na asaa. N'afọ 2013, ọ sonyeere ngalaba ndị ntorobịa nke Bordeaux ma soro ndị otu nchekwa na-eme ihe. N'oge ọkọchị nke afọ 2015, ọ bịanyere aka na Beitar Tel Aviv Ramla; na 7 Septemba, ọ pụtara na nke mbụ ya na klọb ahụ na mmeri 4-1 nke Bnei Lod. Na 19 Febụwarị 2016, o nyere goolu mbụ ya na mmeri 3–2 megide Bnei Lod . Na ụbọchị 6 Julaị, Mohamed bịanyere aka na nkwekọrịta na Maccabi Netanya. Na 17 Machị 2017, o nyere goolu mbụ ya maka klọb ahụ na mmeri 4–0 megide Hapoel Katamon Jerusalem . Mohamed ji otu goolu na enyemaka ise mechie oge ahụ. Na 22 Jenụwarị 2018, Mohamed bịanyere aka na nkwekọrịta ọhụrụ na Maccabi Netanya ruo na njedebe nke oge 2019-20. N'ime nkwekọrịta ọhụrụ ahụ, e debere usoro ntọhapụ ya na $ 2.5 nde. === Beitar Jerusalem === Na 10 June 2019, Mohamed bịanyere aka na nkwekọrịta afọ atọ na Beitar Jerusalem maka ego nke € 1.7 nde.<ref name="Independent">{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/beitar-jerusalem-ali-mohamed-name-change-signing-israel-islam-nigeria-a8954901.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190612231053/https://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/beitar-jerusalem-ali-mohamed-name-change-signing-israel-islam-nigeria-a8954901.html|archivedate=2019-06-12|title=Beitar Jerusalem: Fans of Israeli club want to 'change name' of new signing Ali Mohamed|work=The Independent|date=12 June 2019|accessdate=20 February 2020}}</ref> Mgbe ọ bịanyere aka na klọb ahụ, otu òtù nke ndị na-akwado klọb ahụ aha ya bụ La Familia rịọrọ ka a gbanwee aha ya na-ada ụda Alakụba n'agbanyeghị na Mohamed bụ Onye Kraịst.<ref name="Independent" /><ref name="CNN">{{Cite web|url=https://www.cnn.com/2019/07/24/football/beitar-jerusalem-ali-mohamed-racism-soccer-spt-intl/index.html|title=Beitar Jerusalem: Soccer club owner ready to sue 'racist' fans|work=CNN|date=5 December 2019|accessdate=20 February 2020}}</ref> N'ọnwa Nọvemba, ndị na-akwado Mohamed nwere mmetọ ịkpa ókè agbụrụ n'oge ọzụzụ.<ref name="CNN">{{Cite web|url=https://www.cnn.com/2019/07/24/football/beitar-jerusalem-ali-mohamed-racism-soccer-spt-intl/index.html|title=Beitar Jerusalem: Soccer club owner ready to sue 'racist' fans|work=CNN|date=5 December 2019|accessdate=20 February 2020}}</ref> Onye nwe klọb ahụ, Moshe Hogeg, pụtara na-akwado Mohamed, na-ekwu na klọb ahụ ga-agbaso iwu megide La Familia na onye ọ bụla n'ime ndị na-akwado klọb ahụ nke a chọpụtara na ha metọrọ onye ọkpụkpọ ahụ mmetọ ịkpa ókè agbụrụ.<ref name="CNN" /> == Ọrụ mba ụwa == N'ụbọchị nke isii n'ọnwa Septemba n'afọ 2013, Mohamed mere nke mbụ ya maka otu egwuregwu bọọlụ mba Niger na mmeri 0–1 n'ụlọ megide Burkina Faso, n'oge 2014 FIFA World Cup qualification (CAF).<ref>https://int.soccerway.com/matches/2013/06/09/africa/wc-qualifying-africa/niger/burkina-faso/1230200/</ref> == Ndụ ya == Ọ bụ ezie na aha ya na-egosi na ọ bụ onye Alakụba (okwukwe nna ya nwụrụ anwụ), Mohamed kwuru na ya bụ Onye Kraịst na-anụ ọkụ n'obi (okwukwe nne ya).<ref name="CNN">{{Cite web|url=https://www.cnn.com/2019/07/24/football/beitar-jerusalem-ali-mohamed-racism-soccer-spt-intl/index.html|title=Beitar Jerusalem: Soccer club owner ready to sue 'racist' fans|work=CNN|date=5 December 2019|accessdate=20 February 2020}}</ref> == Nkwanye ugwu == '''Maccabi Netanya''' * Liga Leumit: 2016–17 '''Beitar Jerusalem''' * Toto Cup: 2019–20 '''Maccabi Haifa''' * Toto Cup: 2021–22 * Israel Super Cup: 2021 == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] q5mxtdppha7t8x0qyp2aakywwsdxzbl Amin Yop Christopher 0 13403 87536 76947 2022-08-20T10:50:53Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amin Yop Christopher''' (ka amụrụ n'ụbọchị nke 6 n'ọnwa Disemba n'afọ 1993) bụ onye egwuregwu badminton na Naijiria.<ref>{{Cite web|title=Player: Amin Yop Christopher|url=https://bwfbadminton.com/player/71838/amin-yop-christopher|work=bwfbadminton.com|publisher=Badminton World Federation|accessdate=5 July 2020}}</ref> O sonyere na nnukwu ihe omume badminton na mpaghara na mba ụwa. O ritere ihe nrite ọla edo maka ndị otu na 2019 Rabat African Games nke emere na Casablanca, Morocco.<ref>{{Cite web|author=Shittu|first=Mudashiru|title=2019 African Games: Nigeria Badminton Scorecard|url=http://wildflowers.com.ng/2019-african-games-nigeria-badminton-scorecard/|work=wildflowers.com.ng|date=30 August 2019|accessdate=5 July 2020}}</ref> == Ihe nrite == === Asọmpi Afrịka === ''Ugboro abụọ nke ụmụnwanyị'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Ebe !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2019 | align="left" |Alfred Diete-Spiff Centre, Port Harcourt, Nigeria<br /><br /><br /><br /> | align="left" |[[Chineye Ibere]] | align="left" |[[Dorcas Ajoke Adesokan]] <br /><br /><br /><br /> [[Uchechukwu Deborah Ukeh]] | align="left" |14–21, 22–20, 17–21 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaọcha'''[[File:Med_2.png|Ọlaọcha]] |} == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ai1vriuf2fiyg7t3me6m7qi3q82izom Abdoul Aziz Hamza 0 13414 87133 83280 2022-08-19T12:18:06Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Hamza Hamadou Abdoul Aziz Konkissere''' (ka amụrụ na June 5, 1982, na [[Niger]] ) bụ onye [[Niger|Nigerien]] na-agba bọọlụ, [[Footbọl|onye]] na-agbara JS du Ténéré bọọlụ ugbu a.<ref>{{Cite web|url=http://eurosport.qq.com/football/person_prs200017.shtml|title=Hamza Hamadou Abdoul Aziz - 足球- Eurosport QQ|accessdate=2010-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110715134830/http://eurosport.qq.com/football/person_prs200017.shtml|archivedate=2011-07-15}}</ref> == Ọrụ == Onye na-agbachitere ya agbaala bọọlụ na BEC Tero Sasana FC na Thailand Premier League. == Ọrụ mba ụwa == Ọ bụ onye otu egwuregwu bọọlụ mba Niger ma mee nke mbụ ya na 31 Mee 2008 na Kampala megide otu egwuregwu bọọlụ mba Uganda. == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] l70n5bqjqrhtan7o1446wcv9e20bcca Alhassane Dante Issoufou 0 13416 87393 76961 2022-08-20T10:11:21Z Timzy D'Great 12485 Fixed error wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alhassane Dante Issoufou''' (a mụrụ Jenụwarị 1, 1981) bụ onye egwuregwu bọọlụ Niger na-egwu egwu dịka onye ọkpọ. ==Ọrụ== Tupu ịbanye na klọb Morrocain gbara ASO Chlef wee gosipụta ya Zumunta AC, Africa Sports, CA Bordj Bou Arreridj, JS du Ténéré, KSC Lokeren na RC Kadiogo. ==Ọrụ mba ụwa== Issoufou bụ onye otu egwuregwu bọọlụ mba Niger.<ref>FIFA player|205659|Alhassane Issoufou</ref> Ọ gbara na 2012 Africa Cup of Nations. Ebe ọ bụ na enweghị ọnụ ọgụgụ ziri ezi emere, okpu Issoufou na ọnụọgụ goolu maka ndị otu mba ka bụ ihe omimi, mana ọ dị ka ọ gbara ihe karịrị egwuregwu 30 wee nye opekata mpe 3 goolu atọ. ==Nkwanye ugwu== O meriri CAF Confederation Cup otu ugboro na FUS de Rabat na 2010. ==Ebensidee== [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] r0g33jsr2bnpydjnntk1s4zkkyurqeo Annari Viljoen 0 13424 87391 84499 2022-08-20T10:11:06Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Annari Viljoen''' (ka amụrụ na 16 Jenụwarị 1987 na Bloemfontein ) bụ onye egwuregwu badminton nke South Africa . N'afọ 2011, o ritere aha abụọ na All-Africa Games na ihe omume ụmụ nwanyị na ngwakọta abụọ, nwetakwara nrite ọla ọcha na ihe omume otu.<ref>{{Cite news|title=Diários dos X Jogos Africanos: África do Sul e Nigéria repartem Ouro do Badminton|url=http://pda.verdade.co.mz/jogos-africanos/22125-diarios-dos-x-jogos-africanos-africa-do-sul-e-nigeria-repartem-ouro-do-badminton|publisher=@Verdade|accessdate=15 January 2018|language=pt}}</ref> Ọ sọrọ mpi na 2012 Olympics na okpukpu abụọ ya na [[Michelle Claire Edwards|Michelle Edwards]], ma mee ya na nkeji iri na ise nke ikpeazụ.<ref>{{Cite news|title=London 2012: Koreans' Appeal Rejected; Indonesia's Withdrawn|url=http://bwfbadminton.com/news-single/2012/08/01/london-2012-koreans-appeal-rejected-indonesias-withdrawn|publisher=[[Badminton World Federation]]|accessdate=15 January 2018}}</ref> [[Usòrò:Annari Viljoen Badminton IMG 5105 (cropped).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Ihe Nrite == === Egwuregwu Ala Afrịka nile === ''Ugboro abụọ nke ụmụ nwanyị'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Ebe !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#FFB069" | align="center" |2011 | align="left" |Escola Josina Machel, Maputo<br /><br /><br /><br />, Mozambique | align="left" |[[Stacey Doubell]] | align="left" |[[Alisen Camille|Allisen Camille]]<br /><br /><br /><br /> [[Cynthia Course]] | align="left" |21–18, 21–15 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |} ''Ngwakọta okpukpu abụọ'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Ebe !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#FFB069" | align="center" |2011 | align="left" |Escola Josina Machel, Maputo<br /><br /><br /><br />, Mozambique | align="left" |[[Willem Viljoen]] | align="left" |[[Georgie Cupidon]]<br /><br /><br /><br /> [[Alisen Camille|Camille Allisen]] | align="left" |22–20, 9–21, 21–16 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |} === Asọmpi Afrịka === ''Ugboro abụọ nke ụmụ nwanyị'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Ebe !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2009 | align="left" |Moi International Sports Complex,Nairobi, Kenya<br /><br /><br /><br /> | align="left" |[[Michelle Claire Edwards|Michelle Edwards]] | align="left" |[[Grace Daniel]]<br /><br /><br /><br /> [[Mary Gideon]] | align="left" |21–19, 10–21, 19–21 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọla nchara'''[[File:Med_3.png|Ọla nchara]] |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2010 | align="left" |Sharing Youth Center,Kampala, Uganda<br /><br /><br /><br /> | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Maria Braimoh]]<br /><br /><br /><br /> [[Susan Ideh]] | align="left" |21–6, 21–6 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2011 | align="left" |Salle Couverte Zerktouni, Marrakesh<br /><br /><br /><br />, Morocco | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Maria Braimoh<br /><br /><br /><br /> Susan Ideh | align="left" |21–9, 21–16 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2012 | align="left" |Arat Kilo Hall,Addis Ababa, Ethiopia<br /><br /><br /><br /> | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Grace Daniel<br /><br /><br /><br /> Susan Ideh | align="left" |21–16, 21–19 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |} ''Ngwakọta okpukpu abụọ'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Ebe !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2010 | align="left" |Sharing Youth Center,Kampala, Uganda<br /><br /><br /><br /> | align="left" |[[Roelof Dednam]] | align="left" |[[Dorian James]]<br /><br /><br /><br /> [[Michelle Claire Edwards|Michelle Edwards]] | align="left" |13–21, 14–21 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaọcha'''[[File:Med_2.png|Ọlaọcha]] |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2011 | align="left" |Salle Couverte Zerktouni, Marrakesh<br /><br /><br /><br />, Morocco | align="left" |[[Willem Viljoen]] | align="left" |Dorian James<br /><br /><br /><br /> Michelle Edwards | align="left" |21–13, 21–12 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |} === BWF Nnwale Mba ụwa === ''Ugboro abụọ nke ụmụnwanyị'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Asọmpi !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2007 | align="left" |South Africa International | align="left" |[[Jade Morgan]] | align="left" |[[Chantal Botts]]<br /><br /><br /><br /> [[Michelle Claire Edwards|Michelle Edwards]] | align="left" |23–21, 21–18 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2008 | align="left" |South Africa International | align="left" |Jade Morgan | align="left" |Chantal Botts<br /><br /><br /><br /> Michelle Edwards | align="left" |21–12, 21–16 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2009 | align="left" |Kenya International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Dhanya Nair]]<br /><br /><br /><br /> [[Anita Ohlan]] | align="left" |21–17, 15–21, 21–23 | style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2009 | align="left" |South Africa International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Negin Amiripour]]<br /><br /><br /><br /> [[Sahar Zamanian]] | align="left" |21–16, 21–14 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |Uganda International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Stacey Doubell]]<br /><br /><br /><br /> Jade Morgan | align="left" |14–21, 21–11, 21–18 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |Kenya International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Maria Braimoh]]<br /><br /><br /><br /> [[Susan Ideh]] | align="left" |21–10, 12–21, 21–10 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |South Africa International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Özge Bayrak]]<br /><br /><br /><br /> [[Öznur Çalışkan]] | align="left" |12–21, 15–21 | style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |Botswana International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Stacey Doubell<br /><br /><br /><br /> Jade Morgan | align="left" |21–12, 21–15 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2011 | align="left" |Mauritius International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Nicole Grether]]<br /><br /><br /><br /> [[Charmaine Reid]] | align="left" |10–21, 7–21 | style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2011 | align="left" |Kenya International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Özge Bayrak<br /><br /><br /><br /> [[Neslihan Yiğit]] | align="left" |15–21, 19–21 | style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2011 | align="left" |Botswana International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Michelle Butler-Emmett]]<br /><br /><br /><br /> Stacey Doubell | align="left" |21–12, 21–14 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2011 | align="left" |South Africa International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Özge Bayrak<br /><br /><br /><br /> Neslihan Yiğit | align="left" |10–21, 15–21 | style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2012 | align="left" |Uganda International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Özge Bayrak<br /><br /><br /><br /> Neslihan Yiğit | align="left" |Walkover | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2012 | align="left" |South Africa International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Shama Aboobakar]]<br /><br /><br /><br /> Stacey Doubell | align="left" |21–19, 15–21, 21–13 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |} ''Ngwakọta okpukpu abụọ'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Year !Tournament !Partner !Opponent !Score !Result |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2007 | align="left" |South Africa International | align="left" |{{flagicon|RSA}} [[Chris Dednam]] | align="left" |{{flagicon|RSA}} [[Willem Viljoen]]<br /><br />{{flagicon|RSA}} [[Jade Morgan]] | align="left" |21–14, 12–21, 21–15 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2008 | align="left" |Mauritius International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Chris Dednam | align="left" |{{flagicon|RSA}} [[Dorian James]]<br /><br />{{flagicon|RSA}} [[Michelle Claire Edwards|Michelle Edwards]] | align="left" |16–21, 21–15, 11–21 | style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2009 | align="left" |Kenya International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Willem Viljoen | align="left" |{{flagicon|RSA}} Chris Dednam<br /><br />{{flagicon|RSA}} Michelle Edwards | align="left" |11–21, 13–21 | style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |Kenya International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Willem Viljoen | align="left" |{{flagicon|NGR}} [[Jinkan Ifraimu]]<br /><br />{{flagicon|NGR}} [[Susan Ideh]] | align="left" |21–12, 21–10 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |South Africa International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Chris Dednam | align="left" |{{flagicon|RSA}} Dorian James<br /><br />{{flagicon|RSA}} Michelle Edwards | align="left" |14–21, 21–10, 21–13 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2011 | align="left" |South Africa International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Chris Dednam | align="left" |{{flagicon|RSA}} [[Enrico James]]<br /><br />{{flagicon|RSA}} [[Stacey Doubell]] | align="left" |22–20, 11–21, 21–14 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2012 | align="left" |Uganda International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Willem Viljoen | align="left" |{{flagicon|RSA}} Dorian James<br /><br />{{flagicon|RSA}} Michelle Edwards | align="left" |21–7, 21–10 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2012 | align="left" |South Africa International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Willem Viljoen | align="left" |{{flagicon|RSA}} Dorian James<br /><br />{{flagicon|RSA}} Michelle Edwards | align="left" |21–15, 16–21, 21–12 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2014 | align="left" |Botswana International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Willem Viljoen | align="left" |{{flagicon|SVK}} [[Matej Hliničan]]<br /><br />{{flagicon|UGA}} [[Shamim Bangi]] | align="left" |21–14, 21–15 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |} : {{Color box|#D8CEF6|border=darkgray}} [[BWF International Challenge]] asọmpi : {{Color box|#D5D5D5|border=darkgray}} [[BWF International Series]] asọmpi : {{Color box|#E9E9E9|border=darkgray}} [[BWF Future Series]] asọmpi == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gdxsfl68o32b4nsuufwk6pgeapzi7wi 87394 87391 2022-08-20T10:11:33Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Annari Viljoen''' (ka amụrụ na 16 Jenụwarị 1987 na Bloemfontein ) bụ onye egwuregwu badminton nke South Africa . N'afọ 2011, o ritere aha abụọ na All-Africa Games na ihe omume ụmụ nwanyị na ngwakọta abụọ, nwetakwara nrite ọla ọcha na ihe omume otu.<ref>{{Cite news|title=Diários dos X Jogos Africanos: África do Sul e Nigéria repartem Ouro do Badminton|url=http://pda.verdade.co.mz/jogos-africanos/22125-diarios-dos-x-jogos-africanos-africa-do-sul-e-nigeria-repartem-ouro-do-badminton|publisher=@Verdade|accessdate=15 January 2018|language=pt}}</ref> Ọ sọrọ mpi na 2012 Olympics na okpukpu abụọ ya na [[Michelle Claire Edwards|Michelle Edwards]], ma mee ya na nkeji iri na ise nke ikpeazụ.<ref>{{Cite news|title=London 2012: Koreans' Appeal Rejected; Indonesia's Withdrawn|url=http://bwfbadminton.com/news-single/2012/08/01/london-2012-koreans-appeal-rejected-indonesias-withdrawn|publisher=[[Badminton World Federation]]|accessdate=15 January 2018}}</ref> == Ihe Nrite == === Egwuregwu Ala Afrịka nile === ''Ugboro abụọ nke ụmụ nwanyị'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Ebe !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#FFB069" | align="center" |2011 | align="left" |Escola Josina Machel, Maputo<br /><br /><br /><br />, Mozambique | align="left" |[[Stacey Doubell]] | align="left" |[[Alisen Camille|Allisen Camille]]<br /><br /><br /><br /> [[Cynthia Course]] | align="left" |21–18, 21–15 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |} ''Ngwakọta okpukpu abụọ'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Ebe !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#FFB069" | align="center" |2011 | align="left" |Escola Josina Machel, Maputo<br /><br /><br /><br />, Mozambique | align="left" |[[Willem Viljoen]] | align="left" |[[Georgie Cupidon]]<br /><br /><br /><br /> [[Alisen Camille|Camille Allisen]] | align="left" |22–20, 9–21, 21–16 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |} === Asọmpi Afrịka === ''Ugboro abụọ nke ụmụ nwanyị'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Ebe !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2009 | align="left" |Moi International Sports Complex,Nairobi, Kenya<br /><br /><br /><br /> | align="left" |[[Michelle Claire Edwards|Michelle Edwards]] | align="left" |[[Grace Daniel]]<br /><br /><br /><br /> [[Mary Gideon]] | align="left" |21–19, 10–21, 19–21 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọla nchara'''[[File:Med_3.png|Ọla nchara]] |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2010 | align="left" |Sharing Youth Center,Kampala, Uganda<br /><br /><br /><br /> | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Maria Braimoh]]<br /><br /><br /><br /> [[Susan Ideh]] | align="left" |21–6, 21–6 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2011 | align="left" |Salle Couverte Zerktouni, Marrakesh<br /><br /><br /><br />, Morocco | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Maria Braimoh<br /><br /><br /><br /> Susan Ideh | align="left" |21–9, 21–16 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2012 | align="left" |Arat Kilo Hall,Addis Ababa, Ethiopia<br /><br /><br /><br /> | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Grace Daniel<br /><br /><br /><br /> Susan Ideh | align="left" |21–16, 21–19 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |} ''Ngwakọta okpukpu abụọ'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Ebe !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2010 | align="left" |Sharing Youth Center,Kampala, Uganda<br /><br /><br /><br /> | align="left" |[[Roelof Dednam]] | align="left" |[[Dorian James]]<br /><br /><br /><br /> [[Michelle Claire Edwards|Michelle Edwards]] | align="left" |13–21, 14–21 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaọcha'''[[File:Med_2.png|Ọlaọcha]] |- style="background:#ECF2FF" | align="center" |2011 | align="left" |Salle Couverte Zerktouni, Marrakesh<br /><br /><br /><br />, Morocco | align="left" |[[Willem Viljoen]] | align="left" |Dorian James<br /><br /><br /><br /> Michelle Edwards | align="left" |21–13, 21–12 | style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]] |} === BWF Nnwale Mba ụwa === ''Ugboro abụọ nke ụmụnwanyị'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Afọ !Asọmpi !Onye Mmekọ !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2007 | align="left" |South Africa International | align="left" |[[Jade Morgan]] | align="left" |[[Chantal Botts]]<br /><br /><br /><br /> [[Michelle Claire Edwards|Michelle Edwards]] | align="left" |23–21, 21–18 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2008 | align="left" |South Africa International | align="left" |Jade Morgan | align="left" |Chantal Botts<br /><br /><br /><br /> Michelle Edwards | align="left" |21–12, 21–16 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2009 | align="left" |Kenya International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Dhanya Nair]]<br /><br /><br /><br /> [[Anita Ohlan]] | align="left" |21–17, 15–21, 21–23 | style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2009 | align="left" |South Africa International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Negin Amiripour]]<br /><br /><br /><br /> [[Sahar Zamanian]] | align="left" |21–16, 21–14 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |Uganda International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Stacey Doubell]]<br /><br /><br /><br /> Jade Morgan | align="left" |14–21, 21–11, 21–18 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |Kenya International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Maria Braimoh]]<br /><br /><br /><br /> [[Susan Ideh]] | align="left" |21–10, 12–21, 21–10 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |South Africa International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Özge Bayrak]]<br /><br /><br /><br /> [[Öznur Çalışkan]] | align="left" |12–21, 15–21 | style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |Botswana International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Stacey Doubell<br /><br /><br /><br /> Jade Morgan | align="left" |21–12, 21–15 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2011 | align="left" |Mauritius International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Nicole Grether]]<br /><br /><br /><br /> [[Charmaine Reid]] | align="left" |10–21, 7–21 | style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2011 | align="left" |Kenya International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Özge Bayrak<br /><br /><br /><br /> [[Neslihan Yiğit]] | align="left" |15–21, 19–21 | style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2011 | align="left" |Botswana International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Michelle Butler-Emmett]]<br /><br /><br /><br /> Stacey Doubell | align="left" |21–12, 21–14 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2011 | align="left" |South Africa International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Özge Bayrak<br /><br /><br /><br /> Neslihan Yiğit | align="left" |10–21, 15–21 | style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2012 | align="left" |Uganda International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |Özge Bayrak<br /><br /><br /><br /> Neslihan Yiğit | align="left" |Walkover | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2012 | align="left" |South Africa International | align="left" |Michelle Edwards | align="left" |[[Shama Aboobakar]]<br /><br /><br /><br /> Stacey Doubell | align="left" |21–19, 15–21, 21–13 | style="text-align:left; background:white" |'''Winner''' |} ''Ngwakọta okpukpu abụọ'' {| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;" !Year !Tournament !Partner !Opponent !Score !Result |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2007 | align="left" |South Africa International | align="left" |{{flagicon|RSA}} [[Chris Dednam]] | align="left" |{{flagicon|RSA}} [[Willem Viljoen]]<br /><br />{{flagicon|RSA}} [[Jade Morgan]] | align="left" |21–14, 12–21, 21–15 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2008 | align="left" |Mauritius International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Chris Dednam | align="left" |{{flagicon|RSA}} [[Dorian James]]<br /><br />{{flagicon|RSA}} [[Michelle Claire Edwards|Michelle Edwards]] | align="left" |16–21, 21–15, 11–21 | style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2009 | align="left" |Kenya International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Willem Viljoen | align="left" |{{flagicon|RSA}} Chris Dednam<br /><br />{{flagicon|RSA}} Michelle Edwards | align="left" |11–21, 13–21 | style="text-align:left; background:white" |{{silver2}} '''Runner-up''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |Kenya International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Willem Viljoen | align="left" |{{flagicon|NGR}} [[Jinkan Ifraimu]]<br /><br />{{flagicon|NGR}} [[Susan Ideh]] | align="left" |21–12, 21–10 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2010 | align="left" |South Africa International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Chris Dednam | align="left" |{{flagicon|RSA}} Dorian James<br /><br />{{flagicon|RSA}} Michelle Edwards | align="left" |14–21, 21–10, 21–13 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2011 | align="left" |South Africa International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Chris Dednam | align="left" |{{flagicon|RSA}} [[Enrico James]]<br /><br />{{flagicon|RSA}} [[Stacey Doubell]] | align="left" |22–20, 11–21, 21–14 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2012 | align="left" |Uganda International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Willem Viljoen | align="left" |{{flagicon|RSA}} Dorian James<br /><br />{{flagicon|RSA}} Michelle Edwards | align="left" |21–7, 21–10 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#E9E9E9" | align="center" |2012 | align="left" |South Africa International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Willem Viljoen | align="left" |{{flagicon|RSA}} Dorian James<br /><br />{{flagicon|RSA}} Michelle Edwards | align="left" |21–15, 16–21, 21–12 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |- style="background:#D5D5D5" | align="center" |2014 | align="left" |Botswana International | align="left" |{{flagicon|RSA}} Willem Viljoen | align="left" |{{flagicon|SVK}} [[Matej Hliničan]]<br /><br />{{flagicon|UGA}} [[Shamim Bangi]] | align="left" |21–14, 21–15 | style="text-align:left; background:white" |{{gold1}} '''Winner''' |} : {{Color box|#D8CEF6|border=darkgray}} [[BWF International Challenge]] asọmpi : {{Color box|#D5D5D5|border=darkgray}} [[BWF International Series]] asọmpi : {{Color box|#E9E9E9|border=darkgray}} [[BWF Future Series]] asọmpi == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] s5v7olpz595izromsx7nnghgvkotbrm Allen Kagina 0 13449 87706 77034 2022-08-20T11:40:09Z Timzy D'Great 12485 {{Databox}} wikitext text/x-wiki {{Databox}} Allen Catherine Kagina bụ onye Uganda | Ugandan nchịkwa. Ọ bụ onye isi oche nke Uganda National Roads Authority (UNRA). A họpụtara ya n'ọkwá ahụ na 27 April 2015. Tupu nke ahụ, site na 2004 ruo 2014, ọ rụrụ ọrụ dị ka Commissioner General nke Uganda Revenue Authority (URA).<ref>{{Cite web|title=More Changes In URA|url=http://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1168429/changes-ura|date=24 March 2007|accessdate=20 October 2016|first=Peter|author=Kaujju|archivedate=28 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190528062818/https://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1168429/changes-ura}}</ref> A mụrụ ya na Rukungiri District, Western Region nke Uganda, na 1961 nye Hezron na Catherine Kakuyo. Kagina gụrụ akwụkwọ na Gayaza High School, onye a ma ama, nkeonwe, ịbanye, ụlọ akwụkwọ sekọndrị na ụlọ akwụkwọ sekọndrị niile. O nwere nzere bachelọ nke sayensị na akparamaagwa nke enwetara na Mahadum Makerere, mahadum ọha na eze kacha ochie na Uganda. O jikwa nzere Master of Public Administration nwetara na mahadum Liverpool dị na United Kingdom.<ref name="Mother">{{Cite web|accessdate=13 May 2014|url=http://www.monitor.co.ug/Business/Prosper/-/688616/948138/-/iyfnysz/-/index.html|title=Allen The Tax Collector And Mother|first=Dorothy|author=Nakaweesi|date=29 June 2010}}</ref> ==Ebensidee== {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] l3q82idmkuqr9p3wkfxr5g05ye4vgbe Anne Waiguru 0 13453 87414 77038 2022-08-20T10:16:10Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na Nairobi River ma mesịa Precious Blood Girls' Secondary School, Riruta bụ ebe ọ nọ ọdụ maka ule O-Level ya na 1987. O wee banye na Moi Forces Academy na Nairobi ebe ọ nọ ọdụ maka ule A-Level ya na 1989. Na Moi. Forces Academy, Waiguru gụrụ mgbakọ na mwepụ, physics na kemistri. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Egerton na nzere bachelọ na ọrụ ugbo na akụnụba ụlọ, ọ rụrụ ọrụ maka Transparency International dị ka onye na-ahụ maka ụlọ ọrụ na onye enyemaka nyocha, wee sonye na Kenya Leadership Institute. Waiguru nwetara akara ugo mmụta nke nna ukwu na akụnụba na Mahadum Nairobi, ma nwee ahụmịhe pụrụiche na ego ọha, usoro njikwa ego, ndozigharị ọrụ ọha, iwulite ikike na ọchịchị.<ref>{{Cite web|title=Ms. Ann Waiguru, School of Business|url=http://business.uonbi.ac.ke/node/6613|work=uonbi.ac.ke|publisher=University of Nairobi|accessdate=9 November 2015}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bs9sfe20cd6hj0uylwlfncns7yccqf5 Awa Ndiaye-Seck 0 13455 87576 77040 2022-08-20T11:02:11Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Awa Ndiaye-Seck bụ nwa amaala Senegal nke na-eje ozi dịka onye nnọchi anya United Nations Resident na Democratic Republic of Congo na onye nnọchi anya pụrụiche nke Executive Director na AWLN (African Women Leaders Network) na UN Women. Awa na-arụkọ ọrụ na United Nations Development Programme (UNDP) ma jeekwa ozi na United States Agency for International Development (USAID) n'ọtụtụ dị iche iche. A mụrụ Awa Ndiaye-Seck na Senegal. Ndiaye gara Mahadum Cheikh Anta Diop de Dakar (UCAD) maka ụlọ akwụkwọ iwu wee gụchaa na 1987. Ndaiye mechara nweta asambodo na Economics, Business Administration and Management, General na 1994 site na The Economics Institute, Boulder, Colorado. O wee nweta akara ugo mmụta Masters of Business Administration na South Illinois University, Carbondale na 1997. O jikwa asambodo ikike mmadụ na kọleji Henri Dunant, School Summer. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] b0o7ohne2p94fls6fa3bvwihb8ea6y1 Aya Nakamura 0 13456 87610 84525 2022-08-20T11:11:09Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Nakamura bipụtara egwu ya n'ịntanetị, na-enweta ndị na-eso ya na "Karma" na "J'ai mal". Dembo Camara, enyi ogologo oge, ghọrọ onye na-emepụta ya na onye njikwa ya. N'ụzọ doro anya, egwu ya "Brisé", nke Christopher Ghenda dere, nwetara echiche nde 34 na YouTube, yana duo ya na onye rapper Fababy "Love d'un voyou" rụpụtara na eserese ya na France. O wepụtara album mbụ ya na ọtụtụ mmekorita. O nwekwara nnukwu egwu egwu na Stade Modibo Kéïta na Bamako, ebe o meghere maka kpakpando Nigeria Davido. [[Usòrò:AyaNakamura-Sep232019.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] N'afọ 2014, mgbe ọ dị afọ 19, ọ wepụtara "Karma" mbụ ya na Facebook. Site n'enyemaka nke onye na-emepụta ihe bụ Seysey, o dere abụ nkwụsịtụ, "J'ai mal", nke nwere ụdị abụ zouk. Vidiyo nke egwu a ruru ihe karịrị nde YouTube nlegharị anya n'oge ahụ. Otu enyi ochie, Dembo Camara, ghọrọ onye mmepụta ya na onye ọrụ nka [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 14lzal5o5rruqzkf6079hfqnf2s3gwg 87612 87610 2022-08-20T11:11:30Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Nakamura bipụtara egwu ya n'ịntanetị, na-enweta ndị na-eso ya na "Karma" na "J'ai mal". Dembo Camara, enyi ogologo oge, ghọrọ onye na-emepụta ya na onye njikwa ya. N'ụzọ doro anya, egwu ya "Brisé", nke Christopher Ghenda dere, nwetara echiche nde 34 na YouTube, yana duo ya na onye rapper Fababy "Love d'un voyou" rụpụtara na eserese ya na France. O wepụtara album mbụ ya na ọtụtụ mmekorita. O nwekwara nnukwu egwu egwu na Stade Modibo Kéïta na Bamako, ebe o meghere maka kpakpando Nigeria Davido. N'afọ 2014, mgbe ọ dị afọ 19, ọ wepụtara "Karma" mbụ ya na Facebook. Site n'enyemaka nke onye na-emepụta ihe bụ Seysey, o dere abụ nkwụsịtụ, "J'ai mal", nke nwere ụdị abụ zouk. Vidiyo nke egwu a ruru ihe karịrị nde YouTube nlegharị anya n'oge ahụ. Otu enyi ochie, Dembo Camara, ghọrọ onye mmepụta ya na onye ọrụ nka [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 44bib03pwum54bq7sbvff1v0fx9myly Azwile Chamane-Madiba 0 13469 87442 77054 2022-08-20T10:22:53Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Azwile Chamane-Madiba|image=|image_size=|caption=|birth_name=Azwile Chamane-Madiba|birth_date=|birth_place=[[South Africa]]|alma_mater=|occupation=Actress|years_active=|children=|spouse=|known_for=''[[Vaya (film)|Vaya]]'' (2016)|website=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Azwile Chamane-Madiba''' bụ [[Actor|onye]] mba South Africa na-eme ihe nkiri.<ref name="Vaya">{{Cite web|url=https://www.news24.com/channel/movies/reviews/vaya-20171013|title=Vaya|date=October 20, 2017|author=Engelbrecht|first=Leandra|publisher=News24|accessdate=November 17, 2020}}</ref> == Onodu oru == N'afọ 2016, ọ weere onodu nke "Zodwa" na ihe nkiri Akin Omotoso, ''Vaya'', nke gosipụtakwara Phuthi Nakene, Warren Masemola, Nomonde Mbusi, Zimkhitha Nyoka .<ref>{{Cite web|url=https://www.allmovie.com/movie/vaya-v667911/cast-crew|title=Vaya (2016)|publisher=All Movie|accessdate=November 7, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.cinemaescapist.com/2020/08/best-african-movies-netflix/|title=AFRICA {{!}} The 11 Best African Movies on Netflix|publisher=Cinema Escapist|accessdate=November 7, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lasentinel.net/vaya-a-remarkable-look-at-innocence-lost-in-modern-south-africa.html|title="Vaya" —A Remarkable Look at Innocence Lost in Modern South Africa|author=Sandoval|first=Lapacazo|date=October 18, 2018|publisher=Sentinel|accessdate=November 7, 2020}}</ref><ref name="Vaya">{{Cite web|url=https://www.news24.com/channel/movies/reviews/vaya-20171013|title=Vaya|date=October 20, 2017|author=Engelbrecht|first=Leandra|publisher=News24|accessdate=November 17, 2020}}</ref> Ihe nkiri a nwetara ọtụtụ nhọpụta maka Africa Movie Academy Awards (AMAA) nke agba iri n' ato ya na 2017.<ref>{{Cite web|url=https://www.news24.com/channel/movies/news/local-film-scores-multiple-nominations-at-africa-movie-academy-awards-20170521|title=Local film scores multiple nominations at Africa Movie Academy Awards|date=May 21, 2017|author=Blignaut|first=Charl|publisher=News24|accessdate=November 17, 2020}}</ref> == Ememme Ihe Nkiri == {| class="wikitable" ! style="background:#B0C4DE;" |Afọ ! style="background:#B0C4DE;" |Ihe nkiri ! style="background:#B0C4DE;" |Ọrụ ! style="background:#B0C4DE;" |Ihe edeturu ! style="background:#B0C4DE;" |Ref. |- |2016 |''Vaya'' |Onye nwanyi na-eme ihe nkiri (''Zodwa'') |Ihe nkiri | |} == Edemsibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2p2tlzr4tqakb01u5bqbn3ro1lpuajv Afia Amankwaah Tamakloe 0 13486 87099 77072 2022-08-19T12:05:06Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|name=|image=Afia Amankwaah Tamakloe.jpg|birth_name=Ophelia Ofori Amankwaah|birth_date=|nationality=Ghanaian|education=[[Konongo Odumase Senior High School]], Institute of Business Management and Journalism, [[African University College of Communications]]|occupation=Television and radio personality, journalist|spouse=Larry Tamakloe}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ophelia Ofori Amankwaah''' nke a maara ebe niile nke ọma dị ka '''Afia Amankwaah Tamakloe''' bụ onye Ghana na-ahụ maka TV na redio, onye nta akụkọ na onye na-akwado ahụike.<ref>{{Cite web|author=Mortey|first=Gershon|date=2018-02-07|title=VIDEO: Preview of Adom FM's 'Nyinsen Ne Awuo' with Afia Amankwah Tamakloe|url=https://www.adomonline.com/video-preview-adom-fms-nyinsen-ne-awuo-afia-amankwah-tamakloe/|accessdate=2020-10-27|work=Adomonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Mensah|first=Jeffrey|date=2019-07-24|title=Photos of the most beautiful Twi newscasters in Ghana|url=https://yen.com.gh/130952-7-beautiful-twi-newscasters-ghana-photos.html|accessdate=2020-10-27|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Brown|first=Lizbeth|date=2019-07-24|title=Photos: Meet the 10 beautiful twi newscasters who have dominated the media space|url=https://www.ghpage.com/meet-10-ghana-most-beautiful-twi-newscasters/95038/|accessdate=2020-10-27|work=GhPage|language=en-GB}}</ref> Ahoputara ya na Best Health Reporter na 25th GJA Awards.<ref>{{Cite web|date=2020-10-25|title=Multimedia Group wins big at 25th GJA Awards|url=https://www.myjoyonline.com/news/national/multimedia-group-wins-big-at-25th-gja-awards/|accessdate=2020-10-27|work=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye na-elekọta ''Nkwa Hia'', ''Nyinsen Ne Awo'' na ''M'ahyɛaseɛ'' na Adom FM / TV.<ref>{{Cite web|date=2020-04-02|title=Adom TV's Afia Amankwah Tamakloe Celebrates Birthday With Stunning Photos|url=https://www.ghgossip.com/adom-tvs-afia-amankwah-tamakloe-celebrates-birthday-with-stunning-photos/|accessdate=2020-10-27|work=GhGossip|language=en-AU}}</ref> {| class="wikitable" !Afọ !Emume !Ihe nrite !Ọrụ a họpụtara !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="3" |2020 |25th GJA Awards |Akụkọ Ahụike Kacha Mma |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|date=2020-10-25|title=Full list of 64 award winners at 25th GJA Awards|url=https://www.myjoyonline.com/news/national/full-list-of-64-award-winners-at-25th-gja-awards/|accessdate=2020-10-27|work=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref> |- |Ghana Outstanding Women Awards |Nwanyị pụtara ìhè nke afọ (Health) |Ya onwe ya |{{Nom}} | |- |NCA Awards |Onye mgbasa ozi TV nke afọ (Local) |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|author=Tetteh|first=Nii Okai|date=2020-09-03|title=Full 2020 National Communications Awards Nominees List - Kuulpeeps.com, Others Included|url=https://kuulpeeps.com/2020/09/03/full-2020-national-communications-awards-nominees-list-kuulpeeps-com-others-included/news|accessdate=2020-10-27|work=Kuulpeeps - Ghana Campus News and Lifestyle Site by Students|language=en-US}}</ref> |- | rowspan="4" |2019 |Media Excellence Awards (USA) | |Ya onwe ya |{{Won}} | |- | rowspan="2" |Ghana Actors and Entertainers Awards |Best Female News Anchor |Ya onwe ya |{{Won}} | rowspan="2" |<ref name=":0">{{Cite web|title=Adom TV's Afia Amankwah, Sandra Ohemeng shine at Actors and Entertainers Awards|url=https://www.modernghana.com/entertainment/60505/adom-tvs-afia-amankwah-sandra-ohemeng-shine-at.html|accessdate=2020-10-27|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> |- |Onye na-elekọta TV kacha mma |Ya onwe ya |{{Won}} |- |Ghana Outstanding Women Awards |Nwanyị pụtara ìhè nke afọ (Radio) |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|date=2019-10-22|title=Ofori Amponsah, Joyce Blessing to perform at GOWA 2019|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ofori-Amponsah-Joyce-Blessing-to-perform-at-GOWA-2019-791932|accessdate=2020-10-27|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> |} == Ndụ onwe onye == Ọ lụrụ Maazị Larry Tamakloe ma ha abụọ nwekwara ụmụ abụọ, Laureen na Kurt.<ref>{{Cite web|author=RASHAD|date=2020-03-31|title=Afia Amankwah Tamakloe of Adom TV flaunts her handsome husband online-Netizens react (Photos)|url=https://www.ghpage.com/adom-tv-afia-amankwah-tamakloe-husband-wedding-anniversary/122189/|accessdate=2020-10-27|work=GhPage|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Adom Tv's Afia Amankwah Tamakloe Flaunts Son on Social Media As He Celebrates Birthday|url=https://buzzgh.com/adom-tvs-afia-amankwah-tamakloe-flaunts-son-on-social-media-as-he-celebrates-birthday/|accessdate=2020-10-27|work=Buzzgh|language=en-US}}</ref> == Ndetu == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mh90hqe0w5z5gnv7x1fo9gxx5euvhgx Afef Jnifen 0 13488 87087 83951 2022-08-19T12:02:09Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki   {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Afef Jnifen''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 3 n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1963) bụ onye Tunisia amụrụ n'Ịtali, onye na-eme ihe nkiri na onye na-egosi telivishọn.<ref name="Afef Jnifen1">{{Cite web|url=http://www.dagospia.com/rubrica-2/media_e_tv/afef-lascia-lei-sky-feltri-candidato-alle-europee-belpietro-verso-saxa-rubra-mimun-verso-4889.htm|title=Afef Jnifen - Dagospia|publisher=Dagospia|date=|accessdate=25 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140426232542/http://www.dagospia.com/rubrica-2/media_e_tv/afef-lascia-lei-sky-feltri-candidato-alle-europee-belpietro-verso-saxa-rubra-mimun-verso-4889.htm|archivedate=26 April 2014}}</ref> [[Usòrò:Afef Jnifen Venice09.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Akụkọ ndụ == A mụrụ Jnifen na afo 1963 na Ben Gardane, [[Tunisia]] ma bụrụ nwa amaala [[Italy|Ịtali]]. Ọ bụ nwa nwanyị nke onye bụbu onye nnọchi anya Tunisia bụ Mohamed Jnifen, onye bụkwa onye nnọchi anya na: Libya, Egypt, Saudi Arabia, Lebanon, Syria, Yemen, na Bahrain. Nne ya, Saida Benina, bụ onye Turkish.<ref>{{Cite web|author=Sanna|first=Cristiano|year=2019|url=https://spettacoli.tiscali.it/gossip/articoli/afef-il-potere-sa-negarsi-quarto-matrimonio/|title=[Il ritratto] Afef, le quarte nozze, i milioni e quei veleni da scansare. Il potere riservato di una ribelle|publisher=Tiscali Spettacoli|accessdate=26 September 2019}}</ref> Ọ lụrụ Marco Tronchetti Provera, onye ọchụnta ego Ịtali, onye isi oche na onye isi ọrụ nke Pirelli & C. S.p.A. na Telecom Italia. == Ọrụ == Ọrụ ngosi uwe ya malitere mgbe onye na-ese foto bụ Jean-Paul Goude chọpụtara ya, onye hụrụ ya ka ọ na-eje ije n'ụsọ osimiri mgbe ya na Carla Bruni na-agba mgbasa ozi "Club Med" na Bahamas. Goude tinyere Jnifen na mgbasa ozi ahụ ma nye ya aro ka ọ gaa Paris ma zute onye na-emepụta Azzedine Alaïa. Ọ ghọrọ ngwa ngwa ihe nlereanya kachasị amasị ọtụtụ n'ime ndị na-emepụta ihe na Europe, na-eme njem n'etiti Milan na Paris mgbe ọ na-arụ ọrụ maka Armani, Fendi, Jean Paul Gaultier, Roberto Cavalli, na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|title=Tunisian-born beauty Afef Jnifen|url=http://www.wmagazine.com/fashion/2012/03/afef-jnifen-tunisian-born-model-actress/|work=W Magazine|date=2012-03-01|accessdate=2015-12-16|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151222121133/http://www.wmagazine.com/fashion/2012/03/afef-jnifen-tunisian-born-model-actress/|archivedate=2015-12-22}}</ref> Ọrụ Jnifen na-aga nke ọma na ejiji agafeela afọ iri atọ na-anọchite anya ụdị mba ụwa kachasị elu dịka L'Oréal, Paris.<ref>{{Cite news|url=http://wwd.com/fashion-news/fashion-scoops/the-late-franca-sozzani-to-be-honored-by-fashion-4-development-10968491/|title=The Late Franca Sozzani to Be Honored by Fashion 4 Development|author=Lockwood|first=Lisa|date=2017-08-30|work=WWD|accessdate=2017-11-21|language=en-US}}</ref> Na mgbakwunye na ịme ihe ngosi, Afef bụkwa onye na-eme ihe nkiri na-aga nke ọma, nke a maara maka usoro TV ''La grande notte'' na afo 2003 na Rai 2. A kwadoro ya na mmemme telivishọn dịka Maurizio Costanzo Show na 1982 na Canale 5 na Quelli che... il calcio na afo 1993 na Rai 3. Ọ bụkwa onye na-eme ihe ngosi telivishọn na-ewu ewu n'Ịtali, na-akwado, na 1999 ya na Fabrizio Frizzi, ''Scommettiamo che''.... na Rai 1, na, na afo 2006 ya na Gene Gnocchi, ''La grande notte'' na Rai 2. N'afọ 2016 na afo 2017, Jnifen pụtara na Project Runway Middle East na MBC dị ka onye otu [[Egypt|ndị]] ọka ikpe ya na onye na-emepụta [[Lebanon]] bụ Elie Saab na onye Ijipt na-eme ihe nkiri Yousra.<ref>{{Cite web|url=https://www.huffpostmaghreb.com/2018/02/21/project-runway-abdelhanine-raouh-etoile-montante-de-la-couture-au-maroc_n_19279376.html|title=Project Runway: Abdelhanine Raouh, étoile montante de la couture au Maroc|date=2018-02-21|work=Al HuffPost Maghreb|language=fr|accessdate=2019-04-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190418160736/https://www.huffpostmaghreb.com/2018/02/21/project-runway-abdelhanine-raouh-etoile-montante-de-la-couture-au-maroc_n_19279376.html|archivedate=2019-04-18}}</ref> N'afọ 2017, a kpọrọ ya onye nnọchi anya "Fashion 4 Development".<ref>{{Cite news|url=http://www.harpersbazaararabia.com/people/the-a-list/former-bazaar-cover-star-afef-jnifen-named-ambassador-of-fashion-4-development|title=Former Bazaar Cover Star Afef Jnifen Named Ambassador Of Fashion 4 Development|work=Harper's BAZAAR Arabia|accessdate=2017-11-21|language=en}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Media related to Afef Jnifen at Wikimedia Commons * Afef Jnifen on Instagram [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] a4op9jsjkacfbbsbeju68ybk3znfnky Abla al-Kahlawi 0 13492 87083 81930 2022-08-19T12:01:42Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abla al-Kahlawi''' (15 Disemba 1948 - 25 Jenụwarị 2021) bụ onye Ijipt ọkà mmụta na onye nkuzi nke ikpe okpukpe Alakụba, yana onye ndú okpukpe, onye nkwusa, na onye na-egosi televishọn. Ọ kụziri na Mahadum Al Azhar dị na Cairo, Egypt, ebe ọ bụ Dean nke ngalaba nke Islam na Arabic Studies na Koleeji umunwaanyi. E depụtara ya na mbipụta mmeghe nke The 500 Most Influential Muslims maka ọrụ ya na okpukpe na ụmụ nwanyị, n'afọ 2009, ma bipụta ọtụtụ ihe gbasara ụmụ nwanyị na ikpe okpukpe Alakụba. O kwusara ozi ọma n'Ijipt, n'onwe ya na telivishọn, yana na Saudi Arabia, ma kwusaa ozi ọma kwa ụbọchị ruo afọ abụọ na Masjid al-*aram, ụlọ alakụba kachasị mkpa nke [[Àlakụ̀ba|Islam]] na Saudi Arabia, n'etiti 1987 na 1989. A mụrụ Abla al-Kahlawi na 15 Disemba 1948 na Egypt. Nna ya, Mohammed al-Kahlawi bụ onye ama ama nausheed artist.<ref name=":0">{{Cite web|title=COVID-19: Iconic Egyptian preacher Abla Al Kahlawi dies of coronavirus|url=https://gulfnews.com/world/mena/covid-19-iconic-egyptian-preacher-abla-al-kahlawi-dies-of-coronavirus-1.76716174|accessdate=2021-12-11|work=gulfnews.com|language=en}}</ref> Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ 72, nke COVID-19.<ref name=":1">{{Cite web|title=Egyptian Islamic preacher Abla El-Kahlawy dies from coronavirus at 72 - Politics - Egypt|url=https://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/64/399566/Egypt/Politics-/Egyptian-Islamic-preacher-Abla-ElKahlawy-dies-from.aspx|accessdate=2021-12-11|work=Ahram Online}}</ref> Al-Kahlawi gụrụ iwu Alakụba na Mahadum Al-Azhar, na Cairo, Egypt na-enweta nzere masta na 1974 na doctorate na 1978 na ngalaba ahụ. N'afọ 1979, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Dean nke Ngalaba Sharia na ngalaba agụmakwụkwọ na Koleeji umunwaanyi di na Mecca. E mechara họpụta ya ka ọ bụrụ Dean nke Islamic na Arabic Studies na Women's College of Al-Azhar University . Ọ kụzikwaara na College for Education for Girls na Riyadh na Saudi Arabia .<ref name=":3">{{Cite web|author=Admin|title=The death of Dr. Abla Al-Kahlawi, at the age of 72|url=https://www.cairotimes24.com/2021/01/the-death-of-dr-abla-al-kahlawi-at-age.html|accessdate=2021-12-11|work=Cairo Times 24 - Post for Life|language=en}}</ref> Site na 1987 ruo 1989, al-Kahlawi kwusara ozi ọma kwa ụbọchị na Masjid al-Haram, ụlọ alakụba kachasị mkpa nke [[Àlakụ̀ba|Islam]], nke dị na Saudi Arabia. Ụmụ nwanyị ndị njem ala nsọ si gburugburu ụwa gara ọmụmụ ya.<ref name=":0" /> Ọ gara n'ihu na-ekwusa ozi ọma maka ụmụ nwanyị n'Ijipt mgbe nke ahụ gasịrị, n'ọtụtụ ụlọ alakụba a ma ama gụnyere Al-Azhar Mosque, al- Hamd, na Al-Hossari, yana ụlọ alakụba nke nna ya guzobere, n'ekpere ndị ọtụtụ ndị gara.<ref name=":1" /> O gosikwara ọtụtụ mmemme okpukpe mpaghara nke a na-ele anya n'ọtụtụ ebe, ndị na-ege ya ntị makwaara ya nke ọma dị ka 'Mama Abla'. Okwu nkuzi Al-Kahlawi gụnyere okwu banyere iwu na ụkpụrụ Alakụba, nkọwa nke ederede okpukpe, na ịza ajụjụ banyere jurisprudence.<ref name=":3" /> Dị ka Oxford Encyclopedia of Islam and Women si kwuo, agụmakwụkwọ ya na nkwusa ya ....na-akatọ nkọwa misogynistic nke ederede Alakụba ma na-anwa ibelata ọchịchọ nke oke egwu, ebe ọ na-akwadokwa ikike ụmụ nwanyị na ịgba alụkwaghịm, ma na-agba ume ụkpụrụ nke “... ntachi obi, ịdị nwayọ, ọmịiko, na udo. " N'afọ 2009, edepụtara ya dị ka otu n'ime ndị Alakụba 500 kachasị nwee mmetụta, nke bụ mbipụta mbụ nke ndepụta kwa afọ nke Royal Islamic Strategic Studies Centre na Jọdan mepụtara, ma nye ya kwa afọ na mmekorita ya na Prince Al-Waleed Bin Talal Center for Muslim-Christian Understanding na Mahadum Georgetown na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]].<ref name=":4">{{Cite web|author=The Royal Islamic Studies Center|date=2009|title=The 500 Most Influential Muslims|url=https://themuslim500.com/wp-content/uploads/2018/05/TheMuslim500-2009-low.pdf|accessdate=11 December 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180913185349/http://www.themuslim500.com/wp-content/uploads/2018/05/TheMuslim500-2009-low.pdf|archivedate=2018-09-13}}</ref> Ndepụta ahụ hotara ya dị ka “... onye isi na-ahụ maka nsogbu ndị metụtara ụmụ nwanyị, na onye isi nke otu n'ime ụlọ ọrụ a na-akwanyere ùgwù maka agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị Alakụba n'ụwa.<ref name=":4" /> Oxford Encyclopedia of Islam and Women kọwara ya dị ka “... n'etiti ụmụ nwanyị ulamā (ndị ọkà mmụta Alakụba) a ma ama na Arab World. fgvbahjozgafzmcxvlfuzp7iqxaxqpv Alex Lopez (actress) 0 13507 87685 77094 2022-08-20T11:34:38Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alexandra López''', nke a maara dịka '''Alex Lopez''' bụ onye Naijiria na Brazil na-eme ihe nkiri na onye bubu ome ejiji nlereanya, [[Actor|onye]] a maara nke ọma maka ọrụ ya dị ka nwanyị na-edina nwanyị na ihe nkiri mkparitauka nke Zeb Ejiro 1996.bụ ''Domitila'' II . N'afọ 1993, ọ bụ onye nke abụọ na asọmpi ngosi mma a ma ama, Most Beautiful Girl in Nigeria . == Mmalite ndụ == A mụrụ López, onye Afro-Brazilian, na Nigerian agbụrụ([[Ndị Ìgbò|Igbo]]), na Jos ma zụọ ya na Obosi, [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra steeti]] na ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria.<ref name="nigeriafilms.com">{{Cite web|author=Akinnagbe|first=Akintomide|url=http://www.nigeriafilms.com/news/12415/1/i-am-not-in-a-hurry-to-settle-downactress-alex-lop.html|title=I am not in a hurry to settle down.Actress Alex Lopez|publisher=Nigeriafilms|date=2011-06-25|accessdate=2013-11-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131224203532/http://www.nigeriafilms.com/news/12415/1/i-am-not-in-a-hurry-to-settle-downactress-alex-lop.html|archivedate=2013-12-24}}</ref> Ọ bụ nwa nke abụọ sitere na ezinụlọ nwere ụmụ nwanyị ise na otu nwa nwoke.<ref>{{Cite web|title=Alex Lopez|url=http://www.naijamayor.com/alex-lopez/}}</ref> == Ọrụ == López pụtara na Faruk Lasaki's Changing Faces ebe ọ na-egosipụta akparamagwa dị ka Franca, nwunye nke Naijiria nke Dale, onye owuwu ụlọ ọcha . O meela ''ihe'' nkiri Nollywood dị ka ''Domitilla'', Love, Sex & Marriage, Dangerous Girls, Abuja Connection 2&3, Emotional Hazard, The ''One'' I Love, ''Akata'', Catastrophe, Jungle Justice, Moving Train, Remarkable Pains, ''Scout'', Sisters On the Run, Six Problem Girls, The Good The Bad And The Terrible na Walls Have Ears. O mere nwanyị na-edina nwanyị n ibe ya na ihe nkiri Zeb Ejiro bụ ''Domitilla'' .<ref>{{Cite web|title=Nollywood Star Alex Lopez’s role in Changing Faces and other movies|url=http://modernghana.com/movie/15067/3/nollywood-star-alex-lopezs-role-in-changing-faces-.html}}</ref> N'ihi agbụrụ o si abụghị, a na-akpọkarị ya "onye na-eme ihe nkiri Nollywood nke dị iche".<ref>{{Cite web|title=19 Fading and Outdated Nollywood Stars who are no Longer Relevant in The Industry|url=http://www.naijaparrot.com/19-fading-and-outdated-nollywood-stars-who-are-no-longer-relevant-in-the-industry/}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ka ọ na-erule afọ 2011, Lopez alụghị di ma nwee nwa nwoke.<ref name="nigeriafilms.com">{{Cite web|author=Akinnagbe|first=Akintomide|url=http://www.nigeriafilms.com/news/12415/1/i-am-not-in-a-hurry-to-settle-downactress-alex-lop.html|title=I am not in a hurry to settle down.Actress Alex Lopez|publisher=Nigeriafilms|date=2011-06-25|accessdate=2013-11-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131224203532/http://www.nigeriafilms.com/news/12415/1/i-am-not-in-a-hurry-to-settle-downactress-alex-lop.html|archivedate=2013-12-24}}</ref> N'ọnwa Julaị afọ 2013, a kọrọ na López na Slim Burna, onye na-agụ egwu na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] na Naijiria, na-akpa. Ha abụọ zara na ha bụ naanị enyi.<ref>[http://www.vanguardngr.com/2013/08/slim-burna-denies-dating-nollywood-actress-alex-lopez/ Slim Burna denies dating Nollywood actress Alex Lopez].</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" style="font-size:90%;" ! style="background:#B0C4DE;" |Afọ ! style="background:#B0C4DE;" |Ihe nkiri ! style="background:#B0C4DE;" |Ọrụ ! style="background:#B0C4DE;" |Ihe edeturu |- |1996 |''Domitila'' | | |- | | |- |2003 |''Ụmụ agbọghọ isii nwere nsogbu'' | | |- | rowspan="2" |2003 |''Ụgbọ okporo ígwè na-agagharị'' | |with Kanayo O. Kanayo |- |''Njikọ Abuja 2'' | | |- | rowspan="6" |2004 |''Scout'' | |ya na [[Uche Jombo]] |- |''Njikọ Abuja 3'' | |- |} == Edensibia == {{Reflist|2}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rq5ih5tortj0vnp18s59if2nl91je51 Adi (title) 0 13570 87155 77161 2022-08-19T12:26:21Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki   {{databox}} '''''Adi''''' bụ aha ụmụ nwanyị Fijian nke ọkwa kachasị elu, ha bụ ụmụ nwanyị so n'agbụrụ ndị isi. Ọ bụ ihe yiri aha ''Ratu'' nke ndị isi nwoke na-eji. A na-eji ya eme ihe n'ọtụtụ Fiji, ọ bụ ezie na n'àgwàetiti Kadavu, a na-eji ''Bulou'' eme ihe kama. == Ndị isi nwanyị a ma ama == * Elizabeth nke Abụọ == Leekwa == * Fijian chiefs sv935qr9don2csyuzhvffhel7vre3l1 Adora Oleh 0 13572 87192 77163 2022-08-19T12:44:49Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|website=http://adoraoleh.com/}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adora Oleh''', bụ onye Britain amụrụ na Naijiria na-eme ihe ngosi TV na onye mbụ na-akwado MTN Project Fame, nke ọ kwadoro ruo afọ ise.<ref>{{Cite news|author=Ononye|first=Ifeoma|title=Modelling Has Been Steady Part Of My Career – Adora Oleh|url=https://www.independent.ng/modelling-has-been-steady-part-of-my-career-adora-oleh/|accessdate=9 May 2020|publisher=DAILY INDEPENDENT}}</ref><ref>{{Cite web|author=Emea|first=Agatha|title=Nigeria: I Am Living my Dream – Adora Oleh|url=https://allafrica.com/stories/201107261137.html|work=All Africa|publisher=All Africa|accessdate=10 May 2020}}</ref> Na Sọnde 8 Disemba na afo 2013, Adora Oleh ritere ihe nrite nwanyị kachasị ewu ewu na TV na Nigerian Broadcasters Awards nke weere ọnọdụ na Legoos.<ref>{{Cite news|author=Bellanaija.com|title=Adora Oleh, Uti Nwachukwu, Karen Igho & Toke Makinwa at the 2013 Nigerian Broadcasters Merit Awards in Lagos|url=https://www.bellanaija.com/2013/12/adora-oleh-uti-nwachukwu-karen-igho-toke-makinwa-at-the-2013-nigerian-broadcasters-merit-awards-in-lagos-full-list-of-winners/|accessdate=9 May 2020|publisher=Bellanaija.com}}</ref> Ọ na-eme ihe ngosi okwu ya - "The Adora Oleh Show" na Vox Afrika, mmemme ntụrụndụ nke na-elekwasị anya na ndị nlereanya dị mma na ndị ọchụnta ego na-eme ebili mmiri (karịsịa ntụrụndụ, ejiji, na azụmahịa). == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Adora Oleh ma zụlite ya na Surrey, England dị ka ọkpara n'ime ụmụ atọ nke nne na nna ya. Adora gụrụ akwụkwọ iwu na mahadum ma nwee diplọma na Media Law na Journalism na onye ọzọ gụsịrị akwụkwọ na mmekọrịta ọhaneze na London School of Journalism.<ref>{{Cite news|author=Diagbare|first=Remi|title=Most Desirable- Single Ladies under 40 sassy and savvy|url=https://www.vanguardngr.com/2011/03/20-most-desirable-single-ladies-under-40-sassy-and-savvy/|accessdate=10 May 2020|publisher=Vanguard Newspaper|date=13 March 2011}}</ref> == Ọrụ == === Ndị ọbịa na ọrụ nta akụkọ === Ọ rụrụ ọrụ na MTV Base n'afọ 2002. N'akụkụ [[Joseph Benjamin (actor)|Joseph Benjamin]], ọ kwadoro Project Fame West Africa, ihe ngosi egwu TV na afo 2009 ma bụrụ onye nhazi maka afọ ise n'usoro. Adora n'afọ 2012 mere nke mbụ ya dị ka onye na-egosi telivishọn na American TV Station na FOX News . N'ọrụ a, ọ kpuchiri ọmụmụ nke nwa eze mbụ nke Prince Williams. O gosipụtara na ụlọ ọrụ TV ejiji, TOPSHOP TV na London dị ka Fashion Correspondent ebe ọ na-enyocha isi ejiji mgbe ọ na-agba ndị na-emepụta ihe na ndị nlereanya ajụjụ ọnụ. Ya na nwanne ya nwanyị, Chika Oleh bụ ndị nwe Chiad TV Productions, ụlọ ọrụ mmepụta telivishọn na ihe omume. Ihe ngosi okwu ya bụ 'The Adora Oleh Show' bụ nke ụlọ ọrụ mmepụta ihe ya mepụtara ma gosipụta ya na AIT, DSTV Nigeria Silverbird TV na SKY's VOX Afrika UK.<ref>{{Cite web|title=Modelling Has Been Steady Part Of My Career - Adora Oleh {{!}} Independent Newspapers Nigeria|url=https://www.independent.ng/modelling-has-been-steady-part-of-my-career-adora-oleh/|accessdate=2020-11-15|work=www.independent.ng}}</ref> Ọ bụ onye na-akwado ihe ngosi Naijiria Top Model nke [[Tyra Banks]] mepụtara. === Ihe Nlereanya === N'afọ 2012, Adora so na ndị na-ekpe ikpe maka Legos Fashion and Design Week: Young designers of the year. N'ihe omume ahụ, ọ bụkwa onye na-ahụ maka onye California amụrụ na-emepụta ejiji Naijiria, Emmy Collins nwanyị mbụ.<ref>{{Cite web|author=Aiki|first=Damilare|date=2012-11-07|title=2012 MTN Lagos Fashion & Design Week: Emmy Collins|url=https://www.bellanaija.com/2012/11/2012-mtn-lagos-fashion-design-week-emmy-collins/|accessdate=2020-11-15|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> == Ihe nrite na onye nnọchi anya == Adora ghọrọ onye nnọchi anya Afrịka n'afọ 2013 maka Guinness ‘Snapp’, ihe ọṅụṅụ apple cocktail.<ref>{{Cite web|author=Aiki|first=Damilare|date=2012-09-24|title="It begins with a SNAPP!" Guinness Nigeria launches Refreshing Beverage for Ladies of Style – Photos of Adora Oleh, Toke Makinwa, Freeze, Eku Edewor, Mai Atafo & More|url=https://www.bellanaija.com/2012/09/it-begins-with-a-snapp-guinness-nigeria-launches-refreshing-beverage-for-ladies-of-style-photos-of-adora-oleh-toke-makinwa-freeze-eku-edewor-mai-atafo-more/|accessdate=2020-11-15|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Onos|date=2013-04-25|title=BN Exclusive: Media Personalities Toolz, Adora Oleh & Dolapo Oni are the New Ambassadors for Snapp!|url=https://www.bellanaija.com/2013/04/bn-exclusive-media-personalities-toolz-adaora-oleh-dolapo-oni-are-the-new-ambassadors-for-snapp/|accessdate=2020-11-15|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> A họpụtara ya na afo 2013 Exquisite Lady of the Year Awards (ELOY) maka 'Brand Ambassador of the Year' dị ka onye nnọchi anya SNAPP.<ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2013-09-16|title=Stephanie Linus, Adora Oleh, Ms. Jaie, Chioma Chukwuka-Akpotha, Maria Okanrende, Toyin Lawani & More Nominated for the 2013 Exquisite Lady of the Year Awards {{!}} View the Full List|url=https://www.bellanaija.com/2013/09/stephanie-linus-adora-oleh-ms-jaie-chioma-chukwuka-akpotha-maria-okanrende-toyin-lawani-more-nominated-for-the-2013-exquisite-lady-of-the-year-awards-eloy-view-the-full-list/|accessdate=2020-11-15|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> N'afọ 2013, a họpụtara ya na ngalaba Ihe ngosi ihe onyonyo nwanyi kacha ewu ewu na Nigerian Broadcasters Merit Awards.<ref>{{Cite web|date=2013-08-04|title=Nigerian Broadcasters Merit Award unveils award categories for 2013 {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/142199-nigerian-broadcasters-merit-award-unveils-award-categories-for-2013.html|accessdate=2020-11-15|language=en-GB}}</ref> Adora weghaara ihe nrite ahụ ka ọ mechara bụrụ onye mmeri.<ref>{{Cite news|author=Bellanaija.com|title=Adora Oleh, Uti Nwachukwu, Karen Igho & Toke Makinwa at the 2013 Nigerian Broadcasters Merit Awards in Lagos|url=https://www.bellanaija.com/2013/12/adora-oleh-uti-nwachukwu-karen-igho-toke-makinwa-at-the-2013-nigerian-broadcasters-merit-awards-in-lagos-full-list-of-winners/|accessdate=9 May 2020|publisher=Bellanaija.com}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 162sei8j7hjetk5egn9bf4u6c82t599 Alberta Sackey 0 13588 87606 77179 2022-08-20T11:10:25Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki   {{Databox}} Alberta Sackey (amuru na Nọvemba 6, 1972) bu onye Ghana onye agbagoro agbagoro agbagoro agbagoro agbagoro agbagoro dika onye n'iru.  Ọ gbara maka Ghana na 1999 FIFA Women's World Cup na 2003 FIFA World Cup ụmụ nwanyị.  Goolu ya megide Australia na 2003 World Cup ka ahọpụtara na FIFA.com maka ihe mgbaru ọsọ kachasị ukwuu na akụkọ ntolite iko mba ụwa ụmụ nwanyị.  Ọ bụ onye egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị Afrịka nke afọ 2002. == Leekwa == * Ndepụta nke FIFA Women's World Cup goalscorers == Ndetu == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ibds0nq3c7v9fbe0ftregrmiimsso05 Adedeji Adeleke 0 13615 87091 77216 2022-08-19T12:03:19Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adedeji Adeleke''' (a mụrụ n'ụbọchị nke ise n'ọnwa atọ, n'afọ 1957) bụ onye Naijiria, onye ọchụnta ego, onye isi oche nke Mahadum Adeleke .<ref>{{Cite news|url=https://networthvisa.com/davido-father-net-worth-biography/|title=DAVIDO's FATHER NET WORTH 2018 AND BIOGRAPHY {Deji Adeleke} - Net Worth Visa|date=2018-01-02|work=Net Worth Visa|accessdate=2018-05-15|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.sde.co.ke/article/2001345311/born-rich-how-davido-s-unborn-son-is-already-minting-millions|title=Born rich: How Davido's unborn son is already minting millions}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/new/prof-amusans-revelation-why-adeleke-university-charges-the-lowest-fee-of-all-nigerian-universities/|title=Prof. Amusan revelation on why Adeleke University charges the lowest fee of all Nigerian University|work=The Sun News|accessdate=23 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150802230654/http://sunnewsonline.com/new/prof-amusans-revelation-why-adeleke-university-charges-the-lowest-fee-of-all-nigerian-universities/|archivedate=2 August 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/education/vc-flays-fg-for-excluding-private-varsities-from-tetfund/|title=VC flays FG for excluding private varsities from TETFUND|work=The Punch|accessdate=23 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150801061846/http://www.punchng.com/education/vc-flays-fg-for-excluding-private-varsities-from-tetfund/|archivedate=1 August 2015}}</ref> Ọ bụkwa onye isi oche nke Pacific Holdings Limited.<ref>{{Cite news|url=https://networthvisa.com/davido-father-net-worth-biography/|title=DAVIDO's FATHER NET WORTH 2018 AND BIOGRAPHY {Deji Adeleke} - Net Worth Visa|date=2018-01-02|work=Net Worth Visa|accessdate=2018-05-15|language=en-US}}</ref> Davido, onye egwu Naịjirịa na Sharon Adeleke.<ref>{{Cite web|title=Dr Deji Adeleke (Davido's Father): Net Worth|url=https://nigerianfinder.com/dr-deji-adeleke-davidos-father-net-worth/|language=en-US|accessdate=2020-05-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=|title=Wealthy parents, super star kids - The Punch|work=The Punch News}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://blog.jiji.ng/2017/09/davido-father-net-worth-private-jet-house-cars-rare-facts/|title=Davido Father: Net Worth, Private Jet, House, Cars & Rare Facts {{!}} Jiji.ng Blog|date=2017-09-09|work=Jiji.ng Blog|accessdate=2018-05-15|language=en-US}}</ref> Ọ lụrụ Dr Vero Adeleke onye nwụrụ na abalị ise na onwa Machị, na afọ 2003.<ref>{{Cite news|url=https://blog.jiji.ng/2017/09/davido-father-net-worth-private-jet-house-cars-rare-facts/|title=Davido Father: Net Worth, Private Jet, House, Cars & Rare Facts {{!}} Jiji.ng Blog|date=2017-09-09|work=Jiji.ng Blog|accessdate=2018-05-15|language=en-US}}</ref> == Ndetu == {{Reflist}} <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6lq9igfxqimpa8hy4ijgscp4gt7beum Alaa Mubarak 0 13623 87389 84147 2022-08-20T10:10:46Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alaa Mohammed Hosni El Sayed Mubarak''' ( Arabic ) ( Arabic pronunciation: حسني السيد مبارك; Egyptian Arabic pronunciation: ( ′e)sˈsæjjed moˈbɑː'ɑk] ) (amụrụ na 26 Nọvemba 1960 na Cairo ) bụ onye ọchụnta ego Ijipt na okenye nke ụmụ nwoke abụọ nke Hosni Mubarak, onye bụbu onye isi ala Ijipt nke jere ozi site na 1981 ruo 2011, na nwunye ya Suzanne Mubarak .<ref>{{Cite web|url=https://www.documentcloud.org/documents/2779795-Mubarak-Alaadoc1.html|title=Passport of Alaa Mubarak|author=Integrity)|first=Margarita Torres (Center for Public|work=documentcloud.org|accessdate=6 December 2017}}</ref> [[Usòrò:Alaa Mubarak.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Alaa Mubarak na Cairo nye Suzanne Mubarak na Hosni Mubarak, onye ghọrọ onye isi ala Ijipt na 1981, chụpụrụ ya na 2011.<ref name="aj">(28 June 2012) [http://www.aljazeera.com/programmes/2012/06/2012620124818367927.html The Family] Al Jazeera)</ref> Alaa gara St. George's College, Cairo ma gụsịrị akwụkwọ na Mahadum America dị na Cairo.<ref name="BBC Arabic">{{Cite news|title=Death of President Mubarak's Grandson|url=http://news.bbc.co.uk/hi/arabic/middle_east_news/newsid_8056000/8056723.stm|publisher=[[BBC Arabic]]|date=18 May 2009|accessdate=19 May 2009|language=ar}}</ref> == Ọrụ == Mubarak edebewo ọkwa dị ala karịa nwanne ya nwoke nke nta, Gamal onye tinyere aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị tupu mgbanwe ndị Ijipt nke afọ 2011.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-middle-east-45534138|title=Egypt ex-President Mubarak's sons arrested|date=15 September 2018|work=BBC News|accessdate=17 September 2018}}</ref> N'afọ 2011, e jidere ya na nna ya na nwanne ya nwoke na mmadụ atọ n'ime ha mechara maa ikpe maka nrụrụ aka n'afọ 2014.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2014/05/22/world/middleeast/hosni-mubarak-trial.html|title=Mubarak Gets 3 Years for Embezzlement, and His Sons Get 4|first=David D.|author=Kirkpatrick|work=New York Times|date=22 May 2018|accessdate=10 May 2021}}</ref> A tọhapụrụ Alaa na nwanne ya nwoke n'ọnwa Ọktọba afọ 2015 mgbe ha mechara mkpọrọ afọ anọ, nke gụnyere oge ha jere ozi.<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/world/2015/oct/12/egypt-court-hosni-mubarak-sons-gamal-alaa-release-corruption-conviction|title=Egypt court orders release of Hosni Mubarak's sons|date=12 October 2015|work=The Guardian}}</ref><ref name="bbc12">{{Cite news|title=Egypt court orders release of Hosni Mubarak's sons|url=https://www.bbc.com/news/world-middle-east-34504422|accessdate=20 April 2016|publisher=BBC|date=12 October 2015}}</ref> EU enyela ha atọ iwu, ma kpọchie akụ niile Mubarak kpughere.<ref name="guard">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/news/2016/apr/08/mossack-fonseca-law-firm-hide-money-panama-papers|title=Mossack Fonseca: inside the firm that helps the super-rich hide their money|work=The Guardian|date=8 April 2016|accessdate=7 May 2016}}</ref> A kpọrọ Alaa Mubarak aha na njikọ ya na Panama Papers.<ref>{{Cite news|author=Rayner|first=Gordon|title=Panama Papers: offshore firm set up by Cameron's father was moved to Ireland in year son became PM|url=https://www.telegraph.co.uk/news/2016/04/05/panama-papers-david-cameron-forced-to-declare-tax-affairs-amid-o/|work=The Telegraph|date=6 April 2016|accessdate=6 April 2016}}</ref> N'afọ 2013, ndị ọrụ ego nke British Virgin Islands chọpụtara na Alaa Mubarak nwere 'Pan World Investments', ego itinye ego maka ezinụlọ Mubarak nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ijeri $ 1 nke Mossack Fonseca tinyere, onye kwuru na Credit Suisse kpọbatara ya na ha.<ref name="guard" /> Na Septemba 2018, e jidere Alaa na nwanne ya nwoke Gamal, ma bo ya ebubo na ọ na-achịkwa ahịa ahịa.<ref name=":0" /> Ikpe nrụrụ aka nke Alaa, tinyere ikpe nrụrụ aka nke nna ya na nwanne ya nwoke, ka Ụlọikpe Cassation nke Egypt kwadoro n'otu ọnwa ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://apnews.com/article/d5509e0e58534f7f9db11f7308b45b53|title=Egypt court upholds corruption conviction of Mubarak, sons|first=Hamza|author=Hendawi|publisher=Associated Press|date=22 September 2018|accessdate=10 May 2021}}</ref> E mechara tọhapụ Alaa na nwanne ya nwoke na Febụwarị 2020 maka ebubo ịzụ ahịa òkè na-akwadoghị nke afọ 2018.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/02/22/world/africa/egypt-mubarak-sons.html|title=Egyptian Court Acquits Mubarak's Sons of Illicit Share Trading|work=New York Times|date=22 February 2020|accessdate=10 May 2021}}</ref> Na 12 Machị 2021, European Union kagburu mmachibido iwu megide ndị Ijipt itoolu gụnyere ezinụlọ Mubarak, nke a nakweere kemgbe 2011.<ref>{{Cite web|url=https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2021/03/12/egypt-eu-revokes-sanctions-framework-and-delists-9-people/|title=Egypt: EU revokes sanctions framework and delists 9 people|work=Council of the European Union|date=12 March 2021}}</ref> == Ndụ onwe onye == Mubarak lụrụ Heddy Rasekh, onye ya na ya mụrụ ụmụ nwoke abụọ, Muhammad na Omar Alaa Mubarak. Muhammad nwụrụ na 18 Mee 2009, mgbe ọ dị afọ iri na abụọ. A mara ọkwa na ọ tara ahụhụ 'nsogbu ahụike siri ike', nke a chọpụtara dị ka ọbara ọgbụgba ụbụrụ. E nyochara ya n'ụlọ ọgwụ ndị agha Maadi ruo awa ole na ole tupu a kpọga ya Paris maka nlekọta ọzọ, ebe o mechara nwụọ. E weghachiri ozu ya ma lie ya na Cairo.<ref name="BBC Arabic" /> == Ndetu == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:1960 births]] qs74pblripb4ju8u23my5p8kfem952s Alhaji Lamrana Bah 0 13624 87374 77338 2022-08-20T10:06:26Z Timzy D'Great 12485 tinyere atu wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alhaji Lamrana Bah''' bụ onye ọchụnta ego [[Sierra Leone]] na-aga nke ọma site na agbụrụ Fula na otu n'ime ndị kasị baa ọgaranya na mba ahụ. O nwere ọtụtụ ụlọ ahịa dị na Freetown na ọtụtụ akụkụ ndị ọzọ nke Sierra Leone. == Ọnwụ == Alhaji Lamrana Bah, bụ ndị ikom bu ngwá agha gbagburu ma gbuo ya n'ime Mercedes Benz ya na Febụwarị 16, 2008 n'ihe yiri ka ọ na-apụ na ụgbọala n'okporo ụzọ Old Main Motor Road na Cola Tree, Allen Town na East-End nke Freetown. Ụlọ ahịa na azụmahịa niile nke ndị Fula nwere na Freetown mechiri ọtụtụ ụbọchị maka mkpesa maka ndị uwe ojii Freetown emeghị ka mpụ dị n'ime obodo ahụ. == Njikọ mpụga == * http://awoko.org/index.php?mact=News,cntnt01,detail,0&cntnt01articleid=1980&cntnt01returnid=282  6l5i733znr3qmxv1315tx33cv93et7d Abdullah S. Jum'ah 0 13626 87166 81838 2022-08-19T12:33:02Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{databox}} Abdallah S. Jum'ah ( Arabic ; amụrụ ya n'afọ 1941) bụ onye isi azụmahịa Saudi a ma ama na onye bụbu onye isi oche nke Saudi Aramco, ọkwá ọ nọrọ site na Jenụwarị 1995 ruo Disemba 2008.<ref name="ASJ-01">[http://investing.businessweek.com/research/stocks/private/person.asp?personId=1243327&privcapId=1241120&previousCapId=409115&previousTitle=Anglo%20American%20plc Executive Profile- Abdallah S. Jum'ah|Bloomberg Businessweek]</ref> Ọ na-eje ozi dị ka onye nduzi nke Saudi Investment Bank ma bụrụ onye nduzi nke Halliburton kemgbe 15 Julaị 2010.<ref name="ASJ-03">[https://archive.today/20130123071716/http://people.forbes.com/profile/abdallah-s-jumah/145107 Forbes executive Profile- Abdallah S. Jum'ah]</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Jum'ah na al-Khobar, nnukwu obodo dị na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke Saudi Arabia, na 1941.<ref name="ASJ-02" /> Ọ gụrụ sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Amerịka nke Cairo yana Mahadum Amerịka nke Beirut, ebe ọ nwetara B.A. ya na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 1968. Ọ gụsịrị HBS Executive Program na Management Development na Mahadum Harvard, mgbe ọ na-arụ ọrụ maka Saudi Aramco.<ref name="ASJ-02">[http://www.referenceforbusiness.com/biography/F-L/Jum-ah-Abdallah-1941.html Biography of Abdallah S. Jum'ah|referenceforbusiness.com]</ref><ref>{{Cite web|url=https://us-sabc.org/team/abdallah-s-jumah/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191008023033/https://us-sabc.org/team/abdallah-s-jumah/|archivedate=8 October 2019|title=Abdallah S. Jum'ah – USSABC}}</ref> Mahadum Hankuk, Seoul nyere Jum'ah nzere doctorate n'ọnwa Eprel afọ 2007. == Ndụ ọkachamara == === Afọ mbụ na Aramco: 1968 - 1995 === Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1968, Jum'ah sonyeere Aramco (ugbu a, Saudi Aramco), na mbụ na ngalaba ihe gbasara gọọmentị ma mesịa na ngalaba mmekọrịta ọha na eze dị ka onye nlekọta nke mbipụta. E nyere ya ọkwa dika onye njikwa ngalaba na 1975.<ref name="ASJ-01">[http://investing.businessweek.com/research/stocks/private/person.asp?personId=1243327&privcapId=1241120&previousCapId=409115&previousTitle=Anglo%20American%20plc Executive Profile- Abdallah S. Jum'ah|Bloomberg Businessweek]</ref><ref name="ASJ-02">[http://www.referenceforbusiness.com/biography/F-L/Jum-ah-Abdallah-1941.html Biography of Abdallah S. Jum'ah|referenceforbusiness.com]</ref> Ọ kwagara na ngalaba Aramco's Power Systems na 1977, ebe ọ malitere usoro ọrụ ndu ma rụọ ọrụ nke ọma na mmepe nke Saudi Consolidated Electric Company (SCECO) maka mpaghara ọwụwa anyanwụ - SCECO-East. A họpụtara ya n'ọkwa mbụ ya na Aramco n'afọ 1981 dị ka osote onye isi oche nke ngalaba usoro ike ma n'otu oge ahụ rụọ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa Saudi mbụ nke SCECO-East. N'afọ 1984, ọ ghọrọ osote onye isi oche nke Aramco nke ihe gbasara gọọmentị wee bụrụ osote onye isi oche nke mmekọrịta ụlọ ọrụ na 1988. N'otu afọ ahụ, a gbanwere aha ụlọ ọrụ ahụ ka ọ bụrụ Saudi Arabian Oil Company (ma ọ bụ, Saudi Aramco) iji gosipụta mgbanwe iwu na njikwa na njikwa ọrụ nke ụlọ ọrụ ahụ na gọọmentị Saudi. N'afọ 1991, ọ kwagara Saudi Arabian Oil Company's International Operations ma kpọọ ya osote onye isi oche ya otu afọ mgbe e mesịrị. N'ọnọdụ a, ọ nwetara ahụmịhe dị ukwuu na ahịa, mmekọrịta ụlọ ọrụ, na mkparịta ụka na ọkwa mba ụwa.<ref name="IEF">{{Cite news|url=http://www.ief.org/CEO/Pages/PresidentandChiefExecutiveOfficerofSaudiAramco.aspx|title=By Mr. Abdallah S. Jum'ah, President And Chief Executive Officer of Saudi Aramco|publisher=International Energy Forum|accessdate=24 April 2010}}</ref> O duziri mgbasa ụlọ ọrụ ahụ, ma ọ bụ nkesa mba ụwa nke ngwaahịa Saudi Aramco; ihe mgbaru ọsọ ya bụ "ichebe ma nwee ike ịbanye òkè ahịa nke mmanụ ala Arabia, mee ka ego sitere na ire mmanụ ala Arabia, ma nye ebe nchekwa site na njikọ aka na ụlọ ọrụ na-edozi ihe na nnukwu ahịa anyị". O nyere aka n'ịmepụta ụlọ ọrụ nkwonkwo ya na ụlọ ọrụ mba ụwa na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] (1988), South Korea (1991), Philippines (1994), na [[Greece|Gris]] (1995). A kpọrọ ya na ndị isi ụlọ ọrụ ahụ n'afọ 1994.<ref name="IEF" /> === Onye isi oche nke Saudi Aramco: 1995 - 2009 === Na Disemba 1995, site na iwu eze, a kpọrọ Jum'ah Onye isi oche na onye isi oche nke Saudi Aramco, mgbe a họpụtara dika onye isi oche n'oge ahụ - Ali Al-Naimi, onye ozi nke mmanụ ala na akụ na ụba maka Alaeze Saudi Arabia. N'ọrụ ọhụrụ ya, Jum'ah nọgidere na-enwe ụdị njikwa nke America, na-elekwasị anya na ihe ọhụrụ, ma dozie ihe ịma aka nke ụwa hụrụ na post 9/11.<ref name="ASJ-01">[http://investing.businessweek.com/research/stocks/private/person.asp?personId=1243327&privcapId=1241120&previousCapId=409115&previousTitle=Anglo%20American%20plc Executive Profile- Abdallah S. Jum'ah|Bloomberg Businessweek]</ref><ref name="ASJ-02">[http://www.referenceforbusiness.com/biography/F-L/Jum-ah-Abdallah-1941.html Biography of Abdallah S. Jum'ah|referenceforbusiness.com]</ref> Mgbe afọ iri anọ gasịrị na Saudi Aramco na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri na anọ dị ka onye isi oche ya na onye isi ọrụ ya, o kpebiri ịla ezumike nká na ụlọ ọrụ ahụ na 1 Jenụwarị 2009.<ref name="SA-L-03">{{Cite web|work=aramcoexpats.com|title=Saudi Aramco Announces CEO & President|url=http://www.aramcoexpats.com/articles/category/pipeline/page/135/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150320022949/http://www.aramcoexpats.com/articles/category/pipeline/page/135|archivedate=20 March 2015}}</ref> Khalid A. Al-Falih nọchiri ya. == Ndị otu Board == Jum'ah na-eje ozi ugbu a dị ka onye nduzi nke Saudi Investment Bank na nke Saudi Arabian Supreme Council of Petroleum and Mineral Affairs. Na 15 Julaị 2010, a họpụtara ya dị ka onye isi, onye otu Kọmitii Nhọpụta na Ọchịchị Ụlọ Ọrụ na onye otu Kọmitii Ahụike, Nchebe na Gburugburu nke Halliburton.<ref name="ASJ-01">[http://investing.businessweek.com/research/stocks/private/person.asp?personId=1243327&privcapId=1241120&previousCapId=409115&previousTitle=Anglo%20American%20plc Executive Profile- Abdallah S. Jum'ah|Bloomberg Businessweek]</ref><ref name="ASJ-02">[http://www.referenceforbusiness.com/biography/F-L/Jum-ah-Abdallah-1941.html Biography of Abdallah S. Jum'ah|referenceforbusiness.com]</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke Motiva Enterprises, ụlọ ọrụ nkwonkwo nke Saudi Aramco, Shell, na Texaco nke dị na Houston, Texas ma nọrọ na bọọdụ nke US-Saudi Arabian Business Council, Aramco Services Company, Saudi Refining, S-Oil, Petron Corporation, Motor Oil Hellas, na Saudi Petroleum International.<ref name="ASJ-03">[https://archive.today/20130123071716/http://people.forbes.com/profile/abdallah-s-jumah/145107 Forbes executive Profile- Abdallah S. Jum'ah]</ref> Jum'ah bụ onye nlekọta nke Mahadum America dị na Cairo kemgbe 1998. A họpụtara ya dị ka onye mmeri nke Petroleum Executive of the Year Award maka afọ 2005. == Ndetu == <references /> == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20070311111720/http://www.worldenergysource.com/articles/text/jumah_WE_v9n2.cfm World Energy Magazine - Global Energy Security and Market Conditions: Nkwa nke Asia-Pacific Region] * [https://web.archive.org/web/20070311111540/http://www.worldenergysource.com/articles/text/jumah_WE_v8n1.cfm World Energy Magazine - Na-ebili n'ihe ịma aka: Inweta Ọdịnihu Ike] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] rdj84hcv2yb6w36itz9x2n5r9n4ss51 Aliyu Mai-Bornu 0 13641 87645 82008 2022-08-20T11:20:07Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Mallam '''Aliyu Mai-Bornu''' (1919 - 23 Febụwarị 1970) bụ onye Naijiria na-ahụ maka akụ na ụba, na Gọvanọ mbụ nke Central Bank of Nigeria.<ref name="cbank">{{Cite web|url=http://www.cenbank.org/AboutCBN/RetiredExecutive.asp?Name=Alhaji+Aliyu+Mai-Bornu|title=Alhaji Aliyu Mai-Bornu|publisher=Central Bank of Nigeria|accessdate=2010-02-28}}</ref> == Ndụ == === Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ === A mụrụ Mai-Bornu n'obodo [[Yola]] site na nne na nna Kanuri.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200704230312.html|title=Those Tribal Marks On Naira Notes|work=ThisDay|author=Yushau Shuaib|date=22 April 2007|accessdate=2010-03-02}}</ref> Nna ya bụ onye kansụl na Lamido Native Authority ma na mbụ megidere ịga ụlọ akwụkwọ Mai-Bornu ruo mgbe Lamido mere ka o nye Mai-Bornu ohere. Mai-Bornu gara Yola Elementary School, Yola Middle School, ma nabata ya na Kaduna College na 1938, gụsịrị akwụkwọ na 1942 dị ka onye nkụzi asụsụ Bekee. Ọ malitere ọrụ nkuzi ya na ụlọ akwụkwọ ya, Yola Middle School site na 1942–1946 tupu ọ gaa n'otu n'ime ụlọ akwụkwọ ya, Kaduna College (1946–1952) ma n'oge na-adịghị anya sonye na Northern Teachers Association. N'afọ 1952, ọ laghachiri Yola dị ka osote onye isi ụlọ akwụkwọ Yola Middle School ma mesịa hapụ Yola ka ọ bụrụ onye nkuzi ụlọ na Veterinary School na Vom ruo ọnwa ise. O nwetara agụmakwụkwọ gọọmentị iji gaa mba ọzọ ma gụọ Economics na Mahadum Bristol dị na United Kingdom na-agụsị akwụkwọ na 1957.<ref name="cbank" /> == Ọrụ == Mai-Bornu laghachiri Naịjirịa wee nweta ọkwa dị ka onye ọrụ nchịkwa na Northern Nigeria Public Service (1957–1959) na-eje ozi na Public Service Commission na Ministry of Finance and Trade. Mgbe Central Bank malitere ọrụ na 1959, e nyere ya ọrụ na Central Bank of Nigeria dị ka osote odeakwụkwọ. Ọ gbagoro n'ọkwa ngwa ngwa site na osote odeakwụkwọ ruo osote odeakwụkwọ, mgbe ahụ odeakwụkwọ. N'afọ 1962, ọ ghọrọ onye Naijiria mbụ a họpụtara ka ọ bụrụ osote gọvanọ. Na Julaị 25, 1963, a họpụtara Mai-Bornu ka ọ bụrụ Gọvanọ nke Central Bank (1963–1967). Mgbe ọ hapụsịrị ụlọ akụ ahụ, a họpụtara ya dịka onye isi na onye isi njikwa nke ụlọ ọrụ ụtaba Naịjirịa (1967–1969). Ọ rụrụ ọrụ na Board of Directors nke ụlọ ọrụ ahụ ruo mgbe ọ nwụrụ na 23rd nke February, 1970.<ref name="cbank" /> Ihe osise ya dị na mpempe akwụkwọ 1,000 Naira nke e mere ka ọ gbasaa na October 12, 2005.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200909290748.html|title=A Brief History of Naira|author=Adekunle Adesuji|date=29 September 2009|work=Daily Champion|accessdate=2010-03-02}}</ref> == Ndetu == <references /> {{Reflist}} ehgwlv97t8z9mz7jkrid3xzerk60qlu Abdelwahid Bouabdallah 0 13643 87114 83289 2022-08-19T12:10:30Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdelwahid Bouabdallah''' ( Arabic ) (amụrụ na 18 Julaị 1953) bụ onye isi oche nke Air Algérie site na Machị 2008 ruo Juun 2011.<ref>{{Cite web|url=http://www.winne.com/algeria2/french/vi13.html|title=Interview avec Monsieur Abdelwahid Bouabdallah|work=Winne.com|accessdate=11 February 2020}}</ref> A mụrụ ya na 1953 ma bụrụ nna ụmụ anọ, Abdelwahid Bouabdallah nwere nzere na mgbakọ na mwepụ na Mahadum Algiers na 1973. O mechara nweta diplọma sayensị kọmputa na injinia nke mere ka o nwee ike ijikọta Mịnịstrị nke Mmiri na 1978. Ọ dụziri Caisse Nationale d'Epargne et de Prévoyance (CNEP) ọdụ, tupu a họpụta ya ka ọ bụrụ onye isi ụlọ akụ ahụ site na 1991 ruo 1993.<ref>{{Cite web|url=https://www.jeuneafrique.com/86088/archives-thematique/bio-express-abdelwahid-bouabdallah/|title=Bio express : Abdelwahid Bouabdallah|date=April 21, 2008|work=Jeune Afrique|accessdate=11 February 2020}}</ref> Site na 1993 ruo 1994, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ nke onye isi gọọmentị tupu ọ banye na Agence Nationale d'Edition et de Publicité (ANEP) na 1995 dị ka CEO. Afọ atọ ka e mesịrị, na 1998, ọ weghaara otu COSIDER dị ka onye isi oche, na-arụ ọrụ a ruo n'afọ 2002, mgbe a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu maka mpaghara FLN na Algiers, Onye isi oche nke kọmitii akụ na ụba. Na Machị 1, 2008 a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nke Air Algérie<ref>{{Cite web|title=Abdelwahid Bouabdallah|url=https://www.jeuneafrique.com/206070/archives-thematique/abdelwahid-bouabdallah|work=Jeune Afrique|date=December 30, 2008|accessdate=11 February 2020}}</ref> na-anọchi onye bụbu onye isi oche Mohamed Tayeb Benouis onye nwụrụ n'ọnwa Ọgọstụ, 2007. Bouabdallah jere ozi n'ọkwa ahụ ruo 19 June 2011.<ref>{{Cite web|url=https://www.echoroukonline.com/%D8%A5%D9%86%D9%87%D8%A7%D8%A1-%D9%85%D9%87%D8%A7%D9%85-%D9%88%D8%AD%D9%8A%D8%AF-%D8%A8%D9%88%D8%B9%D8%A8%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D9%84%D9%87-%D9%85%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D9%88%D9%8A%D8%A9-%D8%A7%D9%84/|title=إنهاء مهام وحيد بوعبد الله من الجوية الجزائرية|work=echoroukonline.com|date=June 19, 2011|accessdate=11 February 2020}}</ref> == Ndetu == {{Reflist|2}} <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8lojbsg9qam2btppg5hofxpdjibm7r9 Abbud Pasha 0 13687 87308 77292 2022-08-19T20:03:36Z Chinaza 001 13950 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:ModernEgypt,_Farouk_I_during_Ramadan,_DHP13655-30-25_01.jpg|thumb|A na-enye Abbud Pasha sịga na nnọkọ Ramadan nke Eze Farouk haziri]] '''Muhammad Ahmad Abbud Pasha''' ( Arabic ) (1899–1963) bụ onye ọchụnta ego na onye ọchụnta ego Ijipt. Abbud nwetara agụmakwụkwọ ya na injinia na Mahadum Glasgow. Ọ malitere ọrụ na tupu WWI Ottoman Iraq na ogbugba mmiri n'ubi. N'oge Agha Ụwa Mbụ, ọ rụrụ ọrụ na atụmatụ ụgbọ okporo ígwè na Syria na Palestine. Abbud guzobere ụlọ ọrụ na-ewu ihe na Egypt na 1924, bụ nke lekwasịrị anya na mbụ ọrụ nkwekọrịta na ọwa mmiri mmiri nke gọọmentị na-enweta. N'agbata 1929 na 1933, ụlọ ọrụ ya na-ewu ụlọ zụlitere ọganihu n'ịdị elu na Aswan Dam. Ụlọ ọrụ ya hụkwara ihe ịga nke ọma na-arụ ọrụ na plethora nke steeti ọrụ.<ref>{{Cite book|author=Mitchell|first=Timothy|title=Rule of Experts|url=https://archive.org/details/ruleexpertsegypt00mitc|date=2002|publisher=University of California Press|isbn=9780520928251}}</ref> Ka ọ na-erule afọ 1940, o nwere ụlọ ọrụ Sugar, Khedival Mail Line yana Egyptian General Omnibus Company. Na mgbakwunye, ọ bụ onye kachasị ekenye Banque Misr, ma nweta oche na ndị isi oche ya na 1950. N'otu afọ ahụ, ọ ghọrọ onye nduzi Ijipt mbụ nke Suez Canal Company, nke ndị mba ọzọ nwere n'oge ahụ. Abbud natara aha ''Pasha'' na 14 Febụwarị 1931.<ref>{{Cite web|title=List of Pashas 1915–52|url=http://www.egy.com/historica/pashalst.htm|publisher=Egy.com|accessdate=2009-04-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090505083109/http://www.egy.com/historica/pashalst.htm|archivedate=5 May 2009}}</ref> Ọ nọkwa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ ghọrọ osote onye omeiwu na 1926, na-anọchite anya Wafd Party nke ọ kwadoro ego ruo mgbe Mustafa el-Nahhas ghọrọ onye ndú ya na 1927. Abbud mechara mee ka ya na ndị otu ahụ dịghachi ná mma ma malite ịkwado ya ọzọ n'oge afọ ikpeazụ ya n'ọchịchị, ma nọrọ onye isi otu ahụ siri ike Fuad Siraj al-Din nso. Abbud Pasha nwụrụ na [[London]] n'afọ 1963, a kọkwara na ọ bụ otu n'ime mmadụ iri kasị baa ọgaranya n'ụwa n'oge ọ nwụrụ. == Ndetu == ; General * {{Cite book|author=Beinin|first=Joel|authorlink=Joel Beinin|editor=M. W. Daly|title=The Cambridge History of Egypt|url=https://books.google.com/books?id=P5JO5YnVpL0C|accessdate=2009-04-10|year=1998|publisher=[[Cambridge University Press]]|isbn=978-0-521-47211-1|pages=327–328|chapter=Chapter 13 – Egypt: society and economy, 1923–1952|chapterurl=https://books.google.com/books?id=P5JO5YnVpL0C}} * {{Cite web|title=Biography of Abbud Pasha|url=http://modernegypt.bibalex.org/TxtViewer/TextViewer.aspx?ID=825&type=Article|work=Memory of Modern Egypt Digital Archive|publisher=[[Bibliotheca Alexandrina]]|language=ar|accessdate=2009-04-17}} ; Kpọmkwem <references /> {{Reflist}} i3ba10tinrjspwa4tsehum2szgvnqj0 Albert Wessels 0 13722 87580 77347 2022-08-20T11:03:45Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Albert Wessels''' (1 Ọktoba 1908 - 22 Julaị 1991) bụ onye South Africa na-emepụta ihe na onye guzobere Toyota South Africa. Toyota South Africa nwere ike nweta mgbọrọgwụ ya laa azụ na 1961, mgbe Wessels nwetara ikike ibubata Toyopet Stout iri. ụgbọala iri ''Toyopet Stout'' pickup (nke a maara dị ka ''bakkies'' na South Africa) site na [[Japan]]. Ngwaahịa Toyota gosipụtara na ọ na-ewu ewu na South Africa na site na 1968 Toyota aghọwo onye kachasị emepụta ụgbọala azụmahịa na mba ahụ; n'otu afọ ahụ, ndị nta akụkọ ego South Africa họpụtakwara ya dị ka "ụlọ ọrụ nke afọ". Nwa ya nwoke, Bert Wessels, nọchiri Albert Wessels dị ka onye isi ọrụ nke Toyota South Africa na 1988; Bert ghọkwara onye isi oche ụlọ ọrụ ahụ mgbe nna ya nwụrụ. Ọ lụrụ onye South Africa na-ede uri Elisabeth Eybers na 1937, mana di na nwunye ahụ - ndị nwere ụmụ nwanyị atọ na nwa nwoke - gbara alụkwaghịm na 1961. Otú ọ dị, Albert Wessels Trust nọgidere na-akwado Elisabeth Eybers Prize. Wessels bipụtara akụkọ ndụ ya, Farmboy and Industrialist, na 1987.<ref>{{Cite book|author=Wessels|first=Albert|url=https://www.worldcat.org/oclc/20905738|title=Farmboy and industrialist.|date=1988|publisher=Perskor|isbn=0-628-03141-6|edition=1st|location=Johannesburg|oclc=20905738}}</ref> == Ndetu == <references /> {{Authority control}} cjguyekw3zxplnv2p9gbugy0t2cezb0 Albert Wiesener 0 13723 87590 82079 2022-08-20T11:06:51Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Albert Wiesener''' (3 Jenụwarị 1902 &#x2D; 27 Juun 1986) bụ onye ọka iwu Norway. Ọ gụsịrị akwụkwọ na cand.jur. na 1925, ọ gụrụ akwụkwọ na Berlin site na 1926 na 1927. Ọ sonyeere otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Fascist nke Norway Nasjonal Samling (NS), nke e guzobere na 1933, ma bụrụ onye isi na ntọala otu ahụ na ihe ịga nke ọma (oche kansụl obodo abụọ na ntuli aka mbụ ya) na Hamar.<ref>{{Cite book|author=Gjerdåker|first=Brynjulv|title=Stiftstad og bygdeby. Hamars historie 1935–1991|year=1998|publisher=Hamar Municipality|location=Hamar|language=Norwegian|isbn=82-994906-1-8|pages=16–17}}</ref> Ọ bụ onye mbụ ha na-azọ ọkwa ntuli aka na obodo Market nke Hedmark na Oppland na ntuli aka n'ozuzu nke 1936, mana a họpụtaghị ya. Na Hamar, ọ bụkwa onye isi otu egwuregwu tenis na Hamar IL na 1930.<ref name="hil">{{Cite book|author=Ødegaard|first=Ragnar|title=Idrett i Hamar gjennom 100 år 1887–1987. Fra Vesle-Mjøsa til Ankerskogen|year=1987|publisher=Hamar IL|location=Hamar|language=Norwegian|isbn=82-991603-0-8}}</ref> Ọ hapụrụ pati ahụ na 1937.<ref name=":0" /> Dị ka onye Germanophile, echiche ya na ọdịbendị mba Norway nke onye isi oche Nasjonal Samling bụ Vidkun Quisling. Na 1939 Wiesener ghọrọ onye ọka iwu nwere ohere ịrụ ọrụ na ikpe na Ụlọikpe Kasị Elu. N'oge ndị Germany weghaara Norway, site na 1940 ruo 1945, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-agbachitere ndị otu Norwegian na-eguzogide bụ ndị a na-ekpe ikpe n'ụlọ ikpe ndị Nazi na-achịkwa. N'etiti ndị ọzọ, ọ bụ onye na-agbachitere Gunnar Eilifsen, onye Norway mbụ n'oge ọrụ ahụ natara ikpe ọnwụ site n'ụlọ ikpe Norway. Ka o sina dị, dị ka akụkụ nke mkpochapu iwu na Norway mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị, Wiesener natara obere ikpe maka otu o dere na 1940. Ọ nọ na-arụsi ọrụ ike na mmegharị ndị Nazi n'oge opupu ihe ubi na oge ọkọchị nke 1940, mgbe oge mbụ Quisling dị ka onye ndu mba gwụrụ, ndị Germany bi na ya gbalịrị ịchọta ndị mmekọ Germanophile na ọha mmadụ Norway. Wiesener nwere nkuzi na German-achịkwa Norwegian Broadcasting Corporation, dị ka ndị dị ka Jonas Lie, Johan Bernhard Hjort, na Ranik Halle. Otú ọ dị, Wiesener na ndị ọzọ kwụsịrị n'azụ site na Julaị 1940, ka Nasjonal Samling na ndị otu ya laghachiri n'ọkwa dị elu.<ref name=":0">{{Cite book|author=Dahl|first=Hans Fredrik|authorlink=Hans Fredrik Dahl|title="Dette er London". NRK i krig 1940–1945|publisher=Cappelen|location=Oslo|date=1978|isbn=82-02-03929-0|language=Norwegian}}</ref> Wiesener katọrọ mkpochapu iwu na akwụkwọ 1964 ''Seierherrens justis'' . O bipụtala ''Nordmenn maka tysk krigsrett'' (1954), na-akọ oge ya dị ka onye na-agbachitere. Ọ nwụrụ n'afọ 1986. == Ndetu == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Ndị Ọchụnta ego]] cf5h6fp4207drb9l3duwkro5f75vvvx Amr el-Nasharty 0 13730 87680 77357 2022-08-20T11:33:33Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amr el-Nasharty''' bụ onye ọchụnta ego Ijipt na onye guzobere na onye isi nke Egyptian Distribution Group, nke a maara dị ka Edge .<ref>{{Cite web|author=Sean Farrell|url=https://www.theguardian.com/world/2015/apr/29/sainsburys-mike-coupe-prison-sentence-egypt-amr-el-nasharty|title=Sainsbury's rejects claims against chief executive sentenced to jail in Egypt &#124; World news|publisher=Theguardian.com|date=2015-04-29|accessdate=2015-05-03}}</ref> == Ịzụ ahịa na ịzụta Edge == N'afọ 1999, el-Nasharty rere 80% nke Edge nye onye na-ere nri na [[Obodoézè Nà Ofú|UK]] J. Sainsbury plc maka nde £ 50 dịka akụkụ nke mgbalị Sainsbury iji banye na Middle East. Ọrụ ahụ kụrụ afọ n'ala mgbe a kwụsịrị ụlọ ahịa ndị ahụ n'ihi njikọ ha na [[Israel]] na Sainsburys si n'Ijipt pụọ n'afọ 2001, na-ere ahịa ahụ azụ na el-Nasharty. Ndị otu a tinyere aka na esemokwu iwu siri ike banyere usoro nke ịzụta azụ nke mere ka onye isi ụlọ ọrụ Sainsbury bụ Mike Coupe boro ebubo mpụ site n'ụlọ ikpe Ijipt.<ref>{{Cite web|author=Finance|url=https://www.telegraph.co.uk/finance/2867247/Sainsburys-hit-by-claim-over-failed-Egyptian-foray.html|title=Sainsbury's hit by claim over failed Egyptian foray|publisher=Telegraph.co.uk|date=|accessdate=2015-05-03}}</ref> Na June 2015, a tọhapụrụ Coupe na ebubo ndị ahụ.<ref>[https://www.reuters.com/article/idUSFWN0YW05A20150611 BRIEF-Sainsbury says CEO Mike Coupe acquitted by Egyptian court.] Reuters, 11 June 2015. Retrieved 13 June 2015.</ref> == Ndetu == <references /> {{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == * [http://www.amwalalghad.com/en/?tmpl=component&option=com_content&id=2306 Amwalalghad.com] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1o89nw9gdz4fczdvrmyoaonqqbovga2 Alan Knott-Craig 0 13753 87467 81814 2022-08-20T10:29:40Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Alan_Knott-Craig_2.jpg|thumb|Alan Knott-Craig, onye ọchụnta ego South Africa]] '''Alan Knott-Craig''' (amụrụ na 14 August 1977, Pretoria, South Africa) bụ onye ọchụnta ego na onye edemede South Africa. Ọ bụ onye guzobere ''Project Isizwe'' == Mmalite ndụ == A mụrụ Alan Knott-Craig (jnr) na 14 August 1977 na Pretoria, ebe ọ biri ruo mgbe ọ hapụrụ ụlọ akwụkwọ na 1995. Ọrụ ụlọ akwụkwọ mbụ ya bụ n'ụlọ ebe nne ya, onye nkụzi ruru eru, na-elekọta ụlọ akwụkwọ ọta akara. Mgbe ọ dị afọ isii, ọ gara Glenstantia Primary School, gụsịrị akwụkwọ na Glen High School, Pretoria na 1991. Nna ya, Alan Knott-Craig (Senior), bụ Senior General Manager nke Mobile Communications na Telkom SA, ma mesịa bụrụ CEO nke South African mobile networks, Vodacom (1996-2008) na Cell C (2012-2014). N'afọ 1996, a nabatara Knott-Craig (jnr) maka BCom Accounting na Nelson Mandela Metropolitan University (nke bụbu University of Port Elizabeth).Ọ gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1998, ma gụchaa nzere ya, B Com Honours in Accounting, n'afọ 1999.<ref>{{Cite web|title=NMMU - Nelson Mandela Metropolitan University|url=https://www.nmmu.ac.za/|work=www.nmmu.ac.za|accessdate=2015-09-21}}</ref> O mere isiokwu ya na Deloitte Cape Town n'agbata afọ 2000 na 2002. == Ọrụ == Knott-Craig ruru eru dị ka Chartered Accountant (SA) na njedebe nke afọ 2002. Ọ rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ [[New York City]] nke Deloitte USA maka obere oge. Ọ laghachiri Saụt Afrịka ma n'ọnwa Ọktọba afọ 2003 ọ tọrọ ntọala ''Cellfind'', otu n'ime ndị mbụ na-ahụ maka ọrụ na South Afrịka ma jee ozi dị ka onye isi ụlọ ọrụ ruo afọ 2005.<ref>{{Cite web|url=http://whoswho.co.za/alan-knott-craig-jnr-8357|title=Alan Knott-Craig (Jnr) &#124; Who's Who SA|publisher=Whoswho.co.za|date=|accessdate=2015-09-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160314204124/http://whoswho.co.za/alan-knott-craig-jnr-8357|archivedate=2016-03-14}}</ref> N'afọ 2006, a họpụtara ya dị ka onye isi oche nke ''iBurst'' ma wuo otu n'ime netwọk wireless broadband kachasị ukwuu na South Africa.<ref>{{Cite web|author=Pitman|first=Juliet|url=http://www.entrepreneurmag.co.za/advice/success-stories/lessons-learnt/iburst-alan-knott-craig-jnr/|title=iBurst: Alan Knott-Craig Jnr &#124; Entrepreneur|publisher=Entrepreneurmag.co.za|date=2009-11-10|accessdate=2015-09-18}}</ref> Mgbe a mụsịrị nwa ya nwanyị mbụ, ọ hapụrụ ''iBurst'' na 2009 ịkwaga Stellenbosch. N'afọ 2010, ọ tọrọ ntọala ma bụrụ onye isi nke World of Avatar, ụlọ itinye ego maka ngwa maka Africa ma mesịa nweta ma bụrụ onye isi oche nke Mxit, nnukwu netwọk mmekọrịta Africa.<ref name="memeburn1">{{Cite web|author=Knott|first=Alan|url=http://memeburn.com/2012/06/alan-knott-craig-jr-on-birthing-world-of-avatar-sealing-mxit/|title=Alan Knott-Craig Jr on birthing World of Avatar, sealing the Mxit deal|publisher=Memeburn|date=2012-06-13|accessdate=2015-09-18}}</ref> Ọ hapụrụ Mxit na World of Avatar n'ọnwa Ọktọba afọ 2012 mgbe ya na ndị mmekọ ya nwere nghọtahie. N'afọ 2013, ọ tọrọ ntọala 'Project Isizwe, ''ụlọ ọrụ na-abaghị uru'' na-ahụ maka itinye ''netwọk Wi-Fi'' n'efu nke ọha na eze ''na South Africa<ref>{{Cite web|author=|url=https://www.forbes.com/sites/tobyshapshak/2015/08/26/how-elon-musks-hometown-is-pioneering-free-wifi-in-africa/|title=How Elon Musk's Hometown Is Pioneering Free Wifi In Africa|work=Forbes.com|date=|accessdate=2015-09-18}}</ref>''. N'afọ 2014, ọ tọrọ ntọala Herotel, ''onye na-ahụ maka mgbasa ozi wireless na South Africa<ref>{{Cite web|url=http://m.news24.com/fin24/Tech/News/HeroTel-reveals-SA-Wi-Fi-network-strategy-20150826|title=HeroTel reveals SA Wi-Fi network strategy &#124; Fin24|publisher=M.news24.com|date=2015-08-26|accessdate=2015-09-18}}</ref>'', N'agbata afọ 2003 na afọ 2013, ọ kwadoro ma / ma ọ bụ kwado ụlọ ọrụ iri na asaa na ngalaba Teknụzụ, Mgbasa Ozi na Nkwukọrịta na Africa, gụnyere ''Cellfind'', ''Lucky Mobile'', iFind34600, COLV, World of Avatar, Toodu, ''FSMS'', Triloq, 6th Line, ''Daily Maverick'', ARC Telecoms, Pondering Panda, MorMor Media, na Boom.fm.<ref name="memeburn1" /> == Ndụ onwe onye == Knott-Craig lụrụ Sibella Bosman n'afọ 2002. Ha nwere ụmụ nwanyị atọ ma biri na Stellenbosch, South Africa. == Mbipụta == N'ọnwa Eprel afọ 2008, o bipụtara Don't Panic, dabere na ozi-e o zigara ndị ọrụ ya iji mee ka ndị South Africa nọrọ na mba ahụ ma nye aka nke ọma.<ref>{{Cite web|url=http://penguin.bookslive.co.za/blog/2008/05/22/book-launch-dont-panic-by-alan-knott-craig/|title=Book Launch: Don't Panic! by Alan Knott-Craig|publisher=Penguin.bookslive.co.za|date=|accessdate=2015-09-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.iburst.co.za/default.aspx?link=new_latest_news&blogs=100|title=Archived copy|work=www.iburst.co.za|accessdate=13 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080209141151/http://www.iburst.co.za/default.aspx?link=new_latest_news&blogs=100|archivedate=9 February 2008}}</ref> Akwụkwọ a ghọrọ akwụkwọ kachasị ere ahịa na South Africa maka afọ 2008.<ref>{{Cite web|title=Alan Knott-Craig JNR|url=https://www.bookstorm.co.za/authors/alan-knott-craig-jnr/|accessdate=2020-06-23|work=Bookstorm|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Book Launch: Don't Panic! by Alan Knott-Craig|url=http://www.bookstorm.co.za/books/view/really-don-t-panic/|work=Penguin SA @ Books LIVE|accessdate=2015-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304033255/http://www.bookstorm.co.za/books/view/really-don-t-panic/|archivedate=2016-03-04}}</ref> N'afọ 2019, o dere isiokwu na-esote.<ref>{{Cite web|url=https://www.biznews.com/undictated/2019/08/23/alan-knott-craig-optimistic-sa|title=Alan Knott-Craig: Getting your mind around why it's possible to be optimistic about SA|date=23 August 2019}}</ref> Nke a sochiri na 2012 site na Mobinomics: Mxit na South Africa's Mobile Revolution nke ya na Gus Silber dere.<ref>{{Cite web|author=Thamm|first=Marianne|url=http://www.dailymaverick.co.za/article/2012-07-03-mobinomics-a-story-about-the-social-network/#.VfK-Syi9ya4|title=Mobinomics: A story about the social network|publisher=Daily Maverick|date=2012-07-03|accessdate=2015-09-18}}</ref> ''N'ezie'', Don't Panic na ''Moenie Stres nie'' a na-esote Don't Panic e bipụtara na 2014.<ref>{{Cite web|url=http://www.bookstorm.co.za/books/view/really-don-t-panic/|title=Really, Don't Panic » Bookstorm &#124; Bookstorm a boutique publishing company in South Africa|publisher=Bookstorm|date=2014-05-01|accessdate=2015-09-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304033255/http://www.bookstorm.co.za/books/view/really-don-t-panic/|archivedate=2016-03-04}}</ref> N'afọ 2015, o so dee So, You Want To Be A Hero, nchịkọta edemede, ndụmọdụ na katọn ndị a na-elekwasị anya na ndị na-eto eto na-achọ ngwa ngwa ọrụ ha. Ọ na-ede blọọgụ kwa ụbọchị maka ndị ọchụnta ego na www.bigalmanack.com == Ihe nrite na nkwanye ùgwù == A kpọrọ Knott-Craig dị ka Onye Ndú Na-eto Eto nke Ụwa site na World Economic Forum na 2009.<ref>{{Cite web|url=http://www.weforum.org/young-global-leaders/alan-knott-craig|title=Alan Knott-Craig &#124; World Economic Forum - Alan Knott-Craig|publisher=Weforum.org|date=|accessdate=2015-09-18}}</ref> ''Forbes'' depụtara ya dị ka otu n'ime mmadụ iri na-eto eto nde Afrịka kachasị elu na-ekiri na 2013.<ref>{{Cite web|author=|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2013/07/15/ten-young-african-millionaires-to-watch-in-2013/3/|title=Ten Young African Millionaires To Watch In 2013|work=Forbes.com|date=|accessdate=2015-09-18}}</ref> E tinyekwara ya na “100 Choiseul Africa”, ndepụta nke otu narị ndị isi azụmahịa na-eto eto n'Afrịka n'afọ 2014.<ref>{{Cite web|url=http://www.consulfrance-lecap.org/Economic-diplomacy-Event-Choiseul-100-Africa-16-June|title=Economic diplomacy - Event "Choiseul 100 Africa", 16 June - Consulat de France au Cap|publisher=Consulfrance-lecap.org|date=2015-06-17|accessdate=2015-09-18}}</ref> == Ndetu == <references /> {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị Ọchụnta ego]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] oeral2lquu083p0kyfcqziadh5p1smd Adebola Williams 0 13762 87076 83917 2022-08-19T12:00:26Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}   '''Adebola Williams''' (amụrụ n'afọ 1986) bụ onye ọchụnta ego mgbasa ozi Naijiria, onye nta akụkọ, onye ndụmọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye na-ekwu okwu mkpali. Ọ bụ onye isi otu RED * For Africa. O guzobere ma na-agba ọsọ Red Africa, nnukwu pọtụfoliyo nke ụdị mgbasa ozi ndị ntorobịa nke gụnyere Red Media Africa, Statecraft Inc., The Future Awards Africa na YNaija. [isi iyi nke atọ dị mkpa]<ref>{{Cite web|title=Adebola Williams|url=https://guardian.ng/contributors/adebola-williams/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|accessdate=2020-05-24}}</ref> Ọrụ ya na mgbasa ozi na telivishọn malitere na Nigerian Television Authority (NTA) na nkwado maka ndị ntorobịa, ma mesịa nwee ezi ọchịchị. Onye isi ala Ghana bụ Nana Akufo-Addo kọwara ya dị ka "nwoke nwere mmetụ ọlaedo", ''Forbes'' kọwara ya dị ka nwoke nyere aka họpụta ndị ala atọ na Afrịka. [isi iyi nke onwe ya?<ref>{{Cite news|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2017/02/17/meet-the-30-year-old-nigerian-entrepreneur-who-helped-3-african-presidents-get-elected/|accessdate=20 February 2017|title=Interview: Meet The 30 Year-Old Nigerian Entrepreneur Who Helped 3 African Presidents Get Elected|work=[[Forbes]]|date=17 February 2017}}</ref><sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5D;</sup> == Mmalite ndụ == A mụrụ Williams na 7 Machị 1986 "n'ezinụlọ bara ọgaranya, mana mgbe ọ dị afọ iri, ezinụlọ ya tụfuru ihe niile ha nwere nke mere na ọ ghaghị ịgba mgba. "<ref name="stargist">{{Cite news|url=https://stargist.com/entertainment/nigerian_celebrity/adebola-williams-biography-profile-stargist/|title=Everything You Need To Know About Adebola Williams, 'The Man with the Golden Touch'|date=7 March 2018|work=Nigerian Celebrity News + Latest Entertainment News|accessdate=29 November 2018}}</ref> Na mbido afọ iri na ụma ya, Williams chọrọ ịghọ onye na-eme ihe nkiri ma kwụọ ya naanị 50 cents maka ọrụ mbụ ya.<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2013/10/started-working-age-15/|accessdate=17 February 2017|title=I started working at age 15|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=12 October 2013}}</ref> "Ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye enyemaka na onye ndụmọdụ na onye ọkà n'akparamàgwà mmadụ dị ka onye nweere onwe ya n'enweghị nzere ọ bụla dị mkpa nke oge ọ nwetala afọ 3 kwesịrị ekwesị na Nigerian Television Authority (NTA). "<ref name="stargist" /> == Ọrụ == Williams na Chude Jideonwo malitere The Future Awards Africa wee gaa n'ihu na-ahụ maka Red Media Africa.<ref>{{Cite news|url=https://techpoint.ng/2016/10/31/red-media-founders-interview/|accessdate=3 March 2017|title=The Young Moguls that built a Media Empire in Nigeria with zero capital|work=Tech Point|date=31 October 2016}}</ref> O so hiwe EnoughisEnough (EiE), otu ndọrọndọrọ ọchịchị Naịjirịa na olu maka ndị na-eto eto na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite web|title=Profile: Adebola Williams' lens story|url=https://www.bmb.com.ng/2020/01/profile-adebola-williams-lens-story.html|accessdate=2020-05-26}}</ref> Ọ gbara arụkwaghịm dị ka onye isi oche nke ụlọ ọrụ iji duzie mgbanwe nke onye isi ala Naịjirịa ugbu a, Muhammadu Buhari, na-eme ka mgbasa ozi dị mma iji gbanwee echiche dị ogologo ma gbanwee ntuli aka.<ref>{{Cite web|url=https://citizentruth.org/adebola-williams-elections-genius-africa/index.html|title=Adebola Williams – The Election Genius in Africa Every Politician Covets|first=Alex Muiruri|author=Citizen Truth|work=citizentruth.org|accessdate=22 January 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Adebola Williams: Interesting Facts About Him – Ideaslane.com|url=https://ideaslane.com/adebola-williams-what-you-should-know-about-him/|author=ideaslane|language=en-US|accessdate=2020-05-24}}</ref> Ihe ịga nke ọma na Ghana nyeere onye mmegide aka imeri onye isi ala na mgbalị nke atọ ya, Williams na-ajụkwa ajụjụ ugbu a na mpaghara ndị ọzọ na kọntinent ahụ. Njem ya na-ekwu okwu na 2017 gụnyere ọtụtụ nzukọ na ụlọ akwụkwọ ivy league Harvard, Columbia, na Oxford.<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/04/adebola-williams-speaks-at-harvard-columbia-oxford-and-yale-univeristy-on-the-business-of-nation-building/index.html|title=Adebola Williams Speaks at Harvard, Columbia, Oxford and Yale University on the Business of Nation Building|work=[[BellaNaija]]}}</ref> O kwuru okwu na nzukọ Obama nke afọ 2017 na Chicago.<ref>{{Cite web|url=https://edition.cnn.com/2017/11/03/africa/adebola-williams-speech-barack-obama/index.html|title=The best moments from Adebola Williams' powerful speech at Obama summit|first=Munachim|author=Amah|publisher=CNN|accessdate=12 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180412083116/https://edition.cnn.com/2017/11/03/africa/adebola-williams-speech-barack-obama/index.html|archivedate=12 April 2018}}</ref> Ọrụ ya na ahịa ụlọ ọrụ na nkwukọrịta na nkọwa dị iche iche site na mmanụ na gas gaa na ụlọ akụ, nkà na ụzụ na ngwongwo ndị ahịa na-aga ngwa ngwa emeela ka ya na Red Media Africa nweta ọtụtụ onyinye na kọntinent site na SABRE Lapriga, Marketing Edge, Young Cannes na C4F Marketing awards na Davos.<ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/red-media-africa-wins-big-at-sabre-awards-2018/index.html|title=Red Media Africa wins big at SABRE Awards 2018|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|accessdate=28 April 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/youth-magazine/red-media-africa-wins-big-at-lapriga-2017/index.html|title=Red Media Africa wins big at LaPRIGA 2017|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|accessdate=6 January 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Adebola Williams|url=https://awards.thefutureafrica.com/people/adebola-williams/|accessdate=2022-05-26|work=The Future Awards Africa|language=en-GB}}</ref> Ọ na-ede kọlụm kwa ọnwa banyere ụdị na nkwukọrịta na ''The Guardian'' (Nigeria).<ref>{{Cite web|title=Adebola Williams|url=https://guardian.ng/contributors/adebola-williams/|work=guardian.ng|accessdate=2020-05-24}}</ref> Williams sonyere na mbido nnukwu mmekorita nka Remember To Rise .<ref name="Omenka">{{Cite news|title=Innovative Painting: Remember To Rise a London Business School collabo endorsed by the noteworthy|url=https://www.omenkaonline.com/innovative-painting-remember-rise-olufeko-london-business-school-africa-club-collabo-endorsed-celebrities-business-noteworthy/|accessdate=5 January 2019|publisher=Omenkaonline.com|date=13 November 2018}}</ref> O kwuru okwu na European Conservatives and Reformists (ECR) Africa Summit na Wednesday, 9 Jenụwarị, 2019 na nzuko omeiwu Europe banyere ọchịchị onye kwuo uche ya na ezi ọchịchị.<ref>{{Cite web|url=https://ynaija.com/our-passion-is-bigger-than-our-problem-7-takeaways-from-adebola-williams-speech-at-the-ecrg-africa-summit/index.html|title=Our passion is bigger than our problem. 7 takeaways from Adebola Williams' speech at the ECRG Africa Summit|work=[[YNaija]]|accessdate=11 January 2019}}</ref> == Nghọta == * Mandela Washington Fellowship, Young African Leaders Initiative, a fellowship to study in the United States for six weeks * 2014: Onye mmeri ya na Chude Jideonwo, Onye Ndú Azụmahịa Na-eto Eto nke Afọ, West Africa, CNBC Africa All Africa Business Leaders Awards 2014<ref name="thenet">{{Cite news|accessdate=22 May 2018|title=Chude Jideonwo and Adebola Williams win CNBC Africa Young Business Leaders awards (Photos)|url=http://thenet.ng/chude-jideonwo-and-adebola-williams-win-cnbc-africa-young-business-leaders-awards-photos/|work=Nigerian Entertainment Today|date=24 October 2014}}</ref> * 2017: EMY Ghana kpọrọ ya The African Young Achiever<ref>{{Cite web|accessdate=7 February 2019|title=Dr. Kwabena Duffuor named 'Man of the Year' as distinguished gentlemen are honoured|url=https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/emyawards2017-dr-kwabena-duffuor-named-man-of-the-year-as-distinguished-gentlemen-are/7tncs3k|date=25 June 2017|work=pulse.com.gh|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190426155646/https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/emyawards2017-dr-kwabena-duffuor-named-man-of-the-year-as-distinguished-gentlemen-are/7tncs3k|archivedate=26 April 2019}}</ref> * 2017: A kpọrọ ya otu n'ime otu narị ndị kachasị nwee mmetụta nke agbụrụ Afrịka n'okpuru afọ iri mba ụwa nke United Nations maka ndị sitere na Afrịka * 2018: Achịbishọp Desmond Tutu Fellowship na South Africa == Ndụ onwe onye == Ọ lụrụ Kehinde Daniels, nwa nwanyị nke onye bụbu Gọvanọ Ogun Steeti, Otunba Gbenga Daniels na 7 August 2021.<ref>{{Cite web|author=Ugbodaga|first=Kazeem|title=Jonathan, Osinbajo, others attend wedding of Gbenga Daniel's daughter (Photos) - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2021/08/07/jonathan-osinbajo-others-attend-wedding-of-gbenga-daniels-daughter-photos/|accessdate=2021-08-08|work=[[PM News]]}}</ref> == Ndetu == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 7uuiu6xyerb9pv62mu9ovl1wzoslshe Ali-Shah Jivraj 0 13763 87402 77408 2022-08-20T10:13:32Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ali-Shah Jivraj''' (amụrụ na 1987) bụ onye ọchụnta ego na onye ọchụnta ego nke Uganda. Ọ bụbu onye guzobere ụlọ ọrụ elektrọnik, ụlọ ọrụ Uganda nke na-achịkọta ngwaahịa dịka telivishọn, ihe ọkpụkpọ DVD, redio, na ndị ọkà okwu, na 2010 ụlọ ọrụ ahụ nọ n'ọkwa nke asaa na ọkwa KPMG kwa afọ nke ụlọ ọrụ 100 kachasị elu na Uganda.<ref name="Built">{{Cite web|accessdate=4 March 2016|date=5 February 2015|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2015/02/05/this-27-year-old-entrepreneur-built-a-15-million-television-company-in-uganda/#1adb6d467ab5|title=This 27 Year-Old Entrepreneur Built A $15 Million Television Company In Uganda|first=Mfonobong|author=Nsehe|work=[[Forbes.com]]}}</ref><ref name="Meet">{{Cite web|url=http://www.thenewafrica.info/meet-27-year-old-ugandan-entrepreneur-built-15-million-television-company|title=Meet 27 Year-Old Ugandan Entrepreneur who Built A $15 Million Television Company|accessdate=4 March 2016|date=24 June 2015|author=TheNewAfrica|publisher=Thenewafrica.info (TheNewAfrica)|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150626083430/http://www.thenewafrica.info/meet-27-year-old-ugandan-entrepreneur-built-15-million-television-company/|archivedate=26 June 2015}}</ref> == Ndabere na agụmakwụkwọ == A mụrụ ya n'afọ 1987 n'ime ezinụlọ Uganda bara ọgaranya nke sitere na India. O bu ụzọ tụlee ịghọ onye ọchụnta ego na 2006 mgbe ọ dị afọ iri na itoolu, mgbe ọ ka na-aga ụlọ akwụkwọ sekọndrị.<ref name="Built">{{Cite web|accessdate=4 March 2016|date=5 February 2015|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2015/02/05/this-27-year-old-entrepreneur-built-a-15-million-television-company-in-uganda/#1adb6d467ab5|title=This 27 Year-Old Entrepreneur Built A $15 Million Television Company In Uganda|first=Mfonobong|author=Nsehe|work=[[Forbes.com]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNsehe2015">Nsehe, Mfonobong (5 February 2015). [https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2015/02/05/this-27-year-old-entrepreneur-built-a-15-million-television-company-in-uganda/#1adb6d467ab5 "This 27 Year-Old Entrepreneur Built A $15 Million Television Company In Uganda"]. ''[[Forbes.com]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2016</span>.</cite></ref> == Ọrụ == N'afọ 2006, otu onye ama ama nke na-akwaga Uganda ịchọ ọrụ. Onye ọbịa ahụ bụ onye na-arụzi telivishọn nwere ahụmahụ nke masịrị Jivraj na nne ya site n'ịrụzi telivishọn ezinụlọ.<ref name="Built">{{Cite web|accessdate=4 March 2016|date=5 February 2015|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2015/02/05/this-27-year-old-entrepreneur-built-a-15-million-television-company-in-uganda/#1adb6d467ab5|title=This 27 Year-Old Entrepreneur Built A $15 Million Television Company In Uganda|first=Mfonobong|author=Nsehe|work=[[Forbes.com]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNsehe2015">Nsehe, Mfonobong (5 February 2015). [https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2015/02/05/this-27-year-old-entrepreneur-built-a-15-million-television-company-in-uganda/#1adb6d467ab5 "This 27 Year-Old Entrepreneur Built A $15 Million Television Company In Uganda"]. ''[[Forbes.com]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2016</span>.</cite></ref> Jivraj ka dị afọ iri na ụma gbaziri ego n'aka ndị ezinụlọ ya, goro onye ọbịa ahụ, wee malite ịchịkọta telivishọn site n'enyemaka nke akụkụ ndị e si Malaysia na China bubata. O guzobela ụlọ ọrụ mgbakọ telivishọn na [[Tanzania]]<ref name="Built" /><ref name="Meet">{{Cite web|url=http://www.thenewafrica.info/meet-27-year-old-ugandan-entrepreneur-built-15-million-television-company|title=Meet 27 Year-Old Ugandan Entrepreneur who Built A $15 Million Television Company|accessdate=4 March 2016|date=24 June 2015|author=TheNewAfrica|publisher=Thenewafrica.info (TheNewAfrica)|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150626083430/http://www.thenewafrica.info/meet-27-year-old-ugandan-entrepreneur-built-15-million-television-company/|archivedate=26 June 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTheNewAfrica2015">TheNewAfrica (24 June 2015). [https://web.archive.org/web/20150626083430/http://www.thenewafrica.info/meet-27-year-old-ugandan-entrepreneur-built-15-million-television-company/ "Meet 27 Year-Old Ugandan Entrepreneur who Built A $15 Million Television Company"]. Thenewafrica.info (TheNewAfrica). Archived from [http://www.thenewafrica.info/meet-27-year-old-ugandan-entrepreneur-built-15-million-television-company the original] on 26 June 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2016</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/201508250616.html|date=24 August 2015|title=Uganda: Ali-Shah Jivraj - Electronics Entrepreneur|author=TUI|accessdate=4 March 2016}}</ref> gbara ya gburugburu. N'oge na-adịbeghị anya, Jivraj anọwo na-emepụta batrị akọrọ. Ụlọ ọrụ mmepụta ihe ya dị na China ma a na-ere ngwaahịa ndị ahụ na Uganda na mba ndị agbata obi. Ọ gbasaa n'ime ala na ụlọ, site na mgbazinye ego site n'aka ụlọ akụ Uganda, site n'ịrụ ụlọ okomoko.<ref name="Built">{{Cite web|accessdate=4 March 2016|date=5 February 2015|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2015/02/05/this-27-year-old-entrepreneur-built-a-15-million-television-company-in-uganda/#1adb6d467ab5|title=This 27 Year-Old Entrepreneur Built A $15 Million Television Company In Uganda|first=Mfonobong|author=Nsehe|work=[[Forbes.com]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNsehe2015">Nsehe, Mfonobong (5 February 2015). [https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2015/02/05/this-27-year-old-entrepreneur-built-a-15-million-television-company-in-uganda/#1adb6d467ab5 "This 27 Year-Old Entrepreneur Built A $15 Million Television Company In Uganda"]. ''[[Forbes.com]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="Meet">{{Cite web|url=http://www.thenewafrica.info/meet-27-year-old-ugandan-entrepreneur-built-15-million-television-company|title=Meet 27 Year-Old Ugandan Entrepreneur who Built A $15 Million Television Company|accessdate=4 March 2016|date=24 June 2015|author=TheNewAfrica|publisher=Thenewafrica.info (TheNewAfrica)|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150626083430/http://www.thenewafrica.info/meet-27-year-old-ugandan-entrepreneur-built-15-million-television-company/|archivedate=26 June 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTheNewAfrica2015">TheNewAfrica (24 June 2015). [https://web.archive.org/web/20150626083430/http://www.thenewafrica.info/meet-27-year-old-ugandan-entrepreneur-built-15-million-television-company/ "Meet 27 Year-Old Ugandan Entrepreneur who Built A $15 Million Television Company"]. Thenewafrica.info (TheNewAfrica). Archived from [http://www.thenewafrica.info/meet-27-year-old-ugandan-entrepreneur-built-15-million-television-company the original] on 26 June 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2016</span>.</cite></ref> == Leekwa == * Ndepụta nke ndị kasị baa ọgaranya na Uganda * Ndepụta nke ụlọ akụ na Uganda * Ụlọ akụ na Uganda == Ndetu == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://ict.watsupafrica.com/news/spotlight-on-uganda-ali-shah-jivraj/ Ihe ngosi na Uganda: Ali-Shah Jivraj] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] berryzxmuoa4kzc61qm71nroqlawxj8 Africans in Poland 0 13784 87248 77441 2022-08-19T14:01:52Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox Ndi mbà|group=Afro-Polish|image=|population=~5,000<ref name="number">{{Cite news|url=https://migracje.gov.pl/en/statistics/scope/world/type/statuses/view/tables/year/2021|title=Valid documents|access-date=2021-06-06}}</ref>|popplace=[[Warsaw]] ([[Wola]]), [[Łódź]], [[Wrocław]], [[Gdańsk]], [[Szczecin]]|langs=[[Polish language|Polish]], [[French language|French]], [[English language|English]]|rels=[[Islam]], [[Roman Catholicism]], [[Atheism]]}} [[Category:Articles using infobox ethnic group with image parameters|ΒAfricans in Poland]] '''Ndị ojii nọ na Poland''', nke a makwaara dị ka Afro-Poles ma ọ bụ '''Afro-Polish''' (Polish: ), bụ ụmụ amaala ma ọ bụ ndị bi na [[Poland]] bụ ndị agbụrụ Afrịka. == Akụkọ ntoala ihe mere eme == Mmalite nke obodo Afro-Polish gbanyere mkpọrọgwụ na njem ngafe agụmakwụkwọ na Polish People's Republic. Gọọmentị Oha kwadoro n'ụzọ siri ike mmegide ọchịchị na Afrịka dịka akụkụ nke iwu Soviet sara mbara. Site n'afọ 1950 ruo n'afọ 1980, ọtụtụ ndị Ojii kwagara Poland ịchụso agụmakwụkwọ ha. Ọ bụ ezie na ọtụtụ ụmụ akwụkwọ Afrịka nọ na Poland laghachiri obodo ha, ọtụtụ kpebiri ịnọgide na Poland ma nweta akwukwo nwa amaala. Obodo Afro-Polish nke oge a nwere ọtụtụ n'ime ndị Oji a na ụmụ ha.<ref>{{Cite web|url=https://minorityrights.org/poland-sub-saharan-africans-and-the-struggle-for-acceptance/|title=Poland: Sub-Saharan Africans and the struggle for acceptance|publisher=[[Minority Rights Group International]]|accessdate=2020-08-27}}</ref> N'afọ 1955, e mere Emume Ụwa nke ise nke Ndị na eto eto na Ụmụ akwụkwọ na Warsaw. Ọ bụ ndị aka ekpe, ndị na-emegide imperialist World Federation of Democratic Youth haziri ememme ahụ, a kpọrọ ọtụtụ puku ndị nnọchiteanya si gburugburu ụwa, gụnyere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ Otu puku ndị Ojii. Ndị isi gomenti Oha nke Poland chọrọ igosipụta ịdị n'otu ma kwalite mmekọrịta mmadụ na ibe ya nye ndị Afrịka sitere na mba ndị a na-achị achị. Nke a bụ otu n'ime nzute mbụ nke ndị Poland na ndị na-abụghị ndị ọcha, na-esote ogwugwu nke ọdịbendị dị iche iche na agbụrụ dị iche iche nke abụọ Polish Republic na-esote Agha Ụwa nke Abụọ. E nyere ụlọ ọrụ mgbasa ozi Polish ọrụ nke idekọ ndị ọbịa ojii, nke malitere usoro na-aga n'ihu nke foto ndị nta akụkọ Poland na-egosi ndị ọbịa Ojii si Afrịka na ndị bi na Poland.<ref>{{Cite web|url=https://www.calvertjournal.com/features/show/10455/poland-africa-rare-photos-race-bartosz-nowicki|title=Afro-Poland: a revolutionary friendship, captured in rare photographs from 1955-1989|publisher=[[Calvert 22 Foundation|The Calvert Journal]]|accessdate=2020-08-27}}</ref> == Ụmụ amaala Afro-Polish ama ama ma ọ bụ ndị bi na ya == === Ntụrụndụ na mgbasa ozi === * Mamadou Diouf - onye egwu amụrụ na Senegal * Robert Gendy - Onye nta akuko na onye na- eme ihe onyonyo nke agbụrụ Ijipt * Sara James - onye na-agụ egwu amụrụ na Poland nke sitere Naijiria<ref>{{Cite web|date=2021-08-10|title=Sara Egwu-James z "The Voice Kids" już tak nie wygląda. Dziewczyna przeszła metamorfozę|url=https://plejada.pl/newsy/sara-egwu-james-z-the-voice-kids-przeszla-metamorfoze/vpm3mpw|accessdate=2021-09-26|work=plejadapl|language=pl}}</ref> * Patricia Kazadi - onye nwanyi na-eme ihe nkiri amụrụ na Poland nke sitere mba Congo * Omenaa Mensah - Onye nta akuko ihe onyonyo amụrụ na Poland nke sitere mba Ghana * August Agbola O'Browne - Onye na-aku egwu Jazz, onye otu ndị Poland na-eguzosike * Omar Sangare - Onye na- eme ihe nkiri si mba polish, burukwa Onye na- ede egwu akwụkwọ na- ahazikwa nkwago ihe nkiri. * Patrycja Soliman - Onye na-eme ihe nkiri, nna Ijipt * Aleksandra Szwed - onye nwanyi na-eme ihe nkiri amụrụ na Poland nke sitere na Naijiria * Ifi Ude - onye na-agụ egwu amụrụ na Naijiria === Ndị agha === * Władysław Franciszek Jabłonowski - Onye amụrụ na Poland bụ Napoleonic General nke sitere n'agbụrụ Bekee na Afrịka === Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Ndị na- why maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya === * Killion Munyama - onye amuru Na Zambia bu Onye otu Polish People's Party nke Sejm * John Godson - onye amụrụ na Naijiria bụ Civic Platform onye otu Sejm * Krystian Legierski - onye na-akwado LGBT, nna Mauritania === Ndị egwuregwu === * Babatunde Aiyegbusi - onye amụrụ na Poland bụ onye na-agba mgba nke sitere na Naijiria * Michael Ameyaw - Onye egwuregwu bọọlụ nke si mba Ghana * Ishmael Baidoo - onye Ghana na-agba bọọlụ * Ferdinand Chi Fon - onye Kamerun onye egwuregwu bọọlụ lara ezumike nká * Martins Ekwueme - onye Naijiria na-agba bọọlụ * Sofia Ennaoui - Onye na-eme egwuregwu, nna Morocco * [[Kelechi Iheanacho (footballer, born 1981)|Kelechi Iheanacho]] - onye egwuregwu bọọlụ Naịjirịa * Benjamin Imeh - onye egwuregwu bọọlụ Naịjirịa * Maxwell Kalu - onye egwuregwu bọọlụ Naịjirịa * Thomas Kelati - Onye egwuregwu bọọlụ nke ihe ekete si Eritrea * Tafara Madembo - Onye egwuregwu bọọlụ nke agbụrụ Zimbabwe * Alain Ngamayama - Onye egwuregwu bọọlụ nke agbụrụ Congo * Emmanuel Olisadebe - onye egwuregwu bọọlụ amụrụ na Naijiria * Natalia Padilla - Onye egwuregwu bọọlụ nke agbụrụ Morocco * Artur Partyka - Onye bụbu onye na-awụli elu, nna Algeria * Yared Shegumo - Onye na-agba ọsọ dị anya amụrụ na Etiopia, onye ọkachamara na Marathon * Mouhamadou Traoré - onye Senegal na-agba bọọlụ * Stanley Udenkwor - Onye bụbu onye egwuregwu bọọlụ nke sitere na Naijiria * Izu Ugonoh - onye ọkpọ amụrụ na Poland nke sitere na Naijiria === Ndị ọzọ === * Abdulcadir Gabeire Farah - onye akụkọ ihe mere n' gboo amụrụ na Somalian na onye na-akwado mmekọrịta mmadụ na ibe ya. * Maxwell Itoya - onye mbịarambịa Naijiria na Poland, onye e gburu na mwakpo ndị uwe ojii na ahịa flea. * Simon Mol - Onye Cameroon na-emegide ịkpa ókè agbụrụ e jidere maka I ima uma agbasa nje HIV * Eduard von Feuchtersleben - Injinia na onye edemede == Leekwa ==  Igwe mmehe Poland * Murzyn * ''Murzynek Bambo'' == Ihe edeturu ==  Usoro ihe edeturu == Edemsibia == pszqf682eiw4g601wttmmyeijeheyfq Afia Pokua 0 13786 87108 82055 2022-08-19T12:08:18Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|name=Afia Pokua|image=|birth_date=|alma_mater=[[Ghana Institute of Journalism]], [[Labone Senior High School]]|occupation=News anchor, Broadcaster, Journalist|years_active=|known_for=News Anchor}} [[Category:Articles with hCards]] '''Afia Pokua''' (nke a maara dị ka '''Vim Lady''' ) bụ onye mgbasa ozi mba Ghana na onye isi nhazi mmemme na Despite Media Group, na-achikota Peace FM, Okay FM, [[Neat FM]] na Hello FM na Kumasi .<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/vim-lady-s-departure-big-loss-to-adom-fm-and-a-gain-for-utv.html|title=Vim Lady's departure: Big loss to Adom FM and a gain for UTV|work=Graphic Online|accessdate=17 February 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/|accessdate=2022-05-28|language=en-US}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Afia gara Labone Senior High School maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya. Ọ gazie ulo akwuwko nta akuko na Ghana yana Ghana Institute of Management And Public Administration maka nzere bachelọ na iwu.<ref>{{Cite web|title=Afia Pokua, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/Afia-Pokua-5107|accessdate=2021-11-24|work=ghanaweb.com}}</ref> == Onodu oru == Ọ bụbu onye nchịkọta akụkọ nke Adom FM, onye enyemaka nke Multimedia Group Limited.<ref>{{Cite news|url=https://ghanaslayers.com/2018/08/08/check-out-these-hot-photos-of-afia-pokuaa-vim-lady-biography/|title=Check Out These Hot Photos of Afia Pokuaa Vim Lady + Biography|accessdate=8 August 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://womanrising.org/100miwg/|title=2017 WomanRising 100 Most Influential Ghanaian Women|work=womanrising.org|accessdate=31 March 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180226082806/http://womanrising.org/100miwg/|archivedate=26 February 2018}}</ref> Afọ asaa gara aga, Afia nwara ịhapụ Mulitimedia n'ihi nghọtahie ya na ndị nchikota nwere.<ref name=":0" /> N'ọnwa nke iri na 2019, ọ gbara arụkwaghịm na Multimedia Group wee sonye na UTV, ụlọ ọrụ ihe onyonyo satellite nke Despite Media Group nwe . Ugbu a, '''Afia Pokuaa''' bụ onye na-elekọta ''Egyaso Gyaso'', usoro nyocha akụkọ a ma ama nke a na-egosi na Okay FM ubochi Mọnde na Fraịdee n'etiti elekere asaa nke abali na ma o jiri okara gaa elekere itolu itolu nke abali.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghbase.com/afia-pokuaa-aka-vim-lady-finally-joins-utv-from-multimedia-hosts-her-first-show/|title=Afia Pokuaa aka Vim Lady finally joins UTV from Multimedia, hosts her first show » GhBase•com™|date=19 October 2019|work=GhBase•com™|accessdate=7 November 2019}}</ref> Ọ na-esokwa na-akwado ihe ngosi ụtụtụ nke UTV nke akpọrọ ''Adekye Nsroma'' . == Ihe nrite na nkwanye ùgwù == Radio na Television Personalities Awards onye nwanyi nta akuko nke afo 2019–2020.<ref>{{Cite web|title=Full list of 2020 RTP Award winners|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/full-list-of-2020-rtp-award-winners.html|accessdate=2020-11-26|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> == Ndụ nke onwe onye == Na onwa Mee 2020, Afia Pokua kpughere na nke mbụ ya na o nwere nwa nwoke, onye nọ n'afọ iri na ụma.<ref>{{Cite web|date=2020-05-12|title=Afia Pokuaa shows off her grown up son for the first time? (Photos)|url=https://www.ghsplash.com/afia-pokuaa-shows-off-her-grown-up-son-for-the-first-time-photos/|accessdate=2021-03-07|work=GHSPLASH.COM|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-03-05|title=Mama's Boy – Vim Lady Outdoors Her Handsome Son Who Is A Year Older Today|url=https://www.ghanacelebrities.com/2021/03/05/mamas-boy-vim-lady-outdoors-her-handsome-son-who-is-a-year-older-today/|accessdate=2021-03-07|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US}}</ref> == Ọrụ afọ oma == N'afọ 2018, ọ tọrọ ntọala SugarDem Ministry, otu na-akwado mmekọ nwoke na nwanyị nke e guzobere iji kwekọọ na PepperDem Ministry nke na-akwado ụmụ nwanyị ka ha na ụmụ nwoke nwee mmekọrịta siri ike.<ref>{{Cite news|url=http://citifmonline.com/2018/02/26/we-never-said-cooking-by-women-is-slavery-pepper-dem-clarifies-stance/|title=We never said cooking by women is slavery – Pepper Dem clarifies stance|date=26 February 2018|work=citifmonline.com|accessdate=31 March 2018}}</ref> == Edemsibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rsveakmub8yo493q10iwdlxe25sbxe2 Alice Aryeetey 0 13787 87578 81944 2022-08-20T11:03:01Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Alice Aryeetey''' bụ onye nta akụkọ mgbasa ozi Ghana na onye nta akụkọ nke na-arụ ọrụ ugbu a na GHOne TV.<ref name=":0">{{Cite web|date=2018-10-28|title=GJA AWARDS: GHOne Tv’s Alice Aryeetey Wins Most Promising Journalist|url=https://www.ghvibes.net/gja-awards-ghone-tvs-alice-aryeetey-wins-most-promising-journalist/|accessdate=2021-08-19|work=Ghvibes.net|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=by|date=2017-03-10|title=Ankaful Psychiatric Hospital In Shambles|url=https://www.ghanastar.com/stories/ankaful-psychiatric-hospital-in-shambles/|accessdate=2021-08-19|work=GhanaStar|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=GHOne TV’s Ridwan, Aryeetey nominated for GJA Awards|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/GHOne-TV-s-Ridwan-Aryeetey-nominated-for-GJA-Awards-610948?gallery=1|accessdate=2021-08-19|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ghana|first=News|title=GES Terminates 48 Year Old Teachers' Appointment Over Blindness {{!}} News Ghana|url=https://newsghana.com.gh/ges-terminates-48-year-old-teachers-appointment-over-blindness/|accessdate=2021-08-19|work=newsghana.com.gh|language=en-US}}</ref> O ritere ihe nrite onye nta akuko kachasi mma n' ihe onyonyo na 2019 Ghana Journalists Association awards.<ref>{{Cite web|date=2019-11-24|title=Doreen Hammond wins 2018 GJA Best Journalist|url=https://www.pulse.com.gh/news/local/doreen-hammond-wins-2018-gja-best-journalist/d5tzhv9|accessdate=2021-08-19|work=Pulse Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=JoyNews journalists win big at the 24th GJA Awards - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/joynews-journalists-win-big-at-the-24th-gja-awards/|accessdate=2021-08-19|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == O nwetara asambodo BSc. na Communication Studies sitere ulo akwukwo nta akuko di n' Ghana.<ref name=":1">{{Cite web|author=Starrfm.com.gh|title=GHOne TV’s Alice Aryeetey selected for 2021 Mandela Washington Fellowship {{!}} Starr Fm|url=https://starrfm.com.gh/2021/05/ghone-tvs-alice-aryeetey-selected-for-2021-mandela-washington-fellowship/|accessdate=2021-08-19|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-09-21|title=GHOne TV’s Alice Aryeetey Nominated For Best Media Advocate For Disability Award|url=https://www.disabilitynewsafrica.com/ghone-tvs-alice-aryeetey-nominated-for-best-media-advocate-for-disability-award/|accessdate=2021-08-19|work=Disability News Africa|language=en-US}}</ref> == Onodu oru == Ọ malitere dị ka onye nta akụkọ na osote onye nchịkọta akụkọ nke GHOne TV kemgbe 2016.<ref>{{Cite web|author=Okai(Ceo)|first=Henry|date=2019-09-20|title=Best9jamusic {{!}} #No1. Entertainment/Music Time Machine|url=https://www.best9jamusic.com.ng/|accessdate=2021-08-19|work=Best9jamusic|language=en-US}}</ref> Ọ na-eduzikwa otu ndị ọrụ afọ ofufo na-enyere ezinụlọ nwere ụmụaka nwere nkwarụ aka. N'afọ 2021, a họpụtara ya maka 2021 Mandela Washington fellowship.<ref>{{Cite web|author=Sam|first=Christopher|title=GHOne TV’s Alice Aryeetey has been selected for the 2021 Mandela Washington fellowship|url=https://www.theafricandream.net/ghone-tvs-alice-aryeetey-has-been-selected-for-the-2021-mandela-washington-fellowship/|accessdate=2021-08-19|work=TheAfricanDream|language=en-US}}</ref> == Ihe nrite na nkwanye ùgwù == Aryeetey bụ onye nta akụkọ mbụ nkenchikota ndi nwere nwere nkwaru na Ghanaghọtara ma nye ya onyinye site na atụmatụ onyinye nkwarụ ha ma merie onye nta akuko kachasi mma n' ihe onyonyo na onye nta akuko kachasi mma SDGs na ogbako ndi nta akuko n' afo 2019 na Ghana. (GJA) awards.<ref name=":12">{{Cite web|author=Starrfm.com.gh|title=GHOne TV’s Alice Aryeetey selected for 2021 Mandela Washington Fellowship {{!}} Starr Fm|url=https://starrfm.com.gh/2021/05/ghone-tvs-alice-aryeetey-selected-for-2021-mandela-washington-fellowship/|accessdate=2021-08-19|language=en-US}}</ref> Thomson foundation na Foreign Press Association họpụtakwara ya maka ihe nrite onye nta akuko na eto-eto 2018 na UK ma kpọọ ya onye nta akụkọ na-eto eto nke afọ na Ghana site na Ghana Journalists Association.<ref>{{Cite web|title=Next wave: the shortlist for the 2018 Young Journalist Award|url=https://www.thomsonfoundation.org/latest/next-wave-revealing-the-shortlist-for-the-2018-young-journalist-award/|accessdate=2021-09-10|work=Thomson Foundation|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-09-14|title=GHOneTV's Alice Aryeetey shortlisted for Foreign Press Awards 2018|url=https://showbizpundit.com/ghonetvs-alice-aryeetey-shortlisted-for-foreign-press-awards-2018/|accessdate=2021-09-10|work=Showbiz Pundit|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-09-15|title=PREMIUM TIMES journalist, 11 others shortlisted for Thomson Foundation Award|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/283778-premium-times-journalist-11-others-shortlisted-for-thomson-foundation-award.html|accessdate=2021-09-10|language=en-GB}}</ref> N'afọ 2017, o ritere ihe nrite onye nta akụkọ kacha mma n'ịmepụta akụkọ onyonyo na agumakwukwo. O ritekwara ihe nrite GJA maka onye nta akụkọ kacha mma n'ịkọ akụkọ banyere nkwarụ.<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Graphic tops GJA award winners|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/graphic-tops-gja-award-winners.html|accessdate=2021-08-19|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Aryeetey natara ihe nrite site na GJA maka ịkọ akụkọ banyere nkwarụ Na 2021, a họpụtara ya maka 2021 Mandela Washington Fellowship<ref>{{Cite web|author=Sam|first=Christopher|title=GHOne TV’s Alice Aryeetey has been selected for the 2021 Mandela Washington fellowship|url=https://www.theafricandream.net/ghone-tvs-alice-aryeetey-has-been-selected-for-the-2021-mandela-washington-fellowship/|accessdate=2021-09-01|work=TheAfricanDream|language=en-US}}</ref><ref name=":0" /> == Ndụ nke onwe onye == Alice lụrụ di ma nwee nwa.<ref>{{Cite web|author=Mensah|first=Jeffrey|date=2021-03-08|title=GHOne TV's Alice Aryeetey gives birth to her 1st child; shares beautiful photos|url=https://yen.com.gh/183452-alice-aryeetey-ghone-tv-journalist-welcomes-baby-1-year-after-her-wedding.html|accessdate=2021-08-19|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=First photos drop as GHOneTV's Alice Aryeetey marries in a beautiful wedding|url=https://flipboard.com/article/https%3A%2F%2Fyen.com.gh%2F149443-alice-aryeetey-nana-abas-girl-marries-traditional-wedding-photos-pop-up.html|accessdate=2021-08-19|work=Flipboard|language=en}}</ref> == Edemsibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 53zjugb8sltbz0nb0mh1r2kuamxrtl3 Ayi Kwei Armah 0 13815 87656 84272 2022-08-20T11:24:13Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayi Kwei Armah''' (a mụrụ 28 Ọktoba 1939) bu onye odee onye [[Ghana]] kacha mara amara maka akwukwo ya gunyere ''ndi mara mma amurughi'' (1968), ''puku oge abuo'' (1973) na ''The Healers'' (1978). Ọ bụkwa onye edemede, tinyekwara agụ uri, mkpirisi akụkọ na akwụkwọ maka ụmụaka. <ref name="Gikandi 2003">{{Cite book|author=Gikandi|first=Simon|authorlink=Simon Gikandi|title=Encyclopedia of African Literature|publisher=[[Taylor & Francis]]|location=London|year=2003|isbn=978-1-134-58223-5|oclc=1062304793|url=https://books.google.com/books?id=hKmCAgAAQBAJ&pg=PA38|accessdate=2018-12-14|pages=38–41}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Ayi Kwei Armah na ọdụ ụgbọ mmiri Sekondi-Takoradi na [[Ghana]] nye ndị nne na nna na-asụ Fante, na-agbada n'akụkụ nna ya site na ezinụlọ eze na mba Ga . <ref name="styles">{{Cite web|url=http://www.kirjasto.sci.fi/armah.htm|title=Ayi Kwei Armah|work=Books and Writers (kirjasto.sci.fi)|first=Petri|author=Liukkonen|publisher=[[Kuusankoski]] Public Library|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080410021202/http://www.kirjasto.sci.fi/armah.htm|archivedate=10 April 2008}}</ref> Site na 1953 ruo 1958 Armah gara Prince of Wales's College (nke a na-akpọ ugbu a dị ka Achimota School ), wee nweta akwụkwọ mmụta iji mụọ na United States, ebe ọ nọ n'etiti 1959 na 1963. <ref name="PAW45">[[Siga Fatima Jagne]] and Pushpa Naidu Parekh (eds), "Ayi Kwei Armah (1939–)", in ''Postcolonial African Writers: A Bio-bibliographical Critical Sourcebook'', Routledge, 1998, p. 45.</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ Groton na Groton, [[Másáchusẹts|MA]], wee gaa mahadum Harvard, ebe ọ nwetara nzere na sociology . Ọ kwagara [[Algeria]] wee rụọ ọrụ dị ka onye ntụgharị maka magazin ''Révolution Africaine'' . N'afọ 1964, ọ laghachiri Ghana, ebe ọ bụ onye na-ede edemede maka Television Ghana ma mesịa kụziere Bekee na ụlọ akwụkwọ sekọndrị Navrongo. N'agbata 1967 na 1968, ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke magazin ''Jeune Afrique'' na Paris. Site na 1968 ruo 1970, Armah gụrụ akwụkwọ na Mahadum Columbia, nweta MFA ya na edemede okike. N'afọ ndị 1970, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi na East Africa, na College of National Education, Chang'ombe, [[Tanzania]], na National University of Lesotho . O mechara kụzie na Mahadum Massachusetts dị na Amherst, Mahadum Cornell, na Mahadum Wisconsin-Madison . Ọ bi na Dakar, [[Senegal]], kemgbe afọ 1980. N'obodo Popenguine, ihe dị ka kilomita iri asaa site na Dakar, o guzobere ụlọ mbipụta nke ya, Per Ankh: African Publication Collective, nke akwụkwọ nke ya dị ugbu a.<ref>[http://www.authorscalendar.info/armah.htm "Ayi Kwei Armah (1939–)"], Books and Writers.</ref><ref>[http://stores.bbkwan.com/ "Welcome to Per Ankh Publishers"]. Per Ankh Books.</ref> == Mbipụta == Na malite ọrụ ya dị ka onye edemede na 1960s, Armah bipụtara uri na obere akụkọ na magazin Ghana ''Okyeame'', na ''Harper's Magazine'', The ''Atlantic'' Monthly, na ''New African''. E bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, The Beautyful Ones Are Not Yet Born, na 1968, ma na-akọ akụkọ banyere otu nwoke na-enweghị aha nke na-agbasi mbọ ike ime ka onwe ya na eziokwu nke Ghana mgbe nnwere onwe gasịrị. Na ''Fragments'' (1970), onye isi, Baako, bụ "been-to" - nwoke gara United States ma nweta agụmakwụkwọ ya n'ebe ahụ. Na Ghana, a na-ele ya anya dịka onye na-atụ egwu nkwenkwe ụgha dị ka njikọ na ndụ ọdịda anyanwụ. Nne nne Baako bụ Naana, onye ìsì, na-eguzo na mmekọrịta dị ndụ na ndị nna nna. N'okpuru nrụgide nke atụmanya a na-emezughị, Baako mechara kwụsị. Dị ka ọ dị na akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Armah gosipụtara ọdịiche dị n'etiti ụwa abụọ nke ịhụ ihe onwunwe n'anya na ụkpụrụ omume, nrụrụ aka na nrọ, ụwa abụọ nke iguzosi ike n'ezi ihe na nrụgide mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Why Are We So Blest? (1972) e mere n'ụzọ dị ukwuu na mahadum America, ma lekwasị anya na nwa akwụkwọ, Modin Dofu, onye kwụsịrị Harvard. Modin nwere nkụda mmụọ dị n'etiti nnwere onwe na ụkpụrụ ọdịda anyanwụ. Ọ na-ezute onye isi ojii nke [[Portugal|Portuguese]] nke Afrịka aha ya bụ Solo, onye nwere nkụda mmụọ, na nwa agbọghọ ọcha America, Aimée Reitsch. Solo, onye edemede a jụrụ ajụ, na-edebe akwụkwọ akụkọ, nke bụ isi ihe dị na akwụkwọ akụkọ ahụ. Obi nkoropụ nke Aimée na nrara ya nye mgbanwe ahụ na-eduga n'ikpeazụ na mbibi, mgbe ndị OAS na-eme mgbanwe gburu Modin n'ọzara. Azụmahịa ohu nke Atlantic na Africa bụ isiokwu nke Armah's Two Thousand Seasons (1973), nke olu obodo dị iche iche na-ekwu okwu site na akụkọ ihe mere eme nke Africa, oge mmiri na akọrọ ya, site na ''oge'' otu puku afọ. A na-egosi ndị Arab na ndị Europe na-emegbu mmadụ dị ka "ndị na-eri anụ," "ndị na-ebibi ihe," na "zombies". Edere akwụkwọ akụkọ a n'olu ihe atụ, ma gbanwee site na nkọwa gbasara ndụ na nkọwa ndị dị na ya gaa na ntụgharị uche na nkà ihe ọmụma, na-ebu amụma banyere oge ọhụrụ. The Healers (1978) gwakọtara eziokwu na akụkọ ifo banyere ọdịda nke Alaeze Ukwu Ashanti. Ndị na-agwọ ọrịa a na-ekwu okwu ha bụ ndị na-agwọ ọrịa ọdịnala na-ahụ nkewa dị ka ọrịa na-egbu egbu nke Africa. Armah gbachiri nkịtị dị ka onye na-ede akwụkwọ akụkọ ruo ogologo oge ruo n'afọ 1995, mgbe o bipụtara ''Osiris Rising'', na-egosi otu mgbanwe agụmakwụkwọ dị egwu nke na-eweghachi [[Ijipùtù Ọkpụ|Ijipt oge ochie]] n'etiti usoro ọmụmụ ya. N'ịbụ onye ọgbọ nke ndị edemede Afrịka mgbe [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] na [[Wole Soyinka]] gasịrị, e kwuru na Armah "na-egosipụta oge obi nkoropụ siri ike".<ref>Robert Fraser, ''The Novels of Ayi Kwei Armah'', Heinemann, 1980.</ref> Ọrụ Armah mechara mee ka ọtụtụ ndị nkatọ meghachi omume siri ike. Ọ bụ ezie na a na-akpọ Two Thousand Seasons na-adịghị mma ma na-ekwu okwu, ma ọ bụ ihe sitere na "nkà ihe ọmụma nke paranoia, ịkpa ókè agbụrụ na-emegide ịkpa ókè agbụrụ - na nkenke, Negritude mụrụ ọzọ" Soyinka dere na ọhụụ Armah "na-eme onwe ya na nkà ihe ọmụma a gbazinyere na nchọta ya maka ịdị n'otu, na-eme ka mmadụ dị mma maka mmadụ dị iche. "<ref>Bernth Lindfors, in Derek Wright (ed.), ''Critical Perspectives on Ayi Kwei Armah'', 1992, p. 271.</ref><ref>Wole Soyinka, ''Myth, Literature and the African World'', 1976, p. 110.</ref> Dị ka onye edemede, Armah ekwuola banyere njirimara na nsogbu nke Afrịka. Nchegbu ya bụ maka ịmepụta ụlọ ọrụ pan-Africa nke ga-anabata ọdịbendị na asụsụ niile dị iche iche nke kọntinent ahụ. Armah akpọọla oku ka a nabata Kiswahili dị ka asụsụ kọntinent. == Akwụkwọ ọgụgụ a họọrọ == * The Beautyful Ones Are Not Yet Born (Boston: Houghton Mifflin, 1968; London: Heinemann Educational Books, 1969, ISBN ; HEB paperback reprint, 1989, ) * ''Fragments'' (Boston: Houghton Mifflin, 1970; London: Heinemann Educational Books, 1974; HEB paperback reprint, 1975, ) * ''Gịnị mere anyị ji dị mma?'' (New York: Doubleday, 1972; London: Heinemann Educational Books, 1974; HEB paperback reprint, 1985, ) * Two Thousand Seasons (Nairobi: East African Publishing House, 1973; London: Heinemann Educational Books, 1979; Chicago: Third World Press, 1979) * The Healers (Nairobi: East African Publishing House, 1978; London: Heinemann Educational Books, 1979, ; Popenguine, Senegal: Per Ankh, 2000) * ''Osiris Rising'' (Popenguine, Senegal: Per Ankh, 1995) * KMT: Ụlọ nke Ndụ (2002) * The Resolutionaries (Per Ankh, 2013) '''Maka ụmụaka''' * ''Hieroglyphics'' for Babies, Per Ankh, 2002 (ya na Aboubacry Mousa Lam) '''Ihe na-abụghị akụkọ ifo''' * The Eloquence of the Scribes: A Memoir on the Sources and Resources of African Literature, Popenguine, Senegal: Per Ankh, 2006<ref>[http://stores.bbkwan.com/the-eloquence-of-the-scribes-by-ayi-kwei-armah/ "The Eloquence of the Scribes"] at Per Ankh.</ref> * Remembering the Dismembered Continent (essays), Per Ankh, 2010.<ref>[http://stores.bbkwan.com/remembering-the-dismembered-continent-by-ayi-kwei-armah/ "Remembering the Dismembered Continent"] at Per Ankh.</ref> == Leekwa ==   == Edemsibịa == {{Reflist}} == Ọgụgụ ọzọ == * Robert Fraser, The Novels of Ayi Kwei Armah, Heinemann, 1980.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0435913014|978-0435913014]]. * Garry Gillard, "Narrative situation and ideology in five novels of Ayi Kwei Armah", ''Span'': Journal of the South Pacific Association for Commonwealth Literature and Language Studies, Number 33, 1992. * Tommie L. Jackson, The Existential Fiction of Ayi Kwei Armah, Albert Camus, and Jean-Paul Sartre, University Press of America, 1996, . * Leif Lorentzon, An African Focus - A Study of Ayi Kwei Armah's Narrative Africanization, Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1998, . * Ode Ogede, Ayi Kwei Armah, Radical Iconoclast: Pitting Imaginary Worlds Against the Actual, Ohio University Press, 2000, * Derek Wright (ed.), Critical Perspective on Ayi Kwei Armah, Lynne Rienner Publishers, 1992, . * Derek Wright, Ayi Kwei Armah's Africa: The Sources of His Fiction, Hans Zell Publishers, 1989, . * Liu Zhang, "Looking for Ayi Kwei Armah", The Complete Review, Volume II, Issue 3, August 2001. == Njikọ mpụga == * [[Molara Ogundipe]], "A Sunday afternoon with Ayi Kwei Armah", The Liberator ''Magazine'', August 2002. * "An Evening with Ayi Kwei Armah (excerpt from transcript)," Assata Shakur Speaks. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] gadxtzl151v0szv78uyems8tzhuabd5 Ade Dagunduro 0 13838 87160 77517 2022-08-19T12:30:13Z Chidinma1997 13952 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Adeola "Ade" Dagunduro (ka amụrụ na Mee 22, 1986) bụ onye Naijiria na Amerịka lara ezumike nká na-egwu egwuregwu basketball. == Ọrụ kọleji == Mgbe ọ gụsịrị basketball ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Inglewood High, Dagunduro wee gbaa basketball kọleji na Mt. San Antonio College (2004–05), Antelope Valley CC (2005–07), na Mahadum Nebraska, ebe ya na Nebraska Cornhuskers (2007–09). == Ọrụ ọkachamara == N'oge ọ na-egwu egwu, Dagunduro na Mitteldeutscher BC nke German League, Leuven Bears nke Belgian League, na Virtus Roma nke Italian League. == Ndị otu Naịjirịa == Dagunduro nọchitere anya Naịjirịa na 2012 Summer Olympics . == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rx899urupwti4let4cnhwiyut2ecq6f Ade Adekola 0 13860 87142 77543 2022-08-19T12:20:42Z Chidinma1997 13952 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Ade Adekola</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Born | class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1966-03-03</span>) </span>March 3, 1966<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age&nbsp;56)</span><br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">Lomé, <span class="flagicon">[[File:Flag_of_Nigeria.svg|link=|alt=|border|23x23px]]&nbsp;</span>[[Nigeria]]</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Nationality | class="infobox-data category" |<span class="flagicon">[[File:Flag_of_Nigeria.svg|link=|alt=|border|23x23px]]&nbsp;</span>[[Nigeria]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Known&nbsp;for | class="infobox-data" |Painting, writing and photography |} [[Category:Articles with hCards]] '''Ade Adekola''' (amụrụ na abali ato nke onwa ato n' afo 1966, [[Lagos]], Nigeria ) bụ onye [[Naijiria]] na-ese ihe ebumnuche, onye na-ese ihe, na onye edemede.<ref>{{Cite web|author=Dickson|date=2018-10-26|title=Exhibition Detailing History of Lagos Bar Beach Opens Soon|url=https://leadership.ng/exhibition-detailing-history-of-lagos-bar-beach-opens-soon/|accessdate=2021-08-08|work=Leadership News - Nigeria News, Breaking News, Politics and more|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Reframing The Exotic - What's On - Exhibitions - Cairns Art Gallery|url=https://www.cairnsartgallery.com.au/whats-on/exhibitions/reframing-the-exotic|accessdate=2021-10-28|work=www.cairnsartgallery.com.au}}</ref> == Edemsibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] czqtcc4r70ly91y67ehkl4df7v8fmn9 Ade Adesina 0 13864 87153 77547 2022-08-19T12:25:53Z Chidinma1997 13952 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''''Mkpúrù èdè íke''''Mkpúrù èdè íke''' A mụrụ '''Ade Adesina''' na Naịjirịa n'afọ 1980 ma gụọ Omumu ihe osise na Gray's School of Art, Aberdeen ma nọgide na-ebi ma na-arụ ọrụ n'obodo ahụ. A maara ya maka linocuts, woodcuts na etchings. Ụfọdụ n'ime ndị a dị n'ogo nke na-akpali oke nke usoro ibipụta akwụkwọ.<ref>{{Cite web|title=Ade Adesina biography|url=https://www.royalscottishacademy.org/members/ade-adesina/|work=Royal Scottish Academy|publisher=Royal Scottish Academy|accessdate=20 November 2021}}</ref> Ọrụ Adesina na-ejikọta ihe oyiyi zuru ụwa ọnụ: site na ihe nketa Afrịka ya, ahụmịhe njem, ụlọ na ụwa okike, iji mepụta ọnọdụ a na-eche n'echiche. Ha bụ akụkọ ndị na-ajụ ajụjụ banyere ụkwụ mmadụ na mbara ala anyị ma bụrụkwa oku iche echiche banyere ụzọ anyị si ebi ndụ.<ref>{{Cite book|author=Davidson|first=Tony|title=A Song for the Twenty-first Century|date=1 January 2020|publisher=Kilmorack Gallery|url=https://www.kilmorackgallery.co.uk/may-the-force-be-with-ade-adesina/}}</ref> ‘Ana m arụ ọrụ n’ụzọ dị ịtụnanya. Mbipụta ọ bụla, ihe ọkpụkpụ ma ọ bụ eserese nwere akụkọ sotere ya; ọ dị ka ịgụ akwụkwọ akụkọ. E nwere Ndị ejije dị iche iche na-abata n'isi dị iche iche. Achọghị m ya ka ọ na-adọrọ mmasị m ịmara ebe ọrụ ga-agwụ tupu m malite. Enwere m ike ịmalite n'ụwa ma kwụsị n'ọnwa. Ihe kachasị amasị m gụnyere amaghị ụzọ ọrụ na-aga.’ Ade Adesina<ref>{{Cite web|title=Ade Adesina biography|url=https://www.royalscottishacademy.org/members/ade-adesina/|work=Royal Scottish Academy|publisher=Royal Scottish Academy|accessdate=20 November 2021}}</ref> Adesina esorola ọtụtụ ndị omenkà ama ama - Ian Burke, June Carey, Lennox Dunbar, David Mach, June Carey, Barry McGlashan, Florence Poirier Nkpa na Thomasz Wrobel.<ref>{{Cite web|title=Ade Adesina biography|url=https://www.royalscottishacademy.org/members/ade-adesina/|work=Kilmorack Gallery|publisher=Kilmorack Gallery|accessdate=20 November 2021}}</ref> Adesina enweela ebe obibi ndị na-ese ihe na Eton College, Highland Print Studio, Glasgow print Studio na Grays School of Art. Ọ bụ Royal Scottish Academician na onye otu Royal Glasgow Institute of the Arts. == Edemsibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4qso5m9lgq16t8cuycocpyp2pzgnd5b Adewale Laoye 0 13865 87105 77548 2022-08-19T12:07:14Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Prince Adewale Laoye''', onye a maara dịka (Drummer of Peace) bụ onye Naijiria na-agụ egwu, onye na-ede uri, onye na-eme ihe nkiri na onye ọsụ ụzọ nke nka ọgbara ọhụrụ nke African Talking drum.<ref>{{Cite web|date=2020-10-31|title=Culture, tradition take centre stage as Yoruba music movie thespian features in Redeemer's University convocation|url=https://www.sunnewsonline.com/culture-tradition-take-centre-stage-as-yoruba-music-movie-thespian-features-in-redeemers-university-convocation/|accessdate=2021-02-04|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/prince-adewale-laoye-the-drummer-of-peace/|accessdate=2021-02-04|work=guardian.ng|title=Prince Adewale Laoye… the Drummer of Peace|date=22 October 2016}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-08-07|title=Laoye: The drummer of peace unites Nigerians with new song|url=https://www.vanguardngr.com/2015/08/laoye-the-drummer-of-peace-unites-nigerians-with-new-song/|accessdate=2021-02-04|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Akwụkwọ akụkọ [[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]] kọwara ya dịka onye isi nke oge a nke African talking drum. Laoye bụ onye guzobere “Aafin Ilu’ (Obí nke Drum), uwe ọdịbendị e mere iji kwalite nka na ihe omume ọdịbendị, site na itinye ihe ọmụma nke Talking Drum, iji mee emume ọdịbendị Afrịka.<ref>{{Cite web|title=Son opens 'Palace of Drum' in memory of late Timi of Ede|url=https://punchng.com/son-opens-palace-of-drum-in-memory-of-late-timi-of-ede/|accessdate=2021-02-04|work=Punch Newspapers|date=10 October 2020|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Bada|first=Sheriff Owolabi|date=2020-10-05|title=Osun agog as Oba Laoye's progenitor unveils Yoruba cultural heritage and arts center, "Aafin Ilu"|url=https://somolunewspaper.com.ng/2020/10/05/osun-agog-as-oba-laoyes-progenitor-unveils-yoruba-cultural-heritage-and-arts-center-aafin-ilu/|accessdate=2021-02-04|work=SOMOLU NEWSPAPER|language=en-US}}</ref> Ọ bụkwa otu n'ime ndị nna nna nke Oba Laoye,Timi nke Ede, onye na-agba egwu King.<ref>{{Cite web|date=2016-01-02|title=OBA LAOYE: TIMI OF EDE|url=https://www.vanguardngr.com/2016/01/oba-laoye-timi-of-ede/|accessdate=2021-02-04|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Ruskin|first=Jesse|title=The Yorùbá Dùndún in Local and Transnational Perspective|date=2013|pages=300|url=https://escholarship.org/content/qt5rf4g63g/qt5rf4g63g.pdf?t=nd9ykp|accessdate=4 February 2021}}</ref> == Edemsibịa == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] lo5lu8rkgppf4mxs5oq37i8z9vaepa7 Amoako Boafo 0 13893 87633 84473 2022-08-20T11:16:50Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Thomas Amoako Boafo''', onye a maara dị ka '''Amoako Boafo''' (amụrụ na 10 Mee 1984), bụ onye Ghana na-ese ihe osise.<ref>{{Cite web|title=Figurative painter Amoako Boafo on his stratospheric rise|url=https://www.gq-magazine.co.uk/culture/article/amoako-boafo-interview|accessdate=2021-03-13|work=[[GQ]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=New Now: Amoako Boafo and Titus Kaphar Top Phillips Emerging Artist Auction, Firelei Báez and Marcus Jahmal Among Record Setters|url=https://www.culturetype.com/2020/10/04/new-now-amoako-boafo-and-titus-kaphar-top-phillips-emerging-artist-auction-firelei-baez-and-marcus-jahmal-among-record-setters/|accessdate=2021-03-13}}</ref> [[Usòrò:Amoako Boafo.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Boafo, ma zụlite ya na Osu na Greater Accra Region nke [[Ghana]]. Ọ gara Ghanatta College of Art and Design na Accra, ma mesịa gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Academy of Fine Arts Vienna na [[Austria]].<ref>{{Cite web|author=Barnes|first=Ekow|date=2020-08-05|title=Amoako Boafo is nuancing how Black men are represented in painting|url=https://i-d.vice.com/en_uk/article/akzygb/amoako-boafo-is-nuancing-how-black-men-are-represented-in-painting|accessdate=2021-03-13|work=i-D}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rencontre avec Amoako Boafo, la nouvelle révélation de l'art|url=https://www.numero.com/fr/art/amoako-boafo-artiste-du-mois-nicolas-trembley-ghana-galerie-mariane-ibrahim|accessdate=2021-03-13|work=[[Numéro]]|language=fr}}</ref> == Ọrụ == Ihe osise Boafo na-elekwasị anya n'ọnọdụ, uwe, na ọrịa strok nke akpụkpọ ahụ, ebe ọ na-eme ka ọ pụta ìhè na usoro eserese mkpịsị aka.<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo's Paintings Stare Back at You|work=[[frieze (magazine)|frieze]]|url=https://www.frieze.com/article/amoako-boafos-paintings-stare-back-you|accessdate=2021-03-13}}</ref><ref>{{Cite web|title=2021 Time100 Next: Amoako Boafo|url=https://time.com/collection/time100-next-2021/5937676/amoako-boafo/|accessdate=2021-03-13|work=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref> N'afọ 2019, Boafo sonyere na ebe obibi na Rubell Museum ọhụrụ na Miami, Florida. Na 2020 ya na Dior rụkọrọ ọrụ maka nchịkọta ụmụ nwoke nke Spring / Summer 2021.<ref>{{Cite web|title=Dior infuses Amoako Boafo's paintings into its collection|url=https://www.vogue.fr/vogue-hommes-en/article/dior-men-spring-summer-2021-menswear-collection-ghanian-artist-amoako-boafo|accessdate=2021-03-13|work=Vogue Paris}}</ref><ref>{{Cite web|author=Wightman-Stone|first=Danielle|date=2020-07-14|title=Dior Men collaborates with Ghanaian artist Amoako Boafo|url=https://fashionunited.uk/news/fashion/dior-men-collaborates-with-ghanaian-artist-amoako-boafo/2020071449847|accessdate=2021-03-13|work=FashionUnited}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-17|title=The Story Behind Amoako Boafo's Deeply Personal Collection With Dior|url=https://www.surfacemag.com/articles/dior-ss21-amoako-boafo/|accessdate=2021-03-13|work=[[Surface (magazine)|Surface]]}}</ref> Ọrụ ya ''Suborbital Tryptych'', nke nwere ihe osise atọ nke ya, nne ya na nne enyi ya, e biri n'elu capsule ndị ọrụ nke New Shepard rocket nke mere njem suborbital na-enweghị onye na August 26th 2021 na-eru mbara igwe na apogee nke 106 kilomita. Na Mee 26, 2022, ihe ngosi izizi ya na United States, Soul of Black Folks, mepere na Contemporary Art Museum Houston.<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo: Soul of Black Folks|url=https://camh.org/event/soul-of-black-folks/|accessdate=2022-05-26|work=Contemporary Arts Museum Houston|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == Ọrụ Boafo dị na nchịkọta onwe na nke ọha, n'oge na-adịbeghị anya na Blenheim Art Foundation, Los Angeles County Museum of Art, Solomon R. Guggenheim Museum, Rubell Museum, Marieluise Hessel Collection, Aishti Foundation, CCS Bard College Hessel Museum of Art, Pizzuti Collection of Columbus Museum of Art na Albertina Museum na Vienna.<ref>{{Cite news|author=Campbell-LaFleur|first=Andrianna|date=2020-09-01|title=Amoako Boafo on His Incredible Portraits: 'I Paint to Show What I Am'|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/amoako-boafo-portraits-interview-11599003761|accessdate=2021-03-13}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-06-03|title="When I look at you, do you see me?" Painter Amoako Boafo urges us to consider the complexities of blackness|url=https://www.documentjournal.com/2020/06/when-i-look-at-you-do-you-see-me-painter-amoako-boafo-urges-us-to-consider-the-complexities-of-blackness/|accessdate=2021-03-13|work=Document Journal}}</ref> == Nghọta == * 2017 - Ihe nrite Jury, Walter Koschatzky Art Prize<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo Cobalt Blue Earring – MB Arts & Culture|url=http://www.mbartsandculture.org/amoako-boafo-cobalt-blue-earring/|accessdate=2021-03-13}}</ref><ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo für Dior Men: 'Die Darstellung von Solidarität war nie wichtiger als jetzt'|url=https://www.gq-magazin.de/mode/artikel/amoako-boafo-dior-men-interview|accessdate=2021-03-13|work=GQ Germany|language=de-DE}}</ref> * 2019 - STRABAG Art award International<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo Receives the 2019 STRABAG Artaward International - News - Roberts Projects LA|url=https://www.robertsprojectsla.com/news/amoako-boafo-receives-the-2019-strabag-artaward-international|accessdate=2021-03-13|work=www.robertsprojectsla.com}}</ref> == Ahịa nka == Mariane Ibrahim Gallery nọchitere anya Boafo na Chicago na Roberts Projects na Los Angeles.<ref>Claire Selvin (November 13, 2019), [https://www.artnews.com/art-news/news/rubell-museum-amoako-boafo-13565/ Megacollecting Rubells Anoint Rising Star Amoako Boafo with Residency, Show in New Miami Museum] ''[[ARTnews]]''.</ref> N'afọ 2021, Hands Up (2018) rere maka HKD 26.7 nde ($ 3.4 nde) na Christie's na Hong Kong.<ref>Angelica Villa (December 2, 2021), [https://www.artnews.com/art-news/market/christies-hong-kong-evening-sale-2021-1234611838/ Records for Amoako Boafo, Avery Singer, Bernard Buffet Set in Christie’s $192 M. Hong Kong Evening Sale] ''[[ARTnews]]''.</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ Mpụga == * [https://www.robertsprojectsla.com/artists/amoako-boafo Amoako Boafo] na Roberts Projects, Los Angeles, CA [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] cutl1jsi9nkpmmt6fs1jkn2trq8diz1 87635 87633 2022-08-20T11:17:43Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Thomas Amoako Boafo''', onye a maara dị ka '''Amoako Boafo''' (amụrụ na 10 Mee 1984), bụ onye Ghana na-ese ihe osise.<ref>{{Cite web|title=Figurative painter Amoako Boafo on his stratospheric rise|url=https://www.gq-magazine.co.uk/culture/article/amoako-boafo-interview|accessdate=2021-03-13|work=[[GQ]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=New Now: Amoako Boafo and Titus Kaphar Top Phillips Emerging Artist Auction, Firelei Báez and Marcus Jahmal Among Record Setters|url=https://www.culturetype.com/2020/10/04/new-now-amoako-boafo-and-titus-kaphar-top-phillips-emerging-artist-auction-firelei-baez-and-marcus-jahmal-among-record-setters/|accessdate=2021-03-13}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Boafo, ma zụlite ya na Osu na Greater Accra Region nke [[Ghana]]. Ọ gara Ghanatta College of Art and Design na Accra, ma mesịa gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Academy of Fine Arts Vienna na [[Austria]].<ref>{{Cite web|author=Barnes|first=Ekow|date=2020-08-05|title=Amoako Boafo is nuancing how Black men are represented in painting|url=https://i-d.vice.com/en_uk/article/akzygb/amoako-boafo-is-nuancing-how-black-men-are-represented-in-painting|accessdate=2021-03-13|work=i-D}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rencontre avec Amoako Boafo, la nouvelle révélation de l'art|url=https://www.numero.com/fr/art/amoako-boafo-artiste-du-mois-nicolas-trembley-ghana-galerie-mariane-ibrahim|accessdate=2021-03-13|work=[[Numéro]]|language=fr}}</ref> == Ọrụ == Ihe osise Boafo na-elekwasị anya n'ọnọdụ, uwe, na ọrịa strok nke akpụkpọ ahụ, ebe ọ na-eme ka ọ pụta ìhè na usoro eserese mkpịsị aka.<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo's Paintings Stare Back at You|work=[[frieze (magazine)|frieze]]|url=https://www.frieze.com/article/amoako-boafos-paintings-stare-back-you|accessdate=2021-03-13}}</ref><ref>{{Cite web|title=2021 Time100 Next: Amoako Boafo|url=https://time.com/collection/time100-next-2021/5937676/amoako-boafo/|accessdate=2021-03-13|work=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref> N'afọ 2019, Boafo sonyere na ebe obibi na Rubell Museum ọhụrụ na Miami, Florida. Na 2020 ya na Dior rụkọrọ ọrụ maka nchịkọta ụmụ nwoke nke Spring / Summer 2021.<ref>{{Cite web|title=Dior infuses Amoako Boafo's paintings into its collection|url=https://www.vogue.fr/vogue-hommes-en/article/dior-men-spring-summer-2021-menswear-collection-ghanian-artist-amoako-boafo|accessdate=2021-03-13|work=Vogue Paris}}</ref><ref>{{Cite web|author=Wightman-Stone|first=Danielle|date=2020-07-14|title=Dior Men collaborates with Ghanaian artist Amoako Boafo|url=https://fashionunited.uk/news/fashion/dior-men-collaborates-with-ghanaian-artist-amoako-boafo/2020071449847|accessdate=2021-03-13|work=FashionUnited}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-17|title=The Story Behind Amoako Boafo's Deeply Personal Collection With Dior|url=https://www.surfacemag.com/articles/dior-ss21-amoako-boafo/|accessdate=2021-03-13|work=[[Surface (magazine)|Surface]]}}</ref> Ọrụ ya ''Suborbital Tryptych'', nke nwere ihe osise atọ nke ya, nne ya na nne enyi ya, e biri n'elu capsule ndị ọrụ nke New Shepard rocket nke mere njem suborbital na-enweghị onye na August 26th 2021 na-eru mbara igwe na apogee nke 106 kilomita. Na Mee 26, 2022, ihe ngosi izizi ya na United States, Soul of Black Folks, mepere na Contemporary Art Museum Houston.<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo: Soul of Black Folks|url=https://camh.org/event/soul-of-black-folks/|accessdate=2022-05-26|work=Contemporary Arts Museum Houston|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == Ọrụ Boafo dị na nchịkọta onwe na nke ọha, n'oge na-adịbeghị anya na Blenheim Art Foundation, Los Angeles County Museum of Art, Solomon R. Guggenheim Museum, Rubell Museum, Marieluise Hessel Collection, Aishti Foundation, CCS Bard College Hessel Museum of Art, Pizzuti Collection of Columbus Museum of Art na Albertina Museum na Vienna.<ref>{{Cite news|author=Campbell-LaFleur|first=Andrianna|date=2020-09-01|title=Amoako Boafo on His Incredible Portraits: 'I Paint to Show What I Am'|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/amoako-boafo-portraits-interview-11599003761|accessdate=2021-03-13}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-06-03|title="When I look at you, do you see me?" Painter Amoako Boafo urges us to consider the complexities of blackness|url=https://www.documentjournal.com/2020/06/when-i-look-at-you-do-you-see-me-painter-amoako-boafo-urges-us-to-consider-the-complexities-of-blackness/|accessdate=2021-03-13|work=Document Journal}}</ref> == Nghọta == * 2017 - Ihe nrite Jury, Walter Koschatzky Art Prize<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo Cobalt Blue Earring – MB Arts & Culture|url=http://www.mbartsandculture.org/amoako-boafo-cobalt-blue-earring/|accessdate=2021-03-13}}</ref><ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo für Dior Men: 'Die Darstellung von Solidarität war nie wichtiger als jetzt'|url=https://www.gq-magazin.de/mode/artikel/amoako-boafo-dior-men-interview|accessdate=2021-03-13|work=GQ Germany|language=de-DE}}</ref> * 2019 - STRABAG Art award International<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo Receives the 2019 STRABAG Artaward International - News - Roberts Projects LA|url=https://www.robertsprojectsla.com/news/amoako-boafo-receives-the-2019-strabag-artaward-international|accessdate=2021-03-13|work=www.robertsprojectsla.com}}</ref> == Ahịa nka == Mariane Ibrahim Gallery nọchitere anya Boafo na Chicago na Roberts Projects na Los Angeles.<ref>Claire Selvin (November 13, 2019), [https://www.artnews.com/art-news/news/rubell-museum-amoako-boafo-13565/ Megacollecting Rubells Anoint Rising Star Amoako Boafo with Residency, Show in New Miami Museum] ''[[ARTnews]]''.</ref> N'afọ 2021, Hands Up (2018) rere maka HKD 26.7 nde ($ 3.4 nde) na Christie's na Hong Kong.<ref>Angelica Villa (December 2, 2021), [https://www.artnews.com/art-news/market/christies-hong-kong-evening-sale-2021-1234611838/ Records for Amoako Boafo, Avery Singer, Bernard Buffet Set in Christie’s $192 M. Hong Kong Evening Sale] ''[[ARTnews]]''.</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ Mpụga == * [https://www.robertsprojectsla.com/artists/amoako-boafo Amoako Boafo] na Roberts Projects, Los Angeles, CA [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] few8m25a4eji1b9ktqvr6hmv9if0rza Ablade Glover 0 13898 87088 81946 2022-08-19T12:02:39Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki   {{databox}} '''Ablade Glover''' FGA FRSA <nowiki><small id="mwCw">CV</small></nowiki> (amụrụ n'afọ 1934) bụ onye [[Ghana]] na-ese ihe na onye nkuzi. O gosipụtala ihe ngosi n'ọtụtụ ebe, na-ewulite aha mba ụwa n'ime ọtụtụ iri afọ. Ọzọ kwa, a na-ewere ya dị ka onye na-ahụ maka nka nke West Africa. A na-arụ ọrụ ya n'ọtụtụ nchịkọta onwe onye na nke ọha na eze, nke gụnyere Obí Eze nke [[Japan]], isi ụlọ ọrụ UNESCO na Paris<ref>[http://www.octobergallery.co.uk/exhibitions/2014glo/ "Ablade Glover: 80th Anniversary"], [[October Gallery]], 2014.</ref> na [[Chicago|Chicago's]] O'Hare International Airport. Ọ natara ọtụtụ onyinye mba na mba ụwa, nke gụnyere Order of the Volta na Ghana, ọ bụkwa Life Fellow nke Royal Society of Arts, [[London]].<ref name="GhanaWeb">[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Why-I-paint-women-markets-Ablade-Glover-Digs-Deep-244822 "Why I paint women, markets; Ablade Glover Digs Deep"], GhanaWeb, 16 July 2012.</ref> Ọ rụrụ ọrụ dịka Prọfesọ, onye isi nke Ngalaba Mmụta nka nakwa Dean nke College of Art na Kwame Nkrumah University of Science and Technology ruo 1994.<ref name=":0">[http://www.octobergallery.co.uk/artists/glover/ "Ablade Glover"], October Gallery.</ref> [[Category:Articles with hCards]] [[Òtù:Pages using infobox artist with unknown parameters|occupationAblade Glover]] == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ ya na obodo La nke Accra n'ebe bụ Gold Coast (Ghana ugbu a), Emmanuel Ablade Glover gụrụ akwụkwọ mbụ ya na ụlọ akwụkwọ ozi Presbyterian.<ref>[[Henry Louis Gates|Gates, Henry Louis]], [[Emmanuel Akyeampong]] and Steven J. Niven (eds), [https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780195382075.001.0001/acref-9780195382075-e-0746 "Glover, Emmanuel Ablade (1934–)"], ''Dictionary of African Biography'', Oxford University Press, 2012.</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ ọzụzụ onye nkụzi ya na Kwame Nkrumah University of Science and Technology, Kumasi (1957–1958), tupu o nweta agụmakwụkwọ iji mụọ imewe ákwà na London's Central School of Art and Design (1959–62). Glover laghachiri Ghana iji kuzie ihe nwa oge, tupu agụmakwụkwọ ọzọ, nke Kwame Nkrumah nyere, nyere Glover aka ịmụ agụmakwụkwọ nka na Mahadum Newcastle upon Tyne (1964–65), ebe ọ malitere iji ngwá ọrụ nke mepụtara usoro ya mgbe onye nkụzi ya tụrụ aro mma palette iji tinye ihe osise, kama brushes. Glover gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na US, nke mbụ na Mahadum Kent State, ebe ọ nwetara nzere masta ya, wee gaa Mahadum<ref>David Owusu-Ansah, [https://books.google.co.uk/books?id=RBv2AgAAQBAJ&pg=PA158&lpg=PA158&dq=%22Ablade+glover%22+royal+society+of+arts&source=bl&ots=YwFeQ4XNRB&sig=I_liQDu89I2FGdg3uRd8yP0DJyY&hl=en&sa=X&ved=0CDkQ6AEwA2oVChMIxJ3g5YyFyAIVxTIaCh1srQVb#v=onepage&q=%22Ablade%20glover%22%20royal%20society%20of%20arts&f=false "Glover, Ablade (1934–)"], ''Historical Dictionary of Ghana'', Rowman & Littlefield, 2014, p. 158.</ref> Ohio State ebe e nyere ya PhD na 1974.<ref name="GhanaWeb">[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Why-I-paint-women-markets-Ablade-Glover-Digs-Deep-244822 "Why I paint women, markets; Ablade Glover Digs Deep"], GhanaWeb, 16 July 2012.</ref> == Ọrụ == [[Usòrò:Ablade_Glover,_Painting_in_Yellow,_Oil_on_canvas,_46_x_76_cm.jpg|thumb|265x265px|Ablade GLOVER, Painting in Yellow, Oil on canvas]] === Agụmakwụkwọ === Mgbe ọ laghachiri Ghana mgbe ọ natara nzere doctorate ya, Glover kụziri ihe ruo afọ iri abụọ sochirinụ na College of Art na Mahadum Kumasi, wee bụrụ onye isi ngalaba na onye isi kọleji. Ọ gbagoro n'ọkwa nke osote prọfesọ n'ime oge ahụ.<ref name=":0">[http://www.octobergallery.co.uk/artists/glover/ "Ablade Glover"], October Gallery.</ref> === Artists Alliance Gallery === Ọ tọrọ ntọala Accra-based Artists Alliance Gallery, nke nwere mgbọrọgwụ na gallery mbụ ọ tọrọ ntọala na 1960s na n'oge ọhụrụ ya ka Kofi Annan meghere na 2008.<ref>[https://www.facebook.com/Artists-Alliance-Gallery-312131868849673/timeline/ Artists Alliance Gallery] on Facebook.</ref><ref>Ruth-Ellen Davis, [http://www.timeout.com/accra/art/interview-ablade-glover "Interview: Ablade Glover — The veteran Ghanaian artist discusses his kaleidoscopic take on African life"], ''Time Out Accra'', 21 November 2016.</ref><ref>Safia Dickersbach, [https://www.modernghana.com/music/22948/3/ablade-glover-the-black-stars-of-ghana.html "Ablade Glover — The Black Stars of Ghana"], ''Modern Ghana'', 29 August 2013.</ref> Tinyere ịbụ ụzọ maka ọrụ Glover n'onwe ya, ụlọ ngosi a na-egosi ọrụ nke ndị ọzọ na-ese ihe dị ịrịba ama dị ka Owusu-Ankomah na George O. Hughes, tinyere ihe ndị a na-anakọta n'ime obodo.<ref>[http://www.timeout.com/accra/art/galleries/artists-alliance-gallery "Artists Alliance Gallery, Labadi"], ''Time Out Accra'', 15 July 2013.</ref> == Ụdị == A kọwara ụdị Glover dị ka onye "na-agbagharị n'etiti ihe e chere n'echiche na nke pụtara ìhè", isiokwu ya na-amasịkarị nnukwu obodo mepere emepe, lorryparks, shantytowns, ahịa jupụtara na ọmụmụ nke ụmụ nwanyị Ghana.<ref name="Tasneem">[http://tasneemgallery.com/artist/kate-abena-badoe/ "Ablade Glover"], Tasneem Gallery.</ref> Mgbe a jụrụ ya banyere mmetụta ya, o kwuru, sị: “...ọ bụrụ na ị chọpụta, ị ga-ahụ ọtụtụ ụmụ nwanyị n'ọrụ m ma ndị mmadụ na-ajụ m, gịnị mere i ji ese ọtụtụ ụmụ nwanyị? Oge mbụ a jụrụ m ajụjụ ahụ, echeghị m banyere ya. M meghere ọnụ m wee kwuo n'ihi na ha mara mma karịa ụmụ nwoke. Nke ahụ abụghị azịza siri ike. Ọ bụ mgbe e mesịrị, na-eche banyere ya, na ọ tụrụ m n'anya na ha nwere obi ike. Ụmụ nwanyị Afrịka nwere obi ike. Ha na-egosipụtakwa ya. Mgbe ha na-eje ije n'okporo ụzọ, ha mara mma. Ha nwere obi ike, ha nwere obi ike. Mgbe ha na-agagharị, ha na-egosi ya. Ụmụ nwoke anaghị eme nke ahụ, ha? "<ref name="GhanaWeb">[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Why-I-paint-women-markets-Ablade-Glover-Digs-Deep-244822 "Why I paint women, markets; Ablade Glover Digs Deep"], GhanaWeb, 16 July 2012.</ref> == Nsọpụrụ na nkwanye ùgwù == N'afọ 1998, Glover natara Flagstar Award site n'aka ACRAG (Arts Critics and Reviewers Association of Ghana), ha nyekwara ya onyinye a ma ama site na African-American Institute na [[New York City]]. Ọ natara ọtụtụ onyinye mba na mba ụwa, nke gụnyere Order of the Volta na Ghana na 2007, Millennium Excellence Award na 2010 ma bụrụ Life Fellow nke Royal Society of Arts, [[London]].<ref name="GhanaWeb">[http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Why-I-paint-women-markets-Ablade-Glover-Digs-Deep-244822 "Why I paint women, markets; Ablade Glover Digs Deep"], GhanaWeb, 16 July 2012.</ref> Ọ bụkwa onye otu Ghana Academy of Arts and Sciences .<ref>{{Cite web|author=Graphic.com.gh|date=14 July 2017|title=Prof Ablade Glover delivers keynote address at Atuu Festival of Arts launch|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/prof-ablade-glover-to-deliver-keynote-address-at-launching-of-atuu-festival-of-arts.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=19 January 2021|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> == Ihe ngosi ndị ahọpụtara == * Ablade Glover: 80th Anniversary, October Gallery, London (3 July–2 August 2014) * Transmission Part 2, Tasneem Gallery, Barcelona, Spain (15 Nọvemba 2012 - 30 Machị 2013) * I See You, Tasneem Gallery (6 July–17 November 2010) * Ablade Glover: 75 Year Anniversary, October Gallery, London (2 July–1 August 2009) * Visions & Dreams, Tasneem Gallery (13 Machị–31 Mee 2008) == Hụkwa == * Owusu-Ankomah * George O. Hughes == Ebensidee == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://theartmomentum.com/ablade-glover/ Ablade Glover: The unsung Heroines of Africa's Modern Art History] * [http://www.unesco.org/artcollection/DetailAction.do?idOeuvre=2987&critere=AUTEUR&index=G UNESCO works of art collection: Glover, Ablade PEOPLESCAPE, 1991] * [https://octobergallery.co.uk/artists/glover October Gallery : Ablade Glover] * [http://www.artnet.com/artists/ablade-glover/ Art network : Nchịkọta nke Ablade Glover] * [https://www.artsy.net/artist/ablade-glover Artsy Artworks : Bio, Nchịkọta nke Ablade Glover] * [https://www.sothebys.com/en/articles/ablade-glover-on-ghanas-art-scene-and-his-own-pioneering-work Ablade Glover on Ghana's Art Scene and His Own Pioneering Work by Adriana La Lime] * [https://www.louisimoneguirandou.gallery/en/artists/35-ablade-glover/biography/ Louis Simone Guirandou Gallery : Ablade Glover (Bio, Works)] * [https://artiana.com/Ablade-Glover/gh3ur Ọrụ nke Ablade Glover] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] cfeqzy1laxjs5wma2mtlgjxo4npjh11 Adewunmi Aderemi 0 13948 87122 77639 2022-08-19T12:13:23Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adewunmi Aderemi''' bụ onye nkuzi basketball ụmụ nwanyị Naịjirịa. Ọ zụrụ First Bank BC na otu egwuregwu kachasị elu na Naịjirịa, rụọ oge iri na anọ. Na mba ụwa, Aderemi jere ozi dị ka osote onye nkuzi maka otu egwuregwu basketball nke ụmụ nwanyị Naịjirịa gụnyere n'afọ 2016 FIBA World Olympic Qualifying Tournament for Women . Ọ zụrụ First Bank BC na ọtụtụ FIBA Africa Women's Clubs Champions Cup tupu Peter Ahmedu dochie ya n'ọnwa Ọktoba afọ 2015.<ref>{{Cite news|url=http://www.fiba.basketball/news/coach-aderemi-and-first-bank-part-ways|title=Coach Aderemi and First Bank part ways|date=October 28, 2015|accessdate=24 February 2018}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2z5ph93x84m9mvfyveom29q8w0d1xlt Adewale Ayuba 0 13953 87096 83948 2022-08-19T12:03:57Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Adewale Ayuba''', onye amụrụ na 6 Mee 1966, nke a maara dịka '''Maazị Johnson''', bụ onyrịa na-agụ egwu nke a maara maka ịbụ egwu Fuji.<ref>{{Cite web|author=Festime.net|title=Adewale Ayuba Festivals 2021|url=https://festime.net/artists/adewale-ayuba/93501|accessdate=2021-06-02|work=Festime|language=en}}</ref> [[Usòrò:Ayuba.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Akụkọ ndụ ya == == Mmalite ndụ ya na agụmakwụkwọ ya == A mụrụ Adewale Ayuba, onye a maara dịka Ayuba, Maazị Johnson, na Onye egwu Bonsue-fuji, na 6 Mee 1966 na Ikenne Remo, Ogun State, Nigeria. O tolitere dị ka nwata na-abụ abụ, mgbe ọ dị afọ asatọ, ọ malitere ịbụ abụ na asọmpi egwu na ememme na Ikenne. Nke a mere ka ọ na-achụso egwu dị ka ọrụ mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị na Remo Secondary School, Sagamu, Ogun State.<ref>{{Cite web|date=2020-04-02|title=Adewale Ayuba Biography - Net Worth, Age, Songs & Album|url=https://fujinaija.com/adewale-ayuba-biography-net-worth/|accessdate=2021-06-02|work=FujiNaija|language=en-US}}</r [[Usòrò:Ayuba.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Ọ bụ ezie na ọ nwetara nnabata iji mụọ Architecture na Ogun State Polytechnic na [[Abeokuta]], ọrụ egwu ya weere ọkwa etiti. Iji mepụta niche maka onwe ya, Ayuba wepụtara abọm mbụ ya ''Ibere'' (Malite) mgbe ọ dị afọ iri na asaa ma n'ihi ya, ọ biliri ngwa ngwa na egwu Fuji. Na mbido afọ 1990, Ayuba bịanyere aka na Sony Music (Nigerian) iji dekọọ abọm, ''Bubble'', nke ewepụtara n'afọ 1991 wee mee ka Ayuba bụrụ onye ama ama ama na mba ụwa. ''Bubble'' gosipụtara oge mbụ n'akụkọ ihe mere eme na abọm egwu Fuji nwetara nkwanye ùgwù zuru oke, na-ebute chaatị egwu maka ọnwa isii n'usoro ma merie ọtụtụ onyinye na Nigerian Music Awards (NMA). O ritekwara Ayuba na ihe nrite nke onye egwu nke afọ, gụnyere ihe nrite abọm nke afọ, ihe nrite egwu nke afọ, na Abọm egwu fuji nke karisicha nke afọ—four in all.<ref name="thenigerianvoice.com">{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/143024/adewale-ayuba-plays-the-drum-for-nigeriafilmscom.html|title=Adewale Ayuba Plays The Drum For Nigeriafilms.com|work=Nigerian Voice|accessdate=2020-01-22}}</ref> Site na ihe ịga nke ọma nke ''Bubble'', Ayuba kụrụ ihe kachasị elu nke ọrụ ya na Naịjirịa. Ngwá ọrụ teknụzụ dị elu nke Ayuba na olu dị iche iche gbanwere ihu Fuji Music. Na nke mbụ ya na akụkọ ihe mere eme, ndị isi Naịjirịa, bụ ndị leghaara Fuji Music anya ruo mgbe ahụ, nabatara ya. Mgbe ihe ịga nke ọma nke ''Bubble'' gasịrị, Ayuba wepụtara abọm na-esote, Mr. Johnson Play For Me (nakwa na akara Sony Music Nigeria), nke ghọkwara ihe ịga nke ọma ozugbo n'afọ 1992. N'afọ 1993, Ayuba bịanyere aka na Premier Music (Nigeria) tupu ọ malite njem mbụ ya n'ụsọ oké osimiri West Africa, na-eme ihe nkiri n'ọtụtụ mba Afrịka. Ihe ịga nke ọma nke njem a dugara na njem mbụ ya na US, kwa n'afọ 1993, n'oge Ayuba rụrụ na ihe karịrị steeti iri. O mekwara nke ọma na New Orleans Jazz Festival a ma ama n'ụwa. Na mgbakwunye, onye isi obodo ya nyere ya Key to the City of Providence, Rhode Island mgbe egwu abụọ gara nke ọma n'ebe ahụ. Mbido ya na Los Angeles nwekwara ihe ịga nke ọma, C.C. Smith nke Los Angeles Weekly Magazine dere na "Ayuba na-adabere na Fuji ya na ike abụọ -rhythm, na olu mmadụ - iji mepụta ụda na-akpali akpali, na-adọrọ adọrọ ma dị ike. Na-atụ anya ụdị ịgba egwu na uwe mara mma, ndị na-anụ ọkụ n'obi na ịgba egwu na-ekwu okwu zuru ezu iji dozie ọbụna ọnọdụ njedebe nke enweghị mmetụta. "<ref name="thenigerianvoice.com">{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/143024/adewale-ayuba-plays-the-drum-for-nigeriafilmscom.html|title=Adewale Ayuba Plays The Drum For Nigeriafilms.com|work=Nigerian Voice|accessdate=2020-01-22}}</ref> Mgbe ọ lọtara n'afọ 1993, Ayuba wepụtara abọm ọzọ kachasị elu, ''Buggle D'', na akara Premier Music (Nigeria). Ọ nwetara nkwanye ùgwù karịa ''Bubble'' ma merie ọtụtụ ihe nrite na Fame Music Awards, na-ebute chaatị egwu ruo ọtụtụ ọnwa. [nkọwa dị mkpa] N'afọ 1994, Ayuba mere ihe n'atụghị egwu na ọhụụ iji "[internationalize] Fuji Music" wee soro ndị otu ya gaa UK na US. O dekọrọ mgbe ọ nọ na America n'afọ 1995, ọ rụkwara egwu na egwu mba ụwa dị iche iche gụnyere 1996 Summer State Concerts na New York, African Mondo Concerts nke afọ 1996 na 1997, New Orleans Jazz Festival nke afọ 1997, 1997 International Festival na Houston, Texas, na Black Entertainment Television Jazz USA Concert. Ụlọ ọrụ Q-disc Record Company nke dị na US bịanyere aka na Ayuba maka nkwekọrịta otu afọ ma wepụta Fuji Time na akara ụlọ ọrụ ahụ na 1996. N'afọ 1997, o wepụtara ''Fuji Dub'' na Agogo Music Label na London. [[Usòrò:Ayuba_9.jpg|áká_èkpè|thumb]] N'afọ 1998, ọ laghachiri Naịjirịa wee wepụta abọm ọzọ gara nke ọma, Acceleration, na labelụ Corporate Music. N'afọ 2000, o wepụtara abọm ọzọ, Turn Me On, nke mebiri ndekọ egwu na Naịjirịa wee pụta dị ka Abọm egwu fuji nke kachasị elu nke afọ na Ihe nrite nke egwu kacha mma na Naijiria nakwa dị ka Egwu nke afọ kacha mma na Ememme egwu Naijiria nke afọ 2000. N'otu afọ ahụ, ọ gara ọtụtụ mba Europe gụnyere England, Ireland, [[Netherlands]] na [[Belgium]]. E nyere ya onyinye dị ka nwa nwoke a ma ama nke Ikenne Remo, ebe a mụrụ ya, n'afọ 2001 na mmemme mara mma na Ikenne Local Government na Ogun State. N'afọ 2001, Ayuba nwere ihe ngosi dị egwu na Eko Le Meridien Hotel Banquet hall, Lagos, na egwu akpọrọ "The Return of Ayuba". Egwú a mere akụkọ ihe mere eme na Naịjirịa, dịka ndị isi gọvanọ nke Lagos na Ogun steeti, ndị omebe iwu Federal na Steeti, na ọtụtụ ndị kọmishọna bịara, n'etiti ndị ọzọ a ma ama. N'ịgbaso egwu a, ndị mgbasa ozi na-ekwupụta Ayuba dị ka onye egwu Fuji kachasị ụlọ ọrụ. Ayuba na ndị otu ya gakwara [[Austria]] n'afọ 2001, na-eme ihe nkiri na Graz na Vienna. N'afọ 2002, ọ gara Europe ọzọ ruo ọnwa anọ, na-eme ihe nkiri na England, France, Belgium, Austria na Netherlands. Mgbe ọ nọ na njem a, Ayuba dekọrọ abọm ọzọ, Formula, nke pụtara n'afọ 2002 dị ka Abọm egwu fuji nke kachasị mma na Ihe nrite nke egwu kacha mma na Nigeria. N'afọ 2002, Music Advertisers Association of Nigeria kpọrọ Ayuba Onye Omenkà Kachasị na puku afọ. N'afọ 2003, Ayuba gara Europe ọzọ, na-eme ihe nkiri na Cologne, Hamburg, Berlin, Essen, Krefeld, Paris, Antwerp, Amsterdam, Bologna, Naples, Turin, na Genoa. Mgbe ọ nọ na njem a, o dekọrọ otu abọm, Fuji Satisfaction, ya na ndị otu egwu Afro-centric nke Germany bụ Bantu, nke meriri onyinye abụọ - The Best Group in West Africa na The Best Group in Africa na Kora Music Awards na Durban, South Africa. E nyere Ayuba Millennium Voice of Nigerian Music (ụlọ na mba ofesi) na Düsseldorf, (Germany) site n'aka Pan-Yoruba Group, Omo Oduduwa Association, maka nkwanye ùgwù maka onyinye ya bara uru maka uto nke ụlọ ọrụ egwu. N'afọ 2004, Ayuba wepụtara ''Ijo Fuji'' (Fuji Dance) na Naịjirịa, ma nyekwa ya onyinye Entertainer of the Year site n'aka Nigerian American Community Association n'otu afọ ahụ. ''Ijo Fuji'' meriri na Abọm egwu fuji nke kachasị mma na Awards for Musical Excellence na Nigeria na July 2005. N'afọ 2004, Ikenne Development Association na Chicago nyere ya onyinye Ogo-irawo ya maka onyinye ya na mmepe nke Ikenne Remo, ebe a mụrụ ya. Abọm Ayuba, ''Mellow'', nke ghọrọ ihe ịga nke ọma mgbe a tọhapụrụ ya, meriri Best Fuji Vocal Performance na (AMEN) 2007 Awards, nke kachasị na chaatị Afrịka nke oge a na Naịjirịa. Maazị Johnson nwekwara Doctorate of Arts in Music na Mahadum Bradley. == Ọrụ egwu ya == [[Usòrò:Adewale_Ayuba.JPG|thumb]] Ayuba malitere ịbụ abụ mgbe ọ bụ nwata. Nna ya bụ onye na-agụ egwu na-enweghị mmasị mana ọ na-eme ka uru agụmakwụkwọ sikwuo ike, na-eme ka nwa ya nwoke kwenye ilekwasị anya na agụmakwụkwọ ya n'izu ma nye ya ohere ịme egwu ya na Satọdee.<ref name="sun">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=11575|title=Day police shot me – Adewale Ayuba|work=The Sun News|date=25 November 2012|accessdate=7 August 2014|author=Mpamugoh, Simeon}}</ref> Kemgbe ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ mbụ ya n'afọ nke 1980s, o weputara abọm iri na ise na Naịjirịa na anọ na mba ụwa.<ref name="ogtv">{{Cite news|url=http://www.ogtv.com.ng/i-should-have-bought-a-jet-by-now-ayuba/|title=I should have bought a jet by now – Ayuba|publisher=Ogun State Television|date=14 February 2014|accessdate=7 August 2014}}</ref> {| class="MsoTableGrid" |''Ibere (Malite)'' |1986 |- |''Igida (Tribute to Obafemi Awolowo)'' |1987 |- |''Bonsue Knockout'' |1987 |- |''Ife (Ịhụnanya)'' |1988 |- |''Olorun ni Gbe ni Ga'' |''1989'' |- |''Bubble'' |1991 |- |''Mr Johnson Play For Me'' |1992 |- |Buggle D (Dance) |1994 |- |''Bilie'' |1995 |- |''Egwú Fuji'' |1995 |- |''Oge Fuji'' |1996 |- |''Fuji Dub'' |1997 |- |''Ịba ọsọ'' |1999 |- |''Gbanye m'' |2001 |- |''Usoro'' |2003 |- |''Mgbọ égbè'' |2003 |- |''Afọ ojuju Fuji'' |2005 |- |''Ijo Fuji'' |2007 |- |''Mellow'' |2009 |- |''Ariya'' |2011 |- |''Shuga'' |2013 |- |''Obi ụtọ ndị mmadụ Remix'' |2015 |} == Foto ọha na eze == E kpuwere Ayuba okpueze dị ka Eze nke Bonsue Fuji, ebe ọ bụ onye omenkà mbụ nke mepụtara ụdị egwu dị ka obere ụdị Fuji Music. == Ihe nrite na nsọpụrụ == Ayuba meriri Kora Awards abụọ n'afọ 2005.<ref name="ogtv">{{Cite news|url=http://www.ogtv.com.ng/i-should-have-bought-a-jet-by-now-ayuba/|title=I should have bought a jet by now – Ayuba|publisher=Ogun State Television|date=14 February 2014|accessdate=7 August 2014}}</ref> {| class="wikitable" |+ Ihe nrite na nsọpụrụ !Site na !Onyinye / nsọpụrụ !Ụbọchị |- |HEN Foundation [citation needed] | | |- |Onyinye Kora | | |- |Afro America Music Awards [citation needed] | | |- |Providence, Rhode Island [citation needed] |Isi ihe dị na obodo | |- |Fuji Music Lifetime Awards [citation needed] | | |- |Nigerian Music Awards<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1993/04/19/arts/review-music-a-nigerian-in-his-american-debut.html|title=Review/Music; A Nigerian in His American Debut|author=Pareles|first=Jon|date=19 April 1993|work=The New York Times|accessdate=16 June 2019}}</ref> |Onye na-ese ihe nke afọ |1993 (?) |- |Nigerian Community Association, USA [citation needed] | | |- |AMEN Awards [citation needed] | | |- |CEPAN Awards [citation needed] | | |- |Isi<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/headies-2016-poor-show-bad-execution-but-its-still-nigerias-best/72ygm8s|title=Poor show, bad execution, but it's still Nigeria's best|date=23 December 2016|work=pulse.ng|accessdate=16 June 2019}}</ref> |Onye na-eme ihe nkiri |2016 |- |New Koko Dome Honor [citation needed] | | |- |CBS Platinum sales [citation needed] | | |- |Nsọpụrụ ụwa na-ese n'elu mmiri [citation needed] | | |- |Golden Sony Awards [citation needed] | | |- |M. A. A. N. [citation needed] | | |- |Ihe nrite mmụta na ọdịbendị [nkọwa dị mkpa] | | |- |Bilie ma na-enwu [nkọwa dị mkpa] | | |- |WorldWide Superstar Awards [citation needed] | | |- |Nchịkọta nke Africa kacha mma [nkọwa dị mkpa] | | |- |Osab Awards For Excellency [citation needed] | | |- |City People Enteretainment Awards [citation needed] | | |- |Yoruba Music Films Awards [citation needed] | | |- |The Ambassadors Club [citation needed] | | |- |Podium International [citation needed] | | |} [[Usòrò:Ayuba_2.JPG|thumb]] Ayuba bụ onye otu Red Cross nke Naijiria ma ebe akpọ ya "Prince Of Peace" n'afọ 2012. == Ezinụlọ == Ayuba bụ nwa ikpeazụ nke nne na nna ya, ọ lụrụ di ma nwee ụmụ asaa. Ayuba zutere nwunye ya Azukaego Kwentoh na cafeteria na Queens Borough Community College ebe ọ gụrụ akwụkwọ, ha wee lụọ n'afọ 1989. Kwentoh si Onitsha-Oke, [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra Steeti]] dị na ndịda ọwụwa anyanwụ [[Naijiria|Naịjirịa]]. == Ọmụme Ihe nkiri == Ayuba rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ na ''ihe'' nkiri Mystery of Unity, nke Ebun Oloyede mepụtara. == Nkà ihe == Ayuba na-ede egwu ya niile ma na-arụ ọrụ maka mmepụta na arụmọrụ ya na ndị otu ya iri na ise, Ayuba na Bonsue Fuji Band, nke Ayuba bụ onye na-abụ abụ. Ya na ndị otu ya tolitere dịka akụkụ nke ọrụ egwu ya na ihe ịga nke ọma ya. Ụda akara aka ya na egwu ya bụ Yoruba na-ekwu okwu drum na mgbe ụfọdụ American percussion. == Ihe Nketa == Ayuba bu n'obi iwere egwu fuji gaa n'ụwa niile, dịka Bob Marley weghaara reggae gaa n'ụwa niile. == Ụdị ejiji == N'afọ 2013, Ayuba bịanyere aka na onye na-emepụta ejiji na onye na-emepụta ejiji ogologo oge iji webata Bonsue Wears, nke mere ka a mara ụdị ya gburugburu ụwa. Ayuba hụrụ uwe ọdịnala ndị Yoruba n'anya mgbe niile, dị ka uwe Shokoto na bubba. O nwere ntụsara ahụ na-eme ihe n'uwe ọ na-eyi n'elu ikpo okwu, ha akọwapụtala akara aka ya. Uwe ejiji ahụ nwere uwe abụọ: uwe elu dị ka uwe nke nwere aka mmeghe n'efu, na akwa abụọ kwekọrọ ekwekọ nke na-ezukọta n'ikpere. Ụdị ejiji bonsue na-agwakọta ụdị ọdịnala Yoruba na mmetụ obodo nke ugbua. == Ọrụ ndị ọzọ == Ayuba na-akwado ọrụ egwu ya dị ka onye ọchụnta ego, na-eji diplọma na ndekọ ego ọ natara na Queens Borough Community College, New York. == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 945twjqcn40q4hoc9rl580q92ajnoa1 Albert Opoku 0 13978 87574 82069 2022-08-20T11:01:55Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Albert Mawere Opoku''' (1915 -2002) bụ onye Ghana na-ede egwu, onye na-agba egwu, onye na-ese ihe, nakwa onye nkuzi. Ọ bụ onye mbụ kụziri ihe ọmụmụ na ịgba egwu Afrịka na Mahadum Ghana, Legon, ma bụrụkwa onye guzobere na onye nduzi mbụ nke Ghana National Dance Ensemble.<ref>{{Cite web|author=Green|first=Doris|title=The Making of an African Dance Teacher|url=https://www.modernghana.com/news/493071/the-making-of-an-african-dance-teacher.html|accessdate=2022-04-02|work=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Green|first=Doris|date=2018-06-05|title=The Creation of Traditional African Dance/Music Integrated Scores|url=https://digitalcommons.lmu.edu/jmal/vol4/iss1/4|journal=Journal of Movement Arts Literacy Archive (2013-2019)|volume=4|issue=1|issn=2328-3602}}</ref><ref>{{Cite web|author=Green|first=Doris|title=Why I Challenge Doctoral Degrees In African Music And Dance|url=https://www.modernghana.com/news/1087282/why-i-challenge-doctoral-degrees-in-african-music.html|accessdate=2022-04-05|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Opoku n'ime ezinụlọ eze Asante na 13 Nọvemba 1915. Nna ya bụ Nana Mawere Opoku bụ Asantehene (eze nke alaeze Asante) Okyeame (onye na-asụ asụsụ). Nne ya bụ Yaa Bemponma, n'aka nke ọzọ, bụ onye na-akọ akụkọ a ma ama na nwanne nwanyị nke onye isi asụsụ Asantehene, Kwasi Numah . Ya mere, Opoku bụ onye ọkà mmụta asụsụ n'ọdịnihu n'onwe ya, a kụzikwara ya ọdịnala site na nwata. Opoku gụrụ akwụkwọ praịmarị na sekọndrị na Kumasi Government School site na 1921 ruo 1931, na Achimota Training College, site na 1931 ruo 1934 n'otu n'otu.<ref name=":2" /><ref name=":2">{{Cite book|author=Vieta|first=Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=Achimota+Special+Arts|title=The Flagbearers of Ghana: Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=978-9988-0-0138-4|language=en}}</ref><ref name=":2" /> Site na agbamume nke H. V. Meyerowitz, ọ gara Achimota Special Arts Teachers School ebe ọ gụrụ Fine Arts na Painting.<ref name=":2" /> N'afọ 1944, ọ nwetara ohere agụmakwụkwọ na Camberwell School of Art and Crafts, [[London]], site n'enyemaka nke Meyerowitz.<ref name=":3">{{Cite book|author=Vieta|first=Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=camberwell|title=The Flagbearers of Ghana: Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=978-9988-0-0138-4|language=en}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Camberwell School of Art and Craft, ọ debara aha na Central School of Art and Crafts, London n'afọ 1952, n'ebe ahụ, ọ gụrụ ọkachamara Art Course. Opoku mechara gụọ ihe ọmụmụ na Labanotation, Stage Craft, na Dance Techniques na Juilliard School na Martha Graham School na [[Nú Yọk|New York]].<ref name=":3" /><ref>{{Cite book|author=Vieta|first=Kojo T.|url=https://books.google.com/books?id=uw0OAQAAMAAJ&q=martha+graham|title=The Flagbearers of Ghana: Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians|date=1999|publisher=Ena Publications|isbn=978-9988-0-0138-4|language=en}}</ref> == Ọrụ == N'agbata afọ 1952 na 1957, Opoku kụziri Graphic Art, ọkachasị Composition na Scraper Board na wood engraving na Art and Craft Specialist Course na Diploma in Fine Art (DFA) usoro ọmụmụ mmemme nke School of Art, Kumasi College of Technology, ugbu a Kwame Nkrumah University of Science and Technology, Kumasi. Opoku bịara Mahadum Ghana na 1962, mgbe onye isi ala Ghana Kwame Nkrumah na Rex Nettleford, onye isi nke Jamaican National Dance Company tụrụ aro echiche nke ịmepụta Ghana National Dance Ensemble.<ref>{{Cite web|title=Ghana Dance Ensemble {{!}} Institute of African Studies {{!}} University of Ghana|url=https://ias.ug.edu.gh/content/ghana-dance-ensemble|accessdate=2022-04-02|work=ias.ug.edu.gh}}</ref> E nyere Opoku ọrụ idekọ egwu ọdịnala sitere n'akụkụ dị iche iche nke mba ahụ. N'okpuru nduzi nke Prọfesọ J.H. Nketia nke Mahadum nke Ghana's Institute of African Studies, Opoku choreographed ma hazie egwu ọdịnala nke nọgidere bụrụ ọkọlọtọ nke Ghana Dance Ensemble.<ref>{{Cite news|author=Russonello|first=Giovanni|date=2019-03-19|title=J.H. Kwabena Nketia, 97, Pre-eminent Scholar of African Music, Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2019/03/19/obituaries/jh-kwabena-nketia-dead.html|accessdate=2022-04-02}}</ref> == Nsọpụrụ == N'afọ 1975, gọọmentị Ghana nyere ya nnukwu nrite (Civil Division) maka ọrụ ya nye mba ahụ.<ref>{{Cite book|author=Akyeampong|first=Emmanuel Kwaku|url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&q=mawere&pg=RA5-PA291|title=Dictionary of African Biography|date=2012-02-02|publisher=OUP USA|isbn=978-0-19-538207-5|language=en}}</ref> == Ọrụ a ma ama == Opoku mere ihe eserese e ji maraMahadum nke Ghana ma guzobe Ghana Dance Ensemble. Ọrụ ya gụnyere ihe karịrị egwu iri atọ nke mejupụtara ntọala nke ụdị ịgba egwu Ghana dị iche iche. Ụfọdụ n'ime ndị a gụnyere; ''Fontonfrom'', ''Kpanlogo'', ''Kete Apintim'', ''Tokpey'', ''Tora'', na ''Have Etoi'' (nke a makwaara dị ka ''Boboobo'').<ref>{{Cite book|author=Vieta|first=Kojo|title=The Flagbearers of Ghana: Profiles of One Hundred Distinguished Ghanaians, Volume 1|publisher=Ena Publications|year=1999|isbn=9789988004620|location=Accra|pages=480|language=English}}</ref> == Ọnwụ == Opoku nwụrụ n'afọ 2002. == Ebensidee == {{Reflist}} 4m8mxjkvtkm6u8bc9yomirngynrk9g3 AJ Akuoko-Sarpong 0 13992 87186 84137 2022-08-19T12:43:08Z Celetex 13524 wikitext text/x-wiki  {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Nana Adjoa Akuoko-Sarpong''' nke amakwaara dị ka AJ Akuoko-Sarpong bụ onye mgbasa ozi ama ama na Ghana na Citi FM na TV.<ref name="AJ Sarpong, Biography">{{Cite web|title=AJ Sarpong, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/AJ-Sarpong-3926|accessdate=2021-08-11|work=www.ghanaweb.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-09-06|title=AJ Sarpong of Citi TV to host session at TedxOsu on Saturday|url=https://citinewsroom.com/2018/09/aj-sarpong-of-citi-tv-to-host-session-at-tedxosu-on-saturday/|accessdate=2021-08-11|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref> Tupu ọ banye na Citi TV na 2017, AJ bụ onye omume ihe ngosi na EIB Network ebe ọ kwadoro "Tales from the Powder Room" na GHOne TV.<ref name=":0">{{Cite web|author=Byte|first=Nii Smiley|date=2017-10-10|title=AJ Sarpong Leaves EIB Network To Join Citi FM|url=https://www.ghanacelebrities.com/2017/10/10/aj-sarpong-leaves-eib-network-join-citi-fm/|accessdate=2021-08-11|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=AJ Sarpong resigns from EIB, joins Citi FM|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AJ-Sarpong-resigns-from-EIB-joins-Citi-FM-589672?gallery=1|accessdate=2021-08-11|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Scaro|first=V. J.|title=Exclusive: AJ Sarpong Leaves GHone For Citi FM - Ameyaw Debrah|url=https://ameyawdebrah.com/exclusive-aj-sarpong-leaves-ghone-live-fm-citi-fm/|accessdate=2021-08-11|language=en-US}}</ref> Ọ bụ nwa nwanyị Nana Kwame Akuoko-Sarpong, onye isi nke Agogo Traditional Area<ref>{{Cite web|title=Nana Akuoko-Sarpong's Daughter Admits Kissing DKB|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201604/275201.php|accessdate=2021-08-11|work=Peacefmonline.com - Ghana news}}</ref><ref>{{Cite web|author=Anderson|first=Linda|date=2021-07-23|title=Citi FM broadcast journalist shares career challenges she had to overcome|url=https://yen.com.gh/190689-aj-sarpong-takes-a-journey-life-far.html|accessdate=2021-08-11|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Akuoko-Sarpong nwetara nzere masta na ngalaba agụmakwụkwọ gbasara nta akụkọ na Ghana Institute of Journalism, ma nweta nzere na Political Science na Theatre Arts na Mahadum Ghana, Legon.<ref name=":2">{{Cite web|author=Scaro|first=V. J.|title=Exclusive: AJ Sarpong Leaves GHone For Citi FM - Ameyaw Debrah|url=https://ameyawdebrah.com/exclusive-aj-sarpong-leaves-ghone-live-fm-citi-fm/|accessdate=2021-08-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-10-31|title=A.J Sarpong celebrates 27th birthday with stunning photos|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/A-J-Sarpong-celebrates-27th-birthday-with-stunning-photos-696731|accessdate=2021-08-11|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name="AJ Sarpong, Biography">{{Cite web|title=AJ Sarpong, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/AJ-Sarpong-3926|accessdate=2021-08-11|work=www.ghanaweb.com}}</ref> == Ọrụ == Ọ rụrụ ọrụ na EIB Networks, kpọmkwem na nrụtuaka ụlọ ọrụ Starr FM, Live FM na GHOne TV dị ka onye ngosi, onye na-emepụta ihe na onye na-elekọta ihe omume ''Weekly Girl Talk Show'', Tales from the Powder Room, Live from the Capital Radio Show na Live FM n'etiti ọtụtụ ihe ngosi ndị ọzọ na netwọk ahụ. Tupu ọ banye na Citi TV n'afọ 2017, ọ bụ onye ngosi na EIB Network ebe ọ n'ejikwa Ihe omume Tales from the Powder Room na GHOne TV.<ref name=":0">{{Cite web|author=Byte|first=Nii Smiley|date=2017-10-10|title=AJ Sarpong Leaves EIB Network To Join Citi FM|url=https://www.ghanacelebrities.com/2017/10/10/aj-sarpong-leaves-eib-network-join-citi-fm/|accessdate=2021-08-11|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=AJ Sarpong resigns from EIB, joins Citi FM|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/AJ-Sarpong-resigns-from-EIB-joins-Citi-FM-589672?gallery=1|accessdate=2021-08-11|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Scaro|first=V. J.|title=Exclusive: AJ Sarpong Leaves GHone For Citi FM - Ameyaw Debrah|url=https://ameyawdebrah.com/exclusive-aj-sarpong-leaves-ghone-live-fm-citi-fm/|accessdate=2021-08-11|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=PHOTOS: I Am A Combination of Beauty, Brains and Hard Work- AJ Sarpong|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/201610/293822.php|accessdate=2021-08-11|work=Peacefmonline.com - Ghana news}}</ref> {{As of|August 2021}}ọ na-arụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ mgbasa ozi na Citi FM na Citi TV.<ref>{{Cite web|title=AJ Sarpong, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/AJ-Sarpong-3926|accessdate=2021-08-31|work=www.ghanaweb.com}}</ref> Ọ n'arukwa ọrụ MC na mmemme, ọ kwadola ọtụtụ ihe omume gụnyere Ghana Music Honor 2017, Ghana Events Awards 2017, Ghana Music Awards Red Carpet 2018, December to Remember Concert 2017/2018, Miss Communicator 2017, DSTV I Factory Showcase, IPMC 25th Anniversary, First Choice 20th Anniversary, Office of the 2nd Lady of Ghana na ntinye aka ya na UNFPA Dinner megide SGBV, Entertainment Achievement Awards 2021, tinyere ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|date=2021-05-11|title=Citi TV introduces new entertainment show with AJ Sarpong as host|url=https://citinewsroom.com/2021/05/the-chat/|accessdate=2021-09-14|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=AJ Akuoko-Sarpong|url=https://re-publica.com/en/member/17909|accessdate=2021-09-14|work=re:publica|language=en}}</ref> == Nturu ugo na onyinye == Ná mmalite afọ 2017, ụmụ akwụkwọ nke Ụlọ obibi Elizabeth Sey Frances nke Mahadum Ghana, Legon kwanyere Sarpong ugwu maka ọrụ ya.<ref>{{Cite web|title=AJ Sarpong, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/AJ-Sarpong-3926|accessdate=2021-09-14|work=www.ghanaweb.com}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị mmepụta akwụkwọ Ghana]] [[Òtù:Ndị n'eme ihe ngosi redio Ghana]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị nta akụkọ Ghana]] eg6mbkfo9s7k5zkhs4egl7jcbxz1jvi Aina Onabolu 0 14036 87437 77729 2022-08-20T10:21:33Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Aina Onabolu''' (1882 - 1963) bụ onye nkuzi nka ọgbara ọhụrụ na onye na-ese ihe na Naijiria bụ onye dị mkpa n'iwebata nka n'ime usoro ọmụmụ nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị na mba ahụ. Ọ kwalitere eserese nke ụdị gburugburu ebe obibi n'ụdị eziokwu, a maara ya maka ọrụ ọgbara ọhụrụ ya na eserese. Aina bụ nna nna nke onye na-agụ egwu pop nke Canada bụ Joseph Onabolu . == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Aina Onabolu na Ijebu-Ode n'afọ 1882. Nna ya bụ onye ahịa na-aga nke ọma ebe nne ya bụkwa onye ahịa. Ọ malitere eserese mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, n'ihi mkpali sitere na ihe osise dị ọnụ ala nke nka ọdịda anyanwụ nke a ma ama n'ọtụtụ magazin na akwụkwọ okpukpe Naịjirịa. Ka ọ na-erule afọ iri atọ na abụọ, o nwere ike igosipụta ọrụ nke ya ma bụrụ onye a ma ama dị ka onye na-ese ihe maara ihe ma nwee nkà. O mechara gaa mba ọzọ iji mụọ nka na Académie Julian na Paris na ụlọ akwụkwọ dị na London; tupu ọ gaa mba ọzọ, ọ bụrịrị onye na-ede akwụkwọ nke ọma na onye nkuzi onwe ya. Ọ gụsịrị akwụkwọ ya na diplọma na nka na asambodo onye nkụzi na St. John Woods College, London na 1922. == Ọrụ == N'afọ 1909, mgbe gọọmentị ndị ọchịchị na Naịjirịa weghaara agụmakwụkwọ, usoro ọmụmụ n'ụlọ akwụkwọ ndị ahụ bụ maka inye agụmakwụkwọ kwesịrị ekwesị iji zụọ ndị odeakwụkwọ maka ọchịchị ndị ọcha na mgbe ahụ. E cheghị echiche banyere agụmakwụkwọ nka na agụmakwụkwọ sekọndrị ruo mgbe otu akụkọ tụrụ aro ịkụzi ọrụ aka ụmụ amaala. Tupu akụkọ ahụ, Onabolu gosipụtara arịrịọ maka iwebata agụmakwụkwọ nka nke oge a n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị mana ndị ọrụ agụmakwụkwọ ndị ọchịchị jụrụ nhọrọ ya. N'oge ahụ, ndị isi ọchịchị na-atụ aro doro anya na oke okike nke ndị Afrịka dị na ite na ọrụ aka. Nlọghachi Onabolu site na St John Woods, London, na 1922 na ụlọ akwụkwọ Julians na Paris na ihe ọmụma ọ nwetara banyere usoro Europe nke eserese, anatomy na njirimara nke agụmakwụkwọ nka Europe dabara na echiche ọhụrụ banyere iwebata agụmakwụkwọ nka obodo na mba ahụ. Onabolu, onye kụziiri ụmụ akwụkwọ na-anụ ọkụ n'obi n'oge na-adịghị anya malitere izi ihe n'ụlọ akwụkwọ ole na ole kachasị elu na Lagos dịka King's College, Lagos na CMS Grammar School, Lagos. Isiokwu ya metụtara sayensị nke echiche, eserese, nha mmadụ, na eserese mmiri. Ọ bụ ezie na e nwere ndị nkụzi ole na ole na usoro ọdịda anyanwụ na nka, oge Onabolu malitere nkewa nke nka na ndụ. Onabolu gbakwara ume ka a nabata ndị nkụzi Europe na nkuzi nka na mba ahụ. Mgbalị ya dugara n'ịgba onye nkuzi nka si mba ọzọ aha ya bụ Kenneth C. Murray. Murray duziri ịmaliteghachi ọrụ aka ọdịnala na nka. E webatara ụzọ ọhụrụ nke ịkwalite nka ụmụ amaala Afrịka na ịnọ n'ime ebe nchekwa ihe ọmụma na nka ọdịnala Afrịka n'ime usoro ọmụmụ nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị iche iche na mba ahụ. Mgbalị nke onye nkuzi ọhụrụ ahụ rụpụtara uru n'oge, ka ọnụ ọgụgụ ndị nkuzi nka Naịjirịa mụbara na ihe ọmụma banyere ọrụ ọdịnala dịka ahụ Uli na mgbidi bịara pụta ìhè. Otú ọ dị, mgbalị Murray pụtara obere ihe n'ikpeazụ ka mba ahụ nọ n'etiti ọchịchị ọchịchị na nke ọdịda anyanwụ nke webatara ụzọ ya ma ọ bụ ndụ ya, na-eduga na mgbanwe nke nta nke nta na ọha mmadụ site na ọdịnala gaa na omenala ọdịda anyanwụ. == Ọrụ == Ọrụ nka Onabolu bụ ihe osise. Ihe osise ya nke Oriakụ Spencer Savage na 1906 bu nke mgbe ụfọdụ a na-ewere ya dị ka otu n'ime ọrụ nka mbụ pụtara ìhè nke ji ụdị ọdịda anyanwụ na nke ọgbara ọhụrụ mee ihe. Nke ikpeazụ bụ onye ndụmọdụ ya nke dọtara uche ya na njirimara ndị na-adịghị mma nke colonialism bụ nke a na-ekwusi ike na onye ọchịchị nkewapụ na onye Walter Egerton. O mekwara ihe osise nke Chief (Dr.) Sapara, nke dị na agba mmiri E nwere ọtụtụ n'ime ihe osise ya na National Gallery of Modern Art, Lagos. Ndị isi na ọrụ ya bụ ndị isi Lagos bụ ndị ọkachamara na-aga nke ọma n'ọrụ ha, ọrụ ya na-egosipụtakarị ihu nkwanye ùgwù, ihe ịga nke ọma na ọnọdụ nke ndị ahịa ya. Otú ọ dị, ọrụ ya abụghị naanị ihe osise. N'afọ n,dbụ ị 1930, ya na Church of Christ rụkọrọ ọrụ n'ichepụta oche nke katidralagba ọhụrụ a ga-ewu na Lagos. O mechara mepụta pastel compositions na ọmụmụ na 1940s. == Ebensidee ==  {{Reflist}}   olldmulif29v4hhurgu7s13naqji5mm Alan Vaughan-Richards 0 14074 87472 81840 2022-08-20T10:31:12Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alan Vaughan-Richards''' (1925–1989) bụ onye British-Nigerian na-ewu ụlọ nke na-arụsi ọrụ ike na ụlọ ọrụ na-ewu ụlọ nke Nigeria. O tinyere ndị na-ewu ụlọ na mmetụta nwere ike inwe n'ụdị Afrịka na imewe ụlọ site na mbipụta nke akwụkwọ akụkọ ''West Africa Builder and Architect'' .<ref name=":2">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=YhEBDQAAQBAJ&pg=PA420|title=Architecture and Urbanism in the British Empire (Oxford History of the British Empire companion series|author=G. A. Bremner|publisher=Oxford University Press|year=2016|isbn=9780198713326}}</ref> Vaughan-Richards tinyere ọrụ ndị na-ese ihe na Naijiria n'ọtụtụ ọrụ ya. N'ịbụ onye a zụrụ azụ n'ihe owuwu nke oge a na England, ọ mụtakwara omenala nke ụlọ na Nigeria, ọtụtụ n'ime ọrụ ya bụ ngwakọta nke mmetụta abụọ ahụ.<ref name="roux">{{Cite journal|author=Roux|first=Hannah Le|date=2004|title=Modern Architecture in Post-Colonial Ghana and Nigeria|journal=Architectural History|language=en|volume=47|pages=361–392|doi=10.1017/S0066622X00001805|issn=2059-5670}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Vaughan-Richards gụrụ akwụkwọ na London Polytechnic (nke bụzi University of Westminster) ebe ọ nwetara diplọma na ụlọ n'afọ 1950. O debanyere aha maka ọmụmụ ọhụrụ na Tropical Architecture na Architectural Association, [[London]] na 1956.<ref name=":0">Daniel Immerwahr (2007) The politics of architecture and urbanism in postcolonial Lagos, 1960–1986,Journal of African Cultural Studies, 19:2, 165-186, DOI: 10.1080/13696810701760450</ref><ref>{{Cite journal|url=http://oxfordindex.oup.com/view/10.1093/gao/9781884446054.article.T088304|title=Vaughan-Richards, Alan (1925 - 1989), architect : Grove Art Online - oi|volume=1|language=en|doi=10.1093/gao/9781884446054.article.t088304|accessdate=2019-01-23|year=2003|author=Aradeon|first=David}}</ref> == Ọrụ == Vaughan-Richards malitere ọrụ ya n'afọ ndị 1950 na-arụ ọrụ na Architect Development Board na Iraq ma mesịa Architect Co-Partnership na London.<ref>{{Cite book|author=Ola Uduku|title=The Alan Vaughan Richards archive|chapter=The Alan Vaughan-Richards archive|pages=178–187|doi=10.4324/9780429506765-16|isbn=9780429506765|year=2019}}</ref> Ụlọ ọrụ ahụ na-arụ ọrụ n'ichepụta ụlọ nkwari akụ Bristol na ụlọ maka ụlọ ọrụ mmanụ na gas na Lagos. N'ime ọrụ ahụ, Vaughan-Richards tinyere aka na nhazi mbụ ma dịka onye nlekọta saịtị gara Naịjirịa n'oge njem nke ọrụ ndị ahụ.<ref name=":2" /> Mgbe Architect Co-Partnership si na Naịjirịa pụọ, Vaughan-Richards nọrọ na mba ahụ wee bụrụ nwa amaala Naịjirịa.<ref name="edinburgh">{{Cite web|url=https://sites.eca.ed.ac.uk/avrarchive/|title=Alan Vaughan-Richards African Modernism Archive|work=Edinburgh College of Art satellite sites|date=August 6, 2012|accessdate=February 10, 2019}}</ref> E ji ụlọ ya dị na Ikoyi dị nso na ọdọ mmiri Lagos na nke ụdị dị n'obodo Hausa metụtara ma mee ya n'ụdị ọgbara ọhụrụ dịka ụlọ ọrụ ya. Ọtụtụ n'ime ọrụ ya gụnyere ụlọ ndị mmadụ na ụlọ ndị ọrụ maka Mahadum Lagos. O nwetara nkwanye ùgwù n'etiti ndị ahịa ya site na atụmatụ ya nke mmesapụ aka ma ọ bụ ohere ọha na eze na ụzọ sara mbara na ọrụ ya.<ref name="roux" /> Onye America na-ede akwụkwọ akụkọ Elaine Neil Orr kọwara ụdị ụlọ Vaughan-Richards, na-ede na ọ "na-etinye geometries curvilinear na atụmatụ ya, mgbe ụfọdụ dịka ihe ịchọ mma mana mgbe dịka ihe dị mkpa nke mgbidi na ụlọ. Atụmatụ modular bụ isi ihe ọ na-eme, na mbụ site na blọọgụ na mpempe ụlọ, wee site na nhazi osisi.<ref>Elaine Neil Orr, ''Swimming Between Worlds'' (2018), p. 170.</ref> Vaughan-Richards guzobere nakwa dezie ''West African Builder and Architect'' iji nye ozi gbasara ụlọ na Africa ma mesịa soro Kunle Akinsemoyin dee Building Lagos, akwụkwọ na-edekọ mmepe nke Lagos.<ref name="roux" /> Vaughan-Richards jikọtara ya na [[Felix Ibru|Felix Ibru's]] Roye Ibru and Co. Ọ bụ onye nlekọta nke ngalaba Osisentọala nke Mahadum Lagos ebe ọrụ ya gụnyere Jaja Hall, Mahadum nke Lagos, Mahadum nke Lagos master plan; atụmatụ ọgbara ọhụrụ na ụdị ebe okpomọkụ na West Africa dịka Olaoluwakitan House na Alan Vaughan-Richards house.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Uduku|date=2006-09-01|title=Modernist architecture and 'the tropical' in West Africa: The tropical architecture movement in West Africa, 1948–1970|journal=Habitat International|language=en|volume=30|issue=3|pages=396–411|doi=10.1016/j.habitatint.2004.11.001|issn=0197-3975}}</ref> E leghaara ọtụtụ n'ime ọrụ ya anya maọbụ na-elekọta ya nke ọma.<ref name="roux" /> N'afọ ndị 1980, o tinyere aka n'ide ndepụta nke ụlọ ndị Brazil na Lagos maka iji otu nchekwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1987-09-06-8703080006-story.html|title=BRAZILIAN HOUSES IN NIGERIA ARE A LEGACY OF THOUSANDS OF FREED|author=Service|first=James Brooke, New York Times News|work=chicagotribune.com|language=en-US|accessdate=2019-01-23}}</ref> N'afọ ndị 1950, ọrụ owuwu ọhụrụ e mere site n'ụdị ụkpụrụ ụlọ nke oge a nke Europe na-atụle ihu igwe Naịjirịa na nke Maxwell Fry na London zụrụ azụ ndị na-ewu ụlọ Naijiria duziri malitere ịpụta dịka ụdị kachasị na Lagos.<ref name=":1" /><ref name=":0">Daniel Immerwahr (2007) The politics of architecture and urbanism in postcolonial Lagos, 1960–1986,Journal of African Cultural Studies, 19:2, 165-186, DOI: 10.1080/13696810701760450</ref> Vaughan-Richards so na ndị na-ewu ụlọ nke oge a, mana ọ chọrọ nyocha ndị ọzọ site na ịnakweere ụdị Afrịka dị ugbu a, nka Afrịka na iji ihe ndị dịka osisi.<ref name=":0" /> Ọ bụ onye na-akwado itinye ụdị ọdịbendị Afrịka na ụdị ndụ ya n'ime ụlọ ọgbara ọhụrụ nke Naijiria, ọpụpụ nke ụdị orthodox na-apụta n'afọ ndị 1950 nke gụnyere mgbanwe na ọnọdụ ihu igwe na Afrịka.<ref>{{Cite journal|author=Okoye|first=Ikem|date=1993|title=Good news for modern man?: architecture as evangelical mission in southern Nigeria|journal=Passages}}</ref><ref>{{Cite journal|title=The networks of tropical architecture|journal=The Journal of Architecture|volume=8|issue=3|pages=337–354|author=le Roux|first=Hannah|date=2003|doi=10.1080/1360236032000134835}}</ref> Ụlọ nke onwe ya wuru n'afọ 1960 bụ nnwale nke ụdị ụkpụrụ ụlọ ọdịnala nke West Africa na ụkpụrụ ụlọ nke oge a dị ka iji curvi-linear na circular geometries.<ref>{{Cite web|url=http://www.littlemissarchitect.com/2014/01/one-photo-sunday-modernist-african.html|title=Architecture in Africa - a modernist African interior {{!}} ONE PHOTO SUNDAY|author=Antończyk|first=Katarzyna|language=en-US|accessdate=2019-01-23}}</ref> Ọrụ ndị ọzọ dị ka Ola-oluwakitan House pụtara ìhè maka ịtụle ụdị Afrịka na mmalite, ma mesịa bụrụ ihe nlereanya maka ụlọ ndị ọzọ.<ref name=":1" /><ref>{{Cite book|title=Lagos : a cultural and historical imagination|author=Kaye|first=Whiteman|isbn=9781908493897|location=Exeter, UK|oclc=868916695|date=2013-10-21}}</ref> == Ndụ onwe == Ọ lụrụ Ayo Vaughan-Richards (née Vaughan), onye nọọsụ bụ nwa nwanyị nke onye na-ahụ maka ụlọ nkwari akụ si n'ezinụlọ Vaughan nke Lagos.<ref name="edinburgh" /><ref>Gavron, D. (1988, May 29). AYO VAUGHAN-RICHARDS 'I WAS TAUGHT THAT I CAN DO WHATEVER A MAN CAN DO'. Chicago Tribune (Pre-1997 Fulltext) Retrieved from https://search.proquest.com</ref> Ha nwere ụmụ anọ gụnyere onye na-eme ihe nkiri [[Remi Vaughan-Richards]] . == Mbipụta == * "Le Nigeria" na Rives coloniales : architectures, de Saint-Louis à Douala. 1993. . * Onye nchịkọta akụkọ. 'West African Builder and Architect. Akwụkwọ akụkọ. 1963 - 1967. * Onye so dee ya. Building Lagos. 1977. Pengrail Ltd == Edemsibịa == {{Reflist}} rwchgigiub7pyl425ibhr3xjfut0cf9 Auriol Batten 0 14078 87515 77774 2022-08-20T10:46:39Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Auriol Ursula Luyt Batten''' (née Taylor) (2 March 1918, na Pietermaritzburg - 2 June 2015, na East London) bụ onye South African n'eme gbasara ihe atụ ihe ọkụkụ.<ref>{{Cite web|title=Dr Auriol Batten|url=http://www.botanicalartandartists.com/3/post/2015/06/death-of-dr-auriol-batten-celebrated-south-african-botanical-artist.html|accessdate=2021-01-19|work=BOTANICAL ART & ARTISTS|language=en}}</ref> Auriol Batten nwetara B.Sc. na botany na Mahadum Natal na Pietermaritzburg, ma mụọ gbasara nka na Durban Technical College. O biri na East London mgbe ọ lụsịrị di ma malite ịse gbasara okooko ọhịa. Ya na nwa nwanne nna ya mekọrọ òtite ihe atu, bu Hertha Bokelmann, onye na-ese onyinyo nke 'Wild Flowers of the Eastern Cape Province' (1966) na 'Wild Flowers of the Tsitsikama' (1967). O tere ihe ọtụtụ n'ihe odide niile nke akwụkwọ ya 'Flowers of Southern Africa' (1986), ma nye mba ahụ onyinye akwụkwọ nke mbụ , ka e debe ya na National Botanical Institute na Pretoria.<ref>{{Cite web|title=World mourns death of artist|url=https://www.dispatchlive.co.za/news/2015-06-04-world-mourns-death-of-artist/|accessdate=2021-01-19|work=DispatchLIVE|language=en-ZA}}</ref> Auriol Batten natara ihe nrite ọla edo site n'aka ndị Royal Horticultural Society maka ihe atụ ọ gosiputara na akwụkwọ 'Flowers of Southern Africa' na nzere doctorate site na Mahadum Rhodes.. Enyere ụfọdụ osisi aha maka ya, osisi ndị dị ka ''Lachenalia aurioliae'', ''Albuca batteniana'', ''Polycarena batteniana'' na ''Diascia batteniana'' . == Edensibia == {{Reflist}} 392z4h5q0pvfdacey2m832h0y9cpnxz Adewunmi Agbaje 0 14104 87128 77800 2022-08-19T12:15:36Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki   {{databox}} A họpụtara Captain '''Benson Adewunmi Agbaje''' ka ọ bụrụ onye nchịkwa ndị agha nke [[Ȯra Enugu|Enugu Steeti]], Naịjirịa site n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1998 ruo Mee afọ 1999 n'oge ọchịchị mgbanwe nke General [[Abdulsalami Abubakar|Abdulsalam Abubakar]], na-enyefe gọvanọ nkịtị a họpụtara ahọpụta bụ [[Chimaroke Nnamani]] mgbe ọchịchị onye kwuo uche ya laghachiri na [[Naijiria]] nke anọ.<ref name="wstate">{{Cite web|url=http://www.worldstatesmen.org/Nigeria_federal_states.htm|title=Nigerian States|publisher=WorldStatesmen|accessdate=2010-03-27}}</ref> Na Machị 1999, o doro anya na o nyere iwu ka ejide Emeka Mamah, onye isi na-ede akwụkwọ akụkọ Vanguard na Enugu, ihe na-adịghị ahụkebe n'oge mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.mediarightsagenda.net/attmar99.html|title=Attacks On The Media In MARCH 1999: Vanguard Correspondent Arrested over News Story|work=Media Rights Agenda|date=March 1999|accessdate=2010-03-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110723204949/http://www.mediarightsagenda.net/attmar99.html|archivedate=2011-07-23}}</ref> A manyere ya ịla ezumike ńkána June 1999 n'okpuru iwu nke metụtara ndị ozi agha niile, ndị gọvanọ na ndị nchikwa na ọchịchị Babangida, Abacha na Abubakar.<ref>{{Cite web|url=https://groups.yahoo.com/group/AlukoArchives/message/25|work=NDM DEMOCRACY WATCH 1999/03|title=OBASANJO HIRES & FIRES|date=July 1, 1999|accessdate=2010-03-27}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1htugilpr33lxpxh84ek4ewt8x56ha0 Adam Henein 0 14114 87605 82015 2022-08-20T11:10:23Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adam Henein''' ( Arabic ; 31 Machị 1929 - 22 Mee 2020) bụ onye Ijipt na-akpụ ihe.<ref>{{Cite web|url=https://www.thenational.ae/arts-culture/art/egyptian-sculptor-adam-henein-dies-aged-90-1.1023300#1|title=Egyptian sculptor Adam Henein dies, aged 91}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Samuel Henein n'ime ezinụlọ, nke sitere na Asyut, nke ndị na-arụ ọrụ ọla edo na Cairo na 1929. A zụrụ ya dị ka onye na-akpụ ihe na Academy of Fine Art na Cairo, nke o nwetara akara ugo mmụta ya na 1953. Ezinụlọ ya bụ Ndị Kraịst Coptic.<ref name=":0">{{Cite web|title=Adam Henein—the Egyptian sculptor who spent a decade restoring the Great Sphinx—has died, aged 91|url=http://www.theartnewspaper.com/news/adam-henein-obituary|accessdate=2020-10-12|work=www.theartnewspaper.com}}</ref> == Ọrụ == A maara Henein dị ka onye na-akpụ ihe na 1950s; ọ natara ihe nrite Luxor na 1954-56, e gosikwara ọrụ ya na Cairo, Alexandria, na Munich na njedebe nke afọ iri ahụ. Mgbe ọ kwagara Paris na 1971, Henein malitere inyocha eserese. N'ihe osise ya na ihe ọkpụkpụ ya, ọ nwetara nkwanye ùgwù maka iji isiokwu ndị Ijipt oge ochie na ihe ọdịnala. Site n'afọ 1989 ruo n'afọ 1998 Henein duziri ndị otu na-emepụta ihe na mweghachi nke Great Sphinx nke Giza, na-esite na ahụmịhe ya dị ka onye na-akpụ ihe iji chọpụta otú e si kpụọ ihe ncheta ahụ na mbụ. N'afọ 1998, gọọmentị Ijipt nyere ya mma maka ọrụ ya.<ref>{{Cite web|title=Renowned Egyptian sculptor Adam Henein dies at 91|url=https://www.thejakartapost.com/life/2020/05/23/renowned-egyptian-sculptor-adam-henein-dies-at-91.html|accessdate=2020-10-12|work=The Jakarta Post|language=en}}</ref> [[Usòrò:Nahdet_Misr.jpg|thumb|278x278px|Mahmoud Mukhtar's Egypt's Renaissance 1919–1928, Cairo University Gate]] Mgbe ọ biri ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ otu ụzọ n'ụzọ anọ nke narị afọ na Paris, Henein laghachiri biri na mba a mụrụ ya. N'ime afọ iri gara aga, o mepụtara ọtụtụ ihe ọkpụkpụ granite pụrụ iche. Ọ bụ na Aswan, obodo nke kemgbe oge ochie bụ onye ama ama maka nkume granite ya, ka Henein guzobere International Sculpture Symposium, nke ọ bụ onye nduzi ya kemgbe 1996. E nyere ya State Award for the Arts na 1998 na Mubarak Prize na 2004. Ọ nọchitere anya Ijipt na Venice Biennale .<ref name=":0" /> [[Usòrò:CairoRodaUmmKulthumMonument.jpg|thumb|302x302px|Ihe ọkpụkpụ Umm Kulthum]] Ọ bụ onye guzobere na onye nduzi nke nnọkọ ihe ọkpụkpụ mba ụwa kwa afọ na Aswan, na ọkwa a, nke a maara ya na mba ụwa, bụ nnukwu ọrụ kemgbe afọ anọ gara aga.<ref>{{Cite web|author=Solomon|first=Tessa|date=2020-05-22|title=Celebrated Egyptian Sculptor Adam Henein Has Died at 91|url=https://www.artnews.com/art-news/news/celebrated-egyptian-sculptor-adam-henein-has-died-at-91-1202688299/|accessdate=2020-10-12|work=ARTnews.com|language=en-US}}</ref> Henein enweela ihe ngosi otu onye na Alexandria, Amsterdam, Cairo, London, Nantes, Munich, Paris na Rome. O sonyere na ihe ngosi otu na Cairo, Calais, Casablanca, Dakar, Ljubliana, Naples, Sorrento na Spoleto. Ọrụ ya dị na ụlọ ọha na eze na Egypt, Italy na Saudi Arabia. Henein bi na Cairo, Egypt. E gosikwara ọrụ ya na New York's Metropolitan Museum of Art . Henein natara Egypt's State Medal, State Merit Award, na Mubarak Award na nka. O guzobekwara International Granite Sculpture Symposium na Aswan. El-Shorouk Publishing House na Skira Publishing Group bipụtara akwụkwọ zuru ezu banyere ndụ ya na ọrụ ya. == Nke onwe ya == Ọ ghọrọ Isalm na 1961 mgbe ọ zutere nwunye ya, Afaf el Dib; ọ gbanwere aha ya na Adam.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|title=Adam Henein|url=http://www.encyclopedia.mathaf.org.qa/en/bios/Pages/Adam-Henein.aspx|accessdate=2020-10-12|work=www.encyclopedia.mathaf.org.qa}}</ref> Henein nwụrụ na 22 Mee 2020, ọ dị afọ 91. == Adam Henein Museum == Adam Henein Museum, nke mepere Satọdee 18 Jenụwarị 2014 na mpaghara Al-Harraniya nke Cairo, bụ onyinye dị oké ọnụ ahịa sitere n'aka onye na-ese ihe n'onwe ya nye mba ahụ. Ọ na-egosipụta "ndụ nke okike" nke onye na-ese ihe ma na-agụnye nchịkọta kachasị ukwuu, na nke na-eto eto, nke ihe ọkpụkpụ Henein yana ụfọdụ ihe osise ya. N'ime afọ niile, ọrụ ya bụ ụzọ onye na-ese ihe si ejikọta isiokwu zuru ụwa ọnụ - nne, nnụnụ, ụgbọ mmiri na ekpere n'etiti ha - na-ezo aka na ihe oyiyi ndị Ijipt dị ka pyramid, obelisks, ndị eze Fero na hieroglyphs. == Leekwa == * Ndepụta nke ndị Ijipt * Ramses Wissa Wassef == Ndetu == <references /> {{Reflist}} * Encyclopedia of Modern Art and the Arab World [http://www.encyclopedia.mathaf.org/en/bios/Pages/Adam-Henein.aspx] * © Bibliotheca Alexandrina [http://www.bibalex.org/en/center/details/AdamHenein] * rose issa projects [http://www.roseissa.com/past%20exhib/winter/winter8.html] == Njikọ mpụga == * [http://www.adamheneinmuseum.com Ihe ngosi nka Adam Henein] {{Museums in Egypt}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] jc25fokdaducfxq2uns2jtni5nxlrm9 Ahmed Morsi 0 14117 87456 82088 2022-08-20T10:27:17Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Morsi''' (a mụrụ n'afọ 1930) bụ onye na-ese ihe, onye nkatọ nka na onye na-ede uri nke nwere ọrụ nke karịrị afọ iri asaa nke mmepụta ihe okike.<ref name="Christies" /><ref name="Christies" /><ref name="Christies" /> N'afọ ndị 1950, ọ gụrụ akwụkwọ n'otu oge na Mahadum Alexandria na eserese na studio nke Silvio Becchi, nwa nna ukwu Ịtali Otorino Becchi. N'afọ 1974, Morsi kwagara New York City, ebe ọ gara n'ihu na-ese, na-ede ma na-akatọ site n'ụlọ ya dị na Manhattan. Ọrụ ya dị na nchịkọta ọha gụnyere Egyptian Museum of Modern Art, Alexandria Museum of Fine Arts, Mathaf: Arab Museum of Modern Art, Sharjah Art Foundation, Barjeel Art Foundation na nchịkọta onwe onye dị iche iche ama na Kuwait, Saudi Arabia, Lebanon, France, England na United States. Ọhụụ nke akụkọ ifo, nke e mepụtara Alexandria na-agafe ọtụtụ ọrụ Morsi na omume ya na-enye ntụgharị uche dị ike na ihe omimi banyere ncheta na oge. Ọrụ ya na-agba akaebe na ndụ onye na-ese ihe dị ka onye Aleksandria nke bi n'ụlọ kemgbe afọ 1970. == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == [[Usòrò:Ahmed_Morsi_as_a_child.jpg|thumb|185x185px|Ahmed Morsi mgbe ọ bụ nwata na 1930s]] A mụrụ Morsi na Alexandria, Egypt, na 1930.<ref name="Christies">{{Cite web|url=http://www.christies.com/lotfinder/paintings/ahmed-morsi-untitled-5779810-details.aspx|title=Ahmed Morsi (Egyptian, b. 1930) , Untitled|work=www.christies.com|accessdate=4 December 2017}}</ref><ref name="ModernArtMuseum">{{Cite web|date=2015-05-18|title=Modern art|url=http://www.modernartmuseum.gov.eg/worke.asp?ii=30&k=4|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150518095838/http://www.modernartmuseum.gov.eg/worke.asp?ii=30&k=4|archivedate=2015-05-18|accessdate=2021-10-20}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|author=Hala Halim|title=Intermediality and Cultural Journalism. Interview with Ahmed Morsi|journal=Alif: Journal of Comparative Poetics|date=2017|issue=37|pages=288–312|url=https://www.jstor.org/stable/26191822}}</ref> Nne ya bụ onye Morocco na nna ya si Upper Egypt.<ref name=":0" /> N'afọ 1954, ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Alexandria, ngalaba nke nka na isi na English Literature.<ref name="ModernArtMuseum" /> N'ime afọ 1952-53, ọ gụrụ nka na Silvio Becchi, nwa onye isi Ịtali Otorino Becchi, na Alexandria. Na mbido, a malitere Ahmed Morsi n'ime òtù edemede nke Alexandria yana otu ndị na-ese ihe na-arị elu n'obodo ahụ. Ka ọ na-erule afọ iri abụọ, ọ na-ekere òkè n'ihe ngosi otu na ndị na-ese ihe n'oge a ma ama n'Ijipt, gụnyere A Al Gazzar, H El Telmisani, I Massouda, F Kamel, H Nada na M Moussa . N'afọ 1949, ọ malitere ide [[Ábu|uri]] ma zụlite talent a n'otu aka na eserese ya - na-ebipụta Diwan mbụ ya, "Songs of the Temples / Steps in Darkness" mgbe ọ dị afọ iri na itoolu.<ref name="personal">{{Cite web|url=http://www.ahmedmorsi.com/|title=Home|work=Ahmed Morsi|accessdate=4 December 2017}}</ref> == Ọrụ == Morsi kwagara Baghdad, Iraq n'afọ 1955, ebe ọ kụziri Bekee iji gbakwunye afọ abụọ ọ nọrọ. Nke a bụ oge mmegharị ọdịbendị na Iraq, mgbe Baghdad bụ ebe ndị na-agụ akwụkwọ, ndị na-ese ihe na ndị nwere ọgụgụ isi. Ọ bụ na Baghdad ka ya na ọtụtụ ndị edemede na ndị na-ese ihe na Iraq nwere ọbụbụenyi na mmekọrịta na mmekọrịta na-arụ ọrụ, n'etiti ha bụ Abd al-Wahhab al-Bayati, Fouad al-Tikerly na Ardash Kakavian; mmekọrịta ndị a gara n'ihu na-emepụta mmekorita okike dị ịrịba ama yana ọbụbụenyi ndụ n'ime iri afọ na-abịanụ.<ref name="personal" /> Mgbe ọ laghachiri Ijipt, ọ kwagara Cairo n'afọ 1957. N'afọ ndị a, Ahmed Morsi bụ onye Ijipt mbụ na-arụ ọrụ n'akụkụ ndị na-ede egwuregwu a ma ama n'Ijipt, Alfred Farag, Abdel Rahman Al Sharkawi, na-emepụta ihe nkiri na uwe maka Ụlọ ihe nkiri mba na mbụ, Khedieval, Cairo Opera House - ụdị nka nke ruo mgbe ahụ, ọ bụ naanị ndị na-emepụta Ịtali. Ya na Abdel Hadi Al Algazzar sonyekwara ma hazie usoro ihe nkiri maka "Bury the Dead" nke onye America na-ede egwuregwu Irwin Shaw na Cairo Opera House. Ọrụ ndị ọzọ ya na Al Gazzar gụnyere akwụkwọ uri Morsi n'akụkụ eserese Al Gazzar. E bipụtaghị akwụkwọ ahụ n'ihi ọnwụ Al Gazzar n'oge na-adịghị anya, mana uri / eserese na-adị ndụ. N'afọ 1968, ya na Edwar Al Kharrat, Ibrahim Mansour, Gamil Atteya, Sayed Hegab na ndị ọzọ hiwere magazin ''Galerie 68''.<ref name=":1" /> Mbipụta a ghọrọ ozugbo isi iyi kachasị mma nke Ijipt dị ka olu nke ọgbara ọhụrụ. Site n'afọ ndị a malitere njem onye na-ese ihe n'ime ụwa nke nkatọ, na-ebipụta nkatọ na nka na akwụkwọ, ha abụọ ka dị nso. O dere ihe abụọ maka Grand Larousse Encyclopédique (1975); “Art in Egypt” na “Art in Iraq”. Ọzọ onye ọsụ ụzọ, Ahmed Morsi webatara ụgbọala ọhụrụ na-emepụta ihe na ọha na eze na Egypt na ihe ngosi ya nke afọ 1995: “The Artist's Book'. N'ịgbaso ihe ngosi ya, e mepụtara Biennial ọhụrụ, The Artist's Book, na Alexandria.<ref name="personal" /> == Ndụ mgbe e mesịrị == N'afọ 1974, Ahmed Morsi kwagara [[New York City]], ebe ọ na-aga n'ihu na-ese, na-ede ma na-akatọ site n'ụlọ ya dị na Manhattan.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.fronterad.com/?q=ahmed-morsi-alejandria-a-nueva-york|title=Ahmed Morsi: de Alejandría a Nueva York - FronteraD|work=www.fronterad.com|accessdate=4 December 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.abebooks.com/book-search/title/ahmed-morsi/|title=Ahmed Morsi - AbeBooks|work=www.abebooks.com|accessdate=4 December 2017}}</ref> N'afọ 1976, dị ka ọtụtụ ndị na-ese ihe bi na mpaghara NYC, ọ malitere nka nke lithography na The New School, nka nke ibipụta akwụkwọ na The Art Student League ma tinye akụkụ ọzọ na ngwá ọrụ okike ya na n'ime afọ iri abụọ gara aga, Onye na-ese ihe nabatara foto - ụdị nka ikpeazụ a ga-etinye na nnukwu palette Ahmed Morsi.<ref name="personal" /> == Ihe ngosi == === N'etiti ihe ngosi naanị - Egypt === * 1953 Ihe ngosi nke mbụ na Mahadum Alexandria - Alexandria * 1958 Cairo Atelier - Cairo * 1958 Alexandria Museum of Fine Arts - Alexandria * 1959 Cairo Atelier - Cairo * 1960 Alexandria Museum of Fine Arts - Alexandria * 1961 Alexandria Museum of Fine Arts - Alexandria * 1966 Cairo Atelier - Cairo * 1969 Cairo Atelier - Cairo * 1970 Cairo Atelier - Cairo * 1973 Akhnatoun Gallery - Cairo * 1973 Soviet Cultural Center - Alexandria * 1989 Akhnatoun Gallery - Cairo * 1991Cavafy Suite, Mashrabia Gallery - Cairo * "1995 The Artist's Book", Mashrabia Gallery - Cairo * 1996 Akhnatoun Gallery - Cairo * 2003 Akhnatoun Gallery - Cairo * 2005 Akhnatoun Gallery Cairo * “2012Metaphysics”, Gallery Misr - Cairo<ref>{{Cite web|url=http://www.egyptindependent.com//news/metaphysics-one-man-s-enduring-passion-painting|title='Metaphysics': One man's enduring passion for painting - Egypt Independent|date=13 February 2013|work=egyptindependent.com|accessdate=4 December 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.egyptindependent.com/node/1468226|title='Global Telegram' by Ahmed Morsi - Egypt Independent|work=egyptindependent.com|accessdate=4 December 2017}}</ref> * 2016 "Ahmed Morsi: A Pure Artist" mbụ retrospective na Egypt, Ofok Gallery (Mahmoud Khalil Museum - Cairo * 2017 "Ahmed Morsi: You Closed Your Eyes in Order to See the Unseen", Gypsum Gallery - Cairo === N'etiti ihe ngosi naanị - International === * 1956 Al Wazireyeh Gallery, Society of Iraqi Artists - Baghdad * 1970 The Pace Gallery - London * 1975 Mahadum Columbia - NYC * 1977 Asif Gallery - NYC * 1985 Alef Gallery - Washington, DC * 1987 Vorpal Gallery - SoHo, NYC * 1996 Accademia d'Egitto - Rome * 2017 "Ahmed Morsi: Dialogic Imagination", nke mbụ mba ụwa, Sharjah Museum - Sharjah, UAE * 2017 "Ahmed Morsi", Art Dubai - Dubai, UAE === N'etiti Group Shows === * 1954 Ngosipụta mmalite nke Museum of Fine Arts - Alexandria, Egypt * 1954 O sonyere na obere ihe ngosi otu na A Al Gazzar, H El Telmisani, I Massouda na onye na-ese ihe na Aleksandria M Moussa na Societe d'Alliance Francaise - Alexandria * 1954 O sonyere na 1st Alexandria Biennial of Mediterranean Countries na Museum of Fine Arts * 1955 O sonyere na obere ihe ngosi otu na I Massouda, H El Telmisani, F Kamel na H Nada na Museum of Modern Art and Cultural Center - Alexandria * 1956 O sonyere na 2nd Biennial of Mediterranean Countries na Museum of Fine Arts - Alexandria * 1958 O sonyere na ihe ngosi nke abụọ na A al Gazzar, H El Telmisani, I Massouda, F Kamel na M Moussa na Alexandria Museum of Fine Arts - Alexandria. * 1958 O sonyere na 3rd Biennial of Mediterranean Countries na Museum of Fine Arts - Alexandria * 1968 O sonyere na obere ihe ngosi otu na Ahmed El Rachidi, Adam Henein, Hassan Soliman, George El Bahgoury, Gamal Mahmoud, Daoud Aziz, Saad Abdel Wahab, Saleh Reda, Safeya Hilmi Hussein, Omar El Nagdi, Ali Desouki, Kamal Khalifa, Mohamed Hagrass, Mostafa Ahmed, Mostafa El Hallag, Makram Rizkallah na William Izhaq na Cairo Atelier - Cairo * 1971 Ihe ngosi mba ụwa El Wasti - Baghdad * 1996 The 6th International Biennial of Cairo - Cairo * 1996 O sonyere na nnọkọ ọzọ nke 6th International Cairo Biennial dị ka onye otu kọmitii nke Jurors - Cairo * 2007 O sonyere na 1st Egypt “Salon” na Amir Taz Palace - Cairo * 2007 O sonyere na obere ihe ngosi otu - “Spirit of the Moment ... Spirit of the Image” – ya na Ahmed Fuad Selim na Hilmi El Tuni na Ebdaa Art Gallery - Cairo * 2012 O sonyere na obere ihe ngosi otu, “Surrealism, Cairo nke ugbu a” na The Gallery - Cairo * 2016 Limited group show: "Looking at the World Around You: Contemporary Works From Qatar Museums", Santander Art Gallery - Madrid, Spain * 2016 Limited group show: Debunking Orientalism, Untitled Space - SoHo, NYC, USA * 2016 Limited group show: "When Art Becomes Liberty: The Egyptian Surrealists (1938 - 1965)," Palace of Fine Arts - Cairo, Egypt * 2017 Limited group show: "When Art Becomes Liberty: The Egyptian Surrealists (1938 - 1965)," Museum of Modern and Contemporary Art - Seoul, South Korea == Nchịkọta ọha na eze == * Egyptian Museum of Modern Art - Cairo, Egypt * Museum of Fine Arts - Alexandria, Egypt * Mathaf: Arab Museum of Modern Art - Doha, Qatar * Sharjah Art Foundation - Sharjah, UAE * Barjeel Art Foundation - Dubai, UAE Nchịkọta onwe onye na Egypt, Iraq, Kuwait, Qatar, Saudi Arabia, Syria, France, UK na USA == Ọrụ ndị ọzọ == * 1956 - 57: Amalitere ide nkatọ nka maka akwụkwọ akụkọ Iraq, "Al Akhbar", Al Akhbar - Baghdad * 1958 - 1962: Onye mbụ na-abụghị onye mba ọzọ na-emepụta ihe nkiri na uwe maka Ụlọ ihe nkiri mba Ijipt - Cairo * Ezubere usoro ihe nkiri na uwe maka egwuregwu mbụ nke Alfred Farag dere, “The Fall of the Pharaoh” * Emere ya na Abdel Hadi Al Gazzar maka egwuregwu America "Bury the Dead" nke Irwin Shaw mere * Ezubere usoro ihe nkiri maka egwuregwu mbụ nke Abdel Rahman Al Sharkawi dere, “The Tragedy of Jamila Bohreid” * 1968: Co-founded “Gallery ‘68” magazine – Cairo * 1995: E webatara ya n'ihu ọha na eze na Egypt “The Artist’s Book”. N'ihi mbọ ịsụ ụzọ a, The Alexandria Ọbá akwụkwọ guzobere Biennial naanị maka ụgbọala ọhụrụ a na-emepụta ihe, "The Artist's Book" == Nkatọ, uri na nsụgharị == * 1949: E bipụtara nchịkọta abụ mbụ ya, “Songs of Temples / Steps in Darkness”—Alexandria * 1957–1974: O kpuchiri ọrụ nka na Egypt maka Radio Mmemme nke abụọ na Cairo ma sonye na mmemme redio “Culture News Around the World” * 1959: Co-translated “Eluard: The Poet of Freedom and Love” with Iraqi Poet Abdel Wahab Al Bayyati, published by Al Maaret Bookshop - Beirut * 1959: Co-translated “Aragon, : The Poet of Resistance” with Abdel Wahab Al Bayyati, published by Al Maaret Bookshop - Beirut * 1968: O kpebiri ịkwụsị ide uri n'ihi mmetụta nke nkewa * 1968: E bipụtara magazin avant-garde, “Galerie 68”, ya na Edwar Al Kharrat, Ibrahim Mansour, Gamil Atteya na Sayed Hegab - nke rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịzụlite ọgbara ọhụrụ nke akwụkwọ Arabic * 1970: - Mịnịstrị na-ahụ maka ọdịbendị nke Iraq bipụtara akwụkwọ ya, “Picasso” - Nsụgharị "A View from a Bridge" site n'aka Arthur Miller, nke nsụgharị na egwuregwu e mere na 1970s site na National Theater * 1975: Mịnịstrị nke Omenala nke Iraq bipụtara akwụkwọ ya, "Introduction to American Black Poetry". * 1997: Ọ kpọghachiri onye na-ede uri nke a chụgara afọ iri atọ tupu mgbe ahụ, n'enweghị mgbakọ * 1999: Kansụl Kasị Elu nke Omenala bipụtara ọmụmụ ya, "Contemporary American Poetry I" * 2001: National Center for Translation bipụtara akwụkwọ ya “Readings of Contemporary American Poetry II” - Njikọ nke Akwụkwọ bipụtara akwụkwọ ya, "Contemporary American Poetry III" - Kansụl Kasị Elu nke Omenala bipụtara akwụkwọ ya, "American Contemporary Art". * 2012: Kansụl Kasị Elu nke Omenala bipụtara Anthology ya, “The Collected Poems” == Ndetu == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Media related to Ahmed Morsi at Wikimedia Commons [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 48849bpqucial93wojzxtf6yk2xy2rc Adam Madebe 0 14124 87637 82035 2022-08-20T11:17:48Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adam Madebe''' (a mụrụ ya n'afọ 1954) bụ onye na-ese ihe, a na-ekwukarị na ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ihe na Zimbabwe na-arụ ọrụ na ígwè.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://1-54.com/london/artists/adam-madebe/|title=1-54 Contemporary African Art Fair|work=1-54.com|accessdate=2018-07-27}}</ref> O bi ma na-arụ ọrụ na Johannesburg, South Africa. == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Adam Madebe na Bulawayo, Zimbabwe . Mgbe ọ na-enye ọzụzụ na Mzilikazi Art & Craft Centre, ọ malitere ịkpụ ihe oyiyi na ụrọ. N'ihe dị ka afọ 1970, metal ghọrọ onye ọ họọrọ iji mezuo ọchịchọ ya ịrụ ọrụ buru ibu.<ref>{{Cite web|url=http://nai.uu.se/research/finalized_projects/cultural_images_in_and_of/zimbabwe/sculpture/madebe/|title=Adam Madebe - The Nordic Africa Institute|work=nai.uu.se|accessdate=2018-07-27}}</ref> O mechara bụrụ onye nkuzi nka na Mzilikazi Art & Craft Centre, na-akụzi ụrọ site n'afọ 1974 ruo afọ 1992.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.inzart.co.uk/adam-madebe-biography/4578406787|title=Biography of Adam Madebe, award winning metal sculptor from Zimbabwe|work=www.inzart.co.uk|language=en|accessdate=2018-07-17}}</ref> == Ọrụ == Madebe malitere ịkpụ ihe n'afọ 1982 ma nweta ọtụtụ onyinye maka ọrụ ya, gụnyere onyinye onye isi ala a ma ama maka Ọkachasị na 1994.<ref name=":1" /> Ihe ọkpụkpụ ya, nke na-abụkarị nha ma ọ bụ buru ibu, bụ akụkụ nke nchịkọta ndị a ma ama n'ụwa niile na ụfọdụ n'ime ọrụ ya dịka Fallen Warrior ya gosipụtara na British Museum, ka eji dị ka ọmụmụ ihe maka ụmụ akwụkwọ nka na Zimbabwe taa.<ref name=":0" /> Ọ natara ọrụ maka ihe ọkpụkpụ ọha na eze na Zimbabwe, South Africa na Botswana, gụnyere ihe ọkpụkpụ ọla nke Mahatma Gandhi (2015), kpughere na Rustenburg.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://1-54.com/london/artists/adam-madebe/|title=1-54 Contemporary African Art Fair|work=1-54.com|accessdate=2018-07-27}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.indianspice.co.za/2015/08/rustenberg-welcomes-mahatma-gandhi/|title=Rustenberg Welcomes Mahatma Gandhi {{!}} Indian Spice AdiShakti Media|work=www.indianspice.co.za|language=en-US|accessdate=2018-07-27}}</ref> Isiokwu nke ihe omume telivishọn agụmakwụkwọ nke emere maka Channel 4, a maara ya karịsịa maka ọrụ ihe atụ ya, mana ọ nwetakwara otuto dị ukwuu maka ọrụ ya nke ọkara ihe atụ na echiche ya dịka 'Hot Seat' (1989).<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|url=http://www.inzart.co.uk/adam-madebe-hot-seat/4586643824|title='Hot Seat' (1989) by Adam Madebe sculpture in found objects and mild steel|work=www.inzart.co.uk|language=en|accessdate=2018-07-27}}</ref> E gosipụtara ọrụ a na ọrụ ndị ọzọ nke onye na-ese ihe a na 1:54 Contemporary African Art Fair na Somerset House na London n'ọnwa Ọktoba 2015.<ref name=":0" /> == Ọmụmụ ihe == Adam Madebe sonyere n'afọ 1989 Pachipamwe II Workshop nke emere na Cyrene Mission na mpụga Bulawayo, Zimbabwe n'akụkụ ndị na-ese ihe na-aga nke ọma Joram Mariga, Bernard Matemera, Bill Ainslie, Voti Thebe, Sokari Douglas Camp na David Koloane .<ref>{{Cite journal|author=Elsbeth|first=Court|title=Pachipamwe II: The Avant Garde in Africa?|url=https://www.academia.edu/14144483|journal=African Arts|language=en|volume=25|issue=1|issn=0001-9933}}</ref> Mgbe ahụ, Triangle Arts Trust kpọrọ ya ka ọ gaa ọmụmụ ihe ha kwa afọ na Pine Plains, New York State n'afo 1990 nakwa n'afọ 1995 gara International Artists Workshop na Yorkshire Sculpture Park.<ref name=":1" /> == Esemokwu == N'afọ 1985, Adam Madebe meriri na Tower Gardens Sculpture Competition na Bulawayo site na ihe atụ ya dị mita 3.5 n'ogologo, 'Looking To The Future'. Ọrụ nwoke a gba ọtọ mere ka mkparịta ụka dị mkpa n'obodo banyere ịdị mma ya maka ngosipụta ọha na eze na mba na-echekwa echiche.<ref>{{Cite news|url=http://www.davidcoltart.com/2010/10/looking-into-the-future-art-and-the-law-in-zimbabwe-the-2010-lozikeyi-lecture-by-senator-david-coltart/|title=Looking into the Future: Art and the Law in Zimbabwe : The 2010 Lozikeyi Lecture by Senator David Coltart - David Coltart (Official Website)|date=2010-10-29|work=David Coltart (Official Website)|accessdate=2018-07-27|language=en-US}}</ref> E wepụrụ ya n'egbughị oge n'ogige ahụ. E mechara gosipụta ya n'ime ogige Gallery nke National Gallery of Zimbabwe nke a rụzigharịrị nke ọma na Douslin House, ọ dara ọzọ na nyocha gọọmentị obodo n'afọ 2010 ma nọgide na-ezo ọzọ na ụlọ nkwakọba ihe.<ref name=":1" /> == Ihe nrite == Ihe nrite nke mbụ Tower Gardens Sculpture Competition, Bulawayo, Zimbabwe na 'Looking To The Future' Nrite nke mbụ, WeldArt 87, Harare, Zimbabwe, na 'Jacket' Award Of Merit, Zimbabwe Heritage Exhibition 1988, Harare, Zimbabwe with 'Contemplation' Nrite nke abụọ, WeldArt 89, Harare, Zimbabwe, na 'Togetherness' Award Of Merit, Zimbabwe Heritage Exhibition, Harare, Zimbabwe with 'Hot Seat' Onyinye nsọpụrụ nke onye isi ala, Zimbabwe Heritage, Harare, Zimbabwe 1994 <ref name=":1" /> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ry6353da8zyorykh5omoieehav3l2k8 Azeez Kayode Fakeye 0 14135 87411 77833 2022-08-20T10:15:23Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Azeez Kayode Fakeye''' (a mụrụ ya n'afọ 1965 na [[Ibadan]], Nigeria) bụ onye na-akpụ ihe na [[Naijiria]]. == Njikọ mpụga == * http://www.grainsofafrica.com/ * <nowiki>https://web.archive.org/web/20070721002655/http://www.grainsofafrica.com/catalog/index.php?cPath=36_38</nowiki> [https://web.archive.org/web/20070721002655/http://www.grainsofafrica.com/catalog/index.php?cPath=36_38] * <nowiki>http://www.folkcuba.com/botanica_ht/fakeye_hmpge1.html</nowiki> [http://www.folkcuba.com/botanica_ht/fakeye_hmpge1.html] * <nowiki>http://www.mnh.si.edu/africanvoices/gallery/lamidi/meet_the_artist.html</nowiki> [http://www.mnh.si.edu/africanvoices/gallery/lamidi/meet_the_artist.html] * <nowiki>http://grains-of-africa.blogspot.com/2008/09/traditional-modern-yoruba-art-fakeye.html</nowiki> [http://grains-of-africa.blogspot.com/2008/09/traditional-modern-yoruba-art-fakeye.html] * Lamidi Olonade Fakeye: Ihe ngosi nlegharị anya na akụkọ ndụ m na nka nke Lamidi Olonade Fakeye wdg. (Paperback - 1 June 1997) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] k596qad475ylmfi8v1rn8ulvji8fjbo Abayomi Barber 0 14161 87301 77869 2022-08-19T19:34:11Z Chinaza 001 13950 Added databox wikitext text/x-wiki Added databox '''Abayomi Adebayo Barber''' (23 Ọktoba 1928 - 26 Disemba 2021) bụ onye na-ese ihe n'oge a na [[Naijiria]] bụrụ kwa onye ndụmọdụ nke Abayomi Barber Art School na [[Lagos]], Nigeria. Ọ bụ onye nka ọgbara ọhụrụ dị mkpa na Naịjirịa mana a maghị ya nke ọma na ụwa nke .<ref name="Gefame">{{Cite web|url=http://quod.lib.umich.edu/g/gefame/4761563.0002.103/--crisis-of-appropriating-identity-for-african-art-and-artists?rgn=main;view=fulltext|title=The Crisis Of Appropriating Identity For African Art And Artists|publisher=Gefame. vol. 2, no. 1. Ann Arbor, MI: MPublishing, University of Michigan Library|accessdate=August 24, 2015|first=Freeborn|author=Odiboh}}</ref> A maara ya nke ọma maka itinye usoro okike na usoro surrealism na ọrụ nka ya. Ụfọdụ n'ime ọrụ ntinye aka ya gụnyere busts nke onye bụbu onye isi ala Naịjirịa, Murtala Mohammed na onye bụbu Oba nke Ile-Ife, Adesoji Aderemi, ọrụ ọzọ a ma ama bụ eserese mmanụ nke Shehu Shagari.<ref name="Proq">Anonyuo, E. G. (January 01, 1999). Microanalysis of Skokian works of art. Nigerian Skokian Art: a Microanalysis of the Realistic Visual Expression in Contemporary Nigerian Art, 69-107</ref> == Ndụ == A mụrụ Barber na 23 Ọktoba 1928 na Ile-Ife n'ezinụlọ Samuel Bamidele na Victoria Waleola Barber. Ọ malitere agụmakwụkwọ ya na St Peter's Anglican School, Iremo, Ife. Ọ gụsịrị akwụkwọ na St Stephen's School, Modakeke, Ife na 1948.<ref name="AA">{{Cite web|url=http://www.mitpressjournals.org/toc/afar/42/2|title=Creative Reformation of African Art Traditions: The Iconography of Abayomi Barber Art School|publisher=African Arts Vol. 42, No. 2, MIT Press|accessdate=August 24, 2015|first=Freeborn|author=Odiboh}}</ref> N'afọ 1949, o mepụtara ihe osise n'elu igbe osisi wee sonye na asọmpi nka dị iche iche n'otu afọ ahụ. O nwetara nkwanye ùgwù na Lagos mgbe o meriri Lines Silver Cup nke Elder Dempster kwadoro maka eserese kachasị mma e gosipụtara na All Nigeria Festival of the Arts na 1952. Mgbe ihe nrite ahụ gasịrị, e nyere ya ọrụ ịmepụta ihe osise nke Harold Cooper, onye isi oche klọb Ikoyi na-apụ apụ. Ọ chọtara ọrụ na Lagos na mmalite afọ 1950 dị ka onye na-ese ihe osise na-emepụta akwụkwọ na ihe osise mgbasa ozi na eserese ọchị maka onye mgbasa ozi Naijiria dị na Yaba, Lagos. N'afọ 1955, ọ debara aha ya na mmemme ịkpụ ihe na Yaba College of Technology n'okpuru nduzi nke onye Britain na-akpụ ihe bụ Paul Mount. N'afọ 1957, nwanne nna ya, Adesoji Aderemi kpọbatara ya nye Awolowo, onye isi ala nke mpaghara ọdịda anyanwụ Naịjirịa n'oge ahụ; ya na ndị Awolowo na-akpakọrịta, ọ sonyeere Yoruba Historical Research Scheme na ọrụ nyocha nke na-achọpụta mmalite nke ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]]. Ọrụ ya dị ka onye enyemaka ọrụ na atụmatụ nyocha nyere ya ohere iso ndị ọkà mmụta a ma ama dịka Saburi Biobaku, William Fagg, Frank Willet na Dr Bradburty rụkọọ ọrụ. Site na 1960 ruo 1962, site na agụmakwụkwọ sitere na gọọmentị mpaghara, ọ gụrụ akwụkwọ na Central School of Arts and Crafts, London. Ọ gara London iji mụọ nchekwa na mweghachi nke ihe ochie na ịrụ ọrụ n'ịzụlite ihe oyiyi Obafemi Awolowo.<ref>{{Cite web|url=http://www.hourglassgallery.com/abayomi-barber-a-nigerian-genius-whose-mastery-of-his-art-challenges-the-british-art-history/|title=ABAYOMI BARBER - a Nigerian "Genius" whose mastery of his Art challenges the British Art History - The Hourglass Gallery|work=The Hourglass Gallery}}</ref> Otú ọ dị, nsogbu mpaghara kpuchiri mpaghara ahụ ma kwụsị agụmakwụkwọ ya. Mgbe ọ nọ n'England, ọ gara n'ihu ịzụlite ọrụ aka ya, ọ gụrụ maka ịkpụ ihe na ịkpụzi na Mancini na Tozer studios, London, ọ rụkwara ọrụ dị ka onye enyemaka na ụlọ ọrụ nka nke Edward Delaney nwere ma mesịa na Oscar Nemon's studio na St James studio na London.<ref>Anonyuo. P 81-83</ref> Ya na Nemon rụkọrọ ọrụ na ihe ọkpụkpụ ise nke Winston Churchill.<ref name="AA" /> Ọ bụkwa onye enyemaka na British Museum. Ọ laghachiri Naịjirịa n'afọ 1971 ebe e weere ya n'ọrụ dị ka onye ọrụ nka na School of African and Asian Studies nke a maara ugbu a dị ka Center for Cultural Studies, University of Lagos . E nyere ya ọrụ ịse ihe osise nke onye isi Etiopia na-eleta, Haile Selassie na 1972. Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa, Barber enweghị obi ụtọ na ihe ọ na-ele anya dị ka primitivism na expressionism nke na-achịkwa ihe nkiri nka Naịjirịa n'oge ahụ. O kwenyere na ezigbo okike n'ọrụ nke ezigbo onye na-ese ihe na-abịa naanị site n'ilekwasị anya na nkà na ihe na ezi obi nke omume.<ref name="AA" /> Ọ malitere ụlọ akwụkwọ ọzụzụ na 1973, ya na Muri Adejimi dị ka nwa akwụkwọ mbụ ya na studio ya na mahadum. Barber nwere ihe ngosi nke mbụ ya na 1989, aha ngosi ahụ bụ ''Abayomi Barber A Retrospective.'' Ụfọdụ n'ime ọrụ ya na-egosi na National Gallery of Modern Art nke gụnyere ihe ọkpụkpụ nke Ali Maigoro na Yemoja. Barber anọgidewo na-emepụta nka. E gosipụtara ya n'etiti afọ 2017, ebe o tụlere ọrụ ndụ ya na nkà ihe ọmụma ya na ndụ.<ref>[https://punchng.com/i-want-to-enjoy-life-more-i-dont-think-theres-afterlife-abayomi-barber-88/ "I want to enjoy life more, I don't think there's afterlife -- Abayomi Barber, 88." (August 27, 2017). ''Punch Newspapers: Octogenarian'' (Nigeria).] Retrieved September 29, 2018.</ref> Abayomi Barber nwụrụ na 26 Disemba 2021.<ref>{{Cite web|title=Leading Contemporary Nigerian Artist, Abayomi Barber, Dies at 93|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/12/27/leading-contemporary-nigerian-artist-abayomi-barber-dies-at-93/|publisher=This Day Live|accessdate=13 January 2022}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://mbasic.facebook.com/notes/africore-galleries/barbers-art-etchings-of-a-legend-by-bruce-ugiomoh/119171891003/ Isiokwu banyere Barber] * [https://www.hourglassgallery.com/artists/abayomi-barber/biography/ Biography na Barber @Hourglass Gallery saịtị] 4eoxxhdsl2kluvhj9slumhatw164svg Jozia 0 14181 87275 77899 2022-08-19T16:51:48Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:Pietverkruijsse.jpg|thumb|Pietverkruijsse]] '''Jozia''' (onye a mụrụ n'afọ 1993) bụ onye South Africa na-agụ egwu, onye na-ede egwu, onye nduzi na onye na-eme ihe nkiri. Ọ na-agụ egwu n'asụsụ Sepedi, Zulu, Xhsosa, Xevenda na Bekee. == Ọrụ egwu == A mụrụ Jozia n'afọ 1991 na Daveyton, obodo dị nso na Johannesburg. Mgbe ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ rụrụ ọrụ na Cape Town iji kwado ọmụmụ egwu ya nke o mechara malite n'afọ 2015 na COPA na Johannesburg. N'oge a, ọ dekọtala ọtụtụ egwu na ekwentị mkpanaaka ya, nke dabere na ụda olu na ụda egwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.joziamusic.com/about|title=About Jozia|work=Official Website of Jozia}}</ref> N'afọ 2015, a kpọrọ ya ka ọ gaa [[Switzerland]] idekọ egwu ya na morph2 Recording Studio na Zurich ebe ya na onye ọjọọ ụbọ si Ducth bụ Jordi Kemperman na Onye British bu injinia ụda bu Nigel Hilbourne na-arụkọ ọrụ. Mgbe ọ hapụsịrị EP mbụ ya bu At Last na labelụ egwu German RecordJet, ọ rụrụ ọrụ ole na ole mbụ ya na [[Switzerland]] na [[Netherlands]], gụnyere na Openair Literature Festival Zurich .<ref>{{Cite web|url=https://itunes.apple.com/us/album/at-last-ep/id1083559785|title=At Last on iTunes|work=Apple Music}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.presskit.to/jozia#/about/wins|title=Concerts in Europe 2016|work=Review on presskit.to}}</ref> Na Machị 2017, o wepụtara abọm mbụ ya zuru ezu nke akpọrọ ''Mamokebe'', nke ya na Kevin Leicher dekọrọ na Darkstar Studio na Johannesburg ma mepụta ya site na Foundation Society of Arts nke Switzerland.<ref>{{Cite web|url=https://itunes.apple.com/album/mamokebe/id1215919784|title=Mamokebe on iTunes|work=Apple Music}}</ref> Ntọhapụ ahụ na-esonyere vidiyo egwu anọ, nke e mere n'ebe dị iche iche na US, Mexico, Europe na Africa.<ref name="deezer.com">{{Cite web|url=http://femmusic.com/wp/index.php/2017/03/30/jozia-mamokebe/|title=Video of the Month – April 2017|work=Femmusic.com – Online magazine dedicated to emerging women in music.}}</ref> == NoỤdịdị egwu == Ọ bụ ezie na e jiriwo Jozia tụnyere ụmụ nwanyị na-abụ abụ dị ka Tracy Chapman ma ọ bụ [[Erykah Badu]], ọ na-arụtu aka na ndị na-ese ihe dịka [[Björk]], David Bowie, Thom Yorke, na Amy Winehouse dị ka ndị isi mkpali mmụọ ya na ịchụso akara aka egwu na nka ya.<ref>{{Cite news|title=Radiointerview with Jozia led by Elorm Nutakor on kcou.fm 7 April 2017, 3 pm CST|work=Radio Station at the University of Missouri-Columbia, USA}}</ref> Okwu ya na-egosipụta ọtụtụ akụkọ ihe mere ya na ndụ ya na South Africa yana oge ọ nọrọ na mba ọzọ, na-eme ngosipụta nyocha isiokwu dịka ịhụnanya na [[wiktionary:loss|ọnwụ]], mkpọkọta na nkewa, oge uto na njirimara, [[Ịgbó|marihuana]] na ọchịchị onye kwuo uche ya - nke a na-ejikarị okwu, mgbagwoju anya uri na ọchị aghụghọ.<ref>{{Cite web|url=http://djolo.net/decouverte-jozia-lappel-de-sirene-sud-africaine/|title=Découverte : Jozia, l’appel de la sirène sud-africaine|work=French Music Magazine Djolo.net}}</ref> == Discografị == === EPs === * 2016: ''N'ikpeazụ'' === Ndị dị otu === * 2017: "Dlozilame" * 2017: "Mamokebe" * 2017: "Julio" * 2017: "Njalo" === Albọm === * 2017: ''Mamokebe'' == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.joziamusic.com Jozia] Official Website * Vidio [https://www.youtube.com/watch?v=Ild0hoE0Wac Mamokebe] * Vidio [https://www.youtube.com/watch?v=9ewtrC8BfeM Dlozilame] * Vidio [https://www.youtube.com/watch?v=Q2cQqNp63u8 Julio] * Vidio [https://www.youtube.com/watch?v=xOLjkfNErn0 Njalo] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] b1ihv7iicoehg5d1mj4me5mru9b4llc Ayanda Jiya 0 14182 87644 84441 2022-08-20T11:19:48Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sibongile Ayanda Sizwesiyanda Jiya''' (amụrụ n'abali iri na asatọ na onwa June n'afọ 1987) nke a maara dịka '''Ayanda Jiya''', bụ onye South Africa na-agụ egwu, onye na-ede egwu na onye na-emepụta egwu edekọtara, amụrụ na Klerksdorp, North West.<ref>{{Cite web|url=https://genius.com/artists/Ayanda-jiya|title=Archived copy|accessdate=22 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190920135154/https://genius.com/artists/Ayanda-jiya|archivedate=20 September 2019}}</ref> Jiya bịanyere aka n'okpuru TinismDotc0m n'afọ 2010, Mgbe ọ hapụrụ ebe ahụ, o guzobere akara, ya na studio nke Zephbeats.<ref>{{Cite web|url=https://hypemagazine.co.za/2014/03/20/exclusive-record-label-tinismdotcom/|title=Exclusive with record label TinismDotCom|date=2014-03-20}}</ref> E wepụtara egwu ya, "Go Go Girl" n'afọ 2014, nke mere ka a họpụta ya dị ka Best RnB Single na mmemme nke iri na anọ nke Metro FM Music Awards.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://mg.co.za/article/2015-01-26-hip-hop-shines-at-the-metro-fm-music-awards/|title=14th Metro FM Music Awards nominees announced|date=26 January 2015}}</ref> O wepụtara EP mbụ ya, V.I.C (Very Intimate Conversations) (2014) nke mepụtara otu egwu gụnyere "Go Go Girl" na "Wrecking My Brain". E wepụrụ EP ahụ na ngosi niile na ọgbọ dijitalụ mgbe ọ hapụrụ TinismDotc0m n'afọ 2015. n'afọ 2017 ha wepụtara EP nke abụọ nke Jiya, To Whom It May Concern . == Ndụ na ọrụ == === Mmalite ndụ na mmalite ọrụ === A mụrụ Ayanda Jiya na Klerksdorp, obodo dị na North West Province. N'afọ 2007, ọ zutere Wax Lyrikal, onye na-eti egwu ọ malitere ịrụrụ ọrụ. Sibongile Ayanda dekọrọ egwu mbụ ya, nke akpọrọ "Rescue Me". N'afọ 2010, e webatara ya na TinismDotc0m ebe ya na Michael Sathekge mepụtara uda egwu ma hapụ ya ka ọ depụta n'elu ha. Ka e mesịrị n'afọ ahụ, o wepụtara otu egwu akpọrọ "Don't Let Me Go" nke Wax Lyrikal mepụtara. Nke ahụ bụ egwu ọ dekọrọ na TinismDotc0m ma ozugbo nke ahụ gasịrị, o dere egwu ọzọ akpọrọ "1m Grateful". Ayanda Jiya mechara wepụta egwu ọzọ akpọrọ "Happier Alone", site n'ebe ahụ ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ na EP ya akpọrọ Very Intimate Conversations (V.I.C) nke ewepụtara na 2014. Onye ndu "Go Go Girl" nyere ya nhọpụta maka 'Best R&B Single' na 14th Metro Fm Awards. Nhọpụta ahụ mere ka a mara ya na mba ụwa ma n'afọ 2016 e nyere ya ohere ka ọ rụọ ọrụ na Sri Lanka ime ihe nkiri na Capital City ha bụ Colombo maka Jazz Festival ha na-eme kwa afọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.sundaytimes.lk/160207/plus/getting-the-jazz-and-blues-out-of-her-was-easy-181826.html|title=Getting the jazz and blues out of her was easy &#124; the Sunday Times Sri Lanka}}</ref> === Ọganihu na nnwere onwe === N'afọ 2015, Ayanda Jiya kewara ụzọ ya na labelụ ahụ wee nwee ezumike na ọgbọ egwu, mgbe ezumike afọ abụọ ya na ọgbọ egwu Ayanda kpebiri ịnọọrọ onwe ya wee malite akara ndekọ nke ya ọkpọrọ, "Ayandastand Music". N'otu afọ ahụ, onye bụbu onye otu labelụ Ginger Trill, kpọbatara Ayanda n'aka Onye Mmepụta Ndekọ bụkwa Injinia ụda bu Simphiwe Mhlongo, nke a maara dị ka Zeph / Zephbeats . Zephbeats, onye ya na ndị dị ka Riky Rick, Stogie T na A-Reece sonyeere ruo ọrụ Ayandastand Music.<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/ayanda-jiya-south-african-rb-interview/|title=Meet Ayanda Jiya, the South African R&B Singer You Should be Listening to|date=2019-04-29}}</ref> Ha rụkọrọ ọrụ na Ayanda Jiya's 2nd EP 'To Whom It May Concern', nke gara dị ka nke mbụ na iTunes na Google Play. Ọrụ izizi nke Ayanda nke akpọrọ 'AYANDASTAND' pụtara n'abai asatọ nke ọnwa Ọgọstụ afọ 2019 wee malite dị ka nke mbụ n'ọnụ ọgụgụ na iTunes na Google Play n'ụbọchị nweputa.<ref>{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2019-08-16-ayanda-jiya-drops-her-debut-album/|title=Ayanda Jiya drops her debut album}}</ref> Ndị ọbịa na abọm ahụ gụnyere Stogie T, Ziyon na Naomi Parchment. Onye Mmepụta / Sound Engineer Zephbeats, onye ya na Jiya na-arụkọ ọrụ nke ọma kemgbe afọ 2017, na-nduzi, mmepụta na ngwakọta abọm ahụ. Ayanda esorola ọtụtụ ndị na-eme ihe omume na South Africa, ma gosi na abọm Lady Zamar bụ King Zamar . Ọ pụtakwara na abọm studio nke abụọ nke A-Reece From Me to You and Only You, Stogie T's Honey and Pain Mixtape, Flame's CandyMan album, Ralf Gum's Progression album, Ginger Trill's Gang Tapes EP na Sir LSg's Moving Circle album. == Discografị == === Albọm === {| class="wikitable" ! !Nkọwapụta abọm |- ! scope="row" |''Ayandastand''<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/ayanda-jiya-ayandastand-album/|title=Listen to Ayanda Jiya's Debut Album 'Ayandastand' Featuring A-Reece, Stogie T, Ziyon and Naomi Parchment|date=8 August 2019|work=OkayAfrica}}</ref> |E wepụtara: abalị asatọ nke ọnwa Ọgọstụ afọ 2019 .Label:Ayandastand Music/Zephbeat Studios. |} === Ihe omume === {| class="wikitable" !Aha abọm !Nkọwapụta abọm |- ! scope="row" |''Onye O Nwere Ike Iche Iche''<ref>{{Cite web|url=https://www.zkhiphani.co.za/review-ayanda-jiya-may-concern/|title=REVIEW: Ayanda Jiya - To Whom It May Concern|date=15 June 2017}}</ref> | * A tọhapụrụ ya: 8 June 2017 * Label: Ayandastand Music/Zephbeats Studios * Formats: Digital download |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Emume Nrite !Nrite !Ọrụ / Onye nnata !Nsonaazụ |- |2015 |14th Metro FM Music Awards |Best R&B Single<ref name=":1" /> | |{{Nom}} |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ayanda Jiya on Twitter * [http://ayandajiya.com Official website] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bfbul96y6kg132bsyqg9j1unufzt90y Abdullahi Umar Ganduje 0 14233 87193 77955 2022-08-19T12:45:35Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki   {{databox}} '''Abdullahi Umar Ganduje''' OFR (amụrụ na 25 Disemba 1949) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa nke na-eje ozi ugbu a dị ka Gọvanọ nke Kano Steeti .<ref>{{Cite web|date=2019-09-11|title=Ganduje trains 60 youths, offers N30m take-off grant|url=https://thenationonlineng.net/ganduje-trains-60-youths-offers-n30m-take-off-grant/|accessdate=2022-03-03|work=The Nation Newspaper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-03-24|title=It's Official: INEC declares APC's Ganduje winner of Kano supplementary guber election|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/322096-its-official-inec-declares-apcs-ganduje-winner-of-kano-supplementary-guber-election.html|accessdate=2021-08-04|language=en-GB}}</ref> Ọ malitere ọrụ n'afọ 2015.<ref>{{Cite web|title=Ganduje Declared Winner In Kano, As APC Sweeps State Assembly {{!}} Channels Television|url=https://www.channelstv.com/2015/04/13/ganduje-declared-winner-in-kano-as-apc-sweeps-state-assembly/amp/|accessdate=2021-08-04|work=www.channelstv.com}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote gọvanọ Rabiu Kwankwaso ugboro abụọ, n'etiti 1999 ruo 2003 na 2011 ruo 2015. == Ndabere == A mụrụ Ganduje n'afọ 1949 n'ezinụlọ ndị Fulani n'obodo Ganduje, Dawakin Tofa Local Government Area nke [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano]] State .<ref>{{Cite web|url=http://www.ganduje.com.ng/citation/|title=Archived copy|accessdate=2015-01-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150509215003/http://www.ganduje.com.ng/citation/|archivedate=9 May 2015}}</ref> Ọ malitere agụmakwụkwọ mbụ ya na ụlọ akwụkwọ Qur'an na Islamiyya n'obodo ya, ebe a zụrụ ya na ihe mmụta Alakụba. Mgbe e mesịrị, ọ kwagara n'isi ụlọ ọrụ gọọmentị obodo ya ebe ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Dawakin Tofa site na 1956 ruo 1963. Ganduje gara ụlọ akwụkwọ gọọmentị a ma ama, Birnin Kudu site na 1964 ruo 1968. Ganduje gara Advanced Teachers' College, Kano n'etiti 1969 na 1972. Ọ gara [[Mahadum nke Ahmadu Bello|Mahadum Ahmadu Bello]], nke dị na Zaria, [[Ȯra Kaduna|Kaduna Steeti]], ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Bachelor na Science Education na 1975. N'afọ 1979, ọ nwetara nzere masta na akparamàgwà mmadụ na Mahadum Bayero Kano . Mgbe e mesịrị, Ganduje laghachiri n'ụlọakwụkwọ Mahadum Ahmadu Bello site n'afọ 1984 ruo afọ 1985 maka nzere Master of Public Administration. O nwetara nzere doctorate ya na Public Administration na Mahadum nke Ibadan n'afọ 1993.<ref>{{Cite web|url=http://www.democracynewsline.com/1/2015-dr-ganduje-the-best-man-to-succeed-governor-kwankwaso|title=Archived copy|accessdate=2015-01-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150418075203/http://www.democracynewsline.com/1/2015-dr-ganduje-the-best-man-to-succeed-governor-kwankwaso|archivedate=18 April 2015}}</ref> Ọ lụrụ onye mmụta [[Hafsat Ganduje]].<ref>{{Cite web|title=10 Adorable Photos That Prove Gov Ganduje's Love For His Wife - Opera News|url=https://ng.opera.news/ng/en/politics/c98cf49be8974fb96a027d07b5efc882|accessdate=2021-03-25|work=ng.opera.news}}</ref> == Mmalite ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ganduje sonyeere National Party of Nigeria (NPN) n'oge Second Nigerian Republic wee jee ozi dị ka Kano State Assistant Secretary site na 1979 ruo 1980. Ọ zọrọ ntuli akaelu nke ndị nnọchi anya na 1979 n'okpuru NPN mana o meriri na ntuli akaelu ahụ. N'agbata afọ 1984 na afọ 1994, o nwere ọkwa gọọmentị dị iche iche na Federal Capital Development Authority, na 1994 ọ ghọrọ Kọmishọna Kano Steeti nke Mịnịstrị nke Ọrụ, Ụlọ, na Ụgbọ njem. N'afọ 1998, o sonyeere [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] (PDP) ma chọọ ịbụ onye na-azọ ọkwa gọvanọ nke otu ahụ, na ntuli aka nke Tony Momoh, Abdullahi Aliyu Sumaila na Senator Bala Tafidan Yauri tinyere ndị ọzọ na-elekọta; Rabiu Musa Kwankwaso meriri ya. E mechara họpụta Ganduje dịkaosote Gọvanọ Rabiu Kwankwaso n'agbata afọ 1999 na 2003. Na mgbakwunye na osote gọvanọ, a họpụtakwara ya dịka Kọmishọna na-ahụ maka ọchịchị ime obodo.<ref>{{Cite web|date=2020-12-23|title=Why Ganduje dethroned Emir Sanusi - Kwankwaso|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/432762-why-ganduje-dethroned-emir-sanusi-kwankwaso.html|accessdate=2022-03-01|language=en-GB}}</ref> Site n'afọ 2003 ruo afọ 2007, ọ rụrụ ọrụ dịka onye ndụmọdụ pụrụ iche (ndọrọ ndọrọ ọchịchị) nke Mịnịsta na-ahụ maka nchekwa. Ganduje rụkwara ọrụ dịka onye isi odeakwụkwọ nke Lake Chad Basin Commission na Ndjamena. == Gọvanọ nke Kano Steeti == N'afọ 2014, a họpụtara ya dị ka onye na-azọ ọkwa Gọvanọ nke Kano Steeti na [[All Progressives Congress]] (APC).<ref name="TNO">{{Cite web|author=Kolade|first=Adeyemi|title=Ganduje scales screening in Kano governorship race|url=http://thenationonlineng.net/ganduje-scales-screening-kano-governorship-race/|publisher=The Nation|accessdate=16 October 2018|date=2 December 2014}}</ref> Ọ gara n'ihu merie onye ndọrọndọrọ ọchịchị Peoples Democratic Party (PDP), Malam Salihu Takai, na votu 1,546,434 megide votu 509,726 nke Takai na ntuli akaelu gọvanọ nke afọ 2015.<ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/news/kwankwasos-deputy-ganduje-wins-kano-gov-election/|title=Archived copy|accessdate=2015-05-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150413065558/http://www.punchng.com/news/kwankwasos-deputy-ganduje-wins-kano-gov-election/|archivedate=13 April 2015}}</ref> Na 29 Mee 2015, e guzobere ya dịka Gọvanọ nke Kano Steeti, na-anọchi onye ndụmọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya bụ Rabiu Kwankwaso . N'oge mbụ ya, Ganduje na Kwankwaso, onye o boro ebubo na ọ bụ chi nna.<ref>{{Cite web|author=admin|date=2016-11-06|title=Kano: The Red Cap Controversy|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/11/06/kano-the-red-cap-controversy/|accessdate=2020-07-03|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref> E gosikwara ọtụtụ esemokwu ya na Emir Muhammadu Sanusi II, onye ọ nyochara maka enweghị ego.<ref>{{Cite web|author=Ayitogo|first=Nasir|date=2017-04-24|title=How we spent Kano Emirate funds, Emir Sanusi-led Council explains {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/229499-spent-kano-emirate-funds-emir-sanusi-led-council-explains.html|accessdate=2020-07-03|language=en-GB}}</ref> N'afọ 2019, o meriri na ntuli aka ọzọ maka oge nke abụọ, merie ọgọ Kwankwaso bụ Abba Kabir Yusuf, na ntuli aka na-ese okwu nke mebiri na ntuli aka.<ref>[https://www.vanguardngr.com/2020/01/breaking-supreme-court-upholds-gandujes-election-dismisses-appeal/ “Supreme Court upholds Ganduje’s election, dismisses appeal”]. </ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=11 March 2019|title=Kano’s deputy gov, commissioner arrested|url=https://guardian.ng/news/kanos-deputy-gov-commissioner-arrested/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200930022618/https://guardian.ng/news/kanos-deputy-gov-commissioner-arrested/|archivedate=30 September 2020|accessdate=|work=The Guardian}}</ref> N'afọ 2019, Gọvanọ Abdullahi Umar Ganduje bịanyere aka n'iwu maka ịmepụta emirates ọhụrụ anọ. Mmegharị a na-enwetụbeghị ụdị ya hụrụ mbelata nke mpaghara ọdịnala nke Emir Muhammadu Sanusi II dị ka emir. Dịka iwu si dị, emir Kano ga-elekọta naanị mpaghara ọchịchị ime obodo iri n'ime iri anọ na anọ na steeti ahụ, mgbe ọ bụbu ngalaba emirate ahụ bụ LGAs 44 Kano Steeti. Na Machị 2020, ndị omebe iwu steeti malitere nyocha ọhụrụ na Sanusi maka imebi omenala ọdịnala, nke a na-abịa mgbe ikpe ụlọ ikpe dị elu gbochiri nyocha nrụrụ aka megide Sanusi. Na Machị 9, afọ 2020, Ganduje chụpụrụ Emir Sanusi ma chụga ya, n'ihi ebubo "njehie isi na enweghị nkwanye ùgwù nye ntụziaka iwu kwadoro site n'ọfịs Gọvanọ".<ref>Folorunso 'FSJ' Junior (10 March 2020). </ref><ref>{{Cite web|title=Why Sanusi was dethroned as Emir of Kano – Ganduje|url=https://punchng.com/why-sanusi-was-dethroned-as-emir-of-kano-ganduje/|accessdate=2020-03-13|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-03-09|title=Emir Sanusi II dethroned, banished|url=https://www.vanguardngr.com/2020/03/emir-sanusi-ii-dethroned-banished/|accessdate=2020-03-13|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-03-09|title=Disrespect to Lawful Instructions, Breach of Kano Emirate Law, Reasons Why Emir Sanusi Was Dethroned|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/03/09/disrespect-to-lawful-instructions-breach-of-kano-emirate-law-reasons-why-emir-sanusi-was-dethroned/|accessdate=2020-03-13|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref> == Nrụrụ aka == === Vidio iri Ngarị́ === N'ọnwa Ọktọba afọ 2018, otu ụlọ ọrụ ntanetị ''[[Daily Nigerian]]'' bipụtara ihe nkiri vidio ndị a kọrọ na igwe foto nledo dekọrọ na-egosi gọvanọ na-anata ọtụtụ akwụkwọ ego dollar na ihe yiri ka ọ bụ ikwụ ụgwọ iri ngarị site n'aka ndị ọrụ nkwekọrịta.<ref name="PT">{{Cite web|author=Samuel|first=Ogundipe|title=Kano Governor Ganduje caught on video receiving dollars from suspected contractors|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/290358-kano-governor-ganduje-caught-on-video-receiving-dollars-from-suspected-contractors.html|accessdate=16 October 2018|publisher=Premium Times}}</ref> Gọvanọ ahụ, site n'aka kọmishọna ya na-ahụ maka ozi, Otú ọ dị, gọnahụrụ ebubo ahụ ma kwuo na e megharịrị ihe nkiri vidio ahụ iji mee ka ọ bụrụ onye na-eyi egwu ikpe ikpe nye onye na-ebipụta ''Daily Nigerian'', onye nta akụkọ wepụtara ihe nkiri vidio ahụ.<ref name="NT">{{Cite web|title=Ganduje denies video of taking bribe, says videos are fake|url=https://newtelegraphonline.com/2018/10/ganduje-denies-video-of-taking-bribe-says-videos-are-fake/|accessdate=16 October 2018}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2018, Ganduje gbara onye na-ebipụta akwụkwọ na ''[[Daily Nigerian]]'' Jaafar Jaafar akwụkwọ maka ebubo nkwutọ maka mbipụta nke vidiyo iri ngo.<ref>{{Cite web|author=Ibrahim|first=Nasir|title=#Gandujegate: Kano Gov sues Daily Nigerian publisher, demands N3bn|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/295970-gandujegate-kano-gov-sues-daily-nigerian-publisher-demands-n3bn.html|work=[[Premium Times]]|accessdate=5 July 2021}}</ref> Na June 30, 2021, Ganduje nwara iwepụ ikpe ahụ na isi mmalite na-ekwu na ọ na-ezube ịmegharị ya na ụbọchị ọzọ.<ref>{{Cite web|author=Maishanu|first=Abubakar Ahmadu|title=Dollar Video: Ganduje withdraws suit against newspaper publisher|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/470864-dollar-video-ganduje-withdraws-suit-against-newspaper-publisher.html|work=[[Premium Times]]|accessdate=5 July 2021}}</ref> Otú ọ dị, na Julaị 6, onye ndụmọdụ nke ''[[Daily Nigerian]]'' Muhammad Dan’Azumi, gbara akwụkwọ na-ekwu na ikpe Ganduje enweghị isi na oge ụlọ ikpe ahụ n'iyi. N'echi ya, Ọkaikpe S. B. Namalam nyere Ganduje ikike ịpụ mana o nyere ya iwu ka ọ kwụọ Jaafar na ''[[Daily Nigerian]]'' ~ 400,000.<ref>{{Cite web|author=Usman|first=Mustapha|title=Dollar Videos: Court orders Ganduje to pay Jaafar Jaafar, company N800,000|url=https://dailynigerian.com/dollar-videos-court-orders/|work=[[Daily Nigerian]]|accessdate=7 July 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Odogwu|first=Ted|title=Dollar video: Court fines Ganduje N800,000, publisher demands N400m|url=https://punchng.com/dollar-video-court-fines-ganduje-n800000-publisher-demands-n400m/|work=[[The Punch]]|accessdate=7 July 2021}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2021, Jaafar kwuru na Ganduje akwụghị ~ 800,000 ma ọ bụ kpọtụrụ ndị ọka iwu ya iji hazie ịkwụ ụgwọ ahụ.<ref>{{Cite web|author=Paki|first=Sani Ibrahim|title=Dollar Videos: Ganduje Yet To Pay Daily Nigerian Publisher N800,000 Fine|url=https://dailytrust.com/dollar-videos-ganduje-yet-to-pay-daily-nigerian-publisher-n800000-fine|work=[[Daily Trust]]|accessdate=6 August 2021}}</ref> Na Julaị 15, 2021, Ganduje gbara akwụkwọ ọzọ megide Jaafar na [[Daily Nigerian]]. N'oge gara aga, Jaafar gbara akwụkwọ maka ~ 300,000.<ref>{{Cite web|author=Alhassan|first=Rayyan|title=JUST IN: Ganduje files another case against Jaafar Jaafar, DAILY NIGERIAN|url=https://dailynigerian.com/just-ganduje-files-case/|work=[[Daily Nigerian]]|accessdate=15 July 2021}}</ref> ==== Egwu megide onye nkwusa ==== Na Machị 19, 2021, Ganduje kwughachiri nkwupụta ya na e megharịrị vidiyo ndị ahụ na BBC Hausa ma kwuo na ya nwere atụmatụ 'ime ihe' ndị nta akụkọ bipụtara vidiyo ndị ahụ.<ref>{{Cite web|title=Ganduje Speaks On "Dollar" Video, Vows To Deal With Those Behind It|url=http://saharareporters.com/2021/03/20/ganduje-speaks-dollar-video-vows-deal-those-behind-it|work=[[Sahara Reporters]]|accessdate=5 July 2021}}</ref> Na Machị 22, 2021, Jaafar Jaafar zigara Inspector General nke ndị uwe ojii [[Mohammed Adamu]] akwụkwọ ozi na-ekwu na ajụjụ ọnụ ahụ bụ ihe iyi egwu na Ganduje kwesịrị ibu ọrụ ma ọ bụrụ na ihe ọ bụla emee ya. Akwụkwọ ozi ahụ kwughachiri ebubo na Jaafar nọ n'oké ihe ize ndụ kemgbe ewepụtara vidiyo ndị ahụ nakwa na e meela ya n'ezie "onye na-enweghị ekele" na [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano Steeti]] tinyere oku maka nyocha banyere Ganduje.<ref>{{Cite web|author=Alhassan|first=Rayyan|title=Dollar videos: Jaafar Jaafar writes IGP, says ‘blame Ganduje if anything happens to me’|url=https://dailynigerian.com/dollar-videos-jaafar-jaafar/|work=[[Daily Nigerian]]|accessdate=5 July 2021}}</ref> Kọmishọna na-ahụ maka mgbasa ozi na Kano Steeti bụ Mohammed Garba gbachitere Ganduje, na-ekwu na nkwekọrịta ahụ na okwu “‘” na-ezo aka na ikpe nkwutọ na-aga n'ihu n'oge ahụ.<ref>{{Cite web|title=Nigerian governor threatens to ‘deal with’ journalists who covered 2018 corruption case|url=https://cpj.org/2021/04/nigerian-governor-threatens-to-deal-with-journalists-who-covered-2018-corruption-case/|publisher=[[Committee to Protect Journalists]]|accessdate=5 July 2021}}</ref> N'ọnwa sochirinụ, Jaafar gbapụrụ n'ụlọ ya na [[Abuja]] n'ihi iyi egwu ọnwụ na ndị ikom a na-amaghị na-eso ya (ọ kwụsịrị ibi na [[Kano]] na 2018); mgbe e mesịrị n'ọnwa Eprel, ndị uwe ojii gara ụlọ ọrụ [[Daily Nigerian]] ịchọ Jaafar. Ndị uwe ojii ahụ nyere ndị ọrụ akwụkwọ na-akpọ Jaafar n'isi ụlọ ọrụ ndị uwe ojii maka ịjụ ajụjụ banyere ebubo "nzube mpụ, nkwutọ, ụgha na-emerụ ahụ na ịkpalite ime ihe ike".<ref>{{Cite web|title=Journalist Who Exposed Ganduje’s Bribery Video Flees Home Over Death Threats|url=http://saharareporters.com/2021/04/19/journalist-who-exposed-ganduje%E2%80%99s-bribery-video-flees-home-over-death-threats|work=[[Sahara Reporters]]|accessdate=5 July 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Police summon Daily Nigerian publisher Jaafar Jaafar following governor’s threat|url=https://cpj.org/2021/04/police-summon-daily-nigerian-publisher-jaafar-jaafar-following-governors-threat/|publisher=[[Committee to Protect Journalists]]|accessdate=5 July 2021}}</ref> Jaafar nọgidere na-ezo ma na Mee, ya na ezinụlọ ya gbagara [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] n'ihi egwu ọnwụ. O kwuru na ọ ga-anọgide na mba ofesi "ruo mgbe ọchịchị a nwere ike ijide n'aka nchekwa m ma chebe nnwere onwe mgbasa ozi. "<ref>{{Cite web|author=Ayitogo|first=Nasir|title=Journalist who exposed Ganduje bribe video flees to UK|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/459073-journalist-who-exposed-ganduje-bribe-video-flees-to-uk.html|work=[[Premium Times]]|accessdate=5 July 2021}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị gọvanọ nke Kano Steeti * [[Mariya Mahmoud Bunkure]] == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] l6ss3fuvj0jelpo8lewnfyfn5ybnjgi Adelaide Damoah 0 14240 87162 77966 2022-08-19T12:30:54Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adelaide Damoah''' RWA FRSA bụ onye Britain na-ese ihe na onye na-ese ihe nkiri nke si na agbụrụ Ghana nke na-eji ahụ ya dị ka mmalite maka ọtụtụ ọrụ ya. Isiokwu ndị nwere mmasị karịsịa gụnyere feminizim, kolonializim, okpukpe na ime mmụọ.<ref>{{Cite web|url=https://c4aa.org/2018/03/adelaide-damoah/|title=Adelaide Damoah}}</ref> Ihe ngosi izizi nke Damoah nke akpọrọ "Black Brits", mere n'afọ 2006 na Charlie Allen's Boutique, Islington, London, UK ma nweta uche ụfọdụ ụlọ mgbasa ozi. E gosipụtara ya na ụlọ mgbasa ozi BBC News, Channel 5 News na ụlọ ọrụ mgbasa ozi mpaghara na mpaghara ndị ọzọ na UK. Ihe ngosi nke Damoah ruo ugbu a gụnyekwara Genesis, This is Us, Supermodels, Black Lipstick, na ihe ngosi ime ihe ike n'ụlọ maka National Centre for Domestic Violence.<ref>{{Cite journal|date=Autumn 2018|title=The Women in Art Issue|url=http://www.afternyne.com/|journal=After Nyne Magazine|volume=21|pages=16–25}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://adelaidedamoahart.com/bio/|title=Bio|date=5 January 2014|accessdate=7 August 2016}}</ref> Ihe omume ruo ugbu a gụnyere This is Me the Inconsistency of the Self, My Body is Present, Homage to Ana Mendieta na #MYFACE .<ref name=":1">{{Cite web|author=Collective|first=INFEMS|date=|title=Adelaide Damoah founding member of INFEMS Collective|url=https://www.infems.com/adelaide-damoah|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200728175828/https://www.infems.com/adelaide-damoah|archivedate=28 July 2020|accessdate=28 July 2020|work=INFEMS Collective}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://designcollector.net/public|title=Designcollector – Vox Populi|work=Designcollector|accessdate=19 February 2019}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Damoah gụrụ Applied Biology na Mahadum Kingston dị na South West London, England na-agụsị akwụkwọ na nsọpụrụ na 1999.<ref>{{Cite web|url=http://234next.com/csp/cms/sites/Next/ArtsandCulture/Art/5493591-147/story.csp|title=STUDIO VISIT: Adelaide Damoah|accessdate=4 July 2011|work=234 NEXT|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100430211157/http://234next.com/csp/cms/sites/Next/ArtsandCulture/Art/5493591-147/story.csp|archivedate=30 April 2010}}</ref> == Ọrụ == Damoah rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ na-emepụta ọgwụ dị ka onye nnọchi anya ahụike ruo afọ isii. N'oge ahụ, a chọpụtara na Damoah nwere endometriosis. N'ihi ọnọdụ ahụ, ọ hapụrụ ụlọ ọrụ ahụ. Mgbe ahụ, ọ gbasoro eserese mmanụ. Ihe ngosi izizi nke Damoah bụ Black Brits malitere n'afọ 2006. Ihe ngosi ahụ chọrọ inyocha ọrụ agbụrụ na njirimara na iconography. Usoro a, site na usoro ihe osise, chọrọ ịjụ ma agbụrụ nke nnukwu ihe oyiyi Britain dị iche iche dị ka Krays na David Beckham dị mkpa maka ọnọdụ ha nyere dị ka ihe oyiyi. E gosipụtara ha na agba akpụkpọ ahụ gbanwere.<ref name="overground">[http://www.overgroundonline.com/news-1044/exhibition-hat-trick-for-essex-painter-adelaide-damoah.html "Exhibition Hat-Trick for Essex Painter Adelaide Damoah"], Overground Online, 15 October 2008. Retrieved 20 March 2014.</ref> Na 6 Machị 2006, Damoah haziri ngagharị iwe na Parliament Square dị ka akụkụ nke izu mmata Endometriosis na Endometriosis ọrụ ebere Endometriosis UK. Ihe omume ahụ gosipụtara site na mkpu obodo site n'aka ndị sonyere na-esote ngagharị gaa na 10 Downing Street iji nye akwụkwọ mkpesa 13,000 maka Prime Minista Tony Blair.<ref>Endometriosis Awareness Week 2006 http://endometriosis.org/news/support-awareness/endometriosis-awareness-week-creates-noise-light-and-hope/</ref> Ihe ngosi nke abụọ nke Damoah bụ “Supermodels” gosipụtara na Nolia's Gallery, London na 2008.<ref>Art Rabbit Event http://www.artrabbit.com/events/event/6998/supermodels</ref> Usoro nnukwu eserese mmanụ nyochara mkparịta ụka nha efu, nke ghọrọ arụmụka mmekọrịta mmadụ na ibe ya na 2006. Ihe ngosi ndị sochirinụ gụnyere "Black Lipstick" na 2008 na "NCDV" na 2009.<ref>Overground Online http://www.overgroundonline.com/news-1044/exhibition-hat-trick-for-essex-painter-adelaide-damoah.html</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=BBC Radio interview|url=http://www.ncdv.org.uk/audio/BBC%20Radio%20SCR%2016-10-09.mp3|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111005043246/http://www.ncdv.org.uk/audio/BBC%20Radio%20SCR%2016-10-09.mp3|archivedate=5 October 2011|accessdate=10 June 2020|work=}}</ref> A kpọrọ Damoah ka ọ gaa Hungary n'afọ 2009 iji sonye na ihe ngosi akpọrọ "British Art in the Twenty First Century" na Opera Gallery na Budapest.<ref>{{Cite web|url=http://operagallery-e.shp.hu/hpc/web.php?a%3Doperagallery-e%26o%3Dtv_reports_yBs|title=Opera Gallery Budapest|accessdate=4 July 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120326130900/http://operagallery-e.shp.hu/hpc/web.php?a=operagallery-e&o=tv_reports_yBs|archivedate=26 March 2012}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1fc5ikvxd8anri9a4oayr0i8kkkzifo Adewale Oke Adekola 0 14247 87113 77973 2022-08-19T12:10:27Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adewale Oke Adekola''' FIStructE FICE CON (26 Machị 1932 - Machị 1999) bụ onye injinia Naijiria, agụmakwụkwọ, onye edemede, na onye nchịkwa. Ọ bụ onye isi injinia mbụ nke Naijiria na onye isi injinia obodo na Mahadum nke Lagos .<ref>{{Cite web|url=http://e-jer.com/p/prospectus.pdf|title=University of Lagos p. 18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170809010458/http://e-jer.com/p/prospectus.pdf|archivedate=2017-08-09}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=DGUfAQAAIAAJ&q=adekola|title=Directory of Scientific Research in Nigeria p. 66.|author=Akinrele|first=I. A.|date=1970|publisher=Science Association of Nigeria}}</ref> Ọ bụ onye guzobere osote onye isi nke Abubakar Tafawa Balewa University Bauchi na Ọkankụzi emeritus nke Mahadum Lagos .<ref>{{Cite web|url=http://www.atbu.edu.ng/old/book/History%20of%20ATBU.pdf|title=History of ATBU}}</ref> Ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke agụmakwụkwọ injinia na Naịjirịa ma bụrụ onye a ma ama dịka nnukwu onye nkuzi.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=vfW2AAAAIAAJ&q=adekola|title=The Role of technology in the industrial development of Nigeria p. 13|author=Osifo|first=David Ehigie|date=1982|publisher=Heinemann Educational Books (Nig.)|isbn=9789781291166}}</ref> Ọ ghọrọ otu n'ime ndị Naijiria mbụ e nyere nzere nke Doctor of Science (DSc) na 1976 - nke Mahadum London nyere na injinia (structural mechanics).<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Mn2GAAAAIAAJ|title=International Who's who in Engineering|author=International Biographical Centre|year=1984|publisher=the University of California|isbn=978-0-9003-327-15}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Adekola na Ota, Ogun Steeti, na 26 Machị afọ 1932.<ref name="who">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=9EAOAQAAMAAJ|title=Africa Who's who|author=Raph Uwechue|publisher=the University of Michigan (Africa Journal Limited)|year=1991|isbn=978-0-903-2741-73}}</ref> Nna ya bụ Chief Gbadamosi Akande Adekola, onye na-akpụ ọla edo na onye ọrụ ugbo nke Olupe compound, Ijaiye, [[Abeokuta]]. Nne ya bụ Alhaja Ayisat Aina Ajile Adekola onye ahịa na-azụ ahịa nke ọma nke ákwà obodo (Aso-Oke / Adire) nke Otun quarters, Ota. Adewale gụrụ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ praịmarị Saint James Ota site n'afọ 1939 ruo afọ 1946. Adewale sonyeere Nigerian Broadcasting Corporation n'afọ 1951, ebe ọ pụtara ìhè dịka onye enyemaka injinia eletriki - ọ hapụrụ mgbe ọ batara na University College Ibadan . == Ihe Ọ mépụtara n'agụmakwụkwọ == Agụmakwụkwọ Adekola malitere na Mahadum nke Ibadan (1952–53) ebe ọ nọdụrụ ala ma nweta Mahadum InterBSc London.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=YcwIAQAAIAAJ&q=adekola|title=University College, Ibadan p. 198|author=Saunders|first=John Tennant|date=1960|publisher=University Press}}</ref><ref>{{Cite web|title=Professor Ezekiel Adewale Oke's Profiles {{!}} UNIVERSITY OF IBADAN|url=https://www.ui.edu.ng/readeze|work=www.ui.edu.ng|accessdate=2020-05-30}}</ref> E nyeziri ya agụmakwụkwọ Gọọmentị mpaghara ọdịda anyanwụ na Northampton Engineering College, London (Now City University) n'afọ 1953 wee nweta BSc ya na injinia na 1956. A gbatịkwuru agụmakwụkwọ ya site na ndụmọdụ nke Colonial Office ya na Sir Hubert Walker, Director of Public Works. Adekola gara Imperial College of Science and Technology, London n'afọ 1956 nweta diplọma ya nke Imperial College (DIC) n'afọ 1958 nakwa Doctorate of Philosophy (PhD) n'afọ1959.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=qZLjAAAAMAAJ&q=adekola|title=West Africa p. 54|date=1960|publisher=West Africa Publishing Company, Limited}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=wR37REddB8IC&q=adekola|title=Theory and Design of Bridges p. 314|author=Xanthakos|first=Petros P.|date=1994|publisher=John Wiley & Sons|isbn=9780471570974}}</ref> Adekola dere ọtụtụ akwụkwọ banyere usoro nchịkọta na n'afọ 1976 onyinye ya maka nghọta nke mmekọrịta dị mgbagwoju anya n'etiti ihe ndị na-emetụta ike kachasị nke osisi ndị mejupụtara mere ka ọ nweta akara ugo mmụta doctorate dị elu, DSc nke Mahadum London. == Onye nkuzi na onye nchịkwa == Mgbe o nwetachara PhD, Adekola rụrụ ọrụ obere oge na ụlọ ọrụ mba ụwa nke Ove Arup & Partners site n'afọ1959 ruo afọ 1960. === Mahadum Ahmadu Bello, Zaria === Ọ malitere ọrụ nkuzi ya na Nigerian College of Arts, Science & Technology, Zaria, n'afọ 1960 dịka onye nkuzi ma rigota na nnukwu onye nkuzi na onye isi ngalaba site n'afọ 1962.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=QPNCAQAAIAAJ&q=adekola|title=Report p. 11|author=Vice-Chancellor|first=Ahmadu Bello University|date=1963}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Et9BAQAAIAAJ&q=adekola|title=A History of Ahmadu Bello University, 1962-1987 p. 66|date=1989|publisher=The University|isbn=9789781250576}}</ref> ọgba aghara obodo nke [[Nigerian Civil War|agha obodo]] nke Naijiria kpatara mere ka ọ kwaga Mahadum nke Lagos dịka prọfesọ na onye isi ọrụ nke injinia [peeji dị na 1965.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Fp8rAQAAIAAJ&q=adekola|title=Builders of modern Nigeria p. 254|author=Odebiyi|first=Oladapo|date=1985|publisher=VBO International|isbn=9789783012301}}</ref> === Mahadum nke Lagos === A kpọrọ Adekola ka ọ lekọta nguzobe nke Mahadum nke Lagos ngalaba nke Injinia ma mepụta ndị mbụ gụsịrị akwụkwọ na ngalaba Injinia n'ọnwa June afọ 1967.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=NQdDAQAAIAAJ&q=adekola|title=Unilag at 30: the deed and the truth p. 10|author=Akinsuyi|first=Abimbola A.|date=1992|publisher=Mednet|isbn=9789783131064}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=SPYEAQAAIAAJ&q=adekola|title=A History of the University of Lagos, 1962-1987 p. 17|author=Aderibigbe|first=A. B.|date=1987|publisher=University of Lagos Press|isbn=9789782264916}}</ref> Adekola ghọrọ Prọfesọ (Civil Engineering) n'afọ 1968 yana onye isi Naijiria mbụ nke ngalaba Injinia. Akwụkwọ mmeghe ya gosipụtara ọtụtụ ngwọta ọhụrụ maka mmepe akụrụngwa na Naịjirịa ma a na-ewere ya na ọ tọrọ mkpụrụ maka ịsụ ụzọ nke laterite dị ka ihe owuwu okporo ụzọ maka mba ndị na-emepe emepe. Tụkwasị na nke a, ọ tụrụ aro usoro iwu okporo ụzọ siri ike nke nwere ikike ka mma iji kwado ibu okporo ụzọ dị arọ, na-eduga na ọnụ ala mmezi. Ọ ka bụ onye kachasị ogologo oge na-eje ozi na ngalaba nke Injinia na Mahadum nke Lagos (1968 - 1971) na mgbe ọ hapụrụ Deanship ya, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nke Ngalaba Injinia nke otu ụlọ ọrụ ahụ. N'oge ọ nọ na Mahadum nke Lagos, ọ rụrụ ọrụ na Kọmitii nke Deans (65 - 71), Kọmitii Mmepe (67 - 70), Kọmitii Ọbá akwụkwọ (67 - 70), Kọmitii Atụmatụ Ọmụmụ (72 - 74), Kansụl Mahadum (75 - 79) na dịka Onye isi oche nke Kọmitii Nchịkwa Kọmputa (73 - 76). == Ọrụ ọha na eze == Adekola jere ozi na ọtụtụ kọmitii iji nyere aka wulite agụmakwụkwọ na Naịjirịa n'ozuzu ya na ọzụzụ injinia karịsịa. * Unesco National Commission for Nigeria 1964 -65<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=651FAQAAIAAJ&q=adekola|title=Bulletin p. 13|author=Africa|first=Unesco Field Science Office for|date=1969}}</ref> * Director Nigerian Petroleum Refining Company, Port Harcourt 1965 -70 * West African Examination Council 1965 -70 * Kọmitii na-ahụ maka agụmakwụkwọ nkà na ụzụ na Middle Africa 1967 -70 * Council of Registered Engineers 1971 -74 * Inter Africa Panel of Scientists 1972 - 75 * Onye isi oche nke Senate Abubakar Tafawa Balewa University 1980 - 84 * Kọmitii nke ndị osote Chancellors 1980 -84 * Onye isi oche nke Council Federal Polytechnic Bida 1987 - 90. * Onye isi oche nke Council Federal Polytechnic Ado-Ekiti 1990 -94 * Ọ rụrụ ọrụ a pụrụ ịtụkwasị obi na ntọala nke Nigerian Academy of Engineering . == Nturu ugo, ọdịiche, na onyinye == * Nkọwa nke ngalaba nke Injinia Mahadum nke Lagos: N'ịghọta agụmakwụkwọ ya dị iche iche na ngalaba injinia; ọrụ pụtara ìhè dị ka onye bụbu Dean nke Injinia; na maka onyinye ya maka mmepe na ọganihu nke ngalaba Injinia na Mahadum nke Lagos. Julaị 1984. * Concord Press Award for Academic publishing in recognition of his book titled “Mechanics of Statically Indeterminate Structures” 1990” * Onyinye ọla edo nke Mahadum Lagos - 1991 * Onyinye nke D.Sc (Honoris Causa) Abubakar Tafawa Balewa University Bauchi - 1994 * Onyinye nke Prọfesọ Emeritus site na Mahadum Lagos - 1996 * National Award of Commander of the Order of the Niger site na Federal Republic of Nigeria - 1998<ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianmuse.com/important_documents/?u=Nigerian_national_awards.htm|title=Nigerian national awards {{!}} Nigerian Muse|work=www.nigerianmuse.com|accessdate=2016-09-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150711054628/http://www.nigerianmuse.com/important_documents/?u=Nigerian_national_awards.htm|archivedate=2015-07-11}}</ref> == Ọnwụ == Adekola nwụrụ na 3 Machị afọ 1999, mgbe ọ dị afọ iri isii na asaa. E liri ya na Ikoyi Cemetery, Lagos. Ọ hapụrụ nwunye ya, Oriakụ Adenrele Henrietta Adekola na ụmụ ya. == Edemsibịa == {{Reflist}} 5okkwz1dvhld3bdpvsyvxkfekdrmqpl Adedotun Aremu Gbadebo III 0 14292 87102 78019 2022-08-19T12:05:26Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adedotun Aremu Gbadebo''' III (a mụrụ na 14 Septemba 1943) bụ Alake nke Egba ugbu a, ezinụlọ dị na [[Abeokuta]], Nigeria. Ọ chịrị kemgbe 2 Ọgọstụ 2005. == Mmalite ndụ == A mụrụ Gbadebo na 14 Septemba afọ 1943, n'ime Laarun Ruling House. Ọ bụ nwa nwa nke Alake nke isii nke Egbaland, Oba Gbadebo, onye chịrị site n'afọ 1898 ruo afọ 1920, ọ bụkwa nwa nwanne Oba Gbadebo II.<ref>{{Cite web|url=http://www.egbayewa.org/Alake.htm|title=Oba Adetokunbo Gbadebo 111|work=Egba-Yewa Descendants Association Washington, DC|accessdate=2010-09-08}}</ref> Gbadebo gara Baptist Boys 'High School na [[Abeokuta]] nakwa Ibadan Grammar School, wee gaa Mahadum nke Ibadan n'afọ 1965, nweta nzere bachelọ nke nka n'afọ 1969.<ref>{{Cite web|title=ALAKE and Paramount Ruler of EGBALAND|url=https://egbaheritage.com/alake-and-paramount-ruler-of-egbaland/|author=admin|work=Egba Heritage Foundation|language=en-US|accessdate=2020-05-03}}</ref> Ọ sonyeere ndị agha n'afọ 1969, wee gaa Command and Staff College, Jaji site na Septemba 1978 ruo Ọgọst 1979. O mechara bụrụ onye isi ndị ọrụ nke Major-General Tunde Idiagbon, onye isi ndị ọrụ na isi ụlọ ọrụ kachasị elu, Dodan Barracks, site na Jenụwarị 1984 ruo Septemba 1985. Ọ lara ezumike nká site na ndị agha dịka Colonel. == Nhọrọ == Nhoputa Gbadebo dịka Alake n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2005 kwụsịrị ọnwa isii nke ejighị n'aka banyere onye ga-anọchi onye bụbu Alake, Oba Oyebade Lipede, onye nwụrụ na 3 Febụwarị afọ 2005.<ref name="ondn4288">{{Cite web|url=http://nm.onlinenigeria.com/templates/?a=4288&z=12|title=Gbadebo emerges new Alake - • We're yet to confirm any candidate — Ogun govt|date=2005-08-05|author=Niyi Odebode and Olaolu Oladipo|work=Online Nigeria Daily News|accessdate=2010-09-08}}</ref> O nwetara nkwado vootu iri na ise n'ime vootu iri abụọ na atọ na ntuli aka nke ndị eze Egba mere, merie ndị asọmpi asatọ gụnyere nwanne ya nwoke nke nta, Adeleke.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200508040831.html|title=Retired Colonel Becomes New Egba Monarch|work=ThisDay|author=Toba Suleiman|date=2005-08-03|accessdate=2010-09-08}}</ref> == Esemokwu == N'ọnwa Eprel afọ 2010, e bugara esemokwu dị n'etiti Gbadebo yana Olu nke Igbein, Oba Festus Oluwole Makinde, n'ụlọ ikpe dị elu nke Ogun Steeti, Abeokuta Judicial Division, [[Ȯra Ogun|Ogun Steeti]], Nigeria. Olu nke Igbein na-azọ mbọ ndị Alake na-agba ịgbanwe aha ya site na Olu nke Igbein gaa na Olu nke Mowe, mgbanwe nke ga-emetụta ikike ya iji ụfọdụ akara ọdịnala gụnyere oche Igbein.<ref>{{Cite web|url=http://www.compassnewspaper.com/~compas/NG/index.php?option=com_content&view=article&id=46769:royal-battle--ogun-monarchs-in-court-over-royal-stool&catid=44:law&Itemid=690|title=Royal battle : Ogun monarchs in court over royal stool|date=22 April 2010|author=FEMI SHODUNKE|work=Nigerian Compass|accessdate=2010-09-08}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] i9sqn5f3bd8zufiam2ehpctirqowtzd Adedoyin Salami 0 14294 87107 81804 2022-08-19T12:08:08Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adedoyin Salami''' bụ onye Naijiria na-ahụ maka akụ na ụba bụ onye isi ndụmọdụ akụ na ụba nke onye isi ala [[Muhammadu Buhari]] ugbu a. Ọ bụ onye isi na Ọkankụzi na Lagos Business School nke Mahadum Pan-Atlantic .<ref name=":0">{{Cite web|author=Salami|first=Adedoyin|title=Salami Adedoyin|url=http://www.lbs.edu.ng/sites/faculty_research/salami_adedoyin|work=lbs.edu.ng|publisher=Lagos Business School|accessdate=6 February 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161203210923/http://www.lbs.edu.ng/sites/faculty_research/salami_adedoyin|archivedate=3 December 2016}}</ref> Ọ malitere ọrụ ya na Adetutu & Co tupu ọ banye na Mahadum nke Lagos dịka onye nkuzi na Ngalaba Economics.<ref name=":1">{{Cite web|author=Salami|first=Adedoyin|title=Partner|url=http://kainosedge.com/partner/|work=www.kainosedge.com|publisher=KainosEdge|accessdate=6 February 2017}}</ref><ref name=":0" /> Ọ bụ onye otu Kọmitii na-ahụ maka ego nke Central Bank of Nigeria site n'afọ 2010 ruo afọ 2017.<ref>{{Cite web|date=2022-01-04|title=Who’s Doyin Salami, Buhari's newest Chief Economic Adviser|url=https://nationaldailyng.com/whos-doyin-salami-buharis-newest-chief-economic-adviser/|accessdate=2022-01-06|work=National Daily Newspaper|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220104153330/https://nationaldailyng.com/whos-doyin-salami-buharis-newest-chief-economic-adviser/|archivedate=2022-01-04}}</ref> A 1989 doctorate ogo gụsịrị akwụkwọ na Economics na Queen Mary College, University of London, Adedoyin Salami si nnyocha ọdịmma gụnyere nsogbu na ụlọ ọrụ ńjíkwá ego ogologo oge; macroeconomic iwu; ụlọ ọrụ asọmpi na ize ndụ; na àgwà nke Small na Medium Enterprises (SMEs).<ref name=":0" /><ref name=":0" /> Ọ bụ onye isi oche nke Economic Advisory Council nke onye isi ala Buhari guzobere ma ọ ga n-akọrọ onye isi ala kpọmkwem.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/352608-breaking-buhari-appoints-new-economic-management-team-names-doyin-salami-soludo-six-others-members.html|title=Buhari appoints new Economic Management Team, names Doyin Salami, Soludo, six others members|date=16 September 2019|accessdate=16 September 2019|work=Premium Times Nigeria}}</ref> == Ọrụ == Site na nkuzi na Mahadum nke Lagos, Adedoyin arụpụtala ọrụ na ndụmọdụ, guzobe ụlọ ọrụ nyocha Edward Kingston Associates n'afọ 1997, nke ọ jikọtara ya na Soft skills n'afọ 2014 iji mepụta Kainos Edge.<ref name=":1" /> Onye otu ngalaba na Lagos Business School (LBS), Pan -Atlantic University ebe ọ na-edu nnọkọ na Economic Environment of Business. Tupu ọ banye na LBS, Adedoyin bụ onye njikwa nke Edward Kingston Associates, ụlọ ọrụ nke Economics Consultants, ebe o duuru otu iji wuo Macroeconomic Model nke akụ na ụba Naịjirịa. Ọrụ ndụmọdụ ya ndị ọzọ gụnyere ọrụ maka Coca-Cola Nigeria na Equatorial Africa (CCNEAL), Ngalaba maka mmepe mba ụwa (DFID), World Bank, United Nations Industrial Development Organisation (UNIDO), United States Agency for International Development (USAID) nakwa ije ozi dịka onye nyocha ndị ọgbọ maka nyocha nke International Finance Corporation's (IFC) nke atụmatụ Nigeria ya.<ref name=":0" /><ref name=":0" /> Ntinye aka ya na Public Policy Making malitere n'afọ 2009 site na nhọpụta ya site n'aka onye isi ala Yar-Adua nwụrụ anwụ bụ onye họpụtara ya dịka onye otu Federal Government of Nigeria's Economic Management Team.<ref>{{Cite web|title=PRESTIGE Announces the Appointment of Dr. ‘Doyin Salami as Non-Executive Director|url=https://www.proshareng.com/news/People/PRESTIGE-Announces-the-Appointment-of-Dr.-‘Doyin-Salami-as-Non-Executive-Director/43919|work=PRESTIGE Announces the Appointment of Dr. ‘Doyin Salami as Non-Executive Director|language=en|accessdate=2020-05-25}}</ref> N'afọ 2010, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Kọmitii na-ahụ maka ego (MPC) nke Central Bank of Nigeria ma lara ezumike nká na MPC n'afọ 2017 mgbe ọ gụsịrị oge abụọ. Adedoyin rụkwara ọrụ dịka osote onye isi oche (n'okpuru nduzi nke Alhaji Ahmed Joda) nke Kọmitii Mgbanwe nke Onye isi ala [[Muhammadu Buhari]] .<ref name=":0" /> Onye otu International Monetary Fund's (IMF) Advisory Group for Sub-Saharan Africa (AGSA), ọ bụkwa onye otu Board of the Nigerian Economic Summit Group (NESG) ma nwee ihe ùgwù nke ịbụ Co-Chair of the Central Organising Committee for the Nigerian Economic Summit in 2009.<ref name=":0" /><ref name=":0" /> Adedoyin edeela ọtụtụ ihe banyere akụ na ụba Naịjirịa. Ọ nọkwa ugbu a na bọọdụ nke African Business Research Ltd., First World Communities, na Diamond Pension Fund Custodian.<ref name=":2">{{Cite web|author=Salami|first=Adedoyin|title=Adedoyin Salami - Director|url=http://www.diamondpfc.com/index.php/15-our-board/31-adedoyin-salami-director|work=www.diamondpfc.com|publisher=Diamond Pension Fund Custodian|accessdate=6 February 2017}}</ref> === Nhọpụta dịka onye isi oche nke EAC === Na 16 Septemba 2019, Onye isi ala [[Muhammadu Buhari]], họpụtara ya dịka onye isi oche nke Presidential Economic Advisory Council (PEAC) nke e guzobere ọhụrụ, nke ga-akọrọ onye isi ala ozugbo.<ref name=":3" /> === Kemgbe afọ 2022 === Na Jenụwarị 2022, Onye isi ala Naịjirịa kwupụtara nkwado nke nhọpụta nke Dr. Doyin Salami dịka onye isi ndụmọdụ akụ na ụba nke Muhammadu Buhari. Ọ bụ onye isi oche nke Presidential Economic Consultative Council (PEAC).<ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.financialafrik.com/2022/01/05/nigeria-doyin-salami-nomme-conseiller-economique-en-chef-du-president-buhari/|title=Nigeria : Doyin Salami nommé conseiller économique en chef du président Buhari|date=5 January 2022|accessdate=5 January 2022|work=Financial Afrik}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gaiwc6t6uw17825vnhdzy8neq10yasf Ayo Akínwándé 0 14299 87340 78026 2022-08-20T09:44:55Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ayo Akínwándé''' (amụrụ na [[Lagos]], Nigeria) bụ onye [[Naijiria]] na-ese ihe n'oge a, onye nlekọta, na onye odee. A maara ya maka eserese multimedia ya doro anya ma rụọ ọrụ na mpempe akwụkwọ.<ref>{{Cite web|title=Ayo Akínwándé|url=https://lecube-art.com/artiste/ayo-akinwande/?lang=en|accessdate=2021-08-10|work=Le Cube|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Take Me Somewhere – Theatre SCOTLAND|url=https://www.theatrescotland.com/take-me-somewhere/|accessdate=2021-08-10|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=douw|title=African Crossroads / The journey to the future - ART AFRICA magazine|url=https://artafricamagazine.org/african-crossroads-journey-future/|accessdate=2021-08-10|language=en-GB}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Ayo Akínwándé ma zụlite ya na [[Lagos]], Naijiria. Ọ gụrụ Architecture na Covenant University Nigeria .<ref>{{Cite web|date=2021-01-18|title=Ayọ̀ Akínwándé|url=https://www.tique.art/artists/ayo-akinwande/|accessdate=2021-08-10|work=Tique {{!}} publication on contemporary art|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=New Page|url=https://www.thegallowgate.art/kobionyameversus|accessdate=2021-08-10|work=The Gallow Gate|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Editors|first=T. S. A.|date=2020-05-17|title=Diary of an Artist During COVID-19 Pandemic: Ayọ̀ Akínwándé|url=https://thesoleadventurer.com/diary-of-an-artist-during-covid-19-pandemic-ayo-akinwande/|accessdate=2021-08-10|work=The Sole Adventurer|language=en-US}}</ref> == Ihe ngosi == Ihe ngosi ndị a họọrọ naanị ha: * ''Power Show III - The God-Fathers Must Be Crazy'', Darling Foundry Montreal Quebec, Canada 2019.<ref>{{Cite web|title=MutualArt.com - The Web's Largest Art Information Service.|url=https://www.mutualart.com/Exhibition/Ay%E1%BB%8D-Akinwande--Power-Show-III---The-God-/904C475C2A67DC76|accessdate=2021-08-10|work=www.mutualart.com|language=en}}</ref> * ''Power Show II'': The God-Fathers Are Not To Blame, ''Revolving Art Incubator'', Lagos (Nigeria) 2018.<ref>{{Cite news|author=Mitter|first=Siddhartha|date=2019-02-08|title=Lagos, City of Hustle, Builds an Art ‘Ecosystem’|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2019/02/08/arts/design/lagos-nigeria-art-x-art.html|accessdate=2021-08-10}}</ref> * ''Power Show I'', ''Omenka Gallery'', Lagos (Nigeria) 2018. * ''Deaf vs Dumb II'', National Museum, Lagos 2017.<ref>{{Cite web|title=Fonderie Darling {{!}} Akínwándé, Ayọ̀|url=https://fonderiedarling.org/en/Akinwande-Ayo|accessdate=2021-08-10|work=fonderiedarling.org}}</ref> * == Mbipụta == * “2019Victor Ehikhamenor: From the Village to the World, and Back Again”, The Art Momentum.<ref>{{Cite web|author=Momentum|first=The Art|date=2019-09-02|title=Victor Ehikhamenor: From the Village to the World, and Back Again|url=https://theartmomentum.com/victor-ehikhamenor/|accessdate=2021-08-10|work=The Art Momentum|language=en-GB}}</ref> * 2018 ''Na-eche ihu n'eziokwu Naijiria na-enweghị ngwọta'' na Ngosipụta 'Salvage Therapy' The Sole Adventurer.<ref>{{Cite web|date=2018-08-21|title=Confronting an Unaddressed Nigerian Reality in the Exhibition 'Salvage Therapy' {{!}} By Ayò Akínwándé|url=https://thesoleadventurer.com/confronting-an-unaddressed-nigerian-reality-in-the-exhibition-salvage-therapy-by-ayo-akinwande/|accessdate=2021-08-10|work=The Sole Adventurer|language=en-US}}</ref> * 2020 "''Who Art Exhibition Epp?''", People's Stories Project.<ref>{{Cite web|title=Who art exhibition ‘epp’? {{!}} People's Stories Project|url=https://www.psp-culture.com/art/who-art-exhibition-epp/|accessdate=2021-08-10|work=www.psp-culture.com}}</ref> == Leekwa == * [[Lemi Ghariokwu]] * [[Ade Adekola]] == Edensibia == {{Reflist}} * [https://ayoakinwande.com Ayo Akinwande Official website] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] g2ozs1nohm7de4i8sr72bx3ou9nt40b Anny Robert 0 14308 87446 78035 2022-08-20T10:24:01Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|home_townAnny Robert]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionAnny Robert]] [[Category:Articles with hCards]] '''Anny''' ma ọ bụ '''Anietie Robert''' bụ onye ama ama na Naijiria, onye na-ese foto na onye nduzi okike amụrụ na 28 Ọktoba 1990 na Niger Steeti , [[Ȯra Niger|Naijiria]]. Mgbe ọtụtụ afọ gasịrị dị ka onye na-ese ihe osise, Robert malitere ọrụ foto ya na 2014. Ọ gụrụ sayensị kọmputa na Mahadum Covenant . == Ọrụ == N'ịchọpụta oghere, ndị mmadụ, na ìhè, Anny na-emepụta ihe osise na foto ndị a ma ama ma soro ndị mmadụ na-arụ ọrụ n'ofe ubi na ọkachamara. Ndị a gụnyere aha dịka Davido, Donald Duke, Ice Prince na [[Folorunso Alakija|Folorunsho Alakija]]. Anny na Ari Labadi nwere ụlọ ọrụ foto ''StudioX''.<ref>{{Cite news|author=Akpan|first=Atai|title=The Man Behind the Lens: Anny Robert|url=http://stylevitae.com/the-man-behind-the-lens-anny-robert/|accessdate=2020-07-30|work=StyleVitae|publisher=Style Vitae|date=17 September 2018}}</ref> Foto Anny na-akọwa n'ime iberibe, nke kachasị na ìhè, na agba, echiche onye na-ese ihe banyere ihe nlereanya ahụ, edepụtara Anny dị ka otu n'ime ndị na-ese foto kachasị ewu ewu na Naijiria na Afrịka.<ref>{{Cite news|author=Dokpesi|first=April|title=6 Nigerian photographers you’ll be mad you didn’t know about|url=http://chase.be/blog/5-nigerian-photographers/|accessdate=2020-07-30|work=Chase.be|date=2019-05-13}}</ref><ref>{{Cite news|author=YOTS|title=Personal Branding Photographers In Nigeria|url=https://www.yetundeshorters.com/top-15-personal-branding-photographers-nigeria-know/|accessdate=2020-07-30|work=Official website of Yetunde Shorters|date=6 May 2016}}</ref><ref>{{Cite news|author=Demand|first=Africa|title=10 Amazing African Fashion Photographers|url=https://www.demandafrica.com/style/fashion/10-amazing-african-fashion-photographers/|accessdate=2020-07-30|work=Demand Africa|date=21 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|author=Rave|first=Style|title=Famous Photographers of Nigerian Descent You Should Know|url=https://www.stylerave.com/famous-photographers-of-nigerian-descent/|accessdate=2020-07-30|work=Style Rave|date=18 May 2020}}</ref> Foto ya na-egosi nyocha siri ike nke echiche na eziokwu mmadụ.<ref>{{Cite news|author=Akabogu|first=Njideka|title=See How Photographer Anny Robert Is Helping A House Help’s Modelling Dreams Come True|url=https://234star.com/see-how-photographer-anny-robert-is-helping-a-house-helps-modelling-dreams-come-true/|accessdate=2020-07-30|work=234Star|date=2 February 2017}}</ref><ref>{{Cite news|title=Meet Amaka, a Domestic Help & Aspiring Model transformed through Celeb Photographer Anny Robert’s Camera Lens|url=https://www.bellanaija.com/2017/02/meet-amaka-a-domestic-help-aspiring-model-transformed-through-celeb-photographer-anny-roberts-camera-lens/|accessdate=2020-07-30|work=BellaNaija|date=2 February 2017}}</ref> Ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke Anny na foto ahụla ya ka ọ na-emepụta ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ọ gụnyere nnọkọ foto maka onye lanarịrị ọrịa kansa ara '''Omolara Cookey''' dịka akụkụ nke ọrụ mmata ọrịa kansa ara na 2017 na ịchọpụta na ịkwalite ihe nlereanya '''Amaka'''.<ref>{{Cite news|author=Bellanaija|title=Meet Amaka, a Domestic Help & Aspiring Model transformed through Celeb Photographer Anny Robert’s Camera Lens|url=https://www.bellanaija.com/2017/02/meet-amaka-a-domestic-help-aspiring-model-transformed-through-celeb-photographer-anny-roberts-camera-lens/|accessdate=2020-07-30|work=BellaNaija|date=2 February 2017}}</ref><ref>{{Cite news|author=Bellanaija.com|title=Resilience, Faith & Breakthrough! Anny Robert & Flourish Africa give Breast Cancer Survivor Omolara Cookey a Day to Remember|url=https://www.bellanaija.com/2017/11/resilience-faith-breakthrough-anny-robert-flourish-africa-give-breast-cancer-survivor-omolara-cookey-day-remember/|accessdate=2020-07-30|work=BellaNaija|date=1 November 2017}}</ref> N'ịkwalite njirimara nwanyị, na 2017, Anny wepụtara usoro ihe oyiyi na-enyocha njirimara nke nwanyị nke oge a.<ref>{{Cite news|author=Bella naija|title=Anny Robert Showcases the Mystery and Elegance of Today’s Woman in New Photos|url=https://www.bellanaija.com/2017/03/anny-robert-showcases-the-mystery-and-elegance-of-the-todays-woman-in-new-photos/|accessdate=2020-07-30|work=BellaNaija|date=16 March 2017}}</ref> N'afọ 2019, ya na '''MAJU''' (ụdị ejiji nwanyị na Naịjirịa), nnọkọ Anny nke a na-akpọ "''Abụ m nwanyị''", na mbipụta na agba na-enyocha ụmụ nwanyị n'akụkụ dị iche iche na ememe ọnwa akụkọ ihe mere eme nke ụmụ nwanyị. Nzukọ a gosipụtara onye ejiji ejiji Aduke Bey, na Angel Obasi, onye na-emepụta ejiji na Naijiria.<ref>{{Cite news|author=BNS|title=Heads Up - MAJU just Released the Chicest Women’s Month Campaign Yet!|url=https://www.bellanaijastyle.com/anny-robert-x-maju-i-am-woman/|accessdate=2020-07-30|work=BN Style|publisher=Bella Naija Style|date=30 March 2019}}</ref><ref>{{Cite news|title=ANNY ROBERT X MAJU PRESENT: I AM WOMAN EDIT|url=https://shopmaju.com/blogs/anny-robert-x-maju-present-i-am-woman-edit/anny-robert-x-maju-present-i-am-woman-edit|accessdate=2020-07-30|work=Shop Maju|date=2020-05-30|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|author=Onuoha|first=Millicent Arebun|title=Anny Robert, Maju Present I Am Woman|url=https://leadership.ng/2019/04/07/anny-robert-maju-present-i-am-woman/|accessdate=2020-07-30|work=Leadership Newspaper|date=7 April 2019}}</ref> Anny jere ozi dị ka onye ọka ikpe maka OPPO Mobile's Redefinition Photography Contest, na usoro e mere iji nwalee ikike foto OPPO F11 Pro, dere ndụ ndị Lagosians na-eto eto.<ref>{{Cite news|title=Celebrity Photographer Anny Roberts proves that OPPO F11 Pro is Phone for all Seasons|url=https://mingooland.com/2019/06/celebrity-photographer-anny-roberts-proves-that-oppo-f11-pro-is-phone-for-all-seasons/|accessdate=2020-07-30|work=MingooLand|date=6 June 2019}}</ref><ref>{{Cite news|title=Celebrity Photographer Anny Roberts proves that OPPO F11 Pro is Phone for all Seasons|url=https://www.bellanaija.com/2019/06/oppo-mobile-anny-roberts-photography/|accessdate=2020-07-30|work=BellaNaija|date=5 June 2019}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6540psdjlqnn8s500jhjf0ti4yr6em5 Alimi Adewale 0 14318 87641 78045 2022-08-20T11:19:13Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alimi Adewale''' (amụrụ na Mee 8, 1974) bụ onye Naijiria na-ese ihe na n'oge a. Mana mmasị ya na nka na ihe ngosi kpaliri mmasị ya ịghọ onye na-ese ihe.<ref>{{Cite web|author=Abulude|first=Samuel|title=Visual Artist Alimi Adewale Unveils ‘Divergence|url=http://leadership.ng/entertainment/477831/visual-artist-alimi-adewale-unveils-divergence|work=Leadership|accessdate=8 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170409112459/http://leadership.ng/entertainment/477831/visual-artist-alimi-adewale-unveils-divergence|archivedate=9 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|author=Admin|title=Biography|url=http://www.alimiadewale.com/biography/|work=Alimi Adewale|accessdate=8 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|author=Oyebode|first=Bukola|title=ALIMI ADEWALE: I EXPERIENCED REJECTION AS A SELF TAUGHT ARTIST|url=http://thesoleadventurer.com/2016/07/03/alimi-adewale-i-experienced-rejection-as-a-self-taught-artist/|work=The Sole Adventure|accessdate=8 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170409021415/http://thesoleadventurer.com/2016/07/03/alimi-adewale-i-experienced-rejection-as-a-self-taught-artist/|archivedate=9 April 2017}}</ref> Ọrụ ya na-enyocha nsogbu obodo ukwu, akwụkwọ nke ndị obodo kwa ụbọchị na isiokwu esemokwu nke 'Nudes in African Art' dị ka ụdị okwu.<ref>{{Cite web|author=Abulude|first=Samuel|title=Visual Artist Alimi Adewale Unveils ‘Divergence|url=http://leadership.ng/entertainment/477831/visual-artist-alimi-adewale-unveils-divergence|work=Leadership|accessdate=8 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170409112459/http://leadership.ng/entertainment/477831/visual-artist-alimi-adewale-unveils-divergence|archivedate=9 April 2017}}</ref> == Leekwa == * Nengi Omuku * Stella Fakiyesi == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pnj4x0zh7lmgu150jv98tqt9ydbarat Osita Ogbu 0 14341 87310 78068 2022-08-19T20:40:27Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Osita M. Ogbu, OON bụ Ọkankụzi nke akụ na ụba na [[University of Nigeria|Mahadum]] Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.unn.edu.ng/internals/staff/viewProfile/MjM1NA--|title=Staff Profile|publisher=University of Nigeria|accessdate=9 August 2017}}</ref> Ọ bụ Mịnịsta na-ahụ maka atụmatụ mba site n'afọ 2005 ruo n'afọ 2006, na onye bụbu onye isi ndụmọdụ akụ na ụba nke onye isi ala Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.nationalplanning.gov.ng/index.php/about-us/cabinet-ministers|title=Cabinet Ministers|publisher=[[Federal Ministry of Budget and National Planning]]|accessdate=9 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161013000012/http://www.nationalplanning.gov.ng/index.php/about-us/cabinet-ministers|archivedate=13 October 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/09/fed-character-killing-economy-ex-minister/|title=Fed Character killing economy - Ex-minister|author=Ayansina|first=Caleb|date=September 21, 2012|work=Vanguard News|accessdate=9 August 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/03/03/soludo-we-want-a-nigeria-where-it-doesnt-matter-where-the-president-comes-from/|title=Soludo: We Want a Nigeria Where It Doesn't Matter Where the President Comes From|date=March 3, 2017|work=Thisday|accessdate=9 August 2017}}</ref> Ọ bụbu onye nleta nke Brookings Institution's Africa Growth Initiative .<ref>{{Cite news|url=https://www.brookings.edu/events/africas-odious-debts-how-foreign-loans-and-capital-flight-bled-a-continent/|title=Africa's Odious Debts: How Foreign Loans and Capital Flight Bled a Continent|work=[[Brookings Institution]]|accessdate=9 August 2017}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == Osita Ogbu si Ovoko, na Igbo-Eze South LGA nke Enugu Steeti nke Naịjirịa. A mụrụ Ogbu na Septemba 29, 1957 na Onitsha . Ọ gụrụ akwụkwọ na Holy Trinity Primary School, Onitsha yana St. Teresa's College, Nsukka . Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Nigeria, Nsukka ebe ọ gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1979 na B.Sc. nakwa akụ na ụba na Mahadum Howard na Washington DC, US, ebe ọ nwetara M.A. na akụ na ụba n'afọ 1984 na Ph.D. na akụ na ụba n'afọ 1988. O nwekwara asambodo na ọchịchị ụlọ ọrụ na Mahadum Harvard (July 2009). == Ọrụ == === Post-UNN === Osita Ogbu bụ onye njikwa ahịa na Lever Brothers (Nig.) Ltd site n'afọ 1980-1983, na-elekọta, n'oge dị iche iche, Delta District na Industrial Sales na Lagos. Ọ bụ onye ndụmọdụ na-ahụ maka nchọpụta na mpaghara Afrịka nke World Bank na Washington DC n'etiti afọ 1987 na 1991. Ọ rụrụ ọrụ na International Development Research Centre of Canada na Ottawa na ụlọ ọrụ mpaghara dị na Nairobi dịka ọkachamara mmemme site n'afọ 1991 ruo afọ 2001. === ATPS === Osita Ogbu guzobere African Technology Policy Studies Network (ATPS) dịka nzukọ mba ụwa na Nairobi ma bụrụ onye isi nchịkwa / CEO nke ụlọ ọrụ ahụ site n'afọ 2001 ruo afọ 2005. ATPS bụ ụlọ ọrụ nyocha iwu mba ụwa nke raara onwe ya nye nkwalite na itinye sayensị na teknụzụ maka mmepe Afrịka.<ref>{{Cite web|title=ATPS – African Technology Policy Studies Network|url=https://atpsnet.org/|accessdate=2021-05-28|language=en-GB}}</ref> === Gọọmentị === Osita Ogbu bụ onye isi ndụmọdụ akụ na ụba nke onye isi ala nke Federal Republic of Nigeria nakwa Minista na-ahụ maka National Planning Commission site n'afọ 2005 ruo 2006.<ref>{{Cite web|url=http://www.nationalplanning.gov.ng/2017/index.php/about-us/cabinet-ministers|title=MINISTRY OF BUDGET AND NATIONAL PLANNING - Cabinet Ministers|work=www.nationalplanning.gov.ng|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171229155849/http://www.nationalplanning.gov.ng/2017/index.php/about-us/cabinet-ministers|archivedate=2017-12-29}} </ref> Dịka onye isi ndụmọdụ akụ na ụba, Osita Ogbu bụ osote onye isi nke National Economic Team. Ọ bụbu onye isi oche nke Kansụl Na-achị Isi nke Nigerian Institute of Social and Economic Research, Ibadan . === Ugbu a === Ugbu a, ọ bụ Prọfesọ nke Economics na onye isi nke Institute for Development Studies na Mahadum nke Nigeria, Nsukka . Ọ bụkwa MD / CEO nke African Development Solutions International Ltd. [ADSI], ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe ọmụma, na Abuja, Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://www.unn.edu.ng/internals/staff/viewProfile/MjM1NA--|title=UNN Staff Profile}}</ref> Ọ bụ onye nlekọta ugbu a nke Clement Isong Foundation nakwa onye isi nke AfriHeritage Institution, Enugu. Ọ na-eje ozi na Kọmitii na-ahụ maka akụ na ụba na Privatization Council nke Enugu Steeti. == Akwụkwọ == === Ihe Odide Ihe === Novel: The Moon Also Sets [nke ndị East African Educational Publishers, Kenya Ltd, Nairobi (2002) na Heinemann Nigeria Ltd, Ibadan (2003) bipụtara].<ref>{{Cite web|title=African Books Collective: The Moon Also Sets|url=https://www.africanbookscollective.com/books/the-moon-also-sets|accessdate=2021-05-28|work=www.africanbookscollective.com}}</ref> === Edited === 1. Eboh, E. & Ogbu, O. (2010). The Global Economic Crisis and Nigeria: Taking the Right Lessons, Avoiding the Wrong Lessons, (African Institute for Applied Economics, Enugu, Nigeria: 2010). 2. Charles Soludo, Osita Ogbu, na Ha-Joon Chang (2004). The Politics of Trade and Industrial Policy in Africa (Africa World Press Inc., New Jersey, US: 2004).<ref>{{Cite web|url=https://www.idrc.ca/en/book/politics-trade-and-industrial-policy-africa-forced-consensus|title=The Politics of Trade and Industrial Policy in Africa: Forced Consensus? &#124; IDRC - International Development Research Centre}}</ref> 3. Ogbu, O., Oyeyinka, B. na Mlawa, H. (1995). Technology Policy and Practice in Africa, (IDRC Books, Canada: 1995).<ref>{{Cite web|url=https://www.idrc.ca/en/book/technology-policy-and-practice-africa|title=Technology Policy and Practice in Africa &#124; IDRC - International Development Research Centre}}</ref> 4. Uramah, C.K; Ogbu, Osita; Bijker, W; Alfonso, A.; Gomez, N.; Ozor, N.(2009). The African Manifesto for Science, Technology and Innovation.(African Technology Policy Studies Network, Kenya, Nairobi: 2009). == Ndụ onwe onye == === Akwụkwọ Ọmụmụ === * {{Cite journal|author=Ogbu|first=Osita M.|year=1990|title=Agricultural Supply Response in Sub-Saharan Africa: A Critical Review of the Literature|journal=African Development Review|volume=2|issue=2|pages=83–99|issn=1017-6772|doi=10.1111/j.1467-8268.1990.tb00025.x}} * {{Cite journal|author=Ogbu|first=Osita|year=1992|title=Public expenditures and health care in Africa|journal=Social Science & Medicine|volume=34|issue=6|pages=615–624|issn=0277-9536|doi=10.1016/0277-9536(92)90189-W|pmid=1574729}} * {{Cite journal|author=Ogbu|first=Osita|year=1991|title=On Public Expenditures and Delivery of Education inSub-Saharan Africa|journal=Comparative Education Review|volume=35|issue=2|pages=295–318|issn=0010-4086|doi=10.1086/447019}} * {{Cite journal|author=Ogbu|first=Osita|title=Estimating import demand for Nigeria : is adaptive expectation methodology relevant?|journal=Eastern Africa Economic Review|date=1994|volume=10|issue=1|pages=1–10|issn=1011-4750}}< === Akwụkwọ akụkọ === * The Moon Also Sets (2005)<ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/200502080741.html|title=Nigeria: An Uninspiring Afterglow|date=7 February 2005|work=[[AllAfrica.com]]|publisher=allAfrica|accessdate=9 August 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/200503100227.html|title=Nigeria: A Clear, Lucid Glow|date=May 9, 2005|work=[[AllAfrica.com]]|accessdate=10 August 2017}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist|2}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 2qe1vkaaj9cp8r0ivgzvfi5kv646cla Willie Obiano 0 14354 87312 86295 2022-08-19T20:44:25Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Picture of Governor Willie Obiano at the Funeral of Bishop Okafor (cropped).jpg|thumb|Willie Obiano]] '''Willie Obiano''' (a mụrụ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1955) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa, onye ọrụ ụlọ akụ na onye ọkachamara ọrụ. Ọ rụrụ ọrụ dịka Gọvanọ nke anọ a họpụtara site na ọchịchị onye kwuo uche ya nke Anambra Steeti site na 17 Machị 2014 ruo 17 Machị 2022.<ref>{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=117048|title=Labour leaders praise Obiano on workers' welfare|work=Daily Sun|accessdate=2 May 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://theunion.com.ng/gov-obianos-scorecard-100-days-after/|title=Gov. Obiano’s Scorecard 100 Days After|author=The Union|work=The Union|accessdate=2 May 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://leadership.ng/news/375814/anambra-residents-laud-obianos-performance-100-days-office|title=Anambra Residents Laud Obiano’s Performance In 100 Days In Office|author=Leadership Newspaper|date=24 June 2014|work=Nigerian News from Leadership News|accessdate=2 May 2015}}</ref><ref>{{Cite web|title=Willie Obiano Archives - Page 4 of 15 - The Nation Newspaper|url=https://thenationonlineng.net/tag/willie-obiano/amp/page/4/|accessdate=2022-02-25|work=thenationonlineng.net}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Gọvanọ Obiano na Aguleri, obodo dị na [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra Steeti]], Eastern Nigeria .<ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/letter-to-the-editor/157094-open-advice-new-anambra-governor-chief-willie-obiano-chukwuemerie-uduchukwu.html|title=An Open Advice To The New Anambra Governor Chief Willie Obiano, By Chukwuemerie Uduchukwu - Premium Times Nigeria|work=Premium Times Nigeria|accessdate=2 May 2015}}</ref> O nwetara nzere bachelọ na Accountancy na Mahadum nke Lagos n'afọ 1979 na Master of Business Administration na otu mahadum ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/100-days-in-office-a-governor-takes-stock/182754/|title=100 Days in Office: A Governor Takes Stock, Articles - THISDAY LIVE|work=thisdaylive.com|accessdate=2 May 2015}}</ref> == Ọrụ ụlọ akụ == Gọvanọ Obiano malitere ọrụ ụlọ akụ ya n'afọ 1981 na First Bank of Nigeria tupu ọ gawa isonyere ọrụ Chevron Oil Nigeria Plc dịka onye na-ahụ maka ego ma rịgoo n'ọkwa nke Chief Internal Auditor. N'afọ 1989, ọ bụ otu n'ime ndị nyocha nke nyochara Texaco Refinery na Rotterdam, Netherlands.<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2014/03/17/profile-of-new-anambra-governor-willie-obiano/|title=Profile of new Anambra Governor, Willie Obiano|work=DailyPost Nigeria|accessdate=2 May 2015}}</ref> N'afọ 1991, ọ sonyeere Fidelity Bank dịka osote onye njikwa nakwa onye isi nke ngalaba nyocha wee bilie n'ọkwa onye isi oche na Ọktoba 2003.<ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/obiano-at-57-finally-a-new-star-rises-from-the-east/185885/|title=Obiano at 57: Finally a New Star Rises from the East, Articles - THISDAY LIVE|work=thisdaylive.com|accessdate=2 May 2015}}</ref> == Ndụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Obiano hapụrụ usoro ụlọ akụ iji sonye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa, ma n'afọ 2013 zọrọ ntuli aka gọvanọ nke November 16, 17 na 30 nke Anambra Steeti n'elu ikpo okwu nke [[All Progressives Grand Alliance]], APGA .<ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/news/apga-candidate-obiano-sued-for-double-registration/|title=APGA candidate, Obiano, sued for double registration|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=2 May 2015}}</ref> O meriri na ntuli aka ahụ ma e due ya n'iyi ọrụ na 17 Machị 2014 iji nọchie [[Peter Obi]].<ref>{{Cite web|url=http://icirnigeria.org/supreme-courts-affirms-gov-obianos-election-victory/|title=Supreme Courts Affirms Gov Obiano’s Election Victory|author=Administrator|work=icirnigeria.org|accessdate=2 May 2015}}</ref> Na 18 Nọvemba 2017, a họpụtara ya ọzọ dịka Gọvanọ. Ọchịchị ya kwụsịrị na 16 Machị 2022 == Ebubo nrụrụ aka == Na ngwụcha Nọvemba 2021, n'oge na-adịghị anya ka a họpụtara Charles Chukwuma Soludo dịka onye ga-anọchi Obiano, ọ pụtara na Kọmitii Na-ahụ Maka Mpụ akụ na ụba na Ego etinyewo Obiano na ndepụta nche ka a mara ma ọ ga-hapụ mba ahụ; Obiano efeela mba ọzọ na mbido Nọvemba.<ref>{{Cite web|author=Sanni|first=Kunle|title=EFCC places Governor Willie Obiano on watchlist|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/497132-efcc-places-governor-willie-obiano-on-watchlist.html|work=[[Premium Times]]|accessdate=30 November 2021}}</ref> Na nzaghachi nke EFCC, Kọmishọna Anambra maka Ozi na Mmepeanya Ọha, Don Adinuba, kwuru na EFCC agaala "ala ọhụrụ" site na iwepụta akwụkwọ ozi ahụ na-etinye Obiano na ndepụta ahụ. Adinuba kwukwara na a maara nke ọma na Obiano na-eme atụmatụ ịkwaga ebe obibi ya na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] mgbe ọ hapụsịrị ọrụ.<ref>{{Cite web|date=2021-11-26|title=I’ll relocate to U.S. after my tenure, Obiano replies EFCC|url=https://guardian.ng/news/ill-relocate-to-u-s-after-my-tenure-obiano-replies-efcc/|accessdate=2021-11-26|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ọ bụ ezie na EFCC ekwughị ihe kpatara itinye ndepụta nche ahụ, ịkọ nkọ banyere nyocha ndị nwere ike ime na nrụrụ aka a na-ebo ebubo mere ka ndị nta akụkọ nyochaa ego nke ọchịchị Obiano. Na 30 Nọvemba 2021, Peoples Gazette wepụtara akwụkwọ pụrụ iche na akwụkwọ ụlọ akụ na-egosi na n'abalị 29 ọnwa Machị afọ 2017, Obiano ewepụla ihe karịrị ijeri ~ 4 site na ọtụtụ akaụntụ nkesa votu nchekwa Anambra na enweghị nkọwa ọ bụla. Adinuba jụrụ na "akwụkwọ ahụ ... apụtaghị na ọ bụ eziokwu" na "ọnụ ọgụgụ ị na-ehota yiri ihe ọchị nke ukwuu."<ref>{{Cite web|author=Olubajo|first=Oyindamola|title=EXCLUSIVE: Bank documents expose how Governor Obiano took N4 billion from Anambra treasury on same day|url=https://gazettengr.com/exclusive-bank-documents-expose-how-governor-obiano-took-n4-billion-from-anambra-treasury-on-same-day/|work=[[Peoples Gazette]]|accessdate=30 November 2021}}</ref> Mgbe awa ole na ole mgbe Obiano hapụsịrị ụlọ ọrụ ma si otú a ghara ịgbanahụ ikpe na 17 Machị 2022, ndị EFCC jidere ya na Murtala Muhammed International Airport nke [[Lagos]]. A ka ga-ekwupụta ihe kpatara njide ahụ mana ọnụ na-ekwuchitere EFCC bụ Wilson Uwajaren kwuru na ọ nwere njikọ na ntinye ndepụta nche nakwa na Obiano na-anwa ịgbapụ na mba ahụ.<ref>{{Cite web|author=Daniel|first=Soni|title=BREAKING: EFCC arrests Willie Obiano at Lagos Airport|url=https://www.vanguardngr.com/2022/03/breaking-efcc-arrests-willie-obiano-at-lagos-airport/|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|accessdate=17 March 2022}}</ref><ref>{{Cite web|title=Willie Obiano arrested: EFCC say why dem arrest former Anambra state govnor hours after e hand over give Soludo|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-60787306|work=[[BBC Pidgin]]|accessdate=17 March 2022}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị gọvanọ nke Anambra Steeti == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3uzd7hbzuumnx31po4dn1a5lqo3n14k Aisha Augie-Kuta 0 14377 87331 78112 2022-08-20T09:18:25Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Aisha Augie-Kuta''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 11 n'ọnwa Eprel n'afọ 1980) bụ onye na-ese foto na onye na-eme ihe nkiri na [[Abuja]].<ref name="gotevbe">{{Cite news|author=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|accessdate=17 July 2013|work=Vanguard Nigeria Newspaper|date=21 January 2012}}</ref> Ọ bụ onye [[Ndi Haụsa|Hausa]] si Argungu Local Government Area na ugwu Naijiria.<ref name="ynaija">{{Cite web|author=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archivedate=25 October 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/}}</ref> O ritere ihe nrite maka Creative Artist of the year na 2011 The Future Awards .<ref>{{Cite web|title=Aisha Augie-Kuta|url=https://awards.yafri.ca/people/aisha-augie-kuta/|accessdate=2021-04-28|work=The Future Awards Africa|language=en-GB}}</ref> Ọrụ ya gbasara ihe nkiri, ejiji na foto ikuku. Ọ na-eji juxtaposition na ọrụ ya dị ka ụzọ ya isi kpalie echiche na e nwere akụkụ abụọ nke akụkọ mgbe niile; nke a sitere na nzụlite ya na foto akụkọ na Mass Communication. Ọrụ onwe ya na-enyocha nsogbu nke nwoke na nwanyị na njirimara nke ahụmahụ ya dị ka nwanyị, agbụrụ agwakọta na agbụrụ agwakọta nke gbalịsiri ike ịbanye na mbụ na ndụ.<ref>{{Cite web|title=The Latest in Contemporary Art, Culture + Visual Media|url=http://www.artbaseafrica.org/artist/aisha-augie-kuta|accessdate=2021-04-28|work=Art Base Africa}}</ref> Augie-kuta bụ onye ndụmọdụ pụrụ iche ugbu a (Digital Communications Strategy) nye Mịnịsta na-ahụ maka ego, mmefu ego na atụmatụ mba. Tupu nke a, ọ bụ onye enyemaka pụrụ iche nke Gọvanọ [[Ȯra Kebbi|Kebbi Steeti]], Naịjirịa na New Media.<ref>{{Cite web|date=2016-06-04|title=Aisha Augie-Kuta: Motivated by hunger for learning|url=https://m.guardian.ng/guardian-woman/aisha-augie-kuta-motivated-by-hunger-for-learning/|accessdate=2021-04-28|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Augie-Kuta na-eduzi atụmatụ mmepe dị iche iche maka nkwado nke ndị ntorobịa na ụmụ nwanyị na Naịjirịa. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Aisha Adamu Augie na Zaria, [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] State, Nigeria, Augie-Kuta bụ nwa nwanyị nke Senator Adamu Baba Augie (onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị / onye mgbasa ozi), na Justice Amina Augie (JSC).<ref name="gotevbe">{{Cite news|author=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|accessdate=17 July 2013|work=Vanguard Nigeria Newspaper|date=21 January 2012}}</ref> Augie-Kuta nwere mmasị na foto mgbe nna ya nyere ya igwefoto mgbe ọ dị obere. Augie-Kuta nwetara nzere bachelọ na Mass Communication na [[Mahadum nke Ahmadu Bello|Mahadum Ahmadu Bello]], Zaria ma na-agụ akwụkwọ maka MSc na Media na nkwukọrịta na Mahadum Pan African, Lagos (Ugbu a Pan Atlantic University).<ref name="gotevbe">{{Cite news|author=Gotevbe|first=Victor|title=I see opportunities everywhere|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/i-see-opportunities-everywhere-aisha-augie-kuta/|accessdate=17 July 2013|work=Vanguard Nigeria Newspaper|date=21 January 2012}}</ref> Ọ lụrụ di ma nwee ụmụ atọ.<ref name="ynaija">{{Cite web|author=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archivedate=25 October 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/}}</ref> Augie-Kuta nwere asambodo na ịme ihe nkiri dijitalụ site na New York Film Academy ma na-ahazi ihe ngosi nka nke oge a site na Chelsea College of Arts, London, UK.<ref>{{Cite web|title=TEDxMaitama {{!}} TED|url=https://www.ted.com/tedx/events/23813|accessdate=2021-04-28|work=www.ted.com}}</ref> Augie-Kuta ghọrọ onye mmekọ maka Nigeria Leadership Initiative (NLI) na Mee 2011. Ọ bụkwa osote onye isi oche nke Women in Film and Television in Nigeria (WIFTIN) ngalaba West Africa nke netwọk dị na US. O so hiwe Photowagon, otu ndị na-ese foto na Naijiria, n'afọ 2009.<ref>{{Cite web|author=McKenzie|first=Sheenah|title=Filmmaker aims to explode Africa 'bombs and bullets' myth|url=http://edition.cnn.com/2012/07/25/world/africa/africa-stereotypes-kickstarter|publisher=CNN|accessdate=18 July 2013}}</ref> N'afọ 2010, Augie-Kuta tinyere ụmụ nwanyị Naịjirịa iri ise ndị ọzọ, tinyere n'akwụkwọ na ihe ngosi maka ememe 50@50 nkeke mba ahụ nke Women for Change Initiative kwadoro.<ref name="ynaija">{{Cite web|author=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archivedate=25 October 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/}}</ref> Augie-Kuta bụ nwanyị ndọrọ ndọrọ ọchịchị mbụ na-azọ ọkwa onye nnọchi anya ụlọ n'okpuru otu nnukwu pati maka Argungu-Augie Federal Constituency na Kebbi State, Nigeria. Augie-Kuta bụ onye na-enye aka ugboro ugboro na nzukọ kwa afọ nke ndị na-ese foto, Nigeria Photography Expo & Conference; onye na-ekwu okwu na onye na-ekwu okwu na ihe omume dị iche iche; ma kwuo okwu na ihe omume TEDx na Naijiria. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka pụrụ iche nke Gọvanọ nke [[Ȯra Kebbi|Kebbi Steeti]], Naịjirịa na New Media.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/195725-kebbi-governor-appoints-female-photojournalist-ssa-new-media.html|title=Kebbi Governor appoints female photojournalist SSA new media|author=Lere|first=Mohammed|date=25 December 2015|work=Premium Times|accessdate=18 October 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://medium.com/@TEDxMaitama/speaker-profile-aisha-augie-kuta-29edb6527ab3|title=Speaker Profile, TEDx|date=2 August 2017|work=Medium|accessdate=18 October 2017}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ ugbu a dị ka onye ndụmọdụ pụrụ iche nye Mịnịsta na-ahụ maka ego, mmefu ego na atụmatụ mba, [[Zainab Ahmed|Oriakụ Zainab Shamsuna Ahmed]]. == Ihe nrite == * 2011: Winner, Creative Artist of the Year at The Future Awards<ref>{{cite web|url=http://thefutureafrica.com/awards/winners-2011/|title=Winners 2011 The Future Awards|publisher=[[The Future Awards|The Future Project]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130624145622/http://thefutureafrica.com/awards/winners-2011/|archivedate=24 June 2013|url-status=dead|accessdate=17 July 2013}}</ref> * 2014: Sisterhood Award for Photographer of the Year<ref>{{cite web|title=See fun photos of Mo Abudu's 50th birthday party|url=http://thenet.ng/2014/09/see-fun-photos-of-mo-abudus-50th-birthday-party/|website=[[Nigerian Entertainment Today]]|accessdate=16 October 2017|date=14 September 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20171016180356/http://thenet.ng/2014/09/see-fun-photos-of-mo-abudus-50th-birthday-party/|archive-date=16 October 2017|url-status=dead}}</ref> * 2014: Winner, British Council 'Through-My-Eyes' competition<ref>{{cite web|title=The British Council announces the winners of its Through my Eyes competition.|url=http://ebonylifetv.com/the-british-council-announces-the-winners-of-its-through-my-eyes-competition/|publisher=EbonyLife TV|accessdate=16 October 2017}}</ref> * 2015: Ambassador, Lagos Fashion Week * 2016: Award of Excellence, (Leadership & Service to Humanity), Junior Chamber International * 2016: Top 7 Young Nigerian Entrepreneurs, ''Leadership'' * 2016: HiLWA: High Level Women Advocate, (Girl Child Education & Affirmative Action) UNICEF/Kebbi State Government * 2016: Fellow, Korea International Coooprrtion Agency ** == Ihe ngosi == * ''Afọ iri ise n'ihu site n'anya ụmụ nwanyị Naịjirịa'', Lagos, (Schlumberger, The Embassy of the Kingdom of Netherlands, African Artists Foundation)<ref>{{Cite web|url=https://www.dailytrust.com.ng/news/others/how-female-artists-view-nigeria-at-50/3702.html|title=How female artists view Nigeria at 50|author=Offlong|first=Adie|date=3 April 2010|work=Daily Trust|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171019215622/https://www.dailytrust.com.ng/news/others/how-female-artists-view-nigeria-at-50/3702.html|archivedate=19 October 2017|accessdate=19 October 2017}}</ref> * 50 Years Ahead through the Eyes of Nigerian Women, Abuja, Nigeria; April 2010 (Transcorp Hilton, The Embassy of the Kingdom of Netherlands, African Artists Foundation)<ref>{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/weekly/index.php/arts-extra/6158-nigerian-art-seen-through-womens-eyes|title=Nigerian art seen through women's eyes|author=Offiong|first=Adie Vanessa|date=23 April 2010|work=Daily Trust|accessdate=19 October 2017}}</ref> * Here and Now: Contemporary Nigerian and Ghanaian Art, New York City, October 2010 (Iroko Arts Consultants, Ronke Ekwensi). * ''The Authentic Trail'': Breast Cancer, Fundraising Exhibition, Abuja, Nigeria, October 2010 (Medicaid Diagnostics, Pinc Campaign, Aisha&Aicha) [citation needed] * My Nigeria; The Photowagon Exhibits, Abuja, Nigeria, December 2010 (The Photowagon, Thought Pyramid Gallery)<ref name="ynaija">{{Cite web|author=Inyang|first=Ifreke|title=From the Magazine: Picture Perfect!|url=http://www.ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/|publisher=Ynaija|accessdate=17 July 2013|archivedate=25 October 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171025083456/https://ynaija.com/from-the-magazine-picture-perfect/}}</ref> * ''Mmiri na ịdị ọcha'', African Artists Foundation, Lagos, Nigeria, Septemba 2012<ref>{{Cite web|url=http://www.africanartists.org/exhibition/water-and-purity|title=Water and Purity: A conceptual art exhibition featuring seven female artists|work=African Artists' Foundation|accessdate=19 October 2017}}</ref> * ''Ihe ngosi foto nke'' Nigerian Centenary Photography, July 2014<ref>[http://artcentron.com/2014/07/20/photography-exhibition-details-nigerias-centenary-history-and-heritage/ "Photography Exhibition Details Nigeria’s Centenary History and Heritage"]. ''ArtCentron''</ref> * ''Omenala ihe onwunwe'', Lagos Photo Festival, Ọktoba–Nọvemba 2014<ref>{{Cite web|title=International art festival of photography in Nigeria|url=http://www.lagosphotofestival.com/exhibit/material-culture-|work=LagosPhoto|accessdate=16 October 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Lagos photo festival: Turning negatives into positives|url=http://www.aquila-style.com/focus-points/global-snapshots/lagos-photo-festival-2014/87009/|work=aquila-style.com|accessdate=16 October 2017}}</ref> * Alternative Evil, Mixed Media Exhibition, IICD Abuja, Nigeria 2014 * Countless Miles, Nigerian Travel Exhibition, Miliki Lagos, Nigeria 2016 * Tupu, Tupu & Ugbu a, Ugbu a, Mira Forum, Art Tafeta Porto, Portugal, 2016 * ''Iji gosipụta mmalite ọhụrụ'': Africa' African Steeze Los Angeles, USA, 2016 * Consumption by moonlight, Environmental Art Collective Abuja, Nigeria, 2015 * Photo Junctions, Thought pyramid Art Centre Abuja, Nigeria, 2015 == Mbipụta == * {{Cite book|title=50@50 Nigerian Women: The journey so far|year=2010|publisher=Rimson Associates|location=Nigeria|isbn=978-8033-05-9|pages=32–35}} == Leekwa == * Ndepụta nke ndị na-emepụta ihe nkiri Naịjirịa == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] t82ai1x7zffafiqv2visbfyz1syloop Adekunle Gold 0 14390 87145 83928 2022-08-19T12:21:12Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Adekunle Almoruf Kosoko''' (amụrụ na 28 Jenụwarị 1987), nke a maara dịka '''Adekunle Gold''' na '''AG Baby''', bụ onye Naijiria na-agụ egwu, onye na-ede egwu na onye na-emepụta ihe osise.<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2015/08/i-didnt-lobby-to-be-signed-by-olamide-adekunle-gold/|title=I didn't lobby to be signed by Olamide – Adekunle Gold|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]|date=12 August 2015|accessdate=29 October 2015}}</ref> O nwetara ọtụtụ nlebara anya mgbe o weputara egwu egwu "Sade" nke afọ 2015, mkpuchi nke One Direction "Story of My Life".<ref>{{Cite web|author=Tobi Akingbade|title=How Adekunle Gold went from being the 'King of Photoshop' to Africa's newest pop star|url=https://metro.co.uk/2018/07/20/adekunle-gold-went-king-photoshop-africas-newest-pop-star-7740101/|publisher=Metro|accessdate=24 February 2019|date=20 July 2018}}</ref> Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na YBNL Nation wee wepụta abọm studio mbụ ya nke afọ 2015 Gold, nke pụtara na nọmba 7 na chaatị ''Billboard'' World Albums . E bu ụzọ wepụta egwu atọ: "Sade", "Orente" na "Pick Up". Adekunle Gold kpughere Nigerian Entertainment Today na tupu ya abanye na YBNL, o mere akara ngosi ahụ ma mezue atụmatụ ndị ọzọ maka [[Lil Kesh]], Viktoh na [[Olamide]].<ref>{{Cite web|author=Kayode Badmus|title=I was involved with YBNL before Olamide signed me – Adekunle Gold|url=http://www.thenet.ng/2015/08/i-was-involved-with-ybnl-before-olamide-signed-me-adekunle-gold/|publisher=Nigerian Entertainment Today|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150821223929/http://www.thenet.ng/2015/08/i-was-involved-with-ybnl-before-olamide-signed-me-adekunle-gold/|archivedate=21 August 2015|date=21 August 2015}}</ref> [[[[File:Adekunle-gold-3.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mmalite ndụ == A mụrụ Adekunle Almoruf Kosoko n'ime ezinụlọ eze Kosoko nke Lagos State, Nigeria na 28th nke Jenụwarị, 1987. == Agụmakwụkwọ == O nwere Higher National Diploma na Arts na Design na Lagos State Polytechnic .<ref>{{Cite news|url=http://www.dailytimes.com.ng/adekunle-gold-royalty-music/|title=Adekunle Gold: From Royalty To Music|work=[[Daily Times of Nigeria]]|author=Alli|first=online|date=25 September 2015|accessdate=29 October 2015}}</ref> == Ọrụ == === 2010–2014: Mmalite ọrụ === Mgbe ọ na-etolite, Adekunle nwere mmasị na egwu mgbe ọ na-ege egwu nke King Sunny Ade na Ebenezer Obey. Ọ ghọrọ onye otu ukwe nke ụka ya n'oge ọ dị afọ iri na ụma, wee gaa n'ihu dee egwu mbụ ya mgbe ọ dị afọ iri na ise.<ref>{{Cite news|url=http://naijaquest.com/adekunle-gold-biography-and-songs/|title=Adekunle Gold Biography and Songs (Must Read)|publisher=Naija Quest|accessdate=29 October 2015}}</ref> N'afọ 2014, Adekunle gara naanị ya mgbe ọ gbasasịrị otu egwu ya na enyi ya guzobere mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ. A kpọrọ ya "Eze nke Photoshop" mgbe o biputere foto foto foto nke ya na-amakụ [[Tiwa Savage]] na ntanetị mgbasa ozi.<ref>{{Cite news|url=http://www.360nobs.com/2013/06/king-of-photoshop-designer-adekunle-gold-plays-some-tricks-with-toolz-tonto-dikeh-tiwa-savage-photos/|title=King Of Photoshop:Designer Adekunle Gold Plays Some Tricks With Toolz, Tonto Dikeh & Tiwa Savage! (Photos)|work=360Nobs|author=Mayowa|first=George|date=4 June 2015|accessdate=29 October 2015}}</ref> Na 19 Disemba 2014, ọ wepụtara "Sade", mkpuchi nke One Direction's "Story of My Life". Egwu a nwetara otuto dị egwu ma bụrụ onye a họpụtara maka Best Alternative Song na The Headies 2015.<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/buzz/headies-2015-check-out-the-complete-nomination-list-id4215323.html|title=Check out the complete nomination list|work=Pulse Nigeria|author=Akan|first=Joey|date=30 September 2015|accessdate=29 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/olamide-leads-headies-2015-nominees/222478/|title=Olamide Leads Headies 2015 Nominees|work=[[Thisday|ThisDay Live Newspaper]]|date=11 October 2015|accessdate=29 October 2015}}</ref> === 2015–ugbua: Gold === [[Usòrò:Felabration.jpg|thumb|Adekunle Gold na-eme ihe nkiri na Felabration na 2017, UzomediaTV]] == Ndụ onwe onye == Adekunle lụrụ [[Simi (singer)|Simi]] n'emume dị n'otu na Jenụwarị 2019.<ref>{{Cite web|author=Ademola Olonilua|title=Adekunle Gold, Simi's white wedding date yet to be fixed –Manager|url=https://punchng.com/adekunle-gold-simis-white-wedding-date-yet-to-be-fixed-manager/|publisher=Punch|accessdate=24 February 2019|date=12 January 2019}}</ref> E mechara kpughee na ha na-akpa kemgbe afọ ise.<ref>{{Cite web|author=Olowolagba|first=Fikayo|date=2019-01-17|title=We dated for 5 years - Adekunle Gold confirms getting married to Simi|url=https://dailypost.ng/2019/01/17/dated-5-years-adekunle-gold-confirms-getting-married-simi/|accessdate=2020-10-22|work=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref> Ha nabatara nwa nwanyị Adejare Kosoko na Mee 2020.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/396615-adekunle-gold-simi-welcome-first-child.html|title=Adekunle Gold, Simi welcome first child &#124; Premium Times Nigeria|date=7 June 2020}}</ref> O kpughere na 2016 na ọ zụtara ụgbọala mbụ ya Honda 'Baby Boy' (Accord) nke afọ 1999 site n'aka enyi ya bụ onye na-ere ụgbọala maka 450,000 naira. Otú ọ dị, Gold kwuru na ụgbọala ahụ mechara daa site n'aka otu enyi ya nke ji ya na-agba ya. O mechara dozie ụgbọala ahụ n'onwe ya ma ree ya maka ihe dị ka 400,000 naira.<ref>{{Cite web|title=My first car…with Adekunle Gold|url=https://punchng.com/my-first-car/|accessdate=2021-02-27|work=Punch Newspapers|date=28 February 2016|language=en-US}}</ref> E jikọtara onye na-agụ egwu ahụ na ebubo nke ekwesịghị ntụkwasị obi na onye na-ewu ewu na vidiyo, Teminikan. E bu ụzọ kwuo nke a na 21st nke Machị, 2021, site n'aka onye na-ede blọgụ a ma ama nke a maara dị ka GistLover, onye tinyere foto nke vidiyo ahụ na peeji Instagram nke blọọgụ ahụ na-adọ ya aka ná ntị ka ọ pụọ n'ebe ọ nọ. Screenshots bipụtakwara na peeji Instagram nke onye na-ede blọgụ ahụ n'otu ụbọchị ahụ kwadoro ebubo onye na-ede blọgụ ahụ maọbụ gosipụta na nwunye ya Simi maara banyere ekwesịghị ntụkwasị obi nke di ya.<ref>{{Cite web|author=Ajanma|first=Soomto|title=Adekunle Gold accused of cheating|url=https://koko.ng/serious-kasala-adekunle-gold-accused-of-on-simi-by-blogger/|work=koko.ng|publisher=Soomtee|accessdate=20 April 2021}}</ref> == Discography == === Albọm === * ''Ọlaedo'' (2016) * ''Ihe dị ka 30'' (2018) * Afro Pop Vol. 1 (2020) * ''Jide m ma ọ bụrụ na ị nwere ike'' (2022) === Ndị otu a họọrọ === * "Sade" (2014) * "Temptation" (2014) * "Orente" (2015) * "Pick Up" (2015) * "No Forget" feat Simi (2016) * "Ariwo Ko" (2016) * "Mpaghara Enyi" (2016) * "Nurse Alabere" (2016) * "Njikere" (2016) * "My Life" (2016) * "Nurse Alabere" (2016) * "Mpaghara Enyi" (2016) * "Ọrụ" (2016) * "Beautiful Night" (2016) * "Fight For You" (2016) * "Sweet Me" (2016) * "Paradise" (2016) * "Kpọọ m" (2017) * "Only Girl" feat Moelogo (2017) * "Money" (2017) * "Ire" (2018) * "Damn Delilah" (2018) * "Tupu Ị Teta" (2019) * "Ịhụnanya na-eto eto" (2019) * "Kelegbe Megbe" * "Jore" feat Kizz Daniel (2020) * "Ihe Dị Iche" (2020) * "AG Baby" feat Nailah Blackman (2020)<ref>{{Cite web|title=DOWNLOAD Adekunle Gold Ft. Nailah Blackman – AG Baby|url=https://lokcitymusic.com/adekunle-gold-ft-nailah-blackman-ag-baby/|accessdate=2020-07-18|work=lokcitymusic.com|language=en-US}}</ref> * "Ọ bụ ihe ọ bụ" (2021) * "Onye mmehie" (2021) * "High" feat Davido (2021)<ref>{{Cite web|title=Davido features on Adekunle Gold's new single, 'High'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/davido-features-on-adekunle-golds-new-single-high/ywn9m04|accessdate=2021-09-03|work=Pulse ng|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210903135449/https://www.pulse.ng/entertainment/music/davido-features-on-adekunle-golds-new-single-high/ywn9m04|archivedate=2021-09-03}}</ref><ref>{{Cite web|author=Omotayo|date=2021-09-04|title=Music: Adekunle Gold - High (feat. Davido)|url=https://www.freshpopmusic.co/music/afro/8382-adekunle-gold-high-feat-davido|accessdate=2022-01-29|work=FreshPopMusic|language=en}}</ref> * "Mercy" (2022)<ref>{{Cite web|author=Omotayo|date=2022-01-21|title=Music: Adekunle Gold - Mercy|url=https://www.freshpopmusic.co/music/afro/9170-adekunle-gold-mercy|accessdate=2022-01-29|work=FreshPopMusic|language=en}}</ref> == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Emume onyinye !Nrite !Onye nnata / Ọrụ a họpụtara !Nsonaazụ !Ref |- |- |2015 |Nigeria Entertainment Awards |Best New Act |"N'onwe ya" |{{Won}} | |- | rowspan="3" |2016 | rowspan="2" |Nigeria Entertainment Awards |Abụ kacha mma |Buru n'elu |{{Won}} | |- |Best New Act to Watch |Ya onwe ya |{{Won}} | |- |Isi |Abụ kacha mma |"Sade" |{{Won}} | |- | rowspan="3" |2017 |City People Entertainment Awards |Abọm nke Afọ |"N'onwe ya" |{{Won}} | |- |City People Entertainment Awards |Collabo nke Afọ |"Ya onwe ya na Simi" |{{Won}} | |- |IARA |Onye egwu kacha mma n'Afrịka | rowspan="2" |"N'onwe ya" |{{Won}} | |- | rowspan="2" |2021 | rowspan="2" |Net Honours |Onye egwu kachasị ewu ewu |{{Nom}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|title=Net Honours - The Class of 2021|url=https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/|accessdate=2021-07-21|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210621172630/https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/|archivedate=2021-06-21}}</ref> |- |Egwu RnB kachasị egwu |"Pami" (DJ Tunez featuring Wizkid Adekunle Gold & Omah Lay) |{{Nom}} |} == Leekwa ==   * Ndepụta nke ndị egwu Naịjirịa == Ndetu == <references /> {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * Official website {{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] a3kv7m8tlibyvy176zqq591tkmv7c5z Afeez Oyetoro 0 14434 87075 78176 2022-08-19T12:00:26Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|name=Afeez Oyetoro|image=Afeez Oyetoro (cropped).png|imagesize=|alt=|caption=|birth_name=|birth_date={{birth date and age|df=yes|1963|08|20}}|birth_place=[[Iseyin]], [[Oyo State, Nigeria]]|othername=Saka|occupation={{flatlist| * Actor * comedian * scholar }}|parents=Pa Oyetoro (father)<ref>{{cite web|url=http://nigeriapoliticsonline.com/mtn-ambassador-saka-looses-father/ |archive-url=https://archive.today/20150216141221/http://nigeriapoliticsonline.com/mtn-ambassador-saka-looses-father/ |url-status=dead |archive-date=16 February 2015 |title=MTN Ambassador, Saka looses father |work=nigeriapoliticsonline.com |accessdate=16 February 2015 }}</ref>|relatives=|yearsactive=|known for=|website=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Afeez Oyetoro''' (a mụrụ n'ọnwa Ọgọstụ 20, 1963) bụ onye na-eme ihe nkiri na Naijiria, nke a maara dịka "Saka".<ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/from-bread-and-beans-to-blackberry-studio/|title=From bread and beans to BlackBerry studio|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=16 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150216172449/http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/from-bread-and-beans-to-blackberry-studio/|archivedate=16 February 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/in-girlz-hostel-oyetoro-rules-as-caretaker/|title=In Girlz Hostel, Oyetoro rules as caretaker|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=16 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150216172458/http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/in-girlz-hostel-oyetoro-rules-as-caretaker/|archivedate=16 February 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2013/08/saka-honoured-as-he-turns-50/|title=Comic actor, Saka honoured as he turns 50 - Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|work=Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|accessdate=16 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150216171641/http://thenet.ng/2013/08/saka-honoured-as-he-turns-50/|archivedate=16 February 2015}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-10-12|title=Nollywood Actor “Saka” sees great future for Girl-Child|url=https://www.sunnewsonline.com/nollywood-actor-saka-sees-great-future-for-girl-child/|accessdate=2022-03-06|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Afeez Oyetoro n'abalị iri abụọ nke ọnwa Ọgọstụ, n'afọ 1963, na Iseyin Local Government Area nke [[Ȯra Ọyọ|Oyo Steeti]] ndịda ọdịda anyanwụ [[Naijiria|Naịjirịa]].<ref>{{Cite web|url=http://www.latestnigeriannews.com/news/482666/celebrity-birthday-port-master-afeez-oyetoro-turns-50.html|title=Celebrity Birthday: Port Master, Afeez Oyetoro Turns 50|author=Latestnigeriannews|work=Latest Nigerian News|accessdate=16 February 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/saka-returns-to-his-secondary-school/|title=Saka returns to his secondary school|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=16 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150216172454/http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/saka-returns-to-his-secondary-school/|archivedate=16 February 2015}}</ref> Afeez nwetara nzere Bachelor na Master of Art na nka ihe nkiri na [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|Mahadum Obafemi Awolowo]] (OAU) nakwa Mahadum Ibadan (UI) n'otu n'otu. Ọ nọ ugbu a na nzere doctorate na Institute of African Studies, Mahadum nke Ibadan, Ibadan .<ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/saka-i-don-port-unveiled/148548/|title=Saka I Don Port Unveiled, Articles - THISDAY LIVE|work=thisdaylive.com|accessdate=16 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150216173913/http://www.thisdaylive.com/articles/saka-i-don-port-unveiled/148548/|archivedate=16 February 2015}}</ref> == Ọrụ == A maara Afeez Oyetoro maka ọrụ ọchị ya na ihe nkiri [[Nollywood]] ma gosipụta ya na ọtụtụ ihe nkiri Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2013/05/10/my-level-has-changed/|title=My Level Has Changed - P.M. NEWS Nigeria|work=pmnewsnigeria.com|accessdate=16 February 2015}}</ref> Ọ bụ onye nkuzi ugbu a na ngalaba nka ihe nkiri na Adeniran Ogunsanya College of Education, Lagos State, Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/03/midnight-fire-wreaks-havoc-aocoed/|title=Midnight fire wreaks havoc at AOCOED|work=Vanguard News|accessdate=16 February 2015}}</ref> O gosikwara dịka onye isi na mgbasa ozi MTN nke afọ 2013 ebe ọ kwupụtara "I don port o." N'afọ 2016, Afeez Oyetoro pụtara na ihe nkiri akpọrọ The Wedding Party na ihe nkiri na-atọ ọchị-mpụ / ohi ''Ojukokoro'' (Anukwu).<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/nollywood-nigeria/220881-ali-nuhu-hafiz-ayetoro-others-shine-new-nollywood-film-ojukokoro.html|title=Ali Nuhu, Hafiz Ayetoro, others shine in new Nollywood film, Ojukokoro - Premium Times Nigeria|date=2017-01-18|work=Premium Times Nigeria|accessdate=2017-12-22|language=en-GB}}</ref> == Ndụ onwe == Afeez Oyetoro lụrụ Olaide Oyetoro n'ụzọ iwu kwadoro. Ha abụọ mụrụ ụmụ atọ, ụmụ nwoke abụọ; Abdullah Oyetoro na Munim Oyetoro, na nwa nwanyị Rodiat Oyetoro.<ref>{{Cite news|url=http://encomium.ng/why-i-married-late-afeez-oyetoro/|title=‘Why I married late’ – Afeez Oyetoro|work=Encomium Magazine|accessdate=2017-12-22|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.naij.com/822570-check-15-popular-yoruba-actors-wives-dont-know-photos.html|title=Check out 15 popular Yoruba actors’ wives you don’t know (photos)|author=Bodunrin|first=Sola|date=2016-05-06|work=Naija.ng - Nigeria news.|accessdate=2017-12-22|language=en-US}}</ref> == Ihe nkiri == * Ọkwọ ụgbọala tagzi: Oko Ashewo (2015) * ''Ojukokoro'' (2016) * The Wedding Party (2016) * The Wedding Party 2 (2017) * ''Obere Chops'' (2020) * Shadow Parties (2020) * The Miracle Centre (2020) === Television === * ''Hustle'' (2016–2018) == Lekwaa == * Ndepụta nke ndị Yoruba == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] k27e262ra0l7k8hdw5xgnxabw98i7je Abdulkareem Baba Aminu 0 14446 87123 78193 2022-08-19T12:13:25Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdulkareem Baba Aminu''' (amụrụ [[Kaduna]], 7 Julaị 1977) bụ onye nta akụkọ Naijiria, onye na-ese ihe osise, onye na-ese ihe ọchị na onye na-ere ahịa,ñ, onye edemede, onye na-ede uri na onye nkatọ omenala. Baba Aminu bụ onye na-akọwa omenala. Ọ bụ otu n'ime ndị ọka ikpe anọ maka KORA Music Awards.<ref>{{Cite web|url=http://museke.com/node/2213|title=Kora All Africa Music Awards nominees 2008 - non-regional categories|accessdate=2009-08-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091013111125/http://museke.com/node/2213|archivedate=2009-10-13}}</ref> == Mmalite ndụ na ọrụ == A mụrụ ya na Kaduna, Nigeria, na 7 Julaị 1977, Baba Aminu n'oge na-adịghị anya malitere ise ihe doodle mgbe ọ bụ nwata, n'ikpeazụ ọ gara n'ihu ide kọlụm op-ed maka Classique Magazine mgbe ọ dị afọ iri na abụọ. Mgbe e mesịrị, mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, o mepụtara eserese abụọ kwa izu maka mbipụta Satọdee na Sọnde nke The Democrat, nke mba kwa ụbọchị. Ihe odide ndị ahụ, Bala na Kareema, ghọrọ ndị a ma ama ma Peugeot Automobiles Nigeria jiri ha kwado ụdị 306 ọhụrụ ha. [[Usòrò:Abdulkareem_Baba_Aminu_2.JPG|alt=Full length|thumb|Abdulkareem Baba Aminu]] Baba Aminu gara [[Mahadum nke Ahmadu Bello|Mahadum Ahmadu Bello]] dị na Zaria, maka nzere na Business Administration, mgbe ọ na-achụso ọrụ dị ka onye na-ese ihe na studio. O gosipụtala ihe ngosi n'ọtụtụ ihe ngosi otu na nke o mere naanị ya. E tinyere ihe osise ya iri na abụọ na National Assembly Art Collection na [[Abuja]], Nigeria. N'afọ ikpeazụ ya na mahadum, Weekly Trust, nnukwu akwụkwọ akụkọ Naịjirịa were ya n'ọrụ. Mgbe ọ rụchara ọrụ dị ka onye nta akụkọ, ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ ntụrụndụ ma mesịa bụrụ onye nchịkọta akụkọ nke ngalaba magazin nke akwụkwọ ahụ. N'oge ahụ, ọ gbara ọtụtụ ajụjụ ọnụ pụrụ iche ma ndị Naịjirịa na ndị mba ụwa. N'ihe banyere ụzọ o si arụ ọrụ, Baba Aminu gwara otu akwụkwọ akụkọ Naịjirịa n'ajụjụ ọnụ:<blockquote>“Enwere m mmasị dị mma na akụkọ na nyocha banyere nsogbu ndị yiri ka ha na-agafe na mgbawa ma ndị mgbasa ozi na-echefu. Ọbụna mgbe o rụrụ n'akụkọ ntụrụndụ, nke ụfọdụ ndị kwenyere na ọ bụ nkwugheri, ana m achọ akụkụ ndị a na-ahụbeghị mbụ. Ọtụtụ mgbe, ana m ewe izu na ọbụna ọnwa na-eme nnyocha banyere akụkọ tupu m dee ya maka mbipụta. </blockquote>Ruo afọ abụọ - site n'enyemaka nke ịntanetị na oku ekwentị dị anya - Baba Aminu bụkwa onye nchịkọta akụkọ pụrụ iche nke Komikwerks.com ugbu a, mgbe ahụ ọ bụ onye na-ebipụta akwụkwọ webcomics na-atọ ọchị mgbe niile na United States. Baba Aminu so na ndị otu Federal Government Monitoring Team na [[Togo]], n'oge ntuli aka 2005 nke mba ahụ, ebe ọ na-eche ọnwụ ihu ọtụtụ ugboro na-agbalị ịgbaga Naijiria mgbe ntuli aka ahụ ghọrọ ihe ike.” E bipụtara akwụkwọ akụkọ njem ahụ, nke a na-akpọ 'Escape from Togo' na Mee 2005. Maka ọrụ nyocha ya, a họpụtara Baba Aminu maka 'Journalist of the Year' na mbipụta 2006 nke Future Awards Nigeria . N'afọ sochirinụ, a họpụtara ya ọzọ ma merie. Baba Aminu bụ onye na-arụ ọrụ nchịkọta akụkọ nke Abuja, akwụkwọ akụkọ Weekly Trust nke dị na Naịjirịa ruo ihe karịrị afọ abụọ, site na ngwụsị afọ 2008 ma e mere ya onye nchịkọta akụkọ na July 2010, ruo mgbe a kwalitere ya na nso nso a ka ọ bụrụ Creative Editor na-elekọta akwụkwọ Media Trust niile. Ọ laghachiri maka ọrụ nke abụọ dị ka onye nchịkọta akụkọ, ruo afọ ise, tupu ọ laa ezumike nká n'oge n'ụlọ ọrụ mgbasa ozi na Ọktoba 2020. Ọ bụ onye otu Daily Trust's Editorial Board, ma na-edekwa kọlụm kwa izu a na-akpọ Column No. 6 maka akwụkwọ akụkọ ahụ. Baba Aminu bụ onye edemede na BBC onye mepụtara Wetin Dey, ihe ngosi TV nke mbụ na Naịjirịa nke mere ruo oge abụọ. Mmepụta ahụ mere ka ya na ndị nduzi ihe nkiri Naịjirịa a ma ama dị ka Mak 'Kusare, Kenneth Gyang na Seke Somolu nwee mmekọrịta. N'ihi ezigbo mmekọrịta ọkachamara na nke onwe onye, Y!Magazine nyere 'Kusare aka ide banyere Baba Aminu na mbipụta kwa afọ "Freedom Issue" na 2010. Magazin ahụ tinyekwara Baba Aminu na ndepụta ya kwa afọ nke '50 Young People Who Will Change Nigeria'. Ngosipụta TV a ma ama nke Baba Aminu gụnyere ihe omume November 2012 nke Close-Up, ihe ngosi TV dị iche iche nke ụlọ ọrụ ihe nkiri na-agba ọsọ na M-NET's Africa Magic channel ebe onye nnabata Keppy Ekpenyong Bassey gbara ya ajụjụ ọnụ. Baba Aminu bụ otu n'ime ndị nwe ihe nkiri Planet Comics, ụlọ ahịa akwụkwọ mkpa ọchị mbụ nke Nigeria. Emechiri ụlọ ahịa ahụ n'ihi usoro ọrụ nke mmadụ abụọ ahụ bu ndị nwe ya. == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 4v1j54ytpv6x1rl7npwpulg5zbrph2t 87136 87123 2022-08-19T12:18:50Z Akwugo 11031 corrected an error wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdulkareem Baba Aminu''' (amụrụ [[Kaduna]], 7 Julaị 1977) bụ onye nta akụkọ Naijiria, onye na-ese ihe osise, onye na-ese ihe ọchị na onye na-ere ahịa,ñ, onye edemede, onye na-ede uri na onye nkatọ omenala. Baba Aminu bụ onye na-akọwa omenala. Ọ bụ otu n'ime ndị ọka ikpe anọ maka KORA Music Awards.<ref>{{Cite web|url=http://museke.com/node/2213|title=Kora All Africa Music Awards nominees 2008 - non-regional categories|accessdate=2009-08-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091013111125/http://museke.com/node/2213|archivedate=2009-10-13}}</ref> == Mmalite ndụ na ọrụ == A mụrụ ya na Kaduna, Nigeria, na 7 Julaị 1977, Baba Aminu n'oge na-adịghị anya malitere ise ihe doodle mgbe ọ bụ nwata, n'ikpeazụ ọ gara n'ihu ide kọlụm op-ed maka Classique Magazine mgbe ọ dị afọ iri na abụọ. Mgbe e mesịrị, mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, o mepụtara eserese abụọ kwa izu maka mbipụta Satọdee na Sọnde nke The Democrat, nke mba kwa ụbọchị. Ihe odide ndị ahụ, Bala na Kareema, ghọrọ ndị a ma ama ma Peugeot Automobiles Nigeria jiri ha kwado ụdị 306 ọhụrụ ha. Baba Aminu gara [[Mahadum nke Ahmadu Bello|Mahadum Ahmadu Bello]] dị na Zaria, maka nzere na Business Administration, mgbe ọ na-achụso ọrụ dị ka onye na-ese ihe na studio. O gosipụtala ihe ngosi n'ọtụtụ ihe ngosi otu na nke o mere naanị ya. E tinyere ihe osise ya iri na abụọ na National Assembly Art Collection na [[Abuja]], Nigeria. N'afọ ikpeazụ ya na mahadum, Weekly Trust, nnukwu akwụkwọ akụkọ Naịjirịa were ya n'ọrụ. Mgbe ọ rụchara ọrụ dị ka onye nta akụkọ, ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ ntụrụndụ ma mesịa bụrụ onye nchịkọta akụkọ nke ngalaba magazin nke akwụkwọ ahụ. N'oge ahụ, ọ gbara ọtụtụ ajụjụ ọnụ pụrụ iche ma ndị Naịjirịa na ndị mba ụwa. N'ihe banyere ụzọ o si arụ ọrụ, Baba Aminu gwara otu akwụkwọ akụkọ Naịjirịa n'ajụjụ ọnụ:<blockquote>“Enwere m mmasị dị mma na akụkọ na nyocha banyere nsogbu ndị yiri ka ha na-agafe na mgbawa ma ndị mgbasa ozi na-echefu. Ọbụna mgbe o rụrụ n'akụkọ ntụrụndụ, nke ụfọdụ ndị kwenyere na ọ bụ nkwugheri, ana m achọ akụkụ ndị a na-ahụbeghị mbụ. Ọtụtụ mgbe, ana m ewe izu na ọbụna ọnwa na-eme nnyocha banyere akụkọ tupu m dee ya maka mbipụta. </blockquote>Ruo afọ abụọ - site n'enyemaka nke ịntanetị na oku ekwentị dị anya - Baba Aminu bụkwa onye nchịkọta akụkọ pụrụ iche nke Komikwerks.com ugbu a, mgbe ahụ ọ bụ onye na-ebipụta akwụkwọ webcomics na-atọ ọchị mgbe niile na United States. Baba Aminu so na ndị otu Federal Government Monitoring Team na [[Togo]], n'oge ntuli aka 2005 nke mba ahụ, ebe ọ na-eche ọnwụ ihu ọtụtụ ugboro na-agbalị ịgbaga Naijiria mgbe ntuli aka ahụ ghọrọ ihe ike.” E bipụtara akwụkwọ akụkọ njem ahụ, nke a na-akpọ 'Escape from Togo' na Mee 2005. Maka ọrụ nyocha ya, a họpụtara Baba Aminu maka 'Journalist of the Year' na mbipụta 2006 nke Future Awards Nigeria . N'afọ sochirinụ, a họpụtara ya ọzọ ma merie. Baba Aminu bụ onye na-arụ ọrụ nchịkọta akụkọ nke Abuja, akwụkwọ akụkọ Weekly Trust nke dị na Naịjirịa ruo ihe karịrị afọ abụọ, site na ngwụsị afọ 2008 ma e mere ya onye nchịkọta akụkọ na July 2010, ruo mgbe a kwalitere ya na nso nso a ka ọ bụrụ Creative Editor na-elekọta akwụkwọ Media Trust niile. Ọ laghachiri maka ọrụ nke abụọ dị ka onye nchịkọta akụkọ, ruo afọ ise, tupu ọ laa ezumike nká n'oge n'ụlọ ọrụ mgbasa ozi na Ọktoba 2020. Ọ bụ onye otu Daily Trust's Editorial Board, ma na-edekwa kọlụm kwa izu a na-akpọ Column No. 6 maka akwụkwọ akụkọ ahụ. Baba Aminu bụ onye edemede na BBC onye mepụtara Wetin Dey, ihe ngosi TV nke mbụ na Naịjirịa nke mere ruo oge abụọ. Mmepụta ahụ mere ka ya na ndị nduzi ihe nkiri Naịjirịa a ma ama dị ka Mak 'Kusare, Kenneth Gyang na Seke Somolu nwee mmekọrịta. N'ihi ezigbo mmekọrịta ọkachamara na nke onwe onye, Y!Magazine nyere 'Kusare aka ide banyere Baba Aminu na mbipụta kwa afọ "Freedom Issue" na 2010. Magazin ahụ tinyekwara Baba Aminu na ndepụta ya kwa afọ nke '50 Young People Who Will Change Nigeria'. Ngosipụta TV a ma ama nke Baba Aminu gụnyere ihe omume November 2012 nke Close-Up, ihe ngosi TV dị iche iche nke ụlọ ọrụ ihe nkiri na-agba ọsọ na M-NET's Africa Magic channel ebe onye nnabata Keppy Ekpenyong Bassey gbara ya ajụjụ ọnụ. Baba Aminu bụ otu n'ime ndị nwe ihe nkiri Planet Comics, ụlọ ahịa akwụkwọ mkpa ọchị mbụ nke Nigeria. Emechiri ụlọ ahịa ahụ n'ihi usoro ọrụ nke mmadụ abụọ ahụ bu ndị nwe ya. == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ga7r36cxrr5kj9uz7txt2ab0nv909xu Agbagli Kossi 0 14451 87295 78198 2022-08-19T18:39:41Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Agbagli Kossi''' (1935 ruo 1991) bụ onye Togo na-akpụ ihe, onye ọrụ ya bụ onye nnọchi anya ọdịnala nka Vodun nke West Afrịka. A mụrụ ya na Bè, mpaghara Lomé, wee bụrụ onye ama ama n'etiti ndị vodou nke Togo.<ref name="Chesi1980">{{Cite book|author=Chesi|first=Gert|title=Voodoo: Africa's Secret Power|url=https://books.google.com/books?id=gY7XAAAAMAAJ|year=1980|publisher=Perlinger|isbn=978-3-85399-013-1}}</ref> A maara ya nke ọma maka obere osisi voodoo ya, nke a na-ese ya na lacquer pink, na mgbe ụfọdụ na-acha ọcha.<ref>{{Cite web|url=http://www.caacart.com/pigozzi-artist.php?i=Kossi-Agbagli&bio=en&m=68|title=Agbagli Kossi|publisher=Caacart.com|accessdate=28 May 2015}}</ref> O mepụtara ọtụtụ ihe atụ nke statuettes nke ejima, na ụmụ na nne ha, nke a maara dị ka ''venavi''.<ref name="MagninSoulillou1996">{{Cite book|author=Magnin|first=André|title=Contemporary Art of Africa|url=https://archive.org/details/contemporaryarto00magn|year=1996|publisher=H.N. Abrams|isbn=978-0-8109-4032-1|pages=[https://archive.org/details/contemporaryarto00magn/page/73 73]–4}}</ref> Kossi gosipụtara na ngosi Magiciens de la terre na Centre Georges Pompidou na Paris na 1989 na 1991 e gosipụtara ọrụ ya na ihe ngosi na Centro Atlántico de Arte Moderno, na Las Palmas de Gran Canaria, Spain. N'afọ 2008, ọrụ ya pụtara na Mami Wata: Arts for Water Spirits in Africa and Its Diasporas na-egosi na Fowler Museum of UCLA na Los Angeles. Taa, a na-anọchite anya ọrụ ya na The Contemporary African Art Collection (CAAC). == Edensibia == {{Reflist}} l4xahh31wiyeenukjaar5o6cmsiqou8 Ali Nuhu 0 14471 87564 82447 2022-08-20T10:58:26Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ali Nuhu Mohammed''' (a mụrụ na 15 Machị 1974) bụ onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi ihe nkiri na Naijiria.<ref name="Ali">{{Cite web|title=Ali Nuhu returns to school|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/196476-kannywood-ali-nuhu-returns-to-school.html|work=premiumtimesng.com|publisher=Premium Times|accessdate=13 October 2017}}</ref> Ọ na-eme ihe nkiri Hausa na nke Bekee ma ndị mgbasa ozi makwaara ya dịka eze kannywood ma ọ bụ "Sarki" Ali; Kannywood<ref>{{Cite web|title=Behind The Scenes With Nigerian Filmmaker Ali Nuhu|url=https://www.voanews.com/amp/behind-the-scenes-with-nigerian-filmmaker-ali-nuhu/6436875.html|accessdate=2022-03-06|work=www.voanews.com}}</ref> bụ isi ụlọ ọrụ ihe nkiri Hausa nke dị na [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano]], Nigeria.<ref name="Ali7">{{Cite web|title=Ali Nuhu, Adam Zango, others win awards in London|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/kannywood/193176-ali-nuhu-adam-zango-others-win-awards-in-london.html|work=premiumtimesng.com|publisher=Premium Times|accessdate=13 October 2017}}</ref><ref name="Ali4">{{Cite web|title=Cherie Noodles unveils Ali Nuhu, Aishat Aliyu Tsamiya as Brand Ambassadors|url=https://guardian.ng/features/cherie-noodles-unveils-ali-nuhu-aishat-aliyu-tsamiya-as-brand-ambassadors/|accessdate=13 October 2017}}</ref><ref name="Ali5">{{Cite web|title=An karrama Ali Nuhu da Adam Zango a London|url=http://www.bbc.com/hausa/news/2015/11/151114_alinuhu_adamzango_london_awards|work=bbc.com/hausa|publisher=BBC|accessdate=13 October 2017}}</ref> Ali Nuhu apụtawo na ihe karịrị ihe nkiri Nollywood na Kannywood 500, ma nweta ọtụtụ otuto. A na-ele Nuhu anya dịka otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri kachasị ukwuu na ndị kachasị nwee mmetụta n'oge niile na akụkọ ihe mere eme nke Hausa Cinema, yana Nigerian Cinema N'ihe gbasara ndị na-ege ntị, nha na ego, a kọwakwara ya dịka onye na-eme ihe nkiri Hausa kachasị nwee ihe ịga nke ọma n'ụwa. == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Ali Nuhu na Maiduguri, Borno Steeti, na ọwụwa anyanwụ Naịjirịa. Nna ya Nuhu Poloma si obodo Balanga nke [[Ȯra Gombe|Gombe Steeti]] na nne ya, Fatima Karderam Digema si Bama Local Government Area nke [[Ȯra Borno|Borno Steeti]].<ref name="Ali9">{{Cite web|title=Yanzu Jama'a Sun Fara Fahimta Da Rungumar Ayyukanmu-In Ji Jarumi Ali Nuhu|url=https://www.voahausa.com/a/a-39-2005-08-06-voa1-91733284/1370189.html|work=Hausa Voice of America|publisher=[[Voice of America]]|accessdate=13 October 2017}}</ref> O tolitere na [[Jos]] na [[Kano]]. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ natara Bachelors of art degree geography na Mahadum Jos . Ọ rụrụ ọrụ mba ya na [[Ibadan]], [[Ȯra Ọyọ|Oyo Steeti]]. O mechara gaa Mahadum nke Southern California maka ọmụmụ na mmepụta ihe nkiri na nka sinima. == Ọrụ ime ihe nkiri == Nuhu mere ihe nkiri izizi ya na ihe nkiri afọ 1999 ''Abin'' sirri ne . A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na ''Sangaya'' nke ghọrọ otu n'ime ihe nkiri Hausa kachasị elu n'oge ahụ. Ali Nuhu pụtara na ọtụtụ ihe nkiri, gụnyere ''Azal'', ''Jarumin Maza'', na ''Stinda'' e nyere dịka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ọrụ nkwado n'oge African Movie Academy Awards n'afọ (2007). N'afọ 2019, Nuhu mere emume ncheta afọ iri abụọ ya na ụlọ ọrụ ihe nkiri. Ọ pụtara na ihe dịka narị ihe nkiri ise.<ref name="PT">{{Cite web|title=Ali Nuhu celebrates 20 years in Kannywood|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/kannywood/305949-ali-nuhu-celebrates-20-years-in-kannywood.html|date=15 January 2019|first=Mohammed|author=Lere|accessdate=25 November 2019}}</ref> == Ihe nkiri == === Ihe nkiri Nollywood === {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha !Ọrụ !Ụdị !Ụlọ ọrụ mmepụta ihe |- |2007 |''Sitanda'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2012 |''Carbin Kwai'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2012 |''Madubin Dubawa'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2012 |''Ụgbọ elu ikpeazụ gaa Abuja'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Ụlọ ọrụ ihe nkiri Nollywood |- |2013 |''Ọbara na Henna'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Netwọk Newage |- |2013 |''Mgbagwoju anya Na Wa'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Cinema KpataKpata |- |2013 |''Wani Hanin'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2014 |''Matan Gida'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2015 |''Jinin Jikina'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2016 |Nasibi |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2016 |''Ojukokoro'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Singularity Media |- |2016 |Mansoor |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Shugaban Media |- |2017 |''Banana Island Ghost'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2019 |Diamonds n'igwe |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Leah Foundation |- |2020 |''[[Dear Affy|Ezigbo Affy]]'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |} <ref>{{Cite web|author=Muhammed|first=Isiyaku|title=Kannywood: Ali Nuhu, Mishadda, Anfara wins big in City People award|url=https://www.dailytrust.com.ng/kannywood-ali-nuhu-mishadda-anfara-wins-big-in-city-people-award.html|work=Daily Trust|accessdate=27 January 2020|date=14 October 2019}}</ref> == Ihe nrite na nhọpụta == Nuhu bụ otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri kachasị mma na Hausa Cinema, ọ na-apụtakarị na ndepụta nke ndị kachasị ewu ewu, ejiji na ndị nwere mmetụta na [[Naijiria|Naịjirịa]]. Ọ na-apụta mgbe niile n'etiti mmadụ iri kachasị elu n'ime otu narị ndị kacha nwee mmetụta na [[Naijiria|Naịjirịa]]. Nuhu abụrụla onye nnọchi anya nke mgbasa ozi gọọmentị na nke gọọmentị dị iche iche gụnyere Globacom, Omo, Samsung na ndị ọzọ. Ọ natara nzere doctorate site na ISM Adonai American University, [[Benin|Benin Republic]] n'afọ 2018.<ref name="Ali15">{{Cite web|title=Sharia Affected Cinema Culture In Northern Nigeria – Nuhu|url=http://leadership.ng/2017/06/18/sharia-affected-cinema-culture-northern-nigeria-nuhu/|work=leadership.ng|publisher=[[Leadership (Nigeria)|Leadership Newspaper]]|accessdate=13 October 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/ali-nuhu-honoured-with-doctorate-by-cotonou-university.html|title=Ali Nuhu honoured with Doctorate by Cotonou University – Daily Trust|date=2018-10-10|work=Daily Trust|accessdate=2018-10-11|language=en-GB}}</ref> {| class="wikitable sortable" !Year !Award !Category !Result |- !2005 |Arewa Films Award |Best Actor |{{Won}} |- !2007 |3rd Africa Movie Academy Awards |Best Upcoming Actor award |{{Won}} |- !2008 |The Future Award |Best Actor |{{Won}} |- !2011 |Zulu African Film Academy Awards |Best Actor ''(Indigenous)'' |{{Won}} |- !2012 |[[2012 Best of Nollywood Awards|Best of Nollywood Awards]] |Best Actor ''(Hausa)'' |{{Won}} |- !2013 |9th Africa Movie Academy Awards |Best Supporting Actor |{{Nom}} |- !2013 |Nigeria Entertainment Awards |Best Actor |{{Won}} |- !2013 |[[2013 Best of Nollywood Awards|Best of Nollywood Awards]] |Best Actor ''(Hausa)'' |{{Won}} |- !2013 |City People Entertainment Awards |Kannywood Face |{{Won}} |- !2014 |Kannywood Awards |Best Actor |{{Won}} |- !2014 |[[Leadership (newspaper)|Leadership Awards]] |Best Artiste |{{Won}} |- !2014 |City People Entertainment Awards |Best Actor |{{Won}} |- !2014 |City People Entertainment Awards |Kannywood Face |{{Won}} |- !2014 |Arewa Music and Movie Awards |Pride of Kannywood |{{Won}} |- !2014 |Arewa Music and Movie Awards |Best Actor ''(Popular)'' |{{Won}} |- !2015 |19th African Film Awards |Most Outstanding Actor |{{Won}} |- !2015 |[[2015 Best of Nollywood Awards|Best of Nollywood Awards]] |Best Actor (Hausa) |{{Won}} |- !2015 |Kannywood Awards |Best Actor ''(Popular)'' |{{Won}} |- !2015 |City People Entertainment Awards |Kannywood Personality |{{Won}} |- !2016 |[[2016 Best of Nollywood Awards|Best of Nollywood Awards]] |Best Actor ''(Hausa)'' |{{Won}} |- !2016 |Arewa Music and Movie Awards |Best Actor |{{Won}} |- !2016 |Kannywood Awards |Best Actor |{{Nom}} |- !2016 |City People Entertainment Awards |Kannywood Face |{{Nom}} |- !2016 |Arewa Creative Industry Awards |Entertainment Award |{{Won}} |- !2016 |Wazobia FM's COWA Awards |Excellent Entertainer |{{Won}} |- !2017 |Northern Nigeria Peace Awards |Best Actor |{{Won}} |- !2017 |City People Entertainment Awards |Kannywood Face |{{Won}} |- !2017 |City People Entertainment Awards |Best Actor |{{Nom}} |- !2017 |[[2017 Best of Nollywood Awards|Best of Nollywood Awards]] |Special Recognition Award |{{Won}} |- !2021 |northern film makers |Best Actor |{{Won}} |- |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website * {{IMDb name|2683171}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4g73xdjyrfm28joul6wccpt41t2ekp2 Augusta Savage 0 14483 87501 84472 2022-08-20T10:41:27Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Augusta Savage''' (amụrụ '''Augusta Christine Fells'''; n'ọnwa Febụwarị 29, afọ 1892 - Maachị 27, 1962) bụ onye Amerịka na-akpụ ihe na Harlem Renaissance.<ref name=":1">{{Cite book|title=Creating Their Own Image: The History of African-American Women Artists|author=Farrington|first=Lisa E.|publisher=Oxford University Press, Inc.|year=2005|isbn=0-19-516721-X|location=New York|pages=[https://archive.org/details/creatingtheirown0000farr/page/100 100]|url=https://archive.org/details/creatingtheirown0000farr/page/100}}</ref> Ọ bụkwa onye nkuzi nke ụlọ ọrụ ya dị mkpa maka ọrụ nke ọgbọ ndị na-ese ihe ga-abụ ndị ama ama na mba. Ọ rụrụ ọrụ maka ikike nhata maka ndị Afrịka Amerịka na nka.<ref name="CFrederick">{{Cite web|url=https://www.nypl.org/blog/2016/01/14/black-women-artists-augusta-savage|title=Black Women Artists: Augusta Savage|author=Frederick|first=Candice|date=2016-01-14|work=The New York Public Library|accessdate=2018-03-24}}</ref> == Mmalite Ndụ == A mụrụ Augusta Christine Fells na Green Cove Springs (n'akụkụ Jacksonville), [[Flórídạ|Florida]] n'ọnwa Febụwarị 29, n'afọ 1892, nyere Edward Fells, onye ozi Methodist, na Cornelia Murphy.<ref name="ReferenceA">Augusta Savage. </ref> Augusta malitere ime ihe oyiyi mgbe ọ bụ nwata, ọtụtụ n'ime obere anụmanụ site na ụrọ uhie nke obodo ya, Green Cove Springs, Florida.<ref name=":1" /> Nna ya bụ onye ozi Methodist dara ogbenye nke megidere mmasị nwa ya nwanyị na nka. "Nna m na-aracha m ugboro anọ ma ọ bụ ise n'izu," Savage chetara n'otu oge, "ma ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ pịa pụrụ m nka niile. "<ref>{{Cite web|url=http://americanart.si.edu/collections/search/artist/?id=4269|title=Augusta Savage {{!}} Smithsonian American Art Museum|work=americanart.si.edu|language=en|accessdate=2017-03-11}}</ref> Nke a bụ n'ihi na o kwenyere na ihe ọkpụkpụ ya bụ omume mmehie, n'ihi nkọwa ya nke akụkụ "ihe oyiyi a pịrị apị" nke Bible.<ref name="“Heller">{{Cite book|title=North American Women Artists of the Twentieth Century|author=Heller|first=Jules|publisher=Garland|year=1995|isbn=0-8240-6049-0|location=New York|pages=[https://archive.org/details/northamericanwom00hellrich/page/490 490]|url=https://archive.org/details/northamericanwom00hellrich/page/490}}</ref> Ọ nọgidesiri ike, onye isi ụlọ akwụkwọ sekọndrị ọhụrụ ya na West Palm Beach, ebe ezinụlọ ya kwagara na 1915, gbara ya ume ma nye ya ohere ịkụzi klas ụrọ.<ref name="ANB">{{Cite book|title=Savage, Augusta (1892–1962), sculptor|url=https://www.anb.org/view/10.1093/anb/9780198606697.001.0001/anb-9780198606697-e-1700783|year=2000|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1700783|isbn=978-0-19-860669-7|accessdate=23 May 2021|language=en|author=Kalfatovic|first=Martin R.}}</ref> Nke a malitere nkwa ndụ ya niile maka izi ihe yana ịmepụta nka. [[Usòrò:Archives_of_American_Art_-_Augusta_Savage_-_2371.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Augusta Savage na ihe ọkpụkpụ, 1938]] N'afọ 19 1907, mgbe ọ dị afọ iri na ise, Augusta Fells lụrụ John T. Moore; ha abụọ nwere nwa nwanyị, Irene Connie Moore, onye amụrụ n'afọ sochirinụ.<ref name=":2">{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/52323492|title=Black stars of the Harlem Renaissance|date=2002|publisher=Wiley|others=James Haskins|isbn=0-471-46263-2|location=New York|oclc=52323492}}</ref> John nwụrụ obere oge mgbe nke ahụ gasịrị.<ref name="ANB" /> Na 1915, mgbe ọ kwagara West Palm Beach, ọ zutere ma lụọ James Savage; ọ nọgidere na-enwe aha Savage n'oge ndụ ya niile ọbụna mgbe ha abụọ gbara alụkwaghịm na mbido 1920s.<ref>Florida State Division of Cultural Affairs http://dos.myflorida.com/cultural/programs/florida-artists-hall-of-fame/augusta-savage/</ref><ref>1920 US Census, taken January 17–19, for 916 Banyan Street, West Palm Beach, Florida: James Savage, 25, born Florida, occupation Chauffeur for Private Family; Augusta Savage, 27, born Florida, occupation Laundress for Private Family; Irene Moore, 12. </ref><ref name="ANB" /><ref name=":2" /> Na 1923 Savage lụrụ Robert Lincoln Poston, onye na-akwado Garvey.<ref name=":4">Ancestry.com shows Florida Divorce Index dated 1941 for James Savage from Augusta, in Palm Beach County.</ref> Poston nwụrụ n'ihi ọrịa oyi n'ahụ n'ime ụgbọ mmiri mgbe ọ na-alọta [[Liberia]] dịka akụkụ nke Universal Negro Improvement Association na ndị nnọchi anya African Communities League na 1924. == Agụmakwụkwọ na mmalite ọrụ == Savage gara n'ihu na-eme ihe ngosi ụrọ, na 1919 e nyere ya ụlọ ntu na Palm Beach County Fair ebe e nyere ya ihe nrite $ 25 na akwa maka ihe ngosi mbụ.<ref name="ANB" /> N'ịgbaso ihe ịga nke ọma a, ọ chọrọ ọrụ maka ọrụ na Jacksonville, Florida, tupu ọ gawa New York City na 1921.<ref name="ANB" /> O ji akwụkwọ ozi ndụmọdụ sitere n'aka onye ọrụ Palm Beach County Fair George Graham Currie maka onye na-akpụ ihe Solon Borglum na $ 4.60. Mgbe Borglum chọpụtara na ọ pụghị ịkwụ ụgwọ akwụkwọ na School of American Sculpture, ọ gbara ya ume itinye akwụkwọ na Cooper Union, ụlọ akwụkwọ na-ahụ maka agụmakwụkwọ, na New York City ebe a nabatara ya na Ọktoba 1921.<ref name=":1" /> A họpụtara ya n'ihu ụmụ nwoke 142 ndị ọzọ nọ na ndepụta ichere.<ref>{{Cite book|author=Palmer|first=Colin A.|title=Encyclopedia of African-American Culture and History|url=https://archive.org/details/encyclopediaafri05palm|date=2006|publisher=illian Reference, USA|location=Detroit|isbn=978-0-02-865816-2|edition=2nd}}</ref> Ikike ya na ikike ya masịrị Cooper Union Advisory Council ma nye ya ego ndị ọzọ maka ụlọ na osisi mgbe ọ tụfuru nkwado ego nke ọrụ ya dị ka onye na-elekọta ụlọ.<ref name="ANB" /> Site na 1921 ruo 1923, ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru onye na-akpụ ihe George Brewster . Ọ gụsịrị akwụkwọ ogo afọ anọ n'ime afọ atọ.<ref name="ReferenceA">Augusta Savage. </ref> 186nypq2j1s0xemhj5wp268rj0v8iey Azana (singer) 0 14488 87401 78238 2022-08-20T10:13:19Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Makhosazana Masongo''' (amụrụ n'ọnwa Septemba afọ 2000), onye a maara dịka Azana bụ onye South Africa na-agụ egwu na onye na-ede egwu.<ref>{{Cite web|title=Azana Biography: Who Is the Durban-Born Rising Musical Artist?|url=https://buzzsouthafrica.com/azana-biography-who-is-the-durban-born-rising-musical-artist/|date=2021-11-11|first=Romeo|author=Ndlovu|accessdate=2022-03-20}}</ref> A mụrụ ya ma zụlite ya na Chesterville, ọrụ egwu ya malitere mgbe ọ dị afọ iri na ise. N'ịbụ onye bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na Big City Dreams,Albọm Studio mbụ nke Azana bụ ''Ingoma'' (2020), pụtara n'oge nhọrọ mbụ na South Africa. Ọ bụ egwu "Your Love" bụ nke ụlọ ọrụ Recording Industry of South Africa (RiSA) kwadoro platinum abụọ. == Ọrụ == E wepụtara egwu ya "Your Love" n'ọnwa Mee afọ 2020, nke Taffy Da Don mepụtara.<ref>{{Cite web|title=Azana wants to be queen of SA music|first=Emmanuel|author=Tjiya|date=2021-07-31|publisher=Sowetan LIVE|accessdate=2022-04-01|url=https://www.sowetanlive.co.za/amp/entertainment/2021-07-30-azana-wants-to-be-queen-of-sa-music/}}</ref> Egwu a bụ ihe ịga nke ọma n'ahịa nke ụlọ ọrụ Recording nke South Africa (RiSA) kwadoro platinum abụọ. E wepụtara abọm studio mbụ ya bụ ''Ingoma'' n'onwa Julaị ụbọchị iri na asaa , n'afọ 2020.<ref>{{Cite web|title=Azana Announces Her Arrival In The Industry With New Album, "Ingoma"|url=https://www.zkhiphani.co.za/azana-announces-her-arrival-in-the-industry-with-new-album-ingoma/|first=Mandisa|author=Ntsinde|accessdate=2022-03-20}}</ref> Abọm ahụ ruru ọnụ ọgụgụ mbụ na chattị Apple Music Pop .<ref>{{Cite web|title=Azana's debut album, INGOMA, the #1 Pop album in the country|url=https://samusicmag.co.za/2020/07/azanas-debut-album-ingoma-the-1-pop-album-in-the-country/amp/|publisher=SA Music Magazine|accessdate=2022-03-20}}</ref><ref>{{Cite web|title=Apple Music Shines The Spotlight On Durban Singer Azana - Blazon Magazine|publisher=Blazon Magazine|accessdate=2022-03-20|url=https://www.blazonmagazine.co.za/apple-music-shines-the-spotlight-on-durban-singer-azana/amp/|date=2020-08-07}}</ref> O gosiputara Afriikan Papi , Disciples of the House, na Sun-El Musician. Na mmemme nke iri abụọ na asaa nke South African Music Awards, a họpụtara ''Ingoma'' maka Best Afro Pop Album na Newcomer of the Year.<ref>{{Cite web|title=Singer Azana loves music but wants to have law by her side|url=https://www.iol.co.za/amp/the-star/news/singer-azana-loves-music-but-wants-to-have-law-by-her-side-b062df35-c52f-418e-b883-f04bfd937df1|publisher=Independent Online|accessdate=2022-03-20|first=Mpiletso|author=Motumi|date=2021-07-02}}</ref><ref>{{Cite web|title=Songstress Azana chats about her Sama nomination and career|url=https://www.timeslive.co.za/amp/tshisa-live/tshisa-live/2021-07-30-songstress-azana-chats-about-her-sama-nomination-and-career/|publisher=TimesLIVE|accessdate=2022-03-20|first=Joy|author=Mphande|date=2021-07-30}}</ref> Ná mmalite ọnwa Eprel 2020, afọ Azana pụtara na "Uhuru" otu egwu nke onye South African DJ Sun-El Musician.<ref>{{Cite web|title=Sun-EL Musician's Upcoming Song "UHURU" Gets A Release Date|url=https://www.ubetoo.com/news/sun-el-musicians-upcoming-song-uhuru-gets-a-release-date/|work=Ubetoo|first=John|author=Jabulani|date=6 April 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sun-El Musician Previews Upcoming Album "Uhuru", With Single Featuring Azana|url=https://www.ubetoo.com/news/sun-el-musician-previews-upcoming-album-uhuru-with-single-featuring-azana/|work=Ubetoo|date=14 July 2020|first=John|author=Israel A}}</ref> O sonyeere na Platoon's compilation album ''African Lullabies'' Part 1, n'ọnwa Ọktọba afọ 2021.<ref>{{Cite web|date=2021-10-04|title=Ami Faku, Msaki, TRESOR, others feature on Platoon's African Lullabies album -|url=https://museafrica.com/2021/10/04/ami-faku-msaki-tresor-others-feature-on-platoons-african-lullabies-album/|work=museafrica.com|accessdate=2022-05-12}}</ref><ref>{{Cite web|title=SA: Platoon celebrates Kids Music Day with release of African Lullabies album {{!}} Music In Africa|accessdate=2022-05-12|first=Ano|author=Shumba|date=2021-10-01|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/sa-platoon-celebrates-kids-music-day-release-african-lullabies-album}}</ref> E wepụtara egwu Azana "Higher" n'abalị atọ nke ọnwa Disemba afọ 2021.<ref>{{Cite web|title=Azana releases new single, Higher - SA Music Magazine|url=https://samusicmag.co.za/2021/12/azana-releases-new-single-higher/amp/|publisher=SA Music Magazine|accessdate=2022-03-24}}</ref> == Discografị == * ''Ingoma'' (2020) == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] p2y5jn6tldi148vt0oiilv3bigeu8zf Ayobola Kekere-Ekun 0 14505 87369 78257 2022-08-20T10:04:28Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayobola Kekere-Ekun''' bụ onye Naijiria na-ese ihe n'oge a. == Ndụ == A mụrụ Ayobola Kekere-Ekun n'afọ 1993 na [[Lagos]], Nigeria. Ọ bụ onye nwere mmasị na nka site na mgbe ọ bụ nwata, nke a kwalitere site na klas na nkwado sitere n'aka nne na nna ya. N'ịkwalite ọdịmma ndị a, Kekere-Ekun họọrọ ịmụ Graphic Design na Mahadum Lagos (UNILAG), Akoka n'afọ 2009, ebe ọ nwetakwara nzere masta ya n'otu ngalaba ahụ n'afọ 2016. Ọ bụ osote onye nkuzi na Ngalaba Creative Arts na Mahadum nke Lagos .<ref>{{Cite web|url=http://196.45.48.50/staffdirectorydetails.php?username=21309&id=70&parentid=68|title=Staff Directory|author=|first=|date=2012|work=University of Lagos|archiveurl=|archivedate=|accessdate=11 March 2020}}</ref> Ayobola Kekere-Ekun na-achụso Ph.D. ya ugbu a, nke malitere na 2018, na Art na Design na Mahadum Johannesburg, South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.uj.ac.za/about/registrar-portfolio/Documents/UJ-AnnualReport2018.pdf|title=University of Johannesburg Annual Report,|author=|first=|date=2018|work=University of Johannesburg|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210710000852/https://www.uj.ac.za/about/registrar-portfolio/Documents/UJ-AnnualReport2018.pdf|archivedate=2021-07-10|accessdate=11 March 2020}}</ref> == Omume nka == Kekere-Ekun na-ejikọta mmasị ya na akara na usoro a na-akpọ paper quilling, iji mepụta ihe ngosi maka ọrụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://thesoleadventurer.com/to-be-free-interview-with-ayobola-kekere-ekun-by-byenyan-jessica-bitrus/|title=To Be Free: Interview with Ayobola Kekere-Ekun {{!}} By Byenyan Jessica Bitrus|author=Editors|first=T. S. A.|date=2019-07-11|work=The Sole Adventurer|language=en-US|accessdate=2020-03-11}}</ref> Ọrụ ya na-egosipụta isiokwu nke nwanyị Naijiria na akụkọ ihe mere eme ya, akụkọ ifo, ike na ịha nhata na mmetụta ha n'ime mmekọrịta Naijiria nke nwere ike ịkpa oke n'ebe ụmụ nwanyị nọ.<ref>{{Cite web|url=https://artxlagos.com/artists/ayobola-kekere-ekun/|title=Ayobola Kekere-Ekun – ART X Lagos – West Africa's 1st International Art Fair|language=en-US|accessdate=2020-03-11}}</ref> Ọ na-enyocha nwanyị Naijiria n'ime akụkọ ihe mere eme na nke oge a n'akụkụ isiokwu ndị ọzọ pụrụ iche na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na mpaghara ya. Kekere-Ekun gosipụtara ọrụ ya na Rele Art Gallery na Lagos, Nigeria (2019); Guns & Rain, Johannesburg, South Africa (2019) na No End Contemporary Art Space (2019) na Johannesburg, South Africa na The Koppel Project Hive (2018) na London, England.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://gunsandrain.com/artist/ayobola-kekere-ekun/|title=Ayobola Kekere-Ekun|work=Guns & Rain|language=en-US|accessdate=2020-03-11}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=https://issuu.com/noendcontemporary/docs/catalogue_imagine_the_opposite|title=Imagine the Opposite|work=Issuu|language=en|accessdate=2020-03-11}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|url=http://thekoppelproject.com/same-experience-different-local/|title=The Koppel Project - Breaking Shells|work=The Koppel Project|language=en-US|accessdate=2020-03-11}}</ref> === Ihe ngosi họọrọ === * 2020: Young Contemporaries Alumni Group Show (January), Rele Gallery, Lagos * 2019: Resilient Lines [permanent dead link], Rele Gallery, Lagos, April (Solo) * 2019: ''Suffrage'', Guns and Rains, Johannesburg, July<ref name=":1">{{Cite web|url=https://gunsandrain.com/artist/ayobola-kekere-ekun/|title=Ayobola Kekere-Ekun|work=Guns & Rain|language=en-US|accessdate=2020-03-11}}</ref> * 2019: Imagine the Opposite, No End Contemporary, Johannesburg, May<ref name=":2">{{Cite web|url=https://issuu.com/noendcontemporary/docs/catalogue_imagine_the_opposite|title=Imagine the Opposite|work=Issuu|language=en|accessdate=2020-03-11}}</ref> * 2018: Cu-ulture and Tradition: Same Experience, Different Local, Koppel Project Hive, London, October<ref name=":3">{{Cite web|url=http://thekoppelproject.com/same-experience-different-local/|title=The Koppel Project - Breaking Shells|work=The Koppel Project|language=en-US|accessdate=2020-03-11}}</ref> * 2017: ''Akụkọ ya'', Rele Gallery, Lagos, February === Ihe ngosi nka === * 2018: Kekere-Ekun sonyere na ArtX Lagos,<ref>{{Cite web|url=https://artxlagos.com/artists/ayobola-kekere-ekun/|title=Ayobola Kekere-Ekun – ART X Lagos – West Africa's 1st International Art Fair|language=en-US|accessdate=2020-03-11}}</ref> * 2019: Ihe ngosi nka mba ụwa mbụ nke West Africa, e gosipụtara ọrụ ya na Latitude art fair na Turbine Art Fair na Johannesburg, South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://gunsandrain.com/wp-content/uploads/2019/07/Cover-B.pdf|title=Gallery Focus|author=|first=|date=2019|work=Guns and Rain|archiveurl=|archivedate=|accessdate=11 March 2020}}</ref> === Magazin nka === * 2021: E gosipụtara na magazin "Artafrica"<ref>{{Cite web|author=douw|title=Absa L'Atelier 2021 announces four category winners - Art Africa Magazine|url=https://artafricamagazine.org/absa-latelier-2021/|accessdate=2021-11-14|language=en-GB}}</ref> == Nyocha == A kọwara ihe ngosi nke Kekere-Ekun "Resilient Lines" 2019 dị ka ihe ngosi dị mkpa nke na-atụle ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke nwanyị n'ime Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=https://www.contemporaryand.com/exhibition/ayobola-kekere-ekun-resilient-lines/|title=Ayobola Kekere-Ekun: Resilient Lines|date=2019-04-09|work=Contemporary And|language=de|accessdate=2020-03-11}}</ref> Ọ ihe na-arụ ọrụ ugbu a n'oge na-achọ ide n'akụkọ ihe mere eme, ihe nketa nke ụmụ nwanyị na-ese ihe na Naịjirịa nke a na-elegharakarị anya n'oge gara aga.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/life-features/creating-a-legacy-of-nigerian-female-artists/|title=Creating A Legacy of Nigerian Female Artists|author=|first=|date=19 December 2016|work=guardian.ng|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170703094903/http://guardian.ng:80/life/life-features/creating-a-legacy-of-nigerian-female-artists/|archivedate=2017-07-03|accessdate=2020-03-11}}</ref> N'ozuzu ya, a na-ahụta ọrụ ya dị ka ihe dị mkpa, n'inye aka na obodo nka nke Naijiria, nke na-achọ ime ememe ụmụ nwanyị na-ese ihe na mba ahụ.<ref>{{Cite news|author=Mitter|first=Siddhartha|url=https://www.nytimes.com/2019/02/08/arts/design/lagos-nigeria-art-x-art.html|title=Lagos, City of Hustle, Builds an Art 'Ecosystem'|date=2019-02-08|work=The New York Times|accessdate=2020-03-11|language=en-US}}</ref> == Nsọpụrụ == N'afọ 2018, Kekere-Ekun nwetara ihe nrite maka okike site na The Future Awards Africa (TFAA).<ref>{{Cite web|url=https://awards.thefutureafrica.com/the-future-awards-africa-prize-for-creativity/|title=The Future Awards Africa Prize for Creativity|date=2018-12-02|work=The Future Awards Africa|language=en-GB|accessdate=2020-03-11}}</ref> N'otu afọ ahụ, ọ nwetakwara onyinye dọla pụkụ ise site n'aka onye na-emepụta egwu, Swizz Beats na onye na-agu egwu, Alicia Keys, nke o ji kwado ihe ngosi ya, "Resilient Lines" na Rele Art Gallery na Lagos, Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://hyperallergic.com/447480/swizz-beatz-art-grants-winners/|title=Swizz Beatz and Alicia Keys Launch New Art Grant, Giving 20 Artists $5,000 Each|date=2018-06-15|work=Hyperallergic|language=en-US|accessdate=2020-03-11}}</ref> N'afọ 2016, ọ natara onyinye site na The Rele Art Foundation, dịka akụkụ nke mmemme "Young Contemporaries". Ihe nrite ndị ọzọ ọ natara bụ University of Lagos Convocation Prize na 2014 na United States Consulate General 'Women's History Month' Art Contest na 2012.<ref>{{Cite web|title=Artist of the Week – Ayobola Kekere-Ekun|url=https://art635.gallery/culture/artist-week-ayobola-kekere-ekun|date=2018-02-26|work=Art635 Virtual Museum|language=en-US|accessdate=2020-05-27}}</ref> A họpụtala Ayobola Kekere-Ekun dị ka otu n'ime ndị meriri na 2021 "Absa L'Atelier". Ayobola nwetara nsọpụrụ ịnata ụgwọ ọrụ a dabere na onyinye ya na ụwa nka. == Ebensidee == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fslnbq6kmtx3ytge5xalb5ytif4r34t Afi Ekong 0 14511 87093 78265 2022-08-19T12:03:20Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki   {{databox}} Chief Constance Afiong "Afi" Ekong, Lady Attah (26 June 1930 – 24 February 2009) bụ onye na-ese ihe na [[Tribal chief|onye]] na-akwalite nka na Naijiria. == Mmalite ndụ == A mụrụ Afi Ekong nye nne na nna Efik na Ibibio na [[Calabar]], Nigeria, dị ka onye otu ezinụlọ eze nke Edidem Bassey Eyo Epharaim Adam III. Ọ gara Duke Town School na Christ Church School na Calabar .<ref name="Amazon">Ngozi Akande, [http://allafrica.com/stories/200903300883.html "Nigeria: Afi Ekong, the Amazon of Local Arts, Takes a Bow"] ''Vanguard'' (29 March 2009).</ref> A zụrụ ya azụ dị ka onye na-ese ihe o wee mụọ imewe ejiji na England, na Oxford College of Arts and Technology, Saint Martin's School of Art na Central School of Art and Design. == Ọrụ == Ekong malitere ọmụmụ nka ya na London na 1951 na Oxford College of Arts and Technology, o wee gaa na Saint Martin's School of Art na 1955, wee laghachi [[Lagos]] na 1957.<ref>{{Cite book|author=Bosah, Chukwuemeka|title=The art of Nigerian women|others=Okediji, Moyosore B. (Moyosore Benjamin)|isbn=978-0-9969084-5-0|location=New Albany, Ohio|oclc=965603634|year=2017}}</ref> N'afọ 1958 na Exhibition Centre Marina, Ekong bụ nwanyị mbụ na-ese ihe ngosi naanị ya na Lagos.<ref>Smithsonian Libraries, [http://www.sil.si.edu/SILPublications/ModernAfricanArt/monographs_detail.cfm?artist=Ekong,%20Afi,%201930- ''Monographs on African Artists: An Annotated Bibliography''].</ref> N'afọ 1961, o nwere ihe ngosi o mere naanị ya na Galeria Galatea na Buenos Aires.<ref name="Amazon">Ngozi Akande, [http://allafrica.com/stories/200903300883.html "Nigeria: Afi Ekong, the Amazon of Local Arts, Takes a Bow"] ''Vanguard'' (29 March 2009).</ref> O nwere ma na-arụ ọrụ na Bronze Gallery na ebe dị iche iche, na Lagos na Fiekong Estate na Calabar.<ref>{{Cite book|author=Bosah, Chukwuemeka|title=The art of Nigerian women|others=Okediji, Moyosore B. (Moyosore Benjamin)|year=2017|isbn=978-0-9969084-5-0|location=New Albany, Ohio|pages=241|oclc=965603634}}</ref> Ọ bụ onye njikwa nke Lagos Arts Council, onye guzobere Society of Nigerian Artists, onye nlekọta nke Gallery Labac site na 1961, na onye isi oche nke Federal Arts Council Nigeria site na 1961 ruo 1967. Ọ na-apụta mgbe niile na mmemme telivishọn Naịjirịa a na-akpọ Cultural Heritage, iji kwalite nka. N'afọ 1963, e gosipụtara ya na edemede foto nke ''New York Times'' dị ka ihe atụ nke "nwanyị Afrịka ọhụrụ" mgbe nnwere onwe gasịrị.<ref>Marc and Evelyne Burnheim, [http://search.proquest.com.gate.lib.buffalo.edu/hnpnewyorktimes/docview/116550092/272FF578DC184A4DPQ/1 "A New Kind of African Woman"], ''The New York Times'' (7 July 1963): SM8.</ref> Ọ bụkwa onye isi oche nke kọmitii UNESCO n'afọ ndị 1970, na n'afọ 1990 National Council of Women's Societies Committee on Arts and Crafts. A nabatara ọrụ Ekong iji kwalite nka na agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị na West Africa na 1962 mgbe onye isi ala William Tubman nke Liberia kwupụtara ya dika "The Star of Dame Official of the Human Order of African Redemption". Ọ bụkwa okenye a họpụtara na Presbyterian Church. == Ndụ onwe ya == Afi Ekong lụrụ onye ọrụ gọọmentị aha ya bụ Prince Abdul Azizi Attah, nwa Atta nke Igbirra, na 1949. Afi Ekong nwụrụ n'afọ 2009, na Calabar, ọ dị afọ iri asaa na asatọ. Ụlọ ihe ngosi The Bronze Gallery ka na-arụ ọrụ na Calabar. Ihe osise nke Afi Ekong dị na Ọbá akwụkwọ Mahadum nke Lagos. == Ebensidee == {{Reflist|30em}} c3vxa27jysp90dj9dafyyo0x0vj0qyh Adejoke Tugbiyele 0 14515 87131 81822 2022-08-19T12:17:21Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adejoke Aderonke Tugbiyele''' (amụrụ n'afọ 1977) bụ onye Naijiria na Amerịka na-ese ihe na onye na-akwado ikike mmadụ.<ref name=":0">{{Cite news|author=Larson|first=Vanessa H.|date=July 18, 2019|title=The National Museum of African Art has doubled its holdings of art by women. This show puts their work in the spotlight|work=The Washington Post|url=https://www.washingtonpost.com/goingoutguide/museums/the-national-museum-of-african-art-has-doubled-its-holdings-of-art-by-women-this-show-puts-their-work-in-the-spotlight/2019/07/18/19354bea-a58b-11e9-b732-41a79c2551bf_story.html}}</ref><ref>{{Cite web|author=Perrée|first=Rob|date=2018-03-03|title=Adejoke Tugbiyele: I live by example|url=https://africanah.org/adejoke-tugbiyele-i-live-by-example/|accessdate=2021-11-30|work=AFRICANAH.ORG|publisher=Arena for Contemporary African, African-American and Caribbean Art|language=en-US}}</ref> A maara ya dịka onye na-akpụ ihe, onye na-eme ihe nkiri, na onye na-eduzi ihe nkiri, mana ọ rụkwara ọrụ n'ihe gbasara eserese, na akwa.<ref>{{Cite web|author=Thomas|first=Alexandra M.|date=2020-10-29|title=Embodying a Queer, Pan-Africanist Approach to Spirituality|url=http://hyperallergic.com/597837/embodying-a-queer-pan-africanist-approach-to-spirituality/|accessdate=2021-11-30|work=Hyperallergic|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Goniwe|first=Thembinkosi|title=Hybrid Spirit: Thembinkosi Goniwe reflects on the work of Adejoke Tugbiyele|url=https://artafricamagazine.org/hybrid-spirit-thembinkosi-goniwe-reflects-work-adejoke-tugbiyele/|accessdate=2021-11-30|work=Art Africa Magazine|language=en-GB}}</ref> Ọrụ ya na-ekwu maka ihe gbasara ikike mmadụ, ikike ndị nwoke na nwanyị na ikike ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|author=Kuijers|first=Isabella|date=October 7, 2015|title=Manuscript Truths: Adejoke Tugbiyele’s ‘Testimony’|url=https://artthrob.co.za/2015/10/07/manuscript-truths-adejoke-tugbiyeles-testimony/|accessdate=2021-11-30|work=ArtThrob|language=en-US}}</ref><ref name=":0" /><ref name=":3">{{Cite web|author=Sefa-Boakye|first=Jennifer|date=2015-06-09|title=Nigerian-American LGBT Activist & Artist Adejoke Tugbiyele's 'Queer African Spirit'|url=https://www.okayafrica.com/adejoke-tugbiyele-a-queer-african-spirit-nigerian-american-artist/|accessdate=2021-11-30|work=OkayAfrica|language=en}}</ref> Ọ bi na Ouagadougou, [[Burkina Faso]] .<ref name=":2">{{Cite web|author=Preece|first=Robert|date=2020-09-23|title=Beyond Physicality: A Conversation with Adejoke Tugbiyele|url=https://sculpturemagazine.art/beyond-physicality-a-conversation-with-adejoke-tugbiyele/|accessdate=2021-11-30|work=Sculpture|language=en-US}}</ref> A mụrụ Adejoke Aderonke Tugbiyele na Disemba 4, 1977 na Brooklyn, New York City, [[Nú Yọk|New York]].<ref name=":1">{{Cite web|title=Artists: Adejoke Tugbiyele|url=https://africa.si.edu/collections/people/2986/adejoke-tugbiyele;jsessionid=CDAA5F1D983143B6C3486BBA48D20B4C|accessdate=2021-11-30|work=National Museum of African Art, Smithsonian Institution|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-11-02|title=This Week in African Arts and Culture (October 25 – 31, 2020)|url=https://sugarcanemag.com/2020/11/this-week-in-african-arts-and-culture-october-25-31-2020/|accessdate=2021-11-30|work=Sugarcane Magazine, Black Art Magazine|language=en-US}}</ref> Mgbe ọ bụ nwata, ya na ezinụlọ ya kwagara [[Lagos]], Nigeria. N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ laghachiri New York City ịga High School of Art and Design .<ref name=":2" /> Ọ na-akọwa onwe ya dị ka onye na-abụghị nwoke ma ọ bụ nwanyị.<ref name=":3" /> Tugbiyele nwere nzere B.S. (2002) na architecture site na New Jersey Institute of Technology; na nzere M.F.A. (2013) site na Rinehart School of Sculpture na Maryland Institute College of Art (MICA).<ref name=":2" /><ref name=":1" /> Ndị na-ese ihe gụnyere [[El Anatsui]], [[Fela Kuti]], Ai Weiwei, Kara Walker, Zanele Muholi, na [[Rotimi Fani-Kayode]] emetụtawo ọrụ Tugbiyele.<ref name=":3" /> Tugbiyele nwere njikọ ya na NGO nke Naijiria, a kpọrọ Initiative for Equal Rights nke na-enye ndị LGBT Naijiria enyemaka mberede.<ref name=":3" /> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya United States maka Solidarity Alliance for Human Rights, ''njikọ'' nke òtù ndị Naijiria na-arụ ọrụ maka ikike mmadụ, ikike ndị na-abụghị nwoke na nwanyị na ime ihe ike, na ịlụ ọgụ megide nje HIV / AIDS.<ref name=":3" /> Ọrụ ya dị na nchịkọta ihe ngosi nka ọha dị iche iche, gụnyere Brooklyn Museum, na Museum of Modern Art, Warsaw .<ref>{{Cite web|title=Homeless Hungry Homo|url=https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/objects/218606|accessdate=2021-11-30|work=Brooklyn Museum}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|title=Adejoke Tugbiyele, Afrykańska odyseja IV: 100 lat później|url=http://niepodlegle.artmuseum.pl/pl/artysta/174|accessdate=2021-11-30|work=Muzeum Sztuki Nowoczesnej w Warszawie|language=pl}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}}  == Ọgụgụ ọzọ == * {{Cite book|author=Bass|first=K.|url=https://books.google.com/books/about/Silenced_Voices_Threatened_Lives.html?id=8Sy1vQEACAAJ|title=Silenced Voices, Threatened Lives: The Impact of Nigeria’s Anti-LGBTI Law on Freedom of Expression|publisher=Pen American Center|year=2015}} * {{Cite web|author=Tugbiyele|first=Adejoke|date=February 13, 2014|title=Personal is Political: Sexual Identity and “Nigerian Culture”|url=https://thefeministwire.com/2014/02/nigerian-culture/|work=The Feminist Wire}} *   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] it2r47p040pz2jvfpqzgbl18s5t93hv Adetunwase Adenle 0 14527 87196 78282 2022-08-19T12:47:02Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|name=Adetunwase Adenle|birth_name=Adetunwase Akanni Adenle|nationality=Nigerian|education=[[Federal College of Education (Technical), Akoka]]|occupation=Art educator|known_for=Guinness World Records|website=https://www.adetunwase.com/}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adetunwase Adenle''' bụ onye nkuzi nka nke Naijiria, onye na-ese ihe na onye nwebu Guinness World Records . Ọ bụ onye guzobere Slum Art Foundation, na nke Ecole de Dessin School of Art.<ref>{{Cite web|date=2020-07-18|title=Slum Art Foundation marks world skills day with art exhibition|url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/slum-art-foundation-marks-world-skills-day-with-art-exhibition/|accessdate=2022-05-18|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-07-15|title=Slum Art Foundation starts construction of school using pet bottles|url=https://businessday.ng/life-arts/article/slum-art-foundation-starts-construction-of-school-using-pet-bottles/|accessdate=2022-05-18|work=Businessday NG|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Alawode|first=Abisola|date=2020-06-10|title=Meet Adetunwase Adenle, the Nigerian teacher with 4 Guinness World Records|url=https://www.legit.ng/1153963-nigerian-teacher-adetunwase-adenle-4-guinness-world-records.html|accessdate=2022-05-18|work=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Adetunwase gụrụ Fine and Applied Art na Federal College of Education (Technical) Akoka, [[Lagos]] .<ref>{{Cite web|author=Pulse contributor|date=2018-03-10|title=Meet the Nigerian teacher who has 4 Guinness World Records|url=https://www.pulse.ng/news/local/adetunwase-adenle-meet-the-nigerian-teacher-who-has-4-guinness-world-records/vbv78x2|accessdate=2022-05-18|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> == Ihe ịga nke ọma == Adetunwase nwere ndekọ maka ọtụtụ ụmụaka na-agụpụta ihe n'olu dara ụda na okenye n'otu ebe. Adetunwase Adenle, [[Adejoke Orelope-Adefulire]] na Ecole De Dessin tinyere ụmụaka pụkụ anọ na narị abụọ na ịrị abụọ na abụọ na Oregun, [[Ikeja]], Lagos, Nigeria setịpụrụ ndekọ ahụ na 8 Septemba 2011 iji cheta ụbọchị ịgụ na ide nke mba ụwa. Ebumnuche maka ọrụ ahụ bụ ịgba ume ịgụ akwụkwọ n'etiti ụmụaka.<ref>{{Cite web|date=2014-08-08|title=Most children reading with an adult (single location)|url=https://world-records.org/most-children-reading-with-an-adult-single-location/|accessdate=2022-05-18|work=World Records|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-12-17|title=Orelope-Adefulire: A fitting honour for a trailblazer|url=https://www.thecable.ng/orelope-adefulire-a-fitting-honour-for-a-trailblazer|accessdate=2022-05-18|work=TheCable|language=en-US}}</ref> Ihe ndekọ a gafere mgbe ụmụaka pụkụ anọ na narị isii na ịrị itoolu na ise gụrụ n'olu dara ụda na Aamer Naeem na Salma Patel na Bhimber Stadium, Azad Kashmir, Pakistan na 28 Eprel 2013.<ref>{{Cite web|title=Most children reading with an adult in 24 hours (single venue)|url=https://www.guinnessworldrecords.es/world-records/most-children-reading-with-an-adult-(single-location)|accessdate=2022-05-18|work=Guinness World Records|language=es-ES}}</ref> Adetunwase nwekwara ihe ndekọ ahụ bụ maka stampụ pụrụ iche kachasị ukwuu n'ụwa, nke dị <sup>2</sup>.448 m2 (26 ft2 50 in2). Adenle na ụlọ akwụkwọ nka ya mepụtara stampụ ahụ na Top Laurel School na Lagos na 17 Nọvemba 2016. Ọrụ ahụ bụ iji cheta afọ iri ise nke okike Lagos Steeti.<ref>{{Cite web|author=Pulse contributor|date=2018-03-10|title=Meet the Nigerian teacher who has 4 Guinness World Records|url=https://www.pulse.ng/news/local/adetunwase-adenle-meet-the-nigerian-teacher-who-has-4-guinness-world-records/vbv78x2|accessdate=2022-05-18|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=BusinessDay 16 Mar 2019 by BusinessDay - Issuu|url=https://issuu.com/businessdayresearch/docs/businessday_17_mar_2019|accessdate=2022-05-18|work=issuu.com|language=en}}</ref> The Walt Disney Company Italy meriri ndekọ ahụ na Lucca, Italy na 30 Ọktoba 2019 nke sere nnukwu stampụ pụrụ iche nke dị 4.11 m2 (44 ft2 34 in2) iji mee ememe ncheta afọ iri asatọ na ise nke ọmụmụ Donald Duck. Onye nwere ndekọ ahụ ugbu a bụ Saudi Post na stampụ ya pụrụ iche nke dị 5.95 m2 (64 ft2 7 in2). E nwetara ndekọ ahụ na Riyadh, Alaeze Saudi Arabia na 14 Febụwarị 2022.<ref>{{Cite web|title=Largest special stamp|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/largest-stamp-special|accessdate=2022-05-18|work=Guinness World Records|language=en-gb}}</ref> Adetunwase's Ecole De Dessin nyere aka ma ka nwere Guinness World Record ugbu a maka ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke ndị na-asa aka ha n'otu oge ahụ. A kpọkọtara ụmụ akwụkwọ 37,809 iji setịpụ ihe ndekọ ahụ na mmemme nke Unilever Nigeria Lifebuoy Team na Federal Government of Nigeria haziri na Tafawa Balewa Square, Onikan na Lagos, Nigeria na 14 Ọktoba 2011. Ebumnuche ya bụ ịkụziri ụmụaka ezi ịdị ọcha aka dị ka ụzọ isi merie [[afọ ọsịsa]].<ref>{{Cite web|title=Most people washing their hands|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/most-people-washing-their-hands|accessdate=2022-05-18|work=Guinness World Records|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-02-20|title="I be di only Nigerian wey get four Guinness world record"|url=https://www.bbc.com/pidgin/media-43124301|accessdate=2022-05-18|work=BBC News Pidgin}}</ref> Adetunwase's Ecole De Dessin nwekwara ndekọ maka eserese kachasị ukwuu nke ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke ndị mmadụ sere. Ihe osise ahụ, nke dị 3,130.55 m<sup>2</sup> (63.5 mita x 49.3 mita, ma ọ bụ 33,696 ft2 138.2 in2) ka emechara na 10 Ọktoba 2020, site n'aka Ecole de Dessin na [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] dị ka akụkụ nke Naịjirịa na ememe 50.<ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=Information|date=2018-03-04|title=Meet Nigerian Man Who Is A 4 Guinness World Records Holder (Photos)|url=https://www.informationng.com/2018/03/meet-nigerian-man-who-is-a-4-guinness-world-records-holder-photos.html|accessdate=2022-05-18|work=Information Nigeria|language=en-US}}</ref> Ndị ọrụ afọ ofufo narị atọ na ịrị ise mepụtara eserese ahụ. O gosipụtara, n'etiti ndị ọzọ, ọkọlọtọ Naịjirịa nke e sere gburugburu map mba ahụ. Ecole de Dessin kpughere ya na mmekorita ya na Gọọmentị Lagos Steeti na 17 Nọvemba 2010 na ememe Guinness World Records Day 2010. E mepụtara eserese a iji mee emume ncheta [[Naijiria|nnwere onwe]] nke afọ iri ise nke Naịjirịa. Ebumnuche ya bụkwa iji mee ka a mara nsogbu nke mgbanwe ihu igwe na Naịjirịa, ebe ọ na-akụziri ụmụaka na-enweghị ihe ùgwù otú e si ese ma na-ese ihe.<ref>{{Cite web|author=daniel|date=2012-10-04|title=Largest Painting By Numbers In The World On Display In Lagos|url=https://www.informationng.com/2012/10/largest-painting-by-numbers-in-the-world-on-display-in-lagos.html|accessdate=2022-05-18|work=Information Nigeria|language=en-US}}</ref> Kemgbe ahụ, a kagburu ndekọ ahụ na Punjab Youth Festival na Lahore, Punjab, Pakistan na 14 Machị 2013 mgbe ndị sonyere otu puku narị ise na ịrị ise na asaa nyere aka na eserese nke dị 3,717 m2 (40,009.29 ft2) n'ime awa isii.<ref>{{Cite web|title=Largest painting by numbers|url=https://www.guinnessworldrecords.com/world-records/largest-painting-by-numbers|accessdate=2022-05-18|work=Guinness World Records|language=en-gb}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] p7i5gus0fn75irx548hjmyyho3wmlax Augustine Abbey 0 14531 87505 82100 2022-08-20T10:42:54Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Augustine Abbey''', nke a makwaara dịka '''Idikoko''', bụ onye [[Ghana]] na-eme ejije na onye na-eme ihe nkiri nke a maara maka ihe ọchị. A makwaara ya maka ọrụ ya dịka nwa nwoke ụlọ ma ọ bụ onye ọnụ ụzọ ámá. Ọ mepụtara ma mee ihe nkiri na ihe nkiri BBC ma duzie ma mepụta ihe nkiri banyere nje HIV na AIDS na mmekorita ya na UNESCO na Esi Sutherland-Addy's MMOFRA Foundation.<ref name="showbiz.peacefmonline"> {{Cite web|title=I Learnt Acting Through The Hard Way - Idikoko|url=http://showbiz.peacefmonline.com/movies/201001/36714.php|publisher=Peace FM Online|accessdate=26 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100914133349/http://showbiz.peacefmonline.com/movies/201001/36714.php|archivedate=2010-09-14}} </ref> Ọ na-arụ ọrụ na Great Idikoko Ventures ma lụọ onye na-eme ihe nkiri Linda Quashiga. Ọ gara Presbyterian Boys 'Secondary School.<ref>{{Cite web|title=Idikoko's Wife In Love With Agyaa Koo|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/artikel.php?ID=215870|publisher=Ghana Web|accessdate=26 August 2013}}</ref> == Ihe nkiri == === Ihe nkiri === {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha !Ọrụ !Cast !Ihe edeturu ! |- |2016 |''Shampaign'' |''Maazị Hawkson'' | |- |1991 |''Tricky Twist'' | | * Augustine Abbey (Idikoko) * Raymond Kudzawu-D'Pherdd |- |1993 |''Ihe nke Obi'' | | * [[Grace Omaboe]] * Alexandra Duah * Augustine Abbey (Idikoko) * Grace Nortey * Enoch Botchway * Mac Jordan Amartey * [[Adwoa Smart]] * Sheila Nortey * Sarah Boison * Raymond Kudzawu-D'Pherdd (Kilango) |- | |''Ịhụnanya Obi Ụtọ'' | | | |- | |''Ekele'' | | | |- | |''Bible e zuru ohi'' | | | |- | |''Ime E Zuru'' | | | |- | |''Ntụziaka Maka Ọdachi'' | | | |- | |''Ego akpa'' | | | |- | |''Alokodongo'' | | | |- |} == Ihe nrite na nhọpụta == Augustine Abbey enwetala ihe nrite ndị a<ref name="showbiz.peacefmonline" /> {| class="wikitable sortable" !Afọ !Ọrụ a họpụtara !Ihe nrite !Category !Nsonaazụ |- |1979 | |Arts Council nke Ghana |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma|| {{Won}} |- |1988 |''Egwuregwu ahụ'' |Ihe nrite ntụrụndụ |Ihe odide kacha mma|| {{Won}} |- |1989 | |Ihe nrite ntụrụndụ |Ihe odide kacha mma, onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na TV Personality nke afọ|| {{Won}} |- |1999 |''Alokodongo'' | |Onye na-eme ihe nkiri NAFTI kacha mma|| {{Won}} |- | |''Ekele'' |Ememe nke Mba - Australia |Ihe nkiri na vidiyo kachasị mma|| {{Nom}} |- |} == Edemsibịa == {{Reflist}} 1bh19eibjl8scjwc2ghua7lk29r7u08 Ayra Starr 0 14556 87383 84456 2022-08-20T10:08:57Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Oyinkansola Sarah Aderibigbe''' (amụrụ na 14 June na afo 2002), nke a maara dịka '''Ayra Starr''', bụ onye Naijiria na-agụ egwu, onye na-ede egwu na onye nlereanya. A mụrụ ya na Cotonou, Ayra Starr malitere ọrụ ejiji mgbe ọ dị afọ iri na isii na Quove Model Management tupu ya ekpebie ịchụso egwu. Mgbe o kpuchiri ọtụtụ egwu nke ndị na-ese egwu na Instagram, o biputere egwu mbụ ya na peeji ya na ọnwa Disemba afọ 2019. Nke a mere ka onye isi ndekọ Don Jazzy mara ya, ma mee ka ọ bịanye aka na [[Mavin Records]].<ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/01/30/don-jazzy-activates-ayra-starr/|title=Don Jazzy activates Ayra Starr|work=This Day Live|date=30 January 2021|accessdate=6 April 2021}}</ref> Ná mmalite afọ 2021, Ayra Starr nwetara nkwanye ùgwù na egwu izizi ya na egwu ya "Away" nke nọrọ izu abụọ n'usoro na nọmba anọ na <nowiki><i id="mwHQ">TurnTable</i></nowiki> Top 50 nke Nigeria wee gaa na nọmba 17 na US <nowiki><i id="mwHw">Billboard</i></nowiki> Top Triller Global na-emepe ụzọ maka ntọhapụ nke abọm studio mbụ ya, ''19'' & Dangerous na August 2021. N'ịbụ nke a na-ahazi dịka Afropop na R&B, abọm ahụ enwetawo nnabata dị mma. Ọ mepụtara egwu iri anọ kachasị elu na Naịjirịa. Otu egwu "Bloody Samaritan" ruru n'elu chaatị 50 kachasị elu, na-aghọ abụ mbụ nke nwanyị na-ese ihe ruru ọkwa nke mbụ. Starr bidoro na chaatị Pandora Predictions, na 28 Ọgọstụ afọ 2021, ọ nọ n'ọkwa nke abụọ na ''Billboard's'' Next Big Sound .<ref name="NBS">{{Cite web|title=Next Big Sound Chart|url=https://www.billboard.com/charts/next-big-sound-25/2021-08-21|work=Billboard|accessdate=21 August 2021}}</ref> == Mmalite ndụ ya == A mụrụ Oyinkansola Sarah Aderibigbe na 14 Junena afọ 2002 na obodo Cotonou, Bénin ma tolite n'ebe ahụ na [[Lagos]], Naijiria.<ref name="Hypebae">{{Cite news|author=Obi|first=Ify|title=Nigerian Singer Ayra Starr Is Making Her Mark on Music|url=https://hypebae.com/2021/3/ayra-starr-oyinkansola-aderibigbe-nigerian-beninese-lagos-teen-singer-songwriter-debut-ep-interview|accessdate=12 April 2021|work=HYPEBAE|date=18 March 2021}}</ref> A mụrụ ya na nne na nna Naijiria si [[Ȯra Kwara|Kwara Steeti]] ma nwee ụmụnne anọ: ụmụnne nwoke Ade na Dami, ụmụnne nwanyị abụọ Tolulope na Jesutunmise .<ref>{{Cite news|author=Ajala|first=Hannah|title=Ayra Starr Is the Gen Z Voice Nigerian Pop Music Needs|url=https://amaka.studio/explore/articles/ayra-starr-is-the-gen-z-voice-nigerian-pop-music-needs|accessdate=5 October 2021|work=amaka.studio|date=15 April 2021|language=en}}</ref> Ezinụlọ ya kwagara ugboro ugboro n'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'ihi azụmahịa nna ya, n'ihi ya, ọ na-esiri ya ike ịmepụta ezigbo ndị enyi.<ref name="Hypebae" /> N'ịbụ onye a zụlitere n'ezinụlọ hụrụ egwu n'anya, mmasị ya n'ịbụ abụ sitere na ezinụlọ ya. Mgbe ọ dị afọ iri, ọ bụrụ abụ na ukwe ụlọ akwụkwọ sekọndrị wee malite iso nwanne ya nwoke dee abụ.<ref name="Hypebae" /> Ọ gara Mahadum Les Cours Sonou ma nweta nzere BA na mmekọrịta mba ụwa na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'oge ọ nọ na kọleji, ụmụ klas ya na-emegbu ya n'ihi afọ ndụ ya na ọdịdị ya. Iji merie mmetụta ọ nwetara site na ịkwa emo, Ayra Starr tụgharịrị na egwu. "M ga-ege Nicki Minaj ntị mgbe m na-aga ụlọ akwụkwọ, ọ ga-adị m ka [[Nicki Minaj]] nke abụọ. "<ref name="Hypebae" /> Nne Ayra Starr na-akwado ọchịchọ egwu ya nke ukwuu, ma na-agba ya ume mgbe niile ịchụso ọrụ ịbụ abụ.<ref name="NME">{{Cite web|title=Ayra Starr: Nigerian teen leading her generation's sonic revolution|url=https://www.nme.com/blogs/nme-radar/ayra-starr-nigerian-teen-leading-her-generations-sonic-revolution-2880834|accessdate=6 April 2021|work=[[NME]]|date=16 February 2021}}</ref> == Ọrụ ya == === 2018–ugbua: Mmalite ọrụ, ''Ayra Starr'' na 19 & Dangerous === N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2018, Starr bịanyere aka na Quove Models, ụlọ ọrụ na-ahụ maka ịme ihe ngosi nke dị na [[Lagos]]. Site n'ebe ahụ, ọ rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ dịka Mazelle Studio, Complete Fashion Magazine na Esperanza Woman . N'afọ 2019, ọ malitere itinye mkpuchi nke egwu ndị na-ese ihe dịka Andra Day na 2Face Idibia n'ịntanetị.<ref name="NME" /> Ọ họọrọ aha ọgbọ ya n'ihi na, n'okwu ya, "ọ pụtara iteta na imeghe anya na nke ahụ bụ ihe m na-anọchite anya ya."<ref name="Schonmag">{{Cite news|author=Sibanda|first=Thandie|title=interview {{!}} ayra starr|url=https://schonmagazine.com/interview-ayra-starr/|work=Schön! Magazine|date=25 February 2021|accessdate=17 April 2021}}</ref> Ọ pụtara na vidiyo egwu maka egwu Eri Ife "Dear Future Wife". N'ọnwa Disemba afọ 2019, o tinyere egwu mbụ a kpọrọ "Damage" na ibe Instagram ya. Ọtụtụ puku mmadụ nụrụ nke a gụnyere onye isi labelụ Don Jazzy ma mee ka ya na [[Mavin Records]] nwee nkwekọrịta ndekọ mbụ ya.<ref>{{Cite news|url=https://mzik.cloud/entertainments/how-i-got-signed-by-don-jazzy-ayra-starr/|title=How I Got Signed By Don Jazzy|work=Mzik.cloud|first=Oladoyinbo|author=Vincent|date=9 Dec 2021|accessdate=9 Dec 2021}}</ref><ref name="NME" /><ref>{{Cite web|author=Onyango|first=Alfayo|title=Arya Starr: Nigerian teen music sensation|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/news/2001408298/arya-starr-nigerian-teen-music-sensation|accessdate=6 April 2021|work=[[The Standard (Kenya)]]|date=2 April 2021}}</ref> N'afọ 2020, ọ malitere ịdekọ na Mavin Studios na Lagos ya na ndị na-emepụta Louddaaa na Don Jazzy . E wepụtara egwu izizi ya na 22 Jenụwarị 2021 site na Mavin Records.<ref name="Apple">{{Cite web|title=Ayra Starr - EP by Ayra Starr|url=https://music.apple.com/us/album/ayra-starr-ep/1536435450|accessdate=12 April 2021|language=en-us}}</ref> A kọwara abọm ahụ dị ka "akụkọ na-agbanwe agbanwe nke ịhụnanya ma ọ bụ ọnọdụ ịhụnanya" na "na-ejikọta ihe ndị dị na R & B / neo-soul na Afropop percussion".<ref name="Pulse">{{Cite news|author=Alake|first=Motolani|title=Ayra Starr sounds like a disruptor with a soul of 'lamba' on her self-titled debut [Pulse EP Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/review-ayra-starr-ayra-starr-ep/xlbmdm3|accessdate=12 April 2021|work=Pulse Nigeria|date=22 January 2021}}</ref> Ayra Starr kwuru na ebumnuche ya na ndekọ ahụ bụ ịme egwu nke ga-amasị ma ndị na-eto eto ma ndị agadi na-ege ntị.<ref name="eighteenmag">{{Cite news|title=Ayra Starr|url=http://1883magazine.com/ayra-starr/|accessdate=13 April 2021|work=1883 Magazine|date=25 February 2021}}</ref> Ngwakọta na mastering nke EP bụ Ikon, Louddaaa na [[Johnny Drille]]. Starr dere otu n'ime egwu ndị dị na EP naanị ya, ma soro nwanne ya nwoke Dami dee anọ fọdụrụnụ.<ref name="Apple" /> N'oge na-adịghị anya mgbe a tọhapụrụ ya, EP ghọrọ abọm nke mbụ na Nigeria iTunes na Apple Music. Ka ọ na-erule ọnwa Machị afọ 2021, ọ ruru otu ọnọdụ na Apple Music na mba 4 ndị ọzọ, na-agbakọta ihe karịrị nde iri na ise na Spotify, YouTube na Audio Mack. Ọrụ ahụ mepụtara egwu "Away" nke ruru ọnụ ọgụgụ anọ na Nigeria's <nowiki><i id="mwaQ">TurnTable</i></nowiki> Top 50 na ọnụ ọgụgụ 17 na US <nowiki><i id="mwaw">Billboard</i></nowiki> Top Triller Global . Vidio egwu ya na-eso ya malitekwara na MTV Base's Official Naija Top 10.<ref name="TurnTable">{{Cite web|title=Turntable Charts|url=https://www.turntablecharts.com/Charts/Top50|work=Turntable Charts|accessdate=6 April 2021}}</ref> ''OkayAfrica'' tinyere egwu a na ndepụta ha nke The 9 Best Nigerian Songs of January 2021.<ref name="OkayAfrica">{{Cite news|title=The 9 Best Nigerian Songs of the Month (January)|url=https://www.okayafrica.com/nigerian-music-songs-best-january/|accessdate=6 April 2021|work=[[OkayAfrica]]|date=27 January 2021}}</ref> Ayra Starr wepụtara nsụgharị remix nke "Ija" na "Away" nke gosipụtara Tokimonsta na Lilo n'otu n'otu n'etiti Machị na Eprel. N'ihe dị ka n'otu oge ahụ, a tọhapụrụ Crayon's EP Twelve A.M na olu ya na egwu "In Sync."<ref>{{Cite news|author=Alake|first=Motolani|title=Rema, Ayra Starr, Bella Shmurda feature on Crayon's new EP, 'Twelve AM'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/stream-crayon-twelve-am/8rtfk02|accessdate=13 April 2021|work=Pulse Nigeria|date=26 March 2021|language=en-NG}}</ref> Ọ rụrụ na UC Berkeley Nigerian Students Association virtual culture show nke akpọrọ The Olori Awards .<ref>{{Cite web|author=Okobz|first=Ralph|title=Watch Ayra Starr’s Captivating UC Berkeley Performance|url=https://notjustok.com/news/ayra-starr-uc-berkeley-performance-watch/|work=[[NotJustOk]]|accessdate=5 May 2021|date=20 April 2021}}</ref> Na 28 Eprel afọ 2021, ewepụtara vidiyo egwu maka egwu ya "DITR" na YouTube site na Mavin.<ref>{{Cite web|title=New Video: Ayra Starr – DITR|url=https://www.bellanaija.com/2021/04/ayra-starr-ditr-video/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=5 May 2021|date=28 April 2021}}</ref> Na ọnwa June afọ 2021, ewepụtara vidiyo egwu maka egwu ọzọ akpọrọ "Sare", . Ọ bụ Afolabi Olalekan duziri vidio egwu abụọ ahụ. Na 11 Julaị afọ 2021, Ayra Starr rụrụ maka oge ikpeazụ nke ''Nigerian Idol'' .<ref>{{Cite news|author=Edeme|first=Victoria|title=Ice Prince, Ayra Starr, others perform at Nigerian Idol Grand Finale|url=https://punchng.com/ice-prince-ayra-starr-others-perform-at-nigrian-idol-grand-finale/|accessdate=27 July 2021|work=Punch Newspapers|date=11 July 2021}}</ref> Na 6 Ọgọstụ 2021, ewepụtara abọm studio mbụ ya, nke akpọrọ 19 & Dangerous . Maka abọm ahụ, ya na ndị ọrụ ibe ya gara aga Louddaaa na Don Jazzy rụkọrọ ọrụ, ha abụọ nyere aka na mmepụta na EP ya ''Ayra Starr'', na ndị mmekọ ọhụrụ, London na Andre Vibez. Abọm ahụ bụ nke mbụ ya na ndị ọbịa dịka Fousheé na [[CKay]] na-edekọ ihe.<ref>{{Cite news|title=Ayra Starr Set To Release Visual For “Beggie Beggie” with Ckay|url=https://wapbeatz.com/news/ayra-starr-set-to-release-visual-for-beggie-beggie/|work=wapBeatz.com}}</ref> A nabatara ya nke ọma na ọtụtụ ndị nkatọ na-egosipụta ụda ya dị ka Afropop na R&B. Ọ mepụtara egwu iri anọ kachasị elu na ''TurnTable'' Top 50, nke kachasị elu bụ "Bloody Samaritan", otu egwu ya, nke ghọrọ Starr mbụ nọmba otu na chaatị ahụ. Egwu ahụ gbagoro n'elu Top 50 ruo ọtụtụ izu, na, na chaatị nke ụbọchị 27 Septemba 2021, ọ ruru ọnụ ọgụgụ otu, na-eme Ayra Starr nwanyị mbụ na-ese ihe na-eme nke a na otu egwu.<ref>{{Cite news|author=Badewa|first=Collins|title=Rave News Digest: Ayra Starr Announces Album Release Date, Colin Kaepernick Writing A Book, Giroud + More|url=https://www.stylerave.com/ayra-starr-album-release-date/|accessdate=20 July 2021|work=Style Rave|date=19 July 2021}}</ref><ref>{{Cite web|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210730090510/https://www.bbc.co.uk/sounds/play/m000y75k|url=https://www.bbc.co.uk/sounds/play/m000y75k|title=DNA Mix: Throwback|publisher=[[BBC Radio 1Xtra]]|archivedate=30 July 2021|date=28 July 2021|accessdate=30 July 2021}}</ref><ref>{{Cite web|first=Steven|author=Mike|date=6 August 2021|title=Ayra Starr 19 & Dangerous Album|work=ivoryMP3|url=https://ivorymp3.com/ayra-starr-19-dangerous-album/}}</ref> Ọ malitere na chaatị Pandora Predictions, na 28 Ọgọstụ 2021, ọ nọ n'ọkwa nke abụọ na ''Billboard's'' Next Big Sound .<ref name="NBS">{{Cite web|title=Next Big Sound Chart|url=https://www.billboard.com/charts/next-big-sound-25/2021-08-21|work=Billboard|accessdate=21 August 2021}}</ref> E gosipụtara ya na "in the light", egwu na [[Johnny Drille|Johnny Drille's]] Before We Fall Asleep . Na 4 Septemba 2021, a kpọrọ ya onye nnọchi anya Pepsi Nigeria. N'echi ya, Starr rụrụ n'oge ihe omume ịchụpụ ''Big Brother Naija''.<ref name="Pepsi">{{Cite news|title=Pepsi unveils new ambassadors Ayra Starr and Rema #ForTheLoveOfMusic|url=https://www.vanguardngr.com/2021/09/pepsi-unveils-new-ambassadors-ayra-starr-and-rema-fortheloveofmusic/|accessdate=10 September 2021|work=Vanguard News|date=4 September 2021}}</ref> Ya na Cheque rụkọrọ ọrụ na "Dangerous", egwu nke abụọ na abọm ya ''Bravo'' . Na 8th African Muzik Magazine Awards, a họpụtara ya maka Best Newcomer award. == Nkà ihe == === Ụdị egwu === Ọ bụ ezie na egwu dị iche iche, a na-ahazi ụda Ayra Starr dị ka Afropop na R&B. A kọwara olu ya na mgbasa ozi dị ka "silky", "dị mma", "dị nro", "siri ike", "ijide" na "mkpụrụ obi", na ndị nkatọ egwu na-achọpụta ọdịdị dị ike nke oke ya na nnyefe mmetụta uche.<ref name="Pulse">{{Cite news|author=Alake|first=Motolani|title=Ayra Starr sounds like a disruptor with a soul of 'lamba' on her self-titled debut [Pulse EP Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/review-ayra-starr-ayra-starr-ep/xlbmdm3|accessdate=12 April 2021|work=Pulse Nigeria|date=22 January 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAlake2021">Alake, Motolani (22 January 2021). [https://www.pulse.ng/entertainment/music/review-ayra-starr-ayra-starr-ep/xlbmdm3 "Ayra Starr sounds like a disruptor with a soul of 'lamba' on her self-titled debut &#x5B;Pulse EP Review&#x5D;"]. ''Pulse Nigeria''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 April</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name="Floormag">{{Cite news|author=Chalamilla|first=Karen|title=Ayra Starr Album Review: 19 & Dangerous {{!}} THE FLOOR MAG|url=https://www.thefloormag.com/post/ayra-starr-album-review-19-dangerous|accessdate=14 September 2021|work=The Floor Magazine|date=9 August 2021|language=en}}</ref> Okwu ya bụ ngwakọta nke Bekee, Pidgin English na Yoruba, na-enyocha isiokwu nke oge a dịka ịhụnanya, mmekọrịta, ike na nnwere onwe.<ref name="Rollingstone1">{{Cite news|author=Conteh|first=Mankaprr|title=The Sharp and Swift Ascent of Ayra Starr|url=https://www.rollingstone.com/music/music-features/arya-star-interview-1211965/|accessdate=12 September 2021|work=Rolling Stone|date=13 August 2021}}</ref> Site na ntọhapụ nke EP mbụ ya, ụfọdụ ndị nkatọ chere na usoro olu ya yiri ụdị egwu [[Tems (singer)|Tems]]. N'ajụjụ ọnụ ya na Cool FM, Ayra Starr kwuru banyere iji ya tụnyere Tems: "Abụ m onye na-eto eto na-ese ihe na Tems bụ onye egwu dị ịtụnanya, ka ndị mmadụ jiri m tụnyere onye egwu dị ịtụnanya, ọ bụ ịja mma ma a na-asọpụrụ m. "<ref name="Cool FM NG">{{Cite news|title=AYRA STARR SAYS IT'S A COMPLIMENT AND SHE'S HONOURED TO BE COMPARED TO TEMS.|url=https://www.coolfm.ng/news/editorial/tems-says-its-a-compliment-and-shes-honoured-to-be-compared-to-tems/|accessdate=14 September 2021|work=Cool FM - Your Number One Hit Music Station !|date=20 February 2021|language=en}}</ref> Motolani Alake, na nyocha ya nke EP maka ''Pulse'' dere na "Ayra Starr abụghị kpọmkwem ihe atụ nke Tems, mana mgbe ọ na-emegharị olu ya iji mesie mkpụrụ okwu ikpeazụ ike na okwu, ahịrịokwu na cadences site n'ịgbanye octaves ya, ọ na-ada ụda dị ka Tems. " Alake kwukwara na ndị na-ese ihe abụọ ahụ dị iche nakwa na "Tems nwere ike ịbụ ihe ọzọ ebe Starr bụ onye Naijiria na Afropop nwere lamba na mkpụrụ obi ya."<ref name="Pulse" /> ''Schön! Magazin''<nowiki/>'s Thandie Sibanda kpọrọ EP "a coming-of-age jukebox".<ref name="Schonmag">{{Cite news|author=Sibanda|first=Thandie|title=interview {{!}} ayra starr|url=https://schonmagazine.com/interview-ayra-starr/|work=Schön! Magazine|date=25 February 2021|accessdate=17 April 2021}}</ref> Karen Chalamilla nke The Floor kwuru na ''Ayra Starr'' "ọ bụghị naanị na ọ na-eme ka onye na-agụ egwu / onye na-ede egwu dị ka onye na-eti egwu, kamakwa ọ na-eje ozi dị ka windo dị egwu n'ime mmetụta nka ya. "<ref name="TheFloor2">{{Cite news|author=|first=|title=EP Review: Ayra Starr {{!}} The Floor Mag|url=https://www.thefloormag.com/post/ep-review-ayra-starr|accessdate=14 September 2021|work=The Floor Magazine|date=22 January 2021|language=en}}</ref> Na nyocha maka 19 & Dangerous, Oris Aigbokhaevbolo nke Music In Afrịka kọwara Starr dị ka onye na-ese ihe na-agbanwe agbanwe ma too ikike ịbụ abụ ya, na-agbakwụnye na o doro anya na ọ "nwere ike ịrụ ọrụ n'ụdị dị iche iche mgbe ọ na-adịghị ada ụda dị ka onye ọ bụla ọzọ." ''19'' & Dangerous na-ejigide ụda Afropop-R&B nke ndekọ ya gara aga, mana ọ na-etinyekwa mmetụta sitere na ụdị dịka neo-soul, Jazz na EDM.<ref name="MusicInAfrica">{{Cite news|author=Aigbokhaevbolo|first=Oris|title=19 and Dangerous: Ayra Starr unifies alté and mainstream Afrobeats|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/19-and-dangerous-ayra-starr-unifies-alte-and-mainstream-afrobeats|accessdate=14 September 2021|work=Music In Africa|date=7 August 2021|language=en}}</ref> === Mmetụta === Ayra Starr tolitere n'ezinụlọ nwere mmasị n'egwú. Ọ na-ewere nne ya, onye bụbu onye na-agụ egwu na nwanne ya nwoke Dami, onye na-egwu egwu na onye na-ede egwu dị ka ihe mbụ kpaliri ya maka mmasị ya na ọrụ egwu.<ref name="eighteenmag">{{Cite news|title=Ayra Starr|url=http://1883magazine.com/ayra-starr/|accessdate=13 April 2021|work=1883 Magazine|date=25 February 2021}}</ref> N'ịbụ onye tolitere n'etiti Bénin na Naịjirịa, ọ hụrụ ọdịbendị dị iche iche nke metụtara echiche ya banyere ndụ na àgwà ya. Ayra Starr na Dami malitere ide egwu site na nwata n'okpuru nkuzi nke nne ha na nwanne nne ha. Ọ chọrọ ịrụ ezigbo ọrụ site n'ịbụ abụ kemgbe ọ dị afọ iri mana nna ya gbara ya ume ka o buru ụzọ gụchaa akwụkwọ ya.<ref name="Rollingstone1">{{Cite news|author=Conteh|first=Mankaprr|title=The Sharp and Swift Ascent of Ayra Starr|url=https://www.rollingstone.com/music/music-features/arya-star-interview-1211965/|accessdate=12 September 2021|work=Rolling Stone|date=13 August 2021}}</ref> N'ajụjụ ọnụ ya maka mgbasa ozi obodo na nke mba ụwa, o kwuru na n'oge ọ bụ nwata, o nwere ọtụtụ mmetụta egwu, gụnyere 2Face Idibia, [[Wande Coal]], [[Angélique Kidjo]], Lijadu Sisters na [[Tope Alabi]], na kọleji, [[Nicki Minaj]], [[Justin Bieber]], Sia na [[Tiwa Savage]]. O kwuru na Shakira bụ onye kachasị emetụta ya na [[Beyoncé Knowles|Beyonce]], [[Rihanna]] na Miley Cyrus: "Ọ bụ naanị ike m ga-enwe na-ege egwu ha ntị. Anyị enwetaghị ọtụtụ ụmụ nwanyị Naịjirịa na-abụ abụ na-abụ abụ siri ike banyere ihe ndị dị ka ha, ọ bụghị dị ka anyị na-eme ugbu a. " N'ụzọ egwu, ọ na-enwe mmasị na Aṣa ma kwuo na ọ "deere nke ọma [na] bụ otu n'ime otu n'ime ndị ahụ [ọ] ga-ege ntị naanị iji mụta otú e si ede ihe nke ọma. "<ref name="TLBF">{{Cite news|author=Wright|first=Andrew|title=On the Rise: Ayra Starr|url=https://www.thelineofbestfit.com/features/interviews/ayra-starr-on-the-rise|accessdate=12 September 2021|work=[[The Line of Best Fit]]|language=en}}</ref> == Ọrụ ya ndị ọzọ == === Nkwenye === Na ọnwa Septemba afọ 2021, Starr ghọrọ onye nnọchi anya Pepsi Nigeria. === Ejiji === Ọ nọ na mkpuchi maka mbipụta na ọnwa Ọktoba afọ 2021 nke Accelerate TV's The Cover na nchịkọta akụkọ akpọrọ "Ayra Starr A Starr Is Born".<ref>{{Cite web|title=The Cover October 2021: Ayra Starr|url=https://acceleratetv.com/the-cover-october-2021-ayra-starr/|publisher=AccelerateTv|accessdate=24 October 2021|date=8 October 2021}}</ref> O mere nchịkọta akụkọ maka mbipụta Fall / Winter 2021 nke ''ODDA'' .<ref>{{Cite news|author=Perella|first=Vincent|title=The Celestial Being: Ayra Starr|url=https://oddamagazine.com/project/the-celestial-being-ayra-starr/|accessdate=20 November 2021|work=ODDA Magazine|date=13 November 2021}}</ref> N'otu oge ahụ, ọ pụtara na nchịkọta akụkọ Notion iji kwurịta banyere abọm studio mbụ ya 19 & Dangerous .<ref>{{Cite news|author=Smith|first=Niall|title=Ayra Starr: Afropop’s Bold New Leader {{!}} Notion Interview|url=https://notion.online/ayra-starr-afropops-bold-new-leader-interview/|accessdate=20 November 2021|work=Notion|date=15 November 2021}}</ref> ; Abọm Studio na EP * ''Ayra Starr'' EP (2021)<ref>{{Cite web|author=Crafty|first=Arthur|title=Ayra Starr - Ayra Starr EP {{!}} Download Album - NaiJamz|url=https://naijamz.com/artist-albums/10/ayra-starr-ayra-starr-ep|work=naijamz.com|accessdate=10 September 2021|language=en}}</ref> * ''19'' & Dangerous Album (2021)<ref>{{Cite web|title=[Album] Ayra Starr – 19 & Dangerous|url=https://www.onemusicnaija.com/2021/08/album-ayra-starr-19-dangerous.html|accessdate=2021-09-03|work=[[One Music Naija]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210811033043/https://www.onemusicnaija.com/2021/08/album-ayra-starr-19-dangerous.html|archivedate=11 August 2021}}</ref> === Ngosipụta ndị ọbịa === {| class="wikitable plainrowheaders" border="1" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke ndị ọbịa na-abụghị otu, ya na ndị ọzọ na-eme ihe nkiri, na-egosi afọ ewepụtara na aha album ! scope="col" style="width:16em;" |Aha ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Ndị ọzọ na-ese ihe) ! scope="col" |Abọm |- ! scope="row" |"N'ìhè" | rowspan="3" |2021 |[[Johnny Drille]] |''Tupu Anyị Ụra Ụra'' |- ! scope="row" |"Ọ dị ize ndụ" |Cheque |''Bravo'' |- ! scope="row" |"Roadside" (+234 Remix) |Mahalia, [[Rema (musician)|Rema]] | {{n/a}} |- |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable sortable plainrowheaders" ! scope="col" |Ihe nrite ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Ndị nnata na ndị a họpụtara) ! scope="col" |Category ! scope="col" |Nsonaazụ ! class="unsortable" scope="col" |Ref. |- ! scope="row" |African Entertainment Awards USA |2021 | rowspan="3" |Ayra Starr |Onye egwu ọhụrụ kachasị mma | {{pending}} | style="text-align:center;" |<ref name="net-honours-class-of-2021">{{Cite web|title=Net Honours - The Class of 2021|url=https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/|accessdate=2021-09-07|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> |- ! scope="row" |African Muzik Magazine Awards |2021 |Onye ọhụrụ kachasị mma | {{pending}} | style="text-align:center;" |<ref>{{Cite web|author=Ezeh|first=Mario|title=Afrimma Nominees|url=https://afrimma.com/afrimma-nominees/|publisher=AFRIMMA|accessdate=17 October 2021}}</ref> |- ! scope="row" |Ihe nrite Mobo |2021 |Best African Music Act | {{pending}} | style="text-align:center;&quot;" |<ref>{{Cite news|author=Okonofua|first=Odion|title=Rema and Ayra Starr nominated for the 2021 MOBO Awards|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/rema-and-ayra-starr-nominated-for-the-2021-mobo-awards/znq86p3|accessdate=11 November 2021|work=Pulse Nigeria|date=11 November 2021|language=en}}</ref> |- ! scope="row" |Net Honours |2021 |"Away" |Egwu R&B kachasị egwu | {{Nom}} | style="text-align:center;&quot;" |<ref name="net-honours-class-of-2021" /> |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 84we3wisuwa6gh9gs6hxibklpsrr0tk Ale Felege Selam 0 14570 87719 78329 2022-08-20T11:44:38Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Ale Felege Selam</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Born | class="infobox-data" |<div class="nickname" style="display:inline">Ale Felege Selam Heruy</div><br /><br /><br /><br />1924<span style="display:none">&nbsp;(<span class="dtstart bday">1924</span>)</span><br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Fitche]], [[Selale]], [[Shewa]] province, [[Ethiopian Empire]]</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Died | class="infobox-data" |11 July 2016<span style="display:none">(2016-07-11)</span> (aged&nbsp;91–92).<br /><br /><br /><br /><div class="deathplace" style="display:inline">[[Addis Ababa]], [[Ethiopia]]</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Nationality | class="infobox-data category" |[[Ethiopian]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Other&nbsp;names | class="infobox-data nickname" |AleFelege, Alefelege, Ale Felege Salam and Ale |- ! class="infobox-label" scope="row" |Occupation | class="infobox-data role" |Painter, artist |- ! class="infobox-label" scope="row" |Known&nbsp;for | class="infobox-data" |The founder and director of Addis Ababa School of Art, today's Ale School of Fine Arts and Design. |- ! class="infobox-label" scope="row" |<div style="white-space:nowrap;">Notable work</div> | class="infobox-data" |Portrait of a man in white (1952), Portrait of a woman (1961), Wall paintings in [[Holy Trinity Cathedral (Addis Ababa)]] |} [[Category:Articles with hCards]] '''Ale Felege Selam Heruy''' 1924 - 11 July 2016) Ọ tọrọ ntọala Addis Ababa School of Art na 1957, nke a gbanwere aha ya na nsọpụrụ ya na Ale School of Fine Arts and Design . == Mmalite ndụ == A mụrụ Ale Felege na Fitche, Selale n'ime ezinụlọ nke ndị na-ese ihe na chọọchị a ma ama. Ọ kụziri onwe ya otú e si ese ihe. Ọ kwagara [[Addis Ababa]] mgbe ọ dị obere. Ale gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ nkà na ụzụ na Addis Ababa,a n'afọ 1949 Emperor Haile Selassie nyere ya agụmakwụkwọ iji gụọ akwụkwọ na United States. O nwetara nzere BFA ya na Institute of Art na Chicago n'afọ 1954.<ref name="auto1">{{Cite journal|author=Wondimu|first=Elias|date=2016|title=Ale Felege Selam (1924 – 2016)|url=https://www.jstor.org/stable/26554858|journal=International Journal of Ethiopian Studies|volume=10|issue=1 & 2|pages=163–164}}</ref><ref name="auto">{{Cite journal|author=Nagy|first=Rebecca Martin|date=2007|title=Continuity and Change: Three Generations of Ethiopian Artists|url=https://www.jstor.org/stable/20447829|journal=African Arts|volume=40|issue=2|pages=70–85}}</ref> == Ọrụ == Mgbe ọ lọtara na 1954, ọ sonyeere Ministry of Education and Fine Arts. N'ọnwa Ọgọstụ afọ 1957 n'okpuru nkwado nke eze ukwu na ego, ọ tọrọ ntọala Addis Ababa School of Art ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi ya ruo n'afọ 1975. Ọ bụ ụlọ akwụkwọ nka mbụ na Ethiopia. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu kọmitii nke 'Ethiopian Students Arts and Crafts Exhibition' nke mbụ kwa afọ site na 1958 ebe ọ bụkwa onye otu ndị ọka ikpe. N'ọnọdụ ya dị ka onye nduzi, ọ kpọbatara ndị nkụzi nka Etiopia si mba ofesi lọta, dị ka [[Gebre Kristos Desta]] na 1962 na [[Skunder Boghossian]] na 1966, ha abụọ hapụrụ akara ha na akụkọ nka Etiopia. Ale Felege bụ onye otu kọmitii nka dị iche iche dịka Ethiopian Artists Club na Ethiopian Artists Association, ma nye aka ịhazi ma sonye na ihe ngosi nka dị iche iche na mpụga Ethiopia. O sonyere na ihe ngosi nke 1961 a kpọrọ 'Contemporary Art of Ethiopia' nke emere na Moscow, o nyekwara aka hazie ihe ngosi Montreal nke 1967. A ma ya ama maka ihe osise ya. O mere stampụ, mpempe akwụkwọ na mpempe akwụkwọ, eserese, ihe osise maka akwụkwọ na ederede, na eserese ndị na-achọ ụlọ ụka mma n'ofe Ethiopia (karịsịa ihe osise mgbidi na Katidral Atọ n'Ime Otu dị na Addis Ababa). N'afọ 2006 mgbe ọ dị afọ iri asatọ na abụọ, Felege hapụrụ Etiopia gaa [[Mérílạnd|Maryland]], iji chọọ Chọọchị Ọtọdọks nke Etiopia<ref name="auto1">{{Cite journal|author=Wondimu|first=Elias|date=2016|title=Ale Felege Selam (1924 – 2016)|url=https://www.jstor.org/stable/26554858|journal=International Journal of Ethiopian Studies|volume=10|issue=1 & 2|pages=163–164}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWondimuCortezLawrence2016">Wondimu, Elias; Cortez, Mayra; Lawrence, Simone (2016). [https://www.jstor.org/stable/26554858 "Ale Felege Selam (1924 – 2016)"]. ''International Journal of Ethiopian Studies''. '''10''' (1 & 2): 163–164.</cite></ref><ref name="auto">{{Cite journal|author=Nagy|first=Rebecca Martin|date=2007|title=Continuity and Change: Three Generations of Ethiopian Artists|url=https://www.jstor.org/stable/20447829|journal=African Arts|volume=40|issue=2|pages=70–85}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNagy2007">Nagy, Rebecca Martin (2007). [https://www.jstor.org/stable/20447829 "Continuity and Change: Three Generations of Ethiopian Artists"]. ''African Arts''. '''40''' (2): 70–85.</cite></ref><ref>{{Cite journal|author=Bekele|first=Shiferaw|date=2004|title=A Modernising State and the Emergence of Modernist Arts in Ethiopia (1930s to 1970s) with special reference to Gebre Kristos Desta (1932-1981) and Skunder Boghossian (1937-2003)|url=https://www.jstor.org/stable/41966158|journal=Journal of Ethiopian Studies|volume=37|issue=2|pages=11–41, 43–44}}</ref> mma == Ihe Nketa == Ihe nketa Ale Felege Selam Heruy dị na akụkọ ihe mere eme nke ụlọ akwụkwọ ọ tọrọ ntọala na ọrụ ya dị ka onye na-akwalite nka na agụmakwụkwọ nka nke Etiopia. Akụkọ nka nke Etiopia gafere ọtụtụ narị afọ, ọkachasị site na ndị omenkà na nka. Ale Felege malitere agụmakwụkwọ nka n'ụlọ akwụkwọ dị na Ethiopia, nke n'aka nke ya kwalitere ọtụtụ ndị na-eto eto n'ime ọtụtụ iri afọ ma na-aga n'ihu ruo taa. Ọ nwụrụ na Julaị 11, 2016. O nwere nwa nwanyị, nwa nwoke, ụmụ ụmụ atọ na otu nwa nwa.<ref>{{Cite news|author=Tigabu|first=Tibebeselassie|title=Pioneer of Ethiopian modern art Ale Felegeselam passes away|work=[[The Reporter (Ethiopia)|The Reporter]]|url=https://www.thereporterethiopia.com/article/pioneer-ethiopian-modern-art-ale-felegeselam-passes-away?__cf_chl_jschl_tk__0|accessdate=2021-07-20}}</ref><ref name="auto1">{{Cite journal|author=Wondimu|first=Elias|date=2016|title=Ale Felege Selam (1924 – 2016)|url=https://www.jstor.org/stable/26554858|journal=International Journal of Ethiopian Studies|volume=10|issue=1 & 2|pages=163–164}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWondimuCortezLawrence2016">Wondimu, Elias; Cortez, Mayra; Lawrence, Simone (2016). [https://www.jstor.org/stable/26554858 "Ale Felege Selam (1924 – 2016)"]. ''International Journal of Ethiopian Studies''. '''10''' (1 & 2): 163–164.</cite></ref> == Ebensidee == {{Reflist}} o8j91wmp54onp2rr62ljaudzx6susmj Abel Tilahun 0 14575 87210 78334 2022-08-19T13:03:53Z Akwugo 11031 Avena Amoah wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abel Tilahun''' (a mụrụ n'afọ 1983) bụ onye omenkà amụrụ n'Etiopia nke na-arụ ọrụ n'ụdị nka ọdịnala na nke na-apụta. N'obi nke ọrụ ya bụ nchegbu maka ma oke mma na ogologo arc nke akụkọ ihe mere eme.<ref>{{Cite web|url=http://abeltilahun.com/biography.html|title=Abel Tilahun|date=|accessdate=|work=Zoma Contemporary Art Center|publisher=|author=|first=}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Tilahun na [[Addis Ababa]], Ethiopia na 1983, o tolitere na gburugburu ebe a na-eme nka. Nne ya bụ onye ọkachamara a zụrụ azụ na clarinet ebe nna ya bụ onye injinia nke na-enwe mmasị na eserese. O nwetara BFA ya na Sculpture na Mahadum Addis Ababa, Alle School of Fine Arts and Design na 2006. Mgbe ọ kwagara [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]], ọ nwetara nzere masta ya na Fine Art na Mahadum Adams State na 2010 ma bụrụ onye a ghọtara dị ka Cloyde Snook Scholar nke 2009–10.<ref>{{Cite web|url=http://www.american.edu/soc/discover/faculty.cfm|title=American University Faculty|date=|accessdate=|work=American University|publisher=|author=|first=}}</ref> == Ọrụ nka == Kemgbe ihe ngosi mbụ ya na 2007, "The Blueprint", Tilahun gosipụtara ọrụ ya na kọntinent atọ. O meela ihe ngosi abụọ sochirinụ, nke kachasị ọhụrụ, bụ "Interface Effect," nke e mere site na Mee ruo Juun 2014 na Alliance Ethio-Francaise na [[Addis Ababa]]. Ihe ngosi a, yana ọtụtụ ihe ngosi otu nke Tilahun sonyere na ya, bụ onye nlekọta onwe ya a ma ama bụ Meskerem Assegued haziri. A na-egosipụtakwa ọrụ Tilahun n'ime ihe ngosi ihe nkiri vidio atọ "Curvature of Events", nke Assegued haziri na Dresden's celebrated New Master's Gallery na Staatliche Kunstsammlungen Dresden (English: Dresden state art Collections). Ihe ngosi a meghere na 16 Ọktoba 2014 ma ga-egosipụta ruo 4 Jenụwarị 2015.<ref>{{Cite web|url=http://abeltilahun.com/exhibitions.html|title=Exhibitions|date=|accessdate=|work=Zoma Contemporary Art Center|publisher=|author=|first=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ethiobeauty.com/article/abel-tilahun-interface-effect-exhibition-until-300514|title=Abel Tilahun Interface Effect|date=|accessdate=|work=EthioBeauty|publisher=|author=|first=}}</ref> === Ihe ngosi === Ihe odide ndị nwere obi ike na-egosi ihe ngosi naanị ya. Ihe odide ndị ọzọ bụ ihe ngosi otu. * 2014: "Interface Effect", nke Meskerem Assegued haziri. Alliance Ethio-Francaise, Addis Ababa, Ethiopia. * 2014: "Curvature of Events", nke Meskerem Assegued haziri. Staatliche Kunstsammlungen Dresden, Dresden, [[Jémanị|Germany]]. * 2013: "Heart-to-Heart: Rome to AddIs", nke Meskerem Assegued haziri. National Theatre Gallery, Addis Ababa, Ethiopia. * 2010: "A Generation Projected". Cloyde Snook Gallery, Alamosa, Colorado. * 2009: "Three on Paper". Lloyds Gallery, Fort Collins, Colorado. * 2009: "Works from the Valley's Edge". Edge Gallery, Denver, Colorado. * 2009: "Invitational Screening of The Hair". Indie Spirit Film Festival, Colorado Springs, Colorado. * 2008: "Ventero Open Press Exhibition". Cloyde Snook Gallery, Alamosa, Colorado. * 2008: "Milkshake". Hatfield Gallery, Alamosa, Colorado. * 2008: "Screening of The Hair". Alamosa Film Festival, Alamosa, Colorado. * 2007: "'''The Blueprint'''". Alliance Ethio-Francaise, Addis Ababa, Ethiopia. * 2006: "Undergraduate Thesis Show". Alle School of Fine Arts and Design, Addis Ababa, Ethiopia. * 2005: "Addis Abeba Zare", nke Meskerem Assegued haziri. Addis Ababa, Ethiopia. == Ndụ onwe onye == Tinyere ọrụ studio ya na Washington, DC na Addis Ababa, Tilahun na-akụzi na Mahadum America dị na Washington DC dị ka prọfesọ na-ahụ maka ihe osise dijitalụ, eserese mmegharị, na ihe nkiri. Tilahun lụrụ ọkà mmụta na onye na-eme ihe nkiri Dr. Isabelle Zaugg n'afọ 2007. == Ebensidee == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5v4cuzegt7wzugr1ysckz64niwwk0or Awol Erizku 0 14589 87600 81874 2022-08-20T11:09:32Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Awol Erizku''' (amụrụ n'afọ 1988) bụ onye Ethiopia-American na-ese ihe n'oge a nke bi ma na-arụ ọrụ na [[New York City]] na Los Angeles. Mgbasa ozi ya bụ eserese, foto, ihe ọkpụkpụ na [[Film|Ihe nkiri]]. Erizku na-arụ ọrụ na ọtụtụ ihe dị iche iche achọtara. A kpọrọ Erizku "The Art World's New 'It' Boy" site na Vulture Magazine .<ref name="vulture">{{Cite web|author=What to Stream Now|url=http://www.vulture.com/2015/05/meet-awol-erizku-the-art-worlds-new-it-boy.html|title=Meet Awol Erizku, the Art World's New It Boy|publisher=Vulture|date=|accessdate=2016-01-10}}</ref> == Ọrụ == A mụrụ Erizku na [[Ethiopia]] ma zụlite ya na [[New York City|New York]] City's South Bronx neighborhood, Ọ malitere nwewe mmasị na foto na Cooper Union, ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke nka na 2010.<ref name="vulture" /><ref name="vulture" /> O nwetara MFA site na mmemme Visual Arts nke Yale afọ anọ ka e mesịrị. == Black and Gold == E gosipụtara ihe ngosi mbụ nke Erizku, "Black and Gold," na New York Hasted-Kraeutler gallery na 2012. Ihe ngosi ahụ gosipụtara usoro foto foto na-egosi ndị oji n'ime ọnọdụ akụkọ ihe mere eme. Ihe a ma ama n'ime ọrụ ndị ahụ bụ "Girl with a Bamboo Earring", na-echeta Johannes Vermeer ama ama "Girl with a Pearl Earring" na ihe nlereanya ojii dị ka ihe ọ na-elekwasị anya.<ref>{{Cite web|author=|url=https://vimeo.com/42658569|title="Black & Gold" at Hasted Kraeutler Gallery on Vimeo|work=Vimeo.com|date=2012-05-22|accessdate=2016-01-10}}</ref> == The Only Way is Up == N'afọ 2014, Erizku laghachiri na Hasted-Kraeutler gallery space ebe o mere ihe ngosi "The Only Way is Up", ihe ngosi buru ibu nke gosipụtara ihe ọkpụkpụ dị iche iche, mgbasa ozi agwakọta na foto. Site na ọrụ ya, o gosipụtara nkà nke ọdịbendị, na-akpọ Hip hop nke gụnyere nsọpụrụ nye ndị na-ese ihe dịka Marcell Duchamp, David Hammons, Donald Judd. Ihe ngosi ahụ nwetara aha ya site na abọm Quincy Jones, n'aka nke ya aha ya bụ Otis Clay song, "The Only Way Is Up". "Ọ bụ ezie na ọrụ Erizku jupụtara na ihe ngosi na ihe ngosi nke ọdịbendị ndị Africa America, ọ na-ekwu okwu n'ụzọ sara mbara maka ọchịchọ zuru ụwa ọnụ maka ịchọpụta onwe onye. "<ref>{{Cite web|url=http://www.hastedkraeutler.com/exhibitions/2014-06-19_awol-erizku/5#press-release|title=Awol Erizku - Exhibitions - Hasted Kraeutler Art Gallery|work=Hastedkraeutler.com|date=|accessdate=2016-01-10}}</ref> Ihe ngosi a na-enye onye na-eti egwu Jay-Z, na-eweta aha ya, ''Oh'' what a feeling, fuck it, I want a trillion site na-abụ 2013 "Picasso Baby". Site n'ịkwado "Stacks" nke Donald Judd na 1960s minimalism, Erizku na-ejikọta rims basketball asaa na ụgbụ ọla edo 24-karat, ya na otu Brooklyn Nets mini-basketball na-ezu ike n'elu nkata kachasị elu. "Echere m na ọ ga-adọrọ mmasị iji dochie igbe ndị ahụ na basketball hoops, na-arutu aka na David Hammons, ma na-egosipụtakwa ndụ m na New York City," ka Erizku kwuru banyere ọrụ ya. "Ihe a na-arụ ọrụ dị ka ihe atụ na-adọrọ adọrọ, na-egosipụta nchegbu dị na ndụ dị ka onye na-eto eto na-ese ihe n'oge a site na ijikọ basketball na omume nke ịme nka - ha abụọ bụ egwuregwu, nke ọkara site na talent na ọkara site na chioma. Ọ bụrụ na ị jụọ m, ị nwere ihe ị ga-ata mgbe ị na-ele oghere ndị ahụ dị iche iche karịa igbe ígwè ndị ahụ. "<ref>{{Cite web|url=http://whitehotmagazine.com/articles/erizku-only-way-is-up/3016|title=WM &#124; Whitehot magazine of contemporary art &#124; Awol Erizku: The Only Way Is Up|work=Whitehotmagazine.com|date=2014-08-15|accessdate=2016-01-10}}</ref> Erizku wepụtara mixtape ya na DJ Kitty Ca$h na mmekorita ya na Vice iji soro ihe osise ngosi ahụ. "Ihe ka ọtụtụ n'ime mixtape ahụ bụ ọnyà, n'ihi na ọnyà na-ekpo ọkụ na hip-hop ugbu a," Erizku gwara Vice. “Music bụ ihe zuru ụwa ọnụ ma achọrọ m ịmepụta nkọwa egwu nke ọrụ m nke gwara ọgbọ m banyere nsogbu na echiche ọrụ m na-anọchite anya ya.<ref>{{Cite web|author=Sargent|first=Antwaun|url=https://www.vice.com/read/post-black-art-in-the-age-of-hip-hop-123|title=Post-Black Art in the Age of Hip-Hop &#124; VICE &#124; United States|publisher=VICE|date=2014-12-12|accessdate=2016-01-10}}</ref> Mixtape ahụ na-egosipụtakwa ụda sitere n'aka onye na-ese ihe bụ Kerry James Marshall na-atụle okwu banyere enweghị ike ịhụ anya ojii na nka. == Serendipity == Na 2015, na mmekorita ya na MoMA PopRally, Erizku gosipụtara ihe nkiri na foto na "Serendipity", ihe omume emere na Museum of Modern Art na Mee.<ref>{{Cite web|url=https://www.moma.org/visit/calendar/events/24049|title=PopRally Presents Awol Erizku: Serendipity|work=MoMA.org|accessdate=2016-01-10}}</ref> == Slow Burn == N'afọ 2018, Erizku malitere ihe ngosi nke mbụ ya na [[Asia|Eshia]], Slow Burn, ebe ọ gụnyere nnukwu ọkụ [https://ocula.com/art-galleries/ben-brown-fine-arts/exhibitions/-slow-burn ọkụ] na-adanye na mgbidi. Ìhè neon ndị a sitere n'okporo ámá nke [[Hong Kong]] na-egosi ihe osise na-anọchite anya [[Culture|ọdịbendị]], ndị mmanye iwu, na njirimara dị ka nkwupụta mgbasa ozi kọwara ya. Dị ka Marianna Cerini na-ede na ihe ngosi ahụ, na Erizku nyekwara mixtape nke a na-etinye maka ndị na-ekiri ya iji soro nke gụnyere Kendrick Lamar na ọtụtụ ndị na-ese ihe.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=|url=//www.nightgallery.ca/attachment/en/58efe75202a9377c212b12c6/Press/5b5d1bb731d850203a0b7c99|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=}}</ref> Erizku gosipụtara ọrụ ya n'ụzọ zuru ezu na ahụmịhe onwe ya yana nsogbu ọha na eze na-aga n'ihu nke a na-ebute n'ime ọkụ ọkụ nke ụwa nka. == Significance == Ọrụ Erizku na-ajụ ajụjụ banyere agbụrụ n'ime akụkọ ihe mere eme. Ọ na-echegbu onwe ya banyere oji na otú e si ele ndị oji na-ese ihe anya ma mee ka ha bụrụ ndị nsọ. "Akpọrọ m asị mgbe ndị mmadụ na-akpọ ọrụ m n'obodo ukwu," ka o kwuru n'afọ 2012. “Nanị n’ihi na ọ bụ ndị Africa America ma ọ bụ ndị na-acha ọcha ọ bụghị obodo mepere emepe.”<ref>{{Cite web|url=http://www.blouinartinfo.com/news/story/813628/rising-star-awol-erizku-immortalizes-nycs-new-black-creative-elite-with-art-historical-flair|title=Rising Star Awol Erizku Immortalizes NYC's New Black Creative Elite With Art-Historical Flair {{!}} BLOUIN ARTINFO|work=www.blouinartinfo.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923225058/http://www.blouinartinfo.com/news/story/813628/rising-star-awol-erizku-immortalizes-nycs-new-black-creative-elite-with-art-historical-flair|archivedate=2015-09-23}} </ref> "N'eziokwu, ahụghị m ọrụ m dị ka ihe gbasara ọdịbendị ojii; ọ bụ banyere ọdịbendị m, ana m edekọkwa omenala m," Erizku gwara Vulture. Ọ bụrụ na anyị edepụta ihe niile dị ka oji ma ọ bụ ọcha ma ọ bụ odo odo ma ọ bụ ihe ọ bụla, mgbe ahụ ọ na-aghọ ihe a, nke a bụ nke a, nke a bụ nke ebe ahụ. E nwere akụkụ n'ọrụ m na achọrọ m ka ọ bụrụ ihe zuru ụwa ọnụ. Ọ dịghị mgbe m na-abanye na studio m wee sị, 'Ọ dị mma, nke a bụ maka otu a, achọghịkwa m ka otu a nweta ya.' "<ref name="vulture" /> Ngwakọta ya nke nka pop, ịhụ ihe onwunwe n'anya na minimalism emeela ka ọ bụrụ otu n'ime ndị na-eto eto na-eto eto na New York. == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 12wl7uj6pg1nf9fvi3cnntln0xl1ag1 Michèle Magema 0 14601 87547 85829 2022-08-20T10:53:57Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Usòrò:Michele Magema.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] [[Category:Articles with hCards]] '''Michèle Magema''', onye amụrụ na [[Kinshasa]] n'afọ 1977, bụ onye Congo-French na-eme ihe nká vidiyo, mmepụta, na onye na-ese foto. A mụrụ ya na [[Kinshasa]], [[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of Congo]] n'afọ 1977. Ọ kwagara Paris, France na 1984, ma biri ugbu a na Nevers.<ref>{{Cite journal|title=Michèle Magema, Goodbye Rosa – 2005 (2005)|journal=Signs|date=Summer 2013|volume=38|issue=4|url=http://signsjournal.org/michele-magema-goodbye-rosa-2005-2005/}}</ref> N'afọ 2002 Michèle Magema nwetara nzere MA ya na nka site na l'Ecole Nationale Supérieure d'Arts de Cergy . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ gara South Korea maka ebe obibi post diploma, nke sochiri ya bụ ebe obibi Ifritry na Morocco. Na mgbakwunye na ịbụ onye na-ese ihe na Cité internationale des arts na Paris, o sonyere na Africa Remix Exhibition. E gosipụtara ọrụ ya na ngosi Global ''Feminisms'' na Brooklyn Museum, Hirshoron Museum, na Sculpture Garden.<ref>{{Cite journal|author=Muller|first=Dena|title=Reviewed Works: Global Feminisms by Maura Reilly, Linda Nochlin; Global Feminisms: New Directions in Contemporary Art by Maura Reilly, Linda Nochlin|journal=Signs|date=Winter 2008|volume=33|issue=2|pages=471–474|doi=10.1086/521560}}</ref> Site na nzụlite na nka plastik Michèle Magema malitere ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe. Mgbe ahụ, ọ gbasoro nnwale na vidiyo, arụmọrụ, foto na n'ikpeazụ ịgwakọta vidiyo na eserese na ederede. N'oge a, ọ bụ onye na-ese ihe na-egosipụta onwe ya karịsịa site na arụmọrụ vidiyo, ebe ọ na-ekpuchi ihe nkiri dị iche iche dịka foto na eserese, eserese na vidiyo, foto na lace. Ọtụtụ ọzụzụ na ndị na-ese ihe emetụtawo nka Michèle Magema: na akwụkwọ na uri nke Baudelaire, Victor Hugo, Maya Angelou, Senghor, Edouard Glissant, Franz Fanon; na egwu nke Billie Holiday; site na sinima nnwale Antonioni, Fellini, Rossilini, Wim Wenders, Ingmar Bergman, yana ụmụ nwanyị na-ese ihe dị ka Pipilitorist, Cindy Sherman, Anna Mendieta, Eva Esse, Gina Pane, Renée Green kpaliri ya. Ihe osise Michèle Magema dị na mpaghara uche dị n'etiti akụkọ ihe mere eme, akụkọ ihe mere eme na akụkọ ihe mere eme. Ọ na-anwa ịmepụta mkparịta ụka na-adịgide adịgide n'etiti akụkọ ya na ihe ncheta ya na ncheta nchịkọta nke ndị na-ekiri ya site na ịbịaru isiokwu dị iche iche dịka feminism, sociology, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na akụkọ ifo. Ọnụnọ ma ọ bụ enweghị ahụ bụ mgbe niile n'etiti ọrụ ya. Michèle Magema nwetara ọtụtụ ihe nrite nka na ihe ndị ọkachamara rụzuru n'etiti nke ihe nrite mbụ nke Dakar Biennale 2004 na ihe nrite Yango Biennale IFAA 2014. A na-echekwa ụfọdụ n'ime ọrụ ya n'ime nchịkọta nka nke oge a gụnyere Sindika Dokolo Collection na Luanda (Angola), Tervuren Contemporary Collection (Belgium) na Artothèque Villeurbanne (France). Otu n'ime ọrụ ya a maara nke ọma bụ ''Oyé Oyé'', (2004) ntinye vidiyo abụọ, nke a na-egosi nwanyị (Magema) na-aga ije n'aka ekpe, ebe n'aka nri ihe nkiri akụkọ ihe mere eme nke Mobutu Sese Seko nke Zaire na-elekọta ngagharị nke nganga omenala Congo.<ref>{{Cite web|title=Michèle Magema|url=http://www.doualart.org/spip.php?article301|publisher=doual'art|accessdate=30 May 2015}}</ref> == Ndetu == {{Reflist}} == Akwụkwọ ọgụgụ == * Africultures, Michèle Magema. <nowiki>http://www.africultures.com/php/?nav=personne&no=5261</nowiki> * African digital art. The Video Artwork of Michèle Magema <nowiki>http://africandigitalart.com/2016/01/the-video-artwork-of-michele-magema/</nowiki> * Signs journal (2005). Michèle Magema, Goodbye Rosa (2005). <nowiki>http://signsjournal.org/michele-magema-goodbye-rosa-2005-2005/</nowiki> * Julie Crenn. Michele magema /// without echo, there is no meeting(2013). <nowiki>https://crennjulie.com/2013/01/11/michele-magema-without-echo-there-is-no-meeting-n-paradoxa-vol-31-2013/</nowiki> * BrooklynMuseum (2010). Global Feminisms: Michele Magema. <nowiki>https://www.youtube.com/watch?v=O3QHF_1GVv0</nowiki> * Muller, Dena (Winter 2008). "Reviewed Works: Global Feminisms by Maura Reilly, Linda Nochlin; * Global Feminisms: New Directions in Contemporary Art by Maura Reilly, Linda Nochlin. Signs. 33 (2): 471–474. doi:10.1086/521560. JSTOR 10.1086/521560. * Pensa, Iolanda (Ed.) 2017. Public Art in Africa. Art et transformations urbaines à Douala /// Art and Urban Transformations in Douala. Genève: Metis Presses.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-2-94-0563-16-6|978-2-94-0563-16-6]] == Ihe ngosi == === Ndị o mere naanị ya === * 2015 : Michèle Magema CCF - 4 th Lubumbashi Biennal - Lubumbashi/ DRC * 2014 : Interstices - Galerie Saro Léon/ Las Palmas- Gran Canaria * 2011 : Michèle Magema The Triptych - Jean-Marc Patras Galerie / Paris- France === Ndị o so otu wee mee === * Tramway Film Festival, Glasglow Slotland/United Kingdom * Oghere Africa Museum, Permanent Collection Tervuren (vernissage, mmeghe nke ihe ngosi nka, Belgium) * Congo Stars, nke Barbara Steiner- Kunsthaus Graz / Austria haziri * I'm What I'm, nke Julie Creen- IciGallery- Paris 11/ France haziri * SUD (Salon Urbain de Douala), nke Cécile Bourne- Farell- Doual'art Art Space, Douala / Camerun haziri === Emume Nordwind === * YOUNG CONGO Nouvelle Génération d’Artistes Congolais- Site na Kin Arts Studio- Institut Français- Kinshasa/ DRC * AFIAC Des Artistes chez l’Habitant - FRONTIERES EFFRANGEES- FIAC/FRANCE * ỊZỌ ỤZỌ ỤZỌ iji kwado ego - nke Ingrid La Fleur na Ayana V Jackson haziri - Cgallery - Milan / Italy * AFRIQUES CAPITALES nke Simon Njami haziri, Gare Saint-Sauveur, Lille / France * LUCY'S EYE nke Orlando Britto haziri, CAAM- Las Palmas / Gran Canaria * SUD (Salon Urbain de Douala), nke Cécile Bourne- Farell- Doual'art Art Space, Douala / Camerun haziri * AN AGE FOR YOWN MAKING curated by Bonaventure Soh Ndikung- Roskilde / Copenhagen/ Denmark * DAKAR BIENNAL « LA CITÉ DANS LE JOUR BLEU » nke Simon Njami- Dakar / Senegal haziri * 4th LUBUMBASHI BIENNAL « Réalités Filantes », curated by Toma Muteba- Museum of Lubumbashi-Lubumbashi / DRC * L’AFRIQUE A DU GENIE, nke Ghitha Triki haziri - 3th International African Development Forum, Attijariwafa Bank Foundation, Casablanca / Morocco * SENTIMENTAL FINAL ACT, nke Elise Atangana Revue Noire Gallery- Paris/ France haziri * WHERE WE’ RE AT : OTHERS VOICES AND GENDER – Summer of Photography, curated by Christine Eyene, Bozar Museum, Bruxelles/ Belgium * TOILES DE LUMIERES / collection Saro Leon, curated by Orlando Britto Casa Africa Las Palmas - Canary * Ka na-alụ ọgụ Ignorance & Intellectual Perfidy Vidéo art from Africa curated by Kisito Assangni - Pori museum/ Finland * 1st CASABLANCA BIENNAL - Casablanca/ Marocco * SUREEL CONGO Kinshasa la ville des images/ Art Museum of History and Cultur - Dortmund- Germany * Ka na-alụ ọgụ na amaghị ihe na ọgụgụ isi Perfidy Vidéo art from Africa nke Kisito Assangni haziri : ** Contemporary Art Center /Moscou- Russia ** Art Museum Torrance– Californie- USA ** Lucca Museum - Italy ** Gallery Arena 1 - Los Angeles - USA * COLOGNE OFF - Cologne International Video Art Festival, September, Cologne Germany * UN CERTAIN CERCLE DE REGARD Cité Internationale des Arts Gallery, Paris/France * ARCO MADRID 2010 na Arte Invisible, Madrid, Spain * A COLLECTIVE DIARY AN AFRICAN CONTEMPORARY JOURNEY, Janvier-Avril 2010, Contemporary Art Museum of Herzliya, Herzliya ISRAEL * PANAFRICAN FESTIVAL, nke Nadira Laggoune haziri, Alger, Algeria * PARADE & PROCESSION ebe a na-abịa onye ọ bụla, Parasol Unit, London UK * 16th INTERNATIONAL ART VIDEO FESTIVAL OF CASABLANCA, Casablanca Morocco * NOTES FROM THE EMPIRE, Kunsthaus Dresden, Dresde Germany * THE MESSENGER 10/10- 23/11, Cultur Center BRGGE - Bruge BELGIUM * THE CINEMA EFFECT (Illusion Reality and the Moving Image) 19/06– 07/09, Hirshhorn Museum and Sculpture Garden, Washington/ USA * DISTRITO LA REGENTA nke Orlando Britto haziri, La Regenta Las-Palmas / Gran Canaria * ON PROCESSION, IMA Indiannapolis/ USA * FLOW, Studio Art Museum na Harlem, New York / USA * SUD (Urban Salon of Douala), Space Doual’art, Douala / CAMERUN * 7th BAMAKO AFRICAN PHOTOGRAPHY BIENNALE curated by Simon Njami, Bamako / Mali * BLACK PARIS, Iwalewa-Haus, Bayreuth / Germany * AFRICA REMIX, nke Simon Njami haziri 24/06/07 - 18/08/O7 : ** National Art Gallery, Johannesburg / South Africa ** Moderna Museet, Stockholm / Sweden ** Mori Museum, Tokyo / Japan ** Centre Georges Pompidou, Paris / France ** Hayward Gallery, London / UK ** Kunst Palast Museum, Dusseldörf / Germany * 9th HAVANA BIENNALE, nke akpọrọ « Urban Dynamic Culture », Havana / Cuba » * AFRICATTITUDES 04/02- 19/03, Michèle Magema & Cheikh Niass, Maison du Livre, de l'Image et du Son, Villeurbanne / France * 5th BAMAKO AFRICAN PHOTOGRAPHY BIENNALE / DIFFUSION PROJECT 27/04- 04/05, - Cultural Center of Teheran - Teheran / IRAN * BEAUTES AFRIQUES@NANTES, Le Lieu Unique, Nantes / France * LES AFRIQUES 31/03- 18/08, coproduction Tri Postale na Espace 251 Nord, Lille / France * 6th DAKAR BIENNALE, Dakar / SENEGAL - Nrite mbụ * 5th BAMAKO AFRICAN PHOTOGRAPHY BIENNALE, Bamako / MALI === Hụkwa === * Ndepụta nke nka ọha na Douala [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] h1z47zus6j2tnncsj1zqp799mmkfqkw Allison Joseph 0 14604 87714 84222 2022-08-20T11:43:22Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki   {{Databox}} '''Allison Joseph''' (amụrụ ya n'afọ 1967) bụ onye America na-ede uri, onye nchịkọta akụkọ na prọfesọ. Ọ bụ onye edemede nke nchịkọta uri asatọ zuru oke, n'oge na-adịbeghị anya, Confessions of a Bare-Faced Woman (Red Hen Press, 2018). == Akụkọ ndụ == A mụrụ ya na [[London]], England, nne na nna ya bụ ndị obodo[[Jamaikạ|Jamaica]], Allison Joseph tolitere na Toronto, Ontario, Canada, na Bronx, New York.<ref name="Colum">{{Cite web|url=http://blogs.colum.edu/press-releases/2003/10/23/allison-joseph-continues-fall-poetry-series/|title="Allison Joseph Continues Fall Poetry Series", Columbia College, Chicago, October 23, 2003.|accessdate=July 26, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141212134536/http://blogs.colum.edu/press-releases/2003/10/23/allison-joseph-continues-fall-poetry-series/|archivedate=December 12, 2014}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Kenyon College na B.A., na Mahadum Indiana na M.F.A. Ọ na-akụzi na Southern Illinois University Carbondale (SIUC), ọ bụkwa onye isi nke Young Writers Workshop na SIUC, nke ọ tọrọ ntọala n'afọ 1999: mmemme oge okpomọkụ ụbọchị anọ maka ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị.<ref name="Colum" /> Ọtụtụ n'ime ngalaba edemede okike nke SIUC na ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na-etinye aka na ogbako ahụ, ụmụ akwụkwọ ndị sonyere na ya sitere na ọtụtụ steeti.<ref>{{Cite web|url=http://perspect.siuc.edu/03_sp/joseph.html|title=Interview: ''Perspectives'' - Spring 2003 - ''UNBLINKING'' Interview with Allison Joseph by Marilyn Davis|accessdate=November 7, 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090614092555/http://perspect.siuc.edu/03_sp/joseph.html|archivedate=June 14, 2009}}</ref><ref>[http://www.angelfire.com/il/yww/ Young Writers Workshop Homepage]</ref> N'afọ 1995, ọ bụ otu n'ime ndị editọ ntọala nke ''[http://craborchardreview.siuc.edu/ Crab Orchard Review]'' dị ka onye nchịkọta akụkọ uri nke magazin ahụ ma rụọ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ kemgbe Ọgọstụ 2001. Ọ bụkwa onye nkwusa na onye guzobere No Chair Press .<ref>{{Cite web|work=No Chair Press|title=About the Publisher|url=http://www.nochairpress.com/about-the-publisher.html|accessdate=November 28, 2017}}</ref> Ọ bi na Carbondale, Illinois. Joseph ga-akụzi na Seminar Poetry na The Frost Place n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2021. Ruo ihe karịrị afọ iri atọ, Joseph lụrụ onye ibe ya na-ede uri Jon Tribble, onye ya na ya hiwere ''Crab Orchard Review''. Tribble nwụrụ n'ọnwa Ọktoba afọ 2019.<ref>{{Cite web|title=Jon Tribble|url=https://thesouthern.com/news/local/obituaries/jon-tribble/article_b4451836-be75-5a4b-a265-13f0a18af39f.html|accessdate=2020-09-27|work=The Southern|language=en}}</ref> == Nsọpụrụ na onyinye == * 2020 Onye mmeri nke Ihe nrite maka ndị mgbasa ozi ndị nọrọ onwe, Small Book Category for ''Smart Pretender'' (Finishing Line Press, 2019)<ref>{{Cite web|title=Independent Press Award announces the 2020 Winners|work=Independent Press Award|url=https://www.independentpressaward.com/2020winners|accessdate=2020-05-29}}</ref> * 1992 John C. Zacharis First Book Award * 2009 Aquarius Press Legacy Award<ref>{{Cite news|url=http://news.siuc.edu/news/August09/082009amh9152.html|title=Allison Joseph wins Aquarius Press Legacy Award|date=August 20, 2009|author=Andrea Hahn|work=The Saluki Times|accessdate=November 7, 2009}}</ref> * Onyinye edemede site na Illinois Arts Council * Breadloaf Writers' Conference Fellowship * Sewanee Writers' Conference Fellowship * Ihe nrite Academy of American Poets * Ruth Lilly Fellowship * Ihe nrite nke mmemme edemede == Ọrụ ndị e bipụtara == === Nchịkọta uri zuru oke === * ''Confessions of a Barefaced Woman''. Red Hen Press. 2018. . * {{Cite book|title=My Father's Kites: Poems|publisher=Steel Toe Books|year=2010|isbn=978-0-9824169-2-1}} * {{Cite book|title=Voice: Poems|publisher=[[Mayapple Press]]|year=2009|isbn=978-0-932412-75-1}} * {{Cite book|title=Imitation of life: poems|publisher=[[Carnegie Mellon University Press]]|year=2003|isbn=978-0-88748-386-8}} * {{Cite book|title=Soul Train|publisher=[[Carnegie Mellon University Press]]|year=1997|isbn=978-0-88748-247-2}} * {{Cite book|title=In Every Seam|publisher=[[University of Pittsburgh Press]]|year=1997|isbn=978-0-8229-3994-8}} * {{Cite book|title=What Keeps Us Here|publisher=Ampersand|year=1992|isbn=978-0-935331-11-0|url=https://archive.org/details/whatkeepsusherep0000jose}} * {{Cite book|title=Worldly Pleasures|publisher=[[WordTech Communications]]|year=2004|isbn=978-1-932339-12-3}} === Nchịkọta Chapbook === * ''Obi Mmadụ Ikpeazụ''. Diode Editions, 2020.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-939728-38-8|978-1-939728-38-8]]. * ''Smart Pretender''. Finishing Line Press, 2019.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1635349603|978-1635349603]]. * ''Corporal Muse''. Sibling Rivalry Press, 2018.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-943977-50-5|978-1-943977-50-5]]. === Mbipụta Antology === * ''New Sister Voices: Poetry by American Women of African Descent'' * {{Cite book|title=Boomer Girls: poems by women from the baby boom generation|editor=Pamela Gemin|publisher=University of Iowa Press|year=1999|isbn=978-0-87745-687-2|url=https://archive.org/details/boomergirlspoems0000unse}} * {{Cite book|title=American Poetry: the next generation|editor=Gerald Costanzo|publisher=Carnegie Mellon University Press|year=2000|isbn=978-0-88748-343-1|url=https://archive.org/details/americanpoetry00gera}} == Edensibia == {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8vdjklyn6xc2zc6uozuxkv0bci2nga5 Ahmed Yacoubi 0 14677 87498 78450 2022-08-20T10:39:05Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki  {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ahmed ben Driss el Yacoubi''' (1928–1985) bụ onye Morocco na-ese ihe na onye na-akọ akụkọ. A mụrụ ya na Fez, Morocco.<ref>{{Cite web|title=Ahmed Yacoubi|url=https://www.francis-bacon.com/content/ahmed-yacoubi|work=Francis Bacon|accessdate=June 14, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ahmed Yacoubi: The Occidental Tourist|url=https://brooklynrail.org/2017/04/verbatim/Occidental-Tourist|work=Brooklyn Rail|accessdate=June 14, 2020|date=April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|author=Bowles|first=Paul|title=Ahmed Yacoubi as Painter|url=http://www.paulbowles.org/yacoubipainter.html|work=Paul Bowles|accessdate=June 14, 2020}}</ref> == Ọrụ == Yacoubi zutere onye America na-ede egwu na onye edemede Paul Bowles na Fez na 1947, ma mesịa na Tangier. Yacoubi wee malite ịrụ ọrụ dịka onye nsụgharị maka Bowles. Bowles na nwunye ya, onye na-ede akwụkwọ na onye na-ede egwuregwu Jane Bowles, gbara Yacoubi ume ka ọ na-ese ma na-ese ihe odide ndị ahụ na akụkọ nke ya mgbe ọ hụrụ ihe osise Yacoubi nke nsụgharị ya. Bowles nwere mmasị ịdekọ egwu sitere na ọdịbendị dị iche iche, o wee kpọọ Yacoubi ka ọ sụgharịa maka ya na Spain, Italy, Turkey, India, Malaysia, Hong Kong, na Japan. Bowles wee depụta akụkọ Yacoubi site na Maghrebi gaa n'asụsụ Bekee: "The Man and The Woman" (1956), "The Man Who Dreamed of Fish Eating Fish" (1956), na "The Game" (1961). E bipụtara egwuregwu Yacoubi The Night Before Thinking na ''Evergreen Review'' na 1961. N'afọ 1964, La MaMa Experimental Theatre Club mepụtara egwuregwu ahụ na ụlọ ihe nkiri East Village ha na Lucille Lortel's White Barn Theater na Westport, Connecticut.<ref>La MaMa Archives Digital Collections. [http://catalog.lamama.org/index.php/Detail/Occurrence/Show/occurrence_id/1369 "Production: ''The Night Before Thinking'' (1974a)". Accessed April 9, 2018.]</ref><ref>La MaMa Archives Digital Collections. [http://catalog.lamama.org/index.php/Detail/Occurrence/Show/occurrence_id/1374 "Production: ''The Night Before Thinking'' (1974b)". Accessed April 9, 2018.]</ref> Yacoubi nyekwara aka n'ichepụta ma wuo maka mmepụta na La MaMa n'oge 1970s, gụnyere ''Arden nke Faversham'' na Alfred Jarry's ''Ubu'', nke Andrei Serban duziri na 1970, na Oh Taeseok's ''Jilsa'', nke [https://www.asianculturalcouncil.org/system/files/yoo_duk-hyung_final.pdf Duk-Hyung Yoo] duziri na 1974.<ref>La MaMa Archives Digital Collections. [http://catalog.lamama.org/index.php/Detail/Occurrence/Show/occurrence_id/657 "Production: ''Ubu'' and ''Arden of Faversham'' (1970)". Accessed April 9, 2018.]</ref><ref>La MaMa Archives Digital Collections. [http://catalog.lamama.org/index.php/Detail/Occurrence/Show/occurrence_id/1331 "Production: ''Jilsa'' (1974)". Accessed April 9, 2018.]</ref> ⁶Bowles mere nkwado maka ngosi mbụ nke Yacoubi nke ọrụ ọhụ na ụlọ ahịa akwụkwọ Gallimard na Boulevard Pasteur na Tangier. A nabatara ihe ngosi ahụ nke ukwuu, e rere ibe iri abụọ na asatọ. E mechara mee ihe ngosi na Galerie Clan na Madrid, Betty Parsons Gallery na [[New York City|New York]] na 1952, Hanover Gallery na [[London]] na 1957, na ebe ndị ọzọ n'afọ ndị 1960, 1970s, na 1980s. Ọtụtụ ndị nchịkọta ama ama malitere inweta eserese na eserese ya, na-aghọta talent ya na iguzosi ike n'ezi ihe. Museum of Modern Art na New York, Musée d'Art Moderne de la Ville de Paris, na Sao Paolo Museum of Modern Art zụkwara ọrụ ya. N'afọ 1952, Bowles kpọrọ Yacoubi n'àgwàetiti ya, Taprobane, n'ụsọ oké osimiri ndịda Sri Lanka. Mgbe ọ na-eleta agwaetiti ahụ, Yacoubi kwadebere nri maka onye ọbịa ibe ya Peggy Guggenheim, nke ọ kpọtụrụ aha na akwụkwọ ncheta ya, Confessions of an Art Addict (1997). Guggenheim zụtara ọtụtụ eserese Yacoubi. Ahmed Yacoubi gbanwere site na ihe a kọwara dị ka ụdị oge ochie gaa na usoro nzuzo dị mgbagwoju anya nke itinye n'ime mmanụ na-egbuke egbuke nke na-emepụta ihe osise dị omimi na mgbagwoju anya. Ọ bụ ezie na Yacoubi amalitelarị eserese na mmanụ, Francis Bacon gara n'ihu gbaa ọrụ ya ume site na ịse obere ihe osise anọ na-acha anụnụ anụnụ ma gwa ya ka ọ "Paint!" dị ka akụkọ Allen Ginsberg si kwuo. Bacon na Yacoubi sere ọnụ ma bụrụ enyi ruo oge ndụ ha. Na 1966, Yacoubi kwagara [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] wee gaa n'ihu na-arụ ọrụ nke ọma, na-egosi, na njem. Ọ zutere ma nabata ọtụtụ ndị na-ese ihe na mba ụwa, ndị edemede, ndị nchịkọta nka, na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Na New York City, ọ bụ enyi Peggy Hitchcock na di ya, Walter Bowart, onye guzobere Omen Press. Yacoubi na ndị enyi ya rụkọrọ ọrụ n'ogige anụ ụlọ di na nwunye ahụ na Tucson ma, site na mmekorita a, bipụtara ''akwụkwọ nri'' ya, The Alchemist's Cookbook . Ellen Stewart haziri ihe ngosi Yacoubi na La MaMa na 1989, mgbe ọ nwụsịrị na 1985. Ihe ngosi ahụ gụnyere mmepụta nke The Night Before Thinking na ihe ngosi na La MaMa's nonprofit gallery space, [http://lamama.org/lagalleria/ La Galleria], na 47 Great Jones Street.<ref>La MaMa Archives Digital Collections. [http://catalog.lamama.org/index.php/Detail/Occurrence/Show/occurrence_id/4381 "Special Event: 'Ahmed Yacoubi: A Retrospective' (1989)". Accessed April 9, 2018.]</ref> == Ndụ onwe ya == Yacoubi biri ma soro onye edemede America aha ya bụ Ruth Marthen mee njem. N'afọ 1965, ọ mụrụ nwa nwanyị, Karima Yacoubi, na Tangier. Karima nwụrụ n'ihi nsogbu iku ume na London n'afọ 2004 mgbe ọ dị afọ iri anọ na anọ. Na New York City, Ellen Stewart chọtara Yacoubi ụlọ na ụlọ ọrụ na Great Jones Street, ebe ọ zutere onye na-ese ihe Carol Cannon na 1976. Ha biri ma na-ese ihe ọnụ ruo afọ asaa, ma gaa n'ihu dị ka ndị enyi na ndị mmekọ mgbe mmekọrịta ahụ gwụsịrị. Yacoubi nwụrụ n'ihi ọrịa kansa akpa ume na Disemba 25, 1985, mgbe ọ dị afọ iri ise na asaa. == Ebensidee == <references /> == Njikọ mpụga == * [http://www.ahmedyacoubi.info/ AhmedYacoubi.info] * [http://www.ahmedyacoubi.com/ AhmedYacoubi.com nke Carol Cannon kere] * [http://www.paulbowles.org/ahmedyacoubi.html Ahmed Yacoubi biography on Paul Bowles' website] * [http://catalog.lamama.org/index.php/Detail/Entity/Show/entity_id/2413 Yacoubi's page on La MaMa Archives Digital Collections] bbots8ymbimcw1yp8nsgq95oiz0xqop Austen Cowper 0 14727 87519 78514 2022-08-20T10:47:30Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} '''Sydney Austen Cowper''' (13 Ọktoba 1885 - 17 Juun 1960) bụ onye egwuregwu kriketi amụrụ na South Africa nke egwuregwu isii nke klas mbụ ya malitere site na 1908 ruo 1924. Ọ gbara otu ugboro maka mpaghara ọdịda anyanwụ na South African domestic cricket, ugboro abụọ maka mba Argentina, na n'ikpeazụ ugboro atọ maka Rhodesia (nke bu ụzọ nke mba Zimbabwe nke ugbu a). == South Africa == A mụrụ ya na Cape Town, Cowper mere klas mbụ ya n'ọnwa Jenụwarị 1908, na-egwuri egwu maka Western Province megide Natal na Cape Town's Newlands ground.<ref name="ca">[https://cricketarchive.com/Archive/Players/5/5064/5064.html Austen Cowper] – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref><ref name="fc">[https://cricketarchive.com/Archive/Players/5/5064/First-Class_Matches.html First-class matches played by Austen Cowper (6)] – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> A na-asọmpi Currie Cup naanị n'oge na-adịghị anya n'oge ahụ, na, na ndị nnọchi anya South Africa na-eme njem England n'oge ahụ, oge 1907–08 hụrụ obere egwuregwu cricket - n'ezie, ọ bụ naanị egwuregwu abụọ nke mbụ, ma n'etiti Western Province na Natal, ka a na-egwuri n'oge ahụ niile.<ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Seasons/Seasonal_Averages/RSA/1907-08_f_Match_List.html First-class matches in South Africa in 1907/08 (2)] – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> Mbido Cowper bịara na nke mbụ n'ime egwuregwu ndị a. Onye na-agba ọsọ n'aka ekpe, ọ gbara naanị ise na mbido, na-ewere 1/21 na Natal nke abụọ ka Western Province meriri site na wickets atọ. James Whitehead (ọnụ ọgụgụ egwuregwu nke 10/83) na Paddy Carolin (6/67) were wickets iri na isii n'etiti ha maka mpaghara ọdịda anyanwụ.<ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/7/7489.html Western Province v Natal], Other First-Class matches in South Africa 1907/08 – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> == Argentina == Mgbe ọ bịarutere Buenos Aires n'ọnwa Julaị afọ 1910, Cowper ghọrọ otu n'ime ọtụtụ ndị ọrụ nke ndị Britain na Irish na Argentina (na mba ndị agbata obi).<ref>[http://www.hebrewsurnames.com/arrival_HIGHLAND%20PRIDE_1910-07-01 Passenger list of the ship HIGHLAND PRIDE arriving to Buenos Aires on Jul 01, 1910.] – Immigration to Argentina. Retrieved 14 January 2015.</ref> Ọ gbara bọọlụ maka ndịda na egwuregwu cricket nke Argentina kwa afọ "North v South" na Febụwarị 1911, nke emere na Hurlingham Club Ground, ma were wickets iri maka egwuregwu ahụ, 5/42 na 5/38.<ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/98/98556.html North v South], Other matches in Argentina 1910/11 – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> N'oge 1911–12 sochirinụ, otu Marylebone Cricket Club (MCC) si England gaa Argentina, na-egwu ọtụtụ egwuregwu. Na egwuregwu mmeghe nke njem ahụ, Cowper pụtara maka onye nnọchi anya Southern Suburbs n'egwuregwu ụbọchị abụọ na Talleres Club Ground. O were 3/147 na mbido mbụ nke MCC nke 439 niile, a manyere ndị otu Southern Suburbs ịgbaso mgbe ha nyere 202 na mbido mbụ ha. Na-abịa na nke asatọ n'usoro ịkụ aka na nke abụọ, Cowper nwetara ọsọ 182 n'ime ngụkọta nke otu 274, tupu Rockley Wilson achụpụ ya n'ikpeazụ.<ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/135/135362.html Southern Suburbs v Marylebone Cricket Club], Marylebone Cricket Club in South America 1911/12 – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> N'ihi ya, a họpụtara ya maka mba Argentina na abụọ n'ime egwuregwu atọ nke mbụ ọ gbara megide MCC. Otú ọ dị, o nwere obere ihe ịga nke ọma na egwuregwu ndị ahụ, na-agba naanị ọsọ iri na isii site na innings atọ ma ghara ịnara wicket.<ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/8/8627.html Argentina v Marylebone Cricket Club] (1), Marylebone Cricket Club in South America 1911/12 – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref><ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/8/8631.html Argentina v Marylebone Cricket Club] (2), Marylebone Cricket Club in South America 1911/12 – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> == Rhodesia == Ka ọ na-erule Machị 1921, Cowper laghachiri Afrịka, na-agbara Salisbury (nke bụ Harare ugbu a) megide Bulawayo na Southern Rhodesia's Logan Cup .<ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/553/553739.html Salisbury v Bulawayo], Logan Cup 1920/21 (Final) – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> Transvaal gara Rhodesia n'oge 1922–23, na-egwu egwuregwu abụọ nke klas mbụ na njedebe nke oge ahụ (otu na Salisbury na otu na Bulawayo).<ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Events/2/Other_First-Class_matches_in_South_Africa_1922-23.html Other first-class matches in South Africa 1922/23] – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> Cowper gbara egwuregwu abụọ ahụ, were otu wicket na nke mbụ na wickets abụọ na nke abụọ.<ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/10/10700.html Rhodesia v Transvaal] (1), Other First-Class matches in South Africa 1922/23 – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> Egwuregwu nke abụọ bụ ihe ama ama maka arụmọrụ nke Transvaal's Doug Meintjes, onye were wickets iri na abụọ maka egwuregwu ahụ (4/64 na 8/63), ma gbaa ndị Rhodesian isii (gụnyere Cowper) na nke abụọ nke otu ahụ.<ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/10/10703.html Rhodesia v Transvaal] (2), Other First-Class matches in South Africa 1922/23 – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> Egwuregwu ikpeazụ nke Cowper bịara n'ọnwa Disemba 1924, mgbe ọ dị afọ iri atọ na itoolu (39).<ref name="fc">[https://cricketarchive.com/Archive/Players/5/5064/First-Class_Matches.html First-class matches played by Austen Cowper (6)] – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> Otu ndị otu Bekee nke Solomon Joel haziri (nke The Hon. Lionel Tennyson) gara South Africa n'oge 1924–25, na-egwukwa otu egwuregwu megide Rhodesia na Bulawayo. Cowper gbara bọọlụ n'egwuregwu ahụ, ma were 4/65 na mbido mbụ nke ndị otu England nke 294 niile, ọnụ ọgụgụ kachasị mma ya na klas mbụ. Ọ chụrụ ndị egwuregwu ule anọ - Percy Holmes, Jack Russell, Tennyson, na Harold Gilligan. Otú ọ dị, n'oge na-adịghị anya, Rhodesia ga-agbaso mgbe ha mere naanị 121 na mbido mbụ ha, ma mesịa merie egwuregwu ahụ site na wickets asatọ. Onyinye Cowper nke iri na asatọ na-esiteghị na ntinye nke abụọ nke Rhodesia bụkwa akara ya kachasị elu na ọkwa klas mbụ.<ref>[https://cricketarchive.com/Archive/Scorecards/11/11384.html Rhodesia v SB Joel's XI], SB Joel's XI in South Africa 1924/25 – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> Onye na-atụpụta ụkpụrụ ụlọ, Cowper na James Cope Christie, onye ọsụ ụzọ Rhodesian, bụ onye mmekọ.<ref>[http://www.artefacts.co.za/main/Buildings/archframes.php?archid=297 COPE-CHRISTIE, James Alfred] – artefacts.co.za. Retrieved 14 January 2015.</ref> Ọ nwụrụ na Salisbury n'ọnwa Juun afọ 1960.<ref name="ca">[https://cricketarchive.com/Archive/Players/5/5064/5064.html Austen Cowper] – CricketArchive. Retrieved 14 January 2015.</ref> == Ebensidee == {{Reflist|30em}} 3ot62pzam4fbxry7zhffbkx4qmm46my Amina Agueznay 0 14741 87540 81964 2022-08-20T10:52:22Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amina Agueznay''' (a mụrụ n'afọ 1963 na Casablanca, Morocco) bụ onye [[Morocco]] na-ese ihe na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ a zụrụ azụ, nke a maara maka ọrụ nka ya nke oge a. Ọrụ ya gụnyere atụmatụ ọla na ntinye nka, na-agụnye ihe ndị dị na ọdịbendị ọdịbendị Morocco yana ihe ndị dị ka bọtịnụ ákwà, akwụkwọ, petals rose ma ọ bụ akpa plastik ọkụ. N'ọtụtụ ihe ngosi, o meela ihe ngosi nka nke saịtị. E wezụga isonye na nka na ejiji na Morocco na Europe, e gosipụtala ọrụ ya na katalọgụ nka, magazin na akwụkwọ akụkọ nke Britain Financial Times .<ref>{{Cite news|author=Alami|first=Aida|date=2015-03-27|title=Amina Agueznay: a keen advocate of ancestral traditions|work=Financial Times|url=https://www.ft.com/content/89e03158-cef2-11e4-b761-00144feab7de|accessdate=2022-02-10}}</ref> Ọzọkwa, onye Morocco na-ese foto bụ Leila Alaoui edekọwo ihe okike ya.<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-07-29|title=Interview : Amina Agueznay by Saveria Mendella and Khémaïs Ben Lakhdar|url=https://dotationmodemed.fr/eng/2021/07/29/interview-amina-agueznay-by-saveria-mendella-and-khemai%cc%88s-ben-lakhdar/|accessdate=2022-02-13|work=Fonds de Dotation|language=en-GB}}</ref> == Akụkọ ndụ == Agueznay bụ nwa nwanyị nke onye Morocco na-ese ihe na onye na-ese ihe Malika Agueznay, onye gụrụ n'ụlọakwụkwọ School of Fine Arts nke Casablanca, onye ya na ya mepụtara ihe osise mgbe ụfọdụ, dịka ọmụmaatụ ihe ngosi ''Metamorphosis'' na Attijariwafa Bank Foundation na Rabat 2018.<ref name=":3">{{Cite web|title=Malika Agueznay - Biography|url=https://www.loftartgallery.net/en/artists/48-malika-agueznay/biography/|accessdate=2022-02-12|work=Loft Art Gallery - Casablanca|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2020-06-10|title=Amina Agueznay - artisan-creator|url=https://thefabricthread.com/amina-agueznay/|accessdate=2022-02-10|work=The Fabric Thread|language=en-AU}}</ref> N'ịbụ onye gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Casablanca, ọ gụrụ akwụkwọ na US wee nweta nzere bachelọ na Architecture na Mahadum Katọlik nke America, Washington DC, na 1989. Mgbe ọ gachara afọ iri na ise na US ma rụọ ọrụ n'ebe ahụ dị ka onye na-atụpụta ụkpụrụ ụlọ, ọ laghachiri Morocco na 1997 ma kemgbe ahụ ọ na-ebi ma na-arụ ọrụ na Marrakesh.<ref>{{Cite web|title=Amina Agueznay - Overview|url=https://kristinhjellegjerde.com/artists/204-amina-agueznay/overview/|accessdate=2022-02-10|work=Kristin Hjellegjerde|language=en}}</ref> == Ọrụ nka == [[Usòrò:Berber_pendant_with_spiral_pattern.jpg|thumb|Ihe nkedo ọla ọcha nke nwere ụkpụrụ na-agbagharị agbagharị nke ọla ọdịnala Morocco Berber, akụkụ ọdịnala nke ihe eji eme ihe ugboro abụọ]] [[Usòrò:Modern_silver_pendant_by_Moroccan_designer_Amina_Agueznay.jpg|thumb|Ihe nkedo ọla ọcha nke nwere ihe ịchọ mma ọdịnala a pịrị apị na usoro niello na ngwa nke oge a, akụkụ nke oge a na-eji eme ihe ugboro abụọ]] N'ịgbaso ọzụzụ mbụ na imewe ọla na US, ọ mepụtara ụdị okike nka a n'ụdị nke oge a mgbe ọ laghachiri Casablanca, na-eji ọla ọdịnala Morocco na ihe ndị sitere na mpaghara. N'ụlọ ọrụ maka ọrụ aka nke ọ kụziiri n'aha ụlọ ọrụ gọọmentị, ya na ndị omenkà na-arụ ọrụ dị ka ndị na-akpa ihe, ndị na-arụ ọrụ osisi, ndị na-arụ ọrụ akpụkpọ anụ, ndị na-akpa nkata na ọrụ aka ndị ọzọ. Ahụmahụ a ghọrọ akụkụ ọzọ nke mmetụta nka ya. N'oge ihe omume ọdịbendị "Afọ nke Morocco" na France n'afọ 1999, o gosipụtara nchịkọta mbụ ya nke ọla nke onwe ya, nke e ji ọlaọcha ochie nke ọdịnala Berber na mgbakwunye nke ya. Otu ihe atụ bụ diski ọlaọcha nke nwere usoro ọdịnala n'otu akụkụ na mgbakwunye Agueznay nke oge a n'akụkụ nke ọzọ. N'afọ sochirinụ, o mepụtara nchịkọta ọzọ, na ụdị bọtịnụ ákwà eji aka mee (''aqad''), nke a na-ejikarị eme ihe maka caftans ọdịnala.<ref name=":1">{{Cite book|author=Jansen|first=M. Angela|url=https://books.google.com/books?id=u83cBAAAQBAJ&dq=Amina+Agueznay&pg=PA48|title=Moroccan Fashion: Design, Culture and Tradition|date=2014-11-20|publisher=Bloomsbury Publishing|isbn=978-1-4725-8919-4|pages=48–49|language=en}}</ref> Na nchịkọta mbụ ya maka ihe ngosi ejiji ''Kaftan'' kwa afọ na Morocco n'afọ 2003, ọ tụgharịrị na ihe ndị dị ka rose petals, iberibe osisi na osisi cinnamon ma gosipụta ọla ya na onye na-emepụta ejiji Noureddine Amir.<ref>{{Cite book|author=Jansen|first=M. Angela|url=http://books.openedition.org/cjb/990|title=Le Maroc au présent: D'une époque à l'autre, une société en mutation|publisher=Centre Jacques-Berque|year=2015|isbn=979-10-92046-30-4|location=Rabat|pages=354|language=fr|chapter=Une « modernité marocaine » à travers la mode}}</ref> Maka mbipụta nke iri nke ihe omume ''Kaftan'' na 2006, o mere nchịkọta ọzọ nke si na mpempe akwụkwọ, na mkpali nke ọrụ mbụ ya dị ka onye na-ewu ụlọ. N'afọ 2010, ọ bụ otu n'ime ndị mmeri nke ''Maison méditerranéenne des métiers de la mode'' (MMMM) (Mediterranean Institute for Fashion) na Marseille, e nyekwara ya Open My Med Prize.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2010|title=La Maison de la Création à Marseille, bientôt la 2ème session|url=https://fr.fashionnetwork.com/news/La-maison-de-la-creation-a-marseille-bientot-la-2eme-session,135953.html|accessdate=2022-02-13|work=FashionNetwork.com|language=fr}}</ref> N'otu afọ ahụ, o mepụtara ihe nkwanye ugwu nye onye na-emepụta ejiji French-Tunisian Azzedine Alaïa n'ụdị nnukwu olu collier nke eriri uhie na oji na ihe ọla.<ref>{{Cite web|date=2021-03-27|title=Amina Agueznay – Maroc – MFP 2010|url=https://dotationmodemed.fr/personne/amina-agueznay-maroc-mfp-2010-2/|accessdate=2022-02-13|work=Fonds de Dotation|language=fr-FR}}</ref> Dị ka nkwupụta nka banyere mmetọ gburugburu ebe obibi, e ji akpa plastik ọkụ mee nchịkọta ya n'afọ 2012. Dị ka M. Angela Jansen si kwuo, a na-aghọtahie ya na obodo Morocco maka echiche ya na-enweghị atụ, e bowl ya ebubo na ọ bụghị onye Morocco. Maka nkatọ dị otú ahụ, ọ zaghachiri, sị: "Enwere m ike ikwu dịka ọmụmaatụ na nkume uhie na-echetara m Marrakesh na ndị ọcha nke Casablanca. Ma ọ bụrụgodị otú ahụ, ọ bụ usoro na-amaghị ama ma ghara iji ya mee ihe iji kwado Morocco na ọrụ m. " A kpọrọ òkè ya na 2019 Biennale of Contemporary Art na Muhammad VI Museum of Modern and Contemporary Art na Rabat a kpọrọ ya Embody the Visible: Act the Invisible, n'ime ihe abụọ. Akụkọ banyere ihe a na-adịghị ahụ anya, nke ajị anụ na ịgbachi nkịtị. na njigide nke ihe ndị a na-adịghị ahụ anya nke ajị anụ na ọla.<ref>Damani, Abdelkader ed. (2019). ''Un instant avant le monde Biennale d'art contemporain de Rabat, 24 septembre-18 décembre 2019''. Rabat: Kulte Editions. pp. 48-49. ISBN 978-9954-9605-7-8</ref> == Ihe ngosi ndị ahọpụtara == * Institut du Monde Arabe, Paris, France, 1999 * Galerie Les Atlassides, Morocco, 2005 * ''Art'' and Design, World Museum, Rotterdam, Netherlands, 2005 * Ihe ngosi nke naanị ya na FestiMode Fashion Week, Casablanca, 2007 * Fondation Société Générale art gallery, Casablanca, 2016 * Emume nka nka nke oge ''a-O-Rama'', Marseille, France, 2017 * Attijariwafa Bank Foundation, Rabat, Morocco, 2018 * Biennale of Contemporary Art, Rabat, 2019 * Vestfossen Kunstlaboratorium, Oslo, Norway, 2019 * Kristin Hjellegjerde Gallery, London, 2019 * Marrakesh Museum of Contemporary Art (MACAAL), Marrakesh, 2019-2020 * Musée National de l'Histoire de l'Immigration, Paris, 2021 == Ọgụgụ ọzọ == * Agueznay, Amina, [[Farid Belkahia]], Bouba, [[Chaïbia Talal|Chaïbia]], Ahmed Cherkaoui, na Abdelkebir Rabi. 2005. Marokko: kunst & design 2005. Rotterdam: Wereldmuseum Rotterdam. OCLC 1008173144 (akwụkwọ ngosi) * Rahman, Zeyba, Pascal Amel, Nawal Slaoui, Amina Agueznay, Najia Mehadji, na Safaa Erruas. 2011. ''Mmetụta'' & isi: Amina Agueznay, Safaa Erruas, Najia Mehadji. Casablanca: Culture Interface. OCLC 908699169 (akwụkwọ ngosi) * {{Cite journal|author=Satre|first=Barbara|date=2014-05-05|title=Qui est qui, l'art contemporain à Marseille|url=http://dx.doi.org/10.4000/critiquedart.13530|journal=Critique d'Art|doi=10.4000/critiquedart.13530|issn=1246-8258}} == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 13c9tted2p6naa5ukock8g33gkwkcgv Avril (singer) 0 14801 87572 84157 2022-08-20T11:00:11Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}   [[Category:Articles with hCards]] '''Judith Nyambura Mwangi''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 30 n'ọnwa Eprel n'afọ 1986), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Avril''' (/ «ævrɪl/ ), bụ onye Kenya na-agụ egwu, onye na-eme ihe nkiri na onye na-eme egwuregwu.<ref name="Capital FM">{{Cite web|author=Walubengo|first=Laura|title=Avril talks Love, Sex and Money|url=http://www.capitalfm.co.ke/lifestyle/2012/02/06/avril-talks-love-sex-and-money/|publisher=Lifestyle Magazine|accessdate=13 August 2014|date=6 February 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814055643/http://www.capitalfm.co.ke/lifestyle/2012/02/06/avril-talks-love-sex-and-money/|archivedate=14 August 2014}}</ref> Ọ bịanyere aka na Ogopa Deejays, otu n'ime ndị na-emepụta egwu na ndekọ ndekọ na Kenya.<ref>{{Cite web|author=Jay|first=Mwangi|title=Judith Nyambura-Avril|url=http://www.kenyacelebrities.com/2012/04/judith-nyambura-avril/|publisher=Kenya Celebrities|accessdate=13 August 2014|date=14 April 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141127021623/http://www.kenyacelebrities.com/2012/04/judith-nyambura-avril/|archivedate=27 November 2014}}</ref> Dịka onye na-agụ egwu, a maara ya nke ọma maka egwu ya "Mama", "Kitu Kimoja", "Chokoza" na "Hakuna Yule". Dịka onye na-eme ihe nkiri, a maara ya nke ọma maka igwu egwu Miss B'Have na ''[[Shuga (Usoro TV)|Shuga]]'': Love, Sex, Money (2012).<ref name="MTV Base">{{Cite web|title=Shuga: Love, Sex, Money -Season 2 – Avril|url=http://www.mtvbase.com/shows/shuga-love-sex-money-s2/cast/shuga2-missbhave/#bio|work=mtvbase.com|publisher=[[MTV Base]]|accessdate=13 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814064528/http://www.mtvbase.com/shows/shuga-love-sex-money-s2/cast/shuga2-missbhave/#bio|archivedate=14 August 2014}}</ref> Onyinye Avril nyere ụlọ ọrụ ntụrụndụ Kenya emeela ka ọ nweta otu Nzumari Award, otu Kisima Music Award, otu Golden Mic Award na Chaguo La Teeniez Awards abụọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.kisimaawards.co.ke/index.php/the-2012-kisima-music-awards-winners|title=10th Kisima Music Awards 2012 Winners|accessdate=12 January 2016|work=[[Kisima Music Awards]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140810042910/http://www.kisimaawards.co.ke/index.php/the-2012-kisima-music-awards-winners|archivedate=10 August 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://cityvillemombasa.blogspot.co.ke/2015/11/events-list-of-nominees-of-nzumari.html?m=1|title=List of nomineess of Nzumari Awards|accessdate=12 January 2016|work=Cityville Mombasa|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160201182433/http://cityvillemombasa.blogspot.co.ke/2015/11/events-list-of-nominees-of-nzumari.html?m=1|archivedate=1 February 2016}}</ref> === Biography na ọrụ egwu === A mụrụ Avril ma zụlite ya na Nakuru, bụbu isi obodo nke Rift Valley Province.<ref>{{Cite web|title=I am not a lesbian, says Avril|url=http://www.nation.co.ke/lifestyle/showbiz/I-am-not-a-lesbian-says-Avril/-/1950810/2292800/-/snlhxaz/-/index.html|publisher=Daily Nation|accessdate=13 August 2014|date=25 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814055628/http://www.nation.co.ke/lifestyle/showbiz/I-am-not-a-lesbian-says-Avril/-/1950810/2292800/-/snlhxaz/-/index.html|archivedate=14 August 2014}}</ref> Ọ na-arụsi ọrụ ike na ihe nkiri na ememme egwu mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Avril mechara kwaga Nairobi iji gụọ akwụkwọ. N'afọ 2005, o sonyere na atụmatụ Jaza Lorry ma zute onye njikwa talent Emmanuel Banda nke Ogopa Deejays Production. Ọ bụ ezie na Banda gbalịrị ime ka ọ banye n'egwú, Avril nọgidere na-ala azụ n'oge ahụ. O debara aha na Mahadum nke Nairobi n'afọ 2006 wee mụọ ǹkà. Ọ gbanwere obi ya banyere egwu n'afọ nke abụọ ya na UoN ma dekọọ egwu izizi ya "Mama" mgbe ya na Ogopa Deejays bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ; ewepụtara egwu ahụ n'afọ 2009 ma zigara ya na ụlọ ọrụ redio dị iche iche na Kenya. E mechara gosipụta Avril na Colonel Mustapha's "Mtaani dot com" (mgbe ụfọdụ a na-akpọ ya "mtaani.com"). E wepụtara vidiyo egwu maka "Mtaani dot com" ma tinye ya na YouTube na 15 Ọktoba afọ 2009.<ref>{{Cite web|title=Colonel Mustapha feat Avril – Mtaani dot Com|url=http://www.getmziki.com/2009/12/colonel-mustapha-feat-avril-mtaani-dot-com-getmziki-exclusive/|publisher=Get Mziki|accessdate=8 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814063736/http://www.getmziki.com/2009/12/colonel-mustapha-feat-avril-mtaani-dot-com-getmziki-exclusive/|archivedate=14 August 2014}}</ref> Avril malitere ịbụ onye a ma ama mgbe ya na A.Y na-arụkọ ọrụ na egwu ya nke afọ 2010 "Leo" (Remix). E wepụtara egwu ya na onye na-agụ egwu Sudan bụ Lam, nke akpọrọ "Changes", na Sudan. N'ọnwa Nọvemba afọ 2010, e gosipụtara ya na egwu Marya "Chokoza"; ewepụtara egwu ahụ maka otuto dị egwu ma nata ọtụtụ redio. Na 31 Jenụwarị afọ 2012, Avril wepụtara egwu ya "Kitu Kimoja". Vidio egwu maka egwu a gbara n'otu ebe ezumike dị n'ụsọ oké osimiri Kenya.<ref>{{Cite web|author=Oyugi|first=Kevin|title=AVRIL'S BRAND NEW 'KITU KIMOJA'|url=http://www.ghafla.co.ke/news/music/item/273-avrils-brand-new-kitu-kimoja|publisher=GHAFLA!|accessdate=8 August 2014|date=1 February 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814073521/http://www.ghafla.co.ke/news/music/item/273-avrils-brand-new-kitu-kimoja|archivedate=14 August 2014}}</ref> Na Febụwarị afọ 2013, Avril wepụtara "Hakuna Yule". N'ọnwa Jenụwarị afọ 2014, ọ kagoro asịrị banyere ọpụpụ ya na Ogopa Deejays ma kwuo na mmekọrịta ya na ndị isi labelụ ahụ bụ nke e wuru na nghọta.<ref>{{Cite web|author=Muchiri|first=John|title=Avril: I am not about to leave Ogopa|url=http://www.nation.co.ke/lifestyle/showbiz/I-am-not-about-to-leave-Ogopa/-/1950810/2158982/-/hv2lgnz/-/index.html|publisher=Daily Nation|accessdate=13 August 2014|date=24 January 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814055413/http://www.nation.co.ke/lifestyle/showbiz/I-am-not-about-to-leave-Ogopa/-/1950810/2158982/-/hv2lgnz/-/index.html|archivedate=14 August 2014}}</ref> Na Machị 2014, Avril pụtara na ukwe nke Boomba Boyz's 2014 single "Piga Kengele".<ref>{{Cite web|title='Piga Kengele' by Boomba Boyz feat Avril|url=http://www.nation.co.ke/lifestyle/buzz/Piga-Kengele-by-Boomba-Boyz-feat-Avril/-/441236/2254588/-/71rm6d/-/index.html|publisher=Daily Nation|accessdate=13 August 2014|date=23 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814061231/http://www.nation.co.ke/lifestyle/buzz/Piga-Kengele-by-Boomba-Boyz-feat-Avril/-/441236/2254588/-/71rm6d/-/index.html|archivedate=14 August 2014}}</ref> N'ọnwa Julaị afọ 2014, ọ rụrụ na Tusker Meru 7 After Party .<ref>{{Cite web|title=Hakuna Yule Singer, Avril's Electrifying Performance at the Meru 7s|url=http://newskenya.co.ke/news/latest/niaje/hakuna-yule-singer-avril-s-electrifying-performance-at-the-meru-7s/f36ht.739936|publisher=newsKenya.co.ke|accessdate=13 August 2014|date=7 July 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814075122/http://newskenya.co.ke/news/latest/niaje/hakuna-yule-singer-avril-s-electrifying-performance-at-the-meru-7s/f36ht.739936|archivedate=14 August 2014}}</ref> === Ọrụ ime ihe nkiri === ==== 2011–12: Shuga: Ịhụnanya, Mmekọahụ, Ego ==== Avril mere ihe nkiri izizi ya na oge nke abụọ nke ihe nkiri telivishọn [[Shuga (Usoro TV)|Shuga]] . O mere Miss B'Have, onye ama ama na-abụ abụ nke kwenyesiri ike na mmekọrịta nwoke na nwanyị.<ref name="MTV Base" /> O mekwara Belinda, obere onye. E nyere ya ọrụ ahụ mgbe ọ nyochara maka ndị na-emepụta ihe ngosi ahụ. N'ajụjụ ọnụ ya na Capital Lifestyle n'afọ 2012, Avril kwuru na igwu egwu abụọ ahụ bụ ọgwụgwọ nakwa na ịme ihe nkiri na usoro ahụ bụ mmetụta uche n'ihi mmetụta ọ zụlitere maka onye otu ya bụ Nick Mutuma. O kwukwara na ịme ihe nkiri na usoro ahụ chetaara ya ihe ize ndụ nke nje HIV / AIDS.<ref name="Capital FM" /> ==== 2013–14: Noose of Gold (Season 5) ==== Na Febụwarị afọ 2013, Laura Walubengo nke Africa Magic kọrọ na Avril sonyeere ndị otu M-Net's Noose of Gold . Ọ rụrụ ọrụ Corrine, onye na-ere ọgwụ ọjọọ.<ref>{{Cite web|title=Avril Plays a Drug Trafficker in "Noose of Gold"|url=http://niaje.com/blog/avril-plays-a-drug-trafficker-in-noose-of-gold/|publisher=Niaje|accessdate=14 August 2014|date=5 April 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814070654/http://niaje.com/blog/avril-plays-a-drug-trafficker-in-noose-of-gold/|archivedate=14 August 2014}}</ref><ref>{{Cite web|author=Walubengo|first=Laura|title=Avril joins cast of Noose of Gold|url=http://africamagic.dstv.com/2013/02/08/avril-joins-cast-of-noose-of-gold/|publisher=Africa Magic|accessdate=14 August 2014|date=8 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814060903/http://africamagic.dstv.com/2013/02/08/avril-joins-cast-of-noose-of-gold/|archivedate=14 August 2014}}</ref> == Mmetụta egwu na ọrụ enyemaka == Avril ekwuola na Amani, Blu 3, [[Tiwa Savage]], Liquideep, Alicia Keys na [[Beyoncé Knowles|Beyonce]] bụ ndị egwu kpaliri ya. O hotakwara [[Michael Jackson]], Kenny Rogers, Alicia keys na Beyonce dịka ndị egwu kachasị amasị ya. N'ike mmụọ nsọ ya ide ma dekọọ egwu sitere na ahụmịhe ndụ ya.<ref>{{Cite web|title=Meet Avril, Kenya recording artist|url=http://www.kenyanizer.com/profiles/blogs/meet-avril-kenya-recording-artist|publisher=Kenyanizer|accessdate=13 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814054152/http://www.kenyanizer.com/profiles/blogs/meet-avril-kenya-recording-artist|archivedate=14 August 2014}}</ref> Avril etinyela aka n'ọtụtụ mkpọsa enyemaka, gụnyere Chagua Amani Peace Campaign na Kenya Land Alliance.<ref>{{Cite web|title=Chagua Amani Peace Campaign Launched|url=https://www.kenyaredcross.org/index.php?option=com_content&view=article&id=396&Itemid=124|publisher=Kenya Red Cross|accessdate=9 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814055904/https://www.kenyaredcross.org/index.php?option=com_content&view=article&id=396&Itemid=124|archivedate=14 August 2014}}</ref> N'ọnwa Febụwarị afọ 2015, ọ ghọrọ otu n'ime ndị nnọchi anya East Africa maka Oriflame Sweden, na AMREF's Save an African Mother Campaign .<ref>{{Cite web|url=https://cokestudio.ng/artist/view/avril|title=Avril: Up look-Coke Studio Africa|accessdate=30 December 2015|work=Coke Studio Africa|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304060217/https://cokestudio.ng/artist/view/avril|archivedate=4 March 2016}}</ref><ref>{{Cite web|date=|first=Olive|author=Gichuru|url=https://kiss100.co.ke/avril-appointed-kenyas-oriflame-brand-ambassador/|title=Avril appointed Kenya’s Oriflame brand ambassador|accessdate=30 December 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304213132/https://kiss100.co.ke/avril-appointed-kenyas-oriflame-brand-ambassador/|archivedate=4 March 2016}}</ref><ref>{{Cite web|date=23 February 2015|first=Martin|author=Oduor|url=http://www.ghafla.co.ke/news/music/30387-avril-inks-a-deal-with-amref-see-details|title=Avril Inks A Deal With AMREF|accessdate=30 December 2015|work=Ghafla|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160109001217/http://www.ghafla.co.ke/news/music/30387-avril-inks-a-deal-with-amref-see-details|archivedate=9 January 2016}}</ref> == Discography == === Single === {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha !Abọm !Ref |- | rowspan="2" |2009 |"Mama" | rowspan="2" |Non album single | |- |"Mtaani dot com" (<span style="font-size:85%;">Colonel Mustapha</span> featuring Avril) |<ref name="Unplugged">{{Cite web|url=http://www.kenyanmagazines.com/musician-marya-unplugged/|title=Artist Marya Unplugged|accessdate=16 December 2015|work=kenyanmagazines .com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150710234801/http://www.kenyanmagazines.com/musician-marya-unplugged/|archivedate=10 July 2015}}</ref> |- | rowspan="2" |2010 |"Leo" (Remix) (<span style="font-size:85%;">AY</span> <span style="font-size:85%;">featuring Avril</span>) |{{n/a}} |<ref>{{Cite web|url=https://m.youtube.com/watch?v=Kla8Dj2exAQ|title=Leo remix|accessdate=16 December 2015|work=[[YouTube]]}}</ref> |- |"Chokoza" (<span style="font-size:85%;">Marya gosipụtara Avril</span>) |Non album single |<ref name="Unplugged" /> |- |2012 |"Kitu Kimoja" |rowspan="7" {{n/a|TBA}} |<ref>{{Cite web|url=https://m.youtube.com/watch?v=1DVnbtfJ6Zs|title=Kitu Kimoja|author=[[Ogopa Deejays]]|accessdate=16 December 2015|work=[[YouTube]]}}</ref> |- |2013 |"Hakuna Yule" |<ref>{{Cite web|url=http://www.metrolyrics.com/hakuna-yule-missing-you-lyrics-avril-nyambura.html|title=Hakuna yule lyrics|author=Avril Nyambura|accessdate=16 December 2015|work=metrolyrics.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151222121157/http://www.metrolyrics.com/hakuna-yule-missing-you-lyrics-avril-nyambura.html|archivedate=22 December 2015}}</ref> |- | rowspan="2" |2014 |"Piga Kengele" (<span style="font-size:85%;">Boomba Boyz</span> featuring Avril) |<ref>{{Cite web|date=23 March 2014|first=|author=|url=http://www.nation.co.ke/lifestyle/buzz/Piga-Kengele-by-Boomba-Boyz-feat-Avril/-/441236/2254588/-/71rm6d/-/index.html|title=‘Piga Kengele' by Boomba Boyz feat Avril|accessdate=16 December 2015|work=nation.co.ke|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151127005919/http://www.nation.co.ke/lifestyle/buzz/Piga-Kengele-by-Boomba-Boyz-feat-Avril/-/441236/2254588/-/71rm6d/-/index.html|archivedate=27 November 2015}}</ref> |- |"Nikimuona" |<ref>{{Cite web|url=http://mdundo.com/news/3046|title=Nikimwona|accessdate=December 16, 2015|work=mpasho.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151222165815/http://mdundo.com/news/3046|archivedate=22 December 2015}}</ref> |- | rowspan="3" |2015 |"Hello Baby"(Avril featuring Ommy Dimpoz) |<ref>{{Cite web|date=January 19, 2015|author=Avril|url=https://m.youtube.com/watch?v=EDmKnqpdw1k|title=Hello Baby|work=[[YouTube]]|accessdate=December 16, 2014}}</ref> |- |"Ninaweza"Avril featuring Rabbit-Kaka Sungura) |<ref>{{Cite web|url=http://niaje.com/exclusive-photos-from-avril-and-king-kakas-ninawaeza-video-shoot/|title=Photos from Avrils photo-shoot for Ninaweza|accessdate=December 16, 2015|work=Niaje|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160407141331/http://niaje.com/exclusive-photos-from-avril-and-king-kakas-ninawaeza-video-shoot/|archivedate=7 April 2016}}</ref> |- |"Ọ dịghị nrụgide" (<span style="font-size:85%;">Avril</span> featuring <span style="font-size:85%;">AY</span>) |<ref>{{Cite web|url=http://www.standardmedia.co.ke/m/story.php?articleID=2000182718&story_title=Singer-Avril-I-have-no-more-stress|title=SINGER AVRIL: I HAVE NO MORE STRESS|accessdate=December 16, 2015|work=Standard Media|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151222145522/http://www.standardmedia.co.ke/m/story.php?articleID=2000182718&story_title=Singer-Avril-I-have-no-more-stress|archivedate=22 December 2015}}</ref> |- |} == Ihe nkiri == {| class="wikitable" style="font-size: 90%;" ! colspan="5" style="background: LightSteelBlue;" |Ihe nkiri |- !Afọ ! width="200" |Aha ! width="200" |Ọrụ ! width="200" |Ihe edeturu !Ref |- !rowspan="2" {{n/a|TBA}} |''Behind The Veil'' |rowspan="2" {{n/a|TBA}} | rowspan="2" |Emepụtara site na SpielWorks Media |rowspan="2" {{n/a|TBA}} |- |''Ndepụta Nyocha ahụ'' |} === Television === {| class="wikitable" style="font-size: 90%;" ! colspan="5" style="background: LightSteelBlue;" |Television |- !Afọ ! width="200" |Aha ! width="200" |Ọrụ ! width="200" |Ihe edeturu !Ref |- !2012 |''Mali'' |Atiah |Ọrụ ugboro ugboro |<ref>{{Cite web|title=New TV drama promises to be the game changer|url=http://www.nation.co.ke/Features/buzz/New+TV+drama+promises+to+be+the+game+changer/-/441236/1241702/-/gdo0ta/-/index.html|publisher=Daily Nation|accessdate=15 November 2014|date=24 September 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140306233259/http://www.nation.co.ke/Features/buzz/New+TV+drama+promises+to+be+the+game+changer/-/441236/1241702/-/gdo0ta/-/index.html|archivedate=6 March 2014}}</ref> |- !2013 |''[[Shuga (Usoro TV)|Shuga]]'' |Miss B'Have/Belinda |Ndị isi ihe nkiri (Oge nke 2) |<ref name="Capital FM" /> |- !2013–ugbua |''Sumu la penzi'' |Eva |Ndị isi ihe nkiri |<ref>{{Cite web|title=SUMU LA PENZI|url=http://www.spielworksmedia.com/pdetail/sumu-la-penzi/|publisher=Spielworks Media|accessdate=15 November 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141129015427/http://www.spielworksmedia.com/pdetail/sumu-la-penzi/|archivedate=29 November 2014}}</ref> |- !2014 |''Ọlaedo nke Ọlaedo'' |Corrine |Ndị na-eme ihe nkiri ugboro ugboro (Season 5) |<ref>{{Cite web|author=Kerongo|first=Grace|title=Kenya: Avril Bags Villain Role in M-Net Series|url=http://allafrica.com/stories/201302081527.html|publisher=allAfrica.com|accessdate=14 August 2014|date=8 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814065104/http://allafrica.com/stories/201302081527.html|archivedate=14 August 2014}}</ref> |- !2015–16 |''Skandals Kibao'' |Karen |Ndị isi ihe nkiri |<ref>{{Cite web|url=http://biggestkaka.co.ke/confirmed-avril-not-switching-to-gospel/|title=Avril's not moving to gospel|accessdate=December 16, 2015|work=biggestkaka.co.ke|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117110544/http://biggestkaka.co.ke/confirmed-avril-not-switching-to-gospel/|archivedate=17 November 2015}}</ref> |- !2017 |''Varshita'' |Scarlet |Ọrụ ndị ọbịa | |- !2017 |''Auntie Boss!'' | |1 ihe omume | |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe omume !Category !Onye natara ya !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="3" |2010 |Channel O Music Video Awards |Vidio Ọwụwa Anyanwụ Kasị Gifted |"Mama" |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=Channel O Music Video Awards 2010 Nominees Announced! Find Out Who Made The Cut|url=http://www.bellanaija.com/2010/08/20/channel-o-music-video-awards-2010-nominees-announced-find-out-who-made-the-cut/|publisher=Bellanaija|accessdate=9 August 2014|date=20 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814071431/http://www.bellanaija.com/2010/08/20/channel-o-music-video-awards-2010-nominees-announced-find-out-who-made-the-cut/|archivedate=14 August 2014}}</ref> |- |Museke Online Africa Music Awards |Mmekọrịta kacha mma nke Afrịka |"Leo" (Remix) ,<span style="font-size:85%;">AY</span> <span style="font-size:85%;">featuring Avril</span> )<br /><br /><br /><br /> |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=2010 MOAMAs Award Nominees|url=http://moamas.com/2010-moamas-award-nominees/|publisher=MOAMAs|accessdate=9 August 2014|date=6 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140816005649/http://moamas.com/2010-moamas-award-nominees/|archivedate=16 August 2014}}</ref> |- |Nzumari Awards |Best Female Artiste | rowspan="11" |Ya onwe ya |{{Won}} | rowspan="3" |<ref name="Ogopa1">{{Cite web|title=Avril Achievements|url=http://ogopadeejays.co.ke/p/artist/9|publisher=Ogopa Deejays|accessdate=14 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814063210/http://ogopadeejays.co.ke/p/artist/9|archivedate=14 August 2014}}</ref> |- | rowspan="5" |2011 |Chaguo La Teeniez Awards |Best Female Artiste |{{Won}} |- |Golden Mic Awards |Onye na-ese ihe na-ekwe nkwa |{{Won}} |- |Teen Choice Awards | rowspan="2" |Nwanyị kacha mma |{{Won}} | rowspan="3" | |- |Pearl of Africa Music Awards |{{Nom}} |- |Nzumari Awards |Best Female Artiste |{{Nom}} |- | rowspan="2" |2012 |Kisima Music Awards |Best Boomba Artist |{{Won}} |<ref>{{Cite web|author=Wagwau|first=Adam|title=Full Winners' List: Kisima Awards 2012|url=http://www.ghafla.co.ke/news/music/item/5057-full-winners-list-kisima-awards-2012|publisher=GHAFLA!|accessdate=9 August 2014|date=3 November 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140814073831/http://www.ghafla.co.ke/news/music/item/5057-full-winners-list-kisima-awards-2012|archivedate=14 August 2014}}</ref> |- |Chaguo La Teeniez Awards |Best Female Artiste |{{Won}} |<ref name="Ogopa1" /> |- |2015 |Pulse Music Video Awards |Best Female Artist of the Year |{{Won}} |<ref>{{Cite web|first=Wesley|author=Kipng'enoh|date=December 12, 2015|url=http://www.sde.co.ke/m/article/2000185157/here-are-the-winners-of-the-first-pulse-music-video-awards|title=Here are the winners of the first Pulse Music Video Awards|accessdate=December 16, 2015|work=SDE|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151215043727/http://www.sde.co.ke/m/article/2000185157/here-are-the-winners-of-the-first-pulse-music-video-awards|archivedate=15 December 2015}}</ref> |- |2016 |Onyinye Kora |Best Female Artist - East Africa |{{n/a}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.mytvnews.co.za/kora-awards-2016-full-list-of-nominations/|title=KORA Awards 2016: full list of nominations|accessdate=26 January 2016|work=My TV News|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160131130153/http://www.mytvnews.co.za/kora-awards-2016-full-list-of-nominations/|archivedate=31 January 2016}}</ref> |- |2018 |Ihe nrite Mdundo |Kasị Downloaded Afropop |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=ONGEA! To Host Mdundo Awards 2018 – Here Is The Full List Of Nominees|url=https://kenyanmusik.co.ke/blog/ongea-host-mdundo-awards-2018-full-list-nominees/|publisher=Kenyan Music.co.ke|accessdate=28 March 2019|date=5 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190328111840/https://kenyanmusik.co.ke/blog/ongea-host-mdundo-awards-2018-full-list-nominees/|archivedate=28 March 2019}}</ref> |} == Edemsibịa == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * Official website * [https://soundcloud.com/avrilkenya Avril] na SoundCloud [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ii9ikqdjeu5wf24n07fcrqkmdz79gfs Ainea Ojiambo 0 14825 87427 82042 2022-08-20T10:18:49Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|website=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ainea Ojiambo''' (a mụrụ na 20 Eprel 1970), bụ onye Kenya na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=https://elcinema.com/en/person/2066570/|title=Ainea Ojiambo|publisher=elcinema|accessdate=6 November 2020}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ na ihe nkiri The Constant Gardener, ''Bullion'' nakwa ''Jack Zollo'': My Life in Crime .<ref>{{Cite web|url=https://www.kenyans.co.ke/news/51217-love-gold-led-kenyan-actor-scammers-video|title=Ainea Ojiambo|publisher=kenyans|accessdate=6 November 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.filmstarts.de/personen/516924.html|title=Ainea Ojiambo: Schauspieler|publisher=filmstarts|accessdate=6 November 2020}}</ref> == Ndụ onwe == A mụrụ ya n'abalị 20 ọnwa Eprel afọ 1970 n'obodo Nairobi, Kenya. Ọ bụ nna ụmụ abụọ, nwa nwoke na nwa nwanyị. == Ọrụ == Tupu ọ banye na ihuenyo a ma ama, ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri na ọ bụ otú ahụ ka ọrụ ime ihe nkiri ya si malite.<ref>{{Cite web|title=Biography of Ainea Ojiambo & Net Worth 2021 Biography of Ainea Ojiambo & Net Worth 2021.|url=https://coursediscovery.com/biography-of-ainea-ojiambo-net-worth-2021biography-of-ainea-ojiambo-net-worth-2021/|accessdate=10 November 2021|language=en-US}}</ref> N'afọ 2004, a kpọrọ ya ka ọ kpọọ egwu na ihe nkiri Hollywood The Constant Gardener nke Fernando Meirelles duziri.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.makutanojunction.org.uk/the-soap/the-characters/snake.html?phpMyAdmin=1fsBD3w5EHXJC4U4sqKUm1Rz7kc|title=Ojlambo|accessdate=6 October 2015|work=Makutano Junction}}</ref> Na ihe nkiri ahụ, ọ rụrụ obere ọrụ nke 'Police Driver'. Ihe nkiri a bụ ihe ịga nke ọma na ụlọ ọrụ ma nweta nhọpụta Oscar anọ. Mgbe ahụ n'afọ 2007, o mere ihe nkiri na usoro telivishọn nke Kenya ''Makutano Junction'' na ọrụ nke 'snake'.<ref name=":0" /> Mgbe ihe ịga nke ọma nke usoro ahụ gasịrị, e mechara kpọọ ya ka ọ kpọọ egwu na usoro telivishọn abụọ ọzọ: ''Block-D'' na Noose of Gold . N'ihe nkiri soap opera Noose of Gold, Ojiambo rụrụ ọrụ ndu nke 'Ole Mpisha'.<ref>{{Cite web|url=http://wapend.com/video/Ole_Mpisha_and_breakfast_Noose_of_Gold/zrV_10ncp6k|title=Ole Mpisha|accessdate=15 December 2015|work=wapend.com}}</ref> E mechara gbasaa ncha ahụ maka oge atọ n'ofe Afrịka na Africa Magic Channel. N'afọ 2010, o mere ihe nkiri Hollywood nke abụọ ya The First Grader, ihe nkiri akụkọ ndụ nke Justin Chadwick duziri. Na ihe nkiri ahụ, ọ rụrụ ọrụ nkwado dịka 'Education Official'.<ref name="sqoop">{{Cite web|url=https://www.sqoop.co.ug/201404/features/one-on-one-with-kenyan-bullion-actor-ainea-ojiambo.html|title=FEATURESAPRIL 4, 2014One-on-one with Kenyan Bullion actor Ainea Ojiambo|publisher=sqoop|accessdate=6 November 2020}}</ref> N'afọ ndị sochirinụ, ọ pụtara na ''ihe'' nkiri, The Rugged Priest, ''Fundi-Mentals'', ''Nairobi'' Half Life, Following Jesus, Babuz Babies, ''Kibera Kid'', Closed hands, Stigma, ''Obohoz'', The Rugged Priest, ''Guerilla Boy'', na ''LoveDoctor'' .<ref>{{Cite web|url=http://kenya.spla.pro/en/file.person.ainea-ojiambo.43134.html|title=Ainea Ojiambo|publisher=kenya.spla|accessdate=6 November 2020}}</ref> N'afọ 2014, ọ pụtara na ihe nkiri mpụ nke Uganda bụ ''Bullion'' nke a họpụtara na ''Oscars'' na ọrụ nkwado.<ref>{{Cite web|author=whownskenya|date=30 April 2021|title=Ainea Ojiambo Biography, Age, Career And Shooting Incident {{!}} whownskenya|url=https://whownskenya.com/index.php/2021/04/30/ainea-ojiambo-biography-age-career-con-story-and-shooting/,%20https://whownskenya.com/index.php/2021/04/30/ainea-ojiambo-biography-age-career-con-story-and-shooting/|accessdate=10 November 2021|work=whownskenya.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=Will BULLION MOVIE bring Uganda its first OSCAR AWARD?|url=https://www.ugandanewsreleases.com/%EF%BB%BFbullion-premieres-saturday/|accessdate=4 October 2020}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ụdị !Ref. |- |2005 |''Onye Ọrụ Ugbo Na-adịgide Adịgide'' |Ọkwọ ụgbọala ndị uwe ojii |Usoro | |- |2007 |''Makutano Junction'' |Agwọ |Usoro TV | |- |2007 |''Toto Millionaire'' |Supa |Ihe nkiri | |- |2009 |''Block-D'' |Chinedum |Usoro TV | |- |2010 |''Ọlaedo nke Ọlaedo'' |Ole Mpisha |Usoro TV | |- |2010 |''Onye nke mbụ'' |Onye ọrụ agụmakwụkwọ |Ihe nkiri | |- |2011 |''Onye Nchụàjà siri ike'' |Ole Shompole |Ihe nkiri | |- |2012 |''Nairobi Ọkara Ndụ'' |Onye ọrụ Mutua |Ihe nkiri | |- |2013 |''Sumu la Penzi'' |Victor |Usoro TV | |- |2014 |''Bullion'' |Doc |Ihe nkiri | |- |2015 |''Fundi-Mentals'' |Doc |Ihe nkiri | |- |2020 |''Kina'' |Onye nchọpụta Juma |Usoro TV | |- |2020 |Mkpịsị osisi iri anọ<ref>{{Cite web|title=Ainea Ojiambo|url=http://www.imdb.com/name/nm2020221/|accessdate=10 November 2021|work=IMDb}}</ref> |Onye enyemaka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị |Thriller | |- |TBD |''Mgbe owuwe ihe ubi nke abụọ gasịrị'' |Wilson |Ihe nkiri | |- |TBD |''Kahawa Black'' |Steven Wamba |Ihe nkiri | |} == Lekwaa == * Ndụ m na onye omekome: Akụkọ Milly * Ndụ m na mpụ == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm2020221}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bohmyu47ojfju71z9h54y63wniu87t3 Anke Pietrangeli 0 14857 87351 78658 2022-08-20T09:56:58Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anke Pietrangeli''' (amụrụ n'abalị́ iri na isii nke ọnwa Nọvemba afọ 1982) bụ onye South Africa na-agụ egwu. Ọ bụ onye mmeri nke oge nke abụọ nke usoro ọchụchọ talent a ma ama bụ ''Idols'' na South Africa n'afọ 2003.<ref name=":0" /> Dị ka onye bu ya ụzọ, Heinz Winckler, Anke nwekwara aha njirimara: The Kimberley Diamond . Nwanne ya nwoke, Sven, kwenyesiri Pietrangeli ike ịbanye, onye ji n'aka mgbe niile na nwanne ya nwanyị ga-abụ onye ama ama.<ref name=":0">{{Cite web|author=Bekker|first=Niel|title=Anke - Tribute to the Great Female Vocalists|url=https://www.news24.com/channel/Music/AlbumReviews/Anke-Tribute-to-the-Great-Female-Vocalists-20090119|accessdate=2021-12-16|work=Channel|language=en-US}}</ref> == Egwu ndị e agụrụ na ''Idols'' == Top 32: Unforgettable by Nat King Cole Top 12: Don't Know Why by Norah Jones Top 10 :Moments Away by Mango Groove Top 9: Independent Love Song by Scarlet Top 7: It Had To Be You by Harry Connick, Jr. Top 6: Here I Am by Bryan Adams Top 5: Yesterday by The Beatles Top 5: From Me To You by The Beatles Top 5: Cry by Faith Hill Top 5: There You'll Be by Faith Hill Top 3: Like A Prayer by [[Madonna]] Top 3: True Colors by Cyndi Lauper Top 3: I Don't Wanna Miss A Thing by Aerosmith Finale: Independent Love Song by Scarlet Finale: Silver Lining Finale: Unforgettable by Nat King Cole == Discografị == '''Albọm''' * ''Idols'' * By Heart (March 2004) * ''Limbo'' (July 2006) * Tribute to the Great Female Vocalists (November 2008)<ref>{{Cite web|url=http://www.channel24.co.za/Music/AlbumReviews/Anke-Tribute-to-the-Great-Female-Vocalists-20090119|title=Anke - Tribute to the Great Female Vocalists|work=www.channel24.co.za|accessdate=10 January 2014}}</ref> '''Ndị dị otu''' * ''Silver Lining'' * ''Site n'obi'' * ''Anyị enweghị ike imebi'' * ''Redio m'' * ''Nọrọ Ọ bụrụ na Ị Chọrọ'' == Edensibia == <references /> == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20051130005752/http://www.anke.co.za/ Official Website] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] hjokzbeedcym3vsf85apfcawf2wkbsa Ay Ay Ay Ay Moosey 0 14868 87603 78671 2022-08-20T11:10:14Z Lebron jay 12508 To wikitext text/x-wiki {{Databox}} "'''Ay Ay Ay Ay Moosey'''" bụ otu egwu nke ndị otu UK Owa ohuru Romance. A tọhapụrụ ya na obodo ndi Germany, na Japan na Netherlands na mazi David Jaymes Geoff Deane, na Norman Mighell mepụtara ya. 8e5hn06df3twk04s3xq6lnp8y93nrs1 Anita Beryl 0 14877 87346 78680 2022-08-20T09:53:53Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anita Beryl''' (amụrụ na 11 Jenụwarị 1986) bụ onye Uganda Fashion Designer, Couturier na Entrepreneur.<ref name="1R">{{Cite web|url=http://www.ghafla.com/ug/ugandas-fashion-icon-anita-beryl-already-in-kigali-ahead-of-the-east-african-wedding-show/|title=Uganda's Fashion icon Anita Beryl already in Kigali ahead of the East African Wedding show|publisher=Ghafla!Uganda|author=Deborah Amia Poni|date=8 February 2019|accessdate=11 May 2019}}</ref> Ọ bụ onye nduzi okike nke ''Beryl Qouture'', ụlọ ejiji Uganda. Magazin Uganda, Satisfashion Uganda, kpọrọ Beryl otu n'ime Mmadu iri ano ndị na emeputa ihe n afọ 2016..<ref name="2R">{{Cite web|url=http://satisfashionug.com/the-40-movers-shakers-of-2016/|title=The 40 Movers and Shakers of 2016|publisher=Satisfashion Uganda|date=28 December 2016|accessdate=11 May 2019}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == Nne na nna anita but Rev.and Mrs ahabwe ndị mpaghara Bushenyi, ọ bụkwa nwa mbụ n'ime ụmụ isii di na nwunye a mụrụ.<ref name="3R">{{Cite web|url=http://www.monitor.co.ug/Magazines/Full-Woman/Anita-Beryl-takes-style-World-Fashion-Week/689842-4117486-m7nedy/index.html|title=Anita Beryl takes her style to World Fashion Week|date=1 October 2017|accessdate=11 May 2019|author=Ssentongo|first=Hassan}}</ref> Ọ gara Bweranyangyi Girls maka O na A-level wee pụọ na 2005. O mechara sonye na Uganda Christian University, Mukono, maka Bachelor of Arts in Education, gụsịrị akwụkwọ na 2009. O nwetara ọzụzụ ejiji mbụ ya na Uber Glam, na Johannesburg, South Africa, tupu ọ banye na French Fashion University, ESMOD .<ref name="4R">{{Cite web|url=https://www.observer.ug/lifestyle/40871-beryl-s-fashions-are-designed-to-please|title=Beryl's fashions are designed to please|date=6 November 2015|accessdate=11 May 2019|author=Racheal Ninsiima}}</ref> N'afọ 2011, ọ tọrọ ntọala ''Beryl Quoture By Anita Beryl'', dị ka Haute Qouture ma dị njikere iyi uwe na ihe eji eme ihe maka ụmụ nwoke na ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị niile A kpọrọ akara ya ka ọ sonye na ihe ngosi ejiji obodo, mpaghara na mba ụwa gụnyere "Accra Fashion Week", na [[Ghana]] na "Swahili Fashion Week" na [[Tanzania]], na 2016 naanị.<ref name="5R">{{Cite web|url=https://observer.ug/lifestyle/58420-recognising-innovation-excellence-among-youth|title=Recognising innovation, excellence among youth|date=13 August 2018|accessdate=11 May 2019|author=The Observer Team}}</ref><ref name="2R">{{Cite web|url=http://satisfashionug.com/the-40-movers-shakers-of-2016/|title=The 40 Movers and Shakers of 2016|publisher=Satisfashion Uganda|date=28 December 2016|accessdate=11 May 2019}}</ref> N'afọ 2017, a kpọrọ ya ka ọ gosipụta atụmatụ ya na World Fashion Week 2017, na Kuala Lampur, [[Malaysia]].<ref name="3R">{{Cite web|url=http://www.monitor.co.ug/Magazines/Full-Woman/Anita-Beryl-takes-style-World-Fashion-Week/689842-4117486-m7nedy/index.html|title=Anita Beryl takes her style to World Fashion Week|date=1 October 2017|accessdate=11 May 2019|author=Ssentongo|first=Hassan}}</ref> Ndị ahịa ya na-agbasawanye gụnyere ndị ahịa na [[Uganda]], [[Kenya]], [[Tanzania]], South Africa, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na mba ndị ọzọ.<ref name="2R" /><ref name="3R" /><ref name="6R">{{Cite web|url=https://www.observer.ug/lifestyle/46719-anita-beryl-plans-to-spoil-her-man-rotten|title=Anita Beryl plans to spoil her man rotten|date=29 September 2016|first=Prisca|author=Baike|accessdate=11 May 2019}}</ref> O gosipụtala atụmatụ ya na ngosi ejiji na Nigeria, [[Addis Ababa]], Barcelona na Mombasa.<ref name="7R">{{Cite web|url=https://www.independent.co.ug/anita-beryl-queen-bridal/|title=Anita Beryl: Queen of The Bridal|date=14 September 2017|accessdate=11 May 2018|author=Agnes Nantaba}}</ref> === Ihe ngosi ejiji === {| class="wikitable" !Afọ !Ihe ngosi ejiji !Ebe |- |2019 |Ihe ngosi agbamakwụkwọ East Africa<ref name="8R">{{Cite web|url=https://www.newtimes.co.rw/entertainment/what-you-missed-debut-east-african-wedding-show|title=What you missed at debut East African wedding show|date=11 February 2019|accessdate=11 May 2019|author=Sharon Kantengwa}}</ref> |Kigali, Rwanda |- | rowspan="2" |2018 |Swahili Fashion Week<ref name="9R">{{Cite web|url=https://www.lepoint.fr/art-de-vivre/swahili-fashion-week-la-mode-s-epanouit-a-dar-es-salam-10-12-2018-2278144_4.php|title=Swahili Fashion Week: Fashion flourishes in Dar es Salaam|date=10 December 2018|accessdate=11 May 2019|author=Maveau|first=Roger|publisher=Le Point|format=Translated from the original French language}}</ref> |Dar es Salam, Tanzania |- |Abryanz Style and Fashion Awards 2018<ref name="10R">{{Cite web|url=https://www.softpower.ug/photos-what-you-missed-at-abryanz-style-and-fashion-awards-2018/|title=Photos: What You Missed at Abryanz Style and Fashion Awards 2018|date=11 December 2018|publisher=SoftPower Uganda|accessdate=11 May 2019|first=Robert|author=Larubi}}</ref> |Kampala, Uganda |- | |Africa Fashion Week |Barcelona, Spain |- | |Abryanz Fashionpreneur Summit<ref name="11R">{{Cite web|url=https://observer.ug/lifestyle/59017-abryanz-to-hold-fashion-summit|title=Abryanz To Hold Fashion Summit|date=25 October 2018|accessdate=11 May 2019|author=Lyatuu|first=Justus}}</ref> |Kampala, Uganda |- | |Malengo Hot Pink Catwalk<ref name="12R">{{Cite web|url=http://malengofoundation.org/the-hot-pink-cat-walk/|title=Malengo Foundation: The Hot Pink Cat Walk|date=2019|publisher=MalengoFoundation.org|author=Malengo Foundation|accessdate=11 May 2019}}</ref> |Kampala, Uganda |- |2017 |World Fashion Week<ref name="13R">{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/index.php/2018/03/02/glo-sponsored-african-voices-female-fashionistas-take-centre-stage/|title=Glo-Sponsored African Voices: Female Fashionistas Take Centre Stage|work=[[This Day|This Day Live]]|date=2 March 2018|accessdate=11 May 2019}}</ref> |Kuala Lumpur, Malaysia |- |2016 |Paple Rayne Fashion Show |Kampala, Uganda |} == Ihe nrite na nkwanye ùgwù == {| class="wikitable" !Afọ !Nghọta |- | rowspan="2" |2018 |Onye natara ihe nrite, maka Ụlọ Mmepụta ejiji nke ndị ọchụnta ego na-eto eto |- |Onye natara onyinye, ụdị ejiji maka Young Achievers Awards<ref name="14R">{{Cite web|date=2018|url=http://youngachieversawards.ug/2018-winners/|title=Uganda Young Achievers Awards: 2018 Award Recipients: Nominees & Winners|publisher=Uganda Young Achievers Awards|accessdate=11 May 2019}}</ref> |- |2017 |Akụkụ na CNN's African voices<ref name="15R">{{Cite web|url=https://www.cnn.com/videos/world/2018/03/01/african-voices-uganda-fashion-designer-anita-beryl-couture-business-c.cnn|title=Building Uganda's fashion powerhouse|work=[[CNN]]|format=Video|date=1 March 2018|accessdate=11 May 2019}}</ref> |- | |Onye natara onyinye nke Fashion Designer of the Year na Pearl of Africa Fashion Awards<ref name="16R">{{Cite web|url=http://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1485855/pearl-africa-fashion-awards-december|title=Pearl of Africa Fashion Awards for December|date=17 September 2018|accessdate=11 May 2019|author=Musa Ssemwanga}}</ref> |- | rowspan="2" |2016 |Onye natara ihe nrite maka Onye Mmepụta ejiji nke afọ, na Uganda Entertainment Awards |- |Onye natara onyinye maka Fashion Designer of the Year (Uganda) maka Abryanz Style & Fashion Awards |} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 071l4axtsrf44g8ycatrt4z7mau3sb8 Anja Marais 0 14902 87350 81808 2022-08-20T09:56:27Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} .jpg|alt=|caption=|birth_name=|birth_date=1974 <!-- {{birth date|YYYY|MM|DD|df=y}} -->|birth_place=[[Sabie]], [[Mpumalanga]], South Africa|death_date=<!-- {{death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD|df=y}} -->|death_place=|nationality=South African|other_names=|occupation=sculptor, photographer, filmmaker|years_active=2000-present|notable_works=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Anja Marais''' (a mụrụ n'afọ 1974) bụ onye South Africa na-akpụ ihe na onye na-ese ihe dịgasị iche iche. Ọ rụchara ebe obibi na Japan, Korea, Russia na Florida ma mechaa ihe ngosi naanị ya na otu na Eshia, Europe na US. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Anja Marais n'afọ 1974 Sabie, Mpumalanga, South Africa . Ọ gara Mahadum nke Pretoria ebe ọ gụrụ nka ọhụụ ma gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke South Africa na Pretoria n'afọ 1998.<ref name="Bio">{{Cite web|title=Anja Marais|url=http://artnews.org/artist.php?i=3772|work=Art News|publisher=University of the Arts|accessdate=31 July 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150731192615/http://artnews.org/artist.php?i=3772|archivedate=31 July 2015}}</ref> Ógè ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ kwagara Florida ebe ọ ghọrọ onye natara Florida Individual Artist Grant ma họrọ ya dị ka onye sonyere na Creative Capitol Professional workshop site na Florida Division of Cultural Affairs. Ọrụ ya pụtara na ''Art'' in America, ''Artnews'' na ''Florida International Magazine'' .<ref name="immigration">{{Cite web|title=Anja Marais|url=http://www.creativecaribbeannetwork.com/person/2451/en|accessdate=31 July 2015|publisher=Creative Caribbean Network|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150805140615/http://www.creativecaribbeannetwork.com/person/2451/en|archivedate=5 August 2015}}</ref> N'afọ 2009, ọ gụsịrị Mino Paper Art Residency, na-amụta usoro ịme akwụkwọ oge ochie site n'aka ndị nna ukwu Japan. Marais gara Korea n'afọ 2010 n'ihe banyere Seoul Art Space Geumcheon Residency n'afọ 2013, ọ gụchara NCCA Art-residency na Kronstadt, Russia.<ref name="The Guide">{{Cite web|title=Anja Marais: The Guide|url=http://www.atlanticcenterforthearts.org/anja-marais-guide|work=Atlantic Center for the Arts|publisher=Atlantic Center for the Arts|accessdate=31 July 2015|date=February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150731195828/http://www.atlanticcenterforthearts.org/anja-marais-guide|archivedate=31 July 2015}}</ref><ref name="Bio" /> Ihe ọkpụkpụ na ntinye nke Marais na-enyocha esemokwu na usoro ndụ dị ka nwoke-nwanyị, ndụ-ọnwụ, ọdịdị-azụlite na adịghị ike ha na ịdị ụtọ ha.<ref name="immigration" /> Marais emepụtala ihe ngosi naanị ya na Miami, Florida; Seoul, South Korea; St. Mary's City, Maryland; Key West, Florida; na Smyrna Beach ma sonye na ihe ngosi otu na Basel, Switzerland; Miami; Havana, Cuba; Sarasota, Florida; Cannes, France; na St. Petersburg, Russia. Ọrụ ya bụ akụkụ nke nchịkọta na Akari Museum, Mino City, Japan; Barry D. Briskin, Onye isi oche nke American Folk Art Museum, Private Collection, NY; Jean Carper Private Collection, Key West, FL; Museum of Contemporary Art, Miami, FL; Ed Reilly Private Collection, New York, NY na Victoria Lesser Private Collection, North Branch, NY.<ref name="Bio" /><ref name="museum pieces">{{Cite news|title=Solo Exhibition by Anja Marais at the University of Northern Colorado|url=http://www.newswire.com/press-release/solo-exhibition-by-anja-marais-at-the-university-of-northern|accessdate=10 October 2015|publisher=Newswire|date=5 October 2015}}</ref> N'afọ 2015, ọ na-eme njem na ihe ngosi nkesa ozi dị iche iche a na-akpọ “The Ballast” ma gosipụta ya na ihe ngosi naanị ya na Greeley, Colorado.<ref name="Colorado solo show">{{Cite news|author=Reid|first=Trevor|title=Anja Marais: Exploring balance|url=http://www.uncmirror.com/news/view.php/1012178/Anja-Marais-Exploring-balance-|accessdate=10 October 2015|publisher=The Mirror|date=4 October 2015}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://vimeo.com/67760476 Ntinye, St. Petersburg, Russia] * Anja Marais at IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ke852b44d4phmehmhcwchdlju7irag7 Anderson Mukomberanwa 0 14964 87729 78788 2022-08-20T11:53:01Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Anderson Mukomberanwa''' (1968–2003) bụ onye Zimbabwe na-ese ihe nke a maara maka ihe ọkpụkpụ nkume ya. Mukomberanwa malitere ọrụ nka ya site n'ịmụ ihe site n'aka nna ya, na-arụ ọrụ na nkume siri ike nke mpaghara ahụ. Mgbe e mesịrị n'ọrụ ya, ọ malitere ibipụta akwụkwọ, wee nwee mmasị na etching na woodblock printing. Ọ bụkwa onye na-ese ihe. O nwere ụdị nka nke ya nke gụnyere ọchị.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.artcreationsafrica.com/artists/secondgenerationartist/anderson-mukomberanwa.php|title=Archived copy|accessdate=2012-01-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080509104028/http://www.artcreationsafrica.com/artists/secondgenerationartist/anderson-mukomberanwa.php|archivedate=2008-05-09}}</ref> Anderson nwetara nzere btech na kọleji harare polytechnic na 1993. N'ebe ahụ mgbe o kpebiri itinye aka na nka kama ịchụso ọrụ ya dị ka injinia obodo. Anderson nwụrụ site na ọrịa kansa na 9 Machị 2003.<ref name=":1" /> Ọ bụ onye otu ezinụlọ Mukomberanwa nke ndị na-akpụ ihe na Zimbabwe. Ọ bụ nwa Nicholas Mukomberanwa, ọ bụ nwanne nke ọgbọ nke abụọ na-akpụ ihe [[Taguma Mukomberanwa|Taguma]], [[Lawrence Mukomberanwa|Lawrence]], [[Ennica Mukomberanwa|Ennica]], na [[Netsai Mukomberanwa]], na nwa nwanne nna [[Nesbert Mukomberanwa]]. == Njikọ mpụga == * [http://www.zimsculpt.com/artist.php?id=1 Ihe osise akụkọ ndụ] == Ebensidee == {{Reflist}}{{The Mukomberanwa Family}}{{Authority control}} d7vr1fh6e8a3tjw1h0v72hamzyqz9mx Amos Supuni 0 14969 87663 83646 2022-08-20T11:28:41Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amos Supuni''' ([[Malawi]], 1970 - [[Mozambique]], December 2008) bụ onye na-ese ihe na Zimbabwe. == Akụkọ ndụ == Nne na nna Supuni kwagara [[Zimbabwe]] mgbe ọ dị ọnwa abụọ. N'afọ 1989, Supuni sonyeere otu ndị ntorobịa Katọlik na Tafara, na mpụga Harare, ebe ọ natara nkuzi na ihe ọkpụkpụ site na [[Tapfuma Gutsa]]. Ìgwè ahụ mechara kwaga Silvera House. N'afọ 1991, Supuni nọrọ ọnwa isii na [[Tanzania]] n'ime mmemme mgbanwe ọdịbendị. N'ebe ahụ, ọ mụtara usoro ndị ọzọ dị iche iche dị ka ibipụta akwụkwọ, ịkpụ lino na etching hụ. Mgbe ọ laghachiri Zimbabwe, ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ na Silvera House ruo n`afọ 1996. O mechara bụrụ onye na-ese ihe na Chapungu Sculpture Park. N'oge mgbụsị akwụkwọ nke afọ 1999, Amos bụ onye na-ese ihe na Florida Southern College ebe o mepụtara ihe ọkpụkpụ ma kụzie klas ihe ọkpụ nkume. Supuni nwụrụ tupu ya eruo afọ iri anọ ma hapụ nwanyị di ya nwụrụ. E gburu ya na-achọ nri maka ezinụlọ ya na [[Mozambique]] dị nso. N'ọrụ ya, Supuni na-ezo aka na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya gbasara ụmụaka nọ n'okporo ámá, enweghị ebe obibi na ịda ogbenye. N'akụkụ nke ọzọ, ihe oyiyi ya na-egosi ọṅụ, dị ka mpako nke nna na-ejide nwa ọhụrụ ya. Na mgbakwunye, ọ na-eji ihe oyiyi ọdịbendị n'ọrụ ya. Supuni mere ihe ọkpụkpụ ya karịsịa na nkume isi iyi siri ike, mana o jikwa mgbasa ozi ngwakọta, dị ka ngwakọta osisi, nkume na ígwè n'ọrụ ya ''Hwata'' (nnụnụ odeakwụkwọ), nke egosiri n'ọdụ ụgbọ elu Atlanta. q7tlde7dothqjc8sqfxi99zteirjzzg Anthony Sabuneti 0 14973 87491 78797 2022-08-20T10:36:45Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anthony Sabuneti''' (a mụrụ n'afọ 1974) bụ [[Zimbabwe|onye Zimbabwe]] na-akpụ ihe. Ọ bụ nwa afọ Harare, Sabuneti bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ isii; nne ya bụ ọkpụite, ọrụ ya metụtakwara ya nke ukwuu.<ref>{{Cite news|author=Matorwa|first=Retlaw Matatu|title=Zimbabwe: Exploit Potential of Township Tourism|url=https://allafrica.com/stories/200908171760.html|accessdate=18 November 2018|work=The Zimbabwe Herald|date=18 August 2009}}</ref> Ọ malitere ọrụ ya mgbe ọ dị afọ asaa, na-eme ihe eji egwuri egwu waya maka ire ụmụaka ndị ọzọ. Ihe ndị a ka o gosipụtara na Ụlọ Nzukọ Obodo. Ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndri ya na Harare. Sabuneti na ụfọdụ ndị enyi ya guzobere Gota Tochisuma Atelier na 1987; ọ ka na-arụ ọrụ na otu ahụ. O gosipụtala ihe ngosi na National Gallery of Zimbabwe, na ihe ngosi otu na mba ụwa, gụnyere na US.<ref>{{Cite news|title=Sculptors donate to EU|url=https://www.newsday.co.zw/2011/03/2011-03-27-sculptors-donate-to-eu/|accessdate=18 November 2018|work=News Day|date=27 March 2011}}</ref><ref>{{Cite news|title=Zimbabwe: Local Sculptors to Take Part in U.S. Exhibition|url=https://allafrica.com/stories/201007010818.html|accessdate=18 November 2018|work=Zimbabwe Herald|date=1 July 2010}}</ref> == Ebensidee n'ozuzu == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] p2yknd8ya609211vcbdaceldqzy2wnw Andre D. Wagner 0 14978 87731 81859 2022-08-20T11:54:28Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Andre D. Wagner (amụrụ n'afọ 1986) bụ onye Amerịka na-ese foto, bi na Bushwick, Brooklyn, New York.<ref>{{Cite web|first=James|author=Estrin|accessdate=2020-11-01|title=Photographing New York's Streets, Where 'Everything Feels New'|url=https://lens.blogs.nytimes.com/2016/09/15/they-say-new-york-is-over-photographed-he-disagrees/|date=15 September 2016|work=The New York Times}}</ref> Foto ya n'okporo ámá ojii na nke ọcha na ụdị ihe nkiri ya na-egosi [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Afrịka Amerịka]] bi na Brooklyn.<ref name="petapixel">{{Cite web|accessdate=2020-11-02|title=Andre D. Wagner's Street Photos of Life in Brooklyn|url=https://petapixel.com/2015/06/09/andre-d-wagners-street-photos-of-life-in-brooklyn/|work=petapixel.com}}</ref><ref>{{Cite news|accessdate=2020-11-01|title=Capturing diversity of US black experience|url=https://www.bbc.co.uk/news/av/world-us-canada-44114631|work=BBC}}</ref> == Ndụ na ọrụ == A mụrụ Wagner na Omaha, Nebraska n'afọ 1986.<ref name="c41magazine">{{Cite web|accessdate=2020-11-01|title=Andre D. Wagner and the analogue photographs of the streets of NYC|url=https://www.c41magazine.com/andre-d-wagner-nyc/|date=17 October 2018|work=c41magazine.com}}</ref> O nwetara BA na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Mahadum Buena Vista, Storm Lake, Iowa n'afọ 2010.<ref name="c41magazine" /> N'afọ 2011, o si Omaha kwaga Bushwick, Brooklyn, New York iji gụọ akwụkwọ maka nzere masta na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref name="creativereview">{{Cite web|accessdate=2020-11-01|title=Photographer Andre D. Wagner on chance, chemistry and community|url=https://www.creativereview.co.uk/photographer-andre-wagner/|date=24 March 2020|work=Creative Review}}</ref><ref name="spiegel">{{Cite web|first=Marc|author=Pitzke|accessdate=2020-11-02|title=New York: Fotograf André Wagner dokumentiert schwarzes Brooklyn - Der Spiegel - Kultur|url=https://www.spiegel.de/kultur/gesellschaft/new-york-fotograf-andre-wagner-dokumentiert-schwarzes-brooklyn-a-1041269.html|work=[[Der Spiegel (news website)]]}}</ref><ref name="nytimes-nikas">{{Cite news|first=Andre|author=Wagner|accessdate=2020-11-02|title=Capturing Love, the Brooklyn Way (Published 2017)|url=https://www.nytimes.com/2017/05/27/style/brooklyn-photos-love-bed-stuy-bushwick-andre-wagner.html|work=The New York Times|date=27 May 2017}}</ref><ref name="creativereview" /> Ntụle nke Leah Ollman na ''Los Angeles Times'' kọwara Wagner dị ka onye na-eme "ụdị mmadụ dị jụụ, nke na-atọ ụtọ nke na-apụta kpọmkwem na ọdịnala nke etiti narị afọ nke iri abụọ na-ese foto n'okporo ámá na akwụkwọ akụkọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya. "<ref name="latimes">{{Cite web|accessdate=2020-11-01|title=Review: Andre D. Wagner's stirring photographs tell it like it is|url=https://www.latimes.com/entertainment/arts/reviews/la-et-cm-wagners-stirring-photographs-tell-it-like-it-is-20150601-story.html|date=5 June 2015|work=Los Angeles Times}}</ref> Ọ na-ese foto [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Afrịka Amerịka]] bi na Brooklyn, kamakwa n'ebe ndị ọzọ na New York City.<ref name="latimes" /> Akwụkwọ ya ''Here For The Ride'' (nke afọ 2017) dere ndị mmadụ na New York City Subway, n'etiti afọ 2013 na afọ 2016.<ref>{{Cite web|first=Andrew|author=Boryga|accessdate=2020-11-02|title=Here for the Ride: Andre D. Wagner’s Subway Photographs|url=https://www.theparisreview.org/blog/2018/02/21/here-for-the-ride/|date=21 February 2018|work=The Paris Review}}</ref><ref>{{Cite web|accessdate=2020-11-01|title=Photographer Spends Years Documenting His Daily Commute on the New York Subway|url=https://mymodernmet.com/andre-d-wagner-here-for-the-ride/|date=8 October 2017|work=My Modern Met}}</ref><ref>{{Cite web|first=Alice|author=Newell-Hanson|accessdate=2020-11-02|title=striking photographs of new yorkers on the subway|url=https://i-d.vice.com/en_us/article/59d838/striking-photographs-of-new-yorkers-on-the-subway|date=9 October 2017}}</ref> Wagner emeela ọrụ maka ''Vogue'', ESPN, magazin New York na The ''New York'' Times, ma mepụta ihe oyiyi nkwado maka ihe nkiri Queen & Slim (2019).<ref name="creativereview" /> N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2020, e mere ya otu n'ime ndị na-ese ihe n'ụlọ obibi (PAIR) anọ na Ngalaba Na-ahụ Maka Ọdịbendị nke New York City, usoro nka obodo nke na-ewe otu afọ nke na-enyere ndị na-ese ihe aka "ịtụ aro ma mejuputa ngwọta okike maka ihe ịma aka obodo."<ref>{{Cite web|first=Nadja|author=Sayej|accessdate=2020-11-03|title=New York Announces Latest Public Art Projects: "Artists Are Creative Problem Solvers."|url=https://www.forbes.com/sites/nadjasayej/2020/08/27/new-york-announces-latest-public-art-projects-artists-are-creative-problem-solvers/|work=Forbes}}</ref> Ọ na-eji igwefoto Leica M6 nwere oghere 28 mm n'obosara na Kodak Tri-X ihe nkiri ojii na nke ọcha, ma na-ebipụta nke ya.<ref name="spiegel" /><ref name="creativereview" /> == Mbipụta == === Akwụkwọ ọrụ nke Wagner === * ''Black Boys''. Copenhagen: Creative Future, 2013. * The Purist Vol. 1. New York City: bipụtara onwe ya, 2014.<ref>{{Cite web|first=Jack|author=Sommer|accessdate=2020-11-01|title=20 raw images from the streets of New York|url=https://www.businessinsider.com/photographer-andre-wagner-documents-the-streets-of-new-york-2015-7|work=Business Insider}}</ref> * ''Here For The Ride''. Copenhagen: Creative Future, 2017. Site na mmeghe nke Miles Hodges. Nwere ntinye na edemede nke Zun Lee ("The Quiet Power of the Quotidian"), ajụjụ ọnụ ya na Wagner, na foto. Mbipụta nke mbipụta 750.<ref>{{Cite web|accessdate=2020-11-02|title=Here For The Ride|url=https://andredwagner.com/herefortheride|work=Andre D. Wagner}}</ref><ref>{{Cite web|accessdate=2020-11-02|title=Take the J Train|url=https://aperture.org/editorial/take-j-train/|date=17 January 2018|work=Aperture}}</ref> === Akwụkwọ ndị ọzọ nke Wagner === * The Purist - Parades Vol. 2. New York City: bipụtara onwe ya, 2015. Ụdị akwụkwọ akụkọ. == Ihe ngosi == === Ngosipụta naanị ya === * American Survey Pt. 2 Tell It Like It Is, Papillion Art, Los Angeles, California, 2015<ref name="petapixel" /><ref name="latimes" /><ref>{{Cite web|accessdate=2020-11-02|title=American Survey Pt: II 'Tell It Like It Is' - Photo Gallery - Papillion|url=http://www.papillionart.com/photo-gallery/american-survey-pt-ii-tell-it-like-it-is/|work=www.papillionart.com}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] i0usi6m8ftv8hzsfrk6guzfua3l6jgx Austin Hansen 0 14979 87522 81981 2022-08-20T10:47:55Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Austin Hansen''' (amụrụ 1910 - ọnwa Jenụwarị 23, 1996) bụ onye ojii Amerịka na-ese foto nke a maara maka akụkọ ndụ ya na Harlem. == Mmalite ndụ == A mụrụ Austin Hansen n'afọ 1910 na Saint Thomas, U.S. Virgin Islands . Ọ malitere ịse foto mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, onye na-ese foto n'àgwàetiti ahụ nyeere ya aka.<ref>{{Cite book|author=Wu|first=Juliana|title=Profiles in Black: Biographical Sketches of 100 Living Black Unsung Heroes|publisher=CORE Publications|isbn=978-0-917354-01-4|url=https://www.google.ca/books/edition/Profiles_in_Black/l5gaAQAAIAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Austin+Hansen+photographer&dq=Austin+Hansen+photographer&printsec=frontcover|language=en}}</ref> Ọ jere ozi na United States Navy dị ka onye na-ese foto.<ref name="CNNFYI">{{Cite web|title=CNNfyi.com – Chasing the Dream|url=http://www.cnn.com/fyi/interactive/specials/bhm/story/hansen.html|work=www.cnn.com}}</ref><ref>{{Cite book|author=Salzman|first=Jack|title=Encyclopedia of African-American Culture and History|publisher=Macmillan Library Reference|isbn=978-0-02-897365-4|url=https://www.google.ca/books/edition/Encyclopedia_of_African_American_Culture/T4QYAAAAIAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Austin+Hansen+photographer&dq=Austin+Hansen+photographer&printsec=frontcover|language=en}}</ref> Ọ bịara New York City n'afọ 1928, mana àgwà ịkpa ókè agbụrụ nke oge ahụ gbochiri ya ịrụ ọrụ n'agbanyeghị ezigbo ntụzịaka site n'aka onye ọrụ ụgbọ mmiri nke ọ rụrụ ọrụ.<ref name="CNNFYI" /> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-asa efere na onye na-arụ ọrụ nrịgo, ma na-akpọ ụbọ mgbe ụfọdụ.<ref name="CNNFYI" /> == Ihe Nketa == N'ime ndụ ya, Hansen wuru nnukwu nchịkọta nke ihe osise 500,000 nke ndị isi ojii Amerị́ka, site na ndị ụka na ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị ruo ndị na-arụ ọrụ kwa ụbọchị. Ihe karịrị puku iri ise n'ime ihe oyiyi ya dị na Schomburg Center for Research in Black Culture. Hansen bụ isiokwu nke ihe nkiri ''Ọchịchọ Hansen'', onye na-ese foto na Harlem nke Justin Bryant duziri.<ref>{{Cite book|author=Wall|first=C. Edward|title=Media Review Digest|publisher=Pierian Press|isbn=978-0-87650-387-4|url=https://www.google.ca/books/edition/Media_Review_Digest/OboPAQAAMAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=Austin+Hansen+photographer&dq=Austin+Hansen+photographer&printsec=frontcover|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Library Journal: Chiefly Devoted to Library Economy and Bibliography|publisher=R.R. Bowker Company|url=https://www.google.ca/books/edition/The_Library_Journal/NzvhAAAAMAAJ?hl=en&gbpv=1&bsq=%22Search+for+Hansen:+A+photographer+of+harlem%22&dq=%22Search+for+Hansen:+A+photographer+of+harlem%22&printsec=frontcover|language=en}}</ref> pv034ya9rn1psgu78osb29luwg5o681 Ayanda Borotho 0 15017 87639 78843 2022-08-20T11:18:40Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ayanda Borotho - Ngubane''' (a mụrụ na 13 Jenụwarị 1981) bụ onye South Africa na-eme ihe nkiri na onye nlereanya mbụ a maara nke ọma maka ịrụ ọrụ aha na SABC 1 sitcom Nomzamo, site n'afọ 2007-2010, nke ọ nọchiri Zinzile Zungu yana Phumelele Zungu na telenovela Isibaya .<ref>{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=10729|title=Ayanda Borotho|publisher=TVSA|accessdate=2020-06-24}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Ayanda Borotho na 13 Jenụwarị 1981 na obodo Ntuzuma dị nso na obodo Durban na mpaghara KwaZulu-Natal nke South Africa. Ọ gara Brettonwood High School na Umbilo, Durban ebe a zụrụ ya n'okwu na ihe nkiri. O mere diplọma Integrated Marketing Communications na AAA School of Advertising site n'afọ 1999-2001, ọkachamara na njikwa akara. == Ọrụ == Ọ malitere ọrụ ime ihe nkiri ya n'afọ 1999 mgbe ọ nwetara ọrụ nke ilekọta nwa akwụkwọ Thami na SABC 1 soapie Generations (usoro TV South Africa). N'afọ 2000, o nwere obere ọrụ na ihe nkiri Leon Schuster Mr Bones . N'afọ 2007, ọ nọchiri Zinzile Zungu dịka Nomzamo na SABC 1 sitcom Nomzamo site na oge abụọ. Ayanda rụrụ obere ọrụ nke Busi na oge nke anọ nke usoro ihe nkiri SABC 1 Home Affairs, n'afọ 2009. N'afọ 2013, a họpụtara Ayanda dịka Phumelele na telenovela IsiBaya nke Mzansi Magic . N'afọ 2018, a họpụtara ya dịka Khethiwe na usoro ihe nkiri telivishọn nke South Africa bụ Ambitions .<ref>{{Cite web|url=https://zalebs.com/top-of-the/ayanda-borotho/things-we-didnt-know-about-ayanda-borotho|title=Things we didn't know about Ayanda Borotho}}</ref> == Ndụ onwe == Ayanda Ngubane lụrụ dọkịta ma ha mụtara ụmụ atọ. O kwuru na n'ụlọ ya, o nwere iwu siri ike "No English Policy". Ụmụ ya na-asụ Zulu na Sotho n'ụlọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2018-11-21-ayanda-borotho-explains-why-she-has-a-no-english-policy-in-her-house/|title=Ayanda Borotho explains why she has a no English policy in her house}}</ref> == Ihe nrite == * A họpụtara ya na MIPAD Awards.<ref>{{Cite web|title=Isibaya' actress Ayanda Borotho nominated for MIPAD award|url=https://www.iol.co.za/amp/entertainment/celebrity-news/local/isibaya-actress-ayanda-borotho-nominated-for-mipad-award-47857105|work=Independent Online}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 83uo0s0fis58r2jjyuxk9kouauktsqk Anthony Barboza 0 15054 87476 78885 2022-08-20T10:32:44Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anthony Barboza''' (amụrụ n'afọ 1944 na New Bedford, Massachusetts) bụ onye na-ese foto, ọkọ akụkọ ihe mere eme, onye na-eme ihe nkiri na onye edemede. Site na mgbọrọgwụ sitere na [[Cape Verde]], na ọrụ nke malitere na nka azụmahịa ihe karịrị afọ iri anọ gara aga, nkà Barboza na ọrụ ya na-aga nke ọma nyeere ya aka ịgafe ma chụsoo mmasị ya na nka dị mma ebe ọ na-aga n'ihu na-enye aka na nka Amerịka. Barboza nwere ọtụtụ ọrụ ọdịnala na nke ọhụrụ sitere n'ike mmụọ nsọ nke echiche ndị Afrịka-Amerịka, nke egosila na ụlọ ngosi ọha na eze na nke onwe, na nnukwu ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ n'ụwa niile. A maara ya nke ọma maka ọrụ foto ya nke ndị egwu jazz site n'oge afọ 1970s - '80s. Ọtụtụ n'ime ọrụ ndị a dị n'akwụkwọ ya Black Borders, nke e bipụtara n'afọ 1980 site na enyemaka sitere na National Endowment for the Arts. N'otu edemede e bipụtara n'afọ 1984 na The City Sun, o kwuru, sị, "Mgbe m na-ese foto, ana m ese foto nke otú onye ahụ si eche m; otú m si eche banyere onye ahụ, ọ bụghị otú ha si ele ya anya.<ref>Bey, Dawoud, "A Light from a Darkroom", ''The City Sun'', Arts Section, August 1, 1984: 15, 18. Print.</ref> Achọpụtara m na iji mee ka ihe osise ahụ rụọ ọrụ, ha ga-eme njikọ uche yana nke mmetụta uche. Mgbe ha na-eme nke ahụ, amaara m na enwere m ya". Ọtụtụ n'ime foto ya na-enweta mmetụta ya site na iji ọkụ na onyinyo mee ihe nke ọma, ịchịkwa ihe ndabere, ịtụle mgbanwe na ọsọ ọsọ, ihe mejupụtara, na ọtụtụ usoro na usoro ndị ọzọ na iwu ya. Ihe ngosi ihe osise foto ya kachasị ọhụrụ, Black Dreams / White Sheets, agagharịla mba ụwa ma gosipụta ya na nke mbụ ya na New York City na Bill Hodges Gallery n'ọnwa Nọvemba na Disemba n'afọ 2010. Barboza na-eleba anya n'ọrụ na ahụmịhe nke ndị Afrịka bi na mba ọzọ n'akụkọ ihe mere eme nakwa n'oge a gbasara agbụrụ, mmekọahụ, okike, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ọha na eze na ọdịbendị Amerịka. == Ọrụ == Barboza bịara New York City ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'afọ 1963 mgbe ọ dị afọ iri na itoolu iji mụọ foto na Hugh Bell, onye na-ese foto ejiji Black nke ghọrọ onye nduzi ya ma nye Barboza ohere ịrụ ọrụ n'efu iji nweta ohere inweta ahụmịhe n'ọhịa. Tupu nke ahụ, ọ zutere Adger Cowans, onye ọzọ n'ime ndị ojii na-ese foto azụmahịa ole na ole nke oge ahụ, onye ga-ewebata Barboza na otu ndị ojii ọkachamara na-ese ihe bụ ndị otu The Kamoinge Workshop. Ọ bụ Roy De Carava duziri otu a na mbụ ma mepụta ya iji kwalite mkparịta ụka siri ike banyere foto n'oge a ka na-akpa ókè megide ndị na-ese foto Afrịka-Amerịka ma na-ewepụ ha na foto ọkachamara. Ha bụ ndị ọkachamara jikọtara aka iji kwado ma nyere aka kwalite ọrụ ibe ha site n'inye nkọwa na nkatọ otu, yana site n'ịmepụta ihe ngosi ọnụ. Barboza na-aga n'ihu na omenala a dị ka onye isi oche ugbu a nke ihe a maara ugbu a dị ka Kamoinge, Inc. ma na-agagide na-akwado ndị Black ndị ọzọ ọkachamara na ndị na-achọ ise foto n'ọrụ ha. N'afọ 1965, e debara aha Barboza n'ime ndị agha mmiri wee bụrụ onye na-ese foto oge niile maka akwụkwọ akụkọ Jacksonville, Florida The ''Gosport'' . Ọ bụ n'ebe ahụ ka ọ zụlitere ọrụ ya wee malite ọrụ ya na ihe ngosi otu onye na Pensacola Art Museum na Emily Lowe Gallery na Mahadum Miami. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] t0pqwevf0c543vzmjko79ieey8ckv6k Ananias Leki Dago 0 15085 87725 78917 2022-08-20T11:48:26Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ananias Leki Dago''' (amụrụ na 2 Nọvemba 1970) bụ [[Côte d'Ivoire|onye]] na-ese foto na Ivory Coast.<ref name="ALD: Being There">Leica Internet Team. [https://www.leica-camera.blog/2014/01/20/ananias-leki-dago-being-there-where-things-are-fragile/ "Ananias Léki Dago: Being There Where Things Are Fragile"], ''[[The Leica Camera Blog]]'', Leitz Park, Germany, 20 January 2014.</ref><ref name="Mélancolies">Kodjo-Grandvaux, Séverine. [https://www.jeuneafrique.com/136035/culture/c-te-d-ivoire-m-lancolies-d-un-promeneur-solitaire/ "Côte d’Ivoire : mélancolies d’un promeneur solitaire"], ''[[Jeune Afrique]]'' (online), Paris, France, 25 September 2013.</ref><ref name="NYT Flow">[[Cotter, Holland]]. [http://archive.nytimes.com/www.nytimes.com/slideshow/2008/04/03/arts/0404-FLOW_9.html "Flow at the Studio Museum: Myop al Blanc 1 (2005), by Ananias Léki Dago"], ''[[The New York Times]]'' (online), Arts, New York, New York, 3 April 2008.</ref> == Akụkọ ndụ == Ananias Leki Dago bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Institut National Supérieur de l'Action et de l'Culturelle na Abidjan, Côte d'Ivoire.<ref>Editor. [http://africultures.com/personnes/?no=4042 "Fiche Personne : Ananias Leki Dago"], ''[[Africultures]]'' (online), Paris, France, as referenced on 16 February 2020.</ref><ref name="Motiv' Moi, MILC">Anonymous Author / Editor. [https://issuu.com/newsletterivt/docs/milc_magazine__4 "Motiv' Moi : Ananias Leki Dago"], [[MILC Magazine]] (online), No. 4, Abidjan, Côte d'Ivoire, 20 august / août 2017, pg. 50, as republished by [[ISSUU]].</ref> N'oge ndọrọ ya n'agha ga na Europe, n'ihi ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na obodo ya bụ [[Côte d'Ivoire]], ọ rụrụ ọrụ maka magazin dịka Africultures na Regards .<ref name="ALD: Being There">Leica Internet Team. [https://www.leica-camera.blog/2014/01/20/ananias-leki-dago-being-there-where-things-are-fragile/ "Ananias Léki Dago: Being There Where Things Are Fragile"], ''[[The Leica Camera Blog]]'', Leitz Park, Germany, 20 January 2014.</ref><ref name="Mélancolies">Kodjo-Grandvaux, Séverine. [https://www.jeuneafrique.com/136035/culture/c-te-d-ivoire-m-lancolies-d-un-promeneur-solitaire/ "Côte d’Ivoire : mélancolies d’un promeneur solitaire"], ''[[Jeune Afrique]]'' (online), Paris, France, 25 September 2013.</ref><ref name="Africultures, Rencontres du Sud">Libong, Héric. [http://africultures.com/abidjan-rencontres-du-sud-the-birth-of-a-collection-5476/ "Abidjan Rencontres du Sud: The Birth of a Collection, Interview with Ananias Leki Dago"], ''[[Africultures]]'' (online), Paris, France, 30 November 2000.</ref> Site na 1997 ruo 2001, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese foto maka Marché des arts et du spectacle africains (MASA), nke dị na Abidjan.<ref>{{Cite web|title=Ananias Leki-Dago|url=http://www.imdb.com/name/nm8415498/bio|work=IMDb|accessdate=2020-05-27}}</ref> E gosipụtara foto ya na [[:fr:Musée de l'Histoire de l'immigration|ebe ngosi ihe mgbe ochie]] na ebe ọdịnala dị ka Centre Pompidou na Musée de l'Immigration na Paris, France; Fondation<ref>Leki, Ananias / Photographer. [https://www.fundaciovilacasas.com/en/works/ananias-leki "s/t"] (photograph), [[Fundació Vila Casas]] (online), Barcelona, Spain, as referenced on 17 February 2020.</ref> Donwahi na Abidjan; Moderna Museet na Stockholm, Sweden; Philadelphia Museum of Art na Philadelphia, Pennsylvania; na Biennale<ref>Unnamed Curators. [https://www.worldcat.org/title/dakart-98-biennale-de-lart-africain-contemporain-dakar-24-30-avril/oclc/39886860&referer=brief_results "Dak'Art 98 : biennale de l'art africain contemporain, Dakar 24-30 avril"], Cimaise Art Contemporain, volume (yearly) 45, no. 253, [[:it:Biennale di Dakar|Dak'Art]], Unidentified Publisher, Paris, France, April 1998, 116 pgs., as referenced by [[WorldCat]] on 16 February 2020. Please consult [[:it:Dak'Art 1998|Wikipedia Italy for further information about Dak'Art 98]], containing a specific mention of Ananias Leki Dago.</ref> of Contemporary African Art (Dak'Art) na Dakar, Senegal, ma bụrụ akụkụ nke nchịkọta na-adịgide adịgide nke ụlọ ọrụ dị ka Fundació Vila Casas, French, Mus Mus Mus Musée Lulemanda na France; Musée New York; Musée, Musée, na Musée New New York;<ref name="Mélancolies">Kodjo-Grandvaux, Séverine. [https://www.jeuneafrique.com/136035/culture/c-te-d-ivoire-m-lancolies-d-un-promeneur-solitaire/ "Côte d’Ivoire : mélancolies d’un promeneur solitaire"], ''[[Jeune Afrique]]'' (online), Paris, France, 25 September 2013.</ref><ref>[[Ekra, Franck Hermann]]. [https://www.goethe.de/ins/ci/fr/kul/mag/20748967.html "Photographie Afropolitaine : Le Photographe Ananias Léki Dago"], [[Goethe-Institut]] (online), Goethe-Institut Côte d'Ivoire (page), Abidjan, Côte d'Ivoire, août 2013.</ref><ref>Feigin, Lev. [https://museemagazine.com/culture/2016/9/28/three-photographerssix-cities-at-the-philadelphia-museum-of-art "Three Photographers/Six Cities at the Philadelphia Museum of Art"], ''[[Musée Magazine]]'' (online), Vanguard of Photography Culture, New York, New York, 7 October 2016.</ref><ref>Barberie, Peter / Brodsky Curator of Photographs, Alfred Stieglitz Center, Philadelphia Museum of Art. [https://www.philamuseum.org/press/releases/2016/1089.html "Creative Africa: Three Photographers/Six Cities"], [[The Philadelphia Museum of Art]] (online), Press Releases, Philadelphia, Pennsylvania, 13 May 2016.</ref><ref name="Motiv' Moi, MILC">Anonymous Author / Editor. [https://issuu.com/newsletterivt/docs/milc_magazine__4 "Motiv' Moi : Ananias Leki Dago"], [[MILC Magazine]] (online), No. 4, Abidjan, Côte d'Ivoire, 20 august / août 2017, pg. 50, as republished by [[ISSUU]].</ref><ref name="Kodjo Dago Branly">Koléa, Serge and N'goran, Marie Laure. [https://www.rti.ci/infos_Interviews_22469_ananias-leki-dago-il-etait-inconcevable-de-voir-lhistoire-du-pays-racontee-par-paul-kodjo-aller-a-la-poubelle.html "Ananias Leki Dago: 'Il était inconcevable de voir l'histoire du pays racontée par Paul Kodjo aller à la poubelle'."] (video), [[Radiodiffusion Television Ivoirienne|RTI]] (online), Abidjan, Côte d'Ivoire, 3 juin 2018.</ref><ref name="Mélancolies" /> N'afọ 2019, Ananias Leki Dago nọchitere anya Côte d'Ivoire na ememe Biennale di Venezia, na Venice, Ịtali, na-ekere òkè na ngosi "Ivory Coast: The Open Shadows of Memory".<ref>Scaringella, Massimo / Curator. [https://www.labiennale.org/en/art/2019/national-participations/ivory-coast "Ivory Coast: The Open Shadows of Memory"], [[La Biennale di Venezia]] (online), Venice, Italy, 2019.</ref> Onye guzobere emume foto mba ụwa mbụ na Abidjan, Les Rencontres du Sud, na onye weghachiri foto nke [[Paul Kodjo]] - "Nna nke foto na Ivory Coast", ''Ananias'' Leki Dago bụ onye dere akwụkwọ ise na-egosi ọrụ foto ya: Ananias Leki-Dago, onye na-ese foto (Les éditions de l'oeil, 2003), Shebeen Blues (Éditions Gang, 2010), (Native Intelligence and Goethe-Institut Kenia, 2013), La ''Nawa'', Éditions Rainy, Régional Days (Édition, 2019).<ref name="Africultures, Rencontres du Sud">Libong, Héric. [http://africultures.com/abidjan-rencontres-du-sud-the-birth-of-a-collection-5476/ "Abidjan Rencontres du Sud: The Birth of a Collection, Interview with Ananias Leki Dago"], ''[[Africultures]]'' (online), Paris, France, 30 November 2000.</ref><ref>Nimis, Érika and Nur Goni, Marian / Editors. [https://fotota.hypotheses.org/4830 "Paul Kodjo : une œuvre en héritage – entretien avec Ananias Léki Dago"], ''[[FOTOTA – Perspectives africaines en photographie]]'' (online), Paris, France, 25 May 2018.</ref><ref name="Ici Abidjan">Simonet, Dany. [https://www.lepoint.fr/culture/ici-abidjan-l-autre-capitale-de-la-photographie-28-05-2015-1931691_3.php "ICI ABIDJAN - L’autre capitale de la photographie"], ''[[Le Point]]'' (online), Culture, Paris, France, 28 May 2015.</ref><ref name="Kodjo Dago Branly">Koléa, Serge and N'goran, Marie Laure. [https://www.rti.ci/infos_Interviews_22469_ananias-leki-dago-il-etait-inconcevable-de-voir-lhistoire-du-pays-racontee-par-paul-kodjo-aller-a-la-poubelle.html "Ananias Leki Dago: 'Il était inconcevable de voir l'histoire du pays racontée par Paul Kodjo aller à la poubelle'."] (video), [[Radiodiffusion Television Ivoirienne|RTI]] (online), Abidjan, Côte d'Ivoire, 3 juin 2018.</ref><ref name="Sheeben Blues, OSIWA">Anonymous Author / Editor. [http://www.osiwa.org/wp-content/uploads/2015/08/In-pictures.pdf "Shebeen Blues: Tasting the Joys of Leisure and Amusement in South Africa"], [[OSIWA]], ''[[OPENSPACE]]'' (online), In Pictures, Dakar, Sénégal, November 2014, pg. 78.</ref><ref>Cessou, Sabine. [http://www.rfi.fr/fr/hebdo/20150918-cote-ivoire-photographie-ananias-leki-dago-photographe-urbain "Ananias Léki Dago, photographe urbain"], ''[[:fr:Radio France internationale|rfi]]'' (online), Photographie, Paris, France, 18 September 2015.</ref><ref name="Motiv' Moi, MILC">Anonymous Author / Editor. [https://issuu.com/newsletterivt/docs/milc_magazine__4 "Motiv' Moi : Ananias Leki Dago"], [[MILC Magazine]] (online), No. 4, Abidjan, Côte d'Ivoire, 20 august / août 2017, pg. 50, as republished by [[ISSUU]].</ref> Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye na-ese foto na ebe obibi maka mmemme nka guzobere na Europe, Africa, na Caribbean.<ref name="Mélancolies">Kodjo-Grandvaux, Séverine. [https://www.jeuneafrique.com/136035/culture/c-te-d-ivoire-m-lancolies-d-un-promeneur-solitaire/ "Côte d’Ivoire : mélancolies d’un promeneur solitaire"], ''[[Jeune Afrique]]'' (online), Paris, France, 25 September 2013.</ref> == Akwụkwọ == * Ananias Leki Dago, onye na-ese foto, nke Ananias Leki dago (foto) na Yann Le Goff (ihe odide), Les éditions de l'oeil, Paris, 2003(French, Monograph, Softcover, 165x120mm, agba zuru ezu, 24 pgs. * [http://soumbala.com/actualite-du-livre-afrique/nouvelles-parutions-africanistes/shebeen-blues-the-wheel-is-still-in-spin.html ''Shebeen Blues'']: The Wheel is Still in Spin, nke Ananias Leki Dago (foto) na Mongane Wally Serote (ihe odide), Éditions Gang, Ivry-sur-Seine, 2010(French, 240x220mm, 122 pgs. * [https://www.worldcat.org/title/mabati/oclc/915260672 ''Mabati''], nke Ananias Leki Dago (foto) na Billy Kahora (ihe odide), nke Contact Zones, Contact Zones NRB 06,Native Intelligence na Goethe-Institut Kenia dezigharịrị, Nairobi, 2013(English, 22 cm, 104 pgs. * * La Nawa, nke Ananias Leki Dago (foto) na Érika Nimis (Ed., "Devoir de mémoire" (ihe odide), nke Ananias Lek Dago), Éditions Gang, Conseil Régional de la ''Nawa'', na-arụkọ ọrụ na Emerge and See!, na-arụ ọrụ na NEI-CEDA, Côte d'Ivoire, 2016(French, 25x35cm, mbipụta dị mkpirikpi nke 2000, 184 p.) * Rainy Days Abidjan, nke Ananias Leki Dago dere, Éditions Éburnie, Abidjan. == Ihe nkiri == * ''Ysasu'': La Mode dans la rue André del Sarte (2007), nke Yvonne Michele Anderson (Ruth Rachel Anderson-Avraham) duziri (Still Photographer) * Nous sommes (2007; dist. 2012)] (Foto / Still Photographer) * ''Ananias Léki Dago -'' Photographe. (2016)], nke Sibylle Desjardins duziri maka Fondation Zinsou (Soi-même / Himself, Photographies / Still Photographer) == Ihe nrite == * 2004 - Distinction, Kodak Prize of Critical Photography, Paris, France * 2009 - Ihe nrite mbụ, asọmpi PhotoAfrica, Tarifa, Spain == Hụkwa == * Ihe osise Africa nke Oge A * Omenala nke Côte d'Ivoire == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ananias Leki Dago, Official Name Authority File, BnF (National Library of France) * [https://www.facebook.com/pages/category/Author/ananias-l%C3%A9ki-dago-37550101290/ Ananias Leki Dago na Facebook] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] cw82c86rg32mo034xczbinkww7gdgsv Adhir Kalyan 0 15131 87148 82536 2022-08-19T12:23:44Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|website=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adhir Kalyan''' (a mụrụ n'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1983) bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa nke amaara maka ọrụ ya dịka Timmy na CBS sitcom Rules of Engagement na dị ka Awalmir Karimi / 'Al' na ''United States'' of Al. == Mmalite ndụ == A mụrụ Kalyan na Durban, South Africa, n'ezinụlọ India South Africa. Nne ya, Santosh Vinita "Sandy" Kalyan, bụ onye otu ndị omeiwu na South African National Assembly, ebe ọ nọchitere anya Democratic Alliance.<ref name="cwtv">{{Cite web|url=http://www.cwtv.com/shows/aliens-in-america/cast/adhir-kalyan|publisher=CWTV|title=Adhir Kalyan|accessdate=2010-03-30}}</ref> Kalyan gụsịrị akwụkwọ na Marklands na Durban. Tupu ọ kwaga mba ọzọ, ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri na South Africa, gụnyere ihe nkiri nke Charles Dickens ' ''Oliver Twist'' na A Christmas Carol, ihe nkiri nke Salman Rushdie's The Ground Beneath Her Feet, na [[William Shakespeare|ihe]] nkiri Shakespearean Macbeth. == Ọrụ == N'afọ 2005, Kalyan kwagara London iji chụsoo ọrụ ime ihe nkiri ya ebe ọ nwetara ọrụ na usoro BBC Holby City (usoro 8) dịka Arjmand Younis, na Spooks (usoro 5), na netwọk Irish RTÉ One na Fair City dịka Ramal Kirmani . Kalyan pụtakwara n'ọtụtụ ihe nkiri onwe ya.<ref name="cwtv" /> Kalyan gosipụtara na American CW Television Network sitcom Aliens in America, dịka nwa akwụkwọ mba ọzọ si Pakistan bi na ezinụlọ [[Wiskonsin|Wisconsin]].<ref>{{Cite web|url=http://www.thefutoncritic.com/news.aspx?id=7389|work=The Futon Critic|title=News 7389|accessdate=2010-03-30}}</ref> O gosipụtara ihe odide na-apụta ugboro ugboro na oge nke ise nke ihe ngosi cable Nip / Tuck, na oge nke atọ nke CBS sitcom Rules of Engagement, na-aghọ usoro na-aga n'ihu na oge nke anọ nke ikpeazụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.zap2it.com/tv/news/zap-adhirkalyan-niptuck,0,1268424.story?track=rss|title=Adhir Kalyan joins FX show|work=Zap2it|accessdate=2010-03-30}}</ref> N'''a''fọ 2009, Kalyan pụtara na ihe nkiri Paul Blart: Mall Cop dịka Pahud, onye nọ n'afọ iri na ụma nke nwere mmasị na enyi ya nwanyị Parisa, na Up in the Air dịka onye ọrụ a chụrụ n'ọrụ, na na ihe nkiri na-atọ ọchị nke ''ndị'' na-eme obi ụtọ Fired Up. N'afọ 2010, ọ pụtara na Youth in Revolt, n'afọ 2011, ọ pụtara na obere ọrụ na No Strings Attached . Na ngwụcha afọ 2015, ọ malitere ime ihe nkiri na akụkọ sayensị Fox Second Chance . N'ọnwa Disemba afọ 2019, a họpụtara Kalyan ka ọ gosipụta onye ntụgharị Afghanistan bụ Awalmir Karimi ("Al"), onye isi na-eme ihe nkiri CBS sitcom ''United States'' of Al. Ihe nkiri ahụ malitere na Eprel 1, 2021, nke esemokwu gbara gburugburu. N'ịbụ ndị a tọhapụrụ na nyocha na-adịghị mma, a katọrọ ihe ngosi ahụ na ndị na-eme ya maka ọchị nke ihe ngosi ahụ, iji okwu ochie, na karịsịa, ndị nkatọ kpọrọ oku ịtụgharị onye na-eme ihe nkiri India a mụrụ na South Africa iji mee ihe na-abụghị eziokwu.<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2021/03/chuck-lorre-united-states-of-al-afghan-character-reza-aslan-diversity-inclusion-representation-1234718863/|title='United States of Al' Blasted For Handling Of Afghan Character; Reza Aslan Defends CBS Sitcom: "You Can't Judge A Show By A 30 Second Trailer"|date=March 21, 2021|first=Dino-Ray|author=Ramos|work=[[Deadline Hollywood]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210324211842/https://deadline.com/2021/03/chuck-lorre-united-states-of-al-afghan-character-reza-aslan-diversity-inclusion-representation-1234718863/|archivedate=March 24, 2021|accessdate=March 24, 2021}}</ref> == Ndụ onwe == N'ọnwa Machị afọ 2015, ọ kwere onye na-eme ihe nkiri Emily Wilson nke ''General Hospital'' nkwa ọlụlụ.<ref>{{Cite web|url=https://instagram.com/p/1OpY6nt23Y/|archiveurl=https://ghostarchive.org/iarchive/s/instagram/1OpY6nt23Y|archivedate=2021-12-24|title=We're Engaged!!|work=Instagram|author=Wilson, Emily|date=April 8, 2015}}</ref> Ya na Wilson lụrụ na October 1, 2016, na Colony 29 na Palm Springs, CA.<ref>{{Cite web|url=http://soaps.sheknows.com/general-hospital/news/43045/exgeneral-hospitals-emily-wilson-engaged|title=Emily Wilson Marries Adhir Kalyan|author=Cushman, Dustin|publisher=Soaps.sheknows.com.|date=October 3, 2016|accessdate=October 4, 2016}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" ! width="8%" |Afọ ! width="22%" |Aha ya ! width="16%" |Ụdị ! width="16%" |Ọrụ ! width="25%" |Ihe edeturu |- |2006 |''Obodo Holby'' |Ihe nkiri TV |Arjmand Younis |1 ihe omume |- |2006 2007 |''Obodo Mara Mma'' |Ihe nkiri TV |Akụkụ Kirmani | |- |2007-2008 |''Ndị ọbịa na America'' |Ihe nkiri TV |Raja |Ọrụ na-eme ihe nkiri |- |2009 |''Paul Blart: Mall Cop'' |Ihe Ndị A Na-ahụ Maka ya |Pahud | |- |2009 |''A gbagburu ya'' |Ihe Ndị A Na-ahụ Maka ya |Onye na-aṅụ mmanya | |- |2009 |''N'elu Eluigwe'' |Ihe Ndị A Na-ahụ Maka ya |Onye ọrụ IT iwe ji | |- |2009 |''Nip/Tuck'' |Ihe nkiri TV |Raj Paresh |Ihe omume 3 |- |2009 |''Ndị Ntorobịa Na-enupụ isi'' |Ihe Ndị A Na-ahụ Maka ya |Vijay Joshi | |- |2009 2013 |''Iwu nke Mmekọrịta'' |Ihe nkiri TV |Timmy |Recurring (Seasons 3) Main cast (Seassions 4 cuari7)70 episodes<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /> |- |2010 |''Ụlọ akwụkwọ sekọndrị'' |Ihe Ndị A Na-ahụ Maka ya |Sebastian Saleem | |- |2011 |''Enweghị eriri ejikọtara ya'' |Ihe Ndị A Na-ahụ Maka ya |Kevin | |- |2015 |''Paul Blart: Mall Cop 2'' |Ihe Ndị A Na-ahụ Maka ya |Pahud |Cameo |- |2016 |''Ohere nke Abụọ'' |Ihe nkiri TV |Otto Goodwin |Ọrụ na-eme ihe nkiri |- |2020 |''Nwa agbọghọ mara mma dị ka gị'' |Ihe Ndị A Na-ahụ Maka ya |Paul Goodwin | |- |2020 |''Nkwa Ndị A Na-emebi N'Iche 5'' |Ihe Ndị A Na-ahụ Maka ya |Kumaran Naidu | |- |2020 |''Ndị Goldberg'' |Ihe nkiri TV |Dodd Wembley |Ihe omume: "Ọ bụ ihe niile gbasara ịchịkwa" |- |2021 191022 |''United States nke Al'' |Ihe nkiri TV |Awalmir "Al" Karimi |Ndị na-eme ihe nkiri |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|2290876}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] irc70n8ryqmx920hf6avcvgxke6iuak Albert Nyathi 0 15158 87541 81687 2022-08-20T10:52:27Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Albert Nyathi|image=|caption=|birth_name=Albert Nyathi|birth_date={{Birth date and age|df=yes|1962|11|15}}|birth_place=Gwanda|death_date=|death_place=|occupation=Poet, Musician, Philanthropist}} [[Category:Articles with hCards]] '''Albert Nyathi''' (a mụrụ ya n'ụbọchị 15 n'ọnwa Nọvemba afọ 1962 na Kafusi na Gwanda District na Matabeleland South ) bụ [[Zimbabwe|onye Zimbabwe]] na-ede uri, onye egwu, onye edemede, onye na-eme ihe nkiri, na onye na-enyere ndị mmadụ aka bụ onye ama ama maka uri na abụ "Senzeni na?", nke o dere mgbe e gburu Chris Hani .<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.thestandard.co.zw/2019/06/02/albert-nyathi-takes-skies/|title=Albert Nyathi takes to the skies|date=2019-06-02|work=The Standard|language=en-US|accessdate=2020-01-01}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://albertnyathi.com/|title=Welcome to Albert Nyathi and Imbongi's official homepage|accessdate=2010-04-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141216185852/http://albertnyathi.com/|archivedate=2014-12-16}}</ref><ref name="truth">{{Cite news|url=http://www.newzimbabwe.com/showbiz/showbiz.aspx?newsid=628|publisher=NewZimbabwe.com|title=The Truth About Albert Nyathi|date=5 Jul 2007|accessdate=2010-04-04}}</ref> Nyathi lụrụ Caroline ma ha nwere ụmụ atọ.<ref name="truth" /> == Agụmakwụkwọ == Maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya, Nyathi gara Msitheli Secondary School na Matopo High School.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.thestandard.co.zw/2019/06/02/albert-nyathi-takes-skies/|title=Albert Nyathi takes to the skies|date=2019-06-02|work=The Standard|language=en-US|accessdate=2020-01-01}}</ref> Ọ gara Mahadum nke Zimbabwe ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na akwụkwọ Bekee n'etiti afọ 1990.<ref name=":0" /> == Ọrụ == Nyathi malitere uri otuto mgbe ọ bụ nwata nwoke ebe ọ na-abụ abụ otuto mgbe ọ na-azụ ehi na Gwanda.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.thestandard.co.zw/2019/06/02/albert-nyathi-takes-skies/|title=Albert Nyathi takes to the skies|date=2019-06-02|work=The Standard|language=en-US|accessdate=2020-01-01}}</ref> Kemgbe ọtụtụ afọ, ọ gbasaa ndị na-ege ya ntị iji tinye mba Afrịka ndị ọzọ na mba ndị na-abụghị kọntinent Afrịka. Nyathi rụrụ na South Africa na-eto Eze Ukwu nke Ndebele na onye guzobere Mthwakazi Kingdom, Mzilikazi. Ọ gara ọtụtụ mba gụnyere [[Botswana]], [[Zambia]], [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]], [[Mpaghara Russia|Russia]], [[Denmark]], [[Netherlands]], na South Africa.<ref name=":0" /> == Ihe odide nke ala == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6sr59zdvdj51hvwah2vv88ikdtv57i8 Amor Vittone 0 15211 87642 79065 2022-08-20T11:19:30Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Amor Vittone''' (onye amụrụ N'abalị iri na isii nke onwa Machị afọ 1972 dị ka Amor Ines Vittone) bụ onye na-agụ egwu nke South Africa. A mụrụ Amor Vittone n'abalị iri na isii nke ọnwa March afọ 1972, na Johannesburg, Gauteng Province, South Africa.<ref>{{Cite web|url=http://whoswho.co.za/amor-vittone-6336|title=Archived copy|accessdate=2014-02-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140522200941/http://whoswho.co.za/amor-vittone-6336|archivedate=2014-05-22}}</ref> Ọ bụ onye isi Ụmụ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, ebe o mere nke ọma na egwuregwu nakwa agụmakwụkwọ. O gụchara nzere ya na Communication (''cum laude'') na Mahadum Rand Afrikaans ma bụrụ onye bụbu Miss Johannesburg . Vittone meriri asọmpi South African Modern na Tap Dance ruo afọ asaa agukọtara ọnụ. Ọ nọọla na mmepụta nke West Side Story na State Theatre na Pretoria, yana mmepụta nke Richard Loring nke Girl Talk. Na mgbakwunye, ọ gosipụtara ma kwado mmemme ndị a na telivishọn mba: * "Legkaart Bonanza", * "Junior Topsport", * "Spot-on" nke M-Net, * "Ọ bụ maka ụmụ nwoke" na E.tv, * "Ụzọ na-aga n'Ọgaranya" na National Lotery na-adọta na SABC 2, * "Top Billing", * "Na die kryt zutere Joost en Amor" na KykNET na M-Net, * "ABSA egwuregwu show" na SABC 3 na * "Ihe ngosi Verimark Quiz" na M-Net. Vittone bụ ugbu a onye na-eme ihe nkiri choreografị, MC, ọkà okwu na-akpali mmụọ na onye na-agụ egwu. Ọ pụtara n'ọtụtụ peeji ihu akwụkwọ akụkọ South Africa. Ndị a gụnyere: "Fair Lady", "Keur", ''Huisgenoot'', "You", ''Sarie'', "Finesse", ''FHM'', "Insig", "Vroue Keur", "De Kat", "Tydskrif Rapport", "Sunday Times Magazine", "Personality", "Directions", "Longevity", ''Rooi Rose'', "Die Lig", "Baba en Kleuter" na "Marie Claire". == Egwú == E Wepụtara abọm mbụ nke Vittone, bu Wild Cherry Kisses, n'afọ 1998 site na EMI. E sochiri ya na nwepụta Dance in Colours na Young Forever . N'ọnwa Febụwarị afọ 2005, ụlọ ọrụ Gallo Music Record Company wepụtara abọm nke anọ ya, Amor. Albọm mbụ ya n'asụsụ Afrikaans, ọzọ ya ''Voluit'' ka Select Music wepụtara n'onwa Septemba afọ 2006. ''Voluit'' ruru ọkwa ọla edo n'ime ọnwa isii (ihe karịrị yuniti puku iri abụọ ka e rere) a họpụtakwara Vittone maka onyinye South African Music Association na ngalaba ''Beste Afrikaanse Popalbum''. Ọ bụ naanị nwanyị nwere nka a họpụtara na ụdị a. Vidio nke "Voluit Lewe" nwetakwara otuto nke DVD Afrikaans kachasị mma na Mee 2007 n'oge emume onyinye egwu Afrikaans na South Africa. A họpụtakwara Vittone maka onyinye "Crystal" na ngalaba "Hottest S.A. Artist" n'oge June 2007. Na "Huisgenoot Tempo-toekennings", a họpụtara Vittone n'ime ụdị ''nwanyị nwere nka ihe ya kachasị amasị'' na "Voluit Lewe" a họpụtara ya dị ka abụ akachasị nwee mmasị n'afọ. Na Vonk Afrikaans music awards, a họpụtara ya dị ka nwanyị kachasị mma nwere n'afọ 2007. E wepụtara "Glo aan chi" n'ọnwa Septemba afọ 2009. == Ndụ onwe onye == Vittone lụrụ onye bụbu onyeisi egwuregwu rugby nke Springbok, Joost van der Westhuizen N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọktoba afọ 2002. Ha nwere nwa nwoke na nwa nwanyị, a họpụtakwara ha dị ka di na nwunye kachasị ewu ewu na South Africa nke Starin-U Kids Awards n'afọ 2004.<ref name="Prins">{{Cite book|title=Joost and Amor: Behind the Headlines|publisher=Penguin Random House South Africa|author=Prins Gavin|year=2013|isbn=9781770226043}}</ref> A kọwara Vittone na van der Westhuizen dị ka "Posh na Becks nke South Africa", mana ha kewara n'afọ 2008.<ref name="Prins" /><ref name="Prins" /> == Discografị == * "Die Tyd is nou" (2015) * "Grootste Treffers (2011) * ''Glo Altyd aan Môre'' (2009) * ''This Was Then : Amor Greatest Hits'' (2009, EMI) * ''Voluit'' (2006, SELECT) * ''Surrender'' (2005) * ''Amor'' (2004, RPM) * ''Young Forever'' (2002, EMI) * ''Dance in Colours'' (2000) * ''Wild Cherry Kisses'' (1999, EMI) == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://amor.co.za/ Ebe nrụọrụ weebụ Amor Vittone] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 16d3fpa2m16ljdclhek9hznt00641k8 Ansel Krut 0 15219 87455 79073 2022-08-20T10:27:07Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ansel Krut''' (amụrụ n'afọ 1959 na Cape Town, South Africa) bụ ónyé na-ese ihe nké bi ma ná-arụ ọrụ nà London, United Kingdom. Ansel Krut gụsịrị akwụkwọ banyere MA na Painting site nà Royal College of Art n'afọ 1986, mgbè nkè ahụ gasịrị, e nyere ya Abbey Major scholarship nà British School na Rome. Ọ gara Cité internationale des arts na Paris (afọ 1982 rụọ afọ 1983), wee gụchaa BA ya na Fine Art na Mahadum nke Witwatersrand, Johannesburg (1979-1982). Usoro Krut bụ iji ákwà na-acha odo odo wuo elu nke ákwà ya. Enwere mmekọrịta siri ike na nhazi nke eserese na ojiji nke oghere ihe osise dị larịị. Ihe osise ọ bụla na-ebu otu ónyé na-eme ihe ike: ndị na-akwado ya, vortexes, akụkụ geometric, ọdịdị dị ike na nké na-egosi n'ụzọ amamihe na-apụta n'ihe niile o dere, na-ekpughe ihe osise na-enweghị atụ. ''Ihe'' ngosi onwé ya nkè afọ 2010 na Modern Art, London ka magazin Frieze na Art in America nyochara.<ref>Colin Perry (20 January 2010) [http://www.artinamericamagazine.com/reviews/ansel-krut/ "Ansel Krut"], ''Art in America''. Retrieved 28 November 2013.</ref> N'afọ 2014, e gosipụtara irí na ise n'ime ihe osise yá nà Jerwood Gallery na Hastings.<ref>{{Cite news|url=http://www.hastingsobserver.co.uk/news/exhibition-byansel-krut-at-jerwood-1-6021670|title=Exhibition by Ansel Krut at Jerwood|date=2 May 2014|publisher=Hastings & St Leonard's Observer|accessdate=2 May 2014}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/art/features/ansel-krut-at-jerwood-interview-with-artist-and-first-look-at-new-paintings-9255088.html|title=Ansel Krut at Jerwood: Interview with artist and first look at new paintings|first=Daisy|author=Wyatt|date=14 April 2014|publisher=The Independent|accessdate=2 May 2014}}</ref> N'afọ 2016, e gosipụtara ọrụ yá nà Saatchi Gallery nà London. == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20131019223106/http://www.modernart.net/view.html?id=1,3,15 Ansel Krut is represented by Stuart Shave/Modern Art in London] * [https://web.archive.org/web/20131019223106/http://www.modernart.net/view.html?id=1,3,15 Stuart Shave/Modern Art] * [http://www.contemporaryartdaily.com/2010/01/ansel-krut-at-modern-art/ Ansel Krut on Contemporary Art Daily] * [http://www.saatchi-gallery.co.uk/artists/artpages/ansel_krut_arse.htm Ansel Krut] at the Saatchi Gallery [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tkf3osm7u3fso1d3y0y6mk5tiktzhhf Ammar Abo Bakr 0 15237 87627 84471 2022-08-20T11:15:04Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox artist with unknown parameters|professionAmmar Abo Bakr]] '''Ammar Abo Bakr''' bụ onye a ma ama na-ese ihe osise na onye na-ese ihe na Ijipt. Ọrụ ya na-egosi mgbanwe ndị Ijipt nke afọ 2011, ihe osise, akụkọ ihe mere eme nke Ijipt, na omenala pop nke Ijipt. N'oge mgbanwe ahụ, Ammar Abo Bakr sere n'etiti nguzogide ndị uwe ojii, nke ga-eji eserese ọcha kpuchie nka ya dị ka ihe ịrịba ama nke ikpe ziri ezi.<ref name="Motherjones.com">{{Cite web|accessdate=April 28, 2015|url=https://www.motherjones.com/mixed-media/2014/01/jehane-noujaim-the-square-egypt-oscars-ammar-abo-bakr-karim-amer|title=How the Artists of "The Square" Fueled Egypt's Revolution|author=Maddie Oatman}}</ref> Ọrụ ya na-agbakarị ọchịchị gọọmentị aka ma ọ bụ ikpe na-ezighị ezi ma bụrụ nke a ma ama na Mohamed Mahmoud Street. Otú ọ dị, a pụkwara ịhụ ya n'ebe ndị ọzọ na Cairo, Alexandria, Beirut, Brussels, Amsterdam, Berlin, Cologne na Frankfurt.<ref name="re-aligned.net">[http://www.re-aligned.net/ammar-abo-bakr/?lang=en Ammar Abo Bakr]. ''Aligned'', Accessed on April 28, 2015.</ref> N'ajụjụ ọnụ ya na Sarah Mousa nke Jadaliyya, Abo Bakr kwuru, "...Ọ bụ ezie na anyị [ndị na-ese ihe] na-emegide ndị agha ma na-achọ igosi ọnọdụ ahụ, anyị hụrụ ndị mmadụ n'anya ma chọọkwa igosi ndị mmadụ nka... Achọrọ m igosi ndị nwere ike ịhụ ya ihe mara mma, hụ na okporo ámá ha nwere ọmarịcha ihe osise ma nwee obi ụtọ. Abo Bakr na-arụkwa ọrụ ugbu a na ndị ọzọ na-ese ihe na ọrụ ntamu n'ime na n'èzí Ijipt. "<ref name="Jadaliyya.com">{{Cite web|date=January 27, 2014|work=[[Jadaliyya]]|accessdate=April 30, 2015|url=http://www.jadaliyya.com/pages/index/16192/ammar-abo-bakr_committing-murder-then-marching-in-|title=Ammar Abo Bakr: Committing Murder, then Marching in the Funeral Procession|author=Sarah Mousa}}</ref> [[Usòrò:Ammar Abo Bakr - Arabic Street Art (7347700922).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Akụkọ ndụ == Ammar Abo Bakr bụ onye Omenkà mural si Ijipt. Ọrụ ya emeela mgbidi na Cairo, Luxor, Alexandria, Beirut, Frankfurt, Berlin, Amsterdam na Brussels.<ref name="tea">[http://www.tea-after-twelve.com/about-us/authors/ammar-abo-bakr/#sthash.Ovycn9GW.dpuf Ammar Abo Bakr]. ''Tea After Twelve'', issue #03.</ref> A mụrụ Ammar Abo Bakr na Febụwarị 14, 1980.<ref>[https://www.facebook.com/Ammar.Abo.Bakr/timeline Facebook, Ammar Abo Bakr]. Accessed on April 28, 2015.</ref> Ọ gara Luxor Institute of Fine Arts site na 1996 na 2001 ebe ọ gụrụ ihe osise. Malite n'afọ 2004, Abo Bakr malitere ime nnyocha banyere ndị Ijipt, na-achọ mkpali maka ọrụ nka ya. Na mgbakwunye na ịmepụta ihe odide nke ya, ọ bụ prọfesọ na Luxor Institute of Fine Arts ebe ọ gara ụlọ akwụkwọ.<ref name="re-aligned.net">[http://www.re-aligned.net/ammar-abo-bakr/?lang=en Ammar Abo Bakr]. ''Aligned'', Accessed on April 28, 2015.</ref> === Ọrụ Ya === [[Usòrò:Abo_Ammar_Bakr,_Künstler,_Ãgypten_(7347701550).jpg|thumb|Ammar Abo Bakr, 2012]] Ọrụ Ammar gosipụtara akụkọ ihe mere eme nke Ijipt, ọdịbendị Alakụba, na Mgbanwe Ijipt nke 2011. Ụfọdụ n'ime ihe osise ya a ma ama bụ na Mohamed Mahmoud Street nke dị nso na Tahrir Square ebe mgbanwe nke Jenụwarị 25 mere. Ọrụ ya sitere n'ike mmụọ nsọ nke ihe na-eme na mba ahụ n'oge ahụ na ihe ọha mmadụ chọrọ. Ebe ọ bụ na ọrụ ya na-emegide gọọmentị, ọ nwere ike ịdị ize ndụ mgbe ị na-emepụta ọrụ ndị a ma ọ bụ mgbidi. Mgbe ụfọdụ, ọ na-ewe oge ezumike n'ebe ụfọdụ n'ihi na ọ maara ọtụtụ ndị ezinụlọ na ndị enyi gara mkpọrọ. N'oge na obere oge mgbe Mgbanwe Ijipt nke afọ 2011 gasịrị, ''Ammar'' nọ na-arụsi ọrụ ike na-ede ihe na ihe ọ bụla ọ nwere ike ịchọta. Ndị na-ese ihe na ndị na-eme ngagharị iwe ndị ọzọ na-edekwa akwụkwọ n'ebe ọha na eze, yabụ ọ bụghị naanị na ha na-ezigara gọọmentị ozi, kamakwa ha na-enwe mkparịta ụka n'etiti onwe ha ma na-emeghachi omume na ọrụ ndị na-ese akwụkwọ ndị ọzọ. Ọrụ ya na Mohamed Mahmoud Street dị mkpa karịsịa n'ihi na okporo ámá a jikọtara Tahrir Square na Ministry of the Interior. Ihe odide dị n'okporo ámá a rụrụ ọrụ dị ka "akwụkwọ akụkọ" nke ihe na-eme n'oge mgbanwe ahụ. Mgbe ọ na-ede banyere ọrụ ya, Abo Bakr kwuru, "Ihe anyị mere n'Ijipt n'afọ ndị na-adịbeghị anya abụghị maka igosi nka, ọ dịkarịa ala ọ bụghị maka m: Anyị jiri mgbidi dị ka akwụkwọ akụkọ... Mụ onwe m, abụ m osote prọfesọ nka. Ahapụrụ m ngalaba nka iji kọọ akụkọ banyere mgbanwe na mgbidi obodo ahụ.<ref name="Tea-After-Twelve.com">{{Cite web|accessdate=April 28, 2015|url=http://www.tea-after-twelve.com/all-issues/issue-01/issue-01-overview/chapter2/art-revolution/|title=Tea After Twelve ch.2|author=Ammar Abo Bakr}}</ref> N'afọ 2012, Ammar, ya na ndị omenkà ndị ọzọ malitere mkpọsa "No Walls".<ref name="tea">[http://www.tea-after-twelve.com/about-us/authors/ammar-abo-bakr/#sthash.Ovycn9GW.dpuf Ammar Abo Bakr]. ''Tea After Twelve'', issue #03.</ref> Mgbasa ozi a bu n'uche iji ihe odide kpuchie ihe mgbochi niile nke gọọmentị guzobere.<ref>[http://www.cbsnews.com/pictures/cairos-graffiti-revolution/ Cairo's graffiti revolution]. ''CBS News'', Accessed on April 28, 2015.</ref> Gọọmentị debere ihe mgbochi n'ógbè, nke abụghị naanị ihe ịrịba ama anya nke mmegbu kamakwa ọ na-enye ndị obodo ahụ nsogbu n'ihi na ha ga-agafe ihe mgbochi ahụ. Tinyere ndị omenkà a ma ama, ọtụtụ ndị obodo nyere aka see mgbidi. E nwere ihe osise dị mgbagwoju anya ma ọ bụ ihe osise ndị dị mfe nke ịga n'ihu n'okporo ámá n'azụ barricades. Ebumnuche nke mkp''ọ''sa ahụ bụ iji trompe-l'oeil gbanwee ihe mgbochi ndị Ministri Na-ahụ Maka Ihe Ndị Dị n'Ime Ijipt guzobere, iji mee ka ọ dị ka a ga-asị na ha anọghị ebe ahụ.<ref name="Abaza">{{Cite journal|author=Abaza|first=Mona|date=October 9, 2012|title=Walls, Segregating Downtown Cairo and the Mohammed Mahmud Street Graffiti|doi=10.1177/0263276412460062|journal=Theory, Culture & Society|volume=30|pages=122–139}}</ref> Ammar nwere njikọ siri ike na ndị Ijipt kwa ụbọchị. Ọ na-eto ha maka inye ya mkpali na ihe okike ya.<ref name="slow-words.com">[http://www.slow-words.com/ammar-abo-bakr-graffiti-artist/ Ammar Abo Bakr, graffiti artist]. ''Slow Words'', Accessed on April 28, 2015.</ref> O kwekwaara na nka dị na Luxor na Cairo kwesịrị ịnọ n'èzí gallery n'ihi na ókè ahụ bụ onye na-ahụ ya na n'ihi nde nka na-agbanwe mgbe niile.<ref name="slow-words.com" /> == Hụkwa == * Tahrir Square * Cairo * Egyptian Revolution of 2011 * Arab Spring * Graffiti * Contemporary art in Egypt * Tahrir == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] i2xwucq9z4sppt58uf8in4i1vypk51z Alex McGregor (actress) 0 15263 87690 81907 2022-08-20T11:35:27Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Alex McGregor''' (a mụrụ na 7 June 1993) bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://deadline.com/2017/02/searchers-alex-mcgregor-female-lead-the-cw-drama-pilot-berlanti-1201970503/|title=‘Searchers’: Alex McGregor Cast As Female Lead In Berlanti Prods. CW Pilot|first=Nellie|author=Andreeva|date=24 February 2017|publisher=}}</ref> Ọ malitere ọrụ ya na obere ọrụ dịka nwatakịrị tupu ọ bụrụ onye a ma ama dịka Christine na ihe nkiri ''Spud''. == Mmalite ndụ == A mụrụ McGregor ma zụlite ya na Cape Town.<ref name="auto" /> Ụmụ nwanne nne ya bụ ụmụnne nwanyị nlereanya, Kerry na Tracy McGregor.<ref name="you.co.za">{{Cite web|url=http://www.you.co.za/news/this-sa-actress-just-landed-a-major-international-tv-role/|title=This SA actress just landed a MAJOR international TV role|publisher=}}</ref> A kpaliri ya ime ihe nkiri mgbe ọ dị obere mgbe ọ sonyeere nwanne ya nwanyị tọrọ ya bụ Lauren na-eme ihe nkiri. Ọ bịanyere aka na Storm Models na Artistes Personal Management. Ọ pụtara na mbụ na ihuenyo na mgbasa ozi.<ref>{{Cite web|url=https://www.citizen.co.za/entertainment/268641/learning-to-fly/|title=Alex McGregor: learning to fly|first=Jean-Paul|author=Eliard|date=31 May 2020|accessdate=24 September 2021}}</ref> == Ihe nkiri == === Ihe nkiri === {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Ihe edeturu |- |2010 |''Spud'' |Christine | |- |2013 |''Spud 2: Ọrịa Na-aga n'ihu'' |Christine | |- |2013 |''Nzukọ Ụlọ: Ọ bụ abalị taa'' |Morgan | |- |2014 |''Ndị Ntorobịa'' |Sooz | |- |2014 |''Ihe omume nke Sophia Grace na Rosie'' |Ọ bụghị Phyllis Bundt |N'ịntanetị na vidiyo |- |2014 |''Enweghị ntaramahụhụ'' |Echo | |- |2014 |''Spud 3: Ịmụta ife efe'' |Christine | |- |2017 |''Ụlọ Elu Ọchịchịrị'' |Susan Delgado |Ihe nkiri ndị ọzọ<ref>{{Cite web|url=http://darktowernews.com/2016/05/28/dark-tower-movie-alex-mcgregor-cast-as-susan-delgado/|title=Dark Tower Movie: Alex McGregor cast as Susan Delgado|first=|author=Roland|date=28 May 2016|publisher=|accessdate=8 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190120010356/http://darktowernews.com/2016/05/28/dark-tower-movie-alex-mcgregor-cast-as-susan-delgado/|archivedate=20 January 2019}}</ref> |- |2018 |''Ụda'' |Lia |Ihe nkiri dị mkpirikpi |- |2021 |''Mgbukpọ nke ndị Slumber Party'' |Breanie | |- |} === Telivishọn === {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Ihe edeturu |- |2005 |''Charlie Jade'' |Nwa agbọghọ Gemma |Ihe omume 3 |- |2008 |''Crusoe'' |Obiọma |Ihe omume 2 |- |2012 |''A na-ejupụta!'' |Lauren Girard |Ihe omuma: "Driven Insane" |- |2015 |''Ndị na-agbanwe egwuregwu'' |Bridjet |Ihe nkiri telivishọn |- |2016 |''Ndị Eze na Ndị Amụma'' |Sarah |Ọrụ a na-eme ugboro ugboro; 5 episodes<ref name="you.co.za">{{Cite web|url=http://www.you.co.za/news/this-sa-actress-just-landed-a-major-international-tv-role/|title=This SA actress just landed a MAJOR international TV role|publisher=}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.you.co.za/news/this-sa-actress-just-landed-a-major-international-tv-role/ "This SA actress just landed a MAJOR international TV role"].</cite></ref> |- |2016 |''Cape Town'' |Yvonne Stoffberg |Miniserie; 3 episodes |- |2017 |''Ọbara Na-ebugharị'' |Karma |Ọrụ a na-eme ugboro ugboro; 4 episodes |- |2017 |''Ndị Na-achọ Ihe'' |Akụkọ ifo Brooks |Ihe nkiri telivishọn |- |2020 |''Eze Nwanyị Na-agbagharị agbagharị'' |Amae Rali |Ọrụ bụ isi |- |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|2661400}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1z6r8n0r0l3o338oymch36g83yu9by7 Ama Qamata 0 15291 87624 84229 2022-08-20T11:14:37Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}}   [[Category:Articles with hCards]] '''Amamkele Lithemba Qamata''' (a mụrụ na 2 Septemba 1998) bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa. A maara ya maka ọrụ ya dịka Buhle Ndaba na usoro Mzansi Magic ''Gomora'' na Puleng Khumalo na usoro Netflix Blood & Water .<ref name="LAJ">{{Cite web|author=La Jeunesse|first=Marilyn|date=10 June 2020|title=Ama Qamata speaks about her leading role on Blood & Water|url=https://www.teenvogue.com/story/blood-and-water-star-ama-qamata-season-1-interview|work=[[Teen Vogue]]|accessdate=22 October 2020|archivedate=28 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200928183106/https://www.teenvogue.com/story/blood-and-water-star-ama-qamata-season-1-interview}}</ref> [[Usòrò:Ama qamata 2020 1.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Qamata n'obodo Cala nke dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Cape na Sakhisizwe Local Municipality. Ya na ezinụlọ ya kwagara Johannesburg mgbe ọ dị afọ atọ. Qamata chọpụtara ime ihe nkiri site na mmepụta ụlọ akwụkwọ ma gosipụta na ihuenyo na mgbasa ozi. Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Reddam House Bedfordview; mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ya n'afọ 2016, ọ were afọ dị iche iche. Ọ debanyere aha na Mahadum nke Cape Town maka nzere ihe nkiri na arụmọrụ, mana ọ hapụrụ ụlọ ọrụ ahụ n'afọ nke abụọ ya. == Ọrụ == Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, Qamata mere ihe nkiri telivishọn mbụ ya dịka Nalendi na ihe nkiri My Perfect Family na SABC1. N'afọ 2020 ọ nọ na ndị na-eme ''Gomorrah'', dịka onye Buhle na usoro Mzansi Magic.<ref name="MALONDE">{{Cite news|author=Malonde|first=Zamandulo|date=3 June 2020|title=Eastern Cape's Ama Qamata revels in success of hit series|work=The Herald|url=https://infoweb.newsbank.com/apps/news/document-view?p=AWNB&docref=news/17B5F38028C852A8|accessdate=22 October 2020}}</ref> Ka e mesịrị n'afọ ahụ, ọ pụtara na Netflix's Blood & Water . Omume Qamata, Puleng, nwere nwanne nwanyị a tọọrọ mgbe a mụrụ ya, Puleng na-agbalị igosi na onye na-egwu mmiri nke ọma n'ụlọ akwụkwọ onwe ya bụ n'ezie nwanne ya nwanyị.<ref>{{Cite news|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|title=A bond that goes beyond the screen|url=https://pressreader.com/article/281981789831032|work=[[The Sunday Independent (South Africa)|The Sunday Independent]]|date=14 June 2020|accessdate=22 October 2020|page=<!--not stated-->}}</ref> Kutlwano Ditsele, onye nduzi maka Blood & Water, bụ onye isi mmepụta na Gomora ma kpọọ Qamata ka ọ gaa nyocha, nke o mere nke ọma. Qamata nwekwara ọrụ na Rhythm City na Commandos: The Mission .<ref name="MALONDE" /> == Telivishọn == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu !{{H:title|Reference|Ref.}} |- |- |2016 |''Ezinụlọ M Na-eme Ihe Ike'' |Naledi |Ọrụ a na-arụ ugboro ugboro | |- |2018 |''Obodo Rhythm'' |Thandi |Ọrụ a na-arụ ugboro ugboro |<ref name="MALONDE" /> |- |2020 - ugbu a |''Gomora'' |Nobuhle Ndaba |Ọrụ bụ isi |<ref name="MALONDE" /> |- |2020-dị ugbu a |''Ọbara na Mmiri'' |Puleng Khumalo |Ọrụ bụ isi |<ref name="LAJ" /> |} == Ndị a nabatara == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Ọrụ !Nsonaazụ !Ref |- |2020 |S.A Style Awards |Ihe Ukwu Na-esote |Ya onwe ya | {{Won}} | |- |2020 |Ihe nrite Brazil |Mkpughe nke Afọ |''Ọbara na Mmiri'' | |<ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/celebrity-news/local/ama-qamata-bags-first-international-nod-1c119256-7bed-42aa-b525-1cab94aaeb4b|title=Ama Qamata bags first international nod|date=4 December 2020|accessdate=6 June 2021}}</ref> |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|11507830}} * [https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=17976 Ama Qamata] na TVSA [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] lde5nuxilf3je39xsoy7w79ogl06q48 87626 87624 2022-08-20T11:15:02Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}}   [[Category:Articles with hCards]] '''Amamkele Lithemba Qamata''' (a mụrụ na 2 Septemba 1998) bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa. A maara ya maka ọrụ ya dịka Buhle Ndaba na usoro Mzansi Magic ''Gomora'' na Puleng Khumalo na usoro Netflix Blood & Water .<ref name="LAJ">{{Cite web|author=La Jeunesse|first=Marilyn|date=10 June 2020|title=Ama Qamata speaks about her leading role on Blood & Water|url=https://www.teenvogue.com/story/blood-and-water-star-ama-qamata-season-1-interview|work=[[Teen Vogue]]|accessdate=22 October 2020|archivedate=28 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200928183106/https://www.teenvogue.com/story/blood-and-water-star-ama-qamata-season-1-interview}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Qamata n'obodo Cala nke dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Cape na Sakhisizwe Local Municipality. Ya na ezinụlọ ya kwagara Johannesburg mgbe ọ dị afọ atọ. Qamata chọpụtara ime ihe nkiri site na mmepụta ụlọ akwụkwọ ma gosipụta na ihuenyo na mgbasa ozi. Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Reddam House Bedfordview; mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ya n'afọ 2016, ọ were afọ dị iche iche. Ọ debanyere aha na Mahadum nke Cape Town maka nzere ihe nkiri na arụmọrụ, mana ọ hapụrụ ụlọ ọrụ ahụ n'afọ nke abụọ ya. == Ọrụ == Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, Qamata mere ihe nkiri telivishọn mbụ ya dịka Nalendi na ihe nkiri My Perfect Family na SABC1. N'afọ 2020 ọ nọ na ndị na-eme ''Gomorrah'', dịka onye Buhle na usoro Mzansi Magic.<ref name="MALONDE">{{Cite news|author=Malonde|first=Zamandulo|date=3 June 2020|title=Eastern Cape's Ama Qamata revels in success of hit series|work=The Herald|url=https://infoweb.newsbank.com/apps/news/document-view?p=AWNB&docref=news/17B5F38028C852A8|accessdate=22 October 2020}}</ref> Ka e mesịrị n'afọ ahụ, ọ pụtara na Netflix's Blood & Water . Omume Qamata, Puleng, nwere nwanne nwanyị a tọọrọ mgbe a mụrụ ya, Puleng na-agbalị igosi na onye na-egwu mmiri nke ọma n'ụlọ akwụkwọ onwe ya bụ n'ezie nwanne ya nwanyị.<ref>{{Cite news|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|title=A bond that goes beyond the screen|url=https://pressreader.com/article/281981789831032|work=[[The Sunday Independent (South Africa)|The Sunday Independent]]|date=14 June 2020|accessdate=22 October 2020|page=<!--not stated-->}}</ref> Kutlwano Ditsele, onye nduzi maka Blood & Water, bụ onye isi mmepụta na Gomora ma kpọọ Qamata ka ọ gaa nyocha, nke o mere nke ọma. Qamata nwekwara ọrụ na Rhythm City na Commandos: The Mission .<ref name="MALONDE" /> == Telivishọn == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu !{{H:title|Reference|Ref.}} |- |- |2016 |''Ezinụlọ M Na-eme Ihe Ike'' |Naledi |Ọrụ a na-arụ ugboro ugboro | |- |2018 |''Obodo Rhythm'' |Thandi |Ọrụ a na-arụ ugboro ugboro |<ref name="MALONDE" /> |- |2020 - ugbu a |''Gomora'' |Nobuhle Ndaba |Ọrụ bụ isi |<ref name="MALONDE" /> |- |2020-dị ugbu a |''Ọbara na Mmiri'' |Puleng Khumalo |Ọrụ bụ isi |<ref name="LAJ" /> |} == Ndị a nabatara == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Ọrụ !Nsonaazụ !Ref |- |2020 |S.A Style Awards |Ihe Ukwu Na-esote |Ya onwe ya | {{Won}} | |- |2020 |Ihe nrite Brazil |Mkpughe nke Afọ |''Ọbara na Mmiri'' | |<ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/celebrity-news/local/ama-qamata-bags-first-international-nod-1c119256-7bed-42aa-b525-1cab94aaeb4b|title=Ama Qamata bags first international nod|date=4 December 2020|accessdate=6 June 2021}}</ref> |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|11507830}} * [https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=17976 Ama Qamata] na TVSA [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] my8mdd0b1f73dqno925wqt2jlwp8jpt Alfred Ntombela 0 15298 87705 84153 2022-08-20T11:39:49Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}  [[Category:Articles with hCards]] '''Alfred Ntombela''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 3 n'ọnwa Eprel n'afọ 1972) bụ onye South Africa bụbu onye na-eme ihe nkiri, nke a maara maka ọrụ ya na ihe nkiri South Africa na Leon Schuster, ọchị ya na-agba ọsọ na obere ogo ya dịka okenye.<ref name="BlignautBotha1992">{{Cite book|author=Blignaut|first=Johan|title=Movies, moguls, mavericks: South African cinema 1979-1991|url=https://books.google.com/books?id=GNdDAQAAIAAJ|accessdate=3 July 2011|year=1992|publisher=Showdata|isbn=978-0-620-16529-7|pages=F–78, etc.}}</ref> Ọ ghọrọ onye a ma ama maka ọrụ ya na ''Sweet 'n Short'' na ''Mama Jack'' . Asụsụ ala ya bụ Zulu mana ọ na-asụkwa Bekee na Afrikaans. O kwupụtara ezumike nká ya site na ime ihe nkiri n'afọ 2018 mgbe afọ 28 gasịrị na ụlọ ọrụ ahụ. == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" |+Ihe nkiri !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |1990 |''Oh Shucks! UNTAG na-abịa ebe a'' ''(Kwagga na-emeghachi omume)'' |Bamboo | |- |1991 |''Sweet 'n Short'' |Alfred Short | |- |1999 |''Alec na-azọpụta'' |Themba Ndlovu | |- |2001 |''Maazị Ọkpụkpụ'' | | |- |2004 |''Oh Shucks, abụ m Gatvol!'' |Alf | |- |2005 |''Mama Jack'' |Dladla dị mkpirikpi | |- |2008 |''Maazị Ọkpụkpụ 2'' | | |- |2010 |''Akwụkwọ nduzi ndụ nke Schuks Tshabalala na South Africa'' |Obere Okwu | |- |2012 |''Ndị Enyi Obi Ọjọọ'' |Minista Mda<ref>{{Cite news|title=Five minutes with Alfred Ntombela aka Minister Mda in 'Mad Buddies'|publisher=[[Times Live]]|date=2012-06-22|accessdate=2012-08-02|url=http://www.timeslive.co.za/thetimes/2012/06/22/five-minutes-with-alfred-ntombela-aka-minister-mda-in-mad-buddies}}</ref> | |- |2013 |''Ọchịchị! Mba Gị Chọrọ Gị Ị'' |Obere Okwu |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Alfred Ntombela at IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 814tmkxynltli3u6yldp412boo6bng7 Ahmed Zergui 0 15302 87507 79163 2022-08-20T10:44:32Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki  {{databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description matches Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] Ahmed Zergui (El '''Abbassi''') (Arabic أحمد زرقي) (amụrụ na 1948 na Sidi Bel Abbès, Algeria na 27 Nọvemba 1983 na Tenira, Algeria) bụ onye Algeria na-agụ egwu Rai na onye na-ede egwu. Ọ bụ onye ọsụ ụzọ na iwebata pedal Wah-wah n'ime egwu raï. N'afọ ndị 1970 o guzobere otu Les Frères Zergui nke nwere Kacem Atek (guitar rhythm), Benyamna (organ), El Ârbi (drums), Bengamra (accordion). Ekwenyere na "Les Frères Zergui" (Zergui Brothers) abụghị ụmụnne kama ọ bụ otu ndị enyi. N'ezie, ndị editọ họọrọ aha njirimara nke ụmụnne Zergui (زرقي , indigo, anụnụ anụnụ) n'oge ahụ na nke a n'etiti ndị ọzọ n'ihi akpụkpọ ahụ ha. Zergui nwụrụ na 27 Nọvemba 1983, n'ihe mberede okporo ụzọ, mgbe ọ na-anya ụgbọala ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/horizons/114187|title=Ahmed Zergui, le chantre du raï}}</ref> == Egwu ya gasi == * Ana Maneouiliche / Baghi Nassbek (7", Single) (Sassiphone, ụbọchị a na-amaghị) * Ihe ịga nke ọma 82 - Maderti Chohra (Mekkeraphone Edition, 1982) * Ụmụnne Zargui (Edition Royale / La Nouvelle Étoile, 1983) * 1970s Algerian Proto-Rai Underground (Sublime Frequencies, 2008) == Abụ == * ''Aala Moulat El Khana'' * ''Alache Jiti Tranji'' * ''Ana Hak'' * ''Andi Mhayna'' * ''Atatni Hdiya'' (nke Cheb Yazid kpuchiri) * ''Chaba'' (nke Khaled kpuchiri) * ''Delali ha delali'' (nke khaled kpuchiri) * ''Khalti Fatima'' * ''Maderti Chohra'' * ''Mmiri nke Mnine'' * Nacera (nke Cheb Yazid kpuchiri) == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ahmed Zergui discography at Discogs a0gby936eaoxjld45o677ca1wey7zdu Alan Gourley 0 15347 87458 79212 2022-08-20T10:27:38Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alan Stenhouse Gourley''' (ubochí irí na àtó n'ọnwa Eprel 1909 rụọ úbọchị itoolu n'ọnwa Septemba 1991) bụ ónyé na-ese ihe nà South Africa-British nà ónyé na-eme ihe nkiri. Ọ gàrà Glasgow School of Art n'afọ 1928 na Edinburgh College of Art n'etiti 1929 na 1931. Ọ kwagara South Africa ebe o mepụtara windo enyo maka katidral dị na Pretoria na Johannesburg ma kụzie na Johannesburg Technical College n'etiti afọ 1932 na 1937. Ọ kwagara Paris ebe ọ gụrụ akwụkwọ na École des Beaux-Arts n'etiti 1938 na 1940 ma bụrụ onye nkuzi na camouflage n'oge Agha Ụwa nke Abụọ. A na-ahụ kapet nke o méré na South Africa House.<ref>{{Cite web|title=Gourley, Alan Stenhouse, 1909–1991 {{!}} Art UK|url=https://artuk.org/discover/artists/gourley-alan-stenhouse-19091991#|work=artuk.org|accessdate=6 January 2022}}</ref> Ọrụ ya bụ akụkụ nkè ihe osise nà asọmpi nka na 1936 Summer Olympics na-anọchite ányá South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/athletes/921262|title=Alan Gourley|work=Olympedia|accessdate=14 August 2020}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} jcu5kr6k3c1h2fg1prhos0b54qsyez4 Aleah Stanbridge 0 15354 87724 79219 2022-08-20T11:46:44Z Nzechimere 13295 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using Template:Infobox musical artist with unknown parameters|death_cause]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Aleah Liane Stanbridge''' (amụrụ '''Julia Liane Stanbridge'''; abalị mbụ nke ọnwa Julaị 1976 ruo abalị iri na asatọ nke ọnwa Eprel afọ 2016), nke a maara nke ọma dị ka Aleah, ma ọ bụ '''Aleah''' Starbridge, bụ onye South Africa na-agụ egwu na-ede egwu na Örebro, [[Sweden]] ebe ọ biri ruo ọnwụ ya.<ref name="Metallum">{{Cite web|url=http://www.metal-archives.com/artists/Aleah/108448|title=Aleah|accessdate=9 November 2017|year=2016|publisher=Encyclopaedia Metallum}}</ref><ref name="terr">{{Cite web|author=Vogric|first=Tomaz|date=April 19, 2016|title=TREES OF ETERNITY – Singer Aleah Stanbridge Passed Away|url=http://terrarelicta.com/index.php/news/5845-trees-of-eternity-singer-aleah-stanbridge-passed-away|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160423142957/http://terrarelicta.com/index.php/news/5845-trees-of-eternity-singer-aleah-stanbridge-passed-away|archivedate=April 23, 2016|accessdate=November 9, 2017|work=Terra Relicta}}</ref> N'afọ 2009, ya na onye na-akpọ ụbọ si Finnish bu Juha Raivio hiwere otu egwu ọnwụ / mbibi sitere n'ike mkpali nke Trees of Eternity . Aleah ghọrọ onye a maara nke ọma site n' ụdịdi rock na metal na mmekorita ya di ka swallow the Sun na Amorphis . == Ọrụ == === 2005 na 2007: Aleah Demo === Mgbe ọ kwagara Sweden, Aleah ghọrọ onye a ma ama mgbe egosiri ya na onye egwu eletrọniki nke Sweden Krister Linder "Don't Lose Your Way" site na album ya nke afọ 2006 Songs from the Silent Years na remix ya. Stanbridge wepụtara ihe ngosi dark / gothic rock n'okpuru aha "Aleah" n'afọ 2007.<ref>{{Cite web|url=https://www.discogs.com/Aleah-Demo-Master/release/4467593|title=Aleah – Demo Master|publisher=discogs|date=25 July 2007|accessdate=9 November 2017}}</ref> === 2008 ruo 2015: Trees of Eternity, Swallow the Sun, na mmekorita egwu ndị ọzọ === Ufọdụ oge n'afọ 2008, Stanbridge ghọrọ onye na-abụ abụ nke otu egwu a na-amaghị ama, That Which Remains . N'etiti afọ 2009, ọ zutere onye na-akpọa ụbọ bụ Juha Raivio nke Swallow the Sun, onye na-achọ soloist iji rụọ ọrụ na egwu ya "Lights on the Lake" maka abọm ka ga aputa bụ New Moon. Atụmatụ ahụ bụ iji gosipụta olu egwu Aleah n'akụkụ nke abụ Juha kwadebere, mana mgbe ha malitere ịnwale ụda olu Aleah dere maka oge ahụ, nnọkọ ahụ gara ngwa ngwa n'ụzọ ọhụrụ wee nwee ndụ nke ya. A kpọrọ ọrụ mmekorita egwu ọhụrụ Stanbridge na Raivio Trees of Eternity, otu egwu egwu nke nwere ụda ndị mmadụ na olu ụmụ nwanyị, ma Stanbridge dị ka onye otu olu egwu na onye na-ede abụ, nakwa Juha dị ka ọjọọ ụbọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.blabbermouth.net/news/swallow-the-sun-guitarist-s-trees-of-eternity-to-enter-studio-this-month/|title=SWALLOW THE SUN Guitarist's TREES OF ETERNITY To Enter Studio This Month|publisher=Blabbermouth.net|date=8 February 2013|accessdate=21 December 2017}}</ref> Ìgwè ahụ rụrụ ọrụ na nkwalite abụ anọ, Black Ocean ma ewepụta ya n'afọ 2013 na ịntanetị na nzaghachi dị ukwuu, yana nziga obere ndị akwadoro nye ndị ndị nkwado ya. N'afọ 2012, Aleah laghachiri dị ka onye ''ọbịa'' na Albọm Swallow the Sun bu Emerald Forest and the Blackbird wee pụta na vidiyo egwu ya maka egwu "Cathedral Walls", nke gosipụtara onye na-agụ egwu Sweden Anette Olzon onye nọ na Nightwish n'oge ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=g6W5ScOEv2c|title=Swallow the Sun – Cathedral Walls|publisher=Spinefarm Records YouTube channel|date=3 January 2012|accessdate=17 December 2017}}</ref> N'afọ 2015, ọ bụrụ abụ dị ka onye ọbịa na Under the Red Cloud nke otu egwu igwe nke Finland bụ Amorphis.<ref name="kaaos">{{Cite web|publisher=kaaoszine.fi|url=http://kaaoszine.fi/amorphis-under-the-red-cloud-kappale-kappaleelta/|title=Amorphis – "Under The Red Cloud" kappale kappaleelta|first=Anna-Leena|author=Harinen|date=23 August 2015|accessdate=9 November 2017}}</ref> N'otu afọ ahụ, ọ nọkwa na Albọm Swallow the Sun bụ Songs from the North I, II & III.<ref>{{Cite web|url=https://progressivemusicplanet.com/2015/10/29/swallow-the-sun-songs-from-the-north-i-ii-iii/|title=Swallow the Sun – "Songs from the North I, II & III"|publisher=progressivemusicplanet.com|date=29 October 2015|accessdate=9 November 2017}}</ref> Ọ bụghị naanị na ọ na-enye olu, ọ rụkwara ọrụ na foto foto nke otu ahụ na mkpuchi maka albọm ahụ. === 2016 ruo 2018: Death, Hour of the Nightingale, ''Hallatar'', albọm solo n'ọdịnihu === N'abalị iri na asatọ n'ọnwa Eprel n'afọ 2016, ka ọhụrụ nkeji iri na atọ ga elekere anya abụọ nke ehihie, ibe Facebook nke ndị otu Sweden bụ Draconian kwupụtara ọnwụ nke onye na-agụ egwu ahụ, [citation needed]ọtụtụtụ isiokwu dị n'ịntanetị buuru akụkọ ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/story.php?story_fbid=1038886469505164&id=166458676747952|title=It is with tears in our eyes...|publisher=Draconian's official Facebook|date=18 April 2016|accessdate=17 December 2017}}</ref> Juha Raivio kwupụtara ọnwụ ya, ụbọchị abụọ ka e mesịr[citation needed]ị. Juha kwupụtakwara na a ga-ewepụta abọmmbụi Trees of Eternity dị ka atụmatụ ya maọnọọọ naogo mmepụta.<ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/story.php?story_fbid=1084838134893451&id=104137549630186|title=My heart is broken, ripped apart...|publisher=Trees of Eternity's official Facebook|date=20 April 2016|accessdate=17 December 2017}}</ref> Mgbe ọnwa ole na ole gachara, Juha kwupụtara aha nke mbụ ha bụ Hour of the Nightingale ma wepụta vidiyo maka egwu ọhụrụ ha "Broken Mirror". E Wepụtara abọm ahụ na 11 Nọvemba 2016 site na Svart Records.<ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/story.php?story_fbid=1158517967525467&id=104137549630186|title="Hour of the Nightingale" album release news|publisher=Trees of Eternity official Facebook|date=11 August 2016|accessdate=17 December 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/story.php?story_fbid=10154161174727877&id=110168287876|title=The Trees of Eternity album is out today...|publisher=Svart Records official Facebook|date=11 November 2016|accessdate=17 December 2017}}</ref> N'ọnwa Febụwarị afọ 2017, Svart Records kwupụtara otu egwu ọhụrụ ''Hallatar'' nke mejupụtara Juha Raivio, Tomi Joutsen nke Amorphis, na Gas Lipstick, onye bụbu onye na-akụ igba nke otu egwu HIM. Okwu ndị otu ahụ nwere uri na okwu Aleah nke Juha chịkọtara.<ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/svartrecords/photos/a.232325397876.140120.110168287876/10154459310232877/?type=3|title=Today, Svart Records announces the signing of HALLATAR...|publisher=Svart Records official Facebook|date=22 February 2017|accessdate=17 December 2017}}</ref> Abọm Mbụ Hallatar bụ No Stars Upon the Bridge bụ nke akuru n'aha Aleah. E Wepụtara egwu Hallatar bu No Stars Upon the Bridge n'abalị iri abụọ na abụọ nke ọnwa Ọktoba afọ 2017; abọm ahụ gosipụtara olu Heike Langhans si Draconian na egwu nke anọ, "My Mistake". N'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2017, Juha kwupụtara na n'oge na-adịghị anya ọ ga-anọ na-arụ ọrụ na album nke Aleah, ana-atụ anya nwepụta nke 2018.<ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/story.php?story_fbid=1455332111179593&id=755079617871516|title=Hi all..|publisher=Juha Raivio official Facebook|date=4 August 2017|accessdate=17 December 2017}}</ref> === 2020: Aleah === N'abalị iri na abụọ nke ọnwa Eprel afọ 2020, a mara ọkwa gbasara nkwuputa ọzụzụ nke ndekọ solo Stanbridge ga-amalite n'abalị iri na asatọ nke ọnwa Eprel, nakwa na a ga-ewepụta ndekọ ahụ n'abalị́ mbụ nke ọnwa Julaị afọ 2020.<ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/juha.raivio.official/photos/a.761329760579835/2986150498097739/?type=3&theater|title=Juha Raivio Official|date=12 April 2020|work=Facebook|accessdate=26 April 2020}}</ref> N'abalị iri na asatọ n'ọnwa Eprel, e wepụtara egwu mbụ bụ"My Will", a mara ọkwa na ọ ga-abụ ndekọ abụọ nke nwere egwu ọhụrụ yana egwu ndị a na-ebipụtabeghị.<ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/juha.raivio.official/posts/2999467013432754?__xts__[0]=68.ARBRoGvqbEFfrM1g3gMnhd3eKa98zmgyLHcY3kHkuphuaWbMOKTfyA-sucI5XyHAykYfTIrnzk2lQgKEJpgzVsEy6oNpQBVMsDH6aUMtsk4bYdC9Zq_jY20eGm9MnYTCdPwPlCbsDK0G3Qx7ChBgnKE3uxTST7T1RCHHBVouzS1ddopdUPHRY8enZsrTGk4zd9fDAxnX9fAcLGnUltMrHQa3F7vkVYU99_4yOUOtay322r8z8lyJwHNumnfNeRgDoM2p_Bu8Dc17gtdSMPCvL_lhW5IzCtIBjk0GizF6eGqAwD6c2_lDc0CdK1CeGUuDPgPN1WItUoizeSZ-suzzZSU_tQ&__tn__=-R|title=Juha Raivio Official|date=18 April 2020|work=Facebook|accessdate=26 April 2020}}</ref> == Ndụ onwe onye == Aleah na Juha Raivio, onye Finland na-akpọ ụbọ akwara na onye guzobere Swallow the Sun, site na 2009 naara akpa == Ọnwụ == N'abalị iri na asatọ nke ọnwa Eprel afọ 2016, Stanbridge nwụrụ n'ọrịa kansa.<ref name="terr">{{Cite web|author=Vogric|first=Tomaz|date=April 19, 2016|title=TREES OF ETERNITY – Singer Aleah Stanbridge Passed Away|url=http://terrarelicta.com/index.php/news/5845-trees-of-eternity-singer-aleah-stanbridge-passed-away|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160423142957/http://terrarelicta.com/index.php/news/5845-trees-of-eternity-singer-aleah-stanbridge-passed-away|archivedate=April 23, 2016|accessdate=November 9, 2017|work=Terra Relicta}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFVogric2016">Vogric, Tomaz (19 April 2016). [http://terrarelicta.com/index.php/news/5845-trees-of-eternity-singer-aleah-stanbridge-passed-away "TREES OF ETERNITY – Singer Aleah Stanbridge Passed Away"]. ''Terra Relicta''. [https://web.archive.org/web/20160423142957/http://terrarelicta.com/index.php/news/5845-trees-of-eternity-singer-aleah-stanbridge-passed-away Archived] from the original on 23 April 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 November</span> 2017</span>.</cite></ref> == Discografị == === Dị ka Aleah === ; Ihe ngosi * Demo Master (2007) ; Abọm studio * Aleah (2020) === Na Trees of Enternity === ; Ihe ngosi * ''Black Ocean'' (2013) ; Abọm studio * ''Hour of the Nightingale'' (2016) === Dị ka onye ọbịa / onye na-eti egwu === * Krister Linder: Songs From The Silent Years (2006) na-agụ egwú ndị ọzọ na Don't Lose Your Way<ref>{{Cite web|url=https://www.discogs.com/Krister-Linder-Songs-From-The-Silent-Years/release/820237|title=Krister Linder – Songs From The Silent Years|publisher=discogs|date=27 September 2006|accessdate=9 November 2017}}</ref> * Omnimotion: Dream Wide Awake (2006) Akụkụ ''ndị''<ref>{{Cite web|url=https://www.discogs.com/Omnimotion-Dream-Wide-Awake/release/810732|title=Omnimotion – Dream Wide Awake|publisher=discogs|date=23 October 2006|accessdate=9 November 2017}}</ref> ọzọ na Being, Days of Silence na Elves of Athoria * Swallow the Sun: New Moon (2009) Olu ndị ọbịa na Lights on the Lake * Swallow the Sun: Emerald Forest and the Blackbird (2012) Osikapa ndị '''''ọbịa''''' na Emerald Forest na Blackbird na ''Labyrinth nke London'' * Coph Nia: Lashtal Lace (2015) na olu ndị ọzọ na Lashtal Sace<ref>{{Cite web|url=https://www.discogs.com/Coph-Nia-Lashtal-Lace/release/5526442|title=Coph Nia – Lashtal Lace|publisher=discogs|date=12 February 2015|accessdate=9 November 2017}}</ref> * Amorphis: Under the Red Cloud (2015) bụ ''ndị'' ọbịa na-agụ egwú na The Four Wise Ones na ''White Night'' * Swallow the Sun: Songs from the North III (2015) ̊ ndị ọbịa na Heartstrings Shattering * Hallatar: No Stars Upon the Bridge (2017) Akụkụ ndị ọbịa na Dreams Burn Down * Antimatter: Black Market Enlightenment (2018) Osis ndị ọbịa na Existential == Edensibia == {{Reflist}} 4janxyqar0eyz6d4sk5gq3j9wvyao72 Allalou 0 15379 87700 79248 2022-08-20T11:38:08Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Allalou''' (March 30, 1902 - February 18, 1992) bụ onye Algeria na-ede ihe nkiri egwuregwu, onye nduzi ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri a maara dị ka ''nna nke ihe nkiri na Algeria''. == Oge ọ malitere == A mụrụ Allalou Ali Sellali na Machị 3, 1902, na Casbah nke Algiers. == Akụkọ ndụ == Allalou onye nna ya nwụrụ n'oge ọ dị obere malitere ịrụ ọrụ iji kwado ezinụlọ ya mgbe ọ dị afọ iri na atọ. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ere ọgwụ, onye na-ere akwụkwọ na onye ọrụ ụgbọ okporo ígwè. Mmasị ya na ihe ngosi nka gosipụtara onwe ya n'oge. Mgbe ọ dị afọ iri na ise, ọ malitere ịgagharị na Foyer du soldat ''ebe'' ọ na-akpọ egwu ma na-abụ abụ (ọ bụ onye na-agụ egwu na-atọ ọchị), na-aghọ onye na-eme ihe nkiri. Ọ matara ihe nkiri n'oge ọ dị obere. Ọ gara galas Karsenty na ihe ngosi nke Georges Abiad na ụlọ ọrụ ihe nkiri Egypt nke Azzedine na mmalite afọ iri abụọ. Nzukọ a na ihe nkiri nyere ya echiche ịmepụta ihe nkiri. N'ihi ya, ọ malitere imepụta ihe osise nke na-ekwu maka isiokwu ndị sitere na ndụ kwa ụbọchị: alụmdi na nwunye, ịgba alụkwaghịm, ịṅụbiga mmanya ókè. A gụnyekwara isiokwu ndị a n'egwuregwu ndị e mere mgbe 1926 gasịrị. Mmekọrịta ya na ndị Europe na ọkachasị Edmond Yafil, nnukwu onye maara egwu oge ochie nke Algeria nke tinyere ndụ ya na mmepe nke nka a, mere ka ọ ghọta ma nwee ekele maka egwu. Allalou nwụrụ na Febụwarị 20, 1992, na Algiers. == Egwuregwu == * ''Djeha'' (1926) * ''Zouadj Bou 'Akline'' (1926) * ''Otu puku na otu'' abalị (1930, 1931) == Akwụkwọ == * {{Cite book|title=L'aurore du théâtre algérien (1926-1930)|author=Sellali|first=Ali|year=2004|origyear=1982|publisher=Dar el Gharb|location=Oran|language=fr}} * {{Cite book|title=De la musique andalouse au théâtre|author=Sellali|first=Ali|year=1986|publisher=L'Internationale de l'imaginaire nº5|location=Paris|language=fr}} == Ebensidee == {{Reflist}} kqn9v64cqi5paib0qg18hksbqpx0vsu Amour Abdenour 0 15386 87661 84474 2022-08-20T11:28:01Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Amour Abdenour''' (amụrụ na Febụwarị 17, 1952) na Leflaye, nso Bejaia, Algeria, bụ onye [[Algeria]] na-agụ egwu Kabyle, onye na-ede egwu na onye na-agụ egwú. <ref> </ref> == Ndụ na ọrụ == Dị ka nwata nwoke, Abdenour nwere mmasị na egwu; ọ na-ege ntị na egwu na redio ma mụta ịfụ ọjà, iko drum (''darbouka'') na n'ikpeazụ guitar mgbe ọ dị afọ iri na otu. N'afọ 1964, mgbe ya na nne na nna ya bi, ọ sonyeere JFLN, otu ọdịbendị mpaghara nke nyere ya ohere ime ka nkà ya bawanye site na ịga ma sonye na ihe omume mpaghara. N'afọ 1968, ọ kwagara Algiers. Otu afọ mgbe e mesịrị, o dere abụ mbụ ya, nke akpọrọ Ye блоa-tt ("Left Alone"), nke mbụ e gosipụtara na redio na 1970. N'ịbụ onye na-arụsi ọrụ ike na ọmụmụ ihe ya na ọrụ agha, nke ọ chere ruo na ngwụcha afọ ndị 1970 iji wepụta abụ mbụ ya, malite ọrụ ogologo oge, na-aga n'ihu.<ref>{{Cite web|url=http://www.music-berbere.com/artiste-amour-abdenour-ia-94.html#ixzz2ILREx3fc|title=Amour Abdenour|author=|first=|date=|work=Musique Berbère|publisher=|accessdate=November 28, 2016}}</ref> == Egwu == (N'ihi nkọwa zuru ezu nke diski na ndepụta egwu nke ọ bụla n'ime abọm ndị a, leba anya na ''<small>[[:fr:Abdenour Amour#Discographie|isiokwu French Wikipedia]]</small>'') * 1972 : ''Aεetteb'' ("Work Hard") * 1974 : ''Lebḥer'' ("Oké Osimiri") * 1978 : ''D lεid'' ("Ememe") * 1985 : ''Tifirellest'' * 1987 : ''Mmi-s'' n'ime "My Country Boy") * 1988 : ''Ruḥ ur d-ttu Asaf'' ("Gaa, Abịghaghị") * 1989 : Tamdint ("Obodo") * 1991 : ''Ihe ịga nke ọma 91'' ("Hits 91") * 1992 : ''Tirza'' ("Ugbu a") * 1993 : ''Σnu-tt'' ("Na Ya na-emekọrịta ihe") * 1994 : ''Argu ay il-iw'' ("Nọgide na-arọ nrọ") * 1995 : ''A lbaz err-itt-id'' ("Eagle, Bring her Back") * 1996 : ''Ili-k d lkayes'' * 1997 : ''Wiss zzman'' ("Ọ bụrụ na Oge") * 1998 : Amek akka ("Gịnị mere nke ahụ?") * 1999 : ''Nna Crifa'' ("Nne Cherifa") * 2000 : Yelli-s n'ime ("Country Girl") * 2001 : ''Tikwal'' ("Mgbe ụfọdụ") * 2002 : ''Ugin azaglu'' * 2003 : ''Ah yadini'' ("A ga-abụ m ọnụ") * 2004 : Attan ''atctan'' ("E nwere ya") * 2005 : ''Ma nniɣ-am'' ("Ọ bụrụ na m agwa gị") * 2006 : ''U Asaf-ed'' ("Bịlaghachi") * 2007 : Tḥer Vent ("Ị machib * * * * * * (<small>xx</small> : na-egosi afọ a na-amaghị ama nke ntọhapụ)<ref>{{Cite web|url=http://www.kbmusique.com/106-amour-abdenour|title=Albums of Amour Abdenour|author=|first=|date=|work=KB Musique|publisher=|accessdate=November 28, 2016}}</ref> == Njikọ mpụga na ebe e si nweta == * [Fr] Ịhụnanya Abdenour, Zenith 100% kabyle n'azụ [nkwekọrịta nwụrụ anwụ na-adịgide adịgide] * [Fr] [http://www.kbmusique.com/106-amour-abdenour Peeji onye na-ese ihe na saịtị egwu Kabyle] * [Fr] [http://www.liberte-algerie.com/culture/amour-abdenour-revient-sur-scene-244718 ''Ịhụnanya Abdenour laghachiri n'elu ikpo okwu''] * [Fr] Onye na-agụ egwu Amour Abdenour bụ onye a kpọrọ òkù site na "Okwu ndị na-ese ihe" == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] olngum12o5xt8hor5odjweebdovtxly Abderrahmane Abdelli 0 15394 87119 83875 2022-08-19T12:12:32Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki  {{databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] '''Abderrahmane Abdelli''' (amụrụ n'April 2, 1958) bụ onye edemede Berber, onye na-ede egwu, na onye na-agụ egwu nakwa onye na-ede abụ nke a maara maka ịgwakọta egwu ọdịnala North Africa nke ala nna ya na ụda ọgbara ọhụrụ. [[Usòrò:Abderrahmane Abdelli.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Akụkọ ndụ == A mụrụ Abdelli na Mechta Behalil, obere obodo dị na Great Kabylie, Algeria, n'oge Agha Nnwere Onwe [[Algeria]]. Ha bu ndi a chupuru na obodo ha, Kennour, akụkụ nke Tizi Ouzou Province, n'ihi na ndị agha ụgbọelu France gbapụrụ ezinụlọ ya.<ref>[http://nona.net/features/map/placedetail.1591598/Kennour/ Locator Map for Kennour, Algeria from Nona.net]</ref> Mgbe agha ahụ gasịrị, ezinụlọ Abdelli biri n'obodo Dellys dị n'ụsọ oké osimiri. Dị ka nwata nwoke, Abdelli rụrụ ụbọ akwara mbụ ya site na ite mmanụ efu, osisi na eriri ịkụ azụ.<ref name="mandolbio">[https://web.archive.org/web/20080609113753/http://www.orientaljazz.com/Abdelli-E.htm "Biography: Abdelli" GekkoBeat.com]</ref> Mgbe ọ mụtachara ịkpọ ụbọ akwara, onye Chaabi master, Chaïd Moh-Esguir, mere ka Abdelli mara mandol.<ref name="mandolbio" /> Abdelli mere egwu izizi ya na Dellys, Kabylie, n'oge emume nnwere onwe Algeria nke afọ 1974.<ref>{{Cite web|url=http://users.skynet.be/sky77600/abdelli/BIOGRAPHY.htm|title="Abdelli Biography" Thierry Van Roy Productions|accessdate=November 8, 2006|archivedate=September 16, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180916103856/http://users.skynet.be/sky77600/abdelli/BIOGRAPHY.htm}}</ref> O meriri ọtụtụ asọmpi na [[Algeria]] maka ndị na-agụ egwú.<ref name="Abdelli World Music Central">{{Cite web|url=http://www.worldmusiccentral.org/artists/artist_page.php?id=1175|title="Abdelli" World Music Central|accessdate=November 8, 2006|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110717004846/http://www.worldmusiccentral.org/artists/artist_page.php?id=1175|archivedate=July 17, 2011}}</ref> Abdelli mepụtara abọm mbụ ya na 1984, mana ọ nweghị ihe ịga nke ọma. Afọ abụọ ka e mesịrị, o wepụtara abọm nke rere puku iri na abụọ, mana ọ nataghị ụgwọ site na ụlọ ọrụ ndekọ ya. Abdelli mepụtara abọm ole na ole na Algeria, mana ọ kwagara [[Belgium]] na 1984. Ọ bụ n'ebe ahụ ka ọ zutere onye na-emepụta Thierry Van Roy, onye nwere mmasị na egwu Abdelli nke na ọ nọrọ afọ abụọ na-enyocha mgbọrọgwụ nke ọdịnala egwu Berber na Mahadum Algiers.<ref name="Abdelli World Music Central" /> Kemgbe afọ 1986 ọ na-ebi na Brussels, Belgium. Abọm Abdelli kacha ewu ewu bụ New Moon na Among Brothers. O gosila na nnukwu ememme na Europe, gụnyere WOMAD na ihe ngosi egwu 0110 na Ghent.<ref>Abdelli (1995) ''New Moon'' Real World, New York, CDRW54, arranged by Thierry Van Roy, recorded by Thierry Van Roy Studios, Brussels, Belgium;</ref><ref>Abdelli (2003) ''Among Brothers'' Real World Records, Virgin Music, Wiltshire, UK, arranged by Thierry Van Roy, recorded in various locations between Nov. 1998 and May 2001;</ref> Na mgbakwunye na Europe, ọ gara njem na England, US na Canada. == Mmetụta == Egwú Abdelli gosipụtara mmetụta siri ike nke Algeria. Dị ka World Music Central kwuru:<blockquote> Okwu Abdelli na-egosipụta ihe oyiyi siri ike na nke uri nke ọdịbendị ya nke a na-eyi egwu site n'akụkụ niile. Ọ na-egosipụta onwe ya n'ụzọ bụ isi site na akara ndị bụ akụkụ nke ọdịbendị ọdịnala ya. Ọ na-anwa ime ka a mara ọdịbendị Berber oge ochie nke, site na nnagide na mmeghe ya, bụ ihe atụ a ga-agbaso n'ụwa anyị nwere nsogbu.<ref>{{Cite web|url=http://www.worldmusiccentral.org/artists/artist_page.php?id=1175|title=World Music Central – Your connection to World Music<!-- Bot generated title -->|accessdate=2006-11-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110717004846/http://www.worldmusiccentral.org/artists/artist_page.php?id=1175|archivedate=2011-07-17}}</ref> </blockquote>Abdelli esorowo ndị egwu si Europe na South America rụkọọ ọrụ, na-ejikarị ngwá egwu dịka cajón (Peru), tormento, quena (Chilean), na bandura (Ukrainian). == Egwu == * ''Ọnwa Ọhụrụ'' (1995) * ''Karịa Gibraltar'' (2000) * ''N'etiti Ụmụnne'' (2003) * Destiny (2011) == Ndị otu egwu == * Roberto Lagos (charango, guitar, bombo) * Said Mohammed (ney) * Jazouli Azzedine (darbuka, tar, bendir) * Louis Ivan Leiva Alguinta (Latin percussion) * Abdelmajid Makrai Lamarti (violin) * Thierry Van Roy (keyboards) == Ihe ndetu == {{Reflist|2}} == Ebensidee == * Larkin, Colin (ed.) (1998) "Abdelli" The ''Encyclopedia'' of Popular Music (3rd ed.[Ihe e dere n'ala ala peeji] * Abdelli, A. (July 2003) "Asiram" ''Global Rhythm Magazine'' 12(7): ; * Byrne, Jennifer (2004) "Abdelli Among Brothers" Sing Out! 48:1 p. 120; == Njikọ mpụga == * [http://www.abdelli.com/ Abdelli] Official Homepage E debere ya na Septemba 15, 2002, na Wayback Machine; * "Abdelli" World Music Central; * "Abdelli Biography" Thierry Van Roy Productions E debere na Septemba 16, 2018, na Wayback Machine; * "Akụkọ ndụ: Abdelli" GekkoBeat.com; [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4sr9tkhicnyk31x7bu1lly6c3xg1d1g Abdelkader Chaou 0 15401 87078 83878 2022-08-19T12:00:38Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Abdelkader Chaou''' (amụrụ na Nọvemba 10, 1941, na Casbah nke Algiers) bụ onye egwu Algeria nke a maara nke ọma na Algeria maka ụdị egwu chaabi nke ya, ma dị ka onye na-agụ egwu na mondol virtuoso.<ref name="elmoudjahid">{{Cite news|title=Entretien avec Abdelkader Chaou : "Le chaâbi coule dans mes veines"|url=http://www.elmoudjahid.com/fr/actualites/16308|work=[[El Moudjahid]]|date=4 September 2011|accessdate=22 February 2012}}</ref><ref name="imarabe">{{Cite web|url=https://www.imarabe.org/en/spectacles/abdelkader-chaou-et-kamel-aziz|title=Abdelkader Chaou et Kamel Aziz|author=<!--Not stated-->|date=3 December 2016|work=imarabe.org|publisher=|accessdate=18 August 2017|quote=}}</ref> A na-ewere ya dị ka onye dị mkpa dị ka onye na-agụ egwú nke na a nabatara ya na mba niile na ihe ngosi na 2013, ihe omume nke bụ "ụtụ sitere n'aka ndị ọgbọ ya maka ọrụ bara ọgaranya".<ref name="elmoudjahid2">{{Cite web|url=http://www.elmoudjahid.com/fr/actualites/38970|title=Pour son long parcours et sa riche carrière : Hommage appuyé à Abdelkader Chaou par ses pairs|author=<!--Not stated-->|date=3 April 2013|work=|publisher=El Moudjahid|accessdate=18 August 2017|quote=|archivedate=18 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170818215144/http://www.elmoudjahid.com/fr/actualites/38970}}</ref> [[Usòrò:Abdelkader Chaou.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] {{databox}} == Akụkọ ndụ == Abdelkader Chaou gụrụ akwụkwọ na ụlọ nchekwa nke Algiers (na-anọ na 1967), nke Hadj Mohamed El Anka duziri n'oge ahụ.<ref name="elmoudjahid" /> Ebumnuche ya n'ịga ụlọ akwụkwọ ahụ abụghị iṅomi El Anka, onye ọ na-akpọ "onye isi", kama ịmụta usoro, otu esi akpọ ngwá egwu Chaabi na iwu nke egwu.<ref name="elmoudjahid" /> Mgbe ọ nọ n'ebe ahụ, ọ mụtara otú e si akpọ violin, mondol, oud, piano, qanoûn, rebab, na derbuka (ọbọbọ iko).<ref name="imarabe" /> E wezụga El Anka, ndị egwu ndị ọzọ ọ na-ekwu na ha nwere mmetụta na agụmakwụkwọ egwu ya dịka ọrụ gụnyere Mehdi Tamache, Cherchem, Ahcen Said, na Mahboub Bati.<ref name="elmoudjahid" /> Mahboub Bati bụ onye nkuzi nke na-ahụ maka agụmakwụkwọ ya.<ref name="imarabe" /> Ọ gbanwere chaâbi iji mee ka ụdị ya dị ndụ ma maa mma.<ref name="elmoudjahid2" /> Ọrụ Chaou malitere igosi ihe ịrịba ama nke ihe ịga nke ọma na 1970s na egwu "Ghazali Goudami" na "Lilah wan cheftou cosrami" na 1970, na "Djah rebi ya djirani" na 1973.<ref name="elmoudjahid2" /><ref name="francemusique">{{Cite web|url=https://www.francemusique.fr/emissions/ocora-couleurs-du-monde/algerie-abdelkader-chaou-le-chaabi-25437|title=Algérie, ABDELKADER CHAOU, le Chaâbi|author=Degeorges|first=Françoise|date=10 October 2012|work=francemusique.fr|publisher=|accessdate=18 August 2017|quote=}}</ref> Mmetụta ya n'ịmelite Chaabi enweela mmeghachi omume dị iche iche.<ref name="francemusique" /> Ụfọdụ ebowo ya ebubo na ọ gbagọrọ egwu ahụ, ebe ndị ọzọ, dị ka Mahboub Bati, Mahboub Stambouli, na Skandrani, nabatara ya.<ref name="francemusique" /> Egwú ya nwere abụ obi ụtọ "dị mfe" yana egwu mwute, nke e si na omenala egwu Iberian ma ọ bụ Andalusian gbaziri.<ref name="imarabe" /> Abdelkader Chaou bi na [[Algeria]] ebe ọ na-aga n'ihu na-eme ihe nkiri.<ref name="elmoudjahid" /> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] guj0wln8fa61flkogkvwa62fcz09lmn Amra-Faye Wright 0 15420 87683 79292 2022-08-20T11:34:11Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amra-Faye Wright''' (a mụrụ n'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1960) bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa nke a maara nke ọma maka igosipụta Velma Kelly na egwu ''Chicago'', ma na Broadway ma na njem mba ụwa. N'afọ 2010, ọ ghọrọ onye na-eme ihe nkiri mbụ rụrụ ọrụ ahụ na [[Asụsụ Bekee|Bekee]] na Japanese.<ref> {{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2010/05/01/theater/01wright.html?_r=1|title=For Her Next Act, Velma Is Japanese|work=[[The New York Times]]|date=30 April 2010|first=Felicia R.|author=Lee}}</ref> == Ọrụ == Wright na-arụ ọrụ Velma Kelly ugboro ugboro, nke mbụ na-eduzi njem mba UK nke afọ 2001 ma mesịa, njem Europe na mmepụta nke egwu kwa afọ kemgbe afọ 2001 n'ụwa niile. Onye natara Naledi<ref> {{Cite web|url=http://www.naleditheatreawards.org.za/winners2005.htm|title=Naledi Theatre Award Winners for 2005|publisher=Naledi Theatre Awards|accessdate=5 July 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120226060949/http://www.naleditheatreawards.org.za/winners2005.htm|archivedate=26 February 2012}} </ref> na Fleur du Cap Awards maka arụmọrụ ya na mmepụta South Africa. Ọ na-aga n'ihu na-arụ ọrụ a na-agbanwe n'etiti London West End na Broadway. Wright malitere ọrụ ọkachamara ya dịka onye na-agba egwú na Sun City South Africa, na-apụta n'ọtụtụ egwu egwu. N'afọ 1992, ọ rụrụ ọrụ "Sheila" na A Chorus Line na Johannesburg Civic Theatre . Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ pụtara na egwu gburugburu ụwa na-arụ ọrụ site na ụlọ ọrụ dị na Paris, Monte Carlo, na London. N'afọ 1993, ọ rụrụ ọrụ na Le Sporting na Monaco, na-agba egwú na ihe ngosi maka Whitney Houston, MC Hammer, Paul Anka na Donna Summer. N'afọ 1994, ọ laghachiri Monaco maka afọ abụọ iji rụọ ọrụ dịka onye na-eme ihe nkiri na Cabaret na Monte Carlo Casino . Wright laghachiri South Africa n'afọ 1999 iji mepụta ọrụ bụ isi na ''Elvis Las Vegas'', (onye nduzi Andrew Botha) na-emeri Vita Award maka arụmọrụ kachasị mma na Musical Theatre. N'afọ 2000 ọ gbara Sandy na Grease na Johannesburg Stadium Spectacular, nke David Gilmore duziri. O mepụtara nke mbụ n'ime ngosi atọ nke otu nwanyị, Rouge Pulp, n'afọ 2000 wee merie Vita Award maka Best Musical Performance. Drinks on Me sochiri n'afọ 2001 (Vita Award for Best Musical Interformance, nke Mark Hawkins duziri) na It Sãos not Where I Start, n'afọ 2002. Wright na-aga n'ihu na-eme ihe nkiri dịka onye na-eme egwuregwu, onye na-agụ egwu cabaret, na onye na-agba egwu n'onwe ya na ihe omume gburugburu ụwa. == Ndụ onwe == A mụrụ Wright na East London, South Africa. Nna ya, John Ball, bụ onye na-agba ọsọ ogologo oge, onye nwere ihe ndekọ maka ịgba ọsọ site na Los Angeles ruo New York n'afọ 1972. Ihe mgbaru ọsọ mbụ Wright bụ ịbụ onye na-agba egwú ballet ma ọ zụrụ maka afọ iri na isii. Wright lụrụ di ugboro abụọ, ma nwee nwa nwanyị site na alụmdi na nwunye ọ bụla. Ọ lụrụ Heinrich Kruse ugbu a, onye na-akụ ọkpọ South Africa; ha bi na New York. == Onyinye na nhọpụta == * Elvis Las Vegas Extravaganza: FNB Vita Award maka Best Actress na Musical Theatre - 2000 * Rouge Pulp: FNB Vita Award maka Best Performance in a Musical Revue - 2000 * ''Ihe ọṅụṅụ'' na m: FNB Vita Award maka arụmọrụ kachasị mma na Musical Revue - 2001 * ''Ọ bụghị ebe m malitere'': nhọpụta FNB Vita Award maka arụmọrụ kacha mma - 2002 * Nunsense: Durban Theatre Award maka Best Actress In Musical Theatre - 2004 * ''Chicago'': Naledi Theatre Award na Fleur du Cap Theatre Award maka Best Actress na Musical Theatre - 2005 == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website * Amra-Faye Wright at the Internet Broadway Database [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:1960 births]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] qgra1m1x24kndml0xstuzczghi7r19z Amalia Uys 0 15430 87692 79302 2022-08-20T11:35:41Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki  {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amalia Uys''' (a mụrụ na 14 Ọktoba 1984) bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa. Ọ pụtara dịka San-Mari van Graan na ihe nkiri ncha 7de ''Laan'' site n'afọ 2006 ruo 2013.<ref>{{Cite web|url=http://www.rapport.co.za/Suid-Afrika/Nuus/7de-Laan-se-Amalia-los-sepie-na-6-jaar-20130219|title=‘7de Laan’ se Amalia los sepie ná 6 jaar|date=19 February 2013|publisher=Rapport|accessdate=7 August 2014}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Uys na Springbok, Northern Cape. Ọ gụrụ akwụkwọ na Hoërskool Menlopark na Menlo Park, Gauteng. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Stellenbosch n'afọ 2003, mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara Johannesburg. == Ihe mberede ụgbọelu helikopta na 2008 == Na Satọdee 31 Mee 2008, Uys merụrụ ahụ mgbe helikọpta ya na ndị otu 7de Laan abụọ (Sekoati Tsubane na Hazel Hinda) na-eme njem na-adaba n'ụgbọala obere oge ka ọ kwụsịrị. Ndị na-eme ihe nkiri nọ na Kroonstad maka ụbọchị mbụ nke njem nkwalite ọnwa 12 maka SABC2. A tọhapụrụ Tsubane na Hinda n'oge na-adịghị anya mgbe a kpọgara ha n'ụlọ ọgwụ mana Uys ga-anọ n'abalị maka nkwarụ aka ya.<ref>{{Cite news|url=http://www.witness.co.za/?showcontent&global%5b_id&#93;=8416|title=Entertainment: "7de Laan" stars are okay|publisher=The Witness|accessdate=2012-06-29}}</ref> Ma onye ọkwọ ụgbọelu ma ọ bụ onye ọkwọ ụgbọala merụrụ ahụ n'ihe ahụ merenụ. == Edemsibịa == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [http://www.7delaan.co.za Ebe nrụọrụ weebụ 7de Laan] * {{IMDb name|3246004}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] kfxa0hfyjnvfyyaqodtxvlvny7q7xj9 Adela Elad 0 15445 87159 82515 2022-08-19T12:29:11Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adela Elad''' (a mụrụ na 25 Ọktoba 1987) bụ onye [[Kameroon|Cameroon]] na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe na onye ọrụ ebere.<ref name="tiptopstars">{{Cite web|url=http://www.tiptopstars.com/mtdv/the-news/978-adela-opens-up-on-kelly-jeff-others.html|title=TIPTOPSTARS - ONLINE MAGAZINE Array Adela opens up on Kelly, Jeff, others|work=tiptopstars.com|accessdate=18 August 2017}}</ref><ref name="tiptopstars2">{{Cite web|url=http://www.tiptopstars.com/mtdv/the-news/1007-adela-elad-celebrates-bd-with-orphans.html|title=TIPTOPSTARS - ONLINE MAGAZINE Array Adela Elad celebrates BD with orphans|work=tiptopstars.com|accessdate=18 August 2017}}</ref> Ọ malitere ọrụ ime ihe nkiri ya n'afọ 2012 na ihe nkiri University Girls . O meriri na mbipụta 2015 nke African dream achiever award.<ref name="Adela Elad">{{Cite news|title=Adela Elad|url=http://www.whoiswhoincameroon.com/2016/06/adela-elad.html|work=whoiswho|accessdate=15 August 2017}}</ref> Dịka onye na-emepụta ihe, ọrụ ya gụnyere Night in the grassfield n'okpuru mmepụta ya Mae Pictures.<ref name="whoiswhoincameroon">{{Cite web|url=http://www.whoiswhoincameroon.com/2016/06/adela-elad.html|title=Adela Elad|work=Who is Who In Cameroon|accessdate=18 August 2017}}</ref> Ihe nkiri izizi mbụ ya na mba ụwa bụ Baby Daddy na onye na-emepụta [[Nollywood]] nke Naijiria [[Emem Isong]] na-egosi kpakpando dịka [[Alexx Ekubo]].<ref name="sysysblog">{{Cite web|url=http://www.sysysblog.com/2016/11/cameroonian-actress-and-producer-adela.html|work=sysysblog.com|title=Cameroonian Actress and Producer Adela Elad Stars in Emem Isong's next big movie project in Nigeria|accessdate=18 August 2017}}</ref><ref name="xplorenollywood">{{Cite web|url=http://xplorenollywood.com/movie-review-baby-daddy-is-a-captivating-name-all-that-is-needed/|title=Movie Review: "Baby Daddy" is a captivating name, all that is needed?|work=Xplorenollywood|accessdate=18 August 2017}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Adela Elad na 25 Ọktoba 1987 na Bamenda, isi obodo nke mpaghara ugwu ọdịda anyanwụ nke [[Kameroon|Cameroon]]. Ọ bụ nwa afọ Kwen. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na Douala, wee gaa Government Bilingual Secondary School na Santchou tupu ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na City College of Commerce Mankon na Bamenda. O mechara gaa Mahadum nke Buea. == Ọrụ == N'afọ 2012, Elad malitere ime ihe nkiri, na-apụta na ihe nkiri "University girls".<ref name="Adela Elad" /> Kemgbe ahụ, ọ na-arụsi ọrụ ike na sinima nke Cameroon na ihe nkiri ndị dịka "U-turn", "Wrong combination" na ndị ọzọ. O mekwara usoro telivishọn abụọ "Ruble" na "Bad Angels" na-agbasa na Cameroon Radio Television (CRTV). N'afọ 2016, ọ malitere mmepụta ihe nkiri nke ya nke a maara dịka Mae Pictures ma mepụta ihe nkiri Night of the grassfield .<ref name="ladyt237">{{Cite web|url=http://www.ladyt237.com/index.php/2016/06/17/night-in-the-grass-field-a-mae-pictures-production/|title=Night In The Grass Field – A Mae Pictures Production – Welcome To Lady-T's World|work=ladyt237.com|accessdate=18 August 2017}}</ref> N'afọ 2015, o ritere ihe nrite African dream achiever award.<ref name="Adela Elad" /> == Ọrụ ebere == Elad bụ onye ọrụ ebere na-elekwasị anya na ụmụaka na-enweghị ihe ndị dị mkpa. N'afọ 2016, o mepụtara Mae Foundation dịka ihe na-eme ka ụmụaka nọ n'ụkọ nwee ike.<ref name="tiptopstars2" /> == Ihe nkiri ndị a họọrọ == * ''Nwa agbọghọ mahadum'' (2012) * ''U-nzọgharị'' * ''Nna nwa'' na [[Alexx Ekubo]] * Bad Angel (ihe nkiri TV) * ''N'abalị nke ahịhịa'' == Onyinye na nsọpụrụ == {| class="wikitable plainrowheaders sortable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Onye Nwetara ya !Nsonaazụ |- | rowspan="2" |2015 | rowspan="2" |Ihe nrite African Achiever |Cameroon | rowspan="2" | | {{Won}} |- | | |- |} == Hụkwa ==   * Ndepụta nke ndị na-eme ihe nkiri Cameroon * Ihe nkiri nke Cameroon == Edemsibịa == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://m.imdb.com/name/nm12686673/ Adela Elad] na [https://m.imdb.com/ IMDb] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] a0b4vxy7ggdz3xqm7dn2nh62l68u12v Allerley Glossop 0 15512 87733 79383 2022-08-20T11:56:41Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Allerley Glossop''' (1870-1955) bụ ónyé na-ese ihe na South Africa nke a maara karịsịa màkà ọdịdị ala ya na ihe nkiri ọzụzụ atụrụ ya. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Glossop Alice Glossop n'ime ezinụlọ nọ n'etiti na Twickenham, na West London, nwá nwanyị George Glossop, ónyé vicar nkè Twickenham.<ref name="whos">''Who's Who in Natal'', 1933, p. 103</ref> Glossop gụrụ ihe osise na Slade School of Fine Art na London n'okpuru Charles Holroyd na ímé ihe ngosi n'okpuru George Frampton, ma gụọ akwụkwọ n'okpuru William Mouat Loudan na Westminster School of Art.<ref name="allg">''Allgemeines Künstlerlexikon'', 1992, p. 225</ref> Ọ rụkwara ọrụ n'okpuru Arthur Elsley na Solomon Solomon, ma kụzie na ụlọ akwụkwọ nka ha dị mkpirikpi, Sphinx Studio, rụọ mgbè ọ mechiri na 1900.<ref name="whos">''Who's Who in Natal'', 1933, p. 103</ref><ref name="tath">''Into The Light, Works by KwaZulu-Natal Women Artists'', Tatham Art Gallery</ref> Glossop kwagara South Africa nà 1900, na-arụ ọrụ ụgbọ na ise ihe na Klapmuts na Western Cape, ọ bụkwa ónyé otu South African Society of Artists (SASA), na-eje ozi na Kansụl Society n'etiti 1902 na 1906.<ref name="allg">''Allgemeines Künstlerlexikon'', 1992, p. 225</ref> Ọ na-emekarị ka ọrụ nwoke na nwanyị e kenyere otu nwanyị ọcha na South Africa site n'iyiri uwe ụmụ nwoke (ndị enyi ya maara ya dị ka "Joe"), na-eyi okpu okpu, na-ese anwụrụ ma na-aga naanị ya n'ime ime ọbọdọ iji see ihe.<ref name="saho">''Allerley Glossop'', South African History Online</ref> N'etiti 1902 na 1917 ọ rụrụ ọrụ ugbo na Wellington, Western Cape, na 1917 ọ kwagara Johannesburg.<ref name="allg" /> Glossop bụ enyị nkè ónyé na-ese ihe Madge Tennent, ónyé gosipụtara ya dị ka "Jill nke azụmahịa niile, na nnà úkwú nke ọtụtụ n'ime ha... ónyé, ọ bụrụ na ọ na-arụsi ọrụ ike, ga-etinye uwe ejiji na-acha ọcha n'elu uwe elu ya na akpụkpọ anụ dị elu, iji rute oriri na oriri na ihe ọkụkụ kama akpa. "<ref name="tenn">''Autobiography of an Unarrived Artist'', 1949, p46</ref> Tennent na-ekwu na mgbè Agha Ụwa Mbụ gasịrị, Glossop gbanwere ihe osise ya màkà bọta, ntụ ọka na àkwá iji nye aka ugbo ya nri ndị ọzọ; ma kọwaa ya dị ka "ónyé Spartan", "Ónyé nwéré onwé ya site na okike na ọzụzụ", ónyé "nwéré onwé ya n'anya... nwanyị dị gịrịgịrị, nwéré nnukwu ọdịmma mmadụ, na ịnụ ọkụ n'obi màkà ọrụ... nke guzo n'ụzọ ndụ, dị ka ugo na-egbuke egbuke dị njikere ife ifufe megide ihe ọ bụla na-adịghị mmá iji mee ndị na-eme na-eto eto, ndị na-adịghị ike ma ọ bụ ndị aka ha.<ref name="tenn" /> N'afọ 1925, ọ kwagara Lion's River na kwaZulu-Natal, ma rụọ ọrụ site n'ebe ahụ rụọ mgbè ọ nwụrụ n'afọ 1955. Glossop gosipụtara na South Africa na mba ofesi, gụnyere: 1902-1903 SASA kwa afọ ngosi na Cape Town; 1910 ngosi nke South African Fine Arts Association, Cape Town; 1917-1919 SASA kwa ụbọchị ngosi nka, Cape Town, 1920-1924 South African Academy of Art kwa afọ ngosi, Johannesburg; 1924 British Empire Exhibition, Wembley; 1924 SASA kwa ọnwa ngosi, Cape Town. 1935 ngosi nke nka oge a, South African National Gallery; 1936 SASA kwa oge a, Cape Town: na ngosi nke 1937 National Art, na ngosi nka nke ógè a.<ref name="allg">''Allgemeines Künstlerlexikon'', 1992, p. 225</ref><ref name="saho">''Allerley Glossop'', South African History Online</ref> A na-anọchite ányá ọrụ Glossop na Durban Art Gallery; Ann Bryant Art Gallery na East London; Albany Museum, Grahamstown; Johannesburg Art Gallery; South African National Gallery, Cape Town; Mahadum nke Cape Town; William Humphreys Art Gallery, Kimberley na Pretoria Art Museum.<ref name="allg">''Allgemeines Künstlerlexikon'', 1992, p. 225</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Akwụkwọ == * {{Cite book|ref=whos|author=Olsen|first=Rider|title=Who's Who in Natal: with which is incorporated Women of Natal|publisher=Knox Printing & Publishing, Durban|year=1933}} * {{Cite book|ref=allg|author=Meissner|first=Günter|title=Allgemeines Künstlerlexikon|publisher=Walter de Gruyter, Berlin|year=1992}} * {{Cite book|ref=tenn|author=Tennent|first=Madge|title=Autobiography of an Unarrived Artist|publisher=Columbia University Press, New York|year=1949}} * {{Cite web|url=http://www.tatham.org.za/light-artists.html|title=Tatham Art Gallery: Into The Light, Works by KwaZulu-Natal Women Artists|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|date=2009|publisher=Tatham Art Gallery, Pietermaritzburg|accessdate=26 June 2016|quote=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170509225718/http://www.tatham.org.za/light-artists.html|archivedate=9 May 2017}} * {{Cite web|url=http://www.sahistory.org.za/people/allerley-glossop|title=Allerley Glossop|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|date=2011|publisher=South African History Online, Cape Town|accessdate=26 June 2016|quote=}} bm5msr55xgxlqnzywfc4ntaw49khypm Abdul Salam Mumuni 0 15518 87146 79389 2022-08-19T12:21:21Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdul Salaam Mumini''' bụ [[Ghana|onye]] na-emeputa ihe nkiri na Ghana. == Ọrụ == Ihe nkiri mbụ ya bụ God Loves Prostitutes, nke gosipụtakwara onye [[Nollywood]] bụ [[Genevieve Nnaji]]. Salaam's Venus Film Production bụ ọrụ maka nchọpụta nke ndị dị ka [[Van Vicker]], [[Jackie Appiah|Jackie Aygemang]], [[Nadia Buari]] na ọtụtụ ndị ọzọ na-apụta.<ref>{{Cite book|author=Meyer|first=Birgit|url=https://books.google.com/books?id=Fc-OCgAAQBAJ&dq=Abdul+Salam+Mumuni&pg=PA73|title=Sensational Movies: Video, Vision, and Christianity in Ghana|date=2015-10-16|publisher=Univ of California Press|isbn=978-0-520-96265-1|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2011-08-04|title=Producer Abdul Salam Mumuni escapes FIPAG ban narrowly|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/producer-abdul-salam-mumuni-escapes-fipag-ban-narrowly/|accessdate=2020-06-17|work=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref> == Ihe ndị o mepụtara == * ''Nlaghachi nke Beyonce''<ref>{{Cite web|title=Over 58 movies and still counting - Abdul Salam Mumuni - Globe Entertainment|url=http://www.globentertainment.uk/?p=2581|accessdate=2020-06-17|work=www.globentertainment.uk|language=en-US}}</ref> * ''Beyonce'' * ''Nwa nwanyị nke Mummy'' * ''Okpokoro nke Chi'' * ''Ọchịchịrị nke iru uju'' * ''Nne m Obi'' * ''Ịhụnanya Chineke'' * ''Obi Ndị Mmadụ'' * ''Egwuregwu ahụ'' * ''Ihe e mere tupu oge eruo'' == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|2645111}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tt37sjx6rxzarues62amlwm410wmi6q Ahmed Benaissa 0 15547 87372 82113 2022-08-20T10:05:41Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ahmed Benaissa''' (2 Machị 1944 -20 Mee 2022) bụ onye Algeria na-eme ihe nkiri, nke a maara nke ọma maka ọrụ ya na ihe nkiri ''ndị'' a ma ama bụ Étoile aux dents ou Poulou le magnifique, Gates of the Sun, na Close Enemies .<ref>{{Cite web|url=http://www.filmstarts.de/personen/166549.html|title=Ahmed Benaissa: Schauspieler|publisher=filmstarts|accessdate=27 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://elcinema.com/en/person/2141291/|title=Ahmed Benaissa: Nationality: Morocco|publisher=elcinema|accessdate=27 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.filmstarts.de/personen/166549/filmo/|title=Ahmed Benaissa|publisher=filmstarts|accessdate=27 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://en.unifrance.org/directories/person/335866/ahmed-benaissa|title=Ahmed Benaïssa: actor|publisher=unifrance|accessdate=27 October 2020}}</ref> == Ndụ onwe == A mụrụ ya na Algeria n'ezinụlọ ụmụ nwanyị ise na ụmụ nwoke anọ. Nna ya bụ onye na-eme ngagharị iwe nke e jidere ma tụọ ya mkpọrọ na Algeria. Otú ọ dị, a tọhapụrụ ya mgbe nnwere onwe Algeria gasịrị. O mechara kwaga Paris, France. Ọ biri ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ 18 na mba France. N'oge a, ọ natara ọzụzụ na National Theater School.<ref name="lavoisineleblog">{{Cite web|url=http://www.lavoisineleblog.com/ahmed-benaissa/|title=Ahmed Benaïssa|publisher=lavoisineleblog|accessdate=27 October 2020}}</ref> Ọ lụrụ di ma bụrụ nna ụmụ nwoke abụọ.<ref name="lavoisineleblog" /> == Ọrụ == N'afọ 1971, Benaïssa malitere ọrụ ihe nkiri ya na ihe nkiri Étoile aux dents ou Poulou le magnifique nke Derri Berkani duziri. Ọ rụrụ ọrụ 'Jibé' na ihe nkiri ahụ. Site na ihe ịga nke ọma nke ihe nkiri ahụ, ọ natara ọtụtụ ihe nkiri n'afọ ndị sochirinụ dịka ihe nkiri Algeria ''Leïla'' et les autres n'afọ 1977 nke Sid Ali Mazif duziri, ''Buamama'' n'afọ1985 nke Benamar Bakhti duziri na ''ihe'' nkiri na-atọ ọchị Le Clandestin n'afọ 1989 nke Bakhti dupụtara.<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=166549.html|title=Ahmed Benaïssa: Acteur|publisher=allocine|accessdate=27 October 2020}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị mkpa nke 'Haroun', na ihe nkiri LīEtranger de Camus . Ọ rụrụ ma duzie na National Theater nke Algiers, yana na Regional Theater nke Oran. Ọ duziri Regional Theater nke Sidi-Bel-Abbès. N'afọ 2013, o ritere ihe nrite maka Best Direction maka ihe nkiri ''Nedjma'' . Benaïssa rụrụ ọrụ 'Rida' na ihe nkiri mbụ nke Ramzi Ben Sliman bụ My Revolution . A tọhapụrụ ya na France n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2015. Na Theater, njem ahụ na ''Meursaults'' gara n'ihu na France n'afọ 2017.<ref name="lavoisineleblog" /> [[Usòrò:The_regional_theater_Of_Oran.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Ụlọ ihe nkiri mpaghara nke Oran, ebe Ahmed bụ onye nduzi]] Ihe nkiri ikpeazụ ya, Sons of Ramses, gosipụtara n'afọ 2022 Cannes Film Festival ma nyefee ya.<ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2022/film/news/ahmed-benaissa-dead-dies-sons-of-ramses-cannes-1235273125/|title=Ahmed Benaissa, 'Sons of Ramses' Actor, Dies Hours Before Cannes Premiere, Screening Dedicated to Him|date=20 May 2022|publisher=Vairety}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ụdị ![Ihe e dere n'ala ala peeji] |- |1971 |''Kpakpando nwere ezé ma ọ bụ Poulou mara mma'' |Jibé |Ihe nkiri | |- |1977 |''Leïla na ndị ọzọ'' | |Ihe nkiri | |- |1980 |''Kahla Oua Beida'' | |Ihe nkiri TV | |- |1985 |''Buamama'' | |Ihe nkiri | |- |1989 |''Ihe Ndị Na-eme Nzuzo'' | |Ihe nkiri | |- |1990 |''Site na Hollywood ruo Tamanrasset'' |Rai TV |Ihe nkiri | |- |1994 |''Obodo Bab El Oued'' |Onye Imam |Ihe nkiri | |- |1994 |''Ekwensu na nwanyị'' | |Ihe nkiri | |- |2006 |''Colonel m'' |Ben Miloud |Ihe nkiri | |- |2006 |''Ọ bụ ihe na-adịghị mma!'' |Nwoke a nabatara n'ụlọ ọgwụ |Ihe nkiri | |- |2006 |''Rom Kama Ị'' |Onye uwe ojii ahụ |Ihe nkiri | |- |2006 |''Colonel'' |Ben Miloud |Ihe nkiri | |- |2006 |''Ọ bụ ihe ọchị!'' |Onye na-anabata ndị ọbịa n'ụlọ ọgwụ |Ihe nkiri | |- |2007 |''Morituri'' |Kọmishọna Dine |Ihe nkiri | |- |2007 |''Obi ụtọ Paloma'' |Maazị Bellil |Ihe nkiri | |- |2007 |''N'abalị ndị Arebia'' |Onye ọzụzụ atụrụ |Ihe nkiri | |- |2008 |''Gabbla'' |Lakhdar |Ihe nkiri | |- |2008 |''Ebe Ọchịchị Ben Boulaid'' |Ọ bụrụ na Lakhdar |Ihe nkiri | |- |2009 |''Harragas'' |Nna Nasser |Ihe nkiri | |- |2010 |''N'èzí Iwu'' |Nna ya |Ihe nkiri | |- |2010 |''N'èzí Iwu ahụ'' |N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a na-akpọ |Ihe nkiri | |- |2010 |''Onye Njem Ikpeazụ'' | |Ihe nkiri dị mkpirikpi | |- |2011 |''Ọ dị mma!'' |Ahmed |Ihe nkiri | |- |2013 |''Warda Al Jazayria: Eyyam'' |Ahmed Benaissa |Vidio dị mkpirikpi | |- |2013 |''Ụda olu'' | |Ihe nkiri | |- |2014 |''A tọhapụrụ m Ben Ali'' | |Ihe nkiri | |- |2014 |''Nwoke ahụ si Oran'' |Hassan |Ihe nkiri | |- |2014 |''Ọnụ ụzọ ámá nke Anyanwụ'' |Mohamed |Ihe nkiri | |- |2014 |''Krim Belkacem'' | |Ihe nkiri | |- |2014 |''Mgbanwe M'' |Ịgba ọsọ |Ihe nkiri | |- |2015 |''Ihe Nzuzo'' | |Ihe nkiri | |- |2015 |''Lotfi'' |Ọ bụrụ na Abdellah |Ihe nkiri | |- |2017 |''Mmụọ Ishmael'' |Ọdachi |Ihe nkiri | |- |2018 |''Ndị Iche Na-asọmpi'' |Raji |Ihe nkiri | |- |2019 |''Papicha'' |Hafid |Ihe nkiri | |- |2019 |''Ọbara anụ ọhịa wolf'' |Kọmishọna |Ihe nkiri | |- |2019 |''Wlad Lahlal'' |nna Marzaq, Zino na Yahya |Ihe nkiri TV | |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm0070168}} ehstsbetm6nm5zcluhjzuwytaburbw0 Abderrahmane Kaki 0 15557 87127 79430 2022-08-19T12:15:22Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdelkader Ould Abderrahmane''', onye a maara dịka '''Abderrahmaane Kaki''' (a mụrụ n'ọnwa Febụwarị 18, 1934 na Mostaganem ma nwụọ n'ọnwa Febụwaị 14, 1995 na Oran), bụ onye Algeria na-eme ihe nkiri, onye na-ede egwuregwu, onye edemede na onye nduzi nke egwuregwu iri abụọ. == Mmalite ndụ == A mụrụ Abderrahmane Kaki na Mostaganem na mpaghara Tidjitt. Site n'oge ọ bụ nwata, ọ zụlitere na mmekọrịta ọdịnala siri ike. Otu n'ime nne nne ya maara site n'uche ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke kacidate(akụkọ); otu n'ime ụmụnne nna ya bụ onye hụrụ egwu n'anya.<ref>{{Cite book|author=Queffélec|first=Ambroise|url=https://www.cairn.info/le-francais-en-algerie--9782801112946.htm|title=Le français en Algérie: Lexique et dynamique des langues|publisher=De Boeck Supérieur|year=2002|isbn=9782801112946|language=fr}}</ref> O sonyere n'ememme ndị a ma ama ebe ndị meddahs(storytellers) na onye isi egwu Bedouin Cheikh Hamada, onye ụmụ ya bụ ndị egwuregwu ya, na-azọ ubu.<ref>{{Cite web|title=UNESCO - L’art des Meddah, conteurs publics|url=https://ich.unesco.org/fr/listes|accessdate=May 17, 2021|work=ich.unesco.org|language=fr}}</ref> N'ime afọ iri mbụ nke nnwere onwe Algeria, o yiri ka ọ bụ onye na-arụsi ọrụ ike na onye a ma ama na-emepụta ihe nkiri ruo mgbe ihe mberede ụgbọ ala n'afọ 1968 kwụsịrị ịrịgo ya, na-eme ka ọ pụọ na ndụ ọrụ ruo afọ anọ. O mechara bụrụ onye nduzi nke Théâtre Régional d'Oran.<ref>Lakhdar Barka, Sidi Mohamed (1981). ''La chanson de geste sur la scène, ou, expérience de Ould Abderrahmane Kaki'' (Etudes et recherches sur la littérature maghrébine. Document de travail ; no 5), p. 11.</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} == Akwụkwọ == * Kamel Bendimered, ''Ould Abderrahmane Kaki'', Le pionnier du théâtre Sãoihtifaliʹa, na São Dzhazaïa nke 3, Algiers, 2003, peeji nke 30-31. mxum2x4qlq39kcohcg5bt6acjsnk1x8 Amadou Mbow 0 15579 87652 84230 2022-08-20T11:22:28Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki  {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amadou Mbow''', bụ [[Actor|onye]] Senegal na-eme ihe nkiri.<ref name="latimes">{{Cite web|url=https://www.latimes.com/entertainment-arts/movies/story/2019-12-27/atlantics-international-film-lost-youth-senegal|title='Atlantics' director's touch of the supernatural is just reality for many Senegalese|work=Los Angeles Times|accessdate=24 October 2020}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ dịka 'Issa' na ihe nkiri ịhụnanya karịrị nke mmadụ bụ Atlantics .<ref>{{Cite web|url=https://elcinema.com/en/person/2154314/|title=Amadou Mbow films|publisher=elcinema|accessdate=24 October 2020}}</ref> Ewezuga ịbụ onye na-eme ihe nkiri, ọ bụkwa onye na-ese ihe osise na onye na-ahụ maka foto. [[Usòrò:Amadou Mbow (Amadou Aam).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Ndụ onwe == A mụrụ Mbow ma too na Dakar, [[Senegal]].<ref name="mbow">{{Cite web|url=https://www.dazeddigital.com/film-tv/article/46939/1/atlantics-cast-mati-diop-fatima-al-qadiri-interview|title=Meet the cast of Atlantics, Mati Diop's ghostly love story|publisher=dazeddigital|accessdate=24 October 2020}}</ref> Nwa nke onye Senegal na-ere ọla nke sitere na Fulani sitere na Futa, Amadou Mbow bụ nwa mbụ nke nne ya na nwanne nwanyị atọ.<ref>{{Cite web|date=2019-05-26|title=A Dakar, le succès de la réalisatrice Mati Diop au Festival de Cannes inspire les cinéastes sénégalais|url=https://information.tv5monde.com/video/dakar-le-succes-de-la-realisatrice-mati-diop-au-festival-de-cannes-inspire-les-cineastes|accessdate=2021-04-21|work=TV5MONDE|language=fr}}</ref> N'oge ọ dị afọ iri na ụma, basketball nwere ọnọdụ dị mkpa na ndụ ya. Mgbe ọtụtụ afọ nke ọzụzụ na DUC (Dakar University Club) nke nyere ya ohere ịbawanye mmata ya, mmeghachi omume ya yana mkpebi siri ike ya. N'ikpeazụ, o kpebiri ịhapụ egwuregwu iji nwekwuo mmasị n'ụwa audiovisual site n'ịzụ onwe ya dịka onye na-akụziri onwe ya.<ref>{{Cite web|date=2021-04-21|title=AVEC "ATLANTIQUE’’’, UN RÊVE DE CINÉMA DEVENU RÉALITÉ POUR AMADOU MBOW {{!}} seneweb.com|url=https://www.seneweb.com/news/Culture/avec-quot-atlantique-rsquo-rsquo-rsquo-u_n_284034.html|accessdate=2021-04-21|work=Culture|language=fr}}</ref> == Ọrụ == N'afọ 2019, a họpụtara Mbow maka ihe nkiri Atlantics nke Mati Diop duziri dịka ihe nkiri mbụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.nwpb.org/2019/11/29/atlantics-is-a-haunting-refugee-story-of-the-women-left-behind-in-senegal/|title='Atlantics' Is A Haunting Refugee Story — Of The Women Left Behind In Senegal|publisher=Northwest Public Broadcasting|accessdate=24 October 2020}}</ref> N'ime ihe nkiri ahụ, ọ mere onye uwe ojii na-eto eto 'Issa' nke e zigara iji nyochaa ọkụ dị omimi nke na-ere n'àkwà agbamakwụkwọ Ada n'abalị agbamakwụkwọ ya.<ref name="mbow" /> Ihe nkiri ahụ nwere mmalite ya n'isi obodo Dakar tupu ewepụta ya na Senegal. Ihe nkiri ahụ nwere nyocha dị mma site n'aka ndị nkatọ ma gosipụta ya n'ọtụtụ mmemme ihe nkiri. Ihe nkiri ahụ mechara merie Grand Prix Award n'afọ 2019 Cannes Film Festival.<ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20190526-cannes-mame-bineta-sane-heroine-film-atlantique-apprend-grand-prix-dakar|title=Cannes: in Dakar, the joy of the young heroine of "Atlantic", Grand Prix 2019|publisher=rfi|accessdate=24 October 2020}}</ref> N'afọ 2020, a họpụtara Amadou Mbow maka Césars afọ 2020 na ngalaba ndị a na-akpọ Revelations.<ref>{{Cite web|title=Les Révélations 2020|url=https://www.academie-cinema.org/evenements/les-revelations-2020/|accessdate=2021-04-21|work=Académie des César|language=fr-FR}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ụdị ![Ihe e dere n'ala ala peeji] |- |2019 |''Oké Osimiri Atlantic'' |Issa |Ihe nkiri |<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-48049918|title=Cannes Film Festival 2019: Nine films to look out for|work=BBC News|accessdate=14 May 2019}}</ref> |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm10641642}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] j0d178bzckttmoo445tfyyc0rrr440s Anna Diop 0 15592 87364 84498 2022-08-20T10:02:35Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] Mame-Anna Diop (amụrụ n'ọnwa Febụwarị 6, 1988) bụ onye America na-eme ihe nkiri na ihe nlereanya.<ref>{{Cite web|author=Mason|first=Aiden|date=2017-08-28|title=Five Things You Didn't Know About Anna Diop|url=https://www.tvovermind.com/five-things-didnt-know-anna-diop/|accessdate=2021-03-10|work=TVOvermind|language=en-US}}</ref> Kemgbe afọ 2018, ọ gosipụtara Kory Anders na DC Universe / HBO Max usoro Titans . Diop bụkwa usoro na-aga n'ihu na CW supernatural mystery The Messengers (2015) na Fox thriller ''24'': Legacy (2017). Na ihe nkiri, ọ pụtara na Us (2019) ma bụrụ onye isi Nanny (2022). [[Usòrò:Anna Diop (31627443202) (cropped).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Akụkọ ndụ == A mụrụ Diop na [[Senegal]] ma ọ kwaga [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] mgbe ọ dị afọ isii.<ref>{{Cite web|url=http://www.essence.com/2015/06/15/7-things-know-messengers-star-anna-diop|title=Anna Diop Talks ''The Messengers''|work=[[Essence (magazine)|Essence]]|accessdate=25 January 2016}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Ahern|first=Sarah|date=2017-01-19|title=Anna Diop Previews Her ‘Strong, Brave’ Character in Fox’s ‘24: Legacy’|url=https://variety.com/2017/tv/features/actress-anna-diop-1201962072/|accessdate=2021-03-10|work=Variety|language=en-US}}</ref> Ọ kwagara mba New York mgbe ọ dị afọ iri na isii iji chụsoo ọrụ na ime ihe nkiri na ime ihe ngosi.<ref name=":0" /> N'afọ 2006, o mere ihe nkiri telivishọn mbụ ya na ọrụ ugboro ugboro na Everybody Hates Chris . N'ime afọ ndị sochirinụ, ọ bụ onye ọbịa na ''Lincoln Heights'', ''Whitney'', na Touch. Diop nwere ọrụ na ihe nkiri afọ 2013 The Moment .<ref>{{Cite web|url=https://www.rottentomatoes.com/m/the_moment_2013|title=The Moment|date=20 June 2014|publisher=|accessdate=25 January 2016}}</ref> N'afọ 2015, Diop pụtara dịka Rose Arvale na usoro ihe nkiri karịrị nke mmadụ nke dị mkpirikpi The Messengers .<ref>{{Cite web|url=http://blogs.indiewire.com/shadowandact/anna-diop-craig-frank-will-be-among-angels-of-the-apocalypse-in-the-messengers-20140804|title=Anna Diop & Craig Frank Will Be Among Angels of the Apoca - Shadow and Act|author=Tambay A. Obenson|date=4 August 2014|work=Shadow and Act|accessdate=25 January 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141116092147/http://blogs.indiewire.com/shadowandact/anna-diop-craig-frank-will-be-among-angels-of-the-apocalypse-in-the-messengers-20140804|archivedate=16 November 2014}}</ref> Ka e mesịrị n'afọ ahụ, ọ pụtara na usoro ihe nkiri ''Quantico'' ma tinye ya na ọrụ ugboro ugboro na usoro ihe omume [[Oprah Winfrey|Oprah]] Greenleaf .<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2015/11/barry-rothbart-downward-dog-anna-diop-greenleaf-own-1201632029/|title=Barry Rothbart Collars ‘Downward Dog’ Gig; Anna Diop Joins OWN Drama ''Greenleaf''|author=Erik Pedersen|work=[[Deadline Hollywood]]|accessdate=25 January 2016}}</ref> N'afọ 2017, Diop bụ usoro na-aga n'ihu na usoro ''24'': Legacy .<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2016/02/anna-diop-24-legacy-cast-corey-hawkins-1201703759/|title=''24: Legacy'' Casts Anna Diop As Series Regular|author=Nellie Andreeva|work=Deadline Hollywood|accessdate=17 February 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://blogs.indiewire.com/shadowandact/anna-diop-joins-corey-hawkins-in-24-reboot-20160216|title=Anna Diop Joins Corey Hawkins in ''24'' Reboot|author=Tambay A. Obenson|date=17 February 2016|work=Shadow and Act|accessdate=17 February 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160218091516/http://blogs.indiewire.com/shadowandact/anna-diop-joins-corey-hawkins-in-24-reboot-20160216|archivedate=18 February 2016}}</ref> N'ime usoro DC Universe superhero Titans (afọ 2018), Diop na-eme nwa eze na onye dike Starfire.<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2017/08/titans-anna-diop-cast-starfire-live-action-series-dc-digital-service-1202155063/|title=''Titans'': Anna Diop Cast As Starfire In Live-Action Series For DC Digital Service|author=Andreeva|first=Nellie|work=Deadline Hollywood}}</ref><ref>{{Cite news|date=2018-07-26|title=Titans: Anna Diop faces racist backlash from comic book fans|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/newsbeat-44966851|accessdate=2021-03-10}}</ref> N'afọ 2018, a tụbara Diop na ihe nkiri egwu Us nke Jordan Peele duziri.<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2018/07/jordan-peele-usyahya-abdul-mateen-ii-anna-diop-cast-1202429155/|title=Jordan Peele’s ‘Us’ Adds Yahya Abdul-Mateen II And Anna Diop To Cast|author=N'Duka|first=Amanda|publisher=[[Deadline Hollywood]]|date=July 19, 2018|accessdate=February 5, 2019}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |2011 |''Oge nke Abụọ Roxy'' |Layla Tase |N'ụzọ dị mkpirikpi |- | rowspan="4" |2013 |''Oge'' |Hawa | |- |''Ka M Na-atụ anya Cassius'' |Angela |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |''Mingle'' |Jennie |Ihe nkiri TV |- |''Ihe abụọ na-adịghị mma'' |Laila |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |2016 |''Ozi sitere n'aka Eze'' |Becca | |- |2017 |''Oge Nchebe'' |Kate | |- |2019 |''Anyị'' |Rayne Thomas/Eartha | |- |2021 |''Ihe Banyere Ya'' |Anna | |- |2022 |''Nlekọta'' |Aisha | |} === Telivishọn === {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |2006-08 |''Onye ọ bụla kpọrọ Chris asị'' |Diedra |Ndị na-eme ihe nkiri ugboro ugboro: Oge 2-3 |- |2007 |''Lincoln Heights'' |Sharon |Ihe omume: "Nkwado" |- |2011 |''Whitney'' |Onye na-ere nri |Ihe omume: "Ụbọchị Mbụ" |- |2012 |''Ala Ndịda'' |Nwa agbọghọ |Ihe omume: "Wednesday" |- |2013 |''Mmetụta'' |Lila James |Ihe omume: "Perfect Storm" |- | rowspan="2" |2015 |''Ndị Ozi'' |Rose Arvale |Ndị isi na-eme ihe nkiri |- |''Quantico'' |Mia |Ihe omume: "Found" & "Over" |- |2016 |''Akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ'' |Isabel |Ndị na-eme ihe nkiri ugboro ugboro: Oge 1 |- |2016-17 |''24: Ihe Nketa'' |Nicole Carter |Ndị isi na-eme ihe nkiri |- |2018 |''Bosch'' |Desriee Zealy |Ndị na-eme ihe nkiri ugboro ugboro: Oge 4 |- |2018 Anya |''Ndị dike'' |Koriand'r / Kory Anders |Ndị isi na-eme ihe nkiri |- |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|2993012}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] lz0c2e7owjw85osg4dbzsxqymctot60 87365 87364 2022-08-20T10:03:05Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] Mame-Anna Diop (amụrụ n'ọnwa Febụwarị 6, 1988) bụ onye America na-eme ihe nkiri na ihe nlereanya.<ref>{{Cite web|author=Mason|first=Aiden|date=2017-08-28|title=Five Things You Didn't Know About Anna Diop|url=https://www.tvovermind.com/five-things-didnt-know-anna-diop/|accessdate=2021-03-10|work=TVOvermind|language=en-US}}</ref> Kemgbe afọ 2018, ọ gosipụtara Kory Anders na DC Universe / HBO Max usoro Titans . Diop bụkwa usoro na-aga n'ihu na CW supernatural mystery The Messengers (2015) na Fox thriller ''24'': Legacy (2017). Na ihe nkiri, ọ pụtara na Us (2019) ma bụrụ onye isi Nanny (2022). == Akụkọ ndụ == A mụrụ Diop na [[Senegal]] ma ọ kwaga [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] mgbe ọ dị afọ isii.<ref>{{Cite web|url=http://www.essence.com/2015/06/15/7-things-know-messengers-star-anna-diop|title=Anna Diop Talks ''The Messengers''|work=[[Essence (magazine)|Essence]]|accessdate=25 January 2016}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Ahern|first=Sarah|date=2017-01-19|title=Anna Diop Previews Her ‘Strong, Brave’ Character in Fox’s ‘24: Legacy’|url=https://variety.com/2017/tv/features/actress-anna-diop-1201962072/|accessdate=2021-03-10|work=Variety|language=en-US}}</ref> Ọ kwagara mba New York mgbe ọ dị afọ iri na isii iji chụsoo ọrụ na ime ihe nkiri na ime ihe ngosi.<ref name=":0" /> N'afọ 2006, o mere ihe nkiri telivishọn mbụ ya na ọrụ ugboro ugboro na Everybody Hates Chris . N'ime afọ ndị sochirinụ, ọ bụ onye ọbịa na ''Lincoln Heights'', ''Whitney'', na Touch. Diop nwere ọrụ na ihe nkiri afọ 2013 The Moment .<ref>{{Cite web|url=https://www.rottentomatoes.com/m/the_moment_2013|title=The Moment|date=20 June 2014|publisher=|accessdate=25 January 2016}}</ref> N'afọ 2015, Diop pụtara dịka Rose Arvale na usoro ihe nkiri karịrị nke mmadụ nke dị mkpirikpi The Messengers .<ref>{{Cite web|url=http://blogs.indiewire.com/shadowandact/anna-diop-craig-frank-will-be-among-angels-of-the-apocalypse-in-the-messengers-20140804|title=Anna Diop & Craig Frank Will Be Among Angels of the Apoca - Shadow and Act|author=Tambay A. Obenson|date=4 August 2014|work=Shadow and Act|accessdate=25 January 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141116092147/http://blogs.indiewire.com/shadowandact/anna-diop-craig-frank-will-be-among-angels-of-the-apocalypse-in-the-messengers-20140804|archivedate=16 November 2014}}</ref> Ka e mesịrị n'afọ ahụ, ọ pụtara na usoro ihe nkiri ''Quantico'' ma tinye ya na ọrụ ugboro ugboro na usoro ihe omume [[Oprah Winfrey|Oprah]] Greenleaf .<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2015/11/barry-rothbart-downward-dog-anna-diop-greenleaf-own-1201632029/|title=Barry Rothbart Collars ‘Downward Dog’ Gig; Anna Diop Joins OWN Drama ''Greenleaf''|author=Erik Pedersen|work=[[Deadline Hollywood]]|accessdate=25 January 2016}}</ref> N'afọ 2017, Diop bụ usoro na-aga n'ihu na usoro ''24'': Legacy .<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2016/02/anna-diop-24-legacy-cast-corey-hawkins-1201703759/|title=''24: Legacy'' Casts Anna Diop As Series Regular|author=Nellie Andreeva|work=Deadline Hollywood|accessdate=17 February 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://blogs.indiewire.com/shadowandact/anna-diop-joins-corey-hawkins-in-24-reboot-20160216|title=Anna Diop Joins Corey Hawkins in ''24'' Reboot|author=Tambay A. Obenson|date=17 February 2016|work=Shadow and Act|accessdate=17 February 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160218091516/http://blogs.indiewire.com/shadowandact/anna-diop-joins-corey-hawkins-in-24-reboot-20160216|archivedate=18 February 2016}}</ref> N'ime usoro DC Universe superhero Titans (afọ 2018), Diop na-eme nwa eze na onye dike Starfire.<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2017/08/titans-anna-diop-cast-starfire-live-action-series-dc-digital-service-1202155063/|title=''Titans'': Anna Diop Cast As Starfire In Live-Action Series For DC Digital Service|author=Andreeva|first=Nellie|work=Deadline Hollywood}}</ref><ref>{{Cite news|date=2018-07-26|title=Titans: Anna Diop faces racist backlash from comic book fans|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/newsbeat-44966851|accessdate=2021-03-10}}</ref> N'afọ 2018, a tụbara Diop na ihe nkiri egwu Us nke Jordan Peele duziri.<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2018/07/jordan-peele-usyahya-abdul-mateen-ii-anna-diop-cast-1202429155/|title=Jordan Peele’s ‘Us’ Adds Yahya Abdul-Mateen II And Anna Diop To Cast|author=N'Duka|first=Amanda|publisher=[[Deadline Hollywood]]|date=July 19, 2018|accessdate=February 5, 2019}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |2011 |''Oge nke Abụọ Roxy'' |Layla Tase |N'ụzọ dị mkpirikpi |- | rowspan="4" |2013 |''Oge'' |Hawa | |- |''Ka M Na-atụ anya Cassius'' |Angela |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |''Mingle'' |Jennie |Ihe nkiri TV |- |''Ihe abụọ na-adịghị mma'' |Laila |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |2016 |''Ozi sitere n'aka Eze'' |Becca | |- |2017 |''Oge Nchebe'' |Kate | |- |2019 |''Anyị'' |Rayne Thomas/Eartha | |- |2021 |''Ihe Banyere Ya'' |Anna | |- |2022 |''Nlekọta'' |Aisha | |} === Telivishọn === {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |2006-08 |''Onye ọ bụla kpọrọ Chris asị'' |Diedra |Ndị na-eme ihe nkiri ugboro ugboro: Oge 2-3 |- |2007 |''Lincoln Heights'' |Sharon |Ihe omume: "Nkwado" |- |2011 |''Whitney'' |Onye na-ere nri |Ihe omume: "Ụbọchị Mbụ" |- |2012 |''Ala Ndịda'' |Nwa agbọghọ |Ihe omume: "Wednesday" |- |2013 |''Mmetụta'' |Lila James |Ihe omume: "Perfect Storm" |- | rowspan="2" |2015 |''Ndị Ozi'' |Rose Arvale |Ndị isi na-eme ihe nkiri |- |''Quantico'' |Mia |Ihe omume: "Found" & "Over" |- |2016 |''Akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ'' |Isabel |Ndị na-eme ihe nkiri ugboro ugboro: Oge 1 |- |2016-17 |''24: Ihe Nketa'' |Nicole Carter |Ndị isi na-eme ihe nkiri |- |2018 |''Bosch'' |Desriee Zealy |Ndị na-eme ihe nkiri ugboro ugboro: Oge 4 |- |2018 Anya |''Ndị dike'' |Koriand'r / Kory Anders |Ndị isi na-eme ihe nkiri |- |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|2993012}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fhjguj28m76p11nx3ygr0edesx1cxuj Aïssa Maïga 0 15605 87465 79480 2022-08-20T10:29:38Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Aïssa Maïga''' bụ onye France na-eme ihe nkiri, onye nduzi, onye edemede, onye na-emepụta ihe, na onye na-eme ngagharị iwe.<ref>[http://www.elle.fr/elle/Personnalites/Aissa-Maiga Aïssa Maïga] Elle</ref> Maïga esorowo ndị edemede dịka Michael Haneke, Abderrahmane Sissako nakwa Michel Gondry rụọ ọrụ, na nso nso a, ọ pụtara na [[Chiwetel Ejiofor|Chiwetel Ejioforz]].<ref name=":6">{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/french-actress-aissa-maiga-her-eye-opening-bestseller-my-profession-is-not-black-1129955|title=French Actress Aissa Maiga on Her Eye-Opening Bestseller 'My Profession is Not Black'|work=The Hollywood Reporter|language=en|accessdate=2020-03-22}}</ref> Maïga bụ onye na-akwado itinye aka ma na-ekwu okwu banyere ịkpa ókè agbụrụ na ụlọ ọrụ ihe nkiri n'oge niile ọ na-arụ ọrụ. A kpaliri Maïga ikwu okwu ma mepụta DiasporAct mgbe ọ ghọtara na ọ bụ naanị onye na-eme ihe nkiri na-acha anụnụ anụnụ na-enweta ụgwọ na onyinye kachasị elu n'agbanyeghị ọtụtụ nkà dị iche iche gbara ya gburugburu.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.vogue.com/article/aissa-maiga-cannes-my-profession-is-not-black-book|title=Aïssa Maïga Brought the Fight for Representation to Cannes|author=Okwodu|first=Janelle|work=Vogue|language=en|accessdate=2020-03-06}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Maïga na Dakar, Senegal nye nna [[Mali]] na nne [[Senegal]]. Maïga tolitere na Dakar mana ọ ga-aga [[Mali]] n'oge ezumike dịka nwatakịrị iji soro nne nne ya, ụmụnne nna ya, ụmụ nwanne nne ya, na ụmụ nwanne nne. Ezinụlọ ya si n'otu obere obodo dị na mpaghara Gaońar nke ọzara Sahara na nna ya bụ onye Songhay.<ref name=":7">{{Cite web|url=https://trueafrica.co/article/aissa-maiga-the-french-african-actress-trying-to-conquer-hollywood/|title=Aïssa Maïga: the French African actress trying to conquer Hollywood|date=2017-08-24|work=TRUE Africa|language=en|accessdate=2020-03-22}}</ref> Ọ kwagara [[France]] mgbe ọ dị afọ anọ ka ya na nwanne nne ya na nwanne nna ya biri. E gburu nna ya, Mohamed Maïga n'afọ 1987, ọnwa olenaole tupu e gbuo onye isi ala na Burkina Faso n'ọchịchị.<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/aissa-maiga/|title=AÏSSA MAÏGA|date=2017-03-06|work=OkayAfrica|language=en|accessdate=2020-03-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.programme-tv.net/news/series-tv/249096-au-bord-des-larmes-aissa-maiga-il-a-deja-tes-yeux-evoque-son-education-apres-la-mort-de-son-pere-assassine-video/|title=Au bord des larmes, Aïssa Maïga (Il a déjà tes yeux) évoque son éducation après la mort de son père assassiné (VIDEO)|author=Gilbertat|first=Bertrand|date=2020-02-11|work=www.programme-tv.net|language=fr|accessdate=2020-03-06}}</ref> == Ọrụ == Maïga nwetara ọrụ n'akụkụ Yvan Attal na Denis Amart's Saraka Bô (1996), a nabatara ihe nkiri ya nke ọma ma ọ gara n'ihu na-eme nwa agbọghọ nnupụisi na Michael Haneke's Code Unknown (2000) na ihe nkiri ya Caché (2005). Ọrụ ya na Cédric Klapisch's Russian Dolls (2005) kwadoro ọrụ ya dịka onye na-eme ihe nkiri ama ama na French cinema.<ref name="telecablesat.fr">{{Cite web|url=https://www.telecablesat.fr/actu/28/serie-telefilm/escale-fatale-aissa-maiga-comedienne-et-militante.html|title="Escale fatale": Aïssa Maïga, comédienne et militante|work=Télécâble Sat Hebdo|language=fr|accessdate=2020-03-06}}</ref> A họpụtara Maïga maka César Award maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma maka ọrụ ya na ihe nkiri Abderrahmane Sissakoz Malian ''Bamako'' (2006) wee bụrụ onye France mbụ na-eme egwuregwu nke sitere n'Afrịka natara nhọpụta, si otú a ghọọ onye na-ese ihe nkiri ojii na-arụ ọrụ na [[France]].<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.vogue.com/article/aissa-maiga-cannes-my-profession-is-not-black-book|title=Aïssa Maïga Brought the Fight for Representation to Cannes|author=Okwodu|first=Janelle|work=Vogue|language=en|accessdate=2020-03-06}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOkwodu">Okwodu, Janelle. [https://www.vogue.com/article/aissa-maiga-cannes-my-profession-is-not-black-book "Aïssa Maïga Brought the Fight for Representation to Cannes"]. ''Vogue''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-03-06</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|author=French|first=Philip|url=https://www.theguardian.com/film/2007/feb/25/features.review4|title=Other films: Bamako {{!}} Orchestra Seats {{!}} Satan {{!}} The Number 23 {{!}} School for Scoundrels|date=2007-02-25|work=The Observer|accessdate=2020-03-22|language=en-GB}}</ref> N'otu afọ ahụ, e gosipụtara ihe nkiri a na-akpọ Paris, je tīaime (2006) na Cannes na Maïga bụ nwanyị na-eduzi ihe nkiri dị mkpirikpi nke onye na-eme ihe nkiri [[South Africa]] bụ Oliver Schmitz duziri. Oliver Schmitz na onye na-emepụta Danny Glover sonyeere Maïga na kapet uhie Cannes.<ref name=":7">{{Cite web|url=https://trueafrica.co/article/aissa-maiga-the-french-african-actress-trying-to-conquer-hollywood/|title=Aïssa Maïga: the French African actress trying to conquer Hollywood|date=2017-08-24|work=TRUE Africa|language=en|accessdate=2020-03-22}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://trueafrica.co/article/aissa-maiga-the-french-african-actress-trying-to-conquer-hollywood/ "Aïssa Maïga: the French African actress trying to conquer Hollywood"]. ''TRUE Africa''. 2017-08-24<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-03-22</span></span>.</cite></ref> Bianco e nero (2008) nke Maïga na Favio Volo na-eme bụ ihe nkiri mbụ na-aga nke ọma na nke a ma ama n'Itali iji dozie ịhụnanya agbụrụ.<ref>{{Cite news|author=Povoledo|first=Elisabetta|url=https://www.nytimes.com/2008/02/21/arts/21iht-povo.1.10266531.html|title=Cristina Comencini takes on interracial love in 'Bianco e Nero'|date=2008-12-01|work=The New York Times|accessdate=2020-03-22|language=en-US}}</ref> N'afọ 2009, Maïga meriri Best Actress maka Bianco e nero (2008) na Festival du Cinema Italien de Bastia .<ref>{{Cite web|url=https://filmitalia.org/p.aspx?t=festival&l=en&did=31724|title=Festival du Cinema Italien de Bastia - festivals|work=Filmitalia|accessdate=2020-03-22}}</ref> == Mgbalị ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Maïga bụ onye isi na mmeghachi omume ọhụrụ nke ndị oji na ihe nkiri French na nzaghachi maka enweghị nnọchite anya ojii na ihe nkiri France<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.dazeddigital.com/film-tv/article/48228/1/why-adele-haenel-roman-polanski-cesar-awards-walkout-france-metoo-film-industry|title=Why Adèle Haenel’s walkout over Roman Polanski matters|author=Dazed|date=2020-03-04|work=Dazed|language=en|accessdate=2020-03-06}}</ref>. Ọrụ ole na ole dị na ụlọ ọrụ maka ndị na-eme ihe nkiri ojii na ndị na-ese ihe nkiri na-abụkarị echiche agbụrụ na Maïga na-eji ikpo okwu ya ịma nke a aka ma gbaa mgbanwe ume.<ref name=":8">{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/indepth/opinion/french-cinema-refusing-face-racism-200310150422057.html|title=French cinema is still refusing to face its racism|author=Diallo|first=Rokhaya|work=www.aljazeera.com|accessdate=2020-03-22}}</ref> == Ndụ onwe == Vogue na-ekwu na Maïga bụ ụdị ejiji ha na-akpasu iwe ma na-ekwu ete o nwetụbeghị mmechuihu, Maïga na-agbagha ụdị ejiji Paris ma họrọ ọdịdị mara mma ma mara mma.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.vogue.com/article/aissa-maiga-cannes-my-profession-is-not-black-book|title=Aïssa Maïga Brought the Fight for Representation to Cannes|author=Okwodu|first=Janelle|work=Vogue|language=en|accessdate=2020-03-06}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOkwodu">Okwodu, Janelle. [https://www.vogue.com/article/aissa-maiga-cannes-my-profession-is-not-black-book "Aïssa Maïga Brought the Fight for Representation to Cannes"]. ''Vogue''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-03-06</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.vogue.com/article/aissa-maiga-redefines-french-girl-style|title=Meet Aïssa Maïga, Your New French Girl Style Crush|author=Okwodu|first=Janelle|work=Vogue|language=en|accessdate=2020-03-22}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Onye dere ya !Onye nduzi !Ihe edeturu |- |2004 |''Nwa nwoke Brooklyn'' |Donald Margulies |Michel Fagadau |Ihe nkiri Champs-Élysées |- |2011 |''Ndị Ukwu'' |Marie NDiaye |Christophe Perton |Ụlọ Egwuregwu Mba nke Ugwu |- |2015 |''Ndị Ezi Mmadụ'' |David Lindsay-Abaire |Anne Bourgeois |Ụlọ Egwuregwu Hébertot |- |} == Ihe nkiri == === Ihe nkiri === ==== Dị ka onye na-eme ihe nkiri ==== {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Onye nduzi !Ihe edeturu |- |1997 |''Saraka bô'' |Danièle |Denis Amar | |- |1998 |''Ịbọ ọbọ nke Lucy'' |Lucy |Janusz Mrozowski | |- |1998 |''Onyinye nne nyere ya'' | |Patrick Halpine |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |1999 |''Jonas na Lila, echi'' |Lila |Alain Tanner | |- |2000 |''Koodu A Na-amaghị'' |Nwa agbọghọ ojii |Michael Haneke | |- |2000 |''Onye nkuzi'' |Julie |Alexandre Jardin | |- |2000 |''Lise na André'' |Esta |Denis Dercourt | |- |2000 |''Marie-Line'' |Malika |Mehdi Charef | |- |2000 |''Onyinye Nne'' |Farida |Patrick Halpine (2) |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |2001 |''Njem gaa Ouaga'' |Loutaya |Camille Mouyéké | |- |2002 |''George n'elu'' |Gisela |Olivier Chrétien |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |2003 |''Ụmụ m adịghị ka ndị ọzọ'' |Myriam |Denis Dercourt (2) | |- |2003 |''Ndị na-asa ahụ'' |Nwanne Rita nwanyị |Viviane Candas | |- |2003 |''Nanị ihe bụ obi ụtọ'' |Anna |Denis Nne na Nna | |- |2004 |''Ndị agha nweere onwe ha'' | |Ingrid Gogny, Vincent Jaglin, ... | |- |2005 |''Ụmụ bebi Russia'' |Kassia |Cédric Klapisch | |- |2005 |''Ebe zoro ezo'' |Chantal |Michael Haneke (2) | |- |2005 |''Otu fọdụrụ, nke ọzọ'' |Farida |Claude Berri | |- |2005 |''Ọrụ, ị maara mgbe ọ malitere...'' |Onye kwere Condé nkwa ọlụlụ |Brigitte Roüan | |- |2005 |''Ụgbọ okporo ígwè'' |Onye na-ere mmanya |Brahim Fritah |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |2006 |''Bamako'' |Melek |Abderrahmane Sissako |A họpụtara ya - César Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha nwee olileanya |- |2006 |''Paris, Ahụrụ m gị n'anya'' |Sophie |Oliver Schmitz | |- |2006 |''Echegbula onwe m, ọ dị mma'' |Léa |Philippe Lioret | |- |2006 |''M na-eme'' |Kirsten Hansen |Éric Lartigau | |- |2006 |''Mamdou ebee ka ọ nọ?'' |Mariettou |Khady N'Diaye |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |2007 |''Afọ nwoke - ugbu a ma ọ bụ mgbe ọ bụla!'' |Tina |Raphaël Fejtö | |- |2007 |''Ozu ozu'' |Aïssa |Ismael El Iraki |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |2008 |''Ojii na Ọcha'' |Nadine |Cristina Comencini |Bastia Italian Film Festival - Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |- |2008 |''Ndị na-enupụ isi'' |Kathia |Claudius-Michel Rom | |- |2009 |''Diamond 13'' |Farida |Gilles Béhat (2) | |- |2009 |''Enyemaka nloghachi'' |Onye ọrụ gọọmentị |Mohammed Latreche |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |2010 |''N'ozuzu, ọ karịrị akarị'' |Clementine |Léa Fazer | |- |2010 |''Oge kermesse agwụla'' |Martina |Frédéric Chignac | |- |2010 |''Ọkàiwu'' |Iv |Cédric Iwe | |- |2011 |''Ndị na-egwupụta akụ̀ 27'' |Aminata |Tristan Aurouet | |- |2011 |''Nkwupụta'' |Elise |Olivier Chrétien (2) |N'ụzọ dị mkpirikpi |- |2012 |''Ọ dị mma! N'Ụzọ nke Marsupilami'' |Clarisse Iris |Alain Chabat | |- |2012 |''Taa'' |Nella |Alain Gomis | |- |2012 |''Ihe ngosi Otu Nwoke'' |Elisa |Newton Aduaka | |- |2013 |''Mmetụta nke Indigo'' |Alise |Michel Gondry | |- |2013 |''Aya nke Yop City'' |Aya |Alain Chabat |Olu |- |2014 |''Ịdị njikere ime ihe ọ bụla'' |Alice |Nicolas Cuche |Globes de Cristal Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma |- |2016 |''Dọkịta Africa'' |Anne Zantoko |Julien Rambaldi | |- |2016 |''Corniche Kennedy'' |Awa |Dominique Cabrera (2) | |- |2016 |''Ịhụnanya Anwụla'' |Léane |Éric Kapitan | |- |2017 |''O nweela anya gị'' |Salimata Aloka |Lucien Jean-Baptiste | |- |2019 |''Nwa nwoke ahụ ji ifufe mee ihe'' |Agnes KamKwamba |Chiwetel Ejiofor | |- |2019 |''Nwanne m nwoke'' |Klọdiọs |Julien Abraham |- |} ==== Dị ka onye nduzi ==== {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọdịdị !Ihe edeturu |- |2021 |''Anya ojii'' |Ihe nkiri |Ya na Isabelle Simeoni duziri |- |2021 |''Ịga ije n'elu mmiri'' |Ihe nkiri |Maïga sokwa dee ya |- |} === Telivishọn === {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Onye nduzi !Ihe edeturu |- |1998 |''Otu ọnwa nke iche echiche'' | rowspan="2" |Sylvie | rowspan="2" |Serge Moati | rowspan="2" |Ihe nkiri TV |- |1999 |''Ụlọ Ezinụlọ'' |- |2002 |''Onye ojii'' |Aïssa |Karim Akadiri Soumaïla |Ihe nkiri TV |- |2003 |''Kọmishọna Moulin'' |Dolly |Joyce Buñuel |Ihe omume: "Ihe nkiri ojii" |- |2003 |''Ndị Cordier, onye ọka ikpe na onye uwe ojii'' |Aline |Gilles Béhat |Ihe omume: "Adieu mulet" |- |2004 |''Ihe mberede'' |Nkwado |Jerome Foulon | rowspan="2" |Ihe nkiri TV |- |2005 |''Mgbe ụfọdụ n'ọnwa Eprel'' |Nwa okorobịa Militant |Raoul Peck |- |2005 |''P.J.'' |Marie-Laure Vecchiali |Christophe Barbier |Ihe omume: "Nnapụta" |- |2006 |''Ezinụlọ zuru oke'' |Martha |Patrick-Mario Bernard & Pierre Trividic | rowspan="3" |Ihe nkiri TV |- |2008 |''Mmekọahụ, Okra na Mmanụ nnu'' |Amina |Mahamat Saleh Haroun |- |2009 |''Enweghị ebe obibi n'enweghị m'' |Ashanti |Guy Jacques |- |2009 |''Black Suite'' |Sara |Dominique Cabrera |Ihe omume: "Mgbe obodo ahụ tara" |- |2012 |''Ihe Ndị Dị n'Otu nke Ọma'' |Suzanne |Philippe Niang |Obere ihe nkiri TV |- |2013 |''Oge okpomọkụ na-egbu egbu'' |Julie |Denis Malleval |Ihe nkiri TVLuchon International Film Festival - Onye na-eme ihe nkiri kacha mma<br /><br /><br /><br /> |- |2015 |''Ihe Omimi na Eiffel Tower'' |Henriette |Léa Fazer (2) |Ihe nkiri TV |- |2018 |''E wepụrụ ya'' |Abeni |David Caffrey |Obere ihe nkiri |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Aïssa Maïga at IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mrwn1oc5l5xi07mllamtq32ojdn3q0e Allina Ndebele 0 15665 87711 82038 2022-08-20T11:42:43Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Allina Ndebele''' (née Khumalo) (amụrụ n'ubochí irí n'ọnwa Disemba 1939) bụ ónyé na-ese ihe na ónyé na-akpa ákwà na South Africa nke a maara màkà tapestries ya.<ref>{{Cite book|url=http://www.oxfordartonline.com/benezit/view/10.1093/benz/9780199773787.001.0001/acref-9780199773787-e-2278467|title=Ndebele, Allina|date=2015-05-28|publisher=Oxford University Press|language=en|doi=10.1093/benz/9780199773787.article.b2278467|isbn=978-0-19-977378-7}}</ref> A mụrụ ya na Swart Mfolozi na KwaZulu Natal Province ma mgbè ọ zụchara ọzụzụ ịbụ ónyé nọọsụ ọ nwetara ọrụ dị ka ónyé ntụgharị màkà Peder na Ulla Gowenius bụ ndị na-eguzobe ihe ga-abụ Rorke's Drift Art and Craft Centre. Ọ malitere ịkpa ákwà ngwa ngwa ma gụọ akwụkwọ na Sweden iji ghọọ ónyé nkuzi na-akpa ákwà. O mechara guzobe ụlọ ọrụ ịkpa ákwà nke ya, Khumalo's Kraal ma nweta Order of Ikhamanga na Silver na 2005. Ọ ka bi na Kraal nke Khumalo taa. == Oge ọ malitere == A mụrụ Allina Ndebele na Ekuhlengeni Mission, na Swart Mfolozi dị nso na Vryheid, n'ihe a maara ugbu a dị ka KwaZulu Natal Province. Otu n'ime ụmụ isii, Allina Ndebele bụ nnè ya zụlitere ya, ebe nnà ya na-arụ ọrụ na Johannesburg dị ka onye ọrụ na-akwaga mbá ọzọ. Ọ nwetara asambodo Junior ya (Standard 9), wee tinye akwụkwọ màkà ọzụzụ nọọsụ na Ceza Mission Hospital na KwaZulu Natal. Ohere ịmụtakwu màkà Ndebele na-ejedebe ọ bụghị naanị site na nsogbu ego, kamakwa n'ihi Iwu Mgbasawanye nke Mmụta Mahadum,1959 nke méré ka ọ bụrụ mpụ màkà ụmụ akwụkwọ na-abụghị ndị ọcha ịdebanye aha na mahadum ndị mepere emepe n'enweghị ikike iwu sitere n'aka Minista nke Internal Affairs. == Ọrụ == N'afọ 1961, mgbè ọ na-arụ ọrụ dị ka ónyé a na-enye ọzụzụ n'ụlọ ọgwụ ahụ, ndị ozi ala ọzọ Lutheran nke Sweden Peder na Ulla Gowenius were ya n'ọrụ dị ka ónyé ntụgharị bụ ndị na-anwa ịmepụta ọrụ ọgwụgwọ n'ụlọ ahụ.<ref>{{Cite book|author=Thorpe|first=Jo|url=https://www.worldcat.org/oclc/35904983|title=It's never too early : a personal record of African art and craft in KwaZulu-Natal, 1960-1990|date=1994|publisher=Indicator Press, Centre for Social and Development Studies, University of Natal|isbn=1-86840-167-7|location=Durban, S.A.|oclc=35904983}}</ref> Ndebele malitere isonye na nkuzi ọgwụgwọ ọrụ yana ntụgharị, na-agba ụmụ nwanyị nọ n'ụlọ ọgwụ ume na ọrụ aka dị iche iche. Mgbè a jụrụ ya otú o si bịa n'ụzọ a màkà ọgwụgwọ ọrụ, ọ zaghachiri:<blockquote>"Agbasoro m nghọta m wee malite ịmụ ụdị nkà niile iji nyere ndị ọrịa aka site na ọgwụgwọ nka. Ịkpa ákwà masịrị m nke ọma. Enwere m obéré afọ ojuju mgbè m na-agbaso usoro a kapịrị ọnụ ma ọ bụ na-arụ ọrụ na isiokwu ndị ndị nkuzi nyéré m. Enwere m ike iche na nke ahụ abụghị ihe m.<ref name="Burmann 2000 155–165">{{Cite journal|author=Burmann|first=Pauline|date=2000|title=The Thread of the Story: Two South African Women Artists Talk about Their Work|url=https://www.jstor.org/stable/3821084|journal=Research in African Literatures|volume=31|issue=4|pages=155–165|issn=0034-5210}}</ref></blockquote> == Ọrụ == Allina Ndebele na-ekwu màkà isiokwu dịgasị iche iche na tapestries ya, na-ejikarị ọdịnala ịkọ akụkọ sitere n'ọnụ nke nne nne ya ketara.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Hobbs|first=Philippa|date=2014|title=Allina Ndebele's The Tree of Life : Tapestry, text andlessons from the loom|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00043389.2014.11877206|journal=De Arte|language=en|volume=49|issue=90|pages=24–41|doi=10.1080/00043389.2014.11877206|issn=0004-3389}}</ref> Ọ bụ ezie na Rorke's Drift nwèrè ntọala ya dị ka ọrụ ozi ala ọzọ nke Ndị Kraịst, ndị Goweniuses gbara ndị na-ese ihe na ndị na-akpa ákwà ume ịchọpụta echiche na akụkọ ndị ọzọ, site na nke onwe ma ọ bụ akụkọ ihe mere eme ruo akụkọ ọdịnala. Ọrụ Ndebele gụnyere atọ ahụ, ma na-egosipụtakarị nkọwa nke akụkọ Zulu nke nné nnè ya, Zihudele MaZulu Mhlongo gwara ya.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Hobbs|first=Philippa|date=2011|title=Water and space: Unraveling meaning in the weavings of Allina Ndebele|url=https://core.ac.uk/download/pdf/54196003.pdf|journal=De Arte|volume=46|issue=83|pages=6–21|doi=10.1080/00043389.2011.11877137}}</ref> ''Mpisi na ọdụm'' (1992) na nchịkọta nke Johannesburg Art Gallery na-enyocha otu n'ime akụkọ ndị a. Mgbè ọ hapụsịrị na Kraal nke Khumalo, ihe oyiyi Zulu siri ike pụtara n'ọrụ ya, na isiokwu ndị dị ka mmiri dị ka ndụ na-enye ike na nhazi nke ebe obibi Zulu.<ref name=":0" /> Ndebele na-etinye aka n'ịkọ akụkọ onwe ónyé The Tree of Life ma ọ bụ Isihlahla Sempilo na Zulu, bụ otu n'ime ihe atụ dị otú ahụ, nke e nyèrè iwu na 1985. Mantis Wedding bụ akụkụ banyéré nkewa Allina Ndebele na di ya, ma na-akọ akụkọ banyéré ịhụnanya dị n'etiti mantis na-ekpe ekpere na nnụnụ, nke na-eri mantis mgbè agbamakwụkwọ ha gasịrị.<ref>{{Cite news|author=Wilmot|first=Brenda|date=13 November 1985|title=Woven Closely in Her Life|work=Pretoria News|accessdate=}}</ref> Akụkụ ya kachasị ukwuu, ''Nqakamatshe'' and His Muti Magics [sic] (1999), e nyèrè ya ọrụ màkà MTN Art Collection ma tụọ 200 x 450 cm.<ref name=":1" /> == Nchịkọta == A na-edebe ọrụ Allina Ndebele na nchịkọta na-adịgide adịgide nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nnukwu ebe ngosi nka South Africa ọ bụla, yana mbà ụwa, n'etiti ndị ọzọ na USA, Sweden, United Kingdom, Netherlands, Germany, Switzerland na Australia:<ref>{{Cite journal|author=Hobbs|first=Philippa|date=2011-01-01|title=Water and space: Unraveling meaning in the weavings of Allina Ndebele|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00043389.2011.11877137|journal=De Arte|language=en|volume=46|issue=83|pages=22|doi=10.1080/00043389.2011.11877137|issn=0004-3389}}</ref> * Ụlọ ngosi nka Durban * Ụlọ ngosi nka Pretoria * Nelson Mandela Metropolitan Art Museum (Port Elizabeth) * Ụlọ ngosi nka Tatham (Pietermaritzburg) * Unisa Art Gallery (Pretoria) * Ụlọ ngosi nka nke Johannesburg * Iziko South African National Gallery (Cape Town) * William Humphreys Art Gallery (Kimberley) == Ihe ngosi == * 2018 Johannesburg Art Gallery, Johannesburg * 1998 Thami Mnyele Institute, Amsterdam * 1998 Allina Ndebele; nke draad van het capture, Museum De Stadshof, Zwolle<ref>{{Cite web|title=Collectie de Stadshof » Ndebele, Allina|url=https://www.collectiedestadshof.nl/en/artists/ndebele-alina/|accessdate=2021-03-03|work=www.collectiedestadshof.nl}}</ref> * 1993 Standard Bank Gallery, Johannesburg * 1990 Ihe ngosi nka mmepe, Ụlọ akụ mmepe nke South Africa * 1985 Pretoria Art Museum, Pretoria (Solo Exhibition) * 1985 Nelson Mandela Metropolitan Art Museum, Port Elizabeth * 1985 William Humphreys Art Gallery, Kimberley == Onyinye == Ihe nrite Vita nke mbụ nke National Bank (1994) Ebe obibi Thami Mnyele Institute (1998) Ebe obibi MTN SA Foundation (2001) Usoro nke Ikhamanga na Silver (2005)<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2005|title=Allina Ndebele (1939 - )|url=http://www.thepresidency.gov.za/national-orders/recipient/allina-ndebele-1939|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180215030553/http://www.thepresidency.gov.za/national-orders/recipient/allina-ndebele-1939|archivedate=2018-02-15|accessdate=2020-08-07|work=The Presidency. Republic of South Africa}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Allina Ndebele na South African History Online * Allina Ndebele na [https://www.oxfordartonline.com/benezit/oso/viewentry/10.1093$002fbenz$002f9780199773787.001.0001$002facref-9780199773787-e-2278467;jsessionid=4BE411659892B10B64EE6D8EB6235FF6 Benezit Dictionary of Artists] * Allina Ndebele na Stadshof Foundation Collection [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ja3blaz2sjq61io4iz5lnievl2fdz8o Amon Kotei 0 15701 87640 84927 2022-08-20T11:18:46Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}   [[Category:Articles with hCards]] '''Nii Amon Kotei''' (24 Mee 1915 - 17 Ọktoba 2011) bụ onye Ghana na-ese ihe, onye na-ese egwu, onye na-agu egwu, na onye na-eme ihe osise. A na-echetakarị Kotei ma na-eme emume dị ka onye na-emepụta uwe agha nke Ghana.<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=191|title=Amon Kotei, Designer of the Ghana Coat Of Arms|publisher=Ghanaweb.com|date=|accessdate=20 September 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120529070447/http://ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=191|archivedate=29 May 2012}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ihe na Ghana.<ref>{{Cite web|url=http://www.hourglassgallery.com/web_pages/koteipage.htm|title=Amon Kotei|publisher=Hourglassgallery.com|accessdate=20 September 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120226155624/http://www.hourglassgallery.com/web_pages/koteipage.htm|archivedate=26 February 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghanamma.com/news/2010/12/20/la-traditional-council-honours-renowned-artist|title=La Traditional Council Honours Renowned Artist|publisher=Ghanamma.com|date=|accessdate=20 September 2012}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Kotei na 24 Mee 1915, na La, nso Accra. O sitere n'agbụrụ Ga. == Agụmakwụkwọ na ozi agha == E nyere Kotei ohere agụmakwụkwọ n'efu na Achimota School ma mesịa natakwa ohere agụmakwụkwọ n'efu iji mụọ nka na London School of Printing and Graphic Art site na 1949 ruo 1952. N'oge Agha Ụwa nke Abụọ, ọ rụrụ ọrụ na Royal West African Frontier Force ma rụọ ọrụ na Cartographic Division nke ndị agha na-ese map na atụmatụ maka ndị agha nọ n'ihu. == Ntinye ya ndị a ma ama == Enyemaka ya a ma ama bụ ịmepụta Coat of Arms nke Ghana na 4 Machị 1957. Gọọmentị ndị Britain na-achị mba ahụ nyere Kotei iwu ka ọ dochie baajị ochie nke gosipụtara Elephant na osisi nkwụ; akara abụọ a na-eji eme ihe na mpaghara British West Africa niile. Mgbe atụmatụ mbụ ya gasịrị, n'okpuru ntụziaka gọọmentị, e zigara Coat of Arms na Queen's College of Heraldry maka nkwado.<ref>{{Cite web|date=2011-07-23|title=National Commission On Culture|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=519&page=1&adate=06/03/2007|accessdate=2021-04-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110723085735/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=519&page=1&adate=06/03/2007|archivedate=2011-07-23}}</ref> Akara agha nke Ghana, nke a na-ahụ n'isi akwụkwọ ozi gọọmentị niile, nwere ọta, nke St. George's Cross na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ kewara n'ụzọ anọ, nke e ji ọlaedo gbaa gburugburu. == Ọnwụ == Kotei nwụrụ n'ụbọchị iri na asaa nke ọnwa Ọktoba n'afọ 2011. Ndị omeiwu Ghana nabatara onyinye ya na nka nke Ghana mgbe ọ nwụsịrị.<ref>{{Cite web|url=http://www.modernghana.com/news/367331/1/parliament-pays-tribute-to-amon-kotei.html|title=Parliament pays tribute to Amon Kotei|publisher=ModernGhana.com|date=16 December 2011|accessdate=20 September 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304111555/http://www.modernghana.com/news/367331/1/parliament-pays-tribute-to-amon-kotei.html|archivedate=4 March 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/news/general-news/9761-parliament-pays-tribute-to-amon-kotei|title=Parliament Pays Tribute To Amon Kotei|publisher=Ghana.gov.gh|date=14 December 2011|accessdate=20 September 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160303224627/http://www.ghana.gov.gh/index.php/news/general-news/9761-parliament-pays-tribute-to-amon-kotei|archivedate=3 March 2016}}</ref> == Ihe nrite == E nyere ya State Honour of Grand Medal, Civil Division, Coat of Arms Design nke onye isi ala Jerry Rawlings nyere ya na Friday, 7 March 1997.<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Go|url=http://newswatchmedia.blogspot.com/2010/12/man-behind-coat-of-arms-honored.html|title=newswatch blog: 95 years Amon Kotei Honoured|publisher=Newswatchmedia.blogspot.com|date=19 December 2010|accessdate=20 September 2012}}</ref> Ọ natara ọtụtụ onyinye ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://newtimes.com.gh/story/veep-parliament-eulogise-amon-kotey|title=Veep, Parliament Eulogise Amon Kotey &#124; The Ghanaian Times|publisher=Newtimes.com.gh|accessdate=20 September 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121031035808/http://newtimes.com.gh/story/veep-parliament-eulogise-amon-kotey|archivedate=31 October 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=970&page=1&adate=5%20March%202007|title=National Commission On Culture|publisher=Ghanaculture.gov.gh|accessdate=20 September 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161227061116/http://www.ghanaculture.gov.gh/index1.php?linkid=65&archiveid=970&page=1&adate=5%20March%202007|archivedate=27 December 2016}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist|2}} cft9d6cf05dibcsy39bd1ua6mq6h3ed Abdoulaye Ascofaré 0 15707 87139 79586 2022-08-19T12:19:35Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdoulaye Ascofaré''' (amụrụ n'April 20, 1949, na Gao) bụ onye [[Mali]] na-ede uri na onye na-eme ihe nkiri. == Akụkọ ndụ == Ascofaré bụ onye na-achikọba ememe redio ruo afọ 1978, mgbe ọ ghọrọ onye nkuzi na Institut National des Arts na Bamako. N'afọ 1984, ọ natara diplọma na ọmụmụ ihe nkiri site na All-Union State Institute of Cinematography (nke bụzi Gerasimov Institute of Cinemography) na Moscow, n'afọ 1985, ọ sonyeere Centre National de Production Cinématographique na Bamako dị ka onye nduzi. Malite na 1991, o mepụtara ọtụtụ ihe nkiri dị mkpirikpi ma, na 1997, o mepụtara ihe nkiri mbụ ya zuru oke, ''Faraw'', une mère des sables (Faraw, nne nke ájá), nke na-akọwa awa iri abụọ na anọ na ndụ nwanyị Songhaï. ''Faraw'' meriri Golden Bayard maka Artistic Creation na 1997 Namur Film festival. Dị ka onye na-ede uri, o bipụtara Domestiquer le rêve (Domesticating the Dream). == Ihe nkiri == * Welcome (1981) * M’sieur Fane (1983) * Nkọwa (1984) * Sonatam, un quart de siècle (1990) * Faraw, une mère des sables (1997) == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0038527}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tay4mzn7h55pzvx27nqslbfp5066vg9 Ahmed Badrakhan 0 15708 87370 79587 2022-08-20T10:04:28Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ahmed Badrakhan''' (18 Septemba 1909 - 26 Ọgọst 1969) bụ onye nduzi ihe nkiri na onye edemede ihe nkiri nke Egypt nke sitere na Kurdish.<ref>{{Cite web|title=Remembering Ahmed Badrakhan: Egyptian pioneer of musical film - Film - Arts & Culture|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/351454/Arts--Culture/Film/Remembering-Ahmed-Badrakhan-Egyptian-pioneer-of-mu.aspx|accessdate=18 February 2021|work=Ahram Online|language=en}}</ref> O duziri ihe nkiri iri anọ na otu n'agbata afọ 1936 na 1968. Ọ bụ onye a ma ama maka ihe nkiri ịhụnanya ya nke afọ 1952 A Night of Love nke egosipụtara Mahmoud Almeleji na Mariam Fakhr Eddine. Ọ duziri ''Intisar al-chabab'' (1941) nke na nke mbụ ya gosipụtara onye na-akpọ egwu na onye na-agụ egwu Farid al-Atrash tinyere onye na-abụ egwu Asmahan. Ọ lụrụ Asmahan, ọ ga-abụkwa onye dị mkpa na ụlọ ọrụ Misr, ụlọ ọrụ ihe nkiri Egypt kachasị ewu ewu n'oge ahụ.<ref>{{Cite web|title=The lost honor of Farid al-Atrash, Egyptian legend|url=https://www.haaretz.com/.premium-the-lost-honor-of-farid-al-atrash-1.5355155|accessdate=18 February 2021|work=Haaretz.com|language=en}}</ref> == Ihe nkiri ndị a họọrọ == * Wedad (1936) * Intisar al-chabab (1941) * El kahira-Baghdad (1947) * Ana Wa inta (1950) * ''Otu'' abalị nke Ịhụnanya (1951) * Lahn hubi (1954) * Alashan eyounik (1955) * Allah maana (1955) * Izhay ansak (1956) == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0046219|Ahmed Badrakhan}} osvqt89idbwryd3pia4678ha7ompoc6 Awa Sène Sarr 0 15716 87579 81850 2022-08-20T11:03:10Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Awa Sène Sarr''' bụ onye Senegal na-eme ihe nkiri na onye na-eme ọchị. == Akụkọ ndụ == N'ịchọ ịghọ onye ọka iwu, Sarr gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum Dakar. O mechara banye na National Institute of the Arts nke Dakar na mba Senegal ma gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1980.<ref name=":0">{{Cite web|language=French|title=Awa Sène Sarr|url=http://africultures.com/personnes/?no=6603|work=Africultures|accessdate=6 October 2020}}</ref> Ọ bụ onye bi na Daniel-Sorano National Theater na Dakar kemgbe afọ 1980. Sarr esonyewo n'ọtụtụ mmemme ihe nkiri, gụnyere Cannes n'afọ 2005.<ref name=":0" /> N'afọ 2000, ọ gbara Mada na ''Faat Kiné'' nke Ousmane Sembène.<ref>{{Cite news|author=Mitchell|first=Elvis|title=FILM REVIEW; At a Gas Station, Finding the Answers to Life's Questions|url=https://www.nytimes.com/2001/03/28/movies/film-review-at-a-gas-station-finding-the-answers-to-life-s-questions.html|accessdate=6 October 2020|work=[[New York Times]]|date=28 March 2001}}</ref> Sarr emeela ihe karịrị egwuregwu iri anọ, gụnyere ederede nke Marie N'Diaye, Ahmadou Kourouma, Catherine Anne na Philippe Blasband.<ref name=":0" /> Ọ na-ahazi ụlọ oriri na ọṅụṅụ Horlonge du Sud kwa ọnwa na Brussels, nke e bu n'uche ime ka akwụkwọ Afrịka pụta ìhè.<ref>{{Cite web|title=Awa Sène Sarr dans Bruxelles revit : de la littérature africaine aux "masques pour tous"|url=https://bx1.be/dossiers/wake-up-brussels/awa-sene-sarr-dans-bruxelles-revit-de-la-litterature-africaine-aux-masques-pour-tous/|work=BX1|accessdate=6 October 2020|language=French|date=11 June 2020}}</ref> Ọ kwadoro mmemme redio na uri asụsụ Wolof nke akpọrọ Taalifi Doomi Réewmi na Radiodiffusion Télévision Sénégalaise (RTS).<ref name=":0" /> Sarr ekwuputala Karaba onye amoosu na ihe nkiri trilogy nke Michel Ocelot ''Kirikou na'' Sorceress (afọ 1998), Kirikou and the Wild Beasts (2005), na Kirikou yana ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị (2012).<ref>{{Cite web|language=French|title=Awa Sene Sarr|url=http://www.rfi.fr/fr/emission/20170406-awa-sene-sarr|work=RFI|date=6 April 2017|accessdate=6 October 2020}}</ref> Na ihe nkiri ikpeazụ, ọ dụrụ Ocelot ọdụ ka ọ tinye ihe nkiri n'okpuru osisi baobab n'ime obodo na griot.<ref>{{Cite news|author=Schwartz|first=Arnaud|title=QUE SONT-ILS DEVENUS ? AWA SENE SARR. La dame de Pikine.|url=https://www.la-croix.com/Archives/2012-10-29/QUE-SONT-ILS-DEVENUS-AWA-SENE-SARR.-La-dame-de-Pikine.-_NP_-2012-10-29-870208|work=La Croix|accessdate=6 October 2020|date=29 October 2012}}</ref> == Akụkụ ihe nkiri == * 1989 : ''Dakar Clando'' * 1989 : ''Ọgba nke Sou Jacob'' * 1997 : Henri Duparc sere ụcha nchara * 1998 : Kirikou na Onye Ọkachamara * 2000 : ''Faat Kiné'' * 2000 : ''Amul Yakaar'' * 2000 : Agha * 2005 : Kirikou na Anụ Ọhịa * 2012 : ''Kirikou na'' ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị * 2001 : Karmen Geï nke Joe Gaye Ramaka == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [[imdbname:0765499|Awa Sene Sarr]] na Internet Movie Database [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 26aev6a8mi0slj7rgl45boyvvpxg5ch Aminata Sophie Dièye 0 15721 87608 81967 2022-08-20T11:10:46Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aminata Sophie Dièye''' (1973 -Febụwarị 17, 2016) bụ onye nta akụkọ, onye edemede, na onye na-ede egwuregwu na Senegal. A maara ya nke ọma maka akwụkwọ akụkọ ya kwa izu n'okpuru aha edemede '''Ndèye Takhawalou''' na akwụkwọ akụkọ ya nke Prix Emmanuel Roblès-winning afọ 2004 La nuit est tombée sur Dakar, nke e bipụtara n'okpuru pseudonym '''Aminata Zaaria'''. == Mmalite ndụ == A mụrụ Aminata Sophie Dièye n'afọ 1973 na obodo Thiès, [[Senegal]], n'ime ezinụlọ ndị Sufi Muslim.<ref name=":0">{{Cite web|title=Aminata Sophie Dièye|url=http://africultures.com/personnes/?no=2928|accessdate=2021-03-02|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Mahon|first=Margaret Ellen|date=2012|title=Questioning the Writing Cure: Contemporary Sub-Saharan African Trauma Fiction|url=https://dukespace.lib.duke.edu/dspace/bitstream/handle/10161/5529/Mahon_duke_0066D_11332.pdf?sequence=1&isAllowed=y|accessdate=2021-03-02|work=Duke University}}</ref> Nna ya bụ onye nyocha ụtụ isi na-agagharị agagharị ma ọ nọghị ya n'oge ọ bụ nwata.<ref name=":2">{{Cite web|author=Cessou|first=Sabine|date=2016-02-26|title=Aminata Sophie Dièye: vie et mort d'une femme de lettres exceptionnelle|url=https://www.rfi.fr/fr/hebdo/20160226-aminata-sophie-dieye-parcours-une-femme-lettres|accessdate=2021-03-02|work=RFI|language=fr}}</ref> Mgbe ọ dị afọ 21, ọ hapụrụ ụlọ, kwaga agwaetiti Ngor [fr] na Dakar. N'ebe ahụ, ọ malitere ide maka akwụkwọ akụkọ Sud Quotidien .<ref name=":2" /><ref name=":3">{{Cite web|author=Diery Diagne|first=Ndèye Fatou|date=2020-10-17|title=AMINATA SOPHIE DIÈYE, SAGA D'UNE HÉROÏNE DES LETTRES|url=https://www.seneplus.com/culture/aminata-sophie-dieye-saga-dune-heroine-des-lettres|accessdate=2021-03-02|work=SenePlus|language=fr}}</ref> == Ọrụ == Ọchịchọ Dièye nke ide ihe sitere n'ike mmụọ nsọ nke nne ya, onye nwekwara mmasị ide ihe.<ref name=":1" /> A kọwawo ọrụ ya dịka "oghere na-eme ka mmadụ dịkwuo ukwuu nke na-ekpughe omume ọjọọ kachasị njọ nke ọha mmadụ". Ọ na-egosipụtakwa olu mkparị ma ọ bụ satirical, na akara ahịa "mgwakọta nke trauma na ọchị".<ref name=":1" /><ref name=":3" /><ref>{{Cite news|author=Diop|first=Moussa|date=2020-10-17|title=Sénégal: Aminata Sophie Dièye, romancière, dramaturge... - Saga d'une héroïne des lettres disparue en 2016|language=fr|work=Le Soleil|url=https://fr.allafrica.com/stories/202010180346.html|accessdate=2021-03-02}}</ref> === Ide Akwụkwọ akụkọ === Mgbe ọ rụchara ọrụ na Sud Quotidien, Dièye malitere ide edemede kwa izu na L'Observateur (Senegal) [fr], akwụkwọ akụkọ a na-agụkarị kwa ụbọchị na Senegal, n'okpuru aha edemede Ndèye Takhawalou. Ọ ga-anọgide na-ede kọlụm ahụ ruo mgbe ọ nwụrụ, ọ bụkwa ihe a ma ama na mbipụta Saturday nke mbipụta ahụ.<ref name=":2" /> == Ndụ onwe onye na ọnwụ == Dièye lụrụ onye edemede na onye nduzi French Lucio Mad [fr].<ref name=":2" /> Ya na ya kwagara mba [[France]] n'afọ 2004.<ref name=":3" /><ref>{{Cite web|date=2004-07-10|title=Aminata Zaaria|url=https://aflit.arts.uwa.edu.au/ZaariaAminataEng.html|accessdate=2021-03-02|work=The University of Western Australia}}</ref> Mad nwụrụ n'ọrịa kansa n'afọ sochirinụ, na-ahapụ ya ka ọ bụrụ nwanyị di ya nwụrụ mgbe ọ dị naanị afọ 32.<ref name=":2" /> Mgbe di ya nwụsịrị, Dièye laghachiri mba Senegal. Ọnwụ ya na ihe mgbu ndị ọzọ hapụrụ ya n'ọnọdụ na-adịghị ike, ọ nọrọ oge n'ụlọ ọgwụ ndị isi mgbaka na Thiès, nke o dere n'ihu ọha na L'Obs.<ref name=":2" /><ref name=":3" /> Aminata Dièye nwụrụ n'otu abalị n'ihi ọrịa shuga a na-agwọghị agwọ na Febụwarị 17, 2016, mgbe ọ dị afọ 42.<ref name=":0" /><ref name=":2" /> Ọ hapụrụ akwụkwọ akụkọ abụọ a na-ebipụtaghị na ọnwụ mberede ya. Ọ bụ ezie na e nwere atụmatụ ibipụta otu n'ime ''akwụkwọ'' ndị a mgbe ọ nwụsịrị, nke akpọrọ Lʹépitaphe signée Vénus, ọrụ abụọ ahụ ka a na-ebipụtaghị.<ref name=":2" /> == Edemsibịa == <references /> [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 9suxhayg9f9gsdzt1lo0ijab8rt4aj8 Alexandra Amon 0 15737 87699 79616 2022-08-20T11:38:00Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alexandra Amon''', a mụrụ n'abalị 27 ọnwa Julaị afọ 1981 na Neuilly-sur-Seine, France bụ onye na-eme ihe nkiri, onye na-ede edemede, onye na'emepụta ihe, onye ọchụnta ego na onye ọrụ ebere.<ref>{{Cite web|date=|title=Alexandra Amon|url=https://www.imdb.com/name/nm6707564/bio?ref_=nm_ov_bio_sm|accessdate=July 31, 2018|work=imdb.com|language=en}}</ref> == Akụkọ ndụ == N'ihe nketa Ivorian, ọ gụrụ akwụkwọ na United States tupu ọ laghachi na [[Côte d'Ivoire]] iji guzobe ụlọ ọrụ mmepụta ya ma sonyere ezinụlọ ya. N'afọ 2006, ọ nwetara nzere bachelọ na mgbasa ozi site na Pratt Institute. Ọ rụrụ ọrụ nkuzi maka onye America a ma ama na-ese foto na onye nduzi David LaChapelle. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ mmepụta onwe ha dị iche iche mba United States ma rụọ ọrụ na 3A Télésud.<ref>{{Cite web|date=June 16, 2017|title=Alexandra Amon, la nouvelle référence du 7e art africain|url=http://www.forbesafrique.com/Alexandra-Amon-la-nouvelle-reference-du-7e-art-africain_a8048.html|accessdate=March 2, 2021|work=Forbes Afrique|language=fr|archivedate=August 19, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170819145651/http://www.forbesafrique.com/Alexandra-Amon-la-nouvelle-reference-du-7e-art-africain_a8048.html}}</ref> N'ihe dịka n'afọ 2008, mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ya ma mechaa ọrụ nkuzi na ụlọ ọrụ mmepụta dị iche iche na maka netwọk telivishọn dị iche iche dị na United States, ọ hapụrụ New York City wee kwaga Abidjan.<ref name="second">{{Cite web|date=|title=Amon Marie Christine/réalisatrice de chroniques africaines : " femmes, n'abandonnez jamais vos rêves "|url=http://afriquefemme.com/fr/news/actualites/117-news/actualites/2499-amon-marie-christine-realisatrice-de-chroniques-africaines-femmes-n-abandonnez-jamais-vos-reves|accessdate=August 17, 2017|work=Afrique Femme|language=fr}}</ref> N'afọ 2012, mgbe afọ abụọ dịka onye nduzi nka nke Agence McCann na Abidjan, Amon guzobere ụlọ ọrụ mmepụta nke ya, ZIV.<ref name="second">{{Cite web|date=|title=Amon Marie Christine/réalisatrice de chroniques africaines : " femmes, n'abandonnez jamais vos rêves "|url=http://afriquefemme.com/fr/news/actualites/117-news/actualites/2499-amon-marie-christine-realisatrice-de-chroniques-africaines-femmes-n-abandonnez-jamais-vos-reves|accessdate=August 17, 2017|work=Afrique Femme|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://afriquefemme.com/fr/news/actualites/117-news/actualites/2499-amon-marie-christine-realisatrice-de-chroniques-africaines-femmes-n-abandonnez-jamais-vos-reves "Amon Marie Christine/réalisatrice de chroniques africaines : " femmes, n'abandonnez jamais vos rêves ""]. ''Afrique Femme'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 17,</span> 2017</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span> [[Category:CS1 maint: url-status]] [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Afọ ise ka e mesịrị, n'afọ 2017, ọ bụ onye mmeri na Fespaco.<ref>{{Cite web|date=March 7, 2015|title=Palmarès officiel FESPACO 2015|url=https://www.fespaco.bf/fr/actualites/articles/259-palmares-officiel-fespaco-2015|accessdate=March 2, 2021|work=fespaco.bf|language=fr|archivedate=July 31, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180731183510/https://www.fespaco.bf/fr/actualites/articles/259-palmares-officiel-fespaco-2015}}</ref> Ọrụ ya lekwasịrị anya n'ọtụtụ mmepụta asụsụ French a ga-agbasa na Europe, n'Africa na ụlọ ọrụ telivishọn mba ụwa dị ka Canal+, BET France, na TV5 Monde.<ref name="third">{{Cite news|date=January 29, 2015|title=L'audiovisuel ivoirien attend beaucoup de la chaîne A+|url=http://www.jeuneafrique.com/3767/economie/l-audiovisuel-ivoirien-attend-beaucoup-de-la-cha-ne-a/|publisher=[[Jeune Afrique]]|language=fr}}</ref><ref name="fourth">{{Cite web|date=August 3, 2017|title=" Boutique Hôtel ", bientôt sur la chaîne BET !|url=http://www.africatopsuccess.com/2017/08/03/boutique-hotel-bientot-sur-la-chaine-bet/|accessdate=July 31, 2018|work=africatopsuccess.com|language=fr}}</ref><ref>{{Cite news|author=Fleur-Jennifer Ntoko Moussio|date=June 16, 2017|title=Alexandra Amon, la nouvelle référence du 7e art africain|url=http://www.forbesafrique.com/Alexandra-Amon-la-nouvelle-reference-du-7e-art-africain_a8048.html|work=[[Forbes (magazine)|Forbes]]|language=fr|accessdate=March 2, 2021}}</ref> == Ihe nrite == * 2015 : Onye mmeri nke usoro TV kachasị mma maka "Chroniques Africaines" Pan-African Film and Television Festival.<ref>{{Cite news|author=Serge Noukoué|title=Abidjan, plaque tournante de l'audiovisuel africain|url=https://www.lemonde.fr/afrique/article/2015/09/02/abidjan-plaque-tournante-de-l-audiovisuel-africain_4743409_3212.html|publisher=[[Le Monde]]|language=fr}}</ref> * 2017 : 100 Ndị Afrịka kachasị nwee mmetụta nke 2017.<ref>{{Cite web|date=December 6, 2017|title=100 Most Influential Africans of 2017|url=https://newafricanmagazine.com/current-affairs/new-african-magazine-announces-100-influential-africans-2017/|language=en|work=newafricanmagazine.com}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fxsz3mvv7io8iiqwez7u5o4al3pgxbh Albertine N'Guessan 0 15745 87616 79625 2022-08-20T11:12:22Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|image=|caption=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Albertine N'Guessan Zebou Lou''' (nwụrụ n'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Eprel afọ 2016) bụ onye na-eme ihe nkiri na Ivorian. == Akụkọ ndụ == A zụrụ N'Guessan na National Institute of Arts (INA) na Abidjan. N'afọ 1972, ya na Bitty Moro, Aboubakar Cyprien Touré na Noël Guié na-eme ihe nkiri Les gens des marais, nke [[Wole Soyinka|Wolé Soyinka]] dere ma Jean Favarel duziri. N'afọ 1977, N'Guessan pụtara na The Tragedy of King Christophe nke Aimé Césaire, nke Bitty Moro duziri. N'agbata afọ 1986 nakwa afọ 1987, ọ rụrụ ọrụ na mmepụta ihe nkiri nke Kodjo Ébouclé nke Une femme à rent, egwuregwu nke François Campeaux.<ref>{{Cite web|author=Messou|first=Charles|title=Albertine N'guessan et Thérèse Taba|url=https://www.cairn.info/revue-africultures-2015-3-page-200.htm#|work=Africultures|accessdate=6 November 2020|date=2015}}</ref> N'afọ 1984, N'Guessan pụtara na ''Ablakon'', nke Désiré Ecaré duziri. N'afọ sochirinụ, ọ rụrụ ọrụ na Visages de femmes nke otu onye nduzi ahụ.<ref name="appena">{{Cite news|author=Appena|first=Marcel|title=Deuil : Rideau pour l’actrice Albertine N’Guessan !|url=http://live.ci/index.php?page=article&id_article=795|accessdate=6 November 2020|work=Live.ci|date=27 April 2016|language=French}}</ref> N'afọ 2000, N'Guessan mere nne Ossei na ''Adanggaman'', nke Roger Gnoan Mbala duziri.<ref>{{Cite news|author=Lumenick|first=Lou|title=AN AFRICAN’S TAKE ON THE SHAMEFUL ‘TRADE’|url=https://nypost.com/2001/07/11/an-africans-take-on-the-shameful-trade/|accessdate=6 November 2020|work=[[New York Post]]|date=11 July 2001}}</ref> Ọ pụtara na usoro TV ''Sah Sandra'' n'afọ 2009, na-eme nne nne Sassi. N'Guessan kụziri na National Institute of Arts and Cultural Action na Abidjan tupu o kpebie ịla ezumike nká.<ref>{{Cite web|title=Deuil/Cinéma : L’actrice ivoirienne Albertine N’Guessan est décédée|url=https://news.abidjan.net/h/589862.html|work=Abidjan.net|accessdate=6 November 2020|language=French|date=26 April 2016}}</ref> A na-ewere ya dịka otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri na Côte d'Ivoire. N'ọnwa Juun afọ 2015, e nyere N'Guessan ihe nrite nke ọdịbendị na nka na Côte d'Ivoire.<ref name="appena">{{Cite news|author=Appena|first=Marcel|title=Deuil : Rideau pour l’actrice Albertine N’Guessan !|url=http://live.ci/index.php?page=article&id_article=795|accessdate=6 November 2020|work=Live.ci|date=27 April 2016|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAppena2016">Appena, Marcel (27 April 2016). [http://live.ci/index.php?page=article&id_article=795 "Deuil : Rideau pour l'actrice Albertine N'Guessan !"]. ''Live.ci'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 November</span> 2020</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> N'Guessan nwụrụ n'abalị 22 ọnwa Eprel afọ 2016 na Oumé, mgbe ọ rịasịrị ọrịa ogologo oge.<ref name="appena">{{Cite news|author=Appena|first=Marcel|title=Deuil : Rideau pour l’actrice Albertine N’Guessan !|url=http://live.ci/index.php?page=article&id_article=795|accessdate=6 November 2020|work=Live.ci|date=27 April 2016|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAppena2016">Appena, Marcel (27 April 2016). [http://live.ci/index.php?page=article&id_article=795 "Deuil : Rideau pour l'actrice Albertine N'Guessan !"]. ''Live.ci'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 November</span> 2020</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> == Ihe nkiri == * 1981 : ''Adja Tio'' : N'ihi ihe nketa * 1984 : ''Ablakon'' * 1985 : ''Ihu ụmụ nwanyị'' * 2000 : ''Adanggaman'' * 2007 : ''Nafi'' (ihe nkiri TV) * 2009 : ''Sah Sandra'' (ihe nkiri TV) == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [[imdbname:0618477|Albertine N'Guessan]] na Internet Movie Database. f3b175roq4zamu2kq40pgahcl6l9vgm Amélie Wabehi 0 15751 87704 84481 2022-08-20T11:39:43Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amélie Wabehi Zadjé''' bụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-akpa ọchị na Ivorian. == Akụkọ ndụ == Wabehi malitere ime ihe nkiri na ụlọ akwụkwọ praịmarị, na-eme Sarah, nwunye Abraham na egwuregwu Bible.<ref name="Tomondji">{{Cite news|author=Tomondji|first=Serge Mathias|title=Amélie Wouabéï : " Ma priorité, c’est la joie ! "|url=https://lefaso.net/spip.php?page=impression&id_article=19609|accessdate=27 November 2020|work=Lefaso.net|date=10 April 2007|language=French}}</ref> O mere ihe nkiri mbụ ya n'afọ 1992 na ndị otu Guignols d'Abidjan. N'afọ 1994, Wabehi mere ihe nkiri mbụ ya, Coupable tradition . Ọ pụtara na usoro ihe nkiri TV Ma Famille n'afọ 2002.<ref name="Gbaguidi">{{Cite news|author=Gbaguidi|first=Donatien|title=Amélie Wabehi, comédienne ivoirienne, actrice dans la série "Ma Famille": Révélations sur sa vie privée, sa carrière et ses relations avec Delta|url=https://levenementprecis.com/2015/03/13/amelie-wabehi-comedienne-ivoirienne-actrice-dans-la-serie-ma-famille-revelations-sur-sa-vie-privee-sa-carriere-et-ses-relations-avec-delta/comment-page-1/|accessdate=27 November 2020|work=L'Evénement Precis|date=13 March 2015|language=French}}</ref> Ọrụ ya dịka Amélie mere ka ọ bụrụ onye a ma ama na Ivory Coast. N'afọ 2007, Wabehi pụtara na egwuregwu Dragonnier .<ref name="Tomondji" /> [[Usòrò:Amélie Wabehi.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Wabehi na [[Akissi Delta]] arụkọwo ọrụ ọnụ. N'afọ 2018, Wabehi katọrọ Minista Ọdịbendị nke Ivorian Maurice Bandaman maka ịghara imezu nkwa ya nke ịnye 100 nde francs CFA kwere Akissi Delta nkwa maka mmepụta ihe nkiri. Dịka Wabehi si kwuo, enweghị mmasị sitere n'aka ndị ọchịchị gosipụtara site na enweghị mmeghe, ntụziaka, na ngosi maka ndị na-eme ihe nkiri na ụlọ ọrụ ihe nkiri. N'ihi enweghị ike nke gọọmentị, emechabeghị ihe nkiri TV Ma grande Famille.<ref>{{Cite news|author=Kla|first=Philip|title=Amélie Wabéhi cogne et accuse le ministre Maurice Bandaman : " Toutes les invitations qu’on envoie aux cinéastes ivoiriens sont détournées au ministère de la Culture et de la Francophonie "|url=https://www.linfodrome.com/people-evenements/39520-amelie-wabehi-cogne-et-accuse-le-ministre-maurice-bandaman-toutes-les-invitations-qu-on-envoie-aux-cineastes-ivoiriens-sont-detournees-au-ministere-de-la-culture-et-de-la-francophonie|accessdate=27 November 2020|work=Lifodrome|date=19 June 2018|language=French}}</ref> N'afọ 2020, Wabehi sonyere na mbipụta nke abụọ nke "Drôles de Femmes" na Abidjan.<ref>{{Cite news|author=Jakin|first=Yolande|title="Drôle de femmes" acte 2 : les femmes prendront le pouvoir au Palais de la culture|url=https://news.abidjan.net/h/670029.html|accessdate=27 November 2020|work=Abidjan.net|date=5 March 2020|language=French}}</ref> Wabehi nwere otu nwa nwoke.<ref name="Gbaguidi" /> Ọ bụ Onye Kraịst ma na-agụkarị akụkụ Akwụkwọ Nsọ iji tụgharịa uche. Wabehi akatọwo iwu Ivory Coast megide ịkwa iko, na-ekwu na ọ bụrụ na di ya ghọgbuo ya, ọ ga-ajụ onwe ya ajụjụ kama ịchọ ya oge mkpọrọ.<ref>{{Cite news|author=Guettann|first=Rwan|title=Amélie Wabehi (Comédienne): "J'ai quelqu'un dans ma vie..."|url=https://www.koundaninfos.com/2020/08/amelie-wabehi-comedienne-jai-quelquun-dans-ma-vie/|accessdate=27 November 2020|work=Koundaninfos|date=6 August 2020|language=French}}</ref> == Akụkụ ihe nkiri == * 1994: ''Omenala ọjọọ'' * 2002: Ma Famille (ihe nkiri TV) * 2008: Super flics (ihe nkiri TV) == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [[imdbname:10752875|Amélie Wabehi]] na Internet Movie Database [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] stx1kqil57arut6s13lbvnhpdb8j1vm Ahmed Rebai 0 15772 87481 84135 2022-08-20T10:33:46Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Rebai''' (n'asụsụ Arabic : أحمد الرباعي, <nowiki><i id="mwCA">[amɛd ʁebai]</i></nowiki> <nowiki><sup id="mwCQ">?</sup></nowiki>), site na aha ya zuru ezu Ahmed Ben Wajdi Rebai (أحمد بن وجدي الرباعي), a mụrụ na October 27, 1997 na Tunis, bụ onye [[Tunisia]]. [[Usòrò:Ahmed Rebai.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] N'ịbụ onye sitere n'ezinụlọ ndị na-agụ egwú si Sfax, ọ bụ nwa nwanne onye na-agụ egwu Saber Rebaï.<ref>{{Cite web|title=أحمد الرباعي: لا علاقة لعمّي صابر بتتويجي في مهرجان الأغنية|url=https://www.mosaiquefm.net/ar/%D8%A3%D8%AE%D8%A8%D8%A7%D8%B1-%D9%85%D9%88%D8%B3%D9%8A%D9%82%D9%89-%D8%AA%D9%88%D9%86%D8%B3-%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%A7%D9%84%D9%85/879888/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A-%D9%84%D8%A7-%D8%B9%D9%84%D8%A7%D9%82%D8%A9-%D9%84%D8%B9%D9%85-%D9%8A-%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%B1-%D8%A8%D8%AA%D8%AA%D9%88%D9%8A%D8%AC%D9%8A-%D9%81%D9%8A-%D9%85%D9%87%D8%B1%D8%AC%D8%A7%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%BA%D9%86%D9%8A%D8%A9|accessdate=2021-04-28|work=RadioMosaiqueFM|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|author=مبتدا|date=2019-10-16|title=فيديو{{!}} على خطى عمه.. أحمد الرباعى يطرح "حكايتى أنا"|url=https://www.mobtada.com/details/878516|accessdate=2021-04-28|work=www.mobtada.com|language=ar}}</ref> == Akụkọ ndụ == Ahmed Rebai, a mụrụ n'afọ 1997 na Tunis n'ime ezinụlọ ndị na-agụ egwú, ya na nna ya Wajdi, onye na-agụ egwu, na nwanne nna ya Saber, onye na'agụ egwú a ma ama.<ref name=":0">{{Cite web|title=About me – Ahmed Rebai|url=https://www.ahmedrebai.com/about-me/|accessdate=2021-04-28|language=fr-FR}}</ref> Nna ya ghọtara na nwa ya nwoke nwere nkà nakwa na a ghaghị ịkwado ya na nzọụkwụ mbụ ya ma karịsịa nyere ya aka ịzụlite ọrụ ya.<ref name=":1">{{Cite web|date=2019-12-02|title=أحمد الرباعي: لم أشارك في ذا فويس بسبب عمي صابر الرباعي|url=https://www.sayidaty.net/node/990171/%D9%81%D9%86-%D9%88%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D9%85%D9%82%D8%A7%D8%A8%D9%84%D8%A7%D8%AA/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A-%D9%84%D9%85-%D8%A3%D8%B4%D8%A7%D8%B1%D9%83-%D9%81%D9%8A-%D8%B0%D8%A7-%D9%81%D9%88%D9%8A%D8%B3-%D8%A8%D8%B3%D8%A8%D8%A8-%D8%B9%D9%85%D9%8A-%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A|accessdate=2021-04-28|work=مجلة سيدتي|language=ar}}</ref> N'oge ọ dị obere, ọ gbara ya ume ịmụ egwu ma kpọọ violin n'ụlọ akwụkwọ pụrụ iche, dị ka National Conservatory of Music na Tunis. Ahmed Rebai malitere ịbụ abụ mgbe ọ dị afọ iri na otu.<ref>{{Cite web|author=الخطيب|first=محمود|date=2019-10-14|title=زهرة الخليج - أحمد الرباعي: "حكايتي أنا" وجهي الحقيقي|url=https://www.zahratalkhaleej.ae/Article/564688/أحمد-الرباعي-«حكايتي-أنا»-وجهي-الحقيقي|accessdate=2021-04-28|work=زهرة الخليج|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|title=www.africanchallenges.com|date=10 August 2019|url=https://www.africanchallenges.com/tunisie-saber-rebai-le-prince-de-la-chanson-arabe-revient-au-festival-international-de-hammamet-apres-cinq-ans-dabsence/}}</ref> Mgbe ọ nwetasịrị nzere bachelọ ya, ọ gara mahadum na Higher Institute of Music nke Tunis, ebe ọ nwetara ikikere dị mkpa na egwu na musicology n'afọ 2019. N'afọ 2020, ọ na-agbaso onye nkuzi ọmụmụ.<ref name=":0">{{Cite web|title=About me – Ahmed Rebai|url=https://www.ahmedrebai.com/about-me/|accessdate=2021-04-28|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.ahmedrebai.com/about-me/ "About me – Ahmed Rebai"] (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-28</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> === Ọrụ === * Ihe na-akpali ya bụ nwanne nna ya Saber Rebaï, kamakwa Abdel Halim Hafez, Ali Riahi na Dhikra Mohamed.<ref name=":0">{{Cite web|title=About me – Ahmed Rebai|url=https://www.ahmedrebai.com/about-me/|accessdate=2021-04-28|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.ahmedrebai.com/about-me/ "About me – Ahmed Rebai"] (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-28</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> * Na Disemba 2016 , mgbe ọ dị afọ 19, ọ wepụtara egwu mbụ ya, ''Abati'' ( أ Awesome ma ọ bụ ''Nna m'' ), nke Bachir Lakkani dere ma bụrụ nke Najib Meslmani dere.<ref name=":0" /> * Na Septemba 2018 wepụtara egwu ya ''Nhebbek Men Ghir Tfalsif ''<ref name=":2">{{Cite web|date=2018-09-18|title=Ahmed Rebai : Un bel avenir l'attend !|url=https://www.musicien.tn/interview/ahmed-rebai-un-bel-avenir-lattend/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref>. * Na June 2019, ọ pụtara na telivishọn na ihe ngosi ''Fekrat Sami Fehri'' ma kwupụta ntọhapụ nke abọm mbụ ya akpọrọ ''Waad'', nke abụ mbụ ya jikọtara onye na-ede abụ Hossam Said, onye na-agụ egwu Osman Gad na onye nhazi. Ahmed Magdy; onye nduzi Seif El Saher duziri vidiyo egwu ahụ. * N'ọnwa June 2020, o sonyere n'ịmepụta ọrụ nka nkwalite maka Banque Zitouna, na abụ akpọrọ ''Ahna Tejmaana Al Kiyam'' nke Lotfi Bouchnak na Insaf Ben Ghalia sụgharịrị.<ref>{{Cite web|title='Waad' de Ahmed Rebai dans Noujoum|url=https://www.mosaiquefm.net/fr/video/430351/waad-de-ahmed-rebai-dans-noujoum|accessdate=2021-04-28|work=RadioMosaiqueFM|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-06-20|title="Waad" le nouveau clip de Ahmed Rebai|url=https://www.musicien.tn/nouveautes/clips/waad-le-nouveau-clip-de-ahmed-rebai/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|title=احمد الرباعي :طلوعي على قرطاج حلمة وقريبا عمل جديد مع لطفي بوشناق|url=https://www.ifm.tn/fr/video/star-time/%D8%A7%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A-%D8%B7%D9%84%D9%88%D8%B9%D9%8A-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D9%82%D8%B1%D8%B7%D8%A7%D8%AC-%D8%AD%D9%84%D9%85%D8%A9-%D9%88%D9%82%D8%B1%D9%8A%D8%A8%D8%A7-%D8%B9%D9%85%D9%84-%D8%AC%D8%AF%D9%8A%D8%AF-%D9%85%D8%B9-%D9%84%D8%B7%D9%81%D9%8A-%D8%A8%D9%88%D8%B4%D9%86%D8%A7%D9%82/1284|accessdate=2021-04-28|work=IFM|language=fr}}</ref> === Egwuregwu === * Septemba 2018 : ịmaliteghachi aha ''Gabbar'' site na Abdel Halim Hafez n'oge ihe omume ''Essmaani 1'' nke Association for Research on Cancer haziri.<ref name=":2">{{Cite web|date=2018-09-18|title=Ahmed Rebai : Un bel avenir l'attend !|url=https://www.musicien.tn/interview/ahmed-rebai-un-bel-avenir-lattend/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.musicien.tn/interview/ahmed-rebai-un-bel-avenir-lattend/ "Ahmed Rebai : Un bel avenir l'attend !"]. ''Musicien Tunisie'' (in French). 2018-09-18<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-28</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> * Ọktoba 2018 : otuto nye Hassan Dahmani na ndị otu Tunisian National Orchestra.<ref>{{Cite web|date=2018-10-19|title=Hommage à Hsan Dahmani : Adieu l'artiste !|url=https://www.musicien.tn/reportages/hommage-a-hsan-dahmani-adieu-lartiste/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref> * Jenụwarị 2019 : La Mélodie de la Révolution concert : ntụgharị uche nke ndị mmadụ n'egwú! nke ndị Tunisian National Orchestra nyere ya na onye na-agụ ''egwu'' Leïla Hjaiej n'oge emume nke mgbanwe Tunisian nke a haziri na Cité de la Culture.<ref>{{Cite web|date=2019-01-17|title=La Mélodie de la Révolution : célébrer la volonté du peuple en musique !|url=https://www.musicien.tn/reportages/cite/la-melodie-de-la-revolution-celebrer-la-volonte-du-peuple-en-musique/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref> * Julaị 2019 : onye ọbịa na-eju anya nke onye na-agụ egwu Latifa Arfaoui onye ya na ya na-eme ''Ahimou Bi Tounes El Khadhra'' n'elu ikpo okwu nke International Festival of Carthage. * Ọgọstụ 2019 : duet na Eya Daghnouj n'oge mgbede nke mbipụta mbụ nke Nuits du Théâtre de l'Opéra na Hammamet, ya na ndị Tunisian National Orchestra nke Mohamed Lassoued duziri.<ref name=":1">{{Cite web|date=2019-12-02|title=أحمد الرباعي: لم أشارك في ذا فويس بسبب عمي صابر الرباعي|url=https://www.sayidaty.net/node/990171/%D9%81%D9%86-%D9%88%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D9%85%D9%82%D8%A7%D8%A8%D9%84%D8%A7%D8%AA/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A-%D9%84%D9%85-%D8%A3%D8%B4%D8%A7%D8%B1%D9%83-%D9%81%D9%8A-%D8%B0%D8%A7-%D9%81%D9%88%D9%8A%D8%B3-%D8%A8%D8%B3%D8%A8%D8%A8-%D8%B9%D9%85%D9%8A-%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A|accessdate=2021-04-28|work=مجلة سيدتي|language=ar}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.sayidaty.net/node/990171/%D9%81%D9%86-%D9%88%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D9%85%D9%82%D8%A7%D8%A8%D9%84%D8%A7%D8%AA/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A-%D9%84%D9%85-%D8%A3%D8%B4%D8%A7%D8%B1%D9%83-%D9%81%D9%8A-%D8%B0%D8%A7-%D9%81%D9%88%D9%8A%D8%B3-%D8%A8%D8%B3%D8%A8%D8%A8-%D8%B9%D9%85%D9%8A-%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A "أحمد الرباعي: لم أشارك في ذا فويس بسبب عمي صابر الرباعي"]. ''مجلة سيدتي'' (in Arabic). 2019-12-02<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-28</span></span>.</cite> [[Category:CS1 Arabic-language sources (ar)]]</ref><ref>{{Cite web|date=2019-07-20|title=Le retour de Latifa sur la scène du Festival International de Carthage|url=https://www.musicien.tn/reportages/ete-2019/carthage-2019/le-retour-de-latifa-sur-la-scene-du-festival-international-de-carthage/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref> * Julaị 2020 : ihe ngosi e nyere na ncheta afọ 63 nke nkwupụta nke Republic na interpété site na Tunisian Symphony Orchestra , n'okpuru nduzi nke Mohamed Bouslama, ndị ukwe nke Opera nke Tunis, Tunisian National Orchestra na onye na-agụ egwu Abir Derbel.<ref>{{Cite web|date=2019-08-23|title=L'Orchestre national tunisien à l'ouverture des Nuits de l'Opéra à Hammamet : Des artistes pleins de talent|url=https://lapresse.tn/20547/lorchestre-national-tunisien-a-louverture-des-nuits-de-lopera-a-hammamet-des-artistes-pleins-de-talent/|accessdate=2021-04-28|work=La Presse de Tunisie|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-08-30|title="Lika" réunit Eya Daghnouj et Ahmed Rebai sous la direction de Mohamed Lassoued|url=https://www.musicien.tn/bref/lika-reunit-eya-daghnouj-et-ahmed-rebai-sous-la-direction-de-mohamed-lassoued/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref> == Ihe nrite na ọdịiche == * Machị 2018 : ihe nrite nke Lions Clubs nyere iji kwanyere nkwado ya maka ọrụ mmekọrịta ya ùgwù.<ref name=":0">{{Cite web|title=About me – Ahmed Rebai|url=https://www.ahmedrebai.com/about-me/|accessdate=2021-04-28|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.ahmedrebai.com/about-me/ "About me – Ahmed Rebai"] (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-28</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> * Febụwarị 2019 : asambodo nsọpụrụ maka imekọ ihe ọnụ na enyemaka ibe ya na Amicalement Vôtre collective.<ref name=":0" /> * Ihe nrite maka onye na-eto eto kachasị mma na Tunisia maka afọ 2019 nke Union of Young Workers nke Tunisia nyere.<ref name=":0" /> * Eprel <abbr>20</abbr>21 : ihe nrite mbụ na mbipụta nke 20 nke Festival of Song Tunisian nke emere na Opera House maka ọrụ ya NEDEM (okwu na ihe osise na nhazi nke Slim Abdullah Zaidi Marwen).<ref>{{Cite web|date=2021-04-04|title=20e édition du Festival de la Chanson tunisienne: Le palmarès|url=https://lapresse.tn/93162/20e-edition-du-festival-de-la-chanson-tunisienne-le-palmares/|accessdate=2021-04-28|work=La Presse de Tunisie|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|title=أحمد الرباعي Archives|url=https://madapost.net/tag/أحمد-الرباعي/|accessdate=2021-04-28|work=Mada Post - مدى بوست|language=ar}}</ref> == Edemsibịa == <references />   == Njikọ mpụga == * [https://www.ahmedrebai.com/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3k8hnvht1ea1nmnjko1y1vvt3sx0gt8 87483 87481 2022-08-20T10:34:16Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Rebai''' (n'asụsụ Arabic : أحمد الرباعي, <nowiki><i id="mwCA">[amɛd ʁebai]</i></nowiki> <nowiki><sup id="mwCQ">?</sup></nowiki>), site na aha ya zuru ezu Ahmed Ben Wajdi Rebai (أحمد بن وجدي الرباعي), a mụrụ na October 27, 1997 na Tunis, bụ onye [[Tunisia]].   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] N'ịbụ onye sitere n'ezinụlọ ndị na-agụ egwú si Sfax, ọ bụ nwa nwanne onye na-agụ egwu Saber Rebaï.<ref>{{Cite web|title=أحمد الرباعي: لا علاقة لعمّي صابر بتتويجي في مهرجان الأغنية|url=https://www.mosaiquefm.net/ar/%D8%A3%D8%AE%D8%A8%D8%A7%D8%B1-%D9%85%D9%88%D8%B3%D9%8A%D9%82%D9%89-%D8%AA%D9%88%D9%86%D8%B3-%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%A7%D9%84%D9%85/879888/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A-%D9%84%D8%A7-%D8%B9%D9%84%D8%A7%D9%82%D8%A9-%D9%84%D8%B9%D9%85-%D9%8A-%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%B1-%D8%A8%D8%AA%D8%AA%D9%88%D9%8A%D8%AC%D9%8A-%D9%81%D9%8A-%D9%85%D9%87%D8%B1%D8%AC%D8%A7%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%BA%D9%86%D9%8A%D8%A9|accessdate=2021-04-28|work=RadioMosaiqueFM|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|author=مبتدا|date=2019-10-16|title=فيديو{{!}} على خطى عمه.. أحمد الرباعى يطرح "حكايتى أنا"|url=https://www.mobtada.com/details/878516|accessdate=2021-04-28|work=www.mobtada.com|language=ar}}</ref> == Akụkọ ndụ == Ahmed Rebai, a mụrụ n'afọ 1997 na Tunis n'ime ezinụlọ ndị na-agụ egwú, ya na nna ya Wajdi, onye na-agụ egwu, na nwanne nna ya Saber, onye na'agụ egwú a ma ama.<ref name=":0">{{Cite web|title=About me – Ahmed Rebai|url=https://www.ahmedrebai.com/about-me/|accessdate=2021-04-28|language=fr-FR}}</ref> Nna ya ghọtara na nwa ya nwoke nwere nkà nakwa na a ghaghị ịkwado ya na nzọụkwụ mbụ ya ma karịsịa nyere ya aka ịzụlite ọrụ ya.<ref name=":1">{{Cite web|date=2019-12-02|title=أحمد الرباعي: لم أشارك في ذا فويس بسبب عمي صابر الرباعي|url=https://www.sayidaty.net/node/990171/%D9%81%D9%86-%D9%88%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D9%85%D9%82%D8%A7%D8%A8%D9%84%D8%A7%D8%AA/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A-%D9%84%D9%85-%D8%A3%D8%B4%D8%A7%D8%B1%D9%83-%D9%81%D9%8A-%D8%B0%D8%A7-%D9%81%D9%88%D9%8A%D8%B3-%D8%A8%D8%B3%D8%A8%D8%A8-%D8%B9%D9%85%D9%8A-%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A|accessdate=2021-04-28|work=مجلة سيدتي|language=ar}}</ref> N'oge ọ dị obere, ọ gbara ya ume ịmụ egwu ma kpọọ violin n'ụlọ akwụkwọ pụrụ iche, dị ka National Conservatory of Music na Tunis. Ahmed Rebai malitere ịbụ abụ mgbe ọ dị afọ iri na otu.<ref>{{Cite web|author=الخطيب|first=محمود|date=2019-10-14|title=زهرة الخليج - أحمد الرباعي: "حكايتي أنا" وجهي الحقيقي|url=https://www.zahratalkhaleej.ae/Article/564688/أحمد-الرباعي-«حكايتي-أنا»-وجهي-الحقيقي|accessdate=2021-04-28|work=زهرة الخليج|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|title=www.africanchallenges.com|date=10 August 2019|url=https://www.africanchallenges.com/tunisie-saber-rebai-le-prince-de-la-chanson-arabe-revient-au-festival-international-de-hammamet-apres-cinq-ans-dabsence/}}</ref> Mgbe ọ nwetasịrị nzere bachelọ ya, ọ gara mahadum na Higher Institute of Music nke Tunis, ebe ọ nwetara ikikere dị mkpa na egwu na musicology n'afọ 2019. N'afọ 2020, ọ na-agbaso onye nkuzi ọmụmụ.<ref name=":0">{{Cite web|title=About me – Ahmed Rebai|url=https://www.ahmedrebai.com/about-me/|accessdate=2021-04-28|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.ahmedrebai.com/about-me/ "About me – Ahmed Rebai"] (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-28</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> === Ọrụ === * Ihe na-akpali ya bụ nwanne nna ya Saber Rebaï, kamakwa Abdel Halim Hafez, Ali Riahi na Dhikra Mohamed.<ref name=":0">{{Cite web|title=About me – Ahmed Rebai|url=https://www.ahmedrebai.com/about-me/|accessdate=2021-04-28|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.ahmedrebai.com/about-me/ "About me – Ahmed Rebai"] (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-28</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> * Na Disemba 2016 , mgbe ọ dị afọ 19, ọ wepụtara egwu mbụ ya, ''Abati'' ( أ Awesome ma ọ bụ ''Nna m'' ), nke Bachir Lakkani dere ma bụrụ nke Najib Meslmani dere.<ref name=":0" /> * Na Septemba 2018 wepụtara egwu ya ''Nhebbek Men Ghir Tfalsif ''<ref name=":2">{{Cite web|date=2018-09-18|title=Ahmed Rebai : Un bel avenir l'attend !|url=https://www.musicien.tn/interview/ahmed-rebai-un-bel-avenir-lattend/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref>. * Na June 2019, ọ pụtara na telivishọn na ihe ngosi ''Fekrat Sami Fehri'' ma kwupụta ntọhapụ nke abọm mbụ ya akpọrọ ''Waad'', nke abụ mbụ ya jikọtara onye na-ede abụ Hossam Said, onye na-agụ egwu Osman Gad na onye nhazi. Ahmed Magdy; onye nduzi Seif El Saher duziri vidiyo egwu ahụ. * N'ọnwa June 2020, o sonyere n'ịmepụta ọrụ nka nkwalite maka Banque Zitouna, na abụ akpọrọ ''Ahna Tejmaana Al Kiyam'' nke Lotfi Bouchnak na Insaf Ben Ghalia sụgharịrị.<ref>{{Cite web|title='Waad' de Ahmed Rebai dans Noujoum|url=https://www.mosaiquefm.net/fr/video/430351/waad-de-ahmed-rebai-dans-noujoum|accessdate=2021-04-28|work=RadioMosaiqueFM|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-06-20|title="Waad" le nouveau clip de Ahmed Rebai|url=https://www.musicien.tn/nouveautes/clips/waad-le-nouveau-clip-de-ahmed-rebai/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|title=احمد الرباعي :طلوعي على قرطاج حلمة وقريبا عمل جديد مع لطفي بوشناق|url=https://www.ifm.tn/fr/video/star-time/%D8%A7%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A-%D8%B7%D9%84%D9%88%D8%B9%D9%8A-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D9%82%D8%B1%D8%B7%D8%A7%D8%AC-%D8%AD%D9%84%D9%85%D8%A9-%D9%88%D9%82%D8%B1%D9%8A%D8%A8%D8%A7-%D8%B9%D9%85%D9%84-%D8%AC%D8%AF%D9%8A%D8%AF-%D9%85%D8%B9-%D9%84%D8%B7%D9%81%D9%8A-%D8%A8%D9%88%D8%B4%D9%86%D8%A7%D9%82/1284|accessdate=2021-04-28|work=IFM|language=fr}}</ref> === Egwuregwu === * Septemba 2018 : ịmaliteghachi aha ''Gabbar'' site na Abdel Halim Hafez n'oge ihe omume ''Essmaani 1'' nke Association for Research on Cancer haziri.<ref name=":2">{{Cite web|date=2018-09-18|title=Ahmed Rebai : Un bel avenir l'attend !|url=https://www.musicien.tn/interview/ahmed-rebai-un-bel-avenir-lattend/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.musicien.tn/interview/ahmed-rebai-un-bel-avenir-lattend/ "Ahmed Rebai : Un bel avenir l'attend !"]. ''Musicien Tunisie'' (in French). 2018-09-18<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-28</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> * Ọktoba 2018 : otuto nye Hassan Dahmani na ndị otu Tunisian National Orchestra.<ref>{{Cite web|date=2018-10-19|title=Hommage à Hsan Dahmani : Adieu l'artiste !|url=https://www.musicien.tn/reportages/hommage-a-hsan-dahmani-adieu-lartiste/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref> * Jenụwarị 2019 : La Mélodie de la Révolution concert : ntụgharị uche nke ndị mmadụ n'egwú! nke ndị Tunisian National Orchestra nyere ya na onye na-agụ ''egwu'' Leïla Hjaiej n'oge emume nke mgbanwe Tunisian nke a haziri na Cité de la Culture.<ref>{{Cite web|date=2019-01-17|title=La Mélodie de la Révolution : célébrer la volonté du peuple en musique !|url=https://www.musicien.tn/reportages/cite/la-melodie-de-la-revolution-celebrer-la-volonte-du-peuple-en-musique/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref> * Julaị 2019 : onye ọbịa na-eju anya nke onye na-agụ egwu Latifa Arfaoui onye ya na ya na-eme ''Ahimou Bi Tounes El Khadhra'' n'elu ikpo okwu nke International Festival of Carthage. * Ọgọstụ 2019 : duet na Eya Daghnouj n'oge mgbede nke mbipụta mbụ nke Nuits du Théâtre de l'Opéra na Hammamet, ya na ndị Tunisian National Orchestra nke Mohamed Lassoued duziri.<ref name=":1">{{Cite web|date=2019-12-02|title=أحمد الرباعي: لم أشارك في ذا فويس بسبب عمي صابر الرباعي|url=https://www.sayidaty.net/node/990171/%D9%81%D9%86-%D9%88%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D9%85%D9%82%D8%A7%D8%A8%D9%84%D8%A7%D8%AA/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A-%D9%84%D9%85-%D8%A3%D8%B4%D8%A7%D8%B1%D9%83-%D9%81%D9%8A-%D8%B0%D8%A7-%D9%81%D9%88%D9%8A%D8%B3-%D8%A8%D8%B3%D8%A8%D8%A8-%D8%B9%D9%85%D9%8A-%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A|accessdate=2021-04-28|work=مجلة سيدتي|language=ar}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.sayidaty.net/node/990171/%D9%81%D9%86-%D9%88%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D9%85%D9%82%D8%A7%D8%A8%D9%84%D8%A7%D8%AA/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A-%D9%84%D9%85-%D8%A3%D8%B4%D8%A7%D8%B1%D9%83-%D9%81%D9%8A-%D8%B0%D8%A7-%D9%81%D9%88%D9%8A%D8%B3-%D8%A8%D8%B3%D8%A8%D8%A8-%D8%B9%D9%85%D9%8A-%D8%B5%D8%A7%D8%A8%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A "أحمد الرباعي: لم أشارك في ذا فويس بسبب عمي صابر الرباعي"]. ''مجلة سيدتي'' (in Arabic). 2019-12-02<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-28</span></span>.</cite> [[Category:CS1 Arabic-language sources (ar)]]</ref><ref>{{Cite web|date=2019-07-20|title=Le retour de Latifa sur la scène du Festival International de Carthage|url=https://www.musicien.tn/reportages/ete-2019/carthage-2019/le-retour-de-latifa-sur-la-scene-du-festival-international-de-carthage/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref> * Julaị 2020 : ihe ngosi e nyere na ncheta afọ 63 nke nkwupụta nke Republic na interpété site na Tunisian Symphony Orchestra , n'okpuru nduzi nke Mohamed Bouslama, ndị ukwe nke Opera nke Tunis, Tunisian National Orchestra na onye na-agụ egwu Abir Derbel.<ref>{{Cite web|date=2019-08-23|title=L'Orchestre national tunisien à l'ouverture des Nuits de l'Opéra à Hammamet : Des artistes pleins de talent|url=https://lapresse.tn/20547/lorchestre-national-tunisien-a-louverture-des-nuits-de-lopera-a-hammamet-des-artistes-pleins-de-talent/|accessdate=2021-04-28|work=La Presse de Tunisie|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-08-30|title="Lika" réunit Eya Daghnouj et Ahmed Rebai sous la direction de Mohamed Lassoued|url=https://www.musicien.tn/bref/lika-reunit-eya-daghnouj-et-ahmed-rebai-sous-la-direction-de-mohamed-lassoued/|accessdate=2021-04-28|work=Musicien Tunisie|language=fr-FR}}</ref> == Ihe nrite na ọdịiche == * Machị 2018 : ihe nrite nke Lions Clubs nyere iji kwanyere nkwado ya maka ọrụ mmekọrịta ya ùgwù.<ref name=":0">{{Cite web|title=About me – Ahmed Rebai|url=https://www.ahmedrebai.com/about-me/|accessdate=2021-04-28|language=fr-FR}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.ahmedrebai.com/about-me/ "About me – Ahmed Rebai"] (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-28</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> * Febụwarị 2019 : asambodo nsọpụrụ maka imekọ ihe ọnụ na enyemaka ibe ya na Amicalement Vôtre collective.<ref name=":0" /> * Ihe nrite maka onye na-eto eto kachasị mma na Tunisia maka afọ 2019 nke Union of Young Workers nke Tunisia nyere.<ref name=":0" /> * Eprel <abbr>20</abbr>21 : ihe nrite mbụ na mbipụta nke 20 nke Festival of Song Tunisian nke emere na Opera House maka ọrụ ya NEDEM (okwu na ihe osise na nhazi nke Slim Abdullah Zaidi Marwen).<ref>{{Cite web|date=2021-04-04|title=20e édition du Festival de la Chanson tunisienne: Le palmarès|url=https://lapresse.tn/93162/20e-edition-du-festival-de-la-chanson-tunisienne-le-palmares/|accessdate=2021-04-28|work=La Presse de Tunisie|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|title=أحمد الرباعي Archives|url=https://madapost.net/tag/أحمد-الرباعي/|accessdate=2021-04-28|work=Mada Post - مدى بوست|language=ar}}</ref> == Edemsibịa == <references />   == Njikọ mpụga == * [https://www.ahmedrebai.com/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] g4erc7qttqrm7ijsophaqrcpd2ve4mc Ahmed Hafiane 0 15781 87406 79661 2022-08-20T10:14:32Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Hafiane''' (a mụrụ na 1 Ọktoba 1966 na Ksour Essef) bụ onye Tunisia na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Ahmed Hafiane – Actor Filmography، photos، Video|url=https://elcinema.com/en/person/1081652|accessdate=3 October 2021|work=elCinema.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=أحمد الحفيان – ﺗﻤﺜﻴﻞ فيلموجرافيا، صور، فيديو|url=https://elcinema.com/person/1081652|accessdate=4 October 2021|work=elCinema.com|language=ar}}</ref> == Akụkọ ndụ == Nwa akwụkwọ na Higher Institute of Dramatic Art na Tunis, ọ na-arụsi ọrụ ike na ihe nkiri Caligula na Hichem Rostom, mgbe ahụ na sinima Tunisia.<ref>{{Cite web|title=Personnes {{!}} Africultures : Hafiane Ahmed|url=http://africultures.com/personnes/?no=10779|accessdate=3 October 2021|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ahmed Hafiane|url=http://www.imdb.com/name/nm1049922/bio|accessdate=3 October 2021|work=IMDb}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ahmed Hafiane: Movies, TV, and Bio|url=https://www.amazon.com/prime-video/actor/Ahmed-Hafiane/nm1049922/|accessdate=3 October 2021|work=www.amazon.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Africiné – Ahmed Hafiane|url=http://www.africine.org/personne/ahmed-hafiane/10779|accessdate=4 October 2021|work=Africiné|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Accueil -|url=http://cinematunisien.com/|accessdate=4 October 2021|work=cinematunisien.com|language=fr-FR}}</ref> Site n'afọ 2007, ya na Carlo Mazzacurati, ọ na-eme ihe nkiri n'Itali. N'afọ 2015, Ahmed Hafiane ritere ihe nrite Roberto-Rossellini maka ọrụ ya na oge nke atọ nke ihe nkiri soap opera Italian Una grande famiglia (ya), nke Rai Uno2 mepụtara. N'abalị 10, ọnwa Nọvemba, 2018, ọ natara ihe nrite maka ntụgharị nwoke nke Carthage Cinematographic Days maka ọrụ ya na Fatwa nke Mahmoud Ben Mahmoud.<ref>{{Cite web|title=أحمد الحفيان يحصد جائزة أفضل ممثل في المهرجان الدولي للسينما ''آراء من إفريقيا'' بمونتريال|url=https://www.babnet.net/festivaldetail-180608.asp|accessdate=4 October 2021|work=Babnet}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ahmed Hafiane obtient le prix du meilleur acteur arabe au Festival du Film Tribeca de Doha|url=https://www.turess.com/fr/tapfr/137187|accessdate=4 October 2021|work=Turess}}</ref><ref>{{Cite news|date=11 November 2018|title=فيلم (فتوى) للتونسي محمود بن محمود يفوز بجائزة أيام قرطاج السينمائية|language=zh|work=Reuters|url=https://cn.reuters.com/article/tunisia-cinema-as2-idARAKCN1NG01D|accessdate=4 October 2021}}</ref> == Ihe nkiri == Ebe e si nweta ya:<ref>{{Cite web|title=Ahmed Hafiane|url=http://www.imdb.com/name/nm1049922/|accessdate=4 October 2021|work=IMDb}}</ref><ref>{{Cite web|title=Personnes {{!}} Africultures : Hafiane Ahmed|url=http://africultures.com/personnes/?no=10779|accessdate=4 October 2021|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb16575126g|title=Hafiane}}</ref><ref>{{Cite web|title=232002044|url=https://viaf.org/viaf/232002044/|accessdate=4 October 2021|work=viaf.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=ISNI 0000000366015849 Hafiane, Ahmed|url=https://isni.oclc.org/xslt/DB=1.2//CMD?ACT=SRCH&IKT=8006&TRM=ISN:0000000366015849&TERMS_OF_USE_AGREED=Y&terms_of_use_agree=send&COOKIE=U51,KENDUSER,I28,B0028++++++,SY,NISNI,D1.2,Ea47e88fd-112,A,H1,,3-28,,30-41,,43-59,,65-70,,74-75,R156.215.24.65,FY&COOKIE=U51,KENDUSER,I28,B0028++++++,SY,NISNI,D1.2,Ea47e88fd-112,A,H1,,3-28,,30-41,,43–59,,65–70,,74–75,R208.80.154.81,FY|accessdate=4 October 2021|work=isni.oclc.org}}</ref> === Ihe nkiri === ==== Ihe nkiri ndị a ma ama ==== * 1997: Keswa, eriri furu efu nke Kalthoum Bornaz * 2000: The Season of Men nke Moufida Tlatli<ref>{{Cite web|title=Africiné – AHMED HAFIANE : "L'acteur est un marchand de rêve"|url=http://www.africine.org/critique/africine/6106|accessdate=4 October 2021|work=Africiné|language=fr}}</ref> * 2001: Ọzara na Ọhịa nke Gavin Hood (nke Henryk Sienkiewicz dere Black Gouffre): Idrys<ref>{{Cite web|title=Stopklatka – codziennie dobre filmy|url=https://stopklatka.pl/|accessdate=3 October 2021|work=Stopklatka|language=pl}}</ref> * 2002: Ụmụ bebi ụrọ nke Nouri Bouzid * 2002: Abụ nke Noria nke Abdellatif Ben Ammar * 2002: Fatma nke Khaled Ghorbal dere * 2003: Bedwin Hacker nke Nadia El Fani * 2004: Ụlọ Ahịa Akwụkwọ nke Nawfel Saheb-Ettaba * 2004: Agbamakwụkwọ oge okpomọkụ nke Mokhtar Ladjimi * 2006: Bin El Widyene nke Khaled Barsaoui: Ahmed Hafiane * 2007: Akụkọ ihu na ihu nke Carlo Mazzacurati * 2009: La straniera nke Marco Turco (it) * 2009: Ihe nkiri nke Marco Campogiani dere * 2010: La nostra vita nke Daniele Luchetti dere * 2010: Akụkọ banyere ihe mgbu nke Aïda Ben Aleya * 2010: Scontro di civiltà per un ascensore a Piazza Vittorio nke Isotta Toso dere * 2011: Ọlaedo ojii nke Jean-Jacques Annaud * 2012: Prọfesọ Mahmoud bụ Ben Mahmoud * 2013: Ugly, anyaukwu na nzuzu nke Ibrahim Letaïef: Chef Hédi * 2014: Tutto molto bello (it) nke Paolo Ruffini (it) * 2015: Suburra nke Stefano Sollima * 2016: Flowers Aleppo nke Ridha Behi * 2017: El Jaida nke Salma Baccar * 2018: Fatwa<ref>{{Cite web|title=Africiné – Fatwa, la mort qui ne passe pas|url=http://www.africine.org/critique/fatwa-la-mort-qui-ne-passe-pas/14700|accessdate=4 October 2021|work=Africiné|language=fr}}</ref> nke Mahmoud Ben Mahmoud ==== Ihe nkiri dị mkpirikpi ==== * 2006: Ụgbọ okporo ígwè nke Taoufik Béhi * 2006: Nzukọ nke Sarra Abidi * 2013: Aka osisi nke Kaouther Ben Hania * 2014: Un giro di valzer nke Stefano Garrone * 2015: Il bambino nke Silvia Perra * 2016: Mariam de Faiza Ambah * 2018: Mmiri ara ehi nke Sheikh nke Kaouther Ben Hania === Telivishọn === * 1995: Al Hasad nke Abdelkader Jerbi * 2006: Oziọma Judas (ihe ngosi) * 2009: Aqfas Bila Touyour si Ezzeddine Harbaoui * 2011: L'ombre del destino (it) * 2013: Paura di amare * 2014 2015: Naouret El Hawa nke Madih Belaïd * 2015: Una grande famiglia (it) * 2015: Criminal Squadra nke Giuseppe Gagliardi (it) * 2016-2017: Flashback nke Mourad Ben Cheikh * 2016: Bolice 2.0 nke Majdi Smiri * 2018: 4 Ogige * 2019: El Maestro nke Lassaad Oueslati * 2022: Harga nke Lassaad Oueslati dere : Lamine == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] e2uqtdq1krvv8qrk8w9pt8o2zc186l9 Adnen Helali 0 15792 87174 79672 2022-08-19T12:37:30Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|name=Adnen Helali|native_name=عدنان الهلالي|occupation=[[poet]] and [[actor]]|birth_place=[[Sbeitla]], [[Tunisia]]|birth_date={{birth date and age|1975|3|23}}|death_place=|death_date=|image=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adnen Helali''' (Arabic) (a mụrụ na Sbeitla, 23 Machị 1975) bụ onye Tunisia na-ede uri na onye na-eme ihe nkiri, a mụrụ n'afọ 1975 na Sbeitli, [[Tunisia]]. Ọ bụ onye nkuzi asụsụ French na Sbeitla, na onye otu ihe nkiri Founoun nke dị n'obodo ya. Adnen bụ onye guzobere na onye nduzi nke Sbeitla's Spring International Festival, kemgbe afọ 2000. na emume Rosemary nke Wassaia, obere obodo amoosu bụ nke Sbeitle.<ref>[http://www.attounissia.com.tn/details_article.php?t=88&a=59934 The debut of the second edition of Rosemary festival in Wassaia]</ref> == Ihe nkiri == N'afọ 2007, Adnen pụtara dịka Garrett Flaherty na Left for Dead; ihe nkiri egwu ọdịda anyanwụ nke America nke Victoria Maurette na-eme na nke Albert Pyun duziri.<ref>{{IMDb title|0918645|Left for Dead}}</ref> == Ọrụ == * Fartatou * Zalabani == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm2628604}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] inmwqszw8tbjqapg6a01p5pk9997jrh Ahmed Landolsi 0 15801 87425 84515 2022-08-20T10:18:22Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Landolsi''' (Arabic) bụ [[Tunisia|onye mba Tunisia]] na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://kapitalis.com/tunisie/2016/06/18/arrete-puis-libere-lacteur-ahmed-landolsi-poursuivi-pour-abandon-de-famille/|title=Arrêté puis libéré: L'acteur Ahmed Landolsi poursuivi pour abandon|work=kapitalis.com|accessdate=29 April 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.jawharafm.net/fr/article/lacteur-ahmed-landolsi-arrete/136/39448|title=L'acteur Ahmed Landolsi arrêté|work=www.jawharafm.net|accessdate=29 April 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://ar.lemaghreb.tn/%D8%AB%D9%82%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D9%88-%D9%81%D9%86%D9%88%D9%86/item/10963-%D8%A8%D9%88%D8%B1%D8%AA%D8%B1%D9%8A%D9%87-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%86%D8%AF%D9%84%D8%B3%D9%8A-%C2%AB%D8%A3%D9%86%D8%A7-%D9%85%D8%A8%D8%AF%D8%B9-%D9%88%D8%A3%D8%B3%D8%AA%D8%B7%D9%8A%D8%B9-%D8%A5%D9%86%D8%AC%D8%A7%D8%B2-%D8%A3%D8%B5%D8%B9%D8%A8-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%AF%D9%88%D8%A7%D8%B1|title=بورتريه أحمد الأندلسي «أنا مبدع وأستطيع إنجاز أصعب الأدوار|work=lemaghreb.tn|accessdate=29 April 2022|language=ar}}</ref> == Akụkọ ndụ == O nwere ụlọ ọrụ na-emepụta ihe maka mgbasa ozi, vidiyo na ngosipụta maka ihe ngosi dị iche iche. [[Usòrò:Couv-Tunivisions Septembre 2010.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Ihe nkiri == == Cinema == * 2004: Agbamakwụkwọ ọkọchị nke Mokhtar Ladjimi (onye ọbịa nke nsọpụrụ) * 2006: Nrụpụta nke Nouri Bouzid (onye ọbịa nke nsọpụrụ) * 2008: The Project (obere ihe nkiri) nke Mohamed Ali Nahdi: Sami * 2018: * Stouche nke Karim Berrhouma: onye nọọsụ autopsy 1 * Damergi nke Karim Berrhouma: Naceur Damergi * Aka ekpe...aka nri nke Moutia Dridi * 2020: Dajjal nke Karim Berrhouma dere * 2021: Hades nke Mohamed Khalil Bahri == TV == === Series === * 2004: Loutil (The Hotel) nke Slaheddine Essid (onye ọbịa nke nsọpụrụ na nkeji 11): onye ọbịa na họtel ahụ. * 2005: ** Aoudat Al Minyar nke Habib Mselmani na Ali Louati (onye ọbịa nke nsọpụrụ) ** Choufli Hal nke Slaheddine Essid (onye ọbịa nsọpụrụ maka nkeji 3, 4, 9 na 17 nke oge 1): Hédi Balha, enyi nwoke Amani. * 2006: ** Hayet w Amani nke Mohamed Ghodbane (onye ọbịa nsọpụrụ maka ihe omume 5): Hechmi Abdelwerith ** Hkeyet El Eroui (ihe nkiri "Onye rere nne na nna ya") nke Habib Jemni (onye ọbịa nke nsọpụrụ): Hassen ** [[2007]]: Layali el bidh (ar) nke Habib Mselmani: Haïthem ** 2008-2014: Maktoub (akara aka) nke Sami Fehri: Mehdi Neji ** 2009: Ònye Bụ Jizọs site Alexander Marengo: Jesus ** 2010: Nkedo nke Sami Fehri: Ahmed Radhouane ** 2013: Yawmiyat Imraa nke Khalida Chibeni: Fehmi ** 2015: ** Ụlọ akwụkwọ (oge 2) nke Rania Gabsi na Sofien Letaiem: Raeef ** Naouret El Hawa si [[Madih Belaid]] (onye ọbịa nke nsọpụrụ na nkeji 4 nke oge 2): Kamel ** 2015-2017: Awled Moufida nke Sami Fehri: Zied ** 2016: Bolice 2.0 nke Majdi Smiri (onye ọbịa nsọpụrụ maka ihe omume 3): Si Ahmed ** 2016-2017: Flashback nke Mourad Ben Cheikh: Faycel ** 2018: ** Familia Lol nke Nejib Mnasria (onye ọbịa nsọpụrụ na nkeji nke 3): onye nwe ụlọ ** Tej El Hadhra nke Sami Fehri: Mustapha Khaznadar * 2019: Machair nke Muhammet Gök: Kacem * 2020: Galb El Dhib ([ar]) nke Bassem Hamraoui]] (onye ọbịa nsọpụrụ maka nkeji nke 1 ruo 6): Kọmishọna Si Sadok * 2021: ** 16/16 nke Hamdi Jouini: Alexya ** Machair 2 nke Muhammad Gok: Kacem === Ihe nkiri TV === * 2012: Onye Sniper nke Yosri Bouassida: Adnene Zarrouk == Ihe ngosi == * 2013: ITech na Ettounsiya TV: onye ọbịa * 2014: ** Taxi 2 (nkeji 24) na Nessma: ọbịa ** Anglizi (nkeji 7) na Tunisna TV: ọbịa * 2015: Belmakchouf (n'èzi) nke Adel Bouhlel na Hannibal TV: ọbịa * 2017: Sadma (ujo) na MBC 1: onye ọbịa [[2018]]: ** Oge ngosi Abdelli nke [[Lotfi Abdelli]] (nkeji 2 nke oge 2) na Attessia TV: ọbịa ** Labès (oge 7) (ọdỊmma) nke Naoufel Ouertani dere (akụkụ 3 nke ihe omume 7) na Attessia TV: ọbịa ** Ramzi hal Tahlom (Ramsey ị na-arọ?) nke Ramzi Abdeljaoued na Attessia TV: ọbịa * 2019: ** Labès (oge 8) (ọdỊmma) nke Naoufel Ouertani dere na TV Attessia: ọbịa ** Ethhak Manana (soro anyị chịa ọchịchị) nke Naoufel Ouertani (season 1) na Attessia TV: onye edemede. * 2020: ** Oge ngosi Abdelli nke [Lotfi Abdelli]] (nkeji 10 nke oge 3) na Attessia TV: ọbịa ** Battle Chef (Onye isi agha) na Attessia TV: host ** El Weekend (Ụbọchị izu ụka) by Afef Gharbi na Attessia TV: ọbịa ** Fekret Sami Fehri (Echiche Sami Al-Fihri) nke Hédi Zaiem na El Hiwar El Tounsi (nkeji 2 nke season 2): ọbịa ** Oge Ezinụlọ nke Jihen Milad na Attessia TV (akụkụ mbụ nke ihe omume 12): ọbịa ** Sayef Maana nke Naoufel Ouertani dere na TV Attessia (akụkụ nke abụọ na nke atọ nke ihe omume 13): ọbịa ** Alech Lé? (dị mere?) by Khuloud Mabrouk na Carthage+ (nkeji nke abụọ): ọbịa nke 2 * 2021: ** Labès (oge 10) nke Naoufel Ouertani na Attessia TV: ọbịa nke 14 (akụkụ 4) ** Nkeji 60 sitere na Naoufel Ouertani na Mosaïque FM: ọbịa ** Oge kpakpando nke Oumaima Ayari na Redio IFM: ọbịa ** Ihe ngosi Romdhane na Mosaïque FM ya na Malek El Ouni na Hédi Zaiem: ọbịa ** Sahri Bahri na Tunisna TV ya na Youssef Bahri]]: ọbịa ** Naanị maka ndị ya na Naoufel Ouertani na-ekiri na Attessia TV: ọbịa nke ihe omume 28 ** Ihe nne nne gwara anyị [[Wajiha Jendoubi]] na Radio Med: ọbịa ** Dị jụụ na Radio Med: ọbịa * 2022: ** Labès (oge 11) nke Naoufel Ouertani na El Hiwar El Tounsi: ọbịa nke akụkụ 1 nke ihe omume 16 nke oge 11 ** Kmiss 3lik ya na Fayçal Hdhiri na Tunisna TV: ọbịa == Ihe nkiri == * 2016: Ikertbet nke Imen Cherif * 2019: Maich Behi sitere na Klay BBj * 2020: Mosrar nke Zahra Fares == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm3444989}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] p8a529wqssbuirm3kjtgvpni8qh8wyg 87429 87425 2022-08-20T10:19:00Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Landolsi''' (Arabic) bụ [[Tunisia|onye mba Tunisia]] na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://kapitalis.com/tunisie/2016/06/18/arrete-puis-libere-lacteur-ahmed-landolsi-poursuivi-pour-abandon-de-famille/|title=Arrêté puis libéré: L'acteur Ahmed Landolsi poursuivi pour abandon|work=kapitalis.com|accessdate=29 April 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.jawharafm.net/fr/article/lacteur-ahmed-landolsi-arrete/136/39448|title=L'acteur Ahmed Landolsi arrêté|work=www.jawharafm.net|accessdate=29 April 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://ar.lemaghreb.tn/%D8%AB%D9%82%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D9%88-%D9%81%D9%86%D9%88%D9%86/item/10963-%D8%A8%D9%88%D8%B1%D8%AA%D8%B1%D9%8A%D9%87-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%86%D8%AF%D9%84%D8%B3%D9%8A-%C2%AB%D8%A3%D9%86%D8%A7-%D9%85%D8%A8%D8%AF%D8%B9-%D9%88%D8%A3%D8%B3%D8%AA%D8%B7%D9%8A%D8%B9-%D8%A5%D9%86%D8%AC%D8%A7%D8%B2-%D8%A3%D8%B5%D8%B9%D8%A8-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%AF%D9%88%D8%A7%D8%B1|title=بورتريه أحمد الأندلسي «أنا مبدع وأستطيع إنجاز أصعب الأدوار|work=lemaghreb.tn|accessdate=29 April 2022|language=ar}}</ref> == Akụkọ ndụ == O nwere ụlọ ọrụ na-emepụta ihe maka mgbasa ozi, vidiyo na ngosipụta maka ihe ngosi dị iche iche. == Ihe nkiri == == Cinema == * 2004: Agbamakwụkwọ ọkọchị nke Mokhtar Ladjimi (onye ọbịa nke nsọpụrụ) * 2006: Nrụpụta nke Nouri Bouzid (onye ọbịa nke nsọpụrụ) * 2008: The Project (obere ihe nkiri) nke Mohamed Ali Nahdi: Sami * 2018: * Stouche nke Karim Berrhouma: onye nọọsụ autopsy 1 * Damergi nke Karim Berrhouma: Naceur Damergi * Aka ekpe...aka nri nke Moutia Dridi * 2020: Dajjal nke Karim Berrhouma dere * 2021: Hades nke Mohamed Khalil Bahri == TV == === Series === * 2004: Loutil (The Hotel) nke Slaheddine Essid (onye ọbịa nke nsọpụrụ na nkeji 11): onye ọbịa na họtel ahụ. * 2005: ** Aoudat Al Minyar nke Habib Mselmani na Ali Louati (onye ọbịa nke nsọpụrụ) ** Choufli Hal nke Slaheddine Essid (onye ọbịa nsọpụrụ maka nkeji 3, 4, 9 na 17 nke oge 1): Hédi Balha, enyi nwoke Amani. * 2006: ** Hayet w Amani nke Mohamed Ghodbane (onye ọbịa nsọpụrụ maka ihe omume 5): Hechmi Abdelwerith ** Hkeyet El Eroui (ihe nkiri "Onye rere nne na nna ya") nke Habib Jemni (onye ọbịa nke nsọpụrụ): Hassen ** [[2007]]: Layali el bidh (ar) nke Habib Mselmani: Haïthem ** 2008-2014: Maktoub (akara aka) nke Sami Fehri: Mehdi Neji ** 2009: Ònye Bụ Jizọs site Alexander Marengo: Jesus ** 2010: Nkedo nke Sami Fehri: Ahmed Radhouane ** 2013: Yawmiyat Imraa nke Khalida Chibeni: Fehmi ** 2015: ** Ụlọ akwụkwọ (oge 2) nke Rania Gabsi na Sofien Letaiem: Raeef ** Naouret El Hawa si [[Madih Belaid]] (onye ọbịa nke nsọpụrụ na nkeji 4 nke oge 2): Kamel ** 2015-2017: Awled Moufida nke Sami Fehri: Zied ** 2016: Bolice 2.0 nke Majdi Smiri (onye ọbịa nsọpụrụ maka ihe omume 3): Si Ahmed ** 2016-2017: Flashback nke Mourad Ben Cheikh: Faycel ** 2018: ** Familia Lol nke Nejib Mnasria (onye ọbịa nsọpụrụ na nkeji nke 3): onye nwe ụlọ ** Tej El Hadhra nke Sami Fehri: Mustapha Khaznadar * 2019: Machair nke Muhammet Gök: Kacem * 2020: Galb El Dhib ([ar]) nke Bassem Hamraoui]] (onye ọbịa nsọpụrụ maka nkeji nke 1 ruo 6): Kọmishọna Si Sadok * 2021: ** 16/16 nke Hamdi Jouini: Alexya ** Machair 2 nke Muhammad Gok: Kacem === Ihe nkiri TV === * 2012: Onye Sniper nke Yosri Bouassida: Adnene Zarrouk == Ihe ngosi == * 2013: ITech na Ettounsiya TV: onye ọbịa * 2014: ** Taxi 2 (nkeji 24) na Nessma: ọbịa ** Anglizi (nkeji 7) na Tunisna TV: ọbịa * 2015: Belmakchouf (n'èzi) nke Adel Bouhlel na Hannibal TV: ọbịa * 2017: Sadma (ujo) na MBC 1: onye ọbịa [[2018]]: ** Oge ngosi Abdelli nke [[Lotfi Abdelli]] (nkeji 2 nke oge 2) na Attessia TV: ọbịa ** Labès (oge 7) (ọdỊmma) nke Naoufel Ouertani dere (akụkụ 3 nke ihe omume 7) na Attessia TV: ọbịa ** Ramzi hal Tahlom (Ramsey ị na-arọ?) nke Ramzi Abdeljaoued na Attessia TV: ọbịa * 2019: ** Labès (oge 8) (ọdỊmma) nke Naoufel Ouertani dere na TV Attessia: ọbịa ** Ethhak Manana (soro anyị chịa ọchịchị) nke Naoufel Ouertani (season 1) na Attessia TV: onye edemede. * 2020: ** Oge ngosi Abdelli nke [Lotfi Abdelli]] (nkeji 10 nke oge 3) na Attessia TV: ọbịa ** Battle Chef (Onye isi agha) na Attessia TV: host ** El Weekend (Ụbọchị izu ụka) by Afef Gharbi na Attessia TV: ọbịa ** Fekret Sami Fehri (Echiche Sami Al-Fihri) nke Hédi Zaiem na El Hiwar El Tounsi (nkeji 2 nke season 2): ọbịa ** Oge Ezinụlọ nke Jihen Milad na Attessia TV (akụkụ mbụ nke ihe omume 12): ọbịa ** Sayef Maana nke Naoufel Ouertani dere na TV Attessia (akụkụ nke abụọ na nke atọ nke ihe omume 13): ọbịa ** Alech Lé? (dị mere?) by Khuloud Mabrouk na Carthage+ (nkeji nke abụọ): ọbịa nke 2 * 2021: ** Labès (oge 10) nke Naoufel Ouertani na Attessia TV: ọbịa nke 14 (akụkụ 4) ** Nkeji 60 sitere na Naoufel Ouertani na Mosaïque FM: ọbịa ** Oge kpakpando nke Oumaima Ayari na Redio IFM: ọbịa ** Ihe ngosi Romdhane na Mosaïque FM ya na Malek El Ouni na Hédi Zaiem: ọbịa ** Sahri Bahri na Tunisna TV ya na Youssef Bahri]]: ọbịa ** Naanị maka ndị ya na Naoufel Ouertani na-ekiri na Attessia TV: ọbịa nke ihe omume 28 ** Ihe nne nne gwara anyị [[Wajiha Jendoubi]] na Radio Med: ọbịa ** Dị jụụ na Radio Med: ọbịa * 2022: ** Labès (oge 11) nke Naoufel Ouertani na El Hiwar El Tounsi: ọbịa nke akụkụ 1 nke ihe omume 16 nke oge 11 ** Kmiss 3lik ya na Fayçal Hdhiri na Tunisna TV: ọbịa == Ihe nkiri == * 2016: Ikertbet nke Imen Cherif * 2019: Maich Behi sitere na Klay BBj * 2020: Mosrar nke Zahra Fares == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm3444989}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jzqeykwf88m0kam6irvddnrqpot90ys Ali Khemiri 0 15802 87553 79682 2022-08-20T10:55:31Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ali Khemiri''' (Arabic) bụ [[Tunisia|onye Mba Tunisia]] na-eme ihe nkiri. == Ihe nkiri == === Cinema === * 2000 : The Season of Men nke Moufida Tlatli<ref>{{Cite web|url=http://www.tunisia-today.com/archives/63127|title=Rencontre. Ali Khemiri : « Loin de la capitale, peu de collaborations|work=www.tunisia-today.com|accessdate=5 May 2022|language=fr-FR}}</ref> * 2006 : ''Bin El Widyene'' nke Khaled Barsaoui * 2008 : ''Ihe'' mberede nke Rachid Ferchiou * 2010 : Ngwụsị December site na Moez Kamoun * 2015 : ''Agha'' nke Moncef Barbouch === Telivishọn === ==== Usoro ==== * 1992 : ''El Douar'' * 1994 : ''Amwaj'' * 1996 : El ''Khottab Al Bab'' * 1999 : ''Anbar Ellil'' : Mustapha * 2000 : ''Mnamet Aroussia'' * 2001 : ''Dhafayer'' : Chikh Trab * 2002 : ''Itr Al Ghadhab'' : Moncef Neji * 2003 : ''Ikhwa wa Zaman'' : Ali * 2005 : ''Halloula w Sallouma''  * 2006 : ** ''Hayet Wa Amani'' ** ''Hkeyet El Aroui'' * 2007 : ''Layali'' el tit : * 2008 : ''Choufli Hal'' : Omrane * 2009 : ''Achek Assarab'' : Noureddine Lasmer * 2009 2011 ''Njoum Ellil'' * 2010 : ''Min Ayyem Maliha'' * 2011 : Maître ''Malek'' nke Fraj Slama dere : Hassan Ben Moumen * 2012 : ''Onkoud El Ghadhab'' * 2013 : ** ''Layem'' ** ''Awled Lebled'' (ihe omume ụgbọelu) * 2015 : ** Plus belle la vie (season 11 : Prime : ụgwọ nke nsọpụrụ) nke Didier Albert : Kader<ref>{{Cite web|url=https://www.leblogtvnews.com/2014/11/nouveau-prime-de-plus-belle-la-vie-en-tournage-en-tunisie-le-cast-et-le-scenario.html|title=Un Prime de Plus belle la vie en tournage en Tunisie : le cast et le scénario|work=www.leblogtvnews.com|accessdate=5 May 2022|language=fr-FR}}</ref> ** ''Akụkọ ihe mere eme nke Tunisia'' * 2016 : ** ''Madrasat Arasoul'' ** ''Awled Moufida'' ** ''Nlaghachi azụ'' ** ''Dima Ashab'' nke Abdelkader Jerbi dere : Hmaîda * 2017 : ''Dawama'' * 2018 : ''Ịsa ákwà'' * 2019 : ''Ali Chouerreb'' (oge 2) == Ekwuǹkà == * 2004 : Portraits (''Choukhouss''), ederede nke Abdelbaki Mehri na onye nduzi nke Ali Khemiri<ref>{{Cite web|url=http://www.tunisia-today.com/archives/2809|title=Portraits, nouvelle production du Centre national des arts dramatiques du Kef|work=www.tunisia-today.com|accessdate=5 May 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.tunisia-today.com/archives/2884|title=Centre des arts dramatiques et scéniques du Kef : Personnages de Ali Khémiri|work=www.tunisia-today.com|accessdate=5 May 2022|language=fr-FR}}</ref> * 2012 : ''Carthage'' en folie (''Al Jamâa'') nke Hédi Oueld Baballah, ederede nke Béchir Chaâbouni na Hédi Ben Amor == Edemsibịa == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 73m7dc0ikbezi914lylwlqtjb2mocvj Abdellatif Kechiche 0 15803 87124 83877 2022-08-19T12:13:44Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Abdellatif Kechiche''' (French: ; Arabic: , a mụrụ na 7 Disemba 1960) bụ onye Tunisian-French na-eme ihe nkiri, [[Actor|onye]] nduzi ihe nkiri na [[Tunisia|onye]] edemede. O mere nke mbụ ya dịka onye nduzi n+000 na La Faute à Voltaire, nke o dekwara. A maara ya maka ụdị ọdịdị ya, e nyela ya onyinye ọtụtụ ugboro na César Awards ma merie Palme d'Or na 2013 Cannes film festival maka ihe nkiri ya ''Blue'' Is the Warmest Colour .<ref>{{Cite web|date=8 June 2013|title=Blue is the warmest colour team win Palme d'Or at Cannes 2013 - Cannes Film Festival 2013 - RFI|url=http://www.english.rfi.fr/culture/20130526-wins-palme-dor-cannes-2013|accessdate=13 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130608102433/http://www.english.rfi.fr/culture/20130526-wins-palme-dor-cannes-2013|archivedate=8 June 2013}}</ref> [[Usòrò:Abdellatif Kechiche Cannes 2013.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] A mụrụ ya na Tunis, Tunisia, Kechiche na ndị mụrụ ya kwagara Nice, France mgbe ọ dị afọ isii.<ref>{{Cite web|title=Abdellatif Kechiche|url=http://www.imdb.com/name/nm0444244/bio|accessdate=15 April 2021|work=IMDb}}</ref> N'ịbụ onye nwere mmasị na ihe nkiri, ọ gara nkuzi ihe nkiri na Antibes Conservatory. O mere ọtụtụ ihe ngosi na Cote d'Azur, ọkachasị egwuregwu Federico Garcia Lorca n'afọ 1978 na egwuregwu Eduardo Manet n'afọ sochirinụ. Ọ raara onwe ya nye iduzi dịka ọ na-eme ihe nkiri, o gosipụtara The Architect na Avignon Festival n'afọ 1981. Na ihe nkiri, ọrụ mbụ ya bụ na Abdelkrim Bahioulī Mint Tea, ebe ọ na-eme ka nwa okorobịa Algeria kwagara Paris iji nweta ọgaranya ya. André Téchiné were ya n'ọrụ n'afọ 987 na The Innocents ebe ya na Sandrine Bonnaire na Jean-Claude Brialy na-egwuri egwu. N'ihi ihe nkiri Nouri Bouzidī nke akpọrọ Bezness, ọ meriri ihe nrite nwoke kachasị mma na-eme ihe nkiri na Namur Festival n'afọ 1992.<ref>{{Cite web|title=Namur International Festival of French-Speaking Film (1992)|url=http://www.imdb.com/event/ev0000459/1992/1/|accessdate=13 April 2021|work=IMDb}}</ref> == Ọrụ dịka onye nduzi == N'afọ 2003, o dere ma duzie egwuregwu nke ịhụnanya na ohere (LāEsquive) ya na ndị na-eme ihe nkiri na mmefu ego pere mpe. Ihe nkiri ahụ na-agbaso otu ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị si n'ógbè Paris ndị na-emegharị egwu Marivaux maka klas French ha. Ihe nkiri ahụ bụ ihe ịga nke ọma dị ùgwù maka ihe nkiri na-enweghị ndị na-eme ihe nkiri a maara; ndị nkatọ toro ya dị ka otu n'ime ihe nkiri French kachasị ukwuu n'afọ 2004. Ihe nkiri ahụ meriri ihe nrite anọ na, 30th César awards n'afọ 2005: Ihe nkiri kacha mma, onye nduzi kacha mma, na ihe nkiri kacha mma. Sara Forestier onye na-eme ihe nkiri meriri César maka onye na-ese ihe nkiri kachasị mma maka ọrụ ya na Games of Love and Chance . == Ihe nkiri ndị a họọrọ == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |2001 |''Onye Gbara Ọsọ Ndụ nke E dere uri'' |Onye nduzi, onye edemede | |- |2002 |''Igbe Ime Anwansi'' |Onye na-eme ihe nkiri | |- |2003 |''Egwuregwu nke Ịhụnanya na Ohere'' |Onye nduzi, onye edemede |César Award maka onye nduzi kacha mma |- |2005 |''O wutere, ndị kpọrọ asị'' |Onye na-eme ihe nkiri | |- |2007 |''Ihe Nzuzo nke Mkpụrụ akụ́kụ́'' |Onye nduzi, onye edemede |César Award maka onye nduzi kacha mma<br /><br /><br /><br /> Louis Delluc PrizeLumières Award maka onye isi kacha mma<br /><br /><br /><br /> |- |2010 |''Black Venus'' |Onye nduzi, onye edemede | |- |2013 |''Blue bụ Agba Kasị Mma'' |Onye nduzi, onye edemede |Palme d'Or (<small>ya na ndị na-eme ihe nkiri</small>, <small>Léa Seydoux</small> na <small>Adèle</small> Exarchopoulos)FIPRESCI Prize (2013 Cannes Film Festival)Best International Independent Film (2013 British Independent Film Awards)Louis Delluc PrizeLumières Award for Best Director<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /> |- |2017 |''Mektoub, Ịhụnanya m: Canto Uno'' |Onye nduzi, onye edemede, onye na-emepụta | |- |2019 |''Mektoub, Ịhụnanya m: Intermezzo'' |Onye nduzi, onye edemede, onye na-emepụta | |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Ọgụgụ ihe ọzọ == *   Review of ''The Secret of the Grain''. == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0444244}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:1960 births]] 4bgdnz9q7x0yb6jd0irinau5nbj3cbb Aïcha Ben Ahmed 0 15827 87454 86383 2022-08-20T10:26:51Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}   [[Category:Articles with hCards]] '''Aïcha Ben Ahmed''' (Arabic: ; a mụrụ na 7 Febụwarị 1983 ) bụ onye Tunisia na-eme ihe nkiri nke na-eme na ihe nkiri, n'elu ikpo okwu na na telivishọn.<ref>{{Cite web|date=2020-08-11|title=عائشة بن أحمد تعود للقاهرة بعد غياب 6 شهور لهذا السبب|url=https://www.youm7.com/story/2020/8/11/عائشة-بن-أحمد-تعود-للقاهرة-بعد-غياب-6-شهور-لهذا/4923628|accessdate=2020-08-24|work=اليوم السابع}}</ref><ref>{{Cite web|author=Driss|first=Neila|date=2017-04-19|title=Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte|url=http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/|accessdate=2020-09-20|work=Webdo|language=fr-FR}}</ref> Ọ ghọrọ onye a ma ama na [[Tunisia]] n'afọ 2012 mgbe ọ pụtara na usoro Pour les beaux yeux de Catherine. N'oge na-adịbeghị anya, ọ pụtara na ọtụtụ nkiri Ijipt gụnyere ''Saint Augustin'', La cellule na ''Zizou''.<ref name="webdo">{{Cite web|url=http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/|title=Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte|author=Driss, Neila|publisher=Tunis webdo|date=19 April 2017|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref> Maka ọdịdị ya dịka Hind na Narcisse, Aziz Rouhou, ọ meriri ihe nrite maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na Al Hoceïma Film Festival nke afọ 2016 na Morocco. == Akụkọ ndụ == A mụrụ ya na 7 Febụwarị 1983, Aïcha Ben Ahmed bụ nwa nwanyị nke onye isi ụgbọ mmiri Tunisair.<ref>{{Cite web|date=2020-08-11|title=عائشة بن أحمد تعود للقاهرة بعد غياب 6 شهور لهذا السبب|url=https://www.youm7.com/story/2020/8/11/عائشة-بن-أحمد-تعود-للقاهرة-بعد-غياب-6-شهور-لهذا/4923628|accessdate=2020-08-24|work=اليوم السابع}}</ref> N'ihi ya, ọ gara ọtụtụ ebe ka ọ na-enweta tiketi n'efu.<ref name="dt" /> Mgbe ọ ka na-eto eto, ọ gbara egwu n'òtù Sihem Belkhodja tupu ọ mụọ ihe osise na mgbasa ozi na Ecole d'Art et de Décoration na Tunis. Ọ malitere ọrụ ya dịka onye na-eme ihe nkiri n'afọ 2010, na-ekere obere òkè na ihe nkiri Nada Mezni Hafaiedh Histoires tunisiennes .<ref name="dt">{{Cite web|url=https://www.destinationtunisie.info/aicha-ben-ahmed-actrice-voyage-synonyme-de-depaysement-de-deconnection/|title=Aïcha Ben Ahmed, actrice : " Le voyage est synonyme de dépaysement et de déconnection"|author=Chebbi, Kemel|publisher=Destination Tunisie|date=16 May 2016|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref> N'afọ sochirinụ, e nyere ya òkè na ihe nkiri Siria Mon dernier ami nke Joud Said duziri.<ref name="webdo">{{Cite web|url=http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/|title=Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte|author=Driss, Neila|publisher=Tunis webdo|date=19 April 2017|accessdate=24 October 2018|language=French}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDriss,_Neila2017">Driss, Neila (19 April 2017). [http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/ "Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte"] (in French). Tunis webdo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 October</span> 2018</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> [[Usòrò:Couv-Tunivisions_Février_2012.jpg|thumb|Aïcha Ben Ahmed na February 2012 cover nke Tunivisions]] N'afọ 2012, na-apụta dịka Nadia na usoro telivishọn Pour les beaux yeux de Catherine, ọ ghọrọ onye a ma ama na Tunisia. O mechara mee Zohra na ihe nkiri Tunisian nke Mohamed Damak bụ Jeudi après-midi (2013).<ref>{{Cite web|url=https://arabika24.com/aicha-ben-ahmed-series-en-egypte,1857.html|title=Aïcha Ben Ahmed : La Tunisienne héroïne de deux séries en Egypte|publisher=Arabika24|date=3 March 2018|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref> Ọ gara Ijipt n'afọ 2015 iji gosipụta nke mbụ na usoro telivishọn Raouf Abdel Aziz Les Mille et une nuits .<ref name="dt">{{Cite web|url=https://www.destinationtunisie.info/aicha-ben-ahmed-actrice-voyage-synonyme-de-depaysement-de-deconnection/|title=Aïcha Ben Ahmed, actrice : " Le voyage est synonyme de dépaysement et de déconnection"|author=Chebbi, Kemel|publisher=Destination Tunisie|date=16 May 2016|accessdate=24 October 2018|language=French}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChebbi,_Kemel2016">Chebbi, Kemel (16 May 2016). [https://www.destinationtunisie.info/aicha-ben-ahmed-actrice-voyage-synonyme-de-depaysement-de-deconnection/ "Aïcha Ben Ahmed, actrice : " Le voyage est synonyme de dépaysement et de déconnection""] (in French). Destination Tunisie<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 October</span> 2018</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> A họpụtara ya n'ụzọ pụrụ iche ka ọ rụọ ọrụ Qamar Zamen, onye na-echezọ ihe nke gbalịrị igosi njirimara ya.<ref name="webdo">{{Cite web|url=http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/|title=Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte|author=Driss, Neila|publisher=Tunis webdo|date=19 April 2017|accessdate=24 October 2018|language=French}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDriss,_Neila2017">Driss, Neila (19 April 2017). [http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/ "Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte"] (in French). Tunis webdo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 October</span> 2018</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Ọrụ ya dịka dike na ''Narcisse'' nke Sonia Chamkhi (n'asụsụ Arabic ''Aziz Rouhou'') dị irè karịsịa.<ref>{{Cite web|url=http://kapitalis.com/tunisie/2016/02/19/aziz-rouhou-de-sonia-chamkhi-le-film-qui-derange/|title="Aziz Rouhou" de Sonia Chamkhi: Le film qui dérange|author=Ben Ali, Fawz|publisher=Kapitalis|date=19 February 2016|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref> Ọ gara n'ihu merie ihe nrite maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma n'afọ 2016 Al Hoceïma Film Festival na Morocco.<ref name="ft">{{Cite web|url=https://femmesdetunisie.com/aicha-ben-ahmed-remporte-le-prix-de-la-meilleure-interpretation-feminine-au-festival-international-dal-hoceima/|title=Aicha Ben Ahmed remporte le prix de la meilleure interprétation féminine au Festival International d'Al Hoceïma|author=Lakhoua, Emna|publisher=Femmes de Tunisie|date=28 March 2016|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref> Ọ pụtakwara na Férid Boughédir's ''Ziou'' ma ọ bụ Parfum de printemps nke e nyere ihe nrite "''ihe'' nkiri kachasị mma" naCairo Film Festival nke afọ 2016.<ref>{{Cite web|url=https://www.tekiano.com/2016/11/25/le-film-zizou-de-ferid-boughedir-recoit-le-prix-du-meilleur-film-au-festival-du-caire-2016/|title=Le film Zizou de Férid Boughedir reçoit le prix du meilleur film au festival du Caire 2016|publisher=Tekiano|date=25 November 2016|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref><ref name="webdo" /> Ka ọ nọ n'Ijipt, n'afọ 2017, Ben Ahmed rụrụ ọrụ Nuha na ihe nkiri Tarek Al Eryan bụ The Cell .<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt7025210/fullcredits/?ref_=tt_ov_st_sm|title=El-Khaliyyah|publisher=IMDb|accessdate=24 October 2018|language=}}</ref> N'oge na-adịbeghị anya, ọ rụkwara ọrụ na usoro telivishọn Egypt abụọ: dịka Laila na Aigle de la Haute Egypte, nke a chọrọ ka ọ zụlite ụda olu obodo, na Flèches filantes ebe ọ na-eme onye na-eyi ọha egwu.<ref>{{Cite web|url=http://fr.majalla.com/2018/07/article55255077/aicha-ben-ahmed-nexiste-nullement-de-differents-autres-actrices-tunisiennes-caire|title=Aicha ben Ahmed " il n'existe nullement de différents avec les autres actrices tunisiennes au Caire "|publisher=La Majalla|date=20 July 2018|accessdate=24 October 2018|language=French|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181025031317/http://fr.majalla.com/2018/07/article55255077/aicha-ben-ahmed-nexiste-nullement-de-differents-autres-actrices-tunisiennes-caire|archivedate=25 October 2018}}</ref> == Ihe nkiri == * 2011 : ''Akụkọ'' Tunisian (Arabic) nke Nada Mezni Hafaiedh dere * 2012 : ''Enyi m ikpeazụ'' (Arabic) nke Joud Saïd dere * 2013 : Thursday ''n'ehihie'' site n'aka Mohamed Damak * 2015 : ''Narcisse'' (Arabic) nke Sonia Chamkhi dere<ref name="cite_aziz">{{Cite web|title=Aicha Ben Ahmed: Aziz Rouhou, beau et profond|url=https://www.realites.com.tn/2016/02/aicha-ben-ahmed-aziz-rouhou-beau-et-profond/|work=realites.com.tn|accessdate=28 January 2020|language=fr}}</ref> * 2016 : Parfum de printemps nke Férid Boughedir<ref name="Cite_perfum">{{Cite web|title=Parfum de printemps|url=http://www.tv5monde.com/programmes/fr/programme-tv-parfum-de-printemps/52234/|work=tv5monde.com|accessdate=28 January 2020|language=fr}}</ref> * 2017 : Saint Augustine, nwa anya mmiri ya site na Samir Seïf * 2017 : The Cell nke Tarek Al Eryan dere * 2017 : ''Akụ́ ndị na-agba agba'' * 2019 : The Money (Egyptian Arabic: الفلوس) nke Said El Marouk dere<ref name="Cite_the_money">{{Cite web|title=عائشة بن أحمد:"الفلوس" نقلة مهمة فى مشوارى السينمائى|url=https://www.tahrirnews.com/Story/1272813/%D8%B9%D8%A7%D8%A6%D8%B4%D8%A9-%D8%A8%D9%86-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%84%D9%88%D8%B3-%D9%86%D9%82%D9%84%D8%A9-%D9%85%D9%87%D9%85%D8%A9-%D9%81%D9%89-%D9%85%D8%B4%D9%88%D8%A7%D8%B1%D9%89-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%8A%D9%86%D9%85%D8%A7%D8%A6%D9%89/%D8%B3%D9%8A%D9%86%D9%85%D8%A7|work=tahrirnews.com|accessdate=28 January 2020|language=ar}}</ref> === Telivishọn === * 2012 : Pour les beaux yeux de Catherine (Arabic) nke Hamadi Arafa dere : dị ka Nadia * 2013 : ''Njoum Ellil'' (oge 4) nke Mehdi Nasra<ref name="webdo">{{Cite web|url=http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/|title=Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte|author=Driss, Neila|publisher=Tunis webdo|date=19 April 2017|accessdate=24 October 2018|language=French}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDriss,_Neila2017">Driss, Neila (19 April 2017). [http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/ "Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte"] (in French). Tunis webdo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 October</span> 2018</span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> * 2015 : ''Alf Leila wa Leila'' (Arabic) nke Raouf Abdel Aziz dere<ref name="cite_alf">{{Cite web|title=عائشة بن أحمد: هكذا فرضت احترامي في مصر (فيديو)|url=https://www.mosaiquefm.net/ar/%D8%A3%D8%AE%D8%A8%D8%A7%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/371839/%D8%B9%D8%A7%D8%A6%D8%B4%D8%A9-%D8%A8%D9%86-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%87%D9%83%D8%B0%D8%A7-%D9%81%D8%B1%D8%B6%D8%AA-%D8%A7%D8%AD%D8%AA%D8%B1%D8%A7%D9%85%D9%8A-%D9%81%D9%8A-%D9%85%D8%B5%D8%B1|work=mosaiquefm.net|accessdate=29 January 2020|language=ar}}</ref> * 2016 : ''Shehadet Melad'' (Arabic) nke Ahmed Medhat dere<ref name="cite_milad">{{Cite web|title=عائشة بن أحمد تنضم إلى "شهادة ميلاد"|url=https://www.albayan.ae/five-senses/mirrors/2016-03-04-1.2586838|work=albayan.ae|accessdate=29 January 2020|language=ar}}</ref> * 2019 : Al Seham Al Mareqa (Arabic : السهام المارقة ) * 2021 : Ogige Newton == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|8081997}} * Aïcha Ben Ahmed on Instagram * Aicha Ben Ahmed Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị <nowiki>https://www.aichabenahmed.com/</nowiki> Media related to Aïcha Ben Ahmed at Wikimedia Commons [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9f17necj8j611tqa81yp1ybn9tj53o6 Amina Annabi 0 15848 87544 79728 2022-08-20T10:53:00Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {| class="infobox vcard plainlist" ! colspan="2" class="infobox-above" style="background-color: #b0c4de; font-size: 125%;" |<div class="">Amina Annabi</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Born | class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1962-03-05</span>) </span>5 March 1962<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age&nbsp;60)</span><br /><br /><br /><br />[[Carthage]], Tunisia |- ! class="infobox-label" scope="row" |Genres | class="infobox-data" |Pop |- ! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Occupation(s)</span> | class="infobox-data role" |Singer-songwriter, actress |- ! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Years active</span> | class="infobox-data" |1978–present |- ! class="infobox-label" scope="row" |Website | class="infobox-data" |<span class="url">[http://www.myspace.com/annabiamina www.myspace.com/annabiamina]</span> |} <div class="shortdescription nomobile noexcerpt noprint searchaux" style="display:none">Musical artist</div> [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Amina Annabi''' (Arabic: , : ; a mụrụ na 5 Machị 1962) bụ onye na-agụ egwú na onye na-ede egwu na onye na'eme ihe nkiri na France-Tunisia, onye a ma ama maka ịmecha nke abụọ na Eurovision Song Contest nke afọ 1991, nke emere na Rome. Amina mechara nke abụọ mgbe a gụsịrị ya azụ, na-enweta akara 146 n'akụkụ Carola si Sweden.<ref>{{Cite web|url=http://www.eurovision.tv/page/history/by-year/contest?event=307|title=Eurovision Song Contest 1991 &#124; Year page &#124; Eurovision Song Contest|publisher=Eurovision.tv|date=4 May 1991|accessdate=17 December 2015}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Amina n'ezinụlọ ndị na-agụ egwú. Nna ya bụ onye France ma nne ya bụ onye Tunisia. Nne nne ya bụ onye na-agụ egwú na otu n'ime ụmụnne nna ya tinyere aka n'ịmepụta '''emume Tabarka''' na [[Tunisia]], ya mere Amina nwetara ohere ịhụ ọtụtụ ndị na-agụ egwu, na-aga kọntaktị nke Joan Baez, James Brown na diva Algeria a ma ama Warda. Ọ bụ na mmemme egwu Tabarka ka Amina ga-ezute nwa agbọghọ Senegalese bụ Wasis Diop. Ha ghọrọ ndị enyi ma ha nwere ohere ịrụkọ ọrụ ọnụ afọ ole na ole ka e mesịrị. N'afọ 1975, Amina na nne ya, onye na-agụ egwú na onye na-ede egwu, kwagara Paris. Afọ atọ ka e mesịrị, Amina guzobere otu nke ya, mgbe ọ gosipụtara nkà ya n'ịbụ abụ na ịgba egwú ụdị egwu dịgasị iche iche, site na mkpụrụ obi ruo n'abụ ọdịnala. Ìgwè ahụ pụtara n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ dị n'ógbè ahụ mana ọ bụ n'afọ 1982 mgbe Amina malitere iwulite ọrụ ya n'onwe ya. Ka ọ na-erule n'oge ahụ, ọ banyere na '''Radio Nova''', ụlọ ọrụ redio Paris na-eduga na egwu ụwa. Otu n'ime ndị na-emepụta ụlọ ọrụ ahụ bụ Martin Meissonnier. Ọ malitere iso Amina rụọ ọrụ ma n'oge na-adịghị anya ha ghọrọ di na nwunye a mụrụ nwa ha nwanyị n'afọ 1986. N'afọ 1983, o meriri asọmpi egwu na egwu rap, "Shehérazade", nke Arab rhythms metụtara. A tọhapụrụ ya dị ka otu CD. Amina malitere ịrụ ọrụ na Paris n'oge a. == Ọrụ == === Album === Mgbe ya na onye egwu Japan Yasuaki Shimizu dekọrọ otu abọm, ọ ghọrọ onye a ma ama na Japan ebe ọ gara njem n'afọ 1987. Ọ duziri olu na egwu nke Haruomi Hosono ma malite ọrụ na ihe nkiri. N'afọ 1989 ọ rụrụ ọrụ nkwado na ihe nkiri Maman n'afọ 1990 ya na Bernardo Bertolucci rụkọrọ ọrụ maka ihe nkiri ya The Sheltering Sky . N'otu afọ ahụ, o dekọrọ abọm izizi ya, ''Yalil'' (Night) nke Martin Meissonnier mepụtara. Abọm ahụ nwetara nyocha magburu onwe ya ma wepụta ya na mba 22 gburugburu ụwa. A tọhapụrụ ya na USA ebe ọ rutere na No. 5 na chaatị egwu ụwa ''Billboard''. === Egwú na Ihe nkiri === Ozugbo asọmpi Eurovision gasịrị, Amina dekọrọ abọm nke abụọ ya, ''Wa di yé'' (''Ịhụnanya'' bụ Ihe Dị Mkpa) wee gaa France iji kwalite ya. N'afọ 1993, Amina nwetara ọrụ nwanyị na-eduzi ya na onye Spain Miguel Bosé na La Nuit sacrée . Ka e mesịrị n'afọ ahụ, ọ banyere na ihe nkiri Bekee akpọrọ The Hour of the Pig . Onye nduzi Russia Andrei Konchalovsky họọrọ Amina ka ọ rụọ ọrụ na nkiri ya ''Ulysse'', nke a na-agbasa na netwọk US. N'afọ 1994, Malcolm McLaren gwara Amina ka ọ bịa na abọm ya, ''Paris'', ya na Catherine Deneuve na Françoise Hardy. Mgbe nke ahụ gasịrị, Amina were ezumike ogologo oge na-aga n'ala nna ya wee laghachi n'afọ 1999 na abọm ọhụrụ na kọntaktị gburugburu ụwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.20minutes.fr/culture/2058931-20170505-video-souvenirs-eurovision-amina-france-metissee-premiere-ex-aequo-1991|title=VIDEO. Comment Amina a presque remporté l'Eurovision pour la France en 1991}}</ref> == Ndekọ Egwu == === Abọm === * 1990, ''Yalil'' * 1992, ''Wa di yé'' * 1999, Annabi * 2001, ''Onye Na-akwagharị Agagharị'' * 2015, Unveil (EP) === Abụ === * 3ada El Ghazal * Allah Ya Moulena * Atame * Onye Na-agba Egwú Afọ * Onye ikpeazụ kwuru okwu * Gwa m ihe kpatara ya * Ederlezi * Ezzayakoum * Habibi 2 * Mkpụrụ ọjọọ * Lirrili * Mektoubi * Nwoke M * Waadileh * Ya baba * Zahra === Akara ụdaolu egwu === * ''Nwaanyị Sheherazade'' == Ihe nkiri == * Nne (1990) * Eluigwe Na-echebe (1990) * Akụkọ Dị Mma (1992) * N'abalị Dị Nsọ (1993) * Oge Ezì (1993) * Nwoke Nwụrụ Anwụ Na-eje ije (1995) * Cleopatra (1999) * La Mécanique des femmes (2000) * Onye ọkà ihe ọmụma (2001) * Inch'Allah Sọnde (2001) * Nrọ nke Trespass (2002) * Ndị Ọkwọ Ụgbọ Mmiri furu efu (2003) * Otu Oge n'Oge na Oued (2005) * Dị ka onye ọ bụla (2006) * Oge Cairo (2009) == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20060901184305/http://www.rfimusique.com/siteEn/biographie/biographie_6188.asp Profaịlụ sitere na Radio France International] * Amina Annabi at IMDb * [http://www.myspace.com/annabiamina MySpace peeji] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] p6h8f5w6o3dllhcw7tusxcjpk7axu9t Aziza Boulabiar 0 15855 87424 79735 2022-08-20T10:18:08Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|caption=|image=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Aziza Boulabiar''' (Arabic) bụ [[Tunisia|onye mba Tunisia]] na-eme ihe nkiri. == Ihe nkiri == === Cinema === * 1990 : Halfaouine Child of the Terraces nke Férid Boughedir * 1997 : Vivre au paradis nke Bourlem Guerdjou dere * 1997 : ''Redeyef 54'' nke Ali Labidi * 2001 : El paraíso es no es el que era by Francesc Betriu === Telivishọn === ==== usoro ==== * 1991 : El ''Ness Hkayet'' nke Hamadi Arafa * 1996 - 1997 : El ''Khottab Al Bab'' nke Slaheddine Essid dere : Néjia * 1999 : ''Anbar Ellil'' nke Habib Mselmani * 2000 : ''Mnamet Aroussia'' nke Slaheddine Essid dere  * 2001 : ''Dhafayer'' nke Habib Mselmani  * 2002 : ''Gamret Sidi Mahrous'' nke Slaheddine Essid dere : Aziza * 2004 : ''Hissabat w Aqabat'' nke Habib Mselmani * 2007 : ''Layali'' el tit nke Habib Mselmani dere * 2007 : ''Choufli Hal'' (onye ọbịa nke ihe omume 14 nke oge 3) nke Slaheddine Essid : Auntie Diamond * 2008 : ''Bin Ethneya'' nke Habib Mselmani * 2010 : ''Donia'' nke Naïm Ben Rhouma * 2012 - 2014 : ''Maktoub'' (oge 3-4) nke Sami Fehri dere : nne chakra * 2013 : ''Zawja El Khamsa'' nke Habib Mselmani * 2016 : Embouteillage site na [[Walid Tayaa]] * 2016 : ''Madrasat Arasoul'' nke Anouar Ayachi * 2017 : ''Awled Moufida'' (oge 3) nke Sami Fehri * 2019 : ''Ezinụlọ Si Taïeb''<ref>{{Cite web|url=https://directinfo.webmanagercenter.com/2019/03/21/tunisie-yosra-manai-parle-de-son-sitcom-familia-si-taieb-video/|title=  Yosra Manai parle de son sitcom Familia Si Taïeb|work=directinfo.webmanagercenter.com|accessdate=4 May 2022|language=fr-FR}}</ref> * 2021 : ''Terka'' nke Ghazi Amri<ref>{{Cite web|url=https://www.mosaiquefm.net/amp/fr/tv-ramadan-tunisie/893884/aziza-boulabiar-la-mort-de-rayen-kochbati-a-ete-un-tournant-tragique|title=  Aziza Boulabiar : La mort de Rayen Kochbati a été un tournant tragique|work=[[Mosaïque FM]]|accessdate=4 May 2022|language=fr-FR}}</ref> ==== Ihe nkiri TV ==== * 1993 : Leïla amụrụ na France site na Miguel Courtois * 2007 : Puissant nke Habib Mselmani dere ==== Mgbasa ozi ==== * 2010 : ''Koujinetna'' na El Watania 1 : animator * 2015 : Noce Dinek na TV Mbụ : Onye otu ndị ọka ikpe * 2015 : ''Ettayara'' (ihe omume 19) na Attessia TV, ya na Moez Toumi * 2017 : ''Ihe ngosi'' na Attessia TV, ya na Amine Gara : onye na-ede akụkọ<ref>{{Cite web|url=https://directinfo.webmanagercenter.com/2017/10/11/lemission-un-nouveau-concept-presente-par-amine-gara-video/|title=L’émission, un nouveau concept présenté par Amine Gara|work=directinfo.webmanagercenter.com|accessdate=4 May 2022|language=fr-FR}}</ref> == Ihe nkiri == * 2004 : Ah, Ah, ya Mahbouba nke Abdelaziz Meherzi * 2006 : ''Baba Hter'', ederede nke Imed Ben Amara na onye nduzi nke Aziza Boulabiar * 2007 : ''Tah-Bah'', ederede nke Imed Ben Amara na onye nduzi nke [[Abdelmajid Lakhal]] * 2009 : ''Hira w'' Tchitine, ederede na onye nduzi nke Zouhair Erraies * 2012 : ''Farka Saboun'' (Lavage à sec), ederede na onye nduzi nke Moez Toumi * 2018 : ''Farka Saboun'' : Talya thenya, ya na Moez Toumi<ref>{{Cite web|url=https://www.tuniscope.com/article/11214/culture/theatre-cine/moez-033717|title=Moez Toumi et Aziza Boulabiar dans une nouvelle comédie Lavage à sec à partir du 20 janvier|work=[[Tuniscope]]|accessdate=4 May 2022|language=fr-FR}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm0099411}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tmgfjxml7xmf8azp4wjhflnvnl4ewg7 Kawther El Bardi 0 15857 87268 84937 2022-08-19T15:54:33Z Nesrine1984 13635 /* Telivishọn */ wikitext text/x-wiki [[Usòrò:KawtherBardi.jpg|thumb|Kawther El Bardi]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Kawther El Bardi''' (Arabic) (a mụrụ na Septemba 4, 1971) bụ [[Tunisia|onye mba Tunisia]] na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=https://directinfo.webmanagercenter.com/2017/06/09/kaouther-bardi-devoile-son-nouveau-regime-alimentaire-video/|title=Kaouther Bardi dévoile son nouveau régime alimentaire|work=directinfo.webmanagercenter.com|accessdate=15 April 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.tuniscope.com/article/8924/culture/stars/bardi-352614|title=Déclaration émouvante de Kaouther Bardi suite au décès de Sofiene|work=[[Tuniscope]]|accessdate=15 April 2022|language=fr-FR}}</ref> == Ihe nkiri == === Cinema === * 1992 : Poussière de diamants nke Mahmoud Ben Mahmoud na Fadhel Jaïbi * 1997 : Bent Familia nke Nouri Bouzid dere * 1998 : Festin (''ihe'' nkiri dị mkpirikpi) nke Mohamed Damak * 2004 : ''Agbamakwụkwọ'' oge okpomọkụ nke Mokhtar Ladjimi * 2005 : ''Khochkhach'' nke Salma Baccar === Telivishọn === ==== Usoro ihe omume Tunisia ==== * 1992 : ''Liyam Kif Errih'' nke Slaheddine Essid dere * 1993 : ''El Assifa'' nke Abdelkader Jerbi * 1997 : ''Al Moutahadi'' nke Moncef Kateb * 1999 : ''Anbar Ellil'' nke Habib Mselmani dere : Aicha * 2001 : ''Dhafayer'' nke Habib Mselmani * 2002 : ''Farhat Lamor'' nke Ezzedine Gannoun * 2003 : Chez Azaïez nke Slaheddine Essid dere : Bahiga * 2004 : ''Loutil'' (L'Hôtel) nke Slaheddine Essid dere : Jiji (nwunye onye nduzi) * 2007 : ''Fi Kol Youm Hkeya'' * 2008 - 2009 : ''Maktoub'' (oge 1-2) nke Sami Fehri dere : Chelbia a.k.a Chobbi * 2010 - 2018 : ''Nsibti Laaziza'' nke Slaheddine Essid dere : Hayet El Bahi * 2012 : ''Dar Louzir'' nke Slaheddine Essid dere : Halima * 2021 : ''Ken Ya Makenech'' (oge 1) nke Abdelhamid Bouchnak dere : Snow White ==== Usoro Algeria ==== * 2008 - 2009 : ''Ezinụlọ Djemai'' site na Djaffar Gacem : Sakina * 2015 - 2017 na 2021 : ''Sultan Achour 10'' (oge 1-2-3) nke Djaffar Gacem : Ennouria ==== Ihe nkiri TV ==== * 2007 : Puissant nke Habib Mselmani dere ==== Mgbasa ozi ==== * 2009 - 2010 : Sofiène show na Tunisia 7 : ọkàikpe * 2010 - 2012 : ''Memnou Al Rjel'' na Nessma : onye na-elekọta ngalaba "ezinụlọ" * 2013 : ''Sghaier Saghroun'' na Nessma: animator * 2014 : ''Couzinetna Hakka'' na Nessma: animator * 2016 : Materna Show (season 2) na Tunisna TV : animator ==== Vidio ==== * 2007 : ebe mgbasa ozi maka akara Tunisia ''Jadida'' * 2018 : ebe mgbasa ozi maka ụlọ ahịa ''Aziza'' == Ekwuǹkà == * 2004 : ''Dar El Hana'', ederede nke Jalal Eddine Saâdi na onye nduzi nke Ikram Azzouz * 2004 : Ah, Ah, ya Mahbouba nke Abdelaziz Meherzi * 2009 : ''Chwaya Meddonia'' nke Jalel Eddine Saadi na Yosra Kasbaoui * 2009 : ''Hira w'' Tchitine, ederede na onye nduzi nke Zouhair Erraies * 2011 : ''Ellil Zéhi'', mgbanwe na onye nduzi nke Farhat Jedid<ref>{{Cite web|title=''Ellil Zèhi''|url=http://www.culturemania.tn/fr/detail_theatre.php?ID=1|work=culturemania.tn|accessdate=15 April 2022}}</ref> * 2011 : Mosaïque, ederede na onye nduzi nke Zouhair Erraies * 2013 : ''Ahwal'', ederede na onye nduzi nke Mohamed Kouka<ref>{{Cite web|title=''Ahwal'' ou ''États'' : nouveau play de Mohamed Kouka au théâtre municipal de Tunis|url=http://www.tekiano.com/2013/11/06/l-ahwal-r-ou-l-etats-r-nouveau-play-de-mohamed-kouka-au-theatre-municipal-de-tunis/|work=tekiano.com|date=6 November 2013|accessdate=15 April 2022}}</ref>  * 2014 : ''24h ultimatum'', ederede nke Jalel Eddine Saadi na onye nduzi nke Mongi Ben Hafsia * 2015 : ''Dhalamouni Habaybi'', onye nduzi nke Abdelaziz Meherzi<ref>{{Cite web|title=Carthage 2015 : l’ouverture sera un hommage à Oulaya par la troupe de théâtre de Tunis|url=http://www.tekiano.com/2015/07/08/carthage-2015-louverture-sera-un-hommage-a-oulaya-par-la-troupe-de-theatre-de-tunis/|work=tekiano.com|date=8 July 2015|accessdate=15 April 2022}}</ref> * Le Génie de la passion, ederede nke Tahar Fazaa na ''onye'' nduzi nke Ikram Azzouz * ''Ala Wahda w Noss'' nke Kawther El Bardi na Jalel Eddine Saadi == Redio == * 2014 : ''Jawwek 9-12'' na Radio IFM : animator == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm0054261}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1xem812ft6u71sk1utjabw90cnd1sny Ahmed Salah Abdelfatah 0 15878 87493 79759 2022-08-20T10:37:29Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Salah Abdelfatah''' (Arabic; a mụrụ n'afọ 1949) bụ onye Dutch na-eme ihe nkiri nke toro na France nke nwere agbụrụ Moroccan-Yemenite. A na-ejikarị ya eme ihe ka ọ bụrụ agadi nwoke Moroccan, ma ọ bụ imam ma ọ bụ nna nna. Ọ bi na Amsterdam, lụrụ di ma nwee nwa nwanyị na nwa nwoke. Ọ rụrụ ọrụ na mmepụta ndị a: == Ọrụ == ; Ihe nkiri * ''Onye nkuzi (2009, Joram Lürsen)'' * ''Dunya & Desie (2008, Dana Nechustan)'' * ''Sextet (2007, Eddy Terstall)'' * Agba m njọ (2007, Hesdy Lonwijk), * Shouf Shouf Habibi! (2004, Albert ter Heerdt), * Oesters van Nam Kee (2002, Pollo de Pimentel), * Polleke (2003, Ineke Houtman), * Najib na Julia (2003, ''Theo van Gogh''), * Mpaghara (2001), * anaghị enye nsogbu (1999, ''Dick Maas''), ; TV : * ''Onderweg naar Morgen'', * Goede Tijden, Slechte Tijden, * Shouf Shouf Habibi!, usoro, * Dunya na Desi, usoro, == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ahmed Salah Abdelfethah at IMDb * Ahmed Salah Abdelfatah na NMO okwu show "InFocus" (video) [nkwekọrịta nwụrụ anwụ na-adịgide adịgide] (n'asụsụ Dutch) [nchekọrịta nwụrụnụ] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3iqk98qdac4og3y5d95hswzujyfyuef Anthony Ramos (artist) 0 15890 87492 79771 2022-08-20T10:37:23Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anthony Ramos''' bụ ónyé America na-ese vidio, ónyé na-eme ihe nkiri na onye na-ese ihe. A mụrụ ya na 1944 na Providence, Rhode Island, ma biri na South nke France. == Agụmakwụkwọ, onyinye na ọrụ mbụ == Tupu ọ nata M.F.A. site na California Institute of the Arts<ref>California Video: Artists and Histories By Glenn Phillips, J. Paul Getty Museum, 2008</ref> ọ gụrụ ihe osise na Mahadum Southern Illinois. Ọ bụ ónyé na-enyere Allan Kaprow aka na gụsịrị akwụkwọ. Onye jụrụ n'ihi akọ na uche, a tụrụ Ramos mkpọrọ ọnwa iri na asatọ màkà izere draft. Na mbido ọrụ ya, ọ natara National Endowment for the Arts Visual Arts Fellowship, Rockefeller Foundation Fellowsship, na Aspen Fellowships site na Aspen Institute. N'ime afọ 1970 na 1980, Ramos gàrà Europe, Africa, China na Middle East. O dèrè njedebe nke ọchịchị Portugal na [[Cape Verde]] na [[Guinea-Bissau]]. Ọ nọ na Tehran n'oge nsogbu ndị e jidere n'Iran n'afọ 1980. == Ihe ngosi na ihe ngosi == E gosipụtara ọrụ vidio nke Ramos na * Pasadena Art Museum, California (1973) * Musée d'Art Moderne nke ọbọdọ Paris (1974) * Whitney Museum of American Art (1975) * Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Ọgbara Ọhụrụ, New York (1992) * Light Industry, New York (2010)<ref>{{Cite web|url=http://lightindustry.org/ramos|title=Light Industry|publisher=}}</ref> * N'ihe dị ka 1971: Vidio na ihe nkiri mbụ sitere na EAI Archive na Dia: Beacon (2011[[2012)<ref>{{Cite web|url=http://www.diaart.org/events/main/493|title=Dia Art Foundation - Events|publisher=}}</ref> * The Embodied Vision: arụmọrụ maka igwefoto na Museu Nacional de Arte Contemporânea do Chiado na Lisbon (2014) * Anthony Ramos: Vidio na mgbe ọ gasịrị na Centre Pompidou na Paris (2014) * Gwa ya dị ka ọ dị: Black Independents na New York, 1968-1986 na Film Society nke Lincoln Center, New York (2015) == Ozizi na eserese == Anthony Ramos kụziri na Rhode Island School of Design, Mahadum New York, na Mahadum California na San Diego, n'etiti ndị ọzọ. Kemgbe ngwụcha afọ 1980 ọ na-arụ ọrụ na eserese. Ọtụtụ ebe mbà ụwa gosipụtara ọrụ ya, n'etiti ha American Jazz Museum na Bruce R. Watkins Cultural Center, Kansas City; Biennale de Dakar, Senegal. == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * "Some Aspects Of Cape Verdean Culture", ihe ngosi a chọtara ma weghachite na 1975 * [https://www.youtube.com/watch?v=KIaGvtoXcQ4/ "Cape Verde Independence July 5th na 6th, 1975"] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3iti1i7enlelrd0fbk9q6io82dz02qf Afua Richardson 0 15896 87283 83965 2022-08-19T18:16:30Z Dera xoxo 12502 Tinyere Data box wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Afua Richardson''' bụ ónyé na-ese ihe n'Afrịka. O mèrè mkpuchi màkà mbipụta ise nke Marvel's World of Wakanda na nka màkà ndabere akụkọ dị mkpirikpi na mbipụta mbụ.<ref>{{Cite web|title=Black Panther: World of Wakanda (2016) #1|url=http://marvel.com/comics/issue/61406/black_panther_world_of_wakanda_2016_1|publisher=Marvel Press|accessdate=28 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=SDCC 2016: Black Panther: World of Wakanda|url=https://news.marvel.com/comics/26499/sdcc_2016_black_panther_world_of_wakanda/|publisher=Marvel Press|accessdate=2 May 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170519103624/https://news.marvel.com/comics/26499/sdcc_2016_black_panther_world_of_wakanda/|archivedate=May 19, 2017}}</ref> Ihe ọchị ya, Genius, ya na ndị édémédé Marc Bernardin na Adam Freeman meriri Top Cow's 2008 Pilot Season.<ref>{{Cite web|title=Genius #1|url=https://imagecomics.com/comics/releases/genius-1/|publisher=Image Comics|accessdate=2 May 2017}}</ref><ref>{{Cite news|title=Top Cow's Genius is a chilling reflection of this week's Ferguson turmoil|url=http://www.avclub.com/article/top-cows-genius-chilling-reflection-weeks-ferguson-208159/|work=AV Club|accessdate=2 May 2017}}</ref><ref>{{Cite news|title=Military Genius: 17 Year-Old Female Gang Member Takes on Top Cow|url=http://www.newsarama.com/21798-military-genius-17-year-old-female-gang-member-takes-on-top-cow.html|work=Newsarama|accessdate=2 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Afua Richardson: Journey to Genius|url=https://vimeo.com/112098545|publisher=Lincoln Motor Company|accessdate=5 May 2017}}</ref> O gosipụtara uri Langston Hughes na 2014 màkà NPR's Black History Month, ma mee mkpuchi dị iche iche màkà ọtụtụ aha akwụkwọ na-atọ ọchị gụnyere ''All Star Batman'' màkà DC comics, Attack on Titan maka Kodansha, ''Mad Max'' maka Vertigo, yana mkpuchi / mkpuchi dịgasị íchè íchè màkà ''X-Men '92'', Totally Awesome ''Hulk'', ''Shuri'', na ''Captain America na'' Mighty Avengers na Marvel Comics.<ref>{{Cite web|title=Blood And Water: Illustrating Langston Hughes' 'Rivers'|url=https://www.npr.org/sections/codeswitch/2014/02/24/280166355/blood-and-water-illustrating-langston-hughes-rivers|publisher=NPR|accessdate=5 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=All Star Batman #9|url=http://www.dccomics.com/comics/all-star-batman-2016/all-star-batman-9|publisher=DC Comics|accessdate=2 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Read This Gorgeous, Heartbreaking Story From the Attack on Titan Anthology Comic|url=http://io9.gizmodo.com/read-this-gorgeous-heartbreaking-story-from-the-attack-1789271645|publisher=io9|accessdate=2 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kodansha Announces "Attack on Titan" Anthology|url=http://www.cbr.com/nycc-exclusive-kodansha-announces-attack-on-titan-anthology/|publisher=CBR – NYCC|accessdate=2 May 2017}}</ref> Ọ bụ otu n'ime obéré ìgwè ụmụ nwanyị Africa America na-ese ihe bụ ndị "nnukwu abụọ" na-ebipụta ihe ọchị were n'ọrụ n'oge ọ banyèrè n'ụlọ ọrụ ahụ.<ref>{{Cite news|url=http://www.chicagotribune.com/lifestyles/books/ct-prj-stranger-comics-niobe-ashley-woods-20160414-story.html|title=Black female characters, artists fight for place in comic book world|author=Jackson|first=Cheryl V.|date=16 April 2016|work=Chicago Tribune|accessdate=2017-05-04|language=en-US}}</ref> [[Usòrò:Afua Richardson (11644).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Akụkọ ndụ == A zụlitere Richardson na New York City. Site n'ezinụlọ ndị ọkà mmụta sayensị, ọ mụrụ ọjà ógè ochie site na afọ itoolu.<ref name="womack">{{Cite book|author=Womack, Ytasha L.|title=Afrofuturism: The World of Black Sci-Fi and Fantasy Culture|year=2013|location=Chicago|publisher=[[Chicago Review Press]]|pages=83, 105|oclc=854285645|isbn=978-1613747964|url=https://books.google.com/books?id=pTXVAAAAQBAJ&pg=PA83}}</ref> Dị ka ónyé na-afụ ụfụfụ, ọ rụrụ ọrụ na Carnegie Hall na Soul Train. Ya na Sheila E. na Parliament-Funkadelic rụkwara ọrụ.<ref name="womack" /> Ọ bụ onye na-agụ egwú, onye na-akụ ọkpọ, onye na'azụ egwu na ''MTV Jams'' ma pụta na ihe ngosi na-abụghị Broadway na Melvin Van Peebles.<ref>{{Cite web|title=Waking Astronomer Is ATL's New Space-Aged R&B Trio|url=http://www.okayplayer.com/news/waking-astronomer-album-stream.html|publisher=OkPlayer|accessdate=4 May 2017}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị otu egwu Future Soul Society, ma soro Alexa Edmonds Lima dekọọ ya n'okpuru áhà 'Afua & Alexa'.<ref name="TSR">{{Cite web|url=https://thesteadyrock.wordpress.com/2012/01/23/afua-alexa-starchild/|title=Afua & Alexa- Starchild|work=The Steady Rock|accessdate=5 May 2017}}</ref><ref name="Staggs">{{Cite web|url=http://www.unboundworlds.com/2012/08/better-know-an-artist-afua-richardson-aka-docta-foo/|title=Better Know an Artist: Afua Richardson AKA 'Docta Foo'|author=Staggs|first=Matt|date=12 August 2012|work=Unbound Worlds|accessdate=5 May 2017}}</ref> Richardson bụ ónyé na-ese ihe na-azụ onwe ya. Ọ bụ onye otu Ormes Society nke na-adịghịzi adị ugbu a, nké na-akwalite ụmụ nwanyị Africa-America na ụlọ ọrụ na-atọ ọchị.<ref>{{Cite news|url=https://www.highbeam.com/doc/1P2-30198222.html|title=African-American Women Take On The Comic Book Industry|author=Peterman|first=Erika|date=28 November 2011|work=St. Joseph News-Press|accessdate=4 May 2017}}</ref> Màkà usoro akwụkwọ na-atọ ọchị, Genius (2007), ya na ndị édémédé Marc Bernardin na Adam Freeman rụkọrọ ọrụ iji kọọ akụkọ ahụ site na olu nwanyị ojii, Destiny Ajaye.<ref>{{Cite news|url=http://www.latimes.com/entertainment/movies/la-et-mn-genius-comic-black-lives-matter-20160709-snap-htmlstory.html|title=A comic book I wrote imagined snipers shooting at police. Now that frightening reality haunts me|author=Bernardin|first=Marc|work=Los Angeles Times|accessdate=2017-05-04|language=en-US}}</ref> Ahụmahụ Richardson nwere nke ịbụ ónyé ka nta na United States metụtara ọrụ ya.<ref>{{Cite news|url=http://www.avclub.com/article/top-cows-genius-chilling-reflection-weeks-ferguson-208159|title=Top Cow's Genius is a chilling reflection of this week's Ferguson turmoil|author=Sava|first=Oliver|date=2014-08-15|work=A.V. Club|accessdate=2017-05-04}}</ref> Na Genius, ọ na-ese ihe ike n'ụzọ bụ "ihe-nke-eziokwu na nke dị elu," dị ka ComicsAlliance si kwuo.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://comicsalliance.com/genius-bernardin-top-cow/|title=Welcome to the Terrordome: 'Genius' Fights the Power [Review]|author=Brothers|first=David|date=9 August 2010|work=ComicsAlliance|language=en-US|accessdate=2017-05-04}}</ref> Ọ na-egosipụta usoro echiche Ajaye na David Brothers kpọrọ ya "nke a na-aghọta ozugbo ma kwesị ka a na-enyocha ya".<ref name=":1" /> == Ònyìnyé == N'afọ 2011, Richardson natara Nina Simone Award for Artistic Achievement dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị Africa-America ole na ole na-ese akwụkwọ na-atọ ọchị iji rụọ ọrụ màkà ndị na-ebipụta akwụkwọ na mpaghara ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.graphicclassics.com/pgs/afua.htm|title=Afua Richardson|publisher=Graphic Classics|accessdate=5 May 2017|language=}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2016/feb/03/african-avengers-comic-books-superhero-diversity-nigeria|title=African Avengers: the comic book creators shaking up superhero genre|work=The Guardian|date=3 February 2016|accessdate=5 May 2017}}</ref><ref name="Staggs" /> == Akwụkwọ == === Ihe osise ime ụlọ === * World of Wakanda #1 (2017) (akụkọ mkpirikpi ndabere) ==== Ehi Kasị Elu ==== * Genius (2007) === Ihe osise mkpuchi === ==== DC ==== * ''Warren Ellis''' WildStorm #2 Variant (2017) * All Star Batman # 1 Variant (2016) == Edensibia == {{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == * Official website * [https://doctafoo.tumblr.com Richardson na Tumblr] * [http://www.indyweek.com/indyweek/at-nc-comicon-rising-star-afua-richardson-represents-the-changing-face-of-comics/Content?oid=4287155 NC Comicon Interview 2016] * [http://www.atlantageekscene.com/comic-book-creator-afua-richardson-interview/ Atlanta Geek Scene Interview 2016] * [https://vimeo.com/87760751 The Negro Na-ekwu Maka Osimiri 2014] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1rjz9ho2x70nvkmheef1gu2bb3nodea Ali Omar Ermes 0 15899 87561 79780 2022-08-20T10:57:56Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki [[Category:Articles with hCards]] {{Databox}} '''NkeAli Omar Ermes''' (Arabic:علي عمر الرميص, amụrụ n'afọ 1945) bụ onye na-ese ihe na odee na Libya. Ihe osise ya na-eji calligraphy Arabic, nke a na-etinyekarị n'ala bara ọgaranya, ma nwee ike itinye iberibe Arabic ma ọ bụ uri ma ọ bụ akụkọ ndị ọzọ. Ọ biri na United Kingdom kemgbe 1981, ọ bụkwa onyeisi oche nke Muslim Cultural Heritage Centre na Kensington na ọdịda anyanwụ London; ọ na-arụkwa ọrụ na ụlọ ọrụ ọgụgụ isi na ọdịbendị ndị ọzọ n'obodo ahụ. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Ermes na Zliten na [[Libya]] na 1945. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Plymouth School of Architecture and Design na Plymouth na ndịda ọdịda anyanwụ England, mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1970 ọ laghachiri Libya. N'ebe ahụ, o dere ọtụtụ ma duzie ngalaba nka anya nke magazin All Arts. N'afọ 1974 ọ rụrụ ọrụ dị ka "onye ndụmọdụ nka" maka World of Islam Festival nke emere na London na 1976, wee gaa ọtụtụ mba ndị Alakụba iji mata ndị nwere ike isonye na-ekere òkè na ememme ahụ. Site na United Kingdom. Ermes sonyere na ụfọdụ ọrụ obodo dị mkpa.<ref>‘A lifetime of painting’, Venetia Porter, Q News No: 302 & 303, London, 1 March 1999</ref> Ali Omar Ermes bụ odee na ọkà okwu nke bipụtara ọtụtụ isiokwu na akwụkwọ akụkọ na magazin Bekee na Arabic, nke gụnyere Q News na [http://www.alquds.co.uk/ Al Quds Al Arabi], ọ bụ ezie na taa ọ na-akwadebe akwụkwọ maka ngosi na nzukọ. Ermes ekwuola okwu na nzukọ mba na nke mba ụwa n'ọtụtụ okwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ọdịbendị. Nhọrọ nke akwụkwọ ya gụnyere: Brussels na Islam, Royal Commonwealth Society, London, Eprel 1999), Modern Islamic arts: a positive contribution to London (The Middle East Studies, Middle East; The Chinese Chinese Chinese and Eastern Education, Middle East (The Chinese Chinese: Middle East Education, Middle Islam) ([http://www.londoncivicforum.org.uk/ London Civic] Society, European Culture and Culture Association, Middle East) (The Chinese Culture, Middle East, Middle East Education ([http://www.lmei.soas.ac.uk/ London] Civicular Europe) European Society, Middle East Culture, Middle Islam, Middle East: Middle East) European Culture, Middle Middle East (Mographic Association, Middle Islam (The Chinese Society, Middle Islam and Culture, Middle-European Society, Middle-October 2002); European Development, Middle East). == Ihe ngosi == Ermes egosila ihe ngosi na State Hermitage, St Petersburg, Russia (November 2007); Fowler Museum nke Mahadum California, Los Angeles, USA (October 2007/8); National Museum of African Art nke Smithsonian Institution, USA (May 2007); ''Okwu n'ime nka'' na British Museum na London, na mgbe e mesịrị Dubai (2006 na 2008); East-West: Ihe n'etiti Ọdịbendị na ''Tate Britain'' (September 2006/7) na ''Dubai International Financial Centre'', Dubai (March 2008). == Ebensidee == {{Reflist|45em}} nakwa mbipụta Signs of Our Times, From Calligraphy to Calligrafitti, nke Rose Issa dezigharịrị, Merrill publications, London 2016 == Ịgụ ihe ọzọ == * Maazị Richardson (1988). Alphabet nke Ali Omar Ermes. ''Nkà na Ụwa Alakụba'' 4 ('''4'''): 33 Xi 36 * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Okwu n'ime nka: Ndị na-ese ihe nke Middle East nke oge a (ihe ngosi). London: British Museum, No. 18. * Christine Mullen Kreamer, Mary Nooter Roberts, Elizabeth Harney, Allyson Purpura (2007). Ide ihe pụtara: Ide ihe na usoro eserese na nka Africa. African Arts '''40''' (3): 78[[91. (a chọrọ ndebanye aha). * Reem Abdelhadi, Luma Hameed, Fatima Khaled, Jim Anderson (2019). Mmekọrịta okike na ọrụ nka: ụzọ na-adọrọ mmasị maka mmụta asụsụ na ọdịbendị Arabic. Innovation in Language Learning and Teaching. doi:10.1080/17501229.2019.1579219. . === Ihe o dere n'asụsụ Arabic === * [https://web.archive.org/web/20110811024317/http://www.aawsat.com/details.asp?section=25&issueno=8858&article=155357&feature=1%2Fdetails.asp Ali Omar Ermes - Njikọ dị n'etiti nka na akwụkwọ - isiokwu Arabic] * [http://www.alwasat.com.kw/Default.aspx?pageId=106&MgDid=50271 جماليات الحرف العربي بخلفية ثقافية短يلة.. Aha ya bụ الثمن] * [http://www.annaharkw.com/annahar/Article.aspx?id=55723 Isiokwu a na-akpọ "Asụsụ a na-ahụkarị n'Anya"] * [http://www.awan.com/node/42197 علي الرميص في دار الفنون:] * [http://www.alraialaam.com/Templates/frNewsPaperArticleDetail.aspx?npaId=31418 الفنان العالمي الليبي علي الرميصادي بالسلام بحروف عربية] * [http://www.suhuf.net.sa/2001jaz/may/18/t/ln5.htm بحضورورورور compta إسلامية prestiد m السفراءالأمير شارلز__hau____hau____hau__] * [https://web.archive.org/web/20110707112152/http://www.aljarida.com/aljarida/Article.aspx?id=50189 علي الرميصصصص يرسم الحروف ويرفض مسخ الطبيعة] * [http://www.moheet.com/show_news.aspx?nid=98804&pg=21 علي الرميص客ور الك欣 العربية في سياق إنساني] * [https://web.archive.org/web/20060925230544/http://www.aliomarermes.co.uk/publications/files/Quds21Oct.pdf Ihe ngosi Ali Omar Ermesń na Mayfair, London, Arabic isiokwu] * [https://web.archive.org/web/20060926003659/http://www.aliomarermes.co.uk/publications/files/Quds11.pdf Ali Omar Ermes na Arabic Letterform Isiokwu Arabic] === Akwụkwọ nke Ali Omar Ermes na Arabic === * [https://web.archive.org/web/20060926003736/http://www.aliomarermes.co.uk/publications/files/Quds13.pdf Mkpa Asụsụ Arabic dị] * [https://web.archive.org/web/20060926003724/http://www.aliomarermes.co.uk/publications/files/Quds18.pdf Al Arab fil Gharab Akụkụ 1] * [https://web.archive.org/web/20060926003714/http://www.aliomarermes.co.uk/publications/files/Quds27Aug.pdf Al Arab fil Gharab Akụkụ nke 2] * [https://web.archive.org/web/20060926003729/http://www.aliomarermes.co.uk/publications/files/Quds9Jan2003.pdf Mgbasa ozi Arab Akụkụ 1] * [https://web.archive.org/web/20060926003706/http://www.aliomarermes.co.uk/publications/files/Quds10Jan2003.pdf Mgbasa ozi Arab Akụkụ nke 2] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] e0ivh5gp6fqgpin8w6boukv1xk86dpk Amin Amir 0 15925 87534 81947 2022-08-20T10:50:21Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}   [[Category:Articles with hCards]] '''Amin Amir''' bụ onye Somali-Canada na-ese ihe nkiri na onye na-ese ihe osise maka onyoonyo == Ndụ onwe onye == A mụrụ Amir n'etiti afọ 1959 na 1960 na [[Somalia]]. Mgbe mmalite nke agha obodo gasịrị na mbido afọ 1990, ọ kwagara mba ọzọ, biri na mba dị iche iche.<ref name="Scapfsc">{{Cite news|title=Somali-Canadian artist paints for social change|url=http://www.cbc.ca/news/canada/edmonton/somali-canadian-artist-paints-for-social-change-1.941022|accessdate=11 September 2014|date=30 August 2010}}</ref> N'afọ 2000, Amir kwagara [[Kánada|Canada]]. Ezinụlọ ya mechara biri na Edmonton n'afọ 2006. == Ọrụ == Amir bụ onye a ma ama na-ese ihe n'ime obodo Somalia.<ref name="Spcaabtwhiaa">{{Cite web|title=Somali Political Cartoonist Amin Amir (Barnaamijka taxanaha wada hadalka iyo Amin Amir)|url=https://conx.state.gov/media/somali-political-cartoonist-amin-amir-barnaamijka-taxanaha-wada-hadalka-iyo-amin-amir/|publisher=Department of State|accessdate=11 September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140912010031/https://conx.state.gov/media/somali-political-cartoonist-amin-amir-barnaamijka-taxanaha-wada-hadalka-iyo-amin-amir/|archivedate=12 September 2014}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ n'ụdị dịgasị iche iche, ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na-ewukwa ewu karịsịa. Amir na-eji asụsụ Somali eme ihe n'ihe odide ya, ebe ndị Somalis mejupụtara ndị na-ege ya ntị. Ihe osise ya na ihe osise ya na-eji ihe na-atọ ọchị eme ihe iji kwado mgbanwe mmekọrịta na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Somalia. Ha na-abanye n'ime ebe dị omimi nke ihe ọmụma na nghọta onwe onye.<ref name="Tpota">{{Cite web|author=Lilius|first=Suzanne|title=The Power of the Artist: Amin Amir's Cartoons - Merely a Mirror of Somali Politics, or More?|url=http://www.nai.uu.se/ecas-4/panels/141-156/panel-147/Suzanne%20Lilius%20-%20Abstract.pdf|publisher=Nordic Africa Institute|accessdate=11 September 2014}}</ref> Ihe osise Amir na-egosipụtakarị ihe ndị na-echegbu onwe ha, ihe ndị nwere olileanya dabere na afọ ndị ọ malitere na mba ahụ. Amir na-ebipụta ọrụ ya n'okpuru aha ọkachamara Amin Arts. Weebụsaịtị ya na-enweta ihe karịrị otu nde mmadụ kwa ọnwa. Tụkwasị na nke a, ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị Amir na-apụta mgbe niile n'ọtụtụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi Somalia, nke gụnyere Hiiraan Online. N'afọ 2010, Amir malitere ihe ngosi nka mbụ ya na Canada na Edmonton City Hall. Ihe osise ise ahụ gosipụtara oge dị mkpa na ndụ ya. Otu n'ime ihe ndị a bụ mmalite oge osise ihe ya mgbe ọ na-eji ụnyi, oge nwunye ya zọpụtara ndụ ya, na mbịakọta ya na ezinụlọ ya n'ọdụ ụgbọ elu dị n'ógbè ahụ. E wezụga nka osise nke ya, Amir na-ejekwa ozi dị ka onye nduzi maka ndị na-ese ihe nkiri na ndị eserese ndị ọzọ. Ọ na-eme atụmatụ ịmalite mmemme maka ndị na-eto eto na-ese ihe na Edmonton, na-enyere ha aka igosipụta mmetụta na echiche ha. == Onyinye == Amir enwetala ihe nrite na nkwanyere ugwu dị iche iche maka nka ya. N'afọ 2004, Hiiraan Online kpọrọ ya Onye nke Afọ.<ref name="Aahopoty">{{Cite web|title=Amin Amir - Hiiraan Online's Person of the Year|url=http://www.hiiraan.com/2005/jan/amin_eng.htm|publisher=Hiiraan Online|accessdate=11 September 2014}}</ref> E nyekwara ya onyinye nke ịdị mma na Lifetime Achievement site na Subiye Development Volunteers Organization na ndị ọzọ NGO.<ref name="Aefaa">{{Cite web|title=An Award of Excellence for Amin Amir|url=http://www.banadir.com/amin_amir_re.shtml|publisher=Banadir|accessdate=11 September 2014}}</ref> Tụkwasị na nke a, Amir bụ onye nke abụọ na 2011 Hadaf Somalia International Cartoon Competition.<ref name="Dga">{{Cite news|title=Damien Glez awarded|url=http://www.afronline.org/?p=15967#more-15967|accessdate=11 September 2014|date=19 May 2011}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] q7x8ag3d19d04k3dd65pzznypnj6xhk Amidou 0 15931 87531 81936 2022-08-20T10:49:52Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Amidou|image=Amidou.jpg|image_size=|caption=|birth_name=Hamidou Benmessaoud|birth_date={{Birth date|1935|8|2|df=y}}|birth_place=[[Rabat]], [[Morocco]]|death_date={{Death date and age|2013|9|19|1935|8|2|df=y}}|death_place=[[Paris]]|occupation=Actor|spouse=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Hamidou Benmessaoud''' (Arabic; 2 August 1935 ruo 19 September 2013), nke a maara nke ọma dịka Amidou, bụ onye Moroccan-French na-eme ihe nkiri, telivishọn, na onye na-eme egwuregwu. A mụrụ ya na Rabat, mgbe ọ dị afọ iri na asaa, Amidou kwagara Paris ịga CNSAD. N'afọ 1968 o mere nke mbụ ya n'elu ikpo okwu, na Jean Genet's Les paravents .<ref name="Aufait">{{Cite news|title=Décès de Hamidou Benmassoud :Amidou, premier acteur marocain à s'être fait un nom à l'international|url=http://www.aufaitmaroc.com/actualites/culture/2013/9/20/amidou-premier-acteur-marocain-a-setre-fait-un-nom-a-linternational_215370.html#.Uj783H-OHdI|accessdate=22 September 2013|work=Aufait Moroc|language=French|date=20 September 2013}}</ref> A maara Amidou nke ọma maka mmekọrịta ya na onye nduzi Claude Lelouch, onye ya na ya gbara ihe nkiri iri na otu, gụnyere ''ihe'' nkiri mbụ nke Lelouch Le propre de l'homme (1960).<ref name="Figaro">{{Cite news|title=Amidou, comédien fétiche de Lelouch, est décédé|url=http://www.lefigaro.fr/cinema/2013/09/20/03002-20130920ARTFIG00429-amidou-comedien-fetiche-de-lelouch-est-decede.php|accessdate=22 September 2013|work=[[Le Figaro]]|language=French|date=20 September 2013}}</ref> O mere ihe nkiri Moroccan nke mbụ ya n'afọ 1969, na-eme ihe nkiri Soleil de printemps nke Latif Lahlou duziri. Ọrụ ya gụnyere ọrụ na Spaghetti Westerns dịka ''Buddy'' Goes West na ọtụtụ mmepụta America, gụnyere William Friedkin's Sorcerer, John Frankenheimer's <nowiki><i id="mwIw">Ronin</i></nowiki> na John Huston's Escape to Victory. N'afọ 1969, e ''nyere'' Amidou ihe nkiri kachasị mma na Rio de Janeiro International Film Festival maka ọrụ ya na Life Love Death nke Claude Lelouch, ma mesịa nweta ihe nrite kachasị mma na Cairo Film Festival (maka Pursuit nke Leila Triquie) na Tangier Film Festival (nke Rachid Boutounes 'Here and There).<ref name="Chaouch">{{Cite news|author=Rebecca Chaouch|title=Décès de l'acteur marocain Hamidou Benmessaoud|url=http://www.huffpostmaghreb.com/2013/09/21/amidou-deces-acteur-maroc_n_3966581.html|accessdate=22 September 2013|work=[[Huffington Post]]|language=French|date=21 September 2013}}</ref> N'afọ 2005, ọ natara, n'aka Martin Scorsese, Lifetime Career Award na International Film Festival nke Marrakech.<ref name="Chaouch" /> Ọ bụkwa onye Moroccan mbụ na-eme ihe nkiri nke ritere ihe nrite na National Conservatory of Dramatic Art. Amidou nwụrụ n'abalị 19 ọnwa Septemba afọ 2013 na Paris, France, n'ihi ọrịa a na-amaghị. == Ihe nkiri ==   == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Onye dere ya !Onye nduzi |- |1961 |''Ross'' |Terence Rattigan |Michel Vitold |- |1965 |''Nnọchibido nke Numantia'' |Miguel de Cervantes |Jean-Louis Barrault |- | rowspan="2" |1966 |''Henry nke Isii'' |[[William Shakespeare]] |Jean-Louis Barrault |- |''Ihe nkiri'' |Jean Genet |Roger Blin |- |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0024849}} 4d2yunxbk1h9zksl9o67b1wf3q3u1e9 Aziz Dadas 0 15935 87420 79817 2022-08-20T10:17:12Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Aziz Dadas|image=Aziz dadas.jpg|birth_date=16 May 1968|birth_place=[[Casablanca]]|nationality=[[Morocco|Moroccan]]|occupation=Actor|website=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Aziz''' Dadas (a mụrụ n'abalị 16 ọnwa Mee afọ 1968 na Casablanca) bụ onye Morocco na-eme ihe nkiri. A maara ya maka iso [[:ar:الربيب|onye]] na-eme ihe ọchị Saïd Naciri, soro ya rụọ ọrụ n'ọtụtụ ihe dịka The Rebbe, [[:ar:العوني (مسلسل كوميدي)|Al-Aouni]], Playing with Wolves, The Hook, na maka ịpụta na usoro Moroccan na-aga nke ọma Hour in Hell nke gosipụtara na Al Aoula Channel.<ref>{{Cite web|url=https://reliefweb.int/report/morocco/formation-des-acteurs-gouvernementaux-marocains-et-des-organisations-de-la-soci-t|title=Formation des acteurs gouvernementaux marocains et des organisations de la société civile sur la traite des êtres humains - Morocco}}</ref> Otú ọ dị, mgbe o sonyere na ihe nkiri Moroccan The Way to Kabul, a gosipụtara ya.<ref>{{Cite web|title=Festival du cinéma des jeunes de Meknès : Hommage à Aziz Dadas|url=https://aujourdhui.ma/culture/cinema/festival-du-cinema-des-jeunes-de-meknes-hommage-a-aziz-dadas|accessdate=2021-04-26|work=Aujourd'hui le Maroc|language=fr-FR}}</ref> Ọ pụtakwara na usoro [[:ar:حديدان في غيليز (مسلسل)|Hdidan na Gueliz]] n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|title=Personnes {{!}} Africultures : Dadas Aziz|url=http://africultures.com/personnes/?no=27000|accessdate=17 April 2021|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|author=AlloCine|title=Aziz Dadas|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=661859.html|accessdate=2021-04-26|work=AlloCiné|language=fr}}</ref> == Ọrụ == === Ihe nkiri === * [[:ar:لعب مع الذئاب (فيلم)|Na-egwuri egwu na anụ ọhịa wolf]] (2004) * Bọọlụ abụọ (2008) * nko (2010) * Okporo ụzọ na-aga Kabul (2012) * [[:ar:الزيرو (فيلم)|Zero]] (2012) * [[:ar:الذئاب التي لا تنام|Anụ ọhịa wolf]] na-adịghị ehi ụra (2014) * [[:ar:رياض الزيتون|Olive Riad]] (2015) * [[:ar:أركسترا منتصف الليل|Ndị egwú nke etiti abalị]] (2015) * [[:ar:المسيرة الخضراء (فيلم)|Green March]] (2016) * [[:ar:دالاص|Dalas]] (2016) * [[:ar:العطسة|Ụma]] akpịrị ịkpọ nkụ (2016) * [[:ar:لحنش (فيلم)|agwọ]] (2017)<ref>{{Cite web|title=Clermont ISFF {{!}} Projection de " Lahnech " en présence de Aziz Dadas {{!}} Clermont ISFF|url=https://www.clermont-filmfest.org/projection-de-lahnech-en-presence-de-aziz-dadas/|accessdate=2021-04-26|language=fr-FR}}</ref> * [[:ar:عمي (فيلم مغربي)|Nwanne nna m]] (2017) * [[:ar:في بلاد العجائب|na Wonderland]] (2017) * [[:ar:صرخة من عالم آخر|Mkpu si n'ụwa ọzọ]] (2018) * Catharsys ma ọ bụ Akụkọ Afina nke Ụwa Nwụrụ Anwụ (2018) (2019) * Masoud Saida na Saadan (2020) === Usoro === * [[:ar:الربيب (مسلسل كوميدي)|Nwa di ya]] * [[:ar:العوني (مسلسل كوميدي)|Al Aouni]] * [[:ar:ساعة في الجحيم|Otu awa n'ime Hel]] * [[:ar:حديدان في كليز|Hdidan na Gueliz]] * [[:ar:ولا عليك (مسلسل)|Never Mind (usoro)]] * [[:ar:أوشن|Uchan]] * [[:ar:أولاد علي (مسلسل)|Ali Boys (usoro)]] * [[:ar:حديدان عند الفراعنة|Hdidan na ndị Fero]] * [[:ar:الماضي لا يموت|Ihe gara aga anaghị anwụ]] * [[:ar:همي ولاد عمي (مسلسل)|Hami Wlad Aami]] * [[:ar:نايضة فالدوار (مسلسل)|Akụkụ Mba (Ihe nkiri)]] === Ihe omume === * Rachid Show (Onye ọbịa) * Enwere m ihe m ga-enyere aka (Nleta) * Ihu na ihu (Onye ọbịa) * FBM (Onye ọbịa) == Edemsibịa == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] agmss29kws1nkdol1gap15rejg0wz8t Abdellah Rezzoug 0 15950 87115 79833 2022-08-19T12:11:50Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdellah Rezzoug''' ma ọ bụ '''Abdella Zarok''' bụ onye na-eme ihe nkiri na Libya.<ref name="Armes2008">{{Cite book|author=Roy Armes|title=Dictionary of African Filmmakers|url=https://books.google.com/books?id=88sTRTl6yKwC&pg=PA111|year=2008|publisher=Indiana University Press|isbn=0-253-35116-2|chapter=Rezzoug, Abdellah}}</ref> Na mbido afọ 1970 o mere ihe nkiri mbụ nke Libya, a kpọrọ When Fate Hardens .<ref>Hans-Christian Mahnke, [https://www.africanfilmny.org/2014/on-film-and-cinema-in-libya-interview-with-libyan-film-critic-and-festival-director-ramadan-salim/ On Film and cinema in Libya – Interview with Libyan film critic and festival director Ramadan Salim], [[African Film Festival, Inc.]], 2014.</ref> == Ihe nkiri == * ''Mgbe Ọdịnihu'' siri ike / ''Ọdịnihu'' sie ike (Indama Yaqsu al-Zaman), 1973.<ref name="Brière2008">{{Cite book|author=Jean-François Brière|title=Dictionnaire des cinéastes africains de long métrage|url=https://books.google.com/books?id=qMIjQwhuOhwC&pg=PA238|year=2008|publisher=KARTHALA Editions|isbn=978-2-8111-4250-6}}</ref> * ''Symphony'' of Rain (Maʹazufatu al-matar), 1991.<ref name="Brière2008" /> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0953593}} p3s1w6qgd3341oiye44ks9ih6rwq47j Abdelkhader Houamel 0 15966 87103 84890 2022-08-19T12:06:08Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Houamel Abdelkader.jpg|thumb|Abdelkhader Houamel]]   '''Abdelkhader Houamel''' (August 17, 1936 - July 11, 2018) bụ onye Algeria na-ese ihe.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=nf7VAAAAMAAJ&q=houamel+abdelkader|title=Le livre des peintres algériens: dictionnaire biographique|author=Cheurfi|first=Achour|date=2004|publisher=Edition ANEP|isbn=9789961756645|language=fr}}</ref> A mụrụ ya na N'Gaous, a na-ewere ya dị ka otu n'ime ndị guzobere ihe osise Algeria nke oge a.<ref>L'art et le monde moderne de [[René Huyghe]], Jean Rudel, Thérèse Burollet</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=oeZMAAAAIAAJ&q=houamel|title=Italian Books and Periodicals|date=1967|publisher=Presidency of the Council of Ministers, Information and Copyright Services|language=it}}</ref> N'agbata afọ 1955 na 1960, Abdelkhader Houamel bụ onye otu National Liberation Front dị ka akụkụ nke nkwenkwe ya na nke na-emegide ọchịchị ike. N'afọ 1960, e gosipụtara ọrụ Houamei na ngosi nke mbụ ya, na Salon des Arts na Tunis. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ malitere ịmụ ihe na Academy of Fine Arts na Rom. N'afọ 1963, ọ natara ihe nrite ọla edo na nka ndị Arab, kemgbe afọ 1967 ọ bụ isiokwu nke ọtụtụ ihe ngosi mba ụwa.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Df29XKh8Y7YC&q=houamel+Abdelkader&pg=PA12|title=Dictionnaire des artistes algériens: 1917–2006|author=Abrous|first=Mansour|date=2006-12-01|publisher=Editions L'Harmattan|isbn=9782296159136|language=fr}}</ref><ref>Title Abdelkader Houamel (Mostra A Roma), Renato Guttuso, Palazzo Barberini, cat d'Arte, 1982</ref> N'afọ 1972, onye bụbu onye isi ala Algeria, Houari Boumedienne, nyere Houamei ihe ịchọ mma. Ọ bi na Ịtali kemgbe afọ 1960. == Ebensidee == {{Reflist}} == Akwụkwọ == * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Dario Micacchi, Galleria La Nuova Pesa. Rom * Isiokwu Abdelkader Houamel (Mostra A Roma),Renato Guttuso, Palazzo Barberini, cat d'Art, 1982. * D.Micacchi, presentazione in cartella di 5 litografie a colori ''Algérie'' Algérienne, Ed. Cantini. * La Heyi di Houamel Abdelkader : Bottega dei Crociferi, Roma, cat Della mostra., 1962 == Njikọ mpụga == * Djazaires, akụkọ Liberte (n'asụsụ French) * [https://web.archive.org/web/20160304050731/http://www.lexpressiondz.com/article/0/0-0-0/60760.htm Okwu News paper]  6ohcpzykhgtvrbu2aygbw8dpfn9paee Anta Germane Gaye 0 15987 87461 79870 2022-08-20T10:28:27Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Anta Germane Gaye''' (amụrụ n'afọ 1953) bụ onye Senegal na-ese ihe na onye na-akpụ ihe ọkpụkpụ.<ref>{{Cite book|author=Harney, Elizabeth.|url=http://worldcat.org/oclc/1055247530|title=In Senghor's shadow : art, politics, and the avant-garde in Senegal, 1960-1995|date=2004|publisher=Duke University Press|isbn=978-0-8223-8605-6|oclc=1055247530}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Grabski|first=Joanna|date=March 2008|title=Trajectoires: Art Contemporain du Sénégal|journal=African Arts|volume=41|issue=1|pages=88–91|doi=10.1162/afar.2008.41.1.88|issn=0001-9933}}</ref> == Ihe ngosi == * 1998: Pont (ihe a tụrụ atụ), Goethe Institute, Saint-Louis * 1996: Ndị ikpeazụ maka Onye isi ala nke Republic Prize for the Arts, Dakar * 1995: Signes Plus (Helsen), Ụlọ Ọdịbendị nke Saint-Gervais, Geneva * 1991: Salon d'automne, Grand Palais, Paris * 1990: Unita Festival, Pian di Massiano, Perugia, Ịtali * 1987: ''Ihe osise megide ịkpa ókè agbụrụ'', Dynamic Museum Dakar * 1985: Nzukọ American-Senegalese, National Art Gallery of Dakar * 1983: Cossaan (ọdịnala) Daniel Sorano National Theatre of Dakar == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jxt53em5mfnihd2i2sbtiwo087h8i3q Adella Colvin 0 16005 87095 82529 2022-08-19T12:03:46Z Emilliana 13443 Added databox wikitext text/x-wiki {{Added databox '''Adella Colvin''' bụ ónyé America na-eme ihe nkírí yarn dyer. == Ọrụ == Colvin malitere ịkpa ákwà mgbè ọ dị afọ iri atọ na anọ, na aro nkè ónyé agbata obi tọrọ ya mgbè e zigara di ya na Afghanistan na Colvin chọrọ ịchọta ihe ntụrụndụ.<ref name="feldmanBLOOMBERG22oct2020">{{Cite web|author=Feldman|first=Loren|date=22 October 2020|title=A Black Dyer Shakes Up the White-Dominated Yarn Industry|url=https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-10-22/small-business-black-owned-yarn-stores-are-shaking-up-the-industry|accessdate=2021-12-11|work=[[Bloomberg News]]}}</ref><ref name="terryCRAFTMANSHIP19mar2021">{{Cite web|author=Terry|first=Ruth|date=19 March 2021|title=When Life Handed Her Yarn, Adella Colvin Spun a Bright Future|url=https://craftsmanship.net/field-notes/adella_colvin_lolabeanyarnco/|accessdate=2021-12-11|work=[[The Craftsmanship Initiative]]|language=en-US}}</ref> Ha abụọ gara ụlọ ahịa yarn ọnụ, Colvin nwere mmasị na ogo nke yarn.<ref name="terryCRAFTMANSHIP19mar2021" /> Mgbe Colvin, ónyé bụ Black, banyéré n'ụlọ ahịa akwa na nke mbụ ya na-enweghị ónyé agbata obi ya, onye ọcha, ónyé ọcha nwe ụlọ ahịa ahụ zutere ya n'ọnụ ụzọ wee gwa ya na ụlọ mposi ahụ bụ naanị màkà ndị ahịa.<ref name="feldmanBLOOMBERG22oct2020" /><ref name="terryCRAFTMANSHIP19mar2021" /> Colvin hapụrụ ma kpebie ịzụ ahịa n'ịntanetị ma n'oge na-adịghị anya ọ malitere inwe mmasị n'ịcha eriri nke ya.<ref name="feldmanBLOOMBERG22oct2020" /> Mgbè ndị ọzọ na-akpa ákwà malitere inwe mmasị n'aka ya, ọ meghere ụlọ ahịa Etsy na 2015, na-ahọrọ ịghara iji foto ya na profaịlụ ụlọ ahịa ahụ n'ihi nchegbu banyere nghọta nke ọtụtụ ndị na-akpa akwa ọcha na ngwaahịa nke ndị ọrụ ojii dị ala.<ref name="feldmanBLOOMBERG22oct2020" /> A mụrụ nwa ya nwanyị, nke a na-akpọ LolaBean, n'afọ 2016, na Colvin, "na-eche echiche banyere ihe nketa ọ na-ewu," kpebiri ịgbanwe aha ya, na-akpọ azụmahịa ya n'aha nwa ya nwanyị ma nwee akara ngosi nke aka mere nke gosipụtara onyinyo nwa ahụ, nke a gosipụtara dị ka Black doro ányà.<ref name="feldmanBLOOMBERG22oct2020" /><ref name="terryCRAFTMANSHIP19mar2021" /> N'afọ 2017, onye na-akpa akwa Gaye Glasspie gosipụtara Colvin, nke mere ka ndị nwe ụlọ ahịa yarn na ndị na-akpa ákwà mara Colvin n'ụwa niile.<ref name="feldmanBLOOMBERG22oct2020" /> N'afọ 2019, Glasspie, onye a maara dị ka GG, mere ka Colvin mata Felicia Eve, otu n'ime ndị nwe ụlọ ahịa Black yarn ole na ole na US, Eve nyekwara Colvin ihe ngosi, nke rere.<ref name="feldmanBLOOMBERG22oct2020" /> Ka ọ na-erule n'ọnwa Ọktoba afọ 2020, ụlọ ahịa yarn na US niile buuru eriri Colvin.<ref name="feldmanBLOOMBERG22oct2020" /> == Ọnụnọ na mgbasa ozi mmekọrịta == N'ọnwa Nọvemba 2021, mgbè onye na-akpa akwa Kristy Glass biputere ajụjụ na Instagram ya banyéré ihe méré Michelle Obama, ónyé gosipụtara na mkpuchi Vogue Knitting nke ọnwa ahụ, ejighị ya foto na knitwear ma yie ka o nwèrè mgbaaka agbamakwụkwọ ya n'aka nri ya.<ref name="shugermanBEAST11dec2021">{{Cite news|author=Shugerman|first=Emily|date=2021-12-11|title=The Racism Drama Unraveling the Knitting World|language=en|work=[[The Daily Beast]]|url=https://www.thedailybeast.com/kristy-glass-and-the-racism-drama-unraveling-the-knitting-world|accessdate=2021-12-11}}</ref> ''Vogue'' gosipụtara "naanị ole na ole" nke ndị Black na-akpa ákwà n'ihu ya n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri itoolu, ọtụtụ ndị Black na'akpa ákwù hụrụ ajụjụ ndị ahụ dị oke egwu.<ref name="shugermanBEAST11dec2021" /> Colvin biputere nzaghachi na Instagram nke ya na nkwupụta ndị dị otú ahụ mesiri ike eziokwu ahụ bụ na ndị na-akpa akwa bụ ndị ọcha ma mee ka ndị isi ojii nwee mmetụta nke ịbụ ndị na-eme ihe ike.<ref name="shugermanBEAST11dec2021" /> Glass zaghachiri site na itinye usoro ozi kpọmkwem ya na Colvin nwere na isiokwu, "N'ihi ndekọ ahụ".<ref name="shugermanBEAST11dec2021" /> Colvin zaghachiri na "Ị na-etinye DM ndị ahụ na-eche na ha kwesịrị imerụ m ahụ mana a na-egbochi nkwupụta gị ebe ọ dịghị onye nwere ike ikwu okwu?", ma kpọọ Glass onye agbụrụ.<ref name="shugermanBEAST11dec2021" /> N'oge na-adịghị anya, Glass mechiri akaụntụ mgbasa ozi mmekọrịta ya.<ref name="shugermanBEAST11dec2021" /> Otu onye na-akpa ákwà nke aka ya bụ Deplorable Knitter, onye na-etinye na ọwa YouTube a na-akpọ Politically Incorrect Knitters, boro Colvin ebubo na ọ "na-eweta uru na esemokwu".<ref name="shugermanBEAST11dec2021" /> N'ihi ihe ahụ merenụ, Colvin kagburu iwu ọ na-eme n'oge na-adịbeghị anya ma mee atụmatụ ịchọpụta ndị na-eweta ya na ụlọ ọrụ maka ngwaahịa ya nke ọma iji chọpụta "ndị na-etinye aka n'ikpe ziri ezi agbụrụ na ndị na-akwụ naanị ọrụ egbugbere ọnụ ya".<ref name="shugermanBEAST11dec2021" /> == Ndụ onwe onye == Colvin bụ ónyé Africa America na ónyé Puerto Rican.<ref name="terryCRAFTMANSHIP19mar2021" /><ref>{{Cite web|title=Adella Colvin|url=https://bipocinfiber.com/listings/adella-colvin/|accessdate=2021-12-11|work=[[BIPOC in Fiber]]|language=en-GB}}</ref> Ọ si New York City.<ref name="terryCRAFTMANSHIP19mar2021" /> Ọ lụrụ di ma bírí na Grovetown, Georgia na di ya, onye agha ochie nke na-arụ ọrụ màkà Ngalaba Nchebe.<ref name="feldmanBLOOMBERG22oct2020" /><ref name="terryCRAFTMANSHIP19mar2021" /><ref>{{Cite web|author=Amin|first=Anais|date=2021-11-11|title=For one self-starter, a bad experience spun a new business venture|url=https://www.marketplace.org/2021/11/11/spinning-a-yarn-business-out-of-adversity/|accessdate=2021-12-11|work=[[Marketplace (magazine)|Marketplace]]|language=en-US}}</ref> O nwere nwa nwanyị amụrụ na 2016 na ụmụ abụọ.<ref name="feldmanBLOOMBERG22oct2020" /><ref name="terryCRAFTMANSHIP19mar2021" /> == Edensibia == {{Reflist}} adkc0kd9bu5ibcs6hto11ag3zlobz3r Ahmed Badouj 0 16015 87366 79899 2022-08-20T10:03:36Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ahmed Badouj''' (1950 -22 Ọgọst 2020) bụ onye mba Moroccan Amazigh na-eme ihe nkiri, onye nduzi, onye edemede na onye na-eme egwuregwu ihe nkiri nke amụrụ n'afọ 1950 na Mesguina n'obodo nta nke Ifrkhs (Province of Agadir, Souss-Massa-Drâa).<ref>{{Cite web|author=MAP|first=Maroc diplomatique avec|date=2020-08-22|title=Agadir: L'artiste Ahmed Badouj n’est plus|url=https://maroc-diplomatique.net/agadir-lartiste-ahmed-badouj-nest-plus/|accessdate=2020-09-02|work=Maroc Diplomatique|language=fr-FR}}</ref> == Ndụ na ọrụ == Ahmed Badouj hapụrụ ụlọ akwụkwọ, site na nwata, ọ rụrụ ọrụ dị iche iche (onye na-ese ihe, ọkwá nkà, onye na-ahụ maka ụgbọ ala) iji gboo mkpa ezinụlọ ya dara ogbenye, ọkachasị nna ya na-arịa ọrịa siri ike. N'afọ 1978, ọ malitere ọrụ ya na ihe nkiri (n'asụsụ Arabic), wee sonye n'òtù ihe nkiri Amazigh mbụ "Tifawin" (ìhè) nke Lahoucine Bouizgaren guzobere n'afọ 1985. Onye ama ama nke ihe nkiri amazigh, o dere ọtụtụ ihe nkiri na ọtụtụ ihe nkiri, gụnyere nke a ma ama bụ nke a na-akpọ "Obi", otu n'ime ihe nkiri mbụ ndị Tifawin mere na 80s, nke Ahmed Badouj ga-eme n'afọ 1995 na ihe nkiri. N'afọ 1992, ọ rụrụ ọrụ Idder na ihe nkiri Amazigh mbụ "Tamghart N'ourgh" (Nwanyị na ọlaedo) nke Lahoucine Bouizgaren. N'okpuru nduzi nke onye ọsụ ụzọ ọzọ nke ihe nkiri Amazigh, Mohamed Mernich, ọ na-ese ihe nkiri n'ọtụtụ ihe nkiri, gụnyere ya na onye na-eme ihe nkiri Zahia Zahiri. Ya na ụlọ ọrụ mmepụta Larbi Altit Warda Vision, nke ghọrọ Warda Production, ọ pụtakwara na "Tiyiti N'wadan", ihe nkiri nke abụọ, nke a hụrụ ya na Ahmed Nassih na Abdellatif Atif, ndị na-eme ihe nkiri abụọ sitere na ụlọ ọrụ ihe nkiri "Tifawin".<ref>{{Cite web|title=L’artiste marocain Ahmed Badouj n’est plus|url=https://www.bladi.net/ahmed-badouj-deces,73048.html|accessdate=2020-09-02|work=Bladi.net|language=fr}}</ref> N'oge na-adịbeghị anya, n'ikpeazụ, ọ pụtara na obere ihuenyo na usoro telivishọn "Tigmi Mkourn", sitcom nke Abdelaziz Oussaih duziri ma mepụta site na Warda Production n'akụkụ ndị ọzọ a ma ama dịka Lahoucine Bardaouz, Abdellatif Atif na Mbark El Aattach. == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Onye nduzi |- |2008 |Huti Huta |Onye na-eme ihe nkiri |Nassim Abassi |- |1995 |Tagodi |Onye nduzi, onye na-eme ihe nkiri |Ahmed Badouj |- |1989 |Tamghart N'ourgh |Onye na-eme ihe nkiri na ọrụ Idder |Lahoucine Bouizgaren |} == Ọnwụ == Ahmed Badouj na-arịa ọrịa shuga mgbe ọ nwalere COVID-19 n'oge ọrịa COVID-19 na Morocco.<ref>{{Cite web|title="كوفيد-19" يُنهي حياة الفنان أحمد بادوج في أكادير|url=https://www.hespress.com/art-et-culture/481871.html|accessdate=2020-09-02|work=Hespress|language=ar}}</ref> Ọ nwụrụ obere oge ka nke ahụ gasịrị n'abalị 22, ọnwa Ọgọst, afọ 2020. Eze Mohammed 6 zigara ezinụlọ ya akwụkwọ ozi ọmịiko.<ref>{{Cite web|author=MAP|first=Maroc diplomatique avec|date=2020-08-25|title=SM le Roi adresse un message de condoléances à la famille de feu Ahmed Badouj|url=https://maroc-diplomatique.net/sm-le-roi-adresse-un-message-de-condoleances-a-la-famille-de-feu-ahmed-badouj/|accessdate=2020-09-02|work=Maroc Diplomatique|language=fr-FR}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|4976917}} ela5lgi8onw8uemcu4nc89db7aw8cr2 Alonzo Davis 0 16049 87722 84225 2022-08-20T11:45:43Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alonzo Davis''' bụ ónyé Africa-America na-ese ihe na agụmakwụkwọ a maara màkà ịtọ ntọala Brockman Gallery na Los Angeles na nwanne ya nwoke Dale Brockman Davis. N'ịzaghachi na enweghị ihe omuma banyéré nka ojii, Davis ghọrọ onye na-akwado nka ojii na ndị na-ese ihe. Ọrụ ya a kacha márá àmárá bụ Eye on '84 mural o sere iji cheta 1984 Summer Olympics. == Ndụ onwe onye == Davis tolitere na nso Mahadum Tuskegee ébé nnà ya bụ prọfesọ nké nkà mmụta akparamàgwà mmadụ.<ref name="Dig">{{Cite book|title=Now Dig This!: Art and Black Los Angeles, 1960-1980|publisher=[[Prestel]]|date=August 26, 2011|isbn=978-3791351360|editor=Jones|first=Andrea|author=Gyorody}}</ref> Ezinụlọ Davis si Tuskegee, Alabama kwaga Los Angeles, California na 1955 ébé a kpughere ya nka Eshia. Davis ghọrọ ónyé na-eme ntụgharị uche Zen ọ bụ ezie na ọ tọghataghị na okpukpe Buddha.<ref>{{Cite journal|title=Asia in the Mix|journal=[[The International Review of African-American Art]]|volume=21|issue=3|year=2007|first=Bianca|author=Dorsey|url=http://www.hamptonu.edu/museum/publication.htm}}</ref> Davis, ónyé na-amụ ihe osise na Pepperdine n'oge ahụ, ekwenyeghị na ihe na-acha ọcha nkè ọrụ ya ma chọọ ịghọta ihe osise ojii na America. Ya na nwanne ya nwoke Dale, ónyé bụkwa onye na-ese ihe, gara gafee mba ahụ iji zute ndị na-ese egwu ojii ndị ọzọ gụnyere "Spiral Group" na Harlem nke Romare Bearden na Hale Woodruff duziri.<ref name="Dig" /> == Ihe osise == Davis sere ihe osise, Eye on '84, otu n'ime ihe osise iri e nyèrè iwu n'okpuru ọrụ Los Angeles ' 1984 Olympic Murals. Ihe osise Davis dị na I-110 na-aga n'ebe ndịda na Third Street on-ramp gafee Judy Baca's Hitting the Wall. Ihe osise ya, acrylic na simenti, gosipụtara usoro akara ndị a na-ahụ na mbà ụwa gụnyere Mgbaaka Olympic.<ref name="Dig" /><ref>{{Cite web|url=http://muralconservancy.org/murals/eye-84|title=Eye on '84|publisher=Mural Conservancy of Los Angeles|date=|accessdate=2014-06-21}}</ref> Ihe osise ahụ tara ahụhụ ihu igwe ma wéré ya dị ka ihe a na-apụghị iweghachite.<ref>{{Cite web|url=http://www.ucira.ucsb.edu/bringing-back-a-piece-of-l-a-s-olympic-glory/|title=Bringing back a piece of L.A.'s Olympic glory|publisher=[[University of California, Santa Barbara]]|date=2013-03-01|accessdate=2014-06-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140725031726/http://www.ucira.ucsb.edu/bringing-back-a-piece-of-l-a-s-olympic-glory/|archivedate=2014-07-25}}</ref><ref>{{Cite web|author=Nashak|first=Robert|url=http://www.kcet.org/arts/artbound/counties/los-angeles/mural-restoration-101-freeway.html|title=Uncovered Olympic Glories: Murals Restoration on the 101 Freeway &#124; Los Angeles &#124; Artbound|publisher=[[KCET]]|date=|accessdate=2014-06-21}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/2002/jul/04/local/me-murals4|title=Mural Repair Grant Stops Short of Need|work=Los Angeles Times|date=2003-07-08|accessdate=2014-06-21}}</ref> CalTrans sere ihe osise ahụ na 2001.<ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/2001/may/03/local/me-58769|title=Taggers, Caltrans Take a Toll on Freeway Murals|work=Los Angeles Times|date=2001-05-03|accessdate=2014-06-21}}</ref> Davis kwagara Sacramento na 1987 wéé gaa ébé óbíbí na [[Hawaii]] na 1988.<ref name="Dig" /> == Ihe ndị e kwuru == {{Reflist|30em}} == Edensibia == * {{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=6YRUAAAAMAAJ&q=alonzo+dAVIS+artist|first=Thomas|author=Riggs|title=Saint James Guide to Black Artists|publisher=[[Gale (publisher)|Cengage Gale]]|year=1997|isbn=9781558622203}} * {{Cite book|title=LA Object & David Hammons Body Prints|author=Tilton|first=Connie Rogers|location=New York|publisher=[[Tilton Gallery]]|year=2001}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=9n8IMgEACAAJ|title=African-American Artists of Los Angeles: Alonzo Davis|editor=Mason|publisher=[[University of California, Los Angeles]] Oral History Program|date=1994}} == Njikọ mpụga == * [http://hammer.ucla.edu/exhibitions/2011/now-dig-this-art-and-black-los-angeles-1960-1980/ Ugbu a Dig Ihe ngosi a] E debere Wayback Machine na Hammer Museum {{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] e9opd09ecjmexar3k46u1nel0v2ov6w Amal Ayouch 0 16067 87670 82031 2022-08-20T11:31:12Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Amal Ayouch''' (a mụrụ n'afọ 1966) bụ onye mba Morocco na-eme ihe nkiri nke kemgbe ngwụcha afọ 1990 na-eme n'asụsụ French ma n'elu ikpo okwu ma, karịa ihe niile, na ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne-27730/filmographie/|title=Amal Ayouch|publisher=AlloCine|accessdate=13 October 2018|language=}}</ref> N'ọnwa Jenụwarị 2015, e nyere ya ihe nrite na African Women's Film Festival na Brazzaville.<ref>{{Cite web|url=https://www.maghress.com/fr/financesnews/3580|title=Amal Ayouch, l'artiste philosophe|author=Bouhrara, Imane|publisher=Maghress|date=15 March 2007|accessdate=13 October 2018|language=French}}</ref><ref name="atlas">{{Cite web|url=https://www.atlasinfo.fr/Amal-Ayouch-primee-au-Festival-du-film-des-femmes-africaines-de-Brazzaville_a58619.html|title=Amal Ayouch primée au Festival du film des femmes africaines de Brazzaville|publisher=AtlasInfo|date=15 January 2015|accessdate=13 October 2018|language=French}}</ref> Ayouch arụwo ọrụ dị mkpa na Fondation des arts vivants (Living Arts Foundation) nke Morocco.<ref>{{Cite web|url=http://aujourdhui.ma/culture/fondation-des-arts-vivants-du-theatre-pour-les-quartiers-defavorises-68329|title=Fondation des arts vivants : du théâtre pour les quartiers défavorisés|author=Jadraoui, Siham|publisher=Aujourd'hui|accessdate=13 January 2010|language=French}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ ya na Casablanca n'afọ 1966, Amal Ayouch gosipụtara mmasị n'ime ihe nkiri site na nwata, na-eme ihe nkiri na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, ọ bịarutere Montpellier ebe ọ gụrụ akwụkwọ ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka ọgwụ. Mgbe ọ nọ na mahadum, n'afọ 1987 ọ sonyeere otu ihe nkiri nke dị na ngalaba akwụkwọ French.<ref name="opinion">{{Cite web|url=http://www.lopinion.ma/def.asp?codelangue=23&id_info=20568|title=Amal Ayouch : La comédienne militante|publisher=L'opinion|date=25 May 2011|accessdate=13 October 2018|language=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181013211631/http://www.lopinion.ma/def.asp?codelangue=23&id_info=20568|archivedate=13 October 2018}}</ref> Ọ malitere ọrụ ihe nkiri ya site n'enyemaka nke onye ọzọ na-ahụ maka ọgwụ, Hassan Benjelloun, onye nyere ya òkè dị mkpa na Les Amis d'hier (1998). N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, Hakim Noury kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye na-eme ''ihe'' nkiri na Destin de Femme ya na [[Rachid El Ouali]]. N'ịbụ nwanyị jụrụ ido onwe ya n'okpuru di siri ike, o nyere aka na ihe ịga nke ọma nke ihe nkiri ahụ.<ref name="opinion" /> N'afọ 1999, o kwetara igosipụta nwanyị na-enweghị omume ọma na ''Ali Zaoua'' nke nwa nwanne ya Nabil Ayouch duziri. Ọrụ yiri nke ahụ sochiri na Farida Belyazid's Casablanca, Casablanca (2002) na Chassan Benjelloun's Les lèvres du silence (2001) na Farida Beyazid<nowiki>''</nowiki>s Casa Blanca, Casa Blanca (2002). Ọ gara n'ihu na-eme ihe nkiri na Driss Chouika's Le jeu de l'amour (2006), na-enye ya ohere ịchịkwa ọrụ siri ike na Younes Megri.<ref name="opinion" /> O mekwara ihe nkiri ''ndị'' ọzọ na-aga nke ọma gụnyere Les Anges de Satan (2007).<ref name="atlas" /> Ọ pụtara na ihe nkiri abụọ nke [[Nabyl Lahlou|Nabil Lahlou]] duziri, Les années de l'exil (2001) na Tabite or not Tabite (2004). Ọ bụkwa Lahlou gbara ya ume ime ihe nkiri, na-akpọ ya ''ka ọ'' pụta na ihe nkiri ya, gụnyere ''Ophélie'' n'est pas Morte, Les Tortues, ''Antigone'', na En Attendant Godot.<ref name="opinion" /> == Ihe nkiri == === Ihe nkiri sinima === {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Onye nduzi !Ọrụ !Ihe edeturu |- | rowspan="2" |2017 |''Palestaịn'' |Julio Soto na Mohamed El Badaoui |Ismahan |Mmepụta Spanish nke Ana Rodrigues |- |''Ihe nkiri Egwu'' |Jérôme Cohen Olivar |Oriakụ Mancherbreuk | |- |2016 |Ọchịchọ nke nrọ m |Zineb Tamourt | |mkpirikpi |- | rowspan="2" |2015 |''Anya mmiri Setan'' |Hicham Jebbari |Meriem | |- |Jérôme Cohen Olivar |Soraya | |- |2014 |''Olu Sotto'' |Kamal Kamal |Fatma | |- |2013 |''Ụbọchị Afọ Afọ'' |Okwu Mma Lahlou |Ghita | |- | rowspan="2" |2012 |''N'azụ ọnụ ụzọ ámá'' |Ahd Bensouda |Naịja na-agba afa | |- |''Nlaghachi nke Nwa'' |Ahmed Boulane |n'onwe ya |ọdịdị dị mkpirikpi |- |2011 |Rihanna |Mourad El Khaoudi | |mkpirikpi |- | rowspan="2" |2010 |''nku nke ịhụnanya'' |Abdelhay Laraki |Hajja Hlima | |- |''Ụmụ nwanyị n'enyo'' |Saad Chraibi |Nwanne nne Ghita | |- |2009 |''Entropya'' |Yassine Marroccu | |mkpirikpi |- | rowspan="2" |2008 |''Onye France'' |Souad El Bouhati |Oriakụ Laktani | |- |''Kandisha'' |Jérôme Cohen Olivar |Dr Maliki | |- |2007 |''Ndị Mmụọ Ozi Setan'' |Ahmed Boulane |Akwụkwọ iwu | |- | rowspan="2" |2006 |''Nnụnụ na-efe efe'' |Mohamed Hassini | | |- |''Egwuregwu Ịhụnanya'' |Mmiri na-ekpo ọkụ Chouika | | |- |2005 |''Egwú nwa e bu n'afọ'' |Mohamed Mouftakir | |mkpirikpi |- | rowspan="5" |2004 |''Elevator'' |Selma Bargach | |mkpirikpi |- |''Ezigbo ekele Khadija'' |Kamal Belghmi | |mkpirikpi |- |''Tabite ma ọ bụ na ọ bụghị Tabite'' |Nabyl Lahlou |Farida Fatmi | |- |Oké Osimiri |Rachida Saadi | |mkpirikpi |- |Akpụkpọ ọbara ink |Layla Triqui | |mkpirikpi |- |2002 |''Casablanca Casablanca'' |Farida Belyazid |Amina | |- |2001 |''Afọ ndị a chụgara mba ọzọ'' |Nabyl Lahlou |Tamerdokht | |- | rowspan="2" |2000 |''Ali Zaoua'' |Nabil Ayush |Nne Ali Zaoua | |- |''Egbugbere ọnụ nke ịgbachi nkịtị'' |Hassan Benjelloun |Aicha onye nkuzi | |- |1999 |''Akụkọ banyere rose'' |Majid Rchich | | |- |1998 |''Ihe e mere ụmụ nwanyị'' |Hakim Noury |Saida | |- |1997 |''Ndị enyi n'oge gara aga'' |Hassan Benjelloun |nwa akwụkwọ | |} == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] o9v8d7fwymjutojvtph77lh9fdsqcms Adel Nassief 0 16092 87156 82511 2022-08-19T12:27:49Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|image=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adel Nassief''' (20 Ọktoba 1962 - 19 Maachị 2021) bụ onye na-ese ihe na Coptic na onye ọkachamara na nka Coptic. O nwere ụfọdụ ọrụ na-egosi na mgbidi mpụga nke ụlọ ụka Coptic na Paris na ụfọdụ ọrụ na ebe ngosi nka nke oge a na Cairo na ụlọ ụka Copt na Damanhour na Alexandria.<ref name="Adelnassief.net">{{Cite web|url=http://www.Adelnassief.net|title=Adel Nassief|work=www.adelnassief.net|accessdate=2017-12-05}}</ref> O sere ihe osise ndị ahụ n'akwụkwọ First Christmas nke Alastair Macdonald. Ọ nwetara nzere bachelọ nke nka mara mma, Faculty of Arts, Alexandria University Department of Painting na General Grade Very Good na nnukwu nsọpụrụ n'afọ 1985. Mgbe ahụ, o mere ọmụmụ pụrụ iche na Coptic Art na Icons na Institute of Coptic Studies, Cairo.<ref name="Adelnassief.net" /> Nassief nwụrụ na 19 Machị 2021, mgbe ọ dị afọ iri ise na asatọ mgbe ọ butere COVID-19.<ref>{{Cite news|author=عبد الحميد|first=أسامة|title=الكنيسة الأرثوذكسية تنعى الفنان التشكيلى عادل نصيف|url=https://www.youm7.com/story/2021/3/19/%D8%A7%D9%84%D9%83%D9%86%D9%8A%D8%B3%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%B1%D8%AB%D9%88%D8%B0%D9%83%D8%B3%D9%8A%D8%A9-%D8%AA%D9%86%D8%B9%D9%89-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86%D8%A7%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%AA%D8%B4%D9%83%D9%8A%D9%84%D9%89-%D8%B9%D8%A7%D8%AF%D9%84-%D9%86%D8%B5%D9%8A%D9%81/5250642|publisher=[[Youm7]]|date=19 March 2021}}</ref> == Hụkwa == * Ihe oyiyi ndị Coptic * Ndepụta nke ndị Copt a ma ama * Ihe oyiyi == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.firstchristmas.net Akwụkwọ Krismas mbụ] kp6uud35sqq6pli6mgjemerb5fl21sg Amina Rachid 0 16113 87587 86322 2022-08-20T11:06:21Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amina Rachid''' (a mụrụ Jamila Ben Omar, n'abalị 11 ọnwa Eprel afọ 1936 na Marrakech, ọ nwụrụ n'afọ 2019) bụ onye Morocco na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Décès de Amina Rachid, 83 ans|url=https://www.maroc-hebdo.press.ma/deces-amina-rachid-83ans|accessdate=2021-11-18|work=www.maroc-hebdo.press.ma|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Amina Rachid, dame de cœur|url=https://telquel.ma/2019/09/06/amina-rachid-dame-de-coeur_1650118?fbrefresh=4|accessdate=2021-11-18|work=Telquel.ma|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-08-27|title=L'actrice Amina Rachid tire sa révérence|url=https://www.leconomiste.com/flash-infos/l-actrice-amina-rachid-tire-sa-reverence|accessdate=2021-11-18|work=L'Economiste|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ramadan des célébrités : Amina Rachid s'entoure de sa petite famille|url=https://aujourdhui.ma/archives/ramadan-des-celebrites-amina-rachid-sentoure-de-sa-petite-famille-94739|accessdate=2021-11-18|work=Aujourd'hui le Maroc|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|author=MATIN|first=LE|title=Le Matin - Hommage à l'actrice marocaine Amina Rachid|url=https://lematin.ma/journal/2015/hommage-a-l-actrice-marocaine-amina-rachid/229875.html|accessdate=2021-11-18|work=Le Matin|language=fr}}</ref> == Ọrụ == Rachid gosipụtara mmasị maka ihe nkiri na ime ihe nkiri site na nwata, n'ikpeazụ na-eme ihe nkiri n'ụlọ akwụkwọ. Na mbido afọ 1960, redio mba Morocco kwupụtara mkpa ọ dị maka ndị ọhụrụ. Rachid nabatara onyinye ahụ wee mee nke mbụ ya na ihe nkiri redio, ya na onye ọrụ ibe ya, Habiba El Madkouri, onye nwụrụ n'afọ 2011. N'afọ 1971, Rachid zụrụ dịka onye na-eme ihe nkiri na mba ofesi tupu ọ laghachi Morocco ịrụ ọrụ na Société nationale de radiodiffusion et de télévision (SNRT), ebe o zutere di ya n'ọdịnihu na onye ibe ya, Abdellah Chakroun.<ref>{{Cite web|date=2019-08-27|title=Flashback. Les larmes d'Amina Rachid après le décès de son mari (VIDEO)|url=https://www.lesiteinfo.com/maroc/les-larmes-damina-rachid-apres-le-deces-de-son-mari-video/|accessdate=2021-11-18|work=Le Site Info|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|title=Amina Rachid rejoint son amour à l'au-delà en moins de deux ans|url=https://aujourdhui.ma/culture/cinema/amina-rachid-rejoint-son-amour-a-lau-dela-en-moins-de-deux-ans|accessdate=2021-11-18|work=Aujourd'hui le Maroc|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-11-18|title=Abdellah Chaqroun et Amina Rachid: Un couple mythique raconté par ses proches|url=https://www.medias24.com/2017/11/18/abdellah-chaqroun-et-amina-rachid-un-couple-mythique-raconte-par-ses-proches/|accessdate=2021-11-18|work=Medias24|language=fr-FR}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ ya n'ọtụtụ ''ihe'' nkiri, nke a ma ama bụ In search of my wife's husband, ''Lalla Houby'', Destin de femme, Elle est diabétique, hypertendue et elle refuse de crever, na ''Aida''.<ref>{{Cite web|title=Personnes {{!}} Africultures : Rachid Amina|url=http://africultures.com/personnes/?no=9768|accessdate=2021-11-18|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref> == Ọnwụ == Onye na-eme ihe nkiri ahụ nwụrụ mgbe ọ dị afọ 83 n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2019, mgbe ọ rịasịrị ọrịa ogologo oge.<ref>{{Cite web|title=Amina Rachid n'est plus.. - La Vie éco|url=https://www.lavieeco.com/culture/amina-rachid-nest-plus/|accessdate=2021-11-18|work=La Vie Eco|language=fr-FR|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190901085610/https://www.lavieeco.com/culture/amina-rachid-nest-plus/|archivedate=2019-09-01}}</ref><ref>{{Cite web|title=Amina Rachid : Une icône du théâtre, de la télévision et du cinéma s'en va|url=https://telquel.ma/2019/08/27/amina-rachid-une-icone-du-theatre-de-la-television-et-du-cinema-sen-va_1649165?fbrefresh=1|accessdate=2021-11-18|work=Telquel.ma|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|author=MATIN|first=LE|title=Le Matin - Décès de l'actrice Amina Rachid à l'âge de 83 ans|url=https://lematin.ma/express/2019/deces-lactrice-amina-rachid-lage-83-ans/321692.html|accessdate=2021-11-18|work=Le Matin|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|author=APANEWS|title=Décès de Amina Rachid, légende du cinéma marocain|url=http://apanews.net/fr/pays/maroc/news/deces-de-amina-rachid-legende-du-cinema-marocain|accessdate=2021-11-18|work=apanews.net|language=fr}}</ref> == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0705106}} == Edemsibịa == {{Reflist}} f5jwea4rlpn15ftfd6u61wxcqcdghyo Amy Lasu 0 16131 87689 80022 2022-08-20T11:35:20Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amy Lasu Luaya Lasu''' (amụrụ na 8 Nọvemba 1995) bụ onye South Sudanese na-agba bọọlụ nke na-agba dịka [[Footbọl|onye]] na-agba ọsọ n'etiti maka otu ụmụ nwanyị South Sudan. == Oge ọ malitere == Lasu kwagara Kenya na 1998, mgbe ọ dị afọ atọ.<ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/202109250110.html|title=South Sudan: Amy Lasu - Shining Hope for South Sudanese Football|first=Samuel|author=Gacharira|date=25 September 2021|work=allAfrica|accessdate=11 October 2021}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Lasu gbara South Sudan na ọkwa dị elu n'oge 2021 COSAFA Women's Championship. == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9g2ikviieirzpf999a5sly76yme4h3t Alanna Fields 0 16154 87479 81860 2022-08-20T10:33:05Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alanna Fields (b.1990) bụ America na-ese ihe na ónyé na-edebe ihe ichié nké bi na Brooklyn, [[New York City|New York]].<ref>{{Cite web|author=Ducey|first=Kerry Anne|title=52 Artists: A Feminist Milestone Opens June 6 at The Aldrich|url=https://news.hamlethub.com/wilton/neighbors/51926-52-artists-a-feminist-milestone-opens-june-6-at-the-aldrich|accessdate=2022-04-12|work=www.hamlethub.com|language=en-gb}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Smith|first=Cornelia|date=2021-05-27|title=5 Emerging Artists to Discover at the one x Artsy Exhibition|url=https://www.artsy.net/article/artsy-editorial-5-emerging-artists-discover-one-artsy-exhibition|accessdate=2022-04-12|work=Artsy|language=en}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Fields ná Upper Marlboro, [[Mérílạnd|Maryland]], nà 1990.<ref name=":0" /> O nwèrè BA na Literature na Mahadum Trinity Washington, ma gaa Pratt Institute, gụsịrị akwụkwọ na mmemme Photography MFA na 2019.<ref name=":1">{{Cite web|title=Alanna Fields|url=https://assembly.art/artists/alanna-fields|accessdate=2022-04-12|work=Assembly|language=en-US}}</ref><ref name=":0" /> == Ọrụ == Fields na-eji ihe ncheta n'ọrụ ya iji chọpụta otú e si nọchite ányá ndị Black queer n'akụkọ ihe méré eme.<ref name=":0" /> Ọrụ ya na-eji foto, ederede na eserese, ma na-ejikarị wax eme ihe iji gosipụta ụzọ e si eme ka ahụ ndị Black na akụkọ ihe méré eme ghara ịdị.<ref name=":3">{{Cite web|title=Alanna Fields: Mirages of Dreams Past|url=https://contemporaryand.com/exhibition/alanna-fields-mirages-of-dreams-past/|accessdate=2022-04-12|work=Contemporary And|language=de}}</ref><ref name=":1" /> O gosipụtara na Museum of Contemporary African Diasporan Art, na mmemme Photoville nke Brooklyn.<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Cite web|author=Peterson|first=Pia|title=11 Of The Photos We’re Most Excited For At Brooklyn's Photoville|url=https://www.buzzfeednews.com/article/piapeterson/11-of-the-photos-were-most-excited-for-at-brooklyns|accessdate=2022-04-12|work=BuzzFeed News|language=en}}</ref> A na-edebe ọrụ ya na nchịkọta ọha na eze nke Prince George Azs African American Museum and Cultural Center.<ref name=":1" /> N'afọ 2021, New York Times Style Magazine nyèrè ya ọrụ ịmepụta ọrụ gbasara mmetụta nke ọrịa a na-efe efe na ọbụbụenyi.<ref>{{Cite news|author=Hong|first=Cathy Park|date=2021-04-12|title=The Composer of Noise|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/04/12/t-magazine/long-distance-friends.html|accessdate=2022-04-12}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ihe na 2021-22 na Silver Art Projects na New York.<ref>{{Cite web|author=Cardwell|first=Erica|date=2021-12-01|title=Tariku Shiferaw’s Luminous, Black and Blue Abstractions Reflect the History of the African Diaspora|url=https://www.artsy.net/article/artsy-editorial-artsy-vanguard-2021-tariku-shiferaw|accessdate=2022-04-12|work=Artsy|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=INITIATIVES|url=https://antiracismfund.org/pages/initiatives|accessdate=2022-04-12|work=Anti Racism Fund|language=en}}</ref> Fields na-anọchite anya ụlọ ọrụ na ụlọ ọrụ Assembly.<ref name=":1" /> == Ònyìnyé == N'afọ 2018, ọ natara Gordon Parks Scholar Award, ọ bụkwa ónyé na-ese ihe na 2020 Light Work Artist in Residence.<ref>{{Cite web|title=Alanna Fields - Scholars - The Gordon Parks Foundation|url=https://www.gordonparksfoundation.org/grants/scholars/alanna-fields|accessdate=2022-04-12|work=www.gordonparksfoundation.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-09-30|title=Light Work / Announcing the 2020 Light Work Artists-in-Residence|url=https://www.lightwork.org/news/announcing-the-2020-light-work-artists-in-residence/|accessdate=2022-04-12|work=www.lightwork.org|language=en-US}}</ref> == Ihe ngosi ndị a họọrọ == '''Naanị ya''' * ''Mirages nke Nrọ gara aga'', Baxter Street na The Camera Club nke New York, 2021<ref name=":3" /> '''Ihe ngosi ìgwè''' * ''Ihe nketa'' nke Atlantic: A Project About American History, Black Life, And The Resilience Of Memory, Photoville, 2021<ref name=":2" /> * ''Nzukọ na EXPO CHGO Online'', 2021<ref>{{Cite web|title=Assembly at EXPO CHGO Online {{!}} Artsy|url=https://www.artsy.net/show/assembly-assembly-at-expo-chgo-online|accessdate=2022-04-12|work=www.artsy.net}}</ref> * 52 Ndị na-ese ihe: A Feminist Milestone, The Aldrich Contemporary Art Museum, 2022-2023<ref>{{Cite web|author=Ducey|first=Kerry Anne|title=52 Artists: A Feminist Milestone Opens June 6 at The Aldrich|url=https://news.hamlethub.com/wilton/neighbors/51926-52-artists-a-feminist-milestone-opens-june-6-at-the-aldrich|accessdate=2022-04-12|work=www.hamlethub.com|language=en-gb}}</ref> == Edensibia == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9v78u9sjuwyqepk9pfxgg6p7b6pwiea Ahmed Hajeri 0 16167 87410 80059 2022-08-20T10:15:22Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Ahmed_Hajeri.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|375x375px|Ihe atụ nke ihe osise Ahmed Hajeri]] '''Ahmed Hajeri''' (amụrụ na Nọvemba 16, 1948) bụ [[Tunisia|onye]] na-ese ihe na Tunisia. A mụrụ ya na Tazerka. O wee kwaga France na 1968 ebe ọ zutere Roland Morand onye na-ese ihe. N'afọ 1977, o gosipụtara ihe ngosi na Galerie Messine de Paris. N'afọ 1985, o gosipụtara na Medina Gallery na Tunis na Phyllis Kind Gallery na New York City. Ọ bụkwa onye na-ahụ maka ihe osise n'oge 1988 Summer Olympic Games na Seoul. == Ihe ngosi == * Ihe ngosi onwe onye ** 1978 - Galerie Messine, Paris ** 1982 - Galerie Messine, Paris ** 1985 - Galerie Médina, Tunis ** 1986 - Phyllis Kind Gallery, New York ** 1992 - Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Sidi Bou Saïd, Sidi Bou Said ** 1995 - Institut du monde arabe, Paris ** 1997 - Galerie Fanny Guillon-Lafaille, Paris ** 1998 - Biennale nke nka oge a, Dakar ** 1999 - Ebe a na-ahụ maka nka nke oge a, Brussels ** 2004 - Galerie Danièle Besseiche, Paris ** 2006 - Ụlọ ngosi nka Kanvas, La Soukra, Tunis ** 2008 - Ụlọ ngosi nka Kanvas, La Soukra, Tunis * Ihe ngosi ndị isi ** 1988 - Olimpik nke nka, Seoul ** 1992 - Ihe ngosi ụwa, Seville ** 1999 - Ebe etiti Wallonie, Brussels ** 2002 - Institut du monde arabe, Paris ** 2018 - Galerie Kalysté la Soukra ** 2022 - Galerie Kalysté la Soukra == Onyinye == ** 1986 - Nnukwu ihe nrite nke ihe osise, Tunisia ** 1998 - Chevalier de l'ordre du mérite culturel, Tunisia ** 2000 - 3 ihe nrite nke obodo Tunis == Akwụkwọ ọgụgụ == Ali Louati, ''Ahmed Hajeri'', éd. Simpact, Tunis, 1997 * [ Simpact, Tunis, 1997 == Njikọ mpụga == * (in French) [http://www.hajeriahmed.com Official website of Ahmed Hajeri] * (in French) [https://web.archive.org/web/20070927144219/http://www.gros-delettrez.com/fiche-lot-gros-delettrez.jsp?fiche=35724 Gros & Delettrez] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tqvnr2xoo36zj58br1sgmq34kc3w7rx Ali Zenaïdi 0 16175 87559 84220 2022-08-20T10:57:16Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles with hCards]] {{Databox}} Ali Zenaidi bụ [[Tunisia|onye Tunisia]] na-ese ihe. A mụrụ ya n'afọ 1950 na Medina nke Tunis . Ọ gụrụ akwụkwọ site na 1970 ruo 1975 na Tunis Institute of Fine Arts ebe ọ gụsịrị akwụkwọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.leconomistemaghrebin.com/2012/11/08/hommage-a-la-tunisie-une-exposition-retrospective-dali-zenaidi/|title=Tunisie: " Hommage à la Tunisie ", une exposition rétrospective d’Ali Zenaïdi {{!}} L'Économiste Maghrébin - Journal de l’actualité économique et financière en Tunisie et dans le Monde|date=2012-11-08|work=L'Economiste Maghrébin|accessdate=2016-06-01}}</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ malitere ịkụzi Plastic Arts. O sonyere n'ọtụtụ ihe ngosi na Tunisia nakwa mba ofesi (Europe, Middle East, USA, Indonesia).<ref>{{Cite web|url=http://www.leaders.com.tn/article/10171-ali-zenaidi-un-artiste-peintre-race|title=Ali Zenaïdi : Un artiste peintre racé|work=Leaders|language=fr-FR|accessdate=2016-05-27}}</ref> O meriri ihe nrite dị iche iche nke gụnyere: ihe nrite mbụ nke nka nke oge a na San Vito (Italy) na 1991, ihe nrite nke nka nke ndị ọka ikpe nke oge a n'Abu Dhabi na 1995 na ihe nrite Grand jury nke mbụ nke obodo Tunis na 2010. N'afọ 2010 kwa, ọ natara ihe ịchọ mma nke Cultural Merit nke mba Tunisia.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.imagomundiart.com/artworks/ali-zenaidi-night-walk|title=Imago Mundi|work=www.imagomundiart.com|accessdate=2016-05-29}}</ref> N'afọ 2015, o mere nnukwu ihe ngosi na-egosi afọ iri anọ nke okike (1975 ruo 2015) na Tunis City Museum (Palais Kheireddine). E mepụtara akwụkwọ nka maka ihe omume ahụ.<ref>{{Cite book|title=Mémoire Reinventée: Oeuvres de 1975 à 2015|author=Zenaidi|first=Ali|publisher=Mim Editions|year=2015|isbn=9789938129496|location=Tunis|pages=}}</ref> Ọrụ ya dị na nchịkọta nke steeti Tunisia, na nke ọtụtụ ụlọ ọrụ nnọchiteanya (Paris, Buenos Aires, Islamabad) na ọtụtụ nchịkọta nke onwe.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.imagomundiart.com/artworks/ali-zenaidi-night-walk|title=Imago Mundi|work=www.imagomundiart.com|accessdate=2016-05-29}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.imagomundiart.com/artworks/ali-zenaidi-night-walk "Imago Mundi"]. ''www.imagomundiart.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2016-05-29</span></span>.</cite></ref> == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20160910074735/http://www.alizenaidi.com/ Weebụsaịtị Ali Zenaidi] == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5jzaw3d7reouw9e4o2pkyafdb6l5qon Adam Croasdell 0 16206 87585 83905 2022-08-20T11:05:35Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}  [[Category:Articles with hCards]] '''Adam Croasdell''' bụ onye na-eme ihe nkiri na Zimbabwe.<ref>{{Cite web|url=http://www.spling.co.za/interviews/adam-croasdell-on-hatchet-hour|title=Adam Croasdell on 'Hatchet Hour' - Interviews - SPLING - Movie Critic - Movie Reviews - Film News - Celeb Interviews|first=|author=Spling|work=www.spling.co.za}}</ref> Ọ pụtara na telivishọn na Supernatural, The Chase, Holby City, Peak Practice, London's Burning, Agatha Christie's Cat Among the Pigeons na Ultimate Force.<ref name="bbc">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/eastenders/characters_cast/cast/cast_adam_c.shtml|title=Adam Croasdell plays Dr Al Jenkins|publisher=[[BBC]]|accessdate=2 May 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090504091419/http://www.bbc.co.uk/eastenders/characters_cast/cast/cast_adam_c.shtml|archivedate=4 May 2009}}</ref> N'afọ 2009, a họpụtara ya dịka Dr. Al Jenkins na BBC soap opera, EastEnders .<ref name="surfer">{{Cite news|url=http://www.thisisnorthdevon.co.uk/news/EastEnders-welcomes-Ilfracombe-surfer/article-946933-detail/article.html|title=EastEnders welcomes an 'Ilfracombe surfer'|work=This Is North Devon|date=30 April 2009|accessdate=30 April 2009}}</ref> Ọ pụtakwara na ihe nkiri dịka The ''Prince'' and Me 3: Royal Honeymoon na Attack Force na n'elu ikpo okwu.<ref name="bbc" /> == Ọrụ == N'afọ 2009, Croasdell kwupụtara na ọ ga-abụ ahụ abụọ maka Daniel Craig na egwuregwu vidio e wepụtara n'afọ 2010, ebe ọ na-arụ ọrụ James Bond.<ref name="Associated Press">{{Cite web|url=https://www.google.com/hostednews/ukpress/article/ALeqM5iiZMVEc4LxbaXcQnUWv2psxR1YOw|title=The Press Association: EastEnders doc plays Bond in Game|publisher=[[Google News]]|accessdate=11 November 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091116162820/https://www.google.com/hostednews/ukpress/article/ALeqM5iiZMVEc4LxbaXcQnUWv2psxR1YOw|archivedate=16 November 2009}}</ref> Onye ọbịa Croasdell gosipụtara na ihe ngosi America Supernatural, na-egosi chi Norse Baldur na nke iri na itoolu nke oge nke ise, "Hammer of the Gods". O mekwara ''ihe'' nkiri na Body of Proof series 2 episode 9 ̊ "Gross Anatomy" dịka Ronan Gallagher nke gosipụtara na US n'abalị 29 ọnwa Nọvemba afọ 2011 nakwa UK n'abalị 1 ọnwa Machị afọ 2012. Ọ rụrụ ọrụ Colonel Elmer Ellsworth, onye mbụ a ma ama nwụrụ na Agha Obodo, na ihe nkiri afọ 2012 Saving Lincoln . N'afọ 2015, o gosipụtara Brennan Jones, nna Captain Hook, na ihe nkiri fantasy ABC Once Upon a Time . N'afọ 2016, o kwupụtara agwa Ignis Scientia na egwuregwu vidio ''Final Fantasy XV'' .<ref>{{Cite web|url=http://www.novacrystallis.com/2016/08/several-english-voice-actors-revealed-for-final-fantasy-xv/|title=Several English voice actors revealed for Final Fantasy XV - Nova Crystallis|date=12 August 2016|publisher=}}</ref> [[Usòrò:Adam_Croasdell_&_Fred_Tatasciore_(41059657252).jpg|thumb|Adam Croasdell na Fred Tatasciore na Yuri Lowenthal na mbido nke Batman Ninja]] == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" |+Ihe nkiri !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |1998 |''Tarzan na Obodo Nwụrụ Anwụ'' |Lewis | |- |2000 |''Fatboy na Twintub'' |Twintub |Ihe nkiri dị mkpirikpi |- |2002 |''Ịkụ azụ n'ụgbọelu'' |Phil | |- |2004 |''Okike A tọhapụrụ: Avalanche'' |Thom | |- |2006 |''Ike Mwakpo'' |Aroon | |- |2006 |''Ezi ụgha'' |Shaun Rednik | |- |2007 |''Ọ dị nnọọ obere'' |Ụlọ Nzukọ Baz | |- |2007 |''Ọnyá Chineke'' |Tony Clements | |- |2008 |''M na Prince 3: Ọnwa Ọmụmụ Eze'' |Scott | |- |2012 |''Werewolf: Anụ n'etiti anyị'' |Stefan | |- |2013 |''Ịzọpụta Lincoln'' |Col. Elmer Ellsworth | |- |2013 |''Stevie onye Hopposaurus'' |Onye na-akọ akụkọ |Naanị olu, ihe nkiri dị mkpirikpi |- |2013 |''Mgbapụta'' |Alexi Vodanova | |- |2016 |''Oge Hatchet'' |Isaac "Izzy" Friedman | |- |2016 |''Kingsglaive: Final Fantasy XV'' |Ignis Scientia |Olu, ihe nkiri na-esote |- |2018 |''Batman Ninja'' |Alfred Pennyworth, Nightwing |Olu, kpọmkwem na vidiyo |- |2021 |''Onye Ọkachamara: Nrọ ọjọọ nke Wolf'' |Eze Dagread / Nobleman |Olu, ihe nkiri Netflix |} {| class="wikitable sortable" |+Telivishọn !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |1997 |''Egwú Okike'' |Joel Cunningham |Ihe omume ndị a na-amaghị |- |2000 |''Ndị Okike'' |Frank |Ihe omume: "Lenny the Bruce" |- |2000 |''Obodo Holby'' |Marcus Sanders / Jason Hicks |Ihe omume: "Nsogbu nke Eziokwu" |- |2001 |''Ịkụ Ịnyịnya'' |Ndị edemede dị iche iche |Ihe omume 5 |- |2001 |''Ihe ize ndụ'' |Jim |Ihe omume: "Kim na-aga n'okpuru" |- |2001 |''Nnukwu Omume'' |Tony Preston |Ihe omume "#12.1" na "#12.2" |- |2001 |''Ógbè Ọchịchịrị'' |Mike |Ihe omume: "Johnny's Guitar" |- |2002 |''Dị ka ọ ga-abụ'' |Tom |Ihe omume: "Nicki's POV" |- |2002 |''Ọkụ Ọkụ nke London'' |Fraser |Ihe omume: "#2.1" |- |2002 |''Ọrụ ahụ'' |Josh |Ihe nkiri TV |- |2003 |''Lenny Henry n'Ime Otu'' |Pọl |Ihe omume: "#2.1" |- |2003 |''Leonardo'' |Michelangelo |Ihe omume: "Mmekọrịta Dị Iche Iche" |- |2005 |''Ike Ikpeazụ'' |Pierre Du Preez |Ihe omume: "Aghaghị Alaghachi" |- |2007 |''Ịchụ Ọhịa'' |Sebastian Montgomery |Ọrụ a na-eme ugboro ugboro, ihe omume 9 |- |2008 |''Obi na-akụ'' |Chaz Enderby |Ihe omume: "Ekwensu Na-agbapụ" |- |2008 |''Poirot nke Agatha Christie'' |Adam Goodman |Ihe omume: "Cat Among the Pigeons" |- |2009 na iri |''Ndị EastEnders'' |Dr. Al Jenkins |Ihe omume 43 |- |2010 |''Ike karịrị nke mmadụ'' |Akpụkpọ ụkwụ |Ihe omume: "Hammer nke Chi" |- |2011 |''Ihe akaebe'' |Ronan Gallagher |Ihe omume: "Gross Anatomy" |- |2012 |''Bond, James Bond'' |James Bond |Ọrụ bụ isi, ihe omume 6 |- |2013 |''NCIS: Los Angeles'' |Jamal Avlurov |Ihe omume: "Onye A Họpụtara" |- |2013 |''Nikita'' |Kosta Bechiraj |Ihe omume: "Ụwa Ọhụrụ Obi Ike" |- |2014-15 |''Dr. McStuffins'' |Will Anụ Ọhịa |Naanị olu, ihe omume 2 |- |201416 |''NCIS'' |Angus Clarke na-eto eto |Ihe omume 3 |- |2015 |''Okpomọkụ na Cleveland'' |Earl nke Cleveland |Ihe omume: "Anyị nwere ike ịbụ ndị eze" |- |2015 |''Echiche Guy'' |Aaron Alexander |Ihe omume: "Perfect Storm" |- |2015 |''Ndị Exes'' |Chris |Ihe omume: "Knotting Phil" |- |2015 |''Otu Oge'' |Brennan Jones |Ihe omume: "Swan Song" |- |2015 |''Mgbanwe Obi'' |Jared Blasco |Ihe nkiri TV |- |2016 |''Ọrụ ahụ'' |Adam |Ọrụ bụ isi, ihe omume iri na anọ |- |2017 |''Ọchịchị'' |Bothwell |Ọrụ a na-eme ugboro ugboro, ihe omume 10 |- |2018 |''Onye nkwusa'' |Eccarius |Ihe omume 6 |- |2018 |''Castlevania'' |Olu ndị ọzọ |Usoro Weebụ; 8 episodes |- |2020 |''Glitch Techs'' |Count Nogrog |Usoro webụ; Ihe omume: "Castle Crawl" |- |2020 |''Ọbara nke Zeus'' |Apollo |Usoro weebụ; naanị olu, 3 episodes |} {| class="wikitable sortable" |+Egwuregwu vidio !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu !Ebe e si nweta ya |- |2010 |''James Bond 007: Nkume Ọbara'' |James Bond |Nchịkọta mmegharị | |- |2012 |''Akụkọ ifo: Njem ahụ'' |Mmụọ nke 1 |Olu | |- |2013 |''Àgwàetiti Nwụrụ Anwụ: Riptide'' |John Morgan |Olu | |- |2014 |''Ụwa nke etiti: Onyinyo nke Mordor'' |Torvin |Olu | |- |2015 |''Iwu: 1886'' |Olu ndị ọzọ |Olu | |- |2016 |''Final Fantasy XV'' |Ignis Scientia |Olu | |- |2017 |''Halo Wars 2'' |Olu ndị ọzọ |Olu | |- |2018 |''Nsonaazụ 76'' |MODUS, Buck Nixon, James Waltz, olu ndị ọzọ |Olu | |- |2019 |''Ikpe'' |Akira Murase |Olu |<ref>{{Cite web|title=Judgment (2019 video game)|url=https://www.behindthevoiceactors.com/video-games/Judgment/|work=Behind The Voice Actors|accessdate=18 May 2022}}</ref> |- |2019 |''Ọkpụkpọ Ọrụ: Agha Ọgbara Ọhụrụ'' |Olu ndị ọzọ |Olu | |- |2021 |''Ikpe A Funahụ'' |Onye nwe Queen Rouge |Olu |<ref name="btva">{{Cite web|title=Adam Croasdell (visual voices guide)|url=https://www.behindthevoiceactors.com/Adam-Croasdell/|work=Behind The Voice Actors|accessdate=24 May 2022}}</ref> |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Adam Croasdell on Twitter * {{IMDb name|id=0189488}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] d7kpum2fu1u1fxwye4yosvpgs2oygqc Anam Imo 0 16235 87717 80134 2022-08-20T11:43:49Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anam Imo''' (amụrụ n'abalị iri atọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2000) bụ onye Naijiria na-agba bọọlụ nke na-agbachitere Piteå IF na Damallsvenskan. Ọ na-anọchite anya ndị otu bọọlụ mba Naịjirịa na ndị na-erubeghị afọ iri abụọ. == Ọrụ == === Ọrụ klọb === N'ọnwa Machị 2016, Imo gbara naanị goolu maka Nasarawa Amazons na mmeri ha meriri Naịjirịa n'okpuru afọ iri na asaa, na nkwadebe maka 2016 FIFA U-17 Women's World Cup.<ref>{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/news/12072/nigeria-women/2016/03/03/20937652/nigeria-u17-women-defeat-nasarawa-amazons-in-friendly|title=Nigeria U17 women defeat Nasarawa Amazons in friendly|author=Ahmadu|first=Samuel|work=Goal.com|accessdate=11 May 2018}}</ref> === Mba ụwa === Imo so n'ime ndị egwuregwu a kpọrọ ka ha bịa na ndị otu Naijiria maka egwuregwu Afrịka nke afọ 2015 site n'aka onye isi nchịkwa, Christopher Danjuma.<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/sports/football/all-african-games-injured-asisat-oshoala-not-in-super-falcons-squad-id4052210.html|title=Injured Asisat Oshoala not in Super Falcons squad|author=Dede|first=Steve|date=7 August 2015|work=Pulse|accessdate=11 May 2018}}</ref> N'oge ogige ntụrụndụ, ọ gbara ọtụtụ goolu maka otu ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2015/08/super-falcons-thrash-katsina-spotlight-queens-7-0/|title=Super Falcons thrash Katsina Spotlight Queens 7–0|date=27 August 2015|work=Vanguard|accessdate=11 May 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/sports/football/188824-super-falcons-defeat-santos-boys-academy-4-0.html|title=Super Falcons defeat Santos Boys Academy 4–0|date=23 August 2015|work=Premium Times|accessdate=11 May 2018}}</ref> Tupu 2016 Africa Women Cup of Nations, Imo nọ n'ime ndị otu 30 nke [[Florence Omagbemi]], mana emeghị ndị otu ikpeazụ nke ndị egwuregwu 23.<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/sports/football/asisat-oshoala-super-falcons-star-29-others-invited-to-camp-ahead-of-women-s-afcon-id5591697.html|title=Super Falcons star, 29 others invited to camp ahead of Women's AFCON|author=Dede|first=Steve|date=11 October 2016|work=Pulse|accessdate=11 May 2018}}</ref> N'okpuru afọ 20, O nyere aka na iru eru nke Naịjirịa maka 2018 FIFA U-20 Women's World Cup, na-agba bọọlụ n'akụkụ abụọ nke egwuregwu iru eru ikpeazụ megide South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/falconets-defeat-safrica-inch-closer-to-world-cup-qualification|title=Falconets defeat S'Africa, inch closer to WC qualification|author=Sulola|first=Remi|date=13 January 2018|work=The Cable|accessdate=11 May 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.businessdayonline.com/falconets-dismantle-south-africas-basetsana-book-france-2018-world-cup-ticket/|title=Falconets dismantle South Africa's Basetsana to book France 2018 World Cup ticket|author=Niebem|first=Anthony|date=28 January 2018|work=BusinessDay|accessdate=11 May 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190814235338/http://www.businessdayonline.com/falconets-dismantle-south-africas-basetsana-book-france-2018-world-cup-ticket/|archivedate=14 August 2019}}</ref> Onye nkuzi Thomas Dennerby kpọrọ aha ya na ndepụta ndị otu ikpeazụ na 2018 WAFU Women's Cup.<ref>{{Cite web|url=https://www.completesportsnigeria.com/super-falcons-arrive-abidjan-wafu-cup-nations/|title=Super Falcons Arrive In Abidjan For WAFU Cup Of Nations|date=12 February 2018|work=Complete Sports|accessdate=11 May 2018}}</ref> N'asọmpi ahụ, ọ gbara goolu megide ndị otu ụmụ nwanyị Togolese na egwuregwu ikpeazụ nke otu.<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/sports/football/super-falcons-to-face-ghana-in-semi-finals-of-wafu-women-s-cup-id8007741.html|title=Nigeria beat Togo, face Ghana in semi-finals of WAFU Women's Cup|author=Abayomi|first=Tosin|date=21 February 2018|work=Pulse|accessdate=11 May 2018}}</ref> N'ọnwa Eprel 2018, Imo nọ na mbido mbido na mmeri Naijiria meriri France na egwuregwu enyi na enyi na Le Mans.<ref>{{Cite web|url=http://scorenigeria.com.ng/2018/04/06/oparanozie-ordega-lead-super-falcons-attack-u20-star-anam-imo-surprise-starter/|title=Oparanozie, Ordega lead Super Falcons attack, U20 star Anam Imo surprise starter|author=admin|date=6 April 2018|work=Score Nigeria|accessdate=11 May 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180408181515/http://scorenigeria.com.ng/2018/04/06/oparanozie-ordega-lead-super-falcons-attack-u20-star-anam-imo-surprise-starter/|archivedate=8 April 2018}}</ref> == Ndị a nabatara == * 2018 Nigeria Football Federation Awards Nwa agbọghọ na-agba bọọlụ nke afọ (onye a họpụtara)<ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/moses-oshoala-win-aiteonff-awards/|title=Moses, Oshoala win Aiteo/NFF awards|date=20 February 2018|work=Punch|accessdate=11 May 2018}}</ref> == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Anam Imo at Soccerway [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8s5r816uyxd6encscfhe6vvnk5ibiv2 Anita Wiredu-Minta 0 16240 87349 81828 2022-08-20T09:55:53Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anita Wiredu-Minta''' (amụrụ na 4 Septemba 1983) bụ onye njikwa bọọlụ nke Ghana, onye ọrụ mbata na mbata na onye bụbu onye na-agba bọọlụ.<ref name=":1">{{Cite web|title=Women's league registration|url=https://www.graphic.com.gh/sports/football/women-s-league-registration.html|accessdate=2021-07-28|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ọ bụ ugbu a osote onye nkuzi nke otu Ghana Women's Premier League Immigration Ladies na onye njikwa otu maka otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke Ghana.<ref name=":0">{{Cite web|title=RFI - 5e CAN féminine: la sélection ghanéenne|url=http://www1.rfi.fr/actufr/articles/082/article_47111.asp|accessdate=2021-07-28|work=www1.rfi.fr}}</ref> N'oge ọ na-egwu egwu, ọ na-egwuri egwu dị ka onye na-aga n'ihu maka Ghatel Ladies, Immigration Ladies na ndị otu mba Ghana.<ref>{{Cite web|title=Grioo.com : Mbeki annonce une Coupe du Monde réussie en Afrique du Sud|url=https://www.grioo.com/info8272.html|accessdate=2021-07-28|work=www.grioo.com}}</ref> == Ọrụ == Wiredu-Minta bụ onye ọrụ na-ahụ maka mbata na ọpụpụ site na ọrụ.<ref>{{Cite web|title=Welcome to Ghana Immigration Service|url=https://www.gis.gov.gh/sports_section.html|accessdate=2021-07-28|work=www.gis.gov.gh}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka Immigration Control Officer 1 (''AICO'' I) site na 2002 ruo 2012, Senior Inspector 2012 ruo 2016, Assistant Superintendent 2IC nke Ghana Immigration Sports site na Apr 2016 ruo Apr 2020. A kwalitere ya ka ọ bụrụ osote onye nlekọta n'okpuru Ghana Immigration Sports n'ọnwa Eprel 2020. == Ọrụ ịgba egwu == Wiredu-Minta malitere ọrụ ya na Ghatel Ladies, na-egwuri egwu maka ha site na Machị 2001 ruo Ọktoba 2010. O mechara sonye na Immigration Ladies Football Club na 2010 wee laa ezumike nká na 2018.<ref name=":1" /> Ọ gbakwara bọọlụ maka otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke mba Ghana.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|date=3 November 2006|title=Avoe and Wiredu-Minta ruled out against DR Congo|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Avoe-and-Wiredu-Minta-ruled-out-against-DR-Congo-113275|accessdate=2021-07-28|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=6 November 2006|title=Avoe, Wiredu-Minta shake off injuries|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Avoe-Wiredu-Minta-shake-off-injuries-113413|accessdate=2021-07-28|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Boadu-Ayeboafoh|first=Yaw|url=https://books.google.com/books?id=DrSQOMXXU_IC&dq=Anita+Wiredu-Minta%2C+Saabi+Ama&pg=PA47|title=Daily Graphic: Issue 1,49878 October 24 2006|date=2006-10-24|publisher=Graphic Communications Group|language=en}}</ref> Ọ gbara bọọlụ na 2006 African Women's Championship na-enyere Ghana aka imecha dị ka onye nke abụọ mgbe Naịjirịa meriri ya na nke ikpeazụ.<ref>{{Cite web|title=Africa - Women's Championship 2006|url=http://www.rsssf.com/tablesa/afr-women06.html|accessdate=2021-07-28|work=www.rsssf.com}}</ref> == Ọrụ nkuzi == Mgbe ọ lara ezumike nká n'ịgba bọọlụ, Wiredu-Minta banyere n'ịzụ ndị nkuzi. N'agbata Ọgọstụ 2017 na Septemba 2018, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ ọdịmma maka otu ụmụ nwanyị U20 nke Ghana. N'ọnwa Julaị 2019, a họpụtara ya dị ka osote onye nkuzi maka Immigration Ladies Football Club. E buliri ya n'ọkwa onye ọrụ ọdịmma maka ndị otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke mba Ghana (Black Queens).<ref>{{Cite web|author=Association|first=Ghana Football|title=Mercy Tagoe named as Black Queens Head Coach|url=https://www.ghanafa.org/mercy-tagoe-named-as-black-queens-head-coach|accessdate=2021-07-28|work=www.ghanafa.org|language=en}}</ref> Wiredu-Minta na-ejekwa ozi na ụlọ ọrụ ndị isi nke Ghana Leagues Clubs Association (GHALCA) dị ka onye nnọchi anya ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|date=2021-07-13|title=GHALCA donates to Hasaacas Ladies towards CAF Women's Champions League|url=https://ghanasoccernet.com/ghalca-donates-to-hasaacas-ladies-towards-caf-womens-champions-league|accessdate=2021-07-28|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref> A họpụtakwara ya ka ọ rụọ ọrụ na kọmitii ihe omume na asọmpi na Machị 2021.<ref>{{Cite web|title=GHALCA unveil committees and members for the new term|url=https://footballghana.com/ghalca-unveil-committees-and-members-for-the-new-term|accessdate=2021-07-28|work=Footballghana|language=en}}</ref> Ọ bụ onye otu kọmitii ọhụrụ nke GHALCA guzobere First Lady's Cup.<ref>{{Cite web|author=Osman|first=Abdul Wadudu|date=2021-05-07|title=GHALCA to roll out maiden First Lady's Cup|url=https://footballmadeinghana.com/2021/05/07/ghalca-to-roll-out-maiden-first-ladys-cup/|accessdate=2021-07-28|work=Football Made In Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Simpson|first=Tony|title=GHALCA finalizes organisation of First Lady's Cup|url=https://www.gna.org.gh/1.20700080|accessdate=2021-07-28|work=www.gna.org.gh|language=en}}</ref> Ọ bụ onye otu mbụ nke Retired Women National Footballers Association of Ghana (RWONFAG) nke ọ na-eje ozi dị ka odeakwụkwọ ukwu nke njikọ ahụ.<ref>{{Cite web|date=2018-11-02|title=Retired Women's Footballers Association inaugurated|url=https://ghanasoccernet.com/retired-womens-footballers-association-inaugurated|accessdate=2021-07-28|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=|date=2018-11-02|title=Retired Women National Footballers Association of Ghana (RWONFAG) formed|url=http://aipsafrica.com/2018/11/02/retired-women-national-footballers-association-of-ghana-rwonfag-formed/|accessdate=2021-07-28|work=AIPS AFRICA|language=en-US}}</ref> == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 750kltozddr0efe0kbryztycm7t0var Augustus Washington 0 16256 87508 80158 2022-08-20T10:44:35Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Augustus Washington''' (ihe dị ka ọnwa Juun 7 afọ 7, 1875) bụ onAmerịkaica na-ese foto na daguerreotypist. A mụrụ ya na [[Nú Jezị|New Jersey]] dị ka onye nweere onwe ya nke agba ma kwaga [[Liberia|Libern'afọ]] na 1852. Ọ bụ otu n'ime ndị ịkacan-Aịkacan daguerreotypists ole na ole nke e dere ọrụ ya.<ref>{{Cite news|title=A Durable Memento|url=http://www.smithsonianmag.com/history-archaeology/mall_may99.html?c=y&page=2|quote=Augustus Washington was born in Trenton, New Jersey, in 1820 or 1821. His father had been a slave in Virginia. His mother was a native of South Asia, but he says no more about her. She probably died young. His stepmother, described by Washington as 'an excellent Christian woman of Indian, white and negro extraction', had also been a slave.|work=[[Smithsonian (magazine)|Smithsonian]]|date=May 1, 1999|accessdate=December 12, 2009}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Augustus Washington na Trenton, [[Nú Jezị|New Jersey]], dị ka nwa nke onye bụbu ohu na nwanyị si South Asia. Ọ gụrụ akwụkwọ na Oneida Institute na Whitesboro, [[Nú Yọk|New York]], na Kimball Union Academy, tupu ọ banye Dartmouth College n'afọ 1843. Ọ mụtara ime daguerreotypes n'afọ mbụ ya iji kwado agụmakwụkwọ kọleji ya, mana ọ hapụrụ Dartmouth College n'afọ 1844 n'ihi ụgwọ na-arịwanye elu. Ọ kwagara Hartford, [[Kónétíkùt|Connecticut]], na-akụzi ụmụ akwụkwọ ojii n'ụlọ akwụkwọ dị n'ógbè ahụ ma mepee ụlọ ọrụ Daguerrean n'afọ 1846.<ref>{{Cite web|author=The Connecticut Historical Society|title=Augustus Washington: Hartford's Black Daguerreotypist|url=http://www.chs.org/graphcoll/augwash.htm|accessdate=March 18, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071114231602/http://www.chs.org/graphcoll/augwash.htm|archivedate=November 14, 2007}} </ref> Washington mere mkpebi n'afọ 1852 ịhapụ ụlọ ya na Hartford, Connecticut, ịkwaga Liberia na West Afrịka. O were ya otu afọ iji nweta ego iji mee njem, ya na nwunye ya, Cordelia, na ụmụ ha abụọ kwagara n'afọ 1853. Ọ chọrọ ịkwaga Liberia iji sonyere ọtụtụ puku ndị Afrịka-Amerịka ndị ọzọ na-ahapụ United States iji malite mba ojii nweere onwe ya ọhụrụ n'Africa ebe a na-agaghịzi akparị ha ma nwee ikike ha nhata.<ref name="Augustus Washington Looks to Liberia">{{Cite web|author=Michelle Smith, Shawn|title=Augustus Washington Looks to Liberia|work=Nka: Journal of Contemporary African Art|publisher=Duke University Press|accessdate=March 18, 2008|url=https://read.dukeupress.edu/nka/article-abstract/2017/41/6/133100/Augustus-WashingtonLooks-to-Liberia?redirectedFrom=PDF}}</ref> American Colonization Society malitere usoro nke ịkwaga ndị Afrịka Amerịka na Liberia iji nyere aka kwado mpaghara ahụ. Ọ bụ ezie na ebumnuche Washington bụ ịkwadebe ụzọ maka ógbè ndị Afrịka Amerịka mere ma ọ bụ maka ha, a ka na-eme ihe niile n'ime ógbè ndị ọzọ ma Washington n'onwe ya lere ndị Afrịka bi na Liberia anya dị ka "ndị na-ekpere arụsị" ndị ga-enwe ekele maka ndị Afrịka-Amerịka na-achị ala maka iwebata ha mmepeanya na okpukpe ọdịda anyanwụ.<ref name="Augustus Washington Looks to Liberia" /> == Ọrụ == A maara Washington nke ọma maka daguerreotype a ma ama nke John Brown.<ref name="Dinnella-Borrego">Luis-Alejandro Dinnella-Borrego, ''At Freedom's Gate: Jonathan Clarkson Gibbs and the Story of Reconstruction Florida'', B.A. Honors Thesis, (Hanover: Dartmouth College, 2007), 28–29; Augustus Washington, letter published in ''Charter Oak'', Hartford Connecticut, 1846.</ref><gallery> Usòrò:ChancyBrownb.jpg|Foto nke Chancy Brown, [[sergeant-at-arms]] maka [[Senate of Liberia|Senate nke Liberia]]. Usòrò:Joseph Jenkins Roberts.jpg|Foto nke [[Joseph Jenkins Roberts]], onye isi ala mbụ na nke asaa nke Liberia. Usòrò:Urias-A-McGill.jpg|Foto nke [[Urias McGill (merchant)|Urias McGill]], onye ahịa na [[Monrovia]], Liberia. Usòrò:John Brown by Augustus Washington, 1846-7.jpg|[[John Brown (abolitionist)|John Brown]] na 1846 ma ọ bụ 1847. </gallery> 16c1yzrpvi1hb14a1onvtri3lpkoy4d Adjoa Bayor 0 16267 87167 82538 2022-08-19T12:33:19Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adjoa Bayor''' (amụrụ na 17 Mee 1979) bụ onye Ghana bụbu onye na-agba bọọlụ nke na-agba dịka onye na-eme bọọlụ n'etiti. Ọ bụ onye isi ndị otu ụmụ nwanyị nke mba Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://www.adomonline.com/ghana-news/i-broke-my-virginity-at-age-32-adjoa-bayor/|title=I broke my virginity at age 32 - Adjoa Bayor|author=Abedu-Kennedy|first=Dorcas|date=2018-11-15|work=AdomOnline.com|language=en-US|accessdate=2019-02-23}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://citinewsroom.com/2018/11/28/tony-baffoe-challenges-adjoa-bayor-to-get-involved-in-developing-womens-football/|title=Tony Baffoe challenges Adjoa Bayor to get involved in developing women's football|date=2018-11-28|work=Citi Newsroom|language=en-US|accessdate=2019-02-23}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Bayor so n'òtù egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke mba Ghana na 1999 FIFA Women's World Cup na United States. == Ọrụ == Ọ bụ onye otu World All Stars na-egwuri egwu megide ndị otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke mba China n'ọnwa Eprel 2007 na Wuhan, [[China]].<ref name="wpsl">{{Cite web|url=http://www.wpsl.info/news/indexa.php?cat=1&id=149|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071108011433/http://www.wpsl.info/news/indexa.php?cat=1&id=149|archivedate=2007-11-08|title=FIFA Recognizes F.C. Indiana Star|accessdate=2007-09-20|publisher=Women's Professional Soccer League}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/6983868.stm|title=Ghana keen to repel underdog status|accessdate=2007-09-20|date=2007-09-07|work=African football|publisher=[[BBC Online]]}}</ref> Ọ gbara bọọlụ maka Ghatel Ladies na Accra, [[Ghana]] ma gbaa bọọlụ na Indiana FC na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] n'oge na-adịbeghị anya.<ref name=":0" /> Bayor sonyeere na 21 Jenụwarị 2009 na FF USV Jena.<ref>{{Cite web|url=http://www.zcontent.de/eznews.php?news=1152891559&nummer=1232563945|title=Archived copy|accessdate=2009-01-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111002091924/http://www.zcontent.de/eznews.php?news=1152891559&nummer=1232563945|archivedate=2011-10-02}}</ref> CAF họpụtara ya na 2018 iji nyere osote odeakwụkwọ na bọọlụ na mmepe Anthony Baffoe aka iduzi mmeri maka Africa Women Cup of Nations.<ref>{{Cite web|title=Ghana legends, Bayor and Sulemana to assist in AWCON draw|url=https://ghanasoccernet.com/ghana-legends-bayor-and-sulemana-to-assist-in-awcon-draw|accessdate=2019-02-23|work=GhanaSoccernet|language=en}}</ref> == Mba ụwa == N'ọnwa Septemba afọ 2007, Adjoa Bayor bụ onyeisi ndị otu mba Ghana na World Cup na China. Ọ bụ ezie na Ghana esighị n'ọkwa nke otu, Bayor gbara goolu dị ịrịba ama site na ịgba bọọlụ n'efu n'èzí ebe penalty nke Norway mgbe ọ chere ụzọ na-ezighi ezi ihu ka onye ọkpụkpọ ọzọ gbara ọsọ wee wụpụ bọọlụ ahụ, mgbe ahụ ọ tụgharịrị ma gbaa bọọlụ. == Utu aha == A họpụtara ya dị ka African Women Footballer of the Year na 2003 site na CAF ma nọ na esemokwu na 2004 na 2006.<ref name="wpsl" /> == Nsọpụrụ == * 2003 Nwanyị Afrịka na-egwu egwuregwu nke Afọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/miscellaneous/afr-wpoy.html|title=African Women Player of the Year|accessdate=2007-09-20|publisher=Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071014213507/http://rsssf.com/miscellaneous/afr-wpoy.html|archivedate=14 October 2007}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/womenworldcup/playertowatch/newsid=550958.html#player+watch+adjoa+bayor|title=Player to Watch: Adjoa Bayor|accessdate=2007-09-20|work=FIFA Women's World Cup China 2007 – Teams|publisher=[[FIFA]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070825145813/http://www.fifa.com/womenworldcup/playertowatch/newsid%3D550958.html|archivedate=2007-08-25}}</ref> == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20070825145813/http://www.fifa.com/womenworldcup/playertowatch/newsid%3D550958.html#player+watch+adjoa+bayor#player+watch+adjoa+bayor Profaịlụ site na FIFA] * [https://web.archive.org/web/20160815062027/http://www.framba.de/content/index.php?option=com_content&view=article&id=816%3Aadjoa-bayor&Itemid=73 Ọnụ ọgụgụ Bundesliga] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jgqko458neloy3humnm241uvso2igea Alois Moyo 0 16290 87723 83237 2022-08-20T11:46:37Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alois Moyo''' (a mụrụ n'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1966), bụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta ihe na Zimbabwe.<ref name="moyo">{{Cite web|url=http://aloismoyo.com/en/home.html|title=Alois Moyo bio|publisher=Alois Moyo official website|accessdate=23 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.swissfilms.ch/en/film_search/filmdetails/-/id_person/494E21CAD4BB49A3ACAB9DB6FEB992A0|title=Alois Moyo films|publisher=swissfilms|accessdate=23 October 2020}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na ihe nkiri The Power of One na Iron Sky yana usoro TV ''Tatort'' .<ref name="pindula">{{Cite web|url=https://www.pindula.co.zw/Alois_Moyo|title=Alois Moyo|publisher=pindula|accessdate=23 October 2020}}</ref> == Ndụ onwe == A mụrụ ya n'abalị 28 ọnwa Ọktoba afọ 1966 na Bulawayo, Zimbabwe. Ọ bi na Germany ugbu a.<ref name="moyo" /> == Ọrụ == Ọ malitere ọrụ ya dịka onye na-eme ihe nkiri n' ihe nkiri n'afọ 1986 n' egwuregwu Citizen Mind .<ref name="moyo" /> N'afọ 1980, Moyo guzobere ụlọ ihe nkiri Africa mbụ a na-akpọ 'Amakhosi Township Square Cultural Center' (ATSCC) na Zimbabwe nke e ji mee ihe na mbụ dịka klọb karate ma ghọọ ụlọ ọrụ ọdịnala na Zimbabwe.Kemgbe afọ 2005 ọ bi na Germany ma na-arụ ọrụ dị ka onye na-eme ihe nkiri maka ihe nkiri, ihe nkiri na TV. O mere ihe nkiri mbụ ya n'afọ 1992 na ihe nkiri Power of One nke John Avildsen duziri ebe ọ rụrụ ọrụ nke onye ọkpọ Africa na onye na-alụ ọgụ nnwere onwe.<ref name="pindula" /> Mgbe ọ bi na Germany, o mere mmepụta mbụ ya na German nke akpọrọ Die Zofen n'afọ 2005 na ''Afrika'' Montage n'afọ 2007.<ref name="moyo" /> Mgbe ihe ịga nke ọma nke ahụ gasịrị, o mere mmepụta nke abụọ nke Germany ''Steinstunde der Menschheit'' n'afọ 2008.<ref name="pindula" /> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ụdị ![Ihe e dere n'ala ala peeji] |- |1986 |''Nnwere Onwe Ịkụ Ụda'' | |ihe nkiri | |- |1992 |''Ike nke Otu'' |Gideon Duma |ihe nkiri | |- |2000 |''Stitsha'' | |Ihe nkiri TV | |- |2002 |''Sinjalo'' | |Ihe nkiri TV | |- |2005 |''Amakorokoza'' |Ugo |Ihe nkiri TV | |- |2008 |''Ihe ịrịba ama'' | |Ihe nkiri TV | |- |2009 |''Spuren'' |Will |Ihe nkiri dị mkpirikpi | |- |2009 |''Obosara'' |Mbege |Ihe nkiri TV | |- |2009 |''Der Dicke'' |Noa Vater |Ihe nkiri TV | |- |2010 |''Rausch'' |Laye Nawesi |Ihe nkiri dị mkpirikpi | |- |2010 |''Die Käserei na Goldingen'' |Rashid Mamadou |Ihe nkiri TV | |- |2010 |''Verbotene Liebe'' |Fritz Sambu |ihe nkiri | |- |2012 |''Heiter bis tödlich'' |Souleyman Kone |Ihe nkiri TV | |- |2012 |''Eluigwe Iron'' |Onye Ọkwọ Ụgbọ ala NYC |ihe nkiri | |- |2012 |''Otu ìgwè kpakpando'' |Laurent Soré |Ihe nkiri TV | |- |2013 |''Heiter bis tödlich'' |Oba Obasiri |Ihe nkiri TV | |- |2013 |''Der Bestatter'' |Jaja |Ihe nkiri TV | |- |2015 |''Onye kpuru ìsì'' |Kamali |Ihe nkiri TV | |- |2015 |''Grossstadtrevier'' |Charles Gyan |Ihe nkiri TV | |- |2015 |''Tatort'' |Bashir |Ihe nkiri TV | |- |2015 |''Dahoam bụ Dahoam'' |Adunbi Guambo |Ihe nkiri TV | |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm0610538}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 257ehmfsaio0uocdqq5xgksagf9hpwm Aminatu Ibrahim 0 16298 87613 80202 2022-08-20T11:11:47Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aminatu Ibrahim''' (amụrụ na 3 na onwa Jenụwarị, na afọ 1979) bụ onye Ghana na-agba bọọlụ mba ụwa nke ụmụ nwanyị na-agba dịka onye na-agbachitere. Ọ bụ onye otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke mba Ghana. Ọ bụ otu n'ime ndị otu na 2003 FIFA Women's World Cup na afo 2007 FIFA Women'S World Cup. Na klọb ọ na-egwuri egwu maka Ghatel Ladies na Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/fwwc%5f2007%5fplayers%5f19147.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121014165606/http://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/fwwc_2007_players_19147.pdf|archivedate=October 14, 2012|title=List of Players|accessdate=2007-09-28|publisher=[[FIFA]]|year=2007|work=FIFA Women's World Cup China 2007}}</ref> == Ihe odide == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] to5qrbu742cf8gt7a1kf4z5dhc1r97q Abdul Qadim Haqq 0 16304 87141 83874 2022-08-19T12:20:27Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abdul Qadim Haqq''' (amụrụ na Disemba úbọchị irí abụọ na anọ 1968), nkè a makwaara dị ka '''Haqq''' na The Ancient, bụ ónyé America na-ese ihe nkírí nke amụrụ ma zụlite na Detroit, Michigan. A na-ewere ya dị ka ónyé nnọchi ányá nka nke Detroit màkà ndị omenkà egwu techno a ma ama n'ụwa.<ref>{{Cite web|url=http://www.submerge.com/Merchant2/merchant.mvc?Screen=PROD&Product_Code=TEVA-19892014&Category_Code|title=Third Earth Visual Arts 1989–2014: 25 Years of Techno Art|author=Abdul Qadim Haq|first=Abdul Qadim|work=www.submerge.com|accessdate=May 10, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160604054959/http://www.submerge.com/Merchant2/merchant.mvc?Screen=PROD&Product_Code=TEVA-19892014&Category_Code|archivedate=June 4, 2016}}</ref> A na-egosipụta ihe osise Haqq n'ụwa niile na ndekọ ochie site na akara ndekọ Detroit Techno, ya bụ, ndekọ nke Juan Atkins, Metroplex, Derrick May, Transmat, Underground Resistance, Kevin Saunderson, Carl Craig. Abdul Qadim Haqq anọwo na-ejere ndị ọbọdọ egwu techno ozi site na Techno Visual Art kemgbe 1989. Ihe osise ya na-aga n'ihu na-akpali ndị na-akwado ya n'ụwa niile.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.detroittechnomilitia.com/main/index.php/techno-history/biographies/220-detroit-history-abdul-qadim-haqq|title=Detroit History: Abdul Qadim Haqq|author=Harris|first=Tamara|date=August 11, 2006|work=Detroit Techno Militia dot com|publisher=Detroit Techno Militia|accessdate=May 11, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160513082107/http://www.detroittechnomilitia.com/main/index.php/techno-history/biographies/220-detroit-history-abdul-qadim-haqq|archivedate=May 13, 2016}}</ref> [[Usòrò:Abdul Qadim Haqq 1 cropped.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Haqq, ónyé guzobere Third Earth Visual Arts, na-adabere n'echiche ọdịnihu ya na njem ógè.<ref>{{Cite web|url=http://www.thirdearthvisualarts.com|title=Third Earth Visual Arts|work=www.thirdearthvisualarts.com|publisher=self|accessdate=2016-05-11}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=http://daily.redbullmusicacademy.com/2014/11/abdul-qadim-haqq-feature|title=Abdul Qadim Haqq: 25 Years of Techno Art|work=Red Bull Academy Daily|accessdate=2016-05-10}}</ref> Ịhụnanya ya màkà ihe osise efu sitere n'ike mmụọ nsọ site na ntụrụndụ nwata dị ka ikiri sci-fi na ihe nkiri ndị Japan. "Ihe nkiri ndị Japan bụ ihe niile m lere mgbè m bụ nwata, dị ka Speed Racer, ''Agha nke'' Planets na ''Robotech'', "ka Haqq kwuru. "M na-ele ha anya mgbè niile; ọ dịghị mgbè ọ bụla m hapụrụ otu ihe omume. "<ref name=":1" /> Dị ka onye ntorobịa na-etolite na Detroit, Haqq na-arịa ọrịa ụkwara ume ọkụ ma nọrọ n'ụlọ, nke méré ka ọ nọrọ oge dị ukwuu na-ekiri akụkọ sayensị na ihe ngosi fantasy na TV. Ihe ndị a n'aka nke ha mere ka o mepụta ma gosipụta akụkọ nke ya. Haqq gụrụ akwụkwọ na ihe osise na College for Creative Studies, nkè a na-akpọ Center for Creative Studies na Detroit. Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na 1991, o tinyere onwé ya n'ọrụ dị ka ónyé na-ese ihe n'ọdịnihu, ma nọgide na-etinye onwe ya na Detroit Techno Art taa. "<ref name=":1" /> == Ọrụ == Haqq rụchara ọrụ mbụ ya màkà ụlọ ọrụ ndekọ Derrick May bụ Transmat n'ọnwa Ọktoba afọ 1989. Ka e mesịrị n'afọ ahụ, Haqq zutere Mike Banks na UR. "Anyị malitere mgbè Derrick May nke Transmat gwara anyị ka anyị mee ihe osise maka akara ya. Anyị malitere ịrụ ọrụ n'ebe ahụ ma ọ masịrị ya, ya méré o kwere ka anyị nwee ụlọ ọrụ na ala dị na Metroplex, nke ya na Juan Atkins haziri. Third Earth Visual Arts bụ ụmụ akwụkwọ nka anọ na mbụ, mana anyị niile gara ụzọ dị iche iche ma ọ bụ naanị m na-ejide ya n'ime afọ iri abụo na isé gárá aga. " Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ nka na 1991, ọ zutere Banks ma dee ọrụ mbụ ya màkà ya. Ọ na-echeta inwe otu mmetụta ahụ banyere ụda ahụ n'oge ahụ na ugbu a; "[egwú] na-ada mgbè niile ka ọ si n'èzí ụwa a", ka ọ na-ekwu. N'oge ahụ, UR bụ ihe ọhụrụ, mana egwu ahụ adịlarị ndụ. Haqq maara nke a site n'abalị ọ na-agba egwú na Music Institute, nke a na-ere n'ime akụkọ ihe mere eme nke ọbọdọ ahụ nke egwu egwu kọmputa. Otu ụbọchị, Derrick May wepụrụ ụfọdụ n'ime ihe odide akwụkwọ akụkọ ya banyere ememe ndị American Indian wee họrọ ụfọdụ n'ihe odide Haqq na Lakotah maka aka azụ nke magnum opus ya, Rhythm bụ Rhythm's "The Beginning". Ihe atụ ahụ bụ naanị otu n'ime oge na-arịwanye elu nke anya na anya Haqq (nke atọ na nke anụ ahụ) ọhụụ nke na-ewulite n'otu n'otu. "Abdul Qadim Haqq & Shinichiro Watanabe Joint Exhibition" méré ihe ngosi nka site na Eprel ubochí irí abụọ na anọ, 2010 ruo úbọchị mbụ n'ọnwa Ọgọst, 2010. Emere ihe ngosi ahụ na Netherlands na "GalleryIKOI" na Tokyo, Japan n'ọnwa Juun n'ubochí irí abụọ na anọ, 2010, Storyriders bipụtara akwụkwọ nta ahụ na Japan.<ref>{{Cite web|url=http://www.storyriders.net/eng/news/party-26th-june-2010-in-tokyo-abdul-haqq-shinichiro-watanabe-ikoi-exhibition.php|title=Party! Requiem for a Machine Soul feat. Shinichiro Watanabe|author=|first=|date=June 21, 2010|work=Gallery Ikoi|publisher=Storyriders|accessdate=May 11, 2010}}</ref> Iji mee emume mbipụta nke akwụkwọ nta nke chịkọtara ihe omume a "Requiem for a Machine Soul", nke emere na Kichijoji Club Seata na June ụbọchị irí abụọ na isii na klọb Seata na Kichiji, Tokyo. Abdul Qadim Haqq & Shinichiro Watanabe Joint Exhibition", Paintings and the painter Abdul Qadim haqq nke na-anọ n'ọnọdụ dị mkpa na Detroit Techno scene, dị ka vinyl record / cd jackets and graphic arts. E dere Abdul Qadim Haqq ọhụrụ maka ihe ngosi a, ihe osise o mepụtara na akụkọ sitere n'ike mmụọ nsọ, akụkọ mbụ nke Shinichiro Watanabe. N'afọ 2014, Haqq bipụtara akwụkwọ akpọrọ, 1989X2014: 25 Years of Techno Art na 2014, na-egosi foto na ihe osise nke ihe nkiri Detroit Techno dị mkpà ọrụ gụnyere Drexciya, Gerald Mitchell, Dj Rolando, Ọrụ a nwèrè ihe ndekọ zuru oke nke ọrụ na akwụkwọ akụkọ ihe méré eme nke na-edekọ ọbọdọ Detroit Techno n'otu akwụkwọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.storyriders.net/news/requiem-for-a-maschine-soul-2010429.php|title=Ikoi Booklet-Requiem for a Machine Soul|date=May 29, 2010|work=www.storyriders.net/|publisher=Storyriders|accessdate=May 11, 2016}}</ref> "Technanomicron" bụ akwụkwọ nka nwere peeji irí atọ n'ogo irí" nke akpọrọ "The Rise of the Technolords". O nwéré ihe osise ndị dị mkpa nke ndị na-ese ihe dị mkpa si Detroit, yana akụkọ ndụ dị mkpirikpi edere n'ụdị akụkọ sayensị pụrụ iche nke Abdul nke Storytelling.<ref>{{Cite web|url=http://www.kouros-synth.com/2013/02/the-technanomicron.html|title=the-technanomicron|author=Hussain|first=Imran|date=February 2, 2013|work=Kouros-Synth|accessdate=2016-05-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160604141008/http://www.kouros-synth.com/2013/02/the-technanomicron.html|archivedate=June 4, 2016}}</ref> Onye na-emepụta ihe na ónyé a na-akwanyere ùgwù nke ukwuu na Detroit techno, Abdul Haqq, na-ekerịta nhọrọ nke ọkacha mmasị onwé ónyé na ndị na-enweghị mgbagha Detroit techno classics site na ebe nchekwa nke Underground Resistance, Carl Craig, Derrick May, Jeff Mills na Suburban Knight. Kemgbe ọtụtụ afọ, Haqq emeela ọtụtụ ihe osise màkà ndị na-ese ihe na-edekọ ihe a kpọtụrụ aha n'elu na akara ha metụtara. Ọ bụ ya na-ahụ màkà ịmepụta ụfọdụ n'ime ihe osise mbụ màkà Transmat, ọrụ dị iche iche màkà Planet E sochiri ya, gụnyere ihe osise Intergalactic Beats a ma ama. N'ikpeazụ, Abdul arụkọwo ọrụ nke ọma na Underground Resistance ma ka na-emepụta ọtụtụ n'ime ihe osise ha ruo taa, ka bụ onye isi na-emepụta ihe oyiyi pụrụ iche maka ụlọ ọrụ techno kachasị. Ọ bụrụ na ị maghị ụdị ihe osise Haqq, mgbe ahụ nchịkọta a na-enye ezigbo mmalite, màkà na a na-egosi onye na-anụ ọrụ nke ónyé omenkà a na akwụkwọ nka dị peeji iri atọ na abụọ. Mbipụta a pere mpe gụnyere akwụkwọ nka e biri ebi.<ref>{{Cite web|url=http://interstellarsounds.com/product.php?productid=3285&cat=277&page=6&js=n|title=V.A. – The Technanomicron Volume 1: A Techno Artbook CD Compilation (Third Earth Visual Arts)|author=Wedge|first=Alan|work=interstellarsounds.com|accessdate=2016-05-15}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.thirdearthvisualarts.com/ Ihe osise nke Atọ nke Ụwa] * Abdul Qadim Haqq discography at Discogs * [https://www.youtube.com/watch?v=jR3Iq0QU6iI/ Detroit Promo TV - Abdul Haqq] - Onye na-eme ihe nkiri Techno * Akwukwo ihe omuma - Abdul Qadim Haqq zutere Techno & Philosophy collective na Detroit maka London Art Exhibit * [https://www.youtube.com/watch?v=UuTh9HL9M5c Abdul Qadim Haqq na Hubb] Road Birmingham UK maka Soul City Arts [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1po2novlcxb0oewlrtstiqbxo1k0l20 Ammar Farhat 0 16310 87629 80214 2022-08-20T11:15:42Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ammar Farhat''' (1911 - March 2, 1987) bụ onye Tunisia na-ese ihe. Ọ bụ otu n'ime ndị otu iri nke ụlọ akwụkwọ Tunis. == Oge ọ malitere == A mụrụ ya n'ezinụlọ dara ogbenye na Béja, Farhat so ha wee kwaga Tunis mgbe ọ dị afọ asaa. Ọ nwere oge siri ike na Tunis ebe ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ọrụ nwa oge iji chekwaa ndụ ya. Farhat malitere ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe mgbe ọ dị afọ iri na ise site na ire foto nke ndị na-agụ egwú Ijipt n'ụlọ kọfị. == Ọrụ ise ihe == Ntinye aka mbụ ya na ngosipụta ihu ọha nke ọrụ ya bụ na 1938 na gallery. Afọ abụọ ka e mesịrị, o guzobere ụlọ ngosi nke mbụ ya n'isi ụlọ ọrụ akwụkwọ akụkọ mpaghara. N'afọ 1949, Farhat sonyeere ụlọ akwụkwọ nke Tunis wee merie Young Artist Prize, nke nyeere ya aka ịkwaga Paris, ebe ọ ghọrọ onye otu nka Paris. N'afọ 1984, ọ meriri National Art Prize. N'oge ọrụ ya, Farhat nwere mmasị na ndụ ndị ọrụ na ndị omenkà kwa ụbọchị. Ndụ ime obodo, nke na-egosipụta oge ọ bụ nwata, bụ isiokwu nke ọtụtụ ihe osise ya. == Ihe Nketa == Ọ nwụrụ na Maachị 2, 1987 na Tunis. A bịara hụ ya dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe na Tunisia kachasị mkpa na nke nwere mmetụta. A na-akpọ ebe ọdịnala na Béja aha ya. 23dxrjz2vwobavrg8n429ncznij1637 Adham Wanly 0 16311 87147 80215 2022-08-19T12:21:44Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Adham_Wanly_(cropped).jpg|thumb|Adham Wanly]] '''Adham Wanly''' (25 Febụwarị 1908 na Alexandria, Egypt - 20 Disemba 1959) bụ onye na-ese ihe na Aleksandria nke mụtara ihe na ụlọ ọrụ onye Italy aha ya bụ Otorino Becchi 1932, wee guzobe ụlọ ọrụ nke ya na nwanne ya nwoke Seif Wanly, ma sonye n'ọtụtụ ihe ngosi obodo na nke mba ụwa, ọkachasị Venice, São Paulo (Brasil), Alexandria Biennale. == Ọrụ == Museum of Modern Art na Alexandria na-egosipụta ọtụtụ ihe osise ya. Onye na-ese ihe bụ onye a ma ama maka idekọ ndụ nke ihe nkiri. Ọ bụ ọkachamara na ballet na opera nke a na-egosi na Cairo Opera House na Theatre Mohamed Ali na Alexandria. Ihe osise ahụ na-egosipụta ọkụ na mmegharị nke ndị na-etinye aka ma ọ nwere ike igosipụta ìhè na agility n'ụzọ dị iche iche. O nwere nkà na ịkpa ọchị nke o ji mee ihe ọchị banyere onwe ya na ndị mmadụ nke oge ya. E nwere ebe ngosi nka ugbu a na ncheta ya.<ref name="Fenon">{{Cite web|title=Adham Wanli {{!}} adham wanly|url=http://www.fenon.com|publisher=Fenon|accessdate=16 January 2013}}</ref> == Ndụ onwe == Nwanne ya nwoke bụ onye na-ese ihe [[Seif Wanly]]; ha sitere n'ezinụlọ Aleksandria, nne ya bụ onye Ijipt na nna ya bụ onye Turkey site na nna nna ya nwụrụ anwụ. == Ebensidee == {{Reflist}} t9xgsfakchossgd2l64qdto99zttg4g Auriea Harvey & Michaël Samyn 0 16312 87512 80216 2022-08-20T10:45:42Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Auriea Harvey''' na '''Michaël Samyn''' bụ ndị omenkà abụọ na-arụkọ ọrụ ọnụ n'ịmepụta egwuregwu vidio. Auriea Harvey bụ Prọfesọ màkà egwuregwu na Kunsthochschule Kassel .<ref>{{Cite web|url=https://www.hna.de/kassel/universitaet-kassel-org306269/auriea-harvey-ist-professorin-fuer-computerspiele-in-kassel-11723698.html|title=Gaming an der Uni: Diese Kasseler Professorin programmiert Computerspiele|date=2019-02-04|work=www.hna.de|language=de|accessdate=2019-02-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.kunsthochschulekassel.de/personen/personen-details/person/harvey-auriea.html|title=KhK - Harvey, Auriea|work=kunsthochschulekassel.de|accessdate=2019-02-06}}</ref> [[Usòrò:GDC_Europe_2014_Session-_1ReasonToBe_(Tuesday,_8-12)_(14927542606).jpg|thumb|Auriea Harvey (n'aka ekpe) na "1ReasonToBe" panel na 2014 Game Developers Conference Europe]] Auriea Harvey bụ onye America na-ese ihe nke amụrụ na Indianapolis na 1971. N'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ zụlitere mmasị na eserese na eserese.<ref>{{Cite web|author=Nossa|first=Bita|date=2022-01-14|title=Episode 116: Auriea Harvey, Digital Sculptor|url=https://blog.vertexschool.com/episode-116-auriea-harvey-digital-sculptor/|accessdate=2022-02-23|work=Vertex School|language=en-US}}</ref> Mgbè ọ nọ na Parsons School of Design University, o mepụtara ihe osise site na iji Photoshop ma nwalee ihe dị íchè íchè. Na mbụ ọ chọrọ ịmụ ihe osise, o mechara mụọ ihe ọkpụkpụ. Ọ gụsịrị akwụkwọ na B.F.A. na ihe ọkpụkpụ na Parsons School of Design . Michaël Samyn bụ ónyé Belgium na-ese ihe na ónyé mmemme nkè amụrụ na 1968 na Poperinge, Belgium. == Ọrụ == N'afọ 1995, Harvey guzobere Entropy8, ebe nrụọrụ weebụ na-anwale mmekọrịta na ọrụ nke nka netwọk. N'afọ 1999, ọ jikọtara saịtị ya na Zuper, site n'aka ónyé na-ese ihe na ónyé na-emepụta ihe Michaël Samyn (onye ọ lụrụ) iji mepụta Entropy8Zuper!. N'oge a, ha mepụtara ọrụ dịka The Godlove Museum, ''ebe'' nrụọrụ weebụ nke gosipụtara ike ịkọ akụkọ ha site na ijikọta akụkọ Bible na akụkọ sitere na ndụ ha na ọdịbendị nkè ógè a. Harvey emeela ebe nrụọrụ weebụ màkà Virgin Records America na PBS. N'afọ 2015, di na nwunye ahụ hapụrụ egwuregwu vidiyo iji tinye ógè ndụ ha niile na nka. Ihe omume izizi ha ga-eso egwuregwu gachara bụ [http://cathedral-in-the-clouds.net Cathedral-in-the-Clouds]. N'afọ 2016, Harvey zụlitere mmasị na mbipụta 3D. N'ihi mmasị ya màkà ịmepụta ụdị 3d màkà egwuregwu vidio, o nwere ike ijikọta ya na ntinye Virtual reality.<ref>{{Cite web|author=Nossa|first=Bita|date=2022-01-14|title=Episode 116: Auriea Harvey, Digital Sculptor|url=https://blog.vertexschool.com/episode-116-auriea-harvey-digital-sculptor/|accessdate=2022-02-23|work=Vertex School|language=en-US}}</ref> == Egwuregwu == ''The Graveyard'' bụ egwuregwu vidiyo dị mfe nke ónyé ọkpụkpọ na-arụ ọrụ nke agadi nwanyị n'ime ili nke na-agagharị tupu ya emechaa pụọ. Na ụdị egwuregwu zuru ezu, enwere obéré ohere na agadi nwanyị ga-anwụ tupu ọ pụọ. ''Ụzọ'' ahụ sitere n'ike mmụọ nsọ ụfọdụ nke akụkọ ifo Little Red Ridinghood. Ndị na-egwu egwuregwu ga-ahọrọ otu n'ime ụmụnne nwanyị isii dị ka avatar ma gaa n'ụlọ nne nne ha. Ọ bụrụ na ha apụ n'ụzọ, ha ga-ezute Wolf na akụkụ nke egwuregwu nke na-ewere ọnọdụ ozugbo ónyé ọkpụkpọ ahụ rutere n'ụlọ nne nne na-agbanwe nke ukwuu. Mgbè a na-egwuri egwu ụmụnne nwanyị isii niile ruo n'ókè nke izute Wolf, ónyé nke asaa na-aghọ ihe a na-egwu: obere nwa agbọghọ dị omimi na uwe ọcha. Màkà egwuregwu vidio a, Harvey gosipụtara ma nwalee polygons site na iji injin egwuregwu.<ref>{{Cite web|title=EVENT: THE ENDLESS FOREST, AURIEA HARVEY & MICHAËL SAMYN (JUNE 23 – JULY 7, 2020)|url=https://www.gamescenes.org/2020/06/event-the-endless-forest-auriea-harvey-micha%C3%ABl-samyn-june-23-july-7-2020.html|accessdate=2022-02-23|work=GAMESCENES}}</ref> Egwuregwu kachasị ọhụrụ nke Harvey na Samyn, Sunset (2015) nwere ndị egwuregwu na ọbọdọ South America nke dị n'etiti mgbanwe. N'adịghị ka ọtụtụ egwuregwu, ónyé ọkpụkpọ ahụ abụghị ónyé agha ma ọ bụ ónyé nzọpụta kama ọ bụ ónyé na-elekọta ụlọ, atụmatụ nke na-elekwasị anya na ndụ siri ike nke ndị nkịtị n'okpuru ọnọdụ agha. Ónyé na-eme egwuregwu ahụ bụ Angela Burnes, ónyé injinia Africa-America nke si na United States kwaga n'ọbọdọ San Bavón nke South America na mba Anchuria na-achọ ndụ dị mma ma kama ọ mechara kpochaa ụlọ elu nke oge a nke nwoke bara ọgaranya nọ na mpaghara agha. Egwuregwu ahụ na-ewere ọnọdụ na 1970s, na ihe osise màkà egwuregwu ahụ bụ obere ihe. Dị ka ónyé na-elekọta ụlọ, a na-edebe ónyé ọkpụkpọ ahụ n'ime ụlọ ahụ ma kwe ka ọ rụọ ọtụtụ obere ihe ndị yiri ka ha anaghị eme ọtụtụ nkwa ịgbanwe ihe: ide ihe, dịka ọmụmaatụ, ma ọ bụ gbanwee ụlọ ọrụ redio nke ónyé were ya n'ọrụ na ọwa ndị ohi. Ndị otu ahụ kwadoro egwuregwu ahụ n'ụzọ ụfọdụ site na mkpọsa Kickstarter. == Ihe ngosi == Ntọala mbụ a tọhapụrụ ọrụ Harvey bụ na 1999 mgbè ọ sonyere na Gallery nké itoolu, gallery n'ịntanetị nke Walker Art Center. N'afọ 2000, o gosipụtara na "The Last Real Net Art Museum", ihe ngosi n'ịntanetị na-elekwasị anya na nka ịntanetị. Kemgbe ahụ, ya na Samyn apụtala na ihe ngosi dị iche iche dịka Absolut L.A. International Biennial, 010101 (SFMOMA), ALT + CTRL Festival of Independent and Alternative Games (Beall Center, Irvine, CA), Tardis (Provincial Archeological Museum, Belgium), Edge Conditions (San Jose Museum of Art), WoW (Laguna Art Museum), Art History of Games (High Museum of Art, na Neoludica Biennial (Venice, Italy). Ihe nrite ndị otu ahụ gụnyere Emerging Grant (1999), SFMOMA Prize for Excellence in Online Art (2000), European Innovative Games Award (2008), Creative Capital Emerging Fields Award (2006) na Advanced Prize in Innovative Game Design (2010). == Akwụkwọ ndị e bipụtara == * Harvey, Auriea, na Michaël Samyn. "Ezi nka na-egosi." Egwuregwu eziokwu: ihe ịma aka nke ọdịbendị dijitalụ, emume mediaterra nke Art na Technology, Athens (2006). * Harvey, Auriea, na Michael Samyn. "[https://smartech.gatech.edu/handle/1853/34526 Ọtụtụ egwuregwu]." Ebe nrụọrụ weebụ SMARTech, Georgia Institute of Technology (2010). == Edensibia == {{Reflist|refs=<ref name=entropy8>[http://entropy8zuper.org/godlove/closer/pop/cv.html Entropy8 website]</ref> <ref name=middlebrooks>Middlebrooks, Kaley. "New Media Art: A New Frontier or a Continued Tradition." ''Project Zero: Good Work Project Report 9'' (2001).</ref> <ref name=chaplin>Chaplin, Heather. "The path." ''Well played 3.0''. ETC Press, 2011.</ref> <ref name=ferreday>Ferreday, Debra. "Becoming deer: Nonhuman drag and online utopias." ''Feminist Theory'' 12.2 (2011): 219-225.</ref> <ref name=artsconnect>artsconnected.org, [http://www.artsconnected.org/resource/90409/auriea-harvey "Auriea Harvey"] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402164043/http://www.artsconnected.org/resource/90409/auriea-harvey |date=2015-04-02 }}</ref> <ref name=indie>IndieCade website, [http://indiecade.tumblr.com/post/59724141201/indiecade-2013-speaker-highlight-tale-of-tales "IndieCade 2013 Speaker Highlight"]</ref> <ref name=cyposium>[[Cyberformance]] Symposium website, [http://www.cyposium.net/selected-presentations/harvey_samyn CyPosium 2013]</ref> <ref name=tale>[http://www.tale-of-tales.com/ ''Tale of Tales'' website]</ref> <ref name=weil>Weil, Benjamin. "Art in digital times: From technology to instrument." ''Leonardo'' 35.5 (2002): 523-537.</ref> <ref name=ryan>Ryan, Malcolm, and Brigid Costello. "My Friend Scarlet: Interactive Tragedy in ''The Path''." ''Games and Culture'' 7.2 (2012): 111-126</ref> <ref name=lat>Martens, Todd. [http://www.latimes.com/entertainment/herocomplex/la-et-hc-theplayer-sunset-tale-of-tales-20150604-story.html "'Sunset': An Engaging Game About War's Toll on a Housekeeper"]. ''Los Angeles Times'', June 4, 2015.</ref> <ref name=cv>[http://entropy8zuper.org/godlove/closer/pop/cv.html Harvey and Samyn online CV]</ref> <ref name=nyt>Stiles, Janet. [https://www.nytimes.com/1999/02/22/business/prospectus-black-technology-entrepreneurs-organize-they-are-spreading-word-about.html "Prospectus: As Black Technology Entrepreneurs Organize, They Are Spreading the Word About the Benefits of 'Digital Freedom'"]. ''New York Times'', Feb. 22, 1999.</ref> <ref name=rock>Cobbett, Richard. [http://www.rockpapershotgun.com/2014/07/14/red-sky-at-night-tale-of-tales-on-sunset/ "Red Sky at Night: Tale of Tales on Sunset"]. ''Rock, Paper Shotgun'', July 14, 2014.</ref>}} == Njikọ mpụga == * [http://auriea.org/index.pl/Auriea Ebe nrụọrụ weebụ Auriea Harvey] * [http://entropy8zuper.org/ Ebe nrụọrụ weebụ Entropy8Zuper!] * [http://www.tale-of-tales.com/ Ebe nrụọrụ weebụ Tale of Tales] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0p6bhnhkmm4gyshl1s9lpv8yymngghk 87513 87512 2022-08-20T10:46:14Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Auriea Harvey''' na '''Michaël Samyn''' bụ ndị omenkà abụọ na-arụkọ ọrụ ọnụ n'ịmepụta egwuregwu vidio. Auriea Harvey bụ Prọfesọ màkà egwuregwu na Kunsthochschule Kassel .<ref>{{Cite web|url=https://www.hna.de/kassel/universitaet-kassel-org306269/auriea-harvey-ist-professorin-fuer-computerspiele-in-kassel-11723698.html|title=Gaming an der Uni: Diese Kasseler Professorin programmiert Computerspiele|date=2019-02-04|work=www.hna.de|language=de|accessdate=2019-02-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.kunsthochschulekassel.de/personen/personen-details/person/harvey-auriea.html|title=KhK - Harvey, Auriea|work=kunsthochschulekassel.de|accessdate=2019-02-06}}</ref> Auriea Harvey bụ onye America na-ese ihe nke amụrụ na Indianapolis na 1971. N'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ zụlitere mmasị na eserese na eserese.<ref>{{Cite web|author=Nossa|first=Bita|date=2022-01-14|title=Episode 116: Auriea Harvey, Digital Sculptor|url=https://blog.vertexschool.com/episode-116-auriea-harvey-digital-sculptor/|accessdate=2022-02-23|work=Vertex School|language=en-US}}</ref> Mgbè ọ nọ na Parsons School of Design University, o mepụtara ihe osise site na iji Photoshop ma nwalee ihe dị íchè íchè. Na mbụ ọ chọrọ ịmụ ihe osise, o mechara mụọ ihe ọkpụkpụ. Ọ gụsịrị akwụkwọ na B.F.A. na ihe ọkpụkpụ na Parsons School of Design . Michaël Samyn bụ ónyé Belgium na-ese ihe na ónyé mmemme nkè amụrụ na 1968 na Poperinge, Belgium. == Ọrụ == N'afọ 1995, Harvey guzobere Entropy8, ebe nrụọrụ weebụ na-anwale mmekọrịta na ọrụ nke nka netwọk. N'afọ 1999, ọ jikọtara saịtị ya na Zuper, site n'aka ónyé na-ese ihe na ónyé na-emepụta ihe Michaël Samyn (onye ọ lụrụ) iji mepụta Entropy8Zuper!. N'oge a, ha mepụtara ọrụ dịka The Godlove Museum, ''ebe'' nrụọrụ weebụ nke gosipụtara ike ịkọ akụkọ ha site na ijikọta akụkọ Bible na akụkọ sitere na ndụ ha na ọdịbendị nkè ógè a. Harvey emeela ebe nrụọrụ weebụ màkà Virgin Records America na PBS. N'afọ 2015, di na nwunye ahụ hapụrụ egwuregwu vidiyo iji tinye ógè ndụ ha niile na nka. Ihe omume izizi ha ga-eso egwuregwu gachara bụ [http://cathedral-in-the-clouds.net Cathedral-in-the-Clouds]. N'afọ 2016, Harvey zụlitere mmasị na mbipụta 3D. N'ihi mmasị ya màkà ịmepụta ụdị 3d màkà egwuregwu vidio, o nwere ike ijikọta ya na ntinye Virtual reality.<ref>{{Cite web|author=Nossa|first=Bita|date=2022-01-14|title=Episode 116: Auriea Harvey, Digital Sculptor|url=https://blog.vertexschool.com/episode-116-auriea-harvey-digital-sculptor/|accessdate=2022-02-23|work=Vertex School|language=en-US}}</ref> == Egwuregwu == ''The Graveyard'' bụ egwuregwu vidiyo dị mfe nke ónyé ọkpụkpọ na-arụ ọrụ nke agadi nwanyị n'ime ili nke na-agagharị tupu ya emechaa pụọ. Na ụdị egwuregwu zuru ezu, enwere obéré ohere na agadi nwanyị ga-anwụ tupu ọ pụọ. ''Ụzọ'' ahụ sitere n'ike mmụọ nsọ ụfọdụ nke akụkọ ifo Little Red Ridinghood. Ndị na-egwu egwuregwu ga-ahọrọ otu n'ime ụmụnne nwanyị isii dị ka avatar ma gaa n'ụlọ nne nne ha. Ọ bụrụ na ha apụ n'ụzọ, ha ga-ezute Wolf na akụkụ nke egwuregwu nke na-ewere ọnọdụ ozugbo ónyé ọkpụkpọ ahụ rutere n'ụlọ nne nne na-agbanwe nke ukwuu. Mgbè a na-egwuri egwu ụmụnne nwanyị isii niile ruo n'ókè nke izute Wolf, ónyé nke asaa na-aghọ ihe a na-egwu: obere nwa agbọghọ dị omimi na uwe ọcha. Màkà egwuregwu vidio a, Harvey gosipụtara ma nwalee polygons site na iji injin egwuregwu.<ref>{{Cite web|title=EVENT: THE ENDLESS FOREST, AURIEA HARVEY & MICHAËL SAMYN (JUNE 23 – JULY 7, 2020)|url=https://www.gamescenes.org/2020/06/event-the-endless-forest-auriea-harvey-micha%C3%ABl-samyn-june-23-july-7-2020.html|accessdate=2022-02-23|work=GAMESCENES}}</ref> Egwuregwu kachasị ọhụrụ nke Harvey na Samyn, Sunset (2015) nwere ndị egwuregwu na ọbọdọ South America nke dị n'etiti mgbanwe. N'adịghị ka ọtụtụ egwuregwu, ónyé ọkpụkpọ ahụ abụghị ónyé agha ma ọ bụ ónyé nzọpụta kama ọ bụ ónyé na-elekọta ụlọ, atụmatụ nke na-elekwasị anya na ndụ siri ike nke ndị nkịtị n'okpuru ọnọdụ agha. Ónyé na-eme egwuregwu ahụ bụ Angela Burnes, ónyé injinia Africa-America nke si na United States kwaga n'ọbọdọ San Bavón nke South America na mba Anchuria na-achọ ndụ dị mma ma kama ọ mechara kpochaa ụlọ elu nke oge a nke nwoke bara ọgaranya nọ na mpaghara agha. Egwuregwu ahụ na-ewere ọnọdụ na 1970s, na ihe osise màkà egwuregwu ahụ bụ obere ihe. Dị ka ónyé na-elekọta ụlọ, a na-edebe ónyé ọkpụkpọ ahụ n'ime ụlọ ahụ ma kwe ka ọ rụọ ọtụtụ obere ihe ndị yiri ka ha anaghị eme ọtụtụ nkwa ịgbanwe ihe: ide ihe, dịka ọmụmaatụ, ma ọ bụ gbanwee ụlọ ọrụ redio nke ónyé were ya n'ọrụ na ọwa ndị ohi. Ndị otu ahụ kwadoro egwuregwu ahụ n'ụzọ ụfọdụ site na mkpọsa Kickstarter. == Ihe ngosi == Ntọala mbụ a tọhapụrụ ọrụ Harvey bụ na 1999 mgbè ọ sonyere na Gallery nké itoolu, gallery n'ịntanetị nke Walker Art Center. N'afọ 2000, o gosipụtara na "The Last Real Net Art Museum", ihe ngosi n'ịntanetị na-elekwasị anya na nka ịntanetị. Kemgbe ahụ, ya na Samyn apụtala na ihe ngosi dị iche iche dịka Absolut L.A. International Biennial, 010101 (SFMOMA), ALT + CTRL Festival of Independent and Alternative Games (Beall Center, Irvine, CA), Tardis (Provincial Archeological Museum, Belgium), Edge Conditions (San Jose Museum of Art), WoW (Laguna Art Museum), Art History of Games (High Museum of Art, na Neoludica Biennial (Venice, Italy). Ihe nrite ndị otu ahụ gụnyere Emerging Grant (1999), SFMOMA Prize for Excellence in Online Art (2000), European Innovative Games Award (2008), Creative Capital Emerging Fields Award (2006) na Advanced Prize in Innovative Game Design (2010). == Akwụkwọ ndị e bipụtara == * Harvey, Auriea, na Michaël Samyn. "Ezi nka na-egosi." Egwuregwu eziokwu: ihe ịma aka nke ọdịbendị dijitalụ, emume mediaterra nke Art na Technology, Athens (2006). * Harvey, Auriea, na Michael Samyn. "[https://smartech.gatech.edu/handle/1853/34526 Ọtụtụ egwuregwu]." Ebe nrụọrụ weebụ SMARTech, Georgia Institute of Technology (2010). == Edensibia == {{Reflist|refs=<ref name=entropy8>[http://entropy8zuper.org/godlove/closer/pop/cv.html Entropy8 website]</ref> <ref name=middlebrooks>Middlebrooks, Kaley. "New Media Art: A New Frontier or a Continued Tradition." ''Project Zero: Good Work Project Report 9'' (2001).</ref> <ref name=chaplin>Chaplin, Heather. "The path." ''Well played 3.0''. ETC Press, 2011.</ref> <ref name=ferreday>Ferreday, Debra. "Becoming deer: Nonhuman drag and online utopias." ''Feminist Theory'' 12.2 (2011): 219-225.</ref> <ref name=artsconnect>artsconnected.org, [http://www.artsconnected.org/resource/90409/auriea-harvey "Auriea Harvey"] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150402164043/http://www.artsconnected.org/resource/90409/auriea-harvey |date=2015-04-02 }}</ref> <ref name=indie>IndieCade website, [http://indiecade.tumblr.com/post/59724141201/indiecade-2013-speaker-highlight-tale-of-tales "IndieCade 2013 Speaker Highlight"]</ref> <ref name=cyposium>[[Cyberformance]] Symposium website, [http://www.cyposium.net/selected-presentations/harvey_samyn CyPosium 2013]</ref> <ref name=tale>[http://www.tale-of-tales.com/ ''Tale of Tales'' website]</ref> <ref name=weil>Weil, Benjamin. "Art in digital times: From technology to instrument." ''Leonardo'' 35.5 (2002): 523-537.</ref> <ref name=ryan>Ryan, Malcolm, and Brigid Costello. "My Friend Scarlet: Interactive Tragedy in ''The Path''." ''Games and Culture'' 7.2 (2012): 111-126</ref> <ref name=lat>Martens, Todd. [http://www.latimes.com/entertainment/herocomplex/la-et-hc-theplayer-sunset-tale-of-tales-20150604-story.html "'Sunset': An Engaging Game About War's Toll on a Housekeeper"]. ''Los Angeles Times'', June 4, 2015.</ref> <ref name=cv>[http://entropy8zuper.org/godlove/closer/pop/cv.html Harvey and Samyn online CV]</ref> <ref name=nyt>Stiles, Janet. [https://www.nytimes.com/1999/02/22/business/prospectus-black-technology-entrepreneurs-organize-they-are-spreading-word-about.html "Prospectus: As Black Technology Entrepreneurs Organize, They Are Spreading the Word About the Benefits of 'Digital Freedom'"]. ''New York Times'', Feb. 22, 1999.</ref> <ref name=rock>Cobbett, Richard. [http://www.rockpapershotgun.com/2014/07/14/red-sky-at-night-tale-of-tales-on-sunset/ "Red Sky at Night: Tale of Tales on Sunset"]. ''Rock, Paper Shotgun'', July 14, 2014.</ref>}} == Njikọ mpụga == * [http://auriea.org/index.pl/Auriea Ebe nrụọrụ weebụ Auriea Harvey] * [http://entropy8zuper.org/ Ebe nrụọrụ weebụ Entropy8Zuper!] * [http://www.tale-of-tales.com/ Ebe nrụọrụ weebụ Tale of Tales] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] k3e8ya0qpt9s4zj1dhb3ecbkw10k6sz Ayoub Bombwe 0 16336 87378 80241 2022-08-20T10:06:59Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceAyoub Bombwe]] [[Category:Articles with hCards]] '''Ayoub Kondo Bombwe''', bụ [[Actor|onye]] Tanzania na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://worldcat.org/identities/lccn-no2017078810/|title=Bombwe, Ayoub Kondo|publisher=worldcat|accessdate=17 October 2020}}</ref> Ọ bụ onye a ma ama maka ọrụ ya na ihe nkiri ''Bahasha'' na ''Fatuma'' .<ref>{{Cite web|url=https://mubi.com/cast/ayoub-bombwe|title=Ayoub Bombwe: Actor|publisher=MUBI|accessdate=17 October 2020}}</ref> Ewezuga ime ihe nkiri, ọ bụkwa onye na-ede ihe nkiri, onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi. == Ọrụ == O mere ihe nkiri abụọ a ma ama n'afọ 2018; ''Bahasha'' na ''Fatuma'' .<ref>{{Cite web|url=https://amdb.tv/person/ayoub-bombwe/|title=Ayoub Bombwe|publisher=Amdb.tv.|accessdate=17 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.csfd.cz/tvurce/448921-ayoub-bombwe/|title=Ayoub Bombwe|publisher=csfd|accessdate=17 October 2020}}</ref> Maka ọrụ ya 'Mwanyusi' na ''Fatuma'', a họpụtara Bombwe maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ọrụ ndu na Africa Movie Academy Awards (AMAA) n'afọ 2019.<ref>{{Cite web|url=https://www.today.ng/culture/art/sola-sobowale-adesua-etomi-win-amaa-2019-full-list-259953|title=Sola Sobowale, Adesua Etomi win at AMAA 2019|publisher=Today|accessdate=17 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-50176271|title=AMAA: Winners from di awards for film inside Africa|publisher=BBC|accessdate=17 October 2020}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ụdị ![Ihe e dere n'ala ala peeji] |- |2018 |''Bahasha'' |Kitasa |Ihe nkiri |<ref>{{Cite web|url=https://torontoblackfilm.com/movie/bahasha/|title=BAHASHA By Jordan Riber|publisher=Toronto Black Film|accessdate=17 October 2020}}</ref> |- |2018 |''Fatuma'' |Mwanyusi |Ihe nkiri |<ref>{{Cite web|url=https://www.vimooz.com/tag/fatuma/|title=Fatuma|publisher=vimooz|accessdate=17 October 2020}}</ref> |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|9795687}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fnb90n1hbsdni0ttothqqmpcakjf8sx Amina Bakhit 0 16346 87548 80251 2022-08-20T10:54:04Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{MedalTableTop|medals={{MedalSport | Women's [[athletics (sport)|athletics]] }} {{MedalCountry | {{SUD}} }} {{MedalCompetition | [[Pan Arab Games]] }} {{MedalGold | [[2007 Pan Arab Games|2007 Cairo]] | [[Athletics at the 2007 Pan Arab Games|800 m]] }} {{MedalBronze | [[2011 Pan Arab Games|2011 Doha]] | [[Athletics at the 2011 Pan Arab Games|10,000 m]] }}}} '''Amina Barcham Bakhit''' (amụrụ na 14 Nọvemba 1990) bụ onye Sudan na-agba ọsọ n'etiti. Na 2012 Summer Olympics, ọ sonyere na mita 800 nke ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|url=http://www.london2012.com/athlete/bakhit-amina-1052080/|title=Amina Bakhit|work=[[2012 Summer Olympics]]|accessdate=9 September 2012|archivedate=7 September 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120907212751/http://www.london2012.com/athlete/bakhit-amina-1052080/}}</ref> O ritere ọla edo na 2007 Pan Arab Games na 800 m na ọla nchara na 10,000 m na 2011 Pan Arab Games.<ref>{{Cite web|title=Amna BAKHIT {{!}} Profile|url=https://www.worldathletics.org/athletes/sudan/amna-bakhit-14300569|accessdate=2020-06-13|work=www.worldathletics.org}}</ref> == Ikpe ọgwụ ọjọọ == Bakhit nwalere norandrosterone na asọmpi na Sollentuna, Sweden na June 2009 ma mesịa nye ya mmachibido iwu afọ abụọ site na egwuregwu.<ref>Road Race Management: [http://www.dopingsanctions.com/athletes/68 Amina Bakhit], dopingsanctions.com</ref> Mmachibido iwu ahụ kwụsịrị na 16 Julaị 2011. == Ihe odide == <references /> {{Reflist|1}} == Njikọ mpụga == * Amina Bakhit at World Athletics * Amina Bakhit at Olympics at Sports-Reference.com (archived) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] isqvlcgi4w0sdakhk4xso7jh211fnpq Awmima Mohamed 0 16351 87597 80256 2022-08-20T11:08:53Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} '''Awmima Mohamed''' (amụrụ na 5 na ọnwa Jenụwarị, na afọ 1985) bụ onye Sudanese na-agba ọsọ. O sonyere na mita 400 nke ụmụ nwanyị na 2000 Summer Olympics . Ọ bụ nwanyị mbụ nọchitere anya Sudan na Olimpik.<ref>{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/lists/99/manual|title=First female competitors at the Olympics by country|work=Olympedia|accessdate=14 June 2020}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] o7dohq9sm2s78wpjt87o1rogu8k3jd4 Andeel 0 16356 87727 84482 2022-08-20T11:52:09Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Andeel''' bụ onye Ijipt na-ese ihe katụụn Ọrụ ya abịala n'ihu kemgbe mgbanwe ọchịchị Ijipt nke afọ 2011. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Andeel na Kafr al-Sheikh n'afọ 1986. Andeel na ndị mụrụ ya na-eme njem gaa Cairo mgbe niile n'agbanyeghị na ọ bighị n'ebe ahụ. Ọ na-ekwu na ọ hụrụ Cairo n'anya site na nwata ma kpebie ịkwaga ebe ahụ mgbe ọ dị afọ iri na asaa mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị. Ọrụ mbụ ya bụ na akwụkwọ akụkọ ''Al Gael''. Otu afọ mgbe nke ahụ gasịrị, ọ kwagara na akwụkwọ akụkọ Al Dostour ebe ọ rụrụ ọrụ n'okpuru onye na-ese ihe nkiri Amr Selim. Site n'ebe ahụ, Andeel kwagara na akwụkwọ akụkọ ọzọ nke onwe ya, ''Al Masry Al Youm'', ma soro guzobe magazin ya na-atọ ọchị, Tok Tok.<ref>{{Cite web|title=Profile of Andeel: Cartoonist, autodidact, funny man|date=24 March 2014|first=Jahd|author=Khalil|work=Mada Masr|url=http://madamasr.com/content/profile-andeel-cartoonist-autodidact-funny-man|accessdate=10 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140512232033/http://madamasr.com/content/profile-andeel-cartoonist-autodidact-funny-man|archivedate=12 May 2014}}</ref> Andeel nwere mmasị na eserese mgbe ọ bụ nwata. Nna ya gosiri ya ọrụ nke onye Egypt na-ese ihe nkiri Salah Jaheen, nke ọ na-ekwu na o nwere mmetụta dị ukwuu n'ọrụ nke ya. Ọtụtụ n'ime ọrụ Andeel kpughere tupu Jaheen bụ onye mba ọzọ, yabụ ịhụ ọrụ Jaheen gbasara Ijipt bụ ihe kpaliri ya itinye aka na eserese. Tupu ọ bụrụ onye a ma ama na-ese ihe nkiri, Otú ọ dị, Andeel nwalere ihu ọma ya n'ide edemede na ihe ọchị.<ref>{{Cite web|title=Andeel - أنديل|author=Medrar.TV|date=24 March 2014|work=YouTube|url=https://www.youtube.com/watch?v=JM8rsuGjOYw#t=678}}</ref> Ọtụtụ n'ime ọrụ Andeel dabeere na ihe ọchị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Nwanne nna ya gwara ya na nna nna ya bụ onye na-eme ihe nkiri nke mere ihe nkiri a na-akpọ Horses, nke ọ kpọgara na Berlin Film Festival. N'ihi ịkpa ókè agbụrụ, e leghaara ya anya maka nnukwu ihe nrite ọ bụ ezie na o doro anya na o kwesịrị ya, na ụgbọ mmiri laghachiri Ijipt ọ tụbara naanị otu ihe nkiri ahụ n'oké osimiri wee laa ezumike nká na sinima. Ihe ọmụma banyere iwe a manyere Andeel ịkwaga Cairo ma ghọọ onye na-ese ihe nkiri na nwata, yana ime ihe nkiri dị mkpirikpi (dị ka Ònye Maara, ihe nkiri noir nke a na-eme n'ọhịa ọdịda anyanwụ), ide edemede TV, imepụta akwụkwọ akụkọ, soro guzobe magazin na-atọ ọchị, malite akwụkwọ akụkọ na-atọ ụtọ nke Kafril Sheikh el Habeeba, ma na-eji Facebook eme ihe nke ukwuu. Ọ na-amụ maka asambodo na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya. N'afọ 2012, ọ lụrụ di. == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.madamasr.com/en/contributor/andeel/ www.madamasr.com] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ssvlwn9opp7oxnlpap30g3ag4tx33gu Amal Kenawy 0 16358 87673 86363 2022-08-20T11:32:09Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki  {{databox}} [[File:KENAWY Amal 1974-2012.jpg|thumb|KENAWY Amal 1974-2012]] [[Category:Articles with hCards]] '''Amal Kenawy''' (1974 - 19 Ọgọst 2012) bụ onye Egypt na-ese ihe nkiri nke oge a, nke a maara nke ọma maka vidiyo ya, arụmọrụ ya na ọrụ ụmụ nwanyị. Ọ na-arụsi ọrụ ike kemgbe afọ 1998. Ọrụ ya na-aga nke ọma nyeere ya aka inweta nkwado na mba ụwa.<ref name="SAF">{{Cite web|title=Amal Kenawy: Frozen Memory|url=http://sharjahart.org/sharjah-art-foundation/exhibitions/amal-kenawy-frozen-memory|work=Sharjah Arts Foundation|year=2018|accessdate=23 January 2019}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Amal Kenawy na 1974 na Cairo, Egypt.<ref name="jadaliyya">{{Cite web|author=Farhat|first=Maymanah|title=Amal Kenawy (1974-2012)|url=http://www.jadaliyya.com/pages/index/7182/amal-kenawy-(1974-2012)|work=www.jadaliyya.com|date=3 September 2012|accessdate=23 January 2019}}</ref> O gosipụtara mmasị na ihe nkiri, nka na ejiji site na nwata. N'oge ọ bụ nwata, Amal na-eji akwa ọ bụla ọ nwere ike ịchọta eme uwe nke ya. Nne na nna ya nwere nsogbu ego ebe Amal bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ anọ. Ọmụmụ nka ya malitere na Egypt Cinema Institute. N'afọ 1999, ọ nwetara akara ugo mmụta na eserese, site na Faculty of Fine Arts na Mahadum Helwan.<ref name="jadaliyya" /> Ọ malitere ọrụ nka ya dị ka nwa akwụkwọ, ya na nwanne ya nwoke nke okenye, Abdel Ghany Kenawy.<ref name="AWARE">{{Cite web|title=Amal Kenawy|url=https://awarewomenartists.com/en/artiste/amal-kenawy/|work=AWARE Women artists / Femmes artistes|accessdate=11 October 2021}}</ref> Njikọ ha mere ka ọtụtụ ihe osise sitere na ihe ọkpụkpụ, ihe osise na vidiyo.<ref name="jadaliyya" /> Ọrụ ha nwetara ọtụtụ onyinye na nkwado mba ụwa, gụnyere UNESCO's Grand Prize na International Cairo Biennale.<ref name="jadaliyya" /> Amal lụrụ Shady Elnoshokaty, onye na-ese ihe n'oge a nke nyeere ya aka na mbido ọrụ ya. Mgbe ha gbara alụkwaghịm, Amal na nwa ya nwoke, Yassin biri. Ọrụ ya n'onwe ya sitere n'ụzọ dị nso karị. O jiri ahụ nke ya na ihe ngosi nke ihe ndị na-emebi emebi, anụmanụ na ihe, iji gosipụta ihe mgbu uche na nke anụ ahụ ma kwuo okwu dịka ọmụmụ, alụmdi na nwunye, ọnwụ, nrọ na ncheta.<ref name="huff">{{Cite web|author=Okeke-Agulu|first=Chika|title=Amal Kenawy|url=http://www.huffingtonpost.com/chika-okekeagulu/amal-kenawy-death_b_1856591.html|work=www.huffingtonpost.com|date=9 May 2012|accessdate=23 January 2019}}</ref><ref name="SAF" /> Amal Kenawy nwụrụ n'abalị iri noolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2012, mgbe ọ dị afọ iri atọ na asatọ mgbe ọ lụchara ọgụ ogologo oge na leukemia. A ka na-egosipụta ọrụ ya n'ọtụtụ ebe ngosi ihe mgbe ochie na ụlọ ọrụ gburugburu ụwa. A na-echeta ya dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe na-akpali akpali na Middle East.<ref name="EgyptIndependent">{{Cite web|title=Farewell Amal Kenawy|work=Egypt Independent|url=http://www.egyptindependent.com/news/farewell-amal-kenawy|date=23 August 2012|accessdate=8 September 2015}}</ref> Ọ bụ nwanyị na-ese ihe, nke a na-akwanyere ùgwù maka ihe okike ya na nraranye miri emi n'ọrụ ya, ọ bụ ezie na ọ dị mkpụmkpụ.<ref name="EgyptIndependent" /> A na-anakọta ọrụ ya site na nnukwu nchịkọta ọha na eze, dị ka Mathaf: Arab Museum of Modern Art na Qatar na Sharjah Art Foundation na UAE, ma gosipụta ya na nnukwu biennials dị ka Dakar Biennale na Sharjah Biennial.<ref name="SAF" /> == Ọrụ ndị a ma ama == * 2002 Frozen Memory, vidiyo, foto na ihe ọkpụkpụ * 2003 ''Ụlọ ahụ'', arụmọrụ<ref name="jadaliyya" /><ref name="EgyptIndependent" /> * 2004 The Journey, ihe ngosi vidiyo na ihe ọkpụkpụ wax nke gosipụtara Amal na-eyi uwe ọcha ma na-ese n'elu ala nke ụlọ ebe a kpọchiri ya, naanị ka o mesịrị daa n'ụkwụ ya iji maliteghachi ịtụgharị na ịnyagharị ọzọ. * 2006 ''A ga-egbu gị'', ihe nkiri vidio na ihe osise<ref name="jadaliyya" /> * 2006 ''Booby'' Trapped Heaven, vidiyo na foto<ref name="AWARE" /> * 2007 Non Stop Mkparịta ụka, vidiyo na arụmọrụ<ref name="jadaliyya" /> * 2010 Silence of the Lambs AKA Silence of la Sheep, arụmọrụ ọha<ref name="jadaliyya" /><ref name="EgyptIndependent" /><ref name="KWGoldie">{{Cite web|author=Kaelen Wilson-Goldie|url=https://frieze.com/article/streets|title=To The Streets|date=1 May 2011|accessdate=23 January 2019|work=Frieze}}</ref> == Ihe nrite == * 1998 UNESCO Grand Prize na 7th Cairo International Biennial.<ref name="huff" /> * 1998 Kọmitii AICA (Marseilles Art Studios), France. * 2003 Nkwupụta pụrụ iche na International Ismailia Festival for Documentary and Short Films, Egypt. * 2004 Onyinye nke Pro-Helvetia Swiss Arts Council, ebe obibi ndị na-ese ihe, Aarau / Switzerland. * 2004 The State National Prize for Art, Science, Literature, maka iji Video dị ka ihe ngosi anya, Egypt. * 2004 Dakar Biennale award.<ref name="huff" /> * 2005 Ihe nrite ọla edo nke 23 nke Alexandria Biennial.<ref name="huff" /> * 2005 Ihe nrite ịgafe ụwa, Leonardo / ISAST, International Society for the Arts, Sciences and Technology, Los Angeles, USA. * 2006 Dakar Biennale award.<ref name="huff" /> * 2006 Nnukwu ihe nrite nke iri na abụọ nke Cairo International Biennial.<ref name="huff" /><ref name="KWGoldie" /> * 2010 Ihe nrite Sharjah International Biennial.<ref name="huff" /><ref name="EgyptIndependent" /> == Ebensidee ==  {{Reflist}} owcyiakb3gzn1af8uhhpegumxmk0n6q 87674 87673 2022-08-20T11:32:34Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki  {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amal Kenawy''' (1974 - 19 Ọgọst 2012) bụ onye Egypt na-ese ihe nkiri nke oge a, nke a maara nke ọma maka vidiyo ya, arụmọrụ ya na ọrụ ụmụ nwanyị. Ọ na-arụsi ọrụ ike kemgbe afọ 1998. Ọrụ ya na-aga nke ọma nyeere ya aka inweta nkwado na mba ụwa.<ref name="SAF">{{Cite web|title=Amal Kenawy: Frozen Memory|url=http://sharjahart.org/sharjah-art-foundation/exhibitions/amal-kenawy-frozen-memory|work=Sharjah Arts Foundation|year=2018|accessdate=23 January 2019}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Amal Kenawy na 1974 na Cairo, Egypt.<ref name="jadaliyya">{{Cite web|author=Farhat|first=Maymanah|title=Amal Kenawy (1974-2012)|url=http://www.jadaliyya.com/pages/index/7182/amal-kenawy-(1974-2012)|work=www.jadaliyya.com|date=3 September 2012|accessdate=23 January 2019}}</ref> O gosipụtara mmasị na ihe nkiri, nka na ejiji site na nwata. N'oge ọ bụ nwata, Amal na-eji akwa ọ bụla ọ nwere ike ịchọta eme uwe nke ya. Nne na nna ya nwere nsogbu ego ebe Amal bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ anọ. Ọmụmụ nka ya malitere na Egypt Cinema Institute. N'afọ 1999, ọ nwetara akara ugo mmụta na eserese, site na Faculty of Fine Arts na Mahadum Helwan.<ref name="jadaliyya" /> Ọ malitere ọrụ nka ya dị ka nwa akwụkwọ, ya na nwanne ya nwoke nke okenye, Abdel Ghany Kenawy.<ref name="AWARE">{{Cite web|title=Amal Kenawy|url=https://awarewomenartists.com/en/artiste/amal-kenawy/|work=AWARE Women artists / Femmes artistes|accessdate=11 October 2021}}</ref> Njikọ ha mere ka ọtụtụ ihe osise sitere na ihe ọkpụkpụ, ihe osise na vidiyo.<ref name="jadaliyya" /> Ọrụ ha nwetara ọtụtụ onyinye na nkwado mba ụwa, gụnyere UNESCO's Grand Prize na International Cairo Biennale.<ref name="jadaliyya" /> Amal lụrụ Shady Elnoshokaty, onye na-ese ihe n'oge a nke nyeere ya aka na mbido ọrụ ya. Mgbe ha gbara alụkwaghịm, Amal na nwa ya nwoke, Yassin biri. Ọrụ ya n'onwe ya sitere n'ụzọ dị nso karị. O jiri ahụ nke ya na ihe ngosi nke ihe ndị na-emebi emebi, anụmanụ na ihe, iji gosipụta ihe mgbu uche na nke anụ ahụ ma kwuo okwu dịka ọmụmụ, alụmdi na nwunye, ọnwụ, nrọ na ncheta.<ref name="huff">{{Cite web|author=Okeke-Agulu|first=Chika|title=Amal Kenawy|url=http://www.huffingtonpost.com/chika-okekeagulu/amal-kenawy-death_b_1856591.html|work=www.huffingtonpost.com|date=9 May 2012|accessdate=23 January 2019}}</ref><ref name="SAF" /> Amal Kenawy nwụrụ n'abalị iri noolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2012, mgbe ọ dị afọ iri atọ na asatọ mgbe ọ lụchara ọgụ ogologo oge na leukemia. A ka na-egosipụta ọrụ ya n'ọtụtụ ebe ngosi ihe mgbe ochie na ụlọ ọrụ gburugburu ụwa. A na-echeta ya dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe na-akpali akpali na Middle East.<ref name="EgyptIndependent">{{Cite web|title=Farewell Amal Kenawy|work=Egypt Independent|url=http://www.egyptindependent.com/news/farewell-amal-kenawy|date=23 August 2012|accessdate=8 September 2015}}</ref> Ọ bụ nwanyị na-ese ihe, nke a na-akwanyere ùgwù maka ihe okike ya na nraranye miri emi n'ọrụ ya, ọ bụ ezie na ọ dị mkpụmkpụ.<ref name="EgyptIndependent" /> A na-anakọta ọrụ ya site na nnukwu nchịkọta ọha na eze, dị ka Mathaf: Arab Museum of Modern Art na Qatar na Sharjah Art Foundation na UAE, ma gosipụta ya na nnukwu biennials dị ka Dakar Biennale na Sharjah Biennial.<ref name="SAF" /> == Ọrụ ndị a ma ama == * 2002 Frozen Memory, vidiyo, foto na ihe ọkpụkpụ * 2003 ''Ụlọ ahụ'', arụmọrụ<ref name="jadaliyya" /><ref name="EgyptIndependent" /> * 2004 The Journey, ihe ngosi vidiyo na ihe ọkpụkpụ wax nke gosipụtara Amal na-eyi uwe ọcha ma na-ese n'elu ala nke ụlọ ebe a kpọchiri ya, naanị ka o mesịrị daa n'ụkwụ ya iji maliteghachi ịtụgharị na ịnyagharị ọzọ. * 2006 ''A ga-egbu gị'', ihe nkiri vidio na ihe osise<ref name="jadaliyya" /> * 2006 ''Booby'' Trapped Heaven, vidiyo na foto<ref name="AWARE" /> * 2007 Non Stop Mkparịta ụka, vidiyo na arụmọrụ<ref name="jadaliyya" /> * 2010 Silence of the Lambs AKA Silence of la Sheep, arụmọrụ ọha<ref name="jadaliyya" /><ref name="EgyptIndependent" /><ref name="KWGoldie">{{Cite web|author=Kaelen Wilson-Goldie|url=https://frieze.com/article/streets|title=To The Streets|date=1 May 2011|accessdate=23 January 2019|work=Frieze}}</ref> == Ihe nrite == * 1998 UNESCO Grand Prize na 7th Cairo International Biennial.<ref name="huff" /> * 1998 Kọmitii AICA (Marseilles Art Studios), France. * 2003 Nkwupụta pụrụ iche na International Ismailia Festival for Documentary and Short Films, Egypt. * 2004 Onyinye nke Pro-Helvetia Swiss Arts Council, ebe obibi ndị na-ese ihe, Aarau / Switzerland. * 2004 The State National Prize for Art, Science, Literature, maka iji Video dị ka ihe ngosi anya, Egypt. * 2004 Dakar Biennale award.<ref name="huff" /> * 2005 Ihe nrite ọla edo nke 23 nke Alexandria Biennial.<ref name="huff" /> * 2005 Ihe nrite ịgafe ụwa, Leonardo / ISAST, International Society for the Arts, Sciences and Technology, Los Angeles, USA. * 2006 Dakar Biennale award.<ref name="huff" /> * 2006 Nnukwu ihe nrite nke iri na abụọ nke Cairo International Biennial.<ref name="huff" /><ref name="KWGoldie" /> * 2010 Ihe nrite Sharjah International Biennial.<ref name="huff" /><ref name="EgyptIndependent" /> == Ebensidee ==  {{Reflist}} 49e8vns38nhdtz4rur9xylbtbmu4est Aya Tarek 0 16372 87622 84526 2022-08-20T11:14:00Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Aya Tarek''' bụ onye na-ese ihe n'Ijipt si n'obodo Alexandria .<ref>{{Cite web|title=Aya Tarek|url=http://www.khtt.net/person/7856/en|publisher=Khatt Foundation|accessdate=13 March 2013}}</ref> Ihe ndị Tarek na-eme bụ ihe osise n'okporo ámá ma ọ bụ ihe odide na ihe osise. Ọ bụ ezie na ihe osise n'okporo ámá n'Ijipt nwetara nlebara anya mba ụwa mgbe mgbanwe nke afọ 2011 gasịrị, Tarek malitere ịkekọrịta ihe osise ya n'okporo ámá na mgbidi Alexandria na 2008, mgbe ọ dị afọ iri na asatọ.<ref name="arabbritishcentre">{{Cite web|author=Balata|first=Angie|title=The Graffiti "Superheroes"|url=http://www.arabbritishcentre.org.uk/arab-world/feature/graffiti-superheroes-angie-balata|publisher=The Arab British Centre|accessdate=13 March 2013}}</ref> Tarek na-emepụta ihe osise ime ụlọ nke ọ na-eche na ọ na-enyere ya aka ka e were ya n'ụzọ siri ike dị ka onye na-ese ihe. Otú ọ dị, ọ na-ekwusi ike na mkpa nke nka n'okporo ámá dị n'ihi na ọ dị onye ọ bụla mfe iwere ihe ọ bụla ha nwere ike ịchọ site na ọrụ ahụ.<ref name="Taking it to the Streets">{{Cite web|url=http://www.reorientmag.com/2013/10/aya-tarek/|title=Taking it to the Streets|work=REORIENT - Middle Eastern Arts and Culture Magazine|language=en-us|accessdate=2016-03-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160307062316/http://www.reorientmag.com/2013/10/aya-tarek/|archivedate=2016-03-07}}</ref> [[Usòrò:AO S9793 OPT -2.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Ndụ == A mụrụ ya n'afọ 1989 nna nna ya bụ onye ọrụ aka. N'afọ 2008, ọ malitere ide ihe.<ref>{{Cite web|url=http://www.cairoscene.com/ArtsAndCulture/Aya-Tarek-For-Art's-Sake|title=Aya Tarek: For Art's Sake|work=Cairo Scene|accessdate=2016-03-06}}</ref> == Ọrụ == Ọtụtụ ndị na-ahụ Tarek dị ka onye na-ese ihe n'okporo ámá mbụ na Egypt.<ref>{{Cite web|url=http://www.whitewallbeirut.com/artists/|title=Archived copy|accessdate=2013-05-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131125035647/http://www.whitewallbeirut.com/artists/|archivedate=2013-11-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://today.almasryalyoum.com/article2.aspx?ArticleID=189912|title=تمصير.. "آية" بالجرافيتى: بروس لى ببدلة السادات.. و"القرود" ترى وتسمع وتتكلم|work=today.almasryalyoum.com|accessdate=2018-02-28}}</ref> Ọ nọ na ihe nkiri nke Ahmed Abdallah akpọrọ Microphone, nke na-enyocha ihe osise nke Alexandria na-eduga na mgbanwe nke afọ 2011 N'otu n'ime ihe odide nke ya, "How to Fuck your mind", Tarek gosipụtara onye na-ese ihe osise na-arị elu ozugbo ma daa site na aha dị elu.<ref name="arabbritishcentre" /><ref>{{Cite web|author=Ali|first=Amro|title=Alexandria Re-Imagined: the Revolution through Art|url=http://www.jadaliyya.com/pages/index/9760/alexandria-re-imagined_the-revolution-through-art|publisher=Jadaliyya|accessdate=13 March 2013}}</ref> Ihe nkiri ahụ gụnyere ahụmahụ onwe onye Tareká na mgbasa ozi na otu o si metụta ya.<ref>{{Cite web|url=http://vimeo.com/24373342|publisher=Aya Tarek|title=How To Fuck Up Your Mind!|accessdate=3 July 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120921224523/http://vimeo.com:80/24373342|archivedate=2012-09-21}}</ref> Onye nkatọ doro anya, Tarek na-eji ọtụtụ ebe nka nke na-elekwasị anya na graffiti iji gosipụta echiche ya ma soro ndị ọzọ kerịta ha n'ebe ọha na eze. Ọ na-akọwa nkà ihe ọmụma ya, na-ekwusi ike na ihe odide "abụghị maka ịba ọgaranya, ma ọ bụ inwe oghere zoro ezo".<ref name="arabbritishcentre" /> Tarek nwere ndị na-eso ụzọ siri ike na Facebook na ọtụtụ blọọgụ ndị Ijipt. N'oge mgbụsị akwụkwọ nke afọ 2012, Tarek sonyere n'ihe ngosi na Beirut nke a na-akpọ White Wall, nke kpọkọtara ndị na-ese ihe si n'akụkụ ụwa niile.<ref>{{Cite web|title=White Wall: Beirut's street art exhibited|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/0/51295/Arts--Culture/0/White-Wall-Beirut’s-street-art-exhibited.aspx|publisher=Ahram Online|accessdate=13 March 2013}}</ref> Ọ bụ Beirut Art Center haziri ihe ngosi ahụ na mmekorita ya na Foundation Saradar ma gosipụta ihe ngosi na Beirut Art Centre na ọrụ egosiri n'okporo ámá Beirut.<ref>{{Cite web|title=White Wall|url=http://www.whitewallbeirut.com/|publisher=White Wall|accessdate=13 March 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130414125945/http://www.whitewallbeirut.com/|archivedate=14 April 2013}}</ref> Aya Tarek kọwara ahụmịhe ya ebe a dịka nke nweere onwe ya nke ukwuu na atụghị anya ka ndị omenkà ndị ọzọ na-arapara n'otu ozi mgbe ha na-emepụta mgbidi a. Ọtụtụ ndị na-ese ihe dị iche iche si gburugburu ụwa bịara ebe a iji rụọ ọrụ n'ebe na-enweghị ikpe.<ref name="Taking it to the Streets" /> Ọ bụ ezie na a na-ahụ ọrụ Tarek dị ka akụkụ nke atụmatụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ na-ekwu na, "ọtụtụ n'ime anyị abụghị ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ezie; [anyị] ndị na-ese ihe ... abụghị maka ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ihe gbasara ejiji na usoro. Ọ bụghị maka isiokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị siri ike" Ọ na-ekwu na mgbe mgbanwe ahụ gasịrị, echiche akụkụ ọdịda anyanwụ banyere Ijipt gbanwere nke ukwuu, nke bụ ihe mere ọtụtụ ndị na-ese ihe ji gosipụta echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ọrụ ha.<ref name="Taking it to the Streets" /> Aya Tarek na-ekwusi ike maka mkpa nka n'okporo ámá dị, ọkachasị n'Ijipt. Ọ na-ekwu maka etu ọha na eze si ahụ ya nke ukwuu, n'agbanyeghị nnukwu nyocha nke na-eme na mba ya. Ọ na-ekwu, okporo ámá bụ maka onye ọ bụla. Ọ na-ewere onwe ya dị ka onye na-eme nnwale, ma na-eme nnukwu nnwere onwe okike n'ọrụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://cltampa.com/artbreaker/archives/2015/09/30/world-renowned-muralist-aya-tarek-tags-usf#.VtyT9ZMrJsM|title=World-renowned muralist Aya Tarek tags USF|work=Creative Loafing Tampa|accessdate=2016-03-06}}</ref> == Hụkwa == * Ihe osise nke oge a n'Ijipt == Ebensidee == {{Reflist|2}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ahregj103mrobhgovx7rsb32444sjar Ahmad Nady 0 16388 87362 83234 2022-08-20T10:01:46Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ahmad Mohammad Nady''' bụ onye Egypt na-ese ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye na-eme ihe ọchị na onye na-achọ ikike mmadụ. N'ịbụ onye sitere n'ezinụlọ ndị na-ese ihe, Nady malitere ọrụ ya n'oge ọ dị obere, na-arịgo elu ịghọ otu n'ime ndị na-eme ihe ọchị a ma ama na Egypt mgbe ọ dị obere. Ọ na-ese ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị site na nwata, ma kemgbe mgbanwe Egypt nke afọ 2011, ọ na-arụsi ọrụ ike n'akụkụ ọrụ a, na-enweta aha dị ịrịba ama maka obi ike nke ọrụ ya. == Akụkọ ndụ == === Ihe ndị mere n'oge gara aga === A mụrụ Nady na Disemba 31, 1981, n'ime ezinụlọ ndị na-ese ihe. Nna ya, Mohammad Nady, bụ onye na-ese ihe nkiri. Nne ya, Iman Ezzat, bụkwa onye-ese ihe na odee.<ref name="ahram1">{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/News/18633.aspx|title=Ahmad Nady: A budding Egyptian cartoonist – Arts & Culture – Ahram Online|publisher=English.ahram.org.eg|date=2011-08-12|accessdate=2011-09-21}}</ref> Na mgbakwunye na nne na nna ya, Nady kwuru na nwata ya na ịzụlite ya na 10th of Ramadan City dị ka mmetụta mbụ n'ịghọ onye na-ese ihe.<ref group="note">The "10th of Ramadan City" is like the [[6th of October City]].</ref> Dị ka nwatakịrị, ọ bụ onye na-agụ akwụkwọ na magazin ndị na-atọ ọchị ma ọ ga-emepụta ihe ọchị mgbe ụfọdụ banyere ndị ikwu ya, na-adabere na ihe odide ya na njirimara ha. Ka oge na-aga, nke a ghọrọ ihe ntụrụndụ na nna ya na-arụ ọrụ dị ka onye nduzi. Ọ na-ese ihe osise nke ụmụ akwụkwọ ibe ya na ndị nkuzi. Otu n'ime ndị na-eme ihe ọchị mbụ ya bụ "Amazing ''Mido''", onye na-eto eto na-emepụta ihe nke radieshon nyere ya ohere ịchịkwa ma gbanwee ọdịdị ya na ọdịdị ya.<ref name="mawhopon">{{Cite web|url=http://www.mawhopon.net/ver_ar/news.php?news_id=4832|title=Ahmed Nady: One of the most famous comics artists in Egypt|publisher=Mawhopon.net|date=2010-10-31|accessdate=2011-10-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110703032204/http://mawhopon.net/ver_ar/news.php?news_id=4832|archivedate=2011-07-03}}</ref><ref name="youm7">{{Cite web|url=http://www.youm7.com/News.asp?NewsID=172483|title=Pharaohs were the first discovered the art of Comics|publisher=Youm7.com|date=2009-12-31|accessdate=2011-10-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110913073211/http://www.youm7.com/News.asp?NewsID=172483|archivedate=2011-09-13}}</ref> Dị ka Nady si kwuo, ihe nkiri mbụ o bipụtara bụ nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị. E mere ihe nkiri ahụ n'oge Agha Gulf, mgbe Nady nọ n'ụlọ akwụkwọ elementrị, ọ gosipụtara Sindbad na-eti Saddam Hussein ihe n'isi, na-asị, "Ị emeela ka ụmụaka ụwa kpọọ m asị ugbu a ebe ha maara na m bụ onye Iraq". N'afọ 1992, mgbe ọ dị naanị afọ iri na otu, ọ ritere ihe nrite mbụ ya n'ọmụmụ ihe na Mahmoud Mukhtar Museum. N'afọ sochirinụ, e nyere ya ihe nrite ihe odide na-akwa emo kacha mma site na magazin caricature.<ref name="mawhopon" /><ref name="youm7" /> === Ọrụ === Ahmad Nady malitere ọrụ ọkachamara ya mgbe ọ dị afọ iri na anọ mgbe nna ya na-arịa ọrịa ike ọgwụgwụ na ịrụbiga ọrụ ókè. Nady jụrụ ya ma ọ nwere ike ise ihe maka magazin Lebanọn ma nna ya kwetara ma gbaa ya ume. Ọ malitere na mbụ dị ka onye enyemaka na ụlọ ọrụ na-emepụta ihe oyiyi Feroonic, tupu ya esoro ọtụtụ magazin rụọ ọrụ, gụnyere ụlọ ọrụ Karma, nke a maara maka ọtụtụ n'ime ihe ọchị ya: Simsim's World, Sameer na Alaa el-Din (Arabic: سمير ئالء الدين) na Young Arab nakwa ndị ọzọ.<ref name="mawhopon" /> N'oge a, Nady malitere izipu ọtụtụ ndị nchịkọta magazin na-atọ ọchị na ihe atụ nke ọrụ ya na echiche ya, nke a jụrụ ha niile na Egypt. Otu n'ime ndị a, n'etiti ọrụ ọkachamara mbụ ya, bụ usoro njem a na-akpọ Fayek w Rayek n'ihi ndị isi ya abụọ, chimpanzee na onye umengwụ. Ọ bụ magazin na-atọ ọchị nke Saudi bụ ''Basme'' (Arabic: باسم) bipụtara usoro ahụ ma bụrụ nke a ma ama n'etiti ụmụaka.<ref name="mawhopon" /> Ka ọ na-aga n'ihu dị ka onye na-eme ihe ọchị, Nady malitere ịbanye n'ụwa nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'afọ 1996, ọ meriri n'ọkwa nke atọ na ihe ngosi UNESCO, "''Ebe Anyị Bi''", na 2004, sonyere na ihe ngosi nka nke ndị Artists 'Syndicate haziri iji kwado Palestine. Ọ kwalitere ihe ọchị na ihe osise site na ịmepụta ọtụtụ ụlọ ọrụ na Ijipt, gụnyere ọ dịkarịa ala otu na Bibliotheca Alexandrina. O nwetakwala ihe nrite atọ site na deviantArt, otu ndị na-ese ihe n'ịntanetị.<ref name="mawhopon" /> == Ịgba mbọ == Nady sonyere na 2008 Egypt general strike na, ruo oge ụfọdụ, na mkpọsa onye isi ala Mohamed ElBaradei.<ref name="jadaliyya">{{Cite web|url=http://www.jadaliyya.com/pages/index/2048/revolutionary-cartoons_an-interview-with-ahmad-nad|title=Revolutionary Cartoons: An Interview With Ahmad Nady|publisher=[[Jadaliyya]]|date=2011-07-04|accessdate=2011-09-21}}</ref> Nady sonyeere mgbanwe 2011 site na mbido, na-ekere òkè na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Tahrir Square ma na-ese ihe osise n'ebe ahụ, na-akpọ ndị gbara ya gburugburu ka ha tụọ aro echiche na ederede.<ref name="jadaliyya" /> Ọ bụ otu n'ime ọtụtụ ndị mara ụlọikwuu na Tahrir Square ma bụrụ onye a gbagburu na Jenụwarị 28 n'oge esemokwu ya na ndị uwe ojii.<ref name="jadaliyya" /> Ndị otu "Popular Committees" wakporo ya n'ihi mgbasa ozi nke ụlọ ọrụ mgbasa ozi gọọmentị, nke kwuru na ndị na-eme ngagharị iwe nwere "ihe omume mba ọzọ".<ref name="jadaliyya" /><ref>{{Cite web|url=https://www.usatoday.com/news/world/2011-02-08-egypt-protests_N.htm|title=Regime won't halt, but rallies must, Egypt's VP says|publisher=Usatoday.Com|date=2011-02-08|accessdate=2011-10-01}}</ref> Mgbe a jụrụ ya ihe a ga-eji isi ụlọ ọrụ National Democratic Party a gbara ọkụ n'oge mgbanwe nke afọ 2011 mee, Nady toro echiche nke ịgbanwe isi ụlọ ọrụ ahụ ka ọ bụrụ ebe a na-eme ihe omume ọdịnala, na-asị, "Ọ kwesịrị ịbụ ebe maka ọmụmụ ihe nke ngalaba nka niile na-akpọ ndị omenkà niile si n'Ijipt niile".<ref name="ahram2">{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/~/NewsContent/5/35/19486/Arts--Culture/Stage--Street/NDP-headquarters-building-what-will-it-be.aspx|title=NDP headquarters building- what will it be? – Stage & Street – Arts & Culture – Ahram Online|publisher=English.ahram.org.eg|date=2011-08-23|accessdate=2011-09-21}}</ref> == Onyinye na nsọpụrụ == ; Nkwado obodo * asambodo nke Mahmoud Mukhtar Museum Workshop, 1992. * Ihe nrite maka caricature kacha mma na magazin caricature, 1993. * Aha nsọpụrụ sitere na ngosi nke "Egypt in my Heart", site na Republican Youth na Ministry of Culture, 2004. * Onyinye mmeri site na Òtù Ndị Na-ese Ihe Maka Enyemaka ya na ihe ngosi nka na ịdị n'otu na Palestine, 2004. ; Nkwado mba ụwa * Ihe nrite nke atọ na ngosi UNESCO, "Ebe Anyị Na-ebi", 1996.<ref name="mawhopon" /> * Ihe nrite atọ kwa ụbọchị site na Deviant Art, 2005, 2006 na 2007.<ref>{{Cite web|url=http://ahmad-nady.deviantart.com/gallery/32140719|title=Daily Deviation on deviantART|publisher=www.deviantart.com|date=2011-09-19|accessdate=2011-09-19}}</ref> == Ihe ngosi == <gallery class="center"> Usòrò:Sebo3 althawra almasria.jpg|Muslim Brotherhood, The Coptic church, Elites na [[SCAF]] na-anwa ịchịkwa ndị ntorobịa Jan25 Usòrò:No to Military Trials in Egypt.jpg|SCAF na-eso ndị na-eme ngagharị iwe n'udo n'ụlọ ikpe ndị agha ka Mubarak na-eche [[Hosni Mubarak#Trial|ụlọ ikpe ndị nkịtị]] ihu Usòrò:SCAF and 6 April Youth Movement.jpg|Council Kasị Elu nke ndị agha na-ebo ndị [[April 6 Youth Movement|ntorobịa 6 Eprel]] ebubo ịnata ego ndị America Usòrò:SCAF oppose Right2Vote For EgyAbroad.jpg|SCAF na-emegide [[Right to vote|ikike ịtụ vootu]] maka [[Egyptian diaspora|ndị Ijipt bi ná mba ọzọ]], na-ekwu na ndị Ijipt nọ ná mba ọzọ bụ ndị na-enweghị mba na nwere atụmatụ nzuzo. Usòrò:Freedom under SCAF.jpg|Nnwere onwe n'okpuru SCAF Usòrò:Ali Jawad al-Sheikh by Ahmad Nady.jpg|[[Ali Jawad al-Sheikh]] </gallery> == Hụkwa ==   * Carlos Latuff == Ọgụgụ ọzọ == * [http://aawsat.com/details.asp?section=37&article=638345&feature=1&issueno=11965 Carlos Latuff: Obi dị ya ụtọ ịbụ enyi nke Mgbanwe nke Jenụwarị 25] * [https://www.theguardian.com/artanddesign/2011/aug/22/carlos-latuff-cartoon-arab-spring Carlos Latuff: Olu nke Tripoli na-ebi ndụ site na Rio]  == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://ahmadnady.blogspot.com Blog Ahmad Nady] * [http://www.behance.net/ahmad-nady Nady on Behance Network] * [http://ahmad-nady.deviantart.com/ Nady na DeviantArt] * [https://www.facebook.com/pages/ahmad-nady/21584000631?sk=info Peeji ndị na-akwado Facebook] * [https://www.flickr.com/photos/ahmad_nady/ Nady na Flickr] * [https://twitter.com/ahmad_nady Nady na Twitter] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 3nf933ebb192w4c91xsve7zgax5ny9q Aswat Almadina 0 16395 87341 80301 2022-08-20T09:46:24Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aswat Almadina''', nke pụtara "Voices of the City", bụ otu egwu Sudan nke oge a, nke e guzobere na 2016 n'isi obodo Khartoum. Egwú mbụ ha na-emetụta ma egwu Sudanese a ma ama nke senchiri nke iri abụọ yana ụdị egwu pop nke mba ụwa. Okwu ha dị na Sudanese Arabic, tinyere ụbọ eletrik, ụda na keyboard. N'iji ihe atụ nke onye ọ bụla nọ na Sudan ghọtara, onye na-agụ egwú bụ Ibrahim Ibn Albadya na-abụ abụ banyere nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya ma ọ bụ omenala Sudan kwa ụbọchị.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=n9E0UWae-K0|title=Dwayr mgfola (Closed circles)|author=Aswat Almadina|first=|date=|work=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210326075342/https://www.youtube.com/watch?v=n9E0UWae-K0|archivedate=26 March 2021|accessdate=2020-04-16}}</ref> Ụkpụrụ nduzi ha "''Ịhụnanya na udo''" yana ihe ngosi a na-eme n'ebe ọha na eze nke mpaghara Khartoum mere ka ha nwee aha nke ichegbu onwe ha maka nsogbu obodo, dịka ọmụmaatụ site na iwekọta ahịhịa mkpofu n'okporo ámá tupu ha akpọ egwu ha nye ndị na-ege ntị n'ógbè ahụ.<ref>See the lyrics and pictures of their music video ''Who's more powerful?'' {{Cite web|author=Aswat Almadina|first=|date=|title=Who's more powerful?|url=https://www.youtube.com/watch?v=tYtnxx0JX7k|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191117052334/https://www.youtube.com/watch?v=tYtnxx0JX7k|archivedate=2019-11-17|accessdate=2020-04-16|work=}}</ref> Mmekọrịta a dị ka akụkụ nke ọha na eze mekwara ka ha nweta aha nke National Goodwill Ambassador maka ''UNDP'' na Sudan.''<ref>{{Cite web|url=https://www.sd.undp.org/content/sudan/en/home/presscenter/pressreleases/2017/02/14/undp-appoints-music-band-aswat-almadina-goodwill-ambassadors-in-sudan.html|title=UNDP Appoints Music band Aswat Almadina Goodwill Ambassadors in Sudan|work=UNDP in Sudan|language=en|accessdate=2020-04-16}}</ref>'' Site n'ihe ngosi egwu n'ihu ọha, vidiyo egwu na mgbasa ozi mmekọrịta, òtù ahụ ghọrọ ihe a ma ama ngwa ngwa, ọkachasị n'etiti ndị na-eto eto. Aswat Almadina emepụtala abọm abụọ, nke mbụ a kpọrọ ''Khashab'' ("Wood") na nke abụọ ''Logat Alshware'', nke pụtara "asụsụ nke okporo ámá".<ref>{{Cite web|url=https://khartoumstar.com/en/2019/08/06/aswat-al-madina-spreading-love-and-peace-all-over-sudan/|title=Aswat Al-madina spreading love and peace all over Sudan * Khartoum Star|date=2019-08-06|work=Khartoum Star|language=en-US|accessdate=2020-04-16|archivedate=27 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201127004613/https://khartoumstar.com/en/2019/08/06/aswat-al-madina-spreading-love-and-peace-all-over-sudan/}}</ref> N'afọ 2016, German Cultural Centre dị na Khartoum mepụtara abụọ n'ime egwu ha maka ọrụ mba ụwa nke gosipụtara vidiyo egwu sitere na Sudan, Egypt na Middle East.<ref>{{Cite web|url=https://www.goethe.de/ins/su/de/kul/mag/20963279.html|title=ASWAT ALMADINA|author=|first=|date=|work=@GI_weltweit|language=de, ar|accessdate=2020-04-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200802114734/https://www.goethe.de/ins/su/de/kul/mag/20963279.html|archivedate=2 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.goethe.de/prj/rel/en/mra/mur.html?wt_sc=musikraum|title=Musikraum - Musikraum: the living room transforms into a concert hall - Goethe-Institut|work=www.goethe.de|accessdate=2020-04-16}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=rBVhgQ2i90A|title=Nos Kobaya Shai Be Aisha|author=Aswat Almadina|first=|date=|work=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200802115227/https://www.youtube.com/watch?v=rBVhgQ2i90A|archivedate=2 August 2020|accessdate=2020-04-16}}</ref> == Hụkwa == * Egwú nke Sudan * Egwú pop nke Arabic == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.facebook.com/aswatalmadinamedia/ Aswat Almadina] na Facebook * [https://www.youtube.com/watch?v=74echREtGgY&list=PLDygNAiEdZHzACiO70aOrg_q7aoGZu4P2 Aswat Almadina na Youtube:] * [https://www.youtube.com/watch?v=tYtnxx0JX7k Onye dị ike karịa] * [https://www.youtube.com/watch?v=2_M6g6F7BHA Halaly] 5jf5zjox22m1q5fzdeyz3uuph0oj8u4 Alexandra Takounda 0 16459 87701 80365 2022-08-20T11:38:28Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alexandra Takounda Engolo''' (amụrụ n'abalị̀ asaa nke onwa Julaị afọ 2000), nke a maara dị ka '''Alexandra Takounda''', bụ onye Cameroon na-agba bọọlụ nke na-agba dị onye n'aha ịhụ maka onyinye goolu nye otu Djurgårdens na ndị otu ụmụ nwanyị Cameroon. == Ọrụ mba ụwa == Takounda nọchitere anya Cameroon na ọgbụgba bọọlụ nke 2016 FIFA U-17 Women's World Cup na FIFA World Cup France nke afọ 2019 ebe ọ gbara egwuregwu mbụ ya na nweta mmeri n'onyinye goolu abụọ na asataghị̀ ma otu na mba New Zealand. == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ntg90ixo7qnmpuirih9652yt1p66wy4 Adel Adham 0 16463 87150 80369 2022-08-19T12:24:36Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|website=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Adel Adham''' (Arabic; March 8, 1928 - February 1, 1996) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. A maara ya maka ngosipụta ya nke ihe ọjọọ na ndị na-edoghị anya. == Ọrụ == A mụrụ Adel Adham n'abalị 8 ọnwa Machị, afọ 1928 na Alexandria, Ijipt, nna ya bụ onye [[Egypt|Ijipt]] na nne ya bụ onye Egypt-Turkish.<ref>{{Cite web|url=http://www.elcinema.com/en/person/1011454/|title=Adel Adham - Actor - Filmography، photos، Video|work=elCinema.com|language=en|accessdate=2017-11-13}}</ref> Oge izizi ya na ihe nkiri bụ n'afọ 1945 na ihe nkiri Laila, Daughter of the Poor (1945). Na ihe nkiri ya kachasị ọhụrụ tupu ọnwụ ya, onye ọzọ gwara onye ya na ọ ga-aga hel. Nzaghachi nke onye Adham? "Ọ dị mma, ọ bụrụ na anyị gaa n'eluigwe, anyị agaghị ahụ onye ọ bụla anyị maara!" == Ihe nkiri ==   == Edemsibịa == {{Reflist}} 48zgkdquzbgdrymwzlmh77ei0gna8bl Alice Chelangat 0 16483 87573 80891 2022-08-20T11:01:27Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice Kimetto Chelangat''' (amụrụ na 27 na onwa Disemba, na afọ 1976 na Kericho) bụ onye Kenya na-agba ọsọ ogologo oge nke bụ ọkachamara na ọsọ marathon. == Akụkọ ndụ == Ọ nọchitere anya mba ya na ihe omume ahụ na afọ 2004 Olympic Games . Ọ na-asọ mpi na ịgba ọsọ mba ma merie ihe nrite ọlaọcha nke otu na Kenya na afọ 2006 IAAF World Cross Country Championships . Ọ bụ onye mmeri ugboro abụọ nke Rock 'n' Roll San Diego Marathon ma merie Milan Marathon na Florence Marathon na Ịtali. Ihe kacha mma ya maka ọsọ marathon bụ 2:26:36 awa, nke e debere na 2001. == Ihe ndekọ nke asọmpi == {| {{AchievementTable}} |- |2004 |[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]] |[[Athens]], [[Greece]] | 11th |[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]] |- |rowspan=2|2006 |rowspan=2|[[2006 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]] |rowspan=2|[[Fukuoka, Fukuoka|Fukuoka]], [[Japan]] | 10th |Long race |- |bgcolor="silver"| 2nd |Team competition |- |} == Ịgba ọsọ n'okporo ụzọ == {| {{AchievementTable}} |- |2001 |[[Milan Marathon]] |[[Milan]], [[Italy]] | 1st |Marathon |- |2001 |[[Enschede Marathon]] |[[Enschede]], [[Netherlands]] | 3rd |Marathon |- |2002 |[[Rock 'n' Roll San Diego Marathon]] |[[San Diego, California]], [[United States|U.S.]] | 1st |Marathon |- |2002 |[[Milan Marathon]] |[[Milan]], [[Italy]] | 2nd |Marathon |- |2003 |[[Prague Marathon]] |[[Prague]], [[Czech Republic]] | 2nd |Marathon |- |2003 |[[Nairobi Marathon]] |[[Nairobi]], [[Kenya]] | 1st |Marathon |- |2004 |[[Hamburg Marathon]] |[[Hamburg]], [[Germany]] | 2nd |Marathon |- |2005 |[[Florence Marathon]] |[[Florence]], [[Italy]] | 1st |Marathon |- |2006 |[[Rock 'n' Roll San Diego Marathon]] |[[San Diego, California]], [[United States|U.S.]] | 1st |Marathon |- |2006 |[[Rock 'n' Roll Virginia Beach Half Marathon]] |[[Virginia Beach, VA]], [[United States|U.S.]] | 2nd |Half Marathon <ref>IAAF website, September 4, 2006: [http://www.iaaf.org/news/Kind=131072/newsId=36069.html Edna Kiplagat runs to Half Marathon victory in Virginia Beach] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20121021094036/http://www.iaaf.org/news/Kind%3D131072/newsId%3D36069.html |date=2012-10-21 }}</ref> |- |2007 |[[Boston Marathon]] |[[Boston]], [[United States|U.S.]] | 8th |Marathon |- |2008 |[[Rotterdam Marathon]] |[[Rotterdam]], [[the Netherlands]] | 4th |Marathon |- |2009 |[[Nairobi Marathon]] |[[Nairobi]], [[Kenya]] | 2nd <ref>The Standard, August 26, 2009: [http://www.standardmedia.co.ke/sports/InsidePage.php?id=1144027030&cid=39& Kigen, Jerotich win Stanchart marathon]</ref> |Marathon |} == Ihe kacha mma n'onwe ya == * 10,000 mita - 32:49.6 nkeji (2001) * Ọkara marathon - 1:09:10 awa (2002) * Marathon - 2:26:36 awa (2001) == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.worldathletics.org/athletes/_/180543 Alice Chelangat] at World Athletics * [http://marathoninfo.free.fr/athletes/kenya/chelangat_alice.htm Profaịlụ Marathoninfo] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ht53z8o59ihq1tnilz4topl6hbq2oqt Annette Ngo Ndom 0 16506 87417 86331 2022-08-20T10:16:47Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Annette Flore Ngo Ndom''' (onye amụrụ n'abalị abụọ nke ọnwa June afọ 1985) bụ onye [[Kameroon|Cameroon]] na-agba bọọlụ dị ka onye n'eche goolu nke na-agba bọọlụ ugbu a nye klọb Slovak Women's First League FK Union Nové Zámky . == Ọrụ == [[Usòrò:AnnetteNgoNdom2.jpg|áká_èkpè|thumb|Onye na-edebe goolu nke otu egwuregwu mba Cameroon]] Ọ gbara bọọlụ nye otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke Cameroon n'afọ 2012 London Olympics, nke mbụ mba ya pụtara na nnukwu asọmpi. Akụkọ dị na akwụkwọ akụkọ ''Metro'' kwuru na Ngo Ndom gosipụtara "ịkpọ bọọlụ asị" ma na- "na-afụ dịka ọkụkọ na disko" n'oge mmeri Brazil na Great Britain meriri ha na mmeri o'goolu ise asatara atọ.<ref>{{Cite news|author=Fox|first=Jack|title=Watch Annette Ngo Ndom and tell me this isn't gold|url=http://metro.co.uk/2012/07/31/watch-annette-ngo-ndom-tell-isnt-gold-3818985/|accessdate=6 June 2015|publisher=[[Metro (British newspaper)]]|date=31 July 2012}}</ref> Ọ nwere ihe ịga nke ọma na klọb, na-echekwa ntaramahụhụ anọ ma na-agbanwe otu n'onwe ya na mmeri ikpeazụ nke Nové Zámky n'afọ 2014 Slovak Women's Cup na-asọmpi Slovan Bratislava.<ref>{{Cite news|title=Víťazom Slovenského pohára bien FC Union Nové Zámky|url=http://www.futbalsfz.sk/slovensko/zeny/spravy/novinka/vitazom-slovenskeho-pohara-zien-fc-union-nove-zamky.html|accessdate=6 June 2015|publisher=[[Slovak Football Association]]|date=1 May 2014|language=Slovak}}</ref> == Nsọpụrụ == ; Nové Zámky '''Onye mmeri''' * Slovak Women's First League: 2013–14 * Slovak Women's Cup: 2014 ; Nke onwe onye * IFFHS CAF Women Team nke Afọ Iri 2011 2020<ref>{{Cite web|url=https://www.iffhs.com/index.php/posts/925|title=IFFHS WOMAN TEAM - CAF - OF THE DECADE 2011-2020|work=IFFHS|date=28 January 2021}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Annette Ngo Ndom – FIFA competition record (archived) * Annette Ngo Ndom at Soccerway *   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ffq8k0oee16j8fpz7x4r6nn746mqtf2 Augustine Ngo Mback 0 16511 87506 80418 2022-08-20T10:43:50Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Augustine Chouchou Ngo Mback Batoum''' (onye amụrụ n'ụbọchị mbụ n'ọnwa Julaị n'afọ 1997) bụ onye Cameroon na-agba bọọlụ nke na-agba dịka onye na-agbachitere dị ka ọnọ n'etiti nke aka ekpe nye otu egwuregwu Louves Miniproff na ndị otu egwuregwu ụmụ nwanyị Cameroon. == Ọrụ klọb == Ngo Mback agbaala Louves Miniproff na Cameroon bọọlụ. == Ọrụ mba ụwa == Ngo Mback gbaara otu egwuregwu mba Camerooon na ọkwa dị elu n'oge 2016 Africa Women Cup of Nations na nke 2020 CAF Women's Olympic Qualifying Tournament.<ref name="GSA">{{Cite web|url=https://globalsportsarchive.com/people/soccer/augustine-ngo-mback/156811/|title=Augustine Ngo Mback|work=Global Sports Archive|accessdate=13 February 2021}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.footofeminin.fr/JO-2020-Qualifications-AFRIQUE-Le-CAMEROUN-prend-une-petite-option_a16536.html|title=JO 2020 - Qualifications AFRIQUE - Le CAMEROUN prend une petite option|language=fr|date=6 March 2020|first=Sebastien|author=Duret|accessdate=13 February 2021}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.footofeminin.fr/JO-2020-Qualifications-AFRIQUE-La-ZAMBIE-entre-dans-l-histoire_a16558.html|title=JO 2020 - Qualifications AFRIQUE - La ZAMBIE entre dans l'histoire|language=fr|date=11 March 2020|first=Sebastien|author=Duret|accessdate=13 February 2021}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] kzn8vm0u6el5gfrgapgwh7p5cq6rd39 Amr Diab 0 16514 87666 84478 2022-08-20T11:30:23Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} <ref name=":0" />  '''Amr Diab''' (Arabic, IPA; a mụrụ na 11 Ọktoba 1961) bụ onye na-agụ egwu, onye na-ede egwu, na onye na-eme ihe nkiri n'Egypt. O guzobere onwe ya dịka onye na-edekọ egwu na onye edemede a ma ama n'ụwa niile. Ọ bụ onye na-ejide Guinness World Record, onye na-ere ahịa kacha mma na Middle East, onye mmeri ugboro asaa nke World Music Awards na onye mmeri ise nke Platinum Records. [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] == Mmalite ndụ == A mụrụ Amr Abdel Basset Abdel Azeez Diab (Arabic: ) n'ụbọchị iri na otu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1961 na Port Said<ref>{{Cite web|url=https://www.youm7.com/story/2020/2/15/%D8%B9%D9%85%D8%B1%D9%88-%D8%AF%D9%8A%D8%A7%D8%A8-%D8%B9%D9%86-%D8%B3%D9%87%D8%B1%D8%A7%D9%86-%D8%AC%D9%8A%D8%AA-%D9%85%D9%86-%D8%A8%D9%88%D8%B1%D8%B3%D8%B9%D9%8A%D8%AF-%D8%B9%D8%B4%D8%A7%D9%86-%D8%A3%D8%B9%D9%85%D9%84-%D8%A3%D9%84%D8%A8%D9%88%D9%85%D8%A7%D8%AA/4632986|title=عمرو دياب عن"سهران": جيت من بورسعيد عشان أعمل ألبومات مش أغانى سنجل|work=youm7.com|language=ar|date=15 February 2020}}</ref> n'ezinụlọ [[Ndi áláküba|ndị Alakụba]] Egypt si n'akụkụ obodo Egypt nke Menia Elamh, na Sharqia Governorate, Egypt. Diab gụsịrị akwụkwọ na nzere bachelọ na Music na Cairo Academy of Arts n'afọ 1986. == Ọrụ egwu == Diab weputara abọm mbụ ya akpọrọ ''Ya Tareeq'' n'afọ 1983. Abọm nke abụọ nke Diab, ''Ghanny Men Albak'' (1984), nke bụ nke mbụ n'ime usoro ndekọ ọ wepụtara na Delta Sound; gụnyere ''Hala Hala'' (1986), ''Khalseen'' (1987), na ''Mayyal'' (1988), na egwu aha ahụ ghọrọ otu n'ime egwu 10 kachasị elu n'ụwa n'oge ahụ. Ihe ndị ọzọ ọ wepụtara gụnyere ''Shawa'na'' (1989), ''Matkhafesh'' (1990), ''Habibi'' (1991), ''Ayyamna'' (1992), ''Ya Omrena'' (1993), ''Weylomony'' (1994), na ''Rag'een'' (1995). Ka ọ na-erule afọ 1992, ọ ghọrọ onye Egypt na Middle East mbụ na-ese egwu na-amalite ime vidiyo egwu dị elu.<ref name="tinge">{{Cite book|title=Mediterranean mosaic: popular music and global sounds|author=Frishkopf|first=Michael|editor=Plastino|year=2003|publisher=Routledge|isbn=978-0-415-93656-9|pages=145–148|chapter=Some Meanings of the Spanish Tinge in Contemporary Egyptian Music|url=http://www.arts.ualberta.ca/~michaelf/Some%20Meanings%20of%20the%20Spanish%20Tinge.pdf|accessdate=4 June 2009}}</ref> == Ọrụ ihe nkiri == Aha Diab na ụlọ ọrụ egwu emeela ka ọ nwalee ụdị mgbasa ozi ndị ọzọ, dịka ihe nkiri. Amr mere onwe ya na ihe nkiri mbụ ya, ''El Afareet'', nke e wepụtara n'afọ 1989. Ọ bụkwa onye na-eme ihe nkiri Madiha Kamel. Ihe nkiri ya nke abụọ ''Ice Cream'' in Gleam (''Ays Krim fi Glym''), nke Diab pụtara na 1992, bụ nke UCLA School of Theater, Film and Television họọrọ dịka otu n'ime ihe nkiri egwu ise kachasị mma nke Ijipt. E gosipụtara ihe nkiri ahụ na mmemme ọhụrụ nke UCLA Film and Television Archive "Music on the Nile: Fifty Years of Egyptian Musical Films" na James Bridges Theater na UCLA na 6, 8 na 10 Eprel 1999. David Chute nke ''Los Angeles Weekly'' kpọrọ ya "onye na-ahụ anya" na "nnukwu ọganihu".<ref>{{Cite news|first=David|author=Chute|title=All Singing! All Belly-Dancing|url=http://www.laweekly.com/1999-04-08/film-tv/all-singing-all-belly-dancing/2|work=Los Angeles Weekly|date=8 April 1999|accessdate=4 June 2009}}</ref> E wepụtara ihe nkiri nke atọ ya n'afọ 1993, a kpọrọ ya ''Deahk'' We La'ab (Ịkwa na Egwu). Ihe nkiri ahụ gosipụtara na Egyptian Film Festival n'afọ 1993. Amr so onye na-eme ihe nkiri mba Egypt Omar Sharif (''Lawrence nke Arabia'', Doctor Zhivago) na Yousra rụọ ọrụ. N'ozuzu, Diab enwetaghị otu ihe ịga nke ọma na ihe nkiri dịka o nwere na ọrụ egwu ya. Kemgbe afọ 1993, Diab lekwasịrị anya n'ọrụ ịbụ abụ ya. == Ndụ onwe == Diab nwere nwa nwanyị okenye site na alụmdi na nwunye mbụ ya na onye na-eme ihe nkiri Egypt Shereen Reda. N'afọ 1994, ọ lụrụ nwanyị ọchụnta ego Saudi Zeina Ashour. Ha nwere ụmụ atọ. N'afọ 2018, ọ lụrụ onye ọzọ na-eme ihe nkiri n'Egypt, Dina El Sherbiny, mgbe mmekọrịta ya na Ashour kwụsịrị.<ref>{{Cite web|author=Sameh|first=Yara|title=Did Amr Diab and Dina El Sherbiny Get Married?|url=https://see.news/did-amr-diab-and-dina-el-sherbiny-get-married/|work=See.news|date=22 May 2020|publisher=Sada El Balad|accessdate=29 August 2020}}</ref> A maghị ma ha kewara ma ọ bụ gbaa alụkwaghịm.<ref>{{Cite news|title=Here is the reason why Amr Diab does not mourn the wife of his wife, Zina Ashour|url=https://www.eg24.news/2020/05/here-is-the-reason-why-amr-diab-does-not-mourn-the-wife-of-his-wife-zina-ashour.html|date=8 May 2020|accessdate=4 September 2020|work=Eg24 News}}</ref> Otú ọ dị, Diab na El Sherbiny kewara na ngwụcha afọ 2020.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.albawaba.com/entertainment/amr-diab-shockingly-kicks-dina-el-sherbiny-out-his-four-seasons-apartment-1396030|title=Amr Diab SHOCKINGLY Kicks Dina El-Sherbiny Out of His Four Seasons Apartment!|work=albawaba.com|date=30 November 2020}}</ref> == Ndekọ Egwu == === Abọm ndị bụ isi === {| class="wikitable sortable" border="2" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Aha Mbụ ! scope="col" |Nsụgharị ! scope="col" |Akara aha |- |1983 |''Ya Tareeq'' |''Oh Okporo ụzọ'' |Sawt Al Madina |- |1984 |''Ghanni Min Albak'' |''Na-abụ abụ site n'obi gị'' | rowspan="9" |Delta Sound |- |1986 |''Hala Hala'' |''Welcome Welcome'' |- |1987 |''Khalseen'' |''Anyị emeela'' |- |1989 |''Shawa'na'' |''Ọchịchọ Anyị'' |- | rowspan="2" |1990 |''Mayal'' |''Ịdabere'' |- |''Matkhafesh'' |''Atụla Egwu'' |- |1991 |''Habibi'' |''Nwa'' |- |1992 |''Ayamna'' |''Ụbọchị Anyị'' |- |1994 |''Weylomony'' |''Ha na-ata m ụta'' |- |1996 |''Nour El Ain'' |''Ìhè Anya'' |Alam El Phan |- |1998 |''Obi erughị ala'' |''Mee ka m jiri ya mee ihe'' |Delta Sound |- |1999 |''Amarain'' |''Ọnwa Abụọ'' | rowspan="4" |Alam El Phan |- |2000 |''Tamally Maak'' |''Mụ na Gị mgbe niile'' |- |2001 |''Aktar Wahed'' |''Onye Kasị Mma'' |- |2003 |''Allem Alby'' |''Kụzi Obi M'' |- |2004 |''Lealy Nahary'' |''N'abalị na Ụbọchị'' | rowspan="7" |Rotana |- |2005 |''Kammel Kalamak'' |''Nọgide Na-ekwu Okwu'' |- |2007 |''Osimiri Lilady'' |''N'abalị a'' |- |2009 |''Ọrịa si n'ahụ'' |''Mụ na Ya'' |- |2011 |''Banadeek Taala'' |''Bịa, m na-akpọ gị'' |- |2013 |''Al Leila'' |''N'abalị A'' |- |2014 |''Ihe ngosi El Ayam'' |''Ahụrụ m ụbọchị'' |- | rowspan="2" |2016 |''Min Asmaa Allah Al Hasna'' |''N'aha Chineke'' | rowspan="7" |Mba Maka Mgbasa Ozi |- |''Ahla W Ahla'' |''Ka Mma na Ka Mma'' |- |2017 |''Meaddy El Nas'' |''Ọ na-efe efe nye ndị mmadụ'' |- |2018 |''Kol Hayaty'' |''Ndụ m niile'' |- |2019 |''Ana Gheir'' |''Agbanweela m'' |- |2020 |''Sahran'' |''N'abalị niile'' |- |2021 |''Ana Ya La'' |''Ma ọ bụ M ma ọ bụ Ọ dịghị Onye'' |- |} === Abụ ndị a ma ama === {| class="wikitable sortable" border="2" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Aha Mbụ ! scope="col" |Nsụgharị ! scope="col" |Ndị na-ede egwú ! scope="col" |Album |- | rowspan="2" |1984 |''Ghanni Min Albak'' |''Na-abụ abụ site n'obi gị'' |Hani Zaki, Azmi Al Kilany | rowspan="2" |''Ghanni Min Albak'' |- |''Ashof Ainaik'' |''M Na-ahụ Anya Gị'' |Omenala, mgbanwe Issam Abdallah |- |1986 |''Hala Hala'' |''Welcome Welcome'' |Amr Diab, Magdi El Naggar |''Hala Hala'' |- |1987 |''Khalseen'' |''Anyị emeela'' | rowspan="2" |Reda Ameen, Khalil Mostafa |''Khalseen'' |- |1989 |''Shawa'na'' |''Anyị tụfuru ibe anyị'' |''Shawa'na'' |- | rowspan="2" |1990 |''Mayal'' |''Ịdabere'' |Magdi El Naggar, Haggag Abdel Rahman |''Mayal'' |- |''Matkhafesh'' |''Atụla Egwu'' |Amr Diab, Magdi El Naggar |''Matkhafesh'' |- | rowspan="3" |1992 |''Ice Cream Fi Glym'' |''Ice Cream na Glym'' | rowspan="3" |Amr Diab, Medhat El Adl | rowspan="3" |''Ice Cream na Glym'' |- |''Raseef Nemra Khamsa'' |''Okporo ụzọ nke Ise'' |- |''Wehna Maak'' |''Anyị ga-abụku gị abụ'' |- |1992 |''El Mady'' |''Ihe Ndị Mere n'Oge gara aga'' |Magdi El Naggar, Abdel Azeez Al Nasir |''Ayamna'' |- |1993 |''Ya Omrena'' |''Ụbọchị Anyị Na-emekọ Ihe'' | rowspan="2" |Amr Diab, Magdi El Naggar |''Ya Omrena'' |- |1994 |''Afrịka'' |''Afrịka'' |''Zekrayat'' |- |1995 |''Iwe'' |''Anyị Na-alaghachi'' |Medhat El Adl, Tarek El Hamshari |''Iwe'' |- |1996 |''Nour El Ain'' |''Ìhè Anya'' |Ahmed Shatta, Nasser Al Mezdawy |''Nour El Ain'' |- |1998 |''Awedouny'' |''Mee ka m jiri ya mee ihe'' |Amr Tantawy, Abdel Monem Taha |''Awedouny'' |- | rowspan="3" |1999 |''Amarain'' |''Ọnwa Abụọ'' |Mohamed Refahy, Sherif Tag | rowspan="3" |''Amarain'' |- |Alby(nke gosipụtara <small>Khaled</small>)<br /><br /><br /><br /> |''Obi M'' |Magdi El Naggar, Amr Mahmoud |- |''Bahebbak Aktar''<br /><br /><br /><br /> <small>nke</small> <small>Angela Dimitriou</small> gosipụtara) |''Ahụrụ m gị n'anya karịa'' |Mohamed Refahy, Sherif Tag, Panos Falaras |- | rowspan="2" |2000 |''Alem Allah'' |''Chineke maara'' |Amr Diab, Amr Mostafa, Amir Taeema | rowspan="2" |''Tamally Maak'' |- |''Tamally Maak'' |''Mụ na Gị mgbe niile'' |Ayman Bahgat Amar, Sherif Tag, Ahmed Ali Moussa |- | rowspan="4" |2001 |''Wala Ala Balo'' |''Ọ bụghị n'uche Ya'' |Mohamed Refahy, Mohamed Rohaym | rowspan="4" |''Aktar Wahed'' |- |''Aktar Wahed'' |''Onye Hụrụ Gị n'Anya nke ukwuu'' |Mohamed Refahy, Mohamed Rohaym |- |''Kan Tayeb'' |''Ọ Dị Mma'' |Amr Diab, Ayman Bahgat Amar |- |''Baed El Layaly'' |''M Na-agụ N'abalị'' |Mohamed Refahy, Khaled Ezz |- | rowspan="2" |2003 |''Allem Alby'' |''Kụzi Obi M'' |Amr Diab, Khaled Ezz, Waleed Galal | rowspan="2" |''Allem Alby'' |- |''Ana Ayesh'' |''Anọ m na ndụ'' |Amr Diab, Amr Mostafa, Rabih El Sewefy |- |2004 |''Lealy Nahary'' |''N'abalị na Ụbọchị'' |Amr Mostafa, Khaled Tag Eldeen |''Lealy Nahary'' |- | rowspan="2" |2005 |''Kammel Kalamak'' |''Nọgide Na-ekwu Okwu'' |Amr Taeema, Nasser Al Mezdawy | rowspan="2" |''Kammel Kalamak'' |- |''W Eh Malo'' |''Gịnị Dị njọ'' |Amr Mostafa, Khaled Tag Eldeen |- |2007 |''Osimiri Lilady'' |''N'abalị a'' |Amr Mostafa, Ayman Bahgat Amar |''Osimiri Lilady'' |- |2009 |''Ọrịa si n'ahụ'' |''Mụ na Ya'' |Amr Mostafa, Tamer Hussein |''Ọrịa si n'ahụ'' |- |2011 |''Banadeek Taala'' |''Bịa, m na-akpọ gị'' |Amr Diab, Tamer Hussein |''Banadeek Taala'' |- |2013 |''Al Leila'' |''N'abalị A'' |Amr Tantawy, Tamer Hussein |''Al Leila'' |- | rowspan="2" |2014 |''Ihe ngosi El Ayam'' |''Ị hụrụ Ụbọchị'' | rowspan="2" |Tamer Hussein, Shady Hassan | rowspan="2" |''Ihe ngosi El Ayam'' |- |''Gamalo'' |''Ọ mara mma'' |- |2016 |''Amaken Al Sahar'' |''N'abalị niile'' |Tamer Hussein, Aziz Elshafey |Otu ntọhapụ |- |2021 |''Ana Ya La'' |''Ma ọ bụ M ma ọ bụ Ọ dịghị Onye'' |Ayman Bahgat Amar, Mohamed Yehya |''Ana Ya La'' |- |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website * [https://web.archive.org/web/20180220033213/https://amrdiab.world/ Amr Diab World (ebe ndebe ihe ochie)] * {{IMDb name}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] a42g1tb8s5xhshk1ywwb0b43klsgx1n Adel Emam 0 16518 87154 80425 2022-08-19T12:26:12Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adel Emam''' (Arabic; a mụrụ na 17 Mee 1940) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri, telivishọn, na na-eme egwuregwu.<ref>{{Cite news|url=https://www.forbesmiddleeast.com/en/list/the-top-10-arab-male-actors/|title=The Top 3 Arab Male Actors|work=Forbes Middle East|accessdate=2017-09-18|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye na-eme ihe ọchị, mana ọ na-arụ ọrụ ndị ọzọ siri ike ma, jikọta ihe ọchị na ịhụnanya karịsịa na ihe nkiri mbụ ya, nke gụnyere My Wife, the Director General, My Wife's Dignity na My Wife'S ''Goblin'' na Salah Zulfikar na Shadia. Emam nwetara nzere bachelọ na [[Oru ugbo|Ọrụ Ugbo]] na Mahadum Cairo . Kemgbe ahụ, ọ pụtara na ihe karịrị [[Film|ihe nkiri]] 103 na egwuregwu 10. Ọ bụ otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri a ma ama n'Ijipt na n'ụwa ndị Arab. == Ọrụ == Emam malitere ọrụ ya na ihe nkiri na ''Ana w Howa w Heya'' (1962) ya na [[Fouad el-Mohandes|Fouad El-Mohandes]] na Shwikar na ihe nkiri sinima ọ rụrụ ọrụ na My Wife, the Director General (1966), My Wife's Dignity (1967), na My Wife'n ''Goblin'' (1968) ya na Salah Zulfikar na Shadia. Na mbido afọ 1970, ya na Salah Zulfikar so mee ihe nkiri ''Virgo'' (1970) na Find a scandal (1973) ya na Mervat Amin. Mgbe e mesịrị, ọ malitere ịrụ ọrụ n'afọ ndi 1980 na 1990 gụnyere The Suspect (1981), na Love in a Jail Cell (1983) n'akụkụ Soad Hosny. Ọ bụ onye mba dị mkpa n'Egypt n'ụzọ dị ukwuu n'ihi ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị [[Egypt]] ọ rụrụ n'ọtụtụ ihe nkiri na egwuregwu ya, ọ na-elekwasị anya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nsogbu okpukpe Ijipt. Ọrụ ndị a, ma ọ bu n'uche ya ma ọ bụ na ọ bụghị, na-etinye ya n'ọnọdụ dị oke egwu n'ihu onye isi ala ma ọ bụ gọọmentị. Onye na-emepụta Emad Adeeb etinyela ya ọtụtụ ugboro na ihe nkiri dịka ''Morgan Ahmed Morgan'' na ''Hassan na Marcus'' n'akụkụ Omar Sharif. == Ndụ onwe == Adel Emam lụrụ nwanyị ma nwee ụmụ atọ: onye nduzi Rami Imam, Sarah Emam, na Mohamed Emam, onye sokwa mee ihe nkiri The Yacoubian Building dịka ''Taha ElShazli'' . Ọ bụ nwanne Esam Imam na Iman Imam. Nwoke di ya bụ onye na-eme ihe nkiri Mustafa Metwalli. Adel Emam kwuru na ihe ngosi okwu nke Hala Sarhan kwadoro na Amin Shalaby na onye nwụrụ anwụ Younes Shalaby yana Saeed Saleh bụ ezigbo ndị enyi ya kemgbe mahadum. N'ọnwa Febụwarị afọ 2012, a mara Emam ikpe (na-anọghị ya) ọnwa atọ n'ụlọ mkpọrọ maka ịkpasu Islam iwe.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-17832703|title=BBC News - Egyptian court upholds actor Adel Imam's sentence|publisher=bbc.co.uk|date=2012-04-25|accessdate=2013-06-30}}</ref> Imam kwuru na ọ ga-eme mkpesa maka ikpe ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://thedailynewsegypt.com/2012/02/09/islamists-halt-filming-of-egyptian-tv-series|title=Islamists halt filming of Egyptian TV series|work=[[Daily News Egypt]]|date=2012-02-09}}</ref> Na Septemba 12, 2012, Emam meriri arịrịọ ya mgbe ụlọ ikpe misdemeanours nke Cairo wepụrụ ya n'ịkwutọ Islam na fim ya.<ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/News/52683.aspx|title=Egyptian actor Adel Imam wins appeal in defaming Islam case|publisher=[[Al-Ahram|Ahram Online]]|date=2012-09-12}}</ref> == Onyinye == Adel Emam nwetara ọtụtụ onyinye site na ọrụ afọ iri ise ya. O meriri "Horus" Award ugboro abụọ maka ọrụ ya na ''Omaret Jacoban'' na ''Al-irhabi'' na Cairo International Film Festival.<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm0408054/awards|title=Adel Imam|work=IMDb|accessdate=2018-03-17}}</ref> O meriri Honorary Award nke Festival na 2014 Marrakech International Film Festival.<ref>{{Cite news|url=http://www.huffpostmaghreb.com/2014/12/06/adel-imam_n_6280166.html|title=Adel Imam monte les marches (PHOTOS)|date=2014-12-06|work=Al HuffPost Maghreb|accessdate=2018-03-17|language=fr-MG}}</ref> O meriri International Jury Award na São Paulo International Film Festival.<ref>{{Cite web|url=http://41.mostra.org/en/pag/mostra-30-premiacoes|title=41ª Mostra Internacional de Cinema - 30ª Mostra - Premiações|work=41.mostra.org|accessdate=2018-03-17}}</ref> N'afọ 2005 nakwa afọ 2008 Dubai International Film Festival nyere Adel Emam Lifetime Achievement Award. O nwetara onyinye Career Achievement Award nke mbụ na El-Gouna Film Festival n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/276673/Arts--Culture/Film/ElGouna-Film-Festival-to-honour-Egyptian-actor-Ade.aspx|title=El-Gouna Film Festival to honour Egyptian actor Adel Imam with Career Achievement Award - Film - Arts & Culture - Ahram Online|work=english.ahram.org.eg|language=en|accessdate=2018-03-17}}</ref> == Nsọpụrụ == *  Algeria : Knight (''Achir'') of the [[National Order of Merit (Algeria)]] *  Egypt : Commander of the [[Order of Merit (Ijipt)|Order of Merit (Egypt)]] *  Lebanon : Commander of the [[Usoro Mba nke Osisi Cedar|National Order of the Cedar]] *  Morocco : Commander of the [[Usoro nke Ouissam Alaouite|Order of Ouissam Alaouite]] *  Tunisia : Grand Officier of the [[National Order of Merit nke Tunisia|National Order of Merit of Tunisia]]<ref>{{Cite web|url=https://www.leaders.com.tn/article/20908-adel-imam-a-carthage-decore-du-merite-culturel|title=Adel Imam à Carthage : Décoré du Mérite culturel|date=2016-11-03}}</ref> == Ọrụ ndị a họọrọ == [[Usòrò:SalahZ&AdelE.jpg|thumb|200x200px|Emam (n'aka ekpe) na Salah Zulfikar na ''Virgo'' (1970)]] {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri/TV Series/Play !Nsụgharị Aha !Ọrụ |- |2020 |Valentino (Ihe nkiri TV) |Valentino |Noor Valentino |- |2018 |Awalem Khafyah (Ihe nkiri TV)<ref>{{Cite news|url=http://www.sayidaty.net/node/665476/%D9%81%D9%86-%D9%88%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D8%A3%D8%AE%D8%A8%D8%A7%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D9%84%D8%A3%D9%88%D9%84-%D9%85%D8%B1%D8%A9-%D8%B9%D8%A7%D8%AF%D9%84-%D8%A5%D9%85%D8%A7%D9%85-%D9%8A%D8%B3%D8%AA%D9%83%D9%85%D9%84-%D8%AA%D8%B5%D9%88%D9%8A%D8%B1-%D9%85%D8%B3%D9%84%D8%B3%D9%84%D9%87-%D9%85%D9%86-%D9%85%D9%86%D8%B2%D9%84%D9%87|title=لأول مرة: عادل إمام يستكمل تصوير مسلسله من "منزله"|date=2018-01-16|work=مجلة سيدتي|accessdate=2018-01-17|language=ar}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.youm7.com/story/2018/5/24/%D8%A7%D9%84%D8%B5%D8%AD%D9%81%D9%89-%D9%87%D9%84%D8%A7%D9%84-%D9%83%D8%A7%D9%85%D9%84-%D9%8A%D8%AA%D8%B3%D8%A8%D8%A8-%D9%81%D9%89-%D8%B3%D8%AC%D9%86-%D9%88%D8%B2%D9%8A%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B5%D8%AD%D8%A9-%D8%A8%D9%85%D8%B3%D9%84%D8%B3%D9%84-%D8%B9%D9%88%D8%A7%D9%84%D9%85/3807000|title=الصحفى هلال كامل يتسبب فى سجن وزير الصحة بمسلسل "عوالم خفية" - اليوم السابع|date=2018-05-24|work=اليوم السابع|accessdate=2018-06-18|language=ar-Ar}}</ref> |Ụwa Ndị E Kechiri Anya |Helal Kamel |- |2017 |Afareet Adly Alam (Ihe nkiri TV) |Mmụọ Adly Alam |Adly Alam |- |2016 |Ma'amoon wa shoramaah (Ihe nkiri TV) |Ma'amoon na ndị mmekọ ya |Ma'amoon Mobasher |- |2015 |Ostaz wa rayees kesm (Ihe nkiri TV) |Prọfesọ na Onye isi ngalaba |Fawzy Gomaa |- |2014 |Saheb El Saada (Ihe nkiri TV) |Eze Ukwu |Bahgat Abou-Kheir |- |2013 |Al Aaraf (Ihe nkiri TV) |Onye Ọkà Ahụhụ |Abd-El-Hamid El-Bakry / Hazem Ghorbal / Mostafa Zahran / Araby El-Kahky / Sobhy Abou-El-Fadl / Abou-el-Haggag El-Masry |- |2012 |Firqit Naji Atallah (Ihe nkiri TV) |Ndị otu Naji Atallah |Naji Atallah |- |2010 |Zahaimar |Ọrịa Alzheimer |Mahmoud |- |2009 |Bobbos |Bobbos |Mohsen Hendawi |- |2008 |''Hassan w Morqos'' |Hassan na Marcus |Bọl |- |2007 |''Morgan Ahmad Morgan'' |Morgan Ahmad Morgan |Morgan |- |2006 |''Emaret Yaqubian'' |Ụlọ Yacoubian |Zakki |- |2005 |''El-Sefara fi El-Omara'' |Ebe nnọchiteanya ahụ dị n'ime ụlọ ahụ |Shereef |- |2004 |Mpaghara Menn Gehha Amneya |Nwoke Na-alụ Nchebe |Khattaab |- |2003 |Al-Tagroba Al-Danemarkeya |Nnyocha Danish |Qadri |- |2002 |Ameer Al-Zalaam |Onye Eze nke Ọchịchịrị |Saeed Al-Masri |- |2000 |Bekheet Wa Adeela 3: Hello America |Bekheet na Adeela 3: Hello America |Bekheet |- | rowspan="2" |1999 |El-Wad Mahroos Betaa El-Wazeer |Mahroos; Onye Minista |Mahroos |- |''Body Guard (egwuregwu)'' |Onye Nche Ahụ |Adham |- |1998 |Ressala Ila Al-Wali |Ozi e degaara Gọvanọ |Harfoosh |- |1997 |Bekheet Wa Adeela 2: El-Gardal wel-Kanaka |Bekheet na Adeela 2: Pail na Coffeepot |Bekheet |- |1996 |Al-Nom Fil-Assal |Ihi ụra n'ime mmanụ aṅụ - Ihi ụra ngwa ngwa |Colonel Magdi |- | rowspan="2" |1995 |Bekheet Wa Adeela |Bekheet na Adeela |Bekheet |- |Toyoor Al-Zalaam |Nnụnụ Ọchịchịrị |Fathy Nofal |- |1994 |Al-Erhabi |Onye Na-eyi ọha egwu |Ali<ref>Murphy, Kim (12 April 1994). [https://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/59345243.html?dids=59345243:59345243&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Apr+12,+1994&author=KIM+MURPHY&pub=Los+Angeles+Times+(pre-1997+Fulltext)&desc=Media+Movie+Breaks+Arab+World's+Silence+on+Terrorism+Issues+`Explosive'+script+focuses+on+Muslim+militant+who+foments+violence+and+then+learns+the+meaning+of+love.&pqatl=google Movie Breaks Arab World's Silence on Terrorism Issues], ''[[Los Angeles Times]]'', Retrieved December 14, 2010</ref> |- | rowspan="2" |1993 |El Mansy |Ndị Echefuru |Youssef El Mansy |- |''Al-Zaeem (egwuregwu)'' |Onye Ndú | |- |1992 |Erhab Wal Kabab |Iyi ọha egwu na Kebab |Ahmed |- |1991 |Shams Elzanaty |Shams Elzanaty |Shams Elzanaty |- |1987 |Al-Nemr Wal-Ontha |Agụ na Nwanyị |Waheed |- |1985 |Halfout | |Arafa |- | rowspan="3" |1984 |Hatta La-Yeteer Al-Dukhan |Ka anwụrụ ọkụ ahụ ghara ife efe |Fahmi |- |Al Ins wa Algen |Ụmụ Mmadụ na Ekwensu |Jalal (Ekwensu) |- |''El-Wad Sayyed El-Shaghal'' (egwuregwu) |Nwa nwoke ahụ kwuru na Ohu ahụ |Sayyed |- | rowspan="3" |1983 |El Harrif |Onye Ọkachamara |Ụgbọ njem |- |Al-Motasawel |Onye Arịrịọ |Hasanin |- |El Avocato |Onye Ọkaiwu |Hasan Sabanekh |- |1982 |Dumu Fi Uyun Waqeha |Anya mmiri n'anya mkparị |Gomaa El-Shawwan |- |1981 |Al-Mashbouh |Onye A Na-enyo enyo |Maher |- |1979 |Ihna Bitua' al-Autobis |Anyị bụ ndị bọs |Jabir |- |1978 |Ahlam Al fata Al ta2r |Nrọ nke Nwa nwoke ahụ na-agba ọsọ |Ibrahim El-Tayer |- | rowspan="2" |1975 |''Shahed Ma Shafsh Haga (egwuregwu)'' |Onye Akaebe nke na-ahụghị ihe ọ bụla |Sarhan Abdelbaseer | |- |''Gharameyat Afifi (egwuregwu)'' | | |- |1977 |''Ayna Tukhabi'un al-Shams?'' |Ebee ka I Ziri Anyanwụ? | |- |1973 |''Nne nne Al-Mushaghebeen (egwuregwu)'' |Ụlọ Akwụkwọ nke Ndị Ọjọọ |Bahgat |- |1970 |''Borg El Azraa'' |''Virgo'' | |- |1970 |''Ana Feen W Enti Feen (egwuregwu)'' | | |- |1968 |''Afreet Mirati'' |''Goblin nke Nwunye M'' | |- |1967 |''Karamat Zawgaty'' |''Nkwanye ùgwù nke Nwunye M'' | |- |1967 |''Dhat Al-Bijama Al-Hamraa (egwuregwu)'' | | |- |1966 |''Mirati Modeer Aam'' |''Nwunye m, Onye isi nchịkwa'' | |- |1966 |''3 Losoos'' |''Ndị Ozu Atọ'' | |- |1966 |''Al-Nassabeen (egwuregwu)'' | | |- |1964 |''Ana Wa Howa Wa Heya (egwuregwu)'' | | |} == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] c4sx1zt8ewu0d6jy63ar1f463jwi7qr Ahmed Ezz (actor) 0 16520 87390 83977 2022-08-20T10:10:48Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki   {{databox}} '''Ahmed Ezz Eldine Ali Ezzat''' (Arabic; a mụrụ na Julaị 23, 1971), bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. A mụrụ ya ma zụlite ya na Maadi, Cairo Governorate. Ezz gụrụ akwụkwọ Bekee ma nweta nzere bachelọ ya na Mahadum Ain Shams . Ọ na-emekwa ihe ngosi mgbe ọ na-arụ ọrụ na ngalaba njem nleta. Ọ pụtara nke mbụ ya na vidiyo egwu Assala "Lama Gat Einak Fi Einy". N'otu afọ ahụ, ọ pụtara na obere ọrụ na ihe nkiri Inas El-Degheidy bụ ''Kalam El Lail'' (Night Whispers). Mgbe e mesịrị, El-Degheidy nyere Ezz ọrụ dị mkpa na ''Mozakarat Morehead'' (Memoirs of a Teenager). Mana ọrụ ya dị ịrịba ama bụ na usoro ndị Ijipt ''Malak Rohi'' (2003), ihe nkiri 2004 ''Hob El-Banat'' (''Ịhụnanya Nwa agbọghọ''), na ''Sana Oula Nasb'' (''Afọ Mbụ nke'' Deception) n'otu afọ ahụ. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ malitere ịrụ ọrụ na ihe nkiri Action, thriller, na suspense. [[Usòrò:Ahmed Ezz in Dubai - ElMaslaha Premiere.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Ọrụ ime ihe nkiri == Ezz nwere obere ọrụ na ihe nkiri ''Kalam El Lail'' (Night Whispers), nke Inas El-Degheidy duziri. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ sonyeere Actor's Studio, mmemme otu afọ nke ndị ọkachamara na-arụ ọrụ na mpaghara ahụ mepụtara ma na-elekọta iji kụzie ihe ndị bụ isi nke ime ihe nkiri na ime ihe nkiri. N'oge na-adịghị anya, e nyere ya ọrụ na ''Al Sharaf'' (Honor), nke meriri ihe nrite site na Alexandria Film Festival. Mana ọ bụghị ruo mgbe e nyere ya ndu na ''Mozakarat Moraheqa'' (Memoirs of a Teenager), ''ihe'' nkiri El-Deghidy ọzọ, ka ọ ghọrọ onye ama ama. Ezigbo ọganihu ya bụ na usoro Yousra ''Malak Rohi'' (2003). N'afọ 2005, ọ rụrụ ọrụ dịpụrụ adịpụ na ọrụ ịhụnanya na ''Mallaki Eskenderiya'' (''Alexandria Private''). Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ rụrụ ọrụ dị iche iche dịka ọrụ ya nke na-a gwakọtara ịhụnanya, ihe ọchị, na ihe egwu na ''El-Rahina'' (The Hostage). == Ndụ onwe == Ezz lụrụ onye na-agụ egwu Egypt bụ Angham. N'agbanyeghị nke ahụ, ha zoro alụmdi na nwunye ha n'ihi nsogbu ezinụlọ ụfọdụ Angham na-eche ihu n'oge ahụ. Alụmdi na nwunye ha kwụsịrị n'ụzọ iwu kwadoro n'afọ 2012.<ref>{{Cite web|url=http://www.alarabiya.net/ar/last-page/2014/10/24/%D8%A3%D9%86%D8%BA%D8%A7%D9%85-%D8%AA%D8%B1%D8%AF-%D8%AA%D8%B2%D9%88%D8%AC%D8%AA-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%B9%D8%B2-%D9%88%D8%A7%D9%86%D9%81%D8%B5%D9%84%D9%86%D8%A7-%D9%85%D9%86%D8%B0-%D8%B9%D8%A7%D9%85%D9%8A%D9%86-.html|title=أنغام ترد: تزوجت أحمد عز وانفصلنا منذ عامين|work=www.alarabiya.net|language=ar|accessdate=2017-11-30}}</ref> N'afọ 2014, Zeina boro Ezz ebubo na ọ bụ nna ụmụ ejima ya mgbe alụmdi na nwunye omenala gasịrị. Ezz gọnahụrụ ebubo ndị dị otú ahụ ma jụ ime nyocha DNA nke ụlọ ikpe nyere iwu. Ụlọ ikpe kpebiri na ọ kwadoro Zeina ma debanye aha ụmụ nwoke ahụ dịka ụmụ ya. Ka oge na-aga, ụlọ ikpe ọzọ kpebiri na ọ ga-anọ afọ atọ n'ụlọ mkpọrọ na ịkwụ ụgwọ ruru £ 15,000 maka ịgha ụgha nke onye na-eme ihe nkiri Zeina.<ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/159/223355/Arts--Culture/Entertainment/Egyptian-actor-Ahmed-Ezz-sentenced-to--years-in-pr.aspx|title=Egyptian actor Ahmed Ezz sentenced to 3 years in prison for defaming actress Zeina - Entertainment - Arts & Culture - Ahram Online|work=english.ahram.org.eg|accessdate=2017-11-30}}</ref> Ezz ka na-agọnahụ nna ya nke ụmụ abụọ ahụ ruo ugbu a. == Ihe nkiri == * 1997 : A Fish & 4 Sharks: Otu ihe nkiri * 1998: Okwu abalị : Ihe nkiri Abụọ * 2002 : Mozakarat Moraheqa * 2003 : Ịhụnanya Nwa agbọghọ * 2004 : Yom Al Karama * 2004 : Sana Oula Nasb * 2004 : Shabab wepụrụ * 2005 : Malaki Iskendiriya * 2005 : Al Bahithat An Al Horriya * 2006 : Al Rahina (Onye e jichiri) [https://www.imdb.com/title/tt0960084/?ref_=nm_knf_i1] * 2007 : Mmụọ * 2008 : Onye Mkpọrọ Na-agafe agafe * 2009 : Badal Faqed * 2010 : Ethalatha Yeshtaghalunha * 2011 : 365 Ụbọchị Obi Ụtọ * 2011 : Midnight Party * 2012 : Uru * 2012 : Helm Aziz * 2013 : Al Hafla * 2013 : Hatuly Ragel * 2015 : Ụmụ Rizk * 2017: Mkpụrụ ndụ<ref>{{Cite web|author=Marouk|first=Said El|title=The Cell|url=http://elaph.com/Web/Entertainment/2018/2/1191839.html|work=@Elaph|language=ar-sa|accessdate=2018-03-20}}</ref> * 2019 : El Mamar * 2019 : Ụmụ Rizk 2 * 2021 : Onye maara ihe == Telivishọn == * 2007 - 1998 : Zezinia - Onye Nleta nke Nsọpụrụ * 2003 : Malak Rohi * 2009 : Ụlọ Ọgwụ - Onye Nleta nke Nsọpụrụ * 2009 : Al Adham * 2014 : Ịdị Mma * 2018 : Abo Omar Masry == Ihe nkiri na-atọ ọchị == * 2013 : Amir na njem nke akụkọ ifo == Redio == * 2005: Ihe nkiri Arabi * 2007: Eid Fe Real Madrid * 2008: Sindbad Emad * 2009: Kolkasa Fe Wekalet NASA * 2011 : Mesbah Alaa El Din Zaazu * 2014 : Malek El Hawa * 2015: Gharam Ala Instagram * 2016 : Tora Bora * 2017: Diezle * 2020: biko ka ọ dịkwuo mma == Mgbasa ozi == * 2007 : Oge Pepsi-Ramadan * 2010 : Itisalat * 2011 : Ford * 2011 : Chevrolet Cruze * 2011 : Captin Shrimpo Kentucky * 2012 : KFC * 2013 : Universal's * 2017: Ugwu View * 2018 : Indigo Anyị Ijipt == Egwuregwu == * 2000 : Yassine & Bahia * 2020 : Alaadin == Ihe nrite == {| class="wikitable sortable" ! scope="col" style="width:1em;" |Afọ ! scope="col" style="width:39em;" |Ọrụ a họpụtara ! scope="col" style="width:40em;" |Ụdị ! scope="col" style="width:5em;" |Nsonaazụ |- |2003 |''Malak Rohi'' |Shaam Countries Festival "Syria & [[Lebanon]]" Award maka Best Arab Young Star of The Year | {{Won}} |- |2004 |''Ịhụnanya Nwa agbọghọ'' |Ihe nrite onye na-akwado onye na-eme ihe nkiri kachasị mma site na 10th Cairo National Festival for Egyptian Cinema<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/event/ev0001462/2004/1/|title=Cairo National Festival for Egyptian Cinema (2004)|work=IMDb|accessdate=2018-03-20}}</ref> | {{Won}} |- | rowspan="2" |2007 |''Onye E jichiri'' |Murex d'Or Award maka onye na-eme ihe nkiri Arabian kacha mma<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/event/ev0004014/2007/1/|title=Murex D'Or (2007)|work=IMDb|accessdate=2018-03-20}}</ref> | {{Won}} |- |''Mmụọ'' |Ihe nrite Ezigbo Onye Nleta maka Onye Na-eme Ihe nkiri Kasị Mma nke Afọ | {{Won}} |- | rowspan="2" |2009 | rowspan="2" |''Al-Adham'' |Onyinye ART maka Onye Na-eme Ihe nkiri kacha Mma | {{Won}} |- |Ihe nrite ndị ọbịa hụrụ n'anya maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma | {{Won}} |- |2015 |''Ụmụ Rizk'' |Ihe nrite ndị ọbịa hụrụ n'anya maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma | {{Won}} |- |2018 |''Mkpụrụ ndụ ahụ'' |Ihe nkiri Arab Oscar maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma | {{Won}} |} 2019 The Passage N'afọ1967 na n'oge Agha Ụbọchị Isii, Nour, onye isi agha, na-eduga ndị agha ya n'ime nnukwu na dị arọ site na nkwado nke nwunye ya. == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] dqpuvdqntgza7gunyzeqj693zniqhly Abbas Fares 0 16524 87305 80933 2022-08-19T19:54:24Z Chinaza 001 13950 Added databox wikitext text/x-wiki {{ Databox}} Abbas Fares (Arabic; 22 Eprel 1902 - 13 Febụwarị 1978) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. Ọ pụtara na ihe nkiri iri abụọ na isii n'agbata afọ 1929 na 1971. == Ihe nkiri ndị a họọrọ == * ''Otu'' abalị nke Ịhụnanya (1951) * The Monster (1954) * The Poor Millionaire (1959) * ''N'Ọzara na Ọzara'' (1973) == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm0267237}} pnkle6fpg7irzppsc0kk33xle6yxvue Abdullah Gaith 0 16529 87152 85204 2022-08-19T12:25:52Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{databox}}   [[Category:Articles with hCards]] '''Abdullah Gaith''' (28 Jenụwarị 1930 -12 Machị 1993) bụ onye na-eme ihe nkiri si Egypt. Ọ bụ nwanne nwoke nke onye na-eme ihe nkiri Hamdi Gaith, onye nwụrụ n'afọ 2006. A mụrụ Abdullah Gaith n'obodo nta a na-akpọ Kafr Al-Shalshalmoon na mpaghara Sharqia Governorate, Egypt. Ọ gụrụ ihe nkiri na High Institute of Theatrical Arts . N'etiti ọrụ ihe nkiri ya bụ: Al-Husain dịka onye nnupụisi (Al-Husaan Tha'eran- na Arabic), Mahran the Youth (Al Fata Mahran), na The Visit of the Aging Woman (Ziarat Al-Sayyidah Al-Ajuz). N'etiti ọtụtụ ọrụ ya na TV : Sukun Al-Asifah (The Calm of the Storm) (1978), Ibn Taimeyyah (1984), Musa ibn Nusayr (onye ọchịchị Arab Muslim nke Africa nke duziri mmeri nke Spain), Abu Zaid Al-Hilali (1979), Antarah (1979), Al-Sindibad (1985), na Al-Kitabah Ala Lahmin Yahtariq (Writing on Burning Flesh) (1986). Ọrụ Ghaith a ma ama na ihe nkiri bụ ''Mohammad'', Messenger of God (U.S. title: The Message) (1976) nke na-akọ akụkọ banyere ịrị elu nke Islam. == Ndụ na ọnwụ mgbe e mesịrị == Abdullah Gaith nwụrụ n'abalị 12, ọnwa Machị afọ 1993 n'ihi ọrịa kansa. == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |1964 |Adham al-Sharqawi | | |- |1965 |Al Haram (Meme) | | |- | |Al-Simmal Wal Kharif (The Autumn's Quail) | |Dabere na akwụkwọ akụkọ nke Naguib Mahfouz |- |1976 |Mohammad, onye ozi Chineke |Hamza ibn 'Abd al-Muttalib | |- |1988 |Milaff Samiah Sha,rawi (The File of Samiah Sharawi) |Abdel Hakim Amer | |- |} 4spm3w46gtruwpx4z6h7tx1ae3fswjo Ali El Haggar 0 16538 87438 80445 2022-08-20T10:21:40Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ali El Haggar''' (Egyptian Arabic: , a mụrụ na 4 Eprel 1954 na Imbaba, Giza), ọ bụ onye na-agụ egwu, onye na-ese ihe, onye na'ede egwu, na onye na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite news|title=Surour at Hanager|url=http://weekly.ahram.org.eg/2003/621/cu6.htm|accessdate=23 December 2010|work=[[Al-Ahram]]|date=22 January 2003}}</ref><ref>{{Cite news|title=Pack of Cards|url=http://weekly.ahram.org.eg/2009/930/pe1.htm|accessdate=23 December 2010|work=[[Al-Ahram]]|date=21 January 2009}}</ref><ref>{{Cite web|title=علي الحجار|url=http://www.elcinema.com/person/pr1069831/|work=elCinema.com|accessdate=4 November 2015}}</ref> == Nkwekọrịta == El-Haggar na-arụ ọrụ na ndị na-ede egwu na ndị na'egwú a ma ama yana ndị na-agụ egwu ndị ọzọ na duets mgbe ọ bụla o kwere omume. "N'ime duets, ọ na-amasị m imeso ndị na-agụ egwú nwere nkà; dịka ịsọ mpi na ndị na-abụ egwú nwere ọgụgụ isi na-akpali m ịchọpụta ikike m iji mee abụ ahụ n'ụzọ kachasị mma". N'oge ọrụ ya, El-Haggar emeela ọtụtụ duets na ndị na-agụ egwú dịka onye ọrụ ibe ya Mohammed El-Helw, na egwu dịka "Beladi" na "Khan El-Anadeel" (mmeghe na mmechi nke usoro ihe nkiri TV na-ebu otu aha), ya na Hanan Mady n'ọtụtụ egwu telivishọn dịka "El-Likaa El-Tany & El-Mal we El-Banoon", ya na Angham na egwuregwu "Rosasa Fi El Qalb", na Hoda Ammar na "Bent We York" Walad. Oge ọzọ dị mkpa na ndụ El-Haggar bụ mmekọrịta mbụ ya na nwanne ya nwoke, onye na-ede egwu na onye na-agụ egwu Ahmed El-Hoggar. Nke a bụ n'afọ 1978 mgbe Ahmed El-Haggar dere egwu nwanne ya nwoke "Ozoriny". Ihe ịga nke ọma nke abụ a nwetara kpaliri ọrụ ịbụ abụ El-Haggar. Ụmụnne El-Haggar arụkọwo ọrụ n'ọtụtụ egwu ndị ọzọ, Ahmed El-Hoggar dịka onye na-ede egwu na Ali El-Hggar dịka ndị na-ede abụ. Otu n'ime abụ ndị a bụ: "Bahebek", "Ana Biki Ya Samra Akon", "El-Ahlam", "Kont Faker", "Tesaaliny", "Lama El-Sheta Edoo El-Biban", "Ma Tekdebish", "Ergaaily", "Lessa El-Kalam", na nso nso a "Ya Masria". == Onyinye == E nyere El-Haggar ihe nrite nke nsọpụrụ na 15th Arabic Music Festival maka afọ 2006 yana ihe nrite abụọ sitere na mmemme ihe nkiri Europe abụọ dị iche iche na Germany na Ịtali. Ọ nwetakwara "Onye na-abụ abụ kachasị mma nke Afọ" na mmemme vidiyo Sharm El-Sheikh maka egwu ya "El-Leil Ya Nas". == Ọrụ == === Abọm === * ''Ala ad ma Habana'' * ''Kont fain ya Ali'' (maka ụmụaka) * ''Robaeyat'' "Salah Jaheen" * ''Mehtajlek'' * ''Ozoreeni'' * ''Ahlam'' * ''Matsadaqish'' * ''Fi Alb El Lail'' * ''Ana kont Eidek'' * ''Zay El Hawa'' * ''Lem El Shaml'' * ''Tegeesh Naeesh'' * ''Rama Remsho'' * ''Lessa El Kalam'' * ''Risha'' * ''Yamama'' * ''Maktobali'' * ''Es-ha Ya Nayer'' === Isiokwu telivishọn === * ''Al Ayaam'' * ''El Shahd Wa El Domooa'' * ''Ala Abwab El Madina'' * ''Wa Qal Al Bahr'' * ''Al Mashrabeyya'' * ''Abdullah Al Nadim'' * ''Ọdọ Mmiri W Akhro'' * ''Haroon El Rashid'' * ''Omar Ebn Abdel Aziz'' * ''Mohammad Rasool Allah'' * ''Wajaa Al Baad'' * ''Al sira Al Helaleyya'' * ''Hadaek Al Shaytan'' * ''Zeaab El Gabal'' * ''Al Mal wal Banoun'' * ''Al Leqaa Al Thani'' === Usoro ihe nkiri telivishọn === * ''Yaseen anyị Baheyya'' * ''Abul El Ela Elbeshry'' * ''Al Baqy ndị ikom Al zaman sa3a'' * ''Al wakf'' * ''Rịpụta khatera'' * ''Bawabat El Halawani'' * ''Al Awda'' * ''Robaeyyat Salah Jaheen'' === Ihe nkiri === * ''Al Meghnawati'' * ''Anyab'' * ''Al Fata Al Shereer'' === Egwuregwu === * ''Laila ụmụ nwoke alf laila'' * ''Zabaaen Gohannam'' * ''Nawwar Al Khair'' * ''Welad El Shawarea'' * ''Menain ageeb nas'' * ''Eyal Teganen'' * ''Atnain fi nkefa'' * ''Alahomma Egaalo khair'' * ''Rosasa Fi Al Qalb'' * ''Khayef Aqool Elly Fi Qalby'' * ''Yamama Beida'' == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] hcc4g83ghht8y5jrvjqey3gg52zfst5 Ahmed Hegazi (actor) 0 16559 87413 80467 2022-08-20T10:16:09Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Ahmad Hegazi (maọbụ '''Ahmed Hejazi''') (Arabic), (18 June 1935 - 15 June 2002) bụ [[Actor|onye]] Egypt na-eme ihe nkiri nke ihe nkiri ya a kacha mara bụ "Night of Counting the Years" (''Al-Mummia'').<ref>{{Cite web|title=أحمد حجازي (1945 - 2002)|url=http://www.elcinema.com/ar/person/1090597|accessdate=30 August 2016}}</ref> == Ihe nkiri == * 1990 - ''Alexandria Ọzọ Na Ruo Mgbe Ebighị Ebi'' * 1981 - ''Sphinx'' * 1976 - ''Casimir Onye Ukwu'' ...... Onye Ọchịagha Tatar * 1974 - Na Ọzara na Ọzara (miniseries) ..... Gebhr * 1973 - ''N'ọzara na Ọzara'' ..... Gebhr * 1969 - ''N'abalị'' nke ịgụta Afọ..... Ayub == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ahmed Hegazi at IMDb ema3j90j6wiihelz3luc6age8e59m1p Ahmed Helmy 0 16564 87418 80473 2022-08-20T10:16:54Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Muhammad Helmy Abdel Rahman Awwad''' (Arabic: عواد; a mụrụ na Nọvemba 19, 1969) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri, onye na-eme egwuregwu, onye na'emepụta ihe nkiri, Onye na-elekọta TV na onye na-ahụ maka mmekọrịta mba na mba. Ọ malitere ọrụ ya n'afọ 1993 na mgbasa ozi satellite nke Egypt na mmemme a na-akpọ ''Leib Eyal'' . N'afọ 1998, o mere ihe nkiri mbụ ya bụ ''Aboud Ala El Hedoud'' . == Mmalite ndụ == A mụrụ Helmy na Banha, Qalyubiyya Governorate. Ọ bụ nwa nke abụọ n'etiti ụmụnne atọ: Khaled, Ahmed na Sally. Ọ gara alaeze Saudi Arabia mgbe ọ dị afọ isii n'ihi ọrụ nna ya n'ebe ahụ. Ọ biri na Jeddah ruo afọ iri tupu ọ laghachi Egypt ma gụọ akwụkwọ n'ebe ahụ. Helmy gụsịrị akwụkwọ na Higher institute of Dramatic Arts na Egypt, site na ngalaba ịchọ mma Ahmed gụsịrị akwụkwọ na Egyptian Academy of Arts n'afọ 1993. == Ọrụ == [[Usòrò:Ahmed_Helmy_conf2018.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|200x200px|Ahmed Helmy na Sawiris Foundation Awards 2018]] Helmy emeela ihe nkiri iri na asatọ, otu usoro ma sonye n'egwuregwu. O ritere ihe nrite, gụnyere Damascus International Film Festival Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma. O gosipụtara mmemme, gụnyere ''Leib Eyal'', ''Darbaka'', ''Mn Sairbah El-Bonbon'', ''Sawayet Eyal'' na ''Helmy Online''. Dịka onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta nkiri, Helmy bụ onye a ma ama maka echiche ngwa ngwa na ihe ọchị ya. Ọrụ ya na nkiri ndị Egypt malitere mgbe onye nduzi Sherif Arafa hụrụ ya na mmemme ụmụaka ''Leib Eyal'' (Kids' Play) na Egyptian Satellite Broadcast. Sherif hụrụ n'ime ya onye na-eme ihe ọchị ọ na-achọ ka ọ bụrụ onye na-ese ihe nkiri ya, ''Aboud Ala El Hedoud'' (Aboud at the Frontier). N'ime ihe nkiri ahụ, Helmy mere nnukwu ihe nkiri mbụ ya, ya na Alaa Wali El Din. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gbagoro ngwa ngwa na-eduzi ọrụ na ihe nkiri dịka ''Omar 2000'', ''El Nazer'' (The Headmaster), ''Elsellem Wel Te'ban'' (Snakes and Ladders).<ref>[[imdbname:1218629|Ahmed Helmy]]. IMDb</ref> N'afọ 2007, Helmy nọ n'isi dịka ndị na-eme ihe ọchị n'Egypt n'ọnụ ọgụgụ ndị na-ege ntị na ego ha na-enweta, karịsịa n'ihi ihe ịga nke ọma nke ihe nkiri ya ''Keda Reda''. Helmy bụ onye ọka ikpe na Arab talent show maka oge nke atọ ya. Ọ sonyeere onye na-agụ egwu Lebanọn bụ Najwa Karam, onye nta akụkọ Lebanọn na onye TV bụ Ali Jaber, na onye na-eme ihe ọchị na Saudi Nasser Al Qasabi. O sonyere na oge: 4, 5 na 6. == Ndụ onwe == N'afọ 2002, Helmy lụrụ onye Egypt na-eme ihe nkiri bụ Mona Zaki. Ha nwere ụmụ atọ: Lily (2003), Saleem (2014) na Younis (2016). Helmy bụ onye guzobere Shadows Communications na onye dere akwụkwọ ''28 Harf'' . A chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa kansa ma gwọọ ya n'afọ 2014 site n'iwepụ akpụ ahụ n'ọkpụkpụ azụ ya.<ref>{{Cite web|date=15 November 2014|title=Ahmed Helmy breaks news of cancer to fans stateside, announces new lease on life post-op|url=http://www.albawaba.com/entertainment/ahmed-helmy-breaks-news-cancer-fans-says-hes-new-lease-life-post-op-us-622151|work=[[Al Bawaba]]|accessdate=24 March 2015}}</ref> Helmy esorowo United Nations World Food Programme (WFP) rụkọọ ọrụ n'oge gara aga iji nyere aka kwalite ọrụ "Food for Education" ya, nke ya na ụlọ ọrụ "Chipsy" na-emepụta ihe oriri malitere.<ref>{{Cite news|url=http://entertainment.anayou.com/celebrities/news/hotstory/29771|work=AnaYou|title=Ahmed Helmi ambassador for WFP|date=June 5, 2011}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}}  [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 1bsrtyevisfuseht0kh7ns3qg2uwstt Aaron McGruder 0 16587 87187 83872 2022-08-19T12:43:09Z Chinaza 001 13950 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Aaron Vincent McGruder'''<ref name="encyc">{{Cite web|title=McGruder, Aaron 1974|work=encyclopedia.com|year=2009|publisher=Gale|url=https://www.encyclopedia.com/arts/educational-magazines/mcgruder-aaron-1974|accessdate=October 18, 2016}}</ref> (amụrụ n'ubochí irí abụọ na itoolu n'ọnwa Mee, 1974) bụ ónyé édémédé America, onye na-ese ihe nkiri, na ónyé na-emepụta ihe a maara nke ọma màkà ịmepụta The Boondocks, ihe nkiri na-atọ ọchị nke Universal Press Syndicate na usoro ''ihe'' nkiri TV ya nke ọ bụ ónyé okike, onye isi mmepụta, na onye isi edemede.<ref name="CAO">{{Cite web|url=https://go.gale.com/ps/anonymous?id=GALE%7CH1000161684|title=Aaron McGruder|work=[[Contemporary Authors|Contemporary Authors Online]]|publisher=[[Gale (publisher)|Gale]]|date=February 17, 2012}}</ref><ref name="tease">{{Cite news|title=Strip Tease|work=[[The Guardian]]|date=December 22, 2005|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2005/dec/22/art.usa|accessdate=7 February 2010|first=Gary|author=Younge}}</ref><ref name="Astor">{{Cite news|title='Boondocks' Artist Still Living on the Edge of Controversy: Aaron McGruder Comes to Canada to Talk about His High-Profile Comic|author=Astor|first=David|work=[[Editor & Publisher]]|publisher=|date=October 9, 1999}}</ref><ref name="IMDB_The_Boondocks">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt0373732/combined|title=The Boondocks (1995)|publisher=IMDb|accessdate=October 18, 2016}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Aaron McGruder na Chicago, Illinois.<ref name="CAO" /> Mgbe Aaron dị afọ isii, ezinụlọ ya kwagara Columbia, Maryland, mgbe nna ya natara ọrụ na National Transportation Safety Board. McGruder nwere nwanne nwoke tọrọ ya. McGruder gàrà ụlọ akwụkwọ Jesuit, Loyola Blakefield, site na klaasị asaa ruo itoolu. Mgbè afọ abụọ gachara, ọ hapụrụ ụlọ akwụkwọ ahụ wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị ọha na eze, Oakland Mills High School na Mahadum Maryland, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere na African American Studies.<ref>{{Cite news|url=https://alumni.umd.edu/outstanding-young-alumnus-award|title=Outstanding Young Alumnus Award|date=May 25, 2016|publisher=University of Maryland Alumni Association|accessdate=24 February 2018}}</ref> == Ọrụ == === The Boondocks na ọrụ ndị metụtara ya === The Boondocks malitere na 1996 dị ka webcomic na Hitlist.com, otu n'ime ebe nrụọrụ weebụ egwu mbụ n'ịntanetị.<ref name="uclick">{{Cite web|url=http://content.uclick.com/pdfs/theboondocks_factsheet.pdf|title=The Boondocks|work=UClick.com|publisher=Andrews McMeel Universal|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120704100132/http://content.uclick.com/pdfs/theboondocks_factsheet.pdf|archivedate=July 4, 2012|accessdate=October 17, 2016}}</ref> N'oge ahụ, ọ bụkwa DJ na The Soul Controllers Mix Show na WMUC. The Boondocks pụtakwara n'ụzọ dị mkpirikpi dị ka ''ihe'' na-atọ ọchị na akwụkwọ akụkọ Mahadum Maryland The ''Diamondback'' n'oge Jayson Blair dị ka ónyé ísí nchịkọta akụkọ.<ref name="uclick" /><ref name="radical">{{Cite news|title=The Radical: Why do editors keep throwing 'The Boondocks' off the funnies page?|first=Ben|author=McGrath|date=April 19, 2004|work=[[The New Yorker]]|url=http://www.newyorker.com/archive/2004/04/19/040419fa_fact2}}</ref> McGruder bịanyere aka na nkwekọrịta ya na Universal Press Syndicate ma n'ọnwa Eprel afọ 1999, ihe osise ahụ malitere ịpụta na akwụkwọ akụkọ 160.<ref name="radical" /> Ndị isi na-eme ihe ọchị bụ ụmụnne nwoke abụọ na-eto eto nke Africa America, Huey (nke aha ya bụ Huey P. Newton) na nwanne ya nwoke nke obéré na ónyé na-achọ ịghọ onye omekome, Riley, si n'ime ọbọdọ Chicago bụ ndị a kwagara ka ha na nna ha biri na mpaghara dịpụrụ adịpụ.<ref name="tease" /> N'ime ọnwa isii, a na-ekesa ihe nkiri ahụ na ihe karịrị akwụkwọ 200.<ref name="Astor" /> E bipụtara nchịkọta ise nke The Boondocks: All The Rage, Public Enemy #2, A Right To Be Hostile, ''Fresh'' for '01: You Suckaz, na Boondocks; n'ihi na amaara m na ị naghị agụ akwụkwọ akụkọ. Ihe nkiri telivishọn na-eme ihe nkiri nke ihe nkiri ahụ gosipụtara ihe ịga nke ọma na Cartoon Network's Adult Swim. N'ọnwa Ọgọstụ 2017, a mara ọkwa na McGruder, ya na ónyé na-emepụta Will Packer, ga-emepụta usoro maka Amazon Video a na-akpọ ''Black America'' nke ga-adabere na akụkọ ihe méré eme ọzọ ebe ndị ojii America nwéré onwe ha na-enweta steeti ndịda atọ dị ka nkwụghachi ụgwọ maka ịgba ohu.<ref>{{Cite web|url=https://www.rollingstone.com/tv/news/boondocks-creator-preps-alt-history-drama-black-america-w495349|title='Boondocks' Creator Preps Alt-History Drama 'Black America'|work=Rolling Stone|first=Jon|author=Blistein|date=August 1, 2017|accessdate=July 20, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.chicagotribune.com/entertainment/tv/ct-civil-war-history-tv-drama-black-america-20170801-story.html|title=Another Civil War alternate history comes to TV – but with black independence and reparations|author=Izadi|first=Elahe|work=Chicago Tribune|date=August 1, 2017|accessdate=July 20, 2021}}</ref> A kọrọ na a na-ahụ ọkwa usoro ahụ dị ka nzaghachi nye usoro akụkọ ihe méré eme ọzọ nke HBO na-emepe eme Confederate, nke atụmatụ ya na-agụnye akụkọ ihe mere mere eme ebe Confederacy meriri Agha Ọbọdọ.<ref>{{Cite web|url=http://ew.com/tv/2017/08/01/black-america-plot-confederate/|title=Alt-History Drama 'Black America' Reveals Premise in Response to 'Confederate' News|date=August 1, 2017|work=Entertainment Weekly|first=Nick|author=Romano|accessdate=July 20, 2021}}</ref> == Ndụ onwe onye == By 2005<ref name="AVclub_interview">{{Cite web|author=McGruder|first=Aaron|title=Aaron McGruder|accessdate=October 17, 2016|work=The A.V. Club|url=http://www.avclub.com/articles/aaron-mcgruder,13965/|date=November 3, 2005}}</ref> and {{As of|2013}}, McGruder is residing in Los Angeles.<ref name="encyc" /><ref name="AVclub_interview" /> '''Onyinye Akwụkwọ''' * {{Cite book|author=Knight|first=Keith|others=Foreward by Aaron McGruder|date=2005-02-10|title=The Passion of the Keef: The Fourth K Chronicles Compendium|language=en-US|edition=First|publisher=[[Manic D Press|Manic D Press, Inc.]]|isbn=978-0916397678|oclc=861830439}} == Ịgụ ihe ọzọ == {{Refbegin|2}} *{{Cite journal|author=Rambsy II|first=Howard|title=The Vengeance of Black Boys: How Richard Wright, Paul Beatty, and Aaron McGruder Strike Back|url=|format=|journal=[[Mississippi Quarterly|The Mississippi Quarterly]]|language=en-US|volume=61|issue=4|pages=643-657|doi=|issn=0026-637X}} *{{Cite journal|author=Tyree|first=Tia C. M.|title=Bringing Afrocentricity to the Funnies: An Analysis of Afrocentricity Within Aaron McGruder's "The Boondocks"|url=|format=|journal=[[Journal of Black Studies]]|language=en-US|volume=42|issue=1|pages=23-42|doi=|issn=0021-9347}} {{Refend}} == Ihe edeturu n'okpuru ala == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name}} * Appearances on C-SPAN * Aaron McGruder on Charlie Rose [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] crantjzx61hj347a0uylmw8tjb41nzi Amir Karara 0 16589 87619 80498 2022-08-20T11:13:14Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Amir Karara|image=أمير كرارة.png|caption=Karara in an interview with ''[[El Fagr]]'' News|birth_name=Amir Muhammad Hussein Karara|birth_date={{Birth date and age|1977|10|10|df=yes}}|birth_place=[[Cairo]], Egypt|nationality=Egyptian|other_names=Pasha of Egypt|occupation={{hlist|Actor|television presenter}}|years_active=1992–present|spouse={{marriage|Hend Salah Hosny|2010}}<ref>[https://www.alwatanvoice.com/arabic/news/2016/05/16/918943.html تعرفوا على زوجة أمير كرارة الجميلة.. شقيقها ممثل معروف أيضاً] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171201032120/https://www.alwatanvoice.com/arabic/news/2016/05/16/918943.html |date=01 December 2017}}</ref>|children={{hlist|Selim|Laila|Nelly<ref>[https://www.filfan.com/news/details/77598 أمير كرارة يُرزق بمولودة.. تعرف على اسمها] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171201042007/http://www.filfan.com/news/details/77598 |date=01 December 2017}}</ref>}}|relatives=Ahmed Karara (brother)<br>[[Mahmoud Shokoko]]|known_for=''[[Kalabsh]]''}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amir Muhammad Hussein Karara''' (Arabic; a mụrụ n'October 10, 1977) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri na onye na-eme TV. Ezigbo mmalite ya bịara n'oge ngosi nke Star Maker n'afọ 2003. A maara Karara nke ọma maka ọrụ ya dị egwu na nke na-eme ihe dịka ''ọrụ'' ya na Karmouz War (2018), ''Horob Edtirari'' (2017) na Special Operations (2007). Usoro ya kachasị mkpa gụnyere ''Kalabsh'' (2017), ''Al Tabbal'' (2016) na ''Hawari Bucharest'' (2015). Ihe nkiri Karara na-adịbeghị anya enwetala nnukwu ego ụlọ ọrụ. Usoro ''Kalabsh'' ya na akụkụ ya niile, nwere nnukwu ihe ịga nke ọma n'Ijipt, ebe ọ ghọrọ onye a ma ama n'okpuru aha "Basha Masr" ma ọ bụ 意Pasha nke Egypt == Mmalite ndụ == A mụrụ Amir Karara na 10 Ọktoba 1977, na Cairo. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Faculty of Tourism and Hotels, ngalaba nke Tourism, mana ọ naghị arụ ọrụ na ọrụ metụtara ọmụmụ ya. Ọ bụ onye na-egwu volleyball ma sonye na ndị otu volleyball nke mba Egypt. Ọ banyere na asọmpi ụwa na volleyball, mana ọ gara n'ihu n'egwuregwu. == Ndụ onwe == Karara lụrụ Hend Salah Hosny, nwanne nwanyị onye na-agba bọọlụ na onye na-eme ihe nkiri Ahmed Salah Hosny n'afọ 2006. Ha nwere ụmụ atọ: Selim, Laila na Nelly. N'ọnwa Disemba afọ 2020, Karara kwupụtara na ọ nwalere COVID-19.<ref>{{Cite web|url=https://www.elwatannews.com/news/details/5171498|title=عاجل.. إصابة أمير كرارة بكورونا|date=December 26, 2020|publisher=elwatannews|accessdate=May 9, 2021}}</ref> N'ọnwa Jenụwarị 2021, ọ kwupụtara mgbake ya na ya mgbe ụbọchị 16 gasịrị.<ref>{{Cite web|url=https://www.almasryalyoum.com/news/details/2231470|title=أمير كرارة بعد حوالي 16 يومًا من الإصابة بـ"كورونا": "الحمدلله سلبي"|date=January 11, 2021|publisher=[[Al-Masry Al-Youm]]|accessdate=May 10, 2021}}</ref> == Ọrụ == [[Usòrò:Amir_Karara.png|thumb|Karara na ''Hawari Bucharest'' (2015)]] Mmalite nka Karara bụ na ngalaba mgbasa ozi telivishọn. Ọ na-arụ obere ọrụ na mgbasa ozi ndị Egypt. Ruo mgbe ''onye'' ọchụnta ego Egypt bụ Tarek Nour chọpụtara ya ma gosipụta mmemme mbụ ya bụ Star Maker n'afọ 2002. N'otu afọ ahụ, o sonyere na sitcom Youth Online na oge nke abụọ n'afọ 2003. Mgbe nke ahụ gasịrị, ''ọrụ'' nka Karara gara n'ihu, gụnyere The Best of Times (2004), ''Zaky Chan'' (2005), Special Operations (2007) na ''Casablanca'' (2019). Karara gosipụtara dịka Sleim El-Ansary na usoro ihe nkiri Egypt ''Kalabsh'', nke e wepụtara n'oge Ramadan afọ 2017. E wepụtara oge nke abụọ na Ramadan afọ 2018 na oge nke atọ na Ramadan afọ 2019. N'afọ 2020, o gosipụtara Ahmed Mansi na usoro ihe nkiri akụkọ ndụ nke Egypt ''Al Ekhtiar'' . == Ọrụ == === Ihe nkiri === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! class="unsortable" |Aha ya ! class="unsortable" |Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |2000 |''Hello America'' |Onye ntụgharị | |- |2004 |''Oge Kasị Mma'' |Tarek | |- |2005 |''Zaky Chan'' |Hazem | |- |2007 |''Ọrụ Pụrụ Iche'' |Youssef | |- |2009 |''N'abalị nke ịhụnanya'' |Sheriff | |- |2017 |''Horob Edtirari'' |Mustafa Mukhtar | |- |2018 |''Agha Karmouz'' |Ọchịagha Youssef Al-Masry | |- |2019 |''Casablanca'' |Omar Murr | |- |2019 |''Sabea El Boromba'' |Cameo | |} === Usoro === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! class="unsortable" |Aha ya ! class="unsortable" |Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |2001 |''Leladala Wogouh Katheera'' |Amir | |- |2003 |''Nwanne nne Nour'' |Hany | |- |2006 |''Eli Ekhtasho Mato'' |Ibrahim | |- |2007 |''Oge ndị dị oké mkpa'' |Dr. Amr | |- |2008 |''Anya mmiri nke ọnwa'' |Amir | |- |2009 |''Obi M bụ Onye Nduzi M'' |Salvador | |- |2009 |''Khas Gedan'' |Cameo | |- |2010 |''Oge ndị dị oké mkpa 2'' |Dr. Amr | |- |2010 |''Akụkọ ịhụnanya'' |Nnụnụ Abed | |- |2010 |''Hekayat w Beneshha: Fatat El-Leil'' |Sameh | |- |2010 |''Barra eldonya'' |Ezzat | |- |2011 |''Al Moatn X'' |Hossam Al-Masry | |- |2011 |''Ọnụ ụzọ nke egwu'' |Youssef Ramzy | |- |2012 |''Oge dị egwu 3'' |Dr. Amr | |- |2012 |''Ruby'' |Tamer | |- |2012 |''Akụkọ Taraf'' |El-Raek "Ọkara" | |- |2013 |''Taht el Ard'' |Jamal Al-Jabali / Onye Nchebe Steeti / Raymond Maqar / Ahmed Al-Toukhi | |- |2014 |''Ana Eshkt'' |Hassan Al-Rashidi | |- |2015 |''Hawari Bucharest'' |Syed Gad Allah "Syed Bucharest" | |- |2015 |''N'abalị ndị Arab 2015'' |Negm El Din |<ref name="Dumont 2017 p. 165">{{Cite book|author=Dumont|first=H.|title=Contes et légendes d'Orient: au cinéma et à la télévision|publisher=Books on Demand|year=2017|isbn=978-2-322-10135-1|url=https://books.google.com/books?id=do9DDwAAQBAJ&pg=PA165|language=fr|accessdate=20 May 2021}}</ref> |- |2016 |''Al Tabbal'' |Saleh Abu Jazia | |- |2017 |''Kalabsh'' |Sleim El-Ansary | |- |2018 |''Kalabsh 2'' |Sleim El-Ansary | |- |2018 |''Wakkelna Walla'' |Cameo | |- |2019 |''Kalabsh 3'' |Sleim El-Ansary | |- |2020 |''Al Ekhtiar'' |Ahmed Mansi | |- |2020 |''Madrasat Elhob 3'' |Salah / Yahya |Akụkọ ichere |- |2020 |''Nnyocha Ndị Ntorobịa'' |Cameo | |- |2021 |''Nasl El-Aghrab'' |Ghufran El-Gharib | |} === Ihe omume === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! class="unsortable" |Aha ya ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |2003 |''Onye Na-eme Kpakpando'' | |- |2010 |''Abụ Abụọ Ndị A Ma Ama'' | |- |2013 |''El-Khazna'' | |- |2019 |''Sahranin'' | |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|4020580}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] f9853747rke3gwq4wuvrsc3ye20sn6j Adly Kasseb 0 16591 87171 80500 2022-08-19T12:35:40Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Adly Kasseb عدلى كاسب''' (aha zuru ezu: Adly Abdel Hamid Kasseb) (April 21, 1918 - September 13, 1978) bụ [[Actor|onye]] Egypt na-eme ihe nkiri nke mere ọtụtụ ihe nkiri na egwuregwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.elcinema.com/person/pr1099292/biography|title=عدلي كاسب - ﺗﻤﺜﻴﻞ فيلموجرافيا، صور، فيديو}}</ref> A matara nkà ya kemgbe ọ bụ nwatakịrị ma too kemgbe ọtụtụ afọ. Ọ gụsịrị akwụkwọ na ngalaba nke Applied Arts wee rụọ ọrụ dịka onye nkuzi na ngalaba nke Injinia ruo afọ 12. Mgbe Institute of Dramatic Art meghere ọ sonyeere ya wee nweta Bachelor of Dramanic Art. Ọ gbara arụkwaghịm n'ọrụ ya na ngalaba nke Injinia wee rụọ ọrụ dịka onye nkuzi na-eme ihe nkiri na Ministrị nke Mmụta, e buliri ya elu ruo mgbe ọ ruru Undersecretary nke Ministrị ahụ. Ọ sonyeere ọtụtụ ìgwè ihe nkiri, malite na "The Modern Theater (national)" mgbe ahụ "Youssef Wahby" mgbe ahụ" "Ismail Yasin" mgbe ahụ ""El Rayhany" mgbe ahụ, "Hassan Yousef" mgbe ahụ", "El Rayhany) ọzọ nke ọ rụrụ ihe dịka afọ 30. A na-akpọ ya "onye na-eme ihe nkiri nke 1000 ihu" ma ọ bụ "mmụọ ọjọọ sinima" maka ikike ya ịrụ ọrụ ọ bụla na-eme ka ụdị mmadụ dị iche iche, ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ site na ihe ọchị ruo ihe ọjọọ. Ọ rụkwara ọrụ na Rodda Qalbi, Gameela, Mal Wa Nissa, Aʹsefa Min El Hub, Thalath Losoos na Al-Zawjah al-Azra' == Edemsibịa == <references /> * https://www.facebook.com/AdlyKasseb * https://web.archive.org/web/20110715230814/http://cinema.sakhr.com/cast/pmovies.aspx?PID=1804 * http://www.imdb.com/name/nm0440839/ * Nwa nwa ya Amr Kasseb 23:44, 6 Ọktoba 2009 (UTC) '''Ebe nrụọrụ weebụ Egypt Online Cinema''' * <nowiki>https://web.archive.org/web/20190330051945/http://egycinemas.com/</nowiki> Ō The Ultimate Egyptian Cinema Guide For Movies and Theaters online 9k7e5ni5qjomf9spgodvfyd4sgl7m3m Abla Kamel 0 16597 87074 80506 2022-08-19T12:00:20Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abla Kamel Mohamed Afifi''' (pronounced [ˈāːmel mæˈħæmmæd ːfi]) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. == Akụkọ ndụ == N'ịbụ onye sitere na Nikla Al Inab na Beheira Governorate, Abla Kamel gụsịrị akwụkwọ na Ngalaba nke Ọbá Akwụkwọ nke nka na 1984 wee malite ọrụ ya na Vanguard. O buru ụzọ sonye na ihe nkiri mono, ụlọ ọrụ ahụike obi, mgbe ahụ ya na Mohamed Sobhi. Ọ lụrụ onye na-eme ihe nkiri bụ Ahmad Kamal, onye ya na ya nwere ụmụ nwanyị abụọ. O mechara lụọ onye na-eme ihe nkiri Mahmoud El Gendy. == Ihe nkiri == {| class="wikitable" style="width:90%" ! width="10%" |Afọ ! width="30%" |Aha ya ! width="20%" |Ọrụ |- |1982 |''Iftah ya simsim'' |Khoka |- |1983 |alshahd waldmo3 |1988 |''Yom mor... yom helw'' | |- |1990 |''Iskanderija, kaman oue kaman'' | |- |1993 |''Sawwaq el Neem'' | |- |1993 |''Mercedes'' | |- |1994 |''Sarek al-farah'' | |- |1996 |''Ọrịa Na-enweghị Nche'' |- |1996 |''Lan a3isha fi jilbabi abi'' |- |1998 |''Arak el-balah'' | |- |1999 |''El Medina'' |Bannoura |- | rowspan="2" |2002 |''El-Limby'' |France |- |''Ayna qalbi'' |Wesal |- | rowspan="2" |2003 |''Elly baly balak'' |Dọkịta |- |''Nne Kallem'' | |- | rowspan="2" |2004 |''Khalty France'' |Faranca |- |''Eish ayamak'' |Nahed |- | rowspan="2" |2005 |''O kwuru na El Atefy'' |Hanifa |- |''Raya wa Sekina'' |Raaya |- |2006 |''Al-andaleeb hikayt shaab'' |Aliya Shabana |- |2020 |''Onye Na-agba ịnyịnya na Nwaanyị''<ref>{{Cite web|author=Essam|first=Angy|title=LAFF to screen 'The Knight & The Princess’ on Mar.8|url=https://www.egypttoday.com/Article/4/82425/LAFF-to-screen-The-Knight-The-Princess%E2%80%99-on-Mar-8|publisher=Egypt Today|accessdate=8 April 2020|date=8 March 2020}}</ref> | |} == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:1960 births]] f8u5awni26be567bqyhwchz6hmvbjqq Aida Kamel 0 16599 87457 80508 2022-08-20T10:27:27Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Aida Kamel''' (1931 - September 7, 2020) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. Ọ gụrụ redio na mahadum wee nweta nzere bachelọ. Ọ na-arụ ọrụ na ihe nkiri kemgbe mmalite afọ 1950. N'etiti ''ihe'' nkiri ya bụ: Sit El Hassan, The Melody of Eternity, Always With You, The empty pillow, ''Ismail Yiss na Al-Tayaran'', ''Alexandria''.''.. N'ihi gịnị?''.<ref>[https://web.archive.org/web/20200907071729/https://www.elwatannews.com/news/details/4973015/ عاجل.. وفاة الفنانة عايدة كامل عن عمر ناهز 89 عاما]</ref> Kemgbe afọ 1980s, ọ sonyekwara na ihe nkiri telivishọn dị ka ''Bein Kasserine'', The Judiciary in Islam na Huanem Garden City. Kamel nwụrụ n'ụlọ ọgwụ dị na Cairo na 7 Septemba 2020 mgbe ọ dị afọ iri asatọ na itoolu, mgbe ọ rịasịrị ọrịa ogologo oge.<ref>[https://www.egypttoday.com/Article/4/91700/Veteran-Egyptian-actress-Aida-Kamel-passes-away-at-89 Veteran Egyptian actress Aida Kamel passes away at 89]</ref> == Ebensidee == {{Reflist}}  == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|1052698}} g1g58yo38lwlrz83kbb9ytcrrsuxr9t Amina Khalil 0 16605 87562 80514 2022-08-20T10:58:16Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Amina Khalil|birth_name=|native_name=|birth_date={{Birth date and age|1988|10|26}}|birth_place=[[United States of America]]|nationality=[[Egyptians|Egyptian]]|alma mater=[[The American University in Cairo]] <small>([[Bachelor of Fine Arts|B.F.A.]])</small>|nickname=|occupation=[[Actress]]|years_active=2011–present|known_for=|spouse={{marriage|Karim El Khashab|end=div|2015|2017}} <br> Omar Taha (engaged 2020)|children=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amina Khalil''' (Arabic: أمينة خليل; amụrụ na 26 Ọktoba 1988) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri na telivishọn nke bụrụ onye a ma ama na ngwụcha afọ 2010 na mmalite afọ 2020 n'ụwa Arab.<ref name="enigma">[https://www.enigma-mag.com/amina-khalil-2/ Amina Khalil - CONQUERING THE EGYPTIAN SCREEN] by enigma-mag</ref><ref name="cinema">[https://elcinema.com/en/person/2015808/ Amina Khalil] by El Cinema.com</ref> == Oge ọ malitere == Khalil gụrụ gbasara ihe nkiri na Mahadum America dị na Cairo ma gụsịrị akwụkwọ na 2009. Ọ gụrụ akwụkwọ na Lee Strasberg Theatre and Film Institute na New York City.<ref name="cinema">[https://elcinema.com/en/person/2015808/ Amina Khalil] by El Cinema.com</ref> Ọ gụrụ ballet site na nwata ruo mgbe ọ dị afọ iri na asaa. == Ọrụ == Ọrụ ya na ihe nkiri ''Asham'' (2012), ''Khetta Badeela'' (2015) na ''Sukkar Mor'' (2015) bụ ndị a nabatara nke ọma.<ref name="IMDb" /> Ọrụ ya na ''ihe'' ngosi telivishọn nke 2016 ''Grand Hotel'' (nke a makwaara dị ka Nzuzo nke Naịl), na usoro TV nke 2018 ''Layalie Eugenie'' (''Eugenie Nights''), ha abụọ dị na Netflix.<ref name="enigma">[https://www.enigma-mag.com/amina-khalil-2/ Amina Khalil - CONQUERING THE EGYPTIAN SCREEN] by enigma-mag</ref> O nweela ọrụ na Taraf Tallet, ''Sharbat Loze'', ''Nekdeb Law Olna Mabenhebesh'', ''Saheb El Saada'' na ''Wallei El Ahd''.<ref name="IMDb">[https://www.imdb.com/name/nm1255010/bio?ref_=nm_ov_bio_sm Amina Khalil - Biography] at IMDb</ref> Ọ na-ekwu na Marion Cotillard bụ onye na-akpali ya ime ihe nkiri, ma kwuo na ọ ga-amasị ya ka ọ bụrụ onye ndu na ihe nkiri nke bụ "ụdị Lara Croft, ma ọ bụ dị ka Jennifer Lawrence na The Hunger Games".<ref name="enigma">[https://www.enigma-mag.com/amina-khalil-2/ Amina Khalil - CONQUERING THE EGYPTIAN SCREEN] by enigma-mag</ref><ref name="enigma" /> Ya na onye Egypt hip hop artist Zap Tharwat abụwo abụ.<ref>[https://cairoscene.com/Buzz/VIDEO-Zap-Tharwat-and-Amina-Khalil-s-Chilling-New-Song-on-Life-in-Egypt VIDEO: ZAP THARWAT AND AMINA KHALIL'S CHILLING NEW SONG ON LIFE IN EGYPT] by Cairo Scene</ref> == Ndụ onwe onye == N'ọnwa Julaị 2020, ọ kwere ịlụ onye ọchụnta ego na injinia Ijipt bụ Omar Taha nkwa ọlụlụ.<ref>[https://egyptindependent.com/egyptian-actress-amina-khalil-throws-beach-engagement-party-in-north-coast/ Egyptian actress Amina Khalil throws beach engagement party on Egypt’s North Coast] by [[Egypt Independent]]</ref> Ihe omume ntụrụndụ ya gụnyere kitesurfing na igwu mmiri.<ref name="enigma">[https://www.enigma-mag.com/amina-khalil-2/ Amina Khalil - CONQUERING THE EGYPTIAN SCREEN] by enigma-mag</ref> N'ọnwa Ọktoba 2020, Khalil butere COVID-19 ma gbakee kemgbe ahụ.<ref>[https://see.news/amina-khalil-contracted-coronavirus-in-early-october/ Amina Khalil Contracted Coronavirus Early October] by Yara Sameh from See News</ref> Ọ bụ onye na-akwado ụmụ nwanyị na ahụike ha n'Ijipt, na June 2021 ka United Nations Population Fund kpọrọ ya onye nnọchi anya obiọma.<ref>[https://www.arabnews.com/node/1877811/lifestyle Egyptian actress Amina Khalil announced as United Nations Population Fund honorary ambassador] by [[Arab News]]</ref> == Hụkwa == * Ihe nkiri nke Ijipt * Ihe nkiri 100 kachasị mma n'Ijipt * Ndepụta ihe nkiri ndị Ijipt nke afọ 2010 == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.instagram.com/aminakhalilofficial/ Peeji Instagram nke gọọmentị] * [https://www.imdb.com/name/nm1255010/?ref_=fn_nm_nm_1 Amina Khalil] na [[IMDb]] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] axdv3okfj79lpzo1y34pvdnhmbbqw2k Aida El-Kashef 0 16607 87463 82032 2022-08-20T10:28:57Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|website=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Aida El-Kashef''' bụ onye na-emeputa ihe nkiri na onye<ref name="HinduNews">{{Cite news|author=Devi Dundoo|first=Sangeetha|title=‘It’s our revolution too’|url=http://www.thehindu.com/features/cinema/its-our-revolution-too/article4931922.ece|accessdate=22 October 2016|date=July 19, 2013}}</ref> na-egosipụta ihe nkiri na Egypt. Ọrụ ya gụnyere Ship of Theseus na ''Walad w Bent'' . Ọ duziri ihe nkiri dị mkpirikpi a kpọrọ A Tin Tale na ''Rhapsody'' in Autumn .<ref name="HinduNews" /> El-Kashef sonyere na ngagharị iwe na Tahrir Square, ebe o mere ihe nkiri nke Arab Spring dika ha na-aga n'ihu. Ọ bụ otu n'ime ndị mbụ na-eme ngagharị iwe nke weghaara Tahrir ebe o guzobere ụlọikwuu.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2013/10/25/movies/the-square-jehane-noujaims-documentary-on-egypts-unrest.html?_r=0|title=Brave Optimism of Tahrir Square Meets Other Fierce Forces|author=Scott|first=A.O.|date=24 October 2013|work=The New York Times|accessdate=15 July 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.ipsnews.net/2014/02/egypt-looking-conscience/|title=Egypt&nbsp;— Looking for a Conscience|author=Gohar|first=Anicee|date=19 February 2014|work=Inter Press Service|accessdate=15 July 2015}}</ref> O dekwara "mgbukpọ obi ọjọọ megide ụmụ nwanyị" nke mere n'oge ngagharị iwe na-etinye nchekwa nke onwe ya n'ihe ize ndụ.<ref name="HinduNews" /><ref>{{Cite web|url=http://www.dailynewsegypt.com/2013/11/26/nomiltrials-protest-dispersed-prominent-activists-detained/|title=The Female Fightback|date=12 June 2013|accessdate=15 July 2015|work=Cosmopolitan|publisher=Hearst Magazines UK|author=Mullender|first=Rosie|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923225558/http://www.dailynewsegypt.com/2013/11/26/nomiltrials-protest-dispersed-prominent-activists-detained/|archivedate=23 September 2015}}</ref> E gosipụtara ihe nkiri El-Kashef nke ụmụ nwoke na-emetọ ụmụ nwanyị n'ụwa niile ma El-Kashenf na ndị enyi ya kwere nkwa ịlụ ọgụ, na-ebu ihe eletrik na mma dị ka ihe iji chekwa onwe ha.<ref>{{Cite news|url=http://www.cbsnews.com/news/egyptian-women-fight-back-as-sexual-assaults-skyrocket/|title=Egyptian Women Fight Back as Sexual Assaults Skyrocket|author=Ward|first=Clarissa|date=27 March 2013|work=CBS Evening News|accessdate=15 July 2015}}</ref> E jidere ya ma jide ya maka itinye aka na No Military Trials for Civilians protest.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://www.dailynewsegypt.com/2013/11/26/nomiltrials-protest-dispersed-prominent-activists-detained/|title=NoMilTrials Protest Dispersed; Prominent Activists Detained|author=Salem|first=Mostafa|date=26 November 2013|work=Daily News Egypt|accessdate=15 July 2015}}</ref> El-Kashef hapụrụ nkwalite nke Ship of Theseus na India mgbe ọ na-eme ngagharị iwe.<ref>{{Cite news|url=http://www.indiaglitz.com/egyptianbased-actress-aida-el-kashef-to-visit-india-for-ship-of-theseus-hindi-news-95450.html|title=Egyptian-Based Actress Aida El Kashef to Visit India for Ship of Theseus|date=13 July 2013|work=Indiaglitz|accessdate=15 July 2015}}</ref> Akụkụ ọzọ nke ngagharị iwe ahụ bụ itinye aka na fim nke iru uju nke ndị ezinụlọ wakporo Zeinhom Morgue na Cairo iji hụ ndị ha hụrụ n'anya n'oge ikpeazụ.<ref>{{Cite news|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/1/151/79876/Egypt/Features/Guardians-of-the-betrayed-dead-Inside-Cairos-Zeinh.aspx|title=Guardians of the Betrayed Dead: Inside Cairo's Zeinhom Morgue|author=Fathi|first=Yasmine|date=2 September 2013|work=Ahram Online|accessdate=15 July 2015}}</ref> N'afọ 2014, El-Kashef natara onyinye maka Ward No 3 site n'aka SANAD, nke bụ mmepe na ego mmepụta maka Abu Dhabi Film Festival.<ref>{{Cite news|url=http://english.ahram.org.eg/News/112851.aspx|title=Shawky's 'Yommedine' and El-Kashef's 'Ward No 3' Win SANAD Grants|date=12 October 2014|work=Ahram Online|accessdate=15 July 2015}}</ref> Ọzọkwa na 2014, El-Kashef meriri onyinye onye na-akwado ihe nkiri kachasị mma site na Indian National Film Awards maka ọrụ ya na Ship of Theseus .<ref>{{Cite news|url=https://variety.com/2014/film/asia/ship-of-theseus-wins-indias-national-film-award-1201158125/|title='Ship of Theseus' Wins Indian National Film Award|date=16 April 2014|work=Variety|accessdate=15 July 2015}}</ref> O nwetakwara ihe nrite nke onye na-eme ihe nkiri kacha mma maka Muhr Asia-Africa Feature category na Dubai Film Festival maka ọrụ ya na Ship of Theseus na 2012.<ref>{{Cite news|url=http://www.albawaba.com/entertainment/egyptian-award-winners-at-dubai-international-film-festival-457353|title=Egyptian Stars Win Big at Dubai Film Fest|date=17 December 2012|work=Albawaba English|accessdate=15 July 2015}}</ref> N'ọnwa Nọvemba, n'afọ 2015, Aida malitere ịchụ nta ego maka mmepụta ihe nkiri mbụ ya zuru oke, ihe nkiri na-ekwu maka mmetọ n'ụlọ n'Ijipt. N'akwụkwọ The Day I Ate The Fish, Aida dere ọtụtụ alụmdi na nwunye ebe otu nwanyị gburu di ya.<ref name="Documentary">{{Cite web|title=The Day I Ate the Fish|url=https://www.indiegogo.com/projects/the-day-i-ate-the-fish-directed-by-aida-el-kashef#/|work=Indiegogo|accessdate=22 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161023050432/https://www.indiegogo.com/projects/the-day-i-ate-the-fish-directed-by-aida-el-kashef#/|archivedate=23 October 2016}}</ref><ref name="Doc">{{Cite web|title=The Day You Catch the Fish: speaking out on domestic abuse|url=https://www.opendemocracy.net/5050/zainab-magdy/day-you-catch-fish-speaking-out-on-domestic-abuse|work=50 50 Inclusive Democracy|accessdate=22 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161013110410/https://www.opendemocracy.net/5050/zainab-magdy/day-you-catch-fish-speaking-out-on-domestic-abuse|archivedate=13 October 2016}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9a3n69qb553nhz7u81bqyhbvggg8kmb Amal Maher 0 16609 87679 80518 2022-08-20T11:33:11Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki  {{databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using Template:Infobox musical artist with unknown parameters|Height]] '''Amal Maher''' (amụrụ na 19 Febụwarị 1985) bụ onye na-agụ egwu n'Ijipt.<ref>{{Cite web|url=http://ar.hibamusic.com/Egypt/amal-maher/amal-maher-1374.htm|title=أمال ماهر|work=ar.hibamusic.com|language=ar|accessdate=2018-03-19}}</ref> Umm Kulthum nwere mmetụta dị ukwuu n'ebe ọ nọ. Ọ malitere ịbụ abụ mgbe ọ bụ nwatakịrị ma ọha na eze chọpụtara ya mgbe ọ dị afọ iri na ise site n'ịgbaso abụ Umm Kulthum. N'ikpebi ịhapụ ụlọ akwụkwọ ọdịnala, Maher debanyere aha na otu Conservatory of Arabic music iji malite ọrụ ịbụ abụ. N'oge na-adịghị anya, ọ zutere onye na-ede egwu Mohamed Diae, onye ọ mechara lụọ ma mụọ nwa nwoke. Diae nyeere Amal Maher aka wepụta egwu na vidiyo maka ''Ely Binak W Binah''. Abụ ahụ na-ewu ewu na redio na telivishọn egwu. Maher dekọrọ egwu mbụ ya na 2006 ma nweta nkwado nke Ammar El Sherei, onye ọ na-ewere dị ka nna ime mmụọ ya n'ihi na ọ bụ onye nkwado na onye nduzi na-eguzosi ike n'ihe n'ọrụ ya niile. N'afọ 2004, o wepụtara abọm mbụ ya, ''Isa 'Ini Ana'' na ọtụtụ egwu dịka ''Eini Aliki Ta Tiba'', ''Makanak'', ''Alo El Malayka'', ''Ana El Basha Ghona'', ''Ana Baadak'' na ''Ya Marsr''. Maher emeela ọtụtụ egwu na Egypt na mba ndị gbara ya gburugburu. N'afọ 2009, ọ pụtara n'ọtụtụ ememme na mpaghara ahụ. O dekọrọ abọm nke abụọ nke a ka na-ebipụtabeghị. Na mbụ, e mere nkwado maka iweputa ya n'afọ 2010, e yigharịrị ụbọchị ntọhapụ ahụ gaa n'afọ ọhụrụ, mgbe ahụ gaa n"etiti Jenụwarị, na ihe ndị ọzọ. O weputara abọm akpọrọ ''Araf Mnein'' n'afọ 2011, ọ nwetakwara ihe nrite maka "Abọm Kasị Mma site n'aka Onye Nwanyị Na-eme Ihe". == Ndụ onwe onye == Maher nwere otu nwa nwoke "Omar" site na alụmdi na nwunye mbụ ya na onye na-ede egwu Mohamed Diaa.<ref>{{Cite web|title=صورة- آمال ماهر تحتفل بعيد ميلاد ابنها|url=https://www.filfan.com/news/details/65151|accessdate=2020-06-12|work=www.filfan.com}}</ref> O tinyere akwụkwọ ịgba alụkwaghịm mgbe otu afọ nke alụmdi na nwunye ahụ gasịrị. E mechara kọọ na ọ lụrụ Saudi Turki Al-Sheikh na 2017.<ref>{{Cite news|title=آمال ماهر طلّقت محمد ضياء.. وما حقيقة زواجها السري من ثري عربي؟|language=ar-AR|work=Elfann News|url=https://www.elfann.com/news/show/1207071/%D8%A2%D9%85%D8%A7%D9%84-%D9%85%D8%A7%D9%87%D8%B1-%D8%B7%D9%84%D9%91%D9%82%D8%AA-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%B6%D9%8A%D8%A7%D8%A1-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%AD%D9%82%D9%8A%D9%82%D8%A9-%D8%B2%D9%88%D8%A7%D8%AC%D9%87%D8%A7-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D8%B1%D9%8A-%D8%AB|accessdate=2020-07-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://algulf.net/2021/06/03/egyptian-singer-amal-maher-announces-her-retirement-does-turki-al-sheikh-have-anything-to-do-with-this-decision/|title=Egyptian singer Amal Maher announces her retirement. Does Turki Al-Sheikh have anything to do with this decision?|work=algulf.net|date=3 June 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://primetimezone.com/world/gulf-news/amal-maher-exasperated-turki-al-sheikh-with-this-news-which-surprised-everyone-a-nation-is-tweeting-out-of-tune/|title=Amal Maher exasperated Turki Al-Sheikh with this news, which surprised everyone! – A nation is tweeting out of tune|work=primetimezone.com|date=13 April 2021}}</ref> Na June 2021, ọ kwupụtara ezumike nká ya na ụlọ ọrụ egwu, n'ihi ihe onwe ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.harpersbazaararabia.com/celebrity/amal-maher-announces-she-will-be-leaving-the-music-industry|title=Amal Maher Announces She Will Be Leaving The Music Industry|work=Harper's Bazaar Arabia|date=2 June 2021}}</ref> == Egwu diski == === Abọm studio === * 2006: "Isa'lni Ana" (Jụọ M) * 2011: "A'raf Mneen" (Olee otu m ga-esi mara?) * 2015: "Welad El Neharda" * 2019: "Asl El Ehsas" (The origin of sense) mmekorita ya na A. R. Rahman === Egwu === * Eini Aliki Ya Tiba! (O Tiba!) * Makanak * Alo El Malayka (Ndị Mmụọ Ozi) * Ana Baasha El Ghona (M na-enwe mmasị ịbụ abụ) * Ana Baadak (Mgbe I gasịrị) * Ma Masr! (O Ijipt!) * Saken Allayl * Ana bint * Arebia na arth falisteen * Maazri * Alheera * nabd alshuara * Ahterami na harami * Zekryatna 2015 Amal Maher & Hany Shaker == Ebensidee == {{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == * Official website * Amal Maher on Facebook * Amal Maher's channel on YouTube * Amal Maher on Twitter * Amal Maher on Instagram * Amal Maher on SoundCloud [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0fxfe5j53cs13yjlnxuw0lt5wmd92us Abdel Moneim Madbouly 0 16630 87282 87010 2022-08-19T18:07:46Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Abdel Moneim Madbouly''' (Arabic, December 28, 1921 - July 9, 2006) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri, onye na-eme ihe ọchị na onye na-ede egwuregwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.egypttoday.com/article.aspx?ArticleID=2246|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060621043527/http://www.egypttoday.com/article.aspx?ArticleID=2246|archivedate=2006-06-21|title=Opiate of the Masses|author=Egypt Today|authorlink=Egypt Today}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://dailystaregypt.com/article.aspx?ArticleID=2219|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070312033641/http://dailystaregypt.com/article.aspx?ArticleID=2219|archivedate=2007-03-12|title=ABDEL MONEIM MADBOULY, RENOWNED EGYPTIAN COMEDIAN, DIES AT 85|author=The Daily Star}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Madbouly na Cairo ma malite ime ihe nkiri mgbe ọ dị afọ asaa mgbe nna ya nwụsịrị, ebe ezinụlọ ya chọrọ ego ahụ. Ka oge na-aga, ọ sonyeere ndị na-eme ihe nkiri Fatma Rushdi tupu ọ banye n'ụlọ ihe nkiri nke onye na-eme egwuregwu Lebanọn a ma ama George Abyad.<ref>{{Cite book|title=Obituaries In the performing arts, 2006 : film, television, radio, theatre, dance, music, cartoons and pop culture|author=III.|first=Lentz, Harris M.|date=2007|publisher=McFarland & Co|isbn=9780786452118|location=Jefferson, N.C.|pages=222|oclc=320461299}}</ref> Madbouly nwere ọrụ dị ukwuu ma a na-ewere ya dịka otu n'ime ndị kasị ukwuu n'akụkọ ihe mere eme nke ụlọ ọrụ ntụrụndụ Egypt na Arabic. O dere, duzie ma rụọ ọrụ n'ọtụtụ egwuregwu, ihe nkiri na ọrụ TV. A na-akpọ ụdị ihe ọchị ya pụrụ iche nke na-egosi ndị agadi nwere obi mgbawa ''Madboulism'', ndị ọzọ na-eme ihe nkiri si n'ógbè etiti ọwụwa anyanwụ na-eṅomi ya nke ukwuu. [[Adel Emam]] bụ ma eleghị anya onye na-eme ihe nkiri a ma ama iji ụdị Madboulism === Ihe nkiri === * Na Al-Hawa Sawa: 1951 * Mụ na Nne m: 1957 * Mụ na Obi M: 1957 * Ememme Ịhụnanya: 1958 * N'etiti Eluigwe na Ụwa: 1959 * Heignonne: 1960 * Were m na gị: 1965 * Ịhụnanya Maka Mmadụ Nile: 1965 * Gbuo m Biko: 1965 * N'oge ọkọchị Anyị ga-ahụ n'anya: 1974 == Ọnwụ == Abdel Moneim Madbouly nwụrụ na Cairo n'afọ 2006 n'ihi nkụchi obi.<ref>{{Cite web|url=https://www.alwatanvoice.com/arabic/news/2020/07/09/1351302.html|title=في ذكرى رحيله.. عبد المنعم مدبولي عاش بالسرطان 25 عاماً ولم يمت به|work=alwatanvoice.com|language=Arabic|date=9 July 2020}}</ref> == Ihe onwunwe == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name}} exy88b585vn623tsoqa1ur7vhibj8kg Ahmed Malek 0 16634 87435 86369 2022-08-20T10:20:50Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Ahmed Malek (face) at The 2018 CFC Annual BBQ Fundraiser (29661973467) (cropped).jpg|thumb|Ahmed Malek (face) at The 2018 CFC Annual BBQ Fundraiser (29661973467) (cropped)]] Ahmed Malek (nke a makwaara dịka '''Ahmad Malek''') bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. O gosipụtara na Mohamed Diab's Clash nke meghere Un Certain Regard na 2016 Cannes Film Festival. Ọrụ ndị ọzọ gụnyere ''Sheikh Jackson'', ''Hepta'': The Last Lecture na ''La Tottfea El Shams''. Malek nwere ọrụ mbụ ya na-asụ Bekee (na-asụkwa Dari, Pashto na Badimaya) na Australia maka ihe nkiri The Furnace Maka ọrụ ya a họpụtara ya maka 2021 AACTA Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ọrụ ndu. == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|5972255}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tb79cny7oah1lioksgkxh9j0wsscooc Ahmed Mazhar 0 16637 87441 85203 2022-08-20T10:22:20Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Ahmed Mazhar.jpg|thumb|Ahmed Mazhar]] '''Ahmed Hafez Mazhar''' (Arabic; 8 Ọktoba 1917 - 8 Mee 2002) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. Ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ndị agha n'afọ 1938 na ndị ọrụ ibe ya gụnyere Gamal Abdel Nasser na Anwar Sadat.<ref name="gharib">[http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/278438/Arts--Culture/Film/Remembering-Ahmed-Mazhar-The-knight-of-Egyptian-ci.aspx "Remembering Ahmed Mazhar: The knight of Egyptian cinema"]. ''Ahram Online'', Ashraf Gharib, Sunday 8 Oct 2017</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=دفعة الزعيمين جمال عبد الناصر وأنور السادات.. مشوار أحمد مظهر من أرض المعارك إلى فارس السينما المصرية|url=http://gate.ahram.org.eg/News/1905464.aspx|accessdate=2020-08-08|work=بوابة الأهرام|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|author=Musa|first=Developed By Heba|date=|title=أحمد مظهر.. "فارس السينما" رفيق ناصر والسادات|url=https://akhbarelyom.com/news/newdetails/2668513/1/أحمد-مظهر..--فارس-السينما--رفيق-ناصر-والسادات|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-08-08|work=بوابة اخبار اليوم}}</ref> == Ọrụ == Ọrụ ime ihe nkiri ya malitere n'afọ 1951 mgbe a họpụtara ya maka ọrụ na ''Zehour Al-Islam'' n'ihi nkà ịgba ịnyịnya ya na ịkpọpụta Arabic oge ochie.<ref name=":0" /> N'afọ 1957, ọ lara ezumike nká dịka onye isi nke ndị agha ịnyịnya pụrụ iche wee kpebie ịchọpụta nkà ya.<ref>{{Cite web|title=‏أحمـد مظهر|url=https://www.sis.gov.eg/Story/93073/%E2%80%8F%D8%A3%D8%AD%D9%85%D9%80%D8%AF-%D9%85%D8%B8%D9%87%D8%B1-%E2%80%8F-%E2%80%8F-%E2%80%8F-%E2%80%8E?lang=ar|accessdate=2020-08-08|work=www.sis.gov.eg|language=ar}}</ref><ref>{{Cite news|date=2002-05-08|title=رحيل الفنان احمد مظهر|language=en-GB|url=http://news.bbc.co.uk/hi/arabic/news/newsid_1975000/1975747.stm|accessdate=2020-08-08}}</ref> Ọganihu Mazhar n'ụwa nke ime ihe nkiri bịara mgbe o nwere ihe ịga nke ọma n'ịrụ ọrụ nke nwa eze ọjọọ na Ezz El-Dine Zulfikarńs Back Again (1957), ihe nkiri nke atọ ya.<ref>{{Cite web|date=2020-07-23|title=أنت من الأحرار يا على.. "رد قلبى" الأكثر شعبية وشهرة فى تناول ثورة يوليو|url=https://www.youm7.com/story/2020/7/23/أنت-من-الأحرار-يا-على-رد-قلبى-الأكثر-شعبية-وشهرة/4893913|accessdate=2020-08-08|work=اليوم السابع}}</ref> Ọrụ ndị ọzọ sochiri n'oge na-adịghị anya, gụnyere Jamila, onye Algeria (1958) n'akụkụ Magda na Salah Zulfikar, ''Al-Tarik Al-Masdood'' (1958) n"ihu Faten Hamama, ''Al-Ataba Al-Khadraa'' (1959), ''Doaa al-Karawan'' (1959), ''Wa Islamah'' (1961), ''Al-Dowa Al-Khafet'' (1961) na ''Ghadan Youm Akhar'' (1961).<ref>{{Cite web|date=2020-08-07|title=صورة نادرة تجمع الصديقان أحمد مظهر وإحسان عبد القدوس فى فترة الشباب|url=https://www.youm7.com/story/2020/8/7/صورة-نادرة-تجمع-الصديقان-أحمد-مظهر-وإحسان-عبد-القدوس-فى/4917178|accessdate=2020-08-08|work=اليوم السابع}}</ref><ref>{{Cite web|title=في ذكرى ميلاد فارس السينما المصرية.. وجوه أخرى للفنان أحمد مظهر - بوابة الشروق|url=https://www.shorouknews.com/news/view.aspx?cdate=08102019&id=3938dada-ffe6-4cee-babd-7dbe8c3117b8|accessdate=2020-08-08|work=www.shorouknews.com|language=ar-eg}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-10-08|title=ذكرى ميلاد الفارس.. صدمات ونجاحات ونضال.. محطات مهمة فى حياة أحمد مظهر|url=https://www.youm7.com/story/2019/10/8/ذكرى-ميلاد-الفارس-صدمات-ونجاحات-ونضال-محطات-مهمة-فى-حياة/4450154|accessdate=2020-08-08|work=اليوم السابع}}</ref> O mere ihe nkiri America, ''Cairo'' (1963), nke George Sanders na Faten Hamama gosipụtara.<ref>{{Cite web|date=2014-11-18|title=نجوم الزمن الجميل فى أفلام السينما العالمية.. يوسف وهبى ورشدى أباظة فريد شوقى فى فيلم إيطالى.. فاتن ومظهر والشناوى بالسينما الأمريكية.. سامية جمال تظهر بسينمات فرنسية وأسبانية وأمريكية|url=https://www.youm7.com/story/2014/11/18/نجوم-الزمن-الجميل-فى-أفلام-السينما-العالمية-يوسف-وهبى-ورشدى/1956623|accessdate=2020-08-08|work=اليوم السابع}}</ref> Mgbe ahụ ''Saladin'' (1963) n'akụkụ Salah Zulfikar na [[Nadia Lutfi]]. Ihe karịrị afọ anọ ka e mesịrị, Mazhar pụtara na ''Shafika na Metwali'' n'akụkụ Soad Hosny.<ref>{{Cite web|title=أحمد مظهر .. البرنس الذي عمل ميكانيكيا وانضم لثورة يوليو بعد المشاركة في حرب فلسطين{{!}} صور|url=http://gate.ahram.org.eg/News/2404411.aspx|accessdate=2020-08-08|work=بوابة الأهرام|language=ar}}</ref> Ihe nkiri ndị ọzọ dị ka ''Al-Nemr Al-Aswad'', ''Demoue Sahebat El-Galalah'', ''Al-Gasousa Hekmat Fahmy'' na The Guns and the Fury sochiri n'oge na-adịghị anya. == Ọnwụ == Ahmed Mazhar nwụrụ n'ụlọ mgbe ọ dị afọ 85 na Giza n'afọ 2002.<ref>{{Cite web|title=In memoriam: Ahmed Mazhar's equestrian portrait lingers on|url=http://www.egypttoday.com/Article/4/4843/In-memoriam-Ahmed-Mazhar-s-equestrian-portrait-lingers-on|accessdate=2020-08-08|work=EgyptToday}}</ref> == Ihe nkiri ndị a họọrọ ==   == Hụkwa == * CIFF Top 100 Egyptian fim * Ndepụta ihe nkiri ndị Ijipt nke afọ 1950 * Ndepụta ihe nkiri ndị Ijipt nke afọ 1960 * Ihe nkiri Soad Hosny * Ihe nkiri Salah Zulfikar * Ihe nkiri Faten Hamama == Edemsibịa == {{Reflist}} gx8vlbginqp0pdfn3330o9gop7xgwtr 87445 87441 2022-08-20T10:23:40Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Hafez Mazhar''' (Arabic; 8 Ọktoba 1917 - 8 Mee 2002) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. Ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ndị agha n'afọ 1938 na ndị ọrụ ibe ya gụnyere Gamal Abdel Nasser na Anwar Sadat.<ref name="gharib">[http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/278438/Arts--Culture/Film/Remembering-Ahmed-Mazhar-The-knight-of-Egyptian-ci.aspx "Remembering Ahmed Mazhar: The knight of Egyptian cinema"]. ''Ahram Online'', Ashraf Gharib, Sunday 8 Oct 2017</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=دفعة الزعيمين جمال عبد الناصر وأنور السادات.. مشوار أحمد مظهر من أرض المعارك إلى فارس السينما المصرية|url=http://gate.ahram.org.eg/News/1905464.aspx|accessdate=2020-08-08|work=بوابة الأهرام|language=ar}}</ref><ref>{{Cite web|author=Musa|first=Developed By Heba|date=|title=أحمد مظهر.. "فارس السينما" رفيق ناصر والسادات|url=https://akhbarelyom.com/news/newdetails/2668513/1/أحمد-مظهر..--فارس-السينما--رفيق-ناصر-والسادات|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-08-08|work=بوابة اخبار اليوم}}</ref> == Ọrụ == Ọrụ ime ihe nkiri ya malitere n'afọ 1951 mgbe a họpụtara ya maka ọrụ na ''Zehour Al-Islam'' n'ihi nkà ịgba ịnyịnya ya na ịkpọpụta Arabic oge ochie.<ref name=":0" /> N'afọ 1957, ọ lara ezumike nká dịka onye isi nke ndị agha ịnyịnya pụrụ iche wee kpebie ịchọpụta nkà ya.<ref>{{Cite web|title=‏أحمـد مظهر|url=https://www.sis.gov.eg/Story/93073/%E2%80%8F%D8%A3%D8%AD%D9%85%D9%80%D8%AF-%D9%85%D8%B8%D9%87%D8%B1-%E2%80%8F-%E2%80%8F-%E2%80%8F-%E2%80%8E?lang=ar|accessdate=2020-08-08|work=www.sis.gov.eg|language=ar}}</ref><ref>{{Cite news|date=2002-05-08|title=رحيل الفنان احمد مظهر|language=en-GB|url=http://news.bbc.co.uk/hi/arabic/news/newsid_1975000/1975747.stm|accessdate=2020-08-08}}</ref> Ọganihu Mazhar n'ụwa nke ime ihe nkiri bịara mgbe o nwere ihe ịga nke ọma n'ịrụ ọrụ nke nwa eze ọjọọ na Ezz El-Dine Zulfikarńs Back Again (1957), ihe nkiri nke atọ ya.<ref>{{Cite web|date=2020-07-23|title=أنت من الأحرار يا على.. "رد قلبى" الأكثر شعبية وشهرة فى تناول ثورة يوليو|url=https://www.youm7.com/story/2020/7/23/أنت-من-الأحرار-يا-على-رد-قلبى-الأكثر-شعبية-وشهرة/4893913|accessdate=2020-08-08|work=اليوم السابع}}</ref> Ọrụ ndị ọzọ sochiri n'oge na-adịghị anya, gụnyere Jamila, onye Algeria (1958) n'akụkụ Magda na Salah Zulfikar, ''Al-Tarik Al-Masdood'' (1958) n"ihu Faten Hamama, ''Al-Ataba Al-Khadraa'' (1959), ''Doaa al-Karawan'' (1959), ''Wa Islamah'' (1961), ''Al-Dowa Al-Khafet'' (1961) na ''Ghadan Youm Akhar'' (1961).<ref>{{Cite web|date=2020-08-07|title=صورة نادرة تجمع الصديقان أحمد مظهر وإحسان عبد القدوس فى فترة الشباب|url=https://www.youm7.com/story/2020/8/7/صورة-نادرة-تجمع-الصديقان-أحمد-مظهر-وإحسان-عبد-القدوس-فى/4917178|accessdate=2020-08-08|work=اليوم السابع}}</ref><ref>{{Cite web|title=في ذكرى ميلاد فارس السينما المصرية.. وجوه أخرى للفنان أحمد مظهر - بوابة الشروق|url=https://www.shorouknews.com/news/view.aspx?cdate=08102019&id=3938dada-ffe6-4cee-babd-7dbe8c3117b8|accessdate=2020-08-08|work=www.shorouknews.com|language=ar-eg}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-10-08|title=ذكرى ميلاد الفارس.. صدمات ونجاحات ونضال.. محطات مهمة فى حياة أحمد مظهر|url=https://www.youm7.com/story/2019/10/8/ذكرى-ميلاد-الفارس-صدمات-ونجاحات-ونضال-محطات-مهمة-فى-حياة/4450154|accessdate=2020-08-08|work=اليوم السابع}}</ref> O mere ihe nkiri America, ''Cairo'' (1963), nke George Sanders na Faten Hamama gosipụtara.<ref>{{Cite web|date=2014-11-18|title=نجوم الزمن الجميل فى أفلام السينما العالمية.. يوسف وهبى ورشدى أباظة فريد شوقى فى فيلم إيطالى.. فاتن ومظهر والشناوى بالسينما الأمريكية.. سامية جمال تظهر بسينمات فرنسية وأسبانية وأمريكية|url=https://www.youm7.com/story/2014/11/18/نجوم-الزمن-الجميل-فى-أفلام-السينما-العالمية-يوسف-وهبى-ورشدى/1956623|accessdate=2020-08-08|work=اليوم السابع}}</ref> Mgbe ahụ ''Saladin'' (1963) n'akụkụ Salah Zulfikar na [[Nadia Lutfi]]. Ihe karịrị afọ anọ ka e mesịrị, Mazhar pụtara na ''Shafika na Metwali'' n'akụkụ Soad Hosny.<ref>{{Cite web|title=أحمد مظهر .. البرنس الذي عمل ميكانيكيا وانضم لثورة يوليو بعد المشاركة في حرب فلسطين{{!}} صور|url=http://gate.ahram.org.eg/News/2404411.aspx|accessdate=2020-08-08|work=بوابة الأهرام|language=ar}}</ref> Ihe nkiri ndị ọzọ dị ka ''Al-Nemr Al-Aswad'', ''Demoue Sahebat El-Galalah'', ''Al-Gasousa Hekmat Fahmy'' na The Guns and the Fury sochiri n'oge na-adịghị anya. == Ọnwụ == Ahmed Mazhar nwụrụ n'ụlọ mgbe ọ dị afọ 85 na Giza n'afọ 2002.<ref>{{Cite web|title=In memoriam: Ahmed Mazhar's equestrian portrait lingers on|url=http://www.egypttoday.com/Article/4/4843/In-memoriam-Ahmed-Mazhar-s-equestrian-portrait-lingers-on|accessdate=2020-08-08|work=EgyptToday}}</ref> == Ihe nkiri ndị a họọrọ ==   == Hụkwa == * CIFF Top 100 Egyptian fim * Ndepụta ihe nkiri ndị Ijipt nke afọ 1950 * Ndepụta ihe nkiri ndị Ijipt nke afọ 1960 * Ihe nkiri Soad Hosny * Ihe nkiri Salah Zulfikar * Ihe nkiri Faten Hamama == Edemsibịa == {{Reflist}} bj6w86y32scrz5hxquaztx00edjgmlx Amina Rizk 0 16639 87591 80549 2022-08-20T11:07:00Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Amina Rizk<br>أمينة رزق|image=Amina Rizk.jpg|alt=|caption=|birth_date={{Birth date|1910|04|15}}|birth_place=[[Tanta]], [[Egypt]]|death_date={{Death date and age|2003|08|24|1910|04|15}}|death_place=[[Cairo]], [[Egypt]]|nationality=[[Egpytians|Egyptian]]|other_names=|known_for=|occupation=[[Actress]]}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amina Rizk''' April 15, 1910 - August 24, 2003) bụ [[Actor|onye]] Egypt na-eme ihe nkiri nke pụtara na ihe dị ka ihe osise narị abụọ na asatọ nke gụnyere ihe karịrị ihe nkiri ịrị asaa n'etiti 1928 na 1996.<ref>{{Cite web|title=أمينة رزق - ﺗﻤﺜﻴﻞ فيلموجرافيا، صور، فيديو|url=https://elcinema.com/person/1067876|accessdate=2021-08-24|work=elCinema.com|language=ar|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160604134420/http://www.elcinema.com:80/person/1067876|archivedate=2016-06-04}}</ref> Ọ dị jụụ n'afọ ndị ikpeazụ ya, mana akọwapụtara ya dị ka onye na-eme ihe ọchị mgbe ọ dị obere. == Ndụ == Amina Rizk si n'ime ime obodo dara ogbenye. Ya na nwanne nne ya, Amina Mohamed, kwagara Cairo, ha na nne ha; a kpọchiri ha abụọ n'ụlọ mgbe ha gosipụtara ihe nkiri mbụ ha.<ref name="NelmesSelbo2015">{{Cite book|author=Jill Nelmes|title=Women Screenwriters: An International Guide|url=https://books.google.com/books?id=kGikCgAAQBAJ&pg=PA11|year=2015|publisher=Springer|isbn=978-1-137-31237-2|pages=11–12}}</ref> Ọ bụ onye a ma ama maka ọrụ ya dị ka nne nwere obiọma na egwuregwu na ihe nkiri, na-apụta na foto ndị dị ka ''Doa al karawan'' na 1959 ebe ọ pụtara n'akụkụ ndị na-eme ihe nkiri dị ka Faten Hamama na [[Ahmed Mazhar]], na Bidaya wa nihaya, ebe ọ rụrụ ọrụ nne Omar Sharif, Farid Shawqi na Sanaa Gamil. Ọ rụkwara ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri TV n'etiti afọ 1980 ruo mgbe ọ nwụrụ tupu ya mgbe ọ na-ese ihe nkiri TV maka ọnwa dị nsọ nke Ramadan. [[File:AminaRizk.jpg|thumb|250x250px|Amina Rizk n'afọ ndị 1930]] == Ihe nkiri == {| cellpadding="2" !Ntụgharị !Afọ !Arabic !Nsụgharị |- |* Suad al ghagharia |(1928) |سعاد الغجرية |Suad onye Gypsy |- |* Awlad el zawat |(1932) |N'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-ahụkarị |Ụmụ nke ndị oké ozu (Ụmụaka e mebiri emebi = Aha mba ụwa) |- |* Defaa, Al |(1935) |الدفاع |Nchebe |- |* Wepụ tanfiz |(1938) |Ọ dịkwuo mma |Oge nke igbu ọchụ (The Hour of Fate = International title) |- |* Dọkịta, El |(1940) |Ọ bụ onye na-eme ihe nkiri |Dọkịta ahụ |- |* Kaiss wa lire |(1940) |N'ihi ya, ọ bụ n'ihi na ọ bụ n"ụlọikpe |Kaiss wa leila |- |* Kalb el mar'a |(1940) |N'ihi ya, ọ na-eme ihe n'ụzọ dị mfe |Obi Nwaanyị |- |* Rajul bayn ml rif |(1942) |عاصفة على الريف |Oké Ifufe Na Mba |- |* Awlad al fouqara |(1942) |N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a na-akpọ "Apules" |Ụmụ Ndị Ogbenye |- |* Cleopatra |(1943) |كليوباترا |Cleopatra |- |* Boassa, El |(1944) |Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge ahụ ka ọ na-eme ihe |Ndị na-eru uju, Ndị na-eme ihe ike |- |* Nwoke na-agba ya |(1944) |M na-ekwu okwu? |Ònye bụ Onye Omume Omume? |- |* Dahaya onye madania |(1946) |N'ihi ya, ọ bụ n'ihi na |Ndị Modernism metụtara |- |* Nessa Moharramat |(1959) |نساء محرمات |Ụmụ nwanyị a machibidoro iwu |- |* A na-akpọ Min El Hub |(1961) |N'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-ekwu na ọ bụ n"Ụzọ |Oké Ifufe nke Ịhụnanya |- |* Aaz el habaieb |(1961) |Akụkụ nke okporo ụzọ |Onye kachasị amasị ya (Achọrọ m Ịhụnanya = Aha mba ụwa) |- |* Dema alal Neel |(1961) |دماء على النيل |Ọbara n'Osimiri Naịl |- |* Akpụkpọ ụkwụ, El |(1962) |Ọchịchị |Onye Na-abọ Ọbọ |- |* Rajul onye taalab, El |(1962) |Nnukwu nnụnụ |Fox-Man (The Smart Operator = International title) |- |* Shoumou el sawdaa, El |(1962) |الشموع السوداء |kandụl ojii |- |* Telmiza, El |(1962) |N'ihi na ọ na-ekwu na ọ bụ n'ihi na |Nwa Akwụkwọ ahụ |- |* Ressalah min emraa maghoula |(1963) |Ọ bụ n'ebe a ka m na-eme ihe |Akwụkwọ ozi sitere n'aka nwanyị a na-amaghị ama |- |* Shayatin el lail |(1965) |Filikọ na-arụ ọrụ |Setan nke abalị (Nightmares = International title) |- |* Wadia, El |(1966) |Ọ bụrụ na ị na-ekwu okwu |Nkwa ahụ |- |* Kandil Om Hashem |(1968) |Kindيل أم هاشم |Ọkụ ọkụ nke Om Hashem |- |* Bamba kashar |(1974) |N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị |Bamba kashar |- |* Orid hallan |(1975) |Asụsụ nke a na-akpọ "High" |Achọrọ m ngwọta |- |* Saqqa mat, al- |(1977) |السقا مات |Onye Na-ebu Mmiri Anwụla |- |* Kit Kat, El |(1991) |Oge oge |Kit Kat |- |* Arụ ahlam |(1993) |أرض الاحلام |Ala Nrọ |- |* Nasser 56 |(1996) |Nịlịlị 56 |Nasser 56 |} == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name}} * Amina Rizk at Find a Grave tjmxpdo27w119zzre1c7o8v7s26qtit Ahmed Mekky 0 16640 87449 83980 2022-08-20T10:25:19Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Mekky''' (Arabic; a mụrụ na June 19, 1980) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri, onye edemede, onye nduzi na [[Actor|onye na-eti]] egwu nke [[Egypt|ndị]]<ref>{{Cite news|title=اغنية احمد مكي مصر بلدي|url=https://www.masreat.com/%D8%B1%D8%A7%D8%A8-%D8%A7%D8%BA%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D8%A7%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D9%83%D9%8A-%D9%85%D8%B5%D8%B1-%D8%A8%D9%84%D8%AF%D9%8A-%D9%81%D9%8A%D8%AF%D9%8A%D9%88/|quote=وقال احمد مكي في بداية اغنية مصر بلدي :رغم ان انتمائي و حياتي وطفولتي وجنسيتي مصري . عشان قدام ربنا مايجيش يوم ابقى فيه مساهم ولو بواحد في المية في الفتنة بين بلدين اخوات ، لكن الحقيقة بعد الاهانة والغدر اللي شافوه اهلي وبلدي خصوصا ان الجزائر مردتش باي اعتذار حتى الان انا لا احترم من لا يحترم بلدي واغنية مصر بلدي اقل حاجة ممكن اقدمها لمصر.}}</ref> Algeria.<ref name="dostor" /><ref>{{Cite news|url=http://thelede.blogs.nytimes.com/2009/11/18/egypt-and-algeria-bring-soccer-war-to-sudan/?_r=0|title=Egypt and Algeria Bring Soccer War to Sudan|author=Mackey|first=Robert|work=[[The New York Times]]|date=2009-11-18|accessdate=2016-11-04}}</ref> == Ndụ onwe == A mụrụ Ahmed Mekky na Oran, Algeria dịka nwa nke nne Egypt na nna Algeria.<ref name="alarab">{{Cite news|url=https://alarab.co.uk/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D9%83%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%B2%D8%A7%D8%A6%D8%B1%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D8%B0%D9%8A-%D8%A3%D8%B5%D8%A8%D8%AD-%D8%A7%D9%84%D9%83%D8%A8%D9%8A%D8%B1-%D9%81%D9%8A-%D8%A3%D9%85-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D9%86%D9%8A%D8%A7|title=أحمد مكي من أم مصرية وأب جزائري مطلقان، الذي أصبح "الكر" في أم الدنيا {{!}} فادي بعاج {{!}} صحيفة العرب|work=صحيفة العرب|accessdate=2018-10-29|language=ar}}</ref> A zụlitere ya dịka nwata nwoke na Talbia nke Haram District, Giza, Egypt, ebe o mere ihe nkiri egwu egwu mba [[Egypt]] ya "''Wa'fet Nasyt Zaman''". Nwanne ya nwanyị bụ Enas Mekky, [[Actor|onye na-eme ihe nkiri]] n'Egypt.<ref name="alarab" /><ref>{{Cite web|url=http://gate.ahram.org.eg/News/11228.aspx|title=أحمد مكي : صرتُ نجمًا بالمصادفة .. ولا أخاف الحسد|work=بوابة الأهرام|language=ar|accessdate=2018-10-29}}</ref> Mekky kwụsịtụrụ ọrụ ya ruo oge ụfọdụ [?] mgbe ọ na-arịa ọrịa Epstein Barr virus (EBV). Ọ butere nje ahụ mgbe ya na ndị enyi ya na-akụ ọkpọ na-ekerịta karama mmiri. [[Usòrò:Ahmed Mekky 2017.jpg|thumb|áká_èkpè]] Mekky lụrụ nwanyị ọchụnta ego Egypt, onye ya na ya nwere otu nwa nwoke, Adham.<ref>{{Cite web|url=https://www.hiamag.com/%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D9%86%D8%AC%D9%88%D9%85-%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%B1%D8%A8/733016-%D8%AE%D8%A7%D8%B5%D8%A8%D8%B9%D8%AF-%D8%AD%D8%AF%D9%8A%D8%AB%D9%87-%D8%B9%D9%86-%D8%A7%D8%A8%D9%86%D9%87-%D9%84%D9%84%D9%85%D8%B1%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%88%D9%84%D9%89%D8%AA%D8%B9%D8%B1%D9%81%D9%88%D8%A7-%D8%B9%D9%86-%D9%82%D8%B1%D8%A8-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%B2%D9%88%D8%AC%D8%A9-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D9%83%D9%8A-%D8%B3%D9%8A%D8%AF%D8%A9|title=خاص:بعد حديثه عن ابنه للمرة الأولى..تعرفوا على زوجة أحمد مكي سيدة الأعمال الناجحة|work=hiamag.com|language=Arabic|date=23 December 2017}}</ref> Ha gbara alụkwaghịm n'afọ 2013.<ref>{{Cite web|url=http://www.ahram.org.eg/News/202790/151/673887/%D9%81%D9%86/%D8%A7%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D9%83%D9%89-%D9%88%D8%B5%D9%8A%D8%AA%D9%89-%D9%83%D8%AA%D8%A8%D8%AA%D9%87%D8%A7-%D9%84%D8%A7%D8%A8%D9%86%D9%89-%D8%A3%D8%AF%D9%87%D9%85-%D9%81%D9%89-%C2%AB%D8%A3%D8%BA%D9%84%D9%89-%D9%85%D9%86-%D8%A7%D9%84%D9%8A%D8%A7%D9%82.aspx|title=احمد مكى: وصيتى كتبتها لابنى أدهم فى "أغلى من الياقوت"|work=الأهرام اليومي|language=ar|accessdate=2018-10-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181028225906/http://www.ahram.org.eg/News/202790/151/673887/%D9%81%D9%86/%D8%A7%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%85%D9%83%D9%89-%D9%88%D8%B5%D9%8A%D8%AA%D9%89-%D9%83%D8%AA%D8%A8%D8%AA%D9%87%D8%A7-%D9%84%D8%A7%D8%A8%D9%86%D9%89-%D8%A3%D8%AF%D9%87%D9%85-%D9%81%D9%89-%C2%AB%D8%A3%D8%BA%D9%84%D9%89-%D9%85%D9%86-%D8%A7%D9%84%D9%8A%D8%A7%D9%82.aspx|archivedate=2018-10-28}}</ref> == Ọrụ == Mekky malitere ọrụ ya mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ngalaba nduzi na Cairo Higher Institute of Cinema . Mekky malitere iduzi ọtụtụ ''ihe'' nkiri dị mkpirikpi dịka ''Yabanee Asly'' (An Original Japanese) tupu iduzi ''El Hassa El Sab'a'' (The Seventh Sense), nke Ahmed El-Fishawy gosipụtara, n'afọ 2005. E si na ihe nkiri dị mkpirikpi nke Mekky duziri n'afọ 2003. Mekky na nwanne ya nwanyị Enas Mekky rụkọtara ọrụ n'ịduzi ọtụtụ ihe nkiri telivishọn, gụnyere ''Lahazat Hariga'' (Mgbe dị mkpa) na ''Tamer Wa Shaw'eyyah'' (''Tamer na Shaweiyah'') ebe ọ rụkwara ọrụ ''Haitham Dabour''. Mekky na-eme ihe nkiri na Ramadan Egyptian comedy series ''El Kabeer Awy'' ebe ọ na-eme ma ndị isi, ụmụnne abụọ na-azọ ihe nketa nke nna ha nwụrụ anwụ. N'afọ 2013, oge nke atọ nke ''El Kabeer Awy'' gosipụtara nwanne nwoke nke atọ, nke Mekky mekwara. E wezụga ọrụ ya na ihe nkiri sinima, Mekky anọgidekwara na-ede egwu rap nke ọ na-eme na ihe nkiri ma ọ bụ na-ebugo na ịntanetị. {| class="wikitable" ! colspan="3" style="background: LightSteelBlue;" |Ihe nkiri |- !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ |- |2001 |''Ibn Izz'' (Ọgaranya) |Cameo |- |2004 |''Tito'' |Onye ọkwọ ụgbọala |- |2007 |''Morgan Ahmad Morgan'' |Ebe a na-anọ ebu nri |- | rowspan="2" |2008 |''N'abalị Nwa Nwa Nkịta'' |Zaghloul |- |''H-Dabbour'' |Haythem Dabbour |- |2009 |Teer enta (ị na-efe efe!) |Dr. Baheeg |- |2010 |La Tarago' Wala Istislam (Al-Qabda Al-Dameya), (Enweghị Nlaghachi, Enweghị Nnyefe: Aka ọbara) |Hazal'om, Adham |- |2011 |''Cima Ali Baba'' (Ihe nkiri Ali Baba) | |- |2013 |''Samir Abou Alneil'' |Samir |- ! colspan="3" style="background: LightSteelBlue;" |Telivishọn |- !Afọ !Aha ya !Ọrụ |- |Ihe Ndị Dị Mkpa |''Shabab Online'' (Online Teens) | |- |Ihe Ndị Dị Mkpa |''Lahazat Harega'' (Oge Ndị Dị Oké Mkpa) | |- |2006-2008 |''Tamer Wa Shaw'eyyah'' |Haythem Dabbour |- |2010 |''El Kabeer Awy'' (The Big Boss) |El-Kabeer, El-Kabier Awy, Johnny El-Ka Beer Awy |- |2011 |''El Kabeer Awy 2'' (The Big Boss 2) |El-Kabeer, El-Kabier Awy, Johnny El-Ka Beer Awy |- |2013 |''El Kabeer Awy 3'' (The Big Boss 3) |El-Kabeer, El-Kabier Awy, Johnny El-Ka Beer Awy, Hazal'om El-Kaeber Awy |- |2014 |''El Kabeer Awy 4'' (The Big Boss 4) |El-Kabeer, El-Kabier Gedan, Johnny El-Ka Beer Awy, Hazal'om El-Ka biri Awy |- |2015 |''El Kabeer Awy 5'' (The Big Boss 5) |El-Kabeer, Johnny El-Kabier Awy, Hazal'om El Kabeer Awy, Naeem El Kabeer |- |2022 |''El Kabeer Awy 6'' (The Big Boss 6) |El-Kabeer, Johnny El-Kabier Awy, Hazalom El Kabeer Awy, Ahmed Mekky |- |2017 |''Khalsana B Sheyaka'' (Na-akwụsị n'ụzọ dị nro; nke a makwaara dị ka The Last of the Schmucks na Netflix) |Sultan |''Elekhteyar 2'' (nhọrọ) |- |- ! colspan="3" style="background: LightSteelBlue;" |Onye edemede |- align="center" bgcolor="#CCCCCC" |'''Afọ''' |'''Ihe nkiri''' |- |2005 |''Al Hassa Al Sab'a'' (The Seventh Sense) |- |2009 |Fo'sh, (''Fo'sh'') |- |2009 |Teer enta (Ị Na-efe efe!) |- |2010 |''El Kabeer Awy'' (The Big Boss) |- ! colspan="3" style="background: LightSteelBlue;" |Onye nduzi |- align="center" bgcolor="#CCCCCC" |'''Afọ''' |'''Ihe nkiri''' |- |1998 |Yabani Asli (ihe nkiri dị mkpirikpi) (Onye Japan mbụ) |- |2005 |''Al Hassa Al Sab'a'' (The Seventh Sense) |- |2007 |''Lahazat Harega'' (Oge Ndị Dị Oké Mkpa) |- |- ! colspan="3" style="background: LightSteelBlue;" |Mpụta TV / Ajụjụ ọnụ |- align="center" bgcolor="#CCCCCC" |'''Afọ''' |'''Ihe ngosi''' |'''Ọrụ''' |- | rowspan="1" |2012 |''Bassem Youssef Barra el Bernameg'' (Bassem Yousseff Outside "El Bernameg")<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/playlist?list=PL7764A4FC4E631FF0|title=أحمد مكي وباسم يوسف بره البرنامج - YouTube|work=YouTube|language=en|accessdate=2018-10-29}}</ref> |Dị ka onwe ya |- |} == Egwú == Ahmed Mekky bụkwa onye a ma ama na onye a ma ma ama na rap Egypt ọ wepụtara ọtụtụ ihe ịga nke ọma dịka "Masr Baldy" na "Wa'fet Nasyt Zaman" n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=https://www.egypttoday.com/Article/4/36978/Mekky-presents-old-values-in-‘Wa’fet-Nasyet-Zaman’-song|title=Mekky presents old values in 'Wa'fet Nasyet Zaman' song, Akhret el shakawa (2018)and Aghla mn el yaqout(2018)|author=Egypt Today|authorlink=Egypt Today|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/33/39451/Arts--Culture/Music/Egyptian-comedy-actor-and-rapper-to-release-his-fi.aspx|title=Egyptian comedy actor and rapper to release his first album|author=Ahram Online|authorlink=Al-Ahram|date=|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> "Atr Al Hayah" nke Mekky sitere na album Asloh Araby (2012) gosipụtara "Coffee Cold" nke Galt MacDermot. == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|1729163}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bd2litb9rrfk6yo0y6u7povwxcair31 Aya Samaha 0 16662 87615 81925 2022-08-20T11:12:21Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Aya Samaha''', bụ [[Actor|onye]] Ijipt na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=https://elcinema.com/en/person/2105698/|title=Aya samaha|publisher=elcinema|accessdate=15 November 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=917602.html|title=Aya Samaha|publisher=allocine|accessdate=15 November 2020}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na usoro weebụ Egypt a kpọrọ Paranormal, ''Grand Hotel'' na ''ihe'' nkiri ''Hepta'': The Last Lecture. == Ndụ onwe == Ọ nọ na njikọ ya na onye na-emepụta [[Film|ihe nkiri]] bụ Mohamed El Sea-Bay. == Ọrụ == N'afọ 2016, ọ malitere ime ihe nkiri ''Hepta'': The Last Lecture nke Hadi El Bagoury duziri. Ọ rụrụ obere ọrụ dị ka 'Nwa agbọghọ na-ekwu okwu na nkuzi'. Otú ọ dị, ọ natara ọrụ na ihe nkiri ihe omimi nke Egypt ''Grand Hotel'' na 2016, ebe ọ na-apụta na ihe omume ịrị atọ ya wee niile.<ref name="thefocus">{{Cite web|url=https://www.thefocus.news/tv/aya-samaha-paranormal/|title=Who is Aya Samaha from Paranormal, the first Egyptian Netflix Original?|publisher=The Focus|accessdate=15 November 2020}}</ref> N'afọ 2020, ọ pụtara na usoro weebụ Egypt Paranormal nke dabeere na usoro akwụkwọ karịrị nke mmadụ ''Ma Waraa Al Tabiaa'' nke Ahmed Khaled Tawfik dere.<ref>{{Cite web|url=https://decider.com/2020/11/05/paranormal-netflix-review/|title=Stream It Or Skip It: ‘Paranormal’ On Netflix, An Egyptian Thriller Where A Sad Sack Professor Gets Roped Into Rooting Out Ghosts And Spirits|work=Decider|accessdate=2020-11-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.heavenofhorror.com/reviews/paranormal-netflix-series-egypt/|title=Paranormal – Netflix Review|work=Heaven of Horror|accessdate=2020-11-08}}</ref> N'usoro ihe omume ahụ, ọ rụrụ ọrụ nkwado nke 'Huwaida Abdel Moniem'. A tọhapụrụ usoro ahụ na 5 Nọvemba 2020 na Netflix, na-aghọ Netflix's Egyptian Original mbụ.<ref name="thefocus" /><ref>{{Cite web|url=https://www.eg24.news/2020/11/the-seventh-day-amr-salama-and-aya-samaha-are-interviewing-about-the-series-metaphysics-i-know-what-they-said-2.html|title=The seventh day, Amr Salama and Aya Samaha are interviewing about the series Metaphysics … I know what they said|work=eg24|accessdate=2020-11-08}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ụdị ![Ihe e dere n'ala ala peeji] |- |2016 |''Hepta: Okwu Ikpeazụ'' |Nwa agbọghọ na-ekwu okwu n'ọmụmụ ihe |Ihe nkiri | |- |2016 |''Grand Hotel'' |Duha |Ihe nkiri TV | |- |2020 |''Ihe karịrị ike mmadụ'' |Huwaida Abdel Moniem |Ihe nkiri TV | |} == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm8325099}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] q1qyyg1ev626uazpj8shlitryeul23l Annie Kibanji 0 16667 87431 80577 2022-08-20T10:20:10Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki   {{Databox}} '''Annie Kibanji''' (amụrụ na 13 Mee na afọ 1991) bụ onye Zambia na-agba bọọlụ nke na-agbachitere ndị otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke Zambia. Ọ bụ otu n'ime ndị otu na afọ 2014 African Women's Championship.<ref>{{Cite web|title=Zambia set up women's friendly|url=http://www.cosafa.com/zambia-set-up-womens-friendly/|publisher=Council of Southern Africa Football Associations|accessdate=24 April 2017|date=19 October 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=Zambia senior women's national football team departs for Malawi|url=http://www.zambianinformer.com/2016/12/28/zambia-senior-womens-national-football-team-departs-for-malawi/|publisher=Zambian Informer|accessdate=24 April 2017|date=28 December 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170425025831/http://www.zambianinformer.com/2016/12/28/zambia-senior-womens-national-football-team-departs-for-malawi/|archivedate=25 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Africa Women Football Championship 2014 -Shepolopolo select Women Championship team|url=http://www.namibian.com.na/print.php?id=128869&type=2|publisher=Namibian|accessdate=24 April 2017}}</ref> Na klọb ọ gbara bọọlụ maka Green Buffaloes FC na Zambia.<ref>{{Cite web|url=http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship|title=Bwale names squad for African Women Championship|date=5 October 2014|work=fazfootball.com|accessdate=25 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161026000212/http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship|archivedate=26 October 2016}}</ref> == Ihe odide == <references /> == Njikọ mpụga == * [http://www.cafonline.com/en-us/competitions/tn9thafricanwomenchampionship-namibia/teamdetails/PlayerDetails?CompetitionPlayerID=GkFLC8uOzrciLrD%2BpQFJGa5U9Y9n8tnI1leqDSi11cZnu7rK3KJd3vNsIcVa9NL5&TeamsIDs=yKeW2fSKlP2crnGGCkN%2B9voo4cFexClBrbSwUYC5ZoeF60SAfj6vIHCIGUiPaVU4 Profaịlụ onye ọkpụkpọ CAF] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] azv5udaxcwzu9k4h4sdts71urwkl4fe Agness Musase 0 16700 87664 80611 2022-08-20T11:29:38Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}  '''Agness Musase''' (amụrụ na 11 Julaị na afọ 1997) bụ [[Zambia|onye Zambia]] na-agba bọọlụ mba ụwa nke na-agba dịka [[Footbọl|onye]] na-agbachitere ndị otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke Zambia. O sonyere Zambia na afọ 2018 Africa Women Cup of Nations, na-egwu egwuregwu atọ. == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 71u0xsii5bbul8ccsxcetq2l2do1ay1 Avell Chitundu 0 16703 87569 80614 2022-08-20T10:59:32Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Avell Chitundu''' (amụrụ n'abalị iri atọ n'ọnwa Julaị n'afọ 1997) bụ [[Zambia|onye Zambia]] na-agba bọọlụ mba ụwa nke na-agba ọsọ maka otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke Zambia. O sonyere Zambia na afọ 2018 Africa Women Cup of Nations, na-egwu otu egwuregwu. == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gt26309uat8lqgpxg6y1n4f9owp2yih Anita Mulenga 0 16708 87348 80619 2022-08-20T09:55:14Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anita Mulenga''' (amụrụ na 3 Mee na afọ 1995) bụ onye Zambia na-agba bọọlụ nke na-agbachitere ndị otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke Zambia. Ọ bụ otu n'ime ndị otu na afo 2014 African Women's Championship.<ref>{{Cite web|title=Zambia set up women's friendly|url=http://www.cosafa.com/zambia-set-up-womens-friendly/|publisher=Council of Southern Africa Football Associations|accessdate=24 April 2017|date=19 October 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=Zambia senior women's national football team departs for Malawi|url=http://www.zambianinformer.com/2016/12/28/zambia-senior-womens-national-football-team-departs-for-malawi/|publisher=Zambian Informer|accessdate=24 April 2017|date=28 December 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170425025831/http://www.zambianinformer.com/2016/12/28/zambia-senior-womens-national-football-team-departs-for-malawi/|archivedate=25 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Africa Women Football Championship 2014 -Shepolopolo select Women Championship team|url=http://www.namibian.com.na/print.php?id=128869&type=2|publisher=Namibian|accessdate=24 April 2017}}</ref> Na klọb ọ gbara bọọlụ maka Green Buffaloes FC na Zambia.<ref>{{Cite web|url=http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship|title=Bwale names squad for African Women Championship|date=5 October 2014|work=fazfootball.com|accessdate=25 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161026000212/http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship|archivedate=26 October 2016}}</ref> == Ihe odide == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3icewnxfy4psw7irgcd4u0t6yuhhkzu Amy Samir Ghanem 0 16753 87696 80666 2022-08-20T11:36:47Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Amy Samir Ghanem|image=Emy_Samir_Ghanem.jpg|image_size=|alt=|caption=Amy Samir Ghanem in 2015|birth_name=Amal Samir Ghanem|birth_date={{birth date and age|1987|03|31|df=yes}}|birth_place=[[Cairo]], Egypt|death_date=|death_place=|occupation=Actress|years_active=2005–present|spouse={{marriage|Hassan El Raddad|2016}}|children=|website=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amy Samir Ghanem''' (amụrụ na 31 Machị 1987) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Ghanem na Cairo n'afọ 1987 n'ime ezinụlọ na-ese ihe, nna ya bụ onye na-eme ihe ọchị Samir Ghanem (19372021), nne ya bụ onye omee Dalal Abdel Aziz (19602021) ebe nwanne ya nwanyị bụ onye na-eme ihe nkiri Donia [[Samir Ghanem|Samir Ghamem]].<ref>{{Cite web|url=https://www.arabnews.com/node/1861896/middle-east|title=Famous Egyptian comedian Samir Ghanem dies aged 84 while battling COVID-19|work=Arab News|date=20 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://elcinema.com/en/person/1176011/saudi-arab|title=Dalal Abdelaziz|language=en|date=|accessdate=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.doniasamirghanem.com/biography.html|title=Donia Samir Ghanem Official Website :: Biography|work=doniasamirghanem.com|accessdate=18 June 2016}}</ref> Ghanem nwere ụdị ịkpa ọchị siri ike, nke yiri nke nne na nna ya. Kemgbe afọ 2016, ọ lụrụ onye na-eme ihe nkiri bụ Hassan El Raddad. == Ihe nkiri == === Sinima === * ''Assal'' Eswed (2010) * ''Samir wa Shahir wa Bahir'' (2010) * ''Bolbol Hayran'' (2010) * ''X-Large'' (2011) * ''Cima Ali Baba'' (2011) * ''Banat El am'' (2012) * ''Ghesh Al Zawgeyya'' (2012) * ''Taitah Rahibah'' (2012) * ''Hatuli Ragel'' (2013) * ''Zanqat Sittat'' (2015) * ''Ashan Kharjee'' (2016) === Telivishọn === * ''Hekayat Beneeshha'' (2010) * ''Nona El Mazouna'' (2011) * ''Viva Atata'' (2014) * ''Super Henedi'' (2014) * ''Heba regl el ghorab'' (2014) * ''Nelly na Sherihan'' (2016) * ''Fi Al La Land'' (2017) * ''Azmi'' & Ashjan (2018) == Ebensidee == <references /> == Njikọ mpụga == * Aimi Samir Ghanem at IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] q5p31f3hod2jy72kwaz79brxq225i66 Adetokumboh M'Cormack 0 16754 87185 83938 2022-08-19T12:42:29Z Viva33 12972 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Frederick Adetokumboh M'Cormack''' (mgbe ụfọdụ a na-akpọ '''Ade McCormack''', '''Frederick McCormack'''), ma ọ bụ Adetokumoh McCormack) (February 27, 1982) bụ onye America na-eme ''ihe'' nkiri a mụrụ na Sierra Leone, nke a maara maka ọrụ ya na usoro telivishọn Lost and Heroes . == Ndụ onwe onye == A mụrụ McCormack na Freetown nye nne na nna Sierra Leone Creole.<ref name="imdb" /> Ọ biri na [[Naijiria]] na [[Kenya]] tupu ọ gaa SUNY Purchase na New York. Ọ bi na Los Angeles ugbu a. == Ọrụ == Ọ pụtara n'ọtụtụ usoro TV. Ọ bgosikwara onye na-apụta ugboro ugboro na Lost dị ka nwanne nwoke Maazị Eko nwụrụ anwụ, Yemi.<ref name="imdb">{{IMDb name|id=530771}}</ref> Ọ na-egosikwa ọrụ Tuko na-arụ ugboro ugboro na Heroes. Ọ gbara Zeze Eto'o na ''24'', Kiefer Sutherland na oge nke asaa, ihe omume nke anọ na nke ise Ihe nkiri mbụ ya bụ Blood ''Diamond bụ'' nke ahọpụtara maka Academy Award (2006), nke Leonardo DiCaprio, Jennifer Connelly na Djimon Hounsou gosipụtara. == Ihe nkiri == * 2021 ''A Tale Dark &amp;amp; Grimm'' - Lord Meister * 2020 ''Blood of Zeus'' - Kofi * 2019 ''Boxed'' * 2018–2021 ''Castlevania'' - Isaac (voice) (TV, 18 episodes) * 2017 ''The Chosen (TV series)'' * 2014 ''Captain America: The Winter Soldier'' - French Radio Pirate * 2013 ''Beyond the Mask'' - Joshua Brand * 2011 ''Battle: Los Angeles'' – "Doc" * 2009 ''24'' – Zeze Eto'o (TV, 2 Episodes) * 2007 ''Heroes'' – Tuko (TV, 4 episodes) ** Chapter Five "Fight or Flight" ** Chapter Three "Kindred" ** Chapter Two "Lizards" ** Chapter One "Four Months Later..." * 2007 ''Without a Trace'' – Isaac Garang (TV, 1 episode) * 2006–2007 ''Gilmore Girls'' – Philip (TV, 3 episodes) * 2006 ''Blood Diamond'' – R.U.F. Trainer * 2006 ''Lost'' – Yemi (TV, 3 episodes) ** "The Cost of Living" ** "?" ** "The 23rd Psalm" * 2006 ''The Unit'' – Ammanuel (TV, 1 episode) * 2005 ''Whiskey Echo'' (TV) – Simon Mabor * 1995 ''The Great Elephant Escape'' (TV) – Jomo Batiany == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|530771|Frederick Adetokumboh M'Cormack}} * [https://books.google.com/books?id=SYCIH6VFYZ4C&pg=PA106&lpg=PA106&dq=mccormack+sierra+leone&source=web&ots=SIhrOjogMh&sig=iM5NI--AFy0KvPXZQokqw8PIxmk Ihe ndekọ Ezinụlọ Africa: Iwu nke Little Popo/Aneho] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bf4r2nzngqf7xs1gx5njryukxajsims Anna-Mart van der Merwe 0 16761 87356 81842 2022-08-20T09:59:43Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|knownforAnna-Mart van der Merwe]] [[Category:Articles with hCards]] '''Anna-Mart van der Merwe''' (amụrụ na 9 Ọgọstụ n'afọ 1963), bụ onye na-emeputa ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri na South Africa. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na ihe nkiri ''Stuur groete aan Mannetjies Roux'', ''Poppie Nongena'', na ''Kanarie'' yana ihe nkiri telivishọn Soul City, Binnelanders, na 7de Laan.<ref>{{Cite web|author=Bergh|first=Joanie|title=A tale of two sons: one died, the other survived and their moms became best friends|url=https://www.news24.com/you/news/local/a-tale-of-two-sons-one-died-the-other-survived-and-their-moms-became-best-friends-20210628|accessdate=2021-10-19|work=You|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=WATCH: The true-life story of Poppie Nongena coming to the big screen|url=https://www.news24.com/channel/movies/news/watch-the-true-life-story-of-poppie-nongena-coming-to-the-big-screen-20190925|accessdate=2021-10-19|work=Channel|language=en-US}}</ref> == Ndụ onwe onye == A mụrụ van der Merwe na 9 Ọgọst 1963 na Vredendal, South Africa. Ọ gụrụ akwụkwọ na Vredendal High School.<ref name="Mart">{{Cite web|author=Mueni|first=Priscillah|date=2020-01-06|title=The admirable acting journey of Anna Mart van der Merwe|url=https://briefly.co.za/46935-anna-mart-van-der-merwe-tv-shows-awards.html|accessdate=2021-10-19|work=Briefly|language=en}}</ref> Mgbe ahụ ọ gụsịrị ma nweta nzere BA ya na asụsụ na Mahadum Cape Town . Mgbe ahụ, ọ gụsịrị diplọma na Speech and Drama n'otu mahadum ahụ ma họpụta ya maka onyinye ''ʼn'' Fleur de Cap na ngalaba Most Promising Study.<ref>{{Cite web|title=12 vrae aan die aktrise Anna-Mart van der Merwe: Vrouekeur|url=https://www.vrouekeur.co.za/bekendes/12-vrae-aan-die-aktrise-anna-mart-van-der-merwe|accessdate=2021-10-19|work=www.vrouekeur.co.za}}</ref><ref>{{Cite web|title=My life in travel: Anna-Mart van der Merwe|url=https://www.iol.co.za/travel/travel-tips/my-life-in-travel-anna-mart-van-der-merwe-2077011|accessdate=2021-10-19|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref> Ọ lụrụ George Ware, onye ọchụnta ego Zimbabwe.<ref>{{Cite web|title=Anna-Mart van der Merwe|url=https://afternoonexpress.co.za/guests/anna-mart-van-der-merwe/2302|accessdate=2021-10-19|work=afternoonexpress.co.za}}</ref><ref name="Mart" /> == Ọrụ == Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1987, e nyere ya nkwekọrịta afọ abụọ na TRUK nke oge ahụ na Windybrow Theater na Hillbrow, Johannesburg. N'oge a, ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri: The Women of Troy, The Witches of Salem, ''Boo'' to the Moon na Sing You of Bombs. N'afọ 1989, oge nkwekọrịta ya kwụsịrị wee ghọọ onye na-eme ihe nkiri n'onwe ya. N'afọ 0000, o mere ihe nkiri telivishọn mbụ ya na usoro telivisheneng ''Uitdraai'' nke Annie Basson mepụtara. Mgbe ihe ịga nke ọma ahụ gasịrị, ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri telivishọn n'afọ ''ndị'' gara aga dị ka; ''Sonkring 1'' en 2, ''Torings'', ''Konings'', ''Onder Draai die Duiwel Rond'', Soul City, ''Amalia'', Feast of the Uninvited, Binnelanders, 7de ''Laan'' na Tydelik Terminaal Rey.<ref name="Merwe">{{Cite web|title=Anna-Mart van der Merwe (CT)|url=https://thespians.co.za/anna-mart-van-der-merwe-ct/|accessdate=2021-10-19|work=Thespians|language=en}}</ref><ref name="Mart" /> N'afọ 1992, o mere ihe nkiri izizi ya na Die Storie van Klara Viljee nke Katinka Heyns duziri. Mgbe nke ahụ gasịrị, ''ọ'' pụtara n'ọtụtụ ihe nkiri, dị ka; The Long Run, Red Dust, Hanna steering, ''Stuur Groete aan Mannetjies Roux'', ''Dis Koue Kos Skat''.<ref>{{Cite web|author=Eloff|first=Herman|title=Dis Koue Kos, Skat|url=https://www.news24.com/channel/movies/reviews/dis-koue-kos-skat-20160819|accessdate=2021-10-19|work=Channel|language=en-US}}</ref> N'afọ 1994, ọ rụrụ ọrụ na telenovela Soul City, ebe o mechara merie ihe nrite Avanti Trophy maka Best Supporting Actress - Drama Series category na NTVA Avanti Awards.<ref name="Mart" /> N'afọ 2009, ọ sonyeere ndị na-eme ihe nkiri nke 7de ''Laan'' ma rụọ ọrụ "Christelle Terreblanche".<ref name="Merwe" /> Maka ọrụ a, ọ meriri SAFTA Golden Horn Best Supporting Actress - TV Soap category na South African Film and Television Awards (SAFTA). N'afọ 2013, ọ pụtara na nkiri ''Stuur groete aan Mannetjies Roux'' ma mesịa merie Silwerskerm Festival Prize for Best Actress na 2014 SilwerskerM Festival. N'afọ 2018, a họpụtara ya maka SAFTA Golden Horn maka Best Supporting Actress na Feature Film category maka ọrụ "Arlene Louw" na ihe nkiri ''Kanarie'' nke Christiaan Olwagen duziri. N'afọ 2019, ọ rụrụ ọrụ na ihe nkiri ''Poppie Nongena'' ma rụọ ọrụ "Antoinette Swanepoel".<ref>{{Cite web|author=Eloff|first=Heman|title=Poppie Nongena|url=https://www.news24.com/channel/movies/reviews/poppie-nongena-20200124|accessdate=2021-10-19|work=Channel|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=First look at local 'Poppie Nongena' film|url=https://www.news24.com/channel/movies/news/first-look-at-local-poppie-nongena-film-20190720|accessdate=2021-10-19|work=Channel|language=en-US}}</ref> Na Silwerskerm Festival, van der Merwe na ndị na-eme ihe nkiri meriri Best Ensemble Cast Award.<ref name="Merwe" /> Mgbe ahụ, o ritere ihe nrite SAFTA Golden Horn maka Best Supporting Actress - Feature Film category na SAFTA na 2020.<ref name="Mart" /> Ewezuga nke ahụ, ọ sonyere rụọ otụtụ ihe nkiri dịka; The Seagull, ''Uit'' die Bloutev, Generaal Mannetjies Mentz, King Lear, Uncle Vanya/Oom Wanja, ''Twaalfde Nag'', ''Begeerte'', God of Carnage, ''Macbeth-Slapeloos'', People are Living There, Skuldeisers, The Mother, Fotostaatmasjien na Liewer.<ref name="Merwe" /><ref>{{Cite web|author=Rutter|first=Karen|date=2017-02-02|title=Up close: We speak to Anna-Mart van der Merwe|url=https://weekendspecial.co.za/close-speak-anna-mart-van-der-merwe/|accessdate=2021-10-19|work=WeekendSpecial|language=en-ZA}}</ref><ref>{{Cite web|title=Artslink.co.za - Anna-Mart van der Merwe stars in The Mother|url=http://www.artlink.co.za/news_article.htm?contentID=41341|accessdate=2021-10-19|work=Artslink|language=en}}</ref><ref name="Mart" /> === Ihe nkiri ndị a ma ama === * ''Fotostaatmasjien'' (2018) * ''The Mother'' * ''Cinderella'' * ''God van Chaos'' * ''Jericho'' * ''Die Twaalfuurwals'' * ''Kamer van Spieëls'' * ''Imbumba Samesyn'' * ''Begeerte'' * ''Twaalfde Nag'' * ''Die Buffel'' * ''Uncle Vanya'' * ''Pendoring'' * ''Steeks'' * ''Wyn'' * ''Generaal Mannetjies Mentz'' * ''King Lear'' * ''Die Laaste Strooi'' * ''Uit die Bloute'' * ''Die Vleiroos'' * ''Moby Dick'' * ''Die Mirakel'' * ''The Seagull'' * ''Die Hekse van Salem'' * ''Sing jy van Bomme'' * ''Keep Moving Ma Jack'' * ''Four Play'' * ''Boo to the Moon'' * ''Women of Troy'' == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ụdị ![Ihe e dere n'ala ala peeji] |- |1988 |''Uitdraai'' |Cornelie |Ihe nkiri TV | |- |1990 |''Veldslag'' |Dolly |Obere ihe nkiri TV | |- |1991 |''Ọ nwụrụ na Sonkring'' |Maryna nke Plessis |Ihe nkiri TV | |- |1991 |''Taxi na-aga Soweto'' |Nwaada Rautenbach |Ihe nkiri | |- |1992 |''Akụkọ nwụrụ anwụ van Klara Viljee'' |Klara Viljee |Ihe nkiri | |- |1992 |''Konings'' |Rika Roodt |Ihe nkiri TV | |- |1993 |''Die Sonkring nke Abụọ'' |Maryna MacDonald |Ihe nkiri TV | |- |1994 |''Torings'' |Rika Groenewald |Ihe nkiri TV | |- |1994 |''Ebe Ndị Na-adọba ụgbọala'' | |Ihe nkiri TV | |- |1995 |''Òtù Ndị Ọrụ Na-ahụ Maka Ọchịchị'' |Marsha Delport |Ihe nkiri TV | |- |1995 |''Ọ dị ndụ!'' |Nikki |Ihe nkiri TV | |- |1969 |''Vierspel'' |Lollie |Ihe nkiri TV | |- |1996 |''Hagenheim: Ike Privaat'' |Veronica Williams |Ihe nkiri TV | |- |1997 |''Onder Draai die Duiwel Rond'' |Brenda onye na-acha ọbara ọbara |Ihe nkiri TV | |- |1998 |''Onye Sameria'' |Rosa |Ihe nkiri TV | |- |1999 |''Ndị Nsọ, Ndị Mmehie na Ndị Nwe Ala'' |Alie |Ihe nkiri | |- |2000 |''Nri Ọzara'' | |Ihe nkiri | |- |2001 |''Ogologo Oge'' |Anna |Ihe nkiri | |- |2005 |''Amalia'' |Dr. Sanet Visser |Ihe nkiri TV | |- |2006 |''Amalia 2'' |Dr. Sanet Visser |Ihe nkiri TV | |- |2008 |''Ememe nke Ndị A Na-akpọghị'' |Martie van Wyk |Ihe nkiri TV | |- |2008 |''Akpụkpọ ahụ'' |Anna Roux |Ihe nkiri | |- |2009 |''Laan nke asaa'' |Christelle Terreblanche |Ihe nkiri TV | |- |2009 |''Ndị Binnelanders'' | |Ihe nkiri TV | |- |2010 |''Nwụrụ Onwe Onwe Onye Onwe Onwa Onwe Onya Onwe On'' |Mana |Ihe nkiri | |- |2013 |''Die Ballade van Robbie nke Wee'' |Erna Verwey |Ihe nkiri | |- |2013 |''Stuur groete aan Mannetjies Roux'' |Koba Basson |Ihe nkiri | |- |2016 |''Dis Koue Kos, Skat'' |Clara Brand |Ihe nkiri | |- |2018 |''Kanaria'' |Arlene Louw |Ihe nkiri | |- |2019 |''Poppie Nongena'' |Antoinette Swanepoel |Ihe nkiri | |- |2019 |''Tydelik Terminaal'' |Julie |Obere ihe nkiri TV | |- |2021 |''Reyka'' |Elsa |Ihe nkiri TV | |} == Onyinye == * Nomination Silver Screen: Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma (Poppie Nongena ) * Ihe nrite SAFTA: ''Canary'' * aArtes Award: Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ''Sonkring 2'' * Onyinye Ógbè FNB: Site na Blue * Ihe nrite mpaghara FNB : The Last Straw * Akụkọ Onyinye Ụmụ nwanyị * Vita Award: Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma maka The Witches of Salem * Ihe nrite Avanti: Soul City * Ihe nrite SAFTA: 7de Laan * Silver Screen Award: ''Ziga ekele nye ụmụ nwoke Roux'' * Fleur de Cap Award: Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma maka Wandering * SAFTA Golden Horn Award: Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma na 7de Laan == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] niuwinta7lx8tyerpk6j66b2m9xhmj6 Ahmed Ramzy 0 16769 87470 84993 2022-08-20T10:30:37Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmad Ramzy''' (Arabic; 23 Machị 1930 - 28 Septemba 2012) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri nke rụrụ ọrụ dị mkpa n'ọtụtụ ihe nkiri Egypt n'afọ 1950, 1960, na 1970. '''Ahmad Ramzy''' (Arabic; 23 Machị 1930 - 28 Septemba 2012) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri nke rụrụ ọrụ dị mkpa n'ọtụtụ ihe nkiri Egypt n'afọ 1950, 1960, na 1970. == Mmalite ndụ == A mụrụ Ramzy '''Ramzi Mahmud Bayyumi''' n'afọ 1930 n'aka Dr Mahmud Bayumi, onye Egypt orthopedist na prọfesọ mahadum nna, na Helen Mackay, nwa agbọghọ Scotland. Ramzy gụsịrị akwụkwọ na Victoria College nke Alexandria ebe ọ zutere onye aha ya bụ '''Michel Dimitri Challhub''' onye e mechara mara dịka Omar Sharif, ha ghọrọ ndị enyi kemgbe ahụ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ya, Ramzy sonyeere ụlọ akwụkwọ ahụike ruo afọ atọ, tupu ọ gaa na Faculty of Commerce, nke ọ mechara hapụ iji chụsoo ọrụ ya na ime ihe nkiri. Ramzy nwere otu nwanne nwoke, Dr. Hassan Bayoumi, onye gbasoro nzọụkwụ nna ha ma nwee ọrụ ya na [[London]]. == Ọrụ == Helmy Halim chọpụtara Ahmad Ramzy na 15-2-1955, mgbe ọ na-egwu egwu snooker na klọb. Halim mere ya na ọrụ mbụ ya, dịka "Ramzy" na ''Ayyamna al-Holwa'' (Our Best Days), ya na Faten Hamama, [[Abdel Halim Hafez]], na enyi ya na nwa akwụkwọ ibe ya Omar Sharif, Ihe nkiri ahụ bụ ihe na-ewu ewu. N'ime ihe nkiri a, ya na ezigbo enyi ya Abdel Halim Hafez gosipụtara oge mbụ. N'afọ na-esote afọ 1956 hụrụ ọrụ mbụ Ramzy na Hob wa Dumoo (''Ịhụnanya na Anya mmiri'') na Faten Hamama. Ngwụcha afọ 1950 dị mma maka Ramzy, ebe ọ na-ekere òkè n'ọtụtụ ihe nkiri ma bụrụ onye a ma ama maka ọrụ nke onye na-eme ihe ọchị na onye na-ahụ n'anya, ebe afọ 1960 malitere, ndị na-eto eto na-eme egwuregwu malitere ịpụta na-ewere ọrụ ndị ọzọ nke ndị Ramzy na-eme mana nke ahụ egbochighị ya ịga n'ụzọ ya. Ka ọ na-erule mmalite afọ 1960, ime ihe nkiri na ihe karịrị otu kpakpando na-akwado, Ramzy sonyeere kpakpando ndị ọzọ ma ọ bụ ndị na-eme ihe nkiri dị ka Hassan Youseff, Youssef Fakhr Eddine, Mohamed Awad na ndị ọzọ na ihe nkiri na ejiji nke ihe nkiri kpakpando atọ malitere na utu aha dịka The 3 wild ones, The 3 adventures na ''ndị'' ọzọ nke dịgidere ruo mmalite afọ 1970. N'ime afọ ndị 1970, Ramzy malitere isonye na ihe nkiri mba ọzọ e mere na mpụga Egypt, O sonyere na ihe nkiri ndị e mepụtara na Ịtali (dị ka ''Il Figlio di Spartacus'' (Nwa Spartacus)), [[Lebanon]] (dị ka ''Fondok El Saada'' (Hotel of Joy)) na Syria (dị ka ''Banat lil Hob'' (Ụmụ agbọghọ maka Ịhụnanya)). Afọ ndị Ramzy na-arụsi ọrụ ike malitere ịla n'iyi n'ihi afọ na ihe nkiri na-agbanwe agbanwe, ihe nkiri ya nke afọ 1974 ''Al Abtal'' (The Heroes) nke Farid Shawki so mee ihe bụ ihe a ma ama n'ihi eziokwu ahụ bụ na ọ bụ ihe nkiri nka agha mbụ nke Egypt ma jiri ụda nke Bruce Lee's Enter the Dragon . Ka ọ na-erule n'etiti afọ 1970 Ramzy na-asị ihe nkiri sị ya gaa nke ọma dịka site n'afọ 1979-1981 hụrụ naanị ihe nkiri abụọ, mgbe ahụ o lekwasịrị anya na azụmahịa ya, ọ bụ ezie na o kwenyesiri ike na ọ ga-alọghachi ''na'' afọ 1999 na ihe nkiri " Ket El Saharaa (Desert Cat) sochiri usoro TV Wajh al-Qamar (Face of the Moon) na ''Faten Hamama'' ''n'afọ 2001''. Ka ọ na-abanye na puku afọ ọhụrụ, Ramzy sonyere na ihe nkiri ọzọ aha ya bụ ''El Warda El Hamra'' (The Red Rose) ya na onye na-eme ihe nkiri Yousra na ngosipụta ikpeazụ ya bụ na usoro TV a na-akpọ ''Hanan W Haneen'' ya na enyi ya ebighi ebi Omar Sharif, nwa Omar - Omar Sharif. Jr. na Kareem Hamdy<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm2999909/otherworks|title=Kareem Hamdy}}</ref> n'afọ 2007. == Ihe nkiri ndị a họọrọ == * ''Hanan W Hanin'' (2010, Television) na Omar Sharif * ''El Warda El Hamra'' (''The Red Rose'') (2002) ya na Yousra * ''Wajh al-Qamar'' (Face of the Moon) (2001, telivishọn) na Faten Hamama * ''Hekaya wara kol bab'' (A Story Behind Every Door) (1979) * ''Loghat Al Hob'' (''Asụsụ'' nke Ịhụnanya) (1974) na (Nahed Sherif) * ''Al Amaleka'' (1974) ya na [[Nahed Sherif]] na Samir Sabry * ''Al Abtal'' (The Heroes) (1974) ya na Farid Shawki na Mona Gabr * ''Banat lil Hob'' (''Ụmụ agbọghọ maka Ịhụnanya'') (1973) * ''El Bahth An Fedihah'' (1973) ya na [[Adel Emam]], Samir Sabry, na Mervat Amin * ''Adwaa Al Madina'' (City Lights) (1972) ya na Shadia na [[Ahmed Mazhar|Ahmad Mazhar]] * ''Fondok El Saada'' (''Hotel'' of Joy) (1971) * ''Thartharah fawqa al-Nīl'' (Adrift on the Nile) (1971) * ''Al Saat Al Akhira'' (The Last Hours) (1970) ya na [[Nabila Ebeid]], Yousif Shaaban na Nawal Abou El Fetouh * ''Al Saat Al Raheeba'' (The Terrible Hours) (1970) ya na [[Nabila Ebeid]], Yousif Shaaban na Nawal Abou El Fetouh * Harebat Men El Hob (Escaping from Love) (1970) ya na Mervat Amin na [[Nabila Ebeid]] * ''Heya Wa Al Shayateen'' (''Ya na Ekwensu'') (1969) na Shams El Barudy * ''Thalath Nessaa'' (Ndị inyom atọ) (1968) ya na Salah Zulfikar, Mervat Amin, Sabah na [[Huda Sultan]]. * ''Hawaa Wa El Kerd'' (Eve and the Monkey) (1968) ya na Soad Hosny na Mohamed Awad * ''Shabab magnoun geddan'' (Very Crazy Youth) (1967) na Soad Hosny * ''Al Asdekaa Al Thalatha'' (The 3 Friends) (1966) ya na Mohamed Awad, El Dief Ahmad, na Yousiff Shaaban * ''Shakawet Ragala'' (Awful Men) (1966) ya na [[Rushdy Abaza]] na Soad Hosny * ''Al Moghameroon Al Thalatha'' (The Three Adventurers) (1966) ya na Soad Hosny, Hassan Yousiff, na Mohamed Awad * ''Laylat El Zefaf'' (The Wedding Night) (1966) ya na Soad Hosny na [[Ahmed Mazhar|Ahmad Mazhar]] * ''Shaket El Talaba'' (''Ụlọ Ụmụ akwụkwọ'') (1966) ya na Soad Hosny, [[Rushdy Abaza]], na Hassan Yousiff * ''Hikayat al-'Omr'' Kolloh(Story of a Lifetime) (1965) ya na [[Farid al-Atrash]] na Faten Hamama * ''AL Ibn'' Al Mafkood (The Lost Son) (1965) ya na Amal Farid na Nagwa Foad * ''Eeterafat Zog'' (''Nkwupụta nke Di'') (1965) ya na [[Fouad el-Mohandes]], Youssef Wahbi, [[Shwikar]] na Hind Rostom * ''Sobyan'' We Banat (Boys and Girls) (1965) na Nahed Sherief * ''El Ainab el murr'' (Sour Grapes) (1965) ya na Lobna Abdel Aziz * ''Akher Shakawa'' (Frivolous Youth) (1964) ya na Hassan Youssif, Mohamed Awad, na Zizi El Badrawy * ''Awal Hob'' (''Ịhụnanya Mbụ'') (1964) na Soad Hosny * El ''Naddara el sawdaa'' (The Dark Glasses) (1963) ya na [[Nadia Lutfi]] na [[Ahmed Mazhar|Ahmad Mazhar]] * La ''Tutf'e al-Shams'' (The Sun Will Never Set) (1962) * ''Il Figlio di Spartacus'' (TheSlave(1962 film)) (1962) dị ka Mardok * ''El Akh el kabir'' (The Big Brother) (1959) ya na Farid Shawki na Hind Rostom * Forever Yours (1959) * Seraa maal Hayat (''Ịlụ ọgụ maka ndụ'') (1958) * ''Ismail Yassin Fee El Ostool'' (''Ismail Yassin na ndị agha mmiri'') (1957) ya na Ismail Yasin * ''Ibn Hameedo'' (The Son of Hameedo) (1957) ya na Ismail Yasin na Hind Rostom * ''Tamr henna'' (''Tamarind'') (1957) ya na Naima Akef, Fayza Ahmad na [[Rushdy Abaza]] * ''Banat el yom'' (''Ụmụ agbọghọ nke Taa'') (1957) ya na [[Abdel Halim Hafez]] na Magda El Sabahy * El ''Wessada'' el khalia (The Empty Pillow) (1957) ya na [[Abdel Halim Hafez]] na Lobna Abdel Aziz * ''Al-Qalb Lahu Ahkam'' (The Heart Has Its Reasons) (1956) na Faten Hamama * Hob wa Dumoo (Love and Tears) (1956) na Faten Hamama * Sira maka Fi al-Mina (Dark Waters) (1956) ya na Omar Sharif na Faten Hamama * ''Ayyamna al-Holwa'' (Our Best Days) (1955) ya na [[Abdel Halim Hafez]], Omar Sharif na Faten Hamama == Edemsibịa == * [https://web.archive.org/web/20070412092031/http://weekly.ahram.org.eg/2000/487/profile.htm Akụkọ ''Al-Ahram Weekly'' banyere Ahmad Ramzy] * [https://web.archive.org/web/20051120171506/http://www.yallacinema.com/English/actors/actordet.asp?actid=55 Akụkọ ndụ Yalla Cinema] * [https://www.facebook.com/pages/ahmed-ramzy/67555538979#/pages/ahmed-ramzy/67555538979?v=info Facebook] {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] g0vru7wtt6g66b97fwv4k2f9y7rckgz Ahmed Rateb 0 16771 87478 80687 2022-08-20T10:33:01Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Rateb''' (Arabic; 23 Jenụwarị 1949 - 14 Disemba 2016) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=https://elcinema.com/en/person/1074068|title=Ahmad Rateb - Actor Filmography، photos، Video|work=elCinema.com|accessdate=20 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://alwafd.org/%D8%AB%D9%82%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D9%88%D9%81%D9%86/1425478-%D9%88%D9%81%D8%A7%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86%D8%A7%D9%86-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%B1%D8%A7%D8%AA%D8%A8-%D8%A5%D8%AB%D8%B1-%D8%A3%D8%B2%D9%85%D8%A9-%D9%82%D9%84%D8%A8%D9%8A%D8%A9|work=الوفد|language=ar|date=14 December 2016}}</ref> Ọ pụtara na ihe karịrị ihe nkiri iri isii. == Ihe nkiri ndị a họọrọ == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |2012 |''Maazị na Oriakụ Ndị Ewi'' | | |- |2010 |''Assal gbapụrụ'' | | |- |2008 |''Captin Hima'' | | |- |2006 |''Ụlọ Yacoubian'' | | |- |2005 |''Ụlọ Ọrụ Nchịkọta n'Ụlọ ahụ'' | | |- |2003 |''Ahụmahụ Danish'' | | |- |1994 |''Onye Na-eyi ọha egwu'' | | |- |1981 |''Oge Ozu nke Ozu ahụ'' | | |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name}} gj6rwzpym9qb4apna72raolnk1cuh3f Amr Saad 0 16775 87672 84479 2022-08-20T11:31:39Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amr Saad''' bụ [[Actor|onye]] Egypt na-eme ihe nkiri. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Faculty of Applied Arts. Ọ malitere ọrụ nka ya na ngwụcha afọ 1990, mgbe mbụ o guzoro n'ihu igwefoto. Shahin, mgbe ahụ ihe nkiri ''Al Madina'' nke Yusra Nasrallah, wee pụta na ihe nkiri dị mkpirikpi akpọrọ Ten pound na mgbe ahụ a legitimate trail. N'afọ 2007, o gosipụtara ihe nkiri ''Dikan Shehata'', nke ndị nkatọ toro. Mgbe ahụ, o gosipụtara ihe nkiri dịka The Big, ''Iron'', ''Rijata'', the Walls of the Moon, ''Molana'' na ''Karma''. O gosipụtara usoro mbụ na ihe nkiri ahụ n'afọ 2010, nke akpọrọ Kingdom of the Mountain wee gosipụta usoro Abdul Aziz Street n'afọ 2011 na 2012 gosipụtara usoro Khirm needle, wee gosipụta akụkụ nke abụọ nke usoro ''Abdel Aziz Street'', n'afọ 2016 gosipụtara usoro Younis Born Silver, n'afọ 2017 gosipụtara ''ọnọdụ nchekwa'' usoro. O meriri Best Actor Award maka ọrụ ya na ihe nkiri ''Maulana'' site na 33rd Alexandria Film Festival ma nyekwa ya na Luxor Film Festival yana 66th Catholic Film Festival.<ref>{{Cite web|date=October 13, 2017|title=صور {{!}} تكريم عمرو سعد وماجد الكدواني بحفل ختام "مهرجان الإسكندرية"|url=https://akhbarelyom.com/news/newdetails/2548330/1/صور--تكريم-عمرو-سعد-وماجد-الكدواني-بحفل-|accessdate=2021-02-26|work=akhbarelyom.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=عمرو سعد أحسن ممثل في مهرجان المركز الكاثوليكي.. و علي معزة وإبراهيم أفضل فيلم|url=http://gate.ahram.org.eg/News/1835054.aspx|accessdate=2021-02-26|work=ahram.org.eg|language=ar}}</ref> O nwetakwara ihe nrite onye na-eme ihe nkiri kacha mma site na 23rd Mediterranean Film Festival of Tetouan na ọrụ Sheikh Hatemń na ihe nkiri ''Mawlana'' .<ref>{{Cite web|title=Mawlana wins Best Actor Award at Tetouan International Mediterranean Film Festival - Film - Arts & Culture|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/0/262188/Arts--Culture/0/Mawlana-wins-Best-Actor-Award-at-Tetouan-Internati.aspx|accessdate=2021-02-26|work=Ahram Online|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=April 2, 2017|title=عمرو سعد يفوز بجائزة أحسن ممثل في مهرجان تطوان بالمغرب|url=http://www.3ain.net/Article/3890/عمرو-سعد-يفوز-بجائزة-أحسن-ممثل-في-مهرجان-تطوان-بالمغرب|accessdate=2021-02-26|work=3ain.net|language=ar}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0754229|Amr Saad}}. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:All articles with unsourced statements]] 1z5n3yuk3ahafhrukqa4ncwkxwzvhi9 Ahmed El Sakka 0 16778 87327 83975 2022-08-20T00:50:40Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles with hCards]] [[File:Ahmed El-Sakka 2021.png|thumb|Ahmed El-Sakka 2021]] '''Ahmed Mohamed Salah El Din El Sakka''' (Arabic; a mụrụ n'abalị 1 nke ọnwa Machị, afọ 1973) bụ [[Actor|onye]] Egypt na-eme ihe nkiri. Nwa nke ''onye'' nduzi ihe nkiri Salah El Sakka, ọ malitere ọrụ ya na ọrụ a na-akwadoghị na ọtụtụ ihe nkiri na usoro telivishọn, ruo mgbe o mere ọrụ ya dị egwu na ihe nkiri ndị Egypt An Upper Egyptian na Mahadum America (1998) na ''Hamam na Amsterdam'' (1999). A maara El Sakka maka ọrụ na-eme ihe na ime ihe dị ize ndụ na-enweghị ihe ọ bụla. O gosipụtara na ihe nkiri ịhụnanya Short, Fanelah & Cap (2000), ihe nkiri Africano (2001) na ihe nkiri Mafia (2002), ''Tito'' (2004) na Italy War (2005). O mekwara ihe nkiri ịhụnanya About Love and Passion (2006), ihe nkiri akụkọ ndụ The Island (2007), omume ''Taymour na Shafika'' (2007), ''Ibrahim Labyad'' (2009) na The Dealer (2010), na ihe nkiri na-atọ ọchị The Consul's Son (2010). [[Usòrò:Ahmed El-Sakka 2020.png|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mmalite ndụ == Nna ya, Salah El Sakka, bụ onye nduzi ihe nkiri nke nwụrụ n'afọ 2010, nne ya, Nadia Alsrouji, bụ nwa nwanyị nke onye na-agụ egwu Egypt Abdo Alsrouji. Salah El Sakka duziri ọtụtụ egwuregwu, gụnyere El ''Leila El Kebira'' . El Sakka gụrụ akwụkwọ na Academy of Arts ma gụsịrị akwụkwọ na The Higher Institute of Dramatic Arts n'afọ 1993. == Ọrụ == Na mbido ọrụ ime ihe nkiri ya, ọ pụtara na usoro a ma ama dịka ''Al Nawa'' (1991) ya na Fardous Abdel Hamid, ''Alf Leila Wa Leila'' (One Thousand and One Nights, 1995) na ''Nesf Rabeea El-Akhar'' (1996) ya na [[Yehia El-Fakharany]], W Man Allazi La Yoheb Fatma? (And Who Does not Love Fatima?, 1996) ya na Ahmed Abdelaziz na Shereen Seif El-Nasr, ''Tarweed El-Sharesa'' (Taming the Fierce, 1996) ya ne [[Athar El-Hakim]], ọrụ dị mkpa na ''Rodda Qalbi'' (1998), mgbanwe nke ihe nkiri mbụ Back Again (1957), na-arụ ọrụ Hussein, nke Salah Zulfikar mere na ihe nkiri mbụ, na ọrụ dị mkpa Na ''Zawag'' Wark Solifan (1998). El Sakka pụtakwara n'ọtụtụ ihe nkiri dịka ''Leila Sakhina'' (A Hot Night, 1995) na Nour El-Sherif na ''Ayam El-Sadat'' (The Days of Sadat, 2001) na Ahmed Zaki. Ọrụ nke mere ka ọ mata ọtụtụ ndị na-ege ntị bụ ọrụ ya na onye na-eme ihe nkiri [[Mohamed Henedi]] na ''Sa'edi fe el gama'a el amrekiya'' (''Onye Upper Egyptian na Mahadum America'', 1998). Ọ bụ ihe nkiri Arabic banyere onye ọrụ ugbo banyere Mahadum America dị n'obodo ahụ. N'afọ sochirinụ, ya na Mohamed Henedi so mee ihe nkiri na ''Hamam fi Amsterdam'' (''Hamam na Amsterdam'', 1999), mana n'ọrụ ka ukwuu nke nwoke siri ike, nke yiri ka ọ bụ ọrụ ya n'ọtụtụ ihe nkiri ya mgbe nke ahụ gasịrị. El Sakka sokwa Henedi mee ihe nkiri abụọ ''Alabanda'' (1998) na ''Afroto'' (1999). [[Usòrò:Ahmed_Elsaqa_in_Dubai_-_ElMaslaha_Premiere.jpg|áká_èkpè|thumb|El Sakka na mmalite nke ihe nkiri The Benefit na Dubai, Mee 2012]] == Ndụ onwe == El Sakka lụrụ nwa nwanyị nke onye na-eme ihe ntecha na onye na-edozi isi Mohamed Al Sagheer, Maha Al Sagheer na Nọvemba 17, 1999. Ha mụrụ ụmụ atọ, ụmụ nwoke abụọ na nwa nwanyị. Ụmụ ha bụ Yassin, Hamza na Nadia. El Sakka bụ onye a ma ama maka ịhụnanya ya maka ịnyịnya na ịzụlite ha, ebe ọ nwere ọtụtụ ịnyịnya ma nwee nkà magburu onwe ya nke ịgba ịnyịnya na ọzụzụ ya. O nwere ụlọ ịnyịnya ndị Arab na Nazlet El-Semman.<ref>{{Cite web|title=أبرزها امتلاك حصان .. حلم أحمد السقا يتحول لحقيقة|url=https://www.alkonouz.com/2020/04/04/%D8%A3%D8%A8%D8%B1%D8%B2%D9%87%D8%A7-%D8%A7%D9%85%D8%AA%D9%84%D8%A7%D9%83-%D8%AD%D8%B5%D8%A7%D9%86-%D8%AD%D9%84%D9%85-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D9%8A%D8%AA%D8%AD/|date=April 4, 2020|accessdate=January 27, 2022|publisher=alkonouz}}</ref> Ihe ntụrụndụ ya bụ: ịgba ịnyịnya, ịgba égbè, bọọlụ, ịbụ abụ, ide egwu na njem.<ref>{{Cite web|title=صورة.. أحمد السقا على الحصان|author=شوشة|first=نجلاء|url=https://www.mobtada.com/details/980257|date=October 19, 2020|accessdate=January 27, 2022|publisher=mobtada}}</ref><ref>{{Cite web|title=بالفيديو.. أحمد السقا يغني موال الصبر|url=https://www.shorouknews.com/news/view.aspx?cdate=01012020&id=711a19e3-532e-4c24-a7b0-3275307ecbf2|author=رشوان|first=نور|date=January 1, 2020|accessdate=January 27, 2022|work=[[Al-Shorouk]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=أحمد السقا يغني لعمرو سعد "بحبك يا صاحبي"|url=https://akhbarak.net/news/21752899/articles/39177662/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D9%8A%D8%BA%D9%86%D9%8A-%D9%84%D8%B9%D9%85%D8%B1%D9%88-%D8%B3%D8%B9%D8%AF-quot-%D8%A8%D8%AD%D8%A8%D9%83-%D9%8A%D8%A7-%D8%B5%D8%A7%D8%AD%D8%A8%D9%8A-quot-%D9%81%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86|author=سليم|first=محمد|year=2020|accessdate=January 27, 2022|work=akhbarak.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=احمد السقا مؤلف أغنية للمطرب محمد نور ترجع قصتها إلى 17 عامًا|url=https://www.youm7.com/story/2021/6/21/%D8%A7%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D9%85%D8%A4%D9%84%D9%81-%D8%A3%D8%BA%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D9%84%D9%84%D9%85%D8%B7%D8%B1%D8%A8-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%86%D9%88%D8%B1-%D8%AA%D8%B1%D8%AC%D8%B9-%D9%82%D8%B5%D8%AA%D9%87%D8%A7-%D8%A5%D9%84%D9%89/5363208|author=نبيل|first=بهاء|date=June 21, 2021|accessdate=January 28, 2022|work=[[Youm7]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=أحمد السقا يحترف تأليف الأغاني الرومانسية رسميا .. شاهد أول أغنية بالفيديو|url=https://www.sayidaty.net/node/1104856/%D9%81%D9%86-%D9%88%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D8%A3%D8%AE%D8%A8%D8%A7%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D9%8A%D8%AD%D8%AA%D8%B1%D9%81-%D8%AA%D8%A3%D9%84%D9%8A%D9%81-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%BA%D8%A7%D9%86%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D9%88%D9%85%D8%A7%D9%86%D8%B3%D9%8A%D8%A9-%D8%B1%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%A7-%D8%B4%D8%A7%D9%87%D8%AF-%D8%A3%D9%88%D9%84|date=July 2, 2020|accessdate=January 28, 2022|work=[[Sayidaty]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=محمد نور يقدم أغنية من كلمات أحمد السقا مجددا في ألبومه الجديد|url=https://www.elwatannews.com/news/details/5519053|author=الرفاعى|first=محمود|date=June 5, 2021|work=[[El Watan News]]|accessdate=January 28, 2022}}</ref><ref>{{Cite web|title=محمد نور يكشف كلمات أغنيته الجديدة بالتعاون مع أحمد السقا|url=https://www.elmogaz.com/724055|author=تمساح|first=محمد|date=November 6, 2021|accessdate=January 28, 2022|work=elmogaz}}</ref><ref>{{Cite web|title=قبل طرحها.. ننشر كلمات أغنية أحمد السقا الجديدة مع محمد نور|url=https://m.akhbarelyom.com/news/NewDetails/3563656/1/%D8%AE%D8%A7%D8%B5--%D9%82%D8%A8%D9%84-%D8%B7%D8%B1%D8%AD%D9%87%D8%A7..-%D9%86%D9%86%D8%B4%D8%B1-%D9%83%D9%84%D9%85%D8%A7%D8%AA-%D8%A3%D8%BA%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%AF%D9%8A%D8%AF%D8%A9-%D9%85%D8%B9-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%86%D9%88%D8%B1|author=خالد السيوفي|first=هشام|date=November 8, 2021|accessdate=January 28, 2022|work=[[Akhbar el-Yom]]}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ihe edeturu |- |1994 |''Hoda Wa Maali Al Wazeer'' | | |- |1995 |''Otu abalị Dị Oké Iche'' |Ụgbọ ala Ostler | |- |1995 |''Onye Na-akwọ Ụgbọ Mmiri'' |Salah | |- |1996 |''Harmonica'' |Saif | |- |1997 |''Ọrụ Nche'' |Mohsen | |- |1998 |''Saeedi Fi El Gamaa El Amrekiia'' |Ali | |- |1999 |''Hammam Fi Amsterdam'' |Adriano | |- |2000 |''N'oge dị mkpirikpi anyị Fanellah anyị Cap'' |Khalid Kabo | |- |2001 |''Ụbọchị Sadat'' |Atef El Sadat |Cameo |- |2001 |''Onye Afrịka'' |Bader | |- |2001 |''Ịtụ egwu inye'' | |Cameo |- |2001 |''Atlantis: Alaeze Ukwu ahụ furu efu'' |Milo |Nsụgharị Arabic |- |2002 |''Ndị Mafia'' |Hussain/Tarek | |- |2004 |''Tito'' |Taher "Tito" Abdel Hai Saleem | |- |2004 |''Afọ Mbụ nke Ịghọ aghụghọ'' | |Ọrụ olu |- |2005 |''Ọdụ Ụgbọ Mmiri Ịtali'' |Yassin Tag Yassin | |- |2005 |''Hamada Yal'ab'' | |Cameo |- |2006 |''Otu El Eshq Wel Hawa'' |Omar | |- |2007 |''Taymour Anyị Shafika'' |Taymour | |- |2007 |''El Gezeira'' |Mansour El Hefni | |- |2008 |''Ala Ganb Ya Asta'' | |Cameo |- |2009 |''Ibrahim Labyad'' |Ibrahim Labyad | |- |2010 |''Onye Ahịa'' |Yousef El Sheikh | |- |2010 |''Ibn El Konsol'' |Essam/Nasser Fathi Al-Samak | |- |2010 |''Sameer, Shaheer & Baheer'' | |Cameo |- |2012 |''Al Maslaha'' |Hamza | |- |2012 |''Baba'' |Dr. Hazem | |- |2013 |''N'elu ozu m nwụrụ anwụ'' | |Cameo |- |2014 |''El Gezeira 2'' |Mansour El Hefni | |- |2016 |''Afọ 30 gara aga'' |Emad | |- |2017 |''Akwụkwọ Egwu'' |Adham | |- |2018 |''Agha Karmouz'' |Onye ọka ikpe |Cameo |- |2019 |''Sab'e Alboromba'' |onwe ya |Cameo |- |2019 |''Ego'' |Onye nkuzi ahụike |Cameo |- |2021 |''200 pound'' |Hassan | |- |2022 | style="background:#FFFFCC;" |''Ugo'' | | |- |2022 | style="background:#FFFFCC;" |''Al-Serb'' |Ali Al-Masry | |- |2023 | style="background:#FFFFCC;" |''Ìgwè agụ owuru'' | | |} == Onyinye na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Ọrụ a họpụtara !Nsonaazụ ![Ihe e dere n'ala ala peeji] |- |2002 |Ihe nrite nke Ememme Ihe nkiri |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |''Onye Afrịka''|| {{Won}} |<ref name="arageek">{{Cite web|title=من هو أحمد السقا - Ahmed El Sakka؟|url=https://www.arageek.com/bio/ahmed-el-sakka|accessdate=January 30, 2022|work=[[]]}}</ref> |- |2008 |Ihe nrite nke Ememme Ihe nkiri Mba Ijipt |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |''Àgwàetiti ahụ''|| {{Won}} |<ref name="arageek" /> |- |2008 |Ihe nrite Academy |Ihe nkiri Kasị Mma nke Mba Nile |''Àgwàetiti ahụ''|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=قبل "يوم الدين".. آخر 10 أفلام مثلت مصر فى الأوسكار والنتيجة واحدة|url=https://m.youm7.com/story/2018/9/15/%D9%82%D8%A8%D9%84-%D9%8A%D9%88%D9%85-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D9%8A%D9%86-%D8%A2%D8%AE%D8%B1-10-%D8%A3%D9%81%D9%84%D8%A7%D9%85-%D9%85%D8%AB%D9%84%D8%AA-%D9%85%D8%B5%D8%B1-%D9%81%D9%89-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%88%D8%B3%D9%83%D8%A7%D8%B1/3949566|author=زكريا|first=محمد|date=September 15, 2018|accessdate=January 30, 2022|work=[[Youm7]]}}</ref> |- |2014 |Ihe nrite ndị ọbịa hụrụ n'anya |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma nke afọ 2014 |''Àgwàetiti 2''|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|title=حصول أحمد السقا علي جائزة أفضل ممثل في مهرجان الدير جيست وإهدائه الجائزه للراحل خالد صالح|author=أحمد|first=نور|url=https://www.klma.org/arts/%D8%AD%D8%B5%D9%88%D9%84-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D8%B9%D9%84%D9%8A-%D8%AC%D8%A7%D8%A6%D8%B2%D8%A9-%D8%A3%D9%81%D8%B6%D9%84-%D9%85%D9%85%D8%AB%D9%84-%D9%81%D9%8A-%D9%85|date=December 22, 2014|accessdate=January 30, 2022|work=klma.org}}</ref> |- |2016 |Ihe nrite ndị ọbịa hụrụ n'anya |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma nke afọ 2016 |''Afọ 30 gara aga''|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|title=أحمد السقا يفوز بجائزة " أفضل ممثل " بالديرجيست لعام 2016|url=https://m.akhbarelyom.com/news/newdetails/590137/1/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D9%8A%D9%81%D9%88%D8%B2-%D8%A8%D8%AC%D8%A7%D8%A6%D8%B2%D8%A9---%D8%A3%D9%81%D8%B6%D9%84-%D9%85%D9%85%D8%AB%D9%84---%D8%A8%D8%A7%D9%84%D8%AF%D9%8A%D8%B1%D8%AC%D9%8A%D8%B3%D8%AA-%D9%84%D8%B9%D8%A7%D9%85-2016|date=November 15, 2016|work=[[Akhbar el-Yom]]|accessdate=January 30, 2022}}</ref> |- |2017 |Ihe nrite nke Ememme Ihe nkiri Mba Ijipt |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |''Afọ 30 gara aga''|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=كل هؤلاء النجوم يتنافسون على جائزة أفضل ممثل فى القومى للسينما|url=https://m.youm7.com/story/2017/10/24/%D9%83%D9%84-%D9%87%D8%A4%D9%84%D8%A7%D8%A1-%D8%A7%D9%84%D9%86%D8%AC%D9%88%D9%85-%D9%8A%D8%AA%D9%86%D8%A7%D9%81%D8%B3%D9%88%D9%86-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%AC%D8%A7%D8%A6%D8%B2%D8%A9-%D8%A3%D9%81%D8%B6%D9%84-%D9%85%D9%85%D8%AB%D9%84-%D9%81%D9%89-%D8%A7%D9%84%D9%82%D9%88%D9%85%D9%89/3478559|author=عبد الناصر|first=جمال|date=October 24, 2017|accessdate=January 30, 2022|work=[[Youm7]]}}</ref> |- |2019 |Ihe nrite ndị ọbịa hụrụ n'anya |Onye na-eme ihe nkiri telivishọn kacha mma |''Nwa nke Ndị Ogbenye''|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|title=«دير جيست» تُكرم نجوم الفن عن أعمالهم في 2019|author=أيمن|first=خالد|url=https://www.alroeya.com/130-41/2103087-%D8%AF%D9%8A%D8%B1-%D8%AC%D9%8A%D8%B3%D8%AA-%D8%AA%D9%83%D8%B1%D9%85-%D9%86%D8%AC%D9%88%D9%85-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86-%D8%B9%D9%86-%D8%A3%D8%B9%D9%85%D8%A7%D9%84%D9%87%D9%85-%D9%81%D9%8A-2019|date=December 21, 2019|accessdate=January 30, 2022|work=alroeya}}</ref> |- |2019 |Ihe nrite Arab Star Festival |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ụwa ndị Arab |''Nwa nke Ndị Ogbenye''|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|title=في "نجم العرب".. اختيار السقا وسامي أفضل ممثل ومخرج عن "ولد الغلابة"|author=الرفاعى|first=محمود|url=https://www.elwatannews.com/news/details/4468003|date=December 8, 2019|accessdate=January 30, 2022|work=[[El Watan News]]}}</ref> |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ahmed El Sakka at IMDb * [http://www.elcinema.com/person/pr1024671 Ahmed El Sakka] na elCinema.com [ar] (n'asụsụ Arabic) * [http://www.mashy.com/index.pl/elsaka Ahmed El Sakka Photoalbum na Filmography] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] n69t275jet0ekygdlvu6l1noohtuerz 87386 87327 2022-08-20T10:09:45Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Ahmed El-Sakka 2021.png|thumb|Ahmed El-Sakka 2021]] '''Ahmed Mohamed Salah El Din El Sakka''' (Arabic; a mụrụ n'abalị 1 nke ọnwa Machị, afọ 1973) bụ [[Actor|onye]] Egypt na-eme ihe nkiri. Nwa nke ''onye'' nduzi ihe nkiri Salah El Sakka, ọ malitere ọrụ ya na ọrụ a na-akwadoghị na ọtụtụ ihe nkiri na usoro telivishọn, ruo mgbe o mere ọrụ ya dị egwu na ihe nkiri ndị Egypt An Upper Egyptian na Mahadum America (1998) na ''Hamam na Amsterdam'' (1999). A maara El Sakka maka ọrụ na-eme ihe na ime ihe dị ize ndụ na-enweghị ihe ọ bụla. O gosipụtara na ihe nkiri ịhụnanya Short, Fanelah & Cap (2000), ihe nkiri Africano (2001) na ihe nkiri Mafia (2002), ''Tito'' (2004) na Italy War (2005). O mekwara ihe nkiri ịhụnanya About Love and Passion (2006), ihe nkiri akụkọ ndụ The Island (2007), omume ''Taymour na Shafika'' (2007), ''Ibrahim Labyad'' (2009) na The Dealer (2010), na ihe nkiri na-atọ ọchị The Consul's Son (2010). [[Usòrò:Ahmed El-Sakka 2020.png|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mmalite ndụ == Nna ya, Salah El Sakka, bụ onye nduzi ihe nkiri nke nwụrụ n'afọ 2010, nne ya, Nadia Alsrouji, bụ nwa nwanyị nke onye na-agụ egwu Egypt Abdo Alsrouji. Salah El Sakka duziri ọtụtụ egwuregwu, gụnyere El ''Leila El Kebira'' . El Sakka gụrụ akwụkwọ na Academy of Arts ma gụsịrị akwụkwọ na The Higher Institute of Dramatic Arts n'afọ 1993. == Ọrụ == Na mbido ọrụ ime ihe nkiri ya, ọ pụtara na usoro a ma ama dịka ''Al Nawa'' (1991) ya na Fardous Abdel Hamid, ''Alf Leila Wa Leila'' (One Thousand and One Nights, 1995) na ''Nesf Rabeea El-Akhar'' (1996) ya na [[Yehia El-Fakharany]], W Man Allazi La Yoheb Fatma? (And Who Does not Love Fatima?, 1996) ya na Ahmed Abdelaziz na Shereen Seif El-Nasr, ''Tarweed El-Sharesa'' (Taming the Fierce, 1996) ya ne [[Athar El-Hakim]], ọrụ dị mkpa na ''Rodda Qalbi'' (1998), mgbanwe nke ihe nkiri mbụ Back Again (1957), na-arụ ọrụ Hussein, nke Salah Zulfikar mere na ihe nkiri mbụ, na ọrụ dị mkpa Na ''Zawag'' Wark Solifan (1998). El Sakka pụtakwara n'ọtụtụ ihe nkiri dịka ''Leila Sakhina'' (A Hot Night, 1995) na Nour El-Sherif na ''Ayam El-Sadat'' (The Days of Sadat, 2001) na Ahmed Zaki. Ọrụ nke mere ka ọ mata ọtụtụ ndị na-ege ntị bụ ọrụ ya na onye na-eme ihe nkiri [[Mohamed Henedi]] na ''Sa'edi fe el gama'a el amrekiya'' (''Onye Upper Egyptian na Mahadum America'', 1998). Ọ bụ ihe nkiri Arabic banyere onye ọrụ ugbo banyere Mahadum America dị n'obodo ahụ. N'afọ sochirinụ, ya na Mohamed Henedi so mee ihe nkiri na ''Hamam fi Amsterdam'' (''Hamam na Amsterdam'', 1999), mana n'ọrụ ka ukwuu nke nwoke siri ike, nke yiri ka ọ bụ ọrụ ya n'ọtụtụ ihe nkiri ya mgbe nke ahụ gasịrị. El Sakka sokwa Henedi mee ihe nkiri abụọ ''Alabanda'' (1998) na ''Afroto'' (1999). [[Usòrò:Ahmed_Elsaqa_in_Dubai_-_ElMaslaha_Premiere.jpg|áká_èkpè|thumb|El Sakka na mmalite nke ihe nkiri The Benefit na Dubai, Mee 2012]] == Ndụ onwe == El Sakka lụrụ nwa nwanyị nke onye na-eme ihe ntecha na onye na-edozi isi Mohamed Al Sagheer, Maha Al Sagheer na Nọvemba 17, 1999. Ha mụrụ ụmụ atọ, ụmụ nwoke abụọ na nwa nwanyị. Ụmụ ha bụ Yassin, Hamza na Nadia. El Sakka bụ onye a ma ama maka ịhụnanya ya maka ịnyịnya na ịzụlite ha, ebe ọ nwere ọtụtụ ịnyịnya ma nwee nkà magburu onwe ya nke ịgba ịnyịnya na ọzụzụ ya. O nwere ụlọ ịnyịnya ndị Arab na Nazlet El-Semman.<ref>{{Cite web|title=أبرزها امتلاك حصان .. حلم أحمد السقا يتحول لحقيقة|url=https://www.alkonouz.com/2020/04/04/%D8%A3%D8%A8%D8%B1%D8%B2%D9%87%D8%A7-%D8%A7%D9%85%D8%AA%D9%84%D8%A7%D9%83-%D8%AD%D8%B5%D8%A7%D9%86-%D8%AD%D9%84%D9%85-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D9%8A%D8%AA%D8%AD/|date=April 4, 2020|accessdate=January 27, 2022|publisher=alkonouz}}</ref> Ihe ntụrụndụ ya bụ: ịgba ịnyịnya, ịgba égbè, bọọlụ, ịbụ abụ, ide egwu na njem.<ref>{{Cite web|title=صورة.. أحمد السقا على الحصان|author=شوشة|first=نجلاء|url=https://www.mobtada.com/details/980257|date=October 19, 2020|accessdate=January 27, 2022|publisher=mobtada}}</ref><ref>{{Cite web|title=بالفيديو.. أحمد السقا يغني موال الصبر|url=https://www.shorouknews.com/news/view.aspx?cdate=01012020&id=711a19e3-532e-4c24-a7b0-3275307ecbf2|author=رشوان|first=نور|date=January 1, 2020|accessdate=January 27, 2022|work=[[Al-Shorouk]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=أحمد السقا يغني لعمرو سعد "بحبك يا صاحبي"|url=https://akhbarak.net/news/21752899/articles/39177662/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D9%8A%D8%BA%D9%86%D9%8A-%D9%84%D8%B9%D9%85%D8%B1%D9%88-%D8%B3%D8%B9%D8%AF-quot-%D8%A8%D8%AD%D8%A8%D9%83-%D9%8A%D8%A7-%D8%B5%D8%A7%D8%AD%D8%A8%D9%8A-quot-%D9%81%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86|author=سليم|first=محمد|year=2020|accessdate=January 27, 2022|work=akhbarak.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=احمد السقا مؤلف أغنية للمطرب محمد نور ترجع قصتها إلى 17 عامًا|url=https://www.youm7.com/story/2021/6/21/%D8%A7%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D9%85%D8%A4%D9%84%D9%81-%D8%A3%D8%BA%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D9%84%D9%84%D9%85%D8%B7%D8%B1%D8%A8-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%86%D9%88%D8%B1-%D8%AA%D8%B1%D8%AC%D8%B9-%D9%82%D8%B5%D8%AA%D9%87%D8%A7-%D8%A5%D9%84%D9%89/5363208|author=نبيل|first=بهاء|date=June 21, 2021|accessdate=January 28, 2022|work=[[Youm7]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=أحمد السقا يحترف تأليف الأغاني الرومانسية رسميا .. شاهد أول أغنية بالفيديو|url=https://www.sayidaty.net/node/1104856/%D9%81%D9%86-%D9%88%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D8%A3%D8%AE%D8%A8%D8%A7%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D9%8A%D8%AD%D8%AA%D8%B1%D9%81-%D8%AA%D8%A3%D9%84%D9%8A%D9%81-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%BA%D8%A7%D9%86%D9%8A-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D9%88%D9%85%D8%A7%D9%86%D8%B3%D9%8A%D8%A9-%D8%B1%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%A7-%D8%B4%D8%A7%D9%87%D8%AF-%D8%A3%D9%88%D9%84|date=July 2, 2020|accessdate=January 28, 2022|work=[[Sayidaty]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=محمد نور يقدم أغنية من كلمات أحمد السقا مجددا في ألبومه الجديد|url=https://www.elwatannews.com/news/details/5519053|author=الرفاعى|first=محمود|date=June 5, 2021|work=[[El Watan News]]|accessdate=January 28, 2022}}</ref><ref>{{Cite web|title=محمد نور يكشف كلمات أغنيته الجديدة بالتعاون مع أحمد السقا|url=https://www.elmogaz.com/724055|author=تمساح|first=محمد|date=November 6, 2021|accessdate=January 28, 2022|work=elmogaz}}</ref><ref>{{Cite web|title=قبل طرحها.. ننشر كلمات أغنية أحمد السقا الجديدة مع محمد نور|url=https://m.akhbarelyom.com/news/NewDetails/3563656/1/%D8%AE%D8%A7%D8%B5--%D9%82%D8%A8%D9%84-%D8%B7%D8%B1%D8%AD%D9%87%D8%A7..-%D9%86%D9%86%D8%B4%D8%B1-%D9%83%D9%84%D9%85%D8%A7%D8%AA-%D8%A3%D8%BA%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D8%A7%D9%84%D8%AC%D8%AF%D9%8A%D8%AF%D8%A9-%D9%85%D8%B9-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%86%D9%88%D8%B1|author=خالد السيوفي|first=هشام|date=November 8, 2021|accessdate=January 28, 2022|work=[[Akhbar el-Yom]]}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ihe edeturu |- |1994 |''Hoda Wa Maali Al Wazeer'' | | |- |1995 |''Otu abalị Dị Oké Iche'' |Ụgbọ ala Ostler | |- |1995 |''Onye Na-akwọ Ụgbọ Mmiri'' |Salah | |- |1996 |''Harmonica'' |Saif | |- |1997 |''Ọrụ Nche'' |Mohsen | |- |1998 |''Saeedi Fi El Gamaa El Amrekiia'' |Ali | |- |1999 |''Hammam Fi Amsterdam'' |Adriano | |- |2000 |''N'oge dị mkpirikpi anyị Fanellah anyị Cap'' |Khalid Kabo | |- |2001 |''Ụbọchị Sadat'' |Atef El Sadat |Cameo |- |2001 |''Onye Afrịka'' |Bader | |- |2001 |''Ịtụ egwu inye'' | |Cameo |- |2001 |''Atlantis: Alaeze Ukwu ahụ furu efu'' |Milo |Nsụgharị Arabic |- |2002 |''Ndị Mafia'' |Hussain/Tarek | |- |2004 |''Tito'' |Taher "Tito" Abdel Hai Saleem | |- |2004 |''Afọ Mbụ nke Ịghọ aghụghọ'' | |Ọrụ olu |- |2005 |''Ọdụ Ụgbọ Mmiri Ịtali'' |Yassin Tag Yassin | |- |2005 |''Hamada Yal'ab'' | |Cameo |- |2006 |''Otu El Eshq Wel Hawa'' |Omar | |- |2007 |''Taymour Anyị Shafika'' |Taymour | |- |2007 |''El Gezeira'' |Mansour El Hefni | |- |2008 |''Ala Ganb Ya Asta'' | |Cameo |- |2009 |''Ibrahim Labyad'' |Ibrahim Labyad | |- |2010 |''Onye Ahịa'' |Yousef El Sheikh | |- |2010 |''Ibn El Konsol'' |Essam/Nasser Fathi Al-Samak | |- |2010 |''Sameer, Shaheer & Baheer'' | |Cameo |- |2012 |''Al Maslaha'' |Hamza | |- |2012 |''Baba'' |Dr. Hazem | |- |2013 |''N'elu ozu m nwụrụ anwụ'' | |Cameo |- |2014 |''El Gezeira 2'' |Mansour El Hefni | |- |2016 |''Afọ 30 gara aga'' |Emad | |- |2017 |''Akwụkwọ Egwu'' |Adham | |- |2018 |''Agha Karmouz'' |Onye ọka ikpe |Cameo |- |2019 |''Sab'e Alboromba'' |onwe ya |Cameo |- |2019 |''Ego'' |Onye nkuzi ahụike |Cameo |- |2021 |''200 pound'' |Hassan | |- |2022 | style="background:#FFFFCC;" |''Ugo'' | | |- |2022 | style="background:#FFFFCC;" |''Al-Serb'' |Ali Al-Masry | |- |2023 | style="background:#FFFFCC;" |''Ìgwè agụ owuru'' | | |} == Onyinye na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Ọrụ a họpụtara !Nsonaazụ ![Ihe e dere n'ala ala peeji] |- |2002 |Ihe nrite nke Ememme Ihe nkiri |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |''Onye Afrịka''|| {{Won}} |<ref name="arageek">{{Cite web|title=من هو أحمد السقا - Ahmed El Sakka؟|url=https://www.arageek.com/bio/ahmed-el-sakka|accessdate=January 30, 2022|work=[[]]}}</ref> |- |2008 |Ihe nrite nke Ememme Ihe nkiri Mba Ijipt |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |''Àgwàetiti ahụ''|| {{Won}} |<ref name="arageek" /> |- |2008 |Ihe nrite Academy |Ihe nkiri Kasị Mma nke Mba Nile |''Àgwàetiti ahụ''|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=قبل "يوم الدين".. آخر 10 أفلام مثلت مصر فى الأوسكار والنتيجة واحدة|url=https://m.youm7.com/story/2018/9/15/%D9%82%D8%A8%D9%84-%D9%8A%D9%88%D9%85-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D9%8A%D9%86-%D8%A2%D8%AE%D8%B1-10-%D8%A3%D9%81%D9%84%D8%A7%D9%85-%D9%85%D8%AB%D9%84%D8%AA-%D9%85%D8%B5%D8%B1-%D9%81%D9%89-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%88%D8%B3%D9%83%D8%A7%D8%B1/3949566|author=زكريا|first=محمد|date=September 15, 2018|accessdate=January 30, 2022|work=[[Youm7]]}}</ref> |- |2014 |Ihe nrite ndị ọbịa hụrụ n'anya |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma nke afọ 2014 |''Àgwàetiti 2''|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|title=حصول أحمد السقا علي جائزة أفضل ممثل في مهرجان الدير جيست وإهدائه الجائزه للراحل خالد صالح|author=أحمد|first=نور|url=https://www.klma.org/arts/%D8%AD%D8%B5%D9%88%D9%84-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D8%B9%D9%84%D9%8A-%D8%AC%D8%A7%D8%A6%D8%B2%D8%A9-%D8%A3%D9%81%D8%B6%D9%84-%D9%85%D9%85%D8%AB%D9%84-%D9%81%D9%8A-%D9%85|date=December 22, 2014|accessdate=January 30, 2022|work=klma.org}}</ref> |- |2016 |Ihe nrite ndị ọbịa hụrụ n'anya |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma nke afọ 2016 |''Afọ 30 gara aga''|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|title=أحمد السقا يفوز بجائزة " أفضل ممثل " بالديرجيست لعام 2016|url=https://m.akhbarelyom.com/news/newdetails/590137/1/%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%82%D8%A7-%D9%8A%D9%81%D9%88%D8%B2-%D8%A8%D8%AC%D8%A7%D8%A6%D8%B2%D8%A9---%D8%A3%D9%81%D8%B6%D9%84-%D9%85%D9%85%D8%AB%D9%84---%D8%A8%D8%A7%D9%84%D8%AF%D9%8A%D8%B1%D8%AC%D9%8A%D8%B3%D8%AA-%D9%84%D8%B9%D8%A7%D9%85-2016|date=November 15, 2016|work=[[Akhbar el-Yom]]|accessdate=January 30, 2022}}</ref> |- |2017 |Ihe nrite nke Ememme Ihe nkiri Mba Ijipt |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |''Afọ 30 gara aga''|| {{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=كل هؤلاء النجوم يتنافسون على جائزة أفضل ممثل فى القومى للسينما|url=https://m.youm7.com/story/2017/10/24/%D9%83%D9%84-%D9%87%D8%A4%D9%84%D8%A7%D8%A1-%D8%A7%D9%84%D9%86%D8%AC%D9%88%D9%85-%D9%8A%D8%AA%D9%86%D8%A7%D9%81%D8%B3%D9%88%D9%86-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%AC%D8%A7%D8%A6%D8%B2%D8%A9-%D8%A3%D9%81%D8%B6%D9%84-%D9%85%D9%85%D8%AB%D9%84-%D9%81%D9%89-%D8%A7%D9%84%D9%82%D9%88%D9%85%D9%89/3478559|author=عبد الناصر|first=جمال|date=October 24, 2017|accessdate=January 30, 2022|work=[[Youm7]]}}</ref> |- |2019 |Ihe nrite ndị ọbịa hụrụ n'anya |Onye na-eme ihe nkiri telivishọn kacha mma |''Nwa nke Ndị Ogbenye''|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|title=«دير جيست» تُكرم نجوم الفن عن أعمالهم في 2019|author=أيمن|first=خالد|url=https://www.alroeya.com/130-41/2103087-%D8%AF%D9%8A%D8%B1-%D8%AC%D9%8A%D8%B3%D8%AA-%D8%AA%D9%83%D8%B1%D9%85-%D9%86%D8%AC%D9%88%D9%85-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86-%D8%B9%D9%86-%D8%A3%D8%B9%D9%85%D8%A7%D9%84%D9%87%D9%85-%D9%81%D9%8A-2019|date=December 21, 2019|accessdate=January 30, 2022|work=alroeya}}</ref> |- |2019 |Ihe nrite Arab Star Festival |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ụwa ndị Arab |''Nwa nke Ndị Ogbenye''|| {{Won}} |<ref>{{Cite web|title=في "نجم العرب".. اختيار السقا وسامي أفضل ممثل ومخرج عن "ولد الغلابة"|author=الرفاعى|first=محمود|url=https://www.elwatannews.com/news/details/4468003|date=December 8, 2019|accessdate=January 30, 2022|work=[[El Watan News]]}}</ref> |} == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ahmed El Sakka at IMDb * [http://www.elcinema.com/person/pr1024671 Ahmed El Sakka] na elCinema.com [ar] (n'asụsụ Arabic) * [http://www.mashy.com/index.pl/elsaka Ahmed El Sakka Photoalbum na Filmography] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8hhgk45la8tq787dq01no758sibw19z Alaa Shoier 0 16794 87400 84148 2022-08-20T10:13:14Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki   {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Alaa Shoier''' bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri, a mụrụ na Cairo, Egypt na 15 Ọktoba 1992, a maara maka ọrụ ya na ''[[:ar:نسر الصعيد (مسلسل)|Nesr El Saeed]]'' (Eagle of Upper Egypt) na ''Khat Sakhen'' (Hotline) usoro wepụtara n'afọ 2018. Ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ọrụ dị ka Dream na ''9th Street'', nke a ka ga-egosi.<ref>{{Cite web|title=Alaa Shoier - Actor Filmography، photos، Video|url=https://elcinema.com/en/person/2124939/|accessdate=2021-07-22|work=elCinema.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.elbalad.news/4858504|title=الممثل الشاب علاء شعير ينضم لمسلسل حلم ويستكمل شارع٩|date=June 19, 2021|work=صدى البلد}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.youm7.com/story/2021/6/17/علاء-شعير-ينضم-لمسلسل-حلم-بعد-نسر-الصعيد-و-شارع/5357901|title=علاء شعير ينضم لمسلسل "حلم" بعد "نسر الصعيد" و"شارع 9"|date=June 17, 2021|work=اليوم السابع}}</ref> [[Usòrò:Alaa shoier.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == Alaa Shoier gụsịrị akwụkwọ na Mass Media and Communication na American College of Greece na masters ya na Leadership and Innovation in Contemporary Media na American University na Dubai.<ref>{{Cite web|url=https://elmaarefa.com/علاء-شعير-ينضم-لمسلسل-لأسرة-شارع-٩/|title=علاء شعير ينضم لأسرة مسلسل شارع ٩|date=June 17, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://elmaarefa.com/بعد-غياب-٣-سنوات-لدراسة-الماجيستير-عل/|title=بعد غياب ٣ سنوات لدراسة الماجيستير .. علاء شعير يشارك في "حلم"|date=June 17, 2021}}</ref> == Ọrụ == Alaa Shoier malitere ọrụ ime ihe nkiri ya n'afọ 2018 site na ọrụ ya na ụlọ ọrụ telivishọn Egypt.<ref>{{Cite web|url=https://elmaarefa.com/علاء-شعير-اتمنى-المشاركة-فى-الاختيار-٣/|title=علاء شعير: اتمنى المشاركة فى الاختيار ٣ و تعويض غيابى عن الجزء الاول|date=June 17, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.dostor.org/2216878|title=علاء شعير: سعيد بالعمل مع محمد رمضان في "نسر الصعيد"|date=June 20, 2018|work=جريدة الدستور}}</ref> Ụfọdụ n'ime ọrụ ya a ma ama bụ: * ''Ugo nke Upper Egypt''<ref>{{Cite web|url=https://www.cairo24.com/1231168/علاء-شعير-ينضم-لـ-حلم-مع-المخرج-حسني-صالح-صور|title=علاء شعير ينضم لـ"حلم" مع المخرج حسني صالح (صور)|date=June 18, 2021|work=القاهرة 24}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.alwatanvoice.com/arabic/news/2018/06/21/1153223.html|title=علاء شعير سعيد بالعمل فى "نسر الصعيد" وينتهى من تصوير "خط"|work=دنيا الوطن}}</ref> * ''9th Street''<ref>{{Cite web|url=https://www.al-khabr.com/%d9%84%d9%84%d9%85%d8%b1%d8%a9-%d8%a7%d9%84%d8%ab%d8%a7%d9%86%d9%8a%d8%a9-%d8%b9%d9%84%d8%a7%d8%a1-%d8%b4%d8%b9%d9%8a%d8%b1-%d9%8a%d8%aa%d8%b9%d8%a7%d9%88%d9%86-%d9%85%d8%b9-%d8%a7%d9%84%d9%85%d8%ae/|title=للمرة الثانية علاء شعير يتعاون مع المخرج حسنى صالح}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://nabd.com/s/89462367-9a14a1/الممثل-الشاب-علاء-شعير-ينضم-لمسلسل-حلم-ويستكمل-شارع٩|title=موقع صدى البلد &#124; الممثل الشاب علاء شعير ينضم لمسلسل حلم ويستكمل شارع٩|work=موقع نبض}}</ref> * ''Nrọ''<ref>{{Cite web|url=https://www.khbrak.com/news/3460134-الممثل_الشاب_علاء_شعير_ينضم_لمسلسل_حلم_ويستكمل_شارع٩|title=الممثل الشاب علاء شعير ينضم لمسلسل حلم ويستكمل شارع٩|work=www.khbrak.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.darelhilal.com/News/396399.aspx|title=علاء شعير انتهيت من خط ساخن وسعيد بالعمل مع الاسطورة|work=دار الهلال}}</ref> * ''Ebe a na-akpọ Hotline''<ref>{{Cite web|url=https://pressn.net/show11379549.html|title=الممثل الشاب علاء شعير ينضم لمسلسل حلم ويستكمل شارع٩ : نجوم و فن|first=صحافة|author=الجديد|work=صحافة الجديد}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.almatareed.org/vb/showthread.php?t=1375671#.YM9QvGgzaUk|title=علاء شعير: سعيد بالعمل مع محمد رمضان في "نسر الصعيد" - منتديات المطاريد|work=www.almatareed.org}}</ref> == Hụkwa == * Ihe nkiri * Mohamed Ramadan == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fkb11ge415r7vwb3el49n9yapv1sl4y Alice Annum 0 16810 87577 80728 2022-08-20T11:02:22Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki   {{Databox}} '''Alice Annum''' (amụrụ na 20 Ọktoba na afọ 1948 na Accra) bụ [[Ghana|onye]] na-agba ọsọ ọsọ na Ghana. Oge kachasị mma ya na mita 200 bụ 22.89 sekọnd, nke o nwetara na 1972 Olympic Games na Munich.<ref>[http://hem.bredband.net/athletics/atb-d02.htm World women's all-time best 200m (last updated 2001)]</ref> Ọ bụ nwanyị mbụ nọchitere anya Ghana na Olimpik.<ref>{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/lists/99/manual|title=First female competitors at the Olympics by country|work=Olympedia|accessdate=8 June 2020}}</ref> Kemgbe ahụ, Alice esonyewo na afọ 1964 Olympics e mere na Tokyo, na afọ 1968 na Mexico na 1972 Olympics e mere n' Munich.<ref>{{Cite web|date=2021-03-08|title=Some influential Ghanaian women in sports|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Some-influential-Ghanaian-women-in-sports-1199017|accessdate=2022-03-12|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> Annum bụ otu n'ime ọtụtụ ndị na-eme egwuregwu site na mmemme egwuregwu mba a na-ahazi kwa afọ na Ghana.<ref>{{Cite news|url=http://www.modernghana.com/news2/327716/2/minister-blames-death-of-sports-to-collapse-of-nat.html|title=Minister blames death of sports to collapse of National Sports Festival|accessdate=2011-06-13|date=2011-05-07|publisher=ModernGhana.com}}</ref> Ọ ritere uru site na nkwado nke ndị na-eme egwuregwu Ghana site na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]]<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/athletics/artikel.php?ID=165532|title=US, Haven For Ghanaian Athletes|accessdate=2011-06-13|date=2009-07-17|publisher=Ghana Home Page|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160303233327/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/athletics/artikel.php?ID=165532|archivedate=3 March 2016}}</ref> ma sọọ mpi maka Mahadum Tennessee.<ref>{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/athletes/70612|title=Olympedia – Alice Annum}}</ref> O sonyere n'egwuregwu Olimpik nke afọ 1964 mana ọ gaghị agafe usoro mbido na ịwụli elu ogologo, na-etinye nke 28 na ịwụsi elu kachasị mma nke mita 5.45. A kwanyeere ya ugwu na afọ 2010 maka ihe ọ rụzuru n'egwuregwu site na Action Progressive Institute na Ghana.<ref>{{Cite news|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/artikel.php?ID=196105|title=14 Ex-Black Stars players to be honored|accessdate=2011-06-13|date=2010-10-27|publisher=Ghana Home Page}}</ref> N'afọ 1970, o ritere ọlaọcha na egwuregwu Commonwealth na 100m na 200m.<ref>{{Cite book|author=Vordzogbe|first=Jean|url=https://books.google.com/books?id=u9xmAAAAcAAJ&dq=alice+anum&pg=PT1|title=Daily Graphic: Issue 6157, July 20 1970|date=1970-07-20|publisher=Graphic Communications Group|editor=Aidoo|location=Accra, Ghana|language=en}}</ref> == Ndụ onwe onye == Alice nwere ụmụ atọ.<ref>{{Cite web|title=Former Sprint Champion Alice Annum Wants Sports Heroes Honoured|url=https://www.modernghana.com/sports/906433/former-sprint-champion-alice-annum-wants-sports-heroes-honou.html|accessdate=2022-03-12|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> == Egwuregwu mba ụwa == {| {{AchievementTable|Event=yes}} |- |1965 |[[Athletics at the 1965 All-Africa Games|All-Africa Games]] |[[Brazzaville]], [[Congo-Brazzaville|Congo]] |bgcolor="gold" | 1st |Long jump |- |rowspan=2|1970 |rowspan=2|[[Athletics at the 1970 British Commonwealth Games|British Commonwealth Games]] |rowspan=2|[[Edinburgh]], [[Scotland]] |bgcolor="silver" | 2nd |100 m |- |bgcolor="silver"| 2nd |200 m |- |rowspan=2|1972 |rowspan=2|[[Athletics at the 1972 Summer Olympics|Olympic Games]] |rowspan=2|[[Munich]], [[Germany]] | 6th |100 m |- | 7th |200 m |- |rowspan=2|1973 |rowspan=2|[[Athletics at the 1973 All-Africa Games|All-Africa Games]] |rowspan=2|[[Lagos]], [[Nigeria]] |bgcolor="gold"| 1st |100 m |- |bgcolor="gold"| 1st |200 m |- |1974 |[[Athletics at the 1974 British Commonwealth Games|British Commonwealth Games]] |[[Christchurch]], [[New Zealand]] |bgcolor="cc9966"| 3rd |200 m |} == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Alice Annum at World Athletics * Alice Annum at Olympedia * Alice Annum at the Commonwealth Games Federation [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] t68yd6qugh306vpuxhsb262d8vnt4y9 Amr Waked 0 16848 87677 80767 2022-08-20T11:33:00Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amr''' Waked (Arabic: Egyptian Arabic pronunciation: [ˈīɑm.ɾe.wæːked];[lower-alpha 1]a mụrụ (1973-04-12)April 12, 1973) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri, telivishọn na ihe nkiri. A maara ya nke ọma na ndị na-ege ntị mba ụwa na Hollywood maka ọrụ ya na ihe nkiri Syriana nke afọ 2005. Ọrụ ndị ọzọ a ma ama gụnyere Sheikh Yemen a na-akpọ Muhammad na Salmon Fishing na Yemen, Pierre Del Rio na Luc Besson's ''Lucy'' na Farouk Hassan na ''Ramy''. N'afọ 2019, ụlọ ikpe ndị agha Egypt mara Waked ikpe ịga mkpọrọ afọ asatọ maka ịgbasa akụkọ ụgha na ịkparị ụlọ ọrụ gọọmentị. N'ihi nke ahụ, o nweghị ebumnuche ịlaghachi Egypt <ref name="Egyptian Streets">{{Cite web|url=https://egyptianstreets.com/2019/03/06/46027/|title=Egyptian Actor Amr Waked Sentenced to Eight Years in Jail for "Spreading False News and Insulting State Institutions"|publisher=[[Egyptian Streets]]|accessdate=3 October 2019}}</ref> Ọ na-ebi na [[Spain]] kemgbe Ọktoba 2017. == Ọrụ == Ọrụ mbụ dị mkpa Waked bụ na ''azụmahịa Ashab wallah'' (2002) (''Anyị bụ ndị enyi ma ọ bụ naanị azụmahịa''). Ndị na-enyocha ihe kọrọ na ọ gosipụtara ọrụ "Gehad" nke ọma nke na ọtụtụ ndị na-ekiri ihe nkiri hapụrụ ụlọ ihe nkiri ahụ na-ekwere na ọ bụ onye na-eme ihe nkiri Palestine n'ezie, kama ịbụ onye Egypt. Ọrụ mbụ ya bụ dịka Ahmed na ''Deil el Samaka'' (''Ọdụ Azụ'') (2003), n'afọ 2005 ọ rụrụ ọrụ n'akụkụ George Clooney na ihe nkiri Syriana, nke n'afọ 2006 ọ meriri 'Special Award for Arabs in The International Cinema' na Cairo International Film Festival . Waked sonyeere ndị na-eme ihe nkiri telivishọn Egypt ''Lahazat Harega'' (Critical Moments) n'afọ 2007, na-agbapụ ihe omume 32 maka oge mbụ. N'afọ 2008, Waked sonyeere ndị na-eme ihe nkiri na BBC / HBO House of Saddam iji gosipụta ọgọ Saddam Hussein Hussein Hussein Kamel. Ebe ọ bụ na onye Israel na-eme ihe nkiri bụ Yigal Naor na-eme ka Saddam Hussein bụrụ onye isi, Waked chere ntaramahụhụ ihu site n'aka ndị Egypt's Actors Union nke na-emegide mmekọrịta ya na [[Israel]]. Njikọ ahụ yiri egwu ịmachibido ya ọrụ niile ga-eme n'ọdịnihu na Egypt. Ndị na-akwado ihe ndị Palestine katọrọ Waked maka ịrụ ọrụ na Wonder Woman 1984 nke onye Israel na-eme ihe nkiri na onye bụbu onye agha IDF Gal Gadot.<ref>{{Cite web|url=https://stepfeed.com/egyptian-actor-criticized-for-taking-acting-role-with-israel-s-gal-gadot-4487|title=Egyptian actor criticized for taking 'acting role' with Israel's Gal Gadot|first=Rayana|author=Khalaf|date=November 19, 2019|work=StepFeed}}</ref> N'afọ 2009, Waked kwadoro 33rd Cairo International Film Festival, n'afọ 2010 ọ laghachiri na ndị na-eme ''Lahazat Harega''. Ọ sonyeere ndị Hollywood Matt Damon, Jude Law, Kate Winslet, na Gwyneth Paltrow na ihe nkiri 2011, Contagion ma soro na ihe nkiri Britain Salmon Fishing in the Yemen na Emily Blunt, Ewan McGregor, na Kristin Scott Thomas. ma soro na ''Lucy'' n'akụkụ Morgan Freeman na Scarlett Johansson. N'afọ 2017, ọ kwagara Spain ma ụlọ ikpe Egypt maa ya ikpe ịga mkpọrọ afọ asatọ maka ikwu okwu na-akwado ọchịchị onye kwuo uche ya na mgbasa ozi mmekọrịta. N'ihi ebubo ndị a, Waked enweghị ike ịlaghachi Egypt.<ref>{{Cite news|title=Sisi's Script|url=https://www.reuters.com/investigates/special-report/egypt-media/|publisher=Reuters|date=December 12, 2019}}</ref> Kemgbe afọ 2019, Waked emeela nna onye isi Ramy Hassan na usoro Hulu ''Ramy'' . == Ihe nkiri == === Ihe nkiri === {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |1999 |''Gannat al shayateen'' (Paradaịs nke Ndị Mmụọ Ozi Dabara)<br /><br /><br /><br /> |Nke itoolu | |- |2001 |''Li li'' |Shiekh Abdel Al | |- |2001 |Ashab wala azụmahịa?<br /><br /><br /><br />(''Anyị bụ ndị enyi ma ọ bụ'' ọ bụ azụmahịa?) |Gihad | |- |2003 |''Ndị ikom nazret ain'' (Na Anya Mbụ)<br /><br /><br /><br /> |Akram | |- |2003 |''Dail el samakah'' (The Fish Tail)<br /><br /><br /><br /> |Ahmed | |- |2003 |''Sahar'' el layaly (Na-ehi ụra n'abalị)<br /><br /><br /><br /> | |(Olu) |- |2004 |''Ahla al awkat'' (''Oge Kasị Mma'')<br /><br /><br /><br /> |Hisham | |- |2004 |''Khalty France'' (''Nwanne'' m nwanyị France)<br /><br /><br /><br /> |Yousif | |- |2004 |''Tito'' |Faris | |- |2004 |''Sib wana Aseeb'' (Mụla ma m ga-efunahụ)<br /><br /><br /><br /> |Kariem | |- |2005 |''Kalam fel hob'' (Na-ekwu maka ịhụnanya)<br /><br /><br /><br /> |Hassan | |- |2005 |''Dam el ghazal'' (''Ọbara Gazelle'')<br /><br /><br /><br /> |Atụma | |- |2005 |''Siria'' | | |- |2008 |''Genenet al asmak'' (The ''Aquarium'')<br /><br /><br /><br /> |Yousif El nady | |- |2009 |''Ibrahim labyad'' (''Ibrahim onye ọcha'')<br /><br /><br /><br /> |Ashry | |- |2009 |''Onye Njem ahụ'' | | |- |2009<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm0906756/|title=Amr Waked|work=IMDb|accessdate=2018-09-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sanadfilmfund.com/en/archive/2010/film-details?ID=2407|title=The Shoemaker|work=Abu Dhabi Film Festival|accessdate=2018-09-21}}</ref> |''Al-Gondorji'' (''Onye Na-eme akpụkpọ ụkwụ'')<br /><br /><br /><br /> |Ịmara | |- |2010 |''Il padre e lo straniero'' (Nna na onye ọbịa)<br /><br /><br /><br /> |Walid | |- |2010 |''Alf Leila We Leila'' (Otu ''Otu Puku na Otu'' N'abalị)<br /><br /><br /><br /> |Meg Windermere | |- |2011 |''Mmetụta na-efe efe'' |Rafik | |- |2012 |''Ịkụ Salmon na Yemen'' |Sheikh Muhammed bin Zaidi bani Tihama | |- |2012 |''Oge oyi nke Enweghị afọ ojuju'' |Amr | |- |2014 |''El Ott''<br /><br /><br /><br /> nwamba | | |- | rowspan="2" |2014 |''Lucy '' |Pierre Del Rio | |- |''Colt 45'' |Baron | |- |2014 |''Blue Mauritius'' | | |- |2017 |''Oké Ifufe'' |Dussette | |- |2020 |''Nwanyị Mara Mma 1984'' |Emir Said Bin Abydos | |- |} === Telivishọn === * ''Lahazat Harega'' ( Critical Moments) ''Oge'' Mbụ (32+ ihe omume, 2007) * ''Ụlọ Saddam'' (3 ihe omume, 2008) * Egwuregwu nke Thomas Hurndall (2008) * ''Lahazat Harega'' (Critical Moments), ''Oge'' nke Abụọ (32+ episodes, 2010) * ''Abwab'' el khoof (2011) * ''Awlaad Al-Shaware'a'' * Spiral (oge 4) (2012) * Flight of the Storks (2013) * ''Marco Polo'' (2014) * Riviera (2017) * ''Ramy'' (2019 ugbu a) === Ihe nkiri === * 1992, ''Afareet Hamza We Fatma'' dị ka Hamza * 1992, ''Vinegar Tom'' dị ka Ekwensu * 1993, ''Mpụ nke Obi'' dị ka Doc * 1993, ''Al Ghaba Al Saeeda'' dị ka The Fox * 1994, ''Akụkọ'' si Agabad dị ka dike * 1994, ''Compass Berserk'' dị ka Montigu * 1994, ''Bọs'' dị ka Ahmed * 1995, ''Oedipus Onye isi ala'' dị ka Prometheus * 2000, ''Al Ze'ab Yohaddid Al Madinah'' dị ka onye nta akụkọ * 2002, ''Shabab Rewish Tahn'' dị ka Ahmed == Nkwado == === Onyinye na nhọpụta === * 1999, meriri Film Writers and Critics Special Award na Alexandria International Film Festival * 1999, meriri ihe nrite Best Supporting Actor na Alexandria International Film Festival maka ''Gannat al shayateen'' * 2003, meriri ihe nrite Best Actor na Alexandria International Film Festival maka ''Dail el samakah'' * 2006, meriri Special Award maka ndị Arab na The International Cinema na Cairo International Film Festival maka Syriana * 2006, meriri Horus Award maka onye na-akwado ihe nkiri kacha mma na Cairo National Festival maka ihe nkiri Egypt maka ''Dam el ghazal'' * 2010, meriri onye na-akwado ihe nkiri kacha mma na Dear Guest Festival maka ''Ibrahim Labyad'' * 2010, meriri onye na-eme ihe nkiri kacha mma maka ọrụ nke abụọ na Cairo National Festival maka ihe nkiri Egypt maka ''Ibrahim Labyad'' * 2013, meriri onye na-eme ihe nkiri kacha mma na Dubai Film Festival maka ihe nkiri Egypt Winter of Discontent == Hụkwa == * Ihe nkiri nke Ijipt * Ndepụta ihe nkiri ndị Ijipt nke afọ 2000 == Ihe edeturu ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] cz66i8c1b8pxuppyz8z7svhapxl9lk6 Amleset Muchie 0 16857 87623 84470 2022-08-20T11:14:31Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|URL={{URL|amlesetmuchie.com}}}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amleset Muchie''' (amụrụ n'ụbọchị nke ise n'ọnwa Eprel n'afọ 1987) bụ onye Etiopia na-eme ihe nkiri, onye na-eme egwuregwu, na onye na-emepụta ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Here is the Baby shower video released from Amleset Muchie|url=https://mereja.com/video/watch.php?vid=927ecac3e|accessdate=2022-04-10|work=mereja.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=LIST: 25 Most Beautiful Ethiopian Actresses|url=https://www.listph.com/2020/07/list-25-most-beautiful-ethiopian-actress.html|accessdate=2022-04-10|work=LISTPH}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=|first=|date=10 April 2022|title=Amleset Muchie|url=https://mobile.twitter.com/amlesetmuchie|archiveurl=|work=[[Twitter]]}}</ref> Ọ bụ nwunye onye na-agụ egwu Etiopia bụ Teddy Afro kemgbe afọ 2012. == Mbido ndụ na ọrụ == A mụrụ Amleset na [[Addis Ababa]], Ethiopia na 5 Eprel 1987. Ọ gụrụ gbasara ihe nkiri na New York Film Academy. O gukwara journalism na Unity University na Addis Ababa.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://www.zehabesha.com/teddy-afro-and-amleset-muchie-get-married/|title=Teddy Afro and Amleset Muchie get married|date=September 27, 2012|work=Zehabesha}}</ref> Amleset bụ onye mmeri nke asọmpi ịma mma nke Miss University n'afọ 2004, na-anọchite anya Ethiopia. Ọ bụkwa onye mmeri nke asọmpi Miss World Ethiopia na 2006. Na mgbakwunye, Amleset bụ onye na-eme ihe nkiri. O dere ma mepụta ihe nkiri ''Sile Fikir'', Adoption, na ihe ngosi ''Green Ethiopia''.<ref name="Amlesetm">{{Cite web|url=http://amlesetmuchie.com/#home|title=About}}</ref> Amleset na-eje ozi dị ka ọnụ na-ekwuru ngwaahịa Etete Dairy na Ethiopia.<ref>{{Cite web|url=http://amlesetmuchie.com/#home|title=Etete Dairy advertising}}</ref> Ọ na-ekwukwa okwu n'ezoghị ọnụ banyere nsogbu gburugburu ebe obibi na-eche mba Etiopia ihu.<ref>{{Cite web|url=https://et.usembassy.gov/|title=World Environment Day 2015}}</ref> Amleset sonyere na UN 2018 Women First 5 kilometres run nke mere na 11 Machị 2018 na Addis Ababa, Ethiopia. O meriri asọmpi ụmụ nwanyị Icon n'oge nke 25.25.<ref>{{Cite web|url=https://www.ethiopianrun.org/index.php/news/news-2/23-olympic-at-ger/265-tsehaye-gemechu-confidently-wins-un-2018-women-first-5k|title=Tsehaye Gemechu confidently wins UN 2018 Women First 5k|date=11 March 2018|work=Ethiopian Run}}</ref> == <ref name=":1" />Ndụ onwe onye == Na 27 Septemba 2012, Amleset lụrụ onye na-agụ egwu Etiopia bụ Teddy Afro na Holy Trinity Cathedral na Addis Ababa.<ref>{{Cite web|date=2012-09-27|title=Ethiopian News: Teddy Afro Marries Amleset Muchie in Addis Ababa (In Picture)|url=http://ethionetblog.blogspot.com/2012/09/teddy-afro-marries-amleset-muchie-in.html|accessdate=2022-04-10|work=Ethiopian News}}</ref> Ha nwere ụmụ atọ.<ref>{{Cite news|url=http://www.awrambatimes.com/?p=16290|title=Teddy Afro and Amleset Muche dancing with Teddy's New song, Tewodros|date=May 6, 2017|work=Awramba Times}}</ref> == Ihe nkiri == === Fim === {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Ihe edeturu |- |2016 |''Ịzụlite ya'' |Onye nduzi |Ihe nkiri dị mkpirikpi |- |2017 |''Laptos'' |Onye na-eme ihe nkiri | |- |2018 |''Ọrụ Yesemwork'' |Onye na-eme ihe nkiri | |- |2017 |''Bethons'' |Onye na-eme ihe nkiri | |- |2019 |''Min Alesh'' |Onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi | |} === Ihe nkiri ndekọ === {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Ihe edeturu |- |2016 |''Green Ethiopia'' |Onye na-eme ihe ngosi na onye nduzi |Gburugburu ebe obibi |} === Vidiyo egwu === {| class="wikitable" !Afọ !Vidio / vidiyo !Onye na-ese ihe |- |2017 |"Mar Eske Tuaf" |Teddy Afro |} == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] cq0928hk5k0gtiam7bj1ai3z7d59d33 Addison N. Scurlock 0 16867 87129 80803 2022-08-19T12:17:03Z Chidinma1997 13952 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|name=Addison N. Scurlock|image=Addison Scurlock portrait.jpg|alt=|caption=|birth_name=|birth_date={{Birth date|1883|06|19}}|birth_place=[[Fayetteville, North Carolina]]|death_date={{Death date and age|1964|12|16|1883|06|19}}|death_place=[[Washington, DC]]|nationality=|other_names=|occupation=Photographer, businessman|years_active=|known_for=|notable_works=Photographing Black Washington}} [[Category:Articles with hCards]] Addison N. Scurlock (ọnwa Juun 19, afọ 1883 - rụọ ọnwa Disemba 16, afọ 1964) bụ onye Amerịka na-ese foto, onye guzobere The Scurlock Studio, na onye ọchụnta ego ghọrọ onye a ma ama na mmalite na etiti narị afọ nke 20 maka ise foto Ojiị Washington.<ref>Tolson, Claudette, [http://www.blackpast.org/aah/scurlock-addison-1883-1964 "Scurlock, Addison (1883-1964)"], BlackPast.org.</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Addison Norton Scurlock na Fayetteville, North Carolina, n'ọnwa June 19, 1883.<ref name=":0" /> Onye ọchụnta ego onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Republican George C. Scurlock bụ nna ya. O nwere ụmụnne abụọ, gụnyere onye biochemist Herbert Clay Scurlock.<ref name="findagrave">{{Cite web|url=https://www.findagrave.com/memorial/141559511/herbert-clay-scurlock|title=Dr Herbert Clay Scurlock|publisher=Find a Grave}}</ref> N'afọ 1900 mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ya na ezinụlọ ya kwagara Washington, D.C. Scurlock malitere mmụta na onye na-ese foto na-acha ọcha Moses P. Rice iji chụsoo foto. Ọ mụtara ọrụ site n'afọ 1901 ruo afọ 1904 tupu ọ guzobe onwe ya dị ka onye na-ese foto.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://archive.org/details/scurlockstudiobl0000gard|title=The Scurlock Studio and Black Washington: picturing the promise|date=2009-01-01|publisher=National Museum of African American History and Culture|isbn=9781588342621|oclc=758919980}}</ref> == Ụlọ Ọrụ Scurlock == Scurlock Studio mbụ meghere n'afọ 1904 na S Street na Northwest D.C., nke bụ ụlọ nne na nna ya. N'afọ 1906, ezinụlọ na ụlọ ọrụ ahụ kwagara Florida Avenue. Afọ abụọ ka e mesịrị, ha kwagara na 1202 T Street NW. N'afọ 1911, Addison meghere ụlọ ọrụ na 900 U Street NW. N'ebe ahụ, o guzobere igbe ngosi, nke bụ ihe na-adọrọ mmasị na obi Black Washington na Black Broadway.<ref name=":0" /> Ụmụ Addison Scurlock, George H. na Robert S. Scurlock، sonyeere azụmahịa ahụ n'afọ ndị 1930s. Robert na-arụ ọrụ ezinụlọ Scurlock Studio ruo mgbe ọ nwụrụ n'afọ 1994.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/isbn_9781560986911|title=Visual Journal : Harlem and D.C. in the thirties and forties|author=Willis|first=Deborah|date=1996-01-01|publisher=Smithsonian Institution Press|isbn=1560986913|oclc=33971305}}</ref> == Onye ojii ọhụrụ == Ọrụ Addison N. Scurlock na Scurlock Studio nwere njikọ na echiche banyere mpako na ọganihu nke New Negro. Ebe ụlọ ọrụ ahụ dị n'ụlọ Scurlock na ebe ọ dị na Washington, D.C. mere ka nke a dị mfe. Ndị isi ojii nọ na Washington na ndị Afrịka Amerịka kwa ụbọchị maara ike nke foto na ijide onyinyo ha n'ụzọ dị mma.<ref name=":0" /> Scurlock, ọ bụghị naanị foto, kamakwa ihe omume ndị dị ka mkpapụ ụka, nzukọ, na ngụsị akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/blackartistsinph0000sull|title=Black Artists in Photography, 1840-1940.|author=George|first=Sullivan|publisher=Cobblehill|isbn=0525652086|oclc=660062293|year=1996}}</ref> Ihe na-esonụ bụ ndepụta dị mkpirikpi nke isiokwu ndị ama ama nke Scurlock Studio.<ref>{{Cite web|url=http://amhistory.si.edu/archives/scurlock/about_the_scurlocks/notables/notableslist.html|title=NMAH {{!}} Archives Center {{!}} Portraits of a City: The Scurlock Photographic Studio|work=amhistory.si.edu|accessdate=2017-02-20}}</ref> * Marian Anderson na Lincoln Memorial * Anna J. Cooper * W. E. B. Du Bois * Mahadum Howard * [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr.]] * Mary Church Terrell na Robert Heberton Terrell * Booker T. Washington * Carter G. Woodson * Jessie De Priest * Madam C.J. Walker == Ezinụlọ == Onye nduzi ihe nkiri [[Hakeem Khaaliq]] bụ nwa nwanne Scurlock.<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm1628166/bio|title=Hakeem Khaaliq: Bio|author=Roth|first=Tyler|work=IMDb|accessdate=2017-02-19}}</ref> he3eit758kgooy4oe2jzmmb44ahn2se Ahmed Zaki (actor) 0 16880 87500 80818 2022-08-20T10:40:08Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Zaki Metwally Abdelrahman Badawi''' (Arabic; 18 Nọvemba 1949 - 27 Machị 2005), nke a na-akpọkarị '''Ahmed Zaki''' (Arabic), bụ onye na-eme ihe nkiri na Egypt. A maara ya site na nkà ya, nkà, na ikike ime ka ọ bụrụ. Ọ bụkwa onye a ma ama maka ike ya na ihuenyo. Ọ bụ ezie na ọ pụtara na mbụ na obere ọrụ n'ime egwuregwu na-atọ ọchị, a na-ewere ya dịka otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri nwoke kachasị nwee nkà, ọkachasị na ọrụ dị egwu na ọdachi. Zaki nwere ihe nkiri 6 na ndepụta ihe nkiri 100 kachasị elu nke Egypt <ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Ahmed-Zaki|title=Ahmed Zaki|work=Britannica|accessdate=4 September 2018|archivedate=4 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180904155605/https://www.britannica.com/biography/Ahmed-Zaki}}</ref> == Oge ndị mmalite == A mụrụ Ahmed Zaki n'obodo Zagazig, ihe dịka kilomita 50 n'ebe ugwu Cairo, Egypt. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Zagazig's Crafts School n'afọ 1967, wee gaa Cairo ịmụ ihe nkiri tupu ọ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ Cairo Higher Institute for Drama Studies n'afọ 1974. == Filmography n'usoro nke ụbọchị ntọhapụ ==   == Hụkwa == * Ihe nkiri 100 kachasị mma n'Ijipt * Ndepụta ihe nkiri ndị Ijipt nke afọ 1980 * Ndepụta ihe nkiri ndị Ijipt nke afọ 1990 * Ihe nkiri Salah Zulfikar * Ihe nkiri Soad Hosny == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm0952304}} * [https://web.archive.org/web/20070716101608/http://weekly.ahram.org.eg/2005/736/cu1.htm Ahram Weekly, 31 Machị 6 Eprel 2005] 097h5s9ldagedjw5z86pblpkc2e5kcs Ayten Amer 0 16882 87388 86484 2022-08-20T10:10:30Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Ayten demir aydöre.jpg|thumb|Ayten #wpwp]] [[Usòrò:Ayten Amer 2.png|thumb|ayten #wpwp]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Ayten Amer''' (amụrụ '''Samar Ahmed Abd El Ghaffar Amer''', 22 Nọvemba 1981, Alexandria, Egypt) bụ [[Actor|onye]] Egypt na-eme ihe nkiri. == Ọrụ == Amer kwagara Cairo mgbe ọ dị afọ anọ. O mechara mụọ ime ihe nkiri na iduzi ma rụọ ọrụ dị ka onye nlereanya, nke nyeere ya aka imeri egwu ya maka igwefoto. Ọrụ mbụ ya bụ na ''Hadret El Motaham Aby'' (Mr. Guilty is My Father), ya na [[Nour El-Sherif|Nour El Sherif]]. == Ndụ onwe ya == Amer bụ nwanne nwanyị onye na-eme ihe nkiri bụ Wafaa Amer, ma nwee otu nwa nwanyị, Ayten Ezzelarab. [[Usòrò:Ayten_Amer.png|áká_ịkẹngạ|thumb|'''Ayten Amer''' (2020)]] == Ihe nkiri == * Sukkar Mor * Elleila Elkebira * Zana'et Settat * Salem Abu Okhto * Betawqit Elqahera * Ihe Ncheta nke Ụgbọala * Ala Gothety * Harag anyị Marag<ref>[http://www.hollywoodreporter.com/review/dubai-review-chaos-disorder-harag-404130 Dubai Review: Chaos, Disorder (Harag W' Marag)]</ref> * Hasal Kh'eer * Sa3a anyị * Banat ElA'm * Ya t'addi, Ya T-haddi<ref>[http://www.albawaba.com/entertainment/ayten-amer-needs-your-help-title-her-new-movie-860928 Ayten Amer needs YOUR help with a title for her new movie!]</ref><ref>[http://www.albawaba.com/entertainment/ayten-amer-picks-title-upcoming-movie-after-enlisting-help-fans-862192 Ayten Amer picks title for upcoming movie after enlisting help from fans]</ref><ref>[http://www.youm7.com/story/2016/7/23/%D8%A8%D8%B9%D8%AF-%D9%85%D8%B1%D9%88%D8%B1-%D8%B9%D8%A7%D9%85-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%B2%D9%88%D8%A7%D8%AC%D9%87%D9%85%D8%A7-%D8%A2%D9%8A%D8%AA%D9%86-%D8%B9%D8%A7%D9%85%D8%B1-%D9%88%D8%B2%D9%88%D8%AC%D9%87%D8%A7-%D9%8A%D8%B4%D8%A7%D8%B1%D9%83%D8%A7%D9%86-%D9%81%D9%89/2812555 Ya t'addi ,Ya T-haddi - Youm7]</ref> === Usoro === * Shaqet Faisal * Bein AL Sarayat * Al Ahd (El Kalam El Mobah) * Ụgbọ mmiri Asrar * Kika Alal Ali * Elsabaa Wasaya * Al Walida Basha * El Zowga El Tanya * Al Zoga Al Raba'a * Keed El-Nesa * Afra * Ayoub Ramadan 2018 * 3anbar 6 * 7adret motaham 2aby<ref>[http://www.elfann.com/news/show/1106486/%D8%A2%D9%8A%D8%AA%D9%86-%D8%B9%D8%A7%D9%85%D8%B1-%D9%86%D9%88%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81-%D8%B5%D8%A7%D8%AD%D8%A8-%D9%81%D8%B6%D9%84-%D8%B9%D9%84%D9%8A Nour El-Sherif & Ayten ]</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|4856970}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] nm34ccmjh8bst4mybisvahohisdl0uv Anoushka (Egyptian singer) 0 16893 87452 80842 2022-08-20T10:26:26Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Vartanoush Garbis Selim''' (amụrụ na Maachị 9, 1960), nke a maara nke ọma site na aha egwu ya '''Anoushka,''' bụ onye na-agụ egwu na onye na-eme ihe nkiri n'Ijipt. == Oge ọ malitere == A mụrụ ya na Cairo, Egypt nye nna onye Armenia nke Ijipt na nne onye Armenia. Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na ụlọ akwụkwọ Armenian Gulbenkian dị na mpaghara Boulaq na Cairo ma gaa n'ihu na-amụ Business Administration na Mahadum America nke Cairo . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ itinye ego na mba ọzọ ma mesịa rụọ ọrụ na ụlọ ahịa mgbasa ozi Tarek Nour dị ka onye na-agụ egwu na mgbasa ozi. == Ọrụ == Ọ gara asọmpi egwu mba ụwa nke International Federation of Festival Organizations (FIDOF) haziri na-abụ abụ French mbụ, nke Gamal Abdel Halim Hasan na egwu Kamel Cherif deputara mkpụrụ okwu ya. Abụ ọha mbụ ya n'Ijipt bụ na mmemme telivishọn ụmụaka na-akụzi asụsụ Arabic nke Fehmi Abdel Hamid duziri. Ọ gara n'ihu sonye na 1987 na 1988 na mmemme mba ụwa na [[Finland]], Czechoslovakia, [[Bulgaria]], [[Turkéy|Turkey]], France na Latin America. Na Turkey, o ritere ihe nrite mbụ na "Habbytak" na asọmpi Francophonie na France na egwu nke ya "Ya Habibi (Oh ịhụnanya m) " na French na "Ya Leyl (Oh Night) " kwa na French nke Midhat el Khawla dere. Ọ gara n'ihu wepụta ọtụtụ abọm n'asụsụ Arabic na-aghọ ihe na-emetụta ndị Arab. Minista njem nleta nke Ijipt nyere ya onyinye maka mbọ ọ na-agba ịkwalite egwu Ijipt na ụwa Arab na ụwa niile. O sonyekwara n'ọtụtụ ihe omume egwu mba, pan-Arab na nke mba ụwa. Ọ bụ onye isi na operetta akpọrọ "''El Ward'' we Fosoulu" (n'asụsụ Arabic "الورد وفصوله") na mmemme Children Day. Ọ bụ onye na-eme ihe nkiri, ọ ghọrọ onye a ma ama karịsịa na "''El-Tawous''" (n'asụsụ Arabic Egyptian الطاووس) ya na onye ama ama na-eme fim Salah Zulfikar na 1991. Mgbe nke ahụ gasịrị, onye nduzi ihe nkiri a ma ama bụ Salah Abu Seif họọrọ ya isonye na ihe nkiri "''Al-Sayed Kaf''" (n'asụsụ Arabic nke Ijipt), mgbe ahụ ọrụ ime ihe nkiri ya gara n'ihu nke gụnyere "''Qanoon Al-Maraghi''" (n"asụsụ Arabic nke Egypt) n'etiti ndị ọzọ. == Diski == * Habbaytak Egyptian Arabic حب__wol____wol____wol__ * Nadani Ijipt Arabic ناداني * Tigi Tghanni Egyptian Arabic تيجي sturنّي * Abayyan Zayn Egyptian Arabic إسّن زين * Keddab Egyptian Arabic كدّاب == Ihe nkiri == Anoushka arụwokwa ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri Ijipt nke gụnyere: * Es Sayyed Kaf Egyptian Arabic السيد Caf, nke onye nduzi ihe nkiri Egypt Salah Abu Seif duziri * ''Nwoke Atlaqa Haazihi el Rousasa? N'asụsụ Arabic, m na-enwu gbaa'' * "Anyaụ" == Ihe ngosi TV == Ọ na-arụ ọrụ n'ọtụtụ ihe ngosi TV nke Ijipt nke gụnyere: * ''El Tawous الطاووس'' * ''El Marsa wa El Bahar المرسى na البحار '' * ''Qanoun Al Maraghi steeti '' * ''Ferquet Nagui Atallah فرقة '' * ''El Sayeda El Oula السيدة الاولى '' * ''Saraya Abdeen سرايا عابين '' * ''Mamlakat Youssef Al Maghraby مملكة يوسف گرربي '' * ''Grand Hotel bụ ihe a na-akpọ '' * ''Sokut Horr nke na-eme '' * ''Halawat El Donia حلاوة الدنیا '' == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:1960 births]] qobl23o7hnkomb82l0k0jggzpsll9mv Amina Aït Hammou 0 16896 87546 80883 2022-08-20T10:53:28Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amina Aït Hammou''' (Arabic: ; amụrụ na 18 Julaị 1978 na Kenitra) bụ onye [[Morocco]] na-agba ọsọ nke maara nke ọma na mita 800. Oge kachasị mma ya bụ nkeji 1:57.82, nke o nwetara na July 2003 na Rome. A machibidoro ya iwu otu afọ na asọmpi n'afọ 2008 mgbe ọ hapụrụ ule atọ. == Ihe ndị ọ rụzuru == {| {{AchievementTable|Event=yes}} |- !colspan="6"|Representing {{MAR}} |- |2001 |[[2001 Mediterranean Games|Mediterranean Games]] |[[Radès]], [[Tunisia]] |4th |800&nbsp;m | |- |2002 |[[2002 African Championships in Athletics|African Championships]] |[[Radès]], [[Tunisia]] | style="background:#c96;"| 3rd |800&nbsp;m | |- |rowspan=2|2003 |[[2003 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Paris]], France |4th |800&nbsp;m | |- |[[2003 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]] |[[Monte Carlo]], [[Monaco]] | style="background:#c96;"| 3rd |800&nbsp;m | |- |2004 |[[2004 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]] |[[Monte Carlo]], [[Monaco]] | style="background:#c96;"| 3rd |800&nbsp;m | |- |rowspan=2|2007 |rowspan=2|[[Athletics at the 2007 Pan Arab Games|Pan Arab Games]] |rowspan=2|[[Cairo]], [[Egypt]] |bgcolor=silver| 2nd |800&nbsp;m |[[Athletics at the 2007 Pan Arab Games – Results|2:08.85]] |- |bgcolor=silver| 2nd |4 × 400 m relay |[[Athletics at the 2007 Pan Arab Games – Results|3:44.85]] |} == Hụkwa == * Ndepụta nke ikpe doping na egwuregwu == Ihe odide == <references /> == Njikọ mpụga == * [https://www.worldathletics.org/athletes/_/14290564 Amina Aït Hammou] at World Athletics [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] iy72oqu57ija7vhehz9kp4ut6r87j0q Ayman al-Rubo 0 16926 87337 80887 2022-08-20T09:40:05Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayman al-Rubo''' (amaghị ụbọchị a mụrụ ya) - nke a na-akpọkwa Al Rubaa - bụ onye egwu Sudan si Omdurman, obodo kacha nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ na [[Sudan]] n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Osimiri Naịl, n'ihu isi obodo Khartoum. Kemgbe ngwụcha afọ 2000, a na-ewere ya dị ka onye guzobere Zenig (nke a na-akpọkwa ''Zanig'') dị ka ụdị ọhụrụ nke egwu obodo Sudan nke oge a.<ref name=":0">{{Cite web|author=El Gizouli|first=Magdi|date=January 2020|title=Mobilization and Resistance in Sudan’s Uprising - From neighbourhood committees to zanig queens|url=http://riftvalley.net/sites/default/files/publication-documents/Mobilization%20and%20resistance%20in%20Sudan%27s%20uprising%20by%20Magdi%20el%20Gizouli%20-%20RVI%20X-Border%20Briefing%20%282020%29.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200407184029/http://riftvalley.net/sites/default/files/publication-documents/Mobilization%20and%20resistance%20in%20Sudan%27s%20uprising%20by%20Magdi%20el%20Gizouli%20-%20RVI%20X-Border%20Briefing%20%282020%29.pdf|archivedate=2020-04-07|accessdate=9 September 2020|work=Rift Valley Institute (RVI)|format=PDF}}</ref> Al-Rubo nwere ike ịrụ ọrụ dị mkpa maka ịhazi ndị ntorobịa na iguzogide ọchịchị Islamist nke Omar Al Bashir dị ka "''ihe oyiyi nke'' ndị Khartoumńs underclass".<ref name=":1">{{Cite web|author=Soumade|first=Wahib|date=13 July 2012|title=Rubo rocks for reconciliation: Wardi remake released|url=https://www.theniles.org/en/articles/archive/1306/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=9 September 2020|work=The Niles}}</ref> == Ndụ onwe ya == A na-akọ na ezinụlọ Al-Rubo sitere na Ugwu Nuba nke agha mebiri na mpaghara ndịda nke mba ahụ.<ref name=":1" /> Ọ bụ nna [[Adá|ụmụ]] ejima.<ref>{{Cite web|author=Gustafsson|first=Jenny|date=21 April 2020|title=At the Omdurman home of Sudanese zenig superstar – and founder of the entire genre! – Al Rubaa. Amazing musician this guy. Jamming legend! (his baby twin daughter can be heard in the background)|url=https://twitter.com/atJenny/status/1252565060003803137|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200503042433/https://twitter.com/atJenny/status/1252565060003803137|archivedate=2020-05-03|accessdate=9 September 2020|work=Twitter @atJenny}}</ref> == Ọrụ na mmetụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị == N'afọ 2012, al-Rubo bipụtara ihe nkiri nke ''Azibni'' nke Mohammed Wardi (1932-2012), otu n'ime ndị na-agụ egwú Sudan kachasị ama, onye nwere nnukwu iwu ewu na Horn of Africa na karịa. Ụdị ọhụrụ a gosipụtara nwa Wardi bụ Abdal Wahab ma mepụta ya na Media in Cooperation and Transition (MiCT). Òtù a na-enweghị uru nke dị na Berlin mekwara ihe ngosi nke al-Rubo na Abdal Wahab Wardi, nke a gbasara na Sudan na [[South Sudan]] na mbipụta akwụkwọ akụkọ The ''Niles''.<ref name=":1" /> N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, onye Sudanese na-enyocha egwu Magdi el Gizouli toro al-Rubo dị ka "''onye na-eme ihe nkiri na-atọ ụtọ''" ma mesie ike:<blockquote>"''Al-Rubo nwere aha nke Sudan's'' ''Keyboard'' King ''na'' ''Rasta'' General. ''Onye na-akpọ'' ụbọ akwara nwere nkà, o mepụtara ụdị ''hip hop'' nke Sudan nke a na-adabere n'okwu ndị a mụrụ n'okpuru omenala Khartoumńs ma na-akpọkarị ghuna al-banat (''abụ'' ''ụmụ agbọghọ'').<ref>{{Cite web|author=El Gizouli|first=Magdi|date=15 July 2012|title=Ayman al-Rubo: the politics of pollution|url=https://stillsudan.blogspot.com/2012/07/ayman-al-rubo-politics-of-pollution.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=9 September 2020|work=}}</ref></blockquote>N'ajụjụ ọnụ 2013, Ahmed Gallab aka Sinkane depụtara al-Rubo dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe na Sudan kachasị emetụta.<ref>{{Cite web|author=Long|first=Kyle|date=February 13, 2013|title=A CULTURAL MANIFESTO: Sinkane at the Bishop|url=https://issuu.com/nuvonewsweekly/docs/021313|archiveurl=|archivedate=|accessdate=9 September 2020|work=NUVO: Indy's Alternative Voice|format=PDF}}</ref> N'afọ 2020, el Gizouli mesiri ike ọrụ dị mkpa nke ụdị egwu egwu nke ''Zenig'', nke al-Rubo malitere, rụrụ na 2019 Sudanese Revolution. Ọ kọwara ya dị ka <blockquote>"ngwakọta nke ọdịda anyanwụ Afrịka na ''ụdị'' mahrajanat nke Ijipt, ''na''-agbanye ngwa ngwa na nkwụsị na ụdị teknụzụ. ''Ndị eze nwanyị Zanig na-abụ abụ banyere'' ndị na-eme ihe nkiri ''na ụlọ ọrụ'' ndị na-ahụ maka ihe nkiri.<ref name=":0" /> == Hụkwa == * Egwú nke Sudan == Ebensidee == <references /> == Njikọ mpụga == * [https://www.youtube.com/watch?v=WUDuRO9oiqQ Ndị egwu Sudan na-akpọ] maka ntuli aka ziri ezi na nke udo 2010 na YouTube - na-egosi Alrubo n'etiti 3:28 na 4:11 * [https://www.youtube.com/watch?time_continue=17&v=vCiriV8KguM&feature=emb_logo Egwuregwu Zenig na-eme na National Theatre na Omdurman] na YouTube * [https://www.youtube.com/watch?v=bFfdiVYnnq4&feature=emb_logo Mohammed Wardi - AZIBNI (Remake site na Al-Rubo feat. Abd Alwahab Wardi)] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] g6jdd1sft7rl5ofzm1sq75ylrk06qut Ali Kiba 0 16932 87567 84218 2022-08-20T10:59:27Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}  [[Category:Articles with hCards]] '''Ali Saleh Kiba''' (a mụrụ n'afọ 1986), nke a maara nke ọma dịka '''Ali Kiba''' ma ọ bụ mgbe ụfọdụ '''Eze Kiba''', bụ onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu na Tanzania. Ọ si Kigoma na onye nwe akara Kings Music. [[Usòrò:Ali Kiba 2017.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Ali Kiba wepụtara abọm ya ''Cinderella'' nke nwetara ndekọ dịka abọm kachasị ere na mba ndị dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka gụnyere Tanzania, Kenya na Uganda. A maara ya nke ọma maka egwu ya bụ Mwana, ''Aje'', ''Chekecha Cheketua'', ''Cinderella'', ''Nakshi Mrembo'', Usiniseme, Dushelele, Single Boy na Lady Jaydee, ''Mapenzi Yana Run Dunia'' na ''Macmuga''. Ya na R. Kelly na ndị egwu Afrịka ndị ọzọ rụkọkwara ọrụ na ọrụ One8. N'afọ 2017 ọ ghọrọ onye nduzi nke Rockstar4000. Mgbe ọ laghachiri mgbe afọ atọ gachara, ọ wepụtara egwu "Mwana" na "Chekecha". O meriri nrite isii na 2015 Tanzania Music Awards ma mebie ndekọ na Mkito.com maka egwu kachasị ebudata n'afọ 2015. A na-ewere Ali Kiba dịka otu n'ime ndị omenkà kachasị mma na nke na-aga nke ọma na Tanzania n'oge niile. O setịpụrụ ndekọ ọhụrụ na Tanzania mgbe ọ nwetasịrị ihe nrite 5 na 2022 Tanzania Music Awards nke emere na nke mbụ ya na Eprel 2, 2022 mgbe afọ 6 gachara. Alikiba meriri Album of the Year maka abọm studio ya nke atọ "Only One King" nke e wepụtara n'afọ 2021, Best Male Artist People's Choice, Best Music Video maka egwu egwu ya "Salute" nke gosipụtara Nigerian Rudeboy, Best Melodic Songwriter of the Year na Best East African Artist n'oge emume ahụ. Alikiba ghọrọ onye na-agụ egwu na Tanzania nke a kacha nye onyinye n'afọ 2022 Tanzania Music Awards mgbe ọ nwetasịrị onyinye 5 Nandy na Marioo sochiri ha bụ ndị meriri onyinye 3 ha abụọ. == Mmalite ndụ == A mụrụ Ali Kiba na Iringa nye nne na nna Saleh Omari na Tombwe Njere. Ọ bụ nwa mbụ n'ezinụlọ nwere mmadụ anọ. Ụmụnne ya gụnyere nwanne ya nwoke, Abdu Kiba onye bụkwa onye egwu, nwanne ya nwanyị, Zabibu Kiba na nwanne ya nwoke nke nta, Abuu Kiba. == Ọrụ == Abọm izizi Ali na egwu egwu ya bụ ŌCinderellań ghọrọ ihe ndekọ kachasị ere n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka n'afọ 2008 na abọm nke abụọ ya bụ [[Ali K 4 Realń na 2009 na mega-hits bụ ŌNakshi Mremboń, ŌNichuúúúúmí na ŌUsinisemeń. E mechara kwado ya site na akara ekwentị mkpanaaka Airtel Africa n'akụkụ Billboard Most Influential Global R&B Artist nke afọ 25 gara aga, onye America na-edekọ egwu R. Kelly na asaa n'ime ndị ọzọ na-ese egwu megastar nke Africa Fally Ipupa ([[Democratic Republic of the Congo|DRC]] / [[France]]), 2Face Idibia (Nigeria), Amani ([[Kenya]]), Movahaleizine ([[Gabon]]), 4X4 ([[Ghana]]), Navio ([[Uganda]]), JK ([[Zambia]]). A họpụtara Alikiba maka Best International Act maka Black Entertainment Film, Fashion, Television and Arts Awards na 2009, Best East African Artist for African Music Awards n'afọ 2009, Winner of Best Zouk / Rhumba Song na Kili Music Awards n'afọ 2012, A họpụtara ya maka Best Tanzanian Writer, Best Male Artists na Best Collaborating song na Lady Jaydee maka Kili Music Awards n'afọ 2013. Na 20 Mee 2016, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta na Sony Music Entertainment.<ref name="Thesource.com">{{Cite web|title=Ali Kiba - become the Second African artist to sign Deal with a Global Music Deal With Sony Music|url=https://www.thesource.com/2016/05/19/alikiba-becomes-the-second-african-artist-to-sign-a-global-music-deal-with-sony-music/|publisher=Jasmine Ditiwala [[The Source (retailer)|The Source]]|date=2016-05-19|accessdate=}}</ref> O mechara hapụ Sony n'afọ 2021 mgbe ya na ha rụchara ọrụ afọ ise.<ref>{{Cite web|author=Ngina|first=Fay|title=AliKiba quits Sony Music Entertainment|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/showbiz/2001400735/alikiba-quits-sony-music-entertainment?amp=1|accessdate=2021-05-18|work=AliKiba quits Sony Music Entertainment|language=en-us}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.facebook.com/OfficialAlikiba/ Peeji Facebook] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fwweg58irfncttk9b21dw38p7hkinr7 87570 87567 2022-08-20T11:00:04Z Timzy D'Great 12485 wikitext text/x-wiki {{Databox}}  [[Category:Articles with hCards]] '''Ali Saleh Kiba''' (a mụrụ n'afọ 1986), nke a maara nke ọma dịka '''Ali Kiba''' ma ọ bụ mgbe ụfọdụ '''Eze Kiba''', bụ onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu na Tanzania. Ọ si Kigoma na onye nwe akara Kings Music. Ali Kiba wepụtara abọm ya ''Cinderella'' nke nwetara ndekọ dịka abọm kachasị ere na mba ndị dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka gụnyere Tanzania, Kenya na Uganda. A maara ya nke ọma maka egwu ya bụ Mwana, ''Aje'', ''Chekecha Cheketua'', ''Cinderella'', ''Nakshi Mrembo'', Usiniseme, Dushelele, Single Boy na Lady Jaydee, ''Mapenzi Yana Run Dunia'' na ''Macmuga''. Ya na R. Kelly na ndị egwu Afrịka ndị ọzọ rụkọkwara ọrụ na ọrụ One8. N'afọ 2017 ọ ghọrọ onye nduzi nke Rockstar4000. Mgbe ọ laghachiri mgbe afọ atọ gachara, ọ wepụtara egwu "Mwana" na "Chekecha". O meriri nrite isii na 2015 Tanzania Music Awards ma mebie ndekọ na Mkito.com maka egwu kachasị ebudata n'afọ 2015. A na-ewere Ali Kiba dịka otu n'ime ndị omenkà kachasị mma na nke na-aga nke ọma na Tanzania n'oge niile. O setịpụrụ ndekọ ọhụrụ na Tanzania mgbe ọ nwetasịrị ihe nrite 5 na 2022 Tanzania Music Awards nke emere na nke mbụ ya na Eprel 2, 2022 mgbe afọ 6 gachara. Alikiba meriri Album of the Year maka abọm studio ya nke atọ "Only One King" nke e wepụtara n'afọ 2021, Best Male Artist People's Choice, Best Music Video maka egwu egwu ya "Salute" nke gosipụtara Nigerian Rudeboy, Best Melodic Songwriter of the Year na Best East African Artist n'oge emume ahụ. Alikiba ghọrọ onye na-agụ egwu na Tanzania nke a kacha nye onyinye n'afọ 2022 Tanzania Music Awards mgbe ọ nwetasịrị onyinye 5 Nandy na Marioo sochiri ha bụ ndị meriri onyinye 3 ha abụọ. == Mmalite ndụ == A mụrụ Ali Kiba na Iringa nye nne na nna Saleh Omari na Tombwe Njere. Ọ bụ nwa mbụ n'ezinụlọ nwere mmadụ anọ. Ụmụnne ya gụnyere nwanne ya nwoke, Abdu Kiba onye bụkwa onye egwu, nwanne ya nwanyị, Zabibu Kiba na nwanne ya nwoke nke nta, Abuu Kiba. == Ọrụ == [[Usòrò:Ali Kiba 2017.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Abọm izizi Ali na egwu egwu ya bụ ŌCinderellań ghọrọ ihe ndekọ kachasị ere n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka n'afọ 2008 na abọm nke abụọ ya bụ [[Ali K 4 Realń na 2009 na mega-hits bụ ŌNakshi Mremboń, ŌNichuúúúúmí na ŌUsinisemeń. E mechara kwado ya site na akara ekwentị mkpanaaka Airtel Africa n'akụkụ Billboard Most Influential Global R&B Artist nke afọ 25 gara aga, onye America na-edekọ egwu R. Kelly na asaa n'ime ndị ọzọ na-ese egwu megastar nke Africa Fally Ipupa ([[Democratic Republic of the Congo|DRC]] / [[France]]), 2Face Idibia (Nigeria), Amani ([[Kenya]]), Movahaleizine ([[Gabon]]), 4X4 ([[Ghana]]), Navio ([[Uganda]]), JK ([[Zambia]]). A họpụtara Alikiba maka Best International Act maka Black Entertainment Film, Fashion, Television and Arts Awards na 2009, Best East African Artist for African Music Awards n'afọ 2009, Winner of Best Zouk / Rhumba Song na Kili Music Awards n'afọ 2012, A họpụtara ya maka Best Tanzanian Writer, Best Male Artists na Best Collaborating song na Lady Jaydee maka Kili Music Awards n'afọ 2013. Na 20 Mee 2016, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta na Sony Music Entertainment.<ref name="Thesource.com">{{Cite web|title=Ali Kiba - become the Second African artist to sign Deal with a Global Music Deal With Sony Music|url=https://www.thesource.com/2016/05/19/alikiba-becomes-the-second-african-artist-to-sign-a-global-music-deal-with-sony-music/|publisher=Jasmine Ditiwala [[The Source (retailer)|The Source]]|date=2016-05-19|accessdate=}}</ref> O mechara hapụ Sony n'afọ 2021 mgbe ya na ha rụchara ọrụ afọ ise.<ref>{{Cite web|author=Ngina|first=Fay|title=AliKiba quits Sony Music Entertainment|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/showbiz/2001400735/alikiba-quits-sony-music-entertainment?amp=1|accessdate=2021-05-18|work=AliKiba quits Sony Music Entertainment|language=en-us}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.facebook.com/OfficialAlikiba/ Peeji Facebook] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] kecbfnm4wg5w348iuyb6tj6sr5uke2y Aziza Chakir 0 16959 87433 80960 2022-08-20T10:20:17Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aziza Chakir''' (amụrụ na abalị iri na itoolu, na onwa Mee, na afo 1998) bụ onye [[Morocco|Moroccan]] judo.<ref name="judo_inside_profile">{{Cite web|title=Aziza Chakir|url=https://www.judoinside.com/judoka/40903/Aziza_Chakir/judo-results|accessdate=19 December 2020|work=JudoInside.com}}</ref> Ọ bụ onye nwetara ọla nchara na African Games na onye nwetara ọla atọ na African Judo Championships. Ọ bụkwa onye nwetara ọla nchara na Jeux de la Francophonie . == Ọrụ == N'afọ 2017, o sonyere na asọmpi ụmụ nwanyị nke kilogram 48 na World Judo Championships nke emere na Budapest, Hungary. O mekwara asọmpi na asọmpi ụmụ nwanyị nke kilogram 48 na 2018 Mediterranean Games nke emere na Tarragona, Spain. N'afọ 2020, o ritere ihe nrite ọlaọcha na asọmpi ụmụ nwanyị nke kilogram 48 na African Judo Championships nke emere na Antananarivo, Madagascar.<ref name="whitebooi_retains_title_african_championships_begin_2020">{{Cite news|author=Pavitt|first=Michael|date=17 December 2020|title=Whitebooi retains title as African Judo Championships begins in Madagascar|work=InsideTheGames.biz|url=https://www.insidethegames.biz/articles/1102125/whitebooi-african-judo-championships|accessdate=5 July 2021}}</ref><ref name="results_african_judo_championships_2020">{{Cite web|title=2020 African Judo Championships|url=https://www.africajudo.org/competition/2044/results|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201226021430/https://www.africajudo.org/competition/2044/results|archivedate=26 December 2020|accessdate=26 December 2020|work=African Judo Union}}</ref> Na ọnwa Jenụwarị na afọ 2021, ọ sonyere na asọmpi ụmụ nwanyị 48 kilogram na Judo World Masters nke emere na Doha, Qatar.<ref name="draw_judo_world_masters_2021">{{Cite web|title=2021 Judo World Masters|url=https://www.ijf.org/competition/2180/draw|accessdate=12 January 2021|work=International Judo Federation|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210112080811/https://www.ijf.org/competition/2180/draw|archivedate=2021-01-12}}</ref> Na afo 2021 African Judo Championship nke emere na Dakar, Senegal, ọ tụfuru ọla nchara ya na ihe omume ya.<ref name="giantkiller_samy_falls_in_final_2021_african_judo_championships_in_dakar_2021">{{Cite news|author=Rowbottom|first=Mike|date=21 May 2021|title=Giantkiller Samy falls in final at 2021 African Judo Championships in Dakar|work=InsideTheGames.biz|url=https://www.insidethegames.biz/articles/1108071/african-judo-championships-dakar-senegal|accessdate=21 May 2021}}</ref> Na ọnwa nke isii, na afọ 2021, e wepụrụ ya na egwuregwu mbụ ya na ihe omume ụmụ nwanyị 48 kilogram na World Judo Championships nke emere na Budapest, Hungary. == Ihe ndị ọ rụzuru == {| class="wikitable" !Afọ !Egwuregwu !Ebe !Ụdị ịdị arọ |- |2017 |Mmeri Afrịka | align="center" bgcolor="cc9966" |Nke atọ | -48 kilogram |- |2017 |Egwuregwu nke Francophonie | align="center" bgcolor="cc9966" |Nke atọ | -48 kilogram |- |2018 |Mmeri Afrịka | align="center" bgcolor="silver" |Nke Abụọ | -48 kilogram |- |2019 |Egwuregwu Afrịka | align="center" bgcolor="cc9966" |Nke atọ | -48 kilogram |- |2020 |Mmeri Afrịka | align="center" bgcolor="silver" |Nke Abụọ | -48 kilogram |} == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Aziza Chakir at AllJudo.net (in French * Aziza Chakir at the International Judo Federation [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8v0p925w9we4gowzvg1slxl6bpnfswa Ahmad Maher (director) 0 16967 87357 80974 2022-08-20T09:59:55Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmad Maher''' bụ onye nduzi ihe nkiri si Ijipt. Oge izizi ya dị ka ''onye'' nduzi ya n'ihe nkiri The Traveller (2009) sonyere maka Golden Lion na 66th Venice International Film Festival.<ref>{{Cite journal|author=Mustafa|first=Hani|date=6–12 August 2009|title=The Talented Mr Maher|journal=[[Al-Ahram Weekly]]|issue=959|url=http://weekly.ahram.org.eg/2009/959/cu22.htm|accessdate=2010-09-27}}</ref> E gosipụtakwara ya na ngalaba Special Presentations na 2009 Toronto International Film Festival.<ref>{{Cite journal|date=20 August 2009|title=''Traveler'', ''Scheherazade'' and ''Heliopolis'' off to Toronto|journal=[[Daily News Egypt]]|url=http://www.thefreelibrary.com/%27Traveler,%27+%27Scheherazade%27+and+%27Heliopolis%27+off+to+Toronto-a0206317300|accessdate=2010-09-27}}</ref> Maher rụkwara ọrụ dị ka onye nduzi nka na ihe nkiri Martin Scorsese nke 1990 Goodfellas . == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|3585586|Ahmad Maher}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] cgyia3ut183s8k4bjm44f7rc56mr5br Aminata Ouédraogo 0 16983 87602 80990 2022-08-20T11:09:46Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aminata Ouédraogo''' bụ onye na-eme ihe nkiri na onye nchịkwa nke Burkinabé. Ọ bụ onye nchikwa na onye nhazi nke Pan-African Union of Women in the Image Industry (UPAFI).<ref name="Ellerson">'Interview with Aminata Ouédraogo', in Ellerson, Beti, ed., ''Sisters of the Screen: Women of Africa on Film Video and Television'', NJ: Africa World Press, 2000. Reprinted online at https://www.africanwomenincinema.org/AFWC/Ouedraogo.html.</ref> == Ndụ == Ouédraogo gụrụ akwụkwọ na Institut Africain d'Education Cinématographique (INAFEC), ụlọ akwụkwọ ihe nkiri na Mahadum Ouagadougou, tupu ọ gụọ akwụkwọ na Institut du Multimedia et Architecture de la Communication (IMAC) na Paris.<ref name="Ellerson">'Interview with Aminata Ouédraogo', in Ellerson, Beti, ed., ''Sisters of the Screen: Women of Africa on Film Video and Television'', NJ: Africa World Press, 2000. Reprinted online at https://www.africanwomenincinema.org/AFWC/Ouedraogo.html.</ref> Ouédraogo enyewo ndụmọdụ maka mmemme ihe nkiri na telivishọn nke Ouagadougou (FESPACO). N'afọ 1991, na 12th FESPACO, o guzobere otu Association of African Women Professionals in Cinema, Television and Video (AFAPCTV).<ref name="Bordeaux)1998">{{Cite journal|author=Sophie Hoffelt|journal=L'Afrique politique|url=https://books.google.com/books?id=ePGz5YJMnwwC&pg=PA24|year=1998|title=Les femmes réalisatrices en Afrique subsaharienne}}</ref> N'afọ 1995, a gbanwere AFAPCTV dị ka Pan-African Union of Women in the Image Industry (UPAFI), na Ouédraogo dị ka onye nhazi.<ref name="Diao">Claire Diao, [http://africultures.com/aminata-ouedraogo-un-jour-une-femme-remportera-letalon-de-yennenga-8691/ Aminata Ouedraogo : « Un jour, une femme remportera l’Étalon de Yennenga ! »], ''[[africultures]]'', 2 June 2009.</ref> Ọ bụ onye ndụmọdụ teknụzụ nke Minista nke Ọdịbendị na Njem na Burkina Faso.<ref name="Diao" /> == Ihe nkiri == * ''Ihe'' na-eme n'oge ahụ Akụkọ ifo. * ''Ònye ka ọ ga-anọ'' n'ihu ya? Ihe nkiri * Ak Patashi (Onye kpaliri m), 1992. Ihe omuma. * ''Ịṅụbiga mmanya ókè'', 1992. Ihe omuma. == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1h2g4zrqdzdohjy9w9x96valypbjy6c Ahmed Rachedi (film director) 0 16986 87466 80993 2022-08-20T10:29:39Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Rachedi''' (amụrụ n'afọ 1938) bụ onye nduzi ihe nkiri na onye edemede Algeria. A họpụtara ya maka onyinye Academy maka ihe nkiri kacha mma maka ihe nkiri ''Z'' (1969), nke o nyere aka mepụta. E tinyere ihe nkiri ya nke 1971 a kpọrọ L'Opium et le Bâton n'ime 7th Moscow International Film Festival.<ref name="Moscow1971">{{Cite web|url=http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1971|title=7th Moscow International Film Festival (1971)|accessdate=2012-12-24|work=MIFF|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140403094201/http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1971|archivedate=2014-04-03}}</ref> Ihe nkiri ya nke afọ 1981 ''Ali'' in Wonderland meriri ihe nrite pụrụ iche na 12th Moscow International Film Festival .<ref name="Moscow1981">{{Cite web|url=http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1981|title=12th Moscow International Film Festival (1981)|accessdate=2013-01-25|work=MIFF|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130421050907/http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1981|archivedate=2013-04-21}}</ref> == Ihe nkiri ndị a họọrọ == * ''L'Opium et le Bâton'' (1971) * ''Ali'' na Wonderland (1981) * ''C’était la guerre'' (1993, nke ya na Maurice Failevic duziri)<ref name="storalecinemaalgerien">{{Cite journal|author=Stora|first=Benjamin|title=Le cinéma algérien, entre deux guerres|journal=Confluences Méditerranée|date=2012|volume=81|issue=2|pages=181–188|doi=10.3917/come.081.0181}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ahmed Rachedi at IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6q19v7b5lubemq0vt4fml4lbj9cd2wc Abdulkadir Ahmed Said 0 17010 87112 81018 2022-08-19T12:10:20Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|name=Abdulkadir Ahmed Said <br> عبد القادر أحمد سعيد|image=|imagesize=|caption=|birth_date=1953|birth_place=[[Mogadishu]], [[Somalia]]|death_date=|death_place=|spouse=|children=|occupation=[[film director]], [[film producer|producer]], [[screenwriter]], [[cinematographer]] & [[film editor|editor]]|years_active=1970s–present}} [[Category:Articles with hCards]] '''Abdulkadir Ahmed Said''' bụ onye nduzi ihe nkiri Somalia a ma ama, onye na-emepụta ihe, onye na-ede ihe nkiri, onye na -ese ihe nkiri na onye nchịkọta akụkọ. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Said na 1953 na Mogadishu, isi obodo [[Somalia]].<ref>Association, p.407</ref> N'afọ 1970, ọ malitere ịrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ ihe nkiri Somalia dị ka onye na-ese foto nke e kenyere mmekọrịta mba ụwa na dị ka onye ndụmọdụ maka mmepụta ya na mba ndị ọzọ. N'agbata afọ 1984 na 1986, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi mmemme na telivishọn Somalia. O dere ma duzie ọtụtụ mmemme ọzụzụ. Said rụkwara ọrụ dị ka osote onye nduzi na ọtụtụ ihe nkiri, nke gụnyere The Somali Dervish (1983); The Parching Winds of Somalia (1984); Riviera Somalia (1984), mmemme maka ụlọ ọrụ mgbasa ozi ọha na eze nke Ịtali Radio Televisione Italiana (RAI); na A Man of Race (1987), ''nke'' LuceSaimon Film Institute mepụtara.<ref>Xodo, p.31</ref> Ọ bụ ezie na ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri n'oge gara aga, Said bụ onye a maara nke ọma maka obere ''ihe nkiri'' ya Geedka nolosha (The Tree of Life), nke meriri ihe nrite nke obodo Torino na Best Film - International Short Film Competition category na Torino International Festival of Young Cinema na 1988, na La ''Conchiglia'' site na 1992. N'ime ihe nkiri abụọ a, ọ na-etinye ụmụ mmadụ dị ka ndị isi na-ahụ maka mbibi na mbelata nke gburugburu ebe obibi na ihe onwunwe ya.<ref>Bakari, p.14</ref> == Ihe edeturu == {{Reflist}} == Ebensidee == * {{Cite book|author=Association des trois mondes|first=|authorlink=|title=Cinémas d'Afrique|publisher=KARTHALA Editions|year=2000|location=|pages=|url=https://books.google.com/books?id=61Ol3PLhYhsC|doi=|id=|isbn=2-84586-060-9}} * {{Cite book|author=Bakari|first=Imruh|authorlink=|title=African experiences of cinema|publisher=BFI Publishing|year=1996|location=|pages=|url=https://books.google.com/books?id=HGZZAAAAMAAJ|doi=|id=|isbn=0-85170-510-3}} * {{Cite web|author=Xodo|first=Chiara|title=Catalogo Audiovisivi (con schede didattiche)|publisher=Centro Interculturale Millevoci, Provincia Autonoma di Trento Dipartimento Istruzione|date=August 2008|url=http://www.vivoscuola.it/Intercultu/Archivio/News/COMPLETO-CATALOGO-AUDIOVISIVI.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091222075838/http://www.vivoscuola.it/Intercultu/Archivio/News/COMPLETO-CATALOGO-AUDIOVISIVI.pdf|archivedate=2009-12-22|accessdate=2009-09-25}} == Njikọ mpụga == * Abdulkadir Ahmed Said at IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] m7czmwo67cfx53waq14rcps9z36q233 87118 87112 2022-08-19T12:12:07Z Akwugo 11031 TYPO error wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Abdulkadir Ahmed Said''' bụ onye nduzi ihe nkiri Somalia a ma ama, onye na-emepụta ihe, onye na-ede ihe nkiri, onye na -ese ihe nkiri na onye nchịkọta akụkọ. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Said na 1953 na Mogadishu, isi obodo [[Somalia]].<ref>Association, p.407</ref> N'afọ 1970, ọ malitere ịrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ ihe nkiri Somalia dị ka onye na-ese foto nke e kenyere mmekọrịta mba ụwa na dị ka onye ndụmọdụ maka mmepụta ya na mba ndị ọzọ. N'agbata afọ 1984 na 1986, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi mmemme na telivishọn Somalia. O dere ma duzie ọtụtụ mmemme ọzụzụ. Said rụkwara ọrụ dị ka osote onye nduzi na ọtụtụ ihe nkiri, nke gụnyere The Somali Dervish (1983); The Parching Winds of Somalia (1984); Riviera Somalia (1984), mmemme maka ụlọ ọrụ mgbasa ozi ọha na eze nke Ịtali Radio Televisione Italiana (RAI); na A Man of Race (1987), ''nke'' LuceSaimon Film Institute mepụtara.<ref>Xodo, p.31</ref> Ọ bụ ezie na ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri n'oge gara aga, Said bụ onye a maara nke ọma maka obere ''ihe nkiri'' ya Geedka nolosha (The Tree of Life), nke meriri ihe nrite nke obodo Torino na Best Film - International Short Film Competition category na Torino International Festival of Young Cinema na 1988, na La ''Conchiglia'' site na 1992. N'ime ihe nkiri abụọ a, ọ na-etinye ụmụ mmadụ dị ka ndị isi na-ahụ maka mbibi na mbelata nke gburugburu ebe obibi na ihe onwunwe ya.<ref>Bakari, p.14</ref> == Ihe edeturu == {{Reflist}} == Ebensidee == * {{Cite book|author=Association des trois mondes|first=|authorlink=|title=Cinémas d'Afrique|publisher=KARTHALA Editions|year=2000|location=|pages=|url=https://books.google.com/books?id=61Ol3PLhYhsC|doi=|id=|isbn=2-84586-060-9}} * {{Cite book|author=Bakari|first=Imruh|authorlink=|title=African experiences of cinema|publisher=BFI Publishing|year=1996|location=|pages=|url=https://books.google.com/books?id=HGZZAAAAMAAJ|doi=|id=|isbn=0-85170-510-3}} * {{Cite web|author=Xodo|first=Chiara|title=Catalogo Audiovisivi (con schede didattiche)|publisher=Centro Interculturale Millevoci, Provincia Autonoma di Trento Dipartimento Istruzione|date=August 2008|url=http://www.vivoscuola.it/Intercultu/Archivio/News/COMPLETO-CATALOGO-AUDIOVISIVI.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091222075838/http://www.vivoscuola.it/Intercultu/Archivio/News/COMPLETO-CATALOGO-AUDIOVISIVI.pdf|archivedate=2009-12-22|accessdate=2009-09-25}} == Njikọ mpụga == * Abdulkadir Ahmed Said at IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7ieoencasnl2khyibfkhh2anrnwimps Amina Gerba 0 17047 87549 84463 2022-08-20T10:54:37Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amina Gerba''' CQ (amụrụ na Machị 14, 1961) bụ onye ọchụnta ego Cameroon-Canada na onye ọchọọnta ego. Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke Afrique Expansion, Afrique Extension Forum, na magazin Afrique Expansion. O guzobekwara ụdị nlekọta mara mma Kariliss na Karidermʹ nke ikpeazụ bụ ngwaahịa beita mbụ n'ụwa iji nweta asambodo organic. N'afọ 2014, ọ bụ onye natara National Order of Quebec . Ọ bụ onye nduzi maka Kansụl Canada na Africa, African Business Roundtable, na Fonds Afro-Entrepreneurs, ọ bụkwa onye isi oche nke ndị nduzi maka Entreprendre Ici. N'afọ 2021, Praịm Minista Justin Trudeau họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu Canada, dịka onye omeiwu Quebec.<ref>{{Cite web|url=https://pm.gc.ca/en/news/news-releases/2021/07/29/prime-minister-announces-appointment-senators|title=The Prime Minister announces the appointment of Senators|date=July 28, 2021|work=Prime Minister of Canada}}</ref> [[Usòrò:Amina-Gerba-profil.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] A mụrụ Amina Nleung na Bafia, [[Kameroon|Cameroon]], na mouth ubochi iri ano na onwa marchi, 1961. Ọ bụ nwa nke iri na asatọ n'ezinụlọ nwere ụmụ iri na itoolu na naanị nwa agbọghọ n'ezinukwu ya gara ụlọ akwụkwọ.<ref>{{Cite web|author=Fillion|first=Gérald|title=Qu'est-ce qu'un leader?|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1096375/quest-ce-quun-leader-gerald-fillion|work=ICI Radio Canada|accessdate=20 January 2019|language=fr-ca|date=20 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045729/https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1096375/quest-ce-quun-leader-gerald-fillion|archivedate=22 January 2019}}</ref> Ọ kwagara Quebec na 1986.<ref>{{Cite web|author=Poulin-Chartrand|first=Sarah|title=Entreprendre au féminin: Amina Gerba, d'Afrique Expansion|url=http://www.lesaffaires.com/dossier/entreprendre-au-feminin/je-n-ai-jamais-voulu-me-considerer-comme-une-minorite---amina-gerba-d-afrique-expansion/569316|work=Les Affaires|accessdate=13 January 2019|language=fr|date=31 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044043/http://www.lesaffaires.com/dossier/entreprendre-au-feminin/je-n-ai-jamais-voulu-me-considerer-comme-une-minorite---amina-gerba-d-afrique-expansion/569316|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 1992, ọ nwetara BBA ya na njikwa njem (ahịa), na 1993, MBA ya na nyocha ahịa na Mahadum Quebec na Montreal's School of Management Sciences.<ref>{{Cite web|author=Lyan|first=Marie|title=Amina Gerba, femme d'affaires à Montréal: un exemple de réussite|url=http://journalmetro.com/plus/carrieres/12757/amina-gerba-femme-daffaires-a-montreal-un-exemple-de-reussite/|work=Métro|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=10 September 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044140/http://journalmetro.com/plus/carrieres/12757/amina-gerba-femme-daffaires-a-montreal-un-exemple-de-reussite/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref name="Excellence">{{Cite web|title=Amina Gerba|url=http://excellence-quebec.com/en/profil/amina-gerba/|work=Excellence|accessdate=18 January 2019|language=en|date=14 January 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122043944/http://excellence-quebec.com/en/profil/amina-gerba/|archivedate=22 January 2019}}</ref> Gerba bụ onye isi oche nke Rotary Club nke Old Montreal n'etiti afọ 2014 na 2015.<ref>{{Cite web|author=Gerba|first=Amina|title=Welcome to our Club|url=https://www.rotaryvieuxmontreal.org/sitepage/a-word-from-the-president/welcome-to-our-club|work=Rotary Club of Old Montreal|accessdate=20 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044412/https://www.rotaryvieuxmontreal.org/sitepage/a-word-from-the-president/welcome-to-our-club|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 2013, a họpụtara Gerba maka United States' International Visitor Leadership Program (IVLP). Malite na mouth ubochi iri ano na onwa marchi, 2015, ma gaa n'ihu ruo izu iri na abụọ, Gerba guzobere ihe ịma aka Technovation mbụ na Montreal ya na onye otu IVLP Stéphanie Jecrois; mmemme ahụ bụ ịkwalite ọmụmụ [[STIM|STEM]] n'etiti ụmụ agbọghọ.<ref>{{Cite web|url=https://alumni.state.gov/highlight/ivlp-alums-launch-technovation-challenge-promote-girls-stem-studies#|title=IVLP Alums Launch "Technovation Challenge" to Promote Girls' STEM Studies|date=16 April 2015|work=International Exchange Alumni|publisher=United States' Bureau of Educational and Cultural Affairs|language=en|accessdate=21 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190121104927/https://alumni.state.gov/highlight/ivlp-alums-launch-technovation-challenge-promote-girls-stem-studies|archivedate=21 January 2019}}</ref> Na mouth ubochi iri abuo na ato na onwa, Febuwari 2018, onye osote onye isi ala nke Quebec, Dominique Anglade, na Ministri nke Immigration, Diversity and Inclusion, David Heurtel, mara ọkwa na Gerba ga-eduzi ndị nduzi maka ụlọ ọrụ gọọmentị ọhụrụ, Entreprendre Ici.<ref>{{Cite web|title=Canada: Amina Gerba cooptée à la tête d'"Entreprendre Ici"|url=https://www.financialafrik.com/2018/02/24/canada-amina-gerba-cooptee-a-la-tete-dentreprendre-ici/|work=Financial Afrik|accessdate=20 January 2019|language=fr-FR|date=24 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044341/https://www.financialafrik.com/2018/02/24/canada-amina-gerba-cooptee-a-la-tete-dentreprendre-ici/|archivedate=22 January 2019}}</ref> E guzobere ụlọ ọrụ ahụ iji kwalite ọdịiche dị n'ime ọchụnta ego na iji nyere aka dozie nsogbu na-emetụta ndị ọchụchụnta ndụ dị iche iche.<ref>{{Cite web|title=Québec investit 15 millions pour " tirer parti du plein potentiel des entrepreneurs de la diversité "|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1085527/investissement-quebec-15-millions-entrepreneurs-immigrants-diversite|work=ICI Radio Canada|publisher=CBC|accessdate=9 February 2019|language=fr-ca|date=23 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190209233756/https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1085527/investissement-quebec-15-millions-entrepreneurs-immigrants-diversite|archivedate=9 February 2019}}</ref> Gerba bụ onye nduzi maka Kansụl Canada na Africa, African Business Roundtable, na Fonds Afro-Entrepreneurs.<ref>{{Cite web|title=Board members of CCAfrica|url=http://ccafrica.ca/board-members/|work=[[Canadian Council on Africa]]|accessdate=20 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190120144753/http://ccafrica.ca/board-members/|archivedate=20 January 2019|date=2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=ABR Elects Dossou-Aworet President of the African Business Roundtable|url=https://realnewsmagazine.net/business/abr-elects-dossou-aworet-president-african-business-roundtable/|work=Realnews Magazine|accessdate=20 January 2019|date=25 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122043931/https://realnewsmagazine.net/business/abr-elects-dossou-aworet-president-african-business-roundtable/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref name="World Bank">{{Cite web|title=Amina Gerba|url=https://live.worldbank.org/experts/amina-gerba|work=World Bank Live|accessdate=20 January 2019|language=en|date=28 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044139/https://live.worldbank.org/experts/amina-gerba|archivedate=22 January 2019}}</ref> Ọ na-eje ozi na Mahadum Quebec na ndị nduzi nke Montreal dị ka onye otu mmekọrịta ọha na eze.<ref>{{Cite web|title=Deux diplômées ESG nommées au Conseil d'administration de l'UQAM|url=https://nouvelles.esg.uqam.ca/2018/2933-deux-diplomees-nommees-conseil-dadministration-luqam|work=ESG UQAM|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=1 March 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044534/https://nouvelles.esg.uqam.ca/2018/2933-deux-diplomees-nommees-conseil-dadministration-luqam|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 1995, Gerba guzobere Afrique Expansion, ụlọ ọrụ ndụmọdụ e mere iji nyere aka mepụta mmekọrịta azụmahịa n'etiti ụlọ ọrụ North America na Africa. O mepụtara magazin nke otu aha ahụ na 1998.<ref>{{Cite web|title=Amina Gerba, Une Femme d'Exception, Récipiendaire De l'Ordre National Du Québec|url=http://lentrepreneuriat.net/sucess-storiesamina-gerba-une-femme-dexception-r-cipiendaire-de-lordre-national-du-qu-bec|work=L'entrepreneuriat|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=25 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045510/http://lentrepreneuriat.net/sucess-storiesamina-gerba-une-femme-dexception-r-cipiendaire-de-lordre-national-du-qu-bec|archivedate=22 January 2019}}</ref> Na Mee 2017, Gerba guzobere nzukọ mba ụwa n'okpuru akara Afrique Expansion na Yaoundé, Cameroon, gbasara ike nke akụ na ụba dijitalụ na mba ahụ. Ọtụtụ ndị nnọchiteanya bịara ihe omume ahụ, gụnyere Jacques Bonjawo, Ernest Simo, na Arthur Zang, yana ndị isi sitere na nnukwu ụlọ ọrụ nkwukọrịta na Cameroon dịka MTN Group, Orange, na Camtel.<ref>{{Cite web|title=Cameroun – Télécommunications: La Camerounaise Amina Gerba organise un forum international sur l'économie numérique à Yaoundé du 15 au 17 mai prochain|url=https://actucameroun.com/2017/04/28/cameroun-telecommunications-la-camerounaise-amina-gerba-organise-un-forum-international-sur-leconomie-numerique-a-yaounde-du-15-au-17-mai-prochain/|work=Actu Cameroun|accessdate=21 January 2019|language=fr-FR|date=28 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122043937/https://actucameroun.com/2017/04/28/cameroun-telecommunications-la-camerounaise-amina-gerba-organise-un-forum-international-sur-leconomie-numerique-a-yaounde-du-15-au-17-mai-prochain/|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 2003, o mepụtara otu nnọkọ a na-akpọ Forum Africa (nke bụzi Afrique Expansion Forum) iji kwurịta mmepe akụ na ụba maka azụmaahịa Afrịka.<ref>{{Cite web|author=Jobin|first=Maryse|title=Le succès d'Amina Gerba et de son " Forum Afrique Expansion "|url=http://www.rcinet.ca/fr/2017/09/28/le-succes-damina-gerba-et-de-son-forum-afrique-expansion/|work=Radio-Canada International|publisher=CBC|accessdate=9 February 2019|language=fr-FR|date=28 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190209120716/http://www.rcinet.ca/fr/2017/09/28/le-succes-damina-gerba-et-de-son-forum-afrique-expansion/|archivedate=9 February 2019}}</ref> Ihe omume ahụ gosipụtara ọtụtụ ndị ọkà okwu ama ama gụnyere Pierre Pettigrew na Alpha Oumar Konaré na 2009; Daniel Kablan Duncan, Charles Sirois, na Jean-Louis Roy na 2013; Philippe Couillard na 2015; na Lise Thériault, Sheila Copps, Louis Vachon, na Francine Landry na 2017.<ref name="Ambassadrice" /><ref>{{Cite web|author=Un Administrateur|title=Forum Africa 2013 : Olusegun Obasanjo, Daniel Kablan Duncan et la Côte d'Ivoire à l'honneur|url=https://www.toukimontreal.com/2013/09/21/forum-africa-2013-olusegun-obasanjo-daniel-kablan-duncan-et-la-cote-divoire-a-lhonneur/|work=Touki Montréal|accessdate=20 January 2019|language=fr-FR|date=21 September 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045651/https://www.toukimontreal.com/2013/09/21/forum-africa-2013-olusegun-obasanjo-daniel-kablan-duncan-et-la-cote-divoire-a-lhonneur/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref name="Ambassadrice">{{Cite web|author=Nadeau|first=Jean-Benoît|title=Ambassadrice pour l'Afrique|url=https://www.ledevoir.com/opinion/chroniques/508791/ambassadrice-pour-l-afrique|work=[[Le Devoir]]|accessdate=20 January 2019|language=fr|date=25 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044026/https://www.ledevoir.com/opinion/chroniques/508791/ambassadrice-pour-l-afrique|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref>{{Cite web|author=Afrique Expansion Inc.|title=Danièle Henkel: event ambassador – The 8th Forum Afrique Expansion will bring together more than 500 African and Canadian decision makers in Montreal on October 2 and 3|url=https://www.newswire.ca/news-releases/daniele-henkel-event-ambassador---the-8th-forum-afrique-expansion-will-bring-together-more-than-500-african-and-canadian-decision-makers-in-montreal-on-october-2-and-3-642795833.html|work=News Wire|accessdate=20 January 2019|language=en|date=5 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045444/https://www.newswire.ca/news-releases/daniele-henkel-event-ambassador---the-8th-forum-afrique-expansion-will-bring-together-more-than-500-african-and-canadian-decision-makers-in-montreal-on-october-2-and-3-642795833.html|archivedate=22 January 2019}}</ref> World Bank, African Development Bank, na AfreximBank na-ezigakwa ndị nnọchiteanya na nnọkọ ahụ.<ref>{{Cite web|title=Afrique Expansion Forum|url=http://ccafrica.ca/event/forum-afrique-expansion/|work=[[Canadian Council on Africa]]|accessdate=20 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190120140357/http://ccafrica.ca/event/forum-afrique-expansion/|archivedate=20 January 2019}}</ref> === Kariderm na Kariliss === Gerba guzobere ụlọ ọrụ ịma mma abụọ sitere na Laval, Quebec: Kariderm na 1996 na Kariliss na 2011, na-elekwasị anya na nlekọta akpụkpọ anụ na ngwaahịa nlekọta ntutu. O guzobekwara Flash Beauté Incorporated, nke na-emepụta Kariderm, ngwaahịa butter mbụ iji nweta asambodo organic site na ECOCERT.<ref name="Excellence" /><ref>{{Cite web|author=Secrétariat de l'Ordre National du Quebec|title=Le Bulletin|url=https://www.ordre-national.gouv.qc.ca/publications/bulletins/2014-09-bulletin-13.pdf|work=Ordre National du Quebec|accessdate=21 January 2019|language=fr-CA|date=September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151220234105/http://www.ordre-national.gouv.qc.ca/publications/bulletins/2014-09-bulletin-13.pdf|archivedate=20 December 2015}}</ref> Ụlọ ọrụ ya na-ewe ụmụ nwanyị 2,000 nke Songtaaba Cooperative na [[Burkina Faso]] n'ọrụ, ndị na-enweta akụkụ nke ahịa na ego niile site na mmemme microfinance nke Gerba mepụtara.<ref>{{Cite web|author=Forbes Woman|title=Shea's A Force|url=https://www.forbesafrica.com/woman/2017/11/03/sheas-a-force/|work=Forbes Africa|publisher=ABN Publishing Pty Ltd|accessdate=20 January 2019|date=3 November 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122100032/https://www.forbesafrica.com/woman/2017/11/03/sheas-a-force/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref>{{Cite news|author=Porte-Monnaie|title=9 femmes d'affaires québécoises aux parcours inspirants|url=https://www.journaldemontreal.com/2018/04/23/10-quebecoises-qui-ont-marque-le-monde-des-affaires|accessdate=20 January 2019|work=Le Journal de Montréal|date=1 May 2018|language=fr-ca}}</ref> N'afọ 2010, a kpọrọ Gerba onye ọchụnta ego nke Afọ site na Gala de Réseau des Entrepreneurs et Professionnels Africains (Gala de REPAF).<ref>{{Cite web|title=Amina Nleung Gerba – Gala du REPAF 2010 – Toukimontreal.com|url=https://www.youtube.com/watch?v=frQj0AP4CYU|work=Youtube.com|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=9 May 2010|quote=Interview au Gala du Repaf 2010 d'Amina Nleung Gerba, gagnant du prix Entrepreneur de l'année}}</ref> N'afọ 2012, Gerba nwetara ihe nrite nke Mahadum Quebec na Montreal.<ref>{{Cite web|title=Amina Nleung Abah Gerba (Prix Reconnaissance UQAM 2012)|url=https://tv.uqam.ca/amina-nleung-abah-gerba-prix-reconnaissance-uqam-2012|work=UQAM|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=29 May 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044606/https://tv.uqam.ca/amina-nleung-abah-gerba-prix-reconnaissance-uqam-2012|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 2014, a kpọrọ Gerba Knight of the Order of Quebec maka ọrụ ya n'ịkwalite mmekọrịta azụmahịa n'etiti azụmaahịa North America na Africa na ịkwalite ọdịiche dị iche iche na azụmaahịa.<ref>{{Cite web|title=Amina Gerba – Ordre national du Québec|url=https://www.ordre-national.gouv.qc.ca/membres/membre.asp?id=3141|work=La Gouvernment du Québec|accessdate=19 January 2019|language=fr|date=2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044256/https://www.ordre-national.gouv.qc.ca/membres/membre.asp?id=3141|archivedate=22 January 2019}}</ref> A kpọrọ ya Personnalité Monde des Affaires de l'Anne (Business World Personality of the Year) na 2018 Gala Dynastie awards show.<ref>{{Cite web|author=Team Mobtreal|title=Les Gagnants du Gala Dynastie 2018|url=http://mobtreal.com/gagnants-gala-dynastie-2018/|work=Mobtreal|accessdate=21 January 2019|language=fr-CA|date=15 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045955/http://mobtreal.com/gagnants-gala-dynastie-2018/|archivedate=22 January 2019}}</ref> == Ihe odide == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] m9136vm2wivzzborwwxgf7ft9i331e4 87554 87549 2022-08-20T10:55:32Z Dera xoxo 12502 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amina Gerba''' CQ (amụrụ na Machị 14, 1961) bụ onye ọchụnta ego Cameroon-Canada na onye ọchọọnta ego. Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke Afrique Expansion, Afrique Extension Forum, na magazin Afrique Expansion. O guzobekwara ụdị nlekọta mara mma Kariliss na Karidermʹ nke ikpeazụ bụ ngwaahịa beita mbụ n'ụwa iji nweta asambodo organic. N'afọ 2014, ọ bụ onye natara National Order of Quebec . Ọ bụ onye nduzi maka Kansụl Canada na Africa, African Business Roundtable, na Fonds Afro-Entrepreneurs, ọ bụkwa onye isi oche nke ndị nduzi maka Entreprendre Ici. N'afọ 2021, Praịm Minista Justin Trudeau họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu Canada, dịka onye omeiwu Quebec.<ref>{{Cite web|url=https://pm.gc.ca/en/news/news-releases/2021/07/29/prime-minister-announces-appointment-senators|title=The Prime Minister announces the appointment of Senators|date=July 28, 2021|work=Prime Minister of Canada}}</ref> A mụrụ Amina Nleung na Bafia, [[Kameroon|Cameroon]], na mouth ubochi iri ano na onwa marchi, 1961. Ọ bụ nwa nke iri na asatọ n'ezinụlọ nwere ụmụ iri na itoolu na naanị nwa agbọghọ n'ezinukwu ya gara ụlọ akwụkwọ.<ref>{{Cite web|author=Fillion|first=Gérald|title=Qu'est-ce qu'un leader?|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1096375/quest-ce-quun-leader-gerald-fillion|work=ICI Radio Canada|accessdate=20 January 2019|language=fr-ca|date=20 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045729/https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1096375/quest-ce-quun-leader-gerald-fillion|archivedate=22 January 2019}}</ref> Ọ kwagara Quebec na 1986.<ref>{{Cite web|author=Poulin-Chartrand|first=Sarah|title=Entreprendre au féminin: Amina Gerba, d'Afrique Expansion|url=http://www.lesaffaires.com/dossier/entreprendre-au-feminin/je-n-ai-jamais-voulu-me-considerer-comme-une-minorite---amina-gerba-d-afrique-expansion/569316|work=Les Affaires|accessdate=13 January 2019|language=fr|date=31 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044043/http://www.lesaffaires.com/dossier/entreprendre-au-feminin/je-n-ai-jamais-voulu-me-considerer-comme-une-minorite---amina-gerba-d-afrique-expansion/569316|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 1992, ọ nwetara BBA ya na njikwa njem (ahịa), na 1993, MBA ya na nyocha ahịa na Mahadum Quebec na Montreal's School of Management Sciences.<ref>{{Cite web|author=Lyan|first=Marie|title=Amina Gerba, femme d'affaires à Montréal: un exemple de réussite|url=http://journalmetro.com/plus/carrieres/12757/amina-gerba-femme-daffaires-a-montreal-un-exemple-de-reussite/|work=Métro|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=10 September 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044140/http://journalmetro.com/plus/carrieres/12757/amina-gerba-femme-daffaires-a-montreal-un-exemple-de-reussite/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref name="Excellence">{{Cite web|title=Amina Gerba|url=http://excellence-quebec.com/en/profil/amina-gerba/|work=Excellence|accessdate=18 January 2019|language=en|date=14 January 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122043944/http://excellence-quebec.com/en/profil/amina-gerba/|archivedate=22 January 2019}}</ref> Gerba bụ onye isi oche nke Rotary Club nke Old Montreal n'etiti afọ 2014 na 2015.<ref>{{Cite web|author=Gerba|first=Amina|title=Welcome to our Club|url=https://www.rotaryvieuxmontreal.org/sitepage/a-word-from-the-president/welcome-to-our-club|work=Rotary Club of Old Montreal|accessdate=20 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044412/https://www.rotaryvieuxmontreal.org/sitepage/a-word-from-the-president/welcome-to-our-club|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 2013, a họpụtara Gerba maka United States' International Visitor Leadership Program (IVLP). Malite na mouth ubochi iri ano na onwa marchi, 2015, ma gaa n'ihu ruo izu iri na abụọ, Gerba guzobere ihe ịma aka Technovation mbụ na Montreal ya na onye otu IVLP Stéphanie Jecrois; mmemme ahụ bụ ịkwalite ọmụmụ [[STIM|STEM]] n'etiti ụmụ agbọghọ.<ref>{{Cite web|url=https://alumni.state.gov/highlight/ivlp-alums-launch-technovation-challenge-promote-girls-stem-studies#|title=IVLP Alums Launch "Technovation Challenge" to Promote Girls' STEM Studies|date=16 April 2015|work=International Exchange Alumni|publisher=United States' Bureau of Educational and Cultural Affairs|language=en|accessdate=21 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190121104927/https://alumni.state.gov/highlight/ivlp-alums-launch-technovation-challenge-promote-girls-stem-studies|archivedate=21 January 2019}}</ref> Na mouth ubochi iri abuo na ato na onwa, Febuwari 2018, onye osote onye isi ala nke Quebec, Dominique Anglade, na Ministri nke Immigration, Diversity and Inclusion, David Heurtel, mara ọkwa na Gerba ga-eduzi ndị nduzi maka ụlọ ọrụ gọọmentị ọhụrụ, Entreprendre Ici.<ref>{{Cite web|title=Canada: Amina Gerba cooptée à la tête d'"Entreprendre Ici"|url=https://www.financialafrik.com/2018/02/24/canada-amina-gerba-cooptee-a-la-tete-dentreprendre-ici/|work=Financial Afrik|accessdate=20 January 2019|language=fr-FR|date=24 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044341/https://www.financialafrik.com/2018/02/24/canada-amina-gerba-cooptee-a-la-tete-dentreprendre-ici/|archivedate=22 January 2019}}</ref> E guzobere ụlọ ọrụ ahụ iji kwalite ọdịiche dị n'ime ọchụnta ego na iji nyere aka dozie nsogbu na-emetụta ndị ọchụchụnta ndụ dị iche iche.<ref>{{Cite web|title=Québec investit 15 millions pour " tirer parti du plein potentiel des entrepreneurs de la diversité "|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1085527/investissement-quebec-15-millions-entrepreneurs-immigrants-diversite|work=ICI Radio Canada|publisher=CBC|accessdate=9 February 2019|language=fr-ca|date=23 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190209233756/https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1085527/investissement-quebec-15-millions-entrepreneurs-immigrants-diversite|archivedate=9 February 2019}}</ref> Gerba bụ onye nduzi maka Kansụl Canada na Africa, African Business Roundtable, na Fonds Afro-Entrepreneurs.<ref>{{Cite web|title=Board members of CCAfrica|url=http://ccafrica.ca/board-members/|work=[[Canadian Council on Africa]]|accessdate=20 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190120144753/http://ccafrica.ca/board-members/|archivedate=20 January 2019|date=2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=ABR Elects Dossou-Aworet President of the African Business Roundtable|url=https://realnewsmagazine.net/business/abr-elects-dossou-aworet-president-african-business-roundtable/|work=Realnews Magazine|accessdate=20 January 2019|date=25 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122043931/https://realnewsmagazine.net/business/abr-elects-dossou-aworet-president-african-business-roundtable/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref name="World Bank">{{Cite web|title=Amina Gerba|url=https://live.worldbank.org/experts/amina-gerba|work=World Bank Live|accessdate=20 January 2019|language=en|date=28 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044139/https://live.worldbank.org/experts/amina-gerba|archivedate=22 January 2019}}</ref> Ọ na-eje ozi na Mahadum Quebec na ndị nduzi nke Montreal dị ka onye otu mmekọrịta ọha na eze.<ref>{{Cite web|title=Deux diplômées ESG nommées au Conseil d'administration de l'UQAM|url=https://nouvelles.esg.uqam.ca/2018/2933-deux-diplomees-nommees-conseil-dadministration-luqam|work=ESG UQAM|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=1 March 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044534/https://nouvelles.esg.uqam.ca/2018/2933-deux-diplomees-nommees-conseil-dadministration-luqam|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 1995, Gerba guzobere Afrique Expansion, ụlọ ọrụ ndụmọdụ e mere iji nyere aka mepụta mmekọrịta azụmahịa n'etiti ụlọ ọrụ North America na Africa. O mepụtara magazin nke otu aha ahụ na 1998.<ref>{{Cite web|title=Amina Gerba, Une Femme d'Exception, Récipiendaire De l'Ordre National Du Québec|url=http://lentrepreneuriat.net/sucess-storiesamina-gerba-une-femme-dexception-r-cipiendaire-de-lordre-national-du-qu-bec|work=L'entrepreneuriat|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=25 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045510/http://lentrepreneuriat.net/sucess-storiesamina-gerba-une-femme-dexception-r-cipiendaire-de-lordre-national-du-qu-bec|archivedate=22 January 2019}}</ref> Na Mee 2017, Gerba guzobere nzukọ mba ụwa n'okpuru akara Afrique Expansion na Yaoundé, Cameroon, gbasara ike nke akụ na ụba dijitalụ na mba ahụ. Ọtụtụ ndị nnọchiteanya bịara ihe omume ahụ, gụnyere Jacques Bonjawo, Ernest Simo, na Arthur Zang, yana ndị isi sitere na nnukwu ụlọ ọrụ nkwukọrịta na Cameroon dịka MTN Group, Orange, na Camtel.<ref>{{Cite web|title=Cameroun – Télécommunications: La Camerounaise Amina Gerba organise un forum international sur l'économie numérique à Yaoundé du 15 au 17 mai prochain|url=https://actucameroun.com/2017/04/28/cameroun-telecommunications-la-camerounaise-amina-gerba-organise-un-forum-international-sur-leconomie-numerique-a-yaounde-du-15-au-17-mai-prochain/|work=Actu Cameroun|accessdate=21 January 2019|language=fr-FR|date=28 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122043937/https://actucameroun.com/2017/04/28/cameroun-telecommunications-la-camerounaise-amina-gerba-organise-un-forum-international-sur-leconomie-numerique-a-yaounde-du-15-au-17-mai-prochain/|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 2003, o mepụtara otu nnọkọ a na-akpọ Forum Africa (nke bụzi Afrique Expansion Forum) iji kwurịta mmepe akụ na ụba maka azụmaahịa Afrịka.<ref>{{Cite web|author=Jobin|first=Maryse|title=Le succès d'Amina Gerba et de son " Forum Afrique Expansion "|url=http://www.rcinet.ca/fr/2017/09/28/le-succes-damina-gerba-et-de-son-forum-afrique-expansion/|work=Radio-Canada International|publisher=CBC|accessdate=9 February 2019|language=fr-FR|date=28 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190209120716/http://www.rcinet.ca/fr/2017/09/28/le-succes-damina-gerba-et-de-son-forum-afrique-expansion/|archivedate=9 February 2019}}</ref> Ihe omume ahụ gosipụtara ọtụtụ ndị ọkà okwu ama ama gụnyere Pierre Pettigrew na Alpha Oumar Konaré na 2009; Daniel Kablan Duncan, Charles Sirois, na Jean-Louis Roy na 2013; Philippe Couillard na 2015; na Lise Thériault, Sheila Copps, Louis Vachon, na Francine Landry na 2017.<ref name="Ambassadrice" /><ref>{{Cite web|author=Un Administrateur|title=Forum Africa 2013 : Olusegun Obasanjo, Daniel Kablan Duncan et la Côte d'Ivoire à l'honneur|url=https://www.toukimontreal.com/2013/09/21/forum-africa-2013-olusegun-obasanjo-daniel-kablan-duncan-et-la-cote-divoire-a-lhonneur/|work=Touki Montréal|accessdate=20 January 2019|language=fr-FR|date=21 September 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045651/https://www.toukimontreal.com/2013/09/21/forum-africa-2013-olusegun-obasanjo-daniel-kablan-duncan-et-la-cote-divoire-a-lhonneur/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref name="Ambassadrice">{{Cite web|author=Nadeau|first=Jean-Benoît|title=Ambassadrice pour l'Afrique|url=https://www.ledevoir.com/opinion/chroniques/508791/ambassadrice-pour-l-afrique|work=[[Le Devoir]]|accessdate=20 January 2019|language=fr|date=25 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044026/https://www.ledevoir.com/opinion/chroniques/508791/ambassadrice-pour-l-afrique|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref>{{Cite web|author=Afrique Expansion Inc.|title=Danièle Henkel: event ambassador – The 8th Forum Afrique Expansion will bring together more than 500 African and Canadian decision makers in Montreal on October 2 and 3|url=https://www.newswire.ca/news-releases/daniele-henkel-event-ambassador---the-8th-forum-afrique-expansion-will-bring-together-more-than-500-african-and-canadian-decision-makers-in-montreal-on-october-2-and-3-642795833.html|work=News Wire|accessdate=20 January 2019|language=en|date=5 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045444/https://www.newswire.ca/news-releases/daniele-henkel-event-ambassador---the-8th-forum-afrique-expansion-will-bring-together-more-than-500-african-and-canadian-decision-makers-in-montreal-on-october-2-and-3-642795833.html|archivedate=22 January 2019}}</ref> World Bank, African Development Bank, na AfreximBank na-ezigakwa ndị nnọchiteanya na nnọkọ ahụ.<ref>{{Cite web|title=Afrique Expansion Forum|url=http://ccafrica.ca/event/forum-afrique-expansion/|work=[[Canadian Council on Africa]]|accessdate=20 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190120140357/http://ccafrica.ca/event/forum-afrique-expansion/|archivedate=20 January 2019}}</ref> === Kariderm na Kariliss === Gerba guzobere ụlọ ọrụ ịma mma abụọ sitere na Laval, Quebec: Kariderm na 1996 na Kariliss na 2011, na-elekwasị anya na nlekọta akpụkpọ anụ na ngwaahịa nlekọta ntutu. O guzobekwara Flash Beauté Incorporated, nke na-emepụta Kariderm, ngwaahịa butter mbụ iji nweta asambodo organic site na ECOCERT.<ref name="Excellence" /><ref>{{Cite web|author=Secrétariat de l'Ordre National du Quebec|title=Le Bulletin|url=https://www.ordre-national.gouv.qc.ca/publications/bulletins/2014-09-bulletin-13.pdf|work=Ordre National du Quebec|accessdate=21 January 2019|language=fr-CA|date=September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151220234105/http://www.ordre-national.gouv.qc.ca/publications/bulletins/2014-09-bulletin-13.pdf|archivedate=20 December 2015}}</ref> Ụlọ ọrụ ya na-ewe ụmụ nwanyị 2,000 nke Songtaaba Cooperative na [[Burkina Faso]] n'ọrụ, ndị na-enweta akụkụ nke ahịa na ego niile site na mmemme microfinance nke Gerba mepụtara.<ref>{{Cite web|author=Forbes Woman|title=Shea's A Force|url=https://www.forbesafrica.com/woman/2017/11/03/sheas-a-force/|work=Forbes Africa|publisher=ABN Publishing Pty Ltd|accessdate=20 January 2019|date=3 November 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122100032/https://www.forbesafrica.com/woman/2017/11/03/sheas-a-force/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref>{{Cite news|author=Porte-Monnaie|title=9 femmes d'affaires québécoises aux parcours inspirants|url=https://www.journaldemontreal.com/2018/04/23/10-quebecoises-qui-ont-marque-le-monde-des-affaires|accessdate=20 January 2019|work=Le Journal de Montréal|date=1 May 2018|language=fr-ca}}</ref> N'afọ 2010, a kpọrọ Gerba onye ọchụnta ego nke Afọ site na Gala de Réseau des Entrepreneurs et Professionnels Africains (Gala de REPAF).<ref>{{Cite web|title=Amina Nleung Gerba – Gala du REPAF 2010 – Toukimontreal.com|url=https://www.youtube.com/watch?v=frQj0AP4CYU|work=Youtube.com|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=9 May 2010|quote=Interview au Gala du Repaf 2010 d'Amina Nleung Gerba, gagnant du prix Entrepreneur de l'année}}</ref> N'afọ 2012, Gerba nwetara ihe nrite nke Mahadum Quebec na Montreal.<ref>{{Cite web|title=Amina Nleung Abah Gerba (Prix Reconnaissance UQAM 2012)|url=https://tv.uqam.ca/amina-nleung-abah-gerba-prix-reconnaissance-uqam-2012|work=UQAM|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=29 May 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044606/https://tv.uqam.ca/amina-nleung-abah-gerba-prix-reconnaissance-uqam-2012|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 2014, a kpọrọ Gerba Knight of the Order of Quebec maka ọrụ ya n'ịkwalite mmekọrịta azụmahịa n'etiti azụmaahịa North America na Africa na ịkwalite ọdịiche dị iche iche na azụmaahịa.<ref>{{Cite web|title=Amina Gerba – Ordre national du Québec|url=https://www.ordre-national.gouv.qc.ca/membres/membre.asp?id=3141|work=La Gouvernment du Québec|accessdate=19 January 2019|language=fr|date=2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044256/https://www.ordre-national.gouv.qc.ca/membres/membre.asp?id=3141|archivedate=22 January 2019}}</ref> A kpọrọ ya Personnalité Monde des Affaires de l'Anne (Business World Personality of the Year) na 2018 Gala Dynastie awards show.<ref>{{Cite web|author=Team Mobtreal|title=Les Gagnants du Gala Dynastie 2018|url=http://mobtreal.com/gagnants-gala-dynastie-2018/|work=Mobtreal|accessdate=21 January 2019|language=fr-CA|date=15 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045955/http://mobtreal.com/gagnants-gala-dynastie-2018/|archivedate=22 January 2019}}</ref> == Ihe odide == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rtyxhudnodhalp7l8rusxixly8q07pf Abdelkader Jerbi 0 17062 87090 81075 2022-08-19T12:03:15Z Amarachifide 13951 E tinyere m databox wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Abdelkader Jerbi|image=<!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] -->|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=|birth_name=<!-- only use if different from name -->|birth_date=|birth_place=|death_date=3 February 2021|death_place=|nationality=[[Tunisians|Tunisian]]|other_names=|occupation=Film Director|years_active=|known_for=|notable_works=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Abdelkader Jerbi''' (onye nwụrụ na 3 Febụwarị 2021) bụ onye nduzi ihe nkiri nke Tunisia.<ref>{{Cite web|url=https://news.gnet.tn/tunisie-deces-du-realisateur-abdelkader-jerbi|title=Tunisie : Décès du réalisateur Abdelkader Jerbi|date=3 February 2021|work=GlobalNet News|language=French}}</ref> {{databox}} == Ihe nkiri == * ''Khatini'' (1986) * ''El Douar'' (1992) * ''El Assifa'' (1993) * ''El Hassad'' (1995) * ''Souloukiyet'' (Omume) (1998X2001) * ''Ya Zahra Fi Khayali'' (2000) * ''Malla Ena'' (2001) * ''Douroub Elmouejha'' (2002) * ''Mal Wa Amal'' (2005) * ''Nwassi w Ateb'' (2006) * ''Choufli Hal'' [fr] Oge 6 (2009)<ref>{{Cite web|url=https://www.cineserie.com/persons/1193798/|title=Abdelkader Jerbi|work=cineserie.com|language=French}}</ref> * ''Min Ayam Mliha'' (2010)<ref>{{Cite web|url=https://fr.allafrica.com/stories/201006211677.html|title=Tunisie: Tournage du feuilleton ramadanesque de Abelkarder Jerbi à Metline - Maliha, ou le reflet de la femme moderne|date=21 June 2010|work=AllAfrica|language=French}}</ref> E gosighi usoro ''Ahna S'hab'' n'oge Ramadan afọ 2014 dị e si wee kwado..<ref>{{Cite web|url=http://www.kapitalis.com/medias/23082-television-le-sit-com-ahna-s-hab-enleve-de-la-grille-ramadanesque-de-la-watania1.html|title=Télévision: Le sit-com ‘‘Ahna S'hab’’ enlevé de la grille ramadanesque de la Watania1|date=24 June 2014|work=Kapitalis|language=French}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} tm9swgjvzr75pn90fbg99q42uoscszo Aminatou Seyni 0 17063 87611 81076 2022-08-20T11:11:15Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aminatou Seyni''' (amụrụ n'ụbọchị iri abụọ na anọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1996) bụ onye Naijiria na-agba ọsọ n'egwuregwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/athletes/niger/aminatou-seyni-321277|title=Aminatou Seyni|Profile|iaaf.org|work=iaaf.org|accessdate=2019-10-01}}</ref> O nwere ihe ndekọ mba Naijiria maka mita 200 na mita 400. O sonyere na 100 mita na 200 mita ụmụ nwanyị na 2019 African Games. O ruru ọkara ikpeazụ na mita 100 nke ụmụ nwanyị. Ọ mechiri n'ọnọdụ nke anọ na ngwụcha nke mita 200 nke ụmụ nwanyị. O sonyere na mita 200 nke ụmụ nwanyị na 2019 World Athletics Championships. Ọ pụghị ịsọ mpi na mita 400 nke ụmụ nwanyị n'ihi iwu testosterone ọhụrụ nke IAAF.<ref>[https://olympics.nbcsports.com/2019/09/30/aminatou-seyni-testosterone-rule/ World No. 3 400m runner forced to 200m at worlds due to testosterone rule – OlympicTalk]</ref> O sonyere na mita 200 nke ụmụ nwanyị na 2020 Summer Olympics .<ref>{{Cite web|title=Athletics SEYNI Aminatou - Tokyo 2020 Olympics|url=https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/athletics/athlete-profile-n1299218-seyni-aminatou.htm|accessdate=2021-08-15|work=..|language=en-us|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210815025913/https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/athletics/athlete-profile-n1299218-seyni-aminatou.htm|archivedate=2021-08-15}}</ref> == Egwuregwu mba ụwa == {| {{AchievementTable|Event=yes}} |- |rowspan=3|2019 |rowspan=2|[[Athletics at the 2019 African Games|African Games]] |rowspan=2|[[Rabat]], [[Morocco]] |align="center" | 13rd (sf) |100 m |[[Athletics at the 2019 African Games – Women's 100 metres|11.93]] |- |align="center" | 4th |200 m |[[Athletics at the 2019 African Games – Women's 200 metres|23.05]] |- |[[2019 World Athletics Championships|World Championships]] |[[Doha]], [[Qatar]] |align="center" | 10th (sf) |200 m |[[2019 World Athletics Championships – Women's 200 metres|22.77]] |- |} == Ihe kacha mma n'onwe ya == N'èzí {| class="wikitable" style="border-collapse: collapse; font-size: 95%;" ! scope="col" |Ihe omume ! scope="col" |Oge ! scope="col" |Ebe a na-anọ ! scope="col" |Ụbọchị |- |100 mita |11.84 |Rabat, |26 Ọgọst 2019 |- |mita 200 |22.54 NR |Tokyo, |2 Ọgọstụ 2021 |- |mita 400 |49.19 NR |Lausanne, |5 Julaị 2019 |- |800 mita |2:18.86 |La Roche-sur-Yon, |29 June 2018 |} == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Aminatou Seyni at World Athletics [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] trdx5stk4efjo7aqhrq7rsau04dnm96 Albert Mongita 0 17080 87533 82059 2022-08-20T10:50:19Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Albert Likeke Mongita''', nke a makwaara dịka '''Mongita Likeke''' (1916 {{Infobox person|name=Albert Mongita|birth_date=1916}} [[Category:Articles with hCards]] -1985) bụ onye na-eme ihe nkiri, onye na-ede ihe nkiri, onye na-ese ihe, onye na'eme ihe nkiri na onye nduzi ihe nkiri si na [[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of Congo]]. Mongita bụ "otu n'ime ndị isi nke ihe nkiri ihe nkiri mba n'ime iri afọ mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị".<ref name="Rubin1994">{{Cite book|author=Don Rubin|title=The World Encyclopedia of Contemporary Theatre: Africa|url=https://books.google.com/books?id=TIgS_Eij8SEC&pg=PA338|year=1994|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-0-415-05931-2}}</ref> == Ndụ == A mụrụ Albert Mongita na 8 Machị 1916 na Irebu na Belgian Congo. Mgbe ọ dị otu afọ, ọ bịara [[Kinshasa|Léopoldville]] (nke bụzi Kinshasa). Mgbe afọ isii gachara n'ụlọ akwụkwọ praịmarị na afọ abụọ n'ụlọ ọrụ ọkachamara, ọ gara ụlọ akwụkwọ etiti St. Joseph's Institute ruo afọ ise. N'ịnọgide na-akụzi maka afọ ise ọzọ, ọ hapụrụ ịrụ ọrụ maka nchịkwa post. N'afọ 1949, ọ sonyeere Redio Congo Belge dịka onye nchịkọta akụkọ na onye mgbasa ozi.<ref name="Jahn">[[Janheinz Jahn]], ''Who's Who in African Literature'', 1972, pp.233-4.</ref> Mgbe o dechara ọtụtụ ihe osise, ọ malitere inwe mmasị na ihe nkiri. Mongita sonyeere Alumni Association of the Fathers of Scheuts (ADAPES) na Léopoldville na mbido afọ 1950, mgbe e mesịrị ọ ghọrọ ike na-akpali ya. Ya na André Scohy, Mongita haziri ọtụtụ mmemme ihe nkiri na-ewu ewu na mba ahụ, na njem na Léopoldville site n'aka ndị otu ihe nkiri mba ọzọ.<ref name="Rubin1994" /> Mongito dere ọtụtụ egwuregwu na French maka otu ihe nkiri ya, La ligue folklorique congolaise. E mere ''Soko Stanley te'' na Léopoldville n'afọ 1954, na ncheta afọ iri ise nke ọnwụ Henry Morton Stanley. E mere Lifoco n'ihu Gọvanọ General, Léo Pétillon n'afọ 1955.<ref name="Jahn">[[Janheinz Jahn]], ''Who's Who in African Literature'', 1972, pp.233-4.</ref> Na mbido afọ 1950, e guzobere klọb ''ihe'' nkiri Congolese na Léopoldville, n'okpuru ntụziaka Belgian, Mongita nyere aka gbaa La Leçon de Cinéma (The Film Lesson) n'afọ 1951. Ọtụtụ n'ime ndị otu Congolese nke klọb ahụ emeghị ihe nkiri mgbe nnwere onwe gasịrị, na-atụ aro na ọzụzụ ha ezughi oke, ọ bụ ezie na Mongito mere otu ihe ngosi n'afọ 1963.<ref name="Diawara1992">{{Cite book|author=Manthia Diawara|title=African Cinema: Politics & Culture|url=https://archive.org/details/africancinemapol0000diaw|year=1992|publisher=Indiana University Press|isbn=0-253-20707-X}}</ref> == Ọrụ == === Egwuregwu === * ''Mangengenge'', nke e bipụtara n'ụdị mimeographed, 1956 * Ọ bụ mgbe ahụ ka a ga-asị na ''ọ'' bụ mgbe a ga-akọ akụkọ ihe mere eme * ''Ngombe'', nke e bipụtara n'usoro na Présence Congolaise, 1964 === Ihe nkiri === * (ya na ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ) La Leçon de Cinéma [The Film Lesson], 1951 * ''Mmiri'' a na-akpọ tams-tams nke Congo, 1963 == Edemsibịa == {{Reflist}} ihlt7eehuglbijnyvmmrw94osh7mumg Ahmed Fakroun 0 17091 87398 81104 2022-08-20T10:12:59Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki   {{databox}} '''Ahmed Fakroun''' (Arabic; a mụrụ n'afọ 1953) bụ onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu si Benghazi, [[Libya]]. Ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke egwu Arabic World Music nke oge a.<ref>{{Cite web|url=http://misrelmahrosa.gov.eg/NewsD.aspx?id=251|title=حوارات ومواجهات|work=misrelmahrosa.gov.eg|language=Arabic|accessdate=2019-11-04}}</ref> John Storm Roberts, nke Original Music, AllMusic, dere na n'etiti ndị na-agụ egwú raï, onye na-agụ egwu pop Ahmed Fakroun pụtara n'ụzọ abụọ. Nke mbụ, ọ na-emetụta ya site na Europop na French art rock, ọ bụghị naanị nkume zuru oke nke ndị ọzọ. Nke abụọ, ọ bụ onye na-akpọ ọtụtụ ngwá egwu na omenala abụọ ahụ yana onye na-agụ egwu. Ọ na-akpọ bouzouki-dịka saz, mandol na darbouka drum, yana guitar, bass guitar na keyboard. Mgbe ụfọdụ, o yiri ka ọ na-elekwasị anya na crossover: mana n'ụdị, crossover ya na-agbanye n'ime ịkọ biculturalism. == Ndekọ Egwu == * Awedni, nke Tommy Vance mepụtara, 1974, London, UK (nke ''Awedni'' Recordi, Columbia Records, Polydor France, kesara) * ''Nisyan'', nke Nicolas Vangelis & Ahmed Fakroun haziri, 1977, Ịtali (nke Shawara Al Madina kesara, dekọọ ya na Enid na Lodge Studio, ma gwakọta ya na Edin studio London) * ''Yumma'', 1978, Italy (E dekọrọ ya na IAF Studio) * ''Shibacik'' (ya na Mark Harris), 1979, Ịtali * Soleil Soleil (ya na Jhon Ferre), 1983 / 1984, Paris * You Son (Prince Language Edit). * ''Okwu Ịhụnanya'' (aka Mots D'amour), 1987, Paris (nke edere na Paris na Studio des Dame na Garage Studios) * Intithar (nke edere na Garage Studios, Paris) * ''Sinbad'' (nke Fakrounmusic wepụtara, edere na Libya) * ''Salma'' (nke Fakrounmusic wepụtara, edere na Libya) == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.ahmedfakroun.com Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị Ahmed Fakroun] * Fakroun's channel on YouTube * [https://web.archive.org/web/20080503090922/http://indiestore.7digital.com/ahmedfakrounmusic ibudata egwu Ahmed Fakroun] * [http://www.last.fm/music/Ahmed+Fakroun Peeji Ahmed Faknoun na Last.fm] * [http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/7434014.stm Ahmed Faknoun Akụkọ na BBC] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bv7fslp4a79vht063g156usqhue1a1f Aminata Diarra 0 17125 87599 81139 2022-08-20T11:09:16Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}   '''Aminata Diarra''' (amụrụ na 24 na ọnwa Febụwarị, na afọ 1970) bụ onye Mali na-agba ọsọ. O sonyere na 100 mita ụmụ nwanyị na afọ 1988 Summer Olympics . == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == &nbsp;{{authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ke8lu3ckzilcca6iyqz6zt972z67kda Aminata Sininta 0 17128 87604 81142 2022-08-20T11:10:17Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aminata Sininta''' (amụrụ na Disemba 23, na afọ 1985 na Bamako) bụ onye [[Mali]] na-agba bọọlụ basketball ụmụ nwanyị. Sininta nọchitere anya Mali, ma sọọ mpi dị ka akụkụ nke otu egwuregwu basketball nke ụmụ nwanyị na afọ 2008 Summer Olympics na Beijing. N'oge asọmpi ahụ, o nwetara ngụkọta nke akara iri abụọ na anọ na egwuregwu ise, gụnyere iri na atọ megide United States na egwuregwu nke atọ. Sininta bụkwa onye otu egwuregwu basketball ụmụ nwanyị nke Djoliba AC na Bamako. == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://archive.today/20130122200240/http://london2012.fiba.com/pages/eng/fa/player/p/pid/38831/sid/6226/tid/324/_/2012_FIBA_World_Olympic_Qualifying_Tournament_for_Women/index.html FIBA Women's Basketball Profile] * [https://web.archive.org/web/20120828004425/http://www.2008.nbcolympics.com/athletes/athlete=55082/bio/index.html NBC Olympics Profile] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mq3vo84qmpygklh1z7q0a0t0ytbsmay Ali Badrakhan 0 17138 87419 81152 2022-08-20T10:17:04Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ali Badrakhan'''<ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/238110/Arts--Culture/Film/Egyptian-director-Ali-Badrakhan-returns-to-the-sil.aspx|title=Egyptian director Ali Badrakhan returns to the silver screen after 14-year hiatus - Film - Arts & Culture - Ahram Online}} </ref> (amụrụ n'April 25, 1946) bụ onye nduzi ihe nkiri na onye edemede ihe nkiri nke Ijipt, nwa nke onye nduzi [[Ahmed Badrakhan]]. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-enyere [[Fatin Abdel Wahab]] aka na Land of Hypocrisy na 1968, yana Youssef Chahine na ihe nkiri "Selection" nke e mere n'afọ 1971 na The Sparrow n'afọ 1974; ihe nkiri mbụ ya bụ "The Love That Was" (1973) nke Soad Hosny. Badrakhan so Naguib Mahfouz, Salah Jahin, na [[Ahmed Zaki (actor)|Ahmed Zaki]] rụkọọ ọrụ. == Oge ọ malitere == A mụrụ Badrakhan n'aka Ahmed Badrakhan onye sitere na Kurdish na Salwa Allam na Cairo n'ihe dị ka 1946. == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Aha Arabic !Ihe edeturu |- |1969 |''Nadia '' | | |- |1975 |''Karnak'' |''Oge ndụ'' |Onye nduzi, Onye edemede |- |1978 |''Shafika na Metwali'' |''Akụkọ banyere obodo na mkpirisi'' |Onye nduzi, Onye edemede |- |1981 |''Ndị nọ n'elu'' |''أهل القمة'' |Onye nduzi, Onye edemede |- |1986 |''Agụụụ'' |''Al-Go'a, الجوع'' |Onye nduzi, onye edemede, onye mmepụta |- |1991 |''Ndị Ịzụ atụrụ na Ndị Nwanyị'' |''Al-Ra'i wal Nisaa, الراعى والنساء'' |Onye nduzi, Onye Mmepụta |- |2002 |''Ọchịchọ'' |''Al-Raghba'' |Onye nduzi |- |} == Hụkwa == * Ihe nkiri nke Ijipt * Ihe nkiri 100 kachasị mma n'Ijipt == Akwụkwọ ọgụgụ == * Laura U. Marks, Hanan Al-Cinema: Mmetụta maka Moving Image, The MIT Press UK. 2015. * Josef Gugler, Film in the Middle East and North Africa: Creative Dissidence, University of Texas Press Austin, USA. 2011, peeji nke 369. * Terri Ginsberg, Chris Lippard, Historical Dictionary of Middle Eastern Cinema, Scarecrow Press, UK. 2010, peeji 527. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Roy Armes, Dictionary of African Filmmakers, Indiana University Press, USA. 2008, peeji 402. * Viola, Shafik, Popular Egyptian Cinema: Gender, Class, and Nation, American University Press in Cairo, Egypt. 2007, peeji 349. * Joel S. Gordon, Revolutionary melodrama: ihe nkiri a ma ama na njirimara obodo na Nasser's Egypt, Middle East Documentation Center, 2002, peeji 300. * Leaman, Oliver, Companion, Encyclopedia of Middle Eastern and North African Film, London : Routledge, 2001. * Hind Rassam Culhane, East/West, ọnọdụ na-edoghị anya nke ịdị adị: iwu na nnọchiteanya nke ọdịbendị ọdịbendị Ijipt na ihe nkiri Ijipt, P. Lang, 1995, peeji 226. * Keith, Shiri, Directory of African film-makers and films, Greenwood Press, 1992, peeji 194. * Peter Cowie, International Film Guide, Tantivy Press, 1977, peeji 536. == Ihe ndetụ == <references /> == Njikọ mpụga == * Ali Badr Khan [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bs33nxa8gnch4wg7cywgbiqz98bsg8h Ahmed Hijazi (cartoonist) 0 17162 87422 81181 2022-08-20T10:17:39Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Ibrahim Hijazi''' (1936-2011) bụ onye Egypt na-ese ihe nkiri na-atọ ọchị, nke a maara maka nkatọ ya na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọha mmadụ.<ref>Leonard Freedman ''The Offensive Art: Political Satire and Its Censorship around the World from Beerbohm to Borat '' 0313356017 - 2008 "For example, the government has tolerated editorial cartoonist Ahmed Hijazi, despite the fact that his work expresses hostility to imperialism, international business, and the cult of personality and the worship of the state, even in the guise of the public health apparatus) to do so...."</ref><ref>Allen Douglas, Fedwa Malti-Douglas - 1994 ''Arab comic strips: politics of an emerging mass culture'' 62 "One of the best-known editorial cartoonists of the Arab world,8 Hijazi has drawn for mainstream Egyptian magazines such as Sabdh al-Khayr and, in recent years, on a regular basis for al-Amli, ... Ahmad Hijazi shares many of the basic positions of the Egyptian Left: hostility to imperialism, suspicion of international business. But he extends his analysis to less widely accepted positions: a critique of nationalism and even patriotism, ...."</ref><ref>Fedwa Malti-Douglas - Men, Women, and God(s): Nawal El Saadawi and Arab Feminist Poetics 0520200721 1995 Her earthy realism, like her politically uncompromising, frequently bleak visions of Egyptian society, show her to be the literary sister of such leftist-populist writers as Yusuf al-Qa'id and Ahmad Fu'ad Najm, and even the cartoonist Ahmad Hijazi ...</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ahmed Hijazy at Inducks ki2hqg7k86e0c75k5rf0jcn5e3iznyw Amina Mohamed (film director) 0 17183 87571 81869 2022-08-20T11:00:07Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amina Mohamed''' (1908-1985) bụ onye Egypt na-agba egwu, onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi ihe nkiri.<ref name="Armes2008">{{Cite book|author=Roy Armes|title=Dictionary of African Filmmakers|url=https://books.google.com/books?id=88sTRTl6yKwC&pg=PA96|year=2008|publisher=Indiana University Press|isbn=0-253-35116-2}}</ref><ref name="Hillauer2005">{{Cite book|author=Rebecca Hillauer|title=Encyclopedia of Arab Women Filmmakers|url=https://books.google.com/books?id=yv1BH5Wz-ekC&pg=PA30|year=2005|publisher=American Univ in Cairo Press|isbn=978-977-424-943-3}}</ref> == Ndụ == Mohamed si n'ime ime obodo dara ogbenye, nke na-enweghị njikọ na ihe nkiri nka Cairo. Ya na nwa nwanne ya nwanyị, [[Amina Rizk|Amina Rizq]], nakwa nne ha kwagara Cairo; a kpọchiri ha abụọ n'ụlọ mgbe ha gosipụtara ihe nkiri mbụ ha. Amina nwere ihe ịga nke ọma n'inweta aha dị ka onye na-agba egwu na onye na-eme ihe nkiri.<ref name="NelmesSelbo2015">{{Cite book|author=Jill Nelmes|title=Women Screenwriters: An International Guide|url=https://books.google.com/books?id=kGikCgAAQBAJ&pg=PA11|year=2015|publisher=Springer|isbn=978-1-137-31237-2|pages=11–12}}</ref> Mohamed bụ onye nduzi, onye mmepụta, onye edemede, onye nchịkọta akụkọ na onye mere ihe nkiri nke ''Tita Wong'' (1937).<ref name="NelmesSelbo2015" /> E sere ihe nkiri ahụ na njikọ aka ya na otu ndị enyi nwere ọgụgụ isi, nke gụnyere onye nduzi Salah Abou Seif na ndị na-ese ihe [[Salah Taher]] na Abdel Salam El Sherif.<ref name="Hillauer2005" /> Tita Wong, nke Mohamed gosipụtara, bụ nwa nwanyị nke ndị China dara ogbenye kwagara na Cairo, a manyere ya ịgba egwú na klọb abalị. N'ịbụ onye a na-ebo ebubo igbu nwanne nna ya, onye ọka iwu ya na-anwa ikwu na aka ya dị ọcha, na ihe na-egosipụta ndụ mbụ ya.<ref name="NelmesSelbo2015" /> == Ihe nkiri == === Dị ka onye nduzi === * ''Tita Wong'', 1937 === Dị ka onye na-eme ihe nkiri === * Dr. Farhat, 1935 * ''Onye Ọkwọ Ụgbọ Mmiri'' / El ''bahar'' (1935) * ''Onyinyo nke Oge'' gara aga / ''Shabah'' el madi (1935) * The Night Watchman / ''Ghafir'' el darak (1936) * The Doorkeeper / ''awab'' el amara (1936) * ''Otu narị puku Guineas'' / Meet alf guinea (1936) * ''Tita Wong'' (1937) * ''Ebube ebighi ebi'' / El ''magid'' el khalid (1937) * ''Ịhụnanya nke Onye'' Mad / El hub el morestani (1937) * ''Iwu Iri ahụ''<ref>movie credits</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == hhja7abmcrj5uhyesthsymfqjvvckdj Amal Ramsis 0 17185 87684 84233 2022-08-20T11:34:20Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki  {{databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amal Ramsis''' (Arabic: أمل رمسيس) bụ onye na-eme ihe nkiri n'Ijipt.<ref>[[imdbname:2298061|Amal Ramsis on IMDb]]</ref> Ọ gụrụ iduzi na International Film and Television School nke dị na Madrid.<ref>[http://www.dw.de/ramsis-amal/a-15906771 Speaker profile]</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha mbụ !Aha Bekee !Ihe ndị e dere n'akwụkwọ |- |- |2018 |''Ị Si n'Ebe Dị Anya'' |''Ị Si n'Ebe Dị Anya''<ref>{{Cite web|url=https://www.dohafilminstitute.com/financing/projects/grants/you-come-from-far-away|title=You Come from Far Away|work=dohafilminstitute.com|accessdate=2019-03-24}}</ref> |Onye nduzi |- |2015 |''أثر الفراشة'' |''Ihe Na-egosi Ụgbala''<ref>[https://www.imdb.com/title/tt3498730/?ref_=nm_knf_t1 The Trace of the Butterfly on IMDb]</ref><ref>[http://dokufest.com/2015/qa-amal-ramsis/ Q&A with Amal Ramsis in DokuFest on The Trace of the Butterfly]</ref> |Onye nduzi |- |2011 |''Isiokwu ndị a kpọrọ'' |''A machibidoro ya iwu''<ref>[https://www.youtube.com/watch?v=VYWsLoZrLz0 Forbidden, Trailer]</ref><ref>[https://www.imdb.com/title/tt3461040/?ref_=nm_knf_t3 Forbidden on IMDb]</ref><ref>[https://www.theguardian.com/world/2013/may/05/egypt-artists-in-place-of-war-feature The documentary film-maker who chronicled the often absurd restrictions imposed on everyday life]</ref><ref>[http://www.ipsnews.net/2012/03/arab-women-bring-spring-to-the-screen/ Arab Women Bring Sprig to the Screen: 'Forbidden' at the One World International Human Rights Documentary Film Festival in Prague]</ref><ref>[http://www.cccb.org/en/activities/file/off-program-presents-mamnou-prohibit/218958 Forbidden at the Centre de Cultura Contemporània de Barcelona]</ref> |Onye nduzi |- |2009 |''Ndụ'' |''Ndụ'' |Onye nduzi |- |2005 |''Nanị Nrọ'' |''Naanị Nrọ''<ref>[https://www.imdb.com/title/tt0816653/?ref_=nm_knf_t2 Solo Sueños on IMDb]</ref> |Onye nduzi |- |2001 |''بيروت على شط البحر'' |''Beirut nọ n'akụkụ oké osimiri''<ref>[https://issuu.com/visionaire/docs/dok2011_katalog/ DOK Leipzig 2016 Catalogue]</ref> |Onye nduzi |} Ọ duziri Silence na Plateau.<ref>[http://cmca-med.org/film/forbidden/ 'Forbidden' on the Mediterranean Center for Audiovisual Communication's Website]</ref> === Ihe nrite === E nyela ihe nkiri 'Forbidden' nke Ramsis onyinye ndị na-ege ntị maka Best Feature Documentary na Drac Magic (May 2011), Best Film na Arab Film Festival nke Rotterdam (September 2011), Best Movie for Human Rights na Festival Internacional de Cine Invisible de Bilbao (September 2011), Best Film in the Festival of Political Cinema nke Women of Madrid (December 2011) mere na Best Documentary Film na Festival Internacional nke Cine Pobre (April 2012); e gosikwara ya na Millennium Film Festival na Arab Film nke Berlin.<ref>[http://www.antiimperialista.org/amal_ramsis_assisi Projection of the award-winning documentary film “Forbidden”]</ref><ref>[http://www.africultures.com/php/index.php?nav=film&no=13735 About 'Forbidden']</ref> The Trace of the Butterfly ya, ''ihe'' nkiri kwụụrụ onwe ya kpamkpam na-enweghị ego si mpụga, enwetala onyinye ndị na-ege ntị na Dortmund na Cologne's International Women's Film Festival ma gosipụta ya na Istanbul Film Festival, CINEQUEST Film Festival na California, Her Africa Film Festival na IAWRT African Film Festival.<ref>[http://www.dailynewsegypt.com/2015/05/12/egyptian-documentary-wins-audience-award-in-international-womens-film-festival-dortmund/ Egyptian documentary wins Audience Award in International Women’s Film Festival Dortmund]</ref><ref>[https://www.facebook.com/IFFF.Dortmund.Koeln/posts/10153911465434762 Trailer Ruhr Audience Award Announcement]</ref><ref>[http://www.iawrt.org/news/bravery-love-fights-laughs-vegans Bravery, Love, Fights, Laughs and Vegans]</ref> == Enyemaka maka mmemme ihe nkiri == === Emume ihe nkiri ụmụ nwanyị nke mba Cairo === N'afọ 2008, o guzobere Caravan of Arab and Latin American Women's Films (Arabic: قافلة سينما المرأة العربية واللاتينية) ma ọ bụ Entre Cineastas (Arabic: بين سينمائيات), nke mechara ghọọ Cairo International Women's Film Festival (Arabic: مهرجان القاهرة الدولي لسينما المرأة).<ref>[http://www.cityofwomen.org/en/content/artist/amal-ramsis City of Women - Profile]</ref><ref>{{Cite web|url=http://cairowomenfilmfest.com/aboutus/|title=About CIWFF|accessdate=2016-12-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170302212530/http://cairowomenfilmfest.com/aboutus/|archivedate=2017-03-02}}</ref> Ọ bụ emume mbụ nke ụdị ya n'ụwa Arab.<ref>[https://www.mediasupport.org/unveiling-strength-arab-women-filmmaking/ Ramsis on Arab Women, CIWFF and The Trace of the Butterfly]</ref> Ramsis na-edukwa usoro One-Minute Workshop ebe ọ na-azụ ụmụ nwanyị na-abụghị ndị ọkachamara na isi ihe nkiri na ntụziaka ihe nkiri dị mkpirikpi.<ref>[http://www.cineyderechoshumanos.com/2013/index.php?option=com_content&view=article&id=12&Itemid=8&idn=17282&lang=en Amal Ramsis will give a workshop at the 11th Human Rights Film Festival]</ref> === Dortmund na Cologne International Women's Film Festival === Ramsis jere ozi na Rwe Film Award selection jury na 2015.<ref>[https://www.imdb.com/name/nm2298061/news?ref_=nm_phs_nw Dortmund's International Feature Film Competition for Women Directors Announced Participants]</ref><ref>{{Cite web|url=https://frauenfilmfestival.eu/module/index.php?id=2358&L=1|title=Jury Selection|accessdate=2016-12-25|archivedate=2019-05-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190514135712/https://frauenfilmfestival.eu/module/index.php%3Fid%3D2358%26L%3D1}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [[imdbname:2298061|Amal Ramsis na IMDb]] * [https://vimeo.com/user11747571 Ọwa Vimeo nke Amal Ramsis] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] n2hd86ud2rlyawcwaxlcdvb57pdovg7 Alfred L. Bright 0 17221 87732 81243 2022-08-20T11:56:24Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Alfred L. Bright (Jenụwarị úbọchị itoolu, 1940 rụo ụbọchị irí abụọ na asatọ n'ọnwa Ọktoba, 2019) bụ ónyé America na-ese ihe na ónyé nkuzi nka. Ọ ghọrọ "onye isi Africa America mbụ na-arụ ọrụ oge niile" na alma mater ya, Youngstown State University, ọ bụkwa ónyé guzobere na onye nduzi nke mmemme Africana Studies site na 1970 ruo 1987.<ref name="WFMJobit">{{Cite news|author=Petronelli|first=Morgan|title=Renowned artist and African American educator Al Bright dies|url=https://www.wfmj.com/story/41245608/renowned-artist-and-african-american-educator-al-bright-dies|accessdate=November 1, 2019|work=WFMJ-TV}}</ref><ref name="ysublackalumni">{{Cite web|title=Professor Emeritus Alfred Bright|url=https://bac.ysu.edu/index.php/alumni-spotlight/al-bright/|work=Black Alumni Chapter|publisher=Youngstown State University|accessdate=November 1, 2019}}</ref> Enwere ike ịhụ ọrụ ya n'ọtụtụ ebe ngosi ihe mgbe ochie, gụnyere Butler Institute of American Art na Canton Museum of Art.<ref name="WFMJobit" /> == Ihe odide == {{Reflist}} abk9exdqb40esdihom5surkcorflyj9 Asaramanitra Ratiarison 0 17293 87678 81317 2022-08-20T11:33:01Z Nwosuphayvour 13958 wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Asaramanitra Ratiarison''' (amụrụ na 7 Jenụwarị, na afọ 1988) bụ onye judo Madagascar. O sonyere na afo 2016 Summer Olympics na [[Rio de Janeiro]], na 48 kilogram ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|url=https://www.rio2016.com/en/athlete/asaramanitra-ratiarison|title=Asaramanitra Ratiarison|work=rio2016.com|accessdate=9 August 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160817145348/https://www.rio2016.com/en/athlete/asaramanitra-ratiarison|archivedate=17 August 2016}}</ref> Dayaris Mestre Alvarez nke Cuba meriri ya na agba nke mbụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.rio2016.com/en/judo-standings-ju-women-48-kg|title=Rio 2016|work=Rio 2016|accessdate=2016-08-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160807133443/https://www.rio2016.com/en/judo-standings-ju-women-48-kg|archivedate=7 August 2016}}</ref> Ọ bụ onye na-eburu ọkọlọtọ maka Madagascar n'oge emume mmechi.<ref>{{Cite web|url=https://www.olympic.org/news/the-flagbearers-for-the-rio-2016-closing-ceremony|title=The Flagbearers for the Rio 2016 Closing Ceremony|date=2016-08-21|accessdate=2016-08-23}}</ref> == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tr45vsfaddowfip7ejqyewx6n9on7zw Almaz Ayana 0 17307 87718 84224 2022-08-20T11:44:15Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Almaz Ayana Eba''' (Oromo: ; Amharic: ኣልማዝ Florina Eba, amụrụ na 21 Nọvemba 1991) bụ nwanyị Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge nke na-asọmpi na 3000 mita, 5000 mita, na 10,000 mita. Ọ mebiri ihe ndekọ ụwa nke mita 10,000, nke e debere na 1993, mgbe ọ na-emeri ihe nrite ọla edo na 2016 Summer Olympics na Rio de Janeiro. Na 2017 World Championships na London, Almaz meriri nrite ọla edo na mita 10,000, na-emecha sekọnd 46 n'ihu onye nke == Mmalite == A mụrụ Almaz Ayana na Wenbera, Benishangul-Gumuz Region, Ethiopia. A mụrụ ya dị ka nwa ikpeazụ nke asaa n'ime ụmụnne itoolu, Ayana malitere ịgba ọsọ n'ụlọ akwụkwọ dị n'ógbè ahụ mgbe ọ dị afọ 13-14. Ọ lụrụ enyi ya n'oge ọ bụ nwata na onye mmekọ ogologo oge, Soressa Fida. Dị ka ndị egwuregwu ndị ọzọ a ma ama dị ka [[Fatuma Roba]] na [[Derartu Tulu]], Ayana bụkwa onye Oromo. Na mgbakwunye na asụsụ Oromo ya, ọ na-asụkwa Amharic. Aha Almaz pụtara Diamond na Amharic. Almaz bụ Onye Kraịst na-anụ ọkụ n'obi. == Ọrụ == === mita 5,000 === Almaz ritere ọla nchara na mita 5000 na afọ 2013 World Championships in Athletics na Moscow, Russia. Almaz meriri n'asọmpi mita 5000 mbụ ya na afọ 2014 African Championships na Marrakech, na-emeri onye ọkacha mmasị Genzebe Dibaba na oge ndekọ nke 15:32.72.<ref>Mulkeen, Jon (11 August 2014).</ref> Otu ọnwa mgbe nke ahụ gasịrị na IAAF Continental Cup na Marrakech, ọ meriri mita 5000 site na ihe karịrị 24 sekọnd.<ref>Ramsak Bob (14 September 2014).</ref> N'ọnwa Mee afọ 2015, Almaz gbara ọsọ kachasị mma nke 14:14.32 karịa mita 5000 na nzukọ IAAF Diamond League na Shanghai, China, na-emeziwanye ihe kachasị mma nke 14:25.84 nke e debere na afo 2013 na Paris.<ref>[http://en.omriyadat.com/videos/almaz-ayana-5000m-diamond-league Almaz Ayana Wins Women's 5000m | Brussels Diamond League]. </ref><ref name="IAAF">{{Cite web|title=IAAF - Shanghai 2015 Results 5000m W|url=http://www.iaaf.org/results/diamond-league-meetings/2015/iaaf-diamond-league-shanghai-5647/women/5000-metres/final}}</ref><ref name="IAAF profile">{{Cite web|title=IAAF Profiles » Almaz Ayana|url=http://www.iaaf.org/athletes/ethiopia/almaz-ayana-250362|work=iaaf.org|accessdate=13 August 2016}}</ref> Nke a mere ka ọ bụrụ nwanyị nke atọ na-eme egwuregwu na ọsọ ahụ, n'azụ ndị obodo ya Tirunesh Dibaba, onye na-edekọ ihe ndekọ ụwa, na [[Meseret Defar]]. Na afọ 2015 IAAF World Championships na Beijing, ọ meriri mita 5000, na-emeri onye nrite ọla nchara Genzebe Dibaba ihe karịrị sekọnd 17. Na abalị abụọ na onwa isii, na afọ 2016, Almaz gbara ọsọ mita 5000 na 14:12.59 na nzukọ Golden Gala na Rome. Nke a mere ka ọ bụrụ nwanyị nke abụọ kachasị ọsọ n'ebe a, na-esote naanị Tirunesh Dibaba nke ụwa nke 14:11.15. === 10,000 mita === Ọ gbara ọsọ 10,000 mita na asọmpi maka oge mbụ na ọnwa isii, na afo 2016 Ethiopian Olympic trials na Hengelo, Netherlands.<ref name="IAAF report">{{Cite web|author=Morse|first=Parker|date=12 August 2016|title=Report: Women's 10,000m – Rio 2016 Olympic Games|url=https://www.iaaf.org/competitions/olympic-games/the-xxxi-olympic-games-5771/news/report/women/10000-metres/final|work=iaaf.org.|accessdate=12 August 2016}}</ref> O weputara oge izizi kachasị ọsọ nke 30:07 ma merie Tirunesh Dibaba.<ref>{{Cite web|author=Mulkeen|first=Jon|date=29 June 2016|title=Ayana wins in Hengelo with fastest 10,000m debut in history|url=https://www.iaaf.org/news/report/hengelo-ethiopian-olympic-10000m-trial-2016-a|work=iaaf.org|accessdate=12 August 2016}}</ref> Na afọ 2016 Summer Olympics, o setịpụrụ ihe ndekọ ụwa nke 29:17.45 na mita 10,000, karịa ihe ndekọ ụwa dị afọ 23 nke onye China na-eme egwuregwu Wang Junxia site na sekọnd 14.<ref>{{Cite web|title=Almaz Ayana of Ethiopia wins first track gold medal at Rio 2016 and shatters 10,000m world record|url=https://www.rio2016.com/en/news/almaz-ayana-of-ethiopia-wins-first-track-gold-medal-at-rio-2016-setting-world-record-in-10-000m|work=rio2016.com|date=12 August 2016|accessdate=12 August 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160813134836/https://www.rio2016.com/en/news/almaz-ayana-of-ethiopia-wins-first-track-gold-medal-at-rio-2016-setting-world-record-in-10-000m|archivedate=13 August 2016}}</ref><ref name="Guardian report">{{Cite web|author=Ingle|first=Sean|date=12 August 2016|title=Ethiopia's Almaz Ayana smashes 10,000m world record on way to gold|url=https://www.theguardian.com/sport/2016/aug/12/ethiopia-almaz-ayana-10000-world-record-olympics|work=theguardian.com|accessdate=12 August 2016}}</ref> Ọ dịghị onye gbara ọsọ n'ime sekọnd 22 nke ndekọ Wang.<ref>{{Cite news|author=Schofield|first=Daniel|date=12 August 2016|title=Almaz Ayana insists 'my doping is my training, my doping is Jesus' after smashing world record at Rio 2016|url=https://www.telegraph.co.uk/olympics/2016/08/12/almaz-ayana-insists-my-doping-is-my-training-my-doping-is-jesus/|work=The Telegraph|accessdate=12 August 2016}}</ref> 10,000 mita bụ ọsọ ọsọ ọsọ ọsọ mgbe Ayana hapụrụ na agba iri na abụọ ka ọ ga-aga. [[Vivian Cheruiyot]] nke Kenya nke nọ n'ọnọdụ nke abụọ na-eme ihere nke ndekọ Wang na onye mmeri Olympic 10,000 mita abụọ Tirunesh Dibaba nwetara ọla nchara site na mmụba nke sekọnd 12 na oge kachasị mma ya na oge nke anọ kachasị ọsọ n'akụkọ ihe mere eme. E debere ọtụtụ ndekọ mba, na ndị asọmpi iri na asatọ setịpụrụ ihe kachasị mma.<ref>{{Cite web|author=Germano|first=Sara|date=12 August 2016|title=Ethiopia's Almaz Ayana Obliterates 10,000 Meters Record|url=https://www.wsj.com/articles/ethiopias-almaz-ayana-obliterates-10-000-meters-record-1471025289|work=wsj.com|accessdate=13 August 2016}}</ref> Usoro nyocha ọgwụ ọjọọ na Ethiopia na ihe ihere doping nke metụtara egwuregwu egwuregwu tupu egwuregwu Olimpik nke Rio mere ka ụfọdụ nwee obi abụọ ma Almaz na-eji ọgwụ doping.<ref>{{Cite web|date=7 April 2016|title=Ethiopia told to do mass doping tests or face IAAF ban|work=ESPN.com|url=http://www.espn.com/espn/wire/_/section/trackandfield/id/15152175|accessdate=6 November 2016}}</ref><ref name="538 discussion">{{Cite web|author=McCann|first=Allison|date=12 August 2016|title=Did Almaz Ayana Break The World Record By Too Much?|url=http://fivethirtyeight.com/features/did-almaz-ayana-break-the-world-record-by-too-much/|work=[[FiveThirtyEight]]|accessdate=12 August 2016}}</ref> Ndị na-akọwa ihe na Britain bụ Brendan Foster na Paula Radcliffe, ndị bụbu ndị nwere ihe ndekọ ụwa na ihe omume ndị dị anya, nwere obi abụọ banyere arụmọrụ Almaz.<ref name="Guardian report" /> Ndị asọmpi ibe ha kọrọ na tupu asọmpi ahụ, onye Etiopia ahụ na-ekpo ọkụ ma o yighị ka ọ dị mma.<ref name="AW report">{{Cite web|author=Henderson|first=Jason|date=12 August 2016|title=Ethiopian tells cynics her Olympic 10,000m win is down to hard training and religious faith|url=http://www.athleticsweekly.com/featured/almaz-ayanas-record-met-with-scepticism-48499|work=athleticsweekly.com|accessdate=12 August 2016}}</ref> Na mkparịta ụka ndị nta akụkọ ya mgbe agbụrụ gasịrị, Ayana kwuru na oge ya bụ naanị nsonaazụ ọzụzụ siri ike.<ref>{{Cite web|author=Gatward|first=Matt|date=12 August 2016|title=Rio Olympics: Jo Pavey calls Almaz Ayana's surprise record smash 'the craziest race I've ever been in'|url=https://www.independent.co.uk/sport/olympics/jo-pavey-almaz-ayana-rio-2016-britain-10000m-olympics-lapped-record-a7187931.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160814042354/http://www.independent.co.uk/sport/olympics/jo-pavey-almaz-ayana-rio-2016-britain-10000m-olympics-lapped-record-a7187931.html|archivedate=2016-08-14|work=independent.co.uk|accessdate=12 August 2016}}</ref> N'abalị ise n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2017, ọ meriri 10,000 mita na World Championships na London. == Nkwado == * 2016 Nwanyị na-eme egwuregwu nke Afọ. == Ihe ndị ọ rụzuru == === Egwuregwu mba ụwa === {| {{AchievementTable|Event=yes}} |2010 |[[2010 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]] |[[Moncton, Canada]] |5th |[[2010 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|3000 m st.]] |9:48.08 |- |2013 |[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Moscow|Moscow, Russia]] |bgcolor=cc9966|3rd |[[2013 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]] |14:51.33 |- |rowspan=2|2014 |[[2014 African Championships in Athletics|African Championships]] |[[Marrakech|Marrakech, Morocco]] |bgcolor=gold|1st |[[2014 African Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]] |15:32.72 |- |[[2014 IAAF Continental Cup|IAAF Continental Cup]] |[[Marrakech|Marrakech, Morocco]] |bgcolor=gold|1st |[[2014 IAAF Continental Cup results#Women.27s 5000 metres|5000 m]] |15:33.32 |- |2015 |[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Beijing|Beijing, China]] |bgcolor=gold|1st |[[2015 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]] |14:26.83 '''[[List of Commonwealth records in athletics|CR]]''' |- |rowspan=2|2016 |rowspan=2|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]] |rowspan=2|[[Rio de Janeiro|Rio de Janeiro, Brazil]] |bgcolor=cc9966|3rd |[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000&nbsp;m]] |14:33.59 |- |bgcolor=gold|1st |[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|10,000&nbsp;m]] |29:17.45 '''[[List of world records in athletics|WR]]''' '''[[List of Olympic records in athletics|OR]]''' |- |rowspan=2|2017 |rowspan=2|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]] |rowspan=2|[[London|London, United Kingdom]] |bgcolor=silver|2nd |[[2017 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]] |14:40.35 |- |bgcolor=gold|1st |[[2017 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|10,000 m]] |30:16.32 |} == Ihe kacha mma n'onwe ya == {| class="wikitable" !Elu ya !Ihe omume !Oge !Ụbọchị !Ebe !Ihe ndị ọzọ |- | rowspan="2" |Okporo ụzọ |5000 mita |14:12.59 |2 June 2016 |Rom, Ịtali |#2 Oge niile |- |10 000 mita |29:17.45 |12 Ọgọst 2016 |[[Rio de Janeiro]], Brazil |Ihe ndekọ ụwa |} {| class="wikitable" !Elu ya !Ihe omume !Oge !Ụbọchị !Ebe !Ihe ndị ọzọ |- | rowspan="1" |Okporo ụzọ |10 kilomita |32:19 |31 Disemba 2010 |Luanda, [[Angola]] | |} <ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/athletes/ethiopia/almaz-ayana-250362|title=Almaz AYANA {{!}} Profile {{!}} iaaf.org|work=www.iaaf.org|accessdate=2019-06-24}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist|30em}} <references /> == Njikọ mpụga == * Sports-Reference.com [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] g6npjk3git5zw3r92sikvt7qvguhnva Afia Schwarzenegger 0 17314 87111 81340 2022-08-19T12:10:20Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox person|name=Afia Schwarzenegger|birth_date=14 February 1982|birth_place=Kumasi, Ashanti Region|nationality=Ghanaian|occupation=Comedian, TV / Radio Presenter|television=The breakfast show Schwar TV,Yewo Krom, Kokooko Show|children=3 James Ian Geiling Heerdegan,John Irvin Geiling Heerdegen,Adiepena Geiling Amankona|parents=Augustine Agyei and Grace Achiaa}} [[Category:Articles with hCards]] '''Afia Schwarzenegger''', nke a makwaara dị ka '''Valentina Nana Agyeiwaa''' (amụrụ na 14 Febụwarị 1982, Kumasi, Ghana) bụ [[Ghana|onye]] mgbasa ozi Ghana. Ọ bụ onye na-eme ihe ememe ụtụtụ nke ụlọọrụ mgbasa ozi Okay FM ''Yewo Krom'' na UTV Ghana's ''Kokooko'' show, a chụpụrụ ya n'ụlọ ọrụ ndị ahụ maka ebubo na ọ na-emebi ihe.<ref>{{Cite news|author=Mawuli|first=David|date=2017-08-07|title=Angel TV sacks TV presenter?|language=en|work=Pulse|url=https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/afia-schwarzenegger-angel-tv-sacks-tv-presenter/t3dq8hb|accessdate=2022-03-27}}</ref> Ọ bụ C.E.O. nke Schwar TV na YouTube; Ọ bụkwa onye isi oche nke QAS purified water, onye na-elekọta ihe ngosi nri ụtụtụ ma họpụta ya dị ka onye nnọchi anya ụmụ mgbei na Ghana site na Association of Children Homes and Orphanages in Ghana. Ọ bụkwa onye guzobere ntọala Leave2Live, otu nkwado ime ike n'ụlọ na onye guzobere Otaawon Street Ministry, otu na-abaghị uru nke na-enye obere ùgwù na Ghana Aflegeia arụkwa ọrụ maka FM Africa.<ref>{{Cite web|url=http://peacefmonline.com/pages/showbiz/radiotv/201604/276656.php|title=Afia Schwarzenegger Returns On Okay FM|first=Peace FM|author=Online|work=peacefmonline.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Afia-Schwarzenegger-out-with-a-new-TV-show-Atigya-716162|title=Afia Schwarzenegger out with a new TV show 'Atigya'|work=www.ghanaweb.com}}</ref> Ọ bịara n'ihu ọha site na usoro TV ''Afia Schwarzenegger'' nke Deloris Frimpong Manso mepụtara. == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1gfn7wff36qf16dq4wc8n4tmng5y3kz Ama Ampofo 0 17315 87614 84227 2022-08-20T11:11:56Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ama Ampofo''' bụ onye Ghana na-eme ihe nkiri na ihe nlereanya. Nwa nke atọ n'ime ụmụ anọ, a mụrụ Ama na Accra na 22 June 1991. N'afọ 2014, ọ pụtara dị ka "Claudia" na ihe nkiri [[Shirley Frimpong-Manso]], Devil in the Detail, ọrụ nke mere ka o nweta ihe nrite Africa Movie Academy Award maka nhọpụta Best Supporting Actress na onyinye Golden Movie. Tupu ihe nkiri mbụ ya, Ama gosipụtara na mgbasa ozi TV (Fidelity Bank Ghana, Kiss Condom) na vidiyo egwu (Lies by Sarkodie feat). Lil Shaker) na Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/music/31123/full-list-of-winners-at-golden-movie-awards-2015.html|title=Full List Of Winners At Golden Movie Awards 2015|publisher=modernghana.com|date=29 June 2015|accessdate=12 June 2016|author=Eugene Nyavor}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ama-Ampofo-did-not-win-an-award-at-the-2015-AMAA-385078|title=Ama Ampofo did not win an award at the 2015 AMAA|publisher=ghanaweb.com|date=1 October 2015|accessdate=12 June 2016}}</ref> [[Usòrò:Ama Ampofo.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Akụkọ ndụ == A mụrụ Ama Ampofo ma zụlite ya na Cantoments na mpaghara Greater Accra nke [[Ghana]]. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na St. Paul's Lutheran na Kanda wee gaa Calvary International School na Teshie. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya na Archbishop Porter Girls' Senior High School na Takoradi, ọ debara aha ya na Mahadum Ghana ebe ọ nwetara nzere bachelọ na akụkọ ihe mere eme na ihe nkiri. Ọbụna tupu ime ihe nkiri aghọọ nhọrọ ọrụ, Ama ewepụghị aka nihe gbasara ihe ngosi. O meriri na 2001 Golden Tulip Hotel Children Playback Show, asọmpi ịgba egwú nke e mere na Accra National Theatre, wee sonye na 2012 Miss Malaika Ghana, ihe ngosi mara mma, na-eme ka ndị ise kachasị elu.<ref>{{Cite web|url=http://ytainment.com/from-participating-in-miss-malaika-2012-to-the-big-stage-the-story-of-ama-ampofo/|title=From participating in Miss Malaika 2012 to the big stage: The story of Ama Ampofo}}</ref><ref name="brad">{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/music/31490/actress-ama-ampofo-opens-up-to-news-one.html|title=Actress Ama Ampofo Opens Up To NEWS-ONE|publisher=modernghana.com|date=23 July 2015|accessdate=12 June 2016}}</ref> == Ọrụ == Ama mere ihe nkiri mbụ ya na 2014 site nakwa arụmọrụ a ma ama na ihe nkiri [[Shirley Frimpong-Manso|Shirley Frimpong-Mansoo]], Devil in the Detail, nke o meriri 2015 Golden Movie Awards maka Best Supporting Actress na Drama Category ma nweta nhọpụta Africa Movie Academy maka Best Supporty Actress. Mgbe ọ kwụsịrị ọrụ oge niile, na 2021 Ama nwetara otuto ọhụrụ maka ọrụ ọ na-arụ na ihe nkiri ọhụrụ [[Shirley Frimpong-Manso|Shirley Frimpong-Mansońs]] Chasing Lullaby: A Mother's Day Story na usoro ihe nkiri TV nke Boys and Girls: The Ultimate Battle of Sexes!<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/music/31490/actress-ama-ampofo-opens-up-to-news-one.html|title=Actress Ama Ampofo Opens up to NEWS-ONE}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/music/31123/full-list-of-winners-at-golden-movie-awards-2015.html|title=Full List Of Winners At Golden Movie Awards 2015|publisher=modernghana.com|date=29 June 2015|accessdate=12 June 2016|author=Eugene Nyavor}}</ref> Tupu ime ihe nkiri, Ama meriri 2001 Golden Tulip Hotel Children Playback Show, asọmpi ịgba egwú nke a kwadoro na Accra National Theatre, wee sonye na 2012 [ñMiss Malaika Ghana, ihe ngosi mara mma, na-eme ka ndị ise kachasị elu.<ref>{{Cite web|url=http://ytainment.com/from-participating-in-miss-malaika-2012-to-the-big-stage-the-story-of-ama-ampofo/|title=From participating in Miss Malaika 2012 to the big stage: The story of Ama Ampofo}}</ref> == Ebensidee == == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|6325649}} * [http://www.amaampofo.com/about-me.html Ebe nrụọrụ weebụ Ama Ampofo] * [https://sparrowstation.com/ Ebe nrụọrụ weebụ Sparrow Station] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ls25lnly01yo5z34dkxcdrsb57gwowv Alberta Jeannette Cassell 0 17320 87598 82104 2022-08-20T11:08:57Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] Alberta Jeannette Cassell (nke a na-akpọkwa '''Alberta Jeennette Cassell''' Butler, Nọvemba 22, 1926 ruo Ọktoba 24, 2007) bụ onye Afrịka Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ nke na-arụ ọrụ maka ndị agha mmiri.<ref>{{Cite web|url=http://cornellalumnimagazine.com/index.php%3Foption=com_content%26task=view%26id=106|title=May/Jun '08 Obituaries|date=2008|accessdate=15 October 2015|work=Cornell Alumni Magazine|publisher=Cornell Alumni Association}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Alberta Jeannette Charolette Cassell na District of Columbia, nwa nwanyị nke onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Albert Cassell na onye nkuzi Martha Ann Mason.<ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary 1865-1945|author=Cassell|first=Charles Irvin|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0-415-92959-8|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/86 86–87]|editor=Wilson|chapter=Alberta Jeannette Cassell Butler|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/86}}</ref> Ọ gara James Monroe Elementary School, Bannecker Junior High, na Dunbar High School, gụsịrị akwụkwọ na 1944.<ref name=":0" /> Nna ya kpebisiri ike na ụmụ ya niile ga-abụ ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ dị ka ya onwe ya, nakwa na ha ga-aga [[alma mater]] ya, Mahadum Cornell.<ref>{{Cite journal|url=http://ezramagazine.cornell.edu/FALL14/People.html|title=Building on Opportunity: The Cassell Family of Architects|author=Aloi|first=Daniel|date=2014|journal=Ezra|accessdate=15 October 2015|volume=7|issue=1}}</ref> Cassell kwanyeere ọchịchọ nna ya ùgwù wee gaa Mahadum Cornell. N'afọ 1948, ọ ghọrọ otu n'ime ụmụ nwanyị Afrịka Amerịka abụọ mbụ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ ha nke ihe owuwu (onye nke ọzọ bụ nwanne ya nwanyị Martha Cassell Thompson).<ref>{{Cite web|url=http://dna.bwaf.org/archive/entry/alberta-jeannette-cassell|archiveurl=https://archive.today/20160316092621/http://dna.bwaf.org/archive/entry/alberta-jeannette-cassell|archivedate=16 March 2016|title=Alberta Jeannette Cassell|accessdate=15 October 2015|work=Dynamic National Archive|publisher=Beverly Willis Architecture Foundation|author=Washington|first=Roberta}}</ref> N'afọ 1947, ọ bụ otu n'ime ndị otu Cornell architecture na-enweta ihe nrite, na asọmpi mba nke American Institute of Architects kwadoro.<ref>{{Cite news|date=1947-07-06|title=Cornell Team Wins Architecture Award|pages=7A|work=Poughkeepsie Journal|url=https://www.newspapers.com/clip/52779455/cornell-team-wins-architecture-award/|accessdate=2020-06-04}}</ref> == Ọrụ == Ruo afọ abụọ, Cassell rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ nna ya, mana ọ hapụrụ mgbe ọ banyere na mmepe ụlọ.<ref name=":0" /> Na Mee 1951, ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka injinia na-ahụ maka ihe owuwu maka Naval Research Laboratory, ruo na Mee 1961, mgbe ọ malitere ịrụ aiki dị ka onye injinia draftswoman na Military Sea Life Command.<ref name=":0" /> Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ ghọrọ onye na-ese ụkpụrụ ụgbọ mmiri na United States Naval Sea Systems Command n'etiti afọ 1971 na 1982.<ref name=":0" /> Ọ bụ onye otu Association of Women Architects (nke Henrietta May Steinmesch guzobere), Alpha Alpha Kappa chapter.<ref name=":0" /> == Ndụ onwe onye == N'afọ 1950, Casell lụrụ Francis Butler, onye injinia na-arụ ọrụ na Mahadum Howard; ha nwere ụmụ abụọ, Karl (amụrụ n'afọ 1951) na Mira (amụrụ 1953).<ref name=":0" /> Ọ lara ezumike nká n'ihi nkwarụ na 1982, na mgbe ọ lara ezumike nka, ọ malitere ide akụkọ ụmụaka ma na-etinye oge ya na foto.<ref name=":0" /> Ọ nwụrụ n'afọ 2004, ọ nwụkwara n'afọ 2007, mgbe ọ dị afọ iri asatọ.<ref>{{Cite news|date=October 10, 2004|title=Francis Edward Butler|work=The Washington Post|url=https://www.legacy.com/obituaries/name/francis-butler-obituary?pid=2692527|accessdate=June 4, 2020}}</ref><ref>{{Cite news|date=October 27, 2007|title=Alberta J. Butler|work=The Washington Post|url=https://www.legacy.com/obituaries/washingtonpost/obituary.aspx?n=alberta-buter&pid=96822479&fhid=4278|accessdate=June 4, 2020}}</ref> E bipụtara akwụkwọ ụmụ ya, The Little White Butterflies, mgbe ọ nwụsịrị, na 2012.<ref>{{Cite book|author=Butler|first=Alberta J.|url=https://books.google.com/books?id=37TZiM5S5_8C&q=Alberta+J.+Cassell+architect&pg=PA35|title=The Little White Butterflies|date=2012-09-14|publisher=Trafford Publishing|isbn=978-1-4669-5657-5|language=en}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} jcc4ld0a5ymc1os1bdztj0ug88q3bu9 Allen 'Big Al' Carter 0 17323 87702 82037 2022-08-20T11:38:58Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Allen Dester Carter''' (úbọchị irí abụọ na itoolu n'ọnwa Juun, 1947 rụo ụbọchị irí na asatọ n'ọnwa Disemba, 2008), nke a maara dị ka '''<nowiki/>'Big Al' Carter''', bụ ónyé na-ese ihe na Alexandria, Virginia na ónyé nkụzi nka ụlọ akwụkwọ ọha na eze na Washington, D.C.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/05/17/AR2006051701557.html|title=Living Color|author=Battiata|first=Mary|date=May 21, 2006|work=The Washington Post Magazine|accessdate=January 29, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.findagrave.com/memorial/50570622/allen-dester-carter|title=Allen Dester "Big Al" Carter|date=18 December 2008|work=Find a Grave}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|url=http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/01/22/AR2010012203255.html|title=Whatever Happened To ... artist Big Al Carter?|author=Coronado|first=Kris|date=January 31, 2010|work=The Washington Post|accessdate=January 29, 2019}}</ref><ref name=":0" /><ref name=":1">{{Cite web|url=https://asunow.asu.edu/content/big-man-big-legacy-artwork-big-al-carter-comes-asu|title=Big man, big legacy: Artwork of 'Big Al' Carter comes to ASU|date=2015-06-25|work=Arizona State University|language=en|accessdate=2019-01-29}}</ref><ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/01/10/AR2009011002068.html|title=Compulsive Painter Defied Stylistic Trends|author=Schudel|first=Matt|date=January 11, 2009|work=The Washington Post}}</ref> Mgbè The Washington Post ''Magazine'' depụtara ya na Mee 2006, Carter mere atụmatụ na o nwere ọrụ puku iri abụọ nke ihe osise "site na ihe osise dị mgbagwoju anya ruo nnukwu ihe osise ụbọchị na oghere narị itoolu square-foot ebe ọ bi.<ref name=":0" /><ref name=":0" /> == Agụmakwụkwọ == Carter nwetara nzèrè Bachelor of Fine Arts na Columbus College of Art and Design na Ohio na 1972, wee laghachi Washington iji rụọ ọrụ post-graduate ma kụzie na Mahadum America.<ref>{{Cite book|title=Allen Carter: Prints & Drawings|author=Welzenbach|first=Michael|publisher=Herb's Restaurant Gallery|year=1984|location=Washington, DC}}</ref> N'afọ 1995, ọ natara nzèrè Honorary Master of Fine Arts, site na Columbus College of Art and Design.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.arlingtonmagazine.com/event/allen-big-al-carter-celebrated-during-black-history-month-at-the-fred-schnider-gallery-of-art/|title=Allen "Big Al" Carter Celebrated During Black History Month at the Fred Schnider Gallery of Art|work=Arlington Magazine|language=en-US|accessdate=2019-01-29}}</ref> == Ihe ngosi == N'oge ndụ ya, Carter gosipụtara n'ọtụtụ ebe na gallery na ebe ngosi ihe mgbè ochie - na-emekarị gburugburu Mid Atlantic - gụnyere n'ihe ngosi ya na ndị isi na-ese ihe n'Afrịka America, gụnyere ónyé na-ese foto na onye na-eme ihe nkírí Romare Bearden.<ref name=":0" /><ref name=":3" /><ref name=":0" /> O gosikwara na Corcoran Gallery of Art na Freer Gallery of Art, ma na Washington, DC; Virginia Museum of Fine Arts<ref name=":1" /> na Richmond; Southeastern Center for Contemporary Art na Winston-Salem, North Carolina; Portsmouth Museum na Virginia; Cameron Art Museum na Wilmington, NC; na Alexandria Black History Museum<ref>{{Cite web|url=https://notionscapital.wordpress.com/category/big-al-carter/|title=Big Al Carter {{!}} NotionsCapital|language=en|accessdate=2019-01-29}}</ref> na Alexandria, VA.<ref name=":1" /><ref name=":1" /><ref name=":1" /><ref>{{Cite web|url=https://www.dailypress.com/news/dp-xpm-19931107-1993-11-07-9311070241-story.html|title=ARTIST PLAYS WITH PAINT TO GIVE LOTS OF VISUAL PUNCH|author=ST JOHN ERICKSON|first=MARK|date=November 11, 1993|work=Daily Press|language=en-US|accessdate=2019-01-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://cameronartmuseum.org/index.php?c=past-exhibitions|title=Cameron Art Museum|work=cameronartmuseum.org|accessdate=2019-01-29}}</ref> N'oge na-adịghị anya mgbè ọ nwụsịrị, e mere ihe ngosi nke ọrụ ya na Mahadum Vanderbilt Curb Center for Art, Enterprise and Public Policy.<ref name=":3" /> N'afọ 2015, e gosipụtara ihe osise ya iri asatọ, ihe ọkpụkpụ, ihe osise, na nchịkọta ya na Arizona State University Art Museum.<ref name=":1" /> E mere ihe ngosi n'oge na-adịbeghị ányá na 2019 na Fred Schnider Gallery of Art na Arlington, VA.<ref>{{Cite web|url=https://www.fredschnidergalleryofart.com/artists-big-al-carter|title=Allen D. Carter {{!}} Arlington, VA {{!}} Fred Schnider Gallery of Art|work=Art Gallery {{!}} Arlington, VA {{!}} Fred Schnider Gallery of Art|language=en|accessdate=2019-01-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://local.aarp.org/event/exhibition-big-al-carter-a-retrospective-2019-02-09-arlington-va.html|title=Exhibition - Big Al Carter: A Retrospective|work=local.aarp.org|language=en|accessdate=2019-01-29}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|url=https://patch.com/virginia/arlington-va/calendar/event/20190125/481584/allen-big-al-carter-celebrated-during-black-history-month-at-th|title=Allen "Big Al" Carter Celebrated During Black History Month at th|date=2019-01-08|work=Arlington, VA Patch|language=en|accessdate=2019-01-29}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://modernluxury.com/washington-dc/features/1-creative-homage|title=1 Creative Homage|author=Hadley|first=Faye|date=January 18, 2019|work=Modern Luxury Magazine|language=en|accessdate=2019-01-29}}</ref> Ihe osise Carter dị na nchịkọta na-adịgide adịgide na Smithsonian Museum na Corcoran Gallery of Art, ma na Washington, DC.<ref name=":5" /><ref name=":5" /> O mekwara mgbidi ọha na eze na Roanoke, VA, Washington, DC, Asheville, NC, Raleigh, NC, na Winston-Salem, NC.<ref name=":5" /> == Onyinye == E nyere Carter mkpịsị ugodi Kansas City màkà obodo ahụ, Virginia Museum of Fine Arts Professional Fellowship, na DC Commission on the Arts & Humanities Artist-In-Residence award.<ref name=":4" /> == Nkwado ndị nkatọ == Ọrụ Carter dọtara ọtụtụ otuto n'oge ọrụ ya, ma "ekweghị ka egosiputa ọrụ nka ya na isi obodo nka nke mba ahụ, New York, ebe ọ gaara achọta aha ọma na ụgwọ ọrụ ka ukwuu. "<ref name=":2" /> "Ihe osise Carter bụ protein, obi buru ibu, ọ dịghị mgbe ọ na-eme ihe ọchị, " Onye nkatọ ''Washington Post'' bụ Paul Richard dere banyere ihe ngosi 1985 na gallery mpaghara. "Warmth na-esi na mgbidi na-awụfu. Ịga n'ime gallery bụ ịnakwere Big Al makụọ. "<ref name=":2" /><ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1985/02/09/in-big-als-embrace/639df700-4080-40a0-96b1-910cf910bd54/|title=In Big Al's Embrace|author=Richard|first=Paul|date=February 9, 1985|work=The Washington Post|accessdate=January 29, 2019}}</ref> Nnyocha ''New York Times'' nke afọ 1990 kwuru na ihe osise ya "na-atụ aro nnwere onwe na-enweghị njedebe, nke a na-apụghị ịchịkwa achịkwa . . . . [a] ụwa dị mgbagwoju anya nke eziokwu, nrọ na nka".<ref name=":2" /><ref name=":0" /> == Edensibia == <references /> == Njikọ mpụga == * [https://vimeo.com/4535255 Vidio nke Carter's Final Solo Exhibition (2007)] * [https://vimeo.com/143279171 Vidio nke Mahadum Arizona Steeti na Carter] tpmksz37hfmbi7v32ay7gklvogzjor5 Albert Cassell 0 17324 87516 81350 2022-08-20T10:46:40Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Howard_University_Founders_Library.jpg|thumb|300x300px|Founders Library (1937), Howard University, Washington, D.C.]] '''Albert Irvin Cassell''' (1895 ruo 1969) bụ onye ama ama n'etiti narị afọ nke iri abụọ nke Afrịka-Amerịka architect na Washington, D.C., onye ọrụ ya kpụrụ ọtụtụ obodo agụmakwụkwọ na United States. O mepụtara ụlọ maka Mahadum Howard na Washington DC, Mahadum Morgan State na Baltimore, na Mahadum Virginia Union na Richmond. Cassell rụkwara ma wuo ụlọ obodo maka steeti Maryland na District of Columbia. == Oge ọ malitere == A mụrụ Albert Irvin Cassell na Towson, Maryland, na Jụn 25, 1895, nwa nke atọ nke Albert Truman Cassell na Charlotte Cassell. Nna ya Albert T. Cassell bụ onye ọkwọ ụgbọala coal na nne ya Charlotte Cassell aka "Lottie" bụ onye na-asa ákwà. Albert Cassell malitere agụmakwụkwọ ya na usoro ụlọ akwụkwọ ọha na eze nke Baltimore, mana ọ kwagara New York na 1909 ebe ọ malitere ịga Douglas High School. Na Douglas High, Cassell gụrụ akwụkwọ edemede n'okpuru Ralph Victor Cook. Site n'enyemaka Cook, a nabatara Cassell na mmemme ihe owuwu nke Mahadum Cornell na 1915, ebe ọ bụ onye otu Alpha Phi Alpha.<ref>{{Cite web|title=Alpha Chapter Lineage|url=http://cornellalphas.com/lineage/|publisher=Alpha Chapter|accessdate=22 December 2018|archivedate=16 November 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181116000948/http://cornellalphas.com/lineage/}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị afọ abụọ na Cornell, ọrụ na US Army na Agha Ụwa Mbụ kwụsịrị ọmụmụ Cassell. Ọ rụrụ ọrụ na France, mana ọ bụghị n'agha, a chụpụrụ ya n'ụzọ nkwanye ùgwù na 1919 dị ka onye isi nke abụọ na 351st Heavy Field Artillery Regiment. N'afọ 1919, e nyere Cassell akara ugo mmụta ya na Mahadum Cornell, wee malite ọrụ ya na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ William A. Hazel. N'afọ 1920, Maazị Cassell sonyeere Ngalaba Architecture nke Mahadum Howard dị ka osote prọfesọ. Naanị afọ abụọ ka e mesịrị, na 1922, Cassell ghọrọ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na Mahadum na onye isi nke Ngalaba Architecture na Howard. == Ọrụ == Cassell rụrụ ọrụ na Mahadum Howard ruo afọ iri na asatọ, na-eje ozi dị ka onye nkuzi, onye njikwa ala, onye nyocha, na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ. Ọhụụ na ọrụ Cassell nyere aka ịkpụzi ụlọ akwụkwọ ahụ site na "Twenty Year Plan" ya, nke o si na ya mepụta ọtụtụ ụlọ akwụkwọ. Ihe osise ya kachasị mkpa na Howard, bụ Ọbá Akwụkwọ Founders, ụlọ nke na-eme ka ụdị ihe owuwu Georgian na Independence Hall dị na Philadelphia. Ihe owuwu a ga-aghọ ihe nnọchianya na agụmakwụkwọ maka mahadum ahụ. Mgbe ọ nọ na Howard, Cassell rụkwara ụlọ maka ndị ahịa ụlọ ọrụ ndị ọzọ. Ọrụ ya gụnyere ụlọ na Mahadum Virginia Union, Ụlọ Ọgwụ Provident na Baltimore, ụlọ nsọ Masonic dị iche iche, yana obere ọrụ maka ndị ahịa na ndị ahịa. Mgbe oge ya na Mahadum Howard gasịrị, Cassell gara n'ihu na-emepụta ọtụtụ ụlọ maka Morgan State College (nke bụzi Mahadum Morgan State) na Baltimore. N'afọ ndị ikpeazụ ya, ya na ndị ọzọ na-ewu ụlọ n'Afrịka sonyeere iji guzobe ụlọ ọrụ Cassell, Gray & Sutton. Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ maka ọtụtụ ndị ahịa ndị ọzọ dị ka Roman Catholic Archdiocese nke Washington na gọọmentị nke District of Columbia. Dị ka ọrụ ikpeazụ ya, Cassell chọrọ ịzụlite Chesapeake Heights na Bay, ebe ezumike oge okpomọkụ nke 520-acre (2.1 km2) maka ndị Afrịka Amerịka na Prince Frederick, Calvert County, [[Mérílạnd|Maryland]]. Ọrụ ahụ ga-egosipụta ụlọ, ụlọ oriri na ọṅụṅụ, ebe ịzụ ahịa, ọdụ ụgbọ mmiri, ọdụ ụgbọ okporo ígwè, osimiri, na ụlọ klọb dị n'ihu Chesapeake Bay. E wuru okporo ụzọ na ụlọ ole na ole na 1969, mana ọrụ ahụ kwụsịrị na ọnwụ Cassell n'otu afọ ahụ. == Ihe Nketa == Mgbe ọ dị obere, Albert Cassell kpebiri na ụmụ ya niile ga-aga Cornell ma bụrụ ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ.<ref name="Ezra">{{Cite web|author=Aloi|first=Daniel|title=Building on opportunity: The Cassell family of architects|url=https://ezramagazine.cornell.edu/FALL14/People.html|work=Ezra Magazine Fall 2014|publisher=Cornell University|accessdate=13 September 2017}}</ref> Cassell nwere ụmụ asatọ.<ref name="arch+black">{{Cite web|title=Albert Irvin Cassell|url=http://arch-n-black.blogspot.com/2007/05/albert-irvin-cassell.html|work=arch+black|accessdate=13 September 2017}}</ref> Ụmụ anọ ga-aga Cornell; Charles Cassell ('iri anọ na isii), Martha Cassell ('iri anọ na asaa) [[Alberta Jeannette Cassell]] ('-iri anọ na asatọ) Paula Cassell ('iri asaa na isii).<ref name="Ezra" /> N'ime ndị gụsịrị akwụkwọ na Cornell, ha niile ma e wezụga Paula ghọrọ ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ. == Ọrụ == Abụọ n'ime ọrụ Cassell na Washington, DC, Mayfair Mansions Apartments na Prince Hall Masonic Temple, edepụtara na US National Register of Historic Places. == Ihe ngosi == <gallery> Usòrò:Mayfair Mansons DC.jpg| Mayfair Mansions - [[The Mayfair Mansions|ụlọ]] obibi dị na 3819 Jay St., NE, Washington, DC Usòrò:Founders Library, Howard University.jpg|The Founders Library na Mahadum Howard, Washington, D.C. Usòrò:Prince Hall Masonic Temple.jpg|Ụlọ nsọ Masonic Prince Hall dị na 1000 U Street, NW na U Street Corridor nke Washington, D.C. </gallery> == Edensibia == <references /> [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 6089iot1wc219wsigznyidto0nw9j3j Alma Carlisle 0 17325 87720 81351 2022-08-20T11:44:47Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Alma Fairfax Carlisle''' (née Murray, amụrụ na Julaị 9, 1927) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ na ọkọ akụkọ ihe mere eme nke rụrụ ọrụ na Los Angeles. Ọrụ ya dugara n'ichekwa ọtụtụ mpaghara akụkọ ihe mere eme na ebe dị na obodo Los Angeles. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Carlisle ma zụlite ya na Alexandria, Virginia.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://dna.bwaf.org/archive/entry/alma-carlisle|title=Alma Carlisle|accessdate=16 October 2015|work=Dynamic National Archive|publisher=Beverly Willis Architecture Foundation|archiveurl=https://archive.today/20160316092238/http://dna.bwaf.org/archive/entry/alma-carlisle|archivedate=2016-03-16}}</ref> N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ malitere inwe mmasị na ihe owuwu na akụkọ ihe mere eme, na ndị ezinụlọ, gụnyere nna ya, ndị na-etinye aka na ụlọ na ụlọ zụlitere mmasị ya.<ref name=":0" /> N'afọ 1950, Carlisle gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Howard na nzere architecture.<ref name=":1">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary, 1865-1945|author=Cartwright|first=Lillian Burwell|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/123 123–125]|editor=Wilson|chapter=Alma Fairfax Murray Carlisle|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/123}}</ref> Carlisle lụrụ David Kay Carlisle na July 28, 1953 ma ha nwere ụmụ atọ. N'ime afọ 1950 na 1960, Carlisle bụ onye na-elekọta ụlọ.<ref name=":1">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary, 1865-1945|author=Cartwright|first=Lillian Burwell|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/123 123–125]|editor=Wilson|chapter=Alma Fairfax Murray Carlisle|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/123}}</ref> N'afọ 1975, ya na ezinụlọ ya kwagara Los Angeles ebe Carlisle malitere ịrụ ọrụ maka obodo Los Angeles.<ref name=":1" /> Mgbe Carlisle bụ onye na-ahụ maka ihe owuwu maka Los Angeles Bureau of Engineering, o nyere aka nyochaa ma nye ihe akaebe maka ichekwa ihe owuwu akụkọ ihe mere eme na Los Angeles.<ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/1988-07-28/local/me-9578_1_los-angeles|title=Local News in Brief: Reprieve for Old Adobe|date=28 July 1988|work=Los Angeles Times|accessdate=16 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/1990-05-10/news/we-1640_1_historic-monuments|title=150-Year-Old Adobes Given Protected Status|author=Mitchell|first=John L.|date=10 May 1990|work=Los Angeles Times|accessdate=16 October 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/1987-04-02/news/gl-2091_1_historic-status|title='20s Bridge Wins Historic Status|date=2 April 1987|work=Los Angeles Times}}</ref> Nnyocha akụkọ ihe mere eme ya, nke e mere na mpaghara iri abụọ na asaa dị n'obodo ahụ dugara na "ịhọpụta mpaghara nchekwa akụkọ ihe mere mere eme anọ na ihe karịrị ihe ncheta akụkọ ihe mere anya iri ise.<ref>{{Cite journal|url=http://friendsofatwatervillage.org/blog/April%202007%20OHR%20Newsletter.pdf|title=Profile: Los Angeles' Cultural Heritage Commission|date=April 2007|journal=Office of Historic Resources|accessdate=16 October 2015|volume=1|issue=2}}</ref> N'ime nyocha ndị ahụ, ndị ọ na-etinye aka na ya bụ Melrose Hill (1984) na Whitley Heights (1990).<ref name=":1">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary, 1865-1945|author=Cartwright|first=Lillian Burwell|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/123 123–125]|editor=Wilson|chapter=Alma Fairfax Murray Carlisle|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/123}}</ref> N'afọ 1996, ọ lara ezumike nká n'obodo ahụ, mana n'afọ 2001, ọ sonyeere ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe owuwu na Los Angeles, Myra L. Frank & Associates.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://dna.bwaf.org/archive/entry/alma-carlisle|title=Alma Carlisle|accessdate=16 October 2015|work=Dynamic National Archive|publisher=Beverly Willis Architecture Foundation|archiveurl=https://archive.today/20160316092238/http://dna.bwaf.org/archive/entry/alma-carlisle|archivedate=2016-03-16}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] op9qmr8n9frzxou8h9ujgkwed94vj8y Ali (graffiti artist) 0 17340 87408 81366 2022-08-20T10:14:46Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Marc André Edmonds''' (1956 ruo úbọchị irí nà asatọ n'ọnwa Eprel, 1994), nke a makwaara site na aha graffiti '''ALI''' na J. Walter Negro, bụ ónyé America na-ese ihe na ónyé na-eti egwu.<ref name="1981NYC">{{Cite news|author=Seroff|first=John|title=WHO EXACTLY WAS "J. WALTER NEGRO"?|url=http://1981.nyc/exactly-j-walter-negro/|accessdate=20 December 2015|work=1981NYC|publisher=1981NYC|date=14 November 2014}}</ref><ref name="fpnyc">{{Cite web|author=freshpaintnyc|title=ALI (R.I.P) Soul Artists + J. Walter Negro and the Loose Jointz|url=http://freshpaintnyc.com/ali-r-i-p-soul-artists-of-zoo-york-j-walter-negro-and-the-loose-jointz/|work=Fresh Paint NYC|publisher=Fresh Paint NYC|accessdate=20 December 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151223122544/http://freshpaintnyc.com/ali-r-i-p-soul-artists-of-zoo-york-j-walter-negro-and-the-loose-jointz/|archivedate=23 December 2015}}</ref> Dị ka ALI, a maara ya nkè ọma dị ka ónyé guzobere 'Soul Artists' na ónyé malitere ofufe nke Zoo York.<ref name="VA">{{Cite web|author=Rushmore|first=RJ|title=The Soul Artists|url=http://viralart.vandalog.com/read/chapter/the-soul-artists/|work=Viral Art|publisher=Simple Book Production|accessdate=20 December 2015}}</ref> Dị ka "alter-ego" J. Walter Negro (a cynical take-off on the arch-commercialist J. Walter Thompson advertising agency), a na-echeta ya dị ka onye na-agụ egwú / onye na-ede egwú nke proto-hip-hop-rap otu 'J. Walter Neglo and the Loose Jointz', onye nwere ihe ịga nke ọma na 1981 ha wepụtara "Shoot the Pump". == Ọrụ == A mụrụ ya na Manhattan na 1956 n'aka nna ónyé Africa America na nné Cherokee, ALI gara ụlọ akwụkwọ ọha na eze na Upper West Side na [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị]] na-ese ihe osise a ma ama n'ọdịnihu SAMO (Jean-Michel Basquiat), Futura 2000 (Lenny McGurr), na COCA 82 (Pablo Calogero). Ọ malitere ide akara n'okporo ámá n'afọ 1970, ya na nwanne ya nwoke nke obéré Michael, guzobere ndị otu mbụ The Underground (UND). Ọ gàrà n'ihu chọta The Soul Artists (SA) ọtụtụ afọ ka e mesịrị, wee ghọọ onye na-ese ihe n'okpuru ala a na-akwanyere ùgwù ogologo ógè tupu ọbịbịa nke ihe osise.<ref name="VA">{{Cite web|author=Rushmore|first=RJ|title=The Soul Artists|url=http://viralart.vandalog.com/read/chapter/the-soul-artists/|work=Viral Art|publisher=Simple Book Production|accessdate=20 December 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="VA">Rushmore, RJ. [http://viralart.vandalog.com/read/chapter/the-soul-artists/ "The Soul Artists"]. ''Viral Art''. Simple Book Production<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 December</span> 2015</span>.</cite></ref> ALI nwere mmetụta ma kpalie ndị otu SA na ónyé otu UND BILROCK-161 bụ ndị malitere The Rolling Thunder Writers na 1976. (RTW gara n'ihu ịghọ otu n'ime ndị a ma ama na ndị na-emepụta ihe n'ime klọb graffiti niile nke New York City Subway. Ndị otu RTW gụnyere ụfọdụ ndị omenkà a ma ama dịka REVOLT, ZEPHYR, MIN-ONE, QUIK, CRUNCH, RICH2, PADE, REGAL 192, BOE, SACH, KEL 139, EL 3, IZ THE WIZ, na HAZE.) Ọrụ ALI na-enwekarị ozi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-atọ ọchị, ihe mere ka o guzobe ma bipụta magazin na-atọ ụtọ na mmalite afọ 1980 (E bipụtara mbipụta mbụ ahụ na Mee 1979). == Ọnwụ == Edmonds nwụrụ mgbè ọ na-arịa ọrịa cocaine na Arizona n'ubochí irí na asatọ n'ọnwa Eprel, 1994.<ref name="1981NYC">{{Cite news|author=Seroff|first=John|title=WHO EXACTLY WAS "J. WALTER NEGRO"?|url=http://1981.nyc/exactly-j-walter-negro/|accessdate=20 December 2015|work=1981NYC|publisher=1981NYC|date=14 November 2014}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="1981NYC">Seroff, John (14 November 2014). [https://web.archive.org/web/20170708155931/http://1981.nyc/exactly-j-walter-negro/ "WHO EXACTLY WAS "J. WALTER NEGRO"?"]. ''1981NYC''. 1981NYC. Archived from [http://1981.nyc/exactly-j-walter-negro/ the original] on 8 July 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 December</span> 2015</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/89865118/arizona-daily-star/|title=Edmonds, Marc Andre|work=Arizona Daily Star|date=1994-05-01|accessdate=2021-12-01}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.flickr.com/photos/49260681@N08/4510897690/ J. Walter Negro & Nicky Tesco] nk1hxogcrtps94yl5nku0x9eqnwsyrk Ayten Amin 0 17368 87392 81406 2022-08-20T10:11:18Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayten Amin''' bụ onye nduzi ihe nkiri Ijipt. Ọ malitere ọrụ ya na-eme ihe nkiri n'oge mgbanwe Egypt nke afọ 2011. A maara ya nke ọma maka ''Tahrir 2011'': The Good, the Bad, and the Politician nakwa Villa 69.   [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionAyten Amin]] [[Category:Articles with hCards]] == Mmalite ndụ == A mụrụ Ayten Amin na Alexandria, Egypt. Ọ gụrụ Film Criticism n'afọ 2001. Ihe nkiri mbụ ya bụ mkpirikpi ihe ngosi banyere ịgba egwú afọ na onye Egypt na-eme ihe nkiri Madiha Kamel na 2005. Na Mahadum America dị na Cairo, o mepụtara Her Man, ''nke'' e gosipụtara na mmemme ihe nkiri mba ụwa iri. Ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka osote onye nduzi n'afọ 2008. Ọ malitere na 2011 na SPRING 89 nke egosiri na Cannes Film Festival.<ref>{{Cite web|title=Ayten Amin|url=https://www.festivalscope.com/director/amin-ayten|work=Festival Scope|accessdate=25 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111121043351/http://www.festivalscope.com/director/amin-ayten|archivedate=21 November 2011}}</ref> == Ọrụ ihe nkiri == Ihe nkiri Ayten Amin a ma ama bụ ''Tahrir 2011'': The Good, the Bad, and the Politician . Ọ nọ na Cairo n'oge ngagharị iwe nke Jenụwarị 25 na Mgbanwe Ijipt, na mmasị nke ngagharị iwe ahụ kpaliri ya ime ihe nkiri ha ma soro duzie Tahrir 2011, ebe akụkụ ya nke onyinye ahụ bụ The Bad . Ihe nkiri a mere ka ọrụ ihe nkiri ya pụta n'amaghị ama, na-enye ya ohere ịmepụta Villa 69 ma nweta ọrụ ama na edemede na mmepụta. E tinyere ihe nkiri ya ''Souad'' na The Guardian's 50 Best Films of 2021 na UK.<ref>{{Cite web|date=2021-12-01|title=The 50 best films of 2021 in the UK: 50-21|url=https://www.theguardian.com/film/2021/nov/30/the-50-best-films-of-2021-in-the-uk|accessdate=2021-12-02|work=the Guardian|language=en}}</ref> == Nnakwere == Amin bụ onye na-eme ihe nkiri na-eto eto ma a katọrọ ya n'ịmepụta Villa 69 maka ịrụ ọrụ siri ike karịa ka ọ nwere ike imecha.<ref>{{Cite web|title=Film Review: 'Villa 69'|url=https://variety.com/2013/film/global/villa-69-review-1200799067/|work=Variety|accessdate=6 May 2015}}</ref> A katọrọ ntinye aka ya na Tahrir 2011 dị ka ihe pụrụ iche mana ọ dịghị ihe pụrụ iche n'ihi na ndị na-akwado ọchịchị Mubarak ọ gbara ajụjụ ọnụ na-adaba na ọrụ ha a tụrụ anya ya ma bụrụ ndị a pụrụ ịkọwapụta.<ref>{{Cite web|title=Tahrir 2011: The Good, the Bad, and the Politician: Venice Film Review|url=http://www.hollywoodreporter.com/review/tahrir-2011-good-bad-politician-234693|work=The Hollywood Reporter|accessdate=6 May 2015}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jgl97dvzwts4jfmg8ry0thi34vxu83n Avel de Knight 0 17370 87558 82127 2022-08-20T10:56:54Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Avel de Knight''' (1923-1995) bụ ónyé Africa-America na-ese ihe, ónyé nkụzi nka, na ónyé na-enyocha nka.<ref name=":3">{{Cite news|author=Desir|first=Dowoti|date=January 2018|title=Dreaming Warriors Bubbling Orbs &: The Art of Avel de Knight|work=The Harlem Times}}</ref> Ọrụ ya dị na nchịkọta nke Metropolitan Museum of Art, Walker Art Center, na Mahadum Richmond Museums.<ref name=":0">{{Cite book|title=Afro-American Images 1971: The Vision of Percy Ricks|publisher=[[Delaware Art Museum]] in partnership with Aesthetic Dynamics|year=2021|location=Delaware Art Museum}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=A Finding Aid to the Avel de Knight papers, 1947-2003, bulk 1957-1968|url=https://www.aaa.si.edu/collections/avel-de-knight-papers-7447|accessdate=2021-11-06|work=www.aaa.si.edu|language=en}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ De Knight na [[New York City|New York]].<ref name=":2">{{Cite web|title=Avel de Knight|url=https://pffcollection.com/artists/avel-de-knight/|accessdate=2021-11-06|work=Petrucci Family Foundation Collection of African American Art|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|date=September 1976|title=Avel de Knight|journal=The Watercolor Page|volume=40}}</ref> E nyèrè afọ a mụrụ ya dị ka 1921, 1923, 1925, 1931, na 1933.<ref name=":1" /> Nné na nnà ya si [[Barbados]] na Puerto Rico kwaga [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]].<ref name=":2" /> Ọ bụ nwanne nwoke nke René DeKnight. De Knight gụrụ nka na Pratt Institute site na 1941-1942. Ọ sonyeere ndị agha ma jee ozi n'otu òtù dị iche iche ruo mgbè Agha Ụwa nke Abụọ biri. N'afọ 1946, ọ kwagara Paris ebe o jiri G.I. Bill gaa École des Beaux-Arts, Académie de la Grande Chaumière, na Académie Julian.<ref name=":2" /> == Ọrụ == De Knight na-ese ihe osise mmịrị ma na-emekarị usoro eserese gouache.<ref name=":3" /> Ọ kụziri na Art Students League nkè New York na National Academy School of Fine Arts.<ref>{{Cite web|title=Oral history interview with Avel De Knight, 1968 July 22|url=https://www.aaa.si.edu/collections/interviews/oral-history-interview-avel-de-knight-12265|accessdate=2021-11-07|work=www.aaa.si.edu|language=en}}</ref> == Nchịkọta == * Metropolitan Museum of Art<ref name=":1" /><ref>{{Cite web|title=Mediterranean, 1966|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/489515|accessdate=2021-11-06|work=www.metmuseum.org|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160305042336/http://www.metmuseum.org/art/collection/search/489515|archivedate=2016-03-05}}</ref> * Walker Art Center<ref name=":1" /> * Mahadum nke Richmond<ref name=":1" /> * Schomburg Center for Research in Black Culture<ref name=":2" /> * Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Chrysler<ref name=":2" /> * Ụlọ ngosi nka nke Mahadum Lehigh<ref name=":2" /> == Ihe ngosi == * Foto Afro-American 1971: Ọhụụ nke Percy Ricks, Delaware Art Museum 2021<ref name=":0" /> == Edensibia == <references /> == Hụkwa == * Herbert Gentry * Romare Bearden ejftyecigxc5fylk05x7v9f6rgb79nr Ayé Aton 0 17372 87395 81410 2022-08-20T10:12:04Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayé Aton''' (amụrụ Robert Underwood, n'ubochí irí abụọ na itoolu n'ọnwa Jenụwarị, 1940, Versailles, Kentucky; nwụrụ n'ubochí irí atọ n'ọnwa Ọktoba, 2017, Lexington, Kentucky), bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese onyinyo, ónyé na'ahụ màkà mgbidi, ónyé na -eti egwu na ónyé nkụzi. Aton kụrụ ọkpọ na Sun Ra's Arkestra ruo ọtụtụ afọ n'afọ ndị 1970. Dị ka onye na-ese ihe, a maara ya màkà ihe osise ya na-emetụta mbara igwe, nke o sere n'ụlọ ndị mmadụ na n'ụlọ elu na Chicago n'oge 1960 na 1970s. O mechara bụrụ onye nkụzi nka na Baton Rouge, Louisiana, ma sụgharịa ọtụtụ narị ihe osise nka mara mma na ndị Africa, ndị Ijipt, ndị American, Afrofuturist, na ihe ndị na-enweghị atụ. N'afọ 2013, ọkọ akụkọ ihe méré eme bụ John Corbett na onye na-ese ihe / onye édémédé bụ Glenn Ligon rụkọtara ọrụ n'akwụkwọ akpọrọ ''Sun Ra + Ayé Aton'': Space, Interiors, and Exteriors, nke gosipụtara foto ndị a na-ebipụtabeghị na 1960s na nke 70s nke nnukwu murals Aton, yana ihe nkiri sitere na Sun Raás, Space is the Place.<ref name="Corbett">{{Cite book|author=Corbett|first=John|url=https://www.worldcat.org/title/sun-ra-aye-aton-space-interiors-and-exteriors-1972/oclc/871188323|title=Sun Ra + Ayé Aton: space, interiors and exteriors, 1972|date=2013|publisher=Picture Box|isbn=978-0-9845892-1-0|location=New York|language=English|oclc=871188323}}</ref> == Ndụ na itinye aka na Sun Ra == A mụrụ Underwood na Versailles, Kentucky, wee kwaga New York n'oge ọ dị afọ iri na ụma. N'afọ 1960, ọ kwagara Chicago, n'oge onye nkuzi ya, ónyé egwu Sun Ra, si Chicago kwaga New York. Corbett dere na Underwood nọrọ oge na otu ìgwè ọmụmụ ihe nke ndị okenye na-egwu egwuregwu na Washington Park na Chicago South Side. Ọ bụ nwa okorobịa na-achọ ịmata ihe, na-ajụ ajụjụ miri emi banyéré ụdị isiokwu niile a na-amaghị ama, ọtụtụ ndị otu ọmụmụ ahụ gwakwara ya banyere Ónyé ha na-aga maka ajụjụ ndị dị otú ahụ: onye ha maara dị ka Sunny Ray [sic], onye hapụrụ ọbọdọ ahụ n'oge na-adịbeghị anya mànà o nwere ihe kacha mma iji nyere [Underwood] aka na ọchụchọ ihe ọmụma ya.<ref name="Corbett">{{Cite book|author=Corbett|first=John|url=https://www.worldcat.org/title/sun-ra-aye-aton-space-interiors-and-exteriors-1972/oclc/871188323|title=Sun Ra + Ayé Aton: space, interiors and exteriors, 1972|date=2013|publisher=Picture Box|isbn=978-0-9845892-1-0|location=New York|language=English|oclc=871188323}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCorbett2013">Corbett, John (2013). [https://www.worldcat.org/title/sun-ra-aye-aton-space-interiors-and-exteriors-1972/oclc/871188323 ''Sun Ra + Ayé Aton: space, interiors and exteriors, 1972'']. New York: Picture Box. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-9845892-1-0|<bdi>978-0-9845892-1-0</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]]&nbsp;[//www.worldcat.org/oclc/871188323 871188323].</cite></ref> == Ọrụ ya mgbe e mesịrị == N'afọ 1976, Ayé hapụrụ Arkestra wee laghachi Chicago. Ọ na-akpọ egwu na Infinite Spirit Music, bụ ndị na 1979 dekọrọ abọm Live Without Fear, nke e wepụtara na 1980 na Ancient Afrika Records.<ref>[https://daily.bandcamp.com/features/live-without-fear-music-of-infinite-spirit Van Nguyen, Dean, "Live Without Fear: Rediscovering the Spiritual Jazz of Infinite Spirit Music"], ''[[Bandcamp Daily]]'', March 7, 2019</ref> N'afọ 1983, Aton kwagara Baton Rouge, ebe ọ ghọrọ ónyé na-akwado nka ọbọdọ ma na-akpọ ụbọ akwara n'òtù ndị dị n'ógbè ahụ. Mgbe a chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa kansa na 2016, ọ laghachiri Kentucky, ebe ọ nọrọ afọ ikpeazụ nke ndụ ya na nwa ya nwoke Ahmosis Aton. N'ime afọ iri abụọ ikpeazụ nke Ayé, o mepụtara ọtụtụ narị ọrụ na ákwà, akwụkwọ, na bọọdụ, ọtụtụ n'ime ha egosighi ma ọ bụ bipụta ya n'ihu ọha. == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website * [https://www.corbettvsdempsey.com/books/space-interiors-and-exteriors-1972/ Sun Ra + Ayé Aton: Space, Interiors and Exteriors, 1972 (akwụkwọ 2013) na Corbett vs. Ebe nrụọrụ weebụ Dempsey] qw0i0924zz4bcycc8bfqmcdt5zhblw9 Ayana V. Jackson 0 17403 87632 81441 2022-08-20T11:16:40Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ayana V. Jackson (amụrụ n'afọ 1977) bụ ónyé America na-ese foto na ónyé na-eme ihe nkírí. A mụrụ ya na Livingston, New Jersey, ọ natara B.A. ya na Sociology na Spelman College na 1999. N'afọ 2005, mgbè prọfesọ Katharina Sieverding kpọrọ ya, ọ gụrụ echiche dị oke egwu na nnukwu mbipụta na Mahadum nke Arts Berlin. A maara ya nke ọma màkà ilekwasị anya na Africa nkè ógè a na African Diaspora, ọkachasị usoro African by Legacy, Mexican by Birth, Leapfrog (obere nke ndị ọzọ) Grand Matron Army, na Archival Impulse. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Ayana Vellissia Jackson na Livingston, New Jersey ma zụlite na East Orange, New Jersey ebe ezinụlọ ya biri ogologo ógè.<ref>{{Cite news|author=Estrin|first=James|title=Honoring the Legacy of African-American Women|url=https://lens.blogs.nytimes.com/2016/05/26/honoring-the-legacy-of-african-american-women/|accessdate=9 March 2019|work=The New York Times Lens Blog|date=26 May 2016}}</ref> Nne nne ya Angenetta Still Jackson, bụ nwa Leah Arthur Jones[1] so n'ezinụlọ guzobere Black Settlement mbụ nke New Jersey, Lawnside, New Jersey. Nna nna ya, J. Garfield Jackson, bụ ónyé isi Africa America mbụ nke Essex County. Ọbọdọ East Orange mechara gụọ ụlọ akwụkwọ elementrị Jackson Academy n'aha ya. Ọ gàrà Ghana n'afọ 2001, ebe ọ gara ụlọ ezinụlọ ya na North Odorkor. N'oge njem a, o mepụtara usoro foto mbụ ya, "Full Circle: A Survey of Hip Hop in Ghana". == Ọrụ foto == Jackson malitere ịmụ sociology na foto n'oge ọ na-agụ akwụkwọ na Spelman College.<ref name="Leapfrog">Preston, S. (2014). Ayana V. Jackson's Leapfrog. Blackflash Magazine, 31(1), 5-9</ref> Ọ gàrà n'ihu na ọzụzụ ya mgbe ọ nọ na Mahadum nke Arts nke Berlin, na usoro ebe obibi foto gụnyere Bakery Photographic Collective na Cité Internationale Universitaire de Paris, France. Her photographic series "Full Circle: A Survey of Hip Hop in Ghana," "Viajes Personales," and "African by Legacy, Mexican by Birth" have been exhibited in association with Gallery MOMO (Johannesburg, RSA), Rush Arts Gallery (US), A Gathering of the Tribes (US), Galerie Peter Herrmann (Germany), Mexican Museum (US) the Franklin H. Williams CCC/African Diaspora Institute (US) and Culturesfrance (FR), the US State Department and the World Bank. Ọ natara ònyìnyé site na Inter-American Foundation na Puma Creative; nke ikpeazụ kwadoro òkè ya na 2009 Bamako African Photography Biennial (Rencontres africaines de la photographie).<ref>Krifa, Michket and Laura Serani, Rencontres de Bamako 2009</ref> == Ihe nkiri == Jackson, Ayana V. na Marco Villalobos, Rompiendo el Silencio, nkeji iri na abụọ Spanish / English subtitles Na mmekorita ya na ónyé édémédé na onye na-eme ihe nkiri Marco Villalobos, Rompiendo el Silencio bụ ọrụ Jackson & Villalobes na-arụ na ọhụụ ụda. Ntụgharị uche banyere ọgụ nkịtị, ememe nke ịdị iche iche, na ntụgharị uche banyere mmalite nke maroonage nke oge a. Rompiendo el Silencio na-akọwa akụkọ ihe mere eme na ịdị ngwa n'ebe a na ugbu a. Ihe nkiri a jikọtara akụkọ onye mbụ na ihe oyiyi ndị Jackson na Villalobos weghaara na Super 8. Ihe osise ụda nke Marco Villalobos dere na ajụjụ ọnụ ndị e mere n'oge njem ha na 2003 na 2005. == Ihe ngosi == === Naanị ya === {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ebe a na-anọ !Mba |- |2013 |Ihe ngosi ngosi nke oge a | - |Tokyo |- |2013 |Ihe na-akpali agụụ mmekọahụ na ịda ogbenye |Ụlọ ngosi ihe nkiri Baudoin Lebon |Paris, France |- |2013 |Ihe Ndị Na-akpali Akpali |Ụlọ ngosi ihe nkiri MOMO |Johannesburg, South Africa |- |2011 |Ebe a na-ese foto |Ụlọ ngosi ihe nkiri MOMO |Johannesburg, South Africa |- |2009 |Onye Afrịka site n'ihe nketa, onye Mexico site n'ọmụmụ |Ememme Foto Angkhor |Cambodia |- |2008 |Ịhụ Anya Anya Anya |Ihe ngosi Peter Hermann |Berlin, Germany |- |2007 |Onye Afrịka site n'ihe nketa, onye Mexico site n'ọmụmụ |Mijares Gallery na njikọ aka na UCLA |Los Angeles, CA |- |2006 |Onye Afrịka site n'ihe nketa, onye Mexico site n'ọmụmụ |Guadeloupe Arts Center |San Antonio, Texas |- |2006 |Njem Onwe Onye |Bluefields Indian na Caribbean University |Bluefields, Nicaragua |- |2005 |Instituto Universitario de Barlovento, Higuerote, Venezuela; Biblioteca Virgilio Barco, Bogota Colombia; UNAN-Leon, Leon, Nicaragua; Museo del Hombre, Santo Domingo, Dominican Republic African By Legacy, Mexican by Birth (Series 1) |Inter-America Foundation, National Council of La Raza, Inter-Agency Consultation on Race in Latin America |Washington DC |} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20100204103437/http://www.avjphotography.com/ Ayana V. Jackson Official Website] * [https://web.archive.org/web/20110715172542/http://www.rencontres-bamako.com/francais/festival/expositions/Ayana-Jackson-Diaspora-Etats-Unis?lang=fr Bamako Encounters Webpage] * [https://web.archive.org/web/20100213230105/http://www.lepoint.fr/culture/2009-11-25/biennale-africaine-de-la-photographie-rencontres-de-bamako-2009/249/2/1413/18/#newdiapo/ Bamako Encounters web slideshow on Le Point (French News Publication)] * [http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/EXTABOUTUS/ORGANIZATION/GSDARTPROGRAM/0,,contentMDK:20094455~pagePK:219320~piPK:219325~theSitePK:254046,00.html Exhibition announcement (World Bank Art Program)] * [https://web.archive.org/web/20090428135812/http://www.gallerymomo.com/artists/ayana-villisia-jackson.html Gallery MOMO, Johannesburg, South Africa] * [http://www.galerie-herrmann.com/arts/jackson/index_engl.htm Galerie Peter Herrmann, Berlin Germany] == Ihe odide == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mm1y55b1dljfqf9tl6maw72qlfndto1 Abbas Kaijuka 0 17410 87306 81449 2022-08-19T19:57:03Z Chinaza 001 13950 Added databox wikitext text/x-wiki {{ Databox}} {{Infobox person|name=Abbas Kaijuka|image=|alt=|caption=|birth_date={{Birth date and age|df=y|1989|12|15}}|birth_place=[[Uganda]]|death_date=|death_place=|nationality=Ugandan|education=|occupation=Fashion designer|years_active=2016–present|employer=|alma_mater=|spouse=|relatives=|website=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Abbas Kaijuka''' bụ onye Uganda na ahu maka ejije akwa onye na emepụta Kwa ejiji nakwazi onye na achikota ejijea obukwa onye amara ama maka nnukwu ụlọ ọrụ ya ana akpo brand Kai,s divo o bụ onye sokwa na onye natara ihe nrite 2020 east Africa fashion awards bakwa fashion designer of the year award emere na afọ 2016 nawazi Abryanz style & fashion awards ma nweta ọtụtụ ihe nrite did iche iche nke gunyere east African designer of the year na afọ 2017 nakwa Swahili fashion week.<ref>{{Cite web|title=Meet Kaijuka Abbas, Every Kampala Celebrity’s Favourite Fashion Stylist|url=https://bigeye.ug/meet-kaijuka-abbas-every-kampala-celebritys-favourite-fashion-stylist/|work=Big Eye|accessdate=2 November 2020}}</ref><ref>{{Cite news|title=How Kaijuka Abbas Became Kampala’s Most Sought After Stylist|url=https://satisfashionug.com/how-kaijuka-abbas-became-kampalas-most-sought-after-stylist/|accessdate=2 November 2020}}</ref><ref>{{Cite news|title=Check out Ugandan designer Kai Divo’s collection at Swahili Fashion Week|url=https://www.matookerepublic.com/2016/12/05/check-out-ugandan-designer-kai-divos-collection-at-swahili-fashion-week/|accessdate=2 November 2020}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Batuta|first=Gloria|title=Kaijuka Abbas Represents UG At Swahili Fashion Week|url=https://chano8.com/kaijuka-abbas-represents-ug-at-swahili-fashion-week/|accessdate=1 November 2020}}</ref><ref>{{Cite news|title=Abbas Kaijuka Stands To Win African Male Designer In This Year’s Designer Awards Africa|url=http://satisfashionug.com/abbas-kaijuka-stands-to-win-african-male-designer-in-this-years-designer-awards-africa/|accessdate=1 November 2020}}</ref><ref>{{Cite news|title=Rema's Designer Abbas Kaijuka Wins 'Designer of the Year Award' at Men's Fashion Week Nigeria|url=https://blizz.co.ug/1520/Remas-Designer--Abbas-Kaijuka-Wins-Designer-of-the-Year-Award-at-Mens-Fashion-Week-Nigeria|accessdate=1 November 2020}}</ref><ref>{{Cite news|title=Spice Diana and Designer Abbas Kaijuka Feature on the Sanyuka Wardrobe|url=https://uganda.watsupafrica.com/news/spice-diana-and-designer-abbas-kaijuka-feature-on-the-sanyuka-wardrobe/|accessdate=2 November 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=ABBAS, KANSIIME, MCENSAL SCHOOL OF FASHION, SWAHILI FASHION WEEK EMERGE WINNERS AT EAST AFRICA FASHION AWARDS 2020|url=https://hautefashionafrica.com/abbas-kansiime-mcensal-school-of-fashion-swahili-fashion-week-emerge-winners-at-east-africa-fashion-awards-2020/|work=Haute Fashion Africa|accessdate=1 November 2020}}</ref><ref>{{Cite web|author=Kawalha|first=Shamim|title=Abbas Kaijuka Reveals Success Behind his Fashion Line|url=https://chimpreports.com/abbas-kaijuka-reveals-success-behind-his-fashion-line/|work=Chimp Reports|accessdate=1 November 2020}}</ref><ref>{{Cite news|title=The Uganda International Fashion Week as it happened: Kaijuka Abbas from Uganda|url=https://www.sqoop.co.ug/201908/features/the-uganda-international-fashion-week-as-it-happened.html|accessdate=2 November 2020}}</ref> {| class="wikitable" width="" ! colspan="6" style="background: #FBFC8A;" |Onyinye na Nominations |- style="background:#ccc; text-align:center;" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="2" |2020 | rowspan="2" |Ihe nrite ejiji nke East Africa |Onye Nwe ejiji nke Afọ Ọwụwa Anyanwụ Afrịka |{{Won}} |<ref>{{Cite news|title=Abbas Kaijuka stands to win African male designer in this years designer awards Africa|url=https://satisfashionug.com/abbas-kaijuka-stands-to-win-african-male-designer-in-this-years-designer-awards-africa/|accessdate=2 November 2020}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Ruby|first=Josh|title=Ugandan designer Kaijuka Abbas wins top African award in Nigeria|url=https://mbu.ug/2019/12/01/ugandan-designer-kaijuka-abbas-wins-top-african-award-in-nigeria/|accessdate=1 November 2020}}</ref> |- |Onye na-emepụta ejiji nke Afọ |{{Nom}} | |- | rowspan="2" |2019 |Ihe nrite Abryanz Style & Fashion |Onye na-emepụta ejiji nke Afọ |{{Won}} | |- |Nwoke ahụ Na-enye Naịjirịa |Onye na-emepụta ejiji nke Afọ Africa |{{Won}} |<ref>{{Cite news|title=It’s Official, Abbas Kaijuka Is The Designer Of The Year|url=https://satisfashionug.com/its-official-abbas-kaijuka-is-the-designer-of-the-year/|accessdate=1 November 2020}}</ref> |- | rowspan="4" |2018 |Ihe nrite Abryanz Style & Fashion |Onye na-emepụta ejiji nke Afọ |{{Nom}} | |- |Pearl nke Africa Fashion Awards |Onye na-emepụta ejiji nke Afọ |{{Nom}} | |- |Ihe nrite nwoke, Naịjirịa |Onye Nwe nke Afọ Africa |{{Nom}} | |- |Izu ejiji Swahili |Onye Ọdịdị Afọ Ọwụwa Anyanwụ Afrịka |{{Nom}} |<ref>{{Cite news|author=Batuta|first=Gloria|title=Kaijuka Abbas Represents UG At Swahili Fashion Week|url=https://chano8.com/kaijuka-abbas-represents-ug-at-swahili-fashion-week/|accessdate=2 November 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=See Every Look From Kai’s Divo Collection’s New Collection Presented at Swahili Fashion Week|url=https://satisfashionug.com/see-every-look-from-kais-divo-collections-new-collection-presented-at-swahili-fashion-week/|work=Satisfashion Ug|accessdate=2 November 2020}}</ref> |- | rowspan="3" |2017 |Ihe nrite Abryanz Style & Fashion |Onye na-emepụta ejiji nke Afọ |{{Nom}} | |- |Pearl nke Africa Fashion Awards |Onye na-emepụta ejiji nke Afọ |{{Nom}} | |- |Izu ejiji Swahili |Onye Ọdịdị Afọ Ọwụwa Anyanwụ Afrịka |{{Nom}} | |- | rowspan="2" |2016 |Ihe nrite Abryanz Style & Fashion |Onye na-emepụta ejiji nke Afọ |{{Won}} | |- |Rising Star Awards |Onye A Ma Ama Stylist nke Afọ |{{Won}} | |- |} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pxtav2wms21j2cfe9qlggw9ivp4xuyz Ahmed Sabri 0 17423 87488 85609 2022-08-20T10:35:55Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Ahmed Sabri.احمد صبري.jpg|thumb|Ahmed Sabri]]   [[Category:Articles with hCards]] Ahmed Sabri (أحمد صبري), mgbe ụfọdụ a na-akpọ ya '''Ahmad Sabry''' (b. 20 Eprel 1889 - 8 Machị 1955) bụ onye Ijipt na-ese ihe a mụrụ na Cairo . Ọ bụ otu n'ime ndị ọsụ ụzọ a ma ama nke ihe osise nke oge a n'Ijipt.<ref>(eg) [http://www.fineart.gov.eg/Default.aspx?PageK=1 fineart.gov.eg]</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=J1ZS2dhWDMQC&q=%22Ahmed+Sabri%22&pg=PA87|title=Culture and Customs of Egypt|author=Asante|first=Molefi K.|date=2002|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=9780313317408|language=en}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Sabri n'ógbè Megharbeleen nke mpaghara Al-Darb al-Ahmar nke Cairo, ọ tara ahụhụ site na nkuzi na-emekpa ahụ, na-akwagharị ụlọ ugboro ugboro mgbe ọ ghọsịrị nwa mgbe ọ dị obere. N'afọ 1910, ọ sonyeere nwa eze Cairo Youssef Kamal Fine Arts School ma gụsịrị akwụkwọ na 1914. Ọ gara Paris na 1919 ebe ọ sonyeere Académie de la Grande Chaumière, wee gaa Académie Julian na-amụ na atelier nke François Schommer na n'okpuru Prọfesọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.bonhams.com/auctions/23219/lot/85/|title=Bonhams : Ahmed Sabry (Egypt, 1889–1995) Nude on the Beach|work=www.bonhams.com|language=en-gb|accessdate=2018-02-28}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=c_nEXO-uujQC&q=%22Ahmad+Sabry%22&pg=PA26|title=The Politics of Art in Modern Egypt: Aesthetics, Ideology and Nation-Building|author=Kane|first=Patrick|date=2013|publisher=I.B.Tauris|isbn=9781848856042|language=en}}</ref> Paul Albert Laurens, yana onye na-ese ihe Emmanuel Fougerat.<ref name="omar">{{Cite web|url=http://omar-artcollection.com/bio/257|title=Artist Biography|work=omar-artcollection.com|accessdate=2018-02-28}}</ref> Mgbe ọ laghachiri Ijipt, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe na Ngalaba Entomology nke Ministry of Agriculture, mgbe ahụ dị ka onye omenkà na Ministry of Public Works, nke zigara ya na agụmakwụkwọ ọzọ na Paris; n'ebe ahụ, o gosipụtara ihe osise ya "The Nun" na Grand Palais na 1929, ma nye ya Prix d'Honneur site na French Arts Society. N'afọ 1929, ndị Egypt na-ese ihe gụrụ akwụkwọ na Europe malitere iwe ha n'ọrụ dị ka ndị prọfesọ na Higher School of Fine Arts, Ahmed Sabri malitere ọrụ dị ka prọfesụ na ụlọ ọrụ a ma n'oge na-adịghị anya duzie ngalaba eserese ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1951. N'ebe ahụ, ọ zụlitere nkà nke ọtụtụ ndị nna ukwu Ijipt dịka Hussein Bicar, [[Salah Taher]], na Hamed Owais.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=6EldTN8NgrMC&q=%22Ahmad+Sabry%22&pg=PA447|title=Re-envisioning Egypt 1919–1952|author=Goldschmidt|first=Arthur|date=2005|publisher=American Univ in Cairo Press|isbn=9789774249006|language=en}}</ref> Ọ kpuru ìsì afọ ole na ole tupu ọ nwụọ na 1955.<ref name="omar">{{Cite web|url=http://omar-artcollection.com/bio/257|title=Artist Biography|work=omar-artcollection.com|accessdate=2018-02-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://omar-artcollection.com/bio/257 "Artist Biography"]. ''omar-artcollection.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-02-28</span></span>.</cite></ref> == Ọrụ ndị dị mkpa == * "After Reading" nke egosiri na Paris International Exhibition nke 1925 nwetara ihe nrite ọla edo na Paris International Salon na 1929. * "The Nun" natara onyinye nsọpụrụ site na French Society of Arts na 1929.<ref>(eg) [http://www.masress.com/rosadaily/116474 masress.com]</ref> * "The lady with a fan" <gallery mode="packed" heights="200"> Usòrò:عازفة العود. احمد صبري. زيت على توال.jpg|A woman plays on 'Oud عازف الربابة.jpg|A man plays on Rababa بعد المطالعة. زيت على قماش 1926. احمد صبري.jpg|After Reading الراهبة. تأملات. أحمد صبري.jpg|Meditations or<br/> "The Nun" </gallery> == Nchịkọta == * Ebe ngosi nka nke oge a nke Ijipt na Cairo nwetara ihe dị ka ihe osise 40 nke ọrụ nka ya nke a na-ejikarị ihe okomoko, isiokwu ndị oké ozu, nghọta na ìhè dị ọcha nke Ijipt mara, taa bụ nku dị na ebe ngosi ihe mgbe ochie ahụ, a na-akpọ Ahmed Sabri Hall aha ya. == Ihe ngosi ndị dị mkpa == Sabri malitere ihe ngosi nka mbụ ya na Cairo na 1925. * O sonyere na Paris Salon d'Automne na 1929. * Ngosipụta nke ọrụ ya na mmeghe nke Museum of Modern Egyptian Art na Ọktoba 1991.<ref>{{Cite web|url=http://www.egyptianmuseums.net/html/gezira_museum.html|title=Gezira Museum|work=www.egyptianmuseums.net|accessdate=2018-02-28}}</ref> * Ihe ngosi na Hall of Candles 1997. * Ihe ngosi na Hall of Horizon na Mohamed Mahmoud Khalil Museum na 2003. * Cairo Atelier Salon maka Portrait Cairo Atelier mbụ Septemba 2005. * Ụlọ ngosi Gauguin na Heliopolis n'oge ncheta ọla edo nke ncheta ọnwụ ya na 2006. * Salon Gallery na Hall of Gauguin nnọkọ mbụ na Mee 2007. * Foto nkwurịta okwu pigtail n'etiti ndị ọsụ ụzọ na ọgbọ ọhụrụ nke talent "Grandfather And Grandson" na Hall of Dimensions na Museum of Egyptian Modern Art na Jenụwarị 2008. * Ihe ngosi nke League na Cordoba Arts Engineers Gallery July 2009 (onye ọbịa nke nsọpụrụ). * Ihe ngosi nke Creativity Keys na nnukwu ụlọ nzukọ nke Prince Amr Ibrahim Palace, (Museum of Islamic Ceramics) na Jenụwarị 2010. * Ihe ngosi na Hall of Picasso na Zamalek, February 2010.<ref>[http://www.fineart.gov.eg/defaulte.aspx?Pagek=3&ID=1104 fineart.gov.eg]</ref> * Ihe ngosi nke Museum of Fine Arts Holdings na Alexandria na Hussein Subhy's Hall (Albab-Saleem) na Museum of Modern Egyptian Art na Mee 2010. * Ihe ngosi nke iri abụọ na abụọ nke National Association of Fine Arts Salon na Sultan Al-Ghuri Complex May 2011 (onye ọbịa nke nsọpụrụ). * Cairo, Salon (iri ise na isii) nke Fine Arts Palace, March Arts na 2013. == Akwụkwọ == * Hussein Bicar; ''Aḥmad Ṣabrī'', al-Hayʼah al-Āmmah lil-Istiʻlāmāt, 1983.<ref>[http://www.worldcat.org/title/ahmad-sabri/oclc/499849575 WorldCat, Aḥmad Ṣabrī]</ref> * E bipụtara otu isi banyere nka ya na ndụ ya na encyclopedia: A Museum in a Book, nke Sobhy Ō El Sharouni, n'afọ 1998. * Muhammad Sidqī al-Jabākhanjī; ''Sīrat Hayat al-fannān Ahmad Sabrī'', Cairo, al-Dar al-Misriyah, 1967.<ref>[http://www.worldcat.org/title/sirat-hayat-al-fannan-ahmad-sabri/oclc/911810729&referer=brief_results WorldCat, Sīrat hayat al-fannān Ahmad Sabrī.]</ref> * Jessica Winegar, Creative Reckonings: The Politics of Art and Culture in Contemporary Egypt. == Ebensidee == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://wayback.archive-it.org/all/20141228213848/http://www.egypttravelsearch.net/1ets/Museums/Egyptian_Modern_Art_Museum.html Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Ijipt] * [https://web.archive.org/web/20160615080958/http://www.somalipress.com/guides/archaeology/museum-modern-egyptian-art.html Ebe ngosi nka nke oge a nke Ijipt] * [http://www.artnet.com/artists/ahmed-sabry/past-auction-results Sabri, na Artnet] l37cmzdn50ounua1wj5h4fxad76ypan 87490 87488 2022-08-20T10:36:13Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}}   [[Category:Articles with hCards]] Ahmed Sabri (أحمد صبري), mgbe ụfọdụ a na-akpọ ya '''Ahmad Sabry''' (b. 20 Eprel 1889 - 8 Machị 1955) bụ onye Ijipt na-ese ihe a mụrụ na Cairo . Ọ bụ otu n'ime ndị ọsụ ụzọ a ma ama nke ihe osise nke oge a n'Ijipt.<ref>(eg) [http://www.fineart.gov.eg/Default.aspx?PageK=1 fineart.gov.eg]</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=J1ZS2dhWDMQC&q=%22Ahmed+Sabri%22&pg=PA87|title=Culture and Customs of Egypt|author=Asante|first=Molefi K.|date=2002|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=9780313317408|language=en}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Sabri n'ógbè Megharbeleen nke mpaghara Al-Darb al-Ahmar nke Cairo, ọ tara ahụhụ site na nkuzi na-emekpa ahụ, na-akwagharị ụlọ ugboro ugboro mgbe ọ ghọsịrị nwa mgbe ọ dị obere. N'afọ 1910, ọ sonyeere nwa eze Cairo Youssef Kamal Fine Arts School ma gụsịrị akwụkwọ na 1914. Ọ gara Paris na 1919 ebe ọ sonyeere Académie de la Grande Chaumière, wee gaa Académie Julian na-amụ na atelier nke François Schommer na n'okpuru Prọfesọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.bonhams.com/auctions/23219/lot/85/|title=Bonhams : Ahmed Sabry (Egypt, 1889–1995) Nude on the Beach|work=www.bonhams.com|language=en-gb|accessdate=2018-02-28}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=c_nEXO-uujQC&q=%22Ahmad+Sabry%22&pg=PA26|title=The Politics of Art in Modern Egypt: Aesthetics, Ideology and Nation-Building|author=Kane|first=Patrick|date=2013|publisher=I.B.Tauris|isbn=9781848856042|language=en}}</ref> Paul Albert Laurens, yana onye na-ese ihe Emmanuel Fougerat.<ref name="omar">{{Cite web|url=http://omar-artcollection.com/bio/257|title=Artist Biography|work=omar-artcollection.com|accessdate=2018-02-28}}</ref> Mgbe ọ laghachiri Ijipt, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe na Ngalaba Entomology nke Ministry of Agriculture, mgbe ahụ dị ka onye omenkà na Ministry of Public Works, nke zigara ya na agụmakwụkwọ ọzọ na Paris; n'ebe ahụ, o gosipụtara ihe osise ya "The Nun" na Grand Palais na 1929, ma nye ya Prix d'Honneur site na French Arts Society. N'afọ 1929, ndị Egypt na-ese ihe gụrụ akwụkwọ na Europe malitere iwe ha n'ọrụ dị ka ndị prọfesọ na Higher School of Fine Arts, Ahmed Sabri malitere ọrụ dị ka prọfesụ na ụlọ ọrụ a ma n'oge na-adịghị anya duzie ngalaba eserese ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1951. N'ebe ahụ, ọ zụlitere nkà nke ọtụtụ ndị nna ukwu Ijipt dịka Hussein Bicar, [[Salah Taher]], na Hamed Owais.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=6EldTN8NgrMC&q=%22Ahmad+Sabry%22&pg=PA447|title=Re-envisioning Egypt 1919–1952|author=Goldschmidt|first=Arthur|date=2005|publisher=American Univ in Cairo Press|isbn=9789774249006|language=en}}</ref> Ọ kpuru ìsì afọ ole na ole tupu ọ nwụọ na 1955.<ref name="omar">{{Cite web|url=http://omar-artcollection.com/bio/257|title=Artist Biography|work=omar-artcollection.com|accessdate=2018-02-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://omar-artcollection.com/bio/257 "Artist Biography"]. ''omar-artcollection.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-02-28</span></span>.</cite></ref> == Ọrụ ndị dị mkpa == * "After Reading" nke egosiri na Paris International Exhibition nke 1925 nwetara ihe nrite ọla edo na Paris International Salon na 1929. * "The Nun" natara onyinye nsọpụrụ site na French Society of Arts na 1929.<ref>(eg) [http://www.masress.com/rosadaily/116474 masress.com]</ref> * "The lady with a fan" <gallery mode="packed" heights="200"> Usòrò:عازفة العود. احمد صبري. زيت على توال.jpg|A woman plays on 'Oud عازف الربابة.jpg|A man plays on Rababa بعد المطالعة. زيت على قماش 1926. احمد صبري.jpg|After Reading الراهبة. تأملات. أحمد صبري.jpg|Meditations or<br/> "The Nun" </gallery> == Nchịkọta == * Ebe ngosi nka nke oge a nke Ijipt na Cairo nwetara ihe dị ka ihe osise 40 nke ọrụ nka ya nke a na-ejikarị ihe okomoko, isiokwu ndị oké ozu, nghọta na ìhè dị ọcha nke Ijipt mara, taa bụ nku dị na ebe ngosi ihe mgbe ochie ahụ, a na-akpọ Ahmed Sabri Hall aha ya. == Ihe ngosi ndị dị mkpa == Sabri malitere ihe ngosi nka mbụ ya na Cairo na 1925. * O sonyere na Paris Salon d'Automne na 1929. * Ngosipụta nke ọrụ ya na mmeghe nke Museum of Modern Egyptian Art na Ọktoba 1991.<ref>{{Cite web|url=http://www.egyptianmuseums.net/html/gezira_museum.html|title=Gezira Museum|work=www.egyptianmuseums.net|accessdate=2018-02-28}}</ref> * Ihe ngosi na Hall of Candles 1997. * Ihe ngosi na Hall of Horizon na Mohamed Mahmoud Khalil Museum na 2003. * Cairo Atelier Salon maka Portrait Cairo Atelier mbụ Septemba 2005. * Ụlọ ngosi Gauguin na Heliopolis n'oge ncheta ọla edo nke ncheta ọnwụ ya na 2006. * Salon Gallery na Hall of Gauguin nnọkọ mbụ na Mee 2007. * Foto nkwurịta okwu pigtail n'etiti ndị ọsụ ụzọ na ọgbọ ọhụrụ nke talent "Grandfather And Grandson" na Hall of Dimensions na Museum of Egyptian Modern Art na Jenụwarị 2008. * Ihe ngosi nke League na Cordoba Arts Engineers Gallery July 2009 (onye ọbịa nke nsọpụrụ). * Ihe ngosi nke Creativity Keys na nnukwu ụlọ nzukọ nke Prince Amr Ibrahim Palace, (Museum of Islamic Ceramics) na Jenụwarị 2010. * Ihe ngosi na Hall of Picasso na Zamalek, February 2010.<ref>[http://www.fineart.gov.eg/defaulte.aspx?Pagek=3&ID=1104 fineart.gov.eg]</ref> * Ihe ngosi nke Museum of Fine Arts Holdings na Alexandria na Hussein Subhy's Hall (Albab-Saleem) na Museum of Modern Egyptian Art na Mee 2010. * Ihe ngosi nke iri abụọ na abụọ nke National Association of Fine Arts Salon na Sultan Al-Ghuri Complex May 2011 (onye ọbịa nke nsọpụrụ). * Cairo, Salon (iri ise na isii) nke Fine Arts Palace, March Arts na 2013. == Akwụkwọ == * Hussein Bicar; ''Aḥmad Ṣabrī'', al-Hayʼah al-Āmmah lil-Istiʻlāmāt, 1983.<ref>[http://www.worldcat.org/title/ahmad-sabri/oclc/499849575 WorldCat, Aḥmad Ṣabrī]</ref> * E bipụtara otu isi banyere nka ya na ndụ ya na encyclopedia: A Museum in a Book, nke Sobhy Ō El Sharouni, n'afọ 1998. * Muhammad Sidqī al-Jabākhanjī; ''Sīrat Hayat al-fannān Ahmad Sabrī'', Cairo, al-Dar al-Misriyah, 1967.<ref>[http://www.worldcat.org/title/sirat-hayat-al-fannan-ahmad-sabri/oclc/911810729&referer=brief_results WorldCat, Sīrat hayat al-fannān Ahmad Sabrī.]</ref> * Jessica Winegar, Creative Reckonings: The Politics of Art and Culture in Contemporary Egypt. == Ebensidee == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://wayback.archive-it.org/all/20141228213848/http://www.egypttravelsearch.net/1ets/Museums/Egyptian_Modern_Art_Museum.html Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Ijipt] * [https://web.archive.org/web/20160615080958/http://www.somalipress.com/guides/archaeology/museum-modern-egyptian-art.html Ebe ngosi nka nke oge a nke Ijipt] * [http://www.artnet.com/artists/ahmed-sabry/past-auction-results Sabri, na Artnet] 79g0lug9uzx8dz1zznfiufr3ihufzjy Alfred Hair 0 17428 87736 81469 2022-08-20T11:58:13Z Nzechimere 13295 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alfred Warner''' Hair (1941-1971), ónyé bụkwa '''Freddy Hair''', bụ ónyé America na-ese ihe si Fort Pierce, Florida ónyé, ya na Harold Newton, nyèrè aka n'ịtọ ntọala Florida Highwaymen artist movement.<ref name="AARF">{{Cite web|url=http://aarf.com/articles/2010/Who%20is%20Freddy.pdf|title=Who is Freddy? A Florida Highwaymen Mystery Solved|first=Bob|author=Kealing|publisher=Antiques & Arts Around Florida|date=2010}}</ref><ref name="HURD">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/interactive/2019/obituaries/alfred-hair-overlooked.html|title=Alfred Hair: A charismatic businessman who created a movement for Florida’s black artists|first=Gordon K.|author=Hurd|work=New York Times|date=2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Alfred Hair {{!}} Florida Highwaymen Paintings|url=https://www.floridahighwaymenpaintings.com/highwaymen/alfred-hair/|accessdate=2022-04-15|language=en-US}}</ref> Ntutu isi bụ ónyé ndú nke otu ndị na-ese ihe n'Afrịka America na-ese onyinyo ndị na-ere ihe osise ha màrà mma site na igbe ụgbọ ala n'akụkụ ụzọ ndị dị n'ụsọ oké osimiri nke South Florida. N'afọ 2004, a nabatara Hair na Florida Artists Hall of Fame.<ref>{{Cite web|url=http://www.florida-arts.org/programs/ahf/displayArtist.cfm?member=11|publisher=Florida Department of State, Division of Cultural Affairs|work=Florida Artists Hall of Fame|title=Alfred Hair and the Florida Highwaymen|date=2004|accessdate=3 February 2019}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Alfred Warner Hair na úbọchị irí abụọ n'ọnwa Mée 1941 na Fort Pierce, Florida, otu n'ime ụmụ asaá nke Samuel na Annie Mae Hair.<ref name="HURD">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/interactive/2019/obituaries/alfred-hair-overlooked.html|title=Alfred Hair: A charismatic businessman who created a movement for Florida’s black artists|first=Gordon K.|author=Hurd|work=New York Times|date=2019}}</ref> Hair gụsịrị akwụkwọ na Lincoln Park Academy na 1961, wee gaa otu afọ na kọleji ọbọdọ tupu ọ kwụsị iji chụsoo ọrụ ya dị ka ónyé na-ese ihe.<ref>{{Cite web|url=https://thefloridahighwaymen.com/portfolio/alfred-hair/|title=Alfred Hair Founder of the Highwaymen 1941-1970|publisher=The Highwaymen Artists|accessdate=3 February 2019}}</ref> == Ọrụ == Ónyé nkụzi nka nkè ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya bụ Zanobia Jefferson chọpụtara nkà nka nke ntutu isi ma ọ kọwaara ya ónyé a ma ama na-ese ihe na Florida, A. E. Backus. Backus anọwo na-agba ọtụtụ ndị na-eto eto na-ese ihe n'Afrịka ma na-eme ka ha kwenye ise ihe osise ala karịa ihe gbasara okpukpe.<ref name="DERR">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2001/11/27/books/arts-in-america-sunshine-for-windy-dreamscapes.html|title=ARTS IN AMERICA; Sunshine for Windy Dreamscapes|work=New York Times|first=Mark|author=Derr|date=27 November 2001}}</ref> N'afọ 1956, mgbè Hair dị afọ iri na anọ, ọ malitere ịnata nkụzi ise ihe na Backus. Mgbè afọ atọ gasịrị, Hair malitere n'onwe ya iji nweta ihe ọ ga-eri dị ka ónyé na-ese ihe. N'ihi ịkpa ókè agbụrụ n'oge Jim Crow, ụlọ ngosi nka na Florida agaghị anọchite anya ndị na-ese ihe n'Afrịka America, na-amanye Hair ịchọta ihe ndị ọzọ na-ere ihe osise ya. N'ịgbaso ihe nlereanya nke ónyé bụbu nwá akwụkwọ Backus bụ Harold Newton, Hair na-ere ihe osise ya site n'ọnụ ụzọ ruo n'ọnụ ụlọ site n'ụgbọ ala ya. Hair na Newton kpaliri otu ìgwè nke ndị omenkà irí abụọ na isii nke Africa America ka ha soro ndu ha. Ọ bụ ezie na ndị na-ese ihe ibe ya maara Newton màkà mkpali teknụzụ ya, a na-ewere Hair dị ka ónyé ndu na ónyé na-akpali "ónyé setịpụrụ ụda màkà otu ahụ n'ime afọ 1960".<ref name="DERR">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2001/11/27/books/arts-in-america-sunshine-for-windy-dreamscapes.html|title=ARTS IN AMERICA; Sunshine for Windy Dreamscapes|work=New York Times|first=Mark|author=Derr|date=27 November 2001}}</ref><ref name="NPR">{{Cite web|url=https://www.npr.org/templates/transcript/transcript.php?storyId=155867819|title=Art, Race And Murder: Meet Florida's 'Highwaymen'|publisher=National Public Radio|work=Southword|first=Renee|author=Montagne|date=27 June 2012}}</ref> Ọ kpọkọtara otu ndị na-ese ihe "na-eto eto, ndị dị ike" bụ ndị na-ete ọtụtụ ihe osise mara mma.<ref name="DERR" /> Ntutu mepụtara ọtụtụ ihe osise n'otu ógè. O mechara were ndị enyi ya n'ọrụ ịkwọ ụgbọala n'okporo ụzọ awara awara, na-ere ihe osise ya site n'ọnụ ụzọ ruo n'ọnụ maka dollar Iri abụọ ma ọ bụ dollar iri abụo na isé. Dị ka ndị otu ndị Highwaymen si kwuo, Hair ṅụrụ iyi na nka ya ga-eme ka ọ bụrụ onye nwere ọtụtụ nde mmadụ mgbè ọ dị afọ iri atọ na isé.<ref name="NPR">{{Cite web|url=https://www.npr.org/templates/transcript/transcript.php?storyId=155867819|title=Art, Race And Murder: Meet Florida's 'Highwaymen'|publisher=National Public Radio|work=Southword|first=Renee|author=Montagne|date=27 June 2012}}</ref> N'afọ 1970, e gbùrù Hair n'ọgụ n'ụlọ mmanya mgbè ọ dị afọ iri abụọ na itoolu, mmepụta dị egwu nke ndị na-ese ihe malitere ibelata.<ref name="NPR">{{Cite web|url=https://www.npr.org/templates/transcript/transcript.php?storyId=155867819|title=Art, Race And Murder: Meet Florida's 'Highwaymen'|publisher=National Public Radio|work=Southword|first=Renee|author=Montagne|date=27 June 2012}}</ref> == Ụdị ejiji == Ntutu isi "na-agbagha echiche ọ bụla na-acha anụnụ anụnụ ma na-agbagwoju anya na ọgụgụ isi iji gosipụta [a] iyi na-aga n'ihu nke osimiri, osisi nkwụ na ihe nkírí Everglades. Ọdịdị anụ ahụ abụghị isi ihe ha lekwasịrị anya; ha chọrọ ịmasị ndị na-azụ ahịa na mbárá igwe Florida na-acha oroma ma ọ bụ igwe ojii na-adịghị mma. "<ref name="HURD">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/interactive/2019/obituaries/alfred-hair-overlooked.html|title=Alfred Hair: A charismatic businessman who created a movement for Florida’s black artists|first=Gordon K.|author=Hurd|work=New York Times|date=2019}}</ref> Ntutu na-arụ ọrụ n'ọtụtụ ákwà n'otu oge. Dị ka prọfesọ nka anya Gary Monroe si kwuo, "Ọ ga-ejikọta bọọdụ irí abụọ n'otu ógè n'èzí, wee tinye agba ahụ ngwa ngwa n'enweghị ihe osise, ngwa ngwa o nwèrè ike, na-aga site na bọọdụ gaa na bọọdụ, na-ese akụkụ nke eluigwe, osisi ma ọ bụ ihe ndị ọzọ. Ihe dị n'ihe osise ya bụ spontaneity, agba siri ike, osisi nkwụ, ebili mmiri, ájá na mbara igwe dị egwu. 'Ịse ihe ngwa ngwa bụ ihe dị mkpa, ọ bụghị ihe na-egbochi nka Hair,' ka Maazị Monroe dere. 'Ọ na-atụgharị ihe osise' na bọọdụ ya iji jiri ọrụ ebube nweta ihe oyiyi ndị na-ekwu màkà ịdị ndụ karịa màkà njikwa ụkpụrụ plastik.' "<ref name="DERR">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2001/11/27/books/arts-in-america-sunshine-for-windy-dreamscapes.html|title=ARTS IN AMERICA; Sunshine for Windy Dreamscapes|work=New York Times|first=Mark|author=Derr|date=27 November 2001}}</ref> Hair bịanyere aka na ọrụ mbụ ya "A. Hair." Ọtụtụ ihe osise iri na abụọ e mepụtara na 1966 na 1967 ka a bịanyere aka na "Freddy".<ref name="AARF">{{Cite web|url=http://aarf.com/articles/2010/Who%20is%20Freddy.pdf|title=Who is Freddy? A Florida Highwaymen Mystery Solved|first=Bob|author=Kealing|publisher=Antiques & Arts Around Florida|date=2010}}</ref> Dị ka nwunye ya di ya si kwuo, ihe osise Freddy bụ ọrụ mmekorita nke ọ na-ese ihe ndabere na ntutu rụzuru ọrụ zuru ezu niile.<ref name="AARF" /> == Ndụ onwe onye == Hair lụrụ Doretha Hair (mgbè e mesịrị Truesdell) ma nwee ụmụ ise.<ref>{{Cite web|url=http://www.thehighwaymen.com/artists/hair_alfred.html|title=The Journey of the Highwaymen|work=The Artists|publisher=Harry N. Abrams|date=1 June 2009|first=Catherine M.|author=Enns}}</ref> N'abalị itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1970, a gbagburu Hair n'oge esemokwu n'ụlọ mmanya.<ref name="HURD">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/interactive/2019/obituaries/alfred-hair-overlooked.html|title=Alfred Hair: A charismatic businessman who created a movement for Florida’s black artists|first=Gordon K.|author=Hurd|work=New York Times|date=2019}}</ref><ref name="NPR">{{Cite web|url=https://www.npr.org/templates/transcript/transcript.php?storyId=155867819|title=Art, Race And Murder: Meet Florida's 'Highwaymen'|publisher=National Public Radio|work=Southword|first=Renee|author=Montagne|date=27 June 2012}}</ref> == Ịgụ ihe ọzọ == *   *   == Edensibia == {{Reflist}} 2q01l3u1g06bevirm5opo6v0vq25wvm Ayelech Worku 0 17436 87653 84714 2022-08-20T11:22:32Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{MedalTableTop|medals={{Medal|Sport | Women's [[Athletics (sport)|athletics]]}} {{Medal|Country | {{ETH}} }} {{Medal|Competition|[[IAAF World Championships in Athletics|World Championships]]}} {{Medal|Bronze |[[1999 World Championships in Athletics|1999 Seville]]|5000 m}} {{Medal|Bronze |[[2001 World Championships in Athletics|2001 Edmonton]]|5000 m}} {{Medal|Competition|[[Athletics at the All-Africa Games|All-Africa Games]]}} {{Medal|Gold |[[Athletics at the 1999 All-Africa Games|1999 Johannesburg]]|5000 m}} {{Medal|Silver |[[Athletics at the 1995 All-Africa Games|1995 Harare]]|5000 m}}}} '''Ayelech Worku''' (amụrụ n'ọnwa Junu 12, 1979) bụ onye Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge, nke a maara amara maka mmeri ọla nchara abụọ na World Championships na mita 5000. A mụrụ ya na Arsi nke dị na mpaghara Oromia, otu mpaghara ahụ dị ka onye mmeri Olympic ugboro abụọ Haile Gebrselassie. Worku malitere ịsọmpi mgbe ọ dị na nwata: ọ meriri nrite ọlaọcha 5000m na 1995 All-Africa Games mgbe ọ dị afọ iri na isii wee merie ihe omume World Junior Championships n'afọ 1996 na-ịgba ọsọ. Ọ nwetara nhọpụta maka Olimpik mbụ ya n'oge na-adịghị anya, wee sonye na 1996 Atlanta Olympics. Ọ gbara onye nke iri na abụọ na 5000m ikpeazụ mana ọ bụ onye na-eme ihe kachasị mma na Ethiopia na ihe omume ahụ. Ọ gara asọmpi mbụ ya nke World Championship n'ọsọ n'oge na-adịghị anya wee bụrụ onye nke iri na abụọ na 5000m. Ọ malitere inwe ọganihu na ịgba ọsọ na mba, na-ewere obere ọla nchara na 1997 IAAF World Cross Country Championships tupu o nyere aka, ka Ethiopia bụrụ ọlaọcha na mbipụta 1998 wee bụrụ ọla edo nke anọ na ogologo ọsọ na 1999 IAAF World cross Country Championships. O gbara onye nke atọ na 1999 2000 IAAF World Cross Challenge. Ọ nwetere ọnọdụ nke itoolu na asọmpi 2000 World Championships wetakwa ọla edo ọzọ maka Ethiopia. Ihe nrite nke onye ọ bụla bịara na ọsọ asọmpi. o dekọrọ ihe kachasị mma 5000 m nke onwe wee nweta ọla nchara na 1999 World Championships na ọsọ . N'oge na-adịghị anya, o nwetara ihe nrite ọla edo na 1999 All-Africa Games. Worku mere nputa nke abụọ ya na-egwuregwu Sydney n'afọ 2000, ebe ọ gbara onye nke anọ na 5000 m n'azụ onye obodo ya [[Gete Wami]]. Worku ruru n'ọkwa ụwa na ihe omume ọzọ site na ikwughachi ihe nrite ọla nchara ya nke 5000m nke afọ abụọ gara aga na ọsọ 2001 World Championships . Ọ gwụchara nke abụọ n'azụ [[Derartu Tulu]] na mita 10,000 na 2001 Goodwill Games. Worku malitere ịsọmpi na asọmpi ịgba ọsọ n'okporo ụzọ mgbe afọ 2002 gasịrị, ọ meriri na 2003 Montferland Run na mbipụta 2007 nke Hamburg Marathon. == Ihe kacha mma n'onwe ya == * 1500 mita - 4:10.08 (1999) * 3000 mita - 8:32.80 (2002) * mita 5000 - 14:41.23 (2000) * 10,000 mita - 31:38.08 (2001) * Marathon - 2:29:14 (2007) {| {{AchievementTable|Event=yes}} |- !colspan="6"|Representing {{ETH}} |- |1995 |[[Athletics at the 1995 All-Africa Games|All-Africa Games]] |[[Harare]], [[Zimbabwe]] |bgcolor="silver" align="center" | 2nd |5,000 metres |15:48.3 |- |rowspan=3|1996 |[[Athletics at the 1996 Summer Olympics - Women's 5000 metres|Summer Olympics]] |[[Atlanta, Georgia]], [[United States|U.S.]] |align="center" | 12th |5,000 metres |15:28.81 |- |rowspan=2|[[1996 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]] |rowspan=2|[[Sydney]], [[Australia]] |4th |3000m |[[1996 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|8:54.24]] |- |bgcolor=gold|1st |5000m |[[1996 World Junior Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:40.03]] |- |1997 |[[1997 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Athens, Greece]] |align="center" | 12th |[[1997 World Championships in Athletics - Women's 5000 metres|5,000 metres]] | 15:28.07 |- |rowspan=2|1999 |[[1999 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Seville]], [[Spain]] |bgcolor="CC9966" align="center" | 3rd |5,000 metres |14:44.22 |- |[[Athletics at the 1999 All-Africa Games|All-Africa Games]] |[[Johannesburg]], [[South Africa]] |bgcolor="gold" align="center" | 1st |5,000 metres |15:38.22 |- |2000 |[[Athletics at the 2000 Summer Olympics|Summer Olympics]] |[[Sydney, Australia]] |align="center" | 4th |5,000 metres |14:42.67 |- |2001 |[[2001 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Edmonton, Alberta|Edmonton]], [[Canada]] |bgcolor="CC9966" align="center" | 3rd |5,000 metres | 15:10.17 |- |2007 |[[Hamburg Marathon]] |[[Hamburg, Germany]] |bgcolor="gold" | 1st |Marathon |2:29:14 |} == Ihe odide == * Ayelech Worku at World Athletics [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pypszdidtppg3r03m7v0xigfjw5s5ut Ahmed Toughan 0 17457 87496 81499 2022-08-20T10:38:13Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Ahmed S. Toughan (amụrụ na 1926, n'Ijipt) bụ onye Ijipt na-ese ihe nkiri na onye na-ese egwu. == Ọrụ == A mụrụ Toughan n'Ijipt n'afọ 1926 ma a zụlitere ya na Cairo. N'afọ 1946, ọ malitere ọrụ ya dị ka onye nta akụkọ na onye na-ese ihe nkiri n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ, akwụkwọ akụkọ na magazin ndị Ijipt. Ọrụ mbụ ya na nke a na-akpọsa nke ọma bịara n'oge ọ nọ na Rose al-Yūsuf, magazin ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama kwa izu na magazin Akhbar El Yom kwa izu. N'afọ 1953, mgbe mgbanwe nke mere ka onye isi ala Gamal Abdel Nasser chịa, Toughan bụ otu n'ime ndị guzobere akwụkwọ akụkọ Al Gomhuria kwa ụbọchị. N'afọ 1980, Toughan mepụtara magazin na-ese ihe nkiri kwa izu, Caricature, ya na onye na-ese foto ibe ya [[Mustafa Hussein (cartoonist)|Mustafa Hussein]]. N'oge niile ọ na-arụ ọrụ, Toughan ebipụtala ihe karịrị ihe osise pụkụ ịrị ise na akwụkwọ akụkọ kwa ụbọchị, magazin na akwụkwọ iri na otu nwere ihe osise kemgbe 1946. Ahmed Toughan bụ onye natara ọtụtụ onyinye, nke gụnyere Head of Arab Cartoonists (1987), Human Rights Award (1988), na Grand Medal of Fine Art (1997). A na-ewere Toughan dị ka otu n'ime ndị a na-asọpụrụ nke ndị na-ese ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Arab World. == Njikọ mpụga == * [http://ambassadors.net/archives/issue9/megastars.htm Toughan na Toughanism] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gqh4f6hdzeyohrgtu3z4y1xreee6zni Alice Taylor Gafford 0 17471 87628 85008 2022-08-20T11:15:27Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice Taylor Gafford''' (ubochí irí na isé n'ọnwa Ọgọst, 1886 rụo ubochí irí abụọ na asaá n'ọnwa Ọktoba, 1981) bụ ónyé nọọsụ America, onye nkuzi, na ónyé na-ese ihe, nke bi na Los Angeles. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Alice Taylor na Tecumseh, Kansas, otu n'ime ụmụ iri. Nné na nnà ya bụ Benjamin na Alice Armstead Taylor.<ref>{{Cite web|url=http://www.aaregistry.org/historic_events/view/one-las-finest-alice-t-gafford|title="One of LA's Finest, Alice Taylor Gafford," African-American Registry.|accessdate=2014-11-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141129025314/http://www.aaregistry.org/historic_events/view/one-las-finest-alice-t-gafford|archivedate=2014-11-29}}</ref> == Ọrụ == Gafford bụ onye nọọsụ afọ iri abụọ na ise tupu ọ malite ọrụ nka. Ihe a ma ama site na ọrụ mbụ ya bụ oge ọ rụrụ na American Red Cross na [[Àláskà|Alaska]] (1915), ma soro Daniel Hale Williams rụọ ọrụ na [[Chicago]].<ref>[http://search.proquest.com/docview/565161406/88D1297453BD4028PQ/5 "Artist Receives Accolades for her Many Achievements," ''Los Angeles Sentinel'' (September 5, 1974): C2.]</ref> Ọ kwagara Los Angeles na 1922. Ọ zụrụ na Otis Art Institute (nke a na-akpọzi Otis College of Art and Design) wee nweta asambodo nkụzi na UCLA na 1951, mgbe ọ dị afọ iri isii na ise, ma kụzie nka na mmemme agụmakwụkwọ ndị okenye.<ref>[http://www.fofweb.com/activelink2.asp?%20ItemID=WE01&iPin=AFEBW0151&SingleRecord=True%20 Miriam Matthews, "Gafford, Alice," in Darlene Clark Hine, ed. ''Black Women in America: Dance, Sports, and Visual Arts, Encyclopedia of Black Women in America'' (New York: Facts On File, Inc., 1997). African-American History Online. Facts On File, Inc. (accessed November 17, 2014).]</ref><ref>[http://search.proquest.com/docview/564866045/4035B3EC28B24FBCPQ/3 "Life Begins at 80 for Gracious Artist," ''Los Angeles Sentinel'' (July 13, 1967): A5.]</ref> Ọ na-arụsi ọrụ ike na ọbọdọ Val Verde, na-akụzi ma na-eme ihe ngosi nka, ma na-eduzi Val Verde Women's Cultural Society.<ref>[http://articles.latimes.com/1994-03-02/news/mn-28975_1_val-verde Jocelyn Y. Stewart, "Forgotten Oasis of Freedom: Val Verde, the 'black Palm Springs,' provided an escape from racism--if only for a weekend," ''Los Angeles Times'' (March 2, 1994).]</ref><ref>[http://www.fultonhistory.com/Process%20small/Newspapers/Newspapers%20%20Out%20of%20NY/Los%20Angeles%20CA%20California%20Eagle/Los%20Angelse%20CA%20Californial%20Eagle%201949%20Grayscale/Los%20Angelse%20CA%20Californial%20Eagle%201949%20Grayscale%20%28456%29.pdf "Founders' Day and Mother's Day Observed at Val Verde, Sunday," ''The California Eagle'' (May 12, 1949): 12.]</ref> A na-egosikarị ọrụ ya, nke ọtụtụ n'ime ha bụ ndụ ma ọ bụ ihe nkiri ala, n'afọ ndị ikpeazụ ya.<ref>[http://search.proquest.com/docview/564874336/9696E4435C5B4D97PQ/23 "Arts League Awards Veteran Artist," ''Los Angeles Sentinel'' (February 16, 1967): C2.]</ref><ref>[http://search.proquest.com/docview/564726665/681F898F390E4C25PQ/1 "Gafford Exhibit at Security," ''Los Angeles Sentinel'' (March 5, 1964): D1.]</ref><ref>[http://search.proquest.com/docview/155345165/681F898F390E4C25PQ/2 "Museum Displays Gafford Works," ''Los Angeles Times'' (December 5, 1965): OC13.]</ref> Mgbe ọ dị afọ 81, ọ natara ọrụ ise foto nke ndị Africa America iri na abụọ a ma ama, maka ngosi na ụlọ ọrụ Family Savings and Loan Association na Los Angeles.<ref>[http://search.proquest.com/docview/565161406/88D1297453BD4028PQ/5 "Artist Receives Accolades for her Many Achievements," ''Los Angeles Sentinel'' (September 5, 1974): C2.]</ref> Gafford sonyere n'ịtọ ntọala Los Angeles Negro Art Association na 1937, na ụlọ ngosi Eleven Associated Artists (mgbe e mesịrị Art West Association) na etiti Los Angeles. Ndị na-ese ihe na Los Angeles na-adịte aka gụnyere ndị Africa America Beulah Woodard, William Pajaud na ónyé China America na-ese egwu Tyrus Wong.<ref>{{Cite web|url=https://hammer.ucla.edu/now-dig-this/artists/william-pajaud/|title=William Pajaud {{!}} Now Dig This! digital archive {{!}} Hammer Museum|work=Hammer Museum|language=en|accessdate=2018-10-25}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=dt5CDgAAQBAJ&q=%22Artist+Receives+Accolades+for+her+Many+Achievements%2C%22+Los+Angeles+Sentinel+%28September+5%2C+1974%29%3A+C2.&pg=PA1980|title=South of Pico: African American Artists in Los Angeles in the 1960s and 1970s|author=Jones|first=Kellie|date=2017-03-17|publisher=Duke University Press|isbn=9780822374169|language=en}}</ref> A kpọrọ ya "ónyé isi nke ndị na-ese ihe ojii na Los Angeles" iji kwado idu ndú ọbọdọ ya.<ref>[http://search.proquest.com/docview/565161406/88D1297453BD4028PQ/5 "Artist Receives Accolades for her Many Achievements," ''Los Angeles Sentinel'' (September 5, 1974): C2.]</ref><ref>[http://search.proquest.com/docview/565077673/9696E4435C5B4D97PQ/26 "Southwest Students Hear Black Women Achievers," ''Los Angeles Sentinel'' (April 5, 1973): C3.]</ref><ref>"Artists to Open New Art Gallery Sunday," ''Los Angeles Sentinel'' (May 25, 1950): A2.</ref> Ihe osise mmanụ ya bụ akụkụ nke ihe ngosi Negro History Week na Doheny Library na 1953.<ref>[http://digitallibrary.usc.edu/cdm/ref/collection/p15799coll104/id/69860 "Leading Negroes to Talk," ''Daily Trojan'' 44(72)(February 11, 1953): 1.]</ref> == Ndụ onwe onye == Alice Taylor lụrụ Louis Sherman Gafford, ónyé agha nke Agha Ụwa Mbụ, na 1928. Ọ nwụrụ n'afọ 1959, ma kwụsị ise ihe n'afọ 1975, mgbe ọ nwesịrị ọrịa anya. Alice Taylor Gafford nwụrụ na 1981, mgbe ọ dị afọ 95, e lie ozu ya na Los Angeles National Cemetery.<ref>[http://search.proquest.com/docview/565332638/35DB6F3ABC17424EPQ/16 "Memorial Service Held for Artist," ''Los Angeles Sentinel'' (November 12, 1981): C15.]</ref> == Ihe Nketa == A maara Gafford màkà ọrụ ya n'ịtọ ntọala na ịzụlite ọtụtụ ìgwè nka na ndịda California, gụnyere ihe ngosi nka Val Verde kwa afọ, nke e mechara gụọ aha ya.<ref>[http://search.proquest.com/docview/565200359/7B1A4572AE1140E0PQ/4 "Annual Arts and Hobby Show Set," ''Los Angeles Sentinel'' (June 19, 1975): C14.]</ref><ref>{{Cite web|title=One of L.A.'s finest, Alice T. Gafford|url=https://aaregistry.org/story/one-of-l-a-s-finest-alice-t-gafford/|accessdate=2021-03-06|work=African American Registry|language=en}}</ref> A na-echeta ya dị ka nwanyị Africa-America na-ese ihe na Los Angeles, yana dị ka onye na-ese egwu nke ghọrọ ónyé na-arụpụta ihe karịsịa mgbe ọ dị agadi.<ref>[http://www.oac.cdlib.org/view?docId=hb7h4nb803&brand=oac4&chunk.id=meta Karen Anne Mason, "African-American Artists of Los Angeles oral history transcript: ][[Cecil Fergerson]]," UCLA Oral History Program, Online Archive of California.; in this interview Fergerson mentions Gafford a few times, declaring, "when [[Beulah Woodward]] and Alice Gafford were doing art in Los Angeles, nobody else was doing it!" (pp 514-515)</ref><ref>[http://search.proquest.com/docview/564866045/4035B3EC28B24FBCPQ/3 "Life Begins at 80 for Gracious Artist," ''Los Angeles Sentinel'' (July 13, 1967): A5.]: "Since she celebrated her eightieth birthday on the 15th of August last year Mrs. Gafford has produced more paintings, participated in more one-man and group shows, won more honors, and sold more paintings than in any equivalent period of her career."</ref> A na-anọchite anya ya site na ihe osise na nchịkọta nke Mahadum Howard, Long Beach Museum of Art, na Bowers Museum, n'etiti ụlọ ọrụ ndị ọzọ. == Edensibia == {{Reflist|26em}} 9uo26z1qi4jm1d5p0di67rfvabjh2zx Allan Crite 0 17484 87709 81528 2022-08-20T11:41:50Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Allan Rohan''' Crite (ubochí irí abụọ n'ọnwa Machị, 1910 rụo ụbọchị isii n'ọnwa Septemba, 2007) bụ ónyé na-ese ihe n'Afrịka America nke bi na Boston. O meriri ọtụtụ nsọpụrụ, dị ka 350th Harvard University Anniversary Medal.<ref name="harvard">{{Cite web|url=http://www.dce.harvard.edu/pubs/alum/1998/04.html|publisher=[[Harvard Extension School]]|work=Alumni Bulletin|title=Allan Crite at Home|year=1998|accessdate=March 20, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080421043231/http://www.dce.harvard.edu/pubs/alum/1998/04.html|archivedate=April 21, 2008}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Crite na North Plainfield, New Jersey, na Machị 20, 1910.<ref name="historymakers">{{Cite web|url=http://www.thehistorymakers.com/biography/biography.asp?bioindex=81|title=Allan Crite Biography|work=The HistoryMakers|accessdate=March 20, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070213002647/http://www.thehistorymakers.com/biography/biography.asp?bioindex=81|archivedate=February 13, 2007}}</ref> Ezinụlọ ahụ kwagara Massachusetts ma site na otu afọ ruo ọnwụ ya Crite bìrì na South End nke Boston. Nne Crite, Annamae, bụ ónyé na-ede uri nkè gbara nwa ya nwoke ume ise ihe. N'igosi nkwa mgbè ọ dị obere, ọ debanyere aha na Children's Art Centre na United South End Settlements na Boston ma gụsịrị akwụkwọ na English High School na 1929. Nnà ya, Oscar William Crite, bụ dọkịta na injinia, otu n'ime ndị isi ojii mbụ nwetara ikikere injinia.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.aaa.si.edu/collections/interviews/oral-history-interview-allan-rohan-crite-11458|title=Oral history interview with Allan Rohan Crite, 1979 January 16-1980 October 22|author=|first=|date=September 19, 2002|work=Smithsonian Institution, Archives of American Art|accessdate=}}</ref> Ọ bụ ezie na a nabatara ya na Yale School of Art, ọ họọrọ ịga School of the Museum of Fine Arts na Boston ma gụsịrị akwụkwọ na 1936.<ref name="boston">{{Cite news|work=[[Boston Globe]]|url=http://www.boston.com/news/globe/obituaries/articles/2007/09/08/allan_rohan_crite_97_dean_of_ne_african_american_artists/|date=November 8, 2007|accessdate=March 20, 2008|first=Mark|author=Feeney|title=Allan Rohan Crite, 97, dean of N.E. African-American artists}}</ref> Nkwado bịara n'oge. E gosipụtara ọrụ ya na mbụ na Museum of Modern Art nkè New York na 1936.<ref name="boston">{{Cite news|work=[[Boston Globe]]|url=http://www.boston.com/news/globe/obituaries/articles/2007/09/08/allan_rohan_crite_97_dean_of_ne_african_american_artists/|date=November 8, 2007|accessdate=March 20, 2008|first=Mark|author=Feeney|title=Allan Rohan Crite, 97, dean of N.E. African-American artists}}</ref> Crite gara Harvard Extension School, ebe o nwetara nzèrè BA na 1968.<ref name="phillipsbio">{{Cite web|url=http://www.phillipscollection.org/american_art/bios/crite-bio.htm|publisher=[[Phillips Collection]]|title=Allan Rohan Crite|accessdate=March 20, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071013004004/http://www.phillipscollection.org/american_art/bios/crite-bio.htm|archivedate=October 13, 2007}}</ref> == Ihe osise == [[Usòrò:American-cities-145.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Douglass Square, Boston, nke Allan Crite. Mmanụ. 20" x 24". 1936. Ọ bụ Federal Arts Project nyere ya iwu.]] Crite nwèrè olile anya igosi ndụ ndị Africa America bi na Boston n'ụzọ ọhụrụ na nke dị iche: dị ka ụmụ amaala nkịtị ma ọ bụ "ndị nọ n'etiti" karịa ndị na-eti egwu jazz ma ọ bụ ndị na-ekere òkè.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.aaa.si.edu/collections/interviews/oral-history-interview-allan-rohan-crite-11458|title=Oral history interview with Allan Rohan Crite, 1979 January 16-1980 October 22|author=|first=|date=September 19, 2002|work=Smithsonian Institution, Archives of American Art|accessdate=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://americanart.si.edu/collections/search/artist/?id=1047|title=Allan Rohan Crite|work=Smithsonian American Art Museum|language=en|accessdate=March 11, 2017}}</ref><ref name="phillipsbio">{{Cite web|url=http://www.phillipscollection.org/american_art/bios/crite-bio.htm|publisher=[[Phillips Collection]]|title=Allan Rohan Crite|accessdate=March 20, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071013004004/http://www.phillipscollection.org/american_art/bios/crite-bio.htm|archivedate=October 13, 2007}}</ref> Site na nka ya, o bu n'obi ịkọ akụkọ ndị Africa America dị ka akụkụ nke ihe ndị America na eziokwu ya.<ref name="phillipsbio" /> Site n'iji ụdị nnọchiteanya karịa nke ógè a, Crite chere na ọ nwèrè ike "ịkọ akụkọ" nke ọma ma weghara eziokwu nke ndị Africa America bụ akụkụ ma na-abụkarị nke a na-amaghị.<ref name="phillipsbio" /><ref name=":0" /> == Akwụkwọ == Akwụkwọ ndị Crite sere ihe na-agụnye:<ref name="petrucci">{{Cite web|url=https://pffcollection.com/artists/allan-rohan-crite/|accessdate=August 26, 2020|title=Allan Rohan Crite, 1910-2007, Works in the Collection|work=Petrucci Family Foundation}}</ref> * ''Ị nọ ebe ahụ mgbe ha kpọgidere Onyenwe m n'obe. Onye Negro nke Ime Anụ Ihe Osise'' (Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press, 1944) * ''Ebube'' niile: Brush na-ese ntụgharị uche na Ekpere nke Nraranye (Cambridge, Massachusetts: Society of Saint John the Evangelist, 1947) * Three Spirituals from Earth to Heaven (1948), ebe o gosipụtara akụkọ okpukpe sitere na ''ndị mmụọ'' Africa-America dị ka "Swing Low Sweet Chariot" na "O nweghị onye maara nsogbu m hụ" == Ihe ngosi == Ihe ngosi ndị dị mkpà nke Crite gụnyere:<ref name="AAR">{{Cite web|url=https://aaregistry.org/story/allan-crite-an-innovative-painter/|title=Allan Crite, an innovative painter|work=The African American Registry|accessdate=August 26, 2020}}</ref> * Ihe ngosi nke Harmon Foundation n'afọ 1920 * 1930s Museum of Modern Art, New York * 1936 Ụlọ ngosi nka Corcoran, Washington, D.C. * 1939 Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Boston * 1978 Boston Athenaeum * 1999 Frye Art Museum, Seattle<ref name="linner">{{Cite news|work=National Catholic Reporter|accessdate=August 26, 2020|url=http://natcath.org/NCR_Online/archives2/2007d/121407/121407r.htm|date=December 14, 2007|first=Rachelle|author=Linner|title=The Spirit of the Spiritual}}</ref> E gosipụtara ọrụ ya n'usoro ihe ngosi a haziri ahazi na 2007-08, na Boston Public Library, Boston Athenaeum, na Museum of the National Center of Afro-American Artists.<ref>{{Cite web|url=http://www.bpl.org/crite2.pdf|title=The life and art of Allan Rohan Crite: 1910-2007|publisher=[[Boston Public Library]]|accessdate=March 21, 2008|date=November 17, 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071220145949/http://www.bpl.org/crite2.pdf|archivedate=December 20, 2007}}</ref> == Ihe edeturu == {{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == * "School's Out" na Smithsonian American Art Museum * [http://dla.library.upenn.edu/dla/pacscl/detail.html?id=PACSCL_SMREP_AAMP08 Akwụkwọ] mkpesa Allan Rohan na African American Museum na Philadelphia {{Authority control}} 79e5y7s4bc8ca5ix3wv8n1c8u0c6ue1 Ahmed El-Fishawy 0 17527 87380 81602 2022-08-20T10:07:39Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed El-Fishawy''' (amụrụ na Nọvemba 11, 1980) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri na nwa nke onye Egypt a ma ama [[Farouk al-Fishawy|Farouk al-Fishaway]]. == Ọrụ == Oge izizi o mere ihe nkiri bụ ya na Faten Hamama na usoro ihe nkiri Wajh al-Qamar. Mgbe ọ dị afọ iri abụọ na atọ, ọ pụtara na Afaret El Sayala (Ghosts of Sayala). Ihe nkiri mbụ ya bụ El Hassa El Sab'aa . == Ndụ onwe onye == El-Fishawy alụọla nwanyị ugboro anọ, na-ejedebe na ịgba alụkwaghịm.<ref>{{Cite news|url=https://www.albawaba.com/entertainment/farouk-el-fishawys-son-marry-fifth-time-815616|title=Farouk El Fishawy's son to marry for a FIFTH time?|date=2016-03-10|work=Al Bawaba|accessdate=2018-07-21|language=en}}</ref> Alụmdi na nwunye nzuzo ya na Hend El-Hennawi bụ ihe ihere mgbasa ozi na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, n'ihi na ọ gọnahụrụ ịbụ nna nwa ha, Lina. E mechiri ikpe ahụ mgbe iwu ụlọ ikpe nyere maka nkwenye nna.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2005/01/26/world/middleeast/paternity-suit-against-tv-star-scandalizes-egyptians.html|title=Paternity Suit Against TV Star Scandalizes Egyptians|author=MacFarquhar|first=Neil|accessdate=2018-07-21|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/4295911.stm|title=Paternity scandal divides Egypt|date=2005-02-24|accessdate=2018-07-21|language=en-GB}}</ref> N'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Mee afọ 2018, ọ kwupụtara nkwa ịlụ Nada Kamel. Ha mere obere emume nzuzo n'ubọchị mbụ nke Mee.<ref>{{Cite news|url=http://en.el-balad.com/2380944|title=Ahmed El Fishawy is engaged|work=Sada El Balad|accessdate=2018-07-21|language=ar-AR}}</ref> N'ọnwa Nọvemba 2019, ụlọ ikpe mere mkpebi kwa afọ nke machibidoro Lina ime njem.<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-01-28|title=Ahmed el-Fishawy sentenced to 1 year in prison|url=https://www.egypttoday.com/Article/4/80100/Ahmed-el-Fishawy-sentenced-to-1-year-in-prison|accessdate=2021-10-26|work=EgyptToday}}</ref> Na Jenụwarị 2020, a mara El-Fishawy ikpe ịga mkpọrọ otu afọ, n'ihi enweghị ike inye nkwado ụmụaka. Ikpe ahụ gụnyere otu afọ n'ụlọ mkpọrọ, mgbapụta nke £E 2,000, ịkwụ ụgwọ nke £E 500, na ịkwụ ụgwọ £E 20,000 na £E 50,000 maka ndị ọka iwu na mmefu ndị ọzọ.<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-01-28|title=Ahmed el-Fishawy sentenced to 1 year in prison|url=https://www.egypttoday.com/Article/4/80100/Ahmed-el-Fishawy-sentenced-to-1-year-in-prison|accessdate=2021-10-26|work=EgyptToday}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.egypttoday.com/Article/4/80100/Ahmed-el-Fishawy-sentenced-to-1-year-in-prison "Ahmed el-Fishawy sentenced to 1 year in prison"]. ''EgyptToday''. 2020-01-28<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-10-26</span></span>.</cite></ref> == Ihe nkiri == === Usoro === * Wajh al-Qamar * El Ama Nour * Shabab Online * Hadith Al Sabah wal Masa' * Afaret El Sayala (Ndị Mmụọ nke Sayala) * Tamer Wa Shaw'eyyah * Al-Gama'a (ihe nkiri TV) * El Tennen (Dragon) * Sedna El Sayd * Bedon Zekr Asma' === Ihe nkiri === * El Hassa El Sab'aa * Shabab Ala Hawa * 45 Days * Waraket Shafra * Zay El Naharda * Telk Al Ayam * Ụbọchị 18 * 678 * Wahed Sefr (1,0) * Sa'aa w nos * Nnukwu Ragel * Sukkar Mor * Welad Rizk (2015) * Okwu enwe * Sheikh Jackson (2017) * Mgbọ egbe (2018) * ''122'' (2019) === Abụ === * O sonyere na egwu ihe nkiri "Waraket Shafra" na "Arabian Nights". * Onye otu egwu rap nke South Ghetto. == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|0252640|Ahmed El-Fishawy on IMDB}}. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] b4dnzthrwv4bcnbqhjzjwixjeor73kj Annie E. A. Walker 0 17555 87428 81634 2022-08-20T10:18:58Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Annie E. Anderson Walker (née Annie E. Anders) (úbọchị isé n'ọnwa Ọktoba, 1855 rụo ubochí itoolu n'ọnwa Juun, 1929) bụ ónyé Africa-America na-ese ihe, nke a maara màkà foto ya, ọrụ ya na pastels na maka ịbụ otu n'ime ụmụ nwanyị Africa-America mbụ mezue agụmakwụkwọ nka na United States ma gosipụta na Paris Salon. == Akụkọ ndụ == [[Usòrò:Annie_E_A_Walker_La_Parisienne.jpg|thumb|La Parisienne, pastel nke 1896, na nchịkọta nke Mahadum Howard]] A mụrụ ya na Flatbush, Brooklyn, na úbọchị isé n'ọnwa Ọktoba, 1855 nye Nancy Cassidy na Francis Anderson, Walker bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ ise.<ref name="HineThompson1999">{{Cite book|author=Darlene Clark Hine|title=A Shining Thread of Hope: The History of Black Women in America|url=https://books.google.com/books?id=ltVLqpPyKusC&pg=PA188|year=1999|publisher=Broadway Books|isbn=978-0-7679-0111-6|pages=188–}}</ref> Ọ banyere n'ọrụ nkuzi mgbè ọ dị obere, na-akụzi na Jacksonville, [[Flórídạ|Florida]] na Orrville, [[Alabama]]. Mgbè ọ gafere ule n'ihu Selma Board of Education, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nkuzi na Burwell Academy na Selma ebe ọ kụziri ọtụtụ afọ.<ref>{{Cite web|title=13 Jun 1929, 30 - Evening Star at Newspapers.com|url=http://www.newspapers.com/image/619002371/?article=065e8d64-cb94-443e-8558-78be3de65366&focus=0.2776873,0.031336203,0.39616033,0.19919243&xid=2378|accessdate=2020-08-11|work=Newspapers.com|language=en}}</ref> N'afọ 1875 ọ lụrụ ónyé ọka iwu Selma Thomas Walker na Dallas, Alabama.<ref name="auto">{{Cite book|author=E.|first=Farrington, Lisa|url=https://www.worldcat.org/oclc/712600445|title=Creating their own image: the history of African-American women artists|publisher=Oxford University Press|year=2011|isbn=9780199767601|oclc=712600445}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ancestry Library Edition|url=https://ancestrylibrary.proquest.com/aleweb/ale/do/login|accessdate=2020-08-11|work=ancestrylibrary.proquest.com}}</ref> N'afọ 1890, ọ kwagara Washington, DC wee malite nkuzi onwe ónyé na ise ihe na ise ihe. Mgbe otu afọ nke nkuzi onwe ónyé gasịrị, a nabatara Walker na Corcoran School of Art, mana a jụrụ ya ịbanye mgbè a chọpụtara na ọ bụ onye ojii.<ref name="HineThompson1999" /> Mgbe ọ pụtara na Corcoran, ónyé nkụzi na-anabata gwara ya na "...ndị nlekọta agwawo m ka m ghara ịnabata ndị na-acha ọbara ọbara. Ọ bụrụ na anyị maara na ị nwere agba, kọmitii ahụ agaraghị enyocha ọrụ gị. "<ref name=":0">{{Cite book|author=Hayes Benjamin|first=Tritobia|title=Triumphant Determination: The Legacy of African American Women Artists|url=https://faculty.risd.edu/bcampbel/triumphantDeter.pdf}}</ref> Walker maara onye abolitionist Frederick Douglass, o dekwara arịrịọ siri ike nye gọọmentị n'aha ya na-arịọ ha ka ha " ... tụgharịa uche na mwepu a ma nabata Mrs. Walker gaa na Corcoran Gallery of Art, wee si otú a wepụ ihe isi ike ma dozie ajọ ihe ọjọọ a na-etinye n'ahụ onye ikpe na-enweghị mpụ na onye ruru eru n'ụzọ ọ bụla iji sọọ mpi na ndị ọzọ na nyocha na nkwanye ùgwù nke nka..."<ref name=":0" /> Otú ọ dị, arịrịọ ya na ndị ọzọ enwetaghị nzaghachi dị mma ma jụ ya.<ref name="auto" /> [[Usòrò:Watercolor_of_a_man_in_16th_Century_dress_by_Annie_E._Anderson_Walker.jpg|alt=Watercolor of a man in 16th Century dress by Annie E. Anderson Walker|thumb|Watercolor nke nwoke na uwe narị afọ nke iri na isii nke Annie E. Anderson Walker]] Ọ bụ ezie na ọrụ Walker na-ekwe nkwa dị mkpụmkpụ, a maara ya karịsịa màkà pastels ya, nkè e jiri ya tụnyere nke Alice Pike Barney, nké egosiri na Mahadum Howard.<ref name=":0">{{Cite book|author=Hayes Benjamin|first=Tritobia|title=Triumphant Determination: The Legacy of African American Women Artists|url=https://faculty.risd.edu/bcampbel/triumphantDeter.pdf}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHayes_Benjamin">Hayes Benjamin, Tritobia. [https://faculty.risd.edu/bcampbel/triumphantDeter.pdf ''Triumphant Determination: The Legacy of African American Women Artists''] <span class="cs1-format">(PDF)</span>.</cite></ref><ref name="Inc.1942">{{Cite journal|url=https://books.google.com/books?id=GlsEAAAAMBAJ&pg=PA117|title=The Crisis|date=April 1942|pages=117–|issn=0011-1422|journal=The New Crisis}}</ref> Ónyé na-akọ akụkọ ihe méré eme Tritobia Hayes Benjamin kwuru na obi ike, mkpebi siri ike, na nnọgidesi ike nke Walker na-aghọ ónyé na-ese ihe n'ihu ịkpa ókè agbụrụ na ịkpa ókè nwoke na nwanyị..."<ref name=":0" /> Ọ na-akọwa ọrụ Walker dị ka "... agụmakwụkwọ n'ụdị na igbu ọchụ, ma gosipụta ikike na mmụọ dị irè, yana njikwa nke ónyé na-ajụ ase. "<ref name=":0" /> Walker nwụrụ na úbọchị itoolu n'ọnwa Juun, 1929 mgbè ọ dị afọ iri asaá na atọ ma lie ya na Harmony Cemetery na Washington DC.<ref>{{Cite web|title=13 Jun 1929, 30 - Evening Star at Newspapers.com|url=http://www.newspapers.com/image/619002371/?article=065e8d64-cb94-443e-8558-78be3de65366&focus=0.2776873,0.031336203,0.39616033,0.19919243&xid=2378|accessdate=2020-08-11|work=Newspapers.com|language=en}}</ref> == Ihe ngosi == * 1896 Paris Salon kwa afọ, Paris France<ref>{{Cite book|title=Forever free: art by African-American women 1862-1980|author=Fonvielle-Bontemps|first=Jacqueline|publisher=Stephenson, Incorporated|year=1980|location=Alexandra, VA|pages=209}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} 4esk2khzigsm4g9tqozw2ux2mpr2iff Ann Tanksley 0 17559 87354 81649 2022-08-20T09:58:50Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ann Graves Tanksley''' (amụrụ n'afọ 1934) bụ ónyé America na-ese ihe. Ihe ndị ọ na-eme bụ mmanụ nnọchiteanya, mmiri na-acha anụnụ anụnụ na obibi akwụkwọ. Otu n'ime ọrụ ya kachasị dị ịrịba ama bụ nchịkọta dabere na ihe odide nke ónyé édémédé African-American na ónyé na-ahụ màkà ụmụ mmadụ [[Zora Neale Hurston]]. Ihe ngosi Hurston bụ nchịkọta narị abụọ nke monotypes na ihe osise. Ọ gàrà United States site na 1991 ruo 2010. == Ndụ == A mụrụ Ann Graves na 1934 ma zụlite ya na ọbọdọ Homewood dị na Pittsburgh, Pennsylvania.<ref name=":0">{{Cite news|author=Miller|first=Donald|date=1992-03-14|title=Author and black life spur artist|pages=19|work=Pittsburgh Post-Gazette|url=https://www.newspapers.com/clip/57560271/author-and-black-life-spur-artist/|accessdate=2020-08-18}}</ref> Ọ dọtara mmasị ya na nka mgbè ọ dị obérè. Ọ na-ekwu na omume nke ónyé nkụzi ụlọ akwụkwọ ọta akara dị ka mmeghe ya na nka. Iji belata nchegbu nkewa ya na nné ya n'ụbọchị mbụ nke ụlọ akwụkwọ, ónyé nkụzi nyere Tanksley pensụl na beads. Tanksley kwuru na ihe ndị ahụ kasiri ya obi ma malite mmalite nke ngosipụta nka ya.<ref name=":1">{{Cite web|author=Sanchez|first=Brenna|date=11 June 2020|title=Tanksley, Ann Graves 1934–|url=https://www.encyclopedia.com/education/news-wires-white-papers-and-books/tanksley-ann-graves-1934|accessdate=2020-06-20|work=Encyclopedia.com}}</ref> Tanksley gụsịrị akwụkwọ na South Hills High School na 1952 na Carnegie Institute of Technology (nke bụzi Carnegie Mellon University) na 1956 na nzèrè Bachelor of Fine Arts.<ref name=":0" /><ref name=":1" /> == Ọrụ == Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na kọleji, ọ lụrụ ónyé ọbọdọ Homewood John Tanksley ma ha kwagara Brooklyn, New York. Ọ rụrụ ọrụ dị ka ónyé na-ese foto na ụlọ ọrụ mgbasa ozi. Tanksley kpebiri ilekwasị anya n'ịzụlite ụmụ ya nwanyị tupu ọ gaa n'ihu na-ese ihe oge niile. N'oge na-adịghị anya tupu ịmalite ọrụ ya dị ka ónyé na-ese ihe ógè niile, ọ rụrụ ọrụ na agụmakwụkwọ nka. Ọ bụ ónyé nkụzi nka na Queens Youth Center for the Arts site na 1959 na 1962, Arts Center nke Northern New Jersey, 1963 na ónyé nkụzi nke nka na Malvern Public Schools na 1971. Ọ rụkwara ọrụ dị ka ónyé nkụzi nka na Suffolk County Community College site na 1973-1975.<ref>{{Cite web|title=Ann Tanksley (Born 1934)|work=askART.com|url=https://www.askart.com/artist/Ann_Tanksley/10053113/Ann_Tanksley.aspx|accessdate=17 August 2020}}</ref> N'oge ọ malitere ọrụ, ọ gàrà n'ihu na agụmakwụkwọ ya na mmepe ya dị ka ónyé na-ese ihe site n'ịgbaso ọmụmụ ihe na ọtụtụ mmemme, gụnyere Arts League nke New York na New School for Social Research, nke a maara ugbu a dị ka The New School. Ọ gụrụ akwụkwọ na Paulette Singer Workshop na Great Neck, New York, na Robert Blackburn Printmaking Workshop, ebe ọ mụtara usoro obibi akwụkwọ monotype, nke a ma ama na ọrụ Zora Neale Hurston. Na mgbakwunye na Blackburn na Singer, Tanksley mụkwara ọtụtụ ndị omenkà a ma ama n'oge ọrụ ya, gụnyere Norman Lewis (ónyé na-ese ihe), Balcomb Greene na Samuel Rosenberg (ónyé na'ese ihe).<ref name=":1">{{Cite web|author=Sanchez|first=Brenna|date=11 June 2020|title=Tanksley, Ann Graves 1934–|url=https://www.encyclopedia.com/education/news-wires-white-papers-and-books/tanksley-ann-graves-1934|accessdate=2020-06-20|work=Encyclopedia.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSanchez2020">Sanchez, Brenna (11 June 2020). [https://www.encyclopedia.com/education/news-wires-white-papers-and-books/tanksley-ann-graves-1934 "Tanksley, Ann Graves 1934–"]. ''Encyclopedia.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-20</span></span>.</cite></ref> == Ọrụ ndị ọzọ == Tanksley egosila ọtụtụ akwụkwọ, gụnyere The Six Fools nkè Zora Neale Hurston na nke Joyce Carol Thomas kwadoro (Harper Collins, 2006), na My Heart Will Not Sit Down nkè Mara Rockliff (Knopf Books for Young Readers, 2012).<ref>{{Cite web|title=Day 14: Ann Tanksley|first=Don|author=Tate|date=24 February 2013|work=The Brown Book Shelf: United in Story|url=https://thebrownbookshelf.com/28days/day-14-ann-tanksley/}}</ref> Ọrụ ya dị na nchịkọta na-adịgide adịgide nke Studio Museum na Harlem na New York, National Museum of Women in the Arts na Washington, D.C., na Medgar Evers College, na Brooklyn, NY. Ọ nọkwa na nchịkọta onwé ónyé a ma ama, gụnyere John na Vivian Hewitt Collection na nchịkọta [[Oprah Winfrey]].<ref name="PT">{{Cite web|title=Picture That E-News, Volume 4, Issue 3, Summer 2008|date=2008|publisher=Picture That e-News|url=http://www.enflyer.com/app/file_root/1617/EnFlyers/50299.html|accessdate=17 August 2020}}</ref> '''Ihe ngosi onwe ónyé ahọpụtara'''<ref name=":1">{{Cite web|author=Sanchez|first=Brenna|date=11 June 2020|title=Tanksley, Ann Graves 1934–|url=https://www.encyclopedia.com/education/news-wires-white-papers-and-books/tanksley-ann-graves-1934|accessdate=2020-06-20|work=Encyclopedia.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSanchez2020">Sanchez, Brenna (11 June 2020). [https://www.encyclopedia.com/education/news-wires-white-papers-and-books/tanksley-ann-graves-1934 "Tanksley, Ann Graves 1934–"]. ''Encyclopedia.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-20</span></span>.</cite></ref> * Ọrụ nke Art Gallery, New York, New York na 1973,1974. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Dorsey Gallery, Brooklyn, New York, 1986. * Berkeley Repertory Theater, Berkeley, California, 1991. * California College of Arts and Crafts, Oakland, California, 1991.. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Eatonville, Eatonville. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * Stella Jones Gallery, New Orleans, Louisiana, 1997. * Virginia Commonwealth University School of the Arts na Qatar, 2004. * Avisca Fine Art Gallery, Marietta, Ga, 2009. '''Ihe ngosi ndị a họọrọ'''<ref name=":1">{{Cite web|author=Sanchez|first=Brenna|date=11 June 2020|title=Tanksley, Ann Graves 1934–|url=https://www.encyclopedia.com/education/news-wires-white-papers-and-books/tanksley-ann-graves-1934|accessdate=2020-06-20|work=Encyclopedia.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSanchez2020">Sanchez, Brenna (11 June 2020). [https://www.encyclopedia.com/education/news-wires-white-papers-and-books/tanksley-ann-graves-1934 "Tanksley, Ann Graves 1934–"]. ''Encyclopedia.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-20</span></span>.</cite></ref> * Ọrụ nke nka, New York, New York na 1971. * Mahadum Maryland, College Park, Maryland, 1981. * American Women in Art, Nairobi, Kenya, 1985. * Museum of African American Art, Los Angeles, California, 1992. * National Arts Club, New York, New York. * Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Jazz nke Kansas City, Kansas City, Missouri, 1999. * Hewitt Collection of African-American Art, Charlotte, North Carolina, 1999. * Stanford Center for the Arts, Stanford, Connecticut, 2000. * Connecticut Graphics Arts Center, Norwalk, Connecticut, 2001. * August Wilson Center for African American Culture, Pittsburgh, PA, 2017. * 73 Lee Gallery, Montclair, New Jersey, 2019. == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ppeyol1z5cd7lun2zg2ib8knghgeahg Angela M. Rivers 0 17571 87721 81668 2022-08-20T11:45:12Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Angela M. Rivers (b. Champaign, Illinois) bụ ónyé Africa-America na-ese ihe na ónyé nlekọta, bi na [[Chicago]] ugbu a.<ref>{{Cite web|url=http://eblackcu.net/mural/angelarivers.html|title=Park Street Mural|work=eblackcu.net|accessdate=2020-02-14}}</ref> == Ọrụ == Angela nwere BFA na Fine and Applied Arts na Mahadum Illinois Urbana-Champaign na 1975. N'afọ 1978, o mepụtara ihe osise na Fifth na Park Streets na ugwu Champaign na otu ụmụ akwụkwọ Africa-America na ndị ọbọdọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.philipbrewer.net/2010/05/19/champaign-to-lose-angela-rivers-mural/|title=Champaign to lose Angela Rivers mural|author=Brewer|first=Philip|date=2010-05-19|work=Philip Brewer|language=en-US|accessdate=2020-02-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.news-gazette.com/news/artist-who-oversaw-work-not-in-favor-of-restoration/article_753aaae8-e45d-53c0-a77e-1606e85a1480.html|title=Artist who oversaw work not in favor of restoration|author=Merli|first=Melissa|work=The News-Gazette|language=en|accessdate=2020-02-14}}</ref> Site na 1978 ruo 1981 ọ mụrụ ọrụ Paul Gauguin na Mahadum Eastern Illinois . Mgbè ahụ ọ kwagara Chicago ịrụ ọrụ dị ka ónyé na-ahụ maka nka. Ọ rụrụ ọrụ màkà DuSable Museum of African-American History, Chicago History Museum, na Art Institute of Chicago.<ref>{{Cite web|url=https://areachicagoarchive.wordpress.com/2019/02/28/mapping-cultural-migrations-between-champaign-and-chicago/|title=Mapping Cultural Migrations between Champaign and Chicago|date=2019-02-28|work=AREA Chicago Archive|language=en|accessdate=2020-02-14}}</ref> N'afọ 2009 ọ bụ ónyé na-ese ihe na Mahadum Illinois, ébé o mèrè ememe ncheta ncheta nke mgbidi ahụ na Champaign.<ref>{{Cite book|author=Rivers|first=Angela|title=Revisiting Murals: Animating Neighborhoods|publisher=University of Illinois Printing Services|year=2010}}</ref> Nwanne nná Angela bụ ónyé na-ese ihe nkírí Cecil Dewey Nelson, Jr.<ref>{{Cite web|url=https://www.news-gazette.com/opinion/guest-commentary/barbara-suggs-mason-angela-rivers-voices-the-full-story-on/article_eb1cc6b9-1858-5857-a1d7-dd27fc69b262.html|title=Barbara Suggs-Mason, Angela Rivers/Voices: The full story on Uncle Cecil|work=The News-Gazette|language=en|accessdate=2020-02-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://digital.library.illinois.edu/items/b2282f20-13c4-0134-1d5f-0050569601ca-5|title=1948 University Honors|work=Digital Collections at the University of Illinois at Urbana-Champaign Library|accessdate=2020-02-14}}</ref> == Edensibia == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 85huuwx0acns3sl2w7u8g0n5kddab3v Alice Patrick 0 17575 87617 81672 2022-08-20T11:12:23Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alice Patrick''' (amụrụ n'afọ 1948) bụ ónyé America na-ese ihe na onye na-ese onyinyo. Ọbọdọ Los Angeles na-amata ihe osise ya dị ka nke mbụ nwanyị Africa-America sere n'ime ọbọdọ ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://clkrep.lacity.org/onlinedocs/2010/10-1590_RPT_CAD_12-07-10.pdf|title=City of Los Angeles Inter-Departmental Correspondence|date=7 December 2010|accessdate=30 July 2015|work=City of Los Angeles|author=Garay|first=Olga}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Patrick ma zụlite ya na Los Angeles ebe ọ gụrụ akwụkwọ mbụ na Art Center College of Design ma mesịa na Otis Art Institute .<ref name=":0">{{Cite book|title=Walls of Heritage Walls of Pride: African American Murals|author=Prigoff|first=James|publisher=Pomegranate Communications, Inc.|year=2000|isbn=0764913395|location=San Francisco, California|pages=180, 257}}</ref> Ọ bụkwa ónyé bụbu ónyé nkụzi nka ụlọ akwụkwọ elementrị.<ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/1990-09-09/news/we-457_1_affordable-black-art/2|title=A Niche for Beauty : Art: A Westside businessman has opened new avenues to make affordable works by black artists available around the country.|author=Carr|first=Elston L.|date=9 September 1990|work=Los Angeles Times|accessdate=30 July 2015}}</ref> == Ọrụ == Patrick bụ akụkụ nke Citywide Mural Project na Los Angeles.<ref name=":0">{{Cite book|title=Walls of Heritage Walls of Pride: African American Murals|author=Prigoff|first=James|publisher=Pomegranate Communications, Inc.|year=2000|isbn=0764913395|location=San Francisco, California|pages=180, 257}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPrigoffDunitz2000">Prigoff, James; Dunitz, Robin J. (2000). ''Walls of Heritage Walls of Pride: African American Murals''. San Francisco, California: Pomegranate Communications, Inc. pp.&nbsp;180, 257. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0764913395|<bdi>0764913395</bdi>]].</cite></ref> O sere ihe na South Los Angeles, Otú ọ dị, mgbidi ya nke ụmụ nwanyị akụkọ ihe méré eme na Black History, nke e dechara n'etiti afọ ndị 1970, bibiri n'oge na-adịghị anya mgbè ọ gwụchara.<ref>{{Cite news|url=http://www.kcet.org/socal/departures/columns/arts/murals/mural-ordinance-public-meeting-period-does-not-end-quietly.html|title=Mural Ordinance Public Meeting Period Does Not End Quietly|author=Fuentes|first=Ed|date=21 February 2012|work=KCET - National Public Radio|accessdate=30 July 2015}}</ref><ref name=":0" /> Otu n'ime mgbidi ya ndị ọzọ, "Women Do Get Weary (but They Don't Give Up" (1991) bụ nke Social and Public Art Resource Center (SPARC) kwadoro.<ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/2010/aug/28/opinion/la-oe-morrison-baca-20100828/2|title=Judy Baca: Muralista|author=Morrison|first=Patt|date=28 August 2010|work=Los Angeles Times|accessdate=30 July 2015}}</ref> Ihe osise ahụ na-egosi ihe oyiyi nke Mary McCleod Bethune, [[Dorothy Height|Dorothy]] Height, [[Oprah Winfrey]], Josephine Baker na ndị ọzọ.<ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/1993-03-14/entertainment/ca-850_1_los-angeles|title=Street Gallery Works : A slide presentation and a tour will both emphasize women muralists and the many images they've made on the walls of Los Angeles.|author=Kapitanoff|first=Nancy|date=14 March 1993|work=Los Angeles Times|accessdate=30 July 2015}}</ref> Patrick sere onwe ya n'ime mgbidi ahụ.<ref name=":0" /> Mgbidi ahụ dị ihe dị ka mita itoolu site na mita iri na isii ma na-ese ya na acrylic na stucco.<ref name=":0" /> N'afọ 2013, SPARC weghachiri mgbidi ahụ iji dozie ihe osise ahụ na-acha anụnụ anụnụ.<ref>{{Cite web|url=http://sparcinla.org/alice-patrick-mural-fully-restored/|title=Alice Patrick Mural Fully Restored!|date=13 July 2013|accessdate=30 July 2015|work=SPARC}}</ref> N'afọ ndị 1990 Patrick na-ere obere mbipụta nke ndị na-eme ngagharị iwe na-etinye aka na mmegharị ikike ọbọdọ.<ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/1991-11-28/news/we-425_1_arts-and-crafts/2|title=Of Pride and Profit : Business: Spawned by a new wave of ethnic consciousness, mom-and-pop outlets for Afrocentric products are proliferating.|author=Nash|first=Collin|date=28 November 1991|work=Los Angeles Times|accessdate=30 July 2015}}</ref> Cooper's Originals, ụlọ ngosi ihe nkiri dị na Los Angeles, nyèrè aka kwalite ọrụ ya, na-ere ihe osise ya.<ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/1992-12-28/local/me-2121_1_art-gallery|title=Art Gallery Offers Blacks a Nostalgic Brush With the Past|author=Moffat|first=Susan|date=28 December 1992|work=Los Angeles Times|accessdate=30 July 2015}}</ref> Mgbè e mesịrị, ọ meghere ụlọ ngosi nke ya a na-akpọ Aliceland, nke ọ gbara afọ iri.<ref>{{Cite web|url=http://www.muralconservancy.org/artist/alice-patrick|title=Alice Patrick|accessdate=30 July 2015|work=Mural Conservancy of Los Angeles}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ịzọpụta Alice Patrick's 'Women Do Weary, but They Never Give Up.' (Video) * Ihe nkiri nke "Ndị inyom na-agwụ ike (ma ha anaghị ahapụ) - Vidio [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2u0ih1jskqthjureuhslswzl80r7cs9 Ali El Arabi 0 17583 87432 81680 2022-08-20T10:20:15Z Timzy D'Great 12485 Added Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} A mụrụ ya na Dakahlia, Egypt, '''Ali El Arabi''' bụ onye mmepụta na onye nduzi sị mba Egypt. Ọ tolitere na-eme kickboxing ma merie asọmpi nke kickboxing nke mba Egypt. Ọ malitere inwe mmasị na ime ihe nkiri mgbe ọ kwagara Cairo. N'afọ 2009, o mere njem mbụ ya n'ime ihe nkiri mgbe ọ zutere ụfọdụ ndị ọrụ na ZDF channel bụ ndị chọpụtara nkà ya. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara mba Germany iji mụọ ime ihe nkiri na mmepụta wee malite ọrụ ya na ZDF ebe o mere ọtụtụ ihe ngosi banyere mpaghara agha na Syria, [[Lebanon]], Iraq, Afghanistan na Kurdistan.<ref>{{Cite web|url=https://www.siff.net/festival/captains-of-zaatari|title=Captains of Zaatari}}</ref> El Arabi guzobere ụlọ ọrụ mmepụta ya, Ambient Light .<ref>{{Cite web|url=https://dogwoofsales.com/captains-of-zaatari|title=Captains of Zaatari}}</ref> N'afọ 2013, ọ malitere ime ihe ngosi dị mkpirikpi ma jiri nkà ahịa ya ree ha n'ọtụtụ nyiwe ama ama, nke gụnyere National Geographic.<ref>{{Cite web|url=https://povmagazine.com/yet-still-i-dream-ali-el-arabi-talks-captains-of-zaatari/|title="Yet Still I Dream": Ali el Arabi Talks Captains of Za'atari|date=16 November 2021}}</ref> Ali El Arabi natara akwụkwọ ịkpọ òkù site n'aka Arab League ka ọ mee ihe ngosi banyere ndị gbara ọsọ ndụ ma zigara ha na ụlọọrụ na-ahụ maka ime mkpebi na okwu ndị gbara ọsọ ọsọ ndụ.<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2021/01/captains-of-zaatari-soccer-refugee-camp-sundance-studio-1234684131/|title=Gifted Young Soccer Players Hope for Ticket Out of Refugee Camp in 'Captains of Zaatari' – Sundance Studio|date=February 2021}}</ref> N'ihi ya, ọ gara ọtụtụ ogige ndị gbara ọsọ ndụ, ebe a mụrụ ihe nkiri mbụ ya bụ Captains of Za'atari.<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/saramerican/2021/02/15/sundance-doc-captains-of-zaatari-tells-story-of-syrian-refugees-scoring-goals-on-and-off-the-field/?sh=2c77f94d6e1a|title=Sundance Doc 'Captains of Zaatari' Tells Story of Syrian Refugees Scoring Goals, on and off the Field|work=[[Forbes]]}}</ref> Ọ na-agbaso akụkọ Mahmoud na Fawzi, site n'oge uto ruo n'oge okenye, ndị na-arọ nrọ ịghọ ndị na-agba bọọlụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/movies/movie-news/sundance-judas-and-the-black-messiah-captains-of-zaatar-join-2021-lineup-4115040/|title=Sundance: 'Judas and the Black Messiah,' 'Captains of Zaatari' Join 2021 Lineup|work=[[The Hollywood Reporter]]|date=12 January 2021}}</ref> Al Arabi nọrọ afọ asatọ na-arụ ọrụ maka ihe nkiri ahụ, nke e wepụtara na Nọvemba na US na Arab World Theaters.<ref>{{Cite web|url=https://www.unhcr.org/eg/23009-captains-of-zaatari-premieres-at-el-gouna-film-festival.html|title=Captains of Zaatari Premieres at el Gouna Film Festival}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thenationalnews.com/arts-culture/film/2021/10/17/captains-of-zaatari-has-its-mena-premiere-at-el-gouna-film-festival/|title='Captains of Za'atari' has its Mena premiere at el Gouna Film Festival|date=17 October 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2021/film/news/captains-of-zaatari-director-ali-el-arabi-set-for-doc-about-2022-fifa-world-cup-in-qatar-1235013279/|title='Captains of Zaatari' Director Ali el Arabi Set for New Soccer Doc About 2022 FIFA World Cup in Qatar (EXCLUSIVE)|date=8 July 2021}}</ref> Ọzọkwa, a họpụtara ndị Captain of Zaʹatari maka onyinye iri na ise ma gosipụta ya na mmemme ihe nkiri mba iri asatọ na abụọ, gụnyere Sundance Film Festival, ebe ọ nwere mmalite ụwa ya, a họpụtakwara ya dị ka ihe nkiri nke abụọ kachasị mma na mmemme ahụ site na magazin Variety.<ref>{{Cite web|url=https://www.unhcr.org/eg/23009-captains-of-zaatari-premieres-at-el-gouna-film-festival.html|title=Captains of Zaatari Premieres at el Gouna Film Festival}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thenationalnews.com/arts-culture/film/2021/10/17/captains-of-zaatari-has-its-mena-premiere-at-el-gouna-film-festival/|title='Captains of Za'atari' has its Mena premiere at el Gouna Film Festival|date=17 October 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/movies/movie-news/sundance-judas-and-the-black-messiah-captains-of-zaatar-join-2021-lineup-4115040/|title=Sundance: 'Judas and the Black Messiah,' 'Captains of Zaatari' Join 2021 Lineup|work=[[The Hollywood Reporter]]|date=12 January 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/saramerican/2021/02/15/sundance-doc-captains-of-zaatari-tells-story-of-syrian-refugees-scoring-goals-on-and-off-the-field/?sh=2c77f94d6e1a|title=Sundance Doc 'Captains of Zaatari' Tells Story of Syrian Refugees Scoring Goals, on and off the Field|work=[[Forbes]]}}</ref><ref>https://www.egypttoday.com/Article/4/98284/Egypt%E2%80%99s-%E2%80%98Captains-of-Za%E2%80%99atari%E2%80%99-was-chosen-by-Variety-as-the</ref> Ihe nkiri ahụ nwekwara mmalite Arab ya n'ụwa na mbipụta nke ise nke Gouna Film Festival, ebe ọ na-akpọ El Gouna Golden Star maka Best Documentary Film, ma gosipụta ya na asọmpi nke Carthage Film Festival.<ref>{{Cite web|url=https://www.thenationalnews.com/arts-culture/film/2021/10/17/captains-of-zaatari-has-its-mena-premiere-at-el-gouna-film-festival/|title='Captains of Za'atari' has its Mena premiere at el Gouna Film Festival|date=17 October 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://english.ahram.org.eg/News/436350.aspx|title=5th el Gouna Film Festival awards: 'The Blind Man Who Did Not Want to See Titanic' wins Golden Star – Film – Arts & Culture}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thenationalnews.com/arts-culture/film/2021/11/04/tunisias-carthage-film-festival-takes-cinema-behind-bars/|title=Tunisia's Carthage Film Festival takes cinema behind bars|date=4 November 2021}}</ref> Ugbu a, El Arabi na-arụ ọrụ n'ọtụtụ ọrụ na mpaghara na nke mba ụwa, nke gụnyere ihe nkiri The Legend of Zeineb and Noah, nke [[Yousry Nasrallah]] duziri ma El Arabi so mepụta.<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/saramerican/2021/02/15/sundance-doc-captains-of-zaatari-tells-story-of-syrian-refugees-scoring-goals-on-and-off-the-field/?sh=2c77f94d6e1a|title=Sundance Doc 'Captains of Zaatari' Tells Story of Syrian Refugees Scoring Goals, on and off the Field|work=[[Forbes]]}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ez7ibfamxvzvhkggl0pjhb0r33oyiga Ahmad Abdalla 0 17584 87253 81681 2022-08-19T14:18:46Z Viva33 12972 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ahmad Abdalla El Sayed Abdelkader''' (amụrụ na Disemba 19, 1979, Cairo) bụ onye nduzi ihe nkiri Egypt, onye nchịkọta akụkọ na onye edemede nke ihe nkiri. Ihe nkiri izizi ya bụ ''Heliopolis'' (2009); ihe nkiri nke abụọ ya bụ Microphone (2010). Ọ gụrụ egwu n'afọ ndị 1990 wee malite ịrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta ihe nkiri na 1999. Ọ kwagara n'ime ihe nkiri ogologo oge na 2002 wee malite okpukpu abụọ dị ka onye nlekọta ihe nkiri na onye na-emepụta ihe. Ọ bụ onye mmeri nke ihe nkiri Best First screenplay Award nke Sawiris Foundation na Cairo 2008 maka ''Heliopolis''. A họrọla ihe nkiri ya na-abịanụ ''Rags'' and Tatters ka egosiputa ya na ngalaba Contemporary World Cinema na 2013 Toronto International Film Festival.<ref name="TIFF">{{Cite web|url=http://tiff.net/filmsandschedules/festival/2013/ragsandtatters|title=Rags and Tatters|accessdate=2013-08-26|work=TIFF|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130903071959/http://tiff.net/filmsandschedules/festival/2013/ragsandtatters|archivedate=2013-09-03}}</ref><ref name="Indiewire">{{Cite web|url=https://www.indiewire.com/article/toronto-adds-75-titles-to-2013-edition-james-franco-alex-gibney-hayao-miyazaki-sean-durkin-and-kevin-macdonald-among-them?page=2|title=Toronto Adds 75+ Titles To 2013 Edition|accessdate=2013-08-26|work=Indiewire}}</ref> O sonyere dị ka onye otu ndị ọka ikpe na mmemme ihe nkiri ụfọdụ dị ka London Film Festival na 2014 Edition na Carthage film festival na ndị ọzọ. O nwere ihe ngosi mbụ ya na mmemme ihe nkiri mba ụwa nke Singapore na 2014. == Ememme na onyinye == === Decor - 2014 === Onye na-emepụta ihe nkiri site na New Century na Cairo, ihe nkiri mbụ dị elu maka ya, nke [[Kal Naga|Khaled Abul Naga]], Maged Kidwany na Horeya Farghaly. E gosipụtara ihe nkiri ahụ na London International Film Festival BFI, ma kwupụta maka Middle East Premier na Cairo International Film Festival. === Nkwado aka: Ịgbaji ókèala - 2014 === N'ịbụ nke Red Bull mepụtara na Cairo, ihe nkiri mbụ maka B-Boys na Egypt, nke gosipụtara Charley Breaka na Klash, Emere ihe nkiri ahụ na Zawya Cinema na etiti Cairo, ma kpata mkpọtụ na Breaking scene n'ụwa niile.<ref>{{Cite web|title=Red Bull: ‘Handstand’|url=https://www.redbull.com/mea-en/handstand-breaking-boundaries}}</ref> === Rags na Tatters - 2013 === Rags na Tatters gosipụtara na Toronto International Film Festival 2013, wee sonye na asọmpi gọọmentị na London International Film Festival ma bụrụ ihe nkiri Arabic kachasị mma na asọmpi ahụ, ma gosipụta ya n'ọtụtụ mmemme ndị ọzọ dị ka Abu Dhabi Film Festival na Cinemed International Mediterranean Film Festival nke Montpellier. Ihe nkiri ahụ nwere nyocha dị mma na akwụkwọ akụkọ mba ụwa dịka Variety, The Guardian, na Huffington Post.<ref>{{Cite web|title=Toronto Film Review: ‘Rags & Tatters’|url=https://variety.com/2013/film/reviews/rags-and-tatters-review-toronto-1200608563/|work=Variety|accessdate=26 February 2014|date=September 11, 2013}}</ref><ref>{{Cite news|title=Rags and Tatters – London film festival review|url=https://www.theguardian.com/film/2013/oct/17/rags-and-tatters-london-film-festival-2013-review|accessdate=26 February 2014|work=The Guardian|date=October 17, 2013}}</ref><ref>{{Cite web|title=Best of Toronto 2013: Ahmed Abdallah's Rags and Tatters|url=https://www.huffingtonpost.com/e-nina-rothe/best-of-toronto-2013-ahme_b_3899824.html|work=Huffington Post|accessdate=26 February 2014|date=September 10, 2013}}</ref> === Microphone - 2010 === * Onye izizi ụwa: Toronto International Film Festival 2010 * Golden Tulip si Istanbul International Film Festival - 2011 * Ihe nkiri kacha mma Emume ihe nkiri Afrịka nke Tarifa 2011 * Ụbọchị ihe nkiri Carthage * Onyinye Nhazi Kasị Mma site na Dubai International Film Festival * Ihe nkiri kacha mma - 9th FESTIVAL nke CINEMAS nke AFRIQUE nke PAYS nke Apt, Vaucluse 2011 * Ihe nrite ihe nkiri kachasị mma n'asụsụ Arabic site na Cairo International Film Festival<ref>{{Cite news|url=http://213.158.162.45/~egyptian/index.php?action=news&id=13650&title=Golden%20Pyramid%20goes%20to%20Al-Shawq|work=Egyptian Gazette|title=Golden Pyramid goes to Al-Shawq|accessdate=2011-05-05}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.thedailynewsegypt.com/film/egypt-sweeps-top-awards-at-cairo-international-film-festival-dp1.html|work=Al-Masry Al-Youm|title=Yusra Al-Lawzi}}</ref> === Heliopolis - 2009 === * World Premier: Toronto International Film Festival 2009. * meriri ihe nrite pụrụ iche na Cairo International Film Festival na 2009 * Ihe odide mbụ ahụ meriri ihe nrite ihe nkiri mbụ kachasị mma nke Sawiris Foundation na Disemba 2007. == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ahmadabdalla.net Onye nduzi : Ahmad Abdalla ebe nrụọrụ weebụ. * {{IMDb name|id=3010637|name=Ahmad abdalla}} * www.africine.org, Ahmad Abdalla na Africiné * Heliopolis at AllMovie * Variety Review, Variety Review,2009 * Toronto Film Festival Heliopolis na Toronto International Film Festival [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] f08f0wuv76potl0jplt76wyc0vqwdnc Enugu State University of Science and Technology 0 17596 87181 81703 2022-08-19T12:40:50Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} {| class="infobox vcard" |+ class="infobox-title fn org" id="5" style="font-size:125%;" |Enugu State University of Science and Technology (ESUT) ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |<div style="display:inline-block; line-height:1.2em; padding:0.1em 0;">Other name</div> | class="infobox-data nickname" |ESUT |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Type | class="infobox-data" |[[Public university|Public]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Established | class="infobox-data" |1979 |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Founder | class="infobox-data" |[[Jim Nwobodo]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |<span class="nowrap">[[Vice-Chancellor]]</span> | class="infobox-data" |Professor Aloysius-Michaels Nnabugwu Okolie |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Students | class="infobox-data" |50,000<ref><cite class="citation web cs1"><span class="cx-segment" data-segmentid="177">[https://web.archive.org/web/20110708035123/http://unn.edu.ng/about/through-years "Through the years &#x7C; University of Nigeria"]. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="178">Unn.edu.ng. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="179">Archived from [http://www.unn.edu.ng/about/through-years the original] on 8 July 2011<span class="reference-accessdate">. </span></span><span class="cx-segment" data-segmentid="180"><span class="reference-accessdate">Retrieved <span class="nowrap">24 January</span> 2014</span>.</span></cite></ref> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Location | class="infobox-data adr" |<div class="locality" style="display:inline">[[Enugu, Enugu State]]</div>, <div class="country-name" style="display:inline">Nigeria</div><br /><br /><br /><br /><templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles><span class="plainlinks nourlexpansion">[//geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Enugu_State_University_of_Science_and_Technology&params=6_51_24_N_7_23_45_E_type:edu <span class="geo-default"><span class="geo-dms" title="Maps, aerial photos, and other data for this location"><span class="latitude">6°51′24′′N</span></span> <span class="geo-dms" title="Maps, aerial photos, and other data for this location"><span class="longitude">7°23′45′′E</span></span> / 6.85667°N 7.39583°E / 6. 85667; 7.39563</span>]</span> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Campus | class="infobox-data" |(Agbani campus)Urban(Enugu campus)500 hekta (1,200 acres)<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right:0.65em;" |Ebe nrụọrụ weebụ | class="infobox-data" |<span class="url">[http://www.esut.edu.ng www.esut.edu.ng]</span> |} [[Category:Articles using infobox university]] Enugu State University of Science and Technology (ESUT) bụ mahadum dị na Naijiria nke tọrọ ntọala dị ka Anambra State University of Technology (ASUTECH) na July 30, 1980, site n'aka Gọvanọ Executive nke Anambra State, Chief Dr Jim Ifeanyichukwu Nwobodo.  Emepụtara steeti Enugu site na steeti Anambra n'afọ 1991 site n'aka onyeisi ndị agha oge ahụ bụ General Ibrahim Gbadamasi Babangida, mere ka ASUTECH bụrụ Mahadum Sayensị na Nkà na ụzụ nke Enugwu steeti.  [Ihe ndekọ achọrọ] == Akụkọ ihe mere eme == mahadum e chepụtara na ebumnuche guzobe ụlọ ọrụ na-aghaghị inwe mmekọrịta chiri anya na ọha mmadụ, ya ụlọ ọrụ na n'elu ihe nile, na-eje ozi dị ka a catalyst na nkà na ụzụ ọganihu nke ndị mmadụ, n'ihi ya na mahadum ụkpụrụ na-anọgide "Technology for Service". Nmepụta iwu hiwere mahadum ahụ nke ndị ụlọ omebe iwu steeti Anambra n'oge ahụ bụ nhọpụta prọfesọ Kenneth Onwuka Dike ka ọ bụrụ onye isi oche mbụ na onye isi ụlọ akwụkwọ mahadum ahụ na mmalite nke mbụ Provisional Council nke mahadum ahụ na prọfesọ Onwuka malitere.  Dike dị ka onyeisi oche/onye isi ala mbụ ya.  (Ọkt 1980 – Ọkt 1983). Ka e mesịrị, a họpụtara Prọfesọ Chinua Achebe Pro-Chancellor na onyeisi oche nke Council na Prọfesọ Chiweyite Ejike dị ka Vice Chancellor (1987 - 1988).  Ndị ọrụ nchịkwa nke mahadum n'oge ahụ gụnyere Maazị F.C.  Eze – onye na-edeba aha, Maazị G.C.  Akachukwu – onye na-arụ ọrụ Bursar na Dr.  N'ọgwụgwụ oge Prọfesọ Achebe, a họpụtara Prọfesọ Gaius Igboeli ka ọ bụrụ Pro-Chancellor na onyeisi oche nke Council Governing Council.  (1989 – 1991) mgbe Prọfesọ Chiweyite Ejike ka bụ osote Chancellor.  [Ihe ndekọ achọrọ] anc99v3j5godx2tjl1u5k17ng71g4id Awgu 0 17600 87089 87059 2022-08-19T12:03:01Z Chinonso Rose 13803 /* Abo foto */ wikitext text/x-wiki [[File:Maize Deity (Chicomecoatl) MET 00.5.46.jpg|thumb|Deity]] Awgu bụ isi ụlọ ọrụ n'okpuru ọchịchị Awgu (LGA) dị n'Enugwu steeti, Nigeria na isi ụlọ ọrụ Dayọsis Awgu Katọlik.  A na-ekwu na Katidral Katọlik dị ka ụgbọ mmiri mbara igwe ma Google Earth lee ya anya.  Obodo bụkwa Orientation Training Center for National Youth Service corps ezigara Enugwu steeti.  Geographically, Awgu LGA dị n'etiti latitudes 06 00' na 06 19' North nke Equator na longitudes 07 23' na 07 35' East nke Greenwich Meridian.  Awgu LGA dị n'ebe ugwu site na Udi na Nkanu West LGAs, na ọdịda anyanwụ site na Oji River LGA , Aninri LGA na Ivo LGA nke Ebonyi State n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ na òkè ókè na umunneochi L.G.A nke Abia State na ndịda.  Aha eze ọdịnala bụ Egbeleli.  A na-akpọ ahịa ahụ Orie Awgu. == Akụkọ ihe mere eme == Ọ bụ n'okpuru ọchịchị Awgu ka ukwuu nke gụnyere ọchịchị ime obodo Aninri na Oji River ka e mebere obodo Awgu dị ugbu a.  O nwere onu ogugu ndi mmadu nke 390,681, dika ngụkọ 2006 siri dị.  N'ime nke a, 95,421 bụ ụmụ nwoke ebe 102,713 bụ ụmụ nwanyị.  Nkesa nke ndị bi na-erughị otu;  mpaghara ole na ole mmadụ juru ebe ọtụtụ ebe ndị ọzọ na-agaghị ebi ebi.  Ọtụtụ n'ime ndị bi na ya na-ebi n'ụkwụ ugwu n'ihi nhịahụ siri ike nke ala ahụ siri ike na n'ihi na ala dị larịị nwere ala bara ụba nke na-akwado ihe ọkụkụ ka mma.  Nnyocha nke Mozie, Arinze T. na Ngalaba Geography, University of Nigeria chọpụtara na usoro nhazi n'elu ugwu na-ejikọta ya na onye agbata obi kacha nso nke 0.82 ebe nhazi nhazi na mpaghara ala dị ala na-agbasasị ya na onye agbata obi kacha nso nke 1.72.  . Obodo ndị ọzọ dị n'okpuru ọchịchị Awgu bụ: Agbogugu, Isu-Awa, Ituku, Ihe, Ogbaku, Owelli, Ogugu, Agbudu, Amoli, Mmaku, Ugbo, Obeagu, Mgbidi, Ugwueme, Nkwe, Ezere, Awgu, Nenwenta, Awgunta na  Mgbowo. 987929c1gxqtgfa2l66ljp1u646yny7 87212 87089 2022-08-19T13:05:10Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo FOTO== <gallery> [[File:Maize Deity (Chicomecoatl) MET 00.5.46.jpg|thumb|Deity]] Awgu bụ isi ụlọ ọrụ n'okpuru ọchịchị Awgu (LGA) dị n'Enugwu steeti, Nigeria na isi ụlọ ọrụ Dayọsis Awgu Katọlik.  A na-ekwu na Katidral Katọlik dị ka ụgbọ mmiri mbara igwe ma Google Earth lee ya anya.  Obodo bụkwa Orientation Training Center for National Youth Service corps ezigara Enugwu steeti.  Geographically, Awgu LGA dị n'etiti latitudes 06 00' na 06 19' North nke Equator na longitudes 07 23' na 07 35' East nke Greenwich Meridian.  Awgu LGA dị n'ebe ugwu site na Udi na Nkanu West LGAs, na ọdịda anyanwụ site na Oji River LGA , Aninri LGA na Ivo LGA nke Ebonyi State n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ na òkè ókè na umunneochi L.G.A nke Abia State na ndịda.  Aha eze ọdịnala bụ Egbeleli.  A na-akpọ ahịa ahụ Orie Awgu. == Akụkọ ihe mere eme == Ọ bụ n'okpuru ọchịchị Awgu ka ukwuu nke gụnyere ọchịchị ime obodo Aninri na Oji River ka e mebere obodo Awgu dị ugbu a.  O nwere onu ogugu ndi mmadu nke 390,681, dika ngụkọ 2006 siri dị.  N'ime nke a, 95,421 bụ ụmụ nwoke ebe 102,713 bụ ụmụ nwanyị.  Nkesa nke ndị bi na-erughị otu;  mpaghara ole na ole mmadụ juru ebe ọtụtụ ebe ndị ọzọ na-agaghị ebi ebi.  Ọtụtụ n'ime ndị bi na ya na-ebi n'ụkwụ ugwu n'ihi nhịahụ siri ike nke ala ahụ siri ike na n'ihi na ala dị larịị nwere ala bara ụba nke na-akwado ihe ọkụkụ ka mma.  Nnyocha nke Mozie, Arinze T. na Ngalaba Geography, University of Nigeria chọpụtara na usoro nhazi n'elu ugwu na-ejikọta ya na onye agbata obi kacha nso nke 0.82 ebe nhazi nhazi na mpaghara ala dị ala na-agbasasị ya na onye agbata obi kacha nso nke 1.72.  . Obodo ndị ọzọ dị n'okpuru ọchịchị Awgu bụ: Agbogugu, Isu-Awa, Ituku, Ihe, Ogbaku, Owelli, Ogugu, Agbudu, Amoli, Mmaku, Ugbo, Obeagu, Mgbidi, Ugwueme, Nkwe, Ezere, Awgu, Nenwenta, Awgunta na  Mgbowo. g4pg2kzzyan1rroqhc5send749bqm6z 87215 87212 2022-08-19T13:07:40Z Chinonso Rose 13803 /* Abo FOTO */ wikitext text/x-wiki [[File:Maize Deity (Chicomecoatl) MET 00.5.46.jpg|thumb|Deity]] Awgu bụ isi ụlọ ọrụ n'okpuru ọchịchị Awgu (LGA) dị n'Enugwu steeti, Nigeria na isi ụlọ ọrụ Dayọsis Awgu Katọlik.  A na-ekwu na Katidral Katọlik dị ka ụgbọ mmiri mbara igwe ma Google Earth lee ya anya.  Obodo bụkwa Orientation Training Center for National Youth Service corps ezigara Enugwu steeti.  Geographically, Awgu LGA dị n'etiti latitudes 06 00' na 06 19' North nke Equator na longitudes 07 23' na 07 35' East nke Greenwich Meridian.  Awgu LGA dị n'ebe ugwu site na Udi na Nkanu West LGAs, na ọdịda anyanwụ site na Oji River LGA , Aninri LGA na Ivo LGA nke Ebonyi State n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ na òkè ókè na umunneochi L.G.A nke Abia State na ndịda.  Aha eze ọdịnala bụ Egbeleli.  A na-akpọ ahịa ahụ Orie Awgu. == Akụkọ ihe mere eme == Ọ bụ n'okpuru ọchịchị Awgu ka ukwuu nke gụnyere ọchịchị ime obodo Aninri na Oji River ka e mebere obodo Awgu dị ugbu a.  O nwere onu ogugu ndi mmadu nke 390,681, dika ngụkọ 2006 siri dị.  N'ime nke a, 95,421 bụ ụmụ nwoke ebe 102,713 bụ ụmụ nwanyị.  Nkesa nke ndị bi na-erughị otu;  mpaghara ole na ole mmadụ juru ebe ọtụtụ ebe ndị ọzọ na-agaghị ebi ebi.  Ọtụtụ n'ime ndị bi na ya na-ebi n'ụkwụ ugwu n'ihi nhịahụ siri ike nke ala ahụ siri ike na n'ihi na ala dị larịị nwere ala bara ụba nke na-akwado ihe ọkụkụ ka mma.  Nnyocha nke Mozie, Arinze T. na Ngalaba Geography, University of Nigeria chọpụtara na usoro nhazi n'elu ugwu na-ejikọta ya na onye agbata obi kacha nso nke 0.82 ebe nhazi nhazi na mpaghara ala dị ala na-agbasasị ya na onye agbata obi kacha nso nke 1.72.  . Obodo ndị ọzọ dị n'okpuru ọchịchị Awgu bụ: Agbogugu, Isu-Awa, Ituku, Ihe, Ogbaku, Owelli, Ogugu, Agbudu, Amoli, Mmaku, Ugbo, Obeagu, Mgbidi, Ugwueme, Nkwe, Ezere, Awgu, Nenwenta, Awgunta na  Mgbowo. maidplp7dzlyvc8rq8ly028ffln1md5 87584 87215 2022-08-20T11:04:54Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Maize Deity (Chicomecoatl) MET 00.5.46.jpg|thumb|Deity]] Awgu bụ isi ụlọ ọrụ n'okpuru ọchịchị Awgu (LGA) dị n'Enugwu steeti, Nigeria na isi ụlọ ọrụ Dayọsis Awgu Katọlik.  A na-ekwu na Katidral Katọlik dị ka ụgbọ mmiri mbara igwe ma Google Earth lee ya anya.  Obodo bụkwa Orientation Training Center for National Youth Service corps ezigara Enugwu steeti.  Geographically, Awgu LGA dị n'etiti latitudes 06 00' na 06 19' North nke Equator na longitudes 07 23' na 07 35' East nke Greenwich Meridian.  Awgu LGA dị n'ebe ugwu site na Udi na Nkanu West LGAs, na ọdịda anyanwụ site na Oji River LGA , Aninri LGA na Ivo LGA nke Ebonyi State n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ na òkè ókè na umunneochi L.G.A nke Abia State na ndịda.  Aha eze ọdịnala bụ Egbeleli.  A na-akpọ ahịa ahụ Orie Awgu. == Akụkọ ihe mere eme == Ọ bụ n'okpuru ọchịchị Awgu ka ukwuu nke gụnyere ọchịchị ime obodo Aninri na Oji River ka e mebere obodo Awgu dị ugbu a.  O nwere onu ogugu ndi mmadu nke 390,681, dika ngụkọ 2006 siri dị.  N'ime nke a, 95,421 bụ ụmụ nwoke ebe 102,713 bụ ụmụ nwanyị.  Nkesa nke ndị bi na-erughị otu;  mpaghara ole na ole mmadụ juru ebe ọtụtụ ebe ndị ọzọ na-agaghị ebi ebi.  Ọtụtụ n'ime ndị bi na ya na-ebi n'ụkwụ ugwu n'ihi nhịahụ siri ike nke ala ahụ siri ike na n'ihi na ala dị larịị nwere ala bara ụba nke na-akwado ihe ọkụkụ ka mma.  Nnyocha nke Mozie, Arinze T. na Ngalaba Geography, University of Nigeria chọpụtara na usoro nhazi n'elu ugwu na-ejikọta ya na onye agbata obi kacha nso nke 0.82 ebe nhazi nhazi na mpaghara ala dị ala na-agbasasị ya na onye agbata obi kacha nso nke 1.72.  . Obodo ndị ọzọ dị n'okpuru ọchịchị Awgu bụ: Agbogugu, Isu-Awa, Ituku, Ihe, Ogbaku, Owelli, Ogugu, Agbudu, Amoli, Mmaku, Ugbo, Obeagu, Mgbidi, Ugwueme, Nkwe, Ezere, Awgu, Nenwenta, Awgunta na  Mgbowo. cqhobzekubvlwy07wbpowadd9alfx17 Enugu East 0 17601 87188 81712 2022-08-19T12:43:57Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Enugu East bụ ọchịchị ime obodo na steeti Enugu, Naijiria.  Enugu East is made up 3 zones/districts Nike-Uno, Ugwogo and Mbuli NjodoIts.  Isi ụlọ ọrụ dị na Nkwo Nike. O nwere mpaghara nke 383 km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ 279,089 na ọnụ ọgụgụ afọ 2006. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 400.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Gọọmentị == Ọchịchị ime obodo Enugu East bụ otu n'ime ọchịchị ndị dị ala n'ime steeti Enugwu ma ọ dị n'okpuru senatorial Enugu west.  Gọọmenti ime obodo a na-arụ ọrụ n'ime ọchịchị steeti Enugwu iji wetara obodo ndị gbara ha gburugburu mmepe mmepe. === Nkewa ndọrọ ndọrọ ọchịchị === Enugwu East bụ otu n'ime ọchịchị ime obodo iri na asaa dị n'Enugwu steeti, ma bụrụ otu n'ime ọchịchị ime obodo atọ mebere obodo obodo Enugwu;  n'akụkụ Enugu North na Enugu South Local Government.  Ọ mejupụtara 3 district zones;  Nike-Uno, Ugwogo na Mbuli Njodo, obodo na obodo nta ndị ọzọ bi n'okpuru ikike ha. {| class="wikitable" |+Obodo na Obodo Obodo dị na Mpaghara Ọwụwa Anyanwụ Enugu<ref>{{Cite web|date=2014-03-10|title=List of Towns and Villages in Enugu East LGA|url=https://nigeriazipcodes.com/6230/list-of-towns-and-villages-in-enugu-east-lga/|accessdate=2022-02-28|work=Nigeria Zip Codes|language=en-US}}</ref> !s/n !Nike-Uno !Ugwogo !Mbuli Njodolts |- |1. |Agbogazi |Adaeze | |- |2. |Ako |Amankpa | |- |3. |Akpoga |Ebe Ndị A Na-arụ Ọrụ Ugbo | |- |4. |Alulu |Obinagu | |- |5. |Amoji |Ogbodogo | |- |6. |Amokpo |Okpuhu | |- |7. |Azama |Ugwunkwo | |- |8. |Edem |Umunagbo | |- |9. |Effomwe |Umunnameze | |- |10. |Emene |Umunonu | |- |11. |Ibeagwa |Utazi | |- |12. |Ije-Amaowelle | - | |- |13. |Nbulunjodo | - | |- |14. |Nchetanche | - | |- |15. |Neke Odenigbo | - | |- |16. |Nekeuno | - | |- |17. |Ngwuomo | - | |- |18. |Nkwubo | - | |- |19. |Nokpa | - | |- |20. |Obinagu | - | |- |21. |Onuogba | - | |- |22. |Onuohu | - | |} == Ihe odide == {{Reflist}} 16h75eonzfcz1yuwl9ylb8k3ws6b8w6 Enugu North 0 17603 87184 81715 2022-08-19T12:42:24Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Enugu North bụ ọchịchị ime obodo na steeti Enugu, Naijiria.  Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Enugu na Opkara Avenue.  LGA bụ mpaghara mpaghara anọ bụ Amaigbo Lane, Onuato, Umunevo na Ihenwuzi.  Enugwu North bụ otu n'ime ọchịchị ime obodo iri na asaa dị n'Enugwu steeti ma bụrụkwa otu n'ime LGA atọ mebere obodo Enugwu - gbakwunyere Enugu East na Enugu South. O nwere mpaghara nke 106 km2 na ndị bi na 244,852 na ọnụ ọgụgụ afọ 2006 Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 400.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Ọdịdị ala == Enugu North LGA nwere ala dị square kilomita 106, yana ndị mmadụ 244,852 na ọnụ ọgụgụ 2006 na nkezi okpomọkụ dị ogo 27 Celsius.  Nkezi iru mmiri nke mpaghara ahụ bụ pasenti 69, LGA nwekwara oge abụọ dị iche iche: ọkọchị na mmiri ozuzo, yana harmattan dị nkenke n'oge ọkọchị. == Ọnọdụ akụ na ụba == Enugu North LGA nwere akụ na ụba siri ike, gụnyere ụlọ ọrụ ọha na nke onwe dịka ụlọ oriri na ọṅụṅụ, ụlọ akụ, ebe ntụrụndụ, na ụlọ oriri na ọṅụṅụ.  Enwekwara ọtụtụ boutiques, nnukwu ụlọ ahịa (gụnyere Polo Park Mall a ma ama, nke bụ ụlọ ahịa ShopRite ugbu a), na ebe ahịa (gụnyere Ahịa Artisan) na mpaghara ahụ. == Gọọmentị == === Ogige === * Obodo Asata * Obodo China * G.R.A. * Gui Newlayout * Ihewuzi * Nnwere Onwe Ọdịdị * New Haven * Ogbette East * Ogbette West * Obodo Ogui * Onu-asata * Udi Siding/Ndagwurugwu Iva * Umunevo 8sshf5fyv85dfeit447cbypt3qlt1fp Enugu South 0 17606 87178 81718 2022-08-19T12:39:21Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Enugu South bụ ọchịchị ime obodo na steeti Enugu, Naijiria.  Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Uwani, Nnobi Street Enugu, ma na-ekpuchi obodo Akwuke, Amechi, Ugwuaji, Obeagu, Awkunanaw na Amechi-Uwani.  Ókèala Enugu South n'ebe ugwu site n'Enugwu North nakwa n'akụkụ ọwụwa anyanwụ site n'okpuru ọchịchị ime obodo Nkanu East.  Ọ dabara n'ime mpaghara senatorial Eastern nke Enugwu. O nwere mpaghara nke 67 km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ 198,723 na ọnụ ọgụgụ afọ 2006, a na-etinye ya 267,300 dịka atụmatụ ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2016 si dị.<ref name=":0">{{Cite web|title=Enugu South Local Government Area|url=https://www.manpower.com.ng/places/lga/300/enugu-south|accessdate=2022-03-01|work=www.manpower.com.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Enugu South (Local Government Area, Nigeria) - Population Statistics, Charts, Map and Location|url=https://www.citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm2id=NGA014005|accessdate=2022-03-01|work=www.citypopulation.de}}</ref> Ihe ka ọtụtụ n'ime ndị bi na ya sitere n'agbụrụ Igbo, ya mere Igbo na Bekee bụ asụsụ ndị bụ isi na Enugu South.<ref name=":0" /> Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 400.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Ọdịdị ala == Enugwu South na-ekpuchi ala dị square kilomita 67 ma na-enwe nkezi okpomọkụ nke 27 Celsius C kwa afọ.  Mpaghara ahụ nwere nkezi iru mmiri nke 69%, ebe LGA nwere nnukwu oge abụọ bụ oge ọkọchị na oge mmiri ozuzo nwere obere oge harmattan n'oge ọkọchị. Ihe akara ala dị na mpaghara ahụ gụnyere n'etiti ndị ọzọ, ụlọ ahịa Roban na-echekwa ụlọ ahịa n'okporo ụzọ Agbani, Holy Rosary College na ogige ntụrụndụ Ngwo. == Ọnọdụ akụ na ụba == Gọọmentị ime obodo Enugu South (dị ka Enugu City) nwere nnukwu ego coal ma si otú a bụrụ akụkụ nke ebe a na-akpọ "Coal City". A makwaara mpaghara ahụ n'ịkọ nri na ihe ọkụkụ ego dịka ọka, yam na cassava. Gọọmentị ime obodo bụkwa ebe obibi nke ọtụtụ ahịa mepere emepe dịka ahịa Kenyatta na ahịa Mayor. == Gọọmentị == Enugu South bụ mpaghara gọọmentị dị na steeti Enugu nke na-eje ozi dị ka ọkwa dị ala nke gọọmentị na steeti ahụ. Onye isi oche ya bụ Hon. Monday E. Eneh dị ka onye isi oche, Hon. Sandra Akuabata Onyia dị ka osote onyeisi oche Enugu South L.G.A na Rt. Hon. Onyemaechi Ani dị ka Onye isi Enugu South omeiwu council. === Nkewa nke ọchịchị === Enugu South LGA nwere mpaghara ndị a; * Awkunanaw * Akwuke * Amechi * Ugwuaji * Obeagu * Amechi-Uwani ==== Ogige ==== Ngalaba ndị na-esonụ mejupụtara Enugu South LGA;<ref>{{Cite web|date=2021-03-25|title=Executive Council|url=https://enugusouthlga.com/index.php/executive-council/|accessdate=2022-03-01|work=ENUGU SOUTH LOCAL GOVERNMENT AREA|language=en-US}}</ref> * Achara Ọdịdị Ọwụwa Anyanwụ * Achara Ọdịda Anyanwụ * Akwuke * Amechi nke Mbụ * Amechi nke Abụọ * Awkunanaw Ọwụwa Anyanwụ * Awkunanaw West * Maryland * Obeagu nke Mbụ * Obeagu nke abụọ * Ugwuaji * Uwani Ọwụwa Anyanwụ * Uwani West ==== obodo na obodo nta ==== {| class="wikitable" |+Obodo na Obodo Obodo dị n'okpuru Mpaghara Ndịda Enugu<ref>{{Cite web|author=places|date=1970-01-01|title=Towns & Villages in Enugu South « Enugu State « Nigeria.|url=https://townsvillages.com/ng/enugu-south/|accessdate=2022-03-01|work=Towns & Villages|language=en-US}}</ref> !s/n !Ugwuaji !Amechi-Uwani !Akuke !Obeagu |- |1. |Amuzam |Amagu |Amagwu |Amagu |- |2. |Isiagu |Aukunanaw |Atagwu |Amauzam |- |3. |Ndiaga |Isiagu |Okwu/Obeahu |Ngine |- |4. |Ochufu |Iside |Umuanigu Ugwu |Nkpofia |- |5. |Onuba |Ndiaga |Umuatogba-Owa |Obinagu |- |6. |Ugboba-Ani |Ndiagbana | - |Obodou Vulu |- |7. |Umunnaji Ngene |Ndiugbo | - |Uzamagu |- |8. |Umunnaugwu |Sata | - |Uzamdun |- |9. | - |Ugwafa | - | - |- |10. | - |Ugwuagba | - | - |- |11. | - |Umuedeachi | - | - |- |12. | - |Umunugwu | - | - |- |13. | - |Umuogo | - | - |} k6corxgn037ju8f2stkmznf85t9pnbq Ogbomosho South 0 17607 87324 81780 2022-08-19T23:51:04Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:West Africa ASAR, 11 November 2003 ESA210473.jpg|thumb|West Africa ASAR, 11 November 2003 ESA210473]] '''Ogbomosho South''' bụ mpaghara Gọọmentị dị na Oyo Steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]] . Isi ụlọ ọrụ ya dị na mpaghara Arowomole nke Ogbomosho. O nwere mpaghara nke 88 km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ 185,815 dika ọnụ ọgụgụ afọ 2006 sị di. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 210.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121126042849/http://www.nipost.gov.ng/postcode.aspx|archivedate=November 26, 2012}}</ref> E guzobere Gọọmentị mpaghara Ogbomoso South na 1991 site na Gọọmentụ Obodo Oggomoso gara aga site n'aka ndị agha. Mpaghara ndị dị na Kansụl ahụ gụnyere Idi- igba, Gaa- Lagbedu, Kajola, Kowe, Oke- Ola, Adeoye, Onidewure, Molete, Arowomole, Sanuaje, Obandi, Ijeru, Ayegun, na Oke Alapata.<ref name=":0">{{Cite web|title=OGBOMOSO SOUTH LOCAL GOVERNMENT – Oyo State Government|url=https://old.oyostate.gov.ng/ogbomoso-south-local-government/|accessdate=2022-03-05|language=en-US}}</ref> == Ebe Ndị A Ma Ama == Ụlọ Ọgwụ Steeti Complex Sodiq Sekendegbe Street, Arowomole Secretariat Complex Arowomole Chọọchị Ndịozi, Nzukọ Alapata<ref>{{Cite web|title=The Apostolic Church Nigeria, Alapata Assembly, Ogbomoso. 🇳🇬 - WorldPlaces|url=https://nigeria.worldplaces.me/view-place/62910466-the-apostolic-church-nigeria-alapata-assembly-ogbomoso.html|accessdate=2022-03-05|work=nigeria.worldplaces.me|language=en}}</ref> Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Mba, Arowomole Seminarị Baptist nke Naijiria Ebe Ndị Baptist Beulah Ọ́bá Akwụkwọ Steeti Arowomole Ụlọ Ụlọ Federal Obodo nke dị n'okporo ụzọ Ibapon Ụlọ Ọrụ Na-emepụta Ihe Osogbo Road Chọọchị Baptist Idi-Oro Ahịa Akande DAD Foundation Sports Arena, Idi-Oro Ndị Federal Road Safety Corps Ụlọ Akwụkwọ Sekọndrị Katọlik nke Maryland Katidral Metọdist nke Arowomole Chọọchị Baptist Independent nke Berean Chọọchị Katọlik St Anne Chọọchị Katọlik St Ferdinand Onpetu nke Obí Ijeru Kọleji Nkà na ụzụ gọọmentị, Kajola Baptist Secondary Grammar School, Ahoyaya. Ụlọ Akwụkwọ praịmarị nke Ndịozi nke Abụọ Ụlọ akwụkwọ praịmarị Abede<ref name=":0" /> Ụlọ Akwụkwọ Ihe Nlereanya Ndịozi Ahịa Aarada Okporo ụzọ Osogbo Ụlọ Akwụkwọ praịmarị nke Ayegun nke Abụọ A.U.D Primary School, Awoye Street. Ụlọ akwụkwọ praịmarị Kajola == Ebensidee == <references /> cbtvq5yk523gkee1vnzcmme67b24go3 Ado, Benue 0 17608 87176 81774 2022-08-19T12:38:48Z Immaculata Joan 13954 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Ado bụ mpaghara gọọmentị ime obodo nke [[Ȯra Benue|Benue Steeti]], Naịjirịa ma mepụta ya na 1991. Ọ bụ otu n'ime mpaghara gọọmentị ime obodo itoolu dị na mpaghara ndịda nke ndị Idoma na ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] nke Benue Steeti bi. Isi ụlọ ọrụ nchịkwa dị na Igumale, nke dị na ụzọ ụgbọ okporo ígwè na-agafe n'ebe ugwu-ndịda Naịjirịa. Mpaghara ahụ nwere mineral na ihe ndị sitere n'okike n'ọtụtụ ahịa dị ka limestone, kaolin, mmanụ ụgbọala na coal. Ọ bụ mpaghara nwere ọdịbendị bara ọgaranya na nke dịgasị iche iche nke gụnyere obodo Agila / Apache, Ulayi, Ijigbam, Utonkon na Igumale, Ekile. Ọ bụ otu n'ime ebe mbụ dị na Idoma na ndị ozi ala ọzọ Europe nwere mmekọrịta, ya mere o nwere ụlọ akwụkwọ ozi ala ọzọ mbụ na mpaghara Idoma (Methodist High School, Igumale). Ndị ozi ala ọzọ Katọlik bu ụzọ bịa Utonkon na Ado na 1922 ebe ha guzobere St. Paul's Catholic Church (Parish) na Utonkon, ebe obibi HRH, Late Amb. Dr. Edwin Ogebe Ogbu, Ochi'doma III nke Idoma, Hon. (Chief) Dennis Ekpe Ogbu, The Ogakwu K'Idoma, na Justice George I. Uloko (Rtd) bụbu Chief Commissioner, Public Complaints Commission, Nigeria. Utonkon bụ ebe Mahadum Apa State dị na Igumale bụ ebe ụlọ ọrụ simenti Benue steeti dị. A makwaara ya maka ala ugbo ya bara ụba, ọkachasị na mpaghara Agila. A maara ha nke ọma maka nnukwu ogwe aka ha na-emepụta yana ọtụtụ osisi oroma na-eto eto na mmanya nkwụ na-atọ ụtọ. == Ebensidee == {{Reflist}} mshw9cuq61tt26cem2s76jr1favue5r Agatu 0 17609 87294 81721 2022-08-19T18:38:45Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Agatu''' bụ mpaghara gọọmentị ime obodo nke dị na [[Ȯra Benue|Benue]] steeti, North Central Nigeria . E mepụtara ya na 1996. Ọ bụbu mpaghara Agatu nke ngalaba Otukpo ochie. Isi ụlọ ọrụ gọọmentị ime obodo dị na Obagaji; ọ bụ otu n'ime mpaghara gọọmentị mpaghara itoolu dị na mpaghara ndịda nke Benue Steeti nke ndị Idoma nke Benue steeti bi. Ndị bi ebe ahụ bụ ndị ọrụ ugbo. Na 21 Jenụwarị 2014, e gburu ndị nkịtị ịrị abụọ na ndị agha ise na Agatu na mwakpo nke ndị na-azụ atụrụ Fulani.<ref>{{Cite web|title=20 Civilians, Five Soldiers Killed in Renewed Fulani Attack on Agatu|url=http://www.thisdaylive.com/articles/20-civilians-five-soldiers-killed-in-renewed-fulani-attack-on-agatu/169366/|publisher=This Day Live|accessdate=20 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140521042231/http://www.thisdaylive.com/articles/20-civilians-five-soldiers-killed-in-renewed-fulani-attack-on-agatu/169366/|archivedate=21 May 2014}}</ref> Agatu bụ ebe mwakpo ndị ọzọ mere ihe karịrị afọ abụọ ka e mesịrị, na 2016. == Ebensidee == {{Reflist}} t0o9bioye1m265809npptuo8qsxzqoj Ori Ire 0 17634 87671 81751 2022-08-20T11:31:34Z AmarachukwuEbo 13405 Added photo#WPWPNG wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement|official_name=Ori [[File:Ori ade.jpg|thumb|Ori ade]]Ire|other_name=|native_name=|nickname=|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]]|motto=|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Oyo State]]|subdivision_type2=|subdivision_name2=|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Local Government Chairman and the Head of the Local Government Council|leader_name=Olateju Michael Alabi ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates=|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=}} '''Ori''' Ire bụ ọchịchị ime obodo dị na Oyo Steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]] . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Ikoyi. O nwere mpaghara nke 2,116 km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke 150,628 na ọnụ ọgụgụ na afọ 2006. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 210.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=October 7, 2009}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}}{{LGAs and communities of Oyo State}} 2tyc2ghheh27z5nq5dscwl82hrrvf42 Ifo 0 17694 87132 86950 2022-08-19T12:17:58Z Chinonso Rose 13803 /* Abo foto */ wikitext text/x-wiki [[File:Ifo Post Office,ifo - Ogun State.jpg|thumb|Ifo Post Office,ifo-Ogun State Nigeria]] '''Ifo''' bụ [[Ȯra Ogun|ógbè]] Gọọmentị Obodo na Steeti Ogun ,nke Naịjirịa . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Ifo nke odidi nke ugwu ya na owuwa anyanwu ya bụ / 6.81667°N 3.20000°E / 6. 81667; 3.20000.O nwere mpaghara nke km² narị ise na iri abụọ na otu nke ọnụ ọgụgụ mmadụ narị puku isii na iri itoolu na asatọ na narị asato na iri atọ na asaa nke ọnụ ọgụgụ ịsị n'isi n'afọ 2006 "Adebami-Tella". Koodu post nke mpaghara ahụ bụ 112.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|work=|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Ụgbọ njem == Ifo na Lagos dị nso site na ụzọ ụgbọ okporo ígwè nke a rụchara n'afọ 1899, nke dị kilomita iri asaa na asaa ( mi iri anọ na asatọ). Okporo ụzọ jikọtara ya na Lagos tinyere Abeokuta, Ilaro, Shagamu, Itori, na Ketou. == Asụsụ == Asụsụ bụ isi asụsụ Ifo bụ asụsụ Egba. == Obodo ndị dị nso == Obodo ukwu ndị dị nso gụnyere Igbusi, Ilepa, Oniale, Pakoto, Kajola, Seriki, Coker, Ibogun, Matogun, Lambe, Alagbole, Ajuwon na Akute, ha niile mejupụtara mpaghara mmepe nke ha na ndị ọchịchị ọdịnala ha (ndị Oba na ndị Baale). Mpaghara ndị a jikọrọ ọnụ mejupụta Ifo Division. Ngalaba Ifo nwere nnukwu ụlọ ogbe ụlọ ọrụ mmepụta ihe nwere ọtụtụ ụlọ ọrụ mmepụta . Obodo Ifo n'onwe ya bụ ebe e nwere ngalaba nke ọtụtụ ụlọ akụ Naijiria. Ifo bụ ahịa na-eto ngwa ngwa nke obodo Ogun, n'ihi ntunye nke mmụba nke ndị mmadụ si n'obodo ndị gbara Ifo gburugburu bụ ndi nwere mmasị site na ịdị nso obodo ahụ na Ogun. == Okpukpe == Ndị bi na Ifo gụnyere ndị na-ekpe ọtụtụ okpukpe, gụnyere Iso Ụzọ Kraịst, Islam, na ofufe ọdịnala. == Agụmakwụkwọ == N'ime Ifo dị ka nnukwu obodo, e nwere ihe karịrị ụlọ akwụkwọ praịmarị ọha na eze ise na ụlọ akwụkwọ sekọndrị iri. E nwekwara ọtụtụ ụlọ akwụkwọ ndị ọra akara, ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị, na ụlọ akwụkwọ ogo dị elu abụọ abụọ Ụlọ akwụkwọ mpaghara gụnyere: * The prime scholars school, Ifo * Bookers International School, Ifo * Rex-Age transnational School * Emili-Obadina Memorial school, Ajowa. * Community primary school, Agosi * The Nations Talents school, Ifo. * Astute college * Rabbi Comprehensive College * Government Primacy School 1,2,3 * Abekoko Grammar School * Nawair u Deen Grammar School * Ifo High School * Adenrele High School * Don Phillips group of schools * Estad group of schools olose ifo * Leah primary school * Temperance comprehensive college * Methodist high school * Government Technical College olose * Oke pata Senior govt College * Martins montessori college * Toaz primary School * Step Up group of school * Pakoto High School * Solu Senior Grammar School * Ireti Olu Model college, Ifo. * Access model college * Ifo City Polytechnic Ifo * Ar nur International College, Ifo * Adnaps group of schools * Double crown group of schools * New Life Secondary School Ifo * Ajuwon High School, Iju Ajuwon * Breakthrough Academy, Awo Akute * God's Grace School * Ifo college of technology, Tecno-Bus/stop * Mahadum Olabisi Onabanjo bụ mahadum ọha na eze dị na mpaghara Ibogun nke obodo ahụ. == Edensibia == {{Reflist}} m5tal0tq23t4tzahpv0wpe1i665fo03 87197 87132 2022-08-19T12:49:11Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo FOTO== <gallery> [[File:Ifo Post Office,ifo - Ogun State.jpg|thumb|Ifo Post Office,Ifo-Ogun State]] '''Ifo''' bụ [[Ȯra Ogun|ógbè]] Gọọmentị Obodo na Steeti Ogun ,nke Naịjirịa . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Ifo nke odidi nke ugwu ya na owuwa anyanwu ya bụ / 6.81667°N 3.20000°E / 6. 81667; 3.20000.O nwere mpaghara nke km² narị ise na iri abụọ na otu nke ọnụ ọgụgụ mmadụ narị puku isii na iri itoolu na asatọ na narị asato na iri atọ na asaa nke ọnụ ọgụgụ ịsị n'isi n'afọ 2006 "Adebami-Tella". Koodu post nke mpaghara ahụ bụ 112.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|work=|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Ụgbọ njem == Ifo na Lagos dị nso site na ụzọ ụgbọ okporo ígwè nke a rụchara n'afọ 1899, nke dị kilomita iri asaa na asaa ( mi iri anọ na asatọ). Okporo ụzọ jikọtara ya na Lagos tinyere Abeokuta, Ilaro, Shagamu, Itori, na Ketou. == Asụsụ == Asụsụ bụ isi asụsụ Ifo bụ asụsụ Egba. == Obodo ndị dị nso == Obodo ukwu ndị dị nso gụnyere Igbusi, Ilepa, Oniale, Pakoto, Kajola, Seriki, Coker, Ibogun, Matogun, Lambe, Alagbole, Ajuwon na Akute, ha niile mejupụtara mpaghara mmepe nke ha na ndị ọchịchị ọdịnala ha (ndị Oba na ndị Baale). Mpaghara ndị a jikọrọ ọnụ mejupụta Ifo Division. Ngalaba Ifo nwere nnukwu ụlọ ogbe ụlọ ọrụ mmepụta ihe nwere ọtụtụ ụlọ ọrụ mmepụta . Obodo Ifo n'onwe ya bụ ebe e nwere ngalaba nke ọtụtụ ụlọ akụ Naijiria. Ifo bụ ahịa na-eto ngwa ngwa nke obodo Ogun, n'ihi ntunye nke mmụba nke ndị mmadụ si n'obodo ndị gbara Ifo gburugburu bụ ndi nwere mmasị site na ịdị nso obodo ahụ na Ogun. == Okpukpe == Ndị bi na Ifo gụnyere ndị na-ekpe ọtụtụ okpukpe, gụnyere Iso Ụzọ Kraịst, Islam, na ofufe ọdịnala. == Agụmakwụkwọ == N'ime Ifo dị ka nnukwu obodo, e nwere ihe karịrị ụlọ akwụkwọ praịmarị ọha na eze ise na ụlọ akwụkwọ sekọndrị iri. E nwekwara ọtụtụ ụlọ akwụkwọ ndị ọra akara, ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị, na ụlọ akwụkwọ ogo dị elu abụọ abụọ Ụlọ akwụkwọ mpaghara gụnyere: * The prime scholars school, Ifo * Bookers International School, Ifo * Rex-Age transnational School * Emili-Obadina Memorial school, Ajowa. * Community primary school, Agosi * The Nations Talents school, Ifo. * Astute college * Rabbi Comprehensive College * Government Primacy School 1,2,3 * Abekoko Grammar School * Nawair u Deen Grammar School * Ifo High School * Adenrele High School * Don Phillips group of schools * Estad group of schools olose ifo * Leah primary school * Temperance comprehensive college * Methodist high school * Government Technical College olose * Oke pata Senior govt College * Martins montessori college * Toaz primary School * Step Up group of school * Pakoto High School * Solu Senior Grammar School * Ireti Olu Model college, Ifo. * Access model college * Ifo City Polytechnic Ifo * Ar nur International College, Ifo * Adnaps group of schools * Double crown group of schools * New Life Secondary School Ifo * Ajuwon High School, Iju Ajuwon * Breakthrough Academy, Awo Akute * God's Grace School * Ifo college of technology, Tecno-Bus/stop * Mahadum Olabisi Onabanjo bụ mahadum ọha na eze dị na mpaghara Ibogun nke obodo ahụ. == Edensibia == {{Reflist}} 3kx3cf5ne1ts2nkjhb9wsv98bl1ukmv 87201 87197 2022-08-19T12:51:22Z Chinonso Rose 13803 /* Abo FOTO */ wikitext text/x-wiki [[File:Ifo Post Office,ifo - Ogun State.jpg|thumb|Ifo Post Office,Ifo-Ogun State]] '''Ifo''' bụ [[Ȯra Ogun|ógbè]] Gọọmentị Obodo na Steeti Ogun ,nke Naịjirịa . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Ifo nke odidi nke ugwu ya na owuwa anyanwu ya bụ / 6.81667°N 3.20000°E / 6. 81667; 3.20000.O nwere mpaghara nke km² narị ise na iri abụọ na otu nke ọnụ ọgụgụ mmadụ narị puku isii na iri itoolu na asatọ na narị asato na iri atọ na asaa nke ọnụ ọgụgụ ịsị n'isi n'afọ 2006 "Adebami-Tella". Koodu post nke mpaghara ahụ bụ 112.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|work=|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Ụgbọ njem == Ifo na Lagos dị nso site na ụzọ ụgbọ okporo ígwè nke a rụchara n'afọ 1899, nke dị kilomita iri asaa na asaa ( mi iri anọ na asatọ). Okporo ụzọ jikọtara ya na Lagos tinyere Abeokuta, Ilaro, Shagamu, Itori, na Ketou. == Asụsụ == Asụsụ bụ isi asụsụ Ifo bụ asụsụ Egba. == Obodo ndị dị nso == Obodo ukwu ndị dị nso gụnyere Igbusi, Ilepa, Oniale, Pakoto, Kajola, Seriki, Coker, Ibogun, Matogun, Lambe, Alagbole, Ajuwon na Akute, ha niile mejupụtara mpaghara mmepe nke ha na ndị ọchịchị ọdịnala ha (ndị Oba na ndị Baale). Mpaghara ndị a jikọrọ ọnụ mejupụta Ifo Division. Ngalaba Ifo nwere nnukwu ụlọ ogbe ụlọ ọrụ mmepụta ihe nwere ọtụtụ ụlọ ọrụ mmepụta . Obodo Ifo n'onwe ya bụ ebe e nwere ngalaba nke ọtụtụ ụlọ akụ Naijiria. Ifo bụ ahịa na-eto ngwa ngwa nke obodo Ogun, n'ihi ntunye nke mmụba nke ndị mmadụ si n'obodo ndị gbara Ifo gburugburu bụ ndi nwere mmasị site na ịdị nso obodo ahụ na Ogun. == Okpukpe == Ndị bi na Ifo gụnyere ndị na-ekpe ọtụtụ okpukpe, gụnyere Iso Ụzọ Kraịst, Islam, na ofufe ọdịnala. == Agụmakwụkwọ == N'ime Ifo dị ka nnukwu obodo, e nwere ihe karịrị ụlọ akwụkwọ praịmarị ọha na eze ise na ụlọ akwụkwọ sekọndrị iri. E nwekwara ọtụtụ ụlọ akwụkwọ ndị ọra akara, ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị, na ụlọ akwụkwọ ogo dị elu abụọ abụọ Ụlọ akwụkwọ mpaghara gụnyere: * The prime scholars school, Ifo * Bookers International School, Ifo * Rex-Age transnational School * Emili-Obadina Memorial school, Ajowa. * Community primary school, Agosi * The Nations Talents school, Ifo. * Astute college * Rabbi Comprehensive College * Government Primacy School 1,2,3 * Abekoko Grammar School * Nawair u Deen Grammar School * Ifo High School * Adenrele High School * Don Phillips group of schools * Estad group of schools olose ifo * Leah primary school * Temperance comprehensive college * Methodist high school * Government Technical College olose * Oke pata Senior govt College * Martins montessori college * Toaz primary School * Step Up group of school * Pakoto High School * Solu Senior Grammar School * Ireti Olu Model college, Ifo. * Access model college * Ifo City Polytechnic Ifo * Ar nur International College, Ifo * Adnaps group of schools * Double crown group of schools * New Life Secondary School Ifo * Ajuwon High School, Iju Ajuwon * Breakthrough Academy, Awo Akute * God's Grace School * Ifo college of technology, Tecno-Bus/stop * Mahadum Olabisi Onabanjo bụ mahadum ọha na eze dị na mpaghara Ibogun nke obodo ahụ. == Edensibia == {{Reflist}} amxfgawphmy1r36stwnhjahk91grtee 87203 87201 2022-08-19T12:53:14Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo FOTO== <gallery> [[File:Ifo Post Office,ifo - Ogun State.jpg|thumb|Ifo Post Office, Ifo-Ogun State]] '''Ifo''' bụ [[Ȯra Ogun|ógbè]] Gọọmentị Obodo na Steeti Ogun ,nke Naịjirịa . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Ifo nke odidi nke ugwu ya na owuwa anyanwu ya bụ / 6.81667°N 3.20000°E / 6. 81667; 3.20000.O nwere mpaghara nke km² narị ise na iri abụọ na otu nke ọnụ ọgụgụ mmadụ narị puku isii na iri itoolu na asatọ na narị asato na iri atọ na asaa nke ọnụ ọgụgụ ịsị n'isi n'afọ 2006 "Adebami-Tella". Koodu post nke mpaghara ahụ bụ 112.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|work=|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Ụgbọ njem == Ifo na Lagos dị nso site na ụzọ ụgbọ okporo ígwè nke a rụchara n'afọ 1899, nke dị kilomita iri asaa na asaa ( mi iri anọ na asatọ). Okporo ụzọ jikọtara ya na Lagos tinyere Abeokuta, Ilaro, Shagamu, Itori, na Ketou. == Asụsụ == Asụsụ bụ isi asụsụ Ifo bụ asụsụ Egba. == Obodo ndị dị nso == Obodo ukwu ndị dị nso gụnyere Igbusi, Ilepa, Oniale, Pakoto, Kajola, Seriki, Coker, Ibogun, Matogun, Lambe, Alagbole, Ajuwon na Akute, ha niile mejupụtara mpaghara mmepe nke ha na ndị ọchịchị ọdịnala ha (ndị Oba na ndị Baale). Mpaghara ndị a jikọrọ ọnụ mejupụta Ifo Division. Ngalaba Ifo nwere nnukwu ụlọ ogbe ụlọ ọrụ mmepụta ihe nwere ọtụtụ ụlọ ọrụ mmepụta . Obodo Ifo n'onwe ya bụ ebe e nwere ngalaba nke ọtụtụ ụlọ akụ Naijiria. Ifo bụ ahịa na-eto ngwa ngwa nke obodo Ogun, n'ihi ntunye nke mmụba nke ndị mmadụ si n'obodo ndị gbara Ifo gburugburu bụ ndi nwere mmasị site na ịdị nso obodo ahụ na Ogun. == Okpukpe == Ndị bi na Ifo gụnyere ndị na-ekpe ọtụtụ okpukpe, gụnyere Iso Ụzọ Kraịst, Islam, na ofufe ọdịnala. == Agụmakwụkwọ == N'ime Ifo dị ka nnukwu obodo, e nwere ihe karịrị ụlọ akwụkwọ praịmarị ọha na eze ise na ụlọ akwụkwọ sekọndrị iri. E nwekwara ọtụtụ ụlọ akwụkwọ ndị ọra akara, ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị, na ụlọ akwụkwọ ogo dị elu abụọ abụọ Ụlọ akwụkwọ mpaghara gụnyere: * The prime scholars school, Ifo * Bookers International School, Ifo * Rex-Age transnational School * Emili-Obadina Memorial school, Ajowa. * Community primary school, Agosi * The Nations Talents school, Ifo. * Astute college * Rabbi Comprehensive College * Government Primacy School 1,2,3 * Abekoko Grammar School * Nawair u Deen Grammar School * Ifo High School * Adenrele High School * Don Phillips group of schools * Estad group of schools olose ifo * Leah primary school * Temperance comprehensive college * Methodist high school * Government Technical College olose * Oke pata Senior govt College * Martins montessori college * Toaz primary School * Step Up group of school * Pakoto High School * Solu Senior Grammar School * Ireti Olu Model college, Ifo. * Access model college * Ifo City Polytechnic Ifo * Ar nur International College, Ifo * Adnaps group of schools * Double crown group of schools * New Life Secondary School Ifo * Ajuwon High School, Iju Ajuwon * Breakthrough Academy, Awo Akute * God's Grace School * Ifo college of technology, Tecno-Bus/stop * Mahadum Olabisi Onabanjo bụ mahadum ọha na eze dị na mpaghara Ibogun nke obodo ahụ. == Edensibia == {{Reflist}} p3onmepwts3w8jz7hbfryutrl5izq1t 87204 87203 2022-08-19T12:53:42Z Chinonso Rose 13803 /* Abo FOTO */ wikitext text/x-wiki [[File:Ifo Post Office,ifo - Ogun State.jpg|thumb|Ifo Post Office, Ifo-Ogun State]] '''Ifo''' bụ [[Ȯra Ogun|ógbè]] Gọọmentị Obodo na Steeti Ogun ,nke Naịjirịa . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Ifo nke odidi nke ugwu ya na owuwa anyanwu ya bụ / 6.81667°N 3.20000°E / 6. 81667; 3.20000.O nwere mpaghara nke km² narị ise na iri abụọ na otu nke ọnụ ọgụgụ mmadụ narị puku isii na iri itoolu na asatọ na narị asato na iri atọ na asaa nke ọnụ ọgụgụ ịsị n'isi n'afọ 2006 "Adebami-Tella". Koodu post nke mpaghara ahụ bụ 112.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|work=|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Ụgbọ njem == Ifo na Lagos dị nso site na ụzọ ụgbọ okporo ígwè nke a rụchara n'afọ 1899, nke dị kilomita iri asaa na asaa ( mi iri anọ na asatọ). Okporo ụzọ jikọtara ya na Lagos tinyere Abeokuta, Ilaro, Shagamu, Itori, na Ketou. == Asụsụ == Asụsụ bụ isi asụsụ Ifo bụ asụsụ Egba. == Obodo ndị dị nso == Obodo ukwu ndị dị nso gụnyere Igbusi, Ilepa, Oniale, Pakoto, Kajola, Seriki, Coker, Ibogun, Matogun, Lambe, Alagbole, Ajuwon na Akute, ha niile mejupụtara mpaghara mmepe nke ha na ndị ọchịchị ọdịnala ha (ndị Oba na ndị Baale). Mpaghara ndị a jikọrọ ọnụ mejupụta Ifo Division. Ngalaba Ifo nwere nnukwu ụlọ ogbe ụlọ ọrụ mmepụta ihe nwere ọtụtụ ụlọ ọrụ mmepụta . Obodo Ifo n'onwe ya bụ ebe e nwere ngalaba nke ọtụtụ ụlọ akụ Naijiria. Ifo bụ ahịa na-eto ngwa ngwa nke obodo Ogun, n'ihi ntunye nke mmụba nke ndị mmadụ si n'obodo ndị gbara Ifo gburugburu bụ ndi nwere mmasị site na ịdị nso obodo ahụ na Ogun. == Okpukpe == Ndị bi na Ifo gụnyere ndị na-ekpe ọtụtụ okpukpe, gụnyere Iso Ụzọ Kraịst, Islam, na ofufe ọdịnala. == Agụmakwụkwọ == N'ime Ifo dị ka nnukwu obodo, e nwere ihe karịrị ụlọ akwụkwọ praịmarị ọha na eze ise na ụlọ akwụkwọ sekọndrị iri. E nwekwara ọtụtụ ụlọ akwụkwọ ndị ọra akara, ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị, na ụlọ akwụkwọ ogo dị elu abụọ abụọ Ụlọ akwụkwọ mpaghara gụnyere: * The prime scholars school, Ifo * Bookers International School, Ifo * Rex-Age transnational School * Emili-Obadina Memorial school, Ajowa. * Community primary school, Agosi * The Nations Talents school, Ifo. * Astute college * Rabbi Comprehensive College * Government Primacy School 1,2,3 * Abekoko Grammar School * Nawair u Deen Grammar School * Ifo High School * Adenrele High School * Don Phillips group of schools * Estad group of schools olose ifo * Leah primary school * Temperance comprehensive college * Methodist high school * Government Technical College olose * Oke pata Senior govt College * Martins montessori college * Toaz primary School * Step Up group of school * Pakoto High School * Solu Senior Grammar School * Ireti Olu Model college, Ifo. * Access model college * Ifo City Polytechnic Ifo * Ar nur International College, Ifo * Adnaps group of schools * Double crown group of schools * New Life Secondary School Ifo * Ajuwon High School, Iju Ajuwon * Breakthrough Academy, Awo Akute * God's Grace School * Ifo college of technology, Tecno-Bus/stop * Mahadum Olabisi Onabanjo bụ mahadum ọha na eze dị na mpaghara Ibogun nke obodo ahụ. == Edensibia == {{Reflist}} roqdlklect1zco7xsul50rf0xv1jcvj Abeba Aregawi 0 17705 87205 83882 2022-08-19T12:58:26Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki  {{databox}} '''Abeba Aregawi Gebretsadik''' (Amharic: አበባ አረጋዊ ;amụrụ na 5 Julaị, na afọ 1990) bụ onye Etiopia-Sweden lara ezumike nká na-agba ọsọ n'etiti etiti nke bụ ọkachamara na mita 1500. O meriri ọla nchara na 1500m na afọ 2012 Summer Olympics na ọla edo na World Championships na 2013. Ọ nọchitere anya Ethiopia na Sweden na mba ụwa. [[Usòrò:Abeba Aregawi Göteborg 2013.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Akụkọ ndụ == A mụrụ Aregawi na Adigrat, [[Ethiopia]] na mpaghara Tigray . Ọ nọchitere anya Ethiopia na mba ụwa ruo n'ọnwa Disemba afọ 2012, mgbe ọ ghọrọ nwa amaala Sweden.<ref>http://www.svt.se/sport/friidrott/abeba-aregawi-sveriges-stora-guldhopp "Abeba Aregawi Sveriges stora guldhopp" (in Swedish) [[Sveriges Television|SVT]]. 15 August 2013</ref><ref>[http://www.aftonbladet.se/sportbladet/friidrott/article17303163.ab "Här blir hon historisk"] (in Swedish) [[Aftonbladet]]. 16 August 2013.</ref><ref>[http://www.dn.se/sport/aregawis-debut-nara-varldsrekordet "Aregawis debut nära världsrekordet"] (in Swedish) [[Dagens Nyheter]]. 16 August 2013.</ref> Ọ nọchitere anya klọb Hammarby IF nke dị na Stockholm ruo Jenụwarị, na afọ 2016.<ref>{{Cite web|url=http://www.hammarbyfriidrott.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Aretsnyheter/HammarbyIFFriidrottavslutarsamarbetetmedAbebaAregawi|title=Archived copy|accessdate=2016-08-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160921181247/http://www.hammarbyfriidrott.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Aretsnyheter/HammarbyIFFriidrottavslutarsamarbetetmedAbebaAregawi|archivedate=2016-09-21}}</ref> Aregawi lụrụ nwoke Etiopia nwere nwa amaala Sweden ma biri na [[Stockholm]] site na afo 2009 ruo 2012. Ọ lụrụ Yemane Tsegay ọzọ ugbu a ma biri na [[Addis Ababa]], Ethiopia. == Ọrụ egwuregwu == Aregawi pụtara dị ka onye na-agba ọsọ mita 800 na 2009 site na mmeri nke Etiopia na ihe omume ahụ n'ihu onye mmeri ugboro atọ Mestawet Tadesse.<ref>[http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=50411.html "Ahmed and Kebede sprint for victory"]. </ref> O meriri n'ọtụtụ asọmpi Europe mgbe nke a gasịrị wee setịpụ ihe kacha mma nke 2:01.98 nkeji na Tangiers. Oge ya ruru n'ókè nke ọla nchara 800m na afọ 2009 African Junior Athletics Championships, ebe ọ gwụchara n'azụ Caster Semenya.<ref>[http://wjah.co.uk/wojc/AFJC/AFJC2009.html#21014 "African Championships 2009"] World Junior Athletics History. 10 June 2012. </ref> === 2010 === Ọ gbanwere na mita 1500 n'afọ 2010 ma nwee ihe ịga nke ọma na mmeri na nzukọ Sollentuna Grand Prix na KBC Night of Athletics, na-etinye ihe kacha mma nke 4:01.96 nkeji na asọmpi ikpeazụ. Ọ gbakwara ọsọ na afọ 2010 Diamond League circuit maka oge mbụ, na-abịa nke anọ na DN Galan na nke asaa na Weltklasse Zurich. === 2011 === Aregawi nwere oge ime ụlọ siri ike na 2011, na mmeri anọ na-aga n'ihu na Düsseldorf, Gent, Birmingham na Stockholm, gụnyere ọsọ kachasị mma nke 4:01.47 nkeji. Otú ọ dị, ọ pụtara naanị otu ugboro n'èzí ka a kwụsịrị oge ya n'ihi mmerụ ahụ.<ref>[http://www.tilastopaja.org/db/atw.php?ID=68213&Season=2011&Odd=0 "Abeba Aregawi"]. </ref><ref>{{Cite news|url=http://en.omriyadat.com/african-athletics/swedish-runner-aregawi-wishes-to-compete-at-the-rio|title=Swedish Runner Aregawi wishes to compete at the Rio|date=July 15, 2016}}</ref> === 2012 === Ọ pụtara dị ka otu n'ime ndị na-agba ọsọ 1500m kachasị elu n'ụwa na 2012 IAAF Diamond League circuit, ọ nwetakwara aha Diamond league 2012: 1500m. Ọ bụ onye nke abụọ na Genzebe Dibaba na Shanghai Golden Grand Prix, na-agba ọsọ nke 3:59.23 nkeji.<ref>[http://www.iaaf.org/competitions/dlm/news/newsid=65015.html "Liu Xiang and G. Dibaba the standouts in rainy Shanghai"]. </ref> Otú ọ dị, ọ meriri onye iro ya na Golden Gala, na-agbaji ihe ndekọ mba Etiopia na ọsọ nke 3:56.54 nkeji, n'ụzọ nkịtị ụbọchị tupu ọ nata nwa amaala Sweden, wee merie ọzọ na Bislett Games.<ref>[http://www.iaaf.org/competitions/dlm/news/newsid=65144.html "Bolt’s blazing 9.76 one of seven world leads on electric night in Rome"]. </ref><ref>[http://www.iaaf.org/competitions/dlm/news/newsid=65222.html "Bolt’s 9.79 victory tops the charts In Oslo"]. </ref> Aregawi meriri ma 800m na 1500m maka Hammarby IF na asọmpi ndị otu Sweden na June 20. Na-anọchite anya Ethiopia na 2012 Summer Olympics, Aregawi gbara ọsọ ọsọ kachasị ọsọ na asọmpi mita 1500. Otú ọ dị, nke ahụ bụ mgbe ị na-emeri asọmpi nke abụọ nke ọkara ikpeazụ. Na nke ikpeazụ na-adịghị ngwa ngwa, Aregawi si na ngwụcha ikpeazụ pụta nzọụkwụ n'azụ onye mmeri Aslı Çakır Alptekin, mana ọ kwụsịrị nke ukwuu na mita 20 iji gaa na nke ikpeazụ, na mbụ na-emecha nke ise. Mgbe asọmpi ahụ gasịrị, a chụpụrụ ma Alptekin na onye nwetara ọlaọcha Gamze Bulut n'ihi mmebi iwu doping. E mechara nye Aregawi ọla nchara.<ref>{{Cite web|url=http://www.heraldscotland.com/sport/15196959.The_reallocation_of_medals_is_a_minefield/|title=The reallocation of medals is a minefield}}</ref> === 2013 === Aregawi gbara ọsọ mbụ ya na-anọchite anya Sweden na mba ụwa n'oge European Indoor Championships n'ihu ìgwè mmadụ ya na Gothenburg, ebe ọ meriri nrite ọla edo. O meriri ihe omume ise mbụ nke Diamond League ma nweta aha zuru oke na agbụrụ abụọ fọdụrụ. O setịpụrụ ihe ndekọ mba Sweden na 1500 na 3:56.60 (naanị .06 nwayọ karịa ihe ndekọ Etiopia ya n'oge gara aga) na Diamond League mbụ zutere na Doha, Qatar. Izu anọ ka e mesịrị, ọ gbakwunyere ihe ndekọ Swedish na mita 800, na-ebelata ya na 1:59.20 na Fanny Blankers-Koen Games na Hengelo, [[Netherlands]]. Ihe ndekọ abụọ ahụ wepụrụ akara nke Malin Ewerlöf-Krepp nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ 15. Na World Championships na Moscow Aregawi meriri nrite ọla edo na mita 1,500, nrite ọlaedo nke asatọ nke Sweden kemgbe asọmpi mbụ na afọ 1983.<ref>[http://www.iaaf.org/news/feature/abeba-aregawi-a-new-champion-in-new-colours "Abeba Aregawi: a new champion in new colors"] [[IAAF]]. 15 August 2013.</ref> === 2014 === Na 6 Febụwarị, Aregawi meriri asọmpi 1500m na XL Galan na Ericsson Globe n'oge 3:57.91. Oge ahụ bụ ihe ndekọ ime ụlọ ọhụrụ nke Europe na nke abụọ kachasị mma n'oge niile. N'oge oge ime ụlọ, ọ merikwara World Indoor Championships ma were ihe nrite ọla edo nke atọ ya na asọmpi mba ụwa. === Nkwụsị ọgwụ ọjọọ === Na Febụwarị 29, na afọ 2016, Swedish Athletics Federation kwuru na Aregawi nwalere ihe ahụ (meldonium) na Jenụwarị 2016.<ref name="siwire">{{Cite web|url=https://www.si.com/more-sports/2016/02/29/abeba-aregawi-tests-postive-banned-substance-suspended-track-and-field|title=World champion Abeba Aregawi tests positive for banned substance|author=SI Wire|date=29 February 2016|accessdate=29 February 2016}}</ref> A kwụsịtụrụ ya na asọmpi n'otu ụbọchị ahụ.<ref name="siwire" /> N'ọnwa Julaị 2016, Swedish Doping Commission wepụrụ nkwụsịtụ ya n'ihi ihe akaebe na-ezughị ezu banyere ogologo oge ọgwụ ahụ - nke a machibidoro naanị Jenụwarị 2016 - ga-ewepụ ya n'ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.reuters.com/article/us-sport-doping-sweden-aregawi-idUSKCN0ZU2CC|title=Aregawi has doping ban lifted, hopes to make Olympics|work=Reuters|date=14 July 2016|author=O'Connor|first=Philip}}</ref> Swedish Athletics Association wepụrụ Aregawi na ndepụta nke ndị na-eme egwuregwu na 28 Nọvemba, na afọ 2018.<ref>{{Cite web|url=https://www.expressen.se/sport/friidrott/forsvunnen-i-tre-ar-nu-lagger-hon-av/|title=Försvunnen i tre år – nu avslutar hon karriären}}</ref> == Ihe ndị ọ rụzuru == {| {{AchievementTable}} |- !colspan="6"|Representing {{ETH}} |- |rowspan=1|2012 |[[2012 Summer Olympics|Olympic Games]] |[[London]], [[Great Britain]] | bgcolor=#c96| 3rd |[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 1500 metres|4:11.03]] |- !colspan="6"|Representing {{SWE}} |- |rowspan=2|2013 |[[2013 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]] |[[Gothenburg]], [[Sweden]] |bgcolor="gold" | 1st |[[2013 European Athletics Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:04.47]] |- |[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Moscow]], [[Russia]] |bgcolor="gold" | 1st |[[2013 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:02:67]] |- |rowspan=2|2014 |[[2014 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]] |[[Sopot]], [[Poland]] |bgcolor="gold" | 1st |[[2014 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:00.61]] |- |[[2014 European Athletics Championships|European Championships]] |[[Zurich]], [[Switzerland]] |bgcolor="silver" | 2nd |[[2014 European Athletics Championships – Women's 1500 metres|4:05.08]] |- |2015 |[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Beijing, China]] | 6th |[[2015 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:12.16]] |} === Mmeri ndị bụ isi === <nowiki/>= Ihe omume IAAF Diamond League[[File:Diamond_blue.svg|18x18px]]{{col-start}} {{col-2}} ;2011 * [[PSD Bank Meeting]], [[Düsseldorf]] * [[Indoor Flanders Meeting]], [[Ghent]] * [[Birmingham Indoor Grand Prix]], [[Birmingham]] * [[XL Galan]], [[Stockholm]] ;2012 * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[Golden Gala]], [[Rome]] * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[Bislett Games]], [[Oslo]] * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[Weltklasse Zürich|Weltklasse]], [[Zürich]] * [[2012 IAAF Diamond League|Diamond League]], [[World]] Overall winner: 1500 meters women {{col-2}} ;2013 * [[XL Galan]], [[Stockholm]] * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[Qatar Athletic Super Grand Prix]], [[Doha]] * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[Adidas Grand Prix]], [[New York City]] * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[Golden Gala]], [[Rome]] * [[Fanny Blankers-Koen Games]], [[Hengelo]] (800 m) * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[British Grand Prix (athletics)|British Grand Prix]], [[Birmingham]] * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[Athletissima]], [[Lausanne]] * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[Memorial Van Damme]], [[Brussels]] * [[Finland-Sweden athletics international|Sweden-Finland International]], [[Stockholm]] * [[2012 IAAF Diamond League|Diamond League]], [[World]] Overall winner: 1500 meters women ;2014 * [[XL Galan]], [[Stockholm]] * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[Shanghai Golden Grand Prix]], [[Shanghai]] * [[File:Diamond blue.svg|18px]] [[Adidas Grand Prix]], [[New York City]] * [[2014 European Team Championships|ETCH Super League]], [[Braunschweig]] {{col-end}} == Ihe kacha mma n'onwe ya == {| class="wikitable" !Okporo ụzọ !Ihe omume !Oge !Ebe a na-anọ !Ịsọ mpi !Ụbọchị !Ihe ndekọ |- ! rowspan="3" |N'èzí |800 mita |1:59.20 |Hengelo, [[Netherlands]] |Egwuregwu FBK |8 June 2013 |Ihe ndekọ ndị Sweden |- | rowspan="2" |1500m |3:56.54 |Rom, [[Italy|Ịtali]] |Gala ọlaedo |31 Mee 2012 |Ihe ndekọ Etiopia |- |3:56.60 |Doha, Qatar |Athletic Super GP |10 Mee 2013 |Ihe ndekọ ndị Sweden |- !N'ime ụlọ |1500m |3:57.91 |[[Stockholm]], [[Sweden]] |XL Galan |6 Febụwarị 2014 |Ihe ndekọ Swedish, ''nke atọ n'oge niile'' |} == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Abeba Aregawi at World Athletics * [http://www.diamondleague.com/athletes/14360651.htm Profaịlụ Diamond League] * [http://abebaaregawi.se/ Ebe nrụọrụ weebụ onwe onye] * [https://web.archive.org/web/20100820025137/http://www4.idrottonline.se/default.aspx?id=19583 Profaịlụ onye na-eme egwuregwu] * Abeba Aregawi at Olympics at Sports-Reference.com (archived) {{s-start}} {{s-ach|rec}} {{succession box|before=[[Yelena Soboleva]]|title=[[List of European records in athletics|Women's 1500 m European Indoor Record Holder]]|years=February 6, 2014 –|after=''Incumbent''}} {{s-end}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] rnz2ebxlxe2ft2yygm4pqaonk34yf4c Anne Ogborn 0 17713 87412 82524 2022-08-20T10:15:31Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Anne Ogborn''' bụ onye na-ahụ maka ikike ndi transgender nke amụrụ na Salina, Kansas na 1959. Dị ka Patrick Califia si kwuo, "a ga-ekwu na ọ bụ onye na-ebute ụzọ n'òtù ndị na-eme ihe n'ụzọ ziri ezi".<ref name="califia">{{Cite book|author=Patrick Califia|title=Sex Changes: Transgender Politics|url=https://books.google.com/books?id=vyOvfvrqEQQC&pg=PT274|date=18 September 2013|publisher=Cleis Press|isbn=978-1-57344-892-5|pages=274–}}</ref> Ọ bụ onye injinia ngwanrọ<ref>{{Cite news|work=San Francisco Chronicle|title=Transgender People Coming Out - Opening Up the World of Drag|date=May 28, 1993|author=Dan Levy|page=A1}}</ref> a maara maka onyinye ya na SWI-Prolog.<ref>{{Cite web|author=SWI-Prolog|url=https://www.swi-prolog.org/user/view_profile?user=d31df84c-b41d-11e2-949c-00144fee017c|title=SWI-Prolog Profile for user Anne Ogborn|publisher=SWI-Prolog|accessdate=17 February 2021}}</ref> == Mgbalị ndị na-agbanwe nwoke ma ọ bụ nwanyị == Ogborn bụ onye mbụ na-eme ihe n'onwe ya iji kwado ikike ndị na-agbanwe ibu nwoke ma ọ bụ nwanyị. <ref name="califia" /> Dịka ọmụmaatụ, na 1991, a chụpụrụ nwanyị na-enwe mmekọahụ Nancy Burkholder na Michigan Womyn's Music Festival, ihe omume ụmụ nwanyị. Ogborn haziri ihe omume kpọmkwem, Camp Trans, iji mee mkpesa megide transphobia nke ndị isi ememme.<ref name="califia" /> Òtù transsexual mbụ nke Ogborn guzobere bụ KCGS, Kansas City Gender Society. Ogborn malitere Transgender Nation, otu transgender lekwasịrị anya nke Queer Nation na San Francisco nke gụnyere otu transgender ọhụrụ iji lụso transphobia ọgụ na arụmụka mpaghara.<ref>{{Cite journal|journal=Cardozo Journal of Law & Gender|date=Fall 2005|title=Out of the O.R. and Into The Streets: Exploring the Impact of Intersex Media Activism|author=Sharon E. Preves}}</ref><ref>Stryker, Susan. Transgender History. First Printing edition. Berkeley, CA: Seal Press, 2008.</ref> N'afọ 1993, ndị otu Ogborn na Transgender Nation mere mkpesa maka ndepụta nke American Psychiatric Association nke transsexualism dị ka nsogbu uche, na nchịkwa ahụike nke ndụ ndị transsexual.<ref>{{Cite journal|author=Green|first=Jamison|date=August–September 1993|title=An FTM with IFGE at the APA|url=https://digitaltransgenderarchive.net/files/gq67jr31t|journal=GenderFlex|volume=III|issue=18|pages=5–6}}</ref> Ogborn bụ onye mbụ sonyere na onye nhazi nke New Womens Conference, ebe ezumike maka ụmụ nwanyị na-enwe mmekọahụ mgbe a wasịrị ha. Ọ dezigharịrị akwụkwọ akụkọ ya, "Rights of Passage", nke ga-emesị ghọọ ''Transsexual News Telegraph''.<ref name="rename">{{Cite journal|authorlink=Anne Ogborn|title=Editorial Expanding Our Focus|journal=Transsexual News Telegraph|volume=3|pages=1–2|date=January 1992}} </ref> Mmekọrịta ya na New Womens Conference mere ka ọtụtụ n'ime ọrụ ya mgbe e mesịrị. Ogborn sonyeere obodo Hijra na 1994. Ọ na-aga n'ihu na-arụ ọrụ maka transgender na ikike mmadụ.<ref>{{Cite book|author=Stryker|first=Susan, Ph.D.|title=Transgender History|publisher=[[Seal Press]]|location=[[Berkeley, California]]|year=2008|isbn=978-1-58005-224-5|oclc=183914566}}</ref> == Hụkwa == * Mpako nwoke idina nwoke * Ndị na-eme ihe ike * Mba Ndị Na-eme Egwu * San Francisco * Ịtụ egwu ndị mmadụ == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] lz53f4fyryunvcgofxjz7gwejprabdx Ahmed Diaa Eddine 0 17723 87376 82350 2022-08-20T10:06:30Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Diaa Eddine''' (1912-1976) bụ onye nduzi ihe nkiri na mba Ijipt. Ọ duziri ihe nkiri karịrị iri atọ ma gụọ akwụkwọ na Leonardo da Vinci Institute na Cairo.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=88sTRTl6yKwC&dq=Diaa+Eddine%2C+Ahmed&pg=PA58|author=Ames, Roy|title=Dictionary of African filmmakers|publisher=[[Indiana University Press]]|year=2008|isbn=978-0-253-35116-6}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.citwf.com/person490538.htm Filmography na Complete Index to World Film] {{authority control}} pduzh6j09vctd0it794dofwfc9c6zks Ahmed El-Nahass 0 17725 87382 82354 2022-08-20T10:08:30Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed El-Nahass''' (amụrụ na 1950) bụ onye nduzi ihe nkiri Egypt. El-Nahass rụrụ ọrụ ọtụtụ afọ ya na ndị kachasị na mpaghara ihe nkiri Ijipt, dị ka [[Kamal El Sheikh]] na Al-Zurkani. Ihe nkiri mbụ ya bụ The Lost Plane (Arabic), bu nke ritere ihe nrite na mmemme ihe nkiri Alexandria.<ref>{{Cite web|url=http://www.cinematechhaddad.com/Aflam/Aflam_36.HTM|title=سينماتك/ حسن حداد/ أفلام/ الطائرة المفقودة|work=www.cinematechhaddad.com}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7z93m6pc9souphvkq16163b18pv71t7 Iwajowa 0 17732 87715 82363 2022-08-20T11:43:27Z AmarachukwuEbo 13405 Added photo#WPWPNG wikitext text/x-wiki [[File:Ijio Hill, Iwajowa LGA, Oyo State, Nigeria.jpg|thumb|Ijio Hill, Iwajowa LGA, Oyo State, Nigeria]]''Iwajowa''' bụ [[Ȯra Ọyọ|ógbè]] gọọmentị ime obodo dị na Oyo Steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]] . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Iwere Ile. Iwere-ile abụwo obodo agha dị ike na alaeze ukwu Oyo ochie, nke na-atụ ọtụtụ ụmụ amaala Oyo egwu, [nkọwa dị mkpa] ya na Alaafin iji wakpo. Iwere-ile ghọrọ isi ụlọ ọrụ Iwajowa LG na 4 Disemba 1996 mgbe e guzobere gọọmentị ime obodo ọhụrụ n'okpuru ọchịchị Gen Sanni Abacha. Obodo na ebe obibi ndị ọzọ gụnyere Iganna, Ilaji-Ile, Idiko-Ile، Ayetoro Ile, Itasa, Idiko Ago, Elekookan, Ijio, Ayegun Wasimi na ihe karịrị obodo narị atọ na iri ịse na ebe obibi ugbo. Ndị bi n'ógbè ahụ bụ ndị Yoruba na-ebikọ n'udo na agbụrụ ndị ọzọ dị ka Fulani, Hausa, Tiv, Egede na ndị ọzọ na-azụ ehi, nnukwu ọrụ ugbo na ịchụ nta. Nke a na-akọwa ihe mere nri na ihe ọkụkụ ego ji dị mfe na ọnụahịa dị ọnụ ala. N'otu aka ahụ, a na-enye kansụl ahụ ọdịbendị bara ọgaranya nke nwere ememme ọdịnala kwa afọ dịka; ememme Oro, Ogun, Sango na Egungun yana ngosipụta ọdịbendị Gelede. Gọọmentị ime obodo Iwajowa dị n'ebe ugwu site na Gọọmentụ ime obodo Itesiwaju, n'ebe ndịda site na Gọvanọ ime obodo Ibarapa North, n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ site na Ọchịchị ime obodo Kajola na n'ebe ọdịda anyanwụ site na Republic of Bennin.O nwere mpaghara nke 2,529 km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke 102,980 na ọnụ ọgụgụ afọ 2006. Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ 202.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> 4286mdsqguh6t8db1zuu45g30dwit8i Annette P. Jimerson 0 17766 87421 82410 2022-08-20T10:17:17Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Annette Jimerson''' (amụrụ n'afọ 1966) bụ ónyé America na-ese ihe nke na-arụ ọrụ na mgbasa ozi dịgasị iche iche.<ref name="WhoWho">{{Cite book|title=Who's Who in America 2013.|date=October 2012|publisher=Marquis Who's Who|isbn=978-0-8379-7037-0}}</ref> Otú ọ dị, a maara ya màkà ikike ya na-ese ihe, ma nke dị adị ma nke na-enweghị atụ. N'ịbụ onye na-ese ihe na acrylic na mmanụ, ọ na-emekwa ọrụ mmiri, na isiokwu sitere na ndụ nwụrụ anwụ, ọdịdị ala na foto na abstracts.<ref name="WhoWho" /> Ọ na-arụkwa ọrụ na mkpịsị akwụkwọ na ink, pensụl na-acha odo odo na ihe ọkpụkpụ. A kọwawo ọrụ ya dị ka "nke dị ndụ, nke na-eme ka ọ dịghachi ndụ ma na-adọrọ mmasị" (''Weems Art Gallery''). Jimerson na-edekwa ma na-emepụta ihe osise màkà akwụkwọ ụmụaka, ọrụ nké malitere dị ka "hobby" ma si n'ebe ahụ too.<ref name="comics.drivethrustuff">{{Cite web|title=Mr. Cuphead|url=http://comics.drivethrustuff.com/product/104251/Mr.-Cuphead|publisher=Drive Thru Stuff|accessdate=7 October 2012}}</ref><ref name="comics.drivethrustuff_a">{{Cite web|title=The Pretty Red Flower with a Single Thorn|url=http://comics.drivethrustuff.com/product/104183/The-Pretty-Red-Flower%2C-with-a-Single-Thorn|publisher=Drive Thru Stuff|accessdate=7 October 2012}}</ref><ref name="annettejimerson">{{Cite web|author=Jimerson|first=Annette|title=Biography|url=http://annettejimerson.com/Biography.html|accessdate=7 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140307022112/http://www.annettejimerson.com/Biography.html|archivedate=7 March 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJimerson">Jimerson, Annette. [https://web.archive.org/web/20140307022112/http://www.annettejimerson.com/Biography.html "Biography"]. Archived from [http://annettejimerson.com/Biography.html the original] on 7 March 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 October</span> 2012</span>.</cite></ref> == Akụkọ ndụ == [[File:Trademarkeyes.jpg|thumb|Trademarkeyes Acrylic on Canvas, 12"x 12"]] Jimerson chọpụtara ikike nka ya mgbe ọ dị afọ asaá, ọ nọwokwa na-azụlite nkà nka ya kemgbe ahụ, na-agbasa n'ọtụtụ mgbasa ozi.<ref name="annettejimerson">{{Cite web|author=Jimerson|first=Annette|title=Biography|url=http://annettejimerson.com/Biography.html|accessdate=7 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140307022112/http://www.annettejimerson.com/Biography.html|archivedate=7 March 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJimerson">Jimerson, Annette. [https://web.archive.org/web/20140307022112/http://www.annettejimerson.com/Biography.html "Biography"]. Archived from [http://annettejimerson.com/Biography.html the original] on 7 March 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 October</span> 2012</span>.</cite></ref><ref name="newspaperarchive">{{Cite journal|title=Artist looks to Iowa for a better life|journal=Cedar Rapids Gazette|year=1992|volume=110|issue=188|url=https://newspaperarchive.com/cedar-rapids-gazette/1992-07-15/page-60/?rtserp=tags/artist-looks-to-iowa-for-better-life?pd=15&py=1992&pm=07|accessdate=7 October 2012|author=Eilzabeth Kutter}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFEilzabeth_Kutter1992">Eilzabeth Kutter (1992). [https://newspaperarchive.com/cedar-rapids-gazette/1992-07-15/page-60/?rtserp=tags/artist-looks-to-iowa-for-better-life?pd=15&py=1992&pm=07 "Artist looks to Iowa for a better life"]. ''Cedar Rapids Gazette''. '''110''' (188): 60<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 October</span> 2012</span>.</cite></ref> "Ọ bụ ihe na-adọrọ mmasị ya n'oge ọ bụ nwata na-ese anya na ntì anya zuru ezu, ányá na agba nke dọtara uche n'ebe ónyé na-eto eto na-ese ihe mara mma nọ. "<ref name="extraimaginary">{{Cite web|title=Interview with Annette Jimerson – Artist in the United States|url=http://extraimaginary.com/2012/08/19/interview-with-annette-jimerson/|publisher=Extra Imaginary|accessdate=7 October 2012|pages=1|year=2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130822095157/http://extraimaginary.com/2012/08/19/interview-with-annette-jimerson/|archivedate=22 August 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20130822095157/http://extraimaginary.com/2012/08/19/interview-with-annette-jimerson/ "Interview with Annette Jimerson – Artist in the United States"]. Extra Imaginary. 2012. p.&nbsp;1. Archived from [http://extraimaginary.com/2012/08/19/interview-with-annette-jimerson/ the original] on 22 August 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 October</span> 2012</span>.</cite></ref> Mgbè a hụrụ ọrụ ya na Ngalaba Fine Arts nke Mahadum Memphis, onyeisi oche ahụ kwuru na ha "ahụtụbeghị onye ọ bụla dị otú ahụ na-eto eto nwere ahụmịhe dị otú ahụ".<ref name="AnnetteJimerson2006">{{Cite book|title=Annette Jimerson: A Picture of an Artist|year=2006|publisher=The Perspective|location=Albuquerque, NM|pages=22–33|edition=issue 7, volume 5}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">''Annette Jimerson: A Picture of an Artist'' (issue 7, volume 5&nbsp;ed.). Albuquerque, NM: The Perspective. 2006. pp.&nbsp;22–33.</cite></ref> N'ime afọ ole na ole sochirinụ, a nabatara Jimerson n'ọtụtụ gallery gafee United States, ma gosipụta ya n'ọtụtụ ihe ngosi nka na-ere ọtụtụ ihe osise, na-enweta akwụkwọ akụkọ na ụlọ ọrụ akụkọ na ọtụtụ mbipụta mgbasa ozi dị iche iche, gụnyere Channel 7 News, The Perspective na Cedar Rapids Gazette.<ref name="newspaperarchive">{{Cite journal|title=Artist looks to Iowa for a better life|journal=Cedar Rapids Gazette|year=1992|volume=110|issue=188|url=https://newspaperarchive.com/cedar-rapids-gazette/1992-07-15/page-60/?rtserp=tags/artist-looks-to-iowa-for-better-life?pd=15&py=1992&pm=07|accessdate=7 October 2012|author=Eilzabeth Kutter}}</ref><ref name="AnnetteJimerson2006">{{Cite book|title=Annette Jimerson: A Picture of an Artist|year=2006|publisher=The Perspective|location=Albuquerque, NM|pages=22–33|edition=issue 7, volume 5}}</ref> Damon Hitchcock, prọfesọ nka na San Diego City College, ónyé nwéré ahụmahụ nkuzi afọ iri abụọ na anọ, kpọkọtara klas niile nke mmadụ iri atọ na atọ iji kirie ọrụ Jimerson, na-ekwu na ọ bụ "ónyé na-ese ihe kachasị mmá ọ hụtụrụla".<ref name="annettejimerson">{{Cite web|author=Jimerson|first=Annette|title=Biography|url=http://annettejimerson.com/Biography.html|accessdate=7 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140307022112/http://www.annettejimerson.com/Biography.html|archivedate=7 March 2014}}</ref> == Agụmakwụkwọ == * 1987-1988 San Diego City/Mesa - College, San Diego, California<ref name="annettejimerson">{{Cite web|author=Jimerson|first=Annette|title=Biography|url=http://annettejimerson.com/Biography.html|accessdate=7 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140307022112/http://www.annettejimerson.com/Biography.html|archivedate=7 March 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJimerson">Jimerson, Annette. [https://web.archive.org/web/20140307022112/http://www.annettejimerson.com/Biography.html "Biography"]. Archived from [http://annettejimerson.com/Biography.html the original] on 7 March 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 October</span> 2012</span>.</cite></ref><ref name="extraimaginary">{{Cite web|title=Interview with Annette Jimerson – Artist in the United States|url=http://extraimaginary.com/2012/08/19/interview-with-annette-jimerson/|publisher=Extra Imaginary|accessdate=7 October 2012|pages=1|year=2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130822095157/http://extraimaginary.com/2012/08/19/interview-with-annette-jimerson/|archivedate=22 August 2013}}</ref> * 1986 Milwaukee Institute of Art & Design, Milwaukeee, Wisconsin.<ref name="annettejimerson" /> * 1975 Mahadum Memphis, Memphis, Tennessee * 1975 Onye na-ese ihe n'oge ọkọchị, Memphis, Tennessee == Ihe ngosi == * 2012 Blick, 75 Artist of all Times (magazine), ihe ngosi. * 2012 Art Price, Art Showcase, Paris, France<ref>{{Cite web|title=Art Showcase|url=http://web.artprice.com/artist/535421/annette-jimerson|publisher=Art Price|accessdate=7 October 2012|year=2012}}</ref> * 2007 Weem's Art Gallery, Albuquerque, New Mexico, USA<ref>{{Cite web|title=Artist Represented|url=http://www.artscrawlabq.org/weems_galleries.html|publisher=Weems Galleries and Framing|accessdate=7 October 2012|pages=1|year=2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101119130649/http://artscrawlabq.org/weems_galleries.html|archivedate=19 November 2010}}</ref> * 2007, ABQ Art Review, Albuquerque, New Mexico, USA * 2006 The Perspective (akwụkwọ akụkọ gbasara) "Annette Jimerson: A Picture of an Artist" (mbipụta 7, Mpịakọta 5, peeji nke 22-33), Albuquerque, New Mexico, USA<ref name="AnnetteJimerson2006">{{Cite book|title=Annette Jimerson: A Picture of an Artist|year=2006|publisher=The Perspective|location=Albuquerque, NM|pages=22–33|edition=issue 7, volume 5}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">''Annette Jimerson: A Picture of an Artist'' (issue 7, volume 5&nbsp;ed.). Albuquerque, NM: The Perspective. 2006. pp.&nbsp;22–33.</cite></ref> * 1993 Contemperena Art Gallery, Jacksonville, Florida, USA * 1993 Channel 7 News Station (akụkọ), "Annette Jimerson", Jacksonville, Florida, USA<ref>{{Cite news|title=Annette Jimerson}}</ref> * 1993 Berisford Art Gallery, Jacksonville, Florida, USA * 1993 The Wildlife Gallery, Orlando, Florida, USA * 1992 Peppertree Art Gallery, Cedar Rapids, Iowa, USA * 1992 Cedar Rapids Gazette, akwụkwọ akụkọ gbasaa "Onye na-ese ihe na-ele Iowa anya maka ndụ ka mma" (Mpịakọta 110, NO 188, peeji nke 60), Cedar Rapid, Iowa, USA<ref name="newspaperarchive">{{Cite journal|title=Artist looks to Iowa for a better life|journal=Cedar Rapids Gazette|year=1992|volume=110|issue=188|url=https://newspaperarchive.com/cedar-rapids-gazette/1992-07-15/page-60/?rtserp=tags/artist-looks-to-iowa-for-better-life?pd=15&py=1992&pm=07|accessdate=7 October 2012|author=Eilzabeth Kutter}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFEilzabeth_Kutter1992">Eilzabeth Kutter (1992). [https://newspaperarchive.com/cedar-rapids-gazette/1992-07-15/page-60/?rtserp=tags/artist-looks-to-iowa-for-better-life?pd=15&py=1992&pm=07 "Artist looks to Iowa for a better life"]. ''Cedar Rapids Gazette''. '''110''' (188): 60<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 October</span> 2012</span>.</cite></ref> * 1992 Wildlife Art Gallery, Westdale ngosi Cedar Rapids, Iowa, USA * 1991 Ihe ngosi nka: Annette Jimerson, San Diego, California, USA == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20130815053038/http://annettejimerson.com/ Ebe nrụọrụ weebụ Annette Jimerson] * [http://web.artprice.com/artist/535421/annette-jimerson Artprice.com] * {{IMDb name|3995582}} * [https://web.archive.org/web/20121011164138/http://artwanted.com/artist.cfm?artid=43088 ArtWanted.com] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2uohbxy4ixkp9jkrsr0upbpnk2ff3c8 Addie Pearl Nicholson 0 17813 87109 82469 2022-08-19T12:09:19Z Chidinma1997 13952 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Addie Pearl Nicholson''' (amụrụ n'afọ 1931) bụ ónyé America na-ese ihe. A na-ejikọta ya na [[Quilts of Gee's Bend|Gee's Bend]] quilting collective, ọ bụkwa odeakwụkwọ nke Freedom Quilting Bee mgbè e debanyere aha ya na 1966.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=o57mBjxyVHEC|title=Gee's Bend: The Women and Their Quilts|author=Beardsley|first=John|date=2002|publisher=Tinwood Books|isbn=9780971910409|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/addie-pearl-nicholson|title=Addie Pearl Nicholson {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-23}}</ref> Kemgbe ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-esi nri maka ụlọ ọrụ na-elekọta ụbọchị nke Freedom Quilting Bee, yana dịka ónyé isi oche nke Bee.<ref>Callahan, Nancy. 2014. ''The Freedom Quilting Bee : Folk Art and the Civil Rights Movement''. Alabama Fire Ant Books. p. 46, 171.</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Nicholson na Dallas County, n'ógbè a na-akpọ Pleasant Hill, nso Selma, Alabama. Ọ bụ ezie na, n'ozuzu, mmemme New Deal, ọkachasị ndị metụtara ọrụ ugbo, dị ka Iwu Nhazi Ọrụ Ugbo, Nchịkwa Nlekọta Ugbo, baara ndị ọcha America uru karịa ndị ojii America, ọtụtụ ezinụlọ na Gee's Bend na mpaghara ndị gbara ya gbụrụ-gbúrụ hụrụ ọganihu akụ na ụba n'oge ógè New Deal. Dịka ọmụmaatụ, ezinụlọ Nicholson kwagara Coy, Alabama mgbe e kewara McDuffie Plantation na gọọmentị etiti màkà omume na-ezighị ezi nke ịkpa ihe. Nna ya natara 150 acres nke ala a na-akọ ugbo site na nke a na mmeri. Ọtụtụ ezinụlọ ndị isi ojii nwèrè obi abụọ banyéré mmemme gọọmentị wee kwaga n'ebe ugwu iji zere ikpe na-ezighị ezi.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/addie-pearl-nicholson|title=Addie Pearl Nicholson {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-23}}</ref> Nicholson na di ya, Daniel Nicholson, zutere mgbè ọ dị afọ iri na asatọ. Ha lụrụ di na nwunye n'oge na-adịghị anya wee kwaga Gee's Bend iji rụọ ọrụ ugbo ma zụlite ezinụlọ. Gee's Bend enweghị ọtụtụ ezinụlọ ọhụrụ, ha na-akpọkwa ezinụlọ Nicholson "ndị na-abata", ọ bụ ezie na ha ebiela ebe ahụ ọtụtụ ndụ ha.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/addie-pearl-nicholson|title=Addie Pearl Nicholson {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-23}}</ref> == Ọrụ == Nicholson malitere ime akwa mgbè ọ dị afọ iri na isii ma malite ime ihe ndị ọzọ mgbè ọ lụsịrị di. Di ya, Daniel, ji mpako cheta inyere ya aka, na-eme ihe ọchị na, "Ọ pụghị imeri m na-akwa akwa".<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/addie-pearl-nicholson|title=Addie Pearl Nicholson {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-23}}</ref> Akpụkpọ ha, dị ka ọtụtụ n'ime ha, bụ ndị na-arụ ọrụ, a na-ejikarị ha eme ka ụmụ ha na-ekpo ọkụ n'abalị ma nwee ahụ iru ala mgbè ha na-anọdụ ala n'ọhịa.<ref name=":0" /> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] p3z8ggfulnjgqzz3p0okebpnrw09fxh Annie Bell Pettway 0 17820 87426 82476 2022-08-20T10:18:33Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Annie Bell Pettway''' (1930-2003) bụ ónyé America na-ese ihe. A na-ejikọta ya na ndị otu [[Quilts of Gee's Bend|Gee's Bend]] quilting, ya na nwá ya nwanyị Belinda Pettway.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-bell-pettway|title=Annie Bell Pettway {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-23}}</ref><ref>{{Cite book|chapter=The Life and Art of Mary Lee Bendolph|first=Joanne|author=Cubbs|chapterurl=http://www.venturamodernquiltguild.com/wp-content/uploads/2012/09/MLB.AMOA_.JC_.pdf|title=Mary Lee Bendolph, Gee’s Bend Quilts, and Beyond|publisher=Tinwood Books|location=Atlanta|date=2006}}</ref><ref>Rubin, Susan Goldman (2017). ''The Quilts of Gee's Bend''. New York: Abrams. p. 23.</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=sTCWY6VrqHcC|title=The Quilts of Gee's Bend|author=Beardsley|first=John|date=2002|publisher=Tinwood Books|isbn=9780965376648|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=o57mBjxyVHEC|title=Gee's Bend: The Women and Their Quilts|author=Beardsley|first=John|date=2002|publisher=Tinwood Books|isbn=9780971910409|language=en}}</ref> == Oge ọ malitere == Annie Bell Pettway bụ nwá nwanyị nke okenye, na nwá nke abụọ nkè okenye, nke Clement Pettway na Cherokee Pettway. Nna ya dara ọrịa ma ghara ịgagharị agagharị mgbe Annie dị afọ isii. Ya na nwanne ya nwoke nke okenye, Eddie Lee Pettway, weere ọrụ ugbo niile n'oge a n'ihi na nna ha chọrọ nlekọta nné ha n'oge niile. Ọ na-echeta na ọ na-arịa ọrịa n'ihe ka ukwuu n'oge ọ bụ nwata.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-bell-pettway|title=Annie Bell Pettway {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-23}}</ref> Ọ lụrụ ezigbo enyi ya n'oge ọ bụ nwata, John L. Pettway, mgbè ọ dị afọ iri na asatọ na ya dị afọ iri abụọ na otu. Ha zụlitere ụmụ nwoke asaá na ụmụ nwanyị atọ. Abụọ n'ime ụmụ ya nwoke bi na [[Kónétíkùt|Connecticut]] na abụọ bi na Gee's Bend. N'ime ụmụ ya nwanyị atọ, otu bi na [[Jorjiạ (state)|Georgia]], otu bi ne [[Nú Yọk|New York]], otu, Belinda Pettway, ka nọ na Gee's Bend.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-bell-pettway|title=Annie Bell Pettway {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-23}}</ref> Annie Bell Pettway nwụrụ n'afọ 2003.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-bell-pettway|title=Annie Bell Pettway {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-23}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-bell-pettway "Annie Bell Pettway | Souls Grown Deep Foundation"]. ''www.soulsgrowndeep.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-04-23</span></span>.</cite></ref> == Ọrụ == Nne Pettway, Cherokee, kụziiri ya ka ọ na-ekpuchi uwe site na ịmegharị uwe ọrụ eji eme ihe. Ọ mụtara ịkpa ákwà mgbè ọ dị afọ isii, ma nyefee ụmụ ya nwanyị omenala ahụ.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-bell-pettway|title=Annie Bell Pettway {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-23}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-bell-pettway "Annie Bell Pettway | Souls Grown Deep Foundation"]. ''www.soulsgrowndeep.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-04-23</span></span>.</cite></ref> == Edensibia == {{Reflist}} r99yv2l25bhkckhlmd4kd4au5fdijxb Annie E. Pettway 0 17821 87430 82477 2022-08-20T10:19:27Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Annie E. Pettway (1904-1972) bụ ónyé America na-ese ihe. A na-ejikọta ya na ndị otu [[Quilts of Gee's Bend|Gee's Bend]] quilting collective.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=o57mBjxyVHEC|title=Gee's Bend: The Women and Their Quilts|author=Beardsley|first=John|date=2002|publisher=Tinwood Books|isbn=9780971910409|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=oULezQjE5hwC|title=Gee's Bend: The Architecture of the Quilt|author=Arnett|first=William|date=2006|publisher=Tinwood Books|isbn=9780971910478|language=en}}</ref> E gosipụtara ọrụ ya na Museum of Fine Arts, Houston ma tinye ya na nchịkọta nké Philadelphia Museum of Art.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-e-pettway|title=Annie E. Pettway {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.artandobject.com/news/philadelphia-museum-art-expands-african-american-art-collection|title=Philadelphia Museum of Art Expands African American Art Collection|work=Art & Object|language=en|accessdate=2019-04-21}}</ref> == Oge ọ malitere == Dị ka nwá ya nwoke, Sheriff Willie Quill Pettway, gwara ya n'ajụjụ ọnụ ya na Souls Grown Deep Foundation, a mụrụ Annie E. Pettway na June 18, 1904, nye Austin H. Pettways nà Leetha Pettway. Ọ bụ otu n'ime ụmụ iri.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-e-pettway|title=Annie E. Pettway {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-21}}</ref> Ọ lụrụ Ed. O Pettway. Sheriff Willie Quill Pettway kọwara mgbagwoju ányà banyéré áhà nnà ya:<blockquote>"Ọ lụrụ Ed O.o kwùrù Pettway, mana ọ bụ onye Williams. Ha gbanwere aha ya ka ọ bụrụ Pettway n'ihi na ọ bi n'ebe Pettway, ha ga-agbanwekwa aha ha ma ọ bụrụhaala na ha nọ n'ebe ahụ. Ya mere, mgbe ha malitere ọnụ ọgụgụ ahụ, nke ahụ bụ ihe o debere aha ya: Pettway. Nna ya bụ Ottoway Williams. Ọ gbanwere aha ya ka ọ bụrụ Pettway. "<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-e-pettway|title=Annie E. Pettway {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-21}}</ref></blockquote>Ed na Annie nwèrè ụmụ itoolu, ụmụ nwoke ise na ụmụ nwanyị anọ. Nwa ya nwoke kọwara ya dị ka "onye na-elekọta ụlọ na ónyé na-arụ ọrụ n'ọhịa," na-arụ ihe ọ bụla a pụrụ iche n'echiche iji mee ka ugbo na ezinụlọ na-arụ.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-e-pettway|title=Annie E. Pettway {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-21}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-e-pettway "Annie E. Pettway | Souls Grown Deep Foundation"]. ''www.soulsgrowndeep.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-04-21</span></span>.</cite></ref> == Ọrụ == Sheriff Pettway na-akọwa ime ka akwa dị ka ihe dị mkpa iji chebe ma mee ka ezinụlọ ya nwee obi ụtọ. Ọ bụ omenala na ọ gafere ụmụ ya nwanyị na ụmụ ụmụ ya nwaanyị.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-e-pettway|title=Annie E. Pettway {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-21}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/annie-e-pettway "Annie E. Pettway | Souls Grown Deep Foundation"]. ''www.soulsgrowndeep.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-04-21</span></span>.</cite></ref> == Edensibia == {{Reflist}} bkazphla1ayfdbmv94k0cnhwyd8k20l Ayanah Moor 0 17833 87636 84528 2022-08-20T11:17:45Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayanah Moor''' (amụrụ n'afọ 1973, Norfolk, Virginia, United States) bụ ónyé na-ese ihe na-arụ ọrụ na mbipụta, vidiyo, mgbasa ozi ngwakọta, na arụmọrụ.<ref name="studioforcreativeinquiry1">{{Cite web|url=http://studioforcreativeinquiry.org/peoples/ayanah-moor|title=Ayanah Moor|publisher=STUDIO for Creative Inquiry|date=|accessdate=2015-11-16}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.messagesinthestreet.com/ayanah-moor/|title=Ayanah Moor — in the beginning, sometimes i left messages in the street|publisher=Messagesinthestreet.com|date=|accessdate=2015-11-16}}</ref> Ọrụ ya na-ekwu maka ọdịbendị a ma ama n'oge a site n'ịjụ njirimara na ịma mma ọbọdọ.<ref>{{Cite web|url=http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=7199|title=Moor, Ayanah|publisher=Aavad.com|date=|accessdate=2015-11-16}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.wsworkshop.org/artists/ayanah-moor/|title=Ayanah Moor - Women's Studio Workshop : Women's Studio Workshop|publisher=Wsworkshop.org|date=|accessdate=2015-11-16}}</ref> Ọtụtụ n'ime ọrụ ya na-elekwasị anya na omenala hip-hop, ndọrọ ndọrọ ọchịchị America, asụsụ ojii na arụmọrụ nwoke na nwanyị.<ref>{{Cite web|url=http://www.manacontemporarychicago.com/ayanah-moor/|title=Ayanah Moor Page|work=Mana Contemporary Chicago|language=en-US|accessdate=2018-05-24}}</ref> [[Usòrò:AyanahMoore (49088234701).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Agụmakwụkwọ na nkuzi == Moor nwetara MFA na óbìbì akwụkwọ site na Tyler School of Art, Temple University, Philadelphia, PA 1998 na BFA na eserese na óbìbì akwụkwọ na Virginia Commonwealth University, Richmond, Virginia na 1995.<ref>{{Cite web|url=https://tyler.temple.edu/programs/printmaking/alumni|title=Alumni {{!}} Tyler School of Art and Architecture|work=tyler.temple.edu|accessdate=2020-02-13}}</ref> Moor bụ Ugbú a Associate Professor na Ngalaba Printmedia, na School of the Art Institute of Chicago, Chicago, IL.<ref name="autogenerated1">{{Cite web|url=http://www.saic.edu/profiles/faculty/ayanahmoor/|title=SAIC - Ayanah Moor - School of the Art Institute of Chicago|date=2014-03-04|publisher=Saic.edu|accessdate=2015-11-16}}</ref> Nhọpụta mbụ ya bụ na Mahadum Carnegie Mellon, Pittsburgh, PA.<ref name="autogenerated2">{{Cite web|url=http://www.cmu.edu/homepage/creativity/2009/fall/ayanah-moor.shtml|title=Ayanah Moor - Carnegie Mellon University &#124; CMU|date=|publisher=Cmu.edu|accessdate=2015-11-16}}</ref> == Ihe osise == Ọ na-eweghara ma na-enyocha ihe ndị dị ugbu a iji gbanwee ma gbasaa ihe ọ pụtara.<ref>{{Cite web|url=http://creativemornings.com/talks/ayanah-moor/1|title=Ayanah Moor &#124; Artist &#124; CreativeMornings/PGH|author=|date=2014-05-01|publisher=Creativemornings.com|accessdate=2015-11-16}}</ref> "Ọrụ m na-enyocha ụzọ omenala a ma ama si akọwapụta ọchịchọ anyị, egwu anyị, nrọ anyị," Moor kọwara.<ref name="autogenerated2">{{Cite web|url=http://www.cmu.edu/homepage/creativity/2009/fall/ayanah-moor.shtml|title=Ayanah Moor - Carnegie Mellon University &#124; CMU|date=|publisher=Cmu.edu|accessdate=2015-11-16}}</ref> "Echere m na enwere m mmetụta mgbe niile na mkpa ọ dị ịkọwa onwé m, n'ihi na ndị isi ojii nọ na America enweela mmetụta n'akụkọ ihe méré eme site n'ụzọ ndị ọzọ kọwapụtara ha. Màkà m, ịtụgharị: bụ ime ihe na akụkọ ihe mere eme. Ọ bụ ma nkwenye nke akụkọ ihe méré eme, nkatọ ya, na echiche ọzọ. Enwere m mmasị na mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke agbụrụ, dịka enwere m mmasị na okike na mmekọahụ. N'ọrụ m, m na-ejikarị echiche anyị na-eche na ọ dị ka ihe a na-ejighị n'aka, iji kpọọ nkọwa ọhụrụ. "<ref>{{Cite web|url=http://grapevineink.blogspot.com/2010/02/interview-with-ayanah-moor.html|title=GrapevineInk: Interview with Ayanah Moor|author=Matsunami|first=Chanel|date=2013-09-21|publisher=Grapevineink.blogspot.com|accessdate=2015-11-16}}</ref> == Onyinye == N'afọ 2015 Ayanah Moor natara Hyde Park Art Center Jackman Goldwasser Residency, Chicago, IL.<ref>{{Cite web|url=http://www.hydeparkart.org/the-jackman-goldwasser-residency/current-residents/ayanah-moor|title=The Jackman Goldwasser Residency - Current Residents - Ayanah Moor - Hyde Park Art Center|publisher=Hydeparkart.org|date=|accessdate=2015-11-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117030919/http://www.hydeparkart.org/the-jackman-goldwasser-residency/current-residents/ayanah-moor|archivedate=17 November 2015}}</ref> N'afọ 2014 ọ natara The Pittsburgh Foundation, Advancing Black Arts na Pittsburgh Award ($ 7,500).<ref>{{Cite web|url=https://pittsburghfoundation.org/node/27595|title=Advancing Black Arts in Pittsburgh Program|publisher=The Pittsburgh Foundation|date=|accessdate=2015-11-16}}</ref> N'afọ 2011, e nyèrè ya STUDIO maka Creative Inquiry fellowship na Mahadum Carnegie Mellon .<ref name="studioforcreativeinquiry1">{{Cite web|url=http://studioforcreativeinquiry.org/peoples/ayanah-moor|title=Ayanah Moor|publisher=STUDIO for Creative Inquiry|date=|accessdate=2015-11-16}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://studioforcreativeinquiry.org/peoples/ayanah-moor "Ayanah Moor"]. STUDIO for Creative Inquiry<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 November</span> 2015</span>.</cite></ref> N'afọ 2011, The Pittsburgh Foundation nyèrè Moor onyinye Advancing Black Arts na Pittsburgh Award. N'afọ 2003, ọ natara onyinye Mid Atlantic Arts Foundation na The Pittsburgh Foundation, Artist Award, Pittsburgh, PA.<ref>{{Cite web|url=https://pittsburghfoundation.org/node/11547|title=Advancing Black Arts Fund first grants|publisher=The Pittsburgh Foundation|date=|accessdate=2015-11-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117015521/https://pittsburghfoundation.org/node/11547|archivedate=17 November 2015}}</ref> N'afọ 2002, e nyèrè Moor Berkman Faculty Development Fund Grant, Mahadum Carnegie Mellon. == Edensibia == {{Reflist|colwidth=30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pxiaja89hqg787jbyhe9p5hhnrlkte4 Ayanna Jolivet McCloud 0 17837 87650 84527 2022-08-20T11:21:27Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayanna Jolivet McCloud''' (amụrụ n'afọ 1978) bụ ónyé na-ese ihe nkiri na arụmọrụ, ónyé édémédé, na onye nkuzi si Houston, [[Texas]]. A maara ya màkà obere ihe mara mma na ihe ngosi ụda nke multimedia.<ref name=":4">{{Cite news|url=https://www.houstonpress.com/music/50-people-we-love-in-the-houston-music-scene-9635160|title=50 Houston Music People We Love|author=Salinas, Veronica Anne|first=Houston Press Music|date=2017-07-25|work=Houston Press|accessdate=2018-11-29}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=http://gulfcoastmag.org/books/reviews-interviews/sound-spaces/|title=Sound Spaces: A Review of Ayanna Jolivet Mccloud's Holdings & Intervals - Gulf Coast: A Journal of Literature and Fine Arts|work=gulfcoastmag.org|language=en|accessdate=2018-07-08}}</ref> [[Usòrò:Ayannajolivetmccloud.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == McCloud tolitere na Houston.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.hearourhouston.com/tour/third-ward-ayanna-jolivet-mccloud/|title=Hear Our Houston - A's Third Ward|work=www.hearourhouston.com|language=en|accessdate=2018-07-08}}</ref> Ọ natara BA na nyocha ányá na nyocha site na Art Institute of Chicago. Ọ bụ ezie na ọ zụrụ dị ka onye na-ese ihe, McCloud gbanwere ọrụ nka ya n'ime ọrụ multimedia na-ejikọta ụda, ederede, na arụmọrụ.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://gulfcoastmag.org/books/reviews-interviews/sound-spaces/|title=Sound Spaces: A Review of Ayanna Jolivet Mccloud's Holdings & Intervals - Gulf Coast: A Journal of Literature and Fine Arts|work=gulfcoastmag.org|language=en|accessdate=2018-07-08}}</ref> Ruo ihe karịrị afọ iri na ise, McCloud rụrụ ọrụ na nchịkwa na-enweghị uru na ụlọ ọrụ nka dị iche iche gbụrụ-gbúrụ United States. Ọ na-arụ ọrụ ugbu a dị ka ónyé nduzi nke agụmakwụkwọ na mmemme ọha na eze na Houston Botanic Garden.<ref>{{Cite web|url=http://hbg.org/about|title=The Garden's Leadership|work=Houston Botanic Garden|accessdate=20 May 2020}}</ref> == Ọrụ == McCloud esonyewo na ébé óbíbí na ihe ngosi na America niile, gụnyere United States, Caribbean Islands, na Central na South [[Amerikas|America]].<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.hearourhouston.com/tour/third-ward-ayanna-jolivet-mccloud/|title=Hear Our Houston - A's Third Ward|work=www.hearourhouston.com|language=en|accessdate=2018-07-08}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.hearourhouston.com/tour/third-ward-ayanna-jolivet-mccloud/ "Hear Our Houston - A's Third Ward"]. ''www.hearourhouston.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-07-08</span></span>.</cite></ref> Ọ bụ ónyé na-ese ihe na Project Row Houses, Round 42: The One and the Many: A Self-portrait in Seven Parts, nke onye nlekọta Sally Frater haziri dị ka nzaghachi na ntụgharị uche na ọrụ Project Row House na oge ya na Houston na Houston na Ward nke atọ nke Houston. Màkà ọrụ a, McCloud mepụtara otu ihe akpọrọ ''Score [otú ị ga-esi jide oghere ma jupụta'' ihe], ebe o ji ụda, ihe ọkpụkpụ, na ederede mee ihe na mgbalị ịmepụta gburugburu ntụgharị uche iji nyochaa trauma, hollowness, na iru uju.<ref>{{Cite news|url=https://projectrowhouses.org/past-artist-rounds/round-42?rq=ayanna|title=Round 42|work=Project Row Houses|accessdate=2018-11-28|language=en-US}}</ref> Ọrụ a gosipụtara ọtụtụ ọrụ McCloud dị ka obéré ma ọ dịkarịa ala n'elu ma jupụta na ọkwa ma ọ bụrụ na mmadụ ele anya karịa n'elu. Ọrụ ahụ gụnyekwara ọmụmụ ihe, Writing in the Margins, nke McCloud kwadoro.<ref>{{Cite news|url=http://magazine.art21.org/2017/11/07/the-poetry-of-everyday-life-an-interview-with-project-row-houses-director-eureka-gilkey/#.W_3q_S2ZOjQ|title=The Poetry of Everyday Life: An Interview with Project Row Houses Director Eureka Gilkey {{!}} Art21 Magazine|work=Art21 Magazine|accessdate=2018-11-28|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Site na CV McCloud:<ref name=":5">{{Cite web|url=https://scholar.library.miami.edu/caribbeanvisual/ayanna-mccloud|title=CV|author=|first=|date=|work=University of Miami Libraries|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091121040114/http://scholar.library.miami.edu:80/caribbeanvisual/ayanna-mccloud|archivedate=2009-11-21|accessdate=February 25, 2020}}</ref> === Ihe ngosi / arụmọrụ onwe onye === * 2006 - ájá goofer, Diaspora Vibe Cultural Arts Incubator, Miami, Florida (arụ ọrụ) * 2006 - otu: ọbara shuga (usoro canibala), PoPop Studios, Nassau, Bahamas (arụ ọrụ) * 2004 - n'okpuru, Polvo Art Studio, Chicago, Illinois   * 2003 - Marks, Base Space, School of the Art Institute of Chicago, Chicago, Illinois   == Edensibia == {{Reflist|25em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 75pzu3anw60puifpj9yivb8ic84m2fp 87651 87650 2022-08-20T11:21:50Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ayanna Jolivet McCloud''' (amụrụ n'afọ 1978) bụ ónyé na-ese ihe nkiri na arụmọrụ, ónyé édémédé, na onye nkuzi si Houston, [[Texas]]. A maara ya màkà obere ihe mara mma na ihe ngosi ụda nke multimedia.<ref name=":4">{{Cite news|url=https://www.houstonpress.com/music/50-people-we-love-in-the-houston-music-scene-9635160|title=50 Houston Music People We Love|author=Salinas, Veronica Anne|first=Houston Press Music|date=2017-07-25|work=Houston Press|accessdate=2018-11-29}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=http://gulfcoastmag.org/books/reviews-interviews/sound-spaces/|title=Sound Spaces: A Review of Ayanna Jolivet Mccloud's Holdings & Intervals - Gulf Coast: A Journal of Literature and Fine Arts|work=gulfcoastmag.org|language=en|accessdate=2018-07-08}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == McCloud tolitere na Houston.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.hearourhouston.com/tour/third-ward-ayanna-jolivet-mccloud/|title=Hear Our Houston - A's Third Ward|work=www.hearourhouston.com|language=en|accessdate=2018-07-08}}</ref> Ọ natara BA na nyocha ányá na nyocha site na Art Institute of Chicago. Ọ bụ ezie na ọ zụrụ dị ka onye na-ese ihe, McCloud gbanwere ọrụ nka ya n'ime ọrụ multimedia na-ejikọta ụda, ederede, na arụmọrụ.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://gulfcoastmag.org/books/reviews-interviews/sound-spaces/|title=Sound Spaces: A Review of Ayanna Jolivet Mccloud's Holdings & Intervals - Gulf Coast: A Journal of Literature and Fine Arts|work=gulfcoastmag.org|language=en|accessdate=2018-07-08}}</ref> Ruo ihe karịrị afọ iri na ise, McCloud rụrụ ọrụ na nchịkwa na-enweghị uru na ụlọ ọrụ nka dị iche iche gbụrụ-gbúrụ United States. Ọ na-arụ ọrụ ugbu a dị ka ónyé nduzi nke agụmakwụkwọ na mmemme ọha na eze na Houston Botanic Garden.<ref>{{Cite web|url=http://hbg.org/about|title=The Garden's Leadership|work=Houston Botanic Garden|accessdate=20 May 2020}}</ref> == Ọrụ == McCloud esonyewo na ébé óbíbí na ihe ngosi na America niile, gụnyere United States, Caribbean Islands, na Central na South [[Amerikas|America]].<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.hearourhouston.com/tour/third-ward-ayanna-jolivet-mccloud/|title=Hear Our Houston - A's Third Ward|work=www.hearourhouston.com|language=en|accessdate=2018-07-08}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.hearourhouston.com/tour/third-ward-ayanna-jolivet-mccloud/ "Hear Our Houston - A's Third Ward"]. ''www.hearourhouston.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-07-08</span></span>.</cite></ref> Ọ bụ ónyé na-ese ihe na Project Row Houses, Round 42: The One and the Many: A Self-portrait in Seven Parts, nke onye nlekọta Sally Frater haziri dị ka nzaghachi na ntụgharị uche na ọrụ Project Row House na oge ya na Houston na Houston na Ward nke atọ nke Houston. Màkà ọrụ a, McCloud mepụtara otu ihe akpọrọ ''Score [otú ị ga-esi jide oghere ma jupụta'' ihe], ebe o ji ụda, ihe ọkpụkpụ, na ederede mee ihe na mgbalị ịmepụta gburugburu ntụgharị uche iji nyochaa trauma, hollowness, na iru uju.<ref>{{Cite news|url=https://projectrowhouses.org/past-artist-rounds/round-42?rq=ayanna|title=Round 42|work=Project Row Houses|accessdate=2018-11-28|language=en-US}}</ref> Ọrụ a gosipụtara ọtụtụ ọrụ McCloud dị ka obéré ma ọ dịkarịa ala n'elu ma jupụta na ọkwa ma ọ bụrụ na mmadụ ele anya karịa n'elu. Ọrụ ahụ gụnyekwara ọmụmụ ihe, Writing in the Margins, nke McCloud kwadoro.<ref>{{Cite news|url=http://magazine.art21.org/2017/11/07/the-poetry-of-everyday-life-an-interview-with-project-row-houses-director-eureka-gilkey/#.W_3q_S2ZOjQ|title=The Poetry of Everyday Life: An Interview with Project Row Houses Director Eureka Gilkey {{!}} Art21 Magazine|work=Art21 Magazine|accessdate=2018-11-28|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Site na CV McCloud:<ref name=":5">{{Cite web|url=https://scholar.library.miami.edu/caribbeanvisual/ayanna-mccloud|title=CV|author=|first=|date=|work=University of Miami Libraries|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091121040114/http://scholar.library.miami.edu:80/caribbeanvisual/ayanna-mccloud|archivedate=2009-11-21|accessdate=February 25, 2020}}</ref> === Ihe ngosi / arụmọrụ onwe onye === * 2006 - ájá goofer, Diaspora Vibe Cultural Arts Incubator, Miami, Florida (arụ ọrụ) * 2006 - otu: ọbara shuga (usoro canibala), PoPop Studios, Nassau, Bahamas (arụ ọrụ) * 2004 - n'okpuru, Polvo Art Studio, Chicago, Illinois   * 2003 - Marks, Base Space, School of the Art Institute of Chicago, Chicago, Illinois   == Edensibia == {{Reflist|25em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] a5gfmw5e2xhcmas48ba94kdophj1dvl Annie Lee (artist) 0 17846 87434 82503 2022-08-20T10:20:40Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Annie Frances Lee''' (3 Machị 1935 - 24 Nọvemba 2014) bụ ónyé America na-ese ihe.<ref>{{Cite web|author=Leondis|first=Cristie|title=Iconic Artist and Humanitarian Annie Lee Dies at 79|url=http://www.blackenterprise.com/lifestyle/iconic-artist-annie-lee-dies-79/|work=Black Enterprise|date=25 November 2014|publisher=Black Enterprise|accessdate=5 March 2016}}</ref> A maara ya màkà ihe ngosi ya nke ndụ ndị Africa na America kwa ụbọchị. A na-eji ihe oyiyi na-enweghị ihu márá ọrụ ya. O jiri asụsụ ahụ gosipụta mmetụta na ngosipụta n'ọrụ ya.<ref>{{Cite news|author=Caro|first=Mark|title=Blue Monday' artist Annie Lee dead at 79|url=http://www.chicagotribune.com/entertainment/ct-artist-annie-lee-dead-at-79-20141126-column.html|accessdate=5 March 2016|publisher=Chicago Tribune|date=26 November 2014}}</ref> Ihe osise ya kachasị ewu ewu bụ Blue Monday na My Cup Runneth Over . == Akụkọ ndụ == A mụrụ Lee na Gadsden, Alabama mana o tolitere na Chicago, Illinois. Ọ malitere ise ihe mgbe ọ bụ nwatakịrị wee merie asọmpi mbụ ya mgbè ọ dị afọ 10 mana ọ malitere ise ihe ruo mgbe ọ dị iri anọ.<ref name=":0">{{Cite web|title=The History Makers|url=http://www.thehistorymakers.com/biography/annie-lee-41|work=The History Makers|accessdate=5 March 2016}}</ref> Lee gara Wendell Phillips High School na South Side nke Chicago. Ihe omuma nka ya mèrè ka ọ nata akwukwo iji gaa Mahadum Northwestern mana ọ jụrụ akwukwo akwukwo di ma zụlite ezinụlọ. Ka ọ na-erule afọ 40, mgbè ọ malitere ọrụ ya dị ka ónyé na-ese ihe, Lee anwụọla di abụọ n'ihi ọrịa kansa, zụlitere nwa nwanyị site na alụmdi na nwunye mbụ ya na nwa nwoke site na nke abụọ ya, ma nwụọ nwa nwoke n'ihe mberede na 1986. Ọ debanyere aha na Loop Junior College ma mechaa akwụkwọ ya iji rụọ ọrụ na Mundelein College na American Academy of Art . Mgbè ọ na-arụ ọrụ dị ka onye isi odeakwụkwọ na Northwestern Railroad, Annie mụrụ nka n'abalị ruo afọ asatọ, mechaa nweta nzèrè Master of Education na Mahadum Loyola.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=http://art.state.gov/artistdetail.aspx?id=151812|title=U.S. Department of State - Art in Embassies|work=art.state.gov|accessdate=2016-03-06}}</ref> Ọrụ ụgbọ okporo ígwè Lee kpaliri otu n'ime ihe osise ya kachasị ewu ewu, Blue Monday, nke na-egosi nwanyị na-agba mbọ ịpụ n'àkwà n'ụtụtụ Mọnde. Ihe ngosi azụmahịa ya bụ mmetụta na-akpali akpali nke ndị mmadụ na ihe osise na ihu ndị a na-ese na-enweghị ihe ngosi. Mgbè ọ dị afọ iri ise, Lee nwere ihe ngosi gallery mbụ ya ma o kwere ka e mepụta ihe osise anọ nke ihe osise mbụ ya. N'iji atụmatụ ya, Lee mepụtara ihe oyiyi, ụmụ bebi ejiji, ihe ịchọ mma ụlọ, na tebụl kichin.<ref name="Annie Lee">{{Cite web|url=http://tomjoynerfoundation.org/art-gallery/annie-lee/|title=Annie Lee|work=tomjoynerfoundation.org|accessdate=2016-10-19}}</ref> === Ọrụ ebere na ntọala === Kemgbe ọtụtụ iri afọ, Lee abụwo ónyé na-akwado Tom Joyner Foundation. O nyere ógè ya na ihe osise ya iji nyere Foundation aka ịnakọta ego iji mee ka ụmụ akwụkwọ nọ na kọleji na mahadum ndị Black. Ihe osise ya dị elu: Ụzọ e si agba egwu na-eme emume ihe ịga nke ọma nke ụmụ akwụkwọ na kọleji ndị a. Ihe osise ''White Night'' ya na-ejide ịma mma na whimsy nke otu n'ime abalị isiokwu n'ụgbọ Fantastic Voyage, njem njem izu ụka kwa afọ nke bụ ihe nchịkọta ego màkà Ntọala na nke ọ bụ ónyé na-egosi mgbè niile.<ref>{{Cite web|url=http://blackamericaweb.com/2014/11/24/annie-lee-artist-humanitarian-dies/|title=Annie Lee, Artist & Humanitarian, Dies|date=2014-11-24|work=Black America Web|accessdate=2016-10-19}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} 68soa9d8jxo5kxj7r0b4g5s9hkq4p0p Autumn Knight 0 17849 87545 84522 2022-08-20T10:53:02Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Autumn Knight (amụrụ n'afọ 1980) bụ ónyé America na-ese ihe na-arụ ọrụ na arụmọrụ, ntinye, na ederede sitere na Houston, Texas '''ónyé''' bi ma na-arụkọ ọrụ na New York City.<ref name=":0">{{Cite web|author=Kroeber|first=Gavin|title=Autumn Knight|url=https://www.artinamericamagazine.com/reviews/autumn-knight/|work=Art in America}}</ref> [[Usòrò:Black and White Headshot of Autumn Knight with large glasses.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == Knight gàrà ụlọ akwụkwọ sekọndrị maka ime ihe na nka anya na Houston, TX . Ọ gara n'ihu nweta MA na Drama Therapy, site na Mahadum New York na BA na Theatre Arts / Speech Communications site na Machị Dillard.<ref name=":1">{{Cite web|title=Artists 2014|url=https://www.millaycolony.org/artists-2014/|accessdate=2019-03-05|work=The Millay Colony for the Arts|language=en-US}}</ref> Knight nwèrè asambodo na Arts Management & Marketing site na Birkbeck College na London, UK na Speech & Drama site na Central School of London.<ref name=":1" /> == Ọrụ == === Ọrụ nka === A maara Knight màkà ọrụ ya, nke ọzụzụ azụmaahịa ya na ọgwụgwọ metụtara.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.artpractical.com/column/autumn-knight-sanity-tv/|title=Autumn Knight’s Sanity TV|author=Tuazon|first=Ana|work=Art Practical|language=en|accessdate=2019-03-06}}</ref> Ọtụtụ mgbè, ọrụ ndị ahụ na-eme ka mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke ndị na-ege ya ntị, na-emezi ka agbụrụ, okike, na mmekọrịta ike dị n'ime ụlọ ahụ. A kọwawo ọrụ ya dị ka nke nwéré "mmetụta na-enweghị isi na nke na-atọ ọchị".<ref name=":0">{{Cite web|author=Kroeber|first=Gavin|title=Autumn Knight|url=https://www.artinamericamagazine.com/reviews/autumn-knight/|work=Art in America}}</ref> Na Sanity TV na Portland Institute for Contemporary Artīs Time-Based Art Festival (TBA) n'afọ 2018, Knight rụrụ ọrụ nke "ónyé na-enweghị isi nkè ihe ngosi okwu," na-eduzi ndị na-ege ntị isonye site na ntụziaka na ajụjụ ọnụ.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.artpractical.com/column/autumn-knight-sanity-tv/|title=Autumn Knight’s Sanity TV|author=Tuazon|first=Ana|work=Art Practical|language=en|accessdate=2019-03-06}}</ref> Knight bụ otu n'ime ndị na-ese ihe nyéré aka na vidiyo egwu nkeji iri atọ na atọ nke Solange na abọm ya When I Get Home (2019).<ref>{{Cite web|url=http://www.artnews.com/2019/03/01/new-solange-video-features-rothko-chapel-work-by-jacolby-satterwhite-robert-pruitt-more/|title=New Solange Video Features Rothko Chapel, Work by Jacolby Satterwhite, Robert Pruitt, More|date=2019-03-01|work=ARTnews|language=en-US|accessdate=2019-03-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.vulture.com/2019/03/watch-solanges-when-i-get-home-film-video.html|title=Watch Solange’s When I Get Home Film|work=www.vulture.com|accessdate=2019-03-06}}</ref> Ọ bụ ónyé mmeri nke 2021 Nancy B. Negley Rome Prize site na American Academy na Rome.<ref>{{Cite web|author=Rome|first=American Academy in|title=Announcing the 2021–22 Rome Prize Winners and Italian Fellows|url=https://www.aarome.org/news/features/announcing-2021-22-rome-prize-winners-italian-fellows|accessdate=2022-04-28|work=American Academy in Rome|language=en}}</ref> Knight bụkwa ónyé natara 2022 Guggenheim Fellowship na Film-Video.<ref>{{Cite web|title=Autumn Knight|url=https://www.gf.org/fellows/all-fellows/autumn-knight/|accessdate=2022-04-28|work=John Simon Guggenheim Memorial Foundation|language=en-US}}</ref> E gosipụtara Knight n'ọtụtụ ebe, gụnyere na ụlọ ọrụ ndị dị ka Marfa Contemporary (2018), DiverseWorks Artspace (2018), Contemporary Arts Museum Houston (2018), Mahadum Illinois - Krannert Art Museum (2017), Art League Houston (2016), She Works Flexible (2016), The New Museum (2015), Blaffer Art Museum (2014), Skowhegan Space (2014), CounterCutrent (2014) na Lisa E. Harris na M'Kina Tapscott, Project Row Houses (2013), na Crystal Bridges Museum.<ref>{{Cite web|url=http://www.marfacontemporary.org/home/exhibits/upcoming/autumn-knight-closure/|title=Marfa Contemporary :: Autumn Knight - Grand Opening/Grand Closing|work=www.marfacontemporary.org|accessdate=March 5, 2019|archivedate=March 4, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190304043325/http://marfacontemporary.org/home/exhibits/upcoming/autumn-knight-closure/}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.diverseworks.org/in-the-works/exhibtion-performance/autumn-knight-m_-_-_er|title=AUTUMN KNIGHT: M_ _ _ER|work=DiverseWorks|language=en-US|accessdate=2019-03-05}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://camh.org/event/workshop-fluid-artist-autumn-knight/|title=Workshop {{!}} fluid with Artist Autumn Knight|work=Contemporary Arts Museum Houston|language=en-US|accessdate=2019-03-05}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://kam.illinois.edu/publication/autumn-knight-rehearsal|title=Autumn Knight: In Rehearsal|work=Krannert Art Museum}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.artleaguehouston.org/c-2016-linda-shearer|title=C 2016 Sun Sess B|work=Art League Houston|language=en-US|accessdate=2019-03-05}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sheworksflexible.com/flex-space|title=Flex Space|work=She Works Flexible|language=en-US|accessdate=2019-03-05}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.newmuseum.org/calendar/view/479/chelsea-knight-knight-knight-latencies-with-autumn-knight|title=Chelsea Knight: Knight + Knight Latencies, with Autumn Knight|work=www.newmuseum.org|language=en|accessdate=2019-03-05}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.blafferartmuseum.org/webPast/event/performance-by-autumn-knight-performance-de-autumn-knight/|title=Performance by Autumn Knight / Performance de Autumn Knight|work=Blaffer Art Museum|accessdate=2019-03-05|archivedate=March 7, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190307054249/http://www.blafferartmuseum.org/webPast/event/performance-by-autumn-knight-performance-de-autumn-knight/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.skowheganart.org/event/2014/12/30/staging-sex-staging-self-6-autumn-knight-chelsea-knight|title=Staging Sex, Staging Self #6: Autumn Knight & Chelsea Knight|work=Skowhegan School of Painting & Sculpture|language=en-US|accessdate=2019-03-05}}</ref><ref>{{Cite web|title=Flower Man Bike Parade|url=http://www.countercurrentfestival.org/project/flower-man-bike-parade/|accessdate=2020-08-04|work=CounterCurrent|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://projectrowhouses.org/past-artist-rounds/round-37|title=Round 37|work=Project Row Houses|language=en-US|accessdate=2019-03-05}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://stateoftheart.crystalbridges.org/blog/project/autumn-knight/|title=Autumn Knight {{!}} State of The Art|language=en-US|accessdate=2019-03-05}}</ref> == Edensibia == {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] d8skp59fozaem0pcukpmkavxwlsgnww Anna Russell Jones 0 17855 87371 82553 2022-08-20T10:05:01Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anna Russell Jones''' (1902, Jersey City, New Jersey Eprel 3, 1995, Germantown, Pennsylvania) bụ ónyé Africa America na-ese ihe nkè a maara màkà ọrụ ya na eserese, kapet, na imewe akwa.<ref>{{Cite news|url=https://www.newspapers.com/clip/89919049/obituary-for-anna-r-jones-1995-1995/|title=Anna R. Jones, 92, pioneer in many fields|work=The Philadelphia Inquirer|date=1995-04-05|accessdate=2021-12-02}}</ref> A na-edebe akwụkwọ ya na African American Museum na Philadelphia. == Agụmakwụkwọ == Dị ka nwanyị Africa America mbụ natara agụmakwụkwọ afọ anọ site na Philadelphia Board of Education na ónyé Africa America mbụ gụsịrị akwụkwọ na Philadelphia School of Design for Women (PSDW), ugbu a Moore College of Art & Design, ihe ọmụmụ Anna Russell Jones rụzuru na-egosi naanị mmalite nke ndụ nke na-abụghị naanị ihe ịma aka kamakwa gafere akụkọ ifo agbụrụ, stereotypes, na nkọwa ndị na-adịghị mmá nké ndụ ojii na narị afọ nkè 20 America.<ref>{{Cite journal|author=Hill-Campbell|first=Michelle|date=Summer 1999|title=Uncovering a legacy: African American textile designers|url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=aft&AN=505822172&site=ehost-live&scope=site|journal=Surface Design Journal|volume=23|pages=20–24}}</ref> == Ọrụ == Mgbe ọ nwetasịrị akara ugo mmụta ya na imepụta akwa na PSDW, Anna Russell Jones rụrụ ọrụ dị ka ónyé na-emepụta akwa na Philadelphia. Ọ meghere ụlọ ọrụ nke ya ma ree ihe osise ya na akwụkwọ mgbidi na ụlọ ọrụ dị na Philadelphia, New York na Canada na 1920s na 1930s.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://hsp.org/blogs/archival-adventures-in-small-repositories/anna-russell-jones-a-life-full-of-firsts|title=Anna Russell Jones: A Life Full of Firsts|date=October 22, 2014|work=Historical Society of Pennsylvania|accessdate=March 27, 2019}}</ref> Ọ bụ nwanyị Africa America mbụ si Philadelphia sonyeere ndị agha US, na-eje ozi dị ka ónyé otu Women's Army Auxiliary Corps (mgbè e mesịrị Women's army Corps), n'oge Agha Ụwa nké Abụọ.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://hsp.org/blogs/archival-adventures-in-small-repositories/anna-russell-jones-a-life-full-of-firsts|title=Anna Russell Jones: A Life Full of Firsts|date=October 22, 2014|work=Historical Society of Pennsylvania|accessdate=March 27, 2019}}</ref> Jones nọ na Arizona, ébé ọ rụrụ ọrụ eserese màkà akwụkwọ ndị agha ma nweta ọtụtụ onyinye.<ref name=":0" /> == Akụkọ ihe mere eme == Dị ka Nina de Angeli Walls na-atụ aro n'akwụkwọ ya Art, Industry, and Women's Education in Philadelphia, mgbanwe dị ukwuu mere na ọzụzụ nka na ọrụ maka ụmụ nwanyị na nka anya n'etiti etiti oge Victorian na oge nke oge a, na-agbakọta mgbanwe na agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị na ịnweta ọrụ ndị mere na mpaghara ndị ọzọ. Oge Anna Russell Jones na PSDW bụ nke otu akụkụ ahụ nke ụkpụrụ mmalite narị afọ nke 20 na usoro mmekọrịta nwoke na nwanyị. Dị ka Walls si kwuo n'akụkọ ya, ụlọ akwụkwọ ahụ nọgidere na-acha ọcha na mmalite narị afọ nke iri abụọ; e mere ka iwu a doo anya na akwụkwọ iwu Moore Institute site na 1932 ruo mgbe 1945. Nanị onye e dekọrọ na nke a bụ onye Africa America mbụ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ, Anna Russell.<ref name="Walls 2001">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=1pyfAAAAMAAJ|title=Art, Industry, and Women's Education in Philadelphia|author=Walls|first=Nina de Angeli|date=2001|publisher=Bergin & Garvey|isbn=9780897897457|language=en}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} njlmoscjfdtlhb1wmi6dho0bkdqduab Alfred Amadu Conteh 0 17890 87703 82589 2022-08-20T11:39:05Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}   [[Category:Articles with hCards]] '''Alfred Amadu Conteh''' bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese onyinyo na ónyé na-eme ihe nkírí. [[Usòrò:7_a.m._by_Alfred_Amadu_Conteh.jpeg|thumb|7 ụtụtụ nke Alfred Amadu Conteh dere]] == Akụkọ ndụ == A mụrụ Alfred Amadu Conteh na 1975 na Fort Valley, Georgia. Ọ gàrà Mahadum Hampton na Hampton, Virginia, ebe ọ natara BFA. Ọ natara MFA ya na Mahadum Georgia Southern dị na Statesboro, [[Jorjiạ (state)|Georgia]]. Nne ya bụ ónyé Africa America na nna ya si [[Sierra Leone]], West Africa. Ọtụtụ n'ime ọrụ ya na-enyocha njirimara onwé ya site na ahụmịhe ndị mụrụ ya na ọdịiche ọdịbendị. Tinyere ihe osise, Conteh na-emepụta ihe ọkpụkpụ nke ógè a nke na-eji ihe nnọchianya iji gosipụta akụkọ ya banyere ahụmịhe ndịda Africa America. "<ref name="Nolan">{{Cite web|author=Nolan|first=Joe|title=Black Art Matters in "Topography," at Tinney Contemporary, Nashville|url=http://burnaway.org/review/black-art-matters-topography-tinney|work=BurnAway|accessdate=May 7, 2016}}</ref> Conteh na-eji mgbasa ozi dịgasị iche iche dị ka ụgbọ ala iji kpalie echiche nke ga-akpata mgbanwe. "<ref name="Walden">{{Cite web|author=Walden|first=Katherine|title=Talented artists emerge in Museum of Arts and Sciences exhibition|url=http://www.macon.com/living/article72267122.html|work=Atlanta Journal Constitution|accessdate=May 8, 2016}}</ref> [[Usòrò:Sink_by_Alfred_Amadu_Conteh.jpg|thumb|Sink nke Alfred Amadu Conteh]] Alfred Amadu Conteh malitere igosi na 2003 ma kemgbe ahụ, o sonyere n'ihe karịrị ihe ngosi 12 na ọtụtụ ihe ngosi otu. Ọrụ Conteh akpatawo nzaghachi esemokwu n'ọnọdụ ụfọdụ. Ihe ngosi ya na Tubman Museum na 2015 na Macon, Georgia, kpatara ọgba aghara n'etiti ndị isi okpukpe hụrụ ihe osise ya "Preacher Pimp". Usoro "pimp" nke Conteh gosipụtara ọtụtụ ndị mmadụ na mmejọ ha na ndị ọzọ. N'etiti ndị gụnyere bụ "Athlete Pimp," ŌProperty-Owning Pimp" na "Mother Pimp". Usoro ahụ na-egosipụta akụkụ ọjọọ nke otu anyị si emeso ndị ọzọ ma mesoo ha, ka Conteh kwuru. "Preacher Pimp" na-egosipụta ndị isi okpukpe ndị omume ha na-ezighị ezi mànà ọ bụghị ónyé nnọchi ányá ndị isi ụka niile, ka Conteh kwuru.<ref name="Stevens">{{Cite web|author=Stevens|first=Alexis|title=Atlanta artist's 'Preaching Pimp' painting triggers protest in Macon.|url=http://www.ajc.com/news/news/local/atlanta-artists-preaching-pimp-painting-triggers-p/nnCGh/|work=The Telegraph|accessdate=May 8, 2016}}</ref> Usoro Alfred Conteh na-adịbeghị anya, "Two Fronts", bụ nyocha ányá nke otu ndị Afrịka Diaspora nọ na South si eche agha akụ na ụba, agụmakwụkwọ, na nkè uche ihu. Ihe ngosi ya na nso nso a na September Gray Gallery na Atlanta, Georgia, nwetara nyocha dị egwu site na Atlanta Journal-Constitution. "Nchịkọta nkè ndị ọ na-achị na-ekwusi ike na ndị a dị mkpa dị ka ndị nnọchiteanya nke ọnọdụ mmadụ: ndị nne na ndị ọrụ na ụmụaka na ndị na-eme ihe ike dị ka ndị kwesịrị ncheta nke ha. "<ref name="Feaster">{{Cite web|author=Feaster|first=Felicia|title=Review: Affecting, powerful portraits of Black Atlantans in solo show|url=http://www.myajc.com/entertainment/arts--theater/review-affecting-powerful-portraits-black-atlantans-solo-show/LYAW5PXmYKftQWjlJe03JI/|work=The Atlanta Journal Constitution|accessdate=1 February 2017}}</ref> Alfred Amadu Conteh enwetala ndị na-eso ụzọ mba. O gosipụtara na ọtụtụ ebe ngosi ihe mgbe ochie na gallery gụnyere, Tubman Museum na Macon, Georgia, Museum of Arts an Sciences, Hudgens Center for the Arts, na Art Basel Miami. A chịkọtara ọrụ ya ma gosipụta ya n'ọtụtụ ébé na South.<ref name="McClintock">{{Cite web|author=McClintock|first=Dinah|title=Review: with "Personal Politics" artists deliver rigorous visual dialogues|url=http://www.artsatl.com/2016/02/review-personal-politics-hudgens-center/|work=Arts Atl|accessdate=May 8, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160318233814/http://www.artsatl.com/2016/02/review-personal-politics-hudgens-center/|archivedate=March 18, 2016}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] j1eknw44xsw6twm4ko5f2cue1oi5muv Ahmed Mekky (CEO) 0 17899 87453 82623 2022-08-20T10:26:30Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Ahmed_Mekky_Chairman.jpg|thumb|Ahmed Mekky Onye isi oche na CEO "Benya" Group na Onye isi oche nke Fiber Connect Council MENA]] '''Ahmed Mekky''' (Arabic: أحمد مكي, (amụrụ na afọ 1972), bụ onye ọchụnta ego Ijipt, Onye isi oche, na Onye isi oche nke Benya Group, ihe ngwọta dijitalụ na onye na-eweta akụrụngwa ICT na mpaghara [[Egypt|Ijipt]], Middle East na [[Eluàlà|Africa]]. A mụrụ Ahmed Mekky na ubosi Thursday nke ọnwa Ọctoba 19th, n'afọ 1972 na Egypt, Ọ natara nzere bachelọ na injinia nkwukọrịta na Mahadum Cairo, Ọ gụsịrị nzere masta na injinịa kọmputa na Faculty of Engineering, Mahadum Cairo, Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ sonyeere Information Technology Institute (ITI) wee gụsịrị akwụkwọ na Mahadume Nottingham na nzere masta. Mekky guzobere Bridge International (GBI)- na afo 2008, iji wuo ma rụọ ọrụ netwọk eriri n'okpuru mmiri na-ejikọ mba iri abụo na ise, site na Middle East, Africa, Europe na Eshia, site na Egypt. Dabere na atụmatụ Mekky, e mechara gbasaa ọrụ ahụ ruo kilomita 40,000 na-eso nkwado na arịrịọ nke Gulf Cooperation Council (GCC). Mgbe e bidoro ụlọ ọrụ ahụ n'afọ 2005, a gbanwere aha ụlọ ọrụ ahụ ka ọ bụrụ (Fiber Misr ICT) ma mesịa, Mekky guzobere ụlọ ọrụ ahụ iji ghọọ Benya Group n'afọ 2017. Benya Group na-elekwasị anya na verticals nke ozi na teknụzụ nkwukọrịta. Otu ahụ, site na enyemaka isii ya, na-elekwasị anya na teknụzụ ozi na nkwukọrịta, atọ n'ime enyemaka ndị a guzobere na enyemaka atọ na-emepụta usoro ọzụzụ dịgasị iche iche, na-enye ngwọta dijitalụ dị elu gafee ọtụtụ ngalaba ụlọ ọrụ, gụnyere smart cities, nlekọta ahụike, agụmakwụkwọ, na njem. N'afọ 2011, a họtara Mekky dị ka onye isi oche nke SAMENA's Telecoms Council, otu na South Asia na MENA telecoms services. Otu afọ mgbe e mesịrị, a họpụtara ya maka Pacific Telecommunications Council (PTC) Board of Governors, na-eme ka ọ bụrụ onye ndu izizi nke Middle East iji jide ọkwa a. N'afọ 2013, ọ bụ onye otu Kọmitii Ụlọ Ọrụ NTRA, onye otu Board nke Information Technology Industry Development Agency (ITIDA). Mekky weghaara ndị otu Kọmitii Ụlọ Ọrụ nke Ụlọ Ọrụ Na-achịkwa Mmekọrịta, na mgbakwunye na ndị otu na Board of Directors of the Information Technology Industry Authority, site na n'afọ 2013 ruo na afo 2016. Ka ọ dịgodị, ọ bụ onye otu Egyptian Kuwaiti Cooperation Council na 2015, nke na-etinye aka n'ịbawanye mmekọrịta akụ na ụba Egypt-Kuwait. N'afọ 2021, Mekky ghọrọ onye otu ụlọ ọrụ sayensị na teknụzụ maka ụlọ ọrụ Electronics na Research na 2022 ma bụrụ onye Ijipt mbụ a họpụtara ka ọ bụrụ onye isi oche nke Fiber Connect Council MENA. * Ọktoba 2012 - Global Telecoms Business depụtara Mekky n'etiti ụlọ ọrụ Telecoms Business Power 100 depụtara (4) * 2014 Ō Mekky natara ITP Group Award maka Ụlọ Ọrụ Onye isi nke afọ na ngalaba nkwukọrịta na Middle East (6) * Jenụwarị 2021 Nyocha Telecom sọpụrụ Mekky na onyinye nke onye ndú nke Merit (8)(((10) * Machị 2021 e nyere ya "Ihe nrite magburu onwe ya na Digital Transformation site na Business Today Magazine (BT100 Awards ) (11)(12)    * Nọvemba 2021 - onyinye Al Arab 2021 maka onyinye ya maka ọganihu nke ụlọ ọrụ ahụ na mpaghara ahụ. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] swn2ubv1yp1h1fictqr5tqx1eycht8o Avani Gregg 0 17966 87550 84523 2022-08-20T10:54:45Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Avani Gregg''' (amụrụ na Nọvemba 23, 2002) bụ onye mgbasa ozi mmekọrịta America na onye na-ese ihe. O bu ụzọ mepụta ndị na-eso ụzọ na TikTok. Gregg na-eme Gemma na usoro weebụ Chicken Girls . Ọ natara Shorty Award màkà TikToker of the Year na 2019, ọ nọkwa na ''Forbes'' 30 Under 30 na 2020 na ngalaba mgbasa ozi mmekọrịta. [[Usòrò:Avani Gregg.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Oge ọ malitere == A mụrụ Avani na Brownsburg, [[Ndiánà|Indiana]], na Nọvemba 23, 2002.<ref name=":2">{{Cite web|title=Avani Ruby Gregg|url=https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/|accessdate=2021-01-08|work=Forbes|language=en|archivedate=2021-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210110022150/https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/ "Avani Ruby Gregg"]. ''Forbes''. [https://web.archive.org/web/20210110022150/https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/ Archived] from the original on 2021-01-10<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-01-08</span></span>.</cite></ref><ref name=":0" /> Nné ya bụ ónyé Indo-Guyanese ébé nna ya bụ Afro-Guyanes na Mongolian<ref name="elite">{{Cite web|title=Avani Ruby Gregg Will Always Be On Your Feed|author=Devoe|first=Noelle|url=https://www.elitedaily.com/p/avani-gregg-will-always-be-on-your-feed-32240110|publisher=[[Elite Daily]]|accessdate=5 April 2021|archiveurl=https://archive.today/20210405140012/https://www.elitedaily.com/p/avani-gregg-will-always-be-on-your-feed-32240110|archivedate=5 April 2021}}</ref><ref name="seventeen">{{Cite web|title=Here's Everything You Need to Know About TikTok Star Avani Gregg|author=Williams|first=Kori|url=https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/|publisher=[[Seventeen (American magazine)|Seventeen]]|accessdate=19 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210217120902/https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/|archivedate=17 February 2021}}</ref> Avani nwèrè ụmụnne nwanyị abụọ, Shanti Gregg na Priya Gregg. Nwanne ya nwanyị nke okenye, Shanti, bụkwa ónyé na-emetụta mgbasa ozi mmekọrịta. Dị ka nwatakịrị, Avani bụ ónyé na-eme egwuregwu mmega ahụ na asọmpi ruo mgbè ọ nwèrè ọkpụkpụ azụ ya.<ref name=":0">{{Cite web|author=Williams|first=Kori|date=2020-04-28|title=Here's Everything You Need to Know About TikTok Star Avani Gregg|url=https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/|accessdate=2020-08-04|work=Seventeen|language=en-US|archivedate=2020-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200804002255/https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/}}</ref> == Ọrụ == Avani na-etinye ọdịnaya metụtara ịma mma na ihe ntecha.<ref name=":1">{{Cite web|author=Greenspan|first=Rachel E.|date=April 29, 2020|title=The TikTok account of one of the app's biggest stars disappeared overnight — and nobody is sure why|url=https://www.insider.com/what-happened-to-avani-tiktok-account-avani-gregg-gone-2020-4|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210527221041/https://www.insider.com/what-happened-to-avani-tiktok-account-avani-gregg-gone-2020-4|archivedate=2021-05-27|accessdate=2020-08-04|work=Insider}}</ref> N'afọ 2019, vidiyo mbụ Gregg na TikTok nke mgbanwe ya n'ime ónyé na-eme ihe ọchị nke Harley Quinn mere ka ndị na-ekiri ya kpọọ ya "Clown Girl". N'ọnwa Disemba 2019, ọ sonyeere otu LA The Hype House ya na ezigbo enyi ya Charli D'Amelio.<ref name=":0">{{Cite web|author=Williams|first=Kori|date=2020-04-28|title=Here's Everything You Need to Know About TikTok Star Avani Gregg|url=https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/|accessdate=2020-08-04|work=Seventeen|language=en-US|archivedate=2020-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200804002255/https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams2020">Williams, Kori (2020-04-28). [https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/ "Here's Everything You Need to Know About TikTok Star Avani Gregg"]. ''Seventeen''. [https://web.archive.org/web/20200804002255/https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/ Archived] from the original on 2020-08-04<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-08-04</span></span>.</cite></ref> Gregg na-eme ihe nkírí Gemma na usoro weebụ Chicken Girls .<ref name=":3" /> N'ọnwa Septemba 2020, ọ kwupụtara akwụkwọ ncheta na-abịanụ nke Gallery Books bipụtara.<ref>{{Cite web|author=Perez|first=Lexy|date=2020-09-10|title=TikTok Star Avani Gregg to Release Memoir|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/tiktok-star-avani-gregg-to-release-memoir|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210109144247/https://www.hollywoodreporter.com/news/tiktok-star-avani-gregg-to-release-memoir|archivedate=2021-01-09|accessdate=2021-01-08|work=[[The Hollywood Reporter]]}}</ref> N'ọnwa Nọvemba 2020, ọ malitere ịnabata ihe ngosi okwu Facebook Watch Here For It nkè ọ nyeere ndị na-akwado ya aka na nsogbu Gen-Z.<ref name=":3">{{Cite web|date=April 19, 2020|title=Amelie Anstett Cast In Recurring Lead Role On Brat TV's CHICKEN GIRLS Season 6|url=https://www.broadwayworld.com/bwwtv/article/Amelie-Anstett-Cast-In-Recurring-Lead-Role-On-Brat-TVs-CHICKEN-GIRLS-Season-6-20200419|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201104064604/https://www.broadwayworld.com/bwwtv/article/Amelie-Anstett-Cast-In-Recurring-Lead-Role-On-Brat-TVs-CHICKEN-GIRLS-Season-6-20200419|archivedate=2020-11-04|accessdate=2020-08-04|work=BroadwayWorld.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Witter|first=Brad|date=December 19, 2020|title=Charli D'Amelio And Avani Gregg Had An Important Conversation About Therapy|url=https://www.bustle.com/entertainment/charli-damelio-avani-gregg-talk-mental-health-therapy|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210110090525/https://www.bustle.com/entertainment/charli-damelio-avani-gregg-talk-mental-health-therapy|archivedate=2021-01-10|accessdate=2021-01-08|work=Bustle|language=en}}</ref> == Ndụ onwe onye == Na Machị 2020, Gregg kwupụtara na ya na ónyé mgbasa ozi mmekọrịta Anthony Reeves nwèrè mmekọrịta. Ha zutere afọ atọ gárá aga site na Musical.ly (nke bụ TikTok ugbu a).<ref>{{Cite web|author=Guglielmi|first=Jodi|date=January 12, 2021|title=TikTok's Avani Gregg on Keeping Anthony Reeves Relationship Private: 'We Don't Care If You Care'|url=https://people.com/tv/tiktok-avani-gregg-on-keeping-relationship-with-anthony-reeves-private/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210112162847/https://people.com/tv/tiktok-avani-gregg-on-keeping-relationship-with-anthony-reeves-private/|archivedate=2021-01-12|accessdate=2021-01-16|work=People|language=EN}}</ref><ref>{{Cite web|author=Tullo|first=Danielle|date=2021-01-12|title=Becoming Avani: How A Teen From Indiana Built A Social Media Empire|url=https://www.seventeen.com/celebrity/a35002433/avani-gregg-tiktok-star-interview/|accessdate=2021-01-16|work=Seventeen|language=en-US|archivedate=2021-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210115080406/https://www.seventeen.com/celebrity/a35002433/avani-gregg-tiktok-star-interview/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Macias|first=Ernesto|date=2021-02-22|title=How Avani Gregg and Anthony Reeves Went From Likes to Love|url=https://www.interviewmagazine.com/fashion/how-avani-gregg-and-anthony-reeves-went-from-likes-to-love|accessdate=2021-03-09|work=[[Interview (magazine)|Interview]]|language=en-US|archivedate=2021-03-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210305202527/https://www.interviewmagazine.com/fashion/how-avani-gregg-and-anthony-reeves-went-from-likes-to-love}}</ref> == Onyinye na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Nsonaazụ !Ref(s) |- |2019 |Ihe nrite dị mkpirikpi |TikToker | {{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Avani Gregg - The Shorty Awards|url=http://shortyawards.com/12th/avani-gregg|accessdate=2020-08-04|work=shortyawards.com|archivedate=2020-08-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200815112215/https://shortyawards.com/12th/avani-gregg}}</ref> |- |2020 |<nowiki><i id="mwXA">Forbes</i></nowiki> 30 N'okpuru 30 |Mgbasa Ozi | |<ref name=":2">{{Cite web|title=Avani Ruby Gregg|url=https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/|accessdate=2021-01-08|work=Forbes|language=en|archivedate=2021-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210110022150/https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/}}</ref> |- |2021 |Mmiri iyi |Ụzọ ndụ | {{Nom}} |<ref>{{Cite book|author=Day, Felicia|url=http://worldcat.org/oclc/974218215|title=The guild.|date=2010|publisher=Dark Horse|isbn=978-1-62115-162-3|oclc=974218215}}</ref> |- |2021 |Mmiri iyi |Onye Okike nke Afọ | {{Nom}} |<ref>{{Cite book|author=House, Humphry|url=http://worldcat.org/oclc/219852290|title=Coleridge : the Clark lectures 1951-52|date=1953|publisher=R. Hart-Davis|oclc=219852290}}</ref> |} == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9qix7wrvn79xo6gr48xrwqxhtm9qg7x 87552 87550 2022-08-20T10:55:17Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Avani Gregg''' (amụrụ na Nọvemba 23, 2002) bụ onye mgbasa ozi mmekọrịta America na onye na-ese ihe. O bu ụzọ mepụta ndị na-eso ụzọ na TikTok. Gregg na-eme Gemma na usoro weebụ Chicken Girls . Ọ natara Shorty Award màkà TikToker of the Year na 2019, ọ nọkwa na ''Forbes'' 30 Under 30 na 2020 na ngalaba mgbasa ozi mmekọrịta. == Oge ọ malitere == A mụrụ Avani na Brownsburg, [[Ndiánà|Indiana]], na Nọvemba 23, 2002.<ref name=":2">{{Cite web|title=Avani Ruby Gregg|url=https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/|accessdate=2021-01-08|work=Forbes|language=en|archivedate=2021-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210110022150/https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/ "Avani Ruby Gregg"]. ''Forbes''. [https://web.archive.org/web/20210110022150/https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/ Archived] from the original on 2021-01-10<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-01-08</span></span>.</cite></ref><ref name=":0" /> Nné ya bụ ónyé Indo-Guyanese ébé nna ya bụ Afro-Guyanes na Mongolian<ref name="elite">{{Cite web|title=Avani Ruby Gregg Will Always Be On Your Feed|author=Devoe|first=Noelle|url=https://www.elitedaily.com/p/avani-gregg-will-always-be-on-your-feed-32240110|publisher=[[Elite Daily]]|accessdate=5 April 2021|archiveurl=https://archive.today/20210405140012/https://www.elitedaily.com/p/avani-gregg-will-always-be-on-your-feed-32240110|archivedate=5 April 2021}}</ref><ref name="seventeen">{{Cite web|title=Here's Everything You Need to Know About TikTok Star Avani Gregg|author=Williams|first=Kori|url=https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/|publisher=[[Seventeen (American magazine)|Seventeen]]|accessdate=19 June 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210217120902/https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/|archivedate=17 February 2021}}</ref> Avani nwèrè ụmụnne nwanyị abụọ, Shanti Gregg na Priya Gregg. Nwanne ya nwanyị nke okenye, Shanti, bụkwa ónyé na-emetụta mgbasa ozi mmekọrịta. Dị ka nwatakịrị, Avani bụ ónyé na-eme egwuregwu mmega ahụ na asọmpi ruo mgbè ọ nwèrè ọkpụkpụ azụ ya.<ref name=":0">{{Cite web|author=Williams|first=Kori|date=2020-04-28|title=Here's Everything You Need to Know About TikTok Star Avani Gregg|url=https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/|accessdate=2020-08-04|work=Seventeen|language=en-US|archivedate=2020-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200804002255/https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/}}</ref> == Ọrụ == Avani na-etinye ọdịnaya metụtara ịma mma na ihe ntecha.<ref name=":1">{{Cite web|author=Greenspan|first=Rachel E.|date=April 29, 2020|title=The TikTok account of one of the app's biggest stars disappeared overnight — and nobody is sure why|url=https://www.insider.com/what-happened-to-avani-tiktok-account-avani-gregg-gone-2020-4|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210527221041/https://www.insider.com/what-happened-to-avani-tiktok-account-avani-gregg-gone-2020-4|archivedate=2021-05-27|accessdate=2020-08-04|work=Insider}}</ref> N'afọ 2019, vidiyo mbụ Gregg na TikTok nke mgbanwe ya n'ime ónyé na-eme ihe ọchị nke Harley Quinn mere ka ndị na-ekiri ya kpọọ ya "Clown Girl". N'ọnwa Disemba 2019, ọ sonyeere otu LA The Hype House ya na ezigbo enyi ya Charli D'Amelio.<ref name=":0">{{Cite web|author=Williams|first=Kori|date=2020-04-28|title=Here's Everything You Need to Know About TikTok Star Avani Gregg|url=https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/|accessdate=2020-08-04|work=Seventeen|language=en-US|archivedate=2020-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200804002255/https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams2020">Williams, Kori (2020-04-28). [https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/ "Here's Everything You Need to Know About TikTok Star Avani Gregg"]. ''Seventeen''. [https://web.archive.org/web/20200804002255/https://www.seventeen.com/celebrity/a32256083/avani-gregg-tiktok/ Archived] from the original on 2020-08-04<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-08-04</span></span>.</cite></ref> Gregg na-eme ihe nkírí Gemma na usoro weebụ Chicken Girls .<ref name=":3" /> N'ọnwa Septemba 2020, ọ kwupụtara akwụkwọ ncheta na-abịanụ nke Gallery Books bipụtara.<ref>{{Cite web|author=Perez|first=Lexy|date=2020-09-10|title=TikTok Star Avani Gregg to Release Memoir|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/tiktok-star-avani-gregg-to-release-memoir|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210109144247/https://www.hollywoodreporter.com/news/tiktok-star-avani-gregg-to-release-memoir|archivedate=2021-01-09|accessdate=2021-01-08|work=[[The Hollywood Reporter]]}}</ref> N'ọnwa Nọvemba 2020, ọ malitere ịnabata ihe ngosi okwu Facebook Watch Here For It nkè ọ nyeere ndị na-akwado ya aka na nsogbu Gen-Z.<ref name=":3">{{Cite web|date=April 19, 2020|title=Amelie Anstett Cast In Recurring Lead Role On Brat TV's CHICKEN GIRLS Season 6|url=https://www.broadwayworld.com/bwwtv/article/Amelie-Anstett-Cast-In-Recurring-Lead-Role-On-Brat-TVs-CHICKEN-GIRLS-Season-6-20200419|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201104064604/https://www.broadwayworld.com/bwwtv/article/Amelie-Anstett-Cast-In-Recurring-Lead-Role-On-Brat-TVs-CHICKEN-GIRLS-Season-6-20200419|archivedate=2020-11-04|accessdate=2020-08-04|work=BroadwayWorld.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Witter|first=Brad|date=December 19, 2020|title=Charli D'Amelio And Avani Gregg Had An Important Conversation About Therapy|url=https://www.bustle.com/entertainment/charli-damelio-avani-gregg-talk-mental-health-therapy|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210110090525/https://www.bustle.com/entertainment/charli-damelio-avani-gregg-talk-mental-health-therapy|archivedate=2021-01-10|accessdate=2021-01-08|work=Bustle|language=en}}</ref> == Ndụ onwe onye == Na Machị 2020, Gregg kwupụtara na ya na ónyé mgbasa ozi mmekọrịta Anthony Reeves nwèrè mmekọrịta. Ha zutere afọ atọ gárá aga site na Musical.ly (nke bụ TikTok ugbu a).<ref>{{Cite web|author=Guglielmi|first=Jodi|date=January 12, 2021|title=TikTok's Avani Gregg on Keeping Anthony Reeves Relationship Private: 'We Don't Care If You Care'|url=https://people.com/tv/tiktok-avani-gregg-on-keeping-relationship-with-anthony-reeves-private/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210112162847/https://people.com/tv/tiktok-avani-gregg-on-keeping-relationship-with-anthony-reeves-private/|archivedate=2021-01-12|accessdate=2021-01-16|work=People|language=EN}}</ref><ref>{{Cite web|author=Tullo|first=Danielle|date=2021-01-12|title=Becoming Avani: How A Teen From Indiana Built A Social Media Empire|url=https://www.seventeen.com/celebrity/a35002433/avani-gregg-tiktok-star-interview/|accessdate=2021-01-16|work=Seventeen|language=en-US|archivedate=2021-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210115080406/https://www.seventeen.com/celebrity/a35002433/avani-gregg-tiktok-star-interview/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Macias|first=Ernesto|date=2021-02-22|title=How Avani Gregg and Anthony Reeves Went From Likes to Love|url=https://www.interviewmagazine.com/fashion/how-avani-gregg-and-anthony-reeves-went-from-likes-to-love|accessdate=2021-03-09|work=[[Interview (magazine)|Interview]]|language=en-US|archivedate=2021-03-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210305202527/https://www.interviewmagazine.com/fashion/how-avani-gregg-and-anthony-reeves-went-from-likes-to-love}}</ref> == Onyinye na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Nsonaazụ !Ref(s) |- |2019 |Ihe nrite dị mkpirikpi |TikToker | {{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Avani Gregg - The Shorty Awards|url=http://shortyawards.com/12th/avani-gregg|accessdate=2020-08-04|work=shortyawards.com|archivedate=2020-08-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200815112215/https://shortyawards.com/12th/avani-gregg}}</ref> |- |2020 |<nowiki><i id="mwXA">Forbes</i></nowiki> 30 N'okpuru 30 |Mgbasa Ozi | |<ref name=":2">{{Cite web|title=Avani Ruby Gregg|url=https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/|accessdate=2021-01-08|work=Forbes|language=en|archivedate=2021-01-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210110022150/https://www.forbes.com/profile/avani-gregg/}}</ref> |- |2021 |Mmiri iyi |Ụzọ ndụ | {{Nom}} |<ref>{{Cite book|author=Day, Felicia|url=http://worldcat.org/oclc/974218215|title=The guild.|date=2010|publisher=Dark Horse|isbn=978-1-62115-162-3|oclc=974218215}}</ref> |- |2021 |Mmiri iyi |Onye Okike nke Afọ | {{Nom}} |<ref>{{Cite book|author=House, Humphry|url=http://worldcat.org/oclc/219852290|title=Coleridge : the Clark lectures 1951-52|date=1953|publisher=R. Hart-Davis|oclc=219852290}}</ref> |} == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jnuwynkcodrfrg4thajm6uvnq4m2xfq Ayana Evans 0 17984 87630 82714 2022-08-20T11:15:47Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ayana M. Evans, bụ onye na-eme ihe nkiri na ónyé nkụzi nke Africa-America nke bi na New York City na ónyé nkuchi prọfesọ nke nka anya na Mahadum Brown. Ọ na-ejekwa ozi dị ka ónyé nchịkọta akụkọ nke Cultbytes, akwụkwọ nka n'ịntanetị.<ref>{{Cite web|title=About|url=https://cultbytes.com/about/|accessdate=2021-02-23|work=Cultbytes|language=en-US}}</ref> Ọzụzụ ọkachamara nke Evans na-elekwasị anya n'ụdị nka ọdịnala gụnyere eserese na ihe ọkpụkpụ, yana imewe ejiji. Ihe ngosi ya na-eji ihe omume ndị nkịtị dị ka ịgafe okporo ámá, ịgbanwe uwe na mmega ahụ iji dọta uche na ahụmịhe ya dị ka nwanyị Africa America. Ọ na-eme ememme, ébé ngosi ihe mgbè ochie na ememme nka gbụrụ-gbúrụ United States, Martinique na [[Ghana]]. == Ndụ onwe onye == Evans tolitere na Chicago. Nné ya na nnà ya, ma ndị na-agwọ ọrịa omume, si Alabama na Mississippi n'otu n'otu.<ref name="auto">{{Cite web|author=Rodney|first=Seph|date=June 19, 2020|title=What It Takes to Raise a Black Woman Up|url=https://www.nytimes.com/2020/06/19/arts/design/ayana-evans-black-women.html}}</ref> O nwetara nzèrè Master of Fine Arts na eserese site na Tyler School of Art na Mahadum Temple na BA na Visual Arts site na Mahaduma Brown. Ọ gakwara Skowhegan School of Painting and Sculpture ma nwee Associates Degree na Accessories Design site na Fashion Institute of Technology. Ọ na-ekwu na ọrụ ya sitere na "ihe méré n'ezinụlọ m dị ka ndị ohu, dị ka ndị isi ojii meriri ọtụtụ ihe iji bụrụ ihe a na-ewere dị ka 'ezigbo' site na ụkpụrụ ego America".<ref name="auto1">{{Cite web|title=Ayana Evans in Conversation with Anna Mikaela Ekstrand|url=https://www.friendoftheartist.com/blogs/ayanaevans|work=FOA}}</ref> == Ọrụ == Evans na-ekwu na ọ gbanwere site na ejiji na eserese gaa na nka arụmọrụ iji merie ndị na-ekiri ya. "N'ime arụmọrụ [dị iche na ejiji] nka ị naghị echegbu onwé gị banyéré akụrụngwa. Ị nwere ike ime ihe osise kachasị iwe mana mgbè ị tinyere ya na mgbidi mmadụ nwere ike ịpụ na ya. Mana, ọ bụrụ na ị bụ onye na-eme ihe nkiri, enwere m ike ịkatọ gị n'onwe m - enwere m ike ịtụ gị oche - ị ga-awụli elu, "ọ gwara The Conversation.<ref>{{Cite web|date=2020-07-11|title=Epis.#272: New York-Based Ayana Evans Reveals Her Honest Experience As A Black Woman Performance Artist|url=https://theconversationpod.com/epis-272-new-york-based-performance-artist-ayana-evans-reveals-her-honest-experience-as-a-black-woman-performance-artist/|accessdate=2021-01-03|work=The Conversation|language=en-US}}</ref> Kemgbe ọ gbanwere, ọ na-eme ihe ngosi nka, gallery, na mmemme nka na United States na Africa, gụnyere Newark Museum, Queens Museum, Bronx Museum, Barnes Foundation, Medium Tings Gallery, Cuchifritos Gallery + Project Space, NADA na Governor's Island, Panoply Performance Lab, na Ghana's Chale Wote festival.<ref>{{Cite web|author=Weber|first=Jasmine|date=2018-11-28|title=A Brooklyn Curator Forges a Space for Black Artists in Her Home Gallery|url=https://hyperallergic.com/465795/a-brooklyn-curator-forges-a-space-for-black-artists-in-her-home-gallery/|accessdate=2020-12-11|work=Hyperallergic|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Editorial|first=Artsy|date=2020-06-10|title=Black-Owned Galleries You Can Support across the United States|url=https://www.artsy.net/article/artsy-editorial-black-owned-galleries-support-united-states|accessdate=2020-12-11|work=Artsy|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ayana Evans "A Black Woman's Art Show and… A White Man's Exhibition"|url=http://www.nyartbeat.com/event/2019/B3C7|accessdate=2021-01-03|work=www.nyartbeat.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-04-29|title=Editors' Picks: 18 Things Not to Miss in New York's Art World, Frieze Week Edition|url=https://news.artnet.com/art-world/editors-picks-april-29-2019-1512760|accessdate=2020-12-11|work=artnet News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ayana Evans {{!}} Panoply Performance Laboratory|url=http://www.panoplylab.org/people/ayana-evans|accessdate=2021-01-03|work=www.panoplylab.org|language=en}}</ref> == Ụdị ejiji == Evans na-elekwasị anya n'ọrụ ya gbụrụ-gbúrụ akụkọ ndị dị nso nke nwanyị ojii, na-enyocha usoro mmekọrịta nke ndụ ya. A zụrụ ya dị ka ónyé na-ese ihe na ejiji, echiche agba, ọdịdị, na ejiji na-emetụta ọrụ ya. Ọtụtụ mgbè, ihe ngosi ya na-agụnye ákwà na-acha anụnụ anụnụ, tiaras plastik, ụkwụ ụkwụ dị elu, ihe ntecha, ihe oriri, na ihe ndị a chọtara iji mee ka ndị na-ekiri ya na-etinye aka ma na-arụ ọrụ ahụ na omenala na-ewu ewu. Evans na-eji omume arụmọrụ ya dị ka ihe na-eme mgbanwe, dị ka onye na-eme ihe nkiri, ma e jiri ya tụnyere onye na-ese ihe, ọ chere na ọ ga-ekwe ka ndị na-amaghị banyere ịkpa ókè agbụrụ ha, ndị na-adịghị akwado ụmụ nwanyị ojii, ndị nwere ọtụtụ ajọ mbunobi nwoke na nwanyị na ndị na-akwado ụmụ nwanyị trans, ndị m chere na ha chọrọ ka anya ha meghee ntakịrị karịa.<ref name="auto">{{Cite web|author=Rodney|first=Seph|date=June 19, 2020|title=What It Takes to Raise a Black Woman Up|url=https://www.nytimes.com/2020/06/19/arts/design/ayana-evans-black-women.html}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">Rodney, Seph (June 19, 2020). [https://www.nytimes.com/2020/06/19/arts/design/ayana-evans-black-women.html "What It Takes to Raise a Black Woman Up"] &#x2013; via NYTimes.com.</cite></ref> === "Operation Catsuit" === N'afọ 2012, Evans chọtara uwe catsuit na ónyé na-ese ihe Tiffany Rhodes, Butch Diva sample sale. Ọ bụ otu n'ime naanị ihe dabara ya nke ọma ya mere ọ ghọrọ ejiji ya, akara ahịa ya. Ọ na-ekwu na e nwere akụkụ na ya na-eyi uwe neon catsuit nke bụ màkà ịnabata onwé ya na obi ike.<ref name="auto">{{Cite web|author=Rodney|first=Seph|date=June 19, 2020|title=What It Takes to Raise a Black Woman Up|url=https://www.nytimes.com/2020/06/19/arts/design/ayana-evans-black-women.html}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">Rodney, Seph (June 19, 2020). [https://www.nytimes.com/2020/06/19/arts/design/ayana-evans-black-women.html "What It Takes to Raise a Black Woman Up"] &#x2013; via NYTimes.com.</cite></ref> Dị ka Evans si kwuo, "Operation Catsuit m bụ na m bụ 100% m. Olileanya m bụ na nke a na-agba ndị ọzọ ume ịbụ 100% n'onwe ha. Ma n'ime ma n'èzí nke usoro Operation Catsuit, ana m eme ihe n'onwe m dị ka ịwụli elu na ịpị ụkwụ n'ụkwụ ruo awa 2-3 na gallery nwèrè ihu zuru ezu nke ihe ntecha ma ọ bụ push-ups na ụkwụ n'otu nkwonkwo. A na-eme ihe omume arụmọrụ ndị a iji mee ka mmetụta nke ịkpa ókè agbụrụ na misogyny pụta ìhè, yana ike nke nwanyị na-eburu oghere n'ụzọ ndị a na-echekwa maka ụmụ nwoke na United States. "<ref>{{Cite web|title=Artist Statement|url=https://www.ayanaevans.com/copy-of-bio|work=ayanamevans}}</ref> === "Atara m ebe a ịchọta di" === N'ịgwakọta ntachi obi anụ ahụ na nke uche, ntinye aka a na-aga n'ihu na-eme ka ónyé na-ese ihe na-eyi ihe ịrịba ama na-agụ: "M bịara ebe a ịchọta di". A mụrụ mpempe akwụkwọ ahụ n'ihi ọchịchọ onye na-ese ihe ịmepụta ezinụlọ nke ya na nkụda mmụọ nke enweghị ike ịchọta di na 2015.<ref>{{Cite web|date=2015-08-14|title=Honesty On A Hunnid: Woman Wears Sign Saying She "Came Here To Find A Husband" Out In Public|url=https://madamenoire.com/579672/woman-wears-sign-saying-she-came-here-to-find-a-husband-out-in-public/|accessdate=2021-01-11|work=MadameNoire}}</ref> Site na ọchị màkà ụfọdụ na obi erughị ala màkà ndị ọzọ, ihe ahụ na-ekpughe nrụgide ọha na eze ụmụ nwanyị na-enwe n'ihe gbasara ọmụmụ na mmekọrịta na, dịka ónyé édémédé na The Root si kwuo, na-eje ozi dị ka nkọwa banyéré anya nwoke na nwanyị.<ref>{{Cite web|author=D’Oyley|first=Demetria Lucas|title=Sign of the Times: A Performance Artist’s Creative Approach to Finding a Husband|url=https://www.theroot.com/sign-of-the-times-a-performance-artist-s-creative-appr-1790860767|accessdate=2021-01-11|work=The Root|language=en-us}}</ref> === Social Health Performance Club === N'ịbụ nke Evans, Esther Neff, na Elizabeth Lamb guzobere na 2014, Social Health Performance Club na-ezukọta dị ka otu ndị na-ese ihe iji mepụta ihe omume, ihe ngosi, na ọrụ nka ọha na eze ndị ọzọ. A na-ahazi SHPC dị ka arụmọrụ iji rụọ ọrụ site na mmekọrịta mmekọrịta mmadụ na ibe ya dị ka usoro nka nke chọrọ nkatọ na-aga n'ihu, nyocha na mkparịta ụka dị nchebe. SHPC emeela na JACK, Abrons Arts Center, ABC No Rio, Queens Museum, na Gallery Sensei.<ref>{{Cite web|title=Social Health Performance Club (SHPC) (United States)|url=https://www.abronsartscenter.org/on-stage/shows/social-health-performance-club-shpc-united-states/|accessdate=2021-01-03|work=Abrons Arts Center}}</ref><ref>{{Cite web|title=Queens Museum|url=https://queensmuseum.org/events/peformance-artists-benjamin-lundberg-and-social-health-performance-club|accessdate=2021-01-03|language=en-US}}</ref> == Íhé omume ndị ọzọ == Evans co-edited Institution bụ Verb: A Panoply Performance Lab Compilation, nke The Operating System bipụtara, ya na Esther Neff, Tsedaye Makonnen, na Elizabeth Lamb. Seph Rodney, ónyé na-ede akwụkwọ na Hyperallergic, toro akwụkwọ ahụ dị ka "ihe ndekọ akụkọ ihe mere eme na-akọwa otú ndị na-ese ihe nke PPL si jiri ohere ahụ banye n'ike ha ma mụta otu esi efegharị ọkụ. Banyere mkpa akwụkwọ dị, Martha Wilson kwuru, sị: "Ọ dị mkpà [ịdepụta ọrụ nka na-adịru nwa oge] ma ọ bụrụ na a ga-aghọta ma nyochaa arụmọrụ nka nke oge a n'ọdịnihu. Ọrụ nke Panoply Performance Laboratory, nke gosipụtara ndị na-ese ihe site na 2012 ruo 2018, na-eguzo dị ka nzukọ ihe nlereanya, nke na-ahụ màkà ịkpali Obodo ọ na-eje ozi. "<ref>{{Cite web|title=Institution is a Verb : A Panoply Performance Lab Compilation – The Operating System|url=http://www.theoperatingsystem.org/product/institution-is-a-verb-a-panoply-performance-lab-compilation/|accessdate=2021-01-03|language=en-US}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 6rqw0baqz3b3xfvp868quatqmqehbre Agatha Bennett 0 18000 87291 82730 2022-08-19T18:34:45Z Dera xoxo 12502 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Agatha_Bennett.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|225x225px|Agatha Bennett na di ya, Reverend Pernell Bennett(Foto nke William Arnett sere)<br /><br /><br /><br />]] '''Agatha Bennett''' (1919-2006) bụ ónyé America na-ese ihe. A na-ejikọta ya na ndị [[Quilts of Gee's Bend|Gee's Bend]] quilting collective, n'akụkụ nne di ya, Delia Bennett.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/agatha-bennett|title=Agatha Bennett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.quiltsofgeesbend.com/quiltmakers.html|title=Quiltmakers Of The Quilts of Gees Bend|work=www.quiltsofgeesbend.com|accessdate=2019-04-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181125033701/http://www.quiltsofgeesbend.com/quiltmakers.html|archivedate=2018-11-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ajc.com/news/local/fulton-county-woman-keeps-connection-gee-bend-alive/5AablBWIA3lnCOx2mMUapL/|title=Fulton County woman keeps connection to Gee’s Bend alive|author=Gracie Bonds Staples|first=The Atlanta Journal-Constitution|work=ajc|language=English|accessdate=2019-04-21}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=o57mBjxyVHEC|title=Gee's Bend: The Women and Their Quilts|author=Beardsley|first=John|date=2002|publisher=Tinwood Books|isbn=9780971910409|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=oULezQjE5hwC|title=Gee's Bend: The Architecture of the Quilt|author=Arnett|first=William|date=2006|publisher=Tinwood Books|isbn=9780971910478|language=en}}</ref> A gụnyere ọrụ ya na nchịkọta nke High Museum of Art. == Ndụ mmalite na ezinụlọ == A mụrụ Bennett na Gee's Bend na Herbert Hall Wilkinson Plantation.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/agatha-bennett|title=Agatha Bennett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-21}}</ref> Ọ bụ nne na nna ya ochie, Emma na Jacob Coleman zụlitere ya.<ref name=":0" /> Ya na Rev. Pernell Bennett lụrụ di na 1940 ma zụlite ụmụ iri na anọ n'ọrụ ugbo, na-arụ ọrụ màkà ụlọ ọrụ na-etinye ihe n'ime ite, na ụlọ ọrụ na'ime osisi.<ref name=":0" /> == Onye na-eme akwa == Bennett bụ ónyé otu Gee's Bend quilting collective.<ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=o57mBjxyVHEC|title=Gee's Bend: The Women and Their Quilts|author=Beardsley|first=John|date=2002|publisher=Tinwood Books|isbn=9780971910409|language=en}}</ref> == Ihe Nketa == Site na mkparịta ụka ya na di ya, Souls Grown Deep Foundation dere ndụ na mmepe nke Agatha dị ka ónyé na-ese akwa.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/agatha-bennett|title=Agatha Bennett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-21}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} 2u6l4abk51eg36v8jgh7y4c5vdzj06z Ahmed Rashwan 0 18107 87474 82883 2022-08-20T10:31:36Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahmed Rashwan''' (amụrụ n'afọ 1969) bụ onye nduzi ihe nkiri Egypt, onye edemede ihe nkiri, na onye na-emepụta ihe nkiri. Ihe nkiri ya gụnyere ndepụta nke mkpirikpi, ihe ngosi, na otu ihe nkiri ogologo oge. Kemgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Cairo Film Institute na 1994, ọ rụrụ ọrụ n'ịkwalite ọganihu sinima nnwere onwe ya na Egypt, dị ka ụzọ ọzọ iji merie mmetụta nke mmepụta ihe nkiri a na-ere n'ahịa. == Oge ọ malitere == A mụrụ Rashwan n'Ọktoba 23 afọ 1969, na Alexandria, Egypt sitere n'ezinụlọ ndị [[Egypt|Ijipt]], Ọ malitere inwe mmasị maka ihe nkiri mgbe ọ bụ nwata. Ọ malitere ọrụ ya na klọb sinima ebe ọ bụ na ọ bụ nwa akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, wee wepụta magazin ihe nkiri ya na ndị enyi ya site na ndị na-anụ ọkụ n'obi ihe nkiri na Alexandria. N'afọ 1987, ọ sonyeere ngalaba iwu wee gụsịrị akwụkwọ na 1990. Ọ kwagara Cairo wee mụọ Cinema na Cairo Film Institute ma gụsịrị akwụkwọ na 1994. O mere ihe nkiri dị mkpirikpi a na-akpọ "XZamzam" dị ka ọrụ ihe nkiri ngụsị akwụkwọ ya. == Ihe nkiri dị mkpirikpi == Rashwan mere ihe nkiri mkpirikpi ise. # Ụbọchị ọmụmụ nke Habib Akụkọ / vidiyo / nkeji ịrị na anọ / 1 (1993), # Akụkọ dị mkpirikpi, nkeji iri abụọ 1994 Video (Beta cam)(1994), # Akụkọ dị mkpirikpi / 35mm/nkèji ịrị na abụọ/1 (1994), # Okporo ụzọ dị iche iche (1995), # Ụtụtụ Mgbe nke ahụ gasịrị (2002). # Cross Roads Akụkọ dị mkpirikpi, nkeji asatọ. 1995 35mm # Musafa Khana Documentary/l6mm/nkeji itoolu/1 993 # Enweghị Make-up (nke Hossam Nour EI-Deen dere ma duzie) Akụkọ dị mkpirikpi / vidiyo / nkèji ịrị na itoolu / 2003 == Ihe nkiri == Rashwan mere ihe ngosi ịrị abụọ, malite na "Musafir Khana" (1993), ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nduzi na onye isi mmepụta maka ọtụtụ ihe ngosi nke Aljazeera Channel mepụtara. == Basra == Mgbe afọ ise nke ịchọ banyere onye na-emepụta ihe, Rashwan kpebiri ime ihe nkiri mbụ ya nke a kpọrọ '<nowiki/>'''Basra'''' (2008) ma mepụta ya yana ihe nkiri Egypt Independent. Mgbe ahụ ọ zutere onye na-emepụta Haitham Hakki onye nwere obi ụtọ iji mezue mmepụta nke ihe nkiri ahụ, wee mee ka ọ gbapụ site na usoro HD ruo usoro 35mm. Asraʹ nwere ọtụtụ ihe ịga nke ọma n'ememme ndị ahụ, gosipụtara na ememme iri na abụọ ma nweta onyinye isii na otu aha. == Ememme == # "'''BASRA'''" Mostra de Valencia Film Festival - Spain- October 8 # "'''BASRA'''" São Paulo International Film Festival - Brazil - October08 # "'''BASRA'''" Cairo International Film Festival - Arab Competition - November 8 # "'''BASRA'''" Pan African Film Festival (FESPACO) - Burkina Faso - March 9 # "'''BASRA'''" Cape winlands International Film Festival-South Africa-March 9 # "'''BASRA'''" Sousse International Film Festival - Tunisia - March 9 # "'''BASRA'''" 15th National Film Festival - Cairo - Egypt - April 9 # "'''BASRA'''" Arab Film Festival- Rotterdam - Holland - June 9 # "'''BASRA'''" Beirut International Film Festival - Lebanon October 9 # "'''BASRA'''" Arab film Festival - San Francisco - USA- October 9 # "'''BASRA'''" Arab Film Festival - Brussels - Belgium - November 9 == Ihe nrite == * Ihe nrite '''ndị''' ọka ikpe pụrụ iche maka ihe nkiri m "Inside People" Site na The National Film Festival 1999, * e nyela edemede nke ('''BASRA''') ihe nrite na asọmpi edemede edemede nke Alexandria Film Festival 2003, * e nyekwara edemede nke ('''BASRA''') onyinye site na Global Film Initiative- USA. 2007. * "'''BASRA'''" nyere ihe nkiri kacha mma (Victor Credi) : Mostra de Valencia Film Festival na Spain- Ọktoba 2008 * "'''BASRA'''" nyere Best Screenplay, Arab Competition, Cairo International Film Festival (nke ya na ihe nkiri Palestine "Laila's Birthday") Nọvemba 2008 * "'''BASRA'''" nyere onye nduzi kacha mma (maka ihe nkiri mbụ) na 15th National Film Festival Cairo - Egypt April 2009 * "'''BASRA'''" nyere onyinye mmepụta nke atọ na 15th National Film Festival Cairo - Egypt April 2009 * "'''BASRA'''" nyere onye na-eme ihe nkiri kacha mma (Basem Samra) - Arab Film Festival- Rotterdam June 9 * "'''BASRA'''" nyere aha pụrụ iche na-akwado onye na-eme ihe nkiri (Fatma Adel) - Arab Film Festival- Rotterdam June 9 * "'''BASRA'''" nyere onyinye ndị ọka ikpe maka ihe nkiri kachasị mma Arab Film Festival Brussels November 2009 == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|3634923}} * [[imdbtitle:1530525|Peeji Basra na IMDb]] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] t5ialw1k8c8qmhwj3czinqjzdqlvmje Antar Laniyan 0 18176 87464 82958 2022-08-20T10:29:22Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Antar Laniyan''' bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe na [[Actor|onye]] na-eduzi ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://nigeriannewstoday.com/2014/12/21/dele-odule-antar-laniyan-fathia-balogun-others-head-breakaway-yoruba-movie-association/|title=Dele Odule, Antar Laniyan, Fathia Balogun others head breakaway Yoruba movie association|work=Nigeria News Today -NNT|accessdate=13 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150213113637/http://nigeriannewstoday.com/2014/12/21/dele-odule-antar-laniyan-fathia-balogun-others-head-breakaway-yoruba-movie-association/|archivedate=13 February 2015}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Laniyan na [[Osogbo]], isi obodo Osun Steeti na ndịda ọdịda anyanwụ Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/tag/antar-laniyan/|title=Antar Laniyan - Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|work=thenet.ng|accessdate=13 February 2015}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Baptist na [[Ȯra Lagos|Lagos]] State tupu ya agaa Mahadum Ibadan ebe ọ nwetara nzere Bachelor of Arts na Theatre Arts.<ref>{{Cite web|url=http://www.mynewswatchtimesng.com/why-i-dont-drink-smoke-or-womanise-antar-laniyan/|title=Why I don't drink, smoke or womanise – Antar Laniyan - Newswatch Times|work=Newswatch Times|accessdate=13 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150213112746/http://www.mynewswatchtimesng.com/why-i-dont-drink-smoke-or-womanise-antar-laniyan/|archivedate=13 February 2015}}</ref> == Ọrụ == Laniyan malitere ime ihe nkiri n'afọ 1981 na ọrụ mbụ ọ rụrụ dị ka onye na-eme ihe nkiri bụ ọrụ nke "''onye'' isi" na ihe nkiri akpọrọ 'Everybody want to know' n'oge ya na Kakaki Art Squad.<ref>{{Cite web|url=http://nollywoodexpress.com/most-people-think-im-gay-antar-laniyan-nigerian-tribune/|title=Most people think I'm gay -Antar Laniyan – Nigerian Tribune - Nollywood Express|work=Nollywood Express|accessdate=13 February 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://megaiconmagazine.com/my-life-time-ambition-antar-laniyan-2/|title=Mega Icon Magazine My Life Time Ambition- Antar Laniyan.|work=Mega Icon Magazine|accessdate=13 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150213112956/http://megaiconmagazine.com/my-life-time-ambition-antar-laniyan-2/|archivedate=13 February 2015}}</ref> O gosipụtara na ọtụtụ ihe nkiri Naijiria nke gụnyere ''Sango'', ihe nkiri nke [[Wale Ogunyemi]] dere ma [[Obafemi Lasode]] mepụtara.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/artists_profile_details.asp?user_id=16539|title=Antar Laniyan - nigeriafilms.com|work=nigeriafilms.com|accessdate=13 February 2015}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=rAUbyu1wRCsC&q=Sango+film+scripted+by+Wale+Ogunyemi&pg=PA8|title=Black African Literature in English, 1997-1999|isbn=9780852555750|accessdate=13 February 2015|author=Lindfors|first=Bernth|year=2003}}</ref> Ọ bụ onye nduzi nke ihe omume mbụ nke Super Story, ihe nrite nke Naijiria soap opera nke Wale Adenuga mepụtara n'afọ 2000.<ref>{{Cite web|url=http://article.wn.com/view/2009/03/23/i_am_only_interested_in_tapping_your_talentantar_laniyan/|title=I AM ONLY INTERESTED IN TAPPING YOUR TALENT-----ANTAR LANIYAN|work=World News|accessdate=13 February 2015}}</ref> Ọ nyekwara ntụziaka Oh Father ''Oh'' Daughter na This Life nke sitere na ụlọ mmepụta ihe nkiri nke Wale Adenuga Production.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/07/named-animal-antar-laniyan/|title=I was named after an animal - Antar Laniyan - Vanguard News|work=Vanguard News|accessdate=13 February 2015}}</ref> == Ihe nkiri ndị a họọrọ == * ''Sango (1997)'' * ''Super Story (ihe omume 1)'' * ''Kakanfo (2020)'' == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị Yoruba == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ial14wvjy4a7fhm7sdgqkhy10yu0jc8 Anthony Grooms 0 18190 87482 82973 2022-08-20T10:34:13Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anthony Grooms''', onye sitere na Louisa, Virginia, edeela ọtụtụ akwụkwọ ma nweta ọtụtụ onyinye maka ihe odide ya.<ref name="Georgia Encyclopedia">[http://www.georgiaencyclopedia.org/nge/Article.jsp?id=h-492 "Anthony Grooms (b. 1955)"], The New Georgia Encyclopedia.</ref> Grooms bụ prọfesọ ugbu a na Mahadum Kennesaw State, dị nso na Atlanta, Georgia, ma na-akụzi edemede okike na ọmụmụ Bekee ndị ọzọ.<ref name="highlands.edu">{{Cite web|url=http://www.highlands.edu/webzine/backbytes/features30/grooms.htm|title=Archived copy|accessdate=2009-09-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100131114109/http://www.highlands.edu/webzine/backbytes/features30/grooms.htm|archivedate=2010-01-31}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Anthony na Jenụwarị 15, 1955, ma too na Louisa, Virginia. Ọ bụ nwa mbụ n'ime ụmụ isii n'ezinụlọ ya [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]], nke nwekwara ndị American na ndị Europe. Nne na nna ya, Robert E. Grooms na Dellaphine Scott, kwalitere agụmakwụkwọ, ya mere Grooms ghọrọ akụkụ nke atụmatụ nnwere onwe ịhọrọ. Ọ gara ụlọ akwụkwọ ọha na eze na-acha ọcha n'afọ 1967 nke nwere njikọta nkebi, na ahụmịhe ya n'ebe ahụ enweela mmetụta dị ukwuu n'ihe odide ya.<ref name="Georgia Encyclopedia">[http://www.georgiaencyclopedia.org/nge/Article.jsp?id=h-492 "Anthony Grooms (b. 1955)"], The New Georgia Encyclopedia.</ref> N'ịbụ onye gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1978 na College of William and Mary na Williamsburg, Virginia, Anthony Grooms nwetara nzere Bachelor nke nka na ihe nkiri na okwu. Ọ gbasiri mbọ ike maka agụmakwụkwọ dị elu ma gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1984 na Mahadum George Mason na nzere Masta ona nka mma na Bekee.<ref name="Georgia Encyclopedia">[http://www.georgiaencyclopedia.org/nge/Article.jsp?id=h-492 "Anthony Grooms (b. 1955)"], The New Georgia Encyclopedia.</ref> Ọ kụziri na ụlọ akwụkwọ dị iche iche: Mahadum Clark State, Mahadum Georgia, Mahadim Cape Coast na [[Ghana]], West Africa, na Mahadum Kennesaw State.<ref name="doane.edu">{{Cite web|url=http://www.doane.edu/News/21232/|title=News for 21232 &#124; Doane University}}</ref> Grooms abụwo onye edemede mgbe niile, mana ọ dịghị mgbe ọ weere onwe ya dị ka otu ruo mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ.<ref name="highlands.edu">{{Cite web|url=http://www.highlands.edu/webzine/backbytes/features30/grooms.htm|title=Archived copy|accessdate=2009-09-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100131114109/http://www.highlands.edu/webzine/backbytes/features30/grooms.htm|archivedate=2010-01-31}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20100131114109/http://www.highlands.edu/webzine/backbytes/features30/grooms.htm "Archived copy"]. Archived from [http://www.highlands.edu/webzine/backbytes/features30/grooms.htm the original] on 2010-01-31<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2009-09-15</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: archived copy as title ([[:Category: CS1 maint: echekwara dị ka aha|link]])</span> [[Category:CS1 maint: archived copy as title]]</ref> Ọ kwagara Atlanta, Georgia, n'afọ 1988 mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ wee lụọ Pamela B. Jackson. N'Atlanta, ọ chọtara òtù na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ n'afọ ndị 1960 dị ka ihe ndabere maka edemede ya.<ref name="Georgia Encyclopedia" /> Grooms bụzi onye nkuzi na-akụzi edemede okike, yana ọmụmụ Bekee na akwụkwọ ndị ọzọ, na Mahadum Kennesaw State na mpụga Atlanta, Georgia.<ref name="highlands.edu" /><ref name="doane.edu" /> Grooms enwetala ọtụtụ onyinye maka ihe odide ya: Lillian Smith Prize for Fiction (ugboro abụọ), Sokolov Scholarship nke Bread Loaf Writers' Conference, Lamar lectureship nke Wesleyan College, naMmekọrịta Ọchịchị Arts site na Onyinye mba maka nka.<ref name="Georgia Encyclopedia">[http://www.georgiaencyclopedia.org/nge/Article.jsp?id=h-492 "Anthony Grooms (b. 1955)"], The New Georgia Encyclopedia.</ref><ref name="doane.edu">{{Cite web|url=http://www.doane.edu/News/21232/|title=News for 21232 &#124; Doane University}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.doane.edu/News/21232/ "News for 21232 &#x7C; Doane University"].</cite></ref> N'afọ 2006, ụlọ ọrụ Georgia Center of the Book họọrọ abụọ n'ime akwụkwọ ndị e bipụtara, Ice Poems na Trouble No More, maka Ndepụta Akwụkwọ nke iri abuo na ise Ndị Georgia niile kwesịrị ịgụ.<ref name="doane.edu" /> == Akwụkwọ edemede ya == Anthony Grooms bụ onye dere akwụkwọ ndị e bipụtara na-ekpuchi isiokwu dịgasị iche iche, mana akwụkwọ ya a ma ama, Bombingham, bụ akwụkwọ akụkọ na-ekwu maka nsogbu ndị chere ihu n'oge mmegharị ikike obodo n'afọ Maazị Grooms dekwara banyere mmekọrịta ya na Pat Conroy na nke The World Is Wider Than the Water It Holdsń pp 24810252, Our Prince of Scribes, nke Nicole Seitz na Jonathan Haupt dezigharịrị, mahadum nke Georgia Press, 2018. == Edensibia == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] dy9pmww8o9974cql7lp8w1kv5mzc6wd Aminu Shariff 0 18223 87618 83006 2022-08-20T11:12:23Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Aminu Shariff</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Born | class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1977-02-17</span>) </span>17 February 1977<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age&nbsp;45)</span><br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">Galadanci, [[Kano State|Kano]], [[Nigeria]]</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Nationality | class="infobox-data category" |Nigerian |- ! class="infobox-label" scope="row" |Education | class="infobox-data" |Political Science |- ! class="infobox-label" scope="row" |Alma&nbsp;mater | class="infobox-data" |[[Bayero University, Kano]], [[Kano State|Kano]], [[Nigeria]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Occupation | class="infobox-data role" |Filmmaker, story writer, director, TV Producer / Presenter<ref><cite class="citation web cs1">[http://hausafilms.tv/actor/aminu_shariff <span class="cx-segment" data-segmentid="178">"Aminu Shariff &#x5B;HausaFilms.</span>]<span class="cx-segment" data-segmentid="179">[http://hausafilms.tv/actor/aminu_shariff TV - Kannywood, Fina-finai, Hausa Movies, TV and Celebrities&#x5D;"].</span></cite></ref> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Years&nbsp;active | class="infobox-data" |1996–present |- ! class="infobox-label" scope="row" |<div style="white-space:nowrap;">Notable credit(s)</div> | class="infobox-data" |''Ukuba'' |- ! class="infobox-label" scope="row" |Awards | class="infobox-data" |[[Aminu Shariff#Awards|See below]] |} [[Category:Articles with hCards]] '''Aminu Aliyu Shariff''' nke a makwaara dị ka '''Aminu Momoh''' (amụrụ na 17 Febụwarị 1977) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye nduzi, onye na-ede akụkọ na onye na-eme ngosiputa na TV. Shariff bụkwa onye nchịkọta akụkọ magazin.<ref>{{Cite web|url=http://www.muryararewa.com/author/aminualiyu/|title=Aminu Aliyu - Muryar Arewa|author=Muryar Arewa|publisher=Aminu Aliyu|accessdate=22 Aug 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170823022547/http://www.muryararewa.com/author/aminualiyu/|archivedate=23 August 2017}}</ref> == Ihe nkiri == Ihe nkiri Aminu Shariff {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Ụdị !Ụlọ ọrụ na-emepụta ihe |- |2009 |''Duniyar Sama'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Ihe nkiri Ụwa |- |2010 |''Guguwa'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Ihe nkiri Ụwa |- |2010 |''Tuwon Tulu'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2010 |''Tuwon Kasa'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2011 |''Kishiya ko 'Yar Uwa'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2012 |''Abu Naka'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2012 |''Ukuba'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Ihe nkiri Ụwa |- |2013 |''Kauna'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2013 |''Na Cuci Maza'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Ihe nkiri AlRahus |- |2015 |''Ana Wata Ga Wata'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |G. G. Mmepụta |- |2015 |''Gidan Farko'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |I. A. I. Ntụrụndụ |- |2015 |''Kayar Ruwa'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri | |- |2017 |''Romanian'' |Onye na-eme ihe nkiri |Ihe nkiri |Hikima Multimedia kano |} == Ihe nrite == Ndepụta nke ihe nrite ndị Aminu Aliyu Shariff nwetara. {| class="wikitable sortable" !Afọ !Ihe nrite !Ụdị !Ihe nkiri !Nsonaazụ |- | scope="row" |2001 |Ihe nrite ihe nkiri Arewa<ref>{{Cite web|title=Actors are understandably snobbish, says Aminu Momo|url=https://www.nigeriafilms.com/movie-news/76-behind-the-scene/8407-actors-are-understandably-snobbish-says-aminu-momo|publisher=NigeriaFilms.com|accessdate=18 May 2020}}</ref> |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |''Ukuba'' | {{Won}} |- | scope="row" |2005 |Ihe nrite Gamji |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'afọ |''Kauna'' | {{Won}} |- | scope="row" |2009 |Ihe nrite Afro-Hollywood |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma (Hausa Category) |''Duniyar Sama'' | {{Won}} |- | scope="row" |2010 |Ihe nrite Censorship nke steeti Kano |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |''Makamashi'' | {{Won}} |- | scope="row" |2013 |City People Entertainment Awards |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |''Omume Kannywood'' | {{Won}} |- |} == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2jd1wn92oczaha322vqh83wf9fgri3r Ahiazu Mbaise 0 18323 87249 83369 2022-08-19T14:04:40Z Viva33 12972 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Ahiazu Mbaise''' bụ ógbè Gọọmentị Obodo nke Imo [[Ọ̀hà Ímò|Steeti]], [[Naijiria|Naịjirịa]] . Ọ bụ n'ihi njikọta dị n'etiti Ahiara na Ekwerazu. Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Afo oru. Enwere obodo iri na anọ (14) mebere Ahaizu Mbaise. Ha bụ ; Mpam, Ihitte Afor, Opara-Nadim, Akabor, Ogwuama/Amuzi, Obodo-Ujichi, Otulu/Aguneze, Umu-OKrika, Obohia, Ekwereazu, Obodo-Ahiara, Lude/Nnara-Mbia, Ogbe, Oru - Ahiara. ward iri na abuo di na Ahiazu Mbaise local government bu: Amuzi/Ihenworie, Mpam, Nnarambia, Obohia/Ekwereazu, Ogbe, Ogbor/Umueze, Okrika Nweke, Okrika Nwenkwo, Oparanadim, Oru-na-Lude, Otulu/Aguneze, Umunumo/Umuchieze . O nwere mpaghara nke 114 km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ 170,902 na ọnụego afọ 2006. Obodo gọọmentị dị n'ebe ugwu site na Isiala Mbano na Ehime Mbano, n'ebe ọwụwa anyanwụ site na Obowo na Ihitte Uboma, n'akụkụ ndịda site na [[Ezinihitte Mbaise]] na Aboh Mbaise na n'ebe ọdịda anyanwụ site na [[Ikeduru]]. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 463.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=7 October 2009}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} ct0qcyk1vf27e1dhrc979wo95qbzcuj Wushishi 0 18336 87321 83436 2022-08-19T23:19:34Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:Wushishi Post Office - Niger State.jpg|thumb|Wushishi Post Office - Niger State]] '''Wushishi''' bụ ọchịchị ime obodo dị na [[Ȯra Niger|Niger State]], mba [[Naijiria]] . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Wushishi. Wushishi dị n'etiti Longitude 9°43'N na Latitude 6°04'E ma nwee mpaghara otú puku, narị asatọ na iri asaá na iteghete&nbsp;km2 ya na ọnụ ọgụgụ mmadụ abụọ na ngụkọ nke afọ 2006. Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị iteghete na iri abụọ na abụọ <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|work=|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} axpcn4lk2rd3o4tl5wkqwprr45u1b2f Kaduna South 0 18338 87322 83439 2022-08-19T23:31:34Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:Kaduna Station Randabout 01.jpg|thumb|Kaduna Station Randabout 01]] '''Kaduna South''' bụ ọchịchị ime obodo dị na Kaduna Central [[Ȯra Kaduna|Kaduna Steeti]], [[Naijiria]] . Isi ụlọ ọrụ ya bụ obodo Makera. Ngalaba ndị ọzọ bụ Barnawa, Tudun wada, Television, Kakuri, Unguwar Muazu, Kabala West, Sabon Gari, Badikko, Unguwar Sanusi na Kurmin Mashi. Ọ nwere mpaghara iri anọ na isii mara&nbsp;<sup>km2 abuo</sup> . <ref name="Kd">{{Cite web|url=https://citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm1id=NGA019|title=Kaduna State of Nigeria|work=City Population|accessdate=September 26, 2020}}</ref> Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị asatọ. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Oké == Mpaghara ọchịchị Kaduna South nwere oke na mpaghara ọchịchị ime obodo atọ, ha bu: ebe ugwu ọchịchị ime Obodo Kaduna, ebe ndịda anyanwụ ọchịchị ime Obodo chikun na ebe ugwu ọdịda anyanwụ ọchịchị ime obodo Igabi n'otu n'otu. <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/223323-latest-violence-southern-kaduna-longest-record-report.html|title=Latest violence in Southern Kaduna Longest on record - Report|work=Premium Times Nigeria|date=February 12, 2017|accessdate=August 1, 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.von.gov.ng/kaduna-local-councils-spend-n55-9bn-2018/kaduna-state-political-map/|title=Kaduna-State-Political-Map|work=VON|accessdate=August 7, 2020}}</ref> == Nkewa nchịkwa == Mpaghara okpuru ọchịchị ime obodo ndịda anyanwụ Kaduna nwere ngalaba iri na atọ (nkewa nhazi nke abụọ), ha bụ: <ref>{{Cite web|url=https://www.mindat.org/feature-7871253.html|title=Kaduna South, Kaduna State, Nigeria|accessdate=September 25, 2020}}</ref> # Badiko # Barnawa # Kakuri Gwari # Kakuri Hausa # Makera # Sabon Gari North # Sabon Gari South # Igwe onyonyo # Tudun Nupawa # Tudun Wada North # Tudun Wada South # Tudun Wada West # Unguwan Sanusi == Ọnụọgụ igwe mmadụ == Ọ nwere mpaghara 46.2&nbsp;km <sup>2</sup> na ọnụ ọgụgụ mmadụ puku narị anọ na abụọ,narị asaa na irí atọ na otu na ngụkọ nke afọ 2006. <ref name="Kd">{{Cite web|url=https://citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm1id=NGA019|title=Kaduna State of Nigeria|work=City Population|accessdate=September 26, 2020}}</ref> === Ndị mmadụ === Mpaghara ahụ nwere ọnụ ọgụgụ agwakotara ọnụ mejupụtara agbụrụ Naijiria dị iche iche nke gụnyere: Adara, Atyap, Bajju, Gbagyi, Ham, [[Ndi Haụsa|Hausa]], Idoma, Igala, [[Ndị Ìgbò|Igbo]] na [[Ndi Yoruba|Yoruba]], nakwa ímérímé ndị ọzọ na-eme okpukpe dị iche iche. == Hụkwa == * [[Kaduna]] * Ndịda Kaduna == Edensibia == pqpvkkl67bizns00i45wc7a8qz8bxzv Jos South 0 18339 87289 83440 2022-08-19T18:31:52Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:KAD ICT Hub Kaduna State 01.jpg|thumb|KAD ICT Hub Kaduna State 01]] {{Infobox settlement||official_name=Jos South|other_name=|native_name berom=|nickname wurom=|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]]|motto Wurom asi Wurom=|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=250|pushpin_map_caption=Location in Nigeria|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Plateau State]]|seat_type=Headquarters|seat=[[Bukuru]]|government_footnotes=|government_type=|leader_title=|leader_name=|established_title=|established_date=<!-- Area --------------------->|area_magnitude=|unit_pref=Metric|area_footnotes=|area_total_km2=5104|area_land_km2=<!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> <!-- Population ----------------------->|population_as_of=2006 census|population_footnotes=|population_note=|population_total=506,716|population_density_km2=604|population_density_urban_sq_mi=|population_blank1_title=Ethnicities|population_blank1=|population_blank2_title=Religions|population_blank2=|population_density_blank1_km2=|population_density_blank1_sq_mi=<!-- General information --------------->|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|9|46|N|8|48|E|type:adm2nd_region:NG|display=inline,title}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=<!-- Area/postal codes & others -------->|postal_code_type=3-digit postal code prefix|postal_code=930|area_code=|iso_code=NG.PL.JS|website=|footnotes=}} '''Jos South''' bụ ọchịchị ime obodo dị na [[Ȯra Plateau|Plateau Steeti,]] [[Naijiria]] . Ọ nwere ụlọ gọọmentị ọhụrụ nke [[Ȯra Plateau|Plateau Steeti]] nke gụnyere Ọfịs Gọvanọ Executive na ụlọ ọrụ nlekọta na ngalaba ụlọ ndị ọzọ gụnyere Plateau Steeti Information and Communication Technology Development Agency na Rayfield ma nwee ike ịkọwa ya dị ka isi obodo steeti Plateau. Isi ụlọ ọrụ ya dị n' obodo Bukuru na {{Coor|9|48|00|N|8|52|00|E|region:AU_type:city_source:GNS-enwiki}} . <ref>https://www.plateaustate.gov.ng/</ref> Ọ nwere mpaghara 510&nbsp;km 2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ 306,716 na ngụkọ 2006. Ọ bụ mpaghara ọchịchị obodo nke abụọ kacha biri na steeti ahụ na-esote Jos-North. Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị iteghete na iri atọ <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Edensibia == ij0qsj7zgqnzc1s180b20wh8th74nyv 87290 87289 2022-08-19T18:34:26Z Celetex 13524 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement||official_name=Jos South|other_name=|native_name berom=|nickname wurom=|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]]|motto Wurom asi Wurom=|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=250|pushpin_map_caption=Location in Nigeria|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Plateau State]]|seat_type=Headquarters|seat=[[Bukuru]]|government_footnotes=|government_type=|leader_title=|leader_name=|established_title=|established_date=<!-- Area --------------------->|area_magnitude=|unit_pref=Metric|area_footnotes=|area_total_km2=5104|area_land_km2=<!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> <!-- Population ----------------------->|population_as_of=2006 census|population_footnotes=|population_note=|population_total=506,716|population_density_km2=604|population_density_urban_sq_mi=|population_blank1_title=Ethnicities|population_blank1=|population_blank2_title=Religions|population_blank2=|population_density_blank1_km2=|population_density_blank1_sq_mi=<!-- General information --------------->|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|9|46|N|8|48|E|type:adm2nd_region:NG|display=inline,title}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=<!-- Area/postal codes & others -------->|postal_code_type=3-digit postal code prefix|postal_code=930|area_code=|iso_code=NG.PL.JS|website=|footnotes=}} '''Jos South''' bụ ọchịchị ime obodo dị na [[Ȯra Plateau|Plateau Steeti,]] [[Naijiria]] . Ọ nwere ụlọ gọọmentị ọhụrụ nke [[Ȯra Plateau|Plateau Steeti]] nke gụnyere Ọfịs Gọvanọ Executive na ụlọ ọrụ nlekọta na ngalaba ụlọ ndị ọzọ gụnyere Plateau Steeti Information and Communication Technology Development Agency na Rayfield ma nwee ike ịkọwa ya dị ka isi obodo steeti Plateau. Isi ụlọ ọrụ ya dị n' obodo Bukuru na {{Coor|9|48|00|N|8|52|00|E|region:AU_type:city_source:GNS-enwiki}} . <ref>https://www.plateaustate.gov.ng/</ref> Ọ nwere mpaghara 510&nbsp;km 2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ 306,716 na ngụkọ 2006. Ọ bụ mpaghara ọchịchị obodo nke abụọ kacha biri na steeti ahụ na-esote Jos-North. Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị iteghete na iri atọ <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Edensibia == ml4k6i0rupy2h0dj0zzec3ic28paeoa Miga, Jigawa 0 18340 87323 83442 2022-08-19T23:39:47Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:Miga Lake Public Hall.JPG|thumb|Miga Lake Public Hall]] '''Miga''' bụ ọchịchị ime obodo dị na [[Ȯra Jigawa|Jigawa]] Steeti, [[Naijiria|Nigeria]] . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Miga. Ọ nwere mpaghara 586&nbsp;km 2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ dị Puku narị irí abụọ na asatọ, narị anọ na iri abụọ na anọ na ngụkọ nke afọ 2006. Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị asaa na irí na otu. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121126042849/http://www.nipost.gov.ng/postcode.aspx|archivedate=2012-11-26}}</ref> == Edensibia == <references group="" responsive="1"></references> obzlb6xayg6ey5akrcup3t28y29lgst Ogoja 0 18359 87279 83470 2022-08-19T17:50:54Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:Catholic Diocese of Ogoja, Ogoja, Cross River state.jpg|thumb|Catholic Diocese of Ogoja, Ogoja, Cross River state]] '''Ogoja''' bụ ógbè gọọmentị ime obodo na steeti Cross River , Naijiria .<ref>{{Cite web|title=Fig. 4: Map of ogoja local government area|url=https://www.researchgate.net/figure/Map-of-ogoja-local-government-area_fig3_268437812|accessdate=2021-09-11|work=ResearchGate|language=en}}</ref> Isi ụlọ ọrụ ya bụ obodo Ogoja dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke ebe dị nso n'okporo ụzọ awara awara A4 na nke ngalaba ebe ọdịdị bụ / 6.°N 8.79750°E / 6. 65472; 8.79750.<ref>{{Cite web|title=GPS coordinates of Ogoja, Nigeria, DMS, UTM, GeoHash - CountryCoordinate.com|url=https://www.countrycoordinate.com/city-ogoja-nigeria/|accessdate=2021-09-11|work=www.countrycoordinate.com}}</ref> O nwere mpaghara Nari iteghete na iri asaa na abụọ km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ otu puku na iri asaa na otu na narị iteghete na ọnụ ọgụgụ nke afọ 2006.<ref>{{Cite web|title=Ogoja, Nigeria Tourist Information|url=https://www.touristlink.com/nigeria/ogoja/overview.html|accessdate=2021-09-11|work=www.touristlink.com|language=en-US}}</ref> Katidral St. Benedict's bụ isi nke ụlọ ụka ntuzi nke Roman Catholic Diocese nke Ogoja.<ref>{{Cite web|title=St. Benedict's Cathedral|url=https://www.finelib.com/listing/St-Benedicts-Cathedral/59794/|accessdate=2021-09-11|work=www.finelib.com}}</ref> Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị ise na iri ise.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121126042849/http://www.nipost.gov.ng/postcode.aspx|archivedate=November 26, 2012}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == Obodo a bụ otu n'ime mpaghara n'oge tupu oge ndị ọchịchị.<ref>{{Cite journal|author=Manton|first=John|date=January 2008|title="The Lost Province": Neglect and Governance in Colonial Ogoja|url=https://www.cambridge.org/core/journals/history-in-africa/article/abs/lost-province-neglect-and-governance-in-colonial-ogoja/43DD0F6B4F724BC4F363D60E735FD4D9|journal=History in Africa|language=en|volume=35|pages=327–345|doi=10.1353/hia.0.0010|issn=0361-5413}}</ref> O nwere ọtụtụ agbụrụ, gụnyere Ishibori (obodo a nwere agbụrụ dị iche iche dị ka Uhmuria, Ikaptang, Ikajor, Ishinyema, Ikariku, Imerakorm) na Igoli amaara dị ka obodo etiti. Mbube, amaara bụ otu n'ime agbụrụ ndị isi, nwere obodo dị iche iche, gụnyere: Odajie, Adagum, Ekumtak, Idum, Ojerim, Egbe, Ogberia Ogang & Ogberia Ochoro, Oboso, Benkpe, Edide, Bansan, Aragban, Nkim, wdg. Isi ihe ha na-enweta bụ ọrụ ugbo, ọkachasị ọrụ ugbo akpụ,ji, mmanụ nkwụ, [[Nmanu nri|mmanya nkwụ]] wdg.<ref>{{Cite web|title=Ogoja {{!}} Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Ogoja|accessdate=2021-09-11|work=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Ekajuk, bụ otu n'ime ndị isi agbụrụ dị na mpaghara Ogoja. Kewara na Ward I na Ward II, ma gụnye nnukwu obodo dị ka Nwang, Ekpogrinya, Esham, Egbong, Nnang, Ewinimba na Bansara (nke bụ nchịkọta nke otu obodo nta).<ref>{{Cite web|title=Ogoja Town in Cross-River Nigeria Nkum is another major clan comprising Alladim, Ukpe, Ukpagada, Igodor (all regarded as Nkum Iborr) while Ndoo, aburumbede, ishiaya, ishindede and Nfamju (regardedbas Nkum Irede)Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Cross-River/History-of-Ogoja-in-Cross-River.html|accessdate=2021-09-11|work=www.nigeriagalleria.com}}</ref>) == Nchịkwa dị ugbu a == Ka ọ dị ugbu a, Ogoja nwere ngalaba ọchịchị atọ, ya bụ: ndị isi, ndị omeiwu na ndị ikpe. Ndị isi oche a họpụtara ahọpụta, osote onyeisi oche na ndị nlekọta mejupụtara ngala. Onye isi oche na-ahọpụta ha ma kwado ha site na ndị omeiwu. Onye isi oche gara aga bụ Madam Rita Atom rụrụ ọrụ site na afo 2013 ruo 2016. Enwebeghị ntuli aka, ebe osote onyeisi oche bụ Maazị John Orim ka nọ n'oche. Ndị omeiwu nwere ndị kansụl iri na-anọchite anya ngalaba iri na Ogoja. Onye isi nke ndị omeiwu bụ Maazị Austin Ayungbe - Ekajuk ward II, ebe osote onye isi bụ Maazọ Thomas Ori - Mbube east ward II. Ndị ọzọ bụ; Ms Sarah Amu - Mbube ọwụwa anyanwụ ngalaba nke mbụ, Maazị Tom Egbang - Mbube ọdịda anyanwụ ngalaba nke abụọ, Maaziri Peter Odu - Mbube dị n'ebe ọdịda anyanwụ nke abụọ, Amaazị Vincent Uga - Nkum-Irede ngalaba, Maazir Iyang Nnang - Nkum - Iborr ngalaba, Maajị Paul Aganyi - Ekajuk ngalaba nke mbụ. Maazị Anthony Ntaji - ngalaba nke mbụ nke mbụ, Mr Wogor Umari - ngalaba nke abụọ. Ndị ọrụ niile nọ n'ọchịchị na ndị omeiwu bụ ndị otu [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] (PDP). Oge ha ga-agwụ na Disemba 2016. Onye isi ikpe nke Ogoja na-eduzi ikpe ahụ. Ogoja bụ obodo nke ọtụtụ ezinụlọ a ma ama dị ka: ndị MOKOSHEń, Ndi Egabe, ndị Ogabi, ndị Aggrey, ndị Ntaji, ndị Ogabo , ndị Ti Ukpo, Ndị Uga-ifu, ndị ti Amu Ogoja bụ ụlọ nye the Federal College of Science. Ọdụ ụgbọ elu Bebi, obere [[Bebi Airstrip|ọdụ]] ụgbọ elu njem, dị nso na Ogoja. == Edensibia == <references group="" responsive="1"></references> j206v82xih82srun8695ka9lxdhc9uv Bida 0 18361 87277 83475 2022-08-19T17:26:03Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:Bida.poly Main gate 10.jpg|thumb|Bida.poly Main gate 10]] {{Infobox settlement||official_name=Bida|other_name=|native_name=|nickname=|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]] and city|motto=|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=250|pushpin_map_caption=North Central|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Niger State]]|subdivision_type2=|subdivision_name2=|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Local Government Chairman and the Head of the Local Government Council|leader_name=Sheshi Suleiman|leader_title1=Etsu|leader_name1=[[Yahaya Abubakar]]|established_title=|established_date=<!-- Area --------------------->|area_magnitude=|unit_pref=Metric|area_footnotes=|area_total_km2=1698|area_land_km2=<!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on automatic unit conversion--> <!-- Population ----------------------->|population_as_of=2006 census|population_footnotes=|population_note=|population_total=266,008|population_density_km2=|population_density_urban_sq_mi=|population_blank1_title=Ethnicities|population_blank1=|population_blank2_title=Religions|population_blank2=|population_density_blank1_km2=|population_density_blank1_sq_mi=<!-- General information --------------->|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|9|05|N|6|01|E|type:adm2nd_region:NG|display=inline,title}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=<!-- Area/postal codes & others -------->|postal_code_type=3-digit postal code prefix|postal_code=912|area_code=|iso_code=NG.NI.BI|website=|footnotes=}} '''Bida''' bụ ógbè ọchịchị ime Obodo dị na Naịja [[Ȯra Niger|Steeti]], [[Naijiria|Naịjirịa]] na obodo dị n'okporo ụzọ awara awara A124 nke jigidere ọtụtụ ebe n'ógbè ahụ. Ọchịchị imé Obodo a nwere 51 km2 (20 sq )ya na ọnụ ọgụgụ dị Puku narị asatọ na iri asatọ na asatọ,otu narị na irí asatọ na otu na ngụkọ nke afọ 2006. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị iteghete na iri na abụọ.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=7 October 2009}}</ref> == Obodo ahụ == Bida bụ obodo nke abụọ kachasị ukwuu na [[Ȯra Niger|steeti Naịja]] nke nwere ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya dị ọnụ ọgụgụ ruru puku narị irí asaa na asatọ, narị asatọ na iri anọ n'afọ(2007).<ref name="world gazetteer">{{Cite web|url=http://world-gazetteer.com/wg.php?x=&men=gpro&lng=en&dat=32&geo=-158&srt=npan&col=aohdq&pt=c&va=x&geo=356706601|title=The World Gazetteer|accessdate=2007-03-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070930231814/http://world-gazetteer.com/wg.php?x=&men=gpro&lng=en&dat=32&geo=-158&srt=npan&col=aohdq&pt=c&va=x&geo=356706601|archivedate=2007-09-30}}</ref> Ọ dị na ndịda ọdịda anyanwụ nke [[Minna]], isi obodo nke Naíja Steeti, ọ bụkwa obodo akọrọ na nke kpọrọ nkụ.<ref name=":0">{{Cite web|title=List of Short Let Mini Flats in Bida, Niger|url=https://nigeriapropertycentre.com/for-rent/short-let/flats-apartments/mini-flats/niger/bida/showtype|accessdate=2021-12-16|work=nigeriapropertycentre.com|language=en}}</ref> Mpaghara gụnyere Katcha, Enagi, Baddeggi, Agaie, Pategi, Lemu, Kutigi, na ndị ọzọ.<ref name=":0">{{Cite web|title=List of Short Let Mini Flats in Bida, Niger|url=https://nigeriapropertycentre.com/for-rent/short-let/flats-apartments/mini-flats/niger/bida/showtype|accessdate=2021-12-16|work=nigeriapropertycentre.com|language=en}}</ref> E nwere ebe ndị ọzọ na Bida dị ka; ala Bamisu, Ramatu dangana, okporo ụzọ ECWA poly, obere ahịa, Main Market na Federal Medical Centre (Bida) na ndị ọzọ. E nwekwara ụlọ akwụkwọ dị iche iche dị ka Federal Government Girls College Bida, Federal Polytechnic Staff Secondary School, Government College Bida na ndị ọzọ.<ref>{{Cite book|author=Nigerian Library Association. Niger State Chapter. Annual Conference (2nd : 2017 : Bida, Nigeria)|title=Proceedings of the Annual Conference, Bida 2017|oclc=1074126465}}</ref> == Ọnọdụ akụ na ụba == A maara obodo a maka mmepụta nka ọdịnala, ọkachasị iko, nka ọla na ngwa ọla. A makwaara Bida maka mmemme Durbar ya na [[Nupe Day Festival|emume ụbọchị Nupe]] . Ọ bụkwa ụlọ nke Federal Polytechnic, Bida, Federal Medical Center na ụlọ akwụkwọ ndị nọọsụ nke Naịja Steeti.<ref>{{Cite journal|author=Hugh, Vernon-Jackson|date=1960|title=Craft Work in Bida|journal=Africa|volume=30|issue=1|pages=51–61|doi=10.2307/1157742|issn=0001-9720}}</ref> == Agbụrụ == Ndị isi agbụrụ bụ ndị Nupe. Bida bụ isi ụlọ ọrụ nke Alaeze Nupe nke Etsu Nupe (nke bụ Etsu Yahaya Abubakar ugbu a) duziri. Ụdị idu ndú nke obodo ochie nke Bida bụ emirship, a na-akpọkwa onye isi obodo ahụ Etsu Nupe. Agbụrụ [[Ndi Haụsa|ndị]] ọzọ gụnyere [[Ndị Ìgbò|Igbo]], [[Ndi Yoruba|Yoruba]], Hausa, Igala na Gbagi, Ibira.<ref>{{Cite book|author=Mason, Mike, 1938-|title=Foundations of the Bida Kingdom|date=1981|publisher=Ahmadu Bello University Press|isbn=978-125-012-7|oclc=12134929}}</ref><ref>{{Cite journal|author=W. E, Nicholson|date=1934|title=89. Bida (Nupe) Pottery|journal=Man|volume=34|pages=71–73|doi=10.2307/2790654|issn=0025-1496}}</ref> == Hụkwa == * Federal Medical Centre (Bida) * Federal Polytechnic Bida == Edensibia == {{Reflist}} 8hm1bihx2bbo6txcnilbgoqwsbugyoy Keffi 0 18364 87276 83492 2022-08-19T17:14:18Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:Nasarawa state university main gate.gif|thumb|Nasarawa state university main gate]] {{Infobox settlement|official_name=Keffi|other_name=|native_name=|nickname=|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]] and Town|motto=|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Nasarawa State]]|seat_type=Headquarters|seat=Keffi Town|government_footnotes=|government_type=|leader_title=|leader_name=|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates=|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=}} '''Keffi''' bụ obodo dị na [[Ȯra Nasarawa|Nasarawa Steeti]], [[Naijiria]]. Isi ụlọ ọrụ ya dị na Keffi. Keffi dị kilomita iri ise site na Abuja. [[Mahadum nke Nasarawa|Nasarawa Steeti University]] dị na Keffi nọ ọdụ okporo ụzọ Keffi-Akwanga. O nwere mpaghara 138&nbsp;km2 na ọnụ ọgụgụ nke ihe dika abụọ na ọnụ ọgụgụ nke afọ 2006. Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị iteghete na iri isii na otu. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> Obodo Keffi tọrọ ntọala n'ihe dị ka afọ puku narị asatọ na abụọ site n'aka onye ọchịagha ndị Fulani bụ Abdu Zanga bụ onye were ọkwa nke emir. <ref>[https://www.britannica.com/place/Keffi Keffi], an Encyclopaedia Britannica entry, lookup ion March 2019</ref> Obere ọchịchị ya dị n'okpuru ala eze Zaria bụ nke ọ ga-eji na-atụ ụtụ ndị ohu kwa afọ. <ref>[https://muzzammilwrites.wordpress.com/2017/11/22/tribes-and-culture-the-ancient-city-of-keffi-nasarawa-state/ The Ancient City of Keffi (Nasarawa State)], Muzzammilwrites blog dated 22 November 2017, lookup in March 2019. The blogpost quotes from "Notes on Nassarawa Province, Nigeria", by Sciortino, J. C, p.7, Publication date ca. 1920, original accessible via [https://archive.org/details/notesonnassarawa00scioiala archive.org</ref> N'afọ 1902, Keffi bụ ebe ihe mere nke mere ndị Briten ji wakpo Northern Naijiria, mgbe ahụ "magaji" onye nnọchiteanya nke Zaria sultan gburu onye uweojii Biriteni. Mgbe Magaji nwetara ebe mgbaba na Kano, nke a bụ ihe mgbakwasị ụkwụ mere [[Frederick Lugard|Lugard]] ji wakpo caliphate ugwu. <ref>cf. Sciortino p.7</ref> <ref>{{Cite book|title=The conquest of Northern Nigeria|author=Dusgate|first=Richard H|publisher=Frank Cass|year=1985|isbn=0-7146-3227-9|location=London|pages=[https://archive.org/details/conquestofnorthe00dusg/page/166 166-167]|url=https://archive.org/details/conquestofnorthe00dusg/page/166}}</ref> == Ndị ama ama == * Imaan Sulaiman-Ibrahim – Director-General of [[National Agency for the Prohibition of Trafficking in Persons|NAPTIP]] == Edensibia == 2hsvhb2kgkwiafx5ay1g1jsmkwcfa2o Gassol 0 18368 87278 83497 2022-08-19T17:39:54Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:Calafell - Biblioteca Ventura Gassol.jpg|thumb|Calafell - Biblioteca Ventura Gassol]] '''Gassol''' bụ ọchịchị ime obodo dị na [[Ȯra Taraba|Taraba Steeti]], [[Naijiria|Naijeria]] . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Mutum Biyu (ma ọ bụ Mutumbiyu ma ọ bụ Mutum Mbiyu) n'okporo ụzọ awara awara A4 dị {{Coor|8|38|00|N|10|46|00|E|region:NG_type:city_source:GNS-enwiki}} . Ọ nwere mpaghara 5,548&nbsp;km 2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ dị puku narị abụọ na iri anọ na anọ narị asaa na iri anọ na iteghete na ngụkọ nke afọ 2006. Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị isii na iri asaá na abụọ. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> Oke ugwu nke Gassol bụ osimiri Benue nke osimiri Taraba na -esi n'ebe ugwu erufega na mpaghara ahụ wee banye na Benue. Gassol bụ otu n'ime ọchịchị ime Obodo iri na isii nke steeti Taraba, nke Imerime ọnụọgụgụ ndị bi na ya bụ ndị Jukun, Wurkun, Fulani na ndị Tiv, a na-ahụta ya dị ka ebe a na-arụ ọrụ ugbo na taraba, ndị fulani na-azụ nnukwu anụ ụlọ, ebe ndị Jukun na Tiv na-akọkwa ọtụtụ ji wee mee Obodo Kwararafa inwe nnukwu ahịa ji na taraba, ahịa ji Kwararafa. Ndị Jukun Wanu na-arụ ọrụ ịkụ azụ nke ukwuu na Tella, otu n'ime nnukwu obodo di na ọchịchị ime obodo a. == Edensibia == e2utv36didynkkxna1g5c4rtre4saj3 Awilo Longomba 0 18393 87586 83532 2022-08-20T11:05:38Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Awilo Longomba''' bụ onye egwu soukous nke Congo. Site n'oge ọ bụ nwata, Awilo na-etinye oge ọ bụla n'egwú na-aga ọmụmụ nna ya. N'oge na-adịghị anya, mmasị ya maka egwu toro, kama ịga klas, ọ malitere ịgbà maka ìgwè dị iche iche nke Kinshasa, gụnyere Ōlʹorchestre de Lita Bemboʹ.<ref>{{Cite web|date=2021-08-02|title=ProfileAbility – Awilo Longomba|url=https://profileability.com/awilo-longomba/|accessdate=2022-03-21|work=ProfileAbility|language=en-GB}}</ref> Na mbụ, ọ bụ onye na-akụ ọkpọ na Viva la Musica, Stukas, Nouvelle Generation na [[Diblo Dibala|Loketo]], ọ hapụrụ ịkụ ọkpọ maka ịbụ abụ wee wepụta abọm mbụ ya ''Moto Pamba'' site n'enyemaka nke Shimita, Ballou Canta, [[Dindo Yogo]], Dally Kimoko, Sam Mangwana, [[Syran Mbenza]] na Rigo Star na afọ 1995.<ref name="Rumba">{{Cite book|author=Stewart|first=Gary|date=2000|title=Rumba on the River: A History of the Popular Music of the Two Congos|url=https://archive.org/details/rumbaonriverhist00stew/page/332/mode/2up?q=awilo|publisher=Verso|isbn=1-85984-744-7|quote=On the well-trodden road to Paris, bands of the younger generation followed in the footsteps of their elders. [[Papa Wemba]]'s lengthy stay in 1982 had awakened him to the opportunities that lay beyond his Zairean home base. The upheavals that had followed his return to Kinshasa resulted in a ‘new look’ Viva La Musica that by 1986 included a formidable lineup of young singers: Reddy Amisi, Remy Ngoua, Ketai Muchawaya, Lidjo Kwempa, Litemo Luciana, Stino ‘Stino As’ (Ace) Mubi, and Ngizulu Kubiala, known as ‘Fafa de Molokai.’ On-again-off-again singer Pepe Bipoli was on again, along with Joe ‘Joe Fat’ Fataki, a singer from Wemba's old [[Yoka Lokole]]. A pedigreed newcomer, Vicky Longomba's son Awilo, joined them on drums. In all the band numbered around sixteen, including guitarist Bongo Wende.}}</ref> Awilo emeela kọntaktị na [[Eluàlà|Africa]], [[Obodo Békè|Europe]], na North America. Mgbe mbụ ọ kwagara France na afọ 1980 ha, Awilo bi ugbu a na London, United Kingdom ma lụọ Paradis Kacharelle ma ha nwere nwa nwoke aha ya bụ Lovy Believe Church Awilo Longomba.<ref name="Toronto">{{Cite news|author=Kaggwa|first=Andrew|date=9 September 2015|title=Bebe Cool, Eddy Kenzo win big|url=https://www.observer.ug/lifestyle/42-entertainment/39769-bebe-cool-eddy-kenzo-win-big|work=The Observer|accessdate=7 October 2020|quote=Last weekend in Toronto, Canada, alongside Bow Wow and Awilo Longomba, Bebe Cool was one of the performers at the highly-billed African Entertainment awards.}}</ref><ref name="Paris">{{Cite book|author=Winders|first=James A.|date=2006|title=Paris Africain: Rhythms of the African Diaspora|url=https://books.google.com/books?id=iqoYDAAAQBAJ&q=%22first+came+to+France+in+1986+as+drummer%22&pg=PA93|publisher=Palgrave Macmillan|isbn=1403960046|quote=Awilo Longomba (1962–), also originally from Zaïre, first came to France in 1986 as drummer for the famous singer Papa Wemba. His father, “Vicky” Longomba, was a very popular singer with Zaïre’s prominent band [[TPOK Jazz|O.K. Jazz]]. In 1989 Awilo moved permanently to [[Paris]], and became a French citizen in 1994, having married a French woman.}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Awilo Longomba na Kinshasa (n'ụzọ iwu, Léopoldville). Nna ya si n'ógbè Mongo nke Ecuador na nne ya sikwa n'ọ́ Ecuador nke Ngombe na Congo Brazzaville. Nna ya, Vicky Longomba, bụ onye a ma ama na-agụ egwú na onye guzobere OK Jazz n'oge oge ọlaedo nke rumba Congolese, nwere mmetụta dị ukwuu na onye na-ese ihe anyị. Site n'oge ọ bụ nwata, Awilo na-etinye oge ọ bụla ọ na-eteta n'egwuregwu egwu na-aga ọmụmụ nna ya. N'oge na-adịghị anya, mmasị ya maka egwu toro, kama ịga klas, ọ malitere ịgbà maka ìgwè dị iche iche nke Kinshasa, gụnyere Ōlʹorchestre de Lita Bembo. Ọ sonyeere ndị egwú nke Papa Wemba duziri dị ka onye na-akụ ọkpọ, Awilo nwetakwara ezigbo uto mbụ ya nke ịrụ ọrụ na njem mba ụwa mbụ ya na Europe na Japan na afọ 1985 na afọ 1986. Ka ahụ ọkụ ọ butere n'oge njem ya siri ike, o kpebiri ịchụso onye na-ese ihe ya wee kwaga France. Aha ya dị ka otu n'ime ndị na-akụ ọkpọ kachasị mma na France gbasara ngwa ngwa. Nke a nyere ya ohere imekọ ihe ọnụ n'ọtụtụ ndekọ ma soro ọtụtụ ndị na-ese ihe n'Afrịka dịka Tshala Muana, Oliver Ngoma, Kanda Bongo Man gaa ụwa niile iji kpọọ ole na ole aha.<ref>{{Cite web|title=Awilo Longomba Biography {{!}} Pan African Allstars|url=https://panafricanallstars.com/awilo-longomba-biography/|accessdate=2022-04-09|language=en-US}}</ref> == Iko Bibamba 1998 == CD nke abụọ ya, Coupe Bibamba (1998), mere ka ọ bụrụ onye a ma ama n'Africa niile na-eme ka ọ bụrụ aha ezinụlọ na mba dị iche iche dị n'okpuru Sahara Africa.O mekwara ka o nweta ọtụtụ ndị na-ege ntị na mba ụwa, na abọm ahụ nwere egwu ndị a ma ama dị ka ''coupe bibamba na'' Gate le coin, si otú a na-enyere ya aka ịrụ ọrụ n'obodo dị iche iche gafee Africa. == Kafou Kafou (2001) == Kafou kafou album sochiri coupe bibamba a ma ama ma na-echeta ya maka inwe egwu na-ewu ewu nke na-echekwa mmekọrịta ya na onye na-ese ihe Joecyline Beorard nke gara n'ihu na-achịkwa ikuku ikuku Africa. == Mondongo (2004) == ''Mondongo'' (2004), nke gosipụtara Japponais, Dally Kimoko, Caen Madoka, Djudjuchet, [[Josky Kiambukuta]] na Simaro Lutumba. A na-ekwukwa na ọ bụ atalaku (onye na-eme ihe nkiri) na ụfọdụ ndekọ soukous, a na-echetakwa ya maka abụ ''Karolina'', nke na-eme emume ịma mma nke ụmụ nwanyị Afrịka ma ghọọ abụ kachasị ukwuu n'Afrịka n'afọ 2004. Ndị ikwu Awilo na ụlọ ọrụ egwu gụnyere nna ya Victor Longomba<ref name="Rumba">{{Cite book|author=Stewart|first=Gary|date=2000|title=Rumba on the River: A History of the Popular Music of the Two Congos|url=https://archive.org/details/rumbaonriverhist00stew/page/332/mode/2up?q=awilo|publisher=Verso|isbn=1-85984-744-7|quote=On the well-trodden road to Paris, bands of the younger generation followed in the footsteps of their elders. [[Papa Wemba]]'s lengthy stay in 1982 had awakened him to the opportunities that lay beyond his Zairean home base. The upheavals that had followed his return to Kinshasa resulted in a ‘new look’ Viva La Musica that by 1986 included a formidable lineup of young singers: Reddy Amisi, Remy Ngoua, Ketai Muchawaya, Lidjo Kwempa, Litemo Luciana, Stino ‘Stino As’ (Ace) Mubi, and Ngizulu Kubiala, known as ‘Fafa de Molokai.’ On-again-off-again singer Pepe Bipoli was on again, along with Joe ‘Joe Fat’ Fataki, a singer from Wemba's old [[Yoka Lokole]]. A pedigreed newcomer, Vicky Longomba's son Awilo, joined them on drums. In all the band numbered around sixteen, including guitarist Bongo Wende.}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFStewart2000">Stewart, Gary (2000). [https://archive.org/details/rumbaonriverhist00stew/page/332/mode/2up?q=awilo ''Rumba on the River: A History of the Popular Music of the Two Congos'']. Verso. p.&nbsp;333. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/1-85984-744-7|<bdi>1-85984-744-7</bdi>]]. <q>On the well-trodden road to Paris, bands of the younger generation followed in the footsteps of their elders. [[Papa Wemba]]'s lengthy stay in 1982 had awakened him to the opportunities that lay beyond his Zairean home base. The upheavals that had followed his return to Kinshasa resulted in a ‘new look’ Viva La Musica that by 1986 included a formidable lineup of young singers: Reddy Amisi, Remy Ngoua, Ketai Muchawaya, Lidjo Kwempa, Litemo Luciana, Stino ‘Stino As’ (Ace) Mubi, and Ngizulu Kubiala, known as ‘Fafa de Molokai.’ On-again-off-again singer Pepe Bipoli was on again, along with Joe ‘Joe Fat’ Fataki, a singer from Wemba's old [[Yoka Lokole]]. A pedigreed newcomer, Vicky Longomba's son Awilo, joined them on drums. In all the band numbered around sixteen, including guitarist Bongo Wende.</q></cite></ref> onye guzobere T.P OK Jazz yana nwanne ya nwoke nwụrụ anwụ, Lovy Longomba onye nwere olu tenor bara ọgaranya ma bụrụ onye otu Super Mazembe nke Longwa Didos duziri. Tụkwasị na nke a, ụmụ nwanne Awilo Longomba bụ Christian na Lovy nke Longombas, bụ otu Afro-fusion a ma ama nke dị na Kenya. N'afọ 2008, Awilo Longomba wepụtara abọm ọhụrụ ''Super-Man'' nke bụ ihe ịga nke ọma ọzọ. Awilo gara n'ihu na ewu ewu ya na USA / Canada mgbe ọ na-eme njem na Nabtry International Cultural Dancers, otu egwu egwu Afrịka nke Grace Haukwa guzobere na afọ 2007. Njem ''Super-Man'' gara nke ọma n'afọ 2008 na afọ 2009. Site na votu a ma ama na mmeri akụkọ ihe mere eme na International Reggae na World Music Awards na ihe karịrị mba 120 na-atụ vootu, ''Super-Man'' meriri Best Soukous Entertainer Award afọ 2009. Onye isi na onye guzobere Nabtry Grace Haukwa, onye na-anọchite anya Awilo na mba US, natara onyinye ahụ n'aha Awilo na emume ahụ. Mgbanwe ya apụtawo ìhè n'oge na-adịbeghị anya site na ọtụtụ mmekorita ya na ndị na-agụ egwú nke oge a na ụdị egwu n'ọtụtụ mba Afrịka, n'etiti ha bụ ndị na-ese ihe na Naijiria [[P-Square]], Tiwa Savage, [[Olamide]], Harmonize na [[Yemi Alade]]. == Ihe odide == {{Reflist}} * https://web.archive.org/web/20110714042528/http://www.martinsinterculture.com/irawma-winners.html * http://nabtry.skyrock.com == Njikọ mpụga == * [http://soukous.com/Awilo_Longomba/ Awilo Longomba Biography/Discography] * https://web.archive.org/web/20061109045153/http://www.afrodicia.com/artist/awilo/index.html * http://www.africanmusica.com/awilo-longomba.htm * http://www.sternsmusic.com/discography/436 * https://web.archive.org/web/20080101094243/http://www.africasounds.com/awilo.htm * https://web.archive.org/web/20100219074713/http://www.topvisages.net/entrevue/14-02-10.php * [http://myspace.com/awilolongombaofficiel http://myspace.com/awilolongomba nke gọọmentị] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rze895xrn1v6bumbpckw1in4icv4l8d Avelino (rapper) 0 18394 87560 83534 2022-08-20T10:57:30Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki  {{Databox}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Achi Avelino''' (amụrụ na 4 June, na afọ 1993), nke a maara nke ọma site na aha egwu ya bụ '''Avelino''', bụ onye na-eti egwu na onye na-agụ egwu nke ndị Congolese na ndị Angola si Tottenham, London, nke a maara maka "olu pụrụ iche" na "okwu miri emi".<ref>{{Cite web|url=http://greatescapefestival.com/artists/avelino/|title=Avelino – The Great Escape|work=[[The Great Escape Festival]]|accessdate=9 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160428103944/http://greatescapefestival.com/artists/avelino/|archivedate=28 April 2016}}</ref> == Ọrụ == === 2011-2014: Mmalite === Na mbụ rap na-eme n'okpuru aha '''''AA''''' (nke sitere na mbido ya), Avelino bu ụzọ wepụta freestyles na YouTube. A tọhapụrụ mixtape mbụ ya, Underdog Music, na afọ 2013 site na More Music Records. Onye na-abụghị isi iyi dị mkpa. Onye na na-abụghị onye isi iyi dị mma nke GRM Daily's Charlie-Louise Akintilo kwuru na ọrụ ahụ bụ "edgy" na "repeating".<ref name="facebook">{{Cite web|url=https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=485949888096508&id=171277802967756|title=Avelino new video "The Trip" from his... – More Music Records {{pipe}} Facebook|publisher=facebook.com|accessdate=9 April 2016}}</ref><ref name="facebook2">{{Cite web|url=https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=372567909505410&id=171277802967756|title=Debut release by Avelino and the MMR team... – More Music Records {{pipe}}|publisher=facebook.com|date=11 January 2013|accessdate=10 April 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://grmdaily.com/review-avelino-crunch-time/|title=REVIEW: AVELINO – CRUNCH TIME|work=GRM Daily|author=Akintilo, Charlie-Louise|date=18 September 2012|accessdate=11 April 2016}}</ref> === 2014 2015: Ọganihu azụmahịa na ''ihe'' mgbaru ọsọ dị ịrịba ama === Avelino ghọrọ onye a ma ama na afọ 2014 mgbe a tọhapụrụ mixtape nke abụọ ya, Iconic Ambition, nke gosipụtara na DJ Semtex's ''Mixtape Top 5'' na BBC Radio 1Xtra.<ref name="bbc">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/p029v7jb|title=BBC Radio 1Xtra – Semtex, Logic, Blade Brown and Young Fathers, Mixtape Top 5 with DJ Semtex|publisher=BBC|accessdate=9 April 2016}}</ref> Ọ gara n'ihu na-akwado Stormzy na njem nlegharị anya n'afọ 2015, ebe ọ rụkọtara ọrụ na egwu mixtape "No Comment".<ref name="oddchild">{{Cite web|url=http://oddchildmusic.com/artists/avelino/|title=OddChild Music – Avelino|work=[[Odd Child Recordings]]|accessdate=9 April 2016}}</ref> === 2015 ugbu a: Njikọ ya na Wretch 32 === N'afọ 2015, onye Tottenham MC Wretch 32 kwadoro Avelino. Ndị rapper abụọ ahụ wepụtara mixtape jikọrọ aka, nke akpọrọ Young Fire, Old Flame, na 18 Disemba , na afọ 2015, iji nabata ya nke ọma. Avelino bụ Young Fire, ebe Wretch 32 bụ Old Flame.'''''<ref name="Young Fire">{{Cite web|date=3 June 2016|title=Young Fire: A conversation with Avelino|url=https://grmdaily.com/young-fire-avelino-interview/|accessdate=22 April 2021|work=GRM Daily|language=en-GB|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160604134221/http://grmdaily.com/young-fire-avelino-interview/|archivedate=4 June 2016}}</ref>''''' Ọkụ na Booth ''freestyle'' na ''BBC Radio 1'', nke onye na-elekọta ya bụ Charlie Sloth mara ọkwa dị ka "ọkụ kachasị ike" na Booth ''n'oge niile'', na Noiseys Joe Zadeh dị ka "ihe dị egwu".<ref name="vice">{{Cite web|url=http://noisey.vice.com/en_uk/blog/wretch-32-fire-in-the-booth-but-where-is-this-fire-at-usually|title=Wretch 32's 1Xtra Freestyle Is Staggering, So Why Are His Singles so Bait? {{pipe}} NOISEY|publisher=noisey.vice.com|accessdate=9 April 2016}}</ref> Wretch na Avelino jikọtakwara aka na egwu nkwalite "M.O.E" na "Freedom", yana remix na-abụghị nke [[Kanyé West|Kanye West]] "No More Parties in LA", nke a kpọrọ "No More Parties in DSTRKT".<ref name="thefourohfive">{{Cite web|url=http://www.thefourohfive.com/music/article/avelino-shares-new-track-m-o-e-143|title=Avelino shares new track 'M.O.E'|publisher=thefourohfive.com|accessdate=9 April 2016}}</ref><ref name="sbtv">{{Cite web|url=http://www.sbtv.co.uk/listen/newmusic/listen-wretch-32-and-avelino-regroup-on-no-more-parties-in-dstrkt/|title=Listen: Wretch 32 and Avelino cover Kanye West on 'No More Parties in DSTRKT'|publisher=sbtv.co.uk|accessdate=9 April 2016}}</ref> A na-eme atụmatụ na ha abụọ ga-eme mixtape ahụ na KOKO na 12 Mee, na afọ 2016.<ref name="uk">{{Cite web|url=http://www.koko.uk.com/news/young-fire-old-flame-wretch-32-avelino|title=YOUNG FIRE OLD FLAME – WRETCH 32 &amp; AVELINO {{pipe}} KOKO London|publisher=koko.uk.com|accessdate=9 April 2016}}</ref> Na 7 Eprel, na afọ 2016, Avelino wepụtara EP mbụ ya, ''FYO'', maka nbudata n'efu. Ọ bụ Raf Riley mepụtara ya.<ref>{{Cite web|url=http://pigeonsandplanes.com/2016/04/avelino-fyo-ep-premiere/|title=PREMIERE: Listen to London Rapper Avelino's Special 'F.Y.O.' EP|work=[[Pigeons and Planes]]|author=Gardner, Constant|date=7 April 2016}}</ref> Ọrụ ahụ, nke na-anọchite anya Fuck Your Opinion, enwetala nkwado dị ukwuu site na BBC Radio 1; MistaJam akpọwo "Youniverse", a gbakwunyere egwu aha na ndepụta egwu C nke 1Xtra na 612 Mee, n afọ 2016. Ndị na-akwado egwu ahụ gụnyere Annie Mac<ref name="bbc3">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/b075fmdd|title=BBC Radio 1 – Annie Mac, Drake + Danger Mouse|publisher=BBC|accessdate=9 April 2016}}</ref> na Charlie Sloth.<ref name="bbc2">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/1xtra#objects/33f22a95-85f8-4489-b22f-775293cf6b7a|title=BBC – Radio 1Xtra|publisher=BBC|accessdate=9 April 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://twitter.com/officialAvelino/status/728190724391505920|title=Avelino on Twitter: "FXCK YOUR OPINION on the @bbc1xtra playlist ! Very happy right now|work=Twitter|date=5 May 2016}}</ref><ref name="bbc4">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/1xtra#objects/4d611b65-e502-429d-91fd-a4e20d53b36c|title=BBC – Radio 1Xtra|publisher=BBC|accessdate=9 April 2016}}</ref> EP ahụ nọ n'elu Semtex's ''Mixtape Top 5'' chart.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/b075g4l7|title=Semtex, Avelino joins Sem|work=[[BBC Radio 1Xtra]]|date=8 April 2016}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ ugbu a na abọm studio mbụ ya.<ref name="mtv">{{Cite web|url=http://www.mtv.co.uk/the-wrap-up/blog/avelino-drops-some-serious-fire-in-the-booth|title=Avelino Drops Some Serious Fire in the Booth|publisher=[[MTV]]|author=Rana, Anil|date=9 November 2015}}</ref> Avelino wepụtara egwu ọhụrụ, "On a Roll", maka nbudata n'efu site na SoundCloud na 30 Ọgọst 2016. Abụ ahụ gosipụtara olu ndị ọbịa sitere na Abra Cadabra, DJ Target akpọwokwa ya na 1Xtra. N'otu izu ahụ, Avelino gosipụtara na egwu Wretch 32 "Open Conversation & Mark Duggan", nke e wepụtara na 1 Septemba, na afọ 2016, otu ụbọchị tupu abọm studio ya nke atọ, Growing Over Life . Na 10 Febụwarị, na afọ 2017, Avelino wepụtara otu egwu akpọrọ "Energy" nke gosipụtara ndị na-eme ihe ike, Skepta na Stormzy. Egwuregwu EA Sports, FIFA 18 demo jiri egwu ahụ mee ihe ma na-akpọ ya abụ isi na ''FIFA 18'' soundtrack. N'oge a na-ede ya, vidiyo egwu nke Energy enwetala ihe karịrị nde mmadụ 1.5 na YouTube na remixes dị iche iche, ọkachasị na onye na-arụkọ ọrụ Wretch 32, ewepụtala ya. == Ndụ onwe onye == Avelino bụ onye na-akwado Manchester United F.C.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/sport/football/50856021|title=Premier League predictions: Lawro v rapper & Man Utd fan Avelino|work=[[BBC Sport]]|date=28 December 2019|accessdate=30 January 2021}}</ref> == Nkọwapụta == === Egwuregwu ndị gbasaa === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! scope="col" |Aha ya ! scope="col" |Nkọwa zuru ezu |- ! scope="row" |''FYO'' | * A tọhapụrụ ya: 7 Eprel 2016 * Label: OddChild Music, More Music Records * Ụdị: Nbudata dijitalụ |- |} === Abụ agukoro onu === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! scope="col" |Aha ya ! scope="col" |Nkọwa zuru ezu |- ! scope="row" |''Egwú Underdog'' | * A tọhapụrụ ya: 11 Jenụwarị 2013 * Label: More Music Records * Ụdị: Nbudata dijitalụ n'efu |- ! scope="row" |''Ihe E Ji Amụma'' | * A tọhapụrụ ya: 10 Septemba 2014 * Label: More Music Records * Ụdị: Nbudata dijitalụ n'efu |- ! scope="row" |Young Fire, Old Flame (<small>na</small> <small>Wretch 32</small>) | * A tọhapụrụ ya: 18 Disemba 2015 * Label: A ma ama, More Music Records * Ụdị: Nbudata dijitalụ n'efu |- ! scope="row" |''Enweghị ihe nzuzu'' | * A tọhapụrụ ya: 27 Ọktoba 2017 * Label: More Music Records / OddChild Music * Ụdị: nbudata dijitalụ |- ! scope="row" |''Ego Na-egbu Egwu'' | * A tọhapụrụ ya: 23 Julaị 2021 * Label: More Music Records / OddChild Music * Ụdị: nbudata dijitalụ |- |} == Ihe odide == <references group="" responsive="1"></references> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 59spz7nvrfqrczyqrso0m95jqbcv6z8 Avelino 0 18405 87555 83584 2022-08-20T10:55:59Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} * ByAvelino Acosta (19172008), onye egwuregwu bọọlụ nke Paraguay * Avelino Asprilla (A mụrụ n'afọ 1981), onye bụbu onye na-agba bọọlụ baseball na obere egwuregwu * Avelino Cañizares (19191983), onye bụbu onye na-agba bọọlụ baseball * Avelino Chaves (1931-2021), onye na-agba bọọlụ na Spain * Avelino Gomez (1928-1980), onye a mụrụ na Cuban Hall of Fame jockey na American na Canadian thoroughbred horse racing * Avelino Jackson Coelho (amụrụ n'afọ 1986), onye a maara dị ka Jajá Coelho, onye na-agba bọọlụ bọọlụ Brazil / onye na-eme egwuregwu n'etiti * Avelino Lopes (onye na-agba bọọlụ) (amụrụ n'afọ 1974), onye na-agba ọsọ bọọlụ n'Angola * Avelino Martins (1905?), onye bọọlụ Portuguese * Eduardo Avelino Magaña (A mụrụ n'afọ 1984), onye na-eme egwuregwu si Mexico * Julio Avelino Comesaña (A mụrụ n'afọ 1948), onye njikwa bọọlụ Uruguay na onye bọọlụ bọọlụ mbụ Uruguay === ndọrọ ndọrọ ọchịchị === * Andrés Avelino Cáceres (1836-1923), onye isi ala Peru ugboro atọ na narị afọ nke 19 * Avelino Coelho da Silva, onye na-azọ ọkwa onye isi ala na East Timor n'ọnwa Eprel afọ 2007 * Avelino González-Claudio (A mụrụ n'afọ 1942), onye na-agbachitere nnwere onwe Puerto Rican nke nọrọ oge n'ụlọ mkpọrọ gọọmentị etiti US * Avelino Méndez Rangel (A mụrụ n'afọ 1958), onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Mexico === Ndị ọzọ === * Avelino Arredondo, onye Uruguay na-egbu egbu * Avelino Cachafeiro (1899X-1972), onye egwu Galician nke na-akpọ gaita, ụbọ akwara ọdịnala Galician * Avelino Corma Canos (A mụrụ n'afọ 1951), onye na-emepụta kemịkal na Spain na-arụ ọrụ na heterogeneous catalysis == Aha nna == * José Avelino (1890-1986), Onye isi oche mbụ nke Senate nke Republic nke Atọ nke Philippines * Nuno Avelino (A mụrụ n'afọ 1976), onye na-agba bọọlụ na Portugal, onye na-edebe goolu * Paulo Avelino (A mụrụ n'afọ 1988), onye na-eme ihe nkiri na telivishọn Filipino, ihe nlereanya na onye na-agụ egwu == Obodo nta == * Pedro Avelino, obodo dị na steeti Rio Grande do Norte na mpaghara Northeast nke Brazil * Senador Georgino Avelino, obodo dị na steeti Rio Grande do Norte na mpaghara Northeast nke Brazil * Avelino Lopes, obodo dị na steeti Piauí na mpaghara Northeast nke Brazil h6971d90lwd89hhr8m8p63tpvm4s9pn Aïda Touré 0 18410 87460 83564 2022-08-20T10:28:19Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} == Akụkọ ndụ == A mụrụ Touré na [[Gabon]] n'aka nne Gabonese na nna [[Mali]], onye bụkwa onye Alakụba. O mechara gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị na [[France]], ebe o mere ka mmasị dị iche iche n'ime nka. N'afọ 1995, ọ kwagara New York City iji mụọ egwu.<ref name="Art in Embassies">{{Cite web|title=Aïda Touré – U.S. Department of State|url=https://art.state.gov/personnel/aida_toure/|work=Art in Embassies|accessdate=31 December 2021}}</ref> N'oge njem okike a, ọ chere na ọ dọtara ya n'omume nke Islam nke ga-enwe mmetụta dị ukwuu na ọdịdị nke ihe okike ya. Sufism, akụkụ dị n'ime nke Islam, kpaliri ya imepụta ọrụ uri nke ọdịdị ime mmụọ. O wepụtara nchịkọta mbụ ya nke uri Sufi nke akpọrọ Unmanifest Poems n'afọ 2000. N'afọ 2001, o bipụtara The Sublime Sphere . Nke a sochiri na AFỌ 2003 site na nchịkọta ọzọ nke uri, Nocturnal Light . N'afọ 2005, Touré kwuru na a ga-eji ihe oyiyi nke ịma mma a na-apụghị ịkọwa akọwa merie ya. Nke a kpaliri ya ịmalite ise ihe iji gbanwee ọnọdụ ime mmụọ na uri ya ka ọ bụrụ ebe mara mma. Ọ na-ezo aka na ihe osise a dị ka Visual Sufi Poetry. Touré gosipụtara ọrụ nka ya n'ọtụtụ obodo ukwu dị na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] na azụ na obodo ya bụ Gabon. Ọ pụtara na magazin mba ụwa. Ọtụtụ n'ime ihe osise ya bụ nke onwe, ọkachasị na US, France, Gabon, na [[Mali]]. Na Febụwarị Na AFỌ 2015, Touré nwere ihe ngosi nke abụọ ya na New York nke akpọrọ "Luminous Dark Matter" iji mee emume ọnwa Black History<ref>{{Cite web|title=Aïda Touré exhibit Luminous Dark Matter: 8-28 February 2015|url=https://www.aidatoure.com/aida-toure-exhibit-luminous-dark-matter-8-28-february-2015/|work=Aida Toure}}</ref> N'afọ 2017, OkayAfrica họpụtara ya dị ka nwanyị ọ ga-ele.<ref name="OkayAfrica">{{Cite web|title=AÏDA TOURÉ|url=https://www.okayafrica.com/aida-toure/|work=OkayAfrica|accessdate=31 December 2021|language=en|date=6 March 2017}}</ref> N'afọ 2018, o bipụtara akwụkwọ uri ọhụrụ akpọrọ "Cosmicity"<ref>{{Cite web|title=About|url=https://www.aidatoure.com/about/|work=Aida Toure}}</ref> N'ọnwa Septemba afọ 2021, ọ malitere akwụkwọ NFT nke ya wee malite ire ihe osise ya dị ka NFTs<ref>{{Cite web|title=sahelnur|url=https://opensea.io/sahelnur|work=OpenSea}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website * [https://www.youtube.com/user/visualsufipoetry Egwú], youtube.com/user/visualsufipoetry {{authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 52wunwb3uuortih5518pi3jfa0asyu8 Avelino Corma Canos 0 18445 87565 84524 2022-08-20T10:58:50Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] '''Avelino Corma Canós''' (amụrụ na Disemba 15, 1951) bụ onye na-emepụta kemịkal na Spain nke a ma ama maka ọrụ ya na-eduga n'ụwa na heterogeneous catalysis. Ọ natara nzere bachelọ nke sayensị na kemịkalụ site na Universidad de Valencia (1967-1973) na Ph.D. na kemịlikụ site na Universidad Complutense de Madrid na AFỌ 1976. N'afọ 1979 ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye nchọpụta na Consejo Superior de Investigaciones Científicas, na AFỌ 1987 ọ bụ prọfesọ zuru oke. Ọ na-eme nnyocha na heterogeneous catalysis na agụmakwụkwọ na mmekorita ya na ụlọ ọrụ. Ọ rụrụ ọrụ na akụkụ ndị dị mkpa nke acid-base na redox catalysis na ebumnuche nke ịghọta ọdịdị nke saịtị ndị na-arụ ọrụ na usoro mmeghachi omume. Dabere na akụkụ ndị a, ọ mepụtara ihe na-akpali akpali nke a na-eji azụmaahịa n'ọtụtụ usoro ụlọ ọrụ.<ref>{{Cite web|title=Corma, el químico español de las 100 patentes|url=http://www.rtve.es/noticias/20140528/avelino-corma-quimico-espanol-100-patentes/944222.shtml|work=RTVE.es|publisher=RTVE|accessdate=29 October 2014}}</ref> O bipụtara ihe karịrị akwụkwọ 1200 ma nwee ihe karịrị ikike ikike 200.<ref>[https://www.scopus.com/authid/detail.url?authorId=7202318774 "Avelino Corma publication profile"]</ref> A na-etinye ihe karịrị 20 n'ime ikike ndị ahụ n'ụlọ ọrụ mmepụta ihe na usoro azụmahịa nke cracking, desulfuration, isomerization, epoxidation, chemo selective oxidation nke mmanya na chemoselective hydrogenations. A họpụtara Corma Canós ka ọ bụrụ onye otu National Academy of Engineering na AFỌ 2007 maka onyinye maka nghọta nke catalysis dịgasị iche iche nke dugara n'ọtụtụ ihe na-akpali akpali siri ike nke a na-eji n'ụwa niile. == Onyinye == * Ihe nrite Spiers Memorial, Royal Society of Chemistry, UK (2016) * Princess of Asturias Awards maka nyocha teknụzụ na sayensị (2014) * Ihe nrite nsọpụrụ maka ihe e mepụtara site na Fundación García Cabrerizo (Spain) (2012) * Nnukwu ihe nrite nke Academy nke sayensị (France), (2011) * Ihe Nketa Sayensị nke Generalitat Valenciana (2011) * Gold nke Medal for Chemistry Research Career 2001-2010 (2010) * Onyinye Eni (2010) * Royal Society of Chemistry Centenary Prize (2010) * Rhodia Pierre-Gilles de Gennes Prize for Science and Industry (2010) * Bourdart Award na Advanced Catalysis (2009) * A. V. Humboldt - J. C. Mutis Research Award (2009) * Gabor A. Somorjai Award for Creative Research in Catalysis (2008) * Karl-Ziegler-Onye nkuzi Max Planck Society (2007) * Ihe nrite mba na sayensị na teknụzụ nke Mexico (2006) * Alwin Mittasch nke Dechema (2006) * Paul Sabatier nke French Society of Chemistry (2006) * Iberoamerican Federation of Catalysis Societies (FISOCAT) (2006) * Cross Canada Lecture Award (2006) * Gold nke Medal nke Royal Society of Chemistry os Spain (2005) * Breck Award nke International Zeolite Association (IZA) (2004) * Ihe nrite nke Honor nke García Cabrerizo Foundation (2004) * Order of Merit Civil nke Spain (2002) * Ihe nrite Eugene J. Houdry na Applied Catalysis (2002) * F. Gault European Award on ̆ Catalysis (2001) * Ipatieff Actr na Mahadum Northwestern (2000-2001) * King Jaime I Award on New Technologies (Spain) (2000) * Iberdrola Sayensị na Teknụzụ (Spain) (1998) * Ihe nrite F. Ciapetta nke North American Catalyst Society (1998) * CATSA n'ịghọta ịdị mma nke nyocha nke ọma nke Catalysis Society of South Africa na AFỌ (1998) * Onyinye Burdiñola (Spain) (1997) * "Ndị nkuzi nleta nke Iberdrola" (Spain) (1996) * Ihe nrite Dupont na sayensị (Spain) (1995) * Ihe nrite mba "Leonardo Torres Quevedo" (Spain) (1995) * Onyinye Dupont (Canada) == Ebensidee == {{Reflist}}{{FRS 2012}}{{Prince of Asturias Award for Technical and Scientific Research}}{{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5a4gnvata8i184u4i7wrauey2gzon47 Abeti Masikini 0 18447 87163 86579 2022-08-19T12:31:19Z Chybaby 07031340067 13942 Added databox wikitext text/x-wiki [[File:Abéti Masikini 1989 (cropped).jpg|thumb|Abéti Masikini 1989 (cropped)]] {| class="infobox vcard plainlist" ! colspan="2" class="infobox-above" style="background-color: #b0c4de; font-size: 125%;" |<div class="">Abeti Masikini</div> |- | colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Abeti Masikini in 1989</div> |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #b0c4de" |Background information |- ! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Birth name</span> | class="infobox-data nickname" |Elisabeth Finant |- ! class="infobox-label" scope="row" |Born | class="infobox-data" |9 November 1954<br /><br /><br /><br />[[Kisangani|Stanleyville]], [[Belgian Congo]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Origin | class="infobox-data" |[[Belgian Congo]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Died | class="infobox-data" |September 28, 1994<span style="display:none">(1994-09-28)</span> (aged&nbsp;39)<br /><br /><br /><br />[[Villejuif]], [[France]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Genres | class="infobox-data" |[[Soukous]]<br /><br /><br /><br />[[Congolese rumba]]<br /><br /><br /><br />[[Folk music]]<br /><br /><br /><br />[[Blues music|Blues]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Occupation(s)</span> | class="infobox-data role" |Singer |- ! class="infobox-label" scope="row" |Labels | class="infobox-data" |[[RCA Records]]<br /><br /><br /><br />[[Polygram Records]] |} <div class="shortdescription nomobile noexcerpt noprint searchaux" style="display:none">Musical artist</div> [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Elisabeth Finant''' (9 Nọvemba na AFỌ 1954), nke a maara dị ka '''Abeti Masikini''', bụ onye na-agụ egwu si Belgian Congo onye na-arụsi ọrụ ike na France site na afọ1971 ruo mgbe ọ nwụrụ na afọ 1994 mgbe ọ dị afọ 39. Egwú ya sitere n'ụdị dịgasị iche iche, gụnyere soukous, Congolese rumba, egwu ọdịnala, na blues. O dekọrọ abọm iri abụọ na otu n'oge ọrụ ya maka ọtụtụ akara ndekọ gụnyere RCA Records na Polygram Records na ndị ọzọ. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Masikini na 9 Nọvemba na 1954 na Stanleyville, Belgian Congo dị ka nwa nwanyị nke onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Jean-Pierre Finant. Ọ nwụrụ na 28 Septemba na 1994 na Villejuif, France, site na ọrịa kansa.<ref>{{Cite web|url=https://www.digitalcongo.net/article/5baf9ff22a403d00044cd8ab/|title=Abeti Masikini, vingt-quatre ans déjà après une carrière fulgurante : la première femme congolaise à s’imposer professionnellement dans le monde musical|date=29 September 2018|work=Digital Congo|accessdate=6 November 2018|language=French}}</ref> == Akwụkwọ == * {{Cite book|title=Abeti Masikini la voix d'or du Zaïre|author=Berthrand Nguyen Matoko|publisher=L'Harmattan|year=1999|isbn=2-738-47823-9}} == Ebensidee == {{authority control}} oe0fi9lh2iqlc3oczazic75f7k64k3k Amina Abdi Rabar 0 18527 87538 84460 2022-08-20T10:51:47Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amina Abdi Rabar''' (amụrụ n'afọ 1989) bụ onye na-eme ihe ngosi TV na redio na obodo Kenya, nke dị na Nairobi, [[Kenya]]. Ọ na-akwado ihe ngosi nri ụtụtụ na 98.4 Capital FM, Nairobi Ọ na-asụkwa [[Asụsụ Bekee|Bekee]] na Swahili nke ọma. Ọ na-akwado The Trend.<ref>{{Cite web|url=https://www.tuko.co.ke/278236-the-trend-show-host-amina-abdi-receives-ksh-4-million-car-birthday-gift.html|title=The Trend show host Amina Abdi receives KSh 4 million car as birthday gift|accessdate=29 June 2018|work=[[Tuko]]}}</ref == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website  [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ndpiuw3ay23je83a8pnd8f1bzj1qemy Anne Mireille Nzouankeu 0 18528 87404 83718 2022-08-20T10:14:04Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anne Mireille Nzouankeu''' bụ onye nta akụkọ bi ma na-arụ ọrụ na [[Kameroon|Cameroon]], nke dị n'ụsọ oké osimiri ọdịda anyanwụ nke ọbọdọ Africa.<ref>{{Cite web|date=2012-03-09|title=Cameroun, journée de la femme: Anne Mireille Nzouankeu " Elle a sa place comme toutes les autres journées qui existent"|url=http://www.camer.be/index1.php?art=18307&rub=11:1|accessdate=2020-11-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120309102908/http://www.camer.be/index1.php?art=18307&rub=11:1|archivedate=2012-03-09}}</ref> Nzouankeu bụ ónyé na-ede akwụkwọ akụkọ kwa ''ụbọchị'' nke Cameroon Le Jour, akwụkwọ akụkọ kwa afọ nke Britain ''The Guardian'', yana ụlọ ọrụ redio Dutch ''Radio Netherlands'' Worldwide. Ọ malitere ọrụ ya na-enye aka na ndị na-ekesa akụkọ n'ịntanetị ma na-aga n'ihu na-ede màkà akwụkwọ akụkọ dị ichè ichè n'ịntanụ.<ref name=":0">{{Cite web|title=Linking Southern Journalists: Anne's reflections {{!}} Panos London|url=http://panoslondon.panosnetwork.org/2012/04/17/linking-southern-journalists-annes-reflections/|accessdate=2020-11-11|language=en}}</ref> Otu n'ime akụkọ ya "Cameroun: la double vie des homosexuels" (Cameroon: ndụ abụọ nke [[Nwoke idina nwoke|ndị na-edina ụdị onwe ha]]) kọwara ihe ọjọọ si na usoro iwu nke mba ya iji mee ka ndị na-eme enyi nwoke bụrụ ndị omempụ ma kpaliri arụmụka dị mkpa ma kpalie mmeghachi omume obi ọjọọ. N'ịkụ obi ike ya maka ịdọrọ uche gaa n'okwu a a machibidoro iwu, European Commission nyere Nzouankeu Lorenzo Natali Media Prize na Africa Division na Disemba 8, 2011 na Brussels, Belgium. E bịdọrọ ihe Nríte ahụ na 1992 iji "mata ma mee emume dị mma na ịkọ akụkọ gbasara nsogbu mmepe na-adịgide adịgide".<ref name=":0">{{Cite web|title=Linking Southern Journalists: Anne's reflections {{!}} Panos London|url=http://panoslondon.panosnetwork.org/2012/04/17/linking-southern-journalists-annes-reflections/|accessdate=2020-11-11|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://panoslondon.panosnetwork.org/2012/04/17/linking-southern-journalists-annes-reflections/ "Linking Southern Journalists: Anne's reflections | Panos London"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-11-11</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|author=WONG|first=Chi Te|date=2020-01-27|title=Lorenzo Natali Media Prize 2020|url=https://ec.europa.eu/international-partnerships/lnp_en|accessdate=2020-11-11|work=International Cooperation and Development - European Commission|language=en}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị nta akụkọ iri na asaa si gburugburu ụwa ka a ga-asọpụrụ ya na ihe Nríte màkà ọrụ nta akụkọ dị ịrịba ama na isiokwu nke mmepe, ikike mmadụ na ọchịchị ónyé kwuo uche ya.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=2011-12-08|title=Press Corner: Lorenzo Natali Prize 2011 awarded|url=https://ec.europa.eu/commission/presscorner/home/en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190621200951/https://ec.europa.eu/commission/presscorner/home/en|archivedate=2019-06-21|accessdate=2020-11-11|work=European Commission - European Commission|language=en}}</ref> Nzouankeu bi na Yaoundé, isi ọbọdọ Cameroon.<ref name=":0">{{Cite web|title=Linking Southern Journalists: Anne's reflections {{!}} Panos London|url=http://panoslondon.panosnetwork.org/2012/04/17/linking-southern-journalists-annes-reflections/|accessdate=2020-11-11|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://panoslondon.panosnetwork.org/2012/04/17/linking-southern-journalists-annes-reflections/ "Linking Southern Journalists: Anne's reflections | Panos London"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-11-11</span></span>.</cite></ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] qcuy767d5na1nc7gyk57h7mz2v71tuh Auriol Dongmo 0 18534 87518 83724 2022-08-20T10:47:04Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Auriol Sally Dongmo Mekemnang'''<ref>[https://www.publico.pt/toquio-2020/portugueses Portugueses | Tóquio 2020 | PÚBLICO]</ref> (amụrụ n'abalị atọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1990) bụ ónyé na-eme egwuregwu na-eme ihe nkírí na Cameroon nke na-asọ mpi na ịgba égbè na ịgba émbụ. Ọ nọchitere ányá Cameroon na 2016 Summer Olympics na World Athletics Championships na 2015. Na mpaghara kọntinent, ọ bụ ónyé nwetara ọla edo ugboro abụọ na egwuregwu Afrịka na asọmpi Afrịka na egwuregwu. O nwèrè ihe kacha mma nke 19.53 ( 3⁄4 in) màkà ịgba égbè, ma n'ime ma n'èzí. Nke a bụ ndekọ Cameroon n'èzí na ndekọ Afrịka n'ime ụlọ. Ihe kacha mma ya na discus bụ 47.00 ( 2+1⁄4 in). Ọ nọchitere anya ọbọdọ ya bụ Cameroon ruo n'afọ 2017, na-ebufe ikike ya na Portugal nke malitere ịrụ ọrụ na 2020.<ref>[https://www.worldathletics.org/download/download?filename=74dc658c-8c7c-4af3-9629-599261bf55ad.pdf&urlslug=Transfers%20of%20allegiance%20-%20Decisions%20of%20the%20World%20Athletics%20Nationality%20Review%20Panel%20in%202020%20(as%20of%208%20May%202020) Transfers of allegiance - Decisions of the World Athletics Nationality Review Panel in 2020 (as of 8 May 2020)]. World Athletics (8 May 2020). Retrieved 2020-05-30.</ref> == Ihe ndekọ asọmpi == {| {{AchievementTable|Event=yes}} |- !colspan="6"|Representing {{CMR}} |- |rowspan=2|2011 |rowspan=2|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games|All-Africa Games]] |rowspan=2|[[Maputo]], Mozambique |bgcolor=gold|1st |Shot put |[[Athletics at the 2011 All-Africa Games – Women's shot put|16.03 m]] |- |5th |Discus throw |[[Athletics at the 2011 All-Africa Games – Women's discus throw|40.34 m]] |- |2012 |[[2012 African Championships in Athletics|African Championships]] |[[Porto-Novo]], Benin |bgcolor=cc9966|3rd |Shot put |[[2012 African Championships in Athletics – Women's shot put|15.41 m]] |- |2013 |[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]] |[[Nice]], France |bgcolor=cc9966|3rd |Shot put |[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie – Results#Shot put 2|15.30 m]] |- |rowspan=4|2014 |[[Athletics at the 2014 Commonwealth Games|Commonwealth Games]] |[[Glasgow]], United Kingdom |7th |Shot put |[[Athletics at the 2014 Commonwealth Games – Women's shot put|16.50 m]] |- |rowspan=2|[[2014 African Championships in Athletics|African Championships]] |rowspan=2|[[Marrakesh]], Morocco |bgcolor=gold|1st |Shot put |[[2014 African Championships in Athletics – Women's shot put|16.84 m]] |- |8th |Discus throw |[[2014 African Championships in Athletics – Women's discus throw|41.35 m]] |- |[[2014 IAAF Continental Cup – Results|Continental Cup]] |[[Marrakesh]], Morocco |7th |[[2014 IAAF Continental Cup – Results|Shot put]] |15.77 |- |rowspan=5|2015 |[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Beijing]], China |20th (q) |Shot put |[[2015 World Championships in Athletics – Women's shot put|16.85 m]] |- |rowspan=2|[[Athletics at the 2015 African Games|African Games]] |rowspan=2|[[Brazzaville]], Republic of the Congo |bgcolor=gold|1st |Shot put |[[Athletics at the 2015 African Games – Women's shot put|17.21 m]] |- |5th |Discus throw |[[Athletics at the 2015 African Games – Women's discus throw|45.14 m]] |- |rowspan=2|[[Track and field at the 2015 Military World Games|Military World Games]] |rowspan=2|[[Mungyeong]], South Korea |bgcolor=cc9966|3rd |[[Track and field at the 2015 Military World Games – Women's shot put|Shot put]] |17.64 |- |8th |[[Track and field at the 2015 Military World Games – Women's discus throw|Discus throw]] |46.44 |- |rowspan=3|2016 |rowspan=2|[[2016 African Championships in Athletics|African Championships]] |rowspan=2|[[Durban]], South Africa |bgcolor=gold|1st |Shot put |[[2016 African Championships in Athletics – Women's shot put|17.64 m]] |- |7th |Discus throw |[[2016 African Championships in Athletics – Women's discus throw|47.00 m]] |- |[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]] |[[Rio de Janeiro]], Brazil |12th |Shot put |[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's shot put|16.99 m]] |- |rowspan=3|2017 |[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games|Islamic Solidarity Games]] |[[Baku]], Azerbaijan |bgcolor=gold|1st |Shot put |[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games – Results#Shot put 2|17.75 m]] |- |[[Athletics at the 2017 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]] |[[Abidjan]], Ivory Coast |bgcolor=gold|1st |Shot put |[[Athletics at the 2017 Jeux de la Francophonie – Results#Shot put 2|17.68 m]] |- |[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[London]], United Kingdom |– |Shot put |[[2017 World Championships in Athletics – Women's shot put|NM]] |- !colspan="6"|Representing {{POR}} |- |rowspan=2|2021 |[[2021 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]] |[[Toruń, Poland]] |bgcolor=gold|1st |Shot put |[[2021 European Athletics Indoor Championships – Women's shot put|19.34 m]] |- |[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]] |[[Tokyo, Japan]] |4th |Shot put |[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's shot put|19.57 m]] |- |2022 |[[2022 World Athletics Indoor Championships|World Indoor Championships]] |[[Belgrade, Serbia]] |bgcolor=gold|1st |Shot put |[[2022 World Athletics Indoor Championships – Women's shot put|20.43 m]] |} == Utu aha mba == * Mmeri Egwuregwu Ụmụ nwanyị nke Portugal ** Ihe a na-etinye: 2019 * Portuguese Indoor Women's Athletics Championship ** Ihe a na-etinye: 2019 == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị nwetara ihe nrite n'egwuregwu Afrịka (ụmụ nwanyị) * Cameroon na 2016 Summer Olympics * Cameroon na 2015 World Championships in Athletics == Edensibia == <references group="" responsive="1"></references> == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] s5pldulnloahv5igx53bkd9x5q3dbh1 Agathe Ngo Nack 0 18536 87293 83726 2022-08-19T18:37:50Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Agathe Ngo Nack''' (amụrụ na úbọchị abụọ n'ọnwa Machị 1958) bụ onye Cameroon na-eme egwuregwu. O sonyere na asọmpi ụmụ nwanyị na 1984 Summer Olympics. == Edensibia == <references group="" responsive="1"></references> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] lv288npvq4vntqz4pyh1t2b5gwo1udt Amina Njonkou 0 18539 87575 83729 2022-08-20T11:01:56Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amina Njonkou''' (amụrụ n'ụbọchị nke isii n'ọnwa Eprel n'afọ 1988) bụ nwanyị Cameroon na-agba basketbọọlụ. == Njikọ mpụga == * [http://basketball.eurobasket.com/player/Amina_Njonkou/ASAC_Comunicaciones_Adba_Aviles/93036 Profaịlụ] na eurobasket.com [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1dth35eiregewjmexnlybjrhf15s532 Annabelle Ali 0 18544 87384 83734 2022-08-20T10:09:03Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Annabelle Laure Ali''' (amụrụ na ụbọsị 4th March 1985) bụ nwanyị na-agba mgba n'efu si [[Kameroon|Cameroon]]. O sonyere na ihe omume Freestyle 72 kg nke ụmụ nwanyị na 2008 Summer Olympics, ebe Agnieszka Wieszczek meriri ya na 1/8 ikpeazụ. Na 2012 Summer Olympics, Stanka Zlateva meriri ya na nkeji iri na ise nke ikpeazụ.<ref name=":0">{{Cite web|title=Freestyle 72 kg results - Wrestling - London 2012 Olympics|url=http://www.olympic.org/olympic-results/london-2012/wrestling/freestyle-72-kg-w|work=www.olympic.org|accessdate=2015-10-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151005064037/http://www.olympic.org/olympic-results/london-2012/wrestling/freestyle-72-kg-w|archivedate=2015-10-05}}</ref> Ka Zlateva na-aga n'ihu na nke ikpeazụ, Ali so na nrite ọla nchara, ebe Vasilisa Marzaliuk meriri ya.<ref name=":0" /> Na 2012 Summer Olympics, ọ bụkwa onye na-ebu ọkọlọtọ Cameroon na emume mmeghe.<ref name=":1">{{Cite web|title=Glasgow 2014 - Annabel Ali Profile|url=http://g2014results.thecgf.com/athlete/wrestling/1028092/a_ali.html|work=g2014results.thecgf.com|accessdate=2015-10-04}}</ref> Na 2014 Commonwealth Games, ọ meriri ọlaọcha na nkewa -75 kilogram nke ụmụ nwanyị.<ref name=":1">{{Cite web|title=Glasgow 2014 - Annabel Ali Profile|url=http://g2014results.thecgf.com/athlete/wrestling/1028092/a_ali.html|work=g2014results.thecgf.com|accessdate=2015-10-04}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://g2014results.thecgf.com/athlete/wrestling/1028092/a_ali.html "Glasgow 2014 - Annabel Ali Profile"]. ''g2014results.thecgf.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 October</span> 2015</span>.</cite></ref> == Nsonaazụ ndị dị mkpa == {| class="wikitable" style="font-size:95%;" !Afọ !Egwuregwu !Ebe a na-anọ !Nsonaazụ !Ihe omume |- |2005 |Mmeri Commonwealth |[[Stellenbosch]], [[South Africa]] | align="center" bgcolor="gold" |Nke Mbụ |kilogram 72 |- |2007 |Mmeri Ụwa |[[Baku]], [[Azerbaijan]] | align="center" |Nke 19 |kilogram 72 |- | rowspan="3" |2008 |Mmeri Afrịka |[[Tunis]], [[Tunisia]] | align="center" bgcolor="cc9966" |Nke atọ |kilogram 72 |- |Egwuregwu Olimpik |[[Beijing]], [[China]] | align="center" |Nke iri na isii |kilogram 72 |- |Mmeri Ụwa |[[Tokyo]], [[Japan]] | align="center" |Nke iri na abụọ |kilogram 72 |- | rowspan="2" |2009 |Mmeri Afrịka |[[Casablanca]], [[Morocco]] | align="center" bgcolor="gold" |Nke Mbụ |kilogram 72 |- |Mmeri Ụwa |[[Herning]], [[Denmark]] | align="center" |Nke 9 |kilogram 72 |- | rowspan="3" |2010 |Mmeri Afrịka |[[Cairo]], [[Egypt]] | align="center" bgcolor="gold" |Nke Mbụ |kilogram 72 |- |Mmeri Ụwa |[[Moscow]], [[Mpaghara Russia|Russia]] | align="center" |Nke iri na otu |kilogram 72 |- |Egwuregwu Commonwealth |[[New Delhi]], [[Ndia|India]] | align="center" bgcolor="silver" |Nke Abụọ |kilogram 72 |- | rowspan="2" |2011 |Mmeri Afrịka |[[Dakar]], [[Senegal]] | align="center" bgcolor="gold" |Nke Mbụ |kilogram 72 |- |Mmeri Ụwa |[[Istanbul]], [[Turkéy|Turkey]] | align="center" |Nke ise |kilogram 72 |- | rowspan="2" |2012 |Mmeri Afrịka |Marrakesh, [[Morocco]] | align="center" bgcolor="silver" |Nke Abụọ |kilogram 72 |- |Egwuregwu Olimpik |[[London]], Great Britain | align="center" |Nke asaa |kilogram 72 |- | rowspan="2" |2013 |Egwuregwu Francophone |Nice, [[France]] | align="center" bgcolor="cc9966" |Nke atọ |kilogram 72 |- |Mmeri Ụwa |Budapest, [[Hungary]] | align="center" |Nke 19 |kilogram 72 |- | rowspan="2" |2014 |Mmeri Afrịka |Tunis, [[Tunisia]] | align="center" bgcolor="gold" |Nke Mbụ |kilogram 75 |- |Egwuregwu Commonwealth |Glasgow, Great Britain | align="center" bgcolor="silver" |Nke Abụọ |kilogram 75 |- | rowspan="2" |2015 |Mmeri Afrịka |Alexandria, [[Egypt]] | align="center" bgcolor="gold" |Nke Mbụ |kilogram 75 |- |Egwuregwu Afrịka |Brazzaville, [[Republic of the Congo|Congo]] | align="center" bgcolor="gold" |Nke Mbụ |kilogram 75 |- | rowspan="2" |2016 |Mmeri Afrịka |Alexandria, [[Egypt]] | align="center" bgcolor="silver" |Nke Abụọ |kilogram 75 |- |Egwuregwu Olimpik |[[Rio de Janeiro]], [[Brazil]] | align="center" |Nke ise |kilogram 75 |- |2018 |Mmeri Afrịka |[[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], [[Naijiria|Nigeria]] | align="center" bgcolor="cc9966" |Nke atọ |kilogram 76 |} == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == {{s-start}} {{s-sports|oly}} {{succession box|before=[[Franck Moussima]]|title=[[List of flag bearers for Cameroon at the Olympics|Flagbearer]] for {{CMR}}|years=[[2012 Summer Olympics|London 2012]]|after=[[Wilfried Ntsengue]]}} {{s-end}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ooh5ddsz6uvme7a7p3qlauvj3nfdz38 Abebu Gelan 0 18588 87209 83816 2022-08-19T13:02:00Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abebu Gelan Adugna''' (amụrụ n'abalị iri na asatọ nke ọnwa Jenụwarị afọ 1990) bụ nwanyị Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge nke na-asọ mpi na asọmpi ịgba ọsọ n'akara akara aka. Ọ nọchitere anya Ethiopia ugboro atọ na mba ụwa, na-asọmpi dị ka onye na-eto eto na IAAF World Cross Country Championships na afọ 2007, mgbe ahụ ugboro abụọ dị ka onye okenye na IAAF International Half Marathon Championships (2008, 2009). Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ọla edo na 2008 World Half Marathon . O nwetara ọkara marathon kacha mma nke nkeji 67:57 n'afo 2009.<ref>[http://www.iaaf.org/athletes/ethiopia/abebu-gelan-233012 Abebu Gelan]. IAAF. Retrieved on 2016-03-29.</ref><ref>[http://www.all-athletics.com/node/106259 Abebu Gelan]. All-Athletics. Retrieved on 2016-03-29.</ref> Oge a bụ onye kachasị mma n'ụwa maka ebe dị anya. O meriri Agadir Half Marathon na Cross de l'Acier agbụrụ na 2008, wee nwetakwuo mmeri na 2009 na North America na Rock 'n' Roll Virginia Beach Half Marathon and Vancouver Sun Run. Ọkara marathon kacha mma ya bịara na RAK Half Marathon na 2009, ebe ọ bụ onye nke anọ. N'afọ 2009, o nwetakwara akara atọ kachasị elu na Azalea Trail Run na Crescent City Classic. Mgbe ezumike gasịrị na asọmpi, ọ laghachiri na 2013 na-elekwasị anya n'ebe dị anya. O nweghị ike igosi ihe ndị ọ mere na 10K na ọkara marathon ma kama ọ gara n'ihu na marathon, na-enwe mmeri mbụ na Belgrade Marathon na ọsọ nke awa 2:33:14 . Ọ bụ onye nke abụọ na njem ọzọ ya na Košice Peace Marathon mana ọ laghachiri n'otu na 2016 Brescia Marathon.<ref>[https://more.arrs.run/runner/27949/1/date/asc Abebu Gelan]. [[Association of Road Racing Statisticians]]. Retrieved on 2016-03-29.</ref> == Egwuregwu mba ụwa == {| {{AchievementTable|Event=yes}} |- |rowspan=2|2007 |rowspan=2|[[2007 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]] |rowspan=2|[[Mombasa]], Kenya |13th |[[2007 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|Junior race]] |21:54 |- |bgcolor=cc9966|3rd |Junior team |36 pts |- |rowspan=2|2008 |rowspan=2|[[2008 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]] |rowspan=2|[[Rio de Janeiro]], Brazil |6th |Half marathon |1:10:59 |- |bgcolor=gold|1st |Team |3:30:59 |- |2009 |[[2009 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]] |[[Birmingham]], United Kingdom |21st |Half marathon |1:11:33 |} == Mmeri Circuit == * Brescia Marathon: 2016 * Belgrade Marathon: 2015 * Rock 'n' Roll Virginia Beach Half Marathon: 2009 * Vancouver Sun Run: 2009 * Agadir Half Marathon: 2008 * Cross nke ígwè: 2008 == Ihe kacha mma n'onwe ya == * 10K na-agba ọsọ 32:04 nkeji (2008) * Ọkara marathon Shia 1:07:57 (2009) * Marathon Shaan 2:33:14 (2015) == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Abebu Gelan at World Athletics [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] h0v21w6e23sn9gepp4wkkke75fv01b3 Abebech Afework 0 18605 87208 83883 2022-08-19T13:00:12Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Abebech''' Afework Bekele (amụrụ na 11 Disemba na afọ 1990) bụ onye Ethiopia ọkachamara na-agba ọsọ ogologo oge nke na-afụ maka ọkara agbụrụ marathon. Ọ nọchitere anya Ethiopia na IAAF World Cross Country Championships na IAAF International Half Marathon Championships. Ọ bụ onye mmeri nke Egmond Half Marathon na afọ 2011. Ihe kacha mma ya maka ebe ahụ bụ awa 1:10:30. [[Usòrò:20140413 Abebech Afework Rotterdam 2014.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Ọ malitere izizi ịso mpi na mba ofesi n'afọ 2009, na-ewere nke atọ na Udine Half Marathon n'ime awa 1:11:15 ma na-agba ọsọ 10,000 mita kacha mma nke 32:52.67 nkeji na Utrecht.<ref>[http://www.iaaf.org/athletes/biographies/country=eth/athcode=248661/index.html Afework Abebech]. [[IAAF]]. Retrieved on 2011-11-28.</ref> O merikwara obere ọsọ Arezzo Half Marathon n'afọ ahụ. O nwere oku mba ụwa mbụ ya n'afọ sochirinụ, na-abịa nke iri na asatọ na asọmpi ndị okenye na 2010 IAAF World Cross Country Championships na nke iri na anọ na 2010 IA AF World Half Marathon Championships na Nanning. Na Zwolle Half Marathon ọ gbara ọsọ nke 1:10:49 awa maka anya, na-abịa dị ka onye nke abụọ n'azụ [[Caroline Kilel]]. Ọ bụkwa onye nke abụọ na Great Ethiopian Run na ngwụcha afọ ahụ, n'azụ Sule Utura.<ref>Negash, Elshadai (2010-11-22). [http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=58785.html Utura and A. Bekele take Great Ethiopian Run 10km titles in Addis Ababa]. [[IAAF]]. Retrieved on 2011-11-28.</ref> Na ọnwa Jenụwarị na afọ 2011 ọ meriri Egmond Half Marathon<ref>van Hemert, Wim (2011-01-10). [http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=59026.html Abshero and Afework score Ethiopian double in Egmond aan Zee]. IAAF. Retrieved on 2011-11-28.</ref> Running maka club na-agba ọsọ nke Ethiopian Defence, ọ bịara onye nke anọ na 10,000 m na asọmupi mba wee gbaa ọsọ kachasị mma nke 32:05.06 nkeji na Golden Spike Ostrava n'ikpeazụ n'ọnwa ahụ. N'ọnwa Septemba, ọ laghachiri n'okporo ụzọ wee bịa onye nke atọ na Dam tot Damloop na Zaandam wee merie Route du Vin Half Marathon na elekere 1:10:30 kacha mma.<ref>van Hemert, Wim (2011-09-18). [http://www.iaaf.org/news/newsid=62569.html Komon sizzles 44:34 over 10 Miles in Zaandam]. IAAF. Retrieved on 2011-11-28.</ref> Ọ laghachiri na Great Ethiopian 10K na ọnwa Nọvemba wee melite otu ebe iji nweta aha ahụ, na-emeri ndị na-agba ọsọ marathon na Tiki Gelana na Atsede Habtamu.<ref>Negash, Elshadai (2011-11-27). [http://www.iaaf.org/news/newsid=63024.html Geremew, Afework take surprise Great Ethiopian Run 10km victories]. IAAF. Retrieved on 2011-11-28.</ref> Mgbe ahụ, ọ meriri onye mmeri marathon nke ụwa bụ [[Edna Kiplagat]] iji merie na Montferland Run 15K.<ref>van Hemert, Wim (2011-12-04). [http://www.iaaf.org/news/newsid=63085.html Langat and Afework the big winners in 's Heerenberg]. IAAF. Retrieved on 2011-12-04.</ref> Ọ putara onye nke isii na 2012 African Cross Country Championships ma setịpụ 10,000 mita kacha mma nke 31:48.53 nkeji na Prefontaine Classic. N'ọnwa Julaị, ọ nọ n'ọkwa nke atọ na Bogotá Half Marathon . O nweghị ike ịbanye n'ime ise kachasị elu na Lille Half Marathon ma ọ bụ Delhi Half Marathon. Ọ meghere 2013 site na mbido marathon ma chịkwaa ọnọdụ nke asatọ na ngwa ngwa Dubai Marathon, na-edekọ oge nke 2:27:08 awa.<ref>Butcher, Pat (2013-01-25). [http://www.iaaf.org/news/report/debutant-desisa-wins-dubai-marathon-in-20445 Debutant Desisa wins Dubai Marathon in 2:04:45, five men under 2:05]. IAAF. Retrieved on 2013-02-23.</ref> O mere nke ọma na 2013 Rotterdam Marathon, bụrụ onye nke abụọ n'azụ [[Jemima Sumgong]] na oge nke 2:23:59 awa.<ref>van Hemert, Wim (2013-04-14). [http://www.iaaf.org/news/report/regassa-and-jelagat-triumph-in-rotterdam Regassa and Jelagat triumph in Rotterdam]. IAAF. Retrieved on 2013-04-18.</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 1zzfjo58xhueopqq82angsof7meu9ut Kukawa 0 18619 87281 83944 2022-08-19T18:03:04Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:Nachtigal Umar Borno.jpg|thumb|Nachtigal Umar Borno]] '''Kukawa''' (nke a na-akpọbụ '''Kuka''' ) bụ otu n'ime obodo di na ọchịchị ime obodo dị na steeti [[Ȯra Borno|Borno]] nke dị na ugwu ọwụwa anyanwụ [[Naijiria]] nke dị nso n'ọdọ mmiri Chad . Ewubere obodo ahụ n'afọ 1814 dị ka isi obodo nke Alaeze Ukwu Kanem-Bornu site n'aka onye nkụzi nkè. Ụka Alakuba na onye agha Muhammad al-Amin al-Kanemi mgbe ọdịda nke isi obodo gara aga, Ngazargamu gasịrị . <ref name="kemper">{{Cite book|author=Kemper|first=Steve|year=2012|title=Labyrinth of Kingdoms: 10,000 Miles Through Islamic Africa|location=New York|publisher=W. W. Norton|isbn=978-0-393-07966-1|pages=137–152}}</ref> Obodo ahụ nwere nnukwu atụmatụ dị mkpa, ịbụ otu n'ime ọdụ ndịda nke ụzọ ahia trans-Saharan na- aga Tripoli . <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=xh-QcHRG3OwC&pg=PA16|title=The Cambridge History of Africa, Volume 6|publisher=Cambridge University Press|editor=J. D. Fage|year=1985|isbn=9780521228039|accessdate=June 3, 2014}}</ref> [[Usòrò:Travels_and_discoveries_in_North_and_Central_Africa._From_the_journal_of_an_expedition_undertaken_under_the_auspices_of_H.B.M.'s_government,_in_the_years_1849-1855_(1859)_(14594431299).jpg|áká_èkpè|thumb| skware etítì n'afọ 1851]] Onye Jaman na-eme nchọpụta bụ Heinrich Barth gara obodo ahụ n'afọ 1851 onye si Tripoli bịa na-achọ imepe azụmahịa na mba Eropu na inyocha mba Afrịka, <ref name="kemper">{{Cite book|author=Kemper|first=Steve|year=2012|title=Labyrinth of Kingdoms: 10,000 Miles Through Islamic Africa|location=New York|publisher=W. W. Norton|isbn=978-0-393-07966-1|pages=137–152}}</ref> ọzọ n'afọ 1892, site n'aka onye nyocha Fransị Parfait-Louis Monteil, onye na-enyocha ókèala dị n'etiti mpaghara ọdịda anyanwụ nke ndi Afrịka kenyere ndị Fransị na ndị Briteni. <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=46u05imxvY0C&pg=PA170|pages=170ff|title=Dakar - Outpost of Two Hemispheres|author=Emil Lengyel|date=March 2007|publisher=READ BOOKS, 2007|isbn=978-1-4067-6146-7|accessdate=2010-10-11}}</ref> Onye agha [[Sudan]] Rabih az-Zubayr weghaara ma chụọ ya n'obodo ahụ n'afọ 1893 na ndị Britain n'afọ 1902. N'akụkọ ihe mere eme, obodo ahụ buru ibu karịa ka ọ dị taa, site n' atụmatụ ọnụnụ ọgụgụruruhihe e dịka puku iri ise- puku iri isii nke ndị ị Briteni merụ na njedebe narị afọ nke iri na itoolu. Obodo ndị dị n'okpuru ọchịchị Kukawa gụnyere Cross Kauwa na Baga, mana o nweghị ebe a na-akpọ Kukawa ma e wezụga ọchịchị ime obodo. Ọ bụ otu n'ime ọchịchị ime Obodo iri na isii mebere Borno Emirate, steeti ọdịnala dị na Borno Steeti, Naijiria. <ref>{{Cite book|edition=Millennium|publisher=Federal Ministry of Information|isbn=9780104089|author=Nigeria|title=Nigeria: a people united, a future assured|location=Abuja, Nigeria|date=2000}}</ref> Na mkpụrụ Ụbọchị iri na isii nke ọnwa Jenụwarị n'afọ 2015, "onyeisi oche onye nlekọta anya nke ọnọdu ọchịchị ime Obodo Kukawa, Musa Alhaji Bukar Kukawa", na-ekwuchitere ndị Kukawai a chụgara na [[Maiduguri|Medụgiri]] na-nsochi ogbugbu Baga n'afọ 2015, "kpọkuru gọọmenti etiti ka ọ gbalisie ike na ọrụ ndị agha ka ha wee nwere ike ịlaghachi n'ụlọ ha." <ref>Hamza Idris and Yahaya Ibrahim. ''[http://allafrica.com/stories/201501160576.html Nigeria: CBN, Nema Reach Out to Baga Attack Victims, Others]''. Daily Trust - allAfrica.com, January 16, 2015</ref> Ogbugbu mere na Kukawa na Julaị n'afọ 2015. Ndị Islamic State West Africa Province (ISWAP) jidere ọtụtụ narị ụmụ amaala Kukawa n' ọnwa Ọgọsụtụ n'afọ 2020 . Nde mmadụ abụọ nọ na Borno agbapụla n'ụlọ ha n'ime afọ iri gara aga ebe Ọtụtụ ndị bi n'ọnọdụ ọjọọ na [[Maiduguri|Medụgiri]] . <ref>{{Cite web|title=Nigerian army says 'in full control' of town where hostages taken|url=https://www.aljazeera.com/news/2020/08/nigerian-army-full-control-town-hostages-200820132155915.html|work=www.aljazeera.com|accessdate=August 20, 2020}}</ref> == Edensibia == 0g9c74gc9ao3pyzdjpfmi5ng1dhxdhm Aïssata Coulibaly 0 18627 87469 84167 2022-08-20T10:30:26Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} {{Infobox person|name=Aïssata Sankoun Coulibaly|birth_date=May 12, 1983|birth_place=Bamako|nationality=Malian|occupation=Football Player}} [[Category:Articles with hCards]] '''Aïssata Sankoun Coulibaly''' (amụrụ na Mee 12, 1983, na Bamako, Mali) bụ onye egwuregwu bọọlụ Mali nke na-agbachitere otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke mba Mali. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Coulibaly na Mee 12, 1983, na Bamako, nke bú isi obodo Mali. Ọ na-arụ ọrụ dị ka onye na-agbachitere n'akụkụ azu nke otu bọọlụ ahụ. Coulibaly malitere ọrụ ya na Mali na AS Mandé football club. N'afọ 2004, Aïssata si Mali kwaga na nchekwa nke Association Sportive de Saint-Étienne Loire (RC Saint -Étienne) na France. N'ọnwa Jenụwarị afọ 2006, a kwalitere ya na otu ụmụ nwanyị nke RC Saint -Étienne, ebe Coulibaly na Mee 21 n'afọ ahụ mere mpụta nke mbụ ya na Stade Briochin Football Féminin. Mgbe afọ anọ nke egwuregwu ya maka St. Etienne AS gasịrị, ọ laghachiri na kọntinent Afrịka ma kemgbe ahụ na-egere egwu maka Caïman AC de Lome na [[Togo]]. Coulibaly anọwo na-agba bọọlụ maka otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke mba Mali kemgbe afọ 2003. Ọ pụtara ugboro atọ na asọmpi iko mba ụwa nke Fifa nke ndị otu ya wepụtara ugboro abụọ ma merie Ghana otu ugboro na 2003.<ref>{{Cite web|url=http://www.statsfootofeminin.fr/match.php?id=4536|title=Footofeminin.fr - Tournoi final de D2 2005-2006 - 1re journee - Saint-Etienne-Saint-Brieuc 1-2|work=www.statsfootofeminin.fr|accessdate=2017-11-23}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.statsfootofeminin.fr/joueur.php?joueur=540&saison=1|title=Footofeminin.fr - Aïssata Coulibaly - 2006-2007|work=www.statsfootofeminin.fr|accessdate=2017-11-23}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/fifa-tournaments/players-coaches/people=197573/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151211020213/http://www.fifa.com/fifa-tournaments/players-coaches/people=197573/index.html|archivedate=December 11, 2015|title=FIFA Tournaments - Players & Coaches - Aissata COULIBALY|work=FIFA.com|language=en-GB|accessdate=2017-11-23}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] d7b5e158wngbnn3clwyhur15sd1rzfy Ababel Yeshaneh 0 18641 87302 85750 2022-08-19T19:44:37Z Chinaza 001 13950 Added databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Mkpúrù èdè íke''''''''Mkpurụ okwu sélénsé'''''[[Usòrò:Ababel Yeshaneh Rio 2016.jpg|thumb|Ababel Yeshaneh]] '''Ababel Yeshaneh Birhane''' (amụrụ na ọnwa Julaị 22 n'afọ 1991) bụ onye Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge nke na-asọmpi n'okporo ụzọ na ihe omume gafere mba. Ọ nọchitere anya mba ya na mita 10,000 na 2013 World Championships in Athletics, na-agba onye nke itoolu, ma bụrụ nke ise n'ụwa n'oge n'afọ ahụ. Ọ bụ onye nwetara ọlaọcha n'otu egwuregwu na African Cross Country Championships na afọ 2014 wee bụrụ onye nke iri na anọ na mita 5000 na-egwuregwu 2016 Olympic. N'afọ 2020, n'abalị iri abụọ na otu na ime ọnwa Febrụwarị, ọ mebiri ihe ndekọ ụwa na ọkara marathon, na 1:04:31 na RAK Half-Marathon dị na Ras Al Khaimah, United Arab Emirates. O nwere marathon kacha mma nke 2:20:51 setịpụrụ na 2019 Chicago Marathon ebe ọ gbara onye nke abụọ. Mgbe ọ na-agba ọsọ na Etiopia, ọ banyere klọb egwuregwu nke ndị agha nchekwa nke Etiopia.<ref>Negash, Elshadai (12 March 2011). [http://www.iaaf.org/news/news/diros-double-gari-assefa-highlight-municipal Diro's double, Gari, Assefa highlight Municipal Champs in Addis Ababa]. IAAF. Retrieved on 2015-02-12.</ref> Ọ malitere ịsọmpi na mpụga Etiopia na afọ 2011, ọ malitere site na mmeri na Vadodara Half Marathon na India. O sochiri mmeri ahụ anya site n' imerikwa na Stramilano na nkeji 69:54, wee gbaa onye nke abụọ na Nice Half Marathon izu ole na ole n' ihu.<ref>[http://www.iaaf.org/records/toplists/road-running/half-marathon/outdoor/women/senior/2011 Half Marathon – women – senior – outdoor – 2011]. IAAF. Retrieved on 12 February 2015.</ref> O nwetere marathon mbụ ya n'afọ ahụ, bụrụ onye nke isii na Turin Marathon na oge nke 2:34:36 awa na ọnwa Nọvemba.<ref>[http://www.iaaf.org/records/toplists/road-running/marathon/outdoor/women/senior/2011 Marathon – women – senior – outdoor – 2011]. IAAF. Retrieved on 12 February 2015.</ref> Ọ gbara ọsọ nke ọma n' afọ 2012, n' ezie o setịpụrụ ụzọ nke kachasị mma na mita 5000 nke nkeji 15:17.05.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/ethiopia/ababel-yeshaneh-262990#progression Ababel Yeshaneh Progression]. IAAF. Retrieved on 12 February 2015.</ref> Ababel gbara onye nke atọ na Milan Marathon n'ọnwa Epurel afọ 2013, na-etinye ihe kachasị mma nke awa 2:33:10 .<ref>[http://www.iaaf.org/records/toplists/road-running/marathon/outdoor/women/senior/2013 Marathon – women – senior – outdoor – 2013]. IAAF. Retrieved on 12 February 2015.</ref> Kama, ọ bụ n'okporo ụzọ ka ọ gosipụtara ike ya. Na nzukọ Golden Spike Ostrava ọ so ná ndị kachasị n' asọmpi 10,000 mita nke oge ahụ na oge ya nke 30:35.91 nkeji maka nke anọ mechara bụrụ nke ise n'ụwa n'oge n'afọ ahụ.<ref>Mulkeen, Jon (27 June 2013). [http://www.iaaf.org/news/report/world-leads-from-dibaba-and-adams-in-ostrava World lead by Adams, five meeting records broken in Ostrava – IAAF World Challenge]. IAAF. Retrieved on 2015-02-12.</ref> Egwuregwu ahụ mere ka o nweta ọnọdụ na ndị otu Etiopia maka 2013 World Championships in Athletics, mgbe onye ndu ụwa [[Meseret Defar]] kpebiri ilekwasị anya na 5000 m. Na 10,000m nke ikpeazụ n'ụwa, ọ nọ n'isi ruo n'etiti tupu ọ laghachi n'ọnọdụ nke itoolu n'ozuzu ya na mba mbụ ya.<ref>Minshull, Phil (11 August 2013). [http://www.iaaf.org/news/report/report-womens-10000m-final-moscow-2013 Report: Women's 10,000m final – Moscow 2013"]. IAAF. Retrieved on 2015-02-12.</ref> Ihe nrite mbụ, mba ụwa ya bịara na 2014 African Cross Country Championships. Ọ bụ onye nke isii n'asọmpi nke ụmụ nwaanyị nke wetara ya ihe nrite ọlaọcha dị ka isonye otu ụmụ nwaanyị Etiopia nke [[Tadelech Bekele]] duziri.<ref>[http://www.iaaf.org/news/report/kenya-african-cross-country-championships Kenya makes a clean sweep at African Cross Country Championships]. IAAF (16 March 2014). Retrieved on 2015-02-12.</ref> Mgbe nke a gasịrị, ọ laghachiri n'ọsọ okporo ụzọ, na-abịa nke anọ na Portugal Half Marathon.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/ethiopia/ababel-yeshaneh-262990#progression Ababel Yeshaneh Progression]. IAAF. Retrieved on 12 February 2015.</ref> Na mbido afọ 2015 ọ meriri akụkụ ọkara marathon nke Ooredoo Marathon na Doha. O sonyere na marathon ụmụ nwaanyị na World Athletics Championships n'afọ 2022 nke emere na Eugene, Oregon, United States.{| {{AchievementTable|Event=yes}} |- || 2013 |[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Daegu]], South Korea |9th |[[2013 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|10,000 metres]] || 32:02.09 |- |rowspan=2|2014 |rowspan=2|[[2014 African Cross Country Championships|African Cross Country Championships]] |rowspan=2|[[Kampala]], Uganda |6th |Senior women's race |26:14.03 |- |bgcolor=silver|2nd |Senior women's team | |- |}{{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7y6tc90h5y5abp6skanvvmgp3d19ibl Afia Efere 0 18761 87104 85512 2022-08-19T12:07:09Z Sayvhior 13464 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Afia Efere''' bụ ofe Naịjirịa nke a ma ama n'etiti [[Efik people|agbụrụ Efik]], a makwaara ofe ahụ dị ka ofe ọcha n'ihi enweghị mmanụ nkwụ na ya.<ref>{{Cite web|date=2018-04-15|title=How to Make Afia Efere In One Hour|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-afia-efere-in-one-hour/|accessdate=2022-06-29|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Afia Efere|url=https://www.researchgate.net/publication/329000749_Phytochemical_and_antioxidant_properties_of_instant_'irihibo-toh'_'iribo-erharhe'_and_'afia_efere'_soups_commonly_consumed_in_south_Eastern_Nigeria|journal=ResearchGate}}</ref> White soup sitere n'ebo Efik ma ọ dị ka Igbo soup 'Ofe Nsala' ma e wezụga na a na-eji obere ihe eme ihe na nke ikpeazụ enweghị uyayak, kama Ofe Nsala ' nwere Utazi na Ogiri.  Ndị [[Calabar]] bụ ndị agbụrụ Efik.<ref>{{Cite web|date=2011-06-17|title=I grew up eating fresh food - Ijeoma Onwudiwe|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/i-grew-up-eating-fresh-food-ijeoma-onwudiwe/|accessdate=2022-06-29|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> A na-eji anụ abụọ na-enweghị anụ na-enweghị abụba nke ewu ma ọ bụ ọkụkọ ma ọ bụ nke a mere o ji nweta aha ndị ọzọ "Afiaefereebot" na "afiaefereunen" nke pụtara ofe ọcha na ewu na ofe ọcha na ọkụkọ.<ref>{{Cite web|author=isaac|date=2013-12-12|title=Dishes You Must Try Out In Calabar|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/welcome-to-calabar-dishes-you-must-try-out-in-calabar/52gj2bd|accessdate=2022-06-29|work=Pulse Nigeria}}</ref> Ihe ndị ọzọ a na-eji eme ofe gụnyere uyayak, Ehu (Calabash nutmeg), akwụkwọ uziza, crayfish wdg.<ref>{{Cite web|date=2019-02-02|title=Delicious Calabar white soup|url=https://tribuneonlineng.com/delicious-calabar-white-soup/|accessdate=2022-06-29|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] 1t0juyhivx7ub13q4k7g0gzjuuzs3ed Amala 0 18776 87688 85364 2022-08-20T11:35:03Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} * Amala Akkineni, onye na-eme ihe nkiri na South India * Amala Chebolu, onye na-agụ egwu na ụlọ ọrụ ihe nkiri Telugu, nke a makwaara dị ka Tollywood * Amala Paul (amụrụ n'afọ 1991), onye na-eme ihe nkiri na South India * Amala Shankar (1919-2020), onye India na-agba egwú * Amala na Kamala, ụmụ agbọghọ abụọ a chọtara na 1920 bụ ndị e kwuru na ọ bụ anụ ọhịa wolf zụlitere na India * Amala Ratna Zandile Dlamini, onye a maara dị ka Doja Cat, onye America na-eti egwu, onye na-agụ egwu, onye edemede egwu, na onye na-emepụta ihe ndekọ == Ebe ndị a na-anọ == * Amala, Iran, obodo nta dị na Kermanshah Province, Iran * Amala Nagar, obodo nta dị na Kerala, India == Ndị ọzọ == * Amala (nri), nri dị n'ebe ọdịda anyanwụ Afrịka * Amala (akụkọ ifo), nnukwu akụkọ ifo nke ụmụ amaala America * <nowiki><i id="mwIg">Amala</i></nowiki> (usoro ihe nkiri TV), usoro ihe nkiri telivishọn India * Amala Institute of Medical Sciences na Thrissur, India * Mkpụrụ nke osisi ''Nectandra'', nke a na-eji eme ememe South America tupu oge Columbus * ''Scopula amala'', nla nke ezinụlọ Geometridae * <nowiki><i id="mwLQ">Amala</i></nowiki> (album), abọm nke 2018 nke Doja Cat djh9n9kjhxys20g551k930i7xqi6jbz AfroFoodtv.com 0 18778 87251 85366 2022-08-19T14:06:36Z Nzechimere 13295 wikitext text/x-wiki {{databox}} {{Infobox website|url={{URL|www.afrofoodtv.com}}|language=}} AfroFoodtv.com bụ ebe nrụọrụ weebụ a raara nye nri na ndụ ndị Afrịka. Ebe nrụọrụ ahụ malitere na onwa Septemba, na afo 2006 site n'aka Yetunde ŌYetiá Ezeanii na Atlanta, [[Jorjiạ (state)|Georgia]]. Ezeanii na-eje ozi dị ka onye isi nri na onye na-elekọta ebe nrụọrụ weebụ ahụ.<ref>{{Cite web|author=Betumi.com|title=African Culinary Entrepreneurs|url=http://www.betumi.com/labels/Yeti.html|accessdate=24 September 2009}}</ref> == Ihe ndị dị n'ime == === Ụzọ e Si Si Si Si Nri === Afrịka bụ kọntinent nke ihe karịrị mba 50, na ọkwa dị iche iche nke mmepe, na-eji ụdị nri dịgasị iche iche na ihe ndị mejupụtara ya.<ref>{{Cite web|url=http://afrofoodtv.com/headline/cooking%e2%80%a6-the-african-way/|title=Afrofoodtv {{!}} African Recipes, African Culture, African food » Cooking….. The African Way|language=en-US|accessdate=2019-09-23}}</ref> Nchịkọta ndị a na-enye na AfroFoodtv.com na-anọchite anya ụfọdụ n'ime nri ndị a ma ama, nke ọdịnala sitere na mpaghara dị iche iche nke kọntinent ahụ. [citation needed] Ma ka ebe nrụọrụ weebụ ahụ gbanwere, ụfọdụ n' cikin ntụziaka ndị Afrịka ugbu a na-etinye ụtọ Africa n'ime efere ọdịnala ọdịda anyanwụ dị ka pizza na hamburger. A na-ekewa ngalaba ntụziaka ahụ n'ime mpaghara ndị a: staples, soups, stews, ọkụkọ, azụ, anụ, snacks na akụkụ. === Vidio === AfroFoodtv.com nwere ọbá akwụkwọ vidiyo nwere ihe karịrị ngosipụta 40 nke usoro nri. Ezeanii na-akwado vidiyo ndị a. [citation needed] == Onye Okike == Ezeanii edeela ma gosipụta ya n'ọtụtụ isiokwu gbasara nri ndị Afrịka n'akwụkwọ ndị dị ka Nigeria World (akwụkwọ akụkọ dị n'ịntanetị), Munaluchi (akwụkwọ akụkọ agbamakwụkwọ Afrịka), na The Sunday Paper Ezeanii bụkwa onye na-elekọta "Taste of Africa" site na Afrofoodtv nri ihe ngosi ugboro abụọ n'izu na Afrotainment Television nke dị na netwọk 751.<ref>{{Cite web|author=Nigeria World|title=Afrofoodtv Online Resource of African Cuisine with Yeti|url=http://nigeriaworld.com/columnist/ajayi/040108.html|accessdate=28 September 2009}}</ref><ref>{{Cite web|author=Nigeria World|title=African Food Recipes from Afrofoodtv.com and Host Yeti Ezeanii: My Interest in Culinary Arts.|url=http://nigeriaworld.com/columnist/ajayi/040108.html|accessdate=28 September 2009}}</ref><ref>{{Cite web|author=The Sunday Paper|title=Out of Africa|url=http://www.sundaypaper.com/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Print.aspx?tabid=98&tabmoduleid=940&articleId=1837&moduleId=922&PortalID=0|archiveurl=https://archive.today/20120220030027/http://www.sundaypaper.com/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Print.aspx?tabid=98&tabmoduleid=940&articleId=1837&moduleId=922&PortalID=0|archivedate=20 February 2012|accessdate=28 September 2009}}</ref><ref>{{Cite web|author=The Sunday Paper|title=Letters to the Editor: Damouda for the Soul|url=http://www.sundaypaper.com/More/Archives/tabid/98/articleType/ArticleView/articleId/1946/Letters-to-the-Editor.aspx|accessdate=28 September 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081203151705/http://www.sundaypaper.com/More/Archives/tabid/98/articleType/ArticleView/articleId/1946/Letters-to-the-Editor.aspx|archivedate=3 December 2008}}</ref> Nke a na-eme ka "Taste of Africa" nke Afrofoodtv bụrụ naanị ihe ngosi telivishọn na-agba ọsọ ugbu a nke a raara nye nri Africa. == Hụkwa == * Ndepụta ebe nrụọrụ weebụ gbasara nri na ihe ọṅụṅụ == Ihe odide == {{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == * [http://afrofoodtv.com/ AfroFoodtv.com] 4lz0n18u9sicypta5ne5t06ofapt1sb Adalu (food) 0 18780 87563 85726 2022-08-20T10:58:21Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adalu''' bụ nri a na-eri na Naijiria nke a ma ama n'etiti agbụrụ ndị Yoruba. Ndị Igbo na-ejikwa ya dị ka nri ma ọ bụ nri. Ihe oriri bụ ọka na agwa.Ngwakọta nke carbohydrate na nri protein na-eme ka ọ bụrụ ihe ụtọ pụrụ iche.<ref>{{Cite web|date=2020-07-17|title=ADALU (beans and corn pottage)|url=https://punchng.com/adalu-beans-and-corn-pottage/|accessdate=2022-06-25|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == A na-esi ọka 'Soft' maka nkeji ole na ole ka a na-ewepụta ọka. Ozugbo e siri ya nke ọma, a na-esi ya n'ime ite maka nkeji ọzọ.<ref>{{Cite web|date=2020-02-09|title=How To Make Adalu (Beans And Corn)|url=https://m.guardian.ng/life/how-to-make-adalu-beans-and-corn/|accessdate=2022-06-25|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> A na-agbakwunye ihe ndị ọzọ dị ka mmanụ nkwụ, yabasị, ose na [[Ńnú|nnu]] iji mee ka nri ahụ nwee ụtọ pụrụ iche.<ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2020-07-01|title=How to prepare beans and corn porridge|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/adalu-how-to-prepare-beans-and-corn-porridge/q5qe0vw|accessdate=2022-06-25|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> == Nri ndị dị n'akụkụ == Enwere ike itinye Ojoko ma ọ bụ azụ a na-ese anwụrụ dị ka nri dị n'akụkụ.<ref>{{Cite web|date=2018-07-07|title=Adalu: Beans and corn porridge|url=https://tribuneonlineng.com/adalu-beans-and-corn-porridge/|accessdate=2022-06-25|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Hụkwa == Nri Naịjirịa Mkpụrụ ọka na-atọ ụtọ Ewa agoyin == Ihe odide == {{Reflist}} 6u1mp3q542vomg7lmtx6jt0jpgoduyz Alex Oke 0 18850 87668 85506 2022-08-20T11:30:39Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alex Oke''' bụ onye isi nri Naijiria.<ref name="thisday">{{Cite news|publisher=ThisDay|date=August 4, 2015|title=Alex Oke|work=Pressreader|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282106340399129|accessdate=December 16, 2017}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Alex na nna [[Ndi Yoruba|Yoruba]] na nne Russian. A zụlitere ya na [[Ibadan|obodo Ibadan]] ma o nwere ụmụnne abụọ tọrọ ya. Ọ gara International School Ibadan tupu ọ gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum Wichita Steeti na [[Njikọ̀taọ̀hà|United Steeti]]. Ọ gụrụ akwụkwọ na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]], [[Kánada|Canada]] ma wepụta onwe ya maka ndị gbara ọsọ ndụ na [[Israel]].<ref name="thisday">{{Cite news|publisher=ThisDay|date=August 4, 2015|title=Alex Oke|work=Pressreader|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282106340399129|accessdate=December 16, 2017}}</ref> Ọ gbanwere site na ọrụ ahịa na njikwa afọ isii mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na nka nri. Ọ kpughere na ịhụnanya ya maka isi nri nke nne ya kụnyere n'oge ọ dị obere kpaliri mgbanwe ọrụ ya gaa na nka isi nri. Site n'oge ọ bụ nwata, ọ mụtara ime pizza, achịcha, achịcha na isi nri ndị Naijiria dị ka [[Jollof rice|jollof Rice]], puff-puff na [[akara]].<ref>{{Cite web|url=http://chefsinafrica.fr/Nos-pionniers/alex-oke/|work=Chefs in Africa|title=Alex Oke|accessdate=December 16, 2017}}</ref> == Ọrụ == Alex zụrụ na nri French oge ochie na nke oge a na Pacific Institute of Culinary Arts (PICA) na Vancouver, British Columbia, Canada, ma rụọ ọrụ nwa oge na Lear Faye na East Vancouver tupu ọ laghachi Naịjirịa. Ọ na-eme usoro nri Naijiria nke nwere mmetụta na nri ndị Europe na ndị Eshia iji mepụta ụdị nri nke ya nke ọ kọwara dị ka "nri Naijiria". Ọ na-eji ihe ndị Naijiria eme ihe iji mepụta achịcha ọdịnala Europe.<ref>{{Cite news|url=https://latestupdate.com.ng/master-chefs/|title=Master chefs|date=August 15, 2015|publisher=The Punch|accessdate=December 16, 2017}}</ref> Alex bụ onye nwe XO Boutique Bakery ma bụrụkwa onye nkuzi na Culinary Academy na [[Lagos]], Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://www.eatdrinklagos.com/blog/edl-weekender-art-exhibition|title=DL Weekender: Alex Oke's XO Bakery, Orchid Bistro, and The Art of Diseye Tantua|work=Eat Drink Lagos|accessdate=December 16, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2015/04/bn-cuisine-with-chef-alex-citrus-habanero-chicken/amp/|title=BN Cuisine with Chef Alex: Citrus Habanero Chicken|work=Bella Naija|accessdate=December 16, 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-41807848|title=Nigeria's growing taste for haute cuisine|publisher=BBC|date=November 1, 2017|accessdate=December 16, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/12/le-diner-en-blanc-hosts/|title=Chef Eros, Chef Benedict & Chef Alex to host Le Diner En Blanc Lagos|accessdate=December 16, 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bellanaija.com/2017/03/miele-nigeria-hosts-guests-at-the-pre-launch-of-gtbank-food-drink-fair-marcy-dolapo-oni-bolanle-olukanni-denola-grey-abimbola-craig-more-attend/|title=GTBank hosts Celebrity Chefs & Superstars to the Pre-Launch of GTBank Food & Drink Fair at the Miele Gallery|accessdate=December 16, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://foodanddrink.gtbank.com/chefs-2016/alex-oke/|title=Chefs|work=Gtbank Food and drink|accessdate=December 16, 2017}}</ref> == Ebensidee == <references group="" responsive="1"></references> == Njikọ mpụga == Official website   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ispy3g6pksdjcat9vgcvj7o51o8yefx Asaana 0 18874 87502 85567 2022-08-20T10:41:43Z Nwosuphayvour 13958 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[Usòrò:Asaana.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/Asaana.jpg/220px-Asaana.jpg|thumb|Foto na egosiputa Asaana no n'ime karama ]] '''Asaana''' bụ ihe ọṅụṅụ ọka na-abụghị mmanya na-aba n'anya, nke a na-eme site na ọka na-agba ụka na shuga na-agba agba.<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/10392/how-to-prepare-asaana-caramelized-corn-drink-at-home.html|title=How To Prepare Asaana (Caramelized Corn Drink) At Home|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-07-13}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-12-28|title=Kasapreko targets global market with ‘Sobolo, Asaana, Hausa beer’|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/business/Kasapreko-targets-global-market-with-Sobolo-Asaana-Hausa-beer-403763|accessdate=2020-06-18|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> A na-akpọ ya elewonyo n'akụkụ ndị ọzọ nke obodo Ghana ma mara ya n'ọtụtụ mba dị ka ihe ọṅụṅụ biya ọka.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/weekend-special-how-to-prepare-asaana-caramelized-corn-drink/elzrp8j|title=How to prepare 'Asaana' (caramelized corn drink)|date=2018-03-23|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-07-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://myrecipejoint.com/how-to-prepare-asaana-caramelized-corn-drink/|title=How To Prepare Asaana (CARAMELIZED CORN DRINK) » My Recipe Joint|work=My Recipe Joint|language=en-US|accessdate=2019-07-13}}</ref> == Ihe ndị e ji mee ya == * [https://www.culturesforhealth.com/learn/recipe/lacto-fermentation-recipes/lacto-fermented-corn-onion-relish/ Mkpụrụ ọka e gbasiri agbasi] * [[Ńnú odẹne|shuga]] * Mmiri <ref>{{Cite web|url=https://jess-kitchen.com/2017/08/14/prepare-asaana/|title=HOW TO PREPARE ASAANA(CARAMELIZED CORN DRINK)|author=Kitchen|first=Jess|date=2017-08-14|work=Jess Kitchen|language=en-US|accessdate=2019-07-13}}</ref> == Ụzọ e ji eme ya == * Mmiri ọka a kụrisịrị akụrisị ruo ihe dị ka ụbọchị atọ maka ịgbaze<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/weekend-special-how-to-prepare-asaana-caramelized-corn-drink/elzrp8j|title=How to prepare 'Asaana' (caramelized corn drink)|date=2018-03-23|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-07-13}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/weekend-special-how-to-prepare-asaana-caramelized-corn-drink/elzrp8j "How to prepare 'Asaana' (caramelized corn drink)"]. ''www.pulse.com.gh''. 2018-03-23<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-07-13</span></span>.</cite></ref> * A na-esi ọka ahụ na-agbari agbari agbari maka ihe dị ka nkeji iri anọ na ise ruo mgbe ụfụfụ ahụ ga-apụta ìhè * Sụọ shuga n'ime obere mmiri iji mee caramel - na-acha nchara nchara) * A na-agbanye mmiri sitere na ọka a siri esi ma tinye ya na caramel iji mee ihe ọṅụṅụ * Nye ya na-ajụ oyi, na-enweghị mmiri ma ọ bụ na mmiri ara ehi == Ebensidee == <references /> d6mcwg3jx724a55ws4dgne9b2rm7377 Ayigbe biscuit 0 18875 87646 85568 2022-08-20T11:20:43Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} Biscuit Ayigbe bụ nri Ghana nke Yonunawo Kwami Edwin si Agbozume na mpaghara Volta mepụtara.<ref name=":0">{{Cite web|author=|first=|date=11 June 2012|title=Ayigbe biscuit: Yes we can!|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Ayigbe-biscuit-Yes-we-can-241556|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-06-14|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == Ọ bụ Yonunawo Kwami Edwin si Agbozome na mpaghara Volta mepụtara biskit ahụ. Yonunawo Kwami Edwin webatara biskit ahụ n'obodo Agbozome mgbe o si [[Côte d'Ivoire|Ivory Coast]] lọta dị ka onye na-eme achịcha na 1907. O nwere ike iji nkà ọ mụtara mee Ayigbe bisikiiti nke ndị Ghana na-enwe mmasị na ya ruo taa. Nri a bara uru n'ụzọ akụ na ụba n'ihi na ọ zụrụ ọtụtụ ụmụ nwanyị otu esi akwadebe biskit iji nweta ihe ha ga-eri.<ref name=":0">{{Cite web|author=|first=|date=11 June 2012|title=Ayigbe biscuit: Yes we can!|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Ayigbe-biscuit-Yes-we-can-241556|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-06-14|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=|first=|date=|title=AYIGBE BISCUIT A MUST TRY GHANAIAN GLUTEN-FREE STREET SNACK|url=http://www.ghanafoodnetwork.net/recipe/ayigbe-biscuit/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-06-14|work=www.ghanafoodnetwork.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ayigbe Glutenfree Cassava Coconut Cookie|url=https://www.savourous.com/recipe-view/ayigbe-glutenfree-cassava-coconut-cookie/|accessdate=2020-06-14|work=Savourous|language=en-US}}</ref> == Ihe E ji eme ya == Ihe eji eme ihe na nkwadebe nke Ayigbe Bi * starch akpu * Akị bekee * [[Ńnú odẹne|Shuga]] * [[Ńnú|Nnu]] * [[mmiri]] == Nkwadebe == Mgbe ị na-eme biskit, ị na-agwakọta starch cassava, akị bekee, shuga, nnu na mmiri ọnụ ma mgbe ngwakọta ahụ gasịrị tinye ya n'ime ọkụ iji sie n'ime otu okpomọkụ. Bisikiti ahụ ghọrọ ihe na-acha nchara mgbe e siri ya n'ụzọ zuru ezu.<ref name=":1">{{Cite web|author=|first=|date=|title=AYIGBE BISCUIT A MUST TRY GHANAIAN GLUTEN-FREE STREET SNACK|url=http://www.ghanafoodnetwork.net/recipe/ayigbe-biscuit/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-06-14|work=www.ghanafoodnetwork.net}}</ref> == Ebensidee == <references group="" responsive="1"></references> == Njikọ mpụga ==   * [https://www.youtube.com/watch?v=CNWvr-mhgug&feature=youtu.be Otu esi akwadebe biscuit Ayigbe] ign0rgucfnmdwvnahm3n3ec5l7zcbly Ahriche 0 18891 87517 85761 2022-08-20T10:46:52Z Senator Choko 13011 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{databox}} Na nri ndi Moroccan, '''Ahriche''' bụ nri agbụrụ Zayanes na Khénifra riri. Aha a sitere na okwu Berber maka osisi; nke a na-ezo aka n'ụzọ nri ahụ si esi nri. Ọ bụ efere nke eriri afọ nke na-ejikarị ganglion, caul, akpa ume ma ọ bụ obi nke ọnyá anụmanụ nwere eriri afọ n'elu osisi oak ma sie ya na coal ọkụ. == Hụkwa nka == * Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa * Ndepụta nri ndị Afrịka * Nri ndị Berber == Ebensidee == * frdic.fr dictionary [link nwụrụ anwụ na-adịgide adịgide] {{African cuisine}} raw8zw3oh0t7zt58730mjfs405ubgus Asụru asụ Tapioca 0 18915 87726 85734 2022-08-20T11:48:33Z Accuratecy051 13069 Tinyere databox wikitext text/x-wiki {{Databox}}   Asụru asụ Tapioca (dị ka sago pudding) bụ pudding na-atọ ụtọ nke e ji tapioca na mmiri ara ehi ma ọ bụ mmiri ara ehi mee. A na-ejikwa mmiri ara akị bekee mee ihe n'ọnọdụ ebe a na-ahọrọ ụtọ ma ọ bụ n'ebe ọ bụ ihe a na-ejikarị esi nri. A na-eme ya n'ọtụtụ ọdịbendị n'ụdị dịgasị iche iche, a pụkwara imepụta ya n'ụzọ dịgasị mma.<ref name="christinesrecipes">It's one of the popular desserts or "Tong Shui" of Chinese culture. It is believed to have derived from the Mayan culture and was brought to China in the late 17th century. {{Cite web|url=http://en.christinesrecipes.com/2010/01/mango-tapioca-pearls-dessert-happy.html#.UEixKPI6eio|title=Mango & Tapioca Pearls Dessert|work=christinesrecipes.com|date=27 January 2010|accessdate=6 September 2012}}</ref> Ọdịdị ya na-adị site na dị gịrịgịrị (runny), ruo n'ịdị arọ, ruo n'ịbụ nke siri ike iji fork rie. Enwere ike ime pudding site na iji tapioca mee ihe n'ụdị dịgasị iche iche: flakes, nri siri ike, osisi, na pearls. Ọtụtụ ngwakọta azụmahịa dịkwa.<ref name="Guardian">{{Cite web|author=Balston|first=Catherine|title=Tapioca: the hated school pudding makes a culinary comeback|url=https://www.theguardian.com/lifeandstyle/wordofmouth/2015/apr/13/tapioca-school-pudding-culinary-comeback|publisher=[[The Guardian]]|accessdate=25 February 2016|date=13 April 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBalston2015">Balston, Catherine (13 April 2015). [https://www.theguardian.com/lifeandstyle/wordofmouth/2015/apr/13/tapioca-school-pudding-culinary-comeback "Tapioca: the hated school pudding makes a culinary comeback"]. [[The Guardian]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">25 February</span> 2016</span>.</cite></ref> Ụmụ akwụkwọ ndị Britain na-akpọkarị nri frog spawn, n'ihi ọdịdị ya.<ref>[http://news.sky.com/home/article/12710110 "School Dinners: Top Of The Slops"], ''[[Sky News]]'', London, 5 August 2003. Retrieved on 6 November 2011.</ref> ''The Guardian'' kọwara ya dị ka "pudding ụlọ akwụkwọ kachasị asị na Britain", nke nwere aha dịka anya azụ, frogspawn na pudding eyeball. Otú ọ dị, ọ na-alọghachi na narị afọ nke 21 na ụlọ oriri na ọṅụṅụ Michelin-starred na ebe ndị na-adịchaghị elu.<ref name="Guardian">{{Cite web|author=Balston|first=Catherine|title=Tapioca: the hated school pudding makes a culinary comeback|url=https://www.theguardian.com/lifeandstyle/wordofmouth/2015/apr/13/tapioca-school-pudding-culinary-comeback|publisher=[[The Guardian]]|accessdate=25 February 2016|date=13 April 2015}}</ref> N'ebe ndịda India, a na-eme ụdị pudding a maara dị ka jawhuarusee payasam nke e ji nkume pel tapioca mee n'oge ememme. Tapioca pudding bụ otu n'ime efere ndị isi ndị agha Rhode Island riri maka ememe ha nke anọ nke July n'oge nnọchibido nke Petersburg.<ref>{{Cite web|title=What do Americans eat on July 4th?|url=http://www.foodtimeline.org/july4th.html}}</ref> == Hụkwa ==   * Congee * Pudi na-amaghị nke a na-akọ * Pudi osikapa * Pudi nke Semolina * Helmipuuro * Sago ofe * Mango pomelo sago * Ndepụta nri ndị Afrịka == Ihe odide == {{Reflist}} 4pm9ua9m7ysstzo7shpkhnflp2w049b Anne Jahren 0 18956 87396 85856 2022-08-20T10:12:15Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anne Jahren''' ([[Norway|amụrụ]] na 20 June na afọ 1963) bụ onye Norwegian bụbu onye na-agba ọsọ ski na-asọmupi site na afọ 1982 ruo 1990. O meriri ihe nrite zuru oke na Winter Olympics na ọla edo na 4 × 5 km relay (1984), ọlaọcha na 4 ×5 km relay (1988) na ọla nchara na 20 km (1984). Jahren nwetakwara ihe nrite anọ na FIS Nordic World Ski Championships, gụnyere otu ọla edo (10 km: 1987), ọlaọcha abụọ (4 × 5 km relay: 1985, 1987), na otu ọla nchara (4 × 5km relay: 1989). O mechakwara bụrụ onye nke iri na atọ na Adelskalender ụmụ nwanyị na Norwegian skiing Championships. Na-anọchite anya Bærums Skiklub, Jahren nwetakwara ihe omume iko mba ụwa abụọ n'ọrụ ya (1986, 1987). N'afọ 1984, o ritere ihe nrite ọlaọcha na asọmupi Norwegian na ịgba ọsọ 10 km cross-country, na-anọchite anya IL Tyrving.<ref>{{Cite web|url=http://www.friidrett.no/stevner/statistikk/nm/Documents/k10kmt.htm|title=10 km Terrengløp/Cross Country|publisher=Norwegian Athletics|accessdate=21 July 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111215122508/http://friidrett.no/stevner/statistikk/nm/Documents/k10kmt.htm|archivedate=15 December 2011}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Norwegian School of Sport Sciences .<ref>{{Cite news|title=40 år og fortsatt full fart|author=Bugge|first=Mette|date=5 September 2008|work=Aftenposten|page=20|language=no}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fe69vqog374nvuqor9wzexffwzw456s Anna Cockrell 0 19021 87361 86614 2022-08-20T10:01:41Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Usòrò:Anna Cockrell by Jenaragon94 - 2018 04.jpg|thumb|Anna Cockrell]] '''Anna Cockrell''' (amụrụ na ọnwa August 28, na afọ 1997) bụ onye America na-eme egwuregwu track and field na-asọmupi na sprinting na hurdling.<ref name="athletics_results_book_pan_american_games_2019">{{Cite web|title=Athletics Results Book|url=https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200614230516/https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archivedate=14 June 2020|accessdate=14 June 2020|work=2019 Pan American Games}}</ref> Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ugboro abụọ na 2019 Pan American Games na Lima, Peru ma ọ nọchitere anya United States na 2020 Summer Olympics na Tokyo, Japan. A mụrụ Cockrell na ọnwa August 28, n'afọ 1997 na San Ramon, California na Serena na Keith Cockrell dị ka nwa ikpeazụ n'ime ụmụ atọ. O si n'ezinụlọ ndị na-eme egwuregwu: nna ya na-agba bọọlụ na Mahadum Columbia, nwanne ya nwoke nke okenye, Ross, bụ onye na-agbachitere Tampa Bay Buccaneers, nwanne ya nwanyị nke okenye, Ciera, na-agba volleyball na Davidson College.<ref name="RossCockrell">{{Cite news|author=Laine|first=Jenna|date=August 2, 2021|title=Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice|work=[[ESPN]]|url=https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice|accessdate=August 2, 2021}}</ref><ref name="USC_Cockrell">{{Cite web|title=Anna Cockrell - Track & Field - USC Athletics|url=https://usctrojans.com/sports/track-and-field/roster/anna-cockrell/11485#sidearm-roster-player-summary|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref><ref name="Cockrell_perfection">{{Cite news|author=Grosbard|first=Adam|date=July 6, 2020|title=USC’s Anna Cockrell finds her voice outside the facade of perfection|work=[[Orange County Register]]|url=https://www.ocregister.com/2020/07/05/uscs-anna-cockrell-finds-her-voice-outside-the-facade-of-perfection/|accessdate=August 2, 2021}}</ref> Cockrell gara Providence Day School na Charlotte, North Carolina, gụsịrị akwụkwọ na afọ 2016. O sonyere n'ime usoro ịgba ọsọ na egwuregwu nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke onye nkuzi Carol Lawrence duziri.<ref name="USC_Cockrell">{{Cite web|title=Anna Cockrell - Track & Field - USC Athletics|url=https://usctrojans.com/sports/track-and-field/roster/anna-cockrell/11485#sidearm-roster-player-summary|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://usctrojans.com/sports/track-and-field/roster/anna-cockrell/11485#sidearm-roster-player-summary "Anna Cockrell - Track & Field - USC Athletics"]. University of Southern California Athletics<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span> [[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> N'afọ 2016, o ritere ihe nrite ọla edo na ihe omume 400 mita nke ụmụ nwanyị, na 55.20s, na 2016 IAAF World U20 Championships nke emere na Bydgoszcz, Poland.<ref name="american_norman_jr_world_junior_200m_2016">{{Cite news|url=https://www.insidethegames.biz/articles/1039874/american-norman-jr-claims-world-junior-200m-crown-in-championship-record-time|publisher=InsideTheGames.biz|date=July 22, 2016|title=American Norman Jr claims world junior 200m crown in Championship record time}}</ref><ref name="final_women_400m_hurdles_world_u20_2016">{{Cite web|title=Women's 400 metres hurdles – Final results|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-400H-W-f----.RS6.pdf|publisher=[[IAAF]]|accessdate=July 9, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200709215618/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-400H-W-f----.RS6.pdf|archivedate=July 9, 2020}}</ref> O nwetakwara ihe nrite ọla edo na asọmupi 4 × 400 mita nke ụmụ nwanyị.<ref name="final_women_4_400m_relay_world_u20_2016">{{Cite web|title=Women's 4 × 400 metres relay – Final results|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-4X4-W-f----.RS6.pdf|publisher=[[IAAF]]|accessdate=July 9, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200709215841/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-4X4-W-f----.RS6.pdf|archivedate=July 9, 2020}}</ref> Na June 2019, Cockrell ghọrọ onye mmeri NCAA na asọmupi NCAA nke afọ maka ihe omume mgbochi 400 mita nke ụmụ nwanyị na oge nke 55.23 mgbe ọ bụ onye nke abụọ na nke ọ bụla n'ime afọ abụọ gara aga.<ref>{{Cite web|author=Creasy|first=Jason|date=June 8, 2019|title=Anna Cockrell Wins NCAA 400m Hurdle National Title!|url=https://nc.milesplit.com/articles/262989/anna-cockrell-wins-ncaa-400m-hurdle-national-title|accessdate=August 2, 2021|work=MileSplit North Carolina}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2019, o ritere ihe nrite ọlaọcha na ihe omume 400 mita nke ụmụ nwanyị na ihe nrite ego edo na ihe omume 4 × 400 mita nke ndị inyom na 2019 Pan American Games nke emere na Lima, Peru.<ref name="athletics_results_book_pan_american_games_2019">{{Cite web|title=Athletics Results Book|url=https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200614230516/https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archivedate=14 June 2020|accessdate=14 June 2020|work=2019 Pan American Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf "Athletics Results Book"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''2019 Pan American Games''. [https://web.archive.org/web/20200614230516/https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf Archived] <span class="cs1-format">(PDF)</span> from the original on June 14, 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 14,</span> 2020</span>.</cite></ref> N'ọnwa Mee 2021, a kpọrọ Cockrell onye egwuregwu egwuregwu nke afọ nke afọ nke ụmụ nwanyị nke Pac-12 nke 2021 tupu o nyere aka iduga ụlọ akwụkwọ ya na nke atọ n'usoro na asọmupi Pac-12 nke afọ 2021 site na mmeri nke ihe omume 100 mita na 400 mita.<ref>{{Cite web|date=May 16, 2021|title=USC's Anna Cockrell Named 2021 Pac-12 Women's Track & Field Scholar Athlete Of The Year|url=https://pac-12.com/article/2021/05/16/uscs-anna-cockrell-named-2021-pac-12-womens-track-field-scholar-athlete-year|accessdate=August 2, 2021|work=[[Pac-12 Conference]]}}</ref><ref name="TomHansenMedal">{{Cite web|date=June 23, 2021|title=Anna Cockrell, John Thomas Named USC's 2021 Pac-12 Tom Hansen Medal Winners|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/23/baseball-anna-cockrell-and-john-thomas-named-uscs-2021-pac-12-tom-hansen-medal-winners.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref> N'ọnwa na-esote, mgbe akagbuchara asọmupi nke afọ gara aga n'ihi ọrịa COVID-19, Cockrell ghọrọ onye mmeri NCAA nke 2021 maka ihe mgbochi 100 mita nke ụmụ nwanyị na ihe mgbochi 400 mita iji nyere aka mee ka ụlọ akwụkwọ ya merie aha otu na 2021 NCAA Division I Outdoor Track and Field Championships. Ọ gbara ọsọ 100 mita na oge nke 12.58 na 400 mita na oge 54.68 wee bụrụ nwanyị nke abụọ n'akụkọ ihe mere eme iji merie ihe omume abụọ ahụ n'otu oge na asọmupi NCAA.<ref>{{Cite web|date=June 13, 2021|title=Southern California wins women's track and field title, LSU wins men's title|url=https://www.ncaa.com/live-updates/trackfield/d1/LSU-men-USC-women-win-2021-di-outdoor-track-field-championships|accessdate=August 2, 2021|publisher=[[National Collegiate Athletic Association]]}}</ref> Ihe ndị ọ rụzuru mere ka ọ nata onyinye egwuregwu Honda nke 2021 maka track na field na Pac-12's Tom Hansen Conference Medal maka afọ ahụ.<ref>{{Cite web|date=June 18, 2021|title=USC's Anna Cockrell Named 2021 Honda Sports Award Winner For Track And Field|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/18/track-field-cockrell-named-the-2021-honda-sports-award-winner-for-track-and-field.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref><ref name="TomHansenMedal" /> Cockrell gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Southern California na afọ 2019 na nzere bachelọ na nkwukọrịta site na Annenberg School na obere na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ gara n'ihu nweta nzere masta ya na iwu ọha na eze na asambodo na nkwado iwu ọha na 2021.<ref name="TomHansenMedal">{{Cite web|date=June 23, 2021|title=Anna Cockrell, John Thomas Named USC's 2021 Pac-12 Tom Hansen Medal Winners|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/23/baseball-anna-cockrell-and-john-thomas-named-uscs-2021-pac-12-tom-hansen-medal-winners.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://usctrojans.com/news/2021/6/23/baseball-anna-cockrell-and-john-thomas-named-uscs-2021-pac-12-tom-hansen-medal-winners.aspx "Anna Cockrell, John Thomas Named USC's 2021 Pac-12 Tom Hansen Medal Winners"]. University of Southern California Athletics. June 23, 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span> [[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> Na 2020 United States Olympic Trials maka track na field na ọnwa June 27, n'afọ 2021, Cockrell nọ n'ọnọdụ nke atọ na ihe omume mgbochi 400 mita nke ụmụ nwanyị iji ruo eru maka otu ahụ n'akụkụ Sydney McLaughlin na Dalilah Muhammad. O mebiri ihe ndekọ nke onwe ya na nke ụlọ akwụkwọ na ihe omume mgbochi 400-meter na oge nke 53.70, n'ihu ihe ndekọ gara aga ọ setịpụrụ na 2021 NCAA championships.<ref>{{Cite web|date=June 27, 2021|title=USC's Anna Cockrell, Dalilah Muhammad Make U.S. Olympic Track & Field Team In 400m Hurdles|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/27/track-field-cockrell-muhammad-make-us-olympic-t-f-team-in-the-400m-hurdles.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref> N'egwuregwu Olimpik, Cockrell ruru eru maka ọkara ikpeazụ mgbe ọ batara na nke atọ na ọsọ okpomọkụ ya na oge 55.37.<ref>{{Cite news|author=Stroehlein|first=Ashley|date=August 2, 2021|title='I couldn’t have imagined I’d be living this way' - Anna Cockrell shares her difficult path to Tokyo Olympics|work=[[WCNC-TV]]|url=https://www.wcnc.com/article/sports/olympics/anna-cockrell-difficult-path-tokyo-olympics/275-4268fbaa-ef20-4055-94ca-27fe41c8bb59|accessdate=August 2, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|date=July 30, 2021|title=Track and Field 400m Hurdles Round 1 Olympic Results and Live Scores|url=https://results.nbcolympics.com/track-and-field/womens-400m-hurdles/round-1/2153630|accessdate=August 2, 2021|work=NBC Olympics}}</ref> O mechara mechie n'ọnọdụ nke abụọ na oge nke 54.17 na ọkara ikpeazụ, na-eme ka ọ banye n'ọkwa ikpeazụ.<ref name="RossCockrell">{{Cite news|author=Laine|first=Jenna|date=August 2, 2021|title=Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice|work=[[ESPN]]|url=https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice|accessdate=August 2, 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaine2021">Laine, Jenna (August 2, 2021). [https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice "Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice"]. ''[[ESPN]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite></ref> Na ngwụcha, Cockrell yiri ka ọ ga-abụ onye nke asaa, mana e mechara wepụ ya mgbe ndị ọrụ chọpụtara na o mebiri ụzọ.<ref>{{Cite news|author=Korynta|first=Emma|date=August 4, 2021|title=Here's why Anna Cockrell was disqualified from the women's 400m hurdles finals at Olympics|work=[[WCNC-TV]]|url=https://www.wcnc.com/article/sports/olympics/anna-cockrell-disqualified-womens-400m-finals/275-532e5635-c221-4a44-9c12-53fd67237db5|accessdate=August 4, 2021}}</ref><ref>{{Cite news|author=Palmer|first=Ewan|date=August 4, 2021|title=Why Was Anna Cockrell Disqualified From 400m Hurdles Final at Tokyo Olympics?|work=[[Newsweek]]|url=https://www.newsweek.com/anna-cockrell-disqualified-400-hurdles-tokyo-olympics-1616002|accessdate=August 6, 2021}}</ref> Cockrell abụwo onye na-akwado ahụike uche nke ụmụ akwụkwọ na-eme egwuregwu mgbe ọ nwesịrị mmerụ ahụ n'ọkpụkpụ ụkwụ n'ụbọchị mbụ nke 2019 NCAA Division I Indoor Track and Field Championships nke ọ boro onwe ya ụta maka ọdịda ụlọ akwụkwọ ya na asọmupi otu. Mgbe o gosipụtara mgbaàmà siri ike nke ịda mbà n'obi na ọchịchọ igbu onwe ya, o mechara chọọ enyemaka n'aka ndị enyi ya, onye isi nchịkwa ya, na onye na-ahụ maka egwuregwu, ndị niile ọ kelere n'okwu ngụsị akwụkwọ nwa akwụkwọ na onye na'egwuregwu na USC nke mechara gbasaa.<ref name="RossCockrell">{{Cite news|author=Laine|first=Jenna|date=August 2, 2021|title=Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice|work=[[ESPN]]|url=https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice|accessdate=August 2, 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaine2021">Laine, Jenna (August 2, 2021). [https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice "Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice"]. ''[[ESPN]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|author=Kragen|first=Aubrey|date=June 5, 2019|title=Anna Cockrell: Brave, Not Perfect|url=https://usctrojans.com/news/2019/6/5/usc-ripsit-blog-anna-cockrell-brave-not-perfect.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref><ref name="Cockrell_perfection">{{Cite news|author=Grosbard|first=Adam|date=July 6, 2020|title=USC’s Anna Cockrell finds her voice outside the facade of perfection|work=[[Orange County Register]]|url=https://www.ocregister.com/2020/07/05/uscs-anna-cockrell-finds-her-voice-outside-the-facade-of-perfection/|accessdate=August 2, 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGrosbard2020">Grosbard, Adam (July 6, 2020). [https://www.ocregister.com/2020/07/05/uscs-anna-cockrell-finds-her-voice-outside-the-facade-of-perfection/ "USC's Anna Cockrell finds her voice outside the facade of perfection"]. ''[[Ndepụta nke Orange County|Orange County Register]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|author=Adams|first=Emily|date=July 30, 2021|title='My body never gave up on me': Anna Cockrell opens up about mental health, Olympic journey|url=https://www.usatoday.com/story/sports/olympics/2021/07/30/olympic-hurdler-anna-cockrell-opens-up-her-mental-health-journey/8016243002/|accessdate=August 2, 2021|work=[[USA Today]]}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] glpowrklb5gm8n8kaea4pp0302ejqnz 87363 87361 2022-08-20T10:02:07Z Lebron jay 12508 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anna Cockrell''' (amụrụ na ọnwa August 28, na afọ 1997) bụ onye America na-eme egwuregwu track and field na-asọmupi na sprinting na hurdling.<ref name="athletics_results_book_pan_american_games_2019">{{Cite web|title=Athletics Results Book|url=https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200614230516/https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archivedate=14 June 2020|accessdate=14 June 2020|work=2019 Pan American Games}}</ref> Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ugboro abụọ na 2019 Pan American Games na Lima, Peru ma ọ nọchitere anya United States na 2020 Summer Olympics na Tokyo, Japan. A mụrụ Cockrell na ọnwa August 28, n'afọ 1997 na San Ramon, California na Serena na Keith Cockrell dị ka nwa ikpeazụ n'ime ụmụ atọ. O si n'ezinụlọ ndị na-eme egwuregwu: nna ya na-agba bọọlụ na Mahadum Columbia, nwanne ya nwoke nke okenye, Ross, bụ onye na-agbachitere Tampa Bay Buccaneers, nwanne ya nwanyị nke okenye, Ciera, na-agba volleyball na Davidson College.<ref name="RossCockrell">{{Cite news|author=Laine|first=Jenna|date=August 2, 2021|title=Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice|work=[[ESPN]]|url=https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice|accessdate=August 2, 2021}}</ref><ref name="USC_Cockrell">{{Cite web|title=Anna Cockrell - Track & Field - USC Athletics|url=https://usctrojans.com/sports/track-and-field/roster/anna-cockrell/11485#sidearm-roster-player-summary|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref><ref name="Cockrell_perfection">{{Cite news|author=Grosbard|first=Adam|date=July 6, 2020|title=USC’s Anna Cockrell finds her voice outside the facade of perfection|work=[[Orange County Register]]|url=https://www.ocregister.com/2020/07/05/uscs-anna-cockrell-finds-her-voice-outside-the-facade-of-perfection/|accessdate=August 2, 2021}}</ref> Cockrell gara Providence Day School na Charlotte, North Carolina, gụsịrị akwụkwọ na afọ 2016. O sonyere n'ime usoro ịgba ọsọ na egwuregwu nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke onye nkuzi Carol Lawrence duziri.<ref name="USC_Cockrell">{{Cite web|title=Anna Cockrell - Track & Field - USC Athletics|url=https://usctrojans.com/sports/track-and-field/roster/anna-cockrell/11485#sidearm-roster-player-summary|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://usctrojans.com/sports/track-and-field/roster/anna-cockrell/11485#sidearm-roster-player-summary "Anna Cockrell - Track & Field - USC Athletics"]. University of Southern California Athletics<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span> [[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> N'afọ 2016, o ritere ihe nrite ọla edo na ihe omume 400 mita nke ụmụ nwanyị, na 55.20s, na 2016 IAAF World U20 Championships nke emere na Bydgoszcz, Poland.<ref name="american_norman_jr_world_junior_200m_2016">{{Cite news|url=https://www.insidethegames.biz/articles/1039874/american-norman-jr-claims-world-junior-200m-crown-in-championship-record-time|publisher=InsideTheGames.biz|date=July 22, 2016|title=American Norman Jr claims world junior 200m crown in Championship record time}}</ref><ref name="final_women_400m_hurdles_world_u20_2016">{{Cite web|title=Women's 400 metres hurdles – Final results|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-400H-W-f----.RS6.pdf|publisher=[[IAAF]]|accessdate=July 9, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200709215618/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-400H-W-f----.RS6.pdf|archivedate=July 9, 2020}}</ref> O nwetakwara ihe nrite ọla edo na asọmupi 4 × 400 mita nke ụmụ nwanyị.<ref name="final_women_4_400m_relay_world_u20_2016">{{Cite web|title=Women's 4 × 400 metres relay – Final results|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-4X4-W-f----.RS6.pdf|publisher=[[IAAF]]|accessdate=July 9, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200709215841/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-4X4-W-f----.RS6.pdf|archivedate=July 9, 2020}}</ref> Na June 2019, Cockrell ghọrọ onye mmeri NCAA na asọmupi NCAA nke afọ maka ihe omume mgbochi 400 mita nke ụmụ nwanyị na oge nke 55.23 mgbe ọ bụ onye nke abụọ na nke ọ bụla n'ime afọ abụọ gara aga.<ref>{{Cite web|author=Creasy|first=Jason|date=June 8, 2019|title=Anna Cockrell Wins NCAA 400m Hurdle National Title!|url=https://nc.milesplit.com/articles/262989/anna-cockrell-wins-ncaa-400m-hurdle-national-title|accessdate=August 2, 2021|work=MileSplit North Carolina}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2019, o ritere ihe nrite ọlaọcha na ihe omume 400 mita nke ụmụ nwanyị na ihe nrite ego edo na ihe omume 4 × 400 mita nke ndị inyom na 2019 Pan American Games nke emere na Lima, Peru.<ref name="athletics_results_book_pan_american_games_2019">{{Cite web|title=Athletics Results Book|url=https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200614230516/https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archivedate=14 June 2020|accessdate=14 June 2020|work=2019 Pan American Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf "Athletics Results Book"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''2019 Pan American Games''. [https://web.archive.org/web/20200614230516/https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf Archived] <span class="cs1-format">(PDF)</span> from the original on June 14, 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 14,</span> 2020</span>.</cite></ref> N'ọnwa Mee 2021, a kpọrọ Cockrell onye egwuregwu egwuregwu nke afọ nke afọ nke ụmụ nwanyị nke Pac-12 nke 2021 tupu o nyere aka iduga ụlọ akwụkwọ ya na nke atọ n'usoro na asọmupi Pac-12 nke afọ 2021 site na mmeri nke ihe omume 100 mita na 400 mita.<ref>{{Cite web|date=May 16, 2021|title=USC's Anna Cockrell Named 2021 Pac-12 Women's Track & Field Scholar Athlete Of The Year|url=https://pac-12.com/article/2021/05/16/uscs-anna-cockrell-named-2021-pac-12-womens-track-field-scholar-athlete-year|accessdate=August 2, 2021|work=[[Pac-12 Conference]]}}</ref><ref name="TomHansenMedal">{{Cite web|date=June 23, 2021|title=Anna Cockrell, John Thomas Named USC's 2021 Pac-12 Tom Hansen Medal Winners|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/23/baseball-anna-cockrell-and-john-thomas-named-uscs-2021-pac-12-tom-hansen-medal-winners.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref> N'ọnwa na-esote, mgbe akagbuchara asọmupi nke afọ gara aga n'ihi ọrịa COVID-19, Cockrell ghọrọ onye mmeri NCAA nke 2021 maka ihe mgbochi 100 mita nke ụmụ nwanyị na ihe mgbochi 400 mita iji nyere aka mee ka ụlọ akwụkwọ ya merie aha otu na 2021 NCAA Division I Outdoor Track and Field Championships. Ọ gbara ọsọ 100 mita na oge nke 12.58 na 400 mita na oge 54.68 wee bụrụ nwanyị nke abụọ n'akụkọ ihe mere eme iji merie ihe omume abụọ ahụ n'otu oge na asọmupi NCAA.<ref>{{Cite web|date=June 13, 2021|title=Southern California wins women's track and field title, LSU wins men's title|url=https://www.ncaa.com/live-updates/trackfield/d1/LSU-men-USC-women-win-2021-di-outdoor-track-field-championships|accessdate=August 2, 2021|publisher=[[National Collegiate Athletic Association]]}}</ref> Ihe ndị ọ rụzuru mere ka ọ nata onyinye egwuregwu Honda nke 2021 maka track na field na Pac-12's Tom Hansen Conference Medal maka afọ ahụ.<ref>{{Cite web|date=June 18, 2021|title=USC's Anna Cockrell Named 2021 Honda Sports Award Winner For Track And Field|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/18/track-field-cockrell-named-the-2021-honda-sports-award-winner-for-track-and-field.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref><ref name="TomHansenMedal" /> Cockrell gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Southern California na afọ 2019 na nzere bachelọ na nkwukọrịta site na Annenberg School na obere na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ gara n'ihu nweta nzere masta ya na iwu ọha na eze na asambodo na nkwado iwu ọha na 2021.<ref name="TomHansenMedal">{{Cite web|date=June 23, 2021|title=Anna Cockrell, John Thomas Named USC's 2021 Pac-12 Tom Hansen Medal Winners|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/23/baseball-anna-cockrell-and-john-thomas-named-uscs-2021-pac-12-tom-hansen-medal-winners.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://usctrojans.com/news/2021/6/23/baseball-anna-cockrell-and-john-thomas-named-uscs-2021-pac-12-tom-hansen-medal-winners.aspx "Anna Cockrell, John Thomas Named USC's 2021 Pac-12 Tom Hansen Medal Winners"]. University of Southern California Athletics. June 23, 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span> [[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> Na 2020 United States Olympic Trials maka track na field na ọnwa June 27, n'afọ 2021, Cockrell nọ n'ọnọdụ nke atọ na ihe omume mgbochi 400 mita nke ụmụ nwanyị iji ruo eru maka otu ahụ n'akụkụ Sydney McLaughlin na Dalilah Muhammad. O mebiri ihe ndekọ nke onwe ya na nke ụlọ akwụkwọ na ihe omume mgbochi 400-meter na oge nke 53.70, n'ihu ihe ndekọ gara aga ọ setịpụrụ na 2021 NCAA championships.<ref>{{Cite web|date=June 27, 2021|title=USC's Anna Cockrell, Dalilah Muhammad Make U.S. Olympic Track & Field Team In 400m Hurdles|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/27/track-field-cockrell-muhammad-make-us-olympic-t-f-team-in-the-400m-hurdles.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref> N'egwuregwu Olimpik, Cockrell ruru eru maka ọkara ikpeazụ mgbe ọ batara na nke atọ na ọsọ okpomọkụ ya na oge 55.37.<ref>{{Cite news|author=Stroehlein|first=Ashley|date=August 2, 2021|title='I couldn’t have imagined I’d be living this way' - Anna Cockrell shares her difficult path to Tokyo Olympics|work=[[WCNC-TV]]|url=https://www.wcnc.com/article/sports/olympics/anna-cockrell-difficult-path-tokyo-olympics/275-4268fbaa-ef20-4055-94ca-27fe41c8bb59|accessdate=August 2, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|date=July 30, 2021|title=Track and Field 400m Hurdles Round 1 Olympic Results and Live Scores|url=https://results.nbcolympics.com/track-and-field/womens-400m-hurdles/round-1/2153630|accessdate=August 2, 2021|work=NBC Olympics}}</ref> O mechara mechie n'ọnọdụ nke abụọ na oge nke 54.17 na ọkara ikpeazụ, na-eme ka ọ banye n'ọkwa ikpeazụ.<ref name="RossCockrell">{{Cite news|author=Laine|first=Jenna|date=August 2, 2021|title=Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice|work=[[ESPN]]|url=https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice|accessdate=August 2, 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaine2021">Laine, Jenna (August 2, 2021). [https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice "Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice"]. ''[[ESPN]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite></ref> Na ngwụcha, Cockrell yiri ka ọ ga-abụ onye nke asaa, mana e mechara wepụ ya mgbe ndị ọrụ chọpụtara na o mebiri ụzọ.<ref>{{Cite news|author=Korynta|first=Emma|date=August 4, 2021|title=Here's why Anna Cockrell was disqualified from the women's 400m hurdles finals at Olympics|work=[[WCNC-TV]]|url=https://www.wcnc.com/article/sports/olympics/anna-cockrell-disqualified-womens-400m-finals/275-532e5635-c221-4a44-9c12-53fd67237db5|accessdate=August 4, 2021}}</ref><ref>{{Cite news|author=Palmer|first=Ewan|date=August 4, 2021|title=Why Was Anna Cockrell Disqualified From 400m Hurdles Final at Tokyo Olympics?|work=[[Newsweek]]|url=https://www.newsweek.com/anna-cockrell-disqualified-400-hurdles-tokyo-olympics-1616002|accessdate=August 6, 2021}}</ref> Cockrell abụwo onye na-akwado ahụike uche nke ụmụ akwụkwọ na-eme egwuregwu mgbe ọ nwesịrị mmerụ ahụ n'ọkpụkpụ ụkwụ n'ụbọchị mbụ nke 2019 NCAA Division I Indoor Track and Field Championships nke ọ boro onwe ya ụta maka ọdịda ụlọ akwụkwọ ya na asọmupi otu. Mgbe o gosipụtara mgbaàmà siri ike nke ịda mbà n'obi na ọchịchọ igbu onwe ya, o mechara chọọ enyemaka n'aka ndị enyi ya, onye isi nchịkwa ya, na onye na-ahụ maka egwuregwu, ndị niile ọ kelere n'okwu ngụsị akwụkwọ nwa akwụkwọ na onye na'egwuregwu na USC nke mechara gbasaa.<ref name="RossCockrell">{{Cite news|author=Laine|first=Jenna|date=August 2, 2021|title=Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice|work=[[ESPN]]|url=https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice|accessdate=August 2, 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaine2021">Laine, Jenna (August 2, 2021). [https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice "Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice"]. ''[[ESPN]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|author=Kragen|first=Aubrey|date=June 5, 2019|title=Anna Cockrell: Brave, Not Perfect|url=https://usctrojans.com/news/2019/6/5/usc-ripsit-blog-anna-cockrell-brave-not-perfect.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref><ref name="Cockrell_perfection">{{Cite news|author=Grosbard|first=Adam|date=July 6, 2020|title=USC’s Anna Cockrell finds her voice outside the facade of perfection|work=[[Orange County Register]]|url=https://www.ocregister.com/2020/07/05/uscs-anna-cockrell-finds-her-voice-outside-the-facade-of-perfection/|accessdate=August 2, 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGrosbard2020">Grosbard, Adam (July 6, 2020). [https://www.ocregister.com/2020/07/05/uscs-anna-cockrell-finds-her-voice-outside-the-facade-of-perfection/ "USC's Anna Cockrell finds her voice outside the facade of perfection"]. ''[[Ndepụta nke Orange County|Orange County Register]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|author=Adams|first=Emily|date=July 30, 2021|title='My body never gave up on me': Anna Cockrell opens up about mental health, Olympic journey|url=https://www.usatoday.com/story/sports/olympics/2021/07/30/olympic-hurdler-anna-cockrell-opens-up-her-mental-health-journey/8016243002/|accessdate=August 2, 2021|work=[[USA Today]]}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] o22ttcnpzsu2gsrdsmoa6frlyfduvr7 Aleksandra Grigoryeva 0 19034 87682 86018 2022-08-20T11:33:58Z Lebron jay 12508 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Aleksandra Grigoryeva''' (née Deverinskaya; Russian: Александра Деверинская-Григорьева; amụrụ na 19 Machị n'afọ 1960) bụ onye Russia bụbu onye na-eme egwuregwu na-agba ọsọ.<ref>[http://www.all-athletics.com/node/319257 Aleksandra Grigoryeva]. </ref> Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ọla edo na 1985 Summer Universiade, na-aghọ onye mmeri mbụ nke ụmụ nwanyị na-aga ije na ihe omume ahụ.<ref>[http://www.gbrathletics.com/ic/wsgw.htm World Student Games (Women)]. </ref> Ọ nọchitere anya Soviet Union na 1986 European Athletics Championships.<ref>[http://www.european-athletics.org/mm/Document/EventsMeetings/General/01/27/31/44/StatisticsHandbookZ%C3%BCrich2014_Neutral.pdf European Athletics Championships Zürich 2014 - STATISTICS HANDBOOK]. </ref> Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ugboro abụọ na IAAF World Race Walking Cup, na-ewere ọlaọcha na 1981 ma soro onye otu ya Olga Krishtop kerịta ọla nchara na 1985.<ref>[http://www.dg77.net/marche/news/newswr985.htm Résultats MONDE/WORLD 1985]. </ref><ref>[http://www.gbrathletics.com/ic/walk.htm IAAF World Race Walking Cup]. </ref> Ọ bụkwa onye nwetara ọla nchara na 1986 Goodwill Games.<ref>[http://www.gbrathletics.com/ic/gg.htm Goodwill Games]. </ref> O meriri na Soviet Athletics Championships na afọ 1981, na-ewere aha 5000m ije.<ref name="NC">[http://www.gbrathletics.com/nc/urs.htm Soviet Championships]. </ref> Ọ bụ onye na-agba ọsọ ọsọ ọsọ 5000 mita, ebe o setịpụrụ oge nke 22:30.0 nkeji na Moscow na 2 Mee n'afo 1982.<ref>[http://www.upi.com/Archives/1982/10/02/The-world-and-American-track-and-field-records-set/6118402379200/ The world and American track and field records set in 1982]. </ref> == Egwuregwu mba ụwa == [[Òtù:1960 births]] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 22r0oms7z5vvhc716uez0bu2ayugc7w Amhara 0 19098 87527 86425 2022-08-20T10:48:57Z Dera xoxo 12502 Tinyere Databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amhara''' nwere ike izo aka na: * Ndị Amụrụ, otu agbụrụ nke Etiopia * Amharic, asụsụ ndị Amụrụ na-asụ * Bete Amhara, onye nwe ọchịchị na mpaghara Etiopia mgbe ochie * Mpaghara Amhara, mpaghara akụkọ ihe mere eme nke Etiopia * Mpaghara Amhara, mpaghara nchịkwa nke Etiopia ọgbara ọhụrụ * Amhara, Bihar, obodo India * Amhara, nke dị na mpaghara ọwụwa anyanwụ Italy nke mbụ == Hụkwa nka == * Amara (disambiguation) * Amroha, Uttar Pradesh, obodo India {{disambiguation|geo}} 4hdhcjovfd24xnnd29pck01m4boy5qp Tangaza 0 19121 87325 86769 2022-08-20T00:24:49Z Celetex 13524 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:Tangaza-college1.jpg|thumb|Tangaza-college1]] '''Tangaza''' bụ ọchịchị ime obodo dị na [[Ȯra Sokoto|Sokoto]] Steeti [[Naijiria|Naịjịrịa]]. Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Gidan Madi . Tangaza nwere ókè ya na [[Niger|Republic of Niger]] n'ebe ugwu. Ọ nwere mpaghara 2,477&nbsp;km 2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ dị puku narị iri na atọ, narị asatọ na iri ise na atọ na ngụkọ nke afọ 2006. <ref>[http://www.statoids.com/yng.html HASC, population, area and Headquarters Statoids]</ref> Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị asatọ na iri anọ na otú. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Edensibia == ln8kzc2bnh6lvm3lyfwwmih0s92ljw5 Okrika 0 19131 87169 86839 2022-08-19T12:34:48Z Chinonso Rose 13803 wikitext text/x-wiki ==Abo FOTO== <gallery> [[File:Okrika Island.jpg|thumb|Okrika Island]] {{Infobox settlement|official_name=Okrika|other_name=Wakirike se|native_name=Kirike se|nickname=Kirike|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]] and town|motto=|image_skyline=Okrika Island.jpg|imagesize=280px|image_caption=Aerial view of part of Okrika mainland (foreground) and island (background)|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Rivers State]]|subdivision_type2=|subdivision_name2=|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Amanyanabo|leader_name=HGM KING (Dr) A. S ABAM (JP) ADO IX AMAYANABO OF OKRIKA (KIRIKE) And Clan Head of Okrika Kingdom|leader_title1=Local Government Chairman|leader_name1=Akuro Tobin ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title2=Deputy Local Government Chairman|leader_name2=Charity Igbulubo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title3=Local Government Council|leader_name3=Ward 1: Gilbert Wakama ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 2: I Ibinabo Williams ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 3: Otonye Titus ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 4: Hebron Nyanabo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 5: Paul Godwill Abam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 6: Tomquin Sobere ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 7: Joshua Tomquin JP ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 8: Tamunokuro Fubara George ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 9: Prince Godwin Bipialakam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 10: Reuben Iselema ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 11: Virginia Fimie ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 12: Royal Clifford Ateke ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|4|44|23|N|7|4|58|E|display=inline}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=|name=Okrika|image_map1=|image_alt=}} '''Okrika''' bụ agwaetiti dị na [[Ȯra Rivers|Rivas Steeti]], [[Naijiria|Naịjria]], isi obodo nke ọchịchị ime Obodo a bụkwa Okrịka. Obodo a dị n'àgwàetiti ndịda [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], nke mere ka ọ bụrụ mpaghara obodo buru ibu. <ref>{{Cite web|title=Okrika {{!}} Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Okrika|accessdate=2021-09-19|work=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Nkezi elu Okrika bụ mita narị anọ na iri ise-na abụọ. Ọ dabere na ugwu nke Osimiri Bonny ya na n'Agwaetiti Okrika, maịlụ iri atọ na ise (56&nbsp;km) site n'elu osimiri ukwu nke [https://www.britannica.com/place/Bonny Bonny] . Enwere ike iru obodo ahụ site na ụgbọ mmiri nke nḿafe ụkwụ iri abụo na iteghete (mita iteghete) ma ọ bụ ihe na-erughị ya. Ndị bụbu obodo na-akụ azụ nke ndị Ijo ( Ijaw ) ndị dị na mangrove swamps nke ọwụwa anyanwụ [[Mba Mmiri|Niger River (Delta)]], Okrika ghọrọ isi obodo nke alaeze Okrika na mmalite narị afọ nke iri na asaa ma na-arụsi ọrụ ike na ndị ohu . Ọ rụrụ ọrụ dị ka ọdụ ụgbọ mmiri maka mbupụ [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] mgbe mkpochapụ nke ahia ohu n'afọ 1830, mana ọ bụ ọdụ ụgbọ mmiri na-adịchaghị mkpa karịa Bonny (kilomita irí na asatọ[46).&nbsp;km ndịda) ma ọ bụ Opobo (kilomita irí asatọ na otu&nbsp;km] ọwụwa anyanwụ-ndịda ọwụwa anyanwụ). Ka ọ na-erule n'afọ 1912, Port Harcourt kpuchiri Okrika kpamkpam, na ọ maliteghachighị ya dị ka obodo azụmahịa ruo n'afọ1965, mgbe arụchara ụlọ nrụpụta Port Harcourt dị nso ma wuo ọkpọkọ n'ụgbọ mmiri na Okrika Mainland. O nwekwara nnukwu ụlọ ọrụ gas (Alakiri gas plant) nke na-enye ụlọ ọrụ nnụcha na ndị ọzọ ọkụ. <ref>{{Cite web|date=2021-04-06|title=The scandal in Port Harcourt Refinery (2)|url=https://www.vanguardngr.com/2021/04/the-scandal-in-port-harcourt-refinery-2/|accessdate=2021-09-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Port Harcourt Refining Company (PHRC)|url=https://www.nnpcgroup.com/Refining/Pages/PHRC.aspx|accessdate=2021-09-17|work=www.nnpcgroup.com}}</ref> Ngwaahịa mmanụ ala a nụchara anụcha bụ ụfọdụ n'ime ihe ndị dị mkpa Okrika na-ebupụ. Obodo a nwere nnukwu azụmaahịa azụ nke na-ebelata ngwa ngwa n'ihi mmetọsị nke mmiri na ala site na ọrụ mmanụ esichaghị esicha) mmepụta mmanụ nkwụ, nnu a na ehighị ihe dozi, akpụ (manioc), taro, unere, na ji. [citation needed] Ọnụọgụ nke afọ 2006 mere ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na mpaghara ọchịchị Wakirike dị na steeti Rivers nke Naịjirịa dị puku narị abụọ na iri abụo na abụo, iri abụo na isii. E mere atụmatụ na ndị Okrika dị otú narị na iri anọ na ise bi n'ebe ndị ọzọ gbara gburugburu ụwa, nke ka ukwuu na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na United Steeti. == Nzuko omenaala == Obodo ọdịnala itoolu mejupụtara Alaeze Okrika tupu afọ 1913, obodo ndị a bụ Kirike, Ogoloma, Ogu, Bolo, Ogbogbo, Ibaka, Ele, Isaka na Abuloma. Ọtụtụ n'ime obodo ọdịnala ndị a nwekwara obodo satịlaịtị. Taa obodo ndị mejupụtara alaeze Okrika amụbaala obodo iri. Obodo agbakwunyere bụ Obodo Koniju (Koni-ama). Wakirikese bụ aha mkpokọta maka obodo Okrika ọbụlagodi tupu Gọọmenti Ọchịchị Britain amalite njem nlegharị anya ya.  '''Ememme''' '''Ememme Iria:''' Ememme Iria malitere na narị afọ nke iri na isii; emume kwa afọ nke nwanyị bụ nke a na-eme n'ogige ahịa dị na Okrika, obodo ochie na Rivers Steeti, Naijirịa. A na-ahụ ụmụ agbọghọ na-akpú ara ka ndị mmadụ na-ebido ịghọ nwanyị. A na-ewepụta ụmụ agbọghọ na-amaghị nwoke ma debe ha n'ime ụlọ ebe a na-eri abụba, ebe a na-elekọta ha maka emumme <ref>{{Cite web|date=2018-11-12|title=Iria Festival: An Ancient Sacred Festival Celebrating Chastity|url=https://www.momoafrica.com/iria-festival-an-ancient-sacred-festival-celebrating-chastity/|accessdate=2021-09-18|work=MOMO AFRICA|language=en-US}}</ref> == Ndepụta obodo na obodo nta dị na Alaeze Wakirike ==   == Sistemu ụlọ == Ndị Okrikan dị ka ndị otu Ijo ndị ọzọ nke Niger Delta bụ ndị a na-ahazi ka ha bụrụ ụlọ agha-Canoe (Omuaru-wari) kwụụrụ onwe ya na nha nhata. Ndị ikwu na-ebikọ ọnụ n'otu mpaghara mejupụtara Ụlọ Agha-Canoe nke ọ bụla. Ọ bụ ezie na War-Canoe bụ ụlọ ọrụ ikwu, n'akụkọ ihe mere eme, ọ na-emetụta isi agha na nchekwa. Ụlọ agha-Canoe nwere ike ịdị iche n'ihe gbasara nha na ike mmadụ, Otú ọ dị. A na-ekerịta uru na akụ obodo n'ụlọ War-Canoe n'otu aka ahụ na adabereghị na ike ọnụọgụgụ ha. Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla bụ onye isi nke onye isi na-enyere aka n'ọrụ dị iche iche site n'aka ndị isi ala. A na-akpọ onye isi dị ka 'Warinyanabo' ma ọ bụ 'Waridabo' na-egosi ọkwa ya dị ka onye isi nke ụlọ War-Canoe dum (Omuaru-wari). Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla nke a na-akpọkwa Omuaru-wari ma ọ bụ Warinyengi bụ nke ndị okpuru ọchịchị a maara dị iche iche dị ka 'Warikubu' ma ọ bụ 'Oko' mebere. Nke ọ bụla sub-unit (Warikubu ma ọ bụ Oko) bụ onye isi nke onye isi nke a maara na mpaghara dịka 'Oko-tibidabo'. A na-ekewakwa ngalaba nke ọ bụla (Warikubu ma ọ bụ Oko) gaa n'ezinaụlọ agbasawanye nke a maara dị ka 'Furo'. Ihe e ji mara ya bụ njikọ chiri anya siri ike, ndị Furo nwere ndị nna nna, nne na nna, nwanne nna, nwanne nna, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụ nwanne na ụmụ nwanne.  Klasị Sistemu: N'ime ụlọ ọ bụla War-Canoe, e nwere klas anọ maka ụmụ nwoke na atọ maka ụmụ nwanyị. A na-akpọ klas dị ka 'Mumbu'. A na-ekewa ndị ikom nọ n'ụlọ War-Canoe ma e wezụga Chief na King (Amayanabo) na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Ogbobiri Mumbu' "nke abụọ), 'Kala Mumbu' ("nke atọ) na ' Owuapu-awo' (ndị nọ n'afọ iri na ụma n'okpuru afọ iri na asatọ). N'otu aka ahụ, a na-etinye ụmụ nwanyị nọ n'ụlọ War-Canoe na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Kala Mumbu' "nke abụọ) na 'Iria-Soka Awo' (Nwaanyị). Usoro klas ahụ bụ usoro nhazi nkịtị, agbanyeghị na ọ na-eme ka ịrụsi ọrụ ike na ọganihu n'ime Ụlọ Agha-Canoe. Ọnọdụ na-adabere na afọ na ihe ndị ọ rụzuru. Otú ọ dị, isi ihe ndị na-ekpebi nkwalite na klas a nyere nwere ike ịdị iche n'etiti Ụlọ Agha-Canoe. N'adịghị ka usoro Caste, klas abụghị ihe nketa ma ọ bụ nyefee. Ya mere, ọ dịghị onye nọ n'ụlọ War-Canoe a mụrụ na klas. Ndị nọ n'elu klas ahụ nwere òkè ka ukwuu na uru na ibu arọ ego nke War-Canoe House mana mkpebi n'ime ụlọ War-Canoa bụ ọchịchị onye kwuo uche ya. [citation needed] == Asụsụ == Asụsụ ndị Okrika na-asụ bụ Ijaw na Igbo. == Okpukpe == N'akụkọ ihe mere eme, ndị Okrika n'oge ochie bụ ndị okpukpere chi na-ekwere n'ọtụtụ chi na chi. Ndị ọzọ ebe animist bụ́ ndị kweere n'ọtụtụ mmụọ gụnyere mmụọ mmiri na mmụọ nke ndị nna nna ha. A na-ewere Finibeso dị ka onye isi chi nke ndị Okrika oge ochie na onye ụkọchukwu ya ebe a na-asọpụrụ n'etiti ndị ụkọchukwu ndị ọzọ. Ụlọ nsọ Fenibeso kacha dị nsọ na nke dị nsọ. Na omenala, enweghị mmachi ọ bụla amachibidoro ife chi ọ bụla, n'ihi na enwere nnwere onwe ife ofufe na Okrika mgbe niile.  Na Okrika nke oge a, [[Efefe Kraịst|okpukpe Ndị Kraịst]] apụtawo dị ka okpukpe kachasị na St. Peters Cathedral bụ ụlọ okpukpe kachasị ama ama na Okrika. Otú ọ dị, okpukpe ọdịnala ka dị n'akụkụ Iso Ụzọ Kraịst. [citation needed] Enwere ọtụtụ ụka Ndị Kraịst na Okrika taa. Ụfọdụ n’ime ọgbakọ Ndị Kraịst dị na Okrika bụ ndị a: Anglican Church, mbụ African Church (FAC), Roman Catholic Church, Christ Army Church (CAC), assemblies of God Church nke agbapụtara Christian ụka nke Chineke, Cross Cross, Apostolic Church, Deeper Life, Seventh-Day Adventist. Churchka, Greater Evangelism, El Shaidai Bible Church, Church of God Mission Living Faith Church(Winners Chapel), Christ Embassy, Cherubim na Seraphim, Salvation Ministries wdg  . == Ọchịchị == Ọchịchị ime Obodo Okirika nwere isi ụlọ ọrụ dị na obodo Okrika na mpaghara Kallo, Ogoloma, Okrika na Ogan. <ref>{{Cite web|title=Okrika LGA|url=https://www.finelib.com/listing/Okrika-LGA/62313/|accessdate=2021-09-17|work=www.finelib.com}}</ref> Onye-isi ndu ojọgu bụ onye-isi ụlo-ẹkwa-nzukọ ono; ọmụmaatụ ụlọ Orufingbe War Canoe nke Ngeme Biri na ụlọ agha Canoe bụ nke emere gị nke Furos (Families).  Ọchịchị ime Obodo Okrika nwere nnukwu ego nke mmanụ crude na gas na-arụ ọrụ nke ụlọ ọrụ na-egwupụta mmanụ na nchacha ihe na-enye aka na akụ na ụba nke mpaghara ahụ. Ọzọkwa, ịkụ azụ bụ ọrụ akụ na ụba ọzọ na-ewu ewu nke ndị Okrika na-arụ dịka ọtụtụ osimiri na oke osimiri na-eme ka ha baa ọgaranya na nri oké osimiri. Ịkọ ugbo bụ ọrụ ọzọ e ji mara ndị Okrika na-akụ ọtụtụ ihe ọkụkụ nke gụnyere akpu, nkwụ mmanụ, ji, na imere. Tupu ebido ọrụ mmanụ na gas, ndị Okrika bụ ndị ama ama maka ịkụ azụ, ọrụ ugbo na ịzụ ahịa; ọrụ akụ na ụba ndị a na-akwado ihe ha ji ebi ndụ.  == Nsogbu gburugburu ebe obibi == Ala eze Okrika chere oke egwu nke mmetọ gburugburu ebe obibi na-ebute ọdachi na-enweghị isi n'ala ọchịchị ime obodo Okrika nke Rivers steeti. Mkpu kwa ụbọchị ma ọ bụ nhụsianya nke ndị Okrika bụ na ha nọ n'aka ọnwụ na ndụ dị mkpirikpi n'ihi ya. Ihe oriri ha dị n'ime mmiri dị ka azụ mmiri dị ọhụrụ, Islam na oporo na-aga ịla n'iyi n'ihi kemịkalụ metụtara mmanụ sitere na ebe ndị ha mmanụ Port - Harcourt. Mmetọ ikuku bụ ihe egwu ọzọ dị na mpaghara ahụ dịka ọ na-ebute ya site na ọkụ nke gas na mmanụ na mmanụ gas nke nwere ike ime ka ikuku na-ekpo ọkụ na-ekpo ọkụ nke ukwuu nke nwere ike ibute mmiri ozuzo acidic na ozone oyi akwa, ka ọ dị ugbu a ike mmepụta nke ụmụ nwoke. nke a na-eme ka ike gwụ ya. Ọzọkwa alaeze mmiri mmiri ndụ Okrika na-ata ahụhụ ukwuu dị egwu nke ụdị ikpochapụ n'ihi na-aga n'ihu ikwafu mmanụ ukwuu n'ime bunkering na pipeline mebiri emebi na mpaghara na nke a na-akpata ogbenye akụ na ụba nkwado dị ka ọnụ ọgụgụ buru ibu nke bi na ụmụ amaala bụ ọkụ azụ. Ndụ mmiri na-ebu ụzọ na-ata ahụhụ site na mwepụta nke ngwaahịa mkpofu mmanụ sitere na ụlọ ọrụ a na- anụcha ọkụ . Ọ na-aga n'ihu na-awụfu na-abanye n'osimiri ahụ ozugbo ma ọ na-awụfu ogologo oge tupu enwee mmebi ọ bụla ma ọ bụ imebi mmanụ. <ref>{{Cite web|author=IV|first=Editorial|date=2020-08-23|title=How environmental pollution is destroying lives in Okrika|url=https://www.blueprint.ng/how-environmental-pollution-is-destroying-lives-in-okrika/|accessdate=2021-09-17|work=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref> N'ihe dị ka ọnwa Maachị nke afọ 2017, ndị bi na-eme mkpesa banyere soot dị n'ikuku n'ihi mbibi nke ụlọ nrụpụta iwu na-akwadoghị na-epulite na steeti niile. == Edensibia == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] sxcuxzfstfasalo8s12kkt8zdhougrp 87172 87169 2022-08-19T12:36:10Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWP wikitext text/x-wiki [[File:Okrika Island.jpg|thumb|Okrika Island]] {{Infobox settlement|official_name=Okrika|other_name=Wakirike se|native_name=Kirike se|nickname=Kirike|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]] and town|motto=|image_skyline=Okrika Island.jpg|imagesize=280px|image_caption=Aerial view of part of Okrika mainland (foreground) and island (background)|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Rivers State]]|subdivision_type2=|subdivision_name2=|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Amanyanabo|leader_name=HGM KING (Dr) A. S ABAM (JP) ADO IX AMAYANABO OF OKRIKA (KIRIKE) And Clan Head of Okrika Kingdom|leader_title1=Local Government Chairman|leader_name1=Akuro Tobin ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title2=Deputy Local Government Chairman|leader_name2=Charity Igbulubo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title3=Local Government Council|leader_name3=Ward 1: Gilbert Wakama ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 2: I Ibinabo Williams ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 3: Otonye Titus ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 4: Hebron Nyanabo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 5: Paul Godwill Abam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 6: Tomquin Sobere ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 7: Joshua Tomquin JP ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 8: Tamunokuro Fubara George ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 9: Prince Godwin Bipialakam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 10: Reuben Iselema ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 11: Virginia Fimie ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 12: Royal Clifford Ateke ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|4|44|23|N|7|4|58|E|display=inline}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=|name=Okrika|image_map1=|image_alt=}} '''Okrika''' bụ agwaetiti dị na [[Ȯra Rivers|Rivas Steeti]], [[Naijiria|Naịjria]], isi obodo nke ọchịchị ime Obodo a bụkwa Okrịka. Obodo a dị n'àgwàetiti ndịda [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], nke mere ka ọ bụrụ mpaghara obodo buru ibu. <ref>{{Cite web|title=Okrika {{!}} Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Okrika|accessdate=2021-09-19|work=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Nkezi elu Okrika bụ mita narị anọ na iri ise-na abụọ. Ọ dabere na ugwu nke Osimiri Bonny ya na n'Agwaetiti Okrika, maịlụ iri atọ na ise (56&nbsp;km) site n'elu osimiri ukwu nke [https://www.britannica.com/place/Bonny Bonny] . Enwere ike iru obodo ahụ site na ụgbọ mmiri nke nḿafe ụkwụ iri abụo na iteghete (mita iteghete) ma ọ bụ ihe na-erughị ya. Ndị bụbu obodo na-akụ azụ nke ndị Ijo ( Ijaw ) ndị dị na mangrove swamps nke ọwụwa anyanwụ [[Mba Mmiri|Niger River (Delta)]], Okrika ghọrọ isi obodo nke alaeze Okrika na mmalite narị afọ nke iri na asaa ma na-arụsi ọrụ ike na ndị ohu . Ọ rụrụ ọrụ dị ka ọdụ ụgbọ mmiri maka mbupụ [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] mgbe mkpochapụ nke ahia ohu n'afọ 1830, mana ọ bụ ọdụ ụgbọ mmiri na-adịchaghị mkpa karịa Bonny (kilomita irí na asatọ[46).&nbsp;km ndịda) ma ọ bụ Opobo (kilomita irí asatọ na otu&nbsp;km] ọwụwa anyanwụ-ndịda ọwụwa anyanwụ). Ka ọ na-erule n'afọ 1912, Port Harcourt kpuchiri Okrika kpamkpam, na ọ maliteghachighị ya dị ka obodo azụmahịa ruo n'afọ1965, mgbe arụchara ụlọ nrụpụta Port Harcourt dị nso ma wuo ọkpọkọ n'ụgbọ mmiri na Okrika Mainland. O nwekwara nnukwu ụlọ ọrụ gas (Alakiri gas plant) nke na-enye ụlọ ọrụ nnụcha na ndị ọzọ ọkụ. <ref>{{Cite web|date=2021-04-06|title=The scandal in Port Harcourt Refinery (2)|url=https://www.vanguardngr.com/2021/04/the-scandal-in-port-harcourt-refinery-2/|accessdate=2021-09-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Port Harcourt Refining Company (PHRC)|url=https://www.nnpcgroup.com/Refining/Pages/PHRC.aspx|accessdate=2021-09-17|work=www.nnpcgroup.com}}</ref> Ngwaahịa mmanụ ala a nụchara anụcha bụ ụfọdụ n'ime ihe ndị dị mkpa Okrika na-ebupụ. Obodo a nwere nnukwu azụmaahịa azụ nke na-ebelata ngwa ngwa n'ihi mmetọsị nke mmiri na ala site na ọrụ mmanụ esichaghị esicha) mmepụta mmanụ nkwụ, nnu a na ehighị ihe dozi, akpụ (manioc), taro, unere, na ji. [citation needed] Ọnụọgụ nke afọ 2006 mere ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na mpaghara ọchịchị Wakirike dị na steeti Rivers nke Naịjirịa dị puku narị abụọ na iri abụo na abụo, iri abụo na isii. E mere atụmatụ na ndị Okrika dị otú narị na iri anọ na ise bi n'ebe ndị ọzọ gbara gburugburu ụwa, nke ka ukwuu na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na United Steeti. == Nzuko omenaala == Obodo ọdịnala itoolu mejupụtara Alaeze Okrika tupu afọ 1913, obodo ndị a bụ Kirike, Ogoloma, Ogu, Bolo, Ogbogbo, Ibaka, Ele, Isaka na Abuloma. Ọtụtụ n'ime obodo ọdịnala ndị a nwekwara obodo satịlaịtị. Taa obodo ndị mejupụtara alaeze Okrika amụbaala obodo iri. Obodo agbakwunyere bụ Obodo Koniju (Koni-ama). Wakirikese bụ aha mkpokọta maka obodo Okrika ọbụlagodi tupu Gọọmenti Ọchịchị Britain amalite njem nlegharị anya ya.  '''Ememme''' '''Ememme Iria:''' Ememme Iria malitere na narị afọ nke iri na isii; emume kwa afọ nke nwanyị bụ nke a na-eme n'ogige ahịa dị na Okrika, obodo ochie na Rivers Steeti, Naijirịa. A na-ahụ ụmụ agbọghọ na-akpú ara ka ndị mmadụ na-ebido ịghọ nwanyị. A na-ewepụta ụmụ agbọghọ na-amaghị nwoke ma debe ha n'ime ụlọ ebe a na-eri abụba, ebe a na-elekọta ha maka emumme <ref>{{Cite web|date=2018-11-12|title=Iria Festival: An Ancient Sacred Festival Celebrating Chastity|url=https://www.momoafrica.com/iria-festival-an-ancient-sacred-festival-celebrating-chastity/|accessdate=2021-09-18|work=MOMO AFRICA|language=en-US}}</ref> == Ndepụta obodo na obodo nta dị na Alaeze Wakirike ==   == Sistemu ụlọ == Ndị Okrikan dị ka ndị otu Ijo ndị ọzọ nke Niger Delta bụ ndị a na-ahazi ka ha bụrụ ụlọ agha-Canoe (Omuaru-wari) kwụụrụ onwe ya na nha nhata. Ndị ikwu na-ebikọ ọnụ n'otu mpaghara mejupụtara Ụlọ Agha-Canoe nke ọ bụla. Ọ bụ ezie na War-Canoe bụ ụlọ ọrụ ikwu, n'akụkọ ihe mere eme, ọ na-emetụta isi agha na nchekwa. Ụlọ agha-Canoe nwere ike ịdị iche n'ihe gbasara nha na ike mmadụ, Otú ọ dị. A na-ekerịta uru na akụ obodo n'ụlọ War-Canoe n'otu aka ahụ na adabereghị na ike ọnụọgụgụ ha. Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla bụ onye isi nke onye isi na-enyere aka n'ọrụ dị iche iche site n'aka ndị isi ala. A na-akpọ onye isi dị ka 'Warinyanabo' ma ọ bụ 'Waridabo' na-egosi ọkwa ya dị ka onye isi nke ụlọ War-Canoe dum (Omuaru-wari). Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla nke a na-akpọkwa Omuaru-wari ma ọ bụ Warinyengi bụ nke ndị okpuru ọchịchị a maara dị iche iche dị ka 'Warikubu' ma ọ bụ 'Oko' mebere. Nke ọ bụla sub-unit (Warikubu ma ọ bụ Oko) bụ onye isi nke onye isi nke a maara na mpaghara dịka 'Oko-tibidabo'. A na-ekewakwa ngalaba nke ọ bụla (Warikubu ma ọ bụ Oko) gaa n'ezinaụlọ agbasawanye nke a maara dị ka 'Furo'. Ihe e ji mara ya bụ njikọ chiri anya siri ike, ndị Furo nwere ndị nna nna, nne na nna, nwanne nna, nwanne nna, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụ nwanne na ụmụ nwanne.  Klasị Sistemu: N'ime ụlọ ọ bụla War-Canoe, e nwere klas anọ maka ụmụ nwoke na atọ maka ụmụ nwanyị. A na-akpọ klas dị ka 'Mumbu'. A na-ekewa ndị ikom nọ n'ụlọ War-Canoe ma e wezụga Chief na King (Amayanabo) na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Ogbobiri Mumbu' "nke abụọ), 'Kala Mumbu' ("nke atọ) na ' Owuapu-awo' (ndị nọ n'afọ iri na ụma n'okpuru afọ iri na asatọ). N'otu aka ahụ, a na-etinye ụmụ nwanyị nọ n'ụlọ War-Canoe na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Kala Mumbu' "nke abụọ) na 'Iria-Soka Awo' (Nwaanyị). Usoro klas ahụ bụ usoro nhazi nkịtị, agbanyeghị na ọ na-eme ka ịrụsi ọrụ ike na ọganihu n'ime Ụlọ Agha-Canoe. Ọnọdụ na-adabere na afọ na ihe ndị ọ rụzuru. Otú ọ dị, isi ihe ndị na-ekpebi nkwalite na klas a nyere nwere ike ịdị iche n'etiti Ụlọ Agha-Canoe. N'adịghị ka usoro Caste, klas abụghị ihe nketa ma ọ bụ nyefee. Ya mere, ọ dịghị onye nọ n'ụlọ War-Canoe a mụrụ na klas. Ndị nọ n'elu klas ahụ nwere òkè ka ukwuu na uru na ibu arọ ego nke War-Canoe House mana mkpebi n'ime ụlọ War-Canoa bụ ọchịchị onye kwuo uche ya. [citation needed] == Asụsụ == Asụsụ ndị Okrika na-asụ bụ Ijaw na Igbo. == Okpukpe == N'akụkọ ihe mere eme, ndị Okrika n'oge ochie bụ ndị okpukpere chi na-ekwere n'ọtụtụ chi na chi. Ndị ọzọ ebe animist bụ́ ndị kweere n'ọtụtụ mmụọ gụnyere mmụọ mmiri na mmụọ nke ndị nna nna ha. A na-ewere Finibeso dị ka onye isi chi nke ndị Okrika oge ochie na onye ụkọchukwu ya ebe a na-asọpụrụ n'etiti ndị ụkọchukwu ndị ọzọ. Ụlọ nsọ Fenibeso kacha dị nsọ na nke dị nsọ. Na omenala, enweghị mmachi ọ bụla amachibidoro ife chi ọ bụla, n'ihi na enwere nnwere onwe ife ofufe na Okrika mgbe niile.  Na Okrika nke oge a, [[Efefe Kraịst|okpukpe Ndị Kraịst]] apụtawo dị ka okpukpe kachasị na St. Peters Cathedral bụ ụlọ okpukpe kachasị ama ama na Okrika. Otú ọ dị, okpukpe ọdịnala ka dị n'akụkụ Iso Ụzọ Kraịst. [citation needed] Enwere ọtụtụ ụka Ndị Kraịst na Okrika taa. Ụfọdụ n’ime ọgbakọ Ndị Kraịst dị na Okrika bụ ndị a: Anglican Church, mbụ African Church (FAC), Roman Catholic Church, Christ Army Church (CAC), assemblies of God Church nke agbapụtara Christian ụka nke Chineke, Cross Cross, Apostolic Church, Deeper Life, Seventh-Day Adventist. Churchka, Greater Evangelism, El Shaidai Bible Church, Church of God Mission Living Faith Church(Winners Chapel), Christ Embassy, Cherubim na Seraphim, Salvation Ministries wdg  . == Ọchịchị == Ọchịchị ime Obodo Okirika nwere isi ụlọ ọrụ dị na obodo Okrika na mpaghara Kallo, Ogoloma, Okrika na Ogan. <ref>{{Cite web|title=Okrika LGA|url=https://www.finelib.com/listing/Okrika-LGA/62313/|accessdate=2021-09-17|work=www.finelib.com}}</ref> Onye-isi ndu ojọgu bụ onye-isi ụlo-ẹkwa-nzukọ ono; ọmụmaatụ ụlọ Orufingbe War Canoe nke Ngeme Biri na ụlọ agha Canoe bụ nke emere gị nke Furos (Families).  Ọchịchị ime Obodo Okrika nwere nnukwu ego nke mmanụ crude na gas na-arụ ọrụ nke ụlọ ọrụ na-egwupụta mmanụ na nchacha ihe na-enye aka na akụ na ụba nke mpaghara ahụ. Ọzọkwa, ịkụ azụ bụ ọrụ akụ na ụba ọzọ na-ewu ewu nke ndị Okrika na-arụ dịka ọtụtụ osimiri na oke osimiri na-eme ka ha baa ọgaranya na nri oké osimiri. Ịkọ ugbo bụ ọrụ ọzọ e ji mara ndị Okrika na-akụ ọtụtụ ihe ọkụkụ nke gụnyere akpu, nkwụ mmanụ, ji, na imere. Tupu ebido ọrụ mmanụ na gas, ndị Okrika bụ ndị ama ama maka ịkụ azụ, ọrụ ugbo na ịzụ ahịa; ọrụ akụ na ụba ndị a na-akwado ihe ha ji ebi ndụ.  == Nsogbu gburugburu ebe obibi == Ala eze Okrika chere oke egwu nke mmetọ gburugburu ebe obibi na-ebute ọdachi na-enweghị isi n'ala ọchịchị ime obodo Okrika nke Rivers steeti. Mkpu kwa ụbọchị ma ọ bụ nhụsianya nke ndị Okrika bụ na ha nọ n'aka ọnwụ na ndụ dị mkpirikpi n'ihi ya. Ihe oriri ha dị n'ime mmiri dị ka azụ mmiri dị ọhụrụ, Islam na oporo na-aga ịla n'iyi n'ihi kemịkalụ metụtara mmanụ sitere na ebe ndị ha mmanụ Port - Harcourt. Mmetọ ikuku bụ ihe egwu ọzọ dị na mpaghara ahụ dịka ọ na-ebute ya site na ọkụ nke gas na mmanụ na mmanụ gas nke nwere ike ime ka ikuku na-ekpo ọkụ na-ekpo ọkụ nke ukwuu nke nwere ike ibute mmiri ozuzo acidic na ozone oyi akwa, ka ọ dị ugbu a ike mmepụta nke ụmụ nwoke. nke a na-eme ka ike gwụ ya. Ọzọkwa alaeze mmiri mmiri ndụ Okrika na-ata ahụhụ ukwuu dị egwu nke ụdị ikpochapụ n'ihi na-aga n'ihu ikwafu mmanụ ukwuu n'ime bunkering na pipeline mebiri emebi na mpaghara na nke a na-akpata ogbenye akụ na ụba nkwado dị ka ọnụ ọgụgụ buru ibu nke bi na ụmụ amaala bụ ọkụ azụ. Ndụ mmiri na-ebu ụzọ na-ata ahụhụ site na mwepụta nke ngwaahịa mkpofu mmanụ sitere na ụlọ ọrụ a na- anụcha ọkụ . Ọ na-aga n'ihu na-awụfu na-abanye n'osimiri ahụ ozugbo ma ọ na-awụfu ogologo oge tupu enwee mmebi ọ bụla ma ọ bụ imebi mmanụ. <ref>{{Cite web|author=IV|first=Editorial|date=2020-08-23|title=How environmental pollution is destroying lives in Okrika|url=https://www.blueprint.ng/how-environmental-pollution-is-destroying-lives-in-okrika/|accessdate=2021-09-17|work=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref> N'ihe dị ka ọnwa Maachị nke afọ 2017, ndị bi na-eme mkpesa banyere soot dị n'ikuku n'ihi mbibi nke ụlọ nrụpụta iwu na-akwadoghị na-epulite na steeti niile. == Edensibia == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] i13ulocy2mqc9fvdairb0zjnnvy08a4 87182 87172 2022-08-19T12:41:44Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo foto== <gallery> [[File:Okrika Island.jpg|thumb|Okrika Island]] {{Infobox settlement|official_name=Okrika|other_name=Wakirike se|native_name=Kirike se|nickname=Kirike|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]] and town|motto=|image_skyline=Okrika Island.jpg|imagesize=280px|image_caption=Aerial view of part of Okrika mainland (foreground) and island (background)|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Rivers State]]|subdivision_type2=|subdivision_name2=|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Amanyanabo|leader_name=HGM KING (Dr) A. S ABAM (JP) ADO IX AMAYANABO OF OKRIKA (KIRIKE) And Clan Head of Okrika Kingdom|leader_title1=Local Government Chairman|leader_name1=Akuro Tobin ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title2=Deputy Local Government Chairman|leader_name2=Charity Igbulubo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title3=Local Government Council|leader_name3=Ward 1: Gilbert Wakama ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 2: I Ibinabo Williams ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 3: Otonye Titus ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 4: Hebron Nyanabo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 5: Paul Godwill Abam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 6: Tomquin Sobere ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 7: Joshua Tomquin JP ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 8: Tamunokuro Fubara George ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 9: Prince Godwin Bipialakam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 10: Reuben Iselema ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 11: Virginia Fimie ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 12: Royal Clifford Ateke ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|4|44|23|N|7|4|58|E|display=inline}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=|name=Okrika|image_map1=|image_alt=}} '''Okrika''' bụ agwaetiti dị na [[Ȯra Rivers|Rivas Steeti]], [[Naijiria|Naịjria]], isi obodo nke ọchịchị ime Obodo a bụkwa Okrịka. Obodo a dị n'àgwàetiti ndịda [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], nke mere ka ọ bụrụ mpaghara obodo buru ibu. <ref>{{Cite web|title=Okrika {{!}} Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Okrika|accessdate=2021-09-19|work=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Nkezi elu Okrika bụ mita narị anọ na iri ise-na abụọ. Ọ dabere na ugwu nke Osimiri Bonny ya na n'Agwaetiti Okrika, maịlụ iri atọ na ise (56&nbsp;km) site n'elu osimiri ukwu nke [https://www.britannica.com/place/Bonny Bonny] . Enwere ike iru obodo ahụ site na ụgbọ mmiri nke nḿafe ụkwụ iri abụo na iteghete (mita iteghete) ma ọ bụ ihe na-erughị ya. Ndị bụbu obodo na-akụ azụ nke ndị Ijo ( Ijaw ) ndị dị na mangrove swamps nke ọwụwa anyanwụ [[Mba Mmiri|Niger River (Delta)]], Okrika ghọrọ isi obodo nke alaeze Okrika na mmalite narị afọ nke iri na asaa ma na-arụsi ọrụ ike na ndị ohu . Ọ rụrụ ọrụ dị ka ọdụ ụgbọ mmiri maka mbupụ [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] mgbe mkpochapụ nke ahia ohu n'afọ 1830, mana ọ bụ ọdụ ụgbọ mmiri na-adịchaghị mkpa karịa Bonny (kilomita irí na asatọ[46).&nbsp;km ndịda) ma ọ bụ Opobo (kilomita irí asatọ na otu&nbsp;km] ọwụwa anyanwụ-ndịda ọwụwa anyanwụ). Ka ọ na-erule n'afọ 1912, Port Harcourt kpuchiri Okrika kpamkpam, na ọ maliteghachighị ya dị ka obodo azụmahịa ruo n'afọ1965, mgbe arụchara ụlọ nrụpụta Port Harcourt dị nso ma wuo ọkpọkọ n'ụgbọ mmiri na Okrika Mainland. O nwekwara nnukwu ụlọ ọrụ gas (Alakiri gas plant) nke na-enye ụlọ ọrụ nnụcha na ndị ọzọ ọkụ. <ref>{{Cite web|date=2021-04-06|title=The scandal in Port Harcourt Refinery (2)|url=https://www.vanguardngr.com/2021/04/the-scandal-in-port-harcourt-refinery-2/|accessdate=2021-09-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Port Harcourt Refining Company (PHRC)|url=https://www.nnpcgroup.com/Refining/Pages/PHRC.aspx|accessdate=2021-09-17|work=www.nnpcgroup.com}}</ref> Ngwaahịa mmanụ ala a nụchara anụcha bụ ụfọdụ n'ime ihe ndị dị mkpa Okrika na-ebupụ. Obodo a nwere nnukwu azụmaahịa azụ nke na-ebelata ngwa ngwa n'ihi mmetọsị nke mmiri na ala site na ọrụ mmanụ esichaghị esicha) mmepụta mmanụ nkwụ, nnu a na ehighị ihe dozi, akpụ (manioc), taro, unere, na ji. [citation needed] Ọnụọgụ nke afọ 2006 mere ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na mpaghara ọchịchị Wakirike dị na steeti Rivers nke Naịjirịa dị puku narị abụọ na iri abụo na abụo, iri abụo na isii. E mere atụmatụ na ndị Okrika dị otú narị na iri anọ na ise bi n'ebe ndị ọzọ gbara gburugburu ụwa, nke ka ukwuu na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na United Steeti. == Nzuko omenaala == Obodo ọdịnala itoolu mejupụtara Alaeze Okrika tupu afọ 1913, obodo ndị a bụ Kirike, Ogoloma, Ogu, Bolo, Ogbogbo, Ibaka, Ele, Isaka na Abuloma. Ọtụtụ n'ime obodo ọdịnala ndị a nwekwara obodo satịlaịtị. Taa obodo ndị mejupụtara alaeze Okrika amụbaala obodo iri. Obodo agbakwunyere bụ Obodo Koniju (Koni-ama). Wakirikese bụ aha mkpokọta maka obodo Okrika ọbụlagodi tupu Gọọmenti Ọchịchị Britain amalite njem nlegharị anya ya.  '''Ememme''' '''Ememme Iria:''' Ememme Iria malitere na narị afọ nke iri na isii; emume kwa afọ nke nwanyị bụ nke a na-eme n'ogige ahịa dị na Okrika, obodo ochie na Rivers Steeti, Naijirịa. A na-ahụ ụmụ agbọghọ na-akpú ara ka ndị mmadụ na-ebido ịghọ nwanyị. A na-ewepụta ụmụ agbọghọ na-amaghị nwoke ma debe ha n'ime ụlọ ebe a na-eri abụba, ebe a na-elekọta ha maka emumme <ref>{{Cite web|date=2018-11-12|title=Iria Festival: An Ancient Sacred Festival Celebrating Chastity|url=https://www.momoafrica.com/iria-festival-an-ancient-sacred-festival-celebrating-chastity/|accessdate=2021-09-18|work=MOMO AFRICA|language=en-US}}</ref> == Ndepụta obodo na obodo nta dị na Alaeze Wakirike ==   == Sistemu ụlọ == Ndị Okrikan dị ka ndị otu Ijo ndị ọzọ nke Niger Delta bụ ndị a na-ahazi ka ha bụrụ ụlọ agha-Canoe (Omuaru-wari) kwụụrụ onwe ya na nha nhata. Ndị ikwu na-ebikọ ọnụ n'otu mpaghara mejupụtara Ụlọ Agha-Canoe nke ọ bụla. Ọ bụ ezie na War-Canoe bụ ụlọ ọrụ ikwu, n'akụkọ ihe mere eme, ọ na-emetụta isi agha na nchekwa. Ụlọ agha-Canoe nwere ike ịdị iche n'ihe gbasara nha na ike mmadụ, Otú ọ dị. A na-ekerịta uru na akụ obodo n'ụlọ War-Canoe n'otu aka ahụ na adabereghị na ike ọnụọgụgụ ha. Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla bụ onye isi nke onye isi na-enyere aka n'ọrụ dị iche iche site n'aka ndị isi ala. A na-akpọ onye isi dị ka 'Warinyanabo' ma ọ bụ 'Waridabo' na-egosi ọkwa ya dị ka onye isi nke ụlọ War-Canoe dum (Omuaru-wari). Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla nke a na-akpọkwa Omuaru-wari ma ọ bụ Warinyengi bụ nke ndị okpuru ọchịchị a maara dị iche iche dị ka 'Warikubu' ma ọ bụ 'Oko' mebere. Nke ọ bụla sub-unit (Warikubu ma ọ bụ Oko) bụ onye isi nke onye isi nke a maara na mpaghara dịka 'Oko-tibidabo'. A na-ekewakwa ngalaba nke ọ bụla (Warikubu ma ọ bụ Oko) gaa n'ezinaụlọ agbasawanye nke a maara dị ka 'Furo'. Ihe e ji mara ya bụ njikọ chiri anya siri ike, ndị Furo nwere ndị nna nna, nne na nna, nwanne nna, nwanne nna, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụ nwanne na ụmụ nwanne.  Klasị Sistemu: N'ime ụlọ ọ bụla War-Canoe, e nwere klas anọ maka ụmụ nwoke na atọ maka ụmụ nwanyị. A na-akpọ klas dị ka 'Mumbu'. A na-ekewa ndị ikom nọ n'ụlọ War-Canoe ma e wezụga Chief na King (Amayanabo) na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Ogbobiri Mumbu' "nke abụọ), 'Kala Mumbu' ("nke atọ) na ' Owuapu-awo' (ndị nọ n'afọ iri na ụma n'okpuru afọ iri na asatọ). N'otu aka ahụ, a na-etinye ụmụ nwanyị nọ n'ụlọ War-Canoe na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Kala Mumbu' "nke abụọ) na 'Iria-Soka Awo' (Nwaanyị). Usoro klas ahụ bụ usoro nhazi nkịtị, agbanyeghị na ọ na-eme ka ịrụsi ọrụ ike na ọganihu n'ime Ụlọ Agha-Canoe. Ọnọdụ na-adabere na afọ na ihe ndị ọ rụzuru. Otú ọ dị, isi ihe ndị na-ekpebi nkwalite na klas a nyere nwere ike ịdị iche n'etiti Ụlọ Agha-Canoe. N'adịghị ka usoro Caste, klas abụghị ihe nketa ma ọ bụ nyefee. Ya mere, ọ dịghị onye nọ n'ụlọ War-Canoe a mụrụ na klas. Ndị nọ n'elu klas ahụ nwere òkè ka ukwuu na uru na ibu arọ ego nke War-Canoe House mana mkpebi n'ime ụlọ War-Canoa bụ ọchịchị onye kwuo uche ya. [citation needed] == Asụsụ == Asụsụ ndị Okrika na-asụ bụ Ijaw na Igbo. == Okpukpe == N'akụkọ ihe mere eme, ndị Okrika n'oge ochie bụ ndị okpukpere chi na-ekwere n'ọtụtụ chi na chi. Ndị ọzọ ebe animist bụ́ ndị kweere n'ọtụtụ mmụọ gụnyere mmụọ mmiri na mmụọ nke ndị nna nna ha. A na-ewere Finibeso dị ka onye isi chi nke ndị Okrika oge ochie na onye ụkọchukwu ya ebe a na-asọpụrụ n'etiti ndị ụkọchukwu ndị ọzọ. Ụlọ nsọ Fenibeso kacha dị nsọ na nke dị nsọ. Na omenala, enweghị mmachi ọ bụla amachibidoro ife chi ọ bụla, n'ihi na enwere nnwere onwe ife ofufe na Okrika mgbe niile.  Na Okrika nke oge a, [[Efefe Kraịst|okpukpe Ndị Kraịst]] apụtawo dị ka okpukpe kachasị na St. Peters Cathedral bụ ụlọ okpukpe kachasị ama ama na Okrika. Otú ọ dị, okpukpe ọdịnala ka dị n'akụkụ Iso Ụzọ Kraịst. [citation needed] Enwere ọtụtụ ụka Ndị Kraịst na Okrika taa. Ụfọdụ n’ime ọgbakọ Ndị Kraịst dị na Okrika bụ ndị a: Anglican Church, mbụ African Church (FAC), Roman Catholic Church, Christ Army Church (CAC), assemblies of God Church nke agbapụtara Christian ụka nke Chineke, Cross Cross, Apostolic Church, Deeper Life, Seventh-Day Adventist. Churchka, Greater Evangelism, El Shaidai Bible Church, Church of God Mission Living Faith Church(Winners Chapel), Christ Embassy, Cherubim na Seraphim, Salvation Ministries wdg  . == Ọchịchị == Ọchịchị ime Obodo Okirika nwere isi ụlọ ọrụ dị na obodo Okrika na mpaghara Kallo, Ogoloma, Okrika na Ogan. <ref>{{Cite web|title=Okrika LGA|url=https://www.finelib.com/listing/Okrika-LGA/62313/|accessdate=2021-09-17|work=www.finelib.com}}</ref> Onye-isi ndu ojọgu bụ onye-isi ụlo-ẹkwa-nzukọ ono; ọmụmaatụ ụlọ Orufingbe War Canoe nke Ngeme Biri na ụlọ agha Canoe bụ nke emere gị nke Furos (Families).  Ọchịchị ime Obodo Okrika nwere nnukwu ego nke mmanụ crude na gas na-arụ ọrụ nke ụlọ ọrụ na-egwupụta mmanụ na nchacha ihe na-enye aka na akụ na ụba nke mpaghara ahụ. Ọzọkwa, ịkụ azụ bụ ọrụ akụ na ụba ọzọ na-ewu ewu nke ndị Okrika na-arụ dịka ọtụtụ osimiri na oke osimiri na-eme ka ha baa ọgaranya na nri oké osimiri. Ịkọ ugbo bụ ọrụ ọzọ e ji mara ndị Okrika na-akụ ọtụtụ ihe ọkụkụ nke gụnyere akpu, nkwụ mmanụ, ji, na imere. Tupu ebido ọrụ mmanụ na gas, ndị Okrika bụ ndị ama ama maka ịkụ azụ, ọrụ ugbo na ịzụ ahịa; ọrụ akụ na ụba ndị a na-akwado ihe ha ji ebi ndụ.  == Nsogbu gburugburu ebe obibi == Ala eze Okrika chere oke egwu nke mmetọ gburugburu ebe obibi na-ebute ọdachi na-enweghị isi n'ala ọchịchị ime obodo Okrika nke Rivers steeti. Mkpu kwa ụbọchị ma ọ bụ nhụsianya nke ndị Okrika bụ na ha nọ n'aka ọnwụ na ndụ dị mkpirikpi n'ihi ya. Ihe oriri ha dị n'ime mmiri dị ka azụ mmiri dị ọhụrụ, Islam na oporo na-aga ịla n'iyi n'ihi kemịkalụ metụtara mmanụ sitere na ebe ndị ha mmanụ Port - Harcourt. Mmetọ ikuku bụ ihe egwu ọzọ dị na mpaghara ahụ dịka ọ na-ebute ya site na ọkụ nke gas na mmanụ na mmanụ gas nke nwere ike ime ka ikuku na-ekpo ọkụ na-ekpo ọkụ nke ukwuu nke nwere ike ibute mmiri ozuzo acidic na ozone oyi akwa, ka ọ dị ugbu a ike mmepụta nke ụmụ nwoke. nke a na-eme ka ike gwụ ya. Ọzọkwa alaeze mmiri mmiri ndụ Okrika na-ata ahụhụ ukwuu dị egwu nke ụdị ikpochapụ n'ihi na-aga n'ihu ikwafu mmanụ ukwuu n'ime bunkering na pipeline mebiri emebi na mpaghara na nke a na-akpata ogbenye akụ na ụba nkwado dị ka ọnụ ọgụgụ buru ibu nke bi na ụmụ amaala bụ ọkụ azụ. Ndụ mmiri na-ebu ụzọ na-ata ahụhụ site na mwepụta nke ngwaahịa mkpofu mmanụ sitere na ụlọ ọrụ a na- anụcha ọkụ . Ọ na-aga n'ihu na-awụfu na-abanye n'osimiri ahụ ozugbo ma ọ na-awụfu ogologo oge tupu enwee mmebi ọ bụla ma ọ bụ imebi mmanụ. <ref>{{Cite web|author=IV|first=Editorial|date=2020-08-23|title=How environmental pollution is destroying lives in Okrika|url=https://www.blueprint.ng/how-environmental-pollution-is-destroying-lives-in-okrika/|accessdate=2021-09-17|work=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref> N'ihe dị ka ọnwa Maachị nke afọ 2017, ndị bi na-eme mkpesa banyere soot dị n'ikuku n'ihi mbibi nke ụlọ nrụpụta iwu na-akwadoghị na-epulite na steeti niile. == Edensibia == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] gj6l8t4jb8n3x9qo4rgb2sv0s6l5clg 87191 87182 2022-08-19T12:44:20Z Chinonso Rose 13803 /* Abo foto */ wikitext text/x-wiki [[File:Okrika Island.jpg|thumb|Okrika Island]] {{Infobox settlement|official_name=Okrika|other_name=Wakirike se|native_name=Kirike se|nickname=Kirike|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]] and town|motto=|image_skyline=Okrika Island.jpg|imagesize=280px|image_caption=Aerial view of part of Okrika mainland (foreground) and island (background)|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Rivers State]]|subdivision_type2=|subdivision_name2=|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Amanyanabo|leader_name=HGM KING (Dr) A. S ABAM (JP) ADO IX AMAYANABO OF OKRIKA (KIRIKE) And Clan Head of Okrika Kingdom|leader_title1=Local Government Chairman|leader_name1=Akuro Tobin ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title2=Deputy Local Government Chairman|leader_name2=Charity Igbulubo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title3=Local Government Council|leader_name3=Ward 1: Gilbert Wakama ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 2: I Ibinabo Williams ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 3: Otonye Titus ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 4: Hebron Nyanabo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 5: Paul Godwill Abam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 6: Tomquin Sobere ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 7: Joshua Tomquin JP ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 8: Tamunokuro Fubara George ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 9: Prince Godwin Bipialakam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 10: Reuben Iselema ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 11: Virginia Fimie ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 12: Royal Clifford Ateke ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|4|44|23|N|7|4|58|E|display=inline}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=|name=Okrika|image_map1=|image_alt=}} '''Okrika''' bụ agwaetiti dị na [[Ȯra Rivers|Rivas Steeti]], [[Naijiria|Naịjria]], isi obodo nke ọchịchị ime Obodo a bụkwa Okrịka. Obodo a dị n'àgwàetiti ndịda [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], nke mere ka ọ bụrụ mpaghara obodo buru ibu. <ref>{{Cite web|title=Okrika {{!}} Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Okrika|accessdate=2021-09-19|work=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Nkezi elu Okrika bụ mita narị anọ na iri ise-na abụọ. Ọ dabere na ugwu nke Osimiri Bonny ya na n'Agwaetiti Okrika, maịlụ iri atọ na ise (56&nbsp;km) site n'elu osimiri ukwu nke [https://www.britannica.com/place/Bonny Bonny] . Enwere ike iru obodo ahụ site na ụgbọ mmiri nke nḿafe ụkwụ iri abụo na iteghete (mita iteghete) ma ọ bụ ihe na-erughị ya. Ndị bụbu obodo na-akụ azụ nke ndị Ijo ( Ijaw ) ndị dị na mangrove swamps nke ọwụwa anyanwụ [[Mba Mmiri|Niger River (Delta)]], Okrika ghọrọ isi obodo nke alaeze Okrika na mmalite narị afọ nke iri na asaa ma na-arụsi ọrụ ike na ndị ohu . Ọ rụrụ ọrụ dị ka ọdụ ụgbọ mmiri maka mbupụ [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] mgbe mkpochapụ nke ahia ohu n'afọ 1830, mana ọ bụ ọdụ ụgbọ mmiri na-adịchaghị mkpa karịa Bonny (kilomita irí na asatọ[46).&nbsp;km ndịda) ma ọ bụ Opobo (kilomita irí asatọ na otu&nbsp;km] ọwụwa anyanwụ-ndịda ọwụwa anyanwụ). Ka ọ na-erule n'afọ 1912, Port Harcourt kpuchiri Okrika kpamkpam, na ọ maliteghachighị ya dị ka obodo azụmahịa ruo n'afọ1965, mgbe arụchara ụlọ nrụpụta Port Harcourt dị nso ma wuo ọkpọkọ n'ụgbọ mmiri na Okrika Mainland. O nwekwara nnukwu ụlọ ọrụ gas (Alakiri gas plant) nke na-enye ụlọ ọrụ nnụcha na ndị ọzọ ọkụ. <ref>{{Cite web|date=2021-04-06|title=The scandal in Port Harcourt Refinery (2)|url=https://www.vanguardngr.com/2021/04/the-scandal-in-port-harcourt-refinery-2/|accessdate=2021-09-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Port Harcourt Refining Company (PHRC)|url=https://www.nnpcgroup.com/Refining/Pages/PHRC.aspx|accessdate=2021-09-17|work=www.nnpcgroup.com}}</ref> Ngwaahịa mmanụ ala a nụchara anụcha bụ ụfọdụ n'ime ihe ndị dị mkpa Okrika na-ebupụ. Obodo a nwere nnukwu azụmaahịa azụ nke na-ebelata ngwa ngwa n'ihi mmetọsị nke mmiri na ala site na ọrụ mmanụ esichaghị esicha) mmepụta mmanụ nkwụ, nnu a na ehighị ihe dozi, akpụ (manioc), taro, unere, na ji. [citation needed] Ọnụọgụ nke afọ 2006 mere ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na mpaghara ọchịchị Wakirike dị na steeti Rivers nke Naịjirịa dị puku narị abụọ na iri abụo na abụo, iri abụo na isii. E mere atụmatụ na ndị Okrika dị otú narị na iri anọ na ise bi n'ebe ndị ọzọ gbara gburugburu ụwa, nke ka ukwuu na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na United Steeti. == Nzuko omenaala == Obodo ọdịnala itoolu mejupụtara Alaeze Okrika tupu afọ 1913, obodo ndị a bụ Kirike, Ogoloma, Ogu, Bolo, Ogbogbo, Ibaka, Ele, Isaka na Abuloma. Ọtụtụ n'ime obodo ọdịnala ndị a nwekwara obodo satịlaịtị. Taa obodo ndị mejupụtara alaeze Okrika amụbaala obodo iri. Obodo agbakwunyere bụ Obodo Koniju (Koni-ama). Wakirikese bụ aha mkpokọta maka obodo Okrika ọbụlagodi tupu Gọọmenti Ọchịchị Britain amalite njem nlegharị anya ya.  '''Ememme''' '''Ememme Iria:''' Ememme Iria malitere na narị afọ nke iri na isii; emume kwa afọ nke nwanyị bụ nke a na-eme n'ogige ahịa dị na Okrika, obodo ochie na Rivers Steeti, Naijirịa. A na-ahụ ụmụ agbọghọ na-akpú ara ka ndị mmadụ na-ebido ịghọ nwanyị. A na-ewepụta ụmụ agbọghọ na-amaghị nwoke ma debe ha n'ime ụlọ ebe a na-eri abụba, ebe a na-elekọta ha maka emumme <ref>{{Cite web|date=2018-11-12|title=Iria Festival: An Ancient Sacred Festival Celebrating Chastity|url=https://www.momoafrica.com/iria-festival-an-ancient-sacred-festival-celebrating-chastity/|accessdate=2021-09-18|work=MOMO AFRICA|language=en-US}}</ref> == Ndepụta obodo na obodo nta dị na Alaeze Wakirike ==   == Sistemu ụlọ == Ndị Okrikan dị ka ndị otu Ijo ndị ọzọ nke Niger Delta bụ ndị a na-ahazi ka ha bụrụ ụlọ agha-Canoe (Omuaru-wari) kwụụrụ onwe ya na nha nhata. Ndị ikwu na-ebikọ ọnụ n'otu mpaghara mejupụtara Ụlọ Agha-Canoe nke ọ bụla. Ọ bụ ezie na War-Canoe bụ ụlọ ọrụ ikwu, n'akụkọ ihe mere eme, ọ na-emetụta isi agha na nchekwa. Ụlọ agha-Canoe nwere ike ịdị iche n'ihe gbasara nha na ike mmadụ, Otú ọ dị. A na-ekerịta uru na akụ obodo n'ụlọ War-Canoe n'otu aka ahụ na adabereghị na ike ọnụọgụgụ ha. Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla bụ onye isi nke onye isi na-enyere aka n'ọrụ dị iche iche site n'aka ndị isi ala. A na-akpọ onye isi dị ka 'Warinyanabo' ma ọ bụ 'Waridabo' na-egosi ọkwa ya dị ka onye isi nke ụlọ War-Canoe dum (Omuaru-wari). Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla nke a na-akpọkwa Omuaru-wari ma ọ bụ Warinyengi bụ nke ndị okpuru ọchịchị a maara dị iche iche dị ka 'Warikubu' ma ọ bụ 'Oko' mebere. Nke ọ bụla sub-unit (Warikubu ma ọ bụ Oko) bụ onye isi nke onye isi nke a maara na mpaghara dịka 'Oko-tibidabo'. A na-ekewakwa ngalaba nke ọ bụla (Warikubu ma ọ bụ Oko) gaa n'ezinaụlọ agbasawanye nke a maara dị ka 'Furo'. Ihe e ji mara ya bụ njikọ chiri anya siri ike, ndị Furo nwere ndị nna nna, nne na nna, nwanne nna, nwanne nna, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụ nwanne na ụmụ nwanne.  Klasị Sistemu: N'ime ụlọ ọ bụla War-Canoe, e nwere klas anọ maka ụmụ nwoke na atọ maka ụmụ nwanyị. A na-akpọ klas dị ka 'Mumbu'. A na-ekewa ndị ikom nọ n'ụlọ War-Canoe ma e wezụga Chief na King (Amayanabo) na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Ogbobiri Mumbu' "nke abụọ), 'Kala Mumbu' ("nke atọ) na ' Owuapu-awo' (ndị nọ n'afọ iri na ụma n'okpuru afọ iri na asatọ). N'otu aka ahụ, a na-etinye ụmụ nwanyị nọ n'ụlọ War-Canoe na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Kala Mumbu' "nke abụọ) na 'Iria-Soka Awo' (Nwaanyị). Usoro klas ahụ bụ usoro nhazi nkịtị, agbanyeghị na ọ na-eme ka ịrụsi ọrụ ike na ọganihu n'ime Ụlọ Agha-Canoe. Ọnọdụ na-adabere na afọ na ihe ndị ọ rụzuru. Otú ọ dị, isi ihe ndị na-ekpebi nkwalite na klas a nyere nwere ike ịdị iche n'etiti Ụlọ Agha-Canoe. N'adịghị ka usoro Caste, klas abụghị ihe nketa ma ọ bụ nyefee. Ya mere, ọ dịghị onye nọ n'ụlọ War-Canoe a mụrụ na klas. Ndị nọ n'elu klas ahụ nwere òkè ka ukwuu na uru na ibu arọ ego nke War-Canoe House mana mkpebi n'ime ụlọ War-Canoa bụ ọchịchị onye kwuo uche ya. [citation needed] == Asụsụ == Asụsụ ndị Okrika na-asụ bụ Ijaw na Igbo. == Okpukpe == N'akụkọ ihe mere eme, ndị Okrika n'oge ochie bụ ndị okpukpere chi na-ekwere n'ọtụtụ chi na chi. Ndị ọzọ ebe animist bụ́ ndị kweere n'ọtụtụ mmụọ gụnyere mmụọ mmiri na mmụọ nke ndị nna nna ha. A na-ewere Finibeso dị ka onye isi chi nke ndị Okrika oge ochie na onye ụkọchukwu ya ebe a na-asọpụrụ n'etiti ndị ụkọchukwu ndị ọzọ. Ụlọ nsọ Fenibeso kacha dị nsọ na nke dị nsọ. Na omenala, enweghị mmachi ọ bụla amachibidoro ife chi ọ bụla, n'ihi na enwere nnwere onwe ife ofufe na Okrika mgbe niile.  Na Okrika nke oge a, [[Efefe Kraịst|okpukpe Ndị Kraịst]] apụtawo dị ka okpukpe kachasị na St. Peters Cathedral bụ ụlọ okpukpe kachasị ama ama na Okrika. Otú ọ dị, okpukpe ọdịnala ka dị n'akụkụ Iso Ụzọ Kraịst. [citation needed] Enwere ọtụtụ ụka Ndị Kraịst na Okrika taa. Ụfọdụ n’ime ọgbakọ Ndị Kraịst dị na Okrika bụ ndị a: Anglican Church, mbụ African Church (FAC), Roman Catholic Church, Christ Army Church (CAC), assemblies of God Church nke agbapụtara Christian ụka nke Chineke, Cross Cross, Apostolic Church, Deeper Life, Seventh-Day Adventist. Churchka, Greater Evangelism, El Shaidai Bible Church, Church of God Mission Living Faith Church(Winners Chapel), Christ Embassy, Cherubim na Seraphim, Salvation Ministries wdg  . == Ọchịchị == Ọchịchị ime Obodo Okirika nwere isi ụlọ ọrụ dị na obodo Okrika na mpaghara Kallo, Ogoloma, Okrika na Ogan. <ref>{{Cite web|title=Okrika LGA|url=https://www.finelib.com/listing/Okrika-LGA/62313/|accessdate=2021-09-17|work=www.finelib.com}}</ref> Onye-isi ndu ojọgu bụ onye-isi ụlo-ẹkwa-nzukọ ono; ọmụmaatụ ụlọ Orufingbe War Canoe nke Ngeme Biri na ụlọ agha Canoe bụ nke emere gị nke Furos (Families).  Ọchịchị ime Obodo Okrika nwere nnukwu ego nke mmanụ crude na gas na-arụ ọrụ nke ụlọ ọrụ na-egwupụta mmanụ na nchacha ihe na-enye aka na akụ na ụba nke mpaghara ahụ. Ọzọkwa, ịkụ azụ bụ ọrụ akụ na ụba ọzọ na-ewu ewu nke ndị Okrika na-arụ dịka ọtụtụ osimiri na oke osimiri na-eme ka ha baa ọgaranya na nri oké osimiri. Ịkọ ugbo bụ ọrụ ọzọ e ji mara ndị Okrika na-akụ ọtụtụ ihe ọkụkụ nke gụnyere akpu, nkwụ mmanụ, ji, na imere. Tupu ebido ọrụ mmanụ na gas, ndị Okrika bụ ndị ama ama maka ịkụ azụ, ọrụ ugbo na ịzụ ahịa; ọrụ akụ na ụba ndị a na-akwado ihe ha ji ebi ndụ.  == Nsogbu gburugburu ebe obibi == Ala eze Okrika chere oke egwu nke mmetọ gburugburu ebe obibi na-ebute ọdachi na-enweghị isi n'ala ọchịchị ime obodo Okrika nke Rivers steeti. Mkpu kwa ụbọchị ma ọ bụ nhụsianya nke ndị Okrika bụ na ha nọ n'aka ọnwụ na ndụ dị mkpirikpi n'ihi ya. Ihe oriri ha dị n'ime mmiri dị ka azụ mmiri dị ọhụrụ, Islam na oporo na-aga ịla n'iyi n'ihi kemịkalụ metụtara mmanụ sitere na ebe ndị ha mmanụ Port - Harcourt. Mmetọ ikuku bụ ihe egwu ọzọ dị na mpaghara ahụ dịka ọ na-ebute ya site na ọkụ nke gas na mmanụ na mmanụ gas nke nwere ike ime ka ikuku na-ekpo ọkụ na-ekpo ọkụ nke ukwuu nke nwere ike ibute mmiri ozuzo acidic na ozone oyi akwa, ka ọ dị ugbu a ike mmepụta nke ụmụ nwoke. nke a na-eme ka ike gwụ ya. Ọzọkwa alaeze mmiri mmiri ndụ Okrika na-ata ahụhụ ukwuu dị egwu nke ụdị ikpochapụ n'ihi na-aga n'ihu ikwafu mmanụ ukwuu n'ime bunkering na pipeline mebiri emebi na mpaghara na nke a na-akpata ogbenye akụ na ụba nkwado dị ka ọnụ ọgụgụ buru ibu nke bi na ụmụ amaala bụ ọkụ azụ. Ndụ mmiri na-ebu ụzọ na-ata ahụhụ site na mwepụta nke ngwaahịa mkpofu mmanụ sitere na ụlọ ọrụ a na- anụcha ọkụ . Ọ na-aga n'ihu na-awụfu na-abanye n'osimiri ahụ ozugbo ma ọ na-awụfu ogologo oge tupu enwee mmebi ọ bụla ma ọ bụ imebi mmanụ. <ref>{{Cite web|author=IV|first=Editorial|date=2020-08-23|title=How environmental pollution is destroying lives in Okrika|url=https://www.blueprint.ng/how-environmental-pollution-is-destroying-lives-in-okrika/|accessdate=2021-09-17|work=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref> N'ihe dị ka ọnwa Maachị nke afọ 2017, ndị bi na-eme mkpesa banyere soot dị n'ikuku n'ihi mbibi nke ụlọ nrụpụta iwu na-akwadoghị na-epulite na steeti niile. == Edensibia == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] i13ulocy2mqc9fvdairb0zjnnvy08a4 87206 87191 2022-08-19T12:58:29Z Chinonso Rose 13803 Added photo #WPWPNG wikitext text/x-wiki ==Abo FOTO== <gallery> [[File:Okrika Island.jpg|thumb|Okrika Island]] {{Infobox settlement|official_name=Okrika|other_name=Wakirike se|native_name=Kirike se|nickname=Kirike|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]] and town|motto=|image_skyline=Okrika Island.jpg|imagesize=280px|image_caption=Aerial view of part of Okrika mainland (foreground) and island (background)|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Rivers State]]|subdivision_type2=|subdivision_name2=|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Amanyanabo|leader_name=HGM KING (Dr) A. S ABAM (JP) ADO IX AMAYANABO OF OKRIKA (KIRIKE) And Clan Head of Okrika Kingdom|leader_title1=Local Government Chairman|leader_name1=Akuro Tobin ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title2=Deputy Local Government Chairman|leader_name2=Charity Igbulubo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title3=Local Government Council|leader_name3=Ward 1: Gilbert Wakama ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 2: I Ibinabo Williams ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 3: Otonye Titus ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 4: Hebron Nyanabo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 5: Paul Godwill Abam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 6: Tomquin Sobere ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 7: Joshua Tomquin JP ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 8: Tamunokuro Fubara George ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 9: Prince Godwin Bipialakam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 10: Reuben Iselema ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 11: Virginia Fimie ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 12: Royal Clifford Ateke ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|4|44|23|N|7|4|58|E|display=inline}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=|name=Okrika|image_map1=|image_alt=}} '''Okrika''' bụ agwaetiti dị na [[Ȯra Rivers|Rivas Steeti]], [[Naijiria|Naịjria]], isi obodo nke ọchịchị ime Obodo a bụkwa Okrịka. Obodo a dị n'àgwàetiti ndịda [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], nke mere ka ọ bụrụ mpaghara obodo buru ibu. <ref>{{Cite web|title=Okrika {{!}} Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Okrika|accessdate=2021-09-19|work=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Nkezi elu Okrika bụ mita narị anọ na iri ise-na abụọ. Ọ dabere na ugwu nke Osimiri Bonny ya na n'Agwaetiti Okrika, maịlụ iri atọ na ise (56&nbsp;km) site n'elu osimiri ukwu nke [https://www.britannica.com/place/Bonny Bonny] . Enwere ike iru obodo ahụ site na ụgbọ mmiri nke nḿafe ụkwụ iri abụo na iteghete (mita iteghete) ma ọ bụ ihe na-erughị ya. Ndị bụbu obodo na-akụ azụ nke ndị Ijo ( Ijaw ) ndị dị na mangrove swamps nke ọwụwa anyanwụ [[Mba Mmiri|Niger River (Delta)]], Okrika ghọrọ isi obodo nke alaeze Okrika na mmalite narị afọ nke iri na asaa ma na-arụsi ọrụ ike na ndị ohu . Ọ rụrụ ọrụ dị ka ọdụ ụgbọ mmiri maka mbupụ [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] mgbe mkpochapụ nke ahia ohu n'afọ 1830, mana ọ bụ ọdụ ụgbọ mmiri na-adịchaghị mkpa karịa Bonny (kilomita irí na asatọ[46).&nbsp;km ndịda) ma ọ bụ Opobo (kilomita irí asatọ na otu&nbsp;km] ọwụwa anyanwụ-ndịda ọwụwa anyanwụ). Ka ọ na-erule n'afọ 1912, Port Harcourt kpuchiri Okrika kpamkpam, na ọ maliteghachighị ya dị ka obodo azụmahịa ruo n'afọ1965, mgbe arụchara ụlọ nrụpụta Port Harcourt dị nso ma wuo ọkpọkọ n'ụgbọ mmiri na Okrika Mainland. O nwekwara nnukwu ụlọ ọrụ gas (Alakiri gas plant) nke na-enye ụlọ ọrụ nnụcha na ndị ọzọ ọkụ. <ref>{{Cite web|date=2021-04-06|title=The scandal in Port Harcourt Refinery (2)|url=https://www.vanguardngr.com/2021/04/the-scandal-in-port-harcourt-refinery-2/|accessdate=2021-09-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Port Harcourt Refining Company (PHRC)|url=https://www.nnpcgroup.com/Refining/Pages/PHRC.aspx|accessdate=2021-09-17|work=www.nnpcgroup.com}}</ref> Ngwaahịa mmanụ ala a nụchara anụcha bụ ụfọdụ n'ime ihe ndị dị mkpa Okrika na-ebupụ. Obodo a nwere nnukwu azụmaahịa azụ nke na-ebelata ngwa ngwa n'ihi mmetọsị nke mmiri na ala site na ọrụ mmanụ esichaghị esicha) mmepụta mmanụ nkwụ, nnu a na ehighị ihe dozi, akpụ (manioc), taro, unere, na ji. [citation needed] Ọnụọgụ nke afọ 2006 mere ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na mpaghara ọchịchị Wakirike dị na steeti Rivers nke Naịjirịa dị puku narị abụọ na iri abụo na abụo, iri abụo na isii. E mere atụmatụ na ndị Okrika dị otú narị na iri anọ na ise bi n'ebe ndị ọzọ gbara gburugburu ụwa, nke ka ukwuu na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na United Steeti. == Nzuko omenaala == Obodo ọdịnala itoolu mejupụtara Alaeze Okrika tupu afọ 1913, obodo ndị a bụ Kirike, Ogoloma, Ogu, Bolo, Ogbogbo, Ibaka, Ele, Isaka na Abuloma. Ọtụtụ n'ime obodo ọdịnala ndị a nwekwara obodo satịlaịtị. Taa obodo ndị mejupụtara alaeze Okrika amụbaala obodo iri. Obodo agbakwunyere bụ Obodo Koniju (Koni-ama). Wakirikese bụ aha mkpokọta maka obodo Okrika ọbụlagodi tupu Gọọmenti Ọchịchị Britain amalite njem nlegharị anya ya.  '''Ememme''' '''Ememme Iria:''' Ememme Iria malitere na narị afọ nke iri na isii; emume kwa afọ nke nwanyị bụ nke a na-eme n'ogige ahịa dị na Okrika, obodo ochie na Rivers Steeti, Naijirịa. A na-ahụ ụmụ agbọghọ na-akpú ara ka ndị mmadụ na-ebido ịghọ nwanyị. A na-ewepụta ụmụ agbọghọ na-amaghị nwoke ma debe ha n'ime ụlọ ebe a na-eri abụba, ebe a na-elekọta ha maka emumme <ref>{{Cite web|date=2018-11-12|title=Iria Festival: An Ancient Sacred Festival Celebrating Chastity|url=https://www.momoafrica.com/iria-festival-an-ancient-sacred-festival-celebrating-chastity/|accessdate=2021-09-18|work=MOMO AFRICA|language=en-US}}</ref> == Ndepụta obodo na obodo nta dị na Alaeze Wakirike ==   == Sistemu ụlọ == Ndị Okrikan dị ka ndị otu Ijo ndị ọzọ nke Niger Delta bụ ndị a na-ahazi ka ha bụrụ ụlọ agha-Canoe (Omuaru-wari) kwụụrụ onwe ya na nha nhata. Ndị ikwu na-ebikọ ọnụ n'otu mpaghara mejupụtara Ụlọ Agha-Canoe nke ọ bụla. Ọ bụ ezie na War-Canoe bụ ụlọ ọrụ ikwu, n'akụkọ ihe mere eme, ọ na-emetụta isi agha na nchekwa. Ụlọ agha-Canoe nwere ike ịdị iche n'ihe gbasara nha na ike mmadụ, Otú ọ dị. A na-ekerịta uru na akụ obodo n'ụlọ War-Canoe n'otu aka ahụ na adabereghị na ike ọnụọgụgụ ha. Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla bụ onye isi nke onye isi na-enyere aka n'ọrụ dị iche iche site n'aka ndị isi ala. A na-akpọ onye isi dị ka 'Warinyanabo' ma ọ bụ 'Waridabo' na-egosi ọkwa ya dị ka onye isi nke ụlọ War-Canoe dum (Omuaru-wari). Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla nke a na-akpọkwa Omuaru-wari ma ọ bụ Warinyengi bụ nke ndị okpuru ọchịchị a maara dị iche iche dị ka 'Warikubu' ma ọ bụ 'Oko' mebere. Nke ọ bụla sub-unit (Warikubu ma ọ bụ Oko) bụ onye isi nke onye isi nke a maara na mpaghara dịka 'Oko-tibidabo'. A na-ekewakwa ngalaba nke ọ bụla (Warikubu ma ọ bụ Oko) gaa n'ezinaụlọ agbasawanye nke a maara dị ka 'Furo'. Ihe e ji mara ya bụ njikọ chiri anya siri ike, ndị Furo nwere ndị nna nna, nne na nna, nwanne nna, nwanne nna, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụ nwanne na ụmụ nwanne.  Klasị Sistemu: N'ime ụlọ ọ bụla War-Canoe, e nwere klas anọ maka ụmụ nwoke na atọ maka ụmụ nwanyị. A na-akpọ klas dị ka 'Mumbu'. A na-ekewa ndị ikom nọ n'ụlọ War-Canoe ma e wezụga Chief na King (Amayanabo) na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Ogbobiri Mumbu' "nke abụọ), 'Kala Mumbu' ("nke atọ) na ' Owuapu-awo' (ndị nọ n'afọ iri na ụma n'okpuru afọ iri na asatọ). N'otu aka ahụ, a na-etinye ụmụ nwanyị nọ n'ụlọ War-Canoe na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Kala Mumbu' "nke abụọ) na 'Iria-Soka Awo' (Nwaanyị). Usoro klas ahụ bụ usoro nhazi nkịtị, agbanyeghị na ọ na-eme ka ịrụsi ọrụ ike na ọganihu n'ime Ụlọ Agha-Canoe. Ọnọdụ na-adabere na afọ na ihe ndị ọ rụzuru. Otú ọ dị, isi ihe ndị na-ekpebi nkwalite na klas a nyere nwere ike ịdị iche n'etiti Ụlọ Agha-Canoe. N'adịghị ka usoro Caste, klas abụghị ihe nketa ma ọ bụ nyefee. Ya mere, ọ dịghị onye nọ n'ụlọ War-Canoe a mụrụ na klas. Ndị nọ n'elu klas ahụ nwere òkè ka ukwuu na uru na ibu arọ ego nke War-Canoe House mana mkpebi n'ime ụlọ War-Canoa bụ ọchịchị onye kwuo uche ya. [citation needed] == Asụsụ == Asụsụ ndị Okrika na-asụ bụ Ijaw na Igbo. == Okpukpe == N'akụkọ ihe mere eme, ndị Okrika n'oge ochie bụ ndị okpukpere chi na-ekwere n'ọtụtụ chi na chi. Ndị ọzọ ebe animist bụ́ ndị kweere n'ọtụtụ mmụọ gụnyere mmụọ mmiri na mmụọ nke ndị nna nna ha. A na-ewere Finibeso dị ka onye isi chi nke ndị Okrika oge ochie na onye ụkọchukwu ya ebe a na-asọpụrụ n'etiti ndị ụkọchukwu ndị ọzọ. Ụlọ nsọ Fenibeso kacha dị nsọ na nke dị nsọ. Na omenala, enweghị mmachi ọ bụla amachibidoro ife chi ọ bụla, n'ihi na enwere nnwere onwe ife ofufe na Okrika mgbe niile.  Na Okrika nke oge a, [[Efefe Kraịst|okpukpe Ndị Kraịst]] apụtawo dị ka okpukpe kachasị na St. Peters Cathedral bụ ụlọ okpukpe kachasị ama ama na Okrika. Otú ọ dị, okpukpe ọdịnala ka dị n'akụkụ Iso Ụzọ Kraịst. [citation needed] Enwere ọtụtụ ụka Ndị Kraịst na Okrika taa. Ụfọdụ n’ime ọgbakọ Ndị Kraịst dị na Okrika bụ ndị a: Anglican Church, mbụ African Church (FAC), Roman Catholic Church, Christ Army Church (CAC), assemblies of God Church nke agbapụtara Christian ụka nke Chineke, Cross Cross, Apostolic Church, Deeper Life, Seventh-Day Adventist. Churchka, Greater Evangelism, El Shaidai Bible Church, Church of God Mission Living Faith Church(Winners Chapel), Christ Embassy, Cherubim na Seraphim, Salvation Ministries wdg  . == Ọchịchị == Ọchịchị ime Obodo Okirika nwere isi ụlọ ọrụ dị na obodo Okrika na mpaghara Kallo, Ogoloma, Okrika na Ogan. <ref>{{Cite web|title=Okrika LGA|url=https://www.finelib.com/listing/Okrika-LGA/62313/|accessdate=2021-09-17|work=www.finelib.com}}</ref> Onye-isi ndu ojọgu bụ onye-isi ụlo-ẹkwa-nzukọ ono; ọmụmaatụ ụlọ Orufingbe War Canoe nke Ngeme Biri na ụlọ agha Canoe bụ nke emere gị nke Furos (Families).  Ọchịchị ime Obodo Okrika nwere nnukwu ego nke mmanụ crude na gas na-arụ ọrụ nke ụlọ ọrụ na-egwupụta mmanụ na nchacha ihe na-enye aka na akụ na ụba nke mpaghara ahụ. Ọzọkwa, ịkụ azụ bụ ọrụ akụ na ụba ọzọ na-ewu ewu nke ndị Okrika na-arụ dịka ọtụtụ osimiri na oke osimiri na-eme ka ha baa ọgaranya na nri oké osimiri. Ịkọ ugbo bụ ọrụ ọzọ e ji mara ndị Okrika na-akụ ọtụtụ ihe ọkụkụ nke gụnyere akpu, nkwụ mmanụ, ji, na imere. Tupu ebido ọrụ mmanụ na gas, ndị Okrika bụ ndị ama ama maka ịkụ azụ, ọrụ ugbo na ịzụ ahịa; ọrụ akụ na ụba ndị a na-akwado ihe ha ji ebi ndụ.  == Nsogbu gburugburu ebe obibi == Ala eze Okrika chere oke egwu nke mmetọ gburugburu ebe obibi na-ebute ọdachi na-enweghị isi n'ala ọchịchị ime obodo Okrika nke Rivers steeti. Mkpu kwa ụbọchị ma ọ bụ nhụsianya nke ndị Okrika bụ na ha nọ n'aka ọnwụ na ndụ dị mkpirikpi n'ihi ya. Ihe oriri ha dị n'ime mmiri dị ka azụ mmiri dị ọhụrụ, Islam na oporo na-aga ịla n'iyi n'ihi kemịkalụ metụtara mmanụ sitere na ebe ndị ha mmanụ Port - Harcourt. Mmetọ ikuku bụ ihe egwu ọzọ dị na mpaghara ahụ dịka ọ na-ebute ya site na ọkụ nke gas na mmanụ na mmanụ gas nke nwere ike ime ka ikuku na-ekpo ọkụ na-ekpo ọkụ nke ukwuu nke nwere ike ibute mmiri ozuzo acidic na ozone oyi akwa, ka ọ dị ugbu a ike mmepụta nke ụmụ nwoke. nke a na-eme ka ike gwụ ya. Ọzọkwa alaeze mmiri mmiri ndụ Okrika na-ata ahụhụ ukwuu dị egwu nke ụdị ikpochapụ n'ihi na-aga n'ihu ikwafu mmanụ ukwuu n'ime bunkering na pipeline mebiri emebi na mpaghara na nke a na-akpata ogbenye akụ na ụba nkwado dị ka ọnụ ọgụgụ buru ibu nke bi na ụmụ amaala bụ ọkụ azụ. Ndụ mmiri na-ebu ụzọ na-ata ahụhụ site na mwepụta nke ngwaahịa mkpofu mmanụ sitere na ụlọ ọrụ a na- anụcha ọkụ . Ọ na-aga n'ihu na-awụfu na-abanye n'osimiri ahụ ozugbo ma ọ na-awụfu ogologo oge tupu enwee mmebi ọ bụla ma ọ bụ imebi mmanụ. <ref>{{Cite web|author=IV|first=Editorial|date=2020-08-23|title=How environmental pollution is destroying lives in Okrika|url=https://www.blueprint.ng/how-environmental-pollution-is-destroying-lives-in-okrika/|accessdate=2021-09-17|work=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref> N'ihe dị ka ọnwa Maachị nke afọ 2017, ndị bi na-eme mkpesa banyere soot dị n'ikuku n'ihi mbibi nke ụlọ nrụpụta iwu na-akwadoghị na-epulite na steeti niile. == Edensibia == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] sxcuxzfstfasalo8s12kkt8zdhougrp 87207 87206 2022-08-19T12:58:59Z Chinonso Rose 13803 /* Abo FOTO */ wikitext text/x-wiki [[File:Okrika Island.jpg|thumb|Okrika Island]] {{Infobox settlement|official_name=Okrika|other_name=Wakirike se|native_name=Kirike se|nickname=Kirike|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]] and town|motto=|image_skyline=Okrika Island.jpg|imagesize=280px|image_caption=Aerial view of part of Okrika mainland (foreground) and island (background)|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Rivers State]]|subdivision_type2=|subdivision_name2=|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Amanyanabo|leader_name=HGM KING (Dr) A. S ABAM (JP) ADO IX AMAYANABO OF OKRIKA (KIRIKE) And Clan Head of Okrika Kingdom|leader_title1=Local Government Chairman|leader_name1=Akuro Tobin ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title2=Deputy Local Government Chairman|leader_name2=Charity Igbulubo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|leader_title3=Local Government Council|leader_name3=Ward 1: Gilbert Wakama ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 2: I Ibinabo Williams ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 3: Otonye Titus ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 4: Hebron Nyanabo ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 5: Paul Godwill Abam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 6: Tomquin Sobere ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 7: Joshua Tomquin JP ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 8: Tamunokuro Fubara George ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 9: Prince Godwin Bipialakam ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 10: Reuben Iselema ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 11: Virginia Fimie ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])<br/>Ward 12: Royal Clifford Ateke ([[Peoples Democratic Party (Nigeria)|PDP]])|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|4|44|23|N|7|4|58|E|display=inline}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=|name=Okrika|image_map1=|image_alt=}} '''Okrika''' bụ agwaetiti dị na [[Ȯra Rivers|Rivas Steeti]], [[Naijiria|Naịjria]], isi obodo nke ọchịchị ime Obodo a bụkwa Okrịka. Obodo a dị n'àgwàetiti ndịda [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], nke mere ka ọ bụrụ mpaghara obodo buru ibu. <ref>{{Cite web|title=Okrika {{!}} Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Okrika|accessdate=2021-09-19|work=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Nkezi elu Okrika bụ mita narị anọ na iri ise-na abụọ. Ọ dabere na ugwu nke Osimiri Bonny ya na n'Agwaetiti Okrika, maịlụ iri atọ na ise (56&nbsp;km) site n'elu osimiri ukwu nke [https://www.britannica.com/place/Bonny Bonny] . Enwere ike iru obodo ahụ site na ụgbọ mmiri nke nḿafe ụkwụ iri abụo na iteghete (mita iteghete) ma ọ bụ ihe na-erughị ya. Ndị bụbu obodo na-akụ azụ nke ndị Ijo ( Ijaw ) ndị dị na mangrove swamps nke ọwụwa anyanwụ [[Mba Mmiri|Niger River (Delta)]], Okrika ghọrọ isi obodo nke alaeze Okrika na mmalite narị afọ nke iri na asaa ma na-arụsi ọrụ ike na ndị ohu . Ọ rụrụ ọrụ dị ka ọdụ ụgbọ mmiri maka mbupụ [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] mgbe mkpochapụ nke ahia ohu n'afọ 1830, mana ọ bụ ọdụ ụgbọ mmiri na-adịchaghị mkpa karịa Bonny (kilomita irí na asatọ[46).&nbsp;km ndịda) ma ọ bụ Opobo (kilomita irí asatọ na otu&nbsp;km] ọwụwa anyanwụ-ndịda ọwụwa anyanwụ). Ka ọ na-erule n'afọ 1912, Port Harcourt kpuchiri Okrika kpamkpam, na ọ maliteghachighị ya dị ka obodo azụmahịa ruo n'afọ1965, mgbe arụchara ụlọ nrụpụta Port Harcourt dị nso ma wuo ọkpọkọ n'ụgbọ mmiri na Okrika Mainland. O nwekwara nnukwu ụlọ ọrụ gas (Alakiri gas plant) nke na-enye ụlọ ọrụ nnụcha na ndị ọzọ ọkụ. <ref>{{Cite web|date=2021-04-06|title=The scandal in Port Harcourt Refinery (2)|url=https://www.vanguardngr.com/2021/04/the-scandal-in-port-harcourt-refinery-2/|accessdate=2021-09-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Port Harcourt Refining Company (PHRC)|url=https://www.nnpcgroup.com/Refining/Pages/PHRC.aspx|accessdate=2021-09-17|work=www.nnpcgroup.com}}</ref> Ngwaahịa mmanụ ala a nụchara anụcha bụ ụfọdụ n'ime ihe ndị dị mkpa Okrika na-ebupụ. Obodo a nwere nnukwu azụmaahịa azụ nke na-ebelata ngwa ngwa n'ihi mmetọsị nke mmiri na ala site na ọrụ mmanụ esichaghị esicha) mmepụta mmanụ nkwụ, nnu a na ehighị ihe dozi, akpụ (manioc), taro, unere, na ji. [citation needed] Ọnụọgụ nke afọ 2006 mere ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na mpaghara ọchịchị Wakirike dị na steeti Rivers nke Naịjirịa dị puku narị abụọ na iri abụo na abụo, iri abụo na isii. E mere atụmatụ na ndị Okrika dị otú narị na iri anọ na ise bi n'ebe ndị ọzọ gbara gburugburu ụwa, nke ka ukwuu na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na United Steeti. == Nzuko omenaala == Obodo ọdịnala itoolu mejupụtara Alaeze Okrika tupu afọ 1913, obodo ndị a bụ Kirike, Ogoloma, Ogu, Bolo, Ogbogbo, Ibaka, Ele, Isaka na Abuloma. Ọtụtụ n'ime obodo ọdịnala ndị a nwekwara obodo satịlaịtị. Taa obodo ndị mejupụtara alaeze Okrika amụbaala obodo iri. Obodo agbakwunyere bụ Obodo Koniju (Koni-ama). Wakirikese bụ aha mkpokọta maka obodo Okrika ọbụlagodi tupu Gọọmenti Ọchịchị Britain amalite njem nlegharị anya ya.  '''Ememme''' '''Ememme Iria:''' Ememme Iria malitere na narị afọ nke iri na isii; emume kwa afọ nke nwanyị bụ nke a na-eme n'ogige ahịa dị na Okrika, obodo ochie na Rivers Steeti, Naijirịa. A na-ahụ ụmụ agbọghọ na-akpú ara ka ndị mmadụ na-ebido ịghọ nwanyị. A na-ewepụta ụmụ agbọghọ na-amaghị nwoke ma debe ha n'ime ụlọ ebe a na-eri abụba, ebe a na-elekọta ha maka emumme <ref>{{Cite web|date=2018-11-12|title=Iria Festival: An Ancient Sacred Festival Celebrating Chastity|url=https://www.momoafrica.com/iria-festival-an-ancient-sacred-festival-celebrating-chastity/|accessdate=2021-09-18|work=MOMO AFRICA|language=en-US}}</ref> == Ndepụta obodo na obodo nta dị na Alaeze Wakirike ==   == Sistemu ụlọ == Ndị Okrikan dị ka ndị otu Ijo ndị ọzọ nke Niger Delta bụ ndị a na-ahazi ka ha bụrụ ụlọ agha-Canoe (Omuaru-wari) kwụụrụ onwe ya na nha nhata. Ndị ikwu na-ebikọ ọnụ n'otu mpaghara mejupụtara Ụlọ Agha-Canoe nke ọ bụla. Ọ bụ ezie na War-Canoe bụ ụlọ ọrụ ikwu, n'akụkọ ihe mere eme, ọ na-emetụta isi agha na nchekwa. Ụlọ agha-Canoe nwere ike ịdị iche n'ihe gbasara nha na ike mmadụ, Otú ọ dị. A na-ekerịta uru na akụ obodo n'ụlọ War-Canoe n'otu aka ahụ na adabereghị na ike ọnụọgụgụ ha. Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla bụ onye isi nke onye isi na-enyere aka n'ọrụ dị iche iche site n'aka ndị isi ala. A na-akpọ onye isi dị ka 'Warinyanabo' ma ọ bụ 'Waridabo' na-egosi ọkwa ya dị ka onye isi nke ụlọ War-Canoe dum (Omuaru-wari). Ụlọ Agha-Canoe ọ bụla nke a na-akpọkwa Omuaru-wari ma ọ bụ Warinyengi bụ nke ndị okpuru ọchịchị a maara dị iche iche dị ka 'Warikubu' ma ọ bụ 'Oko' mebere. Nke ọ bụla sub-unit (Warikubu ma ọ bụ Oko) bụ onye isi nke onye isi nke a maara na mpaghara dịka 'Oko-tibidabo'. A na-ekewakwa ngalaba nke ọ bụla (Warikubu ma ọ bụ Oko) gaa n'ezinaụlọ agbasawanye nke a maara dị ka 'Furo'. Ihe e ji mara ya bụ njikọ chiri anya siri ike, ndị Furo nwere ndị nna nna, nne na nna, nwanne nna, nwanne nna, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụnne nwanyị, ụmụ nwanne na ụmụ nwanne.  Klasị Sistemu: N'ime ụlọ ọ bụla War-Canoe, e nwere klas anọ maka ụmụ nwoke na atọ maka ụmụ nwanyị. A na-akpọ klas dị ka 'Mumbu'. A na-ekewa ndị ikom nọ n'ụlọ War-Canoe ma e wezụga Chief na King (Amayanabo) na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Ogbobiri Mumbu' "nke abụọ), 'Kala Mumbu' ("nke atọ) na ' Owuapu-awo' (ndị nọ n'afọ iri na ụma n'okpuru afọ iri na asatọ). N'otu aka ahụ, a na-etinye ụmụ nwanyị nọ n'ụlọ War-Canoe na 'Opu Mumbu' (nke mbụ), 'Kala Mumbu' "nke abụọ) na 'Iria-Soka Awo' (Nwaanyị). Usoro klas ahụ bụ usoro nhazi nkịtị, agbanyeghị na ọ na-eme ka ịrụsi ọrụ ike na ọganihu n'ime Ụlọ Agha-Canoe. Ọnọdụ na-adabere na afọ na ihe ndị ọ rụzuru. Otú ọ dị, isi ihe ndị na-ekpebi nkwalite na klas a nyere nwere ike ịdị iche n'etiti Ụlọ Agha-Canoe. N'adịghị ka usoro Caste, klas abụghị ihe nketa ma ọ bụ nyefee. Ya mere, ọ dịghị onye nọ n'ụlọ War-Canoe a mụrụ na klas. Ndị nọ n'elu klas ahụ nwere òkè ka ukwuu na uru na ibu arọ ego nke War-Canoe House mana mkpebi n'ime ụlọ War-Canoa bụ ọchịchị onye kwuo uche ya. [citation needed] == Asụsụ == Asụsụ ndị Okrika na-asụ bụ Ijaw na Igbo. == Okpukpe == N'akụkọ ihe mere eme, ndị Okrika n'oge ochie bụ ndị okpukpere chi na-ekwere n'ọtụtụ chi na chi. Ndị ọzọ ebe animist bụ́ ndị kweere n'ọtụtụ mmụọ gụnyere mmụọ mmiri na mmụọ nke ndị nna nna ha. A na-ewere Finibeso dị ka onye isi chi nke ndị Okrika oge ochie na onye ụkọchukwu ya ebe a na-asọpụrụ n'etiti ndị ụkọchukwu ndị ọzọ. Ụlọ nsọ Fenibeso kacha dị nsọ na nke dị nsọ. Na omenala, enweghị mmachi ọ bụla amachibidoro ife chi ọ bụla, n'ihi na enwere nnwere onwe ife ofufe na Okrika mgbe niile.  Na Okrika nke oge a, [[Efefe Kraịst|okpukpe Ndị Kraịst]] apụtawo dị ka okpukpe kachasị na St. Peters Cathedral bụ ụlọ okpukpe kachasị ama ama na Okrika. Otú ọ dị, okpukpe ọdịnala ka dị n'akụkụ Iso Ụzọ Kraịst. [citation needed] Enwere ọtụtụ ụka Ndị Kraịst na Okrika taa. Ụfọdụ n’ime ọgbakọ Ndị Kraịst dị na Okrika bụ ndị a: Anglican Church, mbụ African Church (FAC), Roman Catholic Church, Christ Army Church (CAC), assemblies of God Church nke agbapụtara Christian ụka nke Chineke, Cross Cross, Apostolic Church, Deeper Life, Seventh-Day Adventist. Churchka, Greater Evangelism, El Shaidai Bible Church, Church of God Mission Living Faith Church(Winners Chapel), Christ Embassy, Cherubim na Seraphim, Salvation Ministries wdg  . == Ọchịchị == Ọchịchị ime Obodo Okirika nwere isi ụlọ ọrụ dị na obodo Okrika na mpaghara Kallo, Ogoloma, Okrika na Ogan. <ref>{{Cite web|title=Okrika LGA|url=https://www.finelib.com/listing/Okrika-LGA/62313/|accessdate=2021-09-17|work=www.finelib.com}}</ref> Onye-isi ndu ojọgu bụ onye-isi ụlo-ẹkwa-nzukọ ono; ọmụmaatụ ụlọ Orufingbe War Canoe nke Ngeme Biri na ụlọ agha Canoe bụ nke emere gị nke Furos (Families).  Ọchịchị ime Obodo Okrika nwere nnukwu ego nke mmanụ crude na gas na-arụ ọrụ nke ụlọ ọrụ na-egwupụta mmanụ na nchacha ihe na-enye aka na akụ na ụba nke mpaghara ahụ. Ọzọkwa, ịkụ azụ bụ ọrụ akụ na ụba ọzọ na-ewu ewu nke ndị Okrika na-arụ dịka ọtụtụ osimiri na oke osimiri na-eme ka ha baa ọgaranya na nri oké osimiri. Ịkọ ugbo bụ ọrụ ọzọ e ji mara ndị Okrika na-akụ ọtụtụ ihe ọkụkụ nke gụnyere akpu, nkwụ mmanụ, ji, na imere. Tupu ebido ọrụ mmanụ na gas, ndị Okrika bụ ndị ama ama maka ịkụ azụ, ọrụ ugbo na ịzụ ahịa; ọrụ akụ na ụba ndị a na-akwado ihe ha ji ebi ndụ.  == Nsogbu gburugburu ebe obibi == Ala eze Okrika chere oke egwu nke mmetọ gburugburu ebe obibi na-ebute ọdachi na-enweghị isi n'ala ọchịchị ime obodo Okrika nke Rivers steeti. Mkpu kwa ụbọchị ma ọ bụ nhụsianya nke ndị Okrika bụ na ha nọ n'aka ọnwụ na ndụ dị mkpirikpi n'ihi ya. Ihe oriri ha dị n'ime mmiri dị ka azụ mmiri dị ọhụrụ, Islam na oporo na-aga ịla n'iyi n'ihi kemịkalụ metụtara mmanụ sitere na ebe ndị ha mmanụ Port - Harcourt. Mmetọ ikuku bụ ihe egwu ọzọ dị na mpaghara ahụ dịka ọ na-ebute ya site na ọkụ nke gas na mmanụ na mmanụ gas nke nwere ike ime ka ikuku na-ekpo ọkụ na-ekpo ọkụ nke ukwuu nke nwere ike ibute mmiri ozuzo acidic na ozone oyi akwa, ka ọ dị ugbu a ike mmepụta nke ụmụ nwoke. nke a na-eme ka ike gwụ ya. Ọzọkwa alaeze mmiri mmiri ndụ Okrika na-ata ahụhụ ukwuu dị egwu nke ụdị ikpochapụ n'ihi na-aga n'ihu ikwafu mmanụ ukwuu n'ime bunkering na pipeline mebiri emebi na mpaghara na nke a na-akpata ogbenye akụ na ụba nkwado dị ka ọnụ ọgụgụ buru ibu nke bi na ụmụ amaala bụ ọkụ azụ. Ndụ mmiri na-ebu ụzọ na-ata ahụhụ site na mwepụta nke ngwaahịa mkpofu mmanụ sitere na ụlọ ọrụ a na- anụcha ọkụ . Ọ na-aga n'ihu na-awụfu na-abanye n'osimiri ahụ ozugbo ma ọ na-awụfu ogologo oge tupu enwee mmebi ọ bụla ma ọ bụ imebi mmanụ. <ref>{{Cite web|author=IV|first=Editorial|date=2020-08-23|title=How environmental pollution is destroying lives in Okrika|url=https://www.blueprint.ng/how-environmental-pollution-is-destroying-lives-in-okrika/|accessdate=2021-09-17|work=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref> N'ihe dị ka ọnwa Maachị nke afọ 2017, ndị bi na-eme mkpesa banyere soot dị n'ikuku n'ihi mbibi nke ụlọ nrụpụta iwu na-akwadoghị na-epulite na steeti niile. == Edensibia == [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] nwaz3hrbqcnffn8ziglj4rm2g6xk6as Sara Penzo 0 19140 87254 2022-08-19T14:24:47Z Akwugo 11031 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091056681|Sara Penzo]]" wikitext text/x-wiki   '''Sara Penzo''' (amụrụ na abalị iri na isii nke ọnwa Disemba afọ 1989) bụ onye Ịtali bụbu onye oche- goolu bọọlụ nke so na egwuri egwu maka otu ụmụ nwanyị Serie A UPC Tavagnacco na otu egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] ụmụ nwanyị nke Ịtali. N'afọ 2012, ọ bịanyere aka na klọb Serie A ACF Brescia, na-esote oge na Swiss Nationalliga A na-egwuri egwu maka ngalaba ụmụ nwanyị nke FC Basel. Ọ bụ otu n'ime ndị otu Itali na 2009 na 2013 nke UEFA Women's Championship. == Ọrụ mba ụwa == Mgbe o nyesịrị Itali aka imeri asọmpi UEFA umu nwanyị n'erubeghi afọ iri na itoolu nke afọ 2008 , na-mgbnye otu goolu na egwuregwu anọ, a kpọrọ aha ya na ndị otu UEFA Women'S Euro 2009 dị ka onye na-esote Anna Maria Picarelli.<ref>{{Cite web|url=http://en.archive.uefa.com/competitions/woco/players/Player=1901152/index.html|archiveurl=https://archive.today/20131207154415/http://en.archive.uefa.com/competitions/woco/players/Player=1901152/index.html|archivedate=7 December 2013|title=Sara Penzo|accessdate=7 December 2013|work=uefa.com|publisher=[[UEFA]]}}</ref> Penzo gbara egwuregwu nke mbụ ya nye Ịtali na Machị 2010, na mmeri goolu atọ asatara abụọ nke England na 2010 Cyprus Cup .<ref>{{Cite web|url=http://www.figc.it/other/Brochure2013/ITALIA_EuropeoFemminile2013_Bassa.pdf|publisher=[[Italian Football Federation]]|language=Italian|accessdate=7 December 2013|title=Italia Campionato Europeo Femminile Svezia 10 - 28 Luglio 2013|format=PDF}}</ref> Onye nkuzi mba Antonio Cabrini kpọrọ Penzo na nhọpụta ya maka UEFA Women's Euro 2013 na Sweden.<ref>{{Cite web|url=http://www.uefa.com/womenseuro/news/newsid=1968336.html|title=Cabrini finalises Italy's Women's EURO squad|date=1 July 2013|accessdate=7 December 2013|work=uefa.com|publisher=[[UEFA]]}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.uefa.com/womensworldcup/teams/player=1901152/index.html Sara Penzo] Profaịlụ UEFA * [http://www.fcb.ch/sport/show/playerDetailByID/-/31053/159/9/158/en-uk/-/25869 Sara Penzo] FC Basel profaịlụ * [http://femminile.football.it/schedagiocatore.php?id_tiposcheda=2&id_annualita=12&id_giocatore=224 Sara Penzo] na Football.it (n'asụsụ Italian) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mozk3af0hkkdb5r6taqqpwexzc957tr 87255 87254 2022-08-19T14:28:04Z Akwugo 11031 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki   [[File:Sara Penzo.jpg|thumb|Sara Penzo]] '''Sara Penzo''' (amụrụ na abalị iri na isii nke ọnwa Disemba afọ 1989) bụ onye Ịtali bụbu onye oche- goolu bọọlụ nke so na egwuri egwu maka otu ụmụ nwanyị Serie A UPC Tavagnacco na otu egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] ụmụ nwanyị nke Ịtali. N'afọ 2012, ọ bịanyere aka na klọb Serie A ACF Brescia, na-esote oge na Swiss Nationalliga A na-egwuri egwu maka ngalaba ụmụ nwanyị nke FC Basel. Ọ bụ otu n'ime ndị otu Itali na 2009 na 2013 nke UEFA Women's Championship. == Ọrụ mba ụwa == Mgbe o nyesịrị Itali aka imeri asọmpi UEFA umu nwanyị n'erubeghi afọ iri na itoolu nke afọ 2008 , na-mgbnye otu goolu na egwuregwu anọ, a kpọrọ aha ya na ndị otu UEFA Women'S Euro 2009 dị ka onye na-esote Anna Maria Picarelli.<ref>{{Cite web|url=http://en.archive.uefa.com/competitions/woco/players/Player=1901152/index.html|archiveurl=https://archive.today/20131207154415/http://en.archive.uefa.com/competitions/woco/players/Player=1901152/index.html|archivedate=7 December 2013|title=Sara Penzo|accessdate=7 December 2013|work=uefa.com|publisher=[[UEFA]]}}</ref> Penzo gbara egwuregwu nke mbụ ya nye Ịtali na Machị 2010, na mmeri goolu atọ asatara abụọ nke England na 2010 Cyprus Cup .<ref>{{Cite web|url=http://www.figc.it/other/Brochure2013/ITALIA_EuropeoFemminile2013_Bassa.pdf|publisher=[[Italian Football Federation]]|language=Italian|accessdate=7 December 2013|title=Italia Campionato Europeo Femminile Svezia 10 - 28 Luglio 2013|format=PDF}}</ref> Onye nkuzi mba Antonio Cabrini kpọrọ Penzo na nhọpụta ya maka UEFA Women's Euro 2013 na Sweden.<ref>{{Cite web|url=http://www.uefa.com/womenseuro/news/newsid=1968336.html|title=Cabrini finalises Italy's Women's EURO squad|date=1 July 2013|accessdate=7 December 2013|work=uefa.com|publisher=[[UEFA]]}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.uefa.com/womensworldcup/teams/player=1901152/index.html Sara Penzo] Profaịlụ UEFA * [http://www.fcb.ch/sport/show/playerDetailByID/-/31053/159/9/158/en-uk/-/25869 Sara Penzo] FC Basel profaịlụ * [http://femminile.football.it/schedagiocatore.php?id_tiposcheda=2&id_annualita=12&id_giocatore=224 Sara Penzo] na Football.it (n'asụsụ Italian) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ek5ciiygfc7mos83fpoqmd1xdzzs9xo 87256 87255 2022-08-19T14:30:01Z Akwugo 11031 Wiki link wikitext text/x-wiki   [[File:Sara Penzo.jpg|thumb|Sara Penzo]] '''Sara Penzo''' (amụrụ na abalị iri na isii nke ọnwa Disemba afọ 1989) bụ onye [[Italy|Ịtali]] bụbu onye oche- goolu bọọlụ nke so na egwuri egwu maka otu ụmụ nwanyị Serie A UPC Tavagnacco na otu egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] ụmụ nwanyị nke Ịtali. N'afọ 2012, ọ bịanyere aka na klọb Serie A ACF Brescia, na-esote oge na Swiss Nationalliga A na-egwuri egwu maka ngalaba ụmụ nwanyị nke FC Basel. Ọ bụ otu n'ime ndị otu Itali na 2009 na 2013 nke UEFA Women's Championship. == Ọrụ mba ụwa == Mgbe o nyesịrị Itali aka imeri asọmpi UEFA umu nwanyị n'erubeghi afọ iri na itoolu nke afọ 2008 , na-mgbnye otu goolu na egwuregwu anọ, a kpọrọ aha ya na ndị otu UEFA Women'S Euro 2009 dị ka onye na-esote Anna Maria Picarelli.<ref>{{Cite web|url=http://en.archive.uefa.com/competitions/woco/players/Player=1901152/index.html|archiveurl=https://archive.today/20131207154415/http://en.archive.uefa.com/competitions/woco/players/Player=1901152/index.html|archivedate=7 December 2013|title=Sara Penzo|accessdate=7 December 2013|work=uefa.com|publisher=[[UEFA]]}}</ref> Penzo gbara egwuregwu nke mbụ ya nye Ịtali na Machị 2010, na mmeri goolu atọ asatara abụọ nke England na 2010 Cyprus Cup .<ref>{{Cite web|url=http://www.figc.it/other/Brochure2013/ITALIA_EuropeoFemminile2013_Bassa.pdf|publisher=[[Italian Football Federation]]|language=Italian|accessdate=7 December 2013|title=Italia Campionato Europeo Femminile Svezia 10 - 28 Luglio 2013|format=PDF}}</ref> Onye nkuzi mba Antonio Cabrini kpọrọ Penzo na nhọpụta ya maka UEFA Women's Euro 2013 na Sweden.<ref>{{Cite web|url=http://www.uefa.com/womenseuro/news/newsid=1968336.html|title=Cabrini finalises Italy's Women's EURO squad|date=1 July 2013|accessdate=7 December 2013|work=uefa.com|publisher=[[UEFA]]}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.uefa.com/womensworldcup/teams/player=1901152/index.html Sara Penzo] Profaịlụ UEFA * [http://www.fcb.ch/sport/show/playerDetailByID/-/31053/159/9/158/en-uk/-/25869 Sara Penzo] FC Basel profaịlụ * [http://femminile.football.it/schedagiocatore.php?id_tiposcheda=2&id_annualita=12&id_giocatore=224 Sara Penzo] na Football.it (n'asụsụ Italian) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0ts4v6mufo8hcqed5svx5q3dhvs0s5j Rosalia Pipitone 0 19141 87257 2022-08-19T14:48:33Z Akwugo 11031 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1075288267|Rosalia Pipitone]]" wikitext text/x-wiki   '''Rosalia Pipitone''' (amụrụ n'abalị atọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1985) bụ onye Ịtali na-eche goolu. Ọ na-egwuri egwu bọọlụ nye Roma na Serie A ụmụ nwanyị. N'afọ 2018 ọ gbara bọọlụ nke A.S. Roma Women.<ref>{{Cite web|url=https://www.asroma.com/en/teams/as-roma-women/rosalia-pipitone|title=Rosalia Pipitone|work=www.asroma.com|language=en|accessdate=4 June 2019}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == N'afọ 2018, a kpọrọ ya ka ọ sonye na agbam bọọlụ nke otu mba.<ref>{{Cite web|url=https://www.uefa.com/womensworldcup/season=2019/teams/player=63508/index.html|title=Women's World Cup – Rosalia Pipitone|work=UEFA.com|accessdate=4 June 2019}}</ref> Ọ lara ezumike nká na bọọlụ mba ụwa n'ọnwa Ọgọstụ 2019.<ref>{{Cite news|author=Quaresima|first=Roberta|title=Rosalia Pipitone, addio nazionale|url=https://sport.periodicodaily.com/rosalia-pipitone-addio-nazionale/|accessdate=26 December 2019|publisher=Periodico Daily|date=19 August 2019|language=Italian}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * TheRosalia Pipitone at Soccerway [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] etzgwx0hq1qlb98fa2ny7uki8d8l4xo 87258 87257 2022-08-19T14:51:17Z Akwugo 11031 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki   [[File:Rosalia Pipitone, Italy vs Belgium women's, Ferrara 2018-04-10.jpg|thumb|Rosalia Pipitone, Italy vs Belgium women's, Ferrara 2018-04-10]] '''Rosalia Pipitone''' (amụrụ n'abalị atọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1985) bụ onye Ịtali na-eche goolu. Ọ na-egwuri egwu bọọlụ nye Roma na Serie A ụmụ nwanyị. N'afọ 2018 ọ gbara bọọlụ nke A.S. Roma Women.<ref>{{Cite web|url=https://www.asroma.com/en/teams/as-roma-women/rosalia-pipitone|title=Rosalia Pipitone|work=www.asroma.com|language=en|accessdate=4 June 2019}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == N'afọ 2018, a kpọrọ ya ka ọ sonye na agbam bọọlụ nke otu mba.<ref>{{Cite web|url=https://www.uefa.com/womensworldcup/season=2019/teams/player=63508/index.html|title=Women's World Cup – Rosalia Pipitone|work=UEFA.com|accessdate=4 June 2019}}</ref> Ọ lara ezumike nká na bọọlụ mba ụwa n'ọnwa Ọgọstụ 2019.<ref>{{Cite news|author=Quaresima|first=Roberta|title=Rosalia Pipitone, addio nazionale|url=https://sport.periodicodaily.com/rosalia-pipitone-addio-nazionale/|accessdate=26 December 2019|publisher=Periodico Daily|date=19 August 2019|language=Italian}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * TheRosalia Pipitone at Soccerway [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] et2ibv9f385o3hb2no75ktkew9vn95j 87259 87258 2022-08-19T14:52:53Z Akwugo 11031 Added DATABOX wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Rosalia Pipitone''' (amụrụ n'abalị atọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1985) bụ onye Ịtali na-eche goolu. Ọ na-egwuri egwu bọọlụ nye Roma na Serie A ụmụ nwanyị. N'afọ 2018 ọ gbara bọọlụ nke A.S. Roma Women.<ref>{{Cite web|url=https://www.asroma.com/en/teams/as-roma-women/rosalia-pipitone|title=Rosalia Pipitone|work=www.asroma.com|language=en|accessdate=4 June 2019}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == N'afọ 2018, a kpọrọ ya ka ọ sonye na agbam bọọlụ nke otu mba.<ref>{{Cite web|url=https://www.uefa.com/womensworldcup/season=2019/teams/player=63508/index.html|title=Women's World Cup – Rosalia Pipitone|work=UEFA.com|accessdate=4 June 2019}}</ref> Ọ lara ezumike nká na bọọlụ mba ụwa n'ọnwa Ọgọstụ 2019.<ref>{{Cite news|author=Quaresima|first=Roberta|title=Rosalia Pipitone, addio nazionale|url=https://sport.periodicodaily.com/rosalia-pipitone-addio-nazionale/|accessdate=26 December 2019|publisher=Periodico Daily|date=19 August 2019|language=Italian}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * TheRosalia Pipitone at Soccerway [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] azyhu1ghfd5i12vol0es1w4bq0qcue3 87286 87259 2022-08-19T18:20:28Z Akwugo 11031 Typo error wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Rosalia Pipitone''' (amụrụ n'abalị atọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1985) bụ onye Ịtali na-eche goolu. Ọ na-agba egwuregwu bọọlụ nye otu ụmụ nwanyi Roma na Serie A. N'afọ 2018 ọ gbara bọọlụ nke A.S. Roma Women.<ref>{{Cite web|url=https://www.asroma.com/en/teams/as-roma-women/rosalia-pipitone|title=Rosalia Pipitone|work=www.asroma.com|language=en|accessdate=4 June 2019}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == N'afọ 2018, a kpọrọ ya ka ọ sonye na agbam bọọlụ nke otu mba.<ref>{{Cite web|url=https://www.uefa.com/womensworldcup/season=2019/teams/player=63508/index.html|title=Women's World Cup – Rosalia Pipitone|work=UEFA.com|accessdate=4 June 2019}}</ref> Ọ lara ezumike nká na bọọlụ mba ụwa n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2019.<ref>{{Cite news|author=Quaresima|first=Roberta|title=Rosalia Pipitone, addio nazionale|url=https://sport.periodicodaily.com/rosalia-pipitone-addio-nazionale/|accessdate=26 December 2019|publisher=Periodico Daily|date=19 August 2019|language=Italian}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * TheRosalia Pipitone at Soccerway [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6xf77altj12ydzqwxwmxju6s5pdpy1d Valeria Pirone 0 19142 87260 2022-08-19T15:11:05Z Akwugo 11031 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1105158216|Valeria Pirone]]" wikitext text/x-wiki '''Valeria Pirone''' (amụrụ n'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Disemba n'afọ 1998) bụ [[Footbọl|onye]] Ịtali na-agba bọọlụ nke na-agba bọọlụ dị ka onye nga n'ihu inye goolu nye Parma na ndị otu mba Ịtali. == Ọrụ mba ụwa == Pirone gbara egwuregwu bọọlụ nke mbụ ya nye ndị otu mba Ịtali na ọnwa Ọktoba afọ 2011 megide Russia, ma bátá n'egwuregwu dị ka onye nọchiri Daniela Sabatino.<ref>{{Cite web|url=https://int.soccerway.com/matches/2011/10/26/europe/uefa-womens-championship/italy/russia/1103007/|title=Italy vs. Russia - 26 October 2011 - Soccerway}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] b84ck0pe0cxbspc4tvo4iuzx8wqmu9p 87262 87260 2022-08-19T15:13:18Z Akwugo 11031 Added photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[File:20151007 UWCL St. Pölten-Spratzern - ASD CF Verona 5379.jpg|thumb|20151007 UWCL St. Pölten-Spratzern - ASD CF Verona 5379]] '''Valeria Pirone''' (amụrụ n'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Disemba n'afọ 1998) bụ [[Footbọl|onye]] Ịtali na-agba bọọlụ nke na-agba bọọlụ dị ka onye nga n'ihu inye goolu nye Parma na ndị otu mba Ịtali. '''Valeria Pirone''' (amụrụ n'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Disemba n'afọ 1998) bụ [[Footbọl|onye]] Ịtali na-agba bọọlụ nke na-agba bọọlụ dị ka onye nga n'ihu inye goolu nye Parma na ndị otu mba Ịtali. == Ọrụ mba ụwa == Pirone gbara egwuregwu bọọlụ nke mbụ ya nye ndị otu mba Ịtali na ọnwa Ọktoba afọ 2011 megide Russia, ma bátá n'egwuregwu dị ka onye nọchiri Daniela Sabatino.<ref>{{Cite web|url=https://int.soccerway.com/matches/2011/10/26/europe/uefa-womens-championship/italy/russia/1103007/|title=Italy vs. Russia - 26 October 2011 - Soccerway}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4bruv2xv0zdtyi71fwroawl85a3bpx9 87263 87262 2022-08-19T15:15:20Z Akwugo 11031 Added DATABOX with photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Valeria Pirone''' (amụrụ n'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Disemba n'afọ 1998) bụ [[Footbọl|onye]] Ịtali na-agba bọọlụ nke na-agba bọọlụ dị ka onye nga n'ihu inye goolu nye Parma na ndị otu mba Ịtali. '''Valeria Pirone''' (amụrụ n'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Disemba n'afọ 1998) bụ [[Footbọl|onye]] Ịtali na-agba bọọlụ nke na-agba bọọlụ dị ka onye nga n'ihu inye goolu nye Parma na ndị otu mba Ịtali. == Ọrụ mba ụwa == Pirone gbara egwuregwu bọọlụ nke mbụ ya nye ndị otu mba Ịtali na ọnwa Ọktoba afọ 2011 megide Russia, ma bátá n'egwuregwu dị ka onye nọchiri Daniela Sabatino.<ref>{{Cite web|url=https://int.soccerway.com/matches/2011/10/26/europe/uefa-womens-championship/italy/russia/1103007/|title=Italy vs. Russia - 26 October 2011 - Soccerway}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ka7oa07v6obd835gqjiykjttadyka9n Martina Piemonte 0 19143 87266 2022-08-19T15:28:15Z Akwugo 11031 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099228084|Martina Piemonte]]" wikitext text/x-wiki '''Martina Piemonte''' (amụrụ na abalị asaa nke ọnwa Nọvemba afọ 1997) bụ onye Ịtali na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ maka Serie A club AC Milan . Ọ bụ onye otu ụmụ nwanyị mba Ịtali. Piemonte na agba egwuri egwu klọb bọọlụ obodo ya bụ Riviera di Romagna. Ya na San Zaccaria.<ref>{{Cite web|url=http://uk.women.soccerway.com/players/martina-piemonte/263217/|title=Profile|publisher=Soccerway|accessdate=15 November 2016}}</ref> == Ọrụ klọb == A na-ewere Piemonte dị ka onye agbam bọọlụ doro anya na bọọlụ ụmụ nwanyị Ịtali. Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ọkachamara na Riviera di Romagna n'afọ 2012 mgbe ọ dị afọ iri na anọ, tupu ọ gaa San Zaccaria mgbe asọmpi ikom Mba ụwa nke ụmụ nwanyị n'erubeghi afọ iri na asaa na afo 2014 nke FIFA haziri gasịrị. N'onwa Julaị 2016, Piemonte sonyeere AGSM Verona site na San Zaccaria.<ref>{{Cite web|url=http://www.veronacalciofemminile.com/arriva-anche-martina-piemonte/|title=Arriva anche Martina Piemonte!|language=it|publisher=[[A.S.D. AGSM Verona F.C.|AGSM Verona]]|date=15 July 2016|accessdate=16 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160913104535/http://www.veronacalciofemminile.com/arriva-anche-martina-piemonte/|archivedate=13 September 2016}}</ref> N'ọnwa Julaị 2017, ọ bịanyere aka na Sevilla F.C. ụmụ nwanyị, iji gbaa bọọlụ na La Liga nke Spain. == Ọrụ mba ụwa == Piemonte bụ onye otu ụmụ nwanyị U-17 nke Ịtali ma gbaa bọọlụ na 2014 FIFA U-17 Women's World Cup, ebe mba ya pụtara n'ọnọdụ nke atọ. == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.asroma.com/en/teams/as-roma-women/martina-piemonte Profaịlụ] na A.S. Roma [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] qmhgapgszn41k2ubgt77fc8bib28t4j 87267 87266 2022-08-19T15:30:15Z Akwugo 11031 Added DATABOX with photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Martina Piemonte''' (amụrụ na abalị asaa nke ọnwa Nọvemba afọ 1997) bụ onye Ịtali na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ maka Serie A club AC Milan . Ọ bụ onye otu ụmụ nwanyị mba Ịtali. Piemonte na agba egwuri egwu klọb bọọlụ obodo ya bụ Riviera di Romagna. Ya na San Zaccaria.<ref>{{Cite web|url=http://uk.women.soccerway.com/players/martina-piemonte/263217/|title=Profile|publisher=Soccerway|accessdate=15 November 2016}}</ref> == Ọrụ klọb == A na-ewere Piemonte dị ka onye agbam bọọlụ doro anya na bọọlụ ụmụ nwanyị Ịtali. Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ọkachamara na Riviera di Romagna n'afọ 2012 mgbe ọ dị afọ iri na anọ, tupu ọ gaa San Zaccaria mgbe asọmpi ikom Mba ụwa nke ụmụ nwanyị n'erubeghi afọ iri na asaa na afo 2014 nke FIFA haziri gasịrị. N'onwa Julaị 2016, Piemonte sonyeere AGSM Verona site na San Zaccaria.<ref>{{Cite web|url=http://www.veronacalciofemminile.com/arriva-anche-martina-piemonte/|title=Arriva anche Martina Piemonte!|language=it|publisher=[[A.S.D. AGSM Verona F.C.|AGSM Verona]]|date=15 July 2016|accessdate=16 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160913104535/http://www.veronacalciofemminile.com/arriva-anche-martina-piemonte/|archivedate=13 September 2016}}</ref> N'ọnwa Julaị 2017, ọ bịanyere aka na Sevilla F.C. ụmụ nwanyị, iji gbaa bọọlụ na La Liga nke Spain. == Ọrụ mba ụwa == Piemonte bụ onye otu ụmụ nwanyị U-17 nke Ịtali ma gbaa bọọlụ na 2014 FIFA U-17 Women's World Cup, ebe mba ya pụtara n'ọnọdụ nke atọ. == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.asroma.com/en/teams/as-roma-women/martina-piemonte Profaịlụ] na A.S. Roma [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mgxvaszs1k91jhxlgrrsisfw9u8e3eo Rose Reilly 0 19144 87269 2022-08-19T16:03:11Z Akwugo 11031 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1092656686|Rose Reilly]]" wikitext text/x-wiki '''Rose Reilly''' MBE (amụrụ n'abali abụọ nke ọnwa Jenụwarị afọ 1955), onye aha ya bụ '''Rose Peralta''', bụ onye Scotland bụbu onye na-agba bọọlụ ụmụ nwanyị, onye na-anọchite anya ndị otu bọọlụ ndị inyom Scotland na ndị otu bọlụ ụmụ nwanyị Ịtali. == Ọrụ klọb == [[Usòrò:Rose_Reilly_a_9_anni.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Rose_Reilly_a_9_anni.jpg/220px-Rose_Reilly_a_9_anni.jpg|alt=At Stewarton: Rose Reilly, aged 9 years old, shows the other children what she can do with a football.|thumb|Na Stewarton: Rose Reilly, onye dị afọ itoolu, na-egosi ụmụaka ndị ọzọ ihe ọ nwere ike ime na bọọlụ.]] A mụrụ Rose na Kilmarnock ma zụlite ya na Stewarton na East Ayrshire, Scotland, Reilly malitere ọrụ bọọlụ ya mgbe ọ dị afọ asaa na klọb ụmụ nwoke Stewarton United ma n'otu oge dọtara mmasị nke ndị scouts si n'akụkụ Glasgow Celtic.<ref name="Turnbull07">{{Cite news|author=Turnbull|first=Simon|title=How the original Gregory's Girl lived her dream of dreams|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/how-the-original-gregorys-girl-lived-her-dream-of-dreams-441716.html|work=[[The Independent]]|date=25 March 2007}}</ref> A hapụrụ ya ka ọ gbaa bọọlụ na klọb ahụ ma ọ bụrụhaala na ọ na ọ ga akpụ ntutu isi ya ma kpọọ onwe ya "Ross".<ref>{{Cite web|title=Banned by Scotland, so Rose won the World Cup with Italy instead|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/articles/1QZRzRJMZ4pyt9yRphyr8kt/banned-by-scotland-so-rose-won-the-world-cup-with-italy-instead|accessdate=2021-08-11|work=[[BBC Scotland]]|language=en-GB}}</ref> O gbara bọọlụ nke mbụ ya nke ụmụ nwanyị Stewarton Thistle Ladies na afo 1965 megide Johnston Red & White Rockets. O sonyekwara asọmpi na Hughie Green's Women's Football Tournament ruo na ngwụcha mpaghara, ọ bụkwa onye nsonye nke Stewarton nke weliri iko Scotland mbụ na afọ 1971 wee ruo na ngwụsị nke mbụ nke iko WFA n'otu afọ ahụ. N'afọ 1972 ọ kwagara Westthorn Utd ebe ọ meriri okpukpu atọ nke iko asọmpi Scottish,iko League na asọmpi League mbụ. Westthorn rụkwara na ngwụcha nke asọmpi iko WFA na mmeri ọkpụ abụọ ha asataghị̀ otu nke ndi Southampton meriri ya. Mmasi igba bọọlụ nke ọma mere ka Reilly kwaga n'akụkụ ụmụ nwanyị French bụ Reims n'afọ 1974.<ref name="Turnbull07">{{Cite news|author=Turnbull|first=Simon|title=How the original Gregory's Girl lived her dream of dreams|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/how-the-original-gregorys-girl-lived-her-dream-of-dreams-441716.html|work=[[The Independent]]|date=25 March 2007}}</ref> Scottish Women's FA gosiri nwunye ha site na omume na nkatọ sitere n'aka Reilly na ndị egwuregwu abụọ ndị ọzọ, Edna Neillis na Elsie Cook, site n'ịmachibido ha iwu ruo mgbe ebighị ebi.<ref>{{Cite news|url=http://www.heraldscotland.com/sport/spl/aberdeen/ayrshire-rose-cultivates-a-love-affair-with-the-beautiful-game-1.188034|title=Ayrshire Rose cultivates a love affair with the beautiful game|accessdate=11 January 2011|author=Doug Gillan|date=12 May 2001|work=The Herald}}</ref> Mgbe ọnwa isii gachara na Reims, ACF Milan zụrụ Reilly ma kpọọ maka otu ụmụ nwanyị ọkachamara ruo afọ anọ, na-emeri aha league abụọ na usoro ahụ (nke asatọ ọ ga-emeri n'akụkụ dị iche iche nke Ịtali). N'ịgbaso oge mbụ ya na Milan, Reilly gara n'ihu na-agba bọọlụ Ịtali ruo mgbe ọ dị afọ iri anọ gụnyere oge ya na ụmụ nwanyị nke Catania<ref>{{Cite web|url=https://ilquaderno.wordpress.com/2010/10/12/il-calcio-rosa-e-vincente-di-catania/|title=Il calcio rosa e vincente di Catania|first=Roberto|author=Sammito|date=12 October 2010}}</ref><ref>[http://jolly-componibili-catania.co.tv/it (Italian) Rose Reilly at Jolly Componibili Catania].</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mimmorapisarda.it/SPORT.htm|title=Black and white picture of Jolly Componibili Cutispoti Catania with Reilly - about a third of the way down|work=www.mimmorapisarda.it}}</ref> na Lecce.<ref name="Turnbull07">{{Cite news|author=Turnbull|first=Simon|title=How the original Gregory's Girl lived her dream of dreams|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/how-the-original-gregorys-girl-lived-her-dream-of-dreams-441716.html|work=[[The Independent]]|date=25 March 2007}}</ref> Reilly meriri akpụkpọ ụkwụ bọọlụ ọla edo nke Serie A nke ugboro abụọ n'oge afọ 1978 na 1981, ma nye goolu irí anọ na ato na iri anọ na ise (gụnyere Iko Ịtali).<ref name="herald">{{Cite news|url=http://www.heraldscotland.com/reilly-rightly-at-home-in-hall-of-fame-1.868848|title=Reilly rightly at home in Hall of Fame|accessdate=11 January 2011|author=Hugh MacDonald|date=12 November 2007|work=The Herald}}</ref> N'afọ 1978, ọ meriri n'asọmpi n'Ịtali na France, na-agba egwuregwu nke Lecce n'abalị Satọdee wee gaa France iji gbaa egwuregwu nke Reims n'ehihie Sọnde.<ref name="Turnbull07" /> O mechara laa ezumike nká mgbe ọ dị afọ iri anọ, ebe ọ meriri nrite Serie A asatọ, otu nke French na iko anọ nke Ịtali.<ref name="record">{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablesm/mundialito-women.html|title=Mundialito (Women) 1982-1988|work=www.rsssf.com}}</ref><ref name="herald">{{Cite news|url=http://www.heraldscotland.com/reilly-rightly-at-home-in-hall-of-fame-1.868848|title=Reilly rightly at home in Hall of Fame|accessdate=11 January 2011|author=Hugh MacDonald|date=12 November 2007|work=The Herald}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == N'agbanyeghi na o mere egwuregwu ugboro iri nye obodo ya Scotland ma ghara inwe njikọ ọ bụla na Ịtali tupu ọ kwaga ACF Milan, a họpụtara Reilly maka otu ụmụ nwanyị nke mba Ịtali ma họpụta ya dịka onye egwuregwu kachasị mma na otu Ịtali nke meriri Mundialito n'afọ 1984, onye na-abụghị onye isi na iko ụwa ụmụ nwanyị.<ref>Note that this was a female club, as A.C.F. means "Associazione Calcio Femminile" (italian for Womens' Football Club)" and was not sponsored nor hosted by the [[AC Milan]] (Associazione Calcio Milan) which was not related to the females' team in those years. AC Milan added a females' team later on, in 2018.</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.dailyrecord.co.uk/sport/football-news/scottish-football/2007/11/13/scot-who-won-the-world-cup-with-italy-86908-20099427/|title=Scot Who Won the World Cup With Italy|accessdate=18 November 2007}}</ref> A kọrọ na onye isi ndị otu Reilly gbara na mmeri ikpeazụ nke 3 Xia1 megide West Germany na obodo Caorle nke dị n'ebe ugwu Ịtali.<ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablesw/women-worldcup.html|title=Women's World Cup}}</ref> Na mbipụta 1985 nke Mundialito, Reilly gosipụtara na mmeri Italy meriri otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke mba United States, na-anọchi Viviana Bontacchio na nkeji iri isii na atọ.<ref>{{Cite web|title=ITALIA-USA|url=http://www.figc.it/nazionali/TabellinoGara?squadra=13&codiceGara=1711|publisher=[[Italian Football Federation]]|accessdate=28 February 2015|language=it}}</ref> Ọ bụ nke mbụ ndị otu America pụtara na mba ụwa. == Nsọpụrụ na onyinye == N'ọnwa Machị afọ 2007, a kpọbatara Reilly n'ime ọmụmụ Egwuregwu Scottish, yana ebe na Ụlọ Nzukọ Football Scottish na-esote na Nọvemba nke afọ ahụ.<ref name="PFAMerit">[http://www.scottishfa.co.uk/scottish_fa_news.cfm?page=1986&newsCategoryID=26&newsID=7749 Rose picks up PFA Scotland Award] Scottish Football Association. 10 May 2011. Retrieved 2 November 2014.</ref><ref name="Scotsman 12Nov2007">{{Cite news|url=http://www.scotsman.com/sport/football/competitions/premiership/nine-hoisted-into-scotland-s-proud-hall-of-fame-1-699374|title=Nine hoisted into Scotland's proud Hall of Fame|work=The Scotsman|date=12 November 2007|accessdate=4 March 2017}}</ref> Reilly nwetara onyinye pụrụ iche nke PFA Scotland Merit Award na 2011 wee bụrụ nwanyị mbụ natara ya.<ref name="PFAMerit">[http://www.scottishfa.co.uk/scottish_fa_news.cfm?page=1986&newsCategoryID=26&newsID=7749 Rose picks up PFA Scotland Award] Scottish Football Association. 10 May 2011. Retrieved 2 November 2014.</ref> Ihe osise nke Rose Reilly nọ n'etiti etiti n'ihe ngosi ọhụrụ nke Scottish Football Museum na-eme emume afọ otu narị na iri atọ nke bọọlụ ụmụ nwanyị na Scotland na July 2012.<ref>[http://www.scottishfa.co.uk/scottish_fa_news.cfm?page=1961&newsCategoryID=3&newsID=10241 First Ladies of Scottish Football] Scottish Football Association. 24 July 2012. Retrieved 2 November 2014.</ref> E nyere Rose nzere dọkịta nsọpụrụ site na Mahadum Glasgow Caledonian (GCU) n'ọnwa Nọvemba afọ 2019. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Order of the British Empire (MBE) na 2020 New Year Honours maka ọrụ na bọọlụ ụmụ nwanyị. == Ndụ onwe onye == N'afọ 2001, Reilly biri na Stewarton na di ya [[Argentina|onye Argentina]] Norberto Peralta na nwa ya nwanyị bụ, Valentina.<ref name="record">{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablesm/mundialito-women.html|title=Mundialito (Women) 1982-1988|work=www.rsssf.com}}</ref> == Edensibia == <references group="" responsive="0"></references> == Njikọ mpụga == * [http://scottishfootballhalloffame.co.uk/rose-reilly-1955/ Profaịlụ Scottish Hall of Fame] * [https://www.youtube.com/watch?v=uB8NhzJ8ulA 'Obi Scotland na-akụ n'okpuru uwe elu Ịtali' - onye mmeri World Cup Rose Reilly] (vidiyo) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] pd0idgk2a8b7mpgyby7m8t5n371pq6t 87270 87269 2022-08-19T16:04:12Z Akwugo 11031 Added DATABOX with photo #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{databox}} '''Rose Reilly''' MBE (amụrụ n'abali abụọ nke ọnwa Jenụwarị afọ 1955), onye aha ya bụ '''Rose Peralta''', bụ onye Scotland bụbu onye na-agba bọọlụ ụmụ nwanyị, onye na-anọchite anya ndị otu bọọlụ ndị inyom Scotland na ndị otu bọlụ ụmụ nwanyị Ịtali. == Ọrụ klọb == [[Usòrò:Rose_Reilly_a_9_anni.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Rose_Reilly_a_9_anni.jpg/220px-Rose_Reilly_a_9_anni.jpg|alt=At Stewarton: Rose Reilly, aged 9 years old, shows the other children what she can do with a football.|thumb|Na Stewarton: Rose Reilly, onye dị afọ itoolu, na-egosi ụmụaka ndị ọzọ ihe ọ nwere ike ime na bọọlụ.]] A mụrụ Rose na Kilmarnock ma zụlite ya na Stewarton na East Ayrshire, Scotland, Reilly malitere ọrụ bọọlụ ya mgbe ọ dị afọ asaa na klọb ụmụ nwoke Stewarton United ma n'otu oge dọtara mmasị nke ndị scouts si n'akụkụ Glasgow Celtic.<ref name="Turnbull07">{{Cite news|author=Turnbull|first=Simon|title=How the original Gregory's Girl lived her dream of dreams|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/how-the-original-gregorys-girl-lived-her-dream-of-dreams-441716.html|work=[[The Independent]]|date=25 March 2007}}</ref> A hapụrụ ya ka ọ gbaa bọọlụ na klọb ahụ ma ọ bụrụhaala na ọ na ọ ga akpụ ntutu isi ya ma kpọọ onwe ya "Ross".<ref>{{Cite web|title=Banned by Scotland, so Rose won the World Cup with Italy instead|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/articles/1QZRzRJMZ4pyt9yRphyr8kt/banned-by-scotland-so-rose-won-the-world-cup-with-italy-instead|accessdate=2021-08-11|work=[[BBC Scotland]]|language=en-GB}}</ref> O gbara bọọlụ nke mbụ ya nke ụmụ nwanyị Stewarton Thistle Ladies na afo 1965 megide Johnston Red & White Rockets. O sonyekwara asọmpi na Hughie Green's Women's Football Tournament ruo na ngwụcha mpaghara, ọ bụkwa onye nsonye nke Stewarton nke weliri iko Scotland mbụ na afọ 1971 wee ruo na ngwụsị nke mbụ nke iko WFA n'otu afọ ahụ. N'afọ 1972 ọ kwagara Westthorn Utd ebe ọ meriri okpukpu atọ nke iko asọmpi Scottish,iko League na asọmpi League mbụ. Westthorn rụkwara na ngwụcha nke asọmpi iko WFA na mmeri ọkpụ abụọ ha asataghị̀ otu nke ndi Southampton meriri ya. Mmasi igba bọọlụ nke ọma mere ka Reilly kwaga n'akụkụ ụmụ nwanyị French bụ Reims n'afọ 1974.<ref name="Turnbull07">{{Cite news|author=Turnbull|first=Simon|title=How the original Gregory's Girl lived her dream of dreams|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/how-the-original-gregorys-girl-lived-her-dream-of-dreams-441716.html|work=[[The Independent]]|date=25 March 2007}}</ref> Scottish Women's FA gosiri nwunye ha site na omume na nkatọ sitere n'aka Reilly na ndị egwuregwu abụọ ndị ọzọ, Edna Neillis na Elsie Cook, site n'ịmachibido ha iwu ruo mgbe ebighị ebi.<ref>{{Cite news|url=http://www.heraldscotland.com/sport/spl/aberdeen/ayrshire-rose-cultivates-a-love-affair-with-the-beautiful-game-1.188034|title=Ayrshire Rose cultivates a love affair with the beautiful game|accessdate=11 January 2011|author=Doug Gillan|date=12 May 2001|work=The Herald}}</ref> Mgbe ọnwa isii gachara na Reims, ACF Milan zụrụ Reilly ma kpọọ maka otu ụmụ nwanyị ọkachamara ruo afọ anọ, na-emeri aha league abụọ na usoro ahụ (nke asatọ ọ ga-emeri n'akụkụ dị iche iche nke Ịtali). N'ịgbaso oge mbụ ya na Milan, Reilly gara n'ihu na-agba bọọlụ Ịtali ruo mgbe ọ dị afọ iri anọ gụnyere oge ya na ụmụ nwanyị nke Catania<ref>{{Cite web|url=https://ilquaderno.wordpress.com/2010/10/12/il-calcio-rosa-e-vincente-di-catania/|title=Il calcio rosa e vincente di Catania|first=Roberto|author=Sammito|date=12 October 2010}}</ref><ref>[http://jolly-componibili-catania.co.tv/it (Italian) Rose Reilly at Jolly Componibili Catania].</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mimmorapisarda.it/SPORT.htm|title=Black and white picture of Jolly Componibili Cutispoti Catania with Reilly - about a third of the way down|work=www.mimmorapisarda.it}}</ref> na Lecce.<ref name="Turnbull07">{{Cite news|author=Turnbull|first=Simon|title=How the original Gregory's Girl lived her dream of dreams|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/how-the-original-gregorys-girl-lived-her-dream-of-dreams-441716.html|work=[[The Independent]]|date=25 March 2007}}</ref> Reilly meriri akpụkpọ ụkwụ bọọlụ ọla edo nke Serie A nke ugboro abụọ n'oge afọ 1978 na 1981, ma nye goolu irí anọ na ato na iri anọ na ise (gụnyere Iko Ịtali).<ref name="herald">{{Cite news|url=http://www.heraldscotland.com/reilly-rightly-at-home-in-hall-of-fame-1.868848|title=Reilly rightly at home in Hall of Fame|accessdate=11 January 2011|author=Hugh MacDonald|date=12 November 2007|work=The Herald}}</ref> N'afọ 1978, ọ meriri n'asọmpi n'Ịtali na France, na-agba egwuregwu nke Lecce n'abalị Satọdee wee gaa France iji gbaa egwuregwu nke Reims n'ehihie Sọnde.<ref name="Turnbull07" /> O mechara laa ezumike nká mgbe ọ dị afọ iri anọ, ebe ọ meriri nrite Serie A asatọ, otu nke French na iko anọ nke Ịtali.<ref name="record">{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablesm/mundialito-women.html|title=Mundialito (Women) 1982-1988|work=www.rsssf.com}}</ref><ref name="herald">{{Cite news|url=http://www.heraldscotland.com/reilly-rightly-at-home-in-hall-of-fame-1.868848|title=Reilly rightly at home in Hall of Fame|accessdate=11 January 2011|author=Hugh MacDonald|date=12 November 2007|work=The Herald}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == N'agbanyeghi na o mere egwuregwu ugboro iri nye obodo ya Scotland ma ghara inwe njikọ ọ bụla na Ịtali tupu ọ kwaga ACF Milan, a họpụtara Reilly maka otu ụmụ nwanyị nke mba Ịtali ma họpụta ya dịka onye egwuregwu kachasị mma na otu Ịtali nke meriri Mundialito n'afọ 1984, onye na-abụghị onye isi na iko ụwa ụmụ nwanyị.<ref>Note that this was a female club, as A.C.F. means "Associazione Calcio Femminile" (italian for Womens' Football Club)" and was not sponsored nor hosted by the [[AC Milan]] (Associazione Calcio Milan) which was not related to the females' team in those years. AC Milan added a females' team later on, in 2018.</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.dailyrecord.co.uk/sport/football-news/scottish-football/2007/11/13/scot-who-won-the-world-cup-with-italy-86908-20099427/|title=Scot Who Won the World Cup With Italy|accessdate=18 November 2007}}</ref> A kọrọ na onye isi ndị otu Reilly gbara na mmeri ikpeazụ nke 3 Xia1 megide West Germany na obodo Caorle nke dị n'ebe ugwu Ịtali.<ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablesw/women-worldcup.html|title=Women's World Cup}}</ref> Na mbipụta 1985 nke Mundialito, Reilly gosipụtara na mmeri Italy meriri otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke mba United States, na-anọchi Viviana Bontacchio na nkeji iri isii na atọ.<ref>{{Cite web|title=ITALIA-USA|url=http://www.figc.it/nazionali/TabellinoGara?squadra=13&codiceGara=1711|publisher=[[Italian Football Federation]]|accessdate=28 February 2015|language=it}}</ref> Ọ bụ nke mbụ ndị otu America pụtara na mba ụwa. == Nsọpụrụ na onyinye == N'ọnwa Machị afọ 2007, a kpọbatara Reilly n'ime ọmụmụ Egwuregwu Scottish, yana ebe na Ụlọ Nzukọ Football Scottish na-esote na Nọvemba nke afọ ahụ.<ref name="PFAMerit">[http://www.scottishfa.co.uk/scottish_fa_news.cfm?page=1986&newsCategoryID=26&newsID=7749 Rose picks up PFA Scotland Award] Scottish Football Association. 10 May 2011. Retrieved 2 November 2014.</ref><ref name="Scotsman 12Nov2007">{{Cite news|url=http://www.scotsman.com/sport/football/competitions/premiership/nine-hoisted-into-scotland-s-proud-hall-of-fame-1-699374|title=Nine hoisted into Scotland's proud Hall of Fame|work=The Scotsman|date=12 November 2007|accessdate=4 March 2017}}</ref> Reilly nwetara onyinye pụrụ iche nke PFA Scotland Merit Award na 2011 wee bụrụ nwanyị mbụ natara ya.<ref name="PFAMerit">[http://www.scottishfa.co.uk/scottish_fa_news.cfm?page=1986&newsCategoryID=26&newsID=7749 Rose picks up PFA Scotland Award] Scottish Football Association. 10 May 2011. Retrieved 2 November 2014.</ref> Ihe osise nke Rose Reilly nọ n'etiti etiti n'ihe ngosi ọhụrụ nke Scottish Football Museum na-eme emume afọ otu narị na iri atọ nke bọọlụ ụmụ nwanyị na Scotland na July 2012.<ref>[http://www.scottishfa.co.uk/scottish_fa_news.cfm?page=1961&newsCategoryID=3&newsID=10241 First Ladies of Scottish Football] Scottish Football Association. 24 July 2012. Retrieved 2 November 2014.</ref> E nyere Rose nzere dọkịta nsọpụrụ site na Mahadum Glasgow Caledonian (GCU) n'ọnwa Nọvemba afọ 2019. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Order of the British Empire (MBE) na 2020 New Year Honours maka ọrụ na bọọlụ ụmụ nwanyị. == Ndụ onwe onye == N'afọ 2001, Reilly biri na Stewarton na di ya [[Argentina|onye Argentina]] Norberto Peralta na nwa ya nwanyị bụ, Valentina.<ref name="record">{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablesm/mundialito-women.html|title=Mundialito (Women) 1982-1988|work=www.rsssf.com}}</ref> == Edensibia == <references group="" responsive="0"></references> == Njikọ mpụga == * [http://scottishfootballhalloffame.co.uk/rose-reilly-1955/ Profaịlụ Scottish Hall of Fame] * [https://www.youtube.com/watch?v=uB8NhzJ8ulA 'Obi Scotland na-akụ n'okpuru uwe elu Ịtali' - onye mmeri World Cup Rose Reilly] (vidiyo) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 6f64tofbwaslxav01ad2ov5nchnfgh2 Alligator ose 0 19145 87735 2022-08-20T11:58:03Z Timzy D'Great 12485 Timzy D'Great moved page [[Alligator ose]] to [[Ose ọjị]]: Ose ọjị wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Ose ọjị]] q5lr6u9lbkawxv8bhdik2emzf1hqwg5