Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.39.0-wmf.26
first-letter
Midia
Ihü kárírí
Okwu
Ọbanife
Okwu ọbanife
Wikipedia
Okwu Wikipedia
Usòrò
Okwu usòrò
MidiaWiki
Okwu MidiaWiki
Àtụ
Okwu àtụ
Nkwadọ
Okwu nkwadọ
Òtù
Okwu òtù
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Wikipidia
0
1921
95317
82324
2022-08-25T22:12:36Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Ákwúkwó orünotu:Www.wikipedia screenshot (2021).png|thumb]]
'''Wikipedia''' (IPA: /ˌwikiˈpiːdi.ə/ or /ˌwɪkiˈpiːdi.ə/ (Audio (U.S.) ([[Wikipedia:Media help|help]]·[[:Usòrò:En-us-Wikipedia.ogg|info]]))) bụ edemede eji asụsụ dị iche iche wee dee tinye na web, ka onye ọ masịrị gụọ.[ free content encyclopedia ] Ndị volunteers;( ọrụ akwụ ụgwọ) gbakọtara aka ọnụ wee dee edemede ndị a na Wikipeadia. Onye ọbụla nwere nghọta gbasara webụ saịtị nwere ike idezi maọbụ idegharị ihe edere ede ndi a maọbụkwanụ denye nke ya. Aha ya bụ portmanteau nke mkpụrụokwu ''[[wiki]]'' (nke a bụ ụdị njikọtaọnụ nke webụ saịtị) na akwụkwọ mmụta ihe niile akpọrọ ''encyclopedia''. Ebe servers ya dị bụ na Tampa, Florida, ebe sava ndị ọzọ dị na Amsterdam na Seoul.
Ebidoro Wikipedia na mbụ dịka English Wikipedia na 15 Jenụwarị 2001, iji wee kwado Nupedia, ezigbo akwụkwọ ederede bụ nke emechigoro.( defunct encyclopedia). Ugbu a ọ bụ ndị [[Wikimedia Foundation]], a non-profit organization nke Maazị Jimmy Wales bụ otu n’ime ndị bi
==Njirimara==
=== Usoro ndezi ===
=== '''<small>Ndị ndezi na-edekọ mgbanwe na akụkọ site na ịlele ọdịiche dị n'etiti ngbanwe abụọ nke ibe - nke a maara dị ka "diffs"; egosiri mgbanwe n'etiti nsụgharị abụọ na uhie.</small>''' ===
=== <small>Ndị odee nwere ike dezie na-amaghị aha; N'ọnọdụ ndị dị otú ahụ, a na-edekọ adreesị IP ha dị ka aha onye edemede. A na-edobe ndezigharị gara aga na akụkọ Wikipedia, ma bụrụkwa nke a na-ahụ ya site na ibe "edit akụkọ ihe mere eme" nke edobere n'usoro oge, na-eme ka enwere ike ịhụ ụdị mbụ nke ibe ọ bụla n'oge ọ bụla.</small> ===
=== <small>A na-eme mgbanwe na Wikipedia ozugbo na Weebụ, na-enweghị nyocha nke ndị ọgbọ. Nkà ihe ọmụma Wikipedia bụ na imekọ ihe ọnụ n'etiti ndị nwere ezi nzube, ndị na-edezi ihe ọmụma ga-eji nwayọọ nwayọọ na-emezi akwụkwọ nkà ihe ọmụma n'obosara, omimi na izi ezi, na, na-enye oge zuru ezu, eziokwu ga-emeri na ọbụnadị aghụghọ ga-ejide ma mezie ya. Ya mere, Wikipedia na-enye ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ onye ọ bụla ka ọ dezie, ma e wezụga maka ndị ọrụ amachibidoro maka mmebi iwu na-adịgide adịgide ka usoro ikpe ikpe ogologo gasịrị. N'otu aka ahụ, ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ isiokwu ọ bụla nwere ike dezie; A na-enwekwa nkwarụ mgbe ụfọdụ nwa oge maka ọnụ ọgụgụ dị nta nke akụkọ n'ihi mbibi na-adịgide adịgide ma ọ bụ esemokwu edozibeghị n'etiti ndị nkwado. Wikipedia ekwuputabeghị nke ọ bụla n'ime akụkọ ya "zuru oke" ma ọ bụ "mechara".</small> ===
=== <small>Dị ka akwụkwọ nkà ihe ọmụma izugbe, Wikipedia na-achọ ịkọwa ọtụtụ isiokwu dị ka o kwere mee. Ọ na-ekpuchi isiokwu ndị a na-ahụkarị na akwụkwọ nkà ihe ọmụma ọdịnala, yana ọtụtụ isiokwu ọdịnala na nka na-adịghị adị n'ọrụ ndị dị otú ahụ ma ọ bụ kpọchie ya na ntụnyere isiokwu pụrụ iche. Na mgbakwunye na uto na-enweghị atụ n'ọnụọgụ isiokwu, nkezi ogologo nke isiokwu ọ bụla amụbaala nke ọma, dị ka ọnụ ọgụgụ nke "akụkọ pụtara" ghọtara maka ịdị elu ha dị elu. Otú ọ dị, nnukwu oghere dị na mkpuchi ọrụ a ka dị, na ọtụtụ akụkọ anaghị akọwapụta ya nke ọma n'ụzọ kwekọrọ na amụma nchịkọta akụkọ Wikipedia.</small> ===
=== <small>Otu ike ama ama nke Wikipedia bụ oge ya. Dị ka ọ na-adị, a na-ebipụta akwụkwọ nkà ihe ọmụma ọhụrụ kwa afọ ole na ole, n'ihi na ihe ọmụma ha bịara doo anya na ọ bụ ihe na-adịghịzizi emezi. Echiche nke idegharị na-aga n'ihu, bụ nke a na-edegharị akwụkwọ nkà ihe ọmụma dum ma na-ebipụta kwa afọ ole na ole, dochie nke a ma ugbu a ọtụtụ akwụkwọ nkà ihe ọmụma na-arụ ọrụ. Wikipedia na-ewegharịgharị na-aga n'ihu ruo oke ya - ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ akụkọ niile nwere ike ịmegharị ya n'oge ọ bụla, na-ekwe ka ọrụ ahụ tinye ihe omume dị ugbu a. Dị ka ihe atụ, ndị nta akụkọ na-edekarị akụkọ banyere ala ọma jijiji ahụ mere n’Oké Osimiri India n’afọ 2004 ná mbipụta Bekee n’ụbọchị ndị sochiri ihe omume ahụ.</small> ===
.<ref>Cited by [http://www.workers.org/ww/2005/tsunami0113.php Workers World] ([[:en:8 Jenụwarị|8 Jenụwarị]] [[:en:2005|2005]]) and [[:en:Chicago Times|Chicago Times]] ([[:en:16 Jenụwarị|16 Jenụwarị]] [[:en:2005|2005]])</ref>
=== <small>Atumatu na ntuziaka</small> ===
=== <small>A na-eme mkpebi na ọdịnaya na usoro nhazi nke Wikipedia site na ime mkpebi nkwenye na, mgbe ụfọdụ, site na ịtụ vootu; Jimmy Wales na Wikimedia Foundation jigidere ikpe ikpeazụ. Wikipedia nwere ọtụtụ atumatu na ntụzịaka, mepụtakwara site na nkwenye, na-eduzi ọrụ na ọrụ a, na-ekpuchi omume, ọdịnaya metụtara na okwu gbasara iwu. Otu n'ime ihe kachasị mkpa na-ekwu na a ga-ederịrị isiokwu site na "echiche na-anọpụ iche", na-egosipụta echiche niile dị ịrịba ama na ihe iseokwu tinyere ihe akaebe na-akwado ha - ya mere, kama ịchọ ịchọpụta ihe bụ eziokwu nke isiokwu ha, isiokwu na-anwa anwa. ịkọwa ha n'eleghị mmadụ anya n'ihu site n'echiche niile dị mkpa. Ederede onye ọ bụla nwere nkwupụta nkwutọ, mmebi iwu nwebiisinka, na ọdịnaya ndị ọzọ nwere ike ibute ụgwọ iwu ma ọ bụ na-emebi Wikipedia na-ezobe kpamkpam site na iji usoro akpọrọ "Nlebaanya".</small> ===
=== <small>Ọdịnaya efu na ikike</small> ===
=== <small>Ihe nkwado na Wikipedia bụ GNU Free Documentation License (GFDL), otu n'ime ọtụtụ ikikere nwebiisinka nke na-enye ohere ikesagharị, imepụta ọrụ ewepụtara na iji ọdịnaya azụmaahịa. Ikikere a na-enye ndị ndezi Wikipedia aka idowe ikike nwebiisinka nke ọrụ ha, mana na-enye ohere ka ndị ọzọ wulite n'ọrụ ahụ wee bipụta ya, ọ bụrụhaala na akwadoro onye edemede mbụ yana GFDL kpuchirikwa ọrụ ewepụtara ya. Ikikere a na-ahụ na enwere ike dezie Wikipedia n'efu; A na-edekọ onyinye onye odee ọ bụla maka ụmụ ọmụmụ na nchekwa data. Larry Sanger ekwuola na inwe GFDL dị ka "nkwenye nke nnwere onwe bụ ihe mkpali siri ike ịrụ ọrụ na akwụkwọ nkà ihe ọmụma efu".</small> ===
=== <small>Wikipedia nwekwara ihe onyonyo na mgbasa ozi ndị ọzọ nke ndị ndezi ya ekepụtaghị, mana ọ dị na mpaghara ọha. A na-ewepụta ọdịnaya ndị ọzọ dị na Wikipedia n'okpuru usoro nwebisiinka dị iche iche ma ọ bụ ikikere dakọtara na GFDL, dị ka ikikere Creative Commons. E gosipụtara ihe ndị ọzọ dị ka akara ụlọ ọrụ, ihe nlele egwu, ma ọ bụ foto akụkọ nwebiisinka nwere nkwuputa eji eme ihe ziri ezi n'okpuru iwu nwebiisinka United States. Wikimedia Commons, ebe nchekwa mgbasa ozi na ọrụ nwanne nwanyị nke a na-echekwa ọtụtụ onyonyo Wikipedia, na-enyekwa ikike nwebiisinka ndị ọzọ, mana anaghị anabata onyonyo eji eme ihe ziri ezi. Ndị ntinye aka nwere ike ịhọrọ inye onyinye ha ọtụtụ ikike n'okpuru ma GFDL na ngalaba ọha, ma ọ bụ GFDL na ikikere ndị ọzọ, na-enye ndị ọzọ ohere iji ọdịnaya n'okpuru nke ọ bụla n'ime ikike ndị a.</small> ===
=== <small>Ikikere mepere emepe Wikipedia na-akwalite ojiji ọhụrụ na ngosipụta nke ọdịnaya ya. Ụdị a na-ekwu okwu dị maka ụfọdụ akụkọ n'ụdị Ogg Vorbis, ebe ọ bụ na usoro MP3 a na-ejikarị eme ihe na-ekpuchi ya site na ikikere ngwanrọ nke na-eme ka nkesa n'okpuru ikike efu. Ụdị Wikipedia guzoro ọtọ dị ka Lexipedia dị maka ngwaọrụ ejiri aka. Ụmụaka SOS na-ekesa akwụkwọ nkà ihe ọmụma na CD (Nhọrọ CD Wikipedia 2006). Mpempe akwụkwọ edebatara nke Wikipedia ahọpụtara dịkwa site na PediaPress, mbipụta na-achọ ọrụ. Ọrụ dị n'ime Wikipedia na-arụ ọrụ na "Wikipedia 1.0", nchịkọta akụkọ Wikipedia enyochagoro maka izi ezi ma dị njikere maka ibipụta ma ọ bụ ọkụ na CD. E kesara Wikipedia Wikipedia German na DVD; A na-ahazi ụdị mbipụta na dijitalụ nke mbipụta Bekee.</small> ===
<ref>"[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Version_1.0_Editorial_Team&oldid=101266668 Wikipedia:Version 1.0 Editorial Team]", Wikipedia ([[:en:24 Jenụwarị|24 Jenụwarị]] [[:en:2007|2007]])</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
[[Ákwúkwó orünotu:Nupedia.jpg|thumb|250px|Wikipedia originally developed from another encyclopedia project, [[:en:Nupedia|Nupedia]].]]
Wikipedia malitere dị ka ọrụ nkwado maka Nupedia, ọrụ ntanetịime ihe ọmụma n'efu nke ndị ọkachamara dere akụkọ ya wee nyochaa ya site na usoro nkịtị. E hiwere Nupedia na 9 akpụkpọ ụkwụ 2008, n'okpuru ikike nke Bomis, Inc, ụlọ ọrụ portal webụ. Ndị isi ya bụ Jimmy Wales, Bomis CEO, na Larry Sanger, onye nchịkọta akụkọ maka Nupedia na mechara Wikipedia. Enyere Nupedia ikike na mbụ n'okpuru ikikere Nupedia Open Content License, na-atụgharị gaa na GFDL tupu ntọala Wikipedia na agbamume Richard Stallman.
Na 29 Jenụwarị 2005, Larry Sanger tụrụ aro na listi nzipu ozi Nupedia ka imepụta wiki dị ka ọrụ “feder” maka Nupedia. Ewepụtara Wikipedia na 15 Jenụwarị 2001, dị ka otu mbipụta asụsụ bekee na <nowiki>http://www.wikipedia.com/</nowiki>, ma Sanger mara ọkwa na ndepụta nzipu ozi Nupedia. Amụma Wikipedia nke "nlegharị anya na-anọpụ iche" bụ ahaziri n'ime ọnwa mbụ ya, ma yie amụma Nupedia nke mbụ "na-enweghị isi". Ma ọ bụghị ya, enwere iwu ole na ole na mbụ na Wikipedia na-arụ ọrụ n'adabereghị na Nupedia. Wikipedia nwetara nkwado mbụ site na Nupedia, Slashdot biputere, na nchọta ihe nchọta. Ọ tolitere ruo ihe dị ka isiokwu 20,000, yana mbipụta asụsụ 18, ka ọ na-erule njedebe nke 2001. O toro na mbipụta asụsụ 26 na njedebe nke 2002, 46 na njedebe nke 2003, yana 161 na njedebe nke 2004. Nupedia na Wikipedia birikọ ọnụ ruo mgbe Sava nke mbụ gbadara, na-adịgide adịgide, na 2003, na ederede ya etinyere na Wikipedia. Larry Sanger na Jimmy Wales bụ ndị haziri Wikipedia.
Usòrò:WikipediaHomePage30Ma nchịkwa2001.png
Wikipedia's English Edition na 30 Maachị 2001, ọnwa abụọ na ọkara ka e hiwechara ya.
Wales na Sanger na-ekwu na echiche nke iji wiki bụ Ward Cunningham's WikiWikiWeb ma ọ bụ Portland Pattern Repository.Àtụ:Citation need Ọ bụ ezie na Wales kwadoro ebumnuche nke ịmepụta akwụkwọ nkà ihe ọmụma ọha na eze na-edezi, Sanger na-abụkarị atụmatụ nke iji wiki. ka iru ihe mgbaru ọsọ ahụ.
N'izo aka na egwu nke mgbasa ozi azụmahịa na enweghị njikwa na Wikipedia nke na-eche na Bekee, ndị ọrụ Wikipedia Spanish gbapụrụ na Wikipedia iji mepụta Enciclopedia Libre na Febrụwarị 2002. Mgbe afọ ahụ gasịrị, Wales kwupụtara na Wikipedia agaghị egosipụta mgbasa ozi, yana webụsaịtị ya. ebugara na wikipedia.org. Ọrụ ndị ọzọ dị iche iche agbapụla na Wikipedia maka ebumnuche ndetu. Wikinfo anaghị achọ echiche na-anọpụ iche ma na-enye ohere nyocha mbụ. Ọrụ ọhụrụ sitere n'ike mmụọ nsọ Wikipedia - dị ka Citizendium, Scholarpedia na Amapedia - ka amalitela ileba anya na njedebe echere na Wikipedia, dị ka amụma ya na nyocha ndị ọgbọ, nyocha mbụ na mgbasa ozi azụmahịa.
Emepụtara Wikimedia Foundation site na Wikipedia na Nupedia na 20 Juun 2003.
Wikimedia Foundation tinyere akwụkwọ ikike nke United States Patent and Trademark Office iji nweta akara Wikipedia® na 17 Septemba 2004. Enyere akara ahụ ọkwa ndebanye aha na 10 Jenụwarị 2006. Japan nyere nchebe akara ahia na 16 Disemba 2004 na na European Union na 20 January. 2005. Teknụzụ akara ọrụ, oke akara ahụ bụ maka: "Nnyefe ozi na ngalaba nke ihe ọmụma encyclopedic izugbe site na ịntanetị”. Enwere atụmatụ ịnye ikike iji ụghalaahịa Wikipedia maka ngwaahịa ụfọdụ, dị ka akwụkwọ ma ọ bụ DVD.<ref>{{cite news |first=Vipin |last=Nair|title=Growing on volunteer power |date=[[:en:5 Disemba|5 Disemba]] [[:en:2005|2005]] |publisher=Business Line |url=http://www.thehindubusinessline.com/ew/2005/12/05/stories/2005120500070100.htm}}</ref>
[[Ákwúkwó orünotu:Number of articles reg 01.jpg|thumb|right|250px|The number of English Wikipedia articles grew exponentially from 2002 to 2006, with a doubling time of roughly 1 year.<ref name="WP_exp_growth">"[http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Modelling_Wikipedia's_growth Wikipedia:Modelling Wikipedia's growth]",[[:en:English Wikipedia|English Wikipedia]]. Retrieved on [[2007-01-29]].</ref>]]
N'ihe dị ka n'afọ 2007, Wikipedia Bekee nwere ihe karịrị nde akụkọ 1.6, na-eme ka ọ bụrụ akwụkwọ nkà ihe ọmụma kachasị ukwuu enwetụla, kpuchiri ọbụna Yongle Encyclopedia (1407), bụ nke nwere ndekọ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ 600.<ref name="EB_encyclopedia">{{cite encyclopedia |title=Encyclopedias and Dictionaries |encyclopedia=Encyclopædia Britannica, 15th ed. |publisher= Encyclopædia Britannica |date=2007 |volume=18 |pages=257–286}}</ref>
== Ode akwụkwọ na njikwa ==
N'oge Disemba 2005, ihe dị ka ndị ọrụ 27,000 mere ma ọ dịkarịa ala ndezi ise na Wikipedia; N'ime ndị a, 17,000 rụrụ ọrụ na mbipụta Bekee. A na-arụ ọrụ nlekọta site na otu ndị ọrụ afọ ofufo; Ndị a gụnyere ndị mmepe, ndị na-arụ ọrụ na ngwa MediaWiki, yana ndị ọrụ ndị ọzọ tụkwasịrị obi nwere ọkwa ikike dị iche iche gụnyere "onye nlekọta", "bureaucrat" na "onye nchịkwa". Ndị na-elekọta ụlọ na ndị na-arụ ọrụ nwere ike ịkwalite ma ọ bụ wetuo ndị ọrụ n'ọkwa ikike dị iche iche. Ndị nchịkwa bụ nnukwu ndị ọrụ nwere ihe ùgwù pụrụ iche, ma nwee ike ihichapụ ibe, gbochie idezi akụkọ, ma ọ bụ gbochie ndị ọrụ idezi. Agbanyeghị, achọrọ ndị nchịkwa ka ha soro amụma obodo mgbe ha na-egosipụta ike ndị a. A na-enyekarị ikike ndị a site na nkwenye obodo; A na-ahọpụta ndị na-elekọta ụlọ n'oge oge. Imebi ma ọ bụ obere mmebi iwu nwere ike ịkpata ịdọ aka ná ntị ma ọ bụ ngọngọ nwa oge, ebe ogologo oge ma ọ bụ ihe mgbochi na-adịgide adịgide maka mmebi ogologo oge na nke dị njọ na-enye <citation need> (ma ọ bụ n'aha) Jimmy Wales ma ọ bụ, na Bekee- mbipụta asụsụ, "Kọmitii Arbitration" họpụtara.
A na-enweta ego Wikipedia site na Wikimedia Foundation. Ọnụ ego nke 4th Quarter 2005 bụ $321,000 USD, yana ngwaike na-eme ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 60% nke mmefu ego. Wikimedia Foundation na-adabere ugbu a na onyinye nke onwe, ma na-ejide ndị na-akpakọba ego mgbe niile; ihe nchikota nke Jenụwarị 2007 welitere ihe karịrị nde $1.
== Akụrụngwa na ngwaike ==
[[Ákwúkwó orünotu:Floridaserversfront1.jpg|250px|thumb|left|Wikipedia na-enweta n'etiti arịrịọ peeji 10,000 na 30,000 kwa nkeji, dabere na oge ụbọchị. Edobela ihe karịrị sava 100 ka ha na-ahụ maka okporo ụzọ.]]
Arụmọrụ Wikipedia dabere na MediaWiki, ihe emebere nke ọma, sọftụwia sọftụwia wiki mepere emepe edere na PHP ma wukwaa n'elu nchekwa data MySQL. Akụrụngwa na-agụnye atụmatụ mmemme ọgbara ọhụrụ, dị ka asụsụ nnukwu, mgbanwe dị iche iche, usoro ntụgharị maka ndebiri, na ntụgharị URL. MediaWiki nwere ikike n'okpuru GNU General Public License ma na-eji ọrụ Wikimedia niile, yana ọtụtụ ọrụ wiki ndị ọzọ. Na mbụ, Wikipedia na-agba ọsọ na UseModWiki nke Clifford Adams dere na Perl (Phase I), nke na mbụ chọrọ CamelCase maka hyperlinks akụkọ; agbakwunyere brackets okpukpu abụọ ugbu a ma emechaa. Malite na Jenụwarị 2002 (Oge II), Wikipedia malitere ịgba ọsọ na injin wiki PHP nwere nchekwa data MySQL; Ngwanrọ a bụ nke Magnus Manske mere maka Wikipedia. Emezigharịrị ngwa ngwa nke Abụọ ugboro ugboro ka ọ nabata ihe na-abawanye ụbara. Na Julaị 2002 (Oge III), Wikipedia gbanwere gaa na ngwanrọ ọgbọ nke atọ, MediaWiki, nke Lee Daniel Crocker dere na mbụ.
Nchịkọta nke usoro ihe owuwu, Mee 2006. Isi mmalite: Eserese okirikiri nhọrọ ukwuu na Meta-Wiki.
Wikipedia na-agba ọsọ na ụyọkọ Linux raara onwe ya nye na Florida na ebe anọ ndị ọzọ. Wikipedia jiri otu ihe nkesa rụọ ọrụ ruo n'afọ 2004, mgbe agbasawanye ntọala nkesa ka ọ bụrụ ihe owuwu nkesa multitier. Na Jenụwarị 2005, ọrụ a rụrụ na sava 39 raara onwe ya nye dị na Florida. Nhazi a gụnyere otu ihe nkesa nchekwa data nke na-agba MySQL, ọtụtụ sava nchekwa data ohu, sava weebụ 21 na-agba Apache HTTP Server, yana sava cache Squid asaa. Site na Septemba 2005, ụyọkọ nkesa ya etoola ihe ruru sava 100 n'ebe anọ.around the world.
A na-ebu ụzọ bufee arịrịọ ibe na oyi akwa ihu nke sava Squid caching. Arịrịọ na-enweghị ike ịnye site na cache Squid na-ezigara na sava na-edozi ibu na-arụ ọrụ ngwanrọ Perlbal, nke na-enyefe arịrịọ ahụ n'aka otu n'ime sava weebụ Apache maka iwepụta ibe site na nchekwa data. Sava webụ ahụ na-ebuga ibe dị ka achọrọ ya, na-arụpụta ibe maka mbipụta asụsụ niile nke Wikipedia. Ka iwelie ọsọ n'ihu, a na-echekwa ibe akwụkwọ maka ndị ọrụ na-amaghị aha n'ime sistemụ faịlụ ruo mgbe ọ mebiri emebi, na-enye ohere ka ịfefe ibe ya kpamkpam maka ịnweta ibe ndị a na-ahụkarị. Iji mee ka oge nzaghachi dịkwuo ngwa ngwa, Wikimedia na-ewulite netwọk zuru ụwa ọnụ nke sava caching, na-amalite site na sava caching atọ na France. Ụyọkọ abụọ buru ibu na Netherlands na Korea na-ejikwa ọtụtụ ibu okporo ụzọ Wikipedia.
== Mbipụta asụsụ ==
[[Ákwúkwó orünotu:He-Wikipedia.png|right|thumb|300px|Wikipedia in [[:en:Hebrew language|Hebrew]].<ref>[http://he.wikipedia.org/wiki/Main_Page Main Page], [[:en:Hebrew Wikipedia|Hebrew Wikipedia]]</ref>]]
A kọwawo Wikipedia dị ka "mgbalị imepụta na ikesa akwụkwọ nkà ihe ọmụma n'efu nke kachasị mma enwere ike nye onye ọ bụla nọ n'ụwa n'asụsụ nke ha". Enwere mbipụta asụsụ 250 nke Wikipedia ugbu a; N'ime ndị a, 14 n'elu nwere ihe karịrị 100,000 akụkọ na n'elu 131 nwere ihe karịrị 1,000 isiokwu. Dabere na ọrụ nha ndị na-ege ntị Internet Alexa, subdomain Bekee (en.wikipedia.org) na-enweta ihe dịka 55% nke okporo ụzọ Wikipedia, yana 45% nke fọdụrụ kewara n'etiti asụsụ ndị ọzọ. A na-edobe mbipụta asụsụ dị iche iche na atumatu zuru ụwa ọnụ dị ka "echiche na-anọpụ iche," n'agbanyeghị na ha nwere ike ịdịgasị iche n'echiche na omume aghụghọ.
Ejikọtaghị mbipụta nke asụsụ, na akụkọ nke otu mbipụta agaghị adaba na ndị ogbo ha na mbipụta ọzọ. A na-agba ndị ndezi asụsụ ọtụtụ asụsụ ume ka ha jiri aka ha sụgharịa akụkọ; anabataghị ntụgharị asụsụ akpaghị aka nke ọma. Edemede atụgharịrị na-anọchi anya naanị ntakịrị akụkụ akụkọ n'ọtụtụ mbipụta. Akụkọ dị n'ihe karịrị otu asụsụ na-enye njikọ "InterWiki" n'akụkụ aka ekpe ha, nke jikọtara ya na akụkọ ibe ya na mbipụta ndị ọzọ. A na-ekekọrịta onyonyo na mgbasa ozi ndị ọzọ na-abụghị nke ọnụ n'etiti mbipụta asụsụ dị iche iche site na ebe nchekwa Wikimedia Commons.
{{Wikipedia 100,000}}
== Ntụkwasị obi na ele mmadụ anya n'ihu ==
Wikipedia na-amasị ikike nke akwụkwọ ndị ọgbọ nyochara karịa ikike nke ndị ọkachamara. Wikipedia anaghị achọ ka ndị ntinye aka ya nye aha iwu ha ma ọ bụ nye ozi ndị ọzọ iji gosi njirimara ha. Ọ bụ ezie na ụfọdụ ndị ntinye aka bụ ndị ọchịchị n'ubi ha, Wikipedia chọrọ ka e jiri isi mmalite ndị ebipụtara kwado ọbụna onyinye ha. Ihe ndọghachi azụ nke usoro nrụtụ aka a bụ na ndị na-agụ nwere ike ọ gaghị enwe ike ikpebi ntụkwasị obi nke isi mmalite edepụtara.
Wikipedia na-anwa ileba anya na nsogbu nke nhụsianya nke usoro ihe omume, na imegide ndị editọ na-anụ ọkụ n'obi na-achọ imetụta ngosi nke isiokwu n'ụzọ na-adịghị mma, site n'ịkwụsi ike n'echiche na-anọpụ iche. Wikipedia na-asụ Bekee ewebatala ọnụ ọgụgụ nke a na-ekpebi ogo akụkọ; mbipụta ndị ọzọ nakweere nke a. Ihe dị ka 1200 agafeela usoro njirisi siri ike iji ruo ọkwa kachasị elu, ọkwa "akụkọ pụtara"; isiokwu ndị dị otú ahụ bụ ka e bu n'obi nye nkọwa nke ọma, nke edere nke ọma nke isiokwu ha, ma kwado ya site n'ọtụtụ ntụaka maka akwụkwọ ndị ọgbọ nyochara..<ref>"[http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Featured_article_criteria Featured article criteria]", Wikipedia. Retrieved on [[2007-01-27]].</ref>
=== Nyocha agụmakwụkwọ ===
Nnyocha na-egosi na Wikipedia na-enye ezigbo mmalite maka nyocha, ma mgbe ụfọdụ ọ na-enwe nsogbu na ihe na-ezighị ezi. Mana nyocha nke Nature jiri tụnyere Wikipedia na Encyclopædia Britannica tụrụ aro ka ọ dị nso n'ogo nke ziri ezi n'ihe gbasara isiokwu sayensị okike ya; Otú ọ dị, Encyclopædia Britannica, Inc., kọwara ọmụmụ ihe a dị ka "ndị nwere ntụpọ na-egbu egbu", nke Nature mesịrị zaghachi ya, na-ekwupụta na ọmụmụ ya bụ nnọpụiche zuru oke. Ọmụmụ ihe ndị ọzọ kwubiri na mkpuchi akụkọ ihe mere eme Wikipedia na-agbasawanye ma dị omimi karịa nke Encarta, ebe ọ bụ ezie na ọ bụ ezie na ọ bụ eziokwu, yana na mmebi iwu pụtara ìhè na-alaghachikarị ngwa ngwa. N'ime nyocha nke Wikipedia dị ka obodo, nwa akwụkwọ PhD nke akụ na ụba Andrea Ciffolilli rụrụ ụka na ọnụ ahịa azụmahịa dị ala nke isonye na wiki software na-emepụta ihe na-eme ka mmepe mmekọrịta, yana na usoro "ihe mmepụta ihe" na-akwado nsonye. A na-ele Wikipedia anya dị ka nnwale mmadụ; Onye nchoputa Jimmy Wales ekwuola na ebum n'obi abụghị otu, n'agbanyeghị na nke ahụ bụ nsonaazụ.
==Criticism and controversy==
Wikipedia has been accused of exhibiting [[:en:systemic bias|systemic bias]] and inconsistency;<ref name="Who">Simon Waldman, http://www.guardian.co.uk/online/news/0,12597,1335892,00.html Who knows?, The Guardian, [[:en:26 Ọktoba|26 Ọktoba]] [[:en:2004|2004]]</ref> critics argue that Wikipedia's open nature, and favouring [[:en:consensus|consensus]] over [[:en:credentials|credential]]s in its editorial process, makes it unauthoritative, and that a lack of proper sources for much of the information makes it unreliable,<ref>{{ cite news | author = Stacy Schiff | date = [[2006-07-31]] | title = Know It All | work = The New Yorker }}</ref> although the [[:en:Conversion (logic)|converse]] of the same argument can also be argued.<!-- Not sure what to cite for this but I know it's an ongoing argument --> Some commentators suggest that Wikipedia is usually reliable, but that it is not always clear how much.<ref name="AcademiaAndWikipedia">[[:en:Danah Boyd|Danah Boyd]], "[http://www.corante.com/many/archives/2005/01/04/academia_and_wikipedia.php Academia and Wikipedia]", [[:en:Many-to-many|Many-to-Many]], [[:en:4 Jenụwarị|4 Jenụwarị]] [[:en:2005|2005]].</ref> The project's preference for [[:en:consensus|consensus]] over [[:en:credential|credential]]s has been labelled "anti-elitism".<ref name="SangerElitism">[[:en:Larry Sanger|Larry Sanger]], "[http://www.kuro5hin.org/story/2004/12/30/142458/25 Why Wikipedia Must Jettison Its Anti-Elitism]", [[:en:Kuro5hin|Kuro5hin]], [[:en:31 Disemba|31 Disemba]] [[:en:2004|2004]].</ref> Editors of traditional reference works such as the ''Encyclopædia Britannica'' have questioned the project's utility and status as an encyclopedia.<ref name="McHenry_2004">[[:en:Robert McHenry|Robert McHenry]], "[http://www.techcentralstation.com/111504A.html The Faith-Based Encyclopedia]", [[:en:Tech Central Station|Tech Central Station]], [[:en:15 Novemba|15 Novemba]] [[:en:2004|2004]].</ref> Many [[:en:university|university]] [[:en:lecturer|lecturer]]s discourage students from citing any encyclopedia in academic work, preferring [[:en:primary source|primary source]]s;<ref name = "WideWorldOfWikipedia">{{ cite web | title = Wide World of WIKIPEDIA | publisher = The Emory Wheel | url = http://www.emorywheel.com/media/storage/paper919/news/2006/04/21/News/Wide-World.Of.Wikipedia-1865022.shtml | date = [[:en:21 Eprel|21 Eprel]] [[:en:2006|2006]] | accessdate = 2007-01-25 }}</ref> some specifically prohibit Wikipedia citations.<ref>"[http://www.insidehighered.com/news/2007/01/26/wiki A Stand Against Wikipedia]", ''Inside Higher Ed'' ([[:en26 Jenụwarị|26 Jenụwarị]] [[:en:2007|2007]]). Retrieved on [[:en:27 Jenụwarị|27 Jenụwarị]] [[:en:2007|2007]].</ref> Founder [[:en:Jimmy Wales|Jimmy Wales]] stresses that encyclopedias of any type are not usually appropriate as primary sources, and should not be relied upon as authoritative.<ref name="AWorkInProgress">[http://www.businessweek.com/technology/content/dec2005/tc20051214_441708.htm Wikipedia: "A Work in Progress"], [[:en:BusinessWeek|BusinessWeek]] ([[:en:14 Disemba|14 Disemba]], [[:en:2005|2005]]). Retrieved on [[2007-01-29]].</ref> Technology writer [[:en:Bill Thompson (technology writer)|Bill Thompson]] commented that the debate was possibly "symptomatic of much learning about information which is happening in society today."<ref>{{cite news |title=What is it with Wikipedia? |url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/technology/4534712.stm |date=[[2005-12-16]] |publisher=[[:en:British Broadcasting Company|BBC]] |first=Bill |last=Thompson}}</ref>
Concerns have also been raised regarding the lack of [[:en:accountability|accountability]] that results from users' anonymity,<ref name="WikipediaWatch">[[:en:Public Information Research|Public Information Research]] - Wikipedia Watch. Retrieved on [[2007-01-28]].</ref> and that it is vulnerable to [[:en:vandalism|vandalism]] and Internet [[:en:troll (internet)|trolls]].<ref>{{ cite web | title = Toward a New Compendium of Knowledge (longer version) | url = http://www.citizendium.org/essay.html | work = Citizendium.org | accessdate = 2006-10-10 }}</ref> For example, [[:en:John Seigenthaler Sr. Wikipedia biography controversy|false information was introduced]] into the biography of [[:en:John Seigenthaler, Sr.|John Seigenthaler, Sr.]] and remained undetected for four months.<ref>{{cite news |url=http://www.usatoday.com/news/opinion/editorials/2005-11-29-wikipedia-edit_x.htm |last=Seigenthaler |first=John |title=A False Wikipedia 'biography' |date=[[2005-11-29]] |publisher=USA Today}}</ref>
Wikipedia's community has been described as "[[:en:cult|cult]]-like",<ref>{{cite news |url=http://technology.guardian.co.uk/opinion/story/0,16541,1667346,00.html |title=Log on and join in, but beware the web cults |first=Charles |last=Arthur |date=[[2005-12-15]] |publisher=[[:en:The Guardian|The Guardian]]}}</ref> although not always with entirely negative connotations,<ref>{{cite news |url=http://www.cnn.com/2003/TECH/internet/08/03/wikipedia/index.html |title=Wikipedia: The know-it-all Web site |date=[[2003-08-04]] |first=Kristie |last=Lu Stout|publisher=[[:en:Cable News Network|CNN]]}}</ref> and criticised for failing to accommodate inexperienced users.<ref>"{{cite web |url=http://www.wikinfo.org/wiki.php?title=Critical_views_of_Wikipedia |title=Critical views of Wikipedia |author=[[:en:Wikinfo|Wikinfo]] |date=[[2005-03-30]] |accessdate=2007-01-29}}</ref> The addition of political [[:en:Spin (public relations)|spin]] to articles by organizations including the [[:en:U.S. House of Representatives|U.S. House of Representatives]] and special interest groups<ref name="DeathByWikipedia">{{cite web | title = Death by Wikipedia: The Kenneth Lay Chronicles | url = http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/07/08/AR2006070800135.html | accessdate = 2006-11-01 | first = Frank | last = Ahrens | publisher = The Washington Post | date = 2006-07-09 }}</ref> has been noted,<ref>{{cite web |url=http://news.com.com/2061-11199_3-6032713.html |title=Politicians notice Wikipedia |publisher=[[:en:CNET|CNET]] |author=Kane, Margaret |date=2006-01-30 |accessdate=2007-01-28|archiveurl=http://archive.is/IGfw|archivedate=2012-07-12}}</ref> and organizations such as [[:en:Microsoft|Microsoft]] have offered financial incentives to work on certain articles.<ref>{{cite web |url=http://www.msnbc.msn.com/id/16775981/ |title=Microsoft offers cash for Wikipedia edit |publisher=[[:en:MSNBC|MSNBC]] |author=Bergstein, Brian |date=[[2007-01-23]] |accessdate=2007-02-01}}</ref> Wikipedia has been parodied by its critics, notably by [[:en:Stephen Colbert|Stephen Colbert]] in ''[[:en:The Colbert Report|The Colbert Report]]''.<ref>{{cite news|title=Colbert speaks, America follows: All Hail Wikiality!|publisher=c-net news.com|url=http://news.com.com/2061-10802_3-6100754.html|author=Caroline McCarthy|date=2006-08-01|archiveurl=http://archive.is/Byvj|archivedate=2012-07-14}}</ref>
In 2007 the Wikipedia article on then-Montana senator [[:en:Conrad Burns|Conrad Burns]] was edited by his own staff, causing political scandal among his own constituents.<ref>{{cite web |url=http://www.bozemandailychronicle.com/articles/2006/02/09/news/wikipedia.txt |title=Burns' office may have tampered with Wikipedia entry |publisher=[[:en:Bozeman Daily Chronicle|Bozeman Daily Chronicle]] |author=Williams, Walt |date=2007-01-01 |accessdate=2007-02-13}}</ref>
Wikipedia's content policies<ref name="PoliciesAndGuidelines">"http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:List_of_policies_and_guidelines List of policies and guidelines]", English Wikipedia. Retrieved on [[2007-01-31]].</ref> and sub-projects set up by contributors seek to address these concerns.<ref>"[http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:WikiProject Wikipedia:WikiProject]", [[:en:English Wikipedia|English Wikipedia]]. Retrieved on [[2007-01-29]].</ref> Several scholarly studies have concluded that vandalism is generally short-lived,<ref name="MIT_IBM_study">{{ cite paper | title = Studying Cooperation and Conflict between Authors with History Flow Visualizations | format = [[:en:PDF|PDF]] | accessdate = 2007-01-24 | url = http://alumni.media.mit.edu/~fviegas/papers/history_flow.pdf }}</ref> and that Wikipedia is roughly as accurate as other online encyclopedias.<ref name="Rosenzweig_2006" />
==Awards==
Wikipedia won two major awards in Mee 2004.<ref>"[http://meta.wikimedia.org/wiki/Trophy_box Trophy Box]", [[:en:Meta-Wiki|Meta-Wiki]] ([[:en:28 Maachị|28 Maachị]] [[:en:2005|2005]]).</ref> The first was a Golden Nica for Digital Communities of the annual [[:en:Prix Ars Electronica|Prix Ars Electronica]] contest; this came with a €10,000 (£6,588; $12,700) grant and an invitation to present at the PAE Cyberarts Festival in [[:en:Austria|Austria]] later that year. The second was a Judges' [[:en:Webby Awards|Webby Award]] for the "community" category.<ref>"[http://www.webbyawards.com/webbys/winners-2004.php Webby Awards 2004]"</ref> Wikipedia was also nominated for a "Best Practices" Webby. In Septemba 2004, the [[:en:Japanses Wikipedia|Japanese Wikipedia]] was awarded a Web Creation Award from the Japan Advertisers Association. This award, normally given to individuals for great contributions to the Web in Japanese, was accepted by a long-standing contributor on behalf of the project.
In a 2006 ''Multiscope'' research study, the [[:en:Dutch Wikipedia|Dutch Wikipedia]] was rated the third best [[:en:Dutch language|Dutch language]] site, after [[:en:Google|Google]] and [[:en:Gmail|Gmail]], with a score of 8.1.<ref>"[http://www.multiscope.nl/organisatie/nieuws/sberichten/nederlandse-wikipedia-groeit-als-kool.html Nederlandse Wikipedia groeit als kool] (Website in Dutch Language), Recovered [[:en:27 Disemba|27 Disemba]], [[:en:2006|2006]]</ref> On 26 Jenụwarị 2007, Wikipedia was also awarded the fourth highest brand ranking by the readers of [http://www.brandchannel.com brandchannel.com], receiving 15% of the votes in answer to the question "Which brand had the most impact on our lives in 2006?"<ref>"[http://www.brandchannel.com/features_effect.asp?pf_id=352 Similar Search Results: Google Wins]", [[:en:Interbrand|Interbrand]] ([[:en:29 Jenụwarị|29 Jenụwarị]] [[:en:2007|2007]]). Retrieved on [[2007-01-28]].</ref> Founder Jimmy Wales was named one of the 100 most influential people in the world by ''[[:en:TIME Magazine|TIME Magazine]]'' in 2006.<ref>"[http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1187286,00.html Jimmy Wales in Time 100]", [[:en:TIME|TIME]], 08:58 [[:en:18 Disemba|18 Disemba]] [[:en:2006|2006]].</ref> In 2006, the [[:en:Russian Wikipedia|Russian Wikipedia]] won the "Science and education" category of the "[[:en:Runet Prize|Runet Prize]]" (Russian: ''[[:ru:Премия Рунета|Премия Рунета]]'') award, supervised<ref>{{ru icon}}[http://lenta.ru/news/2005/08/29/premia/ Major award of Russian Internet became a state one] — [[:en:Lenta.ru|Lenta.ru]], 29 Ọgọọst 2005</ref> by the Russian government agency [[:en:FAPMC|FAPMC]].
==In the media==
Wikipedia's content has been mirrored and forked by hundreds of sites including [[:en:database dump|database dump]]s. Its content has also been used in academic studies, books and conferences.<ref>"[http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikipedia_in_the_media Wikipedia:Wikipedia in the media]", Wikipedia</ref> and used in court cases.<ref>{{cite web|url=http://www.ca11.uscourts.gov/opinions/ops/200216886.pdf|title=Bourgeois ''et al'' v. Peters ''et al.''|format=PDF|accessdate=2007-02-06}}</ref> The [[:en:Parliament of Canada|Canadian Parliament]] website refers to Wikipedia's article on [[:en:same-sex marriage|same-sex marriage]] in the "related links" section of its "further reading" list for [[:en:Civil Marriage Act|Civil Marriage Act]].<ref>"[http://www.parl.gc.ca/LEGISINFO/index.asp?Lang=E&Chamber=C&StartList=2&EndList=200&Session=13&Type=0&Scope=I&query=4381&List=toc C-38]", LEGISINFO ([[:en:28 Maachị|28 Maachị]] [[:en:2005|2005]])</ref> The encyclopedia's assertions are increasingly used as a source by organizations such as the U.S. Federal Courts and the World Intellectual Property Office<ref name="WP_court_source">{{cite journal |last=Arias |first=Martha L. |date=29 Jenụwarị 2007 |title=[http://www.ibls.com/internet_law_news_portal_view.aspx?s=latestnews&id=1668 Wikipedia: The Free Online Encyclopedia and its Use as Court Source] |journal=Internet Business Law Services}}</ref> — though mainly for ''supporting information'' rather than information decisive to a case.<ref>{{cite news |last=Cohen |first=Noam |date=29 Jenụwarị 2007 |title=[http://www.nytimes.com/2007/01/29/technology/29wikipedia.html?ref=technology Courts Turn to Wikipedia, but Selectively] |journal=New York Times}}</ref> Wikipedia has also been used as a source in [[:en:journalism|journalism]],<ref>"[http://edition.cnn.com/2004/WORLD/europe/09/08/russia.basayev/ Basayev: Russia's most wanted man]", [[:en:CNN|CNN]], [[:en:8 Septemba|8 Septemba]] [[:en:2004|2004]].</ref> sometimes without attribution; several reporters have been dismissed for plagiarizing from Wikipedia.<ref>"[http://www.mysanantonio.com/news/metro/stories/MYSA010307.02A.richter.132c153.html Express-News staffer resigns after plagiarism in column is discovered]", ''[[:en:San Antonio Express-News|San Antonio Express-News]]'', [[:en:9 Jenụwarị|9 Jenụwarị]] [[:en:2007|2007]].</ref><ref>"[http://starbulletin.com/2006/01/13/news/story03.html Inquiry prompts reporter's dismissal]", ''[[:en:Honolulu Star-Bulletin|Honolulu Star-Bulletin]]'', [[:en:13 Jenụwarị|13 Jenụwarị]] [[:en:2007]|2007].</ref>
Wikipedia maintains a (non-comprehensive) list of notable uses of the encyclopedia as a source.<ref>"[http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikipedia_as_a_source Wikipedia:Wikipedia as a source]", Wikipedia</ref>
With increased usage and awareness, there have been an increasing number of references to Wikipedia in popular culture. Many parody Wikipedia's openness, with characters vandalizing or modifying the online encyclopedia project's articles. [[:en:Uncyclopedia|Uncyclopedia]] is the largest such website; its Main Page claims that it is the "content-free encyclopedia that anyone can edit,"<ref>"[http://uncyclopedia.org/index.php?title=Main_Page&oldid=1497858 Main Page]", uncyclopedia.org (as of [[:en:26 Jenụwarị|26 Jenụwarị]] [[:en:2007|2007]]). Retrieved on [[2007-01-28]].</ref> parodying the English Wikipedia's welcome message on its {{srlink|[[Main Page]]}}.
In the episode "Wikiality" of [[:en:The Colbert Report|The Colbert Report]], host [[:en:Stephen Colbert|Stephen Colbert]] has instigated his viewers to vandalize articles in humorous ways, once doing so on the Wikipedia article on [[:en:elephant|elephant]]s.<ref>{{cite news |url=http://spring.newsvine.com/_news/2006/08/01/307864-stephen-colbert-causes-chaos-on-wikipedia-gets-blocked-from-site |title=Colbert Causes Chaos on Wikipedia |publisher=[[:en:Newsvine|Newsvine]] |date=[[:en:1 Ọgọọst|1 Ọgọọst]] [[:en:2006|2006]] |accessdate=2006-09-28}}</ref> [[:en:"Weird Al" Yankovic|"Weird Al" Yankovic]]'s character in his video [[:en:White & Nerdy|'White & Nerdy']] is seen vandalising the entry for the Atlantic [[:en:record label|record label]] with the exclamation "You suck!," after they rescinded permission for a parody.<ref>"[https://archive.is/20120906114236/www.news.com.au/heraldsun/story/0,21985,20523843-5006024,00.html Weird Al Yankovic]," [[:en:Herald Sun|Herald Sun]], [[:en:5 Ọktoba|5 Ọktoba]] [[:en:2006|2006]]. Retrieved on [[2007-01-25]].</ref>
In a recent episode of ''[[:en:American Dad|American Dad]]'' (entitled [[:en:Black Mystery Month|Black Mystery Month]]), protagonists [[:en:Stan Smith|Stan Smith]] and [[:en:Steve Smith|Steve Smith]] fail to reveal to the world that [[:en:George Washington Carver|George Washington Carver]] wasn't the person who invented [[:en:peanut butter|peanut butter]], then create a Wikipedia page entitled "The Truth About Peanut Butter" to inform the world, citing that it is the one place you can put crazy information out with no evidence and still have millions of people believe it to be true.
==Related projects==
Wikipedia has spawned several sister projects. The first, "''In Memoriam: 11 Septemba<!--Do not reformat this date, it is quoted--> Wiki''",<ref>{{cite web|url=http://sep11memories.org/|title=sep11memories.org/<!--INSERT TITLE-->|accessdate=2007-02-06}}</ref> created in Ọktoba 2002,<ref>[http://sep11memories.org/index.php?title=In_Memoriam&oldid=1502 First edit to the wiki] In Memoriam: 11 Septemba wiki ([[:en:28 Ọktoba|28 Ọktoba]], [[:en:2002|2002]])</ref> detailed the [[:en:11 Septemba 2001 attacks|11 Septemba 2001 attacks]]; this project was closed in Ọktoba 2006.<ref>"[http://sep11memories.org/index.php?title=In_Memoriam&oldid=11355 In Memoriam]",In Memoriam: 11 Septemba Wiki ([[:en:31 Ọktoba|31 Ọktoba]] [[:en:2006|2006]])</ref> [[:en:Wiktionary|Wiktionary]], a dictionary project, was launched in Disemba 2002;<ref>"[http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Wikimedia_News&diff=prev&oldid=4133 Announcement of Wiktionary's creation]", [[:en:12 Disemba|12 Disemba]] [[:en:2002|2002]]. Retrieved on [[2007-02-02]].</ref> [[:en:Wikiquote|Wikiquote]], a collection of quotations, a week after Wikimedia launched, and [[:en:Wikibooks|Wikibooks]], a collection of collaboratively-written free books, the next month. Wikimedia has since started a number of other projects.<ref name="OurProjects">"[http://wikimediafoundation.org/wiki/Our_projects Our projects]", [[Wikimedia Foundation]]. Retrieved on [[2007-01-24]]</ref>
A similar non-wiki project, the [[:en:GNUpedia|GNUpedia]] project, co-existed with Nupedia early in its history; however, it has been retired and its creator, [[:en:free software|free-software]] figure [[:en:Richard Stallman|Richard Stallman]], has lent his support to Wikipedia.<ref name="Richard Stallman 1999">{{cite news|author=[[:en:Richard Stallman|Richard Stallman]]|title=The Free Encyclopedia Project|date=1999|publisher=[[:en:Free Software Foundation|Free Software Foundation]]|url=http://www.gnu.org/encyclopedia/encyclopedia.html}}</ref>
Other websites centered around collaborative knowledge base development have drawn inspiration from or inspired Wikipedia. Some, such as [[:en:Susning.nu|Susning.nu]], ''[[:en:Enciclopedia Libre|Enciclopedia Libre]]'', and [[:en:WikiZnanie|WikiZnanie]] likewise employ no formal review process, whereas others use more traditional [[:en:peer review|peer review]], such as the expert-written ''[[:en:Stanford Encyclopedia of Philosophy|Stanford Encyclopedia of Philosophy]]'', [[:en:H2G2|h2g2]] and [[:en:Everything2|Everything2]].
==See also==
* [[:meta:List of Wikipedias|List of Wikipedias]]
* [[:en:List of encyclopedias|List of encyclopedias]]
* [[:en:List of wikis|List of wikis]]
* [[:en:Open content|Open content]]
* [[:en:User-generated content|User-generated content]]
* [[:en:Congressional staffer edits to Wikipedia|Congressional staffer edits to Wikipedia]]
* [[:en:List of Wikipedias|List of Wikipedias]]
==References==
<references />
==Lee nke ozo==
* [[Nupedia]]
==Keezi njikọ==
* [http://www.wikipedia.org Wikipedia] - isi na saịtị
* [http://en.wikipedia.org Wikipedia] - [[:en:English language|English language]] mbipụta
* {{SourceWatch|id=Wikipedia|page=Wikipedia}}
* [http://dmoz.org/Computers/Open_Source/Open_Content/Encyclopedias/Wikipedia/ Wikipedia] na [[:en:Open Directory Project|Open Directory Project]]
[[Òtù:Free encyclopedias]]
[[Òtù:Online encyclopedias]]
[[Òtù:Wikipedia]]
__NONEWSECTIONLINK__
7tqoivjz19t08q6axr5upbcal9k620d
Wiki
0
1992
95643
73490
2022-08-26T10:29:23Z
Odogwu123
13962
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Wikis nwere ike ịdị na-arụ otu ebumnuche, na n'ọnọdụ ndị dị otú ahụ, ndị ọrụ na-eji ikike nchịkọta akụkọ ha wepụ ihe ndị a na-ewere dị ka "enweghị isiokwu". Nke a bụ ihe gbasara akwụkwọ nkà ihe na-arụkọ ọrụ ọnụ Wikipedia.<ref name="Britannica"/> N'ụzọ dị iche, ebumnuche mepere emepe wiki na-anabata ọdịnaya na-enweghị iwu siri ike maka otu esi ahazi ọdịnaya.
[[Ward Cunningham]], onye mepụtara sọftụwia wiki nke mbụ, [[WikiWikiWeb]], kọwara ya na mbụ dị ka "data data ịntanetị kachasị mfe nke nwere ike ịrụ ọrụ."<ref>{{cite web|url=http:// www.wiki.org/wiki.cgi?WhatIsWiki|title=Gịnị bụ Wiki| nweta =2008-04-10|onye mbipụta =[[WikiWikiWeb]]|ọdee=[[Ward Cunningham|Cunningham, Ward]]|Ụbọchị= 2002-06-27}}</ref> "Wiki" ({{pron|ˈwiki}} ma ọ bụ {{IPA-all|ˈviki|}}) bụ okwu [[Hawaiian | Hawaii]] maka "ngwa ngwa". <ref>{{Cite web|url=http://www.mauimapp.com/moolelo/hwnwdshw.htm|title= Okwu Hawaii; Hawaiian ka Bekee ">{{Cite web|url=http://www.economist.com/surveys/displaystory.cfm?story_id=6794228|title=Ụkpụrụ wiki|Economist.com| nweta=2008-08-11}}</ ref>
== Akụkọ ihe mere eme
{{Isi|Akụkọ nke wiki}}
[[Usòrò:HNL Wiki Wiki Bus.jpg|thumb|[[Wiki Wiki Shuttle]] na [[Ọdụ Ụgbọelu Mba Nile nke Honolulu]].]
[[WikiWikiWeb]] bụ wiki izizi.<ref name="ebersbach10">{{harv|Ebersbach|2008|p=10}}</ref> [[Ward Cunningham]] malitere imepe WikiWikiWeb na 1994, wee tinye ya. na [[Domain name|Internet domain]] [http://c2.com/ c2.com] na 25 Maach 1995. Ọ bụ Cunningham kpọrọ ya, bụ onye chetara [[Honolulu International Airport]] onye ọrụ na-arụ ọrụ na-agwa ya ka ọ gaa. Were ụgbọ ala ụgbọ ala "[[Wiki Wiki Shuttle|Wiki Wiki]]" nke na-aga n'etiti ọdụ ụgbọ elu. Dị ka Cunningham si kwuo, "Ahọọrọ m wiki-wiki ka ọ bụrụ ihe ngbanwe maka 'ngwa ngwa' wee si otú ahụ zere ịkpọ aha ihe a ngwa-web."<ref name="cunningham">{{cite web | ode akwụkwọ = [[Ward Cunningham|Cunningham, Ward]]|url=http://c2.com/doc/etymology.html |title=Nkwekọrịta na Etymology nke Wiki|ụbọchị= 2003-11-01|onye mbipụta =[[ WikiWikiWeb]] |accessdate=2007-03-09 }}</ref><ref name="history">{{cite web|author=[[Ward Cunningham|Cunningham, Ward]] |url=http://c2 .com/cgi/wiki?WikiHistory |title=Akụkọ Wiki|onye mbipụta =[[WikiWikiWeb]]|ụbọchị=2008-02-25| nweta = 2007-03-09}}</ref>
Cunningham bụ akụkụ nke Apple [[HyperCard] sitere n'ike mmụọ nsọ. Apple emebela sistemu na-enye ndị ọrụ ohere ịmepụta “kaadị stacks” na-akwado njikọ n'etiti kaadị dị iche iche. Cunningham mepụtara echiche [[Vannevar Bush|Vannevar Bush]] site n'ikwe ka ndị ọrụ "na-ekwu okwu ma gbanwee ederede ibe ha"<ref name="Britannica"/><ref name="hypercard">{{cite web| odee= [[Ward Cunningham|Cunningham, Ward]] | url=http://c2.com/cgi/wiki?WikiWikiHyperCard |title=Wiki Wiki Hyper Card|onye nkwusa=[[WikiWikiWeb]]|Ụbọchị=2007-07-26 | ohere = 2007-03-09}}</ref>
Cunningham bụ akụkụ nke Apple [[HyperCard] sitere n'ike mmụọ nsọ. Apple emebela sistemu na-enye ndị ọrụ ohere ịmepụta “kaadị stacks” na-akwado njikọ n'etiti kaadị dị iche iche. Cunningham mepụtara echiche [[Vannevar Bush|Vannevar Bush]] site n'ikwe ka ndị ọrụ "na-ekwu okwu ma gbanwee ederede ibe ha"<ref name="Britannica"/><ref name="hypercard">{{cite web| odee= [[Ward Cunningham|Cunningham, Ward]] | url=http://c2.com/cgi/wiki?WikiWikiHyperCard |title=Wiki Wiki Hyper Card|onye nkwusa=[[WikiWikiWeb]]|Ụbọchị=2007-07-26 | ohere = 2007-03-09}}</ref>
N'agbanyeghị ojiji Cunningham ji okwu ahụ, mmalite nke aha wiki na azụmaahịa nwere ike ị nweta na US mbụ.
Akara ahia na aha "wiki", nke etinyere otu afọ tupu Ward Cunningham amalite imepe WikiWikiWeb na 1994 site n'aka otu ụlọ ọrụ a na-akpọ WikiDigs na Van Nuys, [[California]] na 12 Julaị 1993.<ref>http://www.trademarkia .com/company-wiki-digs-inc-1343866-page-1-2</ref> Akara ụghalaahịa izizi maka "wiki" ka ejiri kọwaa ụdị mkpuchi na-abụghị igwe eji achịkọta na ịzụ ahịa.<ref name= "trademarkia.com">http://www.trademarkia.com/wiki-74413416.html</ref> Otú ọ dị, December 1994 gbahapụrụ akara ahụ n'ihi enweghị ike iji akara ahụ na azụmahịa, na-emeghe ụzọ maka mgbasawanye. nnabata nke okwu na ụlọ ọrụ kọmputa.<ref name="trademarkia.com"/>
Na mbido 2000s, wiki na-abawanye na ụlọ ọrụ dị ka ngwanrọ na-emekọ ihe ọnụ. Ojiji ndị a na-ejikarị gụnyere nzikọrịta ozi oru ngo, intranets, na akwụkwọ, na mbụ maka ndị ọrụ nka. Taa ụfọdụ [[corporate wiki|ụlọ ọrụ na-eji wiki]] dị ka sọftụwia ha na-emekọrịta ihe yana dị ka nnọchi static [[intranet]], ụfọdụ ụlọ akwụkwọ na mahadum na-eji wiki kwalite [[mmụta otu]]. Enwere ike inwe nnukwu ojiji wiki n'azụ [firewall]] karịa na ịntanetị ọha.
Na 15 Maachị 2007, ''wiki'' banyere na ịntanetị ''[[Oxford English Dictionary]]''.<ref name="OED1">{{cite web|url= http://dictionary.oed.com/ akụkọ/okwu ọhụrụ.html| title =Ma ọchịchị 2007 okwu ọhụrụ, OED| onye nkwusa=[[Oxford University Press]]| ụbọchị = 2007-03-01 | ode akwụkwọ=Diamond, Graeme| nweta =2007-03-16 }}</ref>
==Ụdị njirimara
{{Refimprovesect|date=Disemba 2009}}
Ward Cunningham, na onye na-ede akwụkwọ [[Bo Leuf]], n'akwụkwọ ha ''[[The Wiki Way|The Wiki Way: Quick Collaboration on the Web]]'' kọwara isi okwu nke echiche Wiki dị ka ndị a:
* Wiki na-akpọ ndị ọrụ niile ka ha dezie ibe ọ bụla ma ọ bụ mepụta ibe ọhụrụ n'ime webụsaịtị wiki, na-eji naanị [[vanilla software|plain-vanilla]] ihe nchọgharị webụ na-enweghị mgbakwunye ọ bụla [[browser extension | add-ons]].
* Wiki na-akwalite mkpakọrịta isiokwu bara uru n'etiti ibe dị iche iche site n'ime ka imepụta njikọ ibe ọ fọrọ nke nta ka ọ dị mfe ma gosi ma ibe ebumnuche ezubere dị ma ọ bụ na ọ nweghị.
* Wiki abụghị saịtị ejiri nlezianya hazie maka ndị ọbịa nkịtị. Kama, ọ na-achọ itinye onye ọbịa ahụ n'usoro ihe okike na imekọ ihe ọnụ na-aga n'ihu nke na-agbanwe ọdịdị ebe nrụọrụ weebụ mgbe niile.
Wiki na-enyere aka ijikọ aka dee akwụkwọ, na s[[asusu akara]] site na iji [[ihe nchọgharị weebụ]]. A na-akpọ otu ibe dị na webụsaịtị wiki dị ka “ibe wiki”, ebe mkpokọta ibe niile nke [[hyperlink]] na-ejikọ nke ọma bụ “wiki”. Wiki bụ n'ezie nchekwa data
.<ref name="ebersbach10"/>|}}
===Security===
The open philosophy of most wikis, allowing anyone to edit content, does not ensure that every editor is well-meaning. Vandalism can be a major problem. In larger wiki sites, such as those run by the [[Wikimedia Foundation]], [[vandalism]] can go unnoticed for a period of time. Wikis by their very nature are susceptible to intentional disruption, known as "[[troll (Internet)|trolling]]".
Wikis tend to take a ''[[soft security]]''<ref name="soft sỌnụ ego mmebi nke wiki na-enweta dabere n'otú e si emeghe wiki.
Dịka ọmụmaatụ, ụfọdụ wiki na-ekwe ka ndị ọrụ na-edebanyeghị aha, nke [[IP address]] na-akọwa, ka ha dezie ọdịnaya, ebe ndị ọzọ na-ejedebe naanị ndị ọrụ debanyere aha. Ọtụtụ wiki na-enye ohere edezi aha na-enweghị akaụntụ,<ref>{{harv|Ebersbach|2008|p=108}}</ref> mana na-enye ndị ọrụ edebanyere aha ọrụ ndezi ọzọ; n'ọtụtụ wiki, ịghọ onye ọrụ edebanyere aha bụ usoro dị mkpụmkpụ ma dị mfe. Ụfọdụ wiki chọrọ oge echere agbakwunyere tupu ịnweta ụfọdụ ngwaọrụ. Dịka ọmụmaatụ, na [[Wikipedia Bekee]], ndị ọrụ debanyere aha nwere ike ịnyegharị ibe ha aha ma ọ bụrụ na akaụntụ ha dị opekata mpe ụbọchị anọ. Wiki ndị ọzọ dị ka [[Portuguese Wikipedia]] na-eji ihe ndezi chọrọ karịa oge achọrọ, na-enye mgbakwunye ngwaọrụ mgbe onye ọrụ mezichara ọnụọgụ ndezi iji gosipụta ntụkwasị obi na uru ha dị ka onye ndezi. N'ụzọ bụ isi, wiki "mechiri emechi" na-adịkwa nchebe ma bụrụ ndị a pụrụ ịdabere na ya mana ha na-eto nwayọọ nwayọọ, ebe ọtụtụ wikis na-emeghe na-eto n'ike n'ike mana na-ebute ịbụ ihe mgbaru ọsọ dị mfe maka imebi ihe. Ihe atụ doro anya nke a ga-abụ nke Wikipedia na [[Citizendium]]. Nke mbụ mepere emepe nke ukwuu, na-enye onye ọ bụla nwere kọmputa na ịntanetị ohere dezie ya, na-eme ka ọ na-eto ngwa ngwa, ebe nke ikpeazụ chọrọ ezigbo aha ndị ọrụ na [[biography] nke onwe ha, na-emetụta uto nke wiki mana imepụta ya. ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ "ihe mebiri emebi" ambiance.
Otu ụzọ e si achọta wiki na otu isiokwu bụ ịgbaso netwọk wiki-node site na wiki gaa na wiki; nke ọzọ bụ ịga Wiki "njegharị ụgbọ ala", dịka ọmụmaatụ: {{srlink|Wikipedia:TourBusStop|Stop bọs nlegharị anya Wikipedia}}. [[Ngalaba aha|Aha ngalaba]] nwere "wiki" na-eto eto na ewu ewu iji kwado niche ndị akọwapụtara.
==Obodo==
==Ogbe ndị ọrụ ===
Ọtụtụ wiki [[obodo]] bụ nke nzuzo, ọkachasị n'ime [[Company|ụlọ ọrụ]]. A na-ejikarị ha dị ka [[internal documentation]] maka sistemu na ngwa n'ime ụlọ.
Enwekwara WikiNodes nke bụ ibe na wiki na-akọwa wiki nwere njikọ. A na-ahazikarị ha dị ka ndị agbata obi na ndị nnọchiteanya. Wiki ''onye agbata obi'' bụ naanị wiki nwere ike kparịta ọdịnaya yiri ya ma ọ bụ nwee mmasị ọzọ. Wiki ''onye nnọchiteanya'' bụ wiki nke kwetara ka enyefe ụfọdụ ọdịnaya na wiki ahụ.
Maka ndị nwere mmasị ịmepụta wiki nke ha, enwere "[[wiki farm]]s" dị n'ihu ọha, ụfọdụ n'ime ha nwekwara ike ime wiki nke nzuzo, nke echekwara paswọọdụ.
[[PBwiki]], [[Socialtext]], [[Wetpaint]], na [[Wikia]] bụ ihe atụ ama ama nke ọrụ dị otú ahụ. Maka ozi ndị ọzọ, lee [[ndepụta nke ugbo wiki]]. Rịba ama na ugbo wiki efu na-enwekarị mgbasa ozi na ibe ọ bụla.
===Ogbe nyocha ===
Wiki bụ isiokwu na-arụsi ọrụ ike nke nyocha. Nzukọ wiki abụọ ama ama bụ
* [[WikiSym|Mgbakọ Mgbakọ Mba Nile na Wikis (WikiSym)]], [[ọgbakọ agụmakwụkwọ|ọgbakọ]] nke raara nye wiki [[nyocha]] na ime n'ozuzu ya.
* [[Wikimania]], ọgbakọ raara nye nyocha na omume [[Wikimedia Foundation]] dị ka Wikipedia.
N'ime edemede nke 2009 maka akwụkwọ akụkọ agụmakwụkwọ London Times Higher, onye ọkà ihe ọmụma Martin Cohen buru amụma na ihe nlereanya 'n'okpuru' a ga-emesịa karịa "ọbá akwụkwọ nke Ọmụma Niile" dị ka Wikipedia na Citizendium.<ref name="timeshighereducation" .co.uk"/>
==Leekwa==
* [[ntụnyere wiki software]]
* [[Sistemụ njikwa ọdịnaya]]
* [[Wikipedia#Learning resources|Ndepụta akụrụngwa mmụta]] - nkuzi, vidiyo nkuzi, ihe nkiri slide, akwụkwọ ederede, ajụjụ ajụjụ, wdg, metụtara Wikipedia na Wiki ndị ọzọ.
* [[ndepụta nke wiki]]
* [[mmekọrịta na-ekesa nke ukwuu]]
* [[bọtịnụ ndezi zuru ụwa ọnụ]]
==Akwụkwọ ntụaka==
{{reflist|2}}
{{refbegin}}
* {{Citation|title=Wiki: Web Collaboration|last=Ebersbach|first= Anja|publisher=[[Springer Science+Business Media]]|year=2008|isbn=3540351507}}
{{refend}}
==Further reading==
* {{Cite book|title=Wikipatterns|author=Mader, Stewart|publisher=[[John Wiley & Sons]]|date=2007-12-10|isbn=0470223626}}
* {{Cite book|title=Wikinomics: How Mass Collaboration Changes Everything|author=Tapscott, Don|publisher=Portfolio Hardcover|date=2008-04-17|isbn=1591841933}}
* {{Cite book|title=The Wiki Way: Quick Collaboration on the Web|author=Leuf, Bo|publisher=[[Addison-Wesley]]|date=2001-04-13|isbn=020171499X}}
==External links==
{{Commons|wiki}}
{{Spoken Wikipedia|En-Wiki2.ogg|2007-03-14}}
* [http://computer.howstuffworks.com/wiki.htm Wikis] at [[HowStuffWorks]].
* [http://www.artima.com/intv/wiki.html Exploring with Wiki] An interview with [[Ward Cunningham]], by Bill Verners.
* [http://www.wikimatrix.org/ WikiMatrix] website for comparing wikis.
{{Wiki topics}}
{{Computer-mediated communication}}
<!-- INFOBOX: OFF -->
<!-- PLURALITY: OFF -->
[[Òtù:Self-organization]]
[[Òtù:Social information processing]]
[[Òtù:Hypertext]]
[[Òtù:Human-computer interaction]]
[[Òtù:Wikipedia]]
[[Òtù:Intanet]]
2fbirpo80wcstcurktiszjrnoeahy95
Ndi Haụsa
0
2261
95521
92582
2022-08-26T09:22:39Z
Sayvhior
13464
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Hausa Family.jpg|thumb|Ezinaulo Ndi Hausa]]
[[Usòrò:Hausa language map.png|thumb|Hausa language map: yellow is Haussa]]
N'ala [[Naijeria]], '''ndi Hausa''' bu ndi mbu na onu ogugu. Obu wo bu ndi ukwu ozo ndi Igbo luru agha na Naigeria na [[Biafra]]. N'ala ukwu [[Afrịka]] nile, ha bi wo na ala ana-kpo [[Sudan]], n'ebe ana-kpo [[Chad]] nke nnuku
== Lee nke özö ==
* [[Ndi Igbo]]
{{commons|Category:Hausa people|Ndi Haụsa (Haussa people 73%p in Nigeria)}}
==Abo Foto==
<gallery>
File:Amal Umar, Husna Adam Annuree and others in a traditional event in kaduna.jpg|thumb|Amal Umar, Husna Adam Annuree na ndi ozo na emume omenaala na kaduna
File:Hausa lady.jpg|thumb|Nwaanyi onye hausa
File:Hausa Fulani Ei Mubarak Ceremony 04.jpg|thumb|Emume Hausa Fulani Ei Mubarak 04
</gallery>
Image:
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Naigeria|Haussa]]
mvplz4odpn1yuh2tnkeie88dzovxdrp
Wiktionary
0
2423
95321
59451
2022-08-25T22:15:39Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Wiktionary-logo.svg|thumb|200px|right|Logo ndi Wiktionary]]
'''Wiktionary''' bu nwanne Wikipedia. Dika Wikipedia bu ''encyclopedia'' nwere he unu nwere ike gu n'akwughi ugwo, Wiktionary bu ''dictionary'', nwere ihe kwaa.
==Lee nke ozo==
* [[Wikipedia]]
==Links na aga n'ezi==
* [http://www.wiktionary.org Wiktionary]
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Wikipedia]]
cfj1y2xa04ljnlgphzx2thh1di4fvom
Wikimedia Commons
0
2431
95315
51212
2022-08-25T22:11:03Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Commons-logo-en.svg|thumb|150px|right]]
'''Wikimedia Commons''', nke ana-kpo '''Wikicommons''' ufodu, bu nwanne oke Wikipedia, nke nwere he nile bu na '''''[[public domain]]'''''. Ihe no na Wikimedia Commons, ndi uwa nwere ike iji me he, site odi public, tupu ha kweghi.
== Links na aga n'ezi ==
* [[:commons:Main Page|Wikimedia Commons]]
qqnjceipzcsxcmc86ac831to1vhjdly
Wikipedia nke ndị bekee
0
2432
95318
91854
2022-08-25T22:13:25Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Wikipedia-logo-v2-en.png|right]]
'''English Wikipedia''' bu aha ana-kpo otu ''[[Wikipedia]]'' bu na olu [[bekee]]. Wikipedia ahu vuru ivu, bu nke Wikipedia mbu e mere 15 Jenụwarị na afo 2001.
==Lee nke ozo==
* [[Wikimedia]]
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Wikipedia]]
ihyoh0h0gm4pa6a1edhcj78vttcg6a4
October
0
2440
95647
83941
2022-08-26T10:37:00Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Íshí nke önwa}}
Na iguafọr ''Gregorian'', '''Ọktoba''' bu onwa iri na afo, bu otu onwa n'ime asaa nwere ubochi ruru 31 (''iri ato na otu'') n'ime wo. Na mgbe gara-aga, Ọktoba bula onwa asato, site na afo nwela onwa iri. Afo nwere onwa iri na abwo ubochi kena.
{{Commons|Ọktoba}}
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ọktoba]]
miv1por59y50u9yr9b3onwpd8etxupi
Önwa mbu
0
2441
95623
65176
2022-08-26T10:17:13Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Íshí nke önwa}}
Na ogúafọr ndi ''Julian'' ma ''Gregorian'', '''Jenụwarị''' bụ ọnwa mbụ na afọ nile, bụ otu ọnwa n'ime asaa nwere ubochi ruru 31 (''iri atọ na otu''). Ma ụbọchi kena, otu afọ nwere ọnwa iri na abụọ.
[[Usòrò:Ciclo dei mesi, gennaio.jpg|thumb|200 px|Venceslao, 1390-1400, ''Önwa mbu'']]
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Önwa mbu]]
[[Òtù:Önwa (ogẹ)]]
cilxnvvyytku4cri6oedl9zl6onoi17
February
0
2442
95631
83927
2022-08-26T10:21:23Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Íshí nke önwa}}
Na iguafor nke ''Julian'' ma ''Gregorian'', '''Febrụwarị''' bu onwa abuo na afo nile, bu onwa n'eweghi ubochi ruru 30 (''iri ato''). Mgbe afo bu na oge ana-kpo ''leap year'', Febrụwarị nwere ubochi ruru 29 (''iri abuo na iteghete''). Oge nile, onwere ubochi ruru 28 (''iri abuo na asato'').
[[Òtù:Febrụwarị]]
97spinjfplx6xnme85v8eau2s32d8gl
March
0
2443
95633
85975
2022-08-26T10:22:35Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Íshí nke önwa}}
Na iguafọ ''Gregorian'', '''Maachị''' bu onwa ato na afo, bu otu onwa n'ime asaa nwere ubochi ruru 31 (''iri ato na otu''). Na mgbe gara-aga, Maachị bula onwa mbu, site na afo nwela onwa iri. Mgbe ekere ''[[Jenụwarị]]'' na ''[[Febrụwarị]]'', Maachị a-da, mee afo nwere onwa iri na abuo.
==Ihe a neme na Maachị==
* ''[[:en:International Womens Day|Ubochi nke Nwanyi-nile n'Uwa]]'' - [[8 Maachị]]
* ''Ides of Maachị'' - [[15 Maachị]] (oge e buru nwoke [[eze]] nke [[ndi ocha]], nke ana-kpo [[Julius Caesar]]
* ''[[:en:Good Friday|Friday nk'oma]]'' - (n'oyu Friday no n'etiti [[20 Maachị]] ru [[23 Eprel]])
[[Òtù:Maachị]]
kqu0ruu3uvhavdrztuwrah2powpmvpx
Önwa ànó
0
2444
95635
83930
2022-08-26T10:23:18Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Íshí nke önwa}}
Na iguafọ''Gregorian'', '''Eprel''' bụ ọnwa anọ na afọ, nwere ụbọchi ruru 30 (iri atọ). Na mgbe gara-aga, Eprel bula ọnwa abụa, site na afọ nwela ọnwa iri. Mgbe ekere ''[[Jenụwarị]]'' na ''[[Febrụwarị]]'', Eprel a-da, mee afọ nwere ọnwa iri na abụọ.o
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Önwa ànó]]
[[Òtù:Önwa (ogẹ)]]
0j47fc6dhnvxmwesk3386wnkw7mpfwg
May
0
2445
95636
83932
2022-08-26T10:24:31Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Íshí nke önwa}}
Na iguafọ ''Gregorian'', '''Mee''' bu onwa ise na afo, bu otu onwa n'ime onwa iri na abuo na afor nwere ubochi ruru iri-ato-na-otu (31).
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Mee]]
4dlozdogszbnxschxm3d85rgte1lhin
Önwa ishií
0
2446
95638
83933
2022-08-26T10:25:31Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Íshí nke önwa}}
Na ogúafọr Gregorian, '''Juun''' bu onwa isii na afo. O nwere ubochi ruru 30 (iri ato).
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Önwa ishií]]
[[Òtù:Önwa (ogẹ)]]
o4aly5rjipqcqtgz9tb7n919k07leg1
July
0
2447
95640
83934
2022-08-26T10:27:08Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{íshí nke önwa}}
Ime oguafọr ''Gregorian'', '''Julaị''' bu onwa asato na afo, bu otu onwa n'ime asaa nwere ubochi ruru 31 (''iri ato na otu''). Na mgbe gara-aga, Julaị bula onwa ise mgbe adila kpo ya ''Quintilis''. Otu afo nwela onwa iri. Mgbe ekere ''[[Jenụwarị]]'' na ''[[Febrụwarị]]'', Julaị a-da, mee otu afo nwere onwa iri na abuo.
{{édéNtạ}}
[[Òtù:Julaị]]
fph2qamcmrt06a2zoog7ikkqnm2nty5
August
0
2448
95642
83937
2022-08-26T10:28:10Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Íshí nke önwa}}
Na iguafọr ''Gregorian'', '''Ọgọọst ''' bu onwa asato na afo, bu otu onwa n'ime asaa nwere ubochi ruru 31 (''iri ato na otu'') n'ime wo. Na mgbe gara-aga, Ọgọọst bula onwa isii ma mgbe adila kpo ya ''Sextilis''. Otu afo nwela onwa iri mgbe ahu. Ubochi kena, afo nwere onwa iri na abuo.
[[Òtù:Ọgọọst]]
sryohlt6z4d9vjs07w9mad5x0wy6ma6
Septemba
0
2449
95646
83939
2022-08-26T10:35:59Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{íshí nke önwa}}
Na iguafọr ''Gregorian'', '''Septemba''' bu onwa iteghete na afo, nwere ubochi ruru 30 (''iri ato''). Na mgbe gara-aga, Septemba bula onwa asaa, site na afo a-di enwela ''[[Jenụwarị]]'' na ''[[Febrụwarị]]''. Mgbe ekere wo, otu afo enweta onwa iri na abuo.
{{édéNtạ}}
[[Òtù:Septemba]]
e9tuoeb932v1segjthay4wu0rzg3u3i
Disemba
0
2451
95649
83942
2022-08-26T10:50:42Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Íshí nke önwa}}
Na iguafọr ''Gregorian'', '''Disemba''' bu onwa iri na abuo, na afo, bu otu onwa n'ime asaa nwere ubochi ruru 31 (''iri ato na otu'') n'ime hwo. Na mgbe gara-aga, Disemba bula onwa iri, site na afo nwela onwa iri. Afo nwere onwa iri na abuo ubochi kena.
Disemba bu kwaa onwa no na azu dị mee kpochie afo nile.
[[Òtù:Disemba]]
e1edir8u2r7zs5exurs1kzgecgl7pfh
Liberalism
0
2522
95355
83982
2022-08-25T23:44:06Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Declaration of the Rights of Man and of the Citizen in 1789.jpg|thumb|Nkwupụta nke ikike mmadụ na nke ndị obodo n'afọ 1789]]
[[Usòrò:Liberalism.png|thumb]]
'''Liberalism''' bu echiche kuru ihe na: ndi mmadu nile n'uwa nwere oke ha si di ndu n'onwu ya, n' nwere ndi government gwa-wa ya ihe okwesiri mee mgbe nile. Kama nye ndi mmadu nsobu, government kwesiri nye ndi onwe ya otu ha nwere ike bi ndu nmara nma, no nga ta o wefu ndi joro njo.
Ndi n'ebi na echiche nkea bu ndi ana-kpo ''Liberal (s)''. Ma ubochi ke, ndi Liberal di si ndi mmadu nwere kwaa ike ha nwere-ike ji nye ndi n'aweghi iri aka. Ha si ta ndi mmadu mee ihe ha nwere ike mee ta ndi mmadu lile no n'uwa di mma.
==Lee nke ozo==
* [[Moderate]]
* [[Conservative]]
[[Òtù:Che]]
[[Òtù:Ndọrọ ndọrọ ọchịchị]]
[[Òtù:Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Nigeria]]
rtur84x7onq01j7uhkfznjfw6yyene2
Wikiquote
0
2632
95319
53289
2022-08-25T22:14:24Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Wikiquote-logo-en.svg|thumb|170px|right|Wikiquote]]
'''Wikiquote''' bu otu nwanne [[Wikipedia]], di gba na [[MediaWiki]]. Ndi [[Wikimedia Foundation]] bu nde di lekotawa ya, dika na Wikipedia. ''Wikiquote'' nwere ''quotes'' (ihe ndi madu siri) nde oke madu si gbasara ihe uwa.
==Lee nke ozo==
* [[Wikibooks]]
gpsn7bucz3a078cyxoptudr7m63wxlq
Wikibooks
0
2633
95314
58261
2022-08-25T22:10:23Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Wikibooks-logo-en.svg|thumb|170px|right|Wikibooks]]
'''Wikibooks''', nke adila-kpo '''Wikimedia Free Textbook Project''' mana '''Wikimedia-Textbooks''', bu otu nwanne [[Wikipedia]]. O nwere akwukwo inwere ike nweta na akwughi ugwo.
==Lee nke ozo==
* [[Wikiquote]]
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Wikipedia]]
f20lxvl3qve3ly990hp1qjoyk9rs2kz
Wikisource
0
2635
95320
58262
2022-08-25T22:15:09Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Wikisource-logo.svg|thumb|170px|right|Wikisource - ''the Free Library'']]
'''Wikisource''' bu otu nwanne [[Wikipedia]]. Obu project ta emee [[wiki]] otu ndi madu nwere ike nweta akwukwo okeye no na olu ndi gara-aga, na akwughi ugwo.
==Lee nke ozo==
* [[Wikibooks]]
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Wikipedia]]
jr1psldxnbpqijhwcq10syd7xicrldb
Önwa mbu 3
0
2682
95651
52931
2022-08-26T10:55:36Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 3''' bu ubochi nke ato na onwa ana-kpo [[Jenụwarị]]. Obukwa nke ato na afo nile. Anyi nwere agugu ubochi 362 (363 na afo ana-kpo ''leap year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 3==
* 1848 - Obodo nke Africa ana kpo [[Liberia]], enweta president nke mbu ya.
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
d1d7sq50vno5oqx32rmk0gi67mkjctr
Önwa mbu 20
0
2712
95668
52921
2022-08-26T11:45:05Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 20''' bu ubochi nke 20th (''iri abuo'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 345 (346 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 20==
==Onye amuru==
* [[1950]] - Mahamane Ousmane, onye President [[Niger]]
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
ks9r5yjp8gebnrk5gyjeq6gh40zdts1
Önwa mbu 27
0
2723
95675
52928
2022-08-26T11:53:34Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 27''' bu ubochi nke 27th (''iri abuo na asaa'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 338 (339 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 27==
* [[1996]] - Colonel [[Ibrahim Baré Maïnassara]], onye army, ewefu Mahamane Ousmane, onye ndi Niger mere elect ta obu president.
* [[2002]] - Oku bomb gbara ebe nde military [[Naigeria]] tinyere egbe ma bombu wo, ebu 1,000 na [[Lagos]].
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
4fhksq0tgrt3ih3oxwryxp3ykkfus9y
Önwa mbu 29
0
2781
95677
52930
2022-08-26T11:57:22Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 29''' bu ubochi nke 29th (''iri abuo na iteghete'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]], mana afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 336 (337 na afo nke ana-kpo leap-year) du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 29==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
orxpyvditxt7v2qx6c3d2aa4lj7eisv
Önwa mbu 30
0
2791
95678
52932
2022-08-26T11:58:43Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 30''' bu ubochi nke 30th (''iri ato'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]], mana afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 335 (336 na afo nke ana-kpo leap-year) du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 30==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
6gn48xatyrxiqr8gip1x6v12k1ed0xv
Önwa mbu 2
0
2827
95650
52920
2022-08-26T10:52:48Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 2''' bu ubochi nke 2nd (''abuo'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 363 (364 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 2==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
hmbtrwy1jli8pnrlc3sd252vz1ju2yr
Önwa mbu 4
0
2828
95652
52934
2022-08-26T10:57:55Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 4''' bu ubochi nke 4th (''ano'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 361 (362 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 4==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
gggrn463jxvuk4dwoi4wfydjua00gj4
Önwa mbu 5
0
2829
95653
52935
2022-08-26T11:07:17Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 5''' bu ubochi nke 5th (''ise'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 360 (361 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 5==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
i0wf11rd8sraacla0xssvx1zuv0o6qj
Önwa mbu 6
0
2830
95656
52936
2022-08-26T11:21:54Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 6''' bu ubochi nke 6th (''isii'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 359 (360 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 6==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
plvmn0qopietw4nkaw68uxlc235q3oq
Önwa mbu 7
0
2832
95657
52938
2022-08-26T11:23:46Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 7''' bu ubochi nke 7th (''asaa'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 358 (359 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 7==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
1p4m50mlxn17r6lk7jee0ggxmu74oqi
Önwa mbu 8
0
2833
95658
68607
2022-08-26T11:26:06Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 8''' bu ubochi nke 8th (''asato'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 357 (358 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 8==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
6mn2ku7s0jjsbr685nzc6p6wnpbtj3p
Önwa mbu 9
0
2834
95659
52940
2022-08-26T11:29:02Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 9''' bu ubochi nke 9th (''iteghete'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 356 (357 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 9==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
esm72u42pyuw1vusmmp3ei9xe84yxp8
Önwa mbu 12
0
2836
95660
52912
2022-08-26T11:30:46Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 12''' bu ubochi nke 12th (''iri na abuo'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 353 (354 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 12==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
oe0v3x00ujtsfwtf149qwjpatimywe6
Önwa mbu 13
0
2837
95661
52913
2022-08-26T11:31:37Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 13''' bu ubochi nke 13th (''iri na ato'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 352 (353 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 13==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
o58uqrsqwrfcw7uc2hnyf3cg195odvx
Önwa mbu 14
0
2838
95662
52914
2022-08-26T11:32:54Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
14 Jenụwarị bu ubochi nke 14th (''iri na ano'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 351 (352 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na 14 Jenụwarị==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
qvo523q0nsbnui4rb9n2vp1isv0x9v6
Önwa mbu 15
0
2839
95663
52915
2022-08-26T11:34:09Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 15''' bu ubochi nke 15th (''iri na ise'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 350 (351 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na 15 Jenụwarị==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
tbulls6r3y78d35pgs57tp3peu71o0j
Önwa mbu 16
0
2840
95664
52916
2022-08-26T11:40:11Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 16''' bu ubochi nke 16th (''iri na isii'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 349 (350 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 16==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
6r1o5x6hjmmj583i4k9kwchuwebkmhs
Önwa mbu 17
0
2841
95665
52917
2022-08-26T11:41:19Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 17''' bu ubochi nke 17th (''iri na asaa'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 348 (349 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 17==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
gmtau0lom8nm8l2k4385wtwgypitm94
Önwa mbu 18
0
2842
95666
52918
2022-08-26T11:42:31Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 18''' bu ubochi nke 18th (''iri na asato'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 347 (348 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe méré nị==
* [[350]] – Generallus [[Magnentius]] kúfùrù [[Ndetu ndi Mpaghara Rome|Onye Mpaghara Roman]] [[Constans]], yáa tinyé onwe ya na oché Mpaghara.
* [[474]] – [[Leo II (emperor)|Leo II]] bu [[Onye Mpaghara Byzantine]].
* [[532]] – [[Nsogbu Nika]] na [[Constantinople]] dàrà.
* [[1126]] – [[Emperor Huizong (Song Dynasty)|Emperor Huizong]] wefùrù onwe ya na oché ọchíchì nke [[China|Ndi China]], ya tinye nwa ya nwoke nke o hürü ná ányá búrú [[Onye Mpaghara Qinzong nke Song|Onye Mpaghara Qinzong]].
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
9zm8j0qe8yknraoqp4kvlpqs64bxve6
Önwa mbu 19
0
2843
95667
52919
2022-08-26T11:43:16Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 19''' bu ubochi nke 19th (''iri na iteghete'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 346 (347 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 19==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
swggd5ltrm7v1mq3y39q1wjhbs7jz2w
Önwa mbu 21
0
2844
95669
52922
2022-08-26T11:46:07Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 21''' bu ubochi nke 21st (''iri abuo na otu'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 344 (345 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 21==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
i63l2w05gumgfdmp7gn8tcwnbac816p
Önwa mbu 22
0
2845
95670
69981
2022-08-26T11:47:09Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 22''' bu ubochi nke 22nd (''iri abuo na abuo'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 343 (344 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 22==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
p6rvhukuwwnqx9rlb9z1ctwd0jya99h
Önwa mbu 23
0
2846
95671
52924
2022-08-26T11:47:43Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 23''' bu ubochi nke 23rd (''iri abuo na ato'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 342 (343 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 23==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
t9yqjfpw9m09o79ztz4rdkpobbnae0s
Önwa mbu 24
0
2847
95672
52925
2022-08-26T11:48:41Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 24''' bu ubochi nke 24th (''iri abuo na ano'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 341 (342 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 24==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
9r21zwatrgqhiji94leabxgkstih6da
Önwa mbu 25
0
2848
95673
52926
2022-08-26T11:50:17Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 25''' bu ubochi nke 25th (''iri abuo na ise'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 340 (341 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 25==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
70ciz1fpomtfgt91e4uuk8hlnp0665j
Önwa mbu 26
0
2849
95674
52927
2022-08-26T11:52:47Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 26''' bu ubochi nke 26th (''iri abuo na isii'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 339 (340 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 26==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
d44h77qish3omynoys3id7krmq768dn
Önwa mbu 28
0
2850
95676
52929
2022-08-26T11:55:40Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{IguafọrÖnwa-ụzụ-Alụsị|float=right}}
'''Önwa mbu 28''' bu ubochi nke 28th (''iri abuo na asato'') na onwa ana kpo [[Jenụwarị]] ma na afo nile. Na ''Gregorian'' calender, anyi nwere agugu ubochi 337 (338 na afo nke ana-kpo ''leap-year'') du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na Önwa mbu 28==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
[[Òtù:Önwa mbu]]
nkr2d0tgmxkfxo3tjvlc6s2dtnr891w
Hawaii
0
3042
95529
59081
2022-08-26T09:26:46Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Ákwúkwó orünotu:Flag of Hawaii.svg|thumb|200px|right]]
[[Ákwúkwó orünotu:Map of USA highlighting Hawaii.png|thumb|200px|right]]
'''Hawaii''' bu state no n'ime ala ndi [[United States of Amerika]].
==Lee nke ozo==
* [[United States of Amerika]]
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Hawaii| ]]
4uxpb34aucnm1oyx10z1kcr9rirh0z9
Togo
0
3085
95394
71257
2022-08-26T05:03:01Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Ngwómárí Obodo
|conventional_long_name = République Togolaise<br />
(''Togolese Republic'')
|common_name = Togo
|image_flag = Flag of Togo.svg
|image_coat = Emblem of Togo.svg
| symbol_type = Ihü
|image_map = LocationTogo.svg
|okwukwu_obodo = "Travail, Liberté, Patrie" (Asusu France)
"Oru, Nnwere Onwe, Ala Nna"
|capital = [[Lomé]]
|asusu_obodo = [[French]]
}}
[[File:2014-06-16 19-07-24 Togo Maritime - Adjogblé.JPG|thumb|292px|Lomé bụ isi oche Togo.]]
'''Togo''' ('''République Togolaise''' n'asụsụ French) bụ otu obodo no na [[Afrịka]]. [[Mádu]] jùrù ya nke 6,191,155 (2010).<ref>[http://www.citypopulation.de/Togo.html Madu na Togo], na citypopulation.de/Togo, looked up on 26 February 2016.</ref> O no n'etiti [[Ghana]] na [[Benin]].
Isi oche Togo bụ ebe ana-kpo ''Lomé'', nwéré madu ha sị rùrù, 1,859,800 (2016; ntule).<ref>[http://www.citypopulation.de/Togo.html Madu na Lomé Agglomeration], na citypopulation.de/Togo, looked up on 26 February 2016.</ref>
==Lee nke ozo==
* [[Afrịka]]
==References==
{{References}}
==Links n'aga n'ezi== <!--external links-->
{{Commons category|Togo}}
* Offical websit: [http://www.republicoftogo.com/Toutes-les-rubriques/In-English The Republic of Togo], in english, looked up on 22 February 2016.
* Togo Universities at [http://africauniversities.org/togo/ africauniversities.org/togo], looked up on 22 February 2016.
{{Ala no n'ime Afrika}}
{{ÉdéNtạ}}
gnbbw8vfrm54zjpeqe0h7xu83ugufb8
Washington (nkeji obodo)
0
3105
95262
70342
2022-08-25T21:34:27Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Flag of Washington.svg|thumbnail|200px|right]]
[[Usòrò:Seal of Washington.png|thumbnail|200px|right]]
'''Washington''' bu otu state no na [[United States of Amerika]].
[[Usòrò:Map of USA WA.svg|thumbnail|200px|left]]
==Lee nke ozo==
* [[Njikota Obodo Amerika]]
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Washington (nkeji obodo)| ]]
ovlwmu9nzncx2apx64ie7agrsagxpf1
Waịómịn
0
3110
95277
59034
2022-08-25T21:44:43Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Flag of Wyoming.svg|thumb|200px|right]]
[[Usòrò:Seal of Wyoming.svg|thumb|200px|right]]
'''Wyoming''' bu otu state no na [[United States of Amerika]].
[[Usòrò:Map of USA WY.svg|thumb|200px|left]]
==Lee nke ozo==
* [[Njikota Obodo Amerika]]
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Waịómịn| ]]
06phsnejamambvlm94durg702ey9wb3
Harriet Tubman
0
3623
95654
65330
2022-08-26T11:16:07Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{| class="infobox" style="float:right;margin:0 0 1em 1em;font-size:90%;clear:right;width: 23em" cellspacing="5"
!colspan="3" style="background: #ccc; text-align: center; font-size: larger;" | '''Harriet Tubman'''
|-
|-
|style="text-align: center;" | ''Harriet Tubman na onyónyó afor ya á nogị.''
|-
|}
'''Harriet Tubman''' (ha muru ya Araminta Ross na afo 1820 — wuo na 1913) bu onye [[African American]] nke nyere aka I wefuta ndi Oho ojie no na Amerika. O bukwa onye ne nyo ndi madu maka ndi Union ngbe Argha no nime America.
{{DEFAULTSORT:Tubman, Harriet}}
[[Òtù:Ndi Amerika]]
[[Òtù:Ndi Afrika nke Amerika]]
87nmo8q0hr1qcevd40yn1m8za0gptpk
Ikenga
0
3807
95639
85976
2022-08-26T10:27:01Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:COLLECTIE TROPENMUSEUM Houten beeld van een man met ramshoorns TMnr 5112-1.jpg|thumb|Ikenga]]
'''Ikenga''' ( [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]] pụtara ike"). Obu kwazi alusi sirike n'ala Igbo. Ọ bụ otu n'ime ihe ndị dị ike nke ndị Igbo na-eme omenala huru n'anya. O nwere ''Chi'' (chi nke aka ya), ''ndichie'' nna ya, nke ''aka Ikenga'' (n'aka aka nri), ''ike'' (ike) nakwa nke ime mmụọ site n'ekpere na ịchụ àjà. <ref name="Okere">{{Cite news|last=Okere|first=Rose|title=Ikenga In Traditional Igbo Society|url=http://www.ngrguardiannews.com/arts/article02/110709?pdate=110709&ptitle=Ikenga%20In%20Traditional%20Igbo%20Society&cpdate=110709|date=|accessdate=}}</ref>
A na-ahụkarị Ikenga n'etiti ndi Igbo bi n' [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]], [[Ȯra Enugu|Enugu]], [[Ȯra Delta|Delta]] na akụkụ ụfọdụ nke obodo [[Ȯra Kogi|Kogi]] .
[[Usòrò:Ikenga Igbo god.JPG|thumb|Ikenga, an igbo diety]]
. <ref name="Okere">{{Cite news|last=Okere|first=Rose|title=Ikenga In Traditional Igbo Society|url=http://www.ngrguardiannews.com/arts/article02/110709?pdate=110709&ptitle=Ikenga%20In%20Traditional%20Igbo%20Society&cpdate=110709|date=|accessdate=}}</ref>
== Ọrụ nke Ikenga ==
=== Njirimara ikenga ===
Ikenga bu ihe ndi mmadu na-eme onwe ha.
<ref>[http://www.spelman.edu/bush-hewlett/African_Art/ikenga.html] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060813192028/http://www.spelman.edu/bush-hewlett/African_Art/ikenga.html|date=August 13, 2006}}</ref> Ọ na-achịkwa ụlọ ọrụ, ọrụ ugbo, na onye ọrụ ugbo, a na-eme kwa ememme kwa afọ na ememme Ikenga kwa afọ. <ref>Umeh, John. ''After God is Dibia Volume 2''. Page 50.</ref> Ndị nwe ya kwenyere na ọ ga-eweta akụ na ụba na nchekwa.
=== Chineke nke agboche ===
Ikenga ihu abụọ bụ nkata kasị ochie nke Ikenga na ala Igbo. Ọ bụ chi ihu abụọ, ihu otu ihu na-ele afọ ochie ka otu ihu na-ele afọ ọhụrụ. Nke a bụ ihe ndabere nke kalenda Igbo ochie na nke ochie. <ref>Umeh, John. ''After God is Dibia Volume 2''. Page 49.</ref> Dị ka chi nke mmalite, o nwere aha otuto nke ''Ikenga owa ota'' .
== Idebe nke Ikenga ==
Ikenga nwere nsọ di iche iche. A na-achụrụ ya àjà nke ihe dịka yam, oké ọkpa, mmanya, ihe ndị na-egbu egbu na alligator ose. Nkwado dị iche iche na-abụkarị ihe sara mbara na mgbe ụfọdụ obere na-adabere na ike ego nke onye nwe ya. Ọ bụrụ na onye nwe ya raara onwe ya nye, ọ na-azụ Ikga ya kwa ụbọchị na Kola na mmanya na mgbe ụfọdụ, karịsịa tupu ọrụ dị mkpa, ọ na-achụ ọbara nke oke oke ma ọ bụ ebule iji mee ka mmụọ ahụ nyere ya aka ịga nke ọma.
. <ref name="Okere">{{Cite news|last=Okere|first=Rose|title=Ikenga In Traditional Igbo Society|url=http://www.ngrguardiannews.com/arts/article02/110709?pdate=110709&ptitle=Ikenga%20In%20Traditional%20Igbo%20Society&cpdate=110709|date=|accessdate=}}</ref>
== Ụdị Ikenga ==
Dị ka MDW Jeffreys si kwuo, e nwere ụdị atọ nke Ikenga: ''ikenga madu'' (mmadụ), ''ikenga alusi'' (spirit), na ''otu tu'' (ihe nchọpụta). Nke mbu bụ onye mmadu nwere oke mpi, na-anọdụ n'elu oche. Nke abụọ bụ igwe akwa na mpi. Ihe omuma a di obere ma di mfe ma bia n'udi di iche iche. <ref name="Bentor68">Bentor, Eli. African Arts, Vol. 21, No. 2. Page 68.</ref>
=== Agha Ikenga ===
Ụdị nke ikenga a kasị mara amara bụ " onye agha ," na-akọwa onye mmadụ mepụtara nke ọma na mpi na okwu dị egwu. Ọ na-anọdụ n'elu oche, na-ejide ihe n'aka abụọ. Aka nri na-ejide mma ya na ogwe aka a na-ekwu okwu ya na agụba dị elu, aka ekpe bụ azu ma ọ bụ ọtụtụ ugboro, isi mmadụ nke nwere anya, imi, na ọnụ na-agbapụta ihu ihu concave. <ref name="Bentor68">Bentor, Eli. African Arts, Vol. 21, No. 2. Page 68.</ref> Onye agha ahụ na-emetụta ihe omume nke ndụ mgbe a na-atụ anya ka ndị mmadụ gosipụta ike agha ha. N'ịbụ onye ọtụtụ n'ime ndị na-eto eto nke ọgbọ na-enwe, ha na-egosi nwa okorobịa na-eto eto: siri ike, na-eyi uwe elu nke dike ahụ, na ijide mma na isi mmadụ. A na-ahụ nke a na ìgwè ndị agha mgbe ha na-egwu egwú. <ref name="Bentor70">Bentor, Eli. African Arts, Vol. 21, No. 2. Page 70.</ref>
A na-enwe mma mgbe nile n'aka nri, a na-akpọ ''aka ikenga'' (njenga aka), a na-akpọkwa ikenga ụlọ nsọ na aka nri. N'oge ndị na-adịbeghị anya, a na-eji ihe atụ dịka akara nke mwakpo dochie anya ihe ike ime ihe ike nke isi na mma. Ihe kachasị mma nke ihe oyiyi nile nke ikenga, mpi ( ''opi'' ), na-eburu nke a, na-eburu okwu a. Ilu Igbo na-ekwu, sị, "ebule ahụ na-eburu ibu agha" ( ''Ebune jị isi éji'' ); ya bu, mmadu aghaghi itinye aka n'ime uzo iji nwee ihe iga nke oma. <ref name="Bentor70">Bentor, Eli. African Arts, Vol. 21, No. 2. Page 70.</ref>
=== Obodo Ikenga ===
[[Usòrò:Statuette masculine ikenga, Nigeria, Musée du quai Branly.jpg|thumb|393x393px| Owu osisi nke Ikenga]]
Ụdị nke abụọ kachasị mkpa, nkọwa nke ụdị agha ahụ, nwere nnukwu ụlọ na ihe oyiyi mmadụ ma ọ bụ anụmanụ, ma ọ bụ abụọ. Onye a na-anọ ọdụ nọ na-egosiputa ihe eji aka ekpe na mkpara n'aka nri. Na ọtụtụ ihe atụ, ichi akara na-anọchi anya na ihu. Ụfọdụ n'ime ọnụ ọgụgụ ndị a, karịsịa ndị buru ibu, na-adịkarị karịa mita dị elu, ọ bụghị nke onye ọ bụla, ma ọ bụ nke oge a ma ọ bụ nke usoro ọmụmụ. <ref name="Bentor69">Bentor, Eli. African Arts, Vol. 21, No. 2. Page 69.</ref> Obodo ndị a Ikta na-anọchite anya ìgwè kama inwe ihe ndị mmadụ rụzuru na ùgwù ha, ma gosipụta ịdịgide n'etiti onye na otu. <ref name="Bentor71">Bentor, Eli. African Arts, Vol. 21, No. 2. Page 71.</ref> Ha na ndị na-egosi ọnụ ọgụgụ ndị a maara dị ka ''Ugo n'acho mma'' ("ugo na-achọ ịma mma") ma gosipụta ọtụtụ ihe ngosi nke nkà.
N'ihe atụ ndị a dị mfe nke ìgwè a, nnukwu ihe na-akwado ihe oyiyi ụmụ anụmanụ. Ndị ọzọ buru ibu Ikenga nwere nnukwu nkwenkwe ụgha ndị nwere mpi abụọ na-ekpuchi akụkụ nke isi ma na-aga n'ihu wee mee ka mpaghara ọzọ na-ejedebe n'isi isi agwọ. Ihe nkedo a na-ekpochapu na-eme na akụkụ ala nke mpi. N'elu isi, isi anọ nwere isi na otu ma ọ bụ karịa leopta n'elu. <ref name="Bentor69">Bentor, Eli. African Arts, Vol. 21, No. 2. Page 69.</ref> Ebumnuche ndị dị na obodo Ikenga na-enwekarị uwe ejiji dị ichiiche nke na-egosi njikọta mkpokọta. Ebumnobi ndị a na-egosikwa ihe obodo a maara maka, dịka ọmụmaatụ ma a maara ha dị ka dike, dinta, ahịa ma ọ bụ ndị ọrụ ugbo. N'ime ememe a na-eme kwa afọ, a na-ebute ụmụ nwoke niile a mụrụ n'afọ gara aga n'ihu obodo Ikenga ma si otú ahụ dị ka nọmba obodo. <ref name="Okere">{{Cite news|last=Okere|first=Rose|title=Ikenga In Traditional Igbo Society|url=http://www.ngrguardiannews.com/arts/article02/110709?pdate=110709&ptitle=Ikenga%20In%20Traditional%20Igbo%20Society&cpdate=110709|date=|accessdate=}}</ref>
=== Ikenga onye isi ihe ===
Ihe ndi ozo di iche iche, karia ndi nwere nkwenkwe ugha, yiri ka ha na ndi mmadu na ndi mmadu na ndi mmadu di. The atọ-legged stool, mara dị ka [[Óká|Awka]] stool, e debeere otu n'ime ọkwá kasị elu nke aha usoro, ''ọzọ'' aha. Ndị ọrụ ahụ na-egosi ikike, ma na-abata n'otu ụlọ ọrụ dị mgbagwoju anya, site na osisi dị mfe na mkpara nke ígwè a ji ígwè mechie mgbanaka ọla. Ụdị kachasị na-anọchi anya na ikenga bụ ''nsuagilign'', nke a na-ahụkarị site na openwork na ogwe. A na-eji ụkwụ, ''okike'', nke dị n'aka ekpe, dị ka opi, ''odu'' . Ọ na-ekwu banyere enyí ahụ, ihe nnọchianya zuru ezu maka ike na ndu. A na-ejikarị nwata nwoke ma ọ bụ nwa agbọghọ na-eburu oche na tusk, ọ bụ ezie na ọ bụghị onye ọrụ.
Ihe ka ukwuu n'ime ihe ndị a na-ahụkarị na-egosi ụdị ihe a na-adịghị ahụkebe, bụ nke nwere oghere dịka n'egedege ihu na ihu ụlọ. Ntụle bụ ọkachamara ọkachamara ọkachamara na ndị obodo Awka. Eji ichi ichota ndi kachasi elu nke ndi mmadu aha, tinyere umu nwoke na umu ndi inyom. A na-ejikarị ihe ndị e kwuru banyere anụmanụ mee ihe. Otu anụmanụ a ma ama nke e ji mee ihe na onye na-agụnye aha ya bụ agụ owuru, ''agu'', eze anụmanụ na ihe nnọchianya nke ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke nwoke. Mpi nke ebulu ma ọ bụ anụmanụ ndị ọzọ, nke a na-achọta na ihe oyiyi niile, gosipụtara ike na iwe. Otutu ihe omuma atu di iche iche n'eme ka ha mara oke ebulu, ma obu ma obu ma obu isi ma obu isi. A na-etinyekwa agwọ, nnụnụ, na ntụrụndụ na nkwụsị.
Ọtụtụ agha, ma onye agha ma onye akpọrọ aha, nwere usoro nke amụma ndị na-emetụta isi, na-abụkarị ugboro atọ ma ọ bụ ọzọ ọhụụ dị n'akụkụ nke ọ bụla. Ikenga na mpaghara ndịda nke Igbo nwere mkpịsị aka atọ n'elu ihe ntụpọ. E wezụga na ejikọta ya na Ikenga, ọnụ ọgụgụ atọ na-ejikọta ụmụ nwoke na West Africa dum. Ndị a projections wee guzo maka ''nzu,'' cone ekara iberibe nzu eji na ememe. A na-etinye ihe nzuzu a, nke na-atụ aro ịdị ọcha na nchebe, mgbe ụfọdụ iji anya na ụlọ nsọ. Ndị dị elu na-achọ nchebe anwansi n'ihi na ha na-abụkarị anyaụfụ, bụ nke amoosu na-ekwukarị. <ref name="Bentor71">Bentor, Eli. African Arts, Vol. 21, No. 2. Page 71.</ref>
== Akụkọ Ochie na Ụgha Na-egosi Ikenga ==
Dika ''Ndi Ichie Akwa Mythology and Folklore Origins of the Igbos'', Ikenga bu nwa Ngwu, o bu kwa dike nke oma na onye mgbagwoju anya. A na - eche ya na ike nke efere site n'otu osisi Iroko gaa na nke ọzọ. Ọ bụ nwoke mbụ dị ndụ nke na-echetara ya iji nweta aha ''Ogba-aka ari Oji'' nke pụtara ịrị elu nke osisi iroko n'enweghị enyemaka nke ụdọ. Ikenga na-edu mba Nkwo n'ime agha mbụ nke mmiri nke oké osimiri nke a ma ama nke ọ bụla mba dị na Oji na-eme. Ndị inyom na-abịa na-alụ ọgụ maka ndị Edo na ọtụtụ Ododo ndị agha na-agba n'elu azụ nke sharks na agụ iyi. Edo herbalists nwere ikike ịkwado nnukwu nkume iji gbaga na ebukwasị n'elu ụlọ nke mba Nkwo. Agha ahụ siri ike ma nọrọ n'otu ọnwa. Na nke mbụ, Ikenga na ndị agha ya kpochara ya na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ nke mere na ha dị ka osisi na-efegharị n'elu oké osimiri, ruo mgbe ha rutere nso na ihe ha na-eme iji mee ndị iro Edo na Ododo.
Ọtụtụ nke uche-o-wisps zitere Edo obodo e bibiri. Mgbe ndị dike Edo na Odo hụrụ na a na-emeri ha, a manyekwara ha ịlaghachi azụ n'ókèala ha, ha mere nchịkọta ikpeazụ nke na-agwụ ike iji jide nanị ndị Ichi Akwa na Ngwu. Ikenga gbakọtara gburugburu n'obí nna ya iji gbaghaa Ododo na Edo stalwarts. Otutu ndi mmadu nogide nyere aka site na ndi ozo ruo mgbe Ikenga biara izute ndi ozo anọ a na-akpọ ''Ajukwu akpu isi'' ndi nwere mpi isii.
Dika ''ajukwu akpu isi bu'' ihe ndi ozo, ma ebe Ikenga di n'azu onu ogugu, Ikenga putara onwe ya n'elu mpi nke anu. Ndi agha abuo ahu meriri site na osisi ohia na ugbo n'ime agha efu. Ikenga chịkọtara ike nke ike n'ikike dị mgbagwoju anya ka ọ na-agbaji olu nke anụ ọhịa ahụ nke mebiri mgbawa dị otú ahụ. Enweghi ude n 'ugbua na ihe ndi mmadu na-eme ka ha nwua, ndi mmadu na-abughi ndi ozo. Ndi ndi agha Edo na Ododo juru ndi mmadu anya site na ihe ngosi di iche iche na ngbaputa oge na-adighi anya. <ref>Nwosu, INC. ''Ndi Ichie Akwa Mythology and Folklore Origins of the Igbos''. Pages 34-37</ref>
== Ilu na Ekpere tinyere Ikenga ==
* "Ikenga chim nyelum, taa oji" (Ikenga, onyinye nke chi m, sonye n'inye onyinye)
* "Ikengam kwalu otu, nje mge ya mmuo" (Ogologo oge Ikenga m na-arụ ọrụ m nwere ike wrestle n'ala ndị nwụrụ anwụ)
* "Ikenga adigh ile, azilaa nku" (An Ikenga nke na-adịghị arụ ọrụ, bee ya maka nkụ) <ref name="Bentor71">Bentor, Eli. African Arts, Vol. 21, No. 2. Page 71.</ref>
{{Portal|Traditional African religion}}Ul'olu Ekpemepke n'odinani Africa
== Ntughari ==
{{References}}
* Bentor, Ila. (1988) ''African Arts'', Vol. 21, Nke 2. (Feb, 1988), p. 66-71 + 94.
* Nwosu, INC. (1983) ''Ichie Akwa Mythology and Folklore Origins of the Igbos'' . p 88
* Umeh, John. (1997) ''Mgbe Chineke bụ Dibia Mpịakọta nke 1'' . pp 146
* Umeh, John. (1999) ''Mgbe Chineke bụ Dibia Mpịakọta nke 2'' . p 268
[[Òtù:Arusi]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
9xm8nky061jq2gr244e8kmfk0j6ip3o
Konfúkius
0
4415
95468
89574
2022-08-26T07:32:19Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Konfúkius''' ([[Asụsụ China]]: 孔子; pinyin: Kǒng zǐ; Wade-Giles: K'ung-tzu, mà Chinese: 孔夫子; pinyin: Kǒng Fūzǐ; Wade-Giles: K'ung-fu-tzu), bu onye échiche na onye [[ílúnílú]]. Ílúnílú ya dàr`a na óbị mádu na óbị ndi ochíchí, ezíbóte mmekotá na ñkitị, na eziokwu na ihe mmé ézíbóté ihe. Óbị onwèrè mèrè ka ó gáfè nke ndi ozor di kà nché échìchè Ihe íwú (法家), nché Tao (道家) na mbgè [[Ọchíchí nke umunna Han]] (206 BCE – 220 CE). Échìchè Confucius mèrè ka ihe ndi bekee na kpí Confucianism (儒家) dí. Ọ byàrà [[Europe]] shí ónyé Italy nke Jesuit Matteo Ricci, ónyé kéré áhà "Confucius" nạ asụsụ [[Latin]].
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ílúnílú]]
[[Òtù:China]]
3mzi9ekuf1az10ws2s6761rrragqxq4
Ọchíchí nke umunna Han
0
4417
95534
58353
2022-08-26T09:28:19Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Ákwúkwó orünotu:Han map.jpg|thumb|250px|Ọtúzọr ébé ochíchì Han dákòtàrà na BC 87]]
'''Ọchíchí nke umunna Han''' ([[asụsụ China]]: 汉朝; [[Nkárí asụsụ China nke óménàlà|asụsụ China nke óménàlà]]: 漢朝; pinyin: Hàn Cháo; Wade-Giles: Han Ch'ao; 206 BCE – 220 CE) bu ochíchì nke gbárá abụọ nke ndi umunna China, nke [[Ọchíchí nke umunna Qin]] (221–206 BCE) gbàrà nke mbu na nke byeará mgbe nkeá gụrụ bu [[Ọchíchíézè Àtó]] (220–265 CE). Ọ bụ Liu Bang, díké ogü, nke bídóró yá, na nké há mà kà [[Onye Mpaghara Gaozu nke Han]] mgbè ọ nwüchàrị. Óchíchí nké nwèrè mgbé [[Ọchíchí nke umunna Xin]] (9–23 CE) fànyèrè ímé ọchíchì ya nke [[Wang Mang]] bịdòrò. Ihëá mèrè kà ochíchì nké kéjì abụọ: nke Han Odida anyanwu (206 BCE – 9 CE) na Han Owuwa anyanwu (25–220 CE). Ọchíchí nkèá rùrù nnari ànó, ó bụ mgbè ndi mádu sị China di mpkà nke ógè ólà. Dítúrú ubwá, ndi mbà kárírí na China kpòrò onwé ha kà "Ndi Han".
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ọchíchí nke umunna Han|Ochichi]]
icf23hikrk9a1jhll3ikjbqpjgl54j5
Ọgụ Towton
0
4733
95592
58948
2022-08-26T10:05:04Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}[[Ákwúkwó orünotu:Richard Caton Woodville's The Battle of Towton.jpg|thumb|Òtù Richard Caton Woodville shì sé ya.]]
Ha lụrụ '''Ọgụ Towton''' mgbe Agha England nke Rose na önwa àtọ, 29, 1461, nà ákùkù ogbe nke nwere áhà nka ime [[Yorkshire]]. Ọ bu ọgụ "nke oke mmadu kárírí Í nwü na àlà England". Na ákíkó ndi déré ya, díke karírí 50,000 shí Úlọ York na Lancaster lụrụ óké ọgụ kárírí amani, na há di na mgbìgbọ snow di na ubochi nke áhu, nke by Sunday nke Palm. Edémédé ákíko ọhürü gbàrà gburùgbúru na ízu gáfere ọgu nka, na ọ si madu di 28,000 nwụrụ na àlà ọgụ áhù. Ọgụ nke nwètàrà mgbanwe na ochichi England, Edward onye Ise kúfùrù Henry Ishii ka Ézè England, ya chufu ndi íshí Lancaster na ndi nkwado ha fwüor na obodo.
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ákíkó mbu]]
[[Òtù:Njikota Ochíchìézè|Ogu Towton]]
3slh8b25zi3wpq8n6isj8bdhcw52dxf
Political parties nile no la Nigeria
0
4827
95537
58413
2022-08-26T09:30:01Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Page nkea bu nga adi de '''political parties nile no la Nigeria'''.
===Fourth Republic (1999-present)===
* [[Action Congress]] (AC)
* African Democratic Congress (ADC)
* Alliance for Democracy (AD)
* [[All Nigeria People's Party]] (ANPP)
* All People's Party (APP)
* [[All Progressives Grand Alliance]] (APGA)
* National Democratic Party (NDP)
* New Democrats (ND)
* [[People's Democratic Party]] (PDP)
* People's Redemption Party (PRP)
* People's Salvation Party (PSP)
* United Nigeria People's Party (UNPP)
* Fresh Democratic Party (FDP)
* Communist Party of Nigeria (CPN)
* [[Progressive Peoples Alliance]] (PPA)
* People Progressive Party (PPP)
* Masses Movement of Nigeria (MMN)
* Democratic Alternative (DA)
* Nigeria Peoples Congress (NPC)
===Political parties (1996-1998)===
* Committee for National Consensus (CNC)
* Democratic Party of Nigeria (DPN)
* Grassroots Democratic Movement (GDM)
* National Centre Party of Nigeria (NCPN)
* United Nigeria Congress Party (UNCP)
===Abortive Third Republic===
* [[National Republican Convention (Nigeria)|National Republican Convention]] (NRC)
* [[Social Democratic Party (Nigeria)|Social Democratic Party]] (SDP)
===Second Republic (1979-1983)===
* Greater Nigerian People's Party (GNPP)
* National Party of Nigeria (NPN)
* Nigeria Advance Party (NAP)
* Nigerian People's Party (NPP)
* People's Redemption Party (PRP)
* Unity Party of Nigeria (UPN)
===First Republic (1960-1966)===
* Action Group (AG)
* Borno Youth Movement (BYM)
* Democratic Party of Nigeria and Cameroon (DPNC)
* Dynamic Party (DP)
* Igala Union (IU)
* Igbira Tribal Union (ITU)
* Kano People's Party (KPP)
* Lagos State United Front (LSUF)
* Mabolaje Grand Alliance (MGA)
* Midwest Democratic Front (MDF)
* National Council of Nigeria and the Cameroons / National Council of Nigerian Citizens (NCNC)
* Niger Delta Congress (NDC)
* Nigerian National Democratic Party (NNDP)
* Northern Elements Progressive Union (NEPU)
* Northern People's Congress (NPC)
* Northern Progressive Front (NPF)
* Republican Party (Nigeria) (RP)
* United Middle Belt Congress (UMBC)
* United National Independence Party (UNIP)
* Zamfara Commoners Party (ZCP)'''
==Parties ozo no na internet==
* [http://www.socialistnigeria.org Democratic Socialist Movement]
* [http://www.nigeriancp.net/ National Conscience Party]
* [http://www.ndnigeria.com/ New Democrats]
==Lee nke ozo==
* [[Conservatism]]
* [[Moderate]]
* [[Liberalism]]
<!-- {{Nigeria political parties}} -->
<!-- {{Africa in topic|List of political parties in}} -->
[[Òtù:Ndetu ọtú ndọ-ndọ|Nigeria]]
[[Òtù:Ọtú ndọ-ndọ nor na Naigeria| ]]
lsp3i1ys7ntjoklorxq3gv9ssk5kp07
Toshiro Mifune
0
5017
95438
59229
2022-08-26T05:49:52Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Shubun poster Toshiro Mifune.jpg|thumb|200px|Toshiro Mifune na ''Scandal, 1950''.]]
[[File:三船敏郎の墓・神奈川県川崎市・春秋苑.JPG|thumb|200px|Ili nke Toshiro Mifune.]]
'''Toshiro Mifune''' (Önwa ano 1, 1920—Önwa ishíi 24, 1997) bu mgbe mbu ómeka nke Japan nke rürü na ọkara ohu afo ise.<ref>[http://www.imdb.com/name/nm0001536/ Toshirô Mifune na IMDb]</ref>
Madu màrà ya maka ómeka o mèrè ka [[Yodore tenshi]] ''[[Rashomon]]'' na ómeka o mèrè nke o gbatara ihe onyinyé ka Terry Malloy ime ''[[Shichinin no Samurai]]''. Na etítỉ ndu ya ómeka nke ndi madu mara ya na nke oma ka nke o nwetere ihe onyinyé ka [[Vito Corleone]] na ''[[Shogun]]'', [[Otoko ha tsuraiyo]] na ''[[Yojimbo]]''.
==Lee nke ozo==
* [[James Dean]]
== Links n'aga n'ezi== <!--external links-->
* Toshirō Mifune na [http://www.imdb.com/name/nm0001536/ IMDb], looked up on 20 February 2016.
== References ==
<references />
{{commons|Category:Toshirō Mifune|Toshirō Mifune}}
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Oméka|Mifune]]
[[Òtù:Ndi Japan|Mifune]]
27tdzarev228wn9y0xvnkxhjkvg7dev
Ọnwaàsatọ 1
0
6288
95620
61840
2022-08-26T10:14:35Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}'''1 Ọktoba''' bu ubochi nke 1st (''nke mbụ'') na onwa ana kpo [[Ọktoba]]. Na ''Gregorian'' calender, 1 Ọktoba bu ubochi nke 274th (275th na afo nke ana-kpo ''leap year'') na afo. Anyi nwere agugu ubochi 91 du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na 1 Ọktoba==
* [[1996]] - Ekere [[Ebonyi State]] la [[Naigeria]].
==Onye amuru==
==Onye wuru==
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ọktoba]]
rr1nz5p2d9lywj8y52zps642v2ueegt
19 Novemba
0
6474
95466
56117
2022-08-26T07:28:56Z
Accuratecy051
13069
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''19 Novemba''' bu ubochi nke 19th (''nke iri na itenanị'') na onwa ana kpo [[Novemba]]. Na ''Gregorian'' calender, 19 Novemba bu ubochi nke 323rd (324th na afo nke ana-kpo ''leap year'') na afo. Anyi nwere agugu ubochi 42 du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na 19 Novemba==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Novemba]]
qvgnlwdqg4tp3he1jjmpbjjbrdety6h
10 Disemba
0
6551
95465
56137
2022-08-26T07:27:50Z
Accuratecy051
13069
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''10 Disemba''' bu ubochi nke 10th (''nke iri'') na onwa ana kpo [[Disemba]]. Na ''Gregorian'' calender, 10 Disemba bu ubochi nke 344th (345th na afo nke ana-kpo ''leap year'') na afo. Anyi nwere agugu ubochi 21 du mgbe afo na agwu.
==Ihe mere na 10 Disemba==
==Onye amuru==
==Onye wuru==
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Disemba]]
17lvpem6kscmdsc94jmb5jnxb3f30m3
Hydie Waters
0
6655
95655
57037
2022-08-26T11:17:33Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hydie Waters''' (a mụrụ [[Önwa iri na otụ 9]], [[1987]]) bụ [[Amerikạ]] akpali agụụ mmekọahụ omee. Enye ama odụk okenye ịse ụlọ ọrụ na [[2007]] na afọ na 20.<ref name="Internet Movie Database">{{cite web|title=Biography of Hydie Waters| publisher= Internet Movie Database|url=http://www.imdb.com/name/nm2843217/bio?ref_=nm_ov_bio_sm|accessdate=2014-05-19}}</ref>
==Filmografii==
{| class="wikitable"
! !! Film !! Studio
|-
| rowspan="3"| [[2007]] || It'z a Black Thang 6 ||
|-
| Holla Black Girlz 11 ||
|-
| Black Dick'en Black Chicks ||
|-
| rowspan="14"| [[2008]] || Teenage Blackaholics ||
|-
| Strap-on Black Gang Banging Bitches ||
|-
| Smokin' Hot Handjobs 6 ||
|-
| Initiations 23 ||
|-
| Holla Black Girlz 17 ||
|-
| Gin & Juicy Azzes 10 ||
|-
| Cock Smokin' Blowjobs 6 ||
|-
| Black Teen Pussy Party 2 ||
|-
| Black Moon Risin' 8 ||
|-
| Black Feet on Booty Street 5 ||
|-
| Bang That Black Bitch White Boy 3 ||
|-
| Black Azz Orgy 4 ||
|-
| Doin' Da Bubble Butt 5 ||
|-
| Barely Legal Black Chicks ||
|-
| [[2009]] || Shawty's Pussy Tales 3 ||
|-
| rowspan="8"| [[2010]] || Interracial Swingers ||
|-
| Double Bubble Booty 3 ||
|-
| Booty Talk 90 ||
|-
| Barely Legal All by Myself 6 ||
|-
| Apple Booty Cuties 2 ||
|-
| Black Dymondz 1 ||
|-
| Black Girl Gloryholes ||
|-
| Phat Black Juicy Anal Booty 6 ||
|}
==References==
{{reflist}}
==Links na aga n'ezi==
* [http://www.imdb.com/name/nm2843217/ Hydie Waters] nke [[Internet Movie Database]]
* [http://www.iafd.com/person.rme/perfid=heidiwaters/gender=female Hydie Waters] nke [[Internet Adult Film Database]]
* [http://www.adultfilmdatabase.com/actor/hydie-waters-49273/ Hydie Waters] nke Adult Film Database
* [http://www.definebabe.com/models/lj41/heidi-waters/ Hydie Waters] nke Define Sexy Babes
{{ÉdéNtạ}}
{{DEFAULTSORT:Waters, Hydie}}
[[Òtù:Ndi Amerika]]
[[Òtù:Ndi Afrika nke Amerika]]
cfc09097i06wlhqpe361oq55yf1x226
Ọrịa ihi ụra nke ukwuu
0
6695
95626
72122
2022-08-26T10:18:25Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{ {{databox}}{ Infobox disease
| Aha = African trypanosomiasis
| Caption = Trypanosoma
| Image = Trypanosoma sp. PHIL 613 lores.jpg
| ICD10 = {{ICD10|B|56||b|50}}
| ICD9 = {{ICD9|086.5}}
| ICDO =
| OMIM =
| DiseasesDB = 29277
| DiseasesDB_mult= {{DiseasesDB2|13400}}
| MedlinePlus = 001362
| eMedicineSubj = med
| eMedicineTopic = 2140
| MeshID = D014353
}}
[[File:Tsetse foldedWings.jpeg|thumb|260px|Tsetse with folded Wings]]
[[File:AfrTryp LifeCycle.svg|thumb|260px|Ọrịa ihi ụra nke ukwuu (''African trypanosomiasis''): Life cycle.]]
'''African trypanosomiasis''' ma ọ bụ '''ọrịa ihi ụra nke ukwuu'''<ref name=WHO2013/> bụ [[ọrịa]] [[parasaịtị]] nke ndị [[Mádu|mmadụ]] na [[anụmanụ]] ọzọ. Parasaịtị nke otu ụmụ ahụhụ ọrịa ana-akpọ ''Trypanosoma brucei''na-akpata ya.<ref>{{MedlinePlusEncyclopedia|001362|Sleeping sickness}}</ref> Enwere ụdị abụọ nke na-ewetara ọrịa na anụmanụ, ''Trypanosoma brucei gambiense'' (T.b.g) na ''Trypanosoma brucei rhodesiense'' (T.b.r.).<ref name=WHO2013/> T.b.g na-akpata karịa 98% nke ụdị ọrịa ahụ amatara.<ref name=WHO2013>{{cite journal|author=WHO Media centre|title=Fact sheet N°259: Trypanosomiasis, Human African (sleeping sickness)|year=June 2013|url=http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs259/en/}}</ref> Enyefere ndị abụọ site na aru nke [[ofufe tsetse]] nkaa nwere ọrịa ahụ ma ọ dị ahụkarị na mpaghara ime obodo.<ref name=WHO2013/>
Na mbido, na agba mbụ nke ọrịa ahụ, enwere ahu oku, isi ọwụwa, oko, ma mgbu nkwonkwo.<ref name=WHO2013/> Nke a na-amalite na izu abụọ na atọ mgbe aru ahụ gachaa.<ref name=Lancet2013/> Mgbe ọtụtụ izu na ọnwa, agba abụọ na-amalite na mmesa anya, enweghị ike iche echiche n’ụzọ kwesịrị ekwesị, enweghị ike ebuli aka na ụkwụ na nsogbu na ehi ụra.<ref name=WHO2013/><ref name=Lancet2013/> Ana eme nrugosi ụdị ọrịa site na achọ parasaịtị ahụ n’ime ọbara ejikere maka ịlele ma ọ bụ n’ime mmiri mmiri nke enwetara site na nkwonkwo.<ref name=Lancet2013/> Achọrọ nnweta mmiri site na ọkpụkpụ [[azụ]] n’ọtụtụ mgbe iji kwuo ndịiche n’ime agba mbụ na agba abụọ nke ọrịa ahụ.<ref name=Lancet2013/>
Mgbochi ọrịa siri ike na-agụnye nlele ndị mmadụ nke dị n'okpuru ize ndụ ọrịa ahụ na nlele ọbara maka T.b.g.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ dịkwa mfe mgbe achọtara ọrịa n’oge na tupu akara ọrịa akwara ga-egosi.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ agba mbụ bụ na ọgwụ pentamidine ma ọ bụ suramin.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ agba abụọ na-agụnye eflornithine ma ọ bụ nchikọta nke nifurtimox na eflornithine maka T.b.g.<ref name=Lancet2013>{{cite journal|last=Kennedy|first=PG|title=Clinical features, diagnosis, and treatment of human African trypanosomiasis (sleeping sickness).|journal=Lancet neurology|date=2013 Feb|volume=12|issue=2|pages=186-94|pmid=23260189}}</ref> N’agbanyeghị na melarsoprol na-arụ ọrụ maka ndị abụọ, ana-eji ya maka T.b.r. naanị n’ọtụtụ oge maka na mmetụta ya n’ahụ.<ref name=WHO2013/>
Ọrịa a na-eme mgbe nile n'ụfọdụ mpaghara nke Ndịda ọhịa Sahara nke [[Afrịka]], ebee ndị mmadụ n’okpuru ize ndụ bụ ruo nde 70 na obodo 36.<ref name=Sim2012>{{cite journal|author=Simarro PP, Cecchi G, Franco JR, Paone M, Diarra A, Ruiz-Postigo JA, Fèvre EM, Mattioli RC, Jannin JG |title=Estimating and Mapping the Population at Risk of Sleeping Sickness |journal=PLoS Negl Trop Dis |volume=6|issue=10|pages=e1859|year=2012|doi=10.1371/journal.pntd.0001859}}</ref> N’afọ 2010 ọ mere ọnwụ ruo 9,000, nbelata site na 34,000 n’afọ 1990.<ref name=Loz2012>{{cite journal|last=Lozano|first=R|title=Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010.|journal=Lancet|date=Dec 15, 2012|volume=380|issue=9859|pages=2095–128|pmid=23245604|doi=10.1016/S0140-6736(12)61728-0}}</ref> Ndị mmadụ ruo 30,000 nwere ọrịa ahụ ugbu a, na ọrịa ofufe ọhụrụ 7000 n’afọ 2012.<ref name=WHO2013/> Karịa 80% n’ime ndị mmadụ ndị a bi na Rịpụbilikị Keochichi ndị nkiti nke [[Congo]].<ref name=WHO2013/> Ihe ndapụta atọ dị mkpa ya mere na akụkọ ọhụrụ: Otu site na 1896 na 1906 tumadu na [[Uganda]] na Mmiri nke agaghịnihu Congo na abụọ n’afọ 1920 na 1970 n’ọtụtụ obodo na Afrịka.<ref name=WHO2013/> Anumanu ọzọ, dịka ehi, nwere ike ịbu ọrịa na nwee ọrịa.<ref name=WHO2013/>
==References==
<references />
[[Òtù:Ọrià|Oria ihi ura nke ukwuu]]
trf425dufacl23cusc7a0tgt0qt4lmv
95627
95626
2022-08-26T10:18:51Z
Orabs1996
13940
wikitext
text/x-wiki
{databox}}{ Infobox disease
| Aha = African trypanosomiasis
| Caption = Trypanosoma
| Image = Trypanosoma sp. PHIL 613 lores.jpg
| ICD10 = {{ICD10|B|56||b|50}}
| ICD9 = {{ICD9|086.5}}
| ICDO =
| OMIM =
| DiseasesDB = 29277
| DiseasesDB_mult= {{DiseasesDB2|13400}}
| MedlinePlus = 001362
| eMedicineSubj = med
| eMedicineTopic = 2140
| MeshID = D014353
}}
[[File:Tsetse foldedWings.jpeg|thumb|260px|Tsetse with folded Wings]]
[[File:AfrTryp LifeCycle.svg|thumb|260px|Ọrịa ihi ụra nke ukwuu (''African trypanosomiasis''): Life cycle.]]
'''African trypanosomiasis''' ma ọ bụ '''ọrịa ihi ụra nke ukwuu'''<ref name=WHO2013/> bụ [[ọrịa]] [[parasaịtị]] nke ndị [[Mádu|mmadụ]] na [[anụmanụ]] ọzọ. Parasaịtị nke otu ụmụ ahụhụ ọrịa ana-akpọ ''Trypanosoma brucei''na-akpata ya.<ref>{{MedlinePlusEncyclopedia|001362|Sleeping sickness}}</ref> Enwere ụdị abụọ nke na-ewetara ọrịa na anụmanụ, ''Trypanosoma brucei gambiense'' (T.b.g) na ''Trypanosoma brucei rhodesiense'' (T.b.r.).<ref name=WHO2013/> T.b.g na-akpata karịa 98% nke ụdị ọrịa ahụ amatara.<ref name=WHO2013>{{cite journal|author=WHO Media centre|title=Fact sheet N°259: Trypanosomiasis, Human African (sleeping sickness)|year=June 2013|url=http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs259/en/}}</ref> Enyefere ndị abụọ site na aru nke [[ofufe tsetse]] nkaa nwere ọrịa ahụ ma ọ dị ahụkarị na mpaghara ime obodo.<ref name=WHO2013/>
Na mbido, na agba mbụ nke ọrịa ahụ, enwere ahu oku, isi ọwụwa, oko, ma mgbu nkwonkwo.<ref name=WHO2013/> Nke a na-amalite na izu abụọ na atọ mgbe aru ahụ gachaa.<ref name=Lancet2013/> Mgbe ọtụtụ izu na ọnwa, agba abụọ na-amalite na mmesa anya, enweghị ike iche echiche n’ụzọ kwesịrị ekwesị, enweghị ike ebuli aka na ụkwụ na nsogbu na ehi ụra.<ref name=WHO2013/><ref name=Lancet2013/> Ana eme nrugosi ụdị ọrịa site na achọ parasaịtị ahụ n’ime ọbara ejikere maka ịlele ma ọ bụ n’ime mmiri mmiri nke enwetara site na nkwonkwo.<ref name=Lancet2013/> Achọrọ nnweta mmiri site na ọkpụkpụ [[azụ]] n’ọtụtụ mgbe iji kwuo ndịiche n’ime agba mbụ na agba abụọ nke ọrịa ahụ.<ref name=Lancet2013/>
Mgbochi ọrịa siri ike na-agụnye nlele ndị mmadụ nke dị n'okpuru ize ndụ ọrịa ahụ na nlele ọbara maka T.b.g.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ dịkwa mfe mgbe achọtara ọrịa n’oge na tupu akara ọrịa akwara ga-egosi.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ agba mbụ bụ na ọgwụ pentamidine ma ọ bụ suramin.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ agba abụọ na-agụnye eflornithine ma ọ bụ nchikọta nke nifurtimox na eflornithine maka T.b.g.<ref name=Lancet2013>{{cite journal|last=Kennedy|first=PG|title=Clinical features, diagnosis, and treatment of human African trypanosomiasis (sleeping sickness).|journal=Lancet neurology|date=2013 Feb|volume=12|issue=2|pages=186-94|pmid=23260189}}</ref> N’agbanyeghị na melarsoprol na-arụ ọrụ maka ndị abụọ, ana-eji ya maka T.b.r. naanị n’ọtụtụ oge maka na mmetụta ya n’ahụ.<ref name=WHO2013/>
Ọrịa a na-eme mgbe nile n'ụfọdụ mpaghara nke Ndịda ọhịa Sahara nke [[Afrịka]], ebee ndị mmadụ n’okpuru ize ndụ bụ ruo nde 70 na obodo 36.<ref name=Sim2012>{{cite journal|author=Simarro PP, Cecchi G, Franco JR, Paone M, Diarra A, Ruiz-Postigo JA, Fèvre EM, Mattioli RC, Jannin JG |title=Estimating and Mapping the Population at Risk of Sleeping Sickness |journal=PLoS Negl Trop Dis |volume=6|issue=10|pages=e1859|year=2012|doi=10.1371/journal.pntd.0001859}}</ref> N’afọ 2010 ọ mere ọnwụ ruo 9,000, nbelata site na 34,000 n’afọ 1990.<ref name=Loz2012>{{cite journal|last=Lozano|first=R|title=Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010.|journal=Lancet|date=Dec 15, 2012|volume=380|issue=9859|pages=2095–128|pmid=23245604|doi=10.1016/S0140-6736(12)61728-0}}</ref> Ndị mmadụ ruo 30,000 nwere ọrịa ahụ ugbu a, na ọrịa ofufe ọhụrụ 7000 n’afọ 2012.<ref name=WHO2013/> Karịa 80% n’ime ndị mmadụ ndị a bi na Rịpụbilikị Keochichi ndị nkiti nke [[Congo]].<ref name=WHO2013/> Ihe ndapụta atọ dị mkpa ya mere na akụkọ ọhụrụ: Otu site na 1896 na 1906 tumadu na [[Uganda]] na Mmiri nke agaghịnihu Congo na abụọ n’afọ 1920 na 1970 n’ọtụtụ obodo na Afrịka.<ref name=WHO2013/> Anumanu ọzọ, dịka ehi, nwere ike ịbu ọrịa na nwee ọrịa.<ref name=WHO2013/>
==References==
<references />
[[Òtù:Ọrià|Oria ihi ura nke ukwuu]]
ov66txjyh7morfqrjtttngayf4ll491
95629
95627
2022-08-26T10:20:22Z
Orabs1996
13940
wikitext
text/x-wiki
{databox}}{
| eMedicineTop35
[ [ File:Tsetse foldedWings.jpeg | thumb|260px|Tsetse with folded wings ] ]
[[File:AfrTryp LifeCycle.svg|thumb|260px|Ọrịa ihi ụra nke ukwuu (''African trypanosomiasis''): Life cycle.]]
'''African trypanosomiasis''' ma ọ bụ '''ọrịa ihi ụra nke ukwuu'''<ref name=WHO2013/> bụ [[ọrịa]] [[parasaịtị]] nke ndị [[Mádu|mmadụ]] na [[anụmanụ]] ọzọ. Parasaịtị nke otu ụmụ ahụhụ ọrịa ana-akpọ ''Trypanosoma brucei''na-akpata ya.<ref>{{MedlinePlusEncyclopedia|001362|Sleeping sickness}}</ref> Enwere ụdị abụọ nke na-ewetara ọrịa na anụmanụ, ''Trypanosoma brucei gambiense'' (T.b.g) na ''Trypanosoma brucei rhodesiense'' (T.b.r.).<ref name=WHO2013/> T.b.g na-akpata karịa 98% nke ụdị ọrịa ahụ amatara.<ref name=WHO2013>{{cite journal|author=WHO Media centre|title=Fact sheet N°259: Trypanosomiasis, Human African (sleeping sickness)|year=June 2013|url=http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs259/en/}}</ref> Enyefere ndị abụọ site na aru nke [[ofufe tsetse]] nkaa nwere ọrịa ahụ ma ọ dị ahụkarị na mpaghara ime obodo.<ref name=WHO2013/>
Na mbido, na agba mbụ nke ọrịa ahụ, enwere ahu oku, isi ọwụwa, oko, ma mgbu nkwonkwo.<ref name=WHO2013/> Nke a na-amalite na izu abụọ na atọ mgbe aru ahụ gachaa.<ref name=Lancet2013/> Mgbe ọtụtụ izu na ọnwa, agba abụọ na-amalite na mmesa anya, enweghị ike iche echiche n’ụzọ kwesịrị ekwesị, enweghị ike ebuli aka na ụkwụ na nsogbu na ehi ụra.<ref name=WHO2013/><ref name=Lancet2013/> Ana eme nrugosi ụdị ọrịa site na achọ parasaịtị ahụ n’ime ọbara ejikere maka ịlele ma ọ bụ n’ime mmiri mmiri nke enwetara site na nkwonkwo.<ref name=Lancet2013/> Achọrọ nnweta mmiri site na ọkpụkpụ [[azụ]] n’ọtụtụ mgbe iji kwuo ndịiche n’ime agba mbụ na agba abụọ nke ọrịa ahụ.<ref name=Lancet2013/>
Mgbochi ọrịa siri ike na-agụnye nlele ndị mmadụ nke dị n'okpuru ize ndụ ọrịa ahụ na nlele ọbara maka T.b.g.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ dịkwa mfe mgbe achọtara ọrịa n’oge na tupu akara ọrịa akwara ga-egosi.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ agba mbụ bụ na ọgwụ pentamidine ma ọ bụ suramin.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ agba abụọ na-agụnye eflornithine ma ọ bụ nchikọta nke nifurtimox na eflornithine maka T.b.g.<ref name=Lancet2013>{{cite journal|last=Kennedy|first=PG|title=Clinical features, diagnosis, and treatment of human African trypanosomiasis (sleeping sickness).|journal=Lancet neurology|date=2013 Feb|volume=12|issue=2|pages=186-94|pmid=23260189}}</ref> N’agbanyeghị na melarsoprol na-arụ ọrụ maka ndị abụọ, ana-eji ya maka T.b.r. naanị n’ọtụtụ oge maka na mmetụta ya n’ahụ.<ref name=WHO2013/>
Ọrịa a na-eme mgbe nile n'ụfọdụ mpaghara nke Ndịda ọhịa Sahara nke [[Afrịka]], ebee ndị mmadụ n’okpuru ize ndụ bụ ruo nde 70 na obodo 36.<ref name=Sim2012>{{cite journal|author=Simarro PP, Cecchi G, Franco JR, Paone M, Diarra A, Ruiz-Postigo JA, Fèvre EM, Mattioli RC, Jannin JG |title=Estimating and Mapping the Population at Risk of Sleeping Sickness |journal=PLoS Negl Trop Dis |volume=6|issue=10|pages=e1859|year=2012|doi=10.1371/journal.pntd.0001859}}</ref> N’afọ 2010 ọ mere ọnwụ ruo 9,000, nbelata site na 34,000 n’afọ 1990.<ref name=Loz2012>{{cite journal|last=Lozano|first=R|title=Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010.|journal=Lancet|date=Dec 15, 2012|volume=380|issue=9859|pages=2095–128|pmid=23245604|doi=10.1016/S0140-6736(12)61728-0}}</ref> Ndị mmadụ ruo 30,000 nwere ọrịa ahụ ugbu a, na ọrịa ofufe ọhụrụ 7000 n’afọ 2012.<ref name=WHO2013/> Karịa 80% n’ime ndị mmadụ ndị a bi na Rịpụbilikị Keochichi ndị nkiti nke [[Congo]].<ref name=WHO2013/> Ihe ndapụta atọ dị mkpa ya mere na akụkọ ọhụrụ: Otu site na 1896 na 1906 tumadu na [[Uganda]] na Mmiri nke agaghịnihu Congo na abụọ n’afọ 1920 na 1970 n’ọtụtụ obodo na Afrịka.<ref name=WHO2013/> Anumanu ọzọ, dịka ehi, nwere ike ịbu ọrịa na nwee ọrịa.<ref name=WHO2013/>
==References==
<references />
[[Òtù:Ọrià|Oria ihi ura nke ukwuu]]
edr2kuo4w32xt0gm52ufvc6ivdc8zij
95630
95629
2022-08-26T10:21:08Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[ [ File:Tsetse foldedWings.jpeg | thumb|260px|Tsetse with folded wings ] ]
[[File:AfrTryp LifeCycle.svg|thumb|260px|Ọrịa ihi ụra nke ukwuu (''African trypanosomiasis''): Life cycle.]]
'''African trypanosomiasis''' ma ọ bụ '''ọrịa ihi ụra nke ukwuu'''<ref name=WHO2013/> bụ [[ọrịa]] [[parasaịtị]] nke ndị [[Mádu|mmadụ]] na [[anụmanụ]] ọzọ. Parasaịtị nke otu ụmụ ahụhụ ọrịa ana-akpọ ''Trypanosoma brucei''na-akpata ya.<ref>{{MedlinePlusEncyclopedia|001362|Sleeping sickness}}</ref> Enwere ụdị abụọ nke na-ewetara ọrịa na anụmanụ, ''Trypanosoma brucei gambiense'' (T.b.g) na ''Trypanosoma brucei rhodesiense'' (T.b.r.).<ref name=WHO2013/> T.b.g na-akpata karịa 98% nke ụdị ọrịa ahụ amatara.<ref name=WHO2013>{{cite journal|author=WHO Media centre|title=Fact sheet N°259: Trypanosomiasis, Human African (sleeping sickness)|year=June 2013|url=http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs259/en/}}</ref> Enyefere ndị abụọ site na aru nke [[ofufe tsetse]] nkaa nwere ọrịa ahụ ma ọ dị ahụkarị na mpaghara ime obodo.<ref name=WHO2013/>
Na mbido, na agba mbụ nke ọrịa ahụ, enwere ahu oku, isi ọwụwa, oko, ma mgbu nkwonkwo.<ref name=WHO2013/> Nke a na-amalite na izu abụọ na atọ mgbe aru ahụ gachaa.<ref name=Lancet2013/> Mgbe ọtụtụ izu na ọnwa, agba abụọ na-amalite na mmesa anya, enweghị ike iche echiche n’ụzọ kwesịrị ekwesị, enweghị ike ebuli aka na ụkwụ na nsogbu na ehi ụra.<ref name=WHO2013/><ref name=Lancet2013/> Ana eme nrugosi ụdị ọrịa site na achọ parasaịtị ahụ n’ime ọbara ejikere maka ịlele ma ọ bụ n’ime mmiri mmiri nke enwetara site na nkwonkwo.<ref name=Lancet2013/> Achọrọ nnweta mmiri site na ọkpụkpụ [[azụ]] n’ọtụtụ mgbe iji kwuo ndịiche n’ime agba mbụ na agba abụọ nke ọrịa ahụ.<ref name=Lancet2013/>
Mgbochi ọrịa siri ike na-agụnye nlele ndị mmadụ nke dị n'okpuru ize ndụ ọrịa ahụ na nlele ọbara maka T.b.g.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ dịkwa mfe mgbe achọtara ọrịa n’oge na tupu akara ọrịa akwara ga-egosi.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ agba mbụ bụ na ọgwụ pentamidine ma ọ bụ suramin.<ref name=WHO2013/> Ọgwụgwọ agba abụọ na-agụnye eflornithine ma ọ bụ nchikọta nke nifurtimox na eflornithine maka T.b.g.<ref name=Lancet2013>{{cite journal|last=Kennedy|first=PG|title=Clinical features, diagnosis, and treatment of human African trypanosomiasis (sleeping sickness).|journal=Lancet neurology|date=2013 Feb|volume=12|issue=2|pages=186-94|pmid=23260189}}</ref> N’agbanyeghị na melarsoprol na-arụ ọrụ maka ndị abụọ, ana-eji ya maka T.b.r. naanị n’ọtụtụ oge maka na mmetụta ya n’ahụ.<ref name=WHO2013/>
Ọrịa a na-eme mgbe nile n'ụfọdụ mpaghara nke Ndịda ọhịa Sahara nke [[Afrịka]], ebee ndị mmadụ n’okpuru ize ndụ bụ ruo nde 70 na obodo 36.<ref name=Sim2012>{{cite journal|author=Simarro PP, Cecchi G, Franco JR, Paone M, Diarra A, Ruiz-Postigo JA, Fèvre EM, Mattioli RC, Jannin JG |title=Estimating and Mapping the Population at Risk of Sleeping Sickness |journal=PLoS Negl Trop Dis |volume=6|issue=10|pages=e1859|year=2012|doi=10.1371/journal.pntd.0001859}}</ref> N’afọ 2010 ọ mere ọnwụ ruo 9,000, nbelata site na 34,000 n’afọ 1990.<ref name=Loz2012>{{cite journal|last=Lozano|first=R|title=Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010.|journal=Lancet|date=Dec 15, 2012|volume=380|issue=9859|pages=2095–128|pmid=23245604|doi=10.1016/S0140-6736(12)61728-0}}</ref> Ndị mmadụ ruo 30,000 nwere ọrịa ahụ ugbu a, na ọrịa ofufe ọhụrụ 7000 n’afọ 2012.<ref name=WHO2013/> Karịa 80% n’ime ndị mmadụ ndị a bi na Rịpụbilikị Keochichi ndị nkiti nke [[Congo]].<ref name=WHO2013/> Ihe ndapụta atọ dị mkpa ya mere na akụkọ ọhụrụ: Otu site na 1896 na 1906 tumadu na [[Uganda]] na Mmiri nke agaghịnihu Congo na abụọ n’afọ 1920 na 1970 n’ọtụtụ obodo na Afrịka.<ref name=WHO2013/> Anumanu ọzọ, dịka ehi, nwere ike ịbu ọrịa na nwee ọrịa.<ref name=WHO2013/>
==References==
<references />
[[Òtù:Ọrià|Oria ihi ura nke ukwuu]]
r433kgmrotja5c9zrs4sydmuy6pgaaj
Plato
0
7033
95508
62036
2022-08-26T09:09:47Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Plato_Silanion_Musei_Capitolini_MC1377.jpg|thumb|Plato, ọkàọmụ̀ma.]]
'''Plato''' bụ ọkàọmụ̀ma na ọdọ-mgbakọ na [[Greece Ogeègboo]]. Plato bụ nchoputavi nke Academy n'Atens, ewumewu mbu nke mmụta kacha elu na ụwa Ọdịdaanyanwụ , ọfọrọnta atụlewo ụwa-ni (ly) dika onye kasị mkpa na-ịzụlite nkàọmụma (philosophy), tumadu n’menala Ọdịdaanyanwụ. Ngbakọ-ede (canon) ya etisaghị ihe karịrị 2500 afọ-vo (s), na ọ bụ ya bụ achọghị ịzụ otu nke kasị ukwuu, ọ bụghị n'onye kasị ukwuu, ọdọ-ede nọ na ngbakọ-ede Ọdịdaanyanwụ dum .
Tinyere ọdọ-nkụzi ya, [[Socrates]], na amụrụvi kasị ama, Aristotle, Plato tọrọ nnọọ ntọala nke nkàọmụma na nkàmmụta Ọdịdaanyanwụ. Alfred North Whitehead si otu mgbe kwuru: "nke kasị dịrị nchebe n'ozuzu ndona-agwa nke ọdịnala nkàọmụma Europe bụ na ọ na mejupụtara nsorosoro nke ededeala (footnote) maka Plato. " Tụkwasị n'ịbụ mmadu ntọala maka nkàmmuta Ọdịdaanyanwụ, nkàọmụma, na nkàmgbakọ (mathematics), ha tukwara Plato aka dịka otu n'ime mbidovivo nke ọnọdummụọ Ọdịdaanyanwụ, tumadu ọnọduKraịst, nke putara na Friedrich Nietzsche, n'etiti ndị ọzọ ọkà mmụta, kpọrọ "Platoomi ọha.’
==Okwu==
Nrubeime Plato n’elu elulo Christian, ha cheworo na ọ gbugbowo (mediated) na nke metukachara Saint Augustine nke Hippo, otu n'ime ndị kasị mkpa ọkàọmụma Christian na ọdọ-okpukpe na-ogegaraga. Plato bụ ngbanwevi (the ‘vi’ stands for ‘er’ or ‘or’) nke Nkpakọrita na zizavo (forms), nkàechiche na nkàọmụma, nke sitere na ya. Plato bukwara nchoputavi nke nkàọmụma ndọrọọchịchị Ọdịdaanyanwụ , ya na Ọchiotutu (Republic), na Iwu n’etiti nkpakọritavo ndị ọzọ , na-enye ụfọdụ n'ime ndị mbụ agwọọrịa nke ajụjụvo ndọrọọchịchị ndị si na nkàọmụma anya-disi (perspective)
Plato bụ Atenvi nke ọmumu eze; ghọrọ amụrụvi Socrates. Ọ buwo nchekwube ọdọejije tupu ya abịa n'okpuru ndunihu Socrates, nakwa ọ ga-enye olu n’ọnwụ nke Socrates na-ejijeogi (dramatic) zizavo (forms) na Ngbahalu na Nkpakọrita yiriwo na isi oge kacha. E mesịrị, Plato jere ozi dị ka onye nkụzi nke Aristotle ihe karịrị afọ 20 tupu Aristotle putara ka ọ chọpụtara onwe ya ulọ-akwọ, Lyceum, nakwa ọ mmetụtakacha ọfọrọnta ulọ-akwụkwọ ọ bụla nkàọmụma Grik, na ndị Stoik, na Ọhurueplatovivo; ọzọkwa ikekwe ọ metukachara ha nile na elulo. Plato bụkwara onyenkụzi ọchigbovi nke Daịọnisiọs Syracusevi, na onye ọ nwara ikpe ihu ọma na-ahụ ka ọ mejuputa nkàọmụma okweizivo (principles) na omume, n'ihi na ọ dikwara emowo site Epicurus, onye kwuru si ọ dị ka "Dionysiokolakes", maọbụ ‘okwuireụtọvi nke ọchigbo’.
Ndị ọzọ n'oge bu ndi ilo nke Plato buwo Ngwooruvi (Materialist), Nkpurivi (Atomist) Democritus, onye ahaọma-ni Plato ledaworo ukwuu nke ọ ga-anakọta dị ka ọtụtụ n'ime ọrụ nwere ji kpọọ ha ọkụ, na Diogenes nke Sinope, ma ọ bụ Diogenes na Cynic, onye Plato na-akpọ "otu Socrates puwo ara", na onye, kọrọwo-ni, mgbe Plato gwara Diogenes na ọ gaghi eji aka ya asa onwe ya akwọnriba (salad) ma ọ bụrụ na ọ mụtara e nyewo Daịọnisiọs nsọpụrụ , zaghachiri na, ọ bụrụ na Plato mụtara na-asa ya onwe ya akwọnriba, ọ "ga-enweghị-abụ ohu nke Daịọnisiọs."
[[Category:Plato]]
a0pco68pf77qweybivfnpsr3ckolxhg
Ụlọ mposi
0
7056
95461
58302
2022-08-26T06:10:11Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Defecating into a pit (schematic) Igbo.jpg|thumb|upright=1.3| Ịse ụlọ mposi nwere afere itukwu ala yana ihe na eche ndo.<ref name=":0">{{cite book|last1=WEDC|title=Latrine slabs: an engineer’s guide, WEDC Guide 005|publisher=Water, Engineering and Development Centre The John Pickford Building School of Civil and Building Engineering Loughborough University|isbn=978 1 84380 143 6|pages=22|url=http://wedc.lboro.ac.uk/resources/booklets/G005-Latrine-slabs-on-line.pdf}}</ref>]]<!-- Definition and benefits -->'''Ụlọ mposi''' bụ ụdị nke [[ụlọ mposi]] na ekpokọta [[nsị mmadụ]] n’oghere dị n’ime ala. Ha anaghị eji mmiri ma ọ bụ jiri otu lita ma ọ bụ atọ kwa mgbacha n’ụlọ mposi na enweghị ihe mgbacha dị mma. <ref name="Till2014">{{cite book|author=Tilley, E., Ulrich, L., Lüthi, C., Reymond, Ph. and Zurbrügg, C.|title=Compendium of Sanitation Systems and Technologies|date=2014|publisher=Swiss Federal Institute of Aquatic Science and Technology (Eawag)|location=Dübendorf, Switzerland|isbn=9783906484570|edition=2|url=http://www.sandec.ch/compendium}}</ref> Mgbe arụrụ ma dowe ya nke ọma ha nwere ike ịwedata nkesa nke ọrịa site na ibelata ọnụ nke nsị mmadụ dị na gburugburu sitere na [[ịnyụ nsị na gburugburu]].<ref name=WHO3.4/><ref name=UN2015>{{cite web|title=Call to action on sanitation|url=http://sanitationdrive2015.org/wp-content/uploads/2013/03/DSG_Sanitation_Fast-Facts_final.pdf|website=United Nations|accessdate=15 August 2014|format=pdf}}</ref> Nke a na ewedata nnyefe nke [[ahụhụ]] n’etiti nsị yana nri si n’aka ijiji.<ref name=WHO3.4/> Ahụhụ ndị a bụ ihe ndị kachasị ebute [[afọ ọsịsa na efe efe]] yana [[helminthiasis|ọrịa okpo nke mgbiri afọ]].<ref name=UN2015>{{cite web|title=Call to action on sanitation|url=http://sanitationdrive2015.org/wp-content/uploads/2013/03/DSG_Sanitation_Fast-Facts_final.pdf|website=United Nations|accessdate=15 August 2014|format=pdf}}</ref> Afọ ọsịsa na efe efe dapụtara n’ọnwụ nde 0.7 n’ụmụaka ndị na erughi afọ ise na 2011 yana nde 250 tufuru ụbọchị agụmakwụkwọ.<ref name=UN2015/><ref>{{cite journal|last1=Walker|first1=CL|last2=Rudan|first2=I|last3=Liu|first3=L|last4=Nair|first4=H|last5=Theodoratou|first5=E|last6=Bhutta|first6=ZA|last7=O'Brien|first7=KL|last8=Campbell|first8=H|last9=Black|first9=RE|title=Global burden of childhood pneumonia and diarrhoea.|journal=Lancet|date=Apr 20, 2013|volume=381|issue=9875|pages=1405–16|pmid=23582727|doi=10.1016/s0140-6736(13)60222-6}}</ref> Ụlọ mposi bụ ụzọ kachasị ọnụ ala nke ịkewa ndị mmadụ na nsị.<ref name=WHO3.4/>
<!-- Construction and emptying-->Ụlọ mposi nwere ụzọ atọ: oghere n’ime ala, nyiwe ma ọ bụ ala nwere obere oghere, yana ihe na eche ndo.<ref name="Till2014" /> Oghere ahụ na abụkarị opekata mpe onuno mita 3 (10 feet) yana 1m (3.2 feet) n’obosara.<ref name="Till2014" /> [[World Health Organisation]] na akwado na ha ruru ogologo dị mma pụọ n’ebe ụlọ dị, nke ga-ahakọ nsogbu ịnweta ya ọsọ ọsọ yana isi ya.<ref name=WHO3.4/> Ogologo dị n’etiti [[mmiri dị n’ala]] yana [[mmiri dị n’elu ala]] kwesịrị ibu nnukwu ibu iji wedata ihe egwu nke mmetọ okirikiri. Oghere dị na nyiwe ahụ ekwesịghị ịgafe centimita 25 (9.8 inches) iji gbochie ụmụaka na ịdakpu n’ime ya.<!-- <ref name=WHO3.4/> --> Ekwesịrị igbochi ọkụ ịbata n’ime oghere ahụ iji belata ijiji.<!-- <ref name=WHO3.4/> --> Nke a nwere ike ịchọ iji okwuchi iji kpuchie oghere dị n’ala ahụ mgbe anaghị eji ya.<ref name=WHO3.4>{{cite web|title=Simple pit latrine (fact sheet 3.4)|url=http://helid.digicollection.org/en/d/Js13461e/3.4.html|website=who.int|date=1996|accessdate=15 August 2014}}</ref> Mgbe oghere ahụ kpojuru ruo 0.5 mita (1.6 feet), a ga-ekpocha ya ma ọ bụ arụpụta oghere ọhụrụ, ebugharịa ndo ahụ ma ọ bụ arụgharịa ya n’ebe ọhụrụ.<ref name="VIP2003">{{cite book|author1=François Brikké|title=Linking technology choice with operation and maintenance in the context of community water supply and sanitation|date=2003|publisher=World Health Organization|isbn=9241562153|page=108|url=http://whqlibdoc.who.int/publications/2003/9241562153.pdf}}</ref> Ndị na ejikwa [[apịtị nsị]] wepuru n’oghere ahụ gbagwojuru anya. Enwere ihe egwu gburugburu na ahụike ma ọ bụrụ na emeghị ya nke ọma.
<!-- Improvements -->Enwere ike imelite ụlọ mposi n’ọtụtụ ụzọ. Otu gụnyere itinye okpoko ikuku si na oghere gaa n’elu ụlọ ahụ.<!-- <ref name=VIP2003/> --> Nke a na emelite nkugharị ikuku ma wedata isi nke ụlọ mposi ahụ.<!-- <ref name=VIP2003/> --> Ọ nwekwara ike ịbelata ijiji mgbe eji ntofo kpuchie elu nke okpoko ahụ (na abụkarị nke eji [[fiberglass]] mebe).<!-- <ref name=VIP2003/> --> N’ụdị nke ụlọ mposi ndị a ekwesịrị iji okwuchi iji kpuchie oghere dị n’ala ahụ.<ref name=VIP2003/> Mmelite ndị ọzọ enwere ike gụnyere ala arụrụ ka mmiri na agbanye n’ime oghere yana nkwagide nke akụkụ elu nke oghere ahụ site na iji brik ma ọ bụ aja okirikiri simenti iji melite nhakọ.<ref name="Till2014" /><ref name=VIP2003/>
<!-- Usage, Society and Culture -->Ebe 2013 ekpebiri ndị na eji ụlọ mposi egburu oghere n’ala dị ihe dị ka ọnụọgụ ijeri ndị mmadụ 1.77.<ref name=Graham2013>{{cite journal|last1=Graham|first1=JP|last2=Polizzotto|first2=ML|title=Pit latrines and their impacts on groundwater quality: a systematic review.|journal=Environmental health perspectives|date=May 2013|volume=121|issue=5|pages=521–30|pmid=23518813|doi=10.1289/ehp.1206028}}</ref> Nke a bụkarịrị na [[obodo na etolite etolite|ụwa na etolite etolie]] yanakwa mpaghara [[ime obodo]] yana [[ọzara]]. Na 2011 ihe dị ka ọnụọgụ ijeri 2.5 enweghị ụlọ mposi dị mma yana otu ijeri gbabanyere na [[ịnyụ nsị na gburugburu]] n’okirikiri ha.<ref name="UN2014Report" /> [[Akụkụ Ndịda Ugwu nke Asia]] yana [[Akụkụ Ọzara Africa]] nwere ụlọ mposi kachasị njọ n’ụwa.<ref name=UN2014Report>{{cite book|title=Progress on sanitation and drinking-water - 2014 update.|date=2014|publisher=WHO|isbn=9789241507240|pages=16–20|url=http://www.unicef.org/publications/files/JMP_report_2014_webEng.pdf|format=pdf}}</ref> N’obodo ndị na etolite etolite ọnụego nke ụlọ mposi dị mma na abụkarị n’etiti 25 na 60 USD.<ref name="Wiley-Blackwell">{{cite book|last1=Selendy|first1=Janine M. H.|title=Water and sanitation-related diseases and the environment challenges, interventions, and preventive measures|date=2011|publisher=Wiley-Blackwell|location=Hoboken, N.J.|isbn=9781118148600|page=25|edition=|url=http://books.google.ca/books?id=nZlS4ZfUOZUC&pg=PA25}}</ref> Ọnụego ndozi na aga bụ n’etiti 1.5 yana 4 USD kwa otu onye kwa afọ nke bụ ihe anaghị elebanyekarị anya.<ref>{{cite book|title=Sanitation and Hygiene in Africa Where Do We Stand?|date=2013|publisher=Intl Water Assn|isbn=9781780405414|page=161|url=http://books.google.ca/books?id=_CkDAwAAQBAJ&pg=PA161}}</ref> N’ụfọdụ akụkụ nke ime obodo [[India]] ejirila nkwado “Ụlọ Mposi Adịghị, Nwunye Agaghị Adị” iji kwado ụlọ mposi site na ịkwado ụmụ nwanyị ịjụ ịlụ nwoke na enweghị ụlọ mposi.<ref name="Cambridge University Press">{{cite book|title=Global Problems, Smart Solutions: Costs and Benefits|date=2013|publisher=Cambridge University Press|isbn=9781107435247|page=623|url=http://books.google.ca/books?id=g9tRAgAAQBAJ&pg=PA623}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url = http://blogs.worldbank.org/impactevaluations/haryanas-scarce-women-tell-potential-suitors-no-loo-no-i-do-guest-post-by-yaniv-stopnitzky|title = Haryana's scarce women tell potential suitors: "No loo, no I do"|date = 12 December 2011|accessdate = 17 November 2014|website = Development Impact|publisher = Blog of World Bank|last = Stopnitzky|first = Yaniv}}</ref>
==Nrụtụ aka==
<references />
[[Òtù:Madu]]
[[Òtù:Ahụ ike]]
[[Òtù:Ọrià]]
iknz8v176ja3xp92elrfe2izpftqvn6
Ȯra Katsina
0
7126
95115
68773
2022-08-25T15:40:56Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{| border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" width="240" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%; " align="right"
|align="center" colspan="3" bgcolor="#d3d3d3"|<span style="font-size:large;">'''Ȯra Katsina'''</span><br /><span style="font-size:x-small;">[[List of Nigerian state nicknames|State nickname]]: Home of Hospitality</span>
|-
!align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Location
|-
!align="center" colspan="3"|[[File:Nigeria Katsina State map.png|200px|Location of Katsina State in Nigeria]]
|-
!align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Statistics
|-
|align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian state governors|Governor]]'''
|colspan="2" valign="top"|[[Aminu Bello Masari]] ([[All Progressives Congress|APC]])
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by date of statehood|Date Created]]
|colspan="2" valign="top"|[[23 Septemba]] [[1987]]
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian state capitals|Capital]]
|colspan="2" valign="top"|[[Katsina]]
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by area|Area]]
|colspan="2" valign="top"|24,192 km²<br /> [[List of Nigerian states by area|Ranked 17th]]
|-
|align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian states by population|Population]]''' <br /> 1991 Census <br /> 2006 est.
|align="left" valign="top"| [[List of Nigerian states by population|Ranked 4th]]<br /> N/A <br /> 5,792,578
|-
!align="left" valign="top"|ISO 3166-2
|colspan="2" valign="top"|NG-KT
|-
|'''Website'''
||[http://katsinastate.gov.ng/ katsinastate.gov.ng]
|}
'''Ȯra Katsina''' ''(Katsina State)'' bu state no n'ime [[Naigeria]].
==Lee nke ozo==
* [[Ora no na ime Naigeria]]
{{Ȯra no n'ime Naigeria}}
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ȯra Katsina| ]]
jkedsk3prszj33tykjniwsk4fhfzka2
Ȯra Kebbi
0
7128
95116
68775
2022-08-25T15:42:05Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{| border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" width="240" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align="right"
|align="center" colspan="3" bgcolor="#d3d3d3"|<span style="font-size:large;">'''Ȯra Kebbi'''</span><br /><span style="font-size:x-small;">[[List of Nigerian state nicknames|State nickname]]: Land of Equity</span>
|-
!align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Location
|-
!align="center" colspan="3"|[[File:Nigeria Kebbi State map.png|200px|Location of Kebbi State in Nigeria]]
|-
!align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Statistics
|-
|align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian state governors|Governor]]'''
|colspan="2" valign="top"|[[Abubakar Atiku Bagudu]] ([[All Progressives Congress|APC]])
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by date of statehood|Date Created]]
|colspan="2" valign="top"|[[27 Ọgọọst]] [[1991]]
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian state capitals|Capital]]
|colspan="2" valign="top"|[[Birnin Kebbi]]
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by area|Area]]
|colspan="2" valign="top"|36,800 km²<br /> [[List of Nigerian states by area|Ranked 10th]]
|-
|align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian states by population|Population]]''' <br /> 1991 Census <br /> 2006 est.
|align="left" valign="top"| [[List of Nigerian states by population|Ranked 23th]]<br /> N/A <br /> 3,238,628
|-
!align="left" valign="top"|ISO 3166-2
|colspan="2" valign="top"|NG-KE
|-
|'''Website'''
||[http://services.gov.ng/kebbi services.gov.ng/kebbi]
|}
'''Ȯra Kebbi''' ''(Kebbi State)'' bu state no n'ime [[Naigeria]].
==Lee nke ozo==
* [[Ora no na ime Naigeria]]
{{Ȯra no n'ime Naigeria}}
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ȯra Kebbi| ]]
46sni8fh14vb6fk553xav8f8pta6hj4
Ȯra Plateau
0
7139
95120
68786
2022-08-25T18:24:20Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{ | border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" width="240" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%; " align="right"
|align="center" colspan="3" bgcolor="#d3d3d3"|<span style="font-size:large;">'''Ȯra Plateau'''</span><br /><span style="font-size:x-small;">[[List of Nigerian state nicknames|State nickname]]: Home of Peace and Tourism</span>
|-
!align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Location
|-
!align="center" colspan="3"|[[File:Nigeria Plateau State map.png|200px|Location of Plateau State in Nigeria]]
|-
!align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Statistics
|-
|align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian state governors|Governor]]'''
|colspan="2" valign="top"|[[Simon Lalong]] ([[All Progressives Congress|APC]])
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by date of statehood|Date Created]]
|colspan="2" valign="top"|[[3 Febrụwarị]] [[1976]]
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian state capitals|Capital]]
|colspan="2" valign="top"|[[Jos]]
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by area|Area]]
|colspan="2" valign="top"|30,913 km²<br /> [[List of Nigerian states by area|Ranked 12th]]
|-
|align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian states by population|Population]]''' <br /> 1991 Census <br /> 2006 est.
|align="left" valign="top"| [[List of Nigerian states by population|Ranked 25th]]<br /> N/A <br /> 3,178,712
|-
!align="left" valign="top"|ISO 3166-2
|colspan="2" valign="top"|NG-PL
|-
|'''Website'''
||[http://www.plateaustate.gov.ng/ plateaustate.gov.ng]
|}
'''Plateau State''' bu state no n'ime [[Naigeria]].
==Lee nke ozo==
* [[Ora no na ime Naigeria]]
{{Ȯra no n'ime Naigeria}}
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ȯra Plateau| ]]
37jdztfsetme3af4qpn4gidg7fx7w35
Ȯra Ọyọ
0
7145
95499
84014
2022-08-26T09:06:01Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{| border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" width="240" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align="right"
|align="center" colspan="3" bgcolor="#d3d3d3"|<span style="font-size:large;">'''Ȯra Ọyọ'''</span><br /><span style="font-size:x-small;">[[List of Nigerian state nicknames|State nickname]]: Pace Setter State</span>
|-
!align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Location
|-
!align="center" colspan="3"|[[File:Nigeria Oyo State map.png|200px|Location of Ọyọ State in Nigeria]]
|-
!align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Statistics
|-
|align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian state governors|Governor]]'''
|colspan="2" valign="top"|[[Abiola Ajimobi]] ([[Action Congress of Nigeria|ACN]])
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by date of statehood|Date Created]]
|colspan="2" valign="top"|[[3 Febrụwarị]] [[1976]]
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian state capitals|Capital]]
|colspan="2" valign="top"|[[Ibadan]]
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by area|Area]]
|colspan="2" valign="top"|28,454 km²<br /> [[List of Nigerian states by area|Ranked 14th]]
|-
|align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian states by population|Population]]''' <br /> 1991 Census <br /> 2006 est.
|align="left" valign="top"| [[List of Nigerian states by population|Ranked 5th]]<br /> N/A <br /> 5,591,589
|-
!align="left" valign="top"|ISO 3166-2
|colspan="2" valign="top"|NG-OY
|-
|'''Website'''
||[http://www.oyostate.gov.ng/ oyostate.gov.ng]
|}
[[Usòrò:Ijio Hill, Iwajowa LGA, Oyo State, Nigeria.jpg|thumb|Ijio Hill, Iwajowa LGA, Oyo State]]
'''Ȯra Ọyọ''' ''(Oyo State)'' bu steti no n'ime [[Naigeria]].
==Lee nke ozo==
* [[Ora no na ime Naigeria]]
{{Ȯra no n'ime Naigeria}}
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ȯra Ọyọ| ]]
sf9e8bsjpct6nw67331t3pracftrw5e
Ȯra Rivers
0
7148
95121
84024
2022-08-25T18:25:07Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{| border="1" cellspacing="0" cellpadding="2" width="240" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align="right"
|align="center" colspan="3" bgcolor="#d3d3d3"|<span style="font-size:large;">'''Ȯra Rivers'''</span><br /><span style="font-size:x-small;">[[List of Nigerian state nicknames|State nickname]]: Treasure Base of the Nation</span>
|-
!align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Location
|-
!align="center" colspan="3"|[[File:Nigeria Rivers State map.png|200px|Location of Rivers State in Nigeria]]
|-
!align="center" bgcolor="#efefef" colspan="3"|Statistics
|-
|align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian state governors|Governor]]'''
|colspan="2" valign="top"|[[Ezenwo Nyesom Wike]] ([[People's Democratic Party|PDP]])
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by date of statehood|Date Created]]
|colspan="2" valign="top"|[[27 Mee]] [[1967]]
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian state capitals|Capital]]
|colspan="2" valign="top"|[[Ugwu Ọcha|Ụ́gwụ́ Ọ́chá]] (Port Harcourt)
|-
!align="left" valign="top"|[[List of Nigerian states by area|Area]]
|colspan="2" valign="top"|11,077 km²<br /> [[List of Nigerian states by area|Ranked 26th]]
|-
|align="left" valign="top"|'''[[List of Nigerian states by population|Population]]''' <br /> 1991 Census <br /> 2006 est.
|align="left" valign="top"| [[List of Nigerian states by population|Ranked 6th]]<br /> N/A <br /> 5,185,400
|-
!align="left" valign="top"|ISO 3166-2
|colspan="2" valign="top"|NG-RI
|-
|'''Website'''
||[http://www.riversstate.gov.ng/ riversstate.gov.ng]
|}
'''Ȯra Rivers''' ''(Rivers State)'' bu state no n'ime [[Naigeria]].
[[Usòrò:Rivers State House of Assembly.jpg|thumb|Rivers State House of Assembly]]
==Lee nke ozo==
* [[Ora no na ime Naigeria]]
{{Ȯra no n'ime Naigeria}}
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ȯra Rivers| ]]
9j7roos7av5e8xv42i28944h76ct2g6
Ọku
0
7204
95604
61593
2022-08-26T10:08:58Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ọku''' bụ mmegwara kemikal nke na-enye okpomọkụ na ihe. O were maka isi nri. <ref>[http://www.ready.gov/home-fires Website of the Department of Homeland Security, US], looked up on 22 February 2016.</ref>
==Lee nke ozo==
* [[Ńkú]]
== Links n'aga n'ezi== <!--external links-->
* Websit of the [http://postconflict.unep.ch/congo/en/content/savannah-bushfires Savannah bushfires], UNEP United Nations Environment Programme, looked up on 20 February 2016.
* [http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-07-10/eni-oil-pipeline-explosion-in-nigeria-kills-12-injures-3 ''Eni Oil-Pipeline Explosion in Nigeria Kills 12, Injures 3''], BloombergBusiness, 10 July 2015, looked up on 20 February 2016.
== References ==
<references />
{{commons|Category:Fire|Ọku}}
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Úwà|Oku]]
[[Òtù:Madu|Oku]]
4pet6zq0gii3lajoyhfkufhz3x0zh89
Muhammadu Buhari
0
7213
95467
90989
2022-08-26T07:30:22Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Muhammadu Buhari''' bu onye isi na achi [[Naijiria|obodo Naijiria]]. Obatara n'ochichi na afo 2015. Tupu obata n'ochichi, Buhari bu onye ochi aha na [[Ami Naijiria]]. Ochi kwara obodo Naijiria site na [[Disemba]] 1983 rue [[Ogoost]] 1985 mgbe onye ami oso anakpo [[Ibrahim Babangida]] chupuru ya n'okwa.
Buhari doro ndoro ochichi n'afo 2003, 2007, and 2011 na okara ndi [[All Progressives Congress|All Progressive Congress]] tupu ozota okwa n'afo 2015 oge omeriri [[Goodluck Jonathan]] nke pati
==Lee nke ozo ==
* [[Goodluck Jonathan]]
* [[Ȯra Katsina]]
* [[Áláküba]]
== Links n'aga n'ezi== <!--external links-->
* [http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/nigeria/11507102/Muhammadu-Buhari-claims-victory-in-Nigerias-presidential-elections.html Buhari claims victory in presidential elections], telegraph.co.uk/news, looked up on 25 February 2014.
== References ==
{{Reflist}}
{{commons|Category:Muhammadu Buhari|Muhammadu Buhari}}
{{President nke Naigeria}}
{{ÉdéNtạ}}
{{DEFAULTSORT:Buhari, Muhammadu}}
[[Òtù:President of Naigeria]]
bqgnqvcwdibm4nu79ws72ml5nool8yb
Liberia
0
7226
95356
58577
2022-08-25T23:46:28Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Ngwómárí Obodo
|conventional_long_name = Republic of Liberia
|common_name = Liberia
|image_flag = Flag of Liberia.svg
|image_coat = Coat of arms of Liberia.svg
| symbol_type = Ihü
|image_map = LocationLiberia.svg
|capital = [[Monrovia]]
|largest_city =
|area_km2 = 111,369
|area_sq_mi = 43,000 <!--Do not remove per [[WP:MOSNUM]]-->
|percent_water = 13.5<ref>[https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/iv.html The World Factbook], CIA Directorate of Intelligence, 24 July 2008, looked up on 26 February 2016.</ref>
|population_census = 3,476,608 (''2008'')<ref>[http://www.citypopulation.de/Liberia.html Madu na Liberia], na citypopulation.de/Liberia, looked up on 26 February 2016.</ref>
|currency = [[Liberian dollar]]
|currency_code = LRD
|time_zone = [[Greenwich Mean Time|GMT]]
|utc_offset = ±0
|asusu_obodo = [[Békè']]
}}
[[File:An aeriel view of the West Point area of Monrovia.jpg|thumb|292px|[[Monrovia]] bụ íshi oche Liberia.]]
'''Liberia''', nke ana-kpo kwa, ''Republic of Liberia'', bu otu obodo no na [[Afrịka]]. [[Mádu]] jùrù ya nke 3,476,608 (2008; census).<ref>[http://www.citypopulation.de/Liberia.html Madu na Liberia], na citypopulation.de/Liberia, looked up on 26 February 2016.</ref> O no n'etiti [[Sierra Leone]], [[Guinea]] na [[Côte d'Ivoire]].
Íshi oche Liberia bu ebe ana-kpo [[Monrovia]], nwéré madu ha sị rùrù, 1,021,762 (2008; census).<ref>[http://www.citypopulation.de/Liberia.html Madu na Monrovia], na citypopulation.de/Liberia, looked up on 27 February 2016.</ref>
==Lee nke ozo==
* [[Afrịka]]
== Links n'aga n'ezi== <!--external links-->
* Offical websit: [http://www.emansion.gov.lr/ The Executive Mansion], na békè', looked up on 27 February 2016.
* [http://www.tlcafrica.com/lu/lu.htm The University of Liberia], looked up on 27 February 2016.
== References ==
<references />
{{commons|Liberia}}
{{Ala no n'ime Afrịka}}
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ala no n'ime Afrịka]]
a6pii9xpb64r7l01ijv3ekvh6pyjjlp
Lesotho
0
7263
95345
58463
2022-08-25T23:00:29Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:LocationLesotho.png|thumb|250px|right|Ebe Lesotho no n'ime Afrịka.]]
[[Usòrò:Flag of Lesotho.svg|thumb|250px|right|Flag ndi Lesotho]]
'''Lesotho''' bu otu obodo no na [[Afrịka]].
==Lee nke ozo==
* [[Afrịka]]
{{Ala no n'ime Afrịka}}
[[Òtù:Ala no n'ime Afrịka]]
{{ÉdéNtạ}}
7mfevf4behhrdspvzmio4cxdbkjw90z
Libya
0
7264
95358
58464
2022-08-25T23:51:44Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:LocationLibya.png|thumb|250px|right|Ebe Libya no n'ime Afrịka.]]
[[Usòrò:Flag of Libya.svg|thumb|250px|right|Flag ndi Libya]]
'''Libya''' bu otu obodo no na [[Afrịka]].
==Lee nke ozo==
* [[Afrịka]]
{{Ala no n'ime Afrịka}}
[[Òtù:Ala no n'ime Afrịka]]
{{ÉdéNtạ}}
jj41awa72n262v0hgxvfegmqykp2slx
Ọbara nke ọbara m
0
7474
95530
61741
2022-08-26T09:27:03Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
"Ọbara nke ọbara m" bụ nke isii na nwunye nke isii oge nke HBO si fantasy telivishọn usoro [[Game of Thrones]], na 56th n'ozuzu. The merenụ dere Bryan Cogman, na gwara site Jack Bender. Ọ aired on May 29, 2016.
N'ofè Wall, bran Stark (Isaac Hempstead Wright) na Meera Reed (Ellie Kendrick) ọma gbapuru na White igwe ịga ije, ma na-enweghị ike abscond ọtụtụ n'ime ha Wights, ruo mgbe ha na-napụtara Benjen Stark (Joseph Mawle). Samwell Tarly (John Bradley)-alaghachikwuru ezinụlọ ya na Horn Hill, Bilie Gilly (Hannah Murray) na obere Sam, nzube ahapụ ha n'ebe ahụ, ma o gbanwere obi ya mgbe reuniting ya obi ọjọọ nna. Na Eze ọdịda, Jaime Lannister (Nikolaj Coster-Waldau) agbali iji napụta ndị Queen, Margaery Tyrell (Natalie Dormer), ma na-amụta na King Tommen Baratheon (Dean-Charles Chapman) ka n'otu nke okwukwe na okpueze. Gafee Warara Oké Osimiri, na Braavos, Arya Stark (Maisie Williams) jụ igbu omee ọ e kenyere ya nsi site Faceless Men, na Dothraki Sea, Daenerys Targaryen (Emilia Clarke)-agba ịnyịnya na Drogon na emboldens ya nwetara ọhụrụ na khalasar .<span class="cx-segment" data-segmentid="213"></span>
"Ọbara nke ọbara m" e ghaghị natara site akatọ na-toro nloghachi nke ọtụtụ ọwọrọiso odide, gụnyere Benjen Stark na Walder Frey, Samwell nloghachi ka Horn Hill, na Arya na mkpebi laghachi ịbụ a Stark kama na-eso ụzọ ndị Many- Kpa Chineke. The merenụ aha bụ ihe banyere a ma ama Dothraki si eji n'etiti a Khal na ya bloodriders. Na United States, ndị merenụ enweta a viewership nke 6,71 nde na ya mbụ na agbasa ozi n'ikuku.<span class="cx-segment" data-segmentid="220"></span>
== ibé ==
=== N'ofè Wall ===
Bran (Isaac Hempstead Wright) na Meera Reed (Ellie Kendrick) na-agba ọsọ ahụ wights, ndị nọgidere na-eso ha si n'ọgba ahụ. Bran, ka nọ ya hụ ọhụụ, ndị àmà ọtụtụ ihe: Jaime Lannister egbu Eze Aerys Targaryen, a dragon efe efe n'elu Red Nọgidenụ, ya daa site Winterfell nke hapụrụ ya kpọnwụrụ akpọnwụ, nke Night King enwogha Craster ikpeazụ nwa n'ime a White Walker, Ned Stark si beheading , ogbugbu e gburu nne ya Catelyn na nwanne Robb na Red Agbamakwụkwọ, na wildfire-etiwapụ n'okpuru Eze ọdịda. Dị ka wights emechi na, a black kpuchiri chọrọ onye na-agba na-egosi na-ebibi ụfọdụ n'ime wights mgbe Anam Udeme Meera na bran jidesie ịnyịnya ya ka ha gbapụ.<span class="cx-segment" data-segmentid="233"></span>
Bran akpọte ga-ahụ onye na-agba bụ nwanne nna ya, Benjen Stark (Joseph Mawle), ahụ gara na-efu gabiga Wall. Benjen na-akọwa na ọ na-adụ Ndị site a White Walker n'oge a sitere na-ekpe na-anwụ anwụ, ma a napụtara site Children nke Forest site n'ịbụ ndị a kpọgide ya n'osisi na dragonglass. Ọ gwara bran na ọ chọrọ ịga bụrụ Three-eyed Raven na na-ejikwa ya warging tupu Night King abịa n'ebe ndịda.<span class="cx-segment" data-segmentid="238"></span>
=== Na Ogwu Hill ===
Sam (John Bradley-West), Gilly (Hannah Murray) na Little Sam-abata na Horn Hill, oche nke House Tarly. Sam adọ aka ná ntị Gilly ghara ikwu na ọ bụ a Wildling, n'ihi na nna-ya Randyll ịkpọasị nke Wildlings. Ha na-ji obi ụtọ kwara site Sam nne Melessa (Samantha Spiro) na nwanne mgbasa ozi (Rebecca Benson).
Na nri abalị, Randyll (James Faulkner) mkparị Sam si bookishness, ibu ibu, na enweghị ọgụ n'ike agha. Gilly ọnọ Sam, kwusịrị na Sam gburu a Thenn na a White Walker. Mgbe Sam-nne Dickon (Freddie Stroma)-ekwusi ike na White igwe ịga ije adịghị adị, Gilly-ekwu na ọ hụrụ na-eme omume onwe ya, ma na-eme otú ahụ na-ekpughe ya Wildling nketa. Leda, Randyll n'ihu mkparị Sam na Gilly, apostle Melessa na mgbasa ozi na-ahapụ ụlọ na Gilly na a huff. Randyll agwa Sam na Gilly na Little Sam pụrụ ịnọgide na Horn Hill, kama na ọ ga-na na ịkpa ụkwụ na Horn Hill ọzọ. Sam n'akpọ nọdụ nke ọma Gilly, ma mgbe ahụ, o gbanwere obi ya ma kpebie iji mee ka ya na Little Sam ya ka Citadel. Ka ha na-ahapụ, Sam na-ewe House Tarly si nna nna Valyrian ígwè mma-agha Heartsbane dị ka nke ọma.
== References ==
{{Reflist|30em}}
lmn2mb8pk4pojk9k30o9eds8s4mwiih
Linda Ikeji
0
7495
95390
83926
2022-08-26T01:08:44Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Linda-ikeji.png|thumb|Foto Linda Ikeji]]
'''Linda Ikeji''', amụrụ na 1980, bụ nwanyi Igbo si [[Naigeria]], ọ bu onye akukọ edemede, na afo 2005 ọ bidoro aka oru. Malite n'afọ 2010, ọ malitere inweta nkwado ya na aha maka blog ya.
----
* [http://www.lindaikejiblog.com Linda Ikeji Site]
==Lee kwa ozo==
*[[Isaiah Ogedegbe]]
*[[Laila Ijeoma]]
*[[Noble Igwe]]
*[[Michael Uzoma Michael]]
{{DEFAULTSORT:Ikeji, Linda}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Naigeria]]
{{ÉdéNtạ}}
q901l762q24n3k5e66rlhmujp49r31v
Liechtenstein
0
7552
95360
62213
2022-08-25T23:59:17Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Ngwómárí Obodo
|conventional_long_name = Principality of Liechtenstein<br />
(''''Fürstentum Liechtenstein'''')
|common_name = Liechtenstein
|image_flag = Flag of Liechtenstein.svg
|image_coat = Coat of arms of Liechtenstein.svg
|symbol_type =
|image_map = Location Liechtenstein Europe.png
|capital = [[Vaduz]]
|asusu_obodo = [[jéman]]
}}
'''Liechtenstein''' (asụsụ german: ''Fürstentum Liechtenstein''), nke ana-kpo kwa, ''Principality of Liechtenstein'' bụ otu obodo no na [[Obodo Békè]].
==Lee nke ozo==
* [[Obodo Békè]]
{{Ala no n'ime Obodo Békè}}
[[Òtù:Liechtenstein| ]]
{{ÉdéNtạ}}
kn95pv4ipeu380fzmyp2dmpe9qlmlf6
Romania
0
7563
95212
59655
2022-08-25T21:14:42Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Ngwómárí Obodo
|conventional_long_name=''Romania''
|common_name= Montenegro
|image_flag= Flag of Romania.svg
|image_coat= Coat of arms of Romania.svg
|symbol_type=
|image_map=EU-Romania.svg
|capital=[[Bugarest]]
|asusu_obodo=Romanian
}}
[[Usòrò:Ro-map.png|thumb |200px|Romania]]
'''Romania''' (asụsụ romanian: ''România''), nke ana-kpo kwa, ''Romania'' bụ otu obodo no na [[Obodo Békè]].
==Lee nke ozo==
* [[Obodo Békè]]
{{Ala no n'ime Obodo Békè}}
[[Òtù:Romania| ]]
[[Òtù:Ala no n'ime Obodo Békè]]
7pf9immgyk8nwtr5synqrdi2ifrus81
Okwu ọbanife:Blossom Ozurumba
3
7591
95117
68286
2022-08-25T16:16:27Z
Sunkanmi12
13981
/* Hub Research in West Africa */ nkeji ohúrù
wikitext
text/x-wiki
Igbo: Aham bụ Nwa Ada [[User:Blossom Ozurumba|Blossom Ozurumba]]. Obi dim ụto ebe ọdi ukwu. Agam agbali na akwalite odide asụsụ Igbo na Wikipedia. Udo diri unu.
English: My name is [[User:Blossom Ozurumba|Blossom Ozurumba]]. My heart is full of joy. I will endeavor to support the creation of pages and articles in Igbo language on the Wikipedia platform. Peace.
Thanks to [[User:Olaniyan Olushola|Olaniyan Olushola]] and the entire [https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:WikiProject_Wiki_Loves_Women/Women_inspired:_Health_and_Community Women inspired: Health and Community]], I am volunteering my time as an editor on Wikipedia with a focus on the Igbo Language Platform.
==External Link==
[http://blossomozurumba.com/ My Blog]
== Introducing your volunteer Wikignome ==
Dear [[User:Blossom Ozurumba|Blossom]], I'm introducing myself [[User:Deborahjay]] as we've connected recently via the Africa Office Hour. After that I became Facebook Friends with [[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]], and now I've come to meet you here. You're welcome to read what I wrote today on [[User talk:Uzoma Ozurumba|Uzoma's User talk page]]. It explains the first bit of work I've done on the IG WP. I'm looking forward to interacting with you and discovering how I can help you improve the Igbo Wikipedia. ''-- [[Ọbanife:Deborahjay|Deborahjay]] ([[Okwu ọbanife:Deborahjay|talk]]) 20:57, 12 Ọnwaìsiì 2018 (UTC)''
Thank you so much [[User:Deborahjay|Deborah]]. It is a true pleasure to meet you. I celebrate you. [[User:Blossom Ozurumba|<span style="color:#008000; font-weight:bold; font-family:monotype;">Blossom Ozurumba</span>]] <sup>[[User talk:Blossom Ozurumba|<span style="color:#008000; font-weight:bold; font-family:monotype;">Talk</span>]]</sup> 19:13, 14 Ọnwaìsiì 2018 (UTC)
:Hi [[User:Blossom Ozurumba]], this Wikipedia needs someone who speaks the Igbo language, so your cooperation is very welcome. Deborah is contributing in several Wikipedias, you two can improve many things here. Thank you. [[Ọbanife:DARIO SEVERI|DARIO SEVERI]] ([[Okwu ọbanife:DARIO SEVERI|talk]]) 02:57, 15 Ọnwaìsiì 2018 (UTC)
== To alphabetize biography pages in categories ==
Hello, [[User:Blossom Ozurumba|Blossom]]! Since [[User:Tochiprecious]] has created many new pages since the recent [[:Òtù:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon|Edit-a-Thon]], I wrote an explanation on her User page about how to alphabetize bio pages using the DEFAULTSORT template.
*Please see '''[[Okwu ọbanife:Tochiprecious#DEFAULTSORT to alphabetize biography pages]]'''.
*Do you have an idea of a better place to keep this kind of explanation so all new editors can learn it?
Again, thank you for understanding that I write in English. ''-- [[Ọbanife:Deborahjay|Deborahjay]] ([[Okwu ọbanife:Deborahjay|talk]]) 11:59, 12 Ọnwaàsaà 2018 (UTC)''
:Dear [[ọbanife:Deborahjay|Deborahjay]], This is really thoughtful. I suggest we place it as a menu item on the Igbo Wikimedians User Group meta page. Prolly under a menu item that can be captioned Editing Tips. [[Ọbanife:Blossom Ozurumba|Blossom]] 09:26, 9 Ọnwaàtọ 2021 (UTC)
== Happy International Women's Day ==
Dear [[ọbanife:Blossom Ozurumba|Blossom]], it's good to see you here on the Igbo Wikipedia. Congratulations on the article you created for [[Stephanie Busari]]: an outstanding Nigerian woman, just in time for International Women's Day! I encourage your continued contributions and look forward to helping where and when I can. Best regards from the Western Galilee, [[Ọbanife:Deborahjay|Deborahjay]] ([[Okwu ọbanife:Deborahjay|talk]]) 14:21, 8 Ọnwaàtọ 2021 (UTC)
:Dear [[ọbanife:Deborahjay|Deborahjay]], Thank you so much and we sincerely appreciate the immense support you have continued to extend to our user group. Please have my most warm wishes. [[Ọbanife:Blossom Ozurumba|Blossom]] 09:22, 9 Ọnwaàtọ 2021 (UTC)
== Hub Research in West Africa ==
Hi [[Ọbanife:Blossom Ozurumba|Blossom]],
This message is intended to inform you about a research project that is being embarked on by the West African Hubs Research Team. We will want to know and understand the perceptions of the community members in the West African sub-region on the concept of regional and thematic hubs. Please fill out the questionnaire below to help us know your thoughts on the concept.
<nowiki>https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSecrARbq3odEb2ZElSIIA1nNRt8O6wnJ0BGrVWfXXSEGjDgiQ/viewform</nowiki>
Please feel free to get back to me if you have any concerns.
Thank you.
Best regards.
[[Ọbanife:Sunkanmi12|Sunkanmi12]] ([[Okwu ọbanife:Sunkanmi12|kwuo]]) 16:16, 25 Ọgọọst 2022 (UTC)
g3z8fpnkb5428tr6d76oitsuf9uo7ic
Robert Downey Jr.
0
7662
95173
66615
2022-08-25T20:46:39Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Robert Downey Jr 2014 Comic Con (cropped).jpg|thumb|Robert Downey Jr. (2014)]]
'''Robert John Downey Jr.''' (born April 4, 1965)<ref>{{cite web|title=Robert Downey Jr. Biography|url=http://www.biography.com/people/robert-downey-jr-9542052#awesm=~oCxqtKtfHvhoGj|publisher=The Biography Channel|accessdate=April 26, 2014|language=English}}</ref> The Mita na United States.
== Akwụkwọ ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Downey, Robert}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
05w54ksn4zk86sn14d9s1pb9qk2m0ku
Charity Opara
0
7907
95061
61169
2022-08-25T13:28:49Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Charity Ọpara''' (amụrụ ya n'ọnwa ise na-afọ 1972 n'Owere, Imo Steeti) bụ onye Ǫgba-ọsọ nke obodo Naijiria nke kachara maaka na 400 Mitas. Ọ bụ Ǫkachamara n'ọsọ-ọgba anọ nke a na-akpọ "relay race" na bekee nke omeriri nweta ọla edo n'Olimpik na-afọ 1996.
A mara iwu chụpụ Ọpara n'Olimpik n'afọ 1992 na 1996 maka Ọgwụ n'ekwesighi ekwesi.
'''Ọkachamma ya'''
*100 Mitas - 11.40 (na-afọ 1999)
*200 Mitas - 22.60 (na-afọ 1992)
*400 Mitas - 49.29 (na-afọ 1998)
*Nwulielu nke ogologo (Long jump) - 6.55 m (na-afọ 1994)
{{DEFAULTSORT:Opara, Charity}}
[[Category:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]]
ork4rdiarywwhkh5oimu73nxe66p0nn
Tonto Dikeh
0
7908
95418
71740
2022-08-26T05:29:13Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tonto Wigo Charity Dikeh-Churchill''' (amụrụ ya n'ọnwa isii n'afọ 1985), onye amaara ka '''Tonto Dikeh''', bụ onye egwuregwu nke onyo-onyoo, ogu egwu na Filantrọpist nke mba Naijiria. Dikeh bụ onye Ikwere na Steeti Rivas.
== Ihe Onyo-onyoo n'igwe onyo-onyoo ==
ọ bụ otu onye ndi mere egwuregwu onyo-onyoo nke akpọrọ '''Dirty Secret' ''nke butere nghọtaghie n'etiti ndi obodo Naijiria maka n'obu ihe ndi n'ekwesighi umuaka ile. ọ bụ ezie n'ụfọdụ mmadụ marayaikpe n'obighi ndụ kwesirii ekwesi dika ndi obodo anyi mana ndi ọzọ si ọ na- abụ nnọọ onye ọkachamara.
== ọrụ agụmegwu ya ==
Mgbe O nwetachara obi aṅụri site n'ọtụtụ egwuregwu onyo-onyoo, Dikeh ekpebie igụwa egwu n'agbanyeghi n'o so n'otu egwu ndi Amaco Investments ebe ya na Patience Ozokwor gwuru egwu onyo-onyoo n'ekwughi okwu.Mpụta mbụ ya bụ egwu ndi ọkpọrọ 'Hi' na 'Itz Ova' nke Snypa so na ya. Na-agbanyeghi na ndi mmadụ toro mgbali ya, ufodu ndi nkatọ kwuru n'olu ya adighi mma. Ndi mmadu nwere obi-abụọ makwa na-aju onwe ha ma mkpebi ya igu egwu bụ nke kacha mma. N'abali iri-atọ n'ọnwa isii na-afọ 2014, otu onye ama-ama n'egwu nke a na-akpọ D'banj, kpughere Dikeh na Labelụ ya nke okporo DB Records' LEE family. N'
ọnwa atọ na-afọ 2015,
ọmara ọkwa
ọpụpụ ya na DB records
== Ndụ ya ==
A mụrụ Dikeh n'ezi n'ụlọ mmadụ asaa. Nne ya nwụrụ mgbe ọdi afọ atọ. Dikeh bụ nwa nke atọ n'ụmụ ise na ụmụ abụọ nke nwunye nna ya mụrụ. Dikeh guru Petrochemical Engineering na Rivers State University of Science and Technology. N'ọnwa asatọ n'afọ 2015, Tonto na Oladunni Churchill mere omenala alụmdi na nwunye. N'ọnwa abụọ na-afọ 2016, ọ mụrụ nwa mbụ ya, (Andre Omodayo Churchill). N'abali iri abụọ na abụọ n'ọnwa isii na-afọ 2016, Tonto Dikeh mere ememe maka nde(1 milion) mmadụ n'eso ya na Instagram.
N'ubọchi ndi Inyom di na mba ụwa nke akpọrọ (International Women's Day) na-afọ 2017, Tonto kwupụtara n'onyo-onyoo na ya bụ otu ndi di ha na-eti ihe (victim of domestic violence) tinyekwara na di ya (Oladunni Churchill) bunyere ya ọria STDs n'alụmdi ha. Tupu nkea, akụkọ n'efeghari na ya na di ya ebighi n'udo maka akwamiko di ya na nwata nwanyi ọ na-akụziri(mentee) nke aha ya bụ Rosaline Meurer. N'ihu Instagram ya, Dikeh boro di ya Churchill ebubo na-ogburu nwa ya nọ na-afọ site n'itiya ihe nakwa ighọri ndi mmadụ n'igwe internet nke ndi mmadụmaara ka 'yahoo boy'.
== Egwu ndi ọguru naani ya ==
{| class="wikitable sortable" style="margin-bottom: 10px;" autocomplete="off"
! Title
! Year
! Refs
|-
| "Hi"
| rowspan="3" |2012
| rowspan="2" |
|-
| "Itz Ova"
|-
| "Crazically Fit" <small>(featuring Terry G)</small>
|
|-
| "Jeje"
| rowspan="2" |2013
|
|-
| "Sheba" <small>(featuring Solidstar)</small>
|
|-
| "Ekebe"
| 2014
|
|-
| "Sugar Rush" <small>(featuring D'banj)</small>
| 2015
|
|}
== Filmografi ==
== Leekwa ==
* List of people from Port Harcourt
== Nrụtụaka ==
== Njikọ Mpụga ==
* [http://xclusive.ng/tonto-dikeh-the-shame-behind-the-fame-2/ Tonto Dikeh: the Shame behind the Fame, Xclusive Feature]
* {{IMDb name|2943918}}IMDb
{{DEFAULTSORT:Dikeh, Tonto}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị si Port Harcourt]]
[[Òtù:Ndi égwú nke Naigeria]]
[[Category:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]]
7by2gkv1ugjfz6vcg5yxsb6s9lzmd74
Ọnwa iri na abụọ
0
7910
95617
60792
2022-08-26T10:13:47Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}Ọnwa iri na abụọ bụ ọnwa bekee n'akpọ [https://en.wikipedia.org/wiki/December December].
Ọ bụ onwa ikpeazụ na afọ
[[Category:Ọnwa]]
6yo3zehi38ai6whvsipya413wc737am
Febụwarị
0
7918
95615
82653
2022-08-26T10:12:52Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
In the " Gregorian " calendar , " February " is the second month of the year, with days up to 29 (twenty-nine) or 28 (twenty-eight).
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Önwa (ogẹ)]]
[[Category:Ọnwa]]
k6icekhvx7tfog2izbjjhhcc2fjz9ej
Ọjị Chukwuemeka Ifeanyịchukwu
0
7947
95598
84321
2022-08-26T10:06:32Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
< big > < nowiki > Vocabulary of big </ nowiki > </ big > [[ Method: Oji Chukwuemeka Ifeanyichukwu.jpg | thumb|Oji Chukwuemeka Ifeanyichukwu ]]
'''Ọjị "Donoji" Chukwuemeka Ifeanyịchukwu''' (amụrụ n'ụbọchị ịrị abụọ na asatọ nke onwa asaa n'afọ 1981) bụ onye nka nke Naijịrịa nke ama ama n'ịzụpụta ndị Naijịrịa n'ọrụ nka na Abuja n'ime obodo Naijịrịa.<ref>{{cite news|last1=Victoria|first1=Bamas|title=Veteran Actor Zulu Adigwe to youth "You have to be your own driver in life"|url=http://www.dailytrust.com.ng/news/business/story/170168.html/|accessdate=25 January 2017|agency=Daily Trust}}</ref> <ref>{{cite news|last1=Victoria|first1=Bamas|title=Dazzle furniture award carpentry scholarship to 20 youth|url=http://www.dailytrust.com.ng/news/education/dazzle-furniture-award-carpentry-scholarship-to-20-youth/165696.html/|accessdate=25 January 2017|agency=Daily Trust}}</ref>
== Agụm akwụkwọ ==
Maazị Chukwuemeka Ọjị nwetara asambodo nke bekee kpọrọ BSc ya na MSc n'ihe gbasara osise na-arụmụ ụlọ. Osikwa otu aka ahụ nwetakwa asambodo ọzọ n'ihe gbasara azụmụ ahịa ya na nchịchọta nke ndi Nigerian Institute of Management (NIM) nyere ya.
== Career ==
Maazị Chukwuemeka Ọjị bụ otu n'ime ndi bidoro ụlọ ọrụ '''Dazzle Furniture Limited'''<ref>{{cite web|last1=Dazzle|first1=FurnitureLimited|title=Dazzle Furniture limited|url=//http://www.dazzlefurniture.com|website=Dazzle Furniture Limited}}</ref> nke ya na Maazị Chukwudimma Chukwudike Ọjị na ndi mba Turkey n'arụ ọrụ nka tịkọrọ aka ọnụ wee na-eme. <ref>{{cite web|last1=Imaralu|first1=Douglas|title=SME Heroes: A Carpenter’s Carpenter|url=http://venturesafrica.com/sme-heroes-a-carpenters-carpenter/|website=Ventures Africa|publisher=Ventures Africa|accessdate=16 July 2017}}</ref> Kemgbe ụlọ ụrọ '''Dazzle Furniture Limited''' bịdoro na-afo 2009, ụlọ ọrụ a azụọla ụmụ ikorọbia n'agbọghọbia ndị ala Naijiria nke maazị '''Oji Chukwudimma Chukwudike '''nyere aka nime ya,<ref>{{cite web|last1=Daily|first1=Peoples|title=Dazzle furniture marks independence with scholarship to 20 Nigerians|url=http://www.peoplesdailyng.com/dazzle-furniture-marks-independence-with-scholarship-to-20-nigerians/|website=Peoples Daily|publisher=Peoples Daily|accessdate=31 July 2017}}</ref> ka ha wee bụrụ ndi nka tozuru etozu. <ref>{{cite web|last1=Daily|first1=Peoples|title=Dazzle Carpentry Limited Has Trained Over 300 Carpenters- Says Founder|url=http://www.peoplesdailyng.com/dazzle-carpentry-has-trained-over-300-carpenters-says-founder/|website=Peoples Daily|publisher=Peoples Daily|accessdate=16 July 2017}}</ref> Maazị Ọjị Chukwuemeka, onye ndi enyi ya na ndi ya na ha na-azukọ ahia, na-akpọ Donoji, bụ onye ịsị ụlọ ọrụ '''Dazzle® Furniture Ltd''', '''Dazzle® Carpentry Training Ltd''' bụrụ kwa onye ịsị na '''National Carpentry and Furniture Summit (NACAFS®)'''<ref>{{cite news|publisher=Nairaland|title=National Carpentry & Furniture Summit Set To Hold In Abuja - Career - Nairaland|url=http://www.nairaland.com/3489022/national-carpentry-furniture-summit-set}}</ref>, ụlọ ọrụ a so na ọgbakọ ndị Interior Designers Association of Nigeria (IDAN), bụrụ kwa ndị sonyere ọgbakọ nke International Federation of Interior Architects and Designers (IFIAD). Ụlọ ọrụ Dazzle® Furniture Ltd is bụ ụlọ ọrụ bidoro na-ala Naijiria ndị nwere ebe ana rụpụta ihe ya na ebe ana gosipụta ihe arụpụtara n'Abuja. Ọbụ iji were chụọ enweghị ụrọ na-ala Naijiria ụkwụ eruala mere Maazị Ọjị Chukwuemeka Ifeanyichukwu ya na ndị nkwado ya bụ Maazị Oji Chukwudimma Chukwudike na Maazị Promise Chukwuma jịrị bido ụlọ ọrụ Dazzle Carpentry Training Limited iji wee mee ka ọrụ nka (nke bekee kpọrọ kapinta) bụrụ ịhe ụmụ ala Naijiria ji kpọrọ ihe.<ref>{{cite news|publisher=The Nigerian Voice|title=National Carpentry & Furniture Summit Set To Hold In Abuja|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/238077/national-carpentry-furniture-summit-set-to-hold-in-abuja.html|accessdate=31 July 2017}}</ref>
N'ezigbo ndu okorobia ya, Maazị Ọji Chukwuemeka anọrọla isi ihe gbasara nka and nchepụta. Ọbụ okorobia onye Naijiria nọ nime izu ahia di elu onye echiche ya bu nke di elu ebe ọdi ukuu kara ndị ọgbọ ya. Ọbụ onye n'achọ na emee ihe ọbụla ngwa ngwa achọrọ ime ya. Ihe nkaa bụ ihe ozipụtara mgbe owere amam ihe onwetara n'ihe gbasara ise nakwa irụ ụlọ tinye ya n'ime ọrụ nka nke bụ na ọrụ nka bụ zị ihe onye ọbụla na-agbasozị ọbụzị ya ka ọchọro ka ana kpọzị ONYE NKA.
== References ==
{{Reflist}}
0u4lmznu5wc8qb67qexxsosaxak68jd
95602
95598
2022-08-26T10:07:59Z
Orabs1996
13940
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ọjị "Donoji" Chukwuemeka Ifeanyịchukwu''' (amụrụ n'ụbọchị ịrị abụọ na asatọ nke onwa asaa n'afọ 1981) bụ onye nka nke Naijịrịa nke ama ama n'ịzụpụta ndị Naijịrịa n'ọrụ nka na Abuja n'ime obodo Naijịrịa.<ref>{{cite news|last1=Victoria|first1=Bamas|title=Veteran Actor Zulu Adigwe to youth "You have to be your own driver in life"|url=http://www.dailytrust.com.ng/news/business/story/170168.html/|accessdate=25 January 2017|agency=Daily Trust}}</ref> <ref>{{cite news|last1=Victoria|first1=Bamas|title=Dazzle furniture award carpentry scholarship to 20 youth|url=http://www.dailytrust.com.ng/news/education/dazzle-furniture-award-carpentry-scholarship-to-20-youth/165696.html/|accessdate=25 January 2017|agency=Daily Trust}}</ref>
== Agụm akwụkwọ ==
Maazị Chukwuemeka Ọjị nwetara asambodo nke bekee kpọrọ BSc ya na MSc n'ihe gbasara osise na-arụmụ ụlọ. Osikwa otu aka ahụ nwetakwa asambodo ọzọ n'ihe gbasara azụmụ ahịa ya na nchịchọta nke ndi Nigerian Institute of Management (NIM) nyere ya.
== Career ==
Maazị Chukwuemeka Ọjị bụ otu n'ime ndi bidoro ụlọ ọrụ '''Dazzle Furniture Limited'''<ref>{{cite web|last1=Dazzle|first1=FurnitureLimited|title=Dazzle Furniture limited|url=//http://www.dazzlefurniture.com|website=Dazzle Furniture Limited}}</ref> nke ya na Maazị Chukwudimma Chukwudike Ọjị na ndi mba Turkey n'arụ ọrụ nka tịkọrọ aka ọnụ wee na-eme. <ref>{{cite web|last1=Imaralu|first1=Douglas|title=SME Heroes: A Carpenter’s Carpenter|url=http://venturesafrica.com/sme-heroes-a-carpenters-carpenter/|website=Ventures Africa|publisher=Ventures Africa|accessdate=16 July 2017}}</ref> Kemgbe ụlọ ụrọ '''Dazzle Furniture Limited''' bịdoro na-afo 2009, ụlọ ọrụ a azụọla ụmụ ikorọbia n'agbọghọbia ndị ala Naijiria nke maazị '''Oji Chukwudimma Chukwudike '''nyere aka nime ya,<ref>{{cite web|last1=Daily|first1=Peoples|title=Dazzle furniture marks independence with scholarship to 20 Nigerians|url=http://www.peoplesdailyng.com/dazzle-furniture-marks-independence-with-scholarship-to-20-nigerians/|website=Peoples Daily|publisher=Peoples Daily|accessdate=31 July 2017}}</ref> ka ha wee bụrụ ndi nka tozuru etozu. <ref>{{cite web|last1=Daily|first1=Peoples|title=Dazzle Carpentry Limited Has Trained Over 300 Carpenters- Says Founder|url=http://www.peoplesdailyng.com/dazzle-carpentry-has-trained-over-300-carpenters-says-founder/|website=Peoples Daily|publisher=Peoples Daily|accessdate=16 July 2017}}</ref> Maazị Ọjị Chukwuemeka, onye ndi enyi ya na ndi ya na ha na-azukọ ahia, na-akpọ Donoji, bụ onye ịsị ụlọ ọrụ '''Dazzle® Furniture Ltd''', '''Dazzle® Carpentry Training Ltd''' bụrụ kwa onye ịsị na '''National Carpentry and Furniture Summit (NACAFS®)'''<ref>{{cite news|publisher=Nairaland|title=National Carpentry & Furniture Summit Set To Hold In Abuja - Career - Nairaland|url=http://www.nairaland.com/3489022/national-carpentry-furniture-summit-set}}</ref>, ụlọ ọrụ a so na ọgbakọ ndị Interior Designers Association of Nigeria (IDAN), bụrụ kwa ndị sonyere ọgbakọ nke International Federation of Interior Architects and Designers (IFIAD). Ụlọ ọrụ Dazzle® Furniture Ltd is bụ ụlọ ọrụ bidoro na-ala Naijiria ndị nwere ebe ana rụpụta ihe ya na ebe ana gosipụta ihe arụpụtara n'Abuja. Ọbụ iji were chụọ enweghị ụrọ na-ala Naijiria ụkwụ eruala mere Maazị Ọjị Chukwuemeka Ifeanyichukwu ya na ndị nkwado ya bụ Maazị Oji Chukwudimma Chukwudike na Maazị Promise Chukwuma jịrị bido ụlọ ọrụ Dazzle Carpentry Training Limited iji wee mee ka ọrụ nka (nke bekee kpọrọ kapinta) bụrụ ịhe ụmụ ala Naijiria ji kpọrọ ihe.<ref>{{cite news|publisher=The Nigerian Voice|title=National Carpentry & Furniture Summit Set To Hold In Abuja|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/238077/national-carpentry-furniture-summit-set-to-hold-in-abuja.html|accessdate=31 July 2017}}</ref>
N'ezigbo ndu okorobia ya, Maazị Ọji Chukwuemeka anọrọla isi ihe gbasara nka and nchepụta. Ọbụ okorobia onye Naijiria nọ nime izu ahia di elu onye echiche ya bu nke di elu ebe ọdi ukuu kara ndị ọgbọ ya. Ọbụ onye n'achọ na emee ihe ọbụla ngwa ngwa achọrọ ime ya. Ihe nkaa bụ ihe ozipụtara mgbe owere amam ihe onwetara n'ihe gbasara ise nakwa irụ ụlọ tinye ya n'ime ọrụ nka nke bụ na ọrụ nka bụ zị ihe onye ọbụla na-agbasozị ọbụzị ya ka ọchọro ka ana kpọzị ONYE NKA.
== References ==
{{Reflist}}
4l0tlezuvm7l93muak9utb59aqhou95
Ọmụmụ nwa
0
7956
95612
69071
2022-08-26T10:11:29Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}{{infobox medical condition
|Name = Ọmụmụ nwa
|Image = Postpartum baby2.jpg
|Caption = Newborn infant and mother
|Width = 300
|Field = [[Obstetrics]], [[midwifery]]
|synonyms = partus, parturition, birth
}}
<!-- Definition -->
[[File:A l'hopital au Cameroun 02 - obstétrique.jpg|thumb|Ọmụmụ nwa ([[Kameroon]]).]]
'''Ọmụmụ nwa,'''nke amakwa dịka'''ime ime mmadụ n’ịmụ nwa'''bụ mgbe oge zuru nwaanyị ịmụ [[otu nwa]]maọbụ [[karịa]]bụ[[nwatakịrị isi na akpa nwa nwanyị pụta]].<ref>{{cite book|last1=Martin|first1=Elizabeth|title=Concise Colour Medical Dictionary|publisher=Oxford University Press|isbn=9780199687992|page=375|url=https://books.google.ca/books?id=2_EkBwAAQBAJ&pg=PA375|language=en}}</ref> N’afọ 2015, amụrụ ụmụ dị nde 135 n’ụwa niile.<ref>{{cite web|title=The World Factbook|url=https://www.cia.gov/library/publications/resources/the-world-factbook/geos/xx.html|website=www.cia.gov|accessdate=30 July 2016|date=July 11, 2016}}</ref> Ihe dịka nde 15 [[ka amụrụ mgbe |oge ezubeghị ya bụ izu ụka 37]],<ref>{{cite web|title=Preterm birth Fact sheet N°363|url=http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs363/en/|website=WHO|accessdate=30 July 2016|date=November 2015}}</ref>ebe pasent 3 ruo 12 ka amụrụ [[mgbe oge ekwesịrị ịmụ ha gaferela|izu ụka 42]].<ref>{{cite book|last1=Buck|first1=Germaine M.|last2=Platt|first2=Robert W.|title=Reproductive and perinatal epidemiology|date=2011|publisher=Oxford University Press|location=Oxford|isbn=9780199857746|page=163|url=https://books.google.ca/books?id=by1lwSpfruQC&pg=PA163}}</ref> Na mba[[ndị mepere emepe]]a na-amụkarị nwa n’ụlọọgwu, <ref>{{cite book|last1=Co-Operation|first1=Organisation for Economic|last2=Development|title=Doing better for children|date=2009|publisher=OECD|location=Paris|isbn=9789264059344|page=105|url=https://books.google.ca/books?id=0Q_WAgAAQBAJ&pg=PA105}}</ref><ref>{{cite journal|last1=Olsen|first1=O|last2=Clausen|first2=JA|title=Planned hospital birth versus planned home birth.|journal=The Cochrane database of systematic reviews|date=12 September 2012|issue=9|pages=CD000352|pmid=22972043}}</ref>ebe mba ndị ka n’emepe emepe[[n’amụ nwa n’ụlọ]]site [[enyemaka ndị n’arụ ọrụ ahụike n’ụzọ omenala n’akwado]].<ref>{{cite book|last1=Fossard|first1=Esta de|last2=Bailey|first2=Michael|title=Communication for Behavior Change: Volume lll: Using Entertainment–Education for Distance Education|date=2016|publisher=SAGE Publications India|isbn=9789351507581|url=https://books.google.ca/books?id=PWElDAAAQBAJ&pg=PT138|accessdate=31 July 2016}}</ref>
<!-- Method -->
Ụzọ kasị mfe iji muọ nwa bụ site[[n’ihe ejiri mara nwaanyị]].<ref>{{cite journal|last1=Memon|first1=HU|last2=Handa|first2=VL|title=Vaginal childbirth and pelvic floor disorders.|journal=Women's health (London, England)|date=May 2013|volume=9|issue=3|pages=265-77; quiz 276-7|pmid=23638782}}</ref> Onwere ụzọ atọ a na-agbaso: iwelata ebe nwaanyị si amụ nwa[[na |ijiri nwayọ n’emepe ya mgbe nwaanyị dị ime]]ịmụ nwa,[[n’iwepụ ihe chekwara nwa n’akpa nwa nke |a na-akpọ]]plasenta[[n’olu bekee]][[]].<ref name=Col2016/> Ogo nke mbụ ya n’anọ ihe ruru awa iri na abụọ ruo awa iri n’itolu, nke abụọ n’anọ minit iri abụọ ruo awa abụọ, nke atọ n’anọ minit ise ruo iri atọ.<ref name=NIH2010/> Ogo nke mbụ ya n’ebido site n’afọ igbu mgbu maọbụ azụ nke n’anọgide ruo ọkara minit ma n’eme otu ahụ mgbe ọbụla oruru minit iri ruo iri atọ.<ref name=Col2016>{{cite web |title= Birth |url= http://www.encyclopedia.com/topic/birth.aspx#5 |work= [[Columbia Encyclopedia|The Columbia Electronic Encyclopedia]] | edition = 6| publisher= [[Columbia University Press]] |year= 2016 |accessdate= 2016-07-30 from Encyclopedia.com}}</ref> Ahụ igbu mgbu n’akawanye njọ ma n’adịgide ruo ogologo oge.<ref name=NIH2010>{{cite web|title=Pregnancy Labor and Birth|url=http://www.womenshealth.gov/pregnancy//childbirth-beyond/labor-birth.html|website=Women's Health|accessdate=31 July 2016|date=September 27, 2010}}</ref> Mgbe ogo nke abụọ ya ruru a na-enuputa nwa.<ref name=NIH2010/> N’ogo nke atọ[[ a na-enwe oge ncheretụ|nke ga-enye aka ka ahụ mmadụ rụọ ọrụ k’okwesịrị]].<ref>{{cite journal|last1=McDonald|first1=SJ|last2=Middleton|first2=P|last3=Dowswell|first3=T|last4=Morris|first4=PS|title=Effect of timing of umbilical cord clamping of term infants on maternal and neonatal outcomes.|journal=The Cochrane database of systematic reviews|date=11 July 2013|issue=7|pages=CD004074|pmid=23843134}}</ref> Onwere ụzọ ndịọzọ nwere ike inyeaka[[maka mgbu]]dịka ịtụsara ahụ,[[inye ọgwụ n’ebelata ahụ mgbu]], na[[ịgba ọgwụ]].<ref name=NIH2010/>
<!-- Recommendations -->
Ọtụtụ ụmụaka n’eji isi apụta; mana pasent 4 n’eji ụkwụ maọbụ [[ike]] ebu ụzọ apụta,[[nke akpọrọ|iji ike apụta n'afọ]].<ref name=NIH2010/><ref>{{cite journal|last1=Hofmeyr|first1=GJ|last2=Hannah|first2=M|last3=Lawrie|first3=TA|title=Planned caesarean section for term breech delivery.|journal=The Cochrane database of systematic reviews|date=21 July 2015|issue=7|pages=CD000166|pmid=26196961}}</ref> N’oge ime n’eme ụmụ nwaanyị, ha n’agagharị ma n’eri ihe k’osi masị ha, anaghị atụ aro ka ha tinye ike ha n’ịmụpụta nwa[[maọbụ ịgbanye ọgwụ]].<ref>{{cite book|title=Childbirth: Labour, Delivery and Immediate Postpartum Care|date=2015|publisher=World Health Organization|isbn=978-92-4-154935-6|page=Chapter D|url=http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK326674/|accessdate=31 July 2016|language=en}}</ref> Mgbe a na-emepe ebe nwaanyị si amụpụta nwa[[nke ndị bekee kpọrọ]]episiotomi[[, ọbụ eziokwu n’odi]] mana anaghị achọkarị ya.<ref name=NIH2010/> N'afọ 2012, ihe dịka nde mmadụ 23 ka awara afọ[[ma weputa nwa]].<ref name=Mol2015>{{cite journal|last1=Molina|first1=G|last2=Weiser|first2=TG|last3=Lipsitz|first3=SR|last4=Esquivel|first4=MM|last5=Uribe-Leitz | first5=T|last6=Azad|first6=T|last7=Shah|first7=N|last8=Semrau|first8=K|last9=Berry|first9=WR|last10=Gawande|first10=AA|last11=Haynes|first11=AB|title=Relationship Between Cesarean Delivery Rate and Maternal and Neonatal Mortality |journal=JAMA|date=1 December 2015| volume=314| issue=21| pages=2263–70| pmid=26624825| doi=10.1001/jama.2015.15553}}</ref> Enwere ike ibewa afọ maọbụrụ na nwaanyị ahụ dị ime ejima,[[maọbụ n’achọpụtara n’ọnọdụ nwa ahụ nọ na ya adịchaghị mma]]maọbụ[[na nwa ahụ n’enwe mkpagbu,|na nwa ahụ n’enwe mkpagbu,]]maọbụ n’ọnọdụ ya adịghị mma.<ref name=NIH2010/> Mana ọ na-ewe oge nwaanyị inwere onwe ya n’ihe mgbu n’ọnọdụ a.<ref name=NIH2010/>
<!-- Complications -->
Kwa afọ nsogbu n’ihe mgbu n’esite n’ịmụ nwa n’ebuta ọnwụ nke ihe ruru puku narị ise[[ nke ụmụaka]] nde ụmụnwaanyị 7 n’enwe nsogbu ogologo oge, nke n’ihe ruru nde 50 nke ụmụnwaanyị n’enwe nsogbu ahụike nke siri ike.<ref name=WHO2008Ed/> Ihe ndị a n’emekarị n’akụkụ[[ụwa ndị ka n’emepe emepe]].<ref name=WHO2008Ed/> Nsogbu ndị doro anya ahụrụla gụnyere igbochi ime mgbe ọ na-eme nwaanyị[[]],[[ọbara ịgba nwaanyị mgbe ọmụsịrị nwa]],[[ahụ ịma nwaanyị jijiji mgbe ọmụsịrị nwa nke akpọrọ eklampsia]],[[na ọrịa nwaanyị n’ebuta mgbe ọmụsịrị nwa]].<ref name=WHO2008Ed>{{cite book|title=Education material for teachers of midwifery : midwifery education modules|date=2008|publisher=World Health Organisation|location=Geneva [Switzerland]|isbn=978-92-4-154666-9|edition=2nd|url=http://whqlibdoc.who.int/publications/2008/9789241546669_4_eng.pdf?ua=1|page=3}}</ref> Nsogbu nwa amụrụ ọhụrụ n’enwekarị mgbe amụsịrị ha gụnyere[[anaghị eku ume nkeọma]].<ref>{{cite book|last1=Martin|first1=Richard J.|last2=Fanaroff|first2=Avroy A.|last3=Walsh|first3=Michele C.|title=Fanaroff and Martin's Neonatal-Perinatal Medicine: Diseases of the Fetus and Infant|publisher=Elsevier Health Sciences|isbn=9780323295376|page=116|url=https://books.google.ca/books?id=AnVYBAAAQBAJ&pg=PA116|language=en}}</ref>
==Ebe akpọtụrụ uche==
<references />
hbww02pooe0exm29v01goac0mdy5s04
Lilian Esoro
0
8000
95377
70828
2022-08-26T00:37:39Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lilian Esoro Franklin''' bụ otu ndi n'eme ihie nkiri, onye na-aghazi mmemme, nakwa onye isi ndi 'Goldie Locks hair salon' nke di n' Abuja Naijiria. Ọ bụ nwa ikpeazu n'ụmụ asaa.Ọ gụchara akwụkwọ Primari na Sekọndiri ya na Lagos. O ji ihe nkiri "Extended Family" bido egwuregwu onyo-onyoo. O meela ihe nkiri ole n'ole ọzọ dika ihe nkiri ezinụlọ amaraama CLINIC MATTERS ebe aha ya bụ Nurse Abigail, 'stage play nke aha ya bụ 'Ayetu', 'I voted now', na 'Strive'. Esoro bụ onye nnochite anya 'Young Stars', 'Dunes, Abuja' nakwa 'House of Lunnete'.<ref>{{cite web|url=http://thenationonlineng.net/new/acting-opened-doors-nollywood-star-lilian-esoro-2/|title=Acting has opened doors for me - Lilian Esoro|publisher=thenationonlineng.net|accessdate=19 May 2014}}</ref><ref>{{cite web|url=http://thenet.ng/2013/09/are-you-feeling-lilian-esoros-open-back-dress/|title=Are you feeling Lilian Esoro open back dress?|publisher=thenet.ng|accessdate=19 May 2014}}</ref> A họpụtara dika '''Best Actress in a Comedy''' na '2013 Africa Magic Viewers Choice Awards'.<ref>{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2013/02/10-new-hot-babes-to-watch-out-in-nollywood/|title=10 new Hot babes to watch out for in Nollywood|publisher=vanguardngr.com|accessdate=19 May 2014}}</ref>
== Ọrụ ihie nkiri ya ==
Esoro's bidoro ihie nkiri n'afọ 2006, O gosiri n'ihe nkiri '<nowiki/>''Extended Family'<nowiki/>'', Otu ọdi,ọkacha pụta ihie na '<nowiki/>''Clinic Matters''' ebe omere dika 'Nurse Abigail'.<ref>{{cite web|title=BIOGRAPHY/PROFILE OF NOLLYWOOD ACTRESS LILIAN ESORO FRANKLIN|url=http://dailymail.com.ng/biographyprofile-of-nollywood-actress-lilian-esoro-franklin/|website=Dailymail.com.ng|publisher=Daily Mail Nigeria}}</ref>
== Nkwenye ndi onwere ==
N'afọ 2015, enyere ya onye nnochite anya ndi 'House Of Lunettes'.<ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/celebrities/lilian-esoro-actress-nabs-endorsement-deal-id4390388.html|title=Lilian Esoro: Actress nabs endorsement deal - Celebrities - Pulse|last=Tayo|first=Ayomide O.|access-date=2017-02-11|language=en-US}}</ref>
N'afọ 2016, enyere ya onye nnochite anya okomoko Ụlọ ahia di n'Abuja 'Dunes'.<ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2016/05/its-another-endorsement-deal-for-expectant-mother-lilian-esoro-franklin/|title=It's another endorsement deal for expectant mother, Lilian Esoro-Franklin|date=2016-05-17|newspaper=Nigerian Entertainment Today|access-date=2017-02-11|language=en-GB}}</ref>
AYOMIDE
== Ọrụ ==
This is a test and should be deleted
== Ndụ ya ==
Esoro tolitere na Lagos Ọ gụrụ Sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị 'Political Science' na University of Abuja. Ọ lụrụ TripleMG CEO Ubi Franklin n'abali mbụ n'ọnwa iri n'otu n'afọ 2015
== Onyo-onyoo ==
* ''Extended Family'' (as Freida)
* ''Tinsel''
* ''Clinic Matters'' (as Nurse Abigail)
* ''Taste of Love''
== Ihe Nkiri ==
* ''Strive''
* ''The Potter''
* ''The Next Door Neighbour''
* ''Secret Room'' (2013)
* '' Fool's Paradise ''
* '' The Real Deal'' (2014)
* '' Couple of Days'' (2016)
* '' Meet The In-Laws'' (2016)
== Nrụtụaka ==
{{reflist}}
{{DEFAULTSORT:Esoro, Lilian}}
[[Category:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]]
kf7mrcxpwsbk1p2551xku7tq1ukwg0q
Chima Simone
0
8119
95474
66077
2022-08-26T08:39:10Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Chima Simone shoot.JPG|thumb]]
'''Chima Simone Benson''' bụ onye na agba na igwe onyonyo ma bụrụ kwa onye odeakụkọ na arụrụ onwe ya, njirimara ya bụ na ọgbara na egwuregwu na pụta ihe a n'akpọ Bigi Brọda <ref name="bbbio">[http://www.cbs.com/primetime/big_brother/bio/chima_11/bio.php?season=11 Chima's bio] on Big Brother website, [//en.wikipedia.org/wiki/CBS CBS]</ref> Ọ nyiri ọnwụ onye ogbu-ọchụ a n'akpọ Dale Devon Scheanette na gbam-gbam isa ahụ.<ref name="dallasnews.com">{{cite web|author=The Associated Press|url=http://www.dallasnews.com/sharedcontent/dws/dn/latestnews/stories/021109dntexexecution.3079843.html|title='Bathtub killer,' who was convicted of Arlington woman's 1996 slaying, is executed|publisher=Dallasnews.com|date=2009-02-11|accessdate=2010-06-03}}</ref> Akọrọ akụkọ gbasara nyiri ọnwụ ya na igwe onyonyo a n'akpọ true crime cable television show ''Cold Case Files''<ref name="Cold Case Files">{{cite web|url=http://www.thehistorychannel.co.uk/site/tv_guide/HD_full_details/Crime/programme_2742.php|title=TV Schedule on History|publisher=Thehistorychannel.co.uk|date=|accessdate=2010-06-03}}</ref> ya na akwukwọ egosi ihe ngosi nke a n'akpọ ''Unusual Suspects'' and ''Surviving Evil'' na Investigation Discovery.<ref>{{cite web|title=Episodes: Unusual Suspects|url=http://investigation.discovery.com/tv/unusual-suspects/episodes/season-3-episode-guide-13.html|accessdate=29 July 2012}}</ref>
== Ọrụ ==
Simone anọwo na ọrụ ndeakụkọ{{reflist|2}}
{{DEFAULTSORT:Simone, Chima}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
{{stub}}
pfcm1d9fua2wozj9nhyvtt0d0g4bb2p
Lesley Nneka Arimah
0
8284
95305
62408
2022-08-25T22:02:26Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lesley Nneka Arimah''' bu onyei Nigerian ne ede atu ma tu akwukwo, na onye nmeri nke na afo 2015 nke beke na apaoo Commonwealth ihe onyeye oritere na akuko oor dere for Africa. ahan ya putara na nde ah huputara nwere nke for the Caine Prize. han kowalaya ka onye na ako akuko ichiche eh deputara onye nke nwereke ebute mkekorita."<ref>{{Cite news|url=http://www.startribune.com/review-what-it-means-when-a-man-falls-from-the-sky-by-lesley-nneka-arimah/417709403/|title=REVIEW: 'What it Means When a Man Falls From the Sky,' by Lesley Nneka Arimah|work=Star Tribune|access-date=2017-12-16}}</ref> and "olu ohurun nwere ike."<ref>{{Cite book|url=https://www.kirkusreviews.com/book-reviews/lesley-nneka-arimah/what-it-means-when-a-man-falls-from-the-sky/|title=WHAT IT MEANS WHEN A MAN FALLS FROM THE SKY by Lesley Nneka Arimah {{!}} Kirkus Reviews|language=en-us}}</ref>
== Ihe gbasara ==
Arimah han muriya na ala ndi beke egbe o si too UK and Nigeria. orun ru orun e biputa akukwo ni ime ihe oyibo na apko ''The New Yorker'' and ''Granta''. na afo 2015, akukwo story "Light" ya gbutere ihe nzere na afo 2015 Commonwealth Short Story Prize for Africa. na afo 2016 na 2017, ahan ya putara na nde han huputara nwere nke for the Caine Prize.
orun aka ya putara ni ime ''Harper’s'', ''Per Contra'', ma ni eme'' New Yorker'', na ihe di ichiche he deputara.<ref>{{Cite news|url=https://brittlepaper.com/2017/07/caineprize2017-interview-lesley-nneka-arimah-africa-dialogue/|title=#CainePrize2017 {{!}} On Motherhood, Class and Fabulist Fiction {{!}} Interview with Lesley Nneka Arimah|date=2017-07-03|work=Brittle Paper|access-date=2017-12-16|language=en-US}}</ref>
na afo September 2017,ha poro ya, ahan oma ndi dere akuko emeyi eme nke nde National Book Foundation, ha poro “Five Under 35”<ref>{{Cite news|url=http://www.startribune.com/twin-cities-writer-lesley-nneka-arimah-named-one-of-national-book-foundation-s-five-under-35/447660253/|title=Minnesota writer named one of National Book Foundation's 'Five Under 35'|work=Star Tribune|access-date=2017-12-16}}</ref>
== Akwukwo mbu ==
na afo April 2017,akukwo nmbu odere ntakiri han mputara by Riverhead Books na Tinder Press (UK). ise okwu ya bu ''What It Means When a Man Falls from the Sky''.<ref>{{Cite news|url=https://brittlepaper.com/2017/07/caineprize2017-interview-lesley-nneka-arimah-africa-dialogue/|title=#CainePrize2017 {{!}} On Motherhood, Class and Fabulist Fiction {{!}} Interview with Lesley Nneka Arimah|date=2017-07-03|work=Brittle Paper|access-date=2017-12-16|language=en-US}}</ref> han meputara ozoh na ala Nigeria, nde Farafina Books, na afo November 2017. na afo January 2018, ha huputara ya na nde ha ga eye onyiye maka ndi 9mobile Prize for Literature.<ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/art/two-nigerians-south-african-vie-for-9mobile-prize-for-literature-2018/|title=Two Nigerians, South African vie for 9mobile prize for literature 2018|access-date=2018-02-13|language=en-US}}</ref>
Akukwo ah gbadere oku na empe kpa ahun mumu nwanyi ne eweta bu nke ne butere han nsogbu dika nsoyere mo bu eh soyere na obodo,"<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/12/literallywhatshot-12-awesome-stories-beautifully-crafted-narratives-get-lesley-arimahs-means-man-falls-sky/|title=#LiterallyWhatsHot: 12 Awesome Stories with Beautifully Crafted Narratives is What You Get in Lesley Arimah's "What It Means when a Man Falls from the Sky" - BellaNaija|website=www.bellanaija.com|language=en-US|access-date=2017-12-16}}</ref> their attempts at carving out a place in a country whose customs and values diverge from that of their heritage.<ref>{{Cite news|url=http://therumpus.net/2017/03/lesley-nneka-arimahs-characters-muscle-their-way-through-girlhood/|title=Lesley Nneka Arimah’s Characters Muscle Their Way through Girlhood|date=2017-03-27|work=The Rumpus.net|access-date=2017-12-16|language=en-US}}</ref>
ihe odeputa nele malite ise okwu umu nwayi na udi iciche, mana ihe noro na nne na nwa na ihe ichiche daputara ne ime umu nwayi dum."<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2017/sep/02/what-it-means-when-man-fallsfrom-the-sky-lesley-nneka-arimah-review|title=What It Means When a Man Falls from the Sky by Lesley Nneka Arimah review – short stories|last=Orr|first=K. J.|date=2017-09-02|work=The Guardian|access-date=2017-12-16|language=en-GB|issn=0261-3077}}</ref> ihe odere , The Atlantic kwuru "conveys respect for the people who claw their way through relentlessly difficult lives."<ref>{{Cite news|url=https://www.theatlantic.com/entertainment/archive/2017/04/the-powerful-pessimism-of-what-it-means-when-a-man-falls-from-the-sky/522687/|title=The Powerful Pessimism of 'What It Means When a Man Falls From the Sky'|last=Weiss-Meyer|first=Amy|work=The Atlantic|access-date=2017-12-16|language=en-US}}</ref> NPR o puroya " nke a bu ihen obi uto nye odee ka ne ebido ebido bu onye nke nwere oliie anya ne eduputara akukwo ne hubu."<ref>{{Cite news|url=https://www.npr.org/2017/04/05/521959681/what-it-means-when-a-man-falls-from-the-sky-is-defiantly-electrically-original|title='What It Means When A Man Falls From The Sky' Is Defiantly, Electrically Original|work=NPR.org|access-date=2017-12-16|language=en}}</ref>
== Ihe nke onye ==
O bi na mba Minnesota, nke bu na ala nde ocha United States.
== Ihe ndeputa ==
* ''What it means when a man falls from the sky'', New York: Riverhead, 2017. ISBN{{ISBN|9780735211025}}9780735211025, OCLC{{OCLC|998228832}}
== Rerferences ==
{{reflist|30em}}
{{DEFAULTSORT:Arimah, Lesley Nneka}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
hkj3xh0wl4j7nuxoi2h9hixg27t2pl2
Wendy Osefo
0
8285
95290
62403
2022-08-25T21:52:20Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Wendy Osefo Behind the Scenes.jpg|thumb|250px|Wendy Osefo]]
'''Wendy Osefo''' (onye nke amuru na afo 1984 ka onwa May di n ubochi iri abuo na otu) bu nwa afo Nigerian amuru na mba Amerika. oru ya bu ikowaputa ihe gbasara ndorondoro ochichi obodo n igwe onyonyo. A gbaala ya ajuju onu ma nyekwa ya akuko nulo oru CNN, ABC, Fox News, Fox Business, BBC, HLN, Russian TV, The Washington Post, In Touch Weekly, Business Insider, One America News Network, nakwa onyonyo, wdg .<ref>{{cite news|last1=Staff|first1=Directory|title=Wendy Osefo, PhD|url=http://education.jhu.edu/directory/wendy-osefo-phd/|accessdate=1 February 2018|agency=Johns Hopkins School of Education}}</ref> oO so na ndi na enyere ulo The Hill aka, hill bu onyr isi 1954 Equity, nakwa osote Professor at Johns Hopkins University.<ref>{{cite news|last1=1954|first1=Equity Project|title=The 1954 Equity Project, LLC: Meet The CEO|url=https://www.the1954equityproject.org/meet-the-ceo-wendyosefo/|accessdate=1 February 2018}}</ref>
== ihe maara ==
Na afọ 2017 Osefo so na otu nime umụ nwaanyi iri na abụọ Pan Africa ndi Face to Face na ele anya . Notu afọ ahụ o nwetara Distingushi Awọdụ sitere naka Mahadum John Hopkins. Ọ Nwetakwara oyiyne Awọdụ akpọrọ Diversity Recognition. Osefo so ndi akporọ 2017 40 Under 40 class nakwukwo Baltimore Business Journal.<ref>{{cite news|last1=Carley|first1=Milligan|title=40 Under 40: Wendy Osefo, Johns Hopkins University|url=https://www.bizjournals.com/baltimore/feature/40-under-40-2017/40-under-40-wendy-osefo-johns-hopkins-university.html/|accessdate=1 February 2018}}</ref> Baltimore Sun kporo Osefo dika otu nime umu nwaanyi iri abuo na ise ana ele anya. O so kwa n umu nwanyi ojii n afo 2018 ndi nke oru ha putara ihe na mgbasa osi nikuku nakwa onyonyo. O obukwa Board Member nke Congressman Elijah Cummings Youth to Israel Program, Children’s Scholarship Fund Baltimore, and The Education Foundation of Baltimore County Schools.
== References ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Osefo, Wendy}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
thwfolk217s7pz7u8v2qi0dooe39fjn
Ị̀ta ǹke mmụ̀zù Texas A&M
0
8424
95525
72592
2022-08-26T09:24:54Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Agricultural and Mechanical College of Texas (1916).jpg|thumb|Ụlọ̀ ǹkè ọ̀mà nà nwanziri ǹke àdịlụ ǹkè mmụ̀mìe mmụ̀taubì nà òrèrjè, afọ̀ 1916.]]
'''Ị̀ta ǹke mmụ̀zù Texas A&M''' (''Texas A&M University''), oke mmụ̀ta ǹke ìzìzì ọ́hà nà [[Texas]], bìdòrò nà 1871 m̀gbè onye [[mụ̀mìe mmụ̀taubì nà òrèrjè ǹkè Texas]] bidotọ̀rọ̀ kà mụ̀mìe m̀be-àlàọ̀chịchị si nà [[ìzùǹdeìwu Texas]]. okuzi bìdòrò nà 4 ọnwaìri afọ̀ 1876. Mà ọ bụkwa nà [[Texas A&M]] dị nà m̀bụ ị hàziri ị dị nà òkpurù [[ụmatọ Texas]] kà ànaka mmụ̀zu Texas ǹke ha bidòbèghị̀, ụme ǹkè ìzùǹdeìwu Texas è meghị̀ ị nye mmụ̀zù â ọdà nà ele isi Texas A&M. Nà afọ̀ 1875, ìzùǹdeìwu â wahàtọ̀rọ̀ ọ̀dìdo A&M nà mmụ̀zù Texas, ọdà ǹkè kara ị dị naanị nà akwụkwọ. mụ̀mìe mmụ̀taubì nà òrèrjè èbido nà ụ̀ma nà 2 ọnwaàsaà afọ̀ 1862.
Nà ogbè ukwu nà afọ̀ nnarị ǹkè m̀bụ ya, mbàdènye nà Texas A&M gbòchìrì ị kwere naanị ụmụ̀nwoke ndị ọcha ǹke kwere ị nyere aka nà [[nwanziri ǹke àdịlụ]] ị nweta nzụnzụ agha. Nà ogè â, ọnụọgụ̀gụ̀ bìrìntàkịrị ǹke ndị ụmụ̀nwaànị̀ bụ̀ òle ndị h'e kwèrè ị gata okuzi mà h'è kweghị ha ị gote ngomụ̀chata. Nà ogè agha ụ̀wà I, 49% ǹkè ọ̀mụ̀chata A&M dị̀ nà ọrụ òtùagha, nà nà afọ̀ 1918, okuzi ǹke ǹtọrọ a kwabàla nà ime ǹhù òtùagha ị lụsuagha nà France. Ǹà agha ụ̀wà II, Texas A&M mepụ̀tàrà ịhẹ karịrị 20,000 nà ndị ụ̀sụ̀ agha, nke kwere ndị isi agha kara [[mmụ̀kọta njikọ̀taọ̀hà]] nà [[mmụ̀kọta òtùaghammiri njikọ̀taọ̀hà]] ha àbụọ.
Nà nkịrị ogè soro agha ụ̀wà II, ìzùǹdeìwu Texas àkatawaria Texas A&M kà mmụ̀zù nà ụlọ̀akwụkwọ ntọ ǹkè mmemme mmụ̀zù Texas A&M, ǹke mere ya nà ụ̀ma kà ọnọ̀dị ya dị mmara kà ịhẹ dị ichè ya nà mmụ̀zù Texas. Nà afọ̀ìri ndị 1960, ìzùǹdeìwu ọ̀hàchị a gọwaria ụlọ̀akwụkwọ â kà ọ bụrụ mmụ̀zù Texas A&M (Texas A&M University), nà "A&M" ahụ̀ à dịzie màkà naanị uchemàrà. Nà òkpurù ọ̀chịchị onye isi [[James Earl Rudder]], ụlọ̀akwụkọ èkwebà èbò niile mà ndị isiojie nà mmụ̀kọta. Ịbaòtù nà nwanziri ǹke àdịlụ à dizie nà ịhẹ ǹhọ̀rọuchè.
Nà ọkàrà afọ̀nnarị 20 ǹkè àbụọ, mmụ̀zù â bụ̀ ịhẹ ha hụ̀rụ̀ màkà nnyocha ya nà [[mmụ̀zù òkèm̀be-sea]] nà [[mmụ̀zù òkèm̀be-m̀bara]]. Ụlọ̀akwụkwọ è nwèle ahà ya nà òtìtokwa nà afọ̀ 1997 nà ǹtọ ǹkè [[ọbaakwụkwọ m̀meokeishi ǹkè George Bush]] nà ekìkì ọ̀dị̀dàanyanwụ ǹkè ọ̀gbọmụ̀.
6k8nacvq22rirp0yfid1lw8b6oq4q4m
Ọgụ̀ ǹkè Albuera
0
8427
95595
63339
2022-08-26T10:05:51Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:El mariscal Beresford desarmando a un oficial polaco en La Albuera.jpg|thumb|Marshal Beresford n'èwefù okpì onye ndụsụ Poland nà ọgụ̀ ǹkè Albuera. M̀bì sì aka T. Sutherland, afọ̀ 1831.]]
[[File:Napier_Albuera.JPG|thumb|Akààlà ọgụ̀ â, si ''Napier's History of the War in the Peninsula'']]
'''Ọgụ̀ ǹkè Albuera''' (16 ọnwaìse 1811) bụ̀rụ̀ ọgụ̀ mere m̀gbè [[agha ọ̀kàrààgwà]]. Ụ̀sụ̀agha gwakọtara ndị Britain nà Spain mà ndị Portugual lụsụ̀rụ̀ ndị òtù France ǹke Armée du Midi (òtùagha ǹke nledà) nà ogbè ntàkịrị ǹkè ndị Spain ha kpọ̀ Albuera, ebe rutụrụ km 20 (mi 12) si nà nledà ebe ọgwaìga ebe ndị nlụ̀sụduru dị nà Badajoz ime Spain.
Site nà ọnwaìri 1810 ụ̀sụ̀agha diọ̀gbọagha Masséna ǹke Portugal lụsụ̀rụ̀ ọgụ̀ ǹke biri ha nà ụsụkọtaraagha Wellington, nọ nà m̀gbòdò nà àzụ ahịrị ǹkè Torres Vedras. N'è me nà ndiri [[Napoleon]], nà afọ̀ 1811 gboo Marshal Soult èduru òtù nnwasàa ǹkè France si Andalusia gbabà Extremadura nà ihì ị dufù ike ndị nlụ̀kọ si ahịrị kò o me fèwe ahụhụ Masséna. Ǹzù Napoleon à kaala nà nzọrọ Soult a bian'ogè ǹlaàzụ; nọrọ nà agụọ nà ike ngụrụ, ụ̀sụ̀agha Masséna èmeelarị̀ ị kwelaàzụ ị lọhuo Spain. Soult mètàrà ị jìde ọgwaìga nà Badajoz ǹke dị mkpà nà nhàzi agha nà ìkpere wabàrà n'ètitì Spain nà Portugal si nà aka ndị Spain, mànà ọ hị̀rị̀ ya ị laàchita Andalusia nà ogè soro mmedà Marshal Victor nà ọnwaàtọ nà ọgụ̀ ǹkè Barrosa. Màkwà, Soult hàrà Badajoz nà m̀gbòdò ike. Nà ọnwaànọ, si nà ịhe soro ọ̀rị̀rị̀ ǹke bụ nà Masséna à kwelaàchicha àzụ si nà Portugal, Wellington e zìri ike àdị̀ịlụ Portugal-England ǹke Sir William Beresford n'èdiri kà ha ga nàkwawaria ama n'ìkpere ahụ̀. Ndị nlụ̀kọ chụgbàrà okeòkè ndị ijèagha France si nà mpaghara ebe ahụ̀ ha è mezi bido mgbasụ̀ọgụ̀ ǹkè Badajoz.
Soult è me ngwaǹgwà ị chìkọta ụ̀sụ̀ ọhụrụ si nà ike ụ̀sụ̀ ndị France nà Andalusia nà, o sò ndị ụkwụụ̀sụ̀ na à laàzụ n'ihu Beresford, ọ gbazọ̀rọ̀ ị zọ̀ ọgụ̀ nà mgbasụọgụ̀. Ji ǹzù ǹkè ndịùsuagha na à bia—ụ̀sụ̀ Spain nọ nà ndiri Gen. Joaquín Blake—o zùrù ị tụwaria ǹkụ̀agha Beresford nà ị wabà ụsụ ya nà ètitì ha. Mànà, Soult è me ọ̀zọ ị zùru nè ị mewe ịhẹ si nà ìzù ǹke kàala; nà ǹke Marshal amaghị̀, ndị Spain è meelarị̀ ị yịkọta ha nà àdị̀ịlụ England-Portugal, nà ụkwụụ̀sụ̀ ya ǹke zuru madụ̀ 24,000 nọ̀zì na è le ị lụgara ụ̀sụ̀ ndị nlụ̀kọ zuru ụkwụụ̀sụ̀ 35,000.
Ụ̀sụ̀ nlụsụ è tie nà ogbè Albuera. Ndị nlụsụ mà àbụọ dàgbùrù ị nwe ndị ǹlàa nà oke aghara soro nị nà ndị France e mecha kwelaàzụ nà 18 ọnwaìse. Ụ̀sụ̀ Beresford a kàgbuole nà è jighị̀ ike ị chụrụ, mànà ha è meze gbaziri òmùme nà Badajoz. Mà ọ bụ̀ nà Soult dàrà ị chara ama ahụ̀, mànà ọgụ̀ enweghị ịhe haziri hìe agha ọ nọ̀ n'ime. Otù mkpụrụ ọnwa gafèrè, nà ọnwaìsiì 1811, o jìrì ndị nlụ̀kọ ị hatọ mgbasụọgụ̀ si nà ụzọ̀ ndị ụ̀sụ̀ France nà Portugal mà Andalusia ǹke biakọtaria.
dpbfz2qxkxcx67bxowhf834rh1p3e9y
Shanghai Free-Trade Zone
0
8432
95433
94393
2022-08-26T05:43:21Z
Bapparabi1985
13991
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Shanghai skyline waterfront pudong A235423.jpg|thumb|Ọnụ mmiri [[Shanghai]].]]
'''Shanghai Free-Trade Zone''' (Shanghai FTZ or SFTZ, nke ama dika 上海自由贸易区/上海自贸区 na Chinese), nakwa '''China (Shanghai) Pilot Free-Trade Zone''' (Chinese{{zh|s=中国(上海)自由贸易试验区|p=Zhōngguó (Shànghǎi) Zìyóu Màoyì Shìyànqū}}pinyin{{zh|s=中国(上海)自由贸易试验区|p=Zhōngguó (Shànghǎi) Zìyóu Màoyì Shìyànqū}}) bụ free-trade zone in Shanghai, China. Na 22 August 2013, Kọmitii Kansụl kwadoro malitere SFTZ. Ebidoro nkwado a na September n'afọ 2013 na Chinese Premier Li Keqiang, ọ bụ ebe mbụ enwere ike na-azụ ahịa na-ere ahịa makwa na-atụbata Ahia na China<ref name="BBC">{{cite news|url=http://www.bbc.co.uk/news/business-24322313|title=Shanghai free-trade zone launched|work=BBC News|date=29 September 2013|accessdate=30 September 2013}}</ref> Mpaghara ahụ kpuchiri ebe 120.72 square kilometres (46.61{{convert|120.72|km2}} ma jikọta mpaghara anọ nwere njikọ dị na district of Pudong — Waigaoqiao Free Trade Zone, Waigaoqiao Free Trade Logistics Park, Yangshan Free Trade Port Area and Pudong Airport Comprehensive Free Trade Zone.<ref name="pifu68">{{cite web|author1=State Council|title=国务院关于同意设立中国(上海)自由贸易试验区临港新片区的批复(国函〔2019〕68号)|url=http://www.gov.cn/zhengce/content/2019-08/06/content_5419153.htm|website=gov.cn|access-date=2019-08-06|date=2019-07-27}}</ref>
Kemgbe 21 April 2015, a na-agbasawanye ebe mpaghara Shanghai FTZ, gụnyere Lujiazui Financial and Trade Zone, Shanghai Jinqiao Economic and Technological Development Zone (former Jinqiao Export Processing Zone) na Zhangjiang Hi-Tech Park.<ref>{{cite news|url=http://en.china-shftz.gov.cn/announcement/|title=FTZ Expansion Notice|work=Shanghai FTZ Website|date=|accessdate=28 April 2015}}</ref>
== Atụmatụ ==
A na-eji mpaghara a dị ka ebe nyocha maka ọtụtụ mgbanwe mgbanwe akụ na ụba na nke ọha na eze.<ref>http://www.dw.de/china-opens-free-trade-zone-in-shanghai/a-17121642</ref><ref>https://healthinsurancedo.com/{{dead link|date=May 2018 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Dịka ọmụmaatụ, a ga-ahapụ ire ere egwuregwu vidio, machibido na China kemgbe 2000, na mpaghara. Ọ bụ ezie na Microsoft chọrọ iji nweta Xbox na ahịa site na mbubreyo April 2014, a sụlarị ya ugbu a maka ụbọchị ntọhapụ nke 23 September 2014.<ref>[http://topic.chinadaily.com.cn/index/cache/collection/extranewsmini/source/ecns.cn/title/Xbox+One+coming+to+FTZ?aid=64254]</ref><ref>{{cite news|url=http://en.china-shftz.gov.cn/announcement/|title=FTZ Expansion Notice|work=Shanghai FTZ Website|access-date=28 April 2015}}</ref> Ihe mgbakwunye na egwuregwu nke onye ọ bụla ga-edozi ya site na nkwenye site na Shanghai na-achịkwa Culture, Radio, Film & TV maka imepụta na ahịa na China.<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2014/04/22/ban-video-game-consoles-tentatively-lifted-shanghai-ftz.html "Ban on Video Game Consoles Tentatively Lifted in the Shanghai FTZ"], ''China Briefing'', Shanghai, 22 April 2014.</ref><ref>{{Cite web|url=http://news.xbox.com/2014/04/xbox-one-china|title=BesTV and Microsoft to bring Xbox One to China in September|date=2014-04-29|publisher=Xbox Marketing, Microsoft|accessdate=2014-05-13}}</ref>
Ọ bụ ezie na e bu ụzọ kọọ na mpaghara ahụ ga-enwe ike ịnweta ịntanetị (site n'igosi ebe ndị dịka Facebook welitere), ọrụ akụkọ bụ<ref>{{cite news|url=http://www.scmp.com/news/china/article/1316598/exclusive-china-lift-ban-facebook-only-within-shanghai-free-trade-zone|title=China to lift ban on Facebook – but only within Shanghai free-trade zone|newspaper=South China Morning Post|date=25 September 2013|accessdate=8 October 2013}}</ref> Xinhua News Agency kwuru na-agaghị ebuli ihe mgbochi Ịntanetị.<ref>http://www.globaltimes.cn/content/814044.shtml</ref>
Ngwaahịa na-abanye na mpaghara ahụ adịghị edozi ọrụ na omenala ka ọ ga - abụ ikpe. Nke a abụrụ ụlọ ọrụ mmanya na China, n'ihi na ọ na-enye ndị na-ebubata ngwaahịa mgbanwe karị n'ime ka mmanya ghọọ mba ahụ.<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2014/05/09/maturing-tastes-chinas-wine-industry.html "The Maturing Tastes of China’s Wine Industry"], ''China Briefing'', Shanghai, 9 May 2014.</ref>
=== Ikpe ikpe ===
FTZ na-akọwa usoro dị iche iche maka esemokwu karịa karịa n'ebe ndị ọzọ na China. Ikpe ikpe na mpaghara ahụ na-achịkwa usoro iwu ikpebi nke dị iche iche nke Ụlọ Ọrụ Arbitration International nke Shanghai (SHIAC) nyere. Ndị a na-ewebata ọtụtụ mgbanwe ndị na-eme ka ndị mba ọzọ na-etinye ego na FTZ, gụnyere mgbochi mberede, usoro mgbasa ozi / ikpe mkpara, na nkwụsịtụ nchịkọta nke usoro nchịkọta. Tụkwasị na nke a, enwere ike ịhọrọ ndị na-ekpe ikpe site na mpụga akwụkwọ akụkọ nke ụlọ ọrụ SHIAC nọgidere na-elekọta, ma ọ bụrụhaala na ha kwadoro ụfọdụ njirisi iru eru.<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2014/06/20/shanghai-ftz-paves-way-arbitration-reform-china.html "Shanghai FTZ Paves the Way for Arbitration Reform in China], ''China Briefing'', 20 June 2014.</ref><ref>http://www.shiac.org/</ref>
=== Ụlọ ọrụ ===
Mpaghara ahụ kwusiri ọtụtụ ego maka ịmepụta ụlọ ọrụ na China, gụnyere isi obodo ntinye ego nke RMB30,000 maka ụlọ ọrụ na-ejighị ụgwọ, otu RMB100,000 kacha nta maka ụlọ ọrụ ndị na-ere ọrụ naanị, na RMB5 nde kachasị maka ụlọ ọrụ nkwakọba ihe . Ọzọkwa, n'okpuru FTZ ọhụrụ akwụkwọ ndebanye aha, ndị si mba ọzọ na-etinye ego na pasent 15 n'ime ego n'ime ọnwa atọ na isi obodo n'ime afọ abụọ nke ntọala nke mba ọzọ invested ụlọ ọrụ (FIE).<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2014/03/12/establishing-a-company-in-the-shanghai-ftz.html "Establishing a Company in the Shanghai FTZ"], ''China Briefing'', Shanghai, 12 March 2014.</ref>
Kama nke ahụ, ndị na-ere ahịa nke ụlọ ọrụ ndị e guzobere na mpaghara ahụ nwere ike ịnwekọrịta na ego, ụdị, na oge inye onyinye na nghọta ha. Otú ọ dị, ndị na-eketa òkè ka na-adabere maka eziokwu na iwu iwu nke onyinye ego ma bụrụ ndị a ga-aza ajụjụ na ụlọ ọrụ ahụ n'ime ókèala ma ọ bụ òkè ha.
Na mgbakwunye na mmezi ego ndị a, FTZ na-ebute usoro dị mfe maka ndị na-emepụta ego na mba ọzọ iji guzobe ụlọ ọrụ na China. "Nhazi usoro ntinye nkwụsị" nke pụrụ iche na mpaghara ahụ chọrọ ka ndị ọrụ ikikere na ọrụ ahia (AIC) nyefee ma tinye ya n'ọrụ. A na-emezi nkwado na usoro ntinye akwụkwọ site na mgbasa ozi mpaghara, mgbe nke a gasịrị, akwụkwọ ikikere dị iche iche na nke asambodo (tinyere ikike azụmahịa, akwụkwọ ikike nke ụlọ ọrụ, na akwụkwọ ndebanye aha ụtụ) ka ndị AIC na-enye.
Nke a pụtara na ndị na-enyocha nwere ike ịnweta akwụkwọ niile dị mkpa maka ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ n'otu ebe, ma ọ bụghị n'èzí mpaghara ebe ndị na-ede akwụkwọ ga-agbagharị n'etiti ndị ọchịchị dị iche iche maka ịnye akwụkwọ dị iche iche.<ref>''Ibid.''</ref>
Dị ka ụlọ ọrụ Shanghai Statistics Bureau si kwuo, ihe dị ka ụlọ ahịa 10,000 edebanyela n'ime FTZ dị ka nke June 2014-661, bụ nke ụlọ ọrụ ndị ọzọ si n'aka ndị mba ọzọ.<ref name="china-briefing.com">[http://www.china-briefing.com/news/2014/06/16/choosing-office-location-shanghai.html "Choosing an Office Location in Shanghai"], ''China Briefing'', Shanghai, 16 June 2014.</ref>
=== Mgbanwe ndị ọzọ ===
Dika State Administration of Foreign Exchange (SAFE) nke Shanghai branch na 28 February 2014, Mpaghara Free Trade ahụ ga-enye ohere mgbanwe mgbanwe yuan na ego mgbanwe ala ọzọ, na afọ nke ụtụ isi nke afọ 10 maka azụmahịa dị n'ógbè ahụ ka ọ bụrụ ụzọ isi mee ka usoro ego nke ego ndị ọzọ na-emepụta (FDI) dị mfe ma kwado ọrụ nlekọta isi obodo .<ref>{{Cite web|url=http://www.shftz.gov.cn/WebViewPublic/item_page.aspx?newsid=635215802017535000&coltype=8|title=Archived copy|archiveurl=https://archive.is/20140624020122/http://www.shftz.gov.cn/WebViewPublic/item_page.aspx?newsid=635215802017535000&coltype=8|archivedate=24 June 2014|accessdate=2014-06-20}}</ref>
N'okpuru iwu ọhụrụ ahụ, ụlọ ọrụ ndị mba ọzọ nwere ego (FIEs) nke e debanyere aha na FTZ nwere ike ugbu a na-eme ka ụlọ ọrụ nchekwa ego dị iche iche na-eme ka ha nwee ezi uche, ma ọ bụghị n'okpuru iwu ndị gara aga, bụ ebe a na-egbochi obodo ndị a weere na ha bụ "mkpa n'ezie" MGBE. NDỊ nọ na FTZ nwere ike ịmeghekwa akaụntụ ego ntinye ego RMB iji jide ego RMB enweta site na nnọchibido mgbanwe nke mba ọzọ, nke a ga-ejizi mee ụgwọ maka ezigbo azụmahịa. Otú ọ dị, ihe mgbochi ka na-etinye maka iji ego RMB maka ụfọdụ ụdị azụmahịa.<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2014/03/07/foreign-exchange-fdi-regulations-loosened-in-the-shanghai-ftz.html "Foreign Exchange FDI Regulations Loosened in the Shanghai FTZ"], ''China Briefing'', Shanghai, 7 March 2014.</ref><ref>http://www.shanghaidaily.com/Business/finance/China-seeks-end-to-FDI-law-in-FTZs/shdaily.shtml</ref>
=== Ahịa ịre ụlọ ===
Nyenụ na FTZ ejikọtara ebe abụọ nwere njikọ-Waigaoqiao na Yangshan-nnukwu pasent nke ógbè ya nile ka enyere maka ọrụ eji eme ihe. Ọzọkwa, ndị na-ekwu banyere ịzụ ahịa ngwa ngwa gbaghaara ahịa ngwa ngwa maka ọdịnihu dị mkpa maka atumatu ọrụ nke mpaghara ahụ. Nke a tinyere ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ na FTZ ma kee otu afụ na mpaghara. Na nzaghachi, Gọọmenti Gọọmentị mere atụmatụ iji gbanye mpaghara distrikti maka azụmahịa na R & D. N'ụzọ doro anya, a na-enye ụlọ ọrụ ikike ịdebanye aha ụlọ ọrụ dị ọcha na FTZ, site na nke ha nwere ike ịnweta ụkpụrụ ndị dị iche iche mpaghara ahụ.
=== Fọrin investment ===
Ngalaba a na-ewebata ọtụtụ mgbanwe ndị e mere iji mepụta ebe a na-achọ mma maka ego ndị mba ọzọ. Na 18 September 2013, Kọmitii Kansụl nke China bipụtara ndepụta nke ụlọ ọrụ iri na ise maka ịnweta ndokwa ndị ọzọ dị jụụ na mpaghara ahụ, gụnyere ọrụ ahụike, nkwukọrịta ụtụ ahịa bara uru, ụgbọ njem ụgbọ mmiri & nlekọta ụgbọ mmiri na mba ụwa. Akụkụ ọzọ dị mkpa nke mpaghara ahụ dị na "njedebe na-ezighị ezi" nke na-abịakwute ego ndị mba ọzọ, nke a na-enyefe na mpaghara niile ma ọ bụrụ na amachibidoro site na itinye aka na akụrụngwa nyere na Negative List nke Gọọmenti Gọọmenti Shanghai. A na-ahazi ndị 16 ahụ a na-akpọ aha machibidoro ma ọ bụ machibidoro ha maka itinye ego na mba ọzọ dị ka ndị a:<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2013/09/30/shanghai-releases-negative-list-for-foreign-investment-in-shanghai-free-trade-zone.html "Shanghai Releases ‘Negative List’ for Foreign Investment in Shanghai Free Trade Zone"], ''China Briefing'', Shanghai, 9 September 2013.</ref>
* Agriculture, forestry, animal husbandry and fishery
* Mining
* Manufacturing
* Production and supply of power, gas and water
* Construction
* Wholesale and retail
* Transportation, warehousing and postal services
* Information transmission, computer services and software
* Finance
* Real estate
* Leasing and commercial services
* Scientific research and technical services
* Water conservancy, environmental, and public facilities management
* Education
* Health and Social Industries
* Cultural, sports and entertainment industries<ref>{{Cite web|url=http://en.shftz.gov.cn/Negative%20List.pdf|title=Archived copy|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131101164317/http://en.shftz.gov.cn/Negative%20List.pdf|archivedate=1 November 2013|accessdate=2014-06-20}}</ref>
E megharịrị Ndepụta Negative na July 2014, ihe mgbochi ndị ọzọ maka ntụrụndụ na ego ndị ọzọ na ụlọ akụ na ụba, ọrụ, na ọrụ njem.<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2014/07/03/shanghai-ftz-revised-negative-list-introduces-targeted-fdi-reforms.html "Shanghai FTZ Revised Negative List Introduces Targeted FDI Reforms"], ''China Briefing'', Shanghai, 3 July 2014.</ref>
== Ọrụ ụfọdụ ==
=== E-commerce ===
Na otu n'ime ihe ndị mbụ e mere ka ọ bụrụ akụkụ nke Shanghai FTZ, Ụlọ Ọrụ Gọọmentị Gọọmenti (GAC) gụpụtara cross-border E-commerce platform, buyeasi.com Chinese{{zh|s=跨境通|p=Kuàjìng tōng}}pinyin{{zh|s=跨境通|p=Kuàjìng tōng}}). Ebumnuche a bu ime ka ndi mmadu na ndi ahia dika ndi bi na Taobao na-eme ka ndi mmadu na-achota ahia n'oru ahia ahia. Ngwaahịa na saịtị ọhụrụ, nke GAC ga-enyocha, ndị na-ere ahịa na-ere akwụkwọ-ịdebanye aha na ndị ọrụ iwu ahụ, si otú ahụ zere ihe ize ndụ nke ngwaahịa na-adịghị na ya na iweda ngwaahịa ahịa site na iji ụlọ nkwakọba ihe.<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2013/10/11/shanghai-ftz-launches-cross-border-e-commerce-platform.html "Shanghai FTZ Launches Cross-Border E-Commerce Platform"], ''China Briefing'', Shanghai, 11 October 2013.</ref><ref>http://www.kuajingtong.com/</ref>
=== Ọrụ iwu ===
FTZ na-ewebata mgbanwe abụọ dị iche iche na ụlọ ọrụ ọrụ iwu iwu ndị China: nke mbụ, ebe a machibidoro ndị ọkàiwu mba ọzọ amabughị ike itinye aka na iwu iwu nke China na ụlọ ọrụ iwu obodo mba ọzọ ka ha guzobe alaka ụlọ ọrụ ma ọ bụ ụlọ ọrụ nnọchiteanya (RO) na China, n'okpuru FTZ pilot program, ụlọ ọrụ iwu nke mba ọzọ nke guzobere RO na Shanghai FTZ ga-ekwe ka ya na nkwekọrịta na ụlọ ọrụ iwu nke China na-eziga ndị ọkàiwu na ụlọ ọrụ ọzọ.<ref name="China Briefing 2014">[http://www.china-briefing.com/news/2014/06/06/marine-insurance-legal-services-liberalization-shanghai-free-trade-zone.html], ''China Briefing'', Shanghai, 6 June 2014.</ref>
Nke abụọ bụ na ndị isi mba iwu ndị na-amalite ROs na China nwere ike ịhazi ọrụ ndị a na Shanghai FTZ na ndị ọrụ iwu iwu China, nke na ha nwere ike inye ndị ahịa China na ndị si mba ọzọ iwu ndị iwu kwadobere na ikike na arụ ọrụ ha kwadoro na nkwekọrịta ha
=== Egwuregwu, ụlọ ahịa, na njem ===
Ụlọ ọrụ na-arụ ọrụ ọnụ na FTZ na-enweta uru site na ọnụnọ nke Waigaoqiao Port, Yangshan Deepwater Port, na Pudong International Airport, tinyere usoro iwu kwadoro omenala n'ógbè ahụ, nke na-ewepụ oge achọrọ iji weta ngwaahịa na China. N'ihi ụlọ ọrụ ndị na-agba ọsọ ka ha tinye aka na mpaghara ahụ, ụlọ ọrụ mmepụta ihe (ụlọ nkwakọba ihe) agbawo ụgwọ ọnụahịa mgbagwoju anya na atụle na ebe ọzọ na Shanghai.<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2014/06/17/logistics-warehousing-transportation-china-part-2.html], ''China Briefing'', Shanghai, 17 June 2014.</ref>
=== Marine Inshọrance ===
Ụlọ ọrụ na-ahụ maka ịnshọransị na FTZ nwere ike itinye akwụkwọ na Shanghai Institute of Insurance Marine maka nkwado maka inye ngwaahịa mkpuchi mmiri ọhụrụ. Nke a bụ ihe mbụ nke ụlọ ọrụ na-arụ ọrụ na-enye ikike dị otú ahụ na China, ma a na-ebute ịkwalite asọmpi nke ụlọ ọrụ mkpuchi ụgbọ mmiri Shanghai..<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2014/06/06/marine-insurance-legal-services-liberalization-shanghai-free-trade-zone.html], ''China Briefing'', Shan ghai, 6 June 2014.</ref>
=== Ọgwụ ===
N'okpuru usoro iwu nke Gọọmenti Gọọmenti nke Shanghai, ndị na-ahụ maka ego si mba ọzọ nwere ike ịmepụta ụlọ ọrụ ndị nwe obodo niile (WFOE) n'ụlọ ọrụ ahụ ike na FTZ.<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2013/12/02/wholly-foreign-owned-medical-institutions-allowed-in-shanghai-free-trade-zone.html Wholly Foreign-Owned Medical Institutions Allowed in Shanghai Free Trade Zone], ''China Briefing'', Shanghai, 2 December 2013.</ref> A na - ekwekwa ka ndị nwe obodo ọzọ (nke ruru pasent 70) kwekwara maka mmezi ego ma ọ bụ nkwado nkwonkwo na ụlọ ọrụ ahụ ike. Ụdị nhazi abụọ ahụ dị n'okpuru ọnọdụ ụfọdụ, dị ka ego kachasị elu nke RMB20 nde na oge kachasị arụ ọrụ afọ iri abụọ.
=== Telekom ===
Ala oru telivishọn nke China na-anọgide na-egbochi ya na FTZ dị ka ndị ọzọ na China, ebe ụlọ ọrụ na-achịkwa ndị nwe obodo China Mobile, China Unicom na China Telecom. Otú ọ dị, mpaghara ahụ na-enye ohere itinye ego na mba ọzọ na "ọrụ telifon kwadoro bara uru" (VATS), akọwapụtara dị ka ọrụ ndị telecom na-abụghị isi (ya bụ ọrụ ndị ọzọ karịa oku olu, faksị, na ozi nzuzo). Ụlọ ọrụ VATS na mpaghara ahụ na-eritekwa uru site na usoro nkwekọrịta dị mkpirikpi.<ref>[http://www.china-briefing.com/news/2014/04/24/approval-process-telecom-services-shanghai-ftz-streamlined.html "Approval Process for Telecom Services in Shanghai FTZ Streamlined"], ''China Briefing'', Shanghai, 24 April 2014.</ref><ref>http://www.miit.gov.cn/n11293472/n11293832/n11293907/n11368223/15825208.html{{dead link|date=May 2018 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
== Njikọ ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ ndi ọzọ ==
* <span class="url">[http://en.shftz.gov.cn/ Official website]</span>{{Official website|http://en.shftz.gov.cn/}}
{{Coor|31.3343|121.5990}}
phztn6fba8ci0ouopq6ow4wo9euonqx
Ọgbanje
0
8969
95478
64094
2022-08-26T08:46:29Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''''Ọgbanje''''' (nke doro anya "Ọgbanje" agaghị ewere ya dika "Obanje", "gb" bụ otu okwu na [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|asụsụ Igbo]] ) bụ okwu na [[Odinạnị|Odinani]] (Igbo: ọdịnala) (ma ọ bụ) maka ihe e chere na ọ bụ ajọọ mmụọ nke ga-ama ụma tinye ezinụlọ na nsogbu. Nsụgharị nkịtị ya n'asụsụ Igbo bụ "ụmụaka ndị na-abịa ma na-aga". E kweere n'oge ekpebiri ekpebi (nke na-anaghị agafekari pubati ), na Ọgbanje ga-ama ụma nwụọ ma laghachikwa azụ ime ndị ezinụlọ na-eru uju. Mgbe ụfọdụ, a na - eche na ibi ndị [[Omenala|inyom úgwù]] ga - ewepụ mmụọ ọjọọ ahụ, <ref>{{Cite web|url=http://www.fgmnetwork.org/gonews.php?subaction=showfull&id=1170937325|title=NIGERIA: Female circumcision in Igboland|first=Marianne|last=Sarkis}}</ref> maọbu na ha ga - achọta mmụọ ọjọọ a ''iyi ụwa'', nke ha gwuru n'ebe nzuzo, ga - eme ka Ọgbanje hapụ ịnye ezinụlọ a nsogbu - Iyi-ụwa ''abụ'' ụzọ Ogbanje si abiaghachi ụwa ma nweekwa ụzọ isi chọta ezinụlọ ya. A ga-egbu nwa ahụ nwụrụ anwụ ka ọ ghara ịlaghachi. Otú ọ dị, a na-ekwu n'ụfọdụ na-alọghachite, na-ebu ihe mgbu anụ nke nbibi a. <ref name="auto">Chinua Achebe ''Things Fall Apart''</ref>
Nkwenye n' Ọgbanje n'ala Igbo adịghị ike dịka ọ dịrị na mbụ ọ bụ ezie na-enwekwara ụfọdụ ndị kwere na ya. Mgbe ụfọdụ, eji okwu Ọgbanje mee ka okwu nnọchianya maka ụmụaka na-akparị mmadụ maọbu ndị nwere isi ike. Ọrịa Sickle cell nwere ike inye aka na nkwenkwe a, n'ihi na ihe nketa nke ọrịa ahụ n'ime ezinụlọ nwere ike ime ka ndị mmadụ kwubie na ụmụ ha niile sitere n'otu mmụọ ahụ. <ref>{{cite journal|author=Ọnwụbalịlị JK|title=Sickle-cell anaemia: an explanation for the ancient myth of reincarnation in Nigeria|journal=Lancet|volume=2|issue=8348|pages=503–5|date=August 1983|pmid=6136656|doi=10.1016/s0140-6736(83)90524-x}}</ref> <ref>{{cite journal|doi=10.1016/S0277-9536(00)00245-8|author=Nzewi E|title=Malevolent ọgbanje: recurrent reincarnation or sickle cell disease?|journal=Soc Sci Med|volume=52|issue=9|pages=1403–16|date=May 2001|pmid=11286364}}</ref>
A na-atụgharikwa okwu ''a bụ ọgbanje na olu bekee'' dika changeling, n'ihi myirịta ha na fairy nke Celtic n'akụkọ ifo nke ndi Europe. Ha abụọ bụ ụzọ e si eche echiche banyere ọdịiche nke ọrịa ndị a na-amaghị n'oge gara aga na-ejikarị ndụ ụmụaka (dịka SIDS na ọrịa sickle cell ).
<br />
== Na omenala amaara ama ==
* Emeela ka Ọgbanje bụrụ ihe àmà ama site n'akwụkwọ [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]], ''Things Fall Apart'' (1958), ebe nwatakịrị nwanyị akpọrọ ''Ezinma'' bụ onye e weere dika Ọgbanje n'ihi na ọ bụ nke mbụ n'ụmụ iri nne ya mụrụ na- anwụghị mgbe eji ya n'aka. <ref name="auto">Chinua Achebe ''Things Fall Apart''</ref> <ref>{{Cite web|url=http://education.yahoo.com/homework_help/cliffsnotes/things_fall_apart/32.html|title=Yahoo|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080502222637/http://education.yahoo.com/homework_help/cliffsnotes/things_fall_apart/32.html|archivedate=2008-05-02}}</ref>
* N'ime akwukwo ''Freshwater'' nke Akwaeke Emezi (2018), onye isi nke bụ Ada, nwere otutu ogbanje. <ref>{{Cite book|title=Freshwater}}</ref>
== Leekwa ==
* Abiku
== Nrụtụaka ==
{{References}} Template: Nanị
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
qnjyakf59gzgnvu8hz77z9svnx03d9m
Rochas Okorocha
0
9117
95200
77027
2022-08-25T21:08:43Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Owelle Rochas Anayo Okorocha''' (amụrụ 22 Septemba 1962) bụ onye ọchụnta ego nke ndị '''Naijirịa''' ọtụtụ ijeri, onye na-ahụ maka agụmakwụkwọ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke sitere na [[Ọ̀hà Ímò|steeti Imo]] . Okorocha bụ onye bụbu gọvanọ na onye omebe iwu na-anọchite anya Imo West Senatorial district na itenani Senate nke [[Ọ̀hà Ímò|United States]],<ref>https://punchng.com/okorocha-sworn-in-as-senator-says-igbo-presidency-doesnt-exist/</ref> onye meriri ntuli aka nke 6 May 2011 na [[Ọ̀hà Ímò|Imo State]] ma họpụta ya maka oge nke abụọ ya na Eprel 11, 2015. onye bụbu gọvanọ ga-anọchi anya Imo West Senatorial District n'ụlọ ndozi uhie.
Ọ bụ onye guzobere Rochas Foundation, ọrụ ebere nwere ọtụtụ ụlọ akwụkwọ pụrụ iche na-agbasa na Naịjirịa niile nke na-enye ụmụ akwụkwọ na-enweghị ohere na Nigeria ihe mmụta. N’ozi mbụ ọ gara, ọ gbara ọsọ n’elu [[All Progressives Grand Alliance]] (APGA)<ref>{{Cite web|url=http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/news-update/5352-obi-hails-okorocha%E2%80%99s-election.html|title=Obi hails Okorocha’s election|accessdate=2011-05-08}}</ref> wee gbara n’elu ikpo okwu [[All Progressives Congress]] maka oge nke abụọ ya.
== Nzụlite ==
Amụrụ Rochas na 22 Septemba na afo 1962 na Ogboko, Ideato South, [[Ọ̀hà Ímò|Imo State]] . Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke Juladaco, [[Jos]] (1976-1981). Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Jos (1990-1991), nwetara diplọma na Ọchịchị. Ọ laghachiri Mahadum Jos (1993-1994) iji nweta diplọma dị elu na Ọchịchị.<ref name="self"><cite class="citation web">[http://rochasokorocha.com/about_Rochas.html "About Rochas"]. Rochas Okorocha<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 May</span> 2011</span>.</cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Ọnọdụ ndị ọrụ gụnyere Onye isi ala, Nigeria Red Cross Society, Onye isi ala / Onye guzobere, Rochas Foundation Inc, Onye isi ala, Rochas Group of Company Limited, Pro Chancellor, African Business School na Onye isi oche mbụ, Board of Nigeria Airspace Management Agency.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị n’oge ==
Okorocha bụ onye Kọmịshọna na Federal Character Commission na onye otu Mgbakọ Naịjirịa Maka Iwu Ọchịchị.<ref name="self"><cite class="citation web">[http://rochasokorocha.com/about_Rochas.html "About Rochas"]. Rochas Okorocha<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 May</span> 2011</span>.</cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Mgbe e weghachiri ọchịchị onye kwuo uche ya na 1999, Rochas Okorocha soro na ntuli aka nke ịbụ onye [[People's Democratic Party]] (PDP) maka onye gọvanọ nke steeti Imo, mana [[Achike Udenwa]] meriri.<ref>{{Cite web|url=http://www.thenigerianvoice.com/nvnews/41707/1/what-does-rochas-okorocha-want.html|title=WHAT DOES ROCHAS OKOROCHA WANT?|work=NBF News|date=26 December 2010|accessdate=2011-05-09}}</ref> Ọ banyere na [[All Nigeria People's Party]] (ANPP), bụrụkwa onye na-emeghi eme nke ọma maka Onye isi ala na ikpo okwu ANPP na 2003. Ọ laghachiri na PDP, Onye isi ala [[Olusegun Obasanjo]] họpụtara ya dị ka onye ndụmọdụ pụrụ iche na Inter-Party.<ref name="OLNigeria20110509"><cite class="citation web">Wale Akinola (15 August 2005). [http://nm.onlinenigeria.com/templates/?a=4600&z=12 "Third term is govs agenda, not Obasanjo's — Rochas Okorocha"]. ''Online Nigeria Daily news''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 May</span> 2011</span>.</cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref>
Rochas Okorocha guzobere otu. pati Action Alliance (AA) na 2005, na-ezube ịzọ onye isi ala maka AA na ntuli aka 2007.<ref name="OLNigeria20110509"><cite class="citation web">Wale Akinola (15 August 2005). [http://nm.onlinenigeria.com/templates/?a=4600&z=12 "Third term is govs agenda, not Obasanjo's — Rochas Okorocha"]. ''Online Nigeria Daily news''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 May</span> 2011</span>.</cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Ọ laghachiri na PDP ọzọ, na Septemba 2007 gosipụtara na ọ nwere mmasị ịghọ Onye isi oche nke PDP.<ref>{{Cite web|url=http://pedantsmagazine.blogspot.com/2007/09/pdp-chairmanship-rochas-okorocha-is.html|work=Pedants Magazine|date=12 September 2007|title=PDP Chairmanship: Rochas Okorocha Is The Answer|accessdate=2011-05-09}}</ref> Mgbe Gọvanọ [[Ikedi Godson Ohakim|Ikedi Ohakim kwụsịrị]] site na [[Progressive Peoples Alliance]] (PPA) gaa PDP na July 2009, Okorocha gọrọ agọ na Ohakim weghaara PDP na steeti ahụ, na-ekwu na akpọrọ ya dị ka onye isi ebe ọ bụ gọvanọ, mana nke kwesịrị ekwesị. Ekwesịrị ịme nnọkọ PDP iji kpebie iwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.modernghana.com/news/232523/1/ohakim-cannot-take-over-imo-pdp-rochas-okorocha.html|title=Ohakim cannot take over Imo PDP - Rochas Okorocha|date=12 Aug 2009|work=Modern Ghana|accessdate=2011-05-09}}</ref>
== Gọvanọ Imo steeti ==
Okorocha si na PDP banye na [[All Progressives Grand Alliance]] (APGA) ka ọ wee bụrụ onye ga-abụ APGA maka gọvanọ Imo Steeti na ntuli aka ọchịchị Eprel 2011. Ka izu ole na ole gachara, na Disemba afọ 2010, APGA kwụsịtụrụ Okorocha na pati ahụ ihe ọ kọwara dị ka ihe ndị ọzọ na-emegide ndị ọzọ na-echere nyocha nke omume ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2010/12/apga-suspends-okorocha/|title=APGA suspends Okorocha|date=19 December 2010|work=Vanguard|author=Charles Kumolu|accessdate=2011-05-09}}</ref> Akụkọ kwuru na o jiri ndị oji egbe wakpo ndị isi nke otu steeti ImoGA nke APGA. Okorocha na ndi ya na ha yukwara egwu Onye isi ochichi Imo State na ode akwukwo APGA.<ref>{{Cite web|url=http://news2.onlinenigeria.com/news/general/64842-Apga-Suspends-Rochas-Okorocha.rss|title=Apga Suspends Rochas Okorocha|date=2010-12-26|work=Leadership|accessdate=2011-05-09}}</ref> Ka osi di, Okorocha gara n'ihu na dika onye ochichi APGA ma merie na-esote. Rochas na 2013 degharịrị na All Progressive Congress.
Independent National Electoral Commission (INEC na aha ichafu) kwupụtara na ntuli aka gọvanọ Imo Steeti emere na 26 Eprel 2011 bụ nke nwere mgbagha n'ihi na o enweghị usoro.<ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/news/2011-04-28/nigeria-s-ruling-pdp-party-takes-more-than-half-of-governor-races-declared.html|title=Nigeria’s Ruling PDP Party Takes More Than Half of Governor Races Declared|author=Elisha Bala-Gbogbo and Ardo Hazzad|date=28 April 2011|work=Bloomberg|accessdate=2011-05-09}}</ref> INEC nyere iwu ka a na-emegharị n'ime mpaghara ọchịchị obodo anọ na otu ngalaba, ka aga eme na 6 Mee 2011.<ref name="NDN20110507"><cite class="citation web">[http://www.nigeriadailynews.com/general/17057-rochas-okorocha-wins-imo-gov-election.html "Rochas Okorocha wins Imo gov election"]. ''Nigeria Daily News''. 7 May 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 May</span> 2011</span>.</cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css"></templatestyles></ref> Na mmemme ahụ, emeghị ntuli aka na mpaghara gọọmentị Oguta n'ihi ihe egwu egwu.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/201105070091.html|title=INEC Declares Rochas Okorocha Winner of Imo Election|work=Vanguard|date=7 May 2011|accessdate=2011-05-09}}</ref> Nsonaazụ ikpeazụ mere Okorocha nke APGA kwupụtara mmeri na ntuli aka 336,859. Onye na-esote gọvanọ bụ [[Ikedi Godson Ohakim|Ikedi Ohakim]] nke PDP jiri ntuli aka 290,490 sochiri ya. Onye bụbu Senator Ifeanyi Araraume nke [[Action Congress|Action Congress of Nigeria]] (ACN) bụ onye nke atọ na ntuli aka 107,068. Onye isi ala [[Goodluck Jonathan]] kelere Okorocha na nhoputa ya, na-ekwu na ndị Imo State kwuru okwu site na igbe vootu.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/05/jonathan-congratulates-rochas-okorocha/|title=Jonathan congratulates Rochas Okorocha|date=7 May 2011|work=Vanguard|author=DANIEL IDONOR|accessdate=2011-05-09}}</ref>
Na nkwadebe maka ntuli aka nke 2015, onye bụbu osote onye isi oche, ulo ndị nnọchiteanya, Hon. Emeka Ihedioha, tụbara ya okpu maka nsogbu ọchịchị. Mgbe o nwesịrị iwepu kaadị tiketi ndị PDP na ndị ọzọ na-asọ mpi, o jiri onye isi ala, Okorocha bibie ya. Ntuli aka ahụ mechara mee n’Eprel 11, 2015 mgbe ụbọchị isii gachara n’izu isii gbanwere mgbe ndị gọọmentị etiti kwuru maka nsogbu nchekwa. Dịka o mere na ntuli aka izizi nke Okorocha, nke abụọ a kwupụtara na-enweghị mgbagha.
INEC kwupụtara nhoputa ndi ochichi nke Eprel 11 na Imo enweghi ntukwasiobi, mmepe nke mere ka akagbuo ntuli aka na ntuli aka ntuli aka iri abuo na ano n'ime ogbe iri ato na ato nke ochichi. Kọmishọna ndị na-ahụ maka ime obodo (REC), Maazị Gabriel Ada, edepụtara mpaghara steeti metụtara na ntinye aka ịgụnye; Ikeduru, Isiala Mbano, Isu, Oguta, Owerri West, na Oru East. Ọ kọwara na ụlọ ọrụ na-ahụ maka ntụli aka nyere iwu ka eweghachi azụ maka ntuli aka gọvanọ n'ihi ọdịiche dị 79,000 n'etiti ntuli aka ndị isi na ndị nke abụọ nwetara.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.naij.com/422936-inec-fixes-april-25-for-re-run-election-in-imo-state.html|title=INEC Fixes April 25 For Re-Run Election In Imo State|accessdate=December 23, 2015}}</ref>
Okorocha meriri na ntuli aka nke abụọ emere n'ọnwa Eprel 25, 2015.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.naij.com/422936-inec-fixes-april-25-for-re-run-election-in-imo-state.html|title=INEC Fixes April 25 For Re-Run Election In Imo State|accessdate=December 23, 2015}}</ref>
N’oge ọ dị ka gọvanọ, n’otu n’ime ajụjụ ọnụ a gbara ya na telivishọn na Channels Television [https://www.youtube.com/watch?v=DtxcMvioz9k], o jiri okwu ahụ bụ “iberiberism” mgbe ọ na-achọ ịkọwa ọrụ ya dịka gọvanọ. Iberiberism<ref>{{Cite web|url=https://www.urbandictionary.com/define.php?term=Iberiberism|title=Urban Dictionary: Iberiberism|work=Urban Dictionary|accessdate=2019-03-20}}</ref> sitere na okwu igbo 'iberibe' nke pụtara nzuzu ma ọ bụ nzuzu. Nke a mere ka ya nwee nnukwu mgbasa ozi na ọwa mgbasa ozi. Ọ nọ ya na ụbọchị ndị 2019 nke afọ nke na Owerri, ihe omume ụbọchị abụọ ahụ malitere site na ntinye abalị nke gọọmentị Imo steeti "Gọvanọ Rochas Okorocha<ref>https://www.vanguardngr.com/2019/01/how-igbo-day-was-celebrated-in-owerri/</ref>
On 2 March 2013 Rochas ada otu APGA òtù na-etolite na [[All Progressives Congress]].<ref name="Rochas decamps to APC">{{Cite web|title=Why I joined APC|url=http://www.dailytimes.com.ng/article/why-i-joined-apc-%E2%80%93-gov-okorocha|accessdate=15 August 2014}}</ref> Ndị ọrụ ibe ya mechara họpụta ya na ndị mmegide dịka Onye isi oche ndị ọchịchị Progressive Governors Forum.<ref name="Rochas Okorocha elected Progressive Governors Forum Chairman">{{Cite web|title=Rochas Okorocha elected Chairman of Progressive Governors Forum|url=http://dailyindependentnig.com/2013/12/rochas-okorocha-elected-chairman-progressive-governors-forum|accessdate=15 August 2014}}</ref>
Mgbe ngwụcha nke ọchịchị ya, Okorocha họpụtara ọgọ ya nwoke bụ Uche Nwosu, onye bụ onye isi ndị ọrụ, dịka onye ndọrọ ndọrọ ya maka ịzọ ọkwa gọvanọ n'okpuru APC, mana Sineto Hope Uzodinma meriri Uche Nwosu na-ndọrọ ndọrọ maka oche gọvanọ nke primarį. Uche Nwosu gbaghaa ndị otu pati Alliance Alliance (AA) mgbe ahu, e mechara ọ ghọrọ onye eburu ọkọlọtọ gọvanọ ha.<ref>https://www.vanguardngr.com/2018/12/breaking-okorochas-son-in-law-uche-nwosu-dumps-apc-joins-aa/ "Uche Nwosu dumps APC for AA," 4 December, 2018 </ref> na Machị 1, 2019 APC kwụsịtụrụ Okorocha ya na Amosun maka mmegide mmemme nkevotu ahu.<ref>{{Cite news|title=APC NWC suspends Amosun, Okorocha, queries Akeredolu|url=https://oak.tv/newstrack/apc-nwc-suspends-amosun-okorocha-queries-akeredolu/|accessdate=4 March 2019}}</ref> .
Ọ soro zọọ ndọrọ ndọrọ omeiwu tiketi maka Sineti nke iteghete na-anọchite anya Imo ọdịda anyanwụ Orlu omeiwu mpaghara n'oge 2019 National Assembly ntuli aka otú ọ dị, ndị INEC enwebeghi mkpebi banyere ya.<ref>{{Cite news|title=INEC has announced Rochas Okorocha, Imo state governor|url=https://oak.tv/newstrack/okorocha-secures-senate-seat/|accessdate=4 March 2019|work=Oak TV Newstrack|date=25 February 2019}}</ref>
Na agbanyeghị na ekwuputere ya na ọ bụ onye meriri oche ọdịda anyanwụ Imo, INEC wepụrụ aha ya na ndepụta nke ikpeazụ na-ekwu na ekwuputara nsonaazụ ahụ n'okpuru ọchịchị.<ref>{{Cite news|title=Okorocha’s name missing on INEC’s list of senators-elect|url=https://oak.tv/newstrack/okorochas-name-missing-inecs-list-senators-elect/|accessdate=12 March 2019}}</ref> EClọ INEC nyere ya satifiketi ịlaghachi na June 11th, 2019 mgbe e guzobere ọgbakọ nke ọgbakọ itenani nke ndị omebe iwu na-ekwupụta na ọ bụ onye meriri na ntuli aka nke ndị ọdịda anyanwụ [[Ọ̀hà Ímò|Imo]]<ref>INEC finally presents certificate of return to Okoricha.https://punchng.com/inec-finally-presents-certificate-of-return-to-okorocha/amp/ </ref>
Onye isi ala Senate Ahmed Ahmed Lawan .ụrụ iyi Okorocha na June 13, 2019.<ref>{{Cite web|url=https://www.fellowpress.com/news/57197/lawan-swears-in-okorocha-as-senator/|title=Lawan swears in Okorocha as senator|last=Press|first=Fellow|date=2019-06-13|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|last=Television|first=Oak|title=Okorocha reacts as INEC heads to court over his Senatorial seat|url=https://oak.tv/okorocha-reacts-inec-heads-court-seat/|date=13 June 2019}}</ref><ref>{{Cite news|last=Television|first=Oak|title=Okorocha opens up on Igbo 2023 presidency after becoming Senator|url=https://oak.tv/okorocha-3/|date=14 June 2019}}</ref>
== Jide ==
N'ọnwa Mee 2022, Rochas Okorocha ka enwetala nsogbu n'iwu ya. Ebe a na-enyo enyo maka nrụrụaka dị ya n'obi, e jidere ya n'Abuja. Dị ka ụlọ ọrụ na-ahụ maka nrụrụ aka na-ahụ maka nrụrụ aka siri kwuo, mmejọ ndị a eboro ebubo mere n'oge ọ na-achị dịka gọvanọ steeti Imo nke dị na ndịda-ọwụwa anyanwụ nke mba ahụ n'etiti 2011 na 2019. Ọnụ ego ndị a na-apụnara ihe ga-abụ 2.9. ijeri naira (ihe dị ka nde dọla asaa).
== Kwuru ==
* "Rochas Anyị Maara- The Politics & Biography of a Role nlereanya" nke Engr. Chidi Qozar Okekeozor Nke DonQozar inc. (2012)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
gyeq8nsl1wfrrulr40v2bybantnav41
Ọdinani
0
9204
95470
64436
2022-08-26T07:35:05Z
Accuratecy051
13069
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Odinani''' ( Igbo ) mejuputara usoro okpukperechi na nkwenye nke ọdịnala ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] na ndịda [[Naijiria|Nigeria]] . <ref name="ndc">Afulezy, Uju [http://www.nigerdeltacongress.com/oarticles/on_odinani_the_igbo_religion.htm "On Odinani, the Igbo Religion"], ''Niger Delta Congress'', Nigeria, April 03, 2010</ref> Odinani nwere monotheistic na panentheistic àgwà, na-enwe a otu Chineke dị ka isi iyi nke ihe niile. Agbanyeghị na mmụọ dị adị, mmụọ ndị a pere mpe bụ Odinani na-ahụ anya na-arụ ọrụ dị ka [[Chukwu]] (maọbụ [[Chukwu]] ), ihe kachasị elu maọbụ chi dị elu. <ref name="kwenu-odinani">M. O. Ené [https://web.archive.org/web/20020819010001/http://www.kwenu.com/odinani/odinani.htm "The fundamentals of Odinani"], ''KWENU: Our Culture, Our Future'', April 03, 2010.</ref> bụ okwu gbara ''ọkpụrụkpụ'' nke gụnyere ihe ''chí'' bụ onye okike ( ''nà'' ) bụ ngwaa pụtara 'nke' ebe ''ékè'' pụtara kee. Chukwu yabụ Onye Okike ma ọ bụ Chukwu Onye kere ihe niile. Echiche nke ''Chukwu'' ( 'elu Chi') ahụ n'ụzọ dị ukwuu sitere n'aka ndi Aro-Igbo nke [[Arochukwu|Arọchukwu]] n'ebe ọwụwa anyanwụ Igboland onye ji ihe ime mmụọ ike n'elu ọwụwa anyanwụ [[Mba Mmiri|Niger Delta]] na narị afọ nke 18 maka na ha na-arụ ọrụ nke [[Ibinùkpaabi|Ibini Ukpabi]].
Ndi mmuo ndi ozo a maara dika ''áràrà'' ma obu ''nnukwu ahihia na-'' aru oru di elu nke Chukwu ma kewara ya ndi mmadu na uche ya. Ndị mmụọ a nọchiri anya ike ndị sitere n'okike; ike dị ka ike nke Chukwu gosipụtara dị ka alusi dị iche iche n’ala Igbo. Echiche nke ‘anya nke anyanwu maọbụ chi’ ( ''ányá ánwụ́'' ) dịka chi nke anwụ bụtere nsọpụrụ anyanwụ n'etiti ndị Nri-Igbo na ala ugwu Igbo. Alusi bụ ndị ''dibia'' na ndị ụkọchukwu ndị ọzọ na-anaghị ebutere onye ukwu dị elu okwu na-agbagha. Site n' ''áfà'', 'igba mmụọ', a na-agwa ndị dị ndụ iwu n'ọchụchọrọ nke alusi. A na-efe Alusi ofufe n'ụlọ arụsị ndi obodo na gburugburu okporo ụzọ na oke ọhịa ebe a na-efe arụsị dị nta n’ụlọ n’ekwentị. Enwere ike ịkpọtụrụ ndị nna nna nwụrụ anwụ bi n´ụwa ndi mmụọ. N’okpuru alusi bu mmuo ohuru na nke ndi ozo a maara dika ''mmúọ'' nke ''akpachapuru'' anya ha site na ''mmuta'' ha nwere. A naghị asọpụrụ mmụọ mmụọ ndị a obere, a na-ewerekwa ha mgbe ụfọdụ dị ka mkpụrụ obi ndị nwụrụ anwụ.
Ọnụọgụgụ nke ndi mmadu na-ekpe okpukpe Igbo belatara nke ukwuu na narị afọ nke 20 n'ihi nnabata nke ndị ozi ala ọzọ nke ndị Kraịst n'okpuru nkwado nke gọọmentị Britain nke Naijiria. N'ọnọdụ ụfọdụ, a gbanwere okpukpe ọdịnala ndị Alakụba na Iso ụzọ Kraịst, mana n'ọtụtụ oge ndị ozi ala ọzọ bụ ndị mmụọ jiri mmụọ ememme obodo amaala ndị kọwapụtara omume ịchụ mmadụ n' ụfọdụ omenala ndị ọzọ megidere iwu n'okpuru ọchịchị ndị gọọmentị. Ndị ozi ala ọzọ bụ ụzọ kpọọ ọtụtụ ihe omume okpukpe obodo ama dị ka ''juju'' . Okpukpe ndị Igbo dị ugbu a na mmemme mmemme dị ka mkpụrụ [[Iri Ji ọhụrụ ndi Igbo|ji ọhụụ]] (ị ga- ''anụ mkpọ'' ) na ọdịnala dị ka mmanwu na Ekpe .
Ihe ncheta ememe okpukperechi ala Igbo gbasaara n'etiti ụmụ Afrịka na Karibbean na North Amerika n'oge ahia ohu Atlantic . E bufere Igbo ''ọbịà'' na British Caribbean mbụ na [[Guyana]] ka obeah n'ụfọdụ omenala Igbo nke enwere ike inweta n'etiti ndị na-eme ememme ndị Garifuna ndị mmadụ na jonkonnu nke British Karibbean na [[Nort Kárólínạ|North Carolina]] . <ref>{{Cite book|title=Murder at Montpelier: Igbo Africans in Virginia|first=Douglas B.|last=Chambers|publisher=Univ. Press of Mississippi|year=2009|pages=14, 36|url=https://books.google.com/books?id=vqpoxEl_0_4C&pg=PA36|isbn=1-60473-246-6}}</ref> <ref name="rucker">{{Cite book|title=The river flows on: Black resistance, culture, and identity formation in early America|first=Walter C.|last=Rucker|publisher=LSU Press|url=https://books.google.com/books?id=c2XlG4rRK4QC&pg=PA40|year=2006|isbn=0-8071-3109-1}}</ref> <ref name="eltis">{{Cite book|title=Routes to slavery: direction, ethnicity, and mortality in the transatlantic slave trade|first=David|last=Eltis|publisher=Routledge|year=1997|url=https://books.google.com/books?id=kuXEzQZQmawC&pg=PA74|isbn=0-7146-4820-5}}</ref>
== Ọmụmụ ==
''Odinani'' na olumba Igbo bụ olulu nke mkpụrụ okwu ndi gbara mkpi ('emi' ') + ''n'' ( ''nà'' ,' n'ime ') + ''àkụ̀'' (otu chi) [nke gụnyere anụ (E nu) n’elu (eluigwe) na Ana, n'okpuru (ụwa)]. <ref name="kwenu-odinani">M. O. Ené [https://web.archive.org/web/20020819010001/http://www.kwenu.com/odinani/odinani.htm "The fundamentals of Odinani"], ''KWENU: Our Culture, Our Future'', April 03, 2010.</ref> <ref>{{Cite book|first=Chigekwu G.|last=Ogbuene|title=The concept of man in Igbo myths|publisher=Peter Lang|year=1999|isbn=0820447048}}</ref> <ref name="echema2010">{{Cite book|first=Austin|last=Echema|title=Igbo Funeral Rites Today: Anthropological and Theological Perspectives|publisher=LIT Verlag Münster|year=2010|isbn=3643104197}}</ref> ''diadị'' olumba ndị ọzọ gụnyere ''odinala'', ''odinana'', ''omenala'', ''omenaala'', na ''omenani'' . <ref>{{Cite book|first=Sylvester|last=Okwunodu Ogbechie|title=Ben Enwonwu: the making of an African modernist|publisher=University Rochester Press|year=2008|isbn=1580462359}}</ref> Okwu odinani na ọdịiche ya na njikọta na omenala ndị Igbo. Ọtụtụ iwu na ọdịnala bụ ndị nwere ihe jikọrọ ya na okpukperechi dịka taboos na iwu gbasara oghere dị ka oke arụsị dị nsọ. Ebe ọ bụ na amatala iwu ọdịnala na Naịjirịa, ọtụtụ ndị obodo Igbo na-ahụ onwe ha ka ha na-ekwupụta nkwenye ndị a na nkwenye n' okpukpe ndị ọzọ.
== Nkwenye ==
[[File:-Remains_of_Long_Juju_Gorge,_Arochuku-,_late_19th_century_(imp-cswc-GB-237-CSWC47-LS2-041).jpg|alt=Magic lantern Image of the entrance to the cave of the Ibini Ukpabi oracle at [[Arochukwu]].|thumb| Rancezọ abanye n'ọgba nke [[Ibini Ukpabi]] oracle na [[Arochukwu]], 1900s. ]]
Odinani inke enwere ịkọwa dịka okwukwe monotheistic na panentheistic dika mmụo nke etititi siri ike ebe ekwenyere n' ihe nile sitere; agbanyeghị, ụdị dị iche iche nke usoro ahụ nwere ike ịgụta echiche ndị na-esite na nkwenye dị iche iche enwere n'ime okpukperechi. <ref name="echema2010">{{Cite book|first=Austin|last=Echema|title=Igbo Funeral Rites Today: Anthropological and Theological Perspectives|publisher=LIT Verlag Münster|pages=21, 48|location=footnotes|year=2010|isbn=3643104197|url=https://books.google.com/books?id=GbhrqpWxRI4C&pg=PA48}}</ref> <ref>{{Cite book|title=Ikenga International Journal of African Studies|url=https://books.google.com/books?id=yAcOAQAAMAAJ|year=1972|publisher=Institute of African Studies, University of Nigeria.}}</ref> <ref>{{Cite book|first=Peter Chiehiụra|last=Uzor|title=The traditional African concept of God and the Christian concept of God: Chukwu bụ ndụ-- God is life, the Igbo perspective|publisher=Peter Lang|year=2004|isbn=3631521456}}</ref> <ref>{{Cite book|first=Cosmas Okechukwu|last=Obiego|title=African Image of the Ultimate Reality: An Analysis of Igbo Ideas of Life and Death in Relation to Chukwu-God|publisher=Peter Lang|year=1984|isbn=3820474609}}</ref> <ref>{{Cite book|first=Charles A.|last=Ebelebe|title=Africa and the New Face of Mission: A Critical Assessment of the Legacy of the Irish Spiritans Among the Igbo of Southeastern Nigeria|publisher=Univiversity Press of America|year=2009|isbn=0761845968}}</ref> <ref group="note">Benjamin Ray says of the position of African religions:
</ref> Chukwu dịka chi kachasinụ n'etiti ''ndi mmuo, ka ahụrụ dika'' 'mmadụ n'adịghị ahụ anya', otu mpaghara keaba udi chi nke Nigeria nke gụnyere ''ala'' Chineke nwanyị n'ụwa ike, ''Chi'' nke bụ 'chi onye', ''ndichie'' ndị nna nna, n'ụmụ obere ''mmuọ''. Keaba nke ọzọ gụnyere ''mmadu,'' 'mmadụ a na-ahụ anya', nke na-agụnye ''Anu'' anụmanụ, ''ósísí'', na nke ikpeazụ ''uro'' nke bụ ọcha, ihe nweta n'ihe ndi na-adịghị ndụ. <ref name="agbadiere">{{Cite book|first=Joseph Thérèse|last=Agbasiere|title=Women in Igbo Life and Thought|publisher=Psychology Press|pages=48–64|year=2000|isbn=0415227038}}</ref> Chukwu dịka onye kere ihe nile a na-ahụ anya na nke a na-adịghị ahụ anya n' ebe a na-ekwukwa banyere ala dị ala bụ Chukwu. Chukwu enweghi okike <ref name="cole1982">{{Cite book|first=Herbert M.|last=Cole|title=Mbari: Art and the Life Among the Owerri Igbo|publisher=Indiana University Press|year=1982|isbn=0253303974}}</ref> na enweta ya site na ndi mmuo di iche-iche dika nke di n'okpuru ndi otu mmụọ nke Alusi bu ndi mmadu ibu di elu nke chi di elu; ọ dighi àjà di iche iche enyere chukwu, o dighi ebe ulo anwuru na ebe-ichu-aja enyere ya. Ọ bụrụ na-ekenye mmadụ Arushi, ọ na-aghọ chi, chi na-echekwa onwe ya. Chi ahụ gosipụtara dịka mmuo, mmụọ, ma dịkwa ka mmụọ nke mmadụ mechiri ya, ọ na-ahọrọ inwe mmekọahụ, ụdị, na ndụ ogologo oge tupu mmadụ abịa n'ụwa. <ref name="wiredu">{{Cite book|first=Kwesi|last=Wiredu|title=A Companion to African Philosophy|publisher=John Wiley & Sons|year=2008|isbn=0470997370}}</ref>
=== Chi ===
[[Usòrò:Chi_shrine.jpg|alt=An interior photograph of a chi shrine with plates inset into the polished mud walls|thumb| N'ime ụlọ nke ụlọ chi dị Nkarahia, ndịda ala Igbo, 1900s. ]]
Chi bụ mmụọ nke onye ''ḿmúọ́'', n' omenaala Igbo, ọ bụ mmụọ a na-ekpebi akara aka. N'ihi ya okwu a, ''onye kwe, Chi ya ekwe'' ("Ọ bụrụ na mmadụ kwenye n'ihe, mmụọ ya na-ekwenye"). Dika o siri di, ndi mmadu na-ahuta dika ndi okike maọbụ ndi n’echeputa odidi ha. <ref name="wiredu">{{Cite book|first=Kwesi|last=Wiredu|title=A Companion to African Philosophy|publisher=John Wiley & Sons|year=2008|isbn=0470997370}}</ref> <ref>{{Cite book|first=Molefi K.|last=Asante|title=Spear Masters: An Introduction to African Religion|publisher=University Press of America|year=2007|isbn=0761835741}}</ref> <ref name="okoh2012">{{Cite book|first=Michael|last=Okoh|title=Fostering Christian Faith in Schools and Christian Communities Through Igbo Traditional Values: Towards a Holistic Approach to Christian Religious Education and Catechesis in Igboland (Nigeria)|publisher=LIT Verlag Münster|year=2012|isbn=3643901682}}</ref> Ume ndu di n’ime obi, ''obì'' . <ref name="udeani2007">{{Cite book|first=Chibueze C.|last=Udeani|title=Inculturation as Dialogue: Igbo Culture and the Message of Christ|publisher=Rodopi|year=2007|isbn=9042022299}}</ref> <ref name="ndukaihe2006">{{Cite book|first=Vernantius Emeka|last=Ndukaihe|title=Achievement as Value in the Igbo/African Identity: The Ethics|publisher=LIT Verlag Münster|year=2006|isbn=3825899292}}</ref> <ref name="uzukwu2012">{{Cite book|first=Elochukwu Eugene|last=Uzukwu|title=God, Spirit, and Human Wholeness: Appropriating Faith and Culture in West African Style|publisher=Wipf and Stock|year=2012|isbn=1610971906}}</ref> Chi na-ezo aka na ìhè na ụbọchị dị iche na ọchịchịrị. ''Chi'' zuru ụwa ọnụ na-ahụ maka ihe ọ bụla bụ Chukwu bụ onye kachasị ike nke karịrị njedebe oge na ohere. Aha Chukwu bụ ngwakọta nke okwu ''chí'' + ''úkwú'' ('nke buru oke ibu, kachasị'). <ref name="agbadiere">{{Cite book|first=Joseph Thérèse|last=Agbasiere|title=Women in Igbo Life and Thought|publisher=Psychology Press|year=2000|isbn=0415227038}}</ref> Ekwenyere na Chi bụ njikọ nke mmụọ n'etiti mmadụ na chi dị elu, ọ na - ekwupụta etu njem mmadụ si aga n'ụwa. Chi ọ bụla dịịrị onwe ya ma bụrụkwa nke a na -emekọrịta na iche na chi nke ihe niile. A kwenyere na chi dị elu, Chukwu, nyefere chi tupu oge ọmụmụ. Ọ bụ mmụọ nlekọta na-enye nlekọta, nlekọta, na ichebe ya, na nke a, echiche chi bụ otu ihe kwekọrọ n'echiche mmụọ ozi na- eche nche na Iso Christianityzọ Kraịst, daemon na okpukpe Greek mgbe ochie, na ọkaibe n'okpukpe Roman oge ochie . <ref>{{Cite book|first=Damian Ugwutikiri|last=Opata|title=Essays on Igbo World View|publisher=AP Express Publishers|year=1998|isbn=9782001155}}</ref> N'adịghị ka Chukwu bụ nwoke na nwanyị, chi nwere ike bụrụ oke. Aria dibia nwere ike ichoputa igba mmadu site na ''igbaa'' ( ''áfà'' ) ma nye ndumodu banyere uzo isi kpo ya. Chukwu a na-ezo dị ka Chineke nke bụ a compound okwu ''Chi'' Chineke oke ike na ''Eke'' okike na-akpata nkewa nwanyị ike. Eke siri n’aka Chi puta ma a na-ewere otu; Chi kere ụwa ebe Eke kesara ya tinye ike na-akpata nkewa nke butere ọnwụ na ahụhụ. <ref name="cole1982">{{Cite book|first=Herbert M.|last=Cole|title=Mbari: Art and the Life Among the Owerri Igbo|publisher=Indiana University Press|year=1982|isbn=0253303974}}</ref> ''Chineke'' na-tụgharịrị ka ''Chi ne Ke,'' 'Chi nke creatrix', na ''Chi nne Eke,'' 'Chi okike nne'. Eke bụ mmụọ nlekọta ndị nna nna. Chukwu ma obu Chukwu bulie elu elu na ngbaputa nke ndu mmadu ma ghari ihe omimi nye ndi mmadu. Houselọ na-enwekarị ụlọ chi nwere ike ịdabere na osisi. N’ulo nwunye, nwanyị na-ewere ụlọ arụsị ya na ihe niile o nwere n’ụlọ ebe obibi ya. Na Nkarahia, nke dị na ndịda ala Igbo, enwere ụlọ ịgba mara mma nke a na-eji akwa china dị iche iche mma n'ime ụlọ ụrọ ụlọ chi. ebe ịchụàjà ahụ na-ejide ihe nnọchianya dị nsọ, ebe oche ndị apịtị apịtị na-ejikwa china, iko, manilla na nri. Dika akara nke ogugu ma obu ihe ojoo, ihe oma ma obu nmekpa aru, apuru ịkọwa chi dika ‘okpukperechi nke onwe’.
=== Kọsmọlọgy ===
A na-akpọ obodo ndị ahụ anya ebe ndi mmadụ na-enwe mmekọrita nakwa kọsmọs dị ka ''ụ̀wà'', nke gụnyere ihe niile dị ndụ ''íhẹ́ nke ahụ ka ọ na -eme ọgagharị'', gụnyere anụmanụ na ahịhịa n' ihe ndị dị n’ime ala nke nwere ikike dị mkpa ma bụrụ ndị a na-ewere dịka ndị na-eso ụzọ ndị mmụọ ụwa a na-adịghị ahụ anya. . <ref name="agbadiere">{{Cite book|first=Joseph Thérèse|last=Agbasiere|title=Women in Igbo Life and Thought|publisher=Psychology Press|pages=48–64|year=2000|isbn=0415227038}}</ref> Ihe ndị a dị ndụ na njirimara nke ụwa nke ụwa nweziri chi nke nlekọta. Ngosiputa omuma ndi Igbo n’egosiputa ihe di n’etiti ndi nwanyi na ike nwoke, ikekwe, n’inweta mbado nnochite anya ndi nwanyi n’ala Igbo. N’ala Igbo, cosmology kesara ụwa ụzọ anọ dị nkuku site na chi dị elu nke kwekọrọ ''èké'' ''órìè'' ''àfọ̀'' ''nlekwọ́'' bụ ụbọchị izu ụka na [[Igbo calendar|kalịnda]] ndị [[Igbo calendar|Igbo]] dịka ụbọchị ahịa. <ref>{{Cite book|first=Israel|last=Anyahuru|title=Musical Sense and Musical Meaning: An Indigenous African Perception|publisher=Rozenberg Publishers|year=2009}}</ref> A na-ahụta eluigwe na ụwa dị ka oghere nke oghere dị ''warara na ntọala nwere agba agba agba agba agba agba agba agba agba agbawa agba anọ na mbara igwe'' . N’otu ihe ngosi nka cosmological nke WRG Morton kọrọ n’aho 1950 site n’aka okenye n’Abagwa Nike n’ebe ugwu ala Igbo, Chukwu hụrụ n' anyanwụ na-aga n’iru ụwa n’ehihie wee kewaa abụọ ka ọnwa na-agafe n’iru. uzo, ya mere uwa kewara uzo ano na ubochi ano. Nkewa nke ụwa na ụbọchị ga - eme ka ọnụ ọgụgụ anọ dị nsọ ( ''ọsọọ'' ) nye ndị Igbo. A na- ''akọwa mbara ka àlàlà n’etiti'' abụọ: ''élú ígwé'', ‘oke nke mbara igwe’ nke ihe ndị dị n’eluigwe mebere n’okpuru ikike ndị dị ‘anyanwụ’ ọnwa na ‘nwanyị’ ọnwa, na ''mbara obodo'', ala ma ọ bụ ala nwere ihe mejupụtara ihe anọ dị n' ọkụ na ikuku (oke), na ụwa na mmiri (nwanyị).
[[Usòrò:Ogbo_Obodo.jpg|alt=Picture of figures drawn in chalk on the ground|áká_èkpè|thumb|200x200px| Ogbo Obodo nke eseere ndi otu nzụzo nke Nkpetime, n'akụkụ [[Àsàbà|Asaba]], na1900s. ]]
Uzo nke abuo na ano mebiri ihe Chukwu kere. Daysbọchị a kwekọrịtara n'ihe anọ ọfụma ma aha ya bụ ala Igbo, èké gabas, órìè west, àfọ̀ north, ǹkwọ́ south. <ref>{{Cite book|author=Isichei, Elizabeth Allo|title=A History of African Societies to 1870|publisher=Cambridge University Press|year=1997|isbn=0-521-45599-5}}</ref> Ndị Nri-Igbo na-ekwu na ụbọchị ndị ahịa jiri ọkwa nke chi ha na eze Eri gosipụtara ndị Igbo maka ire ahịa na narị afọ nke 9 mgbe ha nwesịrị ụbọchị dị ka chi. <ref name="chigere2001">{{Cite book|author=Chigere|title=Foreign Missionary Background and Indigenous Evangelization in Igboland|publisher=LIT Verlag Münster|year=2001|isbn=3825849643}}</ref> A na-akwanyere ndị alusi ndị a ugwu dị ka ndị bụ isi ma ọ bụ nnukwu chi n'okpuru chi na akụkụ ala Igbo. N'ihe banyere onodu ndi isi, obodo ufodu na-ahuta èké dika onye isi ndi alusi a, ebe ndi ozo na-ebunye ohereè na ǹkwọ́ na mbu mgbe chi di elu. Marketbọchị ahịa nwere ike nwee chi dị iche iche na-anọchite anya mmụọ n'ebe ụfọdụ, n'ọtụtụ obodo ndịda obodo Agwu bụ onye na-elekọta Eke, Ogwugwu onye nchekwa Orie, Amadioha bụ onye nchekwa Afo na Ala maka Nkwo.
=== Ikpe Ziri Ezi ===
Ofo na ogu bu iwu ikpe ikpe ikpe azu. Ọ na-agbachitere onye ọ bụla ebubo ebubo mpụ ọ bụrụhaala na "aka ha dị ọcha". Ọ bụ naanị onye nọ n'akụkụ ezi omume nke ''Ogu-na-Ofo'' nwere ike ịkpọ aha ya n'ekpere, ma ọ bụghị ya, onye dị otú ahụ ga-eche oke iwe nke Amadioha (chi nke égbè eluigwe na àmụmà). <ref>{{Cite book|first=Christopher I.|last=Ejizu|title=Ofo: Igbo Ritual Symbol|publisher=Fourth Dimension Publishers|year=1986|isbn=9781562684}}</ref> A na-eji [[Ojị|Kola nut]] mee emume n'ememe Chukwu, chi, Arushi na ndi nna nna, a na-ejikwa ya bu uzo ekwuputaghi idi ọcha mgbe ejikọtara ya na ị liụ mmiri. Ndi Igbo na –emere ebe ịchụàjà na ebe arụsị nke chi ha bụ nke oge ụfọdụ bụ anthropomorphic, ihe atụ kachasị ewu ewu bụ ọdụ osisi nke Ikenga. N’ezie, ọ bụ naanị ụmụ nwoke ka a na-ekwe ka ha mee ihe nnọchianya nke ike karịrị nke mmadụ.
=== Ịlọụwa ===
[[Usòrò:Naming_child.jpg|alt=An Igbo couple standing with the dad holding a what looks to be a girl child in a naming ceremony, a man known as di okpara or the head of the family, standing left, checks the names with the couple looking one. The wear blue lace outfits and the di okpara wears white. The baby wears white, the woman wears a blue head tie and the father a blue cap, the di okpara wears a red cap|thumb| Ememe ị jị gụọ nwa aha n'ala Igbo maka nwa si n'ala Igbuzo na [[Washington, D.C.|Washington, DC]] Ndị nne na nna na nwa na ''Diokpa'' (ọkpara n’ezinụlọ maọbụ ‘onye nlekọta’) <ref>{{Cite book|title=Urbanization and Social Change in West Africa|publisher=Cambridge University Press|year=1978|isbn=0521291186|url=https://books.google.co.uk/books?id=sk47AAAAIAAJ&pg=PA82}}</ref> na aha nwatakịrị ahụ. ]]
Ndi Igbo kwenyere n' ịlọ ụwa, ''ilo-uwa'' . A kwenyere na ndị mmadụ na-abanyeghachi n'ime ezinụlọ ndị ha bụ akụkụ nke ndụ mgbe ha ka dị ndụ. Ndị mmadụ nwere ike ịlọ ụwa ọzọ ugboro asaa, na-enye ohere asaa ịbanye ụwa mmụọ ịga nke ọma dịka nna nna ha. Ha amaghi onu ogugu onye ozo n’uwa. N’adịghị ka okpukpe Hindu, ụmụ mmadụ nwere ike ịlọ ụwa ọzọ dịka mmadụ. Ezinaụlọ na-azụta ndị na-ere ahịa iji gosipụta ụdị nna dị ka nna ochie ha na mbụ ha, a na-akpọ nwa ahụ aha onye mgbe ụfọdụ. Omume nna nna ha adighi ka umu aka ha kama o bu echiche a na-ewulite umu aka na ezigbo nna nna ha. Tupu onye ikwu ahụ anwụọ, a na-ekwu na onye ikwu onye ahụ nwụrụ anwụ na-eme mgbe ụfọdụ na-enye nkọwa banyere onye ha ga-amụ ọzọ dị ka ezinụlọ. Ozugbo amuru nwatakiri, ekwenye na ya ga-enye ihe omuma banyere onye ha sitere. Nke a nwere ike ịbụ site na omume, akparamagwa anụ ahụ na nkwupụta nwa ahụ. Onye mgbaasị nwere ike inye aka chọpụta onye nwatakịrị ahụ si na ya alọta. A na-ewere ya dị ka mkparị ma ọ bụrụ na e kwuru na nwoke alụọla ọzọ. Onye nna nna ochie nwere ike ịlọ ụwa dịka mmadụ abụọ na-emekọrịta nkekọ nke mmadụ; na onwu nke otu mmadu, ekwenyere na ndi ozo nwuru onwu na mberede ma oburu na ha ahuru ozu.
==== Ọgbanje ====
Otu ogbanje bụ mmụọ na-emetụta mmụọ nke ga-ama ụma wetara ezinụlọ nsogbu. N’oge akụkọ, nzukọ ogbako ka nne mụrụ ya, n’oge ụfọdụ (ọ na-abụkarị tupu ọkpara ), ga-ama ụma nwụọ ma bịakwa tụgharịa ọzọ, na-akpasu ezinaụlọ iwe. Oge a dịgasị iche n'etiti nkeji, awa, ụbọchị na afọ. Mgbe ụfọdụ, a na-eche na [[Omenala|ibi ugwu ụmụ nwanyị]] wezuga mmụọ ọjọọ ahụ, ebe ịchọta mmụọ mmụọ ''[[Iyi uwa|Iyi-uwa]]'', nke ha gwurula ebe nzuzo, ga-ahụ na ogbunje agaghị ata ndị ezinụlọ ahụhụ ọzọ. ''Iyi-uwa'' bụ okwute ahụ ụzọ ogbịje ji lọta ụwa na kwa ụzọ achọta ezinaụlọ ya. Nkume di omimi ma otu aka ghaghi kuru ya. Onye nchụàjà gwuchara iyi-uwa ma mebie ya. Ọzọkwa, nwanyị ogbanje na-anwụ n'oge afọ ime ha na nwa, nwoke ogbanje na-anwụ tupu ọmụmụ nwa nke nwunye ma ọ bụ na nwa ahụ nwụrụ. Emere ka nwa a ghara ibu ogbanje mgbe mbibi nke nkume ma obu mgbe ha amuchara nwa ozo. <ref name="nnam2007">{{Cite book|first=Nkuzi Michael|last=Nnam|title=Colonial Mentality in Africa|publisher=Hamilton Books|pages=69–70|year=2007|isbn=1461626307}}</ref>
== Chi dị iche iche ==
[[Usòrò:Pottery_shrine_piece,_Ibo_-_African_objects_in_the_American_Museum_of_Natural_History_-_DSC05998.JPG|alt=An image of a pottery piece depicting three people seated representing the Igbo deity Ifejioku|thumb| Nnọchi anya ịhụ mmụọ nke alusi Ifejioku . ]]
Ndi mmadu nke Chukwu n' uwa nile ( ''ụ̀wà'' ) bụ ndi [[Alusi]], ike ndi ''n’echebe'' ndu mmadu. N'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ ala Igbo, mkpụrụ osisi bụ mkpụrụ maka ndị agha a. A na-ele alusi anya dika uzo di na Chukwu. Alusi ahụ, ndị a makwaara dị ka ''arushi'', ''anusi'', maọbụ ''arusi'' na olumba dịgasị iche na-esite na Ala ụwa nke mejupụtara ọrụ ụwa. E nwere alusi dị ala na Odinani, nke ọ bụla dịịrị ọrụ maka otu akụkụ nke okike ma ọ bụ echiche na-adịghị adị. Dika nkwenye ndi Igbo si di, ndi ala ndi ozo dika Chukwu, nwere ebum n’uche ha. <ref name="Ilogu">{{Cite book|title=Christianity and Ibo culture|first=Edmund|last=Ilogu|pages=34–36|publisher=Brill|year=1974|isbn=90-04-04021-8}}</ref> Alusi gosipụtara n' ihe ndị sitere n'okike na ebe arụsị ha na-abụkarị n'ime ọhịa ebe ha dabere na osisi ndị akọwapụtara. N'ebe arụsị dị iche iche, ''íhú mmúọ́'', a na- ''edobe'' ihe dị ka akwa eyịride ma ọ bụ otu ihe a kpụrụ akpụ n’ebe ndị osisi alusi nọ iji lekwasị anya n’ofufe. A kọwapụtara chi dị iche iche dị ka 'ihe dị ọkụ' ma na-ejikarịkwa ọnụnọ nke na ọtụtụ n'ime ụzọ ọha mmadụ si arụ ọrụ nlezianya ma na-adụ ọdụ ka ha zere ha mgbe mgbe, enyere ndị ụkọchukwu ọrụ ka ha na-elekọta ọtụtụ ụlọ arụsị. <ref name="cole1982">{{Cite book|first=Herbert M.|last=Cole|title=Mbari: Art and the Life Among the Owerri Igbo|publisher=Indiana University Press|year=1982|isbn=0253303974}}</ref> Ọtụtụ n'ime ụlọ arụsị ndị a dị n'okporo ụzọ dị n'ime ime obodo. Anụ nkwụ na-anọchi anya ike nke mmụọ ma bụrụ ihe achụrụ aja, a na-eji arụsị arụ arụsị site na omu iji mee ka ọha na eze mara banyere ọnụnọ nke chi dị iche iche. <ref name="kalu">{{Cite book|first=Jacob K.|last=Olupona|title=Religious Plurality in Africa: Essays in Honour of John S. Mbiti|publisher=Walter de Gruyter|year=1993|isbn=3110850079}}</ref> Ihe atụ nke ụrọ ka sọpụrụ maka alusi dịkwa na oke ọhịa na osimiri. Enwere ike ịchọta ihe oyiyi alusi ndị ọzọ na ụlọ ndị mmadụ na gburugburu ụlọ nke dibia, ọtụtụ n'ime ihe ndị a metụtara chi mmadụ, nnọkọ oriri, na ofufe nke ndị nna ochie.
=== Ala ===
{{external media|width=230px|image1=[http://africa.uima.uiowa.edu/topic-essays/show/14 ''Mabri: Art as Process in Igboland'' by Herbert M. Cole, a description of mbari]}} Ala (nke pụtara ‘ [[Àlà|ala]] ’ na ‘ala’ n’ala Igbo, maọbụ ''Ájá-ànà'' ) bụ mmụọ nke ụwa nke bụ ọrụ maka omume, ọmụmụ na ndị nna ochie nwụrụ anwụ nke echekwara n’ime ụwa n’ime afọ ya. Ala bụ onye isi ndị pantheon Igbo, na-edobe iwu na ime ihe ziri ezi megide ndị ajọ omume. Ala bụ onye ama ama ma ama nke alusi, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ obodo nta Igbo niile nwere ụlọ arụsị a raara nye ya akpọrọ ''íhú Ala'' ebe a na-eme mkpebi ndị dị mkpa. A kwenyere na Ala na-etinye aka na akụkụ niile nke ụmụ mmadụ gụnyere ememme na onyinye. Ala anọchi ọmụmụ na ihe na n'ịwa ndụ gụnyere mmiri, nkume na osisi na ahịhịa, na agba ''(àgwà),'' mma ''(Mma)'' nke na-ejikọrọ na ịdị mma na Igbo na otu, na ịpụ iche ''(áfà).'' Ọ bụ akara ngosi nke ụkpụrụ omume nke ''gbasoro omenala ndị'' Igbo, nke na-akwado omume ndị a na omume ọma n'obodo ndị Igbo. Ala bụ ala n'onwe ya, na maka nke a, a na-akpọ taboos na mpụ a na-akpọ ''kasọ́ Ala'' ('desecration of Ala'), ala niile dị nsọ dịka nnweta Ala na-eme ya onye isi ikike ịkwadoro iwu. Mkpesa gụnyere igbu ọchụ, igbu onwe ya, izu ohi, mmekọ nwoke na nwoke na ụmụ nwanyị dị ka ọtụtụ ebe ọmụmụ ejima na igbu na iri anụ nke anụmanụ dị ime, ọ bụrụ na a hụrụ anụmanụ e gburu egbu dị ka àjà dị ime nye Ala ma nwa ebu n’afọ bụ liri ya. Achọghị ndị mmadụ igbu onwe ha ma ọ bụ nye ha olili kama ha na-achụpụ ha ka ha wee ghara imejọ mmadụ ọzọ ma merụọ ya, ya mere, a na-ewepụ ikike ha nwere ịbụ nna ochie. Mgbe mmadu nwuru 'onwu ojoo' n'obodo, dika site na nnuputa ikpe nke Chineke ma obu mebi ihe, ekwesighi ha n’uwa, kama ka atufue ya n’ime ohia ka ha ghara kpasuo Ala. Dị ka ọ dị n'ihe banyere ọtụtụ alusi, Ala nwere ikike nke ime ihe ọjọọ ma ọ bụrụ na a chọpụta na ọ na-ewe iwe ma nwee ike imerụ ndị na-akpasu ya iwe.
[[Usòrò:Python-regius-kopf-königspython.jpg|alt=An up-close photograph of a royal python which is a messenger of Ala|áká_èkpè|thumb| A na-asọpụrụ Eke dịka onye nnọchi anya Ala. ]]
N'ime oghere ụwa, n'echiche nke mmụọ, ka akpọpụtara 'ihe ''ọfụma'' ' dị n'ime, ''ímé àlà'', ntọala ụwa na-emeghe ma ọ bụ 'ọnụ' n'ebe kachasị elu ya, ọ ''sisị àlà'' . Ihe mejuputara ''nkea bu'' oke osimiri miri ''juputara'' ( ''ohimiri'' ). <ref name="ogbaa">{{Cite book|first=Kalu|last=Ogbaa|title=Igbo|publisher=The Rosen Publishing Group|pages=14–15|year=1995|isbn=0823919773}}</ref> A na-ewere Ime ala dị ka ala. <ref name="agbadiere">{{Cite book|first=Joseph Thérèse|last=Agbasiere|title=Women in Igbo Life and Thought|publisher=Psychology Press|pages=48–64|year=2000|isbn=0415227038}}</ref> Ala na mgbakwunye na ọdịdị ekpuchita, bụ ebe ihe nkiri mara mma nke mbara igwe, ''ígwé'', ''zuru'' ike. Dịka ntọala nke ịdị adị niile, a na-echekwa ụdọ ụmụaka na a ga-eliwe ya n’okpuru osisi iji gosi akara ụmụ izizi ala ndị ezinụlọ nwetara; Osisi a nwere ike ịbụ nkwụ mmanụ, osisi na-amị ogbe achịcha, nkwụ, ma ọ bụ osisi nwere osisi na-adabere na mpaghara ọdịbendị. N'ebe ụfọdụ, dịka [[Anieze Nri|Nri]], a na-ewere eze dị egwu, ''éké'', ka ọ bụrụ ihe dị nsọ ma bụrụ onye nnọchianya Ala na onye nwere ezigbo ego mgbe achọtara ya n'ụlọ. A na-akpọ ''Python'' dị ka nne 'nne' na ebe a na-asọpụrụ Python, ọ bụ akara nke ịma mma nwanyị na ịdị nro. Amachibidoro igbu eke a ka amachibidoro n'ebe ndị a, a na-amakwa onye na-egbu ya ego maka ili mmadụ dị oke ọnụ nke enyere ndị nwụrụ anwụ. <ref name="udoye">{{Cite book|first=Edwin Anaegboka|last=Udoye|title=Resolving the Prevailing Conflicts Between Christianity and African (Igbo) Traditional Religion Through Inculturation|publisher=LIT Verlag Münster|pages=45–53, 104|year=2011|isbn=364390116X}}</ref> <ref name="hodder">{{Cite book|first=Ian|last=Hodder|title=The Archaeology of Contextual Meanings|publisher=Cambridge University Press|year=1987|isbn=0521329248}}</ref> <ref>{{Cite book|first=Edmund|last=Ilogu|title=Christianity and Ibo Culture|publisher=Brill Archive|pages=23–24|year=1974|isbn=9004040218}}</ref>
=== Amadiọha ===
Amadioha (site n' ''ijedí'' + ''ọ̀hà'', 'nnwere onwe nke ndị mmadụ' na ala Igbo) bụ Alusi nke ikpe ikpe, égbè eluigwe, àmụmà na mbara igwe. A na-akpọ ya ''Amadioha'' na ndịda Igboland, ''Kamalu'', ''Kamanu'', ''Kalu'' n'etiti ndị Aro na ndị ọzọ Cross River ndị Igbo, ''Igwe'' n'etiti ndị Isuama Igbo na ''northwest'' Igboland, na ''Ofufe'' n'akụkụ ụfọdụ nke Igboland. <ref name="onunwa">{{Cite book|first=Udobata R.|last=Onunwa|title=A Handbook of African Religion and Culture|publisher=Dorrance Publishing|pages=18, 40|year=2010|isbn=1434953963}}</ref> <ref>{{Cite book|first=G. I.|last=Jones|title=The Trading States of the Oil Rivers: A Study of Political Development in Eastern Nigeria|publisher=James Currey Publishers|year=2000|isbn=0852559186}}</ref> <ref>McCall, John. ''Dancing Histories: Heuristic Ethnography with the Ohafia Igbo''. Page 123</ref> <ref>Oriji, John. ''Sacred Authority in Igbo Society''. Page 115</ref> <ref>Diala, Isidore. ''Ritual and Mythological Recuperation in the Drama of Esiaba Irobi''. Page 101</ref> Wa ọ na-achị bụ Sun. <ref name="Uchendu">Uchendu, Victor C. ''The Igbo of Southeast Nigeria''. Page 96</ref> Agba ya na-acha ọbara ọbara, akara ya bụkwa ebule ọcha. <ref name="Diala, Isidore Page 104">Diala, Isidore. ''Ritual and Mythological Recuperation in the Drama of Esiaba Irobi''. Page 104</ref> Metaphysically, Amadioha na-anọchite anya mkpokọta uche ndị mmadụ ma ọ na-ejikọkarị Anyanwu. <ref>[[Maurice Iwu|Iwu, Maurice]]. ''Handbook of African medicinal plants''. Page 320.</ref> Ọ bụ ya bụ ngosipụta nke ikpe ziri ezi nke Chineke na ọnụma megide arụrụ arụ na mpụ; eji iyi heụọ iyi ji ọ strikesụ iyi na tibịa ndị na-eji égbè eluigwe na àmụmà asị. Rinlọ arụsị amadioha dị gburugburu ala Igbo, ebe a na-efe ya bụ okirikiri dị na Ozuzu nke mmiri dị n'akụkụ ugwu na mpaghara ugwu [[Ȯra Rivers|Rivers steeti]] . Agbanyeghị na Anyanwu bụ onye ama ama na Northlandland, Amadioha bụ onye ama ama na ndịda. Ubochi ya bu Afo, nke bu ubochi ahia nke abuo. <ref>Patrick, Iroegbu. ''Igbo-Okija Oracles and Shrines, Development and Cultural Justice''</ref> N'ụlọ mbari, a na-egosi Amadioha n'akụkụ Ala dịka onye na-akpọrọ ya. <ref>{{Cite book|first=Fred|last=Kleiner|title=Gardner's Art through the Ages: Non-Western Perspectives|publisher=Cengage Learning|year=2009|isbn=0495573671}}</ref>
=== Ikenga ===
[[Usòrò:Raccolte_Extraeuropee_-_Passaré_00279_-_Statua_Igbo_-_Nigeria.jpg|alt=An image of a carved deity named Ikenga, the grey wooden piece has legs, a stylised but simple body, a trinagular head and shallow facial features and two horns around 1/3 its size|thumb| Mpempe Ikenga apiaraapia. ]]
Ikenga (nke amaara dika 'ebe ike') bụ alusi na njiri mara nke aka nri na ọganiihu a na-ahụ n’etiti ndị ala ndịda nke ndi Igbo. Ọ bụ akara ngosi nke ntụgharị uche nke naanị ndị ikom na ndị nwere ihe ọkpụkpụ na-arara ma na-ezo aka na ya dị ka 'aka nri ha' nke a na-ewere dị ka ihe dị mkpa maka ike na ihe ịga nke ọma. <ref name="ibos1912">{{Cite book|first=G. T.|last=Basden|title=Among the Ibos of Nigeria: 1912|publisher=Routledge}}</ref> <ref name="cole-social">{{Cite web|first=Herbert M.|last=Cole|title=Igbo Art in Social Context|publisher=University of Iowa Museum of Art|url=http://africa.uima.uiowa.edu/topic-essays/show/15?start=5}}</ref> Ikenga bụ isi mmalite nke ihe ọmụma ezochiri site na ụkpụrụ omume. Onyinyo nke Ikenga nwere ''chi nke'' ('chi nke onwe'), ''ndichie'' (nna nna), ''aka Ikenga'' (aka nri), ''ike'' (ike) yana igba ime mmụọ site na ekpere na aja. Ọdịnala ndị Igbo bara uru maka ịkpa ihe na ịkpa ike na ọha na eze na-eji echiche nke Ikenga dozie mmekọrịta dị n'etiti onye ọ bụla na mmekọrịta ezinụlọ na ọrụ yana nnwere onwe na ịrụsi ọrụ ike na akara aka kpebiri mmadụ. Ikenga na-arụ ọrụ dị ka ihe na-ahụ maka anụ ahụ ma na-emesi ike mmadụ n'otu n'otu site na ntụgharị uche. <ref name="wiredu">{{Cite book|first=Kwesi|last=Wiredu|title=A Companion to African Philosophy|publisher=John Wiley & Sons}}</ref> Ihe ịga nke ọma na-akwado Ikenga ma ọ bụ ihe ọkpụkpụ na-arụ ọrụ dị ka ihe nnọchianya nke mmadụ na-aga nke ọma, ndị mmadụ na-enye onyinye iji nye ekele nke Ikenga mgbe ha nyechara ume iji merie nhọrọ ndụ ọ bụla na-achọghị. Nhọrọ ndị a dị n'aka ndị mmadụ nwere mmụọ nsọ, mmuo, onye na-ahọrọ mmekọahụ, ụdị, na ndụ ọhụụ tupu incarnation. Ikenga nke gara nke ọma metụtara okwu nke ịdị mma 'íkéǹgàm kubị ọ itọju ta' nke pụtara na 'Ikenga kwụ ọtọ taa'. N'oge ememme ''Ogbalido'' ma ọ bụ ''olili Ikenga'' ('oriri nke Ikenga') nwere ike igosi ya gburugburu otu obodo ma ọ bụ gosipụta ya na etiti obodo ma ọ bụrụ na ọ bụ ihe ncheta. Mgbe mmad not ad notgh become enwe successfulghar withr with site n '] l hard ike, ndken Okenga adabawo' wee hụ ya d signka ihe ah nke d danger egwù,] b ifr med na ntughari na itughari anya na Ikenga adaa, “throwntultul sct sc” ma tufue whichghar which nke na-egbu ndken nke Ikenga; a wapụtara ihe ọhụrụ iji dochie ya.
Ihe onyonyo Ikenga bu uzo ihe omuma nke ndi mmadu juputara na isii n’ime isii rue isii n’ogologo ma di elu mmadu. <ref name="wiredu">{{Cite book|first=Kwesi|last=Wiredu|title=A Companion to African Philosophy|publisher=John Wiley & Sons|year=2008|isbn=0470997370}}</ref> <ref name="ibos1912">{{Cite book|first=G. T.|last=Basden|title=Among the Ibos of Nigeria: 1912|publisher=Routledge|year=2013|isbn=1136248498}}</ref> Onwere ihe nkpuchi anakpo, agha, na ihe ndi ozo Ikega sere. Ikenga bụ akara nke ihe ịga nke ọma na mmezu nke onwe ya. Ndị mmadụ na-ejikarị Ikenga, nwee ma ọ bụ nwee ya ma mgbe ụfọdụ ụmụ nwanyị nwere aha ọma na ntụkwasị obi n'obodo. N’ebe a na-eli ozu, a na-ekeji nwoke nwoke Ikenga ụzọ abụọ ejiri otu lie ya ebe nke ọzọ bibie ya.
=== Ekwensu ===
Alusi a zuru oke na ahia, wee kpee ekpere ka onye gwara ya n’ekwe nkwa mmeri na mkparita uka. Dịka ike nke mgbanwe na ọgba aghara, egbe gosipụtakwara mmụọ nke agha n'etiti ndị Igbo, kpọbatara n’oge esemokwu ma chụpụ ya n’oge udo iji zere mmetụta ya na-akpata ịwụfu ọbara n’obodo, ndị dike guzobere ebe ofufe ga-enyere ndị agha ọgụ. <ref name="udoye">{{Cite book|first=Edwin Anaegboka|last=Udoye|title=Resolving the Prevailing Conflicts Between Christianity and African (Igbo) Traditional Religion Through Inculturation|publisher=LIT Verlag Münster|pages=45–53, 104|year=2011|isbn=364390116X}}</ref> Nke a dabere na ịchọta ụlọ arụsị ochie a raara nye na mmụọ nke mmụọ <ref>Agozino, Emmanuel. [http://www.compassnewspaper.com/NG/index.php?option=com_content&view=article&id=43790:ekwensugod-of-victory-not-devil-&catid=54:arts&Itemid=694 ‘Ekwensu:God of victory not devil’], ''Nigerian Compass'', Nsukka, April 03, 2010</ref> yana ịkọ akụkọ ochie nke na-egosi agwa ndị ọgbakọ. Nwanne bụ onye na-eweta ihe ike ma nweekwa ndị mmadụ iwe. <ref name="onunwa">{{Cite book|first=Udobata R.|last=Onunwa|title=A Handbook of African Religion and Culture|publisher=Dorrance Publishing|pages=18, 40|year=2010|isbn=1434953963}}</ref> Nwa nwoke nwere ihe ojoo iji weta ihe ojoo, a na-ewere ya dika mmuo ojoo n’uche a. N'ime Christian Igbo egwuregwu bụ onye nnọchi anya Setan ma a na-ahụ ya anya dị ka ike nke na-etinye onwe ya na nke Chukwu. A na-eme ememme ndị nwanyị n’obodo ụfọdụ ndị Igbo ebe a na-eme ndị agha mmeri ma na-egosipụta akụnụba.
=== Mmuo na ndi agha pere mpe ===
Mmuo is a broad class of minor spirits or divinities manifesting in natural elements under the class of elder divinities with major cults. Feminine mmuo inhabit earth and water and masculine mmuo inhabit fire and air.<ref name="agbadiere">{{Cite book|first=Joseph Thérèse|last=Agbasiere|title=Women in Igbo Life and Thought|publisher=Psychology Press}}</ref> This class can be broken down by the ''alusi'', serviceable mmuo, ''agwu'' are related to unusual and deranged human behaviours, these spirits interact with human in a capricious nature that often makes them dangerous.<ref name="nwaorgu2001">{{Cite book|first=Andrew E.|last=Nwaorgu|title=Cultural symbols: the Christian perspective|publisher=T' Afrique International Association}}</ref> Other cult deities exist around Igboland such as [[Njoku Ji]], yam and fire deity overseeing agriculture, Idemili, 'the pillar of water', the female alusi based in Idemili North and South who holds up the waters, and Mkpataku the 'bringer of wealth' or 'coming in of wealth'.<ref name="cole1982">{{Cite book|first=Herbert M.|last=Cole|title=Mbari: Art and the Life Among the Owerri Igbo|publisher=Indiana University Press}}</ref><ref name="uzukwu2012">{{Cite book|first=Elochukwu Eugene|last=Uzukwu|title=God, Spirit, and Human Wholeness: Appropriating Faith and Culture in West African Style|publisher=Wipf and Stock|url=https://books.google.com/books?id=HPdMAwAAQBAJ&pg=PA63}}</ref> In addition to minor spirits there are evil wondering spirits of wrong doers called ''ogbonuke''.<ref name="chigere2001">{{Cite book|first=Nkem Hyginus M. V.|last=Chigere|title=Foreign Missionary Background and Indigenous Evangelization in Igboland|publisher=LIT Verlag Münster}}</ref>
== Hụ kwa ==
* [[Omenala|Omenala Igbo]]
* Ibo loa
== Ihe edeturu ==
{{References}}
== Ṅrụtụaka ==
{{References|30em}}
== Gụkwụọ akwụkwọ ==
{{Refbegin|30em}}
*{{cite book|first=John Anenechukwu|last=Umeh|title=After God is Dibia: Igbo cosmology, divination & sacred science in Nigeria|publisher=Karnak House|year=2007|isbn=1872596096}}
*{{cite book|first=Joseph Thérèse|last=Agbasiere|title=Women in Igbo Life and Thought|publisher=Psychology Press|year=2000|isbn=0415227038}}
{{Refend}}
== Njikọ ndi ọzọ ==
* [http://www.igboguide.org Ntuziaka banyere Omenala, Okpukpe na Asụsụ Igbolandian]
* [https://web.archive.org/web/20081015034453/http://mccoy.lib.siu.edu/jmccall/jones/ GI Jones Photographic Archive: Southheast Art Art & Culture]
[[Òtù:Igbo Cultural Heritage]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
fnmgbdrv58iwjfn0106q74hyoiwxius
Ọgwụ Basillus Kalmette–Guérin (BCG)
0
9427
95578
64928
2022-08-26T10:00:30Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Bacillus Kalmette – Guérin (BCG) is a medicine used to fight whooping cough. < ref name=":0" > " [ http:// www.who.int/wer/2004/en/wer7904.pdf BCG Vaccine: WHO position paper ] " (PDF). " Weekly epidemiological record " . ''' 4 ''' (79): 25-40. Jan 23, 2014. </ ref > In a crowded city, one dose of medicine is good for a small child after birth. < ref name=":0" /> < ref > " [ http://www.who.int/wer/2007/wer8221.pdf Revised BCG vaccination guidelines for infants at risk for HIV infection ] " (PDF). " Wkly Epidemiol Rec " . 82 ( 21): 193-196 . May 25, 2007. PMID 17526121. </ ref > But since measles does not affect many people, children who do not have it but are expected to get it should be carefully examined and given the right medicine. Those who are not children but are in a place where they can get it is a disease or they use its medicine all the time should be taken care of and given the right medicine. < name=":0" />
Mgbochi ya dị n'odị dị iche iche nke n'onwere ike ịnọgide ruo afọ iri na iri abụọ.<ref name=":0" /> Nye ụmuaka, ihe dịka pasent 20 nwere ike ha agaghị enweta ya, ọkara ndị nwere ya na mba ndị ka na emepe emepe nwere ike inwe nchekwa ahụ.<ref>Roy, A; Eisenhut, M; Harris, RJ; Rodrigues, LC; Sridhar, S; Habermann, S; Snell, L; Mangtani, P; Adetifa, I; Lalvani, A; Abubakar, I (5 August 2014). "Effect of BCG vaccination against Mycobacterium tuberculosis infection in children: systematic review and meta-analysis". ''BMJ (Clinical research ed.)''. '''349''': g4643. PMID 25097193. </ref> A na eji ntụtụ agbanye ya n'ime ahụ.<ref name=":0" /> Ọdịghị mkpa ịgbanyekwu ọgwụ ọzọ n'ime ahụ.<ref name=":0" /> Enwere ike iji ya gwọọ ọrịa ndịọzọ dịka ọnya n'ime ahụ.<ref>Houghton, BB; Chalasani, V; Hayne, D; Grimison, P; Brown, CS; Patel, MI; Davis, ID; Stockler, MR (May 2013). "Intravesical chemotherapy plus bacille Calmette-Guérin in non-muscle invasive bladder cancer: a systematic review with meta-analysis". ''BJU International''. '''111''' (6): 977–83. PMID 23253618. </ref> Onweghị iheozọ n'esonyere ya. Oge ụfọdụ enwere ike ịhụ ihe n'acha ọbara ọbara, ihe gbaliri elu na mgbu n'akụkụ ebe ahụ agbara ọgwụ. Enwere ike ịhụ ọnya mgbe ọlachisiri. Mana ndị ahú ha esichaghị ike, a na ahụkarị ihe ndịọzọ nke nwere ike isi ike karia ka okwesịrị mgbe ọlachisiri. Ọdịghị mma inye ya nwaanyị dị ime. Eji Maịkobakteriom bovis nke a na-ahụkarị n'ahụ ehi mepụta ya. N'agbanyeghị n'ọdichazighi ike mana a ka ji ya eme ihe.<ref name=":0" />
Ebidoro iji ọgwụ a akpọrọ BCG mebe ihe n'afọ 1921.<ref name=":0" /> Ndị mba ụwa akpọrọ Wọld Helt Ọganaịzeshọn ji ya mee ihe dịka ọgwụ ha ga-eji eme ihe nke kasị mkpa maka nlekọta ahụike.<ref>"[http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/93142/1/EML_18_eng.pdf?ua=1 WHO Model List of EssentialMedicines]" (PDF). ''World Health Organization''. October 2013. Retrieved 22 April 2014.</ref> Ọnụego maka onye chọrọ ịzụ ya nnukwu bụ dọla 0.16 maka otu n'afọ 2014.<ref>"[http://erc.msh.org/dmpguide/resultsdetail.cfm?language=english&code=BCG00A&s_year=2014&year=2014&str=&desc=Vaccine%2C%20BCG&pack=new&frm=POWDER&rte=INJ&class_code2=19%2E3%2E&supplement=&class_name=%2819%2E3%2E%29Vaccines%3Cbr%3E Vaccine, Bcg]". ''International Drug Price Indicator Guide''. Retrieved 6 December 2015.</ref> Na mba Unaịted Steeti ọbụ dọla 100 maọbụ 200.<ref>Hamilton, Richart (2015). ''Tarascon Pocket Pharmacopoeia 2015 Deluxe Lab-Coat Edition''. Jones & Bartlett Learning. p. 312. ISBN <bdi>9781284057560</bdi>.</ref> Afọ ọbụla a na-agba ụmụaka ruru narị nde ụmụaka ọgwụ mgbochi a.<ref name=":0" /> {{Drugbox|image=Mycobacterium bovis BCG ZN.jpg|legal_UK=<!-- GSL, P, POM, CD, or Class A, B, C -->|DrugBank=DB12768|PubChem=|ATC_suffix=AN01|ATC_prefix=J07|CAS_number=|routes_of_administration=Percutaneous
<!-- Identifiers -->|legal_status=|legal_US=Rx-only|legal_CA=<!-- Schedule I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII -->|caption=Microscopic image of the Calmette-Guérin bacillus, [[Ziehl–Neelsen stain]], magnification:1,000nn
<!-- Vaccine data -->|legal_AU=<!-- S2, S3, S4, S5, S6, S7, S8, S9 or Unscheduled -->|pregnancy_category=|pregnancy_US=C|pregnancy_AU=<!-- A / B1 / B2 / B3 / C / D / X -->|Drugs.com={{drugs.com|pro|bcg-vaccine}}|vaccine_type=live
<!-- Clinical data -->|target=[[Tuberculosis]]|type=vaccine|ChemSpiderID=none}}
== Njikọ ==
{{reflist}}
6psvrexzr4a7dt9cs7h2r9dav44isr0
Ọgwụ mgbochi patosis
0
9431
95584
84246
2022-08-26T10:02:53Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:DPT-IPV-japan Quattro back.jpg|thumb|pertussis vaccine]]
'''Ọgwụ mgbochi patosis''' n'egbochi ụkwara mkpogho.<ref name=":0">"[http://www.who.int/wer/2015/wer9035.pdf Pertussis vaccines: WHO position paper - September 2015]" (PDF). ''Wkly Epidemiol Rec''. '''90''' (35): 433-58. 2015 Aug. PMID 26320265.</ref> Ọdị ụdị abụọ: nke emere site na ọtụtụ nchọputa na nke bụ naanị ya.<ref name=":0" /> Nke emere mgbe emesịrị ọtụtụ nchọpụta n'arụ ọrụ ruo ihe ruru pasent 78 ebe nkeozọ dị naanị pasent 71 ruo 85.<ref name=":0" /><ref>Zhang, L; Prietsch, SO; Axelsson, I; Halperin, SA (Sep 17, 2014). "Acellular vaccines for preventing whooping cough in children". ''The Cochrane Database of Systematic Reviews''. '''9''': CD001478. doi:10.1002/14651858.CD001478.pub6. PMID 25228233.</ref> Mana ka afọ n'aga, k'osi arụ n'ebelata site na pasent 2 ruo 10 kwa afọ, ma karịsịa na nke a di naanị ya. ḷgba ya nwaanyi dị ime n'echekwa nwatakịri ahụ.<ref name=":0" /> Ọgwụ a azọọla ndụ ruru ọkara nde mmadụ kemgbe 2002.<ref>"[http://www.who.int/biologicals/publications/trs/areas/vaccines/whole_cell_pertussis/Annex%206%20whole%20cell%20pertussis.pdf Annex 6 whole cell pertussis]" (PDF). ''World Health Organization''. Retrieved 5 June 2011.</ref>
Mba ụwa n'ahụ maka ahụike bụ Wọld Helt Ọganaịzeshọn na ngalaba n'ahụ maka mgbochi oria bụ Center for Disease Control and Prevention n'enye ikike ka nwatakirị ọbụla gbaa ọgwụ patọsis site na oge ruo n'oge.<ref name=":0" /><ref>"[http://www.cdc.gov/vaccines/vpd-vac/pertussis/recs-summary.htm Pertussis: Summary of Vaccine Recommendations]". ''Centre for Disease Control and Prevention''. Retrieved 12 Dec 2015.</ref> Nke a gunyere ndị nwere nje obirinajaocha. Ekwesirị ịgba ya site n'izu uka isi nke nwa ahụ. Nye ndị karirị afo ndụ ahụ ekwesirị inye ha karia. Ejikwa ọgwụ ndịọzọ eme ihe maọbụrụ n'achorọ ka ọrụọ ọrụ ka okwesirị.<ref name=":0" />
Mba ndị mepere emepe n'ejikarị nke bụ naanị ya eme ihe n'ihi ka osi arụ orụ.Pasent 10 ruo 50 nke ndị enyere ya n'egosi ebe n'acha ọbara ọbara ebe agbara ha bụ ogwụ na oyiọmụma. Oyiọmụma ndọtụ n'ibeakwa ewepụghị aka n'esochi, mana nkea bụ maka pasent erughị otu. Mgbe agbara ụdị nke a, onweghI ebe n'agbali elu.
Mana nye ụdị nkea abụọ a, ha nwere ihe ndị n'esochi mgbe ọbụla mmadụ gbara ya ma karịsia mgbe agbara ya ụmụntakịrị. Ụdị nke mbụ a ekwesịghị ka agbaa ya ụmụntakịrị mgbe ha gaferela afọ isii. Ụdị abụọ a anaghị emetụkwa n'ụbụrụ.<ref name=":0" /> Ọgwụ mgbochi patosis pụtara n'afọ 1926.<ref>Macera, Caroline (2012). ''[https://books.google.ca/books?id=U8FuCgAAQBAJ&pg=PA251 Introduction to Epidemiology: Distribution and Determinants of Disease]''. Nelson Education. p. 251. ISBN <bdi>9781285687148</bdi>.</ref> Ótú mba ụwa akpọrọ Wọld Helt Ọganaịzeshọn ji ya mee ihe dịka ọgwụ ha ga-eji eme ihe nke kasị mkpa maka nlekọta ahụike.<ref>"[http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/93142/1/EML_18_eng.pdf?ua=1 WHO Model List of EssentialMedicines]" (PDF). ''World Health Organization''. October 2013. Retrieved 22 April 2014.</ref> Ndị ya na nke a n´n'ogo gụnyere tetanus, nje imi, ọrịa polio, ọrịa ngụgu n'ada ọnụ egọ dị 15.41 dọla maka otu n'afọ 2014.<ref>"[http://erc.msh.org/dmpguide/resultsdetail.cfm?language=english&code=PENVX&s_year=2014&year=2014&str=&desc=Vaccine%2C%20Pentavalent&pack=new&frm=VIAL&rte=INJ&class_code2=19%2E3%2E&supplement=&class_name=%2819%2E3%2E%29Vaccines%3Cbr%3E Vaccine, Pentavalent]". ''International Drug Price Indicator Guide''. Retrieved 8 December 2015.</ref>
== Njikọ ==
{{reflist}}
a4zsq4eyahnh1iwzz18z2g6nfneiw5z
Ọgwụ ọgbụgba Hepataịtis B
0
9435
95589
84190
2022-08-26T10:04:13Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}[ I[ File:US Navy 070406-N-5627R-326 Airman Sandra Valdovinos, from Delano, Calif., administers Airman Adam Helton, from Mesa, Ariz., a Hepatitis B vaccine.jpg | thumb ] ]
'''Ọgwụ ọgbụgba Hepataịtis B''' bụ ọgwụ emere maka ọrịa umeji nke abụọ.<ref name=":0">"[http://www.who.int/wer/2009/wer8440.pdf Hepatitis B vaccines WHO position paper]" (PDF). ''Weekly epidemiological record''. '''40''' (84): 405-420. 2 Oct 2009.</ref> Ntụziaka enyere maka ya bụ ka agbaa ya nwatakịrị ozugbo amụrụ ya, ma gbakwuo ya ugbo abụọ maọbụ atọ. Ndị nwere ọrịa obiri na aja ọcha na ndị ahụ ha esichaghị ike kwesịrị ịgba ya, ọbụladị ndị amụrụ mgbe ha erubeghị ọnwa itolu n’afọ. Onyela nchekwa ruo pasent 95 nke ndị gbara ya mgbe kwesịrị.<ref name=":0" />
Ọdịkwa mma inyocha ọbara nke onye gbarala ya iji mara ma ọrụọla ọrụ ka okwesịrị. Ndị ahụ ha esichaghị ike nwekwara ike ịgba ya site na mgbe ruo na mgbe maọbụrụ n’ọdị mkpa. Ndị nwere ọrịa ụmeji mana ha agbaghị ọgwụ ya kwesịrị itinye ọgwụ ọbara mgbe ha n’agba ọgwụ a. A na-eji ntụtụ agbanye ya n’ime ahụ.<ref name=":0" />
[[Usòrò:Infanrix hexa (gsk).jpg|thumb]]
Onweghị ihe n’esochi mgbe mmadụ gbara ya. Mana onwere ike igbu onye ahụ mgbu ebe ọgbara ya. Onye dị ime na nwaanyị n’enye nwa ara ga-ejikwa ya mee ihe. Onwebeghị mgbe achọpụtara n’ọ na-enye nsogbu n’akwara maọbụ akụkụ ndịozọ nke ahụ karịa ebe okwesịrị. Ọgwụ maka ya ndị emepụtara bụ site na nnyocha dị iche iche emere n’ebe ọtụtụ mmadụ nọ. Ọgwụ ndịa nọ, ma tinyere ndịọzọ ejikọtara.<ref name=":0" />
Na mba Amerịka k’ebu ụzọ chọputa ọgwụ maka hepataịtis n’afọ 1981.<ref>Moticka, Edward. ''[https://books.google.ca/books?id=2TMwAAAAQBAJ&pg=PA336 A Historical Perspective on Evidence-Based Immunology]''. p. 336. ISBN <bdi>9780123983756</bdi>.</ref> Nke ka mma batara ahịa n’afọ 1986.<ref name=":0" /> Ótú mba ụwa akpọrọ Wọld Helt Ọganaịzeshọn ji ya mee ihe dịka ọgwụ ha ga-eji eme ihe nke kasị mkpa maka nlekọta ahụike.<ref>"[http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/93142/1/EML_18_eng.pdf?ua=1 WHO Model List of EssentialMedicines]" (PDF). ''World Health Organization''. October 2013. Retrieved 22 April 2014.</ref> Ọnụegọ maka onye chọrọ ịzụ ọtụtụ bụ dọla 0.58 na 13.20 maka otu n’afọ 2014.<ref>"[http://erc.msh.org/dmpguide/resultsdetail.cfm?language=english&code=HEPBV&s_year=2014&year=2014&str=&desc=Vaccine%2C%20Hepatitis%20B&pack=new&frm=VIAL&rte=INJ&class_code2=19%2E3%2E&supplement=&class_name=%2819%2E3%2E%29Vaccines%3Cbr%3E Vaccine, Hepatitis B]". ''International Drug Price Indicator Guide''. Retrieved 6 December 2015.</ref> Na mba Unaịted Steeti ọnụego ya bụ site na dọla 50 na 100 maka otu.<ref>Hamilton, Richart (2015). ''Tarascon Pocket Pharmacopoeia 2015 Deluxe Lab-Coat Edition''. Jones & Bartlett Learning. p. 314. ISBN <bdi>9781284057560</bdi>.</ref>
== Njikọ ==
{{reflist}}
mjrf9lvmz7gtc1eyv6pmoai5c4ex6ze
Ọgwụ mgbochi maka meninjaitis
0
9437
95582
84243
2022-08-26T10:02:03Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Meningococcal B vaccine.jpg|thumb|meningococcal vaccine]]
'''Ọgwụ mgbochi maka meninjaitis''' bụ nke ọbụla emere iji gbochie ọria ụbụrụ nke ''Neiserịa meninjaitis.''<ref name=":0">"[http://www.who.int/wer/2011/wer8647.pdf Meningococcal vaccines: WHO position paper]" (PDF). ''Weekly epidemiological record''. '''47''' (86): 521-540. Nov 2011. <nowiki>PMID 22128384</nowiki>.</ref> Onwere ụdị dị iche iche nke n’arụ ọrụ ka okwesịrị: A,C, W135 na Y. Ọ na-arụ ọrụ ruo afọ abụọ site na pasent 85 ruo 100. Ọ na-ebelata ịrị elu ya ebe ọdị nnukwu ruo afọ abụọ.<ref>Patel, M; Lee, CK (25 January 2005). "Polysaccharide vaccines for preventing serogroup A meningococcal meningitis". ''The Cochrane Database of Systematic Reviews'' (1): CD001093. <nowiki>PMID 15674874</nowiki>.</ref><ref>Conterno, LO; Silva Filho, CR; Rüggeberg, JU; Heath, PT (19 July 2006). "Conjugate vaccines for preventing meningococcal C meningitis and septicaemia". ''The Cochrane Database of Systematic Reviews'' (3): CD001834. <nowiki>PMID 16855979</nowiki>.</ref> A na-eji ntụtụ agbanye ya mmadụ n’ime ahụ.<ref name=":0" />
Mba ụwa n’ahụ maka ahụike bụ Wold Helt Oganaịzeshọn nyere ntụziaka ka akụkụ uwa ndị nwere ya gbalịa n’agba ọgwụ a site na mgbe ruo na mgbe.<ref name=":0" /><ref name=":1">"[http://www.who.int/wer/2015/wer9008.pdf Meningococcal A conjugate vaccine: updated guidance, February 2015]" (PDF). ''Weekly epidemiological record''. '''8''' (90): 57-68. 20 Feb 2015. <nowiki>PMID 25702330</nowiki>.</ref> Ha nyekwara ntuziaka ka ndị bi na mba ọdịghị nnụkwụ gbakwa ọgwụ a.<ref name=":0" /> Na mba Afrịka a na-eme mgbalị ịhụ na onye ọbụla dị site n’afọ ndụ nke 1 ruo afo 30 gbara ọgwụ a.<ref name=":1" /> Na mba Kanada na Unaịted Steeti, a na agbalị n’agbara onye ọbụla ụdị ọgwụ anọ a.<ref name=":0" /> Okwesịkwara ka ndị n’aga Meka maka Haji kwesịrị ịgba ya.<ref name=":0" />
Mgbochi dị nnukwu mkpa.<ref name=":0" /> Onye dị ime ga-agbakwa ya.<ref name=":1" /> Mgbe Ufọdụ agbasirị ya, ọ na-egosi ọbara ebe agbara ya, ma n’egbukwa mgbu. Naanị otu onye n’ime otu nde mmadụ gbara ya n’egosi ihe ndịọzọ n’esochi.<ref name=":0" />
Emepụtara ọgwụ maka ya nke mbụ n’afọ ndị 1970.<ref>Barrett, Alan D.T. (2015). ''[https://books.google.ca/books?id=NvKyBwAAQBAJ&pg=PA168 Vaccinology : an essential guide]''. p. 168. ISBN <bdi>9780470656167</bdi>.</ref> Ótú mba ụwa akpọrọ Wọld Helt Ọganaịzeshọn ji ya mee ihe dịka ọgwụ ha ga-eji eme ihe nke kasị mkpa maka nlekọta ahụike.<ref>"[http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/93142/1/EML_18_eng.pdf?ua=1 WHO Model List of EssentialMedicines]" (PDF). ''World Health Organization''. October 2013. Retrieved 22 April 2014.</ref> Ọnụegọ maka onye chọrọ ịzụ ọtụtụ bụ dọla 3.23 na 10.77 maka otu n’afọ 2014.<ref>"[http://erc.msh.org/dmpguide/resultsdetail.cfm?language=english&code=MENV&s_year=2014&year=2014&str=&desc=Vaccine%2C%20Meningococcal&pack=new&frm=VIAL&rte=INJ&class_code2=19%2E3%2E&supplement=&class_name=%2819%2E3%2E%29Vaccines%3Cbr%3E Vaccine, Meningococcal]". ''International Drug Price Indicator Guide''. Retrieved 6 December 2015.</ref> Na mba Unaịted Steeti ọnụego ya bụ site na dọla 100 na 200 maka otu.<ref>Hamilton, Richart (2015). ''Tarascon Pocket Pharmacopoeia 2015 Deluxe Lab-Coat Edition''. Jones & Bartlett Learning. p. 315. ISBN <bdi>9781284057560</bdi>.</ref>
== Njikọ ==
{{reflist}}
14n9tlvvikh87cx7yqp3lbp1q3jy7ig
Anyanwu
0
9439
95306
64930
2022-08-25T22:04:14Z
Akwugo
11031
Added DATABOX
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Anyanwu''' ( [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]] ) bụ chi nwoke na aha nna a na-enye ndị agbụrụ ndị Igbo na Naịjirịa.
Anyanwu bukwa aha enyere onye isi ''akari na usoro nke Okpokoro'' Octavia E. Butler .
Anyanwu bu aha akporo "Spirit face" (onye bu nwoke) nke Sunny Nwazue na Akata Witch na Akata Warrior nke Nnedi Okorafor dere. <ref>{{Cite web|url=http://nnedi.com/books/akata.html|title=The Akata Books - Nnedi Okorafor|accessdate=2 April 2019}}</ref>
== Kwuru ==
{{References}}{{Portal|Traditional African religion}}
drox81n2fgiu154lyfrk0iyeba94d1k
95311
95306
2022-08-25T22:07:49Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Anyanwu''' ( [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]] ) bụ chi nwoke na aha nna a na-enye ndị agbụrụ ndị Igbo na Naịjirịa.
Anyanwu bukwa aha enyere onye isi ''akari na usoro nke Okpokoro'' Octavia E. Butler .
Anyanwu bu aha akporo "Spirit face" (onye bu nwoke) nke Sunny Nwazue na Akata Witch na Akata Warrior nke Nnedi Okorafor dere. <ref>{{Cite web|url=http://nnedi.com/books/akata.html|title=The Akata Books - Nnedi Okorafor|accessdate=2 April 2019}}</ref>
[[File:The Sun taking Z's.JPG|thumb|mputa nyanwu]]
== Kwuru ==
{{References}}{{Portal|Traditional African religion}}
3tt93wrkjdjxp7foep93rgfnpmgtyss
Ọnwụ
0
9553
95621
65508
2022-08-26T10:15:19Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}[[File:Human_remains.jpg|thumb|Ogbajiri ozu mmadu na Western [[Australia]], [[1905]].]]
'''Ọnwụ''' bụ njedebe nke ọrụ niile dị mkpa na-akwado ihe dị [[ndụ]].
==Lee nke ozo==
* [[Alaili]]
* [[Akwamozu]]
* [[Sọọsọ]]
* [[Akụkụ ahụ]]
{{ÉdéNtạ}}
hfdj5m94usus85lppfze4p1ze6u4sik
Wendy Okolo
0
9580
95288
65860
2022-08-25T21:51:19Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wendy A. Okolo''' bụ injinia na-ahụ maka ihe banyere ụgbọelu nakwa urukpuru eluigwe ụgbọelu na-efe na ya site na iji igwe Kọmputa na-ahụ maka amamihe nke ụgbọelu n'ụlọ ọrụ [[:en:Ames_Research_Center|NASA Ames Research Center]]. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.blackengineer.com/news/wendy-okolo-most-promising-engineer-in-government/|title=Dr. Wendy Okolo: The Most Promising Engineer in Government|accessdate=2019-04-29}}</ref> Ọ bụ nwanyị nwanyị ojii izizi nwetara nzere digiri Ph.D. maka injinia na-ahụ maka ụgbọelu nakwa urukpuru eluigwe ụgbọelu na-aga na ya na [[:en:University_of_Texas_at_Arlington|University of Texas at Arlington]]. <ref name="UT">{{Cite news|title=African woman reaching lofty heights as aerospace engineer|url=https://www.phillytrib.com/news/across_america/african-woman-reaching-lofty-heights-as-aerospace-engineer/article_2e74f533-daa6-56e4-9674-2fce66b46db7.html|accessdate=5 October 2019|publisher=[[Philadelphia Tribune]]|date=15 March 2019}}</ref> Ọ bụkwa onye isi na-ahụ maka ọrụ pụrụ iche tumadi ndi gbasara ụmụ nwaanyị. <ref name="nasa">{{Cite web|url=https://ti.arc.nasa.gov/profile/wokolo/|title=Wendy A. Okolo}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Okolo gụrụ sekọndrị ya na kọleji na [[:en:Queen's_College,_Lagos|Queen's College]], ụlọ akwụkwọ gbasara naanị ụmụ nwaanyị nke di na [[:en:Lagos,_Nigeria|Lagos, Nigeria]]. O wee digiri nke bachelor na [[:en:Aerospace_engineering|aerospace engineering]] na Mahadum nke of Texas di na Arlington (UTA) n'afọ 2010. Okolo mechara bụrụ nwanyị isi ojii nke mbụ nwetara Ph.D. na injinịa nke urukpuru igwe na UTA n;afọ 2015 ka ọ gbara afọ iri abụọ na isii. <ref name="UT">{{Cite news|title=African woman reaching lofty heights as aerospace engineer|url=https://www.phillytrib.com/news/across_america/african-woman-reaching-lofty-heights-as-aerospace-engineer/article_2e74f533-daa6-56e4-9674-2fce66b46db7.html|accessdate=5 October 2019|publisher=[[Philadelphia Tribune]]|date=15 March 2019}}</ref> Agụmakwukọ Ph.D. ya bụ Atilla Dogan nyochara ma hụ maka ya. <ref name="uta.edu">{{Cite web|url=https://www.uta.edu/engineering/news-events/news-archives/2012/wendy-ndseg.php|title=MAE Ph.D. Student Awarded a NDSEG Fellowship {{!}} UT Arlington College of Engineering|language=en}}</ref> Mgbe Okolo ka na-m digiri nke mbụ n'afọ nke mbụ ọ nọrọ dika onye isi ndị otu [[:en:Society_of_Women_Engineers|Society of Women Engineers]] na mahadum ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.uta.edu/unbranded/student-life/wendy-okolo.php|title=Close Bonds - Unbranded Stories - UT Arlington}}</ref>
== Ọrụ ==
Okolo bidoro ịmụ ọrụ ya dị ka onye injinia mgbe ọka na-agụ mahadum na [[:en:Lockheed_Martin|Lockheed Martin]], ’ọ na-arụ na [[:en:National_Aeronautics_and_Space_Administration| NASA]]'s [[:en:Orion_(spacecraft)|Orion spacecraft]]. <ref name="nasa">{{Cite web|url=https://ti.arc.nasa.gov/profile/wokolo/|title=Wendy A. Okolo}}</ref> N'ihe ndị ọcha kpọrọ summer, ọrụrụ na ngalaba 'Requirements Management Office in Systems Engineering nakwa the Hatch Mechanisms team' n'ime [[:en:Mechanical_Engineering|Mechanical Engineering]]. Ka o gụchara digiri nke mbụ , Okolo mechara rụọ ọrụ na ngalaba akpọrọ 'Control Design & Analysis Branch' nke [[:en:Air_Force_Research_Laboratory|Air Force Research Laboratory]] (AFRL),dị na [[:en:Wright-Patterson_Air_Force_Base|Wright-Patterson Air Force Base]] . <ref>{{Cite web|url=https://www.thebridgenewsng.com/2019/02/17/dr-wendy-okolo-the-most-promising-engineer-in-government/|title=Dr. Wendy Okolo: The Most Promising Engineer In Government - The Bridge News}}</ref>
Okolo bụ osote onyeisi na ngalaba Intelligent Systems nke ndi ụlọ ọrọ NASA <ref name="thecable">{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/nigerias-wendy-okolo-first-black-woman-to-obtain-a-ph-d-in-aerospace-engr-bags-fresh-award|title=Meet Wendy, Nigeria's NASA whizz who is the 'most promising engineer in US government'|date=19 February 2019}}</ref> Ọ bụkwa [[:en:Research|research]] [[:en:Engineer|engineer]] ọrụ ya bụ ụchọpụta nkanaụzụ ahụike akpọrọ 'Discovery Systems Health Technology' (DaSH) <ref>{{Cite web|url=https://www.afrohustler.com/wendy-okolo-phd-aerospace-engineering/|title=Nigerian Wendy Okolo becomes First African Lady to Grasp a Phd in Aerospace Engineering|date=3 March 2019}}</ref>
== Ka osi bi ndụ ya ==
Okolo kwuru na ụmụnne ya nwanyị kuziri ya [[Amamihe|sayensị]] site na ihe ndị ha na-eme kwa ụbọchị. O kowara ha dika ndi oji anya isi. <ref name="thecable">{{Cite web|url=https://www.thecable.ng/nigerias-wendy-okolo-first-black-woman-to-obtain-a-ph-d-in-aerospace-engr-bags-fresh-award|title=Meet Wendy, Nigeria's NASA whizz who is the 'most promising engineer in US government'|date=19 February 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://howafrica.com/wendy-okolo-is-the-nigerian-genius-and-first-black-woman-to-earn-phd-in-aerospace-engineering-at-nasa/|title=Wendy Okolo is the Nigerian Genius and First Black Woman to Earn PhD in Aerospace Engineering at NASA}}</ref>
== Onyinye ==
* Amelia Earhart Fellowship n'afọ 2012 <ref>{{Cite web|url=https://www.uta.edu/engineering/news-events/news-archives/2012/wendy-okolo.php|title=MAE Ph.D. Student Awarded an Amelia Earhart Fellowship - UT Arlington College of Engineering}}</ref>
* National Defence Science and Engineering Graduate (NDSEG) Fellowship n;afọ 2012 <ref name="uta.edu">{{Cite web|url=https://www.uta.edu/engineering/news-events/news-archives/2012/wendy-ndseg.php|title=MAE Ph.D. Student Awarded a NDSEG Fellowship {{!}} UT Arlington College of Engineering|language=en}}</ref>
* AIAA John Leland Atwood Graduate Award n'afọ 2013 <ref>{{Cite web|url=https://www.uta.edu/engineering/news-events/news-archives/2013/06-okolo-aiaa-award.php|title=Okolo Earns AIAA's Leland Award {{!}} UT Arlington College of Engineering}}</ref>
* BEYA Global Competitiveness Conference Award n'afọ 2019 - The Most Promising Engineer in the United States Government. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.blackengineer.com/news/wendy-okolo-most-promising-engineer-in-government/|title=Dr. Wendy Okolo: The Most Promising Engineer in Government|accessdate=2019-04-29}}</ref>
* Women in Aerospace Award n'afọ 2019 - Initiative, Inspiration, & Impact
* NASA Ames Early Career Research Award n'Afọ 2019
* University of Texas at Arlington Distinguished Recent Graduate Award n'Afọ 2019
== Lee kwa ==
* [[:en:Aerospace_engineers|Aerospace engineers]]
== Ebe Nsinweta ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
dj09n0qjinvwjj4jdmu41rm8erijslb
Toke Makinwa
0
9584
95398
86336
2022-08-26T05:07:55Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Toke Makinwa''' onye amuru ka ọnwa Novemba di na mkpụrụ ụbọchị atọ n'afọ 1984 na Nigeria. Ọ bụ onye ama ama na igwe redio nakw onyonyo dika onye na-akọwaputa ihe ana-eme di iche iche . ọ bụ odee akwụkkwọ, onye oji ego achụ egọ nakwa nke akpọrọ Vlogger. <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/06/18/toke-makinwas-vlog-mr-shy-guy/|title=Watch Toke Makinwa's Vlog of the week|publisher=bellanaija.com|date=18 June 2014|accessdate=17 July 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/spice/essence/my-relationship-with-maje-ayida-over-toke-makinwa/|title=My relationship with Maje Ayida over- Toke Makinwa|publisher=punchng.com|accessdate=2 June 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/spice/lifestyle-spice/my-wedding-idea-came-when-i-was-five-toke-makinwa/|title=My Wedding Idea came when I was 5|publisher=punchng.com|accessdate=2 June 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://stargist.com/2013/12/09/toke-makinwa-wins-outstanding-female-presenter-of-the-year-at-the-nigerian-broadcasters-merit-awards/|title=Toke Makinwa wins Best OAP of the year|accessdate=2 June 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/toke-makinwa-launches-glow-by-tm/|title=Toke Makinwa launches skincare product 'Glow by TM'|date=2018-08-13|accessdate=2019-03-31}}</ref> A maara ya dika onye na-ekwupụta ihe omume nke redio a kpọrọ 'Morning Drive n'ụlọ ọru ndị [[:en:Rhythm_93.7_FM_Lagos|Rhythm 93.7 FM]] nakwa [[:en:YouTube|YouTube]] ya ebe ọ na-egosi nke a kpọrọ 'Toke Moments'. O bipụtara akwụkwọ ọ dere nke akpọrọ 'On Becoming 'n'ọnwa Novemba n'afọ 2016.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
[[Usòrò:NdaniTV Toke Makinwa OAP Nov 2018.png|thumb|303x303px|Toke Makinwa]]
Dika edere na mbụ amụrụ Toke Makinwa mụrụ ka Novemba dị na mkpụrụ ụbọchị atọ n'afọ 1984, na [[Ȯra Lagos|Lagos steeti]] . Ọ gụrụ sekọndiri ya Federal Government Girls' College dị na [[Ȯra Ọyọ|Oyo State]] . Makinwa mechara gaa <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Lagos" rel="mw:ExtLink" title="University of Lagos" class="cx-link" data-linkid="49">University of Lagos</a>,, ebe ọ nwetara BA digiri n'ihe gbasara asusụ Bekee nakwa agụmagụ ederede na bekee .
== Ọrụ ==
N’afọ 2010, Makinwa gosipụtara onwe ya site n'ihe nkwupụta ọ na-ekwupụta na Redio n'ụlọ ọrụ Rhythm 93.7 FM ’ n'ihe nke akpọrọ ''The Morning Drive'' show . <ref>{{Cite web|url=https://ynaija.com/you-are-totally-fake-toke-makinwas-rhythm-fm-co-host-lashes-out/|title='You are totally fake' - Toke Makinwa's Rhythm FM co-host lashes out » YNaija|date=2014-02-22|language=en-GB}}</ref> N’afọ 2012, ọ pụtara n'igwe onyonyo dika otu n'ime ndi na-egosipụta ihe nkiri akpọrọ [[:en:Most_Beautiful_Girl_in_Nigeria|Most Beautiful Girl in Nigeria]] (MBGN), ya bụ nwa agbọghọ kachja maa mma na Nigeria. E gosipụtara ihe nkiri a n'obodo Nigeria niile.. Ya na [[:en:Tosyn_Bucknor|Tosyn Bucknor]] gosipụtara ihe nkiri ọzọ akpọrọ 'Flytime TV's 3 Live Chicks nakwa ọzọ akpọrọ Oreka Godis. <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/toke-makinwa-and-chris-okenwa-to-host-mgbn-2012/|title=Toke Makinwa and Chris Okenwa to host MGBN 2012|date=2012-05-01|language=en-GB}}</ref> Ihe nkiri ndia bidoro dika ihe nkiri nke intaneti tupu ọbawanye ewee gosibe ha n'onyonyo n'afọ 2012. Makinwa agbanweghị akwụkwọ ọrụ ya n'ụlọ ọrụ na Flytime Tv maka idi na-egosiputa ihe nkiri ndi ahụ nke ugboro ugboro ,nke a mere ndi ụlọ ọrụ Flytime TV jiri were nwaada ya na ya rụburu ọrụ na redia aha ya bụ Ọmalicha wee nọchie anya ya. <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/toke-makinwa-explains-her-absence-on-3-live-chicks/|title=Toke Makinwa explains her absence on 3 Live Chicks|date=2013-03-04|language=en-GB}}</ref> N'afọ 2012, Makinwa wepụtara ihe nkiri di nke ya di n'usoro akpọrọ 'Toke ''Moments' na You Tube'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.mediaguide.ng/watch-a-new-episode-of-toke-makinwas-toke-moments/|title=Watch A New Episode Of Toke Makinwa‘s ‘Toke Moments’|date=2019-02-01|language=en-US}}</ref>
Na Jenụwarị n'afọ 2014, ndị ''[[:en:Hip_Hop_World_Magazine|Hip Hop World Magazine]]'' ''were ya ọrụ dika ọnụ na-ekwuru ha ma bụrụkwa onye na-agba ajụjụ ọnụ nke na-ewu ewu na akpọtụ akpọyụ'' <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/01/toke-makinwa-to-host-new-show-trending-on-hip-tv-to-debut-this-january/|title=Toke Makinwa to Host New Show “Trending” on Hip TV {{!}} To Debut this January|last=BellaNaija.com|date=2014-01-10|language=en-US}}</ref> O nwetekwara ọnọdụ ọzọ na [[Mo Abudu|EbonyLife TV]] dika otu n'ime ndi na-akọwapụta ma achịkwata ihe mmeme di iche iche ana-egosi n'onyonyo ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/gist/from-radio-to-tv-toke-makinwa-to-get-her-own-tv-show/8ztmxrb|title=Toke Makinwa To Get Her Own TV Show|date=2014-01-10|language=en-US}}</ref>
Makinwa achikọla ma gosipụta ihemmeme di iche iche ama ama ndi a gụnyere [[:en:The_Future_Awards_Africa|Future]] na City People Awards n'afọ 2013, nakwa [[:en:The_Headies_2014|2014 Headies Awards]]. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2013/12/toke-makinwa-vector-to-host-the-2013-future-awards-tonight-in-port-harcourt/|title=Toke Makinwa & Vector to Host the 2013 Future Awards Tonight in Port Harcourt|last=BellaNaija.com|date=2013-12-20|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/09/bovi-toke-makinwa-are-the-hosts-of-the-2014-headies/|title=Bovi & Toke Makinwa are the Hosts of the 2014 Headies!|last=BellaNaija.com|date=2014-09-18|language=en-US}}</ref>
=== ''Ị bụ ụlọ ahia na-ere akpa ụmụ nwanyị na-anya n''' aka ===
Nne na Nna Makinwa nwụrụ n'ọkụ ọgbigba gbagburu ha ka Makinwa dị naanị afọ asatọ <ref>{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/toke-makinwa-parents-killed-fire/|title=How gas cylinder explosion killed Toke Makinwa's parents|date=2016-11-29|language=en-US}}</ref> O weputara akwụkwọ o dere nke akpọrọ 'On Becoming' n'ọnwa Novemba n'afọ 2016. Akwụkwọ a na-akọwa obibi ndụ ya, igba mbọ nakwa ndọga niile ọ gabigara tụmadị nlepụta na obi mgbawa nke di ya lụduru ya bu Maje Ayiba butere ya. <ref>{{Cite web|url=https://stargist.com/entertainment/lists/read-10-shocking-revelations-from-toke-makinwas-book-on-becoming/|title=Read 10 Shocking Revelations From Toke Makinwa's Book, 'On Becoming' {{!}} Nigerian Celebrity News + Latest Entertainment News}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/245253-toke-makinwa-maje-ayida-finalise-divorce.html|title=Toke Makinwa, Maje Ayida finalise divorce|date=2017-10-06|language=en-GB}}</ref> Makinwa mere njem iji kwalite ma rekwa akwụkwọ ya ahụ. Ebe ọ mere njem ndi a gụnyrere Nigeria, South Africa, US, UK na akụkụ nke East Africa. <ref>{{Cite web|url=http://www.mediaguide.ng/just-one-day-launch-toke-makinwa-becomes-amazons-best-selling-author/|title=Just One Day After Launch, Toke Makinwa Becomes Amazon's Best Selling Author|date=2016-11-29|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/12/toke-makinwas-on-becoming-book-launch-in-abuja-was-so-emotional-see-all-the-photos-on-bn/|title=Toke Makinwa’s “On Becoming” Book Launch in Abuja was so Emotional! See all the Photos on BN|date=2016-12-20|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.gistmania.com/talk/topic,324349.0.html|title=Toke Makinwa Takes Her Book Tour To Kenya Despite Her Estranged Husband's Threat To Sue - Gistmania|date=2017-02-09}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://koko.ng/photos-toke-makinwas-becoming-south-africa-book-tour/|title=Photos From Toke Makinwa's 'On Becoming' South Africa Book Tour|date=2017-06-27}}</ref>
N'afọ 2017, Makinwa guzobere ụlọ ahịa na-ere akpa ụmụ nwaanyị na-anya n'aka bụ nke a kpọrọ 'Toke Makinwa Luxury'. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/11/exclusive-babygirlforlife-toke-makinwa-launches-luxury-bag-line/|title=EXCLUSIVE: #BabyGirlForLife! Toke Makinwa launches Luxury Bag Line|last=BellaNaija.com|date=2017-11-03|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2018/10/29/laura-ikeji-set-to-buy-toke-makinwas-bag/|title=Laura Ikeji Set To Buy Toke Makinwa’s Bag|date=2018-10-29|language=en-US}}</ref> Ọ bidokwara ụlọ ahịa ọzọ na-ahụ maka mma anụ ahụ bụ nke ọkpọrọ 'Glow by TM ' nfọ'a 2018. <ref>{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/toke-makinwa-launches-glow-by-tm/|title=Toke Makinwa launches skincare product 'Glow by TM'|date=2018-08-13|language=en-US}}</ref>
== Nkwado ==
N’afọ 2013, Makinwa na [[:en:Osas_Ighodaro|Osas Ighodaro]], [[:en:Dare_Art_Alade|Dare Art Alade]] nakwa [[:en:Dan_Foster_(DJ)|Dan Foster]].were ọnọdụ dịka Ambasadọ ya bụ ndi na-anọchite anya [[:en:United_Africa_Company_of_Nigeria|United Africa Company of Nigeria]] . <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/06/17/meet-lipton-teas-new-nigerian-ambassadors-darey-toke-makinwa-dan-foster-osas-ighodaro-photos-video-clips-from-their-promo-shoot/|title=Toke, Foster & Osas becomes Lipton ambassandors|publisher=bellanaija.com|date=17 June 2013|accessdate=7 June 2014}}</ref> Ọ mechara nweta kọntratị n'ụlọ ọrụ ndị [[:en:Nestlé|Nestlé]] nke Nigeria ịbụ ihu a ga-na-anụ na nnu bekee eji esi nri bụ [[:en:Maggi|Maggi]] . <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/04/tiwa-savage-toke-makinwa-bag-mouth-watering-deals/|title=Tiwa Savage, Toke bagg mouth watering deals with Maggi|publisher=vanguardngr.com|date=12 April 2014|accessdate=7 June 2014}}</ref> N’afọ 2016, e mere ya ambasadọ nke ndị ụlọ ọrụ Mecran Cosmetics, ụlọ ọrụ na-emepụta akọrọ nwga eji achọ mma<ref>{{Cite web|url=http://uberstyle.org/2016/03/01/toke-makinwa-is-the-new-brand-ambassador-for-mecran-cosmeticsget-the-scoop/|title=TOKE MAKINWA IS THE NEW BRAND AMBASSADOR FOR MECRAN COSMETICS…GET THE SCOOP!|accessdate=30 May 2016}}</ref> Ọ bụkwa ambasadọ nke ụlọ ọrụ Payporte na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Ciroc" rel="mw:ExtLink" title="Ciroc" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="87">Ciroc</a>. . <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2015/01/tayo-faniran-toke-makinwa-unveiled-payporte-ambassadors/|title=Tayo Faniran, Toke Makinwa unveiled as Payporte ambassadors|date=2015-01-29|accessdate=2019-04-01}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://olorisupergal.com/2017/03/27/toke-makinwa-becomes-first-female-ambassador-ciroc-nigeria/|title=Toke Makinwa becomes the first female ambassador for Ciroc in Nigeria|date=2017-03-27|accessdate=2019-04-01}}</ref>
== Ndụ ya ==
Ka ọnwa Jenụwarị dị mkpụrụ ụbọchị iri na ise n'afọ 2014, Makinwa lụrụ Maje Ayida,dika di ya. Ya na Maje matara ọnwe ha ma na adị na mma ihe ruru afọ asatọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/97824-rhthymn-93-7-oap-toke-makinwa-and-maje-ayida-cancel-engagement.html|title=Toke Makinwa and Maje cancel engagement|publisher=premiumtimesng.com|accessdate=7 June 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/01/21/official-photos-toke-makinwa-maje-ayidas-surprise-wedding/|title=Toke and Maje surprise wedding ceremony|publisher=bellanaija.com|accessdate=7 June 2014}}</ref> N'afọ 2015, ya Maje sere okwu ma kewaa mgbe ọ chọpụtara na ọtuwara enyi ya nwaanyi ya na segoro okwu ime. <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2015/07/toke-makinwas-husband-maje-makes-first-public-appearance-alone-weeks-marriage-crisis.html|title=Toke Makinwa’s Husband, Maje Makes First Public Appearance ‘ALONE’ Weeks After Marriage Crisis - INFORMATION NIGERIA|accessdate=30 May 2016}}</ref> Ka ọnwa Ọktoba di n’abalị ise n’afọ 2017, ụlọ ikpe nke di na Lagọs nyere ha ikeke ka ha gbasa ghara ibụzị di na nwunye n'ihi na ikpe mara Maje maka na ọ kwara iko. <ref>{{Cite web|url=http://www.lailasblog.com/court-dissolves-toke-makinwas-marriage/|title=Court finally dissolves Toke Makinwa’s marriage|publisher=lailasblog.com|accessdate=6 October 2017}}</ref>
== Onyinye ==
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
! Afọ
! Onyinye
! Katigori
!Mpụtara
! Ihe edeturu
!
!
!
|-
| rowspan="1" | 2012
| The Future Awards <ref>{{Cite web|url=http://rhythm937.com/entertainment/d-banj-banky-w-toke-makinwa-and-others-nominated-future-awards-2012|title=Toke Makinwa nominated for Future Awards|accessdate=6 June 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2012/07/18/for-leaders-entrepreneurs-innovators-the-2012-future-awards-nominees-list-unveiled-wizkid-ini-edo-p-square-clarence-peters-dolapo-oni-don-jazzy-toolz-make-the-coveted-list/|title=Future Awards nominees unveiled|accessdate=6 June 2014}}</ref>
| On Air Personality of the Year( Radio)
|A họpụtara ya
| Tolu Oniru nke Beat 99.9 FM <ref>{{Cite web|url=http://www.jaguda.com/2012/08/27/the-future-awards-2012-the-winners/|title=2012 Future Awards Winners|accessdate=6 June 2014}}</ref> meriri ya
|
|
|
|-
| rowspan="2" | 2013
| Nigeria Broadcasters Award <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/12/12/adora-oleh-uti-nwachukwu-karen-igho-toke-makinwa-at-the-2013-nigerian-broadcasters-merit-awards-in-lagos-full-list-of-winners/|title=Nigeria Broadcasters Awards list of winners|accessdate=6 June 2014}}</ref>
| Outstanding Female Presenter of the Year
|O meriri| {{n/a}}
|
|
|
|-
| Nigeria Entertainment Awards
| Radio OAP of the Year
|A họpụtara ya
| Freeze nke Cool FM meriri ya
|
|
|
|-
| rowspan="3" | 2014
| Nickelodeon kids choice Award <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/02/25/toolz-freeze-wana-wana-toke-makinwa-nominated-in-favourite-nigerian-on-air-personality-slot-for-2014-nickelodeon-kids-choice-awards/|title=Nickelodeon Kids Choice Awards nominees|accessdate=6 June 2014}}</ref>
| Favourite Nigerian On Air Personality
|A họpụtara ya
| Freeze nke Cool FM meriri ya <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2014/02/toke-makinwa-toolz-and-others-nominated-for-the-2014-nickelodeon-kids-choice-awards.html|title=Toke Makinwa, Toolz and others for Nicklelodeon Kids Choice Awards|accessdate=6 June 2014}}</ref>
|
|
|
|-
| rowspan="2" | Nigerian Entertainment Awards
| Entertainment Personality Of the Year
|A họpụtara ya
| Denrele
meriri ya
|
|
|
|-
|Best OPA of thE Year
|A họpụtara ya
| Yaw nke Wazobia FM meriri ya
|
|
|
|-
|2014
|ELOY Awards
|TV Presenter of the Year and Brand Ambassador (Maggi)
|A họpụtara ya
| rowspan="4" |
|
|
|
|-
| 2017
| Glitz Awards <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/08/toke-makinwa-wins-style-influencer-year-glitz-style-awards-2017/|title=Toke Makinwa wins Style Influencer of the Year at Glitz Style Awards 2017|accessdate=2019-04-01}}</ref>
| Style Influencer of the Year
|O meriri
|
|
|
|-
| 2017
| Avance Media <ref>{{Cite web|url=http://avancemedia.org/toke-makinwa-voted-2017-most-influential-young-nigerian-in-media-2/|title=Toke Makinwa voted 2017 Most Influential Young Nigerian in Media|accessdate=2019-04-01}}</ref>
|Most influential Young Nigerian in Media
|O meriri
|
|
|
|-
| 2018
|African Youth Awards
|100 Most Influential Young Africans
|O merir
|
|
|
|-
|}
<gallery>
Usòrò:Ebuka and Toke Makinwa presenting at the 2020 AMVCA.jpeg
Usòrò:NdaniTV Fashion Insider special Toke Makinwa OAP Nov 2018.png
Usòrò:Ebuka and Toke Makinwa presenting at the 2020 AMVCA 21 09 09 460000.jpeg
Usòrò:Runcie C.W. Chidebe, Executive Director, Project PINK BLUE with Sen. Aisha J. Alhassan, Minister of Women Affairs & Social Dev.; Dr. Ramatu Hassan,Rep. Minister of Health, Chidinma Ekile, Toke Makinwa, Annie Idibia at World Cancer Day W.jpg
Usòrò:Ebuka and Toke Makinwa presenting at the 2020 AMVCA 21 09 09 460000.jpeg
</gallery>
== Nsinweta ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
dy6l7olgbkfttoli0v2cboagsvi77bq
Wienerschnitzel
0
9613
95310
84194
2022-08-25T22:06:38Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Wienerschnitzelrestaurant.jpg|thumb]]
[[Usòrò:Wienerschnitzel logo.svg|thumb]]
'''Wienerschnitzel''' bụ [[Njikọ̀taọ̀hà|American]] [[nri ngwa ngwa]] [[ụlọ oriri na ọṅụṅụ]] [[Chain store|chain]]. Ọ bụ [[John Galardi]] ka e hiwere na 1961.
[[Category: American fast food restaurants]]
ha45gopqpiqbyelv4s1x4t2ghguqa5q
Tolulope Arotile
0
9642
95400
66104
2022-08-26T05:11:25Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tolulope Arotile''' (13 Disemba 1995 - 14 Julaị 2020), bụ nwanyị mbụ fere ụgbọ elu ọgụ na ala Naijeria . <ref>{{Cite news|title=NAF wings first female fighter pilots|url=https://punchng.com/naf-wings-first-female-fighter-pilots/}}</ref> <ref name="">{{Cite news|title=Nigeria mourns first ever female helicopter combat pilot: Tolulope Arotile|url=https://www.africanews.com/2020/07/15/nigeria-mourns-first-ever-female-helicopter-combat-pilot-tolulope-arotile//}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Tolulope Arotile biography and di rise of Nigerian Airforce first female combat helicopter pilot|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-53414173}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Nigeria’s first female combat helicopter pilot dies|url=https://punchng.com/nigerias-first-female-combat-helicopter-pilot-dies/}}</ref> O nyere aka dị ukwuu n'ịlụ ọgụ megide na steetị ndi nọ na ndida Naijeria. Tolulope nwụrụ n'ụzọ nwute site na meru ahu na isi ọ wetere n'ihe mberede ụgbọ ala mere na ebe ọrụ ya nke a n'akpọ Nigerian Air Force base nọ Kaduna steeti n'ụbọchi nke iri na anọ na ọnwa Julai, 2020. <ref>{{Cite web|date=2020-07-14|title=Air force's first female combatant helicopter pilot dies in freak accident|url=https://www.thecable.ng/air-forces-first-female-combatant-helicopter-pilot-dies-eight-months-after-special-recognition|language=en-US}}</ref>
== Ndụ ==
Amuru Tolulope Oluwatoyin Sarah Arotile na 13 Disemba 1995 nye ezinulo Mr na Oriakụ Akintunde Arotile na [[Kaduna]], ọ bụ onye obodo Ijumu Lokal Gọmentị nke [[Ȯra Kogi|Kogi Steeti]] . Ọ gara Air Force Primary School, [[Kaduna]] n’agbata afọ 2000 na 2005 na ụlọ akwụkwọ Air Force Sekọndịrị, [[Kaduna]] site na 2006 ruo 2011 tupu ọ banye na ụlọ akwụkwọ nchekwa nke Nigerian Defence, [[Kaduna]] dịka onye otu 64 Regular Course na 22 Septemba 2012. Arotile banyere Nigerian Air Force dị ka onye ọkwọ ụgbọ ala na 16 Septemba 2017 o nwetere asambodo a n'akpọ Bachelor of Science in [[Ọmúmú-ónúọgụgụ|Mathematics]] si na Nigerian Defence Academy . E turu ụgọ onye nwanyi mbụ na-anya ụgbọ helikọpta ọgụ na ndị agha ikuku nke Nigeria na 15 Ọktoba 2019, mgbe ọ gụsịrị ọzụzụ ụgbọ elu na [[South Africa]] . N’erughi ihe dị ka afọ abụọ n’ọrụ ya, Tolulope akwọla ụgbọ elu helikọpta ọgụ oge awa 460, nke bụ ọrụ dị egwu nyere onye ọkwọ ụgbọ elu mgba. <ref>{{Cite web|last=Lawal|first=Khadijat Kuburat|date=2020-07-15|title=10 things you don’t know about late Tolulope Arotile|url=https://www.dailytrust.com.ng/10-things-you-dont-know-about-late-tolulope-arotile.html|language=en-GB}}</ref>
O nwetere ikikere ikwọ ugbo elu nke ọha ma banye kwa ọzuzu inya ụgbọ agha elu nke a n'akpọ Agusta 109 Power Attack Helicopter na ala [[Italy]] . <ref name="">{{Cite news|last=Abdur Rahman|first=Alfa Shaban|title=Nigeria mourns first ever female helicopter combat pilot: Tolulope Arotile|url=https://www.africanews.com/2020/07/15/nigeria-mourns-first-ever-female-helicopter-combat-pilot-tolulope-arotile//|publisher=Africa News}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.dailytrust.com.ng/10-things-you-dont-know-about-late-tolulope-arotile.html|title=10 things you don’t know about late Tolulope Arotile|date=15 July 2020|last=Lawal|first=Khadijat|publisher=[[Media Trust|Daily Trust Newspaper]]}}</ref>
Dịka akụkọ nke ọnụ na-ekwuchitere ndị agha nke Nigeria Air Force, Ibikunle Daramola si kọwaa, a kọrọ na Arotile nwụrụ na July 14, 2020, n'ihi mmerụ isi nke merụrụ ahụ n'ihe ọghọm okporo ụzọ n'ụlọ ọrụ ụgbọelu Nigeria dị na [[Kaduna|Kaduna Steeti]], mgbe emerụrụ ya ahu n'amaghị ama. Site n'ụgbọ-ala nke onye klas ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya mgbe ọ huru ya ma tinye ụgbọ-ala ya na rivasị ka ọga kele ya. <ref name="">{{Cite news|title=Nigeria mourns first ever female helicopter combat pilot: Tolulope Arotile|url=https://www.africanews.com/2020/07/15/nigeria-mourns-first-ever-female-helicopter-combat-pilot-tolulope-arotile//|accessdate=16 July 2020|publisher=Africa News}}</ref> <nowiki></br></nowiki>
== Kwuru ==
{{References}}
[[Òtù:Ndi nwuru anwu]]
[[Òtù:Ndi Kogi Steetị]]
[[Òtù:Ụmụ nwanyi Air-force]]
rpyjna8ugepqaxfin0pp1klv5hq2sd6
Rita Akpan
0
9735
95145
66695
2022-08-25T20:14:24Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rita Akpan''' (onye amụrụ na 28 Septemba 1944) bụ onye nkụzi nke [[Naijiria|Nigerian]] bụrụkwa Federal Minista nke na-ahụ maka ihe gbasara ụmụ nwanyi na kabinet nke President [[Olusegun Obasanjo]] n'etiti July 2003 na June 2005.
== Ndabere ==
A mụrụ Rita Akpan na 28 Septemba 1944 na Steetị [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa-Ibom]]. O nwetara nzere bachelor nke Nka na Asụsụ na Master of Art in Education na Mahadum Oregon, Eugene, USA. Site na 1968 rue 1986, ya na ndi American International School, Victoria Island, Lagos na Federal Ministry of Education rụkọrọ ọrụ. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nke ngalaba French, Federal Government Girls 'College, Calabar, Federal Inspector nke asụsụ French ma mesịa bụrụ onye isi ndị isi, Federal Government Girls College, Calabar. <ref name="nigf">{{Cite web|url=http://www.nigeriafirst.org/docs/ministers_profiles.htm|title=Mrs RITA AKPAN (Minister of Women Affairs and Youth Development)|work=Nigeria First|accessdate=2010-02-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060721044351/http://www.nigeriafirst.org/docs/ministers_profiles.htm|archivedate=2006-07-21}}</ref>
Akpan bụbu onye odeakwụkwọ nke Gọọmentị Akwa Ibom Steeti n’oge izizi nchịkwa nke Gọvanọ Victor Attah . Ọ bụkwa onye otu kabinet n’oge ọchịchị ndị nkịtị nke Obong Akpan Isemin. <ref>{{Cite web|url=http://akwaibominterest.com/focus.htm|title=OVATION for the WOMEN|publisher=AKWA IBOM INTEREST GROUP|accessdate=2010-02-20|archiveurl=https://archive.is/20070815061142/http://akwaibominterest.com/focus.htm|archivedate=2007-08-15}}</ref> A họpụtara ya dika onye ndụmọdụ pụrụ iche nke Gọvanọ Akwa-Ibom Steeti na 1992. O jekwara ozi dịka Kọmishọna na-ahụ maka agụmakwụkwọ na Steeti na 1993 yana onye ode akwụkwọ nke Gọọmentị Steeti, Akwa-Ibom Steeti, n’agbata afọ 1999 na 2000. <ref name="nigf">{{Cite web|url=http://www.nigeriafirst.org/docs/ministers_profiles.htm|title=Mrs RITA AKPAN (Minister of Women Affairs and Youth Development)|work=Nigeria First|accessdate=2010-02-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060721044351/http://www.nigeriafirst.org/docs/ministers_profiles.htm|archivedate=2006-07-21}}</ref>
== Mịnịsta na-ahụ maka ihe metụtara ụmụ nwanyị ==
N’ọnwa Ọktọba 2004, n’oge ọgbakọ nkụzi banyere ihe gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ịzụ ụmụaka, Akpan kwuru na Naịjirịa bụ obodo mbụ na naanị mba dị n’Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka nke tiri iwu megidere igbu mmadụ. <ref>{{Cite web|url=http://nm.onlinenigeria.com/templates/?a=251&z=12|title=12m Nigerian children out of school, says report|date=October 27, 2004|author=Chris Garba|work=Online Nigeia Daily News|accessdate=2010-02-20}}</ref> Na Jenụwarị 2005, Akpan gosipụtara akụkọ nke abụọ banyere Nigeria na Kọmitii Mba Ndị Dị n'Otu Maka Ikike nke Nwatakịrị . O kwuru na Naịjirịa emeela usoro doro anya gbasara ikike nke Mgbakọ ụmụaka ebe ọ bụ na ha gosipụtara akụkọ mbido ha. <ref>{{Cite web|url=http://www.unhchr.ch/huricane/huricane.nsf/0/B39C5D8F929E7C98C1256F96002C537A?opendocument|title=COMMITTEE ON RIGHTS OF CHILD CONSIDERS REPORT OF NIGERIA|date=26 January 2005|accessdate=2010-02-20}}</ref>
A kọọrọ akụkọ na ihe gbasara ya amasighịzị onye isi ala Obasanjo maka ọhụrụ ya dịka onye mmekọ nke gọvanọ Akwa Ibom bụ Victor Attah, onye ya na Obasanjo nwere nghọtahie. <ref>{{Cite web|url=http://nm.onlinenigeria.com/templates/?a=3662&z=5|title=Ministerial appointments: All the intrigues|date=July 11, 2005|author=EMMA AZIKEN|work=Online Nigeria Daily News|accessdate=2010-02-20}}</ref> A tụpụrụ ya n'ụlọ omebe iwu na June 2005. <ref>{{Cite web|url=http://news.biafranigeriaworld.com/archive/thisday/2005/07/14/as_obasanjo_reshuffles_cabinet_ministers_under_probe_for_corruption.php|date=July 14, 2005|work=BNW News|title=As Obasanjo Reshuffles Cabinet... Ministers Under Probe for Corruption|accessdate=2010-02-20}}</ref>
== Nrụtụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
19dwfkeu7wie6amagxnr201s07ayrj4
Charity Reuben
0
9862
95062
67067
2022-08-25T13:29:38Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Charity Chetachukwu Reuben''' (amụrụ ya na ọnwa disemba 25, n'afo 2000) O bụ onye [[Naijiria]] na akpa bọọlụ ukwu, <ref>{{Cite news|url=https://www.supersport.com/football/nigeria/news/170420/reuben_livid_goals_counted_for_nothing|title=Reuben livid goals counted for nothing}}</ref> O na agbara ndi BIIK Kazygurt . Ọ nọchitere anya Ibom Angels na Naijiria Women Premier League, na ndị otu egwuregwu bọọlụ ụmụnwaanyị Naịjirịa na-erubeghị afọ iri abụọ . <ref>{{Cite web|url=https://www.supersport.com/football/nigeria/news/170425/Reuben_predicts_win_v_Abia_Angels|title=Reuben predicts win v Abia Angels|date=April 25, 2017}}</ref> Maka asọmpi iko Naịjirịa nke afọ 2017, o nyere goolu asatọ, nke bụ nke kachasị di okpurukpu n'egwuruegwu niile. <ref>{{Cite web|url=http://ontvsite.com/index.php/2017/05/15/charity-reuben-top-scorer-going-nwfl/ most valuable player women aiteo cup 2017|title=Charity Reuben is top scorer in the on-going NWFL}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe o sonyere na Rivers Angels n'afo 2015, Reuben meriri ihe mgbaru ọsọ isii n'oge 2016 Naijiria Women Premier League . <ref>{{Cite web|url=https://www.vavel.com/en/nigeria/769867-charity-reuben-eager-for-new-nwfl.html|title=Charity Reuben eager for new NWFL}}</ref> Charity so na asọmpi egwuregwu iko mba ụwa FIFA 2016 U-20 Iko Mba nile nke umu nwanyi. <ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/sports/football/falconets-nigeria-out-of-u-20-world-cup-but-we-are-still-proud-of-them-id5786126.html|title=Nigeria out of U-20 World Cup but we are still proud of them}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/news/12072/nigeria-women/2016/11/05/29203662/ihezuo-yakubu-make-u20-womens-world-cup-squad|title=Ihezuo, Yakubu make U20 Women's World Cup squad}}</ref> Na Febụwarị 2018, a họpụtara ya site na Naijiria Football Federation maka afọ 2017 umu nwanyi ọkpụkpọ nke afo ahu <ref>{{Cite news|url=https://www.naijafootballplus.com/moses-ndidi-okpotu-oshoala-nominated-for-nff-awards/|title=Moses, Ndidi, Okpotu, Oshoala nominated for NFF awards - naijafootballplus|date=2018-02-17}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://sports.yahoo.com/2018-nff-awards-women-apos-190112057.html|title=2018 NFF Awards: Women's Player of the Year Nominees}}</ref> N’ọnwa Mee nke afọ 2018, a họpụtara ya ka onye kachasị egwu n’egwuregwu 2017 Naijiria Women Premier League na Naijiria Pitch Awards, ma na Rasheedat Ajibade tufuru onyinye a. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/sports/football/mikel-moses-lead-nominations-for-nigeria-pitch-awards-id8361598.html|title=Mikel, Moses lead nominations for fifth edition|date=May 11, 2018}}</ref> Charity Reuben na agbara ndị umu nwanyi njikọ nke Kazakhstan maka BIIK Kazygurt football klọb kemgbe 2019.
== Ebe nsi nweta ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8mcwsdpmmbzeokscsyadv8kre12vmhk
Toni Tones
0
9904
95417
67636
2022-08-26T05:28:11Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Gbemi Anthonia Adefuye''', onye ama ama dịka '''Toni Tones''', bụ onye mgbasa ozi, onye na-eme ihe nkiri na onye na-ese foto na [[Naijiria]] .
== Ndụ ==
A mụrụ Adefuye na 20 Jụlai, bụ ọdụdụ nwa nke ezinụlọ ise. mmuta ya na [[Lagos|Lagos bu]] nke ọ guru na Queen's College . O gosipụtara maka Durovo n'ihi na ọ bụ enyi nke ezinụlọ mgbe ọ dị afọ iri na anọ. <ref name="two">[http://sunnewsonline.com/toni-tones-celebrity-photographer-actress-musician-why-im-passionate-about-photography/ Why I'm passionate about photography], SunNewsOnline, Retrieved 6 July 2017</ref>
Aha ya nile bụ Gbemisola Anthonia Adefuye wee gaa Mahadum Lancaster dị na UK ebe ọ gụrụ ahịa na akụnụba. <ref name="l2009">[https://ynaija.com/nobody-believed-in-my-music-toni-tones-talks-about-her-new-single-acting-and-photography/ Nobody Believed in My Music], YNaija.com, Retrieved 7 July 2017</ref> Mgbe usoro a gwụchara, ọ laghachiri Naịjirịa n'afọ 2009 iji chọpụta mmasị ya na azụmaahịa ngosi. Nwanne ya nwoke bụbu onye egwu na ndi egwu Oxygen na Tones na mbido kpebiri ịbụ onye na-ese foto azụmaahịa. Pọtụfoliyo ya dọtara uche nke ngosi nke D'banj, ''Koko Mansion'' . <ref name="two">[http://sunnewsonline.com/toni-tones-celebrity-photographer-actress-musician-why-im-passionate-about-photography/ Why I'm passionate about photography], SunNewsOnline, Retrieved 6 July 2017</ref>
N’afọ 2017, ọ gara n’ihu na-arụ ọrụ onyonyo <ref name="two">[http://sunnewsonline.com/toni-tones-celebrity-photographer-actress-musician-why-im-passionate-about-photography/ Why I'm passionate about photography], SunNewsOnline, Retrieved 6 July 2017</ref> mana ọ nọ n’azụ na n’ihu igwefoto ahụ. <ref name="three">[https://www.bellanaija.com/2016/08/happy-birthday-toni-tones-check-out-her-sultry-new-photos/ New photos of Toni Tones], BellaNaija.com, Retrieved 6 July 2017</ref> Ọ pụtala dịka onye na-eme ihe nkiri na ntanetị TV "Gidi-culture"; na ọtụtụ ihe nkiri <ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.duchessinternationalmagazine.com/profile/toni-tones/|title=Toni Tones - Profile|date=12 May 2016}}</ref> gụnyere "It's Her Day" na 2016. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/09/wedding-movie-its-her-day-starring-bovi-adunni-ade-toni-tones-omoni-oboli-more-premieres-on-friday-september-9/|title=Wedding Movie "It’s Her Day" starring Bovi, Adunni Ade, Toni Tones, Omoni Oboli & more Premieres on Friday September 9! - BellaNaija}}</ref> Ọ pụtakwara na ihe nkiri " King of Boys " <ref name="kob">{{Cite news|title=Boys’ teaser reveals little but will keep you in suspense|url=https://lifestyle.thecable.ng/kemi-adetiba-king-of-boys-teaser/|date=2 May 2018}}</ref> dịka nke ntà Eniola Salami. Ihe nkiri malitere na 21 Oktoba afọ 2018. Na 2020 AMVCA, o nwetara onwe ya nhọpụta maka 'Nwanyị na-akwado nkwado kachasị mma na Ihe nkiri ma ọ bụ Usoro TV' maka ihe nkiri ahụ bụ 'King Of Boys'. <ref>{{Cite web|date=2020-02-07|title=AMVCA 2020 Nominees: Let's Talk About Them|url=https://www.zikoko.com/pop/amvca-2020-nominees-list/}}</ref>
Na 2020 ọ nọ na ndị ''otu ego Quam bụ'' nke na-eso ihe nkiri 2018 ''New Money'' . Akụkọ na-esote na-agbaso ihe na-eme mgbe onye nche (Quam) na mberede ọwọrọ nde mmadụ. Ndi soo mee ihe nkiri bu Falz, [[Jemima Osunde]], Blossom Chukwujekwu, [[Nse Ikpe-Etim]] na Tones. <ref>{{Cite web|title=This Teaser for Forthcoming “Quam’s Money” starring Falz, Toni Tones, Nse Ikpe-Etim is a Whole Different Vibe!|url=https://www.bellanaija.com/2020/11/quams-money-official-teaser/|accessdate=2020-11-07}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* ''What Lies Untold (2015)''
* ''U-turn''
* ''It's Her Day'' (2016)
* ''Rumuor Has it'' (2016)
* ''Head over Heels''(2017)
* ''5th Floor''(2017)
* ''Royal Hibiscus Hotel(2017)''
* ''June'' (2017)
* ''King of Boys'' (2018) <ref name="kob">{{Cite news|title=Boys’ teaser reveals little but will keep you in suspense|url=https://lifestyle.thecable.ng/kemi-adetiba-king-of-boys-teaser/|date=2 May 2018}}</ref>
* Lara and the Beat <ref>{{Cite news|url=https://www.independent.ng/why-i-dont-play-sexual-roles-toni-tones/|title=Why I Don’t Play Sexual Roles – Toni Tones {{!}} Independent Newspapers Nigeria|date=2018-08-17|accessdate=2018-12-03}}</ref>
== Ebe m si nwete ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
phe7zcvy49roan0uoxu75l7c9vzv80n
Rachael Okonkwo
0
9907
95585
70412
2022-08-26T10:03:15Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Rachael Okonkwo.jpg|thumb|Rachael Okonkwo]]
'''Rachael Okonkwo'''
Afọ Ọmụmụ - Nnenna Rachael Okonkwo
Mee 26, 1987 (afọ iri atọ na atọ)
na Ukpata.
Nwaamala - Nigeria
Aha ọzọ - Nkoli
Akaọrụ - Onye na-eme ihe nkiri/ onye na-agba egwu
Afọ n'ọrụ - 2008- ugbu a
Njirimara - Nkoli Nwa Nsukka
webụsaịtị - www.nkolinwansukka.com}}
'''Nnenna Rachael Okonkwo''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na isii n'onwa Mee n'afọ 1987) Onye ama ama dịka '''Nkoli Nwa Nsukka''' bụ [[:en:Nigeria|Nigerian]] [[:en:Film_actress|film actress]]. A maara ya nke ọma maka ihe nkiri ahu nwe otu aha ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://entertainment.naij.com/1092730-actress-rachael-okonkwo-mother-young-photo.html|title=Actress Rachael Okonkwo and mother both look young in new photo|work=Naij|accessdate=27 April 2017|author=Durojaiye, Seun|date=Machi 09, 2017}}</ref>
== Ndụ n'Ọrụ ==
Rachael Okonkwo bụ onye Ukpata na [[:en:Uzo_Uwani|Uzo Uwani]] Lokal gọvamentị nke [[Ȯra Enugu|Enugu State]], nke dị na [[:en:South_East_(Nigeria)|South East (Nigeria)]].Ọ malitere ime ihe nkiri mgbe ọ bụ nwata, mana n'ihi Ọ naghị enweta ọrụ, ọ gbanwere ọrụ ya n'ịgba egwu. Ọ sonyeere [[:en:Nollywood|Nollywood]] n'afọ 2007 na-eme obere ọrụ. N'afọ 2008, ọ rụrụ ọrụ Nkwado nye [[:en:Ini_Edo|Ini Edo]] na [[:en:Van_Vicker|Van Vicker]] na Royal War 2, ma n'afọ 2010 n'akụkụ [[Patience Ozokwor]] na [[:en:John_Okafor|John Okafor]] na Open and Close 1 & 2. Isi ọrụ ya ma bụrụ kwa ihe nkiri mepere ya ụzọ pụtara n'afọ 2014, ebe ọ rụrụ ọrụ kachasị na '''Nkoli Nwa Nsukka''' dị ka Nkoli. <ref>{{Cite web|url=http://fab36.com/rachael-okonkwo-biography-top-5-things-know/|title=Rachael Okonkwo Biography: Top 5 things you should know|work=Fab 36|accessdate=27 April 2017}}</ref> Nne ya nwụrụ n'afọ 2020. <ref>{{Cite web|title=Bisola Badmus, Destiny Etiko and other celebrities whose parent died in 2020|url=https://www.kemifilani.ng/2020/10/bisola-badmus-destiny-etiko-and-other-celebrities-whose-whose-parent-died-in-2020.html|work=Kemi Filani News|author=Adene, Gift|date=Ọktoba 30, 2020|accessdate=2021-10-01}}</ref>
== Ọrụ nye ndi mmadu ==
=== Children's Easter Carnival ===
'''Rachael Okonkwo''' n'ụzọ nke ya na inyeghachi ndị mmadụ, na-akwado emume a na-eme kwa afọ nke ebumuche ya bụ inye ụmụaka onyinye n'efu na nturundu nye ndị mmadụ. O kwuru na ọ na-enyere ya aka iso ndị na-akwado ya na-emekọrịta ihe. N’afọ 2015, Rachael gwadoro mmemme izizi nke Children Easter Carnival maka inye ụmụaka onyinye n'efu n'oge mmemme Ista [[Enụgwụ|n’Enugwu]] . <ref>{{Cite web|url=http://seffixyworld.blogspot.com.ng/2015/04/children-easter-carnival-with-nkoli-nwa.html|title=Children’s easter carnival with Nkoli Nwa Nsukka Coming up|work=seffixy World|accessdate=27 April 2017}}</ref> N'afọ 2016, na-emume nke abụọ nke emere na [[Onịchạ|Onitsha]] nwere ndị bịara ọfụma dịka ya na ndị na-eme ihe nkiri dịka [[:en:Ken_Erics|Ken Erics]] na ndị ọzọ so ya gaa mmemme ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.lindaikejisblog.com/2016/04/photos-from-actress-rachael-okonkwo-aka.html|title=Photos from actress Rachael okonkwo aka nkoli nwa nsukka easter carnival|work=[[Linda Ikeji ]]|accessdate=2017-04-17|author=Ikeji, Linda|date=Eprel 05, 2016}}</ref> N'oge emume nke 2017 nke emere n’obodo ebe amụrụ ya bụ [[Nsukka]], chikọtara ndị mmadụ karịrị puku ise n'ọnụọgụ, ma nwekwa ọtụtụ ndị ama ama dịka [[:en:Angela_Okorie|Angela Okorie]], [[:en:Nonso_Diobi|Nonso Diobi]], [[:en:Slowdog|Slowdog]], [[:en:Ken_Erics|Ken Erics]], [[:en:Nani_Boi|Nani Boi]], [[:en:Eve_Esin|Eve Esin]] ma nkwado site na ụdị kacha elu mere ka ọ bụrụ nnukwu mmemme karịa ndị bu ya ụzọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.stelladimokokorkus.com/2017/04/nkoli-nwa-nsukka-storms-nsukka-for.html|title=Nkoli nwa nsukka storms nsukka for children's easter carnival|work=Stella Dimokokokorkus|accessdate=27 April 2017|author=Korkus, Stella Dimoko|date=Eprel 16,2018}}</ref>
== Nrite ==
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
!Afọ
!Onyinye
!Udi
!Nsonaazụ
!Ndetu
|-
|-
| rowspan="1" |2016
|City People Entertainment Awards".<ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/movies/city-people-entertainment-awards-2016-suru-lere-tinsel-adeniyi-johnson-mide-martins-among-nominees-id5249079.html|title=City People Entertainment Awards 2016 “Suruler”,”Tinsel”,”Adeniyi Johnson”,Mide Martins among nominees|work=Pulse Nigeria|accessdate=27 April 2017}}</ref>
|Best Supporting Actress
| {{Nom}}
|
|-
| rowspan="2" |2015
|Karis Media Awards.<ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/events/karis-media-awards-nominees-list-for-the-2015-edition-id4224276.html|title=Karis Media Awards.Nominees list for the 2015 edition|work=Pulse Nigeria|accessdate=27 April 2017}}</ref>
|Best Comic Actress of the Year
| {{Nom}}
|
|-
|City People Entertainment Awards<ref>{{Cite web|url=http://jaguda.com/2015/07/11/awards-full-nominee-list-city-people-awards/|title=Awards: Full nominee list of city people awards|work=Jaguda|accessdate=27 April 2017}}</ref>
|Best Supporting Actress of the year (English)
| {{Nom}}
|
|-
|}
== Ihe nkiri Ahọpụtara ==
{| class="wikitable" style="font-size:90%;"
! style="background:#B0C4DE;" |Afọ
! style="background:#B0C4DE;" |Ihe nkiri
! style="background:#B0C4DE;" |Ọrụ
! style="background:#B0C4DE;" |Ndetu
|-
| rowspan="1" |2020
|''Small Chops''
|Uzo
|-
| rowspan="2" |2019
|''The Ghost and the Tout''
|
|
|-
|''Nimbe''
|Mira
|
|-
| rowspan="5" |2017
|''Teri Teri''
|
|
|-
|''Arthur One Eye''
|Amanda
|
|-
|''Onwa Na South''
|
|
|-
|''Left Over''
|
|Starring Regina Daniels
|-
|''Zee World Madness''
|Kasarachi
|Starring Eve Esin, Nonso Diobi
|-
| rowspan="4" |2016
|''University Girls''
|Joy
|Starring [[Queen Nwokoye]], Eve Esin
|-
|''Vale of Tears''
|Ola
|Starring [[Yul Edochie]], [[Chiwetalu Agu]]
|-
|''Not My Child''
|Nneka Jnr
|Starring Walter Anga
|-
|''Ojawa-Nwa''
|Orjiugo
|
|-
| rowspan="8" |2015
|''Justify My Love''
|Mary
|Starring [[Tonto Dikeh]]
|-
|''Eno my calabar love''
|Peace
|Starring Ini Edo, Osita Iheme
|-
|''Ijele the princess of fire''
|Ijele
|
|-
|''Local Prostitute''
|Chinwe
|Starring [[Patience Ozokwor]]
|-
|''Please leave my husband''
|Mercy
|Starring Ken Erics, Eve Esin
|-
|''Tears Of Betrayal''
|Asanwa
|Starring Diamond Okechi
|-
|''The Gods Anger''
|Chinwe
|Starring [[Patience Ozokwor]],
|-
|''Ogidi''
|Olamma
|Zack Orji, Ebele Okaro
|-
| rowspan="3" |2014
|''Bloody War''
|Janet
|Starring Ken Erics, Ngozi Ezeonu
|-
|''Paw Paw the guitar boy''
|Ada
|Starring Osita Iheme, Michael Godson
|-
|''Nkoli Nwa Nsukka''
|Nkoli
|
|-
| rowspan="1" |2013
|''Sister Esther''
|Loveth
|
|-
| rowspan="1" |2010
|''Open & Close''
|Anulika
|Starring John Okafor, [[Patience Ozokwor]]
|-
| rowspan="1" |2008
|''Royal War 2''
|Amaka
|Starring THOMPSON, Van Vicker
|-
|}
== Ebe m si dee ==
{{Reflist|30em}}
== External links ==
* Racheal Okonkwo on IMDb
* [http://www.Nkolinwwansukka.com Rachael Okonkwo official website]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Category:Ndị si Enugu Steetị]]
[[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 1987]]
[[Òtù:Category:Ndị igbo na-eme ihe nkiri]]
pva9yfwnmlim150hgve0ci7urfupu2d
95588
95585
2022-08-26T10:03:37Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Rachael Okonkwo'''
Afọ Ọmụmụ - Nnenna Rachael Okonkwo
Mee 26, 1987 (afọ iri atọ na atọ)
na Ukpata.
Nwaamala - Nigeria
Aha ọzọ - Nkoli
Akaọrụ - Onye na-eme ihe nkiri/ onye na-agba egwu
Afọ n'ọrụ - 2008- ugbu a
Njirimara - Nkoli Nwa Nsukka
webụsaịtị - www.nkolinwansukka.com}}
'''Nnenna Rachael Okonkwo''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na isii n'onwa Mee n'afọ 1987) Onye ama ama dịka '''Nkoli Nwa Nsukka''' bụ [[:en:Nigeria|Nigerian]] [[:en:Film_actress|film actress]]. A maara ya nke ọma maka ihe nkiri ahu nwe otu aha ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://entertainment.naij.com/1092730-actress-rachael-okonkwo-mother-young-photo.html|title=Actress Rachael Okonkwo and mother both look young in new photo|work=Naij|accessdate=27 April 2017|author=Durojaiye, Seun|date=Machi 09, 2017}}</ref>
== Ndụ n'Ọrụ ==
Rachael Okonkwo bụ onye Ukpata na [[:en:Uzo_Uwani|Uzo Uwani]] Lokal gọvamentị nke [[Ȯra Enugu|Enugu State]], nke dị na [[:en:South_East_(Nigeria)|South East (Nigeria)]].Ọ malitere ime ihe nkiri mgbe ọ bụ nwata, mana n'ihi Ọ naghị enweta ọrụ, ọ gbanwere ọrụ ya n'ịgba egwu. Ọ sonyeere [[:en:Nollywood|Nollywood]] n'afọ 2007 na-eme obere ọrụ. N'afọ 2008, ọ rụrụ ọrụ Nkwado nye [[:en:Ini_Edo|Ini Edo]] na [[:en:Van_Vicker|Van Vicker]] na Royal War 2, ma n'afọ 2010 n'akụkụ [[Patience Ozokwor]] na [[:en:John_Okafor|John Okafor]] na Open and Close 1 & 2. Isi ọrụ ya ma bụrụ kwa ihe nkiri mepere ya ụzọ pụtara n'afọ 2014, ebe ọ rụrụ ọrụ kachasị na '''Nkoli Nwa Nsukka''' dị ka Nkoli. <ref>{{Cite web|url=http://fab36.com/rachael-okonkwo-biography-top-5-things-know/|title=Rachael Okonkwo Biography: Top 5 things you should know|work=Fab 36|accessdate=27 April 2017}}</ref> Nne ya nwụrụ n'afọ 2020. <ref>{{Cite web|title=Bisola Badmus, Destiny Etiko and other celebrities whose parent died in 2020|url=https://www.kemifilani.ng/2020/10/bisola-badmus-destiny-etiko-and-other-celebrities-whose-whose-parent-died-in-2020.html|work=Kemi Filani News|author=Adene, Gift|date=Ọktoba 30, 2020|accessdate=2021-10-01}}</ref>
== Ọrụ nye ndi mmadu ==
=== Children's Easter Carnival ===
'''Rachael Okonkwo''' n'ụzọ nke ya na inyeghachi ndị mmadụ, na-akwado emume a na-eme kwa afọ nke ebumuche ya bụ inye ụmụaka onyinye n'efu na nturundu nye ndị mmadụ. O kwuru na ọ na-enyere ya aka iso ndị na-akwado ya na-emekọrịta ihe. N’afọ 2015, Rachael gwadoro mmemme izizi nke Children Easter Carnival maka inye ụmụaka onyinye n'efu n'oge mmemme Ista [[Enụgwụ|n’Enugwu]] . <ref>{{Cite web|url=http://seffixyworld.blogspot.com.ng/2015/04/children-easter-carnival-with-nkoli-nwa.html|title=Children’s easter carnival with Nkoli Nwa Nsukka Coming up|work=seffixy World|accessdate=27 April 2017}}</ref> N'afọ 2016, na-emume nke abụọ nke emere na [[Onịchạ|Onitsha]] nwere ndị bịara ọfụma dịka ya na ndị na-eme ihe nkiri dịka [[:en:Ken_Erics|Ken Erics]] na ndị ọzọ so ya gaa mmemme ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.lindaikejisblog.com/2016/04/photos-from-actress-rachael-okonkwo-aka.html|title=Photos from actress Rachael okonkwo aka nkoli nwa nsukka easter carnival|work=[[Linda Ikeji ]]|accessdate=2017-04-17|author=Ikeji, Linda|date=Eprel 05, 2016}}</ref> N'oge emume nke 2017 nke emere n’obodo ebe amụrụ ya bụ [[Nsukka]], chikọtara ndị mmadụ karịrị puku ise n'ọnụọgụ, ma nwekwa ọtụtụ ndị ama ama dịka [[:en:Angela_Okorie|Angela Okorie]], [[:en:Nonso_Diobi|Nonso Diobi]], [[:en:Slowdog|Slowdog]], [[:en:Ken_Erics|Ken Erics]], [[:en:Nani_Boi|Nani Boi]], [[:en:Eve_Esin|Eve Esin]] ma nkwado site na ụdị kacha elu mere ka ọ bụrụ nnukwu mmemme karịa ndị bu ya ụzọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.stelladimokokorkus.com/2017/04/nkoli-nwa-nsukka-storms-nsukka-for.html|title=Nkoli nwa nsukka storms nsukka for children's easter carnival|work=Stella Dimokokokorkus|accessdate=27 April 2017|author=Korkus, Stella Dimoko|date=Eprel 16,2018}}</ref>
== Nrite ==
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
!Afọ
!Onyinye
!Udi
!Nsonaazụ
!Ndetu
|-
|-
| rowspan="1" |2016
|City People Entertainment Awards".<ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/movies/city-people-entertainment-awards-2016-suru-lere-tinsel-adeniyi-johnson-mide-martins-among-nominees-id5249079.html|title=City People Entertainment Awards 2016 “Suruler”,”Tinsel”,”Adeniyi Johnson”,Mide Martins among nominees|work=Pulse Nigeria|accessdate=27 April 2017}}</ref>
|Best Supporting Actress
| {{Nom}}
|
|-
| rowspan="2" |2015
|Karis Media Awards.<ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/events/karis-media-awards-nominees-list-for-the-2015-edition-id4224276.html|title=Karis Media Awards.Nominees list for the 2015 edition|work=Pulse Nigeria|accessdate=27 April 2017}}</ref>
|Best Comic Actress of the Year
| {{Nom}}
|
|-
|City People Entertainment Awards<ref>{{Cite web|url=http://jaguda.com/2015/07/11/awards-full-nominee-list-city-people-awards/|title=Awards: Full nominee list of city people awards|work=Jaguda|accessdate=27 April 2017}}</ref>
|Best Supporting Actress of the year (English)
| {{Nom}}
|
|-
|}
== Ihe nkiri Ahọpụtara ==
{| class="wikitable" style="font-size:90%;"
! style="background:#B0C4DE;" |Afọ
! style="background:#B0C4DE;" |Ihe nkiri
! style="background:#B0C4DE;" |Ọrụ
! style="background:#B0C4DE;" |Ndetu
|-
| rowspan="1" |2020
|''Small Chops''
|Uzo
|-
| rowspan="2" |2019
|''The Ghost and the Tout''
|
|
|-
|''Nimbe''
|Mira
|
|-
| rowspan="5" |2017
|''Teri Teri''
|
|
|-
|''Arthur One Eye''
|Amanda
|
|-
|''Onwa Na South''
|
|
|-
|''Left Over''
|
|Starring Regina Daniels
|-
|''Zee World Madness''
|Kasarachi
|Starring Eve Esin, Nonso Diobi
|-
| rowspan="4" |2016
|''University Girls''
|Joy
|Starring [[Queen Nwokoye]], Eve Esin
|-
|''Vale of Tears''
|Ola
|Starring [[Yul Edochie]], [[Chiwetalu Agu]]
|-
|''Not My Child''
|Nneka Jnr
|Starring Walter Anga
|-
|''Ojawa-Nwa''
|Orjiugo
|
|-
| rowspan="8" |2015
|''Justify My Love''
|Mary
|Starring [[Tonto Dikeh]]
|-
|''Eno my calabar love''
|Peace
|Starring Ini Edo, Osita Iheme
|-
|''Ijele the princess of fire''
|Ijele
|
|-
|''Local Prostitute''
|Chinwe
|Starring [[Patience Ozokwor]]
|-
|''Please leave my husband''
|Mercy
|Starring Ken Erics, Eve Esin
|-
|''Tears Of Betrayal''
|Asanwa
|Starring Diamond Okechi
|-
|''The Gods Anger''
|Chinwe
|Starring [[Patience Ozokwor]],
|-
|''Ogidi''
|Olamma
|Zack Orji, Ebele Okaro
|-
| rowspan="3" |2014
|''Bloody War''
|Janet
|Starring Ken Erics, Ngozi Ezeonu
|-
|''Paw Paw the guitar boy''
|Ada
|Starring Osita Iheme, Michael Godson
|-
|''Nkoli Nwa Nsukka''
|Nkoli
|
|-
| rowspan="1" |2013
|''Sister Esther''
|Loveth
|
|-
| rowspan="1" |2010
|''Open & Close''
|Anulika
|Starring John Okafor, [[Patience Ozokwor]]
|-
| rowspan="1" |2008
|''Royal War 2''
|Amaka
|Starring THOMPSON, Van Vicker
|-
|}
== Ebe m si dee ==
{{Reflist|30em}}
== External links ==
* Racheal Okonkwo on IMDb
* [http://www.Nkolinwwansukka.com Rachael Okonkwo official website]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Category:Ndị si Enugu Steetị]]
[[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 1987]]
[[Òtù:Category:Ndị igbo na-eme ihe nkiri]]
d3ix0t3hfisjgj763p3c75umoy99crd
Rita Akarekor
0
9948
95139
67204
2022-08-25T20:11:15Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rita Akarekor''' (amụrụ na 13 Febuwarị 2001)<ref>{{Cite web|url=http://www.cafonline.com/en-us/competitions/10theditionwomensafcon-cameroon2016/TeamDetails/playerdetails?CompetitionPlayerId=mKZF7xpDbS3Ruw8BZUWgTI8KnY7RCSqnBVLwhcfH16pvxrk2rID7E2t0nJeM9n2G|title=Rita Akarekor|website=Caf Online|access-date=2017-08-09}}</ref> bụ onye ọgba bọọlụ na-agbaara ndi [[:en:Delta_Queens|Delta Queens]] na asompi bọọlụ nke ụmụ nwaanyi di na [[:en:Nigeria_Women_Premier_League|Naijiria]]. Ọ na-agba dika onye na-eche nche bọl. N'afo [[:en:2016_Nigeria_Women_Premier_League|2016]], ha kwuru na Rita bụ ọgba bọl kachasi mma na asompi bọọlụ ụmụ nwaanyị.<ref>{{Cite web|url=http://ladiesmarch.com/2017/06/ladies-in-sport-conference-a-rousing-success/|title=Ladies In Sports Conference A Rousing Success|date=2017|website=Ladies March|access-date=2017-08-09}}</ref>
== Ọrụ bọọlu ==
=== Klọb ===
N'oge [[:en:2017_Nigeria_Women_Premier_League|2017 asompi ụmụnwaayị]], Akarekor nyere goolu abụọ nke meriri [[Adamawa Queens]]. Ọ kọwara na ọ teela ọchọrọ inye goolu na udịrị asọmpi ahụ<ref>{{Cite web|url=http://saharareporterssport.com/akarekor-happy-to-score-dream-goal-for-delta-queens/|title=NWPL: Akarekor Happy To Score Dream Goal For Delta Queens|date=2017|website=Sahara Reporters Sports|access-date=2017-08-09}}</ref>. N’ọnwa Eprel 2017, Akarekor sonyeere ndị meriri Saadatu Amazons, 2-1. Otu goolu ndi Amazons nyere na asompi ahu mebiri ndeko ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.brila.net/delta-queens-leave-it-late-against-saadatu-amazon/|title=Delta Queens Leave It Late Against Saadatu Amazon|date=April 2017|website=Brila FM|access-date=2017-08-09}}</ref> N'onwa Julaị 2017, na-egwuregwu tupu nke ikpeazu, Akarekor mere ndekọ bọọlụ ọhụrụ n'aka ndi Adamawa Queens. O nweghi goolu obula banyere na nke ya<ref>{{Cite web|url=https://soccerblitz.net/2017/07/27/nwfl-wrap-bayelsa-queens-delta-queens-go-top/|title=NWFL WRAP: Bayelsa Queens, Delta Queens Go Top|date=July 2017|website=Soccer Blitz|access-date=2017-08-09}}</ref>.
=== Mba ===
Akarekor gbaara na egwuregwu bọl mba Afrịka nke ụmụnwaanyị n'afo [[:en:2016_Africa_Women_Cup_of_Nations|2016]]<nowiki/>nke ha meriri<ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/news/headlines/217003-awcon-2016-final-nigeria-vs-cameroon-live-updates.html|title=AWCON 2016 Final: Nigeria Vs Cameroon — LIVE UPDATES|date=2016|website=Premium Times|access-date=2017-08-09}}</ref>.
== Ebe m si dee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Category:Onye Egwuregwu Nigeria]]
[[Òtù:Category:Onye n'agba bọọlụ]]
[[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 2001]]
o1j9b87rey0j68robq4ycrtiq0pi5wa
Rita Chikwelu
0
9953
95143
67212
2022-08-25T20:13:18Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Rita Chikwelu 2011-07-24 (4).JPG|thumb|Rita Chikwelu 2011.JPG]]
'''Rita Chikwelu''' (amụrụ na 6 March 1988) bụ one ọrụ egwuregwu bọọlụ na Naijiria. Ọ gbaara ndi klọb [[:en:Madrid_CFF|Madrid CFF]]. Tupu, ọ gbaara na klọb [[:en:Umeå_IK|Umeå IK]] na [[:en:Kristianstads_DFF|Kristianstads DFF]]<ref>{{cite web|publisher=Umeå IK|title=Rita Chikwelu profile|url=http://www.umeaik.se/truppen/rita-chikwelu/|accessdate=22 February 2013}}</ref>. O bụkwa onye otu ndi na-anọchitere anya Naijiria na asọmpi egwuregwu bọọlụ bu Super Falcons.
== Ọrụ klọb ==
Site na 2006 rue 2009 Chikwelu gbaara na [[:en:Finland|Finland]]<nowiki/>na nke ndi [[:en:FC_United_Pietarsaari|FC United]]. Ọ bụ onye kachasị nweta goolu na egwuregwu bọọlụ ndị nwanyị [[:en:Naisten_Liiga|Naisten Liiga]]<nowiki/>na 2009. Chikwelu nyere goolu iri abụọ na abụọ<ref>{{cite web|publisher=Finnish Football Association|title=Naisten Liiga scorers 2006–2011|url=http://www.palloliitto.fi/naistenliiga/info/maalintekijat-2006-11|accessdate=22 February 2013|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130206030410/http://www.palloliitto.fi/naistenliiga/info/maalintekijat-2006-11|archivedate=6 February 2013}}</ref>.
Chikwelu nọrọ oge asaa na [[:en:Umeå_IK|Umeå IK]] site na 2010 rue 2016, mana ọ hapụrụ haa wee sonye [[:en:Kristianstads_DFF|Kristianstads DFF]] na nkwekọrịta afọ abụọ<ref>{{cite news|last1=Fredriksson|first1=Emelie|title=Rita Chikwelu klar för Kristianstads DFF|url=http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/damallsvenskan/article23993331.ab|accessdate=30 December 2016|publisher=Aftonbladet|date=26 November 2016|language=Swedish}}</ref>.
== Ọrụ mba ụwa ==
Chikwelu sonyere na egwuregwu bọọlụ nke FIFA site na 2004 ruo 2008 mana na 2017 ọ nọchitere anya Naịjirịa na egwuregwu bọọlụ ụmụnwaanyị FIFA. Ọ bụ onye otu ndị otu egwuregwu Olimpik nke Nigeria nke sonyere na asọmpi Olympic nke [[:en:2008_Summer_Olympics|2008]]<nowiki/>na China na onye otu ndị otu Naịjirịa na 2011 asọmpi mba uwa FIFA<ref>{{cite web|publisher=Sports Reference|title=Rita Chikwelu Biography and Statistics|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ch/rita-chikwelu-1.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20200418065126/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ch/rita-chikwelu-1.html|url-status=dead|archive-date=18 April 2020|accessdate=14 October 2009}}</ref>.
== Nsọpụrụ ==
* Onye mmeri na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/African_Women's_Championship" rel="mw:ExtLink" title="African Women's Championship" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="115">African Women's Championship</a> : <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/2010_African_Women's_Championship" rel="mw:ExtLink" title="2010 African Women's Championship" class="cx-link" data-linkid="116">2016</a>, <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/2018_Africa_Women_Cup_of_Nations" rel="mw:ExtLink" title="2018 Africa Women Cup of Nations" class="cx-link" data-linkid="117">2018</a>
== Ebe m si dee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ụmụ nanyị Naijiria na-eme egwuregwu]]
[[Òtù:Ndị Igbo]]
[[Òtù:Nwaanyị n'agba bọọlụ]]
7hr0co7ohm6zde5r5z7jwrd3hg75ndd
Angela Atede
0
9994
95511
68830
2022-08-26T09:11:37Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Angela Atede''' (amụrụ n'abalị asatọ nke onwa Febụwarị n'afọ 1972) bụ nwaafọ [[Naijiria|Nigeria]] na-eme egwuregwu, onye na asọkarị mpi na [[:en:100_metres_hurdles|100 metres hurdles]]. Ihe mmeta ya kachasị mma bụ 12.72 sekọnd, nke o nwetara n'afọ 1998.
== Ndekọ Asompi ==
'''Afọ Asọmpi Ebe Ihe ọ gbara Emume Ndetu'''{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Na-anọchite{{NGR}}
|-
|1994
|[[Athletics at the 1994 Commonwealth Games|Commonwealth |[[Athletics at the 1994 Commonwealth Games|Commonwealth Games]]
|[[Victoria, Canada]|[[Victoria, Canada]]
| –
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 1994 Commonwealth Games – Women's 100 metres hurdles||[[Athletics at the 1994 Commonwealth Games – Women's 100 metres hurdles|DNF]]
|-
|1995
|[[Athletics at the 1995 All-Africa Games|All-Africa |[[Athletics at the 1995 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Harare, Zimbabwe]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|100 m hurdles
|13.01
|-
|1996
|[[Athletics at the 1996 Summer Olympics|Olympic |[[Athletics at the 1996 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Atlanta, United States]]
|12th (qf)
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 1996 Summer Olympics – Women's 100 metres hurdles||[[Athletics at the 1996 Summer Olympics – Women's 100 metres hurdles|12.85]]
|-
|rowspan=3|1997
|rowspan=2|[[1997 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[Seville, Spain]]
|9th (sf)
|100 m hurdles
|[[1997 World Championships in Athletics – Women's 100 metres hurdles|12.91]]
|-
|7th
|4 × 100 m relay
|[[1997 World Championships in Athletics – Women's 4 × 100 metres relay|43.27]]
|-
|[[Athletics at the 1997 Summer Universiade|Universi|[[Athletics at the 1997 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Catania]], |[[Catania]], [[Italy]]
|bgcolor="gold" | 1st
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 1997 Summer Universiade – Women's 100 metres hurdles||[[Athletics at the 1997 Summer Universiade – Women's 100 metres hurdles|13.16]]
|-
|rowspan=2|1999
|[[1999 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Seville, Spain]]
|19th (qf)
|100 m hurdles
|[[1999 World Championships in Athletics – Women's 100 metres hurdles|12.98]]
|-
|[[Athletics at the 1999 All-Africa Games|All-Africa |[[Athletics at the 1999 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Johannesburg, South Africa]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 1999 All-Africa Games – Women's 100 metres hurdles||[[Athletics at the 1999 All-Africa Games – Women's 100 metres hurdles|12.99]]
|-
|2000
|[[Athletics at the 2000 Summer Olympics|Olympic |[[Athletics at the 2000 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Sydney, Australia|[[Sydney, Australia]]
|16th (sf)
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 2000 Summer Olympics – Women's 100 metres hurdles||[[Athletics at the 2000 Summer Olympics – Women's 100 metres hurdles|13.11]]
|-
|rowspan=2|2002
|[[Athletics at the 2002 Commonwealth Games|Commonwealth |[[Athletics at the 2002 Commonwealth Games|Commonwealth Games]]
|[[Manchester]], [[United Kingdom|[[Manchester]], [[United Kingdom]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 2002 Commonwealth Games – Women's 100 metres hurdles||[[Athletics at the 2002 Commonwealth Games – Women's 100 metres hurdles|12.98]]
|-
|[[2002 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Tunis]], [[Tunisia]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|100 m hurdles
|[[2002 African Championships in Athletics – Women's 100 metres hurdles|13.16]] (w)
|-
|rowspan=3|2003
|[[2003 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Paris, France]]
|19th (sf)
|100 m hurdles
|[[2003 World Championships in Athletics – Women's 100 metres hurdles|13.18]]
|-
|[[Athletics at the 2003 All-Africa Games|All-Africa |[[Athletics at the 2003 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Abuja, Nigeria]]
|bgcolor="gold" | 1st
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 2003 All-Africa Games – Women's 100 metres hurdles||[[Athletics at the 2003 All-Africa Games – Women's 100 metres hurdles|13.01]]
|-
|[[Athletics at the 2003 Afro-Asian Games|Afro-Asian |[[Athletics at the 2003 Afro-Asian Games|Afro-Asian Games]]
|[[Hyderabad, |[[Hyderabad, India]]
|bgcolor=gold |1st
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 2003 Afro-Asian Games – Results#100 meters hurdles||[[Athletics at the 2003 Afro-Asian Games – Results#100 meters hurdles|13.18]]
|}
== Njikọ dị na mpụga ==
* Angela Atede at World Athletics
* Evans, Hillary Gjerde, Arild, Heijman, Jeroen,Mallon, Bill, et al. "Angeka Atede. Olympics at ''Sports-Reference.com''. Sports Reference LLC. Archived from the original on 18 April, 2020.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị amụrụ n'afọ 1972]]
[[Òtù:Ndị Naijiria na-eme egwuregwu na Olimpik]]
5dkede9xaq26704bmboadly5889gc6c
Wahab Dosunmu
0
10051
95099
67397
2022-08-25T15:24:03Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}'''Wahab Dosunmu''' (nwụrụ na Juun 9, n'afọ 2013 ) bụ onye [[Naijiria|ndọrọndọrọ]] ọchịchị Naịjirịa na onye otu Senate nke [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] (1999–2003).<ref>[http://saharareporters.com/news-page/former-nadeco-chieftain-wahab-dosunmu-dies-two-days-20th-anniversary-historic-june-12-elec Former NADECO chieftain, Wahab Dosunmu Dies Two Days Before 20th Anniversary Of Historic June 12 Elections] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130613030812/http://saharareporters.com/news-page/former-nadeco-chieftain-wahab-dosunmu-dies-two-days-20th-anniversary-historic-june-12-elec |date=2013-06-13 }}</ref>
== Ntughari ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Category:Ọnwụ nà 1055]]
[[Òtù:Category:Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Nigeria]]
np6wnjjeke13qtxg3w32s3q95x2d4my
Lota Chukwu
0
10064
95045
69188
2022-08-25T12:18:36Z
Accuratecy051
13069
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Lota Chukwu
Lota Chukwu na 2018
Amụrụ Ugwu Lotachukwu Jacinta Obianuju Amelia
Nọvemba 29, 1989 (afọ 30)
Nsụka, Enugwu Steeti, Naịjirịa
Ebe Ọ gụrụ akwụkwọ
Mahadum Benin
Akaọrụ Ọmee ihe onyonyo
Afọ ọ nọ ọrụ 2014–ugbua
'''Ugwu Lotachukwu Jacinta Obianuju Amelia''' bụ onye ''[[Akwụkwọ Jenifa|Naịjirịa]]'' na-eme ihe onyonyo amaala dịka '''Lota Chukwu'''. A maala ya mgbe ọ gbasịrị n'usoro TV Na-ewu ewu nke ''Naịjirịa'', ''Jenifa's Diary'' n'akụkụ [[Funke Akindele]], Juliana Olayode, Falz ebe ọ mere dịka "Kiki", <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm8219169/bio|title=Lota Chukwu}}</ref> enyi nke onye ndu, Jenifa . Ọ bụkwa onye "yoga" na-anụ ọkụ n'obi. <ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/lota-chukwu-got-addicted-yoga/|title=‘I Followed My Friends To Jenifa's Diary Audition To Cheer Them Up’ – Lota Chukwu ‘Kiki’ Of Jenifa's Diary}}</ref>
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Lota na [[Nsukka|Nsụka]], [[Ȯra Enugu|Enugwu Steeti]], ''[[Akwụkwọ Jenifa|Naịjirịa]]'' mana ọ nwere nzụlite nwata ya na [[Benin City]] . Lota bụ onye ikpeazụ n’ime ụmụ anọ nne na nna ya mụrụ. Ọ gụrụ akwụkwọ na "Agricultural Economics na Extension Service" na Mahadum nke Benin ma mesịa mee ihe na "Royal Arts Academy" na [[Lagos|Legọọsụ]], ''[[Akwụkwọ Jenifa|Naịjirịa]]''.
== Ọrụ ==
Tupu ime ihe onyonyo, Lota bụ onye nlereanya ma sonye na 2011 nke "Most Beautiful Girl na Naịjirịa" na- anọchite [[Ȯra Yobe|ndị Yobe Steeti]]. Ọ malitere ime ihe onyonyo ya na 2011 mana ọ ghọrọ onye ama ama mgbe ọ pụtara na Jenifa's Diary ma mee dịka Kiki. Ọ meela ihe nkiri ndị ọzọ dịka The Royal Hibiscus Hotel, Falling, Fine Girl, Arbitration, Dognapped.
E gosipụtara Lota dị ka onye ndu ihe onyonyo na Reminisce 's Ponmile <ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/video-download/video-reminisce-ponmile/|title=VIDEO: Reminisce – Ponmile|work=[[NotJustOk]]}}</ref> "video as we as Aramide" <nowiki>''</nowiki>Why So Serious"<ref>{{Cite web|url=http://tooxclusive.com/video-mp4/video-aramide-serious/144978.html|title=VIDEO: Aramide – Why So Serious|work=[[TooXclusive]]}}</ref> .
=== Lota Takes ===
N'afọ 2017, O kwupụtara mmepe ngosipụta nri ya nke ọ kpọrọ "Lota Takes", ihe nkiri a bụ isi nri na-etu esi ebi ndụ nke gosipụtara Lota dịka onye ihe ụwa na isi nri na-atọ ụtọ nke ukwuu.<ref>{{cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/11/lota-chukwu-launches-new-show-lota-takes-teaser/|title=Lota Chukwu launches New Show 'Lota Takes'|work=[[BellaNaija]]}}</ref> Ihe nkiri a egosipụtago ndị Naịjiria amaala aha ndị dịka Adekunle Gold,<ref>{{cite web|url=https://www.360nobs.com/2017/12/lota-takes-adekunle-golds-kitchen/|title=Lota Takes: Adekunle Gold’s Kitchen|work=360nobs}}</ref> Tosin Ajibade, Aramide (musician)<ref>{{cite web|url=https://www.naijaonpoint.com/lota-takes-lota-chukwu-pays-a-visit-to-aramide/|title=Lota Takes: Lota Chukwu Pays A Visit To Aramide|work=naijaonpoint}}</ref> MC Galaxy
<ref>{{cite web|url=https://ynaija.com/lota-takes-mc-galaxys-kitchen-announces-new-show/|title=LOTA TAKES MC GALAXY'S KITCHEN, ANNOUNCES NEW SHOW|work=[[YNaija]]}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Aha
! Ọrụ
! Onyeisi
|-
| 2020
|When Life Happens
| Betty
| Okey Ifeanyi
|-
|
|Deadly Instincts
| Ebute ụzọ
| Yemi Morafa
|-
|
|The perfect Plan
| Osote mbuzo
| Uzodinma Okpechi
|-
|
| ''Wind Chasers''
| Na-akwado Nkedo
| Uzodinma Okpechi
|-
|
| ''Spotlight''
| Ebute ụzọ
| Sunkanmi Adebayo
|-
|
| Falling
| Co-kpakpando
| Niyi Akinmolayan
|-
|
| Dognapped
| Co-kpakpando
| Kayode Kasum
|-
|
| ''Fine Girl''
| Ebute ụzọ
| Uduak Isong Oguamanam
|-
|
| ''The Arbitratione''
| Co-kpakpando
| Niyi Akinmolayan
|-
| 2015-2018
| ''Jenifa's Diary''
| Co-kpakpando
| [[Funke Akindele]]
|-
|}
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Mmemme
! Nrite
! Nsonaazụ
|-
| 2016
| Scream All Youths Awards
| Ngosipụta Ngosipụta nke Afọ (Nwanyi) |{{nom}}<ref>{{cite web|url=http://thenet.ng/dbanj-linda-ikeji-don-jazzy-grab-scream-all-youth-awards-2016-nomination/|title=D’banj, Linda Ikeji, Don Jazzy grab Scream All Youth Awards 2016 nomination|work=TheNet}}</ref>
|-
| 2017
| City People Actress of the year
| Nwanyị ohuru kacha mma nke afọ (Bekee)|{{nom}}.<ref>{{cite web|url=https://www.concisenews.global/2017/10/09/winners-city-people-movie-awards/|title=List of Winners at the 2017 City People Movie Awards|work=Concise News}}</ref>
|}
== Nsidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
o9igou0dwtmlswl6vyri44mluiph47j
Tochukwu Oluehi
0
10066
95393
67433
2022-08-26T05:01:34Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tochukwu Oluehi''' (amụrụ na 2 Mee n'afọ 1987 ) bụ onye [[Naijiria]] [[Footbọl|nke na]] agba bọọlụ na-egwuri egwu dika onye nche nke ndi Spen Segunda División Pro klọb CD Pozoalbense na ndi otu ụmụnwaanyị Naijiria .
== Ọrụ ==
=== Klọb ===
Oluehi gbara bọọlụ Bobruichanka Bobruisk n'afọ 2013–14 UEFA Champions League . N’ọnwa Eprel n'afọ 2016, Oluehi na onye agbata obi ya bụ Cecilia Nku hapụrụ Rivers Angels iji sonye ọgbakọ Norwegian Toppserien Medkila IL . <ref>{{Cite news|title=Super Falcons’ Nku, Oluehi Join Norwegian Club|url=http://www.completesportsnigeria.com/super-falcons-nku-oluehi-join-norwegian-club/|accessdate=18 July 2016|publisher=Complete Sports Nigeria|date=14 April 2016}}</ref> O gwuru Medkila egwuregwu iri abụọ na otụ<ref>[https://www.fotball.no/fotballdata/person/profil/?fiksId=3210718 Tochukwu Oluehi - Profil - Norges Fotballforbund]</ref> tupu ọ laghachite na Rivers Angels <ref>[https://www.aclsports.com/6150-2/ Oluehi the hero as Rivers Angels lift AITEO Cup | ACLSports]</ref> ma kemgbe afọ 2017 ọ bụ onye isi otu egwuregwu, nke Angel. <ref>[https://punchng.com/i-knew-i-would-save-angels-oluehi/ Rivers Angels captain Tochukwu Oluehi]</ref>
=== Mba ===
O gwụọla egwu ugboro atọ nke FIFA World Cup na otu oge egwuregwu Olimpik maka ndị otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị naijiria . <ref>[http://www.nbcolympics.com/athletes/athlete=58335/bio/index.html Tochukwu Oluehi] NBC Olympic biography</ref>
== Ebe m si nwete ==
{{Reflist}}
== Njikọ dị na mpụga ==
* Tochukwu Oluehi – FIFA competition record
* Tochukwu Oluehi – UEFA competition record
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pa0rak7qwlwz2dlhntfn2nefym0of7j
Toni Payne
0
10067
95415
67435
2022-08-26T05:26:36Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Antionette Oyedupe Payne''', nke a maara dika '''Toni Payne''' (amụrụ n'afọ 1995) bụ onye '''n’agba bọọlụ [[Amerika]]-[[Naijiria]]''' . Ọ na egwụ egwure dị ka a na-atụ maka Sevilla FC . <ref name="Ahmadu">Samuel Ahmadu, [https://www.goal.com/en/news/sevilla-hand-toni-payne-contract-extension-until-2021/1d758u6nr6mnb1npnoca2x4f7y Sevilla hand Toni Payne contract extension until 2021], ''[[Goal (website)|Goal]]'', 18 June 2019. Accessed 16 May 2020.</ref>
== Ndụ ==
A mụrụ Toni Payne na Birmingham, Alabama, site n'aka nne na nna abụọ si Naijiria, <ref name="Pulse">[https://www.pulse.ng/sports/football/toni-payne-wants-to-dump-usa-and-play-for-super-falcons-of-nigeria/bkrbbz3 Sevilla striker Toni Payne wants to dump USA and play for Super Falcons of Nigeria], 7 March 2019. Accessed 15 May 2020.</ref> ma too na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] . <ref name="Ahmadu-Fifa">Samuel Ahmadu, [https://www.goal.com/en-ng/news/american-born-toni-payne-awaits-fifas-clearance/1u815elr0orpt1fp4dow3ng0ts American-born Toni Payne awaits Fifa's clearance], ''[[Goal (website)|Goal]]'', 5 April 2019. Accessed 16 May 2020.</ref>
Payne na-egwu egwu maka ndị otu n’okpuru United States na-erubeghị afọ iri na asaa, ma nọrọ na otu ndi meriri n'afọ2012 CONCACAF Women U-17 Championship Site n'afọ 2016 rue n'afọ 2018 ya na AFC Ajax gwụrụ egwu. N'afọ 2018 jụụne o sonyeere Sevilla na nkwekọrịta otu afọ, nke agbatịkwu maka afọ abụọ ọzọ n'afọ 2019. <ref name="Ahmadu">Samuel Ahmadu, [https://www.goal.com/en/news/sevilla-hand-toni-payne-contract-extension-until-2021/1d758u6nr6mnb1npnoca2x4f7y Sevilla hand Toni Payne contract extension until 2021], ''[[Goal (website)|Goal]]'', 18 June 2019. Accessed 16 May 2020.</ref> N'afọ 2019, o kwupụtara ebumnuche ya iji gaa n'ihu na ọrụ ya na mba Naijiria . <ref name="Pulse">[https://www.pulse.ng/sports/football/toni-payne-wants-to-dump-usa-and-play-for-super-falcons-of-nigeria/bkrbbz3 Sevilla striker Toni Payne wants to dump USA and play for Super Falcons of Nigeria], 7 March 2019. Accessed 15 May 2020.</ref> <ref name="Ahmadu-Fifa">Samuel Ahmadu, [https://www.goal.com/en-ng/news/american-born-toni-payne-awaits-fifas-clearance/1u815elr0orpt1fp4dow3ng0ts American-born Toni Payne awaits Fifa's clearance], ''[[Goal (website)|Goal]]'', 5 April 2019. Accessed 16 May 2020.</ref>
== Ebe m si nwete ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Category:Nwaanyị egwuregwu]]
[[Òtù:Category:AFC ajaax]]
c4uqhxl9q88l8me8eo5hbz8rgzyevzg
Tina Iheagwam
0
10074
95134
67660
2022-08-25T20:08:46Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Tina Iheagwam (amuru ya 3 Eprel 1968) bu onye Naijiria ejiri egwuregwu ọsọ nke 100mita mara mana kita ọ lala ezumike nká.
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Nnọchite [[Naijiria]]
|-
|rowspan=2|1986
|rowspan=2|[[:en:1986_World_Junior_Championships_in_Athletics|World Junior Championships]]
|rowspan=2|[[:en:Athens|Athens]], [[:en:Greece|Greece]]
|bgcolor=gold|1st
|100m
|11.34
|-
|bgcolor="cc9966"|3rd
|4 × 100 m relay
|44.13
|-
|rowspan=2|1987
|rowspan=2|[[:en:1987_All-Africa_Games|All-Africa Games]]
|rowspan=2|[[:en:Nairobi,_Kenya|Nairobi, Kenya]]
|bgcolor="gold" | 1st
|100 m
|11.32
|-
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|200 m
|23.56
|}
* [[:en:Athletics_at_the_1991_All-Africa_Games|1991 All-Africa Games]] - gold medal (200 m)
* [[:en:1989_African_Championships_in_Athletics|1989 African Championships]] - silver medal (100 m)
* [[:en:Universiade|1987 Universiade]] - bronze medal (100 m)
== Njikọ dị na mpụga ==
* [https://www.worldathletics.org/athletes/biographies/athcode=60814 Tina Iheagwam] at [[:en:World_Athletics|World Athletics]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị amụrụ n'afọ 1968]]
[[Òtù:Nwaanyị egwuregwu]]
[[Òtù:Nwaanyi oso-egwuregwu]]
jqhbn52z9mgq62cg4c3920o4yumuach
Tina Mba
0
10076
95135
75215
2022-08-25T20:09:30Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tina Mba''' bụ nwaanyị na-eme ọrụ ihe nkiri a họpụtara maka [[:en:Africa_Movie_Academy_Award_for_Best_Actress_in_a_Supporting_Role|Africa Movie Academy Award for Best Actress]] na mmemme nke [[:en:7th_Africa_Movie_Academy_Awards|7th Africa Movie Academy Awards]].
== Ọrụ ==
N’afọ 2017, ọ pụtara na ''[[:en:Isoken|Isoken]]'', ''Bariga Suger'', ''[[:en:Okafor's_Law|Okafor's Law]]'' na fim ndị ọzọ, ma bụrụ onye Pulse kọwara dịka onye kacha eme ihe nkiri n’afọ ahụ. Na mmemme [[:en:2017_Africa_Magic_Viewers_Choice_Awards|2017 Africa Magic Viewers Choice Awards]], a họpụtara ya maka katịgorị nke; nwanyị kachasị mma na fim ntochi.<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/entertainment/movies/motion-pictures-with-chidumga-tina-mba-is-unarguably-the-best-nollywood-actress-of-2017-so-far-id6979936.html|title=Tina Mba is unarguably the best Nollywood actress of 2017, so far|date=12 July 2017|website=Pulse|access-date=11 November 2017}}</ref> N'ajụjụ ọnụ ya na ''[[:en:The_Punch|The Punch]]'', ọ kọwara na ihe mere nkọwapụta ya nke ọma na-ihe nkiri bụ ọrụ site n'ibi omume na iche onwe ya n'ime ya. O kwukwara na ọ ga-amasị ọrụ iji gosipụta ihe nkiri, ma ọ bụrụ na a kwụrụ ya ụgwọ maka ha abụọ.<ref>{{Cite web|url=http://punchng.com/dont-engage-nollywood-politics/|title=I don't engage in Nollywood politics -Tina Mba|date=20 November 2016|website=[[The Punch]]|access-date=11 November 2017}}</ref> Na 2016, o mere fim ''Ufuoma'', ihe nkiri ịhụnanya, nke [[:en:Ikechukwu_Onyeka|Ikechukwu Onyeka]] duziri.<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/entertainment/movies/ufuoma-mike-ezuruonye-peggy-ovire-tina-mba-star-in-new-movie-id5436789.html|title=Mike Ezuruonye, Peggy Ovire, Tina Mba star in new movie|last=Izuzu|date=30 August 2016|website=Pulse|access-date=30 November 2017}}</ref> N’ọnwa Ọktọba 2017, ọ pụtara na ''Omoye'', nke bụ ihe nkiri nkwado megide ndina n'ike.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/tina-mba-stan-nze-others-return-omoye/|title=Tina Mba, Stan Nze, others return in 'Omoye'|date=21 October 2017|website=Vanguard|access-date=11 November 2017}}</ref> Na 2017, ọ rụrụ ọrụ [[:en:Romantic_comedy|fim nke ntọchị]], ''[[:en:Isoken|Isoken]]'' ya na, [[:en:Dakore_Akande|Dakore Akande]] na [[:en:Dakore_Akande|Dakore Akande]]. O mere dịka nne, na-enye nwa ya nwanyị nsogbu ka ọ lụọ di ma ghara ilekwasị anya na ọrụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/entertainment/movies/isoken-funke-akindele-dakore-akande-tina-mba-joseph-benjamin-star-in-new-movie-id5394475.html|title=Funke Akindele, Dakore Akande, Tina Mba, Joseph Benjamin star in new movie|date=18 August 2016|website=Pulse|access-date=30 November 2017}}</ref>
=== Nhọrọ ọrụ fim ===
* ''[[:en:Isoken|Isoken]]''
* ''[[:en:Okafor's_Law|Okafor's Law]]''
* ''[[:en:Make_a_Move_(film)|Make a Move]]''
* ''[[:en:Married_but_Living_Single|Married but Living Single]]''
* ''[[:en:Heroes_and_Zeroes|Heroes and Zeroes]]''
* ''[[:en:Tango_with_Me|Tango with Me]]''
* ''The Tenant''
* ''Beneath Her Veil'' (2015)
* ''Three Wise Men (2016)''
* ''[[:en:Banana_Island_Ghost|Banana Island Ghost]]'' (2017)
* ''[[:en:The_Bridge_(2017_film)|The Bridge (2017 film)]]''
* ''[[:en:Nigerian_Prince_(film)|Nigerian Prince]]'' (2018)
* ''[[:en:The_Set_Up_(2019_film)|The Set Up]]'' (2019)
== Ndụ ya n'ime ==
Mba bụ nwaafọ steeti [[:en:Enugu_State|Enugu]].<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/movie/5226/3/ive-been-battered-broken-tina-mba.html|title=I've been battered & broken------Tina Mba|date=14 July 2009|website=Modern Ghana|access-date=12 November 2017}}</ref> ọ mụrụ ụmụ abụọ.<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2014/10/23/marriage-burden-dont-go-actress-tina-mba/|title=Marriage is a burden, don't go there" – Actress, Tina Mba|last=Orenuga|first=Adenike|date=23 October 2014|website=Dailypost Newspaper|access-date=11 November 2017}}</ref>
== Ebe m si dee ==
{{Reflist}}
== Njikọ dị na mpụga ==
* Tina Mba on IMDb
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Category:Nwaanyị ọrụ ihe nkiri]]
[[Òtù:Category:Onye ọrụ ihe nkiri]]
[[Òtù:Category:Ndị si Enugu steetị]]
0j65imq7ppxyqi44pji39bpqlb6hjqp
Tony Nsofor
0
10077
95426
73448
2022-08-26T05:36:46Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tony Nsofor''' bụ nwaafọ [[Naijiria|Nigerian]] na-ese ihe òsìsè.
== Ngosi ==
Tony Nsofor egosipụtala n'ọtụtụ otu ebe ana eme ihe ngosipụta ihe eserese na [[Naijiria|Naịjirịa]] na mba ofesi. Offọdụ n'ime ha bụ: "6 new painters from ''Nsukka 1997'' " British Council, Enugu, " ''With a human face'' " Pan-African University, Lagos, 2008, " ''Afrika Heritage 2006: The 6 Biennale of the Pan-African circle of Artists'' " <ref>{{Cite web|url=http://www.panafricanartists.org/heritage2006/songs_of_gold/index.htm|title=Archived copy|accessdate=2009-04-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090122155811/http://www.panafricanartists.org/heritage2006/songs_of_gold/index.htm|archivedate=2009-01-22}}</ref> " ''Art of hope''", The Grind Gallery, Los Angeles, 2008, <ref>{{Cite web|url=http://navigationshilfe1.t-online.de/dnserror?url=http://www.nnennaartcollection.com/|title=T-Online Navigationshilfe|accessdate=2018-01-02}}</ref>
== Ndụ Onye ==
Á mụrụ ya na onwa May 1973 na Ọgụta no n'ime steeti Imo na obodo Naịjirịa. .Ọ gụrụ 'Fine and Applied Arts' na Mahadum nke Nigeria, [[Nsukka]] ma gbakwasa ụkwụ na ngalaba akwụkwọ bụ "Painting" na afo 1997. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ na ụlọ akwụkwọ akụkọ Comet otu afọ tupu ọbido ise ihie esere ese. Kemgbe afọ 2008 ọ na-arụ ọrụ nwa mgbe ohere dị dịka onye nkuzi nka na ụlọ akwụkwọ Whitesands,Lagos, Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=http://www.whitesands.org.ng/staff_details.php?stf=1722|title=Whitesands School}}</ref>
== Ihe odide ==
"Nkà - Conceptualism: what is idea ", article in ''234Magazine''
== Njikọ dị na mpụga ==
* [http://jesscastellote.wordpress.com/2008/07/08/tony-nsofor/ Tony Nsofor nke Jess Castellote dere]
* https://web.archive.org/web/20090106045311/http://www.art-in-nigeria.com/glimpse/Nsofor.htm
* https://web.archive.org/web/20110727163100/http://www.panafricanartists.org/heritage2006/songs_of_gold/Tony%20Nsofor/profile.htm%7B%7Bfailed<nowiki> verification/ date= August 2016}}</nowiki>
* http://nsukkaartschool.info/index.php?option=com_rsgallery2&Itemid=58&page=inline&gid=13&limit=1&limitstart=39%5B%5D
== Nrụtụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
i381dnkpomdszlys9aykqx0w4ojfz56
Tobiloba Ajayi
0
10080
95160
84295
2022-08-25T20:28:04Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Toks Olagundoye 2013.jpg|thumb]]
'''Tobiloba Ajayi''' bụ onye [[Naijiria]] ọkàiwu na nkwarụ ikike akwado. Ọ na- arịa ọrịa nke a na-akpọ cerebral palsy . Enyere ya onyinye Mandela Washington Fellowship n'afọ 2016. O nwetara akara ugo mmụta nke iwu mba ụwa na Mahadum Hertfordshire, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] . Nkwado nkwarụ ya gụnyere inye onyinye na Naijiria Vision 2020 n'ihe gbasara nkwarụ na "Iwu nkwarụ nke [[Ȯra Lagos|Lagos]] ". O deela akwụkwọ atọ.
== Mmalite ndu na mmuta ==
Ajayi bu nke ano n’ime umu ise n’ime ezinulo ya. Ndị mụrụ ya achọghị itinye aha ya n'ụlọ akwụkwọ mgbe ọ dị obere n'ihi nkwarụ ya. O nweghị ike ịnọdụ ala, kwụrụ ọtọ ma ọ bụ ije ije. Mmụta ya malitere mgbe ọ dị afọ atọ wee gụchaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị na nke akara mmụta iwu na Naijiria tupu ọ kwaga United Kingdom iji nweta akara ugo mmụta na iwu mba uwa na Mahadum Hertfordshire . <ref>{{Cite web|title=‘There is life after disability’|url=http://thenationonlineng.net/life-disability/|accessdate=17 January 2017}}</ref>
== Ọrụ ==
Ná mmalite nke ọrụ ya ọ rụrụ ọrụ na Mobility Aid and Appliances Research and Development Center. <ref>{{Cite web|title=MAARDEC’s Ms wheelchair contest gives voice to the physically challenged|url=http://www.vanguardngr.com/2010/11/maardecs-ms-wheelchair-contest-gives-voice-to-the-physically-challenged/|publisher=Vanguard|accessdate=17 January 2017}}</ref> O nyere aka na Naijiria Vision 2020 n'ihe gbasara nkwarụ ma bụrụkwa otu ndị otu depụtara "Iwu nkwarụ nke [[Ȯra Lagos|Lagos State]]". <ref>{{Cite web|title=A Nigerian Lawyer With Cerebral Palsy: My Encounter|url=http://www.huffingtonpost.com/freeman-osonuga/a-nigerian-lawyer-with-ce_b_5165257.html|accessdate=17 January 2017}}</ref> Enyere ya onyinye Mandela Washington Fellowship n'afọ 2016. <ref>{{Cite web|title=The Presidential Precinct Announces 2016 Mandela Washington Fellows|url=http://presidentialprecinct.org/2016-mandela-washington-fellows/|accessdate=17 January 2017}}</ref> <ref name="presidential">{{Cite web|title=Tobiloba Ajayi|url=https://presidentialprecinct.org/tobiloba-ajayi/|accessdate=16 November 2019}}</ref> Na Jenụwarị 2017 ọ rụrụ ọrụ na Benola Cerebral Palsy Initiative. Nke Febụwari 2018 ọ Chiri nzukọ a bụ "Let CP Kids Learn", nke na-akwalite mmụta nke ụmụaka Naịjirịa nwere ọrịa cerebral palsy na-enye ndụmọdụ na nkwado nye ndị mụrụ ha. <ref name="dark">{{Cite news|title=Nigerians with disabilities are tired of waiting for an apathetic government|url=https://brightthemag.com/health-nigeria-disability-rights-activism-96aa2cfef5f2|accessdate=11 November 2019}}</ref>
=== Ọrụ ya ===
*{{cite book|title=Inspirations|url=https://books.google.com/books?id=QykItQEACAAJ|date=2013|publisher=CreateSpace Independent Publishing Platform|isbn=978-1-974596-80-5}}
*{{cite book|title=Who's With Me?: The Bible Meets Life-31 Days of Practical Christianity|url=https://books.google.com/books?id=Zjf2rQEACAAJ|date=2015|publisher=Tate Pub & Enterprises Llc|isbn=978-1-63418-386-4}}
*{{cite book|title=Observe to Do: From Rhetoric to Real Faith|url=https://books.google.com/books?id=CogXjwEACAAJ|date=2016|publisher=Tate Publishing & Enterprises, LLC|isbn=978-1-68142-667-9}}
== Ebe m si nwete ==
{{Reflist}}
== Njikọ dị na mpụga ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=l0k_-kbVDNc Tobiloba Ajayi na YouTube]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
drkqamwb4hbh106qfie3lyu97vl0m4o
95161
95160
2022-08-25T20:28:39Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tobiloba Ajayi''' bụ onye [[Naijiria]] ọkàiwu na nkwarụ ikike akwado. Ọ na- arịa ọrịa nke a na-akpọ cerebral palsy . Enyere ya onyinye Mandela Washington Fellowship n'afọ 2016. O nwetara akara ugo mmụta nke iwu mba ụwa na Mahadum Hertfordshire, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] . Nkwado nkwarụ ya gụnyere inye onyinye na Naijiria Vision 2020 n'ihe gbasara nkwarụ na "Iwu nkwarụ nke [[Ȯra Lagos|Lagos]] ". O deela akwụkwọ atọ.
== Mmalite ndu na mmuta ==
Ajayi bu nke ano n’ime umu ise n’ime ezinulo ya. Ndị mụrụ ya achọghị itinye aha ya n'ụlọ akwụkwọ mgbe ọ dị obere n'ihi nkwarụ ya. O nweghị ike ịnọdụ ala, kwụrụ ọtọ ma ọ bụ ije ije. Mmụta ya malitere mgbe ọ dị afọ atọ wee gụchaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị na nke akara mmụta iwu na Naijiria tupu ọ kwaga United Kingdom iji nweta akara ugo mmụta na iwu mba uwa na Mahadum Hertfordshire . <ref>{{Cite web|title=‘There is life after disability’|url=http://thenationonlineng.net/life-disability/|accessdate=17 January 2017}}</ref>
== Ọrụ ==
Ná mmalite nke ọrụ ya ọ rụrụ ọrụ na Mobility Aid and Appliances Research and Development Center. <ref>{{Cite web|title=MAARDEC’s Ms wheelchair contest gives voice to the physically challenged|url=http://www.vanguardngr.com/2010/11/maardecs-ms-wheelchair-contest-gives-voice-to-the-physically-challenged/|publisher=Vanguard|accessdate=17 January 2017}}</ref> O nyere aka na Naijiria Vision 2020 n'ihe gbasara nkwarụ ma bụrụkwa otu ndị otu depụtara "Iwu nkwarụ nke [[Ȯra Lagos|Lagos State]]". <ref>{{Cite web|title=A Nigerian Lawyer With Cerebral Palsy: My Encounter|url=http://www.huffingtonpost.com/freeman-osonuga/a-nigerian-lawyer-with-ce_b_5165257.html|accessdate=17 January 2017}}</ref> Enyere ya onyinye Mandela Washington Fellowship n'afọ 2016. <ref>{{Cite web|title=The Presidential Precinct Announces 2016 Mandela Washington Fellows|url=http://presidentialprecinct.org/2016-mandela-washington-fellows/|accessdate=17 January 2017}}</ref> <ref name="presidential">{{Cite web|title=Tobiloba Ajayi|url=https://presidentialprecinct.org/tobiloba-ajayi/|accessdate=16 November 2019}}</ref> Na Jenụwarị 2017 ọ rụrụ ọrụ na Benola Cerebral Palsy Initiative. Nke Febụwari 2018 ọ Chiri nzukọ a bụ "Let CP Kids Learn", nke na-akwalite mmụta nke ụmụaka Naịjirịa nwere ọrịa cerebral palsy na-enye ndụmọdụ na nkwado nye ndị mụrụ ha. <ref name="dark">{{Cite news|title=Nigerians with disabilities are tired of waiting for an apathetic government|url=https://brightthemag.com/health-nigeria-disability-rights-activism-96aa2cfef5f2|accessdate=11 November 2019}}</ref>
=== Ọrụ ya ===
*{{cite book|title=Inspirations|url=https://books.google.com/books?id=QykItQEACAAJ|date=2013|publisher=CreateSpace Independent Publishing Platform|isbn=978-1-974596-80-5}}
*{{cite book|title=Who's With Me?: The Bible Meets Life-31 Days of Practical Christianity|url=https://books.google.com/books?id=Zjf2rQEACAAJ|date=2015|publisher=Tate Pub & Enterprises Llc|isbn=978-1-63418-386-4}}
*{{cite book|title=Observe to Do: From Rhetoric to Real Faith|url=https://books.google.com/books?id=CogXjwEACAAJ|date=2016|publisher=Tate Publishing & Enterprises, LLC|isbn=978-1-68142-667-9}}
== Ebe m si nwete ==
{{Reflist}}
== Njikọ dị na mpụga ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=l0k_-kbVDNc Tobiloba Ajayi na YouTube]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
a9hvvfgvb2uaymoew31hbnmtw1jiwg8
Tomilayo Adekanye
0
10082
95411
67456
2022-08-26T05:23:23Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tomilayo Adekanye''' bụ onye Profesọ mmuta nke mmekọ aku na ịkọ ugbo akpọọrọ [[:en:Agricultural_Economics|Agricultural Economist]].<ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/201209030705.html|title=Nigeria: Adekanye - An Aristotle and Amazon at 70|last=Akande|first=Adeolu|date=September 2, 2012|website=ThisDay|access-date=October 12, 2017}}</ref> Ọ bụ nwaanyị mbụ prọfesọ na agumakwụkwọ ọ bụla banyere ịkọ-ugbo na Naijiria, na onye mbụ na ''Agricultural economics'' na Afrika.<ref>{{Cite web|url=https://www.oyamag.com.ng/2017/10/02/list-of-first-nigerian-professors-in-various-disciplines/|title=List Of First Nigerian Professors In Various Disciplines|date=October 2, 2017|website=oyamag.com|access-date=October 12, 2017}}</ref> Ọ malitere ọrụ nkụzi mahadum ya dị ka onye ọrụ nke ngalaba na-ahụ maka ọrụ ugbo na Mahadum Obafemi Awolowo (Mahadum Ife mgbe ahụ ) n'afọ 1966 ruo 1975. O mechara gafee na ngalaba Mahadum nke Ibadan dịka Lecturer I na 1975, bụrụ Senior Lecturer na !977, bụrụ Osote Profesọ na 1980 mechara bụrụ Profesọ na 1983. N’etiti afọ 1990 na 1991, ọ bụ kọmishọna maka azumahia nke bụ ''Trade and Investment'' na [[:en:Oyo_State|Oyo State]]. Ọ bụkwa kọmishọna nke ugbo na steeti ahụ n'otu oge.<ref>{{Cite web|url=http://businessnews.com.ng/2013/02/05/southwest-grassroots-business-and-investment-forum-begins-on-wednesday/|title=Southwest Grassroots Business and Investment Forum begins on Wednesday|date=February 5, 2013|website=Business News|access-date=October 12, 2017}}</ref> Ọ lụrụ Bayo Adekanye, onye prọfesọ nke sayensị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onyeisi oche ndị ọchịchị na-achịkwa Mahadum [[:en:Chrisland_University|Chrisland]]<ref>{{Cite web|url=http://www.chrislanduniversity.edu.ng/Site/university-governing-council|title=University Governing Council|date=November 10, 2017|website=chrislanduniversity.edu.ng|access-date=November 10, 2017}}</ref>. Ụlọ ọrụ ndị ya na ha rukọrọ ọrụ gụnyere ECA, ILO, FAO, IFAD, UNDP, UNICEF, UNIFEM na Ford Foundation.<ref name="dc3">{{Cite web|url=http://dawncommission.org/akinkanjuDetail.php?id=167|title=Professor Tomilayo O. Adekanye – The First Female Professor of Agricultural Economics in Africa|website=dawncommission.org|access-date=2019-05-09}}</ref>
Dịka [[:en:Google_Scholar|Google Scholar]] kwụrụ, akwụkwọ o dere ka ewu ewu bụ "Women and Rural Poverty: Some Considerations From Nigeria" nke eji afọ anọ wee dee na 1988. Akwụkwọ a na-elekwasị anya na omụme mmegide ụmụ nwaanyị na-akọ ugbo na [[:en:South_West_(Nigeria)|Southwestern Naijiria]] na-eme ka ha daa n'azụ ndị nwoke n'ihe gbasara mmepe.<ref>{{Cite web|url=https://www.africabib.org/rec.php?RID=059512261|title=Women and Rural Poverty: Some Considerations From Nigeria|date=November 10, 2017|website=africabib.org|access-date=November 10, 2017}}</ref> Ọ na-akuzi nkuzi ugbu a na Mahadum [[:en:Babcock_University|Babcock]]. N’afọ 1984, ọ duziri nyocha mmuta ọzọ gunyere ụmụnwaanyị n’ime agbụrụ ndị bụ isi na Naịjirịa. Ihe nchoputa ya si na nyocha nke aha ya bụ ''Women in agriculture in Nigeria: Problems and policies for development'', bụ na tupu umunwanyi erite uru nile nke oru ugbo, odi nkpa inwe usoro iji dozie okwu banyere ulo akwukwo na iguzosi ike ego.<ref>{{Cite web|url=http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/027753958490013X|title=Women in agriculture in Nigeria: Problems and policies for development|date=November 10, 2017|website=Science Direct|access-date=November 10, 2017}}</ref> O dekwara ọtụtụ akwụkwọ gbasara ọrụ ugbo, dịka: Women in Agriculture in Nigeria (Addis, ECA, 1981), Women in Agriculture (Institute of African Studies, University of Ibadan, 1988), Readings in Agricultural Marketing (Ibadan, Longman, 1988), African Women in Agriculture (Ibadan, CEGGAD, 2004), na ihe dịka mbipụta iri asaa na ise (75) ọzọ ọ nyere dị ka isi akwụkwọ, akwụkwọ dị iche iche, monographs na akụkọ gọọmentị.<ref name="dc2">{{Cite web|url=http://dawncommission.org/akinkanjuDetail.php?id=167|title=Professor Tomilayo O. Adekanye – The First Female Professor of Agricultural Economics in Africa|website=dawncommission.org|access-date=2019-05-09}}</ref>
== Ebe m si dee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị si Oyo Steetị]]
[[Òtù:Ndị amụrụ n'afọ 1942]]
[[Òtù:Ndị gụrụ akwukwo na OAU]]
9cwivqwctp454zhrb4lgrfxv4hkfrxa
Tony Payne
0
10102
95427
72663
2022-08-26T05:37:54Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Thomas Anthony Payne''' (amụrụ na 10 Eprel 1955 na [[:en:Owensboro,_Kentucky|Owensboro, Kentucky]]) bụ onye [[Amerikạ|Amerika]] lara ezumike nká na-eme egwurewgu nke a akpọrọ [[:en:Darts|darts]]. A makwaara ya nke ọma maka ibipụta otu edemede na ''Bulls Eye News'' magazin ama ama nke akpọrọ "Thermonuclear Cricket".
== Ọrụ ==
Payne gbara ụgbọro asaa na-asọmpi nke [[:en:BDO_World_Darts_Championship|BDO World Darts Championships]], mana ọ bụ naanị otu egwuregwu ka ọ meriri na 1991, ebe o meriri [[:en:Chris_Johns_(darts_player)|Chris Johns]], [[:en:Phil_Taylor_(darts_player)|Phil Taylor]] mechara merie ya n'agba nke abụọ. Na mpụta ya ndị ọzọ niile, e meriri ya na agba nke mbụ n'aka [[:en:Eric_Bristow|Eric Bristow]] (1987), [[:en:Cliff_Lazarenko|Cliff Lazarenko]] (1988) na [[:en:Bob_Taylor_(darts_player)|Bob Taylor]] (1994). Payne, ya na Davy Richardson na Steve West, bụ otu n'ime ndị egwuregwu atọ tufuru egwuregwu ise mbụ ha na asọmpi mba uwa.
N'agbanyeghị ndekọ ya na asọmpi nke mba ụwa adịghị mma, Payne mere nke ọfụma na egwuregwu BDO ndị ọzọ, rute na nke ikpeazụ na 1985 WDF World Cup ebe ọ meriri Bristow ma rute ọkara nke ikpeazụ nke 1985 [[:en:Winmau_World_Masters|Winmau World Masters]] ebe [[:en:Ray_Farrell|Ray Farrell]] nke [[:en:Northern_Ireland|Northern Ireland]] meriri ya. Otu n'ihe kachasị mma e jiri mara Payne bụ mmeri o meriri Steve Brown maka asọmpi nke ha zọrọ na 1990 nke bụ ''Lucky Lights Challenge of Champions.''
Na July 1994, Payne gafere nkewa nke egwuregwu darting ọ bụ otu n'ime ndị Amerika iri na otu a kpọrọ ka ha sonye na asọmpi nke [[:en:Professional_Darts_Corporation|PDC]][[:en:World_Matchplay_(darts)|World Matchplay]]. Onye otu Amerịka Paul Lim meriri ya na nke mbụ ya. Mgbe nke ahụ gasịrị, Payne lara ezumike nká, na-ekpebi ịnwe oge ka ya na ezinụlọ ya na ugbo ọhụrụ ahụ. Agbanyeghị na 2003, Payne laghachiri egwuregwu ahụ wee tozuo maka [[:en:Las_Vegas_Desert_Classic|Las Vegas Desert Classic]], onye egwuregwu Amerika mbụ tozuru etozu mgbe a na-ele ya na telivishọn, ebe ọ tufuru egwuregwu mbụ ya na aka [[:en:Steve_Beaton|Steve Beaton]] mana merie [[:en:Ronnie_Baxter|Ronnie Baxter]] 8-1 nke nyere ya a ezigbo ohere itozu maka agba ọzọ. Ma, Beaton gara n’ihu merie Baxter ma merie otu ha. Payne sonyere na-egwuregwu [[:en:2004_PDC_World_Darts_Championship|2004 PDC World Darts Championship]] na 2004 mana ọ [[:en:Steve_Maish|Steve Maish]] meriri ya na agba nke mbụ.
== Nsonaazụ Asọmpi mba ụwa ==
=== BDO ===
* 1986: 1st Round (lost to [[:en:Vic_Hubbard|Vic Hubbard]] 1–3) (sets)
* 1987: 1st Round (lost to [[:en:Eric_Bristow|Eric Bristow]] 0–3)
* 1988: 1st Round (lost to [[:en:Cliff_Lazarenko|Cliff Lazarenko]] 1–3)
* 1989: 1st Round (lost to [[:en:Lars_Erik_Karlsson|Lars Erik Karlsson]] 2–3)
* 1990: 1st Round (lost to [[:en:Dennis_Hickling|Dennis Hickling]] 1–3)
* 1991: 2nd Round (lost to [[:en:Phil_Taylor_(darts_player)|Phil Taylor]] 0–3)
* 1994: 1st Round (lost to [[:en:Bob_Taylor_(darts_player)|Bob Taylor]] 0–3)
=== PDC ===
* 2004: Agba nke mbụ (nke [[:en:Steve_Maish|Steve Maish]] 0–3)
== Njikọ dị na mpụga ==
* [http://www.dartsdatabase.co.uk/PlayerDetails.aspx?playerKey=1856 Profile and stats on Darts Database]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afo 1955]]
[[Òtù:Category:Ndi Britain]]
[[Òtù:Category:Nwaanyị egwuregwu]]
pi6itibg6jm4u3ngolerurygs8fgrxi
Toun Okewale Sonaiya
0
10107
95446
67494
2022-08-26T05:57:15Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Toun Okewale Sonaiya''' bụ onye mgbasa ozi redio na Naijiria. Ọ guzọbe [[:en:WFM_91.7|WFM 91.7]], redio mbụ maka ụmụ nwaanyị na [[Naijiria]].<ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/toun-okewale-sonaiya-set-to-launch-first-women-radio-station/|title=Toun Okewale-Sonaiya Set to Launch First Women Radio Station|last=Alfred|first=Kayode|date=19 September 2015|work=The Nation|access-date=11 October 2016|via=}}</ref> Sonaiya bụ onye isi ọrụ [[:en:Chief_executive_officer|(CEO)]] na WFM 91.7.<ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/wfm-91-7-makes-its-debut-in-lagos/|title=WFM 91.7 Makes its Debut in Lagos|last=|first=|date=23 December 2015|work=The Nation|access-date=11 October 2016|via=}}</ref>
== Ọrụ ==
Sonaiya rụrụ ọrụ na [[:en:Ogun_State_Broadcasting_Corporation|Ogun State Broadcasting Corporation]], [[:en:Raypower_100.5_FM_Abuja|Ray Power]] na [[:en:Capital_XTRA|Choice FM]].<ref name=":03">{{Cite news|url=http://www.nigerianwatch.com/news/7157-nigerias-first-ever-womens-radio-station-wfm-to-start-test-transmissions-on-october-1|title=Nigeria's First Ever Women's Radio Station WFM to Start Test Transmissions on October 1|last=|first=|date=|work=Nigerian Watch|access-date=11 October 2016|via=}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ na Housing for Women<ref name=":02">{{Cite news|url=http://www.nigerianwatch.com/news/7157-nigerias-first-ever-womens-radio-station-wfm-to-start-test-transmissions-on-october-1|title=Nigeria's First Ever Women's Radio Station WFM to Start Test Transmissions on October 1|last=|first=|date=|work=Nigerian Watch|access-date=11 October 2016|via=}}</ref> ma bụrụ onye isi oche na St. Ives Communications.<ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201511160169.html|title=Nigeria: WFM 91.7 Has No Competitor - Broadcast Expert|last=|first=|date=15 November 2015|work=All Africa|access-date=11 October 2016|via=}}</ref>
== Ebe m si dee ==
{{Reflist}}
== Njikọ dị na mpụga ==
* [http://www.wfm917.com/ WFM 91.7]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Category:Ndị Yoruba]]
[[Òtù:Category:Nwaanyị oji ego achọọ ego]]
[[Òtù:Category:Onye ọrụ mgbasa ozi]]
gzonfk4hi5g4eypy3r95ctfhkqctqe3
Tosyn Bucknor
0
10132
95444
67546
2022-08-26T05:55:01Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Oluwatosin Bucknor''' (amụrụ na 15 August 1981 ma nwụọ na 19 Novemba 2018), nke a maara dịka '''Tosyn Bucknor''', bụ onye mgbasa ozi na Naijiria, onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta ọtụtụ ihe na nzukọ ndị mmadu na intaneetị.<ref>{{Cite news|url=http://zikoko.com/people/what-you-didnt-know-about-tosyn-bucknor/|title=11 Things We Are Almost Certain You Didn't Know About OAP, Tosyn Bucknor {{!}} Zikoko!|date=2015-09-06|work=Zikoko!|access-date=2017-03-09|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/celebrities/tosyn-bucknor-i-was-born-in-a-taxi-reveals-oap-id3661141.html|title=Tosyn Bucknor: "I was born in a taxi" reveals OAP|last=Tayo|first=Ayomide O.|access-date=2017-12-22|language=en-US}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Bucknor na ezniulo. Sola Bucknor na Mazi [[:en:Segun_Bucknor|Segun Bucknor]], onye na-eti egwu, n’ime ugbo ala na 15 August.<ref>{{Cite news|url=https://entertainment.naij.com/423673-i-was-born-in-a-taxi-tosyn-bucknor-reveals.html|title=I Was Born In A Taxi - Top Radio Girl, Tosyn Bucknor Reveals|last=Odunayo|first=Adams|work=Naij.com - Nigeria news.|access-date=2017-03-09|language=en-US}}</ref> Ọ bụ nwanne nwanyị [[:en:Funke_Bucknor-Obruthe|Funke Bucknor]] onye isi oche nke Zapphaire Events. Tosyn gara ụlọ akwụkwọ Fountain Nursery na Primary School, Queens' College, Yaba, [[:en:University_of_Lagos|Mahadum Lagos]] (LLB) na Nigerian Law School, Lagos Campus (BL). O mere [[:en:National_Youth_Service_Corps|National Youth Service Corps]] ya na [[:en:Port_Harcourt|Port Harcourt]], o kpebiri ịkụzi Literature na asụsụ bekee na [[:en:Archdeacon_Crowther_Memorial_Girls'_School|Archdeacon Crowther Memorial Girls' School]], [[:en:Elelenwo|Elelenwo]] .
== Redio ==
Bucknor bido ọrụ redio ya na Tee-A na Eko89.7fm ma mesịa rụọ obere na Cool 96.9fm ebe ọ nọrọ kwado mmemme redio nke Fun Hour Show on Saturdays na-eshị Satọde. Malite na ọrụ NYSC ya na 2009, Bucknor bụ onye na-ekwu na redio n'ụtụtụ na Top Radio90.9fm. Ọ bụ naanị ya bụ nwanyị na-ahụ maka redio n'ụtụtụ.
O meriri ma a họpụtara ya maka ọtụtụ onyinye nsọpụrụ gụnyere Future Awards, ELOY Awards, Best of Nollywood awards na ndị ọzọ.
== Egwu ==
Bucknor bụ onye na-ede ma na-eti egwu na onye nwere otu record egwu ('Pop Rock Soul and Jara').
Ejirila abụ ya abụọ dịka egwu ihe nkiri bụ "Ireti" ma ọ nwere olile anya na a ga-eji ndị ọzọ maka ọrụ igwe onyonyo na ihe nkiri, ma ndị ọzọ na-eti egwu.
Bucknor dere, bụrụ abụ, dekọọ ma gụọ egwu dịka CON.tra.diction.
Dị ka onye na-ede egwu ma na-eti egwu, ya na ọtụtụ ndị egwu rụkọrọ ọrụ gunyere Skales, Rooftop MCs na Eva, ma ndị na-emepụta egwu dị ka Sess, Tintin, Coldflames, Dj Klem, Knighthouse, Micworx na Cobhams.
== Ndụ ya niime ==
Tosyn lụrụ enyi ya nwoke si France bụ Aurélien Boyer na 15 nke ọnwa Novemba , 2015 na Landmark Events Center, Oniru. Ya na [[:en:Lamide_Akintobi|Lamide Akintobi]] na [[:en:Kemi_Lala_Akindoju|Lala Akindoju]] bụ ezigbo enyi.<ref>{{cite web|last1=Omoyeni|first1=Tolu|title=Lamide Akintobi, Lala Akindoju and Tosyn Bucknor celebrate friendship with Bland2Glam’s Holiday Collection|url=http://theseptemberstandard.com/lamide-akintobi-lala-akindoju-tosyn-bucknor-celebrate-friendship-bland2glams-holiday-collection/|website=The September Standard|accessdate=20 November 2018}}</ref>
== Ọnwụ ==
Di ya, Aurelien Boyer hụrụ Tosyn ebe ọ nwụrụ anwụ mgbe ọ lọtara ọrụ na 19 Nọvemba 2018<ref>{{Cite news|url=https://www.okayng.com/oap-tosyn-bucknor-dies-at-age-37/|title=OAP Tosyn Bucknor Dies at Age 37|last=Farouk|first=Mohammed|work=OkayNG.com.|access-date=2018-11-18|language=en-US}}</ref>. Nwanne ya nwanyị, Funke Bucknor Obruthe kwuru site n'akara instagram ya na Tosyn nwụrụ maka nsogbu ọrịa bụ [[:en:Sickle_cell_disease|sickle cell]] nke<ref>{{cite news|last1=Okonofua|first1=Odion, E.|title=Tosyn Bucknor died due to sickle cell complications" - Funke Bucknor|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/tosyn-bucknor-died-due-to-sickle-cell-complications-sister-id9122164.html|accessdate=21 November 2018|publisher=Pulse Nigeria|date=20 November 2018}}</ref> di ya na-arụ site na mgbe ọ ka bụ nwata.<ref>{{cite news|URL=https://guardian.ng/life/update-tosyn-bucknor-died-of-sickle-cell-complications/|title=Tosyn Bucknor Died Of Sickle Cell Complications|publisher=The Guardian|date=November 20, 2018|author=Akunwake Akinyiade}}</ref>
== Telivishọn ==
Bucknor kwadoro 'Tosyns Buzz Live' na Pulse TV na Fraịde ọ bụla. Ihe ọrụ nkiri ya gụnyere:
* Co-host 3Live Chicks (a TV and YouTube show)
* Television Correspondent for EbonyLife Television
* Guest judge on Naija Sings Season 1
* Guest judge on Project Fame West Africa Season 5
* Judge on Boost Freestyle Reality Show Season 2
* Mentor on Project Fame West Africa Season 2
* Mentor on Project Fame West Africa Season 5
* Judge on God's Kids Great Talent, City Of David, Redeemed Christian Church of God. 2012
* Judge on Greensprings Pastoral Centre Talent Show (PC's Got Talent), Greensprings School, Lekki. 2012
* Plays "Osa" on TINSEL, an MNET soap opera
* Plays 'Jola' on 'Plus 234', a television drama series.
== Nsọpụrụ ederede ==
Bucknor nyere aka na ọtụtụ weebụsaịtị, tinyere blọọgụ nke ya, ma dee maka telivishọn.
Ihe odide ya gụnyere:
* Series writer, '5ve' television series
* Series writer, 'Apprentice Africa'
* Series writer, 'Xtraconnect Gameshow'
* Columnist for the Guardian on Sundays for the column, 'Strictly for the Young'
* Columnist for Wedding Planner Magazine
* Columnist for Exquisite Magazine
* Series writer and Content Producer, 'Nigeria's Got Talent' Season 1
* Columnist for www.thenetng.net (tosyns ten 10s)
* Series contributor, "My Mum and I"
* Series contributor, "Citi Sistas"
* Series contributor, "About to Wed"
* Writer Amstel Malta Box Office (seasons 2 to 5) and Voice Over narrator for Season 5
* Website writer for Gulder Ultimate Search Season 3
=== Ekele ndi ozo gunyere ===
* Performed at Naijazz, Laff and Jamz, Swe Hip hop Valentine, Muson Jazz Festival, Trip City and Friends, My Groovy Valentine, Wax Lyrical, Inspiration Fm Family Festival, Fashion Show at Rehab, One Soul's Album Launch, Music For Soul at Ember Creek, Koffi's Green Zone at Unilag, ONE MIC NAIJA August edition (Aug 28th)
* Worked with artists and producers like the Rooftop MCs, Plumbline, Tintin, Ese Peters, Tee-Y Mix, Cobhams, Dj Klem, Coldflames, Eva, Sista Soul
* Contributed a verse to the voter's awareness song organised by '1 Thumb'- CON.tra.diction did a cameo of ‘Sorry Song’ on Plumbline's video "Dead Presidents"
* Featured on Micworx Music E-mixes mixtape alongside Darey, Asa, Goldie and others
== Nsọpụrụ na onyinye ==
* Nhọpụta, Women in Media Awards 2009
* Nhọpụta, Exquisite Lady of the Year Award 2009, 2010, 2011
* Nhọpụta Future Awards, Best Use of Goodwill 2009
* Nhọpụta , Dynamix Awards, Radio Personality of the Year 2009, 2011
* Nhọpụta , Future Awards, On Air Personality of the Year, Radio 2010
* Nhọpụta , FAB Awards, On Air Personality, Radio 2011,2012
* Nhọpụta , Dynamix Awards Best Radio Personality 2011
* Nhọpụta , OAP of the Year, SCREAM Awards 2016
* Nhọpụta , Most Fashionable On Air Personality, Lagos Fashion Awards 2016
* Onye mmeri, Best of Nollywood Awards, Radio Host of the Year
* Onye mmeri, Tweet Rave Awards, Most Innovative Tweets
* Onye mmeri, Jeans 4 Genes II, Best charity/cause related event at Nigerian Events Award
* Onye mmeri, Nigerian Broadcasters Awards: Most Popular Radio Presenter
* Nhọpụta, Tosyn was nominated at the NMVA Awards 2010 in the Best Rock Video category
* Tosyn banyere na-otu ndi Humanitarian Hall of Fame by Charity Lounge, Lagos for her 'Act of Kindness' 2012
== Ebe m si dee ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Category:Ndị gụrụ akwụkwọ na Mahadum Lagos]]
[[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 1981]]
[[Òtù:Category:Onye n'eti egwu Yoruba]]
[[Òtù:Ndị nwuru n'afọ 2018]]
onm7idnpm8eitj4kfjse3tf8qf2hfzk
Toyin Abraham
0
10164
95454
71672
2022-08-26T06:03:11Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Toyin Abraham Ajeyemi''' <ref>{{Cite news|title=Nollywood Star, Aimakhu Now To Be Called Toyin Abraham|url=https://www.channelstv.com/2016/12/29/nollywood-star-aimakhu-now-to-be-called-toyin-abraham/|accessdate=30 December 2016|work=Channels Television|publisher=Channels TV|date=29 December 2016}}</ref> (amụrụ '''Olutoyin Aimakhu''' ) bụ onye omere na onye na-eme ihe nkiri na Naijiria . <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/11/07/toyin-aimakhu-we-havent-done-our-traditional-and-white-wedding-because-there-is-no-money/|title=Toyin Aimakhu: We haven't done our Traditional and White Wedding Because There is no Money|author=Desola Ade-Unuigbe|work=BellaNaija|date=7 November 2014|accessdate=20 February 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdayvibes.com/2015/01/god-will-mend-our-happiness-toyin.html?m=0|title=Welcome to ThisDayVibes|author=Classic Peter|work=thisdayvibes.com|accessdate=20 February 2015}}</ref>
[[File:Toyin Abraham at AMVCA 2020.jpg|thumb|Toyin Abraham at AMVCA 2020]]
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Olutoyin Aimakhu na Auchi, obodo dị na [[Ȯra Edo|steeti Edo]] na ndịda Naijiria. Mana ọ nọrọ n'oge ndụ ya na [[Ibadan]], isi obodo [[Ȯra Ọyọ|Oyo State]] na ndịda ọdịda anyanwụ Nigeria. Ọ gara ụlọ akwụkwọ St Anne Ibadan maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya . <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/01/toyin-aimakhu-husband-reconcile-after-rumoured-marriage-crash/|title=Toyin Abraham, husband reconcile after rumoured marriage crash|work=Vanguard News|date=26 January 2015|accessdate=20 February 2015}}</ref> Ọ gara Osun State Polytechnic Iree site n'afọ 2005 ruo 2007, ebe ọ nwetara Diploma ya Pre- National Diploma, na Diploma National. O nwetara asambodo Higher National Diploma na Marketing n'Ibadan Polytechnic . <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/encounter/no-regret-dating-a-junior-colleague-toyin-Abraham/|title=No regret dating a junior actor –Toyin Abraham|work=The Punch – Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=20 February 2015}}</ref> Toyin Aimakhu Abraham emela ihe nkiri n'ọtụtụ ihe nkiri wee mee ihe nkiri na nso nso a kpọrọ Black Val. <ref>{{Cite web|title="Black Val" Toyin Abraham, Iyabo Ojo, Dayo Amusa, Desmond Elliott attend premiere|url=http://pulse.ng/movies/black-val-toyin-Abraham-iyabo-ojo-dayo-amusa-desmond-elliott-attend-premiere-id4689072.html|work=Pulse.ng|date=15 February 2016|publisher=Chidumga Izuzu|accessdate=16 February 2016}}</ref>
== Ọrụ ==
Toyin Abraham malitere ime ihe n'afọ 2003, mgbe onye na-eme ihe nkiri Naijiria bụ [[Bukky Wright]] bịara n'Ibadan ịse ihe nkiri <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2015/02/14/find-out-the-red-hot-gift-toyin-aimakhu-received-from-hubby-adeniyi-williams/|title=Find Out the Red Hot Gift Toyin Aimakhu received from hubby Adeniyi Williams for Valentine's Day!|work=BellaNaija|date=14 February 2015|accessdate=20 February 2015}}</ref> Toyin Abraham emeela, duzie ya ma mee ihe nkiri n'ọtụtụ ihe nkiri Naijiria kemgbe ọtụtụ afọ, gụnyere Alani Baba Labake na Ebimi ni. <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/showbizfliar/135427/|title=Archived copy|accessdate=20 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150220032108/http://www.thisdaylive.com/articles/showbizfliar/135427/|archivedate=20 February 2015}}</ref> N'oge 2013 Best of Nollywood Awards, Toyin Abraham ahọpụtara maka onye na-akwado ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri Yoruba aha ya bụ ''Ebimi ni'', n'akụkụ Joke Muyiwa, onye a họpụtara maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri Yoruba aha ya bụ Ayitale . <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2013/09/dayo-amusa-tops-bon-awards-nominees-list-with-11-nods/|title=Dayo Amusa tops BON Awards nominees' list – Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|author=Editor|work=Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|accessdate=20 February 2015}}</ref> Dabere n'ọrụ ime ihe nkiri, ndị ndọrọndọrọ ọchịchị kpọkukwara Toyin ka o meere ha mkpọsa. N'otu n'ime mmemme maka ntuli aka ịzọ ọkwa onyeisiala Nigeria Goodluck Jonathan na 2015, onye omere ahụ kwuru na ọ dị njikere ịnwụ maka Peoples Democratic Party (PDP) <ref>{{Cite news|url=http://niyitabiti.net/2015/03/i-am-ready-to-die-for-pdp-toyin-aimakhu/|title=I am ready to die for PDP-Toyin Aimakhu|date=2 March 2015|work=Gistmaster|accessdate=3 January 2018}}</ref> nke Jonathan na-azọ ọkwa ya. Mana o mechara pụta rịọ ndị na-akwado ya mgbaghara maka okwu ahụ wee dụọ ndị Naijiria ọdụ ka ha ghara ịwụfu ọbara ha maka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọ bụla. <ref>{{Cite web|title=Nollywood Actress Toyin Aimakhu Reacts To Buhari's Victory – Pulse TV News|url=https://www.youtube.com/watch?v=-1ngAwwUanc|work=Pulse TV News|publisher=Jason|accessdate=2 April 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://encomium.ng/please-dont-mention-my-name-with-any-man-again-toyin-aimakhu-pleads/|title=Please, don't mention my name with any man again – Tinimash Entertainment|work=Encomium.|accessdate=28 April 2016}}</ref> Martini Animashaun onye isi ụlọ ọrụ Tinimash Entertainment mepụtara ma jikwaa ihe ngosi eziokwu ya akpọrọ (KUWTA) 'Keeping up with Toyin Aimakhu' . <ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/tinimash-boss-animashaun-martini-opens-up-on-career/|title=Tinimash boss Animashaun Martini opens up on career|work=The Nation|accessdate=4 November 2020}}</ref>
Toyin Abraham eduzila ma wepụta ọtụtụ ihe nkiri gụnyere ihe nkiri Nollywood na-ewu ewu, Fate of Alakada . <ref>{{Cite web|url=https://peterokereke.com/celebrity-news/toyin-abraham-and-hubby-kolawole-show-off-new-luxury-mansion-as-they-move-in-photos/|title=Toyin Abraham And Hubby,Kolawole Show Off New Luxury Mansion As They Move In|work=Peter Okereke News|accessdate=3 November 2020}}</ref>
== Ndụ onwe ==
N'afọ 2013, Toyin lụrụ Adeniyi Johnson, onye na-eme ihe nkiri Nollywood. <ref>{{Cite web|title=Toyin Abraham Biography: Age, Early Life, Education, Marriage, Career, Awards & Nominations, Controversy, Net Worth|url=https://naijalebrity.com/top-of-the/toyin-abraham/toyin-abraham-biography-age-early-life-education-marriage-career-awards-nominations-controversy-net-worth?content|accessdate=9 July 2021|work=NAIJAlebrity|language=en}}</ref> Ma, alụmdi na nwunye ahụ dịruru afọ abụọ. Emechaa, na Julaị 2019, ya na Kolawole Ajeyemi, onye na-eme ihe nkiri na-emekọrịta ihe omenala, ha nabatakwara nwa mbụ ha n'August 2019.
Ọ gbanwere aha ya site na Toyin Aimakhu ka ọ bụrụ Toyin Abraham na 2016. Dị ka ya si kwuo, mgbanwe ahụ bụ mkpebi ezinụlọ ya. Ihe omume ntụrụndụ ya gụnyere ịgụ egwú, ịgba egwú, na isi nri. <ref>{{Cite web|title=Toyin Abraham Biography: Age, Early Life, Education, Marriage, Career, Awards & Nominations, Controversy, Net Worth|url=https://naijalebrity.com/top-of-the/toyin-abraham/toyin-abraham-biography-age-early-life-education-marriage-career-awards-nominations-controversy-net-worth?content|accessdate=9 July 2021|work=NAIJAlebrity|language=en}}</ref>
==Ihe nkiri ==
*''The Therapist'' (2021)<ref>{{cite web|date=2 September 2020|title=Toyin Abraham, Rita Dominic return to set for The Therapist|url=https://thenationonlineng.net/toyin-abraham-rita-dominic-return-to-set-for-the-therapist/|access-date=6 April 2021|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics}}</ref>
*''Prophetess (film)'' (2021)
*''Fate of Alakada'' (2020)
*''[[Dear Affy]]'' (2020)
*''Small Chops'' (2020)
*''Elevator Baby'' (2019)
*''Don't Get Mad, Get Even'' (2019)
*''Made in Heaven'' (2019)
* ''Two Weeks in Lagos'' (2019)
*The Millions (film)''
*''Kasanova'' (2019)
*''Bling Lagosians'' (2019)
*''Nimbe'' (2019)
*''Diamonds In The Sky'' (2019)
*''[[The Ghost and the Tout]]'' (2018)
*''Seven anf Half Dates'' (2018)
*''Disguise'' (2018)
*''What just happened'' (2018)
*''[[Alakada Reloaded]]'' (2017)
*''Esohe'' (2017)
*''Hakkunde'' (2017)
*''Mentally'' (2017)
*''Tatu'' (2017)
*''London Fever'' (2017)
*''[[Wives on Strike]]: The Revolution'' (2017)
*''Celebrity Marriage'' (2017) featuring [[Tonto Dikeh]], [[Felix Ugo Omokhodion]] and [[Jackie Appiah]]
*''Okafor's Law'' (2016)
*''What Makes you Tick'' (2016)
*''Love is in the Hair'' (2016)
*''Alani Baba labake'' (2013)
*''Ebi mi ni'' (2013)
*''Alakada'' (2013)
*''Sola Fe Pami''
*''Shadow Parties'' (2020)
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Ihe nrite
! Otu
! Ọrụ
! Nsonaazụ
! Nsidee
|-
| rowspan="2" | 2017
| Ememme ihe nkiri mba ụwa nke kọntinent ise
| Ihe nkiri ihe nkiri kacha akwado onye na-eme ihe nkiri
| ''Hakkunde''
|{{Won}}
| <ref>{{Cite web|title=Toyin Abraham|url=https://www.imdb.com/name/nm9735854/awards|accessdate=10 October 2020|work=IMDb}}</ref>
|-
| Ihe nrite Nollywood kacha mma
| Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma - bekee
| ''Tatu''
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title="Black Val" Toyin Abraham, Iyabo Ojo, Dayo Amusa, Desmond Elliott attend premiere|url=http://pulse.ng/movies/black-val-toyin-Abraham-iyabo-ojo-dayo-amusa-desmond-elliott-attend-premiere-id4689072.html|work=Pulse.ng|date=15 February 2016|publisher=Chidumga Izuzu|accessdate=16 February 2016}}</ref>
|-
| rowspan="4" | 2020
| rowspan="3" | Nhọrọ nke ndị na-ekiri Africa Magic View
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri
| ''Elevator Baby''
| {{Won}}
| rowspan="3" | <ref name=":0">{{Cite web|date=14 March 2020|title=AMVCA 2020: Full list of winners|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/amvca-2020-live-updates-full-list-of-winners/dye9rx9|accessdate=10 October 2020|work=Pulse Nigeria}}</ref>
|-
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri
| ''Na-eme ndị Lagos''
| {{Nom}}
|-
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri
| ''Kasanov''
|{{Nom}}
|-
| Ihe nrite Nollywood kacha mma
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ ndu – bekee
| ''Elevator Baby''
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2 December 2020|title=2020 BON: Here are 5 nominees for 'Best Kiss' category|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/429108-2020-bon-here-are-5-nominees-for-best-kiss-category.html|accessdate=11 October 2021|language=en-GB}}</ref>
|-
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta ndị na-emepụta ihe nkiri Naijiria
* Ndepụta ndị Yoruba
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{IMDb name|2791239}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qmm7xvf5lij0phop3q3n8wryc1nnd2w
95455
95454
2022-08-26T06:03:35Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Toyin Abraham Ajeyemi''' <ref>{{Cite news|title=Nollywood Star, Aimakhu Now To Be Called Toyin Abraham|url=https://www.channelstv.com/2016/12/29/nollywood-star-aimakhu-now-to-be-called-toyin-abraham/|accessdate=30 December 2016|work=Channels Television|publisher=Channels TV|date=29 December 2016}}</ref> (amụrụ '''Olutoyin Aimakhu''' ) bụ onye omere na onye na-eme ihe nkiri na Naijiria . <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/11/07/toyin-aimakhu-we-havent-done-our-traditional-and-white-wedding-because-there-is-no-money/|title=Toyin Aimakhu: We haven't done our Traditional and White Wedding Because There is no Money|author=Desola Ade-Unuigbe|work=BellaNaija|date=7 November 2014|accessdate=20 February 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdayvibes.com/2015/01/god-will-mend-our-happiness-toyin.html?m=0|title=Welcome to ThisDayVibes|author=Classic Peter|work=thisdayvibes.com|accessdate=20 February 2015}}</ref>
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Olutoyin Aimakhu na Auchi, obodo dị na [[Ȯra Edo|steeti Edo]] na ndịda Naijiria. Mana ọ nọrọ n'oge ndụ ya na [[Ibadan]], isi obodo [[Ȯra Ọyọ|Oyo State]] na ndịda ọdịda anyanwụ Nigeria. Ọ gara ụlọ akwụkwọ St Anne Ibadan maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya . <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/01/toyin-aimakhu-husband-reconcile-after-rumoured-marriage-crash/|title=Toyin Abraham, husband reconcile after rumoured marriage crash|work=Vanguard News|date=26 January 2015|accessdate=20 February 2015}}</ref> Ọ gara Osun State Polytechnic Iree site n'afọ 2005 ruo 2007, ebe ọ nwetara Diploma ya Pre- National Diploma, na Diploma National. O nwetara asambodo Higher National Diploma na Marketing n'Ibadan Polytechnic . <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/encounter/no-regret-dating-a-junior-colleague-toyin-Abraham/|title=No regret dating a junior actor –Toyin Abraham|work=The Punch – Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=20 February 2015}}</ref> Toyin Aimakhu Abraham emela ihe nkiri n'ọtụtụ ihe nkiri wee mee ihe nkiri na nso nso a kpọrọ Black Val. <ref>{{Cite web|title="Black Val" Toyin Abraham, Iyabo Ojo, Dayo Amusa, Desmond Elliott attend premiere|url=http://pulse.ng/movies/black-val-toyin-Abraham-iyabo-ojo-dayo-amusa-desmond-elliott-attend-premiere-id4689072.html|work=Pulse.ng|date=15 February 2016|publisher=Chidumga Izuzu|accessdate=16 February 2016}}</ref>
== Ọrụ ==
Toyin Abraham malitere ime ihe n'afọ 2003, mgbe onye na-eme ihe nkiri Naijiria bụ [[Bukky Wright]] bịara n'Ibadan ịse ihe nkiri <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2015/02/14/find-out-the-red-hot-gift-toyin-aimakhu-received-from-hubby-adeniyi-williams/|title=Find Out the Red Hot Gift Toyin Aimakhu received from hubby Adeniyi Williams for Valentine's Day!|work=BellaNaija|date=14 February 2015|accessdate=20 February 2015}}</ref> Toyin Abraham emeela, duzie ya ma mee ihe nkiri n'ọtụtụ ihe nkiri Naijiria kemgbe ọtụtụ afọ, gụnyere Alani Baba Labake na Ebimi ni. <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/showbizfliar/135427/|title=Archived copy|accessdate=20 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150220032108/http://www.thisdaylive.com/articles/showbizfliar/135427/|archivedate=20 February 2015}}</ref> N'oge 2013 Best of Nollywood Awards, Toyin Abraham ahọpụtara maka onye na-akwado ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri Yoruba aha ya bụ ''Ebimi ni'', n'akụkụ Joke Muyiwa, onye a họpụtara maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri Yoruba aha ya bụ Ayitale . <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2013/09/dayo-amusa-tops-bon-awards-nominees-list-with-11-nods/|title=Dayo Amusa tops BON Awards nominees' list – Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|author=Editor|work=Nigerian Entertainment Today – Nigeria's Number 1 Entertainment Daily|accessdate=20 February 2015}}</ref> Dabere n'ọrụ ime ihe nkiri, ndị ndọrọndọrọ ọchịchị kpọkukwara Toyin ka o meere ha mkpọsa. N'otu n'ime mmemme maka ntuli aka ịzọ ọkwa onyeisiala Nigeria Goodluck Jonathan na 2015, onye omere ahụ kwuru na ọ dị njikere ịnwụ maka Peoples Democratic Party (PDP) <ref>{{Cite news|url=http://niyitabiti.net/2015/03/i-am-ready-to-die-for-pdp-toyin-aimakhu/|title=I am ready to die for PDP-Toyin Aimakhu|date=2 March 2015|work=Gistmaster|accessdate=3 January 2018}}</ref> nke Jonathan na-azọ ọkwa ya. Mana o mechara pụta rịọ ndị na-akwado ya mgbaghara maka okwu ahụ wee dụọ ndị Naijiria ọdụ ka ha ghara ịwụfu ọbara ha maka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọ bụla. <ref>{{Cite web|title=Nollywood Actress Toyin Aimakhu Reacts To Buhari's Victory – Pulse TV News|url=https://www.youtube.com/watch?v=-1ngAwwUanc|work=Pulse TV News|publisher=Jason|accessdate=2 April 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://encomium.ng/please-dont-mention-my-name-with-any-man-again-toyin-aimakhu-pleads/|title=Please, don't mention my name with any man again – Tinimash Entertainment|work=Encomium.|accessdate=28 April 2016}}</ref> Martini Animashaun onye isi ụlọ ọrụ Tinimash Entertainment mepụtara ma jikwaa ihe ngosi eziokwu ya akpọrọ (KUWTA) 'Keeping up with Toyin Aimakhu' . <ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/tinimash-boss-animashaun-martini-opens-up-on-career/|title=Tinimash boss Animashaun Martini opens up on career|work=The Nation|accessdate=4 November 2020}}</ref>
Toyin Abraham eduzila ma wepụta ọtụtụ ihe nkiri gụnyere ihe nkiri Nollywood na-ewu ewu, Fate of Alakada . <ref>{{Cite web|url=https://peterokereke.com/celebrity-news/toyin-abraham-and-hubby-kolawole-show-off-new-luxury-mansion-as-they-move-in-photos/|title=Toyin Abraham And Hubby,Kolawole Show Off New Luxury Mansion As They Move In|work=Peter Okereke News|accessdate=3 November 2020}}</ref>
== Ndụ onwe ==
N'afọ 2013, Toyin lụrụ Adeniyi Johnson, onye na-eme ihe nkiri Nollywood. <ref>{{Cite web|title=Toyin Abraham Biography: Age, Early Life, Education, Marriage, Career, Awards & Nominations, Controversy, Net Worth|url=https://naijalebrity.com/top-of-the/toyin-abraham/toyin-abraham-biography-age-early-life-education-marriage-career-awards-nominations-controversy-net-worth?content|accessdate=9 July 2021|work=NAIJAlebrity|language=en}}</ref> Ma, alụmdi na nwunye ahụ dịruru afọ abụọ. Emechaa, na Julaị 2019, ya na Kolawole Ajeyemi, onye na-eme ihe nkiri na-emekọrịta ihe omenala, ha nabatakwara nwa mbụ ha n'August 2019.
Ọ gbanwere aha ya site na Toyin Aimakhu ka ọ bụrụ Toyin Abraham na 2016. Dị ka ya si kwuo, mgbanwe ahụ bụ mkpebi ezinụlọ ya. Ihe omume ntụrụndụ ya gụnyere ịgụ egwú, ịgba egwú, na isi nri. <ref>{{Cite web|title=Toyin Abraham Biography: Age, Early Life, Education, Marriage, Career, Awards & Nominations, Controversy, Net Worth|url=https://naijalebrity.com/top-of-the/toyin-abraham/toyin-abraham-biography-age-early-life-education-marriage-career-awards-nominations-controversy-net-worth?content|accessdate=9 July 2021|work=NAIJAlebrity|language=en}}</ref>
==Ihe nkiri ==
*''The Therapist'' (2021)<ref>{{cite web|date=2 September 2020|title=Toyin Abraham, Rita Dominic return to set for The Therapist|url=https://thenationonlineng.net/toyin-abraham-rita-dominic-return-to-set-for-the-therapist/|access-date=6 April 2021|website=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics}}</ref>
*''Prophetess (film)'' (2021)
*''Fate of Alakada'' (2020)
*''[[Dear Affy]]'' (2020)
*''Small Chops'' (2020)
*''Elevator Baby'' (2019)
*''Don't Get Mad, Get Even'' (2019)
*''Made in Heaven'' (2019)
* ''Two Weeks in Lagos'' (2019)
*The Millions (film)''
*''Kasanova'' (2019)
*''Bling Lagosians'' (2019)
*''Nimbe'' (2019)
*''Diamonds In The Sky'' (2019)
*''[[The Ghost and the Tout]]'' (2018)
*''Seven anf Half Dates'' (2018)
*''Disguise'' (2018)
*''What just happened'' (2018)
*''[[Alakada Reloaded]]'' (2017)
*''Esohe'' (2017)
*''Hakkunde'' (2017)
*''Mentally'' (2017)
*''Tatu'' (2017)
*''London Fever'' (2017)
*''[[Wives on Strike]]: The Revolution'' (2017)
*''Celebrity Marriage'' (2017) featuring [[Tonto Dikeh]], [[Felix Ugo Omokhodion]] and [[Jackie Appiah]]
*''Okafor's Law'' (2016)
*''What Makes you Tick'' (2016)
*''Love is in the Hair'' (2016)
*''Alani Baba labake'' (2013)
*''Ebi mi ni'' (2013)
*''Alakada'' (2013)
*''Sola Fe Pami''
*''Shadow Parties'' (2020)
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Ihe nrite
! Otu
! Ọrụ
! Nsonaazụ
! Nsidee
|-
| rowspan="2" | 2017
| Ememme ihe nkiri mba ụwa nke kọntinent ise
| Ihe nkiri ihe nkiri kacha akwado onye na-eme ihe nkiri
| ''Hakkunde''
|{{Won}}
| <ref>{{Cite web|title=Toyin Abraham|url=https://www.imdb.com/name/nm9735854/awards|accessdate=10 October 2020|work=IMDb}}</ref>
|-
| Ihe nrite Nollywood kacha mma
| Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma - bekee
| ''Tatu''
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title="Black Val" Toyin Abraham, Iyabo Ojo, Dayo Amusa, Desmond Elliott attend premiere|url=http://pulse.ng/movies/black-val-toyin-Abraham-iyabo-ojo-dayo-amusa-desmond-elliott-attend-premiere-id4689072.html|work=Pulse.ng|date=15 February 2016|publisher=Chidumga Izuzu|accessdate=16 February 2016}}</ref>
|-
| rowspan="4" | 2020
| rowspan="3" | Nhọrọ nke ndị na-ekiri Africa Magic View
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri
| ''Elevator Baby''
| {{Won}}
| rowspan="3" | <ref name=":0">{{Cite web|date=14 March 2020|title=AMVCA 2020: Full list of winners|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/amvca-2020-live-updates-full-list-of-winners/dye9rx9|accessdate=10 October 2020|work=Pulse Nigeria}}</ref>
|-
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri
| ''Na-eme ndị Lagos''
| {{Nom}}
|-
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri
| ''Kasanov''
|{{Nom}}
|-
| Ihe nrite Nollywood kacha mma
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ ndu – bekee
| ''Elevator Baby''
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2 December 2020|title=2020 BON: Here are 5 nominees for 'Best Kiss' category|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/429108-2020-bon-here-are-5-nominees-for-best-kiss-category.html|accessdate=11 October 2021|language=en-GB}}</ref>
|-
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta ndị na-emepụta ihe nkiri Naijiria
* Ndepụta ndị Yoruba
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{IMDb name|2791239}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
feybozqtkwr037bw6trs7hbh761szul
Toyin Raji
0
10226
95457
67762
2022-08-26T06:05:27Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Toyin Enitan Raji''' (amụrụ n’ihe dị ka n’afọ 1972) bụ nwaafọ [[Naijiria]] nke meriri okpueze Kachasị Nwaanyị na Naịjirịa <ref>{{cite news|author=Nollywood reporter|url=http://www.nollywoodmagazine.com/2013/07/beauty-of-the-day-former-beauty-queen-toyin-raji.html|title=Beauty of the day: Former beauty queen, Toyin Raji|publisher=Nollywood Magazine|date=July 17, 2013|accessdate= 9 April 2014}}</ref> ma nọchitere obodo ya na Miss Universe n'afọ 1995 Miss World . A zụlitere ya na [[Lagos]].<ref name=hearts>{{cite web|website =Heartminders|url=http://heartmindersng.com/2013/10/motherhood-has-been-pure-perfection-for/|title=Motherhood has been pure perfection for me –Toyin Raji|date=October 14, 2013|location =Nigeria|accessdate=November 14, 2016}}</ref>
== Miss universe 1995 ==
Dị ka onye nnọchi anya gọvụmentị nke [[Naijiria]] na Miss Universe 1995 ihe ngosi, na-agbasa site na Windhoek, [[Namibia]] na Mee 12, n'afọ 1995, Raji tinyere 11th n'ogologo asọmpi mbido, 7th na nyocha mbụ na nke iri na abụọ na igwu mmiri, na-efu efu ọkara ikpeazụ na narị ise nke otu isi.
Augustine Masilela nke South Africa mere ịkpe na 10th ebe, ịgọnahụ Raji ohere nke ịghọ Naijiri mbụ Miss Universe ọkara finalist. Ka o sina dị, Raji natara Ọchịchị Congeniality, tozuru oke site na ndi ya na ya zọrọ .
== Miss World 1995 ==
Ọnwa ole na ole ka e mesịrị, Raji sonyere na asọmpi Miss World 1995, nke emere na Sun City, [[South Africa]] na Nọvemba 18, afọ 1995, bụ ebe ndị ọzọ na-asọmpi votu ya ọzọ dị ka onye kachasị mma, na-enweta akara ngosi Miss Personality<ref>{{Cite web|title=Nigeria's Toyin Raji|url=http://www.missosology.org/miss-universe/featured-article-miss-universe/10078-nigerias-toyin-raji/}}</ref> Asusu, Otú ọ dị, ghọrọ achagharị mgbe ndi ọchichi [[South Africa]] nyere Raji nsogbu ka oji sepu aka maka esemokwu enwere na ndọrọndọrọ ọchichi onye isiala bụ [[Sani Abacha]] maka nkpebi owere igbu Mmadụ itoolụ mebiri iwu.
== Ndụ onwe ==
Mgbe ọ pụtara na ọtụtụ ihe nkiri Nollywood, Raji nwere nwa nwanyị wee hapụ mba ahụ biri na [[Texas]], ebe ọ gụsịrị agụmakwụkwọ ma rụọ ọrụ na IT.<ref>[http://sunnewsonline.com/new/style/motherhood-has-been-pure-perfection-for-me-toyin-raji/ Motherhood has been pure perfection for me –Toyin Raji] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20131009213105/http://sunnewsonline.com/new/style/motherhood-has-been-pure-perfection-for-me-toyin-raji/ |date=2013-10-09 }}</ref>
== Ebe m si nwete ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
nm72jby9krei55y69j6gpmz24yomezy
Lil Kesh
0
10230
95371
80671
2022-08-26T00:24:25Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Sc.png|thumb|Mgbe Lil Kesh nwetara ihe nrite]]
{{Infobox musical artist|name=Lil Kesh|death_date=|associated_acts={{flat list|
*[[Olamide]]
*[[Iyanya]]
*[[Phyno]]
*[[Davido]]
*[[Cynthia Morgan]]
*[[Wale (rapper)|Wale]]
*[[Patoranking]]
*[[Chidinma]]
*[[Naira Marley]]
*Viktoh
*[[Mayorkun]]
*[[DJ Xclusive]]}}|label={{flatlist|
*[[YBNL Nation|YBNL]]
*YAGI}}|years_active=2012–present|instrument=Vocals|occupation={{hlist|Rapper|singer|songwriter}}|genre={{flat list|
*[[Afro pop music|Afropop]]
*[[Hip hop music|Hip hop]]}}|death_place=|origin=|background=solo_singer|birth_place=[[Bariga]], [[Lagos State]], Nigeria|birth_date={{birth date and age|1995|3|14}}|alias=|birth_name=Keshinro Ololade|caption=|alt=|image_size=|image=Lil Kesh sings.png|website=}}
Lil Kesh
Nkọwa Ndụ
Aha Keshinro Ololade
Amụrụ Machị 14, 1995 (afọ 25)
Bariga, Legọọsụ Steeti, Naịjirịa
Nkenụụdị
Afuropọpụ
Hipụ họpụ
Aka ọrụ
Rapa
otii egwu
odee egwu
Ngwa egwu Olu
Afọ ọ nọ ọrụ 2012–ugbua
Lebeelụ
YBNL
YAGI
Ndị egwu
Olamide
Iyanya
Phyno
Davido
Cynthia Morgan
Wale
Patoranking
Chidinma
Naira Marley
Viktoh
Mayorkun
DJ Xclusive
'''Keshinro Ololade''' (amụrụ ya na Machị 14, 1995), onye ama ama dịka '''Lil Kesh''', bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu, rapa na onye na-ede egwu. O biliri ka amara ya ama mgbe otichara "Shoki". <ref>{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/173847-kiss-daniel-slyde-lil-kesh-others-rule-2015.html|title=Kiss Daniel, Slyde, Lil Kesh others to rule 2015|accessdate=29 October 2015}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.informationng.com/2015/02/must-watch-amber-rose-dances-to-lil-keshs-shoki-at-dbanjs-concert.html|title=MUST WATCH! AMBER ROSE Dances To Lil Kesh’s ‘SHOKI’ At D’banj’s Concert|accessdate=28 October 2015}}</ref> A mụrụ Lil Kesh ma tolite na Bariga, nke dị na [[Ȯra Lagos|Legọọsụ Steeti]] . Oru ya n'egwu malitere na 2012 mgbe ya na ndi otu ibe ya gụrụ rapụ na Bariga. O wepụtara egwu, otu nke mechara wee wuo na mahadum dị na Naịjirịa. Na 2015, a họpụtara ya maka Ọkacha ọhụrụ Aktị na 2015 Naịjirịa Entertainment Awọdụ . Dị ka onye na-edekọ ndekọ na-esonyere YBNL Nation, Lil Kesh eguzobewo ihe ndekọ nke ya YAGI Records (ihe nnọchianya maka "Young And Getting It") ndị na-achịkwa ya bụ "Massive Management". <ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/buzz/lil-kesh-olamide-sets-standard-with-new-business-structure-id4966509.html|title=Lil Kesh:Olamide sets standard with new business structure|accessdate=27 April 2016}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://entertainment.naij.com/1122445-lil-kesh-joins-a-management-company.html|title=Lil Kesh joins a new management company|accessdate=22 September 2017}}</ref>
== Nkà Egwu ==
Ụdị egwu nke Lil Kesh yiri nke Olamide, onye na-akụ egwu ma na-abụ abụ n'asụsụ obodo ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.36ng.com.ng/2015/03/17/why-ybnls-lil-kesh-is-hinted-as-olamides-heir-presumptive/|title=Why YBNL’s Lil Kesh Is Hinted as Olamide’s Heir Presumptive|work=tooXclusive|last=Lala|first=Emmanuel|date=17 March 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/09/i-am-not-doing-hip-hop-for-those-that-understand-english-alone-lil-kesh/|title=I am not doing Hip-Hop for those that understand English alone -Lil Kesh|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]|last=Ajose|first=Kehinde|date=12 September 2015}}</ref> Agbanyeghị, a katọrọ ya maka ikwu okwu rere ure na maka enweghị ike ịchọta nguzozi ziri ezi na egwu abụ ya. <ref>{{Cite news|url=http://leadership.ng/entertainment/467460/matters-arising-lil-keshs-depreciating-lyrics|title=Matters Arising: Lil Kesh’s Depreciating Lyrics|work=Leadership Newspaper|last=Alawode|first=Abisola|date=16 October 2015}}</ref> Na mkparịtaụka ya na ''Naij'', o kwuru, "ha bụ otu egwu ọ bụghị abọm, ama m ụdị ahịa m na-eduzi abụ m, esi m n'okporo ámá, ama m ihe ndị si n'okporo ámá chọrọ ige ... ha kwesiri ichere maka egwu m nke ana-atubata na njedebe nke afo. Enwere m ezigbo egwu. ” <ref>{{Cite news|url=https://www.naij.com/551245-use-dirty-words-songs-ybnl-act.html|title=Lil Kesh Explains Why He Embraces Vulgar Lyrics In His Music|work=[[Naij]]|date=16 September 2015}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Lil Kesh bi ugbu a na obodo Lekki . Ọ bụ onye mmụta asụsụ dị iche iche na Mahadum Legọọsụ tupu ọ kwụsị akwụkwọ iji lekwasị anya na egwu. <ref>{{Cite web|url=http://www.evatese.com/2015/07/29/10-amazing-things-to-know-about-lil-kesh/|title=10 AMAZING THINGS TO KNOW ABOUT LIL KESH|publisher=Evatese|date=29 July 2015}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Studiyo abọm ===
{| class="wikitable"
!Afọ
! Aha
! Nkọwa abọm
|-
| 2016
| ''YAGI''
|
* Weputara: Machị 17, 2016
* Label: Mba YBNL
* Atsdị: Nbudata dijitalụ
|}
=== Otu ndi ahoro ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha
!Abọm
|-
| rowspan="3" |2014
|"Lyrically"
|''Y.A.G.I''
|-
|"Shoki"
| rowspan="4" |Non-album single
|-
|"Shoki (Remix)" <span style="font-size:85%; ">(gụnyere Olamide & Davido)</span>
|-
| rowspan="4" |2015
|"Shoki (Female Version)" <span style="font-size:85%; ">(gụnyere [[Cynthia Morgan]], [[Chidinma]], Eva Alordiah)</span>
|-
|"Gbese"
|-
|"Efejoku"
| rowspan="3" |''Y.A.G.I''
|-
|"Is It Because I Love You?" <span style="font-size:85%; ">(gụnyere [[Patoranking]])</span>
|-
| rowspan="2" |2016
|"Ibile"
|-
|"Bend Down Select"
| rowspan="4" |Non-album single
|-
|2018
|"Again O"
|-
|2018
|"Flenjor"<span style="font-size:85%; ">(gụnyere Duncan Mighty)</span>
|-
|2019
|"Undertaker"<ref>{{Cite web|title=Audio: Lil Kesh Releases "Undertaker"|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/02/19/audio-lil-kesh-releases-undertaker/|date=19 February 2019}}</ref>
|-
|2020
|"All The Way"<ref>{{Cite web|title=Audio: Lil Kesh Releases "All The Way"|url=https://www.pulsedigi.com/lil-kesh-all-the-way|date=24 September 2020}}</ref>
|-
|}
== Onyinye na nhoputa ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Emume onyinye
! Nrite
! Nsonaazụ
|-
| rowspan="4" | 2015
| Onyinye Ntụrụndụ 2015 Nigeria
| Ọhụrụ kachasị mma ile anya |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://www.thenet.ng/2015/06/full-list-of-nominees-for-nigerian-entertainment-awards-2015/|title=Full list of nominees for Nigerian Entertainment Awards 2015|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|last=Hassan|first=Sanusi|date=12 June 2015|access-date=29 October 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20170615131402/http://www.thenet.ng/2015/06/full-list-of-nominees-for-nigerian-entertainment-awards-2015/|archive-date=15 June 2017|url-status=dead}}</ref>
|-
| Onyinye Nhọrọ nke umuaka nke Naijiria
| Onyinye Celebrity - Abụ nke Afọ (Shoki) |{{won}}<ref>{{cite web|title=2015 Nigerian Teen Choice Awards|url=http://www.ntcawards.org/ntca-2015-nominees/|website=Nigerian Teen Choice Awards|access-date=27 January 2018}}</ref>
|-
| Obodo Ndị Ntụrụndụ Obodo
| Abụ a na-ewu ewu nke Afọ (Shoki) |{{won}}<ref>{{cite web|last1=Amodeni|first1=Adunni|title=Mercy Aigbe, Don Jazzy, Olamide, Others Win Big At City People Awards 2015|url=https://entertainment.naija.ng/521854-mercy-aigbe-don-jazzy-olamide-and-others-wins-big-at-city-people-awards-2015.html#521854|website=Naija|access-date=27 January 2018|date=18 August 2015}}</ref>
|-
| Onyinye Egwu Mtv Base
| Popular Song nke Afọ (Shoki remix featuring Olamide & Davido ) |{{nom}}
|-
| 2016
| The Headies 2015
| Na-esote gosiri |{{nom}}<ref>{{cite news|url=http://www.pulse.ng/buzz/headies-2015-profiling-the-nominees-of-the-next-rated-category-id4215641.html|title=Profiling the nominees of the Next Rated category|work=Pulse Nigeria|last=Akan|first=Joey|date=30 September 2015|access-date=29 October 2015}}</ref>
|}
== Nsidee ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qaindqpw6bkokyxb43ihbtx2f7zzuig
Waconzy
0
10233
95095
84280
2022-08-25T15:19:41Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox musical artist|name=Waconzy|birth_place=[[Port Harcourt]], [[Rivers State]], Nigeria|associated_acts=[[2face Idibia]], [[Duncan Mighty]], [[Flavour N'abania]], [[Timaya]], [[Kcee (musician)|Kcee]], [[Iyanya]]|label=Dv8 Media|years_active=2008–present|instrument=|occupation=[[Singing|Singer]], [[songwriter]], [[record producer]], [[Philanthropy|philanthropist]]|genre=[[Afro pop music]], [[Pop music|pop]], [[Rhythm and blues|R&B]], [[hip hop music]], [[Soul music|soul]], [[reggae]]|death_place=|death_date=<!-- {{death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (death date 1st) -->|origin=[[Umuahia]], [[Abia State]], [[Nigeria]]|birth_date={{birth date and age|1983|08|10}}<ref name="Biography of Waconzy">{{cite web|title=Biography of Waconzy|url=http://waconzy.com/biography/|publisher=Waconzy|accessdate=}}</ref>|image=Waconzy.jpg|alias=|native_name_lang=|native_name=|birth_name=Obinna Kelvin Anyanwu|background=solo_singer|caption=|alt=|landscape=<!-- yes, if wide image, otherwise leave blank -->|image_size=220px|website={{URL|www.waconzy.com}}}}
Waconzy
[[Usòrò:Waconzy.jpg|thumb|Waconzy]]
Nkọwa Onwe
Aha Obinna Kelvin Anyanwụ
Amụrụ Ọgụstụ 10, 1983 (afọ 37)
Port Harcourt, Rivers Steeti, Naịjirịa
Ebe osi Ụmụahụa, Abịa Steeti, Naịjirịa
Nkenụụdị Afuro pọpụ muziki, pọpụ, R&B, hipụ họpụ muziki, egwu mmụọ, regee
Aka ọrụ Odee egwu, Otii egwu, mmepụta ndekọ egwu, Onyere ụmụ ogbenye aka.
Afọ ọ nọ ọrụ 2008–ugbua
Lebeelụ Dv8 Media
Ndị egwu 2face Idibia, Duncan Mighty, Flavour N'abania, Timaya, Kcee, Iyanya
Website www.waconzy.com
'''Obinna Kelvin Anyanwụ''' (amụrụ ya na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], [[Ȯra Rivers|Rivers Steeti]], [[Naijiria|Naịjirịa]] ), nke amara aha ya bụ '''Waconzy''', bụ onye na-agụ egwu, onye na-edee egwu, onye na-edekọ egwu na onye na-enyere ndị mmadụ aka nwere mgbọrọgwụ ezinụlọ na [[Umuahia|Ụmụahịa]], Abịa Steeti. Ọ bụ onye guzobere Dv8 Media na ntọala Waconzy. O bilitere n’ọkwa n’afọ 2010 site n’ egwu ya bụ “I Celebrate” nke pụtara na abọ''m " I Celebrate''. Abọm ya nke abụọ Money ''Back Guarantee'' pụtara na 2013. Ọ bịanyere aka na Dv8 Media ugbu a.
== Ndụ mbido, Ọganihu Otu Egwu ya na Ọrụ Egwu ==
=== Ndụ mbido ===
A mụrụ Waconzy na 10 nke Ọgụstụ 1983 na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], nna na nne bụ ndị Port Harcourt ebe o tolitere. Waconzy gụsịrị akwụkwọ praịmarị na Sekọndịrị na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] . Na 1998, Waconzy dere egwu mbụ mgbe ọ ka nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndịrị <ref>{{Cite web|title=Early life Story of Waconzy|url=http://www.jango.com/music/Waconzy/_full_bio|publisher=Jango|accessdate=}}</ref> Waconzy wepụtara egwu mbụ azụmahịa ya n'afọ 2000, Waconzy banyere n'ime [[Federal University of Technology Owerri|"Federal University of Technology Owerri]]" ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na 2005 na asambodo nke teknọlọjị na Prọjektị Manejimentị . Mgbe Waconzy mechara ọrụ NYSC ya na 2006, Waconzy sonyeere [[Njikwa ọrụ|Prọjektị Manejimentị]] na Amerịka ebe a enyere ya asambodo [[Njikwa ọrụ|Prọjektị Manejimentị]] (PMP) na 2008, o guzobere ụlọ ọrụ ya Dv8 Media. <ref>{{Cite web|title=Early life Story of Waconzy|url=http://waconzy.com/biography/|publisher=Waconzy|accessdate=}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Waconzy ‘buys over Dv8 media with $100,000|url=http://thenet.ng/2012/04/waconzy-buys-over-dv8-media-with-100000/|publisher=The Net|accessdate=}}</ref>
=== Egwu ya pụtara ihe ===
== "I Celebrate" ==
Na 2008 Waconzy wepụtara egwu "I Celebrate ". vidio egwu a bụ [[Clarence Peters]] nke CAPital Dream Pictures na lagos Nigeria. Na 2011 mepụtara ya, Waconzy na Duncan Mighty rụkọtara egwu nke "I Celebrate".
== Mbupute abọm: "I Celebrate" ==
Ọ wepụtara abọm izizi ya "I Celebrate" na 2010. Ndị kachasị egwu na abọm ahụ gụnyere "i Celebrate", "too much money", "wedding day" na "Chuku Chuku". <ref>{{Cite web|title=Waconzy Biography|url=http://songzfactory.com/artists/waconzy/|publisher=SongzFactory|accessdate=}}</ref>
=== Ọrụ (2008 - 2015) ===
N'isochi abọm izizi ya, Waconzy wepụtara ''Money Back Guarantee'' na 2013 bụ nke gosipụtara egwu dịka "Amosu", "Club on fire" na "Sweet like tombo". Na 2015, o wepụtara egwu ''Waconzy'' nke gụnyere egwu dịka "Na God", "Balling like waconzy (Ekpoh)" na "Ogbono".
Waconzy emela onyinye ọrụ ebere na Naịjirịa <ref name="Pulse Nigeria">{{Cite web|url=http://pulse.ng/gist/touching-singer-waconzy-feeds-1000-lagos-beggars-less-privileged-on-his-birthday-id2516405.html|title=Touching! Singer Waconzy Feeds 1000 Lagos Beggars & Less Privileged On His Birthday|publisher=Joey Akan|accessdate=13 August 2013}}</ref> nyere ndị ọrụsị karịrị otu puku nri<ref name="Pulse Nigeria">{{Cite web|url=http://pulse.ng/gist/touching-singer-waconzy-feeds-1000-lagos-beggars-less-privileged-on-his-birthday-id2516405.html |title=Touching! Singer Waconzy Feeds 1000 Lagos Beggars & Less Privileged On His Birthday |publisher=Joey Akan |accessdate=13 August 2013}}</ref> ma bido nkwusa ozi Waconzy vesọsụ iba nke bụ isi iji na-alụ ọgụ ndụ nke ọrịa ịba Afrịka ma nata Awọdụ nke WMI Film Festival na Hollywood, [[California]] . <ref name="Tori">{{Cite web|url=http://www.tori.ng/news/7608/waconzy-receives-humanitarian-award-at-wmi-film-fe.html|title=Waconzy Receives Humanitarian Award at WMI Film Festival in Hollywood (Photos)|publisher=Odinaka|accessdate=}}</ref>
Waconzy na ndịa Banky W. (Jagolova), Faze (Champion), Duncan Mighty (I Celebrate remisi), [[Naeto C]] (Hallelujah Remisi), Eziokwu Hurts (Club on fire remisi)arụkọtara ọnụ
== Njegharị ụwa na ọrụ ama ama ama ==
=== Njegharị ụwa ===
"Hottest Naija Boy Alive Tour" ( Njegharị Europe) na 2014<ref>{{Cite web|title=Waconzy kicks off his Hottest Naija Boy Alive Europe Tour|url=http://www.tatafonaija.com/2014/03/photos-waconzy-kicks-off-his-hottest-naija-boy-alive-europe-tour/|publisher=Tatafo Naija|accessdate=20 March 2014}}</ref> bụ ebe ọ hụrụ Sean Combs<ref>{{Cite web|title=Waconzy Pictured With P. Diddy On His American Tour, View Photo|url=http://onobello.com/waconzy-pictured-p-diddy-american-tour-view-photo/|publisher=Ono Bello|accessdate=20 October 2014}}</ref>
=== Ọrụ ndị ama ama ===
* MTN on the Power of Ten Concert (2011)<ref>{{Cite web|title=MTN POWER OF 10 CONCERT|url=http://jaguda.com/2011/09/17/mtn-power-of-10-concert-dr-sid-naeto-c-9ice-others-thrill-fans-in-makurdi-enugu/|publisher=Jaguda|accessdate=17 September 2011}}</ref>
* Calabar Carnival (2013)<ref>{{Cite web|title=Calabar Festival 2013|url=http://www.calabarblog.com/calabar-festival-2013-full-festiva/|publisher=TheVoice|accessdate=}}</ref>
* Caribbean African American Awards (2013)<ref>{{Cite web|title=Waconzy’s Performance At The Caribbean African American 2013|url=http://waconzy.com/caanawards2013/|publisher=Waconzy|accessdate=}}</ref><ref>{{Cite web|title=Waconzy’s Performance At The Caribbean African American 2013|url=http://spellsmusic.net/video-waconzys-performance-at-the-caribbean-african-american-nations-caan-music-awards-2013/|publisher=Spells Music|accessdate=}}</ref>
* MTN Loud In Naija Tour (2013)<ref>{{Cite web|title=Waconzy Kills The Show at The MTN Loud in Naija Tour Ibadan|url=http://citynews.ng/waconzy-kills-the-show-at-the-mtn-loud-in-naija-tour-ibadan/|publisher=City News|accessdate=}}</ref><ref name="Naija">{{Cite web|title=Ibadan Youths Laud MTN For A Great Show As Loud in Naija Concert Begins|url=https://www.naij.com/51937.html|publisher=Naija|accessdate=}}</ref>
* Hennessey Artistry Tour (2013)<ref>{{Cite web|title=Hennessy Artistry Supporting Acts|url=http://www.thefastbabe.com/2013/08/video-hennessy-artistry-supporting-acts.html|publisher=The Fast Babe|accessdate=}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== otu egwu ===
* "Ikebe super"
* "I Celebrate"
* "Hallelujah"
* "Jangolova"<br /><br /><small>(gụnyere Banky W.</small><small>)</small>
* "Fine Fine Girl"
* "Jogodo"
* "Club on Fire"
* "Oh No (I CRY)"
* "Amosu"
* "Sweet Like Tombo"<br /><br /><small>(gụnyere Chimaga)</small>
* "Club on Fire (Remisi)"<br /><br /><small>(gụnyere Truth Hurts)</small>
* "My Money Dey Talk"<br /><br /><small>(gụnyere Chimaga)</small>
* "Champion"<br /><br /><small>(gụnyere Faze)</small>
* "Ekpoh"
* "Ogbono"
* "Na God"
* "Am Sorry"
* "Amosu (Remisi)"<br /><br /><small>(gụnyere Rhage, Heyden Adama & Shadow Boxxer)</small>
* "Pitakwa"
* "Nothing Last Forever"
* "Let Me Love you"
* "Apple Of My Eyes"
=== Abọm ===
* ''I Celebrate'' (2010)
* ''Money Back Guarantee'' (2013)
* ''Waconzy: Greatest Hits'' (2015)
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! width="250" | Emume onyinye
! width="450" | Nkọwa onyinye (s)
! width="75" | Nsonaazụ
|-
| 2009
| Awards Glitz
| Abụ nke Afọ ( '''Ikebe Super''' ) |{{won}}
|-
| rowspan="4" | 2010
| rowspan="4" | Odudu Onyinye <ref>{{Cite web|title=Winners & Nominee’s of Odudu (PH Music) Awards..|url=http://phcitymusic.com/blog/2010/12/02/winners-nominees-of-odudu-ph-music-awards/|publisher=PHCityMusic|accessdate=2 December 2010}}</ref>
| Otii egwu nke Afọ ( '''Onwe Ya''' ) |{{won}}
|-
| Egwu nke afọ ( I Celebrate) |{{Won}}
|-
| Naija Ọbanụ (Nwoke) |{{Won}}
|-
| Mmekọrịta kacha mma (' ''ft.'' ''Ibz, Drill, Big Mouth - Too much Money'''<nowiki/>'<nowiki/>''''' ) |{{Won}}
|-
| 2011
| Ọganihu NigerDelta
| Vidiyo nke Afọ ( I Celebrate) |{{Won}}
|-
| 2012
| Obodo Ndị Ntụrụndụ Obodo
| Ọkachasị eti egwu Raggae / Dancehall ( '''I Celebrate''' )|{{Nom}}
|-
| rowspan="2" | 2013
| Bulie mbipụta Awards
| Otii egwu amaala kacha mma n'afọ ( '''Amosu''' ) |{{Won}}
|-
| F.A.C.E Awọdụ
| Otii egwu Ozurumba nke afọ{ '''Onwe Ya''' } |{{Nom}}
|-
| 2014
| Onyinye mgbasa ozi ọhụrụ
| Ojiji kacha mma nke Social Media NGO ( '''ntọala Waconzy's Silver spoon''' )|{{Nom}}<ref>{{cite web|title=Full Winners List at 2014 New Media Broad Awards|url=http://jaguda.com/2014/03/13/full-winners-list-2014-new-media-broad-awards/|publisher=Bob Alash|accessdate=13 March 2014}}</ref>
|-
| rowspan="3" | 2015
| rowspan="3" | NIGER DELTA Ọganihu Awọdụ <ref>{{Cite web|title=LIST OF NOMINEES FOR 6TH NIGER DELTA ADVANCEMENT AWARDS (NDAA) 2015 RELEASED|url=http://www.juvenis.bunox.net/list-of-nominees-for-6th-niger-delta-advancement-awards-ndaa-2015/|publisher=Juvenis|accessdate=}}</ref>
| Onye na-eduzi ihe nkiri kachasị mma ( '''MEX''' maka '''Amosu''' )
| Na-echere
|-
| Ihe nkiri nke afọ ( '''Amosu''' )
| Na-echere
|-
| NIGER DELTA Artist nke afọ ( '''onwe ya''' )
| Na-echere
|}
=== Enyere Awọdụ ===
Na 2013 na afọ isii "Annual World Music na Independent Film Festival Hollywood USA", onye na-eme ihe nkiri na Naịjirịa, Anyanwụ Obinna Kelvin nke a maara nke ọma dịka '''Waconzy. E nyere''' ya ugwu nke ihe onyinye maka ọgụ megide ịba na Afrịka site na mgbasa ozi ya 'Waconzy Versus Malaria Zero Tolerance' , bụ nke a nabatara ma kwụọ ụgwọ. <ref>{{Cite web|title=Waconzy wins Humanitarian Award in Hollywood|url=http://www.recordafrica.com/waconzy-award-malaria/|publisher=Record Africa|accessdate=28 August 2015}}</ref>
== Hụ kwa ==
* Ndepụta ndị egwu Naịjirịa
* Ndepụta ndị mmadụ si Port Harcourt
== Nsidee ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pnca5s2izaq5wfvwbaomgi2kkat6dgb
Tony Tetuila
0
10248
95428
67794
2022-08-26T05:38:59Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Anthony Olanrewaju Awotoye''', onye amara nke ọma dika '''Tony Tetuila''', bụ onye egwu Afuro hipụ họpụ si [[Naijiria|Naịjirịa]] . Aha ya, Olanrewaju, pụtara " ''Akụ m na-aba ụba'' ". N'oge gara aga, o so otu [[The Remedies]] (tinyere [[Eedris Abdulkareem]] na Eddy Montana ), ọ kewaa na otu ahụ na-eme nke ọma dịka onye egwu nọrọ onwe ya. <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/wizkid-sued-for-n30-million-by-tony-tetuila/}}</ref> A maara ya nke ọma maka egwu ya 'My Car'. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/throwbackthursday-remember-my-car-by-tony-tetuila/52ywhtp}}</ref>
== Ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
N’afọ 2014, Tony Tetuilaran zọrọ ọkwa ọchịchị na ụlọ mmebe iwu nke [[Ȯra Kwara|Kwara Steeti]] n'okpuru pati [[All Progressives Congress|All Progressive Congress]] . O mechara kwuo na a gọnahụ ya ọchịchị ahụ.
== Ọgbaaghara ==
N’ọnwa Disemba 2019, Tony gbara [[Wizkid]] akwụkwọ , ọ boro ebubo na Wizkid emebiela egwu ya, nke ya na onye egwu Gana bụ Tic Tac maka nwa ha nwoke bụ ''Fefe N'efe.'' E kwuru na ikpe a ruru nde naịra iri atọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.ghgossip.com/tic-tac-and-tony-tetuila-sue-wizkid-in-nigeria-for-copyright-infringement/|title=Tic Tac And Tony Tetuila Sue Wizkid In Nigeria For Copyright Infringement|date=2019-12-18|language=en-AU}}</ref><nowiki></br></nowiki>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
! align="left" |Maka Abọm
|-
| align="left" |''My Car''
|-
| align="left" |''E Go Better''
|}
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ dị na mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20071118211800/http://www.xclusive.ie/12/ttetuila.html Tony Tetuila's ''Xclusive'' gbara ajụjụ ọnụ]
* [http://epohcj.com.ng/artiste/tony-tetuila/albums/free-soldier.htm Gee ntị na Tony Tetuila's Free Soldier Album]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
l77e7eazk4xrywiao84kzvkaeutxlu8
Charles Inojie
0
10282
95077
69331
2022-08-25T13:45:20Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Charles Inojie''' bụ onye na-eme ihe nkiri na Nigeria, onye na-akpa ọchị, onye nduzi ihe nkiri na onye na-emepụta ihe nkiri. A maara ya nke ọma maka ọrụ egwuregwu ya. <ref name="guardian.ng">{{Cite web|title=Charles Inojie Steps In As Screen Writers ‘President’|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/charles-inojie-steps-in-as-screen-writers-president/|publisher=The Guardian (Nigeria)|accessdate=4 February 2017|date=29 January 2016}}</ref>
== Mmalite ndụ ya na mmụta ==
Charles si n’ezinụlọ ndị eze. O tolitere n'ụlọ nne nne ya, o siri ya ike icheta nne ya n'ihi na mgbe ọ dị na nwata, e zigara ya na mpaghara ọzọ maka ebumnuche nke ịchekwa nne nne ya merela agadi. Ọchịchọ obi ya bụ ịbụ onye ọka iwu, mana ọ gbanwere obi ya mgbe ọ gara ebe ndị ode akwụkwọ Bode Osoyin nọ, ebe ọ kpebiri inweta asambodo na nka. dị ịrịba ama n'afọ 1993, o mezuru ebumnuche a ma mesịa gụọ akwụkwọ na [[Mahadum nke ọdụ ụgbọ mmiri-harcourt|Mahadum Port Harcourt]] n'afọ 1999. <ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2015/08/special-report-20-nollywood-stars-who-are-uniport-graduates/|title=SPECIAL REPORT: 18 Nollywood stars who are UNIPORT graduates - Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|date=2015-08-01|work=Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|accessdate=2017-02-07|language=en-GB}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe o kpebiri ime ihe nkiri, ọ sonyeere otu dị iche iche na ihe nkiri na obodo ya wee malite ịme ihe nkiri. O mechara kpebie ịmatakwu ihe omuma banyere ịme ihe nkiri mgbe ọ debanyere aha maka mmemme otu afọ na Bode Osoyin's Writers Resort, bụ ebe ọ nwetara akwụkwọ asambodo na Dramatic Arts mgbe ọ mechara mmemme ahụ na 1993.
Inojie sonyeere otu n'eme ihe nkiri na Naijiria akpọrọ Nollywood na-afọ. Ọ malitere ọrụ ya na-arụ ọrụ dị ka onye nchịkwa ihe nkiri na-enyere ya aka tupu ọ banye n'ime ihe nkiri oge niile na iduzi ihe nkiri. A maara ya dịka onye na-eme ihe nkiri na-atọ ọchị mgbe niile ma kpọọ ya dịka otu n'ime ndị ahịa kachasị mma nke Naijiria.
Na mkparịta ụka ya na onye na-eme ihe ọchị na nso nso a, o mere ka a mata na mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Port Harcourt na-afo 1999, ọ kwagara na Lagos Steeti. Ọ ghọrọ onye osote onye ntụzi aka na ụlọ ọrụ mmepụta ihe nke [[Lancelot Oduwa Imasuen|Lancelot Oduwa Imasuen.]] N’afọ 2016, ndị otu Screen Writers Guild nke Naijiria (SWGN) jiri otu olu họpụta Inojie dịka onye isi oche otu ndị ọrụ ha.
=== Ihe nkiri Igwe onyonyo ===
* [[:en:The_Johnsons_(Nigerian_TV_series)|The Johnsons]] dị ka Lucky Johnson.
== Mmetụta ==
N’afọ 2016, ndị otu si na Screen Writers Guild of Nigeria (SWGN) jiri otu olu họpụta Inojie ịbụ onye isi otu ọrụ ha. <ref name="guardian.ng">{{Cite web|title=Charles Inojie Steps In As Screen Writers ‘President’|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/charles-inojie-steps-in-as-screen-writers-president/|publisher=The Guardian (Nigeria)|accessdate=4 February 2017|date=29 January 2016}}</ref>
Inojie lụrụ Obehi Obhiseh, ma nwee ụmụ abụọ. <ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2016/06/nollywood-actor-charles-inojie-and-wife-welcome-second-child/|title=Nollywood actor, Charles Inojie and wife welcome second child|date=2016-06-01|accessdate=2017-02-04}}</ref>
== Ihe nkiri dị iche iche ahọpụtara ==
* ''The Royal Hibiscus Hotel (2017)''
* ''Dinner (2016)''
* ''Broken Soul (2015) as Chijioke''
* ''Shattered Soul (2015)''
* ''Open & Close (2011) as Agu''
* ''Corporate Maid (2008)''
* ''Corporate Maid II (2008)''
* ''Husband My Foot (2008)''
* ''Husband My Foot II (2009)''
* ''Desperate Search (2007)''
* ''Holy Man (2007)''
* ''Holy Man II (2007)''
* ''Holy Man III (2007)''
* ''I Need A Husband (2007)''
* ''I Need A Husband II (2007)''
* ''Onitemi (2007)''
* ''Over Heat (2006)''
* ''Over Heat II (2006)''
* ''Silent Burner (2006)''
* ''The Wolves (2006)''
* ''The Wolves II (2006)''
* ''Police Recruit''
* ''Love Wahala'',
* ''Hottest Babes In Town''
* ''Wise In-laws''
* ''Desperate Poor Man''
* ''Nollywood Hustlers''
* ''Mr Ibu Dance Skelewu''
* ''Oga Madam''
* ''House Of Contention''
* ''Gamblers''
* ''De Prof''
* ''The Desperate Housewife'' <ref>{{Cite web|url=http://www.edoworld.net/CHARLES_INOJIE.html|title=CHARLES INOJIE}}</ref>
== Ntughari ==
{{reflist}}
== Njikọ dị na mpụga ==
* Charles Inojie on IMDb
Ikike njikwa
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Category:Ụmụ nwoke Naijiri n'eme ihe nkiri]]
[[Òtù:Category:Ndị gara akwụkwọ na Mahadum Portharcourt]]
[[Òtù:Category:Ndị amụrụ na n'afọ 1970]]
[[Òtù:Category:Umu nwoke Naijiria n'eme ihe nkiri n'fọ nari]]
ax2dfz1bymv253qhddefi0tkayavqdz
Tiwa Savage discography
0
10286
95156
69176
2022-08-25T20:23:14Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tiwa Salvage'''
Albọm Studịo: atọ
[[Usòrò:Tiwa Savage 2014.jpg|thumb|Tiwa Savage ebe ọ na enye obi ụtọ site n'abụ]]
Albọm ekpokọtara onu:otu{{Infobox artist discography|Artist=[[Tiwa Savage]]|Image=Tiwa Savage at the Mavin Industry Nite Concert.jpg|Caption=Tiwa Savage performing at the Mavin Industry "Nite" Concert on July 4, 2012.<ref>{{cite web | url=http://thenet.ng/2012/07/exclusive-photos-don-jazzy-and-the-mavin-all-stars-rock-industry-nite/ | title=EXCLUSIVE PHOTOS: Don Jazzy and the Mavin All Stars rock Industry Nite | publisher=Nigerian Entertainment Today | date=6 July 2012 | accessdate=9 February 2014 | author=Alonge, Osagie}}</ref>|Alt=|Studio=3|Compilation=1|Singles=23|Music videos=10|1Option=3|1Option name=Promotional singles|2Option=5|2Option name=Guest appearances|3Option=1|3Option name=Cameo appearances}}Ihe ngosi egwu bụ discography nke Tiwa Savage, onye Naịjịrịa na-agu egwu ,nwere, albọm studịo atọ, otu Albọm ekpokọtara, Sịngụl iri abụọ na atọ(tinyere asaa dị ka ndị omenkà egosipụtara,egwu emere Vidio iri, egwu ewere ndị nkwado dị anọ, egwu were ndị ọbịa dị ise na egwu emere ya obere ngosi.
== Albọm ==
=== Albọm Studịo ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke Albọm Studịo, na nkọwa ndị ahọpụtara
! scope="col" style="width:11em;" | Aha
! scope="col" style="width:16em;" | Nkọwa nkọwa
|-
! scope="row" | ''O ruru otu mgbe''
|
* Wepụtara: July 3, 2013 <ref>{{Cite web|title=Once Upon a Time by Tiwa Savage|url=https://itunes.apple.com/us/album/once-upon-a-time/id669699449|publisher=iTunes|accessdate=28 November 2013|date=July 2, 2013}}</ref>
* Label: Mavin
* Nhazi: CD, LP, nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" | ''Uhie''
|
* Wepụtara: December 19, 2015 <ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/tiwa-savage-goes-red/|title=Tiwa Savage goes RED|publisher=The Nation|date=22 December 2015|accessdate=22 December 2015}}</ref>
* Label: Mavin, 323 Ntụrụndụ
* Nhazi: CD, LP, nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" | ''Celia''
|
* Weputara: August 28, 2020
* Label: Motown, Universal Island
|}
=== Albọm ekpokọtara ọnụ ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke albums achịkọtara, yana nkọwa
! scope="col" style="width:11em;" | Aha
! scope="col" style="width:16em;" | Nkọwa nkọwa
|-
! scope="row" | ''Anyanwụ Plexus''<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(dika akụkụ nke Mavin Records )</span>
|
* Wepụtara: May 8, 2012 <ref>{{Cite web|title=Audio: Don Jazzy's Mavin Records Presents 'Solar Plexus'|url=http://www.okayafrica.com/2012/05/08/audio-don-jazzys-mavin-records-presents-solar-plexus/|accessdate=28 November 2013}}</ref>
* Label: Mavin
* Nhazi: CD, LP, nbudata dijitalụ
|}
== Ndị Sịngụl ==
{| class="wikitable plainrowheaders" border="1" style="text-align:center;"
|+Ndepụta ndị otu dịka onye ndu omenka, n'usoro nhọpụta
! rowspan="2" scope="col" style="width:18em;" | Aha
! rowspan="2" scope="col" | Afọ
! colspan="1" scope="col" | Ọnọdụ eserese kachasị elu
! rowspan="2" scope="col" | Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" | NGR
|-
! scope="row" | " Kele Kele " hụnanya " <ref>{{Cite web|title=New Video: Tiwa Savage – Kele Kele Love|url=http://www.bellanaija.com/2010/11/05/new-video-tiwa-savage-kele-kele-love/|publisher=Bellanaija|accessdate=28 November 2013|date=5 November 2010}}</ref>
| 2010
| -
| rowspan="4" | ''O ruru otu mgbe''
|-
! scope="row" | "Hụrụ m n'anya (3x)" <ref>{{Cite web|title=New Music: Tiwa Savage – Love Me, Love Me, Love Me|url=http://www.jaguda.com/2011/05/01/new-music-tiwa-savage-love-me-love-me-love-me/|publisher=Jaguda|accessdate=28 November 2013|date=1 May 2011}}</ref>
| 2011
| -
|-
! scope="row" | "Ife Wa Gbona" <ref>{{Cite web|title=New Video: Tiwa Savage Feat. Leo Wonder – Ife Wa Gbona|url=http://www.bellanaija.com/2012/10/09/new-video-tiwa-savage-feat-leo-wonder/|publisher=Bellanaija|accessdate=9 October 2013|date=28 November 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(na-egosi Leo Wonder)</span>
| rowspan="3" | 2012
| -
|-
! scope="row" | "Folarin"
| -
|-
! scope="row" | "Oma Ga"
| -
| ''Anyanwụ Plexus''
|-
! scope="row" | "Na-enweghị obi m" <ref>{{Cite web|title=New Video: Tiwa Savage featuring Don Jazzy in ‘Without my heart’ (WATCH)|url=http://www.ynaija.com/new-video-tiwa-savage-featuring-don-jazzy-in-without-my-heart-watch/|publisher=YNaija|accessdate=28 November 2013|date=11 March 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(na-egosi Don Jazzy )</span>
| rowspan="3" | 2013
| -
| rowspan="3" | ''O ruru otu mgbe''
|-
! scope="row" | "Olorun Mi" <ref>{{Cite web|title=Tiwa Savage drops new video, Olorun Mi|url=http://www.vanguardngr.com/2013/06/tiwa-savage-drops-new-video-olorun-mi/|publisher=Vanguard Nigeria|accessdate=28 November 2013|date=4 June 2013}}</ref>
| -
|-
! scope="row" | " Eminado " <ref>{{Cite web|title=New video: Tiwa Savage ft Don Jazzy in Eminado|url=http://www.vanguardngr.com/2013/11/new-video-tiwa-savage-ft-don-jazzy-eminado/|publisher=Vanguard Nigeria|accessdate=28 November 2013|date=5 November 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(na-egosi Don Jazzy)</span>
| -
|-
! scope="row" | "Inhụnanya na-acha odo odo" <ref>{{Cite web|url=http://www.dailytimes.com.ng/article/new-music-tiwa-savage-drops-love-yellow-valentine|title=NEW MUSIC: Tiwa Savage Drops Love In Yellow For Valentine|publisher=[[Daily Times of Nigeria]]|date=31 January 2014|accessdate=13 February 2014}}</ref>
| rowspan="2" | 2014
| - |{{n/a|TBA}}
|-
! scope="row" | "My Darlin '"
| -
| rowspan="2" | ''Uhie''
|-
! scope="row" | "Uwe Africa"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <small>(na-egosi Don Jazzy )</small>
| 2015
| -
|-
! scope="row" | "Lova Lova"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <small>(na-egosi Duncan Mighty )</small>
| 2018
| - |{{n/a|TBA}}
|-
! scope="row" | "Ntị"
| 2019
| 1
| rowspan="4" | ''Celia''
|-
! scope="row" | "Danhụnanya dị egwu"
| rowspan="3" | 2020
| -
|-
! scope="row" | "Koroba"
| -
|-
! scope="row" | "Ọnwụnwa"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <small>(ya na Sam Smith )</small>
| -
|}
=== Dị ka omenka egosipụtara ===
{| class="wikitable plainrowheaders" border="1" style="text-align:center;"
|+Ndepụta ndị otu dị ka onye egosipụtara omenka, n'usoro
! rowspan="2" scope="col" style="width:18em;" | Aha
! rowspan="2" scope="col" | Afọ
! colspan="2" scope="col" | Ọnọdụ eserese kachasị elu
! rowspan="2" scope="col" style="width:12em;" | Asambodo
! rowspan="2" scope="col" | Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" | NGR
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" | RSA
|-
! scope="row" | "Beremole" <ref>{{Cite web|title=PREMIERE: Adey – Beremole ft Tiwa Savage|url=http://notjustok.com/2012/02/11/premiere-adey-beremole-ft-tiwa-savage/|publisher=Notjustok|accessdate=11 February 2012|date=28 November 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(Adey na-egosi Tiwa Savage)</span>
| rowspan="3" | 2012
| -
| -
||{{n/a|TBA}}
|-
! scope="row" | " Oyi Remix " <ref>{{Cite web|title=New Video: Flavour – Oyi [Remix] ft. Tiwa Savage|url=http://www.jaguda.com/2012/02/17/new-video-flavour-oyi-remix-ft-tiwa-savage/|publisher=|accessdate=28 November 2013|date=17 February 2012}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">( Flavour N'abania featuring Tiwa Savage)</span>
| -
| -
|
| ''Weliri''
|-
! scope="row" | "Darlin" <ref>{{Cite web|title=Stan Iyke – Darlin ft Tiwa Savage|url=http://tooxclusive.com/2012/08/07/stan-iyke-darlin-ft-tiwa-savage/|publisher=Tooxclusive|accessdate=28 November 2013|date=7 August 2012}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(Stan Iyke na-egosi Tiwa Savage)</span>
| -
| -
||rowspan="2" {{n/a|TBA}}
|-
! scope="row" | "Chineke Zitere" <ref>{{Cite web|title=Jaywon – Madantin - God Sent ft Tiwa Savage|url=http://tooxclusive.com/2013/06/06/jaywon-madantin-god-sent-ft-tiwa-savage/|publisher=Tooxclusive|accessdate=28 November 2013|date=6 June 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">( [[Jaywon]] featuring Tiwa Savage)</span>
| rowspan="2" | 2013
| -
| -
|
|-
! scope="row" | "Dinhụnanya nkịtị" <ref>{{Cite web|title="Ordinary Love"! African Music Stars Sarkodie & Tiwa Savage Dish to Ameyaw Debrah About Their Upcoming Projects|url=http://www.bellanaija.com/2013/06/06/ordinary-love-african-music-stars-sarkodie-tiwa-savage-dish-to-ameyaw-debrah-about-their-upcoming-projects/|publisher=Bellanaija|accessdate=28 November 2013|date=6 June 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">( Sarkodie featuring Tiwa Savage)</span>
| -
| -
|
| ''Ọmụmaatụ''
|-
! scope="row" | "Girlie O (Remix)" <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/05/19/bn-music-premiere-patoranking-feat-tiwa-savage-girlie-o-remix/|title=BN Music Premiere: Patoranking Feat. Tiwa Savage – Girlie 'O' (Remix)|publisher=Bellanaija|date=19 May 2014|accessdate=28 May 2014}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">( [[Patoranking]] featuring Tiwa Savage)</span>
| 2014
| -
| -
||{{n/a|TBA}}
|-
! scope="row" | " Mụ na Gị "<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">( Emtee featuring Tiwa Savage)</span>
| 2017
| 17
| 4
|
* RSA : Ọlaedo
| ''Manando''
|}
=== Sịngụl ndị akwadoro ===
{| class="wikitable plainrowheaders" border="1" style="text-align:center;"
|+Ndepụta ndị otu nkwado, yana nkọwapụta ahọpụtara
! scope="col" style="width:18em;" | Aha
! scope="col" | Afọ
! scope="col" | Album
|-
! scope="row" | "Ka Anyị Bido Nzọụkwụ Otu a"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(ya na [[Wizkid]], 2 Face Idibia, D'banj, na MI )</span>
| rowspan="2" | 2012
| rowspan="3" | Abụghị egwu otu
|-
! scope="row" | "Oyi (Tiwa Savage remix)" <ref>{{Cite web|title=Tiwa Savage – OYI (Tiwa Remix)|url=http://notjustok.com/2012/07/19/tiwa-savage-oyi-tiwa-remix/|publisher=Notjustok|accessdate=8 October 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Tiwa Savage – Oyi [Remix]|url=http://tooxclusive.com/2012/07/19/tiwa-savage-oyi-remix/|publisher=Tooxlcusive|accessdate=8 October 2013}}</ref>
|-
! scope="row" | "Tụgharịa ya" <ref>{{Cite web|url=http://africanmuzikmag.com/reekado-banks-ft-tiwa-savage-turn-it-up/|title=Reekado Banks ft Tiwa Savage – Turn It Up|publisher=African Muzik Magazine|accessdate=27 February 2014}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(Reekado Banks featuring Tiwa Savage)</span>
| rowspan="2" | 2014
|-
! scope="row" | " Dorobucci " <ref>{{Cite web|url=http://www.dailytimes.com.ng/article/music-review-dorobucci-could-have-been-better-dbanj|title=MUSIC REVIEW: 'Dorobucci' Could Have Been Better With D'Banj|publisher=Daily Times of Nigeria|accessdate=28 May 2014}}</ref><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(ya na Don Jazzy, [[Dr SID]], D'Prince, Reekado Banks, Korede Bello na Di'ja )</span>
|{{n/a|TBA}}
|}
== Ọbịa egosipụtara ==
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke egwu na-abụghị otu nke egosipụtara ọbịa, na ndị ọzọ na-eme ihe ngosi, na-egosi afọ ewepụtara ya na aha albọm
! scope="col" style="width:21.5em;" | Aha
! scope="col" | Afọ
! scope="col" | Ọzọ artist (s)
! scope="col" | Album
|-
! scope="row" | "Mee Ka M Si Mee" <ref>{{Cite web|title=P-Square – Do As I do ft. Tiwa Savage & MayD|url=http://tooxclusive.com/2011/09/26/p-square-%E2%80%93-do-as-i-do-ft-tiwa-savage-mayd/|publisher=Tooxclusive|accessdate=|date=26 September 2013}}</ref>
| 2011
| [[P-Square]], Mee D.
| ''Mwakpo ahụ''
|-
! scope="row" | "Ife" <ref>{{Cite web|title=Ife (feat. Tiwa Savage)|url=https://www.amazon.co.uk/Ife-feat-Tiwa-Savage/dp/B00AC9SA3S|publisher=Amazon.com|accessdate=28 November 2013|date=16 November 2012}}</ref>
| rowspan="2" | 2012
| D'Prince
| ''Ime ara ara''
|-
! scope="row" | "International Obodo"
| Olamide
| ''YBNL''
|-
! scope="row" | "Mmadu" <ref>{{Cite web|title=Get Familiar: Iyanya – Somebody ft Tiwa Savage|url=http://www.360nobs.com/2013/02/get-familiar-iyanya-somebody-ft-tiwa-savage/|publisher=360nobs|accessdate=4 February 2013|date=28 November 2013}}</ref>
| rowspan="2" | 2013
| Iyanya
| ''Ọchịchọ''
|-
! scope="row" | "Onye" <ref>{{Cite web|title=New Music: Waje – Onye Ft. Tiwa Savage + Only You Ft. M.I|url=http://www.jaguda.com/2013/05/02/new-music-waje-onye-ft-tiwa-savage/|publisher=Jaguda|accessdate=28 November 2013|date=2 May 2013}}</ref>
| Waje
| ''WAJE (Okwu Adighi Ezuru)''
|}
== Ngosipụta nke obere oge ==
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke n'abụghị singe n'egosipụta obere oge, yana ndị ọzọ na-eme ihe ngosi, na-egosi afọ eweepụtara na aha albọm
! scope="col" style="width:21.5em;" | Aha
! scope="col" | Afọ
! scope="col" | Ọzọ artist (s)
! scope="col" | Album
|-
! scope="row" | " Pakurumo "
| 2011
| Wizkid
| ''Superstar''
|}
== Egwu Vidio ==
Dịka isi Omenka
{| class="wikitable sortable plainrowheaders"
|+Ndepụta nke egwu Vidio dị ka onye onye isi nka,na-egosi ụbọchị ewepụtara na ndị isi
! scope="col" style="width:21.5em;" | Aha
! scope="col" | Releasebọchị ntọhapụ vidiyo
! scope="col" style="width:19em;" | Onye isi (s)
! scope="col" | Ref
|-
! scope="row" | "Kele Kele "hụnanya"
| Nọvemba 4, 2010
| Jerry Chan
| <ref>{{Cite web|title=New Video: Tiwa Savage – Kele Kele Love|url=http://www.bellanaija.com/2010/11/05/new-video-tiwa-savage-kele-kele-love/|publisher=Bellanaija|accessdate=28 November 2013|date=5 November 2010}}</ref>
|-
! scope="row" | "Hụrụ m n'anya (3x)"
| Ọnwa iri 10, 2011
| Sesan
| <ref>{{Cite web|title=VIDEO PREMIERE: Tiwa Savage – Love Me, Love Me, Love Me|url=http://notjustok.com/2011/10/10/video-premiere-tiwa-savage-love-me-love-me-love-me/|publisher=Notjustok|accessdate=28 November 2013|date=10 October 2011}}</ref>
|-
! scope="row" | "Ka Anyị Bido Nzọụkwụ Otu a"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(featuring Wizkid, 2 Face Idibia, D'banj, na MI)</span>
| Ọnwa Itolu 28, 2012
| Clarence Peters
| <ref>{{Cite web|title=TUFACE, WIZKID, TIWA, M.I. DBANJ – Lets get the party started – Music Video|url=http://www.nollywoodwatch.com/tuface-wizkid-tiwa-m-i-dbanj-lets-get-the-party-started/|publisher=Nollywoodwatch|accessdate=28 September 2013}}</ref>
|-
! scope="row" | "Ife Wa Gbona"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(na-egosi Leo Wonder)</span>
| Ọnwa iri 8, 2012
| Bolaji Kekere-Ekun
| <ref>{{Cite web|title=New Video: Tiwa Savage Feat. Leo Wonder – Ife Wa Gbona|url=http://www.bellanaija.com/2012/10/09/new-video-tiwa-savage-feat-leo-wonder/|publisher=Bellanaija|accessdate=28 November 2013|date=9 October 2012}}</ref>
|-
! scope="row" | "Na-enweghị obi m"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(na-egosi Don Jazzy)</span>
| Machị 11, 2013
| Iheanacho Hofmeyr
| <ref>{{Cite web|title=New Video: Tiwa Savage featuring Don Jazzy in ‘Without my heart’ (WATCH)|url=http://www.ynaija.com/new-video-tiwa-savage-featuring-don-jazzy-in-without-my-heart-watch/|publisher=YNaija|accessdate=28 November 2013|date=11 March 2013}}</ref>
|-
! scope="row" | "Olorun Mi"
| Ọnwa Isii 3, 2013
| George Guise
| <ref>{{Cite web|title=VIDEO: Tiwa Savage – Olorun Mi|url=http://notjustok.com/2013/06/03/video-tiwa-savage-olorun-mi/|publisher=Notjustok|accessdate=28 November 2013|date=3 June 2013}}</ref>
|-
! scope="row" | "Eminado"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(na-egosi Don Jazzy)</span>
| Nọvemba 4, 2013
| [[Clarence Peters]]
| rowspan="1" | <ref>{{Cite web|title=Watch ‘Eminado’, Tiwa Savage’s New Video Featuring Don Jazzy|url=http://afripopmag.com/2013/11/watch-eminado-tiwa-savages-new-video-featuring-don-jazzy/|publisher=AfriPOP!|accessdate=28 November 2013}}</ref>
|-
! scope="row" | " Achọrọ "
| Ọnwa Ise 27, 2014
| Moe Musa
| <ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2014/05/28/tiwa-savages-raunchy-video-wanted-sparks-controversy/|title=Tiwa Savage’s raunchy video for ‘Wanted’ sparks controversy|publisher=Daily Post Nigeria|date=28 May 2014|accessdate=28 May 2014}}</ref>
|}
=== Dị ka Omenka egosipụtara ===
{| class="wikitable sortable plainrowheaders"
|+Ndepụta nke egwu vidiyo dị ka onye egosipụtara,ụbọchị ewepụtara na ndị isi
! scope="col" style="width:21.5em;" | Aha
! scope="col" | Releasebọchị ntọhapụ vidiyo
! scope="col" style="width:19em;" | Onye isi (s)
! scope="col" | Ref
|-
! scope="row" | "Oyi Remix"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(Flavour N'abania featuring Tiwa Savage)</span>
| Abụọ 18, 2012
| Chukwu Emeka
| <ref>{{Cite web|title=VIDEO: Flavour ft Tiwa Savage – OYI (Remix)|url=http://notjustok.com/2012/02/17/video-flavour-ft-tiwa-savage-oyi-remix/|publisher=Notjustok|accessdate=28 November 2013|date=17 February 2012}}</ref>
|-
! scope="row" | "Girlie O (Remix)"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span style="font-size:85%;">(Patoranking featuring Tiwa Savage)</span>
| Ọnwa Ise 20, 2014
| Moe Musa
| <ref>{{Cite web|url=http://hiphopworldmagazine.com/2014/05/22/patoranking-drops-girlie-o-remix-with-tiwa-savage/|title=Patoranking drops "Girlie O" remix with Tiwa Savage.|publisher=Hip Hop World Magazine|accessdate=28 May 2014}}</ref>
|}
== Nrụtụaka ==
{{Reflist}}
idsba20k9b9823i013rcs05qam9s3ov
Hauwa Ali
0
10290
95526
67862
2022-08-26T09:24:58Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hauwa Ali''' (nwụrụ na afọ 1995) bụ onye ode akwụkwọ [[Naijiria]] a ma ama maka akwụkwọ akụkọ ya na-enyocha ndụ ụmụ nwanyị ndị Alakụba ma na-ewelite ajụjụ gbasara ụkpụrụ ndị Alakụba na nnwere onwe ụmụ nwanyị. Akwụkwọ ọgụgụ ya a kacha mara amara, bụ ''Destiny'', nwetara ihe nrite Delta maka akụkọ ifo. <ref name="Edwin">Shirin Edwin, [https://dx.doi.org/10.1080/00497870802165486 "'Working' and 'Studying' Muslim Women: African Feminist Theory and the African Novel"], ''Women's Studies, An inter-disciplinary journal'', Volume 37, Issue 5, 2008.</ref>
== Ndụ ==
Amuru ya na [[Gusau]] na ugwu hausa [[Naijiria]] . <ref name="Edwin">Shirin Edwin, [https://dx.doi.org/10.1080/00497870802165486 "'Working' and 'Studying' Muslim Women: African Feminist Theory and the African Novel"], ''Women's Studies, An inter-disciplinary journal'', Volume 37, Issue 5, 2008.</ref> Ọ kuziri ihe na Mahadum Maiduguri , e bipụtara akwụkwọ akụkọ ya na ngwụcha 1980. N’afọ 1995 ọ nwụrụ site n’ọrịa ara ure. <ref name="veil">Ezenwa-Ohaeto, [http://escholarship.org/uc/item/1vx5q5rv "Shaking the Veil: Islam, Gender and Feminist Configurations in the Nigerian Novels of Hauwa Ali and Zaynab Alkali"], ''Ufahamu: A Journal of African Studies'', 24(2–3) 1996.</ref>
== Ide ihe ==
Edere akụkọ ifo ya site na echiche nke otu nwa agbọghọ na-alụbeghị di ma gosipụta agụmakwụkwọ dịka "ọnụ ụzọ maka ọdịnihu". <ref name="Newell">{{Cite book|author=Stephanie Newell|title=West African Literatures: Ways of Reading|url=https://books.google.com/books?id=pPoTDAAAQBAJ&pg=PA141|year=2006|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-929887-7}}</ref>
Onye bụ isi n’etiti akwụkwọ ọgụgụ mbụ ya bụ ''Destiny'' (Enugu, 1988) bụ Farida dị afọ iri na isii. Akụkọ a na - ebute esemokwu n'etiti, n'otu aka, agụmakwụkwọ, ọrụ, nnwere onwe na di nke nhọrọ Farida na, nke ọzọ, di nke na - eme ka ndị ikwu ya kwenye na ọ na - enye nchekwa ego, mana ọ na - anwa ịmanye ya ka ọ rubere ma kwenye nye nhọrọ ya niile. Akwụkwọ nke abụọ ya,Victory (Enugu, 1989), na-aga n'ihu na ụfọdụ isiokwu ndị a ma na-ebutakwa ajụjụ gbasara alụm di na nwunye. <ref name="veil">Ezenwa-Ohaeto, [http://escholarship.org/uc/item/1vx5q5rv "Shaking the Veil: Islam, Gender and Feminist Configurations in the Nigerian Novels of Hauwa Ali and Zaynab Alkali"], ''Ufahamu: A Journal of African Studies'', 24(2–3) 1996.</ref>
Otu onye nkatọ na-eme njikọ n'etiti nsogbu Farida na [[Àlakụ̀ba|Islam]], na-atụ aro na ọ na-egosi "nnabata ido onwe ya n'okpuru akara aka". <ref>Margaret Hauwa Kassam, quoted in Edwin (2008), "'Working' and 'Studying' Muslim Women".</ref> Onye ọzọ na-arụ ụka megide nke a ma na-ekwusi ike na "ọ chọghị ịda mbà" na ntinye aka ya n'ekpere, na-ahụ okwukwe ya dịka ike dị mma. <ref name="Edwin">Shirin Edwin, [https://dx.doi.org/10.1080/00497870802165486 "'Working' and 'Studying' Muslim Women: African Feminist Theory and the African Novel"], ''Women's Studies, An inter-disciplinary journal'', Volume 37, Issue 5, 2008.</ref> ''Destiny'' e kwuru na ọ bụ nke a "ọdịnala nke Islam MMALITEGHACHI, mgbe ijikwa ka iju ajuju ahụ n'ihi ya isiike ngwa". <ref name="veil">Ezenwa-Ohaeto, [http://escholarship.org/uc/item/1vx5q5rv "Shaking the Veil: Islam, Gender and Feminist Configurations in the Nigerian Novels of Hauwa Ali and Zaynab Alkali"], ''Ufahamu: A Journal of African Studies'', 24(2–3) 1996.</ref> A kọwawo Ali dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị na-ede akwụkwọ na 1990s ugwu hausa nke naijiria "na-enye olu maka ikike okike ha" n'ime "mgbidi nke okpukpe na ọdịbendị". <ref>Margaret Hauwa Kassam, [https://www.jstor.org/stable/1771754 "Some Aspects of Women's Voices from Northern Nigeria"], ''African Languages and Cultures'', Vol. 9, No. 2, Gender and Popular Culture (1996), pp. 111–125.</ref>
''Destiny'' meriri ihe nrite Delta maka akụkọ ifo. <ref name="Edwin">Shirin Edwin, [https://dx.doi.org/10.1080/00497870802165486 "'Working' and 'Studying' Muslim Women: African Feminist Theory and the African Novel"], ''Women's Studies, An inter-disciplinary journal'', Volume 37, Issue 5, 2008.</ref>
== Ebe m si nwete ==
{{Reflist|30em}}
nl2v317xk9xwxwddaf5eqw0zq5dgzp1
Harrysong
0
10291
95491
84679
2022-08-26T09:00:12Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox musical artist|name=Harrysong|birth_place=[[Warri]], [[Delta State]], [[Nigeria]]|associated_acts=<!-- Only musical acts that have worked with Harrysong can be listed here -->{{flatlist|
*[[D'banj]]
*[[Iyanya]]
*[[Olamide]]
*[[Shizzi]]
*[[Kcee (musician)|Kcee]]
*[[Oritse Femi]]
*[[Timaya]]
*[[Vector (musician)|Vector]]
*[[Daddy Showkey]]
}}|label='''Current'''<hr/>{{flatlist|
* Alterplate Music Company}}
'''Former'''<hr/>{{flatlist|
*Five Star Music
*QuestionMark Entertainment}}|years_active=2008—present|instrument=Vocals, piano, drums, conga, guitar|occupation=Versatile Singer, songwriter, instrumentalist and performer|genre=[[R&B]], [[afro pop music|afropop]], [[african hip hop]], [[dancehall]], [[highlife]]|death_place=|death_date=<!-- {{death date and age|df=yes|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (death date 1st) -->|birth_date=|image=Faces at AMVCA 2020 46.jpg|alias=Mr. Songz|native_name_lang=|native_name=Tare|birth_name=Harrison Tare Okiri|background=solo_singer|caption=Harrysong at AMVCA 2020 46.jpg|alt=|image_size=|website={{url|www.altarplate.ng}}}}
Harrysong
[[Usòrò:Faces_at_AMVCA_2020_46.jpg|thumb|Faces at AMVCA 2020 46]]
Tare
Harrysong at AMVCA 2020 46.jpg
Nkọwa onwe
Aha Harrison Tare Okiri
Amaara ya dịka Mr. Songz
Amụrụ ya Warri, Delta Steeti, Naịjirịa
Nkenụụdị R&B, afuropọpụ, afrịkan hipụ họpụ, dancehall, haịlaịf
Aka ọrụ Otii egwu niile, odee egwu, mmepụta ngwa egwu
Ngwa egwu Olu, piyano, ịgba, kọnga, jita
Afọ ọ nọ ọrụ 2008—ugbua
Lebeelụ Current
Alterplate Music Company
Former
Five Star Music
QuestionMark Entertainment
Ndị egwu
D'banj
Iyanya
Olamide
Shizzi
Kcee
Oritse Femi
Timaya
Vector
Daddy Showkey
Website www.altarplate.ng
'''Harrison Tare Okiri''', onye amaara aha ya dịka '''Harrysong''', bụ onye '''Naịjirịa''' bụ onye na-eti egwu, onye na-ede egwu na onye na-emepụta ngwa egwu nke bụ onye ama ama maka abụ ụtụ ya nye [[Nelson Mandela]] nke meriri "Most Downloaded Callertune Award " na The Headies 2013 . <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/12/27/the-headies-2013-first-photos-full-list-of-winners-olamide-phyno-davido-sean-tizzle-waje/|title=The Headies 2013: First Photos & Full List of Winners: Olamide, Phyno, Davido, Sean Tizzle & Waje|publisher=[[BellaNaija]]|date=27 December 2013|accessdate=16 October 2015}}</ref> A mụrụ Harrysong na Warri, [[Ȯra Delta|Delta Steeti]], Naịjirịa nke nne na nna ya bụ ndịIjaw mana ọ kwagara [[Lagos|Legọọsụ]] na 2007 mana ntolite nwata ya bụ na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] . Tupu obanye na "QuestionMark Entertainment", Harrysong na-agụ egwu na klọb abalị ruo mgbe ọ zutere Kcee bụ onye mere ka ọ mata ndị egwu kachasị elu. N’afọ 2014, a họpụtara Harrysong na “Best Pop / R & B Onye egwu nke afọ” na nke Ntụrụndụ Naịjirịa nke afọ 2014 ka ewepụtara egwu ya na'elu chaatị “Beta Pikin”. <ref>{{Cite web|url=http://notjustok.com/2014/04/03/2014-nea-awards-nominees-submission/|title=2014 NEA Awards – Nominees Submission|publisher=[[NotJustOk]]|date=3 April 2014|accessdate=16 October 2015}}</ref>
== Mmalite ndụ na Agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Harrysong dịka naanị nwa, nne na nna ya bụ ndị Ijaw bi na Warri, Delta Steeti mụrụ. Mgbe nne ya nwụsịrị, mmekọrịta dị nro dị n'etiti ya na nwunye nna ya mere ya ka ọkwụsị akwụkwọ. Itinye aka na egwu toro mgbe ọ kwagara Port Harcourt. <ref name="hari">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2014/04/presently-dont-woman-life-harrysong/|title=Presently, I don’t have any woman in my life — Harrysong|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]|date=18 April 2014|accessdate=16 October 2015}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọrụ egwu Harrysong malitere dị ka onye na-eti egwu kọnga n'ụlọ uka ahụ nne ya jere ozi dị ka onye ntụzi egwu tupu ọ gawa n'ihu ịmụ egwu ozioma ọgbara ọhụrụ. Na 2007, ọ kwagara Legọọsụ dịka onye na-agụ egwú nke otu gbalaga na-eme egwu na klọb abalị ruo mgbe ọ zutere Kcee nke dugara ya ịbanye akara "Five Star Music". <ref name="hari">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2014/04/presently-dont-woman-life-harrysong/|title=Presently, I don’t have any woman in my life — Harrysong|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]|date=18 April 2014|accessdate=16 October 2015}}</ref> ọmụma ya malitere mgbe ọ wepụtara egwu "I'm in Love" na vidiyo egwu "Taiye & Kehinde" nọ na elu vidiyo egwu ndị Trace TV . Ọ gara n’ihu ịwepụta abọm ''izizi ya Testify'' site na "QuestionMark Entertainment" na 2012. <ref>{{Cite web|url=http://m.modernghana.com/movie/19995/4/new-music-questionmark-artist-harrysong-hustle-rem.html|title=2014 NEA Awards – Nominees Submission|publisher=[[NotJustOk]]|date=3 April 2014|accessdate=16 October 2015}}</ref> Mana, tupu coronavirus abanye Naịjirịa ọ wepụtara egwu ọhụrụ akpọrọ ''Bumbumbum'' nke ya na Davido jikọrọ ọnụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.gidiportal.com/music/harrysong-bumbumbum-ft-davido/|title=Download mp3 Harrysong Bumbumbum ft. Davido|publisher=Gidiportal.com|accessdate=20 April 2020}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Abọm ===
* ''Testify'' (2012)
* ''Kingmaker'' (2017)
=== Egwu ndị ahọrọ ===
* "I'm in Love"
* "I Want You (Gyptian cover)"
* "Obu Ego (Hustle)"
* "Taiye & Kehinde"
* "I'm in Love Remix"<small>(featuring Olamide)</small>
* "When She Loves"
* "Better Pikin"
* "Kolombo"
* "Ofeshe"
* "Reggae Blues"<small>(featuring Olamide, Iyanya, Kcee, Orezi)</small>
* "Baba for the girls"(featuring Kcee)
* "Arabanko"
* "Comsa"
* "Under The Duvet"
* "Happiness"
* "Selense"
* "Tekero"
* "Report Card"
* "Chacha" (Remix) (featuring Zlatan ibile)
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Emume
!Nrite
!Onye nnata
!Result
!Ref
|-
| rowspan="2" |2013
|8th Nigeria Music Video Awards
|Best Pop Extra Video
|"I'm in Love (Remix)"
|{{nom}}
|<ref>{{Cite news|url=https://www.bellanaija.com/2013/10/2013-nigeria-music-video-awards-nominees-list-flavour-tiwa-savage-dbanj-goldie-waje-kcee-more/|title=2013 Nigeria Music Video Awards Nominees List: Flavour, Tiwa Savage, D’banj, Goldie, Waje, Kcee & More|date=10 October 2013|accessdate=26 July 2016}}</ref>
|-
|The Headies 2015
|Most Downloaded Callertune
|"Tribute to Mandela"
|{{won}}
|<ref>{{Cite news|url=http://premiumtimesng.com/arts-entertainment/152139-olamide-phyno-davido-others-win-big-headies-2013.html|title=Olamide, Phyno, Davido, others win big at the Headies 2013|date=27 December 2013|accessdate=16 October 2015}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2014
|2014 Nigeria Entertainment Awards
|Best Pop/R&B Artist of the Year
|Himself
|{{nom}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/05/29/genevieve-nnaji-don-jazzy-chiwetel-ejiofor-tiwa-savage-bovi-davido-nigeria-entertainment-awards-nominees-list/|title=Genevieve Nnaji, Don Jazzy, Chiwetel Ejiofor, Tiwa Savage, Bovi, Davido – Nigeria Entertainment Awards Nominees List|date=29 May 2014|accessdate=16 October 2015}}</ref>
|-
| rowspan="2" |9th Nigeria Music Video Awards
|Best Contemporary Afro Video
|"Kolombo"
|{{won}}
|<ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/music/nmvas-2014-olamide-harry-song-win-big-id3309220.html|title=NMVAs 2014: Olamide, Harry Song win big|date=27 November 2014|accessdate=26 July 2016}}</ref>
|-
|Best Pop Extra Video
|"My Story"
|{{won}}
|<ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2014/11/how-harrysong-beat-davido-olamide-others-to-nmva-2014-best-pop-extra-video-award/|title=How Harrysong beat Davido, Olamide, others to NMVA 2014 Best Pop Extra Video award|date=27 November 2014|accessdate=26 July 2016}}</ref>
|-
|2015
|The Sun Awards 2015
|Creative Person of the Year
|Himself
|{{won}}
|
|-
| rowspan="2" |2016
|2016 Ghana Music Awards
|African Artiste of the Year
|Himself
|{{nom}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.sirkenayo.com/wizkid-beats-olamide-harrysong-to-win-gma-african-artiste-of-the-year/|title=Wizkid beats Olamide, Harrysong to win GMA African Artiste of the year|date=8 May 2016|accessdate=26 July 2016}}</ref>
|-
|2016 Nigeria Entertainment Awards
|Best Collabo
|"Reggae Blues"
|{{nom}}
|<ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2016/06/full-nominee-list-for-2016-nigerian-entertainment-awards-nea/|title=FULL nominee list for 2016 Nigerian Entertainment Awards (NEA)|date=17 June 2016|accessdate=26 July 2016}}</ref>
|-
|2017
|The Headies Awards
|Best Pop Single
|"Reggae Blues"
|Won
|
|}
== Nsidee ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bypvcbe5k959x6zrgi7axn9q3smnikf
Wande Coal
0
10305
95233
84729
2022-08-25T21:21:08Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Oluwatobi Wande Ojosipe''' (amụrụ 18 Ọktoba 1985), nke amaara dịka '''Wande Coal''', bụ onye na-eti '''egwu''' na Naịjirịa. <ref>{{Cite web|title=Wande Coal - New Songs, Playlists & Latest News - BBC Music|url=https://www.bbc.co.uk/music/artists/fd32fe8c-2592-44de-84c8-daf40a4e017a|language=en-GB}}</ref>
== Mmalite ndụ na Agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Coal na Agwaetiti Legọọsụ, [[Lagos|Legọọsụ]] steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]], site n'aka Chief Ibukun Olufunto na Omolara Oluwayemisi Ojosipe. Nwa mbụ n'ime ụmụ abụọ, Coal nwere agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ praịmarị ya na Staff Nọzịrị na Ijaniki Praịmarị Sukulu, na ụlọ akwụkwọ sekọndịrị ya na "Federal Government College Legọọsụ" na [[Ȯra Lagos|Legọọsụ Steeti]], wee gaa Mahadum nke Legọọsụ (Unilag), Legọọsụ Steeti, ebe ọ gụrụ akwụkwọ. Ọmụmụ Usoro Ọmụmụ .
== Ọrụ ==
Coal malitere ịbụ abụ ukwe na afọ iri na ụma na chọọchị ya. O nwetara mmata ya na ụlọ ọrụ ntụrụndụ Naịjirịa dị ka ndị ịgba egwu. Ọ bịanyere aka na lebeelu Don Jazzy bụ "Mo' Hits Records" na 2006. Ọ gosipụtara na abọm D'banj '''Rundown / Funk you up'' na ndị otu egwu dịka "Loke", "tonosibe" na "why me". <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/01/wande-coal-release-album-soon/|title=Wande Coal to release album soon|date=2015-01-31|work=Vanguard|author=Vanguard|accessdate=2015-04-22}}</ref> Ịdebanye aha na ndekọ Mo 'Hits ọ bụkwa onye so na Mo' Hits "allstars" ma rụọ ọrụ dị mkpa na abọm ''CV'' ( ''Curriculum Vitae'' ) wepụtara. Akọwala egwu mbụ ya na ''CV'' abọm, "Ololufe", dịka otu n'ime egwu ịhụnanya kachasị ukwuu nke onye Naijiria dere. Coal mechara wepụta abọm mbụ ya ''Mushin To Mo'Hits'' nke a nabatara ebe niile na Naịjirịa, UK na USA. <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2015/03/wande-coal-aka-collabo-on-new-song/|title=Wande Coal, AKA collabo on new song.|date=2015-03-15|work=TheNETng|author=TheNETng|accessdate=2015-04-22}}</ref>
Coal dekọkwara egwu ya na ndị ọzọ na-ese ihe nkiri Nigeria gụnyere ikechukwu, [[Naeto C]], [[Dr SID]], D'Prince, [[Wizkid]] na ọtụtụ ndị ọzọ. N'afọ 2012 n'ihi mgbasa dị n'etiti ndị isi ndekọ lebeelụ nke Don Jazzy na D'banj, Coal, [[Dr SID]] na D'Prince bịanyere aka na ndekọ lebeelụ ọhụrụ Don JazzyMavin Records na mgbakwunye nke Tiwa Savage site na 323 ntụrụndụ na-eme dị ka nwanyị mbụ nke ndị mavin records. Coal hapụrụ Mavin Records na 2013. N'ọnwa Ọktọba 2013, o wepụtara egwu akpọrọ "Baby Face". <ref>{{Cite web|url=http://www.viewngr.com/see-photo-of-mavin-artiste-wande-coal-and-his-18year-old-girlfriend/|title=See photo of Mavin Artiste, wande coal and his 18year old girlfriend|date=2014-08-09|work=View Nigeria Newspaper|author=View Nigeria Newspaper|accessdate=2015-04-22}}</ref>
Mgbe ogologo oge zuru ezu gara, Coal wepụtara abọm ọzọ ya bụ <nowiki><i id="mwPA">Wanted</i></nowiki> . Imirikiti nyocha nke abọm ahụ mere ka ọ dị elu karịa ọkwa dị elu. <ref>{{Cite news|url=http://www.tushmagazine.com.ng/album-review-wande-coal-wanted/|title=Album Review: Wande Coal - Wanted - Tush Magazine|date=2015-12-01|work=Tush Magazine|language=en-US}}</ref> Coal weputara egwu ọhụrụ Turkey Nla na Disemba 2017.
== Ihe nkiri ==
=== Studiyo Abọm ===
* 2009: ''Mushin To Mo’Hits''
* 2015: <nowiki><i id="mwRw">Wanted</i></nowiki>
* 2020: Realms<ref>{{Cite web|date=2020-09-10|title=EP: Wande Coal – Realms|url=https://lokcitymusic.com/ep-wande-coal-realms/|language=en-US}}</ref>
=== Nchịkọta abọm ===
* ''Curriculum Vitae'' (2007)
* ''Solar Plexus'' (2012)
=== Egwu ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
! rowspan="1" scope="col" |Afọ
! rowspan="1" scope="col" style="width:13em;" |Egwu
! rowspan="1" scope="col" |Abọm
!Producer
!Label
|-
| rowspan="4" |2000
|"Bumper2Bumper"
| rowspan="4" |''Mushin 2 Mohits''
| rowspan="4" |Don Jazzy
| rowspan="4" |Mo' Hits Record
|-
|"You Bad"
(gosipụtara D'Banj)
|-
|"Taboo"
|-
|"Who Born The Maga" (gosipụtara KaySwitch)
|-
| rowspan="3" |2004
|"Go Low"
| rowspan="3" |
|
| rowspan="3" |Mavin Records
|-
|"Been Long You Saw Me" (gosipụtara Don Jazzy)
|Don Jazzy
|-
|"Private Trips"
|Jay Sleek
|-
| rowspan="3" |2005
|"See Mi Ri"
| rowspan="3" |<nowiki><i id="mwfg">Solar Plexus</i></nowiki>
|
|
|-
|"Forever"
|
|
|-
|"Pretty Girls"
|
|
|-
| rowspan="3" |2006
|"The Kick"
(gosipụtara Don Jazzy)
|
|Don Jazzy
|Black Diamond Entertainment/ Mavin Records
|-
|"Rotate"
|
|Don Jazzy
|Mavin Records
|-
|"Baby Face"
|
|
|
|-
| rowspan="2" |2007
|"My Way"
| rowspan="2" |''Wanted''
| rowspan="2" |Maleek Berry
| rowspan="2" |Black Diamond Entertainment
|-
|"Baby Hello"
|-
| rowspan="2" |2008
|"Ashimapeyin"
|''Wanted''
|Sarz
|Black Diamond Entertainment
|-
|<blockquote>"Same Shit"(gosipụtara AKA)</blockquote>
|''Wanted''
|Da Beat Freakz
|Black Diamond Entertainment
|-
| rowspan="3" |2010
|"Iskaba"
(gosipụtara DJ Tunez)
|
|[[Spellz (onye mmepụta egwu|Spellz]]
|Black Diamond Entertainment
|-
|"Ballerz"
|
|Maleek Berry
|Black Diamond Entertainment
|-
|"Oh No No"
|
|CheekyChizzy
|Black Diamond Entertainment
|-
|
|"Funkeh"
|
|Killertunes
|Black Diamond Entertainment
|-
|
|"Turkey Nla"
|
|Spellz
|Black Diamond Entertainment
|-
|2011
|"So Mi So"
|
|Juls
|Black Diamond Entertainment
|-
|2013
|"Again"
|
|Juls
|Black Diamond Entertainment
|}
=== Dịka onye egosipụtara n'egwu ===
* P-Lola – "For You"
* Ikechukwu – Like Yo
* [[Naeto C]] – Ashawo
* [[Naeto C]] – One For Me
* [[Wizkid]] – "For Me"
* R2Bees – "Kiss Your Hand"
* D'banj – Celebrate
* D'Prince – "Ooze"
* D'Prince – "I Like What I See"
* [[Patoranking]] - "My Woman"<ref>{{Cite web|title=Patoranking, Wande Coal Duo share new 'My woman, my everything video'|url=http://pulse.ng/music_videos/patoranking-wande-coal-duo-share-new-my-woman-my-everything-video-id3860162.html|publisher=Joey Akan|accessdate=12 June 2015}}</ref>
* [[Shizzi]] - "Kosowo"<ref>{{Cite web|url=https://www.mp3naija.com.ng/music/wande-coal-x-shizzi-kosowo-official-copyright-infringement-statement|title=Wande Coal x Shizzi - "Kosowo"}}</ref>
* Falz – "Way"
* [[Phyno]] - "Zamo Zamo"
== Vidiyo Ahọpụtara ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha
!Abọm
!Nduzi
!Ref
|-
|2006
|"Rotate"
|
|Sesan
|
|-
|2006
|"The Kick"
|
|Sesan
|
|-
|2007
|"My Way"
|
|Sesan
|
|-
|2007
|"Baby Hello"
| rowspan="3" |''Wanted''
|Sesan
|
|-
|2008
|"Ashimapeyin"
|Unlimited L.A
|
|-
|2008
|"Same Shit" <small>featuring AKA</small>
|Studio Space Pictures (SSP)
|
|-
|2010
|"Iskaba" <small>featuring DJ Tunez</small>
|
|Sesan
|
|-
|2011
|"Turkey Nla"
|
|Unlimited L.A
|
|-
|}
== Awọdụ ==
* Onye egwu Afrịka nke Afọ – Ghana Music Awards 2010<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanamusic.com/news/top-stories/ghana-music-awards-2010-winners/index.html|title=Ghana Music Awards 2010 winners|date=2010-04-11|work=Ghana Music Award|author=Ghana Music Award|accessdate=2015-04-22}}</ref>
* Onye egwu nke Afọ – 2010 Hip Hop World Awards<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2010/05/hip-hop-awards-wande-coal-is-nigerias-best|title=Hip Hop Awards: Wande Coal is Nigeria’s best|date=2010-04-30|work=Vanguard|author=Vanguard|accessdate=2015-04-22}}</ref>
* Ọkaibe egwu R&b/Pọpụ – 2010 Hipụ Họpụ World Awards<ref>{{Cite web|url=http://www.cp-africa.com/2010/05/31/wande-coal-wins-5-awards-2010-nigerian-hiphop-awards|title=Hip Hop Awards: Wande Coal is Nigeria’s best|date=2010-04-30|work=CP- africa.com|author=CP- africa.com|accessdate=2015-04-22}}</ref>
== Nsidee ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ dị na mpụga ==
* [http://www.officialwandecoal.com Nnọọ weebụsaịtị]
* [http://www.naijapals.com/music/Again_Wande_Coal-105245 "Ọzọ" site Wande Coal]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:All articles with unsourced statements]]
jc3nr94q9stjh1pz7oyffoero8fvvof
Tosin Ajibade
0
10325
95441
87318
2022-08-26T05:52:11Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tosin "OloriSuperGal" Ajibade''' (Oluwatosin Ajibade; amuru ya na abali iri-na asaa na onwa abuo afọ 1987) bu onye [[Naijiria]] a mara maka ibi ndu ya na weebụ ntụrụndụ , OloriSuperGal.com otechabe aka omechara buru webusaiti nke ya, TosinAjibade.com. O bukwa onye haziri Nzukọ Mgbasaozi ohuru ana eme kwa afo na Naijria.
== Mmụta ==
Tosin Ajibade nwere nzere okokporo na Accounting na Mahadum nke Legos Steeti . O mechara nweta asambodo na Media Enterprise site na ụlọ Akwụkwọ nke Media na Nkwukọrịta, Mahadum Pan-Atlantic, Naijiria. <ref name="id">{{Cite news|title=#DigitalDivaSeries – Olori Supergal, Super Blogger And Social Media Strategist|url=http://www.idafrica.ng/digitaldivaseries-olori-supergal-super-blogger-and-social-media-strategist/|accessdate=16 June 2016}}</ref>
== Ọrụ mgbasa ozi ==
A ma Tosin Ajibade ama maka ndụ ọ n'ebi ya na weebụ na-atụrụ ndụ, OloriSuperGal.com nọ na Naịjirịa yana mbipụta South Afrịka. <ref>{{Cite news|last=Woman|first=NG|title=Want To Be A Superblogger? Tosin ‘Olorisupergal’ Ajibade’s Advice Will Do You Some Good!|url=http://woman.ng/2015/07/do-you-want-to-be-a-superblogger-tosin-olorisupergal-ajibades-advice-will-do-you-some-good/}}</ref> Tosin malitere ịrụ ọrụ dị ka onye mgbasa ozi na 2009. O kere blọọgụ ya na 2010. N'afọ 2011, e goro ya na BlackHouse Media dị ka njikwa weebụ ha mana a hapụtara ya na 2012 iji lekwasị anya na ịde blọọgụ. <ref name="id">{{Cite news|title=#DigitalDivaSeries – Olori Supergal, Super Blogger And Social Media Strategist|url=http://www.idafrica.ng/digitaldivaseries-olori-supergal-super-blogger-and-social-media-strategist/|accessdate=16 June 2016}}</ref> Mgbe ọ malitere blọọgụ ya, ọ rụrụ ọtụtụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi dịka Net NG, Acada Magazine na Laff Mattaz Incorporated nke Gbenga Adeyinka nwe nke izizi. <ref>{{Cite web|url=https://techpoint.ng/2017/08/14/tosin-ajibade-olorisupergal/|title=In conversation with Tosin Ajibade, founder of Olorisupergal|last=Twitter|first=Social media junkie at Techpoint I’m always open to new experiences Follow us on|date=2017-08-14}}</ref>
N’afọ 2014, edeputara Tosin Ajibade n’etiti umu nwanyi otu nari nke YNaija kacha nwee mmasi na Naijiria ma tinyekwa blọọgụ ya n’otu dika ndi ama ama na Naijiria. <ref name="nation1">{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/olorisupergal-makes-nigerias-100-most-influential-women-list/|title=Olorisupergal makes Nigeria’s 100 Most Influential Women list|last=The|first=Nation}}</ref>
Ọ bụ onye nhazi nke Nzukọ Mgbasa Ozi Ọhụrụ nke emere kwa afọ na [https://allafrica.com/stories/201506030196.html 2015], [https://techpoint.africa/2016/05/28/new-media-nigeria/ 2016], [https://www.bellanaija.com/2017/08/new-media-conference-2017-3/ 2017], [https://www.pulse.ng/lifestyle/events/new-media-conference-2018-youths-gear-up-for-olorisupergals-event/6lm4jjl 2018] na [http://thenet.ng/nigerian-leading-media-platform-olorisupergal-set-to-host-the-6th-annual-new-media-conference/ 2019] . Nzukọ a na-elekwasị anya na ike mgbasa ozi ọhụrụ, karịsịa na ntanetị / dijitalụ ohere. <ref>{{Cite news|title=New Media Conference to chart growth in Standards|url=http://businessworldng.com/new-media-conference-to-chart-growth-in-standards/}}</ref>
== Okwu mmekọrịta ==
Ajibade ejirila blọọgụ ya kpọọ uche gaa n'okwu metụtara ọha na eze ọkachasị dịka ọ na-emetụta ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ. Ihe omuma atu bu ihe omuma banyere mmekorita nwoke na nwanyi nke ulo akwukwo nke ndi nkuzi nke Legọs, nke onye nkuzi ya biputara ma na akuko ahu banyere oria ma weghaara ndi ochichi di nma. <ref>{{Cite news|title=Queen’s College girls protest alleged sexual harassment|url=http://thenationonlineng.net/queens-college-girls-protest-alleged-sexual-harassment/}}</ref>
== Onyinye na nhoputa ==
N’afọ 2015, akpọrọ Tosin na ndepụta ụmụ nwaanyị ruru otu naria na Naịjirịa nke YNaija depụtara . <ref name="nation1">{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/olorisupergal-makes-nigerias-100-most-influential-women-list/|title=Olorisupergal makes Nigeria’s 100 Most Influential Women list|last=The|first=Nation}}</ref> N’afọ 2016, ọ ritere Onyinye ọdịnihu nke Afrịka maka mgbasa ozi ọhuru .
== Bipụtara ọrụ ==
Tosin Ajibade bụ onye edemede nke akwụkwọ abụọ, [https://www.kenyancollective.com/olori-supergal-talks-new-book-from-social-misfit-to-social-media-hero/ Site na Social Misfit To Social Media Hero] (2018) <ref>{{Cite web|last=Wanjiru|first=Njino|date=2018-10-29|title=Olori Supergal Talks About Her New Book 'From Social Misfit To Social Hero'|url=https://www.kenyancollective.com/olori-supergal-talks-new-book-from-social-misfit-to-social-media-hero/}}</ref> na [https://www.tosinajibade.com/influencer-blueprint/ The Influencer Blueprint] (2020). <ref>{{Cite web|title=Influencer Blueprint|url=https://www.tosinajibade.com/influencer-blueprint/}}</ref>
== Hụ kwa ==
* Ndepụta nke ndị na-ede blọgụ Nigeria
== Ebe m si nwete ==
{{Reflist}}
== Njikọ dị na mpụga ==
* Official website
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
iqeccdxi7zhoj365g9bovoc65aaccne
Hassanat Akinwande
0
10330
95513
67929
2022-08-26T09:12:42Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hassanat Taiwo Akinwande''', aha ihe nkiri ya bụ '''Wunmi''', bụ onye Naijiria ama ama na <ref name="bbc">[http://news.bbc.co.uk/nolpda/ifs_news/hi/newsid_6193000/6193008.stm Drug disgrace for Nollywood star] Senan Murray, [[BBC News]] website, 29 Nov 06; accessed 15 September 2007
</ref> [[Naijiria|na-eme]] ihe nkiri na Naijiria . Ọ bụ onye agbụrụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] .
Ọrụ ya bidoro n’afọ 1980 ka ọ pụtara n’ihe nkiri ncha bụ ''Feyi Kogbon'' . <ref name="bbc">[http://news.bbc.co.uk/nolpda/ifs_news/hi/newsid_6193000/6193008.stm Drug disgrace for Nollywood star] Senan Murray, [[BBC News]] website, 29 Nov 06; accessed 15 September 2007
</ref> O nweela ọrụ na vidiyo ruru 50.
N’afọ 2006, e jidere ya maka ọgwụ koken. Mgbasa ozi gbara njide ya gburugburu mere ka ọtụtụ mara maka vidiyo ya . <ref name="bbc">[http://news.bbc.co.uk/nolpda/ifs_news/hi/newsid_6193000/6193008.stm Drug disgrace for Nollywood star] Senan Murray, [[BBC News]] website, 29 Nov 06; accessed 15 September 2007
</ref>
== Nrụtụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ụmụ Nwanyị Naijiria na-eme ihe nkiri]]
[[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]]
nhin2tv4iy5e6ydn7t4bg8vwvq76v90
Hauwa Ibrahim
0
10331
95528
69192
2022-08-26T09:25:43Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Vienna+25 Building Trust – Making Human Rights a Reality for All (27414449227).jpg|thumb|Hauwa Ibrahim]]
'''Hauwa Ibrahim''' (a mụrụ n'afọ 1968) bụ nwaafọ Naijiria bụọkàiwu maka oke mmadụ,onye nke ritere [[:en:European_Parliament|European Parliament]]'s [[:en:Sakharov_Prize_for_Freedom_of_Thought|Sakharov Prize]] n'afọ 2005.
== Ndụ ==
A mụrụ Ibrahim na [[Gombe]] n'afọ 1968. Ọ gara ọzụzụ ị bụ onye ọka iwu ma e were ya dị ka nwanyị Alakụba mbụ na Naijiria iji nweta ọdịiche a. <ref name="Sharify-Funk2013">{{Cite book|author=Ms Meena Sharify-Funk|title=Encountering the Transnational: Women, Islam and the Politics of Interpretation|url=https://books.google.com/books?id=fZ2I5gp2r0kC&pg=PA3|date=28 March 2013|publisher=Ashgate Publishing, Ltd.|isbn=978-1-4094-9856-8}}</ref>
Ibrahim ama maka ọrụ ịgbachitere ndị mmadụ na-anaghị ego ikpe n'okpuru iwuSharịya nke islam ndị dị ire ná mpaghara ugwu nke Naijiria. Ọ gbachitere Amina Lawal, <ref>{{Cite web|url=https://www.pbs.org/newshour/politics/africa-july-dec03-amina_lawal_09-25|title=Nigerian Woman Wins Appeal of Stoning Sentence|language=en-US}}</ref> [[Safiya Hussaini]] na Hafsatu Abubákar . N’afọ 2005 e nyere ya Sakharov Prize maka ọrụ a. <ref>{{Cite web|url=http://www.katerva.net/awards/expert-panels/impact-panel/165-hauwa-ibrahim|title=Hauwa Ibrahim {{!}} Nobel Laureate, Human Rights Lawyer {{!}} Katerva|language=en}}</ref>
Hauwa a bụrụla Prọfesọ na-eleta Mahadum Saint Louis University of Law na Stonehill College, World Fellow na Mahadum Yale, Radcliffe fellow, ya na onye otu na Human Rights Programme na Islamic Legal Studies Program na Mahadum Harvard. Hauwa bụzi onye nkuzi na onye nyocha na Mahadum Harvard. <ref>{{Cite web|title=HAUWA IBRAHIM|url=https://worldfellows.yale.edu/hauwa-ibrahim|publisher=YALE UNIVERSITY|accessdate=11 March 2019}}</ref> Ọ bụkwa otu n'ime ndị isi iri abụọ na ise na Information and Democracy Commission nke ndị Reporters Without Borders malitere . <ref>https://rsf.org/en/hauwa-ibrahim</ref>
Mgbe ọ bụ Radcliffe fellow, Ibrahim bidoro usoro ị dọ aka na ntị iji banye na usoro ntọala e dere ede nke iwu Sharịya ma nyochaa etu ha siri metụta ọrụ ọkaiwu, nke, n'aka nke ya, metụtakwara ikike ụmụ mmadụ nke ụmụ nwanyị na West Afrịka. Nchọpụta ya mepụtara akwụkwọ Practicing Shariah Law: Seven Strategies for Achieving Justice in Shariah Courts, nke e bipụtara n'ọnwa Jenụwarị afọ 2013. " <ref>[http://wsrp.hds.harvard.edu/people/hauwa-ibrahim Harvard Divinity School visiting faculty profile], retrieved 2013.</ref>
== Hụkwa ==
* Ụmụ nwanyị ndị ọka iwu izizi gburugburu ụwa
== Nrụtụaka ==
{{Reflist}}
== Nrụtụaka dị na mpụga ==
* [http://www.europarl.europa.eu/comparl/afet/droi/sakharov/sacharov_2005_en.pdf Downloadable PDF brochure from the Sakharov Prize ceremony describing the prize, Ibrahim, and her work]
* [https://www.pbs.org/frontlineworld/stories/nigeria/voice01.html Frontline (US Public Broadcasting program) interview]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]]
[[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria bụ ndị ọkaikpe]]
o1i6xtyg9xhmqqucu9mncglq67lxxl9
Ogun State Television
0
10357
95546
68073
2022-08-26T09:38:55Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
==Prommi==
*[[Phineas and Ferb|Bhineas and Therb]]
*[[Teen Titans Go!|Hadinetėi Titanėi, GO!]]
*[[Fish Hooks|Trap Fish]]
* mortėi!
0c6wa4dqpa82lnph7j98d45ku6v29ar
Waawa
0
10435
95094
68468
2022-08-25T15:19:07Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox Ndi mbà|group=Waawa<br><small>''Wawa, Ndi Waawa/Wawa''</small>|languages=Waawa [[Igbo language|Igbo]], [[Nigerian Pidgin]]|religions=Christianity (majority [[Catholic]], [[Anglican]]), [[Odinani|Omenani]]|related=[[Igbo people|Igbo]], [[Nsukka]]|footnotes=}}'''Ụmụnna nke Waawa''' nke enu ugwu ala igbo nke ana akpo n'''''di Waawa, ndi Waawa''''', bu ndi nwere mkpuru-iche nke ndi [[Ndị Ìgbò|Igbo nọ]] na [[Ȯra Enugu|Enugu]] na [[Ȯra Ebonyi|Ebonyi Steeti]], [[Naijiria]], gụnyere ọtụtụ ime obodo, ndi nile na- ''asụ asụsụ'' [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]] pụrụ iche nke ana akpọ Waawa. . Ndi akacha mara ama bụ ndi Agbaja na Ngwo bụ ndi mmadụ ndi no n’agbata oke ọhịa nke [[Óká|Awka]] (isi obodo [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]] ) rue ndagwurugwu okwute nke [[Enụgwụ|Enugu]] (isi obodo [[Ȯra Enugu|Enugu]] ). Agbaja mejuputara n' ime obodo ndi nọ ugbua na ụmụnna Ngwo, Udi, Ezeagu, Umulokpa, Igbo-Etiti, Oji-Riva, Awgu -ukwu, na okpuru ochịchị ndị dị na ọwụwa anyanwụ Enugu. Akụkụ ndị ọzọ amaara n'ụmụnna Waawa gunyere Nkanụ, Nsukka, Abia(nke di n'ime Waawa na abụrọ Abia nke Steeti), Nike na ime obodo ndị ọzọ dị na [[Ȯra Enugu|Enugu Steeti]] . Ndi ha na Waawa jikọtara ọnụ nke mere eji mara aha ha bụ ndị be ichie Onyeama na Eke, onye bụ onye ọchịchị kacha mkpa nke Agbaja na mbido narị afọ nke iri abụọ.
== Ichie Onyeama na Eke ==
Onyeama <ref>{{Cite web|url=http://kwenu.com/poems/profile/onyeama/legacies_legend.htm|title=The legacies of a legend: Eze Onyeama n'Eke|publisher=Kwenu.com|date=1933-04-05|accessdate=2015-05-09}}</ref> ka amụrụ ihe dịka na afọ 1870s, nwa nke ikpeazu n'ime ụmụ iri nke özö Omulu Onwusi, nwoke zuru onwe ya nwere ọtụtụ nwanyi , na naanị nwa nwọke nne ya - Chinazụngwa Ijeonyeabọ nke agbataobi ime obodo Ebe. Ọge ọ dị afọ asaa, nna ya kpuru ya anị. Usoro nke ọge ntorobịa, nke a gosipụtara nkwa nke nwa okorobịa ahụ. Nna Onyeama nwụrụ mgbe nke ahụ gasịrị. Nne ya nwụkwara, eleghị anya maka nsị o jiri nyegbue nwoke yiri nwa ya nwọke Onyeama egwu ime ya ihe ike.
Onye nwanne ya nwoke, Amadiezeoha Nwankwo-Onwusi wetara, Onyeama rụsiri ọrụ ike wee mee akara ya na azụmaahịa. Ọ gara ọmarịcha ahịa azụmahịa ndị Aro na-achịkwa, gụnyere [[Abiriba]], [[Arochukwu]], Arondizuogu, Bende, Oguta, Uburu, wdg. Mgbe ọchịchị ndị Britain rutere Eke na 1908, Onyeama bara ọgaranya iji zụta ụzọ ya n'ime obodo Ozo na ịlụ nwanyị mara mma, bụ Afia Nwirediagu, ma mesịa Gwachi Ebue.
Nwayọ nwayọ ma n'ezie, Onyeama nwetara ndị colonist iji nye ya "Warrant Chiefdom" nke Eke. O were ike ma kọwaa ya. Onyeama hụrụ onwe ya dị ka onye ọchịchị zuru oke nke na-enweghị ike ịgbagha ikike ya. Ma Eze Onitsha, Obi Okosi I, chịrị. Onweghi eze Igbo ajuju banyere ike ọchịchị onye ọchịchị nke Onitsha, ma ya fọdụkwa ịsị na ọ bụ “ndị isi pere mpe” si ugwu.
Onyeama gosipụtara n'ehihie na ọchịchị Obi nke Onitsha bụ akụkọ ntolite, n'ihi na ọ lere [[Onịchạ|alaeze niile nke Onitsha anya dị]] ka ntọala nke ndị ọbịa si n'Alaeze Benin. Ọ bụrụ na ihe ọ bụla, ya (Onyeama) nọ na njikọ nke Oba nke Benin ma ọ bụ Ooni nke Ife, bụ eze ndị Yoruba. Nke a setịpụrụ ọnọdụ maka esemokwu dị egwu n’etiti ndị eze ugwu ugwu ọwụwa anyanwụ (nke a na-akpọ Wawa) na ndịda ọdịda anyanwụ Igbo (nke a na-akpọ Ijekeebé).
Otu a ka ọ siri di na nchikota ndị eze Igbo n’afọ 1928, ndị isi niile na ndị isi nile n’obodo ochie bụ Onitsha (tinyere Enugwu) na ndị ọzọ ga-agbakọ na Enugwu iji nabata Captain W. Buchanan-Smith, onye a họpụtara ọhụrụ dị ka gọvanọ ndịda. Nigeria mpaghara. Obi na-abụkarị oche kacha elu nke nsọpụrụ e chere na ọ bụ onye ọchịchị ọdịnala nke mba Igbo. Mgbe Onyeama batara mgbe e mechara na ndị otu nche ya, ndị isi na ndị Igbanküda, ọ kpasuru iwe banyere ọnọdụ Obi dị elu nke ọchịchị ya.
Onyeama nyere iwu ka ewepụ Eze Onitsha dị ike ozugbo. Ihe omume soro Onye Ochichi na-anwa imebi Onyeama. Na iwe, dị ka akụkọ akụkọ si kwuo, ọ kpọrọ, "Wa" (lingo mpaghara maka "Mba"); maka imesi okwu ike na dị ka ihe na-egosi na a pụghị ịgbanwe agbanwe, o kwuru, sị: “Wa –wa!” [Mgbe! O wee tụgharịa gwa ndị isi na-achị ala, sị: “Ọ bụrụ na nwoke ahụ ka nọ ọdụ n'oche ahụ mgbe m lọtara, agụ owuru ga-eri ya.” Onyeama nwetara ụzọ ya wee merie dị ka eze kachasị ukwuu n'obodo! Echetara na ndị nwere mmekọrịta mmekọrịta mmekọrịta ọha na eze ogologo oge na Onye Britain, Onyeama emeghị onwe ya ọtụtụ ndị enyi. E mere ndekọ na 1930s na-ebo ya ebubo na ọ liri nwunye na-ekwesịghị ntụkwasị obi na ndụ! Otu ụlọikpe nyere iwu ka ụlọ ọrụ German ahụ mere akụkọ banyere nkwutọ kwụsị ya ịgbasa. Akụkọ ndị a na akụkọ mbibi ndị ọzọ na-ebibi ihe nke ọchịchị aka ike, ịchụpụ nwunye na ọbụna igbu ọchụ apụtabeghị akụkọ akụkọ Onyeama. Ndị ya lere ya anya nke ọma nke ọma. Ndị uwe ojii nzuzo ya (nke ndị aka ya akara aka, ndị mmeri na-agba mgba) mere ka ụjọ jide ndị isi na ndị nkịtị na ọgbọ ka na-asọpụrụ ike nke eze ukwu a.
N'etiti ndi Wawa enwere otutu uzo di iche-iche, ma achoputa obodo obula site na udiri egwu ha na egwu egwu ha. Somefọdụ n'ụdị site na mpaghara gụnyere:
Otu n'ime akwụkwọ nri kacha mkpa na nri Wawa na omenaala ndị Igbo n'ozuzu ya bụ tub tub. A na-ahụta nke a dịka ihe ọkụkụ ndị Igbo ma bụrụkwa chi dị nsọ dịka Njoku Ji, chi yam. Nri ndị Igbo gụnyere akwụkwọ nri ndị ọzọ dịka mkpụrụ ugu, nke a na-eme ofe a na-akpọ Egusi, Ahịrị Ilu nke a na-eme ofe na Okra, nke aha ya sitere n'asụsụ Igbo.
j8phe6rluzx2xs7uk21d8imanz6zg15
Ronke Ojo
0
10462
95221
68544
2022-08-25T21:17:47Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ronke Ojo''' (amụrụ ya na ụbochi gbara iri na asaa na onwa asaa na afọ 1974) nke amara aha ya bụ '''Ronke Oshodi Oke''' bụ onye na-eme ihe nkiri na Nigeria, onye egwu, onye isi na onye na-emepụta ihe nkiri. <ref>{{Cite web|url=http://www.naij.com/311500-my-selling-point-is-actress-ronke-oshodi-oke.html/|title=Top Nollywood Actress, Ronke Oshodi-Oke in a recent interview with Vanguard revealed that her big boobs brought her into limelight|work=Naij|accessdate=December 12, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151210202332/https://www.naij.com/311500-my-selling-point-is-actress-ronke-oshodi-oke.html/|archivedate=December 10, 2015}}</ref>
== Mmalite ndụ na ọrụ ==
Ronke bụ agbụrụ [[Ȯra Ondo|Ondo Steeti]] mana amụrụ ya na Oworonshoki, [[Ȯra Lagos|Lagos State]] Southwest [[Naijiria|Nigeria]], ebe ọ gụsịrị akwụkwọ praịmarị na sekọndrị. <ref>{{Cite web|url=http://irokotv.com/actor/571/ronke-ojo|title=Ronke Ojo|work=iroktv.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.naij.com/302201-actress-ronke-oshodi-oke-reveals-greatest-regret.html|title=Actress Ronke Oshodi Reveals Her Greatest Regret|author=Adams Odunayo|date=8 October 2014|work=Naij.com - Nigeria news.|accessdate=5 December 2015}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.modernghana.com/movie/3885/3/yoruba-actressronke-oshodi-oke-weds-sylvester-omog.html|title=YORUBA ACTRESS,RONKE OSHODI OKE WEDS SYLVESTER OMOGBOLAHAN IN NIGERIA|work=Nigeria Films|date=February 3, 2009}}</ref> Ọ malitere ọrụ ya site na otu ihe nkiri akpọrọ ''Star Parade'' n'okpuru nduzi nke Fadeyi, onye na-eme ihe nkiri Nigeria ma bụrụ onye a ma ama na afọ 2000 mgbe ọ pụtara na ihe nkiri akpọrọ ''Oshodi Oke'', nke o si nweta aha ọkwa ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/10/my-boobs-brought-me-to-limelight-ronke-ojo|title=My boobs brought me to limelight—— Ronke Ojo|author=|date=26 October 2014|work=Vanguard News|accessdate=5 December 2015}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2014/10/my-boobs-brought-me-to-limelight-ronke-ojo/|title=My boobs brought me to limelight—— Ronke Ojo|author=Ayo Onikoyi|work=Vanguard Nigeria|accessdate=October 26, 2014}}</ref> Ọrụ egwu ya malitere na 2014, n'otu afọ ahụ ọ malitere album mbụ ya nke a ga-ewepụta. <ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/music/ronke-oshodi-oke-actress-drops-new-album-id3301309.html|title=Ronke Oshodi-Oke: Actress drops new album|author=Esho Wemimo|date=24 November 2014|work=pulse.ng|accessdate=5 December 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/music/ronke-oshodi-oke-why-i-wont-release-my-album-yet-id3633977.html|title="Why I won't release my album yet" – Ronke Oshodi-Oke|work=Pulse NG|date=April 7, 2015}}</ref> Na 2015, o weputara otu ''Ori Mi'' nke gosiputara [[9ice]] . <ref>{{Cite news|url=http://tooxclusive.com/downloadmp3/ronke-oshodi-oke-ori-mi-ft-9ice-prod-by-id-cabasa//|title=Ronke Oshodi Oke – "Ori Mi" ft. 9ice (Prod. by ID Cabasa)|publisher=tooXclusive|date=April 7, 2015|author=Jimmy King}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* ''Succubus'' (2014)
* ''Isan Laye''
* ''Eesu''
* ''Agbere Oju''
* ''Nloghachi nke Jenifa''
* ''Abeke Aleko''
* ''Abeke Eleko 2''
* ''Ajiloda''
* ''Aimasiko eda'' (2006)
* ''Okun Ife 2'' (2004)
* ''Okun Ife'' (2004)
* ''Asiri'' (2002)
* ''Oshodi Oke'' (2000)
== Hụ kwa ==
* Ndepụta ndị na-emepụta ihe nkiri na Naịjirịa
* Ndepụta nke onye Yoruba na-eme ihe nkiri
== Ntughari ==
== Njikọ dị na mpụga ==
* Ronke Oshodi Oke at IMDb
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Nigerian people /actresses from Lagos]]
[[Òtù:21st-century Nigerian actresses]]
[[Òtù:20th-century Nigerian actresses]]
[[Òtù:Actresses in Yoruba cinema]]
[[Òtù:Yoruba actresses Nigerian filmmakers]]
[[Òtù:Living people 1974 births]]
[[Òtù:CS1 maint: discouraged parameter]]
qjynurmfvkr5pko5wmt5tw5mb88y04x
Ronke Odusanya
0
10463
95224
68545
2022-08-25T21:18:28Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ronke Odusanya''' bụ onye na- eme ihe nkiri na- asụsụ Yoruba na Naijiria, <ref>{{Cite news|url=https://dailypost.ng/2016/11/20/popular-actress-ronke-odusanya-reveals-men-call-breasts/|title=Popular actress, Ronke Odusanya reveals what men call her breasts|work=Dailypost Nigeria|author=Nwachukwu|first=John Owen|date=20 November 2016|accessdate=20 April 2019}}</ref> <ref name="obiuwevbi1">{{Cite news|url=https://www.bellanaija.com/2015/10/yoruba-actress-ronke-odusanya-looks-lovely-in-these-makeup-photos/|title=Yoruba Movie Actress Ronke Odusanya Looks Lovely in these Makeup Photos!|work=Bellanaija|author=Obiuwevbi|first=Jennifer|date=17 October 2015|accessdate=20 April 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/ronke-odusanya-finally-speaks-on-alleged-husband-snatching-scandal/|title=Ronke Odusanya finally speaks on alleged husband-snatching scandal|work=TheNet|author=Adedosu|first=Adekunle|date=23 December 2014|accessdate=20 April 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/relationships-weddings/ronke-odusanya-nollywood-actress-weds-us-based-lover-secretly/vq5gcdh|title=Nollywood Actress Weds US Based Lover Secretly|work=Pulse|author=Esho|first=Wemi|date=10 June 2014|accessdate=20 April 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2018/11/yoruba-actress-ronke-odusanya-gives-lesson-on-self-esteem/|title=Yoruba actress, Ronke Odusanya, gives lesson on self-esteem|work=vanguardngr|author=BASSEY|first=EKAETTE|date=3 November 2018|accessdate=20 April 2019}}</ref> onye na-eme ihe nkiri na onye na-akwado ihe nkiri. <ref>{{Cite web|url=https://www.tribuneonlineng.com/64521/|title=9 Years After First Production, Ronke Odusanya Releases New Flick ‘Gangan’|work=Tribuneonline|accessdate=20 April 2019}}</ref>
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Ronke Odusanya na ụbochi atọ na ime onwa ise na afor 1973 na [[Ȯra Ogun|Ogun State]] .
== Mmụta ==
Ronke bregan gụrụ akwụkwọ na St. Benedict Nursery & Primary School wee gaa n'ihu na Federal Government Girls College, [[Akure]] . <ref>{{Cite news|url=https://ibakatv.com/ronke-odusanya|title=Ronke Odusanya|work=Ibaka TV|date=20 November 2016|accessdate=20 April 2019}}</ref> Ọ gara Mahadum Olabisi Onabanjo, na-enweta nzere na Mass communication . <ref>{{Cite news|url=https://www.informationng.com/2018/05/popular-nollywood-actress-ronke-odusanya-celebrates-birthday-with-lovely-photo.html|title=Popular Nollywood actress Ronke Odusanya celebrates birthday with lovely photo|work=Information Nigeria|author=Nigeria|first=Information|date=3 May 2018|accessdate=20 April 2019}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ ọkachamara n'ịrụ ọrụ na mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ya na afo iri na isii. Akpọrọ ya "Flakky Idi Dowo" mgbe ọ rụchara ihe nkiri Fathia Balogun dị ka "Folake" n'afọ 2006. <ref>{{Cite news|url=http://www.dailyadvent.com/ettmt/2019/01/14/charming-nollywood-actress-ronke-odusanya-stuns-in-new-outfit/|title=CHARMING! NOLLYWOOD ACTRESS RONKE ODUSANYA STUNS IN NEW OUTFIT|work=Daily Advent|date=14 January 2019|accessdate=20 April 2019}}</ref> Ronke gosiputara na Oga Bello ‘s Kerikeri. O mere ihe nkiri Nollywood na nke mbụ ya n’afọ 2001 Yoruba, “Baba Ologba”. <ref name="izuzu1">{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/ronke-odusanya-9-things-you-should-know-about-jenifa-actress/jhj9tnr|title=9 things you should know about "Jenifa" actress|work=Pulse Nigeria|author=izuzu|first=chibumga|date=5 March 2015|accessdate=20 April 2019}}</ref> Ọ na-apụta na ọtụtụ [[Naijiria|Nigerian]] fim, gụnyere <nowiki>''</nowiki> ''Jenifa'' nke ọ na-egwuri ọrụ nke ''Becky,'' <ref name="Jenifa NWF">{{Cite web|url=http://nollywoodforever.com/jenifa/|title=Jenifa|publisher=Nollywood Forever|accessdate=20 April 2019}}</ref> <ref name="AF">{{Cite web|url=http://africa-archive.com/nu/jenifa-2008|title=Jenifa|publisher=Africa Archive|accessdate=20 April 2019}}</ref> ''kpara akpa,'' na ''A Girl si Note'' n'etiti ndị ọzọ. A họpụtara ya maka ''ezigbo onye na-eme ihe nkiri na onye ndu (Yoruba)'' na 2017 Best of Nollywood Awards maka ọrụ ya na fim ''Ailatunse'' . <ref name="bona2017">[https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-awards-2017-bolanle-ninalowo-ik-ogbonna-rachel-okonkwo-what-lies-within-among/x1yd04j Bolanle Ninalowo, IK Ogbonna, Rachel Okonkwo, "What Lies Within" among nominees], Pulse, Retrieved 20 April 2019</ref>
== Ihe nyocha ihe ahọrọ ==
* ''Gbagọrọ agbagọ'' (2007)
* ''Jenifa'' (2008)
* ''Láròdá òjò'' (2008)
* ''Eekan soso'' (2009)
* ''Rayzọ (Isina)'' (2016)
* ''A Girl Girl'' (2016) <ref name="movie">[https://www.imdb.com/title/tt6794532/fullcredits?ref_=tt_cl_sm#cast A Girl's Note], IMDB, Retrieved 20 April 2019</ref>
* ''Asake Oni Achicha'' (2016)
* ''Onye Uche'' (2017)
* ''Ayomide'' (2017) <ref name="ayomidefilm">[https://nlist.ng/title/ayomide-771/ ayomide ( 2017)], NLIST, Retrieved 20 April 2019</ref>
* ''Nnabata'' (2017)
* ''Ailatunse'' (2017)
* ''Olorire'' (2018)
* ''Owo Agbara'' (2018)
== Ihe nrite ==
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
!Afọ
! Onyinye
! Atiya
! Ihe nkiri
! Nsonaazụ
|-
| 2017
| Ihe onyinye Nollywood kacha mma
| Onye Ochichi Kacha Mma Na Ndi Isi (Yoruba) <ref>{{Cite web|author=Ezeamalu|first=Ben|title=Nominees for the Best of Nollywood Awards, 2017|url=http://www.bonawards.com/2017/09/06/nominees-for-the-best-of-nollywood-awards-2017/|work=Bonawards|accessdate=20 April 2019|date=6 September 2017}}</ref>
| ''Ailatunse'' | {{nominated}}
|}
== Ntughari ==
== Njikọ dị na mpụga ==
Ronke Odusanya at IMDb
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Olabisi Onabanjo University alumni]]
[[Òtù:Actresses in Yoruba cinema]]
[[Òtù:1973 births Nigerian filmmakers]]
[[Òtù:Yoruba women filmmakers]]
[[Òtù:Nigerian women film producers]]
[[Òtù:Nigerian film producers]]
[[Òtù:Nigerian Christians]]
[[Òtù:Actresses from Ogun State]]
[[Òtù:Yoruba actresses]]
[[Òtù:Nigerian film actresses Living people]]
[[Òtù:21st-century Nigerian actresses]]
0qvgj8esey7lpsq0q8kkksuw2vw84qw
Daniella Okeke
0
10465
95573
68547
2022-08-26T09:58:19Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniella Okeke''' bụ nwaafọ Nigeria na-eme ihe nkiri. N’afọ 2013, ọ pụtara “Joke” na ''Legọs Cougars'', ọrụ nke mere ka ọ bụrụ ''Nwanyị Kachasị Mma na Nduzi Ndị Isi na'' nhọpụta nke 10 Africa Movie Academy Awards na 2014 Nigeria Entertainment Awards . <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/04/ive-got-mean-ass-daniella-okeke/|title=I’ve got a mean ass! — Daniella Okeke|publisher=[[Vanguard (Nigeria)]]|accessdate=8 August 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/02/words-cant-bring-daniella-okeke/|title=Words can’t bring me down – Daniella Okeke|publisher=[[Vanguard (Nigeria)]]|accessdate=8 August 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2014/01/actress-daniella-okeke-says-her-behind-is-natural.html|title=Actress Daniella Okeke Says Her Behind Is NATURAL|publisher=Information Nigeria|accessdate=8 August 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/201406300962.html|title=Nigeria: Daniella Okeke Shows Off New Mansion|publisher=[[AllAfrica.com]]|accessdate=8 August 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/movies/hotness-alert-daniella-okeke-flaunts-curves-in-bikini-id3038014.html|title=Daniella Okeke Flaunts Curves in Bikini|publisher=pulse.ng|accessdate=8 August 2014}}</ref>
== Ndụ onwe ==
A mụrụ Okeke na ụbochi iri abua na isii na onwa atọ na afor, 1987. O si na [[Ọ̀hà Ímò|steeti Imo]] . <ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/movies/celebrity-birthday-daniella-okeke-is-plus-one-id2754585.html|title=Daniella Okeke Is Plus One|publisher=pulse.ng|accessdate=8 August 2014}}</ref> Okeke hụrụ ụgbọ ala okomoko n'anya <ref>{{Cite web|url=http://www.thenews.ng/2015/09/21/12-photos-of-multi-million-naira-luxury-cars-owned-by-nigerian-celebrities/|title=12 Photos of Multi-million Naira Luxury Cars Owned by Nigerian Celebrities|publisher=pulse.ng|accessdate=8 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151001004350/http://www.thenews.ng/2015/09/21/12-photos-of-multi-million-naira-luxury-cars-owned-by-nigerian-celebrities/|archivedate=1 October 2015}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* ''Sleek Ladies'' (2007)
* ''Ike karịa Mgbu'' (2007)
* ''Ogige Lagos''
== Ntughari ==
== Njikọ dị na mpụga ==
* Daniella Okeke
* Daniella Okeke
* [https://www.infoguideafrica.com/2019/12/Daniella-Okeke.html Daniella Okeke] na Ozi Nduzi Afrika<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Year of birth missing (living people)]]
[[Òtù:Actresses from Imo State]]
[[Òtù:Igbo actresses]]
[[Òtù:21st-century Nigerian actresses]]
[[Òtù:Living people Nigerian film actresses]]
du0f8hovmefd1yonpz99pewe2if6rv6
Ikike inwe ihe
0
10476
95469
68569
2022-08-26T07:33:43Z
Accuratecy051
13069
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ikike nke ihe onwunwe''' ma ọ bụ '''ikike nke inwe akụ na ụba''' (cf. nwe ) na-anọkarị na nkewa nke ikike mmadụ maka mmadụ nkịtị gbasara ihe onwunwe ha. Nkwenye na ozuzu nke ikike nke ihe onwunwe bụ nchọpụta na adighị afuchi anya na ọ na-abụkarị nke amachiri ebe ọ bụ na ndị nwe iwu nwe ya (ya bụ ụlọ ọrụ ) yana ebe eji ya imepụta ihe karịa iri ya eri. <ref>See generally AA Berle, 'Property, Production and Revolution' (1965) [https://www.jstor.org/pss/1120512 65 Columbia Law Review 1]</ref>
A nabatara ikike inwe akụ na ụba na Nkeji edemede 17 nke <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Universal_Declaration_of_Human_Rights" rel="mw:ExtLink" title="Universal Declaration of Human Rights" class="cx-link" data-linkid="196">Universal Declaration of Human Rights</a>, <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/en/universal-declaration-human-rights/|work=un.org|title=Universal Declaration of Human Rights|quote=Article 17. 1) Everyone has the right to own property alone as well as in association with others.}}</ref> mana amatabeghị ya na Intanashọnalị Covenantị ọn Sivụl and Politikal Raits ma ọ bụ Intanashọnali Kọnvenantị ọn Ikọnọmik, Soshial andị Kọlchọralị Raits . <ref>{{Cite book|author=Doebbler|first=Curtis|title=Introduction to International Human Rights Law|publisher=CD Publishing|year=2006|pages=141–142|url=https://books.google.com/books?id=mQ61oCPJ1GECdq|isbn=978-0-9743570-2-7}}</ref> Mgbakọ European on Human Rights, na Protokọl 1, edemede 1, kwenyere na ikike maka ndị eke na ndị iwu "ịnụ ụtọ ihe onwunwe n'udo", dabere na "mmasi izugbe ma ọ bụ iji kwụọ ụgwọ ụtụ isi".
== Nkọwa ==
Ebumnuche nke ikikere nke ihe onwunwe dịka etu esi ghọta ya n'oge a nwere akụ na ụba enwere ma ọ bụ nke nwee, ma ọ bụ nke ihe onwunwe enwetara ma ọ bụ nke mmadụ enwetere site n'ụzọ ziri ezi. Na- abụghị na mmegide kama na tule nke a, ụfọdụ atụmatụ na-agbachitere ikike zuru ụwa ọnụ nke ihe onwunwe nke onwe, n'echiche nke ikike nke mmadụ ọ bụla iji eweta ihe onwunwe ụfọdụ, dabere na nkwupụta nke akụ sitere n'okike nke ụwa ma ọ bụ echiche ndị ọzọ nke ikpe ziri ezi . <ref>{{Cite web|url=https://www.academia.edu/13859497|title=La Biblia, Laudato Si y el derecho universal a la propiedad privada|accessdate=2 February 2016|publisher=El Dial – Biblioteca Jurídica online|author=Stilman|first=Gabriel}}</ref>
=== Afrika ===
The African Charter on Human and Peoples' Rights (ACHPR) protects the right to property most explicitly in Article 14,<ref name="Alfredsson-p372">{{Cite book |last=Alfredsson |first=Gudmundur |author2=Eide, Asbjorn |title=The Universal Declaration of Human Rights: a common standard of achievement |publisher=Martinus Nijhoff Publishers |year=1999 |pages=372 |url=https://books.google.com/books?id=FmuoB-BlMvEC&q=%22right+to+property%22 |isbn=978-90-411-1168-5}}</ref> stating: {{Cquote|The right to property shall be guaranteed. It may only be encroached upon in the interest of public need or in the general interest of the community and in accordance with the provisions of appropriate laws.<ref>{{Cite web |title=African Charter on Human and Peoples' Rights |publisher=Organisation of African Unity |pages=Article 14 |url=http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Html/009.htm}}</ref>}}A na-enwetakwa ikike ihe onwunwe na Nkeji edemede 13 nke ACHPR, nke na-ekwu na nwa amaala ọ bụla nwere ikike isonye na gọọmentị nke obodo ya, ikike ịha nhatanha na ọrụ ọha na eze yana "ikike ịnweta ihe onwunwe na ọrụ ọha nha nha anya nke mmadu nile n’iru iwu ”. Nkeji edemede 21 nke ACHPR nakweere ikike mmadụ niile nwere iji tufuo akụ na ụba ha yana na a ga-egosipụta ikike a naanị maka ọdịmma ndị mmadụ, ndị nwere ike ghara ịnapụ ikike a. Nkeji edemede 21 kwukwara na "ọ bụrụ na omee ka ndị a chụpụrụ achụpụ nwere ikike iji nwetaghachi ihe onwunwe ya n'ụzọ iwu kwadoro yana ịkwụ ụgwọ zuru oke". <ref>{{Cite web|title=African Charter on Human and Peoples' Rights|publisher=Organisation of African Unity|pages=Article 13 and 21|url=http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Html/009.htm}}</ref>
When the text of the UDHR was negotiated, other states in the Americas argued that the right to property should be limited to the protection of private property necessary for [[subsistence]]. Their suggestion was opposed, but was enshrined in the [[American Declaration of the Rights and Duties of Man]], which was negotiated at the same time and adopted one year before the UDHR in 1948.<ref name="Alfredsson-p370">{{Cite book |last=Alfredsson |first=Gudmundur |author2=Eide, Asbjorn |title=The Universal Declaration of Human Rights: a common standard of achievement |publisher=Martinus Nijhoff Publishers |year=1999 |pages=370 |url=https://books.google.com/books?id=FmuoB-BlMvEC&q=%22right+to+property%22 |isbn=978-90-411-1168-5}}</ref> Article 23 of the declaration states: {{Cquote|Every Person has the right to own such private property as meets the essential needs of decent living and helps to maintain the dignity of the individual and of the home.<ref>{{Cite web |title=American Declaration of the Rights and Duties of Man |publisher=Ninth International Conference of American States |pages=Article 23 |url=http://actrav.itcilo.org/actrav-english/telearn/global/ilo/law/oashr.htm}}</ref>}}
After failed attempts to include the right to protection of property in the [[European Convention on Human Rights]] (ECHR), European states enshrined the right to protection of property in Article 1 of Protocol I to the ECHR as the "right to peaceful enjoyment of possessions",<ref>{{Cite book |last=Alfredsson |first=Gudmundur |author2=Eide, Asbjorn |title=The Universal Declaration of Human Rights: a common standard of achievement |publisher=Martinus Nijhoff Publishers |year=1999 |pages=366 |url=https://books.google.com/books?id=FmuoB-BlMvEC&q=%22right+to+property%22 |isbn=978-90-411-1168-5}}</ref> where the right to protection of property is defined as such: {{Cquote|(1) Every natural or legal person is entitled to the peaceful enjoyment of his possessions. No one shall be deprived of his possessions except in the public interest and subject to the conditions provided for by law and by the general principles of international law.
(2) The preceding provisions shall not, however, in any way impair the right of a State to enforce such laws as it deems necessary to control the use of property in accordance with the general interest or to secure the payment of taxes or other contributions or penalties.<ref>{{Cite web |title=Protocol I to the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms |publisher=Council of Europe |pages=Protocol 1 Article 1 |url=http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Html/009.htm}}</ref>}}
* Iwu ala Bekee
* Ozizi ikike
* Nwunye Nwanyi lụrụ Nwanyi 1882
* Iwu ihe onwunwe
* Ikike ikike (akụnụba)
* Ahịa ụlọ
* Mmepe ụlọ
* Ala ala afụ
== Ihe edeturu ==
37nwa94tzawbk9i1fncklsa4zknmwye
Judith Audu
0
10478
95557
89360
2022-08-26T09:48:05Z
Timzy D'Great
12485
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Judith Emike Audu-Foght''', onye ama-ama dịka '''Judith Audu''', bụ onye na-eme ihe nkiri na ihe nkiri telivishọn nke Nigeria, onye ngosi, ihe nlereanya, blogger, na onye na-emepụta ihe nkiri. A ma ya ama dịka Mofe n'ihe nkiri onyo-nyo nke ''Emerald'', tinyere Joseph Benjamin, Carol King, [[Lilian Esoro]] na Femi Branch. <ref>{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=32291|title=Emerald, new drama series, hits TV nationwide|date=28 June 2013|work=Daily Sun Newspaper|accessdate=7 April 2014}}</ref> A makwaara ya nke ọma maka ntunye-ugo onwere site n'ihe nkiri nke omepụtara nke ihe nkiri nke akpọrọ Just Not Married, so n'ime ya <ref name = jnm/> ''Flipped'' and ''The Sessions'' . N'afọ 2019, edepụtara aha ya na YNAIJA, otu narị ụmụ Naịjiria akachasị mara n'ihe nkiri. <ref>{{Cite news|url=https://ynaija.com/ynaija-presents-the-100-most-influential-nigerians-in-film-in-2019/|title=YNAIJA Presents the 100 Most Influential Nigerians in Film in 2019|work=Ynaija|accessdate=9 November 2019}}</ref>
Amuru Audu na Navy Town, Ojo n'ezinụlọ Audu Alị Audu, nna ya, onye agha ụgbọ mmiri <ref>{{cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=32188|title=Sometimes I'm tempted to quit acting-Judith Audu, actress |date=14 July 2013|work=Daily Sun Newspaper|access-date=7 April 2014|location=Lagos, Nigeria}}</ref> na nne ya bụ Gift Salamat Audu. Nne ya bụ onye na-esi nri ahịa na onye ọchụ nta ego nke nyere ọtụtụ ụlọ nri na ebe mgbazinye maka ihe mme-mme. Judith nwere ụmụnne nwoke abụọ, nwanne nwoke okenye, Franklin Audu na nwanne ya nwoke nke ọ tọrọ bụ Abdulmalik Audu. Ọ bụ nwa nke abụọ bụrụkwa otu nwanyi n'ime ụmụ nne ya. O si na mpaghara Auchi di na [[Ȯra Edo|Edo Steeti]] na mpaghara ndida [[Naijiria|Nigeria]] .
Audu gụrụ praịmarị na Navy Town Primary School nke dị n'Ojo, site n'afọ 1988 ruo n'afọ1993, wee gawa Navy Town Secondary School site n'afọ 1993 ruo n'afọ 1999, ebe ọ gụrụ akwụkwọ na Arts. O mechara gaa mpaghara abobdo akpọrọ Nigerian French Language Village, Badagry n’afọ 2001 wee nweta nkwado nke Diplọma nke o jiri nweta nnabata nke akwọrọ dairet entrị na Mahadum Lagos n'afọ 2002.
N'afọ 2005, Audu nwetara Osambodo B.A na French na Mahadum Lagos. <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/new/my-frustrations-as-an-actress-nollywood-actress-judith-audu/|title=My FRUSTRATIONS as an actress—Nollywood actress Judith Audu|date=29 June 2013|work=The Nation Newspaper|accessdate=7 April 2014}}</ref> Mgbe o jichara otu afọ fee ala nna ya, (NYSC) nke o mere na Kebbi Steeti n'afọ 2006/2007, ọ laghachiri Mahadum nke Lagos ma tinye akwụkwọ maka agụmakwụkwọ nke Mastas na Public and International Affairs site n'afọ 2008 rue n'afọ 2010, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ nke akpọrọ Master of Public and International Affairs (MPIA).
Mgbe Audu nọ na Mahadum nke Lagos, ọ sonyeere otu na-akwado ihe nkiri <ref name="TemptedSun">{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=32188|title=Sometimes I'm tempted to quit acting-Judith Audu, actress|date=14 July 2013|work=Daily Sun Newspaper|accessdate=7 April 2014}}</ref> a na-akpọ Campus Playhouse ma sonye n'ọtụtụ mmemme. Site na ebe ahụ ka a họpụtara ya ka-asoro n'ihe nkiri nke Theater 15 nke bụ otu ihe nkiri kachasị enwe asọpụrụ na Mahadum Lagọs n'oge ahụ. Ọ bụ site n'otu ihe nkiri ndi a ka Audu jiri kwagote nka mmụta ya n'ime ihe nkiri nke mere ya na onye nlere onyonyo nke Nigeria bụ Denrele Edun, Onye ome ihe ọchị bụ Koffi na onye utụziaka bụ Wole Oguntokun, jiri rụkọọ ọrụ.
N’afọ 2004, mgbe Mahadum Lagos gara abụbọ ọrụ ruru ọnwa iri, <ref>{{Cite news|url=http://newtelegraphonline.com/judith-journey-movie-industry/|title=Judith Audu: My Journey into the Movie Industry|date=11 April 2014|work=New Telegraph Newspaper|accessdate=11 April 2014}}</ref> onye ọrụ ibe ya bụ Denrele Edun kpọrọ ya bụ Audu n’ụlọ ọrụ Alpha Vision Company ebe ọ nyochara ma nweta ọrụ mbụ ya n’obere enyo na Tajudeen Adepetu’s TV Series, One Love. N'ime otu afọ ahụ, Audu debara aha ya n'akwụkwọ dị ka onye na-eme ihe nkiri na nke Guild of Nigeria <ref>{{Cite web|url=http://www.mydailynewswatchng.com/34-facts-life-nollywood-actress-judith-audu/|title=34 facts in the life of Nollywood actress Judith Audu|date=7 December 2013|work=My Daily Newswatch|accessdate=7 April 2014|archiveurl=https://archive.is/20140411092242/http://www.mydailynewswatchng.com/34-facts-life-nollywood-actress-judith-audu/|archivedate=11 April 2014}}</ref> wee malite ịga nyocha, site na nke ọ nwetara òkè na ihe nkiri Ghetto nke Femi Ogedegbe na-akpọ ''Tears of the Ghetto (Ndụ mara mma)'' . Na ngwụsị abụbọ ọrụ Mahadum, Audu laghachiri ụlọ akwụkwọ wee were hiatus site na ime ihe nkiri, ọ bụ ezie na o sonyere mmeputa ihe nkiri nke Independent Children's Series, Funtime, ebe aha ihe nkiri ya bụ Vanessa.
N'oge ọrụ mmanye National Youth Service ya, ọ bụ onye mkwupụta okwu na onye nrụpụta ihe omume na Kebbi State Television nke a na-akpọ ''French For Beginners'', ọ bụkwa onye isi ntụziaka nk akpọrọ Drama Troupe. <ref name="telegraph">{{Cite news|url=http://newtelegraphonline.com/judith-journey-movie-industry/|title=Judith Audu: My Journey into the Movie Industry|date=11 April 2014|work=New Telegraph Newspaper|accessdate=11 April 2014}}</ref>
N’afọ 2011, ka Audu guchasịrị akwụkwụkwọ ma nweta osambodo nke mastas digiri, ọ gara nnyocha maka ọrụ maka ihe nkiri onyonyo, Tinsel wee nweta ọrụ nke ndị ọkachamara n'ọrịa ụmụ nwanyị, <ref name="telegraph" /> ọ sozi bụrụ onye otu ndi n'emepụta ọtụtụ usoro ihe nkiri onynyo dị ka, ''Emerald'', Seekers, ''Burning Spears'', ''Tinsel'', ''Huzzel'', ''4 Walls'', Comfort Zone, ''Rush'', ''Oge'', Funtime, Life is Beautiful, Case File, House Apart and Queen Drive. <ref name="frustratenation">{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/new/my-frustrations-as-an-actress-nollywood-actress-judith-audu/|title=My FRUSTRATIONS as an actress—Nollywood actress Judith Audu|date=29 June 2013|work=The Nation Newspaper|accessdate=7 April 2014}}</ref>
N’afọ 2014, Audu wepụtara ihe nkiri izizi ya, ihe nkiri nkpirishi gbasara ihe mmerụ ahụ n’ezinụlọ nke akpọrọ ‘Not Right’, <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/new/judith-audu-set-release-right/|title=Judith Audu set to release Not Right|date=30 March 2014|work=The Nation Newspaper|accessdate=7 April 2014}}</ref> nke Omowunmi Dada, Ani Iyoho, Philip Festus na Judith Audu so mepụta.
N’afọ 2014, Audu bidoro igbasa ihe mme-mme redio n’otu ụlọ ọrụ redio dị na ntanetị, Igroove Radio kpọrọ aha ''Meet the Actor With Judith Audu'' ebe ya na ndi n'eme ihe nkiri nọ na mba ụwa nile na-akparịta ụka. <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/new/judith-audu-bags-deal-with-igroove-radio/|title=Judith Audu bags Deal with iGroove Radio|date=16 November 2014|work=The Nation Newspaper|accessdate=5 February 2015}}</ref>
N'ime ọnwa ise nke afọ 2016, Audu mepụtara ma gosipụta ihe nkiri mbụ ya, nke bụ ihe nkiri zuru oke, n’okpuru ụlọ ọrụ mmepụta ya bụ ''Judith Audu Productions'' . Ihe nkiri ahụ, akpọrọ ''Just Not Married'' <ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/movies/just-not-married-judith-audu-premieres-movie-in-nigeria-photos-id5005172.html|title=Judith Audu Premieres Movie in Nigeria|date=7 May 2016|work=Pulse Nigeria|accessdate=6 June 2016}}</ref> ka Stan Nze, Rotimi Salami, Ijeoma Agu, Obutu Roland, Brutus Richard, Gregory Ojefua, Judith Audu na Perpetua Adefemi soro mepụta. Ihe nkiri ahụ ritara otito na mbuli elu na Naịjitria n'izu ole na ole eweputara ya. <ref name="jnm">{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/judith-audus-just-not-married-tops-cinema-ratings/|title=Judith Audu’s Just Not Married tops cinema ratings|date=1 June 2016|work=The Nation Newspaper|accessdate=6 June 2016}}</ref>
Audu bụ onye n'akọ asiri na ntanetị na-anụ ọkụ n'obi <ref>{{Cite news|url=http://nationalmirroronline.net/new/judith-audu-challenges-linda-ikeji/|title=Judith Audu challenges Linda Ikeji|date=30 March 2013|work=National Mirror Newspaper|accessdate=7 April 2014}}</ref> ma nwee blọọgụ abụọ: www.judithaudu.blogspot.com ebe ọ na-akọwapụta ndi ka n'eto-eto n'ime ihe nkiri ma n'agbasa akụkọ egwuru-egwuma , ma nke ọzọ bụ www.playingwithrecipes.blogspot.com ebe ọ ne-egosi nri oshiri dị ka ọ bụkwa onye hụrụ nri n'anya na-agbalị Ezi ntụziaka si n'akụkụ ụwa nile.
N’afọ 2013, a họpụtara ya maka onyinye kacha mma nke ụmụnwanyị n'eme ihe nkiri n’afọ 2013 na nturuugo ndị na - ahụ maka Mgbasaozi Naịjirịa <ref>{{Cite web|url=http://nigerianbroadcastersmeritawards.com/nominees/|title=Nominees List|date=30 March 2013|work=Nigerian Broadcasters Merit Awards|accessdate=7 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140415164350/http://nigerianbroadcastersmeritawards.com/nominees/|archivedate=15 April 2014}}</ref>
N'ime ọnwa iri n'abụọ n'afọ 2014, Audu ritere onyinye maka Onye Okacha amara n'ihe nkiri ụmụ nwanyị na ''In-Short International Film Festival 2014'' maka ọrụ ya na ihe nkiri mkpirishi, Alpha Mama. <ref>{{Cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/saturday-magazine/celebrity/191665-with-alpha-mum-judith-audu-steps-up|title=With Alpha Mum, Judith Audu Steps Up|date=27 December 2014|work=Guardian Newspaper|accessdate=5 February 2015}}</ref>
ihe nkiri mkpirishi nke Audu mere nke akpọrọ ''Not Right'', nke o mepụtara pụtara na nhọpụta maka 2015 ''Africa Magic Viewers Choice Awards'' dị ka 'Best Short Film', <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/judith-audu-ecstatic-amvo-nomination/|title=Judith Audu Ectstatic over AMVCA Nomination|date=12 December 2014|work=Vanguard Newspaper|accessdate=6 February 2015}}</ref> a họpụtakwara ihe nkiri a na Best of Nollywood Awards, Nollywood Movie Awards na Abuja International Film Festival n'afọ 2014. <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/new/judith-audu-excited-over-not-right-nominations/|title=Judith Audu Excited over 'Not Right' Nominations|date=12 December 2014|work=The Nation Newspaper|accessdate=6 February 2015}}</ref>
N’afọ 2016, Audu ritere nturu ugo maka ''Best Actress'' na onyinye ''kacha mma na Nollywood'' Awards maka ihe nkiri ahụ, Just Not Married. Audu retere nturu ugo maka ''Nwanyị Kachasị Mma na Ọrụ Nkwado'' (Ihe nkiri Africa na Bekee) maka ihe nkiri ''Obsession'' na 22nd African Film Awards na obodo UK n'ime onwa iri n'otu n'afọ 2018, <ref>{{Cite web|url=http://africanvoiceonline.co.uk/winners-of-the-22nd-african-film-awards-2018-see-the-full-list/|title=Winners of the 22nd African Film Awards 2018|date=6 November 2018|work=African Voice Newspaper UK|accessdate=7 November 2018}}</ref> nakwa na ''Toronto International Nollywood Film Festival'' maka ọrụ ya na ihe nkiri Unfinished Business. . <ref>{{Cite news|url=https://thevideotoronto.com/actress-judith-audu-bags-award-from-toronto-international-nollywood-film-festival-2/|title=ACTRESS JUDITH AUDU BAGS AWARD FROM TORONTO INTERNATIONAL NOLLYWOOD FILM FESTIVAL|date=2 September 2018|work=Daily independent Newspaper|accessdate=7 November 2018}}</ref>
N'ime ọnwa abụọ, n'afọ 2020, ndi otu United Nations High Commission for Refugees (UNHCR) kpọrọ Audu dị ka ''“onye nkwado dị elu”'' maka ọrụ ya “Telling the Real Story” (TRS). <ref>{{Cite news|url=https://www.independent.ng/unhcr-names-judith-audu-high-profile-supporter/|title=UNHCR Names Judith Audu as High Profile Supporter|date=20 February 2020|work=Daily Independent|accessdate=30 April 2020}}</ref>
{| class="wikitable"
!Afọ
! Mmemme
! Nrite
! Nsonaazụ
|-
| 2013
| Onyinye Mgbasa Ozi Mgbasaozi Nigeria
| Nwanyị kacha mma na TV - (Emerald) |{{nom}}
|-
| 2014
| In-Short International Nkiri Ememme
| Nwanyị kacha mma (Alpha Mama)|{{won}}
|-
| rowspan="5" | 2016
| Ihe Nlereanya Naịlịl Naịjirịa na Achievers
| Nwanyị Na-agba Ọsọ Ngwa Ngwa nke Afọ |{{nom}}
|-
| Ihe onyinye Nollywood kacha mma
| Nwanyị Kacha Mma (Naanị Na Marlụ Di Ma Ọ Bụ Nwunye) |{{won}}
|-
| Abuja International Nkiri Ememme
| Nwanyị Kacha Mma (Naanị Na Marlụ Di Ma Ọ Bụ Nwunye) |{{won}}
|-
| Obodo Ndi Obodo Movie Awards
| Onye na-ese fim kacha mma nke afọ (Naanị Di na Nwunye) |{{nom}}
|-
| Onyinye ZAFAA
| Onye na-ese ihe nkiri nke Afọ <ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/06/09/judith-audu-inside-story-of-a-queen-of-make-believe/|title=JUDITH AUDU Inside Story of a Queen of Make-believe|date=9 June 2019|work=ThisDay Newspaper|accessdate=9 November 2019}}</ref>|{{won}}
|-
| rowspan="4" | 2017
| Onyinye Ntụrụndụ Naịjirịa
| Onye na-akwado ihe nkiri n'afọ |{{nom}}
|-
| Ememe Nkiri nke Afrika
| Nwanyị kacha mma |{{won}}
|-
| Onyinye Naịjirịa Achievers
| Onye na-esote Movie Onye Mmepụta nke Afọ |{{nom}}
|-
| Onyinye Campus Hubb
| Onye Nwata Kacha Mma|{{nom}}
|-
| rowspan="4" | 2018
| Starzz kwuo
| Onye na-ese ihe nkiri Ihe Odide nke Afọ |{{nom}}
|-
| Toronto International Nollywood Nkiri Ememme
| Onye na-akwado ihe nkwado kachasị mma (azụmaahịa a gwụchara) |{{won}}
|-
| Ihe nkiri Afrika
| Kachasị Nkwado Omee (ibu) |{{won}}
|-
| Onyinye ZAFAA
| Onye na-ese ihe nkiri nke Afọ (Ezinụlọ) |{{won}}
|-
| rowspan="2" | 2019
| Toronto International Nollywood Nkiri Ememme
| Nollywood Nwanyi Ihe Nkiri |{{won}}
|-
| Toronto International Nollywood Nkiri Ememme
| Best Director Short Film (Mirabel) |{{won}}
|-
|}
{| class="wikitable"
!Year
!Title
!Role
!Director
!Notes
|-
|2004
|One Love
|Chika
|Wasiu Onitilo
|TV Series
|-
|2004
|Life is Beautiful
|Jossy
|Femi Ogedengbe
|Feature Film
|-
|2004
|Hammer
|Fela's Girl
|Izu Ojukwu
|Feature Film/Cameo Appearance
|-
|2006
|Funtime
|Vanessa
|Nkiru Okonkwo
|TV Series
|-
|2010
|House Apart
|Sasha
|Tony Enejedu
|TV Series
|-
|2010
|Huzzel
|Jennifer
|Davies Obiekea
|TV Series
|-
|2011
|Tinsel
|Gynecologist
|Tope Ogun,Victor Aghahowa and George Kura
|TV Series (Recurring Role)
|-
|2012
|The Journey
|Wunmi
|Femi Adewale
|TV Series
|-
|2013
|Emerald
|Mofe
|Tope Alake and John Njamah
|TV Series
|-
|2013
|4 Walls
|Tutu's mother
|Kolade Shasi
|Short Film
|-
|2013
|Yes I Don't
|Sheyi
|Best Okoduwa
|Feature Film
|-
|2013
|Switch
|Sade
|Best Okoduwa
|Feature Film
|-
|2013
|Seekers
|Dupe
|Yemi Remi
|TV Series
|-
|2013
|Burning Spears
|Omowunmi
|Segun Kayode
|TV Series
|-
|2013
|Olorogun and Company
|Avwebo
|Segun Kayode
|TV Series
|-
|2013
|Comfort Zone
|Nina
|Obi Osotule
|TV Series
|-
|2013
|Love is Over-rated
|Chinelo
|Belinda Yanga
|Feature Film
|-
|2014
|Stopping Kloe
|Evelyn
|Ehizojie Ojesebholo
|Mnet Original TV Film
|-
|2014
|Alpha Mum
|mother
|Akin Harrison
|Short Film
|-
|2014
|Out of Fire
|Angelina
|Ehizojie Ojesebholo
|Mnet Original TV Film
|-
|2014
|Not Right
|Funmi
|Uduak Obong Patrick
|Short Film
|-
|2014
|A Day with Death
|Kulapo
|Oluseyi Asurf
|Short Film
|-
|2015
|Tales of Eve 5
|Nengu
|Imoh Umoren
|TV Series
|-
|2015
|Mama Osaro Goes Kinky
|
|Ehizojie Ojesebholo
|Comedy<ref>{{Cite web|title=MAMA OSARO GOES KINKY ….to save her marriage|url=http://www.eminentleaders.haukint.com/2014/mama-osaro-goes-kinky-to-save-her-marriage/|work=Eminent Leaders Magazine|publisher=Ena Ofugara|accessdate=26 May 2015}}</ref><ref>{{Cite web|title=Judith Audu, Ada Ameh, Charles Inojie star in new movie|url=http://pulse.ng/movies/mama-osaro-goes-kinky-judith-audu-ada-ameh-charles-inojie-star-in-new-movie-id3796115.html|work=Pulse Nigeria|publisher=Chidumga Izuzu|accessdate=26 May 2015}}</ref><ref>{{Cite web|title=‘Mama Osaro Goes Kinky': Judith Audu, Ada Ameh, Charles Inojie star in new movie|url=http://1push.com.ng/mama-osaro-goes-kinky-judith-audu-ada-ameh-charles-inojie-star-in-new-movie/|work=1Push Naija|publisher=Ogbodo|accessdate=26 May 2015}}</ref>
|-
|2016
|Just Not Married
|Keji Anuola
|Uduak-Obong Patrick
|Feature Film, Produced by Judith Audu Productions, Blacreek Pictures and Asurf Films
|-
|2019
|The Family
|Lead
|Judith Audu
|Feature Film, Produced by Judith Audu Productions, featuring Omowumi Dada, Judith Audu, Tina Mba, Mofe Duncan, Beverly Osu and more
|-
|2019
|#TheFourthSide
|Boss
|Uyoyou Adia
|Short Film
|-
|2019
|The Sessions
|Elohor
|Judith Audu
|Feature Film
|}
* 2019 - Oge
* 2019 - Ezinụlọ
* 2019 - Akwụkwọ edemede nke ndị abụrụ ọnụ
* 2018 - MIRABEL
* 2018 - gbapụrụ
* 2018 - IHE ụtụtụ Ndozi
* 2018 - Obi mgbawa
* 2018 - Dị ka Dominoes
* 2018 - Ime ihe ndina
== Ebe nsi nweta ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:21st-century Nigerian women writers]]
[[Òtù:Nigerian women bloggers]]
[[Òtù:21st-century Nigerian actresses]]
[[Òtù:University of Lagos alumni]]
[[Òtù:Actresses from Lagos]]
[[Òtù:Living people]]
[[Òtù:Year of birth missing (living people)]]
[[Òtù:Nigerian television actresses]]
[[Òtù:Nigerian bloggers]]
mckk89evqv22mub9za722k58dxjkx2i
Akaọrụ
0
10500
95484
74541
2022-08-26T08:54:45Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Artwork in Nocen 5.jpg|thumb|Artwork in Nocen 5]]
Ndị ndi e jiri igbasi mbo ike mara na mba niile. E kwuru okwu si na ebe obula i gara, o buru na ihughi nwa Igbo, sie ebe ahu puo na mmadu agaghi ebi ebe ahu<ref>https://pjp2modelschool.com/week-2-igbo-2/</ref>. Tupu ndi ocha abia kuziere anyi oru bekee, ndi igbo nwere udi oru di iche iche, ha bu: ite nkwu,itu ihe otutu, ikpa anumanu, ikpu uzu, iko oru ugbo, ikpu ite, ikpa ekete, ime dibia,azumahia, nka na uzu,iku azu,ichu nta, iku egwu,iji mmiri,igba mgba,igba mkponala,igba afa,isi nri dgz<ref>https://dsconlineclasses.com.ng/wp-content/uploads/2020/05/JS-1-IGBO-2.html</ref>.
Ndị Igbo bụ ndị eji ọtụtụ aka ọrụ mara. Ha nwekwara oru ogbara ọhụrụ ha na-arụ nke ụfọdụ n’ ime ha gụnyere ndi a:ọrụ nkụzi, kapinta, dibịa bekee, ịnya ụgbọala , nọọsụ, poliis, ọrụ injinịa , ịkpa ekete, ọrụ ụlọ akụ , amị, ide akwụkwọ , idozi ozu, iku azụ, ikwa akwa, ikwo ụgbọala , ife ụgbọelu , ikwo ụgbọ mmiri, ipi Komputa, dgz
=== <ref>https://quizlet.com/518262955/akaoru-ndi-igbo-flash-cards/</ref> ===
=== '''Ọrụ Naanị Nwoke Na Arụ''' ===
N’ime oru ndi a e depụtara n'okpuru , ndi a ka a maara dika oru ndi nwoke na-aru;
Ite nkwu, ichu nta, ikpu uzu, kapinta, mesin, injinia, inya ugbo ala, katapila, ugbo elu dgz.
=== '''Oru Naani Nwaanyi Na-Aru''' ===
Ịkpụ aziza, ịkpa ịsị , ịkpụ ite, ịkpa ute, ikechi ogiri, ọkpa na agidi, iku nwa, ịgba akwuna akwuna.
'''Oru Nwoke Na Nwaanyi na aruko onu'''
Ịkpa anụmanụ , nkụzi , nọọsụ, azụmahịa, poliis, ọrụ ụlọ aku wdg<ref>https://lorettospecialscienceadazi.com/index.php/igbo-language</ref>.
== '''Ebemsidee''' ==
3p31ggtz553gdeg1e99ja21k7xaq7jj
Ite mmanya/nkwu
0
10508
95476
92935
2022-08-26T08:43:48Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Palm Wine in Its Traditional Pot.jpg|thumb|mmanya nkwụ nọ na ite]]
Ndị Igbo na Naijiria bụ ndị eji ite nkwụ wee mara . E ji mmanya ọcha /nkwụ eme emume niile na emume ọdịnala nile a na-eme n'ala Igbo .E ji ite nkwụ /mmanya mara ndi Igbo. Ọ bụ ndị ji ya mere aka ọrụ ji ya eri jụ afọ site na n'ihe ha tetara na nkwụ na nkwo. Dika omenaala, nwoke Igbo na-ete nkwụ /mmanya ọcha. Mmanya ọcha, nkwụ ma ọ bụ ngwo na aba na anya ma na-egbukwa egbu, ọ na-esite na ọmụ nkwụ dị iche iche apụta. A na-ewepụta mmanya ọcha ahụ site na ifuru osisi nkwụ. Mmanya nkwụ na-arụ ọrụ dị mkpa n'ọtụtụ emume na ala Igbo.<ref>{{Cite book|author=J. C Onuora|date=2015|title=Usoro Omumu Igbo Maka Sekondri Nta|publisher=Patmonic Printers & Publishers Ltd|location=25 Awka Road, Onitsha|isbn=978-978-48032-4-3}}</ref>
Ndi eji ite mmanya wee mara bụ ndị Enugu Ezike, Ikeduru na ndị Udi, ebe esi eweta mmanya ngwo n'uju bu Ugwuoba na Oba. Otu o sila dị, ndị Enugwu bụ ndị a ma ama dịka ndị na-akụ nkwụ kacha mma. Iji maa atụ, ndị Udi bụ ndị amara maka 'aneke achime'. Nke a bụ aha jikọtara mmanya nkwụ ha n'ihi oke mma ya. Ndị Akpugo na ndị Agbani nke Nkanu Enugu na-agbanyekwa mmanya ọma n’ụba. Ọ bụ na Akpugo ka ndị Enugwu na-agakarị zụta oke nkwụ ha ji eme emume. A na-ere mmanya a n’ahịa Oboo na ahịa Orie Mba, ha niile dị n’ugo.
Nwoke Igbo na ama ụdị nkwụ site na ị detụ ya ire. Ogwuduani bụ mmanya nkwụ sitere na nkwụ dara ada, ana-ahapụ nkwu a ka ọ nọrọ ihe dị ka izu atọ ma ọ bụ anọ tupu usoro ịpị aka ya amalite. N’aka nke ọzọ, na-akụ nkwuenu n’ọbụ aka ya na-adaghị. Ihe nkwụ mmanya na-arị elu na nkwụ na eriri ya. Isị mmanya a ka ihe kacha mma n’ihi na ọ na-atọ ụtọ mgbe ụfọdụ n’ọnụ. Enwere ike inye ya nne nke na-enye nwa ara ka ọ bawanye mmiri ara ya. Ka o sina dị, ndị agadi na-ahọrọ ogwuduani n’ihi na ọ ka ike.
==abọ foto==
<gallery>
File:Buffalo horn used to drink palm wine - Lulua - Royal Museum for Central Africa - DSC06282.JPG|thumb|mpi anụ eji anu mmanya nkwu
File:Bouteille Bamum-Musée ethnologique de Berlin.jpg|thumb|ite mmanya
</gallery>
== Ebensidee ==
<references responsive="" />
3xt9n6ts3t5jehjuqqk9iufyvcbou2v
Ọdụ Ụgbọelu mba Ụwa Mallam Aminu Kano
0
10614
95574
69292
2022-08-26T09:58:41Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Aminu Kano International Airport Kano.jpg|thumb|Ọdụ Ụgbọelu mba Ụwa Mallam Aminu Kano]]
{{Infobox airport|name=Mallam Aminu Kano International Airport|r2-length-f=|metric-rwy=y|r1-number=05/23|r1-length-f=|r1-length-m=2451|r1-surface=[[Asphalt]]|r2-number=06/24|r2-length-m=3301|pushpin_map_caption=Location of the airport in Nigeria|r2-surface=Asphalt|stat-year=2015|stat1-header=Passengers|stat1-data=389,530|stat2-header=Passenger change 14–15|stat2-data={{decrease}}10.1%|website=|pushpin_image=|nativename=Malami Aminu Kano Filin Jirgin Sama [[Hausa language|(Hausa)]]|location=|image=|IATA=KAN|ICAO=DNKN|type=Public/Military|owner-oper=[[Federal Airports Authority of Nigeria]] (FAAN)|city-served=[[Kano]], Nigeria|hub=* [[Azman Air]], [[Max Air]]|pushpin_mapsize=|elevation-f=1562|elevation-m=|coordinates={{Coord|12|02|55|N|8|31|20|E|type:airport_region:NG}}|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_label='''KAN'''|pushpin_map_alt=|footnotes=Sources: [[Federal Airports Authority of Nigeria|FAAN]]<ref name=FAAN>[http://www.faannigeria.org/index.php/airports/international-airports/kano-airport FAAN Mallam Aminu Kano International Airport] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161104091247/http://www.faannigeria.org/index.php/airports/international-airports/kano-airport |date=4 November 2016 }}</ref> WAD<ref name=WAD>{{WAD|DNKN|source=[[DAFIF]]}}</ref> GCM<ref name=GCM>{{GCM|KAN}}</ref> Google Maps<ref>[https://www.google.com/maps/@12.0462375,8.5166206,9821m/data=!3m1!1e3 Google Maps - Kano]</ref>}}Ọdụ Ụgbọelu Mba Ofesi Mallam Aminu Kano (bu ọdụ ụgbọ elu mba ofesi na- eje ozi na Kano, isi obodo Kano Steeti nke Naijiria . Ọ bụ ọdụ ụgbọ elu Royal Air Force tupu mba ahụ enwere onwe ya. Ọ bụ ọdụ ụgbọ elu na-eje ozi n’ebe ugwu Naịjirịa ma agụrụ ya aha onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Aminu Kano . Ọdụ ụgbọ elua nwere ọnụ mba na nke ụlọ . Ọrụ nwughari malitere na ọnụ ụlọ ọhuru nke ụlọ ọrua ma a gbapekwara ya na ụbochi iri abụọ na atọ nke ọnwa May 2011. N’afọ 2009, ọdụ ụgbọelu lebara ndị njem dị puku narị atọ na ịrị abụọ na atọ na narị anọ na iri asatọ na abụọ anya. Otutu ụgbọ elu mba ofesi na-elekọta ọtụtụ ndị obodo Lebanọn dị na Kano na njem alakụba Alakụba ana aga na Mecca.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ọdụ Ụgbọ elu mba ụwa Mallam Aminu Kano bụ nke kacha ochie na Naịjirịa na ụgbọelu mbụ rutere na Naịjirịa rutere Kano na afọ 1922, ma irụ ọrụ bidoro na afọ 1936. N'ime iri afọ ndị mbụ nke ọrụ, ọ ghọrọ ebe nkwụsị maka mmanụ dị mkpa nye ụgbọ elu na-efe ọrụ ogologo oge n'etiti Europe na Africa. Ụgbọ elu ndi Ọhụrụ achọghị nkwụsị mmanụ dị otú ahụ, tịnyekwara njedebe nke akụ na ụba Kano na ngwụsị narị afọ nke ịrị abụọ, ọtụtụ ụgbọ elu mba ụwa kwụsịrị ime njem site na ọdụ ụgbọ elu ahụ. Mgbe ha kwụsịrị ọrụ ha ebighebi na Kano na afọ Juun 2012, KLM bụ naanị ụgbọ elu si mba Europe na-eje ozi na Kano, nke ha mere na-enweghị nkwụsị kemgbe afọ 1947. <ref name="JetLife">{{Cite web|title=KANO INTERNATIONAL AIRPORT – From Grace to Grass and Back Again|url=http://www.jetlifenigeria.com:80/2013/07/kano-international-airport-from-grace-to-grass-and-back-again/|publisher=JetLife Nigeria|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150303184758/http://www.jetlifenigeria.com/2013/07/kano-international-airport-from-grace-to-grass-and-back-again/|archivedate=3 March 2015|date=10 July 2013}}</ref>
== Lọ ọrụ ==
Ọdụ ụgbọ elua na-efe ụgbọ elu ndị nkịtị na nke ndị agha. A na-ejikarị Ọkpọrọ ụzọ ụgbọ elu na esi efepụ ma na ada nwere akara 06/24 eme ihe maka ụgbọ elu ndị nkịtị, ebe Ọkpọrọ ụzọ ụgbọ elu na esi efepụ ma na ada nwere akara 05/23 na-arụkarị ọrụ maka ọdụ ndị ọrụ Ndọkwa ọbọdọ Nigeria dị na ndịda ọdụ ụgbọ elua. Ọkpọrọ ụzọ ụgbọ elu na esi efepụ ma na ada nwere akara 05/23 nọ na arụ ọrụ niile mgbe agbazigharịrị ọkpọrụzọ nke ịsi na mbido narị afọ nke iri abụọ na otu. Ọdụ njedebe ụgbọ elụ ahụ dị n'agbata okporo ụzọ abụọ ahụ.
Kano VOR-DME (njirimara: KAN) na mgbama ndị na-enweghị ntụzi (njirimara: KO na AO) dị na mpaghara ama. <ref>{{Cite web|url=http://ourairports.com/navaids/KO/Kano_NDB_NG/#lat=12.033499717712402,lon=8.51648998260498,zoom=10,type=Satellite|title=Kano NDB (KO) @ OurAirports|work=ourairports.com|accessdate=2018-08-21}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://ourairports.com/navaids/AO/Kano_NDB_NG/#lat=12.058699607849121,lon=8.541740417480469,zoom=10,type=Satellite|title=Kano NDB (AO) @ OurAirports|work=ourairports.com|accessdate=2018-08-21}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://ourairports.com/navaids/KAN/Kano_VOR-DME_NG/#lat=12.035799980163574,lon=8.496060371398926,zoom=10,type=Satellite|title=Kano VOR-DME (KAN) @ OurAirports|work=ourairports.com|accessdate=2018-08-21}}</ref>
Ọdụ njedbe ụgbọ elụ nke pụtara ịhe na ụlọ elu na-achịkwa ụfe bu ha na-efe ụgbọ elu mba ụwa na ọrụ ụlọ nke Arik Air na-arụ . Akụrụngwa ndị dị na ọgbe ezumike nchere ọpụpụ dị ntakịrị, yana ebe ngọsi akwụkwọ akụkọ dị nso na tebụl ndenye ego na obere ụlọ mmanya n'akụkụ ebe ụgbọ elụ na anọ. Onwere obere ulo ezumike maka ndi njem dị ezigbọ Mkpa. Ụlọ ọrụ ahịa ndi na-enweghị ụtụ mechịrị emechi ka ọdi ụgbụa. E nwere obere ụlọ mmanya na ụlọ ọrụ nzipu ozi na ọgbe mbata. N'ebe ndịda ọdụ ụgbọ elu, n'okporo ụzọ akara ya bụ 06/24, bụ ọdụ njedebe ụgbọ elụ ụlọ nke na-arụ ọrụ ugbua maka ụgbọ elu nke IRS . Akụrụngwa ndi ahu gụnyere ebe a na egọsi ma na-ere akwụkwọ akụkọ na obere ụlọ mmanya. Ịwu ọdụ njedebe ụgbọ elụ nke ụlo ohuru di n'akụkụ ụlọ ọdụ njedebe ụgbọ elụ nke pụtara ịhe, malitere na mmalite narị afọ nke iri abụọ na otu. A gbahapụrụ ọrụa ma maliteghachiarịa ya. Onye na-ahụ maka ọdụ ụgbọ elu ahụ, Federal Airport Authority Nigeria (FAAN), hụrụ nrụcha nke ọdụ ọhụrụ ahụ na ọnwa Nọvemba afọ 2009. A gbapere ya maka ibidọ ọrụ na ọnwa Mee afọ 2011.
== Ndị nhazi ụsọrọ ụgbọ elu na ebe njedebe ==
=== Onye njem ===
{{Airport destination list
<!-- -->|[[Aero Contractors (Nigeria)|Aero Contractors]]|18=[[King Abdulaziz International Airport|Jeddah]]<ref>[https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276183/flynas-adds-nigeria-service-from-mid-dec-2017/ Flynas begin service to Kano]</ref>
<!-- -->|31=[[Tchadia Airlines]]|30=[[Khartoum International Airport|Khartoum]]
<!-- -->|29=[[Tarco Airlines]]|28=[[Khartoum International Airport|Khartoum]]
<!-- -->|27=[[Sudan Airways]]|26=[[King Abdulaziz International Airport|Jeddah]], [[Prince Mohammad bin Abdulaziz Airport|Medina]]
<!-- -->|25=[[Saudia]]|24=[[King Abdulaziz International Airport|Jeddah]], [[Murtala Muhammed International Airport|Lagos]]
<!-- -->|23=[[Med-View Airline]]|22=[[Nnamdi Azikiwe International Airport|Abuja]], [[Benin Airport|Benin City]], [[Murtala Muhammed International Airport|Lagos]] <br>'''Seasonal charter:''' [[King Abdulaziz International Airport|Jeddah]]
<!-- -->|21=[[Max Air]]|20='''Seasonal charter:''' [[King Abdulaziz International Airport|Jeddah]]
<!-- -->|19=[[Kabo Air]]|17=[[Flynas]]|[[Murtala Muhammed International Airport|Lagos]]
<!-- -->|16=[[Asmara International Airport|Asmara]], [[Khartoum Airport|Khartoum]]<ref>https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/284130/eritrean-airlines-adds-kano-service-from-may-2019/</ref>
<!-- -->|15=[[Eritrean Airlines]]|14=[[Addis Ababa Bole International Airport|Addis Ababa]]
<!-- -->|13=[[Ethiopian Airlines]]|12=[[Cairo International Airport|Cairo]]
<!-- -->|11=[[EgyptAir]]|10='''Seasonal charter:''' [[King Abdulaziz International Airport|Jeddah]]
<!-- -->|9=[[Dornier Aviation Nigeria]]|8=[[Khartoum International Airport|Khartoum]]
<!-- -->|7=[[Badr Airlines]]|6=[[Nnamdi Azikiwe International Airport|Abuja]], [[Benin Airport|Benin City]], [[Gombe Lawanti International Airport|Gombe]], [[Kebbi International Airport|Kebbi]], [[Murtala Muhammed International Airport|Lagos]], [[Port Harcourt International Airport|Port Harcourt]]
<!-- -->|5=[[Azman Air]]|4=[[Nnamdi Azikiwe International Airport|Abuja]], [[Murtala Muhammed International Airport|Lagos]], [[Sam Mbakwe Airport|Owerri]]
<!-- -->|[[Air Peace]]|32=[[N'Djamena International Airport|N'Djamena]]<ref>{{cite web|url=https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/280674/tchadia-airlines-outlines-planned-network-from-oct-2018/|title=Tchadia Airlines outlines planned network from Oct 2018|publisher=routesonline.com|access-date=26 September 2018}}</ref>}}
=== Ibu ===
{{Airport-dest-list
<!-- -->|[[EgyptAir]]|[[Cairo International Airport|Cairo]]
<!-- -->|[[Ethiopian Airlines Cargo]]|[[Liege Airport|Liege]]
<!-- -->|[[Saudia Cargo]]|[[King Abdulaziz International Airport|Jeddah]]
<!-- -->|[[Turkish Airlines Cargo]]|[[Léopold Sédar Senghor International Airport|Dakar–Senghor]], [[Istanbul–Atatürk]]<ref>[https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276359/turkish-cargo-adds-7-destinations-in-jan-2018/ Turkish Airlines Cargo begin new route Istanbul-Kano-Dakar-Istanbul from January 2018]</ref>
<!-- -->}}
== Ndekọ ọnụ ọgụgụ ==
Ihe ndekọ data a na-egosi ọnụọgụ ndị njem na-abanye n'ọdụ ụgbọ elu, dịka nchọpụta ndị ngalaba Nchịkọta jikọrọ ụgbọelu nke Federal Airports Authority nke Naijiria kwuru.
{| class="sortable wikitable toccolours" style="text-align:center"
! style="background:#3830AE;color:white" |Afọ
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2005
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2006
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2007
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2008
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2009
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2010
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2011
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2012
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2013
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2014
! style="background:#3830AE;color:white; width:50px" | 2015
|-
| Ndị njem
| 302,017
| 349,057
| 381,862
| 363,290
| 341,367
| 381,841
| 448,792
| 369,132
| 327,267
| 433,263
| 389,530
|-
| Uto (%)
|{{increase}} 3.13%
|{{increase}}15.58%
|{{increase}} 9.40%
|{{decrease}} 4.86%
|{{decrease}} 6.03%
|{{increase}} 11.86%
|{{increase}} 17.53%
|{{decrease}} 17.75%
|{{decrease}}11.34%
|{{increase}} 32.39%
|{{decrease}}10.09%
|-
| colspan="12" style="text-align:left;" | ''Isi mmalite: Federal Airports Authority of Nigeria (FAAN).'' ''Akụkọ Ngalaba Ụfe ụgbọelu (2010-2013, <ref name="2010-2013 Aviation Sector Report">[http://nigerianstat.gov.ng/download/245 Passenger Only Aviation Data Report 2010-13 to Q1 2014]</ref> 2014, <ref name="2014 Aviation Sector Report">[http://nigerianstat.gov.ng/download/301 Aviation Sector Summary Report Q4 2014 - Q1 2015]</ref> Q3-Q4 nke afọ 2015, <ref name="2015 Q3-Q4 Aviation Sector Report">[http://nigerianstat.gov.ng/download/391 NIGERIA AVIATION SECTOR Q3-Q4 2015 REPORT]</ref> na Q1-Q2 nke afọ 2016, <ref name="2016 Q1-Q2 Aviation Sector Report">[http://nigerianstat.gov.ng/download/449 Nigerian Aviation Sector Summary Report: Q1-Q2 2016]</ref> )''
|}
== Ihe Mberede ==
* N’abalị iri abụọ na anọ n’ọnwa Juun afọ 1956, ụgbọelu BOAC n'arụ ọrụ na ike njin anọ Canada C-4 Argonaut dara ma kpọkasịa ka ọ si n’ọdụ ụgbọelu mba ụwa dị na Kano n'apu. N'ime ndị njem iri anọ na ise na ndị ọrụ nọ n'ụgbọ ahụ, ọ bụ naanị mmadu iri na atọ bu ndị n'anwụghị.
* N'abali iri abụọ na abụọ n'ọnwa Jenụwarị afọ 1973, Nnukwu Ọdachi mere n'ikuku Kano - otu ụgbọ ala Alia Boeing 707-320C dara ma kpọkasia na ọdụ ụgbọ elụ mba ụwa dị na Kano mgbe ọ na-anwa ịdatu n'etiti oké ifufe. Mmadu otu nari iri asaa na isii n'ime ndị njem dị nari abụọ na abụọ na ndị ọrụ nọ n'ụgbọ ahụ nwụrụ. Ọ bụ ma bụrụ ọdachi ụgbọelu kachasị njọ na akụkọ ntolite nke Nigeria.
* N'abali anọ nke ọnwa Mee afọ 2002, EAS Airlines Flight nwere akara 4226, bu BAC 1-11-500 ụgbọelu nwere njin abụọ dara ma kpọkasia mgbe ọ si na ọdụ ụgbọ elu mba ụwa Mallam Aminu Kano pụta, gbuo ndị njem dị iri asaa na otu na ndị ọrụ nọ n'ụgbọ ahụ tinyere mmadụ iri asaa na asatọ ndị ọzọ bi gburugburu ebe ahu bukwa ndị ụgbọ elu ahụ mebiri ụlọ ha.
== Hụ kwa ==
* Njem na Nigeria
* Ndepụta ọdụ ụgbọelu ndị dị na Nigeria
* Aha ụgbọ elu ndị kacha ekwo ekwo na Africa
== Ntughari ==
{{Air Force Historical Research Agency}}</img>Ederede a metukwara aka na ihe akụkọ ndị diri ọhaneze sitere n'akara ịntaneti a http://www.afhra.af.mil/
== Njikọ dị na mpụga ==
* Akụkọ ihe mberede ndị mere na KAN
* [https://www.openstreetmap.org/#map=13/12.0458/8.5169 OpenStreetMap - Kano]
* [http://ourairports.com/airports/DNKN/pilot-info.html#general Ugbọelu anyị - Kano]
[[Òtù:Category:Ọdụ ụgbọelu ndị agha dị gasi na Naijiria nke Agha mba ụwa nke abụọ]]
[[Òtù:Category:Ọdụ ụgbọelu ndị agha ndị Airforce nke obodo United States di na Amerika]]
[[Òtù:Category:Ọdụ ụgbọelu ndị agha maka ime njem ụgbọ elu ndị Airforce nke obodo United States di na Amerika]]
[[Òtù:Category:Ụlọ na ihe owuwu dị gasi na Kano]]
[[Òtù:Category:Ọdụ ụgbọ elụ ndị dị na Naijiria]]
[[Òtù:Category:Ndebiri dị n'ebe nchekwa akara igwe ọkụ]]
clcj8xvibq5rfxm8p1mgdbbljhwkbeo
Rabia Salihu Sa'id
0
10635
95565
69129
2022-08-26T09:52:19Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Rabia Salihu Sa'id''' (a mụrụn'ụbọchị nke 21 n'ọnwa Eprel n'afọ 1963) bụ onye dibia bekee nke Naịjirịra, bu prọfesọ ihe gbasara mbara igwe na ihu igwe, na onye nnyocha na Mahadum Bayero nke Kano Ọ na-eme nnyocha mbara igwe na ihu igwe, patịkụl fiziks, na ihe gbasara elektrọnik. Sa'id bụ onye nkwado na onye ndụmọdụ maka ụmụ agbọghọ nọ na sayensị na Visiola Foundation na Peace Corps ; o so hiwe Nigeria's Association of Women Physicists. Ọ bụ onye nkwado na onye ndụmọdụ nke sayensị, teknụzụ, injiniariịn, na mgbakọ na mwepụ (STEM) nakwa onye mmezi nke [[:en:British_Council|British Council]]'s Active Citizens' Programme.
Sai'd enwetela onyinye ọrụ mmekọrịta sitere na Institute of Physics Applied na Bern,dị na Suwizalandị na Ford Foundation wee bụrụ onye otu African Scientific Institute (ASI). N'afọ 2015, ọ natara Elsevier Foundation Award for Women Scientists in the Developing World. <ref name="AAAS">{{Cite news|url=https://www.aaas.org/news/early-career-women-scientists-developing-countries-honored-aaas-annual-meeting|title=Early-Career Women Scientists From Developing Countries Honored at AAAS Annual Meeting|date=10 February 2015|work=AAAS - The World's Largest General Scientific Society|accessdate=10 December 2016}}</ref> Ndị British Council nyekwara ya onyinye nhubaama n'afọ 2015 maka ọrụ mwulite obodo ya. [[:en:BBC|BBC]] nyekwara ya onyinye nhubaama dịka akụkụ nke ihe omume usoro ''100 Women'' .
== Ndụ onwe ==
A mụrụ Rabia Sa'id na Wangara, obodo dị na okpuru ọchịchị obodo [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Gezawa nke Kano Steeie]], na mgbago ugwu [[Naijiria|Naịjiria]], <ref name="BUK">{{Cite news|url=https://buk.academia.edu/RABIASALIHUSAID|title=Rabia Salihu Sa'id|work=Bayero University|accessdate=1 December 2016}}</ref> ebe ụmụ agbọghọ nwere ohere agụmakwụkwọ ole na ole, ọtụtụ na-alụrụ di na nwunye mgbe ha dị afọ iri na ụma, a na-atụkwa anya na ụmụ nwanyị ga-anọ n'ụlọ. Kosiladị, nna ya chọrọ ka ọ bụrụ dọkịta. Ọ bụ onye otu ndị agha Naịjirịa nwere nwunye abụọ ma mụta ụmụ iri. <ref name="Bert">{{Cite web|author=Bert|first=Alison|title=5 women scientists tell their stories of hard-earned success|work=Elsevier Connect|publisher=Elsevier|date=23 February 2015|url=https://www.elsevier.com/connect/5-women-scientists-tell-their-stories-of-hard-earned-success|accessdate=11 December 2016}}</ref>
Sa'id gara ụlọ akwụkwọ ndị agha ma bụrụ onye mdụ na klaasị ya. <ref name="Bert">{{Cite web|author=Bert|first=Alison|title=5 women scientists tell their stories of hard-earned success|work=Elsevier Connect|publisher=Elsevier|date=23 February 2015|url=https://www.elsevier.com/connect/5-women-scientists-tell-their-stories-of-hard-earned-success|accessdate=11 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBert2015">Bert, Alison (23 February 2015). [https://www.elsevier.com/connect/5-women-scientists-tell-their-stories-of-hard-earned-success "5 women scientists tell their stories of hard-earned success"]. </cite></ref> Ọ họọrọ ịlụ di mgbe ọ dị afọ 18, ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ na kọleeji. Ọ bụ nne nye ụmụ isii. <ref name="NPR">{{Cite web|author=Venton|first=Danielle|title=Tough As Nails: Female Scientists Rise Up In Nigeria|date=17 February 2015|url=https://www.npr.org/sections/goatsandsoda/2015/02/17/386549295/tough-as-nails-women-scientists-rise-up-in-nigeria|work=NPR|accessdate=14 December 2016}}</ref> Ụmụ ya abụọ chọrọ nlekọta ahụike (otu n'ime ha bu ụkwụ gbara ngọ pụta ka a mụrụ ya, nke ọzọ bu ọrịọ́ sịkụl sel ka a mụrụ ya), nke gbakwunyere na ihe ịma aka nke ya onwe ya i nweta ogo mmụta agụmakwụkwọ ka elu.
== Ọrụ ==
=== Mmụta na mmalite ọrụ ===
Sa'id malitere agụmakwụkwọ ya mgbe ọ dị afọ 29 were nwee ụlọ akwụkwọ ọta akara iji kwụọ ụgwọ maka agụmakwụkwọ ya. O nwere akara ugo mmụta bachelọ na sayensị, nzere mastas na Ph.D na Fiziks nke ọ gụrụ na Mahadum Bayero dị na Kano . <ref name="Schemm">{{Cite web|author=Schemm|first=Ylann|title=Here are the winners of the Women in Science Elsevier Foundation Awards|date=10 February 2015|work=Elsevier Connect|publisher=Elsevier|url=https://www.elsevier.com/connect/women-in-physics-and-math-to-receive-elsevier-foundation-awards-at-aaas-meeting|accessdate=11 December 2016}}</ref> Na Septemba afọ 1999, ọ malitere ọrụ dị ka onye na-enyere aka na nkuzi na Mahadum Bayero. <ref name="BBC">{{Cite news|url=http://www.bbc.co.uk/programmes/p0306cj9|title=Nigerian Physicist sold her Jewellery for Science|work=Discovery|publisher=[[BBC World Service]]|author=Claudia Hammond|accessdate=1 December 2016|authorlink=Claudia Hammond}}</ref> N'afọ 2002, na agụmakwụkwọ n'efu International Fellowships Program (IFP) nke Ford Foundation, ọ gụrụ maka gburugburu ebe obibi na mmepe n'ogo mastas na Madadum nke Reading na Yunaịted Kịndọm. <ref name="FF">{{Cite web|title=Getting Ahead Through Higher Education - Ford Foundation Fellowships - 2003-11-07|publisher=Voice of America|date=30 October 2009|url=http://www.voanews.com/a/a-13-a-2003-11-07-44-getting/297631.html|accessdate=12 December 2016}}</ref> <ref name="NA Ten Distinguished">{{Cite news|work=The Nigerian Academia|title=Ten Distinguished Nigerian Women In Science|date=21 October 2016|url=http://www.thenigerianacademia.com/2016/10/21/ten-distinguished-nigerian-women-in-science/|accessdate=12 December 2016}}</ref>
=== Onye nkuzi ===
Ọ malitere ịrụ ọrụ n'afọ 1999 na Mahadum Bayero <ref name="BBC">{{Cite news|url=http://www.bbc.co.uk/programmes/p0306cj9|title=Nigerian Physicist sold her Jewellery for Science|work=Discovery|publisher=[[BBC World Service]]|author=Claudia Hammond|accessdate=1 December 2016|authorlink=Claudia Hammond}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFClaudia_Hammond">[[Claudia Hammond]]. </cite></ref> ma bụrụkwa prọfesọ ndị ogo bachelọ na ogo mmụta dị elu n'ihe gbasara ihe gbasara mbara igwe na ihu igwe. <ref name="Schemm">{{Cite web|author=Schemm|first=Ylann|title=Here are the winners of the Women in Science Elsevier Foundation Awards|date=10 February 2015|work=Elsevier Connect|publisher=Elsevier|url=https://www.elsevier.com/connect/women-in-physics-and-math-to-receive-elsevier-foundation-awards-at-aaas-meeting|accessdate=11 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchemm2015">Schemm, Ylann (10 February 2015). </cite></ref> Site n'afọ 2015, ọ bụ onye na-esote Diin na ngalaba na-ahụ maka ụmụakwụkwọ nke Mahadum. <ref name="AAAS">{{Cite news|url=https://www.aaas.org/news/early-career-women-scientists-developing-countries-honored-aaas-annual-meeting|title=Early-Career Women Scientists From Developing Countries Honored at AAAS Annual Meeting|date=10 February 2015|work=AAAS - The World's Largest General Scientific Society|accessdate=10 December 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.aaas.org/news/early-career-women-scientists-developing-countries-honored-aaas-annual-meeting "Early-Career Women Scientists From Developing Countries Honored at AAAS Annual Meeting"]. </cite></ref>
=== Nnyocha ===
Ọ natara ọkwa nnyocha na mahadum, ebe ọ na-eme nyocha mbara igwe na ihu igwe, patịkụl fiziks, na ihe gbasara elektrọnik. Ọ na-eme nnyocha ya iji dozie nsogbu ndị metụtara gburugburu ebe obibi nke Naịjirịa. <ref name="Schemm">{{Cite web|author=Schemm|first=Ylann|title=Here are the winners of the Women in Science Elsevier Foundation Awards|date=10 February 2015|work=Elsevier Connect|publisher=Elsevier|url=https://www.elsevier.com/connect/women-in-physics-and-math-to-receive-elsevier-foundation-awards-at-aaas-meeting|accessdate=11 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchemm2015">Schemm, Ylann (10 February 2015). </cite></ref> Iji belata ọnụ ọgụgụ nke osisi a na-egbutu maka nkụ, dịka ọmụmaatụ, otu nnyocha e mere bụ iji obere iberibe osisi sitere n'ọrụ ịkwa osisi mee ihe dịka mmanụ ọkụ, were si otú a belata ọnụego nke oke ọhịa nke obodo. Ọ na-achịkọtakwa ahịrị gbasara mbara igwe ma na-amụ banyere mmetụta nke igbu osisi <ref name="NPR">{{Cite web|author=Venton|first=Danielle|title=Tough As Nails: Female Scientists Rise Up In Nigeria|date=17 February 2015|url=https://www.npr.org/sections/goatsandsoda/2015/02/17/386549295/tough-as-nails-women-scientists-rise-up-in-nigeria|work=NPR|accessdate=14 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFVenton2015">Venton, Danielle (17 February 2015). </cite></ref> na uzuzu erosọl na ọnọdụ ihu igwe. Ebumnuche ya bụ ị kwalite ndabere dị elu na Naijirịa n'ebe ike ọkụ ndị ọzọ e megharịrị ọhụrụ dịka ike ifufe, ike anyanwụ, na ike mmịrị - ndị na-anaghị emerụ gburugburu ebe obibi ahụ ka mmanụ ọkụ mma. <ref name="FF">{{Cite web|title=Getting Ahead Through Higher Education - Ford Foundation Fellowships - 2003-11-07|publisher=Voice of America|date=30 October 2009|url=http://www.voanews.com/a/a-13-a-2003-11-07-44-getting/297631.html|accessdate=12 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.voanews.com/a/a-13-a-2003-11-07-44-getting/297631.html "Getting Ahead Through Higher Education - Ford Foundation Fellowships - 2003-11-07"]. </cite></ref> <ref name="Bert">{{Cite web|author=Bert|first=Alison|title=5 women scientists tell their stories of hard-earned success|work=Elsevier Connect|publisher=Elsevier|date=23 February 2015|url=https://www.elsevier.com/connect/5-women-scientists-tell-their-stories-of-hard-earned-success|accessdate=11 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBert2015">Bert, Alison (23 February 2015). [https://www.elsevier.com/connect/5-women-scientists-tell-their-stories-of-hard-earned-success "5 women scientists tell their stories of hard-earned success"]. </cite></ref>
N'afọ 2010, ya na Dọkịta C. Matzler rụkọrọ ọrụ, bụ onye sayensị nke na-ahụ maka ihe omimi na mbara igwe, na Institute of Applied Physics, Mahadum nke Bern,dị na Suwizalandị dị ka onye nnyocha sayensị ọbịa ihe ruru ọnwa anọ. <ref name="NA Ten Distinguished">{{Cite news|work=The Nigerian Academia|title=Ten Distinguished Nigerian Women In Science|date=21 October 2016|url=http://www.thenigerianacademia.com/2016/10/21/ten-distinguished-nigerian-women-in-science/|accessdate=12 December 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thenigerianacademia.com/2016/10/21/ten-distinguished-nigerian-women-in-science/ "Ten Distinguished Nigerian Women In Science"]. </cite></ref> Na Jenụwarị afọ 2013, e mere ya African Scientific Institute (ASI) Fellow of Physics, <ref>{{Cite web|url=http://asi-org.net/fellows-in-physics/|title=Fellows in Physics|work=African Scientific Institute|accessdate=14 December 2016}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.ligali.org/newsletter/nyansapo_07feb13.htm|title=African Scientific Institute|date=7 February 2013|work=Legali|accessdate=14 December 2016}}</ref> nke bụ mkpakọrịta na-asọpụrụ ma na- eche echiche nke ndị mmụta, ndị nnyocha, na ndị ọchụnta ego. <ref>{{Cite web|url=http://asi-org.net/asi-fellows/|title=ASI Fellows|accessdate=14 December 2016}}</ref>
=== Mgbasa ozi STEM ===
Sa'id na-arụ ọrụ na [[STIM|sayensị, teknụzụ, injiniarịn, na mgbakọ na mwepụ]] (STEM). O so na ndị hiwere Association of Women Physicists nke Naijirịa n'afọ 2011, nke na-agba ụmụ nwanyị ume ka ha bụrụ ndị ọkà mmụta sayensị na fiziks, na-achọ imeziwanye agụmakwụkwọ fiziks n'ụlọ akwụkwọ, ma na-enye ụmụ agbọghọ onyinye nturuugo. Sa'id gbakwara ndị ntorobịa ume isonye site na ịdụ ha ọdụ na mmemme sayensị obodo na nke mba, <ref name="Schemm">{{Cite web|author=Schemm|first=Ylann|title=Here are the winners of the Women in Science Elsevier Foundation Awards|date=10 February 2015|work=Elsevier Connect|publisher=Elsevier|url=https://www.elsevier.com/connect/women-in-physics-and-math-to-receive-elsevier-foundation-awards-at-aaas-meeting|accessdate=11 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchemm2015">Schemm, Ylann (10 February 2015). </cite></ref> ọrụ efu Peace Corps Nigeria Alumni Foundation na Visiola Foundation. <ref name="NA Ten Distinguished">{{Cite news|work=The Nigerian Academia|title=Ten Distinguished Nigerian Women In Science|date=21 October 2016|url=http://www.thenigerianacademia.com/2016/10/21/ten-distinguished-nigerian-women-in-science/|accessdate=12 December 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thenigerianacademia.com/2016/10/21/ten-distinguished-nigerian-women-in-science/ "Ten Distinguished Nigerian Women In Science"]. </cite></ref> Ọ na-ekwu na ọ na-arụsi ọrụ ike na mgbasa ozi STEM n'ihi na e nwere nrụgide otu na ihe mgbochi ụmụ agbọghọ, ọkachasị ndị nọ na mgbago ugwu Naijirịa, ga-emerịrị iji chụso agụmakwụkwọ na ọrụ na mpaghara ndị a. Na mgbakwunye, "ọtụtụ ụmụ agbọghọ na sayensị ga-apụta na azịza nke sayensị na-enye abụghị naanị maka mkpa otu ndị." <ref name="AA girls">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201510080424.html|title=Nigeria: Girls Urged to Develop Confidence in Maths, Science|work=Daily Trust (Abuja)|first=Chidimma C.|author=Okeke|date=7 October 2015|accessdate=14 December 2016}}</ref> Na mgbakwunye, e nwere nnukwu ekele maka ọrụ ebe e nwere ngwa bara uru, dịka ọrụ ụlọakụ na ọgwụ. <ref name="Covenant">{{Cite web|url=http://covenantuniversity.edu.ng/layout/set/print/News/Covenant-University-Hosts-2nd-National-Conference-of-Women-in-Physics|title=Covenant University Hosts 2nd National Conference of Women in Physics|work=Covenant University|date=17 June 2013|accessdate=14 December 2016}}</ref>
=== Onyinye mmata ===
N'afọ 2015 ọ bụ onye natara otu n'ime onyinye ise Elsevier Foundation maka ụmụ nwanyị ndị ọkà mmụta sayensị na ụwa na-emepe emepe. <ref name="Bert">{{Cite web|author=Bert|first=Alison|title=5 women scientists tell their stories of hard-earned success|work=Elsevier Connect|publisher=Elsevier|date=23 February 2015|url=https://www.elsevier.com/connect/5-women-scientists-tell-their-stories-of-hard-earned-success|accessdate=11 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBert2015">Bert, Alison (23 February 2015). [https://www.elsevier.com/connect/5-women-scientists-tell-their-stories-of-hard-earned-success "5 women scientists tell their stories of hard-earned success"]. </cite></ref> E gosipụtara na mmekorita ya na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Organization_for_Women_in_Science_for_the_Developing_World" rel="mw:ExtLink" title="Organization for Women in Science for the Developing World" class="cx-link" data-linkid="101">Organization for Women in Science for the Developing World</a> (OWSD) na The World Academy of Sciences (TWAS), ihe nrite afọ ahụ bụ maka fiziks na mgbakọ na mwepụ, yana onyinye Sa'id na ngalaba nke fiziks nke mbara igwe. <ref name="Schemm">{{Cite web|author=Schemm|first=Ylann|title=Here are the winners of the Women in Science Elsevier Foundation Awards|date=10 February 2015|work=Elsevier Connect|publisher=Elsevier|url=https://www.elsevier.com/connect/women-in-physics-and-math-to-receive-elsevier-foundation-awards-at-aaas-meeting|accessdate=11 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchemm2015">Schemm, Ylann (10 February 2015). </cite></ref> Ọ natara onyinye a maka oru ya banyere nsogbu gburugburu Naijirịa, nke e mere n'ụbọchị 14 ọnwa Febụwarị afọ 2015 na nzukọ kwa afọ nke American Association for the Advancement of Science (AAAS) na San Jose, dị na Kalifoniya.
N’ọnwa Ọgọstụ afọ 2015, onye ntaakụkọ BBC Claudia Hammond gbara Sa’id ajụjụ ọnụ maka otu ihe omume BBC World Service, <ref name="BBC">{{Cite news|url=http://www.bbc.co.uk/programmes/p0306cj9|title=Nigerian Physicist sold her Jewellery for Science|work=Discovery|publisher=[[BBC World Service]]|author=Claudia Hammond|accessdate=1 December 2016|authorlink=Claudia Hammond}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFClaudia_Hammond">[[Claudia Hammond]]. </cite></ref> ma gosipụta ya na ihe omume usoro ụmụ nwaanyị 100 BBC na- eme kwa afọ, na-egosipụta mbọ ọ na-agba iji kwalite mmụta sayensị na Naịjirịa. <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/news/special/2015/newsspec_12497/content/english/index.html?v=0.1.21&hostid=www.bbc.com&hostUrl=http%3A%2F%2Fwww.bbc.com%2Fnews%2Fworld-34745739&iframeUID=responsive-iframe-58024518&onbbcdomain=true#facewall_78|title=Who are the 100 women?|work=[[BBC]]|accessdate=1 December 2016}}</ref> N'afọ sochirinụ (2016) e gosipụtara ya na magazin ịntanetị ''The Nigerian Academia'' na ndepụta nke ụmụ nwanyị Naijiria ndị a ma ama na sayensị. <ref name="NA Ten Distinguished">{{Cite news|work=The Nigerian Academia|title=Ten Distinguished Nigerian Women In Science|date=21 October 2016|url=http://www.thenigerianacademia.com/2016/10/21/ten-distinguished-nigerian-women-in-science/|accessdate=12 December 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thenigerianacademia.com/2016/10/21/ten-distinguished-nigerian-women-in-science/ "Ten Distinguished Nigerian Women In Science"]. </cite></ref>
== Nkwado ==
Na mgbakwunye na ndụmọdụ ọ na-eme na Peace Corps na Visiola maka mgbasa ozi STEM, ọ bụ onye nhazi na [[:en:British_Council|British Council]] Active Citizens' Programme, bụ onye na-agba ndị na-eto eto ume ị zụlite usoro nkwukọrịta udo maka nkwado mmepe obodo ha. <ref name="NA Ten Distinguished">{{Cite news|work=The Nigerian Academia|title=Ten Distinguished Nigerian Women In Science|date=21 October 2016|url=http://www.thenigerianacademia.com/2016/10/21/ten-distinguished-nigerian-women-in-science/|accessdate=12 December 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thenigerianacademia.com/2016/10/21/ten-distinguished-nigerian-women-in-science/ "Ten Distinguished Nigerian Women In Science"]. </cite></ref>
Ọ bụ otu n'ime mmadụ itoolu a kwanyeere ugwu dịka "ụmụ nwanyị na-akwado na ndị mmeri" na Naịjirịa na Machị afọ 2015 dịka akụkụ nke <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/International_Women's_Day" rel="mw:ExtLink" title="International Women's Day" class="cx-link" data-linkid="114">International Women's Day</a> site n'aka ndị British Council na abụọ nke mmemme mmepe ya, Nigeria Stability and Reconciliation Programme (NSRP) na Justice for All (J4A) Programme. <ref>{{Cite web|title=International Women's Day: British Council To Honour Nine Women|publisher=International Centre for Investigative Reporting|date=7 March 2015|url=http://icirnigeria.org/international-womens-day-british-council-to-honour-nine-women/|accessdate=12 December 2016}}</ref>
== Ihe e deturu ==
{{notelist}}
== Ebe m si dee ==
{{reflist|30em}}
== Ọgụgụ ọzọ ==
; Nke Rabia Salihu Sa'id
* {{cite web | url=https://www.britishcouncil.org.ng/programmes/society/governance-civil-society/active-citizens | title=Active Citizens|website=British Council | quote=<small>Comment: Describes the Active Citizens programme</small>}}
* {{cite web | url=http://leadership.ng/opinions/466581/getting-more-girls-into-science-technology-engineering-courses|title=Getting More Girls Into Science, Technology, Engineering Courses|website=[[Leadership (newspaper)|Leadership]]|location=Nigeria|date=12 October 2015 }}
* {{cite web | url=https://www.britishcouncil.org/voices-magazine/how-encourage-girls-nigeria-study-science-maths |title=How to encourage girls in Nigeria to study science and maths |quote=<small>The article is to mark [[International Day of the Girl Child]].</small> |date=9 October 2015 | website= The British Council}}
== Njikọ dị na mpụga ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
*[https://buk.academia.edu/RABIASALIHUSAID Rabia Salihu Sa'id], Bayero University in Kano
3ph9bc7klwwtylm9v2ujq8r6op7zzh2
Tii ndi China
0
10690
95129
69594
2022-08-25T20:02:59Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Tii bụ ihe a na-aṅụ aṅụ esi na-akwụkwọ tea (''[[Camellia sinensis]]'') na mmiri ọkụ nweta. E ji usoro ọdinaala '''ndi China''' eme akwụkwụkwọ tii. A na-aṅụ tii ndi China oge niile n'ụbọchi, gụnyere oge nri, dika ṅnọchianya mmiri ọṅụṅụ,ahụike maọbụ ngwọri.
== Akụkọ ==
{{Main|History of tea in China|Chinese tea culture|Tea classics}}
{{see also|History of tea}}
Omenaala ịṅụ [[tea]] nwere ntọala na [[China]], ebe o si. N'agbanyeghị na tii si na China , during the [[Tang Dynasty]], akwụkwọ Tii ndi China nọchitara anya akwụkwọ tii ndi China nke emepụtara site n'usoro ebutere na [[History of China#Ancient China|ancient China]].
Dika akụkọ siri kwuo, Eze ukwu ndi China [[Shen Nong]] chọpụtara tii na 2737 BC mgbe akwụkwọ shrub nọ nso dabara n'ime mmiri Eze ukwu a nọ na-esi.<ref>{{Cite web|url=http://en.radio86.com/lifestyle-china/tea-and-chinese-way-life|title=Tea and the Chinese way of life|publisher=radio86.com|access-date=January 9, 2012|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20110816121220/http://en.radio86.com/lifestyle-china/tea-and-chinese-way-life|archive-date=August 16, 2011}}</ref> Tii abụrụla ihe etinyere n'ime akụkọ ihe mere eme n' omenaala ndi China. ihe ọṅụ a aghọla otu [[seven necessities]] n'ime ihe di mkpa na ndụ ndi China, gụnyere nkụ, osikapa, mmanụ, ṅnu, soy sauce na mmanya vine.<ref>{{Cite web|url=http://ketang.dict.cn/item/4e981f95acf0a3c9df000098|title=Notes on Chinese Culture - Food and Drinks (08) – Chinese Tea|publisher=dict.cn|access-date=January 9, 2012|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20120804163552/http://ketang.dict.cn/item/4e981f95acf0a3c9df000098|archive-date=August 4, 2012}}</ref>
d4un60eshjnwrcy8qjdppvtegyy43mi
Rachael Yamala
0
10704
95591
69674
2022-08-26T10:04:59Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Rachael Yamala''' (a mụrụ n'ubochi12 n'ọnwa Febụwarị n'afo 1975) bụ onye egwuregwu bọọlụ Naịjirịa onye gbara boolu di ka onye ọnọdụ etiti otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị Naịjirịa . O so n'òtù egwuregwu bọọlụ iko mba ụwa nke umu nwanyi FIFA n'afọ1991. N'ọkwa klọb, ọ gbaara Kakanfo Babes.bọọlụ na Naịjiria. <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/mm/document/afdeveloping/technicaldevp/50/08/19/wwc_91_tr_part2_260.pdf|title=FIFA Women's World Cup China 1991 - Technical Report|accessdate=20 October 2016|publisher=[[FIFA]]|year=1991|work=FIFA Women's World Cup China 1991}}</ref>
== Ebemsidee ==
<references/>
== Njikọ mpụga ==
* {{FIFA player|509}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
rpmfwxk26qcg5kvv60d35pbd3rbrip6
Racheal Ekoshoria
0
10707
95489
70209
2022-08-26T08:59:08Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Racheal Ekoshoria bụ onye Naịjiria na'''-eme egwuregwu i buli''' igwe. O na -asọ mpi n'ogo klaasị umu nwanyi 58kg
== Ọrụ ==
Racheal sọrọ mpi na [[2010 Summer Youth Olympic Games]] na Sịngapọ n'egwuregwu ndị erughị 58 kg, ma nweta ihe nrite ọla nchara. <ref>{{Cite web|title=Olympedia – Nigeria at the 2010 Summer Youth Olympics|url=https://www.olympedia.org/countries/NGR/editions/65|accessdate=2020-11-09|work=www.olympedia.org}}</ref> N'egwuregwu asọmpi [[:en:2016_African_Weightlifting_Championships|2016 African Weightlifting Championships]] na [[:en:Yaoundé|Yaoundé]], Kameruun, o meriri ma nweta ọla ọcha n'ihe na -erughị 58 kg ma jiri mpụtara 192 kg. <ref>{{Cite web|title=Results by Events {{!}} International Weightlifting Federation|url=http://www.iwf.net/results/results-by-events/?event=355|accessdate=2020-10-08|work=www.iwf.net}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Nigeria’s female weightlifters arrive in Yaounde for championships|url=https://punchng.com/nigerias-female-weightlifters-arrive-yaounde-continental/|accessdate=2020-11-09|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
== Hụkwazị ==
*[[Weightlifting at the 2010 Summer Youth Olympics]]
* [[Nigeria at the 2010 Summer Youth Olympics]]
== Ebemsidee ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.iwf.net/events/2010/YOG/1Entries_by_Category_20100804.pdf Athlete/Event List]
*[https://allafrica.com/stories/201008190277.html Ekoshoria wins bronze]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
mkxey23pj8f0xrcoeu3q4psf1nkapuz
Warri Township Stadium
0
10744
95261
69798
2022-08-25T21:33:23Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ama egwuregwu nke obodo Warri''' bụ nke dị na okporo ụzọ Cemetry na Warri, Delta Steetị [[Naijiria|Nigeria]]. A na eji ama egwuregwu a eme ọtụtụ ihe ma na ejikarị ya ugbu agba [[Footbọl|egwuregwu bọọlụ]], ma bụrụkwa ebe obibi maka Warri Wolves FC . Emere asọmpi ikpeazụ maka [[Footbọl|bọọlụ]] ụmụ nwanyị Afrịka nke afọ 2006 na ama egwuregwu Ama nke a nwee ikike ibanye mmadụ puku iri abụọ, n'ebe ha niile ga anọ n'ebe kpuchiri ekpuchi. Emezigharị ya maka iko mba ụwa nke FIFA U-17 nke afọ 2009 .
Ewuru akarangwa ziriezi maka agbama ọsọ na ebe egwuregwu ka osi kwesi ekwesi na ntụzi aka mba ụwa maka nkwadebe nke asọmpi ndị ntorobịa nke Afrịka nke afọ 2013. Ụdị akarangwa nke akpọrọ Timetronics Electronic Distance Measurement system nke etinyere na ama egwuregwu nke a bụ ụdị mbụ a ga ya na obodo Nigeria. <ref>[http://www.thisdaylive.com/articles/uduaghan-decries-underutilisation-of-warri-stadium/143445/ Uduaghan Decries Underutilisation of Warri Stadium]. ThisDayLive (2013-03-28). Retrieved on 2013-09-14.</ref> <ref>[http://www.webcaa.org/eng/index.php?option=com_content&task=view&id=1013&Itemid=35 26/03/2013 AYAC 2013: Warri ready for Africa – Uduaghan]. CAA (2013-03-26). Retrieved on 2013-09-14.</ref>
== Ntụrụaka ==
{{reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.deltastate.gov.ng/sports140305.htm Foto (saịtị gọọmentị Delta State)]
* [http://allafrica.com/stories/200804240001.html Essien, Kanoute, Adebayor ga -egwu na Warri maka Okocha]
* [http://www.kickoffnigeria.com/static/news/article.php?id=2550 Delta mechiri ebe egwuregwu Warri]
[[Òtù:Ȯra Delta]]
fyptkscv9n4ed1bj7sew3inst6es8m8
Libraries in China
0
10747
95357
69806
2022-08-25T23:49:30Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:National Library of China inside HDR 1.jpg|thumb|N'ime Ọbá akwụkwọ mba China]]
[[Usòrò:National Library of China - South House (1987).JPG|thumb|Otu akụkụ ọbá akwụkwọ mba China]]
[[Usòrò:Communication university of china library.jpg|thumb|Otu ọba akwụkwọ na Mahadum China]]
Ọbá akwụkwọ mbụ dị na '''China''' malitere n'oge nke usoro ndị eze Shang (nke a bụ na narị afọ nke iri na isii ruo nke iri na otu BC) dị ka ndị ọgụgụ isi a maara dị ka Shi (ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme) na Wu (ndị na -ajụ ase) si na irụ ọrụ aka pụta wee malite ọrụ pụrụ iche maka okike na ịgbasa omenala. N'ime akwụkwọ ọrụ ndị a jisiri ike bụ "akwụkwọ iwu obodo, usoro ọmụmụ nke ndị ikwu alaeze, ọkwa ewepụtara na iwu dị iche iche, na ndekọọ ihe omume dị mkpa na ihe ndị sitere n'okike. Maka nkwenye na ntụnyere n'ọdịnihu, ha wuru ụlọ maka nkwakọba ihe iji debe ndekọ na mgbasa ozi dị iche iche.
Iji gboo mkpa nke ihe na agbagwoju anya karịa na iji hụ na ọ dị mfe iji rụọ ọrụ, ha malitere ịchịkọta na nhazi ndekọ ndị ahụ n'usoro n'usoro. Ya mere, ọbá akwụkwọ mbụ nke China malitere otua. Ọtụtụ ụdị mgbasa ozi dị iche iche nke juputara na ozi na ihe ọmụma nke pụtara ihe na etiti ọha mmadụ mere ka enwe echiche maka ichekwa na nchịkọta ihe ndị ahụ niile . N'ezie n'ezie, ọba akwụkwọ na ebe ndebe akwụkwọ izizi ndị mbụ sitere nkwekọrịta na nchịkọta nke ọma, usoro, na njikọta na ihe ọmụma" <ref>Hua, Xie Zhuo (1996). [https://www.jstor.org/stable/25548455 Libraries and the development of culture in China.] "Libraries & Culture", No. 3/4, pp. 533.</ref>
N'mbụ na akụkọ ihe mere eme nke China, ndị ọkà mmụta nwere ọtụtụ ọba akwụkwọ nke onwe tinyere na ndị agbụrụ ma ọ bụ usoro ndị eze wuru ọba akwụkwọ ebe ha n'edebe ihe ochie, edemede ka ha si achi tinyere akụ ha. Agbanyeghị nka, enweghị Ọbá akwụkwọ ọgbara ọhụrụ nke mbụ na China ruo ngwụcha narị afọ nke iri na itoolu; ọbụlagodi mgbe ahụ, ọrụ ọbaakwụkwọ ji nwayọ too mgbe ahụ. Na afọ 1949 ọbá akwụkwọ ọha na China dị iri ise na ise, ha kacha dị na nnukwu ododo ndị nwere ụlọ ọrụ azụmaahịa ma dị n'ụsọ oké osimiri. <ref name="Ref 1">{{Cite web|author=Zhixian Yi|title=History of Library Developments in China|url=http://library.ifla.org/143/1/164-yi-en.pdf|work=IFLA|publisher=IFLA|accessdate=5 March 2021}}</ref>
N'ịgbaso ntọala nke obodo China, gọọmentị na ndị isi agụmakwụkwọ gbalịsiri mbọ ike ịzụlite ọrụ ọbá akwụkwọ wee mee ka ha dị na obodo niile. Iwu Nhazi Akwụkwọ Mba nke afọ 1957 nyere ikike ka e guzobe ụlọ ọba akwụkwọ mba abụọ, otu na Beijing ( Ọbá akwụkwọ mba China ) na nke ọzọ na Shanghai (Ọbá akwụkwọ Shanghai), na mpaghara itoolu nke nwere njikọ. N'agbanyeghị nke ahụ, ọbá akwụkwọ ka dị ụkọ, ebe nke dị adị abataghị mmadụ ma n'eme naanị obere ihe. Mgbe obodo Chona nwere nghọta ma hụ na enweghị ọba akwụkwọ zuruoke ma dị nnukwu na akpọha chi aka elekere azu ma na egbochi mbọ iweta ọgbara ọhụrụ, ndị isi gọọmentị na mbido afọ 1980 nwere mmasị pụrụ iche na mmepe ọrụ ụlọ ọba akwụkwọ. Ha chọpụtara na ntinye ego na igba mbọ pụrụ iche na nke a bidoro rụpụta nnukwu ihe.
Ihe karịrị ụlọ akwụkwọ mmụta ka elu iri anọ ndị China hiwerekwara ngalaba agụm akwụkwọ maka ọrụ ọba akwụkwọ ma ọ bụ ngalaba sayensị ozi. Enwere ihe karịrị ọba akwụkwọ ọhaneze puku abụọ na narị atọ n'ime mpaghara nnukwu ogbe na China nke nwere ihe fọrọ nke nta ka ọ nwee akwụkwọ nde narị abụọ na iri ise na isii. Na obere mpaghara obodo ndị nọ n'okpuru ọkwa nnukwu mpaghara obodo, enwere ebe ọdịbendị puku iri ise na atọ ndị nke nwere obere ọba akwụkwọ ma ọ bụ ụlọ ịgụ ihe.
Ná ngwụsị afọ 2004, China nwere ọbá akwụkwọ ọha nke n'ọnụ ọgụgụ ya bụ puku abụọ, narị asaa na iri nke nwere nchịkọta akwụkwọ karịrị nde narị anọ. Na afọ 2011 enwere ọba akwụkwọ ọhaneze dị puku abụọ, narị itoolu na iri abụọ na ise na n'ọnụ ọgụgụ na China. <ref>{{Cite web|url=http://www.stats.gov.cn/english/newsandcomingevents/t20120222_402786587.htm|title=Statistical Communiqué on the 2011 National Economic and Social Development|date=22 February 2012|accessdate=5 September 2012|work=stats.gov.cn|publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120806094456/http://www.stats.gov.cn/english/newsandcomingevents/t20120222_402786587.htm|archivedate=6 August 2012}}</ref> N'ime ụlọ akwụkwọ mahadum ma ọ bụ kọleji, nchịkọta akwụkwọ nke Mahadum Peking na ọba akwụkwọ mahadum Zhejiang karịchasịrị. Netwọk ọbá akwụkwọ nke mba ahụ gụnyekwara ọba akwụkwọ nyocha sayensị, ọba akwụkwọ ndị otu azụmahịa, gbakwunyere ọba akwụkwọ na ụlọ ịgụ ihe ndị nke dị na ụlọ ọrụ gọọmentị, ngalaba ndị agha, ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị, obodo, na ụlọ ọrụ ndị ọzọ.
== Ọbá akwụkwọ mba ==
Ọbá akwụkwọ mba ahụ, National Library of China, <ref>[https://web.archive.org/web/19981206041110/http://www.nlc.gov.cn/ Official site of the National Library of China.] Users can search database of books, periodicals, and statistical yearbooks.</ref> nwere nchịkọta akwụkwọ bara ụba, akwụkwọ akụkọ dị iche iche, maapụ, mbipụta, foto, ihe odide, microforms, teepu, na ihe e dere na ọla, okwute, ọkpụkpụ, na mbe dị iche iche.
Ọbá akwụkwọ mba China, nke nwere nchịkọta akwụkwọ karịrị nde iri abụọ na isii, bụ ọbá akwụkwọ kacha ukwuu na [[Asia|Eshia]]. Ọbá akwụkwọ nke a nwere nchịkọta akwụkwọ China kacha ukwuu n'ụwa niile. N'ime nchịkọta ọbá akwụkwọ ahụ, enwere ihe karịrị ọkpụkpụ eji agba afa puku iri atọ na ise, ọkpụkpụ na mbe nke ejiri mkpụrụedemede China oge ochie de ihe na ya. Ọbá akwụkwọ nke a nwekwara mpịakọta nke akwụkwọ otu nde na narị isii ejiri ụzọ ọdịnala mee nke, ihe karịrị akwụkwọ puku iri na isii sitere na Dunhuang Grottoes, mpịakọta nde iri na abụọ nke akwụkwọ asụsụ mba ọzọ, na ọtụtụ ọba data eletrọnik . <ref>{{Cite news|author=Benzin|first=Kate|title=National Library Of China – Largest In Asia|url=https://www.redduckpost.com/national-library-of-china-largest-in-asia/|accessdate=5 March 2021|work=Red Duck Post|date=11 September 2017}}</ref>
Ọbá akwụkwọ ahụ malitere ịnabata ntinye nke akwụkwọ gọọmentị mba na afọ 1916, wee bụrụ ebe nchekwa data mba; ma wee malite ịnabata ntinye nke akwụkwọ eletrọnịkị nke sitere n'ime obodo China na afọ 1987. Ọ bụkwa ebe esi enweta ISSN ( International Standard Serial Number ) na Network Information na China. Ka ọ dị ugbu a, National Library of China etolitela ma nwee ọbá akwụkwọ dijitalụ tinyere njikọ ha na ihe dị ka ọba akwụkwọ iri itoolu ndị ọzọ na gburugburu mba ahụ, na-agbakọ mbọ ọnụ n'ịkwalite mmepe na itinye n'ọrụ mgbasa ozi dijitalụ nke China.
Akụkụ nke abụọ nke Ọbá akwụkwọ dijitalụ nke China nke atọrọ ntọala ya na njedebe nke afọ 2004, ka ezubere na a ga emechaa ma tinye ya n'ọrụ na ọnwa Ọktoba n'afọ 2007. Ọbá akwụkwọ a nke agbasara aka wee zube ga -enwe ike gboo mkpa nchekwa akwụkwọ maka afọ iri atọ sochirinụ. Ọbá akwụkwọ Dijitalụ nke a ga -eme ka ọ bụrụ nnukwu ụlọ nchịkọta akwụkwọ ọgụgụ China kacha ukwuu n'ụwa na ntọala akụ dijitalụ, yana ntọala ọrụ netwọkụ kachasị elu na China.
== Ọbá akwụkwọ ndị ọzọ ==
Ọbá akwụkwọ ọchịchị obodo Shanghai, otu n'ime ọba akwụkwọ ọha kacha ibu na mba ahụ, nwere ihe karịrị nde asaa. N'ime nkea, ọfọrọ nke nta ka akwụkwọ n'asụsụ mba ọzọ rụo otu nde. Ọbá akwụkwọ Shanghai, nke amaara nke ọma n'ụlọ na mba ofesi, bụ ọbá akwụkwọ mpaghara China kacha ukwuu. N'ime mkpokọta ya, ihe karịrị otu nde, na narị asaa bụ akwụkwọ ochie bụkwara ihe kacha baa uru, gụnyere akwụkwọ puku abụọ na puku ise ndị nke dị ochie na -adịghị ahụkebe na mpịakọta otu narị na asaa puku asatọ, ọtụtụ n'ime ha bụ naanị mbipụta dị n'ụwa niile. Akwụkwọ kacha ochie malitere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ otu puku na narị ise gara aga.
[[Usòrò:Wuhan University Library Front View.jpg|thumb|ọba akwụkwọ na Mahadum Wuhan, China]]
Ọbá akwụkwọ mahadum Peking weghaara mkpokọta ọbá akwụkwọ mahadum Yanjing nke bụ otu n'ime ọba akwụkwọ mahadum kacha mma na mba ahụ na afọ 1950 ya n'etiti afọ 1980- ebe enwere ihe karịrị akwụkwọ nde atọ, otu ụzọ n'ụzọ anọ n'ime ha bụ akwụkwọ dị n'asụsụ mba ọzọ. Ọ bụ otu n'ime Ọbá akwụkwọ ọgbara ọhụrụ ọhụụ na China. Ndị Kansụl Steeti kwadoro ka ọ bụrụ ngalaba izizi nke nchekwa akwụkwọ mgbe ochie nke mba, nke ga etolitela ka ọba akwụkwọ nyocha bara ụba, nke ọgbara ọhụrụ. <ref>Lib.pku.edu.cn. (2017). Overview and History | Beijing University Library. [online] Available at: http://www.lib.pku.edu.cn/portal/bggk/bgjs/lishiyange [Accessed 16 Mar. 2017].</ref>
=== Nnukwu ọba akwụkwọ dị na mpaghara ===
* Ọbá akwụkwọ Anhui安徽省图书馆
* Ọbá akwụkwọ ukwu na Beijing
* Ọbá akwụkwọ Chongqing重庆市图书馆
* Ọbá akwụkwọ Fujian福建省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Gansu甘肃省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Guangdong广东省图书馆
* Ọbá akwụkwọ nke Guangxi Zhuang Autonomous Region广西壮族自治区图书馆
* Ọbá akwụkwọ Guizhou贵州省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Hainan海南省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Hebei河北省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Heilongjiang黑龙江省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Henan河南图书馆
* Ọbá akwụkwọ mpaghara Hubei湖北省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Hunan湖南省图书馆
* Ọbá akwụkwọ nke mpaghara Mongolia Kwurula内蒙古自治区图书馆
* Ọbá akwụkwọ Jiangxi江西省图书馆
* Ụlọ akwụkwọ Jilin吉林省图书馆
* Ọbá akwụkwọ 辽宁省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Nanjing南京圖書館
* Ọbá akwụkwọ nke Ningxia Hui Autonomous Region宁夏回族自治区图书馆
* Ọbá akwụkwọ Qinghai青海省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Shaanxi陕西省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Shandong山东省图书馆
* Shanghai Library上海市图书馆
* Ọbá akwụkwọ Shanxi山西省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Sichuan四川省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Tianjin天津市图书馆
* Ọbá akwụkwọ Tibet Autonomous Region西藏自治区图书馆
* Ọbá akwụkwọ nke Xinjiang Uygur Autonomous Region新疆自治区图书馆
* Ọbá akwụkwọ Yunnan云南省图书馆
* Ọbá akwụkwọ Zhejiang浙江省图书馆
== Hụkwa ==
* Ọbá akwụkwọ etiti Hong Kong
* Nhazi ọkwa ọba akwụkwọ China (CLC)
* Ebe ndebe ihe na ndị mmadụ Republic of China
* Ụlọ akwụkwọ Ọbá akwụkwọ Boone
* Omenala nke ndị mmadụ Republic of China
* Mmụta na ndị mmadụ Republic of China
== Ntụrụaka ==
{{reflist}}
{{loc}}[http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/cntoc.html]
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.las.ac.cn/ Ọbá akwụkwọ sayensị mba, ụlọ akwụkwọ sayensị nke China (中国科学院 国家 科学 图书馆)-na-] n'arụ ọrụ dị ka ọbá akwụkwọ dị mkpa na mba maka ịnakọta akụrụngwa ozi na ịnye ọrụ ozi na sayensị, ngalaba ọzụzụ, na mpaghara teknụzụ dị elu, maka ndị nyocha na ụmụ akwụkwọ nke ụlọ akwụkwọ sayensị China na maka ndị nyocha gburugburu mba ahụ.
* [https://archive.is/20130202053131/http://www.sinolib.com/ Netwọk Ọbá akwụkwọ China - SinoLib.com]
* [https://web.archive.org/web/20071129222020/http://www.nstl.gov.cn/index.html Ọbá akwụkwọ Sayensị na Nkà na ụzụ nke China] - na -enye ọtụtụ akwụkwọ sayensị na teknụzụ. Kemgbe afọ 2002, a kwalitere saịtị ahụ iji nye ọrụ ọhụrụ, dịka katalọgụ ọha, katalọgụ oge, yana ndị ọkachamara na -agba izu.
* [https://web.archive.org/web/20110520143240/http://www.lib.tsinghua.edu.cn/english/ Ọbá akwụkwọ mahadum Tsinghua] (in English) - Na -ewepụta peeji nke ọbá akwụkwọ mahadum Tsinghua. Na -agụnye iwebata ọba akwụkwọ, ọrụ ya, ntuziaka onye ọrụ, nzaghachi, akụkọ, katalọgụ dị n'ịntanetị, akwụkwọ ndekọ aha weebụ, akụrụngwa elektrọnikị n'ime na karịa ọba akwụkwọ nke ahụ. Na -ahazi ọba akwụkwọ n'ịntanetị na China site na mpaghara dị iche iche.
* [http://www.lib.pku.edu.cn/ Ọbá akwụkwọ mahadum Peking] - Na -enye ohere site na ịntanetị maka katalọgụ ya ma nye ohere ịchọ n'asụsụ Bekee, Pinyin, na mkpụrụedemede China.
* [https://web.archive.org/web/20090227031031/http://libweb.zju.edu.cn/newportal/en/index.htm Ọbá akwụkwọ mahadum Zhejiang] - sistemụ ọba akwụkwọ ise nke na -enye ohere zuru oke na ụlọ akwụkwọ mahadum. Ọbá akwụkwọ ZJU bụkwa onye nchịkọta maka ọbá akwụkwọ dijitalụ China-America (CADAL).
* [https://www.loc.gov/rr/asian/ChinaMongoliaTeam.html#Chinese Ụlọ mkpokọta] akwụkwọ Chinese, Ọbá akwụkwọ nke US Congress
qd3eqav6ya2zilqlxniixt64bfbh8hg
Nnamdi Azikiwe Stadium
0
10760
95267
90365
2022-08-25T21:38:11Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ama Egwuregwu Nnamdi Azikiwe''' bụ ama egwuregwu maka ọtụtụ ebumnuche na [[Enụgwụ|Enugu]], [[Naijiria|Nigeria]] . A na -ejikarị ya agba [[Footbọl|egwuregwu bọọlụ]] ugbu a, ọ bụkwa ama egwuregwu nnọ n'ụlọEnugu Rangers . Egwuregwu a nwere ike ịbacha mmadụ puku iri abụọ na abụọ <ref>http://cheeronnigeria.blogspot.nl/2013_03_01_archive.html</ref> a kpọkwara ya aha onye isi ala mbụ nke Repoblik nke Nigeria, Dọkịnta Benjamin Nnamdi Azikiwe.
[[File:Akwa United facing Enugu Rangers in their last league match of the 2021-22 season.jpg|thumb|Akwa United facing Enugu Rangers in their last league match of the 2021-22 season]]
Ama egwuregwu Nnamdi Azikiwe bụbu nke ụlọ ọrụ ụgbọ oloko Naijiria (NRC). Ruo oge ahụ, ọ bụ ama egwuregwu kacha enwu enwu na Enugu.
Laa azụ na 1959, akụrụngwa ahụ bụ ebe egwuregwu nke ụlọ ọrụ ahụ, mpaghara ọwụwa anyanwụ. Nke a abụghị ihe ijuanya n'ihi na ụlọ ọrụ ahụ nọ n'ihu n'ịkwalite egwuregwu n'oge ọchịchị na ọbụlagodi oge abụghị oge ọchịchị. Ka oge na -aga, o doro anya na ọ bụ n'ihi ọnọdụ ya dị n'etiti ama ama na [[Enụgwụ|Enugu]], Gọọmentị ọwụwa anyanwụ Naịjirịa kwụsịrị ọrụ wee weghara njikwa ebe a ma bulie aha ya.
Ebe egwuregwu a gara n'ihu na -arụ ọrụ dị ka ebe egwuregwu ndị egwuregwu ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke bi na mpaghara ọwụwa anyanwụ, ruo mgbe agha obodo Nigeria/Biafra malitere. Emezigharịrị ya mgbe agha obodo gachara ụlọ ebe obibi maka ịnabata ndị egwuregwu. Ọ debekwara kansụl egwuregwu steeti ahụ.
E hiwere Rangers International nke Enugu n'oge ahụ ma mee ka ámá egwuregwu ahụ bụrụ ama egwuregwu nnọọ n'ụlọ ha.Aha nke Rangers bidoro ịpụta ihe n'afọ ndị 1970, ọkachasị n'ihi nnukwu ngosipụta ha bipụtara obere oge ha malitere.
Mgbe nke ahụ gasịrị, a nọ na -achọ ka e wughachi ihe owuwu ahụ. Nke a butere mgnakọ aka gọọmentị steeti Anambra n'oge ahụ na njikọ aka ya na ụlọ ọrụ nkeonwe iji nweta ego maka nrụgharị ámá egwuregwu ahụ, nke e hibere na 1986.
Afọ iri na atọ ka emechara, emezigharịrị ámá egwuregwu ahụ ọzọ ka ọ bụrụ ụzọ maka nhazi nke FIFA U-20 World Cup Nigeria 1999 . Ọ haziri egwuregwu dị mkpa gụnyere mmeri Mali meriri Naịjirịa na agba nke anọ.
ámá egwuregwu, nke a na mbụ nwere ahịhịa okike, ugbu a,o nwere atifishíal tọf na skọbọd vidiomatris ọhụrụ. ihe ndị a na ọrụ nrụzigharị ndị ọzọ nụ iji nye ámá egwuregwu ahụ ọmarịcha ihu ọgbara ọhụrụ na nkwalite na teknolojị n'ihi na ọ bụ otu n'ime ámá egwuregwu chikọbaraFIFA U-17 World Cup Nigeria 2009 . .
Ọ nabatara egwuregwu na Group D, nke gụnyere Turkey, Costa Rica, Burkina Faso na New Zealand na FIFA U-17 World Cup Nigeria 2009 .
<ref>https://www.fifa.com/u17worldcup/destination/stadiums/stadium=117/index.html</ref>
<references />
cpounxwvn6q60qarz10tf3ai0xqbjxv
Rise of Central China Plan
0
10794
95137
69993
2022-08-25T20:10:40Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ụsọ Oké Osimiri East<nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><span style="font-size:85%;">(w/ mmemme mmepe dị)</span></nowiki><nowiki></br></nowiki>
Atụmatụ '''Nguzo''' '''nke etiti China''' ( simplified Chinese ) bụ amụma nke ndị [[China|Mba nke China]] nabatara iji mee ka mmepe mpaghara etiti ya dị ngwa. Premier Wen Jiabao kwupụtara ya n'ụbọchị ise nke ọnwa Machị afọ 2004. Ọ na-ekpuchi mpaghara isii: Shanxi, Henan, Anhui, Hubei, Hunan, na Jiangxi .
== Hụkwa ==
* Akụ na uba nke China
* Oke akụ na ụba Bohai
* Oke akụ na ụba Beibu Gulf
* Mpaghara akụ na ụba nke Pearl River Delta
* Mpaghara akụ na ụba nke Yangtze Delta
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.china.org.cn/english/null/158317.htm Ebe Ntanetị Ntanetị China: China ga -akwalite ịrị elu nke mpaghara etiti]
[[Òtù:Category:Mmepe akụ na ụba nke China]]
[[Òtù:Category:Edemede nwere asụsụ ọdịnala China]]
[[Òtù:Category:Edemede nwere asụsụ China dị mfe]]
ezckzwjb2cn4gv5gl0wnx8n8u1ej10m
Time is Money, Efficiency is Life
0
10798
95133
83350
2022-08-25T20:06:56Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
" '''Oge bụ ego, arụmọrụ bụ ndụ''' " ( China ) bụ mkpọpụta ama ama nke mmezigharị akụ na ụba China . <ref name=":1" /> Ọ bụ mbido sitere na Yuan Geng bụ onye mere ka ọha mara n'afo 1981 dị ka onye isi Shekou, Shenzhen . <ref name=":1">{{Cite web|author=|first=|date=2010-08-27|title=1982: "Time is Money, Efficiency is Life"|url=http://en.ce.cn/subject/Shenzhen%20SEZ/ShenzhenSEZt/201008/27/t20100827_21769263.shtml|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160817074916/http://en.ce.cn/subject/Shenzhen%20SEZ/ShenzhenSEZt/201008/27/t20100827_21769263.shtml|archivedate=2016-08-17|accessdate=17 July 2016|work=China Economic Net}}</ref> <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2008-10-16|title=时间就是金钱,效率就是生命|url=http://www.china.com.cn/economic/zhuanti/ggkf30/2008-10/16/content_16621796.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200617083217/http://www.china.com.cn/economic/zhuanti/ggkf30/2008-10/16/content_16621796.htm|archivedate=2020-06-17|accessdate=17 July 2016|work=[[China Internet Information Center]]|language=zh}}</ref> <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2009-09-03|title=时间就是金钱效率就是生命|url=http://xian.qq.com/a/20090903/000276.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160829065402/http://xian.qq.com/a/20090903/000276.htm|archivedate=2016-08-29|accessdate=17 July 2016|work=[[Tencent]]|language=zh}}</ref> A na -ejikọkarị mkpọsa okwu a na " ọsọ Shenzhen ". <ref name=":0">{{Cite web|author=|first=|date=2008-11-18|title=邓小平南巡消除争议 时间就是金钱效率就是生命响遍全国|url=http://phtv.ifeng.com/program/fhdsy/200811/1118_1720_883709.shtml|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210104210418/http://phtv.ifeng.com/program/fhdsy/200811/1118_1720_883709.shtml|archivedate=2021-01-04|accessdate=2020-06-17|work=[[Phoenix Television]]|language=zh}}</ref> Mgbe Deng Xiaoping mere njem nlegharị anya na Shenzhen n'afo 1984, akara okwu a ghọrọ ihe ama ama na China. <ref name=":0" /> <ref>{{Cite book|author=Du|first=Juan|url=https://books.google.com/books?id=SVTADwAAQBAJ&q=Time+is+Money%2C+Efficiency+is+Life+Deng+Xiaoping&pg=PA70|title=The Shenzhen Experiment: The Story of China's Instant City|date=2020-01-07|publisher=Harvard University Press|isbn=978-0-674-24223-4|language=en}}</ref>
== Hụkwa ==
* Oge bụ ego (aphorism)
* Ọsọ Shenzhen
* Shekou
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Category:Akụ na ụba Shenzhen]]
[[Òtù:Category:Ndekọ nwere asụsụ China dị mfe]]
[[Òtù:Category:Nkpọbiri ọkwu ama ama ndọrọ ndọrọ ọchịchị]]
hvr1nae6poa38azsodis2db0mr2j1jb
Ọnọdụ Ihe Oriri na Apụghị Ibunye Ọrịa na Mbà Chaịna
0
10812
95622
70081
2022-08-26T10:15:57Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}[[File:Chinese Food Safety Poster.jpg|thumb|"Combat illegal food adulteration activities, strictly regulate the use of food additives".]]
Na mbà Chaịna, bụ mbà kachasị nwee ọnụọgụgụ mmadụ n’ụwa, ọnọdụ ihe oriri na apụghị ibunye ọrịa bụ okwu metụtara ọrụ ugbo ndị Bekee kpọrọ [[agriculture in China|agriculture]]. Akụkụ ubi Chaịna kacha akọ bụ osikapa, ọka, wiitì, sọyabinsi na ogho. Ihe oriri ndị ọzọ a na-akọpụta na mbà ahụ bụ mkpụrụ osisi na akwụkwọ nri, nke gụnyere apụlụ.<ref name="USDA Key Statistics">[[USDA]] [http://www.ers.usda.gov/topics/international-markets-trade/countries-regions/china/basic-information.aspx China - Key Statistics] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150518101628/http://www.ers.usda.gov/topics/international-markets-trade/countries-regions/china/basic-information.aspx |date=2015-05-18 }}</ref><ref>[http://www.fao.org/es/ess/top/country.html;jsessionid=93CD1398BDF8721D9BD4C12D18EE569E?lang=en&country=351&year=2005 China - Key Statistics] 2005</ref> A bịa n’ihe oriri sitere na anụmanụ, ndị kacha pụta iihe na Chaịna gụnyere anụ ezì, anụ ehi, mmiri ara ehi , na ákwa.<ref name="USDA Key Statistics" /> Gọọmentị Chaịna ([[Government of China|Chinese government]]) bụ ya na-ahụ maka ihe niile a na-ewepụta n’ọrụ ugbo nakwa òtù esi ekechi ihe oriri, kemịkalụ ([[Food additive|additives]]) eji emezi ihe a kọrọ n'ugbo, na nnukwu igbe eji ebu ihe si n’ugbo aga mbà ọzọ. Gọọmentị na-ahụkwa maka im̀epụta ọgwụ, na iwu banyere azụmahịa. Site n’ikepụta ngalaba ọrụ na-aza [[State Food and Drug Administration of China]] n’afọ 2003, goomentị mbà Chaịna gbara mbọ ime ka iwu na-ahụ ka esi eme ka ihe oriri ghara ibunye mmadụ oria guzoro chịm. Ohaneze ndị Chaịna na ndị mbà ọzọ na-ewelisị olu ha ike ịkpọ oku ka akwụsị ihe ọbụla na-eme na ndị mmadụ si na ihe oriri ebute ọrịa. Osote onyeisiala mbà Chaịna, bụ [[Li Keqiang]] kwuru na nzukọ ndị na-achị achị [[LChina|State Council]] na [[Beijing]] sị, “Ebe ihe oriri bụ ihe mmadụ ọbụla ga-enwetarịrị, ime ka ihe oriri ghara ibunye mmadụ oria bụ ihe ana aghaghị idebe dị ka ihe mbụ n’usoro e si eme ihe. Nchekwa ihe oriri ka a hapụ isi na ya ebute ọrịa dịwara ka ahụike ( [[Health in China|health]] ) na ndụ mmadụ, otuto akụ na ụba ([[economic development]]), na mmekọrịta nke ọgbaaghara na adịghị na ya ([[Harmonious society|social harmony]].") <ref name="vice premier orders">{{cite news
| url= http://news.xinhuanet.com/english2010/china/2010-04/20/c_13258667.htm
| title= Chinese vice premier orders more efforts to improve food safety
| publisher= [[Xinhua]]
| date= 2010-04-20
}}</ref>
== lle ya anya na mkpokọta ==
Ihe oriri na apụghị ibunye mmadụ ọrịa maọbụ ọghọm ọzọ na mbà Chaịna bụ okwu achị̀ obì n’aka ekwu kemgbe ihe karịrị iri afọ atọ gara aga. Nsogbu karịchara na nri ndị na-emepụta ha kpachapụrụ anya tinye ihe na-emerụ ahụ n’ime ha ka ha wee nweta urù karịa. N’ime nri ndị a bụ oke-rie-ọ-nwụọ, ndị kacha pụta ìhè gụnyere nri e jiri ọgwụ na-egbu ahụhụ chekwaa, nri adịgboroja (ya bụ nri ihe e jiri mee ya bụ ihe a na ekwesịghị iji eme ya) na nri e tinyere kemịkalụ na-eme ka nri nọọ ogologo oge ghara imebi. Ihe na-akpali ndị na-emepụta ihe oriri igbaso ụzọ ọjọọ ndị a ha si-emepụta ihe oriri bụ oke-ọchịchọ. Mmepụta nri bụ oke-rie-ọ-nwụọ bụ ihe a haziri nke ọma na ihe bara nnukwu ụba na mbà Chaịna nihi na aka gọọmentị dị na ya.<ref name=":2">{{Cite journal|last=YAN|first=YUNXIANG|date=2012|title=Food Safety and Social Risk in Contemporary China|journal=The Journal of Asian Studies|volume=71|issue=3|pages=705–729|doi=10.1017/S0021911812000678|jstor=23263583|issn=0021-9118}}</ref>
Ọgbaaghara na-aga n’ihu n’ihe banyere ihe oriri na-eweta ọghọm na mbà Chaịna bịararịị n’ọnọdụ a na amaghị ihe a ga-eme ya afọ iri na anọ gara aga (na mbido afọ 2007). Nke a bụ ka ọ gasịrị nkenke oge ndị [[State Council of the People's Republic of China|State Council]] na-achị Chaịna gụchara akwụkwọ si n’aka [[Asian Development Bank]], [[State Food and Drug Administration]] na [[World Health Organization]] kwuru ka a ga-esi na-atụ atụmatụ nakwa etinye n’ọrụ ihe banyere ihe oriri. Akwụkwọ ahụ toro goomentị na mbọ ya, ma kwupụtakwa ebe ndị a ga-elebakwu anya. Nke kacha bụ na a ga-eme ngwangwa hazigharịa ihe ka ngalaba-ọrụ gọọmentị ọbụla sonye nke ọma na ihe a na-eme nakwa wepụta iwu maka ihe oriri. Ngalaba-ọrụ [[State Food and Drug Administration]] na-ahụ maka mmepụta na nkesa ihe oriri na ọgwụ wepụtakwara akwụkwọ dere maka nnyocha ha mere na mbido 2007, nke kọwara na mmadụ asaa n’ime mmadụ iri ndi Chaịna kwuru na egwu na-atụ ha n’ihe gbasara ihe oriri na-eweta ọghọm. O teghị aka e mechara nnyocha a, Lu Jianzhong, bụ otù onye n’ime ndị nọ na [[National Committee of the Chinese People's Political Consultative Conference]] (CPPCC), na osete onyeisiala mbà Chaịna, [[Wu Yi (politician)|Wu Yi]], rịọ ka a gbaghara ha. Ha kwere nkwà na gọọmentị ga-ekepụta usoro ga na-ele ihụ na ihe oriri a na-ewepụta bụ nke dị mma oriri.<ref>China Digital Times [http://chinadigitaltimes.net/2007/03/apologies_for_food_safety_in_china_1.php Apologies for food safety in china] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070927011548/http://chinadigitaltimes.net/2007/03/apologies_for_food_safety_in_china_1.php |date=2007-09-27 }}</ref>
5xd2y8t10a0wpsq3np1ibat4d8o3546
Xi Shi
0
10836
95641
70163
2022-08-26T10:27:28Z
Odogwu123
13962
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Xi Shi''' ( '''Hsi Shih''' nke pụtara (Nwanyị) Shi onye nke Ọdịda Anyanwụ") bụ, dị ka akụkọ mgbe ochie si kwuo, otu n'ime ụmụ nwanyị ama ama dị [[Four Beauties|anọ mara mma]] [[China|nke China]] oge mgbeochie. Ekwuru na Xi Shi biri n'oge ngwụcha oge opupu ihe ubi na mgbụsị akwụkwọ na obodo Zhuji, isi obodo steeti Yue n'oge ochie.
N'akụkọ ọdịnala, akpọrọ Xi Shi '''Shi Shiigu''' (施 夷 光). <ref>[http://www.gmw.cn/02blqs/2009-10/07/content_1041682.htm 古代笔记中的西施归宿之争]</ref> Onye minista Yue Fan Li chọtara n'ihi oke mma ya ya wee nye ya Eze Fuchai nke Wu site n'aka eze Goujian nke Yue n'ịrụ ọrụ mmekọ nwoke na nwanyị. Ihe nke a mebiri steeti Wu na afọ 473 BC. Akụkọ kọrọ n'ihi oke mma Xi Shi, Eze Fuchai nke Wu ozugbo enyere ya nwanyị ama ha chefuru na ọ nọ n'agha. Ọwere oge ya niile na elele Xi Shi ma na achọ ụzọ ime ya obi ụtọ. Akụkọ nke a pụtara na mbụ n'akwụkwọ ''opupu ihe ubi na mgbụsị akwụkwọ nke Wu na Yue'' (nke akpọrọ Spring and Autumn Annals of Wu and Yue n'asụsụ Bekee) nke ebipụtara n'narị afọ ise mgbe mmeri ahụ enwechara gachara, ma na ọ nọghị na ọrụ ndị mbụ dịka ''Guoyu'', ''Zuo zhuan'', na ''Records of the Grand Historian'' . <ref>{{Cite book|title=渔歌唱晚话西施|language=zh|url=http://bianke.cnki.net/Home/Corpus/16868.html|accessdate=16 May 2020}}</ref>
A maara Xi Shi, Wang Zhaojun, Diao Chan na Yang Guifei dị ka "ụmụ mma anọ na China oge ochie", nke Xi Shi bụ onye mbụ. Akụkọ kwuru na ụmụ nwanyị ndị biri ndu n'oge dị iche iche mana oke mma ha mere ka a na akokọta akụkọ ha ọnụ. <ref>{{Cite journal|title=Before dragons coiled and tigers crouched: Early Nanjing in history and poetry|journal=Journal of the American Oriental Society; Ann Arbor|volume=115}}</ref>
== Ọdịdị ==
Ekwuru na ịma mma Xi Shi dị oke egwu nke na ọ n'ehulata ala na mbara ihu ka ọ n'ele azụ dị n'ime ọdọ mmiri ahụ, ọ na eme azụ nke na ha ichefu igwu mmiri ma mikpuo n'okpuru ala.
== Akụkọ Xi Shi ==
Eze Fuchai nke Wu tụrụ Eze Goujian nke Yue mkpọrọ mgbe e meriri ya n'agha, ma Yue mechara bụrụ steeti ụtụ nke nọ na okpuru Wu . Na nzuzo, ka a n'eme atụmatụ ịbọ ọbọ, onye ozi Goujian Wen Zhong tụrụ aro ịzụ ụmụ nwanyị mara oke mma ma nye ha Fuchai dị ka ụtụ (n'ihi na ha mara na Fuchai enweghị ike iguzogide ụmụ nwanyị mara mma). Onye ozi ya ọzọ, Fan Li, chọtara Xi Shi na Zheng Dan, wee nye ha Fuchai na afọ 490 BC.
Mma ọ mara na obiọma Xi Shi na Zheng Dan mere ka Eze Fuchai chefuo ihe niile gbasara ọnọdụ steeti ya. Na mkpali ha ọ wee gbuo onye ndụmọdụ ya kacha mma, onye ukwu nke bụ Wu Zixu . Fuchai wuru ọbụ na Obí Guanwa (Obí Ndị Nwanyị Mara Mma) n'ogige ntụrụndụ eze na mkpọda ugwu Lingyan, ihe dị ka kilomita iri na ise (9.3 mi) n'ọdịda anyanwụ nke obodo Suzhou . Ike Wu belatara, na afọ 473 BC .Goujian bidoro iku ya agha wee merie ndị agha Wu kpamkpam. Eze Fuchai kwara akwa arịrị na ọ kwesịrị ige Wu Zixu ntị karịa igbu ya. Nke a mere Eze Fuchai wee gbuo onwe ya .
N'akụkọ ifo nke a, mgbe ọdịda Wu gasịrị, Fan Li (范蠡) lara ezumike nka n'ọkwa ozi ya wee soro Xi Shi nọrọ n'ụgbọ mmiri ịkụ azụ, na -agagharị dị ka akụkọ ifo n'ọzara nke ọdọ mmiri Taihu, nke enweghị onye hụrụ ha ọzọ. Nke a dị ka Yuan Kang's ''Yue Jueshu'' (越 绝 书) si were kọ akụkọ. N'Ụdị ọzọ, dị ka Mozi si kwuo, bụ Xi Shi mechara nwụọ site na rikpuru n'ime osimiri.
== Mmetụta ==
Ụlọ nsọ Xi Shi, nke dị n'okpuru ụkwụ Zhu Luo Hill (苎 萝) na ndịda Xiaoshan, n'akụkụ Osimiri Huansha .
Ekwuru na West Lake dị na Hangzhou bụ nnabata Xi Shi, ya mere a na -akpọkwa ya ọdọ mmiri Xizi. Xizi bụ aha ọzọ maka Xi Shi, nke pụtara Nwanyị Xi. N'ime ọrụ a ma ama nke abụ, , onye ọkà mmụta ama ama Su Shi ji mma Xi Shi tụnyere mma ọdọ mmiri .
Li Bai nke ndị eze Tang dere abụ gbasara Xi Shi.
A kpọtụrụ Xi Shi aha n'akwụkwọ akụkọ ''Njem gaa Ọdịda Anyanwụ'', dị ka akara nke amara na ịma mma.
A kpọtụrụ Xi Shi aha n'akwụkwọ akụkọ ''Dream of the Red Chamber'', a kọwara onye ejije Lin Daiyu dị ka onye na -arịa ọrịa dịka Xi Shi, ma nwee mma karịa ya. Ma Lin na Xi Shi kọwara ya dị ka oyiyi nke ọmarịcha nwanyị na-arịa ọrịa.
Xi Shi pụtara na mkpirikpi akụkọ nke Jin Yong (Louis Cha), " Mma agha nke nwa agbọghọ Yue ".
Aha ya kpalitekwara aha Shih Tzu nke oge a, onye aha ya na China ma asụgharịa ya bụ "nkịta Shi Shi", mana akpọrọ ya aha bekee nke sitere n'okwu "ọdụm". Edebere "nkịta ọdụm" n'asụsụ Chinese dị ka Pekingese .
== Ntụrụaka ==
{{reflist}}
2nf0ce1recm1a7xww3zpmbb0zw7cmtu
Rizi Timane
0
10867
95166
70377
2022-08-25T20:38:43Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Rizi Xavier Timane bụ nwoke transgender si Naịjirịa na -arụ ọrụ dịka ụkọchukwu, onye egwu, onye edemede, onye na -emepụta ihe, onye na -ahụ maka mmụọ, na onye mmeri transgender. <ref>{{Cite web|author=Ihenacho|first=Chinma|date=2017-04-11|title=Meet Nigerian-born transgender Dr. Rizi Xavier Timane who is married to a woman (photos)|url=https://www.legit.ng/1098878-meet-Nigerian-born-transgender-dr-rizi-xavier-timane-married-a-woman.html|accessdate=2021-09-07|work=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Rizi Timane: Movies, TV, and Bio|url=https://www.amazon.com/prime-video/actor/Rizi-Timane/nm4548077/|accessdate=2021-09-07|work=www.amazon.com}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2018-11-05|title=Meet Four Known Nigerian Transgenders (PHOTOS)|url=https://www.withinnigeria.com/2018/11/05/meet-four-known-nigerian-transgenders-photos/|accessdate=2021-09-07|work=Within Nigeria|language=en-US}}</ref>
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Timane n'obodo Lagos nke Naịjirịa. Mgbe ọ pụtara dị ka nwa nwoke trans mgbe ọ dị afọ asatọ, e mere ka ọ pụọ n'ọrịa na ọgwụgwọ mmezi ndị ọzọ sitere n'aka ezinụlọ ya na ụlọ ụka iji nwaa ịgbanwe ya. Ka oge na -aga, ọ wara usoro ịwa ahụ 20 na ọgwụgwọ homonụ na mba ọzọ ka ọ gbanwee site na nwanyị gaa na nwoke. <ref>{{Cite web|date=2017-04-13|title=Nigerian-Born Transgender Who Is Married To A Woman Had 20 Surgical Procedure To Transition From Female To Male|url=https://www.ghgossip.com/nigerian-born-transgender-who-is-married-to-a-woman-had-20-surgical-procedure-to-transition-from-female-to-male/|accessdate=2021-09-07|work=GhGossip|language=en-AU}}</ref>
== Mmụta na ọrụ ==
Na London na Los Angeles, ọ gụrụ maka njikwa azụmaahịa <ref>{{Cite web|date=2017-04-12|title=Photos: Nigerian-born transgender who is married to a woman had 20 surgical procedure to transition from female to male|url=https://www.lindaikejisblog.com/2017/04/photos-nigerian-born-transgender-who-is.html|accessdate=2021-09-07|work=Linda Ikeji's Blog|language=en}}</ref> O nwetara nzere Master of Social Work site na Mahadum Southern California wee mụọ gbasara okpukperechi, ikpe ziri ezi na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Claremont School of Theology. Ọ na-arụ ọrụ oge niile dị ka onye njikwa nke Mmemme Ahụike Transgender na St. John's Well Child na Family Center na Los Angeles. <ref>{{Cite web|author=Fitzpatrick|first=Kyle|date=2018-06-26|title=Rizi Timane Is Helping the Transgender Community, 1 Surgery at a Time|url=https://www.popsugar.com/node/44899153|accessdate=2021-09-07|work=POPSUGAR News|language=en-US}}</ref>
== Mmezu ya ==
Na 2013, o dere "Nkwekọrịta A Na -ekwughị," ihe ncheta nke ghọrọ ihe ncheta #1 nke Amazon na ụdị ndị nwanyị nwere mmasị nwanyị na nwoke nwere mmasị nwoke. <ref>{{Cite web|date=2016-07-29|title=Rizi Timane: My Journey as a Transgender Nigerian|url=https://nostringsng.com/journey-transgender-rizi-timane/|accessdate=2021-09-07|work=NoStringsNG – Voice of LGBTQ+ Nigeria|language=en-US}}</ref> Na 2014, o wepụtara album "Love is Stronger", yana Trans Surgery Gender Grant iji nyere ndị mmadụ transgender ise aka na ọgwụgwọ mgbanwe okike ha. <ref>{{Cite web|title=Nigerian singer helps others with transgender surgery fund|url=https://www.nbcnews.com/feature/nbc-out/outfront-nigerian-singer-helps-others-transgender-surgery-fund-n754846|accessdate=2021-09-07|work=NBC News|language=en}}</ref> Ọ lụrụ onye nlereanya Christina Ros. Ha mere emume ncheta agbamakwụkwọ nke ise na afọ iri ọnụ na 2017. <ref>{{Cite web|date=2017-04-11|title=Photos Of Nigerian Transgender Man Dr. Rizi Xavier Timane & Wife|url=https://www.gistmania.com/talk/topic,329216.0.html|accessdate=2021-09-07|work=Gistmania|language=en}}</ref>
== Ntụaka ==
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]]
[[Òtù:Ndi égwú nke Naigeria]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Transgender na ụmụ nwoke transsexual]]
nncgudoehzp2vjgpx9m22yqsy2k4ksd
Lilian Afegbai
0
10902
95374
70559
2022-08-26T00:31:41Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Lilian Afegbai|image=Lilian Afegbai picture at a Photoshoot.jpg|caption=Lilian Afegbai at a photoshoot|birth_name=|birth_date=|birth_place=[[Edo State]], [[Edo State]], [[Nigeria]]|occupation=[[Actress]], [[Model (person)|producer]]|years_active=2013—present}}
'''Lilian Afegbai''' bụ onye na -eme ihe nkiri na onye na -emeputa ihe nkiri na Naịjirịa. Ọ bụbu onye ụlọ ''Big Brother Africa.'' <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/lilian-afegbai-3-things-we-remember-about-actress-from-big-brother-africa-hotshot-id5744303.html|title=Lilian Afegbai: 3 thingsHotshot|author=Chidumga|publisher=}}</ref> Na 2018 o meriri Africa Magic Viewers' Choice Awards (AMVCA) <ref>{{Cite web|url=https://www.stelladimokokorkus.com/2018/09/african-magic-viewers-choice-2018-award.html|title=African Magic Viewers Choice 2018 Award Winners List...|work=www.stelladimokokorkus.com}}</ref> maka Ụmụ Amaala nkiri nke afọ ọ mmepụta mpụta mbụ ''Bound'' na 2018. <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/amvca-2018-full-list-of-winners/|title=AMVCA 2018: Full list of winners|publisher=}}</ref>
== Ndụ mbido ==
Afegbai bụ onye [[Ȯra Edo|Edo steeti]], [[Naijiria|Naịjirịa]] .
== Ọrụ ==
Lilian Afegbai sonyere na ihe nkiri ''Big Brother Africa'' na 2014. Ọ pụtara dị ka otu n'ime ndị ama ama n'ezie n'afọ ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2014/10/20/nigerian-housemate-lilian-afegbai-evicted-big-brother-hotshot-2014|title=Nigerian housemate Lilian Afegbai evicted from Big Brother Hotshot 2014 - Daily Post Nigeria|date=20 October 2014|publisher=}}</ref> Ọ pụtara na ihe nkiri 2015 ''Road to yesterday.'' <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/some-people-think-im-just-beautiful-without-brain-lilian-afegbai/|title=Some people think I'm just beautiful without brain –Lilian Afegbai|publisher=}}</ref> Ọ pụtara dị ka onwe ya n'ime obere ihe nkiri pepper soup.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/pepper-soup-watch-denrele-edun-beverly-osu-lisa-omorodion-in-teaser-id4893901.html,|title="Pepper Soup": Watch Denrele Edun, Beverly Osu, Lisa Omorodion in teaser|first=Chidumga|author=Izuzu|publisher=}}</ref> Ọ pụtara na usoro onyonyo Mnet ''Mee Dị good dị'' ka Venice onye na -ede blọgụ 2015/2016. <ref>{{Cite web|url=https://www.eventnews.tv/entertainment/new-african-magic-comedy-series-premiere-do-good/|title=New African Magic Comedy Series Premiere - Do Good|date=8 July 2015|publisher=}}</ref> Ọ rụkọtara ihe nkiri ''Dark Past.'' <ref>{{Cite web|url=http://www.naijapals.com/video/Dark_Past___Latest_Premium_Movie_Drama_2017___Chika_Ike__Mofe_Duncan__Mercy_Aigbe___Lilian_Afegbai-144827|title=Dark Past - Latest Premium Movie Drama 2017 - Chika Ike- Mofe Duncan- Mercy Aigbe - Lilian Afegbai - Naijapals|work=www.naijapals.com}}</ref> Ọ malitere ụlọ ọrụ ntụrụndụ EEP ntụrụndụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.newslocker.com/en-ng/news/nigeria-showbizz-news/lilian-afegbai-makes-production-debut-with-bound/|title=Lilian Afegbai makes production debut with 'Bound' - Nigeria Showbizz news - NewsLocker|work=Newslocker}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na ''-emepụta ihe nkiri Bound,'' nke nwere ndị ama ama Rita Dominic, Enyinna Nwigwe, [[Joyce Kalu]] na Prince Nwafor. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/02/rita-dominic-eyinna-nwigwe-joyce-kalu-more-star-in-lilian-afegbais-movie-debut-as-a-producer-see-bts-photos-of-bounds/|title=Rita Dominic, Eyinna Nwigwe, Joyce Kalu & more star in Lilian Afegbai's Movie Debut as a Producer - See BTS Photos of "Bounds" - BellaNaija|work=www.bellanaija.com}}</ref>
== Nrite ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Omume
! Nrite
!Onye natara
! Nsonaazụ
|-
| 2017
|City People Entertainment Awards
| Onye na -eme ihe nkiri kacha ekwe nkwa
|Onwe ya
| Onwe |{{Won}} <ref>{{cite web|url=https://www.concisenews.global/2017/10/09/winners-city-people-movie-awards/|title=List Of Winners At The 2017 City People Movie Awards|date=9 October 2017|publisher=}}</ref>
|-
| rowspan="2" | 2018
| Africa Magic Viewers Choice Awards
| Ihe nkiri ụmụ amaala kacha mma nke afọ
|Ihe nkiri ''Bound''/Onwe ya
| Ihe nkiri agbụ/Onwe |{{Won}} <ref name="auto">{{cite web|url= https://www.vanguardngr.com/2013/06/uniben-student-killing-edo-police-command-sends-case-file-to-dpp/}}</ref>
|-
|Lamode Magazine"The Green October Event"
|Onye Kacha eji ngwa ama ama n
|onwe ya
| Onwe |{{Won}} <ref>{{cite web|url=https://fabwoman.ng/female-winners-at-lamode-magazines-2018-green-october-event-fabwoman/|title=Female Winners Lamode Magazine 2018 Green October Event - FabWoman|website=fabwoman.ng}}</ref>
|}
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Ihe nkiri
! Ọrụ
! Ihe edeturu
|-
| 2014
| ''Tinsel (usoro onyonyo)''
|
| Ihunanya, Drama
|-
| 2015
|Road to yesterday
| Onye nnabata
| Ịhụnanya, Ihe nkiri, Thriller
|-
| rowspan="6" | 2016
|Do Good Series
| Vlogger
| Ihunanya, Ihe ọchị
|-
|Happy Ending
| Amaka
| Ihe nkiri, Ịhụnanya <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/05/chika-ike-takes-on-a-challenging-role-in-happy-ending-alongside-lilian-afegbai-anthony-monjaro-more-watch-the-trailer/|title=Chika Ike takes on a Challenging Role in "Happy Ending" alongside Lilian Afegbai, Anthony Monjaro & More - Watch the Trailer - BellaNaija|work=www.bellanaija.com}}</ref>
|-
|dance to my best
|
| Ihe nkiri, Ịhụnanya <ref>{{Cite web|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2018/07/dance-to-my-beat.html|title=Dance To My Beat - Nollywood REinvented|date=31 July 2018|publisher=}}</ref>
|-
|Pepper soup
| Onwe
| Ihe nkiri
|-
|The wedding
| Ada
| Ihunanya, Drama
|-
| ''Atlas''
| Iyhotu
| Ihe nkiri
|-
| rowspan="4" | 2017
|Bound
| Onye mmepụta
| Ihe nkiri, Romance <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/lilian-afegbai-makes-production-debut-with-bound/|title=Lilian Afegbai makes production debut with 'Bound'|publisher=}}</ref>
|-
|The women
|
| Ihe nkiri, ihunanya, ihe ọchị
|-
|Baby shower
| Tolu
| Ihunanya, Drama, Comedy
|-
|My wife & I
| Yetunde
| Ihunanya, Drama, Comedy
|-
| rowspan="4" | 2018
|Mom's at war
| Daisy
| Drama, ihunanya, ihe ọchị
|-
|Bound
| Onye mmepụta
|
|-
|The women (2018)
| Esi
| Onye egwu
|-
|Erry men; The real Yoruba demons
| Onye njikwa akụ
| Ihunanya, Comedy
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm8435544}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0qe4fuar4kd3f9v081d0qa1kf3qbxbn
Polytechnic nke Ȯra Imo
0
10912
95628
70601
2022-08-26T10:20:16Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox university
| name = Polytechnic nke Ȯra Imo
| native_name =
| image_name =
| image_size =
| image_alt =
| caption =
| latin_name =
| motto =
| mottoeng =
| established = 1978
| closed =
| type = Polytechnic
| affiliation =
| endowment =
| budget =
| officer_in_charge =
| chairman =
| chancellor =
| president =
| vice-president =
| superintendent =
| provost =
| vice_chancellor =
| rector = Patrick Ndionyenma Njoku
| principal =
| dean =
| director =
| head_label =
| head =
| academic_staff =
| administrative_staff =
| students =
| undergrad =
| postgrad =
| doctoral =
| other =
| city = Umuagwo
| state = [[Ȯra Imo]]
| province =
| country = [[Naijiria]]
| coor =
| campus =
| former_names =
| free_label =
| free =
| colors =
| colours =
| athletics =
| sports =
| nickname =
| mascot =
| affiliations =
| website = http://www.imopoly.edu.ng/
| logo =
| footnotes =
}}
'''Polytechnic nke Ȯra Imo''' 'bụ ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ka elu na Umuagwo, [[Ȯra Imo]], [[Naijiria]]. E hiwere ya na 1978 dị ka '' '' Michael Okpara College of Agriculture '', Umuagwo ma kwalite ya ka ọ bụrụ ọkwa Polytechnic, nke akpọrọ Imo State Polytechnic, Umuagwo na 2007.<ref>{{Cite web|title=Governor Hope Uzodimma Inspects Imo State Polytechnic, Umuagwo - Opera News|url=https://ng.opera.news/ng/en/education/e09f275987b7cb90861fb75edbc66941|access-date=2021-06-02|website=ng.opera.news}}</ref> The institution provides courses, training and research in all branches of Agriculture, Management Sciences, Engineering and Food Sciences.<ref name=poly>{{cite web
|url=http://www.imopoly.edu.ng/
|title= Imo State Polytechnic Umuagwo: welcome
|publisher= Imo State Polytechnic Umuagwo
|accessdate=2009-10-13}}</ref>
The institution is certified to award National Diploma and Higher National Diploma qualifications.<ref>{{cite web
|url=http://www.nbte.gov.ng/downloads/ACCREDITATION_STATUS_OF_PROGRAMMES.pdf
|title=ACCREDITATION STATUS OF PROGRAMMES OFFERED IN POLYTECHNICS AND SIMILAR TERTIARY INSTITUTIONS
|date=January 2007
|publisher=National Board for Technical Education
|accessdate=2009-10-13
|archive-url=https://web.archive.org/web/20100920212241/http://nbte.gov.ng/downloads/ACCREDITATION_STATUS_OF_PROGRAMMES.pdf
|archive-date=2010-09-20
|url-status=dead
}}</ref>
Polytechnic dị kilomita iri abụọ na isii site na Owerri n'okporo ụzọ Port Harcourt ma nwee ala narị atọ na iri isii. Osimiri Otamiri River na-agafe ókè ya, na-eme ka ọ dị mma maka mmepụta ihe ubi n'afọ niile site na ịgba mmiri.<ref name=poly/>
Chinwe Obaji bụ onye nkuzi na ụlọ ọrụ a tupu a họpụta ya ịbụ onye isi na Ozi Mmụta nke gọọmenti etiti Naijiria.
== Ebensidee ==
{{reflist}}
qjdg9w2r8u4yhsdh9x180hpyudj1d3k
Polytechnic, Ibadan
0
10913
95555
70603
2022-08-26T09:47:26Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
''Ụlọ ọrụ teknụzụ'' (nke a na-akpọkarị "Poly Ibadan") bụ ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ka elu na Ibadan na [[Ȯra Ọyọ]], [[Naijiria]].<ref>{{Cite web|title = -::Official Website of The Polytechnic, Ibadan|url = http://www.polyibadan.edu.ng/|website = www.polyibadan.edu.ng|access-date = 2016-02-24}}</ref> Ntọala ya na 1970, Poly Ibadan yiri nke teknụzụ ndị ọzọ na Nigeria. E hiwere ụlọ ọrụ a iji nye mahadum dị iche iche agụmakwụkwọ ka elu, ọkachasị n'ị nweta Mmụta ọrụ aka.<ref>{{Cite web|title=THE POLYTECHNIC IBADAN - VSESC|url=http://www.polyibadan.edu.ng/vsec.html|access-date=2021-05-25|website=www.polyibadan.edu.ng}}</ref> Ntọala ya na 1970, Poly Ibadan yiri nke teknụzụ ndị ọzọ na Nigeria. E hiwere ụlọ ọrụ a iji nye mahadum dị iche iche agụmakwụkwọ ka elu, ọkachasị n'ị nweta Mmụta ọrụ aka<ref>{{Cite web|date=2021-06-27|title=Insecurity: Ibadan polytechnic suspends public activities indefinitely|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/470300-insecurity-ibadan-polytechnic-suspends-public-activities-indefinitely.html|access-date=2021-08-23|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-06-28|title=Ibadan poly suspends activities over insecurity|url=https://guardian.ng/news/ibadan-poly-suspends-activities-over-insecurity/|access-date=2021-08-23|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>[[File:Polyibadan.png|thumb|Polyibadan]]
== Ọmụmụ na Ngalaba ha ==
'''Ngalaba Injinịa'''
* Mmụta sịvịl injinịa
* Igwe ọkụ eletrik
* Mmụta mekanịkal injinịa
* Injinịa Kọmputa
* Mechatronics
'''Ngalaba sayensị'''
* Teknụzụ ụlọ nyocha sayensị
* Bayoloji na Microbiology
* Chemistry etinyere
* Nyocha biochemistry
* Fiziks na igwe elektrọnik
* Jioloji
* Kọmputa sayensị
* Ndekọ ọnụ ọgụgụ
'''Ngalaba mmụta gburugburu ebe obibi'''
* Ọdịdị
* Atụmatụ ime obodo na mpaghara
* Njikwa ala
* Nnyocha nyocha
* Teknụzụ ụlọ
* Ihe osise na ọkpụkpụ
* Nhazi ụlọ ọrụ
* Eserese & Mbipụta
* Nyocha ala na Geoinformatics
'''Ngalaba nke nchịkwa njikwa ego '''
* Akaụntụ
* Ụlọ akụ na ego
* Mkpuchi
'''Ngalaba azụmahịa na sayensị nkwukọrịta'''
* Mmekọrịta Mass
* Ịzụ ahịa
* Nchịkwa azụmahịa
* Njikwa teknụzụ Office
* Ịzụta na Inye
* Ọmụmụ Ọchịchị Obodo
* Nchịkwa Ọha
== Ebensidee ==
{{reflist}}
ok70moqxz3dib24b5x92c4oze3qn2vq
Polytechnic nke Ȯra Plateau
0
10914
95637
70604
2022-08-26T10:24:40Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox university
| name = Polytechnic nke Ȯra Plateau
| image =
| alt =
| caption =
| motto = Technology For Development
| location = P.M.B 02023, Barkin Ladi, [[Ȯra Plateau]]
| country = [[Naijiria]]
| established = 1978
| opened =
| closed =
| type =
| district =
| grades =
| superintendent =
| rector = John Dawam
| enrollment =
| faculty =
| campus_type =
| campus_size =
| team_name =
| newspaper =
| colors =
| communities =
| feeders =
| website = <!-- {{URL|example.com}} -->
| footnotes =
}}
'''Polytechnic nke Ȯra Plateau''' bụ nke steeti nwe na Plateau State, North Central Nigeria. Ụlọ ọrụ a nwere ogige abụọ, otu dị na Barkin Ladi nke ọzọ dị na Bukuru dị nso Jos, isi obodo steeti ahụ. Ọ na-enye mmụta ruo nzere na ọkwa diplọma mba. Rector bụ BLDR. John Dawam.<ref>{{cite news|title=Plateau State Polytechnic Rector Gets Another Term In Office|url=https://www.campusportalng.com/plapoly/plateau-state-polytechnic-rector-gets-another-term-office/19984/|work=Campus Portal Nigeria|date=29 May 2014}}</ref>
==Akụkọ ihe mere eme==
E hiwere ụlọ ọrụ ahụ na 1978 dị ka kọleji nka na saịtị kọleji nka na ụzụ gọọmentị, Bukuru. Ọ ghọrọ polytechnic na 1980.<ref>{{cite book|title=Plateau State Investment Directory|url=https://books.google.com/books?id=p4fwAAAAMAAJ|year=1999|publisher=Ministry of Commerce, Industries & Tourism, Plateau State and Funmilayo & Associates Limited|page=105}}</ref>
== Ọmụmụ ==
* Injin Injinia/Teknụzụ
* Ụlọ akụ na ego
* Teknụzụ ụlọ
* Nchịkwa azụmahịa na njikwa
* Teknụzụ Injinịa Obodo
* Injinịa Kọmputa
* Kọmputa sayensị
* Igwe ọkụ eletriki eletriki
* Teknụzụ ntọala
* Njikwa ile ọbịa
* Ntụrụndụ na Njem Nleta
* Ọbá akwụkwọ na Science Science
* Ọmụmụ Ọchịchị Obodo
* Teknụzụ Injinịa Mechanical
* Metallurgy
* Ngwongwo ihe nke ndu na teknụzụ injinia
* Teknụzụ na njikwa Office
* Nchịkwa Ọha
* Nnyocha nyocha
* Teknụzụ ụlọ nyocha sayensị
* Ọganihu Ọha
* Ndekọ ọnụ ọgụgụ
* Atụmatụ ime obodo na mpaghara
== Ebensidee ==
{{reflist}}
8rdzf2dawfyh26w1jqveu5q5bb1spvq
Polytechnic nke Ȯra Akwa Ibom
0
10918
95593
70609
2022-08-26T10:05:16Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Polytechnic nke Ȯra Akwa Ibom''' bụ ụlọ akwụkwọ mahadum dị na Ikot Osurua, Ikot Ekpene, Akwa Ibom Steeti [[Naijiria]].<ref>{{Cite web|date=2017-01-03|title=List of All Federal, State & Private Polytechnics in Nigeria 2021|url=https://www.myschoolgist.com/ng/list-of-accredited-polytechnics-in-nigeria/|access-date=2021-06-01|website=www.myschoolgist.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-02-06|title=Polytechnics In Nigeria With State & Location|url=https://www.medianigeria.com/polytechnics-in-nigeria-with-state-location/|access-date=2021-06-01|website=Media Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Current List Of (NUC) Approved Polytechnics in Nigeria|url=https://alluniversity.com.ng/polytechnics-in-nigeria/|access-date=2021-06-03|website=Latest JAMB News {{!}} All Nigerian Universities News|language=en-US}}</ref> E hiwere ya na 1991. Bọọdụ Mba nke Agụmakwụkwọ Nka nabatara ụlọ ọrụ ahụ na ikike inye ohere na agụmakwụkwọ na teknụzụ na azụmahịa.<ref>{{Cite web|title=State Polytechnics {{!}} National Board for Technical Education|url=https://net.nbte.gov.ng/state%20polytechnics|access-date=2021-06-03|website=net.nbte.gov.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Akwa Ibom State Polytechnic akwaibompoly{{!}} School Fees, Courses & Admission info|url=https://universitycompass.com/africa/Nigeria/polytechnic/Akwa-Ibom-State-Polytechnic.php|access-date=2021-06-03|website=universitycompass.com}}</ref>
== Ọmụmụ ==
Polytechnic nke a na-eme nkuzi dị iche iche n'okpuru ụlọ akwụkwọ/ikike iche dị ka Sciences etinyere, Nkwukọrịta Nkwurịta Okwu, Nnyocha mbido, Azụmaahịa na Njikwa, Injinịa, Ọmụmụ gburugburu ebe obibi na ọmụmụ iwu..<ref>{{cite web
|url=http://www.akwapolyeduportal.com/about.asp
|title=About Us
|publisher=Akwa Ibom State Polytechnic
|accessdate=2010-03-17
|url-status=dead
|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100311235924/http://www.akwapolyeduportal.com/about.asp
|archivedate=2010-03-11
}}</ref><ref>{{Cite web|last=Akemim|date=2018-01-24|title=List of Courses Offered at Akwa Ibom State Polytechnic, Ikot Osurua|url=https://eduinformant.com/akwapoly-courses|access-date=2021-06-03|website=Eduinformant|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Academy|first=Samphina|date=2019-07-28|title=List of Courses Offered in Akwa Ibom State Polytechnic|url=https://samphina.com.ng/akwaibompoly-akwa-ibom-state-polytechnic-undergraduate-courses/|access-date=2021-06-03|website=Samphina Academy|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-12-01|title=List of Courses Offered by Akwa Ibom State Polytechnic|url=https://www.myschoolgist.com/ng/akwa-ibom-state-poly-courses/|access-date=2021-06-03|website=www.myschoolgist.com|language=en}}</ref>
Polytechnic bụ nke Akwa Ibom Steeti. N’afọ 2019, Gọvanọ nke Steeti kwere nkwa inye ụlọ ọrụ a onyinye otu narị nde naira iji hụ na nkuzi niile ha na-enye bụ nke a nabatara nke ọma.<ref>{{Cite web|date=2019-05-13|title=Akwa Ibom government earmarks N100m grant for accreditation of polytechnic courses|url=https://m.guardian.ng/news/Akwa-Ibom-government-earmarks-n100m-grant-for-accreditation-of-polytechnic-courses/|access-date=2021-06-03|website=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
== Ebensidee ==
{{reflist}}
qzel0ekxxw81apzr3n3g9k4pcopk7nz
Polytechnic nke Ȯra Benue
0
10919
95606
70610
2022-08-26T10:09:08Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox university
| name = Polytechnic nke Ȯra Benue
| established =
| city = Okpokwu
| state = [[Ȯra Benue]]
| country = [[Naijiria]]
| logo =
| image =
| coor =
| motto = Excellence and Relevance
| campus =
| type = Ọha
| nickname =
| parent =
| staff =
| faculty =
| students = <!-- can be given as total of lines below also -->
| undergrad =
| postgrad =
| doctoral =
| rector =
| website = http://www.benpolyonline.edu.ng
}}
''Polytechnic nke Ȯra Benue'' 'bụ ụlọ akwụkwọ mahadum dị na Ugbokolo, Mpaghara ọchịchị ime obodo Okpokwu, Benue Steeti, [[Naijiria]].<ref>{{Cite web|title=Current List Of (NUC) Approved Polytechnics in Nigeria|url=https://alluniversity.com.ng/polytechnics-in-nigeria/|access-date=2021-06-01|website=Latest JAMB News {{!}} All Nigerian Universities News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Nigeria|first=Media|date=2018-02-06|title=Polytechnics In Nigeria With State & Location|url=https://www.medianigeria.com/polytechnics-in-nigeria-with-state-location/|access-date=2021-06-01|website=Media Nigeria|language=en-US}}</ref> Rector dị ugbu a bụ Dr. Usman David Kuti.<ref>{{cite web|title=Benue State Polytechnic, Ugbokola|url=http://www.benpolyonline.edu.ng|accessdate=27 May 2017}}</ref> A maara ya na mbụ dị ka ''Murtala College of Arts, Science and Technology '', nke gọvanọ Benue Steeti, Colonel Abdullahi Shelleng guzobere n'afọ 1977 (1976 - 1978).<ref>{{cite web
|url=http://odili.net/news/source/2006/jan/31/220.html
|title=Benue State at 30: The people and their struggles
|author=Tyodzua Atim
|date=2006-01-30
|publisher=ThisDay
|accessdate=2010-03-21}} {{Dead link|date=October 2010|bot=H3llBot}}</ref>
Na 1983, a jikọtara ngalaba ọrụ ugbo nke kọleji ahụ na Akperan Orshi College of Agriculture.<ref>{{cite web
|url=http://aocayandev.org/about.asp
|title=About AOCAY, Yandev
|publisher=Akperan Orshi College of Agriculture, Yandev
|accessdate=2010-03-21
|url-status=dead
|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090213082132/http://aocayandev.org/about.asp
|archivedate=2009-02-13
}}</ref>
Bọọdụ Mba maka Mmụta Mka kwadoro ụlọ akwụkwọ a ka ọ bụrụ polytechnic nke steeti.<ref>{{cite web
|url=http://www.nbte.gov.ng/institutions.html
|title=APPROVED STATE POLYTECHNICS IN NIGERIA
|publisher=National Board for Technical Education
|accessdate=2010-03-22
|archive-date=2017-12-15
|archive-url=https://web.archive.org/web/20171215044312/http://www.nbte.gov.ng/institutions.html
|url-status=dead
}}</ref>
N'ịgbaso ime ihe ike n'ebe ọzọ na steeti Benue na Maachị 2006, n'oge ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ nọ na polytechnic gbasara nwa akwụkwọ na-egbu na megide mmụba ụgwọ, onye isi oche okpuru ọchịchị ime obodo gbara ụmụ akwụkwọ ume ka ha ghara iburu iwu n'aka ha. Na emume iri abụọ na itoolu nke ụmụ akwụkwọ ọhụrụ ka emechara n'ọnwa ahụ, rector gbara ụmụ akwụkwọ ume ka ha zere nsogbu ọha niile.<ref>{{cite web
|url=http://www.nasarawastate.org/newsday/news/nasara06/10306141410.html
|title=Benue Poly students told to be loyal
|author=Ogwuche Edward
|work=Nigerian Newsday
|date=March 6, 2006
|accessdate=2010-03-22
|url-status=dead
|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100309133952/http://www.nasarawastate.org/newsday/news/nasara06/10306141410.html
|archivedate=2010-03-09
}}</ref>
N'ọnwa Nọvemba afọ 2008, ụlọ akwụkwọ polytechnic nke azụmaahịa na njikwa ọmụmụ haziri ọgbakọ ọgbakọ nke mbụ kwa afọ nke nwere isiokwu: ''Ihe dị mkpa maka njikwa akụ dị oke egwu na Naijiria maka mmepe na-adigide''.<ref>{{cite web
|url=http://www.newnigeriannews.com/sunday/politics1.htm
|date=December 7, 2008
|title=Roadmap to prudent resource management
|author=ARCHIBONG ESUENE
|work=New Nigerian News
|accessdate=2010-03-22}}</ref>
== Ọmụmụ na Ngalaba ha ==
Ndị na-esonụ bụ ụlọ akwụkwọ na ngalaba nke ụlọ ọrụ ahụ;<ref>{{Cite web|last=Akemim|date=2018-01-28|title=List of Courses Offered in Benue State Polytechnic, Ugbokolo|url=https://eduinformant.com/benpoly-courses|access-date=2021-05-17|website=Eduinformant|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Schools & Department|url=https://benpolyonline.edu.ng/schools-department/|access-date=2021-05-17|website=Benue State Polytechnic|language=en-US}}</ref>
'''Ụlọ akwụkwọ nka, imewe na ibipụta'''
* Ngalaba Ezi Nka
* Ngalaba Mmepụta Mmepụta
* Ngalaba Teknụzụ Nbipụta
'''Ụlọ Akwụkwọ nke Azụmaahịa na Nchịkwa Njikwa'''
* Ngalaba Akaụntụ
* Ngalaba Ahịa
* Ngalaba ụlọ akụ na ego
* Ngalaba teknụzụ na njikwa Ụlọ ọrụ
* Ngalaba nchịkwa azụmahịa na njikwa
'''Ụlọ akwụkwọ nke teknụzụ teknụzụ'''
* Ngalaba teknụzụ teknụzụ obodo
* Ngalaba Injinịa Injinịa
* Ngalaba ịgbado ọkụ na imepụta teknụzụ Injinịa
* Ngalaba na-ahụ maka ọkụ eletriki/eletrọnịkị
'''Ụlọ akwụkwọ nke ọmụmụ izugbe na mbido'''
* Ngalaba Ọbá akwụkwọ na Sayensị Ozi
* Ngalaba ọmụmụ mbido
* Ngalaba Nkwukọrịta Uka
'''Ụlọ akwụkwọ nke ọmụmụ nchịkwa na ọrụ aka'''
* Ngalaba na-amụ gbasara iwu
* Ngalaba okpuru ọchịchị ime obodo na mmepe obodo
* Ngalaba Nlekọta Ọha
* Ngalaba na-ahụ maka ndekọ ego ọha/nyocha
'''Ụlọ akwụkwọ nke mmụta gburugburu ebe obibi'''
* Ngalaba Nkà na ụzụ ụlọ
* Ngalaba nka nka
* Ngalaba nyocha na Geo-informatics
* Ngalaba njikwa ala
'''Ụlọ akwụkwọ nke teknụzụ'''
* Ngalaba sayensị kọmputa
* Ngalaba na -ahụ maka ile ọbịa
== Ebensidee ==
{{reflist}}
6ndx1l9c7zut3ul9mrz8x81q7c0xdox
Polytechnic nke Ȯra Delta
0
10920
95619
70611
2022-08-26T10:14:03Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
E nwere Polytechnics atọ dị na [[Ȯra Delta]], [[Naijiria]], ha niile hibere na 12 Nọvemba 2002, nke dị na Ogwashi-Uku (Mpaghara ọchịchị ime obodo Aniocha South), Ozoro (Mpaghara ọchịchị ime obodo Isoko North), na Otefe-Oghara, Oghara (Mpaghara ọchịchị ime obodo Ethiope West). Agbanyeghị, Polytechnic nke dị na Ozoro ka gọọmentị steeti gbanwere ka ọ bụrụ mahadum.<ref>{{Cite web|date=2021-01-26|title=Delta Govt Moves To Upgrade 3 Institutions To Universities|url=https://leadership.ng/delta-govt-moves-to-upgrade-3-institutions-to-universities/|access-date=2021-09-17|website=Leadership News - Nigeria News, Breaking News, Politics and more|language=en-GB}}</ref>
Gọọmentị Delta Steeti nwetara nghọta na Mahadum Westminster, London iji nyere aka na njikwa na nkwado teknụzụ maka ụlọ ọrụ ahụ. Institutionslọ ọrụ ndị a bụ ebe kachasị mma na Ọrụ Ugbo, Kọmputa na Teknụzụ Ozi, Ejiji Ejiji na Arts na Egwuregwu. Ewezuga mpaghara izizi ha, a na -azụ ụmụ akwụkwọ niile na Kọmputa na Teknụzụ Ozi yana azụmahịa na azụmaahịa.<ref>{{cite web
|url=http://www.otefe-ogharapolytechnic.net/
|title=Brief History
|website=Delta State Polytechnic, Otefe-Oghara
|accessdate=2010-03-17}}</ref>
Polytechnic nke Ȯra Delta Ogwashi-Uku nwere ụlọ akwụkwọ na-enye Diplomas National na Diplomas National dị elu na nka na imewe (Ejiji Ejiji na Teknụzụ Uwe, na General Art), Azụmaahịa (Akaụntụ, Njikwa Azụmaahịa, Mmadụ Njikwa akụrụngwa, Azụmaahịa, Nkwukọrịta Mass, Njikwa Teknụzụ Ọfịs na Njikwa Mmepụta Mmepụta), Injinịa (Ọrụ Ugbo na Bio-Environment Engineering, Civil Engineering, Injinịa Kọmputa, Injinịa Eletrọniki, Injinịa Ntọala, Injinị Mechanical, Injinịa Metallurgical na Ịgbado ọkụ na Ụgha) ma tinye ya n'ọrụ Sayensị (Sayensị Kọmputa, mgbakọ na mwepụ na ọnụ ọgụgụ na ile ọbịa na njikwa njegharị).<ref>{{cite web |url=https://www.mydspg.edu.ng/schools.php |title=Delta State Polytechnic Ogwashi-uku {{!}}Schools |date=2016 |website=Delta State Polytechnic, Ogwashi-Uku |accessdate=2016-11-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20161128050531/https://www.mydspg.edu.ng/schools.php |archive-date=2016-11-28 |url-status=dead }}</ref>
Polytechnic nke Ȯra Delta, Ozoro bụ nke mepere emepe n'etiti polytechnics, ọ nwere ụlọ akwụkwọ na-enye Diplomas National na Diplomas National dị elu na oru ugbo, Ọmụmụ ihe ọmụmụ, sayensị na teknụzụ, injinịa na ọmụmụ gburugburu.<ref>{{cite web
|url = http://deltastatepolytechnic.org/schools.htm
|title = Schools
|website = Delta State Polytechnic, Ozoro
|accessdate = 2010-03-17
|url-status = dead
|archiveurl = https://web.archive.org/web/20100307223632/http://deltastatepolytechnic.org/schools.htm
|archivedate = 2010-03-07
}}</ref>
Polytechnic [https://ogharapoly.edu.ng/ Otefe-Oghara] nwere ụlọ akwụkwọ na-enye Diplomas Mba na Mmụta Azụmaahịa (Akaụntụ, Banki na Ego na Nchịkwa Azụmaahịa), Kọmputa na IT (Kọmputa Science na Ọnụ ọgụgụ), na Injinịa (Injinịa Kọmputa, Injinịa Eletrọniki na Injinịa na Mechanical Engineering). Ọ nwekwara ụlọ akwụkwọ nke ọmụmụ mbido nke na-ewebata ụmụ akwụkwọ niile na azụmaahịa azụmaahịa na teknụzụ sayensị.<ref>{{cite web
|url=http://www.otefe-ogharapolytechnic.net/schools.htm
|title=Schools
|website=Delta State Polytechnic, Otefe-Oghara
|accessdate=2010-03-17}}</ref>
== Ebensidee ==
{{reflist}}
4tndtwypvowfxd1phpz8xu9fcazvidu
Polytechnic nke Ȯra Abia
0
10921
95563
70615
2022-08-26T09:51:05Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Polytechnic nke Ȯra Abia''' dị na obi Abia Steeti, Aba, [[Naijiria]]. Ihe mejupụtara ya bụ ụlọ akwụkwọ dị iche iche, dị ka Ụlọ akwụkwọ sayensị na Injinia na ụlọ akwụkwọ nchịkwa azụmahịa.
Agba ụlọ akwụkwọ ahụ na -acha odo odo na ọbara ọbara gbara ọchịchịrị. Rector mbụ bụ Onukaogu Abalogun A.
== Ngalaba na Ọmụmụ ha ==
Dika ụdị akwụkwọ JAMB dị ọhụrụ, Polytechnic nke Ȯra Abia na-enye usoro/mmemme ndị a na ọkwa Diploma National (ND).
'''Ụlọ akwụkwọ nke azụmaahịa na teknụzụ nchịkwa'''
* Akaụntụ
* Ụlọ akụ na ego
* Nchịkwa azụmahịa na njikwa
* Nchịkwa Ọha
* Njikwa ụlọ ọrụ na teknụzụ
'''Ụlọ akwụkwọ nke teknụzụ teknụzụ'''
* Teknụzụ Injinịa Obodo (ND naanị)
* Teknụzụ Injinịa Kọmputa (ND naanị)
* Teknụzụ Injinịa Eletrọniki (ND naanị)
* Teknụzụ Injinịa Mechanical (ND naanị)
'''Ụlọ akwụkwọ nke gburugburu ebe obibi na teknụzụ'''
* Ọdịdị
* Teknụzụ ụlọ
* Njikwa ala
* Nnyocha nyocha
* Atụmatụ ime obodo na mpaghara
* Nnyocha na Geo-Informatics
'''Ụlọ akwụkwọ sayensị Nri na teknụzụ'''
* Ụlọ akwụkwọ sayensị Nri na teknụzụ (ND naanị)
'''Ụlọ akwụkwọ sayensị na teknụzụ'''
* Kọmputa sayensị
* Ụlọ akwụkwọ sayensị na teknụzụ mmepụta ihe
* Teknụzụ ụlọ nyocha sayensị
* Ndekọ ọnụ ọgụgụ
* Fiziks na igwe elektrọnik
Usoro ọmụmụ dị ka bayoloji/microbiology na kemistri/mmiri ọgwụ dị naanị na ọkwa HND.<ref>{{Cite web|url = https://www.scholarsafrik.com/abia-state-polytechnic-courses-requirements/|title = Abia State Polytechnic Courses And Requirements|website = ScholarsAfrik|language = en-US|access-date = 2016-03-21|archive-url = https://web.archive.org/web/20160401120704/https://www.scholarsafrik.com/abia-state-polytechnic-courses-requirements/|archive-date = 2016-04-01|url-status=dead|df = }}</ref>
== Ebensidee ==
{{reflist}}
l073u8psmwl39e7c1oh90qm2oycf3ca
Weruche Opia
0
10924
95298
71198
2022-08-25T21:57:07Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Weruche Opia|image=Weruche Opia.jpg|caption=Opia in 2017|birth_name=Reanne Weruche Opia|birth_date={{birth date and age|1987|4|11|df=yes}}|birth_place=[[Nigeria]]|alma_mater=[[University of the West of England, Bristol]]|occupation=Actress and entrepeneur}}
'''Reanne Weruche Opia''' ( /w ə r ụ tʃ eɪ Oʊ p i ə / ) <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=lnb5GMNYMfw|title=Weruche Opia On 'I May Destroy You', Sexual Consent And Her Dream Role|work=Elle UK|date=13 July 2020|accessdate=26 July 2020}}</ref> (mụrụ 11 April 1987) bụ onye na-eme ihe nkiri Nigerian na ogbo omee na onye n-emeputa. Ọ na -eje ozi ugbu a dị ka onye isi oche nke uwe ya, Jesus Junkie Clothing. <ref>{{Cite web|url=http://yhponline.com/2009/10/05/yhp-interviews-young-entrepreneur-and-ceo-of-jesus-junkie-reanne-weruche-opia/|title=YHP Interviews Young Entrepreneur and CEO of Jesus Junkie, Reanne Weruche Opia.|publisher=Your Hidden Potential|date=5 October 2009|accessdate=30 May 2016}}</ref>
== Ndụ nwata na ọrụ ya ==
Amụrụ na Nigeria, Opia kwagara Britain mgbe ọ dị afọ 13. Nna ya bụ onye edemede na prọfesọ nke sayensị mmekọrịta na nne ya bụ onye mgbasa ozi na onye na eme ihe na onyonyo Ruth Benamaisia Opia . <ref name=":0">{{Cite web|author=Akbar|first=Arifa|date=2020-12-06|title=Weruche Opia: 'I told my team I didn't want the sassy rude girl roles any more'|url=http://www.theguardian.com/world/2020/dec/06/weruche-opia-i-may-destroy-you-faces-of-2020|accessdate=2021-07-02|work=the Guardian|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|date=29 June 2020|title=Weruche Opia is the next Nigerian actress you should be stanning|work=YNaija|url=https://ynaija.com/weruche-opia-is-the-next-nigerian-actress-you-should-be-stanning/|accessdate=13 July 2020}}</ref> Opia nwere asambodo n'ihe nkiri na mmekọrịta ọha na Mahadum West West England, Bristol . <ref name=":0" />
Onye kacha mara amara dị ka Cleopatra Ofoedo na usoro ihe nkiri TV, ''Bad Education'', <ref>{{Cite web|url=https://www.comedy.co.uk/tv/bad_education/interview/bad_education_girls/|title=Bad Education's girls interview|date=15 September 2014|publisher=British Comedy Guide|accessdate=30 May 2016}}</ref> Weruche ka a họpụtara na 2015 na "Nollywood Actress of the Year" na 2015 Nigeria Entertainment Awards . Na 2018, Opia gosiputara n'akụkụ Steve Pemberton na Reece Shearsmith na mmemme nke isii na nke ikpeazụ nke usoro 4 nke ''Inside No. 9'' akpọrọ "Tempting Fate". Opia gosiputara dịka Terry Pratchard na usoro BBC ''I May Destroy You'', nke izizi bidoro na June 2020. <ref>{{Cite news|url=https://m.afrinolly.com/celebs/d/851|title=Weruche Opia|work=Afrinolly|accessdate=30 May 2016}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
! colspan="4" style="background: LightSteelBlue;" |Ihe nkiri
|- style="background:#ccc; text-align:center;"
! style="width:40px;" | Afọ
! style="width:250px;" | Ihe nkiri
! style="width:150px;" | Ọrụ
! style="width:300px;" | Ihe edeturu
|-
| 2010
|The bil
| Selina Moris
| Ihe nkiri Igwe onyonyo
|-
| 2013
|Top Boy
| Nafisa
|
|-
| rowspan="2" | 2014
|Ad Education
| Cleopatra Ofoedo
| Usoro 3
|-
|Hen Love Happens
| Mo
|
|-
| rowspan="5" | 2015
| ''Banana (usoro onyonyo)''
| Lilia
| na -apụta na nkeji 1
|-
|The Bad Education
| Cleopatra Ofoedo
|
|-
|Hot pepper
| Toya
| na -apụta na nkeji 1
|-
|''Suspect''
| Mae Roberts
| na -apụta na ngosipụta 2
|-
|''Prey (IV)''
| Ebele
|
|-
| 2016
|''When love happens again''
| Mo
|
|-
|
|''Thereafter''
| June
|
|-
| 2017
|''Just a couple''
| Melissa
| Ihe nkiri Igwe onyonyo
|-
| 2018
|''Inside No.9''
| Maz
| Ihe nkiri "Ọnwụnwa na -anwa anwa"
|-
| 2019
|''Sliced''
| Neomi
| Usoro ihe nkiri TV pụtara na mpaghara 3 niile
|-
| 2020
|''I May Destroy you''
| Terry
| Ihe nkiri Igwe onyonyo
|}
== Enọ na nhoputa ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Emume onyinye
! Nrite
! Ọrụ ahọpụtara
!nsonaazụ
! Nsidee
|-
| rowspan="2" | 2015
| Ihe onyinye nturuugo nke Naijiria 2015
| Onye na -eme ihe nkiri nke afọ (Nollywood)
| rowspan="2" |''when Love Happens''
|{{Nom}}
| <ref>{{Cite web|url=http://www.okayafrica.com/news/nigeria-entertainment-awards-nominees-2015/|title=The Nigeria Entertainment Awards Announce 2015 Nominees|publisher=OkayAfrica|author=Oneill|first=Danielle|date=15 July 2015|accessdate=30 May 2016}}</ref>
|-
| 3rd Africa Magic Viewers Choice Awards
| Onye na -eme ihe nkiri kacha mma na Comedy
|{{Nom}}
| <ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/movies/amvca-2015-nominees-rita-dominic-october-1-30-days-in-atlanta-get-nominations-id3340339.html|title=AMVCA 2015 Nominees Rita Dominic, 'October 1', '30 Days in Atlanta', get nominations|work=Pulse Nigeria|author=Izuzu|first=Chidumga|date=11 December 2014|accessdate=30 May 2016}}</ref>
|-
| rowspan="2" | 2021
| Onyinye mmụọ nke iri atọ na isii
| Nkedo ensemble kacha mma na usoro ọhụụ edepụtara <small>(nkekọrịta ya na nkedo)</small>
| rowspan="2" |''I May Destroy you''
|{{Won}}
| <ref>{{Cite web|author=Warren|first=Matt|title=2021 Film Independent Spirit Award Nominations Announced!|url=https://www.filmindependent.org/blog/2021-film-independent-spirit-award-nominations-announced/|work=Film Independent|accessdate=6 February 2021|date=26 January 2021}}</ref>
|-
| Onyinye Television Television nke Britain
| Onye na -eme ihe nkiri kacha akwado
|{{Nom}}
| <ref>{{Cite web|url=http://awards.bafta.org/award/2020/television?|title=Television - 2020|publisher=British Academy of Film and Television Arts (BAFTA)|accessdate=26 February 2021}}</ref>
|-
|}
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm4030255|Weruche Opia}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5i28jn7rkw097d7la73uhoh5jcdtt3q
Rita Edochie
0
10948
95141
83911
2022-08-25T20:12:26Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ga hụ buRita Edochie''' bụ onye ama ama na -eme ihe nkiri na Naịjirịa <ref>{{Cite web|date=2020-12-06|title='Ị chọwa mpa nnukwu na Nollywood, ị ga-esi n'otu 'room' banye room 'ọzọ'- Rita Edochie|url=https://www.bbc.com/igbo/afirika-55204996|accessdate=2021-04-17|work=BBC News Ìgbò|language=ig}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|date=2020-04-16|title='There's so much agony' - Rita Edochie cancels birthday celebration over COVID-19|url=https://lifestyle.thecable.ng/rita-edochie-cancels-birthday-celebration-over-covid-19/|accessdate=2021-04-17|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref> onye bidoro ime ihe nkiri ogologo oge tupu e guzobe otu ahaziri ahazi bụNollywood. ''Na 2016, ndị Universal Peace Federation'' jiri onyinye awọd ''nnochite anya maka udo chọọ ya mma'' . <ref>{{Cite web|author=Live|first=PM NEWS|date=2016-08-02|title=Rita Edochie bags Peace Ambassador Award|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2016/08/02/rita-edochie-bags-peace-ambassador-award/|accessdate=2021-04-17|work=P.M. News|language=en-US}}</ref>
[[Usòrò:Chioma Toplis, Rita Edochie and Patience Ozokwor.jpg|thumb|Rita Edochie (etiti) na Chioma Toplis (aka ekpe) na Patience Ozokwor (aka nri) ]]
== Akụkọ ndụ ==
Amụrụ Edochie na [[Ọ̀hà Ọmambala|steeti Anambra]], nke bụ mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ Naịjirịa nke ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo bi]] na Naịjirịa bi. Edochie nwere ụmụ anọ ma bụrụ nne nne. Ọ bụ nwunye nwanne [[Pete Edochie]] <ref name=":0" /> na nwanne [[Yul Edochie]] na Muna Obiekwe .
== Ndụ onwe onye ==
Edochie lụrụ Tony Edochie onye bụ nwanne [[Pete Edochie]] nke obere. Ọ bụ nne nwere ụmụ anọ, ma bụrụkwa nne nne.
Akwasara Edochie iko n'ụzọ mmekọahụ mgbe ọ dị obere nke mere ka ọ tụọ ime erughi eru n'oge. <ref>{{Cite web|date=2016-05-25|title=I was sexually abused, says Rita Edochie|url=https://www.vanguardngr.com/2016/05/sexually-abused-says-rita-edochie/|accessdate=2021-04-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2016-05-25|title=How I was sexually abused -- Rita Edochie {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/204066-i-sexually-abused-rita-edochie.html|accessdate=2021-04-17|language=en-GB}}</ref>
== Nkwado Trump ==
Edochie kwadoro [[Donald Trump]] n'oge ntuli aka onye isi ala US 2020. <ref>{{Cite web|date=2020-11-04|title=Rita Edochie: I want Trump to win US election for the sake of Christians|url=http://lifestyle.thecable.ng/rita-edochie-trump-must-win-us-election-for-the-sake-of-christians/|accessdate=2021-04-17|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref> Nkwado ya maka Trump mere ka ọ bụrụ onye na -enweghị mmasị n'etiti ndị Naịjirịa na -asọpụrụ ya. <ref>{{Cite web|date=2020-11-06|title=Donald Trump causes rift between Nollywood actress and fans|url=https://www.vanguardngr.com/2020/11/donald-trump-causes-rift-between-actress-rita-edochie-and-fans/|accessdate=2021-04-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Yaakugh|first=Kumashe|date=2020-11-04|title=Rita Edochie prays Trump wins election for the sake of Christians|url=https://www.legit.ng/1380665-nollywood-actress-rita-edochie-shows-support-us-president-donald-trump.html|accessdate=2021-04-17|work=www.legit.ng|language=en}}</ref>
== Nghọtaghị̀ ==
N’afọ 2020, eboro Edochie ebubo isonye onye ụkọchukwu Naịjirịa aha ya bụ Odumeje na -eme wayo, nke asi na Edochie manyere ma ọ bụ kwụọ ndị mmadụ ụgwọ ka ha mee ka ndị ọrịa ji ma mee ka ụkọchukwu kpee ekpere ma ha wee ọgwụgwọ ha, ebe n’ezie ha anaghị arịa ọrịa. <ref>{{Cite web|date=2021-04-12|title=Rita Edochie: Ada Jesus' predicaments have vindicated me… stop insulting Odumeje|url=http://lifestyle.thecable.ng/rita-edochie-ada-jesus-predicaments-have-vindicated-me-stop-insulting-odumeje/|accessdate=2021-04-17|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Odutuyo|first=Adeyinka|date=2021-04-12|title=I've forgiven Ada Jesus, Rita Edochie says, warns her against insulting Odumeje|url=https://www.legit.ng/1411251-ada-jesus-ive-forgiven-you-rita-edochie-bows-pressure-warns-comedienne-insulting-odumeje.html|accessdate=2021-04-17|work=www.legit.ng|language=en}}</ref>
== Nrụ̀tụaka ==
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|2118896}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
czcpip3j5djr6qiqcv3gmthap3r0izz
Wives on Strike
0
10957
95645
70761
2022-08-26T10:33:13Z
Odogwu123
13962
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Wives on Strike''''' bụ ihe nkiri Naijiria nke afọ 2016 nke [[Omoni Oboli]] mebere ma duzie ya ma ndị gosipụtara na ya gụnyere [[Uche Jombo]], [[Chioma Chukwuka|Chioma Akpotha]], Ufuoma McDermott na [[Kehinde Bankole]] . <ref>https://www.nollywoodreinvented.com/2017/03/wives-on-strike.html</ref>
== Nkedo ==
* [[Uche Jombo]]
* [[Chioma Chukwuka|Chioma Akpotha]]
* Ufuoma McDermott
* [[Kehinde Bankole]]
* Kalu Ikeagwu
* Julius Agwu
* [[Kenneth Okonkwo]]
* [[Sola Sobowale]]
== Atụmatụ ==
Nke a bụ akụkọ nkwutọ banyere otu ụmụ nwanyị ahịa bụ ndị gọnahụrụ di ha inwe mmekọahụ iji kpalie ha ka ha guzoro otu nwata nwanyị nke nna ya manyere ịlụ nwoke n'achọghị ya. E mere ihe nkiri ahụ oge mkparita ụka #ChildNotBride. <ref>https://www.pulse.ng/entertainment/movies/wives-on-strike-omoni-oboli-chioma-chukwuka-uche-jombo-deny-husbands-sex-in-trailer-watch-id4731473.html</ref>ka na apụ ọkụ.
== nnabata ==
=== Nnabata dị mkpa ===
''Irede Abumere nke Pulse'' toro akụkọ tinyere iji ụzọ ọchị e dozi nsogbu ndị siri ike. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/pulse-movie-review-wives-on-strike-an-infectious-comedy-addressing-a-bigger-issue-id4885098.html|title="Wives On Strike" - an infectious comedy addressing a bigger issue|author=Abumere|first=Irede|date=April 5, 2016|work=Pulse|accessdate=2018-10-27}}</ref> ''Magazin Tush'' welie ogo ihe nkiri a anọ na n'ihe dị ise, ma too ozi ozisara na ihe gbasara ọha mmadụ ewelitere na fim ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://tushmagazine.com.ng/movie-review-wives-on-strike/|title=Movie Review: Wives On Strike|work=Tush Magazine|accessdate=2018-10-27}}</ref>
=== Box Office ===
Mgbe ewepụtara ya, a kọrọ na ihe nkiri ahụ gara ogo dị elu n'ụlọ ọrụ igbe Naijiria. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2016/05/wives-strike-makes-n60-million-box-office/|title=Wives on Strike makes N60 million at box-office|date=May 8, 2016|work=Vanguard|accessdate=2018-10-27}}</ref>
== Nrụtụaka ==
7ynulsn24q6ktx6g6sqjpp1s723q9xk
Wendy Lawal
0
10980
95285
83331
2022-08-25T21:49:46Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
''''''Bold text''''''[[Category:Articles with hCards]]
'''Yewande Lawal Simpson''' bụ onye na eme ihe nkiri na ihe nlere anya na Naịjirịa'''.''' A na-akpọbu ya '''Yewande Lawal Adebisi''' . <ref name=":0" /> Ọ meriri Miss Lagos Carnival Pageant na 2012. <ref name=":0">{{Cite web|date=2019-02-25|title=Wendy Lawal Biography {{!}} Profile {{!}} Fabwoman|url=https://fabwoman.ng/wendy-lawal-biography-profile-fabwoman/|accessdate=2021-10-27|work=FabWoman {{!}} News, Style, Living Content For The Nigerian Woman|language=en-US}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|author=Silas|first=Don|date=2020-11-13|title=Tinsel Star, Wendy Lawal loses mother|url=https://dailypost.ng/2020/11/13/tinsel-star-wendy-lawal-loses-mother/|accessdate=2021-10-27|work=[[Daily Post (Nigeria)]]|language=en-US}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Wendy Lawal bụ onye [[Ȯra Ogun|Ogun State]], [[Naijiria|Nigeria]] . A mụrụ ya na Febụwarị 21, 1991 na Ogun State. <ref name=":2">{{Cite web|date=2020-11-29|title=Who Is Wendy Lawal? The Nollywood Actress Biography, Age, Movies, Net Worth, Husband, Instagram, Wikipedia, Baby|url=https://www.thecityceleb.com/biography/celebrity/actress/who-is-wendy-lawal-the-nollywood-actress-biography-age-movies-net-worth-husband/|accessdate=2021-10-27|work=TheCityCeleb|language=en-US}}</ref> Ọ bụ nwa nke ise n'ime ụmụ isii. Lawal lụrụ Wanri Simpson na 2018. <ref name=":0" /> Nne ya nwụrụ na 2020. <ref name=":1" /> <ref>{{Cite web|author=Odutuyo|first=Adeyinka|date=2020-11-13|title=Nollywood's Wendy Lawal left heartbroken as her mother dies|url=https://www.legit.ng/1383499-nollywood-actress-wendy-lawal-loses-mum-fans-mourn-film-star.html|accessdate=2021-10-27|work=[[Legit.ng]] - Nigeria news.|language=en}}</ref>
=== Agụmagu akwụkwọ ===
Agụmgu akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị Wendy Lawal bu na Naijiria, <ref name=":2" /> o nwekwara nzere bachelọ na Nka na Mahadum Lagos . <ref name=":0" />
=== Ọrụ ===
Ọrụ ime ihe nkiri Lawal bidoro n'afọ 2009 ka o gosichara n'usoro ihe onyonyo Naijiria ''Living in Lagos'' . <ref name=":0" /> <ref>{{Cite web|author=Falade|first=Tomi|date=2018-04-21|title=Even With My Ring, Men Still Make Advances – Tinsel Star, Wendy Lawal|url=https://independent.ng/even-with-my-ring-men-still-make-advances-tinsel-star-wendy-lawal/|accessdate=2021-10-27|work=[[Independent Nigeria]] Newspaper|language=en-GB}}</ref> Ọ meriri Miss Lagos Carnival Pageant na n'otu afọ ahụ, ọ nwetara ọrụ iji gosipụta dị ka Shoshanna na ihe nkiri a na-egosiputa na onyonyo bu Tinsel na 2012. <ref name=":1" /> <ref name=":0" /> ọ gosiputara na obere ihe nkiri, TV na usoro weebụ dị ka: The Men's Club, ''Jemeji'', Journey to Self, ''The room'', ''Out of Dịghị, Foreign Love<nowiki>''</nowiki>,'' na ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|date=2020-11-22|title=Wendy Lawal Biography: Age, Husband, Movies & Pictures|url=https://www.360dopes.com/wendy-lawal-biography-age-husband-movies-pictures/|accessdate=2021-10-27|work=360dopes|language=en-US}}</ref>
== Ihe nkiri ahọpụtara ==
* ''Tinsel'' (2008) <ref name=":0" />
* Journey to Self (2012) <ref name=":0" />
* ''The Men's Club'' (2018) <ref name=":2" />
* ''The Auction'' (2018)
* ''Jimeji'' (20) <ref>{{Cite web|author=Izuzu|first=Chibumga|date=2017-06-08|title=Who is your favourite character on "Jemeji"?|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/pulse-nigeria-poll-who-is-your-favourite-character-on-jemeji/kh6z1p3|accessdate=2021-10-27|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
* ''The Room''(20) <ref name=":2" />
* ''Unbreakable'' (2019)
* ''The set up'' (2019) <ref>{{Cite web|author=|date=2019-06-22|title=Jim Iyke, Adesua Etomi, Thrill in ‘The Set Up’|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/06/22/jim-iyke-adesua-etomi-thrill-in-the-set-up/|accessdate=2021-10-27|work=[[THISDAY]] LIVE|language=en-US}}</ref>
== Ekele ==
Wendy Lawal bụ onye mmeriri na Miss Lagos Carnival Pageant, nke emere na Eko Hotels and Suites, [[Lagos]] . <ref>{{Cite web|author=Fasunhan|first=Ibukun|date=2012-04-08|title=Yewande Lawal emerges winner of Miss Lagos Carnival 2012|url=https://ibukunfasunhan.wordpress.com/2012/04/08/yewande-lawal-emerges-winner-of-miss-lagos-carnival-2012/|accessdate=2021-10-27|work=Ibukunfasunhan|language=en}}</ref>
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* https://www.imdb.com/name/nm10295078/<br /><br /><br /><br />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8vsc42jtwj9de8hheaffhfhvqr64u87
Lihle Dhlomo
0
11023
95364
70920
2022-08-26T00:10:03Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lihle Dhlomo''' (amụrụ 1990) bụ onye ome Ihe nkiri [[South Africa]] . A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na fim na usoro telivishọn bụ: ''Seriously Single'', ''The Harvesters'', Between Friends: ''Ithala'' na ''HG's Shadow'' . <ref name="savannanews">{{Cite web|url=https://savannanews.com/lihle-dhlomo-biography-age-career-tv-shows-movies-awards-pictures-net-worth-durban-gen/|title=Lihle Dhlomo Biography|publisher=savannanews|accessdate=12 November 2020}}</ref> Ewezuga ime ihe nkiri, ọ bụkwa onye na-esonye , n'egwu ma na-agbakwa wee na-azụkwa ndị egwu.
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ ya na 1990 na Gauteng, [[South Africa]] . <ref name="briefly">{{Cite web|url=https://briefly.co.za/76689-lihle-dhlomo-bio-age-family-education-career-films-pictures-profile.html|title=Lihle Dhlomo|publisher=briefly|accessdate=12 November 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
Na 2011, ọ gara ọtụtụ ụlọ akwụkwọ nke o weere ihe nkiri Nothing But the Truth ha, nke Musa Dlamini duziri. O mechara mee ihe nkiri na mmepụta ihe nkiri rutere ihe nrite bụ ''Abnormal Loads'' nke Neil Coppen duziri. E mechara mee egwuregwu ahụ n'ebe ndị dị ka Grahamstown na Hilton Arts Festival, Ụlọ ihe nkiri Ahịa, na Ụlọ egwuregwu. <ref name="savannanews">{{Cite web|url=https://savannanews.com/lihle-dhlomo-biography-age-career-tv-shows-movies-awards-pictures-net-worth-durban-gen/|title=Lihle Dhlomo Biography|publisher=savannanews|accessdate=12 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://savannanews.com/lihle-dhlomo-biography-age-career-tv-shows-movies-awards-pictures-net-worth-durban-gen/ "Lihle Dhlomo Biography"]. savannanews<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 November</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọ pụtara na ngosi egwu bụ ''It's All Fright by Me'' nke Themi Venturas duziri. Na 2012, o gosipụtara n'ihe nkiri ''Wizard of OZ'' dị ka onye na-ịgba egwu nke Darren King duziri. <ref name="briefly">{{Cite web|url=https://briefly.co.za/76689-lihle-dhlomo-bio-age-family-education-career-films-pictures-profile.html|title=Lihle Dhlomo|publisher=briefly|accessdate=12 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://briefly.co.za/76689-lihle-dhlomo-bio-age-family-education-career-films-pictures-profile.html "Lihle Dhlomo"]. briefly<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 November</span> 2020</span>.</cite></ref> N'afọ 2012, e nyere Dhlomo ihe nrite nke onye bịara ọhụrụ kacha mma na Durban Mercury Theatre Awọd maka ngosipụta agwa ya na nkeago. Mgbe ahụ na 2013, a họpụtara ya na Naledi Theater Awards na arụmọrụ kacha mma site n'aka onye na-eme ihe nkiri na ọrụ nkwado. <ref name="briefly" />
N'August 2020, ọ gbara n'ime ihe nkiri na-atọ ọchị ''Seriously Single'' nke Katleho Ramaphakela na Rethabile Ramaphakela na-duziri. E wepụtara ya na Julaị 31, 2020 na Netflix . <ref>{{Cite web|url=http://myheraldmagazine.com/seriously-single-romantic-comedy-premieres-on-netflix-on-31st-july-2020/|title=Seriously Single Romantic Comedy Premieres on Netflix On 31st July, 2020|work=Myhearld Magazine|date=17 July 2020|accessdate=31 July 2020}}</ref>
Ọ ghọrọ onye ama ama na ọrụ ya dị ka 'Dr Precious' na usoro telivishọn ama ama ''Durban Gen'' nke ewepụtara Mbụ ya na Ọktọba 2020. <ref name="savannanews">{{Cite web|url=https://savannanews.com/lihle-dhlomo-biography-age-career-tv-shows-movies-awards-pictures-net-worth-durban-gen/|title=Lihle Dhlomo Biography|publisher=savannanews|accessdate=12 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://savannanews.com/lihle-dhlomo-biography-age-career-tv-shows-movies-awards-pictures-net-worth-durban-gen/ "Lihle Dhlomo Biography"]. savannanews<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 November</span> 2020</span>.</cite></ref> Na nkọwa, ọ bụ obstetrishian-gaịnakologist lụrụ onye isi ndị na awa ahụ bụ Head of Surgery na ọchụ nwanyị bụ Dr.Thabo Dlamini, nkeMeshack Mavuso Sonyere . <ref>{{Cite web|url=https://gautenglifestylemag.co.za/durban-gen-save-lihle-dhlomo-from-quitting-the-acting-industry/|title=Durban Gen’ save Lihle Dhlomo from Quitting the Acting Industry|publisher=gautenglifestylemag|accessdate=12 November 2020}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Ihe nkiri
! Ọrụ
! Ụdị
! Ref.
|-
| 2014
|Between Friends Ithala
| Linda
| Ihe nkiri
|
|-
| 2017
|HQ's Shadow
| Nwanyị ahụ
| Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
| 2018
|The Harvesters
| Onye njikwa mmepụta
| Ihe nkiri
|
|-
| 2020
|Seriously Single
| Pam
| Ihe nkiri
|
|-
| 2020
| ''Durban Gen''
| Dr Precious
| Ihe nkiri Igwe onyonyo
|
|}
== Nrụtụka ==
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm6680806}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
94rgw72mswz2jjinfgt22fqi1xgcyxp
We Don't Live Here Anymore (2018 film)
0
11034
95279
81283
2022-08-25T21:45:21Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox film
| image = We Don’t Live Here Anymore poster.jpg
| director = [[Tope Oshin]]
| writer = Noni Salma
| story =
| producer = Olumide Makanjuola {{plainlist}} Bose Oshin {{plainlist}}[[Tope Oshin]]
| starring = [[Omotunde Adebowale David]] {{plainlist}} Francis Sule {{plainlist}} Temidayo Akinboro {{plainlist}} [[Osas Ighodaro]]
| cinematography = Idhebor Kagho
| editing = [[Niyi Akinmolayan]]
| music = Kokare Morakinyo
| released = {{film date|df=yes|2018|10|14|Nigeria|}}
| runtime = 110 minutes
| country = Nigeria
| language = English
}}
'''''We Don't Live Here Anymore''''' bụ ihe nkiri 2018 nke Naijiria (ihe nkiri) nke [[Tope Oshin]] duziri ma [[Olumide Makanjuola]], Bose Oshin na Tope Oshin mepụtara. Ihe nkiri a gbadoro ụkwụ na akụkọ Lesbian Gay Bisexual na Transgender (LGBT) nke ụmụ akwụkwọ abụọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị Prominence, Chidi Egwuonwu (Temidayo Akinboro) na Tolu Bajulaye (Francis Sule). <ref name=":0">{{Cite web|author=Elechukwu|first=Ferdinand|date=2018-10-27|title=Tope Oshin’s ‘We Don’t Live Here Anymore’ Rattles Nollywood|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/10/27/tope-oshins-we-dont-live-here-anymore-rattles-nollywood/|accessdate=2021-10-18|work=[[THISDAY]] LIVE|language=en-US}}</ref> Ụmụ nwoke abụọ a dị afọ iri na ụma hụrụ ibe ha n'anya, ha ga -emesokwa ọha mmadụ n'ihi ịkpa oke na -adabere na mmekọ nwoke na nwoke. <ref>{{Cite web|title=We Don't Live Here Anymore (2018) - nlist {{!}} Nollywood, Nigerian Movies & Casting|url=https://nlist.ng//title/we-dont-live-here-anymore-1486/|accessdate=2021-10-18|work=nlist.ng|language=en-GB}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|author=Eze|first=Cisi|date=2018-10-15|title=Cisi Eze: The Dangers of Making Home Uninhabitable – A Review of We Don’t Live Here Anymore|url=https://www.bellanaija.com/2018/10/cisi-eze-the-dangers-of-making-home-uninhabitable-a-review-of-we-dont-live-here-anymore/|accessdate=2021-10-18|work=[[BellaNaija]]|language=en-US}}</ref>
N'afọ 2018, ''We Don't Live Here Anymore'' nwetara ihe nrite abụọ (Ihe nkiri nke afọ na [[Tope Oshin]] dị ka onye ntụzi afọ) n'oge mbipụta nke iri nke 2018 Best of Nollywood awards (BON). <ref name=":4">{{Cite web|date=2018-12-10|title=BON Awards 2018 Full List Of Winners {{!}}FabWoman|url=https://fabwoman.ng/bon-awards-2018-full-list-of-winners-fabwoman/|accessdate=2021-10-18|work=FabWoman {{!}} News, Style, Living Content For The Nigerian Woman|language=en-US}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2018-12-10|title=BON Awards 2018: Tope Oshin, Tana Adelana win big|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/300174-bon-awards-2018-tope-oshin-tana-adelana-win-big.html|accessdate=2021-10-18|language=en-GB}}</ref>
Ihe nkiri a gbara [[Osas Ighodaro]] dịka Leslie, [[Lolo1|Omotunde Adebowale David]] dịka Ms. Wilson, Francis Sule, Temidayo Akinboro, Funlola Aofiyebi, Katherine Obiang, n'etiti ndị na-eme ihe nkiri Nollywood. <ref name=":0">{{Cite web|author=Elechukwu|first=Ferdinand|date=2018-10-27|title=Tope Oshin’s ‘We Don’t Live Here Anymore’ Rattles Nollywood|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/10/27/tope-oshins-we-dont-live-here-anymore-rattles-nollywood/|accessdate=2021-10-18|work=[[THISDAY]] LIVE|language=en-US}}</ref> Egosiputara ihe nkiri a izizi na [[Lagos]] na IMAX cinemas, Lekki na Oktober 14, 2018. <ref>{{Cite web|date=2018-10-20|title=Celebs storm premiere of ‘We Don’t Live Here Anymore’|url=https://www.sunnewsonline.com/celebs-storm-premiere-of-we-dont-live-here-anymore/|accessdate=2021-10-18|work=[[The Sun (Nigeria)]]|language=en-US}}</ref>
Ndị Initiative nke Equal Rights (TIERS) kwadoro ihe nkiri a. <ref name=":0">{{Cite web|author=Elechukwu|first=Ferdinand|date=2018-10-27|title=Tope Oshin’s ‘We Don’t Live Here Anymore’ Rattles Nollywood|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/10/27/tope-oshins-we-dont-live-here-anymore-rattles-nollywood/|accessdate=2021-10-18|work=[[THISDAY]] LIVE|language=en-US}}</ref>
== Atụmatụ ==
Ụmụ akwụkwọ sekọndrị abụọ bụ ndị hụrụ ibe ha n'anya ka ejidere na mmekọ nwoke na nwoke n'ime ụlọ akwụkwọ, Prominence High School. <ref>{{Cite web|author=TIERsadmin|date=2018-05-05|title=“We Don’t Live Here Anymore” brings an in-depth look at discrimination, violence and life struggle|url=https://theinitiativeforequalrights.org/we-do-not-live-here-anymore-bring-an-in-depth-look-at-discrimination-violence-and-life-struggle/|accessdate=2021-10-18|work=TIERS|language=en-US}}</ref> Nike Bajulaye na Nkem Egwuonwu, bụ ndị nne ụmụakwụkwọ a ka ndị isi ụlọ akwụkwọ kpọtụụrụ ha. N'ụlọ ọrụ onye isi ụlọ akwụkwọ, a gwara Nike na Nkem na enwere ike ịchụpụ ụmụ ha n'ụlọ akwụkwọ. Ndị inyom a meghachiri omume dị iche iche maka ọnọdụ mmekọahụ nke ụmụ ha. Nike Bajulaye na-agba mbọ ikpochapụ ihere nwa ya wetara ezinụlọ ya ma n'ụzọ dị iche, Nkem Egwuonwu na-akwado nwa ya nwoke ma nabata ya otú ọ dị. <ref name=":1">{{Cite web|author=Eze|first=Cisi|date=2018-10-15|title=Cisi Eze: The Dangers of Making Home Uninhabitable – A Review of We Don’t Live Here Anymore|url=https://www.bellanaija.com/2018/10/cisi-eze-the-dangers-of-making-home-uninhabitable-a-review-of-we-dont-live-here-anymore/|accessdate=2021-10-18|work=[[BellaNaija]]|language=en-US}}</ref>
== Nkedo ==
* Francis Sule dị ka Tolu Bajulaye
* Temidayo Akinboro dị ka Chidi Egwuonwu
* Funlola Aofiyebi dị ka Nike Bajulaye
* Katherine Obiang dị kaNkem Egwuonwuo
* [[Osas Ighodaro]] dị ka Leslie
* Chris Iheuwa dị ka Femi Bajulaye
* Abiodun Aleja dị ka Principal
* [[Lolo1|Omotunde Adebowale David]] dị ka Nwada Wilson
* Kunle Dada dị ka Psychatiarist
* Funmi Eko dị ka Isioma
== Ekele ==
Na 2018, ''We Don't Live Here Anymore'' nwere ọtụtụ nhọpụta na ihe nrite n'oge mbipụta nke iri nke Best of Nollywood awards (BON) nke emere na Kakanfo Conference Centre, [[Ibadan]], [[Ȯra Ọyọ|Oyo State]] . <ref name=":2">{{Cite web|author=Murtala|first=Abubakar|date=2018-11-08|title=FULL LIST: 'We Don't Live Here Anymore' earns 11 BON Awards nominations|url=https://lifestyle.thecable.ng/2018-bon-awards-nominees/|accessdate=2021-10-18|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2018-12-10|title=BON Awards 2018: Tope Oshin, Tana Adelana win big|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/300174-bon-awards-2018-tope-oshin-tana-adelana-win-big.html|accessdate=2021-10-18|language=en-GB}}</ref> <ref name=":4">{{Cite web|date=2018-12-10|title=BON Awards 2018 Full List Of Winners {{!}}FabWoman|url=https://fabwoman.ng/bon-awards-2018-full-list-of-winners-fabwoman/|accessdate=2021-10-18|work=FabWoman {{!}} News, Style, Living Content For The Nigerian Woman|language=en-US}}</ref>
=== Ihe nrite na Nhọpụta ===
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
!Ụbọchị
!Ihe nrite
! Udi
! Nsonaazụ
! Nsidee
|-
|-
| rowspan="6"|2018
| rowspan="6"|Best of Nollywood Awards
| Ihe nkiri nke Afọ
| {{Won}}
| <ref name=":3">{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2018-12-10|title=BON Awards 2018: Tope Oshin, Tana Adelana win big|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/300174-bon-awards-2018-tope-oshin-tana-adelana-win-big.html|accessdate=2021-10-18|language=en-GB}}</ref> <ref name=":4">{{Cite web|date=2018-12-10|title=BON Awards 2018 Full List Of Winners {{!}}FabWoman|url=https://fabwoman.ng/bon-awards-2018-full-list-of-winners-fabwoman/|accessdate=2021-10-18|work=FabWoman {{!}} News, Style, Living Content For The Nigerian Woman|language=en-US}}</ref>
|-
| Onye isi nke afọ
| {{Won}}
| <ref name=":3" /> <ref name=":4" />
|-
| Ihe nkiri nwere nseta ihuenyo kacha mma
| {{Nom}}
| <ref name=":2">{{Cite web|author=Murtala|first=Abubakar|date=2018-11-08|title=FULL LIST: 'We Don't Live Here Anymore' earns 11 BON Awards nominations|url=https://lifestyle.thecable.ng/2018-bon-awards-nominees/|accessdate=2021-10-18|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref>
|-
| Ihe nkiri nwere ihe nrụpụta kacha mma
|{{Nom}}
| <ref name=":2" />
|-
| Ihe nkiri nwere ndezi kacha mma
|{{Nom}}
| <ref name=":2" />
|-
| Ihe nkiri nwere sinima kacha mma
|{{Nom}}
| <ref name=":2" />
|-
|}
== Nsidee ==
{{reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* We Don't Live Here Anymore at IMDb
qei0vdk7dvb9s365k6r3950yl5wqc6w
Torsten Haß
0
11060
95437
71034
2022-08-26T05:48:55Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Torsten Haß''' (amụrụ ya n’afọ 1970, [[Neumünster]], [[Jémanị]]), pseudonym '''Kim Godal''', bụ onye odee.<ref>{{cite web |title= Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Ergebnis der Suche nach: idn=1145989268 |url=http://d-nb.info/gnd/1145989268 |website=Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Ergebnis der Suche nach: nid=1145989268 |publisher=DNB |access-date=13 September 2021}}</ref> Ịdụazị kacha ree nke ọma bụ ''Bibliotheken für Dummies'': 60000 mbipụta.<ref>{{cite journal |title=Bibliotheken für Dummies als pdf-E-Book |journal=BuB |date= |volume=72.2020 |issue=11 |page=611 |url=https://b-u-b.de/wp-content/uploads/2020-11.pdf |access-date=15 April 2021}}</ref>
== Ọrụ ahọpụtara==
===Ndị na-abụghị akụkọ ifo===
* Torsten Haß; Detlev Schneider-Suderland: ''Bibliotheken für Dummies'' (2019)
* Torsten Haß; Maximilian Spannbrucker: ''Dieses Buch ist für die Tonne : Einführung in den klassischen Zynismus (Kynismus)'' (2020)
===Akwụkwọ akụkọ===
* Kim Godal: ''Der König des Schreckens : ein Vatikan-Krimi'' (2013<ref name="chrono">{{cite book |last1=Godal |first1=Kim |title=Morddeich |publisher=Spatz |date=2021 |pages=133–134 |isbn=979-8746727725}}</ref>)
* Kim Godal: ''Die Schwarze Zeit : ein Mittelalter-Roman'' (2006<ref name="chrono" />)
* Kim Godal: ''Totentraum : ein Kurpfalz-Krimi'' (2019<ref name="chrono" />)
===Abụ ụrị===
* ''Das Christkind taumelt betrunken im Wald, der Weihnachtsmann torkelt nicht minder : Winter- und Weihnachtsgedichte'' (2020)
== Nrutuaka ==
{{Reflist}}
==Nrụtụaka dị na mpụga==
* [https://kvk.bibliothek.kit.edu/hylib-bin/kvk/nph-kvk2.cgi?maske=kvk-redesign&lang=en&title=KIT-Bibliothek%3A+Karlsruher+Virtueller+Katalog+KVK+%3A+Ergebnisanzeige&head=%2F%2Fkvk.bibliothek.kit.edu%2Fasset%2Fhtml%2Fhead.html&header=%2F%2Fkvk.bibliothek.kit.edu%2Fasset%2Fhtml%2Fheader.html&spacer=%2F%2Fkvk.bibliothek.kit.edu%2Fasset%2Fhtml%2Fspacer.html&footer=%2F%2Fkvk.bibliothek.kit.edu%2Fasset%2Fhtml%2Ffooter.html&css=none&input-charset=utf-8&ALL=&TI=&AU=ha%C3%9F%2C+torsten&CI=&ST=&PY=&SB=&SS=&PU=&kataloge=K10PLUS&kataloge=BVB&kataloge=NRW&kataloge=HEBIS&kataloge=HEBIS_RETRO&kataloge=KOBV_SOLR&kataloge=DDB&kataloge=STABI_BERLIN&OESTERREICH=&kataloge=BIBOPAC&kataloge=LBOE&kataloge=OENB&SCHWEIZ=&kataloge=SWISSCOVERY&kataloge=HELVETICAT&kataloge=ALEXANDRIA&kataloge=CHZK_VAUD&kataloge=CHZK_SBT&kataloge=VKCH_RERO&kataloge=WORLDCAT&ref=direct&client-js=yes KVK] ([[Jémanị]], [[Austria]], [[Switzerland]], WorldCat): Torsten Haß
* [https://kvk.bibliothek.kit.edu/hylib-bin/kvk/nph-kvk2.cgi?maske=kvk-redesign&lang=en&title=KIT-Bibliothek%3A+Karlsruher+Virtueller+Katalog+KVK+%3A+Ergebnisanzeige&head=%2F%2Fkvk.bibliothek.kit.edu%2Fasset%2Fhtml%2Fhead.html&header=%2F%2Fkvk.bibliothek.kit.edu%2Fasset%2Fhtml%2Fheader.html&spacer=%2F%2Fkvk.bibliothek.kit.edu%2Fasset%2Fhtml%2Fspacer.html&footer=%2F%2Fkvk.bibliothek.kit.edu%2Fasset%2Fhtml%2Ffooter.html&css=none&input-charset=utf-8&ALL=&TI=&AU=godal%2C+kim&CI=&ST=&PY=&SB=&SS=&PU=&kataloge=K10PLUS&kataloge=BVB&kataloge=NRW&kataloge=HEBIS&kataloge=HEBIS_RETRO&kataloge=KOBV_SOLR&kataloge=DDB&kataloge=STABI_BERLIN&kataloge=BIBOPAC&kataloge=LBOE&kataloge=OENB&kataloge=SWISSCOVERY&kataloge=HELVETICAT&kataloge=ALEXANDRIA&kataloge=CHZK_VAUD&kataloge=CHZK_SBT&kataloge=VKCH_RERO&kataloge=WORLDCAT&ref=direct&client-js=yes KVK] ([[Jémanị]], [[Austria]], [[Switzerland]], WorldCat): Kim Godal
b93ohfx4d32vk4zx7x54k63oixv8c8e
Wale Ojo
0
11086
95109
84394
2022-08-25T15:35:43Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Wale Ojo</div>
| colspan="2" class="infobox-image" |</img>
! class="infobox-label" scope="row" |Obodo
| class="infobox-data category" | British-Nigeria
|-
! class="infobox-label" scope="row" | Ụmụ amaala
| class="infobox-data category" | United Kingdom, Nigeria
|- class="infobox-label" scope="row"
! class="infobox-label" scope="row" | Alma mata
| class="infobox-data" | [[University of Hull|Mahadum Hull]], (Ihe nkiri, 1986)
|-
! class="infobox-label" scope="row" | Ọrụ
| class="infobox-data role" |<div class="hlist hlist-separated">
* omee onye na-emepụta ihe onye nduzi
</div>
! class="infobox-label" scope="row" | Afọ arụ ọrụ
| class="infobox-data" | 1976-ugbu a
|- class="infobox-data"
! class="infobox-label" scope="row" | Mara maka
| class="infobox-data" | ''[[Phone Swap|Gbanwee ekwentị]]'' (ihe nkiri)
|}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|ethnicityWale Ojo]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Wale Ojo (cropped).png|thumb|Wale Ojo]]
'''Wale Ojo''' bụ onye Nigeria British n'ime ihe nkiri. Ọ malitere dị ka nwata na-eme ihe nkiri na onyonyo. Ọ gara n'ihu na-eme ihe nkiri na UK na Nigeria. <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2012/12/a-wife-for-wale-ojo/|accessdate=October 11, 2018|date=December 21, 2012|publisher=The Vanguard|author=Laju Ayenreka|title=A wife for Wale Ojo}}</ref> <ref>{{Cite web|title=I started acting 40 years ago with NTA Ibadan wale ojo|url=http://thenet.ng/2016/05/i-started-acting-40-years-ago-with-nta-ibadan-wale-ojo/|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|accessdate=13 May 2017}}</ref> Ọ bịara bụrụ onye ama ama na 1995 maka ọrụ ya na ''The Hard Case'' . Ọ meriri ihe nrite maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na 2012 Nigeria Entertainment Awards . <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2012/09/photos-funke-akindele-wizkid-don-jazzy-davido-win-big-at-the-nea-see-list-of-winners.html|title=Photos + Full List Of Winners At The NEA|year=2012}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/wale-ojo-the-ceo-and-nollywoods-new-leading-man/|title=Wale Ojo: ‘The CEO’ and Nollywood’s new leading man|date=July 16, 2016|author=Shaibu Husseini|publisher=The Guardian|accessdate=October 11, 2018}}</ref>
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Ojo na-eme n'ime ihe nkiri oge ọ bu nwatakiri. Mgbe ọ dị afọ 8, ọ na-arụ ọrụ na Akin Lewis, bụ onye gosiputara dị ka onye na-akpụ isi na usoro telivishọn NTA Ibadan ''1980s Why Worry'' . Mgbe ọ dị afọ 12, ọ dị ndị ezinụlọ ya kwaga England, bụ́ ebe ọ gakwara mahadum. <ref name="The Guardian">{{Cite web|title=Wale Ojo: ‘The CEO’ and Nollywood’s new leading man|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/wale-ojo-the-ceo-and-nollywoods-new-leading-man/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|accessdate=22 March 2021|date=16 July 2016}}</ref>
Ojo kwadoro ọrụ ya na mmetụta sitere na nne ya, bụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-akwado ọrụ ya, <ref>{{Cite web|title=Wale Ojo|url=https://www.africainterviews.com/wale-ojo/|work=Africa Interviews|accessdate=22 March 2021}}</ref> Chief Wale Ogunyemi, Tunji Oyelana, onye gosiputara Onye odee egwu [[Wole Soyinka]], na [[Zulu Sofola]] . <ref name="The Guardian">{{Cite web|title=Wale Ojo: ‘The CEO’ and Nollywood’s new leading man|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/wale-ojo-the-ceo-and-nollywoods-new-leading-man/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|accessdate=22 March 2021|date=16 July 2016}}</ref>
== Ụlọ ihe nkiri Nigeria ọhụrụ ==
Ojo tọrọ ntọala Ụlọ Ihe nkiri Nigeria Ọhụrụ onye ebumnuche ya bụ imeziwanye ogo ihe nkiri Naijiria. Ụlọ ihe nkiri Nigeria ọhụrụ kwadoro ihe nkiri nkiri na nkuzi nkuzi na British Film Institute na London na 2010. <ref>{{Cite book|author=Krings|first=Matthias|title=Global Nollywood: The Transnational Dimensions of an African Video Film Industry|publisher=Indiana University Press|isbn=978-0-253-00942-5|url=https://books.google.com/books?id=uTVlKirJmGgC&pg=PA43|accessdate=22 March 2021|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Curry|first=Neil|title='New Nigeria Cinema' sparks Nollywood renaissance|url=http://www.cnn.com/2010/SHOWBIZ/Movies/11/19/nigeria.nollywood.film/index.html|accessdate=22 March 2021|work=www.cnn.com|date=19 Nov 2010|language=en}}</ref>
== Ngosipụta ọrụ ==
=== Ihe omume TV ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
! class="unsortable" | Mmemme TV
! class="unsortable" | Ọrụ
! class="unsortable" | Ihe ndetu
|-
| 1989
| ''Na-akpa àgwà ọjọọ''
| Jim
| Obere ihe onyonyo
|-
| 1998-2000
| ''Heartburn Hotel''
| Chidi Ekechi
| Ihe onyonyo onyonyo
|-
| 2009
| ''Ụlọ ọrụ nchọpụta ụmụ nwanyị nke 1 (TV_series)''
| Kebone Legodimo <ref>{{Cite web|title=The No. 1 Ladies' Detective Agency|url=https://www.tvguide.com/tvshows/the-no-1-ladies-detective-agency/cast/1030400244/|work=TVGuide.com|accessdate=21 March 2021|language=en}}</ref>
|
|-
|2012-2016
| ''Zute ndị Adebanjos''
| Maazị Bayo Adebanjo
| British-Nigerian sitcom sitere na 2012-2016. <ref>{{Cite web|author=Guide|first=British Comedy|title=Meet The Adebanjos - Netflix Sitcom|url=https://www.comedy.co.uk/tv/meet_the_adebanjos/|work=British Comedy Guide|accessdate=21 March 2021}}</ref>
|-
| 2014
| ''Tinsel (usoro onyonyo)''
| Nosa <ref name="Tinsel">{{Cite web|title=Wale Ojo sails with Tinsel|url=https://businessday.ng/life/article/wale-ojo-sails-with-tinsel/|work=Businessday NG|accessdate=22 March 2021|date=6 July 2014}}</ref>
| Opera ncha nke Naijiria na-eme ogologo oge
|-
| 2018
| ''Black Earth Rising''
| Dr. Emmanuel Musoni <ref>{{Cite web|title=Black Earth Rising (TV Series 2018) - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt7660730/fullcredits/|work=imdb.com|accessdate=21 March 2021}}</ref>
| BBC Mmepụta abụọ
|-
|}
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable sortable "
!Afo
!Ihe nkiri
! class="unsortable" |Oru
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|1995
|''The Hard Case''
|The gambler
|Mkpịsiri ihe nkiri
|-
|1999
|Rage (1999 film)
|Pin
|Mpụta ihe nkiri mbụ nke Ojo. Ọ na-egwu ndị omempụ schizophrenic.<ref>{{Cite web|title=Wale Ojo|url=https://www.imdb.com/name/nm0645358/bio|work=IMDb|accessdate=21 March 2021}}</ref>
|-
|2011
|Johnny English Reborn
|President Chambal
|
|-
|2011
|''The Guard''
|Doctor Oleyuwo<ref>{{Cite web|title=The Guard (2011) - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt1540133/fullcredits|accessdate=22 March 2021}}</ref>
| ihe nkiri enyi Irish gosiputara Brendan Gleeson, Don Cheadle.
|-
|2012
|''[[Phone Swap]]''
|Akin
|Gosiputara [[Nse Ikpe-Etim|Nse Ikpe Etim]], [[Joke Silva]], Chika Okpala, [[Lydia Forson]] and Hafeez Oyetoro. This was Ojo's first feature film in Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Wale Ojo|url=https://www.imdb.com/name/nm0645358/bio?ref_=nm_ov_bio_sm|work=IMDb|accessdate=21 March 2021}}</ref>
|-
|2012
|''Big Man''
|
|
|-
|2013
|''Half of a Yellow Sun (film)''
|Chief Okonji
| Ihe nkiri akụkọ ihe mere eme na-egosi Chiwetel Ejiofor, Thandie Newton, [[Onyeka Onwenu]], Anika Noni Rose, Joseph Mawle, [[Genevieve Nnaji]], OC Ukeje and John Boyega.<ref>{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/review/a-yellow-sun-london-review-647828|title=Half of a Yellow Sun: London Review|work=The Hollywood Reporter|date=11 October 2013|accessdate=28 March 2014}}</ref>
|-
|2014
|''A Letter from Adam''
|Adam
|Ihe nkiri ịhụnanya gosiputara Lydia Forson (onye dekwara ihe nkiri ahụ), Naa Ashokor Mensah Doku, Akorfa Edjeani, Albert Jackson, Fred Kanebi, Jeff Kumordzie and Louie Lartey.
|-
|2014
|''Render to Caesar''
|Pade
|Ihe nkiri Mpụ gosiputarsGbenga Akinnagbe, [[Omoni Oboli]] na Bimbo Manuel
|-
|2014
|''When Love Happens''
|Oladele Laguda
|Ihe nkiri ịhụnanya na atọ ọchị gosiputara [[Weruche Opia]] as Moduroti (Mo) Bankole-Smith
|-
|2015
|''8 Bars and a Clef''
|Felix Mensah
|Ihe nkiri banyere onye na-ese ihe nwere nkà ịdekọ egwu na-enwe nsogbu dyslexia.<ref>{{Cite web|title=8 Bars & A Clef (2015) - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt4097166/fullcredits/|work=imdb.com|accessdate=21 March 2021}}</ref>
|-
|2015
|''Fifty (film)''
|Kunle
|Gosiputara Iretiola Doyle, [[Nse Ikpe-Etim]], [[Dakore Egbuson-Akande|Dakore Egbuson]]
|-
|2016
|''Ayamma: Music in the Forest''
|Prince Daraima
|
|-
|2016
|''Betrayal''
|Funbi
|Edere ma duzie ya Darasen Richards. Egosiputara David Jones David na Theresa Edem.<ref>{{Cite web|author=Richards|first=Darasen|title=Betrayal|url=https://www.imdb.com/title/tt6794470/|publisher=Blackdrum 360, Darasen Richards Films|accessdate=23 May 2021|date=2016-12-16}}</ref>
|-
|2016
|''The CEO''
|Kola Alabi
|
|-
|2016
|''Ojukokoro''
|Mad Dog Max
|Ihe nkiri mpụ a makwaara dị ka ''Ojukokoro: Greed'' ma gụnye nkedo mkpokọta.
|-
|2016
|''White Colour Black''
|Monsiour Dabo
|A gosiputara Dudley O’Shaughnessy dị ka isi agwa.<ref>{{Cite web|author=Contributor|first=Guest|title=Joseph A. Adesunloye’s Feature, White colour Black, Gets UK Premiere at #LFF2016. {{!}} The British Blacklist|url=http://thebritishblacklist.co.uk/joseph-a-adesunloye-white-colour-black-uk-premiere-at-lff-2016/|work=thebritishblacklist.co.uk|accessdate=21 March 2021}}</ref>
|-
|2017
|''Alter Ego (2017 film)''
|Timothy
|
|-
|2017
|''Sand Castle''
|Ayade
|Egosiputara Mary Uranta na Sylvia Edem.
|-
|2017
|''Ghost of Tarkwa Bay''
|
|Ihe nkiri mbụ Naijiria gbasara nka nke sọfụ. Ọ pụtakwara Ibrahim Odrago, May Owen, Armando Abraham na Godspower. Ihe nkiri mkpirisi a bụ akara izizi izizi nke Wale Ojo.<ref>{{Cite web|title=New Nigeria Cinema hits National Film Theatre Southbank|url=http://africanvoiceonline.co.uk/new-nigeria-cinema-hits-national-film-theatre-southbank/|work=African Voice Newspaper|accessdate=22 March 2021|date=22 November 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=EXCLUSIVE INTERVIEW WITH WALE OJO|url=https://alt-africa.com/2017/11/07/5181/|work=Bespoke Event Guide|accessdate=22 March 2021|date=7 November 2017}}</ref>
|-
|2018
|''Disguise''
|Theophilus Vaughn
|
|-
|2018
|''Lara and the Beat''
|Uncle Tunde
|
|-
|2018
|''New Money (2018 film)''
|Chuka
|Egosiputara [[Jemima Osunde]], [[Kate Henshaw]], Blossom Chukwujekwu, [[Dakore Egbuson-Akande|Dakore Akande]], [[Osas Ighodaro]] na Falz d Bahd Guy.<ref>{{Cite news|author=Daniel|first=Eniola|title=Veterans, newbies clash in New Money|url=https://m.guardian.ng/art/veterans-newbies-clash-in-new-money/|accessdate=21 March 2021|date=21 March 2018}}</ref>
|-
|2018
|''Voiceless Scream''
|Dr. Joel Azubike
|Nduzi site na Dotun Taylor na gosiputa [[Jide Kosoko]] na Adeniyi Johnson.<ref>{{Cite web|author=Taylor|first=Dotun|title=Voiceless Scream|url=https://www.imdb.com/title/tt7863238|publisher=YAE Films|accessdate=23 May 2021}}</ref>
|-
|2019
|''Another Father's Day''
|Femi Daniel
|Ihe na-esote ihe nkiri ''Obi ụtọ Ụbọchị Nna''. Bukola Ogunsola duziri ya. Mekwara Mercy Aigbe.<ref>{{Cite web|title=Watch Official Trailer for “Another Father’s Day” starring Wale Ojo, Cee-C, Mercy Aigbe|url=https://www.bellanaija.com/2019/04/watch-official-trailer-for-another-fathers-day-starring-wale-ojo-cee-c-mercy-aigbe/|work=BellaNaija|accessdate=22 March 2021|date=17 April 2019}}</ref>
|-
|2019
|''Coming from Insanity''
|Mr. Martins
|Ihe nkiri mpụ na Gabriel Afolyan, Sani Danja, Dakore Akande, Bolanle Ninalowo, na Damilola Adegbite<ref>{{Cite web|title=Coming from insanity ready for public viewing|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/coming-from-insanity-ready-for-public-viewing/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|accessdate=14 May 2021|date=23 March 2019}}</ref>
|-
|2019
|''Don't Get Mad Get Even''
|Dr. Badejo<ref>{{Cite web|author=Ojo|first=Wale|title=Don't Get Mad Get Even|url=https://www.imdb.com/title/tt11629584/|publisher=RGD Media Productions|accessdate=22 March 2021|date=3 October 2019}}</ref>
|Ojo's feature film directorial debut. Features Toyin Abraham, Saheed Balogun and [[Nancy Isime]].
|-
|2019
|''Jumbled''
|
|
|-
|2019
|''Kasanova''
|Femi<ref>{{Cite web|author=Asurf|first=Oluseyi|title=Kasanova|url=https://www.imdb.com/title/tt10887282|publisher=Asurf Films|accessdate=22 March 2021|date=13 September 2019}}</ref>
|Egosiputara [[Iretiola Doyle]], [[Toyin Abraham]], Ruby Akubueze na Yomi Alvin.
|-
|2019
|''Ordinary Fellows''
|Professor Jega
|A film by Lorenzo Menakaya
|-
|2019
|''Walking with Shadows''
|Dad
|Ihe nkiri gosiri starring Ozzy Agu, Funlola Aofiyebi, Ayoola Ayolola, [[Zainab Balogun]], Riyo David and Ade Laoye.<ref>{{Cite web|author=O'Kelly|first=Aoife|title=Walking with Shadows|url=https://www.imdb.com/title/tt9043456|publisher=Oya Media|accessdate=23 May 2021|date=2019-10-09}}</ref>
|-
|2020
|''This Lady Called Life''
|Daddy<ref>{{Cite web|author=Kasum|first=Kayode|title=This Lady Called Life|url=https://www.imdb.com/title/tt12282600|publisher=AzureNoir&Co, Film Trybe|accessdate=22 March 2021|date=15 May 2020}}</ref>
|Stars [[Bisola Aiyeola]], Samuel Asa'ah, and [[Lota Chukwu]].
|}
=== Ụlọ ihe nkiri ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
! class="unsortable" | Gwuo egwu
! class="unsortable" | Ụlọ ihe nkiri
! class="unsortable" | Ọrụ
! class="unsortable" | Ihe ndetu
|-
| 2009
| ''The Sunset Limited'' <ref>{{Cite journal|author=Josyph|first=Peter|title=Now Let's Talk about "The Sunset Limited": An Exchange With Marty Priola|journal=The Cormac McCarthy Journal|date=2011|volume=9|issue=1|pages=66–86|url=https://www.jstor.org/stable/42909426|accessdate=21 March 2021|issn=2333-3073}}</ref>
| Isi Obodo, Warwickshire, England
| Nwa
| Michael Gould rụrụ dị ka White
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
! class="unsortable" | Ihe omume
! class="unsortable" | Ihe nrite
! class="unsortable" | Ọrụ
! class="unsortable" | Nsonaazụ
|-
| 2012
| Nigeria Entertainment Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri
| ''[[Phone Swap|Gbanwee ekwentị]]''
|{{won}}<ref>{{cite web |title=Photos + Full List Of Winners At The NEA |url=https://www.informationng.com/2012/09/photos-funke-akindele-wizkid-don-jazzy-davido-win-big-at-the-nea-see-list-of-winners.html |website=Information Nigeria |access-date=21 March 2021 |date=4 September 2012}}</ref>
|-
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta ndị na-emepụta ihe nkiri Naijiria
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|id=0645358}}
* [http://virgofoundation.org.ng/ Virgo Foundation], otu ọrụ ebere Ojo
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pyfwudmp37v6lqzxzvy2bd4act22urj
Tinsel (TV series)
0
11090
95142
73405
2022-08-25T20:12:39Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''''Tinsel''''' bụ usoro ihe nkiri nke Naijiria malitere ịgbasa n'Ogustu 2008. Na Mee 23, 2013, ihe ngosi 1000 nke ihe ngosi ahụ wepụtara. A na-akpọ ya "ihe nkiri onyonyo kacha aga nke ọma na telivishọn Nigeria n'oge na-adịbeghị anya". <ref name="Balogun">{{Cite web|url=http://dailyindependentnig.com/2013/05/tinsel-a-return-to-the-golden-age-of-tv-drama/|title=Tinsel, a return to the golden age of TV drama|author=Balogun|first=Hazeez|date=May 2013|work=[[Independent Nigeria|Daily Independent]]|accessdate=30 September 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131011194311/http://dailyindependentnig.com/2013/05/tinsel-a-return-to-the-golden-age-of-tv-drama/|archivedate=11 October 2013}}</ref> Na Jan 21 2021, ihe ngosi 3000 nke ihe ngosi ahụ wepụtara.
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
|-
|+Tinsel
|-
| '''Udi'''
|[[Soap opera]]<ref name="Vanguard Sept 2011">{{cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/09/tinsel-the-journey-so-far/|title=Tinsel: The journey so far|date=17 September 2011|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|accessdate=30 September 2013}}</ref>
|-
| '''Onye Okike'''
| Yinka Ogun<ref name="Alonge">{{cite web|url=http://thenet.ng/2013/06/net-special-report-tinsel-gulps-n4bn-in-four-years/|title=NET SPECIAL REPORT: Tinsel gulps N4bn in four years|last=Alonge|first=Osagie|date=June 3, 2013|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|accessdate=September 30, 2013}}</ref>
|-
| '''Odee'''
|Yinka Ogun <br> [[Kemi Adesoye]] <br> Uju Asika <br> Tunde Babalola
|-
|'''Nduzi'''
|[[Tope Oshin Ogun]] (2008 - 2013) <br> [[Alex Mouth]] (2008 - 2010; 2012 - 2014) <br> Efe Aiyeteni (2008 - 2009 ) <br> John Njamah (2008 - 2009 ) <br> Victor Aghahowa (2010 - 2014 ) <br> Ben Chiadika (2012 - ) <br> George Sunom Kura (2012 - ) <br> Tolu Ajayi (2009 - 2010)
|-
| '''Na-egosiputa'''
|[[Victor Olaotan]] <br> [[Funlola Aofiyebi-Raimi]] <br> [[Ireti Doyle]] <br> [[Damilola Adegbite]] <br> [[Chris Attoh]] <br> Funmi Holder <br>[[Udoka Oyeka]] <br> [[Osas Ighodaro]] <br> [[Gbenro Ajibade]] <br> [[Linda Ejiofor]] <br> [[Bimbo Manuel]] <br> [[Oghenekaro Itene]] <br> [[Matilda Obaseki]] <br> [[Tomi Odunsi]] <br> Leonora Okine <br> [[Kalu Ikeagwu]] <br> Lizz Njagah <br> Abbbbiola Segun Williams <br> Anne Njemanze <br> Florence Uwaleke <br> Ike Okechukwu <br> [[Yul Edochie]] <br> [[Alex Okoroji]] <br> [[Samuel Abiola Robinson]] <br> [[Fisayo Ajisola]] <br>[[Adesewa Josh]] <br> [[Chris Okagbue]]
|-
| '''Obodo'''
|Nigeria
|-
| '''Asusu'''
|Bekee
|-
| '''Ole'''
|13
|-
| '''Emume ole'''
|3202 as of 1 Nov 2021
|-
| '''Onye mmepụta ukwu'''
|Jaiye Ojo<ref name="Vanguard Sept 2011" />
|-
| '''Onye mmepụta'''
| [[Rogers Ofime]]<ref name="Rogers">{{cite web|url=http://pulse.ng/movies/rogers-ofime-nantap-honours-tinsel-producer-id3932539.html|title=Rogers Ofime: NANTAP honours Tinsel producer|last=Bada|first=Gbenga|date=July 2017|work=PulseNG|accessdate=5 April 2017}}</ref> <br> Lemmy Adebule <br> Femi Odugbemi <ref name="Vanguard Sept 2011" />
|-
| '''Ebe'''
| [[Lagos]], [[Lagos State]], Nigeria
|-
| '''Igwe foti'''
| Multi-camera <ref name="Vanguard Sept 2011" />
|-
|'''Elekere'''
|25 minutes
|-
| '''Onye nkesa'''
|[[DStv]]
|-
| '''Netwọk'''
| [[M-Net]]
|-
| '''ngosiputa mbu'''
|2008-8-1
|-
| '''ngosiputa ekpeazu'''
| Ọ ka na-egosi
|-
| '''Weebụ mmepụta'''
|http://africamagic.dstv.com/category/shows/tinsel/
|-
!
!
|-
|}
== Nchịkọta atụmatụ ==
''Atụmatụ Tinsel na-'' agbagharị gburugburu ụlọ ọrụ ihe nkiri abụọ na-asọ mpi: Reel Studios, nke Fred Ade-Williams (Victor Olaotan) tọrọ ntọala na Odyssey Pictures, nke Brenda "Nana" Mensah ( Funmilola Aofiyebi-Raimi ) na-edu. <ref name="Arogundade">{{Cite web|url=http://pmnewsnigeria.com/2013/05/24/m-nets-tinsel-hits-episode-1000/|title=M-Net’s Tinsel Hits Episode 1,000|author=Arogundade|first=Funsho|date=24 May 2013|work=[[P.M. News]]|accessdate=30 September 2013}}</ref> Tinsel bụ akụkọ ihe nkiri, ihunanya, aghụghọ na mmeri. Ihe ngosi a laghachiri maka oge nke asatọ ya na 25th nke Mee, 2015. [https://watch.demandafrica.com/page/tinsel Tinsel] dị ugbu a maka ịkwanye na [https://watch.demandafrica.com Demand Africa] .
== Nkedo ==
* [[Matilda Obaseki]] dị ka Angela Dede
* [[Funlola Aofiyebi-Raimi]] dị ka Brenda Nana Mensah (2009–Ugbu a)
* [[Iretiola Doyle|Ireti Doyle]] dị ka Sheila Ade-Williams
* [[Linda Ejiofor]] ka Bimpe
* [[Kalu Ikeagwu]] dị ka Masters
* Anne Njemanze dị ka Sankey
* Ashionye Michelle Raccah dị ka Monica Ade-Williams
* Funmi Holder dị ka Amaka Ade-Williams
* Tomi Odunsi dị ka Salewa
* Yewande Lawal dị ka Shoshanna
* Dozie Onyiriuka dị ka Freddy
* Abiola Segun-Williams dị ka Titi (2008 – Present)
* Florence Uwaleke dị ka Ene (2008 – Present)
* Ike Okechukwu dị ka Chuks Obi
* Charles Ujomu dị ka Frank (2008 – Present)
* Ibrahim Suleiman dị ka Damini
* Jumoke Bello dị ka Peju
* Ifeanyi William dị ka Obiora
== Ndị na-egwu egwu ụbọchị ==
* Kunle Remi dị ka Zane
* [[Tope Tedela]]
* Kolade Shasi dị ka onye nchịkwa mgbatị ahụ
* Yemisi Fancy dị ka Helen
* Christina Okorojie as Yvonne
* [[Nancy Isime]] dị ka Serena
* Mena Sodje dị ka Pippa
* Cheng Fuller dị ka Barrister Taylor
* Sophie Kings-Okoli dị ka Auntie Kemi
== Mmepụta ==
A na -emepụta ''Tinsel'' tupu ihe karịrị ọnwa iri itoolu. Ihe karịrị ndị na-eme ihe nkiri 500 ka a gbara akwụkwọ maka onye ndu Fred Ade-Williams tupu e mee mkpebi nkedo Victor Olaotan. <ref name="Tribune Aug 2013">{{Cite web|url=http://www.tribune.com.ng/news2013/index.php/en/component/k2/item/18751-tinsel-is-nigeria%E2%80%99s-best-tv-production-%E2%80%94victor-olaotan.html|title=Tinsel is Nigeria’s best TV production —Victor Olaotan|date=10 August 2013|work=[[Nigerian Tribune]]|accessdate=1 October 2013}}</ref> Dị ka nke June 2013, ihe ngosi na-eri kwa nkeji bụ 900 dollars, na ngụkọta ego karịrị anọ anọ naira . Agbara ihe ngosi a n'otu ụlọ ọrụ dị na Ojota, [[Lagos]] ruo na onwa Marchi na afor 2013 mgbe ọkụ bibiri ebe ahụ. Kemgbe ahụ a gbagburu ihe nkiri a n'otu ụlọ ọrụ na ụlọ obibi dị na [[Ikeja]], [[Lagos]] .
Ọ na-egosi ya na AM Urban na AM Family.
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|2389428|title=Tinsel}}
* [https://watch.demandafrica.com/page/tinsel Tinsel] na- [https://watch.demandafrica.com/ achọ Africa]
fenjwt6km86fz8g4b6ud8c3hbcjw3ym
Linda Ejiofor
0
11104
95389
71355
2022-08-26T01:06:52Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Linda Ejiofor''' (amuru '''Linda Ihuoma Ejiofor'''; 17 Julaị 1986) bu onye omere na ihe nlere nke Naijiria sitere na steeti Abia amara maka oru ya dika Bimpe Adekoya na usoro onyonyo M-Net ''[[Tinsel (TV series)|nke Tinsel]]''. <ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/201310210461.html|title=How I Broke into the movie industry|publisher=allafrica.com|accessdate=16 April 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/10/05/bn-saturday-celebrity-interview-seven-years-going-strong-tinsel-star-linda-ejiofor-talks-on-her-acting-career-relationship-with-rita-dominic-her-funky-dance-moves-more/|title=Saturday Celebrity interview with Linda Ejiofor|publisher=bellanaija.com|accessdate=16 April 2014}}</ref> A họpụtara ya maka onye na- eme ihe nkiri kacha mma na ọrụ nkwado na 9th Africa Movie Academy Awards maka ọrụ ya na ihe nkiri ''The Meeting'' (2012). <ref>{{Cite web|url=http://www.360nobs.com/2012/10/from-bimpe-to-ejura-linda-ejiofor-makes-nollywood-debut/|title=From Bimpe to Ejura: Linda Ejiofor makes Nollywood debut|publisher=360nobs.com|accessdate=16 April 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm5392430/bio|title=Linda Ejiofor on iMDB|publisher=iMDb|accessdate=16 April 2014}}</ref> Tony Ogaga Erhariefe nke ''The Sun'' Nigeria depụtara ya dị ka otu n'ime ndị àmà amaNollywood nke 2013 <ref>{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=49682|title=Fastest Nollywood Actress|publisher=sunnewsonline.com|date=25 January 2014|accessdate=16 April 2014|author=Tony Ogaga Erhariefe}}</ref> Ọ mụrụ nwa mbụ ya, nwoke.
[[File:Linda Ejiofor in May 2018.jpg|right|thumb|Linda Ejiofor n'ime 2018]]
== Ndụ onwe onye ==
[[Usòrò:Linda_Ejiofor-Sulieman_and_hubby.png|thumb| Ejiofor ya na di ya na 2018]]
Nwa afọ [[Isuikwuato]], Ejiofor mụrụ na [[Lagos]], Nigeria. Ọ bụ nwa nke abụọ n'ime ụmụ ise. Ejiofor gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Ilabor dị na Surulere wee debanye aha ya na kọleji gọọmentị etiti nke ụmụ nwanyị dị n'Ọnịcha. Ọ gụrụ sociology na mahadum Port Harcourt. Na 4 Nọvemba 2018, o kwuputara nkwa ya na ''onye omee Tinsel'' Ibrahim Suleiman wee lụọ ya ụbọchị anọ ka e mesịrị. <ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/artists_profile_details.asp?user_id=16537|title=Linda Ejiofor Profile|publisher=nigeriafilms.com|accessdate=16 April 2014}}</ref>
== Ọrụ ==
Ejiofor na mbụ chọrọ ịrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ mgbasa ozi. N'ajụjụ ọnụ e bipụtara n'akwụkwọ akụkọ The Nation, o kwuru na ya gbanwere obi ya banyere ịchụso ọrụ mgbasa ozi mgbe ọ nwesịrị mmasị n'ime ihe nkiri. O kwukwara na ya nwere olile anya ime ihe nkiri n'ọdịnihu. <ref>{{Cite web|url=http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/entertainment/29993-why-i-stopped-acting-nude-roles-%E2%80%94linda-ejiofor.html|title=Why I Stopped Acting Nude roles – Linda Ejiofor|publisher=thenationonlineng.com|accessdate=16 April 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140114072301/http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/entertainment/29993-why-i-stopped-acting-nude-roles-%E2%80%94linda-ejiofor.html|archivedate=14 January 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.iamfar.com/linda-ejiofor-my-firsts/|title=Linda Ejiofor|accessdate=16 April 2014}}</ref> N'afọ 2018, o tinyere [[Jemima Osunde]] na usoro webụsaịtị Ndani TV ''Rumor Has It''.
== Ihe nkiri omere ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable" style="font-size:90%;"
! style="background:#B0C4DE;" |Afọ
! style="background:#B0C4DE;" | Aha
! style="background:#B0C4DE;" | Ọrụ
! style="background:#B0C4DE;" | Ihe ndetu
|-
| rowspan="1" | 2012
| ''The Meeting''
| Ejura
| Ya na [[Rita Dominic]] & [[Nse Ikpe-Etim|Nse Ikpe Etim]] .<br /><br /><br /><br />a họpụtara maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ọrụ nkwado na 9th Africa Movie Academy Awards
|-
| 2013
| ''Secret Room''
| Ada Obika
| Na OC Okeje
|-
| 2015
| ''Out of Luck''
| Halima
| Ya na Tope Tedela, [[Jide Kosoko]], Wole Ojo, Sambasa Nzeribe
|-
| 2015
| ''Heaven's Hell''
|
| Ya na Nse Ikpe Etim, Bimbo Akintola, OC Ukeje, Damilola Adegbite
|-
| 2016
| Suru L'ere <ref>{{Cite web|title=PHOTOS: The Audrey Silva Company Embarks On New Project|url=http://www.360nobs.com/2015/04/photos-the-audrey-silva-company-embarks-on-new-project/|work=360nobs|publisher=King A-Maz|accessdate=21 April 2015}}</ref>
|
| Ya na [[Beverly Naya]], Kemi Lala Akindoju, Tope Tedela, Enyinna Nwigwe, Gregory Ojefua and Bikiya Graham-Douglas.
|-
| 2015
| Soldier Story (ihe nkiri 2015) <ref>{{Cite web|title=Linda Ejiofor on A Soldier's Story|url=http://www.yeyepikin.com/2015/09/nollywood-action-film-a-soldiers-story-to-debut-october-23/|work=YeYePikin|publisher=Precious|accessdate=17 September 2015}}</ref>
| Regina
| Ya na Tope Tedela, Chico Aligwekwe, Adesua Etomi, [[Zainab Balogun]]
|-
| 2016
| ''Ojukokoro (Anyaukwu)'' <ref>
{{Cite news|url=http://pulse.ng/movies/pulse-movie-review-mixed-with-violence-and-humour-ojukokoro-is-uniquely-entertaining-id6351526.html|title=Pulse Movie Review: Mixed with violence and humour; "Ojukokoro" is uniquely entertaining|author=Izuzu|first=Chidumga|accessdate=2018-04-23|language=en-US}}</ref>
|
| Ya na Tope Tedela, Charles Etubiebi, Seun Ajayi, Shawn Faqua, Wale Ojo, Ali Nuhu
|-
| 2019
| ''Kpali'' <ref>{{Cite web|author=editor|date=2019-12-28|title=‘Kpali’ for Nigerian Immigrants|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/12/28/kpali-for-nigerian-immigrants/|accessdate=2021-04-12|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref>
|
| Ya na [[Ini Dima-Okojie]], Kunle Remi, Uzor Arukwe, [[Nkem Owoh|Nkem Owor]], IK Osakioduwa
|-
|}
=== Igwe onyonyo ===
{| class="wikitable" style="font-size:90%;"
! style="background:#B0C4DE;" |Afọ
! style="background:#B0C4DE;" | Aha
! style="background:#B0C4DE;" | Ọrụ
! style="background:#B0C4DE;" | Ihe ndetu
|-
| rowspan="1" | 2007 - dị ugbu a
| ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]''
| Bimpe
|
|-
| rowspan="1" | 2014
| ''Dowry''
| Nike
| Ya na OC Okeje
|-
| 2018
| ''Rumor
Has It''
| Dolapo
| maka NdaniTV
|-
| 2019
| ''Flat 3B''
| Nneka
| na Mawuli Gavor <ref>{{Cite web|title=BN TV: Watch Two New Episodes of Exciting Web Series “Flat 3B” starring Linda Ejiofor & Mawuli Gavor|url=https://www.bellanaija.com/2019/01/bn-tv-watch-two-new-episodes-of-exciting-web-series-flat-3b-starring-linda-ejiofor-mawuli-gavor/|publisher=BellaNaija|accessdate=23 February 2019|date=15 January 2019}}</ref>
|-
| 2021
| Let's Talk About Sex
| Onwe ya
| Akwụkwọ akụkọ Belgium
|}
== Ihe nrite ==
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
!Afọ
! Ihe nrite
! Otu
! Ihe nkiri
! Nsonaazụ
! Ref
|-
| rowspan="2" | 2013
| Africa Movie Academy Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ nkwado
| rowspan="2" | {{nominated}}
| <ref>{{Cite web|title=Pictures from Linda Ejiofor's maternity shoot - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2020/07/10/pictures-from-linda-ejiofors-maternity-shoot/|accessdate=2021-09-16|work=pmnewsnigeria.com}}</ref>
|-
| Ihe nrite ihe nkiri Nollywood
| Kpakpando Rising kacha mma (nwanyị) |{{nominated}}
|
|-
| 2014
| Ihe nrite ELOY <ref>{{Cite web|title=Seyi Shay, Toke Makinwa, Mo’Cheddah, DJ Cuppy, Others Nominated|url=http://pulse.ng/events/exquisite-lady-of-the-year-eloy-awards-seyi-shay-toke-makinwa-mo-cheddah-dj-cuppy-others-nominated-id3211248.html|work=Pulse Nigeria|publisher=Chinedu Adiele|accessdate=20 October 2014}}</ref>
| Onye na-eme ihe nkiri TV nke afọ
| ''Nwụrụ nwa'' |{{nom}}
|
|-
| 2015
| Africa Magic Viewers Choice Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
| ''Nzukọ ahụ'' |{{Won}}
|
|-
| 2016
| Zulu African Film Academy Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
||{{nom}}
| <ref>{{Cite web|date=2018-06-16|title=Two years after, Ini Edo emerges winner of ZAFAA Best Actress award|url=https://www.vanguardngr.com/2018/06/two-years-ini-edo-emerges-winner-zafaa-best-actress-award/|accessdate=2021-09-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
|-
|}
== Nsidee ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Articles with hCards]]
7h3y9664y9iklh0b7g8bgo8jswqy2ro
Tope Tedela
0
11111
95436
71353
2022-08-26T05:47:32Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Temitope Christopher Tedela''', nke a maara dị ka '''Tope Tedela''', bụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta ihe na Naijiria. <ref>http://dailytimes.ng/tope-tedela-produces-first-movie/</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm4754127/bio?ref_=nm_ov_bio_sm|title=Tope Tedela profile at|publisher=imdb.com|accessdate=23 April 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/156799-africa-magic-award-winning-actor-tope-tedela-denies-receiving-payment-role.html|title=Tope Tedela denies not receiving Payments|date=March 15, 2014|publisher=premuimtimes.com|accessdate=23 April 2014}}</ref> Ọ nwetala ọtụtụ ihe nrite maka ọrụ ya gụnyere Africa Magic Viewers Choice Award, Nigeria Entertainment Award, Best of Nollywood Award na Nollywood Movies Award.
[[File:Tope Tedela.jpg|thumb|Tope Tedela]]
Ọrụ Tedela egosiputara na mmemme ihe nkiri mba ụwa gụnyere Cannes Film Festival, Toronto International Film Festival na BFI London Film Festival. Ọrụ ya gụnyere ''The Lost Okoroshi'' (2019), ''What Lies within'' (2017), ''Slow Country'' (2017), ''Ojukokoro'' (2017), ''Suru L'ere'' (2016), ''Out of Luck'' (2015), ''A Soldier's Story'' (2015). Na Otu Mile sitere na Ụlọ nke nwetara ya ọtụtụ ihe nrite.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Tedela na Lagos, dịka nwa mbụ nne na nna ya mụrụ. <ref>{{Cite news|author=Abimboye|first=Michael|title=EXCLUSIVE: Tope Tedela Squashes Rumour of Not Being Paid for Award-winning Role|url=http://connectnigeria.com/articles/2014/03/14/exclusive-tope-tedela-squashes-rumour-of-not-being-paid-for-award-winning-role/}}</ref> Ọ bụ onye [[Ȯra Ekiti|steeti Ekiti]]. <ref>{{Cite web|url=http://www.news247.com.ng/news/amvca-winning-actor-tope-tedela-nominated-at-amaa-2014#.U1ejZvldVAE|title=Tope Tedela nominated for AMAA Awards|publisher=news247.com.ng|accessdate=23 April 2014}}</ref> Ọ gara Lagos State Model College, Meiran, Lagos maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị wee nweta akara ugo mmụta na Mass Communication na Mahadum Lagos. <ref>{{Cite news|author=Okeugo|first=Peter|title=My parents almost dumped me in remand home – Tope Tedela|url=http://www.punchng.com/spice/entertainment-spice/my-parents-almost-dumped-me-in-remand-home-tope-tedela/|date=2014-06-23}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ na Mahadum Lagos, a tụbara Tedela na ihuenyo mbụ ya dị ka Julian in the Family TV Series ''Edge nke Paradaịs''. <ref>{{Cite web|author=Agbanusi|first=Nneka|title="Hollywood Should Expect Me Soon" – Tope Tedela|url=http://www.happenings9ja.com/happenings/posts/entertainment-lifestyle/music-movies/Hollywood-Should-Expect-Me-Soon-Tope-Tedela|work=happenings9ja.com|accessdate=26 October 2014}}</ref> Ọ kwụsịrị ime ihe nwa oge ka o lekwasị anya n'ọmụmụ ihe ya; Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ na obere oge ka ọ gụsịrị akwụkwọ, Tedela rụrụ ọrụ dị ka onye na ekwu okwu na-ikuku na UNILAG FM. <ref>{{Cite news|author=Obioha|first=Vanessa|title=A Good Headstart|url=http://www.thisdaylive.com/articles/a-good-headstart/182833/|publisher=This Day|date=6 July 2014}}</ref> Ọ laghachiri wee gosiputa dị ka lala na ọrụ mbụ ya na ọrụ ndụ na ihe nkiri ahụ bụ ''A Mile from Home'' . <ref>{{Cite web|url=http://africamagic.dstv.com/2014/03/24/jara-tope-tedela-interview|title=Tope Tedela Interview on Jara|publisher=africamagic.dstv.com|accessdate=23 April 2014}}</ref> N'otu oge, Tedela bụ arịlịka akụkọ na NTA . Ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ihe ngosi ọkwa ama ama. <ref>{{Cite web|url=http://ynaija.com/teen/teen-y-exclusive-amvca-winner-tope-tedela-confesses-that-he-was-remanded-in-custody-once-more-in-this-sizzling-interview|title=Tope Tedela interview on YNaija|publisher=ynaija.com|accessdate=23 April 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2014/03/amvca-best-actor-tope-tedela-was-not-paid-for-award-winning-role|title=Tope Tedela not paid for award-winning role|publisher=thenet.ng|accessdate=23 April 2014}}</ref>
Ọ bịara bụrụ onye a ma ama mgbe ọ rụchara ọrụ onye ndu na ihe nkiri na-emeri ma nwetakwa ihe nrite nke 2013, A Mile from Home.<ref>{{Cite news|author=Abodunrin|first=Akintayo|title=South African, Ghanaian Films Set To Shine At AMAA 2014|url=http://www.tribune.com.ng/arts-culture/item/2755-south-african-ghanaian-films-set-to-shine-at-amaa-2014/2755-south-african-ghanaian-films-set-to-shine-at-amaa-2014|work=Nigerian Tribune}}</ref>
Na 2015, Tope Tedela gosiputara na [[Akụkọ otu onye agha|A Soldier's Story]] na Out of Luck . Ọrụ Tedela dị ka nwoke na nwanyị bụ Kyle Stevens-Adedoyin na ihe nkiri ntị ọchị 2016 Suru L'ere mere ka ọ nweta ọtụtụ nyocha. <ref>{{Cite news|url=http://happenings.com.ng/movie-review-suru-lere-a-story-left-untold/|title=Movie Review: 'Suru L'ere' – A Story Left Untold! – Online Entertainment and Lifestyle Magazine in Nigeria|date=2016-02-19|work=Online Entertainment and Lifestyle Magazine in Nigeria|accessdate=2017-12-22|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.ng/movies/tope-tedela-actor-is-kyle-stevens-adedoyin-in-upcoming-movie-surulere-id3922517.html|title=Tope Tedela: Actor is "Kyle Stevens Adedoyin" in upcoming movie "Surulere"|author=Izuzu|first=Chidumga|accessdate=2017-12-22|language=en-US}}</ref>
Tedela gbara ama na ihe nkiri ndị a nabatara nke ọma na 2017——Epic King Invincible, ihe nkiri na-atọ ọchị-mpụ/heist Ojukokoro na ihe nkiri Slow Country. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/04/majid-michel-ivie-okujaiye-egboh-tope-tedela-more-star-in-eric-aghimiens-slow-country-watch-the-traile|title=Majid Michel, Ivie Okujaye Egboh, Tope Tedela & More star in Eric Aghimien's "Slow Country" {{!}} Watch the Trailer on BN TV – BellaNaija|work=www.bellanaija.com|date=April 29, 2017|language=en-US|accessdate=2017-12-22}}</ref> O mere mpụta mpụta mbụ ya na ihe nkiri na-akpali akpali ihe nkiri [[Ihe Dị n'ime|What Lies Within]]. <ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.ng/movies/tope-tedela-actor-produces-1st-movie-what-lies-within-id5074520.html|title=Tope Tedela: Actor produces 1st movie "What Lies Within"|author=Izuzu|first=Chidumga|accessdate=2017-12-22|language=en-US}}
</ref>
Na 2018, Tedela pụtara na ihe nkiri mpụ, Knock Out Blessing.
Na 2019, ọ gbara egwu dị ka onye nyocha Dr. Dauda na The Lost Okoroshi nke nwere ihe ngosi izizi ya na 2019 Toronto International Film Festival wee nweta nyocha kachasị mma. <ref>{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/review/lost-okoroshi-1240868|title='The Lost Okoroshi': Film Review | TIFF 2019|date=September 18, 2019}}</ref> Ọ malitekwara ịrụ ọrụ na egwuregwu otu nwoke ya bụ Whumanizer. <ref>{{Cite web|url=https://thelagosreview.ng/tope-tedela-is-all-shades-of-amazing-in-whumanizer-toni-kan/|title=Tope Tedela's "Whumanizer" for Lagos Theater Festival 2020 - Toni Kan|date=February 16, 2020}}</ref> Tedela nyekwara aka na ihe nkiri ahụ na-adọrọ adọrọ, The Ghost and the House of Truth. <ref>{{Cite web|url=https://ynaija.com/the-quiet-devastating-power-of-akin-omotosos-the-ghost-and-the-house-of-truth/|title=The quiet, devastating power of Akin Omotoso's the Ghost and the House of Truth » YNaija|date=December 8, 2019}}</ref>
N'afọ 2020, a tinyere Tedela na usoro izizi mbụ nke Naijiria nke onye ntụzi ihe nrite Akin Omotoso mere. <ref>{{Cite web|url=https://www.blackfilm.com/read/2020/02/netflix-orders-first-nigerian-original-from-director-akin-omotoso/|title=Netflix Orders First Nigerian Original from Director Akin Omotoso|date=February 27, 2020}}</ref>
== Ọrụ ndị ọzọ ==
Na 2016, a kpọrọ Tedela onye nnọchianya site na Global Rights, otu mba ụwa na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ iji malite mkpọsa iji kwụsị ime ihe ike mmekọahụ na mba ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/09/ego-boyo-aramide-tope-tedela-bose-oshin-and-more-celebrities-team-up-with-global-rights-to-end-sexual-violence/|title=Ego Boyo, Aramide, Tope Tedela, Bose Oshin and More Celebrities Team up with Global Rights to End Sexual Violence|date=September 17, 2016}}</ref>
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
! Ihe nrite
! Otu
! Ọrụ
! Nsonaazụ
|-
| rowspan="10" | 2014
| 10th Africa Movie Academy Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma
| rowspan="9" | ''Otu Mile site na Ụlọ''
| {{Nominated}}
|-
| 2014 Africa Magic Viewers Choice Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri
| {{won}}
|-
| rowspan="2" | 2014 Best of Nollywood Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ ndu (Bekee) <ref>{{Cite web|author=Izuzu|first=Chidumga|title=BON Awards 2014: Tope Tedela, Ivie Okujaye, 'Silence' Win Big|url=http://pulse.ng/movies/bon-awards-2014-tope-tedela-ivie-okujaye-silence-win-big-id3205982.html|work=pulse.ng|date=October 17, 2014|accessdate=26 October 2014}}</ref>
| {{Won}}
|-
| Nkpughe nke Afọ (Nwoke)
| {{Nominated}}
|-
| rowspan="2" | 2014 Golden Icons Academy Movie Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma
| {{Won}}
|-
| Duo kacha mma na ihuenyo
| {{Nominated}}
|-
| 2014 Nigeria Entertainment Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ ndu
|{{Won}}
|-
| rowspan="2" | Ihe nrite ihe nkiri Nollywood 2014
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ ndu (Bekee)
| {{Nominated}}
|-
| Kpakpando kacha mma (Nwoke)
| {{Won}}
|-
| 2014 Express Star Awards <ref>{{Cite web|author=Dede|first=Steve|title=Express Star Awards excites Tope Tedela as he picks Nollywood's Rising Star Trophy on July 27|url=http://showbizplusng.blogspot.com/2014/07/express-star-awards-excites-tope-tedela.html|work=showbizplusng.blogspot.com/|date=July 7, 2014|accessdate=12 August 2014}}</ref>
| Kpakpando na-ebili
| rowspan="" | onwe ya
| {{won}}
|-
| rowspan="2" | 2016
| City People Entertainment Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ nkwado
| rowspan="2" | ''Suru L'ere''
| {{Nom}}
|-
| Nigeria Entertainment Awards
|
|{{Nominated}}
|-
| 2017
| Ihe nrite Nollywood kacha mma
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ nkwado
| ''Obodo nwayọ''
| {{Nominated}}
|-
| 2020
| Best of Nollywood Awards
| Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma - bekee
| ''Obodo siri ike''
|{{nom}}
|}
==Ihe nkiri ahoputara==
===Film===
{| class = "wikitable sortable"
|-
! Afọ
! Aha
! Oru
! Klas = "unsortable" | Ihe ndetu
! Nsonazu
|-
|2007
| ''Twisted''
| Sola
|
|
|-
|2013
| ''[[Awakening (2013 film)|Awakening]]''
|
|
|
|-
|2013
| ''[[Torn (2013 Nigerian film)|Torn]]''
| Young Olumide
|
|
|-
|2013
| ''[[A Mile from Home]]''
| Lala/Jude Odaro
|
|
|-
|2013
| ''Cyanide''
| Emeka
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|2014
| ''Another Day to Die Young''
| Comrade
| Ihe nkiri TV
|
|-
|2014
| ''Birthday Bash''
| Scoda
|
|
|-
|2014
| ''Leeway''
| Chuks
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|2015
| ''[[Lunch Time Heroes]]''
| Deji
| Na [[Omoni Oboli]] & [[Dakore Akande]]
|
|-
|2015
| ''Apostates''
| Osas
|
|
|-
|2015
| ''[[A Soldier's Story (2015 film)|A Soldier's Story]]''
| Major Egan
|
|
|-
|2015
| ''[[Out of Luck (2015 film)|Out of Luck]]''
| Dayo
|
|
|-
|rowspan=2|2016
| ''[[Suru L'ere]]''
| Kyle Stevens Adedoyin
| Na [[Rita Dominic]]
|
|-
| ''[[Ojukokoro (Greed)]]''
| Sunday
|
|<ref>https://www.youtube.com/watch?v=HZ6ItZNKQO0</ref><ref>{{Cite web|date=March 10, 2017|title=Tope Tedela, Seun Ajayi, Beverly Naya attend "Ojukokoro" premiere|url=http://pulse.ng/movies/nolly-thursdays-tope-tedela-seun-ajayi-beverly-naya-attend-ojukokoro-premiere-id6350800.html}}</ref>
|-
|rowspan=3|2017
| ''King Invincible''
| Taari
| na [[Gabriel Afolayan]]
|
|-
| ''[[Slow Country (film)|Slow Country]]''
| Osas
| na [[Majid Michel]]
|
|-
| ''[[What Lies Within]]''
| Gboyega
| O bụkwa onye mepụtara
|<ref>{{Cite web|date=May 25, 2016|title=Actor produces 1st movie "What Lies Within"|url=http://pulse.ng/movies/tope-tedela-actor-produces-1st-movie-what-lies-within-id5074520.html}}</ref>
|-
|2018
| ''[[Knockout Blessing|Knock Out Blessing]]''
| Yomi
|
|
|-
| rowspan="2" |2019
| ''[[The Lost Okoroshi]]''
| Dr Dauda
|
|
|-
| ''[[The Ghost and the House of Truth]]''
| Barrister Tokunbo
|
|
|-
|2021
|''[[The Therapist (film)|The Therapist]]''
|
|na[[Rita Dominic]] and [[Toyin Abraham]]
|
|}
===Onyonyo===
{| class = "wikitable sortable"
|-
! Afọ
! Aha
! Oru
! Ihe ndetu
|-
| 2006
| ''Edge of Paradise''
| Julian
|
|-
| rowspan="2" | 2008
| ''My Mum & I''
| June
|
|-
| ''Super Story (Omojuwa)''
| Tesiro
|
|-
| rowspan="2" | 2012
| ''Burning Point''
|
|
|-
| ''Tweeters''
| Kunle
|
|-
| 2013
| ''Super Story (The Secret)''
|Tai
|
|-
| 2014
| ''Oasis'' <ref>{{cite web|title=Attend The Premiere Of OASIS TV Series With Monalisa Chinda, Moet Abebe, Beverly Naya & Others|url=http://www.dadeliverer.com/2014/10/attend-premiere-of-oasis-tv-series-with.html|website=DaDeliverer|publisher=Gist Around|access-date=1 November 2014}}</ref>
| Oreva
|
|-
|-
| 2015
| ''[[The Team (TV series)]]''
| Efe
|
|-
|2016
| rowspan="2" |<u>''Jamestown''</u>
|Lucky
|
|-
|2017
|Obi
|Chief
|-
| rowspan="2" |2019
| ''Powder Dry''
| Arthur
|
|-
| ''Underbelly''
| Nonso
|
|}
===Ụlọ ihe nkiri===
{| class = "wikitable sortable"
|-
! Afọ
! Aha
! Oru
! Klas = "unsortable" | Notes
|-
| 2011
| ''Man Talk, Woman Talk''
| Emeka
|
|-
| rowspan="2" | 2014
| ''Diagnosis''
| Emeka
|
|-
| ''The Agency''
| Fawaz
|
|-
| rowspan="3" | 2019
| ''The Mistress of Wholesome''
| Nengak Josiah
|
|-
| ''The Wives''
| Lawyer
|
|-
| ''Whumanizer''
| Tunde Bridges
|
|}
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|id=nm4754127|name=Tope Tedela}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
a6laxbqdodymlbpbmic6xi2clitkax7
Tomi Odunsi
0
11112
95408
71352
2022-08-26T05:20:45Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tomi Odunsi''' (amuru 24 Mee 1987) bu onye omere onyonyo nke Naijiria, onye ọbụ abụ na onye na-ede abụ ama ama maka ịkpọ “Salewa” na usoro onyonyo, [[Tinsel (TV series)|''Tinsel'']]. <ref>{{Cite web|url=http://encomium.ng/tinsel-star-tomi-odunsi-speaks-on-her-ambassadorial-appointment-career-and-music/|title=Tinsel star, TOMI ODUNSI speaks on her ambassadorial appointment, career and music|work=Encomium Magazine}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.tribune.com.ng/news2013/index.php/en/columns/2012-10-29-11-16-41/afe-babalola-on-thursday/item/24775-i-am-not-a-sex-symbol-shalewa-of-tinsel.html|title=i am not a sex symbol shalewa of Tinsel|work=The Express Tribune}}</ref>
[[File:Tomi Odunsi.jpg|thumb|Tomi Odunsi]]
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Tomi Odunsi na 24 May 1987 na [[Ȯra Ogun|Ogun State, Nigeria]]. Tomi Odunsi gara mahadum Lagos, ebe o nwetara nzere Bachelọ nke Arts (BA) na linguistics na asụsụ Afrịka nwere ọkachamara n'asụsụ Yoruba. <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/spice/essence/ive-been-robbed-of-my-privacy-tomi-odunsi/|title=I’ve been robbed of my privacy –Tomi Odunsi|work=The Punch – Nigeria's Most Widely Read Newspaper}}</ref> Odunsi wepụtara otu mpụta mbụ ya, "I Wan Blow", n'Aprel 2013 wee mee ya na Oriental Hotel n'Ogustu 2013. <ref>{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=35808|title=African Movie Channel is dedicated to best of Nollywood movies|author=Our}}</ref>
== Oru ==
Egwu ya gụnyere:
* The Magic 2013 Christmas Theme Song<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2013/12/bn-exclusive-africa-magics-official-christmas-theme-song-2013-written-performed-by-tomi-odunsi/|title=BN Exclusive: Africa Magic's Official Christmas Theme Song 2013 {{!}} Written & Performed by Tomi Odunsi – BellaNaija|website=www.bellanaija.com|access-date=2 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://talkmediaafrica.com/2013/12/12/audio-africamagics-official-christmas-theme-song-2013-written-performed-tomi-odunsi/|title=AUDIO: AfricaMagic’s Official Christmas Theme Song 2013 – Written & Performed by Tomi Odunsi – TalkMedia Africa|website=talkmediaafrica.com|access-date=2 April 2018}}</ref>
* In the Music Movie soundtrack
* All the songs in her EP, ''Santacruise''
* Superwomen episode on ''Moments with Mo'' with [[Mo Abudu]]
* Urban Lounge'' TV show theme song
== Ụlọ ihe nkiri ==
* ''Oluronbi: The Musical'' <ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2010/09/oluronbithe-musical/|title=OLURONBI:THE MUSICAL {{!}} 360Nobs.com|work=www.360nobs.com|accessdate=2 Aprel 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lindaikejisblog.com/2009/09/oluronbi-musical.html|title=Oluronbi Musical|work=Linda Ikeji's Blog|accessdate=2 April 2018}}</ref> 1 & 2: Sope (support). Mmepụta ndị Aborigine.
* ''Oluronbi: The Musical'' <ref>{{Cite news|url=https://thewildblackchild.wordpress.com/2009/09/23/oluronbi-the-african-dance-musical/|title="OLURONBI" The AFRICAN DANCE MUSICAL.|date=23 September 2009|work=The Wild Black Child|accessdate=2 April 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2009/09/omawumi-yinka-davies-timi-ireti-doyle-and-other-talented-stars-revive-oluronbi/|title=Omawumi, Yinka Davies, Timi, Ireti Doyle and other talented stars revive OLURONBI – BellaNaija|work=bellanaija.com|accessdate=2 April 2018}}</ref> 3: Ope (support). Mmepụta ndị Aborigine
* ''Fractures'': <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2010/02/aboriginal-productions-out-with-fractures/|title=Aboriginal Productions out with Fractures – Vanguard News|date=19 February 2010|work=Vanguard News|accessdate=2 April 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/01/29/aboriginal-theatres-fractures-in-retrospect/|title=Aboriginal Theatre's Fractures in Retrospect|author=Editor|first=Online|date=28 January 2017|work=THISDAYLIVE|accessdate=2 April 2018}}</ref> Toju (Idu). Mmepụta ndị Aborigine
* ''Rubiewe'' : <ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/tag/rubiewe/|title=Rubiewe Archives {{!}} 360Nobs.com|work=www.360nobs.com|accessdate=2 April 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://ynaija.com/rubiewe-the-african-beauty-the-beast-on-stage-may-27-29/|title='Rubiewe': The African 'Beauty & The Beast' on stage May 27, 29 » YNaija|date=16 May 2012|work=YNaija|accessdate=2 April 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2012/06/360fresh-jaygo-rubiewe/|title=360Fresh: Jaygo – Rubiewe {{!}} 360Nobs.com|work=www.360nobs.com|accessdate=2 April 2018}}</ref> Iko (Nkwado). Ihe nrụpụta Paws.
* ''Saro: Egwu'' : <ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.ng/lifestyle/events/saro-the-musical-a-broadway-style-theater-production-live-on-stage-this-easter-id3612725.html|title=Saro The Musical: A broadway style theater production live on stage this Easter|author=Adiele|first=Chinedu|accessdate=2 April 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/08/27/saro-the-musical-premieres-in-london-gets-standing-ovation/|title=Saro the Musical Premieres in London, Gets Standing Ovation|author=Editor|first=Online|date=27 August 2017|work=THISDAYLIVE|accessdate=2 April 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://saroterrakulture.blogspot.com.ng/|title=SARO The Musical|work=saroterrakulture.blogspot.com.ng|accessdate=2 April 2018}}</ref> Ronke (Nkwado). Ihe nrụpụta BAP TerraKulture
== Ihe nkiri ==
* [[Tinsel (TV series)|''Tinsel'']]
== Mmemme ndị ọzọ ==
Odunsi bụ CEO na onye nchoputa nke CGT Media Ltd, <ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/cgtmgt/|title=CGT Management (@cgtmgt) • Instagram photos and videos|work=instagram.com|accessdate=2 April 2018}}</ref> Ntụrụndụ Afrika na mgbasa ozi ụlọ ọrụ.
== Nsidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
rydss6dhmjk5idr3obqre69jntgwesz
Ị chu ara
0
11122
95501
71478
2022-08-26T09:06:58Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Breastfeeding_infant.jpg|right|thumb|Nwa ọhụrụ a na-enye ara]]
'''Ị chu ara''', ma ọ bụ '''nzulite''', bụ usoro
e ji e nye nwa a muru ohụrụ mmiri a[¹]
[[Category:Nwa ọhụrụ]]
dafi9hclv082nrk76pqpw712igevrcm
Lily-Rose Depp
0
11145
95382
84659
2022-08-26T00:50:36Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lily-Rose Melody Depp''' (amuru 27 Mee 1999) <ref name="Blitz">{{Cite book|author=Blitz|first=Michael|title=Johnny Depp: A Biography|date=2008|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-313-34300-1}}</ref> bu onye omere na ihe nlere nke French-American. Ada nke onye na-eme ihe nkiri Johnny Depp na onye na-agụ egwú Vanessa Paradis, <ref>{{Cite web|author=Vogue Australia|first=Vogue|date=4 February 2019|title=Lily-Rose Depp Interview|url=https://www.youtube.com/watch?v=mztcdTzsbZo|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211117/mztcdTzsbZo|archivedate=2021-11-17|work=Vogue Australia Youtube}}</ref> Na 2014, Depp mere ihe nkiri mbụ ya na obere ọrụ na Tusk. Ọ gara n'ihu mee ihe nkiri na ihe nkiri oge The Dancer (2016), nke ọ na-egwuri Isadora Duncan, Planetarium (2016), na Okwu Eze (2017), n'etiti ọrụ ndị ọzọ (2019). Onye na-agba egwu na nwoke kwesịrị ntụkwasị obi nwetara Depp nhọpụta maka César Awards maka ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri, a họpụtara ya maka abụọ n'ime ha (2018). Kemgbe 2015, ọ na-eje ozi dị ka onye nnọchianya nke Chanel maka ụlọ ejiji.
== Ndụ mbido ==
Lily-Rose Melody Depp mụrụ na May 27, 1999, na Neuilly-sur-Seine, France, nke dị n'ebe ọdịda anyanwụ nke Paris. Ọ bụ ada Johnny Depp, onye omere America, onye na-emepụta ihe na onye na-agụ egwu, yana Vanessa Paradis, onye ọbụ abụ French, onye na-eme ihe nkiri na ihe nlereanya bụkwa nwa nwanyị Johnny Depp. Depp nwere nwanne nwoke nke tọrọ aha ya bụ John "Jack" Christopher Depp III, bụkwa onye na-eme ihe nkiri. Nwanne nne ya bụ onye na-eme ihe nkiri Alysson Paradis, onye si France. Depp bụ onye sitere na Elizabeth Key Grinstead, onye na-alụ ọgụ nnwere onwe nke Africa na Amerịka bụ onye lụrụ ọgụ maka nnwere onwe na United States. Depp na-ekwu na ya sitere na ndị nna nna America site na nna ya.<ref name="Blitz">{{Cite book|author=Blitz|first=Michael|title=Johnny Depp: A Biography|date=2008|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-313-34300-1}}</ref><ref name="babyboy1">{{Cite news|title=Baby boy for Depp and Paradis|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/1938099.stm|accessdate=9 June 2015|work=BBC|date=18 April 2002}}</ref> <ref name="wedding">{{Cite news|author=Bailey|first=Leanne|title=Johnny Depp has got married to Amber Heard|url=http://www.glamourmagazine.co.uk/news/celebrity/2014/01/15/are-amber-heard-and-johnny-depp-engaged|accessdate=9 June 2015|work=Glamour Magazine UK|date=5 February 2015}}</ref> <ref name="aunt">{{Cite news|title=Vanessa Paradis brings sister as date to movie premiere|url=http://pagesix.com/2012/01/24/vanessa-paradis-brings-sister-as-date-to-movie-premiere/|accessdate=9 June 2015|work=Page Six|date=24 January 2012}}</ref> <ref name="USA TODAY">{{Cite web|url=https://eu.usatoday.com/story/life/people/2013/06/26/depp-hammer-roots-justice-freedom-fighters/2458909/|title='Lone Ranger' stars have roots in historic figures|work=USA TODAY|language=en|accessdate=29 July 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Unmasking The Lone Ranger's Leading Men: Finding the Real Life Heroes in Hammer and Depp's Family Trees|url=http://corporate.ancestry.com/press/press-releases/2013/7/Unmasking-The-Lone-Rangers-Leading-Men--Finding-the-Real-Life-Heroes-in-Hammer-and-Depps-Family-Trees-/|work=Ancestry.com|accessdate=14 July 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130723194044/http://corporate.ancestry.com/press/press-releases/2013/7/Unmasking-The-Lone-Rangers-Leading-Men--Finding-the-Real-Life-Heroes-in-Hammer-and-Depps-Family-Trees-/|archivedate=23 July 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=_1DfplEC58Y|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211117/_1DfplEC58Y|archivedate=2021-11-17|title=Lily-Rose Depp - Fast Life|work=Konbini|language=French|date=December 26, 2018}}</ref>
Mgbe afọ 14 gachara, nne na nna Depp gbara alụkwaghịm na 2012 wee kwenye ijikọ Depp, bụ onye kewara oge ya ugbu a n'etiti Los Angeles, Paris na New York City.<ref name="jointcustody">{{Cite news|author=Peters|first=Sam|title=Johnny Depp and me: Vanessa Paradis on acting, gigging and life after a break up|url=https://www.independent.co.uk/news/people/profiles/johnny-depp-and-me-vanessa-paradis-on-acting-gigging-and-life-after-a-break-up-9422069.html|accessdate=10 June 2015|publisher=Independent|date=24 May 2014}}</ref>
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Lily Rose Depp 2017.jpg|thumb]]
=== Mmalite ọrụ ===
Depp mere ihe ngosi mpụta mbụ ya na Tusk, nke malitere na Toronto International Film Festival na Septemba 2014. Ya na enyi ya Harley Quinn Smith, nna ya, na onye isi ihe nkiri, Kevin Smith rụkọrọ ọrụ na fim ahụ.<ref>{{Cite web|author=Stedman|first=Alex|title=Watch: First Clip of Kevin Smith's ''Yoga Hosers'' Introduces the Colleens|url=https://variety.com/2016/film/news/yoga-hosers-clip-lily-rose-depp-harley-quinn-smith-1201687488/|work=Variety|publisher=Penske Media Corporation|accessdate=19 January 2017|date=24 January 2016}}</ref><ref name="Guardian Media Group">{{Cite web|author=Beaumont-Thomas|first=Ben|title=Johnny Depp and Kevin Smith to work alongside daughters in Yoga Hosers|url=https://www.theguardian.com/film/2014/aug/20/johnny-depp-kevin-smith-daughters-yoga-hosers-tusk|work=[[The Guardian]]|publisher=[[Guardian Media Group]]|accessdate=6 December 2016|date=20 August 2014}}</ref>
Depp jikọrọ aka na vidiyo egwu "All Around the World" nke onye na-agụ egwú Irish Rejjie Snow, nke ewepụtara na Ọktoba 2015.<ref name="msn.com">{{Cite web|url=https://www.msn.com/en-us/music/news/johnny-depps-daughter-lily-rose-depp-makes-her-music-video-debut-watch/ar-AAcO8w1|title=Johnny Depp's Daughter Lily-Rose Depp Makes Her Music Video Debut: Watch|work=msn.com|accessdate=22 October 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150913062627/http://www.msn.com/en-us/music/news/johnny-depps-daughter-lily-rose-depp-makes-her-music-video-debut-watch/ar-AAcO8w1|archivedate=13 September 2015}}</ref> Ewezuga ọrụ ihe nkiri, Depp apụtawo na mkpuchi nke ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ejiji ma bụrụ onye nnọchi anya Chanel ika kemgbe 2015. Karl Lagerfeld họọrọ ya mgbe ọ dị afọ 15. Lagerfeld kwupụtara Depp dị ka ihu nke Chanel na-esi ísì ụtọ, Chanel No. 5 L'Eau, na 2016.<ref>{{Cite web|title=Lily-Rose Depp Named New Chanel Ambassador|url=https://www.harpersbazaar.com/fashion/trends/news/a11531/lily-rose-depp-named-new-chanel-ambassador/|work=Harper's Bazaar|author=Rutherford|first=Chrissy|date=15 July 2015}}</ref><ref>{{Cite web|title=Johnny Depp's Daughter Just Landed A MAJOR Beauty Gig|url=https://www.refinery29.com/en-us/2016/05/111706/lily-rose-depp-chanel-no-5-new-face|work=Refinery29|author=Bryant|first=Taylor|date=23 May 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Navarro|first=Andrea|title=Lily-Rose Depp Is Officially the Face of Chanel's Newest Fragrance|url=http://www.teenvogue.com/story/lily-rose-depp-chanel-beauty-campaign|work=[[Teen Vogue]]|publisher=Condé Nast|accessdate=6 December 2016|date=23 May 2016}}</ref>
Depp zaghachiri agwa Tusk ya na Yoga Hosers, ntụgharị gbadoro ụkwụ na agwa ya na Harley Quinn Smith. Na Jenụwarị 2016, ihe nkiri ahụ malitere na Sundance Film Festival.<ref>{{Cite web|author=Calvario|first=Liz|title=''Yoga Hosers'' Trailer: Johnny Depp & His Daughter Star In Kevin Smith's Latest Twisted Comedy-Horror Film|url=https://www.indiewire.com/2016/05/yoga-hosers-trailer-johnny-depp-his-daughter-star-in-kevin-smiths-latest-twisted-comedy-horror-film-290945/|work=[[IndieWire]]|publisher=Penske Media Corporation|accessdate=19 January 2017|date=10 May 2016}}</ref><ref>{{Cite web|author=DeFore|first=John|title='Yoga Hosers': Sundance Review|url=https://www.hollywoodreporter.com/review/yoga-hosers-sundance-review-858886|work=[[The Hollywood Reporter]]|publisher=[[Prometheus Global Media]]|accessdate=6 December 2016|date=25 January 2016}}</ref>
The Dancer, nke Depp na-egwuri Isadora Duncan, premiered na Un Certain Regard Atiya na Cannes Film Festival na May 2016. Stéphanie Di Giusto na-eme directorial mpụta mbụ na ihe nkiri. A họpụtara Depp ka ọ bụrụ onye na-eme ihe nkiri na-ekwe nkwa na 42nd César Awards maka arụmọrụ ya na ihe nkiri ahụ.<ref name="dancer">{{Cite web|author=Weissberg|first=Jay|title=Cannes Film Review: ''The Dancer''|url=https://variety.com/2016/film/festivals/cannes-film-reviews-the-dancer-1201774311/|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|publisher=[[Penske Media Corporation]]|accessdate=13 December 2016|date=13 May 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Mintzer|first=Jordan|title=Cesar Awards: 'Elle' Takes Top Prizes of Best Film, Best Actress|url=https://www.hollywoodreporter.com/lists/cesar-award-winners-2017-list-full-969062|work=The Hollywood Reporter|date=24 February 2017}}</ref> na 22nd Lumières Awards, yana onye na-eme ihe nkiri kacha ekwe nkwa. Depp na Natalie Portman jikọrọ aka na Rebecca Zlotowski's Planetarium dị ka ụmụnne nwanyị abụọ ji mmụọ nsọ na 1930s France n'otu afọ ahụ.<ref>{{Cite web|author=Richford|first=Rhonda|title=Lumiere Awards: 'Elle,' 'My Life as a Zucchini' Take Top Prizes|url=https://www.hollywoodreporter.com/lists/2017-lumiere-awards-winners-967022/item/lumiere-winners-2017-best-film-970103|work=The Hollywood Reporter|date=30 January 2017}}</ref><ref name="'Planetarium': Venice Review">{{Cite web|author=Frosch|first=Jon|title='Planetarium': Venice Review|url=https://www.hollywoodreporter.com/review/natalie-portman-lily-rose-depp-926081|work=The Hollywood Reporter|publisher=Prometheus Global Media|accessdate=19 January 2017|date=7 September 2016}}</ref> Portman ji aka họrọ Depp ka ọ kpọọ nwanne ya nwanyị nke obere na fim ahụ. Na Septemba 2016, ihe nkiri ahụ malitere na Venice Film Festival.<ref>{{Cite web|author=Rippon|first=Remy|title=How Lily-Rose Depp went from playing at her mother's Chanel fittings to acting alongside Timothée Chalamet|url=https://www.vogue.com.au/celebrity/interviews/how-lilyrose-depp-went-from-playing-at-her-mothers-chanel-fittings-to-acting-alongside-timothee-chalamet/image-gallery/96f262098cb6422a6b8dd8b1427dbab9|work=[[Vogue Australia]]|accessdate=3 March 2019|date=29 January 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Gleiberman|first=Owen|title=Film Review: ''Planetarium''|url=https://variety.com/2016/film/reviews/planetarium-review-venice-film-festival-natalie-portman-2-1201852133/|work=Variety|publisher=Penske Media Corporation|accessdate=13 December 2016|date=7 September 2016}}</ref>
Na 2018, Depp gbara aka n'akụkụ Laurent Lafitte na Vincent Mariette's semi-horror film Les Fauves (Savage). <ref name="sudouest.fr">{{Cite web|author=Larcade|first=Flavien|title=Où va se dérouler le tournage des "Fauves", avec Lily-Rose Depp, en Dordogne|url=http://www.sudouest.fr/2017/08/31/ou-va-se-derouler-le-tournage-des-fauves-avec-lily-rose-depp-en-dordogne-3737428-1980.php|work=[[Sud-Ouest (newspaper)|Sud-Ouest]]|accessdate=13 October 2017|language=fr|date=1 September 2017}}</ref> N'October 2018, ihe nkiri a malitere na France.<ref>{{Cite news|url=https://www.hollywoodreporter.com/review/savage-les-fauves-1179130|title='Savage' ('Les Fauves'): Film Review|publisher=[[The Hollywood Reporter]]|first=Jordan|author=Mintzer|date=25 January 2019|accessdate=26 February 2019}}</ref> Depp gbara egwu na ihe nkiri ịhụnanya nwoke kwesịrị ntụkwasị obi, nke Louis Garrel duziri yana onye meriri Oscar Jean-Claude Carrière dere, otu afọ ahụ.<ref name="Goodfellow">{{Cite web|url=https://www.screendaily.com/news/wild-bunch-boards-louis-garrels-a-faithful-man-with-laetitia-casta-lily-rose-depp-exclusive-/5126537.article|title=Wild Bunch boards Louis Garrel's 'A Faithful Man' co-starring Laetitia Casta and Lily-Rose Depp (exclusive)|work=[[Screen International]]|first=Melanie|author=Goodfellow|date=14 February 2018|accessdate=7 August 2018}}</ref> <ref name="Boone">{{Cite web|url=https://www.etonline.com/lily-rose-depp-is-caught-in-a-very-french-love-triangle-in-a-faithful-man-trailer-exclusive-126832|title=Lily-Rose Depp Is Caught in a Very French Love Triangle in 'A Faithful Man' Trailer (Exclusive)|work=[[Entertainment Tonight|E.T]]|first=John|author=Boone|accessdate=12 June 2019|date=12 June 2019}}</ref> Ihe nkiri a malitere na Septemba na Toronto International Film Festival wee wepụta ya na France na Disemba 2018. <ref>{{Cite web|url=https://www.screendaily.com/news/toronto-unveils-contemporary-world-cinema-more-galas-and-special-presentations-/5131634.article|title=Toronto unveils Contemporary World Cinema, more Galas and Special Presentations|work=[[Screen International]]|first=Jeremy|author=Kay|date=14 August 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.advitamdistribution.com/films/lhomme-fidele/|title=L'Homme Fidele|work=Ad Vitam Distribution|accessdate=14 November 2018}}</ref> Ọ malitere na United States na New York Film Festival na July 2019 wee wepụta ya na New York na Los Angeles. <ref name="Boone" /> Na 44th César Awards, a họpụtara ya maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma maka oge nke abụọ.<ref>{{Cite web|title=France's Cesar Awards Nominations Unveiled|url=https://www.hollywoodreporter.com/lists/cesar-awards-2019-nominations-list-1172268|work=The Hollywood Reporter|date=22 January 2019}}</ref>
Depp wee pụta na obere akwụkwọ akụkọ Netflix. Ọgwụgwụ ahịrịokwu. ya na Priyanka Chopra, na-akọwa ka Pad Project si nyere ụmụ nwanyị Delhi aka ịmalite azụmahịa n'ichepụta ihe ọcha nke onwe ha.<ref name="Daly">{{Cite web|url=https://www.nme.com/news/film/oscars-judge-vote-film-periods-icky-2452886|title=Oscars judge says he won't vote for film about periods because they're 'icky'|work=[[NME]]|first=Rhian|author=Daly|date=22 February 2019}}</ref> Na 91st Academy Awards, akwụkwọ akụkọ ahụ meriri akwụkwọ akụkọ kacha mma (Ihe dị mkpirikpi). <ref>{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/period-end-sentence-filmmakers-making-a-movie-menstruation-1190779|title='Period. End of Sentence' Filmmakers on Making a Movie About Menstruation|work=[[The Hollywood Reporter]]|first=Lorraine|author=Wheat|date=26 February 2019}}</ref> Netflix wepụtara ya na February nke afọ 2019.<ref>{{Cite web|url=https://www.refinery29.com/en-us/2019/02/224792/period-end-of-sentence-netflix-documentary|title=A Movie About Periods Just Won An Oscar & It's Not Just A Win For Women|work=Refinery29|first=Cory|author=Stieg|date=25 February 2019}}</ref> A họpụtara Depp maka ihe nrite Romy Schneider maka ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri na Eprel 2019.<ref>{{Cite web|title=Philippe Katerine et Diane Rouxel sont les Prix Patrick Dewaere et Romy Schneider 2019|url=http://www.allocine.fr/article/fichearticle_gen_carticle=18680931.html|first=Maximillien|author=Pierrette|accessdate=30 April 2019|date=30 April 2019}}</ref>
N'ọnwa Jun, Depp rụkọrọ ọrụ na obere ihe nkiri French nọọrọ onwe ya Quel Joli Temps Pour Jouer Ses Vingt-ans (My Last Lullaby), nke ya na nwanne nne ya Alysson Paradis dere. Depp na-egwuri Paloma, nwa agbọghọ nke na-ewute ọnwụ nke nna nna ya. Enyere ihe onyonyo kacha mma na 2019 New York Film Awards na Short Short Short na 2019 Los Angeles Film Awards, ihe nkiri a dị ugbu a na ihe nkiri. <ref name="kisskissbankbank.com">{{Cite web|url=https://www.kisskissbankbank.com/fr/projects/quel-joli-temps-pour-jouer-ses-vingt-ans|title=Quel joli temps pour jouer ses vingt ans|work=Kiss Kiss Bank Bank|year=2018}}</ref> Mor Cohen nke New York Film Awards dere na ntụle ya nke na ọ siri ike icheta na ndị a bụ akụkọ ifo na ọ bụghị ezigbo mmadụ," ka Lily-Rose Depp na-eduzi. ihe nkiri ahụ. <ref>{{Cite web|title=June 2019|url=https://www.newyorkfilmawards.com/june-2019|work=newyorkfilmawards|accessdate=2021-11-23|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=June 2019|url=https://www.lafilmawards.net/june-2019|work=LA Film Awards|accessdate=2021-11-23|language=en}}</ref> Akpọrọ Depp aha onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri Los Angeles 2019 maka arụmọrụ ya na My Last Lullaby. A họpụtara ya maka ihe nrite ahụ. Les Brandt dere maka ihe nkiri Los Angeles Film Awards, "Depp na-egosipụta ebili mmiri sonic nke ngosipụta nka na anya ya na ọrụ dị n'ime nke dị aghụghọ ma dị oke ike, na mgbe ọ dị obere bụ ihe na-atọ ụtọ ikiri."<ref>{{Cite web|title=June 2019|url=https://www.newyorkfilmawards.com/june-2019|work=newyorkfilmawards|accessdate=2021-11-23|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=4th Annual LAFA Winners 2019|url=https://www.lafilmawards.net/2019|work=LA Film Awards|accessdate=2021-11-23|language=en}}</ref>
Depp meziri kpakpando na The King, nke David Michôd duziri, na-emegide Timothée Chalamet na Robert Pattinson dị ka Catherine nke Valois. <ref name="Wiseman">{{Cite web|url=https://deadline.com/2018/05/robert-pattinson-lily-rose-depp-timothee-chalamet-netflix-movie-the-king-1202400703/|title=Robert Pattinson, Lily-Rose Depp, Among Cast Joining Timothée Chalamet In Netflix Pic ''The King'', Cameras Roll This Week|work=[[Deadline Hollywood]]|first=Andreas|author=Wiseman|date=31 May 2018|accessdate=31 May 2018}}</ref> Ọ nwere ihe ngosi ụwa ya na Venice Film Festival na Septemba 2019 ma Netflix kesara ya kemgbe Nọvemba 2019.<ref>{{Cite web|url=https://www.indiewire.com/2019/07/the-king-first-look-timothee-chalamet-netflix-1202160897/|title='The King' First Look: All Hail Timothée Chalamet in Netflix's Shakespearean Drama|work=[[IndieWire]]|first=Zack|author=Sharf|date=25 July 2019|accessdate=25 July 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2019/film/news/timothee-chalamet-robert-pattinson-joel-edgerton-the-king-venice-1203320778/|title=Timothée Chalamet on 'The King': 'There Are Still People That Come Into Power by Lineage Today'|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|first=Nick|author=Vivarelli|date=2 September 2019|accessdate=2 September 2019}}</ref> Owen Gleiberman nke dị iche iche kwuru, "Lily Rose-Depp na-eme ka ọnụnọ ya nwee mmetụta, ikekwe na nke mbụ ya, dị ka Catherine nke Valois. onye omume ụwa siri ike dabara na Henry," na The Film Stage's Rory O'Connor kpọrọ ya "ezigbo cameo."<ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2019/film/reviews/the-king-review-timothee-chalamet-1203320801/|title=Venice Film Review: Timothée Chalamet in 'The King'|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|first=Owen|author=Gleiberman|date=2 September 2019|accessdate=4 September 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thefilmstage.com/reviews/venice-review-timothee-chalamet-holds-court-in-david-michods-the-king/|title=The King Venice 2019 Review|work=The Film Stage|first=Rory|author=O'Connor|date=4 September 2019|accessdate=5 September 2019}}</ref>
N'afọ 2021, Depp jikọrọ aka na nsogbu ọgba aghara opioid na Gary Oldman, Armie Hammer na Evangeline Lilly, yana Neil Burger's sci-fi thriller Voyagers na Colin Farrell, Tyrrell Sheridan, Isaac Hempstead Wright na Fionn Whitehead.<ref>{{Cite web|author=McNary|first=Dave|date=28 February 2019|title=Greg Kinnear, Michelle Rodriguez, Lily-Rose Depp Join ''Dreamland''|url=https://variety.com/2019/film/news/greg-kinnear-michelle-rodriguez-lily-rose-depp-dreamland-1203152155/|work=[[Variety (magazine)]]}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Squires|first=Bethy|date=4 April 2019|title=Kid Cudi Joins Opioid Crisis Drama Dreamland|url=https://www.vulture.com/2019/04/kid-cudi-joins-opioid-crisis-drama-dreamland.html|work=[[Vulture (magazine)]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://theplaylist.net/colin-farrell-neil-burger-voyagers-20190426/|title=Colin Farrell, Tye Sheridan, Lily-Rose Depp & More Join Neil Burger's Space Thriller 'Voyagers'|work=The Playlist|first=Charles|author=Barfield|date=26 April 2019|accessdate=28 April 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2019/04/voyagers-colin-farrell-lily-rose-depp-tye-sheridan-cast-neil-burgers-lord-of-the-flies-in-space-universal-agc-1202602566/|title=''Voyagers'': Colin Farrell, Lily-Rose Depp, Tye Sheridan Among Cast For Neil Burger's Sci-Fi-Thriller; Uni Int'l Buys Major Markets From AGC|work=[[Deadline (magazine)|Deadline]]|first=Andreas|author=Wiseman|date=26 April 2019|accessdate=28 April 2019}}</ref>
=== Ọrụ na-abịa ===
Ihe omume Depp na-esote gụnyere Wolf Nathalie Biancheri, <ref>{{Cite web|url=https://www.screendaily.com/news/george-mackay-lily-rose-depp-to-star-in-nathalie-biancheris-wolf-for-bankside-exclusive/5147099.article|title=George MacKay, Lily-Rose Depp to star in Nathalie Biancheri's 'Wolf' for Bankside (exclusive)|work=[[Screen Daily]]|first=Geoffrey|author=Macnab|date=12 February 2020}}</ref> nke ya na George MacKay ga-emekọ ihe, yana Silent Night, ihe nkiri ekeresimesi na-atọ ọchị bụ Keira Knightley na Roman Griffin Davis. <ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2020/02/silent-night-motherland-star-lucy-punch-joins-keira-knightley-christmas-comedy-1202858197/|title='Silent Night': 'Motherland' Star Lucy Punch Joins Keira Knightley Christmas Comedy|work=[[Deadline (magazine)|Deadline]]|first=Andreas|author=Wiseman|date=12 February 2020}}</ref> Na Moose Jaws, ọ ga-eweghachi ọrụ ya dị ka Tusk na Yoga Hosers.<ref>{{Cite news|author=Evangelista|first=Chris|url=https://www.slashfilm.com/moose-jaws-update/|title=Kevin Smith Offers An Update On Horror Film 'Moose Jaws'|work=[[/Film]]|date=5 June 2018|accessdate=17 June 2018}}</ref> Depp ga-eme mpụta ihe onyonyo ya na usoro ihe nkiri HBO na-abịa bụ The Idol, yana onye na-ese ihe na-edekọ Abel “The Weeknd” Tesfaye.<ref>{{Cite web|author=Andreeva|first=Nellie|date=2021-09-29|title=Lily-Rose Depp Joins The Weeknd In ‘The Idol’ Drama Series In Works At HBO|url=https://deadline.com/2021/09/lily-rose-depp-joins-the-weeknd-in-the-idol-drama-series-in-works-at-hbo-1234846863/|accessdate=2021-09-30|work=Deadline|language=en-US}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
[[Usòrò:Lily-Rose Depp Cannes 2016.jpg|thumb]]
Marilyn Manson na onye na-ede akwụkwọ akụkọ François-Marie Banier bụ nne na nna Depp, onye bụ nwa ha nwanyị. Kemgbe a mụrụ ya, Depp bụ isiokwu nke tabloid na mgbasa ozi mgbasa ozi, nke gụnyere mkpuchi ụbọchị ọmụmụ ya, ịga na mmemme mmekọrịta ọha na eze, na nkatọ nke nhọrọ ejiji ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.nme.com/features/marilyn-manson-interview-2017-2143403-2143403|title=Marilyn Manson: The most famous Satanist in the world talks politics, family and collecting human skeletons|author=Cooper|first=Leonie|work=NME|date=22 September 2017|accessdate=29 December 2018}}</ref> <ref name="birthdays">{{Cite news|author=Reed|first=Sam|title=Cool Teen Lily-Rose Depp Celebrates 'Sour Sixteen' |url=https://www.hollywoodreporter.com/news/lily-rose-depp-sour-sixteen-798842|accessdate=6 June 2015|work=The Hollywood Reporter|date=29 May 2015}}</ref> <ref name="birthday2">{{Cite news|author=Donnelly|first=Erin|title=Lily-Rose Depp Had A "Sour Sixteen," Is Coolest Teen Ever|url=http://www.refinery29.com/2015/05/88289/lily-rose-depp-sour-sixteen-birthday-party|accessdate=6 June 2015|publisher=Refinery 29|date=29 May 2015}}</ref> <ref name="fashionshow1">{{Cite news|author=Thistlewaite|first=Felicity|title=A chip off the old block: Johnny Depp's daughter Lily-Rose attends fashion show|url=http://www.express.co.uk/news/showbiz/567639/Johnny-Depp-daughter-Lily-Rose-fashion-show|accessdate=6 June 2015|publisher=Express|date=1 April 2015}}</ref><ref name="buro247" /> Ọ maara ma Bekee na French nke ọma, ọ na-asụkwa German. Depp bụ nwa amaala France na United States. N'ime afọ agadi ya nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Depp kpebiri ịpụ ka ịchụso ọrụ ime ihe oge niile. Ọ na-alụbu anorexia n’oge gara aga, ma o nwewo ike imeri ya.<ref>{{Cite web|author=Trapenard|first=Augustin|title=Who is the gorgeous Lily-Rose Depp really?|url=https://www.lofficiel.co.uk/woman/who-is-the-gorgeous-lily-rose-depp-really|date=6 November 2019|accessdate=11 December 2020|work=L'Officiel UK}}</ref><ref name="buro247">{{Cite web|title=Lily-Rose Depp: 'I never thought about getting into acting' |url=http://www.buro247.com.au/entertainment/films-and-tv/lily-rose-depp-i-never-thought-about-getting-into.html|work=Buro 24/7|publisher=NewsLifeMedia|accessdate=6 October 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=Lily-Rose Depp : 'J'ai été anorexique plus jeune et ça a été dur d'en sortir.' |url=http://www.elle.fr/People/La-vie-des-people/News/Lily-Rose-Depp-J-ai-ete-anorexique-plus-jeune-et-ca-a-ete-dur-d-en-sortir-3330809|work=[[Elle (magazine)|Elle France]]|accessdate=3 December 2016|language=fr|date=27 October 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.frivolette.com/fashion/models/lily-rose-depp-admitted-she-suffered-from-anorexia|title=Lily-Rose Depp admitted she suffered from anorexia|work=Frivolette|language=en-US|date=2016|accessdate=17 May 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://capelino.com/lily-rose-depp-on-the-fight-against-anorexia-i-had-been-trying-to-get-better/|title=Lily-rose Depp on the fight against anorexia: "I had been trying to get better"|work=Capelino|language=en-US|date=2016|accessdate=17 May 2019}}</ref>
Depp gbara maka iO Tillett Wright's Self-Evident Truths Project na August 2015, na-ekwu na ọ nọ na ụdị LGBT. Depp mechara kọwaa na ọ na-ekwu okwu banyere ịkọwa onwe ya, ọ bụghị gbasara mmekọahụ nke ya.<ref name="sexuality">{{Cite news|author=McDermott|first=Maeve|title=Lily-Rose Depp came out via this inspiring Instagram post|url=https://www.usatoday.com/story/life/entertainthis/2015/08/24/lily-rose-depp-sexually-fluid-instagram/77540280/|publisher=USA TODAY|date=24 August 2015}}</ref> <ref name="sexuality2">{{Cite news|author=Williams|first=Joe|title=Johnny Depp's daughter comes out|url=https://www.pinknews.co.uk/2015/08/24/lily-rose-depp-comes-out/|accessdate=24 August 2015|publisher=Pink News|date=24 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Lily-Rose Depp Clarifies Being Labeled Queer: "That's Not What I Was Trying to Do"|url=https://www.marieclaire.com/celebrity/news/a18444/lily-rose-depp-queer-clarification/|work=[[Marie Claire (magazine)|Marie Claire]]|first=Chelsea|author=Peng|date=4 February 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Lily-Rose Depp Responds To Being Labeled 'Queer' By The Media|url=https://www.inquisitr.com/2765062/lily-rose-depp-responds-to-being-labeled-queer-by-the-media/|work=[[Inquisitr]]|first=Chanel|author=Adams|date=4 February 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Lily-Rose Depp & Harley Quinn Smith Shed Light On That Whole "Queer" Thing|url=https://nylon.com/articles/lily-rose-depp-harley-quinn-smith-interview|work=[[Nylon (magazine)|Nylon]]|first=Leila|author=Brillson|date=3 February 2016}}</ref>
N'agbanyeghị na Depp nọ n'okpuru afọ ịtụ vootu iwu n'oge ahụ, ọ kwadoro Bernie Sanders n'oge primaries nke Democratic Party na 2016. Na February 2017, Depp na nne ya Vanessa Paradis e sere foto maka obodo anyị nke ndị mmụọ ozi magazin; Enyere ego sitere na mbipụta ahụ nye Planned Parenthood.<ref>{{Cite web|author=Manning|first=Emily|title=lily-rose depp gets behind bernie sanders|url=https://i-d.vice.com/en_us/article/lily-rose-depp-gets-behind-bernie-sanders|work=[[i-D]]|publisher=[[Vice Media]]|accessdate=6 December 2016|date=13 August 2015}}</ref><ref>{{Cite web|author=Gonzales|first=Erica|title=Lily-Rose Depp and Vanessa Paradis Pose Together to Benefit Planned Parenthood|url=http://www.harpersbazaar.com/fashion/models/news/a20850/lily-rose-vanessa-paradis-photoshoot/|work=[[Harper's Bazaar]]|publisher=[[Hearst (media)|Hearst]]|accessdate=25 February 2017|date=22 February 2017}}</ref>
Mgbe ya na Timothée Chalamet sere The King (2019) na 2018, Depp malitere ịlụ ya. Dabere na akụkọ dị iche iche na-ezo aka na British Vogue, di na nwunye ahụ kewara na mbido 2020.<ref>{{Cite web|author=Greenberg|first=Isabel|title=Timothée Chalamet and Lily Rose Depp Basically Confirmed Their Relationship with One Big Kiss|url=https://www.harpersbazaar.com/celebrity/latest/a24107565/timothee-chalamet-lily-rose-depp-kiss-confirmed-relationship/|work=[[Harper's Bazaar]]|publisher=[[Hearst (media)|Hearst]]|date=23 October 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.instyle.com/news/lily-rose-depp-timothee-chalamet-split|title=Lily-Rose Depp and Timothée Chalamet Have Reportedly Split|work=InStyle|date=26 April 2020|author=Brunker|first=Alicia|publisher=Meredith Beauty Group}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
|Key:
| style="background:#ffc;" |{{dagger|alt=Films that have not yet been released}}
|Denotes films that have not yet been released
|}
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
!Year
!Title
!Role
!Director
!Notes
!Ref.
|-
|2014
|''Tusk''
| rowspan="2" |Colleen Collette
| rowspan="2" |Kevin Smith
|Cameo
|
|-
| rowspan="3" |2016
|''Yoga Hosers''
|
|<ref name="Guardian Media Group">{{Cite web|author=Beaumont-Thomas|first=Ben|title=Johnny Depp and Kevin Smith to work alongside daughters in Yoga Hosers|url=https://www.theguardian.com/film/2014/aug/20/johnny-depp-kevin-smith-daughters-yoga-hosers-tusk|work=[[The Guardian]]|publisher=[[Guardian Media Group]]|accessdate=6 December 2016|date=20 August 2014}}</ref>
|-
|''The Dancer''
|Isadora Duncan
|Stéphanie Di Giusto
|
|<ref name="dancer">{{Cite web|author=Weissberg|first=Jay|title=Cannes Film Review: ''The Dancer''|url=https://variety.com/2016/film/festivals/cannes-film-reviews-the-dancer-1201774311/|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|publisher=[[Penske Media Corporation]]|accessdate=13 December 2016|date=13 May 2016}}</ref>
|-
|''Planetarium''
|Kate Barlow
|Rebecca Zlotowski
|
|<ref name="'Planetarium': Venice Review">{{Cite web|author=Frosch|first=Jon|title='Planetarium': Venice Review|url=https://www.hollywoodreporter.com/review/natalie-portman-lily-rose-depp-926081|work=The Hollywood Reporter|publisher=Prometheus Global Media|accessdate=19 January 2017|date=7 September 2016}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2018
|''Savage''
|Laura
|Vincent Mariette
|
|<ref name="sudouest.fr">{{Cite web|author=Larcade|first=Flavien|title=Où va se dérouler le tournage des "Fauves", avec Lily-Rose Depp, en Dordogne|url=http://www.sudouest.fr/2017/08/31/ou-va-se-derouler-le-tournage-des-fauves-avec-lily-rose-depp-en-dordogne-3737428-1980.php|work=[[Sud-Ouest (newspaper)|Sud-Ouest]]|accessdate=13 October 2017|language=fr|date=1 September 2017}}</ref>
|-
|''A Faithful Man''
|Eve
|Louis Garrel
|
|<ref name="Goodfellow">{{Cite web|url=https://www.screendaily.com/news/wild-bunch-boards-louis-garrels-a-faithful-man-with-laetitia-casta-lily-rose-depp-exclusive-/5126537.article|title=Wild Bunch boards Louis Garrel's 'A Faithful Man' co-starring Laetitia Casta and Lily-Rose Depp (exclusive)|work=[[Screen International]]|first=Melanie|author=Goodfellow|date=14 February 2018|accessdate=7 August 2018}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2019
|''My Last Lullaby''
|Paloma
|Pauline Garcia
|
|<ref name="kisskissbankbank.com">{{Cite web|url=https://www.kisskissbankbank.com/fr/projects/quel-joli-temps-pour-jouer-ses-vingt-ans|title=Quel joli temps pour jouer ses vingt ans|work=Kiss Kiss Bank Bank|year=2018}}</ref>
|-
|''The King''
|Catherine of Valois
|David Michôd
|
|<ref name="Wiseman">{{Cite web|url=https://deadline.com/2018/05/robert-pattinson-lily-rose-depp-timothee-chalamet-netflix-movie-the-king-1202400703/|title=Robert Pattinson, Lily-Rose Depp, Among Cast Joining Timothée Chalamet In Netflix Pic ''The King'', Cameras Roll This Week|work=[[Deadline Hollywood]]|first=Andreas|author=Wiseman|date=31 May 2018|accessdate=31 May 2018}}</ref>
|-
| rowspan="4" |2021
|''Crisis''
|Emmie Kelly
|Nicholas Jarecki
|
|<ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2019/film/news/greg-kinnear-michelle-rodriguez-lily-rose-depp-dreamland-1203152155/|title=Greg Kinnear, Michelle Rodriguez, Lily-Rose Depp Join ''Dreamland''|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|first=Dave|author=McNary|date=28 February 2019}}</ref>
|-
|''Voyagers''
|Sela
|Neil Burger
|
|<ref>{{Cite web|url=https://theplaylist.net/colin-farrell-neil-burger-voyagers-20190426/|title=Colin Farrell, Tye Sheridan, Lily-Rose Depp & More Join Neil Burger's Space Thriller 'Voyagers'|work=The Playlist|first=Charles|author=Barfield|date=26 April 2019}}</ref>
|-
|''Silent Night''
|Sophie
|Camille Griffin
|
|
|-
| style="background:#ffc;" |''Wolf''{{dagger|alt=Films that have not yet been released}}
|Wildcat
|Nathalie Biancheri
|Post-production
|<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2020/02/george-mackay-lily-rose-depp-to-star-in-uk-genre-pic-wolf-1202858135/|title=George MacKay & Lily-Rose Depp To Star In Genre Film 'Wolf'|work=[[Deadline Hollywood]]|first=Andreas|author=Wiseman|date=12 February 2020|accessdate=24 August 2020}}</ref>
|-
|}
=== Vidiyo egwu ===
{| class="wikitable"
!Afọ
! Aha egwu
! Onye na-ese ihe
! Ref.
|-
| 2015
| "Okirikiri ụwa niiile"
| Mmiri oyi
| <ref name="msn.com">{{Cite web|url=https://www.msn.com/en-us/music/news/johnny-depps-daughter-lily-rose-depp-makes-her-music-video-debut-watch/ar-AAcO8w1|title=Johnny Depp's Daughter Lily-Rose Depp Makes Her Music Video Debut: Watch|work=msn.com|accessdate=22 October 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150913062627/http://www.msn.com/en-us/music/news/johnny-depps-daughter-lily-rose-depp-makes-her-music-video-debut-watch/ar-AAcO8w1|archivedate=13 September 2015}}</ref>
|}
=== Akwụkwọ akụkọ ===
{| class="wikitable"
!Afọ
! Aha
! Netwọk
! Ọrụ
! Ihe ndetu
! Ref.
|-
| 2019
| ''Oge.'' ''Ọgwụgwụ ahịrịokwu.''
| Netflix
|
| Akwụkwọ akụkọ dị mkpirikpi
| <ref name="Daly">{{Cite web|url=https://www.nme.com/news/film/oscars-judge-vote-film-periods-icky-2452886|title=Oscars judge says he won't vote for film about periods because they're 'icky'|work=[[NME]]|first=Rhian|author=Daly|date=22 February 2019}}</ref>
|}
=== Igwe onyonyo ===
{| class="wikitable"
!Afọ
! Aha
! Ọrụ
! Ihe ndetu
! Ref.
|-
| TBA
| ''Arụsị ahụ''
| TBA
| Ịse foto; Isi ọrụ
| <ref>{{Cite web|author=Zorrilla|first=Mónica Marie|date=2021-09-29|title=Lily Rose-Depp to Star Opposite The Weeknd in HBO Drama ‘The Idol’|url=https://variety.com/2021/tv/news/lily-rose-depp-to-star-opposite-the-weeknd-in-hbo-drama-the-idol-1235077400/|accessdate=2021-09-30|work=Variety|language=en-US}}</ref>
|}
== Ihe ngosi ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
! Aha
! Album
|-
| rowspan="3" | 2016
| " Abụ m nwoke ahụ " (with Harley Quinn Smith ) <ref>{{Cite web|title=Yoga Hosers Soundtrack by Various Artists on Apple Music|url=https://itunes.apple.com/us/album/yoga-hosers-soundtrack/id1121260750|publisher=[[iTunes]]|accessdate=20 January 2017}}</ref>
| rowspan="3" | ''Yoga Hosers ụda egwu''
|-
| " Babe " (with Harley Quinn Smith)
|-
| " O Canada " (with Harley Quinn Smith)
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
! Ihe nrite
! Otu
! Ọrụ ahọpụtara
! Nsonaazụ
! Refs
|-
| rowspan="2" | 2017
| 42nd Cesar Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma
| rowspan="2" |{{center|''[[The Dancer (2016 film)|The Dancer]]''}}| {{Nom}}
| <ref>{{Cite web|author=Mintzer|first=Jordan|title=Cesar Awards: 'Elle' Takes Top Prizes of Best Film, Best Actress|url=https://www.hollywoodreporter.com/lists/cesar-award-winners-2017-list-full-969062|work=The Hollywood Reporter|publisher=Prometheus Global Media|accessdate=25 February 2017|date=24 February 2017}}</ref>
|-
| 22nd Lumières Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma| {{Nom}}
| <ref>{{Cite web|author=Richford|first=Rhonda|title=Lumiere Awards: 'Elle,' 'My Life as a Zucchini' Take Top Prizes|url=https://www.hollywoodreporter.com/lists/2017-lumiere-awards-winners-967022/item/lumiere-winners-2017-best-film-970103|work=The Hollywood Reporter|publisher=Prometheus Global Media|accessdate=31 January 2017|date=30 January 2017}}</ref>
|-
| rowspan="2" | 2019
| 44th Cesar Awards
| Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma
|{{center|''[[A Faithful Man]]''}}| {{Nom}}
| <ref>{{Cite web|title=France's Cesar Awards Nominations Unveiled|url=https://www.hollywoodreporter.com/lists/cesar-awards-2019-nominations-list-1172268|work=The Hollywood Reporter|publisher=Prometheus Global Media|accessdate=22 January 2019|date=22 January 2019}}</ref>
|-
| Prix Romy Schneider
| Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma
|{{center|Herself}}| {{Nom}}
| <ref>{{Cite web|title=MEILLEUR ESPOIR FÉMININ|url=https://www.champagnefm.com/news/meilleur-espoir-feminin-47226|work=Champagne FM|first=Emmanuel|author=Poli|accessdate=28 April 2019|date=26 March 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Philippe Katerine et Diane Rouxel sont les Prix Patrick Dewaere et Romy Schneider 2019|url=http://www.allocine.fr/article/fichearticle_gen_carticle=18680931.html|first=Maximillien|author=Pierrette|accessdate=30 April 2019|date=30 April 2019}}</ref>
|}
== Ntụaka ==
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|6675440}}
* Lily-Rose Depp on Instagram
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jer44xe8cv2b6ls5p17pkae140v67cb
Charge and Bail
0
11146
95050
71401
2022-08-25T13:19:04Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{DISPLAYTITLE:Charge and Bail}}
'''''Charge and Bail''''' bụ ihe nkiri na- atọ ọchị Naịjirịa nke Uyoyou Adia duziri ma [[Eku Edewor]] na Matilda Ogunleye rụpụtara ya . <ref>{{Cite web|date=2021-08-06|title=Charge & Bail: Inkblot announces Oct 15 release date|url=https://www.vanguardngr.com/2021/08/charge-bail-inkblot-announces-oct-15-release-date/|accessdate=2021-10-04|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2021-08-19|title=WATCH: BBNaija's Pere stars in teaser of new film 'Charge & Bail'|url=http://lifestyle.thecable.ng/watch-bbnaijas-pere-stars-in-charge-bail-teaser/|accessdate=2021-10-04|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref> Ihe nkiri a bụ [[Zainab Balogun]] na Stan Nze, Femi Adebayo, Folu Storms, Tope Olowoniyan, na Eso Dike na-akwado ọrụ. <ref>{{Cite web|date=2021-08-06|title=Watch: Teaser For 'Charge And Bail' Film Out|url=https://editor.guardian.ng/life/film/watch-teaser-for-charge-and-bail-film-out/|accessdate=2021-10-04|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ihe nkiri a na-akọ akụkọ Boma, onye ọkaiwu sitere na klaasị elu chọtara onwe ya n'ụlọ ọrụ na-ahụ maka ebubo na ịgbapụta n'oge afọ NYSC ya. <ref>{{Cite web|date=2021-09-16|title=Charge and Bail: Watch official trailer|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/charge-and-bail-watch-official-trailer/5rj07sv|accessdate=2021-10-04|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2021-09-17|title=Inkblot set to release blockbuster trailer ‘Charge and Bail’|url=https://businessday.ng/arts-and-life/article/inkblot-set-to-release-blockbuster-trailer-charge-and-bail/|accessdate=2021-10-04|work=Businessday NG|language=en-US}}</ref>
Emere ihe nkiri a ka ewepụta ya na Ọktoba 21, 2021. <ref>{{Cite web|date=2021-09-17|title=Inkblot Productions, Film One release trailer for Charge and Bail|url=https://www.vanguardngr.com/2021/09/inkblot-productions-film-one-release-trailer-for-charge-and-bail/|accessdate=2021-10-04|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2021-09-16|title=INKBLOT production releases trailer for high anticipated blockbuster, charge and bail|url=https://www.vanguardngr.com/2021/09/inkblot-production-releases-trailer-for-high-anticipated-blockbuster-charge-and-bail/|accessdate=2021-10-04|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
{| class="wikitable plainrowheaders unsortable"
|-
|+ Charge and Bail
|-
| '''Onye Nduzi'''
| Uyoyou Adia
|-
| '''Onye Mmepụtara'''
| Eku Edewor <br>[[Matilda Ogunleye]]
|-
| '''Odee'''
|Chinaza Onuzo <br> Zulumoke Oyibo
|-
| '''Gosiputara'''
| [[Zainab Balogun]] <br>[[Stan Nze]]<br> [[Femi Adebayo]]<br> [[Folu Storms]]
|-
| '''Ụlọ egwu'''
| Inkblot productions <br>Film One Entertainment
|-
| '''Mgbasa ozi'''
|Inkblot productions
|-
| '''Ụbọchị mmepụta'''
|2021-10-21
|-
| '''Oge'''
|95 Nkeji
|-
| '''Ọbọdọ'''
|Naijiria
|-
| '''Asụsụ'''
| Bekee
|-
|}
== Nkedo ==
* [[Zainab Balogun]] as Boma
* [[Stan Nze]] dị ka Dotun
* [[Femi Adebayo]] as Wole
* Oké Ifufe
* Tope Olowoniyan
* Eso Dike
* Clown Clow
* [[Chioma Omeruah|Chigul]]
* [[Bimbo Manuel]]
* Chris Iheuwa
* Pere Egbi
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|15568170}}
i2lwqhwc8z4hm4pgz8px9jtrrk7v6nv
What Lies Within
0
11151
95300
71422
2022-08-25T21:58:30Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{| class="wikitable plainrowheaders unsortable"
|-
|+ What Lies Within
|-
|'''Ụlọ ihe nkiri'''
|A Cool Story Picture <br> Sozo Productions <br> Veeblu Productions
|-
|'''Asụsụ'''
|Bekee
|-
|'''Obodo'''
|Nigeria
|-
|'''Oge ngosi'''
|103 nkeji
|-
|'''Ngosi izizi'''
|2017-9-8
|-
|'''Meziri'''
|Vanessa Nzediegwu
|-
|'''Ise ihe nkiri'''
|Tunji Akins
|-
|'''Gosiputara'''
|[[Michelle Dede]] <br> Paul Utomi <br> [[Kiki Omeili]] <br> [[Ebele Okaro]] <br> Okey Uzoeshi <br> Vanessa Nzediegwu <br> [[Ken Erics]] <br> Odenike <br> [[Tope Tedela]]
|-
|'''Ihe ngosi onyonyo'''
|Paul Utomi
|-
|'''Onye mmepụtara'''
|Paul Utomi <br> [[Tope Tedela]] <br> Vanessa Nzediegwu
|-
|'''Onye nduzi'''
|Vanessa Nzediegwu
|-
|}
'''What Lies Within''' bụ ihe nkiri obi mkpali Naịjirịa nke afọ 2017 nke Vanessa Nzediegwu duziri ma na-egosiputa ndị ndị na-eme ihe nkiri dị ka [[Michelle Dede]], Paul Utomi, [[Ebele Okaro]], [[Kiki Omeili]], Okey Uzoeshi, Vanessa Nzediegwu, [[Ken Erics]], Odenike na [[Tope Tedela]] . Ọ bụ Paul Utomi dere ihe nkiri a. <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/nollywood-stars-dazzle-in-what-lies-within/|title=Nollywood stars dazzle in What Lies Within|work=guardian.ng|date=12 August 2017|accessdate=3 September 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://dailytimes.ng/entertainment/tope-tedela-produces-first-movie/|title=Tope Tedela produces first movie — Daily Times Nigeria|date=31 May 2016|work=dailytimes.ng|accessdate=3 September 2017}}</ref> ''A mere What Lies Within'' na [[Lagos|Lagos, Nigeria]] .
== Atụmatụ ==
''What Lies Within bu'' akụkọ ihe mere na awa 24 na ndụ nke nwanyị nwere obi ụtọ n'alụmdi na ọgọ ya nwanyị dị ime bụ́ ndị a tụbara n'amaghị ama n'ime etiti ihe omume nke nwere ike ịkpata nsogbu na ndụ ha na nke ndị ha hụrụ n'anya. <ref>https://tns.ng/tope-tedela-teams-vanessa-nzediegwu-paul-utomi-production-debut/</ref>
== Ndi mere ihe nkiri a ==
* [[Michelle Dede]] dị ka Fiona
* Paul Utomi dị ka Barry
* [[Ebele Okaro]] dị ka Mama
* [[Kiki Omeili]] dị ka Miss Dimeji
* Okey Uzoeshi dị ka Derrick
* Vanessa Nzediegwu as Ireti
* [[Ken Erics]] dị ka Brian
* Odenike ka Esther
* [[Tope Tedela]] dị ka Gboyega
* Yaw dị ka Yaw
== Mmepụta ==
Isi foto malitere n'Ogustu 2015. E wepụtara akwụkwọ mmado mbụ maka ihe nkiri ahụ na Mee 25, 2016. <ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/movies/tope-tedela-actor-produces-1st-movie-what-lies-within-id5074520.html|title=Tope Tedela: Actor produces 1st movie "What Lies Within"|first=Chidumga|author=Izuzu|work=pulse.ng|date=25 May 2016|accessdate=3 September 2017}}</ref> A tọhapụrụ ụgbọala na-adọkpụ maka ihe nkiri ahụ na Julaị 2017 <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=LmXfwhWtmL0|title=What Lies Within (Official Teaser Trailer)|author=What Lies Within Movie|date=11 July 2017|publisher=|accessdate=3 September 2017}}</ref> ebe e wepụtara ụgbọala na-adọkpụ agbatịkwu n'August 2017. <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=PBrr4WZ7nyU|title=What Lies Within (Official Trailer 2017)|author=What Lies Within Movie|date=9 August 2017|publisher=|accessdate=3 September 2017}}</ref>
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable sortable" style="width:100%"
!Afọ
! Ihe nrite
! Udi
! Onye nnata
! Nsonaazụ
! Nsidee
|-
| rowspan="8" | 2017
| rowspan="8" | Ihe nrite Nollywood kacha mma
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ ndu – bekee
| Paul Utomi
|{{Nom}}
| rowspan="8" |<ref>{{Cite web|date=2017-11-23|title=BON Awards 2017: Kannywood’s Ali Nuhu receives Special Recognition Award|url=https://dailytrust.com/bon-awards-2017-kannywood-s-ali-nuhu-receives-special-recognition-award|accessdate=2021-10-07|work=Daily Trust|language=en}}</ref>
|-
| Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'ọrụ ndu – bekee
| Michelle Dede
| {{Won}}
|-
| Ihe nkiri nwere nseta ihuenyo kacha mma
| rowspan="5" |''What Lies Within''
|{{Nom}}
|-
|Ihe nkiri nwere mmetụta pụrụiche kacha mma
|{{Nom}}
|-
|Ihe nkiri nwere ndezi kacha mma
|{{Won}}
|-
|Ihe nkiri nwere sinima kacha mma
| {{Nominated}}
|-
|Ihe nkiri nke Afọ
|{{Won}}
|-
|Onye isi nke afọ
|Vanessa Nzediegwu
|{{Won}}
|}
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|6488016|What Lies Within}}
n7ai5d5ujcjx1ft7sewkrwt9kdw3prx
Wensley Pithey
0
11167
95293
71474
2022-08-25T21:54:14Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Wensley Pithey|image=Actor_Wensley_Pithey.jpg|caption=|birth_date=21 June 1914|birth_place=[[Cape Town]], [[Union of South Africa|South Africa]]|death_date={{Death-date and age|10 November 1993|21 June 1914}}|death_place=[[London]], England, UK}}
[[Category:Articles with hCards]]
Wensley Ivan William Frederick Pithey (21 June 1914 – 10 Nọvemba 1993) bụ onye omere akparamagwa South Africa nwere ogologo oge na ọrụ ihe nkiri na United Kingdom. A mụrụ ya na Johannesburg, South Africa. <ref name="bfi">{{Cite web|url=http://www.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2b9f7770de|title=Wensley Pithey|publisher=}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.allmovie.com/artist/wensley-pithey-p56974|title=Wensley Pithey - Biography, Movie Highlights and Photos - AllMovie|publisher=}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Pithe na isi obodo South Africa nke Cape Town. Na 1947, ọ gara United Kingdom ka ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Cape Town, ebe ọ gụrụ egwu na ihe nkiri.<ref name="independent">{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/news/people/obituary-wensley-pithey-1506543.html|title=Obituary: Wensley Pithey|date=25 November 1993|publisher=}}</ref> N'ime ogologo oge ọrụ ya, ọ pụtala n'ọtụtụ ọrụ Shakespearean (ọkachasị dị ka Sir Toby Belch), yana na Eugene O'Neill's Anna Christie na egwuregwu ndị ọzọ.<ref name="independent" /> Na mgbakwunye, ọ duziri ma mepụta egwuregwu na London's West End, yana ịpụta n'ọtụtụ ọrụ telivishọn, gụnyere ihe nkiri 1976 Edward na Oriakụ Simpson (nke ọ kpọrọ Winston Churchill, otu ọrụ ọ rụrụ na miniseries Ike). , na usoro ihe onyonyo onyonyo Special Alaka na Poldark, n'etiti ndị ọzọ.<ref name="bfi" /> <ref>{{Cite web|url=http://www.screenonline.org.uk/tv/id/1083270/|title=BFI Screenonline: Special Branch (1969-74)|publisher=}}</ref> Ihe ngosi onyonyo ya na United Kingdom gụnyere Danger Man (1961), n'etiti ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.screenonline.org.uk/tv/id/509406/credits.html|title=BFI Screenonline: Danger Man (1960-67) Credits|publisher=}}</ref> Ọ kpakwara akara dị ka aha njirimara onye nyocha Superintendent Charlesworth n'ọtụtụ usoro ihe onyonyo BBC, gụnyere Charlesworth at Large (1958) na usoro ya Charlesworth, nke ewepụtara n'afọ na-abịa. Usoro BBC Call the Gun Expert gosipụtara ya n'ọrụ nke ọkachamara n'ịgba bọọlụ na 1964..
N'agbata 1961 na 1976, Pithey pụtara na usoro mgbasa ozi telivishọn German maka Tchibo dịka ọkachamara kọfị efu. <ref>{{Cite web|url=https://www.filmous.com/person157134/|title=Filmous}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
* ''[[The Mark of Cain (1947 film)|The Mark of Cain]]'' (1947) as Opera House Attendant (uncredited)
* ''[[London Belongs to Me]]'' (1948) as First Warden
* ''[[It's Hard to Be Good]]'' (1948) as Vicar (uncredited)
* ''[[Cardboard Cavalier]]'' (1949) as Jailer
* ''[[Your Witness (film)|Your Witness]]'' (1950) as Alfred
* ''[[Guilt Is My Shadow]]'' (1950) as Tillingham
* ''[[The Woman's Angle]]'' (1952) (uncredited)
* ''[[Brandy for the Parson]]'' (1952) as Circus Owner
* ''[[Father's Doing Fine]]'' (1952) as Policeman (uncredited)
* ''[[Lady in the Fog]]'' (1952) as Sid - the Barman
* ''[[The Titfield Thunderbolt]]'' (1953) as A Policeman
* ''[[The Diamond (film)|The Diamond]]'' (1954) as Springwell Police Sergeant (uncredited)
* ''[[The Men of Sherwood Forest]]'' (1954) as Hugo
* ''[[Isn't Life Wonderful! (1953 film)|Isn't Life Wonderful!]]'' (1954) as Sam
* ''[[Tiger in the Smoke]]'' (1956) as Detective Sergeant Pickett
* ''[[You Can't Escape]]'' (1956) (uncredited)
* ''[[Doctor at Large (film)|Doctor at Large]]'' (1957) as Sam - Poacher
* ''[[Kill Me Tomorrow]]'' (1957) as Inspector Lane
* ''[[Hell Drivers (film)|Hell Drivers]]'' (1957) as Pop
* ''[[The Long Haul (1957 film)|The Long Haul]]'' (1957) as Minor Role
* ''[[Blue Murder at St. Trinian's]]'' (1957) as Brigadier (uncredited)
* ''[[Serious Charge]]'' (1959) as Police Sergeant
* ''[[Make Mine Mink]]'' (1960) as Superintendent (uncredited)
* ''[[The Pure Hell of St Trinian's]]'' (1960) as Chief Constable
* ''[[Snowball (1960 film)|Snowball]]'' (1960) as Jim Adams
* ''[[The Barber of Stamford Hill]]'' (1962) as Mr. O
* ''[[The Boys (1962 British film)|The Boys]]'' (1962) as Mr. Coulter
* ''[[The Knack ...and How to Get It]]'' (1965) as Teacher
* ''[[Oliver! (film)|Oliver!]]'' (1968) as Dr. Grimwig
* ''[[Oh! What a Lovely War]]'' (1969) as Archduke Franz Ferdinand (uncredited)
* ''[[One of Our Dinosaurs Is Missing]]'' (1975) as Bromley
* ''The Saint and the Brave Goose'' (1979) as Franklyn
* ''[[Red Monarch]]'' (1983) as Voroshilov
* ''[[White Mischief (film)|White Mischief]]'' (1987) as Sheridan
* ''[[American Friends]]'' (1991) as Cave
=== Igwe onyonyo ===
* ''[[Little Women (1950 TV series)|Little Women]]'' (1950–1951) as Mr. James Laurence
* ''[[Midshipman Barney]]'' (1951) as Snarks
* ''[[BBC Sunday-Night Theatre]]'' (1951–1957) as Multiple roles
* ''[[Robin Hood (1953 TV series)|Robin Hood]]'' (1953) as Friar Tuck
* ''[[Wednesday Theatre]]'' (1953) as Tom Pascoe
* ''[[A Castle and Sixpence]]'' (1954) as Mr. Parsons
* ''[[The Gentle Falcon (TV series)|The Gentle Falcon]]'' (1954) as Innkeeper
* ''[[Fabian of the Yard]]'' (1956) as Jerry Watson
* ''[[David Copperfield (1956 TV serial)|David Copperfield]]'' (1956) as Captain Mercier Mr. Tungay
* ''[[ITV Play of the Week]]'' (1956–1967) as Multiple roles
* ''[[Assignment Foreign Legion]]'' (1957) as Captain Mercier
* ''[[Overseas Press Club - Exclusive!]]'' (1957) as Father Tsouderos
* ''[[Mister Charlesworth]]'' (1957) as Det. Chief Insp. Charlesworth
* ''[[Nicholas Nickleby (1957 TV series)|Nicholas Nickleby]]'' (1957) as Vincent Crummles
* ''[[Shadow Squad]]'' (1957) as Inspector Smith
* ''[[Big Guns (TV series)|Big Guns]]'' (1958) as Det. Supt. Charlesworth
* ''[[Caxton's Tales]]'' (1958) as Mortimer Benson
* ''[[The Diary of Samuel Pepys]]'' as as Viscount Brouncker
* ''[[The Firm of Girdlestone (TV series)|The Firm of Girdlestone]]'' (1958) as Dr. Dimsdale
* ''[[The New Adventures of Charlie Chan]]'' (1958) as James Collins
* ''[[Ivanhoe (1958 TV series)|Ivanhoe]]'' (1958) as Earl of Pembroke
* ''[[Charlesworth at Large]]'' (1958) as Det. Supt. Charlesworth
* ''[[Armchair Theatre]]'' (1958–1960) as Multiple roles
* ''[[The Last Chronicle of Barset (TV series)|The Last Chronicle of Barset]]'' (1959) as Mr. Walker
* ''[[Charlesworth (TV series)|Charlesworth]]'' (1959) as Det. Supt. Charlesworth
* ''[[Probation Officer (TV series)|Probation Officer]]'' (1960) as Mr. Moffat
* ''[[Yorky (TV series)|Yorky]]'' (1960) as Fred Piggott
* ''[[The Larkins (1958 TV series)|The Larkins]]'' (1960) as George Potter
* ''[[Somerset Maugham Hour]]'' (1960) as Willem
* ''[[Persuasion (1960 TV series)|Persuasion]]'' (1960–1961) as Mr. Musgrove
* ''[[No Hiding Place]]'' (1961) as Joe Smith
* ''[[Dixon of Dock Green]]'' (1961) as Paul Wigram
* ''[[Danger Man]]'' (1961) as Senor Lazar
* ''[[Here's Harry]]'' (1961) as Police Chief
* ''[[Boyd Q.C.]]'' (1961) as Mr. Wodhurst
* ''[[Deadline Midnight (TV series)|Deadline Midnight]]'' (1961) as Frederick Hall
* ''[[Sir Francis Drake (TV series)|Sir Francis Drake]]'' (1961) as Davey Preston
* ''[[Jacks and Knaves]]'' (1961) as Chief Inspector
* ''[[BBC Sunday-Night Play]]'' (1961) as Col. Von Schwendi
* ''[[Zero One (TV series)|Zero One]]'' (1962) as Unknown role
* ''[[The Scales of Justice]]'' (1962) as Mr. Robbins
* ''[[Playbox (1955 TV series)|Playbox]]'' (1962–1963) as Barrington Blizard, QC
* ''[[Suspense (British TV series)|Suspense]]'' (1963) as Bradwell
* ''[[Man of the World (TV series)|Man of the World]]'' (1963) as President Ruschek
* ''[[The Saint (TV series)|The Saint]]'' (1963) as [[Claud Eustace Teal|Insp. Claude Teal]]
* ''[[Teletale]]'' (1963) as Prof. Bür-Malottke
* ''[[The Plane Makers]]'' (1964) as Bill Ingram
* ''[[Sergeant Cork]]'' (1964) as Bill Ingram
* ''[[Call the Gun Expert]]'' (1964) as Robert Churchill
* ''[[Love Story (UK TV series)|Love Story]]'' (1964) as Jack Wightman
* ''[[Gideon's Way]]'' (1964) as Supt. Bill Hemmingway
* ''[[The Airbase]]'' (1965) as Mr. Swearingen
* ''[[The Sullavan Brothers]]'' (1965) as Corcoran
* ''[[Blackmail (TV series)|Blackmail]]'' (1965) as Eric Palmer
* ''[[Mrs Thursday]]'' (1966) as George Dunrich
* ''[[City '68]]'' (1967–1968) as Alderman Sankey
* ''[[Her Majesty's Pleasure]]'' (1968) as Governor
* ''[[Callan (TV series)|Callan]]'' (1969) as Det. Insp. Charwood
* ''[[Special Branch (TV series)|Special Branch]]'' (1969) as Det. Supt. Eden
* ''[[Nearest and Dearest]]'' (1970) as Leonard Longbottom
* ''[[The Main Chance]]'' (1970) as Lord Bennett
* ''[[Doomwatch]]'' (1972) as Dr. Ericson
* ''[[The Adventurer (TV series)|The Adventurer]]'' (1972) as Nicholas
* ''[[Coronation Street]]'' (1972–1974) as Wilfred Perkins
* ''[[Sykes (TV series)|Sykes]]'' (1973) as Multiple roles
* ''[[Zodiac (TV series)|Zodiac]]'' (1974) as Inspector Duggan
* ''[[Poldark (1975 TV series)|Poldark]]'' (1975) as Jeffrey Clymer
* ''[[Beasts (TV series)|Beasts]]'' (1976) as Mr. Liversedge
* ''[[Premiere (1977 TV series)|Premiere]]'' as Chief Insp. Lymington
* ''[[The Devil's Crown]]'' (1978) as Saladin
* ''[[Edward and Mrs. Simpson]]'' (1978) as Winston Churchill
* ''[[Return of the Saint]]'' (1979) as Franklyn
* ''[[Ike (miniseries)|Ike]]'' (1979) as Winston Churchill
* ''[[The Old Curiosity Shop (TV series)|The Old Curiosity Shop]]'' (1979–1980) as The Single Gentleman
* ''[[The Gentle Touch]]'' (1982) as Dr. Quesne
* ''[[Number 10 (TV series)|Number 10]]'' (1983) as Edward VII
* ''[[Love and Marriage (1984 TV series)|Love and Marriage]]'' (1984) as Owen Merrick
* ''[[Howards' Way]]'' (1986) as George Johnson
* ''[[In Sickness and in Health]]'' (1987) as Equerry
* ''[[Blind Justice (1987 BBC TV series)|Blind Justice]]'' (1988) as Sir Charles Bingham
* ''[[Lipstick on Your Collar (TV series)|Lipstick on Your Collar]]'' (1993) as Elderly Gentleman
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.independent.co.uk/news/people/obituary-wensley-pithey-1506543.html Obituary in ''The Independent'']
* {{IMDb name|0685694}}
[[Òtù:Ndị South Africa kwagara United Kingdom]]
4eg95cvv14n0xnt4cqn650w3sb6fp3n
Wife
0
11168
95312
84623
2022-08-25T22:08:01Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:William-Adolphe Bouguereau (1825-1905) - The Proposal (1872) 2.jpg|thumb]]
'''Nwunye''' bụ [[Nwanyi|nwanyị]] na mmekọrịta alụmdi na nwunye . Nwaanyị nke kewapụrụ onwe ya na onye òtù ọlụlụ ya ga-anọgide n'ịbụ nwunye ruo mgbe alụmdi na nwunye ahụ bụ nke iwu ga-etisa site n'ikpe ịgba alụkwaghịm. Mgbe di ya nwụrụ, a na-akpọ ya nwanyị di ya nwụrụ . Ikike na ọrụ dị n'alụmdi na nwunye n'ihe gbasara onye òtù ọlụlụ ya na ọkwa ya n' obodo na iwu dịgasị iche iche n'etiti omenala ma dị iche iche n'oge.
== Nchịkọta/Etymology ==
Okwu a nwere ntọala na German, bụ nke si na Proto-Germanic * ''wībam'', "nwanyị". Na Middle English o nwere ụdị ''wif'', na n' Old English ''wīf'', " nwanyị ma ọ bụ nwunye". Ọ metụtara ọgbara ọhụrụ German ''Weib'' (nwanyị, nwanyị), <ref>[http://gaer27.uni-trier.de/CLL/Frouwe/weib.html Etymology of "Weib"] (broken link to a uni personal account)</ref> na Danish ''viv'' (nwunye, na-adịkarị n'ụdị abụ ); Ihe izizi nkebiokwu ahụ bụ “nwunye” pụtara dị ka “nwanyị” enweghị njikọ na alụmdi na nwunye ma ọ bụ di na nwunye, echekwara na okwu ndị dị ka " midwife "," ezigbo nwunye "," nwunye azụ " na " spaewife ".
fcq6mc0yt2fjv6n9c8kwnzsg7ucc80p
Wendy Kimani
0
11193
95283
71584
2022-08-25T21:48:12Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wendy Kimani''' (amuru 18 Mee1986)<ref>{{Cite web|date=19 June 2012|first=Eddie|author=Irura|url=http://www.filmkenya.co.ke/making-the-video/wendy-kimani|title=Wendy Kimani|accessdate=6 February 2016|work=Film Kenya}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://macpczone.org/sk_portfolio/wendy-kimani/|title=Wendy Kimani's biography|accessdate=6 February 2016|work=MAC PC Zone}}</ref> ibu onye egwu Kenyan, odee egwu, omere na onye na-atụrụ ndụ, Ọ bịara bụrụ onye a ma ama mgbe ọ bụ onye mbụ na-agba ọsọ na oge nke abụọ ''Tusker Project Fame''. Dị ka onye na-agụ egwú a maara ya maka abụ ya; "Haiwi Haiwi", "Chali" n'etiti ndị ọzọ. Ọ wepụtara albom mpụta mbụ ya akpọrọ My Essence bidoro na Ọgọst 2013. Dị ka onye na-eme ihe nkiri amaara ya maka ịgba egwu na usoro onyonyo''Rush''.<ref>{{Cite web|author=Mark Allan Karanja|url=http://www.spielworksmedia.com/the-essence-of-wendy-kimani/|title=THE ESSENCE OF WENDY KIMANI|accessdate=7 February 2016|work=Spielswork Media}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.kenyabuzz.com/lifestyle/wendy-kimani-profile|title=HOT: Wendy Kimani|accessdate=7 February 2016|work=Kenya Buzz}}</ref>
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Kimani na 1986 wee tolite na Nairobi, na Kenya. <ref>{{Cite web|url=http://www.frica.media/artist/wendy-kimani/|title=Wendy Kimani at Frica|accessdate=7 February 2016|work=.Frica Media}}</ref> Ọ zụlitere nkà ịbụ abụ ya site n'ige ndị egwú ndị ọzọ ntị.
== Ọrụ ==
=== 2008: ''Tusker Project Fame'' ===
Na Maachị 2008, Wendy na ndị ọzọ so na-alụ ọgụ na ''TPF 2'' ebe ahọpụtara ya ma na nlegharị anya ma na nchụpụ. Mgbe ụbọchị 71 nke ịrụ ọrụ na ụlọ akwụkwọ mmuta ahụ gasịrị, a na-etinye ya naanị ugboro abụọ (nke ugboro abụọ onye ọ bụla fọdụrụ na-asọmpi bụ onye ikpe na-etinye oge maka oge ikpeazụ maka ọkara nke ikpeazụ site n'aka ndị ikpe mgbe ahụ). Na 22 Junu 2008, Kimani tụfuru ọnụ ahịa a na-achọsi ike nke ksh nde 5 n'etiti ndị ọzọ, nye Esther Nabaasa, onye Uganda. N'ime ndị ikpeazụ bụ ndị ikpeazụ, David dị ka onye na-agba ọsọ nke abụọ na Victor weere ọnọdụ nke anọ. <ref>{{Cite web|url=http://worldofbigbrother.com/Academy/Afr/T2/about.shtml|title=Tusker Project Fame season 2|accessdate=7 February 2016|work=World of Big Brother}}</ref>
=== 2012 – 13 ===
Na 13 Ọgustu2013, Kimani wepụtara ya mpụta mbụ albom, ''My Essence'', stylized as Me <ref>{{Cite web|url=http://www.mashada.com/blogs/p/88615/songstress-wendy-kimanis-album-my-essence-finally-out|title=Songtress Wendy Kimani's album my essence finally out|accessdate=7 February 2016|work=Mashada}}</ref>
=== 2015 – ugbu a ===
Na mbido Eprel 2015, Gilad Millo onye bụbu osote onye nnọchi anya Israel nke dabere na Kenya, gosipụtara Kimani otu egwu ya bụ "Unajua", okwu Swahili maka "Ị maara". <ref>{{Cite web|date=23 July 2015|first=David|author=Kingsley|url=http://niaje.com/gilad-wendy-kimani-finally-drop-unajua-video/|title=Gilad & Wendy Kimani Finally Drop ‘Unajua’ Video|accessdate=7 February 2016|work=Niaje}}</ref> Egwu na-ekwu banyere ndi abụọ mbụ hụrụ onwe ha n'anya na-atụgharị uche banyere ha ugbu a ndụ ịhụnanya gara utoojoo. Ekelere egwu a nke ukwuu, nnukwu egwu na ịnata egwu ikuku na ụlọ ọrụ redio na telivishọn na-eme ka ọ bụrụ otu n'ime egwu Kenya kacha mma na 2015. <ref>{{Cite web|url=http://www.nation.co.ke/lifestyle/Zukqa/Unajua-by-Gilad-Feat-Wendy-Kimani/-/498272/2821914/-/j2dvvqz/-/index.html|title='Unajua' by Gilad Feat Wendy Kimani|accessdate=7 February 2016|work=[[NTV (Kenya)|Nation]]}}</ref>
== Ndụ onwe ya ==
Kimani lụrụ onye ọlụlụ Dutch Marvin Onderwater na 9 Ọgọst 2014 na Nairobi . <ref>{{Cite web|url=http://nairobiwire.com/2014/08/check-photos-wendy-kimanis-wedding.html|title=All PHOTOS From Wendy Kimani’s Wedding|accessdate=7 February 2016|work=Nairobi Wire}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.sde.co.ke/m/thenairobian/article/2000129363/august-wedding-for-wendy-kimani|title=August wedding for Wendy Kimani|accessdate=7 February 2016|work=The Nairobian}}</ref>
== Ihe ngosi ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
! Otu(otu)
! Onye mmepụta / onye nduzi
! Albom
! Nsidee
|-
| 2010
| "Hunielewi" (Wendy Kimani feat. Labala)
|<center> –</center>
| rowspan="3" | ''Isi ihe m''
|
|-
| 2011
|Rumour
|<center> –</center>
|
|-
| 2013
|Hush Up
|<center> –</center>
| <ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/201306071730.html|title=Wendy Kimami's Hush Up|accessdate=7 February 2016|work=All Africa}}</ref>
|-
| rowspan="3" | 2014
| "Haiwi Haiwi" (Wendy Kimani feat. Bien Aime
| Mushking
| rowspan="4"|
| <ref>{{Cite web|url=http://nairobiwire.com/2014/05/video-wendy-kimani-releases-haiwi-haiwi-featuring-sauti-sols-bien-aime.html|title=Wendy Kimani Releases 'Haiwi Haiwi' Featuring Sauti Sol’s Bien Aime|accessdate=7 February 2016|work=Nairobi Wire}}</ref>
|-
|Well Season 2- Go Tell mountain (Victory sail Wendy Kimani)
|<center> –</center>
|
|-
| "Chali"
| Enos Olik
| <ref>{{Cite web|url=http://africanmuzikmag.com/video-chali-wendy-kimani/|title=Video: CHALI – Wendy Kimani|accessdate=7 February 2016|work=African Music Magazine}}</ref>
|-
| 2015
| "Unajua" (Gilad feat. Wendy Kimani)
| Mgbanwe FX
| [note 1]
|-
|}
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
! Aha
!
! Ihe ndetu
|-
| 2008
|''Tusker Project Fame''
| Onwe ya
| Onye ikpeazụ; Ndị gbara ọsọ 1st
|-
| 2014
|''Die Husband Die''
| Lynette
| Ọrụ ndu; ihe nkiri telivishọn
|-
| 2014 –
|''Rush''
| Ruby
| Ọrụ ndu
|-
|}
== Nsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://soundcloud.com/wendy-kimani Wendy Kimani] na SoundCloud
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7o9jt8xlmocuxoa2fai4u4gsgjsb9ro
Waka Waka (This Time for Africa)
0
11260
95106
71932
2022-08-25T15:28:27Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
" '''Waka Waka (This Time for Afrịka)''' ", nke a na-akpọ " '''Waka Waka (Esto es África)''' " na Spanish, bụ abụ nke onye [[Colombia|Colombia]] na-agụ egwú Shakira guru, na-egosikwa ìgwè egwu [[South Africa]] Freshlyground . Ederedee, ma mepụta ya site na Shakira na John Hill, e wepụtara ya na 7 May 2010 site na Epic Records dị ka egwu nke 2010 FIFA World Cup, nke e mere na South Africa. Ihe atụ egwu " Zamina mina (Zangaléwa) " nke Golden Sounds na ederede egwu na-agba mmadụ ume ime ebumnuche ha dị ka onye agha n'ọgbọ agha.
== Ịrụ ọrụ azụmahịa ==
=== Europe ===
[[Usòrò:Shakira-15.JPG|áká_ịkẹngạ|thumb| Shakira na-eme "Waka Waka (Oge a maka Africa)" n'oge Sun na-apụta Njegharị Ụwa na Madrid, Spain. Egwu ahụ ruru na nke mbụ na Spain maka izu iri na asaa n'usoro. <ref name="spanishchart">{{Cite web|title=Shakira – Waka Waka (This Time for Africa) (Song)|url=http://spanishcharts.com/showitem.asp?interpret=Shakira+feat%2E+Freshlyground&titel=Waka+Waka+%28This+Time+For+Africa%29&cat=s|publisher=Spanish Charts. Hung Medien|accessdate=21 February 2014}}</ref>]]
== Vidiyo egwu ==
[[File:Shakira_Waka_Waka_Video_2010.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| Usoro ịgba egwu a na-eme n'oge egwu egwu na vidiyo ( ''eserese'' ) ka akpọrọ "egwu waka waka". Adam Fairholm si IMVDb kpọrọ ya "nke a na-amata dị ka ịgba egwu ma dị mfe ịmegharị ma ọ bụrụ na ị nwere nkà ịgba egwu ọ bụla." <ref name="videosynopsisimvdb">{{Cite web|author=Fairholm|first=Adam|title=Music Video Relapse: "Waka Waka (This Time For Africa)" (2010) by Shakira|url=http://imvdb.com/blog/2013/12/music-video-relapse-waka-waka-this-time-for-africa-2010-by-shakira|publisher=IMVDb. FilmedInsert, LLC|accessdate=9 June 2014|date=12 December 2013}}</ref>]]
=== Foto nchekwa ===
* Fabio Grosso, Fabien Barthez, Thierry Henry, Gennaro Gattuso : 2006 FIFA World Cup ikpeazụ
* Cristiano Ronaldo, Lionel Messi : 2006 FIFA World Cup
* Hasan Şaş (ihe mgbaru ọsọ), Taribo West : 2002 FIFA World Cup
* Siniša Mihajlović, Jens Jeremies : 1998 FIFA World Cup
* Josip Šimunić, ( kaadị penariti Graham Poll ) : 2006 FIFA World Cup
* Paul Robinson : 2006 FIFA World Cup
* Zinedine Zidane : 2006 FIFA World Cup ikpeazụ
* Ronaldo, Fabien Barthez : 1998 FIFA World Cup ikpeazụ
* Bakary Koné (ihe mgbaru ọsọ) : 2006 FIFA World Cup
* Roberto Carlos, Gilberto Silva, Cafu : 2002 FIFA World Cup ikpeazụ
* Yoo Sang-chul, Seol Ki-hyeon, David Beckham, Trevor Sinclair, Miroslav Klose : 2002 FIFA World Cup
* Roberto Baggio (ọkpụkpụ) : 1994 FIFA World Cup
* Diego Maradona : 1986 FIFA World Cup ikpeazụ
* Zinédine Zidane : 1998 FIFA World Cup ikpeazụ
* Pelé : 1970 FIFA World Cup ikpeazụ
* Roberto Baggio, Cláudio Taffarel : 1994 FIFA World Cup ikpeazụ
== Ihe ngosi ndụ ==
[[Usòrò:Shakira_-_Encore_(Sun_Comes_Out_World_Tour).jpg|alt=An image of a woman dancing is being projected onto a large screen. There is green lighting in the entire arena and large amounts of confetti are floating in the air.|áká_èkpè|thumb| Shakira na-eme "Waka Waka (This Time for Afrịka)" n'oge ihe nkiri egwu na Manchester, England.]]
Shakira rụrụ "Waka Waka (Oge a maka Africa)" na 2010 FIFA World Cup emume mmeghe na 10 June na Orlando Stadium na Johannesburg, South Africa. Tupu egwu a bụ ihe ngosi nke egwu ya gara aga " Hips Don't Lie " na "She Wolf". Freshlyground pụtakwara na ogbo ahụ ma Mahola bụrụ abụ ya. <ref name="livekickoffbillboard">{{Cite web|author=Coetzer|first=Diane|title=Kickoff Concert Opens 2010 FIFA World Cup|url=http://www.billboard.com/articles/news/957823/kickoff-concert-opens-2010-fifa-world-cup|work=Billboard|publisher=Prometheus Global Media|accessdate=15 June 2014|date=10 June 2010}}</ref> Ọtụtụ ndị na-agba egwu na ndị egwu Africa so Shakira n'oge egwu ahụ. <ref name="livekickofflatimes">{{Cite web|author=Powers|first=Ann|title=Concert review: World Cup kick-off concert in Johannesburg, South Africa|url=http://latimesblogs.latimes.com/music_blog/2010/06/concert-review-world-cup-kickoff-concert-in-johannesburg-south-africa.html|work=[[Los Angeles Times]]|accessdate=15 June 2014|date=10 June 2010}}</ref> Maka ihe ngosi ahụ, Shakira yi uwe mwụda ojii na ọcha dika zebra na-ejikọta ya na skeeti silk na mgbaaka ejiri akpụkpọ anụ aja aja na ọlaọcha mee. Onye na-emepụta ejiji nke Italy bụ Roberto Cavalli mere uwe ya . <ref name="kickoffcostumevogue">{{Cite web|author=Bumpus|first=Jessica|title=Cavalli's World Cup|url=http://www.vogue.co.uk/news/2010/06/08/roberto-cavalli-dresses-shakira|work=[[Vogue (British magazine)|Vogue]]|publisher=[[Condé Nast]]|accessdate=15 June 2014|date=8 June 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304072332/http://www.vogue.co.uk/news/2010/06/08/roberto-cavalli-dresses-shakira|archivedate=4 March 2016}}</ref> Diane Coetzer sitere na ''Billboard'' toro arụmọrụ ahụ wee kpọọ ya "oge okpueze" nke ihe ngosi egwu. <ref name="livekickoffbillboard" /> Ọ bụ ezie na ọ na-akatọ uwe Cavalli, ''onye na-akatọ Los Angeles Times'' Ann Powers toro ọrụ Shakira nke egwu atọ ahụ ma jaa mmanye ya nke ndị na-agba egwú na ndị na-egu egwu na ihe nkiri ahụ." <ref name="livekickofflatimes" /> Pitbull, Jennifer Lopez, na Claudia Leitte 's ihe ngosi ndu na 2014 FIFA World Cup mmeghe mmeghe na-adịghị mma tụnyere Shakira dị ka ndị nkwado hụrụ ihe ngosi nke mbụ na-akụda mmụọ ma e jiri ya tụnyere nke ikpeazụ. <ref name="2014pitbullcomparisoncrossmap">{{Cite web|author=Chen|first=Daniella|title=Twitter Fans React to Disappointing World Cup 2014 Opening Ft. Jennifer Lopez, Pitbull; 'Bring Back Shakira' [VIDEO]|url=http://crossmap.christianpost.com/news/twitter-fans-react-to-disappointing-world-cup-2014-opening-ft-jennifer-lopez-pitbull-bring-back-shakira-video-10886|publisher=CrossMap. [[The Christian Post]]|accessdate=15 June 2014|date=12 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140613043941/http://crossmap.christianpost.com/news/twitter-fans-react-to-disappointing-world-cup-2014-opening-ft-jennifer-lopez-pitbull-bring-back-shakira-video-10886|archivedate=13 June 2014}}</ref>
== Ndepụta egwu ==
* '''CD otu''' <ref name="cdsingleallmusic">{{Cite web|title=Waka Waka (This Time for Africa) [2010 Official FIFA WC Song]|url=http://www.allmusic.com/album/release/waka-waka-this-time-for-africa-2010-official-fifa-wc-song-mr0003109534|publisher=AllMusic|accessdate=15 June 2014}}</ref>
# “Waka Waka (Time for Africa)” - 3:24
# “Waka Waka (Time for Afrịka)” ( Ngwakọta klọb) - 3:12
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=pRpeEdMmmQ0 Vidiyo egwu gọọmentị] na YouTube
o15ttjgam1wlfij1rrpy1zayvtsqrc6
What is Forex Trading
0
11335
95301
72052
2022-08-25T21:59:16Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
== Kedu ihe bụ forex na kedu ka ọ si arụ ọrụ? ==
Enwere ike ịkọwa mgbanwe mba ofesi, ma ọ bụ forex, dị ka netwọk nke ndị na-azụ ahịa na ndị na-ere ahịa na-agbanwe ego na ọnụahịa ekpebiela. Ọ bụ usoro nke ndị mmadụ n'otu n'otu, azụmahịa, na ụlọ akụ etiti na-atụgharị otu ego ka ọ bụrụ nke ọzọ; ọ bụrụ na ị gara mba ọzọ, ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na i meela otú ahụ.
Ọ bụ ezie na a na-eme mgbanwe ụfọdụ nke mba ọzọ maka ihe ndị bara uru, a na-eme ihe ka ukwuu n'ime mgbanwe ego iji nweta uru. N'ihi nnukwu ego nke a na-agbanwe kwa ụbọchị, mmegharị ọnụ ahịa ụfọdụ ego nwere ike na-agbanwe nke ukwuu. Nke a na-agbanwe agbanwe bụ ihe na-eme ka ndị na-azụ ahịa na-adọrọ mmasị: ọ na-abawanye ohere nke uru dị elu ma na-abawanye ihe ize ndụ.
== Kedu ka ahịa ego si arụ ọrụ?
==
Azụmahịa n'ịzụ ahịa, n'adịghị ka ịzụ ahịa ngwaahịa ma ọ bụ ngwa ahịa, na-ewere ọnọdụ ozugbo n'etiti otu abụọ n'ahịa na-ere ahịa (OTC). A na-achịkwa ahịa ahịa mgbanwe mba ofesi bụ netwọk ụlọ akụ zuru ụwa ọnụ nke dabere na London, New York, Sydney, na Tokyo, nke niile dị na mpaghara oge dị iche iche. Ị nwere ike ịzụ ahịa forex awa 24 kwa ụbọchị n'ihi na ọ nweghị ebe etiti.
Na ahia forex, e nwere ihe a na-akpọ [https://skymazon.com/4-best-forex-broker-in-usa-2022/ "brokers]." Onye na-ere ahịa forex bụ ụlọ ọrụ na-ahụ maka ego na-enye ndị ahịa ohere ịnweta ikpo okwu maka ịzụrụ na ire ego mba ofesi. A nwekwara ike mara onye na-ere ahịa forex dị ka onye na-ere ahịa azụmaahịa ma ọ bụ onye na-ere ahịa ego.
E kewara ahịa forex ụzọ abuo:
Ahịa forex na-aga n'ihu: Nkwekọrịta bụ nkwekọrịta ịzụta ma ọ bụ ree ego a kapịrị ọnụ na ọnụ ahịa a kapịrị ọnụ na ụbọchị n'ọdịnihu ma ọ bụ ọtụtụ ụbọchị n'ọdịnihu.
Ahịa forex n'ọdịnihu: Nkwekọrịta bụ nkwekọrịta ịzụta ma ọ bụ ree ọnụ ahịa ego akọwapụtara na ọnụahịa a kapịrị ọnụ na ụbọchị n'ọdịnihu ma ọ bụ ọtụtụ ụbọchị n'ọdịnihu.
r2s8c8l136tma1epjnch890r4jkddbz
Ọnwa
0
11357
95614
72190
2022-08-26T10:12:00Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}[[file:FullMoon2010.jpg|thumb|Ọnwa]]
'''Ọnwa''' (áma: [[file:moon decrescent symbol (fixed width).svg|20px|☾]])
0u8qwoo8kalnurilj7o96av4tad6rlm
Titilayo Laoye-Tomori
0
11430
95126
72388
2022-08-25T19:59:39Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Titilayo Laoye-Tomori''' (onye amụrụ Disemba 21, 1948) <ref>{{Cite news|author=Anonymous|title='Ex-Osun deputy governor, amazon of no equal'|url=https://thenationonlineng.net/ex-osun-deputy-governor-amazon-no-equal/|accessdate=21 November 2020|publisher=The Nation|date=22 December 2018}}</ref> bụbu osote gọvanọ [[Ȯra Osun|Osun State]], [[Naijiria|Nigeria]] <ref>{{Cite news|author=Omofoye|first=Tunji|title=LAUTECH students protest closure of school|url=https://guardian.ng/news/lautech-students-protest-closure-of-school/|accessdate=21 November 2020|publisher=Guardian|date=26 May 2017}}</ref> na Honorable Commissioner na -ahu maka agụmakwụkwọ.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Laoye-Tomori na [[Osogbo]], Osun State, n'ime ezinụlọ Amon Oyeyemi Laoye. Ọ gụrụ akwụkwọ na Owe na St. Catherine Girls Grammar School na Victory College dị n'Ikare tupu ọ gaa na mahadum Lagos, nke a na-akpọ UNILAG, bụ ebe ọ gụchara nzere bachelọ na akụkọ ihe mere eme n'afọ 1973. O nwetara diplọma postgraduate na agụmakwụkwọ na 1978 ya na Masters in Public Administration na 1984. <ref>{{Cite web|url=https://osun.gov.ng/governor/deputy/|title=The Official Website of the State of Osun}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ma nọrọ otu afọ na National Youth Service Corps, e were ya n'ọrụ dị ka onye ọrụ agụmakwụkwọ na Federal Ministry of Education na 1974. Ọ rụrụ ọrụ ebe ahụ afọ isii tupu ọ banye na mahadum Lagos dịka osote onye na-edeba aha. Ọ bụ onye isi nnyemaaka onye na-edeba aha n'oge ọ hapụrụ na 1989. Mgbe ọ nọ na mahadum ọ jere ozi dị ka onye nkuzi, onye nhazi ntọala na onye ọrụ nnabata.
Ọ gara n'ihu ịrụ ọrụ na Coopers & Lybrand International, PFM Consulting Limited, na Industrial and General Insurance Plc. Ọ malitekwara ụlọ ọrụ ndụmọdụ nke ya, Quints Management Consultants. A họpụtara ya na bọọdụ International Health Management Services Limited, ụlọ ọrụ na-ahụ maka ahụike (HMO) dị ka onye isi nchịkwa na-ahụ maka ego na nchịkwa. <ref>{{Cite news|author=Akintola|first=Lukmon|title=Titi Laoye-Tomori|url=https://www.independent.ng/titi-laoye-tomori/|accessdate=21 November 2020|publisher=Independent Nigeria|date=11 August 2018}}</ref>
Dịka onye nọ na [[Action Congress|pati Action Congress of Nigeria]], ọ bụ onye zọrọ ọkwa osote gọvanọ , Ogbeni Rauf Adesoji Aregbesola na 2007. Mkpebi Ụlọikpe Mkpegharị mere tinyere ha n'ọkwa ka ha gbachara ikpe afọ atọ. <ref>{{Cite news|author=Anonymous|title=Ex-Osun Deputy Governor Titi Laoye Tomori, 70, Remarries MicCom Boss, Prince Ponnle, 80|url=https://www.theelitesng.com/ex-osun-deputy-governor-titi-laoye-tomori-70-remarries-miccom-boss-prince-ponnle-80/|accessdate=21 November 2020|publisher=The Elites Nigeria|date=5 October 2019}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ di ma nwe ụmụ anọ na ụmụ ụmụ itoolu. N'afo 2019, mgbe ọ dị afọ 70, ọ lụrụ onye nwe MiCom Prince Michael Ponnle, onye dị afọ 80. <ref>{{Cite news|author=Owolawi|first=Taiwo|title=Osun ex-deputy governor Titi Laoye-Tomori remarries at age 70 (photos)|url=https://www.legit.ng/1263591-osun-deputy-governor-titi-laoye-tomori-remarries-age-70-photos.html|accessdate=21 November 2020|publisher=Legit|date=6 October 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|author=City People|title=EX-OSUN DEPUTY GOV. OTUNBA TITI LAOYE-TOMORI REMARRIES|url=http://www.citypeopleonline.com/ex-osun-deputy-gov-otunba-titi-laoye-tomori-remarries/|accessdate=21 November 2020|publisher=City People Online|date=7 October 2019}}</ref>
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
o12tkgu0wxuzsfq0w8znpm9wygrygwo
What is seo
0
11508
95302
72670
2022-08-25T21:59:51Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Kwa ụbọchị, a na-eme ihe dị ka nde 2 ọchụchọ na Google maka okwu ahụ bụ "njikarịcha search engine" ma ọ bụ [https://searchengineland.com/guide/what-is-seo SEO]. SEO bụ ụzọ na ụzọ niile na-enyere aka melite visibiliti webụsaịtị gị na igwe ọchụchọ dị ka Google ka ọ pụta ìhè na ibe 1 ha mgbe mmadụ na-achọ ọrụ, ngwaahịa, ma ọ bụ azụmahịa yiri nke gị. SEO nwere isi ihe atọ, gụnyere; (i) nyocha dị irè maka mkpụrụokwu ndị na-eweta okporo ụzọ na uru na webụsaịtị gị, (ii) na-akwadebe ọdịnaya dị elu nke isiokwu gbara gburugburu mkpụrụokwu ezubere iche, na (iii) na-ewu njikọ inbound siri ike ma dị nchebe site na weebụsaịtị ndị ọzọ na-atụ aka na ihe onwunwe gị n'ịntanetị.
[[Usòrò:ComputerProgrammer.jpg|thumb|SEO bụ maka ịkwalite ọdịnaya maka visibiliti ka mma na Google]]
==== Ihe ndabere nke SEO maka ndị nwe azụmaahịa gbagwojuru anya ====
Were ya na ị kpebie ịnwale onye na-edozi ntutu ọhụrụ. Mgbe ị pịnyere isiokwu "Onye na-edozi isi na [[Omaha, Nebraska|Omaha]]" na igbe ọchụchọ Google, Google ga-eweta nsonaazụ iri na ibe mbụ. Eleghị anya ị ga-amafe nsonaazụ egosiri maka ndepụta Yelp na mgbasa ozi akwụ ụgwọ wee pịa ozugbo na otu n'ime ụlọ ịsa ntutu ma ọ bụ ụlọ ọrụ egosiri na ibe nke mbụ. O yikarịrị ka ị naghị enye onwe gị nsogbu ka ị gaa na ibe 2 ma ọ bụ ibe 3 wee mee nhọrọ gị site na ibe 1. Otú ọ dị, ọdịiche dị n'etiti onye na-edozi isi nke e depụtara na Page 1 abụghị àgwà ọrụ ha dị elu karịa ụlọ mposi na ibe 2 na 3, mana njikarịcha ha maka “onye na-edozi isi na Omaha” isiokwu, ma ọ bụ naanị àgwà SEO ha!Ọ bụrụ na ịchọrọ ka azụmahịa gị ma ọ bụ ọrụ gị pụta na ibe 1st nke Google, ịkwesịrị ịkwalite weebụsaịtị gị site na usoro SEO ka ọ bụrụ ọkwa na Google's Page 1.
==== Kedu uru SEO dị maka weebụsaịtị azụmahịa gị? ====
Omume SEO dị mma ma dị irè ga-eme ka ọhụụ nke ihe onwunwe gị dị n'ịntanetị dị mma n'anya engines ọchụchọ dị ka Google, ya mere, engines ọchụchọ ndị a ga-edozi ebe nrụọrụ weebụ gị na ibe dị elu mgbe onye ọbịa na-achọ isiokwu ma ọ bụ okwu, nke kwekọrọ na ọrụ yiri ya. ma ọ bụ azụmahịa dị ka nke gị. Naanị, SEO bụ usoro ịzụ ahịa dijitalụ nke na-abawanye ọnụ ọgụgụ ndị ọbịa - ma ọ bụ ndị ahịa n'ọdịnihu - na ihe onwunwe gị n'ịntanetị site n'ịkwalite ọkwa ya na ọnọdụ ya na engines ọchụchọ.
==== Kedu ihe atọ bụ isi nke njikarịcha search engine maka weebụsaịtị gị? ====
Akụkụ mbụ na nke kachasị dị irè nke omume SEO dị mma iji meziwanye ọkwa bụ ịmepụta ọdịnaya dị elu nke gburugburu azụmahịa ma ọ bụ ọrụ gị iji gwa ndị ọbịa na ndị ahịa nwere ike ịkọrọ ya.
Ozi ndị ọzọ na isi ihe atọ nke SEO:
==== 1) Ọdịnaya dị elu nwere ike iweta ọtụtụ ndị ahịa na webụsaịtị gị ma melite ogo ya. ====
Site na ịmepụta ọdịnaya, ị na-ekerịta ozi na ihe ọmụma gbasara ngwaahịa, azụmahịa, na ọrụ ị nwere ike ịnye ndị ahịa gị. Ọdịnaya dị mma na webụsaịtị gị ga-enyere ndị ọbịa ahụ aka ịmata mkpa ha ma ghọta ka azụmahịa gị nwere ike isi nyere ha aka dozie nsogbu ha.
Ngwa ọchụchọ dị ka Google ga-edepụta ọdịnaya kachasị mkpa na nke dị elu na ibe dị elu iji zaa mkpa ndị ọrụ ha na ozi dị elu na nke dị mkpa. Ya mere, inwe ọdịnaya dị elu na [https://www.omahaseoagency.com/ SEO kachasị mma], ikekwe site n'ịnye ezigbo onye na-edepụta ihe, bụ atụmatụ dị oké mkpa iji mee ka saịtị gị dị mma na nke dị ọhụrụ n'anya igwe ọchụchọ.
==== 2) Keywords - Otu esi agwa SEO okwu ====
Kọmputa ihe nchọta nke ukwuu na-echekwa mkpụrụokwu na nkebiokwu nke ndị ọrụ na-achọ mgbe ha na-achọ ozi akọwapụtara. N'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, isi okwu bụ mkpụrụedemede nke [https://ahrefs.com/ asụsụ SEO]. Ya mere, ịmepụta ndepụta okwu zuru oke na nke zuru ezu nke ịchọrọ ịkwado bụ nzọụkwụ bụ isi na SEO ọ bụla na-aga nke ọma na atụmatụ mmepe ọdịnaya. Onye ọkachamara SEO na-achọ isi okwu iji chọpụta okwu na nkebi ahịrịokwu ndị mmadụ na-ejikarị achọ ọrụ na ngwaahịa na-achọsi ike. Ozugbo ewepụtara ndepụta nke mkpụrụokwu ndị a, a na-etinye ha na akụkụ dị mkpa nke webụsaịtị gị, gụnyere URL, aha, ọdịnaya, na njikọ.
==== 3) njikọ - usoro dị n'okpuru ebe nrụọrụ weebụ zuru ụwa ọnụ ====
A na-enweta hyperlinks dị nchebe ma sie ike site na weebụsaịtị ndị a pụrụ ịtụkwasị obi na-atụ aka na saịtị gị na usoro njikọ njikọ. Njikọ sitere na webụsaịtị kwesịrị ekwesị na ezigbo ga-akwalite uru, ntụkwasị obi na ntụkwasị obi akụrụngwa gị n'ịntanetị.
A na-ewere ụlọ njikọ dị elu ma dị ike dị ka nzọụkwụ kachasị sie ike na SEO site na ndị ọkachamara SEO; n'agbanyeghị nke ahụ, ọ bụ ihe kacha emetụta ọkwa n'ọchịchị Google. Ya mere, SEO uru ndị nwere ike iwulite ntụkwasị obi na nchekwa njikọ gị na ebe nrụọrụ weebụ bara uru ha na-arọ na gold!
jkez7kuytpreiao2poijzq2eturaknc
Charles Esimone
0
11519
95073
83026
2022-08-25T13:41:15Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Charles Okechukwu Esimone''' (nke amuru na 31 Disemba 1970) bu onye Naijiria bụrụ kwa ọka mmụta biopharmaceutics na ọgwụ biotechnology nke na-eje ozi ugbua dika osote onye isi oche nke [[Mahadum Nnamdi Azikiwe]], Nigeria. <ref>{{Cite web|author=meridianspy|date=2019-05-15|title=UNIZIK Gets New Vice-Chancellor|url=https://meridianspy.com/2019/05/15/unizik-gets-new-vice-chancellor/|accessdate=2020-06-10|work=Meridian Spy|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye prọfesọ izizi nke ọgwu microbiology na ndịda-ọwụwa anyanwụ nke ala Naijiria. <ref>{{Cite web|author=Ogbu|first=Emma|title=PROF CHARLES ESIMONE BECOMES NEW VICE-CHANCELLOR OF NNAMDI AZIKIWE UNIVERSITY AWKA - Radio Nigeria|url=http://radionigeriaenugu.com/all-news/local-news/prof-charles-esimone-becomes-new-vice-chancellor-of-nnamdi-azikiwe-university-awka/|accessdate=2020-06-10|work=Radio Nigeria|language=en-US}}</ref>
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
Esimone sitere na Akwaeze nke dị na Anaocha LGA nke [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra Steeti]] a mụrụ ya na 31 Disemba 1970 na Tiko, [[Kameroon|Cameroon]] . <ref>{{Cite web|title=Esimone beats 37 profs to emerge Unizik VC|url=https://punchng.com/esimone-beats-37-profs-to-emerge-unizik-vc/|accessdate=2020-06-10|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Ọ gara ụlọakwụkwọ praịmarị St Joseph's nke dị na Tiko, Cameroon site na 1976 ruo 1982 <ref>{{Cite web|date=2019-05-14|title=Prof. Charles Okechukwu Esimone New Unizik Vice Chancellor » 2KINFOMEDIA|url=https://2kinfomedia.com/2019/05/prof-charles-okechukwu-esimone-fas-has-been-appointed-to-be-the-new-vice-chancellor-of-nnamdi-azikiwe-university/|accessdate=2020-06-10|work=2KINFOMEDIA|language=en-US}}</ref> wee gaa na kọleji St. Joseph nke dị na Sasse, Buea n'ala Cameroon ebe ọ nwetara nzere siniọ sekọndri n'afọ 1987. E
== Ọrụ ọkachamara ==
Esimone malitere ọrụ ya dị ka onye na-ahụ maka ọgwụ internee wee mechaa bụrụ onye nkuzi laabu na ngalaba nke ọgwụ na Mahadum Nigeria. Ọ ghọrọ ọka mmụta nke biopharmaceutics na ọgwụ microbiology na afọ iri atọ na asaa (37years) ma bụrụ Dean nke mbu na Ngalaba Pharmaceutical Sciences, na kampus Agulu nke Mahadum Nnamdi Azikiwe. <ref name="EduCeleb">{{Cite web|author=EduCeleb|date=2019-05-14|title=BREAKING: Esimone emerges UNIZIK new VC|url=https://educeleb.com/esimone-emerges-unizik-new-vc/|accessdate=2020-06-10|work=EduCeleb|language=en-GB}}</ref> O jekwara ozi afọ abụọ ugboro abụọ dị ka osote Vice-Chancellor (Academic) nke Mahadum ahụ. <ref>{{Cite web|author=Media|first=Campusaga|date=2019-05-17|title=Professor Charles Esimone is the New Vice Chancellor of UNIZIK|url=https://campusaga.com/professor-charles-esimone-is-the-new-vice-chancellor-of-unizik/|accessdate=2020-06-10|work=Campusaga Media|language=en-US}}</ref> <ref name="University">{{Cite web|author=University|first=Nnamdi Azikiwe|date=2019-05-14|title=Prof. Charles Okechukwu Esimone Elected as new Vice Chancellor|url=https://unizik.edu.ng/page/prof-charles-okechukwu-esimone-elected-as-new-vice-chancellor/|accessdate=2020-06-10|work=Nnamdi Azikiwe University|language=en-US}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web|title=Charles Okechukwu's Profile {{!}}|url=https://globalyoungacademy.net/coesimone/|accessdate=2020-06-10|work=Global Young Academy|language=en-US}}</ref>
Ọ bụ onye nyocha nwere akwụkwọ karịrị otu narị n'ọnwa Mee n'afọ 2019 ka a họọrọ ya dịka onye nke iri na asatọ na mmadụ iri abụọ na asatọ ndi ọkachamara kachasị ebipụtara na Nigeria. <ref>{{Cite web|author=Aminu|first=M. D.|date=2019-05-04|title=Nigeria’s top researchers (II)|url=https://www.dailytrust.com.ng/nigerias-top-researchers-ii.html|accessdate=2020-06-13|work=Daily Trust|language=en-GB}}</ref> Ọka mmụta Esimone bụkwa onye isi ụlọ ọrụ Confucius Institute nke Mahadum Nnamdi Azikiwe. <ref name=":0">{{Cite web|author=Jannah|first=Chijioke|date=2019-05-15|title=Charles Esimone: Deeper Life pastor emerges new UNIZIK Vice Chancellor months after welcoming quadruplet|url=https://dailypost.ng/2019/05/15/charles-esimone-deeper-life-pastor-emerges-new-unizik-vice-chancellor-months-welcoming-quadruplet/|accessdate=2020-06-10|work=Daily Post Nigeria|language=en-US}}</ref> Na 14 Mee 2019, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Vice Chancellor ọhụrụ nke Mahadum Nnamdi Azikiwe. <ref name=":0" />
Ọ bụ onye nhazi steeti nke ọgbakọ Deeper Life Campus Fellowship, na Anambra Steeti nakwa onye otu, BOT (Board of Trustees) nke Anchor University, Lagos. <ref name="University" />
== Ihe nrite na nnabata ==
Ọkammụta Esimone bụ onye natagoru ọtụtụ ihe nrite. <ref name="EduCeleb" /> <ref name=":1">{{Cite web|title=PinMetrics Alliance Limited ::: Board of Trustees :::|url=http://pinmetrics.org/prof_charles.html|accessdate=2020-06-10|work=pinmetrics.org}}</ref> Ha gụnyere:
* Mmekọrịta Alexander von Humboldt na [[Jémanị|Germany]] (2003-2005) <ref>{{Cite web|title=Prof Esimone inducted into Nigerian Academy of Science|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/250903/prof-esimone-inducted-into-nigerian-academy-of-science.html|accessdate=2020-06-10|work=Nigerian Voice}}</ref>
* Ọkachamara nleta na Mahadum Pittsburgh, (2007-2008) <ref name="azrefs.org">{{Cite web|title=Curriculum vitae professor esimone charles okechukwu house address|url=http://azrefs.org/curriculum-vitae-professor-esimone-charles-okechukwu-house-add.html|accessdate=2020-06-10|work=azrefs.org}}</ref>
* Onyinye asọmpi ADI Bright maka onye nyocha ihe ọhụrụ nke Africa kacha mma, South Africa (2009)
* Ọkachamara sayensị na-eto eto (na-anọchite anya Nigeria) na Nzukọ Kwa Afọ nke "Summer Davos", Tianjin, [[China]] (2010) <ref>{{Cite web|author=INFO_Donald|first=U. N. N.|date=2019-05-17|title=Profile of Professor Charles Esimone, UNIZIK New VC|url=https://unn-edu.info/2019/05/profile-of-professor-charles-esimone-unizik-new-vc.html|accessdate=2020-06-10|work=UNN INFO|language=en-GB}}</ref>
* CV Raman Senior Fellowship, India (2013)
* Onye otu ụlọ akwụkwọ sayensị nke Naijiria (2017) <ref>{{Cite web|author=Ossai|first=Anayo|date=2017-05-16|title=Prof Esimone inducted into Nigerian Academy of Science|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/250903/prof-esimone-inducted-into-nigerian-academy-of-science.html|accessdate=2020-06-15|work=Nigerian Voice}}</ref>
* Onye otu Governing Council of the Pharmacists Council of Nigeria, <ref name=":1" /> Nnamdi Azikiwe University na Nanomedicine Society of Nigeria.
* Onye isi ala mbụ nke otu Nanomedicine Society of Nigeria <ref>{{Cite web|title=NAPA ANNUAL SCIENTIFIC CONFERENCE: (ABUJA 2018)|url=http://www.niprd.net/napa/|accessdate=2020-06-10|work=www.niprd.net}}</ref>
* Onye natara onyinye dị iche iche nke mba anyi na nke mba ofesi na onye nyocha nke ọtụtụ akwụkwọ akụkọ mba na nke mba ụwa.
* Onye otu ọtụtụ ndị ọkachamara gụnyere Global Young Academy <ref>{{Cite web|title=Prof. Charles Esimone|url=https://2020.eko-konnect.org.ng/?page_id=179|accessdate=2020-06-10|language=en-US}}</ref> na American Society for Cell biology <ref>{{Cite web|author=Obayendo|first=Temitope|date=2019-05-15|title=Prof. Charles Esimone Emerges New UNIZIK Vice-Chancellor|url=https://www.pharmanewsonline.com/prof-charles-esimone-emerges-new-unizik-vice-chancellor/|accessdate=2020-06-10|work=Pharmanewsonline|language=en-GB}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6h4b7op8kqbh5canbhjptdb3dpezw25
Toyin Ojih Odutola
0
11531
95456
72715
2022-08-26T06:04:37Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Toyin Ojih Odutola''' (amuru 1985) bu onye Naijiria-Amerika nke oge a na-ese ihe nlere anya nke ama ama maka eserese otutu mgbasa ozi doro anya ma na-aru oru na akwukwo. <ref name=":4">{{Cite web|author=Morse|first=Trent|date=2014-01-08|title=Making Cutting-Edge Art with Ballpoint Pens|url=http://www.artnews.com/2014/01/08/great-art-made-with-ballpoint-pens/|accessdate=2017-09-29|work=ARTnews|language=en-US}}</ref> Ụdị ya pụrụ iche nke ime akara gbagwojuru anya na nhazi dị mma na-atụgharị uche n'ụdị na ọdịnala nke eserese na ịkọ akụkọ. <ref name=":2">{{Cite news|author=Sydney Gove|date=2017-02-26|title=Toyin Ojih Odutola Uses Art To Challenge Invented Constructs Of The Self|language=en|work=NYLON|url=https://www.nylon.com/articles/toyin-ojih-odutola-interview|accessdate=2017-09-29}}</ref> Ihe osise Ojih Odutola na-enyochakarị isiokwu dịgasị iche iche site na enweghị mmekọrịta ọha na eze na akụ na ụba, ihe nketa nke ochichi ndị ocha, queer na atụ tụ nwoke maọbu nwaanyị<ref name=":3">{{Cite news|author=Fallon|first=Claire|date=2015-12-09|title=Stunning Ballpoint Imagery Explores Blackness And The Power Of Ink|language=en-US|work=Huffington Post|url=http://www.huffingtonpost.com/entry/toyin-ojih-odutola-portraits_us_5666e090e4b079b2818ff529|accessdate=2017-09-29}}</ref>
[[File:Toyin_Odutola_(Nigerian,_born_1985),_Lonely_Chamber_(T.O.),_2011,_pen_ink_and_marker_on_paper,_12_X_9_inches.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|274x274px| ''Lonely Chambers (TO)'', 2011, pen ink na akara eserese na akwụkwọ, nke Toyin Ojih Odutola (Image n'ikike nke onye na-ese ihe, Jack Shainman Gallery, Adam Green Art Advisory na Green Family Art Foundation. )]]
A mụrụ Ojih Odutola na 1985 na Ile-Ife, [[Naijiria|Nigeria]], ebe nne na nna ya bụ ndị nkuzi. N'afọ 1990, nne ya, Nelene Ojih, kpọọrọ Toyin na nwanne ya nwoke dị afọ abụọ ga United Steeti ka ọ soro nna ha, Dr. Jamiu Ade Odutola, na Berkeley, California, ebe ọ nọ na-eme nchọpụta na nkuzi kemisitiri na mahadum . Mgbe afọ anọ gasịrị na Berkeley, ezinụlọ ahụ kwagara Huntsville, Alabama na afọ 1994 ebe nna ya ghọrọ prọfesọ osote na Mahadum Alabama A&amp;M <ref>https://sciences.academickeys.com/whoswho.php?dothis=display&folk[IDX]=992900</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.aamu.edu/academics/colleges/engineering-technology-physical-sciences/departments/physics-chemistry-mathematics/chemistry/faculty-staff.html|title=Faculty and Staff - Alabama A&M University}}</ref> na nne ya nọọsụ. Ojih Odutola bụ onye [[Ndi Yoruba|Yoruba]] na ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] sitere na nna ya na nne nne ya. <ref name="vogue.com">{{Cite web|author=Kazanjian|first=Dodie|title=Reimagining Black Experience in the Radical Drawings of Toyin Ojih Odutola|url=https://www.vogue.com/article/toyin-ojih-odutola-interview-vogue-august-2018|work=Vogue|date=17 July 2018|accessdate=5 July 2020}}</ref>
Na 2007, mgbe ọ na-agụsịbeghị akwụkwọ, ọ sonyere na Norfolk Summer Residency nke egwu na ụzụ, <ref>{{Cite web|title=Toyin Ojih Odutola|url=http://www.artnet.com/artists/toyin-odutola/biography|work=Artnet|accessdate=5 July 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Yale Norfolk School of Art|url=https://www.art.yale.edu/about/study-areas/summer-programs/norfolk|work=Norfolk-Yale School of Art|accessdate=5 July 2020}}</ref> site na Mahadum Yale na Connecticut. Obere oge na 2008, ọ nwetara nzere bachelọ nke Arts na Studio Art na Communications si Mahadum Alabama na Huntsville . <ref name="JACK">[http://www.jackshainman.com/files/4615/4040/0665/Ojih_Odutola_Biography.pdf "Ojih Odutola Biography"], Jack Shainman Gallery, Retrieved 25 November 2018.</ref> Na 2012, ọ nwetara akara ugo mmụta Master of Fine Arts na kọleji California nke Arts, na San Francisco. <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.toyinodutola.com/|title=AllContent|work=Toyin Ojih Odutola|accessdate=30 October 2017}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ na California College of Arts na San Francisco, o gosipụtara ihe nkiri solo mbụ ya na New York, "(MAPS)" na Jack Shainman Gallery na 2011. Ọ bụ mkpokọta ọnụ ọgụgụ ojii n'otu n'otu na nzụlite ọcha depụtara n'ọnọdụ ya, nke e sere n'ígwé nwere mkpịsị bọọlụ. Echiche ndị dị n'azụ usoro akpụkpọ ahụ dị ka ọdịdị ala gosipụtara ya dị ka olu ọhụrụ na ihe ngosi anya nke akpụkpọ ojii. <ref name="vogue.com">{{Cite web|author=Kazanjian|first=Dodie|title=Reimagining Black Experience in the Radical Drawings of Toyin Ojih Odutola|url=https://www.vogue.com/article/toyin-ojih-odutola-interview-vogue-august-2018|work=Vogue|date=17 July 2018|accessdate=5 July 2020}}</ref>
Forbes gosipụtara Ojih Odutola na 2012 ndepụta mmadụ 30 ama ama n'okpuru afọ 30 na udi "Art & Style." <ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/pictures/mkl45jfhj/toyin-odutola-artist-2/#76d71ec97074|title=Toyin Odutola, Artist, 27 - pg.21|author=Adams|first=Susan|work=Forbes|accessdate=2017-09-29}}</ref> <ref name=":5">{{Cite news|url=https://www.forbes.com/sites/adamlehrer/2016/02/25/artist-toyin-ojih-odutola-explores-and-questions-the-construct-of-blackness/#79c967cbc015|title=Artist Toyin Ojih Odutola Explores and Questions the Construct of Blackness|author=Lehrer|first=Adam|work=Forbes|date=2016-02-25|accessdate=2017-09-29|language=en}}</ref>
N'afọ 2015, ihe ngosi ngosi ihe ngosi ihe ngosi ya, "Akụkọ A Na-adịghị Anya," na Contemporary Art Museum St Louis, webatara akụkọ akụkọ na ederede n'ime ọrụ ya, na-egosi mgbanwe na omume ụlọ ọrụ ya. <ref>{{Cite web|date=2018-01-25|title=Toyin Odutola: Untold Stories|url=https://camstl.org/exhibitions/toyin-odutola-untold-stories/|accessdate=2020-09-29|work=Contemporary Art Museum St. Louis|language=en-US}}</ref>
Na 2016, o gosipụtara "A Matter of Fact," ihe ngosi ngosi solo na Museum of the African Diaspora, na San Francisco, na-enyocha ụdị ọrụ ọhụrụ ọ malitere n'oge obibi ya na Headlands Center for Arts, na Sausalito, California. <ref>{{Cite web|title=Toyin Ojih Odutola|url=http://www.headlands.org/artist/toyin-ojih-odutola/|accessdate=2020-10-17|work=Headlands Center for the Arts|language=en}}</ref>
Ọrụ ya bụ akụkọ mkpuchi egosipụtara maka ''Juxtapoz Magazine'' na Nọvemba 2017, n'oge ngosi ihe ngosi solo nke ihe ngosi nka, "To Wander Determined," na Whitney Museum of American Art, na New York. <ref>{{Cite news|url=https://www.juxtapoz.com/news/magazine/features/behind-the-cover-toyin-ojih-odutola/|title=Beyond the Cover: Toyin Ojih Odutola|author=Benson|first=Eben|accessdate=2017-09-29|language=en}}</ref> Ihe ngosi ahụ gosipụtara ọnụ ọgụgụ dị egwu jikọtara ya na akụkọ ifo nke usoro ndị eze abụọ na-achị Naịjirịa, bụ ndị otu ụmụ nwoke akpọrọ aha sitere na ezinaụlọ abụọ jikọtara. Ojih Odutola na-ewebata eserese dị ka mkpokọta nzuzo sitere na ezinaụlọ ndị a, nke sitere na klaasị dị iche iche na-enweghị akụkọ ihe mere eme nke ọchịchị colonial. Ntọala dị n'azụ ihe onyonyo a bụ akụkọ ifo na-akpọ ndị na-ege ntị ka ha ghọta eziokwu dị n'azụ ha. <ref>{{Cite web|author=Carroll|first=Rebecca|title=Wandering with Determination and Beauty|url=https://www.wnyc.org/story/review-wandering-determination-beauty/|work=WNYC|accessdate=8 July 2020}}</ref>
A họpụtara ya ''Lida A. Orzeck '68 Distinguished Artist-in-Residence'' maka afọ agụmakwụkwọ nke 2017 ruo 2018 na Barnard College na New York. <ref>{{Cite news|url=https://barnard.edu/news/visual-artist-toyin-ojih-odutola-join-barnard-college-orzeck-artist-residence|title=Visual Artist Toyin Ojih Odutola to Join Barnard College as Orzeck Artist-in-Residence|accessdate=2019-03-16|language=en}}</ref>
Na 2018, o sonye na 12th iteration nke Manifesta international biennial, na Palermo, Italy, na ihe ngosi ya, "Scenes of Exchange." <ref>{{Cite web|date=2018-06-15|title=Toyin Ojih Odutola|url=http://m12.manifesta.org/toyin-ojih-odutola/|accessdate=2020-09-22|work=Manifesta 12 Palermo|language=en-US}}</ref>
Na Septemba 2018, ahọpụtara ya ka ọ bụrụ otu n'ime ndị nka 21 ahọpụtara maka ihe ''nrite Ọhụụ Ọdịnihu Art'' maka 2019, gosipụtara na ngosi otu na PinchukArtCentre na Kiev, Ukraine, nke mechara mee njem ka etinye ya na ihe ngosi nkwekọrịta maka Venice 58th. Biennale na 2019. <ref>{{Cite web|url=https://futuregenerationartprize.org/|title=The Future Generation Art Prize|work=Future Generation Art Prize|language=en|accessdate=2019-03-09}}</ref>
A kpọbatara Ojih Odutola na ''klaasị mba nke 2019'', nke National Academy of Design . Nhọpụta nsọpụrụ na ọdịnala nke ndụ niile malitere na 1825, ndị otu ugbu a na-ezobe na-ahọpụta ma na-ahọpụta klas ọhụrụ kwa afọ na-asọpụrụ onyinye dị ịrịba ama nke ndị na-ese ihe na akwụkwọ akụkọ na akụkọ nkà America. Ihe ngosi na ihe osise nke ndị nnọchianya gosipụtara na-akpali ọgbọ na-abịa n'ihu ka ha na-azụlite omenala ya nke dị afọ 200. Ndị Ọkammụta Mba na-enyere aka dị ka ndị nnọchianya maka nka. <ref>{{Cite web|url=https://www.nationalacademy.org/class-of-2019|title=Class of 2019|work=National Academy of Design|language=en-US|accessdate=2019-12-03}}</ref>
N'August 2020, ihe ngosi ngosi solo nke mbụ ya na United Kingdom meghere na The Curve gallery na Barbican Center, London, akpọrọ "A Countervailing Theory." Kpọmkwem maka kọmishọna a, Ojih Odutola kere ọrụ iri anọ na-egosi ilu mgbe ochie e debere na etiti Jos Plateau nke Naijiria. N'ajụjụ ọnụ onye na-ese ihe na ''The Guardian'', Ojih Odutola kwuru na ihe ngosi a sitere na akụkụ abụọ: ịgụ banyere usoro nkume oge ochie na Central Nigeria; na ịnụ banyere onye ọkà mmụta ihe ochie nke German bụ onye n'ụzọ na-ezighị ezi na-ekwu na ihe oyiyi ọla a chọtara na Nigeria bụ 'Greeks si Atlantis' n'ihi na ọ 'enweghị ike iche n'echiche nke ndị Naijiria nwere ikike uche iji mepụta ihe ndị dị otú ahụ ziri ezi na ndị mara mma'. N'ime ihe osise ojii na nke ọcha abụọ a na-atụgharị 'edemede n'akụkụ ọ bụla', n'okwu onye na-ese ihe. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2020|title=Interview - Artist Toyin Ojih Odutola: 'I'm interested in how power dynamics play out'|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2020/aug/01/artist-toyin-ojih-odutola-through-drawing-i-can-cope-with-racism-sexism-cultural-friction|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=The Guardian}}</ref> Onye edemede, Zadie Smith, dere edemede na isiokwu nke ihe ngosi na ''New Yorker'', tinyekwara na katalọgụ ihe ngosi. <ref>{{Cite web|title=Toyin Ojih Odutola: A Countervailing Theory {{!}} Barbican|url=https://www.barbican.org.uk/our-story/press-room/toyin-ojih-odutola-a-countervailing-theory|accessdate=2020-09-22|work=www.barbican.org.uk|language=en}}</ref>
== Ụdị na mmetụta ==
Ojih Odutola bụ onye amara nke ọma maka eserese eserese ya zuru oke, kpamkpam ma ọ bụ nke ejiri ink mkpịsị oji mee ya. Ọrụ ya na nso nso a gbasaara gụnyere unyi, pastel, nzu na pensụl. <ref>{{Cite web|url=https://www.sfmoma.org/raw-material/|title=Raw Material: A Podcast from SFMOMA|work=SFMOMA|language=en|accessdate=2017-09-29}}</ref> Otú ọ dị, onye na-ese ihe adịghị ewere onwe ya dị ka onye na-ese foto; isiokwu nke eserese ya na-esite n'ọtụtụ mmadụ dị iche iche. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2020|title=Toyin Ojij Odutola {{!}} Artist Profile|url=https://ocula.com/artists/toyin-ojih-odutola/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=Ocula}}</ref> Ọ na-eto onye nkuzi nka ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Dana Bathurst, maka iwebata ya na ndị na-ese ihe osise nke Africa-American dị ka Jacob Lawrence, Elizabeth Catlett, Romare Bearden na Barkley L. Hendricks . <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2017/05/08/t-magazine/yaa-gyasi-toyin-ojih-odutola.html|title=A Portrait of the Artist as a Young African Immigrant|author=Selasi|first=Taiye|date=2017-05-08|work=The New York Times|accessdate=2019-03-02|language=en-US}}</ref> Ojih Odutola enwetawokwa mkpali na mmetụta sitere na akwụkwọ ndị na-atọ ọchị, manga Japanese, na anime. Ọzọkwa, ịmụ ọrụ nke ndị na-ese ihe n'oge a dị ka Kerry James Marshall, Wangechi Mutu, na Julie Mehretu nwere mmetụta mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ. <ref>{{Cite web|author=Bramowitz|first=Julie|title=Toyin Odutola and the Public Struggle|url=https://www.interviewmagazine.com/art/toyin-odutola-the-constant-struggle|work=Interview Magazine|date=3 December 2013}}</ref>
A na-elekarị ọrụ Ojih Odutola anya dị ka ihe ịma aka ọtụtụ echiche ọdịnala gbasara ọha mmadụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị yana usoro nke akọwara ya. Ọrụ ya bụ ụzọ ebum n’obi sụgharịa akụkọ ndị ahụ gbasara agbụrụ, njirimara, na klaasị n’anya. A na-eme nke a site na usoro mgbasa ozi na elu ọ na-eji yana textures ewepụtara na ọnụ ọgụgụ na ọdịdị ala ọ na-egosi na eserese ya zuru ezu. Maka Ojih Odutola, ederede bụ ụdị nzikọrịta ozi na asụsụ ya na onye na-ekiri ya. Akara dị iche iche ọ na-emepụta na-anọchi anya ụdị olumba na ụda olu. <ref>{{Cite web|url=https://www.pbs.org/newshour/show/toyin-ojih-odutola-on-connecting-with-others-through-portraiture|title=Toyin Ojih Odutola on connecting with others through portraiture|date=2019-09-19|work=PBS NewsHour|language=en-us|accessdate=2019-12-03}}</ref>
== Ihe ngosi ==
Ihe ngosi sọlo ahọpụtara:
* 2008: ''A Colonized Mind'', University Center Gallery, University of Alabama in Huntsville, Alabama, tesis solo ngosi. <ref>{{Cite web|title=Toyin Ojih Odutola Biography|url=http://www.artnet.com/artists/toyin-odutola/biography|work=Artnet|accessdate=9 July 2020}}</ref>
* 2011: ''(MAPS)'', Jack Shainman Gallery, New York, bụ nke gosipụtara ihe ngosi mbụ ya na gallery na New York City. <ref>{{Cite web|url=http://www.jackshainman.com/exhibitions/past/2011/toyin-odutola|title=Toyin Ojih Odutola: (MAPS)|work=jackshainman.com|language=en|accessdate=2019-03-24}}</ref>
* 2013: ''Obodo m enweghị aha'', Jack Shainman Gallery, New York, nke na-ekwu banyere isiokwu na malleability na nrutuaka gbasara njirimara na otú ihe osise nwere ike isi bụrụ naanị ihe na-ekewapụ nke mmadụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.jackshainman.com/exhibitions/past/2013/toyin-odutola|title=Toyin Ojih Odutola: My Country Has No Name|work=jackshainman.com|language=en|accessdate=2019-03-24}}</ref>
* 2013-2014: ''The Constant Wrestler'', Indianapolis Museum of Contemporary Art (iMOCA), Indianapolis, Indiana. Julie Bramowitz mechara gosipụta ihe ngosi ahụ maka ''Magazin Interview'', nke e bipụtara na Disemba 3, 2013. <ref>{{Cite web|url=https://www.interviewmagazine.com/art/toyin-odutola-the-constant-struggle|title=Interview Magazine: Toyin Odutola and the Public Struggle|accessdate=2019-03-24|date=2013-12-03}}</ref>
* 2014: ''Dị ka Oké Osimiri'', Jack Shainman Gallery, New York. Aha ngosi a sitere na aphorism sitere na akwụkwọ akụkọ Zora Neale Hurston, Anya Ha Na-ekiri Chineke, ebe Hurston dere, sị: ''"Ịhụnanya bụ lak de sea.'' ''Ọ bụ uh movin 'ihe, mana ka na ihe niile, ọ na-ewere ọdịdị ya site n'ikpere mmiri ọ zutere, ọ dịkwa iche n'ikpere mmiri ọ bụla."'' <ref>{{Cite web|url=http://www.jackshainman.com/exhibitions/past/2014/toyin-odutola/|title=Toyin Ojih Odutola: Like the Sea|work=jackshainman.com|language=en|accessdate=2019-03-24}}</ref>
* 2015: ''Akụkọ'' ndị na-adịghị ekwu okwu, Contemporary Art Museum St. Louis, Missouri. <ref>{{Cite web|url=https://camstl.org/exhibitions/toyin-odutola-untold-stories|title=Toyin Ojih Odutola: Untold Stories|accessdate=2019-03-16|language=en|date=2018-01-26}}</ref>
* 2015-2016: ''Nke Context and Without'', Jack Shainman Gallery, New York. Emily McDermott gosipụtara ihe ngosi a maka ''Magazin Interview'' na Disemba 20, 2015. <ref>{{Cite web|url=https://www.interviewmagazine.com/art/toyin-odutola-of-context-and-without|title=Interview Magazine: Traveling with Toyin Ojih Odutola|accessdate=2019-03-24|date=2015-12-20}}</ref>
* 2016-2017: ''Okwu nke Eziokwu'', Museum of the African Diaspora (MoAD), San Francisco, California. <ref>{{Cite web|title=Toyin Ojih Odutola: A Matter of Fact|url=https://www.moadsf.org/exhibition/a-matter-of-fact-toyin-ojih-odutola/|accessdate=2020-10-17|work=MoAD Museum of African Diaspora}}</ref> Onye na-ese ụkpụrụ ụlọ, David Adjaye, kpọrọ ihe ngosi ahụ dị ka otu n'ime "Kasị Mma nke 2016" na mbipụta December nke <nowiki><i id="mwtg">Artforum</i></nowiki> <nowiki><i id="mwtw">International Magazine</i></nowiki> . <ref>{{Cite web|url=http://www.jackshainman.com/files/1614/9436/6770/Odutola_Press_Kit_sm.pdf|title=Leigh Raiford Reviews: Toyin Ojih Odutola, Museum of the African Diaspora|author=|first=|date=April 2017|work=Artforum International|accessdate=2019-01-23}}</ref>
* 2017-2018: ''Ka Wander kpebisie ike'', Whitney Museum of American Art . <ref>{{Cite web|url=http://whitney.org/Exhibitions/ToyinOjihOdutola|title=Toyin Ojih Odutola:To Wander Determined, Whitney Museum of American Art|work=whitney.org|language=en|accessdate=2017-09-29}}</ref> Zadie Smith gosipụtara ihe ngosi ahụ maka ''British Vogue'' na mbipụta June 2018. <ref>{{Cite web|url=https://www.vogue.co.uk/article/zadie-smith-on-toyin-ojih-odutola-artwork|title=Zadie Smith On Toyin Ojih Odutola's Artwork|date=13 July 2018|language=en|accessdate=2019-03-24}}</ref>
* 2018: ''Nyochaa Aha'', Savannah College of Art and Design 's (SCAD) Museum of Art, Savannah, Georgia, nke a gụnyere na ''SCAD de: FIE'' ngosi usoro maka oge ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.scad.edu/event/2018-02-20-toyin-ojih-odutola-exhibition-testing-name|title=Toyin Ojih Odutola exhibition: 'Testing the Name'|work=SCAD.edu|language=en|accessdate=2019-03-24}}</ref>
* 2018: sonyere na 12th Manifesta Biennial, kwadoro na Palermo, Ịtali, ya na ihe ngosi solo ya, ''Scenes of Exchange'', nke emere na Orto Botanico di Palermo . <ref>{{Cite web|url=http://m12.manifesta.org/toyin-ojih-odutola|title=Manifesta 12: Palermo|work=M12|language=en|accessdate=2019-03-09|date=2018-06-15}}</ref>
* 2018: ''The Firmament'', Hood Museum of Art, nke Dartmouth College, Hanover, New Hampshire. <ref>{{Cite web|url=https://hoodmuseum.dartmouth.edu/news/2018/06/toyin-ojih-odutola-firmament|title=Toyin Ojih Odutola, Hood Museum|date=27 September 2018|language=en|accessdate=2019-03-24}}</ref>
* 2018: ''Mgbe Legends nwụrụ'', Jack Shainman Gallery, New York. <ref>{{Cite web|url=http://www.jackshainman.com/exhibitions/past/2018/20th-street-22-2-2-2-2|title=Toyin Ojih Odutola: When Legends Die|work=jackshainman.com|language=en|accessdate=2019-03-24}}</ref>
* 2020: ''Theory Countervailing,'' Barbican Center, na London, England, ihe ngosi ngosi ihe ngosi nka nke mbụ ya na UK. <ref>{{Cite web|title=Toyin Ojih Odutola: A Countervailing Theory {{!}} Barbican|url=https://www.barbican.org.uk/our-story/press-room/toyin-ojih-odutola-a-countervailing-theory|work=www.barbican.org.uk|language=en|accessdate=2020-05-12}}</ref>
* 2020: ''Gwa m Akụkọ, Achọghị m ịma ma ọ bụrụ na ọ bụ eziokwu'', Jack Shainman Gallery, New York, na-enyocha echiche ndị bụ isi na "ọpụpụ na nghọta" <ref>{{Cite web|title=Toyin Ojih Odutola at Jack Shainman Gallery|url=https://www.artforum.com/picks/toyin-ojih-odutola-83978|accessdate=2020-09-30|work=www.artforum.com|language=en-US}}</ref> n'etiti onyonyo na ederede. Emepụtara ọrụ niile dị na ihe ngosi ahụ n'oge mkpọchi COVID-19 na New York. <ref>{{Cite web|author=Jacqui Palumbo|title='Skin is a terrain': Nigerian-American artist Toyin Ojih Odutola on drawing intricate portraits of black life|url=https://www.cnn.com/style/article/toyin-ojih-odutola-new-shows/index.html|accessdate=2020-09-22|work=CNN|language=en}}</ref>
Ojih Odutola sokwa na ngosi otu na ụlọ ọrụ dị iche iche gụnyere:
* ''Ihe nrite nka nke ọgbọ n'ọdịnihu @ Venice 2019,'' akụkụ nke 58th Venice Biennale (2019). <ref>{{Cite web|url=http://new.pinchukartcentre.org/en/exhibition/future-generation-art-prize-2019-venice|title=FUTURE GENERATION ART PRIZE @ VENICE 2019 - Exhibitions – PinchukArtCentre|work=new.pinchukartcentre.org|accessdate=2019-12-03}}</ref>
* ''Gosi m ka m chọrọ ka a hụ m'', na Contemporary Jewish Museum, San Francisco, (2019). <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.toyinodutola.com/|title=AllContent|work=Toyin Ojih Odutola|accessdate=30 October 2017}}</ref>
* ''Maka Opacity: Elijah Burgher, Toyin Ojih Odutola, na Nathaniel Mary Quinn'', na Ụlọ Ọrụ Drawing, New York, (2018). <ref name=":0" />
* ''Histórias Afro-Atlânticas (Akụkọ Afro-Atlantic)'', na São Paulo Museum of Art, São Paulo, Brazil, (2018). <ref name=":0" />
* ''Mgbanwe: Masks na Global African Art'', na Brooklyn Museum, New York, (2016). <ref name=":0" />
* ''FORE'' na ''Black: Agba, Ihe, Echiche'', na Studio Museum na Harlem, New York, (2015, 2012, n'otu n'otu). <ref name=":0" />
* ''Ihe osise Ballpoint Ebe ọ bụ na 1950'', na Aldrich Contemporary Art Museum, Ridgefield, (2013). <ref name=":0" />
* ''Ọganihu nke ịhụnanya'', na mkpokọta Menil, Houston, (2012). <ref name=":0" />
* ''Afro: Black Identity na America na Brazil'', Tamarind Institute, University of New Mexico, Albuquerque, (2012). <ref>{{Cite web|title=AFRO: BLACK IDENTITY IN AMERICA AND BRAZIL {{!}} Tamarind Institute|url=https://tamarind.unm.edu/afro-black-identity-in-america-and-brazil/|accessdate=2020-09-22|language=en-US}}</ref>
== mkpokọta ==
A na-arụ ọrụ Ojih Odutola n'ọtụtụ mkpokọta ọha, gụnyere:
* Museum of Modern Art, New York <ref>{{Cite web|url=https://www.moma.org/artists/67272|title=Toyin Ojih Odutola {{!}} MoMA|work=The Museum of Modern Art|language=en|accessdate=2019-12-03}}</ref>
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Whitney nke American Art, New York <ref>{{Cite web|url=https://whitney.org/artists/17270|title=Toyin Ojih Odutola|work=whitney.org|language=en|accessdate=2019-12-03}}</ref>
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Metropolitan, New York <ref>{{Cite web|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/780428|title=Unclaimed Estates, 2017, Toyin Ojih Odutola|author=|first=|date=|work=www.metmuseum.org|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-12-03}}</ref>
* Birmingham Museum of Art, AL <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.toyinodutola.com/|title=AllContent|work=Toyin Ojih Odutola|accessdate=30 October 2017}}</ref>
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Baltimore, Maryland <ref name=":0" />
* Frye Art Museum, Seattle, Washington <ref>{{Cite web|title=Recent Acquisitions: Toyin Ojih Odutola|url=https://fryemuseum.org/exhibition/7155|accessdate=2020-09-22|work=Frye Art Museum|language=en-US}}</ref>
* Hood Museum of Art, Dartmouth College, New Hampshire <ref name=":0" />
* Institute of Contemporary Art, Boston, Massachusetts <ref>{{Cite web|title=Heir Apparent {{!}} icaboston.org|url=https://www.icaboston.org/art/toyin-ojih-odutola/heir-apparent|accessdate=2020-09-22|work=www.icaboston.org}}</ref>
* Mississippi Museum of Art, Mississippi <ref name=":0" />
* Museum of Contemporary Art San Diego <ref>{{Cite web|date=2019-05-09|title=MUSEUM OF CONTEMPORARY ART SAN DIEGO ANNOUNCES NEW EXHIBITIONS|url=https://www.mcasd.org/about/press/museum-contemporary-art-san-diego-announces-new-exhibitions|accessdate=2020-09-22|work=Museum of Contemporary Art San Diego|language=en}}</ref>
* National Portrait Gallery, London, United Kingdom <ref>{{Cite web|title=Toyin Ojih Odutola - National Portrait Gallery|url=https://www.npg.org.uk/collections/search/person/mp165431/toyin-ojih-odutola|accessdate=2020-09-22|work=www.npg.org.uk|language=en}}</ref>
* Ụlọ ihe ngosi nka nke New Orleans, Louisiana <ref name=":0" />
* Pennsylvania Academy of the Fine Arts, Philadelphia, Pennsylvania <ref>{{Cite web|date=2019-02-05|title=Toyin Ojih Odutola, "Carried Beauty" (2018)|url=https://www.pafa.org/museum/collection/item/carried-beauty|accessdate=2020-09-22|work=PAFA - Pennsylvania Academy of the Fine Arts|language=en-US}}</ref>
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Philadelphia, Pennsylvania <ref name=":0" />
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Mahadum Princeton, New Jersey <ref name=":0" />
* RISD Museum of Art, Providence, Rhode Island <ref>{{Cite web|title=Last Portrait of the 18th Marquess {{!}} RISD Museum|url=https://risdmuseum.org/art-design/collection/last-portrait-18th-marquess-201892|accessdate=2020-09-22|work=risdmuseum.org}}</ref>
* Society for Contemporary Art, Art Institute of Chicago, Illinois <ref>{{Cite web|title=The Treatment 7 {{!}} Society for Contemporary Art|url=https://scaaic.org/acquisition/the-treatment-7/|accessdate=2020-09-22|language=en}}</ref>
* Spencer Museum of Art, Kansas <ref name=":0" />
* Ụlọ ihe ngosi nka nke Honolulu nke Ụlọ Spalding, Hawaii <ref name=":0" />
* National Museum of African Art, Smithsonian Institution, Washington, DC <ref name=":0" />
== Ihe nrite ==
* 2007: ''Ellen Battell Stoeckel Fellowship Grant,'' Mahadum Yale.
* 2008: ''Erzulie Veasey Johnson Painting & Drawing Award'', Mahadum Alabama na Huntsville.
* 2011: ''Murphy na Cadogan Fellowship Award'', San Francisco Foundation .
* 2017: ''Lida A. Orzeck Distinguished Artist-in-Residence'', Barnard College. <ref>{{Cite web|title=Visual Artist Toyin Ojih Odutola to Join Barnard College as Orzeck Artist-in-Residence|url=https://barnard.edu/news/visual-artist-toyin-ojih-odutola-join-barnard-college-orzeck-artist-residence|accessdate=2020-10-17|work=Barnard College|language=en}}</ref>
* 2018: ''Rees Visionary Award'', Amref Health Africa . <ref>{{Cite web|title=Gallery Gurls|url=https://gallerygurls.net/style-more/2018/5/1/toyin-ojih-odutola-honored-at-third-annual-amref-artball|accessdate=2020-10-17|work=Gallery Gurls|language=en-US}}</ref>
* 2019: Edepụtara aha maka Victor Pinchuk Foundation 's ''Future Generation Art Prize.'' <ref>{{Cite web|title=Future Generation Art Prize 2019|url=https://futuregenerationartprize.org/en/history/2019|accessdate=2020-10-17|work=futuregenerationartprize.org}}</ref>
* 2020: Lauréate nke ''Prix Jean-François Prat,'' Bredin Prat Foundation for Contemporary Art. <ref>{{Cite web|title=Artistes|url=http://prixjeanfrancoisprat.com/artistes/|accessdate=2020-10-17|work=Prix Jean François Prat|language=fr-FR}}</ref>
* ''Alphabet: Ndekọ ahọpụtara nke akụkọ akụkọ na eserese'', 2012. <ref>{{Cite web|url=https://www.jackshainman.com/publications/odutola|title=Toyin Ojih Odutola: Alphabet: A selected Index of Anecdotes and Drawings|accessdate=2019-03-24}}</ref>
* ''Ọgwụgwọ ahụ, 2015-17'', Akwụkwọ Anteism, 2018. <ref>{{Cite web|url=https://www.anteism.com/shop/the-treatment-2015-17-toyin-ojih-odutola|title=Toyin Ojih Odutola: The Treatment, 2015-17|accessdate=2019-03-24}}</ref>
* ''Maka Opacity: Elijah Burgher, Toyin Ojih Odutola, na Nathaniel Mary'', Ụlọ Ọrụ Na-ese Ihe, Ihe ngosi ngosi, 2018. <ref>{{Cite web|url=http://www.drawingcenter.org/en/book/370|title=For Opacity: Elijah Burgher, Toyin Ojih Odutola, and Nathaniel Mary Quinn|accessdate=2019-03-24}}</ref>
* ''Toyin Ojih Odutola: A Matter of Fact'', Museum of the African Diaspora, ngosi katalọgụ, 2019. <ref>{{Cite book|title=Toyin Ojih Odutola: A Matter of Fact|isbn=978-1944903688|date=2019-02-05}}</ref>
* ''Ozizi Countervailing'', Barbican Center, katalọgụ ngosi, 2020. <ref>{{Cite web|title=Toyin Ojih Odutola Catalogue|url=https://shop.barbican.org.uk/products/toyin-ojih-odutola-catalogue|accessdate=2020-09-22|work=Barbican Shop}}</ref>
== Ndemsibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
spskokm7pov98h66c6xhpb4dj82b86i
Rita Nwadike
0
11540
95170
72725
2022-08-25T20:41:29Z
Nzechimere
13295
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rita Nwadike''' (amuru ubochi nke ato na onwa Nọvemba 1974) bu onye Naijiria bu onye [[Footbọl|egwuregwu bọọlụ n'egwuregwu bọọlụ]] nke ụmụ nwanyị Naịjirịa gbara na asọmpi Summer 2004 . Na ọkwa klọb, ọ gbara maka Rivers Angels . <ref>{{Cite news|url=https://www.fifa.com/tournaments/archive/womensolympic/athens2004/teams/team=1882893/index.html|title=Olympic Women's Football Tournaments Athens 2004 – Squad List: Nigeria (NGR)|publisher=[[FIFA]]|accessdate=2 October 2015}}</ref> Ọ gbara ọkpụ goolu mbụ Naịjirịa nwetara n'asọmpi iko mba ụwa nke FIFA megide Canada n'asọmpi 1995 na Sweden .
== Hụkwa ==
* Nigeria na asọmpi olimpik nke afọ 2004
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Rita Nwadike – FIFA competition record (archived)
*
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
19emfgy7hwd7jcgdllr3jlniu44wked
Toyin Sanni
0
11552
95458
84064
2022-08-26T06:06:17Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Sanni @AMPstudios 14.jpg|thumb|Oluwatoyin Sanni]]
'''Oluwatoyin Sanni''' ma ọ bụ '''Toyin Sanni''' bụ onye ọchụnta ego itinye ego [[Eluàlà|n'Africa]], onye ọka iwu, odeakwụkwọ nwere ikike, onye na-ere ahịa, na onye ode akwụkwọ. <ref>{{Cite web|title=Oluwatoyin Sanni|url=https://cultureintelligence.yafri.ca/people/oluwatoyin-sanni/|accessdate=2021-05-20|work=Culture Intelligence from RED|language=en-GB}}</ref> Na ọnwa Juun 2018, ọ gbara alụkwaghịm na United Capital. <ref name="resign">{{Cite web|url=https://nairametrics.com/2018/06/11/toyin-sanni-confirms-resignation-from-united-capital/|title=Toyin Sanni United Capital Group CEO confirms resignation|author=Ohwovoriole|first=Onome|date=2018-06-11|work=Nairametrics|language=en-GB|accessdate=2020-02-16}}</ref> ebe ọ bụ onye isi ihe karịrị afọ anọ na na Julaị 2018, ọ ghọrọ onye isi nke Emerging Africa Capital <ref>{{Cite web|url=https://www.theafricaceoforum.com/en/portraits/oluwatoyin-sanni/|title=Oluwatoyin SANNI|work=The AFRICA CEO FORUM 2020|language=fr|accessdate=2020-02-16}}</ref>
== Ndụ ==
A mụrụ Sanni na 1965 <ref name="three">{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2018/09/22/oluwatoyin-sanni-we-can-determine-our-future-if-we-set-clear-objectives/|title=Oluwatoyin Sanni: We Can Determine Our Future If We Set Clear Objectives|author=editor|date=2018-09-21|work=THISDAYLIVE|language=en-US|accessdate=2020-02-16}}</ref> n'ime ezinụlọ nwere ụmụ asaa. Nna ya bụ onye ego na nne ya na-azụ ahịa. <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/guardian-woman/toyin-sanni-every-woman-should-be-financially literate/|work=guardian.ng|accessdate=2020-02-16}}</ref> O nwere okwukwe Ndị Kraịst siri ike.
== Agụmakwụkwọ ==
Ọ gara ụlọ akwụkwọ Queen, Ibadan wee nweta akara ugo mmụta iwu na Mahadum Ife mgbe ọ dị afọ iri na asatọ (na 1984 <ref name="resign" /> ) mgbe nke ahụ gasịrị, ọ nwetara BL na mahadum nke ndị ọkà iwu nke Naijiria, Lagos. O mechara gaa mahadum Lagos ebe o nwetara nzere masta ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/profile/person/18865672|title=Bloomberg Toyin Sanni|work=www.bloomberg.com|accessdate=2020-02-16}}</ref> Sanni gara Harvard Business School Executive Education, Lagos Business School, Pan-Atlantic University CEO Programme na IESE Business School Chief Executive Program. <ref>{{Cite web|date=2020-11-13|title=Oluwatoyin F Sanni: Towering on high Terrains|url=https://www.amazonswatchmagazine.com/amazonpreneur/oluwatoyin-f-sanni-towering-on-high-terrains/|accessdate=2021-05-20|work=Amazons Watch Magazine|language=en}}</ref>
== Ihe nrite ==
2017 bụ afọ dị mma maka Toyin. O buru ụzọ nweta ''Nwanyị Azụmahịa Africa Nile nke afọ, West-Africa'' ma mechaa nweta ''Nwanyị Azụmahịa Africa Nile nke afọ, Africa'' n'otu afọ ahụ. Ihe nrite a bụ nke CNBC Africa AABLA nyere ya na njikọ Forbes Africa. Toyin meriri nturu ugo Pearl ihe nrite onye isi ''nke afọ ahụ,'' na-eme ka ọ bụrụ nwanyị mbụ nwetara ya na akụkọ ihe mere eme afọ 22 nke ihe nrite ahụ.
A na-enye ndị ụlọ ọrụ na-ewu ewu na Naijiria ihe nrite Pearl, ụlọ ọrụ Sanni nwetara ihe nrite ise gụnyere ihe nrite kacha elu nke "The Pearl" - Ụlọ ọrụ kacha mma. Ihe nrite anọ ndị ọzọ enwetara bụ, Onye isi oche nke afọ, onyinye nturu ugo ọchịchị ụlọ ọrụ, ihe nrite Dividend Yield kacha elu na onyinye ngalaba maka ụlọ ọrụ na-ahụ maka ego na-abụghị ụlọ akụ. <ref>{{Cite web|url=https://nairametrics.com/2017/11/29/united-capital-sweeps-years-pearl-awards/|title=United Capital sweeps this year's PEARL Awards|author=Ohwovoriole|first=Onome|date=2017-11-29|work=Nairametrics|language=en-GB|accessdate=2020-02-16}}</ref>
Ọzọkwa na 2017 nwa ya nwanyị (Oluwatoni Sanni) gụsịrị akwụkwọ na klas mbụ na Mahadum Bristol . <ref>{{Cite web|url=https://www.kemifilani.ng/2018/01/daughter-aabla-business-woman-year-toyin-sanni-becomes-graduates-1st-class-university-bristol.html|title=Daughter of AABLA Business Woman of the year, Toyin Sanni graduates with 1st Class at University of Bristol|author=says|first=Sweetheart|date=2018-01-15|work=Kemi Filani News|language=en-GB|accessdate=2020-02-16}}</ref>
Ihe nrite ya ndị ọzọ gụnyere, BusinessDay NSE Top 25 CEO Award British Award for African Development- BRAAD Award, HEIRS Person of the Year 2015, Women4Africa Recognition Award, Fellow, Chartered Institute of Stockbrokers, FCS n'etiti ndị ọzọ.
== Ọrụ ==
Sanni nọ ọdụ na bọọdụ EAC Advisory Limited, EAC Trustees Limited, Emerging Africa Asset Management Limited, Trancsorp Plc, PEARL Awards na NEPAD Business Group Nigeria. <ref>"http://nepadbgng.org/" links to "Fake Rolex" page</ref> Ọ bụ onye ndụmọdụ ụlọ ọrụ micro banking ''Mamamoni'' <ref>{{Cite web|url=https://www.theceomagazine.com/executive-interviews/finance-banking/toyin-sanni/|title=Toyin Sanni CEO of Emerging Africa Group|author=Kuan|first=Ho Yun|date=2019-06-27|work=The CEO Magazine|language=en-US|accessdate=2020-02-16}}</ref> ụlọ ọrụ [[Nkem Okocha]] tọrọ ntọala . Sanni nọ na 2020 Chief Executive Officer of Emerging Africa Capital. <ref>{{Cite web|title=Emerging Africa Group...Your preferred growth partner|url=https://emergingafricagroup.com/|work=Emerging Africa Capital Group|language=en-US|accessdate=2020-05-27}}</ref> Ọ bụ onye nchoputa na 2016 na onye isi oche nke ''Women in Finance'' ng (WIFng), <ref>{{Cite web|url=http://womeninfinanceng.com/|title=Home|work=Women in Finance Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-02-18}}</ref> na-abụghị maka uru nzukọ lekwasịrị anya n'ịkwado maka ụmụ nwanyị Naijiria na ngalaba ego.
== Ndụ nkeonwe ==
Sanni lụrụ di mgbe ọ dị afọ iri abụọ na ise ma mụta ụmụ atọ na-akwado di ya. <ref name="three" />
== Ndemsibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
dldg8bnplz0yuoufparwewvma9kk16z
Actor
0
11723
95472
84207
2022-08-26T08:20:16Z
Dera xoxo
12502
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Chaplin The Kid edit.jpg|thumb|Actor]]
Onye na-eme ihe nkiri ma ọ bụ onye na-eme ihe nkiri (lee n'okpuru ebe a) bụ onye na-egosipụta àgwà na arụmọrụ. Onye na-eme ihe nkiri na-eme "n'anụ ahụ" na usoro ọdịnala nke ụlọ ihe nkiri ma ọ bụ na mgbasa ozi ọgbara ọhụrụ dị ka ihe nkiri, redio, na telivishọn. Okwu Grik yiri ya bụ ὑποκριτής (hupokritḗs), n'ụzọ nkịtị "onye na-aza". Nkọwa nke onye na-eme ihe nkiri banyere ọrụ—nkà nke ime ihe—metụtara ọrụ a rụrụ, ma ọ̀ dabere n'ụdị mmadụ ma ọ bụ n'akụkọ ifo. A pụkwara iwere nke a dị ka "ọrụ onye na-eme ihe nkiri," nke a na-akpọ nke a n'ihi akwụkwọ mpịakọta ndị a na-eji eme ihe na ụlọ ihe nkiri. Nkọwa na-eme ọbụna mgbe onye na-eme ihe nkiri "na-egwu onwe ya", dị ka n'ụdị ụfọdụ nke ihe ngosi nka
Na mmalite oge mbu, ụka dị na Europe malitere ime ụdị ihe omume Akwụkwọ Nsọ ndị nwere egwu. Ka ọ na-erule n’etiti narị afọ nke 11, ihe nkiri okpukpe esiwo na Rọshịa gbasaa ruo Scandinavia ruo Ịtali. Ememme ndị nzuzu kwadoro mmepe nke ihe ọchị. Na ngwụcha ngwụcha, e mere egwuregwu n'obodo 127. Egwuregwu ndị a na-eme ihe omimi na- enwekarị ihe ọchị, ebe ndị na-eme ihe nkiri na-akpọ ekwensu, ndị ajọ mmadụ, na ndị omekome . <ref>Brockett and Hildy (2003, 86)</ref> Ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri na egwuregwu ndị a sitere na ndị obodo. Ndị na-eme ihe nkiri na England bụ naanị ụmụ nwoke, mana mba ndị ọzọ nwere ụmụ nwanyị na-eme egwuregwu.
Enwere ọtụtụ egwuregwu ụwa emebere na Middle Ages, nke izizi bụ ''Play of the Greenwood'' nke Adam de la Halle dere na 1276. O nwere ihe nkiri satirical na ihe ndị mmadụ dị ka ihe na-eme ihe karịrị mmadụ. Farces bilikwara nke ukwuu na ewu ewu ka narị afọ nke 13 gachara. Na njedebe nke oge ikpeazụ, ndị ọkachamara ọkachamara malitere ịpụta na England na Europe. Richard III na Henry VII abụọ nọgidere na-enwe obere ụlọ ọrụ nke ndị na-eme ihe nkiri. Malite n'etiti narị afọ nke 16, ndị otu Commedia dell'arte rụrụ egwu egwu na-eme ka ọ dị egwu gafee Europe ruo ọtụtụ narị afọ. Commedia dell'arte bụ ụlọ ihe nkiri gbadoro ụkwụ n'ihe nkiri, chọrọ obere ihe nkiri na ihe nkwado ole na ole. Egwuregwu bụ usoro rụrụ arụ nke na-enye ọnọdụ, mgbagwoju anya na nsonaazụ nke omume ahụ, nke ndị na-eme ihe nkiri mebere. Ejije eji agwa ngwaahịa ngwaahịa . Otu ìgwè na-enwekarị ndị otu 13 ruo 14. A na-akwụ ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri ụgwọ òkè nke uru egwuregwu ahụ dabara na nha nke ọrụ ha.
[[Òtù:Ihe nkiri Naịjirịa]]
4ptarofzboi31vydea1202w7wa1xp5p
Tokini Peterside
0
11763
95399
73052
2022-08-26T05:09:28Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tokini Peterside''' bụ onye Naijiria, obu onye ọchụnta ego na nwanyị ọchụnta ego. O mepụtara ART X Lagos, ihe ngosi nka na nzu nke mbu na West Africa. <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2016/09/art-x-lagos-africas-new-destination-contemporary-art/|title=Art X Lagos, Africa's new destination for contemporary art – Vanguard News|date=22 September 2016|work=Vanguard News|accessdate=16 January 2018}}</ref> <ref name="autogenerated2">{{Cite news|url=https://www.thetimes.co.uk/article/the-woman-putting-lagos-on-the-art-map-wd7wvczpv|title=The woman putting Lagos on the art map|author=Bannerman|first=Lucy|date=16 October 2017|work=The Times|accessdate=16 January 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/guardian-woman/tokini-peterside-sustaining-the-lifeline-of-nigerian-artists/|title=Tokini Peterside: Sustaining the lifeline of Nigerian artists|accessdate=16 January 2018}}</ref>
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Amụrụ ya na [[Lagos|Lagos, Nigeria]], Peterside tolitere n'etiti Nigeria na United Kingdom, ebe ọ gụrụ akwụkwọ na Cheltenham Ladies' College na Westminster School . Ọ nwetara akara ugo mmụta nsọpụrụ nke mbụ na ụlọ akwụkwọ London School of Economics and Political Science. Na 2015, ọ gara ụlọ akwụkwọ azụmahịa, INSEAD, ebe ọ nwetara Master of Business Administration (MBA), ma biri n'etiti France na Singapore. <ref name="autogenerated1">{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/11/10/for-art-x-the-future-of-art-in-africa-is-stunning/|title=For Art X the Future of Art in Africa is Stunning|date=10 November 2017|work=THISDAYLIVE|accessdate=16 January 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://ynaija.com/the-future-awards-africa-winners-spotlight-tokini-peterside-corporate-professional-of-the-year-2011/|title=The Future Awards Africa Winners Spotlight: Tokini Peterside (Corporate Professional of the Year, 2011) » YNaija|date=26 August 2013|work=YNaija|accessdate=16 January 2018}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum, Peterside malitere ọrụ n'ịzụ ahịa, ma mesịa ghọọ onye isi ahịa na Moët Hennessy, akụkụ nke otu LVMH, na Nigeria.
Ọ tọrọ ntọala TP-Collective na 2012, na-enye atụmatụ, atụmatụ azụmahịa na ahịa consulting nke na-ahụ maka ndị na ere ihe okomoko na omenala na Nigeria, dị ka ALARA, David Adjaye -designed luxury concept store; Maki Oh, onye mmebe ejiji okomoko; na ndị na-emepụta ihe nkiri nke ''Half of a Yellow Sun'', ihe nkiri ahụ dabeere na akwụkwọ akụkọ [[Chimamanda Ngozi Adichie|Chimamanda Adichie]], nke mere Thandie Newton, Chiwetel Ejiofor na John Boyega . <ref name="autogenerated2">{{Cite news|url=https://www.thetimes.co.uk/article/the-woman-putting-lagos-on-the-art-map-wd7wvczpv|title=The woman putting Lagos on the art map|author=Bannerman|first=Lucy|date=16 October 2017|work=The Times|accessdate=16 January 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/womancrushwednesday-tokini-peterside-5-reasons-why-we-love-her-id3538782.html|title=#WomanCrushWednesday: Tokini Peterside: 5 Reasons why we love her|author=Wemimo|first=Esho|accessdate=16 January 2018}}</ref>
NA afọr 2016, Peterside mepere '''ART X Lagos''', one ngosi nka na-nzu nke mbu na West Africa.<ref name="autogenerated1">{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/11/10/for-art-x-the-future-of-art-in-africa-is-stunning/|title=For Art X the Future of Art in Africa is Stunning|date=10 November 2017|work=THISDAYLIVE|accessdate=16 January 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/art-x-lagos-catalyst-west-african-art/|title=Art X Lagos is a catalyst for West African art – Vanguard News|date=31 October 2017|work=Vanguard News|accessdate=16 January 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/09/tokini-peterside-introduces-art-x-lagos-with-the-aim-of-making-africa-a-top-destination-for-contemporary-art/|title=Tokini Peterside introduces 'ART X Lagos' with the Aim of making Africa a Top Destination for Contemporary Art – BellaNaija|work=bellanaija.com|accessdate=16 January 2018}}</ref> kemgbe e mepụtara ART X Lagos ọmego ka mmadụ karịrị 31,000 nke mba anyị na mba ofesi bụ ndị ọbịa hụ aka ọrụ ndị nkà na nzu rụrụ mmadụ narị atọ ndị si ná mba iri abụọ na-ise nke Afrịka ya na okirikiri afirika. A furu ngosi a dịka
West Africa's calling card for contemporary African art faNdịpaka ọrụ gosipụtara na ngosi a gụnyere uch as El Anatsui, Yinka Shonibare, Njideka Akunyili-Crosby, Bruce Onobrakpeya, Barthelemy Togou, Nastio Mosquito, Godfried Donkor, Zanele Muholi, Nandipha Mntambo, Victor Ehikhamenor, Olu Amoda, Wura-Natasha Ogunji, Modupeola Fadugba''',''' Girmana ọtụtụ ndị ozoothers.
Na July 2018, Peterside duuru onye isi ala France na-eleta Emmanuel Macron site na ihe ngosi pụrụ iche nke ART X Lagos, nke nkà nka nke oge a nke Naijiria, dị ka akụkụ nke 'Celebration of African Culture' nke a kwadoro na New Afrika Shrine na Lagos, iji malite omenala African Cultural. Oge a ga-eme na France na 2020. <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2018/07/art-x-lagos-exhibits-contemporary-nigerian-art-for-president-macron/|title=ART X Lagos exhibits contemporary Nigerian art for President Macron – Vanguard News|date=12 July 2018|work=Vanguard News|accessdate=3 August 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/art-x-lagos-presents-to-emmanuel-macron-akinwumi-ambode-id8582158.html|title=ART X Lagos presents to Emmanuel Macron, Akinwumi Ambode|author=Adesanya|first=Adedayo|accessdate=3 August 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/art/for-president-emmanuel-macron-art-x-lagos-exhibits-contemporary-nigerian-art/|title=For President Emmanuel Macron, ART X Lagos exhibits contemporary Nigerian art|accessdate=3 August 2018}}</ref>
== Ihe nrite na nnabata ==
* Na 2020, etinyere Peterside na ndepụta 40 Under 40 nke akwụkwọ akụkọ Apollo . <ref>{{Cite web|author=Reilly|first=Samuel|title=The Apollo 40 Under 40 Africa in focus: Tokini Peterside|url=https://www.apollo-magazine.com/tokini-peterside-apollo-40-under-40-africa-in-focus/|work=Apollo Magazine|accessdate=29 September 2020}}</ref>
* Na 2019 Peterside akpọrọ aha ya na 100 Kasị Ndị Na-emepụta Ihe na Ndepụta Azụmaahịa ngwa ngwa. <ref>{{Cite web|url=https://www.fastcompany.com/90342998/most-creative-people-2019-art-x-lagos-tokini-peterside|title=Why this entrepreneur was determined to launch West Africa's first international arts fair|author=Campbell-Dollaghan|first=Kelsey|date=22 May 2019|publisher=Fast Company|accessdate=3 June 2019}}</ref>
* Na 2018, edepụtara ya dị ka akụkụ nke Quartz Africa Innovators 2018: Ndepụta nke ndị ọsụ ụzọ 30 kacha elu nke kọntinent. <ref>{{Cite web|url=https://qz.com/africa/1389574/quartz-africa-innovators-2018-a-list-of-30-pioneers/|title=Thirty Africa innovators changing the continent's present and future|work=Quartz Africa|accessdate=3 June 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://qz.com/africa/1389574/quartz-africa-innovators-2018-a-list-of-30-pioneers/#22|title=Quartz Africa Innovators 2018: A list of 30 pioneers – Quartz Africa|work=Quartz|accessdate=20 September 2018}}</ref>
* N'afọ 2017, a kpọrọ ya aha ya na MIPAD 100, ndepụta ndị kacha emetụta ụmụ Africa n'okpuru afọ 40, atụmatụ na-akwado United Nations' International Decade for People of African Descent.
* Na 2017, akpọrọ ya nwanyị Network nke afọ na ngalaba nka.
* N'afọ 2011, a kpọrọ Peterside aha "Ndị ọkachamara ụlọ ọrụ nke afọ" na Future Awards Africa.
== Edemsibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
g0pg3yopbc0ic5udgkkgs9hpx9ohoqi
Idemili North
0
11787
95223
92429
2022-08-25T21:18:16Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Idemili North''' bụ ọchịchị ime obodo dị na steeti [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]], ndịda etiti [[Naijiria]] . Towns nke nekorita ochichi obodo bu [[Onịchạ|onitsha]], Abatete, Eziowelle, Ideani, Nkpor, Obosi, [[Ogidi, Anambra|Ogidi]], Oraukwu, Uke, Umuoji .
[[File:Atu Masquerade festival.jpg|thumb|emume mmanwu atu na idemili north]]
* Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Notre Dame, Abatete
* Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Abanna, Abatete
* Community Sekondri ulo akwụkwọ, Eziowelle
* Queen of the Rosary Sekondri ulo akwụkwọ,, Eziowelle
* Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Community, Ideani
* Government Technical College, Nkpor
* Urban Sekondri ulo akwụkwọ, Nkpor
* Community Sekondri ulo akwụkwọ, Obosi
* Unity Sekondri ulo akwụkwọ Obosi
* Boys' Sekondri ulo akwụkwọ, Ogidi
* Ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke ụmụ nwanyị Anglican, Ogidi
* Community Sekondri ulo akwụkwọ Oraukwu
* Oraukwu Grammar ulo akwụkwọ Oraukwu
* Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Community, Uke
* Mater Amabili Sekondri ulo akwụkwọ,Umuoji
* Community Sekondri ulo akwụkwọ, Umuoji
* Awada Sekondri ulo akwụkwọ Awada
* Don Bosco Sekondri School,
* D
*
*
* (DBSS), Obosi
* Ebelechukwu high ulo akwụkwọ, Nkpor
* John Bosco Institute of Technology, (Jobitech), Obosi
== Edensibia ==
{{Reflist}}
jqvsiqydwh8qd6zue8b91hhzf79p1s0
Nkanu East
0
11809
95258
90256
2022-08-25T21:32:07Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Nkanu East''' bụ ọchịchị ime obodo na [[Ȯra Enugu|steeti Enugu]], [[Naijiria]], na akuku [[Ȯra Ebonyi|Ebonyi steeti]] n'akụkụ ọwụwa anyanwụ. Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Amagunze.
[[File:Eziama health center.jpg|thumb|Eziama health center]]
Obodo di na Nkanu East bu Akpawfu, Ugbakwa, Nkerefi, Mburubu, Nomeh Unateze, Nara Unateze, Owo, Ubahu, Amaechi Idodo, Ama Nkanu, Oruku, Amagunze and Ihuokpara . Ihuokpara, dịka otu n'ime obodo ndị a ma ama na Nkanu-East nwere akụkọ ihe mere eme oge ochie nke a na-apụghị ileghara anya mgbe Nkanu na ebe nile, a na-ekwu okwu n'Enugwu steeti.
Obodo Akpawfu bụ ama maka omenala monwu (omaba), iku nkwu enu puru iche (akwuru Akpawfu), ụdị nkwụ niile ( mmanụ nkwụ, akị na cannel) na ọrụ ugbo.
Nkerefi gbara mpaghara kansụl ahụ na obodo Ohaozara nke [[Ȯra Ebonyi|Ebonyi]] . Ndị obodo na-ekwu na ha bụ obodo kacha ukwuu site na oke ala na mpaghara kansụl. Ha bụ ndị a ma ama na osikapa na ugbo akpu.
Kansụl ime obodo, nke e hibere na 1983 emebeghị ka mpaghara ahụ dị ukwuu n'ihe gbasara ihe eji enyere ndụ aka dịka ezigbo netwọkụ okporo ụzọ, ọkụ eletrik, ụlọ ọgwụ, ụlọ ọgbara ọhụrụ na ụlọ akwụkwọ. <ref>{{Cite web|author=Isiguzo|first=Christopher|title=Nkanu-East: Cut Off From Modernity|url=http://www.thisdaylive.com/articles/nkanu-east-cut-off-from-modernity/143569/|work=This Day Live|accessdate=12 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140808051541/http://www.thisdaylive.com/articles/nkanu-east-cut-off-from-modernity/143569/|archivedate=August 8, 2014|date=March 30, 2013}}</ref>
75vruk48c643lnh7ha2llysxhs9matr
Ezinihitte Mbaise
0
11855
95207
89902
2022-08-25T21:13:23Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ezinihitte Mbaise''' bụ ọchịchị ime obodo [[Ọ̀hà Ímò|n'Imo State]], [[Naijiria|Nigeria]] . Isi ụlọ ọrụ ya dị na Itu.
[[File:Signage of Ezinihitte Mbaise Headquarters.jpg|thumb|igbodo ndetu isi obodo Ezinihitte Mbaise Headquarters]]
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.amumara.org/ Ogbe Amumara kwụụrụ onwe ya]
g9gnneni09nc5q1kx6ynbat2rptmokm
Works Road, Awka
0
11901
95462
85979
2022-08-26T06:13:31Z
122telorens
13990
/* Ozi ndị ọzọ */
wikitext
text/x-wiki
[[File:Court Road,Awka South.jpg|thumb|Court Road,Awka South]]
'''Works Road''' bụ okporo ụzọ amatara nkè úkwú na ebe obibi na [[Óká|Awka]] City, [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra State]], [[Naijiria|Nigeria]] . Ọ dị n'ime ime Amikwo dị n'okpuru ọchịchị [[Awka South]] . Na mpaghara ala, okporo ụzọ ahụ na-aga n'akụkụ ugwu ruo ndịda tupu ya atụgharịa n'ebe ọwụwa anyanwụ wee bịa na njedebe ya. Okporo ụzọ ama ama nke jikọtara na Works Road bụ Dike Street nke na-abanye na ụzọ Zik Avenue. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/01/road-contractors-return-to-sites-in-anambra|title=Road contractors return to sites in Anambra|date=18 January 2011}}</ref>
'''Works Road''' bụ okporo ụzọ amatara nkè úkwú na ebe obibi na [[Óká|Awka]] City, [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra State]], [[Naijiria|Nigeria]] . Ọ dị n'ime ime Amikwo dị n'okpuru ọchịchị [[Awka South]] . Na mpaghara ala, okporo ụzọ ahụ na-aga n'akụkụ ugwu ruo ndịda tupu ya atụgharịa n'ebe ọwụwa anyanwụ wee bịa na njedebe ya. Okporo ụzọ ama ama nke jikọtara na Works Road bụ Dike Street nke na-abanye na ụzọ Zik Avenue. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/01/road-contractors-return-to-sites-in-anambra|title=Road contractors return to sites in Anambra|date=18 January 2011}}</ref>
== Nkọwa ==
Ụzọ ahụ bidoro na Court Road junction dị n'akụkụ ugwu jikọtara ya na ahịa ahịa Awka (Eke Awka). Ọ na-aga n'ihu na ndịda wee gafere Dike Street na Obunagu Road. N'ịga n'ihu, okporo ụzọ ahụ jikọtara ya na okporo ụzọ dịka Dr. SM Okeke Avenue, Nwibor Street, Ken Okoli Street na Chukwuogor Street. Ọ rụkwara Bishọp Crowther Seminary wee tụgharịa n'ebe ọwụwa anyanwụ chere Anambra steeti Ministry of Work, Housing na Transport, mechaa kwụsị na nkwụsịtụ Zik Avenue dị nso Amawbia .
== Ozi ndị ọzọ ==
Arụrụ Works Road iji mee ka nchichi okporo ụzọ dị na Zik Avenue, bụ nke na-eje ozi dịka ụzọ ọzọ maka ụgbọ ala na-aga ma na-esi n'akụkụ ndị ọzọ nke steeti ahụ. Ọ bụ Anambra State Road Maintenance Agency (ARMA) na-elekọta okporo ụzọ a.
E wezụga ụlọ obibi, ụfọdụ obere azụmaahịa dị ka boutiques uwe, ụlọ ahịa ákwà, ebe a na-eme ntutu isi, obere ụlọ ahịa, ebe a na-akpụ isi, ụlọ ahịa ọgwụ na ebe a na-ere mmanya etolitela n'okporo ụzọ ahụ.
== Ụgbọ njem ==
Dịka ọ na-eme n'ọtụtụ mpaghara Awka, njem n'akụkụ a nke obodo na-esite na tagzi ọgba tum tum na mgbe ụfọdụ site n'[https://towingservices.us/north-dakota ụgbọ ala] ụkwụ atọ. E nwekwara ọtụtụ okporo ụzọ, dị ka Dike Street na SM Okeke Avenue nke na-ejikọta na Works Road ma na-esi na Amikwo pụọ gaa na mpaghara dị iche iche nke obodo ahụ.
N'agbanyeghị na a na-ewere ya na ọ naghị arụ ọrụ ma e jiri ya tụnyere Zik Avenue, okporo ámá mgbe ụfọdụ, na-enwe mkpọchị okporo ụzọ n'ihi ọnụ ọgụgụ na-eto eto nke Awka South na ụzọ ahụ dị warara. N'abalị mbụ n'ọnwa Jun, afọ 2015, gọọmentị Anambra steeti machibidoro ọgba tum tum na ụgbọ ala iji gbochie ha ịkwọgharị okporo ụzọ niile. Agbanyeghị, e mechara wepụrụ mmachibido iwu ahụ na Disemba 25, 2015.
== Ụgbọ njem ==
Dịka ọ dị n'ọtụtụ mpaghara Awka, ụgbọ njem n'akụkụ obodo a na-adabere n'ụzọ bụ isi na tagzi ọgba tum tum na mgbe ụfọdụ site n'ịkwọ ụgbọ ala . E nwekwara ọtụtụ ụzọ dị iche iche, dị ka Dike Street na SM Okeke Avenue nke na-ejikọta na Works Road na-eduga n'èzí site Amikwo gaa n'akụkụ dị iche iche nke obodo ahụ.
N'agbanyeghị na a na-ewere ya na ọ naghị arụ ọrụ oké ọrụ ma e jiri ya tụnyere Zik Avenue, okporo ụzọ á mgbe ụfọdụ, na-enwe mkpọchi okporo ụzọ n'ihi mmụba nke ọnụ ọgụgụ ndị bi na [[Awka South]] na ụzọ ahụ dị warara. N’abalị mbụ n’ọnwa Jun, afọ 2015, gọọmenti Anambra steeti machibidoro ọgba tum tum na ụgbọ ala iji gbochie ha ịgafe okporo ụzọ niile dị oké mkpa. Agbanyeghị, e mechara wepụrụ mmachibido iwu ahụ na Disemba 25, 2015. <ref>[http://allafrica.com/stories/201512280858.html Retrieved on July 12, 2017]</ref>
== Isi ihe mmasị ==
A na-ahụ isi ihe mmasị ndị a n'ime ma ọ bụ na nso Ụzọ Ọrụ:
* Hospitallọ ọgwụ Divine - ụlọ ọgwụ nke onwe yana ebe ọmụmụ na Ken Okoli Street, off Works Road
* Bishop Crowther Seminary (BCS) - ụlọ akwụkwọ Anglican há nile bú kwá ụmụ nwoke
* Anambra State Ministry of Work, Housing and Transport - otu gọọmentị
== Ụlọ ihe ngosi nka ==
<gallery class="">
Usòrò:Dike Street-Works Road directional sign.jpg|Akara aka n'okporo ụzọ dị na nkwụsị nke jikọtara Dike Street na okporo ụzọ ọrụ
Usòrò:Works Road, Awka.jpg|Otu akụkụ nke Work Road na Awka
</gallery>
== Ébénsidee ==
<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/01/road-contractors-return-to-sites-in-anambra|title=Road contractors return to sites in Anambra|date=18 January 2011}}</ref> http://allafrica.com/stories/201207240733.html
{{Reflist}}
[[Òtù:Ụzọ dị na Awka]]
[[Òtù:Nhazi ná Wikidata]]
dgopnn5amaxrqj9w9lqs6ihdibjdrfj
95463
95462
2022-08-26T06:14:40Z
122telorens
13990
/* Ụgbọ njem */
wikitext
text/x-wiki
[[File:Court Road,Awka South.jpg|thumb|Court Road,Awka South]]
'''Works Road''' bụ okporo ụzọ amatara nkè úkwú na ebe obibi na [[Óká|Awka]] City, [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra State]], [[Naijiria|Nigeria]] . Ọ dị n'ime ime Amikwo dị n'okpuru ọchịchị [[Awka South]] . Na mpaghara ala, okporo ụzọ ahụ na-aga n'akụkụ ugwu ruo ndịda tupu ya atụgharịa n'ebe ọwụwa anyanwụ wee bịa na njedebe ya. Okporo ụzọ ama ama nke jikọtara na Works Road bụ Dike Street nke na-abanye na ụzọ Zik Avenue. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/01/road-contractors-return-to-sites-in-anambra|title=Road contractors return to sites in Anambra|date=18 January 2011}}</ref>
'''Works Road''' bụ okporo ụzọ amatara nkè úkwú na ebe obibi na [[Óká|Awka]] City, [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra State]], [[Naijiria|Nigeria]] . Ọ dị n'ime ime Amikwo dị n'okpuru ọchịchị [[Awka South]] . Na mpaghara ala, okporo ụzọ ahụ na-aga n'akụkụ ugwu ruo ndịda tupu ya atụgharịa n'ebe ọwụwa anyanwụ wee bịa na njedebe ya. Okporo ụzọ ama ama nke jikọtara na Works Road bụ Dike Street nke na-abanye na ụzọ Zik Avenue. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/01/road-contractors-return-to-sites-in-anambra|title=Road contractors return to sites in Anambra|date=18 January 2011}}</ref>
== Nkọwa ==
Ụzọ ahụ bidoro na Court Road junction dị n'akụkụ ugwu jikọtara ya na ahịa ahịa Awka (Eke Awka). Ọ na-aga n'ihu na ndịda wee gafere Dike Street na Obunagu Road. N'ịga n'ihu, okporo ụzọ ahụ jikọtara ya na okporo ụzọ dịka Dr. SM Okeke Avenue, Nwibor Street, Ken Okoli Street na Chukwuogor Street. Ọ rụkwara Bishọp Crowther Seminary wee tụgharịa n'ebe ọwụwa anyanwụ chere Anambra steeti Ministry of Work, Housing na Transport, mechaa kwụsị na nkwụsịtụ Zik Avenue dị nso Amawbia .
== Ozi ndị ọzọ ==
Arụrụ Works Road iji mee ka nchichi okporo ụzọ dị na Zik Avenue, bụ nke na-eje ozi dịka ụzọ ọzọ maka ụgbọ ala na-aga ma na-esi n'akụkụ ndị ọzọ nke steeti ahụ. Ọ bụ Anambra State Road Maintenance Agency (ARMA) na-elekọta okporo ụzọ a.
E wezụga ụlọ obibi, ụfọdụ obere azụmaahịa dị ka boutiques uwe, ụlọ ahịa ákwà, ebe a na-eme ntutu isi, obere ụlọ ahịa, ebe a na-akpụ isi, ụlọ ahịa ọgwụ na ebe a na-ere mmanya etolitela n'okporo ụzọ ahụ.
== Ụgbọ njem ==
Dịka ọ na-eme n'ọtụtụ mpaghara Awka, njem n'akụkụ a nke obodo na-esite na tagzi ọgba tum tum na mgbe ụfọdụ site n'[https://towingservices.us/north-dakota ụgbọ ala] ụkwụ atọ. E nwekwara ọtụtụ okporo ụzọ, dị ka Dike Street na SM Okeke Avenue nke na-ejikọta na Works Road ma na-esi na Amikwo pụọ gaa na mpaghara dị iche iche nke obodo ahụ.
N'agbanyeghị na a na-ewere ya na ọ naghị arụ ọrụ ma e jiri ya tụnyere Zik Avenue, okporo ámá mgbe ụfọdụ, na-enwe mkpọchị okporo ụzọ n'ihi ọnụ ọgụgụ na-eto eto nke Awka South na ụzọ ahụ dị warara. N'abalị mbụ n'ọnwa Jun, afọ 2015, gọọmentị Anambra steeti machibidoro ọgba tum tum na ụgbọ ala iji gbochie ha ịkwọgharị okporo ụzọ niile. Agbanyeghị, e mechara wepụrụ mmachibido iwu ahụ na Disemba 25, 2015.
== Isi ihe mmasị ==
A na-ahụ isi ihe mmasị ndị a n'ime ma ọ bụ na nso Ụzọ Ọrụ:
* Hospitallọ ọgwụ Divine - ụlọ ọgwụ nke onwe yana ebe ọmụmụ na Ken Okoli Street, off Works Road
* Bishop Crowther Seminary (BCS) - ụlọ akwụkwọ Anglican há nile bú kwá ụmụ nwoke
* Anambra State Ministry of Work, Housing and Transport - otu gọọmentị
== Ụlọ ihe ngosi nka ==
<gallery class="">
Usòrò:Dike Street-Works Road directional sign.jpg|Akara aka n'okporo ụzọ dị na nkwụsị nke jikọtara Dike Street na okporo ụzọ ọrụ
Usòrò:Works Road, Awka.jpg|Otu akụkụ nke Work Road na Awka
</gallery>
== Ébénsidee ==
<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/01/road-contractors-return-to-sites-in-anambra|title=Road contractors return to sites in Anambra|date=18 January 2011}}</ref> http://allafrica.com/stories/201207240733.html
{{Reflist}}
[[Òtù:Ụzọ dị na Awka]]
[[Òtù:Nhazi ná Wikidata]]
pcxpq4i7p2h2qps33852fnv7qkb78ng
95590
95463
2022-08-26T10:04:56Z
Billinghurst
3415
Reverted edits by [[Special:Contributions/122telorens|122telorens]] ([[User talk:122telorens|talk]]) to last revision by [[User:Akwugo|Akwugo]]
wikitext
text/x-wiki
[[File:Court Road,Awka South.jpg|thumb|Court Road,Awka South]]
'''Works Road''' bụ okporo ụzọ amatara nkè úkwú na ebe obibi na [[Óká|Awka]] City, [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra State]], [[Naijiria|Nigeria]] . Ọ dị n'ime ime Amikwo dị n'okpuru ọchịchị [[Awka South]] . Na mpaghara ala, okporo ụzọ ahụ na-aga n'akụkụ ugwu ruo ndịda tupu ya atụgharịa n'ebe ọwụwa anyanwụ wee bịa na njedebe ya. Okporo ụzọ ama ama nke jikọtara na Works Road bụ Dike Street nke na-abanye na ụzọ Zik Avenue. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/01/road-contractors-return-to-sites-in-anambra|title=Road contractors return to sites in Anambra|date=18 January 2011}}</ref>
'''Works Road''' bụ okporo ụzọ amatara nkè úkwú na ebe obibi na [[Óká|Awka]] City, [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra State]], [[Naijiria|Nigeria]] . Ọ dị n'ime ime Amikwo dị n'okpuru ọchịchị [[Awka South]] . Na mpaghara ala, okporo ụzọ ahụ na-aga n'akụkụ ugwu ruo ndịda tupu ya atụgharịa n'ebe ọwụwa anyanwụ wee bịa na njedebe ya. Okporo ụzọ ama ama nke jikọtara na Works Road bụ Dike Street nke na-abanye na ụzọ Zik Avenue. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/01/road-contractors-return-to-sites-in-anambra|title=Road contractors return to sites in Anambra|date=18 January 2011}}</ref>
== Nkọwa ==
Ụzọ ahụ bidoro na Court Road junction dị n'akụkụ ugwu jikọtara ya na ahịa ahịa Awka (Eke Awka). Ọ na-aga n'ihu na ndịda wee gafere Dike Street na Obunagu Road. N'ịga n'ihu, okporo ụzọ ahụ jikọtara ya na okporo ụzọ dịka Dr. SM Okeke Avenue, Nwibor Street, Ken Okoli Street na Chukwuogor Street. Ọ rụkwara Bishọp Crowther Seminary wee tụgharịa n'ebe ọwụwa anyanwụ chere Anambra steeti Ministry of Work, Housing na Transport, mechaa kwụsị na nkwụsịtụ Zik Avenue dị nso Amawbia .
== Ozi ndị ọzọ ==
Arụrụ Works Road iji mee ka nchichi okporo ụzọ dị na Zik Avenue, bụ nke na-eje ozi dịka ụzọ ọzọ maka ụgbọ ala na-aga ma na-esi n'akụkụ ndị ọzọ nke steeti ahụ. Ọ bụ Anambra State Road Maintenance Agency (ARMA) na-elekọta okporo ụzọ a.
E wezụga ụlọ obibi, ụfọdụ obere azụmaahịa dị ka boutiques uwe, ụlọ ahịa ákwà, ebe a na-eme ntutu isi, obere ụlọ ahịa, ebe a na-akpụ isi, ụlọ ahịa ọgwụ na ebe a na-ere mmanya etolitela n'okporo ụzọ ahụ.
== Ụgbọ njem ==
Dịka ọ dị n'ọtụtụ mpaghara Awka, ụgbọ njem n'akụkụ obodo a na-adabere n'ụzọ bụ isi na tagzi ọgba tum tum na mgbe ụfọdụ site n'ịkwọ ụgbọ ala . E nwekwara ọtụtụ ụzọ dị iche iche, dị ka Dike Street na SM Okeke Avenue nke na-ejikọta na Works Road na-eduga n'èzí site Amikwo gaa n'akụkụ dị iche iche nke obodo ahụ.
N'agbanyeghị na a na-ewere ya na ọ naghị arụ ọrụ oké ọrụ ma e jiri ya tụnyere Zik Avenue, okporo ụzọ á mgbe ụfọdụ, na-enwe mkpọchi okporo ụzọ n'ihi mmụba nke ọnụ ọgụgụ ndị bi na [[Awka South]] na ụzọ ahụ dị warara. N’abalị mbụ n’ọnwa Jun, afọ 2015, gọọmenti Anambra steeti machibidoro ọgba tum tum na ụgbọ ala iji gbochie ha ịgafe okporo ụzọ niile dị oké mkpa. Agbanyeghị, e mechara wepụrụ mmachibido iwu ahụ na Disemba 25, 2015. <ref>[http://allafrica.com/stories/201512280858.html Retrieved on July 12, 2017]</ref>
== Isi ihe mmasị ==
A na-ahụ isi ihe mmasị ndị a n'ime ma ọ bụ na nso Ụzọ Ọrụ:
* Hospitallọ ọgwụ Divine - ụlọ ọgwụ nke onwe yana ebe ọmụmụ na Ken Okoli Street, off Works Road
* Bishop Crowther Seminary (BCS) - ụlọ akwụkwọ Anglican há nile bú kwá ụmụ nwoke
* Anambra State Ministry of Work, Housing and Transport - otu gọọmentị
== Ụlọ ihe ngosi nka ==
<gallery class="">
Usòrò:Dike Street-Works Road directional sign.jpg|Akara aka n'okporo ụzọ dị na nkwụsị nke jikọtara Dike Street na okporo ụzọ ọrụ
Usòrò:Works Road, Awka.jpg|Otu akụkụ nke Work Road na Awka
</gallery>
== Ébénsidee ==
<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/01/road-contractors-return-to-sites-in-anambra|title=Road contractors return to sites in Anambra|date=18 January 2011}}</ref> http://allafrica.com/stories/201207240733.html
{{Reflist}}
[[Òtù:Ụzọ dị na Awka]]
[[Òtù:Nhazi ná Wikidata]]
2894thvm9z5k6og2h0hurhox87qj3ze
Lilian Cole
0
11926
95376
73298
2022-08-26T00:36:22Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
== Hụkwa ==
* Naijiria n'asọmpi Olimpik nke afọ 2008
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Lilian Cole – FIFA competition record (archived)
*
{{Nigeria squad 2007 FIFA Women's World Cup}}{{Nigeria women's football squad 2008 Summer Olympics}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
lo36t1d6f2t1xv2zpd934jtpx5f55ex
Lilian Salami
0
11927
95378
73304
2022-08-26T00:39:03Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox officeholder|honorific_prefix=Prof.|predecessor=[[Osasere Orumwense]]|occupation=Nutritionist|alma_mater=[[North Dakota State University]]
[[University of Nigeria]]
[[University of Benin (Nigeria)|University of Benin]]
[[Vaal University of Technology]]|residence=[[Benin City]]|nationality=[[Nigerians|Nigerian]]|citizenship=[[Nigerians|Nigerian]]|birth_date={{Birth date and age|1956|08|08}} [[Jos]], [[Nigeria]].|prior_term=|successor=|succeeding=|name=Lilian Imuetinyan Salami|term_end=|term_start=December 2, 2019|status=|title=Vice-Chancellor of [[University of Benin (Nigeria)|University of Benin]]|order=10th Substantive<ref>{{Cite web|url=https://news.uniben.edu/index.php/2019/12/02/live-event-swearing-in-ceremony-for-prof-lilian-salami/#more/|title=Live Event: Swearing-in Ceremony For Prof Lilian Salami|date=2019-12-02|website=University of Benin News|language=en-US|access-date=2019-12-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/new-uniben-vc-launches-anti-corruption-campaign/|title=New UNIBEN VC launches anti-corruption campaign|date=2019-12-03|website=Punch Newspaper|language=en-US|access-date=2019-12-06}}</ref>|caption=|alt=|image=|honorific_suffix=|profession=Academic}}
'''Lilian Imuetinyan Salami''' (amuru Ọgọst 8, 1956) bụ onye agụmakwụkwọ Naijiria na osote onye isi oche nke Mahadum Benin, [[Ȯra Edo|Edo State]], [[Naijiria|Nigeria]] . Ọ bụ nwanyị osote onye isi oche nke mahadum nke abụọ ka [[Grace Alele-Williams|Grace Alele-Williams gasịrị]] na 1985. <ref>{{Cite web|title=UNIBEN gets second female Vice Chancellor|url=https://thenationonlineng.net/uniben-gets-second-female-vice-chancellor/|date=2019-10-26|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US|accessdate=2020-05-26}}</ref> Ọ bụ director-General/chief Executive nke [http://thesunshinesearchlight.com/dir/national-institute-for-educational-planning-and-administration-niepa/ National Institute for Educational Planning and Administration] (NIEPA), [[Ȯra Ondo|Ondo State]], Nigeria. <ref>{{Cite news|author=Abel|first=Daniel|title=Professor Salami becomes second female Vice-Chancellor of UNIBEN|url=https://tribuneonlineng.com/uniben-professor-salami-becomes-second-female-vice-chancellor/amp/|accessdate=26 October 2019|date=25 October 2019}}</ref>
Onye bụbu onye isi, ngalaba mmụta na Mahadum Benin, <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/359826-uniben-appoints-second-female-vice-chancellor.html|title=UNIBEN appoints second female vice-chancellor|date=2019-10-27|work=Premium Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-15}}</ref> Salami bụ onye otu nke Nutrition Society of Nigeria and International Federation of Home Economics/Home Professional Association of Nigeria. <ref>{{Cite news|author=Abel|first=Daniel|title=Professor Salami becomes second female Vice-Chancellor of UNIBEN|url=https://tribuneonlineng.com/uniben-professor-salami-becomes-second-female-vice-chancellor/amp/|accessdate=13 December 2019|date=25 October 2019}}</ref>
Salami bụ prọfesọ nke ụlọ akụ na ụba / mmụta na-edozi ahụ na onye òtù ndụmọdụ na eze ukwu ya, Oba nke Benin, Omo N'Oba N'Edo, Ukukpolokpolo, Ogidigan, Oba Ewuare II . <ref>{{Cite web|url=https://www.independent.ng/prof-lilian-salami-appointed-new-vice-chancellor-of-uniben/|title=Prof Lilian Salami Appointed New Vice Chancellor Of UNIBEN|date=2019-10-26|work=Independent Newspaper Nigeria|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.thebreakingtimes.com/breaking-prof-mrs-salami-lilian-emerges-as-the-new-vice-chancellor-of-uniben/#|title=BREAKING: Prof Mrs. Salami Lilian Emerges As The New Vice-Chancellor of UNIBEN|date=2019-10-25|work=Breaking Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref>
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Salami na [[Jos]], Nigeria. Otú ọ dị, ọ bụ onye [[Ȯra Edo|Edo]], kpọmkwem nwanyị [https://www.edo-nation.net/edotribe.htm Bini] . <ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/uniben-gets-second-female-vice-chancellor/|title=UNIBEN gets second female Vice Chancellor|date=2019-10-25|work=The Nation Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.informationng.com/2019/10/uniben-appoints-second-female-vc-34years-after-alele-williams.html|title=UNIBEN Appoints Second Female VC, 34years After Alele-Williams|date=2019-10-26|work=Information Nigeria Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://themomentng.com/index.php/2019/10/26/prof-lilian-salami-in-the-eye-of-the-storm/|title=Prof. Lilian Salami in the eye of the storm|date=2019-10-26|work=The Moment Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref> Ọ malitere agụmakwụkwọ nwata na Jos, Plateau State; mana n'ihi agha obodo Naijiria (1967–1970), ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na steeti Edo wee nweta asambodo West African School Certificate (WASC) n'okpuru nkwado Baptist High School, Benin City. Agụụ ya maka agụmakwụkwọ klaasị ụwa kpaliri ya ịga  mba [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] wee nweta B.Sc. (Hons) akụnụba ụlọ na M.Sc. Nri na North Dakota State University na 1979 na 1982 n'otu n'otu. <ref>{{Cite web|url=https://www.thebreakingtimes.com/breaking-prof-mrs-salami-lilian-emerges-as-the-new-vice-chancellor-of-uniben/#|title=BREAKING: Prof Mrs. Salami Lilian Emerges As The New Vice-Chancellor of UNIBEN|date=2019-10-25|work=Breaking Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://themomentng.com/index.php/2019/10/26/prof-lilian-salami-in-the-eye-of-the-storm/|title=Prof. Lilian Salami in the eye of the storm|date=2019-10-26|work=The Moment Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref>
Otú ọ dị, ọ nọ na Mahadum Wisconsin na Mahadum Minnesota maka oge okpomọkụ tupu ọ gafere na North Dakota State University, ebe o mesịrị gụchaa akwụkwọ ya n'ihi na ọ lụrụ di na 1977. <ref>{{Cite web|url=https://themomentng.com/index.php/2019/10/26/prof-lilian-salami-in-the-eye-of-the-storm/|title=Prof. Lilian Salami in the eye of the storm|date=2019-10-26|work=The Moment Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/359826-uniben-appoints-second-female-vice-chancellor.html|title=UNIBEN appoints second female vice-chancellor|date=2019-10-27|work=Premium Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-15}}</ref> Dịka onye Naijiria hụrụ mba ya n' anya, ọ laghachiri n'ụlọ wee jee ozi n' obodo ya n'okpuru ikpo okwu National Youth Service Corps (NYSC), Benin City n'etiti 1983 na 1984. <ref>{{Cite web|url=https://www.thebreakingtimes.com/breaking-prof-mrs-salami-lilian-emerges-as-the-new-vice-chancellor-of-uniben/#|title=BREAKING: Prof Mrs. Salami Lilian Emerges As The New Vice-Chancellor of UNIBEN|date=2019-10-25|work=Breaking Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://themomentng.com/index.php/2019/10/26/prof-lilian-salami-in-the-eye-of-the-storm/|title=Prof. Lilian Salami in the eye of the storm|date=2019-10-26|work=The Moment Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref>
Ịhụnanya o nwere maka agụmakwụkwọ dị ụmụ mere ka ọ gaa n'ihu n'agụmakwụkwọ ya na mahadum Nigeria na 1989 ebe ọ nwetara Ph.D. na nri mmadụ na 1991. <ref>{{Cite web|url=https://themomentng.com/index.php/2019/10/26/prof-lilian-salami-in-the-eye-of-the-storm/|title=Prof. Lilian Salami in the eye of the storm|date=2019-10-26|work=The Moment Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/359826-uniben-appoints-second-female-vice-chancellor.html|title=UNIBEN appoints second female vice-chancellor|date=2019-10-27|work=Premium Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-15}}</ref> Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ na Mahadum Benin, ọ debanyere aha ya dị ka nwa akwụkwọ ebe ahụ wee nweta diploma na agụmakwụkwọ (PGDE) na 2001 maka ebumnuche ịkwalite nkà nkuzi ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.thebreakingtimes.com/breaking-prof-mrs-salami-lilian-emerges-as-the-new-vice-chancellor-of-uniben/#|title=BREAKING: Prof Mrs. Salami Lilian Emerges As The New Vice-Chancellor of UNIBEN|date=2019-10-25|work=Breaking Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref>
Nke ka nke, ịhụnanya na-enweghị afọ ojuju Salami maka ihe ọmụma, mmetụta na mmepụta ihe mere ka ọ malite akara ugo mmụta postdoctorate ya na Vaal University of Technology, Vanderbijlpark na [[South Africa]], nke ọ nwetara na 2005. <ref>{{Cite web|url=https://www.thebreakingtimes.com/breaking-prof-mrs-salami-lilian-emerges-as-the-new-vice-chancellor-of-uniben/#|title=BREAKING: Prof Mrs. Salami Lilian Emerges As The New Vice-Chancellor of UNIBEN|date=2019-10-25|work=Breaking Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/359826-uniben-appoints-second-female-vice-chancellor.html|title=UNIBEN appoints second female vice-chancellor|date=2019-10-27|work=Premium Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-15}}</ref>
Salami malitere ọrụ ya na Mahadum Benin dị ka onye isi nkuzi na afọ 1994. Tupu nhọpụta ya na ụlọ akwụkwọ a, ọ kụzirila nwa oge na mahadum Ife mgbe ahụ, ugbu a Mahadum Obafemi Awolowo ka ọ rụchara ọrụ ntorobịa nke mba ya na NYSC, Benin City n'afọ 1984. N'ikpeazụ, ọ gụchara akwụkwọ ya na [[Mahadum Nke Maiduguri|Mahadum Maiduguri]] site na afọ 1985 ruo 1994. <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/south-south-regional/359826-uniben-appoints-second-female-vice-chancellor.html|title=UNIBEN appoints second female vice-chancellor|date=2019-10-27|work=Premium Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-15}}</ref>
Ọ bụ onye isi ngalaba site na afọ 1996 ruo afọ 1998 na Mahadum Benin wee nweta ọkwa prọfesọ na 2005. Nwee ọkwa nchịkwa dịka onyeisi oche nke Board of University of Benin Integrated Enterprise, director of general studies, director of part time programme, director-General/chief executive, National Institute for Educational Planning and Administration (NIEPA), Ondo State, ma. ndị ọzọ, Salami elekọtala nke ọma karịa 15 Ph.D. Ma ụmụ akwụkwọ master's degree rụrụ iri anọ n' ọnụ Ọgụgụ . <ref>{{Cite web|url=https://www.thebreakingtimes.com/breaking-prof-mrs-salami-lilian-emerges-as-the-new-vice-chancellor-of-uniben/#|title=BREAKING: Prof Mrs. Salami Lilian Emerges As The New Vice-Chancellor of UNIBEN|date=2019-10-25|work=Breaking Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-15}}</ref>
Salami a gbalịala na mmụta, site n' article nke ode gasiri na mba Nigeria na mba of esi. Ọ kusieziela ọtụtụ ihe ọmụmụ n ' ihe mmụta nke Home Economics na Nutrition.<ref>{{Cite web|url=https://www.thebreakingtimes.com/breaking-prof-mrs-salami-lilian-emerges-as-the-new-vice-chancellor-of-uniben/#|title=BREAKING: Prof Mrs. Salami Lilian Emerges As The New Vice-Chancellor of UNIBEN|date=2019-10-25|work=Breaking Times Newspaper|language=en-US|accessdate=2019-12-15}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.independent.ng/prof-lilian-salami-appointed-new-vice-chancellor-of-uniben/ Prọfesọ Lilian Salami ahọpụtala onye isi oche ọhụrụ nke UNIBEN]<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
llxu6jrf39njpjtihfx959m0pzgq0gf
Titilola Obilade
0
11932
95149
73306
2022-08-25T20:16:44Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Titilola Obilade''' (amuru 25 Eprel 1971) bu onye okachamara na sayensi Naijiria . O tolitere na campuy of Lagos . Nna ya kụziri na ngalaba Iwu ebe o mechara bụrụ Prọfesọ Emeritus . Ọ bụ nwanyị mbụ gụsịrị akwụkwọ na mahadum International School wee bụrụ dọkịta ahụike, na nwanyị mbụ dibia bekee sitere na [[Naijiria|Nigeria]] nwere mkpakọrịta na ahụike wee nweta akara ugo mmụta abụọ na una yana nwetakwa PhD n'aka onye na-abụghị onye. ọkachamara ahụike.
== Mmụta na ahụmahụ ==
Titilola Obilade gara klaasị nnabata (dị ka a na-akpọ ụlọ akwụkwọ ọta akara mgbe ahụ) nke Mahadum Lagos na Mahadum Lagos Staff School (Primary School). <ref>{{Cite book|author=Obilade|first=Titilola|url=https://www.amazon.com/Titilola-Obilades-Nigerian-Recipe-Cookbook-ebook/dp/B07578P4XS|title=Dr. Titilola Obilade's Nigerian Recipe Cookbook: Africa's Simple Dishes|language=English}}</ref> O nwetara ọtụtụ ihe nrite ma n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị ma n'ụlọ akwụkwọ praịmarị ya. E mekwara Titilola Obilade ka ọ bụrụ onyeisi klaasị na klaasị ọ bụla site na ụlọ akwụkwọ praịmarị na sekọndrị. Ọ so na ụmụ akwụkwọ abụọ ga-aga ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke Mahadum Lagos hiwere; Mahadum Mba ụwa nke Lagos (ISL). <ref>{{Cite book|author=Obilade|first=Titilola|url=https://www.amazon.com/Titilola-Obilades-Nigerian-Recipe-Cookbook-ebook/dp/B07578P4XS|title=Dr. Titilola Obilade's Nigerian Recipe Cookbook: Africa's Simple Dishes|language=English}}</ref> Titilola Obilade gara ISL site na 1982 ruo 1987. Ọ gụsịrị akwụkwọ na ISL na streak nke Firsts ya. Na Asambodo Ịga akwụkwọ n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Africa, Titilola Obilade nwetara ọpụrụiche asaa gụnyere A 1 na Mgbakwunye [[Ọmúmú-ónúọgụgụ|Mgbakọ]] . Mgbe ọ dị afọ iri na isii, ọ nwetara otu n'ime akara kacha elu na Mbanye ọnụ na matriculation bọọdụ (JAMB) iji mụọ ọgwụ na mahadum Lagos. Afọ mesịrị, ọ ghọrọ nwanyị mbụ gụsịrị akwụkwọ na International School (ISL) ịghọ dọkịta. ọrụ ndị ntorobịa mba ya na ọdụ ụgbọ elu Nigeria kwụsịrị ugbu a, na-agwọ ndị ọrụ na ndị chọrọ njem.
N'ime afọ ise sochirinụ, Titilola Obilade ghọrọ dọkịta bi na ngalaba ahụike obodo na LUTH, Inweta mmekorita ya na Health Public site na Health Public site na National Postgraduate Medical College of Nigeria National Postgraduate Medical College of Nigeria ndi otu sitere na West African College of Physicians si na ngalaba nke Community Health (Memb WACP). N'oge ọzụzụ obibi ya, Titilola gụchara Master's in Public Health (MPH) na mahadum Lagos. Tupu ọ gụchaa ọzụzụ obibi ya, Titilola Obilade debara aha ya na Masters nke abụọ; Master's na International Law and Diplomacy na Mahadum Lagos. O nwetara First ọzọ site n'ịbụ onye dibia bekee nwanyị mbụ na Naijiria nwere Fellowship in Public Health wee nweta nzere abụọ Master's in Public Health na na International Law and Diplomacy.
Akwụkwọ akwụkwọ Titilola Obilade lekwasịrị anya maka mkpakọrịta ya bụkwa nke mbụ maka ọnụ ọgụgụ ya na Lagos, Nigeria. Emeela ọmụmụ ihe na ụlọ akwụkwọ Wesley maka ndị ntị chiri mana nyocha ntụnyere Titilola gbasara ọrụ ọgụgụ isi nke ụmụ akwụkwọ nwere nsogbu ntị na Wesley School na ụmụaka ndị si n'ụlọ akwụkwọ praịmarị Onitolo na-eji ule anaghị ekwu okwu bụ nke mbụ. Nsonaazụ sitere na ọmụmụ ya gosiri na ọ nweghị ihe dị iche na arụ ọrụ uche ha ma e jiri ya tụnyere ụmụ akwụkwọ na-adịghị anụ ihe. Titilola Obilade mekwara nnyocha n'ụlọ akwụkwọ Pacelli maka ndị ìsì, tụlere ihe ọmụma ha banyere [[Iba|ịba]] na ụmụ akwụkwọ si n'ụlọ akwụkwọ praịmarị Onitọlo <sup>[ ]</sup> . Nsonaazụ sitere na ọmụmụ a gosiri na ụmụ akwụkwọ si Pacelli School for the Blind nwere ihe ọmụma ka mma banyere ịba karịa ụmụ akwụkwọ si na isi iyi.
Mgbe Titilola Obilade mechara mkpakọrịta ya, mahadum Lagos were ọrụ na Institute of Child Health and Primary Care na College of Medicine ebe ọ mechara bụrụ onye isi ngalaba ahụike nne na nwa. N'ọrụ a, Titilola Obilade kụziri ụmụ akwụkwọ ahụike na eze n'afọ ikpeazụ nakwa ụmụakwụkwọ ka gụchara akwụkwọ. Otu n'ime ihe pụtara ìhè n'oge Titilola Obilade dị ka onye isi ngalaba na-ahụ maka ahụike ndị nne na ụmụaka bụ n'ịzọpụta ụmụakwụkwọ iri isii na otu n'afọ ikpeazụ. Ụmụ akwụkwọ ahụike ndị a nọ na ntinye ime obodo achọrọ na obodo Ijoko dị na Ogun State, Nigeria. Na 26 Eprel 2006, otu ndị hoodlum wakporo ụmụ akwụkwọ ahụike na ndị nkwado ha. Anwụdela ụmụ akwụkwọ ahụ n'ọgba aghara dị n'etiti ndị na-akwado ndị isi abụọ na-emegide. Titilola Obilade kpọkọtara ndị ọkwọ ụgbọ njem ọha na Legọs ma site n'enyemaka nke ndị ọkwọ ụgbọ ala ndị a gawara mpaghara ọgụ wee nwee ike chụpụ ụmụ akwụkwọ niile n'enweghị nsogbu. Ụfọdụ n'ime ụmụ akwụkwọ ahụ na otu n'ime ndị mmemme nwetara mmerụ ahụ na-adịghị egwu ndụ. N'ịkwanyere obi ike ya, ụmụ akwụkwọ nyere ya ihe nrite.
N'afọ 2006, Titilola Obilade gbatịpụrụ nchụso mmụta ya na Virginia Polytechnic Institute na University University ebe ọ nwetara nzere Graduate na Gerontology na PhD na Instructional Design and nke a na-akpọ ugbu a Learning Sciences and Technologies. Ọzọkwa, Titilola Obilade nwetara mbụ ọzọ maka Naijiria. Ọ ghọrọ dibia bekee nwanyị mbụ nwere mkpakọrịta na ahụike ọha wee nweta PhD site na ọkachamara na-abụghị ọgwụ na dọkịta mbụ sitere na Nigeria wee nweta PhD na Instructional Design and Technology.
== Na-arụ ọrụ ==
Titilola Obilade edeela akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ banyere [[Nje ọrịa Ebola|ọrịa nje Ebola]], akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ọrịa na-efe efe, agụmakwụkwọ dị anya, mmekọrịta kọmputa mmadụ na teknụzụ mmụta ndị ọzọ. Na mgbakwunye, o dela akwụkwọ ọgụgụ abụọ:
* ''Mee ka m hụ ya: Atụmatụ nkuzi na ọgụgụ akwụkwọ ọhụụ'' , <ref>{{Cite book|isbn=978-1543270433|title=Make Me See It: Pedagogical Strategies in Visual Literacy|author=Obilade|first=Titilola T.|date=22 April 2017}}</ref>
* ''Dr. Titilola Obilade's Nigerian Recipe Cookbook: nri dị mfe nke Africa'' . [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1545090206|978-1545090206]] <ref>{{Cite book|isbn=978-1545090206|title=Dr. Titilola Obilade's Nigerian Recipe Cookbook: Africa's Simple Dishes|author=Obilade|first=Titilola T.|date=29 August 2017}}</ref>
Enwere ike ịhụ ọtụtụ ọrụ ya na ebe nchekwa Virginia Tech VTechWorks. <ref>{{Cite web|url=https://vtechworks.lib.vt.edu/discover?rpp=10&page=1&query=obilade&group_by=none&etal=0|title=Search|work=vtechworks.lib.vt.edu|language=en|accessdate=2017-12-22}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
nhs8i57mnen5y5gonbch5c5d4rmgkv6
Gloria Usieta
0
11950
95479
73325
2022-08-26T08:50:16Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Gloria Usieta''' (amụrụ (1977-06-19 ) ) bụ onye Naijiria bụbu onye [[Footbọl|ọkpọ]] egwuregwu bọọlụ bụ onye gbara otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị Naijiria bọọlụ na iko mba ụwa ụmụ nwanyị na áfọ̀1999, <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/fifa-tournaments/players-coaches/people=200/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150912223437/http://www.fifa.com/fifa-tournaments/players-coaches/people=200/index.html|archivedate=12 September 2015|title=FIFA Tournaments - Players & Coaches - Gloria USIETA|publisher=}}</ref> na na asọmpi Olimpik Summer 2000 .
== Hụkwa ==
* Nijjiria na asọmpi olimpik nke afọ 2000
== Edensịbịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Gloria Usieta – ndekọ asọmpi FIFA (archived)
*
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
kd6k2v6e8x5dwgt5rf4ngs7egs06w88
War against Ukraine
0
11962
95249
84308
2022-08-25T21:26:08Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Pic U N UNR Army (March 1918).jpg|thumb|War against Ukraine]]
[https://bangbaze.com Agha] Soviet-Ukrainian[1] ma ọ bụ agha obodo nke Ukraine (Ukrainian: радянсько-українська війна, romanized: radjans'ko-ukrajins'ka vijna, ma ọ bụ більшовицвицšько-українська, Okwu a na-ejikarị na post-Soviet [https://bangbaze.com Ukraine] maka ihe ndị na-eme n'etiti 1917-21, n'oge a na-ewere dị ka agha n'etiti Ukraine People's Republic na Bolshevik (Ukrainian Soviet Republic na RSFSR). Agha ahụ malitere n'oge na-adịghị anya ka mgbanwe nke October gasịrị mgbe Lenin zipụrụ ìgwè ndị njem Antonov na Ukraine na Southern Russia.
Omenala akụkọ ihe mere eme Soviet lere ya anya dị ka ọrụ ndị agha nke Western na Central Europe were na Ukraine, gụnyere ndị agha Polish Republic - mmeri Bolshevik mejupụtara ntọhapụ Ukraine n'aka ndị agha a. [https://bangbaze.com N'aka nke ọzọ, ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme nke Ukraine nke oge a na-ewere ya dị ka agha nnwere onwe nke ndị Ukraine na-ebuso ndị Bolshevik agha].
Akụkọ ihe mere eme
Na akụkọ ihe mere eme nke Soviet na okwu okwu, a na-egosi agha agha dị ka akụkụ nke agha obodo Russia ka ukwuu: na Ukraine, a lụrụ agha a n'etiti gọọmentị mba (nke Symon Petliura na-edu) na ọchịchị Bolshevik (nke Lenin duziri).
Enwere ike kewaa agha ahụ ụzọ atọ:
Disemba 1917 - Eprel 1918: [https://bangbaze.com Ụbọchị mgbanwe], nnupụisi Bolshevik, mbuso agha nke ndị nche Red , bịanyere aka na nkwekọrịta nchebe, na ntọhapụ sitere na bolsheviks.
Disemba 1918 - Disemba 1919: Agha obodo na Ukraine, mbuso agha nke Red Army, ịdị n'otu nke Ukraine, ọgba aghara ndị obodo Soviet, Denikin's Volunteer Army na ntinye aka nke Allied, ọn<ref>{{Cite web|title=Bangbaze.com - NO:1 ENTERTAINMENT BLOG, BANGBAZE is the right place to get your Latest songs and Music Video Download, Afro Pop, Hip Hop, Afro beat and More.|url=https://bangbaze.com/|work=Bangbaze.com|accessdate=2022-03-06|language=English}}</ref>wụ nke West Ukraine na Poland.
N'oge opupu ihe ubi 1920 - Mgbụsị akwụkwọ 1921: Polish-Soviet War (Nkwekọrịta nke Warsaw), Russian Civil War (n'etiti Bolsheviks agha na Armed Forces nke South Russia), Ukrainian guerrilla ọrụ (Mgbasa Ozi Mbụ na nke Abụọ Winter), ọchịchị n'agha.
Akwụkwọ ndị dị mkpa
Nkwupụta nke Central Council of Ukraine (Universals)
Ultimatum nke Sovnarkom na Central Council nke [https://bangbaze.com Ukraine]
Nkwekọrịta nke Brest-Litovsk na-enye ọkwa nnọpụiche na Ukraine dị ka ebe nchekwa maka Central Powers, yana nchebe ndị agha<ref>{{Cite web|title=Bangbaze.com - NO:1 ENTERTAINMENT BLOG, BANGBAZE is the right place to get your Latest songs and Music Video Download, Afro Pop, Hip Hop, Afro beat and More.|url=https://bangbaze.com/|work=Bangbaze.com|accessdate=2022-03-06|language=English}}</ref>, na mkparịta ụka udo na Bolshevik nke Russian Soviet Federative Socialist Republic.
Iwu ịdị n'otu, ịdị n'otu nke ọdịda anyanwụ Ukraine
Treaty nke Warsaw, Polish-Ukrainian mgbochi Bolshevik nkwekọrịta
Udo nke Riga, nkewa nke Ukrainendabere
Leekwa: Nkwekọrịta nke Brest-Litovsk na Kiev Bolshevik ọgba aghara
Mgbe Mgbanwe nke February nke 1917 gachara, mba ndị nọ n'ime alaeze ukwu na-achị (nke a kpọgharịrị aha ya bụ Rọshịa Republic) chọrọ nnwere onwe obodo n'aka Petrograd. N'oge okpomọkụ nke 1917, Gọọmenti Ogologo oge kwadoro nchịkwa mpaghara maka akụkụ ụfọdụ nke ndị na-achịbu Ukraine.
N’October 1917, gọọmenti Ukraine katọrọ nnupụisi ngwa agha Bolshevik ma kwupụta na ọ ga-ejisi ike lụso ọgụ ọ bụla nwara ịchị ọchịchị na Ukraine ọgụ. E hiwere kọmitii nkwonkwo pụrụ iche maka ichekwa mgbanwe iji mee ka ọnọdụ ahụ guzosie ike. Ndị agha mpaghara Kiev gbalịrị igbochi ọchịchị Bolshevik, na-eduga n'ọgụ n'okporo ámá ma mesịa nyefee ndị agha pro-Bolshevik n'obodo ahụ. Na November 14, 1917 Ukrainian Central Rada nyere ya "Mkpegharị nke Central Council nye ụmụ amaala nke Ukraine" nke ọ kwadoro ịnyefe ikike steeti na Ukraine n'onwe ya. Na November 16 nnọkọ nkwonkwo nke Rada na kọmitii ndị isi nke ndị ọrụ obodo na ndị agha soviets ghọtara Central Rada dị ka ikike mpaghara na Ukraine. Na November 20, 1917, Rada kwupụtara Ukraine ndị mmadụ Republic dị ka akụkụ kwụụrụ onwe nke Rọshịa Republic ma mee ndokwa na Jenụwarị 9, 1918 ntuli aka na Mgbakọ Ndị Ọchịchị Ukraine. Onye ode akwụkwọ na-ahụ maka ndị agha Symon Petliura kwupụtara ebumnuche ya ijikọta ma ihu ndịda Southwestern na Romania nke gbasapụrụ n'ofe Ukraine n'ime otu ndị agha Ukraine n'okpuru iwu nke Colonel General Dmitry Shcherbachev.
Na Disemba 17, 1917, Bolshevik haziri Nzukọ Ndị Ukrainian nile nke Soviet na Disemba 11–12, 1917 wepụrụ ọtụtụ ọgba aghara n'ofe Ukraine na Kiev, Odessa, Vinnytsia. Ndị Rada meriri ha nke ọma. Na Disemba 17, 1917 Sovnarkom, nke malitere mkparịta ụka udo na Central Powers na mbụ n'ọnwa ahụ, zigara Rada ultimatum awa 48 na-arịọ ya ka ọ kwụsị "omume counterrevolutionary" ma ọ bụ kwadebe maka agha. Ọzọkwa na Disemba 17, 1917 Reingold Berzins duuru ndị agha ya si Minsk gawa Kharkiv ruo Don. Ha na ndị agha Ukraine na-alụ ọgụ n'ọdụ ụgbọ okporo ígwè dị na Bakhmach, bụ́ ndị jụrụ ikwe ka ndị agha Red (ndị agha atọ na ndị agha ogbunigwe) gafee. The Central Rada anabataghị ebubo na kwuru ya ọnọdụ: ude nke Ukraine People's Republic, na-abụghị nnyonye anya na ya esịtidem ihe na ihe omume nke ọhụrụ haziri Ukrainian Front, ikike na-ebufe nke Ukrainized agha na Ukraine, nkewa nke mbụ. ego nke eze ukwu, òkè nke Ukraine People's Republic na n'ozuzu udo mkparita uka. N'otu ụbọchị ahụ All-Ukrainian Congress of Soviets na Kiev, mgbe ndị nnọchiteanya Bolshevik gachara, ghọtara ikike nke ọchịchị Ukraine ma katọọ njedebe nke ọchịchị Russia. Ndị Kiev Bolshevik n'aka nke ha katọrọ ọgbakọ ahụ ma hazie nke ọzọ na Kharkiv. N'echi ya, Sovnarkom na Moscow kpebiri agha. A họpụtara Vladimir Antonov-Ovseyenko ka ọ bụrụ ọchịagha-isi nke njem njem megide Kaledin na South Russia, mgbe nso ókè-ala na Ukraine (Bryansk - Belgorod) Red agha malitere ikpokọta.
Ndị Kievan Bolshevik ndị gbapụrụ na Kharkiv sonyeere mpaghara Congress nke Soviets nke Donetsk-Krivoy Rog Soviet Republic. Ha kwuziri nzukọ a mbụ All-Ukrainian Congress of Soviets nke kwuputara okike nke Ukrainian People's Republic of Soviets. Ọ kpọrọ Central Rada nke Ukraine onye iro nke ndị mmadụ na-akpọsa agha megide ya [https://bangbaze.com <nowiki>na Jenụwarị 2. Rada mebiri njikọ niile ya na Petrograd na Jenụwarị 22, 1918 ma kwupụta nnwere onwe, si otú ahụ malite Agha Independence nke Ukraine.[2][2] 3] Ọ bụ n'oge a ka ndị agha Bolshevik malitere ịwakpo Ukraine site</nowiki>] na Russia.[4] Ndị agha Russia si Kharkiv, Moscow, Minsk na ụgbọ mmiri Baltic wakporo Ukraine.[5]Ọnwa Iri na Abụọ 1917-Eprel 1918
Hụkwa: Mbụ All-Ukrainian Congress of Soviets (Kharkiv) na otu ndị agha na-alụ ọgụ megide mgbanwe mgbanwe na South Russia.
Ndị Bolshevik, na-agụta ihe dị ka 30,000 na ndị mejupụtara ndị agha Russia nọ n'ihu, ọtụtụ ndị agha, na Red Guard detachments nke ndị ọrụ sitere na Kharkov gubernia na Donbass, malitere site n'ịga n'ihu site n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke Vladimir Antonov-Ovseenko na-edu. Mikhail Muravov.[6] Ndị agha Ukraine n'oge mbuso agha ahụ nwere ihe dị ka 15,000 sitere na ndị ọrụ afọ ofufo na ọtụtụ ndị agha nke Free Cossacks na Sich Riflemen.
Mwakpo nke pro-Soviet agha si Russia sonye na ọgba aghara butere na Ukraine site obodo Bolshevik na mepere emepe obodo nile n'ókèala Left-akụ Ukraine nakwa dị ka Right-akụ Ukraine. Ndị Bolshevik nke Yevgenia Bosch duziri mere ọgba aghara na-aga nke ọma na Vinnytsia n'otu oge na December 1917. Ha weghaara 2nd Guard Corps wee kwaga Kiev iji nyere ndị [https://bangbaze.com Bolshevik nọ n'obodo ahụ aka. Pavlo Skoropadsky na ndị agha Free Cossacks jisiri ike kwụsị ha nso na Zhmerynka, bupụ] ha ma bugara ha Rọshịa. Ndị agha Bolshevik ndị ọzọ weghaara Kharkiv (December 26), Yekaterinoslav (Jenụwarị 9), Aleksandrovsk (Jenụwarị 15), na Poltava (Jenụwarị 20) ka ha na-aga Kiev. Na [https://bangbaze.com Jenụwarị 27, ìgwè ndị agha Bolshevik gbakọtara na Bakhmach wee malite n'okpuru iwu Muravov iji weghara Kiev.]
Akụkụ mbụ nke Sich Riflemen mgbe e jidere Kiev na Jenụwarị 1918.
Ka ndị Bolshevik na-aga Kiev, otu obere otu mba Ukrainian National Republic nke na-erughị ụmụ akwụkwọ 500 (ụfọdụ ebe na-enye ọnụ ọgụgụ nke 300[7]), nke Captain Ahapiy Honcharenko nyere iwu, haziri ngwa ngwa wee ziga ya n'ihu na Jenụwarị 29, 1918. isonye na agha Kruty. Obere ngalaba ahụ gụnyere tumadi nke Battalion Student (Kurin) nke Sich Riflemen, otu ngalaba nke Khmelnytsky Cadet School, na ngalaba Haidamaka. E gburu ihe dị ka ọkara nke ndị ikom 500 n'agha ahụ.
Na [https://bangbaze.com Jenụwarị] 29, 1918, Kiev Arsenal Jenụwarị Uprising, nnupụisi ngwa ọgụ nke Bolshevik haziri, malitere na ụlọ ọrụ Kiev Arsenal. Ndị ọrụ nke ụlọ ọrụ ahụ jikọtara ndị agha nke Ponton Battalion, 3rd Aviation Regiment na Sagaidachny Rejiment. N'ịchọpụta mmeri, "Central Rada" na ndị agha Petlyurist wakporo obodo ahụ na February 3.[8] Mgbe ụbọchị isii nke agha gasịrị na nri na ngwa ngwa na-agwụ agwụ, ndị agha na-emegide mgbanwe kwụsịrị ọgba aghara ahụ, [9] nke ndị ọrụ Bolshevik 300 nwụrụ. Dị ka akwụkwọ akụkọ oge Soviet si kwuo, e gburu ihe karịrị 1500 ndị ọrụ na ndị agha na-akwado Soviet n'oge mgba ahụ.[10] Na February 8, gọọmentị Ukraine chụpụrụ Kiev iji zere mbibi site n'aka ndị agha Soviet na-emegide ya, bụ ndị batara Kiev n'okpuru Mikhail Muravyov na February 9.
Ozugbo ndị Bolshevik weghaara Kiev, ha malitere ịwakpo na Right-Bank Ukraine. Agbanyeghị, na February 9 UNR bịanyere aka na Nkwekọrịta nke Brest-Litovsk wee si otú a nweta enyemaka sitere n'aka ndị agha German na Austro-Hungary na ngwụsị February, ihe karịrị ndị agha 450,000.[4] N'ọnọdụ maka enyemaka agha, ndị Ukraine ga-ebuga nri na Central Powers. N'okpuru iwu nke Symon Petlura, ndị agha jikọtara chụpụrụ Bolsheviks na Right Bank Ukraine wee weghachite Kiev na March 1. N'ihi na nke socialist atumatu nke Rada, tumadi amụma nke ala nationalization nke metụtara nri mbupụ na Central Powers, on. Eprel 28 ndị agha German kwụsịrị Central Rada ma tinye gọọmentị Hetman n'ọnọdụ ya. Ndị agha Ukraine, German na Austro-Hungarian nọgidere na-enweta uru, na-eweghachite ụlọ akụ ekpe Ukraine, Crimea na Basin Donets.[11] Ihe ndọghachi azụ ndị a manyere ndị Bolshevik ịbịanye aka na nkwekọrịta udo na gọọmentị Ukraine na June 12.Ntinye aka mgbe Hetmanate gasịrị
Polish-Ukrainian, Polish-Soviet na Ukraine-Soviet Wars na mmalite 1919
Na November 1918, ndị agha sitere na Directorate nke Ukraine jiri enyemaka ụfọdụ si n'aka ndị Bolshevik kwaturu Hetmanate. Ndị agha German nke Soldatenrat duziri nọgidere na-anọpụ iche n'oge agha obodo were izu abụọ ka ha na-apụ na mba ahụ, n'ihi mmeri e meriri Alaeze Ukwu German na Agha Ụwa Mbụ. Ụlọ ọrụ Directorate weghachiri mba Ukraine. Na Jenụwarị 22, 1919 ndị mba Ukraine gbara agbata obi jikọtara n'okpuru Iwu Zluky.
Kọmitii Central Military-Revolutionary Committee na Kursk na October 22, 1918 nyere iwu ka e kee nkewa abụọ n'okpuru Army Group nke Ukraine Front ma ọ bụ Group nke Kursk Direction. E kenyere otu ahụ ngalaba nke Moscow Worker's Division, 9th Soviet Division, 2nd Orlov Brigade, na ụgbọ oloko abụọ ejiri agha. Dị ka Antonov-Ovsiyenko si kwuo, Ndị Agha ahụ nwetara ihe dị ka ndị agha 6,000, egbe egbe 170, egbe 427, ụgbọ elu ndị agha 15, na ụgbọ okporo ígwè 6. Na Disemba 15, 1918, a kpọrọ nzukọ nke onye isi ndị ọrụ Ukraine na Kiev nke Otaman Osetsky na-eduzi yana gụnyere Chief Otaman Petliura, Colonel Bolbachan, Colonel Shapoval, Sotnik Oskilko. Ha na-ekwurịta banyere nchekwa ókèala ma guzobe atụmatụ ma ọ bụrụ na egwu sitere n'akụkụ niile.
Iji kwụsị agha na-abịanụ na ndị Bolshevik, ọchịchị Chekhivsky zigara ndị nnọchiteanya na Moscow nke Minista nke Mba Ọzọ Semen Mazurenko duziri. Ndị nnọchiteanya ahụ nwere ihe ịga nke ọma n'ịbinye aka na nkwekọrịta udo nke mbụ ma ọ kwụsịghị mmegide ahụ site n'akụkụ ndị Russia n'ihi nkwurịta okwu na-adịghị mma n'etiti ndị nnọchiteanya nọ na Moscow na ọchịchị nke ndị Ukraine People's Republic.[12]. Na Disemba 28, 1918, kọmitii etiti nke ekpe UPSR kwupụtara nchikota nke ndị agha na nkwado nke gọọmentị Soviet site na ngwa agha. Site ná mmalite nke Jenụwarị 1919, ndị agha Bolshevik na-agafe ókèala ọwụwa anyanwụ na n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ iji wakpo.
Ọnwa Mbụ 1919-June 1919
Na Jenụwarị 7, 1919, ndị Bolshevik wakporo Ukraine n'ike [13] na ndị agha Vladimir Antonov-Ovseyenko, Joseph Stalin, na Volodymyr Zatonsky duziri.[1] The Directorate kwuputara agha ọzọ megide Russia na Jenụwarị 16 mgbe ọtụtụ mbido ultimatums ka Russian SFSR sovnarkom ịdọrọ ha agha. Isi ụzọ abụọ nke ndị agha Bolshevik dị na Kiev na Kharkiv.
N'oge ahụ, ndị agha Soviet nọ na-aga n'ebe ugwu-ọwụwa anyanwụ Ukraine ma weghara Rylsk na Novhorod-Soversky. Na Disemba 21, ndị agha Ukraine weghaara njikọ ụgbọ okporo ígwè dị mkpa na Kupyansk. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọganihu zuru oke malitere n'etiti osimiri Dnieper na Oskol. Na Jenụwarị 3, Red Army weghaara Kharkiv, ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ n'otu ọnọdụ ahụ mgbe Bolshevik weghaara Kiev na February 1918. Ndị agha Ukraine n'oge ahụ nwere usoro agha abụọ mgbe niile, Zaporozhian Corps na Sich Riflemen, yana ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị. nkewa. Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị a bụ ndị ataman na-enweghị ntụkwasị obi bụ ndị na-akwado ndị Bolshevik mgbe ụfọdụ, dị ka Zeleny, Anhel, na Hryhoryev. Ndị agha nke nwere ihe karịrị 100,000 ndị ikom, dara ihe dị ka 25,000 n'ihi ndị ọrụ ugbo na-ahapụ ndị agha na ịgbagha na Bolshevik.[4] Bolbochan ya na ndị fọdụrụ nke Zaporizhian Corps laghachiri na Poltava nke na-egbochi Red Army maka izu ole na ole ọzọ. Na Jenụwarị 6, 1919, gọọmentị Pyatakov kwupụtara okike nke Ukrainian Socialist Soviet Republic. N'agbanyeghị nke ahụ, ọchịchị ya nọgidere na Kursk ruo Jenụwarị 24. Na Jenụwarị 4, Bolsheviks Army Group Ukrainian Front emezigharịrị n'ime otu Yukren ihu n'okpuru iwu nke Antonov-Ovsiyenko na ndị nnọchiteanya ya Kotsiubynsky na Schadenko. N'ọtụtụ ajụjụ gbasara ebumnuche ndị agha Russia na Ukraine nke akwụkwọ ndekọ aha na-eziga na Moscow, Chicherin mechara zaghachi na Jenụwarị 6:
... enweghị ndị agha nke Russian Socialist Soviet Republic na Ukraine. N'oge a, ọrụ agha nke na-ewere ọnọdụ na mpaghara Ukraine dị n'etiti ndị agha nke ndekọ aha na Ukraine Soviet Gọọmenti nke nwere onwe kpamkpam.
Na Jenụwarị 12, ndị agha nọ n'okpuru iwu nke Mykola Schors nwere Chernihiv mgbe ndị ọzọ nkeji n'okpuru iwu nke Pavlo Dybenko weere Lozova, Pavlohrad, Synelnykove, ma guzobe kọntaktị na Nestor Makhno. Mgbe ogologo mkparịta ụka dị ogologo n'etiti ndị òtù nke akwụkwọ ndekọ aha na ndị isi obodo ndị ọzọ, e kpebiri ikwusa agha megide Soviet Russia. Naanị onye na-emegide ya, bụ onyeisi oche nke directory Volodymyr Vynnychenko, mgbe Shapoval, ihe atụ, n'ihi ihe ụfọdụ bụ nanị na-arịọ ngwa ngwa e kere eke nke Soviet ọchịchị. Denikin mechara kwuo na nkwupụta agha ahụ agbanweghị kpamkpam ihe ọ bụla na frontlines ma gosipụta naanị nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ime gọọmentị Ukraine na mmeri nke otu ndị agha nke ndị agha.Nọvemba 1921
Isi edemede: Mgbasa Ozi oyi nke Abụọ
Ihe ikpeazụ UNR mere megide ndị Soviet bụ mwakpo n'azụ ahịrị ndị agha Red Army na Nọvemba 1921 nke a maara dị ka mkpọsa oyi nke abụọ.[1] Mgbasa ozi a bu n'obi kpalite ọgba aghara n'etiti ndị ọrụ ugbo Ukrainian, ndị na-ewebu iwe na ndị Soviet,[13] na ijikọ ndị agha otu na-emegide ndị Bolshevik na Ukraine. Onyeisi ndị agha Ukraine bụ Yurii Tiutiyunnyk.
E guzobere ndị agha njem abụọ, otu sitere na Podolia (ndị ikom 400) na otu sitere na Volhynia (ndị ikom 800). Ndị otu Podolia mere ya naanị n'obodo Vakhnivka, tupu ịlaghachi n'ókèala Polish site na Volhynia na November 29. Òtù Volhynia malitere na November 4, weghaara Korosten na November 7 wee gaa obodo nta Leonivka. Mgbe ha malitere ịla n'iyi ha kpebiri ịlaghachi. Otú ọ dị, mgbe ọ laghachiri n’ebe ọdịda anyanwụ, ndị agha ịnyịnya Bolshevik nọ n’okpuru ọchịchị Grigore Kotovski na Bazar jidere ya ma merie ya n’agha dị nso na Mali Mynky na November 17. Ndị Soviet weghaara ndị agha 443 n’oge agha ahụ. A gbagburu 359 na November 23 na nso obodo Bazar, ma nyefee 84 n'aka ndị ọrụ nchekwa Soviet.[17]
Nke a bụ ọrụ ikpeazụ nke ndị agha UNR megide ndị Soviet. Ọgwụgwụ nke mkpọsa oyi nke abụọ wetara agha Ukraine-Soviet na njedebe doro anya,[1] agbanyeghị ọgụ nke otu akụkụ megide Bolshevik gara n'ihu ruo etiti 1922[18] na nzaghachi Red Army tụrụ ime obodo ụjọ.[19]
N'ikpeazụ
Eastern Europe mgbe nkwekọrịta nke Riga gasịrị
N'ọgwụgwụ nke agha ahụ, e webatara ọtụtụ n'ime ókèala Ukraine n'ime Ukrainian Soviet Socialist Republic nke, na December 30, 1922, bụ otu n'ime ndị guzobere Union of Soviet Socialist Republics (USSR). Akụkụ nke Western Ukraine dabara n'okpuru ọchịchị nke abụọ Polish Republic, dị ka e depụtara na Peace nke Riga. A manyere ọchịchị UNR, nke Symon Petlura duziri, n'ala ọzọ.[20]
N'ime afọ ole na ole sochirinụ, ndị na-ahụ maka mba Ukraine ga-anọgide na-agbalị ibuso ndị Soviet agha agha okpuru ọchịchị. Ọgụgụ isi ndị Poland nyere ha aka (lee Prometheism); agbanyeghị na ha emebeghị nke ọma. A ga-ekpochapụ mmegharị ndị Ukraine ikpeazụ na-arụ ọrụ n'oge Holodomor.[21] Ọzọkwa, enweghị ikwu enweghị nkwado Polish maka ihe kpatara Yukren ga-eme ka iwe na-eto eto n'akụkụ ndị nta nke [https://bangbaze.com Ukraine na Poland] kwupụta steeti interwar Polish.
k6cyr35ow2mz5ig6jlmfsx4eko7alus
Tosin Adeloye
0
11964
95439
73407
2022-08-26T05:50:36Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tosin Adeloye''' (amuru na ọnwa 7 Februarị nke afọ 1996) bu onye oso oso Naijiria . <ref>{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/athletes/nigeria/tosin-adeloye-273235|title=Tosin Adeloye|publisher=IAAF|date=24 August 2015|accessdate=23 August 2015}}</ref> Ọ gbara asọmpi mita 400 na asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2015 na Beijing, China. <ref>[http://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/4875/AT-400-W-h----.RS4.pdf?v=-920246349 Heats results]</ref>
== Mmachibido iwu iji ọgwụ eme ihe ==
Adeloye nwalere ihe ọma maka anabolic steroid Metenolone na National Sports Festival na Lagos na Disemba 2012, mgbe ọ dị afọ 16, ma mesịa machibido ya egwuregwu afọ abụọ. Mmachibido iwu ahụ kwụsịrị 6 Jenụwarị 2015. <ref name="IAAF News 149">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/download/download?filename=602d1acb-eb00-45eb-98d8-465009ffe758.pdf&urlslug=NEWS%20149%20-%20January%202014|title=IAAF News Issue 149, 28 January 2014|work=iaaf.org|publisher=IAAF|accessdate=6 March 2015}}</ref> <ref name="IAAF list May 2014">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/download/download?filename=497edabd-8579-4e00-bc20-af8b528106ba.pdf&urlslug=List%20of%20athletes%20currently%20serving%20a%20period%20of%20ineligibility%20as%20a%20result%20of%20an%20Anti-Doping%20Rule%20Violation%20under%20IAAF%20Rules|title=Athletes currently suspended from all competitions in athletics following an Anti-Doping Rule Violation as at: 21.05.14|publisher=IAAF|accessdate=9 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140527214842/http://www.iaaf.org/download/download?filename=497edabd-8579-4e00-bc20-af8b528106ba.pdf&urlslug=List%20of%20athletes%20currently%20serving%20a%20period%20of%20ineligibility%20as%20a%20result%20of%20an%20Anti-Doping%20Rule%20Violation%20under%20IAAF%20Rules|archivedate=27 May 2014}}</ref>
Ọ natara mmachibido iwu nke abụọ maka afọ asatọ ka ule ọzọ dara na 2016. <ref>Akpodonor, Gowon (2 June 2016). [http://guardian.ng/sport/nigerian-athlete-adeloye-fails-drug-test-bags-eight-year-ban/ Nigerian athlete, Adeloye, fails drug test, bags eight-year ban]. ''Guardian Nigeria''. Retrieved on 7 August 2016.</ref>
== Edensịbịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Tosin Adeloye at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
r5gefmwbccs2tgkhvjd8dzmum7wg11c
Charity Angya
0
11991
95058
73429
2022-08-25T13:26:53Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|weightCharity Angya]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceCharity Angya]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionCharity Angya]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryCharity Angya]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Charity Angya bụ nwa afọ''' Naigiria. Ọ bụ bụrụ onye isi na Mahadum Benue Steeti
. [https://bsum.edu.ng/w3/staffProfile.php?sid=p143]
== Ndụ ==
Charity Angya gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Jos nke nọ n' obodo Plateau steeti, na afọ 1983. O nwetara nzere ya na Doctorate na mahadum nke Ibadan na Oyo steeti . A họpụtara ya ịbụ osote onye Chancellor nke Benue State University na ọnwa Novemba n' afọ 2010 ebe ọ na-arụ ọrụ ugbua. <ref>{{Cite web|title=Brief History - Benue State University|url=https://bsum.edu.ng/w3/brief_history.php|author=|first=|date=|work=|accessdate=}}</ref>
Ọkammụta Msugh N. Kembe weghaara ọchịchị n'aka Angya dị ka osote-chancellor n' ụbọchị nke atọ (3)Nọvemba, 2015.
* Ndepụta ndị osote onyeisiala na Naijiria
== Ntụaka ==
{{Reflist}}Edensibịa
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qyt2j0fwk6t5bihvx7mtxkijzi9k7lg
Rachel Zadok
0
12059
95559
85147
2022-08-26T09:48:56Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Rachel Zadok (cropped).jpg|thumb]]
'''Rachel Zadok''' bụ onye odee South Africa na onye akpọrọ Whitbread First Novel Award (2005) . Ọ bụ onye dere akwụkwọ akụkọ ''Gem Squash Tokoloshe'' na ''Nwanna Nwanyị'' .
== Ndụ ya ==
A mụrụ Zadok na South Africa n'afọ 1972 nye nne South Africa na nna Israel wee tolite na Kensington, mpaghara ndị ọcha etiti na Johannesburg . O mechara mụọ Fine Art wee rụọ ọrụ dị ka onye na-ese ihe na-ese ihe. Ya na di dọkịta ya kwagara London, England n'afọ 2001 ebe ọ nọ na-echere nwa oge wee rụọ ọrụ maka ọrụ ebere ụmụ mgbei. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Asambodo na akwụkwọ akụkọ na Mahadum City, London . Ọ bụ na London ka Zadok malitere ide ''Gem Squash Tokoloshe'', akwụkwọ akụkọ mbụ e debere na obodo ya South Africa. "Akwụkwọ a bụ n'ezie maka nkwenye na mmetụta ọha mmadụ na-enwe n'ahụ ụmụaka," ka o kwuru na N'ajụjụ ọnụ BBC na November 2005.
N'afọ 2004, Zadok banyere n'asọmpi 'Otu esi ebipụta' na Channel 4's Richard &amp; Judy Show, ruru ise ikpeazụ n'ime mmadụ puku iri anọ na isii batara. Pan Macmillan mechara nye ya nkwekọrịta mbipụta.
''Gem Squash Tokoloshe'' bụ onye ahọpụtara maka onyinye Whitbread Book Awards First Novel na ihe nrite John Llewellyn Rhys, yana edepụtala ya ogologo oge maka onyinye akwụkwọ edemede Dublin International . Ndị ọka ikpe Whitbread mara ọkwa, sị: “Gem Squash Tokoloshe masịrị anyị na mkpali ya siri ike nke ilere anya nwata n'ime ime obodo South Africa masịrị anyị. Rachel Zadok na-esetịpụ ihe nkiri nzuzo nke ezinụlọ na-emebi emebi megide ndabere nke mba na-agbanwe agbanwe wee mepụta ọnọdụ egwu egwu."
Zadok laghachiri South Africa n'afọ 2010 ma ugbu a ya na di ya na nwa ya nwanyị bi na Cape Town. Na ''The Guardian'' nke iri na asatọ November 2005 Zadok kwuru, sị: "Ọ dị m ka enweghị m ike ịgbanarị ya (South Africa) ma biri ebe ọzọ. M ga-akwụ ụgwọ m, nyeghachi obodo nyere m nke ukwuu. . "
Zadok ekwuola maka ọchịchọ ya iguzobe ọrụ maka ụmụ mgbei HIV/AIDS na obodo ya South Africa. N'afọ 2011, ọ malitere Short Story Day Africa, atụmatụ iji gosipụta akụkọ ifo dị mkpirikpi nke Africa.
O bipụtara akwụkwọ akụkọ ya nke abụọ, ''Nwanna Nwanyị-nwanyị'', ya na onye mbipụta South Africa Kwela Books na 2013. <ref>[http://rachelzadok.bookslive.co.za ''Sister-Sister'' page on Rachel Zadok's Books LIVE blog]</ref>
== Ọrụ ya ==
* ''Gem Squash Tokoloshe'', Pan Macmillan, 2005
* ''Nwanne-nwanyị'', Akwụkwọ Kwela, 2013
Ọrụ dị mkpirikpi nke Rachel Zadok apụtawokwa na ''The Observer'', Akụkọ Ndị ''Juu'', ''The Independent'' and ''African Violet'', 2012 Caine Prize Anthology. <ref>[http://www.kwela.com/authors/8296 Author page on Kwela Books website]</ref>
== Hụkwa ihe ọzọ ==
* Ndepụta ndị South Africa
* Ndepụta ndị odee South Africa
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.rachelzadok.com/ Blọọgụ Rachel Zadok, "Ọgba aghara Nhazi"]
* [http://rachelzadok.bookslive.co.za/blog/ Blọọgụ Rachel Zadok na Akwụkwọ LIVE]
* [http://www.kwela.com/Authors/8296 Akwụkwọ Kwela]
* [http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/london/4443120.stm ''Site na onye na-eche nche ruo na whitbread'']
* [https://web.archive.org/web/20051105053311/http://www.whitbread-bookawards.co.uk/press.cfm?page=68 Akwụkwọ nrite Whitbread]
* [http://books.guardian.co.uk/reviews/generalfiction/0,6121,1602810,00.html "njikọ ka mma"], Guardian Unlimited, 29 October 2005
* [http://books.guardian.co.uk/whitbread2005/story/0,16517,1645535,00.html "Amaghị m onye Mandela bụ"], Guardian, 18 Nọvemba 2005
* [http://news.scotsman.com/features.cfm?id=2258082005 "Site na risotto ruo akụ maka Richard & Judy odee"], Scotsman, 18 Nọvemba 2005
* [http://www.timesonline.co.uk/article/0,,2092-1879703,00.html "Ajụjụ: Jasper Gerard zutere Rachel Zadok"], The Sunday Times, 20 Nọvemba 2005
== Edensibia ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1jlljf56dchqfc07aqi6o75uppeym4n
Wendy Wood
0
12067
95291
73650
2022-08-25T21:52:51Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Memorial to Wendy Wood - geograph.org.uk - 1885672.jpg|thumb|Memorial to Wendy Wood - geograph.org.uk - 1885672]]
'''Wendy Wood''', amụrụ ya Gwendoline Emily Meacham, (29 Ọktoba 1892 – 30 Juun 1981). Ọ bụ onye mgbasa ozi maka nnwere onwe mba Scotland. Onye mara mma a mara a mara, ọ bụkwa onye nwere nkà, onye na-ese ihe na onye edemede. Ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na-eme ihe nkiri na-ebutekarị esemokwu.
==Akụkọ ndụ==
A mụrụ Wood na Maidstone<ref>[https://www.oxforddnb.com/view/10.1093/ref:odnb/9780198614128.001.0001/odnb-9780198614128-e-40380 Meachamthline, aha Géchamthdo. Emily (pseud. Wendy Wood) eweghachiri 21/4/21.</ref> na Kent, England, tupu nne na nna ya akwaga mba South Africa, ebe nna ya bụ onye njikwa ebe a na-eme mmanya na onye na-ese ihe nkiri, bịa bụrụkwa ebe anọ zụtoo ya. Wood nakweere aha nwa agbọghọ nne ya n'afọ 1927 iji mesie njikọ nka ya ike. Nna nne ya bụ onye na-ese ihe Samuel Peploe Wood, nwanne nne ya nwoke bụ onye na-ese ihe Thomas Peploe Wood. Ọ bụrụ na a mara ya aka maka ọnọdụ ọkpara ya nke Scotland, ọ ga-aza, "Mmadụ ekwesịghị ịbụ ịnyịnya ka a mụọ ya n'ụlọ anụ", na-ekwughachi ilu ochie nke a na-ekwukarị na Arthur Wellesley, 1st Duke of Wellington, n'agbanyeghị maka ebumnuche ya dị iche.
==Mmezu==
* N'afọ 1928, Wood bụ otu n'ime ndị malitere National Party of Scotland, bụ nke toro na Scottish National Party, mana n'afọ 1930s, o kpebiri na ụzọ na-abụghị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Nnwere onwe nke Scotland dị irè karịa. Na Bannockburn Day na 1932, Wood duuru otu ìgwè ndị mba n'ime Stirling Castle, mgbe ahụ ogige ndị agha yana oghere maka ndị njem nlegharị anya; ịkwatu Union Flag wee jiri Scotland Royal Coat of Arms of Scotland dochie ya.<ref>{{cite news |url=https://news.google.com/newspapers?id=Pvc9AAAAIBAJ&sjid=H0kMAAAAIBAJ&pg=4256%2C4182546 |title=A Stirling Incident. Union Jack hauled down. Scottish standard hoisted in castle. Exploit by nationalist demonstrators |work=The Glasgow Herald |date=27 June 1932 |page=11 |accessdate=15 May 2017}}</ref>
* N'afọ 1930, Wood guzobekwara Scottish Watch, òtù ndị ntorobịa (ka ọ ghara inwe mgbagwoju anya na òtù ndị na-eme ihe ike na-enweghị njikọ nke otu aha). Na 1949, ọ tọrọ ntọala Scottish Patriots, nke, n'oge ọ nwụrụ na June 1981, dị ihe dị ka 2,000 ike.
* N'afọ 1950, e mere ngagharị iwe megide iji aha ọchịchị ''Elizabeth nke Abụọ nke United Kingdom'' na Scotland, ebe ọ bụ na Scotland enweghị Elizabeth nke Mbụ nke England (leekwa ihe gbasara ''MacCormick v. Lord Advocate''). Wood kwụnyere ihe osise nke Secretary nke State maka Scotland na Glasgow na 1950 wee gosipụta ọkọlọtọ Iwu Ụlọ na Egwuregwu Highland nke afọ ahụ.<ref name="History">{{cite web |author=|url=http://www.scotsman.com/lifestyle/writing-women-back-into-history-books-1-671902 |title=Writing women back into history books |date=19 January 2005|accessdate=16 May 2017|work=The Scotsman}}</ref>
* Site n'afọ 1956, Wood soro biri n'ụlọ ọrụ onye na-ese ihe na onye ya na ya na-emekọ ihe, Florence St John Cadell na Whinmill Brae na Edinburgh.<ref>{{Cite web|url=http://www.caltongallery.co.uk/Artist.aspx?id=Artist.CADELL|title=Calton Gallery - Florence St John Cadell (1877-1966)|website=www.caltongallery.co.uk|access-date=2018-10-23}}</ref>
* N'afọ 1960, Wood kwuru okwu na General Assembly of the Church of Scotland, iji gbalịa ịchịkọta ha n'azụ mkpọkọ ọzọ nke Parliament of Scotland, bụ nke o kwuru na agbazebeghị nke ọma. n'afọ 1707, a kwụsịrị ya naanị. Ajụjụ a arịrịọ.
*Wood na-etinye aka n'ọtụtụ mkpọsa mba ụwa, maka ihe kpatara Irish, na ncheta nke British n'ogige ịta ahụhụ n'oge Agha Boer nke Abụọ nke gburu ọtụtụ puku mmadụ, iji kwado India Independent movement na ịkwado Ndị Iceland n'afọ 1970 ha cod war maka ebe ịkụ azụ.
*Na mmalite 1970s, Wood na-agụkarị akụkọ Scottish na mmemme TV ụmụaka ''Jackanory'' n'okpuru aha '' Auntie Gwen ''. N'ịbụ onye nọrọ ihe karịrị afọ iri dị ka onye crofter na Moidart (na-akwaga na Edinburgh na 1952) ọ nwere ahụmahụ dị ukwuu ịkpọku. N'ime ihe niile o dere akwụkwọ iri, nke ikpeazụ bụ akụkọ ndụ ya, ''Yours Truely for Scotland''. Mgbe e mesịrị na 1970s, ọ na-enweghi ihe ịga nke ọma guzoro dị ka onye ndoro-ndoro anya na ntuli aka ịbụ Rector nke Mahadum Dundee site na nkwado nke Associationlọ Ọrụ Ọchịchị Obodo nke Scotland.<ref name=Rector>{{cite web|title=MS 343 Robert F. Knight papers relating to Scottish Nationalism|url=http://arccat.dundee.ac.uk/dserve.exe?&dsqIni=Dserve.ini&dsqApp=Archive&dsqCmd=show.tcl&dsqDb=Catalog&dsqPos=0&dsqSearch=((text)=%27wendy%20wood%27)|website=Archive Services Online Catalogue|publisher=University of Dundee|accessdate=30 July 2015}}</ref>
==Ezinụlọ==
Wood bụ nwanne nne nke ọkà mmụta physicist J. B. Gunn na onye egwu Spike Hughes, na nwa nwa Samuel Peploe Wood. Ọ bụkwa nwanne nwunye onye Egyptologist Battiscombe Gunn]] na onye egwu Herbert Hughes (ọkà mmụta egwu).
== Mbipụta ==
*{{cite book | last = Wood | first = Wendy | year = 1930 | title = The Secret of Spey | publisher = Robert Grant & Son | location = Edinburgh}}
*{{cite book | last = Wood | first = Wendy | year = 1938 | title = I Like Life | publisher = The Moray Press | location = Edinburgh, London}}
*{{cite book | last = Wood | first = Wendy | year = 1946 | title = Mac's croft | publisher = F. Muller, Ltd. | location = London}}
*{{cite book | last = Wood | first = Wendy | year = 1950 | title = Moidart and Morar | publisher = The Moray Press | location = Edinburgh}}
*{{cite book | last = Wood | first = Wendy | year = 1952 | title = Tales of the Western Isles | publisher = Oliver and Boyd | location = London}}
*{{cite book | last = Wood | first = Wendy | year = 1952 | title = From a Highland croft | publisher = Oliver & Boyd | location = Edinburgh}}
*{{cite book | last = Wood | first = Wendy | year = 1970 | title = Yours sincerely for Scotland | publisher = Barker | location = London| isbn = 0-213-00046-6}}
*{{cite book | last = Wood | first = Wendy | year = 1973 | title = Legends of the Borders | publisher = Impulse Books | location = Aberdeen |isbn = 0-901311-34-0}}
*{{cite book | last = Wood | first = Wendy | year = 1980 | title = Silver Chanter | publisher = Chatto & Windus | location = London| isbn = 0-7011-2448-2}}
*{{cite book | last = Wood | first = Wendy | year = 1985 | title = Astronauts and tinklers | publisher = Heritage Society of Scotland | location = Edinburgh | isbn = 0951050419}}
==Ọnwụ==
Wood nọgidere na-arụsi ọrụ ike ruo n'ọgwụgwụ afọ iri asatọ ya. Ọ nwụrụ na Edinburgh na 30 Juun n'afọ 1981, ọ gbara afọ iri asatọ na asatọ.<ref>https://en.m.wikipedia.org/wiki/Wendy_Wood_(artist)#/editor/1</ref>
==Edensibịa==
[[Category:Ndi nwụrụ anwụ]]
lvs5impuli82ai3uoboy7onjvfkj29v
Lilia Ann Abron
0
12084
95373
74011
2022-08-26T00:29:51Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lilia Ann Abron''' (amuru Maachị 8, 1945 <ref name=":2">{{Cite web|title=Lilia Abron's Biography|url=https://www.thehistorymakers.org/biography/lilia-abron|accessdate=2020-08-16|work=The HistoryMakers|language=en}}</ref> ) bu onye ọchụnta ego na onye injinia kemịkalụ . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://magazine.wustl.edu/2011/october/Pages/EngineeringBetterLives.aspx|title=Engineering Better Lives|author=Tennant|first=Kristin|work=WUSTL Magazine|publisher=Washington University in St. Louis|accessdate=2016-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180414010833/https://magazine.wustl.edu/2011/october/Pages/EngineeringBetterLives.aspx|archivedate=April 14, 2018}}</ref> Na 1972, Abron ghọrọ nwanyị [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|Afrịka]] mbụ nwetara PhD na injinịa kemịkalụ . <ref name="UoI">{{Cite web|url=http://www.engineering.uiowa.edu/alumni-friends/honor-wall/distinguished-engineering-alumni-academy-members/lilia-abron|title=Lilia A. Abron|work=University of Iowa College of Engineering|accessdate=2016-08-03}}</ref> <ref>{{Cite journal|date=August 28, 2015|title=Inventors & Inventions|url=http://docs.newsbank.com/openurl?ctx_ver=z39.88-2004&rft_id=info:sid/iw.newsbank.com:AWNB:IRIN&rft_val_format=info:ofi/fmt:kev:mtx:ctx&rft_dat=147CE715ED7A6908&svc_dat=InfoWeb:aggregated5&req_dat=8C87EBB2DB104CEAB04405DA52DA75FE|journal=The Indianapolis Recorder|accessdate=2016-08-03}}</ref>
== Oge nwata ==
A mụrụ Abron na Memphis, [[Tennessee]], bụ nwa nke abụọ n'ime ụmụ nwanyị anọ. <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}</ref> A mụrụ ya n'ike, n'ụlọ, ma nwanne mama ya ga-ebuga ya n'ụlọ ọgwụ n'ụgbọala, n'ihi na ambulance adịghị maka ndị America America n'oge ahụ. <ref name="Brown2011" />
Nne na nna ya abụọ bụ ndị nkuzi gara ụlọ akwụkwọ LeMyone. <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref> Nna ya, Ernest Buford Abron, enweela mmerụ ahụ n'ịgba bọl na kọleji, ma si otú a enweghị ike ije ozi n'oge Agha Ụwa nke Abụọ . Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ebu ụzọ Pullman ma mesịa bụrụ onye nkuzi. Nne Abron, Bernice Wise Abron, bụ onye na-ede akwụkwọ si [[Arkinsọ|Arkansas]] . Ọ pịnyere mpempe akwụkwọ maka Wiley Branton, onye ọka iwu nchekwa nke Little Rock Nine . <ref name="Brown2011" />
Ndị mụrụ Abron bụ ndị Baptist ma e mee ya baptizim mgbe ọ dị afọ 9. O tinyere aka na Girl Scouts na na obere ukwe na chọọchị ya. <ref name="FBC DC">{{Cite web|url=https://www.firstbaptistdc.org/annoucements/?offset=1535720055809|title=Meet Our Newest Deacons|date=June 10, 2018|publisher=First Baptist Church of the City of Washington D. C.|work=firstbaptistdc.org|accessdate=2020-06-10}}</ref> <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref>
Abron gara ụlọ akwụkwọ ọha ma tinye ya na usoro mgbakọ na mwepụ na sayensị ụlọ akwụkwọ ahụ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Memphis High School, o kpebiri ịmụ ọgwụ. <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref>
== Ọrụ ndụ ==
Ọ malitere PhD na Septemba 1968 na Mahadum Massachusetts Amherst 's Department of Civil Engineering, n'okpuru nlekọta nke Dr. Rolfe Skrimbee. Mgbe ọ kwagara na Mahadum nke Iowa, ọ kwagara ya. Agbanyeghị, Dr. Skrimbree hapụrụ Mahadum Iowa tupu Abron emechaa nyocha ya, <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref> ya mere ọ gụchara nzere ya na Chemical Engineering na 1972, n'okpuru nlekọta James O. Osburn. <ref name=":1">{{Cite journal|author=Abron|first=Lilia Ann|date=1973-03-01|title=A transport mechanism in hollow nylon fiber reverse osmosis membranes for the removal of ddt and aldrin from water|journal=Water Research|language=en|volume=7|issue=3|pages=461–477|doi=10.1016/0043-1354(73)90027-4|issn=0043-1354}}</ref> Ọ bụ nwanyị mbụ onye Afrịka America nwetara PhD na injinịa kemịkalụ, <ref name="thehistorymakers.com">{{Cite web|url=http://www.thehistorymakers.com/biography/lilia-abron|title=Lilia Abron {{!}} The HistoryMakers|work=www.thehistorymakers.com|accessdate=2017-02-17}}</ref> na naanị nwanyị nke atọ nwetara nzere doctorate na injinịa kemịkalụ na Mahadum Iowa. Akwụkwọ akụkọ ya lekwasịrị anya na reverse osmosis, wee kpọọ ya: "Ụzọ njem n'ime oghere Nylon Fiber Reverse Osmosis Membranes maka iwepụ DDT na Aldrin na mmiri". <ref name="Brown2011" /> <ref name=":1" />
== Ọrụ ==
Abron bụ osote prọfesọ nke injinịa obodo na Mahadum steeti Tennessee site na 1971. Ọ bụkwa osote prọfesọ nke Mahadum Vanderbilt injinịa gburugburu ebe obibi sitere na 1973. Na 1975, ọ kwagara Howard University dị ka osote prọfesọ nke Civil na gburugburu ebe obibi engineering, n'out oge na-arụ ọrụ na Washington Technical Institute (ugbu a akụkụ nke University of District of Columbia ). <ref name="thehistorymakers.com">{{Cite web|url=http://www.thehistorymakers.com/biography/lilia-abron|title=Lilia Abron {{!}} The HistoryMakers|work=www.thehistorymakers.com|accessdate=2017-02-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thehistorymakers.com/biography/lilia-abron "Lilia Abron | The HistoryMakers"]. ''www.thehistorymakers.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 17,</span> 2017</span>.</cite></ref> <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref>
Dr. Abron bụ onye injinia ọkachamara aha, na onye so na Water Environmental Federation, American Society of Civil Engineers, American Water Works Association, Society of Sigma Xi, na American Association of University Women . <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref> <ref name="UIowa Honors">{{Cite web|title=Lilia A. Abron {{!}} College of Engineering {{!}} The University of Iowa|url=https://www.engineering.uiowa.edu/alumni/awards/honor-wall/lilia-abron|accessdate=2020-06-10|work=www.engineering.uiowa.edu}}</ref> Ọ na-ejekwa ozi na Board Advisory Engineering maka National Sciences Foundation . <ref name="Brown2011" />
Na 2004, a họpụtara ya onye otu American Academy of Arts and Sciences . <ref>{{Cite journal|date=Fall 2015|title=List of Activie Members by Class|url=https://www.amacad.org/multimedia/pdfs/classlist.pdf|journal=Bulletin of the American Academy of Arts & Sciences|accessdate=2016-08-03}}</ref> A họpụtara ya na National Academy of Engineering na 2020, maka "nduzi n'inye ụlọ na-adigide teknụzụ na ngwọta injinịa gburugburu na United States na South Africa". <ref>{{Cite web|url=https://www.nae.edu/224584/National-Academy-of-Engineering-Elects-87-Members-and-18-International-Members-|title=National Academy of Engineering Elects 86 Members and 18 International Members|publisher=National Academy of Engineering|date=February 6, 2020|accessdate=2020-10-08}}</ref> A kpọbatara ya na Tau Beta Pi, DC Alpha Chapter dị ka onye injinia ama ama, ọ bụkwa onye na-eme akụkọ ihe mere eme.
Enyerela ya nsọpụrụ kachasị elu - Onye Ọpụrụiche, Klas nke 2021 - nke American Society of Civil Engineers (ASCE). Dịka nke Jenụwarị 2021, ọ ghọrọ Onye isi oche nke American Academy of Environmental Engineers na Sayensị (AAEES).
=== Ndị ndụmọdụ PEER, PC ===
Na 1978, Abron tọrọ ntọala wee bụrụ Onye isi ala na onye isi oche nke PEER Consultants, PC <ref name="UoI">{{Cite web|url=http://www.engineering.uiowa.edu/alumni-friends/honor-wall/distinguished-engineering-alumni-academy-members/lilia-abron|title=Lilia A. Abron|work=University of Iowa College of Engineering|accessdate=2016-08-03}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.engineering.uiowa.edu/alumni-friends/honor-wall/distinguished-engineering-alumni-academy-members/lilia-abron "Lilia A. Abron"]. ''University of Iowa College of Engineering''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 3,</span> 2016</span>.</cite></ref> <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.post-gazette.com/life/lifestyle/2004/07/11/A-South-African-cause-hits-close-to-home/stories/200407110157|title=A South African cause hits close to home|author=Chuma|first=Wallace|date=July 11, 2004|publisher=Pittsburgh Post-Gazette|accessdate=2016-08-04}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.aaees.org/e3competition-winners-2012superiorachievement.php|title=2012 Excellence in Environmental Engineering and Science™ Competition Winners|author=Moulden|first=Yolanda|work=www.aaees.org|accessdate=2016-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170403213435/http://www.aaees.org/e3competition-winners-2012superiorachievement.php|archivedate=April 3, 2017}}</ref> Ọ bụ onye America mbụ malitere ụlọ ọrụ na-ahụ maka injinịa lekwasịrị anya na gburugburu ebe obibi na nchegbu metụtara anụ ahụ. na gburugburu mmadụ. <ref name="PEER CPC">{{Cite web|url=http://www.peercpc.com/about|title=About|work=PEER Consultants, PC|accessdate=2016-08-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170402233853/http://www.peercpc.com/about|archivedate=April 2, 2017}}</ref> PEER na-enye ọrụ injinia na njikwa ihe owuwu, njikwa gburugburu ebe obibi na ọrụ nkwado, yana ọrụ ndụmọdụ / ndụmọdụ. <ref name="PEER brochure">{{Cite web|url=https://static1.squarespace.com/static/59dcff7e4c326d9f26e7b3d2/t/59e4d88fa8b2b019331d79b2/1508169884135/PEER+Consultants+-+Brochure.pdf|title=PEER Consultants, P.C. Company Overview|work=PEER Consultants, PC|accessdate=2020-06-10}}</ref> N'isi ụlọ ọrụ dị na Washington, DC na ụlọ ọrụ ndị ọzọ na Baltimore, MD, Burlington, MA, na Clearwater, FL, PEER dị n'usoro iji jeere ndị ahịa ya ozi na United States niile Ebe ọ bụ na 1978, ụlọ ọrụ ahụ lekwasịrị anya n'inye ngwọta mgbanwe, kwesịrị ekwesị na nke na-adigide. maka nsogbu gburugburu ebe obibi siri ike nke ndị ahịa ya.
Site na ụlọ ọrụ na-ahụ maka ndụmọdụ a, Abron nwere ihe ịga nke ọma n'igosi na site n'imepụta omume na-adịgide adịgide n'akụkụ ụwa nke ịda ogbenye dara, ọnọdụ ibi ndụ n'ebe ahụ nwere ike ịkawanye nke ọma. <ref>{{Cite web|url=https://peercpc.com/our-story|title=Our Story|work=PEER Consultants, PC|accessdate=2020-06-10}}</ref> Na 1995, Abron mebere PEER Africa Pty. (Ltd.), N'ebumnuche nke iwu ụlọ ndị na-arụ ọrụ ike na South Africa mgbe apartheid gasịrị. <ref name="thehistorymakers.com">{{Cite web|url=http://www.thehistorymakers.com/biography/lilia-abron|title=Lilia Abron {{!}} The HistoryMakers|work=www.thehistorymakers.com|accessdate=2017-02-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thehistorymakers.com/biography/lilia-abron "Lilia Abron | The HistoryMakers"]. ''www.thehistorymakers.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 17,</span> 2017</span>.</cite></ref> E nyere Abron ihe nrite United Nations maka ọrụ ya n'ịzụlite ụlọ na-arụ ọrụ ike dị ọnụ ala. <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref> Ụlọ ọrụ ahụ rụrụ ọrụ na Africa dum, gụnyere na Mali, Uganda na Nigeria.
Abron bụ onye otu Delta Sigma Theta sorority. <ref name="UIowa Honors">{{Cite web|title=Lilia A. Abron {{!}} College of Engineering {{!}} The University of Iowa|url=https://www.engineering.uiowa.edu/alumni/awards/honor-wall/lilia-abron|accessdate=2020-06-10|work=www.engineering.uiowa.edu}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.engineering.uiowa.edu/alumni/awards/honor-wall/lilia-abron "Lilia A. Abron | College of Engineering | The University of Iowa"]. ''www.engineering.uiowa.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 10,</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọ na-ekwu okwu na ihe ngosi ndị metụtara ume na gburugburu ebe obibi. <ref>{{Cite journal|author=Johnson|first=Reginald|date=June 1, 2012|title=DC will play host for World Environment Day|url=http://docs.newsbank.com/openurl?ctx_ver=z39.88-2004&rft_id=info:sid/iw.newsbank.com:AWNB:WDEW&rft_val_format=info:ofi/fmt:kev:mtx:ctx&rft_dat=136E677DDEE0A1F0&svc_dat=InfoWeb:aggregated5&req_dat=8C87EBB2DB104CEAB04405DA52DA75FE|journal=Washington Examiner|accessdate=2016-08-03}}</ref> <ref>{{Cite journal|date=April 23, 2011|title=19th Annual Iowa Renewable Energy Symposium and Exposition in Iowa City|url=http://docs.newsbank.com/openurl?ctx_ver=z39.88-2004&rft_id=info:sid/iw.newsbank.com:AWNB:AEDI&rft_val_format=info:ofi/fmt:kev:mtx:ctx&rft_dat=136E677DDEE0A1F0&svc_dat=InfoWeb:aggregated5&req_dat=8C87EBB2DB104CEAB04405DA52DA75FE|journal=Daily Iowegian|accessdate=2016-08-03}}</ref> Ọ na-arụsi ọrụ ike n'ịkwalite agụmakwụkwọ sayensị, na site na ụlọ ọrụ ya, na-enye ndị sonyere ngosi sayensị nkwado ego. A na-agba ndị ọrụ PEER ume ka ha na ụmụ akwụkwọ na-arụkọ ọrụ n'ụlọ akwụkwọ ha, Abron n'onwe ya na-adụkwa ụmụ akwụkwọ ntụziaka. <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref>
Ọ na-ehota akwụkwọ ''Silent Spring'' nke Rachel Carson dere dị ka ihe mkpali maka ịbanye na mmegharị gburugburu ebe obibi. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://magazine.wustl.edu/2011/october/Pages/EngineeringBetterLives.aspx|title=Engineering Better Lives|author=Tennant|first=Kristin|work=WUSTL Magazine|publisher=Washington University in St. Louis|accessdate=2016-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180414010833/https://magazine.wustl.edu/2011/october/Pages/EngineeringBetterLives.aspx|archivedate=April 14, 2018}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTennant">Tennant, Kristin. [https://web.archive.org/web/20180414010833/https://magazine.wustl.edu/2011/october/Pages/EngineeringBetterLives.aspx "Engineering Better Lives"]. ''WUSTL Magazine''. Washington University in St. Louis. Archived from [https://magazine.wustl.edu/2011/october/Pages/EngineeringBetterLives.aspx the original] on April 14, 2018<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 4,</span> 2016</span>.</cite></ref>
Abron bụ Onye Kraịst malitere afọ atọ ya ije ozi dị ka dikọn na The First Baptist Church nke Obodo Washington, DC na June 17, 2018. <ref name="FBC DC">{{Cite web|url=https://www.firstbaptistdc.org/annoucements/?offset=1535720055809|title=Meet Our Newest Deacons|date=June 10, 2018|publisher=First Baptist Church of the City of Washington D. C.|work=firstbaptistdc.org|accessdate=2020-06-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.firstbaptistdc.org/annoucements/?offset=1535720055809 "Meet Our Newest Deacons"]. ''firstbaptistdc.org''. First Baptist Church of the City of Washington D. C. June 10, 2018<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 10,</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọ bụbu onye isi oche Washington DC nke Jack na Jill maka America. <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref> Ọ na-akpọkwa mgbịrịgba aka n'otu ukwe ụka Angelus. <ref name="Brown2011" /> <ref name="UIowa Honors">{{Cite web|title=Lilia A. Abron {{!}} College of Engineering {{!}} The University of Iowa|url=https://www.engineering.uiowa.edu/alumni/awards/honor-wall/lilia-abron|accessdate=2020-06-10|work=www.engineering.uiowa.edu}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.engineering.uiowa.edu/alumni/awards/honor-wall/lilia-abron "Lilia A. Abron | College of Engineering | The University of Iowa"]. ''www.engineering.uiowa.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 10,</span> 2020</span>.</cite></ref>
Abron nwere ụmụ nwoke atọ na ụmụ ụmụ isii, naanị otu n'ime ha bụ nwa nwa. <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref> <ref name="thehistorymakers.com">{{Cite web|url=http://www.thehistorymakers.com/biography/lilia-abron|title=Lilia Abron {{!}} The HistoryMakers|work=www.thehistorymakers.com|accessdate=2017-02-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thehistorymakers.com/biography/lilia-abron "Lilia Abron | The HistoryMakers"]. ''www.thehistorymakers.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 17,</span> 2017</span>.</cite></ref> <ref name="FBC DC">{{Cite web|url=https://www.firstbaptistdc.org/annoucements/?offset=1535720055809|title=Meet Our Newest Deacons|date=June 10, 2018|publisher=First Baptist Church of the City of Washington D. C.|work=firstbaptistdc.org|accessdate=2020-06-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.firstbaptistdc.org/annoucements/?offset=1535720055809 "Meet Our Newest Deacons"]. ''firstbaptistdc.org''. First Baptist Church of the City of Washington D. C. June 10, 2018<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 10,</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Nkwanye ugwu ==
* William W. Grimes Award for Excellence in Chemical Engineering sitere na American Institute of Chemical Engineers, 1993 <ref name="Brown2011">{{Cite book|author=Jeannette Brown|chapterurl=https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1|title=African American Women Chemists|date=16 November 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-990961-2|pages=143–150|chapter=8}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeannette_Brown2011">Jeannette Brown (November 16, 2011). [https://books.google.com/books?id=hVJpAgAAQBAJ&pg=PP1 "8"]. ''African American Women Chemists''. Oxford University Press. pp. 143–150. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]] [[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/978-0-19-990961-2|<bdi>978-0-19-990961-2</bdi>]].</cite></ref>
* Nbanye na Academy Distinguished Alumni Academy na Mahadum Iowa, 1996 <ref name="Brown2011" />
* Hancher-Finkbine Alumni Medallion sitere na Finkbine Society nke Mahadum Iowa, nyere onyinye maka mmụta, ndu na iguzosi ike n'ihe nye mahadum, 1999 <ref name="Brown2011" /> <ref name="thehistorymakers.com">{{Cite web|url=http://www.thehistorymakers.com/biography/lilia-abron|title=Lilia Abron {{!}} The HistoryMakers|work=www.thehistorymakers.com|accessdate=2017-02-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thehistorymakers.com/biography/lilia-abron "Lilia Abron | The HistoryMakers"]. ''www.thehistorymakers.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 17,</span> 2017</span>.</cite></ref>
* Ntinye n'ime Ụlọ Nzukọ Alumni nke National Black College, 1999 <ref name="Brown2011" />
* Onyinye Magic Hands nke LeMoyne-Owen College, Mee 2001 <ref name="thehistorymakers.com" />
* Ihe nrite mmeri nke ndị okenye, Ụlọ Akwụkwọ Mahadum Washington nke Injinia na Sayensị etinyere, 2001 <ref name="Brown2011" />
* American Academy of Arts and Sciences, 2004 <ref name="thehistorymakers.com" /> <ref>{{Cite web|title=American Academy of Arts & Sciences Inducts Class of 2004|url=https://www.amacad.org/news/american-academy-arts-sciences-inducts-class-2004|work=American Academy of Arts & Sciences|language=en|accessdate=2020-05-28}}</ref>
* Ọganihu kacha elu sitere na American Academy of Environmental Engineers & Sayensị, 2012 <ref>{{Cite web|title=2012 Excellence in Environmental Engineering and Science™ Awards Competition Winners|url=https://www.aaees.org/e3scompetition/winners-2012.php|accessdate=2022-03-02|work=www.aaees.org}}</ref>
== Ntụaka ==
<references />
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
rttx194aluqh8q830sy4k3g9bh43w02
Wanda Austin
0
12087
95229
85148
2022-08-25T21:19:46Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:DrWandaMAustin.jpg|thumb]]
'''Wanda M. Austin''' (amụrụ 1954) bụ onye bụbu onye isi oche na onye isi oche nke The Aerospace Corporation, onye na-eduzi ụkpụrụ maka mmemme oghere nchekwa obodo nke mba. Ọ bụ ma nwanyị mbụ, na onye mbụ African-American, na-ejide ọnọdụ a. Ụlọ ọrụ Aerospace nwere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị ọrụ 3,600 yana ego ha ga-enweta kwa afọ karịa $917 nde. Austin weghaara ọnọdụ a na Jenụwarị 1, 2008, wee lara ezumike nka na Ọktoba 1, 2016. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Dr. Wanda M. Austin Biography|url=http://www.aerospace.org/about-us/leadership/corporate-officers/dr-wanda-austin-biography/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150509003305/http://www.aerospace.org/about-us/leadership/corporate-officers/dr-wanda-austin-biography/|archivedate=May 9, 2015|accessdate=July 15, 2020|work=The Aerospace Corporation}}</ref> Ọ na-aga n'ihu dị ka onye ndụmọdụ maka ụlọ ọrụ ahụ.
A họpụtara Austin n'ime National Academy of Engineering na afọ 2008 maka idu ndú na injinịa na ntinye nke usoro ọgụgụ isi nke mba.
Austin jere ozi dị ka onye isi oche nwa oge maka Mahadum Southern California, na-esote arụkwaghịm nke CL Max Nikias . <ref name="LAT 2018-12-122">{{Cite news|url=https://www.latimes.com/local/lanow/la-me-ln-usc-business-school-dean-trustees-20181212-story.html|title=USC trustees back president's ouster of business school dean over handling of harassment cases|author=Ryan|first=Harriet|date=December 13, 2018|work=[[Los Angeles Times]]|accessdate=December 16, 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.latimes.com/local/california/la-me-ln-wanda-austin-20190304-story.html|title=How Wanda Austin blazed a trail from public housing to a perch as USC's acting president|author=Mozingo|first=Joe|date=March 4, 2019|work=[[Los Angeles Times]]|accessdate=March 4, 2019}}</ref> Ọ bụ ma nwanyị mbụ, na onye mbụ African-American, na-ejide ọnọdụ a. <ref name=":0">{{Cite web|date=2019-06-07|title=USC Board of Trustees honors Wanda Austin's leadership as interim president|url=https://news.usc.eduhttps//news.usc.edu/157864/wanda-austin-leadership-interim-president/|accessdate=2020-06-10|work=USC News|language=en-US}}</ref>
Ọ gara n'ihu na-eje ozi na bọọdụ ndị isi nke ntoala Space na ụlọ ọrụ Chevron, yana na bọọdụ ndị nlekọta maka Mahadum Southern California na National Geographic Society .
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Austin na Bronx na [[New York City]] . Ọ gụsịrị akwụkwọ na Bronx High School of Science . <ref name="horatioalger">{{Cite web|url=https://www.horatioalger.org/members_info.cfm?memberid=AUS12|title=Wanda M. Austin|publisher=[[Horatio Alger Association of Distinguished Americans]]|accessdate=October 7, 2013}}</ref> O nwetara nzere bachelọ na mgbakọ na mwepụ na kọleji Franklin &amp; Marshall, nzere masta na sistemu injinịa na mgbakọ na mwepụ (1977) na Mahadum Pittsburgh . Mgbe ọ gụsịrị akara ugo mmụta nna ya ukwu, ọ rụrụ ọrụ na Rockwell International ọnwa iri na asatọ, tupu ọ kwaga Aerospace Corporation na El Segundo, California na afọ 1979, ebe ọ rụrụ ọrụ n'akụkụ dị iche iche nke nkwukọrịta satịlaịtị na nchekwa. Na 1988, ọ nwetara akara ugo mmụta doctorate (PhD) na Mahadum Southern California, na akwụkwọ edemede nke isiokwu ya bụ, "Ịghọta Asụsụ Eke na Ngwa nke System Dynamics Modeling." Austin na-akọwa ọrụ ya na MILSAC (Military Satellite Communications) Mmemme na Aerospace Corporation na-ekwu maka otú Agha Nzuzo siri metụta azụmahịa satịlaịtị na nkà na ụzụ mbara igwe.. na doctorate na usoro injinia si .
== Ọrụ ya ==
Austin bụ onye isi osote onye isi oche nke Aerospace's National Systems Group tupu ọ bụrụ onye isi. Ụlọ ọrụ ahụ na-akwado oghere nchekwa obodo na obodo ọgụgụ isi. <ref>{{Cite web|author=Kershner|first=Kate|title=Famous Black Engineers Throughout History|work=HowStuffWorks|accessdate=February 23, 2015|url=http://science.howstuffworks.com/engineering/structural/famous-black-engineers10.htm}}</ref> Tupu mgbe ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi osote onye isi oche nke otu ụlọ ọrụ Injinia na Teknụzụ. Tupu ịrụ ọrụ na Aerospace, Austin rụrụ ọrụ na Rockwell International na ndị ọrụ nka.
Na 2015, Onye isi ala [[Barack Obama]] họpụtara Austin ka ọ jee ozi na Kansụl Onye Ndụmọdụ na Sayensị na Nkà na ụzụ nke Onye isi ala. PCAST bụ otu ndụmọdụ nke ndị ọkà mmụta sayensị na ndị injinia na-ahụ maka mba na-adụ ọdụ ozugbo na Onye isi ala na Ụlọọrụ Executive nke Onye isi ala. Na 2009, Austin jere ozi dị ka onye otu NASA Advisory Council na US Human Space Flight Plans Committee, ha abụọ bụ ndị White House nyere ọrụ. <ref name="horatioalger">{{Cite web|url=https://www.horatioalger.org/members_info.cfm?memberid=AUS12|title=Wanda M. Austin|publisher=[[Horatio Alger Association of Distinguished Americans]]|accessdate=October 7, 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.horatioalger.org/members_info.cfm?memberid=AUS12 "Wanda M. Austin"]. [[Horatio Alger Association nke ndị America ama ama|Horatio Alger Association of Distinguished Americans]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 7,</span> 2013</span>.</cite></ref>
Na afọ 2010, a họpụtara Austin na Defence Science Board . Austin bụ onye otu California Council on Science and Technology, <ref name="ccst">{{Cite web|url=http://www.ccst.us/ccstinfo/council/bios/austin.php|title=Wanda Austin|publisher=[[California Council on Science and Technology]]|accessdate=October 7, 2013}}</ref> National Academy of Engineering, American Academy of Arts and Sciences, International Academy of Astronautics na onye otu American Institute of Aeronautics na Astronautics . Ọ na-eje ozi na bọọdụ ndị isi nke Space Foundation, yana na bọọdụ ndị nlekọta maka Mahadum Southern California na National Geographic Society .
Na Ọgọst 7, 2018, a kpọrọ Austin ka ọ bụrụ onye isi oche nwa oge nke Mahadum Southern California ka arụkwaghịm CL Max Nikias . <ref>{{Cite web|url=https://alumni.usc.edu/wp-content/uploads/2018/08/BoTChair-Communication-080718.pdf|title=BoT Chair Communication 080718|publisher=University of Southern California|year=2018|accessdate=August 7, 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Wanda Austin, engineer and businesswoman, named USC interim president|url=https://news.usc.eduhttps//news.usc.edu/147314/wanda-austin-engineer-and-businesswoman-named-usc-interim-president/|date=2018-08-07|work=USC News|language=en-US|accessdate=2020-05-08}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|title=Wanda Austin Named University of Southern California Interim President|url=https://alltogether.swe.org/2018/12/wanda-austin-named-university-of-southern-california-interim-president/|date=2018-12-19|work=All Together|language=en-US|accessdate=2020-05-08}}</ref> Ọ nọchiri ya site na onye nnọchi anya mahadum na-adịgide adịgide, Carol Folt, na afọ 2019. Mahadum ahụ ji aha ya mepụta akwụkwọ mmụta akwadoro maka ekele na nnabata onye ndu ya n'oge ọgba aghara a. <ref name=":0">{{Cite web|date=2019-06-07|title=USC Board of Trustees honors Wanda Austin's leadership as interim president|url=https://news.usc.eduhttps//news.usc.edu/157864/wanda-austin-leadership-interim-president/|accessdate=2020-06-10|work=USC News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://news.usc.eduhttps//news.usc.edu/157864/wanda-austin-leadership-interim-president/ "USC Board of Trustees honors Wanda Austin's leadership as interim president"]. ''USC News''. June 7, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 10,</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Akwụkwọ ya ==
Na afọ 2016, Austin bipụtara akwụkwọ a na-akpọ ''Ime Space: Strategic Leadership for a Complex World'' . <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.thehistorymakers.org/biography/wanda-austin-41|title=Wanda Austin's Biography|work=The HistoryMakers|accessdate=February 26, 2019}}</ref>
== Ihe nrite ==
Austin bụ onye nnata nke National Intelligence Medallion for Meritorious Service, Air Force Scroll of Achievement, na National Reconnaissance Office Gold Distinguished Service Medal . Na 2010, ọ natara American Institute of Aeronautics and Astronautics 'von Braun Award for Excellence in Space Program Management, <ref name="horatioalger">{{Cite web|url=https://www.horatioalger.org/members_info.cfm?memberid=AUS12|title=Wanda M. Austin|publisher=[[Horatio Alger Association of Distinguished Americans]]|accessdate=October 7, 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.horatioalger.org/members_info.cfm?memberid=AUS12 "Wanda M. Austin"]. [[Horatio Alger Association nke ndị America ama ama|Horatio Alger Association of Distinguished Americans]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 7,</span> 2013</span>.</cite></ref> na Mpịakọta nke Air Force of Achievement. Ahọpụtakwara ya na Board of Trustees University of Southern California n'otu afọ ahụ. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.thehistorymakers.org/biography/wanda-austin-41|title=Wanda Austin's Biography|work=The HistoryMakers|accessdate=February 26, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.thehistorymakers.org/biography/wanda-austin-41 "Wanda Austin's Biography"]. ''The HistoryMakers''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 26,</span> 2019</span>.</cite></ref> Ọ bụ onye nnata nke 2012 Horatio Alger Award <ref name="horatioalger" /> na 2012 NDIA Peter B. Teets award. Ọ natakwara USC Presidential Medallion na 2018. <ref>{{Cite web|url=https://www.president.usc.edu/bio/|title=Biography {{!}} Wanda M. Austin {{!}} USC|work=www.president.usc.edu|accessdate=March 23, 2019}}</ref> Na mgbakwunye na onyinye ndị a, ahọpụtara Austin ka ọ jee ozi na President Obama Review of Human Spaceflight Plans Committee na 2009, na Defence Science Board na 2010. N'afọ 2014, a họpụtara Austin na Council Advisory NSA; na, n’afọ sochirinụ, a họpụtara ka ọ rụọ ọrụ na Kansụl Ndị Ndụmọdụ nke Sayensị na Nkà na Ụzụ nke Onye-isi. Austin na-ejekwa ozi na bọọdụ ndị isi maka Chevon na Amgen. <ref name=":2" />
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
0d1htk6k3p2om0iz8j5urbssgl85olp
Lesley Beake
0
12121
95299
73756
2022-08-25T21:57:37Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
''''Mkpúrù èdè íke'''''Lesley Beake''' (amuru ya na 1949) bu onye ode akwukwo umuaka South Africa amuru.
== Ndụ ya ==
A mụrụ Lesley Beake wee gaa ụlọ akwụkwọ na Edinburgh, Scotland. <ref>Linda Rode & G. Jakes Gerwel, eds., ''Crossing over: new writing for a new South Africa'', 1995, p.57</ref> O bi na South Africa, bụ́ ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkụzi. Akwụkwọ akụkọ ụmụ ya, "nke na-ekwu maka ọnọdụ ụmụntakịrị ebo ụfọdụ dị na ndịda Africa na-adọta ndị toro eto". <ref>Sandra L. Beckett, ''Crossover Fiction: Global and Historical Perspectives'', Taylor & Francis, 2009, p.128</ref>
== Ọrụ ya ==
* ''Ejidere na obi ụtọ nke Onye nwe ya: akwụkwọ akụkọ nke Peter David Hadden'', 1986
* ''Ndị Strollers'', 1987. Onye meriri ihe nrite Percy FitzPatrick, 1986-1988, Onye mmeri nke onyinye nturu ugo ntorobịa nke Africa, 1987-1988
* ''Ọnụ ọgụgụ nke butterflies'', 1989. Onye meriri ihe nrite Percy FitzPatrick, 1988-9. Onye meriri nke M-Net Book Prize, 1991.
* ''Egwurugwu'', 1989
* ''Onye njem'', 1989
* ''Merino'', 1989
* ''Akụkọ Serena'', 1990
* ''Tjojo na ịnyịnya ọhịa'', 1990
* ''Abụ nke Be'', 1991
* ''Bau na osisi baobab'', 1992
* ''Wheel Mandi'', 1992
* ''Ọsọ'', 1992
* ''Kafe Thunderball'', 1993
* ''Otu abalị gbara ọchịchịrị'', 1993
* ''Jakey'', 1997
* ''Okwu Mmalite nke Africa'', 2000
* ''Ụlọ ugbu a'', 2006
* ''Icheta Green'', 2009
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* Yearwood, [http://scholar.lib.vt.edu/ejournals/ALAN/spring97/s97-36-Yearwood.html Na-apụta na Nnwere Onwe: Onwe na Omenala dị na Lesley Beake's ''Song of Be''], ''Nyocha Alan'' 24:3 (Mmiri 1997)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
l3hcnla2o6ehymz8jb7npeg4p3ygvsm
William Erese
0
12148
95331
73762
2022-08-25T22:20:57Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''William Erese''' (amuru 12 Septemba 1976) bu nwoke na awu ihe mgbochi si [[Naijiria]] . Oge kacha mma nkeonwe ya bụ 13.42 sekọnd, nwetara na July 2003 na Mals, ( [[Italy]] ). Nke a bụ ndekọ Naijiria ugbu a. <ref>[http://www.gbrathletics.com/cm99.htm Commonwealth All-Time Lists (Men)] - GBR Athletics</ref>
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{NGR}}
|-
|rowspan=3|1995
|[[1995 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Gothenburg, Sweden]]
|36th (h)
|110 m hurdles
|[[1995 World Championships in Athletics – Men's 110 metres hurdles|13.95]]
|-
|[[Athletics at the 1995 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Fukuoka, Japan]]
|13th (sf)
|110 m hurdles
|[[Athletics at the 1995 Summer Universiade – Men's 110 metres hurdles|13.99]]
|-
|[[Athletics at the 1995 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Harare]], [[Zimbabwe]]
|bgcolor="gold" | 1st
|110 m hurdles
|13.73
|-
|rowspan=2|1996
|[[1996 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Yaoundé, Cameroon]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|110 m hurdles
|13.7
|-
|[[Athletics at the 1996 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Atlanta]], [[United States]]
|45th (h)
|110 m hurdles
|[[Athletics at the 1996 Summer Olympics – Men's 110 metres hurdles|13.98]]
|-
|rowspan=2|1997
|[[1997 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Athens, Greece]]
|36th (h)
|110 m hurdles
|[[1997 World Championships in Athletics – Men's 110 metres hurdles|13.95]]
|-
|[[Athletics at the 1997 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Catania, Italy]]
|11th (sf)
|110 m hurdles
|[[Athletics at the 1997 Summer Universiade – Men's 110 metres hurdles|13.82]]
|-
|1998
|[[1998 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Dakar]], [[Senegal]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|110 m hurdles
|13.92
|-
|rowspan=3|1999
|[[Athletics at the 1999 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Palma de Mallorca, Spain]]
|5th
|110 m hurdles
|[[Athletics at the 1999 Summer Universiade – Men's 110 metres hurdles|13.74]]
|-
|[[1999 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Seville, Spain]]
|27th (qf)
|110 m hurdles
|[[1999 World Championships in Athletics – Men's 110 metres hurdles|13.65]]
|-
|[[Athletics at the 1999 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Johannesburg]], [[South Africa]]
|bgcolor="gold" | 1st
|110 m hurdles
|[[Athletics at the 1999 All-Africa Games – Men's 110 metres hurdles|13.71]]
|-
|rowspan=2|2003
|[[2003 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Paris, France]]
|16th (sf)
|110 m hurdles
|[[2003 World Championships in Athletics – Men's 110 metres hurdles|13.70]]
|-
|[[Athletics at the 2003 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Abuja, Nigeria]]
|2nd (h)
|110 m hurdles
|[[Athletics at the 2003 All-Africa Games – Men's 110 metres hurdles|13.96]]<ref>Disqualified in the final</ref>
|}
== Ebensidee ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* William Erese at World Athletics
{{Footer All-Africa Champions 110 m Hurdles Men}}
{{authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
srsu3kjjtt20w8v2ym5siwe4456gqnk
Lin Sampson
0
12154
95385
83687
2022-08-26T00:57:23Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|ageLin Sampson]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryLin Sampson]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lin Sampson''' bụ onye nta akụkọ si mba South Africa but onye amụrụ na mba Sri Lanka ma gụọ akwụkwọ na England. Ọ ebiela n'ụwa niile ma bụrụ onye nchịkọta akụkọ Athens. Ọ bụru na nso nso a onye na-ede akwụkwọ akụkọ mgbe niile maka akwụkwọ akụkọ ''Sunday Times'' ''LifeStyle'' . E bipụtakwara Sampson site na akwụkwọ akụkọ na aha obodo na mpụga South Africa dị ka ''The Independent'', ''The Sunday Times'' na ''Tatler'' . <ref>[https://www.independent.co.uk/life-style/boer-boor-bore-1238994.html Boer, boor, bore] The Independent. 13 September 1997</ref> N'afọ 2005, o bipụtara ''Ugbu a, ị na-aga ma gbuo m'', nchịkọta ogidi ndị malitere n'afọ 1982 na okwu mmalite nke Rian Malan dere. Sampson dabeere na Cape Town .
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
d9q5817s885329xel9ae61sm94ba2j1
Liesl Jobson
0
12155
95362
73880
2022-08-26T00:03:36Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Liesl Jobson''' bụ onye na- ede uri na onye egwu South Afriika.
Ọ nwetara ihe nrite mbụ na asọmpi uri uri Inglis House 2003 wee mee [[Ábu|uri]] ya na ihe ngosi “Art of Survival” nke Mahadum Alaska Fairbanks ' Women's Art Group. Ọ bụ Focus Poet maka Timbila 2005 na uri ya na-apụta n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ n'ịntanetị na n'akwụkwọ. Ọ meriri asọmpi uri ndị mmadụ na-emegide ụmụ nwanyị nke afọ 2005 wee nye ya afọ 2006 Ernst van Heerden Creative Writing Award maka akụkọ ifo ya.
Jobson bụ onye nchịkọta akụkọ uri na magazin ịntanetị ''Mad Hatters' Review'' .
== Akwụkwọ akụkọ ==
=== Abụ prose na flash akụkọ ifo ===
* ''Akwụkwọ 100 (2008)''
* ''Nlele sitere na Escalator (2008)''
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20060516203913/http://smokelong.com/interview/72.asp Ajụjụ ọnụ] na ''SmokeLong Quarterly'', June 15, 2004
* [https://web.archive.org/web/20060622090650/http://www.smokelong.com/interview/104.asp Ajụjụ ọnụ] na ''SmokeLong Quarterly'', Ọktoba 15, 2004
* [http://www.madhattersreview.com/issue1/poems/jobson.shtml "Misive from Shakaland" na ''Mad Hatters' Review'']
* [https://web.archive.org/web/20061115161332/http://smokelong.com/flash/862.asp "Socks Green, Ụgha Ọcha"] na ''Smoke Long Quarterly'', June 15, 2004
* [https://web.archive.org/web/20061115161449/http://smokelong.com/flash/1314.asp "Ndepụta ịzụ ahịa"] na ''SmokeLong Quarterly'', October 15, 2004
* [https://web.archive.org/web/20061102104033/http://www.elimae.com/fiction/Jobson/Jobson.html "Abụọ akụkọ ifo"] na ''elimae''
* [https://web.archive.org/web/20061021064633/http://www.pindeldyboz.com/ljcaptain.htm "Okpu Captain"] na ''Pindeldyboz''
* [http://www.friggmagazine.com/issuefour/poemsstories/lieslpremature.htm "Journal of a Premmie"] na ''FriGG Magazine''
* [https://web.archive.org/web/20100203161448/http://liesljobson.book.co.za/ "Lee site na Escalator na 100 Akwụkwọ"] na ''Book Southern Africa''
* [http://www.madhattersreview.com/issue10/reviews_jobson1.shtml "akwụkwọ 100 nke Liesl Jobson nyochara site na Lalo Fox"] na ''nyocha Mad Hatters'', mbipụta 10, ọdịda 2008
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
q8ml2ifdkv72hsxd8r4rz7bls0ul5z3
Rona Rupert
0
12162
95203
73889
2022-08-25T21:11:59Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rona Rupert''' née Davel (7 Febrụwarị 1934 - 25 Ọgọst 1995) bụ onye odee South Africa. N'afọ 1976, ọ natara CP Hoogenhout Award . <ref>{{Cite web|title=Rona Rupert|url=http://www.stellenboschwriters.com/rupertr.html|accessdate=2021-03-04|work=www.stellenboschwriters.com}}</ref>
== Akụkọ ndụ ya ==
Amụrụ na Calvinia, [[South Africa]] . Nna ya bụ onye nkuzi nke Afrikaans na Dutch, tupu ezinụlọ ahụ akwaga Calvinia wee zụta ugbo Doega.
Rona gụrụ Afrikaans na egwu na Mahadum Stellenbosch wee nweta akara ugo mmụta BA n'afọ 1953, diploma nke onye nkuzi nke abụọ n'afọ 1954 na onye ọrụ ikike (Piano). Ọ mụọkwara egwu otu afọ na Amsterdam . Rona nyere nkuzi egwu, ihe ndekọ na piano ruo ọtụtụ afọ.
Mgbe alụmdi na nwunye ha gasịrị, Rona na Koos Rupert kwagara Stellenbosch, bụ ebe ha bi na Thibault Street. Ha mụrụ nwa nwanyị, Marian. Rona na Koos bụ ndị nchoputa nke Karoo Boekehuis na Calvinia, ebe ndị edemede nwere ike ịnọrọ ma rụọ ọrụ n'udo.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
mqgfas071ilhz8yrkksuppxlywirvoa
Hazel Crane
0
12166
95540
76371
2022-08-26T09:31:55Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceHazel Crane]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Hazel Crane''' (1951 – 10 Nọvemba 2003) bụ onye ama ama na-elekọta mmadụ, nwanyị ọchụnta ego na onye na-echeta ncheta ọnwụ ọnwụ nwụrụ na South Africa. Egburu ya na 10 Nọvemba 2003 n'akụkụ ụlọ ya dị na plush Northern Johannesburg mpaghara Abbotsford, otu mpaghara ebe egburu onye na-egwupụta akụ na ụba Brett Kebble n'afọ 2005. <ref>Gill Gifford, [http://www.iol.co.za/news/south-africa/kebble-and-hazel-crane-murdered-in-same-area-254700 "Kebble and Hazel Crane murdered in same area"], ''IOL'' (South Africa), 28 September 2005.</ref>
== Ndụ mbido ya ==
Amụrụ dị ka '''Hazel Elizabeth Magee''' na Belfast, Northern Ireland, ọ kwagara Rhodesia <ref name="age">{{Cite web|url=http://www.theage.com.au/news/World/High-society-rocked-by-the-shady-past-of-one-of-its-own/2004/12/23/1103391892184.html|title=High society rocked by the shady past of one of its own|publisher=The Age|date=24 December 2004}}</ref> mgbe ọ bụ nwata na emechaa gaa South Afrika na ndụ okenye. Na South Afrika, o tinyere aka na kọmitii na ọrụ enyemaka dị iche iche, dị ka nkwado mmụta nke ụmụ akwụkwọ dara ogbenye. <ref name="tfb">{{Cite book|year=2004|first=David|author=Kray|title=Hazel Crane: Testimony from Beyond the Grave|publisher=New Africa Books}}</ref>
Crane lụrụbu Anthony Crane, n'agbanyeghị na e gburu ya mgbe ọ dị afọ iri abụo na ịse na ọgụ na Rhodesia Bush War . Di na nwunye ahụ enweelarị otu nwa, na n'oge di ya nwụrụ, Crane dị ime nwa ha nke abụọ. <ref name="age" /> O mechara nwee alụm di na nwunye ọgba aghara ya na onye ebubo onye isi mafia Israel Shai Avissar. N'oge e gburu ya n'afọ 1999, di na nwunye ahụ kewara. <ref name="age" />
Ọ bụ ezigbo enyi Winnie Mandela, bụ onye gara olili ozu ya ma bụrụ onye akaebe kachasị na agbamakwụkwọ ya na Avissar. Crane sooro Mandela n'oge a na-anụ okwu n'ihu Truth and Reconciliation Commission . <ref name="tfb" />
== Ọnwụ na ihe nketa ==
A gbagburu Crane n'ime ụgbọ ala ya na Nọvemba 2003, ka ọ na-aga na Ụlọikpe Kasị Elu nke Johannesburg ka ọ gaa ikpe ikpe nke onye isi mafia nke Israel bụ Lior Saat, boro ebubo na o gburu di Crane chụpụrụ na nso Sunninghill, Gauteng na njedebe afọ 1999. <ref>{{Cite web|url=http://www.news24.com/News24/South_Africa/News/0,,2-7-1442_1443209,00.html|title=Socialite dies after shooting|publisher=News24|date=10 November 2003}}</ref> Crane na otu nwanyị ibe ya na-eme njem, onye agbagburu n'aka, mana ndị uwe ojii kpebiri na ihe ahụ merenụ bụ "mwakpo kpọmkwem" na ndụ Crane, onye agbagburu n'isi, ụkwụ, obi na ogwe aka <ref>{{Cite web|url=http://www.news24.com/News24/South_Africa/News/0,,2-7-1442_1443216,00.html|title=Hazel Crane killed in attack|accessdate=21 September 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090221034518/http://www.news24.com/News24/South_Africa/News/0,,2-7-1442_1443216,00.html|archivedate=21 February 2009}}</ref> O mechara pụta. na a tụrụ anya na Crane ga-agba akaebe na ikpe igbu ọchụ megide Saat, na otu onye dị nso na Crane kwuru na ọ maara nke ukwuu, na-enwe ike ịchọpụta na itinye ọnụ ọgụgụ dị iche iche na ikpe igbu ọchụ Saat. <ref>{{Cite web|url=http://www.news24.com/News24/South_Africa/News/0,,2-7-1442_1444520,00.html|title="Hazel knew too much"|accessdate=21 September 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090221033008/http://www.news24.com/News24/South_Africa/News/0,,2-7-1442_1444520,00.html|archivedate=21 February 2009}}</ref> Ọ bụ onye akaebe steeti nke atọ na ikpe igbu ọchụ nke Saat ebubo na otu n'ime ndị kọntaktị Saat, John van Loggerenberg, makwaara dị ka "Johnna" gburu. A boro Van Loggerenberg ebubo na ọ bụ onye mmekọ nke Mafia Sicilian, ebubo ọ na-agọnahụ ma ọ bụ kweta. Ndị uweojii boro ebubo na ọ bụ ya kpatara ogbugbu Giulio Bascelli na Carlo Binne; A gbara Giulio Bascelli n'isi n'ime ebe a na-adọba ụgbọala gbahapụrụ obere oge ka Avassi nwụsịrị n'afọ 2000, ebe a gbagburu Carlo Binne na Gecko Lounge, ụlọ oriri na ọṅụṅụ Johannesburg, n'April 2008. <ref> Due to the lack of evidence, the high court dismissed the claims against van Loggerenberg. It is believed that van Logerenberg orchestrated the murder of dozens of high profile people. The list of deceased includes attorneys, debt collectors and drug traffickers from various European and African countries, according to research conducted by forensic investigator and fraud examiner Paul O’Sullivan.
[https://www.theguardian.com/world/2003/nov/16/southafrica.andrewmeldrum1 "Israeli gangsters blamed for murder of Winnie's friend"]</ref> Mafia Sicillian nọ n'azụ ọnụ ọgụgụ ebumnuche dị elu metụtara ndị ọka iwu, ndị akaebe na ndị ọka ikpe. Ọ dịghị mgbe a mara van Loggerenberg ikpe maka igbu ọchụ ọ bụla n'ihi na enweghi ihe akaebe jikọtara ya na mpụ ndị a.
Tupu ọnwụ ya, Crane na onye odeakụkọ Britain bụ David Kray na-arụkọ ọrụ n'ihe ndekọ ya. Akụkọ ndụ, ''Hazel Crane: Akaebe sitere na Beyond the Grave'' <ref name="tfb" /> nwetara ntọhapụ mgbe anwụchara na 2004 ma nwee ọtụtụ nkọwa na-awụ akpata oyi n'ahụ gbasara ọmarịcha mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Akwụkwọ ahụ kọwara ndụ nzuzo nke Crane nke mpụ. O nwetara akụ na ụba ya site n'ịkwaba ola diamond na emeralds, na-eme azụmahịa ego ahịa ojii, inwe nkwonkwo mgbapụ na ire ihe na-akpali agụụ mmekọahụ siri ike. Ọ kọkwara ka o si banye mgbanaka nzuzo na South Africa na nzukọ ya na onye isi mpụ n'okpuru ala "Johnna" iji kparịta maka nchekwa ya na ụzọ ụgbọ mmiri ya. <ref name="age">{{Cite web|url=http://www.theage.com.au/news/World/High-society-rocked-by-the-shady-past-of-one-of-its-own/2004/12/23/1103391892184.html|title=High society rocked by the shady past of one of its own|publisher=The Age|date=24 December 2004}}</ref> Tupu ọ rụọ ọrụ mpụ, ọ zụrụ azụ dị ka onye nọọsụ edebanyere aha steeti na Rhodesia.
== Hụkwa ihe ọzọ ==
* Mpụ na South Africa
* Ndepụta igbu ọchụ na-edozibeghị
* Ndị ọcha na South Africa
* Ndị ọcha na Zimbabwe
== Edensibia ==
<references />
ọgụgụ ndị ọzọ <ref>{{Cite book|author=Kray|first=David|url=https://books.google.com/books?id=NzSTaoYeK0QC&dq=hazel+crane&pg=PR12|title=Hazel Crane, Queen of Diamonds: Testimony from Beyond the Grave|date=2004|publisher=New Africa Books|isbn=978-0-86486-575-5|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Hazel Crane - View Obituary & Service Information|url=https://www.fergusonlee.com/obituaries/Hazel-Crane/|accessdate=2021-11-08|work=Hazel Crane Obituary|language=en}}</ref>
<references />
96r2ixggxljjppe6vvsmqgbbag13cn2
Ronelda Kamfer
0
12185
95228
73809
2022-08-25T21:19:42Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ronelda Kamfer''' ( amụrụ afo 1981 na Blackheath, na nso Cape Town <ref>{{Cite web|url=https://www.poetryinternational.org/pi/poet/13273/Ronelda-Kamfer/en/nocache|accessdate=31 August 2021|title=Ronelda Kamfer (South Africa, 1981)|publisher=Poetry International}}</ref> ) bụ onye na-ede uri South Afrika na-asụ Afrịka.
== Ndụ ==
O tolitere na nne na nna ya ochie, ndị ọrụ ugbo na Grabouw, na mpaghara mara maka ubi mkpụrụ osisi na ubi vaịn ya, nke dị ezigbo kilomita iri isii site na Cape Town na obodo ya. Ọ laghachiri na nne na nna ya, bụ ndị, mgbe ọ dị afọ iri na ato, biri na Eersterivier, nke nwere ọtụtụ nsogbu ọha na eze - ịda ogbenye, ime ihe ike, ọgwụ ọjọọ, agha òtù. Ahụmahụ a mere ka ndụ ya na ihe odide ya mara nke ọma. <ref>{{Cite web|title=Ronelda Kamfer (poet) - South Africa - Poetry International|url=http://www.poetryinternationalweb.net/pi/site/poet/item/13273/10/Ronelda-Kamfer|work=www.poetryinternationalweb.net|accessdate=2016-01-19}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Ronelda, raconte moi les townships|url=http://maze.fr/litterature/01/2014/ronelda-raconte-moi-les-townships/|work=Maze Magazine|accessdate=2016-01-27|language=en-US|date=2014-01-04}}</ref>
O nwetara nzere bachelọ na afo 1999; ọ na-arụ ọrụ dị iche iche: onye na-eje ozi, onye ọrụ ụlọ ọrụ, nọọsụ, mgbe ọ na-ede akwụkwọ ma na-amụ akwụkwọ na Mahadum Western Cape, ebe ọ nwetara Master of Letters (Afrikaans na Dutch). <ref>{{Cite web|title=Ronelda Kamfer|url=http://www.biennaledespoetes.fr/2013/12/ronelda-kamfer-2/|work=Biennale des poetes en Val de Marne|accessdate=2016-01-19|language=fr-fr}}</ref>
Ronelda Kamfer bipụtara uri mbụ na akụkọ mgbe ochie na akwụkwọ akụkọ na South Africa na Netherlands. N'etiti ndị edemede nke mmetụta ya, ọ na-akpọ Derek Walcott, Charles Bukowski na Antjie Krog .
Ronelda Kamfer lụrụ onye na-ede uri na onye na-eme ihe nkiri Nathan Trantraal; ha nwere otu nwa.
== Ihe nrite ==
N'afọ 2009, Ronelda Kamfer meriri - ya na Loftus Marais - ihe nrite Eugene Marais (Eugene Maraisprys) nke South Afrika Academy nyere ya. <ref>{{Cite web|title=Ronelda Kamfer - Artist - citybooks|url=http://www.citybooks.eu/en/artist/p/ronelda-kamfer|work=www.citybooks.eu|accessdate=2016-01-27}}</ref> Na afo 2016, e nyere ya ihe nrite Jan Rabie en Marjorie Wallace-writers. <ref>{{Cite web|url=http://nb.bookslive.co.za/blog/2015/12/21/ronelda-kamfer-ontvang-jan-rabie-en-marjorie-wallace-skrywersbeurs-2016/|title=Ronelda Kamfer ontvang Jan Rabie en Marjorie Wallace-skrywersbeurs 2016}}</ref>
== Na-arụ ọrụ ==
* {{Cite book|author=Ronelda S Kamfer|title=Noudat slapende honde|url=https://books.google.com/books?id=1hZSBAAAQBAJ|date=21 June 2011|publisher=Kwela|isbn=978-0-7957-0362-1}}(now that the dog is sleeping)
* {{Cite book|author=Ronelda S Kamfer|title=grond/Santekraam|url=https://books.google.com/books?id=hXNRBAAAQBAJ|date=15 July 2011|publisher=Kwela|isbn=978-0-7957-0380-5}}
=== Abụ na akwụkwọ akụkọ ===
* ''Missives'' n° 253, ''Littératures d'Afrique du Sud'', juin 2009, Paris
* ''Confluences Poétiques'' n° 4, ọnwa nke 2011, Paris
* Po&sie n° 143, Juin 2013, Éditions Belin, Paris
* ''Mpaghara nwere ezi uche'' n°1, juin 2014, "Poésie et événement", Biennale internationale des poètes na Val-de-Marne, Ivry
'''Poèmes na anthologies'''
* Denise Coussy, Denis Hirson et Joan Metelerkamp, ''Afrique du Sud - Une traversée littéraire'', Philippe Rey Éditeur, mkpokọta Cultures Sud, Paris 2011
* ''Poésie au cœur du monde'', Biennale Internationale des Poètes na Val-de-Marne, juin 2013
* ''Pas de blessure, pas d'histoire: Poèmes d'Afrique du Sud 1996-2013'', edition dirigée par Denis Hirson, Bacchanales n° 50, Maison de la poésie Rhône-Alpes, 2013
=== na Bekee ===
Mwepụta sitere na mkpokọta abụọ nke uri Ronelda Kamfer, Charl JF Cilliers tụgharịrị, gụnyere n'ime akwụkwọ ọgụgụ dị n'ịntanetị nke abụ uri Afrịka nke oge a akpọrọ N'oké osimiri na-ere ọkụ - ''uri Afrikaans Contemporary na ntụgharị asụsụ'' .
==== nnabata ====
Nkatọ Burger na-etinye Kamfer iji mmiri mee ihe dị ka ihe ederede n'ime ihe ndị ọzọ na-ede uri South Africa, dị ka Koleka Putuma . <ref>{{Cite journal|author=Burger|first=Bibi|date=2019-12-18|title='Our respect for water is what you have termed fear': The Ocean in the Poetry of Ronelda S. Kamfer and Koleka Putuma|journal=Journal of Southern African Studies|volume=46|pages=23–38|doi=10.1080/03057070.2020.1697552|issn=0305-7070}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://international.poetryinternationalweb.org/piw_cms/cms/cms_module/index.php?obj_id=13273 Critique du Poetry International Web – South Africa], par Charl-Pierre Naudé.
* <bdi><cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFFred_de_Vries2008">[[Special:BookSources/9781868144693|9781868144693]]</cite></bdi>
* http://www.kwela.com/authors/5797
* [https://www.youtube.com/watch?v=E1OgwmfNqHU Ronelda S. Kamfer, odee bi na Amsterdam] na YouTube
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
om2w7rtxyyqlxl3rl39y6wny00dxp4h
Lettie Viljoen
0
12225
95349
73869
2022-08-25T23:25:43Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lettie Viljoen''' bụ aha edemede akpọrọpseudonym nke onye odee South Africa '''Ingrid Winterbach''', onye na-edekarị na edemede na asụsụ Afrikaans . Ọ bi na Jamestown, Stellenbosch .
== Ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Winterbach na Johannesburg na 1948. Ọ nwetara agụmakwụkwo izizi ya na Florida High School, Johannesburg wee mụọ Afrikaans, Dutch na Fine Arts na Mahadum Witwatersrand, wee gaa nzere postgraduate na Afrikaans na Dutch na Mahadum Stellenbosch n'okpuru DJ Opperman . Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ dịka onye nkuzi, onye nta akụkọ, onye nkuzi Fine Arts na Mahadum Stellenbosch na onye nkuzi na Afrikaans na Dutch na Mahadum Natal . Ọ bụbu onye ode akwụkwọ oge niile na onye na-ese ihe kemgbe 2002. <ref>http://www.humanrousseau.com/authors/2974/ Publisher's page: Human & Rousseau</ref>
== Ndepụta aha Akwụkwọ ==
=== Dị ka Lettie Viljoen ===
* 1984 ''Klaaglied vir Koos''
* 1986 ''nke afọ''
* 1990 ''Belememmering''
* 1993 ''Karolina Ferreira'' (nke e bipụtara na bekee dị ka ''The Elusive Moth'', 2005)
* 1996 ''Landskap zutere vroue en slang''
=== Dị ka Ingrid Winterbach ===
* 1999 ''Buller se plan''
* 2002 ''Niggie'' (nke e bipụtara na bekee dị ka ''To Hell with Cronje'', 2007)
* 2006 ''Die boek van toeval en toeverlaat'' (nke e bipụtara na Bekee dị ka ''Akwụkwọ nke Ihe Omume'', 2008)
* 2010 ''Die Benederyk'' (nke e bipụtara n'asụsụ Bekee dị ka ''ụzọ nke ngafe'' )
* 2012 ''Die aanspraak van lewende wesens'' (nke e bipụtara n'asụsụ Bekee dị ka ''It Might Get Loud'', 2015)
* 2015 ''Vlakwater'' (nke e bipụtara na Bekee dị ka ''The Shallows'', 2017)
== Ihe nrite ==
* 1994 M-Net akwụkwọ nrite – ''Karolina Ferreira''
* 1994 Old Mutual Literary Award – ''Karolina Ferreira''
* 2000 WA Hofmeyr Prize – ''Buller se plan''
* 2004 Hertzog Prize for Prose – ''Niggie''
* 2007 WA Hofmeyr Prize – ''Die boek van toeval en toeverlaat''
* 2007 M-Net Literary Awards – ''Die boek van toeval en toeverlaat''
* 2007 Mahadum Johannesburg ihe nrite maka ide ihe okike – ''Die boek van toeval en toeverlaat''
* 2010 South African Literary Award maka ntụgharị akwụkwọ edemede maka ntụgharị asụsụ ''Die boek van toeval en toeverlaat''
* 2012 CL Engelbrecht Prize for Literature – ''Die boek van toeval en toeverlaat''
* 2012 NB-Uitgewers Groot Romankompetisie – ''Die aanspraak van lewende wesens'' (Human & Rousseau)
* 2013 M-Net Literary Awards - ''Die aanspraak van lewende wesens'' <ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2013/09/20/the-2013-m-net-literary-awards-winners/|title=The 2013 M-Net Literary Awards Winners|work=Books LIVE|author=Carolyn|date=September 20, 2013|accessdate=September 21, 2013}}</ref>
* 2013 Hertzog Prize for Prose – ''Die aanspraak van lewende wesens''
* 2013 WA Hofmeyr Prize ( Media24 Books Literary Awards ) – ''Die aanspraak van lewende wesens''
== Ebemsidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.ingridwinterbach.com/ Weebụsaịtị odee]
* [http://www.humanrousseau.com/authors/2974/ Human & Rousseau (ndị mbipụta)]
* [https://web.archive.org/web/20120829052052/http://www.stellenboschwriters.com/viljoenl.html Ndị edemede Stellenbosch: Lettie Viljoen - Ingrid Winterbach]
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
r3nitsadq1xb6pi7zp0gmqtnnujofrx
Daphne Rooke
0
12242
95601
76229
2022-08-26T10:07:58Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daphne Marie Rooke''' (née '''Pizzey''' ) (6 Maachị 1914 – 21 Jenụarị 2009 <ref>Obituary by R. W. Johnson in the ''National Post'', Canada, 2 Feb. 2009</ref> ) bụ onye South Africa odee ọrụ dịka "Mittee", "Ratoons" na "Mba Ọkachamara". O dekwara akụkọ njem na akwụkwọ maka ụmụaka e debere na India, Australia, New Zealand, na Obodo South Africa.
Daphne Rooke mụrụ na Boksburg, Transvaal ; Nke ikpeazụ n'ime ụmụaka isii nke nne Afrikaaner mụrụ. Nna nna Daphne bụ Dietlof Siegfried Maré, onye nchoputa nke Pietersburg, onye nwere ụmụ ịrị abụọ na atọ site na nwunye abụọ. Otu n'ime nwanne nna Daphne bụ onye edemede Leon Maré. <ref>Introduction to the Penguin Classics edition of "Mittee"</ref>
Nne Daphne bụ Maria Magdalena Maré, a mụrụ n'afọ 1878, onye a maara dị ka "Mittee". <ref name="three rivers">{{Cite book|author=Rooke|first=Daphne|title=Three Rivers – A Memoir|year=2003|publisher=Daffodil Press|isbn=0-9545228-0-X}}</ref> Ọ lụrụ onye England, Edward Knevitte <ref>[http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=AHN&db=erasmussa&id=I99 Rootsweb entry for the family of Dietlof Siegfried Maré and Carolina Augusta Eberhardt]</ref> ma ọ bụ Knevitt n'afọ 1899. <ref name="three rivers" /> N'oge agha Anglo-Boer, esemokwu dị n'etiti Afrikaans na Bekee dị elu, na di na nwunye na ụmụ ha anọ (ụmụnne atọ nke Daphne na otu ọkara nwanne) ka a manyere ịhapụ Pietersburg n'ihi nwa amaala Bekee nke Knevitt. <ref>Brandt, Johanna. ''The Petticoat Commando, or Boer Women in Secret Service'' (London: Mills & Boon, 1913)</ref> O doro anya na ndị Mares na Knevitts enweghị obere kọntaktị ka oge a gachara.
Mgbe Edward Knevitt nwụsịrị, nne Daphne lụrụ onye England ọzọ, Robert Pizzey, n'afọ 1911, <ref name="three rivers" /> wee mụọ ụmụ nwanyị abụọ ọzọ: Rosemary mụrụ n'afọ 1912 na Daphne mụrụ n'afọ 1914. Robert Pizzey lụrụ ọgụ wee nwụọ na Agha Ụwa Mbụ . <ref name="three rivers" /> Mgbe ọ bụ nwata, Daphne na-enwekarị nsogbu obi na uto. <ref name="three rivers" /> N'ụzọ bụ isi n'ihi ahụike Daphne, <ref name="three rivers" /> ezi na ụlọ hapụrụ Highveld wee gaa nso na Durban Natal . Nne Daphne bụ onye nkụzi na onye nta akụkọ, nakwa onye edemede dị mkpirikpi. <ref name="three rivers" /> O bipụtara nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi ''The Children of the Veld'', n'okpuru pseudonym "Mare Knevitt".
Nke a kpaliri Daphne ịnwale aka ya n'ide ihe. Ọ ghọrọ onye nta akụkọ na onye edemede. N'afọ 1946, ọ bụ onye meriri ihe nrite akwụkwọ edemede nke ''Afrikaanse Pers'', maka ọrụ e mechara bipụta dị ka akwụkwọ akụkọ mbụ ya, n'okpuru aha ''"A Grove of Fever Trees"'' . <ref>KZN Literary Tourism website</ref> Ka ọ dị ugbu a (1937) ọ lụrụ onye Australia aha ya bụ Irvin ("Bertie") Rooke, onye ọ zutere mgbe ọ na-arụ ọrụ nhazi maka otu ndị ọrụ ụgbọ njem. Ka ha na ezinụlọ Bertie dị n’Australia nwee njikọ, ha gawara Australia n'afọ 1946. <ref name="three rivers" /> Ha laghachiri Natal n'afọ 1953, ma echiche steeti ndị uwe ojii na South Africa kpasuru ha iwe, laghachi Australia n'afọ 1965. N'afọ 1980, Mahadum Natal "chọpụtara ya" ọrụ ya, bụ nke nyere ya nzere doctorate n'afọ 1997. Ọ nọgidere na Australia ruo mgbe Bertie nwụrụ n'afọ 1989 mgbe ọ kwagara Cambridge, England, bụ́ ebe o biri ndụ ya nile. <ref>[http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/obituaries/article5798342.ece Obituary]: ''[[The Times]]'', 25 February 2009</ref>
Dabere na ndepụta mbipụta sitere na "Ndị akwụkwọ akụkọ oge a", vol.15, edemede nke Lynne Bryer <ref>[http://biography.jrank.org/pages/4695/Rooke-Daphne-Marie.html "Contemporary Novelists" vol.15, entry for Daphne Rooke]</ref>
=== Akụkọ ihe mere eme ===
* ''Osimiri atọ - Ihe ncheta'' . Daffodil Press (2003)
=== Akwụkwọ akụkọ ya ===
* ''Oke osimiri ahụ kpuchiri'' . Ụlọ ahịa akwụkwọ APB (1946) mechara bipụta ya dị ka ''A Grove of Fever Trees'', Houghton Miffin (1950), Jonathan Cape (1951).
* ''Mitte'' . Victor Golancz (1951), Houghton Miffin (1952), Chameleon Press (1987), Penguin Books (1991), Toby Press (2007)
* ''Ratoon'' . Victor Golancz na Houghton Miffin (1953) Chameleon Press (1987), Toby Press (2007) <ref name="Toby Press" />
* ''Obodo Ọkachamara'' . Victor Golancz na Houghton Miffin (1957), Chameleon Press (1987) Toby Press (2007) <ref name="kindle">[https://www.amazon.co.uk/dp/B004ZMWUAM Available on Amazon Kindle in the UK]</ref>
* ''Beti'' . Victor Golancz na Houghton Miffin (1959).
* ''Onye hụrụ Estelle n'anya'' . Victor Golancz na Houghton Miffin (1961).
* ''The Greyling'' . Victor Golancz (1962), Reynal (1963).
* ''Diamond Jo'' . Victor Golancz na Reynal (1965).
* ''Nwa nwoke n'Ugwu'' . Victor Golancz (1969).
* ''Margaretha de la Porte'' . Victor Golancz (1974).
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* "Ndị Enyi," na ''Akụkọ South Africa'', nke David Wright deziri. Faber & Faber na Duell (1960).
* "Fikizolo," na ''Over the Horizon'' . Victor Golancz (1960).
=== Akwụkwọ ụmụaka ===
* ''Ụmụ ejima South Africa'' . Jonathan Cape (1953); dị ka ''ejima na South Africa'', Houghton Miffin (1955).
* ''Ụmụ ejima Australia'' . Jonathan Cape (1954); dị ka ''ejima na Australia'', Houghton Miffin (1956).
* ''Ụmụ ejima New Zealand'' . Jonathan Cape (1957).
* ''Ugboro abụọ Ex!'' . Victor Golancz (1971).
* ''Ịnyịnya nke Ya'' . Victor Golancz (1976).
== Ọmụmụ ihe dị egwu ==
* Orville Prescott, na ''New York Times'', 1 Maachị 1950
* Dorothy Canfield Fisher, n'ime akwụkwọ akụkọ nke ọnwa (New York), Jenụwarị 1952
* Sylvia Stallings, na ''New York Herald Tribune'', 20 Disemba 1953
* Paul Scott, na ''Ndụ Obodo'' (London), 24 Mee 1962
* RW Johnson, na ''Times Literary Supplement'' (London), 5 Julaị 2006 <ref name="TLS">Times Literary Supplement, R. W. Johnson, ''The Old Fires of Daphne Rooke '', 5 July 2006</ref>
== Nchịkọta ihe odide ==
* Howard Gotlieb Archival Research Center, Mugar Memorial Library, Mahadum Boston, USA;
* National English Literary Museum, Grahamstown, South Africa.
== Edensibia ==
{{Reflist}}{{Authority control}}
bxe9ypifj2q08yg4il5bu1x681onyxp
Harriet Wadeson
0
12292
95485
73961
2022-08-26T08:55:00Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Harriet Claire Wadeson''' Ph.D., LCSW, ATR-BC, HLM (Jenụwari 9, 1931 - Jenụwarị 26, 2016 <ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/395628940462979/photos/a.396339377058602.112854.395628940462979/1331147456911118/?type=3&theater|title=Illinois Art Therapy Association|work=[[Facebook]]}}</ref> ) bụ onye ọsụ ụzọ na nkà mmụta ọgwụ, yana onye edemede na-eme nke ọma, onye nchọpụta, na onye nkụzi, bụ onye guzobere ma na-eduzi Art Therapy bụ ngalaba ndị gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Illinois dị na Chicago na nkụzi gbasara Asambodo Art Therapy na Mahadum Northwwest <ref name="north">http://www.scs.northwestern.edu/pdp/npdp/art_therapy/.</ref> ebe ọ kụziiri ihe ruo mgbe ọ gafesịri. <ref name="Rubin">{{Cite journal|title=Harriet Claire Wadeson (January 9, 1931, to January 26, 2016)|journal=Art Therapy|volume=33|issue=2|author=Rubin|first=Judith A.|date=23 May 2016|pages=103–106|doi=10.1080/07421656.2016.1164461}}</ref> Ọ bụ onye dere akwụkwọ asatọ na ọgwụgwọ nka na ihe karịrị akụkọ iri asaa na akwụkwọ akụkọ ọkachamara. Ọ bụ onye nkuzi ọbịa nke mba ụwa, na onye nkuzi nke gosipụtara akwụkwọ, onye nchịkọta ndị nnọchi anya bụ ọkachamara, ma duzie nkuzi na mba iri na anọ na Europe na Eshia niile.
Wadeson bụ otu onye na ndi otu nsọpụrụ ndụ bụ (HLM) nke American Art Therapy Association, <ref name="Rubin">{{Cite journal|title=Harriet Claire Wadeson (January 9, 1931, to January 26, 2016)|journal=Art Therapy|volume=33|issue=2|author=Rubin|first=Judith A.|date=23 May 2016|pages=103–106|doi=10.1080/07421656.2016.1164461}}</ref> nsọpụrụ kacha elu nke ọrụ ahụ, wee nweta ọtụtụ ihe nrite, gụnyere ihe nrite mbụ maka nka sitere na Smithsonian Institution, ihe nrịbama ngalaba dị iche iche sitere na Mahadum Northwwest, nke mbụ. ihe nrite maka nyocha sitere na American Art Therapy Association, Benjamin Rush Bronze Medal Award sitere na American Psychiatric Association, na mkpebi nke ịja mma sitere na ndị omebe iwu steeti Illinois . Na mgbakwunye na ijide ọtụtụ ọfịs na American Art Therapy Association Executive Board, ọ bụbu onye nchịkọta akụkọ Associate Editor of Art Therapy, Journal of the American Art Therapy Association.
== Mmụta, ọzụzụ na ọrụ ==
Wadeson gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Cornell, ebe ọ gụrụ akwụkwọ gbasara akparamàgwà mmadụ . Ọ malitere ịga akwụkwọ na Washington School of Psychiatry, American University na Catholic University mgbe ọ zutere Hanna Kwiatkowska bụ onye meghere anya ya na ụwa nke nkà mmụta nkà. <ref name="junge">Junge, M., & Wadeson, H. (2006). Architects of art therapy: Memoirs and life stories. Springfield, IL: Charles C. Thomas.</ref> Kwiatkowska malitere ọgwụgwọ nka ezinụlọ wee nye ọzụzụ Wadeson na National Institute of Mental Health (NIMH). N'oge a, ọ nweghị mmemme nzere masters na ọgwụgwọ nka. Wadeson malitere ịrụ ọrụ na NIMH na 1961 site na-nchikọta ọgwụgwọ nka na otu ndị nọ n'afọ iri na ụma. Akwụkwọ mbụ ya bụ gbasara ahụmahụ a. Ruo afọ asatọ, Wadeson na-arụ ọrụ na ndị ọrịa nwere nsogbu mmetụta, gụnyere mania, ịda mbà n'obi nke uche, na ihe ize ndụ igbu onwe. N'oge a, Wadeson bụ naanị nwanyị na onye na-abụghị onye MD na otu nyocha nke ọrụ ahụ. Ọ ritere ihe nrite Benjamin Rush maka ihe ngosi nka sayensị sitere na òtù ọrụ ọrịa gbasara uche nke Amerika bụ Association Ọrụ Ọrịa Uche bụ America Psychiatric Association maka ihe ngosi ya, “Portraits of Suicide.” N'oge nile, ọ na-arụ ọrụ na ndị na-arịa ọrịa schizophrenia na-enwetaghị nnata ọgwụgwọ ọbụla. Mgbe ọ nọrọ afọ iri na atọ na NIMH, Wadeson ebipụtala akụkọ iri abụọ na itoolu, nke kachasị na akwụkwọ akụkọ gbasara akọ uche. <ref name="junge" />
Wadeson malitere ịrụ ọrụ gbasara nweta nzere masters ya na mmụta akparamaagwa na ọgwụgwọ nka na Goddard College . Ọ gbasoro Masters of Social Work (MSW) na Mahadum Katọlik. O nwere ikike ịgụchaa na mahadum Katọlik n'otu afọ n'ihi otú akwụkwọ ọ bipụtala. <ref name="junge">Junge, M., & Wadeson, H. (2006). Architects of art therapy: Memoirs and life stories. Springfield, IL: Charles C. Thomas.</ref> Mgbe ọ nọ na NIMH, ọ kuziri ọgwụgwọ nka na National Institutes of Health (NIH) Foundation nke Advanced Education na Sciences and na Montgomery Community College.
Wadeson hapụrụ NIMH, gbasaa omume onwe ya, wee malite ọrụ na Ph.D ya. na Union Institute. Akwụkwọ edemede ya, "Art Psychotherapy," bụ otu n'ime akwụkwọ mbụ n'nka a, ma erela mbipụta puku abụọ na anọ ugbua. <ref name="junge">Junge, M., & Wadeson, H. (2006). Architects of art therapy: Memoirs and life stories. Springfield, IL: Charles C. Thomas.</ref>
N'afọ 1978, Wadeson malitere ikuzi ihe na Mahadum Houston, ebe ọ ghọrọ onye ntụzi aka nke ọmụmụ ihe ndị gụsịrị akwụkwọ na Art Therapy. Na 1980, Mahadum Illinois na Chicago (UIC) weere ya n'ọrụ. ebe ọ na-eduzi ọmụmụ ihe ndị gụsịrị akwụkwọ na Art Therapy maka afọ 23. Otu n'ime nnukwu ntu nye Wadeson na Mahadum Illinois dị na Chicago bụ "Ụlọ Ọrụ ọgbakọ Summer Kwa Afọ", nke emere na Ọdọ Mmiri Geneva, Wisconsin . Ihe omume a gara n'ihu ruo afọ 20. Wadeson mepụtara ma na-eduzi usoro ọgwụgwọ nka ugbu a na Mahadum Northwwest.
== Òtù American Art Therapy ==
Wadeson nwere ọkwa dị iche iche na òtù (AATA) bụ American Art Therapy Association , gụnyere onye mbipụta, onye na-ede akwụkwọ akụkọ, onye nyocha, onye ana-akwanyere ugwu, onyee ụkpụrụ omume, na ọkwa nke nnọchiteanya ụmụ nwanyị, n'etiti ndị ọzọ, ma bụrụkwariị onye nchịkọta akụkọ nke ''Art Therapy Journal'' nke American Art Therapy Association. Enyere Wadeson nsọpụrụ kacha elu nke ọrụ ọgwụgwọ nka na 1992, onye otu ndụ nsọpụrụ (HLM) sitere na American Art Therapy Association. <ref name="junge">Junge, M., & Wadeson, H. (2006). Architects of art therapy: Memoirs and life stories. Springfield, IL: Charles C. Thomas.</ref>
== Ụzọ ==
A maara Wadeson maka usoro ọgwụgwọ nka ọ na-eme nke ọma. <ref name="Wadeson 2001">Wadeson, H. (2001). An eclectic approach to art therapy. In J. Rubin (2nd ed.), Approaches to art therapy: Theory and technique (306-317). New York, NY: Routledge.</ref> O kwenyere na ọ dị mkpa ka ndị na-ahụ maka nkà na-ahụ maka nka ọgwụgwọ nwee ihe ọmụma zuru oke banyere mmụbara mmadụ dị iche iche na echiche mmekọrịta ọha na eze ka ọ dị irè n'ịrụ ọrụ na ntọala dị iche iche. O kwuru na usoro eclectic na-enye ohere ka onye na-ahụ maka ọgwụgwọ na-emeghe ohere yana iji ụzọ ndị kachasị mma maka ndị ahịa, otu na obodo. <ref name="Wadeson 2001" /><nowiki></br></nowiki> N'agbanyeghị na ọ na-akparịta ụka, ọ kọwakwara onwe ya dị ka ihe gbasara mmadụ, ịdị adị na nke phenomenological. <ref name="Wadeson 2010">Wadeson, H. (2010). Art psychotherapy (2nd ed.). Hoboken, NJ: John Wiley & Sons.</ref> Ka o sina dị, ọ kwenyere na ọ dị mkpa ka ndị na-ahụ maka nkà na-emepụta nkà ịzụlite ụzọ nke ha dabere na ahụmahụ ndụ ha. <ref name="Wadeson 2001" />
== Ihe ngosi ==
Na 2012 Wadeson gosipụtara n'akwụkwọ ya "Journaling Cancer in Words and images" na bụ ubochi nchọpụta nke Emporia State University 's Art Therapy Discovery Day. <ref>http://esubulletin.com/10684/news/discovery-day-showcases-creative-remedies/</ref>
== Mbipụta ==
Wadeson nọ na-enye nkwuputa ihe ngosi, ogbako, na akwụkwọ ntinye akwụkwọ na US na na Europe, ruo na ngafe nso nso a, n'ihe gbasara akwụkwọ ọhụrụ ya, "Journaling Cancer in Words and Images, Caught in the Clutch of the Crab," na-ekwusi ike n'iji njirimara onwe onye na-emepụta ihe na-eche ihe ịma aka nke ibi na ọrịa cancer ihu <ref>{{Cite web|url=http://chronicle.augusta.com/life/2016-01-17/blazing-trail-art-therapy-pioneer-benefits-its-healing-power-too|title=The Augusta Chronicle: Local & World News, Sports & Entertainment in Augusta, GA}}</ref> Na mgbakwunye na akwụkwọ asatọ ,o bipụtala akwụkwọ iri asaa na akwụkwọ akụkọ ndị na-atụgharị uche na ọtụtụ isiakwụkwọ na nkà mmụta uche na akwụkwọ nkà mmụta nkà. Akwụkwọ ya gụnyere ndị a:
* [https://books.google.com/books?id=IGlaPdujbCcC&printsec=frontcover&dq=%22Harriet+Wadeson%22&cd=1#v=onepage&q&f=false Art Psychotherapy] (John Wiley & Sons, 1980)
* [https://books.google.com/books?id=Vk2Vq-KuQjkC&printsec=frontcover&dq=%22Harriet+Wadeson%22&cd=5#v=onepage&q&f=false Advances in Art Therapy] (John Wiley & Sons, 1989)
* [https://books.google.com/books?id=RapFCP8OMd0C&pg=PP1&dq=%22Harriet+Wadeson%22&cd=3#v=onepage&q&f=false The Dynamics of Art Therapy] (John Wiley & Sons, 1987)
* [https://books.google.com/books?id=DDJbGYhWlRcC&pg=PP1&dq=%22Harriet+Wadeson%22&cd=2#v=onepage&q&f=false Arts Therapy Practice] (John Wiley & Sons, 2000)
* Art Therapy research(American Art Therapy Assn., 1992)
* Architect of Art Therapy(Charles C. Thomas, 2006)
* Art Psychotherapy, mbipụta nke abụọ (John Wiley & Ụmụ, 2010)
* Journaling Cancer in Words and images, caught in clutch of the crab(Charles C. Thomas, 2011)
== Ebemsidee ==
{{Reflist}}
efslenfkf5elhka7624gcwnt8049lhf
Toni Stuart
0
12311
95416
76660
2022-08-26T05:27:28Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Toni Stuart''' (amụrụ ya na 21 Jenụwarị 1983) bụ onye na-ede uri South Africa kacha mara amara maka ide uri na ngosi ya. <ref name="Young">{{Cite web|url=http://ysa2013.mg.co.za/toni-stuart/|title=200 YOUNG SOUTH AFRICANS|accessdate=5 September 2014}}</ref> <ref name="CommonWealth">{{Cite web|url=http://commonwealthpoetsunited.com/author/toni-stuart/|title=Common Wealth Poets United|date=2013|accessdate=5 September 2014}}</ref> O kwuputara na ya bu n'obi ịgba ndị ọzọ ume ka ha chọta olu nke ha site n'inye nkuzi nkuzi na-akpali akpali. <ref name="Flagstone">{{Cite web|url=http://flagstonewines.com/blog/the-mcgregor-poetry-festival-toni-stuart/|title=McGregor Poetry Festival|date=26 June 2013|accessdate=5 September 2014|author=Andrew Arnott}}</ref> <ref name="Forge">{{Cite web|url=http://theforgekalkbay.withtank.com/events/2012/11/10/poet-toni-stuart-performs-original-works/|title=The Forge Kalkbay|date=10 November 2012|accessdate=5 September 2014}}</ref>
== Ndụ mbido ==
Stuart malitere ide uri site na afọ iri na ise. O tolitere na Athlone, nke dị na Cape Town . Ọbụna site na nwata ọrụ ya egosila mmasị na-adịgide adịgide n'ịnagide okwu nke enweghị ahaghị nhata ọha. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ gụrụ akwụkwọ akụkọ na CPUT site n'afọ 2001 ruo afọ 2003. <ref name="ArtWeek">{{Cite web|url=http://artweek.co.za/resources/Art%20Week%20Cape%20Town.pdf|title=Art Week|date=23 November 2013|accessdate=18 September 2014}}</ref>
N'afọ 2002 ọ bụ otu n'ime mmadụ ole na ole ahọpụtara ka ha soro na mmemme mgbanwe mmekọrịta Africa/Europe na Fonty's Hogescholen Joernalistiek na Tilburg, [[Netherlands]] . <ref name="BGLove">{{Cite web|url=http://browngirllove.wordpress.com/2011/04/29/may-featured-writer/|title=Brown Girl Love|date=29 May 2011|accessdate=18 September 2014}}</ref> Na mbụ, Toni rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ na onye mmepụta nke ndị ntorobịa na mpaghara NGO. <ref name="GivenGain">{{Cite web|url=http://www.givengain.com/cause/4242/team/8449/|title=I am Somebody!|date=July 2014|accessdate=18 September 2014}}</ref> Ugbu a ọ na-agbaso mmasị ya maka uri oge niile. <ref name="MorningCruise">{{Cite web|url=http://morningcruise.blogspot.com/2012/06/toni-stuart-joins-morning-cruise-to.html|title=The Morning Cruise|date=26 June 2012|accessdate=18 September 2014}}</ref>
== Mmetụta ya ==
Toni Stuart sitere n'ike mmụọ nsọ, dị ka Janet E. Aalfs, Audre Lorde, Anis Mojgani, Jacob Sam-La Rose, Gabeba Baderoon, [[Antjie Krog]], Lemn Sissay, Kelwyn Sole, Rustum Kozain, D'bi Young, Diana Ferrus, na Mary Oliver . Ọ na-enweta agbamume egwu sitere n'aka ndị na-egwu egwu dịka John Mayer, Miles Davis, Kyle Shepherd, Arvo Pärt, Jenni Thompson, Gregory Porter, Damien Rice, Rachmaninov . Toni na-enwetakwa mmụọ nsọ site n'aka ndị na-ese ihe nkiri dị ka Burning Museum, Ernestine White, Firdous Hendricks, Anthony Gormley, na Shantell Martin . Nlereanya nwanyị ya bụ Malika Ndlovu, Tina Schouw na Shelley Barry.
A makwaara Toni Stuart dị ka onye nhazi ogbako. <ref name="PoetryPotion">{{Cite web|url=http://poetrypotion.com/toni-stuarts-the-silence-that-words-come-from/|work=Poetry Potion|title=Toni Stuart's The Silence that Words Come From|date=4 March 2014|accessdate=18 September 2014}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ na ọtụtụ ụlọ akwụkwọ, òtù ndị na-abụghị ndị gọọmenti na Institute for Justice and Reconciliation . <ref name="ConnectZA">{{Cite web|url=http://connectza.tumblr.com/post/68155157734/toni-stuart|title=Connect ZA|accessdate=18 September 2014}}</ref> <ref name="SASArtists">{{Cite web|url=http://sasartists.blogspot.com/2010_03_01_archive.html|title=SASArtists|accessdate=18 September 2014}}</ref> <ref name="OurTeam">{{Cite web|url=http://iamsomebody.co.za/our-board/|title=Our Team|accessdate=18 September 2014}}</ref>
== Akwụkwọ akụkọ ==
=== Akụkọ mgbe ochie ===
Ndị STE Publishers, Jacana Media, Quickfox Publishing, Africa Sun Press na Deep South Publishing ebipụtala ọrụ Stuart. <ref name="Badilisha">{{Cite web|url=http://badilishapoetry.com/toni-stuart/|title=Badilisha Poetry X-change|accessdate=5 September 2014}}</ref>
* ''Na-ele anya azụ, Na-aga n'ihu: Ndị na-eto eto olu na nnwere onwe'' (British Council, STE Publishers, 2004) <ref name="WhosOpen">{{Cite web|url=http://za.whosopen.net/event/Cape_Town-The_Silent_Spaces_Between__Toni_Stuart-16.htm|title=The Silent Spaces Between|accessdate=18 September 2014}}</ref>
* ''Ntị Ala'' (QuickFox Publishing, 2011) <ref name="DigitalWomenUK">{{Cite web|url=http://www.digitalwomenuk.co.uk/dwuktalks-with-malika-booker-and-toni-stuart/|title=DWUKTalks with Malika Booker and Toni Stuart|accessdate=18 September 2014}}</ref>
* ''Sol Plaatje EU Prize Anthology'' (Jacana Media, 2013) <ref name="Jacana">{{Cite web|work=Jacana @ Sunday Times Books LIVE|url=http://jacana.bookslive.co.za/blog/2013/12/02/book-launch-readings-from-the-sol-plaatje-european-union-poetry-anthology-vol-iii-at-the-book-lounge/|title=Readings from The Sol Plaatje European Union Poetry Anthology: Vol III|date=2 December 2013|accessdate=18 September 2014}}</ref>
* ''Na Okpomọkụ nke Onyunyo, Abụ South Africa 1996–2013'' (Deep South Publishing, 2014) <ref name="HeatOfShadows">{{Cite web|url=https://matangmanok.files.wordpress.com/2014/05/launch-notice-in-the-heat-of-shadows.pdf|title=In the Heat of Shadows|accessdate=18 September 2014}}</ref>
* ''Anthology nke McGregor Poetry Festival 2013'' (Africa Sun Press, 2013) <ref name="McGregorPoetry">{{Cite web|url=http://flagstonewines.com/blog/the-mcgregor-poetry-festival-toni-stuart/|title=McGregor Poetry Festival|accessdate=18 September 2014}}</ref>
=== Ndị na-abụghị akụkọ ifo ===
* ''Agenda Journal on Teenage Fertility and Desire'' (Unisa Press and Routledge, 2011) <ref name="LiveMag">{{Cite web|url=http://livemag.co.za/livecreativehustlesnov/|title=Live Creative Hustles|date=14 November 2013|accessdate=18 September 2014}}</ref>
* ''Na-eche mmetụta ihu na obodo okwukwe, William Kondrath'' (Alban, 2013) <ref name="Grief">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=XGTOAgAAQBAJ&q=Facing+Feelings+in+Faith+Communities+toni+stuart&pg=PT53|title=Facing Feelings in Faith Communities|isbn=9781566995207|accessdate=18 September 2014|author=Kondrath|first=William M.|date=5 August 2013}}</ref>
=== Ụlọ ọrụ ===
* ''Ịgbachi nkịtị nke Okwu na-abịa'' <ref name="SilenceWords">{{Cite web|url=http://unbrandedtruth.com/portfolios/656/|title=Unbranded Truth|accessdate=18 September 2014}}</ref>
* ''Ndị nnọchi anya Arts Aweh'' <ref name="ShouldBeTold">{{Cite web|url=https://shouldbetold.wordpress.com/tag/toni-stuart/|title=Should Be Told|date=12 April 2013|accessdate=18 September 2014}}</ref>
=== Abụ ===
* ''Amamihe'' na-emeghị ihe ọjọọ <ref name="Badilisha" />
* ''Ma ek ko huis mkpịsị ụkwụ'' <ref name="Badilisha" />
== Edensibia ==
== Njikọ mpụga ==
* [http://ysa2013.mg.co.za/toni-stuart/ Ndị ntorobịa South Africa 200] na ysa2013.mg.co.za
* [http://commonwealthpoetsunited.com/author/toni-stuart/ Commonwealth Poets United] na commonwealthpoetunited.com
* [http://flagstonewines.com/blog/the-mcgregor-poetry-festival-toni-stuart/ McGregor Poetry Festival] na flagstonewines.com
* [http://theforgekalkbay.withtank.com/events/2012/11/10/poet-toni-stuart-performs-original-works/ The Forge] na theforgekalkbay.com
* [http://badilishapoetry.com/toni-stuart/ Badilisha] na badilishapoetry.com
* [http://bookslive.co.za/blog/2014/07/23/join-denis-hirson-for-the-launch-of-in-the-heat-of-shadows-south-african-poetry-1996-2013-at-the-book-lounge/ Akwụkwọ dị ndụ] na bookslive.co.za
* [http://otwtom.blogspot.com/2013_04_01_archive.html Gbanyụọ uri mgbidi] na otwtom.blogspot.com
* [https://books.google.com/books?id=XGTOAgAAQBAJ&pg=PT53&lpg=PT53&dq=Facing+Feelings+in+Faith+Communities+toni+stuart&source=bl&ots=PcEdRn3m2O&sig=JlXwBbPBtFq1-9a85vrCdAI7Kjw&hl=en&sa=X&ei=LDEXVPbTFq2f7Ab_wICIBA&ved=0CBwQ6AEwAA#v=onepage&q=Facing%20Feelings%20in%20Faith%20Communities%20toni%20stuart&f=false Akwụkwọ Google] na books.google.co.za
* [http://browngirllove.wordpress.com/2011/04/29/may-featured-writer/ "Mee: Toni Stuart"] na Brown Girl Love, 29 Eprel 2011.
* [https://www.linkedin.com/vsearch/p?keywords=Board+member+of+I+Am+Somebody%21+NPO+090-001%0ABoard+member+of+the+Children%27s+Radion+Foundation&trk=prof-org-additonal_orgs-link Abụ m Onye!] na linkin.com
* [http://www.digitalwomenuk.co.uk/dwuktalks-with-malika-booker-and-toni-stuart/ Digital Women UK] na digitalwomenuk.co.uk
* [https://www.indiegogo.com/projects/uhadi-at-festival-d-automne-de-paris uHadi] na indiegogo.com
* [http://www.iziko.org.za/news/entry/celebrate-heritage-week-with-free-entry-for-all-at-iziko-museums1 Izu Heritage] na iziko.org.za
* [http://www.tonistuart.com/about/ Akụkọ ndụ] na tonistuart.com
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
k594f3n2ufeuyq2lxl5fc0b4oiflekz
Rosa Parks
0
12315
95242
84369
2022-08-25T21:23:59Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Biography with signature]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Rosaparks.jpg|thumb|Rosa Parks]]
'''Rosa Louise McCauley Parks''' (February 4, 1913 - Ọktoba 24, 2005) bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị America na ngagharị ikike obodo kacha mara amara maka ọrụ dị mkpa ya na boycott bọs Montgomery . Ndị otu United States Congress kwanyere ya ugwu dị ka "Nwanyị mbụ nke ikike obodo" na "Nne nke nnwere onwe".
Na Disemba 1, 1955, na Montgomery, Alabama, Parks jụrụ onye ọkwọ ụgbọ ala James F. Blake ka ọ pụọ n'ahịrị oche anọ na ngalaba " acha agba " maka onye njem na-acha ọcha, ozugbo mpaghara "ọcha" jupụtara. . <ref>{{Cite web|url=https://www.archives.gov/education/lessons/rosa-parks|title=An Act of Courage, The Arrest Records of Rosa Parks|date=15 August 2015|accessdate=1 December 2020|work=National Archives}}</ref> Parks abụghị onye mbụ guzogidere nkewa ụgbọ ala, mana National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) kwenyere na ọ bụ onye kachasị mma maka ịhụ site na ịma aka ụlọ ikpe mgbe ejidere ya maka nnupụisi obodo na imebi iwu nke Alabama, na o nyere aka kpalie ndị isi ojii ịhapụ ụgbọ ala Montgomery ihe karịrị otu afọ. Okwu a gbadara n'ụlọ ikpe steeti, mana ụlọ ọrụ ụgbọ ala Montgomery gọọmentị etiti ''Browder v.'' ''Gayle'' rụpụtara mkpebi na Nọvemba 1956 na nkewa ụgbọ ala ezighi ezi n'okpuru Usoro Nchekwa nhata nke ndezigharị 14 na iwu US. <ref name="Branch">{{Cite web|title=Parting the Waters: America in the King Years|publisher=Simon & Schuster|year=1988|first=Taylor|author=Branch|url=http://www.colorado.edu/conflict/branch4.htm|accessdate=February 5, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130523192706/http://www.colorado.edu/conflict/branch4.htm|archivedate=May 23, 2013}}</ref>
Omume mmegide nke Parks na boycott ụgbọ ala Montgomery ghọrọ akara dị mkpa nke mmegharị ahụ. Ọ ghọrọ akara ngosi mba ụwa nke iguzogide ikewa agbụrụ, wee hazie ma soro ndị ndu obodo rụkọọ ọrụ, gụnyere Edgar Nixon na [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr.]] N'oge ahụ, a na-arụrụ Parks ọrụ dị ka onye na-akwa akwa na ụlọ ahịa ngalaba mpaghara wee bụrụ odeakwụkwọ Montgomery. isi nke NAACP. Ọ gara ụlọ akwụkwọ Highlander Folk n'oge na-adịbeghị anya, ebe [[Tennessee]] maka ndị na-akwado ọzụzụ maka ikike ndị ọrụ na nha anya agbụrụ. Ọ bụ ezie na a kwanyere ya ùgwù nke ukwuu n'afọ ndị sochirinụ, ọ tara ahụhụ n'ihi omume ya; a chụrụ ya n'ọrụ, ma nata egwu ọnwụ ruo ọtụtụ afọ ka e mesịrị. <ref>{{Cite news|title=Commentary: Rosa Parks' Role In The Civil Rights Movement|date=June 13, 1999|work=Weekend Edition Sunday|publisher=NPR|id={{ProQuest|190159646}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css" /></ref> N'oge na-adịghị anya ka boycott ahụ gasịrị, ọ kwagara [[Detroit]], ebe ọ chọtara ọrụ yiri nkenke obere oge. Site na 1965 ruo 1988, ọ jere ozi dị ka odeakwụkwọ na onye na-anabata John Conyers, onye nnọchiteanya US nke Africa-American. Ọ nọkwa na-arụsi ọrụ ike na mmegharị Black Power na nkwado nke ndị mkpọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na US.
Mgbe ezumike nká gasịrị, Parks dere akụkọ ndụ ya wee nọgide na-ekwusi ike na e nwere ọtụtụ ọrụ a ga-arụ na mgba maka ikpe ziri ezi. <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/posteverything/wp/2015/12/01/how-history-got-the-rosa-parks-story-wrong/|title=How History Got Rosa Parks Wrong|authorlink=Jeanne Theoharis|author=Theoharis|first=Jeanne|date=December 1, 2015|work=The Washington Post}}</ref> Ogige ntụrụndụ nwetara nkwado mba, gụnyere NAACP's 1979 Spingarn Medal, Onye Nrite Onye isi ala nke nnwere onwe, ihe nrite ọla edo nke Congressional, na ihe oyiyi posthumous na United States Capitol's National Statuary Hall . Mgbe ọ nwụrụ na 2005, ọ bụ nwanyị mbụ ịgha ụgha na nsọpụrụ na Capitol Rotunda . [[California]] na [[Mizurị|Missouri]] na-echeta ụbọchị Rosa Parks na ụbọchị ọmụmụ ya, Febụwarị 4, ebe [[Ohaïyo|Ohio]], [[Oregon]], na [[Texas]] na-echeta ncheta ụbọchị ejidere ya, Disemba 1. <ref name=":1">{{Cite web|date=September 1, 2021|title=HB 3481, 87th Regular Session|url=https://lrl.texas.gov/legis/billSearch/BillDetails.cfm?legSession=87-0&billTypeDetail=HB&billnumberdetail=3481|accessdate=November 30, 2021|work=Legislative Reference Library of Texas|publisher=Legislative Reference Library of Texas}}</ref>
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Rosa Parks Rosa Louise McCauley na Tuskegee, Alabama, na February 4, 1913, nye Leona (née Edwards), onye nkuzi, na James McCauley, onye ọkwá nkà . Na mgbakwunye na agbụrụ ndị Africa, otu n'ime nna nna Parks bụ Scots-Irish na otu n'ime nne ochie ya bụ akụkụ- nwa amaala America ohu. <ref name="Remembering Rosa Parks on Her 100th Birthday">{{Cite web|author=Gilmore|first=Kim|title=Remembering Rosa Parks on Her 100th Birthday|url=https://www.biography.com/news/remembering-rosa-parks-on-her-100th-birthday-21114273|work=Biography.com|publisher=A&E Television Networks|accessdate=December 11, 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Rosa Parks|url=https://archive.nytimes.com/www.nytimes.com/books/first/b/brinkley-parks.html|accessdate=2022-02-23|work=archive.nytimes.com}}</ref> <ref>{{Cite news|first=Douglas|author=Brinkley|work=Rosa Parks|title=Chapter 1 (excerpt): 'Up From Pine Level'|publisher=Lipper/Viking; excerpt published in The New York Times|url=https://archive.org/details/rosaparks00brin|accessdate=July 1, 2008}}</ref> <ref name="Webb">{{Cite news|author=Webb|first=James|date=October 3, 2004|title=Why You Need to Know the Scots-Irish|work=[[Parade (magazine)|Parade]]|url=http://www.parade.com/articles/editions/2004/edition_10-03-2004/featured_0|accessdate=September 2, 2006}}</ref> Ọ dị obere mgbe ọ bụ nwata ma nwee ahụ ike na-arịa ọrịa tonsillitis na-adịghị ala ala . Mgbe nne na nna ya kewara, ya na nne ya kwagara Pine Level, dị nnọọ na mpụga isi obodo steeti Montgomery . Ya na nne na nna nne ya, nne ya na nwanne ya nwoke Sylvester tolitere n'ugbo. Ha nile bụ ndị otu Ụka Episcopal Methodist nke Africa (AME), otu ọgbakọ ojii nwere onwe ya nke narị afọ nke ndị ojii nweere onwe ha hiwere na Philadelphia, [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]], na mmalite narị afọ nke iri na itoolu.
McCauley gara ụlọ akwụkwọ ime obodo <ref name="NYT2">{{Cite news|title=Rosa Parks, 92, Founding Symbol of Civil Rights Movement, Dies|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2005/10/25/us/25parks.html?pagewanted=2|date=October 25, 2005|author=Shipp|first=E. R.|authorlink=E. R. Shipp|accessdate=January 1, 2010|page=2}}</ref> ruo mgbe ọ dị afọ iri na otu. Tupu mgbe ahụ, nne ya kụziiri ya "ezigbo ihe gbasara ịkwa akwa". Ọ malitere ịkpụ akwa mkpuchi site n'ihe dị ka afọ isii, ka nne ya na nne nne ya na-eme akwa mkpuchi, ọ na-ejikọta akpa akwa mbụ ya n'onwe ya ihe dị ka afọ iri, bụ nke a na-adịghị ahụkebe, n'ihi na ịkwa akwa bụ ihe omume ezinụlọ na-eme mgbe ọ na-enweghị. ọrụ ubi ma ọ bụ ọrụ a ga-arụ. Ọ mụtara ịkwa akwa n'ụlọ akwụkwọ site na afọ iri na otu; ọ dụchara nke ya "uwe mbụ [ọ] nwere ike iyi". <ref name="Quilts">{{Cite book|editor=MacDowell|chapter=An Interview with Rosa Parks, The Quilter|author=Barney|first=Deborah Smith|title=African American Quiltmaking in Michigan|date=1997|publisher=Michigan State University Press|url=https://www.google.com/books/edition/African_American_Quiltmaking_in_Michigan/R63YAAAAMAAJ?hl=en&gbpv=0|oclc=36900789|location=East Lansing, MI|isbn=0870134108|pages=x, 133–138|accessdate=October 12, 2020}}</ref> Dịka nwa akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ mmepụta ihe maka ụmụ agbọghọ dị na Montgomery, ọ gụrụ akwụkwọ agụmakwụkwọ na ọrụ aka. Parks gara n'ụlọ akwụkwọ nyocha nke Alabama State Teachers College for Negroes hibere maka agụmakwụkwọ sekọndrị, mana ọ kwụsịrị iji lekọta nne nne ya na mgbe e mesịrị nne ya, mgbe ha dara ọrịa. <ref name="shraff">{{Cite book|title=Rosa Parks: Tired of Giving In|publisher=Enslow|author=Shraff|first=Anne|year=2005|pages=23–27|isbn=978-0-7660-2463-2|url=https://books.google.com/books?id=J37vgZvCI78C&pg=PA23}}</ref>
N'ihe dị ka narị afọ nke 20, mba ndị bụbu Confederate nakweere iwu ọhụrụ na iwu nhoputa ndi ochichi nke na-anapụ ndị ntuli aka ojii n'ụzọ dị irè na, na Alabama, ọtụtụ ndị ọcha na-atụ vootu dara ogbenye. N'okpuru iwu Jim Crow na-acha ọcha, gafere mgbe ndị Democrats nwetaghachiri ikike nke ndị omebe iwu ndịda, a na-amanye nkewa agbụrụ na ụlọ ọrụ ọha na eze na ụlọ ahịa ndị na-ere ahịa na South, gụnyere njem njem ọha. Ụlọ ọrụ ụgbọ ala na ụgbọ oloko manyere iwu oche nwere ngalaba dị iche iche maka ndị ojii na ndị ọcha. Ụgbọ njem ụgbọ ala ụlọ akwụkwọ anaghị adị n'ụdị ọ bụla maka ụmụ akwụkwọ ojii nọ na ndịda, a na-enwetakwa ego agụmakwụkwọ ojii mgbe niile.
Parks chetara ịga ụlọ akwụkwọ elementrị na Pine Level, ebe ụgbọ ala ụlọ akwụkwọ na-ebuga ụmụ akwụkwọ ọcha n'ụlọ akwụkwọ ọhụrụ ha na ụmụ akwụkwọ ojii ga-aga nke ha:<blockquote>M ga-ahụ ngafe ụgbọ ala kwa ụbọchị. . . Ma nye m, nke ahụ bụ ụzọ ndụ; anyị enweghị ihe ọzọ ma ọ bụghị ịnakwere ihe bụ omenala. Ụgbọ ala ahụ so na ụzọ mbụ m si mata na e nwere ụwa ojii na ụwa ndị ọcha. <ref name="The Henry Ford">
{{Cite web|url=http://www.thehenryford.org/exhibits/rosaparks/story.asp|title=The Story Behind the Bus|work=Rosa Parks Bus|publisher=[[The Henry Ford]]|accessdate=July 1, 2008}}</ref></blockquote>Ọ bụ ezie na akụkọ ndụ Parks na-akọ akụkọ mmalite nke obiọma nke ndị ọcha ọbịbịa, ọ pụghị ileghara ịkpa ókè agbụrụ nke obodo ya anya. Mgbe Ku Klux Klan gara n'okporo ámá dị n'ihu ụlọ ha, Parks na-echeta nna nna ya ka o ji egbe na-eche ọnụ ụzọ ihu. <ref>{{Cite news|url=http://www.gpo.gov/fdsys/pkg/CREC-1995-11-08/html/CREC-1995-11-08-pt1-PgE2135-2.htm|publisher=republished in Congressional Record Volume 141, Number 176; November 8, 1995|first=Walt|author=Harrington|title=A Person Who Wanted To Be Free|work=[[The Washington Post Magazine]]|date=October 8, 1995|accessdate=July 19, 2016}}</ref> Ụlọ akwụkwọ ụlọ ọrụ Montgomery, nke ndị ọcha ugwu hiwere ma na-arụ ọrụ maka ụmụaka ojii, bụ ndị ọkụ ọkụ gbara ọkụ ugboro abụọ. Ndị ọcha kpagburu ngalaba ya.
N'ịbụ ndị ụmụaka ndị ọcha na-amaja ugboro ugboro na mpaghara ya, Parks na-alụkarị ọgụ n'anụ ahụ. O mechara kwuo, sị: "Laa azụ dị ka m chetara, enweghị m ike iche echiche banyere ịnakwere mmeso anụ ahụ na-enweghị ụdị mmegwara ma ọ bụrụ na ọ ga-ekwe omume." <ref name="rebellious mrs.">{{Cite book|title=The Rebellious Life of Mrs. Rosa Parks|authorlink=Jeanne Theoharis|first=Jeanne|author=Theoharis|publisher=[[Beacon Press]]|year=2013|isbn=9780807076927|url=https://books.google.com/books?id=O9_YCwAAQBAJ&pg=PA208|accessdate=July 19, 2016}}</ref> : 208
In 1932, Rosa married Raymond Parks, a barber from Montgomery.<ref name="rebellious mrs.">{{Cite book|title=The Rebellious Life of Mrs. Rosa Parks|authorlink=Jeanne Theoharis|first=Jeanne|author=Theoharis|publisher=[[Beacon Press]]|year=2013|isbn=9780807076927|url=https://books.google.com/books?id=O9_YCwAAQBAJ&pg=PA208|accessdate=July 19, 2016}}</ref>{{rp|13, 15}}<ref name="Crewe Walsh">{{Cite book|title=The Montgomery Bus Boycott|first=Sabrina|author=Crewe|year=2002|publisher=Gareth Stevens|chapter=Chapter 3: The Boycott|chapterurl=https://books.google.com/books?id=YHwiynhKj9UC&pg=PA15|isbn=9780836833942|accessdate=July 19, 2016}}</ref> He was a member of the NAACP,<ref name="Crewe Walsh" /> which at the time was collecting money to support the defense of the Scottsboro Boys, a group of black men falsely accused of raping two white women.<ref name="Whitaker 2011">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=RSGhEUq5bp0C&pg=PA690|title=Icons of Black America: Breaking Barriers and Crossing Boundaries|author=Whitaker|first=Matthew|date=March 9, 2011|publisher=ABC-CLIO|isbn=9780313376436}}</ref>{{Rp|690}} Rosa took numerous jobs, ranging from domestic worker to hospital aide. At her husband's urging, she finished her high school studies in 1933, at a time when fewer than 7% of African Americans had a high-school diploma.
Na Disemba 1943, Parks ghọrọ onye na-arụsi ọrụ ike na mmegharị ikike obodo, sonye na isi Montgomery nke NAACP, a họpụtara ya ịbụ odeakwụkwọ n'oge a na-ewere nke a dị ka ọrụ nwanyị. O mechara kwuo, sị, "Ọ bụ naanị m bụ nwaanyị nọ ebe ahụ, ha chọkwara odeakwụkwọ, ma m na-atụ ụjọ ịsị mba." <ref>{{Cite news|first=Mark|author=Feeney|title=Rosa Parks, civil rights icon, dead at 92|work=The Boston Globe|date=October 25, 2005|url=https://www.boston.com/news/globe/obituaries/articles/2005/10/25/rosa_parks_civil_rights_icon_whose_single_act_sparked_a_movement_at_92/|accessdate=July 31, 2009}}</ref> Ọ gara n'ihu dị ka odeakwụkwọ ruo 1957. Ọ na-arụ ọrụ maka onye isi NAACP mpaghara Edgar Nixon, ọ bụ ezie na ọ nọgidere na-ekwu na "Ụmụ nwanyị adịghị mkpa ịnọ ebe ọ bụla ma na kichin." <ref name="daughters">{{Cite book|title=Freedom's Daughters: The Unsung Heroines of the Civil Rights Movement from 1830 to 1970|author=Olson|first=L.|date=2001|publisher=Scribner|isbn=9780684850122|url=https://books.google.com/books?id=lddD_IFIJisC&pg=PA97|accessdate=August 1, 2015}}</ref> Mgbe Parks jụrụ, "Ọfọn, gịnị banyere m?", ọ zara, sị: "Achọrọ m odeakwụkwọ na ị bụ ezigbo onye." <ref name="daughters" />
Na 1944, n'ọrụ ya dị ka odeakwụkwọ, ọ nyochara n'ike-ndina nke Recy Taylor, nwanyị ojii si Abbeville, Alabama . Parks na ndị ọzọ na-akwado ikike obodo haziri " Kọmitii maka ikpe ziri ezi maka Mrs. Recy Taylor", na-ebupụta ihe ''Chicago Defender'' kpọrọ "mgbasa ozi kachasị ike maka ikpe ziri ezi ka a ga-ahụ n'ime afọ iri." <ref>{{Cite news|first=Danielle|author=McGuire|url=http://inamerica.blogs.cnn.com/2012/12/01/opinion-its-time-to-free-rosa-parks-from-the-bus/|title=Opinion: It's time to free Rosa Parks from the bus|work=CNN|date=December 1, 2012|accessdate=December 22, 2012}}</ref> Parks gara n'ihu n'ọrụ ya dị ka onye na-akwado mgbochi mmeko nwoke na nwanyị afọ ise ka e mesịrị mgbe o nyere aka hazie ngagharị iwe iji kwado Gertrude Perkins, nwanyị ojii nke ndị uwe ojii Montgomery ọcha abụọ dinara n'ike. <ref>{{Cite web|date=2015-12-01|title=More Than A Seat On The Bus|url=https://werehistory.org/rosa-parks/|accessdate=2021-03-10|work=We're History|language=en-US}}</ref>
Ọ bụ ezie na ọ bụghị onye òtù Kọmunist, ọ na-eso di ya na-aga nzukọ. Ndị Kọmunist mere ka ikpe Scottsboro a ma ama pụta ìhè. <ref>{{Cite news|title=How 'Communism' Brought Racial Equality To The South|publisher=National Public Radio|date=February 16, 2010|work=Tell Me More|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=123771194|accessdate=July 19, 2016}}</ref>
N'afọ ndị 1940, Parks na di ya bụ ndị òtù League of Women Voters . N'oge na-adịghị anya mgbe 1944 gasịrị, ọ na-arụ ọrụ dị nkenke na Maxwell Air Force Base, nke, n'agbanyeghị ebe ọ dị na Montgomery, Alabama, ekweghị ka agbụrụ agbụrụ n'ihi na ọ bụ ihe onwunwe gọọmenti etiti . Ọ gbagoro n'ụgbọ mmiri agwakọta ya. Mgbe ọ na-agwa onye na-ede akụkọ ndụ ya okwu, Parks kwuru, "Ị nwere ike ịsị Maxwell meghere anya m." Parks rụrụ ọrụ dị ka onye na-elekọta ụlọ na onye na-akwa akwa maka Clifford na Virginia Durr, di na nwunye ọcha. Na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị Durrs ghọrọ ndị enyi ya. Ha gbara ume-ma mechaa nyere aka nkwado-Parks in the summer of 1955 ịga Highlander Folk School, ebe agụmakwụkwọ maka ịgba ume na ikike ndị ọrụ na nha anya agbụrụ na Monteagle, Tennessee . N'ebe ahụ Parks ka onye nhazi vetiran soja bụ Septima Clark . <ref name="rebellious mrs.">{{Cite book|title=The Rebellious Life of Mrs. Rosa Parks|authorlink=Jeanne Theoharis|first=Jeanne|author=Theoharis|publisher=[[Beacon Press]]|year=2013|isbn=9780807076927|url=https://books.google.com/books?id=O9_YCwAAQBAJ&pg=PA208|accessdate=July 19, 2016}}</ref> N'afọ 1945, n'agbanyeghị iwu Jim Crow na ịkpa ókè nke ndị na-edeba aha na-eme, o nwere ihe ịga nke ọma n'ịdebanye aha na votu na mgbalị nke atọ ya. <ref name="Whitaker 2011">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=RSGhEUq5bp0C&pg=PA690|title=Icons of Black America: Breaking Barriers and Crossing Boundaries|author=Whitaker|first=Matthew|date=March 9, 2011|publisher=ABC-CLIO|isbn=9780313376436}}</ref> : 690
N'August 1955, Emmett Till dị afọ iri na ụma egburu onye isi ojii n'ụzọ obi ọjọọ mgbe a kọrọ na ya na otu nwa agbọghọ bụ onye ọcha na-akpa mgbe ọ na-eleta ndị ikwu na [[Mississippi]] . <ref name="DOJ Till">{{Cite news|url=https://www.justice.gov/archive/opa/pr/2004/May/04_crt_311.htm|title=Justice Department to Investigate 1955 Emmett Till Murder|publisher=[[United States Department of Justice]]|date=May 10, 2004|accessdate=May 27, 2007|quote=R. Alexander Acosta, Assistant Attorney General for the Civil Rights Division, states, "This brutal murder and grotesque miscarriage of justice outraged a nation and helped galvanize support for the modern American civil rights movement."}}</ref> Na Nọvemba 27, 1955, ụbọchị anọ tupu ya emee ka ọ guzoro na bọs, Rosa Parks gara otu nnukwu nzukọ na Dexter Avenue Baptist Church na Montgomery nke kwuru okwu a, yana igbu ọchụ nke ndị na-akwado George W. Lee na nso nso a. Lamar Smith . Ọkà okwu egosipụtara bụ TRM Howard, onye ndu ndị isi ojii sitere na Mississippi bụ onye isi mpaghara Council of Negro Leadership . <ref>{{Cite book|first=David T.|author=Beito|title=Black Maverick: T. R. M. Howard's Fight for Civil Rights and Economic Power|location=Urbana|publisher=University of Illinois Press|year=2009|pages=138–39}}</ref> Howard wetara akụkọ gbasara ntọhapụ na nso nso a nke ndị nwoke abụọ ahụ gburu Till. Parks nwere nnukwu mwute na iwe na akụkọ ahụ, karịsịa n'ihi na ikpe Till dọtara uche karịa nke ọ bụla n'ime ikpe ya na Montgomery NAACP rụrụ ọrụ na-ma ma, ndị ikom abụọ ahụ ka na-eje ije n'efu. <ref>{{Cite web|url=http://rosaparksbiography.org/bio/emmett-till/|title=Emmett Till {{!}} The Rebellious Life of Mrs. Rosa Parks|work=rosaparksbiography.org|date=May 16, 2016|accessdate=September 11, 2016}}</ref>
== Njide ogige na mgbochi ụgbọ ala ==
[[Usòrò:Rosaparks_busdiagram.jpg|thumb| Nhazi oche na ụgbọ ala ebe Parks nọdụrụ, Disemba 1, 1955]]
=== Ụgbọ ala Montgomery: iwu na omenala ndị na-emeri emeri ===
Na 1900, Montgomery agafeela iwu obodo iji kewaa ndị njem ụgbọ ala site n'agbụrụ. Enyere ndị nduzi ikike ikenye oche iji nweta ebumnobi ahụ. Dị ka iwu si kwuo, ọ dịghị onye njem a ga-achọ ịkwaga ma ọ bụ hapụ oche ya guzoro ma ọ bụrụ na ụgbọ ala jupụtara na ya na enweghị oche ọzọ. Otú ọ dị, ka oge na-aga na site n'ọdịnala, ndị ọkwọ ụgbọ ala Montgomery nakweere omume nke ịchọ ndị na-agba ojii ka ha kwagharịa mgbe enweghị oche ọ bụla fọdụrụ. <ref>''[[Browder v. Gayle]]'', 142 F. Supp. 707 (1956)</ref>
Ahịrị anọ mbụ nke oche na ụgbọ ala Montgomery ọ bụla ka edobere maka ndị ọcha. Ụgbọ ala nwere ngalaba "agba" maka ndị isi ojii n'ozuzu n'azụ ụgbọ ala ahụ, n'agbanyeghị na ndị ojii nwere ihe karịrị 75% nke ndị na-agba. Edozighị akụkụ ndị a mana ekpebie ya site na ntinye akara mbugharị. Ndị ojii nwere ike ịnọdụ ala n'ahịrị etiti ruo mgbe akụkụ ọcha jupụtara; ọ bụrụ na ndị ọcha chọkwuru oche, ndị ojii ga-akwaga n'oche n'azụ, guzoro, ma ọ bụ, ọ bụrụ na enweghị ọnụ ụlọ, pụọ na bọs. Ndị isi ojii enweghị ike ịnọdụ ala n'ofe wara wara otu ahịrị ndị ọcha. Onye ọkwọ ụgbọ ala nwere ike ibugharị akara ngalaba "acha anụnụ anụnụ", ma ọ bụ wepụ ya kpamkpam. Ọ bụrụ na ndị ọcha na-anọdụ ala n'ihu, ndị isi ojii ga-abanye n'ihu iji kwụọ ụgwọ ụgbọ mmiri, wee si n'ụgbọ mmiri pụta ma si n'azụ ụzọ banyeghachi.
Ruo ọtụtụ afọ, ndị isi ojii na-eme mkpesa na ọnọdụ ahụ ezighị ezi. Parks kwuru, "Iguzogide mmeso ọjọọ m na bọs esiteghị na njide ahụ malitere. Emere m ọtụtụ njem na Montgomery." <ref name="NYT2">{{Cite news|title=Rosa Parks, 92, Founding Symbol of Civil Rights Movement, Dies|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2005/10/25/us/25parks.html?pagewanted=2|date=October 25, 2005|author=Shipp|first=E. R.|authorlink=E. R. Shipp|accessdate=January 1, 2010|page=2}}</ref>
Otu ụbọchị na 1943, Parks banyere ụgbọ ala ma kwụọ ụgwọ ụgbọ. Ọ kwagara n'oche, mana onye ọkwọ ụgbọ ala James F. Blake gwara ya ka ọ gbasoo iwu obodo wee si n'ọnụ ụzọ azụ banye ụgbọ ala ọzọ. Mgbe Parks siri n'ụgbọala ahụ, Blake gawara na-enweghị ya. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/news/2002/mar/27/guardianobituaries|title=James F. Blake|work=The Guardian|date=March 26, 2002|accessdate=December 27, 2016}}</ref> Ogige ntụrụndụ chere ụgbọ ala na-esote, kpebisiri ike na ha agaghị eso Blake gakwara ọzọ. <ref>{{Cite news|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2005-oct-25-na-parks25-story.html|title=She Set Wheels of Justice in Motion|work=[[Los Angeles Times]]|first=Elaine|author=Woo|date=October 25, 2005|accessdate=July 22, 2011}}</ref>
=== Ọjụjụ ịkwaga ===
Mgbe ọ rụsịrị ọrụ ụbọchị niile, Parks banyere ụgbọ ala Cleveland Avenue, ụgbọ ala General Motors Old Look nke Montgomery City Lines, gburugburu 6 pm, Tọzdee, Disemba 1, 1955, na ogbe ndịda Montgomery. Ọ kwụrụ ụgwọ ụgbọ ya wee nọdụ n'oche efu na ahịrị mbụ nke oche azụ echere maka ndị ojii na ngalaba "acha agba". N'akụkụ etiti ụgbọ ala ahụ, ahịrị ya nọ kpọmkwem n'azụ oche iri e debere maka ndị ọcha. Ná mmalite, ọ chọpụtaghị na onye na-anya bọs bụ otu nwoke aha ya bụ James F. Blake, bụ́ onye hapụrụ ya n’oge mmiri ozuzo na 1943. Ka ụgbọ ala ahụ na-aga n'ụzọ ọ na-agakarị, oche niile na-acha ọcha naanị na bọs ahụ jupụtara. Ụgbọ ala ahụ rutere nkwụsị nke atọ n'ihu Ụlọ ihe nkiri Empire, na ọtụtụ ndị njem ọcha banyere. Blake kwuru na ndị njem abụọ ma ọ bụ atọ bụ ndị ọcha guzoro n'ihu ụgbọ ala ahụ jupụtara n'ike. Ọ kwagara akara ngalaba "acha anụnụ anụnụ" n'azụ Parks ma rịọ ka ndị ojii anọ hapụ oche ha n'etiti etiti ka ndị njem ọcha nwee ike ịnọdụ ala. Ọtụtụ afọ ka e mesịrị, n'icheta ihe ndị mere n'ụbọchị ahụ, Parks kwuru, sị, "Mgbe onye ọkwọ ụgbọ ala ọcha ahụ laghachiri n'ebe anyị nọ, mgbe o fepụrụ aka ya ma nye anyị iwu ka anyị gbagote ma si n'oche anyị pụta, enwere m mmetụta nke mkpebi siri ike kpuchie ahụ m dị ka ihe mkpuchi mkpuchi. abalị oyi." <ref name="Donnie Williams">{{Cite book|author=Williams|first=Donnie|publisher=Chicago Review Press|year=2005|isbn=1-55652-590-7|title=The Thunder of Angels: The Montgomery Bus Boycott and the People who Broke the Back of Jim Crow|url=https://archive.org/details/thunderofangelsm00will/page/48}}</ref>
Site na akaụntụ Parks, Blake kwuru, "Ọ ga-aka mma mee ka ọ dịkwuo ọkụ n'onwe gị ma hapụ m ka m nweta oche ndị ahụ." Atọ n'ime ha kwetara. Parks kwuru, "Onye ọkwọ ụgbọ ala chọrọ ka anyị bilie, anyị anọ. Anyị agagharịghị ná mmalite, ma ọ sịrị, 'Ka m nweta oche ndị a.' Ma mmadụ atọ ndị ọzọ kwagara, ma emeghị m ya.” <ref name="CNN obit">{{Cite web|title=CNN.com - Civil rights icon Rosa Parks dies at 92 - Oct 25, 2005|url=http://www.cnn.com/2005/US/10/24/parks.obit/|accessdate=2022-02-23|work=www.cnn.com}}</ref> Nwoke ojii nọ ọdụ n'akụkụ ya hapụrụ oche ya. <ref name="Neary2">{{Cite news|title=Civil Rights Icon Rosa Parks Dies|language=en|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=4973548&sourceCode=gaw|accessdate=2022-02-23}}</ref>
Ogige ntụrụndụ kwagara, mana n'akụkụ oche windo; o bilieghị ịkwaga na ngalaba agba agbagharịrị edegharị. <ref name="Neary2">{{Cite news|title=Civil Rights Icon Rosa Parks Dies|language=en|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=4973548&sourceCode=gaw|accessdate=2022-02-23}}</ref> Parks mechara kwuo banyere a gwara m ka ọ kwaga n'azụ ụgbọ ala ahụ, "Echere m Emmett Till - onye Amerịka dị afọ 14 nke egburu na Mississippi na 1955, mgbe e boro ya ebubo na ọ kpasuru otu nwanyị ọcha na ụlọ nri ezinụlọ ya. ụlọ ahịa, onye a nwara ma tọhapụ ndị gburu ya - na enweghị m ike ịlaghachi." <ref>{{Cite book|author=Houck|first=Davis|title=Emmett Till and the Mississippi Press|location=Jackson, Miss.|publisher=University Press of Mississippi|date=2008|isbn=9781604733044}}</ref> Blake kwuru, "Gịnị kpatara na ị naghị ebili?" Parks zara, "Echeghị m na m ga-ebili ọtọ." Blake kpọrọ ndị uwe ojii ka ha jide Parks. Mgbe ọ na-echeta ihe merenụ maka ''Anya na Nrite'', usoro telivishọn ọha na eze na 1987 na Civil Rights Movement, Parks kwuru, sị, "Mgbe ọ hụrụ ka m nọ ọdụ, ọ jụrụ ma m ga-ebili ọtọ, m wee sị, 'Ee e, m 'M bụghị.' O wee sị, 'Ọfọn, ọ bụrụ na i guzoghị ọtọ, a ga m akpọ ndị uwe ojii ma jide gị.' M sịrị, 'Ị nwere ike ime nke ahụ.'" <ref name="Juan Williams">{{Cite book|title=Eyes on the Prize: America's Civil Rights Years, 1954–1965|author=Williams|first=Juan|authorlink=Juan Williams|year=2002|publisher=Penguin Books|isbn=0-14-009653-1|url=https://archive.org/details/eyesonprizeameri00will/page/66}}</ref>
N'ime mkparịta ụka redio 1956 na Sydney Rogers na West Oakland ọtụtụ ọnwa ka e jidere ya, Parks kwuru na ya ekpebiela, "M ga-amarịrị otu oge na ihe niile ikike m nwere dị ka mmadụ na nwa amaala." <ref name="Charles Marsh">{{Cite book|title=The Beloved Community: How Faith Shapes Social Justice from the Civil Rights to Today|author=Marsh|first=Charles|publisher=Basic Books|year=2006|isbn=0-465-04416-6}}</ref>
Na akụkọ ndụ ya, ''My Story'', o kwuru:
Mgbe Parks jụrụ inyefe oche ya, onye uwe ojii jidere ya. Ka onye uwe ojii na-akpọpụ ya, ọ chetara na ọ jụrụ, sị, "Gịnị mere i ji na-akwagharị anyị?" O chetara na ọ sịrị, "Amaghị m, mana iwu bụ iwu, ma a na-ejide gị." <ref>{{Cite web|url=https://achievement.org/achiever/rosa-parks/|title=Rosa Parks: Pioneer of Civil Rights|date=June 2, 1995|publisher=Academy of Achievement|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200309183949/https://achievement.org/achiever/rosa-parks/|archivedate=March 9, 2020|accessdate=April 17, 2020}}</ref> O mechara kwuo, sị, “Ọ bụ naanị na m maara na, ka a na-ejide m, na ọ bụ oge ikpeazụ m ga-eji ụdị ihere a ga-eji gbaa ịnyịnya ígwè. . . . " <ref name="CNN obit">{{Cite web|title=CNN.com - Civil rights icon Rosa Parks dies at 92 - Oct 25, 2005|url=http://www.cnn.com/2005/US/10/24/parks.obit/|accessdate=2022-02-23|work=www.cnn.com}}</ref>
Eboro Parks ebubo imebi nke isi nke 6, ngalaba 11 iwu nkewa nke koodu Montgomery City, <ref name="Roberta Hughes Wright">{{Cite book|title=The Birth of the Montgomery Bus Boycott|author=Wright|first=Roberta Hughes|year=1991|publisher=Charro Press|isbn=0-9629468-0-X|url=https://archive.org/details/birthofmontgomer00hugh/page/27}}</ref> n'agbanyeghị na teknụzụ ọ wereghị oche naanị ọcha; ọ nọbu na ngalaba nwere agba. <ref name="blessed">{{Cite book|title=Blessed Unrest: How the Largest Movement in the World Came Into Being, and Why No One Saw it Coming|author=Hawken|first=Paul|publisher=Viking|year=2007|isbn=978-0-670-03852-7|url=https://archive.org/details/blessedunresthow00hawk/page/79}}</ref> Edgar Nixon, onyeisi oche nke Montgomery isi nke NAACP na onye ndu nke Pullman Porters Union, na enyi ya Clifford Durr gbapụta Parks n'ụlọ nga na mgbede ahụ. <ref>{{Cite book|author=Phibbs|first=Cheryl|title=The Montgomery Bus Boycott: A History and Reference Guide|publisher=Greenwood|year=2009|isbn=978-0313358876|url=https://books.google.com/books?id=HKPtlNXNILsC&pg=PA15}}</ref> <ref name="Stewart Burns">{{Cite book|author=Burns|first=Stewart|title=Daybreak of Freedom: The Montgomery Bus Boycott|publisher=UNC Press|year=1997|isbn=0-8078-4661-9|url=https://archive.org/details/daybreakoffreedo00burn/page/9}}</ref>
Ogige ntụrụndụ esiteghị n'echiche nke iji ọdụ ụgbọ ala mee ngagharị iwe. Ndị bu ya ụzọ gụnyere Bayard Rustin na 1942, <ref>{{Cite journal|journal=Fellowship|author=Rustin|first=Bayard|date=July 1942|title=Non-Violence vs. Jim Crow}} reprinted in {{Cite book|author=Carson|first=Clayborne|title=Reporting Civil Rights: American journalism, 1941–1963|url=https://books.google.com/books?id=9j8OAQAAMAAJ|accessdate=September 13, 2011|year=2003|publisher=Library of America|pages=15–18|isbn=9781931082280}}</ref> Irene Morgan na 1946, Lillie Mae Bradford na 1951, <ref name="Borger">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2006/apr/04/usa.julianborger|title=Civil rights heroes may get pardons|first=Julian|author=Borger|date=April 3, 2006|accessdate=March 23, 2017|work=[[The Guardian]]}}</ref> Sarah Louise Keys na 1952, yana ndị otu ''Browder v.'' ''Gayle'' 1956 ikpe ( Claudette Colvin, Aurelia Browder, Susie McDonald, na Mary Louise Smith ) bụ ndị e jidere na Montgomery maka ịghara ịhapụ oche ụgbọ ala ha ọnwa ole na ole tupu Parks.
=== Ụgbọ ala Montgomery kwụsịrị ===
Parks nyere aka dị mkpa na mkpọsa mbụ maka Congress site n'aka John Conyers . O mere ka Martin Luther King (bụ onye na-adịghị achọkarị ịkwado ndị na-aga ime obodo) ka ha na Conyers pụta, si otú ahụ na-akwalite profaịlụ nke onye novice. <ref name="wasn't">{{Cite journal|first=Jeanne|author=Theoharis|authorlink=Jeanne Theoharis|title='The northern promised land that wasn't': Rosa Parks and the Black Freedom Struggle in Detroit|url=http://www.virginia.edu/lifetimelearning/civilrights/articles/Rosa%20Parks%20and%20the%20Black%20Freedom%20Struggle%20in%20Detroit.pdf|journal=OAH Magazine of History|volume=26|pages=23–27|doi=10.1093/oahmag/oar054|year=2012}}</ref> Mgbe a họpụtara Conyers, ọ goro ya ka ọ bụrụ odeakwụkwọ na onye na-anabata ndị ọrụ ọgbakọ ọgbakọ ya na Detroit. Ọ nọrọ n'ọkwa a ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1988. <ref name="NYT2">{{Cite news|title=Rosa Parks, 92, Founding Symbol of Civil Rights Movement, Dies|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2005/10/25/us/25parks.html?pagewanted=2|date=October 25, 2005|author=Shipp|first=E. R.|authorlink=E. R. Shipp|accessdate=January 1, 2010|page=2}}</ref> N'ajụjụ ọnụ ekwentị ya na CNN na October 24, 2005, Conyers chetara, "Ị mesoro ya nkwanye ùgwù n'ihi na ọ dị jụụ, dị jụụ - naanị onye pụrụ iche. . . . Enwere naanị otu ogige Rosa." <ref name="CNN 2005-10-30">{{Cite news|title=Parks remembered for her courage, humility|date=October 30, 2005|work=CNN|accessdate=July 1, 2008|url=http://www.cnn.com/2005/US/10/25/parks.reax/index.html}}</ref> N'ịrụ ọtụtụ ọrụ kwa ụbọchị maka Conyers, Parks na-elekwasịkarị anya n'okwu metụtara mmekọrịta ọha na eze gụnyere ọdịmma, agụmakwụkwọ, ịkpa oke ọrụ, na ụlọ dị ọnụ ala. Ọ gara ụlọ akwụkwọ, ụlọ ọgwụ, ụlọ ọrụ ndị agadi, na nzukọ obodo ndị ọzọ wee mee ka Conyers guzosie ike na nchegbu obodo na mmemme. <ref name="wasn't" />
Dị ka ọtụtụ ndị isi ojii Detroit, Parks nọgidere na-enwe nchegbu karịsịa maka okwu ụlọ. Ya onwe ya bi na agbataobi, Virginia Park, nke iwu okporo ụzọ na mmeghari ohuru nke obodo mebiri emebi. Ka ọ na-erule 1962, atumatu ndị a ebibila ụlọ 10,000 na Detroit, na-achụpụ mmadụ 43,096, pasent 70 n'ime ha bụ African-American. Ogige ntụrụndụ bi nanị kilomita site n'etiti ọgba aghara ahụ weere ọnọdụ na Detroit na 1967, o weere ịkpa ókè ụlọ anya dị ka isi ihe kpalitere ọgba aghara ahụ. <ref name="wasn't">{{Cite journal|first=Jeanne|author=Theoharis|authorlink=Jeanne Theoharis|title='The northern promised land that wasn't': Rosa Parks and the Black Freedom Struggle in Detroit|url=http://www.virginia.edu/lifetimelearning/civilrights/articles/Rosa%20Parks%20and%20the%20Black%20Freedom%20Struggle%20in%20Detroit.pdf|journal=OAH Magazine of History|volume=26|pages=23–27|doi=10.1093/oahmag/oar054|year=2012}}</ref>
N'ikpeazụ, Parks jikọrọ aka na ndị otu Njikọ nke Ndị Ọrụ Black Revolutionary na Republic of New Afrika n'ịkwalite mmata maka mmegbu ndị uwe ojii n'oge esemokwu ahụ. Ọ jere ozi na "ụlọikpe ndị mmadụ" n'August 30, 1967, na-enyocha ogbugbu nke ndị uwe ojii gburu ụmụ okorobịa atọ n'oge ọgba aghara Detroit 1967, na ihe a bịara mara dị ka ihe omume Algiers Motel . <ref>{{Cite web|url=http://rosaparksbiography.org/bio/the-peoples-tribunal-on-the-algiers-motel-killings/|title=The People's Tribunal on the Algiers Motel Killings {{!}} The Rebellious Life of Mrs. Rosa Parks|work=rosaparksbiography.org|date=May 18, 2016|accessdate=September 11, 2016}}</ref> O nyekwara aka guzobe kansụl district nke Virginia Park iji nyere aka wughachi mpaghara ahụ. Kansụl ahụ mere ka owuwu nke naanị otu ụlọ ahịa ndị ojii nwere na mba ahụ. <ref name="wasn't">{{Cite journal|first=Jeanne|author=Theoharis|authorlink=Jeanne Theoharis|title='The northern promised land that wasn't': Rosa Parks and the Black Freedom Struggle in Detroit|url=http://www.virginia.edu/lifetimelearning/civilrights/articles/Rosa%20Parks%20and%20the%20Black%20Freedom%20Struggle%20in%20Detroit.pdf|journal=OAH Magazine of History|volume=26|pages=23–27|doi=10.1093/oahmag/oar054|year=2012}}</ref> Parks so na ngagharị ike ojii, na-aga ogbako Black Power Philadelphia na Mgbakọ Ọchịchị ojii na Gary, Indiana. Ọ kwadokwara wee gaa ụlọ akwụkwọ Black Panther dị na Oakland. <ref>{{Cite web|url=http://psc-cuny.org/clarion/march-2013/alabama-detroit-rosa-parks-rebellious-life|title=From Alabama to Detroit: Rosa Parks' Rebellious Life|work=psc-cuny.org|date=March 13, 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://citation.allacademic.com/meta/p_mla_apa_research_citation/5/2/2/1/9/p522193_index.html?phpsessid=52461e5fbc3ff8d78be0c47d44ef4d26|title='I Don't Believe in Gradualism': Rosa Parks and the Black Power Movement in Detroit|work=allacademic.com|accessdate=December 11, 2014|archivedate=December 11, 2014|archiveurl=https://archive.today/20141211203242/http://citation.allacademic.com/meta/p_mla_apa_research_citation/5/2/2/1/9/p522193_index.html?phpsessid=52461e5fbc3ff8d78be0c47d44ef4d26}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.usatoday.com/story/news/nation/2013/02/02/rosa-parks-stamp/1885129/|title=Stamp ceremony kicks off day in Parks' honor|date=February 3, 2013|work=[[USA Today]]}}</ref>
== Ntụaka ==
<references />
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
cmesk4r4wxkkcqudfi0bcssy4dma0vu
Wendy Wood (psychologist)
0
12318
95292
85157
2022-08-25T21:53:41Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Memorial to Wendy Wood - geograph.org.uk - 1885672.jpg|thumb]]
'''Wendy Wood''' bụ ọkà n'akparamàgwà mmadụ amụrụ na UK bụ onye Provost Prọfesọ nke Psychology na Business na Mahadum Southern California, ebe ọ bụbu onye otu ngalaba kemgbe 2009. Ọ rụrụ ọrụ mbụ dị ka osote onye isi nke sayensị mmekọrịta ọha na eze na Dornsife College nke Mahadum Southern California . Mgbafọ ukwu nyocha ya bụ i na omume na akparamagwa mgbanwe omume yana akparamaagwa nke okike .
Ọ bụ onye odee akwụkwọ sayensị ama ama'',bu Good Habits, Bad Habits,'' ewepụtara na Ọktoba 2019. E gosipụtara akwụkwọ a na ọgbakọ Big Idea na-esote wee nyochaa ya na New Yorker. <ref>Can Brain Science Help us Break Bad Habits? https://www.newyorker.com/magazine/2019/10/28/can-brain-science-help-us-break-bad-habits</ref>
== ndabere ==
Wood dechara nzere bachelọ ya na Mahadum Illinois dị na Urbana–Champaign na Ph.D ya. na Mahadum Massachusetts, Amherst .
Tupu ọnọdụ ya ugbu a, Wood nọ na ngalaba Mahadum Wisconsin-Milwaukee, Texas A&amp;M University dị ka Ella C. McFadden Prọfesọ nke Liberal Arts, na Mahadum Duke, ebe ọ bụ James B. Duke Prọfesọ nke Psychology na Neuroscience.
Wood bụ onye otu Society for Personality and Social Psychology, American Psychological Society, na Society for Experimental Social Psychology, na onye tọrọ ntọala nhiwe nke Society for Research Synthesis Methodology. O jekwala ozi dị ka onye nchịkọta akụkọ nke ''Psychological Review'', ''American Psychologist,'' ''Personality and Social Psychology Review'', ''Journal of Personality and Social Psychology'', na ''Personality and Social Psychology Bulletin.'' Ọ jerekwara ozi dịka Onye isi oche nke ndị otu puku asatọ nke Society for Personality and Social Psychology. Aghọtala nyocha ya site inye ihe onyinye gụnyere 2007 Radcliffe Institute Fellowship, onyinye onyinye nke mgbalị pụrụ iche nke afọ 2021 site na àgwà na mmetụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya, yana onyinye mgbalị ọrụ 2022 sitere na SPSP. E kwupụtala nchọpụta sayensị ya ihe karịrị ugboro puku anọ na abụọ. <ref>Wood's Google Scholar Page https://scholar.google.com/citations?hl=en&user=xGaNvJ8AAAAJ&view_op=list_works&sortby=pubdate</ref>
== Àgwà ==
Nchọpụta mbụ nke Wood na-elekwasị anya na ọdịdị nke omume yana mmetụta ha na omume. Àgwà bụ mkpakọrịta ndị mmadụ na-amụta site na ahụmahụ ugboro ugboro. Oge ọ bụla a na-emeghachi omume n'otu ọnọdụ ahụ (ebe, oge nke ụbọchị) maka ụgwọ ọrụ (izute ihe mgbaru ọsọ, mmetụta dị mma), njikọ na-etolite na ebe nchekwa n'etiti ọnọdụ na nzaghachi ụgwọ ọrụ. Mgbe igughari chara, nke ọma, a na-eme ka nzaghachi omume ahụ pụta n'uche ozugbo mgbe ndị mmadụ nọ na ọnọdụ ahụ. <ref>Wood, W., & Runger, D. T (2016). The psychology of habit. ''Annual Review, 67', 289-314.''</ref> N'ihi ya, omume bụ ụzọ mkpirisi echiche nke na-ebelata mkpebi ma na-eme ka ọ dị mfe ikwughachi ihe anyị mere n'oge gara aga. Dị ka osisi gosiri, na nchọpụta ndị ọzọ emeghachila ọtụtụ oge, omume nwere ike ịmalite n'adabereghị n'ebumnobi ma nwee ike ime site na nchịkwa dị nta. <ref name="Wood">Wood, W., Quinn, J. M., & Kashy, D. A. (2002). Habits in everyday life: thought, emotion, and action. ''Journal of Personality and Social Psychology, 83''(6), 1281-1297.</ref> Nnyocha nke osisi lekwasịrị anya n'otú na ihe kpatara ndị mmadụ ji alaghachi azụ n'àgwà ochie, otú àgwà ọma si enyere ndị mmadụ aka imezu ebumnuche ha, otu esi agbanwe àgwà ndị na-achọghị, àgwà nke mgbasa ozi, na otú àgwà mmekọrịta na-eduba n'ịkpa ókè n'etiti ọha mmadụ. Ọtụtụ n'ime omume ndị a na-eme ná ndụ kwa ụbọchị bụ ihe a na-emekarị, ya mere ọ pụrụ isi ike ịgbanwe. Nchọpụta mbinye aka bụ na pacenti iri anọ na atọ nke omume ndị mmadụ na-eme kwa ụbọchị ka a na-eme n'ụzọ ọ na-adị.
Ndị mmadụ n'amụkaarị àgwà mgbe ihe ndị gbara gburugburu na-akwalite nkwughachi dị mfe yana mgbe omume ahụ n'onwe ya na-aba uru <ref>Wood, W., Mazar, A., & Neal, D. T. (2021). Habits and goals in human behavior. Perspectives in Psychological Science.Online First https://doi.org/10.1177/1745691621994226</ref> Mfe nke ikwugharị na-egosipụta esemokwu, ma ọ bụ ihe mgbochi ole na ole n'ime omume ahụ. Nramahu dị ala mgbe omume chọrọ obere oge, anya njem, ma ọ bụ mbọ. N'ịkọwa etu ọbụlagodi nramahu aghụghọ si emetụta omume, ndị mmadụ adịkarịghị ewere igwe mbuli elu ma karịa iji steepụ mgbe ndị nyocha jiri nwayọ mechie ọnụ ụzọ mbuli ahụ site na sekọnd iri isii. Ụgwọ ọrụ maka omume nwere ike ịbụ ihe dị n'ime ma ọ bụ nke dịpụrụ adịpụ, mana nke dị mkpa kwesịrị inwe ahụmahụ n'oge arụmọrụ. Ya mere, ige ntị pọdkastị mgbe ị na-emega ahụ bụ ụgwọ ọrụ na-enyere aka iwulite omume mmega ahụ. Ụgwọ ọrụ na-eme ka mwepụta nke dopamine dị na ụbụrụ, nke na-enyere aka ịmepụta akara ebe nchekwa àgwà.
N'ụzọ dị otú a, ịrụ ọrụ omume na-adabere na ihe ndị gbara ya gburugburu. Mgbe ndị mmadụ na-enweta mgbanwe n'ọnọdụ kwa ụbọchị, dị ka mgbe ha na-akwaga ụlọ ma ọ bụ malite ọrụ ọhụrụ, mgbe ahụ, àgwà ochie ha anaghịzi emegharị ozugbo. Ọdịnihu na-agbanwe si otú ahụ na-akpaghasị mmegharị ozugbo ma na-amanye ndị mmadụ ime mkpebi. Ọ gwụla ma ha nwere ebumnuche siri ike ịga n'ihu na omume ahụ, o yighị ka ha ga-eme ya. <ref name="Wood">Wood, W., Quinn, J. M., & Kashy, D. A. (2002). Habits in everyday life: thought, emotion, and action. ''Journal of Personality and Social Psychology, 83''(6), 1281-1297.</ref> Egosiputala ọrụ a na ihe ọ pụtara maka ihe n'erilarị ahụ na NPR. <ref>Spiegel, A. (2012, January 2). What Vietnam taught us about breaking bad habits. https://www.npr.org/blogs/health/2012/01/02/144431794/what-vietnam-taught-us-about-breaking-bad-habits</ref> <ref>Creatures Of Habit: How Habits Shape Who We Are — And Who We Become https://www.npr.org/2019/12/11/787160734/creatures-of-habit-how-habits-shape-who-we-are-and-who-we-become</ref>
== Nyocha ==
Wood Emela ntunye dị mkpa na mpaghara nyocha abụọ ọzọ: mmalite na mmezi nke ndiiche metụtara mmekọahụ na myirịta na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na mgbanwe nke mmetụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya na mgbanwe àgwà.
N'ime ọmụmụ banyere mmekọahụ na okike, Wood kwusiri ike na omume nke ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke nwere ike ịdị iche ma ọ bụ nwee myiri ya, dabere n'echiche nke onye ọ bụla, ọnọdụ, omenala, na oge akụkọ ihe mere eme. <ref>Wood, W., & [[Alice Eagly|Eagly, A. H.]] (2012). Biosocial construction of sex differences and similarities in behavior. In J. M. Olson & M. P. Zanna (Eds.), ''Advances in experimental social psychology''(Vol. 46, pp. 55–123). London, England: Elsevier.</ref> Mgbanwe a na-egosipụta mkpa dị mkpa nke nkewa ọrụ n'etiti ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke na-abụghị nke a na-ahazi kama ọ dabere na ọnọdụ gburugburu ebe obibi na ọnọdụ akụ na ụba obodo. <ref>Wood, W., & Eagly, A. H. (2002). A cross-cultural analysis of the behavior of women and men: Implications for the origins of sex differences. ''Psychological Bulletin, 128''(5), 699-727</ref> Nkewa ọrụ nke obodo ọ bụla na-amachibido nwanyị site na ịmụ nwa na ịzụ ụmụ ọhụrụ na oke oke na ike ụmụ nwoke. N'ihi na njirimara ndu ndị a na-emetụta ka ndị nwoke ma ọ bụ nwanyị nwere ike isi rụọ ọrụ nke ọma, ha na-emepụta ụfọdụ ịdị n'otu n'ofe ọha mmadụ na nkewa ọrụ na mgbanwe n'ọnọdụ, omenala, na akụkọ ihe mere eme.
N'ime obodo, ndị mmadụ na-ahazi omume nke ha dịka njirimara okike ha chọrọ. Nchọpụta Wood emela ka usoro nhazi nke onwe onye nke njirimara nwoke na nwanyị na-emetụta omume ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke. <ref>Wood, W., Christensen, P. N., Hebl, M. R., & Rothgerber, H. (1997). Conformity to sex-typed norms, affect, and the self-concept. ''Journal of Personality and Social Psychology, 73''(3), 523-535.</ref> Ọzọkwa, Wood na-arụ ụka na ụgwọ ọrụ mkpali ahụ na usoro mmegharị obi na-arụkọ ọrụ na usoro ndị a na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya iji kwado omume nwoke na nwanyị. <ref>Wood, W., & Eagly, A. H. (2010). Gender. In S. T. Fiske, D. T. Gilbert, & G. Lindzey (Eds.), ''Handbook of social psychology''(5th ed., Vol. 1, pp. 629-667). Hoboken, NJ: John Wiley.</ref>
Wood emeela nyocha n'ọtụtụ akụkụ nke akparamagwa na mmetụta ọha mmadụ. Ọrụ ya na mmetụta dị nta emeela ka ọnọdụ ndị mmadụ na-enwe mmetụta site n'echiche nke ndị nọ n'obere n'ìgwè, ma e jiri ya tụnyere ndị kasị ukwuu. <ref>Wood, W., Lundgren, S., Ouellette, J. A., Busceme, S., & Blackstone, T. (1994). Minority influence: A meta-analytic review of social influence processes. ''Psychological Bulletin, 115''(3), 323-345.</ref> Ọ tụlekwara usoro mmetụta na-eme na mmekọrịta chiri anya. <ref>Oriña, M. M., Wood, W., & Simpson, J. A. (2002). Strategies of influence in close relationships. ''Journal of Experimental Social Psychology, 38''(5), 459-472.</ref> Nlebara anya ya na usoro mgbanwe omume na-agụnye mmetụta nke ịdọ aka ná ntị mbụ nke mmetụta na-abịa n'ihu ruo n'ókè nke nkwenye siri ike. <ref>Wood, W., & Quinn, J. M. (2003). Forewarned and forearmed? Two meta-analysis syntheses of forewarnings of influence appeals. ''Psychological Bulletin, 129''(1), 119-138.</ref>
Ọrụ Wood ejikọtala nyocha mbụ yana njikọta meta-analytic nke ihe akaebe niile dị. Ya mere, o mepụtala ọtụtụ nyocha _meta nke ọnọdụ uche ọha mmadụ. <ref>Ouellette, J. A., & Wood, W. (1998). Habit and intention in everyday life: The multiple processes by which past behavior predicts future behavior. ''Psychological Bulletin, 124''(1), 54-74.</ref> <ref>Rhodes, N., & Wood, W. (1992). Self-esteem and intelligence affect influence ability: The mediating role of message reception. ''Psychological Bulletin, 111''(1), 156-171.</ref> Nyocha meta-analysis nke afọ 2014 na-anwale mmetụta nke usoro nsọ nwanyị na mmasị di na nwunye kagburu echiche a na-ewu ewu n'oge ahụ na ụmụ nwanyị, mgbe ha n'atu ime , na-achọkari nwoke na ụmụ nwoke testosterone ha dị elu. <ref>Wood, W., Kressel, L., Joshi, P. D., & Louie, B. (2014). Meta-analysis of menstrual cycle effects on women’s mate preferences. Emotion Review, 6(3), 229-249.</ref> Nnyocha siri ike ekwupụtala ọdịda a maka oge ịhụ nsọ emetụta mmasị di na nwunye.
== ọrụ ọ rụrụ ==
* ''Good Habits,Bad Habits'' (2019).
== Ebemsidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
2s74jtylm4dv1oiakgg45et0ktvfqzx
Tosin Aiyegun
0
12349
95440
74084
2022-08-26T05:51:31Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tosin Aiyegun''' (amurun'ụbọchị nke iri abụọ n'isii nke ọnwa Juun afọ 1998) bu onye ama ama nke Naijiria na-agba bọọlụ na FC Zürich .
== Ọrụ ==
=== FC Zürich ===
N'ụbọchị nke abụọ nke ọnwa Septemba afọ 2019, Aiyegun sonyeere klọb Switzerland FC Zürich na nkwekọrịta ruo oge okpomọkụ 2023. <ref>[https://www.fcz.ch/de/profis/news/2019/fcz-verpflichtet-offensivspieler-tosin-aiyegun/ Der FC Zürich verpflichtet Offensivspieler Tosin Aiyegun], fcz.ch, 2 September 2019</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Tosin Aiyegun at WorldFootball.net
{{FC Zürich squad}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị egwuregwu ọkachamara Naijirịa na Switzerland]]
[[Òtù:Ndị egwuregwu ọkachamara na Switzerland]]
[[Òtù:Ndị egwuregwu ọkachamara Naijirịa na Latvia]]
[[Òtù:Ndị egwuregwu ọkachamara na Latvia]]
[[Òtù:Ndị ọkachamara ehwuregwu bọọlụ na Naijirịa]]
[[Òtù:Ndị egwuregwu ọkwa nke mbụ nkeswiss]]
[[Òtù:Ndị egwuregwu ọkwa dị elu na Latvia]]
[[Òtù:Nzukọ otu ndị n'agba n'etiti nke Naijiria]]
[[Òtù:Ndị otu egwuregwu bọọlụ na Zurich]]
[[Òtù:Ndị otu egwuregwu nke FK Ventspils]]
[[Òtù:Ndị otu egwuregwu nke Real Sapphire FC]]
[[Òtù:Ndị otu egwuregwu nke Naijirịa]]
[[Òtù:Ndị amụrụ n'afọ 1998]]
nyb6aazccks8jx4yjm0o4ehzvvki6re
Novemba
0
12351
95648
84340
2022-08-26T10:47:47Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Novemba bụ ọnwa nke iri na otu na penultimate na afo na Julian na [[Gregorian]] Calendars, nke anọ na nke ikpeazụ n'ime ọnwa anọ nwere ogologo ụbọchị iri atọ na nke ise na nke ikpeazụ nke ọnwa ise ka ọ nwee ogologo ihe na-erughị ụbọchị 31.
Novemba bụ ọnwa nke itoolu na kalenda Romulus c. 750 BC. Nọvemba jigidere aha ya (site na Latin novem nke pụtara "iteghete") mgbe agbakwunyere Jenụwarị na [[February|Febụwarị]] na kalenda Rome mpo777. Nọvemba bụ ọnwa mbubreyo n'oge opupu ihe ubi na mpaghara ndịda na ngwụcha mgbụsị akwụkwọ na Northern Hemisphere.
Ya mere, Nọvemba na South Hemisphere bụ oge nke ọnwa Mee na Northern Hemisphere na vice versa. Na Rome oge ochie, e mere Ludi Plebeii site na Nọvemba 4–17, Epulum Jovis mere na Nọvemba 13 na ememe Brumalia malitere na Nọvemba 24. Ụbọchị ndị a adabaghị na kalenda Gregorian nke oge a.
Ndị Anglo-Saxon kpọrọ Nọvemba dị ka Blōtmọnaþ. [[Brumaire]] na Frimaire bụ ọnwa ndị November dabara na kalenda French Republican.
ocdgb25tbcw0j4o7kcwxthma5q1696q
Tosin Omoyele
0
12363
95442
74112
2022-08-26T05:53:16Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ ya na Mahadum City David (COD) n'afọ 2012 wee mee mpụta mbụ ya maka ndị otu mbụ COD n'afọ 2015. Omoyele nọrọ otu oge ebe ahụ ebe ọ nyere goolu isii n'ime egwuregwu iri.
Ọ kwagara Osun United FC n'oge na-esote ebe ọ nyere goolu 17 na enyemaka ise n'ime egwuregwu 30 maka akụkụ Oshogbo. Ọ kwagara Plateau United FC n'afọ 2017, bụ ebe o nyere goolu itoolu na enyemaka 10 n'ime ewuregwu 28 tupu ya akwaga Egypt na Nogoom FC, wee laghachi na Plateau United n'oge na-esote.
Ọ na-agba egwu ugbu a maka Enyimba Football Club nke Aba bụ ndị ya na ha bịanyere aka n'oge 2020/21.
== Nkwanye ugwu ==
'''Nrite mmeri''' – Njikọ mba na otu COD nọ̀kọtá ka otu 2014/2015
'''Nrite mmeri''' – Ịkọ Osun Steeti FA 2017
'''Goolu kachasị elu''' - Njikọ Mba Naijiria 2017
'''Nrite mmeri''' – Plateau Steeti FA 2018
'''Otu mba'''
* 2018 CHAN Team ( Nigeria ), akụkụ nke otu ụmụ nwoke 30 a kpọrọ oku
* Asọmpi WAFU, 2018
* Ntozu CHAN 2021 <ref>{{Cite web|url=https://www.completesports.com/omoyele-thrilled-joining-nogoom-fc/|title=Omoyele Thrilled to Join Nogoom FC|work=Completesports.com|date=January 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.kingfut.com/2019/01/02/nogoom-fc-sign-tosin-omoyele/|title=Nogoom FC sign Nigerian forward Tosin Omoyele from Plateau United|work=Kingfut.com|date=2 January 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.goal.com/en-ng/news/2020-chan-nothing-is-impossible-tosin-omoyele-upbeat-about/1vn1gcttd1kvl1fm6bg9qcy1b9|title=Chan 2020: 'Nothing is impossible' – Omoyele upbeat about Nigeria's chances against Togo|work=Goal.com|accessdate=2 December 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.today.ng/sport/football/tosin-omoyele-bring-success-enyimba-316278|title=Tosin Omoyele: I want to bring more success to Enyimba|work=Today.ng|date=3 September 2020}}</ref>
== Ebensidee ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
90rzbh9rjfy9487ktjmzyahkyu80u08
Harriet Ward
0
12382
95486
74144
2022-08-26T08:55:51Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Harriet Ward''' ''née'' '''Tidy''' (1808 - 1873), bụ onye odee Britain nke a na-ewere ọrụ ya mgbe ụfọdụ dị ka akwụkwọ South Africa. O biri na Cape Colony afọ ole na ole na akwụkwọ ndị a kacha mara amara na-edobe ebe ahụ: afọ ise na-abụghị akụkọ ifo ''na Kaffirland'' na akụkọ ifo ''Jasper Lyle'', akwụkwọ akụkọ Bekee mbụ e debere kpamkpam na South Africa. <ref name="Krüger2013">{{Cite book|author=Bernard Botes Krüger|title=FOREIGN VOICES: Lessons From Colonial Era Literature About Rendering Multilingual Dialogue|url=https://books.google.com/books?id=oQfUAQAAQBAJ&pg=PA158|date=13 September 2013|publisher=Xlibris Corporation|isbn=978-1-4836-8927-2|pages=158–}}</ref> O dekwara akụkọ maka ndị agha na-ege ntị, nke na-adịghị ahụkebe maka nwanyị oge ahụ. Edemede ya kpalitere mkparịta ụka banyere ma ọ kwenyere n'ụzọ zuru ezu na àgwà ndị ọchịchị Britain.
== Ndụ onwe ==
Amụrụ ya na Thorp, Norfolk na 1808 nye Colonel na Oriakụ Francis Skelly Tidy, ''née'' Miss Pinder, ada onye ọka ikpe [[Barbados]] . <ref name="VL" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na France na London ọ lụrụ John Ward n'afọ 1831. Ọ bụ onye ọrụ agha si Waterford, Ireland na nwunye ya so ya na mgbasa ozi dị iche iche. Ha nwere otu nwa nwanyị aha ya bụ Isabel. Ezinụlọ ahụ biri ọnụ na [[Saint Helena|St Helena]] na ngwụcha 1830s. N'afọ 1842, ha si na Cork gaa n'ebe ọwụwa anyanwụ nke Cape ma nọrọ afọ ise na ndị Britain na-achị ebe ahụ, na Fort Peddie na Grahamstown, na nke a na-akpọ "Ceded Territory" . Ward laghachiri Britain n'afọ 1848. <ref name="vernon">Gillian Vernon, [https://dspace.nwu.ac.za/bitstream/handle/10394/5473/No_32(1992)_Vernon_G.pdf?sequence=1 "The attitudes of four women to class and race on the Eastern Cape Frontier, 1843–1878"]</ref> Nke a bụ mgbe ọ malitere ibipụta akwụkwọ ndị dị ogologo, na-ewuli elu na akụkọ ndị gara aga na obere akụkọ. Ndị Ward nwere ike biri na Dover tupu ha akwaga Boulogne-sur-Mer n'ihe dịka 1851, mana nkọwa akụkọ ndụ dị ntakịrị. <ref name="VL">Valerie Letcher, [https://www.jstor.org/stable/40238871 "Harriet Ward: Trespassing Beyond the Borders"], ''English in Africa'', Vol. 26, No. 1 (May 1999), pp. 1–16.</ref> Ọ nwụrụ n'afọ 1873.
[[Usòrò:Kaffirland_map.png|thumb| Map nke Kaffirland n'afọ 1851 nke Captain Ward ji mee ihe na mbipụta nke atọ nke akwụkwọ Harriet Ward.]]
Edemede izizi ya bụ na ''United Service Journal na Akwụkwọ akụkọ Naval na Military'' na mbido mgbe afọ 1840s. Ọ malitere na akụkọ gbasara nna ya ma mesịa nye aka akụkọ banyere agha na ndụ na "Kaffirland", <ref name="VL">Valerie Letcher, [https://www.jstor.org/stable/40238871 "Harriet Ward: Trespassing Beyond the Borders"], ''English in Africa'', Vol. 26, No. 1 (May 1999), pp. 1–16.</ref> aha Britain maka mpaghara Cape Colony na-esi na Kaffraria ruo Albany . (Aha ahụ gbadoro ụkwụ na okwu Kaffir nke ndị Briten ji akọwa ụmụ amaala mpaghara ahụ. ) Ward mepụtara olu nwere ikike ma bụrụ otu n'ime ụmụ nwanyị mbụ a na-ewere ọrụ ha dị ka akụkọ agha kwesịrị ntụkwasị obi. <ref name="VL" /> Ụfọdụ n'ime ihe odide o mere n'afọ 1846 n'afọ 1847 tọrọ ntọala akwụkwọ nke pụtara obere oge ka ọ bịarutere England n'afọ 1848: ''Afọ ise na Kaffirland: na ihe osise nke agha ikpeazụ na mba ahụ ruo ọgwụgwụ nke udo: e dere na ebe ahụ.''
A nabatara akwụkwọ a nke ọma n'oge mmasị ọha na eze na " Agha Kaffir " ma ọ bụ Agha Axe. <ref>"THE WAR IN KAFFIRLAND", ''John Bull'', 6 May 1848, p. 297.</ref> wee gbaga na mbipụta atọ. N'otu afọ ahụ akwụkwọ akụkọ mbụ nke Ward, ''Helen Charteris'', ka e bipụtara ma onye nyocha mere mkpesa na isi okwu ịhụnanya bụ "nke na-ekpuchi" site na sub-plots. <ref>"Helen Charteris. A Novel", ''John Bull'', 18 November 1848, p. 743.</ref> Afọ atọ ka e mesịrị akwụkwọ akụkọ ya bụ ''Jasper Lyle: akụkọ banyere Kafirland'' (sic) nwere ihe ịga nke ọma ma kọwaa ya na ''Morning Post'' dị ka "eziokwu na nke a ma ama" na "ikwesị ntụkwasị obi na vivacity" na nkọwa ya nke "ndụ na ọdịdị Kaffir", " na-enye ya ugbu a mmasị pụrụ iche." <ref>LITERATURE, ''The Morning Post'', 25 Sep 1851, p3</ref> Nke a gbakwara na mbipụta atọ, gbakwunyere abụọ ọzọ n'afọ 1870 mgbe Ward nwụsịrị na obere oge tupu Agha Zulu, mgbe mmasị United Kingdom na South Africa dị elu. <ref name="VL">Valerie Letcher, [https://www.jstor.org/stable/40238871 "Harriet Ward: Trespassing Beyond the Borders"], ''English in Africa'', Vol. 26, No. 1 (May 1999), pp. 1–16.</ref>
Nkọwa ndị nkatọ banyere echiche Ward n'ozuzu ha dịgasị iche iche. <ref name="VL">Valerie Letcher, [https://www.jstor.org/stable/40238871 "Harriet Ward: Trespassing Beyond the Borders"], ''English in Africa'', Vol. 26, No. 1 (May 1999), pp. 1–16.</ref> Ụfọdụ na-ele ya anya dị ka "onye na-agbasa echiche nke ọma" <ref name="vernon">Gillian Vernon, [https://dspace.nwu.ac.za/bitstream/handle/10394/5473/No_32(1992)_Vernon_G.pdf?sequence=1 "The attitudes of four women to class and race on the Eastern Cape Frontier, 1843–1878"]</ref> maka ọchịchị alaeze ukwu Britain, karịsịa na akwụkwọ akụkọ ya na-abụghị akụkọ ifo banyere colonial South Africa, ebe ndị ọzọ na-ahụ àgwà ndị dị mgbagwoju anya karị, dịka ọmụmaatụ mgbe dike ''Helen Charteris'' na-eme enyi na nwa agbọghọ Creole . Ụfọdụ kwenyere na Ward nwere mmetụta na ọ nweghị ike ikwupụta echiche na-adịghị mma n'ihu ọha ma ọ bụ nwee àgwà na-ekwekọghị ekwekọ n'amaghị ama nke ọma. <ref name="VL" /> A tụkwara aro na ọ na-enye " nkatọ ekpuchiri ekpuchi" <ref name="AttwellAttridge2012">{{Cite book|author=David Attwell|title=The Cambridge History of South African Literature|url=https://books.google.com/books?id=JXdhBAAAQBAJ&pg=PT285|date=12 January 2012|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-1-316-17513-2|pages=285–287}}</ref> ma ọ bụ ọbụna kpachapụrụ anya na-ekwupụta "mgbagwoju anya nke ọchịchị colonial". <ref name="Jacobson2000">{{Cite book|author=W. Jacobson|title=Dickens and the Children of Empire|url=https://books.google.com/books?id=ay5aCwAAQBAJ&pg=PA148|date=10 October 2000|publisher=Springer|isbn=978-0-230-29417-2|pages=148}}</ref> Otu onye nkatọ chere na o dere na mbụ ya na "nkwenye zuru oke na ajọ mbunobi nke oke" mana emesia kpughee "enweghị nkwekọrịta dị egwu" na nke a n'akwụkwọ akụkọ ya. <ref>[https://jstor.org/stable/40238845 Malvern Van Wyk Smith, "Romancing the East Cape Frontier: Prelude to the South African High Romance of Empire"], ''English in Africa'', vol. 24, no. 2, 1997, pp. 1–14.</ref>
== Họrọ akwụkwọ ọgụgụ ==
=== Akwụkwọ ya dị n'ịntanetị ===
* [https://catalog.hathitrust.org/Record/011547561 ''Afọ ise na Kaffirland: na sketches nke mbubreyo agha na mba ahụ, ruo ọgwụgwụ nke udo.''] [https://catalog.hathitrust.org/Record/011547561 ''Edere ya n'ebe ahụ.''] [https://catalog.hathitrust.org/Record/011547561 (1848)]
* [https://catalog.hathitrust.org/Record/005820790 ''Ihe ncheta nke onye agha ochie.''] [https://catalog.hathitrust.org/Record/005820790 ''Eserese akụkọ ndụ nke Colonel Tidy nwụrụ anwụ, CB, 24th Regiment, nwere akụkọ gbasara ndị ha na ya dịkọrọ ndụ.''] [https://catalog.hathitrust.org/Record/005820790 (1849)]
* [https://catalog.hathitrust.org/Record/100795585 ''Jasper Lyle, akụkọ nke Kafirland''] . (1851)
=== Akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ ===
* ''Helen Charteris'' (1848)
* ''Hester Fleming: ezi mkpụrụ na ụfọdụ mkpụrụ ya'' (1854)
* ''Lizzy Dorian, nwunye onye agha'' (1854)
* ''Hardy na Hunter'' (1858)
== Edensibia ==
== Njikọ mpụga ==
* Works by Harriet Ward at Project Gutenberg
oqq732kn7h30bqnyle7m3h2hmsvxj4j
Rachel Johnson
0
12432
95531
74302
2022-08-26T09:27:26Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Rachel Johnson|children=3|occupation=Author, presenter|alma_mater={{Ubl|[[European School of Brussels I]]|[[New College, Oxford]]}}|education=|relatives={{plain list|
* [[Boris Johnson]] (brother)
* [[Jo Johnson]] (brother)
* [[Julia Johnson]] (half-sister)
* [[Carrie Symonds]] (sister-in-law)
* [[Amelia Gentleman]] (sister-in-law)
* [[James Fawcett (barrister)|James Fawcett]] (grandfather)
* [[Edmund Fawcett]] (uncle)
* [[Ali Kemal]] (great grandfather)
* [[Elias Avery Lowe]] (great grandfather)
* [[Helen Tracy Lowe-Porter]] (great grandmother)
}}|mother=[[Charlotte Johnson Wahl|Charlotte Fawcett]]|father=[[Stanley Johnson (writer)|Stanley Johnson]]|spouse={{marriage|Ivo Dawnay|1992}}|image=Rachel Johnson in 2014.jpg|party=[[Independent politician|Independent]] (before 2008, 2019–)<br />[[Change UK]] (2019)<br />[[Liberal Democrats (UK)|Liberal Democrats]] (2017–2019)<br />[[Conservative Party (UK)|Conservative]] (2008–2011)|nationality=British|birth_place=[[London]], England|birth_date={{birth date and age|df=y|1965|9|3}}|birth_name=Rachel Sabiha Johnson|caption=Johnson in 2014|website=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rachel Sabiha Johnson''' (amụrụ 3 Septemba 1965) bụ onye nta akụkọ Britain, onye na-egosi ihe onyonyo na onye ode akwụkwọ dabere na London. Johnson apụtala ugboro ugboro na mkparịta ụka ndọrọ ndọrọ ọchịchị, gụnyere ''Nkwa'' na Sky News <ref>{{Cite web|date=2016-04-05|title=Sky News to launch Question Time rival The Pledge|url=http://www.theguardian.com/media/2016/apr/06/sky-news-to-launch-question-time-rival-the-pledge|accessdate=2020-11-20|work=the Guardian|language=en}}</ref> na mmemme arụmụka BBC One, ''Oge Ajụjụ'' . <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Question Time|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/b061vh6h|accessdate=2020-11-20|work=www.bbc.co.uk}}</ref> Na Jenụwarị 2018, ọ sonyere na usoro 21st nke ''Celebrity Big Brother'' <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/newsbeat/article/42471142/rachel-johnson-to-take-part-in-celeb-big-brother|title=Rachel Johnson to take part in Celeb Big Brother|work=BBC News|date=24 December 2017|accessdate=24 December 2017}}</ref> ma chụpụrụ ya nke abụọ. Ọ bụ onye isi ndoro-ndoro ochichi Change UK maka mpaghara South West England na ntuli aka nzuko omeiwu Europe 2019 .
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
Johnson bụ nwa nke onye bụbu Conservative MEP Stanley Johnson na onye na-ese ihe Charlotte Johnson Wahl ( ''née'' Fawcett). Ọ bụ nwanne nke obere Boris Johnson, Prime Minister nke United Kingdom na Conservative MP maka Uxbridge na South Ruislip ; <ref name="The Daily Telegraph">{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/newstopics/borisjohnson/1924866/London-mayor-elections-2008-Family-of-influence-behind-Boris-Johnson.html|work=The Daily Telegraph|title=Family of influence behind Boris Johnson|date=3 May 2008|accessdate=6 May 2010}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.parliament.uk/biographies/commons/boris-johnson/1423|work=The Houses of Parliament|title=Rt Hon Boris Johnson MP|accessdate=24 July 2019}}</ref> na nwanne nwanyị nke okenye Jo Johnson, onye bụbu MP Conservative maka Orpington . <ref name="The Daily Telegraph" />
N'akụkụ nna ya, Johnson bụ nwa nwa Ali Kemal, onye nta akụkọ Circassian-Turkish na-emesapụ aka na onye na-ahụ maka ime obodo na gọọmentị Damat Ferid Pasha, Grand Vizier nke Alaeze Ukwu Ottoman, bụ onye e gburu n'oge agha Turkey nke nnwere onwe na 1922. N'oge Agha Ụwa Mbụ, a ghọtara nna nna ya na nne nne ya dị ka ndị Britain ma were aha nne nne ha bụ Johnson. <ref>{{Cite web|url=http://www.spectator.co.uk/essays/all/629286/my-dream-for-turkey-by-boriss-greatgrandfather.thtml|title=Spectator article by Norman Stone|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100628184602/http://www.spectator.co.uk/essays/all/629286/my-dream-for-turkey-by-boriss-greatgrandfather.thtml|archivedate=28 June 2010}}</ref> N'akụkụ nne ya ọ bụ nwa nwa Sir James Fawcett, onye ọka iwu ama ama na onye isi oche nke European Commission of Human Rights . <ref>{{Cite news|author=Johnson|first=Rachel|title=Rachel Johnson: my mother is a painter, not a Johnson|work=[[The Times]]|language=en|url=https://www.thetimes.co.uk/article/rachel-johnson-my-mother-is-a-painter-not-a-johnson-8pw97jc2z86|accessdate=2020-11-20}}</ref>
Aha etiti Johnson, Sabiha, pụtara "ututu" na Arabic ma na-ejikarị dị ka aha enyere na Turkey. Ọ bụ aha nwunye nke abụọ nke nna nna ya Ali Kemal, onye bụ ada Zeki Pasha . <ref>Andrew Gimson, ''Boris: The Adventures of Boris Johnson'' (2012), p. 51</ref> Stanley Johnson mere enyi nna nna ya nwoke Zeki Kuneralp, nwa Sabiha, mgbe Kuneralp bụ onye nnọchianya Turkey na Ụlọikpe St James na 1960.
Agụrụ ya akwụkwọ na Winsford First School na Exmoor, Primrose Hill Primary na Camden, north London, European School of Brussels, ụlọ akwụkwọ Ashdown nọọrọ onwe ya na East Sussex, Bryanston School na Dorset na St Paul's Girls' School . <ref>Johnson, Rachel. (6 May 2011). "[https://www.telegraph.co.uk/education/8494933/Rachel-Johnson-Boarding-school-made-me.html Rachel Johnson: Boarding school made me]". ''[[Telegraph Media Group|The Telegraph]]''. Retrieved 14 May 2013.</ref> Na 1984 ọ nọrọ ọnwa atọ dị ka onye ọrụ afọ ofufo kibbutz <ref>{{Cite news|author=Elmas|first=Dean Schmuel|title=When Boris Johnson visited Israel as a 20-year-old|url=https://www.israelhayom.com/2019/07/24/when-boris-johnson-visited-israel-as-a-20-year-old/|accessdate=13 May 2021|work=www.israelhayom.com}}</ref> wee gaa New College, Oxford, ịgụ Classics ( Literae Humaniores ); <ref>"[http://www.soholitfest.com/?p=1970 Rachel Johnson]", ''Soho Literary Festival". Retrieved 14 May 2013.''</ref> n'ebe ahụ ọ deziri akwụkwọ ''Isis'' nke ụmụ akwụkwọ <ref>Noble, Victoria. (20 May 2010). "[http://oxfordstudent.com/2010/05/20/interview-rachel-johnson/ Interview: Rachel Johnson]". ''[[The Oxford Student]]''. Retrieved 14 May 2013.</ref> wee jiri 2:1 gụchaa.
== Ọrụ nta akụkọ ==
[[Usòrò:Rachel_Johnson_and_Emily_Maitlis_FT_Summer_Party_2014.jpg|thumb| Johnson na Emily Maitlis na 2014]]
Na 1989 ọ sonyeere ndị ọrụ nke ''Financial Times'', na-aghọ nwanyị mbụ gụsịrị akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ, ebe o dere banyere akụ na ụba. <ref name=":0">{{Cite web|author=Newman|first=Vicki|date=2018-01-19|title=Here's the lowdown on Boris Johnson's sister and CBB housemate Rachel Johnson|url=http://www.mirror.co.uk/tv/tv-news/who-boris-sister-rachel-johnson-11787344|accessdate=2020-11-20|work=mirror|language=en}}</ref> Ọ nọrọ otu afọ na nke abụọ na ndị ọrụ na-eme atụmatụ amụma ụlọ ọrụ Ofesi na 1992–93. Ọ kwagara BBC na 1994, mana hapụrụ ịkwaga [[Washington, D.C.|Washington DC]] dị ka onye na-ede akwụkwọ akụkọ na onye nweere onwe ya na 1997. <ref name=":0" />
O deela ogidi kwa izu maka ''Sunday Telegraph'', ''Daily Telegraph'', ''Standard Night'' na ogidi ndị ọzọ mgbe niile maka ''Easy Living'' and ''She'' magazines, yana ''Financial Times'' . <ref name=":0">{{Cite web|author=Newman|first=Vicki|date=2018-01-19|title=Here's the lowdown on Boris Johnson's sister and CBB housemate Rachel Johnson|url=http://www.mirror.co.uk/tv/tv-news/who-boris-sister-rachel-johnson-11787344|accessdate=2020-11-20|work=mirror|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNewman2018">Newman, Vicki (19 January 2018). [http://www.mirror.co.uk/tv/tv-news/who-boris-sister-rachel-johnson-11787344 "Here's the lowdown on Boris Johnson's sister and CBB housemate Rachel Johnson"]. ''mirror''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2020</span>.</cite></ref> <ref name=":1">{{Cite web|title=60 minutes with Rachel Johnson – China Exchange|url=https://chinaexchange.uk/events/60-minutes-with-rachel-johnson/|accessdate=2020-11-20|work=chinaexchange.uk}}</ref> Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke ''Spectator'' na ruo mgbe 2009 bụ onye na-ede akwụkwọ akụkọ kwa izu na ''Sunday Times'' na ''Evening Standard'', n'etiti akwụkwọ ndị ọzọ. Ugbu a, ọ na-ede otu kọlụm kwa izu na ''Mail na Sunday'', kọlụm maka ''nnukwu mbipụta'' <ref>"[http://www.bigissue.com/authors/rachel-johnson Rachel Johnson]". ''[[The Big Issue]]''. Retrieved 13 May 2013.</ref> na kọlụm maka ''Oldie'' .
N'April 2014 ọ bụ onye ọka ikpe na ndepụta ikike ''elekere nke nwanyị'' BBC 2014. <ref>{{Cite web|title=Woman's Hour Power List 2014 – the panel|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/b007qlvb/features/power-list-panel-2014|publisher=BBC Radio 4}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|title=60 minutes with Rachel Johnson – China Exchange|url=https://chinaexchange.uk/events/60-minutes-with-rachel-johnson/|accessdate=2020-11-20|work=chinaexchange.uk}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://chinaexchange.uk/events/60-minutes-with-rachel-johnson/ "60 minutes with Rachel Johnson – China Exchange"]. ''chinaexchange.uk''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọ na-anọdụ na bọọdụ nke Bright Blue, Tory na-eche echiche nke ọma, na Intelligence Squared, ọgbakọ arụmụka mba ụwa. Na Maachị 2014 ọ pụtara na ''Famous, Rich and Hungry'' na BBC1. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Famous, Rich & Hungry - In Pictures|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/p01tlwx3/p01tlwzr|accessdate=2020-11-23|work=www.bbc.co.uk}}</ref> Ọ bụ onye na-ekwurịta okwu na ihe ngosi arụmụka Sky News 'kwa izu, <nowiki><i id="mwlA">Nkwa</i></nowiki> ahụ.
=== ''Nwanyị nwanyị'' ===
Na Septemba 2009, Johnson ghọrọ onye nchịkọta akụkọ nke itoolu nke ''The Lady'', akwụkwọ akụkọ kwa izu nke e guzobere na 1885. Ọnwa ole na ole mbụ ya bụ isiokwu nke akwụkwọ akụkọ Channel 4 nke isiokwu ya bụ ''The Lady and the Revamp'' ; A họpụtara nke a maka onyinye Grierson. ya dị ka onye nchịkọta akụkọ na Jenụwarị 2012. Na Maachị afọ 2013, o wepụtara akwụkwọ akụkọ na-ewe otu awa maka BBC anọ isiokwu ya ''ka esi abụ nwanyị: Akụkọ mara mma'' . <ref>"[https://www.bbc.co.uk/mediacentre/latestnews/2013/how-to-be-a-lady.html Rachel Johnson to present How To Be A Lady – An Elegant History on BBC Four]". (1 February 2013). [[BBC]]. Retrieved 13 May 2013.</ref>
== Ọrụ agụmagụ ==
Johnson's ''Shire Hell'' meriri 2008 Mmekọahụ Ọjọọ na Nrite akụkọ ifo, nke ọ kọwara dị ka "nsọpụrụ zuru oke". <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2008/nov/25/bad-sex-johnson-updike-fiction|title=Rachel Johnson 'honoured' to win Bad Sex award|author=Flood|first=Alison|accessdate=9 September 2018|work=The Guardian|date=25 November 2008}}</ref>
Akụkọ mkpirisi ya "Enwere onyinye siri ike" pụtara na ''Sunday Times'' na 21 Disemba 2008. <ref>{{Cite web|url=http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/books/article5358182.ece|title=Short story: Severely Gifted|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110616190052/http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/books/article5358182.ece|archivedate=16 June 2011}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Johnson bụ onye otu Conservative Party site na 2008 ruo 2011, ma emesịa sonye na Liberal Democrats n'oge ntuli aka izugbe nke 2017 n'ihi nkwado Conservative maka Brexit . <ref name="guardian-rachel-johnson-joins-lib-dems">{{Cite news|author=Martinson|first=Jane|url=https://www.theguardian.com/media/2017/apr/27/rachel-johnson-joins-lib-dems-and-may-stand-in-general-election-member-tory-brexit|title=Rachel Johnson joins Lib Dems in protest against Tory backing for Brexit|work=The Guardian|date=27 April 2017|accessdate=27 April 2017}}</ref> Johnson tụleziri ịbụ onye ndọrọndọrọ Lib Dem n'oche na West Country, mana amachibidoro ya n'okpuru iwu pati ahụ, ebe ọ bụ onye otu n'ihe na-erughị otu afọ. <ref name="guardian-rachel-johnson-joins-lib-dems" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/news/uk/politics/boris-johnson-sister-lib-dems-block-brexit-rachel-a7706191.html|title=Boris Johnson's sister joins Lib Dems to try and stop Brexit|date=27 April 2017|work=The Independent}}</ref>
N'April 2019, ọ sonyeere ndị otu mgbochi Brexit Change UK ma bụrụ onye isi na ndepụta pati na South West England na ntuli aka nzuko omeiwu European 2019 . <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/politics/2019/apr/23/change-uk-independent-group-launches-european-election-campaign-brexit/|title=Rachel Johnson and Gavin Esler to stand for Change UK|date=23 April 2019|accessdate=23 April 2019}}/</ref> O mechara kwara arịrị maka mkpebi a, na-akọwa onwe ya dị ka "oke wụsara n'ụgbọ mmiri na-emikpu" ma katọọ àgwà otu ndị isi otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-elekwasị anya na nhazi mkpebi ma gbakwunye na Change UK bụ aha "egwu". <ref>{{Cite news|url=https://www.mirror.co.uk/news/politics/change-uk-might-not-exist-16171564|title=Change UK might not exist by the next general election admits party leader|first=Nicola|author=Bartlett|date=20 May 2019|work=[[Daily Mirror]]}}</ref>
Dị ka nke February 2021, ọ na-anọgide na-depụtara na Board of directors of Bright Blue, n'agbanyeghị na ọ hapụrụ Conservatives na 2011. <ref>[https://brightblue.org.uk/about/who-are-bright-blue/rachel-johnson/ "Who are Bright Blue? Rachel Johnson: Non-executive director" Bright Blue website]</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Johnson lụrụ Ivo Dawnay, onye sitere na William Dawnay, 7th Viscount Downe, <ref>Debrett's Peerage and Baronetage, 2000, Kelly's Directories, pg 506.</ref> na nwa nwa nne nke Patrick Boyle, 8th Earl nke Glasgow . <ref>Burke's Peerage, Baronetage and Knightage, 107th edition, vol. 2, ed. Charles Mosley, Burke's Peerage Ltd, 2003, p. 1566.</ref> Dawnay bụ onye nduzi na onye ndụmọdụ na National Trust . Ha nwere ụmụ atọ. Johnson bi na Notting Hill na [[London]] na Exmoor, Somerset . <ref>{{Cite news|url=https://www.standard.co.uk/lifestyle/london-life/marrying-into-the-johnsons-is-like-adopting-a-litter-of-very-noisy-puppies-who-jump-up-a-lot-8805304.html|author=Evening Standard|title='Marrying into the Johnsons is like adopting a litter of very noisy puppies who jump up a lot'|date=9 September 2013|accessdate=19 August 2021}}</ref>
== Akwụkwọ akụkọ ==
* ''Akụkọ ifo Oxford'' (Weidenfeld na Nicolson, 1988)
* ''Akwụkwọ akụkọ Mummy'' (Penguin, 2004)
* ''Ịhụ Hel'' (Penguin, 2006)
* ''Shire hell'' (2008)
* ''N'ebe dị mma'' (2009)
* ''Akwụkwọ edetu nke nwanyị, afọ mbụ m dị ka onye nchịkọta akụkọ'' (Penguin, 2010)
* ''Akwụkwọ ndekọ nke nwanyị, afọ mbụ na ọkara'' (2011)
* ''Egwuregwu oyi'' (2012)
* ''hell ọhụrụ'' (2015)
* ''Ọganihu Rake: Ọgba aghara Midlife M ndọrọ ndọrọ ọchịchị'' (2020)
* ''Ọganihu Rake: Ezi Akụkọ Madcap nke Nsogbu Midlife ndọrọ ndọrọ ọchịchị m'' (2021)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
sn1yx3p37o0d5h4ov47ypwvgjs8o0m0
Kathryn Kuhlman
0
12501
95561
76585
2022-08-26T09:50:13Z
Timzy D'Great
12485
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Articles with hCards]]
'''Kathryn Kuhlman''' (May 9, 1907 - Febụwarị 20, 1976) bụ onye mgbasa ozi America ama ama maka imerube ememe dị iche iche maka ọgwụgwọ ndị ọria.
{{databox}}
== Ndụ onwe ya ==
A mụrụ Kathryn Johanna Kuhlman na nso Concordia, Missouri, nye nne na nna German- American, Joseph Adolph Kuhlman na Emma Walkenhorst. Ọtụtụ afọ ka ọ nwesịrị ahụmahụ ime mmụọ mgbe ọ dị afọ iri na anọ, ọ malitere ime njem ya na nwanne ya nwanyị nke okenye na ọgọ ya nwoke na [[Idaho]] . Mgbe e mesịrị, Ndị Ụka Evangelical chiri ya echichi. <ref name="obitNY">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1976/02/22/archives/kathryn-kuhlman-evangelist-and-faith-healer-dies-in-tulsa.html|title=Kathryn Kuhlman, Evangelist And Faith Healer, Dies in Tulsa|work=[[New York Times]]|date=February 22, 1976|first=Gary|author=Settle|accessdate=2007-11-12}}</ref>
Kuhlman zutere Burroughs Waltrip, onye na-ezisa ozi ọma na Texas onye dị afọ asatọ wee tọọ ya. N'oge na-adịghị anya ka ọ gara na Denver, Waltrip gbara nwunye ya alụkwaghịm, hapụ ezinụlọ ya ma kwaga Mason City, Iowa, bụ ebe ọ malitere ụlọ ụka nke a na-akpọ Radio Chapel. Kuhlman na enyi ya na onye na-akpọ ụbọ Helen Gulliford batara n'ime obodo iji nyere ya aka inweta ego maka ozi ya. Ọ bụ obere oge ka ha bịarutere ka mmekọrịta dị n'etiti Burroughs na Kuhlman pụtara ìhè n'anya ọha.
Burroughs na Kuhlman kpebiri ịlụ onwe ha. Ka ya na ụfọdụ ndị enyi ya na-ekwurịta okwu ahụ, Kuhlman kwuru na ya apụghị "ịchọta uche Chineke n'okwu ahụ." Ndị enyi ndị a na ndị ọzọ gbara ya ume ka ọ ghara ịgabiga na alụmdi na nwunye ahụ, ma Kuhlman kwadoro ya nye onwe ya na ndị ọzọ site n'ikwere na nwunye Waltrip hapụrụ ya, ọ bụghị Waltrip rapuru nwunye ya. N'ọnwa October 18, 1938, ọ lụrụ "Mista," na nzuzo dịka ọ masịrị ịkpọ Waltrip, na Mason City. Agbamakwụkwọ ahụ enyeghị ya udo ọhụrụ banyere njikọ ha, otú ọ dị. <ref name="EerdWord">{{Cite news|url=http://eerdword.com/2019/03/29/turning-points-in-the-life-of-kathryn-kuhlman/|title=Turning Points in the Life of Kathryn Kuhlman|publisher=[[Wm. B. Eerdmans Publishing Co.]]|date=March 29, 2019|first=Amy|author=Artman|accessdate=May 9, 2019}}</ref> Di na nwunye ahụ enweghị ụmụ ha mutara. Banyere alụmdi na nwunye ya, na mkparịta ụka ya na ''Denver Post mere na 1952,'' Kuhlman kwuru, sị, "O boro ebubo - n'ụzọ ziri ezi - na m jụrụ ibinyere ya. Ahụbeghịkwa m ya n'ime afọ asatọ." Burroughs Waltrip gbara ya alụkwaghịm na 1948. N'ọtụtụ oge n'ime afọ ndị sochirinụ, o kwupụtara mmetụta nke mwute maka akụkụ ya n'ihe mgbu nke nbipu nke alụmdi na nwunye gara aga nke Waltrip kpatara, na-ekwu maka obi mgbawa ụmụaka dị ka ihe na-enye ya nsogbu. O kwuru na ọ bụ naanị ihe kacha kwaa mmakwaara ná ndụ ya, bụ́ nke na-esote nrara nye mmekọrịta ịhụnanya ya na Jizọs.
N'afọ 1955, mgbe ọ dị afọ iri anọ, a chọpụtara na Kuhlman nwere nsogbu obi. Ọ na-arụ ọrụ nke ukwuu na-enweghi ezumike na-agakarị United States na gburugburu ụwa, na-enwe nzukọ nke na-ewe awa abụọ we ruo awa isii, bụ́ ndị na-adịghi akwusị n'oge. “Ije ozi telivishọn n'onwe ya chọrọ ihe karịrị dollar puku iri atọ ($30,000) kwa izu. . . Ịkwụsị, ọbụna ibelata, ga-apụta na ọ na-amalite ịda. Otú ahụ ka ọ dịkwa n’ọrụ ebube ndị ahụ. Ka ihe mgbu dị n'obi ya na-eto eto ọ fọrọ nke nta ka ọ ghara idi ya, kama imerube ememe ole na ole, ọ mụbara ọnụ ọgụgụ ahụ."
== Ozi ==
Kuhlman gara ọtụtụ njem na United States na n'ọtụtụ mba ndị ọzọ na-emerube emume "mkpọsa ọgwụgwọ" n'etiti 1940s na 1970s. Ọ bụ otu n'ime ndị ozi ọgwụgwọ a kacha mara amara n'ụwa. <ref name="obitNY" /> Kuhlman nwere mmemme TV kwa izu na 1960 na 1970 nke a na-akpọ ''I Believe In Miracles'' nke ezisara na mba. O nwekwara ozi nkuzi sitere na Akwụkwọ Nsọ nke were nkeji iri atọ na mba niile ma na-egosipụtakwa akụkụ ụfọdụ sitere n'emume ọgwụgwọ ya (ma egwu ma ozi). E hiwere ntọala ya na 1954, nakwa alaka nke [[Kánada|Canada]] na 1970. N'ime oge ndụ ya, ọ kwadoro otu Jesus Movement ma nata nkwado site n'aka ndị isi ya, nke gụnyere David Wilkerson na Chuck Smith.
Site na 1970 ọ kwagara Los Angeles, na-eduzi ọrụ ọgwụgwọ maka ọtụtụ puku mmadụ, a na-ejikarị ya tụnyere Aimee Semple MacPherson . <ref name="Kuhlman1970">{{Cite news|url=http://www.newspaperarchive.com/newspapers1/na0021/6793856/47241589_clean.html|title=Aimee Macpherson has a Dazzling Successor|date=July 4, 1970|accessdate=2007-11-12|publisher=[[Pasadena Star-News]]}}</ref> A bịara mara ya nke ọma maka "onyinye ọgwụgwọ" ya n'agbanyeghị, dị ka ọ na-ekwukarị, na-enweghị ọzụzụ nkà mmụta okpukpe. <ref name="Kuhlman1970" /> Ya na onye ọsụ ụzọ Christian telivishọn Pat Robertson buru enyi wee mee ngosi na Christian Broadcasting Network (CBN) yana mmemme nke netwọkụ ''The 700 Club'' .
N'afọ 1975, Paul Bartholomew, onye nchịkwa nke ya, gbara Kuhlman akwụkwọ, onye kwuru na ọ na-ezobere otu nde dollar na ọla nakwa otu nde dollar na nkà mara mma ma gbaa ya akwụkwọ maka narị puku anọ na iri atọ na narị dọllar maka imebi nkwekọrịta. <ref>{{Cite news|url=https://pqasb.pqarchiver.com/washingtonpost_historical/access/120169428.html?dids=120169428:120169428&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&date=JUL+18%2C+1975&author=&pub=The+Washington+Post&desc=Evangelist+Sued+By+a+Former+Aide&pqatl=google|title=Evangelist Sued By a Former Aide|work=[[Washington Post]]|date=July 18, 1975|accessdate=2007-11-12}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://pqasb.pqarchiver.com/latimes/access/662183362.html?dids=662183362:662183362&FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&date=Jul+03%2C+1975&author=RUSSELL+CHANDLER&pub=Los+Angeles+Times&desc=Ex-Aides+Sue+Kathryn+Kuhlman&pqatl=google|title=Ex-Aides Sue Kathryn Kuhlman|work=[[Los Angeles Times]]|date=July 3, 1975|first=Russell|author=Chandler|accessdate=2007-11-12}}</ref> Mmadụ abụọ ya na ya na-akpabu boro ya ebubo na ọ na-atụpụ ego nakwa na ọ na-ewepụ ihe ndekọ n’ụzọ iwu na-akwadoghị, bụ́ nke ọ gọrọ agọ ma kwuo na ihe ndekọ ahụ abụghị nke nzuzo. Dị ka Kuhlman si kwuo, a kwụsịrị ikpe ahụ tupu e kpee ya ikpe. <ref name="Pittsburgh1975">{{Cite news|url=https://news.google.com/newspapers?id=cOQNAAAAIBAJ&pg=5291,834959&dq=kathryn+kuhlman+william+nolen|title=Inside Religion: Kuhlman Tested By MD's Probe|author=Lester|first=Kinsolving|date=November 8, 1975|accessdate=2007-11-12|publisher=[[Pittsburgh Post-Gazette]]}}</ref>
== Ọgwụgwọ ==
Ihe dị ka nde mmadụ abụọ kwuru na a gwọrọ ha na nzukọ ya kemgbe ọtụtụ afọ. <ref>{{Cite news|url=http://www.tulsaworld.com/news/religion/famed-preacher-kathryn-kuhlman-died-here-years-ago/article_a09b9f6a-7b37-5184-91cb-9e85c36e5deb.html|title=Famed preacher Kathryn Kuhlman died here 40 years ago|author=SHERMAN|first=BILL|date=Feb 20, 2016|work=Tulsa World|accessdate=2018-03-16|language=en}}</ref>
N'ịgbaso mkpakọrịta nke e mere n'afọ 1967 na Philadelphia, Dr. William A. Nolen mere nchọpụta nke mmadụ iri abụo na atọ bụ ndị kwuru na a gwọọla ha n'otu n'ime ememe ozi ọma ya. <ref>{{Cite news|url=http://www.newspaperarchive.com/newspapers1/na0022/6795006/48320964_clean.html|title=Dr Nolen Looks at Faith Healing|publisher=[[The San Mateo Times]]|date=March 7, 1975|accessdate=2007-11-12}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1975/02/02/archives/men-of-medicine-and-a-medicine-man.html|title=Men of medicine and a medicine man|work=[[The New York Times]]|date=February 2, 1975|first=Michael|author=Michaelson|accessdate=2007-11-12}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,913003,00.html|title=Extra-Dispensary Perceptions|publisher=[[Time (magazine)|Time]]|date=March 17, 1975|accessdate=2007-11-12}}</ref> Nlebanya ogologo oge nke Nolen mere kwubiri na enweghị ọgwụgwọ n'ọnọdụ ndị ahụ. Otu nwanyị nke ekwuru na a gwọọla ya site na ọrịa kansa ọkpụkpụ azụ, onye tụpụrụ ihe nkwado ya wee gbaba n'ọgbọ ahụ n'iwu Kuhlman ka e kwụrụ na ọkpụkpụ azụ ya dara n'echi ya o wee nwụọ mgbe ọnwa anọ gachara. <ref name="Pittsburgh1975" /> <ref name="Kuhlman">{{Cite book|author=Randi|first=James|authorlink=James Randi|year=1989|title=[[The Faith Healers]]|publisher=Prometheus Books|id=228|isbn=0-87975-535-0}}</ref>
Ntụle Nolen banyere Kulhman batara maka nkatọ sitere n'aka ndị kwere ekwe. Lawrence Althouse, dibia bekee, kwuru na Nolen gara nani otu n'ime eme nke Kuhlman nakwa na o sosoghi ndi nile kwuru na a gwọrọ ha n'ebe ahu. <ref>{{Cite book|title=Rediscovering the Gift of Healing. Nashville: Abingdon|author=Althaus|first=Lawrence|year=1977|pages=59}}</ref> Dr. Richard Casdorph wepụtara akwụkwọ ihe àmà na-akwado ọgwụgwọ ọrụ ebube nke Kuhlman. <ref>{{Cite book|title=The Miracles: A Medical Doctor Says Yes to Miracles!|author=Casdorph|first=Richard|year=1976|pages=169}}</ref> Hendrik van der Breggen, bụ́ prọfesọ nkà ihe ọmụma onye na-eso ụzọ nke Kraịst, rụrụ ụka na-akwado nkwupụta ahụ. <ref>{{Cite book|title=Miracle Reports, Moral Philosophy, and Contemporary Science.|author=Hendrik van der|first=Breggen|year=2004|pages=382}}</ref> Onye edemede bụ Craig Keener kwubiri, sị: “Ọ dịghị onye na-ekwu na a gwọọla mmadụ niile, ma ọ siri ike ịrụ ụka na mgbake dị ịrịba ama mere, nke doro anya na njikọ ya na ekpere. Mmadụ nwere ike jikọta ndị a na okwukwe Kathryn Kuhlman ma ọ bụ nke ndị na-arịọ arịrịọ, ma ọ bụ, dị ka ọ dị na ụfọdụ nkuzi Kuhlman, na ọ dịghị onye nwere okwukwe; ma ihe àmà na-egosi na a gwọrọ ụfọdụ ndị, ọbụna n’ụzọ pụrụ iche.” <ref>{{Cite book|title=Miracles: The Credibility of the New Testament Accounts|author=Keener|first=Craig|year=2011|pages=614 (ebook format)}}</ref>
Dọkịnta Richard Owellen, onye so na ngalaba nyocha ọrịa kansa nke ụlọọgwụ Johns Hopkins bụ onye pụtara ugboro ugboro n'ememe Miss Kuhlman, gbara ama maka ọgwụgwọ dị iche iche o kwuru na ya nyochara. <ref>Kathryn Kuhlman, Evangelist And Faith Healer, Dies in Tulsa, ''New York Times'', Feb. 22, 1976.</ref>
== Ọnwụ ==
Na Julaị 1975 dọkịta ya chọpụtara na o nwere obere nsogbụ nke obi; na Nọvemba o nwere nlọghachi azụ. <ref name="ObitPittsburgh">{{Cite news|url=http://www.newspaperarchive.com/newspapers1/na0034/6776963/33852475_clean.html|title=Kathryn Kuhlman Is Dead|publisher=[[Pittsburgh Post-Gazette]]|date=February 21, 1976|accessdate=2007-11-12}}</ref> N'ihi ya, Kuhlman nwere ịwa obi na Tulsa, Oklahoma nke mere ka ọ nwụọ na February 20, 1976. <ref name="obitNY" /> A kọrọ na akụkọ ndụ ya na n'oge ọ nọ n'ụlọ ọgwụ, a hụrụ ìhè na-egbuke egbuke na-ekpuchi ahụ ya nke na-adịghi ndụ.
E liri Kathryn Kuhlman n'ebe a na-eli ozu nke Forest Lawn Memorial Park na Glendale, California . Ihe ncheta maka nsọpụrụ ya dị na ogige ntụrụndụ obodo dị na Concordia, Missouri, obodo dị na etiti Missouri na Interstate Highway 70.
Mgbe ọ nwụsịrị, ọ ga- eduga n'esemokwu. <ref name="Bequests1976">{{Cite news|url=http://www.newspaperarchive.com/newspapers1/na0023/6792967/46427475_clean.html|title=Kuhlman Bequests Listed|publisher=[[Independent Press-Telegram]]|date=April 17, 1976|accessdate=2007-11-12}}</ref> Ọ hapụrụ puku narị abụọ na iri isii na asaa, narị dollar ise, nnukwu ala ya, nye ndị ezinaụlọ atọ na ndị ọrụ iri abụọ. E nyere ndị ọrụ iri na itoolu ndị ọzọ ihe nrịbama dị nta. <ref name="Bequests1976" /> Dị ka ''Independent Press-Telegram'' si kwuo, ndị ọrụ ya nwere nkụda mmụọ na "ọ hapụghị ọtụtụ ala ya nye ntọala dịka o mere n'iwu o meburu n'afọ 1974 gara aga." <ref name="Bequests1976" /> Kathryn Kuhlman Foundation gara n'ihu, mana n'ihi enweghị ego, a kwụsịrị mgbasa ozi redio ya na mba niile na 1982. N'ikpeazụ, ntọala ahụ mechiri ọnụ ụzọ ya n'April 2016. <ref>{{Cite web|url=https://www.charismanews.com/us/55287-kathryn-kuhlman-s-foundation-shutters-doors-40-years-after-her-death|title=Kathryn Kuhlman's Foundation Shutters Doors 40 Years After Her Death — Charisma News}}</ref>
== Ihe nketa ==
Ọtụtụ ndị kwere ekwe na-akwado Kuhlman dị ka ihe dị mkpa bu ụzọ n'okpukpe nke dị ugbu a. <ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/counterfeitreviv00hane|title=Counterfeit Revival|author=Hanegraaff|first=Hank|date=1997|publisher=Word Pub.|isbn=9780849938924|language=en}}</ref> O metụtara okwukwe ndị na-agwọ ọrịa Benny Hinn na Billy Burke . Hinn nakweere ụfọdụ usoro ya wee dee akwụkwọ gbasara Kuhlman, n'agbanyeghị na ọ hụtụbeghị ma ọ bụ gwa ya okwu. <ref>{{Cite news|url=http://www.csicop.org/si/2002-05/i-files.html|title=Benny Hinn: Healer or Hypnotist?|publisher=[[Skeptical Inquirer]]|date=May–June 2002|first=Joe|author=Nickell|accessdate=2007-11-12}}</ref> N'agbanyeghi nke a, Billy Burke zutere ya wee nye ya ndụmọdụ, ebe ọ na-ekwu na ọ bụ ọgwụgwọ ọrụ ebube n'ozi ya dịka nwata nwoke.
N'afọ 1981, David Byrne na Brian Eno tụlere otu n'ime okwuchukwu Kuhlman maka egwu emepụtara n'oge nnọkọ maka usoro egwu ha mekọrọ ọnụ nke a kpọrọ ''My Life in the Bush of Ghosts'' . Mgbe ọ kwụsịrị ikpochapụ ikike nke olu Kuhlman site na ala ya, egwu ahụ rụgharịrị iji jiri ọdịyo sitere na exorcism na-amaghị ama, na-ewepụta ụdị a gbanwere dị ka " Mmụọ Jezebel ". <ref name="duke">{{Cite book|author=[[Kembrew McLeod]] and [[Peter DiCola]]|title=Creative License: The Law and Culture of Digital Sampling|publisher=[[Duke University Press]]|date=14 March 2011|pages=[https://archive.org/details/creativelicensel00mcle/page/167 167]|isbn=9780822348757|url=https://archive.org/details/creativelicensel00mcle|quote=The Jezebel Spirit Byrne.|accessdate=11 February 2014}}</ref> A ga-emesị tinye ụdị Kuhlman na ihe emume nke e mere na 1992 nke akpọrọ "Into the Spirit Womb".
== Akwụkwọ akụkọ ==
*Kathryn Kuhlman, ''I Believe in Miracles'' --- Prentice-Hall Publishers (1962)
*Kathryn Kuhlman, ''God Can Do It Again'' --- (1969)
*Kathryn Kuhlman, ''Nothing Is Impossible With God '' --- Bridge-Logos Publishers (1974)
*Kathryn Kuhlman, ''Never Too Late'' --- Bridge-Logos Publishers (1975)
==Akụkọ ndụ==
*Buckingham, Jamie (1976). Daughter of Destiny: Kathryn Kuhlman...Her Story
*Wayne E. Warner, ''Kathryn Kuhlman, The Woman Behind the Miracles'' --- Servant Publications/New Wine Press (1993)
*Artman, Amy Collier, ''The Miracle Lady: Kathryn Kuhlman and the Transformation of Charismatic Christianity'' --- [https://www.eerdmans.com/ Wm. B. Eerdmans Publishing Co.]; (2019)
== Hụkwa ==
* [[Benny Hinn]]
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
0zd8vihzvutnil7tpdddbr8go8beynl
Roost Foundation
0
12541
95245
74595
2022-08-25T21:24:43Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Roost Foundation''' bụ ọgbakọ na-abụghị nke gọọmentị nke dabere na Nigeria nwere isi ụlọ ọrụ na Abuja.
E guzobere nzukọ ahụ n'ebumnobi ịlụ ọgụ maka igbochie ịtụ mgbede mmadu na omume Mmekọahụ joro njoo nkee a na akpoo Sexual and Gender Based Voilence (SGBV).<ref>{{Cite web|date=2022-03-21|title=Govts must criminalise out-of-court settlement of rape - Roost Foundation|url=https://www.herald.ng/govts-must-criminalise-out-of-court-settlement-of-rape-roost-foundation/|accessdate=2022-03-30|work=.|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-09-11|title=NACTAL, Roost foundation, collaborate to fight human trafficking, SGBV|url=https://www.sunnewsonline.com/nactal-roost-foundation-collaborate-to-fight-human-trafficking-sgbv/|accessdate=2022-03-30|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Human trafficking: Roost Foundation set for launch in Nigeria’s capital city, Abuja|url=https://apexnewsexclusive.com/human-trafficking-roost-foundation-set-for-launch-in-nigerias-capital-city-abuja/|accessdate=2022-03-30|work=Apex News Exclusive|language=en-US}}</ref>
== Atụmatụ ==
Dị ka webụsaịtị ya si kwuo, ọrụ ha bụ "Igbochi na iwepụ ihe niile gbasara emume ịtụ mgbere mmadụ na Mmekọahụ ojoo kachasi umu nwaanyi na umuaka na Nigeria wee meziwanye ndụ nke ndị ahụ metụtara site n'inye enyemaka iwu na enyemaka mmadụ"<ref>{{Cite web|title=ABOUT US|url=https://www.roostfoundation.org/about-us/|accessdate=2022-03-30|language=en-US}}</ref>
== Ebumnuche ==
# Ịrụ ọrụ maka ihe gbasara nkwekọrịta mmadụ na ibe ya maka ndị aturụ mgbere (Trafficking In Persons (TIP)) na omume ojoo gbasara Mmekọahụ na umu nwaanyi (nke bu Sexual and Gender Based Violence (SGBV)) na Naijiria
# Isonye ma tinye aka na mmemme ahụike ọhanaeze na obodo.
# Inyere aka na usoro mmekọrịta mmadụ na ibe ya na mmezu onwe onye nke ndị TIP na SGBV metụtara.
# Ịkwado ikike mmadụ na ọkachasị ikike nke ndị TIP na SGBV metụtara ma kwalite ịha nhata nwoke na nwanyị.
# Igbaa ọrụ afọ ofufo ume ma mee ka amara maka ya.
# Iwere ikike nkwekọrịta mmadụ na ibe ya, agụmakwụkwọ na akụnụba nye ndị mmadụ na-adịghị ike iji gbochie TIP SGBV na mbugharị na-adịghị mma.
# Ichebe ikike nke ndị omume ojoo ahu metụtara ma dozie ọdịmma nke Ụmụaka nọ ná mkpa, ọkachasị, ụmụaka na-ahụ ụdị mmetọ ọ bụla, na ịtụ mgbere mmadụ.
# Ịgosi ndị o metụtara mmemme Gọọmenti dị iche iche, atụmatụ na usoro ọdịmma ma debanye ha n'otu.
# Ịgbasa ozi make itu mgbere mmadu na obodo nille, kachasị Ụmụ akwụkwọ, Ndị ọrụ na òtù ndị ọzọ.
# Inye enyemaka ahụike na enyemaka akwughi ego maka ndị TIP na SGBV metụtara.
# Inye nduzi na ndụmọdụ maka ndị TIP na SGBV metụtara.
# Imepụta nnukwu mkpọsa maka mmata banyere ihe ndụ nke mbugharị na-adịghị mma, nsogbu TIP na SGBV site n'ịgbasa ozi n'etiti ọhanaeze.
# Iguzobe ụlọ ọrụ redio iji kesaa ozi na TIP na SGBV site na mmemme, jingles wdg.
# Iji mee ihe ndị ọzọ dị otú ahụ ma nye ọrụ ma ọ bụ enyemaka gụnyere nguzobe nke ụlọ ọrụ ozi, ndokwa maka ụlọ obibi, ụlọ ọrụ nnweta nkà, ịmepụta ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ, nyocha na ọzụzụ, Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka emume Mmekọahụ ojoo wdg.
# Kpochapụ omenala na-emerụ ndi oha ahụ kachasi ụmụ nwanyị na ụmụaka.
# Ikwado iwu iji lụso ịtụ ahịa mmadụ na Mmekọahụ ojoo.
# Ijikọta onwe ya na ụlọ ọrụ ọ bụla ọzọ ma otu obula, nwere ebumnuche kpamkpam ma ọ bụ n'akụkụ, dịka nke Roost Foundation ma soro onye ọ bụla ma ọ bụ ndị mmadụ na-arụkọ ọrụ iji kwalite ebumnuche ndị dị otú ahụ.<ref>{{Cite web|title=ABOUT US|url=https://www.roostfoundation.org/about-us/|accessdate=2022-03-30|language=en-US}}</ref>
== Ebe m si dee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ikike ruuru mmadu]]
[[Òtù:Ikike ịrụ ọrụ]]
cc3ar1xv1k5yjh3lz67v23yfwkv50lt
Harriet Green
0
12584
95482
76362
2022-08-26T08:52:58Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Harriet Green''' OBE (amụrụ ya na abalị iri na abuo na onwa nke iri na abuo na afo 1961) bụ nwanyị ọchụnta ego Britain, onye bụ onye isi oche na onye isi oche nke IBM Asia Pacific, ma buru ụzọ duru ngalaba azụmaahịa IBM atọ: ịntanetị nke ihe, ntinye aka ndị ahịa na azụmaahịa agụmakwụkwọ.
Ọ bụ onye isi oche nke Thomas Cook Group site na Julaị 2012 ruo Nọvemba 2014. <ref>{{Cite web|title=Harriet Green OBE|url=http://www.bbc.co.uk/programmes/b01qj7jd/profiles/harriet-green|publisher=BBC Radio 4}}</ref>
== Mbido Ndụ ==
Harriet Green mụrụ na 12 Disemba 1961 na Cheltenham, England nye Dermot Green na Nerys Allen. <ref name="Who's Who 2015">{{Cite web|title=GREEN, Harriet|url=http://www.ukwhoswho.com/view/article/oupww/whoswho/U246185|work=Who's Who 2015|publisher=A & C Black|accessdate=12 December 2014|date=October 2014}}</ref> Ọ tolitere na Shipton, Gloucestershire, n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Cheltenham, na Cotswolds . Ọ gụrụ akwụkwọ na Westwood's Grammar School na Northleach . <ref name="Gloucester News Centre - Thomas Cook CEO Harriet Green from Cheltenham named Business Woman of the Year">{{Cite news|title=Thomas Cook CEO Harriet Green from Cheltenham named Business Woman of the Year|url=http://gloucesternewscentre.co.uk/thomas-cook-ceo-harriet-green-from-cheltenham-named-business-woman-of-the-year/|accessdate=12 December 2014|work=Gloucester News Centre|date=13 May 2014}}</ref>
Ọ gụrụ akụkọ ihe mere eme ochie na King's College London, wee gụchaa nzere bachelọ na 1983. <ref name=":2">{{Cite news|url=https://www.europeanceo.com/profiles/harriet-green-thomas-cook/|title=Harriet Green {{!}} Thomas Cook|accessdate=2018-01-22|language=en-US}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ gbasara Business Psychology na London School of Economics, <ref name=":2" /> gụsịrị akwụkwọ na 1985. <ref name="Who's Who 2015" />
== Ọrụ ==
Green rụrụ ọrụ mmalite ya na ụlọ ọrụ akụrụngwa eletrọnịkị, na-arụ ọrụ na Europe, United States na Eshia. Ọ bụ onye isi njikwa nke Macro Group, wee họpụta ya onye isi oche nke mpaghara Asia/Pacific nke Arrow Electronics site na afo 2002 ruo na afọ 2006. Ọ bụ onye isi nchịkwa nke Premier Farnell, azụmahịa nkesa ngwá electronic zuru ụwa ọnụ, site na 2006 ruo 2012. <ref name="Who's Who 2015" />
Ọ ghọrọ CEO nke Thomas Cook Group na abalị iri atọ na ọnwa asaá na afọ 2012, nọchiri Manny Fontenla-Novoa onye bụ onye isi ala site na 2003. O nwetara ọnọdụ a site na oyi na-atụ onye isi oche Frank Meysman . <ref>{{Cite web|author=Armitstead|first=Louise|title=Thomas Cook boss Harriet Green got job by cold-calling chairman|url=https://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/retailandconsumer/leisure/10139664/Thomas-Cook-boss-Harriet-Green-got-job-by-cold-calling-chairman.html|work=The Telegraph|accessdate=30 July 2013|date=25 June 2013}}</ref> N'oge ya dị ka CEO, Green nyere aka itolite ahịa Thomas Cook Group nke sitere na £ 148m ruo ihe karịrị £ 2bn wee nyere aka ịbawanye ọnụ ahịa ụlọ ọrụ 829pc. <ref name=":0">{{Cite news|url=http://www.computerweekly.com/news/450280673/Executive-interview-Harriet-Green-IBMs-internet-of-things-chief|title=Executive interview: Harriet Green, IBM's internet of things chief|work=Computer Weekly|language=en-GB|accessdate=23 January 2017}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/retailandconsumer/leisure/11256727/More-than-350m-wiped-off-Thomas-Cook-after-chief-Harriet-Green-steps-down.html|title=More than £350m wiped off Thomas Cook after chief Harriet Green steps down|work=The Daily Telegraph|language=en|accessdate=23 January 2017}}</ref>
Na Onwa Nọvemba na afọ 2014, a mara ọkwa na Green na-ahapụ ozugbo, na Peter Fankhauser, COO ga-eweghara dị ka CEO. <ref name="Guardian">{{Cite news|author=Farrell|first=Sean|title=Thomas Cook shares crash amid shock departure of Harriet Green|url=https://www.theguardian.com/business/2014/nov/26/thomas-cook-chief-harriet-green-shock-departure|accessdate=26 November 2014|work=The Guardian|date=26 November 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Thomas Cook chief resigns saying her work 'is complete'|url=https://www.bbc.com/news/business-30205558|work=BBC|accessdate=26 November 2014}}</ref> N'ịgbasa ọkwa ọpụpụ Green, ọnụ ahịa ụlọ ọrụ ahụ gbadara karịa £350m. <ref name=":0" /> N'agbanyeghị ọnwụ nke Christianne na Robert Shepherd mere na 2006 tupu a họpụta ya, Green kwupụtara na June 2015 na ọ na-enye otu ụzọ n'ụzọ atọ nke £ 5.7m Thomas Cook bonus, £ 1.9m, na ọrụ ebere nke nne na nna ụmụ abụọ họpụtara. onye nwuru mgbe o na ezumike. Ndị na-ahụ maka nyocha katọrọ otu a nke ukwuu na nyocha 2015 - nke kpebiri na egburu di na nwunye ahụ n'ụzọ iwu na-akwadoghị site na nsi carbon monoxide na Corfu na 2006 - maka ọgwụgwọ ya na ezinụlọ, nke gụnyere oge nke Green. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/business-33330464|title=Ex-Thomas Cook boss confirms bonus donation over Corfu deaths – BBC News|work=BBC|accessdate=4 February 2016}}</ref>
N'ọnwa Ọktoba na afo 2019, ndị omeiwu na-ege ntị na mkpesa ndị omeiwu enweghị ntinye na-adịghị mma na oge ya dị ka CEO wee kwuo na mgbake Thomas Cook nwere ike ịga n'ihu ma ọ bụrụ na ekwere ya ka ọ mechaa mgbanwe ọ malitere. <ref>{{Cite web|url=https://committees.parliament.uk/committee/365/business-energy-and-industrial-strategy-committee/news/97389/former-ceos-appear-before-business-committee-thomas-cook-inquiry/}}</ref>
IBM họpụtara Green ka ọ bụrụ onye isi nke ngalaba azụmahịa 'IBM Watson Internet of Things' na onwa Disemba 2015. <ref>{{Cite web|url=https://www-03.ibm.com/press/us/en/pressrelease/47660.wss|title=IBM Launches New Internet of Things and Education Business Units - Harriet Green Joins IBM as Vice President and General Manager|work=IBM|accessdate=25 September 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/alexkonrad/2016/01/29/new-ibm-watson-chief-david-kenny-talks-his-plans-for-ai-as-a-service-and-the-weather-company-sale/|title=New IBM Watson Chief David Kenny Talks His Plans For 'AI As A Service' And The Weather Company Sale|work=Forbes|accessdate=4 February 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/retailandconsumer/leisure/12101962/Ex-Thomas-Cook-boss-Harriet-Green-received-6.3m-in-2015-despite-only-working-two-months.html|title=Ex-Thomas Cook boss Harriet Green received £6.3m in 2015 despite only working two months|work=The Daily Telegraph|date=15 January 2016|accessdate=4 February 2016}}</ref> Ụlọ ọrụ ahụ dabeere na Armonk, NY. <ref name="Forbes India">{{Cite web|author=Ghosh|first=Debojyoti|title=Everyone in IBM understands their part in a cognitive future: Harriet Green|url=http://forbesindia.com/article/special/everyone-in-ibm-understands-their-part-in-a-cognitive-future-harriet-green/43745/1|work=Forbes India|accessdate=19 July 2016}}</ref> Dị ka onye isi njikwa nke Njikọ Ndị Ahịa Watson, Watson 'Internet of Things and Education' na IBM, Green bụ onye na-ahụ maka ịkwọ ụgbọala na-eduga ọganihu ọhụrụ, dị ka IBM si kwuo. <ref>{{Cite web|title=Harriet Green|url=https://www.ibm.com/blogs/internet-of-things/author/harriet-green/|publisher=IBM|accessdate=2 July 2020}}</ref>
Green mezuru afọ itoolu ya na-abụghị onye isi nchịkwa nke BAE Systems . <ref>{{Cite web|url=https://www-03.ibm.com/press/us/en/biography/51721.wss|title=IBM News room - Harriet Green - General Manager, Watson Internet of Things, Customer Engagement & Education, IBM - United States|date=3 March 2017|work=www-03.ibm.com|accessdate=21 January 2018}}</ref> Edepụtara ya afọ atọ n'usoro kemgbe 2017 na "Heroes Women Role List List - Champions of Women in Business". <ref>{{Cite web|url=https://in.finance.yahoo.com/news/heroes-ibm-asia-pacific-ceo-harriet-green-070041440.html|title=How this IBM boss is encouraging staff to bring '150% of themselves' to work|work=in.finance.yahoo.com}}</ref>
Na 2016, Green meriri nturu ugo Women in Technology Institute, ma webata ya na Women in Technology Hall of Fame. <ref>{{Cite news|url=https://www.livemint.com/Leisure/8KSXQQRHBkYW4XEWsjlLXM/Ticket-to-rhyme.html|title=How to be an alpha woman in technology|author=Kohli|first=Diya|date=2018-03-09|work=LiveMint|accessdate=2018-03-26}}</ref>
Na 2017, ''Ụlọ ọrụ ngwa ngwa'' aha ya bụ Green otu n'ime 100 Ọtụtụ ndị na-emepụta ihe na azụmahịa maka ọrụ ya na-eme ka azụmahịa mara ike na ikike nke IBM Watson . <ref>{{Cite news|url=https://www.fastcompany.com/person/harriet-green|title=Harriet Green, Most Creative People 2017 {{!}} Fast Company|work=Fast Company|accessdate=2018-03-26|language=en-US}}</ref>
Na February 2019, a họpụtara Green ka ọ bụrụ onye otu bọọdụ na Singapore Economic Development Board (EDB) wee mezue oge ya na Jenụwarị 2021. <ref>{{Cite web|url=https://www.straitstimes.com/business/economy/ibm-asia-pacific-ceo-appointed-to-edb-board-among-changes-announced|title=IBM Asia Pacific CEO appointed to EDB board, among changes announced|work=www.straitstimes.com|accessdate=29 January 2019}}</ref>
Na Septemba 2019, edepụtara ya #30 na ndepụta mba ụwa kachasị ike nke Fortune. <ref>{{Cite web|url=https://fortune.com/most-powerful-women-international/2020/|title=Most Powerful Women International|work=Fortune}}</ref> Na 2019, LinkedIn ghọtara ya dị ka onye na-emetụta LinkedIn, na 2020 ekwuputara ya dị ka LinkedIn Top Voice. <ref>{{Cite web|url=https://www.linkedin.com/pulse/linkedin-top-voices-2020-uk-influencers-emily-spaven|title=LinkedIn Top Voices 2020: UK Influencers|work=www.linkedin.com}}</ref>
Kemgbe 2015, Green nọ ọdụ na Kings Business School Advisory Board, <ref>{{Cite web|url=https://www.kcl.ac.uk/business/about/advisory-council-members/harriet-green|title=Harriet Green OBE | King's Business School | King's College London|work=www.kcl.ac.uk}}</ref> na 2020 ka akpọrọ onye isi oche nke Mission Beyond. <ref>{{Cite web|url=https://www.missionbeyond.co.uk/leadership|title=Leadership|work=Mission Beyond}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ bi na Summertown, Oxford . <ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.managementtoday.co.uk/thomas-cooks-harriet-green-sleep-overrated/article/1228258|title=Thomas Cook's Harriet Green: 'Sleep is overrated'|accessdate=2018-01-19}}</ref> Ọ lụrụ Graham Clarkson na afọ 2004 na Oxfordshire, <ref>{{Cite web|author=Barkas|first=Eric|title=Sitting comfortably in the boss's chair|url=http://www.yorkshirepost.co.uk/business/business-news/sitting-comfortably-in-the-boss-s-chair-1-2381899|work=Yorkshire Post|accessdate=30 July 2013|date=8 August 2006}}</ref> ha mutakwara ụmụ abụọ toro eto. <ref name=":1" />
Green nwetara OBE na nkwanye ugwu ụbọchị ọmụmụ 2010 . Ọ bụ onye na-efe hatha yoga ma na-agụ ọtụtụ akwụkwọ kwa izu, na-ekwu na itinye akwụkwọ n'akwụkwọ na-enye ụzọ mgbapụ na ntụrụndụ pụọ na azụmahịa. Green ekwuola na mbụ na ọ na-ehi ụra naanị ihe dị ka awa anọ kwa ụbọchị. Na ọnwa February na afọ 2013, a hụrụ ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị ohu kachasị ike na United Kingdom site ''na awa nwanyị'' na BBC Radio 4 . <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.co.uk/programmes/b007qlvb/features/power-list-100|title=BBC Radio 4 – Woman's Hour – The Power List 2013|work=BBC|date=1 January 1970|accessdate=4 February 2016}}</ref>
== Ntụaka ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20120920042233/http://thomascookgroup.com/directors Thomas Cook bio]
* [https://harrietgreen.com/ Webụsaịtị gọọmentị]
{{S-start}}
{{S-bus}}
{{S-bef|before=[[Sam Weihagen]]}}
{{S-ttl|title=Chief Executive of [[Thomas Cook Group]]|years=July 2012 – November 2014}}
{{S-aft|after=[[Peter Fankhauser]]}}
{{S-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
junil54cvvl1hcir40ioy4z70mjacff
Chanel Miller
0
12603
95048
84594
2022-08-25T13:08:14Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Chanel Elisabeth Miller''' (amuru June 12, 1992) bu onye odee na nka America dabere na San Francisco, California na [[New York City]] . <ref name="PRH Bio">{{Cite web|title=Chanel Miller|url=https://www.penguinrandomhouse.com/authors/2211869/chanel-miller|work=Penguin Random House|accessdate=September 6, 2019|archivedate=September 5, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190905051509/https://www.penguinrandomhouse.com/authors/2211869/chanel-miller}}</ref> A maara ya n'amaghị ama mgbe a wakposịrị ya n'ụzọ mmekọahụ na campus nke Mahadum Stanford na 2015 site n'aka Brock Allen Turner . N'afọ sochirinụ, nkwupụta mmetụta onye ọ tara ahụhụ na ikpe ikpe ya wee malite nje mgbe ''BuzzFeed'' bipụtara ya n'ịntanetị, na-agụ ya ugboro nde 11 n'ime ụbọchị anọ. <ref name="BBC">{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/world-us-canada-49583310|title=Stanford sexual assault: Chanel Miller reveals her identity|date=4 September 2019|accessdate=11 February 2020|work=BBC|archivedate=December 3, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191203164312/https://www.bbc.com/news/world-us-canada-49583310}}</ref> Akpọrọ Miller dị ka " Emily Doe " n'akwụkwọ ụlọikpe na akụkọ mgbasa ozi ruo Septemba 2019, mgbe ọ hapụrụ amaghị aha ya wee wepụta ihe ndekọ ya ''mara aha m'' . Akwụkwọ ahụ meriri 2019 National Book Critics Circle Award maka Autobiographies wee kpọọ ya n'ọtụtụ ndepụta akwụkwọ mba nke afọ. A na-ekwu na ọ bụ onye kpalitere mkparịta ụka mba na United States banyere ọgwụgwọ nke mwakpo mmekọahụ na ndị a metụtara site na ụlọ akwụkwọ kọleji na usoro ụlọikpe. Ọ bụkwa onye na-ekwu okwu n'ihu ọha. <ref>{{Cite web|title=Chanel Miller|url=https://www.executivespeakers.com/speaker/chanel-miller|work=Executive Speakers Bureau|accessdate=June 27, 2020|archivedate=June 28, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200628213942/https://www.executivespeakers.com/speaker/chanel-miller}}</ref>
[[Usòrò:Chanel Miller on Room for Discussion.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
== Mbido Ndụ ==
A mụrụ Chanel Miller na 1992 <ref name=":1">{{Cite book|title=Know My Name|author=Miller|first=Chanel|date=2019}}</ref> <ref name="Whitaker">{{Cite web|url=https://www.cbsnews.com/news/chanel-miller-full-60-minutes-interview-know-my-name-author-brock-turner-sexual-assault-survivor-2019-09-22/|title="Know My Name": Author and sexual assault survivor Chanel Miller's full "60 Minutes" interview|author=Whitaker|first=Bill|authorlink=Bill Whitaker (journalist)|date=September 22, 2019|work=60 Minutes|accessdate=October 2, 2019|archivedate=October 1, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191001033108/https://www.cbsnews.com/news/chanel-miller-full-60-minutes-interview-know-my-name-author-brock-turner-sexual-assault-survivor-2019-09-22/}}</ref> na Palo Alto, California, <ref>{{Cite web|url=https://www.paloaltoonline.com/news/2019/09/23/rape-is-not-a-punishment-for-getting-drunk-chanel-miller-speaks-out-during-her-first-interview-about-being-sexually-assaulted-by-brock-turner|title='Rape is not a punishment for getting drunk.' Chanel Miller speaks out during her first interview about being sexually assaulted by Brock Turner|author=Kadvany|first=Elena|work=Palo Alto Online|language=en|accessdate=November 8, 2019|date=September 23, 2019|archivedate=November 8, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191108022406/https://www.paloaltoonline.com/news/2019/09/23/rape-is-not-a-punishment-for-getting-drunk-chanel-miller-speaks-out-during-her-first-interview-about-being-sexually-assaulted-by-brock-turner}}</ref> bụ okenye nke ụmụ nwanyị abụọ nke nne China na nna America. Nne ya si China kwaga ka ọ bụrụ onye edemede na nna ya bụ onye na-ahụ maka ọgwụgwọ ezumike nka. <ref>{{Cite web|url=https://people.com/crime/brock-turner-sex-assault-woman-chanel-miller-decided-come-forward/|title=Why Brock Turner's Sex Assault Victim Decided to Come Forward|first=Sandra|author=Sobieraj Westfall|date=September 23, 2019|accessdate=October 3, 2019|work=People|archivedate=October 4, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191004002615/https://people.com/crime/brock-turner-sex-assault-woman-chanel-miller-decided-come-forward/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2019/09/24/books/review/chanel-miller-know-my-name.html|title='Know My Name,' a Sexual Assault Survivor Tells the World|first=Jennifer|author=Weiner|date=September 24, 2019|accessdate=October 2, 2019|authorlink=Jennifer Weiner|work=The New York Times|archivedate=September 28, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190928014715/https://www.nytimes.com/2019/09/24/books/review/chanel-miller-know-my-name.html}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.thecut.com/2019/09/review-chanel-millers-incredible-memoir-know-my-name.html|title=Chanel Miller's Story Needed to Be Told in Her Own Words|author=Silman|first=Anna|date=September 23, 2019|accessdate=October 2, 2019|work=The Cut|archivedate=September 24, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190924014743/https://www.thecut.com/2019/09/review-chanel-millers-incredible-memoir-know-my-name.html}}</ref> Miller gụsịrị akwụkwọ na Gunn High School na 2010. <ref>{{Cite web|author=Nguyen|first=Madison|date=October 4, 2019|title=Alumna releases memoir after sexual assault case|url=https://gunnoracle.com/18296/uncategorized/alumna-releases-memoir-after-sexual-assault-case/#|accessdate=February 27, 2021|work=The Oracle|publisher=[[Gunn High School]]|archivedate=March 2, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210302222220/https://gunnoracle.com/18296/uncategorized/alumna-releases-memoir-after-sexual-assault-case/}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Kadvany|first=Elena|date=September 4, 2019|title=Anonymous no longer, Emily Doe reclaims identity in new memoir about Brock Turner sexual assault and its aftermath|url=https://www.paloaltoonline.com/news/2019/09/04/anonymous-no-longer-emily-doe-reclaims-her-identity-in-new-memoir|accessdate=February 27, 2021|work=[[Palo Alto Weekly]]|archivedate=October 29, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211029173433/https://www.paloaltoonline.com/news/2019/09/04/anonymous-no-longer-emily-doe-reclaims-her-identity-in-new-memoir}}</ref> Ọ gara na Mahadum California, Santa Barbara 's College of Creative Studies site na nke ọ gụsịrị akwụkwọ na akwụkwọ na 2014. <ref name="Whitaker" /> <ref>{{Cite web|url=https://ccs.ucsb.edu/news/2019/ccs-attendee-chanel-miller-announces-forthcoming-memoir-know-my-name|title=CCS Attendee Chanel Miller Announces Forthcoming Memoir, Know My Name|date=September 11, 2019|accessdate=October 3, 2019|work=UC Santa Barbara College of Creative Studies|archivedate=October 4, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191004003707/https://ccs.ucsb.edu/news/2019/ccs-attendee-chanel-miller-announces-forthcoming-memoir-know-my-name}}</ref>
== Nkwupụta mmetụta mwakpo na onye ihe metụtara na 2015 ==
N'uhuruchi nke January 17, 2015, Miller so nwanne ya nwanyị gaa na Kappa Alpha fraternity party na Stanford University ; Mgbe e mesịrị n'abalị ahụ, ụmụ akwụkwọ abụọ Stanford gụsịrị akwụkwọ hụrụ Miller ka ọ dina n'ala n'azụ ihe mkpofu ya na nwa akwụkwọ Stanford ọzọ, Brock Turner dị afọ 19, n'elu ya. <ref>{{Cite news|first=Victor|author=Xu|url=https://www.stanforddaily.com/2016/06/02/brock-turner-sentenced-to-six-months-in-county-jail-three-years-probation/|title=Brock Turner sentenced to six months in county jail, three years probation|work=[[The Stanford Daily]]|publisher=The Stanford Daily Publishing Corporation|date=June 2, 2016|accessdate=October 20, 2019}}</ref> Miller amaghị ihe ọ bụla, <ref name="Buzzfeed 2016">{{Cite web|author=Baker|first=Katie J.M.|title=Here's The Powerful Letter The Stanford Victim Read To Her Attacker|url=https://www.buzzfeednews.com/article/katiejmbaker/heres-the-powerful-letter-the-stanford-victim-read-to-her-ra|work=[[BuzzFeed]]|publisher=Buzzfeed Media Group|date=June 3, 2016|accessdate=September 6, 2019|archivedate=September 6, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190906060459/https://www.buzzfeednews.com/article/katiejmbaker/heres-the-powerful-letter-the-stanford-victim-read-to-her-ra}}</ref> a na-eche na ọ̀tụ̀tụ̀ mmanya na-egbu ọbara ya bụ 0.22% n'oge mwakpo ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.cnn.com/2016/06/10/us/stanford-rape-case-court-documents/|title=Archived copy|accessdate=August 2, 2021|archivedate=August 2, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210802201805/https://www.cnn.com/2016/06/10/us/stanford-rape-case-court-documents/}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.stanforddaily.com/2016/03/21/brock-turner-trial-continues-in-second-week-of-testimony/|title=Archived copy|accessdate=August 2, 2021|archivedate=March 22, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160322171538/http://www.stanforddaily.com/2016/03/21/brock-turner-trial-continues-in-second-week-of-testimony/}}</ref> Mgbe Turner gbalịrị ịgbapụ, ụmụ akwụkwọ abụọ ahụ gụsịrị akwụkwọ jidere ya ma jide ya n'ala ka ha na-eche ka ndị uwe ojii bịarute. <ref>{{Cite web|first=Scott|author=Herhold|url=https://www.mercurynews.com/2016/03/21/herhold-thanking-two-stanford-students-who-subdued-campus-sex-assault-suspect/|title=Herhold: Thanking two Stanford students who subdued campus sex assault suspect|publisher=[[MediaNews Group]]|date=March 21, 2016|accessdate=October 20, 2019|archivedate=August 30, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160830101234/http://www.mercurynews.com/scott-herhold/ci_29667056/herhold-thanking-two-stanford-students-who-subdued-campus}}</ref> E jidere Turner ma kpee ya akwụkwọ n'ebubo mpụ mwakpo mmekọahụ ise, bụ nke ọ gọnarịrị na ọ bụghị ikpe. <ref>{{Cite news|first=Tracey|author=Kaplan|url=https://www.mercurynews.com/2015/02/02/former-stanford-swimmer-pleads-not-guilty-to-rape-charges/|title=Former Stanford swimmer pleads not guilty to rape charges|work=[[The Mercury News]]|publisher=[[MediaNews Group]]|date=February 2, 2015|accessdate=October 20, 2019}}</ref> N'afọ 2016, a mara ya ikpe maka atọ n'ime ebubo ndị a ma tụọ ya mkpọrọ ọnwa isii, nke kpalitere iwe ọha na eze n'ihi ịdị nro nke ikpe ahụ. <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2016/06/07/us/outrage-in-stanford-rape-case-over-dueling-statements-of-victim-and-attackers-father.html|title=Light Sentence for Brock Turner in Stanford Rape Case Draws Outrage|work=[[The New York Times]]|date=June 6, 2016|author=Stack|first=Liam|accessdate=October 20, 2019}}</ref> Akpọrọ onye ọka ikpe na-ekpe ikpe bụ Aaron Persky afọ abụọ ka e mesịrị. <ref>{{Cite news|first=Bob|author=Egelko|url=https://www.sfchronicle.com/bayarea/article/Judge-Persky-losing-in-bid-to-avoid-recall-12970799.php|title=Judge Aaron Persky, who ruled in sex assault case, recalled in Santa Clara County|work=[[San Francisco Chronicle]]|date=June 6, 2018|accessdate=October 20, 2019}}</ref>
Nkwupụta mmetụta mmetụta nke 7,137 ogologo okwu nke Miller - onye e zoro aka na ya na akwụkwọ ụlọikpe na akụkọ mgbasa ozi dị ka " Emily Doe " - nke ''BuzzFeed'' bipụtara na June 3, 2016, ụbọchị mgbe a tụrụ Turner ikpe, <ref name="PRH Bio" /> ebigharịrị na isi akụkọ ndị ọzọ dị ka ''New York Times'' . <ref name="NYT Victim's Statement">{{Cite news|title=Court Statement of Stanford Rape Victim|url=https://www.nytimes.com/interactive/2016/06/08/us/stanford-rape-victim-statement.html?module=inline|work=[[The New York Times]]|accessdate=September 6, 2019|date=June 8, 2016}}</ref> Agụpụtara nkwupụta mmetụta nke onye ahụ metụtara ugboro nde 11 n'ime ụbọchị anọ ka ebipụtara ya, na-aga nje. <ref name="PRH Bio" />
== ''Mara aha m: Ihe ncheta'' ==
Na Ọgọst 9, 2019, ''nkeji 60'' wepụtara ajụjụ ọnụ Miller—onye kpebiri iji aha ya gaa ọha. Ọ kọwara akụkọ ya na nsonaazụ nke ịbụ onye a na-amaghị aha, wee zute ụmụ akwụkwọ abụọ ahụ kwụsịrị Turner. <ref>{{Cite news|author=Whitaker|first=Bill|title='Know My Name': Author and sexual assault survivor Chanel Miller's full "60 Minutes" interview|url=https://www.cbsnews.com/news/chanel-miller-full-60-minutes-interview-know-my-name-author-brock-turner-sexual-assault-survivor-2020-08-09/|accessdate=6 January 2021|work=www.cbsnews.com|language=en}}</ref> Ihe ncheta Miller nke akpọrọ ''Mara Aha M: Ebipụtara Memoir'' na Septemba 4, 2019 site na Viking Books wee bụrụ onye na-ere ahịa kacha mma. <ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2019/09/22/books/chanel-miller-know-my-name-emily-doe.html|title='It Will Always Be a Part of My Life': Chanel Miller Is Ready to Talk|author=de León|first=Concepción|date=September 22, 2019|accessdate=November 18, 2019|archivedate=November 17, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191117032322/https://www.nytimes.com/2019/09/22/books/chanel-miller-know-my-name-emily-doe.html}}</ref> <ref name="wsjbest">{{Cite news|title=Best-Selling Books Week Ended September 28|date=October 3, 2019|url=https://www.wsj.com/articles/best-selling-books-week-ended-september-28-11570117918|work=[[The Wall Street Journal]]|publisher=[[Dow Jones & Company]]|accessdate=October 28, 2019}}</ref> Akwụkwọ ahụ meriri 2019 National Book Critics Circle Award for Autobiographies <ref>{{Cite web|title=Announcing the 2019 Award Winners|url=https://www.bookcritics.org/2020/03/12/2020-awards/|work=bookcritics.org|author=Beth Parker|date=March 12, 2020|accessdate=March 13, 2020|archivedate=March 22, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200322131125/https://www.bookcritics.org/2020/03/12/2020-awards/}}</ref> wee kpọọ ya otu n'ime akwụkwọ iri kachasị nke afọ site ''na Washington Post'' . <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/graphics/2019/entertainment/books/best-books-of-2019/|title=Best Books of 2019|date=November 21, 2019|work=[[The Washington Post]]|accessdate=November 26, 2019}}</ref> ''Akwụkwọ akụkọ New York'' ahọrọkwara ''Mara Aha m'' maka "akwụkwọ 100 ama ama nke 2019." <ref name="New York Times">{{Cite web|title=100 Notable Books of 2019|url=https://www.nytimes.com/interactive/2019/books/notable-books.html|accessdate=29 November 2019|archivedate=November 30, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191130034115/https://www.nytimes.com/interactive/2019/books/notable-books.html}}</ref> Onyinye udo nke Dayton Literary ahọpụtara akwụkwọ ahụ dị ka onye mmeri na-abụghị akụkọ ifo 2020. <ref>{{Cite web|title=2020 Awards – Dayton Literary Peace Prize|url=https://www.daytonliterarypeaceprize.org/2020-awards/#2020_nonfiction_winner|work=Dayton Literary Peace Prize|accessdate=6 January 2021|language=en|archivedate=November 13, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201113055722/https://www.daytonliterarypeaceprize.org/2020-awards/#2020_nonfiction_winner}}</ref>
== Ihe osise ==
Mgbe mwakpo ya gasịrị, Miller malitere ịga ọmụmụ ihe nka na nkwenye nke onye na-agwọ ya. <ref name=":0">{{Cite news|author=Finkel|first=Jori|date=2020-08-05|title=Chanel Miller's Secret Source of Strength|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/08/05/arts/design/chanel-miller-museum-mural.html|accessdate=2021-01-26}}</ref> N'oge okpomọkụ nke 2015, Miller gara klas nke na- ebipụta akwụkwọ na Rhode Island School of Design na Providence, Rhode Island. <ref name="PRH Bio" />
N'afọ 2020, ihe onyonyo nke Miller sere pụtara na ebe ngosi nka Eshia dị na San Francisco. <ref name=":0" /> Nke 70 ft (21 m) - ogologo na 13 ft (4.0 m) - ogologo mural na-egosi atọ vignettes nke a katuunu ọgụgụ, na nkebi ahịrịokwu "M bụ", "Abụ m", na "M ga-abụ". <ref name=":3" /> Emechiri ọha ụlọ ngosi ihe ngosi nka n'ihi COVID-19, n'agbanyeghị na a na-ahụ eserese ahụ site na windo chere Hyde Street ihu. <ref name=":3">{{Cite news|url=https://www.latimes.com/entertainment-arts/story/2020-08-17/chanel-miller-mural-asian-art-museum|title=Chanel Miller on her art debut: I never thought I'd have so much space to be seen|work=Los Angeles Times|date=17 August 2020|accessdate=20 August 2020|first=Todd|author=Plummer}}</ref>
== Nkwenye na ihe nketa ==
Akụkọ banyere mwakpo Miller na ikpe gbasara iwu "kpalitere mkparịta ụka mba niile gbasara ndina n'ike n'ụlọ akwụkwọ mahadum na otú a naghị anụ ndị lanarịrịnụ", <ref name="Heavy">{{Cite web|url=https://www.penguinrandomhouse.com/books/553663/know-my-name-by-chanel-miller/9780735223707/|title=Chanel Miller: Stanford Rape Survivor Wants You to Know Her Name|author=Cleary|first=Tom|work=Heavy.|accessdate=September 6, 2019|archivedate=September 4, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190904195336/https://www.penguinrandomhouse.com/books/553663/know-my-name-by-chanel-miller/9780735223707}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2019/09/23/762028606/chanel-miller-says-know-my-name-as-she-reflects-on-her-assault-by-brock-turner|title=Chanel Miller Says 'Know My Name,' As She Reflects On Her Assault By Brock Turner|work=NPR.org|language=en|accessdate=September 23, 2019|archivedate=September 23, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190923110930/https://www.npr.org/2019/09/23/762028606/chanel-miller-says-know-my-name-as-she-reflects-on-her-assault-by-brock-turner}}</ref> na "wee bụrụ akụkụ nke arụmụka kpụ ọkụ n'ọnụ gbasara ndina n'ike, mmekọahụ na mmekọahụ n'oge gara aga. afọ," gụnyere mmegharị nke Me Too . <ref name="NYT Aug 2019">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2019/09/04/books/chanel-miller-brock-turner-assault-stanford.html|title=You Know Emily Doe's Story. Now Learn Her Name.|author=de León|first=Concepción|date=September 4, 2019|work=The New York Times|accessdate=September 6, 2019}}</ref>
Na Nọvemba 1, 2016, ''Glamour'' aha ya bụ Miller, nke a maara mgbe ahụ dị ka Emily Doe, nwanyị nke afọ maka "ịgbanwe mkparịta ụka banyere mwakpo mmekọahụ ruo mgbe ebighị ebi", na-ekwu na a gụwo nkwupụta mmetụta ya ihe karịrị ugboro 11. <ref name="glamour">{{Cite web|url=http://www.glamour.com/story/women-of-the-year-emily-doe|title=Glamour Women of the Year: Stanford Sexual Assault Case Survivor Emily Doe Speaks Out|work=glamour.com|publisher=Glamour Magazine|accessdate=November 3, 2016|archivedate=November 2, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161102191147/http://www.glamour.com/story/women-of-the-year-emily-doe}}</ref> Miller gara emume nturu ugo a na-amaghị aha ya. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/nation/2019/11/12/once-an-unnamed-sexual-assault-victim-chanel-miller-accepts-woman-year-award-this-time-herself/|title=Once an unnamed sexual assault victim, Chanel Miller accepts Woman of the Year award — this time, herself|author=Shammas|first=Brittany|date=November 12, 2019|work=The Washington Post|accessdate=November 18, 2019|archivedate=November 14, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191114031545/https://www.washingtonpost.com/nation/2019/11/12/once-an-unnamed-sexual-assault-victim-chanel-miller-accepts-woman-year-award-this-time-herself/}}</ref> Ọ natara ihe nrite ahụ na ogbo na Nọvemba 2019 ka ebipụtachara akwụkwọ ya. O nyere abụ n'ememe ahụ nke ọ kwadoro maka ọdịmma nke ndị lanarịrị mwakpo mmekọahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.glamour.com/story/women-of-the-year-awards-2019|title=The Best Moments From Glamour's 2019 Women of the Year Awards|date=November 11, 2019|work=glamour.com|accessdate=March 20, 2021|archivedate=March 1, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200301152019/https://www.glamour.com/story/women-of-the-year-awards-2019}}</ref> Edepụtara ya dị ka onye nwere mmetụta na ''Time'' ' s 2019 100 List na-esote. <ref>{{Cite web|url=https://www.whio.com/news/local/sexual-assault-survivor-chanel-miller-makes-time-magazine-100-next/SiH767UbYUv4sKS3S8V9vO/|title=Chanel Miller on Time magazine's 100 next list|work=www.whio.com|language=en|accessdate=2019-11-29|archivedate=November 15, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191115155153/https://www.whio.com/news/local/sexual-assault-survivor-chanel-miller-makes-time-magazine-100-next/SiH767UbYUv4sKS3S8V9vO/}}</ref> N'afọ 2019, Mahadum Stanford tinyere ihe ncheta na kampos na-echeta mwakpo ahụ.
== Mbipụta ==
* ''Mara aha m: Memoir'' (2019)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [https://www.buzzfeednews.com/article/katiejmbaker/heres-the-powerful-letter-the-stanford-victim-read-to-her-ra Nkwupụta mmetụta ihe merụrụ ahụ dị ka Buzzfeed bipụtara]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1r6bmbeygwv15mzeavhmgzwnw0i4bhn
Tosin Oshinowo
0
12620
95443
76659
2022-08-26T05:54:04Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tosin Oshinowo''' bụ onye Naijiria na-ese ụkpụrụ ụlọ, onye ọchụnta ego, ọkà okwu ọha na onye ode akwụkwọ. <ref name="guardian">{{Cite news|url=https://guardian.ng/life/tosin-oshinowo-a-damsel-in-mens-structural-world/|title=Tosin Oshinowo: A Damsel In Men’s Structural World|author=Daniel Azania|publisher=The Guardian|date=September 23, 2018|accessdate=October 27, 2018}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/guardian-woman/tosin-oshinowo/|title=Tosin Oshinowo: Inspired to break the glass ceiling|date=June 4, 2016|publisher=The Guardian|work=Guardian Woman|accessdate=October 27, 2018}}</ref>
{{Infobox person
| birth_date =
| nationality = Nigerian
| known_for = Architecture of Maryland Mall
| notable_works = CmDesign Atelier, Ile-ila: House of Lines
| image =
| caption = Picture of Tosin Oshinowo delivering keynote address at a YMCA of Lagos Event
}}
Amara ya ama n'ihi ọrụ ya nke imewe usoro nke Maryland Mall na Lagos, Tosin bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Architecture na Kingston College London wee nweta akara ugo 'Masters' na nhazi obodo site na Bartlett School of Architecture, University College London . N'ịbụ onye na-arụ ọrụ n'ọtụtụ ọrụ na ụlọ ọrụ Architecture dị iche iche na Europe na Africa, Tosin webatara ụlọ ọrụ ya na-ahụ maka ụlọ ọrụ Architectural Design Consultancy, CmDesign Atelier na 2012. <ref name=":1">{{Cite news|url=http://www.citypeopleonline.com/maryland-mall-painted-black-lagos-architect-tosin-oshinowo-reveals/|title=Why MARYLAND Mall Was Painted Black, LAGOS Architect, TOSIN OSHINOWO Reveals {{!}} City People Magazine|date=2017-06-19|work=City People Magazine|accessdate=2018-04-25|language=en-US}}</ref> <ref name="guardian" /> Tosin Oshinowo bụkwa onye nchoputa na Chief Executive nkr Lifestyle furniture line, '''''Ile ila''''' (House of Lines). <ref>{{Cite web|url=https://www.ile-ila.com/about|title=About – Ilé Ilà (House of Lines)|work=www.ile-ila.com|accessdate=2018-04-25}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.livinspaces.net/news/ile-ila-formally-launches-chair-collection-ad-campaign-featuring-adekunle-gold/|title=ILE ILA FORMALLY LAUNCHES CHAIR COLLECTION WITH AD CAMPAIGN FEATURING ADEKUNLE GOLD {{!}} livin spaces|date=2017-04-25|work=livin spaces|accessdate=2018-04-28|language=en-US}}</ref> Tosin bụ onye otu Nigerian Institute of Architects (NIA) ma bụrụkwa onye na-ese ụkpụrụ ụlọ debanyere aha ya na Architects Registration Council of Nigeria (ARCON) <ref name=":1" /> N'afọ 2019, Oshinowo pụtara na katalọgụ ''Polaris'' nke Visual Collaborative mepụtara, a gbara ya ajụjụ ọnụ ya na ndị ọkachamara ndị ọzọ. si gburugburu ụwa. <ref>{{Cite news|author=Agbana|first=Rotimi|title=Shehab, Bobby, Tosin Oshinowo, others featured on Visual Collaborative|url=https://www.vanguardngr.com/2019/04/shehab-bobby-tosin-oshinowo-others-featured-on-visual-collaborative/|accessdate=2 May 2019|publisher=[[Vanguard (Nigeria)]]|date=2 April 2019}}</ref>
== Ọrụ ==
Ihe kpatara nhọrọ nke Tosin n'ọrụ dịka onye na-emepụta ma na-ewe ụkpụrụ ụlọ bụ ihe ndị e gosipụtara na mmalite ndụ ya mgbe ọ ka dị na nwata. N'ajụjụ ọnụ ọ nyere Omenkaonline.com, Tosin na-ekwu na nhọrọ ya bụ nchọpụta onwe ya nke okike ya, ihe ịga nke ọma ya na nka ise ihe mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, na ikike ebumpụta ụwa ya ịghọta ihe osise mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, ya na mkpughe ya n'ọrụ saịtị n'ihi na ọ na-eso nna ya gaa ọrụ saịtị mgbe a na-arụ ụlọ ezumike nka ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.omenkaonline.com/breaking-the-mould-with-tosin-oshinowo/|title=Breaking the Mould with Tosin Oshinowo-Omenka Online|author=Enwonwu|first=Oliver|work=www.omenkaonline.com|language=en-US|accessdate=2018-05-03|date=December 2016}}</ref>
=== Omume mmalite: London ruo Rotterdam (2007-2009) ===
Obere oge ka ọ gụsịrị akwụkwọ, tupu ọ hapụ London, Tosin rụrụ ọrụ na Skidmore Owning na Merril's LLP London <ref name="guardian" /> n'etiti June na October 2007 mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara na Metropolitan Architecture na Rotterdam site na Jenụwarị 2008 ruo Jenụwarị 2009, ebe ọ bụ onye so n'otu mmadụ isii nke mewere akwa mmiri nke Forth Mainland nwere okpukpu abụọ nke pụtara ijikọ Ajah na Ikorodu, na steeti Legọs. <ref name=":0">{{Cite web|url=http://futurecapetown.com/2015/07/future-lagos-interview-with-young-architect-tosin-oshinowo/#.WvyUzaQvy00|title=FUTURE LAGOS {{!}} Interview with young architect Tosin Oshinowo {{!}} Future Cape Town|work=futurecapetown.com|language=en-US|accessdate=2018-05-16}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://thenerveafrica.com/12289/tosin-oshinowo-the-architect-through-whose-eyes-lagos-is-reinventing-itself/|title=Tosin Oshinowo: The architect through whose eyes Lagos is reinventing itself|date=2017-08-13|work=The Nerve Africa|accessdate=2018-05-28|language=en-US}}</ref>
=== Ụlọọrụ James Cubitt Architects Nigeria ===
N'ọnwa Jenụwarị, 2009, ka ọ gụsịrị akwụkwọ na Europe na afọ ole na ole nke omume, Tosin laghachiri na Nigeria wee sonye James Cubitt Architects ebe ọ rụrụ ọrụ na Nigerian Liquefied Natural Gas (NLNG) dị ka onye nduzi ụlọ ọrụ, ọrụ nke Tosin, na ajụjụ ọnụ o nyere ndị Future Lagos' Ayo Denton, kwuru na ọ kụziiri ya itinye aka na ndị na-eme ihe n'oge usoro nhazi. <ref name=":0" /> Tosin na James Cubitt rụkọrọ ọrụ afọ anọ. Mgbe ọ hapụrụ James Cubitt Architects, Tosin mere ụlọ ọrụ Architecture nke ya, CmDesign Atelier (cmD+A) kwusie ike na 2012, ọ bụ akara akara a ka Tosin, dị ka onye ndu nke otu haziri ma mewe Maryland Mall, Lagos (nke a na-akpọ Big Black Box site na weebụsaịtị livingspace.net) <ref>{{Cite news|url=https://www.livinspaces.net/projects/architecture/built-the-maryland-shopping-mall-in-ikeja-by-cmda/|title=BUILT: THE MARYLAND MALL (A.K.A. THE BIG BLACK BOX) IN LAGOS BY CMD+A {{!}} livin spaces|date=2016-07-01|work=livin spaces|accessdate=2018-05-16|language=en-US}}</ref> n'etiti ọrụ ndị ọzọ ụlọ ọrụ ahụ rugoro.
=== SHO-N-TELL ===
Tosin Oshinowo bụ onye na-achịkọta Sho-n-Tell, usoro mmemme kwa afọ nke na-emepụta ma na-enye ohere maka ụmụ akwụkwọ na-agụsị akwụkwọ na postgraduate nke Mahadum Lagos iji soro ndị ọkachamara na-eme ihe na-ekerịta otu ụlọọrụ ahụ iji kwalite mmụta ha site na ikpughe ndị mmụta dị iche iche bara uba na ahụmahụ nke ndị ọkachamara nwere. E mere usoro mmemme a site na 2009 ruo 2014 <ref>{{Cite news|url=http://twmagazine.net/tw-exclusive-interviews/women-we-love-wednesdays-tosin-oshinowo/|title=WOMEN WE LOVE WEDNESDAYS: TOSIN OSHINOWO – TW Magazine Website|date=2016-10-05|work=TW Magazine Website|accessdate=2018-05-28|language=en-US}}</ref>
=== Ile Ila ===
Ile Ila (House of Lines), ụlọọrụ Naijiria na-ere ụlọ ahịa ngwá ụlọ nke dị ugbu a, bụ nke Tosin Oshinowo tọrọ ntọala ya na 2017. Akara ahụ enweela ndị na-eme ihe ngosi na ndị na-agu egwu nke Naijiria nke gụnyere Adekunle Gold na [[Chidinma]] na mkpọsa dị iche iche dị ka ihe ngosi nka. <ref>{{Cite news|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2017/04/21/adekunle-gold-afrocentric-ile-ila-campaign/|title=Adekunle Gold afrocentric for ilé Ilà Campaign – PM NEWS Nigeria|date=2017-04-21|work=PM NEWS Nigeria|accessdate=2018-05-28|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.glamafrica.com/2018/03/30/here-are-the-colorful-adunni-chair-collection-by-nigerian-furniture-designer-ile-ila-with-chidinma-ekile/|title=Here Are The Colorful Designs From 'Àdùnní Chair' Collection By Nigerian Furniture Brand, Ilé-Ilà With Chidinma Ekile – Glam Africa|work=www.glamafrica.com|language=en-US|accessdate=2018-05-28|date=2018-03-30}}</ref>
Ọ bụ ezie na ihe ịchọ mma ụlọ ya na-eji ụzọ dị ntakiri eme ihe, atụmatụ arịa ụlọ nke Ile Ila na-esetịpụ n'akụkụ nke ọzọ nke ụdịdị dị iche iche a na-ama jijiji ma bụrụ ndị amara maka nkwuwa okwu ya mara mma. A na-eji aka kpụọ mkpokọta Tosin na Lagos na-ejikọta akwa ọdịnala ọdịda anyanwụ Africa na osisi teak nke Naijiria <ref>{{Cite web|title=From Architecture to Art: Tosin Oshinowo|url=https://54kibo.com/blogs/the-summit/meet-the-designer-ile-ila?_pos=2&_sid=a45ae3c15&_ss=r|work=www.54kibo.com|publisher=54kibo|accessdate=3 March 2020}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cwmujyonnc4oq4h6eh5z6ye79nmy74d
Titilope Gbemisola Akosa
0
12638
95150
76663
2022-08-25T20:18:08Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Titilope Gbemisola Akosa''', nke a maara dị ka '''Titilope Akosa''', (amụrụ na [[Ȯra Lagos|Lagos]], [[Naijiria|Nigeria]] ) bụ onye Naijiria na -ahụ maka gburugburu ebe obibi, onye na-akwado ikpe ihu igwe, ọkaiwu, ọkachamara n'ihe gbasara nwoke na nwanyị na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na onye na-akwado ikike mmadụ . Ọ bụ onye hiwere ma buru onye isi nchịkwa maka ụlọ ọrụ nkwado na-abụghị nke gọọmentị nke a kpọrọ Center for 21st Century Issues (C21st). Ọ bụ onyeisi ụlọ ọrụ iwu nke Titi Akosa & Co Nigeria. <ref name="Akosa">{{Cite web|url=http://beahrselp.berkeley.edu/alumnus/titilope-akosa/|title=Titilope Ngozi Akosa|publisher=Global Issues|date=21 September 2015|accessdate=8 May 2020}}</ref> N'afọ 2015, ọ bụ onye nkwuchite ọnụ n'aha ụmụ nwanyị na òtù ndị na-abụghị ndị nwoke na nwanyị na 2015 Paris Climate Treaty na isiokwu 'Towards a Gender Responsive Green weather Fund in Africa'. <ref name="HLS">{{Cite news|url=https://unfccc.int/files/meetings/paris_nov_2015/application/pdf/hls_speakers-list_cop21_cmp11.pdf|title=HLS Speakers List|publisher=Digital Journal|date=21 December 2015|accessdate=8 May 2020}}</ref> <ref name="Juan Cole">{{Cite web|url=https://www.juancole.com/2015/12/climate-indigenous-peoples.html|title=Does Paris Climate Accord hang Women, Indigenous People|publisher=Juan Cole|date=21 December 2015|accessdate=8 May 2020}}</ref> <ref name="IDCNews">{{Cite news|url=https://ldcnews.com/african-peoples-europe-dont-hijack-renewable-energy|title=African Peoples to Europe: Don’t Hijack Our Renewable Energy|publisher=IDC News|date=21 December 2015|accessdate=8 May 2020}}</ref> <ref name="CC">{{Cite news|url=https://www.climate-chance.org/en/schedule/towards-a-gender-responsive-green-climate-fund-in-africa/|title=Towards a Gender Responsive Green Climate Fuund in Africa|publisher=Climate-Chance.Org|date=21 September 2015|accessdate=8 May 2020}}</ref>
== Ndụ Mmalite na agụmakwụkwọ ==
Titilope Ngozi Akosa bu onye a mụrụ ma buru onye tolitere na [[Lagos]] State, Naijiria. Mgbe ọ dị obere, ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị na Legọs steeti. N'oge ọ nọ na [[Ȯra Lagos|Legọs steeti]], o debanyere aha na mahadum maka agụmakwụkwọ ya mgbe ọ gụchara akwụkwọ sekọndri. Akosa gụsịrị akwụkwọ na [[Mahadum nke Ȯra Lagos|Lagos State University]], Nigeria ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke iwu (LL. B) na Barrister-at-Law (BL) sitere na Ụlọ Akwụkwọ Iwu Naijiria na 1992. Ọ nwetakwara nz,ere Masters na Iwu (LL. M) sitere na Mahadum Lagos Nigeria na 1996. Dịka onye gụsịrị akwụkwọ n'iwu, Titilope Akosa bụ onye na-ahụ maka iwu dabere na ikpe obodo na mpụ na onye na- akwado ikike mmadụ . Ọ sonyere na nkuzi na ọzụzụ dị iche iche nke gụnyere; Associate Membership Course, Chartered Institute of Arbitrators, UK, alaka Naijiria, Lagos, Naijiria na April 2004, nlekota oru na Evaluation Training nke emere na [[Liberia]] nke otu Forum For African Women Educationalist (FAWE), [[Kenya]] hiwere na Aug 2006. <ref name="Akosa" />
== Ọrụ ==
Titilope Akosa malitere dị ka onye ọka iwu na-eme ihe mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ mgbe a nabatara n'otu ndị ọkà iwu Naijiria. Ọ gara n'ihu mepee ụlọ ọrụ iwu nke Titi Akosa & Co ya na ụfọdụ ndị ọrụ ibe ya. Ọ jere ozi dịka onye isi na onye na-enye ndụmọdụ gbasara iwu, gbasara ikike mmadụ na ụmụ nwanyị, okike na mgbanwe ihu igwe. <ref name="Digital Journal">{{Cite news|url=https://www.digitaljournal.com/article/314352|title=Unique Roadshow Highlights Climate Change in Africa|publisher=Digital Journal|date=21 December 2014|accessdate=8 May 2020}}</ref> Akosa malitere ọgbakọ nkwado na-abụghị nke gọọmentị maka Climate-Advocacy 'Centre for 21st Century Issues' (C21st) Naijiria wee bụrụ onye nhazi ọrụ ahụ. <ref name="HLS" />
O sonyekwara n'ọrụ nke International Alliance of Indigenous Tribal Peoples of the Tropical Forests na mmemme akpọrọ Indigenous Network for Change project (IPNC), ebe ọ na-enyocha ma lekọta usoro GEF na otu ha si metụta ụmụ amaala . <ref name="ISSUU">{{Cite news|url=https://issuu.com/thenation/docs/july_31__2011/72|title=Titilope Akosa|publisher=The Nation|date=31 July 2011|accessdate=8 May 2020}}</ref> Okwuru na nsonye ya na mmemme IPNC emela ka e tinye aha ya na ndekọ nke ndi okachamara n'ihe gbasara umu amaala na West Africa . <ref name="ISSUU" /> <ref name="Akosa" />
== Nkwado ==
Titilope Akosa na-arụ ọrụ ugbu a n'ịmalite atụmatụ ọrụ, ịkpata ego na ịhazi ka ihe si aga n'ụlọọrụ ya. Ọ na-arụkwa ọrụ dịka onye na-ahụ maka iwu na onye na-enye ọzụzụ maka otu mba na mba dị iche iche ma na Naijiria, ma na mba ofesi. Nke a bu nke ọ na-eme mmalite mmata na mgbasa ozi gbasara ịbụ nwoke na nwanyị nakwa mgbanwe ihu igwe. Ọ na-akwado ma na-ahazi mmemme n'okpuru mkpọsa nkwado maka ọzụzụ ike maka ndị na-eme mkpebi, ndị otu obodo na ndị ọzọ metụtara ya na nlekọta gburugburu ebe obibi, na okike na mgbanwe ihu igwe. Ọ na-akwado ikike agụmakwụkwọ ụmụaka na Naijiria ọ na-ekwu kwaa ka gọọmentị Naijiria mee ihe niile dị mkpa iji nweta ntọhapụ ụmụ agbọghọ Chibok na Dapchi na-efu efu bụ ndị Boko Haram tọọrọ. <ref name="CC" /> <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2018/06/chibok-dapchi-girl-child-education-takes-hit-students-remain-missing/|title=Girl Child Education Takes a Hit as Students Remain Missin|date=24 June 2018|accessdate=8 May 2020}}</ref>
Na 2009, O duuru nyocha na mmekorita ya na International Alliance of Indigenous and Tribal Peoples of the Tropical Forests, Henrich Boell Foundation na ndi otu obodo ndi ozo iji mee nyocha banyere okike na mgbanwe ihu igwe. Emere nke a iji weta ihe akaebe pụtara ìhè n'ịkwalite atụmatụ okike na mgbanwe ihu igwe na Nigeria. <ref>{{Cite web|title=MS Gbemisola Titilope Ngozi Akosa|url=https://www.pacja.org/ceb/titilope|accessdate=2021-09-10|work=Panafrican Climate Justice Alliance|language=en-gb}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Nigerian woman activist speaks at UN Paris climate talks|url=http://www.financialnigeria.com/nigerian-woman-activist-speaks-at-un-paris-climate-talks-sustainable-248.html|accessdate=2021-09-10|work=Financial Nigeria International Limited|language=en}}</ref>
== Hụkwa ==
* [[Priscilla Achapka]]
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bd8jnz5dzhx6haupd6h156zyyq7o9em
Wanjuhi Njoroge
0
12643
95246
74815
2022-08-25T21:24:44Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Wanjuhi Njoroge''' (a mụrụ ya n'afọ 1989) bụ onye ọchụnta ego na onye ndọrọndọrọ ọchịchị Kenya, onye na-eme mkpọsa megide mgbanwe ihu igwe. Ọ na-akpọ maka mmelite maka ịnweta dijitalụ yana ikike okike. Ọ bụ onye otu African Women Leader's Network (AWLN).
===Akụkọ Ndụ===
A mụrụ Njoroge n'afọ 1989. O wee tolite na Kabaru, obodo dị na Nyeri County, Kenya.<ref>https://parentsafrica.com/wanjuhi-njoroge-taking-ict-rural-areas/|access-date=2021-07-01|website=Parents Magazine|language=en</ref> Ọ gụrụ Sociology na Communication na Mahadum Nairobi,e wee nye ya Diploma na Business Information Technology na Mahadum Strathmore. Ọ bụ onye nchoputa na onye isi oche nke ụlọ ọrụ nkwukọrịta Nelig Group, yana RootEd Africa na-abaghị uru, nke na-arụ ọrụ na ụlọ akwụkwọ na ndị obodo iji kụziere koodu nzuzo na mmepụta ihe. RootEd na-elekwasị anya ịmepụta ọrụ site n'ọrụ ịntanetị, ibelata ọnụego nke ụlọ akwụkwọ kwụsịrị, karịsịa n'etiti ndị inyom nọ n'afọ iri na ụma, na iji weta aku na uba ọrụ n'ime obodo site na dijitalụ ahịa.Na 2017 RootEd sonyere Safaricom guzobe ọgbara ọhụrụ ọbá akwụkwọ na Kabaru.<ref>https://events.globallandscapesforum.org/speaker/wanjuhi-njoroge/|url-status=live|website=Global Landscapes Forum</ref> Site n'ọrụ ya, o kwadowokwa ndị ọrụ ugbo obodo ka ha kwaga n'ọrụ ugbo na-adigide.<ref>https://africa.unwomen.org/en/news-and-events/stories/2021/05/i-am-generation-equality---wanjuhi-njoroge|url-status=live|website=Un Women Africa</ref>
N'afọ 2018, ụlọ ọrụ LéO Africa nyere ya onyinye mmemme ndị isi ntorobịa nke a kpọrọ Young Leaders Project (YELP) n'asụsụ Bekee .<ref>https://leoafricainstitute.org/2018-yelp-class/|url-status=live|archive-date=|website=Leo Africa</ref>. N'afọ 2019 Njoroge sonyeere isi obodo Kenya nke African Women Leader's Network (AWLN), nke ewepụtara na isi ụlọ ọrụ UN na New York na June 2017, n'okpuru nkwado nke African Union Commission (AUC) na United Nations (UN).<ref>https://africa.unwomen.org/en/about-us|url-status=live|website=UN Women Africa</ref> N'ụbọchị 28 Jenụwarị 2021, Wanjuhi sonyere na mmemme panel nke ndị ọkachamara mba ụwa a na-akpọ Mgbanwe Climate: Gịnị kpatara anyị ga-eji lebara anya?, nke Science Museum Group haziri.<ref>https://www.sciencemuseum.org.uk/see-and-do/climate-talks/why-should-we-care|url-status=live|website=Science Museum|publisher=Science Museum Group</ref> Njoroge enweela ọtụtụ ọnọdụ ebe ọ rụrụ ọrụ iji belata ahaghị nhata, gụnyere ọrụ ya dị ka onye otu Vital Voices Fellow; <ref>https://nairobinews.nation.co.ke/news/kenyan-environmental-activist-to-address-world-economic-forum-in-davos|access-date=2021-07-01|website=Nairobi News|language=en-US</ref> Ọ jikọtara ya na World Economic Forum, ma dịka onye otu obodo Global Shaper ya na onye ndu nke otu Nairobi.<ref>https://www.globalshapers.org/story/|access-date=2021-07-01|website=Global Shapers|language=en</ref><ref>https://www.weforum.org/agenda/2020/02/young-activists-inclusive-world/|access-date=2021-07-01|website=World Economic Forum|language=en</ref>
Ọ bụkwa akụkụ nke otu na-emejuputa ịntanetị maka ọrụ niile n'ime ọgbakọ akụ na ụba ụwa.<ref>https://www.weforum.org/reports/internet-for-all-a-framework-for-accelerating-internet-access-and-adoption|url-status=live|website=World Economic Forum</ref>
===Ihe nrite===
Top 40 Under 40 (2016) - maka ọrụ ya n'ịkwalite agụmakwụkwọ, yana ịba ụba nnabata ụlọ akwụkwọ na ọnụego njide n'ime ime obodo Africa.<ref>https://www.nationmedia.com/news/top-40-under-40-finalist/|url-status=live|archive-date=|website=Nation Media Group</ref>
===Edensibịa===
[[Category: Mmadụ ndi di ndụ]]
1dxvi6kko2ads4yncieh79lbyl9pfyx
Ọgbakọ Otú United Nations Fremewok maka Ngbanwe Iru igwe
0
12647
95480
74820
2022-08-26T08:52:31Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Ọgbakọ Ukwu Nke '''United 22² Nations maka Ngbanwe Ịrụ igwe''' hiwere nkwekọrịta gburugburu ebe obibi nke mba ụwa iji luso "ntụnye aka dị n ize ndụ nke ụmụ mmadụ na usoro ihu igwe ", n' otu akụkụ Drsite na ịkwado mkpokọta gas griin na ikuku. <ref name="art2">{{Cite web|url=http://unfccc.int/files/essential_background/background_publications_htmlpdf/application/pdf/conveng.pdf|title=Article 2|work=The United Nations Framework Convention on Climate Change|accessdate=23 May 2016}}</ref> Mba dị otú narị na iri ịse na anọ bịanyere aka na ya na ogbako Mba ndị nọ n 'Otu United Nations Conference on Environment and Development (UNCED), nke a na-akpọkarị Nzukọ mba Ụwa, nke emere na [[Rio de Janeiro]] site na abali atọ rue abalị iri na anọ nke ọnwa Junn n' afọ otu puku, narị itolu na iri itolu na abụọ. O hiwere isi ụlọ ọrụ Sekteret na Bonn wee malite ọrụ n' ọzụzụ na mgbe ọnwa Maachị gbàrà nkpuru ubọchi iri abụo na otu n' afọ otu puku, nari itolu na iri itolu na anọ. <ref name="Framework">{{Cite web|title=United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC)|url=https://www.who.int/globalchange/climate/unfccc/en/|accessdate=22 October 2020|work=World Health Organization (WHO)}}</ref> Nkwekọrịta ahụ na- akpọ maka nyoocha sayensị , n' ịnwe nzukọ mgbe nile, ngụkọta uche, mkparịta ụka,na nkwekọrịta nkwenyere na usoro ọdịnihu nke gburugburu ebe obibi ịnabata na ị kwenyere mgbanwe ịrụ ìgwè, iji hụ na iko pụta ìhè oriri enweghị ihe ọ bụla bụ ihe ị maka n' iru iji mee mkpụrụ ụbọchị ka usoro ihe mmepeụzo na akụ ụba na-aga n'ihu n'ụzọ kwesịrị ekwesị. <ref name="Framework" /> <ref name="Policy">{{Cite web|author=H.K.|first=Jacobson|date=2001|title=United Nations Framework Convention on Climate Change: Climate Policy: International|url=https://www.sciencedirect.com/topics/agricultural-and-biological-sciences/united-nations-framework-convention-on-climate-change|accessdate=22 October 2020|work=Science Direct}}</ref>
N' Ihe banyere Kyoto Ptotocol, nke a bịanyere aka na ya n' afọ otú puku, narị itoolu na iri itoolu na asaa, ma rụọ ọrụ malite na afọ puku abụọ na ise rue n' afọ puku abụọ na iri abụọ bụ nke mbụ mmejuputa usoro n'okpuru UNFCCC. Nkwekọrịta Paris dochie Protocol Kyoto, nke malitere na afọ puku abụọ na iri na isii <ref>{{Cite web|title=About UNFCCC|url=https://www.ungm.org/Shared/KnowledgeCenter/Pages/UNFCCC|accessdate=22 October 2020|work=United Nations Global Market place (ungm)}}</ref>. Malite n' afọ puku abụọ na iri abụọ UNFCCC nwere pati steeti otú narị na iri itolu na asaa . Òtù na-eme mkpebi ya kachasị elu, bụ nzukọ nke Ndị otu (COP), na-ezukọ kwa afọ iji chọpụta ọganihu n'imeso mgbanwe ihu igwe. <ref name="climate-leaders.org">{{Cite web|year=2009|title=What is the UNFCCC & the COP|url=http://www.climate-leaders.org/climate-change-resources/india-at-cop-15/unfccc-cop|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090327142028/http://www.climate-leaders.org/climate-change-resources/india-at-cop-15/unfccc-cop|archivedate=27 March 2009|accessdate=5 December 2009|work=Climate Leaders|publisher=Lead India}}</ref>
Nkwekọrịta ahụ wepụtara ọrụ dị iche iche maka mpaghara atọ nke mba ndị bịanyere aka n'akwụkwọ. Ndị a bụ mba ndị mepere emepe, mba ndị mepere emepe nwere ọrụ ego pụrụ iche na mba ndị nke ka na -emepe emepe . <ref name="Policy">{{Cite web|author=H.K.|first=Jacobson|date=2001|title=United Nations Framework Convention on Climate Change: Climate Policy: International|url=https://www.sciencedirect.com/topics/agricultural-and-biological-sciences/united-nations-framework-convention-on-climate-change|accessdate=22 October 2020|work=Science Direct}}</ref> Mba ndị mepere emepe, nke a na-akpọkwa mba Annex 1, nwere steeti iri atọ na asatọ na mbụ, iri na atọ n'ime ha bụ steeti [[Owuwa Anyanwu Obodo Beke|Eastern Europe]] na mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche ya n' akụ na ụba, azum ahịa, yana European Union . Ha niile bụ nke Òtù Na-ahụ Maka Njikọ Akụ na ụba na mmepe (OECD). A na-akpọ mba Annex (1) ka ha nakwere atumatu mba wee mee usoro Nkwekọrịta na mbelata mgbanwe iru igwe site na ịmachi ikuku na ikuku nke ikuku griin ha na ịkọ akụkọ usoro ewepụtara n'ebum n' obi nke ịlaghachi n'otu n'otu ma ọ bụ njikọtaọnụ na ọkwa ikuku nke afọ otu puku na narị itolu na iri itolu ha. <ref name="Policy" /> Mba ndị mepere emepe nwere ọrụ ego pụrụiche nke na-akpọkwa mba Annex II. Ha gụnyere mba Annex I niile ma ewezuga ndị na-agbanwe na ọchịchị onye kwuo uche ya na akụ n' ụba na ahịa. A na-akpọ mba Annex II ka ha weta ego tọrọ atọ na mgbakwunye ego iji gboo ụgwọ ndị mba ndị ka na-emepe emepe na-enweta na irube isi n'ọrụ ha imepụta ngwaahịa mba nke ihe ọkụkụ ha site na isi mmalite yana mwepụ ha site na sinks maka ikuku griin na-adịghị achịkwa nke Montreal Protocol . . <ref name="Policy" /> Mba ndị na-emepe emepe ga-ebufe ngwa ahịa ha n'aka ndị odeakwụkwọ UNFCCC. <ref name="Policy" /> N'ihi na steeti ndị isi bịanyere aka na ya anaghị erube isi na nkwa nke onye ọ bụla, a katọrọ UNFCCC dị ka enweghị ike ịga nke ọma n'ibelata ikuku carbon dioxide kemgbe ejiri hiwe ya. <ref name=":1">{{Cite journal|title=The Kyoto Protocol: Hot air|journal=Nature|doi=10.1038/491656a|pmid=23192127|year=2012|author=Schiermeier|first=Quirin|volume=491|issue=7426|pages=656–658}}</ref>
== Nkwekọrịta ==
Emepụtara ederede nke ọgbakọ Fremewok n'oge nzukọ nke Kọmitii Mkparịta uka Ọchịchị na New York site na abalị iri atọ n' ọnwa Eprel ruo abalị itoolu nke ọnwa Mee na afọ otu puku, narị itoolu, iri itoolu na abụọ. A nakweere Ọgbakọ a n' abali itoolu na ọnwa Mee n' afọ otu puku, narị itoolu, iri itoolu na abụọ, wee mepee maka mbinye aka na abalị anọ nke ọnwa Junn na afọ otu puku, narị itoolu, iri itoolu na abụọ, nkea abịa nyere aka n' ya site n'aka Otú United Nations conferensi na Evironment na Development (UNCED) na [[Rio de Janeiro]] (nke aha ya na-ewu ewu, bụ Mba Ụwa Summit ). N' abalị iri na abụọ nke ọnwa junn na afọ otu puku, narị itoolu na iri itoolu na abụọ, mba otu narị na iri ise na anọ bịanyere aka na UNFCCC, nke na nkwado nke gọọmentị ndị mbinye aka kwadoro iji belata ikuku na ikuku nke ikuku griin na ebumnuche nke "igbochi nnyonye anya dị n' ize ndụ na usoro ihu igwe ụwa". Nkwenye a ga-achọ mbelata nke ukwuu na ikuku ikuku griin haus (lee akụkụ nke ọzọ, "Nkwụsi ike nke mkpokọta gas griin haus" ). <ref name="art2">{{Cite web|url=http://unfccc.int/files/essential_background/background_publications_htmlpdf/application/pdf/conveng.pdf|title=Article 2|work=The United Nations Framework Convention on Climate Change|accessdate=23 May 2016}}</ref> Ndị otu a na-ezukọ na ọgbakọ ahụ kwa afọ site na afọ nke otú na ọgbakọ nke Paties (COP) iji chọpụta ọganihu n'imeso mgbanwe ihu igwe . <ref name="climate-leaders.org">{{Cite web|year=2009|title=What is the UNFCCC & the COP|url=http://www.climate-leaders.org/climate-change-resources/india-at-cop-15/unfccc-cop|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090327142028/http://www.climate-leaders.org/climate-change-resources/india-at-cop-15/unfccc-cop|archivedate=27 March 2009|accessdate=5 December 2009|work=Climate Leaders|publisher=Lead India}}</ref>
Nkeji edemede 3 (1) nke ọgbakọ a na-ekwu na ndị otu a kwesịrị ime ihe iji chebe usoro ihu igwe na ndabere nke "ọrụ nkịtị ha dị iche iche na ike dị iche iche", na mba ndị mepere emepe kwesịrị 'ibu ụzọ' n'ịgbasa mgbanwe ihu igwe. . N'okpuru edemede nke anọ ndị otu niile na-ekwe nkwa n'ozuzu ha iji lebara mgbanwe ihu igwe anya site, dịka ọmụmaatụ, mbelata mgbanwe ihu igwe na ime mgbanwe maka mmetụta mgbanwe ihu igwe ga-emesịa. Nkeji edemede 4 (7) kwuru: <blockquote>Ogologo mba ndị na-emepe emepe ga-emejuputa nkwa ha nke ọma n'okpuru nkwekọrịta ahụ ga-adabere na mmejuputa nke ọma site na mba ndị mepere emepe Parties nke nkwa ha n'okpuru nkwekọrịta nke metụtara akụ ego na ịnyefe nkà na ụzụ ma ga-eburu n'uche na mmepe akụ na ụba na mmekọrịta ọha na eze. na mkpochapụ ịda ogbenye bụ ihe mbụ na ihe kacha mkpa nke mba ndị na-emepe emepe Pati.</blockquote>Nkwekọrịta Fremewok ahụ na-akọwapụta ebumnobi nke Annex I Paties na-eme ka ikuku na ikuku griin haus guzosie ike ( carbon dioxide na gas ndị ọzọ anthropogenic griin haus anaghị ahazi n'okpuru (Montreal Protocol) na okpuru otú puku, narị itoolu na iri itoolu ka ọ na-erule afọ puku abụọ .
"UNFCCC" bụkwa aha nke United Nations Secreteretna-ahụ maka ịkwado ọrụ nke ọgbakọ ahụ, na ụlọ ọrụ dị na Haus Carstanjen, na UN Campus (nke amaara dị ka Langer Eugen ) na Bonn, Germany . Site na afọ puku abụọ na iri ruo n' afọ puku abụọ na iri na isii onye isi nke odeakwụkwọ bụ Christiana Figueres . Na ọnwa Julaị afọ puku abụọ na iri na isii, Patricia Espinosa meriri Figueres. Ụlọ ọrụ Secretariat, nke agbakwunyere site na nyirịta mbọ nke Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), bu n'obi inweta nkwenye site na nzụkọ na nkparịta ụka nke atụmatụ dị iche iche. Kamgbe ebi nyere aka na nkwekọrịta UNFCCC, ọgbakọ ndị otu (COPs) atụlewo ka a ga-esi mezuo ebumnuche nkwekọrịta ahụ.
=== Kyoto Protocol ===
Nzukọ nke mbụ nke ndị otu (COP-1) kpebiri na ebumnuche nke Annex I Parties na-eme ka ikuku ha guzosie ike bụ ụkpụrụ nfesasi na afọ otú puku, narị itoolu na iri itoolu, na afọ puku abụọ nfesasi
bụ "ezughị oke", na nmkparịta ụka ndịọzọọ na nnọkọ ndị ọzọ mere ka ehiwe Kyoto Protocol na afọ otú puku, narị itoolu na iri itoolu na asaa . E kwubiri na Kyoto Protocol wee guzobe ọrụ na-ejikọta iwu n'okpuru iwu mba ụwa, maka mba ndị mepere emepe iji belata ikuku na ikuku griin ha n'ime afọ puku abụọ na asatọ rue na afọ puku abụọ na iri na abụọ <ref name="climate-leaders.org">{{Cite web|year=2009|title=What is the UNFCCC & the COP|url=http://www.climate-leaders.org/climate-change-resources/india-at-cop-15/unfccc-cop|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090327142028/http://www.climate-leaders.org/climate-change-resources/india-at-cop-15/unfccc-cop|archivedate=27 March 2009|accessdate=5 December 2009|work=Climate Leaders|publisher=Lead India}}</ref> Ogbako mgbanwe ihu igwe nke United Nations nke afọ puku abụọ na iri weputara nkwekọrịta na-ekwupụta na okpomoku zuru ụwa ọnụ n'ọdịnihu ga-ejedebe n'okpuru 2. Celsius C (3.6 °F) n'ihe gbasara ọkwa ụlọ ọrụ.
Protocol Kyoto nwere oge nkwa abụọ, nke mbụ sitere na afọ puku abụọ na asatọ ruo na afọ puku abụọ na iri na abụọ. Emeziri ụkpụrụ ahụ na afọ puku abụọ na iri abụọ ka ọ gbasaa nke abụọ maka oge afọ puku abụọ na iri na atọ ruo na afọ puku abụọ na iri abụọ na Ndezigharị Doha. <ref name="Art2.1">Art. 2.1 (a) of Paris Agreement: Holding the increase in the global average temperature to well below 2 °C above pre-industrial levels and pursuing efforts to limit the temperature increase to 1.5 °C above pre-industrial levels, recognizing that this would significantly reduce the risks and impacts of climate change;</ref>
Otu n'ime ọrụ mbụ UNFCCC tọhapụrụ bụ maka mba ndị bịanyere aka n'akwụkwọ nkwado ka ha guzobe akụrụngwa ikuku griin haus (GHG) na mwepụ na mkpochapụ, nke ejiri mepụta ọkwa benchimak na afọ otú puku, narị itoolu na iri itoolu, maka ịbanye mba Annex I na Protocol Kyoto na maka ntinye aka nke mba ndị ahụ na mbelata GHG. Mba Annex I ga-etinyerịrị ngwa ahịa e mepụtara kwa afọ.
United States of Amerika akwadoghị Kyoto Protocol, ebe Canada katọrọ ya na afọ puku abụọ na iri na abụọ. Ndị ọzọ niile nke Annex I ọzọ kwadoro Protocol Kyoto.
Ndị otu Annex I niile, ewezuga Mba United States of Amerika sonyere na oge nkwado Kyoto nke mbụ. Obodo iri ato na asaa na Mba Annex I na European Union kwenyere na mbuso Kyoto agba nke abụọ. Mba ndị a bụ Australia, ndị niile so na European Union, Belarus, Iceland, Kazakhstan, Norway, Switzerland, na Ukraine. Belarus, Kazakhstan na Ukraine kwuru na ha nwere ike ịpụ na Protocol ma ọ bụ ghara itinye n'ike iwu ndezigharị na ebumnuche nke abụọ. Japan, New Zealand na Rọshịa sonye na agba nke mbụ nke Kyoto mana ha etinyeghị ebumnobi ọhụrụ n'ime oge nkwa nke abụọ. Mba ndị ọzọ mepere emepe na-enweghị ebumnuche agba nke abụọ bụ Canada (nke wepụrụ na Protocol Kyoto na afọ puku abụọ na iri na abụọ na United States.
Mba niile fọdụrụ na-eso na Protocol Kyoto zutere ebumnobi oge mbụ ha chọrọ. <ref>Igor Shishlov, Romain Morel & Valentin Bellassen (2016) Compliance of the Parties to the Kyoto Protocol in the first commitment period, Climate Policy, 16:6, 768-782, DOI: 10.1080/14693062.2016.1164658</ref>
=== Nkwukọrịta nke mba na mba ===
"Nkwukọrịta mba" bụ ndị akụkụ nke mba ndị kwadoro nkwekọrịta United Nations Fremework Convention na Climate Change (UNFCCC) nyefere. <ref>{{Cite web|url=https://unfccc.int/process-and-meetings/transparency-and-reporting/the-big-picture/what-is-transparency-and-reporting|title=What is transparency and reporting?|work=UNFCCC|accessdate=2019-11-10}}</ref> Achọrọ mba ndị mepere emepe ka ha nyefee nkpakorita ụka mba na mba kwa afọ anọ na mba ndị na-emepe emepe kwesịrị ime ya. <ref>{{Cite web|url=https://unfccc.int/process/transparency-and-reporting/reporting-and-review-under-the-convention/national-communications-and-biennial-reports-annex-i-parties/submitted-national-communications-from-annex-i-parties|title=Seventh National Communications - Annex I {{!}} UNFCCC|work=unfccc.int|language=en|accessdate=2018-08-24}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://unfccc.int/process-and-meetings/transparency-and-reporting/reporting-and-review-under-the-convention/national-communications-and-biennial-update-reports-non-annex-i-parties/national-communication-submissions-from-non-annex-i-parties|title=National Communication submissions from Non-Annex I Parties {{!}} UNFCCC|work=unfccc.int|language=en|accessdate=2018-08-24}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Moving Towards the Enhanced Transparency Framework|url=https://unfccc.int/enhanced-transparency-framework#eq-3|accessdate=2020-11-10|work=unfccc.int}}</ref> Ụfọdụ mba ndị dị nta n' imepe emepe n'ime afọ ise rue na afọ iri na ise gara aga, <ref>{{Cite web|url=https://unfccc.int/process-and-meetings/transparency-and-reporting/reporting-and-review-under-the-convention/national-communications-and-biennial-update-reports-non-annex-i-parties/national-communication-submissions-from-non-annex-i-parties|title=National Communication submissions from Non-Annex I Parties {{!}} UNFCCC|work=unfccc.int|language=en|accessdate=2018-09-29}}</ref> n'ihi oke ike.
Akụkọ nzikọrịta ozi mba na mba adịkarị ọtụtụ narị peeji n'ogologo wee kpuchie usoro obodo iji belata ikuku gas na-ekpo ọkụ yana nkọwa nke adịghị ike na mmetụta ya sitere na mgbanwe ihu igwe. <ref>{{Cite journal|author=Lesnikowski|first=Alexandra C.|date=2015-02-01|title=How are we adapting to climate change? A global assessment|journal=Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change|language=en|volume=20|issue=2|pages=277–293|doi=10.1007/s11027-013-9491-x|issn=1573-1596}}</ref> A na-akwado nzikọrịta ozi mba dịka ntuziaka nke ọgbakọ ndị otu na UNFCCC kwadoro. Ntụnye aka (NDC) nke mba dị iche iche bụ ntọala nke nkwekọrịta Paris dị mkpụmkpụ na obere nkọwa mana na-agbaso usoro ahaziri ahazi ma dabere na nyocha teknụzụ sitere n'aka ndị ọkachamara.
=== Nkwekọrịta Paris ===
[[Usòrò:CO2_emission_pie_chart.svg|thumb| Mgbapụta carbon dioxide zuru ụwa ọnụ site na ikike (dị ka nke 2015)]]
Ndị otu a zutere na Durban, South Africa n'afọ puku abụọ na iri na otu wee kwupụta "oke nchegbu" na mbọ a na-eme iji belata okpomoku zuru ụwa ọnụ na-erughị 2 ma ọ bụ 1.5 Celsius C, n'ihe gbasara ụkpụrụ ụlọ ọrụ tupu ụlọ ọrụ, pụtara ezughị oke. Ha kwadoro iwepụta nsonaazụ ekwenyela na ikike iwu n'okpuru Mgbakọ dị n'akụkụ niile.
Na afọ puku abụọ na iri na ise UN Climate Change Conference na Paris n'oge ahụ otu narị na iri itoolu na isii pati kwetara ime ka ikpo ọkụ zuru ụwa ọnụ na-erughị 2. Celsius C, ma gbalịa ịmachi mmụba na 1.5 Celsius C. <ref>{{Cite web|title=COP21 {{!}} United nations conference on climate change|url=http://www.cop21.gouv.fr/en/|work=www.cop21.gouv.fr|accessdate=2015-12-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151210193240/http://www.cop21.gouv.fr/en/|archivedate=10 December 2015}}</ref> <ref name="Art2.1">Art. 2.1 (a) of Paris Agreement: Holding the increase in the global average temperature to well below 2 °C above pre-industrial levels and pursuing efforts to limit the temperature increase to 1.5 °C above pre-industrial levels, recognizing that this would significantly reduce the risks and impacts of climate change;</ref> Nkwekọrịta nke Paris batara na abalị anọ nke Novemba, n' afọ puku abụọ na iri na isii na mba ndị kwadoro Nkwukọrịta na mba ndị ọzọ kwadoro Nkwekọrịta kemgbe.
=== Ntụnye ekpebiela n'obodo ===
Na nnọkọ nke iri na itoolu nke Nzukọ nke ndị otu na Warsaw na afọ puku abụọ na iri na atọ , UNFCCC mepụtara usoro maka ntinye aka na-ekpebisi ike nke mba (INDCs) na-aga n'ihu na nnọkọ nke iri abụọ na otu nke Nzukọ nke Paties na Paris (COP21). na afọ puku abụọ na iri na ise . <ref>{{Cite news|url=http://climateobserver.org/open-and-shut/indc/|title=INDC - Climate Policy Observer|work=Climate Policy Observer|language=en-US|accessdate=2017-01-23}}</ref> Enyere mba dị iche iche nnwere onwe na mgbanwe iji hụ na mbelata mgbanwe ihu igwe ndị a na atụmatụ imeghari dabara adaba na mba. <ref>''[http://climateobserver.org/wp-content/uploads/2015/01/l05.pdf Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action Second session, part seven] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20161001232319/http://climateobserver.org/wp-content/uploads/2015/01/l05.pdf|date=1 October 2016}},'' UNFCCC, Geneva, 12 December 2014</ref> Mgbanwe a, ọkachasị gbasara ụdị omume a ga-eme, nyere mba ndị ka n' emepe emepe ohere ịhazi atụmatụ ha dabere na mkpa mgbanwe ha na mbelata ha, yana maka mkpa ndị ọzọ.
[[Usòrò:Panorama-_UNFCCC_'Family'_photo_shoot-_We_Will_Move_Ahead_COP22_(31074469326).jpg|thumb| "Foto ezinụlọ" nke Greenpeace haziri, n'ọnụ ụzọ United Nations, nke nwere ọkọlọtọ na-agụ "Anyị ga-aga n'ihu"]]
N'ikpeazụ nke COP21, ndị INDC ndị a ghọrọ Nationally Determined Contributions (NDCs) ka obodo ọ bụla kwadoro Nkwekọrịta Paris, ma ọ bụrụ na edobere NDC ọhụrụ n'aka UNFCCC n'otu oge ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www4.unfccc.int/sites/ndcstaging/Pages/Home.aspx|title=NDC Registry|publisher=United Nations Framework Convention on Climate Change|work=unfccc.int|accessdate=2017-01-23}}</ref> Nzukọ nke iri abụọ na abụọ nke Nzukọ nke Ndị otu (COP22) na Marrakesh lekwasịrị anya na ntinye aka nke mba ndị a na mmejuputa ha, mgbe nkwekọrịta Paris malitere na abalị anọ nke ọnwa Novemba na afọ puku abụọ na iri na isii . <ref>{{Cite web|url=https://treaties.un.org/pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=XXVII-7-d&chapter=27&clang=_en|title=United Nations Treaty Collection|language=EN|accessdate=2017-01-23}}</ref>
Ihe banyere Climate and Development Knowledge Network (CDKN) kere ntuziaka maka mmejuputa NDC, maka ojiji nke ndị na-eme mkpebi na mba ndị mepere emepe. N'ime ntuziaka a, CDKN chọpụtara ọtụtụ nsogbu mba na-enwekarị na mmejuputa NDC, gụnyere otu esi eme:
* wulite mmata maka mkpa, na abamuru nke ime ihe n'etiti ndị na-eme ihe, gụnyere ndị isi gọọmentị;
* isi na itinye mgbanwe ihu igwe n'ime usoro nhazi na mmepe obodo;
* wuzie njikọ dị n'etiti atụmatụ ọchịchị mba na mba na mgbanwe ihu igwe;
* wulite ikike iji nyochaa, ịzụlite na nmejuputa atumatu ihu igwe;
* guzobe iwu maka ịhazi ihe omume gburu gburu NDC na ịkwọ ụgbọ ala mmejuputa ha; na
* dozie ihe mgbochi akụrụngwa maka ịzụlite na nmejuputa atumatu mgbanwe ihu igwe. <ref>{{Cite web|url=http://www.cdkn.org/ndc-guide/|title=Planning for NDC implementation: A Quick-Start Guide|work=www.cdkn.org|language=en-GB|accessdate=2017-01-23}}</ref>
=== Mkpebi ndị ọzọ ===
Na mgbakwunye na Protocol Kyoto (na mmezi ya) na nkwekọrịta Paris, ndị otu na Convention ekwenyela na ha ga-emekwu nkwa n'oge ọgbakọ UNFCCC nke ndị otu. Ndị a gụnyere Bali Action Plan nke afọ puku abụọ na asaa , ya na Copenhagen Accord nke afọ puku abụọ na itoolu , nkwekọrịta Cancún nke afọ puku abụọ na iri abụọ , na Durban Platform for Enhanced Action (puku abụọ na iri na abụọ ).
; Atụmatụ mmemme Bali
Dị ka akụkụ nke Bali Action Plan, nakweere na afọ puku abụọ na asaa, mba niile mepere emepe Parties ekwenyela na " quantified emission mmachi na mbelata ebumnobi, na-ahụ na ntunyere nke mgbalị n'etiti ha, na-eburu n'uche ihe d'iche iche n' akpa ha n' ọnọdụ." Ndị otu mba na-emepe emepe kwenyere na "[mba] n'ime usoro mbelata kwesịrị ekwesị nke ọnọdụ mmepe na-adigide, nke teknụzụ na-akwado ma na-enyere aka site na nkà na ụzụ, ego na iwulite ikike, n'ụzọ enwere ike ịlele, nke a na-akọ na nke a pụrụ ịdabere na ya." <ref name="cop bali action plan" /> Mba iri anọ na abụọ mepere emepe enyefela ebumnuche mbelata n'aka ndị odeakwụkwọ UNFCCC, <ref></ref> dị rụrụ mba iri ise na asaa na-emepe emepe na Group Africa (otu mba dị na United N). <ref></ref>
; Nkwekọrịta Copenhagen na Cancún
Dị ka akụkụ nke mkparịta ụka nke afọ puku abụọ na itoolu n' afọ puku abụọ na itoolu Copenhagen, ọtụtụ mba mepụtara nkwekọrịta Copenhagen. Nkwekọrịta ahụ kwuru na okpomoku zuru ụwa ọnụ kwesịrị ịbụ n'okpuru 2.0 Celsius C (3.6 °F). <ref name="copenhagen accord p5" /> Nkwekọrịta ahụ akọwapụtaghị ihe ntọala bụ maka ebumnuche ọnọdụ okpomọkụ ndị a (dịka ọmụmaatụ, gbasara tupu ụlọ ọrụ ma ọ bụ okpomọkụ nke afọ otu puku, narị itoolu na iri itoolu. (di ka UNFCCC si kwuo) , ebumnuche ndị a na-emetụta ọnọdụ okpomọkụ tupu ụlọ ọrụ.
Mba otu narị na iri na anọ kwetara na nkwekọrịta ahụ. Ndị odeakwụkwọ UNFCCC na-ekwu na "Ụfọdụ ndị otu ... kwuru na nzikọrịta ozi ha nye ndị odeakwụkwọ nkọwa gbasara ọdịdị nke nkwekọrịta ahụ na ihe ndị metụtara ya, dabere na nke ha kwenyeworo na [Accord]." Ọgbakọ nke otu dị iche iche anabataghị nkwekọrịta ahụ. Kama, ndị COP "debanyere nkwekọrịta Copenhagen." <ref name="copenhagen accord p5" />
Dịka akụkụ nke nkwekọrịta ahụ, ndị otu mba iri na asaa mepere emepe na EU- iri abụọ na na asaa nyefere ebumnuche mbelata, dị ka otu mba iri anọ na ise na-emepe emepe mere. Ụfọdụ mba ndị na-emepe emepe kwuru mkpa ọ dị maka nkwado mba ụwa na atụmatụ ha.
Dịka akụkụ nke nkwekọrịta Cancún, mba ndị mepere emepe na ndị na-emepe emepe nyefere atụmatụ mbelata na UNFCCC. Ejikọtara atụmatụ ndị a na ndị emere dịka akụkụ nke atụmatụ Bali Action Plan.
; Mgbapụta Ọsọ-na-efu nke otu United Nations
Na nzukọ kwa afọ nke puku abụọ na iri abụọ na otu (UNFCCC) weputara 'UN Race-to- Zero Emissions Breakthroughs'. Ebum n' uche nke mgbasa ozi a bụ ịgbanwe ngalaba iri abụọ nke akụ na ụba iji nweta ikuku na ikuku griin na efu. Opekatampe iri percent abụọ nke ngalaba ọ bụla kwesịrị ịme usoro akọwapụtara, yana ngalaba iri kwesịrị ịgbanwe tupu COP<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwAQg">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>26 na Glasgow. Dị ka ndị nhazi ahụ si kwuo, iri percent abụọ bụ ihe nkwụsịtụ, mgbe nke ahụ gasịrị, akụkụ ahụ dum na-amalite ịgbanwe agbanwe. <ref>{{Cite web|title=Launch of UN Race-to-Zero Emissions Breakthroughs|url=https://unfccc.int/news/launch-of-un-race-to-zero-emissions-breakthroughs|work=United Nations Climate Change|publisher=United Nations|accessdate=2021-02-21}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Transforming our systems together|url=https://racetozero.unfccc.int/wp-content/uploads/2021/02/Race-to-Zero-Breakthroughs-Transforming-Our-Systems-Together.pdf|work=Race-to-Zero-Breakthroughs|publisher=United Nations|accessdate=2021-02-21}}</ref>
; Mba ndị na-emepe emepe
Na Berlin, Cancún, na Durban, e kwughachiri mkpa mmepe nke otu mba na-emepe emepe. Dịka ọmụmaatụ, Durban Platform kwadoro na: <ref name="durban development" />
[...]
Ihe na nbawanye nke akụ n'ụba na mkpochapụ nke ubiam bụ nke mbụ ya na ọkacha kacha na ọchịchọ nke ọganiru nke mba Paties nke oganiru n' obodo o n' emepe emepe nke Paties ke na enwemaghiusoro nke opupu nke bụ isi nyere idebe ọganiru ya na nkekorita nke opupu nke ụwa niile geto wee zute ihe atụrụ anya na aka ya na nmepe na otuto.
=== Ntụgharị asụsụ aticlu (2) ===
Ebumnobi kachasị nke ọgbakọ Fremewok bụ "nkwụsi ike nke mkpokọta gas na-ekpo ọkụ na ikuku ọjọọ nke ga-egbochi nnyonye anya dị ize ndụ anthropogenic [ya bụ, mmadụ kpatara] na usoro ihu igwe". <ref name="art2">{{Cite web|url=http://unfccc.int/files/essential_background/background_publications_htmlpdf/application/pdf/conveng.pdf|title=Article 2|work=The United Nations Framework Convention on Climate Change|accessdate=23 May 2016}}</ref> Nkeji edemede 2 nke mgbakọ ahụ na-ekwu na nke a "kwesịrị ime n'ime oge zuru ezu iji mee ka usoro ihe ndị dị ndụ na-agbanwe agbanwe na mgbanwe ihu igwe, iji hụ na mmepụta nri agaghị agwu na iji mee ka mmepe akụ na ụba na-aga n'ihu n'ụzọ kwesịrị ekwesị". <ref name="art2" /><gallery widths="200px">
Usòrò:Climate change mitigation scenarios (IIASA). Global greenhouse gas emissions 2000-2100.png|alt = eserese na-egosi usoro amụma ise, ha niile na-amalite n'otu oge ahụ n'afọ 2000, wee na-arị elu n'ogo dị iche iche n'ime afọ dị iche iche, na n'ikpeazụ daa n'ọkwa dị iche iche na 2100|Mgbanwe mgbanwe ihu igwe: ihe a na-eme n'ụwa na-emepụta gas griin haus, afọ 2000 ruo 2100
Usòrò:Climate change mitigation scenarios (IIASA). Atmospheric greenhouse gas concentrations 2000-2100.png|alt = eserese na-egosi akụkụ amụma ise, ihe niile na-amalite n'otu oge ahụ n'afọ 2000, wee na-ebili na ọnụego dị iche iche - akụkụ abụọ kachasị elu na-aga n'ihu ebe akụkụ atọ kachasị elu na-arị elu na ọkwa dị iche iche n'afọ dị iche iche wee daa na ọkwa ikpeazụ dị iche iche. na 2100 | Ọnọdụ mbelata mgbanwe ihu igwe: mgbanwe a tụrụ anya na mkpokọta ikuku griin haus, afọ 2000 ruo 2100
Usòrò:Climate change mitigation scenarios (IIASA). Global mean temperature - 2000-2100.png|alt = eserese na-egosi usoro amụma ise, ihe niile na-amalite n'otu oge ahụ n'afọ 2000, wee na-ebili na ọnụego dị iche iche - akụkụ atọ kachasị elu na-aga n'ihu ebe akụkụ abụọ kachasị elu na-arị elu na ọkwa dị iche iche na afọ dị iche iche wee daa na ọkwa ikpeazụ dị iche iche. na 2100|Mgbanwe mgbanwe ihu igwe: ọnọdụ okpomọkụ zuru ụwa ọnụ a tụrụ atụ, afọ 2000 ruo 2100
</gallery>Iji mee ka mkpokọta GHG dị na mbara igwe kwụsie ike, ihe ọkụkụ GHG nke mmadụ zuru ụwa ọnụ ga-arị elu wee daa (lee mbelata mgbanwe ihu igwe ). Ọkwa nkwụsi ike dị ala ga-achọ ka ikuku ga-arị elu ma daa na mbụ ma e jiri ya tụnyere ọkwa nkwụsi ike dị elu. <ref name="stabilize conc" /> Eserese dị n'elu na-egosi mgbanwe a tụrụ anya na mwepụta GHG zuru ụwa ọnụ kwa afọ (atụnyere na CO <sub>2</sub> -dakọrọ) maka ọnọdụ nkwụsi ike dị iche iche. Eserese abụọ ndị ọzọ na-egosi mgbanwe ndị emetụtara na mkpokọta GHG ikuku (na CO <sub>2</sub> -equivalents) yana ọnọdụ okpomọkụ zuru ụwa ọnụ maka ọnọdụ ndị a. A na-ejikọta ọkwa nkwụsi ike dị ala na ogo dị ala nke okpomoku zuru ụwa ọnụ ma e jiri ya tụnyere ọkwa nkwụsi ike dị elu. <ref name="stabilize conc" />
Enwere ejighị n'aka maka otú mkpokọta GHG na okpomọkụ zuru ụwa ọnụ ga-esi gbanwee na nzaghachi nke ikuku anthropogenic (lee nzaghachi mgbanwe ihu igwe na mmetụta ihu igwe ). Eserese nke dị iche na-egosi mgbanwe okpomọkụ zuru ụwa ọnụ n'afọ 2100 maka ọtụtụ ọnọdụ ikuku, gụnyere atụmatụ ejighị n'aka.
; nnyonye anya anthropogenic dị ize ndụ
Enwere echiche dịgasị iche iche maka ọkwa mgbanwe ihu igwe dị ize ndụ. Nyocha sayensị nwere ike inye ozi gbasara ihe ize ndụ nke mgbanwe ihu igwe, mana ikpebi ihe ize ndụ dị ize ndụ chọrọ ikpe ikpe bara uru.
Okpomọkụ zuru ụwa ọnụ nke merelarị na-etinye ihe ize ndụ nye ụfọdụ sistemu mmadụ na eke (dịka ọmụmaatụ, coral reefs). Oke okpomoku zuru ụwa ọnụ ga-abawanye ohere nke mmetụta ọjọọ. Dị ka Field ''et al.'' (2014), <ref name="climate change impacts" /> ihe egwu mgbanwe ihu igwe bụ "dị oke egwu" yana 1 ruo 2 Celsius C nke okpomoku zuru ụwa ọnụ, dabere na ọkwa ụlọ ọrụ tupu ụlọ ọrụ. 4 Okpomọkụ Celsius C ga-eduga n'ihe egwu dị elu nke ukwuu, yana mmetụta ndị nwere ike ime gụnyere mfu nke ụdị ndụ dị iche iche yana ibelata nchekwa nri zuru ụwa ọnụ na mpaghara. <ref name="climate change impacts" />
Amụma mgbanwe ihu igwe nwere ike ibute ụgwọ ndị metụtara isiokwu 2. Dịka ọmụmaatụ, atumatu siri ike iji chịkwaa ikuku GHG nwere ike ibelata ihe ize ndụ nke mgbanwe ihu igwe ka njọ, mana ọ nwekwara ike ịdị oke ọnụ iji mejuputa ya.
; Atụmatụ
Enwere nnukwu ejighị n'aka maka mgbanwe ga-eme n'ọdịnihu na ikuku GHG anthropogenic, oke ikuku GHG, na mgbanwe ihu igwe jikọtara ya. Na-enweghị atumatu mbelata, ịba ụba ume ike na iji mmanụ ọkụ eme ihe nke ukwuu nwere ike ibute okpomoku zuru ụwa ọnụ (na 2100) nke 3.7 ruo 4.8 Celsius C dabere na ọkwa ụlọ ọrụ tupu ụlọ ọrụ (2.5 ruo 7.8 Celsius C gụnyere ejighị n'aka ihu igwe).
Iji nwee ohere nke ịmachi okpomoku zuru ụwa ọnụ (na 2100) ka ọ dị n'okpuru 2 Celsius C, mkpokọta GHG ga-adị mkpa ka amachi ya na gburugburu 450 ppm CO <sub>2</sub> -eq. Ọnọdụ dị ugbu a nke ikuku n' ikuku zuru ụwa ọnụ adịghị ka ọ dabara na ịmachi okpomoku zuru ụwa ọnụ n'okpuru 1.5 ma ọ bụ 2 Celsius C.
=== Ụkpụrụ ịkpachapụ anya ===
N'ime mkpebi, a na-atụle ụkpụrụ ịkpachara anya mgbe achọpụtara ihe omume dị ize ndụ, enweghị mgbagha, ma ọ bụ ọdachi, mana nyocha sayensị nke nwere ike imebi ejighị n'aka (Toth ''et al'' ., 2001, p. 655–656). <ref name="2001 toth precautionary principle">{{Cite book|year=2001|chapter=10.4.2.2 Precautionary Considerations|title=Chapter 10. Decision-making Frameworks|series=Climate Change 2001: Mitigation: Contribution of Working Group III to the Third Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change|editor=B. Metz|publisher=Cambridge University Press|author=Toth, F.L.|url=http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg3/437.htm}}</ref> Ụkpụrụ ịkpachara anya na-egosi imesi ike na mkpa ọ dị igbochi mmetụta ọjọọ dị otú ahụ.
Ejikọtara ejighị n'aka na njikọ ọ bụla nke ihe kpatara mgbanwe ihu igwe. Dịka ọmụmaatụ, ikuku GHG n'ọdịnihu bụ ihe a na-ejighị n'aka, dịkwa ka mmebi mgbanwe ihu igwe dị. Agbanyeghị, n'ịgbaso ụkpụrụ akpachara anya, ejighị n'aka abụghị ihe kpatara enweghị ọrụ, nke a na-ekwenye na Nkeji edemede 3.3 nke UNFCCC (Toth ''et al'' ., 2001, p. 656). <ref name="2001 toth precautionary principle">{{Cite book|year=2001|chapter=10.4.2.2 Precautionary Considerations|title=Chapter 10. Decision-making Frameworks|series=Climate Change 2001: Mitigation: Contribution of Working Group III to the Third Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change|editor=B. Metz|publisher=Cambridge University Press|author=Toth, F.L.|url=http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg3/437.htm}}</ref>
== Ndị otu ==
[[Usòrò:UNFCCC_parties.svg|áká_ịkẹngạ|thumb|350x350px|Ndị otu UNFCCC]]
N'ihe dị ka afọ 2015, UNFCCC nwere pati 197 gụnyere mba ndị otu United Nations niile, United Nations General Assembly observer State of Palestine, UN na-abụghị ndị otu Niue na Cook Islands na European Union supranational Union. <ref name="unfcc">{{Cite web|url=http://unfccc.int/essential_background/convention/status_of_ratification/items/2631.php|title=Status of Ratification of the Convention|accessdate=2013-06-25|publisher=United Nations Framework Convention on Climate Change}}</ref> <ref name="partiesobservers">{{Cite web|url=http://unfccc.int/parties_and_observers/parties/items/2352.php|title=Parties to the Convention and Observer States|accessdate=2013-06-25|publisher=United Nations Framework Convention on Climate Change|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130705201620/http://unfccc.int/parties_and_observers/parties/items/2352.php|archivedate=5 July 2013}}</ref> Holy See abụghị onye otu, kama ọ bụ onye na-ekiri ihe. <ref name="partiesobservers" />
=== Nhazi nke ndị otu na nkwa ha ===
A na-ekewa ndị otu UNFCCC dị ka:
* '''Annex I''' : Enwere akụkụ 43 na UNFCCC depụtara na Annex I nke mgbakọ ahụ, gụnyere European Union. <ref name="anexIlist">{{Cite web|url=https://unfccc.int/parties_and_observers/parties/annex_i/items/2774.php|title=List of Annex I Parties to the Convention|publisher=United Nations Framework Convention on Climate Change|accessdate=2014-05-15}}</ref> A na-ekewa akụkụ ndị a dị ka mba mepere emepe (mepụtara) yana " akụnụba na mgbanwe " (EITs). 14 EIT bụ akụ na ụba nke Russia na Ebe Ọwụwa Anyanwụ Europe echerebu ( Soviet ).
* '''Annex II''' : N'ime nnọkọ ndị e depụtara na mgbakwunye I nke mgbakọ ahụ, e dekwara 24 na Annex II nke mgbakọ ahụ, gụnyere European Union. Ndị otu a bụ ndị otu Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD): Ndị otu a bụ ndị otu OECD na 1992 ma ewezuga Turkey, yana EU. A na-achọ ka Annex II Parties inye nkwado ego na nka na ụzụ EIT na mba ndị ka na -emepe emepe iji nyere ha aka ibelata ikuku ikuku griin ha (mbelata mgbanwe ihu igwe) na jikwaa mmetụta nke mgbanwe ihu igwe ( mgbanwe mgbanwe ihu igwe ). <ref name="unfccc parties and observers" />
* Mba ndị kacha '''emepe emepe''' (LDC): Ndị otu 49 bụ LDCs, a na-enyekwa ha ọkwa pụrụ iche n'okpuru nkwekọrịta ahụ n'ihi oke ikike ha nwere ime mgbanwe na mmetụta nke mgbanwe ihu igwe. <ref name="unfccc parties and observers" />
* '''Ndị na-abụghị Annex I''' : Ndị otu UNFCCC edepụtaghị na Annex I nke mgbakọ ahụ bụ mba ndị na-emepe emepe nwere obere ego . <ref name="unfccc parties and observers" /> Mba ndị na-emepe emepe nwere ike wepụta onwe ha ka ha bụrụ mba Annex I mgbe ha mepụtara nke ọma.
=== Ndepụta oriri na ọṅụṅụ ===
=== obodo ndị nọ na Annex I ===
Enwere 43 Annex I Paties gụnyere European Union. <ref name="anexIlist">{{Cite web|url=https://unfccc.int/parties_and_observers/parties/annex_i/items/2774.php|title=List of Annex I Parties to the Convention|publisher=United Nations Framework Convention on Climate Change|accessdate=2014-05-15}}</ref> A na-ekewa mba ndị a dị ka mba mepere emepe na akụ na ụba na mgbanwe. N'ime ndị a, 24 bụ Annex II Paties, gụnyere European Union, na 14 bụ Economy na Transition.
[[Usòrò:UNFCCC_Annex_I_Parties,_OECD,_EU.svg|thumb| Ndị otu: Annexes, EU, OECD, EITs <ref>{{Cite web|url=https://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg3/en/figure-13-2.html|title=Based on Höhne et al. (2005). in AR4 of the UNFCCC.|accessdate=26 December 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181103101035/http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg3/en/figure-13-2.html|archivedate=3 November 2018}}</ref>]]
== Nzukọ nke ndị otu Paties ==
Nzukọ mgbanwe ihu igwe nke United Nations bụ ọgbakọ ndị a na-eme kwa afọ n'usoro nke UNFCCC. Ha na-eje ozi dị ka nzukọ nzukọ nke UNFCCC Parties ( ''Conferences of the Parties'' ) (COP) iji chọpụta ọganihu n'imeso mgbanwe ihu igwe, na malite n'etiti 1990s, iji kparịta usoro Kyoto iji guzobe ọrụ iwu kwadoro maka mba ndị mepere emepe. belata ikuku ikuku ikuku ha. <ref name="climate-leaders.org">{{Cite web|year=2009|title=What is the UNFCCC & the COP|url=http://www.climate-leaders.org/climate-change-resources/india-at-cop-15/unfccc-cop|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090327142028/http://www.climate-leaders.org/climate-change-resources/india-at-cop-15/unfccc-cop|archivedate=27 March 2009|accessdate=5 December 2009|work=Climate Leaders|publisher=Lead India}}</ref> Ebe ọ bụ na 2005 ọgbakọ ndị ahụ na-ejekwa ozi dị ka Nzukọ nke Parties of the Kyoto Protocol (CMP) na ebe ọ bụ na afọ puku abụọ na iri na isii ka ọgbakọ a na-ejekwa ozi dị ka Nzukọ nke Parties na Paris Agreement (CMA).
Emere ọgbakọ mbụ nke (COP1) na afọ otu puku, narị itoolu na iri itoolu na ise na Berlin. Emere ọgbakọ nke 3 (COP3) na Kyoto wee rụpụta ụkpụrụ Kyoto, nke emeziri n'oge ọgbakọ Doha na afọ puku abụọ na iri na abụọ (COP18, CMP 8). Emere ọgbakọ COP21 (CMP11) na Paris wee rụpụta nnabata nke Agreement Paris . Emere COP26 (CMA3) na Glasgow, Scotland, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] .
== Òtù enyemaka ==
Otu enyemaka bụ kọmitii na-enyere ọgbakọ ndị otu a aka. Ndị enyemaka gụnyere: <ref>{{Cite web|url=http://unfccc.int/essential_background/glossary/items/3666.php|title=Glossary of climate change acronyms|work=Essential Background|publisher=UNFCCC.int|accessdate=23 August 2016}}</ref>
* Na-adịgide adịgide:
** Òtù enyemaka nke ndụmọdụ sayensị na nkà na ụzụ (SBSTA) bụ nke edemede 9 nke mgbakọ ahụ hiwere iji nye ọgbakọ nke ndị otu na, dịka o kwesịrị ekwesị, ndị enyemaka ya ndị ọzọ nwere ozi oge na ndụmọdụ gbasara sayensị na nkà na ụzụ gbasara mgbakọ ahụ. Ọ na-eje ozi dị ka njikọ n'etiti ozi na ntule nyere site ọkachamara isi mmalite (dị ka IPCC) na COP, nke na-elekwasị anya na ịtọ atumatu.
** Ndị enyemaka nke mmejuputa iwu (SBI) na-eguzobe site na Nkeji edemede 10 nke mgbakọ ahụ iji nyere ọgbakọ nke ndị otu aka aka na nyocha na nyocha nke mmejuputa iwu nke ọma. Ọ na-enye ndụmọdụ gbasara amụma na okwu mmejuputa iwu na COP yana, ọ bụrụ na achọrọ ya, nye ndị otu ndị ọzọ.
* Nwa oge:
** Otu Ad hoc na edemede 13 (AG13), na-arụ ọrụ site na 1995 ruo 1998;
** Otu Ad hoc na iwu Berlin (AGBM), na-arụ ọrụ site na 1995 ruo 1997;
** Otu Ad Hoc na-arụ ọrụ na nkwa ndị ọzọ maka ndị ọzọ Mgbakwunye n'okpuru Kyoto Protocol (AWG-KP), nke ndị otu na-ahụ maka Kyoto kwadoro na 2005 iji tụlee nkwa ndị ọzọ nke mba ndị mepere emepe n'okpuru Protocol Kyoto maka oge gafere 2012; ọ kwụsịrị ọrụ ya na 2012 mgbe CMP nakweere Ndezigharị Doha ; <ref>{{Cite web|url=http://unfccc.int/bodies/body/6409.php|title=What is the AWG-KP?|publisher=UNFCCC.int|accessdate=23 August 2016}}</ref>
** Ad Hoc Working Group on Long-term Cooperative Action (AWG-LCA), nke e hibere na Bali na 2007 iji duzie mkparita uka banyere nkwekorita mba uwa siri ike banyere mgbanwe ihu igwe;
** Ad Hoc Working Group na Durban Platform for Enhanced Action (ADP), nke e guzobere na COP 17 na Durban na 2011 "iji mepụta ụkpụrụ, ngwá ọrụ iwu ọzọ ma ọ bụ ihe nkwekọrịta kwadoro na ikike iwu n'okpuru nkwekọrịta dị n'akụkụ niile." <ref>{{Cite web|url=http://unfccc.int/resource/docs/2011/cop17/eng/09a01.pdf#page=2|title=Establishment of an Ad Hoc Working Group on the Durban Platform for Enhanced Action|work=Decision 1/CP.17|publisher=UNFCCC.int|accessdate=23 August 2016}}</ref> ADP kwubiri ọrụ ya na Paris na 5 Disemba 2015. <ref>{{Cite web|url=http://unfccc.int/bodies/body/6645.php|title=What is the ADP?|publisher=UNFCCC.int|accessdate=23 August 2016}}</ref>
[[Usòrò:2014-06-12_Altes_Abgeordnetenhochhaus,_Bonn_IMG_5597.jpg|thumb| UN Campus, Bonn, oche nke odeakwụkwọ]]
Ọrụ n'okpuru UNFCCC bụ onye odeakwụkwọ dị na Bonn, Germany kwadoro ya. E hiwere odeakwụkwọ n'okpuru edemede asatọ nke ọgbakọ ahụ. Ọ bụ onye odeakwụkwọ ukwu na-eduzi ya. Onye odeakwụkwọ ukwu nke ugbu a, Patricia Espinosa, ahọpụtara na abalị iri na asatọ nke ọnwa Mee na afọ puku abụọ na iri na isii.
site n'aka odeakwụkwọ ukwu nke United Nations bụ Ban Ki-moon wee were ọrụ na na abalị iri na asatọ nke ọnwa Julaị n' afọ puku abụọ na iri isii. <ref>{{Cite web|title=Executive Secretary|url=http://unfccc.int/secretariat/executive_secretary/items/1200.php|work=unfccc.int|accessdate=28 August 2016}}</ref> Ọ nọchiri Christiana Figueres onye ji ọfịs kemgbe afọ puku abụọ na iri . Ndị ode akwụkwọ nchịkwa mbụ bụ Yvo de Boer site na afọ puku abụọ na isii ruo na afọ puku abụọ na iri, Joke Waller-Hunter n' afọ puku abụọ na abụọ ruo na afọ puku abụọ na ise na Michael Zammit Cutajar na afọ otu puku na ise ruo na afọ puku abụọ na abụọ.{{Clear|left}}
== Ihe Omume maka ike ihu igwe ==
Ihe omume maka ike ihu igwe.bụ okwu UNFCCC nakweere n'afọ puku abụọ na iri na ise, inwe aha dị mma maka isiokwu a karịa "Akụkụ 6". Ọ na-ezo aka na Nkeji edemede 6 nke ihe odide mbụ nke ọgbakọ ahụ na afọ otu puku, narị itoolu na iri itoolu na abụọ , na-elekwasị anya n'akụkụ isii dị mkpa: agụmakwụkwọ, ọzụzụ, mmata ọha na eze, ntinye aka ọha na eze, ohere ọhaneze nweta ozi, na nkwado mba ụwa n'okwu ndị a. Achọpụtala mmejuputa mpaghara isii niile dị ka ihe dị mkpa maka onye ọ bụla ịghọta na isonye na idozi nsogbu ndị mgbanwe ihu igwe na-eweta. ACE na-akpọ gọọmentị ka ha zụlite ma mejuputa mmemme mmụta na ọha mmadụ, zụọ ndị ọkà mmụta sayensị, ndị ọrụ aka na njikwa, kwalite ohere ịnweta ozi, na ịkwalite nsonye ọha na eze n'ịgbasa mgbanwe ihu igwe na mmetụta ya. Ọ na-agbakwa mba dị iche iche ume ka ha gbakọọ aka na usoro a, site n'ịgbanwe omume ọma na nkuzi a mụtara na ịkwado ụlọ ọrụ mba. A n' eduzi ọtụtụ ọrụ a site n'ebumnobi dị iche iche nke, ọnụ, a n'ahụta dị ka ihe dị oke mkpa maka imejuputa mgbanwe ihu igwe nke ọma na omume mbelata, yana iji nweta ebumnobi kachasị nke UNFCCC.<ref name=":0">{{Cite book|url=http://unesdoc.unesco.org/images/0024/002464/246435e.pdf|title=Action for climate empowerment: Guidelines for accelerating solutions through education, training and public|author=UNESCO and UNFCCC|publisher=UNESCO and UNFCCC|year=2016|isbn=978-92-3100-182-6|pages=6}}</ref>
== Ozi dị gbasara nkwa ndị a ==
<ref>{{Cite web|title=Global Climate Action NAZCA|url=https://climateaction.unfccc.int/|work=Global Climate Action Portal|accessdate=22 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191009063906/https://climateaction.unfccc.int/|archivedate=9 October 2019}}</ref>Na afọ puku abụọ na iri na anọ, UN na Peru na France kere Global Climate Action Portal NAZCA maka ide na ịlele nkwa ihu igwe niile. <ref>{{Cite web|title=global climate action portal NAZCA, About|url=https://climateaction.unfccc.int/views/about.html|work=global climate action portal NAZCA|accessdate=22 October 2019}}</ref>
== Nkọwa na nyocha ==
=== Nkatọ nke usoro UNFCCC ===
Ufodu katọrọ nche anwụ na usoro niile nke UNFCCC na Kyoto Protocol a nakweere na ha enwetabeghị ebumnobi ha ekwuru na ibelata ikuku carbon dioxide (onye bụ isi na-ebute oke okpomọkụ zuru ụwa ọnụ na 21st senchuri. <ref name=":1">{{Cite journal|title=The Kyoto Protocol: Hot air|journal=Nature|doi=10.1038/491656a|pmid=23192127|year=2012|author=Schiermeier|first=Quirin|volume=491|issue=7426|pages=656–658}}</ref> N'okwu e nyere n'ụlọ akwụkwọ ya, Todd Stern - onye nnọchiteanya US mgbanwe ihu igwe - kwuputara ihe ịma aka ndị dị na usoro UNFCCC dị ka ndị a: "Mgbanwe ihu igwe abụghị ihe gbasara gburugburu ebe obibi. . . . Ọ na-emetụta ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ akụkụ nile nke akụ na ụba steeti, ya mere ọ n' eme ka mba dị iche iche na-atụ egwu maka uto na mmepe. Nke a bụ okwu gbasara akụ na ụba n'ihi na ọ bụ nke gburugburu ebe obibi." Ọ gara n'ihu kọwaa na United Nations Fremewok Convention on Climate Change bụ òtù dị iche iche na-eche banyere mgbanwe ihu igwe ma nwee ike bụrụ usoro na-adịghị arụ ọrụ maka ịmepụta amụma mba ụwa. N'ihi na usoro a gụnyere ihe karịrị mba otu narị na iri itoolu na n'ihi na a na-achịkwa mkparịta ụka site na nkwenye, obere ìgwè nke mba nwere ike igbochi ọganihu. <ref>{{Cite news|title="Voices" speaker talks climate change|url=http://thedartmouth.com/2012/08/03/news/climate|work=The Dartmouth|accessdate=29 November 2012}}</ref>
Ọdịda iji nweta ọganihu bara uru na iru CO dị irè - ịbelata nkwekọrịta amụma n'etiti ndị otu ahụ n'ime afọ iri na asatọ gara aga emewo ka ụfọdụ mba dị ka United States kwụsị ịkwado nkwekọrịta kachasị mkpa nke UNFCCC - Kyoto Protocol - na nnukwu akụkụ n'ihi na Nkwekọrịta ahụ ekpuchighị mba ndị ka na-emepe emepe bụ nke gụnyere ugbu a nke kachasị ikuku CO . Otú ọ dị, nke a emeghị n'uche ma ọrụ akụkọ ihe mere eme maka mgbanwe ihu igwe kemgbe mmepụta ihe, nke bụ okwu esemokwu na mkparịta ụka, yana ọrụ maka ikuku sitere na oriri na mbubata ngwaahịa. <ref>{{Cite news|title=Which nations are most responsible for climate change?|url=https://www.theguardian.com/environment/2011/apr/21/countries-responsible-climate-change|work=The Guardian|accessdate=2 January 2013|first=Duncan|author=Clark|date=21 April 2011}}</ref> O mekwara ka Canada pụọ na Kyoto Protocol na afọ puku abụọ na iri na otu n'ihi ọchịchọ ịghara ime ka ụmụ amaala ya kwụọ ụgwọ ntaramahụhụ nke g' eme ka ebufe akụ na ụba na Canada. <ref>{{Cite news|title=Canada pulls out of Kyoto Protocol|url=http://www.cbc.ca/news/politics/story/2011/12/12/pol-kent-kyoto-pullout.html|publisher=CBC News|accessdate=29 November 2012}}</ref> Ma US na Canada na-eleba anya atụmatụ mbelata ihe ọkụkụ afọ ofufo dị n'ime iji gbochie ikuku carbon dioxide na-abụghị Usoro Kyoto. <ref>{{Cite news|title=U.N. Global Warming Summit: Heading Over the Climate Cliff|url=http://science.time.com/2012/11/27/u-n-global-warming-summit-heading-over-the-climate-cliff/#ixzz2DcXQP6Zp|work=Time|accessdate=29 November 2012|date=27 November 2012}}</ref>
Echiche a na-eche na enweghi ọganihu emewokwa ka mba ụfọdụ chọọ na ilekwasị anya na ọrụ ndị ọzọ dị oke ọnụ ahịa dị ka ịmepụta nke Climate na Clean Air Coalition iji belata mmetọ ikuku na-adị mkpụmkpụ nke na-achọ ịchịkwa mmetọ ndị dị mkpirikpi dị ka methane, ojii . Carbon na hydrofluorocarbons (HFCs), bụ ndị a kwenyere na ha ga aza ihe ruru otu n'ime uzo atọ nke okpomoku zuru ụwa ọnụ ugbu a mana nke iwu ya adịghị emejupụta na mmetụta na mmegide akụ na ụba buru ibu. <ref>{{Cite web|title=Secretary Clinton To Announce a Climate and Clean Air Initiative To Reduce Short-Lived Climate Pollutants|url=https://2009-2017.state.gov/r/pa/prs/ps/2012/02/184011.htm|publisher=US Dept of State|accessdate=29 November 2012}}</ref>
Na afọ puku abụọ na iri , Japan kwuru na ọ gaghị edebanye aha ya na ọkwu abụọ nke Kyoto , n'ihi na ọ ga-amachibidoro ya n' abụghị ihu isi ya n'asọmpi akụ na ụba, China, India na Indonesia. <ref>{{Cite news|title=Japan derails climate talks by refusing to renew Kyoto treaty|url=https://www.independent.co.uk/environment/climate-change/japan-derails-climate-talks-by-refusing-to-renew-kyoto-treaty-2148769.html|work=The Independent|accessdate=29 November 2012|first=Michael|author=McCarthy|date=2 December 2010}}</ref> Onye isi ala New Zealand nyere ihe ngosi yiri nke ahụ na Nọvemba n' afọ puku abụọ na iri na abụọ. <ref>{{Cite news|title=NZ backs off Kyoto climate change route|url=http://www.nzherald.co.nz/business/news/article.cfm?c_id=3&objectid=10846305|work=The New Zealand Herald|accessdate=29 November 2012|date=10 November 2012}}</ref> Na ọgbakọ nke afọ puku abụọ na iri na abụọ , mmegide ikpeazụ nke nkeji na ọgbakọ nke Russia, [[Yukrain|Ukraine]], [[Belarus]] na [[Kazakhstan]] leghaara ndị ọrụ nchịkwa anya, ha egosiwokwa na ha ga ewepụ ma ọ bụ ghara ịkwado nkwekọrịta ahụ. Nrụrụ aka ndị a na-etinyekwu nrụgide na usoro UNFCCC nke ụfọdụ n' ahụ dị ka ihe siri ike ma dị oke ọnụ: na UK naanị, ngalaba mgbanwe ihu igwe ejirila ụgbọ elu puku atọ n'ime afọ abụọ na-ere ihe karịrị £otu ijeri na narị puku atọ (British pounds sterling). <ref>{{Cite web|title=UK climate change department takes over 3000 flights at a cost of over £1.3m|url=http://www.thecommentator.com/article/1920/uk_climate_change_department_takes_over_3000_flights_at_a_cost_of_over_1_3m|publisher=The Commentator|accessdate=29 November 2012|archivedate=28 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121028165337/http://www.thecommentator.com/article/1920/uk_climate_change_department_takes_over_3000_flights_at_a_cost_of_over_1_3m}}</ref>
Ọzọkwa, UNFCCC (karịsịa n'oge protocol Kyoto) emeghị ka ịnyefe teknụzụ dị mma gburugburu ebe obibi (SETs) nke bụ usoro eji ebelata adịghị ike nke agbụrụ mmadụ megide mmetụta adịghị mma nke mgbanwe ihu igwe. Otu n'ime ihe ndị a na-ejikarị bụ isi mmalite ume ọhụrụ. UNFCCC kere ahụ "usoro teknụzụ" nke ga-ekesa ihe ndị a na mba ndị ka na-emepe emepe; Otú ọ dị, nkesa a adịchaghị mma yana, ejikọtara ya na mmejọ nke nkwa mbụ ahụ {{Cite web|author=Ediboglu|first=Ezgi|title=Effectiveness Analysis of the United Nations Climate Change Regime|url=https://www.abdn.ac.uk/law/blog/effectiveness-analysis-of-the-united-nations-climate-change-regime/|work=university of Aberdeen|publisher=university of Aberdeen|accessdate=28 February 2018}} <cite class="citation web cs1" id="CITEREFEdiboglu">[https://www.abdn.ac.uk/law/blog/effectiveness-analysis-of-the-united-nations-climate-change-regime/ "Ntụle arụmọrụ nke usoro mgbanwe ihu igwe nke United Nations"] . ''mahadum nke Aberdeen'' . mahadum nke Aberdeen <span class="reference-accessdate">.</span></cite> <cite class="citation web cs1" id="CITEREFEdiboglu"><span class="reference-accessdate">eweghachiri <span class="nowrap">28 Febụwarị</span> 2018</span> .</cite> oge nke Kyoto protocol, na-eduga na ọnụ ọgụgụ nkwenye dị ala maka ntinye aka nke abụọ (nke kpatara na ọ gaghị aga n'ihu).
Tupu 2015 United Nations Climate Change Conference, magazin <nowiki><i id="mwAvI">National Geographic</i></nowiki> gbakwụnyere na nkatọ ahụ, na-ede, sị: "Kemgbe 1992, mgbe mba ụwa kwetara na Rio de Janeiro iji zere 'nnyonye anya anthropogenic dị ize ndụ na usoro ihu igwe,' ha ezutewo ugboro 20. na-enweghị ịkwagharị agịga na ikuku carbon. N'ime oge ahụ, anyị atụkwasịla ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ carbon na ikuku dị ka anyị mere na narị afọ gara aga." <ref>[http://ngm.nationalgeographic.com/print/2015/11/climate-change/introduction-text Fresh Hope for Combating Climate Change], National Geographic, November 2015, page 14 of print edition</ref>
=== Benchmarking ===
Benchmarking bụ ntọala ebumnuche amụma dabere n'ụdị ntụaka ụfọdụ. Ọmụmaatụ nke benchmarking bụ ebumnuche mbụ UNFCCC nke Annex I Parties na-amachi ikuku ikuku griin ha na ọkwa 1990 n'afọ 2000. Goldemberg ''et al.'' (1996) kwuru banyere mmetụta akụ na ụba nke ebumnuche a. Ọ bụ ezie na ebumnuche ahụ metụtakwara otu akụkụ Annex I niile, ọnụ ahịa akụ na ụba nke imezu ebumnuche ahụ nwere ike ịdịgasị iche n'etiti ndị otu. Dịka ọmụmaatụ, mba ndị nwere ike ịrụ ọrụ ike dị elu na mbụ nwere ike ịhụ na ọ dị ọnụ ahịa iji mezuo ebumnuche karịa mba ndị nwere obere ike ịrụ ọrụ ike. Site n'echiche a, e nwere ike ile ebumnuche UNFCCC anya ka enweghị oke, ya bụ, ezighi ezi.
A tụlekwara Benchmarking n'ihe gbasara ebumnuche mgbanaka nke mbụ akọwapụtara na Protocol Kyoto (lee echiche na Protocol Kyoto na Protocol Kyoto na mmemme gọọmentị ).
=== Azụmahịa mba ụwa ===
Ndị ọkachamara na ndị ọkachamara n'ihe gbasara gburugburu ebe obibi katọrọ isiokwu nke 3(5) nke mgbakọ ahụ, nke na-ekwu na ekwesịrị izere usoro ihu igwe ọ bụla nke ga-egbochi azụmahịa mba ụwa.{{Citation needed|date=June 2021}}
== Ntinye aka nke ndi obodo ==
Ndị na-ahụ maka ọha na eze n'okpuru UNFCCC ahazila onwe ha n'otu ndị rụrụ arụ, na-ekpuchi ihe dịka 90% nke ụlọ ọrụ niile anabatara. Ụfọdụ otu na-anọpụ iche na-anọghị n'otu ndị a sara mbara, dị ka otu okwukwe ma ọ bụ ndị omeiwu nke mba. <ref name="constituencies">[https://unfccc.int/files/parties_and_observers/ngo/application/pdf/constituencies_and_you.pdf UNFCCC: ''Non-governmental organization constituencies'', about 2014, (pdf)].</ref>
{| class="wikitable"
!Aha
! Mbiri
! Ekwetara kemgbe
|-
| Ndị NGO nke azụmahịa na ụlọ ọrụ
| BINGO
| 1992
|-
| NGO gburugburu ebe obibi
| ENGO
| 1992
|-
| Ndị ọchịchị ime obodo na ndị ọchịchị obodo
| LGMA
| COP1 (1995)
|-
| Òtù ụmụ amaala
| [https://www.iipfcc.org/ IPO]
| COP7 (2001)
|-
| Nyocha na ndị NGO nọọrọ onwe ha
| [https://ringosnet.wordpress.com/ RINGO]
| COP9 (2003)
|-
| NGO ndị otu ahia
| TUNGO
| Tupu COP 14 (2008)
|-
| Ụmụ nwanyị na okike
| [http://womengenderclimate.org/ WGC]
| Obere oge tupu COP17 (2011)
|-
| NGO ndị ntorobịa
| [https://youthclimatemovement.wordpress.com/youngo/ YOUNGO] Archived
| Obere oge tupu COP17 (2011)
|-
| Ndị ọrụ ugbo
| Ndị ọrụ ugbo
| (2014)
|}
{| class="wikitable"
!Aha
! Mbiri
|-
| Ụlọ ọrụ dabere na okwukwe
| Ndị FBO
|-
| Ọzụzụ na Nwube ikike na NGO dị iche iche
| ECONG
|-
| Ndị omeiwu
|}
{{portal|Politics|Environment|Ecology|Weather|Global warming|World|border=no}}
* Sistemụ nlele ihu igwe zuru ụwa ọnụ
* Ụkpụrụ ihu igwe
* Ụgwọ ihu igwe
* Omume onye ọ bụla na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mgbanwe ihu igwe
* Ndepụta nke nkwekọrịta gburugburu ebe obibi nke mba ụwa
* Mkparịta ụka Post–Kyoto Protocol na mpụta ikuku griin haus
* Nkwekọrịta Mba Ndị Dị n'Otu maka ịlụso ọzara ọgụ
* Keeling usoro
* Mpaghara Ndị na-eme ihe nkiri na-abụghị steeti maka ihe omume ihu igwe (NAZCA).
== Ntụaka ==
{{Reflist}}{{Refbegin}}
* {{Free-content attribution|title=Action for climate empowerment: Guidelines for accelerating solutions through education, training and public|author=UNESCO and UNFCCC|publisher=UNESCO|page numbers=6, 14-18, 26, 28|source=UNESCO|documentURL=http://unesdoc.unesco.org/images/0024/002464/246435e.pdf|license statement URL=http://www.unesco.org/ulis/cgi-bin/ulis.pl?catno=246435&set=0058D93867_2_29&gp=1&lin=1&ll=1|license=CC-BY-SA IGO 3.0}}
* {{Citation}}
* {{Citation}}{{dead link|date=April 2018|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}. Available as a [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600000318 PDF] in the official UN languages.
* {{Citation}}. Reference: FCCC/CP/2007/6/Add.1.
* {{Citation}}. [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600005735 Library record.]
* {{Citation}}
* {{Citation}}
* {{Citation}}. [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600007316 Library record.]
* {{Citation}}
* {{Citation}} (pb: {{ISBNT|0-521-56854-4}})
* {{Citation}} (pb: {{ISBNT|978-0-521-70598-1}}). Archived .
* {{Citation}}.
* {{Citation}}. Archived
* {{Citation}}. Archived
* {{Citation}} PDF version is also [https://web.archive.org/web/20120113033748/http://www.smithschool.ox.ac.uk/wp-content/uploads/2011/03/Climate-Negotiations-report_Final.pdf available]
* {{Citation}}.
* {{Citation}}. [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600006178 Library record.]
* {{Citation}}. [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600006313 Library record.]
* {{Citation}}.
* {{Citation}}.
* {{Citation}}. [http://unfccc.int/essential_background/library/items/3599.php?such=j&symbol=FCCC/TP/2012/5#beg Library record.]
* {{Citation}}
* {{Citation}}. [http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=600007348 Library record.]
* {{Citation}}
* {{Citation}}
*{{Citation}}
*{{Citation}}. Archived (archived [https://web.archive.org/web/20140821023807/http://www.pbl.nl/node/46765 21 August 2014]).
{{Refend}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
qzi0o9utslcgm9d9x6rwfg2hkeyz0h9
Roberta Annan
0
12649
95183
74826
2022-08-25T20:57:16Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
=
{{Databox}}
'''Roberta Annan''' (amụrụ 2 Disemba 1982) <ref>{{Cite web|title=SowetanLIVE|url=https://www.sowetanlive.co.za/|accessdate=2021-03-25|work=SowetanLIVE|language=en-ZA}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Ledwaba|first=Karabo|date=5 August 2020|title=Roberta Annan a powerhouse in the investment world|url=https://www.sowetanlive.co.za/business/2020-08-05-roberta-annan-a-powerhouse-in-the-investment-world/|accessdate=2021-04-22|work=SowetanLIVE|language=en-ZA}}</ref> bụ nwanyị ọchụnta ego Ghana na onye guzobere African Fashion Foundation. Ọ bụkwa onye ọchụnta ego, onye na-ahụ maka ọdịmma mmadụ na onye nnọchi anya mmemme gburugburu ebe obibi nke United Nations . <ref>{{Cite web|author=Environment|first=U. N.|date=2019-08-20|title=Roberta Annan|url=http://www.unep.org/people/roberta-annan|accessdate=2021-03-25|work=UNEP - UN Environment Programme|language=en}}</ref> Annan bụ onye Afrịka kachasị nta ewebatara n'ime Ụlọ Nzukọ Ọchịchị nke Africa. <ref>{{Cite web|date=2016-10-11|title=Roberta Annan Inducted Into the African Leadership Hall of Fame|url=https://ghanaonlinenews.com/roberta-annan-inducted-into-the-african-leadership-hall-of-fame/|accessdate=2021-03-25|work=Ghana Online News|language=en-US}}</ref> Onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Carleton na Mahadum Georgetown, Annan malitere ọrụ ya na nkuzi n'isi ụlọ ọrụ UN dị na [[New York City]] . <ref>{{Cite web|date=2013-01-02|title=Africa Style Profiles: Roberta Annan, Africa Co-Chair, World Fashion Development Program|url=https://www.huffpost.com/entry/roberta-annan_b_2397592|accessdate=2021-03-25|work=HuffPost|language=en}}</ref> Annan bụ onye nwe Annan Capital Partners, ụlọ ọrụ itinye ego na Sub-Saharan Africa, yana ALDG, Pọtụfoliyo nke akụ na ile ọbịa na-adigide, azụmahịa agribusiness na okomoko na-adigide na Africa. <ref>{{Cite web|date=2019-02-20|title=Roberta Annan Capital Partners to help with Ghana Smart Cities project|url=https://www.consultancy.africa/news/1469/roberta-annan-capital-partners-to-help-with-ghana-smart-cities-project|accessdate=2021-03-25|work=www.consultancy.africa|language=en}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Annan guru akwụkwọ n'ụlọakwụkwọ SOS-Hermann Gmeiner International College. O gụsịrị akwụkwọ na Summa Cum Laude, o gụrụ Biochemistry site na mahadum Carleton University na Ottawa, [[Kánada|Canada]], ma nweta nzere masters na Biotechnology site na mahadum Georgetown University.<ref>{{Cite web|author=by|date=2016-08-26|title=How Ghanaian Entrepreneur Roberta Annan Built A Business Blending Cultures|url=https://moguldom.com/131394/how-ghanaian-entrepreneur-roberta-annan-built-a-business-blending-cultures/|accessdate=2021-03-25|work=Moguldom|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ ==
Annan, onye na-asụ [[Asụsụ Bekee|Bekee]] na olumba Akan, <ref>{{Cite web|title=Good Pitch|url=https://goodpitch.org/orgs/frallain|accessdate=2021-03-25|work=Good Pitch|language=en}}</ref> rụrụ ọrụ dị ka Onye ọkammụta nke nyocha na Mahadum Giessen yana ụlọọrụ dị n'ọtụtụ mba dị ka Athgo International na MAP International n'etiti 2005 na 2007. <ref>{{Cite web|url=http://afkinsider.com/131394/how-ghanaian-entrepreneur-roberta-annan-built-a-business-blending-cultures/|title=How Ghanaian Entrepreneur Roberta Annan Built a Business Blending Cultures|date=26 August 2016}}</ref>
Na 2008, Annan sonyeere United Nations dị ka onye na-arụ ọrụ ma mesịa ghọọ onye ndụmọdụ maka UN, onye na-achịkọta ego na ihe onwunwe maka ọrụ nke UN n'ụwa nile. N'afọ 2012, o hiwere Roberta Annan Consulting, nke emeghariri ka ọ bụrụ Annan Capital Partners na 2016 ka ya na LJ Africa Advisors nọchara afọ abụọ. <ref>{{Cite web|title=Roberta Annan|url=http://www.businessworldghana.com/20under40/roberta-annan/|accessdate=2021-03-25|work=Business World Ghana|language=en-US}}</ref>
N'afọ 2017, a họpụtara Annan ka ọ bụrụ onye isi nke ndị ozi ahịa Senior maka Fieldstone Africa ebe o duru ma hazie ihe gbasara atụmatụ azụmahịa na ire ahịa . Ọ jeela ozi na bọọdụ gụnyere Frallain Group, Industrie Africa, Empowerment and Investment Group, na Ghana [[France]] Business Club. Ọ bụ onye ndụmọdụ The Rose nke Sharon Foundation, nke onye ọchụnta ego Naijiria, Oriakụ [[Folorunso Alakija|Folorunsho Alakija]] na European Commission Devco steering Committee maka International Colloquium for the Creative Economy. <ref>{{Cite web|title=Ghanaian Owned Luxury Group, Frallain, Inc., To Partner With Guaranty Trust Bank Lagos Fashion And Design Week|url=https://www.modernghana.com/entertainment/23641/ghanaian-owned-luxury-group-frallain-inc-to.html|accessdate=2021-03-25|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
N'afọ 2011, Annan tọrọ ntọala Africa Fashion Foundation (AFF) iji kwado ụlọ ọrụ ejiji na-eto eto n'Africa. Ọ bụ onye soro wee tọọ ntọala nke Impact Fund for African Creatives (IFFAC), usoro ntinye ego mmetụta nde euro otu nari iji kwado ụlọ ọrụ okike na ụdị ndụ Africa. <ref>{{Cite web|date=2020-06-16|title=A fund for African Fashion|url=http://www.unep.org/news-and-stories/story/fund-african-fashion|accessdate=2021-03-25|work=UN Environment|language=en}}</ref>
Roberta Annan Consulting bụkwa onye nwe Miss Universe Pageant site na 2011 ruo 2015, mana o nyefere nke a n'aka ndị njikwa ọhụrụ mgbe e boro ebubo na asọmpi ahụ agachaghị nke ọma. <ref>{{Cite web|author=Debrah|first=Ameyaw|date=2015-09-09|title=Miss Universe Ghana Organizers Wanted By Police?|url=https://yen.com.gh/20464-miss-universe-ghana-organizers-wanted-police.html|accessdate=2021-03-25|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Tamakloe|first=Nana|title=Leaked Letters Show Miss Universe Ghana 2015 Paid For Victory And Put Roberta Annan Pr To Shame - FashionGHANA.com: 100% African Fashion|url=https://www.fashionghana.com/site/leaked-letters-show-miss-universe-ghana-2015-paid-for-victory-and-put-the-organization-to-shame/|accessdate=2021-03-25|language=en-US}}</ref>
== Ịchụ nta ego na inye aka ==
A mara Annan maka ọrụ ịnakọta ego gụnyere ego nde euro otu narị maka ihe okike Africa na mmekorita ya na UN-ITC Ethical Fashion Initiative. <ref>{{Cite web|title=Roberta Annan's African Fashion Fund, ITC Ethical Fashion Initiative, and the European Commission Lau|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/13103/roberta-annans-african-fashion-fund-itc-ethical.html|accessdate=2021-03-25|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
Annan Capital chụrụ nta ego site n'inwe mmekọ ya na ndị nwere ọnụ ahịa dị elu, ụlọ ọrụ na ntọala maka mmemme anaghị akwụ ụgwọ yana maka ọrụ nwere uru sitere na nde dọla isii ruo nde dọla otu nari. <ref>{{Cite web|date=2021-02-26|title=Ghana: Press focuses on Ghanaian companies engaged in export to members of AfCFTA, others|url=https://www.journalducameroun.com/en/ghana-press-focuses-on-ghanaian-companies-engaged-in-export-to-members-of-afcfta-others/|accessdate=2021-03-25|work=Journal du Cameroun|language=fr}}</ref>
N'okpuru African Foundation Kayayei Initiative, Annan na ndị inyom Ghana ndị ọzọ gụnyere Ophelia Crossland, Torlowei na Velma Owusu-Bempah zụrụ ndị isi ụgbọ mmiri a maara dị ka Kaayei na ejiji na igwe ihe. <ref>{{Cite web|title=African Fashion Foundation: the Kayaye Project|url=https://www.vogue.it/vogue-talents/article/african-fashion-foundation-the-kayayei-fashion-training-programme|accessdate=2021-03-25|work=Vogue Italia|language=it-IT}}</ref> <ref>{{Cite web|title=African Fashion Foundation, The Lotte To Launch Kayayei Fashion Training Programme|url=https://www.modernghana.com/news/988966/african-fashion-foundation-the-lotte-to-launch.html|accessdate=2021-03-25|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=7 Inspiring Ghanaian Fashion Brands from the Glitz Fashion Week|url=https://www.glamour.co.za/fashion/trends/7-inspiring-ghanaian-fashion-brands-from-the-glitz-fashion-week-98b330f7-a33f-4aec-b4b3-ec4311c29c46|accessdate=2021-03-25|work=www.glamour.co.za|language=en}}</ref>
N'oge nke oke ntiwapụ nke COVID-19 na [[Ghana]], WEIG na mmekorita ya na Annan Capital Partners na GUBA, malitere COVID-19 Stimulus Fund, na-enye onyinye ego iji kwado na itinye ego na ụlọ ọrụ ndị inyom na-eduga na Ghana. <ref>{{Cite web|title=Winners of COVID-19 Stimulus Fund to Receive Packages Friday - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/winners-of-covid-19-stimulus-fund-to-receive-packages-friday/|accessdate=2021-03-25|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> <ref>https://thebftonline.com/11/03/2021/roberta-annan-writes-women-in-leadership-achieving-an-equitable-future-in-a-covid-19-world/</ref>
== Ihe nrite na nkwanye ugwu dị iche iche ==
Annan bụ onye so n'otu Young President Organisation (YPO), ugbu a ọ bụ UNEP Goodwill Ambassador for the Creative Economy, '20 under 40 Influential Business Leaders na Ghana', ndị "40 under 40 Influential Business Leaders in Consulting" na "100 Young Influential Africans, nakwa " onye Afrika kacha nta nke a nabatara n'ime ụlọ nzukọ ọchịchị nke Africa". <ref>{{Cite web|title=Roberta Annan to be inducted into the African Leadership Hall of Fame – Today Newspaper|url=https://www.todaygh.com/roberta-annan-inducted-african-leadership-hall-fame/|accessdate=2021-03-25|language=en-US}}</ref>
Annan kwuru okwu na Ọgbakọ United Nations Conference on Trade and Development mgbe ha nwere mkparịta ụka gburugburu tebụl ya na Isabelle Durant, osote odeakwụkwọ ukwu nke UNCTAD; Mahendra Siregar, osote onye isi ala nke ihe gbasara mba ofesi na mba Republic of Indonesia na Marisa Henderson, onye isi UNCTAD Creative Economy. <ref>{{Cite web|title=Roberta Annan to speak on creative economy at UNCTAD dialogue|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/roberta-annan-to-speak-on-creative-economy-at-unctad-dialogue.html|accessdate=2021-03-25|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref>
Roberta Annan bụ onye otu kansụl ndị ndụmọdụ nke Condé Nast College of Fashion and Design a ma ama. Ọ na-arụ ọrụ ya na Edward Enninful, Victoria Beckham, Naomi Campbell, Suzy Menkes na Sarah Mower. <ref>{{Cite web|date=2021-06-15|title=Roberta Annan joins Edward Enninful and other industry players on Condé Nast College Of Fashion & Design Advisory Council|url=https://braperucci.africa/roberta-annan-joins-edward-enninful-and-other-industry-players-on-conde-nast-college-of-fashion-design-advisory-council/|accessdate=2021-07-02|work=Bra Perucci Africa|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Design|first=The Condé Nast College of Fashion &|title=Roberta Annan Appointed As Member Of Condé Nast College Of Fashion & Design Advisory Council|url=https://www.prnewswire.com/news-releases/roberta-annan-appointed-as-member-of-conde-nast-college-of-fashion--design-advisory-council-301312782.html|accessdate=2021-07-02|work=www.prnewswire.com|language=en}}</ref>
=== Ihe nrite ===
* Global Style Icon Awards 2020 - Fashionpreneur nke afọ <ref>{{Cite web|date=2020-12-22|title=Nedy Music honoured at Global Style Icon Awards|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/africa/Nedy-Music-honoured-at-Global-Style-Icon-Awards-1138736|accessdate=2021-03-25|work=GhanaWeb|language=en}}</ref>
* Ihe nrite nke the Business Executive Awards - She Achiever 2020 <ref>{{Cite web|date=2020-09-05|title=37 women honored at 6th Feminine Ghana Achievement Awards|url=https://thebusinessexecutive.net/37-women-honored-at-6th-feminine-ghana-achievement-awards/|accessdate=2021-03-25|work=The Business Executive|language=en-US}}</ref>
* 40 Influential Business Leaders Award 2018
* 20 under 40 Influential Business Leaders Award 2017 <ref>{{Cite web|date=2017-03-08|title=Ghana's 20 under 40 Influential Business Leaders 2017|url=http://www.businessworldghana.com/ghanas-20-40-influential-business-leaders/|accessdate=2021-03-25|work=Business World Ghana|language=en-US}}</ref>
* Ihe nrite nwanyị Ghana <ref>{{Cite news|title=Roberta Annan|url=https://events.globallandscapesforum.org/speaker/roberta-annan/|accessdate=2021-03-25|work=Global Landscapes Forum Events|language=en-US}}</ref>
* Africa Leadership Hall of Fame (NYC)
* World Fashion 4 Development Program (WF4D) Leadership Award <ref>{{Cite web|title=Fashion 4 Development First Ladies Luncheon - Vogue.it|url=https://www.vogue.it/people-are-talking-about/parties-events/2013/09/first-ladies-luncheon-fashion-4-development|accessdate=2021-03-25|work=www.vogue.it|language=it}}</ref>
* Ihe nrite Women Leadership Award Woman 2.1 <ref>{{Cite web|date=2019-08-29|title=Roberta Annan Appointed UN Ambassador For Creative Economy|url=https://dailyguidenetwork.com/roberta-annan-appointed-un-ambassador-for-creative-economy/|accessdate=2021-03-25|work=DailyGuide Network|language=en-US}}</ref>
* 2013 Game Changer Honors <ref>{{Cite web|title=Gamerchangers Reach for Change|url=http://ghana.reachforchange.org/en/programs/gamechangers|accessdate=2021-03-25|work=Reach for Change|language=en}}</ref>
* 2019 - Ihe nrite ENTREPRENEUR OF THE YEAR AWARD <ref>{{Cite web|title=ENTREPRENEUR OF THE YEAR AWARD|url=https://hautefashionafrica.com/roberta-annan-wins-entrepreneur-of-the-year-award-2019/|work=hautefashionafrica.com|accessdate=18 March 2022}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Annan na nne ya na nwa ya nwoke bụ Allain bi na Accra, Ghana. <ref>{{Cite web|author=Gachango|first=Rayhab|date=2017-07-20|title=20 Questions With Ghanaian Entrepreneur Roberta Annan|url=https://www.potentash.com/2017/07/20/ghanaian-entrepreneur-roberta-annan/|accessdate=2021-03-25|work=Potentash|language=en-US}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=L0bqEstpOmM Roberta Annan na-ekwu okwu na TEDX East Legon]
* [https://www.youtube.com/watch?v=9KQ6w5l3PX8 Roberta Annan na itinye ego na okike Africa]
* [https://www.youtube.com/watch?v=AbkzAMzscOo Roberta Annan na UNEP]
* [https://wwd.com/fashion-news/fashion-scoops/karine-ohana-roberta-annan-promote-african-luxury-bono-macys-1202906519/ Gbanwee ndị nnọchi anya: Iji teknụzụ, ego na-awụli elu okomoko na Africa]
* [https://www.youtube.com/channel/UCl6n68gDnN06XkgFh9bF35w Annan Capital Partners: Ihe anyị na-eme]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
mmtrauqmxbqkkg20uvat6nqxwxm9msn
Leïla Mezian Benjelloun
0
12693
95354
76208
2022-08-25T23:40:42Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|home_townLeïla Mezian Benjelloun]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryLeïla Mezian Benjelloun]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceLeïla Mezian Benjelloun]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Leïla Mezian Benjelloun''' bụ dọkịta nke mba Morocca na nwanyị ọchụnta ego na nwunye nke ọgaranya Othman Benjelloun .
== Ndụ mbido ==
Ọ bụ ada onye isi ala nke mba Morocco Mohamed Meziane . <ref name="100femmes.ma">{{Cite web|url=http://www.100femmes.ma/en/femme/dr.leila.mezian.benjelloun|title=100 FEMMES - Dr Leïla MEZIAN-BENJELLOUN|author=|date=|work=www.100femmes.ma|accessdate=14 February 2018}}</ref> A mụrụ ya na Valencia ma o tolite na Spain. <ref name="100femmes.ma" /> Ọ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ ahụike nke Mahadum Madrid. <ref name="wise-qatar.org">{{Cite web|url=https://www.wise-qatar.org/le%C3%AFla-mezian-benjelloun|title=Dr. Leïla Mezian Benjelloun|author=|date=|work=wise-qatar.org|accessdate=14 February 2018}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ bụ onye isi oche nke BMCE Bank Foundation . <ref name="moroccanladies.com">{{Cite web|url=http://moroccanladies.com/breaking-news/dr-leila-mezian-laid-the-foundation-stone-of-her-upcoming-museum-of-arts-and-traditions-18911|title=Dr. Leila Mezian laid the foundation stone of her upcoming Museum of Arts and Traditions - Moroccan Ladies|author=|date=30 October 2017|work=moroccanladies.com|accessdate=14 February 2018}}</ref>
N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2017, ọ tọrọ ntọala nke ọhụrụ 1200 m² Museum of Arts and Traditions of Morocco (MATM) nke ọ na-ewu na nkwụsị nke Moulay Youssef Boulevard na Roudani Boulevard na Casablanca . <ref name="moroccanladies.com">{{Cite web|url=http://moroccanladies.com/breaking-news/dr-leila-mezian-laid-the-foundation-stone-of-her-upcoming-museum-of-arts-and-traditions-18911|title=Dr. Leila Mezian laid the foundation stone of her upcoming Museum of Arts and Traditions - Moroccan Ladies|author=|date=30 October 2017|work=moroccanladies.com|accessdate=14 February 2018}}</ref> Ụlọ ahụ, nke onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Tarik Oualalou mere, <ref name="moroccoworldnews.com" /> dị mita 26 n'ịdị elu ma kwadoro ya iji kwụọ nde MAD 79. <ref name="moroccoworldnews.com">{{Cite web|url=https://www.moroccoworldnews.com/2016/12/203947/leila-mezian-benjelloun-build-new-museum-casablanca/|title=Leila Mezian Benjelloun To Build a New Museum in Casablanca|author=|date=18 December 2016|work=moroccoworldnews.com|accessdate=14 February 2018}}</ref> Emechara ụlọ ahụ n'afọ 2018. <ref name="moroccanladies.com" /> <ref name="moroccoworldnews.com" />
Ọ bụ onyeisi oche nke Alaouite Organisation for the Protection of the Blind and Moroccan Red Cross, osote onye isi oche nke Association of Medical Doctors na Morocco, na onyeisi oche nke Benjelloun-Mezian Foundation . <ref name="wise-qatar.org" />
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ Othman Benjelloun kemgbe afọ 1960, ma ha nwere ụmụ abụọ; Dounia, onye na-emepụta ihe nkiri, na Kamal, ọkà mmụta gbasara mmadụ na onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi. <ref name="wise-qatar.org" /> <ref>{{Cite web|url=http://www.fm6e.org/mobile/en/weec-2013/2013-11-12-17-53-06/2013-11-12-18-32-10.html|title=Keynotes Speakers|first=|author=eCapital|date=|work=www.fm6e.org|accessdate=14 February 2018}}</ref>
== Ebenside ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qr62j173v53iqn0opys8vq8dajvs882
Wawira Njiru
0
12726
95270
74969
2022-08-25T21:39:45Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wawira Njiru''', bụ nwanyị ọchụnta ego Kenya, onye ọchụnta ego, onye na-ahụ maka nri mmadụ, na onye na-ahụ maka ọdịmma mmadụ, bụ onye na-eje ozi dị ka onye isi nchịkwa nke '''Food 4 Education''', otu nzukọ na-esi nri, na-akwadebe ma na-ekesa nri ndị na-edozi ahụ, na ọnụ ahịa enyemaka nye ihe karịrị ụmụ akwụkwọ 2,000 sitere na ndị dị umeala n'obi. Ruiru, nke dị na Nairobi, isi obodo Kenya. <ref name="1R">{{Cite web|accessdate=28 September 2018|date=September 2018|publisher=[[Nation Media Group]]|url=https://cdn.nation.co.ke/pdfs/Top40under40Women2018.pdf|title=Top 40 Under 40 Kenyan Women 2018|author=Business Daily Staff}}</ref>
== Nzụlite na agụmakwụkwọ ==
O tolitere n'obodo Ruiru, na mpaghara Kiambu, ozugbo ugwu ọdịda anyanwụ nke isi obodo Nairobi. <ref name="2R">{{Cite web|accessdate=28 September 2018|url=http://www.transformnutrition.org/what-we-do/nutrition-champions/ann-wawira-njiru-kenya/|title=2013 Nutrition Champions: Ann Wawira Njiru: Kenya|date=2014|publisher=Transformnutrition.org|author=Transformnutrition.org}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ dị mpaghara m
maka agụmakwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị.afọ Na 2010, a nabatara ya na Mahadum South Australia, na Adelaide, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Bachelor of Nutrition Sayinsi degree. <ref name="1R">{{Cite web|accessdate=28 September 2018|date=September 2018|publisher=[[Nation Media Group]]|url=https://cdn.nation.co.ke/pdfs/Top40under40Women2018.pdf|title=Top 40 Under 40 Kenyan Women 2018|author=Business Daily Staff}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBusiness_Daily_Staff2018">Business Daily Staff (September 2018). [https://cdn.nation.co.ke/pdfs/Top40under40Women2018.pdf "Top 40 Under 40 Kenyan Women 2018"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''[[Business Daily Africa]]''. Nairobi: [[Otu Mgbasa Ozi Mba|Nation Media Group]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 September</span> 2018</span>.</cite></ref> <ref name="2R" />
== Ọrụ ==
Na 2011, mgbe ọ dị afọ iri abụọ, Wawiru mgbe ahụ bụ onye na-agụ akwụkwọ na Adelaide, Australia kpọrọ ndị enyi 80 ka ha bịa oriri na ọṅụṅụ Kenya. Ọ na-ana $20 kwa efere, na-ebuli ihe ruru KSh126,000 n'oge ahụ. <ref name="3R">{{Cite web|accessdate=28 September 2018|url=http://www.voicesofyouth.org/en/posts/inspire--with-wawira-njiru---food-4-education|title=Inspire! With Wawira Njiru: Food 4 Education|date=7 December 2015|publisher=Voicesofyouth.org|author=Marketer|first=Carrie}}</ref>
Site na ego ndị ahụ, e hiwere Food 4 Education (F4E). Malite n'iwu ụlọ ebe a na-esi nri, F4E malitere inye ụmụ akwụkwọ mbụ ha iri abụọ na ise nri. Nke ahụ sochiri mkpọsa inye ego na ịntanetị. Ka oge na-aga, ọnụ ọgụgụ ụmụaka ndị na-anata nri ehihie ụlọ akwụkwọ a na-enye nkwado mụbara. <ref name="3R">{{Cite web|accessdate=28 September 2018|url=http://www.voicesofyouth.org/en/posts/inspire--with-wawira-njiru---food-4-education|title=Inspire! With Wawira Njiru: Food 4 Education|date=7 December 2015|publisher=Voicesofyouth.org|author=Marketer|first=Carrie}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMarketer2015">Marketer, Carrie (7 December 2015). [http://www.voicesofyouth.org/en/posts/inspire--with-wawira-njiru---food-4-education "Inspire! With Wawira Njiru: Food 4 Education"]. Voicesofyouth.org<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 September</span> 2018</span>.</cite></ref>
Dabere na Wawira Njiru, ọ na-efu Ksh25 (ihe dị ka. US$0.25) iji nye nwata akwụkwọ elementrị nri na Kenya nri. A gwara nne na nna ma ọ bụ ndị nlekọta ka ha nye aka KSh10 (ihe dị ka. US dollar 0.10). F4E na-enye nguzozi. <ref name="4R">{{Cite web|url=https://www.nation.co.ke/lifestyle/women/Wawira-Njiru/1950830-3978312-14w2ktb/index.html|title=Take 5: Founder of Food 4 Education, Wawira Njiru|accessdate=28 September 2018|date=20 June 2017|first=Abigail|author=Arunga}}</ref>
Iji mechie ọdịiche ego ahụ, F4E goro onye isi nri oge niile, wuo kichin ọgbara ọhụrụ wee malite ibugara ndị ahịa ụlọ ọrụ nri esiri esi nri na mpaghara Nairobi dị nso nke Kilimani, Kileleshwa, Westlands, Upper Hill na etiti etiti . mpaghara azụmahịa nke obodo. <ref name="4R">{{Cite web|url=https://www.nation.co.ke/lifestyle/women/Wawira-Njiru/1950830-3978312-14w2ktb/index.html|title=Take 5: Founder of Food 4 Education, Wawira Njiru|accessdate=28 September 2018|date=20 June 2017|first=Abigail|author=Arunga}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFArunga2017">Arunga, Abigail (20 June 2017). [https://www.nation.co.ke/lifestyle/women/Wawira-Njiru/1950830-3978312-14w2ktb/index.html "Take 5: Founder of Food 4 Education, Wawira Njiru"]. ''[[Mba kwa ụbọchị|Daily Nation]]''. Nairobi<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 September</span> 2018</span>.</cite></ref>
== Echiche ndị ọzọ ==
Na afọ 2018, Business Daily Africa, akwụkwọ akụkọ [[Asụsụ Bekee|Bekee]] kwa ụbọchị nke Kenya aha ya bụ Wawira Njiru, otu n'ime ụmụ nwanyị Kenya iri na anọ na okpuru iri na ano maka afọ 2018. <ref name="1R">{{Cite web|accessdate=28 September 2018|date=September 2018|publisher=[[Nation Media Group]]|url=https://cdn.nation.co.ke/pdfs/Top40under40Women2018.pdf|title=Top 40 Under 40 Kenyan Women 2018|author=Business Daily Staff}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBusiness_Daily_Staff2018">Business Daily Staff (September 2018). [https://cdn.nation.co.ke/pdfs/Top40under40Women2018.pdf "Top 40 Under 40 Kenyan Women 2018"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''[[Business Daily Africa]]''. Nairobi: [[Otu Mgbasa Ozi Mba|Nation Media Group]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 September</span> 2018</span>.</cite></ref> N’ọnwa Disemba afọ 2018, ọ ghọrọ onye mbụ meriri ihe nrite nwa amaala mba ụwa maka onye ndu ndị ntorobịa. <ref>{{Cite web|work=Global Citizen|accessdate=13 November 2019|url=https://www.globalcitizen.org/en/content/global-citizen-prize-youth-leadership/|title=This Activist Wants to Provide School Meals So No Child Learns on an Empty Stomach}}</ref> Na 2018, akpọkwara Wawira n'etiti ndị ntorobịa Kenya otu narị kacha nwee mmetụta, site na Avance Media. <ref>{{Cite web|url=https://www.capitalfm.co.ke/thesauce/larry-madowo-natalie-tewa-njugush-celebrated-in-the-most-influential-young-kenyans-list/|title=Larry Madowo, Natalie Tewa, Njugush celebrated in the Most Influential Young Kenyans List|date=4 February 2019|publisher=[[98.4 Capital FM]]|accessdate=11 January 2020|author=Murugi Gichovi}}</ref>
== Hụkwa ==
* Esther Muchemi
* Sylvia MulingeEdensibia {{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4s3zxpbecri0vla82tg9jwxaetworgt
Vuyokazi Mahlati
0
12763
95079
75030
2022-08-25T13:46:45Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person||URL=}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|notableworksVuyokazi Mahlati]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|genreVuyokazi Mahlati]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|influencesVuyokazi Mahlati]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|influencedVuyokazi Mahlati]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|TwitterVuyokazi Mahlati]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|subjectVuyokazi Mahlati]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Vuyokazi Mahlati''' (nwụrụ n'abalị iri na abụọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2020) bụ onye ọchụnta ego na-elekọta mmadụ na South Africa, onye na-akwado nwoke na nwanyị na onye nduzi zuru ụwa ọnụ nke International Women's Forum .<ref name="sowetan">{{Cite news|url=https://www.sowetanlive.co.za/news/south-africa/2020-10-13-land-reform-champion-dr-mahlati-dies/|title=Land reform champion Dr Mahlati dies|work=Sowetan Live|accessdate=13 October 2020}}</ref> Ọ bụ onye guzobere ụlọ ọrụ nhazi ajị anụ nke mbụ n'Africa nke dị na Butterworth, na Eastern Cape.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://nationalplanningcommission.wordpress.com/npc-commissioners/dr-vuyokazi-felicity-mahlati/|title=Dr Vuyokazi Felicity Mahlati|date=2015-02-05|work=National Planning Commission|language=en|accessdate=2019-11-17}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://cfo.co.za/article/woman-of-substance-dr-vuyokazi-mahlati-its-all-about-building-a-better-future-|title=Woman of Substance Dr Vuyokazi Mahlati: It's all about building a better future|author=|first=|date=|work=cfo.co.za|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-11-17}}</ref> Ọ bụ onye isi oche nke African Farmers Association of South Africa, yana onye isi oche nke Advisory Panel on Land Reform and Agriculture.<ref>{{Cite web|url=https://www.africanews24-7.co.za/index.php/southafricaforever/black-farmers-still-at-the-margins-of-lucrative-markets-in-sa/|title=Black farmers still at the margins of lucrative markets in SA|author=Team|first=Africa News|date=2017-12-06|work=Africa News 24-7|language=en-US|accessdate=2019-11-17}}</ref> Ọ na-eje ozi oge nke abụọ ya dị ka onye otu National Planning Commission nke South Africa.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/business-report/economy/mahlati-wins-2019-awca-woman-of-substance-award-30224848|title=Mahlati wins 2019 AWCA "woman of substance" award {{!}} IOL Business Report|work=www.iol.co.za|language=en|accessdate=2019-11-17}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.ayanamagazine.com/news/dr-vuyokazi-mahlati-announced-awca-woman-of-substance-for-2019/|title=Dr Vuyokazi Mahlati announced AWCA Woman of Substance for 2019|author=Editors|first=A. M.|date=2019-08-03|work=Ayana Magazine|language=en-US|accessdate=2019-11-17}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.capetownpc.org.za/events/dr-vuyo-mahlati-on-an-overview-of-the-land-reform-scenario/|title=Dr Vuyo Mahlati on an overview of the land reform scenario|work=Cape Town Press Club|language=en-US|accessdate=2019-11-17}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
A zụrụ ya diị ka ọkachamara n'ihe gbasara amụma na London School of Economics na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]].<ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.capetownpc.org.za/events/dr-vuyo-mahlati-on-an-overview-of-the-land-reform-scenario/|title=Dr Vuyo Mahlati on an overview of the land reform scenario|work=Cape Town Press Club|language=en-US|accessdate=2019-11-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.capetownpc.org.za/events/dr-vuyo-mahlati-on-an-overview-of-the-land-reform-scenario/ "Dr Vuyo Mahlati on an overview of the land reform scenario"]. ''Cape Town Press Club''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-11-17</span></span>.</cite></ref> O nwere nzere PhD sitere na Mahadum Stellenbosch .<ref name=":0">{{Cite web|url=https://nationalplanningcommission.wordpress.com/npc-commissioners/dr-vuyokazi-felicity-mahlati/|title=Dr Vuyokazi Felicity Mahlati|date=2015-02-05|work=National Planning Commission|language=en|accessdate=2019-11-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://nationalplanningcommission.wordpress.com/npc-commissioners/dr-vuyokazi-felicity-mahlati/ "Dr Vuyokazi Felicity Mahlati"]. ''National Planning Commission''. 2015-02-05<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-11-17</span></span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Na Septemba 2013, a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi oche nke State Information Technology Agency. Ọ rụrụ ọrụ ugboro abụọ dị ka onye isi oche nke South African Post Office Board of Directors ebe ọ duziri atụmatụ ụlọ ọrụ site na ọdịnala gaa na azụmahịa dijitalụ na mail, logistics na ụlọ akụ. Ọ rụkwara ọrụ ugboro abụọ na Financial Markets Advisory Board ma bụrụ onye otu Financial Services Board Licensing Committee. Na mgbakwunye, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke Alexkor Mining Board na onye njikwa ego nke Umbono Capital nke s na-akpọ One Stone ugbu a . Ọ bụ onye nchịkwa na-abụghị onye isi nke Lion of Africa Insurance Company, onye enyemaka nke Brimstone Investment Company, otu n'ime ụlọ ọrụ Johannesburg Stock Exchange. Ọ bụkwa onye isi ndụmọdụ na onye nwe otu African Financial Group. O hiwere ụlọ ọrụ nhazi ajị anụ mbụ nke Afrịka na Butterworth, na Eastern Cape, ebe ọ kụziiri ndị na-enweghị ọrụ otu esi eme uwe cashmere.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://cfo.co.za/article/woman-of-substance-dr-vuyokazi-mahlati-its-all-about-building-a-better-future-|title=Woman of Substance Dr Vuyokazi Mahlati: It's all about building a better future|author=|first=|date=|work=cfo.co.za|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-11-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://cfo.co.za/article/woman-of-substance-dr-vuyokazi-mahlati-its-all-about-building-a-better-future- "Woman of Substance Dr Vuyokazi Mahlati: It's all about building a better future"]. ''cfo.co.za''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-11-17</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[:Category:CS1 maint: url-status|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.capetownpc.org.za/events/dr-vuyo-mahlati-on-an-overview-of-the-land-reform-scenario/|title=Dr Vuyo Mahlati on an overview of the land reform scenario|work=Cape Town Press Club|language=en-US|accessdate=2019-11-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.capetownpc.org.za/events/dr-vuyo-mahlati-on-an-overview-of-the-land-reform-scenario/ "Dr Vuyo Mahlati on an overview of the land reform scenario"]. ''Cape Town Press Club''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-11-17</span></span>.</cite></ref>
== Ọnwụ ==
Mahlati nwụrụ na 12 Ọktoba 2020.<ref name="sowetan">{{Cite news|url=https://www.sowetanlive.co.za/news/south-africa/2020-10-13-land-reform-champion-dr-mahlati-dies/|title=Land reform champion Dr Mahlati dies|work=Sowetan Live|accessdate=13 October 2020}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.sowetanlive.co.za/news/south-africa/2020-10-13-land-reform-champion-dr-mahlati-dies/ "Land reform champion Dr Mahlati dies"]. ''Sowetan Live''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 October</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Ihe nrite na nkwanye ùgwù ==
* 2019 - O ritere ihe nrite nke African Women Chartered Accountants (AWCA) Woman of Substance Award<ref name=":1">{{Cite web|url=https://cfo.co.za/article/woman-of-substance-dr-vuyokazi-mahlati-its-all-about-building-a-better-future-|title=Woman of Substance Dr Vuyokazi Mahlati: It's all about building a better future|author=|first=|date=|work=cfo.co.za|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-11-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://cfo.co.za/article/woman-of-substance-dr-vuyokazi-mahlati-its-all-about-building-a-better-future- "Woman of Substance Dr Vuyokazi Mahlati: It's all about building a better future"]. ''cfo.co.za''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-11-17</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[:Category:CS1 maint: url-status|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/business-report/economy/mahlati-wins-2019-awca-woman-of-substance-award-30224848|title=Mahlati wins 2019 AWCA "woman of substance" award {{!}} IOL Business Report|work=www.iol.co.za|language=en|accessdate=2019-11-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.iol.co.za/business-report/economy/mahlati-wins-2019-awca-woman-of-substance-award-30224848 "Mahlati wins 2019 AWCA "woman of substance" award | IOL Business Report"]. ''www.iol.co.za''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-11-17</span></span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.ayanamagazine.com/news/dr-vuyokazi-mahlati-announced-awca-woman-of-substance-for-2019/|title=Dr Vuyokazi Mahlati announced AWCA Woman of Substance for 2019|author=Editors|first=A. M.|date=2019-08-03|work=Ayana Magazine|language=en-US|accessdate=2019-11-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFEditors2019">Editors, A. M. (2019-08-03). [https://www.ayanamagazine.com/news/dr-vuyokazi-mahlati-announced-awca-woman-of-substance-for-2019/ "Dr Vuyokazi Mahlati announced AWCA Woman of Substance for 2019"]. ''Ayana Magazine''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-11-17</span></span>.</cite><span data-ve-ignore="true"> </span><span class="cs1-visible-error citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: </span><span class="cs1-visible-error citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code">|last=</code> has generic name ([[Enyemaka: njehie CS1|help]])</span>
[[Category:CS1 errors: generic name]]</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
ozkil0aw7dqyhql0ldlw2j2jrkpu3qu
Wendy Luhabe
0
12765
95287
75032
2022-08-25T21:50:51Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Wendy Yvonne Nomathemba Luhabe''' (amụrụ na 29 Mee 1957) bụ onye ọchụnta ego South Africa.<ref>{{Cite web|title=Wendy Luhabe|url=http://www.londonspeakerbureau.com/speakers/wendy_luhabe|publisher=London Speaker Bureau}}</ref>
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Luhabe na Daveyton, Gauteng, South Africa, o wee tolite na ebe ochie Benoni.<ref name="Life and Soul: portraits of women who move South Africa">{{Cite book|title=Life and Soul: portraits of women who move South Africa|url={{Google books |plainurl=yes |id=VCAR_z6hHgUC |page=15 }}}}</ref>
Ọ gụsịrị akwụkwọ na nkà na Mahadum Fort Hare (1977) na Commerce na National University of Lesotho (1981). Mgbe afọ iri nke ahụmịhe ụlọ ọrụ mba na mba ụwa na f.e. BMW ọ tọrọ ntọala Bridging the Gap na 1991, ụlọ ọrụ ndụmọdụ iji kwadebe ndị isi ojii South Africa na-eto eto ịbanye n'ụwa ọrụ na ịkwado ụlọ ọrụ South Africa na ijikọta ndị ahụ na azụmahịa ụlọ ọrụ ha.<ref name="Who is who in South Africa">{{Cite news|title=Who is who in South Africa http://www.whoswhosa.co.za/wendy-luhabe-3164}}</ref><ref name="What's black and white and working?">{{Cite news|title=What's black and white and working? http://www.fastcompany.com/magazine/01/luhabe.html}}</ref>
Luhabe hiwere Women Investment Holdings na 1993: na-amalite òkè nke ụmụ nwanyị na ọnọdụ akụ na ụba nke South Africa.<ref name="African Success">{{Cite news|title=African Success http://www.africansuccess.org/visuFiche.php?id=397&lang=en}}</ref> Ọ malitere ego mbụ iji nye ụlọ ọrụ nke ụmụ nwanyị na South Africa hiwere site na ego nde rand otu narị na iri abụọ.<ref name=":0">{{Cite web|date=6 June 2011|title=Wendy Luhabe|url=https://www.cartierwomensinitiative.com/jury/wendy-luhabe|accessdate=23 June 2020|work=Cartier Women's Initiative|language=en}}</ref>
N'afọ 1999, a hutara ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị iri ise na-azụ ahịa nke ụwa.<ref>{{Cite web|title=Wendy Luhabe – Speakers of Note|url=http://www.speakersofnote.co.za/component/speakers/speaker/843|accessdate=23 June 2020|work=speakersofnote.co.za}}</ref> World Economic Forum na Switzerland nabatara ya dị ka Onye Ndú Ụwa nke Echi.<ref name=":0">{{Cite web|date=6 June 2011|title=Wendy Luhabe|url=https://www.cartierwomensinitiative.com/jury/wendy-luhabe|accessdate=23 June 2020|work=Cartier Women's Initiative|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.cartierwomensinitiative.com/jury/wendy-luhabe "Wendy Luhabe"]. ''Cartier Women's Initiative''. 6 June 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 June</span> 2020</span>.</cite></ref> E guzobere ya dị ka Chancelo nke Mahadum Johannesburg n'afọ 2006.<ref>{{Cite web|title=Wendy Luhabe|url=https://www.africanleadershipacademy.org/staffulty/global-advisory-council/wendy-luhabe/|accessdate=23 June 2020|work=African Leadership Academy|language=en-US}}</ref> A họpụtara ya ka ọ bụrụ Lieutenant nke Royal Victorian Order (LVO) na 2014 New Year Honours maka ọrụ ya dị ka onye nlekọta nke Duke of Edinburgh's International Award Foundation. 2020 Forbes depụtara ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị Africa ịrị ise achasị ike.<ref>{{Cite web|author=Africa|first=Forbes|date=2020-03-06|title=Africa's 50 Most Powerful Women|url=https://www.forbesafrica.com/cover-story/2020/03/06/africas-50-most-powerful-women/|accessdate=2021-01-30|work=Forbes Africa|language=en-US}}</ref>
Ọ lụrụ onye bụbu onye isi ala Gauteng, Mbhazima Shilowa, ha nwere ụmụ anọ na nwa nwa.
== Mbipụta ==
* ''Ịkọwa oge''. Mahadum nke KwaZulu-Natal, 2002,
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.linkedin.com/pub/wendy-luhabe/17/617/2b5 Wendy Luhabe's LinkedIn Profile]
* [http://www.bizcommunity.com/Article/196/40/38202.html/ Nye Onye Ndú Ihu]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jn84ud2w8qhek3zpru21orsnvkkxjsg
Wendy Lucas-Bull
0
12768
95286
75036
2022-08-25T21:50:21Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
{{Infobox person
| image =
| name = Wendy Lucas-Bull
| image_size =
| caption =
| birth_date ={{birth year and age|1955}}
| birth_place = [[Union of South Africa]]
| death_date =
| death_place =
| alma_mater ='''[[University of the Witwatersrand]]'''<br/>([[Bachelor of Science]])
| occupation = [[Businesswoman]], [[Banker]] & [[Corporate Executive]]
| years_active = since 1974
| nationality = South African
| citizenship = [[South African citizenship]]
| known_for =
| title = Chairperson, [[Absa Group]], Absa Bank & Absa Financial Services
|spouse =
|term = Since 2013
|predecessor = None
}}
'''Wendy Elizabeth Lucas-Bull''' (''née'' ''Adair''; amụrụ n'afọ 1955) bụ nwanyị na-azụ ahịa na South Africa, onye na-ahụ maka ụlọ akụ na onye isi ụlọ ọrụ, onye na-eje ozi dị ka onye isi oche nke Absa Group, nnukwu otu ọrụ ego nke Africa, nke nwere ụlọọrụ ndị ọzọ nọ n'okpuru ya na Botswana, Ghana, Kenya, Mauritius, Mozambique, Seychelles, South Africa, Tanzania, Uganda na Zambia.<ref name="One">{{Cite web|author=Dorothy Nakaweesi|url=http://www.monitor.co.ug/Business/Markets/688606-4563384-4p4ptuz/index.html|title=Shareholders approve name change to Absa Group Limited|accessdate=15 May 2018|date=15 May 2018}}</ref>
== Mmalite ==
A mụrụ Wendy n'ihe dị ka afọ 1955.<ref name="Two">{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/people.asp?privcapId=112280696|title=Key Executives For Peotona Group Holdings|accessdate=16 May 2018|date=16 May 2018|publisher=[[Bloomberg.com]]|author=Bloomberg LP}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ wee nweta nzere bachelọ nke sayensị na Mahadum nke Witwatersrand, n'afọ 1974.<ref name="Four">{{Cite web|url=https://www.weforum.org/people/wendy-lucas-bull|title=Wendy Lucas-Bull: Chairman, Absa Group Limited|publisher=[[World Economic Forum]]|author=World Economic Forum|accessdate=15 May 2018|date=15 May 2018}}</ref>
== Ọrụ ==
Tupu a họpụta ya dị ka onye isi oche nke Absa Group na 2013, Lucas-Bull jere ozi dị ka onye isi nchịkwa nke Rand Merchant Investment Holdings, tupu ọ rụọ ọrụ dị ka onye isi oche nke ngalaba azụmaahịa nke First Rand.<ref name="Three">{{Cite web|url=https://www.barclaysafrica.com/about-us/board-and-management/board/wendy-lucas-bull/|title=Barclays Africa Group: Our Board: Wendy Lucas-Bull, Chairman|publisher=[[Absa Group|Barclays Africa Group]]|author=Barclays Africa Group|date=16 May 2018|accessdate=16 May 2018}}</ref>
Wendy bụ otu n'ime mmadụ anọ ndị guzobere otu ''Peotona Group''. Ha anọ so kwa na bọọdụ ụlọọrụ ahụ. <ref name="Two">{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/people.asp?privcapId=112280696|title=Key Executives For Peotona Group Holdings|accessdate=16 May 2018|date=16 May 2018|publisher=[[Bloomberg.com]]|author=Bloomberg LP}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBloomberg_LP2018">Bloomberg LP (16 May 2018). [https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/people.asp?privcapId=112280696 "Key Executives For Peotona Group Holdings"]. [[Bloomberg.com]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 May</span> 2018</span>.</cite></ref> Ọnọdụ ndị isi gara aga na azụmahịa gụnyere dị ka ndị nhazi na-abụghị ndị isi na Barclays, Anglo American Platinum Limited, Development Bank of Southern Africa, Alexander Forbes, Eskom, Nedbank, Telkom, Aveng, Lafarge Industries, South African Financial Markets Advisory Board, Discovery Holdings, Dimension Data Plc na Momentum Group.<ref name="Three">{{Cite web|url=https://www.barclaysafrica.com/about-us/board-and-management/board/wendy-lucas-bull/|title=Barclays Africa Group: Our Board: Wendy Lucas-Bull, Chairman|publisher=[[Absa Group|Barclays Africa Group]]|author=Barclays Africa Group|date=16 May 2018|accessdate=16 May 2018}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBarclays_Africa_Group2018">Barclays Africa Group (16 May 2018). [https://www.barclaysafrica.com/about-us/board-and-management/board/wendy-lucas-bull/ "Barclays Africa Group: Our Board: Wendy Lucas-Bull, Chairman"]. Johannesburg: [[Absa Group|Barclays Africa Group]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 May</span> 2018</span>.</cite></ref>
== Ntụle ndị ọzọ ==
Lucas-Bull jere ozi n'oge gara aga, dị ka onye otu President's Advisory Council on Black Economic Empowerment.<ref name="Three">{{Cite web|url=https://www.barclaysafrica.com/about-us/board-and-management/board/wendy-lucas-bull/|title=Barclays Africa Group: Our Board: Wendy Lucas-Bull, Chairman|publisher=[[Absa Group|Barclays Africa Group]]|author=Barclays Africa Group|date=16 May 2018|accessdate=16 May 2018}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBarclays_Africa_Group2018">Barclays Africa Group (16 May 2018). [https://www.barclaysafrica.com/about-us/board-and-management/board/wendy-lucas-bull/ "Barclays Africa Group: Our Board: Wendy Lucas-Bull, Chairman"]. Johannesburg: [[Absa Group|Barclays Africa Group]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">16 May</span> 2018</span>.</cite></ref>
== Ndetu ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.news24.com/Archives/City-Press/Winning-Women-Wendy-Lucas-Bull-Bullishin-the-boardroom-20150429 Ụmụ nwanyị na-emeri - Wendy Lucas-Bull: Bullish In the Boardroom]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fydf490a56vdgxt0x5yxrjf6wdqtqsm
Lily Koros Tare
0
12781
95384
75068
2022-08-26T00:55:30Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lily Chepkorir Koros Tare''' bụ onye nchịkwa ahụike Kenya, onye na-eje ozi dị ka odeakwụkwọ nchịkwa na Mịnịstrị Ahụike Kenya, malite na Disemba 2018.<ref>{{Cite web|accessdate=17 December 2018|url=https://www.businessdailyafrica.com/news/Health-ministry-hires-suspended-KNH-chief-Koros/539546-4899660-s2nsk0z/index.html|title=Health ministry hires suspended KNH chief Koros|date=17 December 2018|first=Nasibo|author=Kabale}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Lily Koros Tare na Nkewa Sigowet nke Kericho County, n'ihe dị ka afọ 1973.
== Agụmakwụkwọ ==
Nwaada Koros gara Kipsigis Girls High School na Kericho County maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya ma mesịa gaa n'ihu na nzere bachelọ nke azụmahịa (ọchịchị). O nwekwara nzere masta nke nchịkwa azụmahịa na njikwa nlekọta ahụike, nzere masta nke onye isi na nchịkwa azụmahịa (ego) na diplọma Postgraduate na ndu mba ụwa (nchịkwa ụlọ ọgwụ). Ugbu a, ọ na-achụso PhD ya na Business Administration na Mahadum Moi .
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ ya na nchịkwa azụmahịa na AIC Litein Hospital dị ka onye nchịkwa ụlọ ọgwụ. Koros sonyeere Moi Teaching na Referral Hospital ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye isi nke Finance na Administration tupu ọ banye na Commission maka mmejuputa iwu iwu( Commission for Implementation of the Constitution) ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka Director Management Services na Ag. Secretary / Chief Executive Officer.N'oge gara aga, site na 21 Febụwarị 2014, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ọrụ nke Kenyatta National Hospital, ụlọ ọgwụ ọha na eze kachasị ukwuu na East na Central Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.standardmedia.co.ke/article/2000105185/lily-chepkorir-koros-replaces-dr-robert-monda-as-knh-chief-executive|title=Lily Chepkorir Koros replaces Dr Robert Monda as KNH chief executive|accessdate=17 December 2018|date=22 February 2014|first=Juma|author=Kwayera}}</ref>
Na Maachị 2018, na-esochi usoro ịwa ahụ na ụlọ ọgwụ Kenyatta National Hospital, ndị isi ụlọ ọgwụ kwụsịrị koros na onye isi ọrụ ahụike, Dr Bernard Githae, ka "ha kwe ka nyocha nke KeNH systems"
2018, na-esote ọtụtụ ihe mberede ịwa ahụ na Kenyatta National Hospital, ndị isi ụlọ ọgwụ ahụ kwụsịrị Koros na onye nduzi nke ọrụ ahụike, Dr Bernard Githae, iji "nye ohere nyocha nke usoro KeNH".<ref>{{Cite web|url=https://www.the-star.co.ke/news/2018/03/16/we-suspended-koros-to-allow-audit-of-knh-systems-board-tells-mps_c1730960|title=We suspended Koros to allow audit of KNH systems, board tells MPs|date=16 March 2018|first=and Sam Kisika|author=John Muchangi}}</ref>
== Leekwa ==
* Ahụike na Kenya
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
punha1pv40j0qr4mmak0ru55rrhcily
Daughters of Zelophehad
0
12872
95618
75270
2022-08-26T10:13:58Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:The_Daughters_of_Zelophehad.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|300x300px|Ụmụ nwanyị Zelophehad (ihe atụ sitere na ''Bible'' nke 1908 na Akụkọ Ya nke Otu Puku Ihe Ọmụmụ Ihe Nkiri)]]
'''Ụmụnwanyị Zelofhad''' (Hibru: ’ bụ ụmụnne nwanyị ise—Mahlah, Noah, '''Hoglah''', '''Milcah''', na Tirzah—nke a kpọtụrụ aha na Akwụkwọ Ọnụ Ọgụgụ nke Bible. Ha biri ndụ n'oge Ọpụpụ ndị Izrel si n'Ijipt ka ha na-akwadebe ịbanye n'Ala Nkwa ahụ na ndị zụlitere n'ihu ndị Izrel ikpe nke ikike nwanyị na ọrụ iketa ihe onwunwe na enweghị nwoke nketa n'ezinụlọ. '''Zelofhad''', nwoke nke ebo Manase, nwere ụmụnwanyị ise mana ọ nweghị ụmụnwoke, ya mere ọ nweghị ụmụnwoke nketa.
== Ihe ndekọ Akwụkwọ Nsọ ==
Ihe odide Bible kọrọ obere ihe banyere Zelofhad n'onwe ya, ma e wezụga na ọ nwụrụ n'ime afọ iri anọ mgbe ndị Izrel na-awagharị n'ọzara, na n'ụzọ doro anya na o nweghị òkè na nnupụisi Kora. Ọnụ Ọgụgụgụ nke iri na isii ekwughị n'ụzọ ọ bụla na ebo Manase tinyere aka na nnupụisi megide Mozis.
Ụmụnwanyị Zelofhad rịọrọ Mozis, Elieza onye nchụàjà, [[Tribal chief|ndị isi]], na nzukọ ahụ dum, n'ọnụ ụzọ ụlọikwuu nzukọ maka ikike ha iketa ikike ihe onwunwe ya n'ala Israel. Ụmụ Zelofhad kwuru na nna ha Zelofhad esoghị na nnupụisi Kora, kama ọ nwụrụ naanị na mmehie ya. Ụmụnwanyị Zelofhad rụrụ ụka na ọ bụrụ na ha agaghị eketa, mgbe ahụ aha Zelofhad ga-efu n'aka ezinụlọ ya. Mozis wegara Chineke okwu ha. Chineke gwara Mozis na arịrịọ ụmụ Zelofhad ziri ezi, nakwa na a ga-enye ha ikike nna ha ga-eketa.
Mgbe e mesịrị, ndị isi ezinụlọ nke ezinụlọ nke nwa nwa Manase bụ Gilead rịọrọ Mozis na ndị isi, na-arụ ụka na ọ bụrụ na ụmụ Zelofhad lụrụ ndị ikom si n'ebo Izrel ọzọ, mgbe ahụ, òkè ha ga-efu n'ebo Manase ma tinye ya na akụkụ nke ebo ha lụrụ. N'ihi ya, Mozis, n'iwu Chineke, nyere ndị Izrel ntụziaka na arịrịọ nke ndị isi agbụrụ ziri ezi nakwa na ụmụ Zelofhad nwere ike ịlụ onye ọ bụla ha chọrọ, kama ọ bụ naanị n'etiti ndị ikom nke ebo Manase.
: Mozis wee nye ụmụ Izrel iwu dị ka okwu Jehova si dị, sị: “Ebo ụmụ Josef na-ekwu okwu ziri ezi. Nke a bụ ihe Jehova nyere n'iwu banyere ụmụ Zelofhad, na-asị: Ka ha lụọ onye ha chere na ọ kacha mma; ọ bụ naanị n'ime ezinụlọ nke ebo nna ha ka ha ka ha ga-alụ. Ya mere, ihe nketa nke ụmụ Izrel agaghị ewepụ site n'otu ebo ruo n'otu ebo; n'ihi na ụmụ Izrel ga-ekekọta onye ọ bụla n'ihe nketa nke ebo nna ya. Nwa nwanyị ọ bụla, nke nwere ihe nketa n'ebo ọ bụla nke ụmụ Izrel, ga-abụ nwunye nke otu n'ime ezinụlọ nke ebo nna ya, ka ụmụ Izrel wee nwee nwoke ọ bụla ihe nketa nke nna ya. Ya mere, ihe nketa agaghị esi n'otu ebo gaa n'ebo ọzọ; n'ihi na ebo ụmụ Izrel ga-ekekọta onye ọ bụla n'ihe nketa ya. ' Dịkwa ka Jehova nyere Mozis n'iwu, ụmụ Zelofhad mekwara otú ahụ. N'ihi na Mahlah, Tirza, na Hogla, na Milka, na Noa, ụmụ Zelofhad, lụrụ ụmụ ụmụnne nna ha. (Ọnụ Ọgụ 36:5–11)
Ụmụnwanyị Zelofhad mere dị ka Chineke nyere n'iwu e nyere Mozis, onye nke ọ bụla wee lụọ nwa nke nwanne nna, alụmdi na nwunye nwanne nna mbụ. Mgbe ndị Izrel batara n'ala ahụ, ụmụ Zelofhad pụtara n'ihu Eleazer onye nchụàjà, Jọshụa (onye n'oge ahụ weere ndu site n'aka Mozis), na ndị isi, na-echetara ha na Chineke nyere Mozis iwu ka o nye ha òkè n'etiti ndị ikwu ha, ụmụ Zelofhad natara otu òkè n'aka Manase, ma eleghị anya n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Osimiri Jọdan.
[[Usòrò:Foster_Bible_Pictures_0082-1_The_Daughters_of_Zelophehad.jpg|áká_èkpè|thumb|232x232px|The Daughters of Zelophehad (ihe atụ sitere na 1897 Bible Pictures and What They Teach Us nke Charles Foster dere)]]
== Nkọwa ndị rabaị ==
Na Talmud na ''Zohar'', a na-ezo aka na Zelophehad "nwụrụ n'ime mmehie nke ya" iji tụnyere nwoke e gburu maka ịchịkọta osisi n'ụbọchị izu ike, mana Sifri Zuta na-ekwu na a pụghị ịma ma ọ bụ.<ref>Shabbat 96b</ref><ref name="Zohar 3:205b" /> Na Talmud, Rabbi Joshua kọwara na ha bu ụzọ rịọ nzukọ ahụ, mgbe ahụ ndị isi, mgbe ahụ Eleazar, na n'ikpeazụ Moses, mana Abba Chanan kwuru n'aha Rabbi Eliezer na ụmụ Zelophehad guzo n'ihu ha niile ka ha nọ ọdụ ọnụ.<ref name="Bava Batra 119b">Bava Batra 119b.</ref> ''Zohar'' kwuru na ụmụ Zelofhad bịaruru Mozis nso n'ihu Elieza na ndị isi niile n'ihi na ha na-atụ egwu iwe Mozis na Zelofhad ma chee na ọ nwere ike ịdị na nnọkọ ọha na eze.<ref name="Zohar 3:205b">Zohar 3:205b.</ref> Dị ka Zohar si kwuo, Mozis gosipụtara ikpe ahụ n'ihu Chineke kama ikpebi ya n'onwe ya n'ihi obi umeala.<ref name="Zohar 3:205b" />
Otu Baraita kụziri na ụmụ Zelophehad bụ ndị maara ihe, ụmụ akwụkwọ Torah, na ndị ezi omume.<ref name="Bava Batra 119b">Bava Batra 119b.</ref> Baraita ọzọ kụziri na ụmụnwanyị Zelophehad hà nhata n'ihe ruru eru, ọ bụ ya mere usoro aha ha ji dị iche na ederede.<ref name="Bava Batra 120a">Bava Batra 120a</ref> Dị ka ndị Gemara si kwuo, ha gosipụtara amamihe ha site n'ịwelite okwu ha n'oge kwesịrị ekwesị, dịka Moses na-akọwa iwu nke alụmdi na nwunye levirate, ma ọ bụ ''yibbum'', ha na-arụrịta ụka maka ihe nketa ha site n'iji ya tụnyere iwu ahụ.<ref name="Bava Batra 119b" /> Ụmụnwanyị ahụ gosikwara ezi omume ha site n'ịlụ ndị ikom dabara ha.<ref name="Bava Batra 119b" />
== Echiche ndị ọkà mmụta ==
Bible nyere usoro ọmụmụ abụọ maka Zelofhad; n'Akwụkwọ Ihe E Mere, edepụtara ya dị ka nwa Manase. N'ebe ndị ọzọ a kpọtụrụ aha usoro ọmụmụ ya, edepụtara ya dị ka nwa Hefer, onye bụ nwa Gilied, ya mere ọ bụ naanị nwa Manase.<ref name="Jewish Encyclopedia">''Jewish Encyclopedia''</ref> Usoro ọmụmụ abụọ a na-edekọ Zelofhad dị ka onye otu ebo Manase. E lebara esemokwu ndị ahụ anya anya anya anya site n'ịkpọ Zelophehad dị ka ''nwa'' kama ịbụ [nwa] nke abụọ.<ref name="Jewish Encyclopedia" />
Dị ka Shammai Feldman si kwuo, Zelophehad na ụmụ ya ndị nwanyị bụ akụkọ ifo nke e kere naanị iji gosipụta ụfọdụ iwu iwu nke ihe nketa; ndị ọkà mmụta ederede ndị Juu na-ewere akụkọ banyere ụmụ nwanyị Zelophehad dị ka ihe mgbakwunye agbakwunyere na akụkọ ndị ụkọchukwu mbụ site n'aka ndị edemede sitere n'otu ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-akwado Aaronid.<ref>Shammai Feldman, "Biblical motives and sources" in "[[Journal of Near Eastern Studies]]" 22 (1962)</ref><ref>''Jewish Encyclopedia'', ''Book of Numbers''</ref> Ọnụnọ nke Zelophehad na ụmụ ya ndị nwanyị na ọnụ ọgụgụ mbụ bụ nke King James Version<ref>usually with brackets or italics</ref> gosipụtara dị ka ndị nwere eziokwu na-enyo enyo.<ref>Numbers 26:33</ref>
Dị ka Tevye's Daughters: No Laughing Matter si kwuo, onye edemede Jan Lisa Huttner na-eme njikọ site na ụmụnwanyị ise nke Zelophehad na ụmụnwanyị ise Tevye na ''Fiddler'' on the Roof . Ma Jane Austen na Solomon Rabinowitz nwere ike ịgụ akụkọ banyere ụmụnwanyị ise Zelophehad ma o yikarịrị ka Joseph Stein gụrụ ya n'otu oge. Ọnụ ọgụgụ ise, ụmụnwanyị ise - ma ọ bụ ka ọ bụrụ kpọmkwem, ụgwọ ise - bụ otu ọnụ ọgụgụ ahụ Chineke nyekwara Solomon Rabinowitz.<ref>{{Cite book|author=Huttner|first=Jan Lisa|title=Tevye's Daughters: No Laughing Matter|date=September 18, 2014|publisher=FF2 Media|location=New York, NY|url=https://www.amazon.com/Tevyes-Daughters-No-Laughing-Matter-ebook/dp/B00NQDQCTG/ref=cm_cr_pr_product_top?ie=UTF8|accessdate=3 November 2014}}</ref>
=== Aha ===
E kewara ndị ọkà mmụta asụsụ n'ihe gbasara etymology nke aha Zelophehad. N'ịgbaso ọgụgụ nke ederede masoretic, ụfọdụ ndị ọkà mmụta na-enyo enyo na aha ahụ sitere na okwu Syriac nke pụtara mgbawa mbụ, n'echiche ''nke'' ịbụ nwa mbụ.<ref name="Jewish Encyclopedia">''Jewish Encyclopedia''</ref> Ọtụtụ ndị ọkà mmụta, na-agbaso nsụgharị septuagint nke aha ahụ dị ka salpaad, kwenyere na aha ahụ sitere na okwu Hibru ''salpahad'', nke pụtara n'ụzọ nkịtị onyinyo site na ụjọ; ọtụtụ n'ime ndị ọkà mmụta a na-akọwa nke a dị ka nke na-ezo aka na onyinyo nke ebe obibi kere, wee kọwaa aha ahụ dị ka ''nchebe pụọ na'' ụjọ, mana ndị ọzọ na-akọwa ya dị ka nke pụtara na ''onye na-eweta'' ụjọ na-ekpuchi.<ref name="Jewish Encyclopedia" /><ref name="Jewish Encyclopedia" /><ref>Cheyne and Black, ''[[Encyclopedia Biblica]]''</ref>
N'ihe banyere aha ụmụnwanyị, ndị ọkà mmụta kwenyere n'ụzọ dị ukwuu; ''Mahlah'' pụtara "agbaghara", ''Noa'' pụtara "mmegharị", ''Milcah'' pụtara "eze nwanyị", ''Tirzah'' pụtara "na-atọ ụtọ", ''Hoglah'' pụtara "ịgba gburugburu / ịgba egwu" (ọ bụ ezie na n'ihi nke a, ọ bụkwa okwu maka ''partridge'').
== Ihe gbasara iwu ==
A na-enye ndụmọdụ gbasara iwu, gbasara ikike nketa na ọrụ nke ụmụnwanyị Zelofhad, ugboro abụọ na ndekọ Bible. N'oge mbụ, isiokwu bụ banyere ihe nketa mgbe enweghị ụmụ nwoke, ebe isiokwu nke oge nke abụọ bụ alụmdi na nwunye levirate, na ihe nketa ihe onwunwe fọdụrụ n'ime ezinụlọ (ọ bụghị ebo). A kpọtụrụ ụmụ nwanyị ahụ aha nke ugboro atọ, n'Akwụkwọ Jọshụa, ebe a na-egosi ha dị ka ndị e nyere ha ala n'ókèala Manase, nke ihe nketa ha nyere ha ikike; ihe odide ahụ edoghị anya banyere akụkụ nke ókèala Manase e nyere ha ala, ma e wezụga na ọ bụghị na Gilied.
=== Ihe nketa mgbe ọ na-enweghị ụmụnwoke ===
[[Usòrò:Schnorr_von_Carolsfeld_Bibel_in_Bildern_1860_073.png|thumb|Ịwụnye nza maka ihe nketa agbụrụ, osisi maka [[c:Die Bibel in Bildern|Die Bibel na Bildern]], 1860, Joshua, Isi nke 14]]
N'ihe ndekọ Bible, iwu ndị mbụ kwuru na ndị nketa bụ ndị nwoke ga-eketa ihe onwunwe, mana ụmụnwanyị bụ naanị ụmụ nke nna ha nwụrụ anwụ ugbu a, ya mere ha bịara n'ọnụ ụzọ ''ụlọikwuu nzukọ'' wee jụọ Mozis, Eleazer, [[Tribal chief|ndị isi agbụrụ]], na ndị ọzọ nọ n'''ọgbakọ'', maka ndụmọdụ banyere ihe a ga-eme, ebe ọ bụ na enweghị ụmụnwoke doro anya; na Talmud, echiche dịgasị iche banyere ma nke a pụtara na ụmụnwanyị rịọrọ ndị otu a niile arịrịọ n'otu oge, ha zukọtara ọnụ, ma ọ bụ ma ọ bụrụ na ụmụnwanyị bu ụzọ rịọ ọgbakọ, mgbe ahụ ndị isi, mgbe ahụ Elieza, ma mesịa rịọ Mozis arịrịọ.<ref>[[Bava Batra]] 119b; Rabbi Eliezer supports the former, Rabbi Joshua supports the latter</ref>
Ihe odide Bible na-ekwu na Mozis gwara Hashem ka ọ kpee ikpe n'okwu ahụ; Zohar na-arụ ụka na Mozis nyere Hashem ikpe ahụ, kama ikpebi ya n'onwe ya, n'ihi na Mozis dị umeala n'obi.<ref name="Zohar 3:205b">Zohar 3:205b.</ref> Ihe ndekọ Bible gara n'ihu site n'ikwu na Hashem gwara Mozis na a ga-ewere ụmụnwanyị dị ka ndị nketa nna ha, nakwa na ikpe n'ozuzu ya - ọ bụrụ na enweghị ụmụ nwoke, nwa nwanyị (ma ọ bụ ụmụnwanyị) kwesịrị iketa - ma ọ bụrụ na enweghị ụmụ ọlị, ihe nketa ahụ ga-agafere ụmụnne nwoke ahụ, ma ọ bụrụ na enweghị ụmụnne ọ ga-agafere onye ikwu kacha nso n'ezinụlọ ya.
Maimonides, na ndị ọzọ na-akọwa ndị rabaị, gbakwunyere nke a na nkwubi okwu na, ọ bụrụ na ha dị adị, mgbe ahụ ụmụ nwoke na ụmụ ha bụ ndị nketa nke otu onye ọ bụla, mana ọ bụrụ na ha adịghị ya ọ ga-abụ ụmụnwanyị ọ bụla ma ọ bụ ụmụ ha, ma ọ bụrụ na ndị a adịghị adị mgbe ahụ ọ ga-abụ nna onye ahụ, ma ọ bụrụ na ọ dị ndụ mgbe ahụ iwu gbasara ndị nketa metụtara ya - ụmụ nna (ụmụnne nwoke) na ụmụ ha nwere ihe kachasị mkpa, ụmụnwanyị nna (ụmụnne nwanyị nke onye ahụ), na-esote nna nna (nne nna onye ahụ), na ihe ndị ọzọ.<ref name="ReferenceA">''Jewish Encyclopedia'', ''Inheritance''</ref> Otú ọ dị, ọ bụ ezie na nke a bụ otú ndị Farisii si hụ ihe Bible pụtara, ndị Sadusii rụrụ ụka na ọ bụrụ na e nwere naanị ụmụnwanyị nke ụmụnwoke, ụmụnwoke n'onwe ha anwụọla, mgbe ahụ ụmụnwanyị nke onye ahụ nwere ikike iketa.<ref name="ReferenceA" />
O doro anya na iwu ndị na-ahọrọ ụmụ nwoke nwere ike ịbụ na a na-eleghara anya n'akụkụ ụfọdụ, dị ka Akwụkwọ Job, nke ndị ọkà mmụta ederede dere na narị afọ nke anọ BCE, na-ekwu na ngwụcha ya na e nyere ụmụ nwanyị Job ikike nketa nhata nye ụmụ ya, ndị Karaite na-enyekwa ụmụ nwanyị otu ikike dị ka ụmụ nwoke.<ref>Job 42:15</ref><ref name="ReferenceA">''Jewish Encyclopedia'', ''Inheritance''</ref><ref name="ReferenceA" /> Ka ọ na-erule Middle Ages, ọ bịara bụrụ ọdịnala iji zere enweghị nhata n'etiti ụmụnwanyị na ụmụnwoke site na akụkọ ifo iwu, nke nna na-ekwu na ọ ji nwa ya nwanyị ụgwọ ego ụfọdụ, nakwa na ụgwọ a bụ ya na ndị nketa ya, wee mee nkwekọrịta na a ga-akwụ ụgwọ a mgbe ọ nwụrụ, ma ọ bụ na ego ma ọ bụ dị ka ọnụọgụ nke ala ya ruru ọkara òkè nke otu n'ime ụmụnwoke; site na usoro iwu a, nwa nwanyị ga-enweta òkè na ala nna ya, ma ọ bụ ego ruru uru ya.<ref>''Jewish Encyclopedia'', ''daughter in jewish law''</ref>
=== Ihe Nketa nke ime na nke ezi ===
Mgbe e mesịrị na akụkọ nke Akwụkwọ Ọnụ Ọgụgụ, ndị okenye nke ezinụlọ Gilied rịọrọ Mozis na ndị isi agbụrụ maka ndụmọdụ, n'ihi na ha nwere nchegbu na ọ bụrụ na ụmụ Zelofhad lụrụ ndị ikom si n'ebo Izrel ọzọ, ihe onwunwe nke ụmụnwanyị ketara ikike ga-abụ ihe onwunwe nke ebo nke ọzọ, ọ ga-efu site n'ebo Manase, nke Zelofhad bụ nke ya. Akụkọ ahụ gara n'ihu site n'ikwu na Hashem nyere Mozis nzaghachi iji nye ndị okenye, ya bụ na ụmụ nwanyị ahụ ga-alụ onye si n'agbụrụ Gilied, mana ha enweghị ihe mgbochi na nhọrọ ha; akụkọ ahụ na-ekwukwa na a ga-etinye ikpe n'ozuzu ya - na ihe nketa enweghị ike ịgafe n'etiti ebo, mana kama a na-amanye nwanyị ọ bụla ketara ala ịlụ onye si n'otu ezinụlọ dị ka nna ya. Coda nke akụkọ ahụ kwuru na ụmụnwanyị nke ọ bụla lụrụ otu n'ime ụmụ nwanne nna ha; gemara na-ekwu na ụmụ nwanyị gosipụtara ezi omume ha n'ime nke a, ebe ndị ikom a dabara ha, ma alụghị di na mbụ ka ha na-eche di kwesịrị ekwesị.<ref name="Bava Batra 119b">Bava Batra 119b.</ref>
Ndị rabaị oge ochie kagburu mmachibido iwu nke Bible nke ụmụnwanyị ịlụ di na nwunye; Rabbah rụrụ ụka na iwu ahụ metụtara naanị oge e kewara Kenan n'etiti ebo ndị ahụ, ya mere ọ ghọrọ ihe efu, ọkachasị dịka iwu gbasara ókèala ahụ nọ na nkwụsị n'agbanyeghị mbibi nke ụlọ nsọ ahụ.<ref name="Bava Batra 120a">Bava Batra 120a</ref><ref>[[Ta'anit (Talmud)|Ta'anit]] 30b</ref><ref name="Bava Batra 120a" /> N'ihi ya, n'ụdị okpukpe ndị Juu niile na-agbaso Iwu Ọnụ, a na-ekwe ka ụmụnwanyị lụọ onye ha chọrọ, gụnyere exogamously, ma ha enwetala ihe nketa ma ọ bụ na ha enwetaghị.
== Leekwa ==
* Endogamy
* Alụmdi na nwunye
* Akwụkwọ Ọnụ Ọgụgụ
* Iwu ọnụ
* Akụkụ Torah kwa izu na-atụle ụmụ nwanyị Zelophehad: Pinchas na Masei
* Nọmba
* Tanakh
* Bible Hibru
* Epikleros: omenala yiri ya na obodo Gris oge ochie
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
35hgw02nss2qfqgygokh1t92uibrhy3
Ọrịa gburugburu ebe obibi
0
12903
95624
75310
2022-08-26T10:17:52Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Na epidemoloji, ọrịa '''gburugburu ebe obibi''' bụ ọrịa ndị enwere ike ikwu kpọmkwem na [[Environmental factor|ihe ndị a metụtara gburugburu ebe obibi]] (dị iche na ihe ndị metụtara mkpụrụ ndụ ihe nketa ma ọ bụ ọrịa). E wezụga ezigbo nsogbu mkpụrụ ndụ ihe nketa monogenik nke na-adịghị ahụkebe, gburugburu ebe obibi bụ isi ihe na-ekpebi mmepe nke ọrịa. Nri, ikpughe na nsí, nje, ụzarị ọkụ, na kemịkal dị na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ngwaahịa nlekọta onwe onye nile na ndị na-ehicha ụlọ, nchekasị, ịkpa ókè agbụrụ, na mmetọ anụ ahụ na nke uche bụ ihe na-akpata akụkụ buru ibu nke ọrịa na-abụghị nke nketa. Ọ bụrụ na e kwubiri usoro ọrịa na ọ bụ n'ihi ngwakọta nke mmetụta mkpụrụ ndụ ihe nketa na gburugburu ebe obibi, enwere ike ịkpọ mmalite ya dị ka inwe usoro multifactorial.
E nwere ọtụtụ ụdị ọrịa gburugburu ebe obibi dị iche iche gụnyere:<ref>{{Cite book|first=Joe|author=Miller|title=''Biology''|publisher=Pearson Prentice Hall|date=2010-02-01|isbn=9780133685190}}</ref>
* Ọrịa nke ihe ana ahụ anya na gburugburu ebe obibi kpatara, dị ka ọrịa kansa akpụkpọ ahụ nke oke ikpughe na ụzarị ultraviolet na ìhè anyanwụ kpatara
* Ọrịa ihe kpatara ya bu ikpughe na kemịkal na-egbu egbu ma ọ bụ na-akpasu iwe na gburugburu ebe obibi dị ka ọla na-egbu egbu
* Ọrịa ihe na akpata ya bu ikpughe na nsí site na ndị na-ahụ maka ihe ndị dị ndụ na gburugburu ebe obibi, dị ka aflatoxicosis site na akpụ nke na-emepụta aflatoxin
* Ọrịa ihe kpatara ya bu ikpughe na ihe ndị na-egbu egbu na gburugburu ebe obibi, dị ka ịkpa ókè agbụrụ
* Ọrịa ndụ dị ka ọrịa obi, ọrịa ndị ọgwụ ọjọọ kpatara dị ka ịṅụbiga mmanya ókè, na ọrịa metụtara ise siga
== Ọrịa gburugburu ebe obibi vs. Ọrịa ndị metụtara mmetọ ==
Ọrịa gburugburu ebe obibi bụ nsonaazụ kpọmkwem site na gburugburu ebe obibi. Ka ọ dịgodị, a na-ekwu na ọrịa ndị metụtara mmetọ bụ n'ihi ikpughe na ihe na-egbu egbu ma ọ bụ ihe na-egbu egbu na ikuku, mmiri, na ala. Ya mere, ọrịa nile metụtara mmetọ bụ ọrịa gburugburu ebe obibi, mana ọ bụghị ọrịa gburugburu ebe obibi nile bụ ọrịa metụtara mmetọ.
== Ọrịa ndị metụtara obodo mepere emepe ==
Mpaghara obodo mepere emepe bụ mpaghara dị oke ọnụ nke nwere ~ 50% nke ndị bi n'ụwa niile ugbu a, ọnụ ọgụgụ a na-atụ anya na ọ ga-eto ruo 70% site na 2050, ma mepụta ihe karịrị 80% nke GDP zuru ụwa ọnụ.<ref name=":0">{{Cite journal|date=2019-12-01|title=Urban-associated diseases: Candidate diseases, environmental risk factors, and a path forward|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160412019323864|journal=Environment International|language=en|volume=133|pages=105187|doi=10.1016/j.envint.2019.105187|issn=0160-4120|author=Flies|first=Emily J.|issue=Pt A|pmid=31648161}}</ref><ref>{{Cite web|title=Overview|url=https://www.worldbank.org/en/topic/urbandevelopment/overview|accessdate=2020-11-26|work=World Bank|language=en}}</ref> A maara mpaghara ndi a mara na-inwe nnukwu oke na-ụfodu ọrịa nke bụ ihe na-echegbu onwe ya karịsịa n'ihi uto ngwa ngwa ha. Ọnọdụ obodo mepere emepe gụnyere ọtụtụ ihe ize ndụ maka ọrịa gburugburu ebe obibi dị iche iche. Ụfọdụ n'ime ihe ize ndụ ndị a, dịka ọmụmaatụ, mmetọ ikuku, bụ ndị a maara nke ọma, ebe ndị ọzọ dị ka ikpughe nje gbanwere bụ ndị ọha na eze na-amaghị nke ọma. Dịka ọmụmaatụ, ụkwara ume ọkụ nwere ike ibute ma mee ka ọ dịkwuo njọ site na mmetọ metụtara ọkụ, nke jupụtara ebe niile n'obodo ukwu.<ref>{{Cite journal|author=Guarnieri|first=Michael|date=2014-05-03|title=Outdoor air pollution and asthma|url=|journal=The Lancet|language=en|volume=383|issue=9928|pages=1581–1592|doi=10.1016/S0140-6736(14)60617-6|pmid=24792855|issn=0140-6736}}</ref> N'aka nke ọzọ, obodo mepere emepe, ma e jiri ya tụnyere ndị obodo ha, enweghị obodo dị iche iche nke nwere nje, nke nwere ike inye aka gbochie mmepe nke ụkwara ume ọkụ.<ref>{{Cite journal|author=Stein|first=Michelle M.|date=2016-08-04|title=Innate Immunity and Asthma Risk in Amish and Hutterite Farm Children|url=|journal=New England Journal of Medicine|volume=375|issue=5|pages=411–421|doi=10.1056/NEJMoa1508749|issn=0028-4793|pmid=27518660}}</ref> Mmetụta abụọ a na-eduga n'ọtụtụ ụkwara ume ọkụ n'obodo ukwu. Ọrịa na-efe efe na-adịkarịkwa n'obodo ukwu, ebe ọ bụ na mbugharị n'etiti ndị ọbịa na-eme ka ọnụ ọgụgụ dị elu. Otú ọ dị, nchọpụta na-adịbeghị anya na-egosi na mmụba ịnweta ahụike na-eme ka mmekọrịta obodo na ọrịa ndị a ghara ịdị ike, mmetụta ya ka edoghị anya.<ref>{{Cite journal|author=Cooke|first=Graham S|date=2019-02-01|title=Accelerating the elimination of viral hepatitis: a Lancet Gastroenterology & Hepatology Commission|url=http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246812531830270X|journal=The Lancet Gastroenterology & Hepatology|language=en|volume=4|issue=2|pages=135–184|doi=10.1016/S2468-1253(18)30270-X|pmid=30647010|issn=2468-1253}}</ref> N'ụzọ na-akpali mmasị, ọtụtụ nsogbu ahụike uche ejikọtala ya na obodo mepere emepe, ọkachasị na mpaghara akụ na ụba dị ala.<ref>{{Cite journal|author=Peen|first=J.|date=2010|title=The current status of urban-rural differences in psychiatric disorders|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1600-0447.2009.01438.x|journal=Acta Psychiatrica Scandinavica|language=en|volume=121|issue=2|pages=84–93|doi=10.1111/j.1600-0447.2009.01438.x|pmid=19624573|issn=1600-0447}}</ref> Ọnụ ọgụgụ dị elu nke nchekasị, ikuku & ìhè & mmetọ mkpọtụ, na mbelata ohere "akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ" bụ mmetụta gburugburu ebe obibi niile metụtara obodo mepere emepe nke nwere njikọ dị njọ na ahụike uche.<ref name=":0" /> Ọ bụ ezie na obodo mepere emepe na-ejikọkarị na unyi na ọrịa, o yikarịrị ka ha ga-enwekwu ohere ịnweta nlekọta ahụike dị elu nke nwere ike ibute nsonaazụ ahụike dị mma. Uru a ga-anọgide na-eto ka ihe ọhụrụ na teknụzụ ahụike na-arịwanye elu. N'iburu nke a n'uche, ọ bụ ezie na ọnọdụ niile dị adị, ọ dị mkpa iburu n'uche na ihe ize ndụ obodo mepere emepe dị iche iche ma na-adaberekarị obodo na gburugburu.<ref name=":0" />
== Kemikal ==
=== Metals ===
A maara nsí site na ndu na mercury kemgbe oge ochie. ọla ndị ọzọ na-egbu egbu ma ọ bụ ọla ndị a maara na ha na-akpali mmeghachi omume na-adịghị mma bụ arsenic, phosphorus, zinc, beryllium, cadmium, chromium, manganese, nickel, cobalt, osmium, platinum, selenium, tellurium, thallium, uranium, na vanadium.<ref>{{Cite journal|year=2009|author=McWhinney|first=S. R.|title=Platinum Neurotoxicity Pharmacogenetics|journal=Molecular Cancer Therapeutics|volume=8|issue=1|pages=10–16|doi=10.1158/1535-7163.MCT-08-0840|pmid=19139108}}</ref>
== Edensịbia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ọrià]]
q1fvd7dfejtqv2qudil49uk6197wkbc
Ịzụ ahịa mmadụ na Philippines
0
12917
95523
75331
2022-08-26T09:24:03Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Ịzụ ahịa mmadụ na ịgba akwụna nke ụmụaka bụ okwu dị mkpa na Philippines, nke ndị omempụ haziri ahazi na-achịkwakarị.<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/6507495.stm|date=April 1, 2007|title='Chairman' reveals seedy world of trafficking|work=BBC News|accessdate=November 25, 2007}}</ref><ref name="r03103001">{{Cite web|title=Quick Facts: Human Trafficking in the Philippines|url=http://www.gmanetwork.com/news/story/340851/newstv/reeltime/quick-facts-human-trafficking-in-the-philippines|accessdate=December 21, 2013|archivedate=September 24, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150924134141/http://www.gmanetwork.com/news/story/340851/newstv/reeltime/quick-facts-human-trafficking-in-the-philippines}}</ref>
Ịzụ ahịa mmadụ bụ mpụ megide ụmụ ụwa nile.
N'ịgbalị imeri nsogbu ahụ, ndiPhilippines gafere R.A. 9208, Anti-Trafficking in Persons Act of 2003, iwu ntaramahụhụ megide ịzụ ahịa mmadụ, njem mmekọahụ, ịgba ohu mmekọahụ na ịgba akwụna ụmụaka.<ref name="chanrobles.com">{{Cite web|url=http://www.chanrobles.com/republicactno9208.html|title=REPUBLIC ACT NO. 9208 – AN ACT TO INSTITUTE POLICIES TO ELIMINATE TRAFFICKING IN PERSONS ESPECIALLY WOMEN AND CHILDREN, ESTABLISHING THE NECESSARY INSTITUTIONAL MECHANISMS FOR THE PROTECTION AND SUPPORT OF TRAFFICKED PERSONS, PROVIDING PENALTIES FOR ITS VIOLATIONS, AND FOR OTHER|author=RONALD ECHALAS DIAZ, Office Manager|accessdate=March 15, 2015|archivedate=March 30, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190330044008/http://www.chanrobles.com/republicactno9208.html}}</ref>
N'afọ 2006, a kọrọ na mmanye iwu enweghị nkwekọrịta.<ref name="IrishRevealed">{{Cite web|title=Revealed: In Cities and Towns All Over the Philippines, Irishmen Pay to Have Sex with Children|url=http://www.tribune.ie/article.tvt?_scope=TribuneFTF&id=77709|date=September 24, 2006|work=[[The Sunday Tribune]]|publisher=Tribune Newspapers PLC|archiveurl=https://www.webcitation.org/5OzhDYYFa?url=http://www.tribune.ie/article.tvt?_scope=TribuneFTF&id=77709|archivedate=May 21, 2007}}</ref> Mana ka ọ na-erule afọ 2017, Ụlọ ọrụ Ngalaba Steeti nke United States na-enyocha ma na-alụso ịzụ ahịa mmadụ ọgụ etinyela mba ahụ na "Tier 1" (n'ụzọ zuru oke na ụkpụrụ kacha nta nke Iwu Nchedo Ndị Na-ahụ Maka Ịzụ ahịa nke United States).<ref>{{Cite web|url=https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170628043920/https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archivedate=June 28, 2017|title=Trafficking in Persons Report 2017: Tier Placements|work=www.state.gov|language=en-US|accessdate=December 1, 2017}}</ref>
== Ọnụ ọgụgụ ==
Otu akụkọ e mere na 1997 kwuru na ọnụ ọgụgụ ụmụaka ndị a na-agba akwụna merụrụ na 75,000 na Philippines, na atụmatụ ndị ọzọ na-ekwu ihe ruru 100,000.<ref>{{Cite web|url=http://www.uri.edu/artsci/wms/hughes/mhvasia.htm|title=Confronting Trafficking and Prostitution in Asia – The Struggle for Survival and Dignity, Making the Harm Visible, Global Sexual Exploitation of Women and Girls, Speaking Out and Providing Services|accessdate=March 15, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151220181215/http://www.uri.edu/artsci/wms/hughes/mhvasia.htm|archivedate=December 20, 2015}}</ref>
The United Nations Children's Fund (Unicef) mere atụmatụ na 60,000 ruo 100,000 nọ na Philippines na-etinye aka na ịgba akwụna.<ref name="unicef-undated" /> Dị ka International Labour Organization (ILO) si kwuo, ihe {{As of|2009}} ụmụaka 100,000 na-agba akwụna na 2009 [Mmelite].<ref>{{Cite web|url=http://www.speroforum.com/a/19268/Philippines-Four-million-child-slaves|title=Philippines: Four million child slaves|accessdate=March 15, 2015|archivedate=April 2, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402173115/http://www.speroforum.com/a/19268/Philippines-Four-million-child-slaves}}</ref> E nwere nnukwu omume nke ịgba akwụna ụmụaka na mpaghara ndị njem nleta. A na-amanye ọnụ ọgụgụ ụmụaka a na-amaghị ama ịrụ ọrụ mmegbu.
E mere atụmatụ na 1995 na Philippines bụ mba nwere ọnụ ọgụgụ nke anọ kachasị elu nke ụmụaka a manyere ịgba akwụna, ndị ọchịchị achọpụtala mmụba nke ndị na-emetọ ụmụaka na-aga Philippines.<ref>{{Cite web|title=Facts and Figures|url=http://www.childprotection.org.ph/factsfigures/index.html|work=Child Protection in the Philippines|publisher=Philippine Resource Network|archiveurl=https://web.archive.org/web/20000920071334/http://www.childprotection.org.ph/factsfigures/index.html|archivedate=September 20, 2000}}</ref><ref name="autogenerated8">{{Cite web|author=Murphy|first=Padraic|title=Journey to despair|url=http://www.ecpat.org.nz/whatsnew-pacific10122003.html|accessdate=June 11, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070118011636/http://www.ecpat.org.nz/whatsnew-pacific10122003.html|archivedate=January 18, 2007}}</ref>
N'afọ 2007, e mere atụmatụ na e nwere ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ 375,000 na-azụ ahịa mmekọahụ na Philippines, ọtụtụ n'ime ha dị n'agbata afọ 15 na 20, ọ bụ ezie na ụfọdụ dị afọ 11.<ref name="autogenerated6">{{Cite news|title=Fact sheet about the sex trade in the Philippines|url=http://www.cbc.ca/thelens/heaven_facts.html}}</ref>
International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies kwuru n'afọ 2003 na e nwere ihe karịrị nde ụmụaka 1.5 n'okporo ámá na Philippines na ọtụtụ na-ejedebe na ịgba akwụna na ịzụ ahịa ọgwụ ọjọọ na ebe ndị dị ka Manila na Angeles City.<ref>{{Cite web|url=http://www.ifrc.org/ar/nouvelles/nouvelles/asia-pacific/philippines/street-children-valued-partners-in-the-philippines/|title=Street children: valued partners in the Philippines|accessdate=March 15, 2015|archivedate=April 2, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402124701/http://www.ifrc.org/ar/nouvelles/nouvelles/asia-pacific/philippines/street-children-valued-partners-in-the-philippines/}}</ref>
Gọọmentị na NGO na-eme atụmatụ na 2007 na ọnụ ọgụgụ ụmụ nwanyị a na-azụ ahịa sitere na 300,000 ruo 400,000 na ọnụ ọgụgụ ụmụaka a na-azụ ahịa sitere na 60,000 ruo 100,000.<ref name="philippinestoday.net">{{Cite web|url=http://www.philippinestoday.net/archives/607|title=Coercion of victim key in human trafficking|work=Philippines Today|accessdate=March 15, 2015|archivedate=September 24, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150924072351/http://www.philippinestoday.net/archives/607}}</ref>
Dị ka akụkọ gọọmentị US si kwuo, ọnụ ọgụgụ ụmụaka ndị e gburu na Philippines sitere na 20,000 ruo 100,000, na ndị njem nleta si mba ọzọ, ọkachasị ndị Eshia ndị ọzọ, dị ka ndị omekome.<ref name="philippinestoday.net" />
N'afọ 2010, e mere atụmatụ na ụmụaka 60,000 ruo 100,000 nọ na Philippines tinyere aka na ịgba akwụna, dị ka Minette Rimando, onye na-ekwuchitere ụlọ ọrụ United Nations International Labour Organization nke Manila si kwuo.<ref name="cnn.com">{{Cite news|url=http://www.cnn.com/2010/WORLD/asiapcf/02/19/angeles.philippines/index.html|work=CNN|title=Filipino group helps women find life outside of trafficking - CNN.com|accessdate=May 4, 2010|date=February 22, 2010}}</ref>
Otu isiokwu nke afọ 2006 kọrọ na dabere na ọnụ ọgụgụ nke Visayan Forum Foundation nyere, ọtụtụ ndị metụtara dị n'agbata afọ iri na abụọ na afọ iri abụọ na abụọ.
A na-ahọpụta Philippines n'okpuru ọkwa 2 Ndepụta nlele na 2009 Trafficking in Persons Report of the United States (US) State Department n'ihi ebubo gọọmentị Philippines egosighi ihe akaebe nke ọganihu n'ịkpagbu ndị omekome na-azụ ahịa, ọkachasị ndị na-ahụ maka ịzụ ahịa ọrụ. Ka ọ na-erule 2020, a na-ahọpụta Philippines dị ka Tier 1 na Trafficking in Persons Report nke United States (US) State Department mgbe nnukwu mgbalị gasịrị.
== Mpaghara nsogbu na akụkọ ihe mere eme ==
Otu akụkọ nke Vatican bipụtara na 2004 kwuru: Philippines nwere nnukwu nsogbu ịzụ ahịa nke ụmụ nwanyị na ụmụaka na-abanye n'ụzọ iwu na-akwadoghị n'ime ụlọ ọrụ ndị njem nleta maka mmegbu mmekọahụ. Ebe ndị dị n'ime mba ahụ bụ Metro Manila, Angeles City, Olongapo City, obodo ndị dị na Bulacan, Batangas, Cebu City, Davao na Cagayan de Oro City na ebe ndị njem nleta mmekọahụ ndị ọzọ dị ka Puerto Galera, nke a ma ama, Pagsanjan, Laguna, San Fernando Pampanga, na ọtụtụ ebe ntụrụndụ n'ụsọ osimiri na mba ahụ. Nkwa nke ndị na-ewe mmadụ n'ọrụ na-enye ụmụ nwanyị na ụmụaka ọrụ mara mma na mba ma ọ bụ na mba ofesi, kama a na-amanye ha ma na-amanye ha ma na-achịkwa ha n'ime ụlọ ọrụ mmekọahụ maka ndị njem nleta.
=== Puerto Galera ===
Enwere ọtụtụ ikpe gbasara mmetọ ụmụaka nke akọpụtala na Puerto Galera, ebe ntụrụndụ dị n'ụsọ oké osimiri na Mindoro Island awa atọ n'ebe ndịda Manila. Mpaghara a bụ ọkacha mmasị maka ndị na-emetọ ụmụaka si mba ọzọ na-achọ ụmụaka. A kọwara Puerto Galera na 1997 dị ka otu n'ime ebe ise kachasị elu na Philippines maka ịgba akwụna ụmụaka<ref name="autogenerated2">{{Cite web|title=PHILIPPINES-CHILDREN: Scourge of Child Prostitution|url=http://www.ipsnews.net/1997/10/philippines-children-scourge-of-child-prostitution/|date=October 12, 1997|accessdate=June 11, 2013|archivedate=December 30, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131230231707/http://www.ipsnews.net/1997/10/philippines-children-scourge-of-child-prostitution/}}</ref>
=== Obodo Angeles ===
N'afọ 1991, mgbawa ugwu nke Ugwu Pinatubo mere ka a gbapụ ma bibie ọtụtụ n'ime Clark Air Base, nnukwu ụlọ ọrụ ndị agha United States dị kilomita iri anọ (60 km) n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Manila, nke mechiri obere oge mgbe nke ahụ gasịrị. Ihe ka ọtụtụ n'ime azụmahịa mmekọahụ gburugburu ntọala ahụ mechiri n'otu oge ahụ n'ihi ọnwụ nke ndị ahịa GI.<ref>{{Cite journal|url=http://www.military.com/NewContent/0,13190,SOF_0904_Slavery1,00.html|title=The Modern Scourge of Sex Slavery|author=Martin Brass|year=2004|accessdate=June 11, 2013|journal=}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Sex Sector: The Economic and Social Bases of Prostitution in Southeast Asia|author=Lin Lean Lim|year=1998|publisher=International Labour Organization|isbn=978-92-2-109522-4|url=https://books.google.com/books?id=VFNKZbL1jWwC&q=%22prostitution%22+%22Angeles+City%22&pg=PA102|accessdate=June 11, 2013}}</ref> Onye isi obodo Alfredo Lim gara n'ihu mebie ụlọ ọrụ mmekọahụ fọdụrụ na Manila, na-eme ka ọtụtụ n'ime ụlọ ọrụ ndị a kwaga na Angeles City, nke dị n'akụkụ ntọala mechiri emechi, ma na-aghọ ebe ndị njem nleta na-ewu ewu karịsịa na ndị bụbu GIs.<ref>{{Cite web|url=http://www.austlii.edu.au/au/other/alrc/publications/reform/reform67/ALRCR67CONFRONTINGSEXUALE.html|title=ALRC Reform Issue 67 – Gender issues: CONFRONTING SEXUAL EXPLOITATION|accessdate=February 4, 2007|archivedate=July 19, 2012|archiveurl=https://archive.is/20120719045712/http://www.austlii.edu.au/au/other/alrc/publications/reform/reform67/ALRCR67CONFRONTINGSEXUALE.html}}</ref>
Ka ọ na-erule ngwụsị afọ ndị 1990, UNICEF mere atụmatụ na e nwere ụmụaka 60,000 na-agba akwụna na Philippines, na-akọwa ụlọ akwụna Angeles City dị ka "ndị a ma ama" maka inye ụmụaka mmekọahụ.
N'afọ 1997, BBC kọrọ na UNICEF mere atụmatụ na ọtụtụ n'ime ụlọ akwụna 200 dị na obodo Angeles a ma ama na-enye ụmụaka maka mmekọahụ.<ref name="autogenerated7">{{Cite web|url=http://www.bbc.co.uk/politics97/news/08/0830/phil.shtml|title=BBC Politics 97|accessdate=March 15, 2015|archivedate=January 25, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110125091928/http://www.bbc.co.uk/politics97/news/08/0830/phil.shtml}}</ref> N'afọ 2004, ndị uwe ojii jidere ndị mba ọzọ na ndị Filipino wee napụta ụmụ nwanyị iri na ise nke ihe ndị na-akpali agụụ mmekọahụ na mgbanaka ịntanetị na Angeles City.<ref>{{Cite web|url=http://trafficking.org.ph/v5/index.php?option=com_content&task=view&id=1160&Itemid=56|title=Online porno ring in Angeles busted – -- NO to Trafficking --|author=ripchord|accessdate=March 15, 2015|archivedate=April 2, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402124447/http://trafficking.org.ph/v5/index.php?option=com_content&task=view&id=1160&Itemid=56}}</ref>
Azụmahịa [oge?] ugbu a bụ nke ndị na-arụ ọrụ ụlọ mmanya Australia na-achịkwa ma ndị njem nleta na-achọ mmekọahụ dị ọnụ ala na-akwado ya.<ref>{{Cite web|url=http://cpcabrisbane.org/Kasama/2003/V17n3/Preda.htm|title=Australian charged with child abuse in Angeles City|accessdate=March 15, 2015|archivedate=April 5, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150405183054/http://cpcabrisbane.org/Kasama/2003/V17n3/Preda.htm}}</ref><ref>{{Cite book|title=The Sociology of Tourism|author=Yiorgos Apostolopoulos|year=1996|publisher=Routledge|isbn=978-0-415-13508-5|url=https://books.google.com/books?id=6C4QuDjrVToC&q=%22prostitution%22+%22Angeles+City%22&pg=RA4-PA271|accessdate=June 11, 2013}}</ref>
N'ụlọ mmanya na-enyekarị ụmụ nwoke si mba ọzọ nri, a na-ere ụmụ agbọghọ maka "ụgwọ ụlọ mmanya".<ref name="autogenerated2">{{Cite web|title=PHILIPPINES-CHILDREN: Scourge of Child Prostitution|url=http://www.ipsnews.net/1997/10/philippines-children-scourge-of-child-prostitution/|date=October 12, 1997|accessdate=June 11, 2013|archivedate=December 30, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131230231707/http://www.ipsnews.net/1997/10/philippines-children-scourge-of-child-prostitution/}}</ref>
Ọnọdụ bụ mgbe ụfọdụ obi ọjọọ Ụmụaka na ndị nọ n'afọ iri na ụma na-abanye n'ime ụlọ ọrụ site na mpaghara ndị dara ogbenye site na nkwa ego na nlekọta, ma debe ha n'ebe ahụ site na iyi egwu, ịgba ohu ụgwọ na egwu ịda ogbenye.<ref name="time106430" />
Obodo Angeles bụ otu n'ime ebe ndị njem nleta mmekọahụ kachasị ukwuu n'ụwa na ihe karịrị puku ụmụ nwanyị iri na ise na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ mmekọahụ ya dị iche iche (ụlọ akwụna, ụlọ mmanya na vidiyo).
=== Pagsanjan ===
CNN kwuru n'afọ 2010 na "Afọ iri gara aga, Pagsanjan, nke dị ihe dị ka kilomita iri isii n'ebe ndịda Manila, bịara mara ya dị ka ebe a ma ama maka ụmụ nwoke na-achọ ndị akwụna nwoke na-edina ụdị onwe ha. "<ref name="cnn960831">{{Cite news|url=http://www.cnn.com/WORLD/9608/31/pedophile/index.html|work=CNN|title=Child sex trade plagues Filipino resort|accessdate=May 4, 2010}}</ref> Pagsanjan malitere ịdọta ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ndị na-emetọ ụmụaka. "N'afọ '80s, akwụkwọ ndị mmekọ nwoke na nwanyị na nwanyị na mba ụwa kwupụtara Pagsanjan dị ka paradaịs maka ha, paradaịs nwoke na-edina ụdị onwe ha, ebe nchekwa maka ndị na-edina ụdị onwe ha," ka Dr. Sonia Zaide, onye na-eme ihe ike nke na-echegbu onwe ya karịsịa site na mmụba nke azụmahịa mmekọahụ nke obodo ahụ gụnyere ụmụaka, ọkachasị ụmụ nwoke na-eto eto.<ref name="cnn960831" /><ref>{{Cite web|url=http://lawphil.net/judjuris/juri1988/jun1988/gr_82544_1988.html|title=G.R. No. 82544|accessdate=March 15, 2015|archivedate=March 4, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304130641/http://lawphil.net/judjuris/juri1988/jun1988/gr_82544_1988.html}}</ref><ref>[https://archive.today/20130415172615/http://www.preda.org/main/archives/1989-90-91-92/r9102031.htm Preda Foundation, Inc. NEWS/ARTICLES: "Success Against Child Abuse (Harvey, Mark)"]</ref><ref>{{Cite news|author=Barker|first=Louis|title=Child rights center helps uncover Norwegian Pedophile ring – four charged in Oslo|url=http://www.preda.org/main/archives/1999/r9902191.htm|accessdate=June 11, 2013|work=Asian Report}}</ref>
Magazin Time kọrọ na 1993 na Pagsanjan bụ ebe kachasị amasị ndị njem nleta mmekọahụ na-achọ ụmụaka.
Gọọmentị Filipino malitere ịwakpo ụlọ ọrụ mmekọahụ ụmụaka na Pagsanjan ma jide mmadụ iri abụọ na atọ nke mba dị iche iche.
Ndị na-emetọ ụmụaka si mba ọzọ na-eji ịda ogbenye eme ihe, ebe nne na nna ha na-ejikarị ụmụaka eme ihe dị ka ego mmekọahụ.<ref name="JubileeStreet">{{Cite web|url=http://www.jubileeaction.co.uk/reports/STREET%20CHILDREN%20IN%20THE%20PHILIPPINES.pdf|title=Street Children In The Philippines|publisher=Jubilee Action|accessdate=January 27, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060209182527/http://www.jubileeaction.co.uk/reports/STREET%20CHILDREN%20IN%20THE%20PHILIPPINES.pdf|archivedate=February 9, 2006}}</ref> The World Bank World Development Report maka 1995 kọrọ na obodo Pagsanjan site na omume obodo belatara ịgba akwụna ụmụaka n'ụzọ dị ịrịba ama.
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
kub2dedxcf71zzeteknmqaphb84iu9w
Ọnụ ọgụgụ mmadụ, ahụike na gburugburu ebe obibi
0
12935
95475
75348
2022-08-26T08:43:37Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Ọnụ ọgụgụ mmadụ, ahụike, na gburugburu ebe obibi ('''PHE''') bụ ụzọ mmepe mmadụ nke jikọtara atụmatụ ezinụlọ na ahụike na mgbalị nchekwa iji chọọ ihe ịga nke ọma maka nchekwa na ọdịmma mmadụ karịa otu ngalaba. Enwere mmekọrịta miri emi n'etiti ọnụ ọgụgụ mmadụ, ahụike na gburugburu ebe obibi. Isiokwu ndị ahụ abụghị naanị na ha nwere njikọ na ibe ha kamakwa akụkụ ndị ọzọ dị mkpa nke dị oke mkpa iji mee ka PHE nwee mmekọrịta chiri anya.
== Gịnị mere ọ ga-eji bụrụ PHE? ==
Ihe karịrị otu ijeri mmadụ bi na ebe obibi, ọtụtụ n'ime ha bụ ebe dịpụrụ adịpụ nke ihe dị iche iche dị oke mkpa n'okpuru nrụgide siri ike site na ọrụ mmadụ. Ọrụ nchekwa na-adịkarị na mpaghara ndị a dịpụrụ adịpụ iji chebe ihe dị iche iche fọdụrụnụ. N'ime mba ndị na-emepe emepe, obodo ndị dị na mpaghara ndị a dịpụrụ adịpụ na-enwekarị ọrịa n'ihi enweghị ohere ịnweta ọrụ ahụike ma ọ bụ [https://web.archive.org/web/20110819020551/http://www.cfr.org/women/population-environment-connections/p24656 atụmatụ ezinụlọ]. Obodo ndị a na-enwekwa nsogbu site na nri na-adịghị mma, mmiri ma ọ bụ ịdị ọcha. Nlekọta ahụike na-ezughị ezu n'obodo ndị a na-abụkarị n'ihi mgba akụ na ụba. Ndụ n'ime ime obodo na-adabere na akụ na ụba na obere [[Oru ugbo|ọrụ ugbo]], nke nwere ike ịmanye ndị mmadụ iji akụ na ụba mee ihe n'ụzọ na-enweghị isi n'ihi nrụgide dịka mmụba ọnụ ọgụgụ mmadụ ngwa ngwa ma ọ bụ nsogbu ahụike. Nke a nwere ike imebi gburugburu ebe obibi na ihe dị iche iche dị n'ime ime obodo ndị a.
N'aka nke ọzọ, ahụike ndị mmadụ na-adabere na [[Environmental health|ahụike nke gburugburu ebe obibi ha]]. Ọnọdụ gburugburu ebe obibi ha na-enye ha ngwaahịa na ihe dị iche iche dịka mmiri, nri, ọgwụ, osisi mmanụ, ihe owuwu, na ihe ndị ọzọ. Mmebi ma ọ bụ ọgba aghara nke ngwaahịa na ọrụ ndị a nwere ike ibụte nsogbụ nye ahụike mmadụ n'ụzọ siri ike.
Ọrụ ndị na-ewere usoro PHE, na-arụ ọrụ iji mepụta [http://www.wilsoncenter.org/publication/issue-23-to-live-the-sea-reproductive-health-care-and-marine-conservation-madagascar obodo] na gburugburu ebe obibi dị mma. Ebumnuche ọrụ ndị a bụ iweta ọrụ ahụike ka mma na obodo ndị dịpụrụ adịpụ iji meziwanye òkè na mgbalị nchekwa. Ọrụ PHE na-akwalitekwa ọrụ atụmatụ ezinụlọ iji nyere aka belata mmụba ọnụ ọgụgụ mmadụ nke nwere ike itinye nrụgide na akụ na ụba. Nke ahụ pụtara na ụzọ PHE na-agbasi mbọ ike imeziwanye ohere ịnweta ọrụ ahụike n'otu oge mgbe ha na-enyere obodo aka ijikwa akụ na ụba ha n'ụzọ ndị na-eme ka ahụike na ndụ ha dịkwuo mma ọbụna ka ha na-echebe gburugburu ebe obibi. N'ofè nke a, usoro PHE na-elekwasịkwa anya na mmekorita n'etiti ahụike mmadụ na ahụike gburugburu ebe obibi site na ịgụnye ọtụtụ ebumnuche mmepe na nchekwa dịka njikwa na-adịgide adịgide nke akụ na ụba, imeziwanye ndụ, nchekwa nri na ngwa nri, na site n'ịnọgide na-enwe ma ọ bụ weghachite ebe obibi na ọrụ gburugburu ebe obibi. Site n'ilekwasị anya na njikọ dị n'etiti obodo na gburugburu ebe obibi ha, usoro PHE na-echekwa ihe dị iche iche dị iche ma n'otu oge ahụ na-eme ka ọnọdụ ahụike gburugburu ebe obibi dị mma maka ndị obodo. PHE dị irè n'inweta ọtụtụ nsonaazụ dị mma n'ọtụtụ ngalaba.
== Akụkọ banyere PHE ==
N'ọgwụgwụ afọ ndị 1980s òtù nchekwa na ndị ọkachamara malitere ịghọta uru nke imeziwanye ndụ nke ndị mmadụ site n'ịchịkwa ihe dị iche iche na akụ na ụba. A na-akpọ ọrụ ndị a na mbụ ọrụ nchekwa na mmepe (ICDP) ebe o lebara ọtụtụ mkpa mmepe obodo anya. Ná ngwụsị afọ ndị 1990 a chọpụtara na ndị ICDP anaghị enweta ihe mgbaru ọsọ nke nchekwa ma ọ bụ mmepe nke ọma dị ka a tụrụ anya ya. Nke a bụ n'ihi na oke ICDPs na-adịkarị obosara. Otu n'ime ihe mmụta a mụtara site na mgbalị ICDP bụ na ihe ịga nke ọma nke ọrụ ndị ahụ dabere na ikike ilekwasị anya na ntinye aka dị mkpa ma zere oke mgbagwoju anya. Site na ihe mmụta a mụtara site na otu ICDP ndị mbụ, ngalaba nchekwa mụtara usoro PHE na ọgbọ ọhụrụ nke ọrụ jikọtara ọnụ.
Ndị na-emepụta ihe omume malitere ịghọta na mgbalị iji chekwaa ihe dị iche iche (biodiversity) na mba ndị na-emepe emepe nwere ihe ịga nke ọma na ihe ngosi ogologo oge mgbe ndị obodo ghọtara mgbalị ha dị ka ndị na-ejere ọdịmma akụ na ụba na ọdịbendị ha ozi. Nke a mụtara usoro mmepe jikọtara ọnụ. Iji nweta ihe ịga nke ọma, a chọpụtara na ndị ICDP aghaghị ịtụle njikọ dị n'etiti nchekwa na ebumnuche mmepe n'ebe ọ bụla pụrụ iche e mejuputara ọrụ ahụ. Nzọụkwụ mbụ iji chọpụta njikọ bụ ịtụle ebe nchekwa na mmepe akụ na ụba na-ejikọta. A ghaghị iwebata ntinye aka mmepe ebe njikọ a na-eme.
Otu n'ime ihe mmụta kachasị mkpa a mụtara site na ICDPs n'ime afọ iri abụọ gara aga bụ enweghị ike itinye ndị na-erite uru n'ụzọ ziri ezi dị ka ndị mmekọ na oge niile nke mmejuputa ọrụ, site na imewe ruo na nyocha, emeela ka mputara ọrụ na-akụda mmụọ. A ghaghị ịghọta na ndị sonyere na mpaghara abụghị otu ndị otu obodo mana ha dị iche iche n'ihe gbasara ịnweta na ịdabere na akụ na ụba, ọnọdụ akụ na ụba na mmetụta ha na mgbanwe gburugburu ebe obibi. Ihe mmụta amụtara site na ICDPs gara aga emeela ka e mepụta nyocha nke ndị na-ahụ maka ya ebe a na-achọpụta ndị mmadụ n'otu n'otu ma ọ bụ otu ndị e nyere ọrụ ahụ ma tinye ha n'ime usoro niile nke imepụta ọrụ na mmejuputa.
N'iji ihe a mụtara site na ICDPs, ngalaba nchekwa ahụ duziri usoro PHE n'oge 1990s na ọgbọ mbụ nke ọrụ PHE jikọtara. Kemgbe ahụ, USAID (United States Agency for International Development), David na Lucile Packard Foundation, Johnson & Johnson, na Summit Foundation arụọla ọrụ iji wusie usoro ahụ ike. Usoro PHE na-aga n'ihu na United Nations Millennium Development Goals (MDG) n'uche. Ka usoro PHE na-aga n'ihu, ọ gosipụtara na ọ nwere ụdị mmekorita dị mkpa iji nweta ihe mgbaru ọsọ ndị a.
== Profaịlụ ọrụ PHE gara aga ==
'''Obodo ndị''' na-aga nke ọma site na Ridge ruo Reef, Kenya: E mejuputara ọrụ a na mpaghara a họpụtara na nchekwa UNESCO na Kiunga National Marine Reserve. Ebe nchekwa ahụ nwere ụdị mmiri dị iche iche nke ihe karịrị ụdị pụkụ iri na otu, pasent ịrị isii ruo ịrị asaa dị na Indo-Pacific Ocean. World Wildlife Fund (WWF), site na ego sitere na USAID, nwere ike inye obodo ndị na-adabere na akụ na ụba nke ebe nchekwa ahụ ohere maka atụmatụ ezinụlọ site na ụlọ ọgwụ na-agagharị agagharị. Ndị otu obodo ahụ malitere isonye na ọrụ nchekwa ozugbo ha matara na WWF dị njikere inyere ha aka igbo mkpa ahụike.
Ezinụlọ dị mma, ọhịa ahụike, Cambodia: Mgbe ndị gbara ọsọ ndụ si agha Cambodia / Vietnam n'afọ ndị 1970 laghachiri n'ụlọ, ha chọpụtara na e bibiri ala ha site na igbutu osisi na ọrụ ugbo. Site na nkwado USAID, otu Conservation International nyeere ndị Khmer Daeum gbara ọsọ ndụ aka imeju ala ha ma nye ndị gbara ọsọ ndụ ohere mbụ ha nwere maka atụmatụ ezinụlọ. Ezinụlọ ndị nwere ahụ ike, nwere ike imepụta atụmatụ ogologo oge maka iji ala eme ihe na-adịgide adịgide ebe ụmụ nwanyị obodo mepụtara mkpakọrịta nke mere ka obodo mụbaa ohere inweta ego ma mee ka ndị mmadụ tinye aka n'ọrụ nchekwa.
Integrated Population and Coastal Resource Management (IPOPCORM), Philippines: Ọganihu ọnụ ọgụgụ mmadụ ngwa ngwa na Philippines emeela ka e gbukpọ ọhịa na mbibi nke coral reefs. Naanị pasent atọ nke oke ọhịa mbụ fọdụrụ na naanị pasent ise nke coral reefs na-adịgide adịgide ma dị n'ọnọdụ dị ọcha. Ọnụ ọgụgụ mmadụ a na-enweghị nchịkwa nakwa nkwụsị nke akụ na ụba dị n'ụsọ oké osimiri dugara na mmepe nke ọrụ Integrated Population and Coastal Resource Management (IPOPCORM) site na nkwado nke USAID na PATH Foundation Philippines Inc. Ọrụ IPOPCORM na-elekwasị anya n'obodo ndị dị na Philippines nke kachasị n'ihe ize ndụ n'ụsọ oké osimiri ma na-arụ ọrụ iji meziwanye nchekwa nri na ndụ site n'ịkwalite atụmatụ ezinụlọ na njikwa azụmaahịa na-adịgide adịgide. Usoro ihe omume a enwetawo nkwado siri ike site n'aka ndị isi obodo na ndị otu obodo nyere ekele maka IPOPCORM na nlekwasị anya ha n'ịkwalite ndụ.
Ọnụ '''ọgụgụ mmadụ na njikwa akụ na ụba na Madagascar''' [[Eluàlà|Africa]] nwere ike ịchọta oke oke nke ụdị osisi na anụmanụ pụrụ iche na [[Madagascar]]. Ụdị ndị a bu ndi mmụba ọnụ ọgụgụ mmadụ na-eyi egwu nke na-eduga na igbuchapụ ọhịa. USAID / Madagascar mere atụmatụ maka mmepe nke usoro ihe ọhụrụ nke ọnụ ọgụgụ mmadụ na gburugburu ebe obibi na mpaghara ahụ nke jikọtara njikwa akụ na ụba obodo na ntinye aka iji meziwanye ahụike ezinụlọ na atụmatụ mgbe ọ na-enye ohere maka ichekwa nke agwaetiti ahụ. Usoro ihe omume ahụ na obodo ndị dị iche iche rụkọrọ ọrụ iji kwado ọrụ atụmatụ ezinụlọ, ọrụ ugbo na-adịgide adịgide, ezi ọchịchị, mmepụta nri ka mma, ndụ ọzọ, na agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi.
'''Mgbalị Nchekwa Obodo na Tanzania''' Ụlọ ọrụ Jane Goodall, site na ego sitere na USAID / [[Tanzania]], wuru ọrụ TACARE iji kpochapụ ịda ogbenye ma kwado ndụ na-adịgide adịgide, ebe ọ na-ebelata nkwụsị nke akụ na ụba na mba ahụ. Usoro a dabeere na obodo, bu n'obi imeziwanye ndụ na obodo ndị Tanzania ma na-akwalite nchekwa na nghọta nke mkpa ọ dị ichekwa ihe dị iche iche. Usoro a na-enye usoro atụmatụ ezinụlọ, ozi, na ndụmọdụ site n'aka ndị ọrụ afọ ofufo obodo nke rụpụtara nnabata dị ukwuu nke atụmatụ ezinụlọ. Site na ego sitere na USAID / Washington, a na-emegharị usoro TACARE na [[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of Congo]].
Andean Highlands na Ecuador: USAID kwadoro mgbalị nyocha nke CEMOPLAF, World Neighbors, na otu Mahadum Michigan a kpọrọ Population-Environment Fellows Program. Nnyocha ahụ gosipụtara uru dị iche iche nke ijikọta mgbalị atụmatụ ezinụlọ na ozi na [[Oru ugbo|ọrụ ugbo]] na njikwa akụ na ụba na mpaghara ahụ.
"Nchekwa Site na Ahụike Ọha" Site na ego sitere na USAID, Nchekwa Site na Ahụike Ọha, otu NGO dị na Uganda na US debanyere aha na-anaghị achọ uru gbakwunyere atụmatụ ezinụlọ na mmemme One Health ya na-akwalite ahụike anụ ọhịa na nlekọta ahụike obodo iji gbochie mgbasa ọrịa n'etiti ndị mmadụ, anụ ọhịa na anụ ụlọ. Otú a enwetawo nkwanye ùgwù maka inwe usoro nlereay PHE na-akwalite nchekwa gorilla na ahụike obodo na mmepe na gburugburu Bwindi Impenetrable National Park, SW Uganda.
== Ihe onwunwe ==
* Oglethorpe, J.; Honzak, C. ; Margoluis, C.,Healthy People, Healthy Ecosystems: A Manual on Integrating Health and Family Planning into Conservation Projects, World Wildlife Fund (WWF), 2008 [http://www.k4health.org/system/files/sites%252Fdefault%252Ffiles%252FHealthy%2BPeople%2BHealthy%2BEcosystems-WWF%2B2008.pdf]
* Brown, Michael na Barbara Wyckoff-Baird.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị mmadụ na-echegbu onwe ha
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.k4health.org/toolkits/phe Ngwá Ọrụ Ahụike na Gburugburu Ebe Obibi]
* [https://web.archive.org/web/20160827032423/http://online.cua.edu/resource/nursing/successful-population-health-management Ụzọ ndị dị mkpa maka njikwa ahụike ndị mmadụ na-aga nke ọma]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ghf4sgmb7zkpzq71xg2uiul78nj9isf
Ọgwụ gburugburu ébé obibi
0
12951
95581
75374
2022-08-26T10:01:22Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}'''Ọgwụ gburugburu ebe obibi''' bụ ngalaba metụtara ihe dị iche iche nke gụnyere ọgwụ, sayensị gburugburu ebe obibi, kemịkal makwa ihe ndị ọzọ, na-agafe na ọrịa gburugburu ebe obibi. Ágà elenwu yá anya dị ka ngalaba ahụike nke ngalaba sara mbara nke [[Environmental health|ahụike gburugburu ebe obibi]]. Mpaghara nke ngalaba a gụnyere ịmụ mmekọrịta dị n'etiti gburugburu ebe obibi na ahụike mmadụ, na ọrụ gburugburu ebe obibi na-akpata ma ọ bụ na-ebute ọrịa. Ngalaba ọmụmụ ọkachamara a mepụtara mgbe a chọpụtara na ihe ndị metụtara gburugburu ebe obibi na-emetụta ahụike n'ụzọ dị ukwuu karịa ka a ghọtara na mbụ.
Enwere ike ịhazi ihe ndị metụtara gburugburu ebe obibi na-akpata ọrịa gburugburu ebe obibi n'ime:
* Ahụ
* Kemikal
* Biological
* Social (gụnyere Psychological na Culture variables)
* Ergonomic
* Nchebe
* Ngwakọta ọ bụla nke dị n'elu
== Ọgwụ gburugburu ebe obibi na-elekwasị anya ugbu a ==
Ébé obu na ọgwụ gburugburu ebe obibi bụ ngalaba sara mbara, ụfọdụ n'ime okwu ndị a ma ama ugbu a gụnyere:
* Mmetụta nke oke ozone na mmụba nke ụzarị ọkụ UV na ụmụ mmadụ gbasara ọrịa kansa akpụkpọ ahụ.
* Mmetụta nke ihe mberede nuklia ma ọ bụ mmetụta nke mwakpo bọmbụ ruru unyi nke ndị na-eyi ọha egwu na mmetụta nke ihe ndị na-emetụ n'ahụ na ụzarị ọkụ na ụmụ mmadụ.
* Mmetụta nke kemịkal na ụmụ mmadụ, dị ka dioxin, ọkachasị banyere mmetụta mmepe na ọrịa kansa.
* Ngosipụta gas Radon n'ụlọ ndị mmadụ.
* Mmetosi Ikuku na mmiri n'elu ahụike nke ndị mmadụ.
* Mercury na-egbu egbu na ikpughe ụmụ mmadụ site na itinye azụ na ndụ oké osimiri na nri ha.
* Ihe na-egbu egbu site na mmanụ ụgbọala, eserese, na paịpụ mmiri.
* Ọrịa ndị na-ebute mmiri
* Nri na-egbu egbu
* Ọdịdị ikuku n'ime ụlọ
Site na atụmatụ ndị na-adịbeghị anya si kwuo, ihe dị ka 5 ruo 10% nke afọ ndụ nwere nkwarụ (DALY) furu efu bụ n'ihi ihe kpatara gburugburu ebe obibi. N'ụzọ dị anya, ihe kachasị mkpa bụ mmetọ dị mma na ikuku obodo.<ref>EEA. National and regional story (Netherlands) - Environmental burden of disease in Europe: the EBoDE project. {{Cite web|url=http://www.eea.europa.eu/soer/countries/nl/national-and-regional-story-netherlands-1|title=Archived copy|accessdate=2010-12-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110720161248/http://www.eea.europa.eu/soer/countries/nl/national-and-regional-story-netherlands-1|archivedate=2011-07-20}}</ref>
== Mpaghara ọgwụ gburugburu ebe obibi ==
Ọgwụ gburugburu ebe obibi tinyere onwé ya n'ihe gbasara mgbochi. Ọrịa na-ebute nri ma ọ bụ ọrịa ndị na-ebute mmiri (dịka ọgbụgbọ na gastroenteritis nke norovirus ma ọ bụ campylobacteria kpatara) bụ nchegbu nkịtị nke ọgwụ gburugburu ebe obibi, mana ụfọdụ echiche na ngalaba nke microbiology na-ekwenye na nje, nje bacteria na fungi nke ha na-amụ adịghị n'ime oke ọgwụ gburugburu ebe obibi ma ọ bụrụ na mgbasa nke ọrịa sitere kpọmkwem site na mmadụ gaa na mmadụ. Ọtụtụ n'ime ọrịa na-efe efe, nke na-amụ usoro ọrịa na mmerụ ahụ, adịghị n'ime oke ọgwụ gburugburu ebe obibi, mana dịka mmetọ ikuku bụ ngalaba na-arụsi ọrụ ike nke ahụike gburugburu ebe obibi na ọgwụ gburugburu ebe obibi. Ọrịa ọ bụla nwere nnukwu akụkụ mkpụrụ ndụ ihe nketa na-adakarị n'èzí ọgwụ gburugburu ebe obibi, mana na ọrịa dịka ụkwara ume ọkụ ma ọ bụ allergies ma gburugburu ebe obibi na mkpụrụ ndụ ihe nketa dị mkpa.
== Leekwa ==
* [[Ọrịa gburugburu ebe obibi]]
* [[Environmental health|Ahụike gburugburu ebe obibi]]
* Mmetụta kemịkal dị iche iche
* Clinical ecology
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* {{Cite book|author=[[Joseph LaDou|Ladou, Joseph]] and Robert Harrison|title=Current Occupational & Environmental Medicine|edition=5th|publisher=McGraw-Hill Professional|year=2014|isbn=0-07-144313-4}}
* Tuomisto, Jouko (2010). ''Arsenic to zoonoses. Otu narị ajụjụ banyere gburugburu ebe obibi na ahụike.'' http://en.opasnet.org/w/Arsenic_to_zoonoses
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.atsdr.cdc.gov/csem/ ATSDR Case Studies in Environmental Medicine] Ngalaba Ahụike na Ọrụ Ndị Mmadụ nke United States
* [http://aaemonline.org/ American Academy of Environmental Medicine]
* [https://www.bsem.org.uk/ British Society for Ecological Medicine]
* [https://europaem.eu/en/ European Academy for Clinical Environmental Medicine]
pxppjzlmryyuw9z3jrs5bzkznr2qfw3
Ọrịa a na-ebute na mmiri
0
12974
95473
76006
2022-08-26T08:30:57Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ọrịa ndị a na-ebute mmiri''' bụ ọnọdụ (nke pụtara mmetụta ọjọọ na ahụike mmadụ, dị ka ọnwụ, nkwarụ, ọrịa ma ọ bụ nsogbu) nke ihe kpatara ya bu kirikiri nje ndị a na-ebute na [[mmiri]].<ref name="Marcos">{{Cite journal|author=Von Sperling|first=M.|date=2015|title=Wastewater Characteristics, Treatment and Disposal|url=https://iwaponline.com/ebooks/book/72/|journal=Water Intelligence Online|language=en|volume=6|pages=9781780402086|doi=10.2166/9781780402086|issn=1476-1777}}</ref> Nnyocha nke nje pathogenic bụ ihe na-ebute ụzọ n'ilekwasị anya n'ụwa niile dị ka isiokwu dị ngwa ngwa nke nyocha.<ref name=":6" /> Enwere ike ịgbasa ọrịa ndị a mgbe ị na-asa ahụ, ịsa ihe, mgba a na-aṅụ mmiri, ma ọ bụ site na iri nri e ji mmiri rụrụ arụ wee si.<ref name=":6">{{Cite web|date=2018-05-14|title=Water-Borne Diseases|url=https://www.news-medical.net/health/Water-Borne-Diseases.aspx|accessdate=2021-10-27|work=News-Medical.net|language=en}}</ref> Ha bụ okwu dị mkpa n'ime ime obodo n'etiti mba ndị na-emepe emepe n'ụwa niile. Ọ bụ ezie na [[afọ ọsịsa]] na ịgbọ agbọ bụ ihe mgbaàmà a na-akọkarị banyere ọrịa a na-ebute na mmiri, mgbaàmà ndị ọzọ nwere ike ịgụnye akpụkpọ ahụ, ntị, iku ume, ma ọ bụ nsogbu anya.<ref name=":0">{{Cite book|title=Guidelines for drinking-water quality.|others=World Health Organization|year=2017|isbn=9789241549950|edition=Fourth edition incorporating the first addendum|location=Geneva|oclc=975491910}}</ref> Ọrịa ndị a na-ebute mmiri na-emetụta akụ na ụba mba ma na-emetụtakwa akụ na ụba site n'ịdị oké ọnụ iji dozie ya.
Umu nje na-akpata ọrịa ndị a na-ebute na mmiri n'ụzọ pụtara ìhè gụnyere protozoa na nje bacteria, ọtụtụ n'ime ha bụ nje eriri afọ, ma ọ bụ na-awakpo anụ ahụ ma ọ bụ usoro mgbasa ozi site na mgbidi nke usoro nri. Ọrịa ndị ọzọ dị iche iche a na-ebute na mmiri bụ nke nje virus kpatara. (N'agbanyeghị ihe isi ike nkà ihe ọmụma metụtara ịkọwa nje dị ka "ụmụ nje," ọ dị irè ma dị mma ile ha anya dị ka ụmụ nje na njikọ a.)
N'agbanyeghị nke ahụ, ọ bụ nje [[Animal|metazoan]] na-akpata ụdị ọrịa ndị ọzọ dị mkpa nke mmiri. Ihe atụ ndị a na-ahụkarị gụnyere ụfọdụ Nematoda, ya bụ "roundworms". Dị ka ihe atụ nke ọrịa Nematode na-ebute mmiri, otu ọrịa nematode dị mkpa nke mmiri bụ Dracunculiasis . A na-enweta ya site na ilo mmiri nke ụfọdụ copepoda dị na ya nke na-arụ ọrụ dị ka ndị na-ebute Nematoda. Onye ọ bụla na-eloda copepod nke butere Nematode larvae na genus Dracunculus, na-ebute ọrịa. Ụmụ irighiri na-akpata ọrịa Guinea worm.<ref name="isbn0-697-26071-2">{{Cite book|title=Gerald D. Schmidt & Larry S. Roberts' Foundations of parasitology|publisher=Wm. C. Brown|location=Dubuque, Iowa|year=1996|isbn=978-0-697-26071-0}}</ref>
Klas ọzọ nke nje [[Animal|metazoan]] a na-ebute na mmiri bụ ụfọdụ ndị otu Schistosomatidae, ezinụlọ nke ọbara flukes. Ha na-ebutekarị ndị na-emetụ akpụkpọ ahụ na mmiri.<ref name="isbn0-697-26071-2">{{Cite book|title=Gerald D. Schmidt & Larry S. Roberts' Foundations of parasitology|publisher=Wm. C. Brown|location=Dubuque, Iowa|year=1996|isbn=978-0-697-26071-0}}</ref> Ọbara flukes bụ nje na-akpata [[Skistosomiasis|Schistosomiasis]] nke ụdị dị iche iche, na-emetụta ọtụtụ narị nde mmadụ n'ụwa niile.<ref>{{Cite book|title=CDC Health Information for International Travel 2012. The Yellow Book|chapter=Chapter 3|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-976901-8|year=2011|author=Centers for Disease Control and Prevention: National Center for Emerging and Zoonotic Infectious Diseases (NCEZID), Division of Global Migration and Quarantine (DGMQ)|url=https://archive.org/details/cdchealthinforma0000unse}}</ref>
== Usoro okwu ==
A na-echekwa okwu ọrịa a na-ebute na mmiri n'ụzọ dị ukwuu maka ọrịa ndị a na-ebute site na mmetụta ahụ ma ọ bụ oriri nke mmiri nke meturu. Enwere ike ibute ọtụtụ ọrịa site na nje ma ọ bụ nje ndị, ikekwe n'ihi ọnọdụ pụrụ iche, banyere na mmiri. Otú ọ dị, eziokwu ahụ bụ na enwere ike ibute ọrịa mgbe ụfọdụ apụtaghị na ọ bara uru ịhazi ọrịa ahụ dị ka "nke mmiri na-ebute". Ọ bụghịkwa ihe a na-ahụkarị na-ezo aka na ọrịa ndị dị ka [[Iba|ịba]] dị ka "nke mmiri na-ebute" naanị n'ihi na anwụnta nwere oge ha na-anọ na mmiri n'usoro ndụ ha, ma ọ bụ n'ihi na ịgwọ mmiri ha bi na ya bụ atụmatụ dị irè iji chupu anwụnta bụ ndị na-ebute ya.
Okwu metụtara ya bụ "ọrịa metụtara mmiri" nke a kọwara dị ka "mmetụta ọ bụla dị ịrịba ama ma ọ bụ gbasaa na ahụike mmadụ, dị ka ọnwụ, nkwarụ, ọrịa ma ọ bụ nsogbu, nke ọnọdụ ahụ kpatara kpọmkwem ma ọ bụ n'ụzọ na-apụtaghị ìhè, ma ọ bụ mgbanwe na ọnụ ọgụgụ ma ọ bụ ịdị mma nke mmiri ọ bụla. A na-ejikọta ọrịa ndị metụtara mmiri dịka usoro nnyefe ha si dị: nke mmiri na-ebute, ịdị ọcha mmiri, nke dabeere na mmiri na nke metụtara mmiri. Isi ụzọ mbufe maka ọrịa ndị a na-ebute na mmiri bụ ịñụ mmiri na-emerụ ahụ.<ref name="Marcos">{{Cite journal|author=Von Sperling|first=M.|date=2015|title=Wastewater Characteristics, Treatment and Disposal|url=https://iwaponline.com/ebooks/book/72/|journal=Water Intelligence Online|language=en|volume=6|pages=9781780402086|doi=10.2166/9781780402086|issn=1476-1777}}</ref><ref name="Marcos" />
== Ihe kpatara ya ==
Enweghị mmiri dị ọcha, adịghị ọcha bụ isi ihe na-akpata mgbasa nke ọrịa a na-ebute na mmiri n'obodo. Ụzọ nsị na ọnụ bụ ụzọ mbufe ọrịa maka ọrịa a na-ebute na mmiri.
Ida ogbenye na-ewelite ihe ize ndụ nke obodo na-emetụta ọrịa ndị a na-ebute na mmiri. Dịka ọmụmaatụ, ọkwa akụ na ụba nke obodo na-emetụta ikike ha ịnweta mmiri e kpochapụrụ.<ref>{{Cite journal|date=October 2020|title=Assessment of socioeconomic inequality based on virus-contaminated water usage in developing countries: A review|url=|journal=Environmental Research|volume=192|pages=110309|doi=10.1016/j.envres.2020.110309|pmid=33045227}}</ref> E nwere obodo ndịda Eshia na-enweghị nkwụsi ike akụ na ụba iji nye mmiri dị ọcha.<ref name=":3">{{Cite journal|date=2012-06-30|title=Water-borne diseases, cost of illness and willingness to pay for diseases interventions in rural communities of developing countries|journal=Iranian Journal of Public Health|volume=41|issue=6|pages=39–49|pmid=23113192}}</ref> Inwe ego dị ala metụtara ezinụlọ na-emefu obere ego na mmiri.<ref name=":3" /> Socio-economics na-ejikọta obere agụmakwụkwọ, nke na-ejikọta na obere ihe ọmụma banyere ọrịa ndị a na-ebute na mmiri.<ref name=":3" /> Mpaghara ndị mepere emepe dị ka Saggian enweghị paịpụ dị ugbu a ma ọ bụ zuru ezu iji nye mmiri ma ọ bụ usoro ebe mmiri sị aga.<ref name=":3" /> Mba ndị mepere emepe nwere ike ịnọ n'ihe ize ndụ maka ntiwapụ nke ọrịa ndị a na-ebute na mmiri mana mpaghara ndị mepere emepe nọkwa n'ihe ize ndụ maka ntiwapụ ọrịa na-ebute mmiri.<ref name=":4">{{Cite journal|date=December 2006|title=Outbreaks of waterborne infectious intestinal disease in England and Wales, 1992-2003|url=|journal=Epidemiology and Infection|volume=134|issue=6|pages=1141–9|doi=10.1017/S0950268806006406|pmid=16690002}}</ref> Mmiri na-abịa site na mmiri nke onwe nwere ohere dị elu nke igbasa ọrịa dịka gastroenteritis karịa mmiri ọha na eze (gọọmenti na-achịkwa).<ref name=":4" />
== Ọrịa site n'ụdị pathogen ==
=== Protozoa ===
{| class="wikitable"
!Ọrịa na mgbasa ozi<ref name=":0">{{Cite book|title=Guidelines for drinking-water quality.|others=World Health Organization|year=2017|isbn=9789241549950|edition=Fourth edition incorporating the first addendum|location=Geneva|oclc=975491910}}</ref><ref>{{Cite journal|date=December 2011|title=Waterborne transmission of protozoan parasites: review of worldwide outbreaks - an update 2004-2010|journal=Water Research|volume=45|issue=20|pages=6603–14|doi=10.1016/j.watres.2011.10.013|pmid=22048017}}</ref>
!Onye na-ahụ maka nje
!Isi mmalite nke onye ọrụ na mmiri
!Ihe mgbaàmà n'ozuzu
|-
|Acanthamoeba keratitis (ịcha lenses kọntaktị na mmiri rụrụ arụ)
|<nowiki><i id="mwdA">Acanthamoeba</i></nowiki> spp. (''A''. castellanii na A. polyphaga)
|amoebae na-ebi ndụ n'efu nke a na-ekesa n'ọtụtụ ụdị gburugburu mmiri, gụnyere mmiri elu, mmiri pọmpụ, ọdọ mmiri igwu mmiri, na ngwọta lens kọntaktị
|Ihe mgbu anya, anya na-acha uhie uhie, ọhụụ na-adịghị mma, mmetụta nke ìhè, mmetụta nke ihe dị n'anya, na oke ịdọka
|-
|Amoebiasis (aka na ọnụ)
|Protozoan (''Entamoeba histolytica'') (ọdịdị dị ka cyst)
|Mmiri nsị, mmiri ọṅụṅụ na-adịghị edozi, ijiji na mmiri, nnyefe ọnụ mmiri (ọ bụrụ na onye nke ọzọ nwere ọrịa ahụ)
|Ahụ erughị ala n'afọ, ike ọgwụgwụ, ibu arọ, [[afọ ọsịsa]], ịba ụba, ahụ ọkụ
|-
|Cryptosporidiosis (ọnụ)
|Protozoan (''Cryptosporidium parvum'')
|Na-anakọta na nzacha mmiri na membranes nke a na-enweghị ike ikpochapụ, nsị anụmanụ, mmiri mmiri na-asọpụ n'oge.
|Ihe mgbaàmà ndị yiri flu, afọ ọsịsa mmiri, enweghị agụụ, nnukwu ọnwụ nke ibu, ịba ụba, mmụba gas, ọgbụgbọ
|-
|Cyclosporiasis
|Protozoan parasite (''Cyclospora cayetanensis'')
|Mmiri nsị, mmiri ọṅụṅụ na-adịghị edozi
|ọnyá, ọgbụgbọ, agbọ, ahụ mgbu, ahụ ọkụ, na ike ọgwụgwụ
|-
|Giardiasis (fecal-oral) (aka-to-mouth)
|Protozoan (''Giardia lamblia'') Ihe kachasị na-ahụkarị n'ime afọ
|Mmiri a na-agwọghị agwọ, ikpochapụ nje na-adịghị mma, nkwụsị paịpụ, ịgbapụta, mmetọ mmiri dị n'ime ala, ogige ebe ụmụ mmadụ na anụ ọhịa na-eji otu isi iyi mmiri. Beavers na muskrats na-emepụta ọdọ mmiri ndị na-arụ ọrụ dị ka ọdọ mmiri maka Giardia.
|Afọ ọsịsa, ahụ erughị ala n'afọ, ịba ụba, na flatulence
|-
|Microsporidiosis
|Protozoan phylum (''Microsporidia''), mana o nwere njikọ chiri anya na fungi
|Achọpụtala ''Encephalitozoon intestinalis'' na mmiri dị n'ime ala, mmalite nke mmiri ọṅụṅụ<ref name="ewpcw">{{Cite journal|date=June 2004|title=Emerging waterborne pathogens: can we kill them all?|url=http://env1.gist.ac.kr/~aeml/paper/papers(pdf)/27-waterborne_pathogens.pdf|journal=Current Opinion in Biotechnology|volume=15|issue=3|pages=175–80|doi=10.1016/j.copbio.2004.04.010|pmid=15193323|accessdate=2007-08-09}}</ref>
|Afọ ọsịsa na ịla n'iyi n'ime ndị na-adịghị ahụkebe.
|-
|Naegleriasis (primary amebic meningoencephalitis [PAM]) (nasal)
|Protozoan (''Naegleria fowleri'') (ọdịdị dị ka cyst)
|Egwuregwu mmiri, mmiri na-abụghị chlorinated
|Isi ọwụwa, ịgbọ agbọ, mgbagwoju anya, enweghị nguzozi, mmetụta ìhè, ọhụụ, ike ọgwụgwụ, ọnwụ ibu, ahụ ọkụ, na coma
|}
=== Bacteria ===
{| class="wikitable"
!Ọrịa na mgbasa ozi<ref name="swdo">{{Cite journal|date=December 2006|title=Surveillance for waterborne disease and outbreaks associated with recreational water--United States, 2003-2004|url=https://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/ss5512a1.htm|journal=Morbidity and Mortality Weekly Report. Surveillance Summaries|volume=55|issue=12|pages=1–30|pmid=17183230}}</ref><ref name="mmuawg">{{Cite journal|date=October 2006|title=Mycobacterium marinum: ubiquitous agent of waterborne granulomatous skin infections|journal=European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases|volume=25|issue=10|pages=609–13|doi=10.1007/s10096-006-0201-4|pmid=17047903}}</ref>
!Onye na-ahụ maka nje
!Isi mmalite nke onye ọrụ na mmiri
!Ihe mgbaàmà n'ozuzu
|-
|Botulism
|''Clostridium botulinum''
|Bacteria nwere ike ịbanye na ọnyá na-emeghe site na isi iyi mmiri rụrụ arụ. Nwere ike ịbanye na eriri afọ site na ịṅụ mmiri ọṅụṅụ na-emerụ ahụ ma ọ bụ (nke a na-ahụkarị) nri
|Ọnụ akọrọ, ọhụụ na / ma ọ bụ ọhụụ abụọ, ihe isi ike ilo, adịghị ike muscle, nsogbu iku ume, okwu na-adịghị mma, agbọ na mgbe ụfọdụ [[afọ ọsịsa]]. Ọnwụ na-abụkarị site na nsogbu iku ume.
|-
|Campylobacteriosis
|Ọ bụ ''Campylobacter jejuni'' na-akpatakarị ya
|Mmiri ọṅụṅụ nke nsị merụrụ ahụ
|Ọ na-emepụta ihe mgbaàmà dị ka ọbara ọgbụgba tinyere nnukwu ahụ ọkụ. Ọ na-ewekarị ụbọchị 2-10.
|-
|Ọgba ọgbụgbọ
|Gbasaa site na nje ''Vibrio cholerae''
|Mmiri ọṅụṅụ nke nje bacteria merụrụ ahụ
|N'ụdị siri ike, a maara na ọ bụ otu n'ime ọrịa ndị na-egbu ngwa ngwa a maara. Ihe mgbaàmà gụnyere afọ ọsịsa mmiri, ọgbụgbọ, ọnyá, ọbara imi, ngwa ngwa, agbọ, na hypovolemic shock (n'ọnọdụ ndị siri ike), n'oge ahụ ọnwụ nwere ike ime n'ime awa 12–18.
|-
|Ọrịa E. coli
|Ụfọdụ ụdị ''Escherichia coli'' (nke a na-akpọkarị E. coli)
|Mmiri nke nje bacteria merụrụ ahụ
|Karịsịa afọ ọsịsa. Nwere ike ịkpata ọnwụ n'ime ndị na-adịghị ahụkebe, ndị na-eto eto, na ndị agadi n'ihi ụkọ mmiri site na ọrịa ogologo oge.
|-
|Ọrịa M. marinum
|''Mycobacterium marinum''
|Dị ka ọ na-emekarị na mmiri, ọtụtụ ọnọdụ site na ikpughe na ọdọ mmiri ma ọ bụ karịa aquariums; ọrịa na-adịghị ahụkebe ebe ọ bụ na ọ na-ebute ndị nwere ọrịa mgbochi ọrịa
|Ihe mgbaàmà gụnyere ọnyá na-adịkarị n'ikpere aka, ikpere, na ụkwụ (site na ọdọ mmiri) ma ọ bụ ọnyá n'aka (aquariums). Ọnyá nwere ike ịbụ ihe na-enweghị mgbu ma ọ bụ ihe mgbu.
|-
|Dysentery
|Ihe kpatara ya bụ ọtụtụ ụdị n'ụdị Shigella na ''Salmonella'' na nke kachasị bụrụ ''Shigella'' dysenteriae
|Mmiri nke nje bacteria merụrụ ahụ
|Ọ na-agafe nsị ugboro ugboro na ọbara na / ma ọ bụ ute na n'ọnọdụ ụfọdụ ịgbọ ọbara.
|-
|Legionellosis (ụdị abụọ dị iche iche: ọrịa Legionnaires na Pontiac fever)
|Ọ bụ nje bacteria nke Legionella kpatara ya (90% nke ikpe ndị ''Legionella'' pneumophila kpatara)
|Legionella bụ ihe a na-ahụkarị nke na-emepụta ọnụ ọgụgụ dị elu na mmiri na-ekpo ọkụ; mana ọ na-akpata ọrịa siri ike mgbe a na-eme ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.osha.gov/dts/osta/otm/legionnaires/faq.html|title=Legionnaires' Disease eTool: Facts and FAQs|work=www.osha.gov|accessdate=29 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171115083526/https://www.osha.gov/dts/osta/otm/legionnaires/faq.html|archivedate=15 November 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.cdc.gov/legionella/about/causes-transmission.html|title=Legionella - Causes and Transmission - Legionnaires - CDC|date=8 December 2017|work=www.cdc.gov|accessdate=29 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160325023304/http://www.cdc.gov/legionella/about/causes-transmission.html|archivedate=25 March 2016}}</ref>
|Pontiac fever na-emepụta mgbaàmà dị nro nke yiri nnukwu influenza na-enweghị pneumonia. Ọrịa Legionnaires nwere mgbaàmà siri ike dị ka ahụ ọkụ, oyi, oyi n'ahụ (na ọgbụgbọ nke na-emepụta sputum mgbe ụfọdụ), ataxia, anorexia, muscle aches, malaise na mgbe ụfọdụ afọ ọsịsa na vomiting
|-
|Leptospirosis
|N'ihi nje bacteria nke genus ''Leptospira''
|Mmiri nke urine anụmanụ na-ebute nje bacteria merụrụ
|Ọ na-amalite site na mgbaàmà yiri flu wee dozie. Nkeji nke abụọ na-emezi nke gụnyere [[Meninjaịtis|meningitis]], mmebi imeju (na-akpata jaundice), na ọdịda akụrụ
|-
|Otitis Externa (ntị onye na-egwu mmiri)
|Ọ bụ ọtụtụ ụdị nje bacteria na fungal kpatara ya.
|igwu mmiri n'ime mmiri nke nje ndị na-akpata ya merụrụ
|Ọwa ntị na-afụ ụfụ, na-akpata ihe mgbu na nro na mmetụ aka
|-
|Salmonellosis
|Ihe kpatara ọtụtụ nje bacteria nke genus ''Salmonella''
|Mmiri ọṅụṅụ nke nje bacteria metọrọ. A na-ahụkarị dị ka ọrịa na-ebute nri.
|Ihe mgbaàmà gụnyere [[afọ ọsịsa]], ahụ ọkụ, ịgbọ agbọ, na afọ mgbu
|-
|Ọrịa Typhoid fever
|<nowiki><i id="mwAWg">Salmonella typhi</i></nowiki>
|Inye mmiri nke nsị nke onye butere ọrịa
|E gosipụtara ya site na ahụ ọkụ na-adịgide adịgide ruo 40 ° C (104 ° F), ọsụsọ dị ukwuu; afọ ọsịsa, ahụ mgbu, ike ọgwụgwụ, na ọgbụgbọ nwere ike ime. Ihe mgbaàmà na-aga n'ihu na delirium, na spleen na imeju na-abawanye ma ọ bụrụ na a gwọghị ya. N'okwu a, ọ nwere ike ịdịru izu anọ ma kpatara ọnwụ. Ụfọdụ ndị nwere ọrịa typhoid fever na-enwe ọnyá a na-akpọ "rose spots", obere ntụpọ uhie n'afọ na obi.
|-
| Ọrịa Vibrio
|''Vibrio vulnificus'', ''Vibrio alginolyticus'', na ''Vibrio parahaemolyticus''
|Nwere ike ịbanye na ọnyá site na mmiri rụrụ arụ. A na-enwetakwa ya site n'ịṅụ mmiri rụrụ arụ ma ọ bụ iri oysters a na-esighị esi.
|Ihe mgbaàmà gụnyere nro afọ, ọgba aghara, oche ọbara, oyi, mgbagwoju anya, ihe isi ike ịṅa ntị (nlebara anya), delirium, ọnọdụ na-agbanwe agbanwe, ọhụụ, ọbara imi, ike ọgwụgwụ siri ike, nwayọ, umengwụ, mmetụta ịda mbà, adịghị ike.
|}
=== Nje virus ===
[[Usòrò:Hepatitis_A_virus_01.jpg|alt=Hepatitis A is one of waterborne diseases and its symptoms are only acute. Symptoms include fatigue, fever, etc.|thumb|197x197px|'''Hepatitis A''' virusHepatitis A bụ otu n'ime ọrịa ndị na-ebute mmiri na mgbaàmà ya dị oke njọ. Ihe mgbaàmà gụnyere ike ọgwụgwụ, ahụ ọkụ, wdg.]]
{| class="wikitable"
!Ọrịa na mgbasa ozi<ref name="ewpcw">{{Cite journal|date=June 2004|title=Emerging waterborne pathogens: can we kill them all?|url=http://env1.gist.ac.kr/~aeml/paper/papers(pdf)/27-waterborne_pathogens.pdf|journal=Current Opinion in Biotechnology|volume=15|issue=3|pages=175–80|doi=10.1016/j.copbio.2004.04.010|pmid=15193323|accessdate=2007-08-09}}</ref><ref name="ciasuv">{{Cite journal|date=September 2005|title=Comparative inactivation of adenovirus serotypes by UV light disinfection|url=http://aem.asm.org/cgi/reprint/71/9/5633.pdf|journal=Applied and Environmental Microbiology|volume=71|issue=9|pages=5633–6|doi=10.1128/AEM.71.9.5633-5636.2005|pmid=16151167}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|title=Guidelines for drinking-water quality.|others=World Health Organization|year=2017|isbn=9789241549950|edition=Fourth edition incorporating the first addendum|location=Geneva|oclc=975491910}}</ref><ref>{{Cite journal|date=June 2015|title=Waterborne Viruses: A Barrier to Safe Drinking Water|journal=PLOS Pathogens|volume=11|issue=6|pages=e1004867|doi=10.1371/journal.ppat.1004867|pmid=26110535}}</ref><ref>{{Cite web|title=Hepatitis A|url=https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/hepatitis-a|accessdate=2020-11-19|work=www.who.int|language=en}}</ref>
!Onye na-ahụ maka nje
!Isi mmalite nke onye ọrụ na mmiri
!Ihe mgbaàmà n'ozuzu
|-
|[[Ọrịa mamịrị A|Ọrịa ịba ọcha n'anya A]]
|Hepatitis A virus (HAV)
|Nwere ike igosipụta onwe ya na mmiri (na nri)
|Ihe mgbaàmà dị oke njọ (ọ dịghị ọkwa na-adịghị ala ala na nje ahụ) ma na-agụnye ike ọgwụgwụ, ahụ ọkụ, ọrịa, mgbu afọ, ọgbụgbọ, afọ ọsịsa, ọnwụ arọ, itching, jaundice, na ịda mbà n'obi.
|-
|Hepatitis E (fecal-oral)
|Hepatitis E virus (HEV)
|Ọ na-abanye na mmiri site na nsị nke ndị butere ọrịa
|Ihe mgbaàmà nke ịba ọcha n'anya (ọrịa imeju), gụnyere ahụ ọkụ, ike ọgwụgwụ, enweghị agụụ, ọgbụgbọ, agbọ, mgbu afọ, jaundice, urine gbara ọchịchịrị, nsị na-acha ụrọ, na mgbu nkwonkwo
|-
|Ọrịa afọ siri ike [AGI] ( nsị-ọnụ; gbasaa site na nri, mmiri, mmadụ na onye, na fomites)
|Norovirus
|Ọ na-abanye na mmiri site na nsị nke ndị butere ọrịa
|[[Afọ ọsịsa]], agbọ, ọgbụgbọ, mgbu afọ
|-
|Poliomyelitis (Polio)
|Poliovirus
|Ọ na-abanye na mmiri site na nsị nke ndị butere ọrịa
|90-95% nke ndị ọrịa adịghị egosi mgbaàmà ọ bụla, 4-8% nwere obere mgbaàmà (n'iji ya tụnyere) na delirium, isi ọwụwa, ahụ ọkụ, na njide mgbe ụfọdụ, na nkwarụ spastic, 1% nwere mgbaàmà nke meningitis aseptic na-abụghị paralytic. Ndị ọzọ nwere mgbaàmà siri ike nke na-akpata nkwarụ ma ọ bụ ọnwụ
|-
| Ọrịa Polyomavirus
|Abụọ nke Polyomavirus: nje JC na nje BK
|N'ọtụtụ ebe, nwere ike igosipụta onwe ya na mmiri, ~ 80% nke ndị bi na ya nwere nje Polyomavirus
|Nje BK na-emepụta obere ọrịa iku ume ma nwee ike ibute akụrụ nke ndị ọrịa na-egbochi ọrịa. Nje JC na-ebute usoro iku ume, akụrụ ma ọ bụ nwee ike ịkpata leukoencephalopathy na-aga n'ihu na ụbụrụ (nke na-egbu egbu).
|}
=== Algae ===
{| class="wikitable"
!Ọrịa na mgbasa ozi<ref>{{Cite journal|date=March 2015|title=Infection with a chlorophyllic eukaryote after a traumatic freshwater injury|journal=The New England Journal of Medicine|volume=372|issue=10|pages=982–4|doi=10.1056/NEJMc1401816|pmid=25738686}}</ref>
!Onye na-ahụ maka nje
!Isi mmalite nke onye ọrụ na mmiri
!Ihe mgbaàmà n'ozuzu
|-
|Ọrịa Desmodesmus
|desmodesmus armatus
|Dị ka ọ na-eme na mmiri. Nwere ike ịbanye na ọnyá mepere emepe.
|Yiri ọrịa fungal.
|}
=== Nkpuru nje ===
{| class="wikitable"
!Ọrịa na mgbasa ozi<ref name="isbn0-697-26071-2">{{Cite book|title=Gerald D. Schmidt & Larry S. Roberts' Foundations of parasitology|publisher=Wm. C. Brown|location=Dubuque, Iowa|year=1996|isbn=978-0-697-26071-0}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|title=Guidelines for drinking-water quality.|others=World Health Organization|year=2017|isbn=9789241549950|edition=Fourth edition incorporating the first addendum|location=Geneva|oclc=975491910}}</ref>
!Onye ọrụ
!Isi mmalite nke onye ọrụ na mmiri
!Ihe mgbaàmà n'ozuzu
|-
|Dracunculiasis [Guinea worm disease] (ingestion of contaminated water)
|''Dracunculus medinensis''
|Nwanyị ikpuru na-apụta site na akpụkpọ anụ ma na-ewepụta larvae na mmiri.
|Obere ahụ ọkụ, ọzịza, ọgbụgbọ, agbọ, [[afọ ọsịsa]], isi ọwụwa, na-esote ịmepụta blister na-egbu mgbu (nke a na-emekarị na akụkụ ahụ dị ala)
|}
== Mgbochi ==
Ịnweta mmiri ọṅụṅụ dị ọcha na ịdị ọcha bụ ụzọ ndị bụ isi e ji gbochie ọrịa ndị a na-ebute na mmiri.<ref name="WHO">{{Cite web|title=Burden of disease and cost-effectiveness estimates|url=https://www.who.int/water_sanitation_health/diseases/burden/en/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140213190013/http://www.who.int/water_sanitation_health/diseases/burden/en/index.html|archivedate=February 13, 2014|accessdate=April 5, 2014|publisher=[[World Health Organization]]}}</ref> Ebumnuche ya bụ imebi ụzọ nsị na ọnụ nke ibufe ọrịa.
== Epidemiology ==
Dị ka Òtù Ahụ Ike Ụwa si kwuo, ọrịa ndị a na-ebute na mmiri na-eme atụmatụ 3.6% nke ngụkọta DALY (afọ ndụ a gbanwere nkwarụ) ibu ọrịa zuru ụwa ọnụ, ma na-akpata ihe dị ka otu nde mmadụ na pụkụ narị ise na-anwụ kwa afọ. Òtù Ahụ Ike Ụwa na-eme atụmatụ na pasent iri ise na asatọ nke ibu ahụ, ma ọ bụ ọnwụ pụkụ narị asatọ na pụkụ iri anọ na abụọ kwa afọ, bụ n'ihi enweghị mmiri ọṅụṅụ dị mma, ịdị ọcha (nke a chịkọtara dị ka WASH).<ref name="WHO">{{Cite web|title=Burden of disease and cost-effectiveness estimates|url=https://www.who.int/water_sanitation_health/diseases/burden/en/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140213190013/http://www.who.int/water_sanitation_health/diseases/burden/en/index.html|archivedate=February 13, 2014|accessdate=April 5, 2014|publisher=[[World Health Organization]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20140213190013/http://www.who.int/water_sanitation_health/diseases/burden/en/index.html "Burden of disease and cost-effectiveness estimates"]. [[Òtù Ahụ Ike Ụwa|World Health Organization]]. Archived from [https://www.who.int/water_sanitation_health/diseases/burden/en/index.html the original] on February 13, 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 5,</span> 2014</span>.</cite></ref>
=== United States ===
Usoro Nlekọta Ọrịa Mmiri na Ọrịa (WBDOSS) bụ isi nchekwa data eji achọpụta ndị na-akpata ya, ụkọ, usoro mmiri, na isi mmalite ndị metụtara ọrịa a na-ebute na mmiri na ntiwapụ na United States. Kemgbe afọ 1971, Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Nchịkwa na Mgbochi Ọrịa (CDC), Council of State and Territorial Epidemiologists (CSTE), na US Environmental Protection Agency (EPA) edebewo usoro nyocha a maka ịnakọta na ịkọ data banyere "ọrịa a na-ebute na mmiri na ntiwapụ metụtara mmiri ntụrụndụ, mmiri ọṅụṅụ, gburugburu ebe obibi, na ikpughe mmiri a na-amaghị ama. "<ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite book|title=Methods for the investigation and prevention of waterborne disease outbreaks; EPA/600/1-90/005A|date=2004|publisher=Health Effects Research Laboratory, U.S. Environmental Protection Agency|oclc=41657130}}</ref> "Data sitere na WBDOSS akwadola mgbalị EPA iji mepụta ụkpụrụ mmiri ọṅụṅụ ma nye nduzi maka ọrụ mmiri ntụrụndụ nke CDC. "<ref name=":1" /><ref name=":2" />
WBDOSS na-adabere na data zuru ezu na nke ziri ezi site na ngalaba ahụike ọha na eze na steeti, ókèala, na ikike ndị ọzọ nke United States gbasara ọrịa a na-ebute na mmiri na ọrụ mgbawa. N'afọ 2009, ịkọ akụkọ na WBDOSS gbanwere site n'ụdị akwụkwọ gaa na kọmputa National Outbreak Reporting System (NORS).<ref name=":1" /> E bipụtara akụkọ nyocha kwa afọ ma ọ bụ nke afọ abụọ nke data ndị WBDOSS chịkọtara na akụkọ CDC site na 1971 ruo 1984; kemgbe 1985, e bipụtara data nyocha na Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR).<ref name=":1" />
WBDOSS na ndị ọrụ ahụike ọha na eze na-arụkọ ọrụ ọnụ iji leba anya n'ihe kpatara mmiri rụrụ arụ na-eduga na ntiwapụ ọrịa na-ebute mmiri ma na-enwe ntiwapụ ndị ahụ. Ha na-eme nke a site n'ime ka ndị ọrụ ahụike ọha na eze nyochaa ntiwapụ ahụ na WBDOSS nata akụkọ ndị ahụ.<ref name=":1" />
== Society na omenala ==
=== Mmetụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya ===
Ọrịa ndị a na-ebute na mmiri nwere ike inwe mmetụta dị ukwuu na akụ na ụba, na mpaghara yana mba ụwa. Ndị na-ebute ọrịa ndia a na-ebute na mmiri na-enwekarị ụgwọ ndị metụtara ya ma na-abụkarị nnukwu ibu ego. Nke a bụ okwu karịsịa na mba ndị mepere emepe. A na-akwụkarị mmefu ego site na ụgwọ maka ọgwụgwọ ahụike na ọgwụ, ụgwọ maka njem, nri pụrụ iche, na site na ọnwụ nke ndị ọrụ. Ọtụtụ ezinụlọ aghaghị ire ala ha iji kwụọ ụgwọ maka ọgwụgwọ n'ụlọ ọgwụ kwesịrị ekwesị. Na nkezi, ezinụlọ na-emefu ihe dị ka pasent iri nke ego ezinụlọ kwa ọnwa kwa onye butere ya.<ref>{{Cite web|author=Schnabel|first=Bastian|title=Drastic consequences of diarrhoeal disease|url=http://www.dandc.eu/en/article/drastic-consequences-diarrhoeal-disease|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923213627/http://www.dandc.eu/en/article/drastic-consequences-diarrhoeal-disease|archivedate=2015-09-23}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
E nwere mgbe a kọwara ọrịa ndị a na-ebute na mmiri n'ụzọ na-ezighị ezi site n'echiche miasma, echiche na ikuku ọjọọ na-akpata mgbasa nke ọrịa.<ref name="Juuti_20072">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=pZDbCwAAQBAJ&pg=PA103|title=Environmental History of Water|date=2007-02-01|publisher=IWA Publishing|isbn=978-1-84339-110-4|language=en}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|title=ESSAI {{!}} College Publications {{!}} College of DuPage|url=https://dc.cod.edu/essai/?utm_source=dc.cod.edu/essai/vol16/iss1/18&utm_medium=PDF&utm_campaign=PDFCoverPages|accessdate=2020-11-24|work=dc.cod.edu}}</ref> Otú ọ dị, ndị mmadụ malitere ịchọta njikọ dị n'etiti ịdị mma mmiri na ọrịa ndị a na-ebute na mmiri, nke dugara n'ụzọ dị iche iche nke ịsacha mmiri, dị ka nzacha ájá na ịgwọ mmiri ọṅụṅụ ha. Ndị guzobere microscopy, Antonie van Leeuwenhoek na Robert Hooke, jiri igwe nyocha ahụ mepụta ụzọ ọhụrụ iji hụ obere ụmụ irighiri ihe ndị a kwụgidere na mmiri, wee tọọ ntọala maka nghọta nke nje ndị na-ebute mmiri na ọrịa ndị a na-ebute na mmiri.<ref>{{Cite web|title=The Use of the Microscope in Water Filter History|url=http://www.historyofwaterfilters.com/microscope-in-water.html|accessdate=2012-12-17}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ọrịa ikuku
* Microbiology nri
* Ọrịa amebic na-ebi ndụ n'efu
* Ndepụta nke ọrịa ndị mmetọ mmiri kpatara
* Ahụike ọha na eze
* Vector (epidemiology)
* Ọdịdị mmiri
* Zoonosis
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Ọrịa ndị metụtara mmiri, ihe na-emerụ ahụ, na mmerụ ahụ Ndepụta nke ọrịa ndị metụtara mmiri, ihe ndị na-emerụ ahụ na mmerụ ahụ na ndepụta mkpụrụ edemede, ndepụta site n'ụdị ọrịa (bacterial, parasitic, wdg) na ndepụta site na mgbaàmà kpatara (ọrịa afọ ọsịsa, akpụkpọ ahụ, na ọtụtụ ndị ọzọ) gụnyere njikọ na ihe ndị ọzọ (CDC's Healthy Water site)
* [https://www.who.int/water_sanitation_health/diseases-risks/diseases/diarrhoea/en/ Òtù Ahụ Ike Ụwa (WHO) "Ọrịa Ndị metụtara Mmiri"]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
nordkuch3fj84wvv502435cnabc09rr
Liliʻuokalani Trust
0
13013
95379
76017
2022-08-26T00:42:21Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Lili'uokalani Trust bụ ntọala ọrụ nọrọ onwe ya nke dị na Hawai'i. Ọ na-eme Omume Ntụkwasị Obi nke eze ikpeazụ na-achị Hawai'i, Lili'uokalani, iji nye ụmụ mgbei na ndị ogbenye, na-ahọrọ ụmụ amaala Hawaiian.<ref>{{Cite web|title=Lili'uokalani Trust|url=https://infinium-interiors.com/project/liliuokalani-trust/|accessdate=2022-03-08|work=Infinium Interiors|language=en-US}}</ref>
[[File:Queen_Lili'uokalani.jpg|left|thumb|Queen Lili'uokalani - Eze ikpeazụ nke Hawai'i na-achị]]
== Akụkọ ihe mere eme ==
Lili'uokalani gburu Omume Ntụkwasị Obi n'afọ 1909, guzobe ntọala maka Trust nke akpọrọ aha ya.
Onye bụbu eze ahụ nwere mmasị n'ebe ụmụ [[Hawaii|Hawai'i]] nọ ma "na-arụsi ọrụ ike na nhazi ụlọ akwụkwọ maka ndị ntorobịa Hawaiian".<ref>{{Cite web|title=Liliuokalani {{!}} Biography, Overthrow, & Significance {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Liliuokalani|accessdate=2022-02-18|work=www.britannica.com|language=en}}</ref> N'akwụkwọ uche ya, o nyere ala ya iji nye ụmụ ụmụ mgbei Hawaiian (nke mechara gbanwee ka ha bụrụ ụmụ ogbenye).<ref>{{Cite web|author=McCartney|first=Kathy|date=2019-08-29|title=Liliuokalani, The Last Queen of Hawaii|url=https://mauivision.com/liliuokalani-the-last-queen-of-hawaii/|accessdate=2022-02-18|work=Maui Vision|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2018-08-07|title=Ahead of Her Time|url=https://www.hawaiibusiness.com/ahead-of-her-time/|accessdate=2022-02-24|work=Hawaii Business Magazine|language=en-US}}</ref> N'ihi ya, Lili'uokalani bu n'obi idozi ihe ịma aka nke ọdịmma ụmụaka mgbe European Colonization gasịrị na Hawai'i. E mepụtara Lili'uokalani Ntụkwasị Obi iji gosipụta mmemme ọdịmma nke dị irè na mba ndị ọzọ mgbe ụlọ ọrụ mmepụta ihe gasịrị.
Ihe nke Omume Ntụkwasị Obi, nke Queen Lili'uokalani gburu na-ekwu na "ihe onwunwe niile nke Ébé Obibi Ntụkwasị Obi, ma isi ma ego ... ndị nlekọta ga-eji ya mee ihe maka abamuru nke ụmụ mgbei na ụmụaka ndị ọzọ dara ogbenye na agwaetiti Hawaiian, mmasị e nyere ụmụ Hawaiian nke ọbara dị ọcha ma ọ bụ akụkụ-aboriginal. "<ref>{{Cite web|title=Will|url=https://www.crownofhawaii.com/will|accessdate=2022-03-08|work=Royal Family Hawaii|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Deed of Trust - Liliuokalani Trust|url=https://onipaa.org/pages/her-deed-of-trust|accessdate=2022-03-08|work=onipaa.org}}</ref>
Kemgbe e guzobere ya, ihe Ntụkwasị Obi lekwasịrị anya n'inye ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya maka ụmụaka na-enweghị ike. Ka ọ na-erule 1953, Trust bụ otu n'ime ụlọ ọrụ afọ ofufo atọ na Hawaii; ndị ọzọ bụ Children and Family Services na Catholic Social Services.<ref name=":5">{{Cite journal|author=Carlton-LaNey|first=Iris B.|date=June 2010|title="Clorinda Low Lucas: Hawaii’s Social Work Pioneer."|url=http://dx.doi.org/10.1086/653811|journal=Social Service Review|volume=84|issue=2|pages=283–308|doi=10.1086/653811|issn=0037-7961}}</ref>
== Nhazi Taa ==
Lili'uokalani ihe Ntụkwasị Obi na-akwado mmemme ya site na ego sitere na ihe dịka 6,200 acres nke ala na ụlọ [[Hawaii|Hawai'i]], yana pọtụfoliyo ego ya. Ébé Ntụkwasị Obi á na-enyere ọtụtụ puku ụmụaka na ezinụlọ ha aka kwa afọ, ma na-enyere ọtụtụ ndị ọzọ aka n'ụzọ na-apụtaghị ìhè, site na mmekorita ya na òtù ndị ọzọ na-ejere ụmụaka ozi.<ref name="News">{{Cite web|author=News|first=U. H.|title=Queen Liliuokalani Trust establishes Native Hawaiian culture professorship {{!}} University of Hawaiʻi System News|url=https://www.hawaii.edu/news/2016/05/23/queen-liliuokalani-trust-establishes-native-hawaiian-culture-professorship/|accessdate=2022-02-18|language=en-US}}</ref> Taa, Trust bụ "ihe nlereanya maka ntinye aka kwesịrị ekwesị n'ọdịbendị na mmemme dabeere na ọdịbendị" maka ụmụ amaala Hawaiian.<ref name=":6">{{Cite web|title=The Conversation: Queen Liliuokalani Trust's Strategy To Expand Services|url=https://www.hawaiipublicradio.org/show/the-conversation/2020-09-02/the-conversation-queen-liliuokalani-trusts-strategy-to-expand-services|accessdate=2022-02-25|work=Hawai'i Public Radio|language=en}}</ref> Dị ka akụkụ nke usoro ya iji lekọta ụmụ Hawaiian, Trust na-etinye ego na mmemme iji dozie nsogbu na ikpe ziri ezi nke ụmụaka na usoro nlekọta nlekọta.<ref name=":6" />
N'ime afọ 2020, e mere atụmatụ na Trust ahụ "uru n'etiti nde $ 800 na nde $ 900" (USD).<ref>{{Cite web|author=Magin|first=Janis L.|date=February 14, 2020|title=Executive analyzes trust's top priorities|url=https://www.bizjournals.com/pacific/news/2020/02/14/executive-analyzes-trusts-top-priorities.html|accessdate=2022-02-18|work=www.bizjournals.com}}</ref>
Onye isi oche ugbu a bụ Dawn Harflinger, onye nọchiri Robert H. Ozaki, n'afọ 2021.<ref>{{Cite web|title=Dawn Harflinger|url=https://www.bloomberg.com/profile/person/193862575d-4e637a4e6f4a&url=L3Byb2ZpbGUvcGVyc29uLzE5Mzg2MjU3|accessdate=2022-02-18|work=www.bloomberg.com}}</ref>
== Nkwenkwe ==
Lili'uokalani Trust kwenyere na:<ref>{{Cite web|title=Our Core Values - Liliuokalani Trust|url=https://onipaa.org/pages/our-core-values|accessdate=2022-03-08|work=onipaa.org}}</ref>
* '''Aloha''' (obi ebere, ọmịiko, obiọma)
* '''‘Imi Na’auao''' (ịchọ ihe ọmụma)
* '''Kuleana''' (onye na-ahụ maka ọrụ, onye na-aza ajụjụ)
* '''Po'okela''' (ịdị mma)
* '''Pono''' (oge kwesịrị ekwesị, ebe, ihe kpatara ya, ndị mmadụ, ngwá ọrụ)
* '''Wiwo'ole''' (obi ike, obi ike, enweghị egwu)
== Ọrụ na Mmemme ==
Ọrụ na mmemme ébé Ntụkwasị Obi nke Lili’uokalani na-elekwasị anya n'akụkụ atọ: Early Childhood (afọ 0–5), Youth Development (afọ 6–18), na Opportunity Youth (afọ 16–26). Ndị na-ahụ maka ọrụ ndị a bụ Social Services Team, bụ ndị na-enye nkwado dị iche iche na ahụike na ọdịbendị gụnyere ndụmọdụ iru uju na ọnwụ, na mmemme iwusi ezinụlọ ike na njikọta maka ụmụaka nọ n'afọ ndụ niile na ezinụlọ ha. Atụmatụ ndị dị mkpa gụnyere Lydia's House, ụlọ ọrụ ndị ntorobịa nwere ohere na obodo Honolulu maka ndị na-eto eto na-eme agadi site na nlekọta na nlekọta usoro ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|author=Pantumsinchai|first=Penn|date=2020-12-01|title=Lydia’s House: Advocacy Lite|url=https://kawaiola.news/e-onipaa-kakou/lydias-house-advocacy-lite/|accessdate=2022-02-24|work=Ka Wai Ola|language=en-US}}</ref>
== Mmekọrịta ==
LT na òtù ndị ọzọ na-ejere ụmụaka ozi na-emekorita gụnyere Ngalaba Ọrụ Ndị Mmadụ, Ọrụ Nlekọta Ụmụaka, na Mmemme Ezinụlọ Hawai'i. Otu ihe atụ nke mgbalị mmekorita ya bụ mmemme Ka Pili ʻOhana (KPO) na Child and Family Service.<ref>{{Cite web|author=Lloyd|first=Melinda|date=2021-01-01|title=Ka Pili ʻOhana|url=https://kawaiola.news/e-onipaa-kakou/ka-pili-ohana/|accessdate=2022-02-24|work=Ka Wai Ola|language=en-US}}</ref>
N'ime afọ 2016, ihe Ntụkwasị Obi nkeá nyere $ 50,000 na Mahadum Hawai'i iji kwado ịmepụta prọfesọ na Mahadum Hawai'i na Mānoa Myron B. Thompson School of Social Work, na ebumnuche nke ịmepụta mmemme dabere na omenala Hawaiian na ọzụzụ nke ndị ọkachamara ahụike .<ref name="News" /> Na-arụ ọrụ na Myron B. Thompson School of Social Work, Trust na ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ mepụtara akụkọ, "Changing the Story: Strategies for Guiding Native Hawaiian Youth to Success".
== Ihe nrite a ma ama ==
E nyere Lili’uokalani Trust "Kudos" 2021 Onyinye Omenala kacha mma.
Magazin Hawai'i Business họọrọ ya dị ka 115 n'ime ụlọ ọrụ 250 kachasị elu na steeti ahụ.<ref name=":0" />
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* https://onipaa.org/
[[Òtù:Hawaii]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
d7twjddde1fgxwcbxgoipwi4rgusrz4
Weinberger v. Wiesenfeld
0
13022
95281
76020
2022-08-25T21:46:46Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Bold text''''''''Weinberger v. W''''''Bold text'''''''''Bold text''''''Bold text'''''''''iesenfeld''''', 420 U.S. 636 (afọ 1975), bụ mkpebi nke Ụlọikpe Kasị Elu nke United States, nke ji otu olu kwuo na ọdịiche dị n'etiti nwoke na nwanyị n'okpuru 42 U.S.C. ) nke Social Security Act nke afọ 1935 - nke nyere ndị inyom di ha nwụrụ ohere ma ọ bụghị ndị di ha nwụrụ ịnakọta uru pụrụ iche mgbe ha na-elekọta obere ụmụaka - megidere ikike nke nchebe nhata nke Usoro Kwesịrị Ekwesị nke Ndezigharị nke Iwu United States.
== Ndabere ==
Stephen Wiesenfeld na Paula Polatschek lụrụ nà 1970. Stephen na-azụ ahịa ndụmọdụ obere kọmputa ma nwee ego na-adịghị mma. Paula kụziri mgbakọ na mwepụ na Edison High School ma nweta ọtụtụ ihe karịa di ya. Ógè Paula nwụrụ mgbe ọ na-amụ nwa site na amniotic embolism, Stephen ghọrọ naanị onye na-elekọta nwa ha nwoke a mụrụ ọhụrụ, Jason.: 4–6 Iji lekọta nwa ya nwoke, Stephen belatara oge ọrụ ya ma chọọ nlekọta ụmụaka.<ref name="strebeigh2009">{{Cite book|author=Strebeigh|first=Fred|title=Equal: Women Reshape American Law|year=2009|publisher=Norton|isbn=978-0393065558|url=https://archive.org/details/equalwomenreshap00stre}}</ref> Wiesenfeld zọrọ erughị eru ya maka uru ndị lanarịrị Social Security nke e nyere ndị inyom di ha nwụrụ, mana ọ bụghị ndị di ha nwụrụ. Caspar Weinberger, odeakwụkwọ nke Ahụike, Mmụta, na Ọdịmma (afọ 1973 rụo 75), gbara akwụkwọ n'ụlọ ikpe Kasị Elu.
Prọfesọ Rutgers Law School Ruth Bader Ginsburg, ya na Melvin Wulf, weere ''Weinberger v''. ''Wiesenfeld'' mgbe ọtụtụ mkpebi Ụlọikpe Kasị Elu na-adịghị mma banyere ikpe ịkpa ókè nwoke na nwanyị. N'ime afọ 1974, ''Kahn v''. ''Shevin'' kwalitere ọdịiche dị na ụtụ isi ihe onwunwe n'etiti ụmụ nwanyị di ha nwụrụ na ndị di ha nwụrụ, Ụlọikpe Kasị Elu kpebiri na ''Geduldig v''. ''Aiello'' na ịgọnahụ nkwụghachi ụgwọ site na ọnwụ ọrụ n'ihi afọ ime emegideghị Ndezigharị nke iri na anọ. Ginsburg lere anya na ''Weinberger v''. ''Wiesenfeld'' iji kwalite echiche nke "nlekọta nke nne na nna abụọ na-ahụ n'anya, kama naanị otu."
Ginsburg kwuru na Nkebi nke 402(g) nke Social Security Act na-akpa ókè megide Stephen Wiesenfeld site n'enyeghị ya otu uru ndị lanarịrị dị ka ọ ga-enye nwanyị di ya nwụrụ. Ịga n'ihu,,Ginsburg rụrụ ụka na a naghị emeso onyinye Paula na Social Security n'otu aka ahụ na ụmụ nwoke na-akwụ ụgwọ, ya mere a na-akpa ókè megide ya.
== Mkpebi ==
Ndị ọka ikpe asatọ niile nọ ọdụ kwadoro Wiesenfeld, ebe ọka ikpe Douglas anọghị ọdụ n'ihi ọrịa jị ya. Ha kwupụtara na Nkebi nke 402(g) nke Social Security Act megidere iwu n'ihi na ọdịiche dị n'etiti nwoke na nwanyị megidere Usoro Kwesịrị Ekwesị nke Ndezigharị nke Ise.
== Mmepe ndị sochirinụ ==
Wiesenfeld n'onwe ya amataghi uru ego ọbụna n'ime mkpebi ahụ. Ka ọ na-erule oge ọ malitere ikpe ahụ, ọ mechiri azụmahịa ndụmọdụ ya ma nweta ọkwa a na-akwụ ụgwọ nke ọma na ụlọ ọrụ kọmputa. N'ihi ya, ụgwọ ọrụ ya karịrị nkwụsị ego maka ịnata uru Social Security: 10<ref name="strebeigh2009" />
== Leekwa ==
* Ịha nhata nwoke na nwanyị
* Ndepụta nke ikpe nhata nwoke na nwanyị
* ''Califano v. Goldfarb'' (1977)
* ''Geduldig v. Aiello'' (1974)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* Mayeri, Serena (2011). ''Echiche Site n'agbụrụ''. Harvard University Press.
== Ịgụgụ ọzọ ==
* {{Cite journal|author=Ahern|first=J. M.|year=1975|title=Economic Discrimination—Denial of Social Security Benefits Premised on Gender-Based Classifications Is Unconstitutional—Violates Equal Protection—''Weinberger v. Wiesenfeld''|journal=Akron Law Review|volume=9|issue=1|pages=166|issn=0002-371X}}
* {{Cite journal|author=Huaco|first=M. B.|year=1974|title=''Weinberger v. Wiesenfeld'': Equal Protection and Sex Classifications in Government Benefit Programs|journal=New Mexico Law Review|volume=5|pages=335|issn=0028-6214}}
== Njikọ mpụga ==
* Text of Weinberger v. Wiesenfeld, 420 U.S. 636 (1975) is available from: CourtListener Findlaw Google Scholar Justia Library of Congress Oyez (oral argument audio)
eja9p3cn0dq3l4kh25ggyrks6bd75zc
Ọchịchị ikike mmadụ mpaghara
0
13101
95571
75561
2022-08-26T09:57:14Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
== Regional Human Rights Administration ==
African Union (AU) bụ njikọ aka ike nke mejupụtara steeti Africa iri ise na atọ. Atụrụ ntọala na afọ 2001, ebumnobi AU bụ inye aka chekwa ọchịchị onye kwuo uche ya n'Afrịka, ikike mmadụ na akụ na ụba na-adịgide adịgide, ọkachasị site n'iweta esemokwu dị n'etiti Africa na ịmepụta ahịa nkịtị dị irè.
Akụkọ ikike Afirika na ndi mmadu na ndi mmadu ziri ezi bụ isi akụrụngwa ikike mmadụ wee pụta n'okpuru ngalaba nke Òtù Na-ahụ Maka ịdị n'otu Africa (OAU) (ebe ọ bụ na African Union nọchiri anya ya). Ekwuputara ebumnobi i wepụta Charter on Human and People's 'African Charter on Human and People's' na afọ 1979 na otu olu kwadoro Charter na Mgbakọ OAU nke 1981. Dabere na ya N'ikwekọ n'akwụkwọ akụkọ 63 ya (nke ọ ga-abụ "ịba n'ọrụ ọnwa atọ mgbe onye odeakwụkwọ ukwu nke ngwá ọrụ nke ratification ma ọ bụ nrube isi nke ọnụ ọgụgụ dị mfe" nke mba ndị otu OAU), Charter African Charter on Human and People's' Ikike malitere abalị iri abụo na otu na onwa nke iri, na afọ 1986 - iji sọpụrụ abalị nke iri abuo na otu na onwa nke iri maka ya bụ "Ụbọchị Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na Afrịka."
Kọmishọna Afirika na-ahụ maka ikike mmadụ na ndị mmadụ (ACHPR) bụ ngalaba na-ahụ maka ikpe nke African Union nyere ọrụ ịkwalite na ichekwa ikike mmadụ na mkpokọta (ndị mmadụ) na mpaghara Afrịka yana ịkọwa akwụkwọ Charter na Human na Africa. Ikike ndị mmadụ na ịtụle mkpesa onye ọ bụla maka mmebi nke akwụkwọ ikike. Kọmishọna ahụ nwere akụkụ atọ sara mbara nke ọrụ:
* Ịkwalite ikike mmadụ na ndị mmadụ
* Ichekwa ikike mmadụ na ndị mmadụ
* Ịtụgharịrị akwụkwọ Charter na ikike mmadụ na ndị mmadụ
N'ịchụso ihe mgbaru ọsọ ndị a, a na-enye ndị ọrụ ahụ iwu ka ha "ịchịkọta akwụkwọ, na-eme nnyocha na nyocha banyere nsogbu Africa n'ihe gbasara ụmụ mmadụ na ndị mmadụ, ikike, hazie nzukọ ọmụmụ, symposia na nnọkọ, gbasaa ozi, gbaa ụlọ ọrụ mba na mpaghara ume metụtara ụmụ mmadụ. na ikike nke ndị mmadụ na, ọ bụrụ na ikpe ahụ bilitere, nye echiche ya ma ọ bụ mee ka ndị ọchịchị kwadoro" (Charter, Art. 45).<ref name="mandate" />
Site n'ịmepụta Ụlọikpe Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na Ndị Mmadụ (n'okpuru ụkpụrụ nke Charter nke a kwadoro na 1998 wee malite ịrụ ọrụ na Jenụwarị 2004), kọmitii ahụ ga-enwekwu ọrụ nke ịkwado okwu maka ntinye aka na ikike nke Ụlọikpe. Na mkpebi onwa nke asaa, na afọ 2004, Mgbakọ AU kpebiri na a ga-ejikọta Ụlọikpe Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na Ndị Mmadụ n'ọdịnihu na Ụlọikpe Ikpe nke Afirika.
Ebum n'obi na Ụlọikpe nke Ikpe Ziri Ezi nke African Union ka ọ bụrụ "isi ngalaba ikpe nke Union" (Protocol of the Court of Justice of the African Union, Article 2.2). N'agbanyeghị na e guzobebeghị ya, e bu n'obi weghara ọrụ nke Òtù Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na Ndị Mmadụ n'Africa, yana ịrụ ọrụ dị ka ụlọ ikpe kacha elu nke African Union, na-akọwa iwu na nkwekọrịta niile dị mkpa. Usoro gọọmentị ma ọ bụ usoro iwu na-achịkwa ihe omume steeti ma ọ bụ oge ọchịchị guzobere Ụlọikpe Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na Afrịka malitere na Jenụwarị 2004 mana njikọ ya na Ụlọikpe Ikpe Ziri Ezi egbula oge nguzobe ya. Usoro gọọmentị ma ọ bụ usoro iwu na-achịkwa ihe omume steeti ma ọ bụ oge ọchịchị na-eguzobe Ụlọikpe Ikpe Ziri Ezi ga-amalite ịdị irè mgbe mba iri na ise kwadoro ya.
2co8x6pr6nqbdrhtlnv8ih0ann39g0q
Ịchọ aghụghọ
0
13247
95504
75808
2022-08-26T09:07:27Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Scam baiting (ma ọ bụ '''Ịchọ aghụghọ''') bụ ụdị nche ịntanetị nke a na-ejikarị eme ihe maka aghụghọ ego, IRS impersonation scam, technical support scams, pension scams, na aghụghọ ego ndị ahịa.<ref name="wired">{{Cite news|url=https://www.wired.co.uk/article/how-to-troll-a-scammer|title=A guide to trolling a tech support scammer (Wired UK)|date=October 15, 2012|work=[[Wired UK]]|accessdate=May 12, 2019}}</ref><ref name="ftc">{{Cite news|url=https://www.consumer.ftc.gov/blog/2018/12/what-social-security-scam-sounds|title=This is what a Social Security scam sounds like (FTC.gov)|date=December 27, 2018|work=[[Federal Trade Commission]]}}</ref><ref name="wired" />
Ndị na aghọ aghugho na-esetịpụ dị ka ndị nwere ike ịmetụta igbu oge na akụrụngwa nke ndị aghụghọ, kpokọta ozi bara uru nye ndị ọchịchị, na ikpughe ndị aghụghọ n'ihu ọha. Ha nwere ike idetu ngwaọrụ na ụzọ ndị scammers, dọọ ndị nwere ike ịdọ aka ná ntị, nye mkparịta ụka mkparịta ụka, kpasasịa ngwaọrụ na sistemụ ndị scammers site na iji trojans dịpụrụ adịpụ na nje kọmputa, ma ọ bụ wetuo ibe weebụ aghụghọ. Ụfọdụ ndị scambaiters na-akpali site n'echiche nke ọrụ obodo, ụfọdụ na-etinye aka maka ntụrụndụ nke onwe ha, ma ọ bụ ngwakọta nke ha abụọ..<ref name="activism">{{Cite book|author=Zingerle|first=Andreas|title='Humiliating entertainment or social activism?': Analyzing Scambaiting Strategies Against Online Advance Fee Fraud|date=2013|pages=352–355|doi=10.1109/CW.2013.49|chapter=Humiliating Entertainment or Social Activism? Analyzing Scambaiting Strategies Against Online Advance Fee Fraud|isbn=978-1-4799-2246-8}}</ref>
== Usoro ==
Maka aghụghọ a na-eme site na nkwukọrịta ederede, ndị na-agba ọsọ nwere ike ịza ozi ịntanetị aghụghọ site na iji akaụntụ email a na-atụfu, na-eme ka hà na-anabata onyinye ndị aghụghọ.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.engadget.com/2004/05/14/scamming-the-scammer/|title=Scamming the scammer|author=Rojas|first=Peter|work=[[Engadget]]|date=2004-05-14|accessdate=2015-12-26}}</ref>
Ụzọ ndị a ma ama iji mezuo ebumnuche mbụ bụ ịjụ ndị aghụghọ ka ha dejupụta ajụjụ dị ogologo; iji dọta ndị aghụghọ ka ha mee njem dị ogologo; ịgba ume iji ihe eji eme ihe na-adịghị mma ma ọ bụ asụsụ Bekee na-ekwesịghị ekwesị nke na-eme ka obi abụọ dị na aghụghọ ha.<ref>{{Cite web|url=http://socialmediaweek.org/sydney/2014/06/06/dubious-art-trolling/|title=The dubious "art" of trolling|author=Ockenden|first=Will|date=June 6, 2014|work=Social Media Week|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140712135242/http://socialmediaweek.org/sydney/2014/06/06/dubious-art-trolling/|archivedate=July 12, 2014|accessdate=May 12, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://arstechnica.com/tech-policy/2009/05/baiting-nigerian-scammers-for-fun-not-so-much-for-profit/|title=Baiting Nigerian scammers for fun (not so much for profit)|author=Cheng|first=Jacqui|date=May 12, 2009|work=[[Ars Technica]]|accessdate=May 12, 2019}}</ref>
Ndị na-agba ọsọ nwere ike ịghọgbu ndị aghụghọ na nkwupụta dị ka ihe ọchị dị ka ndị ha jiri ghọgbuo ndị ha metụtara; ma ọ bụ ha nwere ike ijide ha na ịnyịnya Trojan, dị ka ngwá ọrụ nchịkwa dịpụrụ adịpụ, nke na-eme ka ndị aghụghọ nweta ozi dị nro site na ma ọ bụ mebie kọmputa ndị aghụghọ. Ndị na-agba egwu nwere ike iweda ndị aghụghọ ala n'ihu ọha site n'ịgbasa oge ha ma ọ bụ mee ka ha mepụta ihe oyiyi mmechuihu nke a maara dịka "trophies".<ref name="wired">{{Cite news|url=https://www.wired.co.uk/article/how-to-troll-a-scammer|title=A guide to trolling a tech support scammer (Wired UK)|date=October 15, 2012|work=[[Wired UK]]|accessdate=May 12, 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.wired.co.uk/article/how-to-troll-a-scammer "A guide to trolling a tech support scammer (Wired UK)"]. ''[[Wired UK]]''. October 15, 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 12,</span> 2019</span>.</cite></ref> A kọwara ụfọdụ n'ime ihe oyiyi ndị a dị ka ndị na-eme ka echiche ịkpa ókè agbụrụ sikwuo ike.<ref name="racism">{{Cite journal|author=Nakamura|first=Lisa|date=1 December 2014|title='I WILL DO EVERYthing That Am Asked': Scambaiting, Digital Show-Space, and the Racial Violence of Social Media|journal=Journal of Visual Culture|volume=13|issue=3|pages=257–274|doi=10.1177/1470412914546845}}</ref>
== Ọmụmatụ ==
N'ọnwa Mee, na afọ 2004, otu akwụkwọ nnọkọ ihe dị egwu rịọrọ maka ndụmọdụ banyere otu esi emeso aghụghọ site n'aka onye na-azụ ya na eBay. Ebe ọ bụ na ahịa eBay bụ maka Apple PowerBook G4akwụkwọ nnọkọ ọzọ tụrụ aro ka ọ rụọ PowerBook site na katọn. E mere ka onye zụrụ ya, onye bi na mba ofesi, ịkwụ ọtụtụ narị dollar na omenala iji nweta laptọọpụ adịgboroja ahụ.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.engadget.com/2004/05/14/scamming-the-scammer/|title=Scamming the scammer|author=Rojas|first=Peter|work=[[Engadget]]|date=2004-05-14|accessdate=2015-12-26}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRojas2004">Rojas, Peter (May 14, 2004). [https://www.engadget.com/2004/05/14/scamming-the-scammer/ "Scamming the scammer"]. ''[[Engadget]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 26,</span> 2015</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://www.heise.de/tp/artikel/17/17528/1.html|title=Wir basteln uns ein Apple G4 P-P-P-Powerbook|author=Roth|first=Wolf-Dieter|work=[[Telepolis]]|date=2004-05-28|accessdate=2015-12-26|language=de}}</ref> Otu onye so na ebe nrụọrụ weebụ Ịchọ aghụghọ 419eater.com nwere ike ime ka onye aghụghọ ziga ya osisi nke Commodore 64.<ref>{{Cite web|url=http://www.theatlantic.com/technology/archive/2010/09/how-to-trick-an-online-scammer-into-carving-a-computer-out-of-wood/63674/|title=How to Trick an Online Scammer Into Carving a Computer Out of Wood|author=Madrigal|first=Alexis C.|work=[[The Atlantic]]|date=2010-09-28|accessdate=2015-12-26}}</ref>
N'ọnwa Febụwarị, na afọ 2011, ihe ngosi igwe onyonyo nke Belgium bụ ''Basta'' gosipụtara, na igwe foto zoro ezo, otú e si ghọgbuo onye aghụghọ n'oge nzukọ ya na ndị na-agba bọọlụ, na ebuli osisi site na itinye otu nwoke nwere otu aka, dwarves abụọ na pony. N'ikpeazụ, e mere mwakpo ndị uwe ojii, n'oge ahụ, e jidere ndị na-agba bọọlụ ma onye aghụghọ ahụ nweere onwe ya, hapụ ego ahụ, na n'enweghị enyo ọ bụla.
Na ọnwa Jenụwarị, na afọ 2014, ndị otu 419eater.com pụtara na akụkụ abụọ nke Channel 4 show Secrets of the Scammers . N'akụkụ nke mbụ, ndị Ịchọ aghụghọ mere ka onye aghụghọ si [[London]] gaa ebe dịpụrụ adịpụ na Cornwall site na ụgbọ okporo ígwè na iji zute onye a tara ahụhụ (nke onye na-egwu ya) ma na-anakọta ụgwọ maka nkwekọrịta ọla edo. N'akụkụ nke abụọ, otu nwanyị na-aghọ aghụghọ zutere ndị aghụghọ abụọ na-eme ka ha bụrụ ndị a tara ahụhụ na Trafalgar Square iji nye ha ego adịgboroja. Ndị uwe ojii mechara jụọ onye aghụghọ a ajụjụ.<ref>[https://www.youtube.com/watch?v=QwG2qCyHkzo&ab_channel=Documentary]. YouTube</ref>
N'afọ 2015 na 2016, James Veitch kwadoro okwu TED atọ banyere Ịchọ aghụghọ<ref>{{Cite web|title=James Veitch Keynote Speaker|url=https://www.wmespeakers.com/speaker/james-veitch|accessdate=22 February 2019|work=WME Speakers}}</ref> Veitch gosikwara usoro vidiyo Mashable "ịghọ ndị bụrụ ibu aghụghọ" na YouTube.<ref>{{Cite web|date=29 July 2016|title=Man hilariously responds to stranger's totally legit $9 million inheritance offer|url=https://mashable.com/2016/07/29/scamalot-season-2-episode-7/?europe=true|work=Mashable|accessdate=11 October 2020}}</ref>
Na Machị 2020, onye YouTuber a na-amaghị aha ya na onye na-ahụ maka okpu isi awọ n'okpuru aha "Jim Browning" batara ma chịkọta ihe nkiri drone na CCTV nke ọrụ aghụghọ na-akpọ oku na India site n'enyemaka nke onye YouTube ibe ya bụ Karl Rock. Site n'enyemaka nke usoro ihe nkiri British ''Panorama'', e mere mwakpo ndị uwe ojii mgbe e mere ka osote kọmishọna ndị uwe ojii Karan Goel mara ihe nkiri ahụ, nke mere ka ejide onye na-ahụ maka oku Amit Chauhan onye na-arụkwa ụlọ ọrụ njem aghụghọ n'okpuru aha "Faremart Travels".<ref name="Dhankhar">{{Cite news|author=Dhankhar|first=Leena|title=Udyog Vihar call centre duped at least 40,000 in 12 countries; 2 arrested|url=https://www.hindustantimes.com/gurugram/udyog-vihar-call-centre-duped-at-least-40-000-in-12-countries-2-arrested/story-vsGBr7p13IF3whT3OTBVwK.html|accessdate=5 March 2020|work=Hindustan Times|date=4 March 2020|language=en}}</ref>
YouTube na Twitch bụ isi mmalite ndị Ndị na etinye ego na aghụghọ na-eji akụzi na / ma ọ bụ mee ka ndị na-ege ha ntị nwee obi ụtọ banyere ụdị aghụghọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|author=Rigg|first=Jamie|title=Making a living scamming the scammers|url=https://www.engadget.com/2018/07/30/scamming-tech-support-scammers/|work=Engadget|publisher=Engadget|accessdate=3 February 2020|language=en}}</ref>
== Leekwa ==
* Nchebe Ịntanetị
* Ịkpọ oku
* Ịwa ahụ Sting
* Lenny (bot)
== Ndetu ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Advanced fee fraud humor at Curlie
* {{Cite web|date=2021-10-03|title=Who scams the scammers? Meet the scambaiters|url=https://www.theguardian.com/technology/2021/oct/03/who-scams-the-scammers-meet-the-amateur-scambaiters-taking-on-the-crooks|work=The Guardian|language=en}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
hiugxj4v8jzfhnfhrp0z749m76g8lbc
Character assassination
0
13269
95057
75835
2022-08-25T13:26:10Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ogbugbu mmadụ''' ('''CA''') bụ mgbalị a kpachaara anya ma na-adịgide adịgide iji mebie aha ma ọ bụ ntụkwasị obi nke mmadụ.<ref name="IcksShiraev2014">{{Cite book|editor=Icks|title=Character Assassination Throughout the Ages|date=2014|publisher=Palgrave Macmillan|isbn=978-1-349-48512-3}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFIcksShiraev2014">Icks, Martijn; Shiraev, Eric, eds. (2014). ''Character Assassination Throughout the Ages''. Palgrave Macmillan. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-349-48512-3|<bdi>978-1-349-48512-3</bdi>]].</cite></ref>
Okwu nkeá bụ "ogbugbu mmadụ" ghọrọ ihe a ma ama bídó n'afọ 1930.<ref>{{Cite web|url=https://books.google.com/ngrams/graph?content=character+assassination&case_insensitive=on&year_start=1900&year_end=2008&corpus=15&smoothing=3&share=&direct_url=t4;,character+assassination;,c0;,s0;;character+assassination;,c0;;Character+assassination;,c0;;Character+Assassination;,c0|title=Google Ngram Viewer|work=books.google.com|accessdate=21 March 2018}}</ref> Echiche a, dị ka isiokwu nke ọmụmụ ndị ọkà mmụta, bụ Davis (afọ 1950) webatara na nchịkọta edemede ya na-ekpughe ihe ize ndụ nke mgbasa ozi ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite book|author=Davis|first=Jerome|title=Character assassination|date=1950|publisher=Philosophical Library|location=New York}}</ref> Afọ iri isii ka e mesịrị, Icks na Shiraev (afọ 2014) mere ka okwu ahụ dị ọhụrụ ma mee ka mmasị agụmakwụkwọ dịghachi mma site n'ikwu okwu ma jiri ya tụnyere ihe omume igbu ọchụ dị iche iche.<ref name="IcksShiraev2014">{{Cite book|editor=Icks|title=Character Assassination Throughout the Ages|date=2014|publisher=Palgrave Macmillan|isbn=978-1-349-48512-3}}</ref>
== Ịmụ CA ==
Icks na Shiraev (afọ 2014) na-ekwu ọtụtụ ụdị sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji kọwaa ihe kpatara CA site n'echiche onye na-awakpo ya.<ref name="IcksShiraev2014">{{Cite book|editor=Icks|title=Character Assassination Throughout the Ages|date=2014|publisher=Palgrave Macmillan|isbn=978-1-349-48512-3}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFIcksShiraev2014">Icks, Martijn; Shiraev, Eric, eds. (2014). ''Character Assassination Throughout the Ages''. Palgrave Macmillan. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-349-48512-3|<bdi>978-1-349-48512-3</bdi>]].</cite></ref> Ha kwenyere na mkpali onye na-awakpo na-adaberekarị na ebumnuche ibibi onye ahụ n'ụzọ uche ma ọ bụ belata nkwado ọhaneze ya na / ma ọ bụ ohere ịga nke ọma na asọmpi ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Dịka ọmụmaatụ, n'oge ntuli aka, a na-ejikarị mwakpo eme ihe iji mee ka ndị na-eme ntuli aka na-enweghị mkpebi, na-eme ka ndị na-eme ntuli aka ghara ịma aka, ma ọ bụ gbochie mgbagha nke ndị na-akwado ya. Mwakpo ndị a na-aghọ ụzọ dị irè iji megharịa ndị na-eme ntuli aka mee ihe dị mma. Ha na-emekwa ka ndị na-akwado ndị na-akwado ya izizi banye n'ọkwa nke ndị "na-enweghị mkpebi" ma ọ bụ "ndị na-enweghị nkwa".
== Narcissism ==
Dị ka òtù Thomas si kwuo, igbu mmadụ bụ mgbalị ebumnuche, nke onye na-echegbu onwe ya na / ma ọ bụ ndị na-adabere na ya, iji metụta ngosipụta ma ọ bụ aha mmadụ n'ụzọ ga-eme ka ndị ọzọ nwee echiche na-adịghị mma ma ọ bụ na-adịghị mma maka ha. Ọ na-agụnyekarị ikwubiga okwu ókè ma ọ bụ iji eziokwu eme ihe n'ụzọ aghụghọ, ịgbasa asịrị na mgbasa ozi ezighi ezi iji gosipụta foto na-ezighi ezi nke onye a lekwasịrị anya, na nkatọ na-enweghị isi na oke.
== Psychopathy n'ebe ọrụ ==
Ndị dere akwụkwọ Agwọ na Suits: Mgbe Psychopaths Gaa n'ọrụ na-akọwa usoro ise nke otú onye na-arịa ọrịa uche n'ebe ọrụ si arịgo ma nọgide na-enwe ike. Na nkebi nke anọ (mgbagwoju anya), onye ọrịa uche ga-eji usoro igbu mmadụ iji nọgide na-eme atụmatụ ha.<ref name="Snakes">Baibak, P; [[Robert D. Hare|Hare, R. D]] [[Snakes in Suits: When Psychopaths Go to Work]] (2007)</ref>
== The International Society for the Study of Character Assassination ==
Otu mba ụwa maka ọmụmụ ogbugbu agwa (ISSCA) bụ ọkachamara na ọmụmụ agụmakwụkwọ na nyocha màkà ọtú e si gbuo mwakpo na igbu ọchụ na akụkọ ihe mere eme na n'oge a.<ref>{{Cite web|url=http://characterattack.files.wordpress.com/|title=Character Assassination|work=Character Assassination|accessdate=21 March 2018}}</ref> N'ọnwa Julaị afọ 2011, ndị ọkà mmụta si obodo itoolu gbakọtara na Mahadum Heidelberg, Germany, iji gbaa ụka "nkà nke ịkparị na nkwutọ na akụkọ ihe mere eme na taa".<ref>{{Cite web|url=https://characterattack.files.wordpress.com/2012/01/2011-schedule.pdf|title=Character Assassination: The Art of Defamation Throughout the Ages. International Colloquium Heidelberg July 21st - July 23rd, 2011}}</ref> Ha guzobere otu iji mụọ igbu mmadụ mgbe niile. Ndị otu a gụnyere ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme, ndị ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na ndị ọkà n'akparamàgwà mmadụ.<ref>The International Society for the Study of Character Assassination https://characterattack.wordpress.com</ref>
== Ụlọ nyocha maka igbu mmadụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị aha ==
Tọrọ ntọala n'afọ 2016 na mmekorita ya na ISSCA, Ụlọ nyocha nyocha maka igbu mmadụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị aha (CARP) gụnyere ndị ọkà mmụta nwere ụlọ ịdọ aka ná ntị na akparamaagwa, akụkọ ihe mere eme, nkwurịta okwu na mmekọrịta ọha na eze.<ref>{{Cite web|title=Research Lab for Character Assassination and Reputation Politics|url=https://communication.gmu.edu/research-and-centers/carp|work=Department of Communication|publisher=George Mason University|accessdate=28 April 2019}}</ref> Site na ndị nyocha sitere na Mahadum George Mason, Mahadum Baltimore, na Mahadum Amsterdam, ndị otu CARP na-elekwasị anya na mgbalị n'akụkụ atọ dị mkpa: nyocha màkà ihe atụ akụkọ ihe mere eme na nke oge a nke igbu ọchụ; agụmakwụkwọ n'ihe gbasara ndị na-ege ntị na ndị na-ege ntị n'ihu ọha banyere ihe kpatara igbu mmadụ, mmetụta na mgbochi; na nyocha ihe ize ndụ iji chọpụta ihe ize ndụ maka ndị ọha na eze na-echegbu onwe ha banyere aha ha. Ebe nrụọrụ weebụ Mason CARP nwere ihe gbasara ụlọ nyocha na ọrụ ya. Ụlọ ọrụ CARP na-ebipụtakwa blọọgụ ma nwee njikọ na Global Informality Project, ihe ntanetị na-eduga maka ihe nzuzo ụwa, iwu ndị a na-edeghị ede na omume zoro ezo, akọwapụtara n'ụzọ gbasara agbasa dị ka 'ụzọ isi mee ihe.'<ref>{{Cite web|title=Blog|url=https://carplab.wordpress.com/blog/|work=Character Assassination and Reputation Politics Research Lab|publisher=Wordpress|accessdate=28 April 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Character assassination (Global)|url=http://www.in-formality.com/wiki/index.php?title=Character_assassination_(Global)|work=Global Informality Project|publisher=MediaWiki|accessdate=28 April 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Global Informality Project|url=http://www.in-formality.com/wiki/index.php?title=Global_Informality_Project|work=Global Informality Project|publisher=MediaWiki}}</ref> Nchịkọta a zuru ụwa ọnụ na nke na-eto eto nke omume a na-adịghị ahụ anya, ma dị ike na-eme ka o kwe omume site na mmekorita dị ịrịba ama nke ndị ọkà mmụta sitere na kọntinent ise.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
23alqzhqdqp8jbo12wnxpl70odtbwnp
White slavery
0
13301
95304
75932
2022-08-25T22:01:15Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Ịgba ohu ọcha''' (nakwa ahia ohu ọcha ma ọ bụ '''ịzụ ahịa ohu ọcha''') na-ezo aka n'ohu nke ndị Europe, ma ọ bụ ndị na-abụghị ndị Europe (dịka ndị West Asia na North Afrịka ), ma ọ bụ site n'aka ndị Europe ndị ọzọ (dịka ọmụmaatụ ndị ohu ụgbọ mmiri ma ọ bụ ndị ohu Vikings). Ndị ohu sitere na Europe nọ na Rom oge ochie na Alaeze Ukwu Ottoman.
Ọtụtụ ụdị ndị ọcha dị iche iche bụ ndị ohu. Na kọntinent Europe n'okpuru feudalism, e nwere ụdị ọnọdụ dị iche iche na-emetụta ndị mmadụ (dịka serf, bordar, villein, vagabond na ohu) bụ ndị a manyere ịrụ ọrụ n'akwụghị ụgwọ.
N'okpuru ọchịchị ndị Alakụba, ahịa ndị ohu nke ndị Arab nke gụnyere ndị Caucasian a dọọrọ n'agha na-abụkarị mwakpo n'ókèala Europe ma ọ bụ were ha dị ka ụmụaka n'ụdị ụtụ isi ọbara site n'aka ezinụlọ nke ụmụ amaala nke ókèala ndị e meriri iji jeere alaeze ukwu ahụ ozi maka ọrụ dịgasị iche iche.<ref>{{Cite book|author=Shaw|first=Stanford|title=History of the Ottoman Empire and Modern Turkey, Volume I|date=1976|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|isbn=0-521-21280-4}}</ref> N'etiti narị afọ nke iri na itoolu, e ji okwu ahụ bụ 'ohu ọcha' kọwaa ndị ohu Ndị Kraịst e rere n'ahịa ohu Barbary.
Okwu iwu nke oge a na-emetụta ịgba ohu mmekọahụ, ịgba akwụna mmanye na ịzụ ahịa mmadụ, na-eleghị anya n'agbụrụ nke ndị metụtara ma ọ bụ ndị omekome.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Charles Sumner jiri okwu ahụ bụ "ohu ọcha" mee ihe na afọ 1847 iji kọwaa ịgba ohu nke Ndị Kraịst na Barbary Steeti na ọkachasị na Algiers, isi obodo Ottoman Algeria.<ref>{{Cite book|author=Sumner|first=Charles|title=White Slavery in The Barbary States. A Lecture Before The Boston Mercantile Library Association, Feb. 17, 1847|date=1847|publisher=William D. Ticknor and Company|location=Boston|url=https://archive.org/details/whiteslaveryinba00sumn|quote="I propose to consider the subject of White Slavery in Algiers, or perhaps is might be more appropriately called, White Slavery in the Barbary States. As Algiers was its chief seat, it seems to have acquired a current name for the place. This I shall not disturb; though I shall speak of white slavery, or the slavery of Christians, throughout the Barbary States."|isbn=978-1092289818}}</ref> Ọ gụnyekwara ọtụtụ ụdị ịgba ohu, gụnyere ndị iko Europe (''Cariye'') a na-ahụkarị na ụlọ ndị Turkish.<ref>{{Cite book|author=Sumner|first=Charles|title=White Slavery in The Barbary States. A Lecture Before The Boston Mercantile Library Association, Feb. 17, 1847|date=1847|publisher=William D. Ticknor and Company|location=Boston|url=https://archive.org/details/whiteslaveryinba00sumn|quote="Among the concubines of a prince of Morocco were two slaves of the age of fifteen, one of English, and the other of French extraction. - Lampiere's Tour, p. 147. There is an account of "One Mrs. Shaw, an Irishwoman," in words hardly polite enough to be quoted. She was swept into the harem of Muley Shmael, who "forced her to turn moor";"but soon after, having taken a dislike to her, he gave her to a soldier." - Braithwaite's Morocco, p. 191."|isbn=978-1092289818}}</ref>
Clifford G. Roe jikwa okwu a mee ihe site na mmalite narị afọ nke iri abụọ iji mee mkpọsa megide ịgba akwụna na ịgba ohu mmekọahụ nke ụmụ agbọghọ na-arụ ọrụ na ụlọ akwụna Chicago. N'otu aka ahụ, mba Europe bịanyere aka na Paris n' afọ 1904 nkwekọrịta mba ụwa maka igbochi okporo ụzọ ndị ohu ọcha nke ebumnuche ya bụ ịlụso ire ụmụ nwanyị a manyere ịgba akwụna na mba Europe ọgụ.
== Azụmahịa ohu ọcha ==
=== Ndị Ohu Slavic ===
[[Usòrò:S._V._Ivanov._Trade_negotiations_in_the_country_of_Eastern_Slavs._Pictures_of_Russian_history._(1909).jpg|thumb|250x250px|Ndị Rus na-azụ ahịa ndị ohu na ndị Khazars: ''Azụmahịa'' na ''East Slavic'' Camp nke Sergei Ivanov dere (1913)]]
Ndị Varangian (Vikings) guzobere ụzọ ahia Volga bụ ndị biri na Northwestern Russia na mmalite narị afọ nke itoolu. N'ihe dị ka kilota iri (6 mi) n'ebe ndịda nke Osimiri Volkhov na-abanye n'ime Ọdọ Mmiri Ladoga, ha guzobere ebe obibi a na-akpọ Ladoga (Old Norse: ''Aldeigjuborg'').<ref name="Brondsted">Brøndsted (1965), pp. 64–65</ref> O jikọtara Northern Europe na Northwestern Russia na Caspian Sea, site na Osimiri Volga. Ndị Rus jiri ụzọ a na-azụ ahịa na mba ndị Alakụba n'ụsọ ndịda nke Oké Osimiri Caspian, mgbe ụfọdụ na-abanye ruo Baghdad. Ụzọ ahụ na-arụ ọrụ n'otu oge na ụzọ ahia Dnieper, nke a maara nke ọma dị ka ụzọ ahia site na ndị Varangian ruo ndị Gris, ma kwụsị ịdị mkpa ya na narị afọ nke iri na otu.
E ji ''Saqaliba'' mee ihe na mbụ iji gosipụta ndị Slavic, mana mgbe e mesịrị, ọ bịara gosipụta ndị ohu Europe niile na mpaghara ụfọdụ ndị Alakụba dị ka obodo Spain gụnyere ndị a tọọrọ site na mwakpo na alaeze Ndị Kraịst nke Spain. Ndị Frank malitere ịzụta ndị ohu n'aka ndị Slav na Avar Khaganate ebe ndị Alakụba hụkwara ndị ohu n'ụdị ndị agha na-eje ozi na Alaeze Ukwu Byzantium na ndị bi na mgbakwunye na n'etiti ndị Khazars. A na-ebubata ọtụtụ ndị ohu Slavic na ụwa ndị Alakụba site na ókèala dị n'etiti alaeze Ndị Kraịst na nke Alakụba ebe a na-ahụkwa ebe a na-etinye ndị ohu kama ụzọ kpọmkwem. Site n'ebe ahụ, e zigara ha na Spain Alakụba na mpaghara ndị Alakụba ndị ọzọ na-achị karịsịa North Afrịka. Saqaliba nwetara ewu ewu na Umayyad Spain karịsịa dị ka ndị agha. Mgbe ọdịda nke ndị Umayyads gasịrị, ha bịakwara chịa ọtụtụ n'ime taifas. Site na ntụgharị nke ọdịda anyanwụ Europe, ahia ahụ belatara ma ọ nweghị ọtụtụ ihe ọmụma ederede na saqaliba mgbe narị afọ nke iri na otu gasịrị.<ref>[https://books.google.com/books?id=ATq5_6h2AT0C&pg=PA565&dq=The+Historical+Encyclopedia+of+World+Slavery+saqaliba&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjyuqeJ5bnhAhUA8HMBHdOQCWgQ6AEIHDAA#v=onepage&q=The Historical Encyclopedia of World Slavery saqaliba&f=false The Historical Encyclopedia of World Slavery: A-K ; Vol. II, L-Z], by [[Junius P. Rodriguez]]</ref>
Etiti Europe bụ ebe kachasị mma maka mbubata ndị ohu n'akụkụ etiti Asia na Bilad as-Sudan, ọ bụ ezie na ndị ohu si Northwestern Europe dịkwa ọnụ ahịa. Azụmahịa ohu a bụ nke ndị Europe na-azụ ahịa ohu na-achịkwa. France na Venice bụ ụzọ eji eziga ndị ohu Slavic n'ala ndị Alakụba na Prague jere ozi dị ka isi ebe a na-eme ka ndị Slavic a dọọrọ n'agha.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=5qNgiv-ZOEAC&q=arabs+slavic+slaves&pg=PA316|title=Charlemagne, Muhammad, and the Arab Roots of Capitalism by Gene W. Heck|date=2009|publisher=Walter de Gruyter|location=Munich|isbn=978-3-406-58450-3}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=j-CgtWP38nsC&q=prague+slaves+castration&pg=PA72|title=Atlas of the Year 1000|date=2009|publisher=Harvard University Press|location=Munich|isbn=978-3-406-58450-3}}</ref> Emirate nke Bari rụkwara ọrụ dị ka ọdụ ụgbọ mmiri dị mkpa maka ahia a.<ref>{{Cite book|title=12th century Europe: an interpretive essay|url=https://books.google.com/books?id=T64YAAAAYAAJ&q=slavic+slaves+bari|author=Packard|first=Sidney Raymond|year=1973}}</ref> N'ihi Alaeze Ukwu Byzantium na Venice na-egbochi ndị ahịa Arab site n'ọdụ ụgbọ mmiri Europe, ha mechara malite ibubata ndị ohu si Caucasus na Caspian Sea.<ref>{{Cite book|title=Critical Readings on Global Slavery (4 vols.)|url=https://books.google.com/books?id=wdBCDwAAQBAJ&q=arabs+slavic+slaves&pg=PA653|pages=653, 654|isbn=9789004346611|author=Pargas|first=Damian Alan|date=7 December 2017}}</ref>
A na-ebutekwa ''Saqaliba'' dị ka ndị ọnaozi na ndị iko na steeti ndị Alakụba.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=hjT9wwchiAIC&q=saqaliba&pg=PA172|title=Exegesis as Polemical Discourse: Ibn Ḥazm on Jewish and Christian Scriptures|author=Pulcini|first=Theodore|date=1998|publisher=Scholars Press|isbn=9780788503955|language=en}}</ref> Otú ọ dị, ịgba ohu nke ndị ọnaozi n'ụwa ndị Alakụba dị oke ọnụ ma si otú a nye ha dị ka onyinye site n'aka ndị ọchịchị. Ndị ọnaozi ''Saqaliba'' bụ ndị a ma ama n'ụlọ ikpe nke Aghlabids na mgbe e mesịrị Fatimids bụ ndị si Spain bubata ha. Ndị Fatimid jikwa ndị ohu ''Saqaliba'' ndị ọzọ maka ebumnuche agha.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=I2LwgIL_bpEC&q=saqaliba&pg=PA77|title=State and Society in Fatimid Egypt|author=Lev|first=Yaacov|date=1991|publisher=BRILL|isbn=9789004093447|language=en}}</ref>
=== Crimean Khanate ===
N'oge Crimean Khanate, ndị Crimea na-eme mwakpo ugboro ugboro n'ime ndị isi Danubian, Poland-Lithuania, na Muscovy. Maka onye ọ bụla a dọọrọ n'agha, khan natara òkè (''savğa'') nke pasent iri ma ọ bụ pasent iri abụọ. Mgbasa ozi nke ndị agha Crimea na-ekewa n'ime ''sefers'', kwupụtara ọrụ agha nke ndị khans n'onwe ha na-edu, na ''çapuls'', mwakpo nke ìgwè ndị isi na-eme, mgbe ụfọdụ n'ụzọ iwu na-akwadoghị n'ihi na ha megidere nkwekọrịta ndị khans na ndị ọchịchị agbata obi. Ruo ogologo oge, ruo mmalite narị afọ nke iri na asatọ, khanate nọgidere na-azụ ahịa ohu na Alaeze Ukwu Ottoman na Middle East. Caffa bụ otu n'ime ọdụ ụgbọ mmiri azụmahịa a maara nke ọma na nke dị ịrịba ama na ahịa ndị ohu.<ref>[http://www.britannica.com/blackhistory/article-24157 Historical survey > Slave societies]</ref> Ndị agha Tatar nke Crimea gbara ohu n'etiti otu na abụọ nde ndị ohu si Russia na Poland-Lithuania n'ime oge 1500–1700.<ref>{{Cite book|author=Galina I. Yermolenko|title=Roxolana in European Literature, History and Culture|url=https://books.google.com/books?id=xjyVS72I2ocC|accessdate=31 May 2012|date=15 July 2010|publisher=Ashgate Publishing, Ltd.|isbn=978-0-7546-6761-2}}</ref><ref>Darjusz Kołodziejczyk, as reported by {{Cite journal|author=Mikhail Kizilov|title=Slaves, Money Lenders, and Prisoner Guards:The Jews and the Trade in Slaves and Captivesin the Crimean Khanate|url=https://www.academia.edu/3706285|journal=The Journal of Jewish Studies|year=2007}}</ref> Caffa (obodo dị na Crimea peninsula) bụ otu n'ime ọdụ ụgbọ mmiri azụmahịa a maara nke ọma na nke dị ịrịba ama na ahịa ndị ohu.<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/topic/slavery-sociology|title=slavery {{!}} Definition, History, & Facts|work=Encyclopedia Britannica|language=en|accessdate=2019-07-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Feodosiya|title=Feodosiya {{!}} Ukraine|work=Encyclopedia Britannica|language=en|accessdate=2019-07-03}}</ref> N'afọ 1769, nnukwu mwakpo ikpeazụ nke ndị Tatar mere ka e jide ndị ohu Russia na Ruthenian puku ịrị abụọ.
=== Azụmahịa ohu Barbary ===
[[Usòrò:Barbary_coast3.jpg|thumb|250x250px|Ụsọ Oké Osimiri Barbary]]
[[Usòrò:Purchase_of_Christian_captives_from_the_Barbary_States.jpg|thumb|250x250px|Ịzụta ndị mọnk Katọlik dọọrọ n'agha na Barbary steeti]]
Ahịa ndị ohu na-aga nke ọma na Barbary Coast nke North Afrịka, na [[Morocco]] nke oge a, [[Algeria]], [[Tunisia]], na ọdịda anyanwụ [[Libya]], n'etiti narị afọ nke iri na ise na etiti narị afọ nke iri na itoolu.
Ahịa ndị a nwere ọganihu mgbe steeti ndị ahụ nọ n'okpuru ọchịchị Ottoman, ọ bụ ezie na, n'eziokwu, ha nwere onwe ha. Ahịa ndị ohu nke North Afrịka na-azụ ahịa na ndị ohu Europe nke ndị ohi Barbary nwetara na mwakpo ndị ohu na ụgbọ mmiri na site na mwakpo na obodo ndị dị n'ụsọ oké osimiri site na Italy ruo Spain, Portugal, France, England, Netherlands, na ebe dị anya dị ka Turkish Abductions na Iceland. E jidere ụmụ nwoke, ụmụ nwanyị, na ụmụaka ruo n'ókè dị egwu nke na a gbahapụrụ ọtụtụ obodo ndị dị n'ụsọ oké osimiri.
[[Usòrò:Captain_walter_croker_horror_stricken_at_algiers_1815.jpg|thumb|250x250px|Ihe atụ nke 1815 nke otu ndị ohu Ndị Kraịst na Algiers site n'aka onye Britain na-ese ihe bụ Walter Croker]]
Dị ka Robert Davis si kwuo, ndị ohi Barbary jidere ndị Europe dị n'etiti otu nde na nde 1.25 ma ree ha dị ka ndị ohu na North Afrịka na Alaeze Ukwu Ottoman n'etiti narị afọ nke iri ise na nke iri iteghete .<ref>Davis, Robert. ''Christian Slaves, Muslim Masters: White Slavery in the Mediterranean, the Barbary Coast and Italy, 1500–1800''.</ref> Otú ọ dị, iji gosipụta ọnụ ọgụgụ ya, Davis na-eche na ọnụ ọgụgụ ndị ohu Europe nke ndị ohi Barbary jidere na-adịgide adịgide ruo afọ narị abụọ na iri ise , na-ekwu:
Ewero ebe e dere ọtụtụ umụ nwoke, ụmụ nwanyị na ụmụ ntakịrị e jiri na ohu, mana
Ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme ndị ọzọ, dị ka David Earle, bụ onye na-adọ aka ná ntị na ezi foto nke ndị ohu Europe na-ekpuchi eziokwu ahụ bụ na ndị corsairs jidekwara ndị ọcha na-abụghị Ndị Kraịst si n'ebe ọwụwa anyanwụ Europe na ndị isi ojii si n'ebe ọdịda anyanwụ Afrịka . Akwụkwọ nke abụọ nke Davis dere, Holy War and Human Bondage: Tales of Christian–Muslim Slavery in the Early-Modern Mediterranean, mere ka uche ya gbasaa na ịgba ohu metụtara ya.
Ọ dịkwa mkpa iburu n'uche na enwere mgbanwe dị ukwuu site n'afọ ruo n'afọ, ọkachasị na narị afọ nke iri na asatọ na nke iri na itoolu, ma nyekwa eziokwu ahụ bụ na, tupu afọ 1840, enweghị ihe ndekọ na-agbanwe agbanwe. [nkọwa dị mkpa] Ọkachamara Middle East John Wright na-adọ aka ná ntị na atụmatụ ọgbara ọhụrụ dabere na mgbakọ azụ site na nlele mmadụ.<ref name="Wright">{{Cite news|author=Wright|first=John|title=Trans-Saharan Slave Trade|publisher=Routledge}}</ref>
Ihe nlele ndị dị otú ahụ, n'ofe ngwụsị afọ 1500 na mmalite afọ 1600 ndị na-ekiri ihe dị ka ndị ohu Ndị Kraịst Europe puku iri atọ na ịse e jidere n'oge a na Barbary Coast, gafee Tripoli na Tunis, mana ọ kachasị na Algiers. Ihe ka ọtụtụ n'ime ha bụ ndị ọrụ ụgbọ mmiri (karịsịa ndị Bekee), ndị e ji ụgbọ mmiri ha, mana ndị ọzọ bụ ndị ọkụ azụ na ndị obodo dị n'ụsọ oké osimiri. Otú ọ dị, ọtụtụ n'ime ndị a dọọrọ n'agha bụ ndị si n'ala ndị dị nso na Afrịka a, ọkachasị Spain na Italy.<ref name="BBC">{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/history/british/empire_seapower/white_slaves_01.shtml|title=British Slaves on the Barbary Coast|author=Davis|first=Robert|date=17 Feb 2011|publisher=BBC}}</ref>
Site na ntọala dị na Barbary Coast nke North Afrịka a, ndị ohi Barbary wakporo ụgbọ mmiri na-agafe na Mediterranean na n'ụsọ oké osimiri ugwu na ọdịda anyanwụ nke Africa, na-ebukọrọ ibu ha ma na-agba ndị ha jidere ohu. Site na ma ọ dịkarịa ala n'afọ 1500, ndị omekome ahụ mekwara mwakpo n'obodo ndị dị n'akụkụ osimiri nke Italy, Spain, France, England, Netherlands na ebe dị anya dị ka Iceland, na-ejide ụmụ nwoke, ụmụ nwanyị na ụmụaka. N'oge ụfọdụ, a gbahapụrụ ebe obibi dị ka Baltimore, Ireland na-esote mwakpo ahụ, naanị ọtụtụ afọ mgbe e mesịrị. N'agbata afọ 1609 na 1616, naanị England nwere ụgbọ mmiri ndị ahịa narị iri isii na ịsịi furu efu n'aka ndị ohi Barbary.<ref>Rees Davies, [https://www.bbc.co.uk/history/british/empire_seapower/white_slaves_01.shtml "British Slaves on the Barbary Coast"], [[BBC]], 1 July 2003</ref>
Ọ bụ ezie na ndị corsairs Barbary na-apụnara ụgbọ mmiri ha jidere, ihe mgbaru ọsọ ha bụ ijide ndị mmadụ maka ire ere dị ka ndị ohu ma ọ bụ maka mgbapụta. A dọọrọ ndị nwere ezinụlọ ma ọ bụ ndị enyi nwere ike ịgbapụta ha n'agha, mana ọ bụghị iwu na ha ga-arụ ọrụ; onye a ma ama n'ime ndị a bụ onye edemede Miguel de Cervantes, onye ejidere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ ise. E rere ndị ọzọ n'ụdị ohu dị iche iche. A pụrụ iji ụmụ nwanyị ma ọ bụ ụmụ nwoke na-adọrọ adọrọ dị ka ndị ohu mmekọahụ. A tọhapụrụ ndị a dọọrọ n'agha ghọrọ ndị Alakụba, ebe ọ bụ na a machibidoro ịgba ndị Alakụba ohu; mana nke a pụtara na ha enweghị ike ịlaghachi na mba ha.<ref>Diego de Haedo, ''Topografía e historia general de Argel'', 3 vols., Madrid, 1927-29.</ref> Sultan Morocco Moulay Ismail Ben Sharif na-achịkwa ụgbọ mmiri nke ndị corsairs nke dị na Salé-le-Vieux na Salé-le-Neuf (nke bụ Rabat ugbu a), nke nyere ya ndị ohu na ngwá agha Ndị Kraịst site na mwakpo ha na Mediterranean na n'ụzọ niile ruo Oké Osimiri Ojii. Ndị Europe kpọrọ Moulay Ismail 'eze ọbara' n'ihi oke obi ọjọọ ya na ikpe ziri ezi n'ahụ ndị ohu ya bụ Ndị Kraịst. A makwaara ya na obodo ya dị ka "Igwe ndị Agha ".
Ọnụ ọgụgụ omenala nke narị afọ nke iri na isii na nke iri na asaa na-egosi na mbubata ohu ọzọ nke Istanbul site na Oké Osimiri Ojii nwere ike ịbụ ihe dị ka nde 2.5 site na 1450 ruo 1700.<ref>''The Cambridge World History of Slavery: Volume 3, AD 1420–AD 1804''</ref> Ahịa ndị ahụ belatara mgbe agha Barbary nwụsịrị ma kwụsị na 1830s, mgbe France meriri mpaghara ahụ.
=== Ịgba ohu Ndị Kraịst na ndị Alakụba Iberia ===
[[Usòrò:Duquesne_fait_liberer_des_captifs_chretiens_apres_le_bombardement_d_Alger_en_1683.jpg|thumb|250x250px|Abraham Duquesne na-anapụta ndị Kraịst a dọọrọ n'agha na Algiers mgbe bọmbụ nke Algiers (1683)]]
Ndị Alakụba Spain bubatara ndị ohu Ndị Kraịst site na narị afọ nke asatọ ruo Reconquista na ngwụcha narị afọ nke iri na ise. A na-ebupụ ndị ohu ahụ site na mpaghara Ndị Kraịst nke Spain, yana site n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Europe, na-akpali mmeghachi omume dị ukwuu site n'aka ọtụtụ ndị nọ na Christian Spain na ọtụtụ Ndị Kraịst ka bi na Alakụba Spain. N'oge na-adịghị anya, ndị Alakụba nwere ihe ịga nke ọma, na-ejide ndị Kraịst puku ịrị atọ site na Spain. Na narị afọ nke asatọ, ịgba ohu were ogologo oge [nkọwa dị mkpa] n'ihi "mgbagha na-agafe ókèala ugboro ugboro, nke a na-etinye n'etiti oge nnukwu mkpọsa". Ka ọ na-erule narị afọ nke iri, n'ebe ọwụwa anyanwụ Mediterranean Byzantine, ndị Alakụba jidere Ndị Kraịst. E mepụtara ọtụtụ n'ime mwakpo ndị Alakụba mere maka ijide ndị mkpọrọ ngwa ngwa. Ya mere, ndị Alakụba gbochiri njikwa [nkọwa dị mkpa] iji mee ka ndị a dọọrọ n'agha ghara ịgbapụ. Mpaghara Iberian jere ozi dị ka isi maka mbupụ ndị ohu n'ime mpaghara ndị Alakụba ndị ọzọ na Ugwu Afrika.<ref name="Constable">Trade and traders in Muslim Spain, Fourth Series, [[Cambridge University Press]], 1996.</ref>
=== Azụmahịa ohu nke Ottoman ===
Ịgba ohu bụ iwu na akụkụ dị mkpa nke akụ na ụba Alaeze Ukwu Ottoman na ọha mmadụ.<ref>{{Cite web|url=http://coursesa.matrix.msu.edu/~fisher/hst373/readings/inalcik6.html|title=Supply of Slaves|accessdate=2017-02-03|archivedate=2009-09-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090911101051/http://coursesa.matrix.msu.edu/~fisher/hst373/readings/inalcik6.html}}</ref> Isi mmalite nke ndị ohu bụ ndị a dọọrọ n'agha ma hazie njem ịgba ohu na Afrịka a,ọdịda anyanwụ Europe, na Circassia na Georgia na Caucasus. A kọrọ na ọnụ ahịa ire ere nke ndị ohu dara mgbe nnukwu ọrụ ndị agha gasịrị.<ref name="Spyropoulos">Spyropoulos Yannis, Slaves and freedmen in 17th- and early 18th-century Ottoman Crete, ''Turcica'', 46, 2015, p. 181, 182.</ref> A machibidoro ịgba ohu nke ndị Europe na mmalite narị afọ nke iri na itoolu, ebe a na-ekwe ka ịgba ohu nke ìgwè ndị ọzọ.<ref>[https://books.google.com/books?id=TnVgKpqCxzQC&pg=PA28 Ottomans against Italians and Portuguese about (white slavery)].</ref>
Ọbụna mgbe ọtụtụ ihe iji machibido ịgba ohu na ngwụsị narị afọ nke iri na itoolu, omume ahụ gara n'ihu n'ụzọ dị ukwuu n'ime mmalite narị afọ nke iri abụọ. Ka ọ na-erule afọ 1908, a ka na-ere ndị ohu nwanyị na Alaeze Ukwu Ottoman.<ref name="Dursteler2006">{{Cite book|author=Eric Dursteler|title=Venetians in Constantinople: Nation, Identity, and Coexistence in the Early Modern Mediterranean|url=https://books.google.com/books?id=LF8uer6PMfAC&pg=PA72|year=2006|publisher=JHU Press|isbn=978-0-8018-8324-8}}</ref> Ịgba ohu mmekọahụ bụ akụkụ dị mkpa nke usoro ohu Ottoman n'akụkọ ihe mere eme nke ụlọ ọrụ ahụ.<ref name="Schierbrand1886">{{Cite news|title=Slaves sold to the Turk; How the vile traffic is still carried on in the East. Sights our correspondent saw for twenty dollars--in the house of a grand old Turk of a dealer.|author=Wolf Von Schierbrand|authorlink=Wolf Curt von Schierbrand|work=[[The New York Times]]|date=28 March 1886|url=https://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1886/03/28/106300694.pdf|accessdate=19 January 2011}}</ref><ref name="Zilfi2010">Madeline C. Zilfi ''Women and slavery in the late Ottoman Empire'' Cambridge University Press, 2010</ref>
=== Ndị ohu Spen na Araucanía ===
Na Agha Arauco (1550–1662), esemokwu dị ogologo n'etiti ndị Spain na ndị Mapuches na Chile, akụkụ abụọ ahụ na-agba ohu nke ndị iro, n'etiti arụrụala ndị ọzọ.<ref name="Luz2013" /> Dị nnọọ ka ndị Spen jidere ndị Mapuche, ndị Mapuches jidekwara ndị Spen, ọtụtụ mgbe ụmụ nwanyị, ma zụọ ihe onwunwe ha n'etiti ha.<ref name="Luz2013">{{Cite journal|title=Las cautivas de las Siete Ciudades: El cautiverio de mujeres hispanocriollas durante la Guerra de Arauco, en la perspectiva de cuatro cronistas (s. XVII)|journal=Intus-Legere Historia|author=Guzmán|first=Carmen Luz|volume=7|issn=0718-5456|pages=77–97|issue=1|doi=10.15691/07176864.2014.094|year=2013|language=es|url=https://core.ac.uk/download/pdf/229628533.pdf}}</ref> N'ezie, na Mbibi nke Obodo asaa (1599–1604) a kọrọ na ndị Mapuches dọọrọ ụmụ nwanyị Spen narị ịse n'agha, na-ejide ha dị ka ndị ohu.<ref name="Luz2013" /> Ọ bụghị ihe a na-ahụkarị maka ụmụ nwanyị Spanish a dọọrọ n'agha ịgbanwe onye nwe ha ọtụtụ ugboro.<ref name="Luz2013" /> Ka ọ na-erule n'afọ ndị 1850 ka e kwuru na Elisa Bravo ka ọ lanarịrị ụgbọ mmiri mebiri emebi na-ebi ndụ dị ka nwunye nke onye Mapuche cacique, n'ihe a kọwara dị ka ịdị n'otu n'ụzọ obi ọjọọ nke na-akpata ụmụ nke "ọbara agwakọta".<ref name="Chilisketches">{{Cite web|url=https://archive.org/stream/chilisketchesch00boydgoog/chilisketchesch00boydgoog_djvu.txt|title=Chili: sketches of Chili and the Chilians during the war 1879–1880|author=R. Nelson Boyd|year=1881|publisher=Wm H Allen & Co|accessdate=10 September 2016}}</ref><ref name="R.1995">{{Cite book|author=[[Sergio Villalobos|Sergio Villalobos R.]]|title=Vida fronteriza en la Araucanía: el mito de la Guerra de Arauco|url=https://books.google.com/books?id=_m_8hfSnpCkC&pg=PA203|date=1 January 1995|publisher=Andres Bello|isbn=978-956-13-1363-7|pages=203–}}</ref><ref name="ChacónPeruga2016">{{Cite book|author=María Luisa Candau Chacón|title=Las mujeres y las emociones en Europa y América. Siglos XVII-XIX|url=https://books.google.com/books?id=mugvDAAAQBAJ&pg=PA420|date=11 May 2016|publisher=Ed. Universidad de Cantabria|isbn=978-84-8102-770-9|pages=420–}}</ref> Otu akụkọ sitere na 1863 kwuru na ndị jidere ya, na-atụ egwu ịbọ ọbọ site n'aka ndị Spain, rere ya n'aka onye isi agha Calfucurá na Puelmapu maka otu narị ịnyịnya ibu, mana ọ nwụrụ mgbe afọ atọ gasịrị.<ref name="Woodbine">{{Cite book|url=https://www.forgottenbooks.com/en/download_pdf/Viaje_en_las_Rejiones_Septentrionales_de_la_Patagonia_1862-1863_1400007164.pdf|title=Viaje a la Patagonia|author=Sir [[Woodbine Parish]]|year=1863|accessdate=10 September 2016}}</ref>
== Ịgba ohu Europe ==
[[Usòrò:Roman_collared_slaves_-_Ashmolean_Museum.jpg|thumb|250x250px|Ihe enyemaka sitere na Smyrna (Izmir, Turkey ugbu a) nke na-egosi onye agha Rom na-edu ndị a dọọrọ n'agha n'agbụ]]
[[Usòrò:Boulanger-gustave-clarence-rudolphe-french-1824-1888-the-slave-market.png|thumb|250x250px|''Ahịa'' Ohu, nke Gustave Boulanger dere (1882)]]
Na Roman Republik na mgbe e mesịrị Alaeze Ukwu Rom, ndị ohu bụ ihe ka ọtụtụ n'ime ụzọ mmepụta ụlọ ọrụ mmepụta ihe na azụmahịa ndị Rom. Ndị ohu sitere na [[Obodo Békè|Europe]] na Mediterranean, gụnyere Gaul, Hispania, UgwuAfrica, Syria, Germania, Britannia, Balkans, na [[Greece|Gris]]. N'ozuzu, ndị ohu nọ n'Ịtali bụ ụmụ amaala Ịtali, na obere ndị mba ọzọ (gụnyere ma ndị ohu ma ndị nweere onwe ha) amụrụ na mpụga Ịtali mere atụmatụ na 5% nke ngụkọta na isi obodo, ebe ọnụ ọgụgụ ha kachasị ukwuu, na ọnụ ọgụgụ ya kachasị elu.<ref>{{Cite book|author=Santosuosso|first=Antonio|year=2001|title=Storming the Heavens|publisher=Westview Press|isbn=978-0-8133-3523-0|pages=[https://archive.org/details/stormingheavenss00sant_0/page/43 43–44]|url=https://archive.org/details/stormingheavenss00sant_0/page/43}}</ref>
A manyere ndị ohu ruru ọtụtụ iri puku ịrụ ọrụ na ogbunigwe ma ọ bụ ebe a na-egwupụta ihe, ebe ọnọdụ dị njọ. ''Damnati'' in metallum ("ndị a mara ikpe na ogbunigwe") bụ ndị ikpe tụfuru nnwere onwe ha dị ka ụmụ amaala (''libertas''), tụfuru ihe onwunwe ha (bona) na steeti, wee bụrụ ''servi poenae'', ndị ohu dị ka ntaramahụhụ iwu. Ọnọdụ ha n'okpuru iwu ahụ dị iche na nke ndị ohu ndị ọzọ; ha enweghị ike ịzụta nnwere onwe ha, ree ha, ma ọ bụ tọhapụ ha. A tụrụ anya na ha ga-adị ndụ ma nwụọ na ogbunigwe.<ref>Alfred Michael Hirt, ''Imperial Mines and Quarries in the Roman World: Organizational Aspects 27–BC AD 235'' ([[Oxford University Press]], 2010), sect. 3.3.</ref> Ndị ohu alaeze ukwu na ndị nweere onwe ha (''familia Caesaris'') rụrụ ọrụ na nchịkwa na njikwa m.<ref>Hirt, ''Imperial Mines and Quarries'', sect. 4.2.1.</ref>
Na Late Republic, ihe dị ka ọkara ndị na-alụ ọgụ na-alụ ọgụ n'ọgbọ egwuregwu ndị Rom bụ ndị ohu, ọ bụ ezie na ndị kachasị nwee nkà na-abụkarị ndị ọrụ afọ ofufo nweere onwe ha.<ref>Alison Futrell, ''A Sourcebook on the Roman Games'' (Blackwell, 2006), p. 124.</ref> A na-akwụ ndị na-alụ ọgụ na-aga nke ọma ụgwọ nnwere onwe mgbe ụfọdụ. Otú ọ dị, ndị na-alụ ọgụ, ebe ha bụ ndị agha a zụrụ azụ ma nwee ike ịnweta ngwá agha, nwere ike ịbụ ndị ohu kachasị dị ize ndụ. N'oge gara aga, ọtụtụ ndị na-alụ ọgụ bụ ndị agha a dọọrọ n'agha. Spartacus, onye duziri nnupụisi ohu nke 73–71 BC, bụ onye nnupụisi.
Ndị ohu a na-ebubata na Ịtali bụ ndị Europe, ọ dịkwa ole na ole n'ime ha si na mpụga Europe. A kwadoro nke a site na nyocha biochemical nke ọkpụkpụ 166 sitere na ili ozu atọ nke oge eze ukwu na nso Rome (ebe ọtụtụ ndị ohu bi), nke na-egosi na ọ bụ naanị otu onye si na mpụga Europe (North Africa), na mmadụ abụọ ọzọ nwere ike ime, mana nsonaazụ ya enweghị njedebe. N'akụkụ ndị ọzọ nke ala Itali, akụkụ nke ndị ohu na-abụghị ndị Europe dị ala karịa nke ahụ.<ref>{{Cite journal|title=Isotopic evidence for age-related immigration to imperial Rome|doi=10.1002/ajpa.20541|pmid=17205550|volume=132|issue=4|journal=[[American Journal of Physical Anthropology]]|pages=510–519|year=2007|author=Prowse|first=Tracy L.}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Killgrove and Montgomery. "All Roads Lead to Rome: Exploring Human Migration to the Eternal City through Biochemistry of Skeletons from Two Imperial-Era Cemeteries (1st-3rd c AD)".|doi=10.1371/journal.pone.0147585|pmid=26863610|volume=11|issue=2|journal=PLOS ONE|year=2016|author=Killgrove|first=Kristina}}</ref>
=== Ịgba ohu n'okpuru ọchịchị Alakụba ===
Ụtụ isi "pençik" ma ọ bụ "penç-yek", nke pụtara "otu ụzọ n'ụzọ ise", bụ ụtụ isi dabere na amaokwu nke kor'an; ebe otu ụzọ n'ụzọ ise nke ihe nkwata agha bụ nke Chineke, [[Muhammad]] na ezinụlọ ya, ụmụ mgbei, ndị nọ ná mkpa na ndị njem. Nke a mechara gụnye ndị ohu, e nyekwara ndị agha na ndị isi ndị a dọọrọ n'agha iji nyere aka kpalie ha isonye n'agha.<ref name="Spyropoulos">Spyropoulos Yannis, Slaves and freedmen in 17th- and early 18th-century Ottoman Crete, ''Turcica'', 46, 2015, p. 181, 182.</ref>
Ndị Kraịst na ndị Juu, ndị a maara dị ka Ndị nke Akwụkwọ na Islam, a na-ewere ha dị ka ''dhimmis'' n'ókèala dị n'okpuru ọchịchị ndị Alakụba, ọnọdụ nke ụmụ amaala nke abụọ nke e nyere nnwere onwe dị nta, nchedo iwu, nchekwa onwe onye, ma kwe ka ha "na-eme okpukpe ha, n'okpuru ọnọdụ ụfọdụ, ma nwee oke nnwere onwe obodo" na nkwụghachi maka ịkwụ ụtụ isi ''jizya'' na ''kharaj''. Ọ bụrụ na dhimmi mebiri nkwekọrịta ya ma hapụ ókèala ndị Alakụba gaa n'ala ndị iro, ọ ga-abụ ohu - ọ gwụla ma dhimmi hapụrụ ókèala ndị Alakụba n'ihi na ọ tara ahụhụ ikpe na-ezighị ezi n'ebe ahụ.<ref>Humphrey Fisher (2001), ''Slavery in the History of Muslim Black Africa''. NYU Press. p. 47. Quote: "If a dhimmi, or protected person, broke his agreement and left Muslim territory to go to an enemy land, he became, unless he had been driven to this resort by injustices suffered amongst the Muslims, liable to enslavement if he were ever again captured."</ref>
Dhimmis bụ ndị a na-echebe ndị na-enweghị ike ịgba ohu ọ gwụla ma ha mebiri usoro nchebe. Mmebi iwu ndị dị otú ahụ na-agụnyekarị nnupụisi ma ọ bụ ịgba ọchịchị mgba okpuru; dị ka ụfọdụ ndị ọchịchị si kwuo, nke a nwekwara ike ịgụnye ịghara ịkwụ ụtụ isi kwesịrị ekwesị.<ref name="Lewis, B. 1992 pages 7">{{Cite book|author=Lewis|first=Bernard|title=Race and Slavery in the Middle East: An Historical Enquiry|date=1992|publisher=[[Oxford University Press]]|isbn=978-0195053265|pages=[https://archive.org/details/raceslaveryinmid0000lewi/page/7 7]|quote=[...] those who remained faithful to their old religions and lived as protected persons under Muslim rule could not, if free, be legally enslaved unless they had violated the terms of being a protected subject, the contract governing their status, as for example by rebelling against Muslim rule or helping the enemies of the Muslim state or, according to some authorities, by withholding payment of the agricultural or yearly tax, the taxes due from protected people to the Muslim state.|url=https://archive.org/details/raceslaveryinmid0000lewi/page/7}}</ref> Ịghara ịkwụ ụtụ isi nwekwara ike ime ka a tụọ ya mkpọrọ.<ref>{{Cite book|author=Lewis|first=Bernard|title=The Jews of Islam|url=https://books.google.com/books?id=W0EbKFRxrT4C|year=1984|publisher=Princeton University Press|isbn=978-0-691-00807-3|pages=14–15}}</ref>
Devshirme bụ ụtụ isi ọbara nke a na-atụnye n'ụzọ dị ukwuu na Balkans na Anatolia<ref>{{Cite book|author=Perry Anderson|title=Lineages of the Absolutist State|url=https://books.google.com/books?id=f7Wz4b4JTC8C&pg=PA366|year=1979|publisher=Verso|isbn=978-0-86091-710-6|pages=366–}}</ref> nke Alaeze Ukwu Ottoman zigara ndị agha iji chịkọta ụmụ nwoke Ndị Kraịst nọ n'agbata afọ 8 ruo 18, ndị a kpọpụrụ n'ezinụlọ ha ma zụlite ha ijere alaeze ukwu ahụ ozi.<ref>{{Cite book|title=Worlds Together Worlds Apart|author=Pollard|first=Elizabeth|publisher=W.W. Norton & Company|year=2015|isbn=978-0-393-92207-3|pages=395}}</ref> Murad nke Mbụ nyere ụtụ isi ahụ n'etiti afọ 1300 wee dịgide ruo mgbe ọchịchị Ahmet nke Atọ na mmalite afọ 1700. Site n'etiti ruo ngwụsị nke iri na anọ, site na mmalite narị afọ nke iri na asatọ, usoro devşirme-janissary mere ka ihe dị ka 500,000 ruo otu nde ụmụ nwoke na-abụghị ndị Alakụba na-eto eto.<ref>A. E. Vacalopoulos. ''The Greek Nation'', 1453–1669, New Brunswick, New Jersey, Rutgers University Press, 1976, p. 41; Vasiliki Papoulia, The Impact of Devshirme on Greek Society, in ''War and Society in East Central Europe'', Editor—in—Chief, Bela K. Kiraly, 1982, Vol. II, pp. 561—562.</ref> Ụmụ nwoke ndị a ga-enweta nnukwu agụmakwụkwọ na ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya dị elu mgbe ọzụzụ ha gasịrị ma mee ka ha gbanwee ha bụrụ ndị Alakụba. Basilike Papoulia dere na "devsirme bụ 'mwepụ n'ike', n'ụdị ụtụ, nke ụmụ nke ndị Kraịst na-achị site na agbụrụ, okpukpe na ọdịbendị ha na njem ha n'ime gburugburu ebe obibi Turkish-Islam na ebumnuche nke iji ha rụọ ọrụ nke Obí, ndị agha, na steeti, ebe ha nọ n'otu aka ijere Sultan ozi dị ka ndị ohu na ndị nweere onwe ha na n'aka nke ọzọ iji mepụta ndị na-achị achị nke Steeti. "<ref>''Some Notes on the Devsirme'', ''Bulletin of the School of Oriental and African Studies'', Vol. 29, No. 1, 1966, V.L.Menage, (Cambridge University Press, 1966), 64.</ref>
=== Ịgba ohu ===
Na narị afọ nke iri na asaa ruo nke iri na asatọ, ọtụtụ ndị ọcha nọ na Britain, Ireland na ógbè ndị Europe na North America bụ ndị ohu. Sterling Prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme na Mahadum Yale David Brion Davis dere na:<ref>[https://www.google.com/books/edition/In_the_Image_of_God/Yz8EYPZ-8TgC?hl=en&gbpv=1&pg=PA144 ''In the Image of God Religion, Moral Values, and Our Heritage of Slavery''] p. 144</ref><blockquote>Site na Barbados ruo Virginia, ndị na-achị obodo na-ahọrọ ndị ohu Bekee ma ọ bụ ndị Irish dị ka isi iyi nke ọrụ ubi ha; n'ime ọtụtụ narị afọ nke iri na asaa, ha gosipụtara obi abụọ ole na ole banyere ibelata ndị obodo ha na-enweghị ihe ịga nke ọma na ọnọdụ dịtụ iche na ndị ohu - mmechuihu nke a na-eme n'ụzọ dị oke njọ ma dị ukwuu gbasara ndị ọrụ ugbo na Russia nke oge a. Ọnụ ọgụgụ na nhụjuanya nke ndị ohu ọcha, ndị ohu na ndị ohu na mmalite oge a na-egosi na ọ dịghị ihe a na-apụghị izere ezere banyere ibelata ịgba ohu n'ugbo nye ndị sitere na Afrịka.</blockquote>N'etiti pasent iri ise na iri isii na asaa nke ndị ọcha na-akwaga n'obodo ndị Amerịka, site na 1630s na American Revolution, mere njem n'okpuru nkwekọrịta.<ref>Galenson 1984: 1</ref> Ọtụtụ ụmụ nwanyị a kpọgara n'obodo ndị ahụ dara ogbenye, ụfọdụ bụ ndị a gbahapụrụ agbahapụ ma ọ bụ ụmụ agbọghọ a mụrụ n'alụghị di, ndị ọzọ bụ ndị akwụna ma ọ bụ ndị omempụ. A kọrọ na otu onye isi ụgbọ mmiri kọwara ha dị ka "ndị ọjọọ na ndị dara mbà n'obi". E bugara ọtụtụ n'ime ha n'ụzọ megidere uche ha na maka uru na Virginia na Maryland. Ndị French buuru ụmụ nwanyị si n'ụlọ mkpọrọ Salpêtrière maka ndị na-enweghị ebe obibi, ndị ara na ndị omempụ gaa New Orleans.<ref name="baker">{{Cite book|author=Baker|first=David V.|title=Women and Capital Punishment in the United States: An Analytical History|date=2016}}</ref>
A na-eke ụmụ nwanyị na Salpêtrière agbụ, pịa ha ụtarị ma biri n'ọnọdụ dara ogbenye na nke na-adịghị ọcha. A manyere ụmụ nwanyị ndị mkpọrọ, ụfọdụ n'ime ha na-arịa ọrịa mmekọahụ, ịga nkwupụta ugboro atọ kwa ụbọchị ebe a ga-apịa ha ụtarị ma ọ bụrụ na omume ha na omume ha adịghị anabata.<ref>{{Cite book|author=Merians|first=Linda Evi|title=The Secret Malady: Venereal Disease in Eighteenth-century Britain and France|year=1996|isbn=0813108888|url=https://books.google.com/books?id=Lp7rsfCI5MAC&pg=PA20}}</ref> Na mgbakwunye na Salpêtrière, ndị French na-ebuga ụmụ nwanyị site na ụlọ ọrụ ebere na ụlọ ọgwụ ndị ọzọ gụnyere Bicêtre, Hôpital général de Paris na Pitié.<ref name="baker">{{Cite book|author=Baker|first=David V.|title=Women and Capital Punishment in the United States: An Analytical History|date=2016}}</ref>
== Ahịa ndị ohu ọcha ==
Nkwekọrịta mba ụwa maka mmegbu nke okporo ụzọ ndị ohu ọcha bụ usoro nkwekọrịta megide ịzụ ahịa mmadụ, nke mbụ n'ime ha bụ nke mbụ a tụlere na Paris na 1904. Ọ bụ otu n'ime nkwekọrịta mbụ dị iche iche iji dozie nsogbu nke ịgba ohu na ịzụ ahịa mmadụ. Ohu, Ohu, Ọrụ mmanye na Ụlọ Ọrụ na Omume ndị yiri ya nke 1926 na Mgbakọ Mba Nile maka Mgbochi nke okporo ụzọ na Ụmụ nwanyị nọ n'afọ 1933 bụ akwụkwọ ndị yiri ya.
=== White Slave Traffic Act nke 1910 ===
N'afọ 1910, ndị omebe iwu US nyere iwu White Slave Traffic Act (nke a maara nke ọma dị ka Mann Act), nke mere ka ọ bụrụ mpụ ibuga ụmụ nwanyị gafee ókèala steeti maka ebumnuche nke "ịgba akwụna ma ọ bụ omume rụrụ arụ, ma ọ bụ maka ebumnuche rụrụ arụ ọ bụla ọzọ. " A na-etinye Iwu ahụ n'ọtụtụ mmejọ dị iche iche, ọtụtụ n'ime ha bụ nkwekọrịta.<ref name="candidate">Candidate, Jo Doezema Ph.D. "Loose women or lost women? The re-emergence of the myth of white slavery in contemporary discourses of trafficking in women." Gender issues 18.1 (1999): 23-50.</ref><ref name="donovan">Donovan, Brian. White slave crusades: race, gender, and anti-vice activism, 1887-1917. Urbana and Chicago: [[University of Illinois Press]], 2006.</ref>
=== Ndezigharị Iwu Mpụ (White Slave Traffic) Bill ===
E mere mgbalị iwebata iwu yiri nke ahụ na UK n'etiti 1910 na 1913 dị ka Iwu Ndezigharị Iwu Criminal 1912. Arthur Lee ga-ekwu na Ụlọ ndị omebe iwu : "United Kingdom, na ọkachasị England, na-aghọwanye ụlọ mkpochapu na ebe nchekwa na ebe a na-ezipụ ndị ohu ọcha, na isi ụlọ ọrụ nke ndị ọrụ mba ọzọ na-arụ ọrụ na oge kachasị ọnụ ma na-akwụ ụgwọ nke azụmahịa ahụ. "<ref>Hansard CRIMINAL LAW AMENDMENT (WHITE SLAVE TRAFFIC) BILL. [http://hansard.millbanksystems.com/commons/1912/jun/10/criminal-law-amendment-white-slave HC Deb 10 June 1912 vol 39 cc571-627]</ref> E kwuru na ọdịda Ùgwù America bụ isi ebe ụmụ agbọghọ a na-azụ ahịa na-aga.
The Spectator kwuru na "onye otu [na-ezo aka na Frederick Handel Booth] ma ọ bụ ndị otu, n'ihi ihe dị iche iche na-atụle na ọ bụghị ihe a ga-etinye n'akwụkwọ iwu" dịka ọ ga-emetụta nnwere ''onwe'' nke onye ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://archive.spectator.co.uk/article/11th-may-1912/7/criminal-law-amendment-white-slave-traffic|title=CRIMINAL LAW AMENDMENT (WHITE SLAVE TRAFFIC). » 11 May 1912 » The Spectator Archive|work=The Spectator Archive|accessdate=2019-07-03}}</ref>
=== Ịgba ohu ọcha na agbụrụ ===
Ọ bụ ezie na ụmụ nwanyị bụ n'ezie ndị a na-azụ ahịa na US, mkpesa ọha na eze banyere ịgba ohu ndị ọcha bụkarị nzaghachi maka nchegbu agbụrụ banyere mmekọrịta agbụrụ.<ref>{{Cite journal|author=Feldman|first=Egal|date=1967|title=Prostitution, the Alien Woman and the Progressive Imagination, 1910-1915|url=https://www.jstor.org/stable/2710785|journal=American Quarterly|volume=19|issue=2|pages=192–206|doi=10.2307/2710785|issn=0003-0678}}</ref> Ndị ọkàiwu obodo na New York bụ ndị mbụ mara onye a na-ebo ebubo ikpe maka ikpe "ohu ọcha" site na iji Iwu Mann.<ref name="donovan2">Donovan, Brian. White slave crusades: race, gender, and anti-vice activism, 1887-1917. Urbana and Chicago: [[University of Illinois Press]], 2006.</ref> Na People v. Moore, onye ọka ikpe na-acha ọcha niile mara Bella ''[https://cite.case.law/nys/124/358/ Moore]'', nwanyị agbụrụ agwakọta si New York, ikpe maka "ịgba akwụna mmanye" nke ụmụ nwanyị ọcha abụọ - Alice Milton na Belle Woods.<ref>{{Cite journal|author=Donovan|first=Brian|date=2011|title=Narratives of Sexual Consent and Coercion: Forced Prostitution Trials in Progressive-Era New York City|url=https://www.jstor.org/stable/23011884|journal=Law & Social Inquiry|volume=36|issue=3|pages=597–619|issn=0897-6546}}</ref> Ikpe ikpe ọzọ a ma ama metụtara Jack Johnson. N'iji Iwu Mann, ndị ọkàiwu gọọmentị etiti mara Johnson ikpe maka ibuga enyi ya nwanyị ọcha gafee steeti.<ref>{{Cite journal|author=Gilmore|first=Al-Tony|date=1973-01-01|title=Jack Johnson and White Women: The National Impact|url=https://www.journals.uchicago.edu/doi/10.2307/2717154|journal=The Journal of Negro History|volume=58|issue=1|pages=18–38|doi=10.2307/2717154|issn=0022-2992}}</ref>
== Leekwa ==
Edensibia {{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
a6fz81oa3vdqgyiofx5u0maszvt6unh
Wanjeri Nderu
0
13309
95240
85170
2022-08-25T21:22:59Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Wanjeri Nderu|birth_place=Nairoibi|nationality=Kenyan|occupation=Human Rights Activist}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:International Human Rights Day 2018 (44441781260).jpg|thumb]]
'''Wanjeri Nderu''' a mụrụ n'afọ 1979 bụ onye na-akwado ikike mmadụ si [[Kenya]].
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Nderu n'afọ 1979 ómá tolite na Nairobi.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.standardmedia.co.ke/evewoman/article/2000168179/new-age-warrior|title=New-age warrior - Evewoman|work=www.standardmedia.co.ke|accessdate=2020-02-14}}</ref> Ọ gara Racecourse Primary School na Kariakor, Mountain View Academy na Thika wee gaa Kahuhia Girls High School.<ref name=":0" /> Mmata ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya malitere na nwata, ógè a wakporo ala ya dịka akụkụ nke ọgba aghara 'Saba Saba'.<ref name=":0" /> Ọ gụrụ akwụkwọ mgbasa ozi mgbasa ozi na Kenya Institute of Mass Communications, tupu ọ malite ọrụ n'afọ 2005 na ụlọ ọrụ mkpuchi.<ref name=":0" />
N'afọ 2013, Nderu hapụrụ ụlọ ọrụ ịnshọransị na echiche nke ịrụ ọrụ afọ ofufo n'ihi òtù ikpe ziri ezi rụọ otu afọ.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://kenyainsights.com/wanjeri-nderu-setting-the-records-straight/|title=Wanjeri Nderu: Setting The Records Straight {{!}} Kenya Insights|author=West|first=Kenya|date=2020-01-26|language=en|accessdate=2020-02-14}}</ref> Ọ bụ oge a ka kick malitere ọrụ ya.<ref name=":1" /> Iji kwado ọrụ ya ma kwado ezinụlọ ya, ọ bụ onye ndụmọdụ nkwukọrịta nke onwe ya n'ihe banyere òtù nke atọ.<ref name=":1" /> Ọ bụ onye Kikuyu ma lụọ di ma nwee ụmụ atọ.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.york.ac.uk/cahr/defenders/protective-fellowship/past/wanjeri/|title=Wanjeri - Centre for Applied Human Rights, The University of York|work=www.york.ac.uk|accessdate=2020-02-14}}</ref>
== Ime ihe ==
Nderu na-ahụ onwe ya dị ka onye na-ahụ maka ihe banyere ikpe ziri ezi, na-arụ ọrụ iji mee ka a mata ụfọdụ ikpe na-ezighị ezi na Kenya. Ọ na-eji mgbasa ozi ọha na eze eme ka ndị mmadụ ma na-emekarị mkpọsa banyere nsogbu ndị dara site na ọdịiche dị n'etiti NGO, dị ka idina ụmụaka nwoke n'ike.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://thisisafrica.me/politics-and-society/activists-trenches-profile-kenyas-wanjeri-nderu-ruth-mumbi/|title=Activists in the Trenches: A Profile of Kenya's Wanjeri Nderu and Ruth Mumbi|author=Honan|first=Edith|date=2016-12-23|work=This is africa|language=en-US|accessdate=2020-02-14}}</ref> O meela ọtụtụ mkpọsa n'ịntanetị, gụnyere: #[https://twitter.com/hashtag/stopextrajudicialkillings?lang=en StopExtraJudicialKillings], #[https://twitter.com/hashtag/freessudan4?lang=en FreeSSudan4], yana mkpọsa maka ntuli aka n'efu na udo.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2018/05/kenya-one-womans-relentless-fight-for-human-rights-amid-threats-and-reprisals/|title=Kenya: One woman's relentless fight for human rights amid threats and reprisals|work=www.amnesty.org|language=en|accessdate=2020-02-14}}</ref> A na-enye ya nsogbu n'onwe ya na n'ịntanetị ọtụtụ oge.<ref name=":5">{{Cite web|url=https://securityofdefendersproject.org/inspirational-women/wanjeri-nderu|title=The Security and Protection of Human Rights Defenders at Risk — Wanjeri Nderu|work=The Security and Protection of Human Rights Defenders at Risk|language=en-GB|accessdate=2020-02-14}}</ref> N'afọ 2014, e jidere ya n'ihe gbasara ịga ngagharị iwe udo megide ụgwọ ọrụ dị elu maka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Kenya.<ref name=":4" /> N'afọ 2015, otu nwoke wakporo ya n'otu ụlọ ahịa, nke mere ka ihu ya maa jijiji.<ref name=":6">{{Cite web|url=http://www.monitor.co.ke/2015/07/03/wanjeri-nderu-assaulted-for-tweeting-about-corruption/|title=Wanjeri Nderu assaulted for tweeting on corruption|author=Khamadi|first=Shitemi|date=2015-07-03|work=Kenya Monitor|language=en-GB|accessdate=2020-02-14}}</ref> Ọ fọrọ nke nta ka anya ya funahụ ya.<ref name=":3" /> Nderu kwenyere na a wakporo ya n'ihi na ọ na-ekwu okwu banyere nrụrụ aka na Kenya, na etiti, yana n'ịntanetị.<ref name=":6" /> N'afọ 2017, ụgbọala na-enweghị akara sochiri ya n'ụlọ, nke manyere ya ịhapụ ụgbọala ya n'ebe ọzọ, gbapụ site na kọfị ma nweta tagzi n'ụlọ.<ref name=":4" /> Ikpe #JusticeForKhadija, nke Nderu tinyere aka na ya, gosipụtara ọrụ ụmụ nwanyị na-arụ karịsịa na ọkwa nke azụmaahịa na Kenya.<ref>{{Cite book|author=Nyabola, Nanjala|title=Digital democracy, analogue politics : how the Internet era is transforming politics in Kenya|isbn=978-1-78699-430-1|location=London|oclc=1063783996|year=2018}}</ref>
== Ihe nrite ==
* Onyinye Ụbọchị Mgbochi Nrụrụ Aka Mba Nile, 2006 - Integrity Award<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.york.ac.uk/cahr/defenders/protective-fellowship/past/wanjeri/|title=Wanjeri - Centre for Applied Human Rights, The University of York|work=www.york.ac.uk|accessdate=2020-02-14}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.york.ac.uk/cahr/defenders/protective-fellowship/past/wanjeri/ "Wanjeri - Centre for Applied Human Rights, The University of York"]. ''www.york.ac.uk''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-02-14</span></span>.</cite></ref>
* Mmekọrịta Nchebe maka Ndị Na-agbachitere Ihe Ndị Ruuru Mmadụ, 2018 - ''Mmekọrịta''<ref name=":2" />
== Edensibia ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7dhvmc68bs1ry7thfg7vxglxikp4dl2
Rabo Saminou
0
13352
95579
76871
2022-08-26T10:00:56Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Rabo Kabara Saminou Gado''' (bu onye amụrụ na 23 Mee 1986 na Agadez ) bụ [[Footbọl|onye]] [[Niger|Nigerien]] na-agba bọọlụ na FUS Rabat . Ọ bụkwa onye otu mba Niger.
== Ọrụ ==
Saminou malitere ọrụ ya na [[Niger]] na Sahel SC ma nye naanị goolu ya na SuperCup ikpeazụ 2006 megide AS-FNIS .<ref>[http://www.rsssf.com/tablesn/niger06.html Niger 2005/06 - RSSSF]</ref> Mgbe afọ atọ gasịrị na ndị otu mbụ nke Sahel SC na Championnat national de première division sonyeere na Jenụwarị 2007 na klọb kachasị elu na [[Naijiria]] Enyimba International FC. Ọ gbara egwuregwu iri abụọ na atọ ya maka Enyimba International FC ma bịanye aka na Jenụwarị 2010 maka Cotonsport Garoua .<ref>[http://www.cotonsport.com/index.php?option=com_content&view=article&id=18&Itemid=114 Le Portail web de Coton Sport FC - Effectif]</ref>
Ọ nwere ụkwụ aka nri, 182 cm n'ogologo, ma nwee kilogram 79.
== Ọrụ mba ụwa ==
Saminou apụtawo ọtụtụ ugboro maka otu egwuregwu bọọlụ mba Niger, na-eme nke mbụ ya n'afọ 2006.<ref>{{Cite web|publisher=MTN Football|title=Niger's Ide for Bafana clash|url=http://africanfootball.mtnfootball.com/live/content.php?Item_ID=32703|date=August 24, 2010}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
edynn54kw8q6ky7isefcvkisf8kpx2w
Daniel Sosah
0
13354
95569
76874
2022-08-26T09:54:26Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel Sosah''' (bu onye amụrụ n'ụbọchị nke 21 n'ọnwa Septemba n'afọ 1998) bụ [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]] nke na-agbara otu Belarusian Isloch Minsk Raion bọọlụ.<ref>{{Cite web|url=http://fcisloch.by/article.asp?id=%C2%ABIsloch%C2%BB-podpisala-forvarda-iz-Gany-2466|title=«Ислочь» подписала форварда из Ганы|work=ФК Ислочь}}</ref> A mụrụ ya na Ghana, ọ na-anọchite anya ndị otu mba Niger.
== Ọrụ mba ụwa ==
A mụrụ Sosah na Ghana site na nna Beninois na nne Ghana, wee malite ọrụ ya na Niger ebe ọ bụ nwa amaala.<ref>{{Cite web|url=https://archives.beninwebtv.com/2020/09/decouverte-daniel-sosah-une-perle-pour-lattaque-des-ecureuils/|title=Découverte : Daniel Sosah, une perle pour l'attaque des Ecureuils?|date=September 19, 2020}}</ref> Ọ malitere maka ndị otu mba Niger na 5–1 2022 FIFA World Cup qualification loss to Algeria na 8 Ọktoba 2021, ebe o nyere naanị goolu nke otu ya.<ref name="FIFA 2021">{{Cite web|title=FIFA|work=FIFA|date=2021-10-08|url=https://www.fifa.com/tournaments/mens/worldcup/qatar2022/qualifiers/caf/match-center/400204233|accessdate=2021-10-09}}</ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cuopwlyfeze7p7fc4ytwyrvf0ayeljr
Daniel Akpeyi
0
13372
95550
84704
2022-08-26T09:44:38Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel Akpeyi''' (bu onye a mụrụ n'ụbọchị nke 3 n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1986) bụ [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]] Naịjirịa nke na-agbara Kaizer Chiefs na [[Nigeria national football team|ndị otu]] mba Naịjirịa bọọlụ.
== Ọrụ klọb ==
Akpeyi malitere ọrụ ya na Gabros International FC ma bulie ya na otu mbụ na afọ 2005, mana ọ kwagara Nasarawa United FC na Jenụwarị 2007. Ọ bụ onye mbido na-enweghị mgbagha maka klọb abụọ ahụ.
Akpeyi joined Heartland F.C. for their 2010 CAF Champions League campaign, and was again first-choice. In February 2014, it was announced that he had left Heartland to join league rivals Warri Wolves, but a few days later, Heartland denied the move by an official statement, stating that they had no intention to sell their first choice goalkeeper.
N'ọnwa sochirinụ, Otú ọ dị, a kwadoro nkwekọrịta ahụ ọzọ ma Akpeyi sonyeere Warri Wolves.<ref>[http://thenationonlineng.net/new/wolves-on-full-throttle/ Wolves on full throttle]; The Nation, 11 March 2014</ref>
N'afọ 2015, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta afọ abụọ na Chippa.<ref>[http://www.kickoff.com/news/57175/psl-transfer-news-two-years-for-daniel-akpeyi-at-chippa-united Two years for Daniel Akpeyi at Chippa United]. </ref>
N'afọ 2019, ọ bịanyere aka na Kaizer Chiefs (nke a na-akpọ Amakhosi).
== Ndụ onwe onye ==
Akpeyi lụrụ enyi ya nwanyị Emmanuella Ebert-Kalu na ọnwa Disemba 2016. Na Julaị 2018, ha nabatara nwa mbụ ha, Prince Jason Akpeyi, onye amụrụ na Port Elizabeth. A na-eto ya maka ịchọta Daniel Akpeyi Children Empowerment Foundation (Dacef) nzukọ na-abaghị uru nke e hiwere na 2020. Ebumnuche ntọala ahụ bụ inye aka melite Afrịka site n'inyere ụmụaka na-enweghị ihe ùgwù aka inweta agụmakwụkwọ dị mma.
N'oge na-adịbeghị anya, Dacef gakwuuru ndị mmadụ na Gauteng, Johannesburg n'oge mkpọchi Covid19 n'ụwa niile.
== Ọrụ mba ụwa ==
[[Usòrò:Daniel_Akpeyi-Nigeria.jpg|áká_èkpè|thumb|Akpeyi na Naịjirịa n'afọ 2017]]
Akpeyi bụ onye otu egwuregwu bọọlụ Naịjirịa n'okpuru afọ iri abụọ na 2005 FIFA World Youth Championship na [[Netherlands]] ma nọ na ndị otu mmadụ iri abụọ na abụọ tupu Beijing 2008 Summer Olympics, mana ọ hụghị ihe na asọmpi ọ bụla. A kpọkwara ya na ndị otu mmadụ iri abụọ na atọ maka 2014 African Nations Championship dị ka onye nkwado Chigozie Agbim .<ref>[https://www.bbc.com/sport/0/football/25568201 Nigeria coach Stephen Keshi names weakened CHAN Squad]; [[BBC Sport]], 1 January 2014</ref>
N'ụbọchị nke isii n'ọnwa nke ise afọ 2014, a kpọrọ Akpeyi aha na ndị otu mmadụ iri atọ tupu 2014 FIFA World Cup .<ref>[https://www.bbc.com/sport/0/football/27302995 World Cup 2014: Peter Odemwingie in provisional Nigeria squad]; BBC Sport, 6 May 2014</ref>
O mere okpu mbụ ya zuru oke na 2015, a kpọrọ ya maka enyi na enyi vs. South Africa dị ka onye nnọchi anya Vincent Enyeama merụrụ ahụ. Ọ zọpụtara ntaramahụhụ ma too ya maka njigide siri ike ya na arụmọrụ Man of the Match ya.<ref>[http://completesportsnigeria.com/siasia-praises-akpeyi/ Siasia Praises Akpeyi]. </ref>
Naịjirịa họpụtara ya maka ndị otu ha dị mmadụ iri atọ na ise maka 2016 Summer Olympics .<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/36623763|title=Kelechi Iheanacho included in Nigeria's Olympics squad|date=24 June 2016|accessdate=25 June 2016|author=Oluwashina Okeleji|publisher=BBC Sport}}</ref>
N'ọnwa Mee afọ 2018, a kpọrọ ya aha na [[Nigeria national football team|ndị otu]] egwuregwu iri atọ nke Naịjirịa maka 2018 FIFA World Cup na Russia.<ref>{{Cite web|author=Crawford|first=Stephen|title=Revealed: Every World Cup 2018 squad - Final 23-man lists|url=https://www.goal.com/en-gb/news/revealed-every-world-cup-2018-squad-23-man-preliminary-lists/oa0atsduflsv1nsf6oqk576rb|work=Goal|accessdate=11 July 2019|date=4 June 2018}}</ref>
E tinyere Akpeyi na ndepụta ikpeazụ nke mmadụ iri abụọ na atọ nke otu ahụ na 2019 Africa Cup of Nations .<ref>{{Cite news|author=Shittu|first=Ibitoye|title=AFCON 2019: Iwobi, Ndidi, 18 other Nigerian stars who will be making debut|url=https://www.legit.ng/1242841-alex-iwobi-ndidi-18-super-eagles-star-making-afcon-debut.html|accessdate=11 July 2019|work=Legit.ng|date=11 June 2019}}</ref> O debere akwụkwọ ọcha na egwuregwu abụọ mbụ nke otu ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://t.guardian.ng/sport/daniel-akpeyi-has-been-unfairly-criticised/|title=Daniel Akpeyi has been unfairly criticised|date=12 July 2019|accessdate=25 October 2020}}</ref> N'egwuregwu ikpeazụ nke otu Ikechukwu Ezenwa kwetara ugboro abụọ na mmeri 2–0 nke Naịjirịa meriri Madagascar. Akpeyi laghachiri n'usoro mmalite na agba nke iri na isii megide ọdụm na-enweghị atụ nke Cameroon ebe o nyere goolu abụọ na ndị otu ya mmeri atọ - abụọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.goal.com/en-ng/news/in-depth-how-nigeria-comeback-kod-cameroon/11h9l5wtj5jia112m4j6mtj1gw|title=In-Depth: How Nigeria comeback KO'd Cameroon | Goal.com|work=www.goal.com|accessdate=25 October 2020}}</ref> Ọ nọkwa na goolu na mmeri ikpeazụ nke otu ahụ meriri South Africa na 2 - 1 S. ikpeazụ ha meriri Algeria.<ref>{{Cite web|url=https://www.goal.com/en-ng/lists/afcon-2019-nigeria-vs-south-africa-player-ratings-chukwueze/13vea4ifurnrb1vnca7u90ujii|title=Afcon 2019: Nigeria vs South Africa Player Ratings - Chukwueze reaps reward of stellar performance | Goal.com|work=www.goal.com|accessdate=25 October 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/sports/football/nigeria-1-vs-2-algeria-5-things-we-learnt-from-super-eagles-loss-in-afcon-2019-semi/1l41jfx|title=Nigeria 1 Vs 2 Algeria: 5 things we learnt from Super Eagles' loss in AFCON 2019 semi-finals|date=16 July 2019|work=Pulse Nigeria|accessdate=25 October 2020}}</ref> Francis Uzoho nọ na goolu maka egwuregwu nke atọ megide Tunisia.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/sports/football/super-eagles-of-nigeria-beat-tunisia-1-0-to-win-3rd-place-game-of-afcon-2019/9m05x06|title=Bronze for Nigeria as Super Eagles beat Tunisia 1-0 to win 3rd-place game of AFCON 2019|date=17 July 2019|work=www.pulse.ng|language=en-US|accessdate=9 August 2019}}</ref>
Na 29 Jenụwarị 2020, Akpeyi gbatịkwuru nkwekọrịta ya na South African Premier Soccer League site na ịbịanye aka na nkwekọrịta afọ abụọ nke ga-ejigide ya na Amakhosi ruo June 2022.<ref>{{Cite web|url=https://www.msn.com/en-xl/sport/football/akpeyi-signs-two-year-chiefs-deal/ar-BBZt7b9?li=AAIdK1J|title=Akpeyi signs two-year Chiefs deal|work=www.msn.com|accessdate=1 February 2020}}</ref>
N'abalị iri abụọ na ise n'ọnwa Disemba afọ 2021, onye nkuzi oge Naịjirịa bụ Eguavoen họpụtara ya dị ka otu n'ime ndị otu egwuregwu ikpeazụ nke mmadụ iri abụọ na asatọ maka iko mba Afrịka nke afọ 2021.<ref>{{Cite news|author=Lambley|first=Garrin|date=26 December 2021|title=AFCON latest: Nigeria pick Kaizer Chiefs star in squad|language=en-ZA|work=The South African|url=https://www.thesouthafrican.com/sport/soccer/psl-south-africa/afcon-latest-nigeria-pick-kaizer-chiefs-star-daniel-akpeyi-in-squad-africa-cup-of-nations-news-breaking/|accessdate=9 January 2022}}</ref>
== Ọnụ ọgụgụ ọrụ ==
=== Mba ụwa ===
{| class="wikitable" style="text-align:center"
| colspan="3" |[[Nigeria national football team|Naịjirịa]]
|-
!Afọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
|-
|2015
|1
|0
|-
|2016
|3
|0
|-
|2017
|3
|0
|-
|2018
|1
|0
|-
|2019
|10
|0
|-
!Ngụkọta
!18
!0
|}
== Nsọpụrụ na Nkwanye ugwu ==
=== Klọb ===
* Nigerian FA Cup: Onye mmeri 2011, 2012
=== Mba ụwa ===
* Egwuregwu Olimpik nke oge okpomọkụ: ọla nchara, Brazil. 2016
* African Nations Cup: Bronze Medal, Egypt. 2019
* FIFA U-20 World Cup: Silver Medal, Holland. 2005
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
e4kwwrt59vin137pb34qq5aa9gaoyb2
Chantal Botts
0
13405
95056
76949
2022-08-25T13:25:09Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Chantal Botts''' (ka amụrụ n'ụbọchị nke 30 n'ọnwa Maachị n'afọ 1976) bụ onye egwuregwu badminton nke South Africa. Botts bụ onye nrite ọla edo na ihe omume ụmụ nwanyị abụọ na 2003 na 2007 All-Africa Games .<ref>{{Cite web|title=- Les Jeux Africains - "All Africa Games"|url=http://www.africa-badminton.com/DOSSIERJEUX/africains.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120425090815/http://www.africa-badminton.com/DOSSIERJEUX/africains.htm|publisher=Africa Badminton|archivedate=25 April 2012|accessdate=25 January 2018}}</ref> Ọ nọchitere anya South Africa na 2004 na 2008 Olympic Games ya na Michelle Edwards.<ref>{{Cite news|title=Feature – Michelle Edwards|url=https://www.supersport.com/olympics/badminton/news/120716/Feature_Michelle_Edwards|publisher=[[SuperSport (South African TV channel)|SuperSport]]|accessdate=25 January 2018}}</ref>
== Ihe nrite ==
=== Egwuregwu Afrịka niile ===
''Ụmụ nwanyị na-alụbeghị di''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
!Ebe
!Onye mmegide
!Akara
!Nsonaazụ
|- style="background:#FFB069"
| align="center" |2003
| align="left" |Ụlọ egwuregwu ime ụlọ National Stadium, [[Abuja]], Nigeria
| align="left" |
| align="left" |
| style="text-align:left; background:white" | '''Ọla nchara'''[[File:Med_3.png|Ọla nchara]]
|}
''Ugboro abụọ nke ụmụ nwanyị''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
!Ebe
!Onye Mmekọ
!Onye mmegide
!Akara
!Nsonaazụ
|- style="background:#FFB069"
| align="center" |2003
| align="left" |Ụlọ egwuregwu ime ụlọ National Stadium, [[Abuja]]<br /><br /><br /><br />, Nigeria
| align="left" |[[Michelle Edwards]]
| align="left" |[[Grace Daniel]]<br /><br /><br /><br /> [[Susan Ideh]]
| align="left" |
| style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]]
|- style="background:#FFB069"
| align="center" |2007
| align="left" |Salle OMS El Biar, Algiers<br /><br /><br /><br />, Algeria
| align="left" |Michelle Edwards
| align="left" |Grace Daniel<br /><br /><br /><br /> Susan Ideh
| align="left" |21–12, 9–21, 22–20
| style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]]
|}
=== Asọmpi Afrịka ===
''Ụmụnwanyị na-alụbeghị di''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
!Ebe
!Onye mmegide
!Akara
!Nsonaazụ
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" |2000
| align="left" |Multi-Purpose Sports Hall, [[Bauchi]], Nigeria
| align="left" |[[Amrita Sawaram]]
| align="left" |9–11, 3–11
| style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaọcha'''[[File:Med_2.png|Ọlaọcha]]
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" |2004
| align="left" |National Badminton Centre, Rose Hill, Mauritius
| align="left" |[[Michelle Edwards]]
| align="left" |4–11, 2–11
| style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaọcha'''[[File:Med_2.png|Ọlaọcha]]
|}
''Ugboro abụọ nke ụmụnwanyị''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
!Ebe
!Onye Mmekọ
!Onye mmegide
!Akara
!Nsonaazụ
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" |2000
| align="left" |Multi-Purpose Sports Hall, [[Bauchi]]<br /><br /><br /><br />, Nigeria
| align="left" |[[Karen Coetzer]]
| align="left" |[[Grace Daniel]]<br /><br /><br /><br /> [[Miriam Sude]]
| align="left" |15–6, 4–15, 13–15
| style="text-align:left; background:white" | '''Ọla nchara'''[[File:Med_3.png|Ọla nchara]]
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" |2002
| align="left" |Mohammed V Indoor Sport Complex, Casablanca<br /><br /><br /><br />, Morocco
| align="left" |[[Michelle Edwards]]
| align="left" |Grace Daniel<br /><br /><br /><br /> Miriam Sude
| align="left" |
| style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]]
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" |2004
| align="left" |National Badminton Centre, Rose Hill<br /><br /><br /><br />, Mauritius
| align="left" |Michelle Edwards
| align="left" |Grace Daniel<br /><br /><br /><br /> Miriam Sude
| align="left" |
| style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]]
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" |2007
| align="left" |Stadium Badminton Rose Hill, Rose Hill, Mauritius<br /><br /><br /><br />
| align="left" |Michelle Edwards
| align="left" |Grace Daniel<br /><br /><br /><br /> [[Karen Foo Kune]]
| align="left" |21–19, 21–12
| style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaedo'''[[File:Med_1.png|Ọlaedo]]
|}
''Ngwakọta okpukpu abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
!Ebe
!Onye Mmekọ
!Onye mmegide
!Akara
!Nsonaazụ
|- style="background:#ECF2FF"
| align="center" |2002
| align="left" |Mohammed V Indoor Sport Complex, Casablanca<br /><br /><br /><br />, Morocco
| align="left" |[[Johan Kleingeld]]
| align="left" |[[Chris Dednam]]<br /><br /><br /><br /> [[Antoinette Uys]]
| align="left" |
| style="text-align:left; background:white" | '''Ọlaọcha'''[[File:Med_2.png|Ọlaọcha]]
|}
=== BWF International Challenge/Series ===
''Ụmụnwanyị na-alụbeghị di''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
!Asọmpi
!Onye mmegide
!Akara
!Nsonaazụ
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1996
| align="left" |Mauritius International
| align="left" |[[Justine Willmott]]
| align="left" |4–11, 2–11
| style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2000
| align="left" |South Africa International
| align="left" |[[Michelle Edwards]]
| align="left" |4–11, 0–11
| style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up'''
|}
''Ugboro abụọ nke ụmụnwanyị''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
!Asọmpi
!Onye Mmekọ
!Onye mmegide
!Akara
!Nsonaazụ
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |1999
| align="left" |South Africa International
| align="left" |[[Linda Montignies]]
| align="left" |[[Meagen Burnett]]<br /><br /><br /><br /> [[Karen Coetzer]]
| align="left" |17–14, 15–5
| style="text-align:left; background:white" |'''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2001
| align="left" |South Africa International
| align="left" |[[Michelle Edwards]]
| align="left" |[[Marika Daubern]]<br /><br /><br /><br /> [[Beverley Meerholz]]
| align="left" |15–1, 15–13
| style="text-align:left; background:white" |'''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |South Africa International
| align="left" |Michelle Edwards
| align="left" |Marika Daubern<br /><br /><br /><br /> [[Antoinette Uys]]
| align="left" |7–2, 8–6, 7–2
| style="text-align:left; background:white" |'''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2005
| align="left" |South Africa International
| align="left" |Michelle Edwards
| align="left" |[[Shama Aboobakar]]<br /><br /><br /><br /> [[Amrita Sawaram]]
| align="left" |15–5, 15–7
| style="text-align:left; background:white" |'''Winner'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2006
| align="left" |Mauritius International
| align="left" |[[Kerry-Lee Harrington]]
| align="left" |[[Grace Daniel]]<br /><br /><br /><br /> [[Karen Foo Kune]]
| align="left" |15–21, 22–24
| style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up'''
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2007
| align="left" |Mauritius International
| align="left" |Michelle Edwards
| align="left" |[[Ana Moura]]<br /><br /><br /><br /> [[Maja Tvrdy]]
| align="left" |16–21, 18–21
| style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up'''
|- style="background:#E9E9E9"
| align="center" |2007
| align="left" |South Africa International
| align="left" |Michelle Edwards
| align="left" |[[Jade Morgan]]<br /><br /><br /><br /> [[Annari Viljoen]]
| align="left" |21–23, 18–21
| style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up'''
|- style="background:#E9E9E9"
| align="center" |2008
| align="left" |Mauritius International
| align="left" |Michelle Edwards
| align="left" |[[Stacey Doubell]]<br /><br /><br /><br /> Kerry-Lee Harrington
| align="left" |21–7, 17–21, 21–14
| style="text-align:left; background:white" |'''Winner'''
|- style="background:#E9E9E9"
| align="center" |2008
| align="left" |Kenya International
| align="left" |Michelle Edwards
| align="left" |<br /><br /><br /><br />
| align="left" |21–14, 21–8
| style="text-align:left; background:white" |'''Winner'''
|- style="background:#E9E9E9"
| align="center" |2008
| align="left" |South Africa International
| align="left" |Michelle Edwards
| align="left" |Jade Morgan<br /><br /><br /><br /> Annari Viljoen
| align="left" |12–21, 16–21
| style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up'''
|}
''Ngwakọta okpukpu abụọ''
{| class="sortable wikitable" style="font-size: 90%;"
!Afọ
!Asọmpi
!Onye Mmekọ
!Onye mmegide
!Akara
!Nsonaazụ
|-
|- style="background:#D5D5D5"
| align="center" |2002
| align="left" |South Africa International
| align="left" |[[Dean Potgieter]]
| align="left" |[[Chris Dednam]]<br /><br /><br /><br /> [[Antoinette Uys]]
| align="left" |7–5, 1–7, 2–7
| style="text-align:left; background:white" |'''Runner-up'''
|}
: {{Color box|#D8CEF6}} [[BWF International Challenge]] tournament
: {{Color box|#D5D5D5|border=darkgray}} [[BWF International Series]] tournament
: {{Color box|#E9E9E9|border=darkgray}} [[BWF Future Series]] tournament
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0xyfq4vgbt3i1zywt00p3z7sgfhagm9
Losseny Doumbia
0
13418
95044
77482
2022-08-25T12:16:43Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Issa Losseny Doumbia''' ( ka amụrụ n'ọnwa Eprel 5, 1992 na [[Côte d'Ivoire|Ivory Coast]] ) bụ onye egwuregwu bọọlụ [[Niger|Nigerien]] na [[Côte d'Ivoire|Ivorian]] nke na-agbara Chippa United na otu egwuregwu bọọlụ mba Niger bọọlụ.<ref>{{Cite web|url=https://int.soccerway.com/players/losseny-doumbia/225866/|title=Niger - L. Doumbia - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|work=int.soccerway.com|language=en|accessdate=2018-05-14}}</ref>
== Ọrụ ==
Losseny Doumbia malitere ọrụ ya na klọb [[Niger]] ASFAN . N'afọ 2010, ọ kwagara Motema Pembe site na [[Equatorial Guinea]] . Ugbu a, onye nche na-anọchite anya klọb Premier League South Africa Chippa United .
Issa na [[Rabo Saminou]] na-asọmpi ka ọ bụrụ onye nche nke abụọ nke Niger na 2012 Africa Cup of Nations finals na [[Gabon]] na Equatorial Guinea. A kpọkwara ya na ndị otu mba Niger dị ka onye na-eche nche maka 2014 African cup of the Nation qualification (CAN).
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qe9obkl3kykpx2s5msngsv29mej3dx2
Charity Ngilu
0
13459
95059
84595
2022-08-25T13:27:36Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Charity Kaluki Ngilu (amuru 28 Jenuarị 1952) bu onye ndọrọndọrọ ọchịchị Kenya na onye gọvanọ nke abụọ ahọpụtara maka Ógbè Kitui. O nweghi ihe ịga nke ọma ka ọ bụrụ onye isi ala mba Kenya na 1997. Ọ jere ozi dị ka onye minista ahụike site na 2003 ruo 2007 na onye minista mmiri na mmiri site na Eprel 2008 ruo 2013. Ọ rụkwara ọrụ dị ka odeakwụkwọ Cabinet maka ala, ụlọ na mmepe obodo site na 2013 ruo 2015
[[Usòrò:Hon. Charity Kaluki Ngilu at Opening Session.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
A mụrụ Ngilu na Mbooni, Makueni District na 1952. Ọ gụrụ akwụkwọ na Alliance Girls High School, wee rụọ ọrụ dịka odeakwụkwọ nke Central Bank of Kenya, tupu ọ ghọọ onye ọchụnta ego. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke ụlọ ọrụ mmepụta ihe nke plastik.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
t4x5e8g7yepj0605g2lofh7nf8g51b7
95060
95059
2022-08-25T13:28:08Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Charity Kaluki Ngilu (amuru 28 Jenuarị 1952) bu onye ndọrọndọrọ ọchịchị Kenya na onye gọvanọ nke abụọ ahọpụtara maka Ógbè Kitui. O nweghi ihe ịga nke ọma ka ọ bụrụ onye isi ala mba Kenya na 1997. Ọ jere ozi dị ka onye minista ahụike site na 2003 ruo 2007 na onye minista mmiri na mmiri site na Eprel 2008 ruo 2013. Ọ rụkwara ọrụ dị ka odeakwụkwọ Cabinet maka ala, ụlọ na mmepe obodo site na 2013 ruo 2015
A mụrụ Ngilu na Mbooni, Makueni District na 1952. Ọ gụrụ akwụkwọ na Alliance Girls High School, wee rụọ ọrụ dịka odeakwụkwọ nke Central Bank of Kenya, tupu ọ ghọọ onye ọchụnta ego. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke ụlọ ọrụ mmepụta ihe nke plastik.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
61u6c9b8xlm3n39qw0mnlv9gnezm7j0
Rita Paulsen
0
13480
95169
77065
2022-08-25T20:40:59Z
Nzechimere
13295
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rita Paulsen''', onye amụrụ n’abali iri abuo na isii na onwa Febụwarị na afo 1977 na obodo Karagwe, nke di na mpaghara Kagera, bụ onye ihe nkiri onyonyo obodo Tanzania, onye na-enyere ndị mmadụ aka, onye ọchụnta ego na Onye nchoputa na onye guzobere na isi ọrụ nke Mmeputa benchmark ,ụlọ ọrụ na-akwadebe ma na-akwado ihe ngosi onyonyo nke ndi obodo Tanzania a na akpo ''Bongo Star Search'' .
A mụrụ Rita Paulsen na distrikti karagwe na mpaghara Kagera n’abali iri abuo na isii na onwa Febụwarị na afo 1977. Nna ya bụ onye Jemani nke nwụrụ mgbe ọ ka dị obere. Na mbụ ọ chọrọ ịghọ onye ọka iwu, mana n'ihi afọ ime n'oge ọ ka dị obere mgbe ọ dị afọ iri na anọ, nke a emezughị.<ref name="auto">{{Cite web|url=http://www.tanzaniatoday.co.tz/news/madam-rita-afunguka-nilizaa-katika-umri-mdogo-sana|title=MADAM RITA AFUNGUKA "NILIZAA KATIKA UMRI MDOGO SANA" - Magazeti ya leo- Tanzania News -Tanzania Today|work=www.tanzaniatoday.co.tz}}</ref> Mgbe oge ahụ gasịrị, ọ nwetara nkewa n'etiti obodo ya. Mgbe o mechara nweta ọganihu ya ma pụta dị ka onye ama ama, o bu n'obi iji ahụmịhe ya gbaa ụmụ agbọghọ na-eche otu ọnọdụ nke ime ime n'oge ume ka ha ghara ịda mbà.<ref name="auto" />
Paulsen bụ onye guzobere na onye isi oche nke ụlọ ọrụ mmepụta Ihe onyonyo Ulo oru a na akpo mmeputa benchmark.Ụlọ ọrụ ahụ na-emepụta ihe ngosi onyonyo ''Ochucho kpakpando bongo,'' nke Paulsen bụ onye isi ikpe. Paulsen, mgbe ọ na-amalite ihe ngosi ahụ, sitere n'ike mmụọ nsọ nke ihe ngosi ''Arusi amerika.''<ref name="mwananchi.co.tz">{{Cite web|author=Kubegeya|first=Maimuna|url=http://www.mwananchi.co.tz/Makala/1597592-2760020-ortdaoz/index.html|title=Kuzaa katika umri mdogo hakukunifanya nikate tamaa - Makala|publisher=Mwananchi|date=2015-06-21|accessdate=2018-05-04}}</ref> Dị ka ọ dị na mbụ nke Amerika, ihe mgbaru ọsọ nke ihe ngosi ahụ bụ ịchọta ma kwalite nkà ịbụ abụ, ọkachasị ndị na-eto eto.<ref name="mwananchi.co.tz" /> Isiokwu nke ochucho kpakpando bongo bụ inyere ndị Tanzania na-eto eto nwere nkà egwu aka inwe nkà ịbụ abụ kwesịrị ekwesị site na asọmpi ịbụ abụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.tanzaniatoday.co.tz/news/mshindi-wa-bongo-star-search-na-jinsi-fainali-hiyo-ilivyokuwa|title=Tanzaniatoday.co.tz}}</ref><ref>https://www.youtube.com/watch?v=uWjmHFc9f-s ''Millard Ayo 13 October 2015''</ref>
Ọ bụkwa onye na-eme ihe ngosi onyonyo nkeji iri anọ na ise nke aha ya bụ ihe ngosi ''Rita Paulsen'' . Ihe ngosi ahụ nwere akụkụ atọ, aha ya bụ 'ịgbanwe ndụ', 'akụkụ ndị ama ama' na 'emefefe'.<ref>{{Cite web|url=http://www.thecitizen.co.tz/magazine/1840564-3254260-nv3h9v/index.html|title=The rise and rise of Rita Paulsen|date=17 June 2016|publisher=}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://vimore.org/watch/1gaaDhO2kiI/rita-paulsen-show-s01e01/|title=Rita Paulsen Show S01E01 - - vimore.org|work=vimore.org}}</ref>
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ehry1zw4gcnoyhc8uv0slkt5thzybjx
Daniella Pellegrini
0
13517
95575
84707
2022-08-26T09:59:20Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Daniella Pellegrini</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<div class="nickname" style="display:inline">Daniella Pellegrini</div><br /><br /><br /><br />25 September 1982<br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">Sandton, Johannesburg, South Africa</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Occupation
| class="infobox-data role" |Actress, presenter, voice-over artist, producer
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Years active
| class="infobox-data" |1998 – present
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Website
| class="infobox-data" |daniellapellegrini.com/
|}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Daniella Pellegrini''' bụ onye na-eme ihe ngosi TV na South Africa, onye na-emepụta ihe na onye na-ese ihe.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Pellegrini na Johannesburg, South Africa ma bụrụ onye ikpeazụ n'ime ụmụ anọ. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Rivonia ebe ọ malitere ime ihe nkiri n'ụlọ akwụkwọ wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Eden College na Hyde Park. N'ime oge ọrụ ụlọ akwụkwọ ya Pellegrini bụ onye na-eme egwuregwu mgbatị ahụ na asọmpi, na-anọchite anya obodo ya na mba ụwa n'ime afọ iri. Pellegrini gara n'ihu mụọ ogo nkwukọrịta na Mahadum Rand Afrikaans ebe ọ gụrụ akwụkwọ na Journalism, Human Movement Studies na Communications.
== Ọrụ ==
=== Gymnastics na tumbling ===
Pellegrini malitere mgbatị ahụ & tumbling mgbe ọ dị afọ atọ ma nwee ọrụ afọ 16 na-akwụghachi ụgwọ. Ka ọ na-erule afọ asaa, a họpụtara Pellegrini isonye na mmemme mmepe dị elu, bụ nke edobere ka ọ na-azụ ma zụlite ọgbọ ọzọ nke ndị na-eme egwuregwu Olympic. Mgbe ọ na-azụ ọzụzụ dị ka onye na-eme egwuregwu mgbatị ahụ gburugburu, ikike okike Daniella maka ịtugharị malitere igosi na na 1992 Pellegrini tozuru oke maka asọmpi 11th Tumbling & Trampoline World Championships/World Age Group Games.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
huonhhxkmz86g14yhpaikxispbgsv70
Tobechi Nneji
0
13565
95159
77156
2022-08-25T20:27:08Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tobe Da Diva''' ma ọ bụ '''Tobedadiva''' (amụrụ '''Tobechi Lawrencia Nneji''' na ubochi iri abuo na itoolu na onwa jenuwari n’afo 1987) bụ onye redio Naijiria, na onye na-ahụ maka igwe onyonyo .N'afọ 2013, ThisDay kọwara ihe ngosi ya dị ka "ihe ngosi kachasị ege ntị na mpaghara ọwụwa anyanwụ Naịjirịa niile n'etiti ehihie N'afọ 2013, o nwere obere oge na Igwe onyonyo, na-akwado usoro ihe omume pụrụ iche nke ''Channel O'' “Top Ten Most.<ref>{{Cite news|title=Behind The Mic (2)|url=http://www.thisdaylive.com/articles/behind-the-mic-2-/142369/|accessdate=3 September 2021|work=This Day Live|date=17 March 2013}}</ref> Ndi na-ekwu okwu egwu' ma nọchitere anya Naịjirịa na oge nke abụọ nke BET'S Top Actor Africa .<ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2016/03/bet-top-actor-africa-meet-the-3-nigerian-contestants/|title=TheNET.ng - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|work=Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|language=en-GB|accessdate=2017-12-21}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2016/03/bet-top-actor-africa-meet-tobechi-nneji-uriel-oputa-and-ifeanyi-dike-the-nigerian-contestants/|title=BET Top Actor Africa: Meet Tobechi, Uriel, Dike, The Nigerian Contestants - Vanguard News|date=2016-03-07|work=Vanguard News|accessdate=2017-12-21|language=en-US}}</ref> O bipụtala usoro podkasti, MPW - na-enye nkwado nye ndị redio ọhụrụ. A na-ahụta ya dị ka nwanyị mara ihe,na-atọ ụtọ, na nwanyị nwere ọgụgụ isi nke hụrụ njem n'anya.<ref>{{Cite news|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2016/02/23/tobechi-nneji-uriel-oputa-ifeanyi-dike-to-star-in-bet-top-actor-africa/|title=Tobechi Nneji, Uriel Oputa, Ifeanyi Dike to star in BET Top Actor Africa - PM NEWS Nigeria|date=2016-02-23|work=PM NEWS Nigeria|accessdate=2017-12-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tobechi Nneji biography, net worth, age, family, contact & picture|url=https://www.manpower.com.ng/people/16110/tobechi-nneji|accessdate=2021-10-14|work=www.manpower.com.ng}}</ref>
Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ ise, ọ si [[Ọ̀hà Ímò|Imo]] steeti.<ref>and worked as a presenter</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Queen's College, Lagos, ọ gụrụ Aku na uba na Mahadum Madonna,o gụsịrị akwụkwọ n’afo 2007. Ọ nọ ugbu a [mgbe?] na-agụ akwụkwọ maka nzere mastasi n'otu ọmụmụ ahụ na Mahadum nke Calabar.
N'afọ 2007, ọ gara maka nyocha redio na Vision FM, [[Abuja]]<ref>{{Cite web|url=http://www.michelleniniblog.com/young-female-entrepreneur-meet-tobe-nneji-radio-diva/|title=Michelle Nini Blog - news-events-lifestyle-fashion and beauty|work=michelleniniblog.com}}</ref> wee gaa n'ikuku nke mbụ ya n'ụbọchị ekeresimesi n'afọ ahụ. Ọ rụrụ ọrụ n'ebe ahụ ruo n'afọ 2009 mgbe ọ kwagara Kiss FM ruo n'afọ 2010 ma rụọ ọrụ dị ka onye ngosi, tupu ọ kwụsị otu afọ. N'afọ 2011, ọ laghachiri Kiss FM wee bụrụ onye isi nke OAPs. Mgbe ọ nọ ebe ahụ, ọ kwadoro ihe ngosi ụtụtụ (Morning Experience) ma bụrụ arịlịka nke ihe ngoni ihe omume di ugbu a, ''Naijalysis'' . Mgbe ọ dị afọ iri abụọ na anọ, ọ gbagoro n'ọkwa nke Onye nchikota akuko ma na-ahụ maka nhazi nke akụkọ akụkọ niile dị mkpa na ọdụ ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.ngrguardiannews.com/2015/07/star-focus-tobechi-nneji-tobedadiva/|title=Star Focus: Tobechi Nneji (TobeDaDiva)|author=Anozim|work=The Guardian Nigeria|date=17 July 2015}}</ref>
N'afọ 2012, o nwetara onyinye ịkwaga Enugu ma sonye na ndị otu na Enugu's Dream FM, nke osote onye isi oche Senate, Ike Ekweremadu nwere. Na mbụ, o nwere obi abụọ, o mechara kwaga Enugu iji were ọkwa 'Onye na ejikwa mmemme mgbe ọ dị afọ iri abụọ na ise, wee ghoo nwanyi kacha nta na-ahụ maka mmemme redio na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=https://www.manpower.com.ng/people/16110/tobechi-nneji|title=Tobechi Nneji biography, net worth, age, family, contact & picture}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/features/star-focus-tobechi-nneji-tobedadiva/|title=Star Focus: Tobechi Nneji (TobeDaDiva)|date=17 July 2015}}</ref> Tinyere nke ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nyocha mmemme, na-ejikọta n'etiti azụmahịa na teknụzụ, iji nweta ọganihu azụmahịa na-agbanwe agbanwe. Ọ bụkwa onye na-eme ihe ngosi ma mepụta ihe ngosi ụtụtụ na ọdụ ahụ, ihe ngosi kulie, nke ya na Jude Thomas Dawam kwadoro.
Tobe arụkọla ọrụ na ọtụtụ ụdị mba ụwa n'ofe mba ahụ na karịa, gụnyere Gulder, Amstel Malta, Nokia na Airtel, Airtel, na-akwado ihe omume kapeeti uhie,mgbasa ozi mgbasa ozi ọha na eze na mmejuputa atụmatụ ndị ọzọ maka itinye aka na akara maka ha na ihe ngosi ya, ntanetị na ihe omume. O jikwa ike nke mgbasa ozi ọha na eze ma bụrụ onye a na-ahụ anya na OAP ndida onwunwa anyanwu na mgbasa ozi ọha na eze na ọtụtụ puku ndị na-eso ya.
N'afọ 2012, ọ bụ onye ikpeazụ na MTV Base VJ Search N'afọ sochirinụ, ọ bụ onye ọkara ikpeazụ na Ihe ngosi onyonyo ana akpo The Next Titan, ihe ngosi egwuregwu azụmaahịa, wee bụrụ onye nke isii.<ref>{{Cite web|url=http://www.mtvbase.com/news/nigerian-vj-hopefuls-take-a-step-closer-to-tv-stardom/yqh8vi|title=News : Nigerian VJ hopefuls take a step closer to TV stardom|work=MTV Base}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2012/12/05/32-hopefuls-make-it-through-to-the-next-stage-of-the-2013-mtv-base-nigeria-vj-search/|title=32 Hopefuls make it through to the Next Stage of the 2013 MTV Base Nigeria VJ Search - Banky W, Brymo, Funke Akindele & L.O.S at the Audition Event|work=BellaNaija|date=5 December 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://newsdiaryonline.com/the-next-titan-nigerias-first-business-reality-tv-show/|title=The Next Titan – Nigeria's First Business Reality TV Show|work=Newsdiaryonline|date=17 May 2013}}</ref>
Tobe bụ otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri na-anọchite anya Naịjirịa na oge nke abụọ nke BET'S Onye kacha eme ihe nkiri Afika, ọrụ mbụ ya n'ime ihe nkiri na ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2016/03/bet-top-actor-africa-meet-the-3-nigerian-contestants/|title=TheNET.ng - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|work=Nigerian Entertainment Today - Nigeria's Top Website for News, Gossip, Comedy, Videos, Blogs, Events, Weddings, Nollywood, Celebs, Scoop and Games|language=en-GB|accessdate=2017-12-21}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2016/03/bet-top-actor-africa-meet-tobechi-nneji-uriel-oputa-and-ifeanyi-dike-the-nigerian-contestants/|title=BET Top Actor Africa: Meet Tobechi, Uriel, Dike, The Nigerian Contestants - Vanguard News|date=2016-03-07|work=Vanguard News|accessdate=2017-12-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2016/02/23/tobechi-nneji-uriel-oputa-ifeanyi-dike-to-star-in-bet-top-actor-africa/|title=Tobechi Nneji, Uriel Oputa, Ifeanyi Dike to star in BET Top Actor Africa - PM NEWS Nigeria|date=2016-02-23|work=PM NEWS Nigeria|accessdate=2017-12-21|language=en-US}}</ref>
N'afọ 2014, ihe ndekọ ya nke ihe ịga nke ọma na njikwa, nyocha na mmepe atụmatụ na azụmahịa redio mere ka Mahadum Godfrey Okoye guzobe ma na-arụ ọrụ redio maka mahadum ahụ, GoUni Redio. Ọ malitere nkwekọrịta ahụ, na-arụ ọrụ dị ka onye nyocha azụmahịa na osote onye njikwa ọdụ. N'ọkwa ahụ, o guzobere usoro azụmahịa na njirimara akara nke ọdụ ahụ.
N'afọ 2015, Tobe kwagara [[Njikọ̀taọ̀hà|United Steeti]]<nowiki/>ma jiri nkà ya dị ka onye nyocha azụmahịa na onye na-ekwurịta okwu iji mee ka mmejuputa ọrụ na ụlọ ọrụ mpaghara, Oku Consults. N'afọ 2017, maka ụbọchị ọmụmụ ya nke iri atọ, o wepụtara ihe nkiri mbụ ya The 4th Decade, nke nwetara nzaghachi dị mma.<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/01/why-is-there-so-much-pressure-leading-up-to-the-30s-watch-this-trailer-for-an-insightful-new-documentary-4th-decade/|title=Why is there so Much Pressure Leading Up to the 30s? WATCH this Trailer for an Insightful New Documentary "4th Decade" - BellaNaija|work=www.bellanaija.com|date=27 January 2017|language=en-US|accessdate=2017-12-21}}</ref> O mepụtara ma bipụta ihe ntanetị iji kwado ndị na-achọ redio na ihe ngosi onyonyo - MPW Usoro podkasti na Ndi na egosi vlog .
O mepụtara ma mepụta ''Midday Express'' nke ọ kwadoro, na egwu nke DJ FX2. The ''Midday Express'' ghọrọ ihe ngosi mbụ n'etiti ehihie na ndịda ọwụwa anyanwụ Naịjirịa na egwu DJ kwa ụbọchị.
N'afọ 2013, ọnwa ole na ole ka emechara ihe ngosi ahụ, a họpụtara TobeDaDiva dị ka onye na-eweta ihe ngosi na ihe ngosi ehihie na Ndida owuwa anyanwu na Eno ndi ngbasa ozi naijiria. N'afọ 2014, a họpụtara ya ọzọ na nke ugbu a, o ritere ihe nrite ahụ. N'afọ 2014, a họpụtakwara ya na ngalaba nke Sexiest On-Air Personality na Onye ngbasa ozi naijiria nke afo ahu na NBMAs. Na Ihe nrite scream youth, a họpụtakwara ya maka onyinye nke Onye nzisa ozi na ikuku nke afo ahu
Ọ malitere usoro Vlog kwa izu, 'Akwukwo Ndeko onu ulo site na ahụmịhe ya, na ọnọdụ na echiche.<ref>{{Cite web|url=http://mizsunshine.com/2015/05/04/tobe-dadiva-tobedadiva-presents-her-bedroom-diaries/|title=MIZSUNSHINE GIST – Tobe DaDiva( @tobedadiva) Presents Her Bedroom Diaries|work=mizsunshine.com}}</ref> Ọwa ahụ, kemgbe ọ malitere, enwetala ọtụtụ puku echiche na YouTube.
N'ọnwa Febụwarị 2016, Tobe malitere usoro podcast nke akụkụ iri na atọ - Media Personality Workshop (MPW) iji nyere ndị na-eto eto na redio aka inweta ụkwụ nke ọrụ ha. N'ọnwa Ọktọba afọ 2016, o mepụtara usoro vidiyo maka otu nzube ahụ - The presenter vlogs .
N'afọ 2013, o nwere obere oge na Ihe nkiri igwe onyonyo na-akwado usoro mbipụta pụrụ iche nke Channel O ''Top Ten Most'' ... Ndi na Ekwu okwu egwu.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ljcyez98mzail8gjod9o7kcrq1zmy46
Toke Atoll
0
13571
95397
85457
2022-08-26T05:06:36Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Toke Atoll ma ọ bụ Taka Atoll (Marshallese: Tōkā, [tˠʌɡæ]) bụ obere coral atoll na-ebighị na Ratak Chain nke Marshall Islands. Ọ bụ otu n'ime obere atolls na Marshalls ma dị na 11°17′N 169°37′E / 11.283°N 169.617°E. Ndị bi na Utirik Atoll na-eleta ya mgbe niile.
p990elhaoiqjeopy755yftusr0asc29
Dani Behr
0
13585
95552
89220
2022-08-26T09:45:16Z
Sayvhior
13464
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Dani Behr''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 9 n'ọnwa Julaị n'afọ 1970) bụ onye Bekee bụbu onye na-agụ egwu, onye na-eme ihe nkiri, onye na-ekwuputa okwu, na onye na-egosi ihe ma kwuo ihe n'telivishọn.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Behr na Mill Hill, London, nke sitere na ndị Juu South Africa.<ref name="Behr1">{{Cite news|title=Variety Club – Jewish Chronicle colour supplement "350 years"|pages=28–29|publisher=The Jewish Chronicle|date=15 December 2006}}</ref> Nna ya bụ onye mmekọ na ndị na-ahụ maka ala na London Behr & Butchoff . Behr bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Sylvia Young Theatre School, onye njikwa Pet Shop Boys bụ Tom Watkins chọpụtara ya, onye tinyere ya n'echiche Bros nwanyị ya, Faith Hope & Charity na-abụ abụ n'akụkụ Diana Barrand na onye otu Xpansions n'ọdịnihu Sally Ann Marsh, bịanyere aka na WEA. Otú ọ dị, mmadụ atọ ahụ enweghị ihe ịga nke ọma ma Behr wee banye na mmepụta telivishọn.
== Ọrụ ==
N'afọ 1989, Behr pụtara obere oge na ''Grange Hill'' ma mesịa bụrụ onye na-eme ihe ngosi egwu Channel 4 n'abalị, nke akporo The Word, ruo afọ ise. Ọ gara n'ihu gosipụta ''ihe ngosi'' TV karịrị iri atọ, gụnyere The Big Breakfast, ''Hotel Babylon'', Ice Warriors; na 2001 ọrụ ya na Joe Mace na usoro mbụ nke mmemme ụmụaka nke BBC The Saturday Show . O nyere olu maka kọmputa ụgbọ mmiri (nke a na-akpọkwa Dani) n'ime egwuregwu kọmputa ''Privateer 2''.
Behr pụtara na ''Goodbye Charlie Bright'', ihe nkiri nke Nick Love mmepụtara. O mere Blondie, mmasị ịhụnanya nke Charlie.<ref>{{Cite web|url=https://www.radiotimes.com/film/cyszs/goodbye-charlie-bright/|title=Goodbye Charlie Bright (2000)}}</ref>
Site na Ọktọba 2001 ruo Juun 2007, o kwupụtara ozi nchekwa na Virgin Atlantic.<ref>{{Cite web|url=http://www.danibehr.com/news.htm|title=Archived copy|accessdate=16 October 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100926141151/http://www.danibehr.com/news.htm|archivedate=26 September 2010}}</ref> Behr bụkwa nwanyị n'gosipụta ''Maxim's'' nke afọ na 2002.
== Ihe nkiri ọ so mee ==
* 1989 - The ''Rainbow''; nwa akwụkwọ
* 1996 - Privateer 2: The Darkening; kọmputa ụgbọ mmiri (olu)
* 1997 - ''Bolt''; ya onwe ya
* 1998 - Ice Warriors; onye ngosi
* 1998 - Like It Is; Paula
* 1999 - Dark Realm; Candy (episode "Party On")
* 2001 - ''Rancid Aluminium''; Charlie
* 2001 - ''Goodbye Charlie Bright''; Blondie
* 2002 - ''Tabloid''; ya onwe ya
* 2004 - The Littlest Groom; onye ngosi
* 2008 - ''Abụ m onye ama ama''.''.. Mee ka m pụọ n'ebe a!''; onye asọmpi
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
* {{IMDb name|0066982}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
63jtp807jif88uen4t4l0e79jlpzhsj
Tiguidanké Camara
0
13603
95128
86095
2022-08-25T20:01:47Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
A mụrụ Camara na Conakry, ebe nna ya bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nne ya na-azụ ahịa. Ọ malitere ime ihe ngosi mgbe ọ dị afọ 12. Camara kwagara Morocco na 1996, ka ọ mụọ akara BA na njikwa azụmahịa. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Camara kwagara United States of America, bụ ebe ọ gara n'ihu n'ọrụ nlegharị anya ya, nke dịgidere ruo mgbe a mụrụ ụmụ ejima ya na 2000s.<ref name=":0">{{Cite web|date=July 6, 2018|title=Aujourd'hui l'économie, le portrait - Tiguidanke Camara, un mannequin sur les sites miniers|url=https://www.rfi.fr/fr/emission/20180706-tiguidanke-camara-fondatrice-tigui-mining-group|accessdate=January 25, 2022|work=RFI|language=fr}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:All articles with unsourced statements]]
0qfg9plmx9mqwelwzwifjr6aowmim54
Ronald Chagoury
0
13633
95239
77301
2022-08-25T21:22:34Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionRonald Chagoury]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Omumu''' ọnwa nke mbụ, na abalị asatọ na afọ 1949 (odi afọ iri asaa na atọ) na Benin City no na Naijiria.'''Ag'''
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionRonald Chagoury]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''umakwukwo''' College des Frères Chrétiennes.
'''S.'''
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionRonald Chagoury]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Ronald Chagoury''' (a mụrụ ya n'ụbọchị nke asatọ n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 1949) bụ onye ọchụnta ego Naijiria, onye nchoputa (ya na nwanne ya nwoke Gilbert Chagoury), na onye isi oche nke Chagoury Group.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Ronald Chagoury na Naịjirịa na abalị asatọ na onwa nke mbu, na afọ 1949, nwa Ramez na Alice Chagoury, bụ ndị si Lebanon kwaga n'afọ 1940. Ọ gụrụ akwụkwọ na College des Frères Chrétiens na Lebanon, ma gụọ ọmụmụ azụmahịa na Mahadum California State, Long Beach, US.<ref name="chagourygroup1">{{Cite web|url=http://www.chagourygroup.com/about/executive-team/|title=Executive Team|publisher=Chagoury Group|date=|accessdate=2016-05-20}}</ref>
Chagoury lụrụ Berthe, ha nwere ụmụ abụọ.<ref name="chagourygroup1">{{Cite web|url=http://www.chagourygroup.com/about/executive-team/|title=Executive Team|publisher=Chagoury Group|date=|accessdate=2016-05-20}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.chagourygroup.com/about/executive-team/ "Executive Team"]. Chagoury Group<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2016-05-20</span></span>.</cite></ref>
Aha Chagoury apụtawo na Panama Papers.<ref>{{Cite web|author=Leaf|first=Aaron|url=http://www.okayafrica.com/news/nigeria-chagoury-eko-panama-papers-clinton/|title=Nigeria's Chagoury Group Named In Latest Panama Papers Revelation Okayafrica|work=Okayafrica.com|date=|accessdate=2016-05-20}}</ref>
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
hktm2im1ar64ft2srdbw3clq074kl02
Tonye Ibiama
0
13648
95432
77249
2022-08-26T05:42:29Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tamunotonye Soipiriala Adonye Ibiama''' (amụrụ na 29 Septemba 1974), nke a maara dịka '''Tonye Ibiama''' ma makwaara dị ka '''Big T''' bụ onye ọchụnta ego Naijiria, onye njikwa talent na onye isi labelụ ndekọ nke dị na UK.<ref>{{Cite web|url=http://companycheck.co.uk/director/917174998|title=Director Summary|publisher=Company Check|date=|accessdate=17 September 2014}}</ref><ref name="phc">{{Cite web|url=http://phcitymusic.com/blog/2011/10/12/graftons-c-e-o-throws-a-superb-birthday-bash/|title=Grafton’s CEO Throws A Superb Birthday Bash|publisher=PHCityMusic|date=12 October 2011|accessdate=17 September 2014}}</ref> Ibiama tolitere na Port Harcourt, Rivers State.<ref>[http://www.graftonentertainment.com/about.php The Company]</ref> Ọ bụ onye guzobere, onye isi na onye isi nke Grafton Entertainment ma nye aka ịmalite ọrụ nke ọtụtụ ndị na-ese ihe a ma ama gụnyere De Indispensables, M Trill, Idahams, Tha IBZ, na Mr. 2Kay.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200803240319.html|title=Grafton Signs New Act|author=|first=|publisher=[[Thisday]]|date=24 March 2008|accessdate=17 September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080515022738/http://allafrica.com/stories/200803240319.html|archivedate=15 May 2008}}</ref><ref name="Ibz">{{Cite web|url=http://thenet.ng/2011/07/netpod-tha-ibz-set-to-release-house-of-music/|title=NETPod: Tha IBZ Set To Release ‘House Of Music|author=Alonge|first=Osagie|publisher=Nigerian Entertainment Today|date=26 July 2011|accessdate=17 September 2014}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201310210062.html|title=Mr. 2Kay Releases Official Video for 'Bubugaga Remix'|publisher=[[Premium Times]]|date=19 October 2013|accessdate=17 September 2014}}</ref>
== Leekwa ==
* Ndepụta nke ndị si Port Harcourt
== Ndetu ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Official website
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ctojnn65sc5sg9thf7rqxpi7qlp8abz
Daniel Annerose
0
13674
95548
77336
2022-08-26T09:43:13Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel Annerose''' bụ onye isi na onye guzobere Manobi, azụmahịa Senegal, nke na-anakọta data banyere ọnụahịa dị ugbu a maka ngwaahịa ndị a na-ere na mpaghara na gburugburu Dakar, wee nye ndị ọrụ ugbo na ndị ọzọ na-emepụta ihe na [[Senegal]] ozi ọnụahịa site na ekwentị.<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/low/technology/2290540.stm|title=Mobiles find right price for farmers|date=2002-10-06|accessdate=2017-10-25|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://tedblog.typepad.com/tedblog/2006/11/tedizens_tonigh.html|title=TEDBLOG ,29 November 2006|accessdate=10 September 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090829202651/http://tedblog.typepad.com/tedblog/2006/11/tedizens_tonigh.html|archivedate=29 August 2009}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/2290540.stm|title=Mobiles find right price for farmers|date=2002-10-06|accessdate=2017-10-25|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://transcripts.cnn.com/TRANSCRIPTS/0507/03/i_if.01.html|title=CNN.com - Transcripts|work=transcripts.cnn.com|language=en|accessdate=2017-10-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.africangreenrevolution.com/en/conferences/2007/speakers/daniel_annerose.html|title=Archived copy|accessdate=2009-09-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090606070640/http://www.africangreenrevolution.com/en/conferences/2007/speakers/daniel_annerose.html|archivedate=2009-06-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.acacia.org.za/WEBTIMES/senegal_markets.htm|title=Archived copy|accessdate=2009-09-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090106165458/http://www.acacia.org.za/WEBTIMES/senegal_markets.htm|archivedate=2009-01-06}}</ref>
== Background ==
A mụrụ Annerose na Dakar. O nwetara PhD na Biology na Mahadum Paris XI, ọ bụkwa onye otu l'Académie des Sciences et Techniques du Sénégal (Senegalese Academy of Sciences and Technology). Annerose zụrụ ma rụọ ọrụ dị ka onye ọkà mmụta sayensị ihe ọkụkụ ruo afọ iri na asatọ, ọkachasị na mkpụrụ ọrụ ugbo na mpaghara akọrọ na ọkara akọrọ na usoro mgbakọ na mwepụ maka ịkọ mkpụrụ na ịtụ anya nsogbu nri.
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ndknbrsvx0pc0e0xxsrn5qn4uy8zytc
Tony Ezenna
0
13714
95421
77329
2022-08-26T05:31:38Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tony Ifeanyichukwu Ezenna''' (amụrụ na 21 Eprel 1957) bụ onye ọchụnta ego na onye na-enyere ndị mmadụ aka na Naijiria.<ref>{{Cite web|url=http://www.ifeanyicy.com/2018/04/orange-drugs-ceo-tony-ezenna-donates-3.html|title=ORANGE DRUGS CEO TONY EZENNA DONATES 3- STATE-OF-THE-ART CLASSROOM BLOCKS TO IMO COMMUNITIES|work=ifeanyicy.com}}</ref> Ọ bụ onye guzobere Orange Drugs Nigeria Limited, ụlọ ọrụ na-ahụ maka nkesa ọgwụ na ngwaahịa mara mma site na Indonesia, Germany, Italy, na United States na Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://benconews.com/how-|title=HOW TONY EZENNA'S ORANGE DRUGS AIDS PARALYSIS IN NIGERIA THROUGH PROCOLD|work=benconews.com}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Ezenna na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], River State, Nigeria, ebe o tolitere tupu ọ kwaga [[Onịchạ|Onitsha]]. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị St. David na Owerre Akokwa, Christ the King College, Onitsha sochiri ya maka agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya. O mechara kwụsị agụmakwụkwọ ya n'ihi nsogbu ego wee sonye na azụmahịa nna ya.<ref>{{Cite web|url=https://theyesng.com/2018/11/13/secrets-many-dont-know-about-tony-ezenna-the-billionaire-behind-orange-drugs-owner-of-one-of-the-finest-houses-in-ikoyi/|title=Secrets Many Don't Know About Tony Ezenna, The Billionaire Behind Orange Drugs & Owner Of One of the Finest Houses in Ikoyi|work=theyesng.com}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ Elizabeth Ezenna ma bụrụ Onye Kraịst na-anụ ọkụ n'obi.<ref>{{Cite web|url=http://nigerianpilot.com/chief-anthony-ezenna/|title=CHIEF ANTHONY EZENNA|work=nigerianpilot.com}}</ref>
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
k2frm1o2pl502h449x307f8p4b6yf4s
William Charles Winshaw
0
13721
95328
77346
2022-08-25T22:19:01Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''William Charles Winshaw''', bụ dibịa America nke kere Stellenbosch Farmer's Winery (SFW) na South Africa na 1935. A mụrụ ya na Kentucky, USA na 21 Nọvemba 1871 ma nwụọ na South Africa na 11 Machị 1968. O nwekwara ubi vaịn Oude Libertas n'ebe ahụ ma mepụta Lieberstein, mmanya ọcha akọrọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.distell.co.za/runtime/popcontentrun.aspx?pageidref=2577|title=Distell Group History|date=|accessdate=November 2, 2014|work=|publisher=Distell Group Limited|author=|first=}}</ref> Ọ lụrụ Ada Charlotte (Day) na Susan Valerie
[[Usòrò:WC_Winshaw.jpg|thumb|Ihe osise Winshaw na eserese na Stellenbosch]]
SFW jikọtara ya na '''Distillers Corporation''' na Disemba 4, 2000 iji mepụta Distell Group Limited.<ref>{{Cite web|url=http://wynboer.co.za/articles/jse-listing-for-distell-2|title=JSE listing for Distell|date=May 1, 2011|accessdate=November 2, 2014|publisher=WineLand|author=Cassie du Plessis|first=Henry Hopkins|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141102135807/http://wynboer.co.za/articles/jse-listing-for-distell-2|archivedate=November 2, 2014}}</ref>
== Leekwa ==
* Mmanya South Africa
* Ndepụta nke ndị mmanya
== Ndetu ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20160116205948/http://www.southernwines.com/history.cfm Akụkọ banyere mmanya South Africa]
ibb8f0yvcbbyafgxx8dzgi4o1tljode
Tony Elumelu
0
13751
95420
77395
2022-08-26T05:30:54Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Anthony Onyemaechi Elumelu''' CON MFR (amụrụ na 22 Machị 1963) bụ onye Naijiria na-ahụ maka akụ na ụba, na onye na-enyere ndị mmadụ aka. Ọ bụ onye isi oche Heirs Holdings, Transcorp na onye guzobere Tony Elumelu Foundation.<ref>{{Cite web|title=Tony Elumelu Archives - The Nation Newspaper|url=https://thenationonlineng.net/tag/tony-elumelu/amp/|accessdate=2022-02-26|work=thenationonlineng.net}}</ref>
N'afọ 2020, akpọrọ Elumelu na ndepụta Time nke otu narị mmadụ kachasị nwee mmetụta n'ụwa.
== Mmalite ndụ ==
=== Nwatakịrị na Ezinụlọ ===
A mụrụ Elumelu na [[Jos]], [[Ȯra Plateau|Plateau]], Nigeria, na 22 Machị 1963, Suzanne na Dominic Elumelu si Onicha-Ukwu na Aniocha North Local Government Area nke [[Ȯra Delta|Delta]] State.<ref>{{Cite web|date=2018-03-22|title=Gov. Okowa eulogises Tony Elumelu at 55|url=https://theeagleonline.com.ng/gov-okowa-eulogises-tony-elumelu-at-55/|accessdate=2018-03-23|work=The Eagle Online|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-07-05|title=Tony Elumelu: The Quintessential Leader|url=https://guardian.ng/life/tony-elumelu-the-quintessential-leader/|accessdate=2020-08-14|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ya na ụmụnne ya anọ tolitere, otu n'ime ha bụ Ndudi Elumelu, onye isi ndị nta na Nigerian Federal House of Representatives.<ref>{{Cite web|date=2017-08-25|title=20 things about Tony Elumelu, man of means who donates billions|url=https://encomium.ng/20-things-about-tony-elumelu-man-of-means-who-donates-billions/|accessdate=2020-08-14|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Assembly {{!}} Federal Republic of Nigeria|url=https://www.nassnig.org/mps/single/10|accessdate=2020-08-14|work=www.nassnig.org}}</ref>
=== Agụmakwụkwọ ===
Ọ gụrụ Economics na Bendel State University (nke bụzi Ambrose Alli University) nweta BSc na Master of Science degree na Economics na Mahadum Lagos .<ref>{{Cite web|title=50th Anniversary: Day Unilag Alumni Association Celebrated Distinguished Members|url=https://unilag.edu.ng/?p=5520|accessdate=2020-08-14|work=University of Lagos|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Mmalite Ọrụ ===
Elumelu rụrụ ọrụ na Nigerian Bank Union Bank dị ka onye otu Youth Corp nke National Youth Service Corps na 1985 tupu ọ malite ọrụ ya dị ka onye na-ere ahịa. Elumelu mechara sonye na Allstates Trust Bank. na 2005 ma nweta United Bank for Africa (UBA) mgbe e mesịrị.<ref>{{Cite web|author=syd uk · 5 January 2015|url=http://www.theafrikanpost.com/tony-elumelu-the-african-you-need-to-know|title=Tony Elumelu: the African you Need to know|publisher=Theafrikanpost.com|date=5 January 2015|accessdate=17 March 2015}}</ref><ref>{{Cite web|author=Africa|first=United Bank for|title=Tony O. Elumelu, C.O.N|url=https://www.ubagroup.com/team-showcase/tony-o-elumelu-c-o-n/|accessdate=2020-08-14|work=UBA Group|language=en-US}}</ref>
Na mbido ọrụ ya, o kwuru, sị:<blockquote> Amalitere m ọrụ m dị ka onye na-ere ahịa, onye na-ere ahịa copier ka ọ bụrụ onye a kapịrị ọnụ, onye na-eto eto, agụụ na-agụ, na onye na-arụsi ọrụ ike, mana eziokwu bụ eziokwu bụ na abụ m naanị otu n'ime ọtụtụ puku ndị na-eto eto na Naijiria gụsịrị akwụkwọ, ha niile na-achọsi ike ịga nke ọma.<ref>{{Cite news|title=Years of spreading luck – everyone needs a little help|url=https://www.thecable.ng/years-of-spreading-luck-everyone-needs-a-little-help/|accessdate=2020-07-25|work=The Cable|date=2 January 2019|author=Tony Elumelu}}</ref></blockquote>N'afọ 1997, Elumelu duuru obere ìgwè ndị na-etinye ego iji weghara ụlọ akụ Crystal Bank (nke e mechara kpọwa Standard Trust Bank). O mere ka ọ baa uru n'ime afọ ole na ole ma n'afọ 2005 o duuru otu n'ime njikọta kachasị ukwuu na ngalaba ụlọ akụ na Sub-Saharan Africa site n'inweta United Bank for Africa (UBA).<ref>{{Cite web|url=https://www.proshareng.com/news/Capital-Market/Elumelu-is-MD-of-UBA---Merger-of-UBA-STB/111|title=Elumelu is MD of UBA - Merger of UBA/STB|work=Proshare|language=en-US|accessdate=2019-10-22}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2014/12/01/nigerian-billionaire-tony-elumelu-commits-100-million-to-create-10000-african-entrepreneurs-in-10-years/?sh=3570539b2d47|title=Nigerian Billionaire Tony Elumelu Commits $100 Million To Create 10,000 African Entrepreneurs In 10 Years|work=Forbes|language=en-US|accessdate=2019-10-22}}</ref>
=== United Bank for Africa ===
N'ịgbaso njikọta nke Standard Trust Bank na United Bank for Africa n'afọ 2005, Elumelu duuru ụlọ ọrụ ahụ dị ka Group Managing Director site na otu ụlọ akụ otu mba gaa na ụlọ akụ pan-Africa nwere ndị enyemaka na mba 20 nke Africa, France, U.S na U.K, mechara gbadaa na 2010.<ref>{{Cite web|work=Forbes|title=Meet Tony Elumelu, Africa's Frontline Business Leader|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2012/01/09/meet-tony-elumelu-africas-frontline-business-leader/?sh=38db581039b8/|accessdate=2021-08-14|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.theafricareport.com/97106/access-bank-uba-gtb-the-nigerian-banks-making-inroads-in-africa/|title=Access Bank, UBA, GTB… the Nigerian banks making inroads in Africa|work=The Africa Report|language=en-US|accessdate=2021-07-12}}</ref>
Elumelu bụ onye isi oche nke United Bank for Africa ugbu a<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/business/167319-elumelu-returns-to-uba-as-board-chairman.html/|title=Elumelu returns to UBA as Board Chairman|work=Premium Times|language=en-US|accessdate=2021-07-12}}</ref><ref>{{Cite web|author=Africa|first=United Bank for|title=Tony O. Elumelu, C.O.N|url=https://www.ubagroup.com/team-showcase/tony-o-elumelu-c-o-n/|accessdate=2020-08-14|work=UBA Group|language=en-US}}</ref>
=== Ndị nketa Holdings ===
Elumelu na-arụ ọrụ ụlọ ọrụ na-ahụ maka itinye ego nke ezinụlọ ya - Heirs Holdings na ọrụ ebere ya site na Tony Elumelu Foundation.<ref name="tonyelumelufoundation.org">{{Cite web|title=The Tony Elumelu Foundation - Africa's leading philantrophic institution.|url=https://www.tonyelumelufoundation.org/about-us|accessdate=2020-08-14|work=The Tony Elumelu Foundation|language=en-GB}}</ref>
N'afọ 2010, ọ tọrọ ntọala Heirs Holdings, ụlọ ọrụ na-ahụ maka itinye ego nke ezinụlọ ya. Elumelu guzobekwara n'otu afọ ahụ Tony Elumelu Foundation, ntọala dị na Africa na-akwado azụmaahịa na Africa.<ref>{{Cite web|title=Meet Tony Elumelu, Africa's Frontline Business Leader|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2012/01/09/meet-tony-elumelu-africas-frontline-business-leader/?sh=38db581039b8/|accessdate=2021-08-14|work=Forbes|language=en-US}}</ref>
Heirs Holdings na-enwe pọtụfoliyo nke itinye ego n'ọtụtụ ngalaba.<ref>{{Cite web|title=Private Sector – Heirs Holdings|url=https://www.usaid.gov/powerafrica/privatesector#he/|accessdate=2021-08-14|work=USAID|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Heirs Holdings - About us|url=https://www.heirsholdings.com/about-us/|accessdate=2021-08-14|work=USAID|language=en-US}}</ref>
Site na Heirs Holdings, Elumelu nwere ikike ịchịkwa na Transnational Corporation, ụlọ ọrụ dị iche iche nwere mmasị azụmahịa na Power, Hospitality na Energy Na Jenụwarị 2021, Heirs Holdings site na ndị mmekọ ya - Heirs Oil & Gas na Transnational Corporation kwupụtara nnweta ya nke 45% na-arụ ọrụ na ikike a maara dị ka Oil Mining Lease 17 site na Shell, Total na ENI na nkwekọrịta ruru ihe karịrị $ 1 ijeri.<ref>{{Cite web|title=Elumelu: The Rise, Impact Of A Pan-African Entrepreneur|url=https://leadership.ng/elumelu-the-rise-impact-of-a-pan-african-entrepreneur/|accessdate=2021-08-14|work=Leadership|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria's Heirs Holdings buys 45% stake in OML 17 onshore oilfield|url=https://www.reuters.com/article/uk-nigeria-oil-sale-idUSKBN29L07Q/|accessdate=2021-08-14|work=Reuters|language=en-US}}</ref>
== Ọrụ Ọma ==
=== Ngalaba Tony Elumelu ===
Mgbe ọ lara ezumike nká na United Bank for Africa na 2010, Elumelu hiwere The Tony Elumelu Foundation.
Tony Elumelu Foundation na-akwalite azụmaahịa na Afrịka. Nkwenye Tony Elumelu Foundation na ọrụ ụlọ ọrụ nkeonwe dị oke mkpa maka mmepe Afrịka na-adabere na nkà ihe ọmụma akụ na ụba nke Africapitalism, nke Elumelu webatara; "na ụlọ ọrụ nkeonwe nke Afrịka nwere ike ịgbanwe kọntinent ahụ site na itinye ego ogologo oge, na-emepụta ọganihu akụ na ụba na ụba ọha na eze. "<ref>{{Cite book|title=Africapitalism: Rethinking the Role of Business in Africa|url=https://books.google.com/books?id=JgdZDwAAQBAJ&dq=TONY+ELUMELU+AFRICAPITALISM&pg=PR3|accessdate=2021-08-14|isbn=9781107160705|language=en-US|author=Amaeshi|first=Kenneth|date=7 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=A case study of the Tony Elumelu Foundation Entrepreneurship Programme|url=https://www.gsb.uct.ac.za/Downloads/Bertha_TEFCaseStudy_Final.pdf|accessdate=2021-08-14|work=Graduate School of Business – University of Cape Town|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.economist.com/news/21631956-entrepreneurs-will-transform-africa-says-tony-elumelu-chairman-heirs-holdings-and|title=Middle East and Africa: The rise of Africapitalism|work=The Economist|date=20 November 2014|accessdate=17 March 2015}}</ref><ref>{{Cite web|author=Elumelu|first=Tony O.|url=https://www.wsj.com/articles/tony-o-elumelu-africa-is-open-for-business-ready-for-investment-1406849188|title=Tony O. Elumelu: Africa Is Open for Business, Ready for Investment|work=The Wall Street Journal|date=31 July 2014|accessdate=17 March 2015}}</ref><ref>[http://blogs.ft.com/beyond-brics/2015/01/23/guest-post-a-new-framework-for-a-new-age/ "A new framework for a new age"], Beyondbrics, ''Financial Times'', 23 January 2015.</ref>
N'afọ 2015, Elumelu nyere nde $ 100 iji mepụta ndị ọchụnta ego 10,000 n'ofe Afrịka n'ime afọ iri sochirinụ site na Tony Elumelu Foundation Entrepreneurship Programme - atụmatụ azụmaahịa Pan-Africa nke e mere iji nye ndị ọchụnta ego Afrịka ike site na mmemme ọtụtụ afọ nke ọzụzụ, ego, na ndụmọdụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2014/12/01/nigerian-billionaire-tony-elumelu-commits-100-million-to-create-10000-african-entrepreneurs-in-10-years/?sh=3570539b2d47|title=Nigerian Billionaire Tony Elumelu Commits $100 Million To Create 10,000 African Entrepreneurs In 10 Years|work=Forbes|language=en-US|accessdate=2019-10-22}}</ref>
== Ihe nrite na nsọpụrụ ==
Elumelu enwetawo nkwanye ùgwù na otuto maka onyinye ya na azụmahịa na azụmaahịa.
* N'afọ 2003, Gọọmentị Federal nke Naịjirịa nyere Elumelu aha onye otu Order of the Federal Republic MFR, nsọpụrụ mba.<ref>{{Cite web|date=2018-01-14|title=Tony Elumelu: The making of a business ambassador|url=https://www.thecable.ng/tony-elumelu-making-business-ambassador|accessdate=2020-08-14|work=The Cable|language=en-US}}</ref>
* N'afọ 2012, e nyere ya National Honour of Commander of the Order of the Niger CON maka ọrụ ya n'ịkwalite ụlọ ọrụ onwe ya.<ref>{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/adenuga-bags-gcon/124579/|work=This Day|title=Adenuga Bags GCON|date=10 September 2012|accessdate=27 February 2016}}</ref>
* E nyere ya ''[[Daily Times (Nigeria)|Daily Times]]'', Nigerian man of the year n'afọ 2016.<ref>{{Cite web|url=https://dailytimes.ng/elumelu-won-daily-times-nigeria-man-year-2016/|title=Why Elumelu won Daily Times Nigeria Man-of-the-Year 2016|date=2017-01-08|work=[[Daily Times (Nigeria)|Daily Times]]|language=en-GB|accessdate=2019-07-29}}</ref>
* N'afọ 2018 na 2019 e nyere ya onyinye All-Africa Business Leaders Awards (AABLA) Philanthropist of the Year Award<ref>{{Cite web|url=https://techeconomy.ng/2018/11/all-africa-business-leaders-awards-announce-2018-west-african-finalists/|title=All Africa Business Leaders Awards announce 2018 West African Finalists|date=2018-11-07|work=[[Daily Times (Nigeria)|Daily Times]]|language=en-GB|accessdate=2019-07-29}}</ref>
* Mahadum Bayero Kano (BUK) - Asọpụrụ Doctor of Business degree na 2019<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/business/333636-buk-to-honour-tony-elumelu-with-an-honorary-doctorate-degree.html/|title=BUK to honour Tony Elumelu with an Honorary Doctorate Degree|date=2019-06-06|work=Premium Times|language=en-GB|accessdate=2019-08-29}}</ref>
* E nyere ya National Productivity Order of Merit Award n'afọ 2019.<ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/11/27/elumelu-to-receive-national-award/|title=Elumelu to Receive National Award|date=2019-11-27|work=Thisday|language=en-GB|accessdate=2020-09-29}}</ref>
* ''Magazin'' TIME's 100 Most Influential People of 2020.
== Ndụ onwe onye ==
Elumelu lụrụ Awele Vivien Elumelu, dọkịta, n'afọ 1993. Ha nwere ụmụ asaa.<ref>{{Cite web|title=Tony Elumelu's Other Children|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday/20160109/281775628146766|accessdate=2020-08-14}}</ref>
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Ndị Ọchụnta Ego]]
[[Òtù:Ndị na ahụ maka akụ na ụba Naijiria]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ov4lpr5f4rdpqbpkq7meaqjtiw8nj01
Wangechi Mutu
0
13934
95238
77625
2022-08-25T21:22:15Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Wangechi_Mutu.jpg|thumb|Wangechi Mutu, akụkụ nke usoro The Seated (2019) gosipụtara na Metropolitan Museum of Art site na 2019 ruo 2020]]
'''Wangechi Mutu''' (a mụrụ n'afọ 1972) bụ onye amụrụ na Kenya na-ese ihe n'Amerịka, nke a maara maka eserese ya, ihe ọkpụkpụ, ihe nkiri, na ọrụ arụmọrụ ya.<ref name="Gladstone">[https://gladstonegallery.com/artist/wangechi-mutu/biography “Wangechi Mutu Biography”], Gladstone Gallery, Retrieved 24 November 2018.</ref> A mụrụ ya na Kenya, ọ biri ma guzobe ọrụ ya na [[New York City|New York]] ihe karịrị afọ iri abụọ.<ref name="Gladstone" /> Ọrụ Mutu eduziela ahụ nwanyị dị ka isiokwu site na eserese collage, ntinye immersive, na ndụ na arụmọrụ vidiyo mgbe niile na-enyocha ajụjụ banyere echiche onwe onye, ihe owuwu nwoke na nwanyị, mmerụ ọdịbendị, na mbibi gburugburu ebe obibi, yana echiche nke ịma mma na ike.<ref>{{Cite journal|author=Preziuso|first=Marika|date=2020|title=Is America Really Full? A conversation with Wangechi Mutu|url=https://www.worldcat.org/title/is-america-really-full-a-conversation-with-wangechi-mutu/oclc/8861592422|journal=Transition|language=English|issue=129|pages=26–45|doi=10.2979/transition.129.1.03|issn=0041-1191}}</ref>
== Ndabere na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Mutu na 1972 na Nairobi, [[Kenya]].<ref name="Gladstone">[https://gladstonegallery.com/artist/wangechi-mutu/biography “Wangechi Mutu Biography”], Gladstone Gallery, Retrieved 24 November 2018.</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Loreto Convent Msongari (1978–1989), ma mesịa gụọ akwụkwọ na United World College of the Atlantic, Wales (I.B., 1991). Mutu kwagara New York n'afọ ndị 1990, na-elekwasị anya na Fine Arts na Anthropology na The New School for Social Research, na Parsons School of Art and Design. O nwetara nzere BFA na Cooper Union for the Advancement of the Arts and Science n'afọ 1996 na nzere masta na ihe ọkpụkpụ na Yale School of Art n'afọ 2000.<ref name=":0">{{Cite book|title=The Reckoning: Women Artists of the New Millennium|author=Posner|first=Helaine|publisher=Prestel|year=2013|isbn=978-3-7913-4759-2|editor=Heartney|location=New York|pages=54–59|chapter=Bad Girls: Wangechi Mutu}}</ref>
== Art ==
Ọrụ Mutu na-agafe usoro dị iche iche, gụnyere collage, vidiyo, arụmọrụ, na ihe ọkpụkpụ, ma na-enyocha isiokwu nke nwoke na nwanyị, agbụrụ, na colonialism.<ref name=":0">{{Cite book|title=The Reckoning: Women Artists of the New Millennium|author=Posner|first=Helaine|publisher=Prestel|year=2013|isbn=978-3-7913-4759-2|editor=Heartney|location=New York|pages=54–59|chapter=Bad Girls: Wangechi Mutu}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPosner2013">Posner, Helaine (2013). </cite></ref> Ọrụ ya, n'otu akụkụ, na-elekwasị anya na ime ihe ike na nkwupụta na-ezighị ezi nke ụmụ nwanyị ojii na-enwe na ọha mmadụ nke oge a.<ref>{{Cite web|title=Wangechi Mutu - 48 Artworks, Bio & Shows on Artsy|url=https://www.artsy.net/artist/wangechi-mutu|accessdate=2018-10-27|work=www.artsy.net|language=en}}</ref> Otu isiokwu a na-ahụkarị n'ọrụ Mutu bụ ihe ngosi ya dị iche iche nke nwanyị. Mutu na-eji isiokwu nwanyị eme ihe na nka ya, ọbụlagodi mgbe ọnụ ọgụgụ ndị ahụ enweghị ike ịmata, ma ọ bụ site n'iji ụdị ahụ n'onwe ya ma ọ bụ ọdịdị na ụkpụrụ e ji mee ọnụ ọgụgụ ahụ. Ojiji ya nke ihe ngosi nke ụwa ọzọ maka ụmụ nwanyị, ọtụtụ oge gosipụtara n'ụdị mmekọahụ ma ọ bụ nke anụ ahụ, na-eweta mkparịta ụka banyere ebumnuche nke ụmụ nwanyị.<ref name=":02">{{Cite journal|author=Cervenak|first=Sarah Jane|date=2016-01-01|title=Like Blood or Blossom: Wangechi Mutu's Resistant Harvests|journal=Feminist Studies|volume=42|issue=2|pages=392–425|doi=10.15767/feministstudies.42.2.0392}}</ref> Kpọmkwem, Mutu na-ekwu maka oke mmegide nke ahụ ụmụ nwanyị ojii ma jiri ọdịdị ụwa ọzọ kwughachi ọdịdị akụkọ ifo nke ngosipụta ọha mmadụ nke ụmụ nwanyị ojii.<ref>{{Cite journal|author=Papenburg|first=Bettina|date=2013|title=Grotesque Sensations: Carnivalising the Sensorium in the Art of Wangechi Mutu|url=https://www.academia.edu/6561378|journal=Carnal Aesthetics: Transgressive Imagery and Feminist Politics, Edited by Bettina Papenburg and Marta Zarzycka, IB Tauris, London|language=en|doi=10.5040/9780755603374.ch-009}}</ref> Ma ọ bụ site na usoro dị nro ma ọ bụ ụlọ nwanyị maara nke ọma, a na-ekwu na ụzọ dị iche iche Mutu si anọchite anya àgwà nwanyị na-eme ka ike nke ihe oyiyi ahụ ma ọ bụ mkpa nke okwu ndị e gosipụtara. A maara ọtụtụ n'ime ihe osise Mutu ka a na-akọwa ya n'ụzọ ndị na-emegiderịta onwe ha, ma a na-ahụta ha dị ka ndị na-akwado ọha mmadụ nwere nsogbu ma nwee olileanya maka mgbanwe n'ọdịnihu na ọha mmadụ.<ref>{{Cite web|author=Smith|first=Nicole R.|date=12 January 2009|title=Wangechi Mutu: Feminist Collage and the Cyborg|url=http://scholarworks.gsu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1052&context=art_design_theses|work=Georgia State University}}</ref> A na-ekwukwa na iji Mutu mee ihe osise dị otú ahụ na-asọ oyi ma ọ bụ nke ụwa ọzọ nwere ike inyere ụmụ nwanyị aka ịhapụ izu okè dịka a na-egosi ya na ọha mmadụ ma kama ịnabata ezughị okè nke ha ma na-anabatakwu ntụpọ nke ndị ọzọ.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Hernandez|first=Jillian|date=2016-12-05|title=The Ambivalent Grotesque: Reading Black Women's Erotic Corporeality in Wangechi Mutu's Work|journal=Signs: Journal of Women in Culture and Society|volume=42|issue=2|pages=427–457|doi=10.1086/688290|issn=0097-9740}}</ref>
Mutu nwere ike ịme mgbanwe onwe onye na ọdịbendị site n'ịgbanwe site na eserese gaa na ihe ọkpụkpụ ma laghachi ọzọ. Mutu na-ekwu "Mgbanwe a dị ike n'ihi na eji m uche m dị ka onye na-emepụta ihe - echere m na m na-ese ihe mgbe niile dị ka onye na-akpụ ihe.<ref>{{Cite journal|author=Preziuso|first=Marika|date=2020|title=Is America Really Full? A conversation with Wangechi Mutu|url=https://www.worldcat.org/title/is-america-really-full-a-conversation-with-wangechi-mutu/oclc/8861592422|journal=Transition|language=English|issue=129|pages=26–45|doi=10.2979/transition.129.1.03|issn=0041-1191}}</ref> "N'ime ọrụ collage nke Mutu, ọ malitere ịzaghachi mgbasa ozi ọdịda anyanwụ na ụkpụrụ ịma mma: "Amalitere m nkatọ na-aga n'ihu na ọgụgụ isi na mmebi nke ihe oyiyi ndị ahụ, nke na-emebi m site n'ime ka m ghara ịhụ m anya. "<ref>{{Cite book|url=http://www.worldcat.org/oclc/8861592422|title=Is America Really Full? A conversation with Wangechi Mutu (Article, 2020) [WorldCat.org]|language=en|oclc=8861592422|accessdate=2021-04-07}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Exhuming Gluttony: A Lover's Requiem (2006) ===
Mutu egosipụtala ihe ọkpụkpụ.<ref name="db-artmag">{{Cite web|author=Evans|first=Matthew|title=An encounter with Wangechi Mutu|url=http://www.db-artmag.com/en/59/feature/wangechi-mutu-between-beauty-and-horror/|publisher=Deutsche Bank|accessdate=13 April 2013}}</ref> N'afọ 2006, Mutu na onye Britain na-atụpụta ụkpụrụ ụlọ bụ David Adjaye jikọrọ aka na ọrụ. Ha gbanwere Upper East Side Salon 94 townhouse na New York ka ọ bụrụ ebe oriri na nkwari n'okpuru ala nke akpọrọ Exhuming Gluttony: A Lover's Requiem . Furs na oghere mgbọ na-achọ mgbidi ahụ mma ebe karama mmanya na-agbanye n'ụdị chandelier na-enweghị nchekasị n'elu tebụl ahụ nwere ntụpọ. Ọtụtụ ụkwụ tebụl ahụ yiri nnukwu femurs nwere tibias na-ahụ anya, ohere ahụ dum nwere ísì ụtọ. Ndị na-ese ihe gbalịsiri ike igosi oge iri nri dị ka o kwuru, "Achọrọ m ịmepụta oriri, mkparịta ụka nke uche na ndị na-ekiri ihe na-ezighị ezi, enwere ọdachi ma ọ bụ ikpughe ihe ọjọọ. "<ref>{{Cite journal|title=Wangechi Mutu, Intertwined, 2003. Collage and watercolour on paper.|url=http://dx.doi.org/10.3998/mpub.9955521.cmp.4|accessdate=2020-10-15|doi=10.3998/mpub.9955521.cmp.4}}</ref> A hụrụ oké agụụ a dị ka njikọ dị n'etiti ihe oyiyi nke Nri Anyasị Ikpeazụ, ihu igwe nke ụwa na-azụ nka ugbu a, na agha na Iraq.<ref name="Arise Magazine">{{Cite journal|author=Enwezor|first=Okwui|date=February 2011|title=Cut & Paste|url=http://www.ariselive.com/articles/cut-paste/87416/|journal=Arise Magazine|accessdate=13 April 2013}}</ref>
=== ''Oge egwuregwu a kwụsịrị'' (2008) ===
Ntinye ọzọ nke Mutu, Suspended Playtime (2008) bụ usoro ngwongwo akpa mkpofu, nke ejiri eriri ọla edo kechie dị ka a ga-asị na a kwụgidere ya na akwa ududo, ha niile kwụpụrụ n'uko n'elu ụlọ n'elu onye na-ekiri ya. Ntinye ahụ na-ezo aka n'iji akpa mkpofu eme ihe dị ka bọọlụ na ihe egwuregwu ndị ọzọ nke ụmụaka Afrịka.
=== ''Sketchbook Drawing'' (2011–12) ===
Dị ka onye na-ese ihe, Mutu na-enweta mkpali site na ejiji na magazin njem, ihe ndị na-akpali agụụ mmekọahụ, ethnography, na mechanics.<ref>{{Cite book|author=Malbert|first=Roger|title=Drawing People The Human Figure In Contemporary Art|publisher=Thames & Hudson|year=2015|isbn=9780500291634|location=London|pages=34–35}}</ref> N'afọ 2013, na Brooklyn Museum na New York, Mutu gosipụtara eserese akwụkwọ eserese ya na nke mbụ ya na ihe ngosi ngosi ya. Akwụkwọ ndị ahụ nwere ihe osise ndị mara mma, mana ha dị egwu nke jikọtara ya na anụmanụ, osisi, ma ọ bụ igwe.
=== ''Ọgwụgwụ nke iri ihe niile'' (2013) ===
N'afọ 2013, Wangechi Mutu mepụtara vidiyo mbụ, The End of Eating Everything, na mmekorita ya na onye na-edekọ egwu Santigold, nke Nasher Museum of Art nyere ọrụ.<ref name="YouTube">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=wMZSCfqOxVs|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211219/wMZSCfqOxVs|archivedate=2021-12-19|title=Wangechi Mutu + Santigold – The End of eating Everything – Nasher Museum at Duke|publisher=YouTube|date=21 July 2013|accessdate=24 September 2013}}</ref> Vidio a bụ nke Awesome + Modest mere.<ref>{{Cite web|url=http://www.awesomeandmodest.com|title=Awesome + Modest website}}</ref>
N'afọ 2014, e gosipụtara nka Mutu na ihe ngosi akpọrọ ''Nguva na Nyoka'', na Victoria Miro Gallery na London. N'abalị mmeghe nke ihe ngosi ahụ, Mutu gosipụtara ihe nkiri, ebe a gbara ndị ọbịa ume ka ha rie Wangechi Mutu chocolate mermaids. Ndị ọbịa ahụ nwere ike inweta mermaid naanị site na "ịpịpụta foto nke mbụ ha tara, na-aracha, na-atọ ụtọ", na-arụ ọrụ dị ka nkọwa banyere "mmiri ọha na eze nke ahụ nchara nchara".<ref>{{Cite web|author=Mutu|first=Wangechi|title=News|url=http://wangechimutu.com/news/|work=Wangechi Mutu|accessdate=11 December 2014}}</ref>
=== The Seated series (2019) ===
N'afọ 2019, Mutu kere ihe oyiyi ọla nchara (nke akpọrọ The Seated I, The Seated II, The Seated IV) maka niches mpụga nke Metropolitan Museum of Art.<ref name="The New York Times" /> E gosipụtara ihe oyiyi ụmụ nwanyị nọ ọdụ site na Septemba 9, 2019 ruo Jenụwarị 12, 2020.<ref name="The New York Times">{{Cite web|author=Princenthal|first=Nancy|title=Wangechi Mutu: A New Face for the Met|url=https://www.nytimes.com/2019/09/05/arts/design/wangechi-mutu-metropolitan-museum.html|work=The New York Times|accessdate=6 July 2021|date=5 September 2019}}</ref>
== Ihe ngosi ==
E gosipụtala ọrụ Mutu na ụlọ ngosi nka na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie n'ụwa niile gụnyere San Francisco Museum of Modern Art, The Contemporary Austin (Texas), Miami Art Museum, Tate Modern na London, Centre for Fine Arts na Brussels, Studio Museum na Harlem na New York, Museum Kunstpalast na Düsseldorf, Germany, Centre Georges Pompidou na Paris, na Nasher Museum of Art na Mahadum Duke. Ihe ngosi nke mbụ ya na nnukwu ụlọ ngosi ihe ochie nke North America mepere na Art Gallery of Ontario na Machị 2010. [mgbe?<ref name="ago">[http://www.ago.net/provocative-artist-wangechi-mutu-to-tear-up-gallery-walls-in-canadian-debut "Provocative Artist Wangechi Mutu to Tear Up Gallery Walls in Canadian Debut"], AGO press release, 2 February 2010.</ref><sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">]</sup>
O meela ihe ngosi otu onye na Museum of Contemporary Art Australia; Deutsche Guggenheim, Berlin; Brooklyn Museum of Art; Montreal Museum of Contemporary Art; San Francisco Museum of Modern Art; Staatlichen Kunsthalle Baden-Baden, Germany; Wiels Contemporary Art Center, Brussels; Nasher Museum of Art na Duke University, North Carolina; Block Museum of Art na Northwestern University, Illinois; na Miami Art Museum. [mgbe?<sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">]</sup>
== Mmetụta nke Afrofuturism na Africanfuturism ==
== Nchịkọta ==
Ọrụ ya gụnyere na nchịkọta nke Museum of Modern Art, New York; The Whitney Museum of American Art; The Studio Museum na Harlem; Museum of Contemporary Art, Chicago; Museum of Contemporary Art, Los Angeles; Nasher Museum of Art na Duke University; Brooklyn Museum; na Tate Modern na London.<ref name="MoMA">{{Cite web|title=Wangechi Mutu|url=https://www.moma.org/artists/28097|accessdate=6 July 2021|work=The Museum of Modern Art|language=en}}</ref><ref name="Whitney">{{Cite web|title=Wangechi Mutu|url=https://whitney.org/artists/10137?q%5Bs%5D=sort_date%20desc|accessdate=6 July 2021|work=Whitney Museum of American Art|language=en}}</ref><ref name="Studio Museum in Harlem">{{Cite web|date=10 December 2018|title=Chocolate Nguva|url=https://studiomuseum.org/collection-item/chocolate-nguva|accessdate=6 July 2021|work=The Studio Museum in Harlem|language=en}}</ref><ref name="MCA">{{Cite web|title=Wangechi Mutu|url=https://mcachicago.org/About/Who-We-Are/Artists/Wangechi-Mutu|accessdate=6 July 2021|work=MCA|language=en}}</ref><ref name="Museum of Contemporary Art">{{Cite web|title=Wangechi Mutu|url=https://www.moca.org/artist/wangechi-mutu|accessdate=6 July 2021|work=Museum of Contemporary Art}}</ref><ref name="Nasher Museum">{{Cite web|title=Wangechi Mutu|url=https://nasher.duke.edu/artists/3678/|accessdate=6 July 2021|work=Nasher Museum of Art at Duke University}}</ref><ref name="Brooklyn Museum">{{Cite web|title=Wangechi Mutu|url=https://www.brooklynmuseum.org/eascfa/about/feminist_art_base/wangechi-mutu|accessdate=6 July 2021|work=Brooklyn Museum}}</ref><ref name="Tate">{{Cite web|title=Wangechi Mutu born 1972|url=https://www.tate.org.uk/art/artists/wangechi-mutu-7677|accessdate=6 July 2021|work=Tate}}</ref>
== Ihe nrite ==
Na 23 Febụwarị 2010, Deutsche Bank kwanyeere Wangechi Mutu ùgwù dị ka "Onye na-ese ihe nke Afọ" mbụ ha.<ref>{{Cite web|title=Deutsche Bank - ArtMag - 59 - news - Wangechi Mutu named Artist of the Year 2010|url=https://db-artmag.com/en/59/news/wangechi-mutu-named-artist-of-the-year-2010/|accessdate=2019-03-22|work=db-artmag.com}}</ref> Ihe nrite ahụ gụnyere ihe ngosi naanị ya na Deutsche Guggenheim na Berlin. Aha ya bụ ''My Dirty Little Heaven'', ihe ngosi ahụ mere njem na June 2010 na Wiels Center for Contemporary Art na Forest, Belgium.
N'afọ 2013, e nyere Mutu BlackStar Film Festival Audience Award for Favorite Experimental Film na Philadelphia, Pennsylvania maka ihe nkiri ya The End of Eating Everything, yana Brooklyn Museum Artist of the Year, Brooklyn, New York.<ref>{{Cite web|author=Obenson|first=Tambay A.|title='Things Never Said,' 'Homegoings' Anchor 2013 BlackStar Film Festival Awards {{!}} IndieWire|url=http://www.indiewire.com/2013/08/things-never-said-homegoings-anchor-2013-blackstar-film-festival-awards-165994/|accessdate=2017-03-24|work=www.indiewire.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Mutu|first=Wangechi|title=History|url=http://wangechimutu.com/history/|accessdate=11 December 2014|work=Wangechi Mutu}}</ref>
== Ọrụ Ọma ==
N'afọ 2014, Mutu hiwere òtù ọrụ ebere Africa's Out!, iji "na-aga n'ihu na mgbanwe dị egwu site na ike nke nka na ọrụ, ọkachasị ịkwado ndị na-ese ihe, atụmatụ na ụlọ ọrụ sitere na Africa na Diaspora ya nke na-eme ememe nnwere onwe nke nkwupụta okike. "<ref>{{Cite web|title=About Us|url=http://africasout.com/aboutus|accessdate=2021-07-23|work=AFRICA'SOUT!|language=en-US}}</ref>
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist|30em}}
== Ịgụgụ ọzọ ==
* Wangechi Mutu, dị ka a gwara Faye Hirsch. "Ụmụ nwanyị". ''Art'' in America, November 2013. New York: Brant Publications, Inc. pp. 54–55.
* "Grotesque Sensations: Carnivalising the Sensorium in the Art of Wangeshi Mutu" nke Bettina Papenburg dere na: B. Papenburg na M. Zarzycka (ed.)''Carnal Aesthetics''. London: I.B.Tauris, 2013. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-78076-013-1|978-1-78076-013-1]].
* Preziuso, Marika. “America ọ bụ n’ezie zuru ezu? Mkparịta ụka ya na Wangechi Mutu. Transition, no. 129, 2020, pp. 26–45. JSTOR 10.2979/transition.129.1.03 Enwetara 1 Apr. 2021.
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.wangechimutu.com/ Official website]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
95djojk5ko6wk6hxaw4k6u4cydp8y3g
Tom Ikimi
0
13944
95402
77635
2022-08-26T05:13:34Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Chief '''Tom Ikimi''' (a mụrụ na 10 Eprel 1944) na Kumba-Southern, British Cameroons (Cameroon nke oge a) nye John Onile Ikimi na Victoria Isiemoa Ikimi, ha abụọ si Igueben (Igueben Local Government Area- [[Ȯra Edo|Edo]] State). Ọ lụrụ nwunye, mụta ụmụ nwoke atọ na nwa nwanyị. Ọ bụ onye Roman Katọlik. A họpụtara ya dịka Mịnịsta na-ahụ maka mba ofesi na Naịjirịa n'afọ 1995.<ref>{{Cite web|author=vanguard|title=Home News Business Technology Politics Sports Entertainment Style Viewpoint Editorial Forum Jobs Columns PROPERTY THESPARK Ikimi heads 19-man c’ttee on ACN, CPC, ANPP merger|url=http://www.vanguardngr.com/2013/01/ikimi-heads-19-man-cttee-on-acn-cpc-anpp-merger/|work=vanguardngr.com/2013/01/ikimi-heads-19-man-cttee-on-acn-cpc-anpp-merger/|publisher=vanguard|accessdate=21 August 2014}}</ref> Ọ bụ onye isi oche nke kansụl ndị ozi ECOWAS na kọmitii ECOWAS nke Nine on Liberia (C-9) site na 26 Julaị 1996.
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
Tom Ikimi gara St. Joseph's College, Sasse-Buea, Southern Cameroons 1957-1961. Ọ bụ nwa akwụkwọ ọsụ ụzọ nke Midwestern Polytechnic, Auchi, Midwestern Nigeria, (nke bụzi Auchi Polytechnic, Edo State) maka agụmakwụkwọ nkà na ụzụ ya site na Jenụwarị 1966 - Disemba 1967 (Building and Civil Engineering) ebe ọ nwetara Ordinary National Diploma. Ọ bụ onye bidoro Students Union, onye egwuregwu na-anụ ọkụ n'obi ma guzobe College Athletics Club.
Agụmakwụkwọ ọkachamara ya na osisentọala bụ na Mahadum Ahmadu Bello, Architectural School, Zaria site na 1968 - 1973, ebe ọ nwetara B. Arch (Hons)degree. Ikimi bụ onye otu ụmụ akwụkwọ na National Union of Nigerian Students (NUNS). Ọ kpaliri mmegharị ahụ na ngwụsị afọ 1970 na mgbakọ NUNS na Zaria iji nabata ndị Eastern Unions laghachi na NUNS na njedebe nke agha obodo.
Ọ bụ onye bidoro National Youth Service Corps Program na-eje ozi na [[Ibadan]], ọdịda anyanwụ [Nigeria] na 1973 - 74.
Onye na-emepụta ihe na ụlọ ọrụ nke mmekorita atụmatụ mgbe e mesịrị IBRU Vaughan Richards & Partners, Lagos site na 1974 - 1977 ma mee ya onye mmekọ na 1975. O guzobere ụlọ ọrụ nke ya, Tom Ikimi Design Company na Mee 1977 ma rụọ ọtụtụ ọrụ onwe onye na azụmahịa n'ime na mpụga [[Naijiria|Naịjirịa]] (1977 - 1993). O mechara merie asọmpi mba ụwa maka ụlọ ọrụ OAU ọhụrụ na ụlọ ọrụ ogbako, [[Addis Ababa]] [[Ethiopia]] . Ọ bụ onye otu Nigerian Institute of Architects (FNIA) ma nwee mmasị azụmahịa na-ewu ụlọ, ahia na ọrụ ugbo.
== Ọkwa ndị o nwere ==
Member Constituent Assembly - 1988/89, Member Chapter 2 Committee “Fundamental Objectives and Directives Principles of State Policy”.
Onye isi oche mba - National Republican Convention Party - 1990-1992.
Ọ bụ onye ndụmọdụ pụrụ iche nye onye isi ala, ọchịagha, General [[Sani Abacha]] na Febụwarị, 1994 ebe ọ kwadebere akwụkwọ maka nguzobe nke e Petroleum Trust Fund (PTF) nke ọma.
A họpụtara ya dịka Mịnịsta na-ahụ maka mba ofesi na Machị 1995
=== Ọrụ na United Nation ===
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na Nzukọ Nyocha / Mgbatị nke ndị so na nkwekọrịta na-enweghị mgbasa nke Ngwá Agha Nuklia (NPT) na [[New York City]] ma nyefee okwu ọnọdụ mba Naịjirịa na ogbako 18 Eprel 1995.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa nzukọ Mịnịsta nke Coordinating Bureau of the Non-Aligned Movement (NAM) na Bandung, Indonesia, 25–27 Eprel 1995.
* Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ ncheta afọ iri anọ nke Movement of Non-Aligned countries, Bandung, Indonesia, 28 Eprel 1995.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa nzukọ Mịnịsta nke Coordinating Bureau of the Non-Aligned Movement na Cartagena, Colombia, 18–20 Mee 1998 ma nye nkwupụta Naịjirịa na 19 Mee 1998.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ pụrụ iche nke UN Security Council maka ndị ozi mba ofesi na [[New York City]] ma nye nkwupụta [[Naijiria|Naịjirịa]] na nnọkọ ahụ. - 26 Septemba 1995.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ ncheta nke iri ise nke United Nation General Assembly (UNGA) Septemba - Disemba 1995 ma nyefee nkwupụta Naịjirịa na Assembly na 3 Ọktoba 1995.
* [[Naijiria|Naịjirịa]] bụ onye isi oche nke United Nations Security Council (ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche) n'ọnwa Ọktoba 1995, mgbe ọ natara Pope John Paul II na mmemme ncheta afọ iri ise nke UN, dịka onye isi oche nke Security Council.
* Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ nzukọ nke mba ndị na-abụghị ndị otu nke United Nations Security Council na [[New York City]] - 4 Ọktoba 1995.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ nke iri ise na otu nke United Nations General Assembly (UNGA) Septemba - Disemba 1996 ma nyefee nkwupụta Naịjirịa na Assembly na 3 Ọktoba 1996.
* Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ nke iri na otu nke mba ndị na-abụghị ndị otu na Cartagena, Colombia, 18–20 Ọktoba 1998 ma nye nkwupụta Naịjirịa na 18 Ọktoba 1998.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ pụrụ iche nke UN Security Council maka ndị ozi mba ofesi na New York ma nye nkwupụta Naịjirịa na nnọkọ ahụ. - 26 Septemba 1995.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ ncheta nke iri ise nke United Nation General Assembly (UNGA) Septemba - Disemba 1995 ma nyefee nkwupụta Naịjirịa na Assembly na 3 Ọktoba 1995.
* Naịjirịa bụ onye isi oche nke United Nations Security Council (ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche) n'ọnwa Ọktoba 1995, mgbe ọ natara Pope John Paul II na mmemme ncheta afọ iri ise nke UN, dịka onye isi oche nke Security Council.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ nke iri ise na otu nke United Nations General Assembly (UNGA) Septemba - Disemba 1996 ma nyefee nkwupụta Naịjirịa na Assembly na 3 Ọktoba 1996.
* Na Bandung, Indonesia, 25–27 Eprel 1995. Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ ncheta afọ iri anọ
nke Movement of Non-Aligned countries, Bandung, Indonesia, 28 Eprel 1995.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa nzukọ Mịnịsta nke Coordinating Bureau of the Non-Aligned Movement na Cartagena, Colombia, 18–20 Mee 1998 ma nye nkwupụta Naịjirịa na 19 Mee 1998.
* Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ nzukọ nke mba ndị na-abụghị ndị otu nke United Nations Security Council na [New York] 4 Ọktoba 1995.
* Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ nke iri na otu nke mba ndị na-abụghị ndị otu na Cartagena, Colombia, 18–20 Ọktoba 1998 ma nye nkwupụta Naịjirịa na 18 Ọktoba 1998.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ nke iri ise na abụọ nke nzukọ ukwu nke United Nations (UNGA) Septemba - Disemba 1997 ma nyefee nkwupụta Naịjirịa na Mgbakọ na 23 Septemba 1997.
=== Ọrụ na ECOWAS ===
* Onye isi oche nke kansụl ndị ozi ECOWAS na kọmitii ECOWAS nke Nine na LiberiaC-9) site na 26 Julaị 1996.
* Onye isi oche ECOWAS Ministerial Committee of Five on [[Sierra Leone]].
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa ma bụrụ onye isi nzukọ nke anọ nke Kọmitii Minista ECOWAS nke mmadụ anọ na Sierra Leone (C-4) na New York, 11 Julaị 1997.
* O duuru ndị nnọchi anya nke ECOWAS Ministerial Committee of Five (C-5) na New York ma gwa ma odeakwụkwọ ukwu na Kansụl Nchebe n'okpuru Arria Formula, banyere ọnọdụ dị na Sierra Leone, 11 Nọvemba 1997.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa ma bụrụ onye isi nzukọ nke asatọ nke Kọmitii Minista ECOWAS nke ise na Sierra Leone (C-5) na New York, 5–6 Febụwarị 1998.
* O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa ọtụtụ nzukọ ndị ozi ECOWAS na nzukọ ndị isi ala gburugburu mpaghara ahụ.
* O duziri kọmitii ndị ozi ECOWAS nke mmadụ itoolu (C-9) iji dozie nsogbu Liberia nke ọma.
* N'ịbụ nke a na-elekọta n'okpuru United Nations, ịme ntuli aka onye kwuo uche ya nke mbụ na Liberia n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1997 na nguzobe ọchịchị onye kwuo uche ya nke Maazị Charles G. Taylor na-eduzi.
=== Ọrụ na [[Sierra Leone]] ===
* Nkwatu ọchịchị onye isi ala Ahmad Tejan Kabbah n'ike n'ụbọchị iri abụọ na ise n'ọnwa Mee n'afọ 1997 bụ ihe iyi egwu ọ bụghị naanị udo na ńchékwá nke [[Sierra Leone]] kamakwa nchekwa na nkwụsi ike nke mpaghara ọdịda anyanwụ Afrịka. Dị ka onye isi oche nke kọmitii nke mmadụ anọ na ise na Sierra Leone, ọ duziri mkparịta ụka ma hazie ọrụ ndị dị nro na-eduga na mweghachi nke ọchịchị nke Onye isi ala Ahmad Tejan Kabbah na 10 Machị 1998.
* O duuru ndị otu ECOWAS ma bụrụ onye mbụ batara Sierra Leone iji chọpụta ọnọdụ dị n'ala mgbe ndị agha ECOMOG tọhapụrụ Freetown n'aka ndị nnupụisi 18–19 February 1998 iji nye ohere ka onye isi ala Ahmad Tejan Kabbah laghachi na Conakry laghachi.<ref>{{Cite web|title=Ecowas Ministers Due To Visit Sierra Leone Today|url=http://reliefweb.int/report/sierra-leone/ecowas-ministers-due-visit-sierra-leone-today|accessdate=21 August 2014}}</ref>
=== Ọrụ na Organization of African Unity ===
Ọrụ ya dị ka Mịnịsta na-ahụ maka mba ofesi dabara na oge mpaghara ọdịda anyanwụ Afrịka na n'ezie ọtụtụ mpaghara [[Eluàlà|Afrịka]] nwere esemokwu, nke gụnyere agha obodo na [[Angola]], [[Rwanda]] / [[Burundi]], Zaire (nke bụzi [[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of Congo]]), [[Sudan]], [[Liberia]], [[Somalia]] na [[Sierra Leone]]. E guzobere akụkụ etiti nke OAU na Cairo na 1994 dị ka usoro iji dozie esemokwu ndị a. N'oge ọchịchị ya, Naịjirịa nọgidere na-abụ onye otu etiti na ntuli aka atọ na-esote nke a na-eme kwa afọ. E wezụga ọtụtụ nzukọ nke kansụl nke ndị ozi OAU, Ikimi nọchitere anya onye isi ala Naịjirịa na nzukọ nzukọ nke Central Organ of the OAU Mechanism for the Prevention, Management and Resolution of Conflicts na Tunis, 20 Eprel 1995. O duru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nzukọ OAU nke iri atọ na otu nke ndị isi ala na gọọmentị na [[Addis Ababa]], [[Ethiopia]] - 26–28 June 1995, na Cameroun, 9–10 July 1996 na 32 OAU Assembly. [[Zimbabwe]], 1–3 June 1997 na [[Burkina Faso]], 8 June 1998.
== Ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
* Onye guzobere ya na onye otu Board of Trustees of All Peoples Party (APP) na 1999–2001
* Nabatara òkù isonyere PDP na 22 Septemba 2001. Bụrụ onye isi oche [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] (PDP) National Convention Presidential Election Panel na Jenụwarị 2003. Ọ bụ onye na-azọ ọkwa PDP na ntuli aka praịmarị na Eagle Square nke weghachiri onye isi ala [[Olusegun Obasanjo]].
* Onye guzobere otu na onye ndu mba - Advanced Congress of Democrats (ACD) 2005-2006, guzobere otu ahụ na [[Ȯra Edo|Edo Steeti]] na Febụwarị 21, 2006.<ref>{{Cite web|title=Modu Sheriff has also thrown his political weight behind former External Affairs Minister, Tom Ikimi for the exalted position.|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=66960|accessdate=21 August 2014}}</ref>
* Onye guzobere ya na onye otu National Caucus, [[Action Congress]] (AC) Party 2006–2010. O duuru Action Congress (AC) iji merie ntuli aka Gọvanọ na Edo Steeti na 2007 na ntuli aka 2012.
* Onye isi oche na- Nhazi mkparịta ụka njikọta nke ndị isi mmegide [ACN], [ANPP], na [CPC]. Ndị otu jikọtara ọnụ wee mepụta [[All Progressives Congress]] ([APC]) na July, 2013. Onye otu Kọmitii Nchịkwa Oge (IEC) nke All Progressives Congress (APC) Na-eje ozi dị ka osote onye isi oche mba South-South Geopolitical Zone July 2013<ref>{{Cite web|title=ACN, CPC, ANPP merge as one party|url=http://thenationonlineng.net/new/acn-cpc-anpp-merge-as-one-party/}}</ref>
* Ọ hapụrụ ndị otu na [[All Progressives Congress]] site na 27 Ọgọstụ 2014.<ref>{{Cite news|url=http://www.channelstv.com/2014/08/26/tom-ikimi-quits-apc/|title=Tom Ikimi Quits APC|publisher=[[Channels TV]]|accessdate=27 August 2014}}</ref>
== Nsọpụrụ ==
Pope John Paul II kwanyere ya ugwu 1993 Knight of St. Gregory The Great KSG.
Onye Rivers State University of Science and Technology kwanyere ùgwù, March 2003 D.Sc (Architecture) Onye Ooni nke Ife- Akinrogun nke Ife na-asọpụrụ - 1991 Inherited family title in homeland- Igueben, Esanland- [[Ȯra Edo|Edo]] State- Inneh nke Igueben 1988 Title given by the community- Oduma nke Igueben 1993 -
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{s-start}}
{{s-off}}
{{succession box|before=[[Babagana Kingibe]]|title=[[Foreign Minister of Nigeria]]|years=1995 – 1998|after=[[Ignatius Olisemeka]]}}
{{s-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
qe9j1oa70gyqa7hwuzyytwseiwv87dw
Darius Dickson Ishaku
0
13965
95607
77656
2022-08-26T10:09:45Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox officeholder|name=Darius Dickson Ishaku|image=|caption=|birth_date={{birth date and age|1954|7|30|df=y}}|birth_place=Lupwe, [[Taraba State]], [[Nigeria]]|spouse=[[Anna Darius Ishaku]]|occupation=Architect<br>Politician}}
'''Darius Dickson Ishaku''', '''FNIA''', '''FNITP''' (a mụrụ na 30 Julaị 1954) bụ onye Naijiria na-arụ ụlọ, onye na-eme atụmatụ ime obodo, onye nkuzi mahadum na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ bụ onye otu otu ndọrọndọrọ ọchịchị [[Peoples Democratic Party|People's Democratic Party]] na Gọvanọ nke Taraba Steeti.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/nigerias-democracy-embarrassing-insulting-gov-ishaku/|title=Nigeria’s democracy embarrassing, insulting —Gov Ishaku|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2020-03-05}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.dailytrust.com.ng/gov-ishakus-absence-from-taraba.html|title=Gov Ishaku’s absence from Taraba|date=2020-02-25|work=Daily Trust|language=en-GB|accessdate=2020-03-05}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.today.ng/news/nigeria/taraba-assembly-passes-vote-confidence-governor-ishaku-282367|title=Taraba Assembly passes vote of confidence on Governor Ishaku|date=2020-02-25|work=TODAY|language=en-US|accessdate=2020-03-05}}</ref><ref>{{Cite web|title=Taraba gov dissociates self from insecurity report - The Nation Newspaper|url=https://thenationonlineng.net/taraba-gov-dissociates-self-from-insecurity-report/amp/|accessdate=2022-03-11|work=thenationonlineng.net}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Ishaku n'abalị 30 Julaị 1954 nye Maazị Ishaku Istifanus yana Oriakụ Naomi na Lupwe na Ussa Local Government Area nke Taraba Steeti. Ọ bụ nwa nke ise n'ime ụmụ iri n'ezinụlọ ya.
E debara aha Darius na-eto eto na ụlọ akwụkwọ praịmarị nke St Bartholomew, Wusasa, Zaria, na 1961, ma ọ gụsịrị akwụkwọ na 1967.
Ọ gara St. Paul's College Kufena, Zaria, maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya, n'afọ 1972 wee gafee nke ọma, nweta asambodo nyocha nke West Africa (WASC). O nwetara nnabata n'ụlọ akwụkwọ ọmụmụ ihe na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria, n'otu afọ ahụ (1972), maka agụmakwụkwọ ọkwa ya nke bụ ihe achọrọ maka ịbanye na mahadum, ọ gụchara na 1974.. Ọ gara [[Mahadum nke Ahmadu Bello|Mahadum Ahmadu Bello]] (ABU) ebe ọ gụrụ akwụkwọ ma nweta nzere bachelọ na nzere masta na Osisentọala, ọ gara n'ihu iji nweta nzere masta ọzọ na atụmatụ obodo na mpaghara.<ref name="Darius Dickson Ishaku Full Biography">{{Cite web|title=Governor Darius Dickson Ishaku Full Biography|url=http://www.takemetonaija.com/2016/08/governor-darius-dickson-ishaku-full.html|accessdate=17 August 2016|work=takemetonaija.com}}</ref>
Darius bụ onye otu Nigerian Institute of Architects (FNIA) bụrụkwa onye otu Nigerian Institute of Town Planners (FNITP).
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Ishaku bụbu onye ozi na-ahụ maka ike, onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nakwa Mịnịsta na-ahụ maka ihe gbasara Niger Delta Affairs tupu ọ gbaa arụkwaghịm ịzọ ọkwa gọvanọ nke Taraba Steeti nke afọ 2015. O meriri na ntuli aka gọvanọ mbụ megide [[Aisha Jummai|Aisha Jumai Alhassan]] nke [[All Progressives Congress|APC]] na David Sabo Kente nke SDP, a họpụtakwara ya dịka Gọvanọ nke [[Ȯra Taraba|Taraba Steeti]] mgbe o meriri na ntuli aka ọzọ. Darius meriri na ntuli aka nke afọ 2015 mana ya na onye omeiwu na-emegide ya bụ Aisha Jumai Alhassan nọ n'ọgụ n'ụlọ ikpe bụ onye kpọgara ya n'ụlọ ikpe ma mgbe ọtụtụ ikpe gasịrị, a kpọrọ Darius onye meriri emeri nke ntuli aka gọvanọ na steeti ahụ na mbido afọ 2016.<ref name="Taraba">{{Cite web|title=Profile of Darius Dickson Ishaku|url=http://candidates.nigeriaelections.org/candidate/profile/candidate/661/me/%20darius%20dickson%20ishaku-/|accessdate=8 June 2016|work=Candidates.nigeriaelections.org}}</ref><ref>{{Cite news|first=John|author=Mkom|title=Rerun election: PDP governorship candidate Darius wins in Taraba|url=http://www.vanguardngr.com/2015/04/rerun-election-pdp-governorship-candidate-darius-wins-polling-unit-in-taraba/|accessdate=8 June 2016|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=25 April 2015}}</ref>
Darius Ishaku nwere ihe ịga nke ọma ọzọ, na agba nke abụọ ya, na ntuli aka gọvanọ nke Machị 2019, ma merie onye iro ya kacha nso bụ Alhaji Abubakar Sani Danladi nke [[All Progressives Congress]] site na ihe karịrị votu 150,000.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2019/03/darius-ishaku-wins-second-term-in-taraba/|title=Darius Ishaku wins second term in Taraba|author=Polycarp|first=Nwafor|date=12 March 2019|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|accessdate=14 March 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tribunal Affirms Darius Dickson Ishaku as winner of Guber poll|url=https://www.dailytrust.com.ng/tribunal-affirms-ishaku-darius-as-winner-of-march-9-guber-poll.html/|work=[[Media Trust|Daily Trust]]|date=20 September 2019|accessdate=21 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Appeal Court affirms Darius Ishaku as Taraba Governor|url=https://www.channelstv.com/2019/11/18/appeal-court-affirms-darius-ishaku-as-taraba-governor/|work=[[Channels TV]]|date=18 November 2019|accessdate=20 November 2019}}</ref>
== Hụkwa ==
* [[List of Nigerian architects]]
* Ndepụta nke ndị gọvanọ nke Taraba Steeti
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
p6nflkk4txvcej6phv90mnlegv1vtsf
Tonye Cole
0
13971
95430
84421
2022-08-26T05:41:14Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Tonye Cole.jpg|thumb|Tonye Cole]]
'''Tonye Patrick Cole''' (amụrụ n'afọ 1967) bụ onye nchoputa nakwa onye bụbu onye isi otu Sahara Group otu ụlọ ọrụ na-ahụ maka ike nke na-arụ ọrụ na usoro ike niile na Nigeria na mba ndị agbata obi West Africa na East Africa nakwa ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.sahara-group.com/2018/07/22/sahara-groups-tonye-cole-appointed-to-world-bank-expert-advisory-council|title=Sahara Group’s Tonye Cole appointed to World Bank Expert Advisory Council|work=Sahara Energy News|accessdate=20 August 2018}}</ref> Òtù ahụ na-arụ ọrụ na mba 38 gburugburu ụwa na ihe karịrị ndị ọrụ 4,000 na ntụgharị kwa afọ nke ijeri $ 11. Ọ bụ ya na-ahụ maka ihe gbasara iwulite mgbasawanye ụwa ọnụ nke otu na ịkwado ụkpụrụ ọchịchị ụlọ ọrụ ya, ịnọgide na-enwe ọnọdụ ya na ụlọ ọrụ ụwa dịka World Economic Forum, ebe ọ bụ onye isi otu Partnering Against Corruption Initiative (PACI), The United Nations), ebe ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke ndị ndụmọdụ nke Private Sector Advisory Group maka UNDP Sustainable Development Group Fund (SDG-F), The African Philanthropy Forum n'etiti ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/sahara-groups-tonye-cole-joins-wefs-trust-and-integrity-committee/|title=Sahara Group’s Tonye Cole joins WEF’s Trust and Integrity Committee|date=2017-08-27|work=The Eagle Online|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/12/22/wef-partnering-against-corruption-initiative/|title=WEF: Partnering against Corruption Initiative|author=admin|date=2016-12-21|work=THISDAYLIVE|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://conference.africanpf.org/speakers/tonye-cole/|title=Tonye Cole|work=2018 APF Annual Conference|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref>
Na mgbakwunye nke ịtọ ntọala na ịgba ọsọ otu n'ime ụlọ ọrụ ike kachasị ukwuu n'ala Naịjirịa, Maazị Cole duziri ma mepụta ọrụ a rụrụ maka Sahara Foundation n'ụwa niile. Ọ na-aga n'ihu na-arụ ọrụ iji kpalie ndị ntorobịa nke Africa site na ọrụ ebere dịka NGO ya, Nehemiah Youth Empowerment initiative, nke ebumnuche ya bụ imetụta mgbanwe na Africa site n'ịchịkọta ndị isi na ntorobịa na ndị na-eto eto iji zụlite ma mejuputa atụmatụ ndị ga-emepụta nsonaazụ dị mma maka ọtụtụ nde mmadụ na nso nso a, Behavioral Health Institute (BHI) nke o hiwere maka ọmụmụ na njikwa nke nsogbu ahụike omume karịsịa n'etiti ndị ntorobịa na Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://gbfng.org/project/i-am-nehemiah-project/|title=I am Nehemiah Project|work=Growing Business Foundation|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref> Na mgbakwunye, ya na ọtụtụ ntọala na Naịjirịa na-arụkọ ọrụ nke ọma gụnyere Down Syndrome Foundation, Slum-2-School Foundation, The Compassionate Center na ụlọ ụmụ mgbei dị iche iche.
Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu Atlas Mara, Bloomberg TV Africa, Enactus Nigeria, Nigerian Chamber of Shipping na Digital Jewels.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigerian-shipping.org/about/governing-council/|title=Nigerian Chamber of Shipping :: Governing Council|work=www.nigerian-shipping.org|language=en|accessdate=2018-06-07}}</ref><ref name="Cole2">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2017/01/tonye-cole-marks-50th-birthday-style/|title=Tonye Cole marks 50th birthday in style|date=27 January 2017|work=Vanguard|accessdate=27 July 2017}}</ref> Ọ bụkwa onye otu Private Sector Advisory Group nke United Nations Sustainable Development Fund (UN SDG-F). A họpụtara ya na World Bank Group's (WBG) Expert Advisory Council on Citizen Engagement.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/207130-nigerias-sahara-group-among-global-sustainable-development-goals-advisory-body.html|title=Nigeria’s Sahara Group among global sustainable development goals advisory body - Premium Times Nigeria|author=Udo|first=Bassey|date=2016-07-18|language=en-GB|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sahara-group.com/2018/07/22/sahara-groups-tonye-cole-appointed-to-world-bank-expert-advisory-council/|title=Sahara Group's Tonye Cole appointed to World Bank Expert Advisory Council|date=July 23, 2018|accessdate=2020-01-23}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Tonye Cole na Port Harcourt, nke Rivers steeti na 11 Jenụwarị 1967. Ọ gara Corona School, Victoria Island ma mesịa gaa King's college, Lagos tupu ọ gaa King's School, Ely, Cambridgeshire, United Kingdom. Ọ bụkwa onye gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Lagos ebe ọ nwetara nzere bachelọ na Architecture na Engineering, mgbe ahụ asambodo Portuguese na Universidade de Brasilia, Brazil. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Harvard Business School's Advanced Management Program n'afọ 2014.<ref>{{Cite web|url=https://www.alumni.hbs.edu/stories/Pages/story-bulletin.aspx?num=5913|title=Ask the Expert: Energy’s Next Era - Alumni - Harvard Business School|work=www.alumni.hbs.edu|language=en|accessdate=2019-06-21}}</ref> Ụlọ ọrụ na-ewu ụlọ na mba Brazil Grupo Quartro SA nakwa Goiania Brazil bụ ebe ọ malitere ọrụ ya dị ka Architect site n'afọ1990 ruo 1992. O sonyekwara na nhazi na mmejuputa atụmatụ obodo na mmepe obodo nke Palmas, isi obodo nke steeti Tocantins na kilomita site na South America. Ọ bụkwa onye na-ewu ụlọ na-ahụ maka imepụta Ụlọ Ọrụ Ikpe Ziri Ezi, Palmas, Tocantins na ụlọ obibi dị iche iche na Goiania, Palmas na Brasilia n'etiti ndị ọzọ.
Tonye laghachiri Naịjirịa n'afọ 1993 ma were ya n'ọrụ ngwa ngwa dịka onye isi ọrụ na ụlọ ọrụ Naịjirịa nke Empressa Sul Americana de Montagens S.A.(EMSA) ụlọ ọrụ Injinia obodo Brazil site n'afọ 1993 ruo afọ 1996, nke a na-ekwu na ọ bụ ụlọ ọrụ injinia nke asaa kachasị ukwuu na Brazil nke e nyere ọrụ mmiri nke World Bank - ego ruru ihe dịka S5.8m maka Lagos Water Corporation. Maazị Cole bụ onye ozi a họpụtara nke Redeemed Christian Church of God na onye ndú nke Team Nehemiah. Otu n'ime ụka nke na-ahụ maka iwepụta ọhụụ nke ụka n'ịgbanwe ogige mgbapụta na Naịjirịa ka ọ bụrụ obodo ọgbara ọhụrụ. Ọ bụ onye na-ekwu okwu mkpali, onye edemede, onye nkụzi na onye ndụmọdụ. Ọ bụ onye edemede nke "Morning Reflections" a daily devotional nke e bipụtara n'afọ 2013.
Ọ bụ nwa onye bụbu onye isi nchịkwa nke Daily Times Newspaper na onye bụbu onye nnọchi anya Naịjirịa na Brazil Patrick Dele Cole .<ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/africarenewal/magazine/special-edition-youth-2017/young-people-need-opportunities-display-their-talents|title=Young people need opportunities to display their talents {{!}} Africa Renewal|work=www.un.org|accessdate=2019-06-21}}</ref> Ọ lụrụ Dr. Sylvia Cole ma nwee ụmụ atọ toro eto.<ref name="Cole1">{{Cite web|title=Tonye Cole|url=https://theamm.org/minister-profile/559673/tonye-cole/|accessdate=27 July 2017|publisher=American Marriage Ministries}}</ref>
== Mbipụta ==
Onye edemede nke “Morning Reflections”. A Daily Devotional E bipụtara na 2013.<ref>{{Cite book|url=https://www.blurb.com/b/3607892-morning-reflections|title=MORNING REFLECTIONS|language=en}}</ref>
Onye edemede nke “My God Thinks” (2016) Columnist to Thisday Style “Watchers of Times”<ref>{{Cite web|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20180527/281513636824428|title=PressReader.com - Your favorite newspapers and magazines.|work=www.pressreader.com|accessdate=2019-06-21}}</ref>
== Ihe nrite ==
2017 Oil & Gas Council Lifetime Achievement and Executive of The Year Award. 2014 Wharton Club Of Africa Award For Best Company To Work For. 2013 Forbes/Ebonylife TV Best of Africa Award 2011 African Property Awards/Bloomberg TV For Highly Commendable Office Architecture 2011 Ernst & Young Entrepreneur Of The Year Finalist 2010 Thisday Award As Young Global Champions In Oil And Gas 2009 Role Model Award By We Are The Future Of Our Nation In Recognition Of Contribution In Oil And Gas Sector 2007 Merit Award By University Of Lagos Alumni Association For Outstanding Contributions And Commitment To National Development.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229929-uk-oil-gas-council-unveils-sahara-group-director-tonye-cole-winner-africa-energy-awards.html|title=UK Oil & Gas Council unveils Sahara Group director, Tonye Cole, as winner of Africa Energy Awards|work=Premium Times|accessdate=30 April 2018}}</ref>
== Ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
N'ọnwa Septemba 2018, Maazị Cole mere mkpebi ịchụso ọrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ gbara arụkwaghịm n'ọrụ niile na ndị isi na Sahara Group yana ọkwa ya niile n'ebe ndị ọzọ iji zọọ ọkwa gọvanọ na steeti Rivers.<ref>{{Cite web|date=2018-09-01|title=Tonye Cole resigns from Sahara Group, moves to public service, politics|url=https://www.vanguardngr.com/2018/09/tonye-cole-resigns-from-sahara-group-moves-to-public-service-politics/|accessdate=2021-11-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Nke a bụ ọkwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ala Naịjirịa. O nwetara mmeri na ntụliaka ime obi n'okpuru otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke, [[All Progressives Congress]] (APC) ma kwupụta na ọ bụ onye na-ebu ọkọlọtọ mana n'ihi esemokwu iwu na-adịte aka, ewepụrụ otu ndọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ahụ na ntuli aka ma gbochie ya ịzọ ọkwa na ntuli aka site n'ụlọ ikpe.
Maazị Cole ga-agbasi mbọ ike ugbu a na uru ndọrọ ndọrọ ọchịchị e nwetara iji wuo otu dị egwu tupu ntuli aka n'ọdịnihu na mba ahụ.
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=270636354 Profaịlụ Bloomberg]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9kkga5y3acvj69xbikxlgsf88b0aym3
95431
95430
2022-08-26T05:41:35Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tonye Patrick Cole''' (amụrụ n'afọ 1967) bụ onye nchoputa nakwa onye bụbu onye isi otu Sahara Group otu ụlọ ọrụ na-ahụ maka ike nke na-arụ ọrụ na usoro ike niile na Nigeria na mba ndị agbata obi West Africa na East Africa nakwa ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.sahara-group.com/2018/07/22/sahara-groups-tonye-cole-appointed-to-world-bank-expert-advisory-council|title=Sahara Group’s Tonye Cole appointed to World Bank Expert Advisory Council|work=Sahara Energy News|accessdate=20 August 2018}}</ref> Òtù ahụ na-arụ ọrụ na mba 38 gburugburu ụwa na ihe karịrị ndị ọrụ 4,000 na ntụgharị kwa afọ nke ijeri $ 11. Ọ bụ ya na-ahụ maka ihe gbasara iwulite mgbasawanye ụwa ọnụ nke otu na ịkwado ụkpụrụ ọchịchị ụlọ ọrụ ya, ịnọgide na-enwe ọnọdụ ya na ụlọ ọrụ ụwa dịka World Economic Forum, ebe ọ bụ onye isi otu Partnering Against Corruption Initiative (PACI), The United Nations), ebe ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke ndị ndụmọdụ nke Private Sector Advisory Group maka UNDP Sustainable Development Group Fund (SDG-F), The African Philanthropy Forum n'etiti ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/sahara-groups-tonye-cole-joins-wefs-trust-and-integrity-committee/|title=Sahara Group’s Tonye Cole joins WEF’s Trust and Integrity Committee|date=2017-08-27|work=The Eagle Online|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/12/22/wef-partnering-against-corruption-initiative/|title=WEF: Partnering against Corruption Initiative|author=admin|date=2016-12-21|work=THISDAYLIVE|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://conference.africanpf.org/speakers/tonye-cole/|title=Tonye Cole|work=2018 APF Annual Conference|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref>
Na mgbakwunye nke ịtọ ntọala na ịgba ọsọ otu n'ime ụlọ ọrụ ike kachasị ukwuu n'ala Naịjirịa, Maazị Cole duziri ma mepụta ọrụ a rụrụ maka Sahara Foundation n'ụwa niile. Ọ na-aga n'ihu na-arụ ọrụ iji kpalie ndị ntorobịa nke Africa site na ọrụ ebere dịka NGO ya, Nehemiah Youth Empowerment initiative, nke ebumnuche ya bụ imetụta mgbanwe na Africa site n'ịchịkọta ndị isi na ntorobịa na ndị na-eto eto iji zụlite ma mejuputa atụmatụ ndị ga-emepụta nsonaazụ dị mma maka ọtụtụ nde mmadụ na nso nso a, Behavioral Health Institute (BHI) nke o hiwere maka ọmụmụ na njikwa nke nsogbu ahụike omume karịsịa n'etiti ndị ntorobịa na Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://gbfng.org/project/i-am-nehemiah-project/|title=I am Nehemiah Project|work=Growing Business Foundation|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref> Na mgbakwunye, ya na ọtụtụ ntọala na Naịjirịa na-arụkọ ọrụ nke ọma gụnyere Down Syndrome Foundation, Slum-2-School Foundation, The Compassionate Center na ụlọ ụmụ mgbei dị iche iche.
Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu Atlas Mara, Bloomberg TV Africa, Enactus Nigeria, Nigerian Chamber of Shipping na Digital Jewels.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigerian-shipping.org/about/governing-council/|title=Nigerian Chamber of Shipping :: Governing Council|work=www.nigerian-shipping.org|language=en|accessdate=2018-06-07}}</ref><ref name="Cole2">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2017/01/tonye-cole-marks-50th-birthday-style/|title=Tonye Cole marks 50th birthday in style|date=27 January 2017|work=Vanguard|accessdate=27 July 2017}}</ref> Ọ bụkwa onye otu Private Sector Advisory Group nke United Nations Sustainable Development Fund (UN SDG-F). A họpụtara ya na World Bank Group's (WBG) Expert Advisory Council on Citizen Engagement.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/207130-nigerias-sahara-group-among-global-sustainable-development-goals-advisory-body.html|title=Nigeria’s Sahara Group among global sustainable development goals advisory body - Premium Times Nigeria|author=Udo|first=Bassey|date=2016-07-18|language=en-GB|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sahara-group.com/2018/07/22/sahara-groups-tonye-cole-appointed-to-world-bank-expert-advisory-council/|title=Sahara Group's Tonye Cole appointed to World Bank Expert Advisory Council|date=July 23, 2018|accessdate=2020-01-23}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Tonye Cole na Port Harcourt, nke Rivers steeti na 11 Jenụwarị 1967. Ọ gara Corona School, Victoria Island ma mesịa gaa King's college, Lagos tupu ọ gaa King's School, Ely, Cambridgeshire, United Kingdom. Ọ bụkwa onye gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Lagos ebe ọ nwetara nzere bachelọ na Architecture na Engineering, mgbe ahụ asambodo Portuguese na Universidade de Brasilia, Brazil. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Harvard Business School's Advanced Management Program n'afọ 2014.<ref>{{Cite web|url=https://www.alumni.hbs.edu/stories/Pages/story-bulletin.aspx?num=5913|title=Ask the Expert: Energy’s Next Era - Alumni - Harvard Business School|work=www.alumni.hbs.edu|language=en|accessdate=2019-06-21}}</ref> Ụlọ ọrụ na-ewu ụlọ na mba Brazil Grupo Quartro SA nakwa Goiania Brazil bụ ebe ọ malitere ọrụ ya dị ka Architect site n'afọ1990 ruo 1992. O sonyekwara na nhazi na mmejuputa atụmatụ obodo na mmepe obodo nke Palmas, isi obodo nke steeti Tocantins na kilomita site na South America. Ọ bụkwa onye na-ewu ụlọ na-ahụ maka imepụta Ụlọ Ọrụ Ikpe Ziri Ezi, Palmas, Tocantins na ụlọ obibi dị iche iche na Goiania, Palmas na Brasilia n'etiti ndị ọzọ.
Tonye laghachiri Naịjirịa n'afọ 1993 ma were ya n'ọrụ ngwa ngwa dịka onye isi ọrụ na ụlọ ọrụ Naịjirịa nke Empressa Sul Americana de Montagens S.A.(EMSA) ụlọ ọrụ Injinia obodo Brazil site n'afọ 1993 ruo afọ 1996, nke a na-ekwu na ọ bụ ụlọ ọrụ injinia nke asaa kachasị ukwuu na Brazil nke e nyere ọrụ mmiri nke World Bank - ego ruru ihe dịka S5.8m maka Lagos Water Corporation. Maazị Cole bụ onye ozi a họpụtara nke Redeemed Christian Church of God na onye ndú nke Team Nehemiah. Otu n'ime ụka nke na-ahụ maka iwepụta ọhụụ nke ụka n'ịgbanwe ogige mgbapụta na Naịjirịa ka ọ bụrụ obodo ọgbara ọhụrụ. Ọ bụ onye na-ekwu okwu mkpali, onye edemede, onye nkụzi na onye ndụmọdụ. Ọ bụ onye edemede nke "Morning Reflections" a daily devotional nke e bipụtara n'afọ 2013.
Ọ bụ nwa onye bụbu onye isi nchịkwa nke Daily Times Newspaper na onye bụbu onye nnọchi anya Naịjirịa na Brazil Patrick Dele Cole .<ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/africarenewal/magazine/special-edition-youth-2017/young-people-need-opportunities-display-their-talents|title=Young people need opportunities to display their talents {{!}} Africa Renewal|work=www.un.org|accessdate=2019-06-21}}</ref> Ọ lụrụ Dr. Sylvia Cole ma nwee ụmụ atọ toro eto.<ref name="Cole1">{{Cite web|title=Tonye Cole|url=https://theamm.org/minister-profile/559673/tonye-cole/|accessdate=27 July 2017|publisher=American Marriage Ministries}}</ref>
== Mbipụta ==
Onye edemede nke “Morning Reflections”. A Daily Devotional E bipụtara na 2013.<ref>{{Cite book|url=https://www.blurb.com/b/3607892-morning-reflections|title=MORNING REFLECTIONS|language=en}}</ref>
Onye edemede nke “My God Thinks” (2016) Columnist to Thisday Style “Watchers of Times”<ref>{{Cite web|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20180527/281513636824428|title=PressReader.com - Your favorite newspapers and magazines.|work=www.pressreader.com|accessdate=2019-06-21}}</ref>
== Ihe nrite ==
2017 Oil & Gas Council Lifetime Achievement and Executive of The Year Award. 2014 Wharton Club Of Africa Award For Best Company To Work For. 2013 Forbes/Ebonylife TV Best of Africa Award 2011 African Property Awards/Bloomberg TV For Highly Commendable Office Architecture 2011 Ernst & Young Entrepreneur Of The Year Finalist 2010 Thisday Award As Young Global Champions In Oil And Gas 2009 Role Model Award By We Are The Future Of Our Nation In Recognition Of Contribution In Oil And Gas Sector 2007 Merit Award By University Of Lagos Alumni Association For Outstanding Contributions And Commitment To National Development.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229929-uk-oil-gas-council-unveils-sahara-group-director-tonye-cole-winner-africa-energy-awards.html|title=UK Oil & Gas Council unveils Sahara Group director, Tonye Cole, as winner of Africa Energy Awards|work=Premium Times|accessdate=30 April 2018}}</ref>
== Ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
N'ọnwa Septemba 2018, Maazị Cole mere mkpebi ịchụso ọrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ gbara arụkwaghịm n'ọrụ niile na ndị isi na Sahara Group yana ọkwa ya niile n'ebe ndị ọzọ iji zọọ ọkwa gọvanọ na steeti Rivers.<ref>{{Cite web|date=2018-09-01|title=Tonye Cole resigns from Sahara Group, moves to public service, politics|url=https://www.vanguardngr.com/2018/09/tonye-cole-resigns-from-sahara-group-moves-to-public-service-politics/|accessdate=2021-11-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Nke a bụ ọkwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ala Naịjirịa. O nwetara mmeri na ntụliaka ime obi n'okpuru otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke, [[All Progressives Congress]] (APC) ma kwupụta na ọ bụ onye na-ebu ọkọlọtọ mana n'ihi esemokwu iwu na-adịte aka, ewepụrụ otu ndọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ahụ na ntuli aka ma gbochie ya ịzọ ọkwa na ntuli aka site n'ụlọ ikpe.
Maazị Cole ga-agbasi mbọ ike ugbu a na uru ndọrọ ndọrọ ọchịchị e nwetara iji wuo otu dị egwu tupu ntuli aka n'ọdịnihu na mba ahụ.
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=270636354 Profaịlụ Bloomberg]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fowjpg34svg3wgas5mvum7hze8utd19
Daniel Mensah
0
13984
95564
77676
2022-08-26T09:51:34Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel Mensah''', nke a makwaara dị ka '''Hello''', bụ ọkwá nkà Ga na onye na-ese igbe ozu. Ọ na-arụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe na ọkwá nkà na Teshie, Greater Accra, [[Ghana]].
== Akụkọ ndụ ya ==
A mụrụ ya n'afọ 1968 na Teshie, Daniel Mensah gụrụ akwụkwọ afọ isii site n'afọ 1984 ruo n'afọ 1990 ya na onye na-ese igbe ozu Ga bụ Paa Joe onye Kane Kwei (1924-1992) zụrụ na Teshie. Mgbe Mensah gụsịrị akwụkwọ, ya na Paa Joe rụrụ ọrụ afọ asatọ na Nungua dị ka ọkwá nkà ruo mgbe o mepere n'afọ 1998 ụlọ ọrụ nke ya nke a na-akpọ "Hello Design Coffin Works" na Teshie. Mensah sonyere n'ihe ngosi nka dị iche iche na Europe na ụfọdụ ọrụ ihe nkiri Europe, dị ka "Sépulture sur mesure" site na Philippe Lespinasse. Ụfọdụ n'ime igbe ozu ya dị na nchịkọta nke British Museum na [[London]], na Sainsbury Centre for Visual Arts na Norwich na nchịkọta nka nke onwe.<ref>{{Cite book|author=Selin|first=Helaine|title=Death Across Cultures: Death and Dying in Non-Western Cultures|year=2019|pages=186}}</ref>
== Ihe ngosi ọnwere ==
* 2009–2010: Living and Dying Gallery, British Museum, London.
* 2011: "Ghanaian Fantasy Coffin", Sainsbury Centre for Visual Arts, Mahadum nke East Anglia, Norwich.
== Ihe nkiri ==
* 2009 "Ghana, Sépulture sur mesure"; Philippe Lespinasse, Grand Angle Productions, TV5Monde.
* 2011 "Hidden Treasure of Africa"; Griff Rhys Jones, BBC.
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
Regula Tschumi. 2008. The Buried Treasures of the Ga. Nka ozu nke Ghana. Benteli, p. 122 -123; 229.
== Edensibia ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
33je1o9hdg5z8nfxrzalaik712qofj2
Toni Hassan
0
14014
95414
77706
2022-08-26T05:26:03Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Toni Hassan''' (a mụrụ n'afọ 1972) bụ onye nta akụkọ Australia, onye edemede nwere mmasị na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na onye nka ihe na-arụ ọrụ na ọbụladi n'eserese.<ref name=":1">{{Cite web|title=Families in the Digital Age: Every parent’s guide – Hybrid Publishers|url=https://www.hybridpublishers.com.au/product/families-in-the-digital-age-every-parents-guide/|accessdate=2021-07-28|language=en-AU}}</ref><ref>{{Cite web|title=Toni Hassan|url=https://www.smh.com.au/by/toni-hassan-gjydfz|accessdate=2021-07-28|work=The Sydney Morning Herald|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2020-01-22|title=Images mix the sacred and the secular.|url=https://citynews.com.au/2020/images-mix-the-sacred-and-the-secular/|accessdate=2021-07-28|work=Canberra CityNews|language=en-AU}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Hassan na South Africa, ya na nne na nna ya biri na Australia na ngwụcha afọ ndị 1970.<ref>{{Cite web|title=TONI HASSAN: The Water We Swim In|url=http://www.thepin.org/meet/toni-hassan|accessdate=2021-07-28|work=THE PIN|language=en-AU}}</ref> Ọ gara Sydney Mackellar Girls High ma gụchaa Bachelor of Arts, Communication na Mahadum Charles Sturt, tupu ọ rụọ ọrụ dị ka onye nta akụkọ na Australian Broadcasting Corporation, The Canberra Times, Fairfax Media na Nine Newspapers .
N'afọ 2001, e nyere ya awọd Walkley Award maka ihe omume redio ya bụ"The Health of Asylum Seekers in Detention".<ref>{{Cite web|title=Walkley Winners Archive|url=https://www.walkleys.com/awards/walkley-winners-archive/|accessdate=2021-07-28|work=The Walkley Foundation|language=en-AU}}</ref> Ma gbasaa ozi dị ka mpaghara nke ABC's Health Report, Hassan nyochara ọrụ ndị dị maka ndị na-achọ ebe mgbaba na mmetụta nke njide ogologo oge.<ref>{{Cite web|date=2001-08-13|title=Asylum Seekers in Detention|url=https://www.abc.net.au/radionational/programs/healthreport/asylum-seekers-in-detention/3487512|accessdate=2021-07-28|work=ABC Radio National|language=en-AU}}</ref> E nyekwara Hassan onyinye Human Rights Media Award site n'aka Australian Human Rights Commission maka ịdị mma na ọrụ nta akụkọ.<ref>{{Cite web|title=Canberra Conversation Lecture Series - CANBERRA AN AGE FRIENDLY CITY - IS IT? {{!}} Institute for Governance and Policy Analysis|url=https://www.governanceinstitute.edu.au/events/canberra-conversation-lecture-series/555/canberra-an-age-friendly-city-is-it|accessdate=2021-07-28|work=www.governanceinstitute.edu.au}}</ref>
Hassan bụ onye nsonye gbasara nchịkọta na Australian Centre for Christianity and Culture, Charles Sturt University. A maara ya nke ọma maka ọganihu mmasị ya na mmepe obodo, iwu gọọmentị na ikike mmadụ ma na-enye aka na akwụkwọ akụkọ iwu ọha na eze n'ịntanetị ''Pearls'' and Irritations .<ref>{{Cite web|author=Hassan|first=Toni|title=Toni Hassan, Author at Pearls and Irritations|url=https://johnmenadue.com/author/toni-hassan/|accessdate=2021-07-28|work=Pearls and Irritations|language=en-AU}}</ref>
Hassan bụ onye na-ese ihe na amalite amalite: afọ ọhụrụ ya ibi na South Africa n'oge Soweto Riots metụtara ọrụ ya, tinyekwara nsogbu nke ịzụ ahịa mmadụ na ikpe ziri ezi nke ọha mmadụ n'aha n'ihu. A pụrụ ịhụ omume nka mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke Hassan dị ka "njikọ nke ụwa na ihe dị nsọ".<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-01-22|title=Images mix the sacred and the secular.|url=https://citynews.com.au/2020/images-mix-the-sacred-and-the-secular/|accessdate=2021-07-28|work=Canberra CityNews|language=en-AU}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://citynews.com.au/2020/images-mix-the-sacred-and-the-secular/ "Images mix the sacred and the secular"]. ''Canberra CityNews''. 22 January 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 July</span> 2021</span>.</cite></ref>
N'afọ 2018, e nyere ya onyinye nke ACT Legislative Assembly's Speaker's Emerging Artists Support Scheme Award (EASS). Ihe osise ya "Shifting ground and King Billy" dị ugbu a na nchịkọta nke ndị omebe iwu nke ACT. Ihe osise acrylic na-egosi "nwoke Wiradjuri, Jimmy Clements, onye jere ije ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ otu izu iji gaa mmeghe nke nzuko omeiwu etiti nke Australia n'afọ 1923" a kọwara onyinyo ahụ dị ka "nke a pụrụ ịkọwa ozugbo dị ka ntụgharị uche nke ụcha agbụrụ na ike".<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-01-22|title=Images mix the sacred and the secular.|url=https://citynews.com.au/2020/images-mix-the-sacred-and-the-secular/|accessdate=2021-07-28|work=Canberra CityNews|language=en-AU}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://citynews.com.au/2020/images-mix-the-sacred-and-the-secular/ "Images mix the sacred and the secular"]. ''Canberra CityNews''. 22 January 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 July</span> 2021</span>.</cite></ref>
A rụtụrụ akwụkwọ ya, Families in the digital age, aka nke ukwuu na ngalaba Nonfiction nke afọ 2020 ACT Writing and Publishing Awards.<ref name=":02">{{Cite web|title=ACT Writers Annual Awards – 2020|url=https://www.actwriters.org/2020-actw-award-winners|accessdate=2021-04-05|work=ACT Writers|language=en-GB}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
* 1990–1993, Bachelor of Arts, Communication, Mahadum Charles Sturt
* 2015–2018, Bachelor of Visual Arts, The Australian National University
== Mbipụta ==
* <ref name=":1">{{Cite web|title=Families in the Digital Age: Every parent’s guide – Hybrid Publishers|url=https://www.hybridpublishers.com.au/product/families-in-the-digital-age-every-parents-guide/|accessdate=2021-07-28|language=en-AU}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.hybridpublishers.com.au/product/families-in-the-digital-age-every-parents-guide/ "Families in the Digital Age: Every parent's guide – Hybrid Publishers"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 July</span> 2021</span>.</cite></ref>
== Ihe ngosi ==
* 2021 "Together alone", Canberra Contemporary Art Space, Manuka<ref>{{Cite web|title=General 3|url=https://www.ccas.com.au/present-manuka|accessdate=2021-07-28|work=CANBERRA CONTEMPORARY ART SPACE|language=en-GB}}</ref>
* 2020 "''Stations of the Cross''", Northmead Creative and Performing Arts High School, Northmead, NSW<ref>{{Cite web|title=Walk through the Stations of the Cross|url=https://www.insights.uca.org.au/walk-through-the-stations-of-the-cross/|accessdate=2021-07-28|work=Insights Magazine|language=en-US}}</ref>
* 2020 Fisher's Ghost Art Award, Campbelltown Arts Centre, Campbelltown, NSW<ref>{{Cite web|title=Fisher’s Ghost Art Award 2020 {{!}} Campbelltown Arts Centre|url=https://c-a-c.com.au/fgaa-2020/#|accessdate=2021-07-28|work=c-a-c.com.au}}</ref>
* 2018 "''Naanị ọnụ''", ACT Legislative Assembly, Canberra<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-01-22|title=Images mix the sacred and the secular.|url=https://citynews.com.au/2020/images-mix-the-sacred-and-the-secular/|accessdate=2021-07-28|work=Canberra CityNews|language=en-AU}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://citynews.com.au/2020/images-mix-the-sacred-and-the-secular/ "Images mix the sacred and the secular"]. ''Canberra CityNews''. 22 January 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 July</span> 2021</span>.</cite></ref>
== Nke onwe ya ==
Hassan lụrụ onye na-ahụ maka akụ na ụba, onye nta akụkọ na onye nkọwa nke Peter Martin AM.
== Edensibia ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* "Shifting ground and King Billy", Legislative Assembly of ACT Collection
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
istzezc0pg1hr3lqiz2g69belwkjj8x
Víctor Grippo
0
14017
95093
77709
2022-08-25T15:18:34Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
"'Victor Grippo'" (10 May 1936 - February 2002) was an Argentine artist, painter and sculptor, considered the father of conceptual art and [[ Argentina ]] . He was born in Junín, province of Buenos Aires, the eldest of two sons of an immigrant father [[ Italy | Italian ]] and an Argentinian mother from [[ Albania | Albanian ]] .
== Ndụ na Ọrụ ==
A zụlitere Grippo n'obodo a mụrụ ya, mgbe ọ bụ nwata, ọ kwagara n'isi obodo nke ógbè ahụ, La Plata, wee gaa n'obodo Buenos Aires. Ọ gụrụ Chemistry na Pharmacy na Mahadum La Plata, ma gaa nzukọ ọmụmụ ihe nke Héctor Cartier na Fine Arts School.<ref name="turner">{{Cite book|title=Encyclopedia of Latin American and Caribbean Art|editor=Jane Turner|publisher=Macmillan Reference Limited|year=2000|pages=305–306}}</ref> O nwere mmasị na nka site na nwata. Ọ malitere dị ka onye na-ese ihe na onye na-ese ihe na 1950s, na 1960s ọ malitere ịnwale ihe ọkpụkpụ, ma mepụta ihe osise (na engines na ọkụ).
N'afọ 1966, o mere ihe ngosi nke mbụ ya na Lirolay gallery na Buenos Aires, na-egosi mmanụ jikọtara na geometric abstraction.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.malba.org|title=Victor Grippo|work=MALBA|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090601232146/http://www.malba.org/|archivedate=1 June 2009|accessdate=27 November 2017}} [http://www.malba.org.ar/web/descargas/grippo.pdf Alt URL]</ref>
N'ọrụ ya, ọ chọwo njikọta n'etiti sayensị na [[Ǹkà|nka]]. Ọrụ ya, otu n'ime ebumnobi ya bụ echiche nke mgbanwe, na-adabere na ndụ kwa ụbọchị, ụwa nke ọrụ, nri na ike. Site na mbido, ọ na-eji ihe eji eme ihe na ụzọ ndị na-enweghị atụ na ihe ya, ihe ọkpụkpụ na ntinye ya, iji tụgharịa uche na ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ọnọdụ ime mmụọ nke ndị ọrụ, nke ndị na-ese ihe. Ọ bụ nke otu iri na atọ, nke Jacques Bedel, Luis Fernando Benedit, Gregorio Dujovny, tinyere ndị ọzọ jikọtara. N'ikpeazụ, otu a na-aghọ CAYC Group.
N'agbata afọ 1968 na 1970 ọrụ ya dugara na kinetic na-egbuke egbuke, a na-ekpuchi igwe na ákwà, na-etinye ya n'elu ìhè.<ref>{{Cite journal|author=Sierra|first=Miguel Angel|date=2018|title=Anales de Química. La revista de la Real Sociedad Española de Química.|url=http://analesdequimica.es/index.php/AnalesQuimica|journal=Anales de Química|volume=114|pages=19–20}}</ref>
Victor Grippo na-eme nnyocha banyere usoro mmepụta ike site na akụ na ụzụ dị mfe. Otu n'ime ihe eji emepụta ihe n'ọrụ ya bụ poteto (nke ọ na-eji dị ka ihe atụ) nri a mụrụ na America, mana mgbe mmeri ahụ gasịrị, ọ gbasara na Europe niile.<ref name=":1">{{Cite book|title=Elogio de la Low- Tech. Historia y estética de las artes electrónicas en América Latina|author=Rodrigo|first=Alonso|publisher=Luna Editores|year=2015|isbn=978- 987- 45732- 1- 6|location=Buenos Aires, Argentina|pages=57–58}}</ref>
Grippo, dabere na ihe nnọchianya ọdịbendị ya, jiri ike dị na poteto, na-emepụta batrị eletrik ma na-ejikọta ha na eriri iji rụọ ọrụ ngwaọrụ dị iche iche, site na redio ruo multimeter nke tụrụ ike a na-emepụta. Ụdị ọrụ ahụ ghọrọ ihe a ma ama nke onye na-ese ihe na-emepe emepe na ụlọ ọrụ dị iche iche gburugburu ụwa.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.malba.org|title=Victor Grippo|work=MALBA|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090601232146/http://www.malba.org/|archivedate=1 June 2009|accessdate=27 November 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20090601232146/http://www.malba.org/ "Victor Grippo"]. ''MALBA''. Archived from [http://www.malba.org the original] on 1 June 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 November</span> 2017</span>.</cite> [http://www.malba.org.ar/web/descargas/grippo.pdf Alt URL]</ref>
N'iji electrodes na usoro ịtụ ihe, onye na-ese ihe na-egosi ike latent na ndụ osisi.
Ọ na-emepụta ụlọ ọrụ ndị bụ n'otu oge ohere nke ike a tọhapụrụ, n'azụ ọrụ ndị a, a na-ahụkwa ihe ọ pụtara na-ezo aka na alchemy na mgbalị iji gbanwee ụwa ihe onwunwe.
Otu n'ime ọrụ ya a maara nke ọma bụ Analogía I (1970), nke e gosipụtara na ihe ngosi nchịkọta ''Art Systems I'', na Museum of Modern Art, nke e gosipụtara mgbe e mesịrị na nsụgharị dị iche iche n'akụkụ dị iche iche nke ụwa.
N'afọ 2002 Konex Foundation si Argentina nyere ya Diamond Konex Award, otu n'ime onyinye kachasị mma na Argentina, dị ka onye kachasị mkpa na Visual Arts nke mba ya n'ime afọ iri gara aga.
O mere mgbakọ na mwepụ bara uru maka quantum physics, na-akọ banyere atọm na echiche nke nebula absorbent n'ụzọ na-emegharị kpamkpam na nka echiche, si otú a nweta ụdị hologram tactile.
Ọrụ nke onye na-ese ihe a anaghịzi ekwu maka ike teknụzụ nwere iji gbanwee ndụ ndị mmadụ, kama ọ na-ekwu maka ịkọwapụta ya dị ka ngwá ọrụ nke echiche.
Grippo nwụrụ na Buenos Aires na Febụwarị 2002.
== Ihe osise ==
* 1966. ''Emitter-Channel-Receiver or System.''
* 1967. ''Ihe nnọchianya abstraction nke distillery'' (mockup).
* 1968. ''Cube'', na mmekorita ya na Dalmiro Sirabo na Rubén Segura.
* 1970. ''Elastociclo'', ihe nrite mbụ n'ihe gbasara ahụmịhe ọhụụ, na Emume nke Atọ nke Arts nke Tandil.
* 1971. ''Analogía I''.
* 1972. ''Analogía IV'', ihe nrite nke abụọ na Salon Artists nke atọ na Acolics Paolini, na Museum of Modern Art nke Buenos Aires.
* 1972. ''N'ịga na profaịlụ nke Latin American Art.''
* 1972. ''Ịrụ oven achịcha a ma ama''.
* 1977. ''Valijita de panadero'', ụtụ nye Marcel Duchamp.
* 1978. ''Valijita de crítico sagaz''.
* 1978. Poteto na-eme ka poteto dị mma, na San Pablo.
* 1978. ''Tebụl'', Multiple Art Gallery nke Buenos Aires.
* 1980. ''Valijita de albañil''.
=== Nchịkọta mba ụwa na Group of 13 ===
* 1974. ''Art de systèmes en Amérique Latine'', na Pierre Cardin Space na Paris.
* 1974. ''Echiche nka na-eche nsogbu Latin America ihu'', gosipụtara na Museum of Sciences and Arts nke National Autonomous University of Mexico (UNAM).
* 1974. ''Ihe ngosi nka maka afọ iri asatọ'', na Halvat Huvit Gallery na Helsinki.
* 1974. ''Latinoamérica 74'' na Internationaal Cultureel Centrum na Antwerp na Palais des Beaux-Arts na Brussels.
== Ihe ngosi ==
* 1966. Lirolay Gallery. Na-enye ihe osise geometric ya na mmanụ.
* 1971. Analogy I. Art Systems Exhibition.
* 1972. Analogy IV.
* 1977. Analogy I, nsụgharị nke abụọ. XIV São Paulo Biennial. O nwetara ihe nrite Itamaraty.<ref name=":1">{{Cite book|title=Elogio de la Low- Tech. Historia y estética de las artes electrónicas en América Latina|author=Rodrigo|first=Alonso|publisher=Luna Editores|year=2015|isbn=978- 987- 45732- 1- 6|location=Buenos Aires, Argentina|pages=57–58}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRodrigo2015">Rodrigo, Alonso (2015). ''Elogio de la Low- Tech. Historia y estética de las artes electrónicas en América Latina''. Buenos Aires, Argentina: Luna Editores. pp. 57–58. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978- 987- 45732- 1- 6|<bdi>978- 987- 45732- 1- 6</bdi>]].</cite></ref>
== Ndetu ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* MALBA, Colección Costantini. [http://www.malba.org.ar/web/prensa2.php?id=6 Press comunique] banyere ihe ngosi ngosi nke ọrụ Grippo.
* [http://www.revistanueva.com.ar/00683/nota01/index.htm Revista Nueva]. Biography na quotes nke Víctor Grippo dere.
* [http://www.argentinaxplora.com/activida/arte/grippo.htm ArgentinaXplora]. Art na Argentina. Ajụjụ ọnụ nke Víctor Grippo.
{{Authority control}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
b5uxrbgpxd79vi2kuhvmtueniu16jnz
Polly Alakija
0
14018
95545
77710
2022-08-26T09:38:17Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
''''''Mkpúrù èdè íke'''Polly Alakija''' (a mụrụ n'afọ 1966) bụ onye mba Britain na-ese ihe, na onye na-ede akwụkwọ ụmụaka. A mụrụ ya na Britain, ọ kwagara Nigeria mgbe ọ lụrụ di ya onye [[Naijiria]] ma ọtụtụ n'ime ọrụ ya na-elekwasị anya n'echiche na isiokwu si Nigeria.<ref>Burgis, T. (2015, July 25). Art Without Labels. Financial Times, p. 27.</ref> Ọ bụ onye na-ese ihe na ebe obibi maka 2015 Cheltenham Jazz Festival ma nwee ihe ngosi naanị ya na Quintessence Gallery, Ikoyi kwa na 2015.<ref>{{Cite news|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|title=Painted pianos go on display around Jazz Festival arenas|url=http://www.cheltenhamfestivals.com/jazz/news-2/2015/04/painted-pianos-at-cheltenham-jazz-festival/|date=April 24, 2015}}</ref><ref name="yol">{{Cite news|author=Olatunbosun|first=Yinka|date=September 27, 2015|title=Polly's Visual Narratives in Prints|work=Thisday}}</ref> Ọtụtụ n'ime ọrụ ya nwere ihe osise nke ihe ndị dị ka Cycle rickshaws a na-akpọ marwa na Nigeria,ugboala a na- akpo molue na Volkswagen Beetles .<ref name="yin">{{Cite news|author=Olatunbosun|first=Yinka|date=January 25, 2015|title=For the Molue, the Drums Roll Out|work=Thisday}}</ref>
N'afọ 2019, e gosipụtara Alakija na katalọgụ ''Polaris'' nke Visual Collaborative mepụtara, a gbara ya ajụjụ ọnụ ya na ndị ọkachamara ndị ọzọ si gburugburu ụwa.<ref>{{Cite news|author=Agbana|first=Rotimi|title=Shehab, Bobby, Tosin Oshinowo, others featured on Visual Collaborative|url=https://www.vanguardngr.com/2019/04/shehab-bobby-tosin-oshinowo-others-featured-on-visual-collaborative/|accessdate=2 May 2019|publisher=[[Vanguard (Nigeria)]]|date=2 April 2019}}</ref>
== Ndụ ==
A mụrụ Alakija na Malvern, Worcestershire na 1966, ọ gụrụ akwụkwọ na Oxford Polytechnic . N'afọ 1989, ya na di ya, Ade Alakija kwagara Naịjirịa. Ezinụlọ a bi na [[Ibadan]], [[Ȯra Ọyọ|Oyo Steeti]].<ref name="Nur">{{Cite news|author=Oyewole|first=Nurudeen|date=October 13, 2013|title=Alakija Hits the Exhibition Floor With Here and There|work=Daily Trust}}</ref>
N'ọnwa Ọktọba, afọ 2013, o nwere nnukwu ihe ngosi ọha nke mbụ ya nke akpọrọ Here and There . Ụfọdụ n'ime ọrụ ya gosipụtara gụnyere ọrụ akwa sitere na ịgba egwu, ihe ndị e sere ese nke ndị Naijiria ji mee ihe dị ka ụgbọ oloko na ihe osise nwere otu isiokwu nke ihe oyiyi nne na nwa nke sitere na njem ya n'obodo ukwu na ime obodo Nigeria.<ref name="Nur">{{Cite news|author=Oyewole|first=Nurudeen|date=October 13, 2013|title=Alakija Hits the Exhibition Floor With Here and There|work=Daily Trust}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOyewole2013">Oyewole, Nurudeen (October 13, 2013). "Alakija Hits the Exhibition Floor With Here and There". ''Daily Trust''. Abuja.</cite></ref>
Alakija bụ onye na-ese ihe nakwa ite agba nke Uche Nwokedi mepụtara oge egwu egwu, Kakadu; o tinyere aka na eserese ihe nkiri na egwuregwu na eserese nke ndị na-eme ihe nkiri n'elu ikpo okwu n'oge mmegharị. Alakija edeela akwụkwọ ụmụaka ole na ole gụnyere jide ewu ahu,, gukota umu okuko, na A Stork in a Baobab Tree .
== Edemsibia ==
Burgis, T.(2015, July 25). Art Without Labels. Financial Times, p.27.{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2xhb8cix6zlrh4qa6kz7ec8c9b7upyk
Danja (record producer)
0
14059
95577
77754
2022-08-26T10:00:12Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Floyd Nathaniel Hills''' (amụrụ n'ọnwa Febụwarị úbọchị irí abụọ na abụọ, n'afọ 1982), onye a maara dị ka '''Danja''' (/ˈdeɪndʒə/), bụ onye America na-emepụta ihe ndekọ na onye na-ede egwu si Virginia Beach, [[Végíníyà|Virginia]]. Malite dị ka onye na-emepụta ihe maka Timbaland, kemgbe ahụ, o meela ọtụtụ katalọgụ nke egwu ndị a na-emepụta naanị ha. O mepụtara egwu maka ndị egwu dịka Britney Spears, Usher, Keri Hilson, T.I., Nelly Furtado, Kevin Cossom, Ciara, Mariah Carey, Timbaland, [[Madonna]], Whitney Houston, Missy Elliott, M.I.A., Justin Timberlake, JoJo, Joe Jonas, Simple Plan, The Clutch, Pink, T-Pain, Diddy, Meek Mill, [[Björk]], Duran Duran na [[Agnes Monica|AGNEZ MO]].
== Mmalite ndụ ==
Hills, onye amụrụ na Virginia Beach, Virginia, bidoro ịgba na piano ógè ọ dị afọ iri na ụma. Ọ bịdọrọ site n'ịgba egwu na chọọchị ya ógè ọ na-etolite.<ref name="SOHH1">{{Cite news|title=Timbaland's Right Hand Man, Danja|author=Janeé Bolden|work=SOHH.com|date=2006-10-09|url=http://www.sohh.com/articles/article.php/9941}}</ref> N'afọ 2000, Hills na onye mmepụta na onye na-agụ egwú Teddy Riley rụkọrọ ọrụ na abọm nke anọ nke Blackstreet, Level II .<ref name="WSJ">{{Cite news|author=Jurgensen|first=John|title=Life of Danja|url=https://www.wsj.com/articles/SB119223062349357914|accessdate=19 February 2017|work=Wall Street Journal|date=14 October 2007}}</ref> N'afọ 2001, nzute ya na Timbaland ghọrọ ohere ịkpọ egwu maka ya. Afọ abụọ ka e mesịrị, Timbaland kpọtara Danja na Miami ịrụ ọrụ na studio ya.<ref name="SOHH1" /><ref name="HR1">{{Cite news|title=Danja: Hitting the right note|author=Malcolm Venable|work=HamptonRoads|date=2007-02-10|url=http://content.hamptonroads.com/story.cfm?story=119133&ran=226934}}</ref><ref name="MTVN1">{{Cite news|title=Timbaland Protege Danja Makes His Own Noise With DJ Khaled, Trey Songz|author=Jayson Rodriguez|work=MTV News|date=2007-05-01|url=http://www.mtv.com/news/articles/1558394/20070430/danja.jhtml}}</ref>
== Ọrụ ==
Site na Timbaland, Hills mepụtara ụfọdụ katalọgụ nke egwu n'afọ 2006 na usoro egwu na-aga n'ihu n'afọ niile ruo ugbu a, gụnyere "Put You On The Game" nke rapper The Game, "Promiscuous" na "Say It Right" nke Nelly Furtado, "SexyBack", "What Goes Around"...Bịa Gburugburu"na "My Love" nke Justin Timberlake tinyere ndị ọzọ, dị ka "Love Story" nke Katharine McPhee, "Innocence" na "Earth Intruders" nke [[Björk]], na "Give It to Me" na "The Way I Are" na Timbaland's second solo album.<ref name="BillBoard1">{{Cite news|title=Epic's Walk Honors Nate 'DanjaHandz' Hills|author=Hillary Crosley|work=Billboard|date=2007-05-10|url=http://www.billboard.biz/bbbiz/content_display/industry/e3i2291852ff4bdc3dd5f33f20bb97d3a8f}}</ref>
== Mmepụta ihe nkiri ==
== Ihe nrite na nhọpụta ==
=== Grammy Awards ===
{| class="wikitable plainrowheaders unsortable"
!Afọ
!Category
!Ọrụ
!Onye na-ese ihe mbụ
!Nsonaazụ
!Ref.
|-
| rowspan="2" align="center" |2007
|Abọm nke Afọ
|''FutureSex/LoveSounds''
|Justin Timberlake
| {{Nom}}
| rowspan="5" align="center" |<ref>{{Cite web|url=https://www.grammy.com/grammys/artists/nate-danja-hills/9085|title=Nate (Danja) Hills|work=grammy.com|date=23 November 2020|publisher=[[The Recording Academy]]|accessdate=February 7, 2021}}</ref>
|-
|Ndekọ egwu kacha mma
|"SexyBack"
|Justin Timberlake
| {{Won}}
|-
| rowspan="3" align="center" |2008
|Ndekọ nke Afọ
|"Ihe Na-aga Gburugburu... Bịa Gburugburu"
|Justin Timberlake
| {{Nom}}
|-
|Ndekọ egwu kacha mma
|"LoveStoned/I Think She Knows"
|Justin Timberlake
| {{Won}}
|-
|Abụ Rap kacha mma
|"Ayo Technology"
|50 Cent nke gosipụtara Justin Timberlake
| {{Nom}}
|}
== Edensibia ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* Danja on Twitter
* Danja on Facebook
* Danja on Instagram
* Danja at AllMusic
* Danja discography at Discogs
* {{IMDb name}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
k6p3toz5cdyktlcs5mmmwy39622cuva
Tope Folarin
0
14065
95435
86338
2022-08-26T05:45:54Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tope Folarin''' (amụrụ ya n'afọ 1981) bụ onye edemede Naijiria na Amerịka na onye isi oche nke Institute for Policy Studies . O ritere ihe nrite Caine nke afọ 2013 maka edemede Afrịka maka obere akụkọ ya "Miracle".<ref>[http://caineprize.com/previous-winners/?rq=tope%20folarin "Previous winners: 2013 Tope Folarin"], The Caine Prize.</ref> N'ọnwa Eprel afọ 2014, a kpọrọ ya aha na ọrụ Hay Festival's Africa39 dị ka otu n'ime ndị edemede 39 Sub-Saharan Africa dị afọ iri anọ nwere ikike na talent iji kọwaa ọnọdụ mpaghara ahụ.<ref>[http://www.hayfestival.com/artistlist-e-h.aspx Africa39 list of artists], Hay Festival.</ref> E depụtara akụkọ ya "Genesis" maka nke afọ 2016 Caine Prize.<ref>Alison Flood, [https://www.theguardian.com/books/2016/may/11/nigerian-author-tope-folarin-in-running-for-second-caine-prize "Nigerian author Tope Folarin in running for second Caine prize"], ''[[The Guardian]]'', 11 May 2016.</ref>
== Mmalite ndụ ya ==
A mụrụ ya dị ka '''Oluwabusayo Temitope Folarin''' na Ogden, Utah, nye ndị mbịarambịa Naijiria, ma nwee ụmụnne anọ tọrọ ya - ụmụnne nwoke atọ na nwanne nwanyị, ha niile amụrụ na United States.<ref>{{Cite web|title=Tope Folarin — internationales literaturfestival berlin|url=https://www.literaturfestival.com/autoren-en/autoren-2014-en/tope-folarin|accessdate=2022-03-14|work=www.literaturfestival.com}}</ref><ref name="Rhodes">[https://rhodesscholars.wordpress.com/2007/11/14/tope-folarin/ "Tope Folarin"], How Rhodes Scholars Think, 2007.</ref> O tolitere na Grand Prairie, Texas, ebe ya na ezinụlọ ya kwagara mgbe ọ dị afọ iri na anọ.<ref name="WP">Krissah Thompson, [https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/tope-folarin-finds-his-place-in-the-literary-world/2013/07/23/58156ab4-f314-11e2-8505-bf6f231e77b4_story.html "Tope Folarin finds his place in the literary world"], ''[[Washington Post]]'', 24 July 2013.</ref>
N'ikwu okwu banyere nkuzi ya n'ajụjụ ọnụ n'afọ 2016, Folarin kwuru na a zụlitere ya na ụmụnne ya na "nkwanye ùgwù miri emi" maka Naịjirịa na Afrịka. Ụmụaka ahụ chọsiri ike ileta Naịjirịa, mana nsogbu ego gbochiri ezinụlọ ahụ ime nke ahụ. "Echere m na edemede m na-egosipụta akụkụ abụọ a nke ndụ m - mmetụta nke ịdị nso na Naịjirịa, yana ebe dị anya," ka o kwuru.<ref>Akati Khasiani, [http://brittlepaper.com/2016/06/caineprize2016-interview-tope-folarin-akati-khasiani/ "#CainePrize2016 | Interview with Tope Folarin"], Brittlepaper.com, 29 June 2016.</ref>
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ debara aha na Morehouse College. Ọ gụrụ akwụkwọ otu afọ na ọkara dị ka nwa akwụkwọ mgbanwe, nke mbụ na Bates College na [[Mën|Maine]], mgbe ahụ na Mahadum nke Cape Town na South Africa, tupu ọ laghachi US ma gụsịrị akwụkwọ na Morehouse n'afọ 2004, na B.A. A kpọrọ ya onye agụmakwụkwọ Rhodes nke afọ 2004, na n'oge ọkọchị nke 2004 bụ Galbraith Scholar na Mahadum Harvard Ụlọ akwụkwọ ndị ọchịchị nke Kennedy .<ref name="WP">Krissah Thompson, [https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/tope-folarin-finds-his-place-in-the-literary-world/2013/07/23/58156ab4-f314-11e2-8505-bf6f231e77b4_story.html "Tope Folarin finds his place in the literary world"], ''[[Washington Post]]'', 24 July 2013.</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=wLUDAAAAMBAJ&pg=PA12&dq=Tope+Folarin&hl=en&sa=X&ei=ntraUva_Mum_sQTz-ICgCg&ved=0CC8Q6AEwAA#v=onepage&q=Tope%20Folarin&f=false "Black Students Awarded Rhodes Scholarship"], ''Jet'', 5 January 2004.</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara England ịmụ na Mahadum Oxford, ebe ọ bụ onye otu Harris Manchester College, gụsịrị akwụkwọ n'afọ 2006 na M.Sc. na mmụta nke Afrịka na M.Sc. na Comparative Social Policy .<ref name="Rhodes">[https://rhodesscholars.wordpress.com/2007/11/14/tope-folarin/ "Tope Folarin"], How Rhodes Scholars Think, 2007.</ref>
== Ọrụ Ya ==
N'afọ 2013, Folarin ghọrọ onye edemede mbụ bi na mpụga Afrịka iji merie Caine Prize, nke o meriri maka obere akụkọ ya "Miracle". Akụkọ a mere na [[Texas]] na ụka na-ezisa ozi ọma na Naijiria.<ref name="Guardian">Liz Bury, [https://www.theguardian.com/books/2013/jul/09/caine-prize-tope-folarin-african-writing "Caine prize won by Tope Folarin's 'utterly compelling' short story"], ''[[The Guardian]]'', 9 July 2013.</ref> Ihe nrite nke ihe nrite - nke a na-emeghe maka onye ọ bụla a mụrụ na Afrịka, bụ onye mba Afrịka, ma ọ bụ onye nne na nna ya bụ ndị Afrịka - mere ka ụfọdụ mkparịta ụka banyere ma njikọ onye edemede ahụ na Afrịka siri ike.<ref>Aaron Bady, [http://thenewinquiry.com/blogs/zunguzungu/miracles-and-wonder-faith-and-diaspora-on-tope-falorins-miracle/ "Miracles and Wonder, Faith and Diaspora: On Tope Folarin’s 'Miracle'"], ''New Inquiry'', 27 May 2013.</ref><ref>Carolyn Kellogg, [http://www.latimes.com/books/jacketcopy/la-et-jc-nigerian-american-tope-folarin-takes-caine-prize-for-african-lit-20130709-story.html "Nigerian American Tope Folarin takes Caine Prize for African lit"], ''[[Los Angeles Times]]'', 9 July 2013.</ref><ref>Simon Allison, [http://www.dailymaverick.co.za/article/2013-07-11-the-caine-prize-controversy-how-african-do-you-have-to-be/#.WDsAfNKLTZ5 "The Caine Prize controversy: How African do you have to be?"], ''Daily Maverick'', 11 July 2013.</ref><blockquote>"Abụ m onye edemede nke nọ na disapora Naijiria, na Caine Prize pụtara ọtụtụ ihe - ọ dị m ka enwere njikọ na ọdịnala dị ogologo nke ndị edemede Africa. Ihe nrite Caine na-agbasa nkọwa ya na oke ya. Ana m ewere onwe m dị ka onye Naijiria na onye Amerịka, njirimara abụọ ahụ bụ ihe dị mkpa maka onye m bụ. Iji merie ... ọ dị ka akara nke nkwenye. "<ref name="Guardian">Liz Bury, [https://www.theguardian.com/books/2013/jul/09/caine-prize-tope-folarin-african-writing "Caine prize won by Tope Folarin's 'utterly compelling' short story"], ''[[The Guardian]]'', 9 July 2013.</ref></blockquote>N'ọnwa Eprel afọ 2014, a kpọrọ ya aha na ndepụta mmemme Hay Africa39 nke ndị edemede nọ n'okpuru afọ iri anọ nwere ikike na talent iji kọwaa ọnọdụ na akwụkwọ Afrịka.<ref>[https://africa39blog.wordpress.com/2015/03/10/spotlight-tope-folarin-i-dont-want-to-continue-being-an-artist-for-long/ "Spotlight on Tope Folarin: 'I don't want to continue being an artist for long'"], Africa39 Blog.</ref>
Ọ rụrụ ọrụ na bọọdụ ndị isi nke Hurston / Wright Foundation na United States.<ref name="Guardian">Liz Bury, [https://www.theguardian.com/books/2013/jul/09/caine-prize-tope-folarin-african-writing "Caine prize won by Tope Folarin's 'utterly compelling' short story"], ''[[The Guardian]]'', 9 July 2013.</ref>
Akwụkwọ mbụ ya, A Particular Kind of Black Man, bụ nke Simon & Schuster bipụtara n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2019. N'ime ya, Folarin na-ede banyere ezinụlọ Naijiria, nke ọhụrụ na America, ka ha na-agbalị ịnabata.<ref>{{Cite web|url=https://bookmarks.reviews/reviews/a-particular-kind-of-black-man/|title=Book Marks reviews of A Particular Kind of Black Man by Tope Folarin|work=Book Marks|language=en-US|accessdate=2019-08-09}}</ref> N'afọ 2021, Folarin meriri Ihe nrite maka akụkọ ifo nke Whiting .<ref>{{Cite web|date=2021|title=Tope Folarin|url=https://www.whiting.org/awards/winners/tope-folarin#/|accessdate=2021-04-15|work=Whiting Award}}</ref>
N'afọ 2021, a kpọrọ ya dịka onye isi oche nke Institute for Policy Studies, ụlọ ọrụ na-eche echiche na-aga n'ihu nke dị na Washington, DC ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche.<ref>{{Cite web|date=2021-05-13|title=Big news at IPS: Meet our next director, Tope Folarin|url=https://ips-dc.org/big-news-at-ips-meet-our-next-director-tope-folarin/|accessdate=2021-06-21|work=Institute for Policy Studies|language=en-US}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Folarin bi na Washington, DC.<ref>Charlotte Lytton, [http://www.cnn.com/2013/07/09/world/africa/folarin-wins-caine-prize/index.html "Nigerian Tope Folarin wins Caine Prize for tale of deceit in Texas church"], CNN, 9 July 2013.</ref>
== Mbipụta ya ==
* A Particular Kind of Black Man, Simon & Schuster, 2019
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* "Miracle," Transition, No. 109, Persona (2012), pp. 73–83<ref>[http://hutchinscenter.fas.harvard.edu/transition-109 "Transition 109"]. ''Transition Magazine'' at the Hutchins Center.</ref>
* "The Summer of Ice Cream", ''Virginia Quarterly Review'', Fall 2014, Vol. 90, No. 4, pp. 54+<ref>Tope Folarin, [http://www.vqronline.org/fiction/2014/10/summer-ice-cream ""The Summer of Ice Cream"], ''VQR'', Fall 2014.</ref>
* "New Mom, from a novel in progress," Africa39: New Writing from Africa South of the Sahara, Bloomsbury Publishing, October 2014.
* "Genesis," na "Callaloo," Vol 37, No. 5, Fall 2014.<<nowiki>https://muse.jhu.edu/article/565044</nowiki><nowiki></ref></nowiki>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
9wt9dnvje3ad8sx4463k8ivvvw2dow4
Tope Alabi
0
14066
95434
86337
2022-08-26T05:43:54Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tope Alabi''' (a mụrụ ya n'ụbọchị nke 27 n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1970) bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu ozioma, onye na-ede egwu ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri. onye a makwaara dị ka '''Ore ti o common''' na '''Agbo Jesu'''<ref>{{Cite book|author=Shepherd|first=John|title=Continuum encyclopedia of popular music of the world, Volumes 3-7|publisher=[[Continuum International Publishing Group|Continuum]]|year=2003|isbn=978-0-8264-7436-0}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Adeyemi|first=S. T.|year=2004|title=The Culture Specific Application of Sound in Nigerian Video Movies|url=http://ajol.info/index.php/nmr/article/view/35368|journal=Nigerian Music Review|volume=5|pages=51–61|issn=1116-428X}}</ref><ref name="vanguard">{{Cite news|author=Adebayo|first=Bose|date=26 July 2008|title=I Was in Labour for Four Days for My Second Baby-Tope Alabi|work=Vanguard|url=http://allafrica.com/stories/200807280673.html|accessdate=19 October 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.topealabi.com/biography.html|title=Biography|publisher=Tope Alabi|accessdate=6 December 2010}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/music/listen-logan-ti-ode-by-tope-alabi-featuring-ty-bello/|work=guardian.ng|accessdate=22 March 2019|title=Listen: "Logan Ti Ode" by Tope Alabi Featuring Ty Bello|date=31 October 2018}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Alabi na 27 Ọktoba 1970 na Lagos Steeti, Naịjirịa nye Pa Joseph Akinyele Obayomi na Madam Agnes Kehinde Obayomi . Ọ bụ naanị nwa nwanyị n'ime ụmụ atọ nọ n'ezinụlọ ahụ. O si Yewa, Imeko nke Ogun State, Nigeria. O nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ Afrịka nke ọdịda anyanwụ na Oba Akinyele Memorial High School, Ibadan, n'oge afọ 1986. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara [[Polytechnic, Ibadan|Polytechnic Ibadan]] ebe ọ gụrụ Mass Communication ma gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1990.<ref>{{Cite news|title=Tope Alabi|work=Naija.ng - Nigeria news.|url=http://www.naija.ng/tag/tope_alabi.html|accessdate=24 May 2018}}</ref>
Alabi bụbu onye otu ihe ọchị mba ụwa ndị Jesters.<ref>{{Cite news|title="I Loved To Reveal My Boobs" - Tope Alabi|url=http://www.modernghana.com/movie/2435/3/i-loved-to-reveal-my-boobs-tope-alabi.html|work=Nigeria Films|date=14 June 2008|accessdate=19 October 2009}}</ref> O mechara soro ndị ọzọ na-ewu ewu na-eme njem na ndị na-eme ihe nkiri na [[Ibadan]] na [[Lagos]]. O mere ihe nkiri na ụdị ihe nkiri Yoruba nke [[Naijiria|Naịjirịa]].<ref>{{Cite news|author=Alonge Michael|title=Tope Alabi on nine month's course|url=http://www.modernghana.com/movie/5176/3/tope-alabi-on-nine-months-course.html|work=ModernGhana.com|date=6 July 2009|accessdate=19 October 2009}}</ref> Tope Alabi mechara ghọọ egwu ozioma mgbe ọ ghọrọ Onye Kraịst a mụrụ ọzọ.<ref>{{Cite journal|author=Ajibade|first=George Olusola|year=2007|title=New Wine in Old Cups: Postcolonial Performance of Christian Music in Yorùbá Land|journal=[[Studies in World Christianity]]|volume=13|issue=2|pages=105–126|issn=1354-9901|doi=10.1353/swc.2007.0014}}</ref> N'abalị iri abụọ na otu n'ọnwa Mee afọ 2019, ndị Naịjirịa na Twitter kpuchiri Tope Alabi eze nwanyị nke asụsụ Yoruba n'ihi asọmpi nke United Bank for Africa na ememe ncheta afọ iri asaa ha.<ref>{{Cite web|date=27 October 2020|title=Tope Alabi Biography {{!}}Profile {{!}}FabWoman|url=https://fabwoman.ng/tope-alabi-biography-profile-fabwoman/|accessdate=23 March 2021|work=FabWoman {{!}} News, Style, Living Content For The Nigerian Woman|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=#CommentSection: Tope Alabi crowned luminary of Yoruba artistry at #UBAAt70 yk|url=https://oak.tv/newstrack/commentsection-tope-alabi-ubaat70/|accessdate=25 June 2019|work=Oak TV Newstrack|date=21 May 2019}}</ref>
N'abalị iri na atọ n'ọnwa Juun n'afọ 2021, a katọrọ ya maka okwu ya na egwu akpọrọ Oniduro Mi nke kpalitere iwe n'etiti ndị egwu ozioma ndị ọzọ.<ref>{{Cite news|title=Wetin Tope Alabi tok about di song 'Oniduromi' and how pipo react|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-57461721|accessdate=1 January 2022}}</ref>
Ọ lụgo di ma nwee ụmụ nwanyị abụọ.
== Omume Ihe Ngosi ==
* ''Ore ti o Common'' (2001)
* ''Iwe Eri'' (2003)
* ''Agbara Re NI'' (2005)
* ''Agbara Olorun'' (2006)
* ''Angeli MI'' (2007)
* ''Kokoro Igbala'' (2008)
* ''Kabiosi'' (2010)
* ''Moriyanu''
* ''Agbelebu'' (2011)
* ''Alagbara'' (2012)
* ''Agbelebu'' (2013)
* ''Oruko Tuntun'' (2015)
* ''Omo Jesu'' (2017)
* Ee & Amen (2018)
* 'Mmụọ nke Ìhè (TY Bello) 2019
* ''Olorun Nbe Funmi'' (Iseoluwa)
* ''Eruretoba'' (TY Bello)
* ''Adonai'' (TY Bello)
* ''Awa Gbe Oga'' (TY Bello)
* ''Angeli'' (TY Bello)
* ''Ọ dịghị onye ọzọ'' (TY Bello)
* ''Oba Mi'' De(TY Bello)
* ''Olowo Ina'' (TY Bello)
* ''Agha'' (TY Bello)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
k2hjt2capnr21lfeash5ufutx04yybu
Ronke Ademiluyi
0
14069
95227
77764
2022-08-25T21:19:13Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|professionRonke Ademiluyi]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Ronke Ademiluyi''' bụ ọkachamara n'ihe gbasara ejiji na onye ọchụnta ego na Naijiria.<ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201606300232.html|title=Nigeria: Africa Fashion Week Nigeria Takes Off|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard News]]|author=Alfred|first=Kayode|date=30 June 2016|accessdate=18 July 2016}}</ref>
== Ndụ ya ==
A mụrụ Ademiluyi na England, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]], mana ọ bụ onye Ile-Ife na [[Ȯra Osun|Osun]] State, na ndịda odida anyanwu nke Naịjịrịa<ref>{{Cite news|url=http://theunion.com.ng/glitz/ronke-ademiluyi-affecting-the-rich-and-the-poor-positively/|title=Ronke Ademiluyi –Affecting the Rich and the Poor Positively|work=The Union|author=Ada Onyema|date=12 May 2014|accessdate=18 July 2016}}</ref> Ọ bụ onye guzobere Africa Fashion Week, ọrụ na-akwalite ndị na-emepụta ejiji Africa site na ndị enyemaka ya, Africa Fashion Week Nigeria na Africa Fashion Week London.<ref>{{Cite news|url=http://m.guardian.ng/guardian-woman/african-fashion-week-nigeria-has-been-a-success-ronke-ademiluyi/|title=African Fashion Week Nigeria has been a success – Ronke Ademiluyi|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|author=Guardian Woman|date=2 July 2016|accessdate=18 July 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/princess-ronke-ademiluyi-moves/|title=Princess Ronke Ademiluyi moves on|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation News]]|author=Alfred|first=Kayode|date=26 March 2016|accessdate=18 July 2016}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0btg9syd18l4f4y18iob9x2hxpteuo0
Charles Okonkwo
0
14107
95084
84596
2022-08-25T13:50:42Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Charles Okonkwo''' bụbu onye egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] mba [[Naijiria|Naịjirịa]].
[[Usòrò:Charles Okonkwo 2014-01-07 10-26.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
== Ọrụ ==
N'oge ọ na-en egwu, ọ gbaara Enugu Rangers na Nigerian Premier League .
== Ọrụ mba ụwa ==
O sonyekwara na mbọ Naịjirịa maka iru eru maka 1990 FIFA World Cup .<ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/intldetails/1989af.html|title=Africa International matches 1989|publisher=RSSSF|accessdate=2009-12-31}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9j9bxymcj18yfb08vgemxas6zje9zp0
95085
95084
2022-08-25T13:51:33Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Charles Okonkwo''' bụbu onye egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] mba [[Naijiria|Naịjirịa]].
== Ọrụ ==
N'oge ọ na-en egwu, ọ gbaara Enugu Rangers na Nigerian Premier League .
== Ọrụ mba ụwa ==
O sonyekwara na mbọ Naịjirịa maka iru eru maka 1990 FIFA World Cup .<ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/intldetails/1989af.html|title=Africa International matches 1989|publisher=RSSSF|accessdate=2009-12-31}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
rbf1e1uf1fr80h0m4wva1923rvh9vc3
Hassan Heshmat
0
14134
95505
77832
2022-08-26T09:08:02Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hassan Heshmat''' (20 Jenụwarị, 1920 - Julaị 2006) bụ onye Egypt a ma ama na-akpụ ihe, a na-ewerekwa ya dị ka onye ọsụ ụzọ nke nka Ijipt nke oge a. A mụrụ ya n'ọnwa Jenụwarị 20, afọ 1920, na Menoufia, Egypt, Heshmat nwetara diplọma ya na Applied Arts, ọkachamara na ceramik (1938), sochiri diplọma site na Higher Institute of Technical Education for Teachers (1954). N'afọ 1957, e nyere ya agụmakwụkwọ iji mụọ Porcelain Design na Selb, Bavaria, gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1958.<ref name=":0">{{Cite book|title=Museum of the Artist Hassan Heshmat|publisher=Ministry of Culture, Sector of Fine Arts|year=2018|location=Cairo}}</ref> A na-ewere Hassan Heshmat dị ka onye mbụ na-ese ihe na Egypt iji mepụta ọrụ na ụrọ, ihe ọkpụkpụ ya na-egosipụta ọdịnala, ịhụ mba n'anya na mmetụta uche.<ref>{{Cite web|title=حول رؤية الفنان - السيرة الذاتية - قطاع الفنون التشكيلية|url=http://www.fineart.gov.eg/Arb/CV/About.asp?IDS=607|accessdate=2022-01-17|work=www.fineart.gov.eg}}</ref> E gosipụtala ọrụ ya n'ọtụtụ ebe, ma nwee ya n'ọtụtụ nchịkọta na ụlọ ọrụ gburugburu ụwa. E nyela Heshmat ihe nrite obodo na mba ụwa, na-emeri ọla ọcha na ọla edo na asọmpi International Ceramics na Italy n'afọ 1964 nakwa n'afọ 1965 yana mmeri mbụ na asọmpi iji wuo ihe ncheta ncheta maka ụka na Belgium n'afọ 1970. E nyere Heshmat asambodo nke Merit site na Egyptian Fine Arts Academy n'afọ 1980, yana Asambodo nke ekele site na Ministry of Culture n'afọ 1995, ma mesịa nye ya onyinye ekele nke steeti Egypt.<ref name=":0">{{Cite book|title=Museum of the Artist Hassan Heshmat|publisher=Ministry of Culture, Sector of Fine Arts|year=2018|location=Cairo}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|title=Museum of the Artist Hassan Heshmat|publisher=Ministry of Culture, Sector of Fine Arts|year=2018|location=Cairo}}</ref>
== Ndụ ==
[[Usòrò:Madiha,_Bassam,_Hassan_Heshmat_in_Lev.jpg|thumb|Hassan Heshmat na nwunye ya Madiha na nwa ya nwoke Bassam]]
Hassan Heshmat lụrụ Zeinab Hegazy, onye ya na ya nwere ụmụn
nwanyị atọ, Sohair, Magda na Sonia, na otu nwa nwoke, Alaa. Mgbe nwunye ya Zeinab nwụsịrị, Heshmat lụrụ Madiha. Nwa ha nwoke bụ Bassam nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri abụọ mgbe ọ nwụsịrị ọrịa akụrụ (1965-1990).<ref name=":1">Nour el Din, Nadine. Interview with Sonja Hegasy, January 18, 2022. </ref> Hassan na Madiha Heshmat hiwere ụlọ ọgwụ Bassam n'akụkụ ụlọ ha iji cheta nwa ha nwoke.<ref name=":1" /> Madiha Heshmat nwụrụ n'ụlọ ha na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ha na Febụwarị 2020.<ref>{{Cite news|date=27 February 2020|title=نعي السيدة الفاضلة حرم الفنان حسن حشمت|url=https://www.facebook.com/683964491778029/posts/1407827309391740/?d=n&mibextid=IWwPw0gPHOlmvEJX|accessdate=19 January 2022}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Heshmat nwetara diplọma ya na Applied Arts, ọkachamara na ceramik (1938), sochiri diplọma site na Higher Institute of Technical Education for Teachers (1954). N'afọ 1957, e nyere ya agụmakwụkwọ iji mụọ Porcelain Design na Selb, Bavaria, gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1958.Selb bụ obodo nke ọtụtụ ndị na-emepụta ụrọ a ma ama na mba ụwa dị ka Rosenthal na Hutschenreuther (onye guzobere ụlọ ọrụ ụrọ na 1856).<ref name=":0">{{Cite book|title=Museum of the Artist Hassan Heshmat|publisher=Ministry of Culture, Sector of Fine Arts|year=2018|location=Cairo}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">''Museum of the Artist Hassan Heshmat''. Cairo: Ministry of Culture, Sector of Fine Arts. 2018.</cite></ref>
Heshmat gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na El Ayyat, ebe ọ na-echeta na ọ na-aga n'ogige ụlọ akwụkwọ n'oge ezumike ma na-ese iberibe nkume ma ọ bụ gravel. Ọ họọrọ iji oge ya na-ele ọdịdị anya kama iso ndị enyi ya na-egwu egwuregwu. N'ịchụso agụmakwụkwọ Fine Arts ya, ọ zụrụ ya na onye na-ese ihe n'Ijipt bụ Saeed El-Sadr (1909-1986). Heshmat na-echeta El-Sadr na-eso ụmụ akwụkwọ ya na njem otu ugboro n'izu, na ebe ngosi ihe mgbe ochie nke Ijipt, ebe ngosi ihe mgbe ochie nke ndị Alakụba na Coptic, ma na-etinye oge na okike, ebe ọ 'kụrụ n'ime ha ịhụnanya nke eserese okike na ndụ'.<ref name=":2">{{Cite news|author=الناصر|first=محمد|date=1 July 2001|title=حسن حشمت|work=مجلة نصف الدنيا|url=http://www.fineart.gov.eg/Arb/CV/About.asp?IDS=607|accessdate=18 January 2022}}</ref> Heshmat gara n'ihu na-eleta ụlọ ngosi ihe mgbe ochie nke Ijipt, ma kọwaa na ọ 'biri' ebe ahụ, na-eme 'njem' ebe ọ ga-achọpụta ihe ọhụrụ na nleta ọ bụla, na-enyocha ihe ọ kpọrọ 'akụ̀ nke mmepeanya Egypt' na nka nke ndị nna nna ya.<ref name=":2">{{Cite news|last=الناصر|first=محمد|date=1 July 2001|title=حسن حشمت|work=مجلة نصف الدنيا|url=http://www.fineart.gov.eg/Arb/CV/About.asp?IDS=607|access-date=18 January 2022}}</ref>
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Hassan_Heshmat_with_former_Egyptian_President_Mohamed_Naguib_at_his_first_exhibition,_1953.jpg|thumb|Hassan Heshmat na ngosi mbụ ya nke onye bụbu onye isi ala Ijipt bụ Mohamed Naguib guzobere, 1953]]
Hassan Heshmat rụrụ ọrụ n'ụzọ bụ isi na ihe ọkpụkpụ, na-ejikọta mmekọrịta mmadụ na ibe ya na isiokwu ime obodo Ijipt na ihe ndị Fero. Ọrụ ya na-egosipụta mmetụta uche, ịhụ mba n'anya, na isiokwu dị egwu, gụnyere ezinụlọ, ịbụ nne, ịhụnanya, ihe ngosi nke ndị ọrụ ugbo na nwoke nke mba ya (Ibn Al-Balad). Ọ bụ onye na-ese ihe nke ọma, ọ haziri ma mepụta ọrụ na nnweta n'uche, na-emepụta ọrụ dị mgbagwoju anya na nnukwu nha na obere nha. Ọ bụ onye Ijipt mbụ na-akpụ ihe na-akpụ obere ihe ọkpụkpụ, nke a na-anakọta ma nwee mmasị na ya. Heshmat kere ọtụtụ nnukwu ihe ọkpụkpụ, ọtụtụ n'ime ha bụ ọrụ maka ntinye ọha na eze na Egypt na mba ofesi. O mere ''Nwunye nke Oké Osimiri Uhie'', ihe ọkpụkpụ dị egwu nke mita asatọ nke ghọrọ ihe nnọchianya nke Ọchịchị Oké Osimiri Uhie. Na mgbakwunye na ihe ọkpụkpụ na ntinye, Heshmat kere eserese, eserese, na ihe osise n'asụsụ ọhụụ ya.
Onye na-ese ihe ghọrọ onye ama ama n'oge Gamal Abdel Nasser. N'oge ọrụ ya niile, Heshmat gosipụtara n'ọtụtụ ebe, n'ihe ngosi otu na nke naanị ya, ma na mpaghara ma na mba ụwa. O mere ihe ngosi ama ama na London (1956), Paris (1957), West Germany (1958), Syria (1960), Rome (1967), Geneva na Frankfurt (1968), Holland na Stockholm (1969), Belgium (1970), Norway (1971) na Lausanne (1976). Ọrụ ya dị na nchịkọta nke Museum of Modern Art na Cairo, Museum of Applied Arts, Budapest, Museum of Mankind (Musée de l'Homme), Paris, National Museum of Warsaw, na Peking Museum na China, tinyere ndị ọzọ.
Na June 2006, ọrụ Heshmat nwetara nlebara anya dị iche iche mgbe mwakpo a wakporo ihe ọkpụkpụ ihe atụ ya mere isi akụkọ. Mwakpo a bụ nke okpukpe, otu nwanyị kpuchiri ekpuchi nke kwuru na ọ na-eme iwu chọrọ ibibi ọrụ na Hassan Heshmat Museum n'etiti abalị, na-eti mkpu 'Infidels, Infidels!'.<ref name=":3">{{Cite news|author=de Quetteville|first=Harry|title=Statue attack fuels fears of an Islamist Egypt|work=The Daily Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/egypt/1521629/Statue-attack-fuels-fears-of-an-Islamist-Egypt.html}}</ref> Dị ka otu isiokwu dị na ''Daily Telegraph'' si kwuo, ọrụ ndị ahụ mebiri emebi gụnyere ihe ọkpụkpụ Motherhood, 'nke nwere isi atọ a pịrị apị nke ọma, ha niile e kpochapụrụ'.Ihe ọzọ mebiri emebi bụ Heshmat's The Victory Leap, 'tribute to Egyptian troops in the 1973 Yom Kippur war' na 6th of October Panorama .<ref name=":3">{{Cite news|last=de Quetteville|first=Harry|title=Statue attack fuels fears of an Islamist Egypt|work=The Daily Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/egypt/1521629/Statue-attack-fuels-fears-of-an-Islamist-Egypt.html}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|last=de Quetteville|first=Harry|title=Statue attack fuels fears of an Islamist Egypt|work=The Daily Telegraph|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/egypt/1521629/Statue-attack-fuels-fears-of-an-Islamist-Egypt.html}}</ref>
== Ihe ngosi nka Hassan Heshmat ==
N'ịbụ nke dị na Ain Shams, Hassan Heshmat Museum bụ ebe obibi na ụlọ ọrụ onye na-ese ihe, ebe ọ bi ma rụọ ọrụ. A gbanwere ụlọ onye na-ese ihe dị mita 1,200 ka ọ bụrụ ihe ngosi nka nke ọrụ ya, nke e nyere Mịnịstrị nke Omenala, ya na ụlọ ọrụ a na-etinye aka iji jeere ndị na-eto eto na-ese ihe site na mpaghara gbara ya gburugburu ozi.<ref name=":4">{{Cite news|author=Dadrian|first=Eva|date=2016|title=Museums and More|work=Rawi Magazine|url=https://rawi-magazine.com/articles/museums_and_more/|accessdate=19 January 2022}}</ref> Nchịkọta ihe ngosi nka gụnyere ihe karịrị narị abụọ n'ime ihe ọkpụkpụ na-ese ihe na-asụ ụzọ.Ihe ngosi nka ahụ nwere ogige ihe ọkpụkpụ nke nwere nnukwu mbipụta nke ụfọdụ n'ime ọrụ Heshmat a ma ama.<ref name=":4">{{Cite news|last=Dadrian|first=Eva|date=2016|title=Museums and More|work=Rawi Magazine|url=https://rawi-magazine.com/articles/museums_and_more/|access-date=19 January 2022}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20060821194139/http://www.egyptart.org.eg/galleries/view_artist.asp?mt=2&artstid=34&startcount=0 Hassan Heshmat]
* [http://www.fineart.gov.eg/eng/musem/musem.asp?IDs=15 Akụkọ banyere Hassan Heshmat Museum]
9fm7xs09q848vaytmdybdzf6zk7givq
Wale (rapper)
0
14136
95107
86512
2022-08-25T15:32:04Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[ Format:Walle Georgetown (cropped).JPG | thumb
[[Category:Articles with short description ]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Olubowale Victor Akintimehin''' (a mụrụ na Septemba 21, 1984), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ Wale (/ˈwɔːleɪ/ WAH-lay), bụ onye na-akụ egwu na Naijiria na Amerịka. Ọ ghọrọ onye a ma ama na 2006, mgbe egwu ya "Dig Dug (Shake It)" ghọrọ ihe a ma ama n'obodo ya. Wale ghọrọ onye ama ama na mpaghara ma gaa n'ihu na-edekọ egwu maka ndị na-ege ntị na mpaghara. Wale zutere onye na-emepụta DJ nke Bekee bụ Mark Ronson n'afọ 2006 wee sonye na labelụ ya, Allido Records n'afọ 2007. Mgbe ọ bịanyere aka na akara ahụ, Wale wepụtara ọtụtụ mixtapes ma pụta na mgbasa ozi mba gụnyere MTV na magazin dị iche iche nke Black American. E gosipụtara egwu a na-akpọ "Ridin' in That Black Joint" na egwuregwu vidio amaara nke ''Saints Row 2'' na 2008.
N'afọ 2008, agha atọ mere ka Wale bịanye aka na Interscope Records maka $ 1.3 nde, a tọhapụrụ abọm mbụ ya bụ Attention Deficit n'afọ 2009 na egwu "Chillin" (nke gosipụtara [[Lady Gaga]]), "Pretty Girls" (nke gosipụtara Gucci Mane), na "World Tour" (nke gosipụtara [[Jazmine Sullivan]]). Abọm ahụ, Na-agbanyegị na ezie na ọ dị n'okpuru ụgbọ mmiri, nwetara nnabata dị mma site n'aka ndị nkatọ. Ná mmalite afọ 2011, Wale bịanyere aka na Florida rapper Rick Ross 'Maybach Music Group, ebe ndị otu labelụ ahụ wepụtara album nchịkọta, Self Made Vol. 1 na Mee 23, 2011. E wepụtara abọm studio ya nke abụọ, Ambition na Nọvemba 1, 2011, na nyocha dị iche iche. E wepụtara abọm studio ya nke atọ, The Gifted, na June 25 2013, na nyocha dị mma; ọ malitere otu na <nowiki><i id="mwJw">Billboard</i></nowiki> 200. E wepụtara ''abọm'' ''Billboard'' nke abụọ ya bụ The Album About Nothing na Machị 31, 2015.
N'afọ 2018, Wale wepụtara EPs atọ akpọrọ It's Complicated, Self-Promotion na Free Lunch .<ref>{{Cite web|url=https://www.vibe.com/2018/09/folarin-season-are-we-entering-a-wale-renaissance|title=Folarin Season: Are We Entering A Wale Renaissance?|date=2018-09-17|work=Vibe|accessdate=2019-01-14}}</ref> N'afọ 2019, Wale wepụtara abọm studio nke isii ya bụ ''Wow'' .''.. Nke ahụ bụ Crazy'', ya na egwu "On Chill" (nke gosipụtara Jeremih) wepụtara na Julaị 12, 2019. E nwetara nyocha dị mma ma nke egwu ahụ ma nọrọ izu iri abụọ na atọ na ''Billboard'' Hot 100, na-eru na nọmba iri abụọ na abụọ. N'afọ 2021, Wale sochiri mixtape Folarin ya nke afọ 2012 na abọm studio nke asaa ya bụ ''Folarin'' II .<ref name="Complex2">{{Cite web|url=https://www.complex.com/music/wale-folarin-ii-album-stream|title=Stream Wale's New Album 'Folarin II' f/ J. Cole, Rick Ross, Jamie Foxx, and More.|first=Jordan|author=Rose|work=Complex|date=October 22, 2021|accessdate=November 8, 2021}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
=== 1984–2007: Mmalite ndụ na mmalite ọrụ ===
A mụrụ Olubowale Victor Akintimehin na Septemba 21, 1984, na Northwest, Washington, D.C. Nne na nna ya sitere n'agbụrụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke ndịda ọdịda anyanwụ Nigeria, ha abụọ si [[Austria]] bịa United States na 1979.<ref name="Great Rap Hope" /> Ezinụlọ Wale bu ụzọ biri na Northwest, Washington, DC, wee kwaga Montgomery County, Maryland, mgbe Wale dị afọ iri. N'afọ 2002, ọ gụsịrị akwụkwọ na Quince Orchard High School na Gaithersburg, wee kwaga Largo<ref name="DMV">{{Cite news|url=http://www.gazette.net/stories/08122009/entenew131835_32521.shtml|title=The DMV (District of Columbia, Maryland, Virginia) finds its voice|author=Everett|first=John Burgess|date=August 12, 2009|work=The Gazette}}</ref> na Prince George's County. Wale gara Mahadum Robert Morris na Mahadum Virginia State na agụmakwụkwọ bọọlụ, wee bufee ya na Mahadum Bowie State. Otú ọ dị, ọ kwụsịrị n'ihi ihe gbasara agụmakwụkwọ.<ref name="allmusic">{{Cite web|url={{AllMusic|class=artist|id=p1014023/biography|pure_url=yes}}|title=Wale > Biography|author=Cordor|first=Cyril|work=allmusic|accessdate=November 26, 2009}}</ref><ref name="Great Rap Hope">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/10/19/AR2007101900655_pf.html|title=The Great Rap Hope|author=Wiltz|first=Teresa|date=October 21, 2007|work=The Washington Post|accessdate=November 25, 2009}}</ref> Ịhụnanya Wale nwere maka egwuregwu bọọlụ na ndị otu a maara dị ka Washington Redskins emeela ka asịrị dị ogologo na Wale nwere egbugbu nke njedebe siri ike Chris Cooley.<ref name="Washington Redskins Interview">He was affiliated with the Richmond's local group Pearl University, who consisted of him Sidwonder and AK.{{Cite web|author=Terl|first=Matt|url=http://blog.redskins.com/2009/12/02/fast-facts-about-hip-hop-star-wale-and-the-redskins/|title=Fast Facts About Hip=Hop Star Wale and the Redskins|date=December 2, 2009|work=The Official Washington Redskins Blog|accessdate=December 23, 2009}}</ref> Ọ bụkwa nwa nwanne nna onye na-eme ihe nkiri Gbenga Akinnagbe, onye a maara nke ọma maka igwu egwu Chris Partlow na HBO's ''The Wire'' . Egwu mbụ Wale dekọrọ, nke a na-akpọ "Rhyme of the Century", ghọrọ abụ mbụ ya a na-akpọ na redio obodo. N'afọ 2006, e gosipụtara ya na kọlụm "Unsigned Hype" nke ''magazin'' The Source, ma mesịa bịanye aka na akara obodo, Studio 43. Egwu a, nke a na-akpọ "Dig Dug (Shake It)" ghọrọ ihe a ma ama na obodo Washington, DC, Maryland na Virginia, ma bụrụ ụtụ nye Ronald "Dig Dug" Dixon, onye bụ onye na-egwu egwu maka go-go band Northeast Groovers .<ref name="allmusic" /> Abụ ya a ghọrọ abụ kachasị achọ site n'aka onye na-ese ihe n'obodo na akụkọ redio Washington DC na Wale bụ onye mbụ na-ese ihe n'obodo ahụ iji nweta ụfọdụ BDS spins kemgbe DJ Kool na mmalite afọ 1990. E tinyere egwu a na mixtape mbụ nke Wale, Paint a Picture .
N'ọnwa Julaị afọ 2006, Wale chọtara onye nnọchi anya na Daniel Weisman, onye bụbu DJ klọb na onye nkwado nke na-enweghị ahụmịhe na njikwa.<ref name="hitquarters. com">{{Cite web|url=http://www.hitquarters.com/index.php3?page=intrview/opar/intrview_DWeisman1.html|title=Interview With Daniel Weisman (part 1)|publisher=[[HitQuarters]]|date=November 21, 2011|accessdate=November 25, 2011}}</ref> Otu enyi ya na Washington, D.C. gwara Weisman banyere onye na-eti egwu ahụ ma soro ya jikọọ site na Myspace.<ref name="hitquarters. com" /> N'ọnwa Septemba afọ 2006, mgbe ọ hapụsịrị egwu ọzọ na-emetụta go-go, nke a na-akpọ "Breakdown" (nke sitere na Huck-A-Bucks "Sexy Girl") ka a kpọtụrụ aha na ''The Washington Post'', Wale wepụtara egwu mbụ ya na-abụghị go-go-go, nke a na-akpọ "Uptown Roamers".<ref>{{Cite news|author=Hahn|first=Fritz|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/08/30/AR2006083002583.html#Friday|title=Nightlife Agenda|work=The Washington Post|date=August 31, 2006|accessdate=December 19, 2009}}</ref> Na Septemba 14, 2006, "Uptown Roamers" malitere na XM Radio Channel 66, ebe a na-akpọ ya ugboro abụọ n'otu ụbọchị. Ma "Breakdown" na "Uptown Roamers" nọ na mixtape nke abụọ nke Wale, Hate Is the New Love . E gosipụtara egwu ahụ, "Breakdown" na ihe ngosi Madden NFL 2009.
Wale nwetara ihe nrite maka "DC Metro Breakthrough Artist of the Year" na WKYS's Go-Go Awards na Nọvemba 2006.<ref name="Go-Go Shines">{{Cite news|author=Smith-Barrow|first=Delece|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/11/29/AR2006112900993.html|title=Go-Go Shines for a Night as District Luminaries Honor Its Stars|work=The Washington Post|date=November 30, 2006|accessdate=December 19, 2009}}</ref> N'abalị iri na ise n'ọnwa Disemba, onye nchịkọta akụkọ magazin Fader bụ Nick "Catchdubs" Barat gara Wale maka ajụjụ ọnụ na foto, nke pụtara na mbipụta March 2007 nke ''The Fader'' .<ref>{{Cite news|url=http://findarticles.com/p/articles/mi_6718/is_2007_March/ai_n28424667/|title=New slang: raised on Reaganomics, go-go, and the neverending pursuit of freshness, Wale and Tabi Bonney rap for the capitol|date=March 2007|work=The Fader|accessdate=December 19, 2009}}</ref> Onye njikwa Weisman gwara HitQuarters na atụmatụ Fader, nyere egwu / ọdịbendị / ejiji nke magazin ahụ, tọrọ ntọala dị mkpa maka Wale iji tinye onwe ya dịka "onye dị mma, onye maara ihe, onye na-abịa hip-abịa n'ihu na hip-hop nke nwere ike ịbụ Drake n'ezie".<ref name="hitquarters. com" />
== Ụdị egwu ==
N'ajụjụ ọnụ ya na ''Flavorwire'', Wale kwuru na ọ na-etinye ihe ndị dị na go-go na egwu ya.<ref name="flavorwire">{{Cite web|url=http://flavorwire.com/8938/exclusive-wale-on-the-virtues-of-dc-and-tv|title=Exclusive: Wale on the Real DC, TVOTR, and Balancing Content and Flow|author=Dvorkin|first=Eli|date=January 26, 2009|work=Flavorwire|accessdate=December 23, 2009}}</ref> Cyril Cordor nke AllMusic kọwara go-go dịka "ihe na-adịghị mma, nke na-akpali akpali nke disco" nke sitere na mpaghara Washington, DC. Egwu mbụ nke Wale bụ ndị a na-egwuri egwu na mpaghara obodo ya gosipụtara ihe ndekọ go-go nke afọ 1990.<ref name="allmusic">{{Cite web|url={{AllMusic|class=artist|id=p1014023/biography|pure_url=yes}}|title=Wale > Biography|author=Cordor|first=Cyril|work=allmusic|accessdate=November 26, 2009}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCordor">Cordor, Cyril. </cite></ref> N'ịtụle Attention Deficit, David Jeffries nke allmusic kwuru na Wale nwere "post-Kanye, post-Lil Wayne, alternative-meets-hardcore style" ma kwuo na otu egwu Wale bụ "Chillin", nke gosipụtara Lady Gaga, "na-emepụta ihe na-ejupụta n'ala ozugbo site na ihe ngosi sitere na egwu 1969 'Na Na Hey Hey Kiss Him Goodbye'.<ref name="Attention Deficit review">{{Cite web|url={{AllMusic|class=album|id=r1663759/review|pure_url=yes}}|title=Attention Deficit: Review|date=November 10, 2009|work=allmusic|accessdate=December 23, 2009}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Onye ọ na-anụ ọkụ n'obi na-agba mgba, Wale ekwuola ọtụtụ mgba na abụ ya.<ref>{{Cite web|author=Rathod|first=Nikita|title=25 Professional Wrestling References in Hip Hop|url=https://www.hotnewhiphop.com/25-professional-wrestling-references-in-hip-hop-news.9958.html|publisher=HotNewHipHop|accessdate=27 August 2018}}</ref> Wale na-akwado WaleMania kwa afọ n'oge ngwụsị izu WrestleMania. Ọ pụtakwara ọtụtụ ugboro na telivishọn WWE, ebe ọ kwadoro agha rap n'etiti The New Day na The Usos na 4 July nke <nowiki><i id="mwAio">Smackdown Live</i></nowiki> na 2017, ọ bụkwa onye na-akọwa ndị ọbịa n'oge Noam Dar na TJP na <nowiki><i id="mwAi4">205 Live</i></nowiki> na 2018.<ref>{{Cite web|author=Pappolla|first=Ryan|title=The New Day def. The Usos in the Rap Battle, hosted by Wale|url=https://www.wwe.com/shows/smackdown/2017-07-04/article/rap-battle-hosted-by-wale|publisher=[[WWE|WWE.com]]|accessdate=27 August 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Noam Dar def. TJP|url=https://www.wwe.com/shows/wwe-205-live/2018-08-21/article/noam-dar-def-tjp|publisher=[[WWE|WWE.com]]|accessdate=27 August 2018}}</ref> Na Ọktọba 2, 2019, Wale duuru ndị bụbu ndị mmeri NXT Tag Team The Street Profits gaa mgbaaka maka aha ha megide ndị mmeri Bobby Fish na Kyle O'Reilly. Na WrestleMania 37, Wale duuru onye bụbu Intercontinental Champion Big E gaa mgbaaka megide onye mmeri Apollo Crews. Wale na-arụkwa egwu ọhụrụ nke Big E dị ka onye asọmpi otu.<ref>{{Cite web|title=Big E Brings Back Chalk Gimmick, Big E And Wale On His New Theme, Pat Patterson Honored On SmackDown|url=https://www.wrestlinginc.com/news/2020/12/big-e-brings-back-chalk-gimmick-677655/|publisher=Wrestling Inc.|accessdate=8 January 2021}}</ref>
== Discography ==
* ''Enweghị nlebara anya'' (2009)
* Ambition (2011)
* The Gifted (2013)
* The Album About Nothing (2015)
* Shine (2017)
* ''Wow... Nke ahụ bụ Crazy'' (2019)
* ''Folarin'' II (2021)
== Ọrụ ndị ọzọ ==
Wale jikọtara ya na onye na-ere ahịa Philadelphia Ruvilla, na ASICS maka ngwaahịa a na-akpọ "Bottle Rocket" Asics Gel Lyte III na 2015.<ref name="Wale Collaboration">{{Cite web|url=http://www.hotnewhiphop.com/wale-previews-his-next-villa-x-asics-sneaker-collab-news.21871.html?|title=Wale collaborates Asiscs|author=Rooney|first=Kyle|date=May 26, 2016|work=Hotnewhiphop|accessdate=May 26, 2016}}</ref> N'afọ 2016, ya na ASICS jikọrọ aka ọzọ na ngwaahịa nke gosipụtara ọla edo na oji na-acha anụnụ anụnụ.<ref name="Wale Collaboration" />
=== Ngosipụta telivishọn ===
Wale gosipụtara Chango na oge 3 nke American Gods .<ref>{{Cite web|url=https://www.looper.com/323792/why-chango-from-american-gods-season-3-looks-so-familiar/|title=Why Chango From American Gods Season 3 Looks So Familiar|work=Looper.com|author=Abbey White|date=2021-01-31|accessdate=2021-02-01}}</ref>
== Ihe nrite na nhọpụta ==
=== African Muzik Magazine Awards ===
=== BET Hip Hop Awards ===
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
outiydbwpfnshecpe1r17q5zkareij5
Tochi Onyebuchi
0
14156
95162
84430
2022-08-25T20:29:29Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tochi Onyebuchi''' (amụrụ n'ọnwa Ọktọba 4, n'afọ 1987) bụ onye Naijiria America na-ede akụkọ sayensị, onye edemede efu na onye ọka iwu na-ahụ maka ikike obodo. Mgbe o bipụtachara akwụkwọ atọ maka ndị na-eto eto, o wepụtara akwụkwọ mbụ ya, Hugo Award, Nebula Award na Nommo Award nominated, ''Riot Baby'', na 2020.<ref name="hugo'">{{Cite web|title=2021 Hugo Awards|url=http://www.thehugoawards.org/hugo-history/2021-hugo-awards/|work=The Hugo Awards|publisher=The World Science Fiction Society|accessdate=27 September 2021}}</ref><ref name="npr">{{Cite news|author=Meyer|first=Petra|title='This Isn't New': Questions For Tochi Onyebuchi, Author Of ''Riot Baby''|url=https://www.npr.org/2020/01/26/798237707/this-isnt-new-questions-for-tochi-onyebuchi-author-of-riot-baby|accessdate=February 12, 2020|publisher=[[NPR]]|date=January 26, 2020|language=en}}</ref><ref name="publishers">{{Cite news|author=Levine|first=Beth|title=BookExpo 2019: Tochi Onyebuchi Channels Rage and Hope|url=https://www.publishersweekly.com/pw/by-topic/industry-news/bea/article/80244-bookexpo-2019-tochi-onyebuchi-channels-rage-and-hope.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Publishers Weekly]]|date=May 30, 2019|language=en}}</ref>
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Onyebuchi na Northampton, Massachusetts, nne na nna ndị [[Ndi Igbo Amerikạ|Igbo]] bụ Nnamdi Onyebuchi na Elizabeth Ihuegbu Onyebuchi, ma nwee nwanne nwoke, Chibuike, na ụmụnne nwanyị abụọ, Chinoye na Uchechi.<ref name="wbur">{{Cite news|author=Ouellette|first=Katherine|title=How X-Men And Black Lives Matter Shaped Tochi Onyebuchi's ''Riot Baby''|url=https://www.wbur.org/artery/2020/01/23/race-latest-book-onyebuchi-riot-baby|accessdate=February 12, 2020|publisher=[[WBUR-FM]]|date=January 23, 2020|language=en}}</ref> Aha mbụ ya pụtara "Toonụ Chineke" n'asụsụ [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]].<ref>{{Cite web|title=Tochi Onyebuchi|url=https://www.teachingbooks.net/pronounce.cgi?aid=30741|work=Author & Book Resources to Support Reading Education|publisher=TeachingBooks|accessdate=14 February 2020}}</ref> Ọ biri na New Britain, Connecticut ruo 1998, mgbe nna ya nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri atọ na itoolu, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ tolitere na Newington.<ref>{{Cite news|title=Nnamdi Onyebuchi; of New Britain|url=https://www.courant.com/news/connecticut/hc-xpm-1998-10-08-9810080787-story.html|accessdate=12 February 2020|work=[[Hartford Courant]]|date=October 8, 1998}}</ref><ref name="courant2017">{{Cite news|author=Dunne|first=Susan|title=Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice|url=https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Hartford Courant]]|date=October 25, 2017}}</ref>
Onyebuchi bụ onye na-agụ akwụkwọ ike na-etolite ma nwee mmetụta siri ike site na X-Men comics. Ọ bụ ezie na ọ ''nwere'' ekele maka ọrụ ndị oji na-ede akwụkwọ a chọrọ ka ọ gụọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, dị ka ''Anya Ha Na-ele Chineke'', Invisible Man na Native Son, ọ họọrọ njem na akụkọ sayensị.<ref name="breakfast">{{Cite web|title=Author Tochi Onyebuchi Creates An Alternate Look At The Nigerian Conflict In His Novel 'War Girls'|url=https://www.youtube.com/watch?v=kgv5FbQHv-4|work=[[The Breakfast Club (radio show)|The Breakfast Club]]|publisher=[[WWPR-FM|Power 105.1 FM]]|accessdate=February 12, 2020|language=en|date=December 9, 2019}}</ref><ref name="wbur">{{Cite news|author=Ouellette|first=Katherine|title=How X-Men And Black Lives Matter Shaped Tochi Onyebuchi's ''Riot Baby''|url=https://www.wbur.org/artery/2020/01/23/race-latest-book-onyebuchi-riot-baby|accessdate=February 12, 2020|publisher=[[WBUR-FM]]|date=January 23, 2020|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOuellette2020">Ouellette, Katherine (January 23, 2020). [https://www.wbur.org/artery/2020/01/23/race-latest-book-onyebuchi-riot-baby "How X-Men And Black Lives Matter Shaped Tochi Onyebuchi's ''Riot Baby''"]. [[WBUR-FM]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ gụrụ akwụkwọ na mba ọzọ otu afọ na France, ebe ọ nọ nwee ịhụnanya na Alexandre Dumas's The ''Count'' of Monte Cristo, ma nwee mkpali mgbe ọ matara na Dumas bụ onye agbụrụ Afrịka.<ref name="lapl">{{Cite news|title=Interview With an Author: Tochi Onyebuchi|url=https://lapl.org/collections-resources/blogs/lapl/interview-author-tochi-onyebuchi|accessdate=February 12, 2020|work=[[Los Angeles Public Library|Los Angeles Public Library Blog]]|date=January 16, 2020|language=en}}</ref><ref name="breakfast" />
Ọ gụrụ akwụkwọ na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Yale, gụsịrị akwụkwọ na 2009.<ref name="yale">{{Cite news|author=Zhou|first=Carrie|title=Tochi Onyebuchi '09 publishes sci-fi novel|url=https://yaledailynews.com/blog/2020/01/22/tochi-onyebuchi-09-publishes-sci-fi-novel/|accessdate=February 12, 2020|work=[[Yale Daily News]]|date=January 22, 2020|language=en}}</ref> O nwetara nzere Master of Fine Arts na Screenwriting na NYU's Tisch School of the Arts, nzere masta na Global Economic Law na Instituts d'études politiques na France, na nzere Juris Doctor na Columbia Law School.<ref>{{Cite web|title=Tochi Onyebuchi|url=https://www.penguinrandomhouse.com/authors/2155537/tochi-onyebuchi|publisher=[[Penguin Random House]]|accessdate=February 12, 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ iwu, Onyebuchi malitere ọrụ na iwu ikike obodo, na-arụ ọrụ na Civil Rights Bureau nke New York State Attorney General's Office, yana maka New York City's Legal Aid Society. Onyebuchi nwere mmetụta nke ọkụ ọkụ n'ime ihe dị ka afọ abụọ nke omume wee bụrụ ọkachamara na ngalaba na ụlọ ọrụ teknụzụ dị elu, ebe ọ na-eme ka mmasị ikike obodo ya dị ndụ site na edemede ya.<ref name="courant2017">{{Cite news|author=Dunne|first=Susan|title=Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice|url=https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Hartford Courant]]|date=October 25, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDunne2017">Dunne, Susan (October 25, 2017). [https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html "Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice"]. ''[[Hartford Courant]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref>
Onyebuchi dere ọtụtụ ihe mgbe ọ na-etolite ma gbalịa ire akwụkwọ mbụ ya na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. O deela akwụkwọ akụkọ iri na asaa mgbe o mechara bipụta akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Beasts Made of Night, n'afọ 2017.<ref name="wbur">{{Cite news|author=Ouellette|first=Katherine|title=How X-Men And Black Lives Matter Shaped Tochi Onyebuchi's ''Riot Baby''|url=https://www.wbur.org/artery/2020/01/23/race-latest-book-onyebuchi-riot-baby|accessdate=February 12, 2020|publisher=[[WBUR-FM]]|date=January 23, 2020|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOuellette2020">Ouellette, Katherine (January 23, 2020). [https://www.wbur.org/artery/2020/01/23/race-latest-book-onyebuchi-riot-baby "How X-Men And Black Lives Matter Shaped Tochi Onyebuchi's ''Riot Baby''"]. [[WBUR-FM]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref><ref name="courant2017">{{Cite news|author=Dunne|first=Susan|title=Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice|url=https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Hartford Courant]]|date=October 25, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDunne2017">Dunne, Susan (October 25, 2017). [https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html "Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice"]. ''[[Hartford Courant]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> O meriri na 2018 Ilube Nommo Award maka Best Speculative Fiction Novel nke onye Afrika. O bipụtara ihe ọzọ, ''Crown of Thunder'', na 2018, War Girls sochiri ya na 2019.<ref name="lapl">{{Cite news|title=Interview With an Author: Tochi Onyebuchi|url=https://lapl.org/collections-resources/blogs/lapl/interview-author-tochi-onyebuchi|accessdate=February 12, 2020|work=[[Los Angeles Public Library|Los Angeles Public Library Blog]]|date=January 16, 2020|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://lapl.org/collections-resources/blogs/lapl/interview-author-tochi-onyebuchi "Interview With an Author: Tochi Onyebuchi"]. ''[[Ọbá akwụkwọ ọha na eze Los Angeles|Los Angeles Public Library Blog]]''. January 16, 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref>
N'afọ 2020, o bipụtara akwụkwọ mbụ ya maka ndị okenye na-ege ntị, ''Riot Baby'', nke gbara gburugburu Kev, onye amụrụ n'oge ọgba aghara Los Angeles nke afọ 1992 na nwanne ya nwanyị, Ella, onye nwere ikike telekinetic.<ref name="npr">{{Cite news|author=Meyer|first=Petra|title='This Isn't New': Questions For Tochi Onyebuchi, Author Of ''Riot Baby''|url=https://www.npr.org/2020/01/26/798237707/this-isnt-new-questions-for-tochi-onyebuchi-author-of-riot-baby|accessdate=February 12, 2020|publisher=[[NPR]]|date=January 26, 2020|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMeyer2020">Meyer, Petra (January 26, 2020). [https://www.npr.org/2020/01/26/798237707/this-isnt-new-questions-for-tochi-onyebuchi-author-of-riot-baby "'This Isn't New': Questions For Tochi Onyebuchi, Author Of ''Riot Baby''"]. [[NPR]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Onyebuchi sitere na ahụmịhe ya dị ka onye ọka iwu na ịtọ ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ahụ na Rikers Island na New York, ebe a tụrụ Kev mkpọrọ n'ụzọ na-ezighị ezi.<ref name="publishers">{{Cite news|author=Levine|first=Beth|title=BookExpo 2019: Tochi Onyebuchi Channels Rage and Hope|url=https://www.publishersweekly.com/pw/by-topic/industry-news/bea/article/80244-bookexpo-2019-tochi-onyebuchi-channels-rage-and-hope.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Publishers Weekly]]|date=May 30, 2019|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLevine2019">Levine, Beth (May 30, 2019). [https://www.publishersweekly.com/pw/by-topic/industry-news/bea/article/80244-bookexpo-2019-tochi-onyebuchi-channels-rage-and-hope.html "BookExpo 2019: Tochi Onyebuchi Channels Rage and Hope"]. ''[[Ndị nkwusa kwa izu|Publishers Weekly]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> ''Riot Baby'' meriri Alex Awards n'akụkụ Ignyte Award maka Best Novella. ọ bụ onye ikpeazụ maka 2021 Hugo Award maka Best Novella na World Fantasy Award n'otu ụdị.<ref>{{Cite web|date=2021-01-26|title=Tochi Onyebuchi's Riot Baby Awarded 2021 American Library Association Alex Award|url=https://brittlepaper.com/2021/01/tochi-onyebuchis-riot-baby-wins-2021-american-library-association-alex-award/|accessdate=2021-10-15|work=Brittle Paper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Templeton|first=Molly|date=2021-09-20|title=Announcing the 2021 Ignyte Awards Winners!|url=https://www.tor.com/2021/09/20/announcing-the-2021-ignyte-awards-winners/|accessdate=2021-10-15|work=Tor.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=2021 Hugo Awards|url=http://www.thehugoawards.org/hugo-history/2021-hugo-awards/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Community|date=2021-07-22|title=2021 World Fantasy Awards Finalists Announced|url=https://bookriot.com/2021-world-fantasy-awards-finalists/|accessdate=2021-10-15|work=BOOK RIOT|language=en-US}}</ref>
O dekwara akwụkwọ maka ''Asimov's Science Fiction'' magazine na ''Ideomancer'' .<ref>{{Cite web|author=Coleman|first=Christian A.|title=Interview: Tochi Onyebuchi|url=http://www.lightspeedmagazine.com/nonfiction/interview-tochi-onyebuchi/|work=Lightspeed Magazine|accessdate=February 12, 2020|date=January 23, 2020}}</ref>
=== Ọrụ ndị ọzọ ===
N'afọ 2021, Onyebuchi so na ndị dere Call Of Duty: Vanguard video game nke Sledgehammer Games mepụtara ma Activision bipụtara.<ref>{{Cite web|date=2021-10-12|title=‘Call Of Duty: Vanguard’ writers want the game to get two sequels|url=https://www.nme.com/news/gaming-news/call-of-duty-vanguard-writers-want-the-game-to-get-two-sequels-3068653|accessdate=2022-03-21|work=NME|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Snider|first=Mike|title='Call of Duty: Vanguard': Video game leverages unique strategy to tell a different story from WWII|url=https://www.usatoday.com/story/tech/gaming/2021/10/15/call-duty-vanguard-video-game-diversity-world-war-ii/5922474001/|accessdate=2022-03-21|work=USA TODAY|language=en-US}}</ref>
N'afọ 2022, Onyebuchi dere Captain America preview nke akpọrọ Captain America #0, ya na Collin Kelly na Jackson Lanzig, Mattia De Iluis gosipụtara ya, Joe Caramagna dekwara ya.<ref>{{Cite web|date=2022-03-20|title=Even Captain America Can't Escape Spider-Man's Most Ridiculous Meme|url=https://screenrant.com/spiderman-dinosaurs-meme-captain-america-villain/|accessdate=2022-03-21|work=ScreenRant|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Terror|first=Jude|date=2022-03-19|title=Captains America Take on Elon Musk in Captain America #0 First Look|url=https://bleedingcool.com/comics/captains-america-take-on-elon-musk-in-captain-america-0-first-look/|accessdate=2022-03-21|work=Bleeding Cool News And Rumors|language=en}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Onyebuchi bi na New Haven, Connecticut.<ref name="courant2017">{{Cite news|author=Dunne|first=Susan|title=Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice|url=https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Hartford Courant]]|date=October 25, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDunne2017">Dunne, Susan (October 25, 2017). [https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html "Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice"]. ''[[Hartford Courant]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* {{Cite book|title=[[Beasts Made of Night]]|publisher=Razorbill|year=2017 <!--|ISBN=978-0-448-49390-9 -->}}
* {{Cite book|title=Crown of Thunder|publisher=Razorbill|year=2018 <!--|ISBN=978-0-448-49393-0-->}}
* {{Cite book|title=[[Riot Baby]]|publisher=St. Martin's Press|year=2020 <!--|ISBN=978-1-250214751-->}}
* {{Cite book|title=[[Goliath (Onyebuchi novel)|Goliath]]|publisher=Tor Books|year=2022 <!--|ISBN=978-1-250782953-->}}
=== Ihe nkiri ===
* Black Panther Legends . Marvel. 2021
;
== Edensibia ==
{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
r51mg8xld0xrt04pslmll2kzesha36d
Dapo Adeola
0
14243
95603
77969
2022-08-26T10:08:30Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Dapo Adeola''' bụ onye British-Naijiria na ese ma na egosi ihe. O kere ma gosipụta akwụkwọ ụmụaka Waterstones nke 2020 Look up!,
!, nke nyochara sayensị mbara igwe. A maara Adeola nke ọma maka ịmepụta eserese nke na-agbagha agbụrụ na echiche nwoke na nwanyị.
== Mmalite ndụ na mmalite ọrụ ==
A mụrụ Adeola na [[London]] site na nne na nna sitere na Naijiria.<ref name=":0">{{Cite web|title=Dapo Adeola {{!}} HMH Books|url=https://www.hmhbooks.com/author/Dapo-Adeola/117560045|accessdate=2020-10-31|work=hmhbooks|language=en}}</ref> Ka ọ na-eru ngwụsị nke oge ya na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Adeola kpebiri ịchụso ọrụ na eserese. Ọ gụrụ nka maka General Certificate of Secondary Education (GCSE) na GCE Advanced Level.<ref name=":1">{{Cite web|title=In Conversation With: Dapo Adeola – The FAB Prize|url=https://www.fabprize.org/news/in-conversation-with-dapo-adeola/|accessdate=2020-10-31|work=www.fabprize.org}}</ref> Ọ malitere ọmụmụ ntọala na nka, ebe a zụrụ ya na nka, eserese na ịse foto.<ref name=":1" /> Dị ka e nyeghị ihe atụ, Adeola kụziiri onwe ya site na ọmụmụ n'ịntanetị. Iji kwado onwe ya n'uzo ego mgbe ọ na-agụ akwụkwọ, Adeola rụrụ ọrụ oge ụfọdụ dị ka onye na-anabata ndị ọbịa.<ref name=":1" /> Ụdị Adeola na obi ike ya toro, ọ malitere ịkekọrịta ihe osise ya na Instagram.<ref name=":2">{{Cite web|author=WhoToldYou|date=2019-03-20|title=Support the Artist: Dapo Adeola|url=https://whotoldyou.blog/2019/03/20/support-the-artist-dapo-adeola/|accessdate=2020-10-31|work=Who Told You|language=en-US}}</ref> Mgbe ọ nọ na mahadum, dị ka akụkụ nke afọ ikpeazụ ya, Adeola dere banyere otú o si kwe omume ịkụziri ụmụaka ịde ma gụọ site na akwụkwọ foto.<ref name=":1" /> Otu n'ime ndị nkuzi ya kwuru 'ihe ọ bụla ị na-eme, akwụsịla eserese,' Adeola nabatara ndụmọdụ ha.<ref name=":1" />
== Ọrụ ==
Site na Instagram, Adeola zutere onye na-eme ihe nkiri Nathan Bryon.<ref name=":2">{{Cite web|author=WhoToldYou|date=2019-03-20|title=Support the Artist: Dapo Adeola|url=https://whotoldyou.blog/2019/03/20/support-the-artist-dapo-adeola/|accessdate=2020-10-31|work=Who Told You|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWhoToldYou2019">WhoToldYou (20 March 2019). [https://whotoldyou.blog/2019/03/20/support-the-artist-dapo-adeola/ "Support the Artist: Dapo Adeola"]. ''Who Told You''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">31 October</span> 2020</span>.</cite></ref> Ha malitere ide akwụkwọ ụmụaka.<ref name=":2" /> N'afọ 2019, Puffin Books bịanyere aka na Adeola na Bryon iji dee usoro akwụkwọ atọ nke na-enyocha ndụ onye na-eto eto na-ahụ maka mbara igwe nke a maara dị ka Rocket.<ref>{{Cite web|title=Puffin pairs Bryon and Adeola for picture book series {{!}} The Bookseller|url=https://www.thebookseller.com/news/puffin-pairs-bryon-and-adeola-picture-book-series-942546|first=Charlotte|author=Eyre|date=5 February 2019|accessdate=2020-10-31|work=www.thebookseller.com}}</ref> Onye isi, Rocket, dabeere na otu n'ime ụmụ nwanne Adeola.<ref name=":2" />
Mgbe a jụrụ ya ihe mere o ji dị mkpa ka ụmụaka na-eto eto nwee ike ịnweta akwụkwọ, Adeola kwuru, sị: "ọ bụrụ na ị hụghị ụdị akwụkwọ ụfọdụ ọ na-esi ike iche n'echiche ịnọ n'ebe ụfọdụ, ma ọ bụ ịhụ echiche di mma na nke ziri ezi banyere onwe gị n'ụwa. "<ref>{{Cite web|title='If we're only given one image of ourselves, it severely limits our aspirations as people.' - Dapo Adeola|url=https://www.booktrust.org.uk/news-and-features/features/2020/january/Dapo-Adeola-Interview-2019/|accessdate=2020-10-31|first=Emily|author=Drabble|work=www.booktrust.org.uk|date=21 January 2020|language=en-GB}}</ref>
N'akụkụ edemede nke ya, Adeola na-ele anya ịkwado ndị na-ese onyinyo ojii na ndị okike.<ref>{{Cite web|first=Mark|author=Chandler|title=Calls for trade to tackle 'shocking' lack of black British male children's writers {{!}} The Bookseller|url=https://www.thebookseller.com/news/call-tackle-shocking-lack-black-british-childrens-writers-1103816|date=23 October 2019|accessdate=2020-10-31|work=www.thebookseller.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-05-21|title=Five tips for would-be children's illustrators by Puffin Books' Dapo Adeola|url=https://www.bigissue.com/culture/books/childrens-illustrators-tips/|accessdate=2020-10-31|work=The Big Issue|language=en}}</ref> N'afọ 2019, o mepụtara akara ngosi Twitter #BlackBritishIllustrators, ebe ndị Black British na-ekerịta ihe osise na akụkọ ha.
N'ịgbaso mbipụta nke Look Up!, Adeola mere mkpesa na, n'agbanyeghị na o ritere ma ihe nrite n'ozuzu ya na ihe nrite akwụkwọ a na-ese onyinyo na 2020 Waterstones Children's Book Prize<ref>{{Cite web|title=Benidorm star's 'joyful' story wins book prize|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-53592490|work=BBC News|accessdate=30 July 2020|date=30 July 2020}}</ref> na Bryon nyere ya otuto zuru oke dị ka onye mmekọ nhata na okike akwụkwọ ahụ, ma ahịa akwụkwọ na mgbasa ozi belatara mkpa nke ọrụ onye na-ese onyinyo. Ndị edemede 800 kwadoro akwụkwọ ozi ya na isiokwu ahụ.<ref>{{Cite journal|title=The Power of Collaboration|author=James McConnachie|journal=The Author|issue=Winter 2020}}</ref>
ewotxwze8owny0vs93cxxfa4lzr0s0c
Rondot Kassongo
0
14273
95230
77998
2022-08-25T21:20:09Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rondot Kassongo''', bụ onye na-edekọ egwu na saxophonist, na [[Democratic Republic of the Congo]] (DRC). Ọ bụbu onye otu soukous band TPOK Jazz, nke François Luambo Makiadi duziri, nke na-achịkwa egwu egwu Congo site n'afọ 1950s ruo afọ 1980s.<ref>[http://kenyapage.net/franco/60s.html Rondot Kassongo Joined TPOK Jazz In The Late 1960s To Replace Verckys Kiamuangana]</ref>
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.muzikifan.com/congo.html Ntụle nke nhazi nke TPOK Jazz]
== Leekwa ==
* Franco Luambo Makiadi
* Sam Mangwana
* Josky Kiambukuta
* Simaro Lutumba
* Ndombe Opetum
* Youlou Mabiala
* Mose Fan Fan
* Wuta Mayi
* TPOK Jazz
* Ndepụta nke ndị egwu Afrịka
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
1sc02akiihvkpoyitijghgejxiw9vm8
Wale Ogunyemi
0
14281
95108
78007
2022-08-25T15:34:14Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{ Infobox person | name= Wale Ogunyemi | image= | imagesize= | alt= | caption= | birth_name= | birth_date= 12 August 1939 | birth_place= [[ Osun State, Nigeria ]] . | death_date= December 2001 | othername= | nationality= [[ Nigeria ]] n | citizenship= [[ Nigeria ]] n | occupation= [[ playwright ]]|parents=|relatives=|yearsactive=1963–present|known for=<br>[[The Lion and the Jewel]]<br>[[Kongi's Harvest]]<br>[[Sango (Film)|Sango]]<br>Langbodo<ref>{{cite web|url=http://www.punchng.com/feature/midweek-revue/set-to-battle-demons-on-mount-langbodo/|title=Set to battle demons on mount Langbodo|work=The Punch - Nigeria's Most Widely Read Newspaper|accessdate=18 January 2015}}</ref>|website=}}
[[Category:Articles with hCards]]
Chief '''Wale Ogunyemi''', OFR (12 Ọgọstụ 1939–Disemba 2001) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye na-eme ihe nkiri, [[Tribal chief|onye]] na-ede egwuregwu na ọkà mmụta asụsụ Yoruba<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=rAUbyu1wRCsC&q=Wale+Ogunyemi,+script+writer&pg=PA312|title=Black African Literature in English, 1997-1999|isbn=9780852555750|accessdate=18 January 2015|author=Lindfors|first=Bernth|year=2003}}</ref>
== Mmalite ndụ ya ==
A mụrụ ya na August 12, 1939 na Igbajo, obodo dị na [[Ȯra Osun|Osun Steeti]], n'ebe ndịda ọdịda anyanwụ [[Naijiria|Naịjirịa]] nye Samuel Adeosun na Mary Ogunyemi .<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=9PsbR01ZUTAC&q=Wale+Ogunyemi,+a+writer+of+all+time&pg=PA24|title=Ọdún|isbn=978-9042026803|accessdate=18 January 2015|author=Boscolo|first=Cristina|year=2009}}</ref>
Ọ gara Mahadum nke Ibadan n'afọ 1967 maka otu afọ ọmụmụ na ihe nkiri, n'otu afọ ahụ a họpụtara ya dị ka onye enyemaka nyocha na Ụlọ akwụkwọ Ọmụmụ nke Ibadan ebe o mechara lara ezumike nká.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=D6PrqVKaZtgC&q=Wale+Ogunyemi,+script+writer&pg=PA774|title=European-language Writing in Sub-Saharan Africa|isbn=9630538326|accessdate=18 January 2015|author=Gérard|first=Albert S.|year=1986}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=RTzibTsqLE4C&q=Langbodo+by+Wale+Ogunyemi&pg=PA206|title=Relocating Agency|isbn=9780791487761|accessdate=18 January 2015|author=George|first=Olakunle|date=February 2012}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=VaZx0Q2O3l8C&q=Langbodo+by+Wale+Ogunyemi&pg=PA150|title=The Columbia Guide to West African Literature in English Since 1945|isbn=9780231512152|accessdate=18 January 2015|author=Owomoyela|first=Oyekan|date=21 October 2008}}</ref>
== Ọrụ ya ==
Ọ malitere ọrụ ime ihe nkiri ya dị ka onye na-eme ihe nkiri n'oge na ọrụ onyonyo ọhụrụ nke ọdịda anyanwụ Naịjirịa na mmalite afọ 1960.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=n_wok2_QtaQC&q=Wale+Ogunyemi,+script+writer&pg=PA83|title=The Nostalgic Drum|isbn=9780865438064|accessdate=18 January 2015|author=Osofisan|first=Femi|year=2001}}</ref>
O mechara soro prọfesọ [[Wole Soyinka]], onye Nobel Laureate rụọ ọrụ ma bụrụ onye otu ntọala nke ụlọ ihe nkiri Soyinka Orisun.<ref>{{Cite web|url=http://m.thenigerianvoice.com/news/82859/1/why-wale-ogunyemi-still-lives-on-nigerias-stage-di.html|title=WHY WALE OGUNYEMI STILL LIVES ON NIGERIA'S STAGE-DIRECTOR OF LANGBODO|work=thenigerianvoice.com|accessdate=18 January 2015}}</ref>
Ọrụ ya a pụrụ ịtụkwasị obi mere ka ọ bụrụ nhọrọ maka ọrụ ọ rụrụ dị ka "The bale" na The Lion and the Jewel na ''Dende'' na Kongi's Harvest nke prọfesọ Wole Soyinka.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=dJSFAgAAQBAJ&q=Wale+Ogunyemi+featured+in+The+lion+and+the+jewel&pg=PA227|title=Who's Who in Contemporary World Theatre|isbn=9781134767861|accessdate=18 January 2015|author=Meyer-Dinkgrafe|first=Daniel|date=20 May 2003}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=WEArQ7PQgw4C&q=Wale+Ogunyemi,+script+writer&pg=PA140|title=Childhood in African Literature|isbn=9780865436732|accessdate=18 January 2015|author=Jones|first=Eldred D.|year=1998}}</ref>
O gosikwara na ''The Beatification Of Area Boy'', egwuregwu nke Wole Soyinka gosipụtara na West Yorkshire Playhouse n'afọ 1995.<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/news/2002/feb/14/guardianobituaries.books|title=Obituary: Wale Ogunyemi|work=The Guardian|accessdate=18 January 2015}}</ref>
O dere ma soro dee ọtụtụ ihe nkiri tupu ọnwụ ya na Disemba 2001.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=9KhDYdn6myMC&q=Wale+Ogunyemi,+a+writer+of+all+time&pg=PA215|title=Fertile Crossings|isbn=9042014784|accessdate=18 January 2015|author=Deandrea|first=Pietro|year=2002}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=RPQpYJcI1I4C&q=Langbodo+by+Wale+Ogunyemi&pg=PA168|title=Student Encyclopedia of African Literature|isbn=9780313335808|accessdate=18 January 2015|author=Killam|first=G. D.|year=2008}}</ref>
== Omụme Ihe nkiri ==
* ''Ọdụm na ọla''
* ''Owuwe ihe ubi nke Kongi''
* ''Sango'' (1997)
* ''The Beatification Of Area Boy''<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=nwhlgrVqvYkC&q=The+Beatification+Of+Area+Boy+by+Wale+Ogunyemi&pg=PA12|title=Wole Soyinka|isbn=9781139439084|accessdate=18 January 2015|author=Jeyifo|first=Biodun|date=13 November 2003}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/1996/10/11/theater/menacing-shadows-greet-dawn-in-nigeria.html|title=Menacing Shadows Greet Dawn In Nigeria|date=11 October 1996|work=nytimes.com|accessdate=18 January 2015}}</ref>
* ''Agha Ijaye'' (1970)<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=TJ3vI7ryh8cC&q=The+Ijaye+War+(1970)+by+Wale+Ogunyemi&pg=PA115|title=Yoruba Creativity|isbn=9781592213368|accessdate=18 January 2015|author=Falola|first=Toyin|year=2005}}</ref>
* ''Kiriji'' (1976)<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=ujeOXwAACAAJ|title=Kiriji|accessdate=18 January 2015|author=Ogunyẹmi|first=Wale|year=1976}}</ref>
* ''Ịgba Alụkwaghịm'' (1975)<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Ubr35UeE-UQC&q=The+Divorce+(1975)+by+Wale+Ogunyemi&pg=PA272|title=The Cambridge Paperback Guide to Theatre|isbn=9780521446549|accessdate=18 January 2015|author=Banham|first=Martin|date=7 March 1996}}</ref>
* ''Aare Akogun'' (1968) na Everyman * ''Eniyan'', nke e bipụtara na 1987)
* ''Langbodo'' (1979)<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Bn1BbJevDUwC&q=Langbodo+by+Wale+Ogunyemi&pg=PA72|title=Pre-colonial and Post-colonial Drama and Theatre in Africa|isbn=9781919876061|accessdate=18 January 2015|author=Losambe|first=Lokangaka|year=2001}}</ref>
== Ihe nrite ya ==
* Onye otu Order of the Niger nke onye isi ala nke [[Naijiria|Federal Republic of Nigeria]] nyere n'afọ 1982
* '''Majeobaje''' nke Okuku, aha onye isi nke Olokuku nke Okukuland nyere ya<ref>{{Cite web|url=http://article.wn.com/view/2001/12/18/Wale_Ogunyemi_eminent_playwright_dies/|title=Wale Ogunyemi, eminent playwright dies|work=World News|accessdate=18 January 2015}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
kvr7oejkuucvn9202zdj77zvfti09q6
Tom Cullberg
0
14284
95401
78010
2022-08-26T05:12:34Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tom Cullberg''' bụ onye Omenkà a mụrụ na [[Stockholm]], [[Sweden]], na 1972. Ọ bi ma na-arụ ọrụ ugbu a na Cape Town, South Afrika.
== Akụkọ ndụ ==
Onye Sweden amụrụ na South Afrika na-ese ihe bụ Tom Cullberg bịara South Afrika na 1993 iji mụọ BA(FA) ya na Michaelis School of Fine Art, gụsịrị akwụkwọ na 1997.<ref>{{Cite web|url=http://www.tomcullberg.com/info/|title=Info - Tom Cullberg|work=www.tomcullberg.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110613041114/http://www.tomcullberg.com/info/|archivedate=2011-06-13}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ nke ọma kemgbe ahụ, na ihe ngosi iri na asaa n'aha ya yana itinye ya n'ọtụtụ ihe ngosi otu dị ịrịba ama. E gosipụtala ọrụ ya na mpaghara na mba ụwa na ụlọ ngosi dị ka Galleri Flach, Stockholm, (2016) BRUNDYN + GONSALVES, Cape Town (2012), SCOPE Art Show, [[New York City]] (2012), Joburg Art Fair na Johannesburg (2011), Stevenson na Cape Town (2009), Goodman Gallery na Cape Town, Magrorocca Galleria d'arte na Milan (2007) na Galleri Svenska Bilder na [[Stockholm]] (2003).<ref>http://galleriflach.com/</ref><ref>{{Cite news|url=http://issuu.com/scope_art_show/docs/scope_ny2012_catalog/61|title=SCOPE New York 2012 {{!}} Official Catalog|work=issuu|accessdate=2018-01-03|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.brundyngonsalves.com/exhibitions/2011/fnb-joburg-art-fair/|title=Security Equipment to Safe Life}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.goodman-gallery.com/exhibitions/192|title=GOODMAN GALLERY : exhibitions {{!}} show|work=www.goodman-gallery.com|language=en-US|accessdate=2018-01-03}}</ref> A na-arụ ọrụ ya na nchịkọta onwe, ọha na ụlọ ọrụ gụnyere Swedish Parliament, Hollard, Karolinska Sjukhuset, Sasol, Spier, Nandos (UK) na South African National Gallery.
== Ọrụ ==
Ihe osise nke Cullberg bụ ndị ama ama na ndị mba ọzọ, na-eche echiche ma na-egwuri egwu. Na-edepụta ókèala n'etiti ụwa ndị yiri ka ha na-ahụ anya na ndị a na-apụghị ịhụ anya, onye na-ese ihe na-enye anyị nchịkọta nke ihe ndị a na-anọchite anya ha nke na-enyocha ma akụkọ ifo yana akụkọ ihe mere eme ma ọ bụ nke e dekọrọ. Ihe ndị a pụtara ma ọ bụ akara, na-apụta dị ka à ga-asị na ha sitere na nrọ, na-efegharị ma ọ bụ na-ese n'elu ala na-enweghị atụ nke, dị ka usoro ncheta na-apụta na ọnọdụ mgbanwe. Site na ọchị na ịdị njọ, ihe osise ya na-atụle usoro mkpakọrịta na mmata na ịgụ akụkọ nzuzo na nke ọha.
== Ihe ngosi ==
=== Ngosipụta naanị ya ===
* 2018 ''Ịchọta Ndụ Ọhụrụ n'ụdị Ochie'', Barnard Gallery, Cape Town
* 2016 Good Advice, M Contemporary, Sydney, Australia
* 2016 Whatever Happens, Galleri Flach, Stockholm, Sweden
* 2014 Tower, Brundyn, Cape Town
* 2013 KKNK, Oudtshoorn
* 2013 ''Tom Cullberg'': New Paintings, Candyland, Stockholm, Sweden
* 2012 SCOPE New York, New York, USA
* 2012 ''Periphery'', BRUNDYN + GONSALVES, Cape Town
* 2008 Small Moments, Joao Ferreira Gallery, Cape Town
* 2007 ''Tom Cullberg'', Magrorocca, Milan, Italy
* 2006 ''Ụlọ'', Joao Ferreira Gallery, Cape Town
* 2006 ''Ụlọ'', KZNSA, Durban
* 2005 ''Onyeikpe na akụkọ ndị ọzọ'', Joao Ferreira Gallery, Cape Town
* 2004 ''E nwere ọtụtụ ihe'' ikwu, Joao Ferreira Gallery, Cape Town
* 2003 Galleri Svenska Bilder, Stockholm, Sweden
* 2002 Principles of Flight, Joao Ferreira Gallery, Cape Town
* 2000 ''N'etiti North na South'', Joao Ferreira Gallery, Cape Town
=== Ihe ngosi ndị otu ahọpụtara ===
* 2018 ''Barnard Collective'', Barnard Gallery, Cape Town
* 2018 AKAA Art Fair, Paris, France
* 2018 Investec Cape Town Art Fair, Barnard Gallery, Cape Town
* 2017 ''Barnard Collective'', Barnard Gallery, Cape Town
* 2016 Summer Exhibition, Circa, London, United Kingdom
* 2015 Homage, Everard Read, Cape Town
* 2014 Cape Town Art Fair, Cape Town
* 2013 ''Paint+'', NIROX, Johannesburg
* 2013 FNB Joburg Artfair, Johannesburg
* 2013 More Than Words, Spier Manor House, Stellenbosch
* 2013 ''Ihe'' / Nnọchiteanya, BRUNDYN + GONSALVES, Cape Town
* 2012 Contemporary mosaic works, Spier, Cape Town
* 2011 FNB Joburg Art Fair, BRUNDYN + GONSALVES, Cape Town
* 2010 Open End, Goodman Gallery Cape, Cape Town
* 2009 Summer 2009/10: Projects, Michael Stevenson, Cape Town
* 2009 Sing Into My Mouth, What if the World, Cape Town
* 2009 FNB Joburg Art Fair, Johannesburg
* 2009 Printing Money, The South African Print Gallery, Cape Town
* 2009 Big Wednesday, What if the World, Cape Town
* 2008 Warren Editions, Blank Projects, Cape Town
* 2008 Joburg Art Fair, Johannesburg
* 2006 New Painting, nke Storm Janse van Rensburg haziri; KZNSA, Durban; UNISA Gallery, Pretoria; Johannesburg Art Gallery, Johannesburg
* 1998 ''Nrọ na ígwé ojii'', Kulturhuset, Stockholm, Sweden na Goteborgs Konst Museum, Gothenburg, Sweden
* 1998 Transposition Workshop Residency, Robben Island, nke South African National Gallery, Cape Town kwadoro; Moderna Museet, Sweden
* 1997/8 The 2nd Johannesburg Biennale (ya na Sluice Group), The South African National Gallery, Cape Town
* 1996 Sluice: ihe omume ntinye na arụmọrụ, Castle of Good Hope, Cape Town
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.tomcullberg.com/ Official website]
* [https://web.archive.org/web/20111106183716/http://www.brundyngonsalves.com/artists/tom-cullberg/ Peeji onye na-ese ihe na BRUNDYN + GONSALVES]
* [http://media.withtank.com/9abf7a6b4c/cullbergcv.pdf Full Artist CV]
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
d88bqyz3li5f5zwjofy4sqkdwg3k5t8
Wasiu Alabi Pasuma
0
14287
95265
78013
2022-08-25T21:36:39Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Wasiu Alabi Pasuma|image=|imagesize=|alt=|caption=|birth_name=|birth_date={{Birth date and age|1967|11|27|df=yes}}|birth_place=[[Mushin, Lagos|Mushin]] [[Lagos State]], [[Nigeria]]|othername=|nationality=[[Nigeria]]n|citizenship=[[Nigeria]]n, [[Georgia (US state)|Georgia]]<ref>{{cite news|last1=Patricia|first1=Uyeh|title=|url=http://allure.vanguardngr.com/2018/04/fuji-singer-pasuma-gets-honoured-georgia-state-citizenship/|access-date=7 April 2018|publisher=Vanguardngr.com|date=2 May 2018}}</ref><ref>{{cite news|last1=David|title=|url=http://www.informationng.com/2018/03/fuji-musician-pasuma-awarded-honorary-citizenship-of-georgia-usa-photos.html|website=Informationng.com|publisher=Informationng.com|date=21 March 2018}}</ref> US|children=10 ; including Wasilat Odetola, Barakat Odetola, Oyindamola Odetola, Aaliyah Odetola, Opeyemi Odetola, Amirah Odetola, Rookebat Odetola, Wariz Odetola, Junior Odetola, Farooq Odetola.|spouse(s)=|occupation=[[Actor|film actor]]<br>[[fuji music]]ian Hip hop musician}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|Spouse(s)Wasiu Alabi Pasuma]]
[[Category:Articles with hCards]]
Wasiu Alabi Odetola (Pasuma) (a mụrụ na 27 Nọvemba 1967), nke a makwaara dịka "'''Oganla one'''", bụ [[Actor|onye na-eme ejije]] na Naijiria, onye egwu Fuji, onye na-ede egwu, na onye na-enyere ndị mmadụ aka.<ref>{{Cite web|url=http://naijagists.com/pasuma-alabi-odetola-celebrates-45th-birthday-today-biography-incl/|work=NaijaGists|accessdate=21 December 2016|title=Oganla 1 of Fuji, Pasuma Alabi Odetola Celebrates 45th Birthday Today (Photos)}}</ref><ref>{{Cite web|title=Wasiu Alabi Pasuma, Biography|url=https://www.mynigeria.com/person/Wasiu-Alabi-Pasuma-2443|accessdate=2022-03-12|work=www.mynigeria.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-11-08|title=I almost emptied my account helping people during COVID-19, says Pasuma|url=https://punchng.com/i-almost-emptied-my-account-helping-people-during-covid-19-says-pasuma/|accessdate=2021-06-13|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Pasuma, nke ezigbo aha ya bụ Wasiu Alabi Odetola, na Nọvemba 8, 1967 na Mushin, [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] ma zụlite ya na [[Ȯra Kwara|Kwara Steeti]], Western Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/new/?p=78257|title=Pasuma vs Saheed Osupa, who is taking over Fujidom|work=The Sun Newspaper|accessdate=21 January 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/fuji-and-its-pop-condiments/108905/|title=Fuji and its Pop Condiments, Articles|work=thisdaylive.com|accessdate=21 January 2015}}</ref> Nne ya bụ onye na-eme ejije ghọrọ onye na-azụ ahịa, ebe nna ya bụ onye isi njikwa nke ụlọ ọrụ obodo. Nne na nna Pasuma kewara mgbe ọ dị afọ iri na ụma.
== Ọrụ ==
E wepụtara abọm Pasuma "Recognition" n'afọ 1993. Kemgbe ahụ, o weputara ihe karịrị abọm iri atọ, na-aga n'ihu ịghọ otu n'ime ndị egwu Fuji kacha eme nke ọma na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/arts-life/on-new-logo-kwara-flaunts-its-tourist-attractions/|title=On new logo, Kwara flaunts its tourist attractions|work=The Punch|accessdate=21 January 2015}}</ref>
Ya na ọtụtụ ndị na-edekọ egwu, ụfọdụ n'ime ha bụ Bola Abimbola na King Sunny Ade. E wezụga ịbụ abụ, o gosipụtala na ọtụtụ ihe nkiri [[Naijiria|Naịjirịa]] dịka ''Iyanje'' nakwa''Alenibare'' .<ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriatell.com/news/wasiu-ayinde-rejects-pasuma-at-his-k1-live-unusual-concert-saheed-osupa-obesere-ayuba-2face-olamide-to-grace-show#.VKnUAMXgHa8/|title=Wasiu Ayinde Rejects Pasuma At His "K1 Live Unusual" Concert, Saheed Osupa, Obesere, Ayuba, 2Face, Olamide To Grace Show|work=nigeriatell.com|accessdate=21 January 2015}}</ref>
Na Sept 6, 2015, Pasuma meriri ndị egwú dị ka Olamide, [[Phyno]], Flavor iji pụta Best Indigenous Artist of the year na Nigeria Entertainment Awards.<ref>{{Cite news|author=Kayode|first=Badmus|title=|url=http://thenet.ng/pasuma-defeats-olamide-and-phyno-to-emerge-indigenous-artist-of-the-year/|accessdate=7 September 2015|publisher=Kayode}}</ref>
A họpụtara ya maka Best featured Non-Islamic Artiste in Islamic album n'afọ 2016 ya na [[Saheed Osupa]], Sule Alao Malaika, Shefiu Alao, Taye Currency, Muri Thunder .
Ọ bụkwa onye na-enyere ndị mmadụ aka nke enyerela ọtụtụ ndị na-ese ihe na-abịanụ aka.
== Albọm ==
Alhaji Wasiu Alabi Pasuma edekọwo ma wepụta ihe dị ka 30 Fuji Music Albums.<ref>{{Cite news|author=|title=|url=http://ajele1.blogspot.co.ke/2011/12/otunba-wasiu-ajibola-alabi-pasuma-all.html?m=1|publisher=Ajele}}</ref> E dekọrọ abọm mbụ ya n'afọ 1993. A haziri abọm ndị ahụ n'usoro e wepụtara ha dị ka ndị a:
* ''[https://fujinaija.com/alabi-pasuma-recognition-oganla-album/ Nghọta]''
* ''Nhọrọ''
* ''[https://fujinaija.com/download-album-alabi-pasuma-orobokibo-mp3/ Orobokibo]''
* ''Kọmputa''
* ''Nwoke ahụ''
* ''Ntụkwasị Obi''
* ''Ahụmahụ London''
* ''Mpaghara London''
* ''African Puff Daddy''
* ''Onye na-eme egwuregwu''
* ''Amerịka''
* ''Extravaganzer''
* ''[https://fujinaija.com/download-album-alabi-pasuma-desperado-mp3/ Desperado]''
* ''Ọkwa dị elu na onye'' na-eme ihe ọchị (2in1)
* ''Ikpe''
* ''Pụrụ iche ma dị elu'' (2in1)
* ''Fuji Motion''
* Nchekwa ma kwado (2in1)
* ''[https://fujinaija.com/wasiu-ayinde-pasuma-initiator/ Onye Mmalite]''
* ''Onye'' na-ebubata na onye na-ebupụ (2 na 1)
* ''Ịkwụsi ike''
* ''N'ime na n'èzí''
* ''Igbe ụbụrụ na Stardom'' (2in1)
* ''Infinity''
* ''Ihe Nlereanya''
* ''Feel it''
* ''Ikike''
* ''Oge Yankee Party''
* ''N'ezie ngafe''
* ''Mmetụta''
* ''Ịdị ọcha''
* ''December tonic''
* ''Torin tilu''
* My World (Hip-hop album)
* ''Mụ onwe m na mụ onwe m''
* ''Ọnụ ụzọ ámá''
* ''Enweghị mmeri''
* ''Ndakọrịta''
* ''Onye na-agbanwe egwuregwu''
* ''Ịdị Mma na Ebere''
* ''Amamihe na ntozu okè''
* ''[https://fujinaija.com/alabi-pasuma-gratitude-audio/ Ekele]''
* ''Ihe akaebe na ndụmọdụ''
* ''[https://fujinaija.com/wasiu-alabi-pasuma-hello-audio/ Hello] na 2020''
* [https://fujinaija.com/wasiu-alabi-pasuma-mmm-money-making-machine/ MMM (Money Making Machine)]
== Abọm Njikọ ==
* Fuji gyration (Sule Malaika)
=== Single ===
* Iseju Meji (Ft [[9ice]])
* Whyne am
* Kowale
* Mgbanwe
* Omume (ft Olamide)
* Ịdị mma
* Olorun Oje (ft Q dot)
* Am on fire (ft [[Phyno]])
* Labe igi (ft Oritse Femi)
* Oruka
* Lagos anyị (ft [[Patoranking]])
* Ife (Ft Tiwa Savage)
* ogede ti pon
* Abo
* Oganla (ft Olamide & [[Lil Kesh]])
* Amen (ft Davido)
== Videography ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha
!Onye isi
!Ref
|-
|2016
|Aiye Miami (Remix) <small>Dị ka onye na-ese ihe</small>
|Ihe nkiri H2G
|<ref>{{Cite web|title=Music Video Lace – Aiye Miami @knx9ja.tk (Remix) feat. Reekado Banks & Pasuma|url=http://pulse.com.gh/music-videos/music-video-lace-aiye-miami-remix-feat-reekado-banks-pasuma-id4188397.html|work=Pulse.com.gh|date=21 September 2015|publisher=David Mawuli|accessdate=8 February 2016}}</ref>
|-
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
n6a441tlfh673ngedw8el6d6l0ujmqs
Tiwa Savage
0
14327
95155
78054
2022-08-25T20:22:04Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tiwa Savage''' (amụrụ '''Tiwatope Savage'''; 5 Febụwarị 1980) bụ onye Britain-Nigerian na-agụ egwu, onye na-ede egwu na onye na-eme ihe nkiri. A mụrụ ya na Isale Eko, ọ kwagara [[London]] mgbe ọ dị afọ iri na otu maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya. Afọ ise ka e mesịrị, ọ malitere ọrụ egwu ya na-eme nkwado olu maka ndị na-ese ihe dịka George Michael na Mary J. Blige . Mgbe o sonyere na mbipụta UK nke The X Factor ma gụsịrị akwụkwọ na Berklee College of Music, Savage bịanyere aka na nkwekọrịta mbipụta na Sony / ATV Music Publishing na 2009.<ref name="Biography Home">{{Cite web|title=Tiwa Savage|url=http://www.biographyhome.com/2011/10/tiwa-savage.html?spref=fb|publisher=Biography Home|accessdate=17 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131203041940/http://www.biographyhome.com/2011/10/tiwa-savage.html?spref=fb|archivedate=December 3, 2013|date=10 October 2011}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20131203041940/http://www.biographyhome.com/2011/10/tiwa-savage.html?spref=fb "Tiwa Savage"]. </cite></ref> N'ike mmụọ nsọ site na uto nke ụlọ ọrụ egwu Naịjirịa, Savage laghachiri Naịjirịa wee bịanye aka na [[Mavin Records]] na 2012. Ọ pụtara na album nchịkọta 2012 nke labelụ ahụ bụ ''Solar Plexus'' .<ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/news/don-jazzy-forms-mavin-records-signs-on-wande-coal-tiwa-savage-dprince/|title=Don Jazzy forms Mavin Records, signs on Wande Coal, Tiwa Savage, D'Prince|publisher=Punch|date=7 May 2012|accessdate=21 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141021031905/http://www.punchng.com/news/don-jazzy-forms-mavin-records-signs-on-wande-coal-tiwa-savage-dprince/|archivedate=21 October 2014}}</ref>
== Ọrụ egwu ==
=== 1980–2009: Mmalite ndụ, mmalite ọrụ na ide egwu ===
A mụrụ Tiwatope Savage na 5 Febụwarị 1980, na Isale Eko, [[Ȯra Lagos|Lagos]] State, Nigeria.<ref name="Nigeria Music Network">{{Cite web|title=Tiwa Savage Biography, a Nigerian singer|url=http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-tiwa-savage-biography-a-nigerian-singer_58.html|publisher=Nigeria Music Network|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171215000408/http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-tiwa-savage-biography-a-nigerian-singer_58.html|archivedate=15 December 2017}}</ref> Ezinụlọ ya kwagara London mgbe ọ dị afọ iri na otu. Mgbe ọ na-aga ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ bụ onye na-egwu trombone maka ndị otu egwu ụlọ akwụkwọ ya. Savage gụsịrị akwụkwọ na nzere na ndekọ ego na Mahadum Kent, wee malite ịrụ ọrụ na Royal Bank of Scotland.<ref name="Nigeria Music Network" /><ref name="Berklee College">{{Cite web|author=Mark Small|title=The Queen of African Music|url=https://www.berklee.edu/berklee-today/fall-2017/tiwa-savage|publisher=Berklee|accessdate=17 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191117200556/https://www.berklee.edu/berklee-today/fall-2017/tiwa-savage|archivedate=November 17, 2019}}</ref> O mere olu nkwado maka onye na-agụ egwu Bekee bụ George Michael mgbe ọ dị afọ iri na isii, ma nye ndị egwu ndị ọzọ dịka Mary J. Blige, Chaka Khan, Blu Cantrell, Emma Bunton, Kelly Clarkson, Andrea Bocelli na Ms. Dynamite.<ref name="Mavin Records">{{Cite web|title=Tiwa Savage – Mavin Records|url=http://mavinrecords.com/w/artists/tiwa-savage/|publisher=[[Mavin Records]]|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120928042309/http://mavinrecords.com/w/artists/tiwa-savage|archivedate=28 September 2012}}</ref><ref name="Tiwa Savage - Profile">{{Cite web|title=Tiwa Savage – Profile|url=http://officialtiwasavage.com/w/profile/|publisher=RVO Media|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304025547/http://officialtiwasavage.com/w/profile/|archivedate=4 March 2016}}</ref> Savage debara aha na Berklee College of Music ma gụsịrị akwụkwọ na nzere na egwu ọkachamara na 2007.<ref name="Biography Home">{{Cite web|title=Tiwa Savage|url=http://www.biographyhome.com/2011/10/tiwa-savage.html?spref=fb|publisher=Biography Home|accessdate=17 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131203041940/http://www.biographyhome.com/2011/10/tiwa-savage.html?spref=fb|archivedate=December 3, 2013|date=10 October 2011}}</ref><ref name="Berklee College" /> Ka ọ na-echeta ahụmahụ ya n'ebe ahụ, o kwuru na ọ bụ mkpali na agụụ nke ụmụ akwụkwọ na-eto eto kpaliri ya. O kwukwara na ọ dị ya mkpa ka ọnọdụ ụlọ akwụkwọ ahụ dị ya.<ref name="Nigeria Music Network" />
N'afọ 2006, Savage sonyere na mbipụta UK nke The X Factor wee gaa n'ihu na 24 ikpeazụ, mana o mechara bụrụ onye nke iri na abụọ a chụpụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://ariyatoday.com/?p=1928|title=Tiwa Savage Talks About Her Career, Nigerian Artistes And More.|work=Ariya Today|accessdate=November 25, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150701193624/http://ariyatoday.com/?p=1928|archivedate=1 July 2015}}</ref><ref name="Tiwa Savage - Profile">{{Cite web|title=Tiwa Savage – Profile|url=http://officialtiwasavage.com/w/profile/|publisher=RVO Media|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304025547/http://officialtiwasavage.com/w/profile/|archivedate=4 March 2016}}</ref> Mgbe ọ na-ekere òkè, ọ na-esiri ya ike ịnagide ihe a ma ama. O kwuru, sị, "Ị ghaghị ịghọta mgbe niile na ndị mmadụ na-ekiri. Mgbe m nwetara ozi ọjọọ na anaghị m agafe [na 12 ikpeazụ] ọ bụ oge na-egbu mgbu n'ezie. Ma ị ka ga-amụta otú ị ga-esi jide nke ahụ ruo mgbe ị lọtara. N'ihi na ị chọghị ịhapụ ihe niile. Ndị mmadụ na-enwe mmasị na gị ma chọọ ịhụ na ị dị ike; ha achọghị ịhụ ka ị na-ada mbà. "<ref name="Nigeria Music Network">{{Cite web|title=Tiwa Savage Biography, a Nigerian singer|url=http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-tiwa-savage-biography-a-nigerian-singer_58.html|publisher=Nigeria Music Network|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171215000408/http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-tiwa-savage-biography-a-nigerian-singer_58.html|archivedate=15 December 2017}}</ref>
N'afọ 2009, Savage bịanyere aka na nkwekọrịta mbipụta na Sony / ATV Music Publishing. Nkwekọrịta ahụ nyere ya ohere ide maka Babyface, Kat Deluna, Fantasia, Monica na Mýa. O nwetala akara edemede egwu maka onyinye ya na Monica's soul-tinged ballad "Catch Me".<ref>{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/tiwa-savage-growing-up-in-isale-eko-was-fun/149710/|publisher=Thisday|accessdate=November 25, 2014|title=Tiwa Savage: Growing up in Isale Eko was Fun|date=June 8, 2013}}</ref> Mmekọrịta ya na Fantasia na egwu "Collard Greens & Cornbread" mere ka onye na-edekọ egwu America nweta nhọpụta Grammy na 2010. Savage dere Jaicko's "Oh Yeah", nke gosipụtara Snoop Dogg, na Deluna's "Push Push", nke gosipụtara Akon. O mere ụda olu na abọm Whitney Houston I Look to You (2009).<ref name="Nigeria Music Network">{{Cite web|title=Tiwa Savage Biography, a Nigerian singer|url=http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-tiwa-savage-biography-a-nigerian-singer_58.html|publisher=Nigeria Music Network|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171215000408/http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-tiwa-savage-biography-a-nigerian-singer_58.html|archivedate=15 December 2017}}</ref> N'ike mmụọ nsọ site na uto nke ụlọ ọrụ egwu Naịjirịa, Savage laghachiri Naịjirịa wee bịanye aka na [[Mavin Records]] na 2012.<ref name="Vogue US 1">{{Cite web|author=Rachel Hahn|title=Inside Afrobeat Star Tiwa Savage's Very First New York Fashion Week|url=https://www.vogue.com/vogueworld/slideshow/tiwa-savage-new-york-fashion-week-nyfw-photo-diary-spring-2020|publisher=Vogue|accessdate=15 September 2019|date=September 13, 2019|archivedate=10 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200910191941/https://www.vogue.com/vogueworld/slideshow/tiwa-savage-new-york-fashion-week-nyfw-photo-diary-spring-2020}}</ref><ref name="Mavin Records">{{Cite web|title=Tiwa Savage – Mavin Records|url=http://mavinrecords.com/w/artists/tiwa-savage/|publisher=[[Mavin Records]]|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120928042309/http://mavinrecords.com/w/artists/tiwa-savage|archivedate=28 September 2012}}</ref>
=== 2010–2013: Once Upon a Time, nkwekọrịta ndekọ na nkwado ===
<div class="quotebox pullquote floatright" style="width:25%;
;
background-color:
#bbccff;">
<blockquote class="quotebox-quote left-aligned" id="240" style="">
This album is straight from my heart and it's something that I've worked so tirelessly for. A lot of people wondered why it took me so long a time to drop my own album. That's because we had to go through a lot of legal processes to clear some of the samples that we used, and that took us some months. Also, we wanted to work with notable producers outside the shores of the country like Oak who produces Rihanna. So, we had to work around his schedule and waited for them to have our time. But this album is something that I really took my time with because I didn't want it to be the usual Nigerian album that contains just party tracks from the beginning till the end.
</blockquote>
<cite class="center-aligned" style="">-Tiwa Savage, speaking to [[Vanguard (Nigeria)|''Vanguard'']] about her debut studio album<ref name="Vanguard1" /></cite>
</div> Na Disemba 2011, Savage kwadoro oge nke abụọ nke ''Nigerian Idol'' ya na IllRymz. O mere ihe nkiri izizi ya na [[Joke Silva]] na [[Iretiola Doyle|Ireti Doyle]] na mmegharị nke For Coloured Girls . Savage guzobere akara ndekọ 323 Entertainment ya na onye njikwa ya na di ya bụ Tunji "Tee Billz" Balogun, onye ya na ya gbara akwụkwọ na 5 Febụwarị 2013.<ref>{{Cite web|title=Nigeria: Tiwa Savage Engaged On Her Birthday|url=http://allafrica.com/stories/201302061053.html|publisher=allAfrica|accessdate=23 July 2014|date=6 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141015125929/http://allafrica.com/stories/201302061053.html|archivedate=15 October 2014}}</ref> Ọ sonyeere [[Mavin Records]] n'afọ 2012 ma bụrụ otu n'ime ndị isi na album nchịkọta nke labelụ ahụ bụ ''Solar Plexus'' (2012).<ref name="Mavin Records">{{Cite web|title=Tiwa Savage – Mavin Records|url=http://mavinrecords.com/w/artists/tiwa-savage/|publisher=[[Mavin Records]]|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120928042309/http://mavinrecords.com/w/artists/tiwa-savage|archivedate=28 September 2012}}</ref><ref name="Tiwa Savage - Profile">{{Cite web|title=Tiwa Savage – Profile|url=http://officialtiwasavage.com/w/profile/|publisher=RVO Media|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304025547/http://officialtiwasavage.com/w/profile/|archivedate=4 March 2016}}</ref> Mgbe ọ na-aga Berklee College of Music, ya na ndị egwu Keith Harris, Derek Pate, Scott Coleman, Radar Ellis, na Darien Dorsey. N'ajụjụ ọnụ ya na onye nta akụkọ Brenda Pike, o kwuru na ya na ndị na-emepụta Chuck Harmony, Warren "Oak" Felder, na Sossick, tinyere ndị ọzọ. O kwuru na abọm studio mbụ ya ga-agụnye abụ n'asụsụ ala ya.<ref name="Nigeria Music Network">{{Cite web|title=Tiwa Savage Biography, a Nigerian singer|url=http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-tiwa-savage-biography-a-nigerian-singer_58.html|publisher=Nigeria Music Network|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171215000408/http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-tiwa-savage-biography-a-nigerian-singer_58.html|archivedate=15 December 2017}}</ref> E gosipụtara Savage na remix nke "Oyi" na 2012. Tupu ya na Flavour arụkọ ọrụ, o dekọrọ ụdị egwu nke ya.<ref>{{Cite web|author=Ovie O|title=Tiwa Savage – OYI (Tiwa Remix)|url=http://notjustok.com/2012/07/19/tiwa-savage-oyi-tiwa-remix/|publisher=NotJustOk|accessdate=17 November 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140620111735/http://notjustok.com/2012/07/19/tiwa-savage-oyi-tiwa-remix/|archivedate=June 20, 2014|date=July 19, 2012}}</ref>
Savage etinyela aka n'ọtụtụ ọrụ ndị ntorobịa na nyocha ọrịa kansa ara na Naịjirịa.<ref name="Tiwa Savage - Profile">{{Cite web|title=Tiwa Savage – Profile|url=http://officialtiwasavage.com/w/profile/|publisher=RVO Media|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304025547/http://officialtiwasavage.com/w/profile/|archivedate=4 March 2016}}</ref><ref name="Vanguard1">{{Cite web|title=My fiance wiped away my shame – Tiwa Savage|url=http://www.vanguardngr.com/2013/06/my-fiance-wiped-away-my-shame-tiwa-savage/|publisher=Vanguard|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130823022025/http://www.vanguardngr.com/2013/06/my-fiance-wiped-away-my-shame-tiwa-savage/|archivedate=23 August 2013|date=7 June 2013}}</ref> O nyere aka nweta ego maka otu nzukọ na-ewu ụlọ akwụkwọ n'obodo ya. Savage bịanyere aka na nkwekọrịta nkwado na MTN Nigeria na July 2013, a kọrọ na ọ ruru nde - 30.<ref>{{Cite web|title=Tiwa Savage becomes MTN ambassador in N30m deal|url=http://thenet.ng/2013/07/tiwa-savage-becomes-mtn-ambassador-in-n30m-deal/|publisher=Nigerian Entertainment Today|accessdate=11 December 2013|date=17 July 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140121041229/http://thenet.ng/2013/07/tiwa-savage-becomes-mtn-ambassador-in-n30m-deal/|archivedate=21 January 2014}}</ref> Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta nkwado na Pepsi, Forte Oil na Maggi.<ref name="Nigeria Music Network">{{Cite web|title=Tiwa Savage Biography, a Nigerian singer|url=http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-tiwa-savage-biography-a-nigerian-singer_58.html|publisher=Nigeria Music Network|accessdate=30 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171215000408/http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-tiwa-savage-biography-a-nigerian-singer_58.html|archivedate=15 December 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nigeria: Tiwa Savage and Wizkid Unveiled As Pepsi Ambassadors|url=http://allafrica.com/stories/201207160660.html|publisher=[[AllAfrica.com]]|accessdate=11 December 2013|date=14 July 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140522163002/http://allafrica.com/stories/201207160660.html|archivedate=22 May 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2014/02/tiwa-savage-unveiled-as-brand-ambassador-for-oil-and-gas-company/|title=Tiwa Savage unveiled as brand ambassador for Oil and Gas company|publisher=Nigerian Entertainment Today|date=14 February 2014|accessdate=14 February 2014|author=Alonge, Osagie|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140301134735/http://thenet.ng/2014/02/tiwa-savage-unveiled-as-brand-ambassador-for-oil-and-gas-company/|archivedate=1 March 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://newspoint.co.za/story/414/5579-tiwa-savage-toke-makinwa-and-sisi-yemmie-sign-mega|title=Tiwa Savage, Toke Makinwa, and Sisi Yemmie Sign Mega Endorsement Deal with Maggi|publisher=Newspoint Africa|date=7 April 2014|accessdate=7 April 2014|author=Zandonda, Isaac|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140408225215/http://newspoint.co.za/story/414/5579-tiwa-savage-toke-makinwa-and-sisi-yemmie-sign-mega|archivedate=8 April 2014}}</ref>
=== 2014–2016: R.E.D na Roc Nation nkwekọrịta ===
[[Usòrò:Tiwa_Savage_2014.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|204x204px|Tiwa Savage na-eme ihe nkiri na GTBank's Annual Year End Concert na Disemba 2014]]
== Esemokwu ==
Na 8 June 2021, a kọrọ na Tiwa Savage tinyere aka na esemokwu ya na Seyi Shay na saloon dị elu na highbrow Lekki, [[Lagos]].<ref name="BBC News Pidgin">{{Cite news|title=Checkout Tiwa Savage, Seyi Shay interesting career timeline|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-57418132|accessdate=2021-06-10}}</ref> N'ime vidiyo, a hụrụ Tiwa ka ọ na-eme ihe na-adịghị mma na ekele Seyi Shay, na-esote mkparịta ụka okwu na nkọcha site n'aka ndị na-ese ihe abụọ ahụ.<ref name="BBC News Pidgin" /> Dị ka ''[[Premium Times]]'' si kwuo, Seyi dekọrọ egwu diss na 2017, na-akpọ Tiwa ọtụtụ aha mkparị.<ref name="premiumtimesng.com">{{Cite web|date=2021-06-08|title=Rivalry: Tiwa Savage, Seyi Shay clash at popular Lagos salon|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/466546-rivalry-tiwa-savage-seyi-shay-clash-at-popular-lagos-salon.html|accessdate=2021-06-10|language=en-GB}}</ref> Akụkọ na-ekwukwa na mbido afọ 2015, Tiwa gosipụtara na ọ na-asọ oyi ka a jụrụ ya banyere nkwado Seyi Shay na Pepsi na ajụjụ ọnụ redio.<ref name="premiumtimesng.com" />
Na 8 Ọktọba 2021, Savage kpughere n'ajụjụ ọnụ na mmadụ na-anwa ịpụ ya ma jiri teepu mmekọahụ nke ya na enyi ya nwoke, mgbe e mesịrị na 19 Ọktọba 2021, e kpughere ihe dị na teepu mmekọahụ ahụ na ọ bụrụ mmekọahụ nwanyị na Savage bụ nnọkọ ya na njirimara nwoke ahụ amaghị .<ref>{{Cite web|date=2021-10-08|title=Sex tape blackmail and other things Tiwa Savage said in her interview with Angie Martinez|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/sex-tape-blackmail-and-other-things-tiwa-savage-said-in-her-interview-with-angie/sslxmq8|accessdate=2021-10-08|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-10-19|title=Social media agog as alleged Tiwa Savage s3x tape goes viral|url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/social-media-agog-as-alleged-tiwa-savage-s3x-tape-goes-viral/|accessdate=2021-10-19|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Mmeghachi omume dị iche iche anọgidewo na-achọpụta esemokwu teepu mmekọahụ na ụfọdụ ndị na-akwado ya na-ekwu na vidiyo ahụ gbapụtara bụ naanị mgbasa ozi.<ref>{{Cite web|date=2021-10-19|title=Blackmail: Fans react as alleged intimate video of Tiwa Savage, lover surfaces|url=https://punchng.com/blackmail-fans-react-as-alleged-intimate-video-of-tiwa-savage-lover-surfaces/|accessdate=2021-10-20|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Ọ bụ ezie na ọtụtụ ndị na-akwado ya na ndị ọha na eze enyewo mmeghachi omume na-adịghị mma na esemokwu teepu mmekọahụ nke Savage, ụfọdụ ndị ọrụ ibe ntụrụndụ dị ka [[Mercy Aigbe]], [[Harrysong]] na ndị ọzọ ewerewo na mgbasa ozi mgbasa ozi ha iji kwado Savage.<ref>{{Cite web|date=2021-10-19|title=Leaked video: Mercy Aigbe, Harrysong, others drum support for Tiwa Savage|url=https://punchng.com/leaked-video-mercy-aigbe-harrysong-others-drum-support-for-tiwa-savage/|accessdate=2021-10-20|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Otú ọ dị, o mechara gaa na peeji Instagram ya iji wepụta ozi nzuzo "Gbanwee nke ahụ na egwuregwu ahụ ma ghara ikwu okwu na ya ọzọ", na-egosi na ndị na-akwado ya kwesịrị ileghara ihe ha hụrụ anya.<ref>{{Cite web|date=2021-10-22|title=Tiwa Savage reacts after sex tape hit the internet|url=https://fellowpress.com/entertainment/86498/tiwa-savage-reacts-after-sex-tape-hit-the-internet/|accessdate=2021-10-22|work=Fellow Press|language=en-US}}</ref>
== Ihe Nketa ==
Ayra Starr na Brettina ekwuola na Tiwa Savage bụ ihe mkpali na / ma ọ bụ mmetụta.<ref>{{Cite news|author=Conteh|first=Mankaprr|title=The Sharp and Swift Ascent of Ayra Starr|url=https://www.rollingstone.com/music/music-features/arya-star-interview-1211965/|accessdate=16 September 2021|work=Rolling Stone|date=13 August 2021}}</ref><ref>{{Cite news|author=Njoku|first=Benjamin|title=Why Nigerian music is waxing strongly - Los Angeles-based singer, Brettina|url=https://www.vanguardngr.com/2021/01/why-nigerian-music-is-waxing-strongly-los-angeles-based-singer-brettina/|accessdate=16 September 2021|work=Vanguard News|date=2 January 2021}}</ref>
== Discography ==
; Albọm Studio na EPs
* Once Upon a Time (2013)
* R.E.D (2015)
* ''okpete'' (2017)
* ''Celia'' (2020)
* Mmiri & Garri (2021)
== Television ==
{| class="wikitable" style="font-size: 90%;"
! colspan="5" style="background: LightSteelBlue;" |Television
|-
!Afọ
! width="200" |Aha
! width="200" |Ọrụ
! width="200" |Ihe edeturu
!Ref
|-
|2013–14
|''[[Shuga (Usoro TV)|Shuga]]'' (oge 3)
|Sade Banjo
|Ndị na-akwado ya
|<ref>{{Cite web|url=http://dailyindependentnig.com/2013/11/tiwa-savage-ice-prince-iyanya-chris-attoh-others-premiere-shuga/|title=Tiwa Savage, Ice Prince, Iyanya, Chris Attoh, others premiere Shuga|work=[[The Daily Independent (Lagos)|The Daily Independent]]|accessdate=13 February 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140222161937/http://dailyindependentnig.com/2013/11/tiwa-savage-ice-prince-iyanya-chris-attoh-others-premiere-shuga/|archivedate=22 February 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/tiwa-savage-rocks-shuga/159060/|title=Tiwa Savage Rocks Shuga|work=[[Thisday]]|date=15 September 2013|accessdate=13 February 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140222132038/http://www.thisdaylive.com/articles/tiwa-savage-rocks-shuga/159060/|archivedate=22 February 2014}}</ref>
|-
|2016
|Jenifa's Diary (oge 3)
|Ya onwe ya
|Cameo
|-
|- style="background:#CCCCC;"
|- style="background:#ccc; text-align:center;"
! colspan="5" style="background: LightSteelBlue;" |Egwuregwu
|- style="background:#ccc; text-align:center;"
!Afọ
! width="200" |Aha
! width="200" |Ọrụ
! width="200" |Ihe edeturu
!Ref
|-
|2011
|For Colored Girls[upper-alpha 1]
|{{n/a}}
|Ndị na-akwado ya
|<ref>{{Cite web|title=The Stars of the Nigerian Stage Adaptation of "For Coloured Girls" are Bright & Beautiful on the December 2011 cover of TW Magazine|url=http://www.bellanaija.com/2011/12/19/the-stars-of-the-nigerian-stage-adaptation-of-for-coloured-girls-are-bright-beautiful-on-the-december-2011-cover-of-tw-magazine/|work=Bellanaija|accessdate=24 July 2014|date=19 December 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140805162711/http://www.bellanaija.com/2011/12/19/the-stars-of-the-nigerian-stage-adaptation-of-for-coloured-girls-are-bright-beautiful-on-the-december-2011-cover-of-tw-magazine/|archivedate=5 August 2014}}</ref>
|}
'''Ihe edeturu'''
== Leekwa ==
* Ndepụta nke onyinye na nhọpụta nke Tiwa Savage natara
* [[Tiwa Savage discography]]
Ndetu
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [https://www.motownrecords.com/artists/tiwa-savage/ Tiwa Savage Biography] Archived November 2021 at the
{{S-start}}
{{S-media}}
{{Succession box|before=[[M.I Abaga|M.I]] and [[Omawumi]] ([[The Headies 2012|2012]])|title=[[The Headies]] host (co hosted with [[Dr SID]])|years=[[The Headies 2013|2013]]|after=[[Toke Makinwa]] and [[Basketmouth]] ([[The Headies 2014|2014]])}}
{{S-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4glexbq24kthvxk9gnou839cs6zdq4y
Lesley Rae Dowling
0
14335
95313
78062
2022-08-25T22:09:25Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lesley Rae Dowling''' bụ onyesi mba [[South Africa]] na-agụ egwu ma n'edekwa egwu
== Egwú ==
A chọpụtara Lesley Rae Dowling na Stellenbosch n'afọ 1980 site n'aka onye njikwa ihe nkiri Paddy Lee Thorpe. O wepụtara egwu mbụ ya (The Spaniard / Grips of Emotion) na abọm (''Lesley Rae Dowling'') n'afọ 1981. Otụtụ n'ime abọm ya ka emepụtara ma dekọọ ya nke Tully McCully(sonyere ya). Egwú ya enwetala ọtụtụ onyinye egwu South Africa, gụnyere onyinye Sarie (South African Recording Industry) dị iche iSeeche, ọtụtụ onyinye SAMA, onyinye 3M Scotty, na onyinye FNB SAMA.
Ọ jụrụ ohere mmalite Mpụta ihe ịga mba ụwa n'afọ 1980, dịka mgbochi omenala nke South Africa n'oge ngwụcha oge ịkpa ókè agbụrụ pụtara na ọ ga-adị mkpa ya ibi na Ireland ọnwa isii n'afọ, ihe ọ na-adịghị njikere ime.
O nwere mmekọrịta ịhụnanya ma ọ bụ ịkpọasị a maara nke ọma gbasara ụlọ ọrụ egwu, ọ dịtụbeghịkwa mgbe ọ masịrị ya na Mpụta mmemme ọha na eze. Ọ bi n'ugbo ya, "De Groote Zalze" dị nso na Stellenbosch.
=== Albọm ===
* ''Lesley Rae Dowling'' (1981)
* Unravished Brides (1982)
* Split (1983)
* ''Akụkọ ifo na akụkọ ifo'' (1984)
* When The Night Comes (1986)
* Images (1989)
* The Best Of Lesley Rae Dowling (1990)
* Unbounded Waters (1993)
* ''Clear'' (1999)
* ''Conspirare - The Very Best Of'' (2001)
* ''State Of Grace'' (2004)
* Lesley Rae Dowling / Unravished Brides (2006)
* Split / When The Night Comes (2008)
=== Ndị dị otu ===
* The Spaniard / Grips Of Emotion (7', 1981)
* Grips Of Emotion / Lady (7', 1981)
* Abụ m nwanyị / Onye ọ bụla (7', 1982)
* Achọrọ m gị / 1917 (7', 1983)
* Give A Little / Jigsaw Man (7', 1985)
* I wanna dance with you / Renegade (7', 1986)
* ''Ọ bụ'' Wind [njikọ aka na ''Petit Cheval]'' (7', 1986)
* ''Ibi Ndụ n'enweghị Mkparịta ụka'' (7', 1987)
* Possession / Trade / Truth (CD Single, 1994)
* Innocent Child / I wanna dance with you (Format unknown, 2010)
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.rock.co.za/files/lrd_index.html Lesley Rae Dowling na South Africa's Rock Legends]
* [https://web.archive.org/web/20120426040344/http://music.mcoza.com/tag/lesley-rae-dowling/ Lesley Rae Dowling na South African Music Guide]
* [http://www.freshmusic.co.za/lesley%20liner.htm Lesley Rae Dowling na Fresh Music]
* [http://www.facebook.com/group.php?gid=263173850116&v=info Otu Facebook]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
tlosaybp9yqhfccvotu148t125n0p2a
Tomiko Miyao
0
14355
95409
86527
2022-08-26T05:22:04Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:宮尾登美子.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Tomiko Miyao''' (宮尾 登美子) (April 13, 1926 – December 30, 2014) bụ onye Japan na-ede akwụkwọ. A maara ya nke ọma maka ide akụkọ ifo. A gbanwere ọtụtụ n'ime ọrụ ya n'ime ihe nkiri telivishọn na ihe nkiri, ọkachasị Onimasa, Atsuhime, na Yoshitsune .
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Miyao na Kochi, Japan na Eprel 13, 1926. Nna ya bụ onye na-agba chaa chaa nke na-arụ ọrụ dịka onye nnọchi anya ndị akwụna.<ref name=":0">{{Cite book|author=Schierbeck|first=Sachiko Shibata|url=https://books.google.com/books?id=R01ofNI4AWkC&dq=tomiko+miyao&pg=PA275|title=Japanese Women Novelists in the 20th Century: 104 Biographies, 1900-1993|date=1994|publisher=Museum Tusculanum Press|isbn=978-87-7289-268-9|language=en}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ etiti na 1943, wee hapụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị iji pụọ n'ebe nna ya nọ. Ọ kwagara n'obodo ọhụrụ wee bụrụ onye nnọchi anya onye nkuzi. Ọ lụrụ onye ọrụ ibe ya, onye nkuzi aha ya bụ Kaoru Maeda, n'afọ 1944. Ha nwere nwa nwanyị ma kwaga Manchuria obere oge.<ref>{{Cite web|author=NHK|title=宮尾登美子|NHK人物録|url=https://www2.nhk.or.jp/archives/jinbutsu/detail.cgi?das_id=D0009250418_00000&og=|accessdate=2021-11-03|work=NHK人物録 {{!}} NHKアーカイブス|language=ja}}</ref> Mgbe Agha Ụwa nke Abụọ biri n'afọ 1945, e jidere ezinụlọ ahụ n'ogige mkpọrọ ruo n'afọ 1946, mgbe ha laghachiri Japan ma soro ezinụlọ di ya biri na mpaghara Kochi.<ref name=":1">{{Cite web|title=宮尾登美子について|url=https://www.kochi-bungaku.com/miyaotomiko/|accessdate=2021-11-03|work=高知県立文学館|language=ja}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọrụ edemede Miyao bu ụzọ nweta nlebara anya mgbe obere akụkọ ya "Ren" nwetara ihe nrite ''Fujin Kōron'' maka ụmụ nwanyị ọhụrụ na-ede akwụkwọ n'afọ 1962. Ọ kwagara Tokyo n'afọ 1966 wee bụrụ onye nchịkọta akụkọ magazin.<ref name=":2">{{Cite web|date=2015-01-07|title=作家の宮尾登美子さん死去 「序の舞」「藏」:朝日新聞デジタル|url=http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|accessdate=2021-11-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150107064025/http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|archivedate=2015-01-07}}</ref> Ọ gara n'ihu na-ede akwụkwọ nke magazin ụmụ nwanyị ma nweta mmeri ihe nrite Osamu Dazai n'afọ 1974.<ref>{{Cite book|author=Copeland|first=Rebecca L.|url=https://books.google.com/books?id=QnPrtRKmXrkC&dq=tomiko+miyao&pg=PA243|title=Woman Critiqued: Translated Essays on Japanese Women's Writing|date=2006-05-31|publisher=University of Hawaii Press|isbn=978-0-8248-3038-0|language=en}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ kpọrọ ọrụ nna ya asị, o dere akụkọ banyere ọrụ ya, "Kantsubaki". Ọ gara n'ihu merie Women's Literature Prize [ja] n'afọ 1977. N'afọ 1978, o ritere ihe nrite Naoki maka akwụkwọ akụkọ ya "Ichigen no koto". Ọ gara n'ihu na-ede ọtụtụ ihe n'oge ọrụ ya niile, na-emeri ọtụtụ ihe nrite ndị ọzọ dịka ihe nrite Kikuchi Kan na Elan d'or .<ref name=":1">{{Cite web|title=宮尾登美子について|url=https://www.kochi-bungaku.com/miyaotomiko/|accessdate=2021-11-03|work=高知県立文学館|language=ja}}</ref> A kpọrọ ya onye na-ahụ maka ọdịbendị n'afọ 2008.<ref name=":2" />
Miyao nwụrụ na Disemba 30, afọ 2014.<ref name=":2">{{Cite web|date=2015-01-07|title=作家の宮尾登美子さん死去 「序の舞」「藏」:朝日新聞デジタル|url=http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|accessdate=2021-11-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150107064025/http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|archivedate=2015-01-07}}</ref>
== Ụdị ==
Akwụkwọ akụkọ Miyao na-agbakarị gburugburu ụmụ nwanyị na-agabiga ihe isi ike. Ọ na-edekarị banyere ha n'ụzọ ọmịiko na mmetụta uche.<ref name=":0">{{Cite book|author=Schierbeck|first=Sachiko Shibata|url=https://books.google.com/books?id=R01ofNI4AWkC&dq=tomiko+miyao&pg=PA275|title=Japanese Women Novelists in the 20th Century: 104 Biographies, 1900-1993|date=1994|publisher=Museum Tusculanum Press|isbn=978-87-7289-268-9|language=en}}</ref>
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* {{Cite book|title=Ren|year=1972}}
* {{Cite book|title=Kantsubaki|publisher=|year=1977}}
* {{Cite book|title=Ichigen no koto|year=1978}}
* {{Cite book|title=Kiryuin Hanako no Shogai|year=1980}}
* {{Cite book|title=Tenshoin Atsuhime|year=1984}}
* {{Cite book|title=Kikutei Yaozen no Hitobito|year=1991}}
* {{Cite book|title=Kura|year=1993}}
* {{Cite book|title=Tofukumonin Masako no namida|year=1993}}
* {{Cite book|title=Tengai no Hana|year=1998}}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
dasewwzk4chpyiznjw7zyldvgdiquop
95410
95409
2022-08-26T05:22:24Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tomiko Miyao''' (宮尾 登美子) (April 13, 1926 – December 30, 2014) bụ onye Japan na-ede akwụkwọ. A maara ya nke ọma maka ide akụkọ ifo. A gbanwere ọtụtụ n'ime ọrụ ya n'ime ihe nkiri telivishọn na ihe nkiri, ọkachasị Onimasa, Atsuhime, na Yoshitsune .
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Miyao na Kochi, Japan na Eprel 13, 1926. Nna ya bụ onye na-agba chaa chaa nke na-arụ ọrụ dịka onye nnọchi anya ndị akwụna.<ref name=":0">{{Cite book|author=Schierbeck|first=Sachiko Shibata|url=https://books.google.com/books?id=R01ofNI4AWkC&dq=tomiko+miyao&pg=PA275|title=Japanese Women Novelists in the 20th Century: 104 Biographies, 1900-1993|date=1994|publisher=Museum Tusculanum Press|isbn=978-87-7289-268-9|language=en}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ etiti na 1943, wee hapụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị iji pụọ n'ebe nna ya nọ. Ọ kwagara n'obodo ọhụrụ wee bụrụ onye nnọchi anya onye nkuzi. Ọ lụrụ onye ọrụ ibe ya, onye nkuzi aha ya bụ Kaoru Maeda, n'afọ 1944. Ha nwere nwa nwanyị ma kwaga Manchuria obere oge.<ref>{{Cite web|author=NHK|title=宮尾登美子|NHK人物録|url=https://www2.nhk.or.jp/archives/jinbutsu/detail.cgi?das_id=D0009250418_00000&og=|accessdate=2021-11-03|work=NHK人物録 {{!}} NHKアーカイブス|language=ja}}</ref> Mgbe Agha Ụwa nke Abụọ biri n'afọ 1945, e jidere ezinụlọ ahụ n'ogige mkpọrọ ruo n'afọ 1946, mgbe ha laghachiri Japan ma soro ezinụlọ di ya biri na mpaghara Kochi.<ref name=":1">{{Cite web|title=宮尾登美子について|url=https://www.kochi-bungaku.com/miyaotomiko/|accessdate=2021-11-03|work=高知県立文学館|language=ja}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọrụ edemede Miyao bu ụzọ nweta nlebara anya mgbe obere akụkọ ya "Ren" nwetara ihe nrite ''Fujin Kōron'' maka ụmụ nwanyị ọhụrụ na-ede akwụkwọ n'afọ 1962. Ọ kwagara Tokyo n'afọ 1966 wee bụrụ onye nchịkọta akụkọ magazin.<ref name=":2">{{Cite web|date=2015-01-07|title=作家の宮尾登美子さん死去 「序の舞」「藏」:朝日新聞デジタル|url=http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|accessdate=2021-11-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150107064025/http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|archivedate=2015-01-07}}</ref> Ọ gara n'ihu na-ede akwụkwọ nke magazin ụmụ nwanyị ma nweta mmeri ihe nrite Osamu Dazai n'afọ 1974.<ref>{{Cite book|author=Copeland|first=Rebecca L.|url=https://books.google.com/books?id=QnPrtRKmXrkC&dq=tomiko+miyao&pg=PA243|title=Woman Critiqued: Translated Essays on Japanese Women's Writing|date=2006-05-31|publisher=University of Hawaii Press|isbn=978-0-8248-3038-0|language=en}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ kpọrọ ọrụ nna ya asị, o dere akụkọ banyere ọrụ ya, "Kantsubaki". Ọ gara n'ihu merie Women's Literature Prize [ja] n'afọ 1977. N'afọ 1978, o ritere ihe nrite Naoki maka akwụkwọ akụkọ ya "Ichigen no koto". Ọ gara n'ihu na-ede ọtụtụ ihe n'oge ọrụ ya niile, na-emeri ọtụtụ ihe nrite ndị ọzọ dịka ihe nrite Kikuchi Kan na Elan d'or .<ref name=":1">{{Cite web|title=宮尾登美子について|url=https://www.kochi-bungaku.com/miyaotomiko/|accessdate=2021-11-03|work=高知県立文学館|language=ja}}</ref> A kpọrọ ya onye na-ahụ maka ọdịbendị n'afọ 2008.<ref name=":2" />
Miyao nwụrụ na Disemba 30, afọ 2014.<ref name=":2">{{Cite web|date=2015-01-07|title=作家の宮尾登美子さん死去 「序の舞」「藏」:朝日新聞デジタル|url=http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|accessdate=2021-11-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150107064025/http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|archivedate=2015-01-07}}</ref>
== Ụdị ==
Akwụkwọ akụkọ Miyao na-agbakarị gburugburu ụmụ nwanyị na-agabiga ihe isi ike. Ọ na-edekarị banyere ha n'ụzọ ọmịiko na mmetụta uche.<ref name=":0">{{Cite book|author=Schierbeck|first=Sachiko Shibata|url=https://books.google.com/books?id=R01ofNI4AWkC&dq=tomiko+miyao&pg=PA275|title=Japanese Women Novelists in the 20th Century: 104 Biographies, 1900-1993|date=1994|publisher=Museum Tusculanum Press|isbn=978-87-7289-268-9|language=en}}</ref>
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* {{Cite book|title=Ren|year=1972}}
* {{Cite book|title=Kantsubaki|publisher=|year=1977}}
* {{Cite book|title=Ichigen no koto|year=1978}}
* {{Cite book|title=Kiryuin Hanako no Shogai|year=1980}}
* {{Cite book|title=Tenshoin Atsuhime|year=1984}}
* {{Cite book|title=Kikutei Yaozen no Hitobito|year=1991}}
* {{Cite book|title=Kura|year=1993}}
* {{Cite book|title=Tofukumonin Masako no namida|year=1993}}
* {{Cite book|title=Tengai no Hana|year=1998}}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
2hqy03cisziqqqxgujuz5paxxl50l51
Romuald Hazoumè
0
14380
95209
78115
2022-08-25T21:13:37Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:2010-08-09_Marrakech_54_Romuald_Hazumè.jpg|thumb|2010-08-09 Marrakech 54 Romuald Hazumè]]
'''Romuald Hazoumè''' (a mụrụ ya n'afọ 1962 na Porto Novo ) bụ onye [[Ndi Yoruba|Yoruba]] na-ese ihe site na mba [[Benin|Republic]] of Bénin, nke a maara nke ọma maka ọrụ ya ''La Bouche du Roi'', mmegharị nke ihe oyiyi nke afọ 1789 nke ụgbọ mmiri ohu ''Brookes'' .<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=vTa5dqK7dIUC&pg=PA29&dq=|title=African Art in Detail|author=Christopher Spring|publisher=Harvard University Press|year=2009|isbn=978-0-674-0362-22}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=qa5PAAAAMAAJ&q=|title=African art now: masterpieces from the Jean Pigozzi Collection|author=André Magnin|publisher=University of Michigan (Merrell)|year=2005}}</ref><ref>{{Cite web|title=1807 Commemorated|year=2007|url=http://www.history.ac.uk/1807commemorated/exhibitions/art/labouche.html|accessdate=2008-03-06}}</ref> E gosipụtara ''La Bouche du Roi'' n'ọtụtụ ebe na mba [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] dị ka akụkụ nke ncheta otu narị afọ nke Iwu Azụmahịa Ohu 1807 site n'aka ndị omeiwu. Ọ na-eji naanị ihe eji emegharị emegharị emepụta ọrụ ya.
A makwaara Hazoumè maka usoro mkpuchi ya, nke ọ malitere n'etiti afọ 1980. Ihe mkpuchi ndị a, nke e ji mmanụ ụgbọala a tụfuru atụfu mee, yiri ndị a na-eji eme omenala na emume ọdịnala Afrịka. N'ịkọwa ọrụ ndị a, Hazoumè kwuru, sị: “M na-ezighachi ọdịda anyanwụ ihe nke ha, ya bụ, ihe mkpofu nke ọha mmadụ na-azụ ahịa na-awakpo anyị kwa ụbọchị.”<ref name="Caacart">[http://www.caacart.com/pigozzi-artist.php?i=Hazoume-Romuald&m=35 CAACart.]</ref>
Hazoumè so na ndị na-ese ihe na-anọchite anya na The Contemporary African Art Collection (CAAC) nke Jean Pigozzi.<ref name="Caacart">[http://www.caacart.com/pigozzi-artist.php?i=Hazoume-Romuald&m=35 CAACart.]</ref>
== Ihe ngosi ndị a họpụtara ==
* 2012 ''Cargoland'' - October Gallery, London
* 2011 ''Romuald Hazoumè''
* 2010 Romuald Hazoumè: My Paradise - Made in Porto Novo, Gerisch-Stiftung, Neumünster, Germany
* 2009 Romuald Hazoumè: Emere na Porto-Novo, October Gallery, London
* 2009 ''Ọpụpụ'' Ball, Aliceday, Brussels, Belgium
* 2008 ''La Bouche du Roi'', Horniman Museum & Gardens, London
* 2007 ''La Bouche du Roi'': Ihe osise nke Romuald Hazoumè, The British Museum, London, England
* 2006 ''La Bouche du Roi'', Musée du quai Branly, Paris, France
* 2005 ''Romuald Hazoumè Installation Art'', CAISA (City of Helsinki Cultural Office), Helsinki, Finland
* 2005 ARTicle 14 - débrouilles-toi, toi-même, October Gallery, London
* 2001 ''Romuald'' HazoumèGalerie Olivier Houg, Lyon
* 1998 ''Romuald Hazoumè'', Art Gallery of New South Wales, Sydney, Australia
* 1997 ''Romuald Hazoumè'', Galerie 20, Arnhem
=== Otú ===
* 2010/2011 The Land Between Us, Whitworth Art Gallery, Manchester, UK
* 2010/2011 The Global Africa Project, MAD - Museum of Arts and Design, New York
* 2010/2011 21st Century: Art in the First Decade, Queensland Art Gallery, Brisbane, Australia
* 2010 African Stories, Marrakech Art Fair, Marrakech
* 2009 Against Exclusion, 3rd biennale of Contemporary Art, The Garage Center for Contemporary Culture, Moscow, Russia
* 2008 ''Angaza Afrika - African Art'' Now, October Gallery, London
* 2008 ''PetrodollART'', Galerie Motte et Rouard, Paris, France
* 2007/2008 Why Africa?, Pinacoteca Giovanni e Marella Agnelli, Turin, Italy
* 2007 UN/FAIR TRADE, Die Kunst der Gerechtigkeit, Neue Galerie Graz am Landesmuseum Joanneum, Graz, Austria
* 2007 From Courage to Freedom - El Anatsui / Romuald Hazoumè / Owusu-Ankomah, October Gallery, London
* 2004-2007 ''Africa Remix'', Dusseldorf; Hayward Gallery, London; Centre pompidou, Paris; Mori Art Museum, Tokyo; Moderna Museet, Stockholm, Johannesburg Art Gallery, Johannesburg, South Africa
* 1999 Spaceship Earth, Art in General, New York
* 1999 Paradise 8, Exit Art, New York
* 1999 Liverpool Biennial: International Festival of Contemporary Art, Liverpool, UK
* 1992 Out of Africa: Contemporary African Artists from the Pigozzi Collection, Saatchi, Gallery, London
== Ihe nrite na onyinye ==
* 2009 3rd Biennale of Contemporary Art, Moscow
* 2007 Arnold-Bode-Preis, documenta 12, Kassel
* 1996 George-Maciunas-Preis, Wiesbaden
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Ịgụgụ ọzọ ==
* Andre Magnin na Jacques Soulilou (ed.), Contemporary ''Art'' of Africa, New York: Harry N. Abrams Inc, 1996.
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.octobergallery.co.uk/artists/hazoume/index.shtml "Romuald Hazoumè (Benin)," October Gallery website.]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
kz1dcqbyfcqr3qohb1bd3nemsioyf7p
Tony Umez
0
14389
95429
78124
2022-08-26T05:40:04Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tony Umez''' bụ [[Actor|onye na-eme ihe nkiri]] na Naijiria. O meela ihe nkiri [[Nollywood]] karịrị narị abụọ nke asụsụ Bekee na Yoruba kemgbe ọ malitere na ihe nkiri 1994 Died Wretched: Buried in N2.3m Casket .<ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/7842/2/tony-umez-from-acting-as-couple-my-wife-and-i-got-.html|title=Tony Umez: From Acting As Couple, My Wife and I Got Married|work=Nigeria Films}}</ref>
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Tony Umez na [[Ogidi, Anambra|Ogidi]], [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra Steeti]] . Nne ya si [[Ȯra Cross River|Cross River Steeti]] ebe nna ya si Ogidi, otu ebe a mụrụ ya. N'agbanyeghị na ọ bụ onye Igbo, ọ naghị asụ Igbo mana ọ nwere ike ịsụ Efik, asụsụ nne ya nke ọma.
Umez tolitere na [[Lagos]] ebe ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na sekọndrị.
O nwekwara nzere bachelọ na nzere masta na Bekee na iwu mba ụwa na diplomacy n'otu n'otu site na Mahadum nke Lagos.
Ọ malitere ime ihe nkiri site n'oge sekọndịrị ya ebe ọ na-eme egwuregwu egwuregwu na ihe nkiri. N'afọ 1993, onye omee ahụ sonyeere Nollywood. O nwetaghị otu mkpụrụ ego na fim abụọ ya nke mere ka ọ hapụ ụlọ ọrụ ahụ afọ ole na ole.
* Ọ laghachiri na ụlọ ọrụ ahụ na 1997 ma gosipụta na ihe nkiri, "The Princess" mana ọ bụ ihe nkiri, "Died Wretched" nke ewepụtara na 1998 mere ka ọ bụrụ onye ama ama.
== Ihe nkiri Tony ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
|-
|1997
|Princess
|
|
|-
|1998
|Nwụrụ n'ahụhụ
|
|
|-
|1999
|Ihe mgbu
|
|
|-
|2003
|Ekwensu n'iwu.
|
|
|-
|2004}
|Ịhụnanya mbụ m.
== Ndetu ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|2121475}}
|}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9evz21dmsukofiswdarygnbsyk80zml
Timaya
0
14402
95132
86940
2022-08-25T20:05:45Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Inetimi Timaya Odon''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 15 n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1980), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Timaya''', bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu na onye na-ede egwu. O si Odi, [[Ȯra Bayelsa|Bayelsa steeti]]. Ọ bụ onye guzobere DM Records Limited. Ọrụ naanị ya malitere na 2005 site na ntọhapụ nke "Dem Mama", nke pụtara na abọm mbụ ya, [https://mp3gaga.com/ True Story] wepụtara n'afọ sochirinụ. E wepụtara abọm nke abụọ ya bụ Gift and Grace n'afọ 2008.
Ka ọ dịgodị, ọ nwetakwuru ọhụhụ na ama ama na mba ụwa site na abọm studio ya nke atọ ''De Rebirth'' - nke ewepụtara na mmekorita ya na Black Body Entertainment - na egwu ya "Plantain Boy".<ref name="plantain boy">{{Cite news|url=http://www.thetidenewsonline.com/2009/12/05/timaya%E2%80%99s-plantain-boy-rules-music-scene%E2%80%A6-picks-n9-5m-escalade-jeep-new-lover/|title=Timaya's Plantain Boy Rules Music Scene… Picks N9.5m Escalade jeep, new Lover|work=[[The Tide (Nigeria)|The Tide News]]|date=5 December 2009|accessdate=8 March 2014}}</ref> Ha abụọ nwere ihe ịga nke ọma n'ahịa. O mekwara ya ego nke ya na Dem Mama Soldiers rụkọrọ ọrụ na abọm LLNP (Long Life N Prosperity). N'afọ 2012, Timaya wepụtara Upgrade, nke mepụtara egwu "Bum Bum", "Sexy Ladies", na "Malonogede". Ka ọ dị ugbu a, ọrụ ya emeela ka ọ nweta ọtụtụ onyinye na nhọpụta gụnyere mmeri Headies Awards anọ, mmeri AFRIMMA Awards abụọ, otu Nigeria Music Award na NEA Award.<ref name="Timaya surpasses">{{Cite news|url=http://www.nigeriafilms.com/news/24332/35/timaya-surpasses-haters-expectatio8203ns-to-remain.html|title=Timaya Surpasses Haters Expectations To Remain Relevant in the Industry|author=Chukwu|first=Reginald|date=25 November 2013|publisher=Nigeriaflims.com|accessdate=10 March 2014}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Inetimi Timaya Odon na 15 August, 1980 na Port Harcourt, [[Ȯra Rivers|Rivers]] State . O tolitere dị ka akụkụ nke nnukwu ezinụlọ; onye nke ikpeazụ n'ime ụmụ iri na ise na Agip Estate, [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] . Nna ya bụ onye ọrụ ụlọ akụ na nne ya bụ onye ahịa. Maka agụmakwụkwọ mbụ ya, Odon gara Assemblies of God Nursery And Primary School.<ref name="Timaya Rise">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201206110668.html|title=Nigeria: The Story Behind Timaya's Rise|author=Adamu|first=Naomi|date=10 July 2012|work=[[AllAfrica.com]]|publisher=[[AllAfrica Global Media]]|accessdate=10 March 2014}}</ref> Agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya malitere na Nkpolu Oroworukwo na Port Harcourt .<ref name="plantain boy">{{Cite news|url=http://www.thetidenewsonline.com/2009/12/05/timaya%E2%80%99s-plantain-boy-rules-music-scene%E2%80%A6-picks-n9-5m-escalade-jeep-new-lover/|title=Timaya's Plantain Boy Rules Music Scene… Picks N9.5m Escalade jeep, new Lover|work=[[The Tide (Nigeria)|The Tide News]]|date=5 December 2009|accessdate=8 March 2014}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thetidenewsonline.com/2009/12/05/timaya%E2%80%99s-plantain-boy-rules-music-scene%E2%80%A6-picks-n9-5m-escalade-jeep-new-lover/ "Timaya's Plantain Boy Rules Music Scene… Picks N9.5m Escalade jeep, new Lover"]. ''[[The Tide|The Tide News]]''. 5 December 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 March</span> 2014</span>.</cite></ref> Ọ na-emebi iwu ụlọ iji gaa ihe omume egwu abalị. Tupu Timaya agụsị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ, nne ya mere ndokwa ka ya na nwanne ya nwoke tọrọ ya na nwanne ya nwanyị tọrọ ya gaa Lagos. Mgbe ọ kwagara n'obodo ahụ, ọ banyere n'ụlọ akwụkwọ Ikeja Grammar School nke Lagos, ebe o mechara nweta asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị.<ref name="vanguardngr2">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/timaya-plantain-seller-tells-his-story|title=Timaya, plantain seller tells his story|date=14 January 2012|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguardngr.com]]|publisher=[[Vanguard Media]]|accessdate=7 March 2014}}</ref>
Timaya mechara laghachi Port Harcourt iji mụọ Banking na Finance na tertiary-level, mana, ọ rụrụ nke ọma n'ule ma hapụ ya mgbe ọkara afọ agụmakwụkwọ mbụ gasịrị.<ref name="Timaya Rise">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201206110668.html|title=Nigeria: The Story Behind Timaya's Rise|author=Adamu|first=Naomi|date=10 July 2012|work=[[AllAfrica.com]]|publisher=[[AllAfrica Global Media]]|accessdate=10 March 2014}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAdamu2012">Adamu, Naomi (10 July 2012). [http://allafrica.com/stories/201206110668.html "Nigeria: The Story Behind Timaya's Rise"]. ''[[AllAfrica.com]]''. [[AllAfrica Global Media]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 March</span> 2014</span>.</cite></ref> Mgbe ahụ, ọ laghachiri Lagos isonyere otu hiphop nke [[Eedris Abdulkareem]] dị ka onye na-akwado egwu. Mgbe afọ atọ gasịrị na-arụ ọrụ maka Eedris, Timaya hapụrụ otu ahụ iji lekwasị anya na ọrụ naanị ya. Ọ malitere idekọ mmekorita ya na ndị na-ese ihe na-abịa n'ihu ma mee mpụta mbụ ya na vidiyo egwu nke UDX, otu rap nke Lagos. O mechara zute onye na-emepụta ihe Obaksolo na Mafoluku, Oshodi, onye mepụtara nnukwu egwu mbụ ya "Dem Mama" mgbe ọ nụrụ ka ọ na-eme nsụgharị a [https://egwunso.com/ cappella].<ref>{{Cite web|url=https://9jabeatz.com/editorial/timaya-settles-4-years-beef-with-obaksolo/7077/|title=Timaya Settles 4 Years Beef With Obaksolo [PHOTOS]|publisher=Chijioke5050|work=9jaBeatz|accessdate=27 September 2015}}</ref>
Ya na Namse Udosen (Menthol X) rụkọrọ ọrụ na egwu "Pomporo" na abọm mbụ ya, True Story .
N'ịkọwa egwu ahụ n'ajụjụ ọnụ e tinyere n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2013, Timaya kwuru, sị: "Dem Mama' bụ akụkọ banyere mbibi 1999 nke Odi, obodo dị n'akụkụ osimiri na Niger Delta. Ndị agha na-achụ ndị agha ha kwuru na ha gburu ndị uwe ojii asatọ. A gbara obodo nta ahụ ọkụ ma gbuo ọtụtụ ndị mmadụ. Eji m obi ike, dozie okwu ahụ ọtụtụ afọ mgbe e mesịrị ma nweta ntụkwasị obi n'okporo ámá ozugbo maka nkwuwa okwu m. "
== Ọrụ ==
Mgbe ihe ịga nke ọma nke "Dem Mama", Timaya kpebiri ịga n'ihu na onye mmepụta K-Solo. O dekọrọ egwu asaa ọzọ maka abọm mbụ ya bụ True Story, nke e mechara wepụta na 2007.<ref>{{Cite news|url=http://www.dailyindependentnig.com/2013/08/eedris-never-paid-me-a-dime-timaya/|title=Eedris never paid me a dime –Timaya|work=[[The Daily Independent (Lagos)|Daily Independent]]|accessdate=7 March 2014}}</ref> Ka e mesịrị n'afọ ahụ, Timaya malitere ịrụ ọrụ na abọm nke abụọ ya na ndị na-emepụta [[Phyno]], Jeggs, Spankie, Akeem D Beat, Obaksolo na Terry G. N'afọ 2008, ewepụtara abọm akpọrọ Gift and Grace n'ime ụlọ ahịa mba niile.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/4439/3/dbanj9icepsquare-or-timaya-who-wins-artiste-of-the.html|title=D'banj, 9ice, P-Square Or Timaya? Who Wins Artist of the Year Title + List of Nominees For Hip Hop World Awards|publisher=nigeriafilms.com|date=12 March 2009|accessdate=7 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140310161900/http://www.nigeriafilms.com/news/4439/3/dbanj9icepsquare-or-timaya-who-wins-artiste-of-the.html|archivedate=10 March 2014}}</ref> Timaya meriri ihe nrite abụọ na 2008: "Album of the Year" na Nigeria Music Awards na "Best Reggae / Dancehall album" na Headies Awards. O nwetakwara ihe nrite abụọ "Best Reggae / Dancehall album" maka Gift and Grace na "Best Collaboration" maka atụmatụ ya na J Martins 'Good or Bad (O Wey)" na mbipụta 2009 nke The Headies . Afọ abụọ ka e mesịrị, Timaya wepụtara abọm nke atọ ya, ''De Rebirth'' na ihe ịga nke ọma ya bụ "Plantain Boy". Ọ bụ Akeem D Beat, Phyno, Flux, M-Yire, Jay Sleek, N.D, Jesse Jagz, na Obaksolo rụpụtara abọm ahụ. Timaya na ndị ọbịa na-ese ihe, gụnyere 2face Idibia, TJ 2Solo, Allenian, Konga, Lanre, M.I, TJ, na Wrecoba.<ref>{{Cite web|url=http://www.thenet.ng/2010/06/timaya-gets-born-again/|title=Timaya Gets Born Again|publisher=TheNetng|date=8 July 2010|accessdate=7 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140308022253/http://thenet.ng/2010/06/timaya-gets-born-again/|archivedate=8 March 2014}}</ref> N'afọ 2010, ọ pụtara na egwu "Kokoroko" nke nwanyị na-ese egwu ozioma bụ [[Kefee]], nke gara n'ihu merie na "Best Collaboration" na 2010 Headies Awards., [[Kcee (musician)|Kcee]] gosipụtara ya n'oge na-adịbeghị anya na egwu akpọrọ 'Erima'<ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2010/06/winners-of-hip-hop-world-awards-2010.html|title=Winners of Hip Hop World Awards 2010|publisher=Information Nigeria|date=1 July 2010|accessdate=7 March 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.premiumlite.com.ng/blog/kcee-ft-timaya-erima/|title=Erima|date=21 January 2019|work=Premiumlite|accessdate=26 January 2019}}</ref>
=== DM Records ===
Timaya guzobere akara ndekọ ya, DM Records Limited . N'okpuru nke a, ọ zụlitere ndị na-ese ihe dịka Patoranking na Runtown .<ref name="pato">{{Cite news|url=https://www.latestnaija.com/patoranking-alubarika-ft-timaya-gravity/|title=Patoranking – Alubarika Ft Timaya|date=12 September 2013|work=LatestNaija|publisher=LatestNaija|accessdate=25 July 2019}}</ref><ref name="runtown">{{Cite news|url=https://www.naijamusic.com.ng/mentoring-patoranking-runtown-timaya-says-no-regrets-not-signing/|title=After Mentoring Patoranking & Runtown, Timaya Says No Regrets Not Signing Them|date=24 October 2018|work=NaijaMusic|publisher=naijamusic.com|accessdate=25 July 2019}}</ref>
N'afọ 2017, ọ bịanyere aka na onye na-eto eto Dancehall / Afro-Fusion artist, King Perryy na DM Records.<ref name="king">{{Cite news|url=https://acceleratetv.com/timaya-signs-new-artiste-dm-records/|title=Timaya Signs New Artiste To DM Records|date=9 February 2018|work=Accelerate TV|publisher=acceleratetv|accessdate=25 July 2019}}</ref>
== Nsọpụrụ ==
ON'afọ 2011, ndị Inter religious and International Federation for World Peace (IIFWP) họpụtara Timaya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya udo. Dr. Hak Ja Haan Moon, onye guzobere IIFWP, kwuru na ọ bụ "otu n'ime ndị ndụ ha na-egosipụta echiche nke ibi ndụ maka ndị ọzọ, na ndị raara onwe ha nye omume ndị na-akwalite echiche ntọala nke IIFWP. "<ref name="vanguardngr">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2011/05/timaya-is-un-peace-ambassador/|title=Timaya is UN Peace Ambassador|date=28 May 2011|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguardngr.com]]|publisher=[[Vanguard Media]]|accessdate=7 March 2014}}</ref>
== Discography ==
=== Albọm ===
* ''Ezi Akụkọ'' (2007)
* ''Onyinye na Grace'' (2008)
* ''De Rebirth'' (2010)
* ''LLNP Long Life N Prosperity'' (2011)
* Mmelite (2012)
* ''Epiphany'' (2014)
* ''Chulo Vibes'' EP (2019)
* Ekele 2020
=== Ndị otu a họọrọ ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha
!Abọm
!Ref
|-
|2022
|"Charger"
|
|<ref>{{Cite web|date=2022-06-07|title=(Song) Timaya Charger {{!}} MP3 « tooXclusive|url=https://tooxclusive.com/timaya-charger-song/|accessdate=2022-06-07|language=en-US}}</ref>
|-
|2021
|"Cold Outside" (featuring Buju)
|
|<ref>{{Cite web|author=Wonah|first=Israel|title=Buju - Cold Outside ft Timaya Mp3 Download » TrendyBeatz|url=https://trendybeatz.com/download-mp3/18163/buju-cold-outside-ft-timaya|accessdate=2022-06-07|work=trendybeatz.com|language=en}}</ref>
|-
|2021
|"Eff All Day" (featuring [[Phyno]])
|
|<ref>{{Cite web|date=2021-08-16|title=[Music + Video] Timaya Ft. Phyno - Eff All Day|url=https://www.naijaloaded.com.ng/download-music/timaya-ft-phyno-eff-all-day|accessdate=2021-08-18|work=Naijaloaded {{!}} Nigeria's Most Visited Music & Entertainment Website|language=en-US}}</ref>
|-
|2019
|"2 Stoopid"
|{{N/A|Non-album single}}
|<ref>{{Cite web|title=Timaya Drops hit track Stoopid|url=https://9jabeatz.com/download-naija-music-mp3/timaya-stoopid/7073/|accessdate=28 June 2019|date=28 June 2019}}</ref>
|-
|2019
|"Enweghị m ike igbu onwe m"
| rowspan="2" |''Chulo Vibes''
|<ref>{{Cite web|title=I cant't Kill Myself - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/i-cant-kill-myself/1450504677?i=1450504706|accessdate=26 July 2019|date=28 June 2019}}</ref>
|-
|2019
|"Balance"
|<ref>{{Cite web|title=Balance - Timaya|url=https://www.youtube.com/watch?v=od2lX2tJ3Zg|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/od2lX2tJ3Zg|archivedate=2021-12-21|accessdate=26 July 2019|date=28 June 2019}}</ref>
|-
|2018
|"Kom Kom" (nke gosipụtara King Perry na [[Patoranking]])
|rowspan="18" {{N/A|Non-album single}}
|<ref>{{Cite web|title=Kom Kom - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/kom-kom/1444663832?i=1444663835|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2018
|"Bam Bam" (gosipụtara [[Olamide]])
|<ref>{{Cite web|title=Bam Bam ft Olamide - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/bam-bam-feat-olamide/1436904693?i=1436904700|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2018
|"Ah Blem Blem" (Electric Bodega Remix)
|<ref>{{Cite web|title=Ah Blem Blem - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/ah-blem-blem-electric-bodega-remix/1440563031?i=1440563032|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2018
|"To U"
|<ref>{{Cite web|title=To U - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/to-u/1405693739?i=1405694108|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2018
|"Ah Blem Blem"
|<ref>{{Cite web|title=Ah Blem- Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/ah-blem-blem/1340486018?i=1340486801|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2018
|"Telli Person" (nke gosipụtara Olamide na [[Phyno]])
|<ref>{{Cite web|title=Telli Person- Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/telli-person-feat-phyno-olamide/1271886661?i=1271886667|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2017
|"Dance" (gosipụtara Rudeboy)
|<ref>{{Cite web|title=Dance ft. Rudeboy - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/dance-feat-rudeboy/1436659605?i=1436659616|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2017
|"I Like the Way" (Electric Bodega Remix)
|<ref>{{Cite web|title=I like the Way - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/i-like-the-way-electric-bodega-remix-feat-electric-bodega/1436804047?i=1436804296|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2017
|"Obi ebere 4 anyị"
|<ref>{{Cite web|title=Pity 4 Us - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/pity-4-us/1212151341?i=1212151342|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2017
|"Woyo"
|<ref>{{Cite web|title=Woyo - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/woyo/1202146928?i=1202147206|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2016
|"Money" (featuring [[Flavour (musician)|Flavour]])
|<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=8W2FDUQ99BU|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/8W2FDUQ99BU|archivedate=2021-12-21|title=Money - Timaya feat Flavour - Afrobeats 2016 - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=14 May 2016}}</ref>
|-
|2016
|"Bang Bang"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=5Tx-HzZnr34|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/5Tx-HzZnr34|archivedate=2021-12-21|title=Bang Bang (Official Music VIdeo) - Timaya - Afrobeats 2016 - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=26 August 2016}}</ref>
|-
|2016
|"I Like the Way"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=PmpvNwUZ0q0|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/PmpvNwUZ0q0|archivedate=2021-12-21|title=I Like The Way (Official Music Video) - Timaya - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=14 January 2016}}</ref>
|-
|2015
|"Ụfọdụ Ọzọ"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=dDsGAgnTTpA|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/dDsGAgnTTpA|archivedate=2021-12-21|title=Some More - Timaya (Official Music Video) - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=6 July 2015}}</ref>
|-
|2015
|"Amayanabo"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=j9bDtTxEfq4|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/j9bDtTxEfq4|archivedate=2021-12-21|title=Amayanabo|format=video}}</ref>
|-
|2015
|"I Concur"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=xbwBUHgHVa0|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/xbwBUHgHVa0|archivedate=2021-12-21|title=I Concur (Official Music Video) - Timaya ft. Don Jazzy - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=15 October 2015}}</ref>
|-
|2014
|"Ukwu"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=vN6qNDMeWm4|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/vN6qNDMeWm4|archivedate=2021-12-21|title=Ukwu (Official Video) - Timaya - Epiphany - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=8 October 2013}}</ref>
|-
|2014
|"Sanko"
|<ref name="auto" />
|-
|2014
|"Lai Lai"
| rowspan="4" |''Epiphany''
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=tXzvF_0f4eM|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/tXzvF_0f4eM|archivedate=2021-12-21|title=Lai Lai - Timaya ft. Terry G - Epiphany - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=12 November 2014}}</ref>
|-
|2014
|"Gbagam"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=inZPwTHUB_Q|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/inZPwTHUB_Q|archivedate=2021-12-21|title=Gbagam - Timaya ft. Phyno & Deettii (Official Music Video) - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=25 April 2015}}</ref>
|-
|2014
|"Bow Down"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=XMB5NxJJsN4|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/XMB5NxJJsN4|archivedate=2021-12-21|title=Bow Down (Official Music Video) - Timaya - Epiphany - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=5 June 2014}}</ref>
|-
|2014
|"Ekoloma Demba"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=IvjltgGCZSo|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/IvjltgGCZSo|archivedate=2021-12-21|title=Ekoloma Demba (Official Music Video) - Timaya - Epiphany - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=19 July 2013}}</ref>
|-
|}
== Videography ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha
!Onye isi
!Ref
|-
|2012
|''Malonogede''
|Gini
|
|-
|2012
|''Bum Bum''
|Clarence Peters
|
|-
|2012
|''Ụmụ nwanyị Sexy ''
|Clarence Peters
|
|-
|2014
|''Ekoloma Demba''
|Matt Max
|
|-
|2014
|''Watta Bam Bam''
|Mmepụta Godfather
|
|-
|2014
|''Ukwu''
|Moe Musa
|
|-
|2014
|''Bum Bum (remix)''
|Ihe nkiri Shuta
|
|-
|2014
|''Bow Down''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2014
|''Sanko''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2014
|''Gbagam''
|Clarence Peters
|
|-
|2015
|''Hallelujah''
|Matt Max
|<ref>{{Cite web|title=Timaya Singer shares emotional grass-to-grace story in Hallelujah [Video]|url=http://pulse.com.gh/music-videos/timaya-singer-shares-emotional-grass-to-grace-story-in-hallelujah-video-id4158177.html|work=Pulse.com.gh|publisher=David Mawuli|accessdate=5 February 2016}}</ref>
|-
|2015
|''Ụfọdụ Ndị Ọzọ''
|Mgbasa Ozi Na-ekpochapụ
|
|-
|2015
|''Hallelujah''
|Matt Max
|
|-
|2015
|''I Concur''
|Clarence Peters
|
|-
|2015
|''I Like The Way''
|Mgbasa Ozi Na-agbanyụọ
|
|-
|2015
|''Ego''
|Clarence Peters
|
|-
|2016
|''Bang Bang''
|Patrick Elis
|
|-
|2016
|''Woyo''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2016
|''Ịgba egwu''
|Clarence Peters
|
|-
|2017
|''Telli Person''
|Clarence Peters
|
|-
|2018
|''Ah Blem Blem''
|Clarence Peters
|
|-
|2018
|''To U''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2018
|''Bam Bam''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2018
|''Kom Kom''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2019
|''Balance''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2019
|''Enweghị m ike igbu onwe m''
|Onye isi K
|
|-
|2019
|''2 Stoopid''
|[[TG Omori]]
|
|-
|2021
|''oyi n'èzí''
|[[TG Omori]]
|<ref>{{Cite web|author=S9|first=DJ Valentino|date=2021-11-01|title=Timaya – Cold Outside ft. Buju (Video)|url=https://www.six9ja.com/timaya-cold-outside-ft-buju-video/|accessdate=2022-06-07|work=Six9ja|language=en}}</ref>
|-
|
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
* Afrotainment-Museke Online African Music Awards
** 2011:Best Afro-Dancehall song, "Plantain Boy" (Won)<ref>{{Cite web|title=Afrotainment-Museke Online African Music Awards 2011|url=http://www.3-mob.com/?p=1870|work=3-mob.com|publisher=Three Man on a Boat|accessdate=9 August 2014|date=28 September 2011}}</ref>
* Nigeria Music Awards
** 2008: Abọm nke Afọ, ''Ezi Akụkọ'' (Won)
* Isi
** 2008: Best Reggae/Dancehall Album, True Story (Won)
** 2009: Best Reggae/Dancehall Album, Gift and Grace (Won)
** 2009: Mmekọrịta kacha mma, "Good or Bad" (ya na J. Martins na [[P-Square]]) (Won)
** 2009: Artiste of the Year (Nominated)
** 2010: Mmekọrịta kacha mma, "Kokoroko" (ya na Kefee) (Won)
* Nigeria Entertainment Awards
** 2014: Onye na-ese ihe n'afọ (Nominated)
* AFRIMMA
** Afrimma 2015 Best Dancehall Artist (Nominated)
** Afrimma 2016 Best Dancehall Act of the Year (Nominated)
** Afrimma 2017 Dancehall Act of the Year (Won)
** Afrimma 2018 Best African Reggae/Dancehall Act (Nominated)
* Grammy 2018
** Morgan Heritage's Reggae Night (Global Remix) off the album ''Avrakedabra''
== Njem ==
* 2021 - Timaya US Tour
* 2019 - Timaya Chulo Vibes Europe Tour
* 2018 - Timaya Live na Canada
* 2017 - Timaya US Tour
== Leekwa ==
* Ndepụta nke ndị si Port Harcourt
* Ndepụta nke ndị egwu Naịjirịa
{{Clear}}
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
tbzscvsfck8d63mhvyo7zsljrvoaalo
95576
95132
2022-08-26T09:59:51Z
Billinghurst
3415
rm link spam
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Inetimi Timaya Odon''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 15 n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1980), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Timaya''', bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu na onye na-ede egwu. O si Odi, [[Ȯra Bayelsa|Bayelsa steeti]]. Ọ bụ onye guzobere DM Records Limited. Ọrụ naanị ya malitere na 2005 site na ntọhapụ nke "Dem Mama", nke pụtara na abọm mbụ ya, True Story wepụtara n'afọ sochirinụ. E wepụtara abọm nke abụọ ya bụ Gift and Grace n'afọ 2008.
Ka ọ dịgodị, ọ nwetakwuru ọhụhụ na ama ama na mba ụwa site na abọm studio ya nke atọ ''De Rebirth'' - nke ewepụtara na mmekorita ya na Black Body Entertainment - na egwu ya "Plantain Boy".<ref name="plantain boy">{{Cite news|url=http://www.thetidenewsonline.com/2009/12/05/timaya%E2%80%99s-plantain-boy-rules-music-scene%E2%80%A6-picks-n9-5m-escalade-jeep-new-lover/|title=Timaya's Plantain Boy Rules Music Scene… Picks N9.5m Escalade jeep, new Lover|work=[[The Tide (Nigeria)|The Tide News]]|date=5 December 2009|accessdate=8 March 2014}}</ref> Ha abụọ nwere ihe ịga nke ọma n'ahịa. O mekwara ya ego nke ya na Dem Mama Soldiers rụkọrọ ọrụ na abọm LLNP (Long Life N Prosperity). N'afọ 2012, Timaya wepụtara Upgrade, nke mepụtara egwu "Bum Bum", "Sexy Ladies", na "Malonogede". Ka ọ dị ugbu a, ọrụ ya emeela ka ọ nweta ọtụtụ onyinye na nhọpụta gụnyere mmeri Headies Awards anọ, mmeri AFRIMMA Awards abụọ, otu Nigeria Music Award na NEA Award.<ref name="Timaya surpasses">{{Cite news|url=http://www.nigeriafilms.com/news/24332/35/timaya-surpasses-haters-expectatio8203ns-to-remain.html|title=Timaya Surpasses Haters Expectations To Remain Relevant in the Industry|author=Chukwu|first=Reginald|date=25 November 2013|publisher=Nigeriaflims.com|accessdate=10 March 2014}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Inetimi Timaya Odon na 15 August, 1980 na Port Harcourt, [[Ȯra Rivers|Rivers]] State . O tolitere dị ka akụkụ nke nnukwu ezinụlọ; onye nke ikpeazụ n'ime ụmụ iri na ise na Agip Estate, [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] . Nna ya bụ onye ọrụ ụlọ akụ na nne ya bụ onye ahịa. Maka agụmakwụkwọ mbụ ya, Odon gara Assemblies of God Nursery And Primary School.<ref name="Timaya Rise">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201206110668.html|title=Nigeria: The Story Behind Timaya's Rise|author=Adamu|first=Naomi|date=10 July 2012|work=[[AllAfrica.com]]|publisher=[[AllAfrica Global Media]]|accessdate=10 March 2014}}</ref> Agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya malitere na Nkpolu Oroworukwo na Port Harcourt .<ref name="plantain boy">{{Cite news|url=http://www.thetidenewsonline.com/2009/12/05/timaya%E2%80%99s-plantain-boy-rules-music-scene%E2%80%A6-picks-n9-5m-escalade-jeep-new-lover/|title=Timaya's Plantain Boy Rules Music Scene… Picks N9.5m Escalade jeep, new Lover|work=[[The Tide (Nigeria)|The Tide News]]|date=5 December 2009|accessdate=8 March 2014}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thetidenewsonline.com/2009/12/05/timaya%E2%80%99s-plantain-boy-rules-music-scene%E2%80%A6-picks-n9-5m-escalade-jeep-new-lover/ "Timaya's Plantain Boy Rules Music Scene… Picks N9.5m Escalade jeep, new Lover"]. ''[[The Tide|The Tide News]]''. 5 December 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 March</span> 2014</span>.</cite></ref> Ọ na-emebi iwu ụlọ iji gaa ihe omume egwu abalị. Tupu Timaya agụsị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ, nne ya mere ndokwa ka ya na nwanne ya nwoke tọrọ ya na nwanne ya nwanyị tọrọ ya gaa Lagos. Mgbe ọ kwagara n'obodo ahụ, ọ banyere n'ụlọ akwụkwọ Ikeja Grammar School nke Lagos, ebe o mechara nweta asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị.<ref name="vanguardngr2">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/01/timaya-plantain-seller-tells-his-story|title=Timaya, plantain seller tells his story|date=14 January 2012|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguardngr.com]]|publisher=[[Vanguard Media]]|accessdate=7 March 2014}}</ref>
Timaya mechara laghachi Port Harcourt iji mụọ Banking na Finance na tertiary-level, mana, ọ rụrụ nke ọma n'ule ma hapụ ya mgbe ọkara afọ agụmakwụkwọ mbụ gasịrị.<ref name="Timaya Rise">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201206110668.html|title=Nigeria: The Story Behind Timaya's Rise|author=Adamu|first=Naomi|date=10 July 2012|work=[[AllAfrica.com]]|publisher=[[AllAfrica Global Media]]|accessdate=10 March 2014}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAdamu2012">Adamu, Naomi (10 July 2012). [http://allafrica.com/stories/201206110668.html "Nigeria: The Story Behind Timaya's Rise"]. ''[[AllAfrica.com]]''. [[AllAfrica Global Media]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 March</span> 2014</span>.</cite></ref> Mgbe ahụ, ọ laghachiri Lagos isonyere otu hiphop nke [[Eedris Abdulkareem]] dị ka onye na-akwado egwu. Mgbe afọ atọ gasịrị na-arụ ọrụ maka Eedris, Timaya hapụrụ otu ahụ iji lekwasị anya na ọrụ naanị ya. Ọ malitere idekọ mmekorita ya na ndị na-ese ihe na-abịa n'ihu ma mee mpụta mbụ ya na vidiyo egwu nke UDX, otu rap nke Lagos. O mechara zute onye na-emepụta ihe Obaksolo na Mafoluku, Oshodi, onye mepụtara nnukwu egwu mbụ ya "Dem Mama" mgbe ọ nụrụ ka ọ na-eme nsụgharị a [https://egwunso.com/ cappella].<ref>{{Cite web|url=https://9jabeatz.com/editorial/timaya-settles-4-years-beef-with-obaksolo/7077/|title=Timaya Settles 4 Years Beef With Obaksolo [PHOTOS]|publisher=Chijioke5050|work=9jaBeatz|accessdate=27 September 2015}}</ref>
Ya na Namse Udosen (Menthol X) rụkọrọ ọrụ na egwu "Pomporo" na abọm mbụ ya, True Story .
N'ịkọwa egwu ahụ n'ajụjụ ọnụ e tinyere n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2013, Timaya kwuru, sị: "Dem Mama' bụ akụkọ banyere mbibi 1999 nke Odi, obodo dị n'akụkụ osimiri na Niger Delta. Ndị agha na-achụ ndị agha ha kwuru na ha gburu ndị uwe ojii asatọ. A gbara obodo nta ahụ ọkụ ma gbuo ọtụtụ ndị mmadụ. Eji m obi ike, dozie okwu ahụ ọtụtụ afọ mgbe e mesịrị ma nweta ntụkwasị obi n'okporo ámá ozugbo maka nkwuwa okwu m. "
== Ọrụ ==
Mgbe ihe ịga nke ọma nke "Dem Mama", Timaya kpebiri ịga n'ihu na onye mmepụta K-Solo. O dekọrọ egwu asaa ọzọ maka abọm mbụ ya bụ True Story, nke e mechara wepụta na 2007.<ref>{{Cite news|url=http://www.dailyindependentnig.com/2013/08/eedris-never-paid-me-a-dime-timaya/|title=Eedris never paid me a dime –Timaya|work=[[The Daily Independent (Lagos)|Daily Independent]]|accessdate=7 March 2014}}</ref> Ka e mesịrị n'afọ ahụ, Timaya malitere ịrụ ọrụ na abọm nke abụọ ya na ndị na-emepụta [[Phyno]], Jeggs, Spankie, Akeem D Beat, Obaksolo na Terry G. N'afọ 2008, ewepụtara abọm akpọrọ Gift and Grace n'ime ụlọ ahịa mba niile.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/4439/3/dbanj9icepsquare-or-timaya-who-wins-artiste-of-the.html|title=D'banj, 9ice, P-Square Or Timaya? Who Wins Artist of the Year Title + List of Nominees For Hip Hop World Awards|publisher=nigeriafilms.com|date=12 March 2009|accessdate=7 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140310161900/http://www.nigeriafilms.com/news/4439/3/dbanj9icepsquare-or-timaya-who-wins-artiste-of-the.html|archivedate=10 March 2014}}</ref> Timaya meriri ihe nrite abụọ na 2008: "Album of the Year" na Nigeria Music Awards na "Best Reggae / Dancehall album" na Headies Awards. O nwetakwara ihe nrite abụọ "Best Reggae / Dancehall album" maka Gift and Grace na "Best Collaboration" maka atụmatụ ya na J Martins 'Good or Bad (O Wey)" na mbipụta 2009 nke The Headies . Afọ abụọ ka e mesịrị, Timaya wepụtara abọm nke atọ ya, ''De Rebirth'' na ihe ịga nke ọma ya bụ "Plantain Boy". Ọ bụ Akeem D Beat, Phyno, Flux, M-Yire, Jay Sleek, N.D, Jesse Jagz, na Obaksolo rụpụtara abọm ahụ. Timaya na ndị ọbịa na-ese ihe, gụnyere 2face Idibia, TJ 2Solo, Allenian, Konga, Lanre, M.I, TJ, na Wrecoba.<ref>{{Cite web|url=http://www.thenet.ng/2010/06/timaya-gets-born-again/|title=Timaya Gets Born Again|publisher=TheNetng|date=8 July 2010|accessdate=7 March 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140308022253/http://thenet.ng/2010/06/timaya-gets-born-again/|archivedate=8 March 2014}}</ref> N'afọ 2010, ọ pụtara na egwu "Kokoroko" nke nwanyị na-ese egwu ozioma bụ [[Kefee]], nke gara n'ihu merie na "Best Collaboration" na 2010 Headies Awards., [[Kcee (musician)|Kcee]] gosipụtara ya n'oge na-adịbeghị anya na egwu akpọrọ 'Erima'<ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2010/06/winners-of-hip-hop-world-awards-2010.html|title=Winners of Hip Hop World Awards 2010|publisher=Information Nigeria|date=1 July 2010|accessdate=7 March 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.premiumlite.com.ng/blog/kcee-ft-timaya-erima/|title=Erima|date=21 January 2019|work=Premiumlite|accessdate=26 January 2019}}</ref>
=== DM Records ===
Timaya guzobere akara ndekọ ya, DM Records Limited . N'okpuru nke a, ọ zụlitere ndị na-ese ihe dịka Patoranking na Runtown .<ref name="pato">{{Cite news|url=https://www.latestnaija.com/patoranking-alubarika-ft-timaya-gravity/|title=Patoranking – Alubarika Ft Timaya|date=12 September 2013|work=LatestNaija|publisher=LatestNaija|accessdate=25 July 2019}}</ref><ref name="runtown">{{Cite news|url=https://www.naijamusic.com.ng/mentoring-patoranking-runtown-timaya-says-no-regrets-not-signing/|title=After Mentoring Patoranking & Runtown, Timaya Says No Regrets Not Signing Them|date=24 October 2018|work=NaijaMusic|publisher=naijamusic.com|accessdate=25 July 2019}}</ref>
N'afọ 2017, ọ bịanyere aka na onye na-eto eto Dancehall / Afro-Fusion artist, King Perryy na DM Records.<ref name="king">{{Cite news|url=https://acceleratetv.com/timaya-signs-new-artiste-dm-records/|title=Timaya Signs New Artiste To DM Records|date=9 February 2018|work=Accelerate TV|publisher=acceleratetv|accessdate=25 July 2019}}</ref>
== Nsọpụrụ ==
ON'afọ 2011, ndị Inter religious and International Federation for World Peace (IIFWP) họpụtara Timaya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya udo. Dr. Hak Ja Haan Moon, onye guzobere IIFWP, kwuru na ọ bụ "otu n'ime ndị ndụ ha na-egosipụta echiche nke ibi ndụ maka ndị ọzọ, na ndị raara onwe ha nye omume ndị na-akwalite echiche ntọala nke IIFWP. "<ref name="vanguardngr">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2011/05/timaya-is-un-peace-ambassador/|title=Timaya is UN Peace Ambassador|date=28 May 2011|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguardngr.com]]|publisher=[[Vanguard Media]]|accessdate=7 March 2014}}</ref>
== Discography ==
=== Albọm ===
* ''Ezi Akụkọ'' (2007)
* ''Onyinye na Grace'' (2008)
* ''De Rebirth'' (2010)
* ''LLNP Long Life N Prosperity'' (2011)
* Mmelite (2012)
* ''Epiphany'' (2014)
* ''Chulo Vibes'' EP (2019)
* Ekele 2020
=== Ndị otu a họọrọ ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha
!Abọm
!Ref
|-
|2022
|"Charger"
|
|<ref>{{Cite web|date=2022-06-07|title=(Song) Timaya Charger {{!}} MP3 « tooXclusive|url=https://tooxclusive.com/timaya-charger-song/|accessdate=2022-06-07|language=en-US}}</ref>
|-
|2021
|"Cold Outside" (featuring Buju)
|
|<ref>{{Cite web|author=Wonah|first=Israel|title=Buju - Cold Outside ft Timaya Mp3 Download » TrendyBeatz|url=https://trendybeatz.com/download-mp3/18163/buju-cold-outside-ft-timaya|accessdate=2022-06-07|work=trendybeatz.com|language=en}}</ref>
|-
|2021
|"Eff All Day" (featuring [[Phyno]])
|
|<ref>{{Cite web|date=2021-08-16|title=[Music + Video] Timaya Ft. Phyno - Eff All Day|url=https://www.naijaloaded.com.ng/download-music/timaya-ft-phyno-eff-all-day|accessdate=2021-08-18|work=Naijaloaded {{!}} Nigeria's Most Visited Music & Entertainment Website|language=en-US}}</ref>
|-
|2019
|"2 Stoopid"
|{{N/A|Non-album single}}
|<ref>{{Cite web|title=Timaya Drops hit track Stoopid|url=https://9jabeatz.com/download-naija-music-mp3/timaya-stoopid/7073/|accessdate=28 June 2019|date=28 June 2019}}</ref>
|-
|2019
|"Enweghị m ike igbu onwe m"
| rowspan="2" |''Chulo Vibes''
|<ref>{{Cite web|title=I cant't Kill Myself - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/i-cant-kill-myself/1450504677?i=1450504706|accessdate=26 July 2019|date=28 June 2019}}</ref>
|-
|2019
|"Balance"
|<ref>{{Cite web|title=Balance - Timaya|url=https://www.youtube.com/watch?v=od2lX2tJ3Zg|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/od2lX2tJ3Zg|archivedate=2021-12-21|accessdate=26 July 2019|date=28 June 2019}}</ref>
|-
|2018
|"Kom Kom" (nke gosipụtara King Perry na [[Patoranking]])
|rowspan="18" {{N/A|Non-album single}}
|<ref>{{Cite web|title=Kom Kom - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/kom-kom/1444663832?i=1444663835|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2018
|"Bam Bam" (gosipụtara [[Olamide]])
|<ref>{{Cite web|title=Bam Bam ft Olamide - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/bam-bam-feat-olamide/1436904693?i=1436904700|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2018
|"Ah Blem Blem" (Electric Bodega Remix)
|<ref>{{Cite web|title=Ah Blem Blem - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/ah-blem-blem-electric-bodega-remix/1440563031?i=1440563032|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2018
|"To U"
|<ref>{{Cite web|title=To U - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/to-u/1405693739?i=1405694108|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2018
|"Ah Blem Blem"
|<ref>{{Cite web|title=Ah Blem- Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/ah-blem-blem/1340486018?i=1340486801|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2018
|"Telli Person" (nke gosipụtara Olamide na [[Phyno]])
|<ref>{{Cite web|title=Telli Person- Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/telli-person-feat-phyno-olamide/1271886661?i=1271886667|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2017
|"Dance" (gosipụtara Rudeboy)
|<ref>{{Cite web|title=Dance ft. Rudeboy - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/dance-feat-rudeboy/1436659605?i=1436659616|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2017
|"I Like the Way" (Electric Bodega Remix)
|<ref>{{Cite web|title=I like the Way - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/i-like-the-way-electric-bodega-remix-feat-electric-bodega/1436804047?i=1436804296|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2017
|"Obi ebere 4 anyị"
|<ref>{{Cite web|title=Pity 4 Us - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/pity-4-us/1212151341?i=1212151342|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2017
|"Woyo"
|<ref>{{Cite web|title=Woyo - Timaya|url=https://music.apple.com/ng/album/woyo/1202146928?i=1202147206|accessdate=26 July 2019|date=18 June 2018}}</ref>
|-
|2016
|"Money" (featuring [[Flavour (musician)|Flavour]])
|<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=8W2FDUQ99BU|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/8W2FDUQ99BU|archivedate=2021-12-21|title=Money - Timaya feat Flavour - Afrobeats 2016 - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=14 May 2016}}</ref>
|-
|2016
|"Bang Bang"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=5Tx-HzZnr34|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/5Tx-HzZnr34|archivedate=2021-12-21|title=Bang Bang (Official Music VIdeo) - Timaya - Afrobeats 2016 - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=26 August 2016}}</ref>
|-
|2016
|"I Like the Way"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=PmpvNwUZ0q0|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/PmpvNwUZ0q0|archivedate=2021-12-21|title=I Like The Way (Official Music Video) - Timaya - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=14 January 2016}}</ref>
|-
|2015
|"Ụfọdụ Ọzọ"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=dDsGAgnTTpA|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/dDsGAgnTTpA|archivedate=2021-12-21|title=Some More - Timaya (Official Music Video) - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=6 July 2015}}</ref>
|-
|2015
|"Amayanabo"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=j9bDtTxEfq4|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/j9bDtTxEfq4|archivedate=2021-12-21|title=Amayanabo|format=video}}</ref>
|-
|2015
|"I Concur"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=xbwBUHgHVa0|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/xbwBUHgHVa0|archivedate=2021-12-21|title=I Concur (Official Music Video) - Timaya ft. Don Jazzy - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=15 October 2015}}</ref>
|-
|2014
|"Ukwu"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=vN6qNDMeWm4|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/vN6qNDMeWm4|archivedate=2021-12-21|title=Ukwu (Official Video) - Timaya - Epiphany - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=8 October 2013}}</ref>
|-
|2014
|"Sanko"
|<ref name="auto" />
|-
|2014
|"Lai Lai"
| rowspan="4" |''Epiphany''
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=tXzvF_0f4eM|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/tXzvF_0f4eM|archivedate=2021-12-21|title=Lai Lai - Timaya ft. Terry G - Epiphany - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=12 November 2014}}</ref>
|-
|2014
|"Gbagam"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=inZPwTHUB_Q|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/inZPwTHUB_Q|archivedate=2021-12-21|title=Gbagam - Timaya ft. Phyno & Deettii (Official Music Video) - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=25 April 2015}}</ref>
|-
|2014
|"Bow Down"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=XMB5NxJJsN4|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/XMB5NxJJsN4|archivedate=2021-12-21|title=Bow Down (Official Music Video) - Timaya - Epiphany - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=5 June 2014}}</ref>
|-
|2014
|"Ekoloma Demba"
|<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=IvjltgGCZSo|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/IvjltgGCZSo|archivedate=2021-12-21|title=Ekoloma Demba (Official Music Video) - Timaya - Epiphany - Official Timaya|author=OfficialTimaya|date=19 July 2013}}</ref>
|-
|}
== Videography ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha
!Onye isi
!Ref
|-
|2012
|''Malonogede''
|Gini
|
|-
|2012
|''Bum Bum''
|Clarence Peters
|
|-
|2012
|''Ụmụ nwanyị Sexy ''
|Clarence Peters
|
|-
|2014
|''Ekoloma Demba''
|Matt Max
|
|-
|2014
|''Watta Bam Bam''
|Mmepụta Godfather
|
|-
|2014
|''Ukwu''
|Moe Musa
|
|-
|2014
|''Bum Bum (remix)''
|Ihe nkiri Shuta
|
|-
|2014
|''Bow Down''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2014
|''Sanko''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2014
|''Gbagam''
|Clarence Peters
|
|-
|2015
|''Hallelujah''
|Matt Max
|<ref>{{Cite web|title=Timaya Singer shares emotional grass-to-grace story in Hallelujah [Video]|url=http://pulse.com.gh/music-videos/timaya-singer-shares-emotional-grass-to-grace-story-in-hallelujah-video-id4158177.html|work=Pulse.com.gh|publisher=David Mawuli|accessdate=5 February 2016}}</ref>
|-
|2015
|''Ụfọdụ Ndị Ọzọ''
|Mgbasa Ozi Na-ekpochapụ
|
|-
|2015
|''Hallelujah''
|Matt Max
|
|-
|2015
|''I Concur''
|Clarence Peters
|
|-
|2015
|''I Like The Way''
|Mgbasa Ozi Na-agbanyụọ
|
|-
|2015
|''Ego''
|Clarence Peters
|
|-
|2016
|''Bang Bang''
|Patrick Elis
|
|-
|2016
|''Woyo''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2016
|''Ịgba egwu''
|Clarence Peters
|
|-
|2017
|''Telli Person''
|Clarence Peters
|
|-
|2018
|''Ah Blem Blem''
|Clarence Peters
|
|-
|2018
|''To U''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2018
|''Bam Bam''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2018
|''Kom Kom''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2019
|''Balance''
|[[Unlimited L.A]]
|
|-
|2019
|''Enweghị m ike igbu onwe m''
|Onye isi K
|
|-
|2019
|''2 Stoopid''
|[[TG Omori]]
|
|-
|2021
|''oyi n'èzí''
|[[TG Omori]]
|<ref>{{Cite web|author=S9|first=DJ Valentino|date=2021-11-01|title=Timaya – Cold Outside ft. Buju (Video)|url=https://www.six9ja.com/timaya-cold-outside-ft-buju-video/|accessdate=2022-06-07|work=Six9ja|language=en}}</ref>
|-
|
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
* Afrotainment-Museke Online African Music Awards
** 2011:Best Afro-Dancehall song, "Plantain Boy" (Won)<ref>{{Cite web|title=Afrotainment-Museke Online African Music Awards 2011|url=http://www.3-mob.com/?p=1870|work=3-mob.com|publisher=Three Man on a Boat|accessdate=9 August 2014|date=28 September 2011}}</ref>
* Nigeria Music Awards
** 2008: Abọm nke Afọ, ''Ezi Akụkọ'' (Won)
* Isi
** 2008: Best Reggae/Dancehall Album, True Story (Won)
** 2009: Best Reggae/Dancehall Album, Gift and Grace (Won)
** 2009: Mmekọrịta kacha mma, "Good or Bad" (ya na J. Martins na [[P-Square]]) (Won)
** 2009: Artiste of the Year (Nominated)
** 2010: Mmekọrịta kacha mma, "Kokoroko" (ya na Kefee) (Won)
* Nigeria Entertainment Awards
** 2014: Onye na-ese ihe n'afọ (Nominated)
* AFRIMMA
** Afrimma 2015 Best Dancehall Artist (Nominated)
** Afrimma 2016 Best Dancehall Act of the Year (Nominated)
** Afrimma 2017 Dancehall Act of the Year (Won)
** Afrimma 2018 Best African Reggae/Dancehall Act (Nominated)
* Grammy 2018
** Morgan Heritage's Reggae Night (Global Remix) off the album ''Avrakedabra''
== Njem ==
* 2021 - Timaya US Tour
* 2019 - Timaya Chulo Vibes Europe Tour
* 2018 - Timaya Live na Canada
* 2017 - Timaya US Tour
== Leekwa ==
* Ndepụta nke ndị si Port Harcourt
* Ndepụta nke ndị egwu Naịjirịa
{{Clear}}
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0jhyuhbxf6eqr0n4zii2cs97ohcxhsm
Toka McBaror
0
14412
95396
78153
2022-08-26T05:05:37Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
k
'''Toka McBaror''' bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe nkiri, onye nduzi ihe nkiri na vidiyo egwu nke amụrụ ma zụlite na Kaduna, [[Kaduna]] Steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]] mana ọ bụ onye [[Ȯra Delta|Delta Steeti]].<ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/ali-nuhu-ramsey-nouah-chika-lann-feature-in-the-millions|title=Ali Nuhu, Ramsey Nouah, Chika Lann feature in 'The Millions'|date=August 21, 2019|author=Kehinde|first=Opeyemi|publisher=Daily Trust|accessdate=October 4, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://m.guardian.ng/tag/blossom-chukwujekwu/|title=Blossom Chukwujekwu News|accessdate=October 4, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/entertainment/movies/lotanna-somkhele-iyamah-adesua-etomi-adunni-ade-attend-old-school-themed-premiere-id6503121.html|title=Somkhele Iyamah, Adesua Etomi, Adunni Ade attend old school themed premiere|date=April 9, 2017|work=Pulse|accessdate=October 4, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tooxclusive.com/teni-power-rangers-prod-by-jaysynths-new-song/|title=Teni - "Power Rangers" | Download MP3 « tooXclusive|date=June 13, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://acceleratetv.com/under-the-sky-with-praise/|title='Under the Sky' with Praise|date=October 12, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/i-thought-i-would-end-up-a-basketballer-toka-mcbaror|author=Offiong|first=Adie Vanessa|title=I Thought I Would End Up A Basketballer – Toka Mcbaror|date=April 6, 2019|publisher=Daily Trust|accessdate=October 5, 2020}}</ref> Ọtụtụ ndị na-ewere ya dị ka onye isi nke aghụghọ na ahia niile na-eme ihe nkiri. Ọ bu onye na-emeri ọtụtụ ihe nrite, onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta ihe nkiri na ''onye'' na-emepụta ihe nkiri, a na-akpọ McBaror n'ọtụtụ ebe na nke kasị bu na a na-akpọ ya Encyclopedia of Filmmaking. Ọzọ kwa, o eritela ọtụtụ onyinye nke gụnyere nhọpụta onyinye maka "Kada River" na 2018 ''Toronto International'' ''[[Nollywood]]'' Film Festival na canada, mmeri onyinye 6 maka ''ihe nkiri'' ahụ, Lotanna gụnyere: "Best Film", "Best Director", "Best Cinematography", "Best Art Director", "Best Costume" na "Best Sound Editor" na 2017 Golden Movie Awards.<ref name="Kdr">{{Cite web|url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/a-huge-world-premiere-for-toka-mcbarors-kada-river-in-toronto/|title=A huge world premiere for Toka Mcbaror's 'Kada River' in Toronto|first=Shaibu|author=Husseini|date=September 16, 2017|accessdate=October 2, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/nollywood-travel-film-festival-movies/|title=Alter Ego, Kada River… Movies to be screened at Nollywood Travel Film Festival|publisher=News Agency of Nigeria|date=August 31, 2017|accessdate=October 4, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.sagagist.com.ng/2017/07/nollywood-director-toka-mcbaror-bags.html?m=1|title=Nollywood director, Toka McBaror bags six awards at the Golden Movie Awards 2017|date=July 26, 2017|publisher=Sagagist|accessdate=November 7, 2020}}</ref>
O nwekwara ihe nrite ya, "Best African Film" na "Best Nollywood Director" site na 2018 Toronto International Nollywood Film Festival, TINFF, nke weere ọnọdụ na Toronto, Canada. maka ihe nkiri ahụ, The Island, a họpụtara ya ọzọ maka "Best Cinematography" na "Best Director" na ZAFAA Global Awards, maka ''ihe nkiri'' ya nke 2017, Lotanna .<ref>{{Cite web|url=https://thenationalreporterng.com/nigerian-movie-the-island-wins-best-african-film-award-at-2018-tinff/|title=Nigerian Movie, The Island, Wins Best African Film Award at 2018 TINFF|date=August 18, 2019|accessdate=October 2, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghafla.com/gh/ghana-earns-14-nominations-2018-film-awards-london/|title=Ghana Earns 14 Nominations At 2018 African Film Awards London|date=September 26, 2018|publisher=Ghafla!|accessdate=November 3, 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 2011, Mcbaror duziri vidio egwu nke onye na-agụ egwu Naịjirịa, ⁸J'odie, "''Kuchi Kuchi'' (Oh Baby)."<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2011/02/new-video-jodie-kuchi-kuchi-oh-baby/|title=MUSICNew Video: J'odie – Kuchi Kuchi (Oh Baby)|date=February 17, 2011|publisher=BellaNaija|accessdate=November 3, 2020}}</ref>
Ọ duziri ihe nkiri ahụ, "Blogger's Wife", nke ewepụtara na sinima Naịjirịa na Fraịdee, Febụwarị 10, 2017. Ọ bụ Seun Oloketuyi mepụtara ihe nkiri a, nke gosipụtara ndị na-eme ihe nkiri [[Nollywood]] na ndị na-eme ihe nkiri dị ka [[Segun Arinze]], Adejumoke Aderounmu, [[Deyemi Okanlawon]], [[Ijeoma Grace Agu]] na Adeniyi Johnson .<ref name="BW">{{Cite web|url=https://punchng.com/bloggers-wife-hit-screen-soon/|title=Blogger's Wife to hit the screen soon|date=January 19, 2017|author=Ohai|first=Chux|publisher=Punch Newspapers|accessdate=October 29, 2020}}</ref> Ka ọ dị na 2017, a họpụtara "Kada River" ihe nkiri nke ọ mepụtara maka onyinye na [[Nollywood]] Film Festival na Toronto, Canada. Na 2017 Golden Movie Awards, a họpụtara ya na ngalaba isii nke gụnyere: "Best Film", "Best Director", "Best Cinematography", "Best Art Director", "Best Costume", "Best Sound Editor".
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2018, e nyere ihe nkiri nke ọ duziri nke akpọrọ, "The Island" "Best African Film" na ya onwe ya, "Best Nollywood Director" na Toronto International Nollywood Film Festival, TINFF, nke weere ọnọdụ na Toronto, Canada. Na Septemba nke otu afọ ahụ, ọ duziri ihe nkiri, "Merry Men: The Real Yoruba Demons" nke Ayo Makun, onye na-eme ihe ọchị na Naijiria.<ref name="ay">{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/282840-ay-releases-trailer-of-new-film.html|title=AY releases trailer of new film|first=Jayne|author=Augoye|date=September 7, 2018|accessdate=October 2, 2020}}</ref> A họpụtara ya ọzọ maka "Best Cinematography" na "Best Director" na ZAFAA Global Awards, maka ''ihe nkiri'' ya nke afọ 2017, Lotanna .
N'afọ 2019, o wepụtara ihe nkiri Crime TV Series nke akpọrọ, Paper Boat .<ref>{{Cite web|url=https://culturecustodian.com/toka-mcbaror-teases-action-crime-tv-series-paper-boat/|title=TOKA MCBAROR TEASES ACTION CRIME TV SERIES 'PAPER BOAT'|date=October 30, 2019|author=Okechukwu|first=Daniel|publisher=Culture Custodian|accessdate=November 2, 2020}}</ref>
Ná mmalite afọ 2020, ọ duziri ihe nkiri mbụ nke [[Lilian Afegbai]] nke afọ akpọrọ, "Double Strings".<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2020/02/lily-afe-double-strings-trailer/|title=Behind an Unsolved Murder lies a Dark Secret – Watch the Trailer for Lillian Afegbai's "Double Strings"|date=February 21, 2020|publisher=BellaNaija|accessdate=November 2, 2020}}</ref> Mgbe e mesịrị na Febụwarị 22 na nzukọ ndị nta akụkọ na [[Abuja]], ọ kwupụtara nyocha maka ihe nkiri ọhụrụ ya akpọrọ, ''Red Caravan'', nke ọ ga-eduzi ma mepụta ya, na atụmatụ mmepụta ego nke nde naira ịrị isi na otu
Ka ọ na-erule 2021, mgbalị mbụ ya na mmepụta ihe nkiri egwu, ihe nkiri akpọrọ ''Creepy Lives Here'' nwere ụgbọala na-adọkpụ ya wepụtara na Jenụwarị nke Afeez Oyetoro, [[Nancy Isime]], [[Bimbo Ademoye]] ex Big Brother Naija (oge 3) Temidayo Adenibuyan aka Teddy A, [[Beverly Osu]], na Mike Godson.<ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/01/23/mcbarors-creepy-lives-here-is-fearful/|title=McBaror's 'Creepy Lives Here' is Fearful|date=January 23, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://naija.yafri.ca/toka-mcbaror-taps-into-claustrophobic-dread-in-trailer-for-horror-film-creepy-lives-here/|title=Toka McBaror taps into claustrophobic dread in trailer for Creepy Lives Her|date=January 12, 2021}}</ref> Ka ọ na-erule ọnwa Febụwarị, anyị lere anya mbụ anyị na Underbelly Movie nke ndị [[Nollywood]] ama ama dịka [[Stan Nze]], [[Femi Adebayo]], Ali Nuhu, Maryam Booth na Kunle Coker.<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2021/02/toka-mcbaror-underbelly-teaser/|title=Watch Stan Nze, Femi Adebayo, Maryam Booth in the First Teaser for Toka McBaror's "Underbelly"|date=February 2, 2021}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Egwú ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="width:100%; margin:auto; background:#fff;"
!Afọ
!Aha
!Onye na-abụ abụ
!Ọrụ
!Ref.
|-
|2011
|''Kuchi Kuchi'' (Oh Baby)
|J'odie
|onye isi
|
|-
|2019
|''Ndị Power Rangers''
|[[Teni_(singer)]]
|onye isi
|<ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1243820-teni---power-rangers-video-lyrics-reactions.html|title=The iconic new song by Teni - Power Rangers: Why we absolutely love it!|date=June 17, 2019}}</ref>
|-
|2020
|''N'okpuru Eluigwe''
|[[Praiz]]
|onye isi
|<ref>{{Cite web|url=https://www.tapoutnaija.com/video-praiz-under-the-sky/|title=Download VIDEO: Praiz – Under the Sky » TapoutNaija|date=October 14, 2020}}</ref>
|}
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="width:100%; margin:auto; background:#fff;"
!Afọ
!Aha
!Ọrụ
!Ref.
|-
| rowspan="2" |2021
|''N'okpuru afọ''
|onye isi
|<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/stan-nze-femi-adebayo-maryam-booth-star-in-underbelly-teaser/hmjqq20|title=Stan Nze, Femi Adebayo, Maryam Booth star in 'Underbelly' teaser|date=February 3, 2021}}</ref>
|-
|''Creepy Lives Here''
|onye isi
|<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2021/01/creepy-lives-here-trailer/|title=Must Watch Trailer: Nancy Isime, Bimbo Ademoye, Beverly Osu in "Creepy Lives Here"|date=January 11, 2021}}</ref>
|-
| rowspan="1" |2020
|''Ụdọ abụọ''
|onye isi
|
|-
| rowspan="3" |2019
|''Ụgbọ mmiri mpempe akwụkwọ''
|onye isi
|
|-
|''Ọtụtụ nde mmadụ''
|co-director
|
|-
|''Emere n'eluigwe''
|onye isi
|<ref>{{Cite web|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2020/08/made-in-heaven.html|title=Made in Heaven|publisher=Nollywood REinvented|accessdate=October 26, 2020}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2018
|''Merry Men: The Real Yoruba Demons''
|onye isi
|<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/film/2018/dec/07/merry-men-the-real-yoruba-demons-review|title=Merry Men: The Real Yoruba Demons review – cheerful comedy, lost in translation|work=[[TheGuardian.com]]|date=December 7, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.rottentomatoes.com/m/merry_men_the_real_yoruba_demons/reviews|title=Merry Men: The Real Yoruba Demons - Movie Reviews|work=[[Rotten Tomatoes]]}}</ref>
|-
|''Agwaetiti ahụ''
|onye isi
|<ref>{{Cite web|url=https://www.iuvitmediasales.com/the-island|title=The Island|publisher=IUVIT Media Sales|accessdate=October 4, 2020}}</ref>
|-
|''Osimiri Kada''
|Onye nduzi • onye na-emepụta ihe<br /><br /><br /><br />
|<ref name="Kdr">{{Cite web|url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/a-huge-world-premiere-for-toka-mcbarors-kada-river-in-toronto/|title=A huge world premiere for Toka Mcbaror's 'Kada River' in Toronto|first=Shaibu|author=Husseini|date=September 16, 2017|accessdate=October 2, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHusseini2017">Husseini, Shaibu (September 16, 2017). </cite></ref>
|-
| rowspan="2" |2017
|''Lotanna''
|onye isi
|
|-
|''Nwunye Blogger''
|onye isi
|
|-
|2015
|''Ikogosi''
|onye nduzi • onye mmepụta<br /><br /><br /><br />
|
|-
|2014
|''Cubweb Echi''
|onye isi
|<ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/201406270130.html|title=Nigeria: Foluke Daramola-Salako Premieres Cobweb Tomorrow|work=All Africa|publisher=Daily Independent (Lagos)|date=June 26, 2020|accessdate=October 2, 2020}}</ref>
|}
=== Web/TV Series ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="width:100%; margin:auto; background:#fff;"
!Afọ
!Aha
!Ọrụ
!Ref.
|-
| rowspan="1" |2020
|''Ihe E Mere''
|onye isi
|<ref>{{Cite web|url=https://www.nollymoviesplanet.com/2020/05/watch-chronicle-movie-on-corona-virus.html?m=1|title=Chronicle: Movie on Coronavirus|publisher=Nolly Movies Planet|accessdate=October 4, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.latestnigeriannews.com/news/8480177/the-chronicle-by-toka-mcbaror-is-all-about-spreading-awareness-on-coronavirus-wa.html|work=Latest Nigerian News|title=The Chronicle by Toka McBaror is all About Spreading Awareness on Coronavirus|publisher=Bellanaija|date=May 2, 2020|accessdate=October 5, 2020}}</ref>
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe omume
!Nrite
!Onye natara ya
!Nsonaazụ
|-
| rowspan="3" |2018
| rowspan="2" |ZAFAA
|Ihe nkiri kacha mma
| rowspan="3" |Ya onwe ya
| {{Nom}}
|-
|Onye nduzi kacha mma
| {{Nom}}
|-
|TINFF
|Onye nduzi Nollywood kacha mma
| {{Won}}
|-
| rowspan="6" |2017
| rowspan="6" |GMA
|Ihe nkiri kacha mma
|''Lotanna''
| {{Won}}
|-
|Onye nduzi kacha mma
| rowspan="3" |Ya onwe ya (maka ''Lotanna'')
| {{Won}}
|-
|Ihe nkiri kacha mma
| {{Won}}
|-
|Onye nduzi nka kacha mma
| {{Won}}
|-
|Ejiji kacha mma
|''Lotanna''
| {{Won}}
|-
|Onye nchịkọta ụda kacha mma
|Ya onwe ya
| {{Won}}
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Aha nke Toka Mcbaror dere na New On Netflix UK
* [https://filmfreeway.com/theislandmovie ''Agwaetiti ahụ''] na Film Freeway
* [https://flixanda.com/cast_crew/674/toka-mcbaror ''Toka McBaror''] na Flixanda
* [https://ng-check.com/toka-mcbaror-aid-foundation/5488405.html ''TOKA MCBAROR AID FOUNDATION'']
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
rgldrwpttunno99vudzksxw13gftrp1
Weird MC
0
14432
95282
78174
2022-08-25T21:47:23Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|image=|caption=}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|weightWeird MC]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionWeird MC]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryWeird MC]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Weird MC''' (amụrụ '''Adesola Adesimbo Idowu''' na 9 Julaị na afọ 1970) bụ onye Naijiria-British rapper, songwriter, na producer.<ref name="Weird MC - Museke African artistes">{{Cite web|url=http://museke.com/en/node/1633|title=Museke {{!}} Home of the African Music Fan|work=museke.com|language=en-US|accessdate=2018-01-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090827235324/http://www.museke.com/en/node/1633|archivedate=27 August 2009}}</ref> A maara ya maka okwu Bekee / Yoruba ya, Weird MC, onye a makwaara dị ka '''Shola Idowu''' na '''The Rappatainer''', bụ otu n'ime ụmụ nwanyị na-eti egwu kachasị ewu ewu n'Afrika, na otu n'ime ụmụ nwanyị ole na ole na-ese egwu na Naijiria na Afrobeat.<ref name="Weird MC - Museke African artistes" /><ref name="Weird MC">[https://web.archive.org/web/20070111070402/http://www.outerglobe.com/_mgxroot/page_10780.html Weird MC]</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=zxEEAAAAMBAJ&q=weird+mc++Best+Hip+Hop+Album&pg=PA30|title=Billboard|author=Inc|first=Nielsen Business Media|date=2000-10-28|publisher=Nielsen Business Media, Inc.|language=en}}</ref>
== Mmalite ndụ ya ==
A mụrụ Idowu onye obodo [[Ȯra Ogun|Ogun]] na United Kingdom site n'aka ndị nne na nna na-adịghị agbanwe agbanwe bụ ndị na-akwadoghị ka nwa ha nwanyị na-achụso ọrụ ntụrụndụ.<ref name="AKINTAYO">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201002010838.html|title=Nigeria: I Don't Wear Under Wears - Weird Mc|author=AKINTAYO|first=OpeOluwani|date=2010-02-01|work=Vanguard (Lagos)|accessdate=2018-01-03}}</ref> Ọ gara Maryland Comprehensive Secondary School, Lagos, ebe ya na ụmụ agbọghọ anọ ndị ọzọ bụ ndị enyi ya na ha guzobere otu hip-hop Weirdos . N'agbanyeghị na ha na-ewu ewu na sekit campus, ha enwetaghị nkwekọrịta ndekọ ma gbasaa n'oge na-adịghị anya. Idowu mechara banye na Mahadum Ogun Steeti iji mụọ Iwu, ọ bụ ezie na ọ hapụrụ mgbe otu afọ gasịrị iji lekwasị anya na ọrụ egwu ya ma mesịa nweta nzere na Music Technology.<ref name="AKINTAYO" /><ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/encounter/im-not-under-pressure-to-surpass-ijoya-weird-mc/|title=I'm not under pressure to surpass Ijoya – Weird MC|accessdate=30 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150623154744/http://www.punchng.com/feature/encounter/im-not-under-pressure-to-surpass-ijoya-weird-mc/|archivedate=23 June 2015}}</ref> Tupu nke a, ọ chọsiri ike ịghọ onye na-egwu basketball, mana dịka Kọmitii Egwuregwu Naịjirịa akwadoghị ụmụ nwanyị n'ụzọ zuru ezu n'ọhịa a, Idowu laghachiri UK na ebumnuche ịkwaga [[Njikọ̀taọ̀hà|America]] ma gbasoo ọchịchọ ya.<ref name="Vanguard News">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2014/11/mistake-made-fela-weird-mc/|title=The mistake I made about Fela —Weird MC - Vanguard News|date=2014-11-01|work=Vanguard News|accessdate=2018-01-03|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.vanguardngr.com/2014/11/mistake-made-fela-weird-mc/ "The mistake I made about Fela —Weird MC - Vanguard News"]. ''Vanguard News''. 1 November 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 January</span> 2018</span>.</cite></ref>
== Ọrụ egwu ya ==
=== 1990-1996: Mmalite ọrụ ===
N'ịbụ onye [[Fela Kuti]], Miriam Makeba, [[Queen Latifah]] na Jimi Hendrix metụtara, Idowu sọrọ mpi n'agha rap dị iche iche gụnyere asọmpi Club 291, dịka Apollo nke America, nke ọ bịara nke atọ. Ya na DJ P Tee Money gara UK na ọkara ikpeazụ nke afọ 1990 na n'afọ 1991. N'afọ 1992 mgbe ya na onye na-emepụta egwu bụ Kevin Best rụkọrọ ọrụ ọnwa abụọ, Idowu wepụtara otu egwu "I Wanna Make You Jack / Let's Get Wet", nke natara nyocha dị mma site n'aka ndị nkatọ egwu wee ruo nọmba otu na chaatị Choice FM. Ka ọ dị ugbu a, Idowu amalitela iji aha a maara ya ugbu a - Weird MC, nke e mepụtara site na aha ndị otu ya mbụ.<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2011/12/weird-m-c-breaks-silence/|title=Weird M.C breaks silence - Vanguard News|date=2011-12-04|work=Vanguard News|accessdate=2018-01-03|language=en-US}}</ref>
=== 1997: Simply Weird ===
N'afọ 1996, Idowu laghachiri n'ala nna ya ebe ''ọ'' wepụtara abọm Simply Weird - ngwakọta nke American hip hop na afrobeat - ma gosipụta otu vidiyo nke onwe ya "Allen Avenue", na-eme ka ọ bụrụ onye mbụ na-ese ihe na Naijiria wepụtara egwu site na nke ahụ. Ọ bụ ezie na a k''ọ''wara Simply Weird dị ka abọm hip hop mbụ zuru oke, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri gara aga ''site'' n'aka ndị otu egwu Naịjirịa na Amerịka Sound on Sound na abọm From Africa From Scratch, na Pidgin rap duo Junior na Pretty bụkwa aha ezinụlọ na mmalite afọ iri itoolu.<ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/life-beat/my-group-pioneered-rap-in-nigeria-mr-kool/|title=My group pioneered rap in Nigeria|accessdate=30 June 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120917224504/http://www.punchng.com/entertainment/life-beat/my-group-pioneered-rap-in-nigeria-mr-kool/|archivedate=17 September 2012}}</ref> N'agbanyeghị ewu ewu nke "Allen Avenue", Simply Weird ereghị ọnụ ọgụgụ dị egwu; ndị nkatọ kwenyere na ''ọ dị'' n'ihu oge ya. Otú ọ dị, e nyere Idowu ọtụtụ onyinye, gụnyere onyinye AMEN mbụ maka Album Hip Hop kacha mma.<ref name="Vanguard News">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2014/11/mistake-made-fela-weird-mc/|title=The mistake I made about Fela —Weird MC - Vanguard News|date=2014-11-01|work=Vanguard News|accessdate=2018-01-03|language=en-US}}</ref>
=== 2006: Mgbe Oké Ifufe ===
N'afọ 2006, Idowu wepụtara abọm nke abụọ ya, After Da Storm . A ghọtara hip hop ugbu a dị ka ụdị egwu dị mkpa na Naịjirịa, otu egwu Don Jazzy na JJC mepụtara "Ijoya" bụ nnukwu ihe ịga nke ọma, na-enweta ya onyinye AMEN maka Most Pop Song, na Channel O Music Video Award maka Album Hip Hop kacha mma
== Ọrụ ndị ọzọ ==
E wezụga ịbụ onye na-ese egwu naanị ya, Idowu esorola ndị ọzọ na-ese ihe gụnyere Femi Kuti na ezigbo enyi ya Kween, na afọ 2010 ọ bụ nwanyị ikpeazụ fọdụrụ na nsụgharị ama ama nke ihe ngosi ''Gulder Ultimate Search'' .<ref>[http://www.africanbestmovies.com/Kween_NigeriaMusic.php Kween], Africanbestmovies.com</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2010/05/17/weird-mc-evicted-from-ultimate-search/|title=Weird MC Evicted From Ultimate Search - PM NEWS Nigeria|date=2010-05-17|work=PM NEWS Nigeria|accessdate=2018-01-03|language=en-US}}</ref> N'ajụjụ ọnụ dị iche iche, o kwuru banyere otú ụmụ nwoke ibe ya na ụlọ ọrụ hip-hop nke Naịjirịa si akpa ókè megide ya, ma katọọ ụmụ nwanyị na-eti egwu maka ịghara ịnọgidesi ike iji nweta ọnọdụ ha na ụlọ ọrụ egwu.<ref>{{Cite news|url=http://www.informationng.com/2013/02/nigerian-female-rappers-are-scared-weird-mc.html|title=Nigerian female rappers are scared –Weird MC - INFORMATION NIGERIA|date=2013-02-16|work=Informationng.com|accessdate=2018-01-03|language=en-US}}</ref>
== Onyinye na nhọpụta ==
=== Nhọpụta ===
* 2007: The Headies - Artiste of the Year
== Edensibia ==
{{Reflist}}{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0mcpmajqe7p33z4me1vab2rfemnp8ls
Waje
0
14436
95104
86184
2022-08-25T15:26:52Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[ File:Wajeh.jpg | thumb|Wajeh ]]
{| class="infobox vcard plainlist"
! colspan="2" class="infobox-above" style="background-color: #b0c4de; font-size: 125%;" |<div class="">Waje</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Waje on Ndani TV, 2018</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #b0c4de" |Background information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Birth name</span>
| class="infobox-data nickname" |Aituaje Aina Vivian Ebele Iruobe
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Origin
| class="infobox-data" |[[Edo, Nigeria]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Genres
| class="infobox-data" |<div class="hlist hlist-separated">
* [[Pop music|Pop]]
* [[Contemporary R&B|R&B]]
* [[Soul music|soul]]
* [[Blues music|blues]]
* [[Rock music|rock]]
</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Occupation(s)</span>
| class="infobox-data role" |<div class="hlist hlist-separated">
* Singer
* songwriter
</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Instruments
| class="infobox-data note" |Vocals
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Years active</span>
| class="infobox-data" |2003-present
|}
<div class="shortdescription nomobile noexcerpt noprint searchaux" style="display:none">Musical artist</div>
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Aituaje Iruobe''', onye a maara dịka '''Waje''', bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu nke ụda olu ya na-ekpuchi octaves atọ. O bu ụzọ nweta nkwanye ùgwù mgbe e gosipụtara ya na mmegharị nke [[P-Square|P-Square's]] "Omoge Mi". E gosikwara Waje na egwu abụọ ahụ nke afọ 2008 "Do Me". Ọzọkwa, o nyere aka na "Thief My Kele" nke Banky W na "One Naira" nke M.I.<ref name="wadup">{{Cite web|url=http://wadup.com.ng/meet-the-most-female-bankable-musicians-of-2014/|title=Meet the Most Female Bankable Musicians of 2014|accessdate=29 January 2015}}</ref> N'afọ 2016, Waje bụ otu n'ime ndị ọka ikpe anọ na oge mmeghe nke The Voice Nigeria . N'afọ 2018, n'oge ikpeazụ ya nke Africa Magic telenovela, Battleground, Waje laghachiri.<ref>{{Cite web|title=Battleground season 2|url=https://m-net.dstv.com/show/zuba/season/3/battleground-season-2/news|work=M-Net|accessdate=27 January 2022|language=en}}</ref>
== Mmalite ndụ ya ==
A mụrụ Waje na Septemba 1, na Akure, Ondo Steeti, Naijiria. Ọ bụ ọkpara na nwa nwanyị mbụ n'ezinụlọ ya. O tolitere na Benin City, mgbe nne na nna ya kwagara. Nne na nna ya gbara alụkwaghịm mgbe ọ dị obere, ọ ghaghị imeri ihe isi ike nke sochiri nkewa nne na nna ya.<ref name="vanguardngr">{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2013/05/regret-my-past-no-way-waje/#sthash.UYbxXOZd.dpuf|title=Regret my past? No way – Waje|accessdate=29 January 2015|date=2013-05-03}}</ref>
Waje tụrụ ime mgbe ọ na-ede West African Senior Secondary Certificate Examinations. Ọ nọ n'afọ ikpeazụ ya na Senior Secondary School n'oge ahụ. Ọ gwaghị nne ya banyere afọ ime ahụ ruo ọnwa ise n'ime ime ahụ. A machibidoro ya ịbụ abụ na ukwe nke ụka ya maka ịtụrụ ime n'alụghị di.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/church-banned-me-from-choir-after-i-got-pregnant-waje/|title=Church banned me from choir after I got pregnant –Waje|date=15 August 2020}}</ref>
Ọ na-abụ abụ ozioma iji mee ka Achịbishọp Benson Idahosa nwụrụ anwụ nwee obi ụtọ. Idahosa nwere mmasị dị ukwuu na abụ ya ma kpebie inyere ya aka n'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị.<ref name="naji">{{Cite web|url=http://www.naij.com/tag/ex3099-waje.html|title=Waje|accessdate=14 February 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.modernghana.com/moviep/6560/1/pagenum2/bishop-idahosa-took-care-of-me-during-secondary-sc.html|title=Bishop Idahosa Took Care Of Me During Secondary School–Waje|publisher=mordernghana.com|accessdate=23 March 2010}}</ref> Waje mechara kwaga Nsukka ịga Mahadum nke Naijiria, [[Nsukka]], nweta nzere na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya n'ụlọ akwụkwọ ahụ. N'oge ọ nọ na UNN, ọ rụrụ egwu n'ụlọ akwụkwọ na mkpakọrịta. Ọ gere ndị na-abụ abụ dịka Whitney Houston na Aretha Franklin ntị iji meziwanye ọrụ ya.<ref name="fadoflow">{{Cite web|url=http://www.fadoflow.com/the-different-faces-of-waje-which-do-you-prefer/|accessdate=29 January 2015|title=The different faces of Waje – Which do you prefer?}}</ref>
== Ọrụ ya ==
=== 2007–14: Ntọhapụ egwu na mmekorita ===
Olu olu Waje na-ekpuchi octaves atọ. A hụrụ ya ka ọ na-abụ abụ na chọọchị. Ọ gụrụ ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na [[University of Nigeria|Mahadum nke]] Naịjirịa, Nsukka (UNN) ma rụọ ọrụ nwa oge na njem nleta. N'afọ 2007, Waje malitere ọrụ egwu ya. Ọ ka bụ nwa akwụkwọ n'oge ahụ ma kwụọ ụgwọ ya site n'ime ọtụtụ ihe ngosi na ihe nkiri n'efu.<ref name="naji" />
N'afọ 2008, ọ pụtara na egwu P-Square akpọrọ "Do Me". A maara egwu a nke ọma n'ofe Afrịka na akụkụ ụfọdụ nke mba Europe. O sonyere na Advanced Warning (ihe ngosi TV nke gosipụtara ndị na-ese ihe na-aga n'ihu). Ọ bụ MTV Base South Africa na Zain Naijiria haziri ihe ngosi ahụ, ebe ọ bụ onye nke abụọ.<ref name="naji" />
N'afọ 2010, 360nobs.com mere ihe ngosi pụrụ iche na Waje na mmesi ike "Words Aren't Just Enough....I'm Speechless"<ref name="360nobs">{{Cite web|title=Words Aren't Just Enough….I'm Speechless|url=http://www.360nobs.com/2010/09/360spotlight-words-aren%E2%80%99t-just-enough%E2%80%A6-i%E2%80%99m-speechless/|work=360nobs.com|publisher=360NoBS|accessdate=6 August 2015|date=September 2010}}</ref>
Waje esorola ndị na-ese ihe dịka Wyclef Jean na South Afrika, na-emeghe maka Kerry Hilson n'oge ihe ngosi a haziri na [[Calabar]], ma soro ndị na-ese egwu na-arụkọ ọrụ, gụnyere "One Naira" na M.I na "Do Me" na [[P-Square]]. Ya na Dencia rụkọrọ ọrụ na "True Love" ma nwee egwu ndị natara onyinye na nhọpụta.<ref name="naji" /> O weputara abọm izizi ya akpọrọ Words Aren't Just Enough n'afọ 2013.
Waje mere ihe nkiri izizi ya na ihe nkiri afọ 2014 Tunnel, ya na Femi Jacobs, Patrick Doyle, [[Nse Ikpe-Etim]] na Lepacious Bose . Onye nduzi ya bụ Stanlee Ohikhuare, ihe nkiri a na-adabere na ndụ pastọ na-eto eto.<ref name="vanguard">{{Cite news|author=Egole|first=Anozie|title=Waje, Lepacious Bose, others in Turnel|url=http://www.vanguardngr.com/2013/08/waje-lepacious-bose-others-in-turnel/#sthash.TqNLkKm6.dpuf|accessdate=3 March 2015|publisher=Vanguard|date=24 August 2013}}</ref>
N'ọnwa Nọvemba afọ 2014, o wepụtara vidiyo egwu maka Diamond Platnumz nyere aka "Coco Baby".<ref>{{Cite web|title=VIDEO: Waje – Coco Baby Ft. Diamond Platnumz|url=http://www.360nobs.com/2014/11/video-waje-coco-baby-ft-diamond-platnumz/|work=360nobs.com|publisher=360NoBS|accessdate=5 August 2015|date=2014-11-26}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2015, o wepụtara egwu "Left for Good", nke gosipụtara [[Patoranking]] na Godwin Strings.<ref>{{Cite web|title=Waje – Left For Good ft Patoranking & Godwin Strings|url=http://www.360nobs.com/2015/08/music-waje-left-for-good-ft-patoranking-godwin-strings/|work=360nobs.com|publisher=360NoBS|accessdate=4 August 2015}}</ref> E gosipụtara Waje na "Strong Girl", bụ egwu maka One's Poverty is Sexist campaign, ma sonyekwa Bono maka mgbasa ozi Legos na afọ 2015.<ref name="Pulse">{{Cite web|url=http://pulse.ng/celebrities/one-campaign-omotola-jalade-waje-yemi-alade-introduce-the-strengthie-id3783505.html|title=ONE Campaign|accessdate=21 May 2015|date=2015-05-21}}</ref> A mara ọkwa Waje dị ka otu n'ime ndị ọka ikpe na ''The Voice Nigeria'', ya na 2face Idibia, Timi Dakolo na [[Patoranking]].<ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/movies/the-voice-nigeria-2face-idibia-waje-timi-dakolo-patoranking-announced-as-judges-id4577472.html|title="The Voice Nigeria": 2face Idibia, Waje, Timi Dakolo, Patoranking announced as judges|author=Izuzu|first=Chidumga|work=pulse.ng|accessdate=2016-04-21|date=2016-01-19}}</ref>
=== 2019–ugbua: Hermanes Media na She Is ===
Na ọnwa Jenụwarị afọ 2019, Waje na Omawumi malitere Hermanes Media, ụlọ ọrụ mgbasa ozi nke na-ahụ maka mmepụta ihe nkiri na TV, mgbasa ozi, nhazi ọdịnaya, mmegharị ihe omume, na ahịa dijitalụ.<ref>{{Cite web|author=Ganiyat Adetutu|title=Singer Waje, Omawumi Launch Media Production Company|url=https://www.concisenews.global/2019/01/28/singer-waje-omawumi-launch-media-production-company/|publisher=Concise News|accessdate=21 April 2019|date=January 28, 2019}}</ref>
Na ọnwa Machị afọ 2019, Waje kpughere ebumnuche ya ịkwụsị ọrụ egwu. O kwuru na ọ na-atụle ịkwụsị n'ihi enweghị nkwado maka egwu ya.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/music/waje-to-quit-music-over-lack-of-funds/|work=guardian.ng|accessdate=2019-03-28|title=Waje to Quit Music over Lack of Funds|date=2019-03-25}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ehis Ohunyon|title=Waje cries out as she considers quitting music in viral video|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/waje-cries-out-considers-quitting-music-in-viral-internet-video/7dny8t0|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=5 April 2019|date=March 25, 2019}}</ref>
N'ọnwa Eprel afọ 2019, e gosipụtara Waje na ihe nkiri Somkele Idhalama mepụtara She Is. Ya na Omawumi rụkọrọ ọrụ iji dekọọ ụda ihe nkiri ahụ.<ref name="fans">{{Cite news|author=Mmadugba|first=Chinwe|title=Fans Applaud Women In Waje, Omawunmi's Film 'She Is'|url=https://leadership.ng/2019/04/05/fans-applaud-women-in-waje-omawunmis-film-she-is/|accessdate=12 April 2019|publisher=Leadership Newspaper|date=5 April 2019}}</ref><ref name="bellanaija">{{Cite news|author=Oru|first=Njideka|title=Waje & Omawumi's Official Soundtrack for Movie "She Is" is a Powerful Statement about Resilience|url=https://www.bellanaija.com/2019/03/waje-omawumi-she-is-song/|accessdate=12 April 2019|publisher=Bellanaija|date=29 March 2019}}</ref>
N'ọnwa Disemba afọ 2019, ya na onye egwu rap nke Naijiria ọzọ, Zoro, jikọrọ aka wepụta otu egwu akpọrọ ‘Ngwa’. Abụ a bụ abụ a na-akpọ ballad nke Philkeyz mepụtara. Okwu abụ ahụ dị n'asụsụ Igbo. Egwu a sochiri egwu ya wepụtara na mbụ nke a na-akpọ 'Udue' ebe o gosipụtara Johnny Drille, onye na-ese ihe site na ndekọ Mavin.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/listen-waje-teams-up-zoro-on-her-latest-single-ngwa/|title=Listen: Waje Teams up with Zoro on Her Latest Single "Ngwa"|date=7 December 2019}}</ref>
== Ndụ onwe onye ya ==
Waje bụ nne naanị ya.<ref name="punchng">{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/e-punch/nothing-to-hide-im-a-proud-single-mother-waje/|title=Nothing to hide, I'm a proud single mother – Waje|accessdate=14 February 2015}}</ref><ref name="thisdaylive">{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/waje-life-s-beautiful-as-single-parent/127588/|title=Waje: Life's Beautiful As Single Parent|accessdate=14 February 2015}}</ref>
Nwanne ya nwanyị, Amaka Iruobe bụ onye na-eme ihe nkiri ''nke'' nwere obere akụkụ na ihe nkiri a ma ama ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]'' na ihe nkiri First Cut .<ref name="pulseng">{{Cite web|url=http://lindaikeji.blogspot.com/2014/01/meet-wajes-stunning-younger-sister.html|title=Meet WAJE's hot younger sister|accessdate=19 November 2014|date=2014-01-03}}</ref>
Waje na ndị ntorobịa obodo ya rụkọrọ ọrụ site na otu "Waje's Safe House", ebe ya na ndị NGO ndị ọzọ na-arụkọ ọrụ kwa nkeji iji nyere aka ịlụ ọgụ maka ihe ha na-eme. Ọrụ mbụ a kwadoro n'okpuru Waje's Safe House bụ Mental and Environmental Development Initiative for Children, na-enyere aka na Project HELP (Help Educate the Less Privileged) nke ebumnuche nke ịkpata ego maka ikwe ka ụmụaka gaa n'ihu na ọmụmụ ha n'ụlọ akwụkwọ dị na Makoko, site na Ring Back Tones na egwu ya "Oko Mi" na "I Wish".<ref name="naji" /><ref name="pmnewsnigeria">{{Cite web|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2012/10/04/waje-launches-safe-house/|accessdate=14 February 2015|title=Waje Launches Safe House|date=2012-10-04}}</ref>
Ọ bụ otu n'ime ndị ama ama na-eme egwuregwu na Naijiria bụ ndị ha na Independent National Electoral Commission (INEC) na-arụkọ ọrụ na Naịjirịa iji guzosie ike megide mmegharị ntuli aka, ịzụta votu, ime ihe ike na izu ọjọọ.<ref name="INEC">{{Cite web|url=https://thenativemag.com/music/inec-assembles-2baba-m-tenitheentertainer-waje-chidinma-umar-shareef-cobhams-asuquo-not-sale/|title=INEC ASSEMBLES 2BABA, M.I, TENITHEENTERTAINER, WAJE, CHIDINMA, UMAR SHAREEF AND COBHAMS ASUQUO FOR "NOT FOR SALE"|accessdate=12 April 2019|date=February 2019}}</ref>
== Discography ==
=== Albọm Studio ===
* W.A.J.E (2013)
* ''Red Velvet'' (2018)
* Oge Obi (EP) (2021)
== Ihe nrite na nhọpụta ==
=== Nhọpụta ===
* NIGERIAN MUSIC VIDEO AWARDS 2009 (vidio ọhụrụ kachasị mma)
* DYNAMIX AWARDS 2009 (ihe omume ọhụrụ kachasị mma)
* HIP-HOP AWARDS 2010*HEADIES* (olu kacha mma)
* CITY PEOPLE AWARDS 2011 (best r&b female)
* NIGERIAN ENTERTAINMENT AWARDS 2011 (kacha mma pop / r & b artist nke afọ. kacha mma ọhụrụ omume nke afọ)
* HEADIES 2011 (nwanyị kachasị mma na-eti egwu, egwu r&b kachasị mma)
* EXQUISITE LADIES OF THE YEAR 2011 (ihe egwu nwanyị nke afọ)
* CHANNEL O MUSIC VIDEO AWARDS 2011 (vidio nwanyị kachasị nwee onyinye)
* NIGERIAN MUSIC VIDEO AWARDS 2011 (kacha mma nke oge a afro video)
* DEAFA AFRO-EUROPE ENTERTAINMENT AWARDS 2011 (kacha mma nka Afrịka)
* BEST RECORDING OF THE YEAR 2013 (I WISH, W.A.J.E ALBUM)
* BEST REGGAE/DANCE HALL 2013 (I WISH, W.A.J.E ALBUM)
* BEST VOCAL PERFORMANCE FEMALE 2013 (I WISH, W.A.J.E ALBUM)
* BLACK CANADIAN AWARDS 2014 (BEST INTERNATIONAL ACT)
* WORLD MUSIC AWARDS 2014 (WORLD BEST ALBUM)W.A.J.E
* WORLD MUSIC AWARDS 2014 (WORLD BEST LIVE ACT)
* WORLD MUSIC AWARDS 2014 (WORLD BEST FEMALE ENTERTAINER)
* WORLD MUSIC AWARDS 2014 (WORLD BEST ENTERTAINER)
* ELOY AWARDS 2014 (BEST FEMALE ARTIST)<ref>{{Cite web|title=Exquisite Lady of the Year (ELOY) Awards Seyi Shay, Toke Makinwa, Mo'Cheddah, DJ Cuppy, Others Nominated|url=http://pulse.ng/events/exquisite-lady-of-the-year-eloy-awards-seyi-shay-toke-makinwa-mo-cheddah-dj-cuppy-others-nominated-id3211248.html|work=Pulse Nigeria|date=20 October 2014|publisher=Chinedu Adiele|accessdate=20 October 2014}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|2}}
== Leekwa ==
* Ndepụta nke ndị egwu Naịjirịa
{{authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
0d36p9tribep0xs6lq0wvon3bpxg7wf
Danladi Umar
0
14519
95580
84708
2022-08-26T10:01:15Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox scientist with unknown parameters|residenceDanladi Umar]]
'''Danladi Umar''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 19 n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1971 na Bauchi, Naịjirịa) bụ onye ọka iwu<ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2012/05/30/re-christening-unilag-and-yoruba-experience-ayo-turton|title=Re-Christening Of Unilag And The Yoruba Experience By Ayo Turton|publisher=Sahara Reporters|author=Ayo Turton|date=May 30, 2012|accessdate=December 20, 2014}}</ref> [[Naijiria|Naịjirịa]] si [[Bauchi]] Steeti dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ [[Naijiria|Naịjirịa]].<ref>{{Cite web|title=Bauchi {{!}} state, Nigeria|url=https://www.britannica.com/place/Bauchi-state-Nigeria|accessdate=2021-06-09|work=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Tupu ọ bụrụ onye isi oche nke Code Of Conduct Tribunal (CCT) nke Nigeria, ọ bụ onye ọka iwu na onye isi Magistrate na [[Ȯra Bauchi|Bauchi]] State, Nigeria. A họpụtara ya mgbe ọ dị afọ iri atọ na isii na CCT dịka onye isi oche, Danladi Umar gara n'ihu bụrụ onye isi oche kacha nta nke CCT afọ anọ ka e mesịrị.<ref>{{Cite web|url=http://www.codeofconductbureau.gov.ng/|title=Home|work=www.codeofconductbureau.gov.ng|language=en-gb|accessdate=2018-01-02}}</ref>
National Judicial Council (Nigeria) yana Federal Judicial Service Commission tụrụ aro ya nye Onye isi ala [[Goodluck Jonathan]], onye họpụtara ya n'ọkwa nke CCT .<ref>{{Cite web|url=http://fjsc.gov.ng/|title=Federal Judicial Service Commission - Nigeria {{!}} Federal Judicial|work=fjsc.gov.ng|language=en-US|accessdate=2018-01-02}}</ref>
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Danladi Yakubu Umar na [[Bauchi]] na 19 August 1971. Ọ bụ onye Fulani site n'ebo. Ọ gụrụ akwụkwọ iwu na [[Mahadum Nke Maiduguri|Mahadum]] Maiduguri .<ref>{{Cite news|url=http://ynaija.com/5-things-know-sarakis-trial-judge-justice-danladi-umar/|title=#SarakiOnTrial: 5 things to know about Saraki's trial-judge, Justice Danladi Umar|date=2015-09-22|work=YNaija|accessdate=2018-01-02|language=en-GB}}</ref> A kpọrọ ya n'ụlọ ikpe n'afọ 1992.<ref>{{Cite web|title=Danladi Umar –An innocent victim of strong principles|url=https://www.sunnewsonline.com/danladi-umar-an-innocent-victim-of-strong-principles/|author=says|first=Isim U. Udoh|date=2018-02-21|work=The Sun Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-05-25}}</ref><ref>{{Cite web|title=Danladi Umar –An innocent victim of strong principles|url=https://www.sunnewsonline.com/danladi-umar-an-innocent-victim-of-strong-principles/|author=says|first=Isim U. Udoh|date=2018-02-21|work=The Sun Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-05-04}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ya, ọ malitere ọrụ onwe ya na ụlọ nke Ayinde Sani na Co, Ibrahim Umar na Co na Kanu Agabi na Associates.<ref>{{Cite news|url=http://www.nigerianbulletin.com/threads/8-things-to-know-about-justice-danladi-umar-the-judge-in-charge-of-sarakis-fraud-case.121762/|title=Politics - [LIST] 8 Things to Know About Justice Umar Danladi, The Judge In Charge of Saraki's CCT Trial|work=Nigerian Bulletin - Nigeria News Updates|accessdate=2018-01-02|language=en-US}}</ref> O mechara sonye na Federal Civil Service dịka Senior Legal Officer, Nigerian Federal Ministry of Justice . O mekwara nhọpụta dịka osote onye ndụmọdụ iwu na Federal Capital Territory na Culture and Tourism.<ref>{{Cite news|url=http://economicconfidential.com/justice-danladi-umar-the-man-at-the-code-of-conduct-tribunal/|title=Justice Danladi Umar: The Man at the Code of Conduct Tribunal — Economic Confidential|date=2011-07-11|work=Economic Confidential|accessdate=2018-01-02|language=en-US}}</ref>
=== Onye isi oche nke Code of Conduct Tribunal ===
Mgbe ọ dị afọ iri atọ na isii, Danladi Umar ṅụrụ iyi dịka onye isi oche nke Code Of Conduct Tribunal ("CCT"), ngalaba ikpe nke Code of Conduct Bureau nke e guzobere n'okpuru Iwu nke Nigeria.<ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2015/11/26/ex-supreme-court-justice-oguntade-attempted-subvert-justice%E2%80%94cct-chairman-tells|title=Ex-Supreme Court Justice, Oguntade, Attempted To Subvert Justice—CCT Chairman Tells SaharaReporters {{!}} Sahara Reporters|author=siteadmin|date=2015-11-26|work=Sahara Reporters|accessdate=2018-01-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.codeofconductbureau.gov.ng/|title=Home|work=www.codeofconductbureau.gov.ng|language=en-gb|accessdate=2018-01-02}}</ref> Na Julaị 11, afọ 2011, a họpụtara ya dịka onye isi oche nke CCT, na-anọchi onye bu ya ụzọ Justice Murtala Adebayo Sanni onye nwụrụ na Jenụwarị 24, 2011.<ref>{{Cite news|url=http://www.thenigerianvoice.com/nvnews/44923/1/code-of-conduct-bureau-tribunal-chairman-dies-nnae.html|title=Code Of Conduct Bureau Tribunal Chairman Dies, Nnaemeka-Agu Too|work=Nigerian Voice|accessdate=2018-01-02|language=en}}</ref> Ọ bụ onye kacha nta (afọ iri anọ) nke nwere ọkwa onye isi oche nke CCT.
Onye isi ikpe nke Nigeria (CJN) na onye isi oche nke National Judicial Council (NJC), Justice Aloysius A. I. Katsina-Alu ṅụrụ iyi na Ụlọikpe Kasị Elu ya na ndị otu ikpe ọhụrụ abụọ ọzọ, Justice Robert Isaac Ewa Odu lara ezumike nká na Barrister Atedze William Agwaza, mejupụtara mmadụ atọ so n'ụlọ ikpe CCT.<ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201107071061.html|title=Nigeria: 'Corrupt Public Officers Must Be Charged by Conduct Tribunal'|date=2011-07-07|work=Daily Trust (Abuja)|accessdate=2018-01-02}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://economicconfidential.com/justice-danladi-umar-the-man-at-the-code-of-conduct-tribunal/|title=Justice Danladi Umar: The Man at the Code of Conduct Tribunal — Economic Confidential|date=2011-07-11|work=Economic Confidential|accessdate=2018-01-02|language=en-US}}</ref>
=== Ikpe nke onye isi oche Senate nke Naịjirịa ===
Na Septemba 18, 2015, Danladi Umar mere akụkọ iwu na Naịjirịa site n'ịghọ onye ọka ikpe mbụ na mba ahụ iji nye akwụkwọ ikike ijide onye isi oche sineti nke Naịjirịa, Bukola Saraki.<ref>{{Cite web|title=Breaking News: Court orders Saraki's arrest|url=https://www.vanguardngr.com/2015/09/breaking-news-court-orders-sarakis-arrest/|date=2015-09-18|work=Vanguard News|language=en-US|accessdate=2020-05-24}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://uk.reuters.com/article/uk-nigeria-politics-saraki-idUKKCN0RI26G20150918|title=Nigerian tribunal issues arrest warrant for Senate president|work=Reuters|accessdate=2018-01-02}}</ref>
Omume ya megide nwa amaala nke atọ nke mba ahụ enweghị atụ.<ref>{{Cite news|url=https://af.reuters.com/article/topNews/idAFKCN0RM1GY20150922|title=Nigeria's senate president appears before code of conduct tribunal|author=Reuters Editorial|work=AF|accessdate=2018-01-02|language=en-US}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Danladi Umar si na mpaghara ọchịchị Toro nke Bauchi steeti ma lụọ nwunye ma mụta ụmụ.<ref>{{Cite news|url=http://economicconfidential.com/justice-danladi-umar-the-man-at-the-code-of-conduct-tribunal/|title=Justice Danladi Umar: The Man at the Code of Conduct Tribunal — Economic Confidential|date=2011-07-11|work=Economic Confidential|accessdate=2018-01-02|language=en-US}}</ref>
== Esemokwu ==
=== Mwakpo ndị nche ===
Na Machị 29, nke afọ 021 Umar kwuru na ọ wakporo onye nche na mbara ala. Dịka akụkọ si kwuo, Onye isi oche nke Code of Conduct Tribunal rutere n'ebe a na-azụ ahịa iji rụzie ekwentị ya, mgbe ọ bịarutere, enwere nghọtahie n'etiti ya na onye nche banyere ebe a na-adọba ụgbọala tupu o chee na ọ wakporo onye nche ahụ.<ref>{{Cite news|title=Nigerian judge wey allegedly assault guard for viral video react|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/world-56586864|accessdate=2021-04-01}}</ref> Dịka mbipụta nke [[Premium Times]] si kwuo, e jidere Umar na igwefoto "na-akụ ma na-agba" onye nche ahụ.<ref>{{Cite web|date=2021-03-30|title=CCT chairman caught on camera assaulting security guard|url=https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/452160-cct-chairman-caught-on-camera-assaulting-security-guard.html|accessdate=2021-04-01|language=en-GB}}</ref> Òtù ndị ọka iwu Naịjirịa akpọọla oku ka ọ gbaa arụkwaghịm.<ref>{{Cite web|title=Calls for CCT boss Danladi Umar to resign grow over offensive statement|url=https://guardian.ng/news/calls-for-cct-boss-danladi-umar-to-resign-grow-over-offensive-statement/|accessdate=2021-04-01|work=guardian.ng}}</ref>
== Lekway ==
* Ndepụta nke ndị ọka iwu Naịjirịa
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
75rgh7j4y6ia69o55eif4ok4ed5fmhb
Wavy the Creator
0
14557
95269
78314
2022-08-25T21:39:13Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description matches Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
{{Infobox person
| name = Wavy The Creator
| image = EmilyNkanga Wavy BodyDeep-39.jpg
| caption = On set at the 'Body Deep' Video Shoot
| birth_name = Jennifer Ejoke
| birth_place = [[Lagos]]
| genre = [[Alternative R&B]], [[Pop music|Pop]]
| occupation = Visual Artist
| instrument =
| years_active = 2017-Present
| label = [[Disturbing London]]
| associated_acts = [[Olamide]]
| website =
}}
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Jennifer Ejoke''', onye a maara dịka Wavy the Creator (nke a na-akpọ '''Wavy''' The Creator), bụ onye na-emepụta egwu, onye na-ese foto, onye na-emepụta ejiji na onye na-eme ihe nkiri, amụrụ na Lagos, Southwest Nigeria ma zụlite na United States. A maara ya nke ọma maka egwu ya "H.I.G.H" na dịka onye na-ese foto nke onye egwu hip-hop nke Naijiria bụ Olamide .
== Ọrụ ==
Wavy malitere ọrụ ya n'afọ 2017 dị ka onye na-ese foto na One Africa Musicfest concert na Houston, Texas, ebe ọ zutere onye egwu Naịjirịa bụ [[Olamide]]. O mechara bụrụ onye na-ese foto ya na onye na-ese vidio ya n'aha Wavy Film .<ref name="guardian">{{Cite web|author=Praise|first=Billy|title=Wavy The Creator: The Retro Creative|url=https://guardian.ng/life/wavy-the-creator-the-retro-creative/|work=www.guardian.ng|date=9 April 2018|accessdate=2 June 2019}}</ref> Wavy laghachiri Lagos n'afọ 2017 iji soro Olamide rụọ ọrụ ọhụ. N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, ọ malitere ịse foto ndị egwu Naịjirịa ndị ọzọ ma wepụta nchịkọta ejiji ya Azif .<ref name="native1">{{Cite web|author=Okare|first=Fisayo|title=CROWN WAVY THE CREATOR OUR NEW NON-CONFORMIST IT-GIRL|url=https://thenativemag.com/profile/wavy-creator-new-favourite-girl/|work=www.thenativemag.com|date=10 July 2017|accessdate=2 June 2019}}</ref>
Na June 2017, Wavy malitere ọrụ egwu ya site n'iweputa egwu izizi ya "H.I.G.H" (Her in Greater Heights), nke mere ka a kpọọ ya òkù imeghe maka Skepta na ndị ọrụ Boy Better Know ya na Homecoming Africa concert na [[Lagos]], na-eme ihe n'akụkụ ndị dị ka J Hus, [[Wizkid]] na Davido.<ref name="bella">{{Cite web|title=New Music: Wavy (The Creator) – H.I.G.H.|url=https://www.bellanaija.com/2017/06/new-music-wavy-creator-h-g-h/|work=www.bellanaija.com|date=9 June 2017|accessdate=2 June 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Homecoming Festival Partners NIKE, Announces Ticket Release For 2019|url=https://guardian.ng/life/events/homecoming-festival-partners-nike-for-2019-edition-announces-ticket-release/|work=www.guardian.ng|date=29 March 2019|accessdate=2 June 2019}}</ref>
Na Jenụwarị 2018, ọ wepụtara egwu ya nke abụọ "Stay", ma mesịa n'otu afọ ahụ, ọ bịanyere aka na Tinie Tempah's Disturbing London, wepụta egwu izizi ya "Shaku" na labelụ ahụ.<ref name="native2">{{Cite web|author=Okare|first=Fisayo|title=PREMIERE: WAVY THE CREATOR IS HERE TO "STAY" WITH THE VISUALS FOR HER SECOND SINGLE|url=https://thenativemag.com/music/premiere-wavy-creator-stay-new/|work=www.thenativemag.com|date=5 October 2018|accessdate=2 June 2019}}</ref> Otu egwu a, nke bụ egwuregwu na ụdị ịgba egwu a ma ama nke Naijiria nke a maara dị ka Shaku-Shaku, bụ nke magazin Vogue gosipụtara ma nyochaa ya n'ịntanetị.<ref name="vogue">{{Cite news|author=Wei|first=Whitney|title=The Artist Behind Nigeria's Newest Dance Anthem Has Crazy Style|work=www.vogue.com|url=https://www.vogue.com/article/shaku-shaku-nigeria-lagos-vintage-retro-wavy-the-creator-new-music-video|accessdate=2 June 2019}}</ref>
N'afọ 2019, ọ wepụtara ''Interlude 3'' nke gosipụtara Zamir, nke atọ nke usoro interludes ọ wepụtara kemgbe egwu mbụ ya. Ihe ndị ahụ bụ okwu okike dị nro, nke dị omimi karị, nke dị iche na ihe ndị ọ na-emekarị. Genio Bambino mepụtara Interlude 3 ebe TSE na SAN V mepụtara ma duzie ihe ngosi ahụ.<ref>{{Cite web|title=Interlude 3 – Wavy the Creator x Zamir|url=https://thepgmclub.com/blog/interlude-3-wavy-the-creator-x-zamir/|work=www.thepgmclub.com|date=29 December 2018|accessdate=2 June 2019}}</ref>
Na Mee 2019, Wavy the Creator wepụtara "Body Deep", ihe ndekọ nke onye na-emepụta na-asụ Dutch bụ Spanker mepụtara, tinyere ihe ngosi site n'aka onye nduzi Naijiria bụ Meji Alabi.<ref>{{Cite web|author=Body Deep - Single by Wavy The Creator|title=Body Deep|url=https://open.spotify.com/track/4XZVmPnzoCZlhEh0kAl8v2|work=Spotify}}</ref>
== Egwu ndị o mepụtara ==
=== Egwu ndị dị otu a họọrọ ===
{| class="wikitable sortable"
! colspan="3" |Dị ka onye isi nka
|-
!Afọ
!Aha
!Abọm
|-
| rowspan="2" |2017
|"H.I.G.H. (Her In Greater Heights)"<ref name="bella">{{Cite web|title=New Music: Wavy (The Creator) – H.I.G.H.|url=https://www.bellanaija.com/2017/06/new-music-wavy-creator-h-g-h/|work=www.bellanaija.com|date=9 June 2017|accessdate=2 June 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.bellanaija.com/2017/06/new-music-wavy-creator-h-g-h/ "New Music: Wavy (The Creator) – H.I.G.H."] ''www.bellanaija.com''. 9 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 June</span> 2019</span>.</cite></ref>
|rowspan="7"{{n/a|Non-album single}}
|-
|“Nọrọ”<ref name="native2">{{Cite web|author=Okare|first=Fisayo|title=PREMIERE: WAVY THE CREATOR IS HERE TO "STAY" WITH THE VISUALS FOR HER SECOND SINGLE|url=https://thenativemag.com/music/premiere-wavy-creator-stay-new/|work=www.thenativemag.com|date=5 October 2018|accessdate=2 June 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOkare2018">Okare, Fisayo (5 October 2018). [https://thenativemag.com/music/premiere-wavy-creator-stay-new/ "PREMIERE: WAVY THE CREATOR IS HERE TO "STAY" WITH THE VISUALS FOR HER SECOND SINGLE"]. ''www.thenativemag.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 June</span> 2019</span>.</cite></ref>
|-
| rowspan="3" |2018
|-
|"Acoustic A3 Sessions"<ref>{{Cite web|title=Acoustic A3 Sessions - Single by Wavy The Creator|url=http://freemedigital.com/freemeblog/2018/06/wavythecreator-a3-sessions/|work=Freeme Digital|accessdate=2 June 2019}}</ref>
|-
|"Shaku"<ref name="vogue">{{Cite news|author=Wei|first=Whitney|title=The Artist Behind Nigeria's Newest Dance Anthem Has Crazy Style|work=www.vogue.com|url=https://www.vogue.com/article/shaku-shaku-nigeria-lagos-vintage-retro-wavy-the-creator-new-music-video|accessdate=2 June 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWei">Wei, Whitney. [https://www.vogue.com/article/shaku-shaku-nigeria-lagos-vintage-retro-wavy-the-creator-new-music-video "The Artist Behind Nigeria's Newest Dance Anthem Has Crazy Style"]. ''www.vogue.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 June</span> 2019</span>.</cite></ref>
|-
|2019
|"Body Deep"<ref>{{Cite web|title=Body Deep - Single by Wavy The Creator|url=https://music.apple.com/us/album/body-deep-single/1460016792|work=iTunes|accessdate=7 June 2019}}</ref>
|-
| rowspan="1" |2020
|"Black Card" (nke gosipụtara PsychoYP)
|-
! colspan="3" |Dị ka onye na-ese ihe
|-
!Afọ
!Aha
!Abọm
|-
| rowspan="2" |2017
|"What You Like" (<span style="font-size:85%;">Omagz</span> featuring Wavy The Creator)<ref>{{Cite web|title=What You Like (feat. Wavy The Creator) - Single by Omagz|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/music-omagz-what-you-like-ft-wavythecreator/3s48vd9|work=PulseNG|date=15 August 2017|accessdate=2 June 2019}}</ref>
|rowspan="1"{{n/a|Non-album single}}
|-
|"Pegasus" (Oma Mahmud gosipụtara Wavy The Creator & Brisb)
|rowspan="1"{{n/a|Pink}}
|-
| rowspan="2" |2018
|"Let Me Tell You" (<span style="font-size:85%;">Robby</span> featuring Wavy The Creator)
|rowspan="1"{{n/a|Time}}
|-
|"Piac" (André Wolff gosipụtara Ayüü & Wavy Onye Okike)<ref>{{Cite web|title=Piac (feat. Ayüü & Wavy The Creator) - Single by Andreé Wolff|url=https://thepgmclub.com/blog/piac-andre-wolff-ft-ayuu-wavythecreator/|work=thepgmclub.com|date=19 July 2018|accessdate=2 June 2019}}</ref>
|rowspan="1"{{n/a|Non-album single}}
|-
| rowspan="1" |2019
|"DND" (Bils featuring Kida Kudz & Wavy The Creator)<ref>{{Cite web|title=DND (feat. Kida Kudz & Wavy The Creator) - Single by Bils|url=https://www.hiplifehiphop.com/bils-dnd-feat-kida-kudz-wavy-the-creator-official-video/|work=hiplifehiphop.com|accessdate=2 June 2019}}</ref>
|rowspan="1"{{n/a|Non-album single}}
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ndi égwú nke Naigeria]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2qn4l0qkmotkiga265qhgwho6u5gc8t
Charles Kofi Bucknor
0
14578
95078
78337
2022-08-25T13:46:08Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Kofi Bucknor''' (1953–2017) bụ [[Actor|onye]] [[Ghana]] na-eme ihe nkiri nke pụtara na ihe nkiri dịka ''Heritage Africa'' (1989), African Timber [de] (1989), na ''Run Baby Run'' (2006).<ref>{{Cite web|url=http://kasapafmonline.com/2017/05/23/veteran-actor-kofi-bucknor-dead/|title=Veteran Actor Kofi Bucknor Dead|author=Anim|first=Kwadwo|date=May 23, 2017|work=Kasapa102.5FM|accessdate=May 26, 2017}}</ref> Ọ nwụrụ n'abalị 23 ọnwa Mee afọ 2017 na 37 Military Hospital, a maghị ihe kpatara ọnwụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2017/May-23rd/veteran-actor-kofi-bucknor-has-died.php|title=Veteran actor Kofi Bucknor has died - MyJoyOnline.com|work=www.myjoyonline.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170526081242/http://www.myjoyonline.com/entertainment/2017/May-23rd/veteran-actor-kofi-bucknor-has-died.php|archivedate=2017-05-26}} </ref><ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/95097-all-heartbreaking-photos-actor-kofi-bucknors-funeral.html|title=Heartbreaking moment for actor Kofi Bucknor's wife, as her husband being laid to rest (Photos)|date=July 2017}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
32k1jhlsob56btyse6wumbgcjtv24sg
Daniel P. Biebuyck
0
14582
95568
78341
2022-08-26T09:53:42Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Daniel P. Biebuyck (1925 - 31 Disemba 2019) bụ onye Belgium ọkà mmụta nke Central African [[Ǹkà|nka]].<ref>{{Cite journal|url=https://muse.jhu.edu/article/773257|title=Daniel P. Biebuyck 1925–2019|first=Allen F.|author=Roberts|date=16 June 2020|journal=African Arts|volume=53|issue=4|pages=15–16}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
And mụrụ Biebuyck na 1925 na Deinze, [[Belgium]] . Ọ gụrụ philology oge ochie, iwu, anthropology ọdịbendị, na nka Afrịka na Mahadum Steeti nke Ghent, ebe ọ nwetara nzere doctorate ya na Philosophy and Letters (1954). Ọ gụrụ akwụkwọ mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na anthropology na Bantu Linguistics na University College London, LSE, SOAS .
N'okpuru nkwado nke ''Institut pour la Recherche Scientifique en Afrique central'' (IRSAC), o tinyere aka na nyocha ubi site na 1949–1957 n'etiti agbụrụ dị iche iche na Democratic Republic of the Congo ugbu a. Site na 1957–1961 ọ kụziri na Mahadum Lovanium dị na Kinshasa ma dị ka onye otu kọmitii na-ahụ maka ala maka Belgium Congo, o mere nnyocha dị mkpirikpi n'etiti ihe karịrị mmadụ iri anọ dị iche iche ebe ọ gụrụ ajụjụ ndị metụtara mmekọrịta dị n'etiti usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ntinye aka nchịkwa, na ikike ala.
Ọrụ ubi ya lekwasịrị anya na ndị Lega, Bembe, Zyoba na Nyanga. [nhota dị mkpa] A malitere Biebuyck na ọkwa dị iche iche nke mmalite Bwami nke Lega.
== Ọrụ ubi ==
* 1957–1961 Oge dị mkpirikpi nke ọrụ ubi n'etiti ihe dị ka mmadụ iri ise dị iche iche bi na Congo, gụnyere Zande, Agbarambo, Mangbetu, Malele, Mangbele, Mayogo, Meegye, Mamvu, Bwa, Yew, Mabinza (Ngombe), Mongelima (Baboro), Bira, Lese, Talinga, Mbuba, Lendu, Aluur, Leka, Pere, Komo, Havu, Nande, Tembo, Hunde, Vira, Fuliro (Fulero), Shi, Luba-Kasai, Kongo-Bavungani, Kongo-Ntandu, Teke-Mfinu, Wuum, Mongo (Ekota na Bakutu), Yeke, Sanga. Ọrụ ubi a bụ nke Land Tenure Commission for the Congo kwadoro, na ụfọdụ site na Mahadum Lovanium (Kinshasa) na Mahadum Liège (Belgium).
* 1954–1957 Ndị Nyanga (mpaghara Walikale, ọwụwa anyanwụ Congo montane rain forest) gụnyere nyocha n'etiti ndị Baremba (Pygmies), Baasa na Batiri (ndị metụtara Komo) na ụfọdụ ndị Hunde metụtara. Kwadoro site na IRSAC, Brussels.
* 1952–1953, 1955, 1957 Ndị Lega (Mwenga, Shabunda, mpaghara Pangi, mpaghara South Kivu na Manyema na mpaghara Kivu, ọhịa mmiri ozuzo nke ọwụwa anyanwụ Congo) gụnyere obere oge nyocha n'etiti Nyindu, Mbote, Vira, Furiiru, Basikasingo, Konjo, Leka, Batali (Binja), Kwame, Kanu, Binja, Boyo. Kwadoro site na IRSAC, Brussels.
* 1949–1952 Ndị Zyoba (ìgwè dị iche iche nke Pygmy, Luba, Hemba, Lunda na ndị a na-ejighị n'aka bụ ndị na-asọ asọ mmiri n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Ọdọ Mmiri Tanganyika) na ndị Bembe (mpaghara Fizi na Mwenga, mpaghara South-Kivu na mpaghara Kivu, ugwu ọwụwa anyanwụ Congo). Kwadoro site na IRSAC, Brussels.
Na 1989, Biebuyck lara ezumike nká na Mahadum Delaware dị ka H. Rodney Sharp Prọfesọ nke Anthropology na Humanities. Dị ka prọfesọ, onye enyemaka ma ọ bụ prọfesọ nleta, ọ kụziri na mahadum ndị a: Mahadum Delaware, Mahadum Lovanium, Mahadum Liège, Mahadum London, Mahadum California na Los Angeles, Mahadum Yale, Mahadum New York, Mahadum Southern Florida: Golding Distinguished Prọfesọ nke nka Afrịka.
== Mbipụta ==
Isi mbipụta Biebuyck bụ na ngalaba nke etiti African Art, Epic akwụkwọ, usoro nke ala, na ethnography n'ozuzu. Ọtụtụ ndị nwetara nkwado site na onyinye sitere na National Endowment for the Humanities (NEH), John Simon Guggenheim Foundation, Rockefeller Foundation, Social Science Research Council (SSRC) na mahadum Delaware na California. Na mgbakwunye na ọtụtụ isiokwu na akụkọ banyere akụkụ dị iche iche nke nka Afrịka.
'''Akwụkwọ'''
* 2013 Sherungu Muriro, Mémoires d’un Nyanga. Paris: Geuthner
* 2002 ''Lega''. ''Ụkpụrụ omume na ịma mma n'ime obi Afrịka''. Gent: Snoeck-Ducaju & Zoon.(Mbipụta dị iche iche na Dutch na French)
* 2002 Mwendo: une épopée Nyanga (RdC) Paris: Classiques Africains. Nsụgharị French a nke ''Mwindo Epic'' (1969) gụnyere mmeghe gbasaa, ihe odide ala ala, glossary. Ihe odide nke Daniel P. Biebuyck kwadebere na mmekorita ya na Brunhilde Biebuyck na Mihaela Bacou.
* 1996 Mụ na Susan Kelliher na Linda McCrae. ''African Ethnonyms. Index to Art-Producing Peoples of Africa''. New York: G.K. Hall and Co. An Imprint of Simon and Schuster Macmillan. London: Prentice Hall International. 378pp.
* 1994 ''Lega Sculpture''. Sculpture lega. Paris na New York: Galerie Hélène na Philippe Leloup. 203 pp, gụnyere 87 pls. (Ihe odide French nke Brunhilde Biebuyck na Mihaela Bacou dere.)
* 1987 The Arts of Central Africa: An Annotated Bibliography . Boston: G.K. Hall. 300 pp.
* 1987 Mụ na Brunhilde Biebuyck. Anyị na-anwale ndị anyị lụrụ: Nnyocha nke akụkọ iri atọ na isii nke Nyanga. Budapest: African Research Program, Loránd Eötvös University. 115 pp.
* 1985 ''The Arts of Zaire''. Southwestern Zaire, vol. 1. Berkeley na Los Angeles: University of California Press. 416 pp. na 100 pls.
* 1986 ''The Arts of Zaire''. Eastern Zaire: The Ritual and Artistic Contexts of Voluntary Associations, vol. 2. Berkeley na Los Angeles: The University of California Press, 331 pp. na 98 pls.
* 1984 ya na Nelly Van den Abbeele. The Power of Headresses: A Cross-Cultural Study of Forms and Functions. Ghent (Belgium): Snoeck-Ducaju en Zoon. 293 pp. na 223 pls.
* 1981 Statuary from the Pre-Bembe Hunters: Issues in the Interpretation of Ancestral Figurines Ascribed to the Basikasingo-Bembe-Boyo. Tervuren: Musée royal de l’Afrique centrale. 164 pp. na 59 pls.
* 1978 Hero and Chief: Epic Literature from the Banyanga (Zaire Republic). Berkeley na Los Angeles: University of California Press. 320 pp; edezi ihe odide sitere na otu n'ime Mwindo epics na ''Oral Epics from Africa'', eds Johnson, J.W., Thomas A. Hale, na Stephen Belcher, pp. 285–301, Bloomington: Indiana University Press, 1997; edezi ihe odide sitere na otu n'ime epics na ''Les épopées d'Afrique noire'', eds Kesteloot, Lilyan na Bassirou Dieng, pp. 528–537.
* 1973 Lega Culture: Art, Initiation, and Moral Philosophy among a Central African People. Berkeley na Los Angeles: University of California Press. 268 pp. na 110 pls.
* 1970 Mụ na Kahombo Mateene. ''Une anthologie de la littérature orale Nyanga''. Brussels: Académie royale des Sciences d'Outre-Mer. 363 pp. A na-ebipụta obere akụkọ Kahindo gụnyere na mbipụta a na nsụgharị na ''Oral Epics from Africa'', eds Johnson, John W. et al., pp. 294–301. Bloomington: Indiana University Press 1997.
* 1969 Mụ na Kahombo Mateene. ''The Mwindo Epic from the Banyanga''. Berkeley na Los Angeles: University of California Press; University of California Press Paperbacks, 1971. 213 pp. Ọtụtụ mbipụta na nsụgharị n'asụsụ Lingala, Japanese, Hungarian, French, Dutch.
* 1969 Editor. ''Omenala na okike na nka agbụrụ''. Berkeley na Los Angeles: University of California Press; University of California Press Paperbacks, 1973. 236 pp. (Nkwụnye nke William Fagg, William Bascom, Robert Goldwater, Jean Guiart, Roy Sieber, Ignacio Bernal, Adriaan Gerbrands, Robert F. Thompson; mmeghe nke D. Biebuyck).
* 1963 Ed. African Agrarian Systems. London: Oxford University Press . Mbipụta mbipụta, 1966. 407 pp. (Nkwụnye nke ndị isi ọchịchị si Belgium, France, Holland, United Kingdom, United States of America, South African Republic).
* 1958 Mụ na J. Bolle, E. Schaefer, H. Brandt, na H. Sielman. ''Les Seigneurs de la Forêt''. Brussels: établissements Malvaux. 142 pp. A sụgharịrị ya n'asụsụ German na Dutch.
* 1956 De hond bij de Nyanga: ritueel en sociologie . Brussels: Académie royale des Sciences d'Outre-Mer. 168 pp. Nsụgharị a na-ebipụtaghị na French site n'aka Marianne Okito (kọmputa).
'''Short Monographs''' 1977 Symbolism of the Lega Stool. Akwụkwọ na-arụ ọrụ na nka ọdịnala. Philadelphia: ISHI. 1966 Rights in Land and its Resources among the Nyanga. Brussels: Académie royale des Sciences d'Outre-Mer. 1962 Les Mitamba: système de mariages enchaînés chez les Babembe. Brussels: Académie royale des Sciences d'Outre-Mer. 1961 Mụ na Mary Douglas. Congo Tribes and Parties. London: Royal Anthropo . Institute. 1957 Mụ na Jean Dufour na Y. Kennes. Bibliographie sur la tenure des terres et les problèmes fonciers. Léopoldville: Gouvernement Général. 1957 Mụ na Jean Dufour. Le problème foncier: synthèse et propositions. Léopoldville: Land Tenure Commission. 1956 Bibliographie sur la tenure et les problèmes fonciers. Léopoldville: Gouvernement Général.
== Ndetu ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://danielbiebuyck.com/ Ebe nrụọrụ weebụ nkeonwe]
{{Authority control}}
1c9bzebmn6qv2yevoyka5wkmn9jwjxa
Robert Bathurst
0
14586
95178
78345
2022-08-25T20:49:32Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert Guy Bathurst''' (a mụrụ na 22 Febụwarị 1957) bụ onye na-eme ihe nkiri Bekee. A mụrụ Bathurst na Gold Coast (nke bụ [[Ghana]] ugbu a) n'afọ 1957, ebe nna ya na-arụ ọrụ dịka onye ndụmọdụ nchịkwa. N'afọ 1959, ezinụlọ ya kwagara Ballybrack, Dublin, [[Ireland]] ma Bathurst gara ụlọ akwụkwọ na Killiney ma mesịa debanye aha na Headfort, ụlọ akwụkwọ obibi Irish.<ref name="IT_Headfort_Dix_2014">{{Cite news|author=Keogh|first=Olive|title=Q&A: Dermot Dix, headmaster, Headfort School, Kells, Co. Meath|url=https://www.irishtimes.com/business/companies/inside-track-q-a-dermot-dix-headmaster-headfort-school-kells-co-meath-1.1647116|accessdate=28 July 2020|work=The Irish Times|date=8 January 2014}}</ref> N'afọ 1966, ezinụlọ ahụ laghachiri England ma Bathurst gafere na Worth School na Sussex, ebe ọ malitere ihe nkiri amateur. Mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, ọ gụrụ iwu na Pembroke College, Cambridge, wee sonye na otu Footlights.
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ malitere ime ihe nkiri oge niile ma mee ihe nkiri izizi ya n'afọ 1983, na-egwu Tim Allgood na Michael Frayn's Noises Off, nke gbara otu afọ na Savoy Theatre. Iji gbasaa ihe ọmụma ya banyere ịrụ ọrụ na ogbo, ọ sonyeere National Theatre. Ọ gbakwunyere ọrụ ya n'afọ ndi 1980s na ọrụ telivishọn, na-apụta na ihe nkiri dịka ihe omume pilot nke ''Blackadder'', ''Chelmsford 123'', The Lenny Henry Show na ''ihe'' omume mbụ nke ''Red Dwarf'' . N'afọ 1991, o meriri nnukwu ọrụ telivishọn mbụ ya na-egwu Mark Taylor na BBC sitcom Joking Apart, nke Steven Moffat dere. Ọ bụ ezie na ọ bụ naanị ihe omume iri na atọ ka e mere (n'etiti afọ 991 na 1995), ọrụ ahụ ka bụ ọkacha mmasị Bathurst n'ọrụ ya niile. Mgbe Joking Apart kwusịrị, a họpụtara ya dịka onye ndụmọdụ nchịkwa David Marsden na ihe nkiri ITV na-atọ ọchị Cold Feet, nke zọrọ maka usoro ise site n'afọ 1998 ruo afọ 2003 na ọzọ maka usoro anọ ọzọ site nafọ 2016 ruo 2020.<ref>{{Cite web|url=http://www.independent.co.uk/news/people/profiles/robert-bathurst-thingy-out-of-cold-feet-9178229.html|title=Robert Bathurst: Thingy out of Cold Feet|date=30 November 2001|work=The Independent|language=en|accessdate=27 October 2019}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/men/thinking-man/cold-feets-robert-bathurst-not-nice-people-think/|title=Cold Feet's Robert Bathurst: 'I'm not as nice as people think I am'|author=Lambert|first=Victoria|date=29 September 2017|work=The Telegraph|accessdate=27 October 2019|language=en-GB}}</ref>
Kemgbe afọ 2003, Bathurst emeela onye isi ala na BBC sitcom My Dad's the Prime Minister, Mark Thatcher na ihe nkiri ''Coup''! na nwoke nwa ya nwanyị na-efu na ITV thriller The Stepfather . Ọ laghachikwara ọrụ ihe nkiri, na-egwu Vershinin na The Three Sisters (2003), Adrien na abụọ-hander Members Only (2006), ọchịchị whip Alistair na Whipping it Up (2006–07), na ọrụ aha na ''Alex'' (2007, 2008). N'afọ ndị sochirinụ, ọ pụtara na ihe nkiri telivishọn The Pillars of the Earth (2010), ''Downton Abbey'' (2010), ''Hattie'' (2011) wee sonye na ndị otu ''Wild'' at Heart n'afọ 2012. Bathurst pụtara na egwuregwu Noël Coward mbụ ya, Present Laughter n'afọ 2010 wee soro ya na ọrụ na Blithe Spirit n'otu afọ ahụ na ọzọ n'afọ 2011. Ọ lụrụ di ma nwee ụmụ anọ.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Robert Guy Bathurst na Accra, Gold Coast ([[Ghana]] nke oge a), na 22 Febụwarị 1957 nye Philip Charles Metcalfe Bathurst, onye sitere na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Charles Bathurst nakwa onye ikwu nke Earls Bathurst na Viscounts Bledisloe, na nwunye ya Gillian (''née'' Debenham).<ref>Burke's Peerage, Baronetage and Knightage 2003, vol. 1, p. 398</ref><ref>{{Cite web|url=https://groups.google.com/forum/#!topic/peerage-news/sxMZ7bNwPc0|title=Google Groups}}</ref><ref>Debrett's Peerage, Baronetage and Knightage 1931 pg 534</ref> Nna ya bụ onye isi na Royal Engineers n'oge Agha Ụwa nke Abụọ ma na-arụ ọrụ na West Africa dịka onye ndụmọdụ nchịkwa. Nne ya bụ onye na-agwọ ọrịa.<ref name="Hagan">Hagan, Angela (2 December 2000). "Why I'd never let my girls watch Cold Feet", ''The Mirror'' (MGN): pp. 4–5.</ref><ref name="Dalglish">Dalglish, Darren (7 March 2011). "[http://www.londontheatre.co.uk/londontheatre/questionsandanswers/robertbathurst.htm Questions and Answers with... Robert Bathurst]". London Theatre Guide. Retrieved 19 March 2011.</ref> Ha nwere ụmụ abụọ ọzọ, Nicholas na Charlotte. Ezinụlọ ahụ biri na [[Ghana]] ruo afọ 1959, mgbe ha kwagara Ballybrack, Dublin, Ireland.<ref name="Quigley">Quigley, Maeve (28 January 2001). "[http://findarticles.com/p/articles/mi_qn4161/is_20010128/ai_n9706868/ People don't get Cold Feet about approaching me.. they come up and say: 'I want to thump you']". ''Sunday Mirror'' (MGN): p. 39 (archived at findarticles.com).</ref> Bathurst na nwanne ya nwoke gara ụlọ akwụkwọ abụọ na Dublin - Holy Child School na Killiney na ụlọ akwụkwọ na Ballsbridge - tupu e ziga ha Headfort, ụlọ akwụkwọ nkwadebe na Kells, County Meath.<ref name="IT_Headfort_Dix_2014">{{Cite news|author=Keogh|first=Olive|title=Q&A: Dermot Dix, headmaster, Headfort School, Kells, Co. Meath|url=https://www.irishtimes.com/business/companies/inside-track-q-a-dermot-dix-headmaster-headfort-school-kells-co-meath-1.1647116|accessdate=28 July 2020|work=The Irish Times|date=8 January 2014}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKeogh2014">Keogh, Olive (8 January 2014). [https://www.irishtimes.com/business/companies/inside-track-q-a-dermot-dix-headmaster-headfort-school-kells-co-meath-1.1647116 "Q&A: Dermot Dix, headmaster, Headfort School, Kells, Co. Meath"]. ''The Irish Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 July</span> 2020</span>.</cite></ref> O jiri oge ya na nwanne ya nwoke, bụ ndị Katọlik, nọrọ n'ụlọ akwụkwọ obibi ndị Anglịkan tụnyere Lord of the Flies; "a tụrụ anyị mkpọrọ n'otu nnukwu ụlọ na-esi ísì ụtọ, nke Georgia, ebe a na-emeso anyị n'ụzọ obi ọjọọ."<ref name="Hagan" /><ref name="Quigley" />
N'afọ 1966, ezinụlọ ahụ kwagara England ma ziga Bathurst ka ọ banye na Worth School na Sussex. Mgbe ọ dị afọ iri na atọ, ọ malitere ime ihe nkiri na obere ihe nkiri na ihe nkiri ma gụọ akwụkwọ ochie nke magazin Plays and Players, "na-amụ atụmatụ ala nke ụlọ ihe nkiri ma na-agụ banyere ụlọ ihe nkiri ọhụrụ a na-ewu".<ref name="Smurthwaite" /> O bu ụzọ nwee mmasị n'ime ihe nkiri mgbe ezinụlọ ya hụrụ ihe nkiri na Gaiety Theatre na Dublin ma ọ na-ele ndị na-eme ihe nkiri na-eche ihe ngosi ha na nku.<ref name="Smurthwaite">Smurthwaite, Nick (11 October 2006). "Filling in the blanks", ''The Stage'': p. 35.</ref>
Bathurst hapụrụ Worth mgbe ọ dị afọ iri na asatọ iji gụọ iwu na Pembroke College, Cambridge.<ref>"[https://web.archive.org/web/20111007115842/https://online.pem.cam.ac.uk/alum/name.pl?cur=65 Register of Alumni/ae: Surnames beginning with BA]". Pembroke College website. Retrieved 3 August 2009.</ref> Ọ nọrọ ọtụtụ oge ya n'ebe ahụ na-eme ihe nkiri na Cambridge Footlights n'akụkụ Hugh Laurie, Rory McGrath na Emma Thompson.<ref name="Hagan">Hagan, Angela (2 December 2000). "Why I'd never let my girls watch Cold Feet", ''The Mirror'' (MGN): pp. 4–5.</ref> Site n'afọ 1977 ruo afọ 1978, ọ bụ odeakwụkwọ nke otu ahụ, site n'afọ1978 ruo afọ 1979, ọ bụ onye isi ala. N'ime Footlights Revues nke o sonyere na ya bụ Stage Fright n'afọ 1978, nke o dekwara na ''Nightcap'' n'afọ 1979. Ọ duziri ma pụta na Footlights pantomime ''Aladdin'' dịka nwanyị di ya nwụrụ Twankey n'oge 1978-79.<ref>Staff (18 January 1979). "Aladdin". ''The Stage and Television Today'': p. 15.</ref> Ọ gara Bar Vocational Course na Mahadum nke Iwu, na London, nke nyere ya ohere ịga n'ihu ịghọ onye ọka iwu na-arụ ọrụ, mana ọ rapara na ime ihe nkiri kama.<ref name="Hagan" />
== Ọrụ ime ihe nkiri ==
Mgbe ọ hapụrụ Cambridge, Bathurst nọrọ otu afọ na-eme njem nleta [[Ostraliya|Australia]] na Footlights Revue Botham, The Musical, nke ọ kọwara dịka "ụyọkọ ndị ntorobịa na-efe efe na-eme nzukọ ndị nta akụkọ na ihe ngosi mkparịta ụka".<ref name="Hagan">Hagan, Angela (2 December 2000). "Why I'd never let my girls watch Cold Feet", ''The Mirror'' (MGN): pp. 4–5.</ref><ref name="Selway">Selway, Jennifer (28 March 2003). "The Jennifer Selway Interview: Robert Bathurst". ''The Express'' (Express Newspapers): pp. 30–31.</ref> Ọ bụ ezie na ọrụ ya na Footlights masịrị ya, ọ nọgideghị na-eme ihe nkiri na otu ahụ, na-echegbu onwe ya na a ga-asa ya mgbe ọ dị afọ iri atọ na ise na-enwe ihe ịga nke ọma ha site na mmalite nke ọrụ [ya]".<ref name="Selway" /> Mgbe ọ hapụrụ, ọ chọpụtara na a na-ewere ya dịka onye dilettante, nke mere ka ọ were ya ogologo oge karịa ka a tụrụ anya ka a nabata ya dịka onye na-eme ihe nkiri.<ref name="Smurthwaite">Smurthwaite, Nick (11 October 2006). "Filling in the blanks", ''The Stage'': p. 35.</ref> Ọrụ ọkachamara mbụ ya na mahadum bụ na usoro BBC Radio 4 Injury Time, ya na ndị otu Footlights Rory McGrath na Emma Thompson.<ref name="Robins">Robins, Craig (October 2004). "[http://www.jokingapart.co.uk/in_conversation/robert_bathurst_p1.htm In conversation with Robert Bathurst: Part 1], [http://www.jokingapart.co.uk/in_conversation/robert_bathurst_p2.htm 2], [http://www.jokingapart.co.uk/in_conversation/robert_bathurst_p3.htm 3], [http://www.jokingapart.co.uk/in_conversation/robert_bathurst_p4.htm 4]". JokingApart.co.uk. Retrieved 8 December 2007.</ref> Ọrụ mbụ ya maka telivishọn bịara n'afọ 1982, mgbe ọ pụtara dịka Prince Henry na ihe omume pilot nke ''Blackadder'' . Ọ pụtaworị na vidiyo ọzụzụ nke onye nduzi Geoff Posner ma nweta ọrụ nke Henry site na ekele. E megharịrị agwa ahụ ma belata ya mgbe e nyere usoro ahụ ọrụ dịka ''The Black Adder'' .<ref name="Robins" />
Bathurst bụ onye ọkachamara n'afọ sochirinụ mgbe ọ sonyeere ndị nke abụọ nke Michael Frayn's Noises Off na Savoy Theatre. Ọ nọchiri Roger Lloyd-Pack dịka Tim Allgood ma nọrọ na Savoy otu afọ.<ref name="Smurthwaite">Smurthwaite, Nick (11 October 2006). "Filling in the blanks", ''The Stage'': p. 35.</ref><ref name="Robins">Robins, Craig (October 2004). "[http://www.jokingapart.co.uk/in_conversation/robert_bathurst_p1.htm In conversation with Robert Bathurst: Part 1], [http://www.jokingapart.co.uk/in_conversation/robert_bathurst_p2.htm 2], [http://www.jokingapart.co.uk/in_conversation/robert_bathurst_p3.htm 3], [http://www.jokingapart.co.uk/in_conversation/robert_bathurst_p4.htm 4]". JokingApart.co.uk. Retrieved 8 December 2007.</ref> N'etiti ọrụ, ọ rụrụ ọrụ dịka onye na-egosi telivishọn maka BBC East.<ref name="Smurthwaite" /> Mgbe ọ jụrụ onyinye ịbụ onye na-egosi That's Life! ọ sonyeere National Theatre n'afọ 1984, ebe ọ pụtara dịka onye na-eme ihe nkiri na ''Saint Joan''.<ref name="Robins" /><ref name="Sturges">Sturges, Fiona (30 November 2001). "[https://www.independent.co.uk/news/people/profiles/robert-bathurst--thingy-out-of-cold-feet-618606.html Robert Bathurst: Thingy out of Cold Feet]". ''The Independent'' (Independent News & Media).</ref> Ọ na-ele ya anya dịka "ọrụ kachasị daa mbà" ọ nwetụrụla mana o nwere ekele maka ahụmịhe ihe nkiri o nyere ya.<ref name="Smurthwaite" /> N'afọ sochirinụ, ọ pụtara na The Man in the Moon, ụlọ ihe nkiri pub na Chelsea, na Judgement, okwu awa abụọ banyere iri mmadụ. Ndị na-ege ntị n'abalị mmeghe bụ mmadụ atọ mana mgbe ha nyochachara nke ọma na ụlọ ọrụ mgbasa ozi mba, ndị na-ege ntị toro ruo nkezi iri na ise.<ref name="Lee">Lee, Marc (6 October 2007). "[https://www.telegraph.co.uk/culture/theatre/drama/3668372/Alex-is-the-Indiana-Jones-of-corporate-finance.html 'Alex is the Indiana Jones of corporate finance']". ''The Daily Telegraph'' (Telegraph Media Group): p. 9 (''Review'' supplement).</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Bathurst zutere onye na-ese ihe bụ Victoria Threlfall site n'aka ndị enyi ha wee lụọ n'afọ 1985. Ha mụtara ụmụ nwanyị anọ: Matilda, Clemency, Oriel na Honor.<ref name="Hagan">Hagan, Angela (2 December 2000). "Why I'd never let my girls watch Cold Feet", ''The Mirror'' (MGN): pp. 4–5.</ref>Ọ na-akwado Brighton na Hove Albion FC
== Ihe nkiri ==
* Ihe nkiri Robert Bathurst
== Redio ==
* Richard Barton: General Practitioner! (1997)
* Bathurst gosipụtara Prọfesọ Charles Gardner - onye snob na don nke jụrụ Archie si Oxford maka amaghị otú e si eji mma azụ na tebụl nri abalị - na ''Hut 33'' maka BBC Radio 4.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/b007r8hg|title=BBC Radio 4 Extra – Hut 33|work=BBC|language=en-GB|accessdate=27 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.comedy.co.uk/radio/hut_33/|title=Hut 33 – Radio 4 Sitcom|author=Guide|first=British Comedy|work=British Comedy Guide|language=en-GB|accessdate=27 October 2019}}</ref>
* The Golden Age (2012) 3 ihe omume. Nke Arthur Mathews dere
== Ọrụ ndị e dere ede ==
* Bathurst, Robert (4 December 2001). "Ee, ''Ụkwụ oyi'' meriri Trollope, mana ọ gịnị ka ọ ga-efu?". ''The Daily Telegraph'': p. 17.
* Bathurst, Robert (25 October 2008). "Alex tour: Getting Brezhnev to smile would have been easier". ''The Daily Telegraph'': p. 26 (''Nyocha'' ngalaba)
* Bathurst, Robert (7 March 2009). "Ọ bụ ọnwụ ha (ma ihe mgbu anyị)." ''The Independent''<ref>{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/sport/racing/its-their-loss-but-our-pain-1639179.html?printService=print|title=It's their loss (but our pain)|work=[[Independent.co.uk]]|date=7 March 2009}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2ba3c255cd Robert Bathurst] na British Film Institute
* Robert Bathurst at IMDb
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
3w3enpu9ves0kz26d47txq59ewbzbxd
Letta Mbulu
0
14621
95347
78385
2022-08-25T23:04:31Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Mkpúrù èdè íke'''
'''Letta Mbulu''' (a mụrụ n'abalị iri abụọ na anọ nke ọnwa Septemba n'afọ 1942) bụ onye South Africa na-agụ egwu jazz nke nọ na-arụsi ọrụ ike kemgbe afọ 1960.<ref name="LarkinGE">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Guinness Encyclopedia of Popular Music]]|editor=[[Colin Larkin (writer)|Colin Larkin]]|publisher=[[Guinness Publishing]]|date=1992|edition=First|isbn=0-85112-939-0}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFColin_Larkin1992">[[Colin Larkin (onye edemede)|Colin Larkin]], ed. (1992). ''[[Encyclopedia of Popular Music|The Guinness Encyclopedia of Popular Music]]'' (First ed.). [[Mbipụta Guinness|Guinness Publishing]]. p. 1650. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-85112-939-0|<bdi>0-85112-939-0</bdi>]].</cite></ref>
== Akụkọ ndụ ==
Amụrụ ma zụlite ya na Soweto, South Africa, ọ nọ na-arụsi ọrụ ike dị ka onye na-agụ egwu kemgbe afọ 1960. Mgbe ọ ka dị afọ iri na ụma, o ji egwu ''King Kong mee njem''<ref name="Payne">Douglas Payne, [http://www.dougpayne.com/lmbio.htm "Letta Mbulu"], Douglaspayne.com</ref> - mana ọ hapụrụ United States n'afọ 1964 n'ihi Apartheid .<ref name="LarkinGE">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Guinness Encyclopedia of Popular Music]]|editor=[[Colin Larkin (writer)|Colin Larkin]]|publisher=[[Guinness Publishing]]|date=1992|edition=First|isbn=0-85112-939-0}}</ref>
Na New York City, ya na ndị ọzọ a chụrụ n'obodo na South Africa jikọtara, nke gụnyere Miriam Makeba, Hugh Masekela na Jonas Gwangwa, wee gaa n'ihu na-arụ ọrụ na Cannonball Adderley, David Axelrod na Harry Belafonte.<ref name="Payne">Douglas Payne, [http://www.dougpayne.com/lmbio.htm "Letta Mbulu"], Douglaspayne.com</ref><ref name="LarkinGE">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Guinness Encyclopedia of Popular Music]]|editor=[[Colin Larkin (writer)|Colin Larkin]]|publisher=[[Guinness Publishing]]|date=1992|edition=First|isbn=0-85112-939-0}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFColin_Larkin1992">[[Colin Larkin (onye edemede)|Colin Larkin]], ed. (1992). ''[[Encyclopedia of Popular Music|The Guinness Encyclopedia of Popular Music]]'' (First ed.). [[Mbipụta Guinness|Guinness Publishing]]. p. 1650. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-85112-939-0|<bdi>0-85112-939-0</bdi>]].</cite></ref>
Na ihe omume, a pụkwara ịnụ abụ ya n'ihe nkiri bụ Roots, The Color Purple (1985), na ihe nkiri 1973 ''A Warm December'', ọ bụkwa onye ọbịa na oge isii nke Soul Train .<ref name="AllMusic">Craig Harris, [http://www.allmusic.com/artist/letta-mbulu-mn0000215321/biography Artist Biography], [[AllMusic]]</ref> Mbulu wepụtara abụ Swahili na egwu [[Michael Jackson]], "Liberian Girl". Onye na-emepụta ihe nkiri Quincy Jones ekwuola banyere ya sị: "Mbulu bụ nwanyị kwudosie ike, na-egosipụta mgbagwoju anya na obi ụtọ nke na-akpali olileanya maka inweta ịhụnanya dị ọcha, ịma mma, na ịdị n'otu n'ụwa. "<ref name="AllMusic" />
Ọ bụ onye guzobere South African Artists United (SAAU) otu nzukọ nke e guzobere n'afọ1986.<ref>{{Cite news|url=https://www.sahistory.org.za/people/letta-mbulu|title=Letta Mbulu|author=Rajgopaul|first=Jeeva|date=26 August 2011|work=South African History Online|accessdate=17 November 2018}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Mbulu lụrụ onye egwu Caiphus Semenya.<ref>{{Cite web|title=Semenya, Caiphus (South Africa)|url=http://www.music.org.za/artist.asp?id=111|work=Music.org.za|accessdate=6 May 2016}}</ref> Ka ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ na-apụta n'elu ndị na-acha ọcha n'afọ ndị 1970, Mbulu gara United States, ebe ọ gara n'ala ọzọ, ọ gara n'ihu na-achụso egwu. Ya na jazz alto saxophonist Cannonball Adderley mere njem, ma gaa n'ihu isonyere onye na-agụ egwú America bụ Harry Belafonte. Ha gara ọtụtụ njem nlegharị anya ụwa. Mmetụta mmụọ egwu ya bụ ndị mmadụ, American Jazz na egwu Brazil kpalie ya.<ref>{{Cite web|url=http://southafrica.co.za/letta-mbulu.html|title=Letta Mbulu – South African Music|work=Southafrica.co.za|accessdate=29 December 2019}}</ref>
== Ihe nrite ==
* 2001: ''South African Music Award'' or lifetime achievement.
* 2009: ''Order of Ikhamanga'' in Silver erhielt.<ref>{{Cite web|url=http://www.sahistory.org.za/ahmed-timol-posthumous/national-orders-recipients-2009|title=List of recipients 2009|accessdate=22 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151217105819/http://www.sahistory.org.za/ahmed-timol-posthumous/national-orders-recipients-2009|archivedate=17 December 2015}}</ref>
* 2018: lifetime achievement award.<ref>{{Cite web|title="Letta Mbulu scoops another honorary award"|url=https://www.sowetanlive.co.za/amp/entertainment/2018-12-05-letta-mbulu-scoops-another-honorary-award/|work=sowetanlive|author=Patience Bambalele|date=5 December 2018|language=en}}</ref>
== Discografị ==
* ''Letta Mbulu Sings'' (Capitol, 1967)
* Free Soul (Capitol, 1968)
* ''Letta'' (Chisa, 1970)
* Naturally (Fantasy, 1972)
* ''E nwere egwu n'ikuku'' (A&M, 1976)
* ''Letta'' (A&M, 1977)
* ''Letta Mbulu'' - Gold (A&M, 1978)
* ''Letta Mbulu'' - Sweet juju (Ụtụtụ, 1985)
* The Best of Letta & Caiphus (Columbia, 1996)
* Greatest Hits (Columbia, 1999)
* Letta Mbulu Sings/Free Soul (Stateside, 2005)
* ''Culani Nami'' (Sony, 2007)
'''Mụ na Quincy Jones'''
* ''Roots'' (A&M, 1977)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20070310222416/http://www.findarticles.com/p/articles/mi_qn4156/is_20040725/ai_n12590565 Isiokwu na-atụle Mbulu]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1cd3r14gv2nh3ezzz8cbboov2ym4vqa
Harry Laud
0
14649
95490
78418
2022-08-26T08:59:30Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Harry Laud''' bụ onye na-eduzi ihe nkiri Ghana, onye mmepụta ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri na-arụsi ọrụ ike na mmalite afọ 2000.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Harry-Laud-Wanted-216826|title=Harry Laud Wanted? {{!}} Entertainment 2011-08-21|work=www.ghanaweb.com|accessdate=2018-12-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/64119-many-actors-remember-12-lost-actors-ghana-needs-back-screen.html|title=12 lost actors that Ghana needs back on screen|author=Yen.com.gh|date=2017-12-02|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|accessdate=2018-12-14}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
lqc52qw5zt6d7wx2wocnolhob9o8pff
Hassan Darsi
0
14657
95498
78427
2022-08-26T09:05:31Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Hassan Darsi''' (a mụrụ n'afọ 1961) bụ onye Morocco na-ese ihe na onye Casablanca.<ref>{{Cite web|title=Hassan Darsi, "Kariati Hayati"|url=https://cooper.edu/events-and-exhibitions/events/hassan-darsi-kariati-hayati|accessdate=2021-11-26|work=The Cooper Union|language=en}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Hassan Darsi gụrụ akwụkwọ na Plastic and Visual Arts School na Mons na Belgium. Mgbe ọ natara akara ugo mmụta ya, ọ laghachiri n'obodo ya bụ [[Morocco]], ebe ọ ghọrọ onye na-ese ihe. Ọrụ nka ya na omume ya na-egosipụta ụdị Morocco nke oge ahụ nke na-emeghe ụdị nka nke oge a.<ref>{{Cite web|title=Hassan Darsi {{!}} HIGHER ATLAS|url=http://www.higheratlas.org/hassan-darsi/|accessdate=2021-11-26|language=en-US}}</ref>
Usoro nka nke Darsi dị iche na ahịa nka nke Morocco na n'ọtụtụ ụlọ ngosi nka, ọrụ ya na-ejigide ụzọ azụmahịa, na-achọ imezu atụmanya nke ndị ahịa nwere mmasị na ihe ịchọ mma kama nka nke oge a. N'afọ 2000 na 2010, o sonyere na mmegharị nke ihe okike nka nke Morocco na Casablanca nke gụnyere ntinye aka nke Mohamed El Baz na FJ gallery nke Fatma Jelal.<ref name="CT">{{Cite web|title=Hassan Darsi – The Creative Time Summit|url=https://creativetime.org/summit/miami-2018/hassan-darsi/|accessdate=2021-11-26|work=creativetime.org}}</ref> N'afọ 2014, e gosipụtara otu n'ime ọrụ ya (The model project) n'oge ngosi Une histoire, Art, Architecture, Design, Site n'afọ 1980 ruo taa, nke bụ nchịkọta mba ụwa nke mejupụtara akụkọ ''ihe'' mere eme nke nka.<ref>{{Cite web|title=Le Projet de la Maquette|url=https://www.centrepompidou.fr/fr/ressources/oeuvre/cyn94G8|accessdate=2021-12-01|work=Centre Pompidou|language=fr-FR}}</ref>
Nkà ya bụ ọrụ na-agagharị agagharị, na-adabere na usoro na-erube isi na mgbochi abụọ nke ngosi, ohere, ọnọdụ, na mgbanwe nke ọrụ ahụ n'onwe ya na usoro okike.
Otu n'ime ọrụ nka ya nke a maara dị ka ““scaling up” (Dixit Hassan Darsi) na-anabata ma mkpa nke atụmatụ ahụ na ọnọdụ ndị Hassan na-ewere mgbe ụfọdụ n'ọnọdụ nguzogide. Scaling nke na-eme ka o kwe omume ime ka a hụ ihe a na-ahụghịzi ma ọ bụ ihe na anọghị, ma ọ na-ewere ọnọdụ site na miniaturization.<ref name=":0">{{Cite web|title=L’artiste dans son milieu...|url=https://www.hassandarsi.com/l-artiste-dans-son-milieu-ou-commen|accessdate=2021-12-01|work=Hassan Darsi|language=fr}}</ref> Ọrụ nka "ịkwalite" bụ usoro ntụgharị uche kwa (ị ghaghị ịchọta ọnụ ọgụgụ kwesịrị ekwesị maka ihe niile ...), nke na-eduga Hassan ịkwaga n'ọhịa nka ebe a na-atụghị anya ya, n'ozuzu ya.
Ọrụ nlereanya ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya, bụ atụmatụ nka ọzọ nke leghaara ntuli aka ọzọ na Morocco anya. Atụmatụ a gosipụtara mmetụta ya banyere otú o si agbanahụ onwe ya site n'ihe a na-ahụ n'eziokwu. Maka ihe ụfọdụ na-akpọ "oge okike", Hassan yiri ka ọ na-eche usoro nka nke na-achọ karịa ọnọdụ okike niile.<ref name=":0">{{Cite web|title=L’artiste dans son milieu...|url=https://www.hassandarsi.com/l-artiste-dans-son-milieu-ou-commen|accessdate=2021-12-01|work=Hassan Darsi|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.hassandarsi.com/l-artiste-dans-son-milieu-ou-commen "L'artiste dans son milieu..."] ''Hassan Darsi'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-12-01</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite web|title=Artiste plasticien {{!}} Hassan Darsi {{!}} art contemporain Maroc|url=https://www.hassandarsi.com/|accessdate=2021-12-07|work=Hassan Darsi|language=fr}}</ref>
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* Jacques Denis na Jamal Boushaba, « Ajụjụ atọ nye ... Jamal Boushaba, ''Ulysse'', April 27, 2010 »
* Mohamed Rachdi, Hassan Darsi. Omume na ọrụ na oru ngo, Casablanca, Éditions Le Fennec, coll. "Abstrakt",2011, 208 p.
* Philippe Dagen , "Na Center Pompidou, akụkọ ihe mere eme nke nka", Le Monde , July 17, 2014
* Florence Renault, Mmejuputa nke elu ... na nke ọzọ, Casablanca, Ed. Galerie atelier 21, 2009.
== Ọrụ ==
Kemgbe afọ 1999, ọrụ Darsi lekwasịrị anya n'omume nke ọla edo; dị ka akụkụ nke ọrụ nka ya, o jiri ọla edo kpuchie ụlọ ngosi nka na Casablanca yana ihe nkedo na porst nke Guía de Isora na Tenerife na Marseilles. N'etiti afọ 2000, ọ rụrụ ọrụ na isiokwu ndị gbara obodo gburugburu. Ọ bụ onye natara Soros Arts Fellowship.<ref name="CT">{{Cite web|title=Hassan Darsi – The Creative Time Summit|url=https://creativetime.org/summit/miami-2018/hassan-darsi/|accessdate=2021-11-26|work=creativetime.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://creativetime.org/summit/miami-2018/hassan-darsi/ "Hassan Darsi – The Creative Time Summit"]. ''creativetime.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-11-26</span></span>.</cite></ref>
== Webography ==
* «Hassan Darsi, The Action and the Work in Project», na weebụsaịtị Africultures
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
oyjaztx1eenelskbf7nm3e5h5yrx5cj
Radia Bent Lhoucine
0
14673
95644
78446
2022-08-26T10:29:41Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Radia Bent Lhoucine''' (1912–1994) bụ onye na-ese ihe na Morocco nke malitere ịse ihe n'afọ mgbe ọ burugoro okenye. Ọrụ ya egosipụtala ma ree na ụlọ ngosi na Africa na Europe.
== dụ na ọrụ ==
A mụrụ Radia Bent Lhoucine (nke a na-akpọkwa '''Radia Bent El Houssein''') na mpaghara Marrakech na Douar Oulad Youssef (na mpaghara Kalaât Sraghna) ma nwụọ na 1994 na Salé, Morocco . Ọ maliteghị eserese ruo n'afọ 1961; ọbụlagodi mgbe ahụ, ọ dị ụkọ maka ụmụ nwanyị Morocco ịchụso nka.<ref>{{Cite web|author=Bahji|first=Zineb|date=2019|title=Exhibition review: Journey to the Sources of Art, the life and work of three women artists in postcolonial Morocco|url=https://themuseumreviewjournal.wordpress.com/2019/01/29/tmr_vol4no1_bahji/|accessdate=2021-06-10}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2011|title=La Galerie 38 de Casablanca expose les œuvres de Radia Bent Lhoucine|url=https://www.yabiladi.com/articles/details/4330/galerie-casablanca-expose-oeuvres-radia.html|accessdate=2021-06-11}}</ref>
Mgbe ọ hụrụ ihe osise nke nwa ya nwoke, onye na-ese ihe bụ Miloud Labied, ọ nwere mkpali ịmalite eserese n'agbanyeghị afọ ndụ ya, ihe karịrị afọ iri ise. N'ịbụ onye nwa ya nwoke gbara ume, o gosipụtara ụfọdụ ọrụ ya na studio nke Jacqueline Brodskis na Rabat, Morocco, na 1962. Ndị nkatọ nabatara eserese ya nke ọma bụ ndị depụtara ọrụ ya dị ka nka Naive. A na-atụlekarị ihe osise ya, ma gosipụta ya, ya na nke mmadụ abụọ n'ime ndị ọgbọ ya bụ Chaibia Talal (1929–2004) na Fatima Hassan El Farrouj (1945–2011).<ref name=":0">{{Cite web|date=2011|title=La Galerie 38 de Casablanca expose les œuvres de Radia Bent Lhoucine|url=https://www.yabiladi.com/articles/details/4330/galerie-casablanca-expose-oeuvres-radia.html|accessdate=2021-06-11}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.yabiladi.com/articles/details/4330/galerie-casablanca-expose-oeuvres-radia.html "La Galerie 38 de Casablanca expose les œuvres de Radia Bent Lhoucine"]. 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-06-11</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[:Category:CS1 maint: url-status|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Rachat de la collection de Radia Bent Lhoucine|url=https://www.maghress.com/fr/lesoir/18782|accessdate=2021-06-11|work=Maghress}}</ref>
E gosipụtara ya na ihe ngosi akpọrọ ''Two thousand years of Art in Morocco'' nke emere na Charpentier Gallery na Paris na 1963. O gosikwara n'otu afọ ahụ na Jean Dubuffet Foundation na Lausanne, Switzerland. Mgbe ahụ, e gosipụtara ọrụ ya na Bab Rouah Gallery na Rabat na 1966 ya na ụmụ nwanyị ndị ọzọ na-ese ihe na Morocco.<ref name=":0">{{Cite web|date=2011|title=La Galerie 38 de Casablanca expose les œuvres de Radia Bent Lhoucine|url=https://www.yabiladi.com/articles/details/4330/galerie-casablanca-expose-oeuvres-radia.html|accessdate=2021-06-11}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.yabiladi.com/articles/details/4330/galerie-casablanca-expose-oeuvres-radia.html "La Galerie 38 de Casablanca expose les œuvres de Radia Bent Lhoucine"]. 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-06-11</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[:Category:CS1 maint: url-status|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Rachat de la collection de Radia Bent Lhoucine|url=https://www.maghress.com/fr/lesoir/18782|accessdate=2021-06-11|work=Maghress}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.maghress.com/fr/lesoir/18782 "Rachat de la collection de Radia Bent Lhoucine"]. ''Maghress''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-06-11</span></span>.</cite></ref>
O sonyere n'ọtụtụ ihe ngosi ndị ọzọ na Morocco na mba ofesi ebe ọrụ ya pụtara na nchịkọta dị iche iche gburugburu ụwa, ọkachasị, nke Société Générale Maroc na Casablanca, nke Villa des Arts Galerie na Museum of Contemporary Art nke ntọala ONA na nchịkọta onwe onye dị iche iche na Morocco na Switzerland.
Radia Bent Lhoucine kwụsịrị eserese na njedebe nke afọ ndị 1970.<ref name=":1">{{Cite web|title=Rachat de la collection de Radia Bent Lhoucine|url=https://www.maghress.com/fr/lesoir/18782|accessdate=2021-06-11|work=Maghress}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.maghress.com/fr/lesoir/18782 "Rachat de la collection de Radia Bent Lhoucine"]. ''Maghress''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-06-11</span></span>.</cite></ref> Ọ nwụrụ n'afọ 1994 na Salé, e wee zigara nwa ya nwoke, Labied ndekọ nke eserese ya nile.<ref name=":0">{{Cite web|date=2011|title=La Galerie 38 de Casablanca expose les œuvres de Radia Bent Lhoucine|url=https://www.yabiladi.com/articles/details/4330/galerie-casablanca-expose-oeuvres-radia.html|accessdate=2021-06-11}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.yabiladi.com/articles/details/4330/galerie-casablanca-expose-oeuvres-radia.html "La Galerie 38 de Casablanca expose les œuvres de Radia Bent Lhoucine"]. 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-06-11</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[:Category:CS1 maint: url-status|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref>
=== Ihe Nketa ===
A kpọrọ ya otu n'ime "ndị na-ese ihe atọ na-asụ ụzọ bụ ndị gosipụtara akụkọ nka nke Morocco," na nkọwa nke ihe ngosi 2011 na Casablanca's Gallery 38 kwuru,<ref>{{Cite web|date=2018|title=The work of three pioneering artists exhibited at the Mohammed VI Museum of Contemporary Art in Rabat|url=https://aujourdhui.ma/culture/hommage-a-chaibia-talal-fatima-hassan-el-farouj-et-radia-bent-lhoucine}}</ref><blockquote>Ihe ngosi a ga-abụ ohere iji chọpụta eluigwe na ala dị ka nrọ nke Radia Bent Lhoucine, njikọ dị n'etiti nka nkume na akụkọ a ma ama: ọrụ nke na-akọ uri ọhịa nke okike na ọnọdụ ya, ebe ndị na-eche n'echiche na ụmụ anụmanụ na-agbanwe na agba mara mma.<ref name=":1">{{Cite web|title=Rachat de la collection de Radia Bent Lhoucine|url=https://www.maghress.com/fr/lesoir/18782|accessdate=2021-06-11|work=Maghress}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.maghress.com/fr/lesoir/18782 "Rachat de la collection de Radia Bent Lhoucine"]. ''Maghress''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-06-11</span></span>.</cite></ref></blockquote>Ka ọ na-erule 2020, ọrụ ya gosipụtara na Mohammed VI Museum of Modern and Contemporary Art na Rabat.<ref>{{Cite web|title=Musée Mohammed VI Art Moderne et Contemporain {{!}} Rabat, Morocco Attractions|url=https://www.lonelyplanet.com/morocco/rabat/attractions/musee-mohammed-vi-art-moderne-et-contemporain/a/poi-sig/1403255/355499|accessdate=2021-06-11|work=Lonely Planet|language=en}}</ref>
== Ngosipụta ==
* 1962 - Ọmụmụ ihe nke Jacqueline Brodskis na Rabat (Morocco), ngosi nke onye ọ bụla
* 1963 - ''puku afọ abụọ nke nka na Morocco'', Charpentier Gallery, Paris, ngosi nchịkọta
* 1963 - Lausanne (Switzerland), ngosi nke onye ọ bụla
* 1966 - Galerie Bab Rouah na Rabat ya na Fatéma Hassan na Hassan El Farouj
* 1980 - Nzukọ mbụ nke ụmụ nwanyị Morocco na-ese ihe Essaouira, ihe ngosi nchịkọta
'''Ihe ngosi mgbe ọ nwụsịrị'''
* 1995 - Regards Immortels, Société Générale Marocaine de Banque, Casablanca nchịkọta ngosi<ref name=":1">{{Cite web|title=Rachat de la collection de Radia Bent Lhoucine|url=https://www.maghress.com/fr/lesoir/18782|accessdate=2021-06-11|work=Maghress}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.maghress.com/fr/lesoir/18782 "Rachat de la collection de Radia Bent Lhoucine"]. ''Maghress''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-06-11</span></span>.</cite></ref>
* 2006 - ''Regards de femmes'', ihe ngosi nchịkọta na gallery nke isi ụlọ ọrụ Société Générale Marocaine de Banque, Casablanca<ref>{{Cite web|date=2006|title=Morocco: A pictorial journey for women|url=https://fr.allafrica.com/stories/200612181567.html|accessdate=2021-06-10|work=All Africa}}</ref>
* 2006 - ihe ngosi nchịkọta Fondation ONA, Villa des Arts de Casablanca,
* 2009 - Itineraries, ONA Foundation on the sidelines of the Creation Forum in Morocco, collective exhibition
* 2009 - ''Repères pour une histoire de la peinture au Maroc'', ihe ngosi na-ejegharị ejegharị nke ndị ozi Morocco dị iche iche haziri na mmekorita ya na Villa des Arts nke ONA, French Institute na Goethe Institut na Rabat ma nweta ego site na ego Franco-German
* 2011 - Radia Bent Lhoucine, anụ ọhịa na ndị a ma ama, na Galerie 38 na Casablanca<ref name=":0">{{Cite web|date=2011|title=La Galerie 38 de Casablanca expose les œuvres de Radia Bent Lhoucine|url=https://www.yabiladi.com/articles/details/4330/galerie-casablanca-expose-oeuvres-radia.html|accessdate=2021-06-11}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.yabiladi.com/articles/details/4330/galerie-casablanca-expose-oeuvres-radia.html "La Galerie 38 de Casablanca expose les œuvres de Radia Bent Lhoucine"]. 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-06-11</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[:Category:CS1 maint: url-status|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":1" />
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.artnet.com/artists/radia-bent-lhoucine/past-auction-results Ụfọdụ eserese nke Radia Bent Lhoucine]
en9jxt3m81cozrp1cz4uynokzdhqwlf
Tony Namate
0
14702
95425
78486
2022-08-26T05:35:45Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tony Namate''' bụ [[Zimbabwe|onye Zimbabwe]] na-ese ihe osise nke nwetara nkwanye ùgwù mba ụwa maka nkọwa eserese ya dị egwu banyere nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Zimbabwe na ndị ọzọ.<ref>Humphreys, Joe (19 September 2006). {{Cite web|url=http://www.irishtimes.com/culture/quick-on-the-draw-1.1004471|title=Quick on the draw|date=|publisher=www.irishtimes.com|accessdate=2016-07-04}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.blackcommentator.com/283/283_cartoon_proudly_xenophobic_namate.html|title=Political Cartoon: South Africa - Proudly Xenophobic|date=|publisher=www.blackcommentator.com|accessdate=2016-07-04}}</ref> Nchịkọta katọn ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya nke afọ 2011, nke aha ya - "The Emperor's New Clods" - na-ezo aka na Hans Christian Andersen's "The Emperor's New Clothes", ka Association of American Editorial Cartoonists' Kevin Kallaugher kọwara dị ka "...[ntupunye] obi ụtọ nke ndị dị ike n'ihi ndị ogbenye na ndị na-enweghị ike.”<ref>Collier, Barbara (23 September 2011). {{Cite web|url=http://www.sampsoniaway.org/bi-monthly/2011/09/23/persecuted-cartoonists-steady-hands-and-brave-hearts/|title=Persecuted Cartoonists: Steady Hands and Brave Hearts|date=|publisher=www.sampsoniaway.org|accessdate=2016-07-04}}</ref>
== Mmalite na ndụ onwe ==
N'ịbụ onye tolitere na American comics na British funnies nna ya ga-eweta n'ụlọ site na ọrụ, Tony nwere mmasị na eserese karịa ka ọ na-enwe mmasị na ederede. O mechara bụrụ onye Mad magazine riri ahụ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'afọ 1980s, ebe ọ gụrụ [[Julius Caesar]] yana George Orwell's Animal Farm . Ihe jikọrọ ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mba ya na ihe ọ gụrụ ga-akpụzi ihe ga-abụ echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.sampsoniaway.org/bi-monthly/2011/09/23/persecuted-cartoonists-steady-hands-and-brave-hearts/|title=Persecuted Cartoonists: Steady Hands and Brave Hearts|date=|publisher=www.sampsoniaway.org|accessdate=2016-07-04}}</ref>
== Ọrụ ==
Tony Namate kwuru na ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe osise sitere na onye ọsụ ụzọ na-ese ihe osise na Zimbabwe, Hassan Musa, onye oji mbụ na-ese ihe osise na mba ahụ n'afọ ndị 1970. Tony malitere ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe osise na 1988 na akwụkwọ akụkọ ''The Herald'' nke steeti Zimbabwe na-achịkwa, ebe ọ rụrụ ọrụ ruo 1991 mgbe ọ hapụrụ ime ihe osise ndọrọ ndọrọ ọchịchị onwe ya.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.blackcommentator.com/283/283_cartoon_proudly_xenophobic_namate.html|title=Political Cartoon: South Africa - Proudly Xenophobic|date=|publisher=www.blackcommentator.com|accessdate=2016-07-04}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.blackcommentator.com/283/283_cartoon_proudly_xenophobic_namate.html "Political Cartoon: South Africa - Proudly Xenophobic"]. www.blackcommentator.com<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2016-07-04</span></span>.</cite></ref> Ọ sonyeere Daily News, onye nweere onwe ya kwa ụbọchị, dị ka onye na-ese ihe osise na 1999 mgbe ndọrọ ndọrọ ọchịchị Zimbabwe nọ n'ọgba aghara: Onye isi ala Robert Mugabe, mgbe o duziri ọgụ iji tọhapụ mba ahụ n'aka ndị ọcha, a na-akatọ ya nke ukwuu maka ụdị ọchịchị aka ike ya na mmegbu ikike mmadụ mgbe akụ na ụba na-enwe nsogbu imi na-echegbu onwe ya.<ref name=":1">Ahmed, Amel & Said, Hashem (15 February 2015). {{Cite web|url=http://america.aljazeera.com/articles/2015/2/11/political-cartoonists-face-threats-worldwide.html|title=Political cartoonists face threats worldwide|date=|publisher=Al Jazeera America|accessdate=2016-07-04}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://america.aljazeera.com/articles/2015/2/11/political-cartoonists-face-threats-worldwide.html "Political cartoonists face threats worldwide"]. Al Jazeera America<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2016-07-04</span></span>.</cite></ref>
Ọrụ Tony Namate emeela ka ọ bụrụ onye a wakporo ya na iyi egwu nke iwu site n'aka Gọọmentị Zimbabwe, nke kọwara ya dị ka "onye aghụghọ, onye na-ewe iwe na onye a na-anabataghị".<ref>Gerein, Sharon (5 October 1997). {{Cite web|url=https://newint.org/features/1997/10/05/update/|title=Dangerous drawings|date=|publisher=The New Internationalist magazine, Issue No. 295|accessdate=2016-07-04}}</ref> The ''Daily News'', akwụkwọ nweere onwe ya ọ rụrụ ọrụ na ngwụsị afọ 90, nwere ọtụtụ mwakpo dị ize ndụ, gụnyere otu nke nwere bọmbụ a rụrụ n'ụlọ na 22 Eprel 2000. Otu afọ ka e mesịrị, na Jenụwarị 2001, mgbawa ọzọ gbawara ígwè obibi akwụkwọ kwa ụbọchị.<ref name="I">{{Cite web|url=https://www.highbeam.com/doc/1P1-26137715.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160911093915/https://www.highbeam.com/doc/1P1-26137715.html|archivedate=11 September 2016|title=Blast at Zimbabwe Newspaper Office|date=28 April 2000|work=The Independent|publisher={{Subscription required|via=[[HighBeam Research]]}}|accessdate=5 July 2016}}</ref><ref name=":2" /> Akwụkwọ akụkọ ahụ na onye na-ese ihe osise jisiri ike gaa n'ihu n'agbanyeghị mwakpo ndị a na ''Daily News'' mechiri ọnụ ụzọ ya na 2003, mgbe gọọmentị jụrụ inye ya ikike. Namate jụrụ ịda mbà kama ịga rụọ ọrụ maka ebe nrụọrụ weebụ [http://www.newzimbabwe.com/ New Zimbabwe].<ref name=":1">Ahmed, Amel & Said, Hashem (15 February 2015). {{Cite web|url=http://america.aljazeera.com/articles/2015/2/11/political-cartoonists-face-threats-worldwide.html|title=Political cartoonists face threats worldwide|date=|publisher=Al Jazeera America|accessdate=2016-07-04}}</ref><ref name=":2">Obara, Brian, Hashem (21 May 2016). {{Cite web|url=http://thisisafrica.me/lifestyle/africas-top-10-cartoonists/|title=Top 10 Cartoonists in Africa|date=|publisher=This Is Africa|accessdate=2016-07-04}}</ref>
Namate bụ onye na-esote nke United Nations Correspondents Association's 2000 Ranan Lurie Political Cartoon Award, e nyekwara ya Cartoonists Rights Network, International's Courage in Editorial Cartooning Award, nke ọ natara na Lexington, Kentucky na 2004.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.blackcommentator.com/283/283_cartoon_proudly_xenophobic_namate.html|title=Political Cartoon: South Africa - Proudly Xenophobic|date=|publisher=www.blackcommentator.com|accessdate=2016-07-04}}</ref>
== Mbipụta ==
* ''Steeti nke Mba'' (1997)
* ''Edere'' On The Wall (1998)
* The Emperor's New Clods: Political Cartoons from Zimbabwe (2011)
== Ebensidee ==
{{Reflist}}{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
iao6nex4y5gwdgp13fht4xrwpkuexjz
Hassan Hajjaj
0
14734
95502
78521
2022-08-26T09:07:17Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hassan Hajjaj''' (a mụrụ n'afọ 1961) bụ onye Morocco na-ese ihe n'oge a nke bi ma na-arụ ọrụ na [[London]], UK na Marrakesh, [[Morocco]].
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Hajjaj na Larache, Morocco n'afọ 1961.<ref name="thethirdline">{{Cite web|url=https://www.thethirdline.com/artists/35-hassan-hajjaj/|title=Hassan Hajjaj|publisher=Art Gallery Dubai|work=The Third Line|accessdate=2016-07-28}}</ref>
== Ọtụ ==
Ihe nkiri mbụ nke Hajjaj, Karima: A Day in the Life of a Henna Girl, malitere na Los Angeles County Museum of Art na Mee 2015. Ihe nkiri a na-eme ka ''ndị'' na-ekiri ya banye n'ime ụwa nke otu usoro kachasị mma nke Hajjaj, Kesh Angels, nke na-egosi ụmụ agbọghọ henna nke Marrakesh.
''Hassan Hajjaj'': E gosipụtara My Rock Stars na Memphis Brooks Museum of Art na 2016.<ref>{{Cite web|url=http://www.lacma.org/event/film-premiere|title=Archived copy|accessdate=12 May 2015|archivedate=7 May 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150507040955/http://www.lacma.org/event/film-premiere}}</ref> E gosipụtara ihe nkiri a na Art Basel na Basel, Switzerland na June 2015, nke onye nlekọta ihe nkiri na onye nkuzi Maxa Zoller nke Cairo haziri.<ref name="artbasel">{{Cite web|url=https://www.artbasel.com/basel/film|title=Art Basel|publisher=artbasel.com|accessdate=2016-07-28}}</ref>
Ihe ngosi Hassan Hajjaj: La Caravane mepere na London's Somerset House na 5 Ọktoba 2017, nke a bu ihe ngosi mbụ ya n'obodo ahụ n'ime afọ asaa.<ref>{{Cite web|url=https://www.somersethouse.org.uk/whats-on/hassan-hajjaj-la-caravane|title=Hassan Hajjaj: La Caravane|date=12 July 2017}}</ref>
Hajjaj kelere ndị Morocco ndị ama ama na “My Maroc Stars’.<ref name="femmesdumaroc">{{Cite web|url=https://femmesdumaroc.com/actualite/hassan-hajjaj-devoile-my-maroc-stars-a-la-galerie-latelier-21-37130|title=Hassan Hajjaj dévoile My Maroc Stars|publisher=femmesdumaroc.com|accessdate=2018-01-13}}</ref> Ọrụ ahụ gosipụtara ndị na-ese ihe, ndị na-abụ abụ na ndị na-emepụta ihe dịka Hindi Zahra, Dizzy DROS, Yassine Morabite, na ọtụtụ ndị ọzọ.
Otu n'ime ọrụ Hajjaj a ma ama gụnyere Kesh Angels (2010), foto nke ụmụ nwanyị ise ekpuchiri ekpuchi si Marrakech, Morocco, ka ha na-anọdụ n'elu ọgba tum tum nọ n'ihu Ụlọ ihe nkiri Royal.<ref name="Sawa">{{Cite news|author=Sawa|first=Interview by Dale Berning|date=2018-05-23|title=Hassan Hajjaj's best photograph: Kesh Angels, girl biker gang of Morocco|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2018/may/23/hassan-hajjajs-best-photograph-kesh-angels-girl-biker-gang-of-morrocco|accessdate=2020-06-04}}</ref> Na foto Hajjaj, a na-eji ugogbe anya anyanwụ mara mma, nke yiri obi na sọks nwere akara chọọ ụmụ nwanyị ahụ mma, dị ka usoro eserese nke ikwughachi akwa nri na-acha uhie uhie na-acha uhie n'elu n'ókè.<ref name="Sawa" />
''Vogue'' nyere Hajjaj ikike ka ọ see ọtụtụ foto nke onye na-agụ egwu pop Billie Eilish maka mkpuchi nke magazin ha nke March 2020.<ref name="arab.news">{{Cite web|date=2020-02-04|title=Hassan Hajjaj photographs teen star Billie Eilish|url=https://arab.news/252v5|accessdate=2021-04-13|work=Arab News|language=en}}</ref> Na mkpuchi Hajjaj, onye na-agụ egwu ahụ na-eji jaket Gucci na olu, ka ọ na-ese onyinyo n'azụ mara mma, nke a maara onye na-ese foto nke onwe ya.<ref name="arab.news" /> Mbipụta magazin ahụ gụnyekwara foto ndị ọzọ Hajjaj gbara, gụnyere otu ebe Eilish yi uwe elu nke e ji ọkọlọtọ nke klọb bọọlụ Casablanca, Wydad AC mee.<ref>{{Cite web|author=Yabiladi.com|title=American singer Billie Eilish lands a Vogue cover lensed by Morocco's Hassan Hajjaj|url=https://en.yabiladi.com/articles/details/88777/american-singer-billie-eilish-lands.html|accessdate=2021-04-13|work=en.yabiladi.com|language=en}}</ref> Eilish yi uwe Hajjaj's clothing label Andy Wahloo, a na-egosikwa ya ka ọ na-ese n'ihu akwa ahịhịa na-achọ mma nke a na-ahụkarị na North Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.albawaba.com/entertainment/billie-eilish-photographed-moroccan-artist-hassan-hajjaj-1336960|accessdate=2021-04-13|work=www.albawaba.com|title=Billie Eilish Photographed by Moroccan Artist Hassan Hajjaj}}</ref>
== Omume nka ==
Ewezuga ịgwakọta ihe ndị dị na omenala Morocco na omenala pop ọnụ na nka ya, a makwaara Hajjaj maka imebi atụmanya nke ndị na-ekiri ihe nkiri n'Ebe Ọdịda Anyanwụ ka ọ na-agbagha "anya ndị njem nleta nke na-eme ka ụmụ nwanyị ekpuchiri ekpuchi ma kama ọ na-etinye ha n'ìhè na-akpali akpali.<ref>{{Cite news|author=Mitter|first=Siddhartha|date=2019-10-09|title=Hassan Hajjaj Turns Moroccan Clichés Into London Cool|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2019/10/09/arts/hassan-hajjaj.html|accessdate=2020-06-04}}</ref> Site n'ịgbanwe echiche ọdịda anyanwụ nke Orientalism, Hajjaj na-ekwu na ọ chọrọ igosi akụkụ dị iche iche nke ọha mmadụ Morocco na foto ya.<ref>{{Cite web|title=Hassan Hajjaj {{!}} artnet|url=http://www.artnet.com/artists/hassan-hajjaj/|accessdate=2020-06-04|work=www.artnet.com}}</ref>
N'otu aka ahụ, ''Femmes du Maroc'', magazin a ma ama maka ụmụ nwanyị na Morocco, mere ihe omume ejiji mbụ iji gosipụta uwe Morocco na 1996. Onye nta akụkọ Aïcha Zaïmi Sakhri ekwuola banyere ihe omume a na-ewu ewu ugbu a, Caftan, site n'ikwu na ebumnuche ya bụ igosi ụmụ nwanyị na caftan abụghị naanị akụkụ nke uwe ọdịbendị, kama ọ bụ uwe nwere ike iyi n'ụzọ na-atọ ụtọ, ejiji na nke oge a.<ref name="Moroccan Lifestyle Media" /> Dị nnọọ ka mgbalị magazin ahụ iji mee ka ejiji ụmụ nwanyị Morocco dị ọhụrụ, foto mara mma nke Hajjaj nke ụmụ nwanyị na-ekpuchi, ndị na-egwuri egwu n'elu ọgba tum tum ha na-eme ka echiche ndị na-ege ntị banyere ụmụ nwanyị Morocco dị iche iji gosipụta "nsogbu dị n'etiti echiche ... na eziokwu.<ref>{{Cite web|title=An Interview with Hassan Hajjaj|url=https://universes.art/en/nafas/articles/2014/hassan-hajjaj|accessdate=2020-06-04|work=universes.art|language=en}}</ref>
Ụdị Hajjaj dị mfe ịmata ma jikọta "ihe ejiji dị elu na omenala pop na-adịghị mma".<ref name="Kennedy">{{Cite web|author=Kennedy|first=Tristan|title=Welcome to Hassan Hajjaj's Marrakech|url=https://theculturetrip.com/africa/morocco/articles/welcome-to-hassan-hajjaj-s-marrakech/|accessdate=2021-04-13|work=Culture Trip}}</ref> A maara ya ka ọ na-agwakọta ụdị okomoko na adịgboroja doro anya ma na-ejikarị ihe osise ya na-ese foto ya ugboro ugboro nke nwere akwa tin.<ref name="Kennedy" /> Ụdị Hajjaj na-ejikọta camouflage, polka-dot, ma ọ bụ akwụkwọ anụmanụ na ákwà ọdịnala sitere na souk.<ref name="Mitter">{{Cite news|author=Mitter|first=Siddhartha|date=2019-10-09|title=Hassan Hajjaj Turns Moroccan Clichés Into London Cool|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2019/10/09/arts/hassan-hajjaj.html|accessdate=2021-04-13}}</ref> Foto ya "na-eweta mmetụta nke egwuregwu nke na-ejikọta ihe nketa Morocco na patchwork hip-hop swagger".<ref name="Mitter" />
== Nghọta na onyinye ==
A na-akpọ Hajjaj ma mara ya dị ka "Andy Warhol nke Marrakech".<ref name="thethirdline">{{Cite web|url=https://www.thethirdline.com/artists/35-hassan-hajjaj/|title=Hassan Hajjaj|publisher=Art Gallery Dubai|work=The Third Line|accessdate=2016-07-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.thethirdline.com/artists/35-hassan-hajjaj/ "Hassan Hajjaj"]. ''The Third Line''. Art Gallery Dubai<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 July</span> 2016</span>.</cite></ref>
Hajjaj bụ onye mmeri nke 2011 Sovereign Middle East na African Art Prize ma depụta ya maka Victoria & Albert Museum's Jameel Prize na 2009.<ref name="sovereignartfoundation">{{Cite web|url=http://www.sovereignartfoundation.com/art-prizes/african/gallery/?year=2011|title=Middle East and North Africa Art Prize - Sovereign Art Foundation|publisher=sovereignartfoundation.com|accessdate=2016-07-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150629190019/http://www.sovereignartfoundation.com/art-prizes/african/gallery/?year=2011|archivedate=2015-06-29}}</ref><ref name="vam">{{Cite web|url=http://www.vam.ac.uk/content/exhibitions/exhibition-jameel-prize/jameel-prize-2009/|title=Jameel Prize 2009 - Victoria and Albert Museum|publisher=vam.ac.uk|accessdate=2016-07-28}}</ref> N'afọ 2013, Rose Issa Projects bipụtara monograph ''Site n'aka Hassan Hajjaj'', Photography, fashion, film, design edited by Katia Hadidian, London (2014) na-enyocha nkuzi ya na Morocco na London, ahụmịhe ya na ejiji na ime ụlọ, na ihe omume ya na ụlọ ọrụ egwu na-emetụta agba dị egwu, mmụọ ọṅụ, na ụda ọhụụ nke ihe oyiyi ya a na-achọsi ike.<ref name="roseissa">{{Cite web|url=http://www.roseissa.com/current%20publ/Hassan-hajjaj/hassan-hajjaj-publ-im1.html|title=ROSE ISSA|publisher=roseissa.com|accessdate=2016-07-28}}</ref>
N'afọ 2019, Maison Europeenne de la Photographie, Paris bipụtara ''Hassan Hajjaj''.
== Nchịkọta ==
Ọrụ Hajjaj dị na ndekọ nke Brooklyn Museum, [[New York City]]; British Museum, London; Nasher Museum of Art, Duke University, Durham, NC; Newark Museum, New Jersey; Los Angeles County Museum of Art, Los Angeles; Los Angeles Museum of Contemporary Art, Los Angeles; Victoria & Albert Museum, London; Farjam Collection, Dubai; Institut des cultures d'Islam, Paris; Kamel Lazaar Foundation, Tunisia; na Virginia Museum of Fine Art, Richmond, VA.<ref name="taymourgrahne">{{Cite web|url=http://www.taymourgrahne.com/artists/hassan-hajjaj|title=Hassan Hajjaj - Artists - Taymour Grahne|publisher=taymourgrahne.com|accessdate=2016-07-28}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.okayafrica.com/photos/hassan-hajjaj-kesh-angels/ Remi, "Hassan Hajjaj Photographs Moroccan Biker Women in Kesh Angels" in Okay Africa International Edition, 2/7/2014]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
8io29m41bv4vlcdz954fbsmbg2505l0
Rachid Ben Ali
0
14739
95586
78526
2022-08-26T10:03:16Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rachid Ben Ali''' (a mụrụ n'afọ 1978, Taza, [[Morocco]]) bụ onye na-ese ihe si Morocco na Dutch.<ref>{{Cite web|title=Artist biography|url=https://www.artland.com/artists/rachid-ben-ali|work=Artland|accessdate=June 12, 2020}}</ref>
== Akụkọ ndụ na ọrụ ==
Mgbe ọ dị afọ iri na ise, nne na nna ya zigara ya [[Netherlands]]. Ọ bụ autodidact. Mgbe e mesịrị, ọ gara Polytechnic of the Arts na Antwerp, [[Belgium]]. Ọ bi ma na-arụ ọrụ na Amsterdam na [[London]].
N'afọ 2001 na 2003 o nwere ihe ngosi na Tanya Rumpff Gallery na Haarlem, Stedelijk Museum na Amsterdam na Wereldmuseum na Rotterdam. Queen Beatrix họọrọ otu n'ime ihe osise ya iji webata ihe ngosi na Stedelijk Museum.
N'afọ 2003, o ritere ihe nrite KunstRAI maka ndị na-eto eto na-ese ihe, na 2005 e gosipụtara ịrị anọ n'ime ihe osise ya kachasị ọhụrụ na Cobra Museum of Modern Art na Amstelveen, dị nso na Amsterdam.<ref>{{Cite web|title=Rachid Ben Ali (Paperback)|url=https://www.waterstones.com/book/rachid-ben-ali/thiem-art/rachid-ben-ali/9789077592076|work=Waterstones|accessdate=June 12, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Isim Review 15 Spring 2005|url=https://openaccess.leidenuniv.nl/bitstream/handle/1887/16983/ISIM_15_Rachid_Ben_Ali.pdf|work=Leiden University|accessdate=June 12, 2020}}</ref>
Ọrụ ya akpalitewo iwe na iyi egwu site n'aka ndị agha [[Àlakụ̀ba|Alakụba]] na Netherlands. Ọ gara zoo mgbe iyi egwu ọnwụ metụtara ihe ngosi nke na-egosi bọmbụ "ịkpọ imams asị". Kemgbe ahụ, ọ chọrọ ndị nche, nke Cobra Museum na-akwụ ụgwọ ya.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.rachidbenali.com/ Ebe nrụọrụ weebụ nke Rachid]
* Ozi sara mbara banyere R. Ben Ali, (Dutch)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
433fy2wdaqppdloulpi5c02a7fslcrw
Whit Taylor (cartoonist)
0
14742
95303
78533
2022-08-25T22:00:21Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Whit_Taylor_(8606799518).jpg|thumb|Taylor na Asbury Park Comicon na 2013]]
'''Whit Taylor''' bụ onye America na-ese ihe osise.
Taylor tolitere na New Jersey ma na-ebi na New York, ebe ọ na-arụ ọrụ dị ka ọkachamara ahụike ọha na eze. Ọ gbasoro ihe nkiri tupu ọ tụgharịa gaa na ihe ọchị mgbe ọ gara ọtụtụ mgbakọ na ihe ngosi. O nyewo aka na ''The Comics Beat'', The Comics Journal, na ụlọ ọrụ mgbasa ozi ndị ọzọ. N'afọ 2014, ọ bụ onye ọka ikpe maka Ignatz Awards.
== Nnabata ==
{| class="wikitable sortable"
|+Ihe nrite na nhọpụta maka Whit Taylor
! scope="col" |Afọ
! scope="col" |Nhazi
! scope="col" |Ihe nrite
! scope="col" |Ọrụ
! scope="col" |Nsonaazụ
|-
! scope="row" |2012
|Glyph Comics Awards
|Rising Star Award
|''Watermelon''
|{{Won}}
|-
! scope="row" |2013
|Ignatz Awards
|Usoro kacha mma
|''Madtown High''
|{{Nom}}
|-
! scope="row" |2014
|Glyph Comics Awards
|Onye edemede kacha mma
|''Igbe''
|{{Nom}}
|-
! scope="row" |2014
|Glyph Comics Awards
|Onyinye Fan maka Ọrụ Kachasị Mma
|''Igbe''
|{{Nom}}
|-
! scope="row" |2015
|Best American Comics 2015
|Comic a ma ama
|''Igbe''
|{{Nom}}
|-
! scope="row" |2016
|''Slate''
|Slate Cartoonist Studio Prize Short List for Best Web Comic of the Year
|''Ihe eji eme ihe''
|{{Nom}}
|-
|}
== Ọrụ ==
* ''Watermelon'' (2011, bipụtara onwe ya)
* Relics (2012, bipụtara onwe ya)
* ''Madtown High'' (2013, usoro mbipụta ise bipụtara onwe ya)
* ''Stethoscope Microphone'' (2013, bipụtara onwe ya)
* ''Igbe'' (2013, bipụtara onwe ya)
* The Anthropologists (2014, Sparkplug Books)
* ''Berries'' (2014, bipụtara onwe ya)
* ''Up Down Clown'' (2015, Ninth Art Press)
* Ghost (2015, bipụtara onwe ya)
== Ọrụ ndị e hotara ==
{{Refbegin}}
* {{cite web
|last = Cronin
|first = Brian
|title = Women in Comics NYC Collective International: Black Women in Comics Spotlights – Whit Taylor
|website = [[Comic Book Resources]]
|date = 2016-02-24
|url = http://goodcomics.comicbookresources.com/2016/02/24/women-in-comics-nyc-collective-international-black-women-in-comics-spotlights-whit-taylor/
|access-date = 2016-05-05
|archive-url = https://web.archive.org/web/20160505050402/http://goodcomics.comicbookresources.com/2016/02/24/women-in-comics-nyc-collective-international-black-women-in-comics-spotlights-whit-taylor/
|archive-date = 2016-05-05
}}
== Njikọ mpụga ==
[http://www.whittaylorcomics.com Official Website]
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
j4klv8dgulf5quz6zqt1522caaq2psu
Wanade
0
14758
95226
78553
2022-08-25T21:19:10Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Beth Nyambura Mbaya''', onye a maara dịka '''Wanade''' (c. 1967 - May 10, 2013), bụ [[Actor|onye]] Kenya na-eme ihe nkiri na telivishọn. Onye na-eme ihe nkiri a ma ama n'ime Kenya, a maara Wanade nke ọma maka ọrụ na ọtụtụ usoro telivishọn na-emepụta na ''mpaghara'' gụnyere Mother in Law na Know Zone .<ref name="dn">{{Cite news|title=TV star ‘Wanade’ dies after battle with cancer|url=http://www.nation.co.ke/News/TV-star-Wanade-dies-after-battle-with-cancer/-/1056/1848830/-/d743x1z/-/index.html|work=[[Daily Nation]]|date=2013-05-10|accessdate=2013-06-04}}</ref>
Wanade lụrụ Robert Mbaya. Di na nwunye a mụrụ ụmụ nwoke abụọ ha abụọ banyere n'ahịa ihe ngosi: Mungai Mbaya, onye bụ onye na-eme ihe ngosi ụmụaka, Know Zone, na onye na-eme ihe nkiri na Kenya Broadcasting Corporation (KBC) soap opera, ''Makutano Junction'', na onye na-eme ihe nkiri Kamau Mbaya, onye a maara nke ọma maka igwu Baha na usoro ''Machachari'' nke na-egosi na TV ụmụ amaala TV Kenya ma na-eme ihe nkiri na Kenyan Biography of Kimani Maruge, The First Grader . .<ref name="dn">{{Cite news|title=TV star ‘Wanade’ dies after battle with cancer|url=http://www.nation.co.ke/News/TV-star-Wanade-dies-after-battle-with-cancer/-/1056/1848830/-/d743x1z/-/index.html|work=[[Daily Nation]]|date=2013-05-10|accessdate=2013-06-04}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.nation.co.ke/News/TV-star-Wanade-dies-after-battle-with-cancer/-/1056/1848830/-/d743x1z/-/index.html "TV star 'Wanade' dies after battle with cancer"]. ''[[Daily Nation]]''. 2013-05-10<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2013-06-04</span></span>.</cite></ref> Nwanne Wanade nke tọrọ ya bụ onye Kenya na-ede ihe nkiri, Naomi Kamau, ebe nwanne ya nwoke bụ Joseph Kinuthia, onye a maara aha ya dịka Omosh, emeela ihe ngosi telivishọn, ''Tahidi High''.
Wanade nwụrụ site na ọrịa kansa n'ụlọ nwanne ya nwanyị na Kahawa Sukari nke Nairobi n'ọnwa Mee 10, afọ 2013, mgbe ọ dị afọ 46.<ref name="dn">{{Cite news|title=TV star ‘Wanade’ dies after battle with cancer|url=http://www.nation.co.ke/News/TV-star-Wanade-dies-after-battle-with-cancer/-/1056/1848830/-/d743x1z/-/index.html|work=[[Daily Nation]]|date=2013-05-10|accessdate=2013-06-04}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.nation.co.ke/News/TV-star-Wanade-dies-after-battle-with-cancer/-/1056/1848830/-/d743x1z/-/index.html "TV star 'Wanade' dies after battle with cancer"]. ''[[Daily Nation]]''. 2013-05-10<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2013-06-04</span></span>.</cite></ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
g3a05yq6cl5rt6gznghn0cvurys1ng0
Wahu
0
14761
95101
78556
2022-08-25T15:25:15Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{ Infobox person | image= | name= Wahu | caption= 07-31-2015 | birth_name= Rosemary Wahu Kagwi | birth_place= [[ Nairobi ]] , Kenya | other_names= Wahu Kagwi Mathenge | occupation= {{ Flatlist |
*singer
*actress
*songwriter
*entertainer
}}|net_worth=|years_active=2000–present|spouse=[[Nameless (musician)|Nameless]] {{small|(m. 2004)}}|children=2|module={{Infobox musical artist|embed=yes
| background = solo_singer
| genre = {{Flatlist |
*[[Afro pop music|Afropop]]
*[[R&B]]
}}
| label = [[Ogopa Deejays]] (former)
| associated_acts = {{Flatlist |
*Nameless
}}
}}}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rosemary Wahu Kagwi''', onye a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Wahu''', bụ onye Kenya na-agụ egwu, onye bụbu onye ejiji, onye na-eme ihe nkiri na onye ọchụnta ego.<ref>{{Cite web|url=http://www.ghafla.co.ke/correct-lyrics/102-biographies/biographies/314-wahus-biography|title=Wahu Kagwi|accessdate=12 January 2016|work=Ghafla}}</ref>
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ ya n'afọ 1980 na Nairobi. Wahu gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Hospital Hill wee gaa Precious Blood High School nke dị na Riruta. Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ, o dere abụ mbụ ya.<ref>{{Cite web|author=Kimani|first=Sheila|title=#WCW: Wahu Kagwi - Of Music, Marriage and Motherhood|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/local-news/2000161250/wcw-wahu-kagwi-of-music-marriage-and-motherhood|accessdate=2021-11-10|work=Standard Entertainment and Lifestyle|language=en}}</ref> Wahu bụbu onye nlereanya na nwa akwụkwọ Mahadum nke Nairobi, na-agụsị akwụkwọ na nzere na Bachelor of Arts na mgbakọ na mwepụ na nkwukọrịta.
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ egwu ya n'afọ 2000. O wepụtara egwu mbụ ya "Niangalie" nke natara nnabata dị mma n'Afrịka niile na ụwa niile. Egwu atọ mbụ ya bụ "Niangalie", "Esha" na "Liar". Wahu wepụtara egwu mbụ ya, "Sitishiki" n'afọ 2005.<ref name="despite">{{Cite web|url=https://nation.africa/kenya/magazines/buzz/441236-465398-idbwp8z/index.html|title=Despite lean season, Wahu bounces back|date=21 June 2020}}</ref> Ndị Ogopa DJs mepụtara ụfọdụ egwu ya.
Wahu emeela ka ndị na-ege ntị nwee obi ụtọ n'akụkụ ọtụtụ ndị Kenya na African Artistes dịka kleptomaniacs, Fally Ipupa, Nonini, Nameless, Wyre, Qqu, na P-Unit. Ọ bụ onye nnata mbụ nke MTV Africa Music Awards 2008, maka Best Female Artist category.<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2008/11/mtv-africa-music-awards-mamas-winners-photos/|title=MAMA Awards winners|accessdate=12 January 2016|work=Bella Naija|date=23 November 2008}}</ref> Ọzọkwa, o ritela Pearl of Africa Music Awards, Chaguo La Teeniez Awards nakwa Kisima Music Awards.<ref>{{Cite web|url=http://l.fienipa.com/node/4206|title=Kisima Awards Winners 2008/2009 announced!|accessdate=12 January 2016|work=I.fienipa}}</ref> Na ụlọ ọrụ na-eme ihe nkiri, Wahu nwere ọrụ na-eduga na usoro telivishọn ''Tazama'' .<ref>{{Cite web|url=https://fienipalyrics.appspot.com/node/2010|title=WAHU – AFRICAN MUSICIAN|accessdate=12 January 2016|work=Fieni Pal Lyrics}}</ref> N'afọ 2017, o wepụtara egwu ozioma ọhụrụ "Sifa". N'afọ 2013, o mepere ụlọ ọrụ saloon ya bụ Afrosiri salon nke na-enye ọrụ dịka spa, ntutu isi, manicure na pedicure.<ref>{{Cite web|author=Miseda|first=Hellen Asewe|title=Wahu's tips on how to run successful upmarket salon|url=https://www.standardmedia.co.ke/business/money-market/article/2001416700/wahus-tips-on-how-to-run-successful-upmarket-salon|accessdate=2021-11-10|work=The Standard|language=en}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Ọ lụrụ David Mathenge alias Nameless, onye ọzọ na-eti egwu Kenya. Ha mis ụmụ nwanyị abụọ aha ha bụ Tumiso na Nyakio. O nyefere otu n'ime ụmụ ya nwanyị "Sweet Love".<ref name="despite">{{Cite web|url=https://nation.africa/kenya/magazines/buzz/441236-465398-idbwp8z/index.html|title=Despite lean season, Wahu bounces back|date=21 June 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://nation.africa/kenya/magazines/buzz/441236-465398-idbwp8z/index.html "Despite lean season, Wahu bounces back"]. 21 June 2020.</cite></ref>
== Ihe nrite na nhọpụta ==
=== Ihe nrite ===
* MTV Africa Music Awards 2008 - Nwanyị kacha mma<ref>BBC, 23 November 2008: [http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/7744492.stm Nigerians sweep MTV Africa awards]</ref>
* 2008 Pearl of Africa Music Awards - Best Female Artist (Kenya)
* 2008 CHAT Awards - Favourite Female Artiste<ref>Ecoimagekenya.com, 20 June 2008: [http://egoimagekenya.com/2008/06/the-annual-chaguo-la-teeniez-awards-winners The annual Chaguo La Teeniez awards Winners]</ref>
* 2008 Kisima Awards - Best Song ("Sweet Love") & Best Reggae Artiste/Group
* 2010 Tanzania music awards - Best Reggae Song ('Leo (Reggae remix)' with AY)<ref>The Citizen: [https://archive.today/20130113232841/http://www.thecitizen.co.tz/magazines/26-thebeat/2057-bongo-flava-newcomers-ruling-the-roost.html Newcomers ruling the roost] 21 May 2010</ref>
=== Nhọpụta ===
* 2006 Pearl of Africa Music Awards - Best Kenyan Female Artiste
* MTV Africa Music Awards 2008 - Best Newcomer
* 2008 MOBO Awards - Best African Act<ref>Museke: [http://museke.com/node/2140 Nominees for MOBO Best African Act 2008]</ref>
* 2008 Kora Awards - Best Artiste or Group from East Africa (emebeghị)<ref>Museke: [http://museke.com/node/2214 Kora All Africa Music Awards nominees 2008 - regional categories]</ref>
* 2009 Tanzania Music Awards - Best East African Song ("Sweet Love")
* 2009 MTV Africa Music Awards - Best Video ("Little Things You Do" with Bobi Wine)
* 2009 Channel O Music Video Awards - Best African East & Best Ragga Dancehall Video ("Sweet Love")
* 2011 Tanzania Music Awards - Best Song and Best Collaboration Song ('Mkono Mmoja' with Chege & Temba)<ref>allAfrica.com: [http://allafrica.com/stories/201102220178.html '20 Percent' Grabs Seven Kili Music Awards Nominations]</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0es7jz4l02fr4b3bbsng5zydta86xvx
Wanjiku the Teacher
0
14791
95241
78592
2022-08-25T21:23:44Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Carolyne Wanjiku Tharau''', nke a maara dịka '''Wanjiku onye''' nkuzi maọbụ '''onye nkuzi Wanjiku''', bụ onye Kenya na-eme ihe ọchị, onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta ihe.<ref>{{Cite web|title=Meet Caroline Wanjiku aka Teacher Wanjiku|url=http://www.mediamaxnetwork.co.ke/people-daily/417749/meet-caroline-wanjiku-aka-teacher-wanjiku/|work=Mediamax Network|accessdate=15 June 2018}}</ref>
Ọ bụ onye guzobere na onye isi nke ''Mwalimu Production'', ụlọ ọrụ na-emepụta ọdịnaya ebe a na-eme ka ''onye nkuzi Wanjiku'' dị mma ma na-eme ihe nkiri maka ụmụaka.<ref>{{Cite web|title=Wanjiku The Teacher Biography, Family|url=https://softkenya.com/kenya/wanjiku-the-teacher/|work=Soft Kenya|accessdate=15 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=MEET WANJIKU THE TEACHER|url=http://www.wanjikutheteacher.com/BIO.html|work=Wanjiku the Teacher|accessdate=15 June 2018}}</ref>
== Ọrụ ==
Wanjiku malitere àgwà nke Onye Ozizi Wanjiku na egwuregwu Heartstrings nke a na-akpọ 43rd Kenyan tribe n'afọ 2007. O nwetara otuto dị egwu ma gaa n'ihu isonye na egwuregwu akwụkwọ ndị ọzọ ma rụọ ọrụ na ihe karịrị egwuregwu iri atọ mgbe ndị nduzi Sammy Mwangi na Victor Ber, bụ onye mechara bụrụ di ya, na-enyere ya aka.
Nnukwu ezumike ya bịara mgbe o mere ihe nkiri mbụ ya na Churchill Show n'afọ 2013 na-enweta ihe karịrị 200,000 YouTube na onyinye ndị ọzọ mgbe nke ahụ gasịrị. Kemgbe ahụ, ọ pụtara n'ọtụtụ ọkwa na [[Kenya]] na mba ofesi gụnyere The Hot Seat na ihe ndị ọzọ. A maara ya nke ọma maka omume ya na 'Teacher Wanjiku' na 'Wa John'. Ọ hapụrụ Churchill Show n'afọ 2014 mgbe nkwekọrịta ya gwụchara wee laghachi dịka onye ọbịa mgbe ihe ngosi ahụ na-eme ememe afọ iri na ise nke bụkwa ụbọchị ọmụmụ Daniel nke iri anọ.<ref>{{Cite web|title=Any regrets? Teacher Wanjiku finally speaks on why she left Churchill Show|url=https://edaily.co.ke/entertainment/any-regrets-teacher-wanjiku-finally-speaks-on-why-she-left-churchill-show-123174/enews/celebs/|work=E Daily, Kenya|accessdate=15 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|title=Comedian Teacher Wanjiku Makes Major Comeback at Churchill Show. Kenyans React|url=https://kiss100.co.ke/comedian-teacher-wanjiku-makes-major-comeback-churchill-show-kenyans-react/|accessdate=15 June 2018}}</ref>
O nwere ihe ngosi telivishọn mbụ ya na Citizen TV<ref>{{Cite news|title=Top female comedian, Teacher Wanjiku, set to launch her own show|url=https://www.sde.co.ke/article/2000113906/top-female-comedian-teacher-wanjiku-set-to-launch-her-own-show|accessdate=15 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|title=Teacher Wanjiku To Launch New Show on Citizen TV|url=http://nairobiwire.com/2014/02/teacher-wanjiku-transfer-citizen-tv.html|accessdate=15 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Wanjiku The Teacher Opens Her Own "School"|url=https://www.ulizalinks.co.ke/wanjiku-teacher-opens-school/|work=Uliza Links|accessdate=15 June 2018}}</ref> n'afọ 2014 mgbe ọ hapụrụ Churchill Show . Ihe ngosi ya bụ Teacher Wanjiku malitere na Citizen TV n'otu izu ahụ dịka ''onye'' Uganda na-eme ihe ọchị bụ Anne Kansiime's Dont Mess With Kansiime . Otú ọ dị, a kpochapụrụ ihe ngosi ya na-ezo aka n'ụkpụrụ mmepụta.<ref>{{Cite web|title=WHY TEACHER WANJIKU SHOW HAS BEEN PULLED OFF CITIZEN TV!!!|url=http://diasporamessenger.com/2014/02/why-teacher-wanjiku-show-has-been-pulled-off-citizen-tv/|work=Diaspora Messenger|accessdate=15 June 2018}}</ref> O wee were ezumike site na ihe nkiri iji gaa mụọ nwa ya. Ọ lọtara na ngọsị otu nwoke na National theatre n'afọ 2016 ma nwee ihe ịga nke ọma.<ref>{{Cite web|title=Queen of comedy Teacher Wanjiku makes grand comeback|url=https://nairobinews.nation.co.ke/chillax/queen-of-comedy-teacher-wanjiku-makes-grand-comeback/|work=Nairobi News|accessdate=15 June 2018}}</ref>
Wanjiku abụrụla onye nnọchi anya ọtụtụ ụdị gụnyere Airtel, Airtel Money, Unilever's Blue Band, Honda, Bata, USAID, National Bank na ọtụtụ ndị ọzọ. Ọ ghọrọ onye nnọchi anya Dettol mgbe ndị nnọchi anya mbụ bụ Julie Gichuru, Lulu Hassan na [[Patience Ozokwor]].
Ọ rụkwara ọrụ n'ọfịs onye isi ala, na otu mgbasa ozi mba dịka onye na-egosi redio na Q FM, Kenya Literature Bureau na-akụziri ụmụaka banyere mmekọahụ n'ebe ahụ, USAID na-akwalite mgbanwe ndị uwe ojii, mgbasa ozi ihe nkiri Theirworld .<ref>{{Cite news|title=Teacher Wanjiku joins Q FM|url=https://www.nation.co.ke/lifestyle/buzz/Teacher-Wanjiku-joins-Q-FM/441236-2555270-qcwe74z/index.html|accessdate=15 June 2018|work=Daily Nation}}</ref>
N'afọ 2017, Wanjiku pụtara na mkpọsa #5for5 nke Theirworld iji gosipụta mkpa mmepe nwata. Mgbasa ozi ahụ gosikwara aha ndị ọzọ a ma ama dịka Rainn Wilson, Jackie Tohn, Matt Lucas, Wendy Liebman, Shappi Khorsandi na Nish Kumar<ref>{{Cite web|title=Watch Teacher Wanjiku become the latest comedian to back #5for5 campaign|url=https://theirworld.org/news/kenyan-comedian-teacher-wanjiku-dresses-like-baby-in-5for5-campaign-film|work=Theirworld|accessdate=15 June 2018}}</ref>
== Onye nkuzi Wanjiku (akara) ==
Ọ bụ Caroline Wanjiku n'onwe ya kpụrụ ma mee ihe nkiri nke onye nkụzi Wanjiku. Onye a bụ onye nkuzi nke asụsụ nne ya nwere mmetụta dị ukwuu. Ọ na-eyikarị ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ onye na-eme ihe ọchị na uwe nwere ntụpọ na nnukwu ugogbe anya na-enwu gbaa. Caroline Wanjiku anọwo na-ede edemede maka agwa ahụ ma na-eme ihe nkiri ahụ na telivishọn karịsịa na Swahili ma onye njikwa ya, onye nduzi ya na di ya bụ Victor Ber duziri ya.
== Ịma ==
Wanjiku onye nkụzi ahụ nabatara nke ọma site n'aka ndị na-eme ihe ọchị na Kenya na karịa na-ezo aka na ya dị ka nwanyị kachasị ukwuu, nwanyị kachasị nwee ọgụgụ isi na-eme ihe ọchị na [[Kenya]], onye na-eme ihe ọchị ngwa ngwa ngwa dịka ndị ọzọ na-akpọ ya [[Kenya|Kenya's]] Queen of Comedy .<ref>{{Cite web|title=Fastest rising comedian 'Teacher Wanjiku' 'steals' bestfriend's husband|url=https://www.sde.co.ke/thenairobian/article/2000114366/fastest-rising-comedian-teacher-wanjiku-steals-bestfriend-s-husband|work=SDE|accessdate=15 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Teacher Wanjiku opens up about her private life|url=https://www.sde.co.ke/article/2000113666/teacher-wanjiku-opens-up-about-her-private-life|work=SDE|accessdate=15 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kenya's wittiest, funniest comedians in a grand comeback thrill|url=https://classic105.com/kenyas-wit-ti-est-funniest-comedians-in-a-grand-comeback-thrill/|work=Classic 105|accessdate=15 June 2018}}</ref>
== Ihe ngosi ==
* Iwu iri na otu
* Onye nkuzi Wanjiku (Citizen TV)
* Ihe ngosi Churchill
* Ndụmọdụ m bụ
* Nanị Ụgha nke Na-arụ Ọrụ
* Ụmụ agbọghọ na-atọkwa ọchị (NTV Kenya)
== Ndụ onwe ==
A mụrụ ya ma zụlite ya na Nairobi County. Ọ bụ onye nke anọ a mụrụ n'ime ezinụlọ mmadụ isii. Ọ lụrụ di na Disemba afọ 2014 nye onye nduzi okike, onye na-emepụta ihe na onye njikwa ya Victor Ber na mmemme nzuzo na St. Pauls Catholic Church, University way, Nairobi.<ref>{{Cite web|title=Teacher Wanjiku's Wedding PHOTOS|url=http://nairobiwire.com/2014/12/teacher-wanjikus-wedding-photos.html|work=Nairobi Wire|accessdate=15 June 2018}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
eeyn9a23dbgc80bscj3zeuk9g1lto0d
Ronald Wimberly
0
14805
95232
85922
2022-08-25T21:20:40Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Ron Wimberly at Small Press Expo.jpg|thumb]]
[[Category:Redundant infobox title param|Ronald Wimberly]]
[[Category:Comics infobox image less alt text|Ronald Wimberly]]
[[Category:Comics creator pop|Ronald Wimberly]]
[[Category:Comics creator BLP pop|Ronald Wimberly]]
[[Category:Track variant DoB|Ronald Wimberly]]
[[Category:Pages using infobox comics creator with unknown parameters|subcatRonald Wimberly]]
'''Ronald Wimberly''' (amụrụ na 28 Eprel 1979) bụ onye America na-ese ihe (onye na-ese ihe osise na onye na-eme ihe nkiri). O bipụtala ọtụtụ akwụkwọ akụkọ, yana ọrụ dị mkpụmkpụ maka ''The New Yorker'', DC / Vertigo, Nike, Marvel, Hill na Wang, na Dark Horse Comics . Wimberly bụ onye nwere obibi na Columbus Museum of Art comics n'afọ 2016, ọ bụkwa onye na-ese ihe osise ugboro abụọ na Angoulême's Maison des Auteurs . Ọ bụ onye natara Glyph Comics Award nke afọ 2008, a họpụtakwara ya maka Will Eisner Comic Industry Awards abụọ.
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Ronald Wimberly na 28 Eprel 1979 ma zụlite ya na gburugburu [[Washington, D.C.|Washington]]<ref>[[Sheena C. Howard]], ''Encyclopedia of Black Comics'', 2017, p. 228</ref>, DC Ọ gụrụ ihe atụ na Brooklyn na Pratt Institute site na 1997 ruo 2001, ma ugbu a, ọ na-ebi ma na-arụ ọrụ na New York City.
== Ọrụ ==
Ọrụ mbụ Wimberly bipụtara bụ Gratuitous Ninja: Tangerine nke e bipụtara na 2004 Dark Horse Comics anthology Strip Search .<ref>{{Cite web|url=https://www.syfy.com/syfywire/indie-comic-spotlight-ronald-wimberly-on-prince-of-cats|title=Indie Comic Spotlight: Ronald Wimberly is one of the most breathlessly talented people in comics|author=Horne|first=Karama|date=2018-08-23|work=SYFY WIRE|language=en|accessdate=2019-02-03}}</ref> Wimberly guzobere ezi aha ngwa ngwa dị ka onye na-ese ihe osise na onye na-akọ akụkọ na-enwe mmasị na omume anụ ahụ na anatomy mmadụ, na akụkọ na-enyocha akụkọ akụkọ. Ka ọ na-erule afọ 2007, ọ rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ dị iche iche dị ka onye na-ese ihe na <nowiki><i id="mwKw">onye</i></nowiki> na-emepụta ọtụtụ utu aha, nke gụnyere <nowiki><i id="mwJQ">Swamp Thing</i></nowiki>, <nowiki><i id="mwJw">Lucifer</i></nowiki>, ''Metal Hurlant'', Deadman na Dark Horse Presents .<ref>{{Cite web|url=http://www.comicbookdb.com/creator.php?ID=2013|title=Ronald Wimberly - 'D-π' - Comic Book DB|work=www.comicbookdb.com|accessdate=2019-02-03}}</ref>
N'afọ 2007, Wimberly gosipụtara ọrụ akwụkwọ mbụ ya, Sentences: The Life of MF Grimm, ihe ncheta eserese nke onye na-ese egwu hip hop Percy Carey (nke a maara nke ọma dị ka MF Grimm) dere, DC / Vertigo weputara ya. A họpụtara Sentences maka Eisner Awards abụọ n'afọ 2008, ma nata Glyph Awards abụọ n'afọ 2008 (maka Akụkọ kacha mma na mkpuchi kacha mma).<ref name="auto2">{{Cite web|url=https://www.cbr.com/2008-eisner-nominations-announced/|title=2008 Eisner Nominations Announced {{!}} CBR|work=www.cbr.com|accessdate=2019-02-03}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.comicsbeat.com/2008-glyph-award-winners/|title=Syndicated Comics|date=2008-05-19|work=The Beat|language=en-US|accessdate=2019-02-03}}</ref>
N'afọ 2012, Wimberly kere, dee ma gosipụta akwụkwọ akụkọ mbụ ya, ''Prince'' of Cats, remix nke oge a nke ''Romeo na Juliet''. Ọ bụ DC / Vertigo wepụtara ya ka ọ bụrụ nnukwu otuto, ma mesịa pụta na mbipụta siri ike site na Image Comics .<ref name="auto1">{{Cite web|url=http://sktchd.com/interview/image-expo-ron-wimberly-talks-the-return-of-prince-of-cats-at-image/|title=Image Expo: Ronald Wimberly Talks the Return of Prince of Cats at Image|work=SKTCHD|language=en-US|accessdate=2019-02-03}}</ref>
N'ịgbaso ọrụ na Marvel's ''She-Hulk'', Wimberly dere ma gosipụta ihe ọchị maka The Nib nke akpọrọ "Lighten Up", nke ọ nyochara ụzọ agbụrụ, ụcha akpụkpọ ahụ, na ịga n'ihu site n'aka ndị nchịkọta akụkọ Marvel Comics, yana ụlọ ọrụ na-atọ ọchị n'ozuzu ya. A gụrụ ma kwurịta ihe nkiri a n'ọtụtụ ebe, a họpụtakwara ya maka Will Eisner Comics Industry Award for Best Digital Comic .<ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/sections/codeswitch/2015/03/20/394246367/a-cartoonists-story-about-the-time-he-was-told-to-lighten-up-a-character|title=The Time A Cartoonist Was Told To 'Lighten Up' A Character|work=NPR.org|language=en|accessdate=2019-02-03}}</ref>
Na 2016, Image Comics kwupụtara mmekọrịta na-aga n'ihu nke ha na Wimberly nwere nke gụnyere mbipụta ọhụrụ nke ''Prince'' of Cats, 2017's Black History In Its Own Words, na ọtụtụ ọrụ ndị ọzọ na-abịanụ.
N'afọ 2018, Legendary Entertainment họọrọ ''Prince'' of Cats maka mgbanwe sinima, ma ugbu a, onye na-ede ihe nkiri Selwyn Hinds na onye na-eme ihe nkiri Lakeith Stanfield jikọtara ya na kpakpando.<ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2018/07/prince-of-cats-lakeith-stanfield-legendary-movie-deal-1202437823/|title=Legendary Lands Graphic Novel 'Prince Of Cats' As Star Vehicle For Lakeith Stanfield|author=Fleming|first=Mike Jr.|date=2018-08-01|work=Deadline|language=en|accessdate=2019-02-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.newsarama.com/41193-prince-of-cats-film-adaptation-in-the-works.html|title=PRINCE OF CATS Film Adaptation in the Works - Report|work=Newsarama|language=en|accessdate=2019-02-03}}</ref> Wimberly emepụtala ''LAAB'', akwụkwọ akụkọ na-aga n'ihu na-ụdị akwụkwọ akụkọ, "pop-culture dialectic".
Akwụkwọ Wimberly na-abịanụ gụnyere Slave Punk na ''Sunset Park'' maka Image Comics, na ọrụ na-aga n'ihu LAAB ''Magazine'' maka Beehive Books.<ref name="auto1">{{Cite web|url=http://sktchd.com/interview/image-expo-ron-wimberly-talks-the-return-of-prince-of-cats-at-image/|title=Image Expo: Ronald Wimberly Talks the Return of Prince of Cats at Image|work=SKTCHD|language=en-US|accessdate=2019-02-03}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://sktchd.com/interview/image-expo-ron-wimberly-talks-the-return-of-prince-of-cats-at-image/ "Image Expo: Ronald Wimberly Talks the Return of Prince of Cats at Image"]. ''SKTCHD''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-03</span></span>.</cite></ref>
== Ihe nrite na nsọpụrụ ==
* 2008 - Eisner Award nominee for Best Reality-Based Work (for Sentences)<ref name="auto2">{{Cite web|url=https://www.cbr.com/2008-eisner-nominations-announced/|title=2008 Eisner Nominations Announced {{!}} CBR|work=www.cbr.com|accessdate=2019-02-03}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.cbr.com/2008-eisner-nominations-announced/ "2008 Eisner Nominations Announced | CBR"]. ''www.cbr.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-03</span></span>.</cite></ref>
* 2008 - Glyph Award for Best Cover (for Sentences)<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.comicsbeat.com/2008-glyph-award-winners/|title=Syndicated Comics|date=2008-05-19|work=The Beat|language=en-US|accessdate=2019-02-03}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.comicsbeat.com/2008-glyph-award-winners/ "Syndicated Comics"]. ''The Beat''. 2008-05-19<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-03</span></span>.</cite></ref>
* 2008 - Glyph Award for Best Story (for Sentences)<ref name="auto" />
* 2016 - Eisner Award nominee for Best Digital Comic (for "Lighten Up")<ref>{{Cite web|url=https://news.avclub.com/2016-eisner-nominees-include-squirrel-girl-giant-days-1798246376|title=2016 Eisner nominees include Squirrel Girl, Giant Days, and Bitch Planet|author=Barsanti|first=Sam|work=News|language=en-US|accessdate=2019-02-03}}</ref>
* 2015 - Angoulême Maison Des Auteurs Cartoonist In Residence<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.vancaf.com/2018/04/30/new-featured-guests-for-vancaf-2018-craig-thompson-ronald-wimberly-and-steve-skroce/|title=New Featured Guests for VanCAF 2018: Craig Thompson, Ronald Wimberly, and Steve Skroce {{!}} VanCAF 2019 - May 18 & 19|author=Andrea Demonakos|language=en-CA|accessdate=2019-02-03}}</ref>
* 2016 - Angoulême Maison Des Auteurs Cartoonist In Residence<ref name=":0" />
* 2016 - Graphic Novel Residency - Columbus Museum of Art<ref>{{Cite web|url=http://www.comicsreporter.com/index.php/cr_sunday_conversation_ronald_wimberly/|title=The Comics Reporter|work=www.comicsreporter.com|accessdate=2019-02-03}}</ref>
* ''-'' 2019 Eisner Award nominee for LAAB ''Magazine'' No. 0: Dark Matter, edited by Ronald Wimberly and Josh O'Neill (Beehive Books)
* - 2020 Eisner Award nominee forLAAB Magazine, vol. 4: This Was Your Life, edited by Ronald Wimberly and Josh O’Neill (Beehive Books)
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* {{Cite book|author=Carey, Percy|authorlink=MF Grimm|others=Drawn by Ronald Wimberly|title=Sentences|location=|publisher=|year=2007 <!--|isbn=-->}}
* {{Cite book|author=Wimberly, Ronald|title=Prince of Cats|location=|publisher=|year=2012 <!--|isbn=-->}}
* {{Cite journal|author=Wimberly, Ronald|date=December 28, 2020|title=Pandemic paper doll|journal=The New Yorker|volume=96|issue=42|pages=42–43|url=https://www.newyorker.com/magazine/2020/12/28/pandemic-paper-doll <!--|accessdate=2021-03-15-->}}
* {{Cite journal|author=Wimberly, Ronald|date=January 17, 2022|title=King Arrested for Loitering, 1958|journal=The New Yorker|volume=97|issue=45|pages=cover|url=https://www.newyorker.com/magazine/2022/01/17 <!--|accessdate=2022-01-17-->}}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
{{authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7gvv94n638o43o2k3tdlhdabeuuxbh7
Ron Wilson (comics)
0
14807
95204
86145
2022-08-25T21:12:21Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:RonWilson11.15.08ByLuigiNovi.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Comics infobox image less alt text|Ron Wilson (comics)]]
[[Category:Comics creator pop|Ron Wilson (comics)]]
[[Category:Comics creator BLP pop|Ron Wilson (comics)]]
[[Category:Track variant DoB|Ron Wilson (comics)]]
[[Category:Pages using infobox comics creator with unknown parameters|subcatRon Wilson (comics)]]
'''Ron Wilson''' (amụrụ na Febụwarị 16) bụ onye America na-ese ihe nkiri nke a maara maka ọrụ ya na akwụkwọ ndị na-atọ ọchị nke gosipụtara agwa Marvel Comics The Thing, gụnyere aha ''Marvel Two-in-One'' na The Thing .<ref name="CBG">{{Cite web|author=Miller|first=John Jackson|authorlink=John Jackson Miller|url=http://cbgxtra.com/knowledge-base/for-your-reference/comics-industry-birthdays|title=Comics Industry Birthdays|work=[[Comics Buyer's Guide]]|date=June 10, 2005|accessdate=December 12, 2010|archiveurl=https://www.webcitation.org/5trAbNQWw?url=http://cbgxtra.com/knowledge-base/for-your-reference/comics-industry-birthdays|archivedate=October 30, 2010}}</ref> Wilson nọrọ afọ iri na otu, site n'afọ 1975 ruo afọ 1986, ebe ọ na-edekọ ihe omume The Thing site na utu aha ọchị dị iche iche. Ya na onye edemede Larry Hama kere ndị ''Wolfpack''.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Ron Wilson na Brooklyn, New York ma o tolitere na agbata obi Canarsie.<ref name="Best">{{Cite web|url=http://ohdannyboy.blogspot.com/2010/01/looking-back-with-ron-wilson.html|title=Looking Back With Ron Wilson|first=Daniel|author=Best|date=January 3, 2010|publisher=20th Century Danny Boy|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120131044134/http://ohdannyboy.blogspot.com/2010/01/looking-back-with-ron-wilson.html|archivedate=January 31, 2012}}</ref>
== Ọrụ ==
[[File:MTIO-72.png|áká_èkpè|thumb|Ihe mkpuchi nke ''Marvel Two-in-One'' #72 (February 1981). Art nke Ron Wilson na Chic Stone.]]
Wilson banyere ụlọ ọrụ na-eme ihe nkiri na mmalite afọ 1970 na Marvel Comics ebe ọ mepụtara ihe osise mkpuchi na ihe osise ime ụlọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.lambiek.net/artists/w/wilson_ron.htm|title=Ron Wilson|date=July 7, 2013|publisher=[[Lambiek|Lambiek Comiclopedia]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160303192921/https://www.lambiek.net/artists/w/wilson_ron.htm|archivedate=March 3, 2016}}</ref> Ọ bụ onye na-ese ihe mgbe niile na ''Marvel Two-in-One'' site na 1975–1978 na ọzọ site na 1980–1983; ebe ọ na-arụkwa ọrụ na utu aha dịka Black Goliath, ''Power Man'', ''The Hulk''! na ''Captain Britain'' .
N'afọ ndị 1980, mgbe a kagburu ''Marvel Two-in-One'', Wilson sonyeere onye edemede John Byrne na The Thing (1983–1986). N'afọ 1983, o mere atụmatụ ma dọrọ "Super Boxers" (''Marvel Graphic Novel'' #8).<ref name="Best">{{Cite web|url=http://ohdannyboy.blogspot.com/2010/01/looking-back-with-ron-wilson.html|title=Looking Back With Ron Wilson|first=Daniel|author=Best|date=January 3, 2010|publisher=20th Century Danny Boy|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120131044134/http://ohdannyboy.blogspot.com/2010/01/looking-back-with-ron-wilson.html|archivedate=January 31, 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBest2010">Best, Daniel (January 3, 2010). [http://ohdannyboy.blogspot.com/2010/01/looking-back-with-ron-wilson.html "Looking Back With Ron Wilson"]. 20th Century Danny Boy. [https://web.archive.org/web/20120131044134/http://ohdannyboy.blogspot.com/2010/01/looking-back-with-ron-wilson.html Archived] from the original on January 31, 2012.</cite></ref> Ọ dọtara ọsọ niile nke Marvel's Masters of the Universe (1986–1988) na ''Wolfpack'' limited series (1988–1989).<ref>{{Cite book|author=Seeley|first=Tim|authorlink=Tim Seeley|chapter=Comics, Books, Magazines, & More|title=The Art of He Man and the Masters of the Universe|publisher=[[Dark Horse Comics]]|date=2015|location=Milwaukie, Oregon|pages=152–157|chapterurl=https://books.google.com/books?id=ZlR4BwAAQBAJ&dq=Art+of+He+Man+and+the+Masters+of+the+Universe+Ron+Wilson&pg=PA152|isbn=978-1616555924}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.depthoffieldmagazine.com/2012/09/04/hip-hop-comics-an-introduction-vibe-wolfpack-eighties-exploitation/|title=Hip-Hop Comics: An Introduction. Eighties Exploitation- Vibe, Wolfpack|first=Patrick A.|author=Reed|date=September 4, 2012|publisher=Depthoffieldmagazine.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141011043425/http://www.depthoffieldmagazine.com/2012/09/04/hip-hop-comics-an-introduction-vibe-wolfpack-eighties-exploitation/|archivedate=October 11, 2014|quote=Larry Hama and longtime ''Power Man'' artist Ron Wilson created and launched the series, and they seemed to be shooting for a story that combined elements of ''Fort Apache: The Bronx'', ''The Breakfast Club'', and Frank Miller’s ''Elektra'' saga.}}</ref> Ọrụ Wilson pụtakwara na The Avengers, ''Captain America'', Deadly Hands of Kung Fu, na What If .
N'afọ 1990, Wilson gosipụtara mbipụta nke ''Urth 4'' maka Continuity Comics wee laghachi na Marvel iji dọta ''WCW World Championship Wrestling'' na 1992–1993. Ọrụ ya pụtara mgbe niile na ''Marvel Comics Presents'' na 1992–1994. Wilson nyere aka na DC Comics Milestone Media imprint na-enye ọrụ imepụta agwa ma dee mbipụta nke ''Icon'' yana DC universe mini-series ''Arion'' the Immortal . N'afọ 2008, o wetara mkpuchi maka mbipụta nke abụọ nke obere usoro egwuregwu mgba nke akpọrọ Headlocked nke Visionary Comics bipụtara. Ka ọ na-erule afọ 2012, Wilson na-akwadebe ọrụ ọhụrụ nke onye okike nwere Battle Rappers .<ref>{{Cite web|url=http://www.bleedingcool.com/2012/10/16/where-hip-hop-and-comics-cross-criss-cross-and-jump-up/|title=Where Hip Hop And Comics Cross, Criss Cross, And Jump Up|first=Rich|author=Johnston|authorlink=Rich Johnston|date=October 16, 2012|publisher=Bleeding Cool|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150711142411/http://www.bleedingcool.com/2012/10/16/where-hip-hop-and-comics-cross-criss-cross-and-jump-up|archivedate=July 11, 2015}}</ref>
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
=== Ihe nkiri na-aga n'ihu ===
* ''Urth 4'' #4 (1990)
=== DC Comics ===
=== Marvel Comics ===
== Ebensidee ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* Ron Wilson at the Comic Book DB (archived from the original)
* [http://www.mikesamazingworld.com/mikes/features/creator.php?creatorid=1784 Ron Wilson] na Mike's Amazing World of Comics
* [http://www.maelmill-insi.de/UHBMCC/namw22.htm#N9 Ron Wilson] na Unofficial Handbook of Marvel Comics Creators
* {{Cite web|url=https://www.firstcomicsnews.com/the-jamie-coville-experience-tcc-ron-wilson-spotlight/|title=The Jamie Coville Experience: TCC – Ron Wilson Spotlight|first=Jamie|author=Coville|date=March 18, 2019|work=First Comics News|archiveurl=https://archive.today/20200802194946/https://www.firstcomicsnews.com/the-jamie-coville-experience-tcc-ron-wilson-spotlight/|archivedate=August 2, 2020|quote=Brent Chittenden interviews Ron Wilson.|accessdate=August 2, 2020}}
{{S-start}}
{{succession box|title=''[[Marvel Two-in-One]]'' penciller|before=[[Bob Brown (comics)|Bob Brown]]|after=[[Sal Buscema]]|years=1975–1978}}
{{succession box|title=''[[The Rampaging Hulk|The Hulk!]]'' penciller|before=[[Sal Buscema]]|after=[[John Buscema]]|years=1978–1980}}
{{succession box|title=''Marvel Two-in-One'' penciller|before=[[Jerry Bingham]]|after=n/a|years=1980–1983}}
{{succession box|title=''[[Thing (comics)|The Thing]]'' penciller|before=n/a|after=[[Paul Neary]]|years=1983–1986}}
{{S-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jg4t20yxxlrucbia23iyefnu6ag959z
Likarion Wainaina
0
14809
95366
78610
2022-08-26T00:12:15Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Likarion Wainaina|other_names=|image=|image_size=|alt=|caption=|birth_date={{Birth date and age|1987|8|20|mf=yes}}|birth_name=Likarion Wainaina|birth_place=[[Moscow]], [[Russia]]|death_date=|death_place=|resting_place=|resting_place_coordinates=<!-- {{coord|LAT|LONG|display=inline,title}} -->|nationality=[[Kenya]]n|alma_mater=|education=|height=|years_active=2007–present|party=|spouse=|children=|awards=|father=|mother=|relatives=|signature=|website=|footnotes=|occupation=Director, cinematographer, editor, producer, actor}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Likarion Wainaina''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 20 n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1987), bụ onye [[Mpaghara Russia|Russia]] amụrụ na [[Kenya]] na-eme ihe nkiri. A maara ya nke ọma dịka onye nduzi nke mkpụmkpụ a ma ama ''n'etiti'' Lines na ''Bait'' yana ihe nkiri Kenya kachasị mma na akụkọ ihe mere eme, ''Supa Modo'' .<ref>{{Cite web|url=https://www.trigon-film.org/en/directors/Likarion_Wainaina|title=DIRECTOR: Likarion Wainaina, Kenya|publisher=trigon|accessdate=4 November 2020}}</ref> E wezụga ịme ihe nkiri, ọ bụkwa onye na-ese ihe nkiri, onye nchịkọta akụkọ, onye mmepụta na onye na-eme ejije.<ref name="standardmedia">{{Cite web|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/lifestyle/2001277821/i-am-a-high-school-dropout-meet-russian-born-auntie-boss-director-likarion-wainaina?amp=1|title=I am a high school dropout: Meet Russian-born 'Auntie Boss' director|publisher=Standard Media|accessdate=4 November 2020}}</ref>
== Ndụ onwe ==
A mụrụ ya na 20 August afọ 1987 na Moscow, Russia na nne na nna Kenya. Mgbe ọ dị afọ anọ, ya na ezinụlọ ya kwagara Kenya.<ref name="yale">{{Cite web|url=https://african.macmillan.yale.edu/likarion-wainaina|title=LLikarion Wainaina bio|publisher=Yale University|accessdate=4 November 2020}}</ref> O nwere otu nwanne nwanyị na ụmụnne nwoke abụọ.<ref name="standardmedia">{{Cite web|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/lifestyle/2001277821/i-am-a-high-school-dropout-meet-russian-born-auntie-boss-director-likarion-wainaina?amp=1|title=I am a high school dropout: Meet Russian-born 'Auntie Boss' director|publisher=Standard Media|accessdate=4 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/lifestyle/2001277821/i-am-a-high-school-dropout-meet-russian-born-auntie-boss-director-likarion-wainaina?amp=1 "I am a high school dropout: Meet Russian-born 'Auntie Boss' director"]. Standard Media<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 November</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Ọ malitere site na ịme ihe nkiri ma mesịa kwaga n'ụlọ ihe nkiri. Ọ bụ onye otu Phoenix Players theater na Nairobi kemgbe afọ 2007. Mgbe e mesịrị, ọ rụrụ ọrụ dịka onye nduzi ihe nkiri. Ka ọ dịgodị, ọ rụkwara ọrụ na ụlọ ọrụ ihe nkiri dịka gaffer na onye na-ese ihe nkiri. Dịka onye na-ese ihe nkiri, ọ rụrụ ọrụ na ọtụtụ ihe nkiri, mgbasa ozi na sitcoms telivishọn.<ref name="yale">{{Cite web|url=https://african.macmillan.yale.edu/likarion-wainaina|title=LLikarion Wainaina bio|publisher=Yale University|accessdate=4 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://african.macmillan.yale.edu/likarion-wainaina "LLikarion Wainaina bio"]. Yale University<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 November</span> 2020</span>.</cite></ref> N'afọ 2013, ọ tọrọ ntọala ụlọ ọrụ Kibanda Pictures.<ref name="standardmedia">{{Cite web|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/lifestyle/2001277821/i-am-a-high-school-dropout-meet-russian-born-auntie-boss-director-likarion-wainaina?amp=1|title=I am a high school dropout: Meet Russian-born 'Auntie Boss' director|publisher=Standard Media|accessdate=4 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/lifestyle/2001277821/i-am-a-high-school-dropout-meet-russian-born-auntie-boss-director-likarion-wainaina?amp=1 "I am a high school dropout: Meet Russian-born 'Auntie Boss' director"]. Standard Media<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 November</span> 2020</span>.</cite></ref>
N'afọ 2013, o mere obere ihe nkiri Between the Lines nke mechara bụrụ ihe nkiri Kenya mbụ e gosipụtara na ihuenyo IMAX na Kenya. Obere ahụ nwetara otuto dị egwu wee họpụta ya na onyinye AMCVA 2015 maka Best New Online Media Award. Mgbe ahụ, ọ duziri obere ihe nkiri ''Bait'' n'afọ 2015, nke ahọpụtara na 48-Hour Film Project Festival. Mgbu ahụ ritekwara ọtụtụ ihe nrite gụnyere Best Director, Audience Choice awards na Judges Choice awards. A họpụtakwara ya dịka otu n'ime obere ihe nkiri kachasị elu e gosiri n'afọ 2016 Cannes Film Festival .<ref name="yale">{{Cite web|url=https://african.macmillan.yale.edu/likarion-wainaina|title=LLikarion Wainaina bio|publisher=Yale University|accessdate=4 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://african.macmillan.yale.edu/likarion-wainaina "LLikarion Wainaina bio"]. Yale University<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 November</span> 2020</span>.</cite></ref> N'afọ 2018, o mepụtara obere ihe nkiri, My Faith, nke meriri Best East African Film n'oge Mashariki Film Festival.<ref name="standardmedia">{{Cite web|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/lifestyle/2001277821/i-am-a-high-school-dropout-meet-russian-born-auntie-boss-director-likarion-wainaina?amp=1|title=I am a high school dropout: Meet Russian-born 'Auntie Boss' director|publisher=Standard Media|accessdate=4 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/lifestyle/2001277821/i-am-a-high-school-dropout-meet-russian-born-auntie-boss-director-likarion-wainaina?amp=1 "I am a high school dropout: Meet Russian-born 'Auntie Boss' director"]. Standard Media<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 November</span> 2020</span>.</cite></ref>
N'afọ 2018, o mere ihe nkiri izizi ya na ihe nkiri ''Wavamizi'' . Mgbe ahụ n'otu afọ ahụ, o mere ihe nkiri izizi ya na ihe nkiri ''Supa Modo'', nke a nabatara nke ọma.<ref>{{Cite web|url=https://www.trigon-film.org/en/movies/Supa_Modo|title=Supa Modo: Likarion Wainaina – Kenya – 2018|publisher=trigon|accessdate=27 October 2020}}</ref> Ihe nkiri a gosipụtara na 68th Berlin International Film Festival.<ref>{{Cite web|url=https://www.berlinale.de/en/presse/pressemitteilungen/alle/Alle-Detail_39636.html|title={{!}} Berlinale {{!}} Press {{!}} Press Releases {{!}} All Press Releases - Generation 2018: On true fairy tales and magical realities|work=www.berlinale.de|accessdate=2018-01-30}}</ref> E mechara họrọ ya dịka ntinye Kenya maka Best Foreign Language Film na 91st Academy Awards, mana a họpụtaghị ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.kenyans.co.ke/news/33539-supa-modo-kenyas-submission-oscars-rafiki-loses-out|title=Supa Modo is Kenya's Submission to Oscars, Rafiki Loses Out|author=Musyoka|first=Michael|work=Kenyans.co.ke|date=28 September 2018|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2018/film/news/supa-modo-kenya-berlinale-crowd-pleaser-oscar-hopeful-1202961174/|title=Kenya Picks Berlinale Crowd-Pleaser ‘Supa Modo’ as Its Oscar Hopeful|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|first=Christopher|author=Vourlias|date=28 September 2018|accessdate=28 September 2018}}</ref> Site na onyinye ndị a niile, ihe nkiri a ghọrọ ihe nkiri kachasị enye onyinye na Kenya na ọkacha mmasị ndị nkatọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.screenafrica.com/2019/06/18/film/business/director-speak-likarion-wainaina/|title=Director Speak: Likarion Wainaina|publisher=Screen Africa|accessdate=4 November 2020}}</ref>
Ọ rụrụ ọrụ maka mgbasa ozi azụmahịa telivishọn maka mmiri ara ehi Pascha na Santa Maria . Ọ duziri ihe nkiri Africa Magic Original Films (AMOF) itoolu na sitcom TV akpọrọ Classmates . N'afọ 2016, o mere ihe nkiri telivishọn ''Auntie Boss''! nke gosipụtara na NTV mgbe onye nduzi mbụ Derrick Omfwoko Aswani nwụsịrị.<ref>{{Cite web|url=https://kiss100.co.ke/actordirector-omfwoko-passes-on/|title=Director Omfwoko Passes On|accessdate=September 2, 2015|publisher=Kiss 100}}</ref> Ka ọ dịgodị, ọ bụ onye na-ese ihe nkiri maka vidiyo egwu nke Sarabi Band nke mere 'Tumechoka' na 'Haujali' yana ihe nkiri na vidiyo egwu 'Loneliness' nke Liron na-abụ.<ref name="standardmedia">{{Cite web|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/lifestyle/2001277821/i-am-a-high-school-dropout-meet-russian-born-auntie-boss-director-likarion-wainaina?amp=1|title=I am a high school dropout: Meet Russian-born 'Auntie Boss' director|publisher=Standard Media|accessdate=4 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/lifestyle/2001277821/i-am-a-high-school-dropout-meet-russian-born-auntie-boss-director-likarion-wainaina?amp=1 "I am a high school dropout: Meet Russian-born 'Auntie Boss' director"]. Standard Media<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 November</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ụdị
!Ref.
|-
|2013
|''N'etiti ahịrị''
|Director, cinematographer, writer, producer, editor
|Obere ihe nkiri
|
|-
|2014
|''Nwa ewu na-amaghị nwoke''
|Onye na-ese ihe nkiri
|Obere ihe nkiri
|
|-
|2014
|''Auntie Boss''
|Onye isi
|Usoro TV
|
|-
|2015
|''Nke a ọ bụ nwa gị nwanyị?''
|Onye na-ese ihe nkiri
|Obere ihe nkiri
|
|-
|2015
|''Bait''
|Onye nduzi, onye na-ese ihe nkiri, onye mmepụta
|Obere ihe nkiri
|
|-
|2016–2020
|''Auntie Boss!''
|Onye isi
|Usoro TV
|
|-
|2017
|''Nnwere onwe''
|Onye na-eme ntuli aka
|Ihe nkiri
|
|-
|2017
|''News Just In''
|Onye na-ese ihe nkiri
|Usoro TV
|
|-
|2017
|''Varshita''
|Onye isi
|Usoro TV
|
|-
|2018
|''Wavamizi''
|Onye na-eme ihe nkiri: Swahili Trader
|Obere ihe nkiri
|
|-
|2018
|''Supa Modo''
|Director, writer, Actor: Motorcycle mounted thief
|Ihe nkiri
|<ref>{{Cite web|url=https://nwfilm.org/films/supa-modo/|title=Supa Modo: Directed by Likarion Wainaina|publisher=nwfilm|accessdate=4 November 2020}}</ref>
|-
|2019
|''I Had to Bury Cucu''
|Onye na-ese ihe nkiri
|Obere ihe nkiri
|
|-
|2020
|''Ụtụtụ Mgbe''
|Onye na-ese ihe nkiri
|Obere ihe nkiri
|
|}
== Lekwaa ==
* Ndepụta nke ntinye akwụkwọ ndị Kenya maka Academy Award maka Best International Feature Film
* Ndepụta nke ntinye aka na 91st Academy Awards maka Best Foreign Language Film
* Filmfest Hamburg
* Zlín Film Festival
* Zanzibar International Film Festival
* 2015 Africa Magic Viewers Choice Awards
* Ndepụta nke ihe nkiri Kenya
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm8730481}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1che0yfkk8rzth6kdrh026b46ex85lo
Robert L. Washington III
0
14812
95188
78613
2022-08-25T21:00:11Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Comics infobox without image|Robert L. Washington III]]
[[Category:Comics creator pop|Robert L. Washington III]]
[[Category:Track variant DoB|Robert L. Washington III]]
[[Category:Track variant DoD|Robert L. Washington III]]
[[Category:Pages using infobox comics creator with unknown parameters|subcatRobert L. Washington III]]
'''Robert Lee Washington''' III (29 Nọvemba, 1964 7 Juun, 2012) bụ onye America na-ede akwụkwọ na-atọ ọchị, nke a maara maka ịmepụta Static (nke e mechara gbanwee maka usoro ihe nkiri telivishọn na-aga nke ọma) na Shadow Cabinet, ma maka Milestone Media .
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Washington ma zụlite ya na Detroit, Michigan . Ọ gụrụ akwụkwọ na Roeper High School. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndri, ọ gara Mahadum New York obere oge, ọ bụ ezie na ọ gụsịghị akwụkwọ.
Ná mmalite afọ ndị 1990, ya na Dwayne McDuffie na John Paul Leon, kere Static, onye dike Africa America na-eto eto, akụkụ nke Milestone imprint nke DC Comics bipụtara. Mbipụta mbụ ya nke iri na asatọ na-ede usoro ahụ nwetara otuto dị egwu maka njirimara ya nke onye isi. Mgbe nke ahụ gasịrị, o nyere aka n'ọtụtụ akwụkwọ ndị ọzọ na-atọ ọchị (nke DC bipụtara), nke gụnyere ịmepụta ''Shadow Cabinet'' na ide maka Extreme Justice, The Batman Chronicles, ''JLA Secret Files'', na (maka Acclaim Comics) ''Ninjak'' .
N'ịgbaso mbelata nke ụlọ ọrụ na-ebipụta akwụkwọ na-atọ ọchị n'etiti afọ 1990, Washington nwere ihe isi ike ịchọta ọrụ dị ka onye edemede. A na-ewe ya n'ọrụ mgbe ụfọdụ na ọrụ ndị na-enweghị njikọ. Ọ bukwara onye na-enweghị ebe obibi ọtụtụ ugboro. N'oge a, Washington natara enyemaka ego site na Hero Initiative, ụlọ ọrụ na-abaghị uru nke na-enye enyemaka ego maka ndị na-emepụta akwụkwọ ọchị.<ref name="MTV">{{Cite web|author=Gallaher|first=Valerie|title='Static' Co-Creator Faces Pauper's Burial Unless Donations Come Through|url=http://www.mtv.com/news/2625448/static-robert-washington/|work=MTV News|accessdate=April 4, 2022|date=June 18, 2012}}</ref>
Na June 6, 2012, mgbe ọ na-arụ ọrụ maka onye na-ere ahịa n'ịntanetị na Long Island City, New York, Washington nwere ọrịa nkụchi obi. E bugara ya n'ụlọ ọgwụ Mount Sinai dị na Queens, n'echi ya, ọ nwetara nkuchi obi abụọ ọzọ wee nwụọ. Dị ka Washington dara ogbenye n'oge ọnwụ ya, ọzọ The Hero Initiative mepụtara arịrịọ nchịkọta ego iji kwụọ ụgwọ maka olili ozu na akwamozu Washington.<ref name="MTV">{{Cite web|author=Gallaher|first=Valerie|title='Static' Co-Creator Faces Pauper's Burial Unless Donations Come Through|url=http://www.mtv.com/news/2625448/static-robert-washington/|work=MTV News|accessdate=April 4, 2022|date=June 18, 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGallaher2012">Gallaher, Valerie (June 18, 2012). </cite></ref>
== Ebensidee ==
8lcd8c7lpimqyeit396da3xggsmprmg
Hassani Shapi
0
14814
95514
78615
2022-08-26T09:13:35Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|website=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Hassani Shapi''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 15 n'ọnwa Julaị n'afọ 1973), bụ onye Kenya na-eme ihe nkiri, na-arụsi ọrụ ike na sinima Ịtali.<ref>{{Cite web|url=http://www.filmstarts.de/personen/231962/biografie/|title=Hassani Shapi: Schauspieler|publisher=filmstarts|accessdate=6 November 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.e-talenta.eu/members/profile/hassani-shapi|title=Hassani Shapi Actor|publisher=e-talenta|accessdate=6 November 2020}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ na ihe nkiri Star Wars: Episode I - The Phantom Menace, The World Is Not Enough na ''Il maresciallo Rocca'' .<ref>{{Cite web|url=https://www2.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2bbb103657|title=Hassani Shapi|publisher=British Film Institute|accessdate=6 November 2020}}</ref>
== Ndụ onwe ==
A mụrụ ya na 15 Julaị 1973 na Mombasa, Kenya. O nwetara nzere masta ya na Paris, France na sayensị anụmanụ. Mgbe ọ ghọchara dọkịta na-ahụ maka anụ ụlọ, ọ rụrụ ọrụ na ụlọ ọgwụ onwe ya na Paris. Mgbe afọ ole na ole gasịrị, ọ kwụsịrị ọrụ ahụ ma banye n'ime ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=https://starwarsinterviews.com/prequel-trilogy/episode-i-the-phantom-menace/hassani-shapi-eeth-koth/|title=Hassani Shapi (Eeth Koth)|publisher=Star Wars Interviews|accessdate=6 November 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
O bu ụzọ rụọ ọrụ na ụlọ ọrụ ihe nkiri Bekee na Paris nke a na-akpọ ACT . O sonyere n'ihe nkiri ma mee ọtụtụ dịka One Flew Over the Cuckoo's Nest, Animal Farm, The Old Man and the Sea na ''Don Quixote'' . N'afọ 1992, o mere ihe nkiri telivishọn na ụfọdụ ihe omume nke usoro ''Runaway Bay'' nke Tim Dowd duziri. Mgbe afọ isii gasịrị n'afọ 1998, ọ pụtara ọzọ na telivishọn maka otu ihe omume nke serial The Ambassador . N'afọ 2009, Shapi gosipụtara ọrụ 'Saddam Hussein' na usoro telivishọn Italian ''Intelligence - Servizi'' & Secrets .
Mgbe ọ kwagara America, ọ sonyeere ndị otu Law & Order n'afọ 2010. Otú ọ dị, ihe nkiri ya kachasị ama sitere na ọrụ Jedi Master 'Eeth Koth' na Star Wars: Episode I - The Phantom Menace nke George Lucas mere n'afọ 1999. Na ihe nkiri ahụ, ya na ndị na-eme ihe nkiri a ma ama, Liam Neeson, Ewan McGregor na Natalie Portman.
Site na ihe ịga nke ọma nke Star Wars, a kpọrọ ya ka ọ sonye na ọtụtụ ihe nkiri mba ụwa dịka ''Agent 007'', ''Ụwa ezughị'', ''Irina Palm'' na Don't desire the woman of others. Ka ọ dịgodị, ọ pụtara n'ọtụtụ ''ihe'' nkiri ndị Ịtali dịka ''Alụmdi na Nwunye Anyị Nwere Nsogbu'', ''Lezioni nke Chocolate'', Taa Di na Nwunye, ''Sharm el Sheikh - Oge okpomọkụ a na-agaghị echefu echefu'', ''Ọ dịghị onye nwere ike ikpe m ikpe'' m ikpe, ''Ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke'', ''Enweghị'' nka ma ọ bụ akụkụ, Chocolate Lessons 2 na ''The Extra Day With Fabio Volo'' .
== Ihe nkiri ==
* Star Wars: Episode I - The Phantom Menace (1999)
* ''Ụwa Ezughi'' (1999)
* ''Alụmdi na Nwunye Anyị Nwere Nsogbu'' (2002)
* ''Achọghị nwanyị nke ọzọ'' (2004)
* ''Ogbugbu'' ekpughere (2005)
* ''Irina Palm'' (2007)
* Lessons in Chocolate (2007)
* ''Naanị Di na Nwunye'' (2009)
* ''Oggi sposi'' (2009)
* Sharm el Sheikh - An Unforgettable Summer (2010)
* ''Ụmụ nwanyị vs. Ụmụ nwoke'' (2011)
* ''Ọ dịghị onye nwere ike ikpe m ikpe'' (2011)
* ''Enweghị'' nka ma ọ bụ akụkụ (2011)
* Chocolate Lessons 2 (2011)
* ''Otu ụbọchị ọzọ'' (2011)
* ''Escort in Love'' (2011)
* Land Gold Women (2011)
* The Extra Day (2011)
* Make a Fake (2011)
* Damascus Cover (2017)
* ''Scappo a casa'' (2019)
* ''Pop Black Posta'' (2019)
== Television ==
* ''Runaway Bay'' (1 ihe omume, 1992)
* ''Onye nnọchi anya'' (1 ihe omume, 1998)
* ''Mgbochi Ogbugbu'' (1 ihe omume, 2004)
* ''Ngosipụta'' (2008)
* ''Intelligence -'' Services & Secrets (3 episodes, 2009)
* ''Inspector Coliandro'' (oge nke atọ, ihe omume 4, 2009)
* Iwu na Iwu: UK (1 ihe omume, 2010)
* ''Agwaetiti ahụ'' (2012)
* ''Welcome to Table 2 - North vs South'' (1 episode, 2013)
* ''Anti-Mafia Squad -'' The Boss Returns Episode 8 (2016)
* ''Agwaetiti Pietro'' (2017)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm0788434}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0ru4bqatwrasoft0knpwmc1b5nhevyj
Tony Msalame
0
14834
95424
78635
2022-08-26T05:34:46Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tony Msalame Mwashumbe''' (12 Disemba 1954–28 Mee 2010), bụ onye Kenya na-eme ihe nkiri na [[Actor|onye]] mgbasa ozi.<ref>{{Cite web|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/local-news/2001373167/grace-msalames-tribute-to-her-late-radio-presenter-father|title=Grace Msalame’s tribute to her late radio presenter father|publisher=Standard Media|accessdate=6 November 2020}}</ref> Otu n'ime ndị mgbasa ozi a na-akwanyere ùgwù na akụkọ mgbasa ozi Kenya, Msalame guzobekwara dịka onye na-eme ihe nkiri na ihe nkiri The Lion of Africa na telivishọn soapie ''Tushauriane'' .<ref>{{Cite web|url=https://www.standardmedia.co.ke/business/article/2000010422/presenter-tony-msalame-takes-final-bow|title=Presenter Tony Msalame takes final bow|publisher=Standard Media|accessdate=6 November 2020}}</ref>
== Ndụ onwe ==
A mụrụ ya na 12 Disemba 1954 na Taita, Kenya dịka nwa nwoke nke abụọ nke ezinụlọ ahụ. Nna ya, Chrispas Mwashumbe bụ Chief Inspector. Nne ya, Grace Sowairina Mwashumbe bụ onye na-elekọta ụlọ. O nwere ụmụnne isii: Dorothy Mkakim, Sheila Kale, Arnold Magah, Lorna Mwashumbe, Jacob Mwashumbe na Surprise Mwashumbe . N'afọ 1967, nne ya nwụrụ obere oge a mụsịrị nwanne ya nke ikpeazụ bụ Surprise.<ref name="safirisalama">{{Cite web|url=https://safirisalama.com/memorial/tribute/tony-mwashumbe-msalame|title=In loving memory of...Tony Msalame|publisher=safirisalama|accessdate=6 November 2020}}</ref>
Site na ọrụ nna ya, ọ kwagara n'ọtụtụ mpaghara, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ praịmarị site n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ gụnyere; Buxton Primary School Mombasa, D.E.B. Pumwani Primary na Kisumu Union Primary School. N'ikpeazụ, ọ gụsịrị ule KCPE n'afọ 1970 site na Samburu Primary School. Mgbe ahụ, ọ gara Ruiru Secondary School ma gụchaa ule O-level n'afọ 1974. N'oge a, ọ na-eleta nwanne nne ya bụ onye mgbasa ozi, Job Isaac Mwamto.<ref name="safirisalama">{{Cite web|url=https://safirisalama.com/memorial/tribute/tony-mwashumbe-msalame|title=In loving memory of...Tony Msalame|publisher=safirisalama|accessdate=6 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://safirisalama.com/memorial/tribute/tony-mwashumbe-msalame "In loving memory of...Tony Msalame"]. safirisalama<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 November</span> 2020</span>.</cite></ref>
Mgbe ọ gụsịrị O-level, ya na nwanne nna ya bi na Upper Woodley na ebe ọ mepụtara mmasị maka mgbasa ozi redio. N'oge usoro telivishọn ''Visa vya Safari'', o zutere nwunye ya n'ọdịnihu, Pauline Mukuhi . A na-eme ha emume omenala na 3 ọnwa Mee afọ 1986 ma mesịa mee ka ha bụrụ ndị a kwadoro na 26 Mee 1989 na Attorney Generals Chambers. Di na nwunye a nwere ụmụ nwanyị abụọ, Grace Sowairina, amụrụ na 10 Julaị 1986 na Natasha Waithera, amụrụ na 19 Ọktoba 1990.<ref name="safirisalama">{{Cite web|url=https://safirisalama.com/memorial/tribute/tony-mwashumbe-msalame|title=In loving memory of...Tony Msalame|publisher=safirisalama|accessdate=6 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://safirisalama.com/memorial/tribute/tony-mwashumbe-msalame "In loving memory of...Tony Msalame"]. safirisalama<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 November</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Na mbụ, o nwere obere oge na NSSF na Ngalaba Mbata. Mgbe e mesịrị, ọ sonyeere Ogilvy & Mather Advertising Agency ma rụọ ọrụ afọ iri abụọ. Ná mmalite afọ 1980, ọ malitere ịrụ ọrụ na Voice of Kenya (nke a maara ugbu a dịka KBC).<ref name="safirisalama">{{Cite web|url=https://safirisalama.com/memorial/tribute/tony-mwashumbe-msalame|title=In loving memory of...Tony Msalame|publisher=safirisalama|accessdate=6 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://safirisalama.com/memorial/tribute/tony-mwashumbe-msalame "In loving memory of...Tony Msalame"]. safirisalama<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 November</span> 2020</span>.</cite></ref> N'oge a, ọ ghọrọ onye ama ama maka mmemme ya ''Ongeza Maarifa'' . N'afọ 1996, ọ sonyeere 'Metro FM' ma mee mmemme ''Shekki Leggi'' nke gosipụtara na ngwụsị izu. N'afọ 2004, ọ kwagara Mombasa wee malite 'Shekki FM'.<ref name="nairobi">{{Cite web|url=https://nairobiwire.com/2020/04/grace-msalame-pays-heartfelt-tribute-to-legendary-dad-tony-msalame.html|title=Grace Msalame Pays Heartfelt Tribute to Legendary Dad, Tony Msalame|publisher=nairobiwire|accessdate=6 November 2020}}</ref>
Ọ malitere ọrụ ime ihe nkiri ya na ihe nkiri na egwuregwu na Kenya National Theater gụnyere The Government Inspector na ''Mabepari wa Venisi'' yana na telivishọn Drama ''Visa vya Safari'' ebe ọ zutere nwunye ya n'ọdịnihu. N'afọ 1988, Msalame rụrụ ọrụ nke 'dọkịta' na ihe nkiri HBO The Lion of Africa .<ref name="nairobi">{{Cite web|url=https://nairobiwire.com/2020/04/grace-msalame-pays-heartfelt-tribute-to-legendary-dad-tony-msalame.html|title=Grace Msalame Pays Heartfelt Tribute to Legendary Dad, Tony Msalame|publisher=nairobiwire|accessdate=6 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://nairobiwire.com/2020/04/grace-msalame-pays-heartfelt-tribute-to-legendary-dad-tony-msalame.html "Grace Msalame Pays Heartfelt Tribute to Legendary Dad, Tony Msalame"]. nairobiwire<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 November</span> 2020</span>.</cite></ref> O sonyekwara na soapie ''Tushauriane'' ma rụọ ọrụ nke 'Mwalimu wa Walimu Dennis'.<ref name="safirisalama">{{Cite web|url=https://safirisalama.com/memorial/tribute/tony-mwashumbe-msalame|title=In loving memory of...Tony Msalame|publisher=safirisalama|accessdate=6 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://safirisalama.com/memorial/tribute/tony-mwashumbe-msalame "In loving memory of...Tony Msalame"]. safirisalama<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 November</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Ọnwụ ==
N'abalị 28 ọnwa Mee 2010, Msalame nwụrụ mgbe ọ dara na ụlọ ọrụ Shekki FM ya n'ụlọ ya na Nyali. The postmortem gosiri ọnwụ bụ n'ihi mberede obi nkụchi.<ref name="nairobi">{{Cite web|url=https://nairobiwire.com/2020/04/grace-msalame-pays-heartfelt-tribute-to-legendary-dad-tony-msalame.html|title=Grace Msalame Pays Heartfelt Tribute to Legendary Dad, Tony Msalame|publisher=nairobiwire|accessdate=6 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://nairobiwire.com/2020/04/grace-msalame-pays-heartfelt-tribute-to-legendary-dad-tony-msalame.html "Grace Msalame Pays Heartfelt Tribute to Legendary Dad, Tony Msalame"]. nairobiwire<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 November</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ụdị
!Ref.
|-
|1988
|''Ọdụm nke Africa''
|Dọkịta
|Ihe nkiri
|
|-
|1989
|''Tushauriane''
|Mwalimu wa Walimu Dennis
|Usoro TV
|
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm0610754}}
* [https://ksnmedia.com/2019/12/photos-of-grace-msalames-dad-the-legendary-tony-msalame-who-marks-birthday-during-kenyas-jamhuri-day/ Foto nke nna Grace Msalame bụ Tony Msalame onye na-eme ncheta ụbọchị ọmụmụ n'oge ụbọchị Jamhuri nke Kenya]
bkhn3vzd2j16im8avwvj1m5fo5jlz0q
Darius Mutamba
0
14849
95608
78650
2022-08-26T10:10:36Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Darius Mutamba''' bụ onye na-ese ihe ọhụụ si mba Zimbabwe.<ref>{{Cite web|url=https://www.talenthouse.com/darius-mutamba|title=Darius Mutamba's Profile on Talenthouse|work=Talenthouse|accessdate=2020-02-05}}</ref>
Darius bụ onye nta akụkọ nke rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese foto maka akwụkwọ akụkọ obodo Daily News, ''Daily News'' on Sunday, na ''The Weekend Post'' . Ọ na-arụkwa ọrụ dị ka onye enyemaka mmepụta maka The Financial Gazette .
== Esemokwu ==
N'ọnwa Juun afọ 2016 Mutamba haziri ''ihe'' ngosi foto na-ese okwu na Harare nke akpọrọ Object of Desire nke lekwasịrị anya n'ụdị mmadụ gba ọtọ. N'ịkwado ọrụ ya, ọ na-ekwu na ịgba ọtọ na-egosipụta "ihe anyị na-ahụkarị na nke zuru ụwa ọnụ dị ka ụmụ mmadụ".<ref>{{Cite web|title=Another nudity exhibition on the cards: Mutamba|date=June 12, 2016|first=Kennedy|author=Nyavaya|url=http://www.thestandard.co.zw/2016/06/12/another-nudity-exhibition-cards-mutamba/|work=thestandard.co.zw}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.zbc.co.zw/index.php/news-categories/entertainment/68907-artist-celebrates-the-beauty-of-life-|work=[[Zimbabwe Broadcasting Corporation]]|title=Artist celebrates the beauty of life|date=June 2, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.thezimbabwestar.com/2016/05/17/exhibition-puts-spotlight-on-nudity/|work=The Zimbabwe Star|title=Exhibition puts spotlight on nudity|first=Sharon|author=Muguwu|date=May 16, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.newsday.co.zw/2016/06/03/chirikure-opens-nudity-exhibition/|title=Chirikure opens nudity exhibition|date=June 3, 2016|first=WINSTONE|author=ANTONIO|work=newsday.co.zw}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.dailynews.co.zw/articles/2015/02/16/daily-news-barred-from-taking-grace-pictures|title=Daily News barred from taking Grace pictures|first=Mugove|author=Tafirenyika|work=dailynews.co.zw|date=February 16, 2015}}</ref> N'afọ 2014, e gosipụtara ọrụ ya Silent Voices, nchịkọta foto ojii na nke ọcha iri na ise na akwa na-egosi ụmụaka mba Zimbabwe, na Harare International Festival of the Arts .<ref>{{Cite web|url=http://www.herald.co.zw/student-exhibits-at-hifa/|work=[[The Herald (Zimbabwe)|The Herald]]|title=Student exhibits at Hifa|date=May 5, 2014|first=Yeukai|author=Karengezeka}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
gnoemkpg7hul3q6x542gfgs529qs2cc
Ịlọ ụwa
0
14850
95506
86673
2022-08-26T09:08:30Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Reincarnation AS.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Ịlọ ụwa'''
Ndị Igbo kwenyesiri ike n'ịlọ ụwa bụ mmadụ ịlọghachi ụwa ọzọ mgbe ọ nwụchara anwụ. ọ bụ onye mmadụ hụrụ n'anya ka ọ na-alọrọ ụwa. ndị Igbo kwenyere na ọ bụ onye a kwara nke ọma na kwa onye biri ndụ nke ọma na-alọ ụwa. Mmadụ ọjọọ anaghị alọ ụwa.
'''Etu esi amata onye lọrọ ụwa'''
Ọ bụ dibịa afa na-agba afa nwata a mụrụ ọhụrụ iji mata onye ọ lọrọ ụwa ya. Ọzọkwa, ndị nne na nna tinyere agbataobi na-esite n'akparaagwa nwata mata onye ọ lọrọ ụwa ya. Mgbe ụfọdụ, okenye na-ekwu onye ọ ga-alọrọ ụwa mgbe ọ ka dị ndụ.
'''Uru Ịlọ Ụwa bara'''
Ọ na-eme ka mmadụ na-echeta onye nke ya nwụrụ anwụ.
Ọ na-emekwa ka nweta ihe ọma dị iche iche n'ihi na ọ lọrọ ụwa mmadụ.
Ọ na-emekwa ka mmadụ bie ndụ dị mma n'ihi na onye agwa ọjọọ anaghị alọ ụwa.
'''Edemsibịa'''
Chinwe, U. O na Udoka, E. (2011), Nhazi Asụsụ Igbo. A.C. Global Publishing Co. Onitsha
rxx1cqc5uwq2hijnwtrnn913kuq6x9i
Wendy Oldfield
0
14855
95289
78656
2022-08-25T21:51:49Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wendy Oldfield''' (amụrụ N'abalị iri abụọ na anọ nke ọnwa Febụwarị afọ 1964 na Cape Town, South Africa) bụ onye South Africa na-agụ egwu. Mgbe ọ dị afọ iri na itoolu, o guzobere otu egwu The Sweatband, site n'afọ 1999 ruo 2001, ọ sonyere otu egwu Mondetta. Ọ bụ onye mmeri nke ọtụtụ onyinye egwu, ma biri ugbu a na Wilderness, Western Cape, South Africa.
== Ọrụ ==
N'afọ 1983, Oldfield tinyere aka na ịmepụta Sweatband, otu egwu South Africa. Ọ bụ onye isi egwu nke otu egwu ahụ, ma wepụta abọm abụọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.whoswhosa.co.za/Pages/profilefull.aspx?IndID=6365|title=Ms Wendy Oldfield|publisher=24.com|accessdate=27 August 2008}}</ref>
Egwu kachasị egwu nke otu a bụ "This Boy" nke ruru ogo iri na ise na South Africa nke ogo iri abụọ na Septemba afo 1986.<ref>{{Cite web|url=http://rock.co.za/files/springbok_top_20_(S).html|title=South African Rock Lists Website - SA Charts 1969 - 1989 Acts (S)|work=rock.co.za|accessdate=21 April 2014}}</ref> "Shape of Her Body" bụkwa egwu n'ahụ ọkụ na redio South Africa.
N'afọ 1988, afọ nke ise ka eguzobechara otu egwu ahụ, ọ hapụrụ otu ahụ wee malite ọrụ nke ya na ụlọ ọrụ egwu.
Oldfield buru ụzọ bụrụ onye ama ama site na nwepụta nke abọm mbụ ya bu Beautiful World . Abọm a ritere ya ihe nrite Oktave nke afọ 1992 nke Best Female Vocalist . A họpụtara egwu ya "Miracle" maka Abụ nke Afọ.
Egwu ya bụ "Acid Rain" gbara ugboro abụọ na redio South Africa, nke mbụ na nsụgharị studio ma wee bụrụ "acid remix".
N'afọ 1998, o wepụtara abọm ya bụ ''Duwayo'', a họpụtakwara ya maka onyinye First National Bank Producer of the Year. N'afọ 1999, o wepụtara abọm nke anọ nke ọrụ ya, bụ ''On a Pale Blue Dot'', nke o ritere ihe nrite FNB Pop Album of the Year. A họpụtakwara ya maka nhọpụta Best Female Vocalist .<ref>{{Cite web|url=http://www.wendyoldfield.co.za/|title=Biography|author=Oldfield|first=Wendy|accessdate=27 August 2008}}</ref>
Ruo obere oge, ọ sonyere ndị otu Mondetta (1999–2001), tupu ọ wepụta abọm nke ise ya bụ Holy Water . Na nke itoolu nke South African Music Awards ọ natara nhọpụta maka Best of Adult Contemporary award.
== Discografị ==
=== Albọm ===
* 1992 – ''Beautiful World''
* 1996 – ''Ruby''
* 1998 – ''Duwayo''
* 1999 – ''On a Pale Blue Dot''
* 2002 – ''Holy Water''
* 2009 – ''Singalong Kidz''
=== Ndị dị otu ===
* "Living in the Real World" - ọnọdụ chaatị - No. 1 na 5FM na Capital Radio.<ref>{{Cite web|url=http://www.powerzone.co.za/?w=epk&id=1507|title=Wendy Oldfield|year=2008|publisher=Powerzone|accessdate=29 August 2008}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.wendyoldfield.co.za Wendy Oldfield official website]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
obg8ga2m76y03rttuny613k7ivd98h3
Daniel Mariga
0
14865
95562
78668
2022-08-26T09:50:27Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel Mariga''' (c. 1976–2006) bụ [[Zimbabwe|onye Zimbabwe]] na-akpụ ihe.
Ọ bụ nwa nke atọ nke Joram Mariga, Mariga malitere ịkpụ ihe mgbe ọ ka nọ n'ụlọ akwụkwọ. Ọ malitere site n'inyere nna ya aka ịrụcha ọrụ ya. A zụrụ ya na nka nke ndị Shona, nke metụtara ụdị nka ya. Ọ malitere ịkpụ ihe oge niile mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ; na 1995 ya na ndị ezinụlọ ya ndị ọzọ bu ndị e gosipụtara na Chapungu Sculpture Park, ebe ọ ghọrọ onye na-ese ihe na 1998. Na 1999 ọ malitere igosi na [[Obodo Békè|Europe]], na-aga [[Netherlands]], [[Belgium]], na [[Sweden]]. Ọ nwụrụ n'afọ 2006.
== Ebensidee ==
* [http://www.zimsculpt.com/artist.php?id=96 Ihe osise akụkọ ndụ]
4gljyfo4lfhwhkavg84x610bj8ufb7j
Titus Brian Ahumuza
0
14878
95152
78681
2022-08-25T20:19:38Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Titus Brian Ahumuza''' nke a maara dịka '''Abryanz''' bụ [[Uganda|onye Uganda]] na-emepụta ejiji.<ref>{{Cite web|url=https://chimpreports.com/interview-i-dont-mix-business-with-bodily-pleasures-fashion-designer-abryanz/|title=INTERVIEW: I Don't Mix Business with Bodily Pleasures-Fashion Designer Abryanz|date=August 16, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|author=Haguma|first=Gloria|title=Meet Brian Ahumuza, the proprietor of Abraynz Collection|url=https://bigeye.ug/meet-brian-ahumuza-the-proprietor-of-abraynz-collection/|work=Big Eye Ug|accessdate=25 October 2019}}</ref>
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Abryanz na Masindi na Onwa 1 Nọvemba 1990. Ọ gụrụ akwụkwọ na Asaba Primary School, Bugema Adventist Secondary School ma nweta nzere bachelọ na Social Work & Social Administration na Mahadum Kyambogo .<ref>{{Cite web|title=Brian Ahumuza: Passion drives top fashion stylist|url=https://www.independent.co.ug/brian-ahumuza-passion-drives-top-fashion-stylist/|work=The Independent|accessdate=25 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Brian Ahumuza; The Story Of A Well Dressed Little Fashion Dream|url=http://youngachieversawards.ug/brian-ahumuza-the-story-of-a-well-dressed-little-fashion-dream/|work=Young Achievers Awards|accessdate=9 November 2019}}</ref>
N'afọ 2009, ọ malitere akara nke ya Abryanz Collection. E gosipụtara ihe ndi ona emeputa nakwa atumatu ya na Uganda, Nigeria, South Africa, Africa Fashion week. O gosipụtara na mbipụta dị iche iche nke magazin vogue ndị a ma ama.<ref>{{Cite news|author=Ruva|first=Roy|title=From Village Boy To Top City Stylist. The Story Of Brian Ahumuza of Abryanz Collection|url=http://chano8.com/village-boy-top-city-stylist-story-brian-ahumuza-abryanz-collection/|accessdate=25 October 2019}}</ref>
N'afọ 2013, ọ malitere Abryanz Style and Fashion Awards (ASFAs), ihe nrite ejiji uwa nille emere na Uganda nke ebumnuche ha bụ ya iji kwụọ ụgwọ ihe ịga nke ọma na ụlọ ọrụ ejiji na Africa<ref>{{Cite news|author=Baranga|first=Samson|title=ASFAs celebrate African fashion|url=https://observer.ug/lifestyle/56351-asfas-celebrate-african-fashion|accessdate=9 November 2019}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ruva|first=Roy|title=From Village Boy To Top City Stylist. The Story Of Brian Ahumuza of Abryanz Collection|url=http://chano8.com/village-boy-top-city-stylist-story-brian-ahumuza-abryanz-collection/|accessdate=25 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/201210190177.html|title=Uganda: A Style Guru for Your Celebrities|date=October 18, 2012}}</ref>
== Nkwanyeugwu ==
N'afọ 2017, e nyere Abryanz onyinye dị ka onye kachasị emepụta ejiji kachasị mma na Starqt Awards na South Africa yana CEPA Young Entrepreneur n'afọ 2016.<ref>{{Cite web|url=https://enewsuganda.com/photos-abryanz-emerges-victorious-at-the-cepa-awards/|title=PHOTOS: Abryanz emerges victorious at the CEPA Awards|first=J. L.|author=Mercedes|date=April 23, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://bigeye.ug/full-list-winners-starqt-awards-2016/|title=Full List of the winners at StarQT Awards 2016|date=September 15, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://satisfashionug.com/brian-ahumuza-named-teeniez-hottest-celebrity-stylist-once-again/|title=Brian Ahumuza Named Teeniez Hottest Celebrity Stylist Once Again}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghafla.com/ug/abryanz-scoops-buzz-awards-three-times-in-a-row/|title=Abryanz Scoops Buzz Awards Three times in a Row|first=Amia Poni|author=Deborah|date=May 14, 2018}}</ref> N'afọ 2016, ọ pụtara dị ka otu n'ime ndị na-eto eto nke Africa na CNN's African Voices .<ref>{{Cite web|url=https://www.sqoop.co.ug/201601/four-one-one/abryanz-features-on-cnn.html|title=Abryanz features on CNN – Sqoop – Get Uganda entertainment news, celebrity gossip, videos and photos}}</ref>
== Ndetu ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8g6v9uo3pcba2p02l2m8xw3a0yq73sc
Charles Gitonga Maina
0
14924
95075
78747
2022-08-25T13:43:05Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Charles Gitonga Maina''' (a mụrụ n'afọ 1976) bụ onye amụrụ na Kenya nke a mụrụ na-emebu na mbụ ihe nkiri na onye na-akpọ èpèléǹkàtà nke a maara nke ọma maka ọrụ ya na ihe nkiri afọ̀ 1994 The Air Up There .
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Charles Gitonga Maina na mpaghara Buruburu nke Nairobi, [[Kenya]]. Nna ya bụ onye nyocha na ụlọ ọrụ nkwukọrịta ma nne ya bụ onye nọọsụ. Maina bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ anọ, ọ bụkwa onye agbụrụ Kikuyu. Mgbe ọ dị afọ iri na anọ, ọ mụtara ịtụ èpèléǹkàtà na-egwu egwuregwu ya na ndị enyi ya na-agbaghị akpụkpọ ụkwụ <ref name="sunsentinel">{{Cite web|url=http://articles.sun-sentinel.com/1997-10-14/sports/9710130430_1_movie-star-bob-mcadoo-midnight-madness|title=Out Of Africa, To Lynn|publisher=Sun Sentinel|author=Robb, Sharon|date=October 14, 1997}}</ref> N'afọ̀ 1991, Maina meriri na 1991 Nairobi Slam Dunk Championship . Ọ bụ ezie na ọ chọrọ ịmụ kọmputa na azụmahịa na Mahadum Nairobi, Maina kpebiri ịchụso basketball kama.<ref name="nyt">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1994/01/02/movies/film-straight-out-of-africa-a-really-tall-story.html|title=Straight Out of Africa, a Really Tall Story|work=[[The New York Times]]|author=Applebome, Peter|date=January 2, 1994}}</ref>
== ''Ikuku dị n'ebe ahụ'' ==
Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, Maina nụrụ banyere nyocha maka ihe nkiri The Air Up There . Ihe nkiri a sitere na Hollywood Pictures ga-egosipụta onye egwuregwu basketball Africa toro ogologo dịka atụmanya n'okpuru nku nke onye nkuzi America, nke Kevin Bacon ga-egwu. Maina nyochara maka ọrụ ndu, na-akọwa onwe ya dịka "dunkaholic". Dị ka onye nduzi Paul Michael Glaser si kwuo, nke a bụ akụkụ nke ihe mere ka ọ rụọ ọrụ ahụ. A họọrọ Maina na enyi ya n'etiti ndị egwuregwu iri anọ na isii ndị ọzọ, ma jiri ụgbọelu gaa Los Angeles maka nyocha ikpeazụ. Dịka Maina si kwuo, nke a bụ nke mbụ ọ hapụrụ Kenya. N'ikpeazụ, a họpụtara ya maka ọrụ ndu nke Saleh, onye otu agbụrụ Winabi na Kenya (nke dabere na ndị Samburu) nke onye Bacon na-achọ ka ọ rụọ ọrụ na US.
== Ọrụ Èpèléǹkàtà ==
Mgbe ihe nkiri ahụ gasịrị, Maina kpebiri ịnọ na United States iji nweta ohere kọleji, n'okpuru ndụmọdụ McAdoo, onye ya na ya nọ. Ọ gbara oge mbụ ya zuru ezu na Barton County Community College na Great Bend, Kansas . Ọ bụ ezie na ọ malitere dịka onye na-egwu bench, Maina ghọrọ onye mbido ọkara oge ahụ. Mgbe otu afọ gasịrị, ọ gafere na Miami-Dade Kendall Community College ka ọ nọrọ nso na McAdoo, ebe ọ gbakwara egwu dị ka onye mbido ma debe ọtụtụ ndekọ ụlọ akwụkwọ maka ịgba égbè egbochi.<ref name="sunsentinel">{{Cite web|url=http://articles.sun-sentinel.com/1997-10-14/sports/9710130430_1_movie-star-bob-mcadoo-midnight-madness|title=Out Of Africa, To Lynn|publisher=Sun Sentinel|author=Robb, Sharon|date=October 14, 1997}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobb,_Sharon1997">Robb, Sharon (October 14, 1997). [http://articles.sun-sentinel.com/1997-10-14/sports/9710130430_1_movie-star-bob-mcadoo-midnight-madness "Out Of Africa, To Lynn"]. Sun Sentinel.</cite></ref> N'ikpeazụ, McAdoo kpọtụrụ Jeff Price, onye isi nkuzi nke Mahadum Lynn na Boca Raton, Florida. N'ihi ya, Maina nwetara agụmakwụkwọ basketball site n'afọ̀ 1997 ruo 1999. Onye nkuzi ya agaghị ekwe ka o jiri 'Jimmy Dolan Shake na Bake' mee ihe n'egwuregwu asọmpi.<ref>{{Cite web|url=http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=PBPB&p_theme=pbpb&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=0EAF403721FB2B4C&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM|title=Maina Has Grabbed The Spotlight For Lynn|author=Clarke, Elizabeth|date=March 8, 1998|work=[[The Palm Beach Post]]|publisher=|accessdate=15 May 2011}}</ref>
Maina ka nwere ndekọ Mahadum Lynn maka ọtụtụ blọọgụ n'otu egwuregwu (11), nke o nwetara megide Mahadum Barry na Disemba 7, 1998.<ref>{{Cite web|url=http://www.lynnfightingknights.com/sports/basketball-men/history/individual-records/single-game|title=Game Records|work=lynnfightingknights.com|accessdate=April 21, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140421065505/http://www.lynnfightingknights.com/sports/basketball-men/history/individual-records/single-game|archivedate=April 21, 2014}}</ref> N'oge 1997-98, ndị otu ya ruru NCAA D-II semifinals, na Price na-eto "oge ya na ikike ya igbochi ịgba égbè".
== Afọ ndị sonụ ==
Mgbe ọ laghachiri Kenya, Maina laghachiri na nne na nna ya na Buruburu. N'ọnwa Machị afọ 2003, ndị ikom abụọ wakporo ya n'okporo ámá bụ ndị mara ya mma ma jiri nkume tie ya ihe. Maina gbakeere, mgbe ọ nọrọ izu atọ n'ụlọ ọgwụ na-agbaji taya na mmerụ ahụ ndị ọzọ. Ọtụtụ afọ ka e mesịrị, ọ butekwara ụkwara nta, nke mere ka ọ daa mbà n'obi. Ka ọ na-erule afọ 2016, Maina ka bi na mpaghara ahụ.
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0537698}}
* [http://articles.sun-sentinel.com/1997-10-14/news/9710130430_1_movie-star-bob-mcadoo-midnight-madness Site n'Africa, gaa Lynn]
* Straight Out of Africa, a Really Tall Story (''The New York Times'')
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cp8w1skzw9mojhs4ueef9pg6z2n2v7c
Charles Bukeko
0
14933
95065
82527
2022-08-25T13:33:34Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Charles Bukeko''' (10 Julaị 1962 - 18 Julaị 2020) bụ onye Kenya na-eme ihe nkiri na onye na-eme ihe ọchị.<ref>{{Cite web|author=Omondi|first=Ferdinand|title=Papa Shirandula: Much-loved Kenyan comedian buried|date=20 July 2020|publisher=[[BBC News]]|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-53474144|accessdate=7 August 2020}}</ref><ref>{{Cite web|author=Baranga|first=Samson|title=Bebe Cool, Flavia and Seanice eat big|date=21 January 2014|publisher=[[The Observer (Uganda)]]|url=https://www.observer.ug/index.php?option=com_content&view=article&id=29731:bebe-cool-flavia-and-seanice-eat-big|accessdate=6 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Forget the stock market, Kenya's millionaires are entertainers|date=11 April 2009|publisher=[[Daily Nation]]|url=https://nation.africa/kenya/news/forget-the-stock-market-kenya-s-millionaires-are-entertainers--588364|accessdate=27 November 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title='Brrr' advert star eyes South Africa movie industry|date=3 July 2009|publisher=[[Business Daily Africa]]|url=https://www.businessdailyafrica.com/lifestyle/society/3405664-618318-13p6avjz/index.html|accessdate=6 October 2019|archivedate=6 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191006190111/https://www.businessdailyafrica.com/lifestyle/society/3405664-618318-13p6avjz/index.html}}</ref> A maara ya maka igosi onye isi na usoro telivishọn ''Papa Shirandula'', nke o mekwara ma merie 2010 Kalasha Award for Best Actor in a TV Series.<ref name="tuko">{{Cite web|author=Kasami|first=Dickens|title=Quick Facts You Need To Know About Papa Shirandula|year=2016|publisher=[[Tuko]]|url=https://www.tuko.co.ke/54002-papa-shirandula-famous-south-africa-5-quick-facts.html#54002|accessdate=6 October 2019}}</ref> Bukeko pụtakwara na ihe nkiri afọ 2012 The ''Captain'' of Nakara .<ref>{{Cite web|author=Mugendi|first=Eric|title=Africa at the European film festival|date=23 May 2014|publisher=[[The EastAfrican]]|url=https://www.theeastafrican.co.ke/magazine/Africa-at-the-European-film-festival-/434746-2324672-uxrcbk/index.html|accessdate=6 October 2019|archivedate=6 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191006191715/https://www.theeastafrican.co.ke/magazine/Africa-at-the-European-film-festival-/434746-2324672-uxrcbk/index.html}}</ref><ref>{{Cite web|title=Hilarious Local Comedy to Open the Kenya International Film Festival|date=5 October 2012|publisher=[[Ghafla!]]|url=http://www.ghafla.com/hilarious-local-comedy-to-open-the-kenya-international-film-festival/|accessdate=6 October 2019}}</ref> Bukeko nwụrụ na Julaị 18, 2020 site na ihe yiri mgbaàmà COVID-19.<ref>{{Cite web|author=Wako|first=Amino|title=Papa Shirandula is dead|date=18 July 2020|publisher=[[Daily Nation]]|url=https://nairobinews.nation.co.ke/life/papa-shirandula-is-dead|accessdate=18 July 2020}}</ref><ref>{{Cite web|author=Wanga|first=Justus|title=TV star 'Papa Shirandula' dies in Nairobi|date=18 July 2020|publisher=[[Daily Nation]]|url=https://nation.africa/kenya/news/tv-star-papa-shirandula-dies-in-nairobi-1900834|accessdate=18 July 2020}}</ref>
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
Bukeko bụ nwa mbụ n'ime ụmụ anọ nne na nna ya bụ Valeria Makokha na Cosmas Wafula.<ref name="tuko" /><ref>{{Cite web|author=Standard Entertainment|title=Popular TV actor Charles Bukeko alias Papa Shirandula dead – family|date=18 July 2020|publisher=[[The Standard (Kenya)]]|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/showbiz/2001379193/popular-tv-actor-charles-bukeko-alias-papa-shirandula-dead-family|accessdate=18 July 2020}}</ref> A mụrụ ya na Busia, Kenya.<ref name="caroline">{{Cite web|author=Nyanga|first=Caroline|title='It all began with one line', Papa Shirandula.|date=13 June 2015|publisher=[[The Standard (Kenya)]]|url=https://www.standardmedia.co.ke/evewoman/article/2000165524/it-all-began-with-one-line-papa-shirandula|accessdate=6 October 2019}}</ref> Bukeko gara Jogoo Road Primary School wee gaa Upper Hill Secondary, ụlọ akwụkwọ Middle na Nairobi, ebe ọ nwetara Kenya Certificate of Secondary Education (KCSE).<ref name="tuko" /><ref name="caroline" />
== Ndụ onwe ==
Bukeko lụrụ Beatrice Ebbie Andega ma ha mụtara ụmụ atọ: Tony, Charlie na Wendy.<ref name="caroline" /><ref>{{Cite web|author=Kimuyu|first=Hilary|title=ACTSCENE:Papa Shirandula: Blame my wife for my weight|date=18 February 2018|publisher=[[Daily Nation]]|url=https://www.nation.co.ke/lifestyle/buzz/Papa-Shirandula--Blame-my-wife-for-my-weight-/441236-4309506-oy3m3tz/index.html|accessdate=6 October 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191006184104/https://www.nation.co.ke/lifestyle/buzz/Papa-Shirandula--Blame-my-wife-for-my-weight-/441236-4309506-oy3m3tz/index.html|archivedate=6 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|author=Mwarua|first=Douglas|title=Papa Shirandula blames his wife for his huge body|year=2018|publisher=[[Tuko]]|url=https://www.tuko.co.ke/266503-papa-shirandula-blames-wife-huge-body.html#266503|accessdate=6 October 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Papa Shirandula: My wife is trying to keep me out of the market|date=21 February 2018|publisher=[[Ghafla!]]|url=http://www.ghafla.com/ke/papa-shirandula-my-wife-is-trying-to-keep-me-out-of-the-market/|accessdate=6 October 2019}}</ref> Bukeko nwere ọrịa shuga.<ref name="98.4 Capital FM">{{Cite web|author=Capital Reporter|title=Popular TV Actor Papa Shirandula Is Dead|date=18 July 2020|publisher=[[98.4 Capital FM]]|url=https://www.capitalfm.co.ke/news/2020/07/popular-tv-actor-papa-shirandula-is-dead/|accessdate=18 July 2020}}</ref> Ọ nwụrụ n'ụlọ ọgwụ Karen dị na Nairobi, Kenya, na 18 Julaị 2020, mgbe ọ butere COVID-19 n'oge ọrịa COVID-19 na Kenya.<ref name="98.4 Capital FM" /> Ọ dị afọ 58, ọ nwụrụ ụbọchị asatọ mgbe ụbọchị ọmụmụ ya gasịrị.<ref>{{Cite web|author=Standard Entertainment|title=Charles Bukeko dead at 58: Outpouring of grief for Papa Shirandula actor|date=18 July 2020|publisher=[[The Standard (Kenya)]]|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/showbiz/2001379201/charles-bukeko-dead-at-58-outpouring-of-grief-for-papa-shirandula-actor|accessdate=18 July 2020}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* The Constant Gardener (2005)<ref name="tuko" /><ref>{{Cite web|title=Papa Shirandula: Kenyan actor Charles Bukeko remembered|date=25 July 2020|publisher=[[BBC News]]|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-53479365|accessdate=7 August 2020}}</ref>
* ''Malooned''! (2007)
* The ''Captain'' of Nakara (2012)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|2717199}}
q5chf3g0jqx3d1i0yznd7zyiapfcopi
Leslie Pinckney Hill
0
14953
95342
78777
2022-08-25T22:55:31Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Leslie Pinckney Hill''' (14 Mee 1880 - 15 Febụwarị 1960) bụ onye nkuzi, onye edemede na onye ndu obodo America.<ref>Salo, Jessica Jina, [http://www.blackpast.org/?q=aah/hill-leslie-pinckney-1880-1960 Hill, Leslie Pinckney (1880-1960)], [[BlackPast.org]]</ref>
[[Usòrò:Negro_Poets_and_Their_Poems-153.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Leslie Pinckney Hill]]
== Ndụ ya ==
Nwa nke onye bụbu ohu, a mụrụ Hill na Lynchburg, Virginia. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na mpaghara, ma kpọọ opi. Ezinụlọ ya kwagara East Orange, New Jersey, ebe ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị. O mere nke ọma nke ukwuu n'ụlọ akwụkwọ nke na ọ hapụrụ afọ ya nke nta, a nabatara ya na Mahadum Harvard n'afọ ya.<ref>{{Cite web|title=Hill, Leslie Pinckney (1880-1960) {{!}} The Black Past: Remembered and Reclaimed|url=http://www.blackpast.org/aah/hill-leslie-pinckney-1880-1960|work=www.blackpast.org|date=29 June 2008|accessdate=2016-02-19}}</ref> Ọ banyere Mahadum Harvard n'afọ 1899, na-agbakwunye agụmakwụkwọ ya site n'ịrụ ọrụ dị ka onye na-eje ozi. N'ebe ahụ, ọ gara klas nke William James ma na-arụsi ọrụ ike na arụmụka. A hoputara ya na Phi Beta Kappa ma gụsịrị akwụkwọ na Cum Laude . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1903 ọ nọrọ afọ ọzọ maka nzere masta na agụmakwụkwọ.<ref name="SollorsTitcomb1993">{{Cite book|author=Werner Sollors|title=Blacks at Harvard: A Documentary History of African-american Experience at Harvard and Radcliffe|url=https://books.google.com/books?id=0j5rGZB9kJIC&pg=PA123|accessdate=19 May 2013|year=1993|publisher=NYU Press|isbn=978-0-8147-7973-6|pages=123–8}}</ref>
Hill kụziri na Tuskegee Institute site n'afọ 1904 ruo afọ 1907, ma bụrụ onye isi nke Manassas Industrial Institute site n'afọ 1907 ruo afọ 1913. Na 1913 ọ ghọrọ onye isi na Cheyney, Philadelphia Institute for Colored Youth, na-elekọta mgbanwe na aha na ọnọdụ ma nọrọ ebe ahụ ruo afọ 1951 na nguzobe ya dị ka Cheyney State Teachers College.<ref name="FloraVogel2006">{{Cite book|author=Patsy B. Perry|editor=Joseph M. Flora|title=Southern Writers: A New Biographical Dictionary|chapterurl=https://books.google.com/books?id=uY3gFTuSzKwC&pg=PA200|accessdate=19 May 2013|year=2006|publisher=LSU Press|isbn=978-0-8071-4855-6|chapter=Leslie Pinckney Hill (1880-1960)}}</ref> N'afọ 1928 Hill bipụtara egwuregwu banyere Toussaint L'Ouverture .<ref>Edward O. Ako, 'Leslie Pinckney Hill's ''Toussaint L'Ouverture'' ', ''Phylon'', Vol. 48, No. 3 (1987), pp.190-95</ref> N'afọ 1944, ọ tọrọ ntọala Camp Hope, ogige maka ụmụaka na-enweghị ihe ịga nke ọma na Delaware County. Hill bụ akụkụ nke Harlem Renaissance. Ọ nwụrụ site na ọrịa strok n'afọ 1960.<ref>{{Cite web|title=Hill, Leslie Pinckney (1880-1960) {{!}} The Black Past: Remembered and Reclaimed|url=http://www.blackpast.org/aah/hill-leslie-pinckney-1880-1960|work=www.blackpast.org|date=29 June 2008|accessdate=2016-02-19}}</ref>
== Ọrụ ya ==
* {{Cite journal|author=Leslie Pinckney Hill|title=Negro Ideals: Their Effect and Their Embarrassments|journal=The Journal of Race Development|volume=6|issue=1|pages=91–103|date=July 1915|doi=10.2307/29738105|issn=1068-3380}}
* 'Introduction', na Alice Moore Dunbar-Nelson, ed., The Dunbar speaker and entertainer, containing the best prose and poetic selections by and about the Negro race, with programs arranged for special entertainments, 1920
* ''nku nke mmegbu'', 1921
* Toussaint L'Ouverture: akụkọ ihe mere eme dị egwu, 1928
* Jethro; A Biblical Drama, 1931
== Ogugu ọzọ ==
* {{Cite book|author=Charline Howard Conyers|title=A Living Legend: The History of Cheyney University, 1837-1951|url=https://books.google.com/books?id=aJXWAAAAMAAJ|date=1 January 1990|publisher=Cheyney University Press|isbn=978-0-9625828-0-6}}
* {{Cite book|author=John P. Spencer|title=In the Crossfire: Marcus Foster and the Troubled History of American School Reform|url=https://archive.org/details/incrossfiremarcu0000spen|date=16 August 2012|publisher=University of Pennsylvania Press|isbn=978-0-8122-0766-8|pages=[https://archive.org/details/incrossfiremarcu0000spen/page/21 21]–49}}
*
*
*
*
*
* {{Cite book|author=Charline Howard Conyers|title=A Living Legend: The History of Cheyney University, 1837-1951|url=https://books.google.com/books?id=aJXWAAAAMAAJ|date=1 January 1990|publisher=Cheyney University Press|isbn=978-0-9625828-0-6}}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Works by or about Leslie Pinckney Hill at Internet Archive
* Works by Leslie Pinckney Hill at LibriVox (public domain audiobooks)
{{Authority control}}
62ow1w76ktew07s0nlp2yanyx81wez7
Letitia Huckaby
0
14959
95346
78783
2022-08-25T23:01:57Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Carita Letitia Huckaby''' (née '''Jenkins''', amụrụ n'afọ 1972) bụ onye Amerịka na-ese foto nke na-emepụta ihe osise multimịdia na-ejikọta foto na akwa iji gosipụta akụkọ ezinụlọ na akụkọ ihe mere eme nke ndị Afrịka Amerịka.<ref>{{Cite web|url=http://www.moderndallas.net/du_chau_leticia_huckaby_kirk_hopper.html|title=Du Chau + Letitia Huckaby|author=|first=|date=|work=ModernDallas.net|publisher=|accessdate=March 20, 2016}}</ref>
== Nka ==
Ọrụ Huckaby gbanyere mkpọrọgwụ n'okwukwe, ezinụlọ na ihe nketa, ma na-arụ ọrụ dị ka oge maka ahụmịhe ndị Afrịka na Amerịka. Letitia na-enyocha mmekọrịta dị n'etiti oge gara aga na ugbu a, na ma ihe agbanweela ma ọ bụ nọgide na-adị otu. A na-etinye akụkọ ihe mere eme n'ime ọrụ ya, ma site na usoro na ihe anụ ahụ. Onye na-ese foto n'obi, ọrụ Letitia nke ọ bụla na-amalite site na ihe oyiyi ma na-agbanye ókè nke foto ka ọ na-arụpụta ihe. Iji omume ọdịnala n'ụzọ na-abụghị omenala na ebumnuche nke inye aka n'asụsụ ọhụụ ọhụrụ.<ref>{{Cite web|title=Kinfolk House: Founders|url=https://kinfolkhouse.org/founders/}}</ref> Ngwakọta nke ihe iji kpughee isiokwu akụkọ ihe mere eme bụ ihe atụ site na ihe ngosi ''Bayou Baroque'' nke afọ 2015 na-asọpụrụ ndị nọn na Sisters of the Holy Family Mother House na New Orleans, Louisiana. Ihe ndị ahụ na-egosi ndị nọn na-ese foto n'ihu akwa ndina nwere ụdị okooko osisi dị mgbagwoju anya, na-egosi ụmụ nwanyị ojii otu ịdị arọ dị egwu dị ka nke e gosipụtara na eserese okpukpe ndị okenye. N'otu oge ahụ, ọrụ ndị ahụ na-ekwughachi nzụlite ifuru nke ihe osise [[Kehinde Wiley]] nke oge a, mana ha na-eweta ntụgharị ụlọ na mbara ala dị larịị.<ref>{{Cite web|url=http://myemail.constantcontact.com/UPCOMING-EXHIBITIONS--Lavar-Munroe-I-Letitia-Huckaby-I-Michael-Menchaca.html?soid=1100357195551&aid=E3ZiSlF3AUA|title=Upcoming Exhibitions|author=|first=|date=|work=ArtLeague Houston|publisher=|accessdate=March 20, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://artsblog.dallasnews.com/2015/05/artist-letitia-huckaby-explores-the-history-of-an-african-american-convent.html/|title=Artist Letitia Huckaby explores the history of an African-American convent|author=|first=|date=May 10, 2015|work=ArtsBlog Dallas News|publisher=|accessdate=March 20, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160401211645/http://artsblog.dallasnews.com/2015/05/artist-letitia-huckaby-explores-the-history-of-an-african-american-convent.html/|archivedate=April 1, 2016}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Huckaby nwetara BA na Journalism na Mahadum nke Oklahoma n'afọ 1994, BFA na-elekwasị anya na foto site na Art Institute of Boston n'afọ 2001, na MFA na Photography na Mahadum nke North Texas n'afọ 2010.<ref>{{Cite web|url=http://www.laitylodge.org/exhibits/letitia-sedrick-huckaby-call-and-response-2/|title=Letitia & Sedrick Huckaby: Call and Response|author=|first=|date=|work=Laity Lodge|publisher=|accessdate=March 20, 2016}}</ref> Ọ lụrụ onye na-ese ihe Sedrick Huckaby ma bụrụ nne nke ụmụ atọ aha ha bụ Rising Sun, Halle Lujah, na Rhema Rain.<ref>{{Cite web|url=https://www.arts.gov/NEARTS/2011v1-and-comers-arts/priorities-persistence|title=Priorities & Persistence: A Conversation with Sedrick and Letitia Huckaby|author=Crytzer Pierce|first=Christy|date=|work=National Endowment for the Arts|publisher=|accessdate=}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
3b02cgsp26ek06r82a24o7bzx2js0sz
Lewis Watts
0
14960
95350
78784
2022-08-25T23:28:16Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lewis Watts''' (amụrụ n'afọ 1946) bụ onye Amerịka na-ese foto, onye na-edebe ihe ochie, ọkọ akụkọ ihe mere eme, onye edemede, onye nkuzi na mahadum, na onye nkuzi.<ref>{{Cite web|title=Watts, Lewis, 1946-|url=http://viaf.org/viaf/29242497|work=Virtual International Authority File database (VIAF)}}</ref> Ọ bụ Prọfesọ Emeritus nke nka na Mahadum California, Santa Cruz (U.C. Santa Cruz).
== Ọrụ ==
A mụrụ Lewis Watts n'afọ 1946 na Little Rock, [[Arkinsọ|Arkansas]] .<ref>{{Cite web|title=Watts, Lewis|url=https://www.sfmoma.org/artist/lewis_watts/|accessdate=2021-10-31|work=SFMOMA|language=en-US}}</ref> O nwere nzere BA na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, yana nzere MA na foto na imewe na Mahadum California, Berkeley (U.C. Berkeley).<ref name=":0">{{Cite web|date=September 16, 2000|title=Lewis Watts: Photographs|url=http://www.tfaoi.com/aa/2aa/2aa155.htm|accessdate=2021-10-31|work=tfaoi.com|publisher=[[Neuberger Museum of Art]]}}</ref> Ọ kụziri na Mahadum California, Santa Cruz na Mahadum California, Berkeley, yana ụlọ ọrụ ndị ọzọ ihe karịrị afọ iri anọ.<ref name=":0" />
Ọrụ ya sitere n'ike mmụọ nsọ ya site na akụkọ ihe mere eme na ọdịmma nke oge a na nnọchi anya nke ndị mmadụ na mba ofesi.
E gosipụtara ọrụ Watts na San Francisco Museum of Modern Art, Cité de la Musique (Paris, France), Ogden Museum of Southern Art (New Orleans, Louisiana), Oakland Museum nke California, Neuberger Museum of Art (Purchase, New York), Amistad Center for Art and Culture (Hartford, Connecticut), Light Work (Syracuse, New York).<ref name=":0">{{Cite web|date=September 16, 2000|title=Lewis Watts: Photographs|url=http://www.tfaoi.com/aa/2aa/2aa155.htm|accessdate=2021-10-31|work=tfaoi.com|publisher=[[Neuberger Museum of Art]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.tfaoi.com/aa/2aa/2aa155.htm "Lewis Watts: Photographs"]. ''tfaoi.com''. [[Neuberger Museum of Art]]. September 16, 2000<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 31,</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[:Category:CS1 maint: url-status|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":0" /><ref>{{Cite web|title=Lewis Watts|url=https://lightwork.org/product/lewis-watts/|accessdate=October 24, 2019|work=Light Work|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Lewis Watts|url=http://www.spenational.org/|accessdate=October 24, 2019|work=www.spenational.org}}</ref>
== Ihe ngosi ==
* 2017 - Mining the Archive, Rena Bransten Gallery, Minnesota Street Project, San Francisco, California
* 2017 - ''Ọrụ'' sitere na Nchịkọta, Lewis Watts, Amistad Center of Art and Culture, Hartford, Connecticut
* 2015–2017 - ''New Orleans'', Foto ndị Lewis Watts, Richmond Art Center, Richmond, California
* 2016 - ''FRANCAIS'', Foto ndị Lewis Watts, San Francisco Museum of Modern Art, San Francisco, California
* 1999 - Ihe ngosi ''ọrụ ndụ'', Falkirk Cultural Center, San Rafael, California
* 1999 - ''Foto nke Lewis Watts'', Hampshire College, Amherst, Massachusetts
* 1999 - Lewis Watts, South to West Oakland, Robert B. Menschel Photography Gallery, Syracuse University, Syracuse, New York
* 1998–1999 - ''Urban Foot Prints'': The Photography of Lewis Watts, Oakland Museum of California, Oakland, California
== Mbipụta ==
* {{Cite book|author=Pepin Silva|first=Elizabeth|url=https://books.google.com/books/about/Harlem_of_the_West.html?id=3izgAQAACAAJ|title=Harlem of the West: The San Francisco Fillmore Jazz Era|publisher=On The Water Front|year=2017|isbn=9780998670409}}<ref>{{Cite web|author=Rothmann|first=John|date=2021-08-06|title=Harlem of the West: The San Francisco Fillmore Jazz Era|url=https://www.kgoradio.com/2021/08/06/harlem-of-the-west-the-san-francisco-fillmore-jazz-era/|accessdate=2021-10-31|work=KGO-AM|language=en-US}}</ref>
* {{Cite book|author=Watts|first=Lewis|title=New Orleans Suite: Music and Culture in Transition|publisher=University of California Press|year=2013|isbn=9780520273870|location=Berkeley, California}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
449vy1w5ruklis9hqm9vyk9ab000fn8
Lincon Muteta
0
14966
95387
78790
2022-08-26T01:02:08Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lincon Muteta''' (amụrụ na 18 Jenụwarị 1975) bụ [[Zimbabwe|onye Zimbabwe]] na-akpụ ihe.
== Ndụ ==
A mụrụ Muteta n'afọ 1975 na mpaghara Highfield nke Harare, ọ bụ nwa nke ikpeazụ n'ime ụmụ anọ n'ime ezinụlọ sitere na Mutoko. Ọ malitere ịkpụ ihe n'afọ 1989 mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Harare, ma mesịa bụrụ onye enyemaka Danny Kanyemba. [[Moses Masaya]] gbara ya ume ịmalite ọrụ nke onwe ya dị ka onye na-akpụ ihe.
Muteta bụ onye na-ese ihe na Chapungu Sculpture Park na 1996-97. N'oge 2004–08, ọ gara ma gosipụta na ngosi otu na South Africa, Bahrain, Dubai, England, na Canada na Zimsculpt.<ref>{{Cite news|author=Makiwa|first=Henry|title=Zimbabwe: Local Sculptors Make Waves in UK|url=https://allafrica.com/stories/200408230533.html|accessdate=18 November 2018|work=Zimbabwe Standard|date=22 August 2004}}</ref> E gosipụtala ọrụ ya na Spain, Germany, Holland, United States, Switzerland, Ireland, Belgium na Italy.
Ọ lụrụ nwanyị ma nwee ụmụaka nwanyị abụọ.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.zimsculpt.com/artist.php?id=19 Ihe osise akụkọ ndụ]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
22qzh8tss8pyj11clk5uvh8ljsd3our
Lesley-Ann Brandt
0
14993
95278
78818
2022-08-25T21:45:04Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Lesley-Ann Brandt|image=Lesley-AnnBrandt.jpg|imagesize=200px|caption=|birthname=|birth_date={{Birth date and age|1981|12|02|df=yes}}|birth_place=[[Cape Town]], South Africa|height=|spouse={{marriage|[[Chris Payne Gilbert]]|2015}}|children=1|death_date=|death_place=|occupation=Actress|yearsactive=2007–present|known_for=''[[Spartacus (2010 TV series)|Spartacus]]'', ''[[Lucifer (TV series)|Lucifer]]''|website=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lesley-Ann Brandt''' (a mụrụ na 2 Disemba 1981) bụ onye South Africa na-eme ihe nkiri. Brandt emeela ọtụtụ ihe nkiri na New Zealand ma buru ụzọ pụta ìhè na mba ụwa na ọrụ ya dịka ohu nwanyị Naevia na usoro ''Spartacus'': Blood and Sand . Kemgbe Jenụwarị afọ 2016, ọ rụrụ ọrụ Mazikeen na usoro telivishọn ''Lucifer'' .
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ ya na Cape Town, South Africa, Brandt bụ Cape Coloured nke Indian, German, Dutch, na Spanish.<ref>{{Cite web|title=Actress Lesley Ann Brandt from the show 'Lucifer'|url=https://www.youtube.com/watch?v=bUHfdDSm-1s|work=YouTube|accessdate=8 February 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://twitter.com/LesleyAnnBrandt/status/191022911103053824|title=📎Lesley-Ann Brandt on Twitter|publisher=[[Twitter]]}}</ref> Ọ bụ onye na-asụ asụsụ Afrikaans nke ọma ma depụta yoga, hockey, na baseball n'etiti mmasị ya.<ref name="KKM">{{Cite web|url=http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673|title=Lesley-Ann Brandt|date=23 November 2010|publisher=Karen Kay Management|accessdate=22 November 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100527030124/http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673|archivedate=27 May 2010}}</ref> Na Saụt Afrịka, ọ na-egwuri egwu hockey asọmpi.<ref name="starz">{{Cite web|url=http://www.starz.com/pressroomstatic/tcasummer2010/pdf/CAST%20BIOS_Spartacus%20Gods%20of%20the%20Arena.pdf|title=Cast Bios: Lesley-Ann Brandt (Naevia)|accessdate=22 November 2010|publisher=starz.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110717233757/http://www.starz.com/pressroomstatic/tcasummer2010/pdf/CAST%20BIOS_Spartacus%20Gods%20of%20the%20Arena.pdf|archivedate=17 July 2011}}</ref>
N'afọ 1999, Brandt kwagara Auckland, New Zealand, ya na nne na nna ya na nwanne ya nwoke Brian Brandt. Brandt malitere ọrụ na obere ahịa na Auckland tupu o nweta ọrụ dịka onye ndụmọdụ na-ahụ maka teknụzụ ozi.<ref name="AUSXIP">{{Cite web|url=http://spartacus.ausxip.com/cast/lesley-ann_brandt/|title=AUSXIP Interviews Spartacus Actress Lesley-Ann Brandt|publisher=talkingxena.yuku.com|date=6 December 2009|accessdate=9 November 2010}}</ref><ref name="starz">{{Cite web|url=http://www.starz.com/pressroomstatic/tcasummer2010/pdf/CAST%20BIOS_Spartacus%20Gods%20of%20the%20Arena.pdf|title=Cast Bios: Lesley-Ann Brandt (Naevia)|accessdate=22 November 2010|publisher=starz.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110717233757/http://www.starz.com/pressroomstatic/tcasummer2010/pdf/CAST%20BIOS_Spartacus%20Gods%20of%20the%20Arena.pdf|archivedate=17 July 2011}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20110717233757/http://www.starz.com/pressroomstatic/tcasummer2010/pdf/CAST%20BIOS_Spartacus%20Gods%20of%20the%20Arena.pdf "Cast Bios: Lesley-Ann Brandt (Naevia)"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. starz.com. Archived from [http://www.starz.com/pressroomstatic/tcasummer2010/pdf/CAST%20BIOS_Spartacus%20Gods%20of%20the%20Arena.pdf the original] <span class="cs1-format">(PDF)</span> on 17 July 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 November</span> 2010</span>.</cite></ref><ref name="screenrave">{{Cite web|url=http://screenrave.com/index.php?option=com_content&view=article&id=709&Itemid=204|title=Lesley-Ann Brandt - Plays Naevia on Spartacus|author=Suggs|first=Bob|date=1 January 2010|accessdate=9 November 2010|publisher=Screen Rave|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716022359/http://screenrave.com/index.php?option=com_content&view=article&id=709&Itemid=204|archivedate=16 July 2011}}</ref> N'ịgbaso ụfọdụ ọrụ ịme ihe ngosi, a họpụtara ya na ọtụtụ mgbasa ozi telivishọn nke New Zealand.<ref>{{Cite news|title=Lesley-Ann Brandt on her role in Netflix series Lucifer|url=https://www.iol.co.za/weekend-argus/lesley-ann-brandt-on-her-role-in-netflix-series-lucifer-22557495|first=Luke|author=Folb|date=6 May 2019|publisher=[[Independent Online (South Africa)|IOL]]|accessdate=19 May 2019}}</ref> Ọ gụrụ ihe nkiri ma zụọ ya na usoro Meisner n'afọ 2008.<ref name="KKM">{{Cite web|url=http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673|title=Lesley-Ann Brandt|date=23 November 2010|publisher=Karen Kay Management|accessdate=22 November 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100527030124/http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673|archivedate=27 May 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20100527030124/http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673 "Lesley-Ann Brandt"]. Karen Kay Management. 23 November 2010. Archived from [http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673 the original] on 27 May 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 November</span> 2010</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Ọrụ mbụ dị ịrịba ama nke Brandt bụ na usoro telivishọn nke New Zealand Diplomatic Immunity . Brandt apụtawo na ọrụ ndị ọbịa na New Zealand hospital soap opera, ''Shortland Street'', na This Is Not My Life, usoro akụkọ sayensị ''nke'' e debere n'afọ ndi 2020s na obodo akụkọ ifo nke Waimoana.<ref>{{Cite news|url=http://www.nzherald.co.nz/entertainment-reviews/news/article.cfm?c_id=1502967&objectid=10662169|title=TV Review: 'This Is Not My Life'|first=Russell|author=Baillie|publisher=[[The New Zealand Herald]]|date=30 July 2010|accessdate=22 November 2010}}</ref>
Brandt nwere ọrụ dịka ohu nwanyị Naevia na oge mbụ ''Spartacus'': Blood and Sand na prequel miniseries ''Spartacus'': Gods of the Arena . Na mbụ, ọ gara nyocha maka ọrụ Sura mana onye nduzi nhazi ahụ tụrụ aro ka ọ nyochaa maka ọrụ Naevia kama.<ref name="KKM">{{Cite web|url=http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673|title=Lesley-Ann Brandt|date=23 November 2010|publisher=Karen Kay Management|accessdate=22 November 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100527030124/http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673|archivedate=27 May 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20100527030124/http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673 "Lesley-Ann Brandt"]. Karen Kay Management. 23 November 2010. Archived from [http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673 the original] on 27 May 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 November</span> 2010</span>.</cite></ref> Brandt alaghachighị maka oge ''Spartacus'' sochirinụ n'ihi igbu oge mmepụta mgbe Andy Whitfield nwụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.citypress.co.za/entertainment/burning-up-hollywood/|title=Archived copy|accessdate=2014-06-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141129042337/http://www.citypress.co.za/entertainment/burning-up-hollywood/|archivedate=2014-11-29}}</ref> Onye njikwa ya bụ Steven Jensen gwara TheWrap, "Ọ ga-achọ ịlaghachi azụ, mana ha enwetabeghị nọmba anyị na-achọ." O kwuru na ọ ga-atụgharị uche "ọ bụrụ na ha agbago." STARZ enweghị nkọwa ọ bụla. Cynthia Addai-Robinson mechara dochie Brandt dịka Naevia.<ref>{{Cite web|url=https://www.thewrap.com/tv/column-post/lesley-ann-brandt-would-stay-spartacus-price-24836/|title=Lesley-Ann Brandt Would Stay With 'Spartacus'—for a Price|date=17 February 2011}}</ref> Brandt nwere ọrụ na New Zealand coming-of-age feature film The Hopes & Dreams of Gazza Snell . Ihe nkiri a, banyere onye ihe mberede ụgbọ ala, mere na Howick, nke dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ Auckland.<ref name="screenrave">{{Cite web|url=http://screenrave.com/index.php?option=com_content&view=article&id=709&Itemid=204|title=Lesley-Ann Brandt - Plays Naevia on Spartacus|author=Suggs|first=Bob|date=1 January 2010|accessdate=9 November 2010|publisher=Screen Rave|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716022359/http://screenrave.com/index.php?option=com_content&view=article&id=709&Itemid=204|archivedate=16 July 2011}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSuggs2010">Suggs, Bob (1 January 2010). [https://web.archive.org/web/20110716022359/http://screenrave.com/index.php?option=com_content&view=article&id=709&Itemid=204 "Lesley-Ann Brandt - Plays Naevia on Spartacus"]. Screen Rave. Archived from [http://screenrave.com/index.php?option=com_content&view=article&id=709&Itemid=204 the original] on 16 July 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 November</span> 2010</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nzfilm.co.nz/NewsAndMedia/NewsAndPressReleases/News/HOPES___DREAMS__NEW_FILM_ATTRACTS_STRONG_CAST.aspx|title=Hopes and Dreams: New film attracts strong cast|date=16 November 2009|publisher=[[New Zealand Film Commission]]|accessdate=9 November 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100805131052/http://www.nzfilm.co.nz/NewsAndMedia/NewsAndPressReleases/News/HOPES___DREAMS__NEW_FILM_ATTRACTS_STRONG_CAST.aspx|archivedate=5 August 2010}}</ref>
Onye ọbịa Brandt pụtara na CSI: NY "Smooth Criminal" na "Food for Thought". E gosipụtara Brandt na ihe nkiri ''InSight'' nke ọ na-eme nọọsụ Valerie Khoury . Na Mee 2010, onye ọbịa Brandt pụtara na Legend of the Seeker, ihe nkiri Rob Tapert / Sam Raimi ọzọ e mere na New Zealand. Ọ pụtara na Season 2 season finale "Tears" na ọrụ nke Sister Thea .<ref name="KKM">{{Cite web|url=http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673|title=Lesley-Ann Brandt|date=23 November 2010|publisher=Karen Kay Management|accessdate=22 November 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100527030124/http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673|archivedate=27 May 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20100527030124/http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673 "Lesley-Ann Brandt"]. Karen Kay Management. 23 November 2010. Archived from [http://www.actors.co.nz/people/downloadReport.aspx?anybodyId=89673 the original] on 27 May 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 November</span> 2010</span>.</cite></ref> N'afọ 2011, ọ bụ onye ọbịa pụtara na TNT's ''Memphis Beat'', nke sochiri ọrụ ndu dịka Cassie na Syfy's highest rated original feature for 2011, ''Zombie Apocalypse'', nke gosipụtara Ving Rhames na Taryn Manning . Ọ pụtara na ihe nkiri ''Drift'' ya na Sam Worthington na Xavier Samuel, na ''Duke'' nke CSI: NY star Carmine Giovinazzo.
N'afọ 2013, ọ rụrụ ọrụ ugboro ugboro na oge nke atọ nke Single Ladies dịka Naomi Cox .<ref>{{Cite web|author=Schillaci|first=Sophie|title='Single Ladies' Season Three: These Rookies Are Shaking Things Up|url=http://www.mtv.com/news/1720381/single-ladies-season-3-dish-up-drama/|work=MTV|accessdate=13 January 2014}}</ref> N'afọ 2014, ọ bụ onye ọbịa pụtara dịka Larissa Diaz / Copperhead na ''Gotham'', ma pụta dịka onye na-eme ihe nkiri ugboro ugboro Lamia na The Librarians .<ref>{{Cite web|author=Maglio|first=Tony|title='Gotham's' Copperhead Debuts on Fox's Fall Finale|url=https://www.thewrap.com/gothams-copperhead-debuts-on-foxs-fall-finale-exclusive-photos/|work=The Wrap|date=24 November 2014}}</ref><ref>{{Cite web|author=Andreeva|first=Nellie|title=TNT Eyes 'The Librarian' Series; Noah Wyle, Bob Newhart & Jane Curtin May Return|url=https://deadline.com/2014/02/tnt-eyes-the-librarian-series-noah-wyle-bob-newhart-jane-curtin-may-return-686831/|work=Deadline|accessdate=20 February 2014}}</ref> N'afọ 2015, o meriri ọrụ Maze na usoro telivishọn FOX ''Lucifer'' . Ọ nọchiri onye na-eme ihe nkiri Lina Esco onye a tọhapụrụ mgbe a gụchara tebụl mbụ. A kọrọ na Brandt nwalere maka ọrụ ahụ ma tụgharịa uche mgbe a tọhapụrụ Esco.<ref>{{Cite web|author=Andreeva|first=Nellie|title=Lesley-Ann Brandt Joins 'Lucifer' Fox Pilot In Recasting|url=https://deadline.com/2015/03/lesley-ann-brandt-lucifer-fox-pilot-recasting-1201394166/|work=Deadline|accessdate=17 March 2015}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Brandt lụrụ enyi ya nwoke nke afọ isii, onye na-eme ihe nkiri Chris Payne Gilbert, n'afọ 2015.<ref>{{Cite web|url=http://www.brides.com/blogs/aisle-say/2016/01/lucifer-actress-lesley-ann-brandt-vermont-wedding-christina-florada-photography.html|title=Actress Lesley Ann Brandt's Vermont Wedding|publisher=Brides.com|author=Rello, Gabriella|date=January 25, 2016|accessdate=April 18, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160716120032/http://www.brides.com/blogs/aisle-say/2016/01/lucifer-actress-lesley-ann-brandt-vermont-wedding-christina-florada-photography.html|archivedate=July 16, 2016}}.</ref> A mụrụ nwa mbụ nke di na nwunye a, nwa nwoke Kingston Payne Brandt-Gilbert, na July 2017.<ref>{{Cite web|url=http://people.com/babies/lesley-ann-brandt-chris-payne-gilbert-welcome-son-kingston-payne/|title=Lesley-Ann Brandt and Chris Payne Gilbert Welcome Son Kingston Payne|work=People|author=Juneau, Jen|date=July 21, 2017|accessdate=September 23, 2017}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2010
|''Olileanya na Nrọ nke Gazza Snell''
|Sharon
|
|-
|2011
|''InSight''
|Valerie Khoury
|
|-
|2012
|''Mkpụrụ Obi Mara Mma''
|Angela Barry
|
|-
|2013
|''Drift''
|Lani
|
|-
|2011
|''Duke''
|Violet
|
|-
|2015
|''Ọgwụ mgbu''
|Guts
|
|-
|2019
|''Obilock''
|Tara Sharpe
|
|-
|}
=== Television ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2009
|''Mgbochi Diplomatic''
|Leilani Fa'auigaese
|Ihe omume iri na atọ
|-
|2010
|''Spartacus: Ọbara na ájá''
|Naevia
|Ihe omume iri na otu
|-
|2010
|''Akụkọ ifo nke onye na-achọ ihe''
|Sister Thea
|Episode: "Tears"
|-
|2010
|''Nke a abụghị ndụ m''
|Hine / WAI Field Reporter
|Ihe omume abụọ
|-
|2011
|''Chuck''
|Fatima Tazi
|Episode: "Chuck Versus the Seduction Impossible"
|-
|2011
|''Spartacus: Gods of the Arena''
|Naevia
|Ihe omume isii
|-
|2011
|''CSI: NY''
|Camille Jordanson
|Ihe omume abụọ
|-
|2011
|''Memphis Beat''
|Adriana
|Nkebi: "Ihe ndị anyị na-ebu"
|-
|2011
|''Zombie Apocalypse''
|Cassie
|Ihe nkiri telivishọn
|-
|2014
|''Ịbụ Mary Jane''
|Tamiko Roberts
|Episode: "Girls Night In"
|-
|2014
|''Ụmụ nwanyị na-egbu egbu''
|Amber Flynn
|Nkebi: "N'ime na n'èzí"
|-
|2014
|''Ụmụ nwanyị na-alụbeghị di''
|Naomi Cox
|Ihe omume iri na otu
|-
|2014
|''Gotham''
|Larissa Diaz/Copperhead
|Episode: "Lovecraft"
|-
|2014
|''Ndị Ọbá Akwụkwọ''
|Lamia
|Ihe omume ise
|-
|2016–2021
|''Lucifer''
|MazikeenLillith<br /><br /><br /><br />
|Main Cast (Season 1–6)Lilith (Season 5, Episode 4 only)<br /><br /><br /><br />
|-
|}
=== Vidio egwu ===
{| class="wikitable sortable"
! class="unsortable" |Afọ
! class="unsortable" |Band
! class="unsortable" |Aha
! class="unsortable" |Àgwà
! class="unsortable" |Onye isi
|-
|2007
|Agha Circus
|"Ịhụnanya n'ime ebe mgbaba"<ref name="KK">{{Cite web|url=http://www.actors.co.nz/people/viewAnybody.aspx?AnybodyID=89673|title=Lesley-Ann Brandt - Music Video|publisher=Karen Kay Management Limited|accessdate=22 November 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100527011605/http://www.actors.co.nz/people/viewAnybody.aspx?anybodyId=89673|archivedate=27 May 2010}}</ref>
|Nwanyị na-edu ndú
|Anton Steel
|-
|2007
|Nesian Mystik
|"R.S.V.P."<ref name="KK" />
|Nwanyị na-edu ndú
|Luke Sharpe
|}
=== Podcasts ===
{| class="wikitable sortable"
!Ụbọchị
!Aha
|-
|Nọvemba 5, 2019
|''That One Audition with Alyshia Ochse''<ref>{{Cite web|url=http://alyshiaochse.libsyn.com/098-lesley-ann-brandt-punch-above-your-weight|title=That One Audition with Alyshia Ochse: 098: Lesley-Ann Brandt — Punch Above Your Weight}}</ref>
|-
|Julaị 15, 2019
|''LipRoll''<ref>{{Cite web|url=https://www.iheart.com/podcast/256-liproll-43079360/episode/lesley-ann-brandt-actress-maze-on-netflixs-46944483/|title=Lesley-Ann Brandt (Actress, "Maze") on Netflix's Lucifer - LipRoll}}</ref>
|-
|Julaị 11, 2019
|''N'èzí n'ọhịa aka ekpe ya na Dana Goldberg''<ref>{{Cite web|url=https://sexyliberal.com/lucifer-star-lesley-ann-brandt-goes-out-in-left-field/|title=Lucifer Star Lesley-Ann Brandt Goes Out in Left Field|Stephanie Miller's Sexy Liberal Podcast Network}}</ref>
|-
|Mee 23, 2019
|''Fan Wonderland''<ref>{{Cite web|url=https://www.stitcher.com/podcast/anchor-podcasts/fan-wonderland/e/61001746|title=Fan Wonderland - Episode Fourty{{sic |nolink=yes}} Three: All Hell Breaks Loose with Lesley-Ann Brandt on Stitcher}}</ref>
|-
|2019
|''Mama Said''<ref>{{Cite web|url=https://www.podcastone.com/episode/Taking-Leave-for-Both-Mommy-and-Daddy-with-Lesley-Ann-Brandt|title=PodcastOne: Taking Leave for Both Mommy and Daddy with Lesley-Ann Brandt}}</ref>
|-
|2019
|Build & Chill with The TVC
|-
|Jenụwarị 22, 2016
|''Down na Nerdy''<ref>{{Cite web|url=https://podbay.fm/podcast/975437148/e/1453441708|title=Episode 96 - an Interview with Lesley-Ann Brandt from FOX's Lucifer from Down and Nerdy Podcast | Podcast Episode on Podbay}}</ref>
|-
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* Lesley Ann Brandt on Twitter
* {{IMDb name|2788229}}
* [https://web.archive.org/web/20110830194103/http://thebringerofrain.net/interview/lesleyannbrandt/ Lesley-Ann Brandt na-aza ajụjụ ndị fan - February 2011]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9b8b0cjvztzw0rnutf623ly3gfpowv1
Chanell Stone
0
15044
95054
78874
2022-08-25T13:21:58Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Chanell Stone bụ onye Amerịka na-ese foto. Ọ bụ onye ojii amara ya maka usoro "Natura Negra".<ref name=":2">{{Cite web|date=2019|title=MoAD Emerging Artists presents Chanell Stone|url=https://www.moadsf.org/exhibition/moad-emerging-artists-presents-chanell-stone/|accessdate=August 16, 2021|work=MoAD Museum of African Diaspora|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200920040946/https://www.moadsf.org/exhibition/moad-emerging-artists-presents-chanell-stone/|archivedate=September 20, 2020}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|author=Matsuda|first=Will|date=February 27, 2021|title=Housing Projects And Empty Lots. How Chanell Stone Is Reframing Nature Photography|url=https://www.npr.org/sections/pictureshow/2021/02/27/970992758/housing-projects-and-empty-lots-how-chanell-stone-is-reframing-nature-photograph|accessdate=2021-08-16|work=NPR.org|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210227134137/https://www.npr.org/sections/pictureshow/2021/02/27/970992758/housing-projects-and-empty-lots-how-chanell-stone-is-reframing-nature-photograph|archivedate=February 27, 2021}}</ref> Stone bi ma na-arụ ọrụ na Oakland, California.<ref name=":4" />
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
O nwetara akara ugo mmụta na Bekee na Los Angeles Trade-Technical College n'afọ 2017. Stone nwetara akara ugo mmụta BFA na foto na California College of the Arts n'afọ 2019.
== Ọrụ ==
Ọrụ Chanell Stone na-egosipụtakarị ihe osise onwe onye ojii na nke ọcha. O bu ụzọ were klas foto analog na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ma nọgide na-eji ihe nkiri eme ihe n'omume ya, ọkachasị na-agba égbè na Pentax.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.wmagazine.com/story/young-photographers-to-follow-2020/|title=These Are the 8 Young Photographers to Follow in 2020|work=W Magazine {{!}} Women's Fashion & Celebrity News|accessdate=April 3, 2020}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.kqed.org/arts/13873630/the-faces-and-conversations-of-moads-winter-2020-opening-reception|title=The Faces and Conversations of MoAD's Winter Opening Reception|publisher=KQED|accessdate=April 3, 2020}}</ref>
Stone bụ onye na-ese foto na W Magazine's "Ndị a bụ ndị na-ese foto asatọ na-eto eto ga-eso n'afọ 2020".<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.wmagazine.com/story/young-photographers-to-follow-2020/|title=These Are the 8 Young Photographers to Follow in 2020|work=W Magazine {{!}} Women's Fashion & Celebrity News|accessdate=April 3, 2020}}</ref> Ọ bụkwa onye ikpeazụ edepụtara maka 2020 San Francisco Artadia Award.<ref>{{Cite web|title=In the Artist’s Studio {{!}} Chanell Stone|url=https://www.moadsf.org/event/in-the-artists-studio-chanell-stone/|accessdate=2021-03-11|work=MoAD Museum of African Diaspora}}</ref> Ọ na-ekwu na mmasị ya na nnọchi anya na eserese onwe ya na-etolite na mgbasa ozi ọha na eze, ya bụ Myspace.<ref name=":0" /> Foto foto na-aga n'ihu ịbụ isi ihe ọ na-elekwasị anya.<ref name=":3">{{Cite web|author=Policarpio|first=PJ Gubatina|title=Episode 9: Chanell Stone with PJ Gubatina Policarpio|url=https://www.artpractical.com/column/notes-from-moad-episode-9-chanell-stone-with-pj-gubatina-policarpio/|accessdate=2021-03-15|work=Art Practical|language=en}}</ref>
== Ihe nrite na mkpakọrịta ==
Otu n'ime nsọpụrụ ndị Stone nwetara bụ:
* 2020 Onye na-ese ihe na ebe obibi, ezigbo oge na mbara igwe<ref>{{Cite web|url=http://www.realtimeandspace.org/residency-2/|title=REAL TIME & SPACE {{!}} RESIDENCY|accessdate=April 3, 2020}}</ref>
* 2019–2020 Emerging Artist Award, Museum of the African Diaspora San Francisco<ref>{{Cite web|url=https://www.moadsf.org/connect/emerging-artists-program/|title=Emerging Artists Program|work=MoAD Museum of African Diaspora|accessdate=April 3, 2020}}</ref>
* 2018–2019 Purchase Prize Award, Center for Photography na Woodstock<ref>{{Cite web|url=https://www.cpw.org/news/about-photography-now-2018/|title=CPW – Photography Now 2018|work=cpw.org|accessdate=April 3, 2020}}</ref>
* 2018–2019 Kate V. na Harry W. Davies Memorial Scholarship, California College of the Arts
* 2017–2019 Diversity Scholarship, California College of the Arts
* 2017–2019 Faculty Honors Scholarship, California College of the Arts
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
meu78pd33kmmnziwhwdyl629nnaqffn
Robert Hayden
0
15048
95189
85938
2022-08-25T21:01:05Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert Hayden''' (August 4, 1913 February 25, 1980) bụ onye America na-ede abụ, onye edemede, na onye nkuzi. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ na uri na Library of Congress site n'afọ 1976 ruo afọ 1978, ọrụ a maara taa dị ka US Poet Laureate .<ref>{{Cite web|title=Poet Laureate Timeline: 1971-1980|url=https://www.loc.gov/poetry/laureate-1971-1980.html|publisher=Library of Congress|year=2008|accessdate=December 19, 2008}}</ref> Ọ bụ onye edemede Afrịka-Amerịka mbụ nọ n'ụlọ ọrụ ahụ.
== Akụkọ ndụ ya ==
A mụrụ Robert Hayden Asa Bundy Sheffey na Detroit, Michigan, nke Ruth na Asa Sheffey, bụ ndị kewara tupu a mụọ ya. Otu ezinụlọ na-elekọta ya n'akụkụ ụlọ, Sue Ellen Westerfield na William Hayden, kpọọrọ ya, ma tolite na ghetto Detroit nke a na-akpọ "Paradise Valley".<ref name="norton">{{Cite book|author=Ramazani|first=Jahan|title=The Norton Anthology of Modern and Contemporary Poetry|edition=Third|isbn=0-393-97792-7|location=New York|publisher=W.W. Norton|year=2003}}</ref> Alụmdi na nwunye Haydens na-ese okwu mgbe niile, tinyere asọmpi Ruth Sheffey maka ịhụnanya nwa ya nwoke, mere ka ọ bụrụ nwata dị egwu. N'ịhụ ọgụ na mmekpa ahụ, Hayden biri n'ụlọ jupụtara na "iwe na-adịghị ala ala", nke mmetụta ya ga-anọnyere ya n'oge ndụ ya niile. N'elu nke ahụ, nnukwu nsogbu anya ya gbochiri ya isonye na ihe omume dịka egwuregwu nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ onye ọ bụla ọzọ tinyere aka na ya. Ihe mgbu ya mgbe ọ bụ nwata kpatara ịda mbà n'obi nke o mechara kpọọ "abalị m gbara ọchịchịrị nke mkpụrụ obi".<ref>{{Cite web|url=http://brownvboard.org/content/my-dark-nights-soul-poet-robert-hayden|title=My Dark Nights of Soul - Poet Robert Hayden {{!}} Brown Foundation|work=brownvboard.org|accessdate=August 4, 2019}}</ref>
N'ihi na ọ na-ahụ anya nke ọma ma dị obere ogo, ndị ọgbọ ya na-achụpụkarị ya. Na nzaghachi, Hayden gụrụ akwụkwọ nke ọma, na-azụlite ma ntị ma anya maka àgwà mgbanwe na akwụkwọ. Ọ gara Detroit City College nke e mechara kpọọ Wayne State University na isi na Spanish na obere na Bekee, wee pụọ n'afọ 1936 n'oge nnukwu ịda mbà n'obi, otu kredit na-erughị ya, ịga rụọ ọrụ maka Nlekọta Ọganihu Ọrụ Fn Federal Writers 'Project, ebe ọ nyochara akụkọ ihe mere eme ojii na omenala ndị mmadụ.<ref name="Buck04">{{Cite book|author=Buck|first=Christopher|chapter=Chapter 4: Robert Hayden|title=Oxford Encyclopedia of American Literature|pages=177–181|location=New York|publisher=Oxford University Press|year=2004|isbn=0-19-516725-2|chapterurl=http://bahai-library.com/buck_robert_hayden}}</ref>
N'ịhapụ Federal Writers' Project n'afọ 1938, Hayden lụrụ Erma Morris n'afọ 1940 wee bipụta mpịakọta mbụ ya, Heart-Shape in the Dust (1940).<ref>{{Cite web|url=https://www.findagrave.com/memorial/104280772/erma-inez-hayden|title=Erma Hayden memorial|work=[[Find a Grave]]}}</ref> Ọ debara aha na Mahadum Michigan n'afọ 1941 wee nweta onyinye Hopwood n'ebe ahụ. N'ịbụ onye a zụlitere dị ka onye Baptist, ọ sooro nwunye ya banye n'okwukwe Bahá'í n'oge mmalite afọ 1940, ma zụlite nwa nwanyị, Maia, n'okpukpe ahụ.<ref name="Buck04">{{Cite book|author=Buck|first=Christopher|chapter=Chapter 4: Robert Hayden|title=Oxford Encyclopedia of American Literature|pages=177–181|location=New York|publisher=Oxford University Press|year=2004|isbn=0-19-516725-2|chapterurl=http://bahai-library.com/buck_robert_hayden}}</ref><ref name="Ebony78">{{Cite news|author=Harriet Jackson Scarupa|title=Robert Hayden 'Poet Laureate'|work=Ebony|pages=78–80, 82|date=January 1978|url=https://books.google.com/books?id=1LeBkQ_NQNEC&pg=PA78|accessdate=December 24, 2014}}</ref> Hayden ghọrọ otu n'ime ndị Bahá'í a ma ama na-ede uri. Erma Hayden bụ onye na-eti egwu na onye na-ede egwu ma jee ozi dị ka onye nlekọta egwu maka ụlọ akwụkwọ ọha na eze Nashville.<ref name="Ebony78" />
N'ịchụso nzere masta, Hayden gụrụ akwụkwọ n'okpuru W. H. Auden, onye duziri uche ya na nsogbu nke ụdị uri, usoro, na ịdọ aka ná ntị nka. Enwere ike ịhụ mmetụta Auden na "nkà na ụzụ nke amaokwu Hayden".<ref name="norton">{{Cite book|author=Ramazani|first=Jahan|title=The Norton Anthology of Modern and Contemporary Poetry|edition=Third|isbn=0-393-97792-7|location=New York|publisher=W.W. Norton|year=2003}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1942, mgbe ahụ ọ na-akụzi ọtụtụ afọ na Michigan, Hayden gara Mahadum Fisk n'afọ 1946, ebe ọ nọrọ afọ iri abụọ na atọ, laghachi Michigan n'afọ 1969 iji rụchaa ọrụ nkuzi ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.myblackhistory.net/Robert_Hayden.htm|title=Robert Hayden: African American Writer|work=www.myblackhistory.net|accessdate=August 4, 2019}}</ref> N'ikwekọ na ọrụ nkuzi ya na Fisk, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ede uri na Mahadum Indiana State n'afọ 1967 ma na-eleta onye na-ede uri na Mahadum Washington n'afọ 1969, Mahadum Connecticut n'afọ 1971, Mahadum Dennison n'afọ 1972, na Connecticut College n'afọ 1974.<ref>{{Cite web|author=Buck|first=Christopher|date=2004|title=Hayden, Robert|url=https://oxfordaasc.com/view/10.1093/acref/9780195301731.001.0001/acref-9780195301731-e-51187|archiveurl=|archivedate=|accessdate=February 3, 2021|work=Oxford African American Studies Center|language=en|doi=10.1093/acref/9780195301731.013.51187}}</ref>
Dị ka onye na-akwado nkuzi okpukpe ya banyere ịdị n'otu nke mmadụ, Hayden enweghị ike ịnabata nkewa ndị ojii.<ref name="Williams87">{{Cite book|author=Pontheolla T. Williams|title=Robert Hayden: A Critical Analysis of His Poetry|url=https://archive.org/details/roberthaydencrit0000will|year=1987|publisher=University of Illinois Press|isbn=978-0-252-01289-1|pages=[https://archive.org/details/roberthaydencrit0000will/page/26 26]–27, 66, 154, 162}}</ref> N'ihi ya, abụ aha nke Words in the Mourning Time na-ejedebe na arịrịọ na-akpali akpali n'aha mmadụ niile: <blockquote>Weghachite ugbu a, ugbu a megharịa ọhụụ nke
ụwa mmadụ ebe nsọpụrụ Chineke ga-ekwe omume na mmadụ abụghị gook nigger honkey wop ma ọ bụ kike kama ọ bụ mmadụ
kwere ka ọ bụrụ nwoke.<ref name="Ebony78">{{Cite news|author=Harriet Jackson Scarupa|title=Robert Hayden 'Poet Laureate'|work=Ebony|pages=78–80, 82|date=January 1978|url=https://books.google.com/books?id=1LeBkQ_NQNEC&pg=PA78|accessdate=December 24, 2014}}</ref></blockquote>Ọ nwụrụ na Ann Arbor, Michigan, na February 25, 1980, ọ dị afọ iri isii na isii.<ref name="Poets">{{Cite web|url=https://poets.org/poet/robert-hayden|title=About Robert Hayden {{!}} Academy of American Poets|author=Poets|first=Academy of American|work=poets.org|accessdate=August 4, 2019}}</ref>
N'afọ 2012, ụlọ ọrụ nzipu ozi nke United States nyere mpempe akwụkwọ stampụ nke gosipụtara nnukwu ndị na-ede uri iri nke narị afọ iri abụọ nke Amerika, gụnyere Hayden.<ref>[http://www.beyondtheperf.com/stamp-releases/twentieth-century-poets Beyondtheperf.com],</ref>
== Ọrụ ya ==
Ka ọ na-erule afọ 1960 na ịrị elu nke Black Arts Movement, mgbe oge ntorobịa nke ndị na-ese ihe n'Afrịka na Amerịka dere abụ mkpesa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmetụta uche na-eme mkpesa nke ọma nye ndị oji na-ege ntị, nkà ihe ọmụma Hayden banyere ọrụ abụ na ụzọ o si gosipụta onwe ya dị ka onye edemede. Ọjụjụ ọ jụrụ ịmegharị onwe ya dị ka foto nke afọ 1960 gosipụtara mere ka ọ nweta nzaghachi site n'aka ndị ọkà mmụta na ndị nyocha ole na ole. Hayden nọgidere na-agbaso echiche ya banyere uri dị ka usoro nka kama ngosipụta esemokwu na nkwenye ya na uri kwesịrị, na mgbakwunye na ihe ndị ọzọ, na-edozi àgwà ndị a kpọrọ mmadụ, gụnyere ikpe na-ezighị ezi ọha na eze. Nkwenkwe Hayden banyere mmekọrịta nke onye na-ese ihe na uri ya n'otu aka ahụ nwere mmetụta na ịjụ ya ide sonnets mkpesa nke nwere mmetụta uche. Omume Hayden bụ ime ka nkewa dị n'etiti ọkà okwu na mmegharị nke Abụ<ref>{{Cite web|url=https://ir.lib.uwo.ca/cgi/viewcontent.cgi?article=2746&context=etd|title=Feeling With Imagination: Sympathy and Postwar American Poetry|author=De Jong|first=Timothy A.|publisher=Western University|date=2013}}</ref>
Ọrụ ya na-ekwukarị banyere nsogbu nke ndị Africa America, na-ejikarị ebe obibi ya mbụ nke Paradise Valley slum dị ka azụ, dị ka ọ na-eme na abụ "Heart-Shape in the Dust". O ji asụsụ obodo ojii na okwu ọdịnala mee ihe n'ụzọ dị njikere, o dekwara abụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị, gụnyere usoro banyere Agha Vietnam.
Na uri mbụ nke usoro ahụ, o kwuru, sị: "Ana m agbalị igosipụta echiche na ihe egwu nke agha ahụ ghọrọ ụdị ọnụnọ, ha na gị na-arụkwa ọrụ onwe gị na nke chiri anya, na-eri nri gị na ihe ndị ọzọ. Egwu na obi ọjọọ na mpụ nke agha metụrụ ihe niile aka. Echere m na nke ahụ bụ otu n'ime abụ ndị kachasị mma. "<ref name="Goldstein01">{{Cite book|author=Laurence Goldstein|url=https://books.google.com/books?id=RhH52O53aAIC&pg=PA23|title=Robert Hayden: Essays on the Poetry|publisher=University of Michigan Press|year=2001|isbn=0-472-11233-3|pages=23, 106}}</ref>
Mmetụta nke ihe ọhụrụ Euro-American na abụ Hayden na nkwupụta ya na-aga n'ihu na ọ dị mkpa ka e lee ya anya dị ka "onye na-ede abụ America" na-emegide "onye na-ede uri ojii" kpaliri ọtụtụ nzaghachi banyere abụ dị ka "Uncle Tom" site n'aka ndị nkatọ Africa na America n'oge afọ 1960s. Otú ọ dị, akụkọ ihe mere eme nke ndị Afrịka na Amerịka, ndị isi ojii nke oge a, dịka ọmụmaatụ, [[Malcolm X]], na obodo ndị Afrịka na Amerịka, ọkachasị Hayden's native Paradise Valley, bụ isiokwu nke ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke abụ ya.<ref name="Poets">{{Cite web|url=https://poets.org/poet/robert-hayden|title=About Robert Hayden {{!}} Academy of American Poets|author=Poets|first=Academy of American|work=poets.org|accessdate=August 4, 2019}}</ref>
Na Eprel 7, 1966, e nyere Hayden's ''Ballad'' of Remembrance, site na otu olu, Nnukwu ihe nrite maka abụ na ihe mmemme mba ụwa na nka niile gbasara ndị ojii na Dakar, Senegal.<ref name="Buck04">{{Cite book|author=Buck|first=Christopher|chapter=Chapter 4: Robert Hayden|title=Oxford Encyclopedia of American Literature|pages=177–181|location=New York|publisher=Oxford University Press|year=2004|isbn=0-19-516725-2|chapterurl=http://bahai-library.com/buck_robert_hayden}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBuck2004">Buck, Christopher (2004). [http://bahai-library.com/buck_robert_hayden "Chapter 4: Robert Hayden"]. ''Oxford Encyclopedia of American Literature''. Vol. 2. New York: Oxford University Press. pp. 177–181. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-19-516725-2|<bdi>0-19-516725-2</bdi>]].</cite></ref> Emume ahụ nwere ihe karịrị puku mmadụ iri sitere na mba iri atọ na asaa bịara. Otú ọ dị, na Eprel 22, 1966, otu ndị na-eto eto na-ede uri na-eme ngagharị iwe nke Melvin Tolson duziri katọrọ Hayden na nzukọ Mahadum Fisk nke ndị edemede ojii maka ịjụ ịkọwa onwe ya dị ka onye oji na-ede abụ<ref name="Buck04" />
=== Abụ nke Ihe ekere eke ===
A makwaara Hayden dị ka onye na-ede uri ma tinye ya na anthology "Black Nature: Four Centuries of African American Nature Poetry". Abụ ya, "A Plague of Starlings", bụ otu n'ime uri ya a ma ama.<ref>{{Cite book|editor=Dungy|url=https://www.google.com/books/edition/Black_Nature/WGJ68ddciIEC?hl=en&gbpv=0|title=Black nature: Four centuries of African American nature poetry.|publisher=University of Georgia Press|year=2009|location=Athens, Georgia|pages=128|isbn=9780820334318|language=English}}</ref> abụ ahụ, “Night-Blooming Cereus,” bụ ihe atụ ọzọ nke Hayden gosipụtara ụwa okike. Abụ a na-egosi dị ka usoro nke haiku-dị ka stanzas. Hayden kwuru na njem ya na Duluth, Minnesota n'oge ịkụ azụ na-agbaze. Ọ na-akọwa otú uri ahụ si ghọọ haiku, ebe ị na-enweta ya niile site na aro na nkọwa.<ref>{{Cite book|editor=Laurence, Goldsteinand Robert Chrisman|url=https://www.google.com/books/edition/Robert_Hayden/RhH52O53aAIC?hl=en&gbpv=1&dq=robert+hayden+haiku&pg=PP13&printsec=frontcover|title=Robert Hayden: Essays on the poetry.|publisher=University of Michigan Press|year=2001|location=Michigan|pages=27–28|isbn=9780472112333|language=English}}</ref>
=== Mmetụta abụ ya ===
A na-etokarị Robert Hayden maka ọrụ ya nke abụ, echiche pụrụ iche na ọrụ ya, asụsụ ya kpọmkwem, na iwu ya zuru oke nke usoro uri ọdịnala na usoro.<ref>{{Cite web|title=Millennium Web Catalog|url=http://0-africanamerican2.abc-clio.com.sultan.tnstate.edu/Search/Display/1396452?terms=robert+hayden|accessdate=March 25, 2016|work=0-africanamerican2.abc-clio.com.sultan.tnstate.edu}}</ref> Mmetụta Hayden gụnyere Elinor Wylie, Countee Cullen, Paul Laurence Dunbar, Langston Hughes, Arna Bontemps, John Keats, W. H. Auden na W. B. Yeats.
=== Ihe Nketa ===
A hoputara Hayden na American Academy of Poets n'afọ 1975. Abụ ya a ma ama bụ "Those Winter Sunday", nke na-ekwu maka ncheta nke ịhụnanya nna na owu ọmụma.<ref name="Buck04">{{Cite book|author=Buck|first=Christopher|chapter=Chapter 4: Robert Hayden|title=Oxford Encyclopedia of American Literature|pages=177–181|location=New York|publisher=Oxford University Press|year=2004|isbn=0-19-516725-2|chapterurl=http://bahai-library.com/buck_robert_hayden}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBuck2004">Buck, Christopher (2004). [http://bahai-library.com/buck_robert_hayden "Chapter 4: Robert Hayden"]. ''Oxford Encyclopedia of American Literature''. Vol. 2. New York: Oxford University Press. pp. 177–181. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-19-516725-2|<bdi>0-19-516725-2</bdi>]].</cite></ref><ref name="Williams87">{{Cite book|author=Pontheolla T. Williams|title=Robert Hayden: A Critical Analysis of His Poetry|url=https://archive.org/details/roberthaydencrit0000will|year=1987|publisher=University of Illinois Press|isbn=978-0-252-01289-1|pages=[https://archive.org/details/roberthaydencrit0000will/page/26 26]–27, 66, 154, 162}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPontheolla_T._Williams1987">Pontheolla T. Williams (1987). <span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:roberthaydencrit0000will|''Robert Hayden: A Critical Analysis of His Poetry'']]</span>. University of Illinois Press. pp. [[iarchive:roberthaydencrit0000will/page/26|26]]–27, 66, 154, 162. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-252-01289-1|<bdi>978-0-252-01289-1</bdi>]].</cite></ref> Ọ nọ n'etiti abụ ndị America kachasị abụ na narị afọ nke iri abụọ. Ọ jụrụ ọkwa ahụ ka e mechara kpọọ United States Poet Laureate na mbụ, nakweere nhọpụta maka 1976–1977 n'oge Bicentennial nke America, na ọzọ na 1977–1978 ọ bụ ezie na ahụ ike ya na-ada ada mgbe ahụ. Mahadum Brown (1976) na Fisk (1978) nyere ya akara ugo mmụta nsọpụrụ. N'afọ 1977, a gbara ya ajụjụ ọnụ maka telivishọn na Los Angeles na At One With nke Keith Berwick.<ref name="Goldstein01">{{Cite book|author=Laurence Goldstein|url=https://books.google.com/books?id=RhH52O53aAIC&pg=PA23|title=Robert Hayden: Essays on the Poetry|publisher=University of Michigan Press|year=2001|isbn=0-472-11233-3|pages=23, 106}}</ref> Na Jenụwarị 1980 Hayden so na ndị gbakọtara ka onye isi ala Jimmy Carter na nwunye ya kwanyere ya ùgwù na nnabata White House na-eme ememe abụ America.<ref>{{Cite news|date=January 4, 1980|title=Carters host poets|page=22|work=Santa Cruz Sentinel|url=https://www.newspapers.com/clip/1461680/bahai_robert_hayden_at_white_house/|accessdate=December 24, 2014}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ afọ iri dị ka onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Bahá'í World Order .<ref>{{Cite news|date=April 1990|title=Poets, writers honor Robert Hayden|pages=8–9|work=Baháʼí News|url=http://bahai-news.info/viewer.erb?vol=12&page=723|accessdate=December 24, 2014}}</ref>
Abụ ndị ọzọ a ma ama gụnyere "The Whipping" (nke bụ banyere obere nwata nwoke a na-ata ahụhụ siri ike maka ụfọdụ mmejọ a na-amaghị ama), "Middle Passage" (nke sitere na ihe omume ndị gbara ''United States v''. Ihe gbasara ''Amistad''), "Runagate, Runagate", na "Frederick Douglass".<ref name="Williams87">{{Cite book|author=Pontheolla T. Williams|title=Robert Hayden: A Critical Analysis of His Poetry|url=https://archive.org/details/roberthaydencrit0000will|year=1987|publisher=University of Illinois Press|isbn=978-0-252-01289-1|pages=[https://archive.org/details/roberthaydencrit0000will/page/26 26]–27, 66, 154, 162}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPontheolla_T._Williams1987">Pontheolla T. Williams (1987). <span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:roberthaydencrit0000will|''Robert Hayden: A Critical Analysis of His Poetry'']]</span>. University of Illinois Press. pp. [[iarchive:roberthaydencrit0000will/page/26|26]]–27, 66, 154, 162. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-252-01289-1|<bdi>978-0-252-01289-1</bdi>]].</cite></ref>
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* The Lion and the Archer: Poems. Mụ na Myron O'Higgins. Nashville: Counterpoise, 1948.<ref>{{Cite book|author=Sorett|first=Josef|title=Spirit in the Dark: A Religious History of Racial Aesthetics|publisher=Oxford University Press|date=2016|pages=120–121|url=https://books.google.com/books?id=2KykDAAAQBAJ&pg=PA120|isbn=9780199844937}}</ref>
* Selected Poems by Robert Hayden. NY: October House 1966.
* Words in the Mourning Time: Poems by Robert Hayden. London: October House, 1970
* Angle of Ascent: New and Selected Poems nke Robert Hayden dere. NY: Liveright, 1975
* American Journal: Poems nke Robert Hayden dere. NY: Liveright Pub. Corp., 1982
* Nchịkọta Prose: Robert Hayden. Ed. Frederick Glaysher. Ann Arbor: Mahadum nke Michigan, 1984.
* Collected Poems: Robert Hayden. Ed. Frederick Glaysher. NY: Liveright, 1985; rpt. 1996.
== Ọgụgụ ọzọ ==
* {{Cite book|author=Hatcher|first=John|title=From the Auroral Darkness: The Life and Poetry of Robert Hayden|edition=First|location=Oxford|publisher=George Ronald|year=1984|isbn=0-85398-188-4}}
*
* [http://bahai-library.com/tags/Robert%20Hayden Akwụkwọ ndị metụtara ya na Bahá'í Library Online].
* {{Cite book|author=Williams|first=Pontheolla|title=Robert Hayden: A Critical Analysis of His Poetry|date=1987|publisher=University of Illinois Press|location=Urbana|isbn=0-252-01289-5|pages=[https://archive.org/details/roberthaydencrit0000will/page/241 241]|url=https://archive.org/details/roberthaydencrit0000will/page/241|accessdate=February 15, 2019}}
* {{Cite book|author=Goldstein|first=Laurence|title=Robert Hayden: Essays on the Poetry|date=2013|publisher=University of Michigan Press|location=Ann Arbor,MI|isbn=978-0-472-11233-3|pages=350|url=https://www.press.umich.edu/17204/robert_hayden|accessdate=February 15, 2015}}
* {{Cite book|author=Bloom|first=Harold|title=Robert Hayden: Bloom's Modern Critical Views|url=https://archive.org/details/roberthaydenbloo00bloo|date=2005|publisher=Chelsea House|location=New York|isbn=0-791-08127-3|pages=[https://archive.org/details/roberthaydenbloo00bloo/page/n286 278]}}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.wgbh.org/pages/bostonarts/1999/robert_pinsky.html Ndị Winter Sunday hermeneusis site ex-Poet Laureate Robert Pinsky]
* [http://www.poets.org/poet.php/prmPID/196 Academy of American Poets ndepụta]
* [http://www.english.uiuc.edu/maps/poets/g_l/hayden/life.htm Banyere ndụ Hayden na ọrụ ya]
* [http://www.poemhunter.com/robert-hayden/ Nhọrọ Online nke Poems]
* [http://www.poets.org/viewmedia.php/prmMID/15733 Audio nke Hayden's poem ''Soledad'']
* [http://www.english.uiuc.edu/maps/poets/g_l/hayden/middle.htm "On 'Middle Passage':]
* [http://www.poetryfoundation.org/archive/poet.html?id=3014 Ntọala uri]
* [http://www.english.illinois.edu/MAPS/poets/g_l/hayden/hayden.htm Abụ America nke Oge A]
* [https://www.amazon.com/Hopwood-Poets-Revisited-Eighteen-Winners/dp/1618460692/ref=sr_1_1?dchild=1&keywords=hopwood+poets+revisited&qid=1621275545&sr=8-1] The Hopwood Poets Revisited: Eighteen Major Award Winners;" nwere edemede mbụ banyere Robert Hayden site n'aka onye ọbụ abụ ibe ya na onye ọrụ ibe ya bụ Laurence Goldstein, na-echeta mmetụta na nsonaazụ nke Hayden's Hopwood "Major Poetry Award na Mahadum Michigan.
{{LOC Poets Laureate}}{{Authority control}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
m224li1k8mh1n7kzvn25h3insbg56fa
Lillian Dube
0
15063
95380
78894
2022-08-26T00:44:01Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Lillian Raseobi Dube|image=|caption=|birth_name=Lillian Dube|birth_place=South Africa|nationality=[[South African]]n|occupation={{hlist|
actress|brand ambassador
}}|birth_date={{birth date and age|1945|09|30}}|other_names=|years_active=|children=|notable works=|net worth=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lillian Dube''' (a mụrụ na 30 Septemba 1945) bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa.<ref>{{Cite web|title=SA icon Lillian Dube on surviving cancer, acting, turning 70 and giving back|date=16 October 2015|publisher=[[Radio 702]]|url=http://www.702.co.za/articles/5857/sa-icon-lillian-dube-on-surviving-cancer-acting-turning-70-and-giving-back|accessdate=28 August 2019}}</ref><ref>{{Cite news|author=Makhoba|first=Ntombizodwa|title=Make your own happiness (which might include buying a vibrator)|date=12 August 2018|work=[[News24 (website)|News24]]|url=https://www.channel24.co.za/Movies/News/make-your-own-happiness-which-might-include-buying-a-vibrator-20180811|accessdate=28 August 2019}}</ref><ref>{{Cite web|author=Thakurdin|first=Karishma|title=Lillian Dube on retirement: I will die acting|date=28 February 2018|publisher=[[The Times (South Africa)]]|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2018-02-28-lillian-dube-on-retirement-i-will-die-acting/|accessdate=28 August 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Lillian Dube reminisces on great life of legend Joe Mafela|date=20 March 2017|publisher=[[CapeTalk]]|url=http://www.capetalk.co.za/articles/249038/lillian-dube-reminisces-on-great-life-of-legend-joe-mafela|accessdate=28 August 2019}}</ref><ref>{{Cite news|title=Lillian Dube Attacks Roche On The Outrageous Cost Of Breast Cancer Treatment|date=8 February 2017|work=[[HuffPost]]|url=https://www.huffingtonpost.co.uk/2017/02/08/lilian-dube-attacks-roche-on-the-outrageous-cost-of-breast-cance_a_21709410/?ncid=other_saredirect_m2afnz7mbfm&guccounter=1&guce_referrer=aHR0cHM6Ly93d3cuZ29vZ2xlLmNvbS8&guce_referrer_sig=AQAAAGSH8bcHBvx2lClcj4ezgQYprvVSCR3iLEydHufo_GVNqmGSLDk0mcqSRAoAW52W8kZPJPgNF7dHETlVbM2JwvNXp-ItA2WpBkTcVOLiij0PtrS6MIOX6WSTf1H6jhHLJCPT4yO02MUwrBpGQtXwuwewkIZG8s7X6vqnlsVsLcB4|accessdate=28 August 2019}}</ref> A maara ya nke ọma maka igosipụta Masebobe na ihe nkiri soap opera Generations .<ref>{{Cite news|title=All eyes on Lillian|date=7 February 2005|work=[[Independent Online (South Africa)]]|url=https://www.iol.co.za/entertainment/whats-on/joburg/all-eyes-on-lillian-926528|accessdate=29 September 2019}}</ref>
== Ndụ onwe ==
N'afọ 2007, a chọpụtara na Dube nwere ọrịa kansa ara ma na-ebelata site na afọ 2008.<ref>{{Cite news|title=South Africa: Lillian Dube Beats Cancer|date=18 January 2008|work=[[AllAfrica.com]]|url=https://allafrica.com/stories/200801180324.html|accessdate=28 August 2019}}</ref><ref>{{Cite news|author=Mathe|first=Sam|title=Lillian Dube: Doyenne of SA film and drama a tough act to follow|date=27 August 2018|work=[[Independent Online (South Africa)]]|url=https://www.iol.co.za/entertainment/tv/lillian-dube-doyenne-of-sa-film-and-drama-a-tough-act-to-follow-16756435|accessdate=28 August 2019}}</ref> Ọrịa kansa ahụ laghachiri ọzọ n'afọ 2015.<ref>{{Cite news|title=Lillian Dube admitted to hospital with renewed cancer scare|date=29 September 2015|work=[[Yahoo! News]]|url=https://news.yahoo.com/lillian-dube-admitted-hospital-renewed-cancer-scare-105749295.html|accessdate=28 August 2019}}</ref><ref>{{Cite web|author=TMG Entertainment|title=Lillian Dube finds love|date=5 October 2016|publisher=[[The Herald (South Africa)]]|url=https://www.heraldlive.co.za/lifestyle/leisure/2016-10-05-lillian-dube-finds-love/|accessdate=28 August 2019}}</ref>
== Onyinye na nhọpụta ==
N'afọ 2017, e nyere Dube nzere doctorate na Drama na Film Production na Mahadum Nkà na Ụzụ Tshwane .<ref>{{Cite web|title=LILLIAN DUBE IS NOW A DOCTOR AFTER CONFIRMING QUALIFICATIONS|date=16 October 2017|publisher=[[MTV]]|url=http://www.mtv.co.za/news/lillian-dube-is-now-a-doctor-after-confirming-qualifications/ki6q8w|accessdate=17 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171021125901/http://www.mtv.co.za:80/news/lillian-dube-is-now-a-doctor-after-confirming-qualifications/ki6q8w|archivedate=21 October 2017}}</ref>
== Ihe nkiri ndị a họọrọ ==
* ''Mapantsula'' (1988)
* ''Sweet 'n Short'' (1991)
* ''E nwere Zulu On My Stoep'' (1993)
* ''Ezigbo Nwoke n'Africa'' (1994)
* Cry, mba a hụrụ n'anya (1995)
* ''N'Ala M'' (2004)
* ''Oh Schuks... Abụ m Gatvol'' (2004)
* ''Cape of Good Hope'' (2004)
* ''Lobola nke Fanie Fourie'' (2013)
* ''Alaeze Echefuru echefu'' (2013)
* ''Ọ dịghị ihe'' ọ bụla maka Mahala (2013)
* ''Mia na Ọdụm'' ọcha (2018)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0239225|Lillian Dube}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0wc17mn5z2md1vkqznb0ncxggyu6bz9
Tony Gum
0
15074
95422
78905
2022-08-26T05:32:44Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tony Gum''' (amụrụ n'afọ 1995) bụ onye na-ese foto na mba South Africa.<ref name="harpersBazaar" /><ref>{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2017-10-10-tony-gums-exhibit-explores-what-it-means-to-be-a-xhosa-women/|title=Tony Gum's exhibit explores what it means to be a Xhosa woman|work=TimesLIVE|accessdate=2019-04-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190416031758/https://www.timeslive.co.za/sunday-times/lifestyle/2017-10-10-tony-gums-exhibit-explores-what-it-means-to-be-a-xhosa-women/|archivedate=2019-04-16}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/capetimes/arts-portal/tony-gums-ode-to-she-exhibition-explores-ones-own-heritage-11310202|title=Tony Gum's Ode to She exhibition explores one's own heritage - Cape Times|work=www.iol.co.za|accessdate=2019-04-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190416031800/https://www.iol.co.za/capetimes/arts-portal/tony-gums-ode-to-she-exhibition-explores-ones-own-heritage-11310202|archivedate=2019-04-16}}</ref> A mụrụ Gum na Kwa Langa township na Cape Town, Western Cape Province.<ref name="harpersBazaar">{{Cite web|url=https://www.harpersbazaararabia.com/art/artists/south-african-tony-gums-photography|title=Why This South African Visual Artist And Blogger Is Creating A Stir|work=Harper's BAZAAR Arabia|accessdate=2019-04-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190416033306/https://www.harpersbazaararabia.com/art/artists/south-african-tony-gums-photography|archivedate=2019-04-16}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2019/jun/13/tony-gum-best-photograph-emotional-toll-of-abortion|title=Archived copy|accessdate=2019-06-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190615091516/https://www.theguardian.com/artanddesign/2019/jun/13/tony-gum-best-photograph-emotional-toll-of-abortion|archivedate=2019-06-15}}</ref> Ọ bịdọrọ ọrụ foto ya site na itinye foto onwe ya na Instagram; mgbalị a na-atọ ụtọ mepụtara ngwa ngwa n'ime ọrụ nka ọkachamara.<ref>{{Cite web|url=https://www.elle.com/culture/art-design/a40555/women-in-art-december-2016/|title=15 Artists Who Are Changing Their World—And Ours|first=Cary|author=Leitzes|date=15 November 2016|work=ELLE|accessdate=16 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190416031757/https://www.elle.com/culture/art-design/a40555/women-in-art-december-2016/|archivedate=16 April 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.vogue.com/article/tony-gum-cape-town-interview|title=Tony Gum Might Be the Coolest Girl in Cape Town|work=Vogue|accessdate=2019-04-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190416031800/https://www.vogue.com/article/tony-gum-cape-town-interview|archivedate=2019-04-16}}</ref> E nyere ya ihe nrite Miami Beach Pulse Prize n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=https://news.artnet.com/market/exclusive-south-african-artist-tony-gum-wins-years-pulse-prize-1175345|title=Exclusive: South African Artist Tony Gum Wins This Year's Pulse Prize|date=9 December 2017|work=artnet News|accessdate=16 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190416035944/https://news.artnet.com/market/exclusive-south-african-artist-tony-gum-wins-years-pulse-prize-1175345|archivedate=16 April 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.artforum.com/news/tony-gum-awarded-2017-miami-beach-pulse-prize-72946|title=Tony Gum Awarded 2017 Miami Beach Pulse Prize|work=www.artforum.com|accessdate=2019-04-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190416031759/https://www.artforum.com/news/tony-gum-awarded-2017-miami-beach-pulse-prize-72946|archivedate=2019-04-16}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
s49z3bv1hymm6eahcp989fr1xs5vkjw
Charles Dago
0
15078
95071
78909
2022-08-25T13:39:02Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Charles Dago''' bụ onye Ivory Coast. Ọ bụbu [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]]. Ọ gbara bọọlụ dị ka onye na-agba bọọlụ na K.S.C. Lokeren O.V. na Belgium Pro League na Al-Arabi, Al-Salmiya na Al-Tadamon na Kuwaiti Premier League .<ref>{{Cite news|title=Football : Charles Dago|url=http://www.footballdatabase.eu/football.joueurs.charles.dago.28526.en.html|work=Footballdatabase.eu|date=6 October 2010|accessdate=16 October 2010}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20160304091401/http://www.sporting.be/site/oud-spelers?pid=37 Profaịlụ na stats] - Lokeren
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5vlfvxso7q7gpa20lrevbf5xlyqs7nq
Danny Hylton
0
15103
95587
84709
2022-08-26T10:03:17Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel Thomas Hylton''' (amụrụ n'ụbọchị iri abụọ na ise n'ọnwa Febụwarị n'afọ 1989) bụ [[Footbọl|onye]] na gba bọọlụ dịka onye na-agba ọsọ na EFL Championship club Luton Town .
A mụrụ ya na Camden, Greater London, Hylton sonyeere Aldershot Town mgbe ọ dị afọ iri na isii na 2005, mgbe Terry Brown bịanyere aka na ya. N'oge afọ 2007 na 08, Hylton so n'òtù ahụ meriri n'asọmpi Premier na asọmupi Conference League Cup. N'etiti ọ pụtara, Hylton gbara bọọlụ mbụ ha na League Cup, mgbe ọ bịara dị ka onye nọchiri Marvin Morgan na nkeji nke 69 na mmeri Coventry City na 13 Ọgọst n'afọ 2008.<ref>{{Cite news|title=Coventry 3–1 Aldershot|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/league_cup/7551359.stm|publisher=BBC Sport|date=13 August 2008|accessdate=17 August 2008}}</ref>
N'ọnwa Machị afọ 2007, Hylton sonyeere Harlow Town na mgbazinye tupu ya enwee mmerụ ahụ na nke mbụ ya, na-apụta otu ugboro n'ihi ya.<ref name="Harlow">{{Cite web|title=Danny Hylton: 2012/2013 Biography & Statistics|url=http://shop.theshots.co.uk/PlayerDisplay.ink?skip=13&squadno=43241&season=12/13&seasonl=2012/2013&Playertype=P|publisher=Aldershot Town F.C.|accessdate=28 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304023823/https://shop.theshots.co.uk/PlayerDisplay.ink?skip=13&squadno=43241&season=12%2F13&seasonl=2012%2F2013&Playertype=P|archivedate=4 March 2016}}</ref>
Na 6 Jenụwarị n'afo 2011, a kọrọ na Hylton kwetara ịbịanye aka na AFC Wimbledon.<ref>{{Cite news|first=Jacob|author=Murtagh|title=AFC Wimbledon sign Aldershot Town striker Danny Hylton|url=http://www.surreyherald.co.uk/surrey-sport/afcwimbledon/2011/01/06/afc-wimbledon-sign-aldershot-town-striker-danny-hylton-86289-27942116/|work=Surrey Herald|date=6 January 2011}}</ref> Otú ọ dị, o mechara bịanye aka na nkwekọrịta nkwekọrịta otu afọ iji nọrọ na Aldershot n'okpuru onye njikwa ọhụrụ Dean Holdsworth.<ref>{{Cite news|title=Hylton, Morris and McGlashan sign new Aldershot deals|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/teams/a/aldershot/9393912.stm|publisher=BBC Sport|date=25 February 2011|accessdate=14 August 2016}}</ref>
N'ọnwa Mee afọ 2012, e nyere Hylton mmachibido iwu egwuregwu asatọ ma kwụọ ya £ 1,000 mgbe a chọpụtara na ikpe mara ya maka ebubo abụọ nke mmetọ agbụrụ.<ref>{{Cite news|title=Aldershot striker Danny Hylton hit with eight-match ban|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/18040974|publisher=BBC Sport|date=11 May 2012|accessdate=11 May 2012}}</ref>
Na 18 June n'afo 2013, Hylton bịanyere aka na nkwekọrịta afọ abụọ na klọb Rotherham United nke a na-akwalite ọhụrụ na League One, yana nhọrọ nke afọ nke atọ.<ref>{{Cite news|title=Danny Hylton: Rotherham agree contract with ex-Aldershot striker|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/22949991|publisher=BBC Sport|date=18 June 2013|accessdate=19 June 2013}}</ref> O mere nke mbụ ya na Rotherham na mmeri 1 na Brentford na 5 Ọktoba.<ref>{{Cite news|title=Brentford 0–1 Rotherham United|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/24349443|publisher=BBC Sport|date=5 October 2013|accessdate=14 August 2016}}</ref> ka ubọchị iri mesịrị, a gbazinyere Hylton na klọb League Two Bury ruo 23 Nọvemba.<ref>{{Cite web|title=Danny Hylton joins|url=https://www.buryfc.co.uk/news/2013/october/danny-hylton-joins/|publisher=Bury F.C.|date=15 October 2013|accessdate=12 November 2017}}</ref>
Na 27 Jenụwarị 2014, Hylton sonyeere AFC Wimbledon na mgbazinye maka oge fọdụrụ na 2013 na 2014.<ref>{{Cite web|first=Chris|author=Slavin|title=Danny Hylton joins the Dons|url=https://www.afcwimbledon.co.uk/news/2014/january/danny-hylton-joins-the-dons/|publisher=AFC Wimbledon|date=27 January 2014|accessdate=12 November 2017}}</ref> A kwalitere Rotherham na Championship na ngwụcha oge ahụ, a kpọgakwara Hylton.<ref>{{Cite news|title=Rotherham United: Michael O'Connor heads released list|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/27605550|publisher=BBC Sport|date=28 May 2014|accessdate=14 August 2016}}</ref>
Hylton sonyeere otu egwuregwu League Two Oxford United na nkwekọrịta afọ abụọ na 6 June 2014.<ref>{{Cite news|title=Danny Hylton: Oxford United seal deal for ex-Millers striker|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/27730735|publisher=BBC Sport|date=6 June 2014|accessdate=6 June 2014}}</ref> Ọ gwụchara oge 2014 na 2015 dị ka onye kacha gbaa goolu na Oxford na goolu iri na isii na asọmupi niile, iri na anọ n'ime ha bịara na league.<ref>{{Cite web|title=All Oxford United football club players: 2015|url=https://www.11v11.com/teams/oxford-united/tab/players/season/2015/|work=11v11.com|publisher=AFS Enterprises|accessdate=8 May 2018}}</ref> N'abalị atọ n'ọnwa Eprel n'afọ 2016, ọ gbara goolu nke abụọ nke Oxford na 2016 Football League Trophy Final na Wembley Stadium, nke Oxford meriri Barnsley.<ref>{{Cite news|first=Phil|author=Cartwright|title=Barnsley 3–2 Oxford United|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/35906363|publisher=BBC Sport|date=3 April 2016|accessdate=3 April 2016}}</ref>
Hylton jụrụ nkwekọrịta ọhụrụ ya na Oxford ka ọ bịanye aka na klọb League Two Luton Town na nkwekọrịta afọ abụọ na 31 Mee 2016.<ref>{{Cite news|first=David|author=Pritchard|title=Danny Hylton rejects Oxford United to join Luton Town|url=http://www.oxfordmail.co.uk/sport/oxfordunited/14526604.Danny_Hylton_rejects_Oxford_United_to_join_Luton_Town/|work=Oxford Mail|date=31 May 2016|accessdate=14 August 2016}}</ref><ref>{{Cite news|title=Luton Town sign Oxford United pair Danny Hylton and Johnny Mullins|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/36420840|publisher=BBC Sport|date=31 May 2016|accessdate=14 August 2016}}</ref> Ọ gbara goolu mmeghe na mmeri mbụ ya na mmeri Luton meriri Plymouth Argyle n'ụbọchị mmeghe nke afọ 201617.<ref>{{Cite news|first=Mike|author=Simmonds|title=Hatters head to the top after superb Plymouth win|url=http://www.lutontoday.co.uk/sport/football/luton-town/hatters-head-to-the-top-after-superb-plymouth-win-1-7515160|work=Luton Today|date=6 August 2016|accessdate=17 September 2016}}</ref> Hylton nyere Luton hat-trick na mmeri 4 na Wycombe Wanderers n'ụlọ na 3 Septemba, nke mere ka ọ nweta ọnọdụ na English Football League Team of the Week.<ref>{{Cite news|title=Luton Town 4–1 Wycombe Wanderers|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/37202570|publisher=BBC Sport|date=3 September 2016|accessdate=5 September 2016}}</ref><ref>{{Cite web|first=Alex|author=Hannah|title=Sky Bet EFL: Team of the Week|url=https://www.efl.com/news/2016/september/sky-bet-efl-team-of-the-week/|publisher=English Football League|date=5 September 2016|accessdate=12 November 2017}}</ref> Ọ gbara bọọlụ ugboro abụọ site na penalty ebe Luton meriri Exeter City na agba nke mbụ nke FA Cup, na-eme ka ha gaa na agba nke abụọ.<ref>{{Cite news|title=Exeter City 1–3 Luton Town|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/37807687|publisher=BBC Sport|date=5 November 2016|accessdate=12 January 2017}}</ref> Hylton bịanyere aka na nkwekọrịta nkwekọrịta na Luton na 12 Jenụwarị n'afọ 2017 ruo June 2019, na atụmanya nke ịgbatị ọzọ ruo 2020, ebe ọ gbara goolu iri na anọ site na 26 ruo n'oge ahụ na 2016[1].<ref>{{Cite news|title=Danny Hylton: Luton Town striker signs contract extension|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/38597346|publisher=BBC Sport|date=12 January 2017|accessdate=12 January 2017}}</ref><ref>{{Cite news|first=Mike|author=Simmonds|title=Leading scorer Hylton extends his contract with Luton|url=http://www.lutontoday.co.uk/sport/football/luton-town/leading-scorer-hylton-extends-his-contract-with-luton-1-7769098|work=Luton Today|date=12 January 2017|accessdate=12 January 2017}}</ref> Ọ gbara bọọlụ ugboro abụọ n'oge egwuregwu ụlọ megide Crawley Town na 11 Febụwarị, nke mbụ na-abịa na nkeji nke 70 na nke abụọ na-abịa n'ime nkeji nke 76, nke mere ka akara 2 Tian1 gaa Luton, a kpọkwara ya aha ọzọ na English Football League Team of the Week.<ref>{{Cite news|title=Luton Town 2–1 Crawley Town|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/38864697|publisher=BBC Sport|date=11 February 2017|accessdate=13 February 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sky Bet EFL: Team of the Week|url=https://www.efl.com/news/2017/february/sky-bet-efl-team-of-the-week2/|publisher=English Football League|date=13 February 2017|accessdate=12 November 2017}}</ref> A kpọrọ Hylton onye egwuregwu PFA Fans' League Two Player of the Month maka Febụwarị 2017, n'oge ọ gbara goolu anọ n'egwuregwu ise.<ref name="PFAPOTMFeb17">{{Cite news|title=Luton's Danny Hylton wins PFA Fans' League Two Player of the Month for February|url=http://www.skysports.com/football/news/11750/10793086/lutons-danny-hylton-wins-pfa-fans-league-two-player-of-the-month-for-february|publisher=Sky Sports|date=8 March 2017|accessdate=8 March 2017}}</ref> Egwuregwu ya maka Luton hụrụ ka a kpọrọ ya aha na PFA League Two Team of the Year, yana ịkpọ ya Luton Town Player of the Season, nke ndị na-akwado klọb ahụ họpụtara.<ref name="PFATOTY1617">{{Cite news|title=PFA teams of the year: Chelsea and Tottenham dominate Premier League XI|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/39648483|publisher=BBC Sport|date=20 April 2017|accessdate=20 April 2017}}</ref><ref name="2017POTY">{{Cite news|first=Mike|author=Simmonds|title=Hylton cleans up at Town's end of season awards|url=http://www.lutontoday.co.uk/sport/football/luton-town/hylton-cleans-up-at-town-s-end-of-season-awards-1-7929500|work=Luton Today|date=24 April 2017|accessdate=24 April 2017}}</ref> Hylton gbara bọọlụ n'akụkụ abụọ nke mmeri ikpeazụ nke Luton meriri Blackpool, nke mechara 6X5 na ngụkọta, wee gbaa penalty na 3X3 n'ụlọ draw na ụkwụ nke abụọ.<ref>{{Cite news|first=Nathan|author=Middleton|title=Blackpool 3–2 Luton Town|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/39833952|publisher=BBC Sport|date=14 May 2017|accessdate=12 November 2017}}</ref><ref>{{Cite news|first=Brendon|author=Mitchell|title=Luton Town 3–3 Blackpool (agg: 5–6)|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/39879758|publisher=BBC Sport|date=18 May 2017|accessdate=12 November 2017}}</ref> Ọ gwụchara oge ahụ na 47 appearances na 27 goals.
Tupu afọ 2017 na 2018, a wara Hylton ahụ n'ụkwụ ya nke mere ka ọ ghara ịmalite oge ahụ.<ref>{{Cite news|first=Mike|author=Simmonds|title=Hylton is a doubt for the start of the season|url=http://www.lutontoday.co.uk/sport/football/luton-town/hylton-is-a-doubt-for-the-start-of-the-season-1-8042273|work=Luton Today|date=5 July 2017|accessdate=12 November 2017}}</ref><ref>{{Cite news|first=Tim|author=Street|title=Spurs game pencilled in for Hylton and Justin's Luton returns|url=http://www.bedfordshire-news.co.uk/spurs-game-pencilled-in-for-hylton-and-justin-s-luton-returns/story-30468263-detail/story.html|work=Bedfordshire on Sunday|date=3 August 2017}}</ref> Mpụta mbụ ya n'oge ahụ bịara megide Tottenham Hotspur U21 na egwuregwu EFL Trophy na 15 Ọgọst 2017, nke a nọchiri ya na ọkara oge.<ref>{{Cite news|first=Mike|author=Simmonds|title=Penalties are the name of the game as Town beat Spurs U21s|url=http://www.lutontoday.co.uk/sport/football/luton-town/penalties-are-the-name-of-the-game-as-town-beat-spurs-u21s-1-8104769|work=Luton Today|date=15 August 2017|accessdate=12 November 2017}}</ref> Hylton gbara goolu mbụ ya n'afọ 2017 n'egwuregwu nke iri ise ya na Luton na Mansfield Town ụbọchị iri na otu ka e mesịrị, nke mechara draw nke abụọ.<ref>{{Cite news|first=Mike|author=Simmonds|title=Hylton delighted to mark his 50th game with dramatic equaliser|url=http://www.lutontoday.co.uk/sport/football/luton-town/hylton-delighted-to-mark-his-50th-game-with-dramatic-equaliser-1-8124457|work=Luton Today|date=28 August 2017|accessdate=12 November 2017}}</ref> A kpọrọ ya PFA Fans' League Two Player of the Month maka Ọktoba 2017, ebe yere goolu anọ site na igosi onwe ya na egwuregwu ise.<ref name="PFAPOTMOct17">{{Cite news|first=Mike|author=Simmonds|title=Hylton wins PFA fans award for October|url=http://www.lutontoday.co.uk/sport/football/luton-town/hylton-wins-pfa-fans-award-for-october-1-8239495|work=Luton Today|date=10 November 2017|accessdate=12 November 2017}}</ref>
A gbatịkwuru nkwekọrịta ya site n'otu afọ ọzọ na ngwụcha oge 2017 na 2018 mgbe a kpaliri nkwalite nkwalite n'ihi nkwalite Luton na League One.<ref>{{Cite news|first=Mike|author=Simmonds|title=Luton confirm new contracts for Potts and Sheehan|url=https://www.lutontoday.co.uk/sport/football/luton-town/luton-confirm-new-contracts-for-potts-and-sheehan-1-8499848|work=Luton Today|date=16 May 2018|accessdate=16 May 2018}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
6nwdd2d85lf9h121zrrne4h3q7zom60
Tony Kgoroge
0
15124
95423
78956
2022-08-26T05:33:46Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tony Kgoroge''' (a mụrụ na 21 Eprel 1974) bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://twitter.com/TonyKgoroge/status/987658386450853888|title=Tony Kgoroge Birthday}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.maravipost.com/shockingrsa-pastor-impregnates-brothers-wife-four-times/|title=Imbewu The Seed Episode Update}}</ref> A maara ya nke ọma maka arụmọrụ ya dịka Jason Tshabalala na ''Invictus'' .<ref>{{Cite news|author=Wonacott|first=Peter|url=https://www.wsj.com/articles/mandela8217s-main-movie-man-1385054885|title=Mandela's Main (Movie) Man|date=2013-11-21|work=Wall Street Journal|accessdate=2020-04-25|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.channel24.co.za/The-Juice/News/actor-tony-kgoroge-lends-a-helping-hand-this-christmas-20181218|title=Actor Tony Kgoroge lends a helping hand this Christmas|author=Mkhize|first=Lesego|date=2018-12-18|work=Channel|language=en|accessdate=2020-04-25}}</ref>
Ọ na-egosikwa dịka Zimele "Ngcolosi" Bhengu na ncha e.tv, ''Imbewu'': The Seed.<ref>{{Cite web|url=https://www.etv.co.za/shows/imbewu|title=Imbewu: The Seed}}</ref><sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">]</sup>
== Ndụ onwe ==
Ọ lụrụ onye na-eme ihe nkiri [[Sthandiwe Kgoroge]] ma ha nwere ụmụ. Mgbe nkwụghachi ụgwọ chere ya ihu n'afọ 2018, ọ rịọrọ ka ndị mmadụ leghara ibe Instagram ya na nwunye ya anya. Ha bụ naanị "ndị nkịtị". Ọ na-eche ọnwụ nke ego ọ na-enweta n'ihi na ụfọdụ ndị mgbasa ozi anaghị akwụ ya ụgwọ ugboro ugboro.<ref name="debt">{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/sundayworld/news/2018-11-06-kgoroge-lands-up-in-court-over-debt/|title=Kgoroge lands up in court over debt|work=SowetanLIVE|language=en-ZA|accessdate=2020-04-29}}</ref>
== Ihe nkiri ndị a họọrọ ==
{| class="wikitable sortable"
|+Ihe nkiri
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2000
|''Akụkọ Hijack''
|Sox Moraka
|
|-
|2004
|''Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Rwanda''
|Onye Gris
|
|-
|2005
|''Onye nwe agha''
|Mbizi
|
|-
|2006
|''Diamond ọbara''
|[[Liberia|onye]] agha Liberia
|
|-
|2007
|''Nnụnụ ahụ Pụrụ Ifufe''
|Mgbasa Ozi
|
|-
|2008
|''Akpụkpọ ahụ''
|Petrus Zwane
|
|-
|2009
|''Invictus''
|Jason Tshabalala
|
|-
|2010
|''Onye gụrụ akwụkwọ nke mbụ''
|Charles Obinchu
|
|-
|2013
|''Mandela: Ogologo Njem Maka Nnwere Onwe''
|Walter Sisulu
|
|-
|2018 - 2020; 2021
|Imbewu: Mkpụrụ ahụ
|Zimele Bhengu
|
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|}}
* [http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=13810 Tony Kgoroge na TVSA]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
i2ijisc2ze5qcapewr84m8yho486xsf
Lidudumalingani Mqombothi
0
15125
95359
85792
2022-08-25T23:54:27Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lidudumalingani Mqombothi''' bụ onye edemede South Africa, onye na-eme ihe nkiri na onye na-ese foto. Akụkọ ya dị mkpirikpi "Memories We Lost" meriri Caine Prize for African Writing nké afọ 2016.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Lidudumalingani Mqombothi n'obodo Zikhovane na Eastern Cape, South Africa. Ọ bụ onye mmeri Caine Prize for African Writing n'afọ 2016 na obere akụkọ ya "Memories We Lost".<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2016/jul/10/prize-winning-caine-prize-african-author-writers-must-diversify-to-survive?CMP=share_btn_fb|title='There's no money in it': prize-winning African author says writers must diversify to survive|first=Frankline|author=Sunday|work=[[The Guardian]]|date=10 July 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.loc.gov/item/webcast-7831|title=Conversations With African Poets & Writers (33) {{!}} Author Lidudumalingani Mqombothi|publisher=[[Library of Congress]]|date=22 June 2017|accessdate=15 November 2021}}</ref> N'afọ 2016, a họpụtara ya ka ọ nata Miles Morland Scholarship.<ref>{{Cite web|url=https://www.thesouthafrican.com/news/south-african-writer-scoops-coveted-2017-morland-african-writing-scholarship/|title=South African writer scoops coveted 2017 Morland African Writing Scholarship|first=Camilla|author=Rankin|work=The South African|date=14 December 2016|accessdate=31 March 2022}}</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
* 2016: Onye mmeri Caine Prize maka Memories we Lost<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2016/jul/05/10000-caine-prize-for-african-writing-goes-to-lidudumalingani|title=£10,000 Caine prize for African writing goes to Lidudumalingani|work=The Guardian|first=Lindesay|author=Irvine|date=5 July 2016|accessdate=5 July 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://caineprize.com/press-releases/2016/7/4/lidudumalingani-wins-seventeenth-caine-prize-for-african-writing|title=Lidudumalingani wins seventeenth Caine Prize for African Writing|publisher=The Caine Prize|author=|date=4 July 2016|accessdate=5 July 2016}}</ref><ref name="iol_caine">{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/entertainment/books/sa-writer-mqombothi-wins-10-000-caine-prize-2042204|title=SA writer Mqombothi wins £10 000 Caine Prize|work=[[Independent Online]]|date=6 July 2016|accessdate=6 July 2016}}</ref>
* 2016: Miles Morland Scholarship
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5l54lx5k8yfww3at3l81zngpaqu9pwr
Wallen Mapondera
0
15156
95208
94877
2022-08-25T21:13:26Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wallen''' (a mụrụ ya n'ụbọchị 27 n'ọnwa Disemba n'afọ 1985 na Harare, Zimbabwe) bụ onye mba Zimbabwe na-ese ihe, nke a maara maka ọrụ na-enyocha omume mmekọrịta mmadụ na ibe ya na mmekọrịta mmadụ na ibe ya site na iji ihe osise anụ ụlọ. E gosipụtara ọrụ ya na mba Australia, Germany, Netherlands, South Africa, Spain na United States.
== Agụmakwụkwọ ==
2005–2007, National Gallery of Zimbabwe Visual Arts Studios, bụbu B.A.T.
== Nghọta ==
* 2018, Pro Helvetia 2018 studio artist in residency, Johannesburg, South Africa
* 2016, African Centre Artist in Residency, Tafaria castle, Tafaria, Kenya
* 2016, Guns and Rain onye mbụ na-ese ihe na ebe obibi, Johannesburg, South Africa
* 2015, Onye mmeri na Visual Arts, National Arts Merit Award<ref>{{Cite web|title=Natiaonal Arts Merit Awards 2015|url=http://www.pindula.co.zw/National_Arts_Merit_Awards_2015|work=Pindula|publisher=Pundula}}</ref>
* 2015, Artist in residency, National Art Gallery of Zimbabwe, Harare, Zimbabwe.
* 2012, 1st Prize in Illustration and Graphics, Family, Tradition and Religion, ihe ngosi nka na asọmpi nke European Union kwadoro, Gallery Delta, Harare<ref>{{Cite news|title=European Union honour artists|url=https://www.newsday.co.zw/2012/07/06/2012-07-06-european-union-honour-artists/|publisher=NewsDay|date=2012}}</ref>
* 2012, Nrite nke abụọ na Multi-media, Family, Tradition and Religion nke European Union kwadoro, Gallery Delta, Harare
* 2012, Onye na-ese ihe na ebe obibi, Vermont Studio Center, Burlington, Vermont, USA.
* 2010, 1st Prize in Illustration and Graphics, FACET Zimbabwe Now, nke German Embassy kwadoro, Gallery Delta, Harare
* 2010, Special Mention in Multi-media, FACET Zimbabwe Now, nke German Embassy kwadoro, Gallery Delta, Harare
* 2010, onye a họpụtara, National Arts Merit Awards (NAMA)
* 2010, Illustration, Artists in Stream Exhibition, Gallery Delta, Harare
* 2009, N'ozuzu onyinye, F.A.C.T COTCO Exhibition, National Gallery of Zimbabwe, Harare, Zimbabwe
* 2009, ihe nrite nke abụọ, Unity, Exhibition, Gallery Delta, Harare, Zimbabwe
* 2008, Award of Merit, Enriching Woman Exhibition, Gallery Delta, Harare, Zimbabwe.
* 2008, Award of Merit, Post Election Selection Exhibition, Gallery Delta, Harare, Zimbabwe
* 2008, Nrite nke abụọ, The Young Artist Exhibition, Gallery Delta, Harare, Zimbabwe
* 2007, Award of Merit, Enriching Woman Exhibition, Gallery Delta, Harare, Zimbabwe
== Ihe ngosi ==
=== Naanị ===
* 2018, Ngosipụta nke Onwe, SMAC Gallery, Johannesburg, South Africa.
* 2017, Tsananguro « Clarifications, SMAC Gallery, Cape Town, South Africa.
* 2016, Paint My Tea Pot, Tafaria Castle, Tafaria, Kenya.
* 2014, SOCIAL ZOOMETRY, Gallery Delta, Harare, Zimbabwe<ref>{{Cite web|url=http://www.herald.co.zw/wallen-mapondera-a-creative-artist/|title=Wallen Mapondera a creative artist|work=The Herald|publisher=The Herald|date=6 June 2014}}</ref>
* 2013, ANI-MAN -a human in an animal, Association for Visual Arts Gallery, Cape Town, South Africa
* 2012, TURNING TABLES, Red Mill Gallery, Vermont Studio Center, U.S.A
* 2009. X MARKS THE SPOT, Trueworths Gallery, Cape Town, South Africa
* 2007, MAZUVA OSE, National Gallery of Zimbabwe End of Residency program, Harare
=== Ihe ngosi ìgwè ===
* 2017, 1:54 Contemporary African Art Fair (SMAC Gallery), London, UK.
* 2017, FNB Joburg Art Fair (SMAC Gallery), Sandton Convention Centre, Johannesburg, South Africa.
* 2016, Turbine Art Fair (TAF), Johannesburg, South Africa.
* 2016, Nothing Personal, SMAC Gallery, Stellenbosch, South Africa.
* 2016, Na mberede A Dissident (Two Man Show), Point of Order Gallery, Johannesburg, South Africa.
* 2015, Turbine Art Fair (TAF), Johannesburg, South Africa.
* 2015, 1:54 Contemporary African Art Fair, London, UK.
* 2014, Umoji, KooVha Gallery
* 2014, Collectors Cocktail, KooVha Gallery
* 2014, Eziokwu na Nsogbu, KooVha Gallery
* 2012, Thupelo Workshop Exhibition, Greatmore Studios, Cape Town, South Africa
* 2012, Between the Sheets, Gallery East, North Fremantle, Western Australia.
* 2011, Colour Africa, Munich, Germany
* 2010, Live 'n' Direct, National Gallery of Zimbabwe nke Culture Fund na Kingdom Bank kwadoro, Harare
* 2010, African Expressions, Mahadum DeAvignon, France
* 2009, F.A.C.T COTCO, National Gallery of Zimbabwe nke Cotton Company of Zimbabwe kwadoro, Harare
* 2009, Ani-mal Exhibition, VEO Gallery, Cape Town, South Africa
* 2008, Ihe ngosi COTTCO, Ihe ngosi nka na asọmpi nke ụlọ ọrụ ogho nke Zimbabwe kwadoro, National Gallery of Zimbabwe, Harare
* 2008 The Young Artist Exhibition and Competition, Gallery Delta nke HIVOS Foundation kwadoro, Harare
* 2008 Salon 91 Art Exhibition, Salon 91, Cape Town, South Africa
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* "[https://collection.africafirst.art/artists/artist/261588 Wallen Mapondera]", na Africa First.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6e7c1a8tpgjs39nq5xmwa015fsd7f6z
Robert Clarkson Tredgold
0
15165
95176
79002
2022-08-25T20:48:14Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sir Robert Clarkson Tredgold''', KCMG (2 June 1899 – 8 April 1977), bụ onye ọka iwu Rhodesian, onye ọka ikpe na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ ya na Bulawayo nye Clarkson Henry Tredgold, Attorney-General nke Southern Rhodesia, na Emily Ruth (née Moffat), ọ bụkwa nwa nwa nke onye ozi ala ọzọ John Moffat.<ref>Clarkson Henry Tredgold (1865–1938) became Public Prosecutor in 1898, in 1900 Solicitor General, and in 1903 Attorney General in Southern Rhodesia, before serving as a Judge of the High Court from 1919–1925.</ref><ref name="ZimEncyclopedia">{{Cite book|author=Berens|first=Denis|title=A Concise Encyclopedia of Zimbabwe|date=1988|publisher=Mambo Press|location=Gweru, Zimbabwe|isbn=0869224417}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ Prince Edward School na South African College Schools na Cape Town, South Africa.<ref name="TedgoldBio">{{Cite book|author=Tredgold|first=Robert|title=The Rhodesia that was my life|date=1968|publisher=George Allen and Unwin|location=London}}</ref> Ọ bụ Rhodes Scholar ma gụọ gbasara iwu na Hertford College.<ref name="TedgoldBio" />
N'afọ 1923, a kpọrọ ya ka ọ bịa bụrụ ọkàiwu na Inner Temple wee laghachi Rhodesia ka ọ rụọ ọrụ iwu.<ref name="SALJ">{{Cite journal|title=Resignation of the Rt. Hon. Sir Robert Clarkson Tredgold, Chief Justice of the Federation of Rhodesia and Nyasaland|journal=South African Law Journal|date=1961|volume=78}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Na ntuli aka nke afọ 1934, a họpụtara Tredgold ka ọ bụrụ onye isi oche nke Southern Rhodesian Legislative Assembly nke Insiza maka United Rhodesia Party nke Godfrey Huggins. Ọ bilitere ngwa ngwa, bụrụ Minista nke Ikpe Ziri Ezi na Nchebe na 1936, Minista nke ikpe ziri ezi, Nchebe (1940-1943), Minista nke Mmanụ na Ọrụ Ọha (1938), na Minista nke ihe gbasara ụmụ amaala (1942-1943).
== Ndụ na ọrụ ya mgbe e mesịrị ==
Tredgold gbara arụkwaghịm n'ọfịs ya na oche nzukọ ndị omeiwu na 1943, iji were nhọpụta dị ka onye ọka ikpe nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Southern Rhodesia. N'afọ 1950, mgbe Chief Justice Sir Robert Hudson lara ezumike nká, a họpụtara ya ka ọ nọchie ya dị ka onye isi ikpe nke ụlọ ikpe.<ref name="SALJ">{{Cite journal|title=Resignation of the Rt. Hon. Sir Robert Clarkson Tredgold, Chief Justice of the Federation of Rhodesia and Nyasaland|journal=South African Law Journal|date=1961|volume=78}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true">"Resignation of the Rt. Hon. Sir Robert Clarkson Tredgold, Chief Justice of the Federation of Rhodesia and Nyasaland". ''South African Law Journal''. '''78''': 13. 1961.</cite></ref> Ọ jere ozi ruo 1955, n'ọnọdụ a, ọ rụrụ ọrụ dị ka Gọvanọ na-anọchite anya Southern Rhodesia site na 21 Nọvemba 1953 ruo 26 Nọvember 1954. N'afọ 1953, Mahadum nke Witwatersrand, Johannesburg, nyere Tredgold nzere nsọpụrụ nke Doctor of Laws (Hon LLD).<ref name="SALJ" />
A họpụtara Tredgold ka ọ bụrụ onye isi ikpe mbụ nke Ụlọikpe Kasị Elu nke Federation of Rhodesia and Nyasaland na 1955. N'ọrụ a, ọ rụrụ ọrụ dị ka Gọvanọ na-anọchite anya mpaghara Southern Rhodesia site na 21 Nọvemba 1953 ruo 26 Nọvember 1954, nakwa dị ka Gọvanọ na-anọchi anya Federation of Rhodesia and Nyasaland site na 24 Jenụwarị 1957 ruo Febụwarị 1957. N'ọnwa Nọvemba afọ 1960, ọ gbara arụkwaghịm iji mee mkpesa site n'ọnọdụ ya nke Central African Federation, na-akatọ omume ndị Sir Edgar Whitehead nyere ikike iji gbochie mmegide ndị isi ojii na-emegide Federation na Nyasaland na Northern Rhodesia, site na iwebata ''Iwu njikwa''.<ref>{{Cite book|title=The Decline and Fall of the British Empire (1781-1997)|author=Brendon, Piers|publisher=Vintage Books (Random House)|isbn=978-0-307-38841-4}}</ref> Tredgold kwuru na iwu ahụ "na-emebi ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ikike mmadụ ọ bụla ma bụrụ, na mgbakwunye, mwakpo na-enweghị isi site n'aka ndị isi nke ụlọ ikpe. Ndị a bụ ndị na-elekọta ikike mmadụ n'otu n'otu ma bụrụ ọrụ m pụrụ iche.<ref name="SALJ">{{Cite journal|title=Resignation of the Rt. Hon. Sir Robert Clarkson Tredgold, Chief Justice of the Federation of Rhodesia and Nyasaland|journal=South African Law Journal|date=1961|volume=78}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true">"Resignation of the Rt. Hon. Sir Robert Clarkson Tredgold, Chief Justice of the Federation of Rhodesia and Nyasaland". ''South African Law Journal''. '''78''': 13. 1961.</cite></ref>
A họpụtara Sir Robert Tredgold dị ka onye ndụmọdụ nzuzo n'afọ 1957. Ọ lara ezumike nká na Marandellas ya na nwunye ya nke abụọ, Lady Margaret Tredgold. O bipụtara akwụkwọ ''The Rhodesia That Was My Life'' n'afọ 1968.
== Ezinụlọ ==
Mgbe nwunye ya nwụrụ na 1974, Tredgold lụrụ nwunye ya nke abụọ, Mrs. Margaret Helen Phear (née Baines; 1910-2012), nwanyị di ya nwụrụ na nne nke ụmụ atọ, sitere na Aliwal North, South Africa. Di na nwunye ahụ jikọrọ aka nyochaa akụkọ ọdịnala nke Rhodesia (nke bụbu Southern Rhodesia) ma bipụta akwụkwọ ụmụaka dabere na ha. Ha mekwara nnyocha banyere ''osisi'' ndị a na-eri eri, nke ruru na Food Plants of Zimbabwe, nke ọ dechara mgbe ọ nwụsịrị ma bipụta ya na 1986.<ref name="obituary">{{Cite news|author=Lee|first=Clive|title=Lady Margaret Tredgold obituary|url=https://www.theguardian.com/theguardian/2012/dec/02/margaret-tredgold-obituary?INTCMP=SRCH|accessdate=22 February 2013|work=Guardian|date=2 December 2012}}</ref>
Onye Roman Katọlik na-anụ ọkụ n'obi, Lady Tredgold nwụrụ na 2012 mgbe ọ dị afọ otu narị na abụọ na England, ebe ọ kwagara na 2004 n'ihi iwu gọọmentị Mugabe. Otu nwa ya nwoke nwụrụ tupu ọ nwụọ, wee hapụrụ ya nwa nwoke nke abụọ na nwa ya nwanyị, onye ya na ya biri na England.<ref name="obituary">{{Cite news|author=Lee|first=Clive|title=Lady Margaret Tredgold obituary|url=https://www.theguardian.com/theguardian/2012/dec/02/margaret-tredgold-obituary?INTCMP=SRCH|accessdate=22 February 2013|work=Guardian|date=2 December 2012}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLee2012">Lee, Clive (2 December 2012). [https://www.theguardian.com/theguardian/2012/dec/02/margaret-tredgold-obituary?INTCMP=SRCH "Lady Margaret Tredgold obituary"]. ''Guardian''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 February</span> 2013</span>.</cite></ref><ref>[http://gorvett.co.za/ged/individual.php?pid=I640&ged=gorvett&view=preview Genealogy site info for Margaret Helen Baines]</ref>
== Nsọpụrụ ==
A họpụtara Robert Clarkson Tredgold ka ọ bụrụ onye ibe nke usoro nke St Michael na St George na 1943 New Year Honours. A họpụtara ya ka ọ bụrụ Knight Bachelor na 1951 New Year Honours. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye KCMG n'afọ 1955.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
2pp16v2pup66rlfiwpq8hmsfpopbgo3
Lesley Rochat
0
15170
95325
79008
2022-08-25T22:17:31Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lesley Rochat''' bụ onye na-ahụ màkà nchekwa mmiri na shark na South Africa, onye na-eme mkpọsa, ónyé na'ihe nkiri anụ ọhịa, onye na na-ese foto n'okpuru mmiri, onye edemede gburugburu ebe obibi, ónyé edemedi, ọkà okwu na onye na-arụ ọrụ.<ref>[https://www.youtube.com/watch?v=Zi0tDmBX0PQ Diving with sharks on Top Billing] SABC3 (5 July 2013) Retrieved 14 February 2015</ref><ref>[https://www.mirror.co.uk/news/weird-news/swimming-jaws-campaigner-bikini-swim-2211813 Swimming with Jaws: Campaigner does a bikini swim with sharks to help ban shark nets] (23 August 2013) UK Daily Mirror</ref><ref>Underwater Photographer Lesley Rochat (16 March 2012) [http://www.uwphotographers.net/2012/03/uwp-lesley-rochat.html Underwater Photographers]</ref><ref>[https://www.questia.com/read/1G1-345226556 Save our priceless oceans] (10 October 2013)Cape Times Lesley Rochat</ref><ref>[http://www.iol.co.za/capeargus/activist-entangles-herself-in-sea-net-for-campaign-1.1294829 Activist entangles herself in sea net for campaign] (11 May 2012)Cape Argus Lauren Manning</ref> O guzobere otu na-enweghị uru AfriOceans Conservation Alliance n'afọ 2003 nke ọ bụ onye isi nchịkwa.
Rochat bụ ónyé isi na mbọ iji chekwaa oké osimiri anyị, na nchekwa shark karịsịa.<ref>[http://www.news24.com/Live/SouthAfrica/News/Is-shark-cage-diving-damaging-marine-life-20140529 Is shark cage diving damaging marine life?] (29 May 2014) News 24</ref> N'ihi mgbalị siri ike ya na nchekwa shark, na ogologo ọ na-aga, iji mee ka a mara ma gbanwee echiche ọjọọ màkà shark, dị ka nnwere onwe na shark,< a maara ya dị ka Shark Warrior.<ref>[http://mancave.cbslocal.com/2012/06/26/bikini-shark-warrior-to-the-rescue/] Danny Gallagher Bikini Shark Warrior to the rescue ManCave Daily (26 June 2012)</ref> N'afọ 2014, Rochat meriri Johnnie Walker / Sunday Times Nations Greatest Challenger Award maka ọrụ ya na nchekwa na South Africa na màkà ịma aka kwekọrọ.<ref>[http://www.timeslive.co.za/local/2013/10/09/nation-s-greatest-winners-announced Times Live] Nation's Greatest Winners Announced (9 October 2013) retrieved 1 October 2014</ref> N'afọ 2010, a nabatara ya n'ime Women Divers Hall of Fame.<ref>Helen Bamford (20 Feb 2010) [https://web.archive.org/web/20160222203803/https://www.highbeam.com/doc/1G1-219377215.html Hall of Fame for marine Conservationist]. The Saturday Star. Retrieved 1 October 2014</ref> N'afọ 2013, a nabatara ya na Global Oceans Society. N'afọ 2015, a họpụtara ya nke ugboro abụọ màkà Africa's Most Influential Women in Business and Government Awards. Ọ pụtara n'ọtụtụ ihe ngosi TV na-akwalite nchekwa oké osimiri gụnyere CBS News<ref>Swims with these killers for a living C [https://www.youtube.com/watch?v=WEIm5Bzxybc&list=UUOG1lWIoAK92KIQEehMiVzw BS Insider OMG!] (November 2013)</ref>
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
=== Oge ọ malitere ===
A mụrụ Rochat na Pretoria, South Africa na Bryan Allon Rochat na Leilani Rochat. Ọ bụ nwa nke abụọ n'ezinụlọ nwèrè ụmụ itoolu, ụmụ nwanyị asatọ na otu nwa nwoke. A kụnyere ịhụnanya ya maka oké osimiri site na nwata ógè ọ na-etolite n'okporo ụzọ ogige nke South Africa.
=== Agụmakwụkwọ ===
Ọ gụrụ akwụkwọ nà Krugersdorp High School. O ji ihe omuma. Dip. site na Mahadum Cape Town, South Africa.
=== Ọrụ mmalite ===
Rochat bịdọrọ ímé ihe ngosi ógè ọ na-agụ akwụkwọ na Mahadum Cape Town . Ọ na-emepụta uwe ịsa ahụ na uwe ime màkà ụdị Le Coq Sportif na Arena, Garlicks na Woolworths. Ógè ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Cape Town's Drama School, a nabatara Rochat na Kansụl Ọrụ Nkà (PACT) nke Transvaal (nke bụzi Gauteng Province). A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi, na-arụ ọrụ n'akụkụ ndị isi na-eme ihe nkiri na ndị na-eme egwuregwu na South Africa dịka Sandra Prinsloo. Ọ bụ onye na-eme ihe nkiri, na-aga n'ihu na-eduzi ma na-eme ma na-abụ abụ na ihe ngosi cabaret, na-eme na State Theatre, South Africa na Pretoria, na-arụ ọrụ na mmepụta South African SABC TV, yana dị ka onye na-egosi SABC TV maka mmemme magazin kwa izu.
Ọ gara n'ime ụwa ụlọ ọrụ wee bụrụ onye na-ahụ maka ịnshọransị na-aga nke ọma na Liberty Life South Africa. N'afọ 2003, o guzobere AfriOceans Conservation Alliance.
== Ọrụ Ọ Na-arụ Ugbu A ==
=== African Ocean Conservation Alliance ===
Rochat bụ onye isi nchịkwa nke AfriOceans Conservation Alliance, otu ụlọ ọrụ na-enweghị uru nkè ngalaba irí abụọ n'otu nke lekwasịrị anya na nchekwa mmiri na shark nke dị na Cape Town, South Africa. AfriOceans guzobere dị ka otu na-ahụ màkà nchekwa oké osimiri na South Africa site na ''Maxine'', Science, Education and Awareness Programme, ọrụ nchekwa shark nke Rochat mepụtara, nke gụnyere akara satellite na ịtọhapụ shark raggedtooth (sand tiger shark) site na Two Oceans Aquarium na South Africa.<ref>Jo Breach (18 March 2004) The Argus [http://www.iol.co.za/news/south-africa/shark-ambassador-goes-back-to-the-wild-1.208387#.VN-y_MaWG2w Shark 'ambassador' goes back to the wild]</ref> Rochat bụkwa onye isi na-ese foto na onye na-ese vidio màkà nzukọ ahụ. N'afọ 2010 n'okpuru nduzi Rochat, e guzobere AfriOceans Warriors Environmental Programme, mmemme agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi nke National Lottery nke South Africa kwadoro.
SWIM LIKE A SHARK bụ mmemme agụmakwụkwọ ọzọ nke Rochat, nké bịdọrọ n'afọ 2015, nke na-akụziri ụmụaka na-enweghị ịga nke ọma nkà mmiri ka ha na-azụlite ọgbọ na-esote nke ndị nlekọta oké osimiri. [citation needed]
=== Ọkà okwu ===
Dị ka ónyé na-ekwu okwu n'ihu ọha, Rochat na-ekwu ihe omume na ụlọ ọrụ, òtù, mahadum na ụlọ akwụkwọ.<ref>[http://capetown.oneandonlyresorts.com/cuisine/events/speakers.aspx Guest speaker list 2015] One and Only (2015)</ref> Ịkwalite mmata màkà oké osimiri na mgbanwe gburugburu ebe obibi zuru ụwa ọnụ bụ ozi dị mkpà na ngosi mgbasa ozi ya.
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
hdzx4uqxrftndzrt44etut1t91rtx3t
Charles Fernando
0
15172
95074
79010
2022-08-25T13:42:00Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Charles Fernando''' (1941-1995) bụ [[Zimbabwe|onye Zimbabwe]] na-ese ihe na onye na-eri egwu jazz. Ụdị egwu ya nwere mmetụta dị ukwuu site na egwu ọ na-akpọ, ma gosipụta myirị na akara egwu na ndetu. Enwere ike ịchọta ọrụ ya na National Gallery of Zimbabwe .
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ezinụlọ Charles si Mozambique, mana ọ tolitere na Mbare, ime obodo nke Harare. Ihe osise ya kachasị ukwuu bụ nke a na-ese n'ụdị dị iche iche. Ụfọdụ n'ime ndị enyi ya ya na ya tolitere bụ; Christopher Chabhuka onye bụkwa onye na-ese ihe na onye na-akpọ piano Jazz. A maara Christopher nke ọma maka ígwè ya nke a na-egosikwa na National gallery nke Zimbabwe. Satcha (Tendai Silas Machakaire) bụ otu n'ime ezigbo ndị enyi Charles. N'ajụjụ ọnụ a gbara ya na 1965 site n'ụlọọrụ Harare Broadcasting Station, Satcha kwuru na ụgbọ ala ndị ga-abịa n'ọdịnihu ga-aga n'elu mmiri (A na-eji Hydrogen-Fuel Cell System eme ihe taa). O doziri nsogbu nke ịgwakọta Ethanol na Diesel site na ịgwakọta ha dị ka anwụrụ ọkụ dị na cylinder.
6wtmgpl31vbx7b8vx4dz217vjujis5n
Wayne Baker
0
15188
95271
79028
2022-08-25T21:40:30Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Wayne E. Baker bụ ọ́nyé édémédé America na onye na-ahụ màkà mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ngalaba dị elu nke Mahadum Michigan Ross School of Business . Mmasị nkụzi na nyocha ya dị na ngalaba nkè ụkpụrụ, American society, social capital, social networks na economic sociology. A maara Baker nke ọma màkà nyocha ya na mmekọrịta akụ na ụba, ebe o gosipụtara na ahịa ego na-arụ ọrụ dị ka netwọk mmekọrịta, yana nyocha nyocha ya gbásárá ụkpụrụ, ebe o dere ụkpụrụ ndị America.<ref name="Baker">Baker, Wayne. ["The Social Structure of a National Securities Market".] ''American Journal of Sociology'' 89:775‑811. 1984</ref><ref name="Iyer">Iyer, Anath; Baker, Wayne. ["Information Networks and Market Behavior".] ''Journal of Mathematical Sociology'' 16:305-332. 1992</ref> Ihe ọmụma ya na-egosi na ndị America nwere ọtụtụ ụkpụrụ karịa ka mgbasa ozi na mkpọsa ndọrọ ndọrọ ọchịchị ga-ekweta.<ref name="Steinfels">Steinfels, Peter. [https://www.nytimes.com/2005/07/02/national/02beliefs.html?_r=1&scp=1&sq=wayne+baker&st=nyt "Beliefs: A National Crisis of Values? One Vast Analysis that exists, if at all, largely in perception".] ''New York Times'' 2 July 2005</ref><ref name="Swanbrow">Swanbrow, Diane. [http://ns.umich.edu/htdocs/releases/story.php?id=7936 "Many values unite Americans, despite divisions".] ''University of Michigan News Service'' 24 August 2010</ref> Ụkpụrụ ndị a gụnyere ịhụ mba n'anya, ikwere na Chineke, onye ọ bụla, ihe ịga nke ọma, ohere nhata, nnwere onwe na nnwere onwé, nkwanye ùgwù na ahịa nweere onwe.<ref name="Baker1">Baker, Wayne. [http://www.readthespirit.com/ourvalues/whats-a-core-value-anyway.html "What's a 'Core Value' Anyways?".] ''Read the Spirit'' 1 February 2011</ref><ref name="Swanbrow2">Swanbrow, Diane. [http://ns.umich.edu/htdocs/releases/story.php?id=7936 "Many values unite Americans, despite divisions".] ''University of Michigan News Service'' 24 August 2010</ref> Ọ na-ede na agụmakwụkwọ na mgbasa ozi a ma ama na isiokwu a ma na-akpọkarị ya ka ọ gosipụta nchọpụta ya na US<ref name="Prairie">Prairie. [http://www.prairie.org/uncommon "The (Un)Common Good".] ''Illinois Humanities Council'' 27 January 2011</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Baker nwetara M.A. ya na sociology na B.S. nà ego, summa cum laude, na Mahadum Northern Illinois. Site n'ebe ahụ, ọ nwetara nzere doctorate ya na sociology na Mahadum Northwestern mà nwee post-doctoral fellowship na Mahadim Harvard.<ref name="Ross">Ross. [http://execed.bus.umich.edu/Faculty/FacultyBio.aspx?id=000278996 "Faculty Profiles: Wayne Baker".] ''Michigan Ross School of Business'' 2 July 1995</ref>
Tupu ọ banye na ngalaba [https://michiganross.umich.edu/faculty-research/faculty/wayne-baker Mahadum nke Michigan Ross] n'afọ 1995, ọ nọ na ngalaba na Mahadum Chicago Graduate School of Business. Ọ rụkwara ọrụ dị kà onye mmekọ na onye isi njikwa nke TSG, Inc., ụlọ ọrụ ndụmọdụ nchịkwa nke dị na Washington, DC.<ref name="Ross">Ross. [http://execed.bus.umich.edu/Faculty/FacultyBio.aspx?id=000278996 "Faculty Profiles: Wayne Baker".] ''Michigan Ross School of Business'' 2 July 1995</ref>
== Ọrụ ọ na-arụ ugbu a ==
Wayne Baker bụ Robert P. Thome Prọfesọ nke Nchịkwa Azụmaahịa na Prọfesor nke Nchịkọta & Organizations na [https://michiganross.umich.edu/faculty-research/faculty/wayne-baker Ross School of Business], na Ónyé isi ngalaba nke [https://positiveorgs.bus.umich.edu Center for Positive Organizations]. Ọ bụkwa Prọfesọ nke Sociology na Mahadum Michigan na Faculty Associate na Institute for Social Research. Baker na-akụzi na Ph.D., MBA, BBA, na mmemme Executive Education.<ref name="Ross">Ross. [http://execed.bus.umich.edu/Faculty/FacultyBio.aspx?id=000278996 "Faculty Profiles: Wayne Baker".] ''Michigan Ross School of Business'' 2 July 1995</ref> Baker bụ Ónyé ọbịa na-abụkarị onye nnọchiteanya na nzukọ na nzukọ mahadum, ma kwuo okwu na NPR C-Span, yana onye na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro na [https://hbr.org/search?term=wayne%20baker Harvard Business Review].<ref name="Meyer">Meyer, Dick. [https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=94481807 "Against the Grain".] ''National Public Radio'' 2 September 2008</ref><ref name="Gani">Gani, Marcel. [http://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/50781/1/2001-fall-dividend.pdf "Pressing Problems Head for China".] ''Across the Board'' Fall 2001</ref><ref name="C-Span">C-Span. [http://www.c-spanvideo.org/program/186275-1 "America's Crisis of Values: Reality and Perception".] ''C-Span Video Library'' 12 April 2005</ref>
== Nnyocha banyere ụkpụrụ ndị bụ isi ==
Baker bịdọrọ ímé nnyocha banyéré ụkpụrụ n'afọ 1996, na afọ 1998 chọpụtara akụkụ ndị bụ isi nke ha. Nnukwu nchọpụta ya pụtara n'afọ 2005 n'akwụkwọ America's Crisis of Values: Reality and Perception . Baker na-akọwa uru dị mkpà dị ka nke siri ike na nke a na-ejide n'ọtụtụ ebe, kwụsie ike ka oge na-aga, ma na-ekerịta n'ofe ọnụọgụ mmadụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'etiti ụkpụrụ ndị bụ isi na-egosi na ndị okenye America na-ejikarị ya eme ihe bụ: ịhụ mba n'anya, ikwere na Chineke, onye ọ bụla, ọchịchọ ịga nke ọma, nha nhata nke ohere na nnwere onwe ikwu okwu.<ref name="Baker4">Baker, Wayne. [http://www.readthespirit.com/ourvalues/whats-a-core-value-anyway.html "What's a 'Core Value' Anyways?".] ''Read the Spirit'' 1 February 2011</ref><ref name="Swanbrow3">Swanbrow, Diane. [http://ns.umich.edu/htdocs/releases/story.php?id=7936 "Many values unite Americans, despite divisions".] ''University of Michigan News Service'' 24 August 2010</ref> Baker na-aga n'ihu na-eme nchọpụta banyere ụkpụrụ ndị America, ma bipụta ''United America'' n'afọ 2014, nke jikọtara nyocha ya na nkwupụta ndị na-agụ akwụkwọ site na blọọgụ ya iji malite mkparịta ụka mba niile banyere ụkpụrụ ndị American.<ref>''Center for Positive Organizations'' "Book Launch: Wayne Baker’s United America" 27 January 2014.</ref> Baker kwenyere na mkparịta ụka banyere ụkpụrụ ndị a na-ekerịta bụ isi ihe na-eme ka esemokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche.<ref>Baker, Wayne 'Sojourners.net'' "A Republican, a Democrat, and a Buddhist Walk into a Room … 25 April 2014.''</ref>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
'''Baker ebipụtala akwụkwọ isii, abụọ n'ime ha bụ ndị kacha ere ahịa, na ihe karịrị isiokwu iri isii-'''
# ''[http://www.allyouhavetodoisask.com All You Have to Do Is Ask]: A set of tools for mastering the one skill standing between us and success: the ability to ask for the things we need to succeed.'' New York: [https://www.penguinrandomhouse.com/books/607570/all-you-have-to-do-is-ask-by-wayne-baker/ Penguin Random House], 2020. {{ISBN|9781984825926}}.
# ''United America: The surprising truth about American values, American identity and the 10 beliefs that a large majority of Americans hold dear.'' Canton: Read the Spirit Press, 2014. {{ISBN|978-1939880291}}[[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1939880291|978-1939880291]]
# ''America's Crisis of Values: Reality and Perception''. New Jersey: Princeton University Press, 2005. {{ISBN|978-0-691-11794-2}}[[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-691-11794-2|978-0-691-11794-2]]
# ''Citizenship and Crisis: Arab Detroit After 9/11''. New York: Russell Sage Foundation Press, 2009. (with Sally Howell, Ann Chih Lin, Andrew Shryock, Amaney Jamal and Ron Stockton) {{ISBN|978-0-87154-052-2}}
# ''Achieving Success Through Social Capital: Tapping the Hidden Resources in Your Personal and Business Networks''. San Francisco: Jossey-Bass, 2000. {{ISBN|978-0-7879-5309-6}}[[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-7879-5309-6|978-0-7879-5309-6]]
# ''Networking Smart: How to Build Relationships for Personal and Organizational Success''. 1994. New York: McGraw-Hill. {{ISBN|978-0-595-00786-8}}[[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-595-00786-8|978-0-595-00786-8]]
== Onyinye na nsọpụrụ ==
Baker meriri Emory Williams Award for Excellence in Teaching, Max Weber Award for Distinguished Scholarship (ya na Robert Faulkner), Joanne Martin Trailblazer Award, (ya na ndị otu Center for Positive Organizational Scholarship), na SO!Ọ dị ọcha! Onyinye maka isiokwu kachasị mmá e bipụtara na Strategic Organization (ya na Gerald Davis na Mina Yoo).A kpọrọ Networking Smart otu n'ime akwụkwọ azụmahịa iri atọ kachasị mma nke afọ 1994 site na Executive Book Summaries.<ref name="Ross">Ross. [http://execed.bus.umich.edu/Faculty/FacultyBio.aspx?id=000278996 "Faculty Profiles: Wayne Baker".] ''Michigan Ross School of Business'' 2 July 1995</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
478209vbofa4fa1mo9jo7nv1dlfse5d
Ronald Harrison
0
15213
95235
79067
2022-08-25T21:21:37Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ronald Harrison''' (ụbọchị irí na asatọ n'ọnwa Machị n'afọ 1940 rụọ úbọchị irí abụọ na asatọ n'ọnwa June n'afọ 2011) bụ onye na-ese ihe na South Africa nke a maara nke ọma màkà echiche ya na-akpali echiche n'afọ 1962 na-ese Black Christ .
== Ndụ ==
A mụrụ Harrison n'ubochí irí na asatọ n'ọnwa Machị n'afọ 1940 nye Jeanette na William Harrison n'ime Athlone ma ọ na-egosipụta nkà màkà nka mgbè niile. Mgbè ọ dị afọ asatọ, ọ nọ n'ubu nna ya mgbe ìgwè mmadụ ọ nọ na ya natara ebubo mkpara site n'aka ndị uwe ojii obodo ahụ na-emegide ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha. Ọ sonyeere Alexander Sinton Secondary School na [Athlone ] nke Cape Town n'afọ 1954 ebe a kụziiri ya ise ihe.<ref name="harrison">{{Cite book|author=Harrison|first=Ronald|title=The black christ : a journey to freedom|date=2006|publisher=Philip|location=Claremont|isbn=0864866879|url=https://books.google.com/books?isbn=0864866879|accessdate=17 August 2014}}</ref> N'afọ 1962, n'oge ógè ịkpa ókè agbụrụ nke [[South Africa]], a kpughere ọrụ ya a ma ama, Black Christ, na St Luke's Church na Cape Town nke Salt River. Ọ gosipụtara onye isi African National Congress Chief Albert Luthuli dị ka [[Jisọs Kraịst|Kraịst]] a kpọgidere n'obe, ndị isi ndị agha Rom abụọ, praịm minista nke National Party Hendrik Verwoerd na minista ikpe John Vorster.
N'ihi ya, ndị uwe ojii jídéré ya ma mekpọọ ya ọnụ. [citation needed] E bugara ahụ na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] mgbè a machibidoro ya iwu na South Africa, e weghachikwara ihe osisi ahụ n'afọ 1997.
A na-echekwa Black Christ ugbua nà South African National Gallery ma gosipụta ihe yiri ya n'ọfịs nkè [[Nelson Mandela]] Foundation.
Ọ nwụrụ site na nkụchi óbị n'ubochí irí abụọ na asatọ n'ọnwa Juun n'afọ 2011 n'ụlọ nwa nwanne ya nwanyị na Mitchell's Plain.<ref>[http://www.capetimes.co.za/city-artist-dies-aged-71-1.1091164 City Artist Dies aged 71], Cape Times</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
mjfs6uqlqhw1dndkhtveg4493prhqcg
Wilhelm Langschmidt
0
15221
95323
79075
2022-08-25T22:16:49Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Wilhelm_Langschmidt12.jpg|thumb|{{center|Langschmidt self-portrait}}]]
[[Usòrò:Wilhelm_Langschmidt05.jpg|thumb|{{center|Langschmidt's portrait of his wife Dorothea Ahrens}}]]
'''Wilhelm Heinrich Franz Ludwig Langschmidt''', ma ọ bụ ''Willem Langschmidт'', (ụbọchị irí n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 1805 Grabow, Gustrow rụọ úbọchị isé n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1866 Caledon) bụ onye na-ese ihe na South Africa nke a mụrụ na Germany na onye na-emepụta ihe na 59 Long Street, Cape Town.<ref name="Gordon-Brown">{{Cite book|author=Gordon-Brown|first=Alfred|title=Pictorial Africana|year=1975|publisher=A.A. Balkema|location=Cape Town|isbn=0869610708|pages=186–187}}</ref>
Ọ bụ nwa nke asaá n'ezinụlọ nwéré ụmụ nwoke anọ na ụmụ nwanyị atọ nke August Wilhelm Langschmidt (*ubochí asatọ n'ọnwa Juun afọ 1754), onye ahịa bara ọgaranya nke Grabow, na nwunye ya Dorothea Elisabeth Höpcker (*ubochí isii n'ọnwa Septemba afọ 1774) zụlitere.<ref>{{Cite web|url=http://www.grabow-erinnerungen.de/seiten/langsch.htm|title=Heike Gercke|author=Sonnemann|publisher=}}</ref> A tụrụ anya na Wilhelm ga-amalite ọrụ onye ahịa, mànà o gosipụtara mmasị dị otú ahụ, kama o nwere nnukwu mmasị màkà eserese. N'afọ 1826, ọ gakwuuru Mecklenburg Grand Duke Friedrich Franz màkà nkwado, mànà a jụrụ ya. Ruo oge ụfọdụ ọ gụrụ akwụkwọ na Berlin n'okpuru Prọfesọ. Kretsch, wee kpebie ịkwaga South Africa, mana ọ bụghị tupu ọ lụọ Dorothea Ahrens si Ludwigslust, afọ irí na asatọ karịa ya.
Dí nà nwunye ahụ rutere Cape Town n'ubochí abụọ n'ọnwa Machị n'afọ 1840, ebe Langschmidt biri ma rụọ ọrụ ruo afọ 1851. Ọ na-arụsi ọrụ ike dị ka onye na-ese obere ihe, na onye na-ede ihe osise na ala, na-arụ ọrụ karịsịa na mmanụ, pastel na chalks. Ọ na-eduzi klas ise ihe ma bụrụ onye na-ede akwụkwọ nke ọma. Onye na-akwado ndị na-emegide ndị a mara ikpe, o bibiri ihe osise o sere nke Gọvanọ, Sir Harry Smith, na nzukọ ndị na-egbochi ndị a màrà mkpọrọ.
N'ịlaghachi na mgbọrọgwụ ahịa ya n'afọ 1856, Langschmidt zụrụ ugbo "''Grietjiesgat''" wee malite ụlọ ahịa ahịa, nkè obodo Grabouw toro gburugburu ya n'oge kwesịrị ekwesị, aha ya bụ ya German.
A na-eche na Langschmidt mechara laa ezumike nká n'ugbo ya "''Gustrow''", nke dịkwa nso na Elgin na Western Cape. O nwere ma ọ dịkarịa ala ụmụ iri na asatọ, ụfọdụ akwụkwọ kwuru iri abụọ na atọ, gụnyere ejima atọ. Nwa nwa Langschmidt bụ onye na-ese ihe na Cape Town na onye na-echekwa whale, Noel Ashton.<ref>''Standard Encyclopaedia of Southern Africa'' (Cape Town, 1972)</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.noelashton.com/bio/|title=Bio - NOEL ASHTON STUDIO|publisher=}}</ref><gallery>
Usòrò:Long Street by W H F L Langschmidt.jpg|<center>''Long Street'' (1850), [[The William Fehr Collection|Nchịkọta William Fehr]]</center>
</gallery>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
Media related to Wilhelm Langschmidt at Wikimedia Commons{{Authority control}}
1bph4wgc84geh88lcvvslubf09wfcjp
Hassan Khan (artist)
0
15227
95509
79081
2022-08-26T09:10:25Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hassan Khan''' (amụrụ n'afọ 1975) bụ onye Ijipt na-ese ihe nkiri, onye na-eti egwu, na onye odee nke na-arụ ọrụ na choreography, egwu, arụmọrụ, ụda, na vidiyo iji mepụta akụkọ.
Ọ bi ma na-arụ ọrụ na Cairo.<ref>{{Cite web|url=https://www.bidoun.org/articles/the-video-work-of-hassan-khan|title=Hassan Khan}}</ref>
Ọ natara BA na MA na Bekee na akwụkwọ ntụnyere site na Mahadum America dị na Cairo.<ref>{{Cite web|url=https://www.guggenheim.org/artwork/artist/hassan-khan|title=The Guggenheim Museums and Foundation}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.whitechapelgallery.org/events/hassan-khan/#:~:text=Hassan%20Khan%20is%20an%20artist,of%20experimental%20music%20and%20video|title=Hassan Khan}}</ref>
N'afọ 2017 Khan meriri Ọdụm ọla ọcha maka "onye na-eto eto na-eto eto na-ese ihe ngosi etiti" na 57th Venice Biennale maka ibe ya"Composition for a Public Park (Music nke onye na-ese ihe dere ma dekọọ, ederede edere ma dekọọ n'olu dị iche iche site n'aka onye na-ese ihe, kọmputa na ngwanrọ dị iche iche, interface ọdịyo, usoro ụda multichannel, ogige ọha). "<ref>{{Cite web|url=https://contemporaryand.com/magazines/hassan-khan-wins-silver-lion-of-the-venice-biennale/|title=Hassan Khan wins Silver Lion of the Venice Biennale}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://universes.art/en/venice-biennale/2017/viva-arte-viva/photos-arsenale-2/hassan-khan|title=Hassan Khan. Viva Arte Viva, 57th Venice Biennale 2017}}</ref>
Khan mepụtara ihe ngosi "mkpịsị ugodi n'elu alaeze" haziri Reina Sofia na Madrid, Spain nke gbara na Palacio de Cristal na Retiro Park site na Ọktoba 18, 2019 ruo Maachị 1, 2020.<ref>{{Cite web|url=https://www.museoreinasofia.es/en/exhibitions/hassan-khan|title=Hassan Khan | Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofía}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qxfhg0a9uw1q1wwvyybmg9uq5uupvk2
Wael Shawky
0
15231
95097
79085
2022-08-25T15:22:51Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}Based on a long period of research and analysis, the work of Wael Shawky solves the idea of nation, religion and art through film, performance and storytelling. < ref name="lissongallery.com" > {{ Cite web | url= http://www.lissongallery.com/artists/wael-shawky | title= Wael Shawky {{ ! }} Artists {{ ! }} Lisson Gallery | work= www.lissongallery.com | language= en | accessdate= 2017-04-01 } } </ ref > Shawky creates contemporary culture through the lens of historical tradition and the other. Mixing fact and fiction, childlike wonder and spiritual teachings, Shawky has created a depiction of the ancient conflict between Muslims and Christians in his trilogy of puppets and marionettes. < ref name="lissongallery.com" />
Basedhawky was born in Alexandria, Egypt in 1971 and spent his youth in Mecca, Saudia before returning to Egypt at the age of 13. < ref name="thenational.ae" > {{ Cite news | url= http://www.thenational.ae/arts-culture/art/the-uae-and-majahim-camels-are-at-the-centre-of-wael-shawkys-film-dictums-manqia-i | title= The UAE and majahim camels are at the center of Wael Shawky's film Dictums: Manqia I | work= The National | access date = 2018-02-28 | language= en } } </ ref >Shawky is one of the most famous artists from the Middle East who has received international recognition for his work that traces the history of the Crusades from a Middle Eastern perspective. < ref > {{ Cite news | url= http://purple.fr/diary/wael-shawky-castello-di-rivoli-museum-contemporary-art-turin/ | title= Wael Shawky at the Castello di Rivoli Museum of Contemporary Art, Turin - purple ART | date= 2016-11-16 | work= Purple | access date = 2018-02-28 | language= en-US }} </ ref >He holds an MFA from the University of Pennsylvania, Philadelphia, USA, and a BFA from Alexandria University, Egypt. < ref > {{ Cite web | url= http://www.lissongallery.com/artists/wael-shawky | title= Wael Shawky - Artists - Lisson Gallery | publisher= } } </ ref >
A mụrụ Shawky na Alexandria, Ijipt na 1971 ma nọrọ oge ntorobịa ya na Mecca, Saudia tupu ọ laghachi Ijipt mgbe ọ dị afọ 13.<ref name="thenational.ae">{{Cite news|url=http://www.thenational.ae/arts-culture/art/the-uae-and-majahim-camels-are-at-the-centre-of-wael-shawkys-film-dictums-manqia-i|title=The UAE and majahim camels are at the centre of Wael Shawky’s film Dictums: Manqia I|work=The National|accessdate=2018-02-28|language=en}}</ref> Shawky bụ otu n'ime ndị omenkà a ma ama si Middle East bụ onye nwetara nkwado mba ụwa maka ọrụ ya nke na-achọpụta akụkọ ihe mere eme nke Crusades site na oghere Middle East.<ref>{{Cite news|url=http://purple.fr/diary/wael-shawky-castello-di-rivoli-museum-contemporary-art-turin/|title=Wael Shawky at the Castello di Rivoli Museum of Contemporary Art, Turin - purple ART|date=2016-11-16|work=Purple|accessdate=2018-02-28|language=en-US}}</ref> O nwere MFA site na Mahadum Pennsylvania, Philadelphia, USA, na BFA site na Маhadum Alexandria, Ijipt.<ref>{{Cite web|url=http://www.lissongallery.com/artists/wael-shawky|title=Wael Shawky - Artists - Lisson Gallery|publisher=}}</ref>
5N'afọ 2017, Wael Shawky gosipụtara ọrụ ọhụrụ ya 'Song of Roland: The Arabic Version' na mmeghe nke Theater der Welt 2017 na Hamburg, German.<ref>{{Cite web|url=http://www.theaterderwelt.de/en/artists/artist/artist-5548|title=Theater der Welt - artist|work=www.theaterderwelt.de|language=en|accessdate=2017-07-06}}</ref> Nnukwu ihe nkiri na egwu egwu na-asụgharị amaokwu French 'La Chanson de Roland' n'asụsụ Arabic ma gosipụta ihe ngosi nke ndi egwu iri abụọ na ise na-agụ egwu fidjeri . Fidjeri bụ ụdị egwu nke ndị na-egwu pearl na-abụ site na steeti Gulf nke Persian, dịka akụkụ nke omenala nke malitere ihe karịrị afọ narị asatọ.<ref>{{Cite web|url=http://sharjahart.org/sharjah-art-foundation/projects/the-song-of-roland-the-arabic-version|title=projects - Sharjah Art Foundation|work=sharjahart.org|accessdate=2017-07-06}}</ref>
N'afọ 2016, Shawky nwere ihe ngosi onwe ya na Kunsthaus Bregenz, Austria, The Fondazione Merz na Castello di Rivoli, ma na Turin, Ịtali.<ref>{{Cite web|url=http://www.kunsthaus-bregenz.at/html/welcome00.htm?Aus_Wael_Shawky.htm|title=Wael Shawky}}</ref> N'afọ 2014, Serpentine Galleries na London mere ihe ngosi nke ọrụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.vulture.com/2015/07/wael-shawky-will-change-how-you-see-the-crusades.html|title=Wael Shawky’s Epic Films Will Completely Change How You See the Crusades|date=15 July 2015|publisher=}}</ref> Enwere ike ịchọta ọrụ Shawky n'ọtụtụ nchịkọta ọha na eze, ọkachasị: M[[Njikọ̀taọ̀hà|us]]<nowiki/>eum of Modern Art (MoMA), na New York City, US, National Gallery of Canada, na Ottawa, [[Kánada|Canada]], na Tate Collection, na [[London]], [[Obodoézè Nà Ofú|UK]].<ref>{{Cite web|url=http://www.mathaf.org.qa/en/wael-shawky|title=Wael Shawky: Crusades and Other Stories at Mathaf|work=www.mathaf.org.qa|language=en-gb|accessdate=2018-02-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.gallery.ca/en/see/collections/artwork.php?mkey=221730|title=Search the Collection|work=www.gallery.ca|language=en|accessdate=2018-02-28}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.tate.org.uk/art/artworks/shawky-telematch-sadat-t13332|title=‘Telematch Sadat’, Wael Shawky, 2007 {{!}} Tate|author=Tate|work=Tate|accessdate=2018-02-28|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ Lisson Gallery na-anọchite anya ya.
Shawky enwetala ọtụtụ onyinye na ihe nrite maka ọrụ ya. Ọ meriri Ernst Schering Foundation Art Award na 2011 ma bụrụ onye natara Mario Merz Prize mbụ (2015) maka trilogy ihe nkiri ya, ''Al Araba Al Madfuna'' .<ref>{{Cite web|url=http://www.artinamericamagazine.com/news-features/magazine/wael-shawky-in-the-studio/|title=In the Studio: Wael Shawky - Magazine - Art in America|publisher=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.fondazionemerz.org/en/exhibitions/wael-shawky/|title=Wael Shawky_Al Araba Al Madfuna - Fondazione Merz|publisher=}}</ref>
N'afọ 2015, Shawky nwere ihe ngosi akpọrọ "Crusades and Other Stories" na Mathaf: Arab Museum of Modern Art.<ref>{{Cite web|title=Wael Shawky: Crusades and Other Stories {{!}} Artsy|url=https://www.artsy.net/show/mathaf-arab-museum-of-modern-art-wael-shawky-crusades-and-other-stories|accessdate=2022-02-03|work=www.artsy.net}}</ref>
N'ime ihe nkiri ya nwere oké ọchịchọ, ''Cabaret Crusades'', Wael na-ewere dị ka isiokwu ya akụkọ ihe mere eme na akụkọ mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị gbara Agha Ndị Kraịst gburugburu.<ref name="lissongallery.com">{{Cite web|url=http://www.lissongallery.com/artists/wael-shawky|title=Wael Shawky {{!}} Artists {{!}} Lisson Gallery|work=www.lissongallery.com|language=en|accessdate=2017-04-01}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.lissongallery.com/artists/wael-shawky "Wael Shawky | Artists | Lisson Gallery"]. ''www.lissongallery.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2017-04-01</span></span>.</cite></ref> Usoro ahụ malitere na 2010 ma mechaa mechaa mezue na Jenụwarị 2015, mgbe emere ya na MoMA P.S.1, New York.<ref>{{Cite web|url=http://momaps1.org/exhibitions/view/394|title=MoMA PS1: Exhibitions: Wael Shawky: Cabaret Crusades|work=momaps1.org|accessdate=2017-04-01}}</ref> ''Cabaret Crusades'' nwere ''ihe'' nkiri atọ: The Horror Show File, The Path to Cairo, na The Secrets of Karbala, nke onye edemede Lebanọn Amin Maalouf dere The Crusades Through Arab Eyes.<ref>Art Review, October 2016, Accessed 23 November 2016</ref> Ihe nkiri Shawky gosipụtara akụkọ ihe mere eme dị iche iche na mgbalị inye ma gosipụta echiche ndị Arab banyere Agha Ntụte (site na 1095 ruo 1204).<ref name="Art Review, October 2016">Art Review, October 2016</ref> Ndị niile nọ na fim atọ Shawky bụ ndị na-eme ihe nkiri ma gosipụta ọdịnala Arabic.<ref>Sameer Rahim, 'Pulling the Strings', ''Apollo,'' January 2017</ref> Ihe omume nke abụọ, The Path to Cairo, gosipụtara ụmụ bebi e ji ụrọ mee - ihe e kwenyere na ọ bụ ihe e ji mee ụmụ mmadụ dịka Qu'ran si kwuo.<ref>'The Return of the Strings', Boris Groys, Parkett, 95, 2014</ref>
N'afọ 2011, Shawky gosipụtara ọrụ ya na 12th Istanbul Biennial.<ref name="serpentinegalleries.org">{{Cite web|url=http://www.serpentinegalleries.org/exhibitions-events/wael-shawky|title=Wael Shawky|publisher=}}</ref> N'afọ 2013, o mepụtara ihe ngosi maka Sharjah Biennial site na usoro 'Dictums' ya, ebe ndị ọrụ 30 (nke kachasị sitere na ndị Pakistan) na-abụ abụ na qawwali, ụdị egwu nsọpụrụ Sufi na okwu ndị e si na nkwupụta nke Biennial.<ref name="thenational.ae">{{Cite news|url=http://www.thenational.ae/arts-culture/art/the-uae-and-majahim-camels-are-at-the-centre-of-wael-shawkys-film-dictums-manqia-i|title=The UAE and majahim camels are at the centre of Wael Shawky’s film Dictums: Manqia I|work=The National|accessdate=2018-02-28|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thenational.ae/arts-culture/art/the-uae-and-majahim-camels-are-at-the-centre-of-wael-shawkys-film-dictums-manqia-i "The UAE and majahim camels are at the centre of Wael Shawky's film Dictums: Manqia I"]. ''The National''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-02-28</span></span>.</cite></ref><ref name="Art Review, October 2016">Art Review, October 2016</ref> Shawky gara n'ihu nata ihe nrite Sharjah Biennial maka ọrụ ahụ N'afọ 2010, Shawky malitere [https://massalexandria.wordpress.com/ MASS Alexandria] nke bụ mmemme mbụ nke onwe ya maka ndị na-eto eto na-ese ihe na Alexandria, Egypt.<ref>{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/60f24b1a-4dec-11e3-8fa5-00144feabdc0|title=Interview: Egyptian artist Wael Shawky on faith, oil, politics – and puppetry|author=Spence|first=Rachel|date=2013-11-29|work=Financial Times|language=en-GB|accessdate=2018-02-28}}</ref><ref name="serpentinegalleries.org" />
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
29a0hzp6k6f44s4ma9w6vl2pjti8nuq
Roland Mqwebu
0
15248
95215
79106
2022-08-25T21:15:42Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Roland Mqwebu''' (16 Jenụwarị 1941 na 28 Ọgọst 2015) bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa nke ama ama maka ọrụ ya dịka James Mkhize, InDuna na ''mantshingelani'' (onye nche) na sitcom ''Emzini Wezinsizwa'' .<ref name="rdmnewswire">{{Cite web|url=http://www.timeslive.co.za/politics/2015/08/29/Minister-shocked-and-sad-to-hear-about-death-of-actor-Roland-Mqwebu|title=Minister 'shocked and sad' to hear about death of actor Roland Mqwebu|author=RDM News Wire|work=Times LIVE|accessdate=2 October 2015}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Mqwebu na Jenụwarị 16, 1941, na Inanda dịka nwa nke atọ n'ime ụmụ 13. O tolitere n'ezinụlọ Ndị Kraịst nwere ndị na-eme ihe nkiri na ndị na-agụ egwu. Ọ mụtara otú e si akpọ piano wee malite idekọ egwu nke ya. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye na-agụ egwu maka Phuzekhemisi.<ref>{{Cite web|url=http://m24arg02.naspers.com/argief/berigte/citypress/1998/05/10/22/2.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150927001157/http://m24arg02.naspers.com/argief/berigte/citypress/1998/05/10/22/2.html|archivedate=27 September 2015|title=Citypress Sunday 10 May 1998 p. 22:|work=naspers.com|accessdate=2 October 2015}}</ref>
== Onye na-eme ihe nkiri ==
Ụfọdụ n'ime ihe nkiri mbụ a ma ama nke Mqwebu bụ Diamante sir Gefahrlich (1965), uDeliwe (1976) na ''Shaka Zulu'' (1986).<ref>{{IMDb name|0610648}}</ref> Maka ''Shaka Zulu'', ọ bụ osote onye nduzi ma rụọ ọrụ nke Ngomane kaMqoboli, enyi Shaka na onye isi nke ezinụlọ Mthethwa.<ref name="rdmnewswire">{{Cite web|url=http://www.timeslive.co.za/politics/2015/08/29/Minister-shocked-and-sad-to-hear-about-death-of-actor-Roland-Mqwebu|title=Minister 'shocked and sad' to hear about death of actor Roland Mqwebu|author=RDM News Wire|work=Times LIVE|accessdate=2 October 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRDM_News_Wire">RDM News Wire. [http://www.timeslive.co.za/politics/2015/08/29/Minister-shocked-and-sad-to-hear-about-death-of-actor-Roland-Mqwebu "Minister 'shocked and sad' to hear about death of actor Roland Mqwebu"]. ''Times LIVE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 October</span> 2015</span>.</cite></ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ ya dịka Mkhize, onye induna na onye nche na-ebi na Ụlọ 8 nke ụlọ oriri na ọṅụṅụ na Jerry Phele (Thabang Mofokeng), Jabulani Nkosi (Benson Chirwali), Vusi Thanda (Moses Tshawe) na Shadrack Ngema (inyanga uMagubane).
== Ndụ onwe ==
Mqwebu biri na Belleview Gardens na Durban, South Africa. Ọ lụrụ Pinky Mqwebu, onye bụbu onye nkuzi, ha nwekwara ụmụ anọ. Otu, Lawrencia, na-arụ ọrụ dịka onye na-emepụta ọdịnaya na Ukhozi FM.<ref>{{Cite web|url=http://citizen.co.za/658563/emzini-wezinsizwas-roland-mqwebu-has-died/|title=Emzini Wezinsizwa's Roland Mqwebu has died|author=Citizen reporter|work=The Citizen|accessdate=2 October 2015}}</ref>
== Ọnwụ ==
Mqwebu nwụrụ n'ihi ọrịa akụrụ<ref>{{Cite web|url=http://www.dailysun.co.za/news/national/2015-08-28-tv-legend-roland-mqwebu-has-died|title=TV legend Roland Mqwebu has died!|author=Daily Sun|work=Daily Sun|accessdate=2 October 2015}}</ref> na 28 Ọgọstụ 2015, mgbe ọ dị afọ 74 na Ethekwini Heart Hospital and Heart Centre.
== Edemsibịa ==
{{Reflist|30em}}
ctwqu65jwz79aeu6d93gd2vukksm0px
Ina Millman
0
15257
95477
79115
2022-08-26T08:45:35Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ina Millman''' bụ ónyé na-ese ihe na South Africa na ónyé nkuzi nka ámá àmà nké bi nà Johannesburg, South Africa. Ọ na-ese ihe n'ọtụtụ ụdị dị iche iche, gụnyere watercolours, mmanụ, acrylics na pastel. Enwere ike ile ọrụ ndị a anya na gallery pụrụ iche nà South Africa. O gosikwara ihe ngosi dị ányá dị ka Del Bello Gallery na Toronto, Canada na ihe osise ya na-egosi na Australia, New Zealand, Germany, USA na United Kingdom.
== Akụkọ ihe mere eme ==
A mụrụ Ina Millman na Johannesburg ma gaa Mondeor Primary, Fakkel Hoërskool wee nweta nzere BA na Mahadum Potchefstroom màkà agụmakwụkwọ dị elu nke Ndị Kraịst na 1974.
Mgbè ọ na-akụzi nà St. John Bosco College na mgbè e mesịrị nà Hill High, ọ gara ọmụmụ ihe ọ bụla na Art Week nwere ike. Ọ gara n'ihu na-amụ nka na Johannesburg College of Education n'okpuru Glynnis Jepp na Dorothy Momberg.
A họpụtara ya ka ọ bụrụ ónyé na-ahazi ihe ngosi nka / nchịkọta ego kwa afọ na St. Martinīs Prep School rụọ ọtụtụ afọ, na-a haziri ihe ruru ndị na-ese ihe irí abụọ na-egosi na ọrụ ọ bụla.
Mgbè ọ ka na-akụzi ihe, ọ gụrụ ma na-arụ ọrụ ite n'okpuru Master Potter Anneli Jarm ruo afọ asaá.
== Ihe ngosi ==
N'afọ 1986 rụọ afọ 1988 hụrụ ihe ngosi mbụ ya na Walkerville ebe ọ na-ere ihe osise na ite ite na-adọta ọtụtụ onyinye, na ihe ngosi kwa afọ, màkà ihe osise ya.
O sonyekwara n'ọtụtụ ihe ngosi otu na Watercolour Society na Brush na Chisel Club nà ihe ngosi nà Norscot Manner, Rosebank nà Bryanston.
O nwere ihe ngosi gara nkè ọma na Coetzee Roux Gallery na Melville n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2000.
Ọrụ siri ike dugara na ihe ngosi nke mbụ ya nkè e méré na Yapanis Gallery na July 2006, ebe o gosipụtara ihe osise irí asaá. Patrick Mynhardt nwụrụ anwụ mere atụmatụ na mmadụ narị atọ na-atọ ụtọ na mmeghe ahụ ma ree ihe osise itoolu n'oge mgbede ahụ. E rere irí na isé ọzọ n'ime izu abụọ sochirinụ.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
38leb8zjg3ro14kc95j9p416yj7ucoq
Tommie Meyer
0
15261
95412
79120
2022-08-26T05:24:25Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Thomas William Saymoir Meyer''' (28 Febụwarị 1928 na 6 Nọvemba 2017) bụ onye na-emepụta ihe nkiri South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.netwerk24.com/Nuus/Algemeen/filmmaker-tommie-meyer-sterf-20171107|title=Filmmaker Tommie Meyer sterf (translated: Tommie Meyer passes away)|publisher=Network24|date=7 November 2017|accessdate=19 April 2018|author=Narrain, A}}</ref><ref>{{Cite book|author=Armes|first=Roy|title=Dictionary of African Filmmakers|publisher=Indiana University Press|year=2008|isbn=9780253351166}}</ref>
== Ọrụ mmepụta ==
E wepụtara ihe nkiri mbụ ya dịka onye na-emepụta ihe na 18 June 1969. O mepụtara ihe nkiri iri atọ na atọ n'agbata afọ 1969 na afọ 1994. Ọ sonyeere ụlọ ọrụ nke Jamie Uys, mana ha kewara mgbe afọ ole na ole gasịrị. O guzobere ụlọ ọrụ nke ya Tommie Meyer Films (Pty) Ltd.<ref>{{Cite web|url=https://ejriley.files.wordpress.com/2013/09/e-riley-thesis-march-2013.pdf|title=From Matieland To Mother City: Landscape, Identity And Place In Feature Films Set In The Cape Province, 1947-1989|author=Riley|first=Eustacia|date=December 2012|publisher=University of Cape Town|accessdate=19 April 2018}}</ref><ref>{{Cite book|author=Fourie|first=Pieter Jacobus|title=Media Studies: Institutions, theories, and issues|publisher=Juta and Company Ltd|year=2001|isbn=9780702156557}}</ref><ref>{{Cite book|title=Movies, moguls, mavericks: South African cinema 1979-1991|publisher=Showdata|year=1992|isbn=9780620165297}}</ref>
A na-egosi mmepụta ya n'okpuru ebe a.<ref>{{Cite web|url=http://www.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2bbd236ad5|title=Tommie Meyer|accessdate=19 April 2018}}</ref>
{| class="wikitable sortable" style="border:" width="750px"
! colspan="8" |Ihe nkiri ndị e mepụtara
|-
! style="white-space: nowrap;" width="30" |Afọ
! width="145" |Aha ihe nkiri
! width="145" |Aha a sụgharịrị
! width="145" |Onye na-emepụta 1
! width="145" |Onye na-emepụta 2
! width="130" |Onye nduzi
|-
|1994
|Ipi Tombi<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt4541116/?ref_=nm_knf_t1|title=Ipi Tombi|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|
|Stefan Swanepoel
|
|Donald Hulette
|-
|1981
|Nnụnụ nke Paradaịs<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt1692978/?ref_=nm_flmg_prd_1|title=Birds of Paradise|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|
|
|
|[[Rex Garner]]
|-
|1979
|Okwu Charlie 'n ster<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2044751/?ref_=nm_flmg_prd_2|title=Charlie Word 'n Ster|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Charlie na-aghọ kpakpando
|
|
|Dirk de Villiers
|-
|1978
|'n ndagwurugwu Seder na Waterkloof<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2046062/?ref_=nm_flmg_prd_3|title=n Seder Val in Waterkloof|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Osisi dara na Waterkloof
|
|
|Franz Marx
|-
|1977
|Nwụrụ n'oge oyi 14 Julie<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2046084/?ref_=nm_flmg_prd_4|title=Die Winter van 14 Julie|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Oge oyi nke July 14
|
|
|Jan Scholtz
|-
|1976
|Springbok<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2140427/?ref_=nv_sr_1|title=Springbok|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|
|
|
|Bob Riley
|-
|1976
|Daar Kom Tant Alie<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2048724/?ref_=nm_flmg_prd_5|title=Daar Kom Tant Alie|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Nwanne nne Alie nọ n'ụzọ
|Sias Odendaal
|
|Ụgbọ Mmiri Koos
|-
|1975
|Sumer<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2048862/?ref_=nm_flmg_prd_6|title=Somer|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Oge Ọchịchị
|
|
|Sias Odendaal
|-
|1974
|'n Sonneblom uit Parys<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2139519/?ref_=nm_flmg_prd_7|title='n Sonneblom uit Parys|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Flowers nke Paris
|Bill Venter
|
|Sias Odendaal
|-
|1974
|Babbelkous<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2046073/?ref_=nm_flmg_prd_8|title=Babbelkous|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Igbe mkparịta ụka
|
|
|Ụgbọ Mmiri Koos
|-
|1972
|Pikkia<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2140275/?ref_=nm_flmg_prd_9|title=Pikkie|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|
|
|
|Sias Odendaal
|-
|1971
|Freddie hụrụ n'anya<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt3783712/?ref_=nm_flmg_prd_10|title=Freddie's in Love|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|
|Elmo De Witt
|Ben Vlok
|Manie van Rensburg
|-
|1971
|Z.E.B.R.A.<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2182261/?ref_=nm_flmg_prd_11|title=Z.E.B.R.A.|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|
|Ben Vlok
|
|Elmo De Witt
|-
|1971
|Ndụ Ọhụrụ<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2224017/?ref_=nm_flmg_prd_13|title=A New Life|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|
|Elmo De Witt
|Ben Vlok
|Dirk de Villiers
|-
|1971
|Lindie
|
|
|
|Wally Green
|-
|1970
|Vicki<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2025721/?ref_=nm_flmg_prd_14|title=Vicki!|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|
|Elmo De Witt
|Ben Vlok
|Ivan Hall
|-
|1970
|Anwụla n'ụgbọ Van der Merwes<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2034657/?ref_=nm_flmg_prd_15|title=Die 3 v.d. Merwes|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Van der Merwes atọ ahụ
|Elmo De Witt
|Ben Vlok
|Dirk de Villiers
|-
|1970
|Sien joueur môre<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2035621/?ref_=nm_flmg_prd_16|title=Sien jou môre|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Ị ga-ahụ gị echi
|Ben Vlok
|
|Elmo De Witt
|-
|1970
|Ọgha ụgha n'ime obi m<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt0392332/?ref_=nm_flmg_prd_17|title=Lied in My Hart|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Abụ n'obi m
|Elmo De Witt
|Ben Vlok
|Ivan Hall
|-
|1969
|Geheim van Nantes<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt0369449/?ref_=nm_flmg_prd_18|title=Geheim van Nantes|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Ihe nzuzo nke Nantes
|Elmo De Witt
|Ben Vlok
|Dirk de Villiers
|-
|1969
|Danie Bosman: N'ime ihe ndị a na-akpọ Suid Afrika<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2022368/?ref_=nm_flmg_prd_19|title=Danie Bosman: Die verhaal van die grootste S.A. komponis|accessdate=19 April 2018}}</ref>
|Danie Bosman: Akụkọ banyere onye na-ede egwu kachasị ukwuu na South Africa
|
|
|Elmo De Witt
|-
|1967
|Oge ụgha m
|Gee abụ m
|
|
|Elmo De Witt
|}
== Springbok (1976) ==
N'afọ 1977, Mahadum Pretoria gbalịrị ịkwụsị ntọhapụ nke ihe nkiri a, n'ihi eziokwu ahụ bụ na ọ gosipụtara onye na-acha ọbara ọbara dịka nwa akwụkwọ na ụlọ ọrụ ahụ. E kpere ikpe ahụ na Universiteit van Pretoria v Tommie Meyer Films 1977 (4) SA 376, ebe Meyer meriri (na ọzọ na mkpegharị ikpe).<ref>{{Cite web|url=http://learning.ufs.ac.za/DEL314_OFF/Resources/RESOURCES/Court%20Cases/UNIVERSITEIT%20VAN%20PRETORIA%20v%20TOMMIE%20MEYER%20FILMS%20(EDMS)%20BPK%201977%20(4)%20SA%20376%20(T).pdf|title=UNIVERSITEIT VAN PRETORIA v TOMMIE MEYER FILMS (EDMS) BPK 1977 (4) SA 376 (T)|work=University of the Free State|accessdate=2020-02-11}}</ref><ref>{{Cite book|author=Rickard|first=Carmel|title=Thank You, Judge Mostert!|year=2012|isbn=9780143527756}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.litnet.co.za/oktober-1978-die-man-wat-moes-wegstap-van-die-twee-liefdes-in-sy-lewe/|title=Die man wat moes wegstap van die twee liefdes in sy lewe (Translated: The man that had to walk away from the two lovers in his life)|author=Pienaar|first=Gustaf|date=9 October 2012|publisher=Litnet|accessdate=19 April 2018}}</ref><ref>{{Cite book|author=Tomaselli|first=Keyan|title=The Cinema of Apartheid: Race and Class in South African Film|publisher=Routledge|year=2016|isbn=9781138988903}}</ref>
== Ipi Tombi (1994) ==
Ihe nkiri a bụ nke egwu Ipi Tombi, nke ndị edemede South Africa Bertha Egnos na Gail Lakier. Meyer zụrụ ikike ihe nkiri ahụ n'aka Egnos na Brian Brooke. Meyer nwere nsogbu ego na ihe nkiri a na ndị ọhụrụ na-etinye ego kpebiri itinye onye na-eme ihe nkiri Jan-Michael Vincent.
== Ndụ onwe ==
Meyer tolitere na Boksburg, nwa Petrus Frederik na Catharina Magaritha Meyer. Ọ gara Hoërskool Voortrekker, nke ndị na-emepụta ihe nkiri South Africa atọ, Jamie Uys, Jans Rautenbach na Jan Scoltz, bụkwa ụmụ akwụkwọ. Ọ lụrụ Emmarentia Truter (onye o mechara gbaa alụkwaghịm) ha nwere ụmụ isii. Tupu o mepụta ihe nkiri, ọ rụrụ ọrụ na ihe nkiri ahụ bụ "Ọnwụ abụghị nnukwu ihe"), nke Jamie Uys mepụtara ma wepụta na 22 Mee afọ 1961.<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2046085/fullcredits/?ref_=tt_ov_st_sm|title=Doodkry is min|accessdate=19 April 2018}}</ref> Nwa ya nwoke, Pietie, bụ onye isi na ihe nkiri ya Pikkie, nyere aka na ụda na Birds of Paradise, ọ bụkwa onye na-enyere Ipi Tombi aka.<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt2140275/fullcredits/?ref_=tt_ov_st_sm|title=Pikkie (1972) full cast & crew|accessdate=19 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt1692978/fullcredits?ref_=tt_cl_sm#cast|title=Birds of Paradise (1981) full cast & crew|accessdate=19 April 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt1692978/fullcredits?ref_=tt_cl_sm#cast|title=Ipi Tombi (1994) full cast & crew|accessdate=19 April 2018}}</ref> Meyer lara ezumike nká n'afọ 1994 wee nwụọ n'afọ 2017.
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
8yzvpumh30574cmvrnvgtoto8lo5o2b
Warren Masemola
0
15271
95257
79130
2022-08-25T21:31:27Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Warren Masemola|birth_name=Montloana Warren Masemola|other_names=Shona|image=|caption=|alt=.|birth_date={{birth date and age|1983|5|18|df=yes}}|birth_place=[[Garankuwa]], [[Gauteng]], South Africa|death_place=|education=|occupation={{hlist|[[Actor]]}}|children=|relatives=|spouse={{marriage |Kguagelo Masemola|2017}}|notable works=''[[Scandal! (TV series)|Scandal!]]''|years_active=2005–present|net worth=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Montloana Warren Masemola''' (a mụrụ na 18 Mee 1983) bụ [[Actor|onye na-eme ihe nkiri]] na South Africa nke a maara nke ọma maka igosipụta Lentswe Mokethi na ''ihe'' nkiri ncha Scandal!<ref>{{Cite web|author=|url=https://networthspedia.com/networth/warren-masemola/|title=Warren Masemola Net Worth, Bio, Age, Height, Datings, Facts|publisher=networthspedia.com|date=}}</ref>.<ref>{{Cite web|url=https://briefly.co.za/amp/37235-warren-masemola-biography-age-wife-wedding-dancing-pictures-isibaya-the-river-nominations-awards-instagram-net-worth.html|title=Warren Masemola biography|publisher=briefly.co.za|date=20 September 2019|author=Karaya}}</ref>
== Ndụ na ọrụ ==
=== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ===
A mụrụ Montloana Warren Masemola na Mee 18, 1983 na Garankuwa, Gauteng. Masemola kwagara Soshanguve, ebe a zụlitere ya. Ọ gụsịrị akwụkwọ n'afọ 2000 na Tshwane Christian School, wee gaa Newton, Johannesburg, maka ịgba egwú. E debara aha ya na Moving into Dance, ụlọ akwụkwọ nka, ebe ọ gụrụ akwụkwọ otu afọ tupu ọ mụọ ihe nkiri na Market Theatre Laboratory, gụsịrị akwụkwọ n'afọ 2004 mgbe afọ 2 nke ọmụmụ gasịrị.<ref>{{Cite web|url=https://www.osmtalent.com/artist/warren-masemola/|title=Warren Masemola|work=osmtalent|accessdate=23 April 2020}}</ref>
=== 2008: Mmalite ọrụ ime ihe nkiri ===
N'afọ 2008, Masemola sonyeere ''ihe'' nkiri e.tv soap opera Scandal!, ebe ọ na-eme Lentswe Mokethi, onye nduzi nka.<ref name="Thangevelo">{{Cite web|author=Debashine Thangevelo|url=https://www.iol.co.za/entertainment/celebrity-news/masemola-up-for-two-golden-horns-for-dark-portrayals-8005665|title=Masemola up for two Golden Horns for dark portrayals|publisher=International Online|date=2 March 2017|accessdate=14 May 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sabc1.co.za|title=SABC1}}</ref> Mgbe ahụ, ọ pụtara dịka Thokozani "Thoko" Chanel na SABC 1 sitcom ''Ses'Top La''. N'afọ 2010, ọ rụrụ ọrụ Tizozo na SABC 1's Intersexions, usoro ihe nkiri.<ref name="Thangevelo" /><ref>{{Cite web|url=http://www.infonomix-dev.co.za/sabc1/show/ses-top-la-s4/|title=Ses'Top La S4|work=infonomix-dev|accessdate=23 April 2020}}</ref><ref name="Thangevelo" /><ref>{{Cite web|url=https://afternoonexpress.co.za/guests/warren-masemola/2977|title=Warren Masemola|work=AfternoonExpress|accessdate=23 April 2020}}</ref> O meela ihe nkiri na ihe ngosi TV ''ndị'' ọzọ a ma ama dịka ''90 Plein Street'', The ''Republic'', ''Ayeye'', Heist, Ring of Lies, Saints and Sinners, The River, ''Tjovitjo'', Vaya, na Single Galz & Single Guyz.<ref>{{Cite web|author=Rudzani Matshili|url=https://www.iol.co.za/pretoria-news/hit-series-the-republic-depicts-sas-political-scandals-looting-29489828|title=Hit series 'The Republic' depicts SA's political scandals, looting|publisher=International Online|date=19 July 2019|accessdate=14 May 2020}}</ref><ref name="Thangevelo" /><ref name="Thangevelo" /><ref name="Thangevelo" /><ref>{{Cite web|author=Jeannette Catsoulis|url=https://www.nytimes.com/2018/10/25/movies/vaya-review.html|title=Review: In 'Vaya,' Three Travelers Find Danger in Johannesburg|work=The New York Times|date=25 October 2018|accessdate=14 May 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=14402|title=Warren Masemola on TVSA|work=tvsa|accessdate=23 April 2020}}</ref>
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ememe Nrite
!Ụdị
!Ọrụ a họpụtara
!Nsonaazụ
!Ref.
|-
!2015
!Ihe nrite Golden Horn
|Onye Nkwado Kasị Mma
|Ihe nkiri TV
|{{Won}}
|<ref name="briefly.co.za">{{Cite web|url=https://www.briefly.co.za/amp/37235-warren-masemola-biography-age-wife-wedding-dancing-pictures-isibaya-the-river-nominations-awards-instagram-net-worth.html|title=Warren Masemola Awards & Nominations List|work=briefly|accessdate=23 April 2020}}</ref>
|-
! rowspan="3" |2017
!Ihe nrite Africa Movie Academy
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|Ọrụ Nkwado
|{{Nom}}
|<ref name="briefly.co.za" />
|-
! rowspan="5" |Ihe nrite Golden Horn
| rowspan="3" |Onye Nkwado Kasị Mma
|TV Soap
|{{Nom}}
|<ref name="briefly.co.za" />
|-
|Ihe nkiri TV
|{{Won}}
|<ref name="briefly.co.za" />
|-
! rowspan="2" |2018
|Ihe nkiri
|{{Nom}}
|<ref name="briefly.co.za" />
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|Ihe nkiri TV
|{{Won}}
|<ref name="briefly.co.za" />
|-
!2019
|Onye Nkwado Kasị Mma
|Ihe nkiri
|{{Nom}}
|<ref name="briefly.co.za" />
|-
!2020
!MVCA
|Onye na-eme ihe nkiri kachasị amasị ya
|
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|author=Kyle Zeeman|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2020-03-14-warren-masemola-mzansi-viewers-choice-awards-has-fans-shooketh/|title=Warren Masemola's explosive Mzansi Viewers' Choice Awards speech has fans shooketh|publisher=Times Live|date=14 March 2020|accessdate=14 May 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mzansimagic.tv/dstvmvca|title=DSTV Mzansi Viewers Choice Awards}}</ref>
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4676236|Warren Masemola}}
* {{Cite web|url=https://m.channel24.co.za/TV/News/all-the-winners-at-the-2018-saftas-20180324|title=All the winners at the 2018 Saftas|date=24 March 2018}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
j07rc72ko68t45mtdtqe2q3j119lok0
Ritah Namayanja Kivumbi
0
15284
95168
79143
2022-08-25T20:40:18Z
Nzechimere
13295
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Ritah Namayanja Kivumbi''' (amụrụ na Mee 1, 1980) nke a makwaara dị ka Ritah Wise, bụ nwanyị kpụrụ ịsị, onye na-ese ihe nkiri na ọkà okwu na-akpali akpali. Ọ bụ onye guzobere, na onye nduzi nka nke Magezi Arts Exhibition Centre nke dị ugbu a na Namirembe Guest House na Kampala. N'afọ 2016, Onye isi ala Museveni nyere Namayanja ihe nrite ọla edo nke onye isi ala na-asọpụrụ mbọ ọ na-agba iji nye ndị ntorobịa na ụmụ nwanyị ike.
== Mmalite na agụmakwụkwọ ==
Namayanja gara Uganda Martyrs Senior School Namugongo (O-level) na Uganda Martyrs High School, Rubaga (A-level).<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-07-21|title=Out of sight not out of mind: Woman's love for art lives on|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/out-of-sight-not-out-of-mind-woman-s-love-for-art-lives-on-1878846|accessdate=2022-03-27|work=Monitor|language=en}}</ref>
Ọ sonyeere Mahadum Makerere ebe ọ gụsịrị akwụkwọ we nweta nzere bachelọ na Development Studies ma mesịa nweta nzere masta na Ethics and Public Management.<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-07-21|title=Out of sight not out of mind: Woman's love for art lives on|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/out-of-sight-not-out-of-mind-woman-s-love-for-art-lives-on-1878846|accessdate=2022-03-27|work=Monitor|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.monitor.co.ug/uganda/lifestyle/reviews-profiles/out-of-sight-not-out-of-mind-woman-s-love-for-art-lives-on-1878846 "Out of sight not out of mind: Woman's love for art lives on"]. ''Monitor''. 2020-07-21<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-03-27</span></span>.</cite></ref>
N'ọnwa Nọvemba afọ 2008, Namayanja nwere isi ọwụwa siri ike ugboro ugboro ma bụrụ onye kpuru ìsì otu ọnwa ka e mesịrị, nke mere ka ọ daa n'ịda mbà n'obi na ọmịiko onwe ruo afọ asaa.<ref name=":1">{{Cite web|author=Jjingo|first=Ernest|title=Blind Kivumbi's art and artistic children are a marvel|url=https://observer.ug/lifestyle/66461-blind-kivumbi-s-art-and-artistic-children-are-a-marvel|accessdate=2022-03-27|work=The Observer - Uganda|language=en-gb}}</ref>
== Ọrụ ==
Tupu Namayanja ekpuo ìsì, ọ bụ onye nchịkwa nke Makerere University Art Gallery ma bụrụ onye haziri Magezi Art Exhibition na Septemba 2008.<ref name=":1">{{Cite web|author=Jjingo|first=Ernest|title=Blind Kivumbi's art and artistic children are a marvel|url=https://observer.ug/lifestyle/66461-blind-kivumbi-s-art-and-artistic-children-are-a-marvel|accessdate=2022-03-27|work=The Observer - Uganda|language=en-gb}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJjingo">Jjingo, Ernest. [https://observer.ug/lifestyle/66461-blind-kivumbi-s-art-and-artistic-children-are-a-marvel "Blind Kivumbi's art and artistic children are a marvel"]. ''The Observer - Uganda''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-03-27</span></span>.</cite></ref>
N'afọ 2008, obere oge tupu Namayinja ekpuo ìsì, o guzobere Magezi Arts Gallery, mana ọ dara n'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị n'ihi na ọ dara n"ịda mbà n'obi na ọmịiko onwe mgbe ọ kpuru ìsì.
N'ọnwa Machị afọ 2015, ọ maliteghachiri ụlọ ngosi nka Magezi, nke na-arụ ọrụ nka dị iche iche ma na-azụkwa ụmụ akwụkwọ si n'ụlọ akwụkwọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|title=Divine Wonders Sanyu: the poetess raised by a blind mother|url=https://www.bukedde.co.ug/articledetails/115518|accessdate=2022-03-27|work=Bukedde|language=en}}</ref>
N'afọ 2016, n'ụbọchị ụmụ nwanyị, Onye isi ala Museveni nyere Namayanja ihe nrite ọla edo nke onye isi ala Museveni na-asọpụrụ mbọ ọ na-agba iji nye ndị ntorobịa na ụmụ nwanyị ike.<ref>{{Cite web|title=Ritah Kivumbi sees beyond her visual impairment|url=https://www.newvision.co.ug/articledetails/1530581|accessdate=2022-03-27|work=New Vision|language=en}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.glartent.com/UG/Kampala/1380077878958191/Magezi-ARTS-Gallery Ebe nrụọrụ weebụ nke Magezi Arts Gallery]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
h86tf9c6gcpr4uvcpwyobwqtf6hmek4
Rachid Baba Ahmed
0
15320
95566
79184
2022-08-26T09:52:28Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Rachid Baba Ahmed''' (Arabic; 20 August 1946 15 February 1995) bụ onye Algeria na-emepụta ihe ndekọ, onye na-ede egwu, na onye na-agụ egwu na mpaghara a maara dị ka raï .<ref>{{Cite journal|url=http://www.echo.ucla.edu/Volume5-issue1/al_taee/altaee.pdf|first=Nasser|author=Al-Taee|title=Running with the Rebels: Politics, Identity, and Sexual Narrative in Algerian Rai|journal=Echo|date=Spring 2003|volume=5|issue=1|accessdate=2014-10-18}}</ref> E nyere ya otuto maka mgbasawanye mba ụwa nke ụdị ahụ na 1976, site na pop raï ọhụrụ, ya na ngwakọta dị nro na nke dị mgbagwoju anya nke ngwá electronic. A makwaara ya maka mmepe nke pop raï n'oge 1970s na 1980s, ndị na-eme ya ka a na-akpọ ''cheb'' ma ọ bụ ''chaba''.
== Ọrụ ==
Rachid Baba mepụtara abọm nke akpọrọ Rai Rebels, n'etiti ọtụtụ aha egwu ndị ọzọ a na-akwanyere ùgwù ewepụtara na United States na ebe ndị ọzọ. E deputara ka ọ na-ekwu, n'ihe gbasara nyocha egwu egwu na egwu ndị dị na albums iji mee ka ha kwesị ekwesị maka ndị na-ekiri Islam na-ekiri ya, "Na mmalite, m na-ahapụ cheb na-abụ okwu dị ka ọ chọrọ. Ugbu a, m na-akwụ ụgwọ. Mgbe ọ na-abụ abụ rụrụ arụ, m na-ekwu kwụsị. Ọ bụrụ na ọ naghị erube isi, m na-ebipụ ya n'oge ngwakọta." Baba nyeere ọtụtụ ndị na-eto eto na ndị na-eme ihe nkiri aka, gụnyere Chaba Fadela na Cheb Sahraoui. Egwu iri abụo na anọ ọgbara ọhụrụ nke Ahmed dị na Tlemcen mepụtara pop-ra nke Algeria <ref>House of World Cultures. Chaba Fadela & Cheb Sahraoui. May 16, 2003. {{Cite web|url=http://www.culturebase.net/artist.php?267|title=Archived copy|accessdate=2007-03-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070626221654/http://www.culturebase.net/artist.php?267|archivedate=2007-06-26}}</ref>
== Ọnwụ ==
N'oge Agha Obodo Algeria, ndị Alakụba gburu ya na Febụwarị 15, 1995, n'èzí ụlọ ahịa ndekọ ya na Oran, [[Algeria]].<ref name="billboard">{{Cite journal|date=4 March 1995|title=Producer of Rai Music Killed in Algeria|journal=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|volume=107|issue=9|issn=0006-2510}}</ref> Ọ bụ onye a na-elekwasị anya ogologo oge maka òtù ndị Alakụba n'ihi itinye aka na mmepụta nke egwu nwere isiokwu nke ịhụnanya na ndụ kwa ụbọchị.<ref name="billboard" />
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
b9j6z93pq5dtwydacung23wa6phvl2i
Charles Collier Michell
0
15328
95068
79192
2022-08-25T13:35:41Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Portrait_of_Charles_Collier_Michell_(1793-1851).jpg|thumb|{{center|'''Charles Collier Michell'''}}]]
Lieutenant-Colonel '''Charles Collier Michell''', KH (ụbọchị irí abụọ na itoolu n'ọnwa Machị 1793 nà Exeter rụọ úbọchị irí abụọ na asatọ n'ọnwa Machị 1851 nà Eltham, London), nke e mechara mara dị ka '''Charles Cornwallis Michell''', bụ ónyé agha Britain, ónyé nyocha mbụ na Cape, injinia okporo ụzọ, onye na-ese ihe, onye na ónyé na-ahụ màkà ihe okike.
== Oge ọ malitere ==
Ọ bụ nwa Admiral Sampson Michell na nwunye ya Anne Shears. Nwanne yá nwoke nke okenye bụ Admiral Frederick Thomas Michell.<ref>{{Cite web|url=http://www.devon-mitchells.co.uk/getperson.php?personID=I340&tree=Bruton|title=Admiral Sampson MICHELL b. 1755 of Truro, Cornwall. England d. 20 Jan 1809 Rio de Janeiro. Brazil: Devon Mitchells}}</ref> A gụrụ ya áhà Admiral George Collier Ónyé isi nnà ya n'oge ahụ.
A mụrụ ya na Exeter, Devon, ma kpọọ ya Charles Cornwallis Michell mgbè e mesịrị na ndụ ya n'ihi ịdị nso ya na Cornwall nke ébé a mụrụ ya, Michell gụrụ akwụkwọ na Royal Military Academy, Woolwich ma nye ya ọrụ na Royal Artillery na 1809. Ọ duziri otu brigade n'agha nke Vittoria na Toulouse, sonyeere na Waterloo ma họpụta ya ka ọ bụrụ ónyé nkụzi nke eserese agha na Royal Military College, Sandhurst n'ubochí irí abụọ na anọ n'ọnwa Machị 1824 na prọfesọ nke mgbidi agha na Woolwich n'ubochí irí abụọ na isé n'ọnwa Disemba 1825 ma bulie ya n'ọkwa brevet nke onye isi n'oge na-adịghị anya mgbè nke ahụ gasịrị. Ọ maara Spanish, Portuguese na French nke ọma.
== Cape of Good Hope ==
A họpụtara Michell dị ka ónyé nyocha-ọchịchị na Cape na 1828, (ma eleghị anya ọ nụrụ banyere ọkwa ahụ site na nwa nwanne ya nwoke Rufane Donkin) n'otu oge ahụ na-ejide ọkwa ónyé nlekọta ọrụ ọha na eze na injinia obodo. Màkà ịrụ ọrụ ndị a, ọ natara ụgwọ ọnwa £ 800 kwa afọ. Ọrụ ónyé na-enyocha ala gụnyere ilekọta nyocha zuru ezu dị mkpà iji mepụta map dị mma nke Colony, melite ụzọ na okporo ụzọ na nyocha ókèala nke Colony n'ụzọ ziri ezi. Ọ bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ pụrụ iche, na-ese ụlọ ụka dị íchè ichè dịka St. Paul na Rondebosch na St. John na Bathurst. Ọ tụrụ aro imeziwanye ọdụ ụgbọ mmiri Table Bay ma mepụta ụlọ ọkụ na Mouille Point, Cape Agulhas (nke a na-eche na ọ bụ Pharos nke Alexandria) na Cape Recife.
[[File:Charles_Michell05.jpg|áká_èkpè|thumb|{{center|'''Anne Michell'''}}]]
[[Usòrò:Charles_Michell06.jpg|thumb|{{center|'''Charles Collier Michell'''}}]]
[[Usòrò:Charles_Michell03.jpg|thumb|{{center|'''Cradock Pass, Outeniqua Mtns near George (1840)'''}} Ihe osise pensụl na ịsa ahụ nke Charles Collier Michell Museum Africa, Johannesburg]]
[[Usòrò:Michell_map00.jpg|thumb|{{center|'''Map of Cape Town and surrounds'''}}{{center|Charles Collier Michell 1837}}]]
Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote ónyé isi na Agha nke Isii na 1834. Ebe ọ na-arụsi ọrụ ike bụ na atụmatụ na iwu okporo ụzọ, yana mmezi ha, na-ahụ màkà atụmatụ nke Michell's Pass dị nso na Ceres bụ nnukwu mmezi na Mostert's Hoek Pass ochie na Houw Hoek Pass dị nso Elgin, nke Andrew Geddes Bain rụrụ, yana Sir Lowry's Pass na Montagu Pass, nke ónyé injinia okporo ụzọ Australia bụ Henry Fancourt White wuru n'elu Ugwu Outeniqua na 184377. E wezụga nkà ya ndị ọzọ niile, Michell bụ ónyé na-ese ihe na mmiri, ọkachasị nke ọdịdị ala. Ihe osise ya pụtara na Narrative of a voyage of observation among the colonies of Western Africa and of a campaign in Kaffirland (1837), nke ọgọ ya nwoke, Capt. Sir James Edward Alexander E nyere ya ezumike nká na 1848 wee laghachi England, ebe ọ nwụrụ na n'ubochí irí abụọ na asatọ n'ọnwa Machị 1851 na Eltham.
== Ezinụlọ ==
Mgbè e zigara Michell na Toulouse, ọ lụrụ nwa akwụkwọ nwanyị Anne D'Arragon n'ubochí irí n'ọnwa Ọktoba 1814, mgbè ọ gbapụrụ. Ọ bụ naanị nwa nwanyị nke onye ọrụ lara ezumike nká na ndị agha nke Eze Louis nke Iri na Isii nke France na nne na nna ya ekwenyeghị n'alụmdi na nwunye ahụ. A mụrụ ụmụ abụọ mbụ ha na Lisbon, Julia Anne na 1815 na Frederica Louisa na June 1817. A mụrụ nke atọ, Lady Eveline Marie Alexander, na Nantes n'ubochí irí na isii n'ọnwa Eprel 1821, nà nkè ikpeazụ Anne na Cape Town n'ubochí irí abụọ na asatọ n'ọnwa Ọktoba 1829.
Sampson Michell *1755 Croft West (Admiral na-arụ ọrụ nke ndị agha mmiri Portugal) irí abụọ n'ọnwa Jenụwarị 1809 [[Rio de Janeiro]] x Ann Shears si Somerset
# Frederick Thomas (mgbe e mesịrị Admiral Sir Frederick Michell KCB) *8 Eprel 1788 Exeter Na Jenụwarị 1873 Totnes
# Louisa *27 Ọktoba 1789 Exeter x 1809 Jacob Whitbread (29 Jenụwarị 1782 20 Jenụwarụ 1809
## Jacob William
## Charles Frederick
## Gordon
# Anne Maria *14 Septemba 1791 Exeter x 1815 Benjamin Wood
# Charles *29 Machị 1793 Exeter 28 Machị 1851 Eltham, London x Toulouse 10 Ọktoba 1814 Anne D'Arragon 1799 3 Jenụwarị 1853 Eltham
## Julia Anne *1815 Lisbon x Cape Town 4 Septemba 1833 Joseph Hendy Smith *13 Machị 1798 Ireland
## Frederica Louisa *June 1817 Lisbon x Cape Town 27 Julaị 1833 John Kynaston Luard *6 Jenụwarị 1803 Essex
## Eveline Marie *16 Eprel 1821 Nantes x Cape Town 25 Ọktoba 1837 James Edward Alexander *16 Ọktobe 1803
## Anne *28 Ọktoba 1829 Cape Town x 1853 Robert Courage (ezinụlọ na-emepụta mmanya) 9 ụmụaka
# Eliza *December 1794 Lisbon nwụrụ mgbe ọ dị ọnwa ole na ole
# Emma Caroline *15 Jenụwarị 1802 Lisbon x Rev. John Page Wood (nwa mbụ nke Matthew Wood (Lord Mayor of London 1815X16) nwanne Benjamin Wood). Ha nwere ụmụ iri na atọ, nke a ma ama bụ
## Evelyn
## Katherine
Michell bụ nwa nwanne Sir Rufane Donkin, ónyé bụ gọvanọ nkè Cape of Good Hope.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* The Life and Work of Charles Michell (Fernwood Press 2006)
* ''Standard Encyclopaedia'' of Southern Africa Vol.7 (Nasou, Cape Town 1972)
7f6oer9advgdmqop6249ltwiuyzprdf
95069
95068
2022-08-25T13:37:02Z
Ennydavids
13406
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Lieutenant-Colonel '''Charles Collier Michell''', KH (ụbọchị irí abụọ na itoolu n'ọnwa Machị 1793 nà Exeter rụọ úbọchị irí abụọ na asatọ n'ọnwa Machị 1851 nà Eltham, London), nke e mechara mara dị ka '''Charles Cornwallis Michell''', bụ ónyé agha Britain, ónyé nyocha mbụ na Cape, injinia okporo ụzọ, onye na-ese ihe, onye na ónyé na-ahụ màkà ihe okike.
== Oge ọ malitere ==
Ọ bụ nwa Admiral Sampson Michell na nwunye ya Anne Shears. Nwanne yá nwoke nke okenye bụ Admiral Frederick Thomas Michell.<ref>{{Cite web|url=http://www.devon-mitchells.co.uk/getperson.php?personID=I340&tree=Bruton|title=Admiral Sampson MICHELL b. 1755 of Truro, Cornwall. England d. 20 Jan 1809 Rio de Janeiro. Brazil: Devon Mitchells}}</ref> A gụrụ ya áhà Admiral George Collier Ónyé isi nnà ya n'oge ahụ.
A mụrụ ya na Exeter, Devon, ma kpọọ ya Charles Cornwallis Michell mgbè e mesịrị na ndụ ya n'ihi ịdị nso ya na Cornwall nke ébé a mụrụ ya, Michell gụrụ akwụkwọ na Royal Military Academy, Woolwich ma nye ya ọrụ na Royal Artillery na 1809. Ọ duziri otu brigade n'agha nke Vittoria na Toulouse, sonyeere na Waterloo ma họpụta ya ka ọ bụrụ ónyé nkụzi nke eserese agha na Royal Military College, Sandhurst n'ubochí irí abụọ na anọ n'ọnwa Machị 1824 na prọfesọ nke mgbidi agha na Woolwich n'ubochí irí abụọ na isé n'ọnwa Disemba 1825 ma bulie ya n'ọkwa brevet nke onye isi n'oge na-adịghị anya mgbè nke ahụ gasịrị. Ọ maara Spanish, Portuguese na French nke ọma.
== Cape of Good Hope ==
A họpụtara Michell dị ka ónyé nyocha-ọchịchị na Cape na 1828, (ma eleghị anya ọ nụrụ banyere ọkwa ahụ site na nwa nwanne ya nwoke Rufane Donkin) n'otu oge ahụ na-ejide ọkwa ónyé nlekọta ọrụ ọha na eze na injinia obodo. Màkà ịrụ ọrụ ndị a, ọ natara ụgwọ ọnwa £ 800 kwa afọ. Ọrụ ónyé na-enyocha ala gụnyere ilekọta nyocha zuru ezu dị mkpà iji mepụta map dị mma nke Colony, melite ụzọ na okporo ụzọ na nyocha ókèala nke Colony n'ụzọ ziri ezi. Ọ bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ pụrụ iche, na-ese ụlọ ụka dị íchè ichè dịka St. Paul na Rondebosch na St. John na Bathurst. Ọ tụrụ aro imeziwanye ọdụ ụgbọ mmiri Table Bay ma mepụta ụlọ ọkụ na Mouille Point, Cape Agulhas (nke a na-eche na ọ bụ Pharos nke Alexandria) na Cape Recife.
[[File:Charles_Michell05.jpg|áká_èkpè|thumb|{{center|'''Anne Michell'''}}]]
[[Usòrò:Charles_Michell06.jpg|thumb|{{center|'''Charles Collier Michell'''}}]]
[[Usòrò:Charles_Michell03.jpg|thumb|{{center|'''Cradock Pass, Outeniqua Mtns near George (1840)'''}} Ihe osise pensụl na ịsa ahụ nke Charles Collier Michell Museum Africa, Johannesburg]]
[[Usòrò:Michell_map00.jpg|thumb|{{center|'''Map of Cape Town and surrounds'''}}{{center|Charles Collier Michell 1837}}]]
Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote ónyé isi na Agha nke Isii na 1834. Ebe ọ na-arụsi ọrụ ike bụ na atụmatụ na iwu okporo ụzọ, yana mmezi ha, na-ahụ màkà atụmatụ nke Michell's Pass dị nso na Ceres bụ nnukwu mmezi na Mostert's Hoek Pass ochie na Houw Hoek Pass dị nso Elgin, nke Andrew Geddes Bain rụrụ, yana Sir Lowry's Pass na Montagu Pass, nke ónyé injinia okporo ụzọ Australia bụ Henry Fancourt White wuru n'elu Ugwu Outeniqua na 184377. E wezụga nkà ya ndị ọzọ niile, Michell bụ ónyé na-ese ihe na mmiri, ọkachasị nke ọdịdị ala. Ihe osise ya pụtara na Narrative of a voyage of observation among the colonies of Western Africa and of a campaign in Kaffirland (1837), nke ọgọ ya nwoke, Capt. Sir James Edward Alexander E nyere ya ezumike nká na 1848 wee laghachi England, ebe ọ nwụrụ na n'ubochí irí abụọ na asatọ n'ọnwa Machị 1851 na Eltham.
== Ezinụlọ ==
Mgbè e zigara Michell na Toulouse, ọ lụrụ nwa akwụkwọ nwanyị Anne D'Arragon n'ubochí irí n'ọnwa Ọktoba 1814, mgbè ọ gbapụrụ. Ọ bụ naanị nwa nwanyị nke onye ọrụ lara ezumike nká na ndị agha nke Eze Louis nke Iri na Isii nke France na nne na nna ya ekwenyeghị n'alụmdi na nwunye ahụ. A mụrụ ụmụ abụọ mbụ ha na Lisbon, Julia Anne na 1815 na Frederica Louisa na June 1817. A mụrụ nke atọ, Lady Eveline Marie Alexander, na Nantes n'ubochí irí na isii n'ọnwa Eprel 1821, nà nkè ikpeazụ Anne na Cape Town n'ubochí irí abụọ na asatọ n'ọnwa Ọktoba 1829.
Sampson Michell *1755 Croft West (Admiral na-arụ ọrụ nke ndị agha mmiri Portugal) irí abụọ n'ọnwa Jenụwarị 1809 [[Rio de Janeiro]] x Ann Shears si Somerset
# Frederick Thomas (mgbe e mesịrị Admiral Sir Frederick Michell KCB) *8 Eprel 1788 Exeter Na Jenụwarị 1873 Totnes
# Louisa *27 Ọktoba 1789 Exeter x 1809 Jacob Whitbread (29 Jenụwarị 1782 20 Jenụwarụ 1809
## Jacob William
## Charles Frederick
## Gordon
# Anne Maria *14 Septemba 1791 Exeter x 1815 Benjamin Wood
# Charles *29 Machị 1793 Exeter 28 Machị 1851 Eltham, London x Toulouse 10 Ọktoba 1814 Anne D'Arragon 1799 3 Jenụwarị 1853 Eltham
## Julia Anne *1815 Lisbon x Cape Town 4 Septemba 1833 Joseph Hendy Smith *13 Machị 1798 Ireland
## Frederica Louisa *June 1817 Lisbon x Cape Town 27 Julaị 1833 John Kynaston Luard *6 Jenụwarị 1803 Essex
## Eveline Marie *16 Eprel 1821 Nantes x Cape Town 25 Ọktoba 1837 James Edward Alexander *16 Ọktobe 1803
## Anne *28 Ọktoba 1829 Cape Town x 1853 Robert Courage (ezinụlọ na-emepụta mmanya) 9 ụmụaka
# Eliza *December 1794 Lisbon nwụrụ mgbe ọ dị ọnwa ole na ole
# Emma Caroline *15 Jenụwarị 1802 Lisbon x Rev. John Page Wood (nwa mbụ nke Matthew Wood (Lord Mayor of London 1815X16) nwanne Benjamin Wood). Ha nwere ụmụ iri na atọ, nke a ma ama bụ
## Evelyn
## Katherine
Michell bụ nwa nwanne Sir Rufane Donkin, ónyé bụ gọvanọ nkè Cape of Good Hope.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* The Life and Work of Charles Michell (Fernwood Press 2006)
* ''Standard Encyclopaedia'' of Southern Africa Vol.7 (Nasou, Cape Town 1972)
qpkdxdecswazxlfib38ciufwp8tk3mp
95070
95069
2022-08-25T13:38:11Z
Ennydavids
13406
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Lieutenant-Colonel '''Charles Collier Michell''', KH (ụbọchị irí abụọ na itoolu n'ọnwa Machị 1793 nà Exeter rụọ úbọchị irí abụọ na asatọ n'ọnwa Machị 1851 nà Eltham, London), nke e mechara mara dị ka '''Charles Cornwallis Michell''', bụ ónyé agha Britain, ónyé nyocha mbụ na Cape, injinia okporo ụzọ, onye na-ese ihe, onye na ónyé na-ahụ màkà ihe okike.
== Oge ọ malitere ==
Ọ bụ nwa Admiral Sampson Michell na nwunye ya Anne Shears. Nwanne yá nwoke nke okenye bụ Admiral Frederick Thomas Michell.<ref>{{Cite web|url=http://www.devon-mitchells.co.uk/getperson.php?personID=I340&tree=Bruton|title=Admiral Sampson MICHELL b. 1755 of Truro, Cornwall. England d. 20 Jan 1809 Rio de Janeiro. Brazil: Devon Mitchells}}</ref> A gụrụ ya áhà Admiral George Collier Ónyé isi nnà ya n'oge ahụ.
A mụrụ ya na Exeter, Devon, ma kpọọ ya Charles Cornwallis Michell mgbè e mesịrị na ndụ ya n'ihi ịdị nso ya na Cornwall nke ébé a mụrụ ya, Michell gụrụ akwụkwọ na Royal Military Academy, Woolwich ma nye ya ọrụ na Royal Artillery na 1809. Ọ duziri otu brigade n'agha nke Vittoria na Toulouse, sonyeere na Waterloo ma họpụta ya ka ọ bụrụ ónyé nkụzi nke eserese agha na Royal Military College, Sandhurst n'ubochí irí abụọ na anọ n'ọnwa Machị 1824 na prọfesọ nke mgbidi agha na Woolwich n'ubochí irí abụọ na isé n'ọnwa Disemba 1825 ma bulie ya n'ọkwa brevet nke onye isi n'oge na-adịghị anya mgbè nke ahụ gasịrị. Ọ maara Spanish, Portuguese na French nke ọma.
== Cape of Good Hope ==
A họpụtara Michell dị ka ónyé nyocha-ọchịchị na Cape na 1828, (ma eleghị anya ọ nụrụ banyere ọkwa ahụ site na nwa nwanne ya nwoke Rufane Donkin) n'otu oge ahụ na-ejide ọkwa ónyé nlekọta ọrụ ọha na eze na injinia obodo. Màkà ịrụ ọrụ ndị a, ọ natara ụgwọ ọnwa £ 800 kwa afọ. Ọrụ ónyé na-enyocha ala gụnyere ilekọta nyocha zuru ezu dị mkpà iji mepụta map dị mma nke Colony, melite ụzọ na okporo ụzọ na nyocha ókèala nke Colony n'ụzọ ziri ezi. Ọ bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ pụrụ iche, na-ese ụlọ ụka dị íchè ichè dịka St. Paul na Rondebosch na St. John na Bathurst. Ọ tụrụ aro imeziwanye ọdụ ụgbọ mmiri Table Bay ma mepụta ụlọ ọkụ na Mouille Point, Cape Agulhas (nke a na-eche na ọ bụ Pharos nke Alexandria) na Cape Recife.
[[File:Charles_Michell05.jpg|áká_èkpè|thumb|{{center|'''Anne Michell'''}}]]
[[Usòrò:Charles_Michell03.jpg|thumb|{{center|'''Cradock Pass, Outeniqua Mtns near George (1840)'''}} Ihe osise pensụl na ịsa ahụ nke Charles Collier Michell Museum Africa, Johannesburg]]
[[Usòrò:Michell_map00.jpg|thumb|{{center|'''Map of Cape Town and surrounds'''}}{{center|Charles Collier Michell 1837}}]]
Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote ónyé isi na Agha nke Isii na 1834. Ebe ọ na-arụsi ọrụ ike bụ na atụmatụ na iwu okporo ụzọ, yana mmezi ha, na-ahụ màkà atụmatụ nke Michell's Pass dị nso na Ceres bụ nnukwu mmezi na Mostert's Hoek Pass ochie na Houw Hoek Pass dị nso Elgin, nke Andrew Geddes Bain rụrụ, yana Sir Lowry's Pass na Montagu Pass, nke ónyé injinia okporo ụzọ Australia bụ Henry Fancourt White wuru n'elu Ugwu Outeniqua na 184377. E wezụga nkà ya ndị ọzọ niile, Michell bụ ónyé na-ese ihe na mmiri, ọkachasị nke ọdịdị ala. Ihe osise ya pụtara na Narrative of a voyage of observation among the colonies of Western Africa and of a campaign in Kaffirland (1837), nke ọgọ ya nwoke, Capt. Sir James Edward Alexander E nyere ya ezumike nká na 1848 wee laghachi England, ebe ọ nwụrụ na n'ubochí irí abụọ na asatọ n'ọnwa Machị 1851 na Eltham.
== Ezinụlọ ==
Mgbè e zigara Michell na Toulouse, ọ lụrụ nwa akwụkwọ nwanyị Anne D'Arragon n'ubochí irí n'ọnwa Ọktoba 1814, mgbè ọ gbapụrụ. Ọ bụ naanị nwa nwanyị nke onye ọrụ lara ezumike nká na ndị agha nke Eze Louis nke Iri na Isii nke France na nne na nna ya ekwenyeghị n'alụmdi na nwunye ahụ. A mụrụ ụmụ abụọ mbụ ha na Lisbon, Julia Anne na 1815 na Frederica Louisa na June 1817. A mụrụ nke atọ, Lady Eveline Marie Alexander, na Nantes n'ubochí irí na isii n'ọnwa Eprel 1821, nà nkè ikpeazụ Anne na Cape Town n'ubochí irí abụọ na asatọ n'ọnwa Ọktoba 1829.
Sampson Michell *1755 Croft West (Admiral na-arụ ọrụ nke ndị agha mmiri Portugal) irí abụọ n'ọnwa Jenụwarị 1809 [[Rio de Janeiro]] x Ann Shears si Somerset
# Frederick Thomas (mgbe e mesịrị Admiral Sir Frederick Michell KCB) *8 Eprel 1788 Exeter Na Jenụwarị 1873 Totnes
# Louisa *27 Ọktoba 1789 Exeter x 1809 Jacob Whitbread (29 Jenụwarị 1782 20 Jenụwarụ 1809
## Jacob William
## Charles Frederick
## Gordon
# Anne Maria *14 Septemba 1791 Exeter x 1815 Benjamin Wood
# Charles *29 Machị 1793 Exeter 28 Machị 1851 Eltham, London x Toulouse 10 Ọktoba 1814 Anne D'Arragon 1799 3 Jenụwarị 1853 Eltham
## Julia Anne *1815 Lisbon x Cape Town 4 Septemba 1833 Joseph Hendy Smith *13 Machị 1798 Ireland
## Frederica Louisa *June 1817 Lisbon x Cape Town 27 Julaị 1833 John Kynaston Luard *6 Jenụwarị 1803 Essex
## Eveline Marie *16 Eprel 1821 Nantes x Cape Town 25 Ọktoba 1837 James Edward Alexander *16 Ọktobe 1803
## Anne *28 Ọktoba 1829 Cape Town x 1853 Robert Courage (ezinụlọ na-emepụta mmanya) 9 ụmụaka
# Eliza *December 1794 Lisbon nwụrụ mgbe ọ dị ọnwa ole na ole
# Emma Caroline *15 Jenụwarị 1802 Lisbon x Rev. John Page Wood (nwa mbụ nke Matthew Wood (Lord Mayor of London 1815X16) nwanne Benjamin Wood). Ha nwere ụmụ iri na atọ, nke a ma ama bụ
## Evelyn
## Katherine
Michell bụ nwa nwanne Sir Rufane Donkin, ónyé bụ gọvanọ nkè Cape of Good Hope.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* The Life and Work of Charles Michell (Fernwood Press 2006)
* ''Standard Encyclopaedia'' of Southern Africa Vol.7 (Nasou, Cape Town 1972)
c2d1x4rawm22i64p3kdsbkdj3kejkw9
Rosa Hope
0
15351
95244
79216
2022-08-25T21:24:19Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Rosa_Hope00.JPG|thumb|Ihe osise Rosa Hope na Natal Drakensberg]]
[[Usòrò:Rosa_Hope05.jpg|thumb|<div style="text-align: center;">'''Ihe osise na Irene Post Office dị nso na Pretoria - 1940'''</div>]]
'''Rosa Somerville''' Hope (ubochí asatọ n'ọnwa June 1902, nà Manchester, England rụọ úbọchị asaá n'ọnwa Mée 1972, na Kokstad, South Africa), bụ ónyé England na-ese ihe nke gárá South Africa nà 1935 wee nọrọ. Nné yá bụ ónyé nkuzi nà Camberwell School of Art na nnà yá edere dị ka ónyé nnọchi anya.
== Akụkọ ndụ ==
Hope gàrà ụlọ akwụkwọ dị na Romiley, mànà ọ gàrà Manchester High School for Girls, ya na ejima ya Muriel. N'afọ 1918 ọ malitere ọzụzụ na Slade School of Art na London na agụmakwụkwọ nke dollar irí abụọ mà nà 1926 merie Prix de Rome màkà ''ihe'' osise ya The Adoration of the Shepherds, nke e mechara gosipụta na Royal Academy. Ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru Henry Tonks (1862-1937), Philip Wilson Steer (1860-1942) na John Wheatley (1892-1955). N'oge a ọ bi na nọmba irí ànó nà Downshire Hill, Hampstead, N.W, otu ụlọ ebe Mark Rutherford, onye edemede, biri na 1852. Mgbè ọ gara South Africa na 1935, ónyé bụbu ónyé nkuzi yá nà Slade School, Prọfesọ John Laviers Wheatley, nyere ya ọkwa nkuzi na Michaelis School of Fine Art na Mahadum Cape Town. O guzobere ngalaba obibi akwụkwọ na ihe osise nke ụlọ akwụkwọ ahụ. N'afọ 1938, ọ nakweere ọkwa nke Senior Lecturer na Fine Art na Mahadum Natal na Pietermaritzburg, ebe ọ nọgidere rụọ n'afọ 1957. Site n'ebe a, ọ na-eme njem ise ihe ugboro ugboro na Drakensberg na Transkei, mgbè ụfọdụ ya na enyi ya na onye na-ese ihe ibe ya, Phyllis McCarthy. E nyela Centre for Visual Art na Mahadum Natal onyinye nke ọrụ ya. Rosa Hope chepụtara ihe osise nke Great Trek Centenary na Irene Post Office na 1939.
Na Jenụwarị 1923, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye mmekọ nke Royal Society of Painter-Etchers and Engravers. O gosipụtara ihe osise na New English Art Club, Redfern Gallery, Old Bond Street na Messrs. P. na D. Colnaghi na Grosvenor Galleries. Ọ bụ ónyé otu Society of Graphic Art, Hampstead Society of Artists na Print Collectors Club.
O gosipụtara na South African Society of Artists (SASA) rụọ 1942.
== Ihe ngosi ==
<gallery mode="packed" heights="250">
Rosa Hope03a.jpg|<center>''Osisi Gum, mpaghara Pietermaritzburg 1944''</center>
Rosa Hope02.jpg|<center>''Nri na [[Phyllis McCarthy|Glenaholm]], Pietermaritzburg 1940s''</center>
Phyllis McCarthy04.jpg|<center>''Orchard na [[Phyllis McCarthy|Glenaholm]], Pietermaritzburg 1945''</center>
</gallery>
== Edensibia ==
* Kokstad ''Onye mgbasa ozi'' - 11 Mee 1972
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.manchesterhigh.co.uk/ Manchester High School for Girls]
* [http://www.sahistory.org.za/pages/people/bios/hope-r.html Òtù Ndị Na-ese Ihe nke South Africa]
* [http://www.michaelis.uct.ac.za/ Ụlọ Akwụkwọ Michaelis nke Fine Art]
ezime78zgce2qu34c3ape6sfkrvg7d5
Tinus de Jongh
0
15358
95144
79224
2022-08-25T20:13:29Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Tinus_de_Jongh00.jpg|thumb]]
Martinus Johannes "Tinus" de Jongh (úbọchị irí atọ nà otu n'ọnwa Jenụwarị 1885 nà Amsterdam rụọ úbọchị irí nà asaa n'ọnwa Julaị 1942 na Bloemfontein) bụ otu n'ime ndị na-ese ihe kachasị éwù èwù nà South Africa.
== Ọrụ ==
Ónyé nkụzi onwé yá, ọ malitere ọrụ ya dị ka onye na-achọ mma na [[Netherlands]], wéé gaa n'ihu na-ese ihe ógè niile. O nwetara ihe edeturu mgbè Stedelijk Museum dị na Amsterdam zụrụ otu n'ime foto mbụ ya. Ọ bịarutere South Africa na 1921, na-eme ụdị ejiji dị nro n'ime ọdị''na''la Dutch, nkè Still Life na Birds na Hare gosipụtara n'ebe ahụ. Ìhè na ọdịdị ala nke South Africa mere ka ọ hapụ ihe osise ya na-adịghị mma iji kwado ụcha ndị ọzọ. Usoro usoro ya màkà ise ihe osise Cape na ụlọ ọrụ ugbo gabled mèrè ka ọ hapụ ọrụ brushwork ya iji kwado usoro mma palette sárá mbara. Ihe osise ya rere ọtụtụ narị site n'aka onye na-ere ya Louis Woolf.
== Ọnwụ ==
Ọ nwụrụ n'ubochí irí na asaa n'ọnwa Julaị 1942 site na ọrịa kansa akpa ume.
== Ndụ onwe onye ==
Tinus lụrụ Johanna Maria Verhoef n'ọnwa Eprel afọ 1911. Há nwèrè ụmụ atọ Wilhelmina, Petronella na [[Gabriel de Jongh]], ónyé ghọrọ onye na-ese ihe n'ala nà South Africa.<ref>[https://tinusdejongh.co.za/tinus-de-jongh/ Tinus De Jongh Art Gallery]</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* [http://sahistory.org.za: sahistory.org.za]
* Akụkọ ndụ
* The Natal Mercury: 6/Apr/1929, P.9.
dgfswkcmjxrh3107hvw9zfc1ykxfgys
Washington Sixolo
0
15419
95263
79291
2022-08-25T21:35:39Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Washington Sixolo''' (c. 1934 June 4, 2017), nke a makwaara dịka '''Washington Xisolo''', bụ onye na-eme ihe nkiri na telivishọn na South Africa nke ndị na-ege ntị maara nke ọma maka ọrụ ya dịka Jwara na usoro telivisheneng SABC 1, ''Emzini Wezinsizwa'' .<ref name="sworld">{{Cite news|first=Patience|author=Bambalele|title=Emzini Wezinsizwa actor Washington Sixolo dies|url=http://www.sundayworld.co.za/news/2017/06/06/emzini-wezinsizwa-actor-washington-sixolo-dies|work=[[Sunday World (South Africa)]]|date=2017-06-06|accessdate=2017-07-02}}</ref><ref name="ds">{{Cite news|first=Patience|author=Bambalele|title=Emzini Wezinsizwa Washington "Jwara" Sixolo Dies ar 83|url=http://www.dailysun.co.za/News/Entertainment/emzini-wezinsizwa-washington-jwara-sixolo-dies-at-83-20170606|work=[[Daily Sun]]|date=2017-06-06|accessdate=2017-07-02}}</ref> O sokwa mee ihe nkiri dịka Bhebhe na miniseries nke afọ 1986, ''Shaka Zulu'', yana ọtụtụ ihe nkiri mba ụwa, gụnyere ''Ernest'' Goes to Africa (1997) na Who Am I? (1998), n'ihu Jackie Chan.<ref name="sabc">{{Cite news|title=Veteran actor Washington Sixolo dies at 83|url=http://www.sabc.co.za/news/a/d1399680416a31fda6aeefbafe45a256/Veteran-actor-Washington-Sixolo-dies-at-83-20170606|work=[[South African Broadcasting Corporation]]|date=2017-06-06|accessdate=2017-07-02}}</ref>
== Ndụ onwe ==
A mụrụ Sixolo na Springs na East Rand, South Africa.<ref name="sabc">{{Cite news|title=Veteran actor Washington Sixolo dies at 83|url=http://www.sabc.co.za/news/a/d1399680416a31fda6aeefbafe45a256/Veteran-actor-Washington-Sixolo-dies-at-83-20170606|work=[[South African Broadcasting Corporation]]|date=2017-06-06|accessdate=2017-07-02}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.sabc.co.za/news/a/d1399680416a31fda6aeefbafe45a256/Veteran-actor-Washington-Sixolo-dies-at-83-20170606 "Veteran actor Washington Sixolo dies at 83"]. ''[[Ụlọ Ọrụ Mgbasa Ozi South Africa|South African Broadcasting Corporation]]''. 6 June 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 July</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ malitere ọrụ ime ihe nkiri ya na ngwụcha afọ 1970.<ref name="sabc" /> Sixolo bụkwa onye guzobere otu Kings Messengers Quartet a ma ama.
== Ọnwụ ==
Sixolo, onye nwere ọtụtụ ọrịa, dara ezigbo ọrịa n'ọnwa June 3, afọ 2017, mgbe ọ nọ n'ụlọ ya na Orlando West, Soweto.<ref name="sworld">{{Cite news|first=Patience|author=Bambalele|title=Emzini Wezinsizwa actor Washington Sixolo dies|url=http://www.sundayworld.co.za/news/2017/06/06/emzini-wezinsizwa-actor-washington-sixolo-dies|work=[[Sunday World (South Africa)]]|date=2017-06-06|accessdate=2017-07-02}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBambalele2017">Bambalele, Patience (6 June 2017). [http://www.sundayworld.co.za/news/2017/06/06/emzini-wezinsizwa-actor-washington-sixolo-dies "Emzini Wezinsizwa actor Washington Sixolo dies"]. ''[[Sunday World (South Africa)]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 July</span> 2017</span>.</cite></ref> A kpọgara ya n'ụlọ ọgwụ Chris Hani Baragwanath dị na Soweto, ebe ọ nwụrụ na June 4, 2017, mgbe ọ dị afọ 83.<ref name="sworld" /><ref name="ds">{{Cite news|first=Patience|author=Bambalele|title=Emzini Wezinsizwa Washington "Jwara" Sixolo Dies ar 83|url=http://www.dailysun.co.za/News/Entertainment/emzini-wezinsizwa-washington-jwara-sixolo-dies-at-83-20170606|work=[[Daily Sun]]|date=2017-06-06|accessdate=2017-07-02}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">Bambalele, Patience (6 June 2017). [http://www.dailysun.co.za/News/Entertainment/emzini-wezinsizwa-washington-jwara-sixolo-dies-at-83-20170606 "Emzini Wezinsizwa Washington "Jwara" Sixolo Dies ar 83"]. ''[[Anyanwụ Kwa Ụbọchị|Daily Sun]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2 July</span> 2017</span>.</cite></ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|id=0944588|name=Washington Sixolo}}
7u57ct7lqz6mczcvdtk96dodnkl7s70
Wayne Van Rooyen
0
15426
95275
79298
2022-08-25T21:43:19Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|URL=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Wayne Van Rooyen''' (a mụrụ na 14 June 1978), bụ onye South Africa na-eme ihe nkiri na [[Actor|onye na-ese]] olu.<ref name="osmtalent">{{Cite web|url=https://www.osmtalent.com/artist/wayne-van-rooyen/|title=Wayne van Rooyen|publisher=osmtalent|accessdate=12 November 2020}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na ihe nkiri ''Fiela'' se Kind, ''Mayfair'' na Seriously Single .<ref name="resume">{{Cite web|url=https://www.osmtalent.com/wp-content/uploads/2017/09/Wayne-van-Rooyen-CV-June-2019.pdf|title=Wayne van Rooyen resume|publisher=osmtalent|accessdate=12 November 2020}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ ya na 14 June 1978 ma zụlite ya na Eldorado Park, na Johannesburg, South Africa.<ref name="iol">{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/sundayindependent/life/wayne-van-rooyen-on-playing-manipulative-stokkies-13598842|title=Wayne van Rooyen on playing 'manipulative Stokkies'|publisher=Independent Online and affiliated companies|accessdate=12 November 2020}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na BA na Dramatic Art na Honours na Mahadum nke Witwatersrand n'afọ 2003.<ref name="osmtalent">{{Cite web|url=https://www.osmtalent.com/artist/wayne-van-rooyen/|title=Wayne van Rooyen|publisher=osmtalent|accessdate=12 November 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ sonyeere ihe nkiri ma pụta n'ọtụtụ ihe nkiri dịka ''Sophiatown'' na The King of Laughter . O mechara merie Naledi Theatre Award maka onye na-akwado ihe nkiri kacha mma maka ọrụ ya a na-akwanyere ùgwù na The King of Laughter .<ref name="resume">{{Cite web|url=https://www.osmtalent.com/wp-content/uploads/2017/09/Wayne-van-Rooyen-CV-June-2019.pdf|title=Wayne van Rooyen resume|publisher=osmtalent|accessdate=12 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.osmtalent.com/wp-content/uploads/2017/09/Wayne-van-Rooyen-CV-June-2019.pdf "Wayne van Rooyen resume"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. osmtalent<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 November</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọ sonyekwara na mmalite ụwa nke egwuregwu Athol Fugard bụ Victory na Royal Shakespeare Company's South African collaboration of William Shakespeare's The Tempest with the Baxter Theater.
N'afọ 2008, ọ rụrụ ọrụ dịka 'Brandon "BB" Bonthuys' na usoro ihe nkiri ahụike Hillside nke a na-egosi na SABC 2. Ọ rụrụ ọrụ nke 'Vernon ŌStokkieś Jacobs' na soapie Scandal! nke emere na ETV n'afọ 2005.<ref name="osmtalent">{{Cite web|url=https://www.osmtalent.com/artist/wayne-van-rooyen/|title=Wayne van Rooyen|publisher=osmtalent|accessdate=12 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.osmtalent.com/artist/wayne-van-rooyen/ "Wayne van Rooyen"]. osmtalent<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 November</span> 2020</span>.</cite></ref><ref name="iol">{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/sundayindependent/life/wayne-van-rooyen-on-playing-manipulative-stokkies-13598842|title=Wayne van Rooyen on playing 'manipulative Stokkies'|publisher=Independent Online and affiliated companies|accessdate=12 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.iol.co.za/sundayindependent/life/wayne-van-rooyen-on-playing-manipulative-stokkies-13598842 "Wayne van Rooyen on playing 'manipulative Stokkies'"]. Independent Online and affiliated companies<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 November</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọrụ ya ghọrọ ihe a ma ama n'etiti ọha na eze. Mgbe ahụ, ọ pụtara na ihe ngosi na-atọ ọchị dị iche iche Colour ''TV'' n'afọ 2011 na SABC 2. Ka ọ dịgodị, ọ pụtara na usoro ihe nkiri ''Geraamtes'' in die Kas, n'afọ 2013.<ref>{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=8155|title=Wayne van Rooyen career|publisher=tvsa|accessdate=12 November 2020}}</ref>
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2020, ọ pụtara na ihe nkiri na-atọ ọchị Seriously Single nke Katleho Ramaphakela na Rethabile Ramaphakala duziri.<ref>{{Cite web|url=https://www.news24.com/drum/celebs/news/seriously-singles-bohang-moeko-and-yonda-thomas-reflect-on-love-and-dating-20200817|title=Seriously Single’s Bohang Moeko and Yonda Thomas reflect on love and dating|publisher=news24|accessdate=8 November 2020}}</ref> A tọhapụrụ ya na July 31, 2020 na Netflix.<ref>{{Cite web|url=http://myheraldmagazine.com/seriously-single-romantic-comedy-premieres-on-netflix-on-31st-july-2020/|title=Seriously Single Romantic Comedy Premieres on Netflix On 31st July, 2020|work=Myhearld Magazine|date=17 July 2020|accessdate=31 July 2020}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ụdị
![Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|2005
|''Ihe ihere!''
|Vernon Akọn Jacobs
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2006
|''Ugwu''
|Brandon Bonthuys
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2006
|''Cuppen''
|Onye na-anabata ndị ọbịa
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2007-09
|''Obi Na-egbu Egwu''
|Kirk
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2010
|''Jozi''
|Waylon
|Ihe nkiri
|
|-
|2012
|''Ndị Enyi Obi Ọjọọ''
|Onye na-ahụ maka ọrụ OB
|Ihe nkiri
|
|-
|2013
|''Geraamtes na ọnwụ Kas''
|Dr. Rudy Abrahams
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2014
|''Rose vir Rosie''
|Denver Doorsen
|Ihe nkiri
|
|-
|2015
|''Mmiri na-agbapụta''
|Onye Ọgwụ na-ahụ maka ahụike # 1
|Ihe nkiri
|
|-
|2016
|''Nwoke Na-enweghị Ihe Ọgaranya''
|Onye na-ewe ndị ọrụ
|Ihe nkiri
|
|-
|2017
|''Mmiri Mmiri Mmị''
|Konstabel Van Zyl
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2018
|''Mayfair''
|Mahbeer
|Ihe nkiri
|
|-
|2019
|''Fiela nwere obiọma''
|Ịre Komoetie
|Ihe nkiri
|
|-
|2020
|''Alụghị di ma ọ bụ nwunye''
|Timoti
|Ihe nkiri
|
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm2344347}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
arn602vsbt8eaav46tfltu4w0nhh1ul
Wilhelm van der Walt
0
15427
95324
79299
2022-08-25T22:17:24Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|URL=}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|knownforWilhelm van der Walt]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Wilhelm van der Walt''' (a mụrụ n'abalị iri na asatọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1984), bụ onye na-eme ihe nkiri na South Africa.<ref>{{Cite web|title=Theatremakers shine in 2014|url=https://www.iol.co.za/entertainment/theatremakers-shine-in-2014-1789654|accessdate=2021-10-16|work=www.iol.co.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Contributor|first=Jessica Steyn|date=2019-06-19|title=Taking theatre to the next level|url=https://getitmagazine.co.za/lowveld/blog/2019/06/19/taking-theatre-to-the-next-level/|accessdate=2021-10-16|work=Get it Lowveld|language=en-ZA}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na ihe nkiri ''Stuur groete aan Mannetjies Roux'', ''Il console italiano'', ''Projek Dina'' na ọrụ ọjọọ "Ty Prinsloo" na soapie 7de Laan.<ref>{{Cite web|title=Wilhelm van der Walt Archives|url=https://thecastery.fm/voice/wilhelm-van-der-walt/|accessdate=2021-10-16|work=The Castery|language=en-ZA}}</ref><ref>{{Cite web|title=Wilhelm van der Walt|url=https://kyknet.dstv.com/program/fiesta/aanbieders/wilhelm-van-der-walt/akteur|accessdate=2021-10-16|work=kykNET - Wilhelm van der Walt|language=en}}</ref>
== Ndụ onwe ==
A mụrụ Van der Walt na 18 Ọgọstụ 1984 na Bloemfontein, Free State, South Africa. O nwetara nzere Bachelor of Arts (Hons.) na Drama na Mahadum nke Free State n'afọ 2007. Mgbe ahụ n'afọ 2009, ọ gụsịrị nzere masta ya na ime ihe nkiri na Mahadum Stellenbosch .<ref name="Walt">{{Cite web|author=Favour|first=Adeaga|date=2021-01-12|title=The personal life of Wilhelm van der Walt and what he is up to now|url=https://briefly.co.za/92557-wilhelm-van-der-walt-bio-age-family-education-shows-movies-profile.html|accessdate=2021-10-16|work=Briefly|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 2012, o mere ihe nkiri telivishọn mbụ ya na SABC 2 soap opera 7de ''Laan'' ebe ọ rụrụ ọrụ "Ty Prinsloo".<ref>{{Cite web|author=Venter|first=Suzanne|title=Wilhelm ruil gou ‘7de Laan’ vir Kaap|url=https://www.netwerk24.com/netwerk24/nuus/aktueel/wilhelm-ruil-gou-7de-laan-vir-kaap-20160220|accessdate=2021-10-16|work=Netwerk24|language=af-ZA}}</ref> Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ ahụ afọ anọ n'usoro, ruo n'afọ 2016.<ref>{{Cite web|date=2016-02-22|title=Another '7de Laan' actor announces his departure|url=https://www.all4women.co.za/655623/entertainment/tv/another-7de-laan-actor-announces-his-departure|accessdate=2021-10-16|work=All4Women|language=en-ZA}}</ref> O nyere ọtụtụ aka na ihe nkiri dịka Innibos, Be(t)roudag. Ọ rụrụ ọtụtụ ihe nkiri dị mkpirikpi, ụfọdụ n'ime ha nwetara otuto ndị nkatọ, gụnyere: ''March'' the Second, ''Nantes'', ''Bloedson'', ''Soos Gister'', na ''Onder die Tafel''. N'afọ 2013, ọ rụrụ ọrụ dị mkpa na usoro mpụ ''Die Boland Moorde'' . Otú ọ dị, ọ laghachiri na usoro ahụ ọzọ maka onye ọbịa ọzọ na ihe omume 5 nke oge nke abụọ gosipụtara na 14 Machị 2017. N'afọ 2007, ọ pụtara na Color of Freedom . Ọ sonyekwara na ụlọ ọrụ ihe nkiri dịka ''Vleis'', Rys & Aartappels. Ewezuga nke ahụ, ọ rụkwara ọrụ na usoro telivishọn, dị ka: Madam na Eve, ''Yizo'', ''SOS'', na usoro BBC Cave Girl .<ref name="Walt">{{Cite web|author=Favour|first=Adeaga|date=2021-01-12|title=The personal life of Wilhelm van der Walt and what he is up to now|url=https://briefly.co.za/92557-wilhelm-van-der-walt-bio-age-family-education-shows-movies-profile.html|accessdate=2021-10-16|work=Briefly|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFFavour2021">Favour, Adeaga (12 January 2021). </cite></ref><ref name="TVSA">{{Cite web|title=Wilhelm van der Walt: TVSA|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=18011|accessdate=2021-10-16|work=www.tvsa.co.za}}</ref>
Mgbe ahụ n'afọ 2017 ọ rụrụ ọrụ ugboro ugboro dịka "Jan" na usoro ihe nkiri iwu ''Fynskrif'' ma gaa n'ihu ruo afọ abụọ ruo afọ 2019. N'afọ 2019, ọ pụtara na ihe nkiri ncha karịrị nke mmadụ Die Spreeus . N'otu afọ ahụ, ọ sonyeere ihe ngosi nka dịka onye ngosi. Ka e mesịrị n'afọ ahụ, ọ meriri Fiëstas maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma. N'afọ 2020, ọ rụrụ ọrụ Christo De Lange na oge nke abụọ nke soapie ''Die Byl'' . N'otu afọ ahụ, ọ rụrụ ọrụ na usoro ihe ọchị ''Ekstra'' Medium na ọrụ "Bertie Heyns".<ref name="Walt">{{Cite web|author=Favour|first=Adeaga|date=2021-01-12|title=The personal life of Wilhelm van der Walt and what he is up to now|url=https://briefly.co.za/92557-wilhelm-van-der-walt-bio-age-family-education-shows-movies-profile.html|accessdate=2021-10-16|work=Briefly|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFFavour2021">Favour, Adeaga (12 January 2021). </cite></ref><ref name="TVSA">{{Cite web|title=Wilhelm van der Walt: TVSA|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=18011|accessdate=2021-10-16|work=www.tvsa.co.za}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=18011 "Wilhelm van der Walt: TVSA"]. ''www.tvsa.co.za''<span class="reference-accessdate">. </span></cite></ref><ref>{{Cite web|title=KYK: KORTFILM - Wilhelm van der Walt in Markus en die son|url=https://www.netwerk24.com/netwerk24/kunste/flieks/kyk-kortfilm-wilhelm-van-der-walt-in-markus-en-die-son-20200817|accessdate=2021-10-16|work=Netwerk24|language=af-ZA}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ụdị
![Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|2007
|''March nke Abụọ''
|Shark
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|2011
|''Il console italiano''
|Onye uwe ojii na-eto eto
|Ihe nkiri
|
|-
|2012
|''Laan nke asaa''
|Ty Prinsloo
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2012
|''Nantes''
|Johan
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|2013
|''Bloedson''
|Dirk
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|2013
|''Stuur groete aan Mannetjies Roux''
|Anton
|Ihe nkiri
|
|-
|2014
|''Onder die Tafel''
|Emile
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|2017
|''Soos Gister''
|Gavin
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|2019
|''Nwụrụ Spreeus''
|Hugo
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2020
|''Projek Dina''
|Damien Brand
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2020
|''Ekstra nke etiti''
|Ebe a na-edebe ihe n'elu ya
|Ihe nkiri TV
|
|}
== Onyinye ==
* kykNET Fiesta Award: Onye na-eme ihe nkiri kacha mma, maka Stones That Fall (2019)
* Nhọpụta Aardklop: Onye na-eme ihe nkiri kacha mma, maka Stones That Fall (2018)
* Ntinye aha ''nke'' Woordfees Trophy: Onye na-eme ihe nkiri kacha mma, maka Stones That Fall (2018)
* Ntinye aha KykNET Fiesta: Ọrụ nkwado kachasị mma maka Better (2018)
* Nomination Kanna: Ọrụ Nkwado Kasị Mma, maka ''Shell'' (2017)
* Naledi Theatre Awards Nomination: Breakthrough Performance, maka ''Shell'' (2017)
* Nomination Naledi: Ọrụ Nkwado Kasị Mma, maka ''Shell'' (2017)
* Ntinye aha na SAT Magazine: Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ʼn Play, maka ''Shell'' (2017)
* Ntinye aha Tempo: Soap opera Onye na-eme ihe nkiri nke Afọ, maka 7de Laan (2016)
* Nomination Kanna: Onye isi nwoke kacha mma, maka Sun.''ỌnwaKpakpando'' (2016)
* Nhọrọ kykNET Fiesta: Onye isi nwoke kachasị mma, maka Sun.''ỌnwaKpakpando'' (2016)
* Ihe nrite Aardklop: Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na Aardklup Arts Festival, maka Sun.''ỌnwaKpakpando'' (2015)
* Ntinye aha Tempo: Soap opera Onye na-eme ihe nkiri nke Afọ, maka 7de Laan (2015)
* Ntinye aha nke Woordfees Trophy: Ọrụ Nkwado Kasị Mma, maka Nwa.''MaanAla'' (2015)
* Ntinye aha ncha nke eze: Onye ọjọọ nwoke pụtara ìhè, maka 7de Laan (2015)
* Ntinye aha Fleur du Cap: Ọrụ Nkwado Kasị Mma, maka ''Rooiland'' (2014)
* Nhọrọ kykNET Fiesta: Best Emerging Artist, maka ''Rooiland'' (2012)
* Ntinye aha Fleur du Cap: Nwa akwụkwọ kacha nwee olileanya (2010)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [[imdbname:3318371|IMDb]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
t7aocwryaswz9nad1iwzg9c8w1r3y4f
Werewere Liking
0
15459
95294
79331
2022-08-25T21:54:52Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Werewere Liking (a mụrụ n'afọ 1950, na [[Kameroon|Cameroon]]) bụ onye edemede, onye na-ede egwuregwu na onye na-eme ihe nkiri nke bi na Abidjan, [[Côte d'Ivoire]]. O guzobere ndị na-eme ihe nkiri Ki-Yi Mbock n'afọ 1980 wee guzobe obodo Ki-Yi n'afọ 1985 maka agụmakwụkwọ nka nke ndị na-eto eto.
Akwụkwọ akụkọ ya bụ Elle sera de jaspe et de corail bụ akwụkwọ akụkọ nke onye ''misovire'' nwere ọgụgụ isi (nke pụtara 'onye kpọrọ mmadụ asị' site na misos Gr. "ịkpọasị" na vir Lat. "nwoke") na-ede akwụkwọ akụkọ na isiokwu itoolu dịka okwu n'etiti ndị ikom abụọ ebe onye dere akwụkwọ akụkọ ahụ na-eche echiche agbụrụ ọhụrụ nke ndị mmadụ na-enweghị ihe mgbochi site na ibu akụkọ nke nna ochie na ọchịchị.<ref>{{Cite web|author=Mielle|first=Michael|title=Werewere Liking and Aesthetics of Necessity|date=2000|url=http://www.postcolonialweb.org/africa/cameroon/liking/1.html|work=Contemporary Postcolonial & Postimperial Literature in English}}</ref> Ọ bụ onye dere echiche ụmụ nwanyị Africa "misovirism".<ref>{{Cite book|author=Zabus|first=Chantal J.|url=https://books.google.com/books?id=_GPlAgAAQBAJ|title=Out in Africa: Same-sex Desire in Sub-Saharan Literatures & Cultures|date=2013|publisher=Boydell & Brewer Ltd|isbn=978-1-84701-082-7|language=en}}</ref>
Ọ natara Prince Claus Award n'afọ 2000 maka onyinye ya na ọdịbendị na ọha mmadụ, na Noma Award n'afọ 2005 maka akwụkwọ ya La mémoire amputée .<ref>{{Cite web|url=http://www.nomaaward.org/press2005.shtml|title=Noma Award 2005|accessdate=2007-03-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070304195616/http://www.nomaaward.org/press2005.shtml|archivedate=2007-03-04}}</ref>
== Ide ihe ==
Akwụkwọ ya na egwuregwu ya gụnyere:
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Ọ ga-abụ nke'' jaspe na coral, Editions L'Harmattan (1983), - trans. Marjolijn De Jager, Ọ ga-abụ nke jasper na coral; na, Ịhụnanya-n'elu-otu narị ndụ (akwụkwọ akụkọ abụọ), University Press of Virginia (2000),
* ''Ike nke Um'' (1979) na Une nouvelle terre (1980) - trans. Jeanne Dingome, ''African Ritual Theatre'': The Power of Um and a New Earth, International Scholars Pubs. (1997),
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Simon Gikandi, ''Encyclopedia'' of African Literature, Routledge (2002), - peeji nke 288 Xing9
* Katheryn Wright, Extending generic boundaries: Werewere Liking's L'amour-cent-vies, in Research in African Literatures, June 2002 nwetara na [http://www.findarticles.com/p/articles/mi_hb265/is_200206/ai_n5663530] March 5, 2007
* Don Rubin, World Encyclopedia of Contemporary Theatre: Africa, Routledge (2000),
* Nicki Hitchcott, Women Writers in Francophone Africa, Berg Publishers (2000), - lekwasịrị anya na Mariama Bâ, Aminata Sow Fall, Werewere Liking na Calixthe Beyala: lee nkọwa nke onye na-ebipụta [https://web.archive.org/web/20070927062232/http://www.bergpublishers.com/us/book_page.asp?BKTitle=Women%20Writers%20in%20Francophone%20Africa]
* Peter Hawkins, Werewere Liking at the Villa Ki-Yi, in African Affairs, Vol.90, No.359 (Apr. 1991), pp. 207ń222 - nwetara na [https://www.jstor.org/stable/722779] March 1, 2007
== Ihe edeturu ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [http://aflit.arts.uwa.edu.au/WerewereLikingEng.html Werewere Liking Gnepo, Mahadum nke Western Australia]
* [http://www.usp.nus.edu.sg/post/africa/cameroon/liking/1.html Were Were Mmasị na Ọmarịcha Mkpa, Web Postcolonial]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
icv44xc472jgx9kwvfpu7mlugtfy5pa
Linda Day Clark
0
15528
95388
79399
2022-08-26T01:04:14Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Linda Day Clark''' bụ onye na-ese foto, prọfesọ, na onye nlekọta a ma ama maka ijide ndụ kwa ụbọchị n'ime ime obodo na obodo ukwu ndị Afrịka-Amerịka, ọkachasị na Gee's Bend.<ref>{{Cite web|title=Linda Day Clark: The Gee's Bend Photographs|url=https://thewalters.org/exhibitions/linda-day-clark-the-gees-bend-photographs/|accessdate=2021-03-06|work=The Walters Art Museum|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Juliette|first=Rebecca Juliette|date=2017-11-07|title=BmoreArt's Picks: Baltimore Art Galleries, Openings, and Events November 7–13|url=https://bmoreart.com/2017/11/bmorearts-picks-baltimore-art-galleries-openings-and-events-november-7-13.html|accessdate=2021-03-06|work=BmoreArt|language=en-US}}</ref> E gosipụtara ọrụ ya na Philadelphia Museum of Art, Brooklyn Museum of Art.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2001/11/09/arts/photography-review-black-photographers-who-are-trying-to-get-blackness-right.html|title=PHOTOGRAPHY REVIEW; Black Photographers Who Are Trying to Get Blackness Right|author=Boxer|first=Sarah|date=November 9, 2001|work=The New York Times|accessdate=2 March 2019}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2001/02/16/arts/photography-review-nihilists-beware-a-swath-of-black-life-family-of-man-style.html|title=PHOTOGRAPHY REVIEW; Nihilists Beware: A Swath of Black Life, 'Family of Man' Style|author=Cotter|first=Holland|date=February 16, 2001|work=The New York Times|accessdate=2 March 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=In the Arms of the Elders|url=https://www.si.edu/exhibitions/arms-elders-event-exhib-2844|accessdate=2021-03-06|work=Smithsonian Institution|language=en}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Day Clark kwagara Maryland mgbe ọ dị afọ asatọ. Ọ natara Associate of Arts ya na Howard Community College, Bachelor of Fine Arts na Maryland Institute College of Art n'afọ 1994, na Masters of Fine Art na Mahadum Delaware n'afọ 1996.<ref name=":0">{{Cite web|author=Shapiro|first=Stephanie|date=1997-01-23|title=The Beauty of North Avenue Photos: Linda Day Clark turns lens on her community, making extraordinary connections with everyday people she finds there.|url=https://www.baltimoresun.com/news/bs-xpm-1997-01-23-1997023154-story.html|accessdate=2021-03-06|work=baltimoresun.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Linda Day Clark|url=https://bakerartist.org/be-part-of-the-art/curated-collections/linda-day-clark|accessdate=2021-03-06|work=Baker Artist Portfolio}}</ref>
== Ọrụ ==
Day Clark bụ onye na-eme mmemme na Baltimore Museum of Art ruo afọ 1998, mgbe ọ hapụrụ ka ọ bụrụ prọfesọ nke foto na Mahadum Coppin State.<ref name=":0">{{Cite web|author=Shapiro|first=Stephanie|date=1997-01-23|title=The Beauty of North Avenue Photos: Linda Day Clark turns lens on her community, making extraordinary connections with everyday people she finds there.|url=https://www.baltimoresun.com/news/bs-xpm-1997-01-23-1997023154-story.html|accessdate=2021-03-06|work=baltimoresun.com|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFShapiro1997">Shapiro, Stephanie (January 23, 1997). [https://www.baltimoresun.com/news/bs-xpm-1997-01-23-1997023154-story.html "The Beauty of North Avenue Photos: Linda Day Clark turns lens on her community, making extraordinary connections with everyday people she finds there"]. ''baltimoresun.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 6,</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref>{{Cite web|title=Art Gallery Talk: Photographer Linda Day Clark Discusses Her Time with the Gee’s Bend Quilters|url=http://wp.lehman.edu/lehman-today/art-gallery-talk-photographer-linda-day-clark-discusses-her-time-with-the-gees-bend-quilters/|accessdate=2021-03-06|work=[[Lehman College]] E-Newsletter|language=en-US}}</ref>
N'afọ 2002, akwụkwọ akụkọ ''New York Times'' nyere Linda Day Clark ọrụ iji see foto ụmụ nwanyị na-ese akwa nke Gee's Bend, obere obodo dị n'ebe ndịda ọdịda anyanwụ nke Selma, Alabama, "na-ejide ala ụrọ na-acha ọbara ọbara, na-acha ọcha n'okporo ụzọ ruru unyi, nke bara ọgaranya na-acha nke na o yiri ka ọ dị mma ma jikọta ya na agba ndị bara ọgarị na akwa akwa. "<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2015/02/20/arts/design/gees-bend-quilts-in-2-shows-at-lehman-college.html|title=Gee's Bend Quilts in 2 Shows at Lehman College|author=Schwendener|first=Martha|date=February 19, 2015|work=The New York Times|accessdate=2 March 2019}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9akcp7baueqdddeld2jrmxg87p0yi3j
Daniel Attoumou Amicchia
0
15535
95553
79408
2022-08-26T09:46:02Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel Attoumou Amicchia''' (1908-1994) bụ onye Ghana na-ese foto nke biri na Grand-Bassam, Côte d'Ivoire.<ref name=":0">{{Cite web|title=Daniel Amicchia – Photo {{!}} Revue Noire|url=https://www.revuenoire.com/daniel-amicchia-photo/|accessdate=2022-04-08|work=www.revuenoire.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-08-21|title=Looking sharp in West Africa|url=https://www.apollo-magazine.com/james-barnor-malick-sidibe-seydou-keita-photography-west-africa/|accessdate=2022-04-08|work=Apollo Magazine|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Rédaction|first=La|date=2021-08-05|title=The history of photography: rise, realities and pioneers.|url=https://www.onart.media/en/news/the-history-of-photography-in-africa/|accessdate=2022-04-08|work=ON ART MEDIA|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Daniel Attoumou Amicchia - artist, news & exhibitions - photography-now.com|url=http://photography-now.com/artist/daniel-attoumou-amicchia|accessdate=2022-04-08|work=photography-now.com}}</ref>
== Mbido ndụ na ọrụ ==
Amicchia malitere ihe gbasara foto na 1920s. O mechara biri na Grand-Bassam, [[Côte d'Ivoire]] na 1948 ebe ọ rụrụ ọrụ ruo 1970.<ref name=":1">{{Cite web|author=Rédaction|first=La|date=2021-08-05|title=The history of photography: rise, realities and pioneers.|url=https://www.onart.media/en/news/the-history-of-photography-in-africa/|accessdate=2022-04-08|work=ON ART MEDIA|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRédaction2021">Rédaction, La (2021-08-05). [https://www.onart.media/en/news/the-history-of-photography-in-africa/ "The history of photography: rise, realities and pioneers"]. ''ON ART MEDIA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-04-08</span></span>.</cite></ref> Na Grand-Bassam, ọ nọgidere na-akpọtụrụ ndị Ghana na-asụ Bekee na Côte d'Ivoire bụ ndị ọ na-ese foto nke ukwuu.<ref name=":0">{{Cite web|title=Daniel Amicchia – Photo {{!}} Revue Noire|url=https://www.revuenoire.com/daniel-amicchia-photo/|accessdate=2022-04-08|work=www.revuenoire.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.revuenoire.com/daniel-amicchia-photo/ "Daniel Amicchia – Photo | Revue Noire"]. ''www.revuenoire.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-04-08</span></span>.</cite></ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka 'onye ahịa na-eme njem' ma mepụta foto nke ezinụlọ na azụmaahịa.<ref name=":1" /> A maghị ọtụtụ ihe banyere ndụ na ọrụ Amicchia n'ihi na ọ nweghị akwụkwọ ndekọ nakwa n'ihi na ezinụlọ ya tụfuru ihe ndekọ ya mgbe ọ nwụsịrị.<ref name=":1" />
Otú ọ dị, onye otu Amicchia bụ Joseph Ernest Kouao, debere ma chekwaa ihe ndị fọdụrụ n'ihe ndekọ nke onye na-ese foto. Revue Noire gosipụtara foto Amicchia na 1991.<ref name=":0">{{Cite web|title=Daniel Amicchia – Photo {{!}} Revue Noire|url=https://www.revuenoire.com/daniel-amicchia-photo/|accessdate=2022-04-08|work=www.revuenoire.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.revuenoire.com/daniel-amicchia-photo/ "Daniel Amicchia – Photo | Revue Noire"]. ''www.revuenoire.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-04-08</span></span>.</cite></ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, foto ya pụtara n'ọtụtụ ihe ngosi na ọdịda anyanwụ<ref>{{Cite web|date=2011-11-08|title=Paris Photo 2011 : Place of honour for Africa|url=https://loeildelaphotographie.com/en/paris-photo-2011-place-of-honour-for-africa/|accessdate=2022-04-08|work=The Eye of Photography Magazine|language=en-US}}</ref>
== Ọnwụ ==
Amicchia nwụrụ n'afọ 1994 n'ihi ọrịa kansa.<ref name=":0">{{Cite web|title=Daniel Amicchia – Photo {{!}} Revue Noire|url=https://www.revuenoire.com/daniel-amicchia-photo/|accessdate=2022-04-08|work=www.revuenoire.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.revuenoire.com/daniel-amicchia-photo/ "Daniel Amicchia – Photo | Revue Noire"]. ''www.revuenoire.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-04-08</span></span>.</cite></ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
mchwtdnp0ycleoi9q5cooj1ng6p5og7
Rabah Aït Ouyahia
0
15553
95551
79426
2022-08-26T09:45:04Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Rabah Aït Ouyahia''' bụ [[Algeria|onye]] Algeria-Canada na-eme ihe nkiri.<ref name="src">[https://ici.radio-canada.ca/ohdio/premiere/emissions/on-dira-ce-qu-on-voudra/segments/chronique/377517/rabah-ait-ouyahia-revision-rap-politique-cinema "Une révision : Entrevue avec Rabah Aït Ouyahia"]. [[Ici Radio-Canada Première]], November 2, 2021.</ref> A maara ya nke ọma dịka onye a họpụtara ugboro abụọ na Jutra / Iris maka onye na-akwado ihe nkiri kacha mma, na-enweta nods na 4th Jutra Awards n'afọ 2002 maka Tar Angel (L'Ange de goudron) na 24th Quebec Cinema Awards n'afọ 2022 maka A Revision (Une révision).<ref>Agnes Poirier, [https://www.screendaily.com/quebec-jutra-awards-finalists-announced/408098.article "Quebec Jutra awards finalists announced"]. ''[[Screen Daily]]'', January 24, 2002.</ref><ref>Marc-André Lussier, [https://www.lapresse.ca/cinema/2022-04-14/24e-gala-quebec-cinema/maria-chapdelaine-et-les-oiseaux-ivres-en-lice-pour-16-prix-iris-chacun.php "Maria Chapdelaine et Les oiseaux ivres en lice pour 16 prix Iris chacun"]. ''[[La Presse (Canadian newspaper)|La Presse]]'', April 14, 2022.</ref>
Ọ bịara Canada n'afọ 1996 dịka onye gbara ọsọ ndụ site na Agha Obodo Algeria.<ref name="src">[https://ici.radio-canada.ca/ohdio/premiere/emissions/on-dira-ce-qu-on-voudra/segments/chronique/377517/rabah-ait-ouyahia-revision-rap-politique-cinema "Une révision : Entrevue avec Rabah Aït Ouyahia"]. [[Ici Radio-Canada Première]], November 2, 2021.</ref> Ọrụ ndị ọzọ ọ na-eme gụnyere ihe nkiri Montreal, White City (Montréal ville blanche) na Kinship, usoro telivishọn L'Imposteur, na mmepụta nke ''Bashir Lazhar'' n'afọ 2017.<ref>Christian Saint-Pierre, [https://www.ledevoir.com/culture/theatre/508876/bashir-lazhar-apprendre-a-vivre "«Bashir Lazhar»: apprendre à vivre"]. ''[[Le Devoir]]'', September 26, 2017.</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|7907439}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
h56iu8a2079gbfxqtf0n6wujvwq7r6v
Rachid Ksentini
0
15554
95611
84939
2022-08-26T10:11:21Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
''''''Mkpúrù èdè íke''''''[[Usòrò:Rachid Ksentini (1887-1944).jpg|thumb|Rachid Ksentini]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rachid Ksentini''' (November 11, 1887 August 4, 1944) bụ onye Algeria na-eme ihe nkiri na onye na-eme ọchị.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Rachid Ksentini '''Rachid Belakhdar''' n'abalị 11 ọnwa Nọvemba, afọ 1887 na Casbah nke Algiers. Ọ hapụrụ ụlọ akwụkwọ n'oge ọ dị obere iji soro nna ya rụọ ọrụ dịka ọkwá nkà na-amụta ọrụ na Bab El Oued ruo n'afọ 1914. Na mbido Agha Ụwa Mbụ, ọ debanyere aha dịka onye ọrụ ụgbọ mmiri na ụgbọ mmiri ahịa wee gaa France. Ụgbọ mmiri ọ banyere n'ụgbọ mmiri ahụ bụ nke ndị agha mmiri Germany gbagburu. Ndị Royal Navy napụtara ndị lanarịrịnụ, nke e zigara na Marseille. site na ọrụ ya dịka onye ọkwọ ụgbọ mmiri, ọ gara Europe, North America, China, na India. Ọ laghachiri Algeria mana maka obere oge tupu ọ laghachi France. n'afọ 1925, ọ laghachiri n'ala nna ya wee zute n'otu afọ ahụ na kọfị, [[Allalou|Ali Sellali]] a.k.a. Allalou onye gwara ya ka ọ sonye n'òtù ihe nkiri ya ''Ezzahia''. Njikọ ha na-arụpụta n'etiti ihe ndị ọzọ site na ngosi nke egwuregwu ''Zaouadj Bouaklin'' n'ọnwa October 26, afọ 1926, nke na-egosi mpụta mbụ nke Ksentini n'elu ikpo okwu. Egwuregwu nke dọtara uche ọha na eze. Njikọ dị n'etiti ndị ikom abụọ ahụ na-aga n'ihu na mgbanwe nke Allalou nke usoro sitere na Otu puku na otu abalị, ebe Rachid Ksentine nwetara ọrụ mbụ. N'afọ 1927, ya na Djelloul Bachedjerrah mepụtara, ndị otu ''El Djazaïr'' gbasara n'oge na-adịghị anya.
Rachid Ksentini pụtara karịsịa na ihe nkiri. mana n'otu oge ahụ, ọ na-etinye onwe ya n'abụ ndị na-atọ ọchị na-enwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ọtụtụ n'ime abụ ya bụ mkpuchi ma ọ bụ interpolation nke sitere na egwu egwu nke mba, dịka ọmụmaatụ na Ach men âr alikoum ya bnaïn ennas, nke sitere na Ach men Âr Alikoum ya rdjal Meknes (amaokwu sitere na uri nke Kaddour El Alamy).
E mere usoro TV a raara nye onye na-eme ihe nkiri ahụ n'afọ 2005, nke Boualem Aďssaoui duziri site na ihe nkiri nke Rachid Soufi. Usoro ahụ nwere akụkụ iri na abụọ nke nkeji iri atọ ọ bụla.
== Akwụkwọ ==
{{Cite book|title=Anthologie de la musique arabe, 1906-1960|author=Hachlaf|first=Ahmed|authorlink=:fr:AAhmed Hachlaf|year=2001|origyear=|publisher=Éditions Anep|location=Algiers|isbn=9789961903513|language=French|url=https://books.google.com/books?id=qd8TAQAAIAAJ}}
== Ọnwụ ==
Rachid Ksentini nwụrụ n'August 4, 1944.<ref name="Rachid Ksentini">{{Cite web|url=http://www.elwatan.com/archives/article.php?id=26088|title=Rachid Ksentini|publisher=[[El Watan]]|date=2005-09-13|accessdate=2014-03-06}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Kalo kolna-Baba lakbir-Tal eddor on YouTube
* Audio clip on YouTube
* [http://www.musicme.com/#/Rachid-Ksentini/ Rachid Ksentini na musicme.com]
* [http://www.deezer.com/artist/84271 Abụ] banyere Deezer
8ubngz09nqzc8evsuamw54kclhnkxjw
Hassan El-Hassani
0
15576
95500
79449
2022-08-26T09:06:28Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hassan El-Hassani''' (Arabic: '''حسن الحسني''') onye aha ya bụ '''Hassan Bencheikh''', bụ onye Algeria na-eme ihe ọchị. A mụrụ ya n'ọnwa Eprel 24, 1916 na Ksar Boukhari nso Medea, [[Algeria]], ọ nwụrụ n'ọnwa Septemba 25, 1987 na Algiers.
== Akụkọ ndụ ==
Hassan El-Hassani bụ onye na-eme ihe ọchị, [[Actor|onye na-ese ihe nkiri]], onye agha, onye na'eme ihe ọchị a ma ama, na onye guzobere otu ihe nkiri. Ọ bụkwa onye otu National Assembly (oge mbụ) ma nata Resistance Medal.
N'ihe karịrị ihe nkiri iri atọ, o gosipụtara "Boubagra", onye ọrụ ugbo na-amaghị nke a na-akọ nke jupụtara na ezi uche na amamihe n'ihu mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ohere ọ chọrọ kemgbe ọ bụ nwata bịara n'afọ 1940 mgbe ụlọ ọrụ ihe nkiri [[Mahieddine Bachtarzi]] gara mpaghara Berrouaghia, ebe ọ bụ onye na-edozi isi. N'ịbụ onye Bachtarzi gbara ume, El Hassani dere egwuregwu mbụ ya, Hassan's Dreamsīa satire na-akatọ ọchịchị ndị ọchịchị. Echiche ndị dị n'egwuregwu ahụ mere ka e jide ya ma tụọ ya mkpọrọ n'ọnwa May 8, 1945. N'ụlọ mkpọrọ, o mepụtara ọtụtụ ihe osise iji bulie mmụọ n'etiti ndị mkpọrọ.
A tọhapụrụ ya na ngwụcha Agha Ụwa nke Abụọ, ọ kwagara Casbah nke Algiers ebe ọ rụrụ ọrụ dịka onye na-akpụ isi, nakwa na ihe nkiri. O mepụtara agwa nke Na'anaa na egwuregwu ''El-houria'' nke ghọrọ, n'afọ 1950, "ihe omuma" mgbe ahụ "tigoule ou ti ghoul pas". Mgbe ndị otu ahụ gbasara, e were ya n'ọrụ n'afọ 1953 ka ọ rụọ ọrụ na telivishọn n'okpuru Mustapha Badie [fr]. Ihe nkiri mbụ ya bụ "La poursuite" (The Chase) Mgbe agha Algeria maka nnwere onwe malitere, ọ raara onwe ya kpamkpam nye ọgụ ahụ. N'afọ 1968, ọ sonyeere Algeria National Theatre, wee hapụ onye ọkacha mmasị ya ''Na'naa'' maka "Boubagra" dị ịrịba ama. Ya na ndị na-eme ihe nkiri Four Seasons, ọ gara Algeria ruo afọ iri. N'afọ 1976, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu National People's Congress, ụlọ ọrụ ahụ wee gbasaa. E gosipụtara Hassan El-Hassani n'ọtụtụ ihe nkiri telivishọn na ihe nkiri kemgbe nnwere onwe.
== Ihe nkiri ==
* 1966: The Winds of the Aures (nke Mohammed Lakhdar-Hamina)
* 1968: ''Hassan Terro'' [fr] (nke Mohammed Lakhdar-Hamina) - Bahri
* 1969: ''Z'' (nke Costa-Gavras) - Onye Ọkwọ ụgbọala General<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt0065234/characters/nm0252825|title=Z (1969) - IMDb}}</ref>
* 1969: ''Opium na Ogwe'' (nke Ahmed Rachedi dere) - Brahim Ben Brahim
* 1970: ''Brancaleone Alle Crociate'' (nke Mario Monicelli)
* 1971: The Most Gentle Confessions (nke Édouard Molinaro dere) - The Notary
* 1972: ''Sanaoud'' nke Mohamed Slim Riad [fr]
* 1972: The Holiday of Inspector Tahar (nke Moussa Haddad [fr])
* 1973: December (nke Mohammed Lakhdar-Hamina)
* 1973: ''Ezinụlọ Ndị'' Kasị Mma (nke Djaffer Damerdji dere)<ref>{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt0856171/|title=Les bonnes familles (1973) - IMDb}}</ref>
* 1975: Akụkọ nke Afọ Ọkụ (nke Mohammed Lakhdar-Hamina dere)
* 1976: The Nomads (nke Sid Ali Mazif [fr])
* 1976: ''Ech-Chebka'' (nke Ghaouti Bendeddouche dere)
* 1976: The Uprooted (nke Lamine Merbah [fr])
* 1977: Barrières (Barriers) (nke Ahmed Lallem dere)
* 1978: ''Nzọụkwụ Mbụ'' (The First Step) (nke Mohamed Bouamari [fr])
* 1982: The Damned (nke El Hadi Guellal)
* 1982: Owuwe ''ihe'' ubi (Harvests of Steel) (nke Ghaouti Bendaddouche)
* 1982: ''Nwunye maka Nwa m'' (nke Ali Ghanem dere)
* 1983: Les folles années du twist (The Wild Years of the Twist) (TV Series, nke Mahmoud Zemmouri [fr]) - Mouloud
* 1983: ''Ihe igwe ihe'' (The Windmill) (nke Ahmed Rachedi)
* 1983: ''Tabûnat al-sayyid Fabre''
* 1985: ''Buamama'' - Cheikh Tiout
* 1986: ''Ihe oyiyi Ikpeazụ'' (nke Mohammed Lakhdar-Hamina) - Touhami
* 1987: ''Ọnụ ụzọ'' mbata nke ịgbachi nkịtị (The Gates of Silence) (nke Amar Laskri)
== Akwụkwọ ==
Dictionary of Film E debere 2011-07-02 na Wayback Machine, Larousse, 2001 E debere ya Way back Machine.
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0252825}}
box1zwhlla6nnva8l5fc4fyq3ve8kkz
Tracey Rose
0
15586
95459
86319
2022-08-26T06:07:26Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tracey Rose''' bụ ónyé na-ese ihe na [[South Africa]] nke bi ma na-arụ ọrụ na Johannesburg. A maara Rose nkè ọma màkà arụmọrụ ya, ntinye vidiyo, na foto.
== Nkwupụta Onye Na-ese Ihe ==
"Ime ọrụ bụ akwụkwọ nke njem ọ bụla, usoro ọ bụla, nsogbụ ọ bụla ga-arụ ọrụ. N'otu ógè, enwere m nrụgide ime ọtụtụ ihe n'otu ógè ahụ, mànà ugbu a, achọrọ m iwere otu nzọụkwụ n'otu. Mgbè ị na-eme ihe osise, ọ bụghị naanị na ị na-arụ ihe n'oge ahụ, ị na-enye aka na akụkọ ihe mere eme niile nke ime ihe osise. "
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Tracey Rose na 1974 na Durban, South Africa. Ọ gàrà Mahadum nke Witwatersrand na Johannesburg na Fine Arts ebe ọ nwetara B.A. ya na 1996. Ọ kụziri na Vaal Triangle Technikon, Vanderbijl Park, South Africa na Mahadum nke Witwatersrand . Na Febụwarị na Machị 2001 ọ bụ onye na-ese ihe na Cape Town na South African National Gallery ebe ọ mepụtara ọrụ ya màkà Venice Biennale 2001 nke Harald Szeemann haziri.
Tracey Rose nọchitere ányá na US site na Christian Haye nké The Project.<ref>[http://www.artfacts.net/en/artist/tracey-rose-10439/profile.html The artist profile on Artfacts].</ref>
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Roberto_Paci_Dalò_-_SUD_Salon_Urbain_de_Douala_2010_(276).jpg|thumb|300x300px|Tracey Rose, SUD-Salon Urbain de Douala 2010. Foto Roberto Paci Dalò]]
Ọrụ Rose na-azaghachi na njédébé nke nkwenkwe na ntụpọ na mkparịta ụka ọdịbendị. Ọrụ ya, nke a maara màkà ilekwasị anya na arụmọrụ, gụnyekwara foto, vidiyo, na ntinye. Ihe doro anya mgbè niile n'ọrụ ya bụ nkwenye nke ónyé na-ese ihe na-eche ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke njirimara ihu, gụnyere mmekọahụ, agbụrụ, na isiokwu metụtara okike.<ref name="IndUK">{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/news/world/africa/art-of-africa-the-50-best-african-artists-426441.html|title=Art of Africa: The 50 best African artists|date=1 December 2006|work=The Independent|publisher=Independent News and Media Limited|accessdate=30 April 2009}}</ref> Dị ka Jan Avgikos si kwuo, "akụkụ nke arịrịọ Rose bụ ihe ọ na-ezo aka na '60s na '70s performance art'.
== Ihe ngosi ==
Dị ka Sue Williamson si kwuo, "Tracey Rose abụghị ónyé na-arụ ọrụ nke na-awụli elu na ohere ọ bụla e nyere ya, a makwaara na ọ na-apụ n'ihe karịrị otu ngosi ma ọ bụrụ na ọnọdụ ahụ adịghị mma. "<ref name="artthrob.co.za">Sue Williamson, ''[http://www.artthrob.co.za/01mar/artbio.html A feature on an artist in the public eye: Tracey Rose]'' in "[[Artthrob]]", n. 43, March 2001.</ref>
E gosipụtara ọrụ Rose n'ọtụtụ ebe n'Africa, Europe na United States. Ihe ngosi onwé ónyé na-adịbeghị ányá gụnyere "The Cockpit" na MC, Los Angeles, CA, "Plantation Lullabies" na Goodman Gallery, Johannesburg, South Africa, ha abụọ na 2008.
=== Ihe ngosi onwe onye ===
* The Project, New York, 1999
* Ụlọ ngosi Goodman, Johannesburg, 2000
* The Project, New York, 2000
* ''Ciao Bella'', The Goodman Gallery, Johannesburg, 2002
* The Project, New York, 2002<ref>Holland Cotter, ''[https://www.nytimes.com/2002/05/31/arts/art-in-review-tracey-rose.html Art in review: Tracey Rose]'' in "[[The New York Times]]", 31 May 2002.</ref>
* The Project, New York City, 2004
* ''The Thieveing Fuck na Intagalactic Lay'', The Goodman Gallery, Johannesburg, 2004
* The Project, New York City, NY, 2007
* Plantation Lullabies, The Goodman Gallery, Johannesburg, 2008
* The Cockpit, MC Kunst, Los Angeles, 2008
* ''Ihe mere ị ga-eji dịrị'', Espace doual'art, Douala, 2009
=== Ihe ngosi ìgwè ===
* Scramble, Civic Theatre Gallery, Johannesburg, South Africa, 1996
* ''Onye na-agba ịnyịnya'', Generator Art Space, Johannesburg, South Africa, 1996
* Graft-Trade Routes History and Geography, (katalogue) 2nd Johannesburg Biennale, South African National Gallery, Cape Town, South Africa, 1997
* 50 ''Akụkọ'' (onye na-ahụ maka), "Top of Africa" Carlton Centre, Johannesburg, South Africa, 1997
* Cross/ings, (katalogue) Museum of Contemporary Art, Tampa, USA, 1997
* FNB Vita Awards, (katalogue) Sandton Art Gallery, Johannesburg, 1997
* Purity and Danger, Gertrude Posel Gallery, Johannesburg, South Africa, 1997
* 7th ''Triennale'' der Klienplastik, (katalogue) Europe Africa, SudwestLB Forum, Stuttgart, Germany, 1998
* ''Guagrene Arte 98'', Fondazione Sandretto Re Rebaudengo per l'arte, Turino, Italy, 1998
* ''Ihe oyiyi nke ọchịchị onye kwuo uche ya'', (katalogue) Foto na nka anya mgbe ịkpa ókè agbụrụ gasịrị, Bildmuseet, Umea, Sweden, 1998
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Art of the World 1998, (katalogue) Passage de Retz, Paris, France, 1998
* ''Vidio'' ọdịbendị / ZKM, Museum fur Neue Kunst, Karlsruhe, Germany, 1999
* Channel, South African National Gallery, Cape Town, South Africa, 1999
* ''Nkwurịta okwu'': Vice Verses, (katalogue) Europe Africa, SudwestLB Forum, Stuttgart, Germany, 1999
* 2000 ArtPace, San Antonio (ebe obibi)
* documenta 14 ngosi, Athens, Greece na Kassel, Germany, 2017<ref>{{Cite web|url=http://www.documenta14.de/en/artists/13556/tracey-rose|title=Tracey Rose|work=www.documenta14.de|language=en|accessdate=2019-03-23}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Akwụkwọ ==
* Sue Williamson, Akụkụ banyere onye na-ese ihe n'anya ọha na eze: Tracey Rose na "Artthrob", n. 43, March 2001.
* ''Tracey Rose'': Fresh, nke Kellie Jones na Emma Bedford dezigharịrị, South African National Gallery, 2003.
* Emma Bedford, ''Tracey Rose'' na afọ ''10'' 100 ndị na-ese ihe: nka na ọchịchị onye kwuo uche ya South Africa, ed. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe osise ọha na eze n'Africa. Ihe osise na mgbanwe obodo na Douala /// Ihe osise and Urban Transformations na Douala. Geneva: Metis Presses. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-2-94-0563-16-6|978-2-94-0563-16-6]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
84zw66x46yw8ip3eaniwojbvo59annl
Rokhaya Niang
0
15603
95193
79478
2022-08-25T21:05:05Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rokhaya Niang''', bụ [[Actor|onye]] Senegal na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=https://www2.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2bcaf3fc46|title=Rokhaya Niang|publisher=British Film Institute|accessdate=25 October 2020}}</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ ya a na-aja mma na fim Le prix du pardon, L'Extraordinaire destin de Madame Brouette na ''Teranga Blues''.<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=69571.html|title=Rokhaya Niang: Acteur|publisher=allocine|accessdate=25 October 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 2001, Niang malitere ime ihe nkiri izizi ya na ihe nkiri Le prix du pardon nke Mansour Sora Wade duziri. Site na ihe ịga nke ọma nke ihe nkiri ahụ, a họpụtara ya maka ihe nkiri L'Extraordinaire destin de Madame Brouette n'afọ 2002. A họọrọ ihe nkiri abụọ ahụ maka Panafrican Film and Television Festival nke Ouagadougou (FESPACO) n'afọ 2003.<ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.co.uk/worldservice/specials/1537_whoswho/page5.shtml|title=Who's who at Fespaco|publisher=BBC|accessdate=25 October 2020}}</ref> Otú ọ dị, ihe nkiri sinima ya na-ewu ewu bịara site na ihe nkiri ''Teranga Blues'' nke afọ 2007 nke Moussa Sène Absa duziri mgbe ọ na-arụ ọrụ 'Rokhaya'.<ref>{{Cite web|url=http://africultures.com/personnes/?no=4991|title=Rokhaya Niang: Sénégal|publisher=newsbreak|accessdate=25 October 2020}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ụdị
![Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|2001
|''Ọnụ ego mgbaghara''
|Maxoye
|Ihe nkiri
|
|-
|2002
|''Ọdịnihu pụrụ iche nke Madame Brouette''
|Mati
|Ihe nkiri
|
|-
|2007
|''Teranga Blues''
|Rokhaya
|Ihe nkiri
|
|-
|2010
|''Nwoke Na-enwe Mmasị Mmekọahụ''
|Onwe ya
|Ihe nkiri
|
|-
|2011
|''Otu nzọụkwụ gaa n'ihu - Ihe ndị na-eme ka nrụrụ aka ghara ịdị''
|Dovi
|Ihe nkiri
|
|-
|2012
|''Ihe e boro ebubo na ọ nabatara ya''
|
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm1110307}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
386gkhdh5661icflc9212aebqaa3od9
Walid Tayaa
0
15627
95111
79504
2022-08-25T15:37:21Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{ Infobox person | image= | caption= }}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Walid Tayaa''' (amụrụ na 12 Julaị 1976) bụ [[Tunisia|onye]] nduzi ihe nkiri nke Tunisia.
== Ọrụ ==
Ọ gụrụ sociology wee mechaa malite ime ihe nkiri. O duziri ihe nkiri mkpirikpi ole na ole, tupu o mepụta ihe nkiri mbụ ya Madame Bahja na 2006, nke e gosipụtara na Cannes Film Festival. Mgbe nke ahụ gasịrị, ya na onye nduzi ihe nkiri French bụ Ève Deboise sonyere na ọmụmụ ihe ederede ma wepụta ihe nkiri ndị ọzọ dị mkpirikpi.<ref>{{Cite web|url=http://africultures.com/personnes/|title=Walid Tayaa|work=Africultures|language=fr-FR|accessdate=2019-03-22}}</ref> Ihe nkiri ya dị mkpirikpi ''El Icha'' meriri Grand Prize na Festival du Cinéma Méditerranéen de Tétouan .
Ihe nkiri dị mkpirikpi ''Boulitik'' na 2011 gosipụtara oge dị iche iche nke mgbanwe mba Tunisia ma na-ekwu maka ikike LGBT na Tunisia. Ọ bụ otu n'ime mmadụ ole na ole kwadoro ntọala nke otu LGBT Association Shams na 2015 n'ihu ọha.<ref>{{Cite web|url=https://thearabweekly.com/controversy-tunisia-over-new-gay-association|title=Controversy in Tunisia over new gay association|author=Khlifi|first=Roua|work=The Arab Weekly|language=en|accessdate=2019-03-22}}</ref>
N'afọ 2013 o mere ihe nkiri banyere onye Tunisia na-ahụ maka ụmụ nwanyị bụ Dorra Bouzid. Fataria na 2017 bụ ihe nkiri mbụ ya.
== Ihe nkiri ==
* 2006: Madame Bahja
* 2009: El Icha (Na-adị Ndụ)
* 2010: Ena el Issaoui
* 2010: Ihe a ma ama
* 2011: Boulitik
* 2012: Journal d'un citoyen ordinateur
* 2013: Dora Bouzid, onye nta akụkọ Tunisia mbụ, nwanyị na-alụ ọgụ
* 2014: El Kef
* 2015: Café Sidi amara Halfaouine
* 2016: Ntinye ụgbọala
* 2017: Fataria
== Ebensidee ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|8193695}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
03tu3wpq3frsh8bmbvi3h1h00ip39mh
Wayne Kramer (filmmaker)
0
15652
95273
86321
2022-08-25T21:42:14Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Wayne Kramer (Director) at Naturalization ceremony (cropped).jpg|thumb|Wayne Kramer (filmmaker)]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Wayne Kramer''' (amụrụ na 26 Mee 1965) bụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-ese akụkọ. Kramer edeela ma duzie ihe nkiri dị iche iche dịka ihe nkiri 2003 The Cooler, nke nwetara nhọpụta Oscar maka onye na-eme ihe nkiri ya Alec Baldwin, yana nhọpụta Golden Globe abụọ maka Baldwin na Maria Bello. O mekwara ihe nkiri ya dị mkpirikpi nke afọ 1995 "Crossing Over" n'ime ihe nkiri ogologo oge nke Harrison Ford, Ray Liotta, Ashley Judd na Jim Sturgess gosipụtara, ụlọ ọrụ Weinstein wepụtara ya na 2009.<ref>{{Cite web|title=Citizen's Arrest for Wayne Kramer's Tasteless Immigrant Drama Crossing Over|url=http://www.villagevoice.com/2009-02-25/film/citizen-s-arrest-for-wayne-kramer-s-tasteless-immigrant-drama-crossing-over/full/|publisher=Village Voice|accessdate=22 January 2013}}</ref> O dekwara ihe nkiri maka ihe nkiri Mindhunters, mana ''ndị'' ọzọ degharịrị ihe odide ikpeazụ ma nwee obere ihe yiri ọrụ mbụ Kramer.<ref>{{Cite web|title=10 Questions: Wayne Kramer|url=http://www.ign.com/articles/2006/03/06/10-questions-wayne-kramer|publisher=IGN|accessdate=22 January 2013}}</ref>
== Ọrụ ==
Kramer malitere iduzi ihe nkiri 1992 ''Blazeland'', nke a na-arụchabeghị. Kramer ekwuola na usoro ahụ bụ "ihe egwu zuru oke site na mmalite ruo na njedebe" nakwa na o nweghị atụmatụ iji mechaa ma ọ bụ wepụta ihe nkiri ahụ.<ref>{{Cite book|author=Berra|first=John|title=Directory of World Cinema: American Independent|year=2010|publisher=Intellect Ltd|isbn=978-1841503684|pages=17–23|url=https://books.google.com/books?id=oWC1tWKRbqwC&dq=%22Blazeland%22+kramer&pg=PA17}}</ref> A họọrọ ntọhapụ mbụ ya, The Cooler, maka asọmpi na 2003 Sundance Film Festival.<ref>{{Cite news|title=Sundance Notebook: 'Cooler' Feels Lucky, Fowl Play and Indecisive Party Monsters|url=http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=SLTB&p_theme=sltb&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=100D41899B4D46C7&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM|accessdate=22 January 2013|work=Salt Lake Tribune|date=21 January 2003}}</ref> Ka e mesịrị n'otu afọ ahụ, The Cooler nwetara 2003 Special Mention for Excellence in Filmmaking site n'aka National Board of Review.<ref>{{Cite web|title=2003: Special Recognition For Excellence In Filmmaking|url=http://www.nbrmp.org/search/?search=The%20Cooler|publisher=National Board of Review|accessdate=22 January 2013}}</ref> Otu afọ mgbe e mesịrị, a họpụtara ya maka Golden Satellite Award na Edgar Allan Poe Award maka ide ihe nkiri ahụ.<ref>{{Cite web|title=2004 Edgar Award Nominees|url=http://www.bookreporter.com.asp1-14.dfw1-2.websitetestlink.com/features/edgar-awards.asp#2004_nominees|publisher=BookReporter|accessdate=22 January 2013}}</ref>
N'afọ 2006, Kramer duziri ihe nkiri na-akpali akpali a kpọrọ running Scared maka Media 8 Entertainment . Ihe nkiri ahụ gosipụtara Paul Walker na Cameron Bright. Ọ bụ ezie na Running Scared emeghị nke ọma na ụlọ ọrụ ịkụ nzọ, ọ gara n'ihu ịghọ aha DVD na-aba uru nke ukwuu maka Media 8.<ref>{{Cite web|title=The Best Movie You Never Saw: Running Scared|url=http://www.joblo.com/movie-news/the-best-movie-you-never-saw-running-scared=JoeBlo|accessdate=22 July 2013}}</ref><ref>{{Cite web|title=Max Landis on Running Scared|url=http://trailersfromhell.com/running-scared/|publisher=Trailers From Hell|accessdate=25 July 2013}}</ref>
N'''a''fọ 2006, Kramer bụ otu n'ime ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri gbara ajụjụ ọnụ maka ihe ngosi Kirby Dick nke bụ This Film Is Not Yet Rated, ebe ọ na-atụle ihe doro anya na ọ bụ ihe nzuzu nke eziokwu ahụ bụ na MPAA nyere Cooler asambodo NC-17 naanị n'ihi obere sekọnd nke ntutu isi ya.<ref>{{Cite news|title=Censuring the Movie Censors|url=http://www.time.com/time/arts/article/0,8599,1531249,00.html|publisher=Time|accessdate=22 January 2013|date=2 September 2006}}</ref>
Kramer duziri Pawn Shop Chronicles, nke e wepụtara na 12 Julaị 2013. Ihe nkiri ahụ gosipụtara Vincent D'Onofrio, Chi McBride, Paul Walker, Kevin Rankin, Matt Dillon, Elijah Wood, na Brendan Fraser.<ref>{{Cite news|url=http://www.hollywoodreporter.com/review/pawn-shop-chronicles-film-review-583167|title=Pawn Shop Chronicles: Film Review|publisher=The Hollywood Reporter|first=Frank|author=Scheck|date=10 July 2013}}</ref>
== Ihe nkiri o mepụtara ==
* ''Blazeland'' (1992)
* ''Onye Na-adịghị'' Obi Ụtọ (2003)
* Mindhunters (2004) - akụkọ na ihe nkiri
* ''Ịgba ọsọ n'ụjọ'' (2006)
* Ihe nkiri ''a ka'' na-eleghị anya (2006) - Onye na-eme ihe nkiri
* ''Ịgafe'' (2009)
* Akụkọ Pawn Shop (2013)
* Izu ohi (TBA)
* ''Ecstasia'' (TBA)
* Blue Before Blood (TBA)
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable" style="margin-right: 0;"
!Afọ
!Aha ya
!Onye nduzi
!Onye edemede
!Onye na-emepụta
!Ụlọ ọrụ nkesa
|-
! scope="row" |2003
|''Onye Na-adịghị Ekpo Ụtọ''
| {{yes}}
| {{yes}}
| {{no}}
|Lionsgate
|-
! scope="row" |2004
|''Ndị na-achụ nta uche''
| {{no}}
| {{yes}}
| {{no}}
|Ụlọ ọrụ Weinstein
|-
! scope="row" |2006
|''Ịgba ọsọ n'ụjọ''<ref>{{Cite news|url=http://www.maxim.com/entertainment/true-romance-15-years-later|title=True Romance: 15 Years Later|work=[[Maxim (magazine)|Maxim]]|date=April 25, 2008|accessdate=July 9, 2016|author=Spitz, Marc}}</ref>
| {{yes}}
| {{yes}}
| {{no}}
|Mgbasa Ozi 8 Ntụrụndụ
|-
! scope="row" |2009
|''Ịgafefe''<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/film/2014/may/15/pulp-fiction-review|title=Pulp Fiction review – Tarantino's mesmeric thriller still breathtaking 20 years on|work=The Guardian|date=May 15, 2014|accessdate=July 9, 2016|author=Bradshaw, Peter}}</ref>
| {{yes}}
| {{yes}}
| {{yes}}
|Ụlọ ọrụ Weinstein
|-
!2013
|''Akụkọ Akụkọ Akụrụngwa Pawn Shop''<ref>{{Cite news|author=Ebert|first=Roger|title=Four Rooms|url=http://www.rogerebert.com/reviews/four-rooms-1995|accessdate=July 10, 2016|work=Chicago Sun-Times|date=December 25, 1995}}</ref>
| {{yes}}
| {{no}}
| {{Partial|Executive}}
|Ihe nkiri Anchor Bay
|-
| rowspan="3" |TBA
|''Ọcha Na-acha Ọcha Tupu Ọbara''<ref>{{Cite news|author=Ebert|first=Roger|title=Four Rooms|url=http://www.rogerebert.com/reviews/four-rooms-1995|accessdate=July 10, 2016|work=Chicago Sun-Times|date=December 25, 1995}}</ref>
| {{yes}}
| {{no}}
| {{yes}}
| rowspan="3" |TBA
|-
|''E jidere na ọ na-ezu ohi''<ref>{{Cite news|author=Ebert|first=Roger|title=Four Rooms|url=http://www.rogerebert.com/reviews/four-rooms-1995|accessdate=July 10, 2016|work=Chicago Sun-Times|date=December 25, 1995}}</ref>
| {{yes}}
| {{no}}
| {{no}}
|-
|''Ecstasia''<ref>{{Cite news|author=Ebert|first=Roger|title=Four Rooms|url=http://www.rogerebert.com/reviews/four-rooms-1995|accessdate=July 10, 2016|work=Chicago Sun-Times|date=December 25, 1995}}</ref>
| {{yes}}
| {{yes}}
| {{no}}
|-
|}
=== Ihe nkiri ndị o nyere aka mee ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;font-size:90%;"
!Ndị na-eme ihe nkiri
!'''Onye'''<br /><br /><br /><br /> obi ike (2003)
!'''Ịgba ọsọ n'ụjọ''' (2006)<br /><br /><br /><br />
!'''Ịgafe'''<br /><br /><br /><br /> (2009)
!Akụkọ Pawn Shop (2013)<br /><br /><br /><br />
!Izu ohi (TBA)<br /><br /><br /><br />
!'''Ecstasia''' (TBA)<br /><br /><br /><br />
!Blue Before Blood (TBA)<br /><br /><br /><br />
|-
!'''Michael Cudlitz'''
|
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|-
!'''Arthur J. Nascarella'''
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|
|
|
|
|-
!'''Paul Walker'''
|
|Ọdịdị
|
|Ọdịdị
|
|
|
|-
|'''Alec Baldwin'''
|Ọdịdị
|
|
|
|
|
|Ọdịdị
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0469694|Wayne Kramer}}
* Wayne Kramer at AllMovie
* {{Cite web|url=http://www.sensacine.com/actores/actor-68460/filmografia/|title=Wayne Kramer|publisher=Sensacine}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8g7kh7jjoa37db5t71pqe7bcue1syx7
Robyn Nesbitt
0
15661
95202
79539
2022-08-25T21:09:56Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Robyn Nesbitt''' (amụrụ n'afọ 1984) bụ onye na-ese ihe na South Africa nke bi ma na-arụ ọrụ na Johannesburg ugbu a.<ref>{{Cite web|url=http://artmap.co.za/520/robyn+nesbitt/|title=Art Map South Africa|publisher=Artmap.co.za|accessdate=17 January 2015}}</ref> Nesbitt gụrụ na Mahadum Witwatersrand, ma Johannesburg.<ref>{{Cite web|url=http://www.artspace.com/magazine/art_101/more-of-the-most-influential-art-schools-in-the-world|title=The World's Most Influential MFA Programs, Part 2|author=Ian Wallace|work=Artspace|accessdate=17 January 2015}}</ref> N'afọ 2007 ọ natara ihe nrite Spier Contemporary.<ref name="WineNet">{{Cite web|title=Spier Contemporary 2007 exhibition and awards|url=https://news.wine.co.za/news.aspx?NEWSID=11169|work=WineNet|accessdate=2 December 2021|language=en|date=14 December 2007}}</ref> Ọrụ Nesbitt dị iche site na nyocha ya nke ọma nke ihe ndị na-eme kwa ụbọchị site na usoro ndụ anyị na usoro eluigwe gbara anyị gburugburu.<ref>{{Cite web|url=http://www.prohelvetia.org.za/Coexistent-Residency.2936.0.html|title=PRO HELVETIA - JOHANNESBURG: Coexistent Residency|author=Newmedia AG|publisher=Prohelvetia.org.za|accessdate=17 January 2015}}</ref> Oge na-atọ ọchị, nke na-ede uri, na nke na-adịghị mkpa na-aghọ ihe eji eme ihe na mgbasa ozi nke gụnyere nyocha, usoro, akwụkwọ, eserese, vidiyo, na foto.<ref>{{Cite book|author=Pather|first=Jay|title=Spier Contemporary 2007 Catalogue|date=2007|publisher=Cape Town: Africa Centre|pages=57}}</ref><ref name="parking-gallery.net">{{Cite web|url=http://www.parking-gallery.net/2013/04/08/research-on-the-nature-of-the-island-as-a-physical-manifested-and-projected-environment-parking-gallery-10th-april-28th-june/|title=Research On The Nature of The Island – As a Physical, Manifested And Projected Environment Parking Gallery 10th April – 28th June|publisher=Parking-gallery.net|accessdate=17 January 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://kaganof.com/kagablog/category/contributors/robyn-nesbitt/|title=Kagablog|publisher=Kaganof.com|accessdate=17 January 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://us2.campaign-archive2.com/?u=f1804b97f0f3593ee4ed713a6&id=49c2072c2a|title=Sunday 10 August 7.30pm - A viewing of the moon|publisher=Us2.campaign-archive2.com|accessdate=17 January 2015}}</ref>
Ọ na-esokarị [[Nina Barnett]] emepụta ihe.<ref>{{Cite web|url=http://assembly.withtank.com/text/2012/09/24/robyn-nesbitt-and-nina-barnett/|title=Robyn Nesbitt and Nina Barnett - Bronwen Shelwell@ASSEMBLY|publisher=Assembly.withtank.com|accessdate=17 January 2015}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
nlt9y74wrnngz3ee711uuy4efrcvca4
Lorraine Loots
0
15666
95042
79544
2022-08-25T12:13:13Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Lorraine Loots bụ ónyé na-ese ihe na ónyé na-eme obéré '''ihe''' na South Africa si Cape Town. O mepụtara obéré ihe osise nke gburugburu ala na ihe ndị a na-ahụ kwa ụbọchị na ndabere ọcha. Lorraine malitere ịghọ onye a ma ama n'afọ 2013 mgbè ọ malitere ọrụ a na-akpọ narị atọ na iri isii na ise Eserese maka agbúsì na mgbè e mesịrị na 2014 nà narị atọ na iri isii na ise Akwụkwọ ozi akwụkwọ ozi màkà ágbúsì ebe ọ na-ese otu ihe osise kwa ụbọchị n'afọ ma tinye ya na usoro mgbasa ozi mmekọrịta ruo afọ abụọ n'usoro. Ọrụ a mere ka ọ mara ọtụtụ mgbasa ozi ebe e gosipụtara ya na CBS, CNN, ''Charlie Rose'', ''Huffington Post'' na Colossal ịkpọ aha ole na ole.<ref>{{Cite news|url=http://www.huffingtonpost.com/gareth-pon/365-paintings-for-ants-a-_b_5842088.html|title=365 Paintings for Ants, A Miniaturist Project by Artist Lorraine Loots|work=Huffington Post|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.thisiscolossal.com/2014/09/postcards-for-ants-a-365-day-miniature-painting-project-by-lorraine-loots/|title=Postcards for Ants: A 365-Day Miniature Painting Project by Lorraine Loots|publisher=Colossal|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2015/04/24/world/paintings-for-ants/index.html|title=Hand-painted masterpieces smaller than a thumbnail|accessdate=2017-09-08|publisher=CNN}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.cbsnews.com/news/tiny-portraits-south-african-painter-lorraine-loots-display-ants-nyc-exhibition/|title=Quarter-sized paintings spark international attention|publisher=CBS News|accessdate=2017-09-08|language=en}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
o1j58iaf3nygdts4kwd02svllr4deuk
Charles Ernest Peers
0
15713
95072
79592
2022-08-25T13:40:09Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Peers.jpg|thumb|Ọdịdị Ala Charles E Peers]]
'''Charles Ernest Peers''' (1875, Belfast, Northern Ireland na 1944, Higgovale, Cape Town, South Africa) bụ onye South Africa na-ese ihe.
Peers nọrọ na Liverpool, England, ebe o dekọrọ ọrụ mbupu na Mersey. Ọ chọrọ ịghọ onye na-ese ụkpụrụ ụgbọ mmiri, mana ọ pụghị ịmụ ọrụ. Ọ nọrọ obere oge na Liverpool School of Art tupu ọ gaa South Africa na 1904.
A họpụtara Peers ka ọ bụrụ onye otu South African Society of Artists na 1905, o wee bụrụ onyeisi oche nke South African Fine Arts Association. O meriri asọmpi ihe ngosi Cape Times na 1924, wee bụrụ onye otu South African Institute of Art na 1926. Peers mechara bụrụ onye isi oche nke Owl Club na 1934, onye isi oche nke K Club na 1935, New Group kpọrọ ya ka ọ sonye na ngosi mbụ ha na 1938, ma mesịa bụrụ onye isi ala nke otu ahụ, ọfịs ọ nọrọ ruo mgbe ọ nwụrụ.
Peers na-ebi ndụ dị ka onye na-ede akwụkwọ na ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ dị iche iche, nke gụnyere Galvin & Sales na Cape Town. O gosipụtara The Seven Wonders of South Africa nke Hedley Chilvers na The Coast of Hermanus nke Will Costello. O mepụtara usoro kaadị sịga na-ese onyinyo maka United Tobacco Company album Our Land / Ons Land (1939), na ọtụtụ kalenda eserese n'oge afọ 1930 maka Vacuum Oil Company.
Ndị ọgbọ na-arụ ọrụ karịsịa na watercolor, mana ha na-emepụta mmanụ na pastel yana ihe osise pensụl, etchings, linocuts, na lithographs. O lekwasịrị anya na ọdịdị ala, ihe owuwu, na ihe gbasara ụgbọ mmiri.
== Ihe ngosi ==
Ihe ngosi onwe onye, Lezard's Gallery, Johannesburg, 1923
Ihe ngosi jikọrọ aka na Allerley Glossop, Taylor Art Gallery, Pietermaritzburg, 1924 Ihe ngosi onwe, Dempers na Wiley's Art Gallery, Cape Town, 1924
Ihe osise dị iche iche site na 1926, nke gụnyere ihe ngosi nke South African Institute of Art, Durban, 1927
Ihe ngosi jikọtara ya na J. Pope Ellis, Cape Town City, 1939
A nọchitere anya na ihe ngosi ọhụrụ ọhụrụ niile a na-eme kwa afọ site na 1938 ruo 1945
Peter Visser Antiques guzobere ihe ngosi ire ahịa mbụ nke ọrụ ya kemgbe afọ 1930 na 1991.
== Nchịkọta ọha na eze ==
Albany Museum, Grahamstown Cape Town Municipal Collection Durban Art Gallery Iziko Museum, Cape Town (South African National Gallery & Slave Lodge) Museum Afrika, Johannesburg Old House Museum, Durban Pretoria Art Museum Tatham Art Gallery, Pietermaritzburg University of Cape Town William Humphreys Art Gallery, Kimberley
== Ebensidee ==
* Lucy Alexander na Evelyn Cohen, 150 South African Paintings, Past and Present, Struik, 1990.
* Esmé Berman, Art and Artists of South Africa, Southern Book Publishers, 1993.
*
7o0t2hpiqicq5y5zvxeeg3gzhtbb53v
Tina Struthers
0
15719
95136
79598
2022-08-25T20:10:07Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tina Struthers''' (1977) bụ onye Canada na-ese akwa si Cape Town, South Africa. A maara ya màkà ákwà ya nke nwere akụkụ atọ na ihe ọkpụkpụ mgbasa ozi agwakọta yana ọrụ ya nke Mmekọrịta Ọdịbendị.
== kụkọ ndụ ==
N'afọ 2008, Struthers na ezinụlọ ya kwagara Canada, nke mbụ gaa Ontario, wee mechaa biri na Quebec n'afọ 2011. Ọ na-arụ ọrụ na mpaghara Montreal ka ukwuu.
=== Agụmakwụkwọ ===
* 19971999 Diploma na nkwurịta okwu ányá, nka márá mmá, Open Window Art Academy, Pretoria, South Africa
* 19961997 Diploma na nka márá mmá mma, Open Window Art Academy, Pretoria, South Africa
== Ọrụ ==
Kemgbe ọ bụ nwata, Struthers anọwo na-achịkọta akwa. Ákwà na-adọrọ mmasị Struthers n'ihi na ha nwèrè ụdị dị iche iche na-adịghị agwụ agwụ, ọdịdị, na [[Àgwà|agba]]; ha na-ejikwa mmegharị ma bụrụ ihe na-adọta ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ebe niile.
Ọrụ Struther na-elekwasị anya na ọdịiche, njikọta, mmetụta mmadụ na gburugburu ebe obibi, mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na mbata. Ọ na-anwa ijide mmiri, ma ọ bụ ihe mgbanwe n'ime ọrụ ya. Mmasị Struther nwèrè na mmegharị nke ifufe, na oké osimiri, malitere mgbè ọ bụ nwata na South Africa. Ọ na-elegharị mmegharị mmadụ na mmebi gburugburu ebe obibi mmadụ ányá n'otu ụzọ ahụ ikuku na oké osimiri. Akụkụ nke mmasị ya na mbata na ndị gbara ọsọ ndụ ọ na-emetụta mbata nke ya site na South Africa gaa [[Kánada|Canada]].
=== Ihe ngosi onwe onye ahọpụtara ===
* CODEX II, Mary E. Black Gallery, 2020, Halifax, Canada
* CODEX, 2017 Ụlọ ngosi obodo, Dollard des Ormeaux, Canada
* Iri isii na asaa, 2017, Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Vaudreuil-Soulanges, Canada
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
=== Ihe ngosi ndị a họọrọ ===
* 16th International Triennial of Tapestry, 2019, Lodz, [[Poland]]
* Contemporâneo, ihe ngosi nka akwa akwa nke mbà ụwa, 2019, [[Brazil]]
* WorldTextile Association's International Biennial of Contemporary Textile Art; 2019, Madrid, Spain; 2017, Motevideo, Urgguay
* Scythia, 12th International Biennial of Contemporary Textile Art, 2018, Ivano-Frankivsk, [[Yukrain|Ukraine]]
* The Brain Project, 2017; 2016, Toronto, Canada
* International Textile Biennial 2017, Kunststichting Perspektief vzw, Haacht, Belgium
=== Ọrụ Mmekọrịta Ọdịbendị ahọpụtara ===
Struthers etinyela áká ná ọrụ dị iche iche nke ọdịbendị na mpaghara Montreal ka ukwuu nke ndị ọbọdọ dị n'ebe ahụ kwadoro.
=== Ihe a tụrụ atụ n'ihu ọha ===
* Le Flux de L'Or Bleu, ihe eji akwa akwa akwa na Théâtre Paul-Émile Meloche 400 Avenue Saint-Charles, Vaudreuil-Dorion, QC, 2019
* Vibrer Ensemble Sculpture dị n'èzí Centre des Femmes la Moisson,321 Grand Boulevard, L'Île-Perrot, QC, 2019
* ''Ịdị n'otu n'ime'' ịdị iche iche, Ihe a tụrụ atụ na nkuku nke Avenue Saint Charles, na Boulevard Harwood okporo ụzọ 20, Obodo Vaudreuil-Dorion,2018
* Au Fil des Terres akwa akwa n'ime Regional Municipality Counsel Hall de Vaudreuil-Soulanges, 280 Boulevard Harwood, 2017
* Mon Nid Chez Moi, 23 panel akwa ntinye n'ime 3031/309 Boulevard de la Gare, Vaudreuil-Dorion QC, 2015
* Plus Haut Plus Loin, ihe a tụrụ atụ n'ime Ụlọ Nzukọ Obodo, 2555 Rue Dutrisac, Vaudreuil-Dorion, 2015
* Travaillons Ensemble, sculpture na nkuku nke Avenue Saint charles na rue Paul Gerin-Lajoie, Vaudreuil-Dorion QC, 2016 na Monika Brinkman & Mozaik
* Au Coeur de ma Communauté, n'èzí mgbidi, Avenue Saint Charles Vaudreuil-Dorion QC, 2015 na Monica Brinkman.
== Ònyìnyé ==
* Onye na-ese ihe nke Afọ 1996 Merit Award, Pretoria, South-Africa, South African Art Society
* Ideau Partnership Award 2020 maka La Danse des Mains
== Edensibia ==
{{Reflist|refs=<ref name="VIVA MÉDIA sep 2020">{{cite web |last1=Delisle |first1=Par Myriam |title=Vaudreuil-Dorion: La ville pilote à l’œuvre |url=https://www.viva-media.ca/la-voix-regionale-vaudreuil-soulanges/culture-vs/arts-visuels-vs/vaudreuil-dorion-la-ville-pilote-a-loeuvre/ |website=VIVA MÉDIA |accessdate=19 September 2020 |language=fr-FR |date=10 October 2014}}</ref>
<ref name="lodz catalogue">{{cite book |title=16th International Triennal of Tapestry : "Breaching borders" |date=2019 |publisher=Centralne Muzeum Włókiennictwa w Łodzi = Central Museum of Textiles in Łódź |location=Łódź |isbn=9788360146736 |pages=136–137}}</ref>
<ref name="I am attached to culture video">{{cite web |title=I Am Attached to the Culture |url=https://kinescope.ca/portfolio/?lang=en |website=Kinescope |publisher=Kinescope Productions |accessdate=20 September 2020}}</ref>
<ref name="Unité dans la diversité cstrois site">{{cite web |title=Unité dans la diversité {{!}} Services administratifs |url=https://www.cstrois-lacs.qc.ca/services-administratifs/cite-des-jeunes-unite-dans-la-diversite |website=www.cstrois-lacs.qc.ca}}</ref>
<ref name="ASLI MAGAZINE">{{cite journal |title=Tina Struthers creates a textile sculpture to address the importance of education for girls |journal=ASLI MAGAZINE - creating change |date=10 April 2015 |url=https://artsaveslivesintmagazine.com/2015/04/10/tina-struthers-creates-a-textile-sculpture-to-address-the-importance-of-education-for-girls/ |accessdate=21 September 2020 |language=en}}</ref><ref name="LIGNES D'EAU">{{cite news |last1=Brisson |first1=Jessica |title=LIGNES D'EAU – Projet de médiation culturelle pour les citoyens qui ont été touchés par les inondations {{!}} Vaudreuil-Soulanges – Néomedia |url=https://www.neomedia.com/vaudreuil-soulanges/actualites/culturel/345952/lignes-deau-projet-de-mediation-culturelle-pour-les-citoyens-qui-ont-ete-touches-par-les-inondations |work=Vaudreuil-Soulanges |language=fr}}</ref>
<ref name="La Fabrique Culturelle">{{cite AV media
| people =
| date = 17 October 2017
| title = Sophie Cadieux à Formule Diaz
| trans-title =
| medium = xmpeg
| language = French
| url = https://www.lafabriqueculturelle.tv/capsules/10196/sophie-cadieux-a-formule-diaz-les-capsules-de-la-fabrique-16-octobre
| access-date = 22 September 2020
| archive-url =
| archive-date =
| format = 720 x 1280
| time = 3:09-4:45
| location =
| publisher = La Fabrique Culturelle
| id = 6157154954001
| isbn =
| oclc =
| quote =
| ref =
}}</ref>
<ref name="La Danse des mains video">{{cite AV media
| people = Josiane Farand
| date =
| title = 𝘓𝘢 𝘥𝘢𝘯𝘴𝘦 𝘥𝘦𝘴 𝘮𝘢𝘪𝘯𝘴 de l’artiste Tina Struthers
| trans-title =
| medium =
| language = French
| url = https://www.youtube.com/watch?v=FcCK1tm9rxY
| access-date = 22 Sep 2020
| archive-url =
| archive-date =
| format =
| time = 2:43
| location =
| publisher = les productions kinescope
| id =
| isbn =
| oclc =
| quote =
| ref =
}}</ref>
}</ref>}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.ville.vaudreuil-dorion.qc.ca/en/recreation-and-culture/cultural-life/cultural-mediation obodo vaudreuil-dorion Ebe nrụọrụ weebụ Cultural Mediation]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cz7gbjwryx4ex3mstfgr0n6k313qtr9
William Howard Schröder
0
15738
95334
79618
2022-08-25T22:23:23Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:William_Howard_Schroeder04a.jpg|áká_ịkẹngạ|frameless]]
'''William Howard Schröder''' 'Willie' (1851 Cape Town - 4 August 1892 Pretoria), bụ onye na-ese ihe na South Africa, onye na-eme ihe nkiri na onye na-ebipụta akwụkwọ.<ref>Standard Encyclopaedia of Southern Africa - NASOU (1973)</ref>
Willies bụ nwa mbụ n'ezinụlọ nwere ụmụ nwoke anọ na ụmụ nwanyị isii. Ọ dịghị mgbe ọ bụ nwatakịrị siri ike, ọ họọrọ inwe akwụkwọ ma ọ bụ ihe osise karịa inọ n'akụkụ ndị ọgbọ ya. Agụmakwụkwọ mbụ ya bụ na Tot Nut van 't Algemeen na Cape Town, ọ bịakwara n'okpuru nduzi nke Charles Fanning, onye nkuzi nka. Charles Fanning, ọ bụ ezie na ọ bụ onye nkuzi ruru eru, bụ onye na-ala ezumike nká dịka Willie, na-ajụ inye ọrụ ya n'ihi egwu nke ekworo na iwe sitere n'aka ndị omenkà ndị ọzọ.
Mgbe ọ dị afọ iri na anọ, ọnọdụ siri ike nke ezinụlọ ya manyere Schröder ịhapụ ụlọ akwụkwọ ma rụọ ọrụ gbasara ise foto, na-aghọ onye a maara nke ọma na nka a. Mgbe e mesịrị, onye na-ese foto, S. B. Barnard, were ya n'ọrụ ruo ihe dị ka afọ iri na abụọ n'oge ahụ ọ gara klas mgbede na nka, nke mbụ na-amụ n'okpuru Thomas Lindsay nke Roeland Street School of Art, ma mesịa n'okpuru onye nọchiri Lindsay, W. McGill.
Schröder malitere inye aka mgbe niile na eserese na ihe osise na-atọ ọchị na akwụkwọ akụkọ dị iche iche. Otu n'ime ọrụ mbụ ya bụ onyinyo James Barry maka The ''Zingari'' na 1871. Ọ rụrụ ọrụ na ''Zingari'' ruo mgbe ọ mechiri na 1875.
John Schröder, nna ya, nwụrụ n'afọ 1872 mgbe ndụ ya niile na-ezere nkwụ ọkụ na ụtaba. Ibu ọrụ maka ọdịmma ezinụlọ ahụ dakwasịrị nwa nwoke nke okenye.
Schröder malitere ugbu a inye nkuzi nka na ise ihe osise.
Ọ rụrụ ọrụ nwa oge maka akwụkwọ akụkọ Cape Town The Lantern, malite mgbe ọ meghere na 1877, tupu ọ kwaga Port Elizabeth maka afọ ole na ole iji rụọ ọrụ maka akwụkwọ akụkọ The Observer na 1878.
''Cape Argus'', ''Het Volksblad'', The Lantern, ''Excalibur'' na nke ya kwa izu The Knobkerrie jiri ihe osise ya mee ihe. Ọ kwagara Transvaal na 1889 ebe, mgbe ọ rụchara ọrụ n'ọtụtụ ''akwụkwọ akụkọ'', ọ sonyeere The Press na Pretoria.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* [https://archive.org/stream/schroderartmemen00schriala#page/n5/mode/2up online The Schröder Art Memento (1893) - Leo Weinthal (onye nchịkọta akụkọ)]
== Njikọ mpụga ==
* Works by or about William Howard Schröder at Internet Archive
e1vo8xs9mfi51hz3grur5yn4ltxtt22
Walter Westbrook (artist)
0
15759
95225
79639
2022-08-25T21:18:42Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Walter Edward Westbrook''' (3 Ọgọstụ 1921 - 15 Jenụwarị 2015) bụ onye na-ese ihe na South Africa nke biri na Kent, England. A maara ya nke ọma karịsịa maka ọdịdị mmiri ya nke sitere na ala dị larịị nke Northern Cape na Namibia, ma mesịa site na ime obodo Kent na English Channel. A mụrụ Westbrook na Pretoria na 1921 ma biri na Kimberley ruo ọtụtụ iri afọ tupu ọ kwaga England na ngwụcha afọ 1990.<ref>[http://www.walterwestbrook.com/pagesUK/Walter_Edward_Westbrook_Biography_and_Profile.htm Walter Edward Westbrook: Biography and Profile – accessed on 28 May 2013]</ref> Ọ nwụrụ na Kent n'afọ 2015, mgbe ọ dị afọ iri itoolu na atọ.<ref>{{Cite book|author=Schoonraad|first=Murray|title=Companion to South African Cartoonists|year=1989|publisher=Ad. Donker|isbn=0868521140}}</ref><ref>[http://arttimes.co.za/walter-westbrook-august-3-1921-january-15-2015/ Obituary – Walter Westbrook]</ref>
== Afọ ndị mbụ na nka oge agha ==
Westbrook malitere ise ihe mgbe ọ dị obere ma mụọ nka n'okpuru [[Walter Battiss]] na Pretoria. A maghị ya dị ka onye na-ese ihe agha, Westbrook ka na-arụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe n'oge agha ya niile na North Africa, na Ịtali ebe a kpọgara ya n'okpuru nku nke onye na-eme ihe nkiri Ịtali, Francisco Caprioli. A na-egosipụta ọrụ agha ya na South African National Museum of Military History. N'oge agha gachara, Westbrook mere ihe ngosi otu nwoke na Pretoria na 1947.
== Kimberley ==
Ọ bụ mgbe ọ bi ma na-arụ ọrụ na Kimberley ka ọ malitere itinye aka na ala kpọrọ nkụ nke Northern Cape, Kalahari na Namibia. Ọ malitere ọrụ oge niile dị ka onye na-ese ihe n'afọ 1970.
Westbrook bụ onye otu 'Bloemfontein Group', nke Dr F.P. Scott guzobere n'afọ 1960. Ya na ndị na-ese ihe Marianne na Alexander Podlashuc, Fr [[Frans Claerhout]], Stefan na Iris Ampenberger, Mike Edwards na Louis Scott, Westbrook nyere ọrụ abụọ na iri abụọ na anọ mejupụtara F.P. Scott Trust na Oliewenhuis Art Museum na Bloemfontein. Nchịkọta a, ya na ụtọ mpaghara ya siri ike, gosipụtara mkpebi nke otu ahụ maka nguzobe ụlọ ngosi Oliewenhuis.
== Kent ==
Ebe ọ kwagara na United Kingdom, Westbrook gara n'ihu na-enweta mkpali, ka ọ na-achọpụta mmasị maka foto, ihe oyiyi na ihe osise ndụ.
== Ihe ngosi, ọrụ na nchịkọta ==
Ọrụ Walter Westbrook gosipụtara na ngosi onwe onye na nke otu na South Africa, Germany, Spain, Portugal na England. E meela nnukwu ihe ngosi nke ọrụ ya na William Humphreys Art Gallery na Kimberley, Mahadum nke Free State na Mahadum Pretoria.
Ụlọ ngosi ndị ọzọ gosipụtara ihe osise ya gụnyere Sandton Gallery, Leicester Galleries, Bakker Gallery, South Africa Association of Arts, Hoffer Gallery na Pretoria na Oliewenhuis Art Museum na Bloemfontein. Nnukwu ọrụ nka nke Westbrook gụnyere Standard Chartered Bank na New York, De Beers South Africa, De Beer Diamond Mines Kleinzee na Namaqualand, Southern Life South Africa, St James' Anglican church na Galeshewe, Kimberley, na Agricultural Co-op Leeudoringstad.
William Humphreys Art Gallery dị na Kimberley nwere nnukwu nchịkọta nke ọrụ ya. A ga-ahụkwa ọrụ ya na nchịkọta onwe na nke ọha na eze n'ụwa niile, nke gụnyere Cotton Collection, USA, Iziko South African Museum na Cape Town, Pretoria Art Museum, UNISA na Pretoria, Willem Annandale Art Gallery na Lichtenburg, nchịkọta nka SASOL, Oliewenhuis Art Museum na Bloemfontein, Mahadum nke Free State, Mahaduma Johannesburg, South African National Museum of Military History na ọtụtụ ụlọ ọrụ nnọchi anya South Africa na Europe.
== Mbipụta na ndekọ ihe nkiri ==
A gụnyere ọrụ Westbrook na Berman's Art and artists of South Africa na Alexander na Cohen's 150 South African Paintings Past and Present. E gosipụtakwara ya na ihe omume nke anọ nke ihe ngosi telivishọn ịrị na atọ A Country Imagined, nke onye egwu Johnny Clegg, dị ka onye na-egosi, gara South Africa na-etinye njikọ dị n'etiti ala, nka na njirimara.<ref>[http://johnnyclegg.blogspot.com/2010/05/johnny-clegg-tv-serie-country-imagined.htmlin johnnyclegg.blogspot.com – A country imagined. Accessed 28 May 2013]</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
4fprxdfkmtua4sh6uijc31b2kzzngnz
Daniel Maggs
0
15767
95560
84706
2022-08-26T09:49:34Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Daniel Maggs''' (amụrụ n'afọ 1968) bụ onye South Africa na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye na-ese ihe nke na-ebi ma na-arụ ọrụ na Cape Town. Ọrụ ọhụrụ ya, ShackRise, nke egosiri na Spier Contemporary 2010, na-egosi ihe omume nke ndị squatters na-eweghara mmepe dị elu a gbahapụrụ agbahapụ.<ref name="ArchRev">{{Cite web|title=A Mixed-Media Piece by Daniel Maggs|url=http://www.architectural-review.com/folio/a-mixed-media-piece-by-daniel-maggs/8612156.article|publisher=Architectural Review|accessdate=26 April 2012}}</ref><ref name="MG">{{Cite web|author=Tolsi|first=Niren|title=The contestants' take|url=http://mg.co.za/article/2010-03-05-the-contestants-take|publisher=Mail and Guardian|accessdate=26 April 2012}}</ref><ref name="Specifier">{{Cite web|title=Shack Rise|url=http://www.specifile.co.za/specifier/index.php?option=com_content&view=article&id=628:shack-rise&catid=47:inspiration-a-imagination|publisher=Specifier|accessdate=26 April 2012}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
Daniel Maggs (amụrụ n'afọ 1968, Cape Town, South Africa) bụ nwa nwoke nke ọkà mmụta ihe ochie Timothy Maggs (ref: Iron Age Communities of the Southern Highveld) na Valerie Maggs (onye na-ese ihe na onye nkuzi nka). Ezinụlọ kwagara Pietermaritzburg mgbe ọ dị afọ anọ, mgbe nna ya malitere ọrụ na Natal Museum. Ọ gụrụ akwụkwọ na Cowan House na Hilton College. Ọ gụrụ gbasara ihe owuwu na Mahadum nke Cape Town 1986 na 1992. Ọ rụrụ ọrụ maka ọrụ ụlọ dị iche iche na South Africa na London n'etiti afọ 1987 na 1996. Ọ nwetara nzere masta nke oge ezumike n'okpuru Prọfesọ Roloef Uytenbogaardt.
== Ọrụ na ọrụ ==
Maggs bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ ugbu a na-arụ ọrụ na Cape Town, na onye na-eme ihe nkiri. Chegbu onwe ya maka mmepe nke ọrụ abụọ na-akọwa ibe ha. "Dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ, mmadụ ga-achọta ihe ngwọta ndị dị irè, nke nwere nchegbu teknụzụ na nke uri. Nhazi na iwu ụlọ nwere ike ịbụ naanị ihe a na-agbaso iwu na nke dị mma, ọ bụ maka imeziwanye gburugburu ebe obibi.
Dị ka onye na-ese ihe, ọrụ Maggs na-ekwu maka gburugburu ebe obibi e wuru, ọ bụ ezie na ọ nwere ike ịchọpụta akụkụ dị iche iche site na ihe mgbochi nke omume ụlọ mgbe niile. Ọ na-eji ihe osise na ihe osise nyochaa ọrụ ndị a na-apụghị iwu, ihe owuwu ndị na-egosipụta akụkụ nke ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke Southern Africa ugbu a. A na-ejikarị asụsụ nke "recycled and indigent architecture", iji nyochaa echiche nke 'ebe imewe Afrịka'. Maggs nwere mmasị na nsogbu gburugburu ebe obibi, ihe ọhụrụ mpaghara na ime ihe na ihe dị nso.
== Ndekọ nke Ihe osise ==
<gallery>
Usòrò:Boarding House.jpg|
Usòrò:Shack Rise.jpg|
Usòrò:Refugee Ark.jpg|
Usòrò:Inhabited Scafolding.jpg|
</gallery>
== Ihe ngosi ndị a họọrọ ==
* 1994 Foto nke Architecture South Seeff Trust Gallery, Cape Town
* 2006 Ndị na-ese ihe dị ka ndị na-ese Ihe osise
* 2008 40 x 40 Ihe ngosi Mgbidi Anọ Ndị a, Cape Town
* 2010 Spier Contemporary, Cape Town
* 2010 Draw Links, Gallery AOP, Johannesburg
* 2012 Draw Links 1.2, Gallery AOP, Johannesburg
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7w5nxz1lp3719p1b0g1b6u5wq710onq
Hatem Ben Rabah
0
15777
95516
79657
2022-08-26T09:15:41Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Hatem Ben Rabah''', '''Hatem Berrabeh''', ma ọ bụ Hatem Berrbah (nwụrụ n'abalị 16 ọnwa Nọvemba, afọ 2018) bụ onye Tunisia na-eme ihe nkiri.
== Akụkọ ndụ ==
Ben Rabah rụrụ ọrụ dị mkpa na ihe ngosi TV El ''Kottab Al Bab'' na ''Liyam Kif Errih'' n'okpuru nduzi nke Slaheddine Essid.
O nwekwara ọrụ na ihe nkiri La Danse du Vent, A Summer in Goulette, na The Silences of the Palace .<ref>{{Cite web|url=https://tunivisions.net/15475/lacteur-hatem-benrabah-ravi-a-la-fleur-de-lage/|title=L’acteur Hatem Benrabah ‘ravi’ à la fleur de l’âge|date=16 November 2018|work=Tunivisions.net|language=French}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
s7mp6wy3bxdun05c41po6tlremddj4a
Romdhan Chatta
0
15780
95211
79660
2022-08-25T21:14:09Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Romdhan Chatta''' (25 Nọvemba 1939 - 9 Ọgọst 2017), bụ [[Tunisia|onye Tunisia]] na-eme ihe nkiri.
O sitere na mpaghara Sahel, a maara onye na-eme ihe nkiri ahụ nke ọma site na ọrụ ya nke Hmidetou na usoro telivishọn Mhal Chahed n'afọ ndi 1970, n'akụkụ onye na-ese ihe nkiri Dalenda Abdou.
N'ime afọ iri anọ nke ọrụ ya, ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ na-aga nke ọma dịka nke onye nkuzi na egwuregwu ''Maréchal Amma'', nke Tunisian nke Le Bourgeois gentilhomme nke Molière, ma ọ bụ dịka Tijani Kalcita na El ''Khottab Al Bab'', ihe nkiri ncha nke afọ 1990.
Ọ nwụrụ n'ụbọchị nke itoolu n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2017.
== Onye na-eme ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|1968
|''Al moutamarred''
|
|
|-
|1973
|''Fi Bilad Ettararanni''
|
|
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
73iupssm39n62q9hl2xx0bj8ist48uq
Christophe Madihano
0
15818
95083
89266
2022-08-25T13:50:34Z
CommonsDelinker
87
Removing [[:c:File:Christophe_Madihano_in_2019.jpg|Christophe_Madihano_in_2019.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Fitindia|Fitindia]] because: No permission since 17 August 2022.
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Christophe Madihano''' (amụrụ na 10 Ọktoba 1995 na Goma) bụ onye na-ese foto azụmahịa nke Congo, onye edemede, onye na-emepụta ihe nkiri na onye na-eme ihe osise nke ọrụ ya na-elekwasị anya na isiokwu Afrofuturism na ọdịbendị, njirimara, na akụkọ ifo.<ref name=":0">{{Cite web|author=Cishugi|first=Amini|date=24 December 2021|title=Meet Christophe Madihano: photographer and entrepreneur, founder of Madi TV, a television channel “Made In Goma”|url=https://regionweek.com/meet-christophe-madihano-photographer-and-entrepreneur-founder-of-madi-tv-a-television-channel-made-in-goma/|accessdate=2022-05-16|work=RegionWeek|language=en-US}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị guzobere Madi TV, ụlọ ọrụ telivishọn na-akwụ ụgwọ ntụrụndụ na Democratic Republic of the Congo.<ref name=":0" />
== Ọrụ ==
A mụrụ Christophe Madihano na 10 Ọktoba afọ 1995, na Goma na [[Democratic Republic of the Congo]] . Ọ malitere ọrụ ya n'afọ 2017 ma dọta uche mba ụwa na ọrụ ya "The Kongo Kingdom", nke onye na-agụ egwu Swedish-Congolese Mohombi pụtara dị ka otu n'ime [[Democratic Republic of the Congo|ndị]] isi nke Kongo Kingdom.<ref>{{Cite web|title=LET’S TALK interview avec CHRISTOPHE MADIHANO – YouTube|url=https://www.youtube.com/watch?v=MYZS-4PwIMk|accessdate=2022-05-16|work=YouTube}}</ref><ref>{{Cite web|author=KAKULE|first=Job|date=17 March 2021|title=A Goma, le jeune Christophe Madihano valorise l’histoire du Royaume Kongo grâce à la photographie|url=https://www.grandslacsnews.com/posts/a-goma-le-jeune-christophe-madihano-valorise-l-histoire-du-royaume-kongo-grace-a-la-photographie-2132|accessdate=2022-05-16|work=www.grandslacsnews.com|language=fr}}</ref>
N'afọ 2020, Madihano ghọrọ onye a ma ama site na ọrụ ya "The Forgeted Heroes".<ref>{{Cite web|title=Au Congo RDC, les frères Madihano veulent redorer le blason de l'armée nationale|url=http://lignesdedefense.blogs.ouest-france.fr/archive/2022/03/21/au-congo-rdc-les-freres-madihano-redorent-le-blason-de-l-arm-22908.html|accessdate=2022-05-16|work=[[Ouest-France]]|language=fr}}</ref> Ọ bụ ihe ngosi nke foto na-egosi ndị agha nke Democratic Republic of Congo (FARDC) na-arụ ọrụ na mmiri ozuzo na gburugburu uzuzu, nke gọọmentị nke Democratic Republic nke Congo kwadoro.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=16 March 2022|title=RDC : le photographe Christophe Madihano honore lors de la rentrée parlementaire|url=https://southertimes.com/rdc-le-photographe-christophe-madihano-honore-lors-de-la-rentree-parlementaire/|accessdate=2022-05-16|work=[[:sw:Souther Times|Souther Times]]|publisher=|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|date=17 March 2022|title=RDC : Christophe Madihano, photographe de Goma, rend hommage aux FARDC à travers ses œuvres exposées au Palais du peuple|url=https://actualite.cd/2022/03/17/rdc-christophe-madihano-photographe-de-goma-rend-hommage-aux-fardc-travers-ses-oeuvres|accessdate=2022-05-16|work=[[Actualite.cd]]|language=fr}}</ref>
== Ọrụ ==
* 2017 : ''The Kongo kingdom''
* 2019 : ''The Forgotten Heroes''
* 2021 : ''Havila''
== Edensibia ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bmhgfymi14x2uo14m65kwyd4anyltgi
Hassiba Rochdi
0
15820
95515
79700
2022-08-26T09:15:04Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Hassiba Rochdi ma ọ bụ '''Hassiba rochdy''' (Arabic), a mụrụ '''Zohra Bent Ahmed Ben Haj Abdennebi''', a mụrụ n'ihe dịka n'afọ 1918 na Joumine ma nwụọ n'abalị 26, ọnwa Septemba, afọ 2012, na La Soukra.<ref name=":0">{{Cite web|author=Melligi|first=Tahar|date=August 6, 2007|title=Hassiba Rochdy : un test concluant auprès d'Oum Kalthoum et Riadh Sombati|url=http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=4&news=54604|work=La Presse de Tunisie}}</ref><ref>{{Cite web|date=September 26, 2012|title=Décès de Hassiba Rochdi à l'âge de 94 ans|url=https://www.jawharafm.net/ar/}}</ref> Ọ bụ onye na-agụ egwú Tunisian mbụ a ma ama n'[[Egypt|Ijipt]] na onye na-eme ihe nkiri Tunisian mbụ na-arụ ọrụ dị mkpa na ihe nkiri ndị Ijipt.<ref>{{Cite web|author=Bourial|first=Hatem|date=June 28, 2017|title=Hassiba Rochdi Diva oubliée|url=https://www.webdo.tn/2017/06/28/hassiba-rochdi-diva-oubliee/}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
Rochdi bụ nwa nwanyị nke nwunye nke asatọ na nke ikpeazụ nke nna ya lụrụ. A mụrụ ya n'ezinụlọ ndị nwe ala ma ọ nọrọ n'oge ọ bụ nwata na Mateur ebe ọ mụtara abụ Bedouin wee malite ịmụ ịkwa akwa na ịchọ mma.<ref name=":0">{{Cite web|author=Melligi|first=Tahar|date=August 6, 2007|title=Hassiba Rochdy : un test concluant auprès d'Oum Kalthoum et Riadh Sombati|url=http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=4&news=54604|work=La Presse de Tunisie}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMelligi2007">Melligi, Tahar (August 6, 2007). [http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=4&news=54604 "Hassiba Rochdy : un test concluant auprès d'Oum Kalthoum et Riadh Sombati"]. ''La Presse de Tunisie''.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> N'oge a, ndị na-agụ egwú ndị Juu nwere mmetụta n'ebe ọ nọ.<ref name=":0" /> Mgbe ya na nna ya sere okwu maka phonograph, ọ hapụrụ ụlọ gaa Bizerte. A kpọghachiri ya n'aka nna ya ma manye ya ịlụ di. Otú ọ dị, ọ gbagara Sfax ebe a nabatara ya n'òtù ihe nkiri wee malite ịbụ abụ.<ref name=":0" />
Ọ ghọrọ enyi na onye na-agụ egwu Fethia Khaïri ma zute Béchir Ressaïssi (onye nnọchiteanya nke ndekọ [[:fr:Baidaphon|Baidaphon]]) onye kpọgara ya Paris idekọ na vinyl, na-emepụta: ''El-Achaga harguetli guelbi''. Ndị egwu gụnyere Mohamed Jamoussi na [[:fr:Mohamed Triki|Mohamed Triki]] sonyeere ya.<ref name=":1">{{Cite web|author=Melligi|first=Tahar|date=August 13, 2007|title=Hassiba Rochdy (2) : la Tunisienne qui a chanté en Amérique|url=http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=4&news=54960|work=La Presse de Tunisie}}</ref> O mechara lụọ onye nke ikpeazụ, nke nyere ya ohere ịbanye n'ụwa nke ịbụ abụ ọkachamara.<ref name=":2">{{Cite web|author=Latrech|first=Adel|date=February 27, 2007|title=L'empreinte du génie féminin|url=http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=24&news=44585|work=La Presse de Tunisie}}</ref> Triki guzobere otu egwu maka ya, na-akpọkọta ndị egwu dịka Hédi Jouini, Ali Sriti, [[:fr:Kaddour Srarfi|Kaddour Srarfi]] na Ibrahim Salah.<ref name=":1" />
== Ọrụ Ijipt ==
Mgbe ọ gbara Triki alụkwaghịm, ọ lụrụ onye nnọchi anya mba Amerịka Henry Blake, onye na-enyere onye nnọchianya mba Amerịka nọ na Tunis aka.<ref name=":1">{{Cite web|author=Melligi|first=Tahar|date=August 13, 2007|title=Hassiba Rochdy (2) : la Tunisienne qui a chanté en Amérique|url=http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=4&news=54960|work=La Presse de Tunisie}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">Melligi, Tahar (August 13, 2007). [http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=4&news=54960 "Hassiba Rochdy (2) : la Tunisienne qui a chanté en Amérique"]. ''La Presse de Tunisie''.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> Ọ nọrọ afọ olenaole na Brooklyn ebe ọ mepere ụlọ oriri na ọṅụṅụ aha ya. Ndị na-akwado pati mba nke Neo-Destour kpọtụrụ ya na Paris, ọ bụ ya na-ahụ maka ịnye onye ndú ya [[:fr:Habib Thameur|Habib Thameur]] akwụkwọ, onye gbara ọsọ ndụ na Cairo.<ref name=":1" /> N'ịbụ onye bi n'otu ụlọ, seraglio nke Eze Farouk<ref name=":2">{{Cite web|author=Latrech|first=Adel|date=February 27, 2007|title=L'empreinte du génie féminin|url=http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=24&news=44585|work=La Presse de Tunisie}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLatrech2007">Latrech, Adel (February 27, 2007). [http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=24&news=44585 "L'empreinte du génie féminin"]. ''La Presse de Tunisie''.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> nabatara ya ma hazie mgbede ebe ọ zutere onye na-agụ egwu Sayed Chatta. O gosiri ya onye nduzi nke ụlọ ọrụ redio dị na Cairo onye, mgbe nyocha nke Oum Kalthoum kpebiri, nyere ya egwu kwa izu.<ref name=":1" /> Hassiba sokwa onye tenor Mohamed Abdelmottaleb mee ihe n'ihu ọha.<ref name=":1" />
O mere ihe nkiri anọ ya na nnukwu ndị na-eme ihe nkiri Ijipt: Hob (Ịhụnanya) nke Abdelaziz Hassine (1948) ''Tariq Echouk'' (Ụzọ ogwu) nke Husseïn Sedky (1950), ''Dim'a Fessahr'a'' (Ọbara n'ọzara) nke [[:fr:Gianni Vernuccio|Gianni Vernuccio]] (1951), ''Intekam El Habib'' (Ịbọ ọbọ nke onye hụrụ n'anya) nke Vernuccio (1952).<ref name=":1">{{Cite web|author=Melligi|first=Tahar|date=August 13, 2007|title=Hassiba Rochdy (2) : la Tunisienne qui a chanté en Amérique|url=http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=4&news=54960|work=La Presse de Tunisie}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">Melligi, Tahar (August 13, 2007). [http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=4&news=54960 "Hassiba Rochdy (2) : la Tunisienne qui a chanté en Amérique"]. ''La Presse de Tunisie''.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":3">{{Cite web|date=February 25, 2020|title=Hassiba Rochdi|url=http://cinematunisien.com/2020/02/25/hassiba-rochdi/|work=Cinéma Tunisien}}</ref><ref>She sings there songs composed by Ali Riahi and Hédi Jouini.</ref><ref name=":3" />
== Ịlaghachi Tunisia ==
Ọ laghachiri Tunisia wee maliteghachi ọrụ ya n'afọ ndị 1950, na-eme ihe nkiri maka telivishọn na ihe nkiri. Ọ rụrụ ọrụ na ihe nkiri dịka La Rebelle (1968) na [[:fr:Sourakh|Sourakh]] (1972) nke [[:fr:Omar Khlifi|Omar Khlifi]], Sous la pluie de l'automne ([[:fr:Sous la pluie de l'automne|N'okpuru mmiri ozuzo]] nke oge mgbụsị akwụkwọ) (1969) nke [[:fr:Ahmed Khchine|Ahmed Khchine]], [[:fr:Khlifa le teigneux|Khlifa]] le teigneux (1969) nke Hamouda Ben Halima na Mouna Noureddine, Le [[:fr:Le Sultan de la médina|Sultan]] de la médina nke [[Moncef Dhouib]] (1992) na Bent Familia nke Nouri Bouzid (1997).<ref name=":3">{{Cite web|date=February 25, 2020|title=Hassiba Rochdi|url=http://cinematunisien.com/2020/02/25/hassiba-rochdi/|work=Cinéma Tunisien}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://cinematunisien.com/2020/02/25/hassiba-rochdi/ "Hassiba Rochdi"]. ''Cinéma Tunisien''. February 25, 2020.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":3" /><ref name=":3" /><ref name=":1">{{Cite web|author=Melligi|first=Tahar|date=August 13, 2007|title=Hassiba Rochdy (2) : la Tunisienne qui a chanté en Amérique|url=http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=4&news=54960|work=La Presse de Tunisie}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">Melligi, Tahar (August 13, 2007). [http://archives.lapresse.tn/index.php?opt=15&categ=4&news=54960 "Hassiba Rochdy (2) : la Tunisienne qui a chanté en Amérique"]. ''La Presse de Tunisie''.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":3" /><ref name=":3" /> Ọ na-egwuri egwu na Goha<ref>{{Cite web|title=Goha le simple|url=https://www.imdb.com/title/tt0052854/?ref_=ttfc_fc_tt|work=IMDb}}</ref> (1957) nke Jacques Baratier na Omar Sharif na Claudia Cardinale.
Egwú ya a ma ama gụnyere "Yalli Ouyounek fessama", "Mahlaha tadhbilat ainek", T"aht el yasmina", T"aarafni__wol____wol____wol__ wtaamal belaani", "Sir ya lazrag sir", na "Jesmi Baid Alik".
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}{{Authority control}}
bq0phoz24y9i4o0o2ce5m1ppqu17tar
Wajiha Jendoubi
0
15835
95105
86138
2022-08-25T15:27:52Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[ Program: Wajiha Jendoubi, Radio Nationale - June 5, 2017.jpg | thumb|Wajiha Jendoubi ]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Wajiha Jendoubi''' (a mụrụ n'afọ 1972) bụ onye mba Tunisia na-eme ihe nkiri na onye na-eme ihe ọchị.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Jendoubi n'afọ 1972.<ref name="elcinema">{{Cite web|title=Wajiha Jendoubi|url=https://elcinema.com/person/2112331/|work=Elcinema.org|accessdate=14 November 2020|language=Arabic}}</ref> O sitere na Kairouan, ọ gụsịrị akwụkwọ ihe nkiri ya n'afọ 1995. Maka ọrụ ngụsị akwụkwọ ya, Jendoubi dere egwuregwu n'akụkụ nwa akwụkwọ ọzọ ma rụọ ọrụ nke onye ga-alụ nwanyị ọhụrụ n'ọdịnihu, nke ọ kọwara dịka ihe a na-agaghị echefu echefu. Ndị nduzi Tunisia hụrụ ya ngwa ngwa ma pụta n'ọtụtụ ihe nkiri telivishọn dịka ''Mnamet Aroussia'', ''Ikhwa wa Zaman'' na ''Aoudat Al Minyar'', nke ikpeazụ n'ime ha bụ ọrụ ya a kacha mara amara.<ref name="tunivisions">{{Cite web|language=French|title=Wajiha Jendoubi. Le triomphe de l'authenticité|url=https://www.tunivisions.net/35451/article/wajiha-jendoubi-le-triomphe-de-l-authenticite.tnv|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171207085102/https://www.tunivisions.net/35451/article/wajiha-jendoubi-le-triomphe-de-l-authenticite.tnv|archivedate=7 December 2017|work=Tunivisions.net|accessdate=14 November 2020}}</ref> N'afọ 2010, ọ pụtara na The Season of Men .<ref name="elcinema" />
Jendoubi mere ihe ngosi otu nwanyị Madame Kenza n'afọ 2010. Ọ chọpụtara obi ụtọ nke ịbụ naanị onye nọ n'elu ikpo okwu, ebumnuche ya bụ ime ka ndị na-ege ya ntị nwee obi ụtọ, na-atọ ụtọ ma na-ewepụta ihe ọ bụla o nwere.<ref name="tunivisions">{{Cite web|language=French|title=Wajiha Jendoubi. Le triomphe de l'authenticité|url=https://www.tunivisions.net/35451/article/wajiha-jendoubi-le-triomphe-de-l-authenticite.tnv|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171207085102/https://www.tunivisions.net/35451/article/wajiha-jendoubi-le-triomphe-de-l-authenticite.tnv|archivedate=7 December 2017|work=Tunivisions.net|accessdate=14 November 2020}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20171207085102/https://www.tunivisions.net/35451/article/wajiha-jendoubi-le-triomphe-de-l-authenticite.tnv "Wajiha Jendoubi. Le triomphe de l'authenticité"]. ''Tunivisions.net'' (in French). Archived from [https://www.tunivisions.net/35451/article/wajiha-jendoubi-le-triomphe-de-l-authenticite.tnv the original] on 7 December 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 November</span> 2020</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
N'afọ 2015, a họpụtara ya na Myriam Belkadhi na Emna Louzyr Ayari dịka onye nnọchi anya Tunisia maka Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women.<ref>{{Cite web|language=fr|title=Myriam Belkadi, Emna Louzyr Ayari, Wajiha Jendoubi : ambassadrices pour la CEDAW|url=https://femmesdetunisie.com/myriam-belkadi-emna-louzyr-ayari-wajiha-jendoubi-ambassadrices-pour-la-cedaw/|date=14 August 2015|work=Femmesdetunisie.com|accessdate=14 November 2020}}</ref>
N'afọ 2017, Jendoubi pụtara dịka Bahja na ihe nkiri Salma Baccar bụ ''El Jaida'' .<ref>{{Cite web|language=French|first=Hamza|author=Marzouk|title=El Jaïda : zoom sur la réclusion au féminin|url=http://www.leconomistemaghrebin.com/2017/11/14/el-jaida-reclusion-feminin/|date=14 November 2017|work=Leconomistemaghrebin.com|accessdate=14 November 2020}}</ref> A kpọrọ ya onye ọrụ nke Order of the Republic n'afọ 2019.<ref>{{Cite web|language=French|title=Célébration de la fête de la femme : Ennaceur propose un nouveau contrat social pour "protéger la dignité, les droits et la liberté de la femme"|url=https://www.leaders.com.tn/article/27750-celebration-de-la-fete-de-la-femme-ennaceur-propose-un-nouveau-contrat-social-pour-proteger-la-dignite-les-droits-et-la-liberte-de-la-femme-album-photos|date=13 August 2019|work=Leaders.com.tn|accessdate=14 August 2019}}</ref> N'ọnwa Disemba 2019, Jendoubi kwuru na Attessia TV akwụghị ya ụgwọ maka arụmọrụ ya na ihe ngosi Le Président, Flashback na ''Ali Chouerreb'' .<ref>{{Cite web|title=Wajiha Jendoubi accuse : "Attessia TV ne m'a pas payée mes droits!"|url=http://kapitalis.com/tunisie/2019/12/17/wajiha-jendoubi-accuse-attessia-tv-ne-ma-pas-payee-mes-droits/|work=Kapitalis.com|accessdate=14 November 2020|date=17 December 2019}}</ref>
Ọ lụrụ di ma nwee ụmụ abụọ. Di ya Mehdi bụ onye na-ahụ maka ụda na ìhè n'oge ihe ngosi ya. Mgbe Arab Spring malitere na Tunisia, Jendoubi kwadoro ya na mbụ mana ọ chọpụtara na ọchịchịrị na-apụta. N'ịzaghachi ime ihe ike nke okpukpe nke malitere, o mepụtara ihe ngosi na-atọ ọchị dịka ụzọ isi lụso ya ọgụ na Tunisia mgbe mgbanwe gasịrị.<ref>{{Cite news|title=Wajiha Jendoubi: ‘Theatre is my weapon’|url=https://www.aljazeera.com/program/episode/2017/11/13/wajiha-jendoubi-theatre-is-my-weapon/|accessdate=14 November 2020|work=[[Al Jazeera]]|date=13 November 2017}}</ref>
== Ihe nkiri ==
; Ihe nkiri
* 2000 : ''Oge'' nke ụmụ nwoke : Salwa
* 2001 : ''Fatma''
* 2010 : Linge sale (ihe nkiri dị mkpirikpi) : Jamila
* 2016 : ''Ihe na-esi ísì ụtọ n'oge opupu ihe ubi''
* 2017 : ''El Jaida'' : Bahja
; Telivishọn
* 1998 : ''Îchqa wa Hkayet'' : Chrifa
* 2000 : ''Mnamet Aroussia'' : Lilia Thabti/Lilia Chared Azzouz
* 2002 : ''Gamret Sidi Mahrous'' : Sabiha Souilah
* 2003 : ''Ikhwa wa Zaman'' : Souad
* 2004 : Loutil (Hotel)
* 2005 : ''Aoudat Al Minyar'' : Rakia
* 2009 : ''Aqfas Bila Touyour''
* 2010 : Garage Lekrik
* 2012 : ''Dipanini''
* 2013 : ''Yawmiyat Imraa'' : Daliya
* 2015 : ''Naouret El Hawa'' (oge 2) : Safia
* 2016 : ''Nsibti Laaziza'' (oge 6) : Rafika
* 2016 : ''Onye isi ala'' : Salsabil Barmakli
* 2016 : Bolice 2.0
* 2017 : ''Dawama''
* 2017 : Onye na-akpụ isi
* 2017 : Flashback (oge 2)
* 2019 : ''Onye nkuzi''
* 2019 : ''Ali Chouerreb'' nke Rabii Tekali & Madih Belaïd (oge 2) : Oriakụ Abid
* 2020 : The Tailor: Home Confinement
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|1049984}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:1960 births]]
heqz9flcn0g88507tmuccc0p5oqhz3r
Roland Charles
0
15839
95190
79719
2022-08-25T21:03:38Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Roland Charles''' (ọnwa Ọgọọst 31, afọ 1938 rụọ ọnwa Mee 26, afọ 2000) bụ onye Afrịka-Amerịka na-ese foto na onye na-ese ihe, nke a maara nke ọma maka ịtọ ntọala The Black Photographers of California na oghere ngosi ya, Black Gallery, na Los Angeles, n'etiti ụlọ ọrụ mbụ site na maka ndị na-ese onyinyo ojii.
== Afọ ndị mbụ ==
A mụrụ Roland Charles na Louisiana n'afọ 1938. Ọ rụrụ ọrụ na Air Force, wee kwaga California na mbido afọ 1960, ebe ọ rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ aerospace.<ref name="Photographed Black Life">{{Cite news|title=Roland Charles; Photographed Black Life|url=https://www.newspapers.com/image/161556777/?terms=Roland%2BCharles|accessdate=October 17, 2020|work=Los Angeles Times|date=May 29, 2000|page=168|language=en}}</ref> Mgbe enyi ya nyere ya igwefoto dị ka onyinye, ọ ghọrọ onye na-ese foto oge niile n'afọ 1971, na-arụ ọrụ na mkpuchi egwu na onye nta akụkọ asịrị Rona Barrett.<ref name="Gallery">{{Cite news|title=Gallery|url=https://www.newspapers.com/image/159270828/?terms=Roland%2BCharles#|accessdate=October 17, 2020|work=Los Angeles Times|date=February 25, 1995|language=en}}</ref>
== Ọrụ foto ==
N'ọnwa Nọvemba afọ 1983, Charles haziri ihe ngosi na California Museum of Afro-American History and Culture na Exposition Park, nke a na-akpọ The Tradition Continues: California Black Photographers. Ọ bụ nnukwu ihe ngosi nke gosipụtara ndị na-ese foto California asaa na ndị 40 nke oge a, gụnyere Frank Herman Cloud, [[Vera Jackson]], Harry Adams, Jack Davis, Fred Cooper, na Howard Morehead.<ref name="The Tradition Continues">{{Cite news|title=Calendar: Art|url=https://www.newspapers.com/image/633669609/?terms=Calendar%3A%2BArt%2BTradition%2BContinues|accessdate=October 17, 2020|work=Los Angeles Times|date=December 11, 1983|language=en}}</ref><ref name="No Crystal Stair">{{Cite book|author=George|first=Lynell|title=No crystal stair: African-Americans in the City of Angels.|publisher=Doubleday|isbn=978-0-385-47411-5|pages=187–188|oclc=1020190475|url=https://www.worldcat.org/title/no-crystal-stair-african-americans-in-the-city-of-angels/oclc/1020190475|accessdate=October 17, 2020|language=English}}</ref>
Dị ka onye na-ese ihe na onye na-edebe foto, Charles nwere ekele maka ngwakọta nke foto ejiji na nke mara mma nke ọtụtụ ndị na-ese foto ojii nke oge ya mepụtara, dị ka foto akwụkwọ akụkọ nke onye na-ewe foto ojii Harry Adams, onye Charles maara.<ref>{{Cite news|author=Leovy|first=Jill|title=Collection Honors Chronicler of African American Life|url=https://www.newspapers.com/image/156872132/?terms=Roland%2BCharles|accessdate=October 17, 2020|work=Los Angeles Times|date=November 10, 1996|language=en}}</ref>
Charles gosikwara ekele maka ọrụ dị mkpa nke foto na-atụle foto abụọ nke nwa ya nwanyị na-agba egwú na Los Angeles Times, o kwuru, mgbe m na-eche banyere foto a, m na-echere uri na-agagharị.<ref name="Gallery">{{Cite news|title=Gallery|url=https://www.newspapers.com/image/159270828/?terms=Roland%2BCharles#|accessdate=October 17, 2020|work=Los Angeles Times|date=February 25, 1995|language=en}}</ref>
== Ụlọ ngosi Black Gallery ==
[[Usòrò:The_Black_Gallery_Los_Angeles_CA_107_Santa_Barbara_Plaza.jpg|thumb|The Black Gallery (1984-1998), a raara nye ebe ngosi maka ndị na-ese foto n'Afrịka, nke dị na 107 Santa Barbara Plaza, Los Angeles, CA.]]
Ihe ịga nke ọma nke ihe ngosi ahụ mere ka Charles nyere aka chọta ndị Ojiị na-ese foto nke California, ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ na-enweghị uru maka ndị na-ese foto Afrịka-Amerịka na-apụta ma guzosie ike.<ref>{{Cite web|title=Black Photographers of California|url=https://www.csun.edu/bradley-center/black-photographers-california|work=csun.edu/bradley-center|accessdate=October 17, 2020}}</ref><ref name="Gallery Captures Spirit">{{Cite news|author=Aubry|first=Erin J.|title=Gallery Captures Spirit of Black Life|url=https://www.newspapers.com/image/159154986/?terms=Roland%2BCharles|accessdate=October 17, 2020|work=Los Angeles Times|date=November 13, 1994|language=en}}</ref> N'ịbụ ndị nzukọ ahụ kwadoro, Charles na ndị guzobere Calvin Hicks, Donald Bernard, na Gil Garner malitere Black Galari na Santa Barbara Plaza, ugbu a Marlton Square.<ref name="No Crystal Stair">{{Cite book|author=George|first=Lynell|title=No crystal stair: African-Americans in the City of Angels.|publisher=Doubleday|isbn=978-0-385-47411-5|pages=187–188|oclc=1020190475|url=https://www.worldcat.org/title/no-crystal-stair-african-americans-in-the-city-of-angels/oclc/1020190475|accessdate=October 17, 2020|language=English}}</ref><ref name="Photographed Black Life">{{Cite news|title=Roland Charles; Photographed Black Life|url=https://www.newspapers.com/image/161556777/?terms=Roland%2BCharles|accessdate=October 17, 2020|work=Los Angeles Times|date=May 29, 2000|page=168|language=en}}</ref><ref name="Gallery Founder">{{Cite news|author=Nelson|first=Valerie J.|title=Photographer, gallery founder chronicled black life in L.A.|url=https://www.newspapers.com/image/193620160/?terms=calvin%20hicks%20photographer&match=1#|accessdate=October 17, 2020|work=Los Angeles Times|date=June 1, 2012|page=26|language=en}}</ref> N'ịbụ ndị enyemaka na onyinye kwadoro, ụlọ ngosi ahụ haziri ma gbaa ndị na-ese foto ojii ume. Charles mechara kwuo, ọ bara ọgaranya n'anya, mana ọtụtụ ihe oyiyi ndị kwesiri ịnọchite anya ya abụghị ndị obodo na-eme.<ref name="Gallery Captures Spirit" /> Hicks kwuru na Black Gallery bụ gallery mbụ n'ime obodo ndị isi ojii raara onwe ha nye foto ojii.<ref name="No Crystal Stair" />
jmy8snlrxqqud35qxwqzmq7rfrq42pq
Dario Calmese
0
15845
95605
79725
2022-08-26T10:09:04Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Dario Calmese''' bụ onye Amerịka na-ese ihe na onye na-eme ihe nkiri nke sitere na [[Mizurị|Missouri]].<ref name=":0" /> Ọ bụ onye Afrịka-Amerịka mbụ sere foto mkpuchi Vanity Fair.<ref name=":0">{{Cite news|author=Testa|first=Jessica|date=2020-07-14|title=The Black Photographer Making History at Vanity Fair|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/07/14/style/the-black-photographer-making-history-at-vanity-fair.html|accessdate=2020-07-15}}</ref><ref>{{Cite news|author=Wheeler|first=André|date=2020-07-18|title=Dario Calmese: Vanity Fair's first black cover photographer on his 'love letter to black women'|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2020/jul/17/dario-calmese-vanity-fair-first-black-cover-photographer|accessdate=2020-07-21}}</ref> Calmese bụ onye na-elekọta podcast, ''[https://www.blackimagination.com Institute of Black Imagination]''.
== Ọrụ ==
Ọ malitere ise foto n'afọ 2012 mgbe ọ na-aga School of Visual Arts.<ref name=":0">{{Cite news|author=Testa|first=Jessica|date=2020-07-14|title=The Black Photographer Making History at Vanity Fair|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2020/07/14/style/the-black-photographer-making-history-at-vanity-fair.html|accessdate=2020-07-15}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTesta2020">Testa, Jessica (July 14, 2020). [https://www.nytimes.com/2020/07/14/style/the-black-photographer-making-history-at-vanity-fair.html "The Black Photographer Making History at Vanity Fair"]. ''The New York Times''. [[ISSN (ihe njirimara)|ISSN]] [//www.worldcat.org/issn/0362-4331 0362-4331]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 15,</span> 2020</span>.</cite></ref> Foto ya nke onye na-anakọta ejiji na Harlem bụ Lana Turner bụ akụkụ nke ihe ngosi pụrụ iche n'afọ 2015.<ref>{{Cite web|author=Bobb|first=Brooke|title=For Harlem Fashion Icon Lana Turner, Dressing Up for Sunday Service Means Vintage Yves Saint Laurent|url=https://www.vogue.com/article/dario-calmese-lana-turner-vintage-amongst-friends|accessdate=2020-07-15|work=Vogue|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|author=LensCulture|first=dario Calmese {{!}}|title=Harlem Socialite, Lana Turner - Photographs by Dario Calmese|url=https://www.lensculture.com/articles/dario-calmese-harlem-socialite-lana-turner|accessdate=2020-07-21|work=LensCulture}}</ref> N'afọ 2013 ọ ghọrọ onye nduzi maka ihe ngosi ejiji nke Kerby Jean-Raymond na onye nduzi. N'afọ 2019, ọ duziri ihe ngosi Pyer Moss na Kings Theater na Brooklyn.<ref name=":0" /> Maka mkpuchi Julaị/Ọgọọst ai 2020 nke Vanity Fair, o sere foto Viola Davis. Calmese arụwokwa ọrụ maka Vanity Fair n'oge gara aga, ọ bụ ezie na nke a bụ mkpuchi magazin mbụ ya, na mkpuchi magazin nke mbụ maka Vanity fair nke onye na-ese foto n'Afrịka-Amerịka gbara. Ọ gbagburu onye na-eme ihe nkiri Billy Porter, onye na-emepụta ihe nkiri George MacKay<ref>{{Cite web|author=Daniels|first=Karu F.|title=With striking Viola Davis ‘slave portrait’ imagery, Dario Calmese is Vanity Fair’s first black photographer|url=https://www.nydailynews.com/snyde/ny-dario-calmese-first-black-vanity-fair-cover-viola-davis-20200715-5z6bjzym4bcnhhldzycecygtyi-story.html|accessdate=2020-07-21|work=nydailynews.com}}</ref> na onye na-ahụ maka Broadway Adrienne Warren maka magazin ahụ.<ref>{{Cite web|author=Guy|first=Jack|title=Viola Davis stars in Vanity Fair's first cover shot by a Black photographer|url=https://www.cnn.com/style/article/vanity-fair-black-photographer-dario-calmese-viola-davis-scli-intl/index.html|accessdate=2020-07-21|work=CNN|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=2020-07-14|title=Dario Calmese makes history as first Black photographer to shoot Vanity Fair cover|url=https://www.latimes.com/entertainment-arts/story/2020-07-14/dario-calmese-first-black-photographer-to-shoot-vanity-fair-cover|accessdate=2020-07-21|work=Los Angeles Times|language=en-US}}</ref>
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
64zxqhlomoejvnho0sn6tr0mpc71rey
Wahida Dridi
0
15856
95100
85968
2022-08-25T15:24:41Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Wahida Dridi</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:125%; font-weight:bold;" |وحيدة الدريدي
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Dridi in March 2022.</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nationality
| class="infobox-data category" |[[Tunisia|Tunisian]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Occupation
| class="infobox-data role" |Actress
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Years active
| class="infobox-data" |1997–present
|}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Portrait of Wahida Dridi.jpg|thumb]]
'''Wahida Dridi''' (Arabic) bụ [[Tunisia|onye mba Tunisia]] na-eme ihe nkiri.
== Ihe nkiri ==
=== Cinema ===
* 2001 : ''Fatma'' nke Khaled Ghorbal dere
* 2004 : Parole d'hommes nke Moez Kamoun
* 2005 : The Tiger and the Snow nke Roberto Benigni dere : Salwa
=== Telivishọn ===
* 2002 : ''Itr Al Ghadhab'' nke Habib Mselmani
* 2003 : Chez Azaïez nke Slaheddine Essid
* 2004 : ''Hissabat w Aqabat'' nke Habib Mselmani dere : Atef Wazzan
* 2008 : ''Choufli Hal'' (oge 5) nke Slaheddine Essid
* 2009 : ''Aqfas Bila Touyour'' nke Ezzeddine Harbaoui
* 2011 : Portable nke Habib Mselmani
* 2012 : ''Maka anya mara mma nke Catherine'' site na Hamadi Arafa : Khadija
* 2012 : La Fuite de Carthage (ihe nkiri telivishọn) nke Madih Belaïd
* 2013 : ''Zawja El Khamsa'' nke Habib Mselmani
* 2014 : ''Ikawi Saadek'' nke Oussama Abdelkader
* 2014 : ''Maktoub'' (season 4) nke Sami Fehri dere : Nne Hedi
* 2015 - 2020 : ''Awled Moufida'' nke Sami Fehri dere : Moufida
* 2018 : ''Tej El Hadhra'' nke Sami Fehri dere : Cherifa<ref>{{Cite web|url=https://www.mosaiquefm.net/amp/ar/%D8%AA%D9%84%D9%81%D8%B2%D8%A9-%D8%B1%D9%85%D8%B6%D8%A7%D9%86/351841/%D9%88%D8%AD%D9%8A%D8%AF%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D8%B1%D9%8A%D8%AF%D9%8A-%D9%87%D8%B0%D8%A7-%D8%A7%D9%84%D9%81%D8%B1%D9%82-%D8%A8%D9%8A%D9%86-%D8%AA%D8%A7%D8%AC-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D8%A7%D8%B6%D8%B1%D8%A9-%D9%88%D8%AD%D8%B1%D9%8A%D9%85-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%84%D8%B7%D8%A7%D9%86|title=وحيدة الدريدي:هذا الفرق بين تاج الحاضرة وحريم السلطان'|work=[[Mosaïque FM]]|accessdate=29 April 2022|language=ar}}</ref>
* 2021 : ''Ouled El Ghoul'' nke Mourad Ben Cheikh dere : El Kemla<ref>{{Cite web|url=https://www.mosaiquefm.net/amp/fr/tv-ramadan-tunisie/891812/wahida-dridi-pres-de-100-scenes-de-ouled-el-goul-ont-ete-coupees|title=Wahida Dridi: Près de 100 scènes de ''Ouled El Goul'' ont été coupées|work=[[Mosaïque FM]]|accessdate=29 April 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.mosaiquefm.net/amp/ar/%D8%AA%D9%84%D9%81%D8%B2%D8%A9-%D8%B1%D9%85%D8%B6%D8%A7%D9%86/891804/%D9%88%D8%AD%D9%8A%D8%AF%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D8%B1%D9%8A%D8%AF%D9%8A-%D8%AA%D9%82%D8%B5-%D8%A3%D9%83%D8%AB%D8%B1-%D9%85%D9%86-%D9%85%D8%A7%D8%A6%D8%A9-%D9%85%D8%B4%D9%87%D8%AF-%D9%85%D9%86-%D8%A3%D9%88%D9%84%D8%A7%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%BA%D9%88%D9%84|title=وحيدة الدريدي: تقصّ أكثر من مائة مشهد من ''أولاد الغول''|work=[[Mosaïque FM]]|accessdate=29 April 2022|language=ar}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* 2007 : ''Lella Echarda'' nke Wahida Dridi duziri
* 2010 : Hi artists !, ederede nke Ba Kamane na nke Imad Ouaslati duziri
* 2015 : ''Nlaghachi'', ederede, nke ntụgharị na Wahida Dridi duziri
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm2505528}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ci3k3o5612bjfwutwc8obx0v9hcizg9
Hatim Ammor
0
15883
95519
79764
2022-08-26T09:20:50Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Hatim Ammor|image=Hatim Ammor discusses perseverance حاتم عمور يتحدث عن المثابرة|caption=|native_name=حاتم عمور|other_names=|birth_date={{birth date and age|1981|08|29}}|birth_place=[[Meknes]], [[Morocco]]|death_date=|death_place=|module={{Infobox musical artist|
| embed = yes
| genre = {{hlist|[[Arabic music]]|[[Moroccan pop]]}}
| instrument =
| label =
}}|years_active=2005–present|occupation={{hlist|singer|actor}}}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Hatim Ammor''' (a mụrụ n'August 29, 1981) bụ onye na-agụ egwu Moroccan.<ref>{{Cite web|date=2021-09-29|title=Objet de moqueries sur les réseaux sociaux, Hatim Ammor s'explique (VIDEOS)|url=https://www.lesiteinfo.com/maroc/objet-de-moqueries-sur-les-reseaux-sociaux-hatim-ammor-sexplique-videos/|accessdate=2021-10-10|work=Le Site Info|language=fr-FR}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na Expo 2020.<ref>{{Cite web|date=2021-10-03|title="Expo Dubaï 2020": Concert haut en couleurs de Hatim Ammor|url=https://fr.hespress.com/227191-expo-dubai-2020-concert-haut-en-couleurs-de-hatim-ammor.html|accessdate=2021-10-10|work=Hespress Français|language=fr-FR}}</ref> A mụrụ Ammor n'afọ 1981 na Hay Mohammadi .<ref>{{Cite web|date=November 17, 2016|title=Moroccan Singer Hatim Ammor Shoots in New York|url=https://www.moroccoworldnews.com/2016/11/201600/moroccan-singer-hatim-ammor-shoots-in-new-york|accessdate=2021-10-10|work=Morocco World News|language=en}}</ref> A chọpụtara na nwunye ya, Hind Tazi, nwere ọrịa kansa n'afọ 2019.<ref>{{Cite web|author=Hatim|first=Yahia|date=September 11, 2019|title=Celebrities Show Support for Wife of Moroccan Singer Hatim Ammor After Cancer Diagnosis|url=https://www.moroccoworldnews.com/2019/09/282398/celebrities-support-wife-moroccan-singer-hatim-ammor-cancer-diagnosis|accessdate=2021-10-10|work=Morocco World News|language=en}}</ref> Ammor bụ onye nnọchi anya Oppo.<ref>{{Cite web|date=March 2, 2021|title=Hatim Ammor offre sa notoriété à Oppo|url=https://aujourdhui.ma/culture/hatim-ammor-offre-sa-notoriete-a-oppo|accessdate=2021-10-10|work=Aujourd'hui le Maroc|language=fr-FR}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fc26lgx3tl57z4jvti49smhuwqoe36u
Haywood Rivers
0
15902
95539
79783
2022-08-26T09:31:09Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Haywood "Bill" Rivers (ubochí asatọ n'ọnwa Méeay 1922 rụo ụbọchị irí abụọ na asaá n'ọnwa Disemba, 2001) bụ ónyé Africa America na-ese ihe na ónyé na-ese foto.<ref>{{Cite web|title=Haywood Rivers|url=http://www.genealogybank.com/gbnk/ssdi/doc/news/1131B6B86C0F82B0|publisher=Genealogy Bank|accessdate=1 December 2013}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Haywood Rivers na Morven, North Carolina na Mee 8, 1922. Ọ gàrà klas nke Art Students League nkè New York, site na 1946 ruo 1949; wee gaa n'ihu na ọzụzụ ya na Ecole du Louvre na Paris, site na 1949 ruo 1952.<ref>{{Cite book|author=Francis|first=Jacqueline|url=https://books.google.com/books?id=6YRUAAAAMAAJ&q=St.+James+Guide+to+Black+Artists|title=St. James Guide to Black Artists|publisher=St. James Press|year=1997|editor=Riggs|location=New York City, NY|pages=457|chapter=Rivers, Haywood ("Bill")|isbn=9781558622203}}</ref>
Site na ego sitere na Rosenwald Foundation, Rivers meghere Galerie Huit, ebe ngosi màkà ndị America na-ese ihe na Paris, nke ya na ndị mmekọ ya Al Held na Jules Olitski, duziri rụo afọ ise.<ref name="JacquelineFrancis">Jacqueline Francis, "Rivers, Haywood ("Bill")."Black Artists. Thomas Riggs, ed. (New York: St James Press, 1997), 458.</ref> Ụfọdụ n'ime ndị na-egosi ihe ngosi ahụ gụnyere Edward Clark (ónyé na-ese ihe), Herbert Gentry, na Paul Keene. Ọrụ mbụ Rivers gosipụtara na ọ maara ndị France nke ógè a na ọchịchọ ha màkà ime ka ihe dị mfe, planarity, na non-illusionism; Otú ọ dị, mgbè ọ laghachiri na United States, ọ nabatara ụzọ na-abụghị nke na-enweghị isi na eserese ma nwee mmetụta siri ike site na ụdị ndị na-ese ihe Africa America, [[Jacob Lawrence]] na Horace Pippin.<ref name="JacquelineFrancis" /> Ihe ụfọdụ nọgidere na-eguzosi ike n'ọrụ Rivers, dị ka itinye ihe na-acha uhie uhie n'elu ákwà, ngosipụta dị egwu nke agba, na isiokwu sitere na ntorobịa ya na North Carolina<ref name="JacquelineFrancis" /><ref>Baltimore Museum of Art, "Self-Guided Tour: African American Artists in the Collection," 2001</ref>
E gosipụtara Rivers n'ọtụtụ ihe ngosi onwé ónyé n'ebe nka dị íchè íchè gụnyere Baltimore Museum of Art na 1948, Artist House na New York na 1973, na Anne Weber Gallery na Georgetown, Maine na 1983.<ref name="JacquelineFrancis">Jacqueline Francis, "Rivers, Haywood ("Bill")."Black Artists. Thomas Riggs, ed. (New York: St James Press, 1997), 458.</ref><ref name="EnergyExperimentationBlack">Energy/Experimentation: Black Artist and Abstraction 1964-1980 (New York: The Studio Museum in Harlem, 2006), 137</ref> E gosipụtakwara ọrụ ya n'ọtụtụ ihe ngosi otu, n'etiti ha: "Ndị Black American Artists nke ógè a na Hudson River Museum na Yonkers, New York; Ndị Afro-American Artists" New York na Boston Museum of Fine Arts; "Ndị Black Artists: Ọgbọ Abụọ" na Newark Museum, "Black Artist / South" na Huntsville Museum of Art na Huntsvila, Alabama, "Ndị Artists Invite Artists" na The New York Museum, New York.<ref name="EnergyExperimentationBlack" />
Rivers natara ònyìnyé na nsọpụrụ iji kwado nkà ya: Gretchen H. Hutzler Award, 1948, Baltimore Museum Annual Prize, 1948; Julius Rosenwald Fellowship, 194; na John Hay Whitney Fellowsship, 1952.<ref name="JacquelineFrancis_a">Jacqueline Francis, "Rivers, Haywood ("Bill")."Black Artists. Thomas Riggs, ed. (New York: St James Press, 1997), 458</ref><ref>A Force for Change: African American Art and the Julius Rosenwald Fund" [[Daniel Schulman (curator)|Daniel Schulman]], ed. (Chicago: Northwestern University Press, 2009), 165</ref><ref name="JacquelineFrancis_a" /> Ihe osise ya so na nnukwu nchịkọta ọha na eze abụọ, Baltimore Museum of Art na Centre Pompidou.<ref>Energy/Experimentation: Black Artist and Abstraction 1964-1980 (New York: The Studio Museum in Harlem, 2006), 138</ref>
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Ónyé na-ese ihe na mmetụta. Leo Hamalion na James V. Hatch, eds. New York; Hatch-Billops Collections, Inc., 1986.
* The Search for Freedom: Ihe osise African American Abstract 1945-1975. New York: Kenkeleba House, Inc., 1991.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://collection.artbma.org/emuseum/view/objects/asitem/search@/0/title-asc?t:state:flow=e3e6e7fb-703e-4922-a071-4ed1760cd9ed Ụlọ Ahịa] Tailor Ọrụ nka nke Haywood Bill Rivers na Baltimore Museum of Art Website
* The Drape Maker Ọrụ nka nke Haywood Bill Rivers na Baltimore Museum of Art Website
sjn8ss7a2en5qstlazu9wsevangrfah
William E. Smith (artist)
0
15963
95329
79846
2022-08-25T22:19:37Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Williams "Skinny" Elijah Smith (1913), bụ ónyé Africa America na-ese ihe nkè a maara màkà ịchọpụta ahụmịhe ndị isi ojii na nka ya.<ref name=":2">{{Cite book|title=Transformations in Cleveland Art: 1796–1946|author=Robinson|first=William H.|publisher=Cleveland Museum of Art|year=1996|isbn=0-940717-34-4|location=Cleveland, Ohio|pages=190}}</ref> Enyi na ónyé na-ede uri Langston Hughes kọwara ọrụ Smith dịka "ihe ọchị na mmetụta nke ndụ Negro nké e jidere na akara na agba".<ref name=":1">{{Cite book|title=Alone in a Crowd: Prints of the 1930s-40s by African-American Artists, from the Collection of Reba and Dave Williams|author=Williams|first=Reba|publisher=Washburn Press|year=1993|pages=54–55}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ William E. Smith na 1913 na Chattanooga, Tennessee. N'oge na-adịghị ányá mgbè nné ya nwụsịrị, Smith kwagara Cleveland, Ohio na 1927 ya na ụmụnne ya abụọ, iji sonyere nna ya. N'ihi mmegide nna ya megide ọchịchọ nka ya, Smith hapụrụ ụlọ na 1932, ebe ọ mụtara banyéré ihe isi ike na ọgụ nke ndụ kwa ụbọchị na Cleveland.<ref name=":0">{{Cite book|title=Yet Still We Rise|author=Rahn|first=Zita|publisher=Cleveland Artists Foundation|year=1996|isbn=09639562-4-8|location=Cleveland, Ohio|pages=28–29, 80–81}}</ref> Na-adị ndụ naanị na cents iri abụọ n'ụbọchị ma na-ebi n'okpuru ala nke Central Avenue's Grand Central Theatre, ndị gụsịrị akwụkwọ na Oberlin abụọ, Russell na Rowena Jelliffe, ndị guzobere ihe a na-ewere ugbu a dị ka Karamu House, chọpụtara Smith.<ref name=":0" /> Mgbè ọ nwetasịrị afọ ise Gilpin Players' Scholarship, Smith gàrà John Huntington Polytechnic Institute na Cleveland site na 1935 ruo 1940. Ọ bụ n'oge ọmụmụ Smith na ụlọ akwụkwọ ahụ ka ọ malitere igosi na Cleveland Museum of Art's May Show kwa afọ, ebe a na-egosi ọrụ ya n'etiti 1936 na 1949.<ref name=":2">{{Cite book|title=Transformations in Cleveland Art: 1796–1946|author=Robinson|first=William H.|publisher=Cleveland Museum of Art|year=1996|isbn=0-940717-34-4|location=Cleveland, Ohio|pages=190}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobinsonSteinbergCole1996">Robinson, William H.; Steinberg, David; Cole, Mark (1996). ''Transformations in Cleveland Art: 1796–1946''. Cleveland, Ohio: Cleveland Museum of Art. p. 190. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-940717-34-4|<bdi>0-940717-34-4</bdi>]].</cite></ref> Smith gakwara n'ihu na-amụ ihe na Cleveland School of Art (nke a maara taa dị ka Cleveland Institute of Art) na Chouinard Art Institute na Los Angeles.<ref name=":0" />
== Ọrụ nka ==
=== Ọrụ mbụ ===
Na mbido afọ 1930, Smith malitere ọmụmụ ya na Karamu House n'okpuru nduzi nke ónyé nduzi Karamu House Studio Richard R. Beatty.<ref>{{Cite journal|author=Peterson, JR.|first=Bernard L.|date=May 1977|title=Shirley Graham Du Bois: Composer and Playwright|url=https://books.google.com/books?id=tOYtK_4g_iAC&dq=richard+beatty+karamu+house&pg=PA178|journal=The Crisis|volume=84|pages=32}}</ref> Onye lithographer zụrụ na Carnegie Institute of Art na The School of The Art Institute of Chicago, Beatty jere ozi dị ka onye nduzi Smith na-enye ya ohere ịchọpụta usoro na ụdị dị íchè íchè nke obibi akwụkwọ.<ref name=":2">{{Cite book|title=Transformations in Cleveland Art: 1796–1946|author=Robinson|first=William H.|publisher=Cleveland Museum of Art|year=1996|isbn=0-940717-34-4|location=Cleveland, Ohio|pages=190}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobinsonSteinbergCole1996">Robinson, William H.; Steinberg, David; Cole, Mark (1996). ''Transformations in Cleveland Art: 1796–1946''. Cleveland, Ohio: Cleveland Museum of Art. p. 190. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-940717-34-4|<bdi>0-940717-34-4</bdi>]].</cite></ref> Site na mmetụta Beatty na 1932, Smith ghọrọ ónyé nkuzi nke nka nke Karamu House Studios.<ref name=":3" /> N'ịga n'ihu n'ọmụmụ ihe ya, Smith gàrà klas ụtụtụ Satọdee na Cleveland Museum n'okpuru nkuzi nke onye na-ese ihe Paul Travis.<ref name=":3">{{Cite book|title=The Russell and Rowena Jelliffe Collection: Prints and Drawings from the Karamu Workshop, 1929–1941|author=Jelliffe|first=Russell|publisher=Cleveland State University Art Gallery|year=1994|location=Cleveland, Ohio|pages=9–10}}</ref>
Ebe ọ bụ na o mepụtara ọtụtụ ihe nkiri na ihe ngosi ma mepụta ihe karịrị ejiji iri atọ na Karamu House, nke a ma ama bụ ejiji ya màkà egwu Shirley Graham Du Bois, ''Tom Tom'': An Epic of Music and the Negro (1932).<ref name=":4">{{Cite news|title=Six Young Artists Launch New Karamu Organization To Aid Fellow Craftsmen|author=Kelly|first=Grace V.|date=July 7, 1940|work=The Cleveland Plain Dealer}}</ref> E nyèrè Smith Gilpin Scholarship afọ ise iji gaa John Huntington Polytechnic Institute site n'afọ agụmakwụkwọ 1935 ruo 1940.<ref name=":3">{{Cite book|title=The Russell and Rowena Jelliffe Collection: Prints and Drawings from the Karamu Workshop, 1929–1941|author=Jelliffe|first=Russell|publisher=Cleveland State University Art Gallery|year=1994|location=Cleveland, Ohio|pages=9–10}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJelliffeJelliffeHunter1994">Jelliffe, Russell; Jelliffe, Rowena; Hunter, John (1994). ''The Russell and Rowena Jelliffe Collection: Prints and Drawings from the Karamu Workshop, 1929–1941''. Cleveland, Ohio: Cleveland State University Art Gallery. pp. 9–10.</cite></ref> Ụfọdụ ndị gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ahụ bụ ndị na-ese ihe Charles L. Sallée Jr., Hughie Lee-Smith, na Elmer Brown.<ref name=":0">{{Cite book|title=Yet Still We Rise|author=Rahn|first=Zita|publisher=Cleveland Artists Foundation|year=1996|isbn=09639562-4-8|location=Cleveland, Ohio|pages=28–29, 80–81}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRahnKorneitchouk1996">Rahn, Zita; Korneitchouk, Ursula (1996). ''Yet Still We Rise''. Cleveland, Ohio: Cleveland Artists Foundation. pp. 28–29, 80–81. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/09639562-4-8|<bdi>09639562-4-8</bdi>]].</cite></ref>
== Nchịkọta ndị a họọrọ ==
* Cleveland Museum of Art, Cleveland, Ohio
* Mahadum Steeti Cleveland, Cleveland, Ohio
* Golden State Insurance Co., Los Angeles<ref name=":0">{{Cite book|title=Yet Still We Rise|author=Rahn|first=Zita|publisher=Cleveland Artists Foundation|year=1996|isbn=09639562-4-8|location=Cleveland, Ohio|pages=28–29, 80–81}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRahnKorneitchouk1996">Rahn, Zita; Korneitchouk, Ursula (1996). ''Yet Still We Rise''. Cleveland, Ohio: Cleveland Artists Foundation. pp. 28–29, 80–81. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/09639562-4-8|<bdi>09639562-4-8</bdi>]].</cite></ref>
* Mahadum Howard, Washington D.C.
* Ụlọ Karamu, Cleveland, Ohio
* Ọ́bá Akwụkwọ nke Congress, Washington D.C.
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Oakland, Oakland, California
* Metropolitan Museum of Art, New York
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
{| class="wikitable"
|+
!Afọ
!Aha ya
!Nchịkọta
!Ndị nọ n'etiti
|-
|1937
|''[http://www.clevelandart.org/art/1937.83 Nne na Nwa]''
| rowspan="4" |Ebe Ngosi Ihe Ochie Cleveland
|Linocut
|-
|1940
|''[http://www.clevelandart.org/art/1940.76 Onye na-ere ahịa]''
|Linocut
|-
|1941
|''[http://www.clevelandart.org/art/1941.122 Nwa m nwoke! Nwa m nwoke!]''
|Linocut
|-
|1943
|''[http://www.clevelandart.org/art/1943.244 Ebe a na-ehi ụra]''
|Linocut
|-
|1937
|''[http://images.ulib.csuohio.edu/cdm/singleitem/collection/jelliffe/id/18/rec/17 Egwuregwu Poker]''
| rowspan="4" |Mahadum Steeti Cleveland, The Jelliffe Collection,
[https://library.csuohio.edu/speccoll/index.html Michael Schwartz Library Special Collections]
|Linocut
|-
|1938
|''[http://images.ulib.csuohio.edu/cdm/singleitem/collection/jelliffe/id/15/rec/8 Ọ dịghị Onye Maara]''
|Linocut
|-
|1940
|''[http://images.ulib.csuohio.edu/cdm/singleitem/collection/jelliffe/id/46/rec/1 Nwa nwoke na-afụ ụfụ]''
|Linocut
|-
|1941
|''[http://images.ulib.csuohio.edu/cdm/singleitem/collection/jelliffe/id/26/rec/19 Foto]''
|Ihe osise e sere n'akwụkwọ
|-
|1938
|''[https://www.metmuseum.org/art/collection/search/491394 Nwa A mụrụ ya]''
| rowspan="4" |Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Metropolitan
|Linocut
|-
|1938
|''[https://www.metmuseum.org/art/collection/search/491395?&searchField=All&sortBy=Relevance&ft=William+E.+Smith&offset=0&rpp=20&pos=12 Ogwe oriọna]''
|Linocut (Mbipụta 19/20)
|-
|1940
|''[https://www.metmuseum.org/art/collection/search/491396?&searchField=All&sortBy=Relevance&ft=William+E.+Smith&offset=0&rpp=20&pos=11 Ike ọgwụgwụ agha]''
|Linocut (Mbipụta 9/11)
|-
|1940
|''[https://www.metmuseum.org/art/collection/search/491243?&searchField=All&sortBy=Relevance&ft=William+E.+Smith&offset=0&rpp=20&pos=10 Ịda ogbenye na Ike ọgwụgwụ]''
|Linocut (Mbipụta 10/70)
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
5zjp91gepnxpolmosvvaace4m7pmnlq
Robert Paul (painter)
0
15974
95187
79857
2022-08-25T20:59:47Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert Fowler Paul''' (12 Maachị 1906 -September 1980) bụ onye na-ese ihe n'ala Rhodesia.
A mụrụ Paul na Sutton, Surrey, England. Ọ sonyeere ndị uwe ojii Rhodesia, ndị uwe ojii British South Africa, na 1927, n'oge ọ na-agagharị n'afọ ndị mbụ ya, ọ hụrụ ala dị n'ógbè ahụ n'anya. N'ịbụ onye nkuzi onwe ya dị ka onye na-ese ihe, ọ na-ewekarị akwụkwọ eserese ya na njem ya, na-edekọ ime obodo na-agafe agafe. John Piper na Ivon Hitchens gbara ya ume ise ihe, bụ ndị mere ka ọ mara ọrụ Georges Braque na ndị ọzọ na-ese ihe. Paul lara ezumike nká n'ọrụ ahụ n'afọ 1951 iji see ihe n'oge niile. A na-ewere ya dị ka onye na-ese ihe kachasị na Rhodesia ruo mgbe ọ nwụrụ na 1979; enwere ike ịchọta ọrụ ya na National Gallery nke Zimbabwe.<ref>[[iarchive:galleryartmagazi157121994199519961997gall|''Gallery: the art magazine from Gallery Delta'' (1994)]]</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Ọgụgụ ihe ọzọ ==
* Arnold, Marion, 1981/82: ''Ndị'' na-ese ihe anọ na Zimbabwe; Arts Zimbabwe No. 2
* Black, Colin, 1970: Profile: Robert Paul - Hose that Canvas Down! na Illustrated Life Rhodesia 9 Eprel 1970
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Lynton, Norbet, 1993: Landscape dị ka Ahụmahụ na Ọhụụ. N'ebe ọdịdị ọhụrụ. London: Bernard Jacobson Limited.
ew0r7f7lnvn2dth0u62ajrjdugavrpt
Tom Stone (photographer)
0
15978
95404
79861
2022-08-26T05:15:20Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tom Stone''' (amụrụ n'ubochí irí na abụọ n'ọnwa Julaị, 1971) bụ ónyé America na-ese foto màkà enyemaka. Ọrụ ya na-egosi ọdịiche dị n'etiti nrọ America na eziokwu America, nke a na-ejide n'ụzọ doro ányá site na ihu ndị na-akọwa ndị bi na mpụga ọha mmadụ. A maara ya nkè ọma màkà foto ya nke ndị si n'èzí, ndị gbárá ọsọ ndụ na ndị na-enweghị ebe obibi na California.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ ya na Pullman compartment n'ụgbọ okporo ígwè na mpụga Mexico City na-aga Puerto Ángel na Oaxaca, Mexico, Tom Stone nọrọ n'afọ ndị mbụ ya na nné ya, Raya Ra, na nna ya, Tony Washington (ndị nne na nna abụọ na-eji aha efu). N'ajụjụ ọnụ a gbárá ya n'oge na-adịbeghị ányá, ọ tụlere na a na-emegbu nné ya; na, egwu màkà nchekwa ya (na nke nwa ya nwoke), "fụpụrụ" na mbụ "na-ehi ụra n'ime ọhịa n'ógbè ndị bara ọgaranya na L.A. ma mesịa sonye n'ezinụlọ Source a ma ama.<ref name="soggybones.com">{{Cite web|url=http://soggybones.com/issue/|title=Soggybones Interview (Issue 1: pp46-63)|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100317174045/http://www.soggybones.com/issue|archivedate=March 17, 2010}}</ref>
N'inye aha Aquarian Sound site n'aka Nnà Yod, Stone na nné ya (nke a kpọrọ Astral) biri na Hawaii na ezinụlọ n'ime afọ atọ sochirinụ. Stone so Astral na enyi ya nwoke, Djin Aquarian (ónyé na-eduzi egwu nke Yahowha 13) biri rụọ Mgbé ọ dị afọ 12. O mechara si Hawaii kwaga L.A. gaa Seattle ma laghachi L.A, ebe mmadụ atọ ahụ nọrọ ọnwa atọ bi na van n'okporo ámá Venice.
== Nkà na ọrụ ==
E gosipụtara ọrụ Stone na gallery na omume, dị ka, San Francisco Museum of Modern Art Artist's Gallery. [citation needed] Foto ya na-enweta nlebara ányá ngwa ngwa màkà ndị America na-enweghị ebe óbíbí na ndị na-ata ahụhụ, na nlebara aha dị otú ahụ na-achọ ka ndị na-ekiri ya metụta ndụ ndị na-enweghị ụlọ n'ọbọdọ ha, ma na-akụziri ha inyere ha aka. Ụlọ ngosi DNJ na Santa Monica, CA na-anọchite anya ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.dnjgallery.net/artists.html|title=dnj Gallery: Artists|work=www.dnjgallery.net}}</ref>
Stone egosila ọrụ na Los Angeles, San Francisco, Miami, na Freiburg, Germany.<ref>{{Cite web|url=http://www.frias.uni-freiburg.de/lang_and_lit/veranstaltungen/Dateien_Veranstaltungen/programm-arm-nicht-sexy|title=Archived copy|accessdate=April 15, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120721091822/http://www.frias.uni-freiburg.de/lang_and_lit/veranstaltungen/Dateien_Veranstaltungen/programm-arm-nicht-sexy|archivedate=July 21, 2012}}</ref> E bipụtara ya n'ụzọ sara mbara, gụnyere ònyínyé na-aga n'ihu na Rolling Stone na Alternative Press.<ref>{{Cite web|url=https://www.rollingstone.com/music/news/supertramps-roger-hodgson-starts-first-u-s-band-tour-in-30-years-20120225|title=Supertramp's Roger Hodgson Starts First U.S. Band Tour in 30 Years|date=February 25, 2012|publisher=}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://tomstonegallery.com/artist/|title=Tom Stone – About|work=tomstonegallery.com}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite book|author=Gowan|first=Teresa|title=Hobos, Hustlers, and Backsliders: Homeless in San Francisco|publisher=Univ Of Minnesota Press|date=July 2010|isbn=978-0-8166-6967-7}} (Cover photograph by Tom Stone)
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.tomstonegallery.com Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* [https://www.flickr.com/photos/stoneth Ebe nrụọrụ weebụ Flickr]
* [https://www.facebook.com/tomstonegallery Facebook Fan Page]
* [https://web.archive.org/web/20100317174045/http://www.soggybones.com/issue Ajụjụ ọnụ: Soggybones Magazine (Mgbasa 1: peeji nke 4663)]
* [https://web.archive.org/web/20110519005255/http://www.soulpancake.com/post/223/179477/and-homeless-near-a-thousand-homes-i-stood--and-near-a-thousand-tables-pined-and-wanted-food-mdashwordsworth.html Ajụjụ ọnụ: Soulpancake]
* [https://web.archive.org/web/20070709184420/http://www.tomstonegallery.com/news/newsletters/2007_06_22/ Ajụjụ ọnụ: Marinscope]
* [https://www.youtube.com/user/tomlstone?feature=mhw4#p/u/17/lW7HAKcGPUw Ajụjụ ọnụ (Video): Comcast TV]
* [http://downtownlalife.tripod.com/id440.html Akụkọ ndụ n'etiti obodo]
* [http://www.life.com/search/?type=images&q0=standup+for+kids Foto Life.com sitere na Desperate housewives na-erite uru]
* [https://web.archive.org/web/20160303204231/http://www.fotoglif.com/f/o4r3edpinofz Foto Fotoglif sitere na Desperate housewives uru]
* [http://www.zimbio.com/pictures/OOSwj6fhZSk/Cast+ABC+Desperate+Housewives+Step+Up+Benefit/UVns8QoEmHz Foto Zimbio sitere na Desperate housewives uru]
* [http://www.Yahowha.org Ebe e si nweta ya Ebe nrụọrụ weebụ ezinụlọ]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
asityes8y7kqyx7nz4t06r9ajcrxebw
Tony Cokes
0
16004
95419
84996
2022-08-26T05:29:59Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tony Cokes''' (amụrụ n'afọ 1956) bụ ónyé America na-ese ihe nkírí na ónyé nkụzi.<ref>{{Cite web|url=http://ubu.com/film/cokes.html|title=UbuWeb Film & Video: Tony Cokes|work=ubu.com|accessdate=2020-02-26}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.artinamericamagazine.com/reviews/tony-cokes/|title=Tony Cokes|author=Boucher|first=Brian|date=2012-12-23|work=Art in America|language=en-US|accessdate=2019-08-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.moma.org/artists/34937|title=Tony Cokes {{!}} MoMA|work=The Museum of Modern Art|language=en|accessdate=2019-08-18}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Cokes na Richmond, Virginia. Ọ gụrụ foto nà édémédé okike nà Goddard College, ma nwéta nzèrè MFA (1985) na ihe ọkpụkpụ nà Mahadum Virginia Commonwealth.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.moma.org/documents/moma_press-release_327610.pdf|title=Word 2 My Mother, Museum of Modern Art, Press Release|date=November 1991}}</ref>
== Ọrụ nka ==
N'afọ 1995, Renee Cox, Fo Wilson, na Tony Cokes mepụtara Negro Art Collective (NAC) iji lụso ọdịbendị na-ezighị ezi banyéré ndị Black America ọgụ.<ref>{{Cite web|date=2010-09-17|title=Wilson, Fo. (active Milwaukee, WI, 2010)|url=http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=13281|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100917071554/http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=13281|archivedate=2010-09-17|accessdate=2022-02-14|work=African American Visual Artists Database (AAVAD)}}</ref>
=== Ihe osise ===
Ihe osise Cokes metụtara ọdịbendị na-ewu ewu na ntụrụndụ ọha. N'afọ ndị 1990, ọ bụ akụkụ nke otu X-PRZ. Vidio ya na-ejikarị ụdị édémédé nkè Cokes na-egosipụta iberibe ederede ndị a chọtara na ndabere na-acha anụnụ anụnụ, nke a na-etinye na egwu a ma ama.<ref>{{Cite web|url=https://www.artforum.com/picks/tony-cokes-75357|title=Tony Cokes at Greene Naftali Gallery|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2019-08-24}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.e-flux.com/announcements/33786/tony-cokes/|title=Tony Cokes - Announcements - e-flux|work=www.e-flux.com|language=en|accessdate=2019-08-18}}</ref> Ha bụ édémédé na égwú égwú.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2018/05/23/arts/design/what-to-see-in-new-york-art-galleries-this-week.html|title=What to See in New York Art Galleries This Week|author=Smith|first=Roberta|date=2018-05-23|work=The New York Times|accessdate=2019-08-24|language=en-US}}</ref> A maara ya ka ọ na-ejikọta ihe odide sitere n'ọtụtụ ederede sitere na echiche nkatọ, ọmụmụ ọdịbendị, nkatọ nka, na akụkọ akụkọ.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.eai.org/artists/tony-cokes/biography|title=Electronic Arts Intermix: Tony Cokes : Biography|work=www.eai.org|accessdate=2019-08-18}}</ref> Ebe o si nweta ya gụnyere Louis Althusser, [[Malcolm X]], Public Enemy, na William Burroughs.<ref name=":2" />
N'afọ 1988, Cokes jiri ihe nkiri akụkọ nke ọgba aghara ahụ n'ógbè ndị isi ojii dị n'ọbọdọ ukwu n'afọ ndị 1960 tinyere egwu ụlọ ọrụ irí asatọ na nkọwa ederede iji mepụta Black Celebration; nnupụisi megide ngwaahịa. Cokes dèrè na ebumnuche nke mpempe akwụkwọ ahụ bụ iwebata ọgụgụ nke ga-emegide echiche ndị e nwetara nke na-akọwa ọgba aghara ndị ahụ dị ka ndị omempụ ma ọ bụ ndị na-enweghị isi.<ref>{{Cite web|title=Tony Cokes: "Black Celebration (A Rebellion Against the Commodity)" {{!}} Hammer Museum|url=https://hammer.ucla.edu/programs-events/2020/tony-cokes-black-celebration-rebellion-against-commodity|accessdate=2021-04-09|work=hammer.ucla.edu|language=en}}</ref> O kwùrù na nsogbụ nke otu esi egosipụta ime ihe ike na-adọrọ mmasị ya mgbè ndị na-abụghị steeti na-eme ya.<ref name=":3">{{Cite web|author=Der Kunst|first=Haus|date=Dec 11, 2017|title=Artist Talk; "Black Celebrations Sound and Vision"|url=https://www.youtube.com/watch?v=7jLpcytJkDE|work=YouTube}}</ref>
=== Ịkụzi Ihe ===
Cokes na-akụzi na Mahadum Brown ma na-ebi ma na-arụ ọrụ na Providence, Rhode Island.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.e-flux.com/announcements/33786/tony-cokes/|title=Tony Cokes - Announcements - e-flux|work=www.e-flux.com|language=en|accessdate=2019-08-18}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.e-flux.com/announcements/33786/tony-cokes/ "Tony Cokes - Announcements - e-flux"]. ''www.e-flux.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-08-18</span></span>.</cite></ref> Cokes nyéré nkúzi ónyé na-ese ihe na alma mater ya, Mahadum Virginia Commonwealth n'ubochí anọ n'ọnwa Machị, 2021.<ref name=":4">{{Cite web|title=Tony Cokes: Selector|url=https://www.argosarts.org/event/tony-cokes-selector|accessdate=2021-04-09|work=www.argosarts.org}}</ref>
== Ihe ngosi ==
E gosipụtara ọrụ Cokes na Museum of Modern Art, Whitney Museum of American Art, Studio Museum na Harlem, Long Beach Museum of Art, Kitchen, na Artists Space.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.moma.org/documents/moma_press-release_327610.pdf|title=Word 2 My Mother, Museum of Modern Art, Press Release|date=November 1991}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.moma.org/documents/moma_press-release_327610.pdf "Word 2 My Mother, Museum of Modern Art, Press Release"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. November 1991.</cite></ref> A gụnyere ya na 10th Berlin Biennale, ma gosipụta ya na Hessel Museum, Whitechapel Gallery, ZKM Karlsruhe, na Goldsmiths Center for Contemporary Art.<ref>{{Cite web|url=https://bb10.berlinbiennale.de/calendar/the-tony-cokes-remixes-2|title=*The Tony Cokes Remixes* No. 1}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.berlinbiennale.de/en/veranstaltungen/2359/the-tony-cokes-remixes-no-2|title=The Tony Cokes Remixes No. 2 - Events - Berlin Biennale}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://goldsmithscca.art/exhibition/tony-cokes/|title=Goldsmiths CCA — TONY COKES|work=goldsmithscca.art|accessdate=2019-08-24}}</ref> Cokes na-anọchite anya Greene Naftali Gallery na New York.<ref>{{Cite web|url=https://www.greenenaftaligallery.com/artists|title=Greene Naftali Gallery|work=www.greenenaftaligallery.com|accessdate=2019-08-24}}</ref> A gụnyere Cokes na ihe ngosi 2019 na The Shed .<ref>{{Cite web|url=https://theshed.org/program/34-collision-coalition|title=Collision/Coalition|author=|first=|date=|work=The Shed|language=en|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-10-01}}</ref> Ihe ngosi onwe onye na-adịbeghị anya gụnyere CIRCA, London (2021); Museu d'Art Contemporani de Barcelona, Barcelona (2020); ARGOS center for audiovisual arts, Brussels (2020), Memorial Art Gallery, Rochester (2021).<ref>{{Cite web|title=February 2021|url=https://circa.art/months/february-2021/|accessdate=2021-04-09|work=Circa.art|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tony Cokes. Música, text, política [Reportatge fotogràfic exposició] {{!}} MACBA Museum of Contemporary Art of Barcelona|url=https://www.macba.cat/en/aprendre-investigar/arxiu/tony-cokes-musica-text-politica-reportatge-fotografic-exposicio|accessdate=2021-04-09|work=www.macba.cat|language=en}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|title=Tony Cokes: Selector|url=https://www.argosarts.org/event/tony-cokes-selector|accessdate=2021-04-09|work=www.argosarts.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.argosarts.org/event/tony-cokes-selector "Tony Cokes: Selector"]. ''www.argosarts.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-09</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Tony Cokes: Market of the Senses. Exhibition at the Memorial Art Gallery.|url=https://mag.rochester.edu/exhibitions/tony-cokes/|accessdate=2021-10-25}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
06s9w47a9ojc9a7d9fze4gn9bbt9v9e
Hassan Al-Jundi
0
16007
95496
79891
2022-08-26T09:04:41Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Hassan Al-Jundi|image=<!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] -->|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=|birth_name=Mohammed Hassan El Joundi|birth_date={{Birth date|1938|1|1}}|birth_place=[[Morocco]]|death_date={{Death date and age|2017|02|25|1938|1|1}}|death_place=|nationality=|other_names=|occupation=film director and actor|years_active=1950-2017|known_for=|notable_works=}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:No local image but image on Wikidata]]
'''Mohammed Hassan El Joundi''' (Arabic) (1 Jenụwarị 1938 -25 Febụwarị 2017) bụ onye na-ese ihe nkiri na Morocco na otu n'ime ndị na-eme egwu Moroccan nke narị afọ nke 20. Ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke ihe nkiri Arab na onye edemede na-enweta ihe nrite, onye nduzi ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=رحيل الفنان المغربي محمد حسن الجندي|url=https://www.aljazeera.net/news/cultureandart/2017/2/25/رحيل-الفنان-المغربي-محمد-حسن-الجندي|accessdate=2021-04-23|work=www.aljazeera.net|language=ar}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ bụ onye na-ede akwụkwọ na redio na ihe nkiri ma duzie ma mee ihe nkiri na ụfọdụ n'ime ọrụ ndị a na-akwanyere ùgwù, ndị a na-echeta na ndị na-ahụ n'anya maka redio, telivishọn na ihe nkiri kemgbe afọ 1950 ruo mgbe ọ nwụrụ n'afọ 2017, gụnyere usoro ihe omimi ya Al Azalia . Ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke ihe nkiri egwu na Middle East na North Africa ma rụọ ọrụ n'ebe ndị a ma ama gburugburu ụwa.
Ụfọdụ n'ime ihe ngosi ya ndị a na-echeta echeta gụnyere Abu Jahl, Amr ibn Hisham na nsụgharị Arabic nke ihe nkiri The Message, Rustam na ihe nkiri ''Qadisiyah'', Utbah ibn Rabiah na ihe nkiri akụkọ ihe mere eme nke afọ 2012 ''Umar ibn al-Khattab'', Hamadi na ihe nkiri afọ 2011 Taalab Assilah na Moha na usoro mkpirikpi Ghadba .
N'ọnwa Febụwarị 18, otu izu tupu ọnwụ ya, Mohammed Hassan El Joundi gara mmalite na ịbịanye aka na akwụkwọ akụkọ ndụ ya Weld Laksour na Casablanca International Book Fair. Ọ bụ ọrụ ikpeazụ ya.
== Ihe ngosi ==
<gallery class="center">
Usòrò:Mohamed Hassan Eljoundi with his wife.jpg|Mohammed Hassan na nwunye ya mgbe ha na-eme ihe nkiri "The Messenger".
Usòrò:Mohamed Hassan Eljoundi - Fatima Benmezian.jpg|Mohammed Hassan na Fatima Benmezian na 1965 n'oge egwuregwu "Ana u Chama".
Usòrò:Hassan Al Joundi.jpg|Mohammed Hassan na-eme ihe nkiri na usoro ihe nkiri - The Last Cavalier .
</gallery>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|5013907}}
73qwp60tq7dic5cxmryu2hm68to7f86
Rachid El Ouali
0
16012
95599
79896
2022-08-26T10:06:58Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Rachid El Ouali|image=رشيد الوالي.jpg|birth_date={{Birth date and age|1965|04|03}}|birth_place=[[Rabat, Morocco]]|occupation=[[Actor]]<br>[[Film director]]<br>[[Film producer|Producer]]<br>[[TV host]]}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rachid El Ouali''' (Arabic, a mụrụ n'April 3, 1965) bụ onye na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe, onye nduzi na onye na-elekọta TV na mba [[Morocco]]..
== Ọrụ ==
El Ouali malitere ime ihe nkiri na ngwụcha afọ 1980. O gosipụtara nkà na ọrụ ya dị mkpa na ihe nkiri TV Flock of Pigeons (سرب الحمام, Serb Al Hamam). Ọ pụtara na usoro ihe nkiri telivishọn a ma ama Hossein & Safia (الحسين و الصافية, El Hossein w Safia) ya na onye na-eme ihe nkiri Samia Akariou. N'afọ 2006, Rachid El Ouali rụrụ ọrụ na ihe nkiri TV Al Mostadaafon(المستضعفون,The Underdogs) ya na onye na-eme ihe nkiri Rajae Imran. O mekwara ọtụtụ ihe nkiri na-aga nke ọma dịka Obsessions After Midnight (هواجس بعد منتصف traffic, Hawajes bood montassaf el leil), ihe nkiri egwu nke ihe nkiri ebe ya na onye na-eme ihe nkiri Majida Benkirane na-eduzi. E wezụga ọrụ ime ihe nkiri ya, ọ duziri ọtụtụ ihe nkiri dị mkpirikpi na sitcoms dịka: ''Ninni ya'' Moummou, ''Nass El Houma'', L'Aube, na La mouche et moi.<ref>http://www.elcinema.com/person/pr1017862/ Rachid El Ouali</ref>
== Ihe nkiri ==
'''Ihe nkiri'''<ref>http://www.elcinema.com/person/pr1017862/ Rachid El Ouali</ref>
* 2018 ''Nooh Laa Yaarifu Laawm'' (Noah Can't Swim)
* 2015 ''Domouaa Ebliss'' ( Anya mmiri Setan)
* 2015 ''Ahlam Moajjala'' (Rọm e yigharịrị) dị ka "Abdel Hay"
* 2015 ''Hafid El Haj''
* 2013 ''Marhaban wa awili'' dị ka "Khaled"
* 2013 ''Yemma'' dị ka "Boujmaa"
* 2011 ''Nhar Tzad Tfa Dou'' dị ka "Said"
* 2010 ''Oulad El Blad'' (Ụmụ ala) dị ka "El Mefddel"
* 2009 ''Rass Lmhayn'' dị ka "El Hossein"
* 2007 ''Wadaan Ommahat'' (Farewell Mothers!) dị ka "Ibrahim"
* 2007 ''Al Bahet'' dị ka "Salah"
* 2006 ''Abwab Al Janna'' (Ọnụ Ụzọ Eluigwe)
* 2006 ''Assefa Abi'' (M na-ewute m... Papa) dị ka "Ibrahim"
* 2005 ''A'lach Lae?'' (Gịnị mere na ọ bụghị?) dị ka "Aanbar"
* 2005 ''Baed Aan Al Aain''
* 2005 ''Al ajneha Al Monkacera'' (The Broken Wings)
* 2005 ''Fiha Lmelha w Sekkar o Bedo mabghatch Tmout 2'' (Ọ na-arịa ọrịa shuga na ọbara mgbali elu ma ọ gaghị anwụ 2)
* 2004 Assdiqae men Canada (''Ndị'' enyi si Canada) 2004 dị ka "Shoukri"
* 2004 ''Majeda'' dị ka "El Hossein"
* 2004 ''Layali Baidae'' (White Nights) dị ka "Nabil"
* 2004 ''Kharif Al ahlam'' dị ka "Omar"
* 2004 ''Hna w Lhih'' (N'ebe a na n'ebe ahụ)
* 2003 ''Aallal El Qelda'' dị ka "Aallal"
* 2003 ''Al Dobaba El Baydae'' (The White Fly)
* 2002 ''Jarima wa Tahqiq'' (Mpụ na Nnyocha)
* 2002 ''Lailat El majnoun'' dị ka "Inspector Hakim"
* 2001 ''Gharamiyat El haj El Mokhtar Souldi'' (The Adventures of Hadj Mokhtar Sould)
* 2001 Na ''mgbe nke ahụ gasịrị''.''..Wa baad''
* 2001 ''Mohakamat Imraea'' (Ikpe nke Nwaanyị)
* 2001 El ''milaf El azraq'' (The Blue File)
* 2001 ''Al bakma'' (The Mute)
* 2001 ''Dar Al bidae'' ya Dar Al bidaE (Casablanca Casablanca)
* 2001 ''Rass Laain'' dị ka "Inspector"
* 2000 Chadia (''Chadia'')
* 1999 ''Keid Nssae'' (Machine nke Ụmụ nwanyị)
* 1999 ''Massir Imraea'' (Ọgwụgwụ Nwaanyị)
* 1999 ''Hawajis Baada Montassaf Leil'' (Obsessions After Midnight) dị ka "Adel"
* 1999 ''Fiha Lmelha w Sekkar o Bedo mabghatch Tmout 1'' (Ọ na-arịa ọrịa shuga & ọbara mgbali elu ma ọ gaghị anwụ 1)
* 1997 ''Aabbirou Fi Samtt''
* 1997 Solomon (''Solomon'')
* 1996 ''Mektoub'' (Ọdịnihu) dị ka "Taoufiq"
* 1996 ''Safar ila Lmadi'' (Njem gaa n'oge gara aga)
* 1995 ''Nehaya Saaida'' (Ọnụ Ụtọ)
* 1994 ''Sareq Al Ahlam'' (Onye ohi nrọ)
* 1991 ''Leilat El jarima'' (N'abalị nke Mpụ)
* 1989 ''Hob Fi Dar El Bayda'' (Ịhụnanya na Casablanca)
'''Egwuregwu'''<ref>http://www.elcinema.com/person/pr1017862/ Rachid El Ouali</ref>
* 1991 ''Sadafa Hemmadi''
'''Ihe nkiri TV'''<ref>http://www.elcinema.com/person/pr1017862/ Rachid El Ouali</ref>
* 2011 ''Houssein na Safia'' (Hossein & Safia) dị ka "El Hossein"
* 2006 ''Al Mostadaafoun'' (The Underdogs) dị ka "Taher"
* 2006 ''Al Boad El akhar'' (The Other Dimension) 'ọ rụrụ ọrụ dị iche iche'
* 2003 Rabia Qortoba dị ka "Hesham Al Msshafi"
* 2002 ''Khalkhal Al Batoul'' (The Anklet of Batoul) dị ka "S'llam"
* 2000 Serb El Hamam (Ìgwè nduru) dị ka "Hemmadi"
* 1999 ''Al wasiyya''
* 1999 El Mossabon
* 1992 ''Hout El Barr''
* 1992 ''Delal Al Madi'' (Ọchịchịrị nke Oge Ochie)
* 2011 ''Plastiki''
* 2004 Ninni ya Moumou
* 2003 El ''Akhar'' (Onye nke Ọzọ)
'''Ihe nkiri Sitcom'''<ref>http://www.elcinema.com/person/pr1017862/ Rachid El Ouali</ref>
* 2002 ''Sofian''
* 2013 ''Nass El Houma''
'''Ihe omume TV'''
* ''Lalla Laaroussa'' (Ms. Bride)
* ''Nwoke sayarbah Al-million?'' (Ònye chọrọ ịbụ onye ọgaranya?)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.elcinema.com/person/pr1017862/ Rachid El Ouali] na El Cinema (Arabic)
* [http://www.rachidelouali.com Rachid El Ouali] na Internet Movie Database
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
99sxppcdt26enrf2fp40rerrf2z054y
Wiam Dahmani
0
16030
95308
79914
2022-08-25T22:04:54Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Wiam Dahmani''' (Arabic) (a mụrụ na 22 Ọgọst 1983, Rabat, Morocco; nwụrụ: 22 Eprel 2018, Abu Dhabi, UAE) bụ onye Morocco na-eme ihe ngosi, onye na-emeeme ihe na onye na-agụ egwu bi na UAE.<ref>{{Cite web|url=http://movieana.net/%D8%B3%D9%8A%D8%B1%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86%D8%A7%D9%86%D8%A9-%D9%88%D8%A6%D8%A7%D9%85-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D8%AD%D9%85%D8%A7%D9%86%D9%8A/|title=سيرة الفنانة وئام الدحماني|publisher=Movieana.net}}</ref> O meela ihe nkiri Pakistani ole na ole dịka ''Ishq Khuda'', ''Hijrat'', na ''Hotal''.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ ya n'abalị 22, ọnwa August afọ 1983 na Rabat, Morocco. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum America nke Sharjah na UAE ma nwee nzere Bachelor of Science na Sayensị gburugburu ebe obibi.<ref>{{Cite news|url=http://www.arabnews.com/node/1290256/offbeat|title=Moroccan actress Wiam Dahmani dies aged 34|date=2018-04-23|work=Arab News|accessdate=2018-05-18|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
O buru ụzọ rụọ ọrụ dịka onye mgbasa ozi na ụlọ ọrụ telivishọn Dubai TV, wee gaa n'ọhịa nke ịbụ abụ ma mee vidiyo.<ref name="النهار">[http://www.annaharkw.com/annahar/ArticlePrint.aspx?id=223409 Wiam Dahmani .. from the media to the song and representation]،</ref> N'afọ 2010, ọ malitekwara ịrụ ọrụ na [[Ndia|India]]. N'afọ 2012, ọ gara n'ógbè nnọchiteanya ma mgbe nke ahụ gasịrị, ọ sonyere na usoro (Girls) onye na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://alyuom7.blogspot.com/2012/09/blog-post_420.html?m=1|title=معلومات الفنانة وئام الدحماني شبيهة سعاد حسني السيرة الذاتية/صور}}</ref> O mere ihe nkiri Pakistani mbụ ya na ''Ishq Khuda'', nke e wepụtara n'afọ 2013 ma bụrụ Average Grosser na Box Office.<ref>{{Cite news|url=https://tribune.com.pk/story/394245/wiam-dahmanis-lollywood-adventure/|title=Wiam Dahmani's Lollywood adventure - The Express Tribune|date=2012-06-15|work=The Express Tribune|accessdate=2017-07-11|language=en-US}}</ref> N'afọ 2016, ọ pụtara na ihe nkiri Pakistani abụọ ''Hijrat'' na ''Hotal'', nke a kpọrọ "Item Girl". Ọ rụkwara ọrụ dịka onye ngosi na Zee Aflam .
== Ọnwụ ==
Ọ nwụrụ n'ihi nkụchi obi n'abalị 22, ọnwa Eprel, afọ 2018.<ref>{{Cite news|url=http://www.arabnews.com/node/1290256/offbeat|title=Moroccan actress Wiam Dahmani dies aged 34|date=2018-04-23|work=Arab News|accessdate=2018-05-18|language=en}}</ref> Ọ dị afọ 34 n'oge ọ nwụrụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.khaleejtimes.com/region/mena//Moroccan-singer-Wiam-Dahmani-dies-of-heart-attack-|title=Moroccan artist Wiam Dahmani dies at 34|author=Report|first=Web|work=www.khaleejtimes.com|accessdate=2018-05-18}}</ref> Dịka mgbasa ozi si kwuo, nne ya hụrụ ya nwụrụ anwụ n'ime ụlọ nkwari akụ ya na Abu Dhabi, ma lie ya n'oge na-adịbeghị anya n'otu obodo ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://gulfnews.com/news/uae/society/34-year-old-moroccan-celebrity-who-died-was-depressed-1.2210815|title=34-year-old Moroccan celebrity who died was depressed|author=Editor|first=Sara Al Shurafa. Web News|date=2018-04-24|work=GulfNews|accessdate=2018-05-18}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* '''2013''': ''Ishq Khuda'' dị ka Kulsoom
* '''2016''': ''Hijrat'' dị ka onye na-agba egwú
* '''2016''': ''Hotal'' dị ka onye na-agba egwú
== Ihe nkiri vidio ==
* Welcome (Arabic)
* Sajnawy (Arabic)
* Wow (Arabic)
* Ihe M Kwesịrị Ime (Arabic)
* M ma ọ bụ Ya (Arabic)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://m.imdb.com/name/nm6290667/bio Wiam Dahmani] na Internet Movie Database
t2bct9mg2sdy0e6vomcohywue6yahzy
Robert Bain (artist)
0
16038
95179
79922
2022-08-25T20:50:00Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Prof._Bain_Exhibition_Catalogue_August_1962.JPG|thumb|Ndepụta sitere na ihe ngosi o mere na Cape Town - August 1962. No.42 - Ihe nrite ọla edo e nyere ya na Florence academy dị na ngosi.]]
'''Robert Bain''' (1911-1973) bụ onye na-ese ihe nakwa prọfesọ nke nka na South Africa.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Bain na Edinburgh, Scotland, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ ya na ọmụmụ nka ya. Ọ lụrụ Mary Lochiel na 1932; ha nwere otu nwa, Robert (b. 1935),<ref>{{Cite web|url=http://www.artmuseum.co.za/artist.asp?strartist=Bain%2C+Robert&stracc=S021%2F47&SectionID=4|title=Nelson Mandela Metropolitan Art Museum - The Nelson Mandela Bay Metropolitan Municipatity|work=www.artmuseum.co.za|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060927155905/http://www.artmuseum.co.za/artist.asp?strartist=Bain%2C+Robert&stracc=S021%2F47&SectionID=4|archivedate=2006-09-27}}</ref>
N'afọ 1937, ya na ezinụlọ ya kwagara South Africa, ebe ọ malitere ọrụ dị ka onye nkuzi dị elu na Port Elizabeth School of Art, ọ hapụrụ ije ozi dika onye agha na North Africa na Ịtali site n'afọ 1939 ruo 1944.
N'afọ 1948, ọ gara Florence ebe ọ gara Accademia di Belle Arti Firenze, ebe ọ natara ihe nrite ọla edo nke ụlọ akwụkwọ ahụ maka ihe ọkpụkpụ ya nke David nke oge a.
== Ọrụ ==
Bain gara n'ihu ịbụ onye isi nke Johannesburg School of Art, ụlọ akwụkwọ nka a ma ama na South Africa, na-ejide ọkwa ahụ ruo afọ iri na ise.
== Ihe ndị o mepụtara ==
N'oge ọrụ ya, Bain mere ọtụtụ ihe ngosi na Johannesburg, Port Elizabeth na Cape Town ebe a na-ere ọtụtụ ọrụ ya nye ndị na-anakọta ihe; o mekwara ọtụtụ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=Bi3uPAAACAAJ|title=Sculpture: Exhibition of Catalogue of Works by Prof. Robert Bain|year=1962}}</ref>
Otu n'ime ọrụ ya ndị bụ isi bụ:
[[Usòrò:Reserve_bank_doors_by_Professor_Robert_Bain.jpg|thumb|Ọnụ Ụzọ Ámá Ndị E Ji E Ji Ji Ji Ji A Na-eji Ọla Agba]]
* Obosara nke Major Allister Miller (onye ọsụ ụzọ ụgbọelu South Africa) nke dị na ọdụ ụgbọ elu Port Elizabeth International.
* Ọnụ ụzọ Bronze Relief (10 ft × 6 ft) (ihe ịrịba ama nke Zodiac) maka South African Reserve Bank na Port Elizabeth.<ref>http://www.visit-south-africa.co.za/Port%20Elizabeth.html</ref>
* Kraịst nke oge a dị mita iri na abụọ na Port Elizabeth.
* Bust nke Eze George nke Isii nke buru ibu ugboro abụọ nke o sere na njem eze nke South Africa.
* Ihe oyiyi akpọrọ "Lobola" (zụta Africa nke nwanyị a na-alụ ọhụrụ) nke e nyere General Jan Smuts.
* Ntọala [[Anton van Wouw]] nyere ya ọrụ ime nrụzigharị zuru oke nke ihe oyiyi von Wouw niile (Hunting Bushman, The Scout, wdg.)
* South African Airways nyere ya ọrụ ime ihe nnọchianya ọhụrụ maka ha. O mere nnukwu "Flying Springbok" nke oge a na aluminum anodised ọla edo.
* Ihe ngosi maka South African Agricultural Society.
* Ihe nrite narị afọ atọ nke Johannesburg bụ atụmatụ ọzọ ya.
* Otu n'ime nnukwu ọrụ, "St. Andrew" nke oge a na simenti (ihe dị ka 8 ft n'ịdị elu), dị na St. Andrew's School for Girls na Johannesburg.
* Otu ụlọ ọrụ ịnshọransị nyere iwu ka ọrụ buru ibu nke akpọrọ "Growth and Security" (12 ft elu na nkume e wughachiri).
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
* ''Port Elizabeth School of Art a History 1882-1982''
== Njikọ mpụga ==
* http://www.artmuseum.co.za/artist.asp?strartist=Bain%2C+Robert&stracc=S021%2F47&SectionID=4
* https://books.google.com/books/about/Sculpture.html?id=Bi3uPAAACAAJ&redir_esc=y
* http://artlife.co.za/intro.php?users_id=711
* [http://www.southafricanartists.com/showartist.asp?Code=DUART002 http://www.southafricanartists.com/showartist.asp?Koodu =DUART002]
* http://www.artsmart.co.za/visual/archive/2210.html
* http://www.professorrobertbain.com/
n8mdlkojkjs3bsra6posfgh6dkotk5g
Charles C. Dawson
0
16057
95067
84994
2022-08-25T13:34:49Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Charles_Cullin,_purser_for_the_Steamboat_VICTORIAN,_in_the_Yukon_Dock_Company_office,_Dawson,_Yukon_Territory,_1900_(MEED_112).jpg|thumb|Charles Cullin, purser for the Steamboat VICTORIAN, in the Yukon Dock Company office, Dawson, Yukon Territory, 1900 (MEED 112)]]
Charles C. Dawson (ubochí irí abụọ n'ọnwa Jenụwarị, 1889), bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ebi akwụkwọ, na'ese ihe osise, na ónyé na-ese eserese.<ref name=":7">{{Cite web|date=2018-09-25|title=Charles Clarence Dawson {{!}} Art & Design in Chicago|url=https://interactive.wttw.com/art-design-chicago/charles-clarence-dawson|accessdate=2021-04-03|work=WTTW Chicago|language=en}}</ref>
== Ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Dawson na Georgia na 1889.<ref name=":7">{{Cite web|date=2018-09-25|title=Charles Clarence Dawson {{!}} Art & Design in Chicago|url=https://interactive.wttw.com/art-design-chicago/charles-clarence-dawson|accessdate=2021-04-03|work=WTTW Chicago|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://interactive.wttw.com/art-design-chicago/charles-clarence-dawson "Charles Clarence Dawson | Art & Design in Chicago"]. ''WTTW Chicago''. 2018-09-25<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-03</span></span>.</cite></ref> Ọ gụrụ nka na Tuskegee Institute na Alabama site na 1905 ruo 1907, wee kwaga New York City ịga Art Students League, ébé ọ bụ nwá akwụkwọ ojii mbụ.<ref name=":8">{{Cite web|title=Charles Dawson papers|url=https://www.lib.uchicago.edu/bmrc/view.php?eadid=BMRC.DUSABLE.DAWSON|accessdate=2021-04-03|work=www.lib.uchicago.edu}}</ref><ref name=":7" /> N'ịbụ ónyé ịkpa ókè agbụrụ ọ zutere na Art Students League na-enye nsogbụ, Dawson hapụrụ ịga ụlọ akwụkwọ nke Art Institute nke Chicago, ebe ọ chọtara ego na-arụ ọrụ dị ka onye na-ebugharị ihe<ref name=":7" /> na dị ka ónyé nlekọta na klọb nka na akwụkwọ a na-akpọ Cliff Dwellers Club.<ref name=":9">{{Cite web|date=2016-03-30|title=13 African American Graphic Designers You Should Know, Part 1|url=https://laughtoncreatves.com/13-african-american-graphic-designers-know-part-1/|accessdate=2021-04-03|work=Laughton Creatves|language=en-CA}}</ref><ref name=":7" /><ref name=":4">{{Cite book|title=Chicago Modern, 1893–1945: Pursuit of the New|author=Schulman|first=Daniel|publisher=Terra Museum of American Art and Terra Foundation for the Arts|year=2004|location=Chicago|pages=40|chapter='White City' and 'Black Metropolis': African American Painters in Chicago, 1893–1945}}</ref> N'ebe ahụ, a na-ekwu na ya na ndị otu klọb ahụ gụnyere Frank Lloyd Wright, James Henry Breasted, Henry Ossawa Tanner, na Oliver Dennett Grover zutere.<ref name=":4" />
Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na School of the Art Institute of Chicago, Dawson sonyeere ndị agha ma zigara ya France dị ka otu n'ime ndị agha Buffalo.<ref name=":7">{{Cite web|date=2018-09-25|title=Charles Clarence Dawson {{!}} Art & Design in Chicago|url=https://interactive.wttw.com/art-design-chicago/charles-clarence-dawson|accessdate=2021-04-03|work=WTTW Chicago|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://interactive.wttw.com/art-design-chicago/charles-clarence-dawson "Charles Clarence Dawson | Art & Design in Chicago"]. ''WTTW Chicago''. 2018-09-25<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-03</span></span>.</cite></ref> Ọ rụrụ ọrụ site na 1917 ruo 1919 wee laghachi Chicago mgbè ághá ahụ gasịrị.<ref name=":7" /><ref name=":8">{{Cite web|title=Charles Dawson papers|url=https://www.lib.uchicago.edu/bmrc/view.php?eadid=BMRC.DUSABLE.DAWSON|accessdate=2021-04-03|work=www.lib.uchicago.edu}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.lib.uchicago.edu/bmrc/view.php?eadid=BMRC.DUSABLE.DAWSON "Charles Dawson papers"]. ''www.lib.uchicago.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-03</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref>
== Ọrụ nka ==
Charles C. Dawson dèrè akụkọ ndụ onwé ónyé a na-ebipụtaghị ebipụta nke akpọrọ "Touching the Fringes of Greatness".<ref name=":0">{{Cite book|title=Chicago Modern, 1893–1945: Pursuit of the New|author=Schulman|first=Daniel|publisher=Terra Museum of American Art and Terra Foundation for the Arts|year=2004|location=Chicago|pages=45|chapter='White City' and 'Black Metropolis': African American Painters in Chicago, 1893–1945}}</ref><ref>{{Cite web|title=Charles C. Dawson papers, 1910–1980|url=https://www.aaa.si.edu/collections/charles-c-dawson-papers-9618|accessdate=3 April 2021|work=Archives of American Art|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140130224221/http://www.aaa.si.edu/collections/charles-c-dawson-papers-9618|archivedate=2014-01-30}}</ref> N'ime ọrụ akụkọ ndụ a, Dawson na-atụle ahụmahụ ya dị ka nwa akwụkwọ na Tuskegee Institute, Art Students League nke New York, na School of the Art Institute nke Chicago, yana ọrụ nka ya na nchụso ya.<ref name=":0" />
Dawson sonyere na mmemme abụọ nke Works Progress Administration.<ref name=":9">{{Cite web|date=2016-03-30|title=13 African American Graphic Designers You Should Know, Part 1|url=https://laughtoncreatves.com/13-african-american-graphic-designers-know-part-1/|accessdate=2021-04-03|work=Laughton Creatves|language=en-CA}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://laughtoncreatves.com/13-african-american-graphic-designers-know-part-1/ "13 African American Graphic Designers You Should Know, Part 1"]. ''Laughton Creatves''. 2016-03-30<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-03</span></span>.</cite></ref> Site na 1936 ruo 1941 Dawson bụ ónyé nduzi nke nka na nka na ónyé nchịkwa nke City of Chicago Work and Training Program nke National Youth Administration of Illinois.<ref name=":8">{{Cite web|title=Charles Dawson papers|url=https://www.lib.uchicago.edu/bmrc/view.php?eadid=BMRC.DUSABLE.DAWSON|accessdate=2021-04-03|work=www.lib.uchicago.edu}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.lib.uchicago.edu/bmrc/view.php?eadid=BMRC.DUSABLE.DAWSON "Charles Dawson papers"]. ''www.lib.uchicago.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-03</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> N'ọrụ a, o mepụtara nhazi maka American Negro Exposition na Chicago Coliseum na 1940, otu ihe mejupụtara dioramas irí abụọ na-egosi akụkọ ihe méré eme nke Africa America.<ref name=":8" /><ref name=":9" /> Dioramas ndị a dị ugbu a na nchịkọta nke George Washington Carver Museum na Tuskegee Institute.<ref name=":8" />
=== Ihe osise e bipụtara ===
N'afọ 1933, Dawson bipụtara akwụkwọ ụmụaka nke o dèrè ma gosipụta, nke akpọrọ ABC's of Great Negroes .<ref name=":2">{{Cite book|title=ABC's of Great American Negroes|author=Dawson|first=Charles C.|publisher=Dawson Publishers|year=1933|location=Chicago}}</ref> Akwụkwọ ahụ nwèrè irí abụọ na isii linoleum prints na-egosi ndị isi na akụkọ ihe mere eme ojii.<ref name=":2" /> Ihe odide ọ bụla na-esonyere ederede dị mkpirikpi na-akọwa ihe ndị dị mkpa rụzuru na ụfọdụ ozi gbasara ónyé ahụ e gosipụtara. Frederick Douglass, Dr. George W. Carver, na Meta Warrick Fuller bụ ndị Africa America atọ a ma ama gụnyere n'akwụkwọ ahụ.<ref name=":2" /> Ụfọdụ ndị akụkọ ihe mere eme gụnyere Fero Ijipt Khufu Cheops, Princess Nefert, na Empress nke Ethiopia Zaudita (Zewditu).<ref name=":2" /> Mbipụta ọ bụla dị n'ihe odide ahụ nwere onyinyo, aha onye ahụ, aha ma ọ bụ ihe ọ rụzuru, na-abụkarị mkpụrụedemede "CCD" maka "Charles C. Dawson".<ref name=":2" />
=== Onye na-ese ihe osise ===
A maara Dawson maka mgbasa ozi ya màkà ụlọ akwụkwọ mara mma na ngwaahịa ndị e lekwasịrị anya na ndị isi ojii, dị ka Annie Turnbo Malone's Poro College na Valmor Products.<ref name=":3">{{Cite web|date=September 1, 2008|first=Daniel|author=Schulman|title=Charles Dawson’s Design Journey|url=https://www.aiga.org/design-journeys-charles-dawson|accessdate=2021-02-13|work=AIGA}}</ref> Ọ malitere ịrụ ọrụ maka ndị ọchụnta ego ojii mgbe ọ laghachiri Chicago mgbè ọ rụchara ọrụ na Agha Ụwa Mbụ. Ndị ahịa Dawson gụnyekwara Anthony Overton na Jesse Binga, magazin Reflexus na ónyé nduzi Oscar Micheaux.<ref name=":7">{{Cite web|date=2018-09-25|title=Charles Clarence Dawson {{!}} Art & Design in Chicago|url=https://interactive.wttw.com/art-design-chicago/charles-clarence-dawson|accessdate=2021-04-03|work=WTTW Chicago|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://interactive.wttw.com/art-design-chicago/charles-clarence-dawson "Charles Clarence Dawson | Art & Design in Chicago"]. ''WTTW Chicago''. 2018-09-25<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-04-03</span></span>.</cite></ref><ref name=":3" />
== Ọrụ / ihe oyiyi ahọpụtara ==
* [https://www.metmuseum.org/art/collection/search/491339 O] Sing a New Song, (lithograph), ca. 1933, The Metropolitan Museum of Art, New York, NY
* [https://artsandculture.google.com/asset/page-from-charles-dawson%E2%80%99s-abcs-of-great-negroes-dawson-publishers-featuring-booker-t-washington-1933/ZwFqr_GTG-FO8Q Peeji sitere na] [https://artsandculture.google.com/asset/page-from-charles-dawson%E2%80%99s-abcs-of-great-negroes-dawson-publishers-featuring-booker-t-washington-1933/ZwFqr_GTG-FO8Q ''ABC nke Great Negroes''], 1933, (Dawson Publishers) na-egosi Booker T. Washington, Art Institute of Chicago
* [https://lakeimagesweb.artic.edu/assets/d4bb5093-612d-8378-c686-1db80dd8c8a8 Ihu akwụkwọ] nke The Negro in Art Week, 1927, Nọvemba 1623: Ihe ngosi nke ihe ọkpụkpụ Africa oge ochie, ihe osise nke oge a, ihe ọkpụkọ na eserese, Applied Art and Books, Chicago: Chicago Woman's Club (ex. cat.)
== Ihe ngosi ndị a họọrọ ==
* 1927 Ihe ngosi nke ihe osise Africa oge ochie, ihe osise nke oge a, ihe osese na eserese, nka na akwụkwọ, Chicago Art Institute na Chicago Women's Club, Chicago
* 1940 Ihe ngosi nke nka nke onye ojii America, Tanner Art Galleries, Chicago
== Nchịkọta ndị a họọrọ ==
* Metropolitan Museum of Art, New York, New York<ref>{{Cite web|title=Met Museum: Search the Collection|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search#!/search?artist=Dawson,%20Charles$Charles%20Clarence%20Dawson|accessdate=2021-04-03|work=www.metmuseum.org|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160302110851/http://www.metmuseum.org:80/art/collection/search|archivedate=2016-03-02}}</ref>
* DuSable Museum of African American History, Chicago, Illinois
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.aiga.org/design-journeys-charles-dawson Peeji nke American Institute of Graphic Arts maka Charles C. Dawson]
* [https://www.pbs.org/video/artistdesigner-charles-dawson-oygnjl/ Vidio PBS banyere Charles C. Dawson]
bdopc2i6gej3c2017on1v9u5wkdw01n
Robert A. Hamblin
0
16068
95153
79956
2022-08-25T20:19:43Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
Robert A. Hamblin (amụrụ n'afọ 1969) bụ onye na-ese ihe nkiri na [[South Africa]], na-arụ ọrụ karịsịa na foto na eserese na akwụkwọ. Ọrụ ahụ na-ekwu maka esemokwu gbasara okike na mmekọahụ nke ọnọdụ mmadụ nke oge a. InterseXion, ihe ngosi dị iche iche na mmekọrịta afọ asaa na Sistaaz Hood, otu ndị ọrụ mmekọahụ transgender nke South Africa, mere na Iziko South African National Gallery na 2017. E bipụtara akụkọ ndụ ya na June afọ 2021.<ref>{{Cite book|isbn=9781928420972|title=Robert: A Queer and Crooked Memoir for the Not to Straight or Narrow|author=Hamblin|first=Robert|year=2021}}</ref>
== Mbido ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Robert A. Hamblin na Hillbrow, Johannesburg n'afọ 1969, ma nye ya otú nwanyị mgbe a mụrụ ya. Enweghị ahụ iru ala na nwoke na nwanyị jupụtara n'ọrụ nka ya dị mma site na nwata wee bụrụ isiokwu dị mkpa site n'oge ọ gbanwere site na nwanyị gaa na nwoke n'afọ iri atọ ya.
Ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị na Alberton, Gauteng Province (Johannesburg region) na 1986, na-arụ ọrụ dị ka onye na-enyere aka na onye na-ese foto maka afọ abụọ ikpeazụ nke agụmakwụkwọ ya.
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese foto azụmahịa na ọrụ ihe nkiri. Ihe ndị a na-emetụta ka ụdị ọrụ nke ọrụ nka ya mara mma, ma gosipụta n'ụzọ doro anya na ọrụ mbụ ya gosipụtara n'ihu ọha, Millennium Man na 1998. A na-eji ndị na-eme ihe nkiri na setịpụ ihe iji gosipụta akụkọ ebe a na-enyocha njirimara nwoke na nwanyị wee ghọọ akụkọ ebe Hamblin nọgidere na-arụ ọrụ n'ime afọ iri abụọ sochirinụ.
N'afọ 2006, n'etiti afọ iri atọ ya, Hamblin malitere mgbanwe nwoke na nwanyị site na nwanyị gaa na nwoke. N'ikpeazụ, n'afọ 2007, o nyere aka wee tọọ ntọala otu Afrịka Gender DynamiX, otu na-ahụ maka ikike nke ndị trans, na-ejide ọkwa nke osote onye nduzi na-ahụ anya maka Advocacy na mgbasa ozi njikọ site na 2009 - 2011.<ref>{{Cite web|title=Gender DynamiX I Transgender and Gender Non Confirming Rights|url=https://www.genderdynamix.org.za/|accessdate=2021-07-29|work=GDXhome|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=GDXStory2005-2015_Sankofa.pdf|url=https://drive.google.com/file/d/1WUOzfwd7sxQnPW-a3nazcrs6YUFEKt_H/view?usp=embed_facebook|accessdate=2021-08-05|work=Google Docs}}</ref>
Taa ọ na-aga n'ihu na ọrụ nka ya na ime ihe nke dugara na ntọhapụ nke akụkọ ndụ ya na June 2021. N'oge mkpọchi mbụ nke ọrịa COVID-19, Hamblin malitere ise foto onwe onye nke egosiri na Cape Town na Johannesburg.<ref>{{Cite web|title=Robert Hamblin {{!}} Queer Cartographies - New Shows - Shows|url=https://latitudes.online/shows/new-shows/robert-hamblin-queer-cartographies.html|accessdate=2021-09-08|work=latitudes.online}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Onye na-ese foto ===
Hamblin bụ onye na-ese foto site na nwata. Ọ zụrụ igwefoto mbụ ya na ngwá ọrụ ọchịchịrị site na ise foto ndị na-eme egwuregwu nwoke n'ụlọ akwụkwọ ma resị ndị na-akwado ha na-eto eto foto ndị ahụ. Ọ malitere ọrụ azụmahịa ya dị ka onye na-ese foto na akwụkwọ akụkọ maka akwụkwọ akụkọ South Africa Beeld, Die Transvaler na Rapport site n'afọ 1987 ruo 1991. Na mbido afọ iri abụọ ya, ọ malitere ọrụ onwe ya dị ka onye na-ese foto na ihe nkiri, telivishọn na mgbasa ozi nchịkọta akụkọ ebe ọ rụrụ ọrụ site na 1991 na 2009. N'otu oge ahụ, ọ mepụtara ọtụtụ ọrụ nka dị mma nke ọrụ foto nke egosiri na mba ụwa na n'ụlọ ngosi nka na ememe nka nke South Africa.
Millennium Man bụ ihe ngosi ihu ọha mbụ ya n'emume nka, nke na-eleba anya nke ọma na ụmụ nwoke na echiche nke nwoke n'ime ụwa na-arịwanye elu.<ref>{{Cite web|title=Millenium Man 1998|url=http://www.roberthamblin.com/millenium-man/|accessdate=2021-08-05|work=Robert Hamblin|language=en-US}}</ref> Afọ iri abụọ ka e mesịrị, ọrụ foto ikpeazụ ya, interseXion, bụ mmekorita ya na ndị ọrụ mmekọahụ transgender ojii nke were afọ asaa iji mepụta, na-agwụcha na ngosi onwe ya na Iziko South African National Gallery na Cape Town.<ref>{{Cite web|title=InterseXion {{!}} Iziko|url=https://www.iziko.org.za/exhibitions/intersexion|accessdate=2021-08-05|work=www.iziko.org.za}}</ref> Ihe ngosi ọhụrụ ya bụ
=== Onye na-ese ihe ===
Hamblin enweghị ọzụzụ nka ma ọ bụ agụmakwụkwọ dị elu ma e wezụga afọ iri abụọ nke ntụziaka na 1953 Académie Ranson abstract painter Nel Erasmus. Ọrụ nka ya na-elekwasị anya n'ihe gbasara nwoke na nwoke dị ka onye transgender ma o gosipụtara ma na South Africa ma na mba ụwa.
Hamblin bipụtara akụkọ ndụ ya Robert: A Queer and Crooked Memoir for the Not So Straight and Narrow na June 2021, site na NB Publishers na Melinda Ferguson Books. Ihe ngosi ọhụrụ ya bụ I Just Told the Stars Who I Am na 99 Loop Gallery.<ref>{{Cite web|title=Robert Hamblin {{!}} I Just Told the Stars Who I Am|url=https://www.99loop.co.za/events/robert-hamblin-i-just-told-the-stars-who-i-am|accessdate=2021-09-30|work=99 LOOP|language=en}}</ref>
=== Ịgba mbọ ===
Nkà na ndụ Hamblin dị ka onye trans anọgidewo na-emeghachi omume na njirimara nwoke na nwanyị. Site na 2007 ruo 2009 o nyere aka na ntọala nke otu Afrịka Gender DynamiX na-ejide ọkwa nke osote onye nduzi na-ahụ maka ikwuru mmadụ ọnụ ya na mgbasa ozi njikọ site na 2009 ruo 2011. Ọ bụ onye na-agbachitere, onye na-eme ihe na onye na-akwado ikike nke ndị transgender, na-eji ahụmịhe nke ya eme ka ọgụ ahụ pụta ìhè. Ọ bụrụ na ị ghọtara okike, ị ga-aghọta na nnọchiaha bụ ụzọ isi nye mmadụ ịbụ mmadụ ya. Mgbe ị akpọghari nwoke ma ọ bụ nwanyị, ị na-ewepụ mmadụ ha. Ịmụta ihe abụghị ihe dị mma. Ọ na-egbu mgbu, n'ihi na ị na-eduga ụzọ akwara gị. Ọ bụ maka ịrụ ọrụ maka obiọma.
Mgbe ọrụ ya na Gender DynamiX gasịrị, ọ bụ onye guzobere otu nkwado maka ndị ọrụ mmekọahụ na-agbanwe nwoke ma ọ bụ nwanyị na otu ụlọ ọrụ na-enweghị uru na Cape Town SWEAT. N'oge a, ọ zụlitere mmasị ya na echiche okike n'ime ihe gbasara ikike ndị ọrụ mmekọahụ.<ref name=":1">{{Cite web|title=How poverty and gender inequality weave across a human body|url=https://www.businesslive.co.za/bd/life/arts-and-entertainment/2018-10-15-how-poverty-and-gender-inequality-weave-across-a-human-body/|accessdate=2021-09-08|work=BusinessLIVE|language=en-ZA}}</ref>
=== Ọrụ nhazi ===
* Iranti (transgender na lesbian focus) Onye isi oche 2019 - 2021<ref>{{Cite web|title=Iranti – LTI media advocacy organisation|url=https://www.iranti.org.za/|accessdate=2021-08-12|language=en-GB}}</ref>
* Iranti (transgender na lesbian focus) onye otu 2016 - 2020.
* Òtù Nkwado Sistaaz Hood maka ndị ọrụ mmekọahụ ụmụ nwanyị Transgender. Onye guzobere ya, onye ọrụ afọ ofufo na-enye ndụmọdụ Sex Worker Education Advocacy Taskforce (SWEAT): 2011-2020.
* Gender DynamiX (GDX) Onye guzobere ụlọ ọrụ, onye isi oche ụlọ ọrụ, njikwa nkwado, osote onye nduzi: 2006 - 2011.
== Ihe ngosi ==
* Onyinye Fellowship na Houston Centre for Photography na Texas (The Binary Farm).<ref>{{Cite web|title=Houston Center for Photography – Dedicated to the art of photography|url=https://hcponline.org/|accessdate=2021-08-10|language=en-US}}</ref>
* Ihe nrite nhọpụta Kanna nke South Africa.<ref>{{Cite web|title=Lizamore & Associates-ARTIST: Robert Hamblin - Sistaaz|url=https://lizamore.co.za/artist-robert-hamblin-sistaaz|accessdate=2021-08-12|work=Lizamore & Associates|language=en-US}}</ref> Klein Karoo National Arts Festival (mgbe ị na-eche dị ka nwanyị)
== Ihe ngosi ==
=== Naanị ya ===
* 2021 Agwara m kpakpando Onye m bụ 99 Loop Gallery.<ref>{{Cite web|title=Robert Hamblin {{!}} I Just Told the Stars Who I Am {{!}} Artsy|url=https://www.artsy.net/show/99-loop-gallery-robert-hamblin-i-just-told-the-stars-who-i-am|accessdate=2021-09-30|work=www.artsy.net}}</ref>
* 2018 InterseXion Iziko South African National Gallery, Cape Town<ref>{{Cite web|title=InterseXion {{!}} Iziko|url=https://www.iziko.org.za/exhibitions/intersexion|accessdate=2021-08-10|work=www.iziko.org.za}}</ref>
* 2017 InterseXion Johannesburg, Bloemfontein<ref>{{Cite web|date=2018-01-30|title=Intersexion: an exhibition steeped in transgender sex work|url=https://www.thejournalist.org.za/kau-kauru/intersextion-an-exhibition-steeped-in-transgender-sex-work/|accessdate=2021-08-18|work=The Journalist}}</ref>
* 2017 Mahadum Colony nke Stellenbosch Art Museum Cape Town
* 2016 Threshold International Young Photographers Festival, Daegu, South Korea
* 2015 Asụsụ Nwa nwanyị Lizamore & Associates Gallery, Johannesburg<ref>{{Cite web|author=stelsinkins|date=2015-06-23|title=Solo exhibitions by Hamblin & Allerton-Davies|url=https://theluvvie.com/2015/06/23/solo-exhibitions-by-hamblin-allerton-davies/|accessdate=2021-08-12|work=theluvvie|language=en}}</ref>
* 2014 The Colony, University of Johannesburg Gallery, Johannesburg
* 2013 Akụkọ a kpọrọ "Shia".Mgbe Ị na-enwe Mmetụta Dị ka Nwaanyị.Nke a bụ ihe a na-akpọ Mahadum nke Cape Town Centre for African Studies Gallery, African Gender Institute<ref>{{Cite web|title=Centre for African Studies|url=http://www.africanstudies.uct.ac.za/|accessdate=2021-08-18|work=www.africanstudies.uct.ac.za|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=African Gender Institute|url=http://www.agi.ac.za/|accessdate=2021-08-18|work=www.agi.ac.za|language=en}}</ref>
* 2013 Emume nka nke mba Colony Aardklop, Potchefstroom<ref>{{Cite web|date=|title=Visual arts focus on land and the landscape at the Clover Aardklop National Arts Festival|url=https://www.litnet.co.za/aardklop2013-visual-arts-focus-on-land-and-the-landscape-at-the-clover-aardklop/|accessdate=2021-08-18|work=LitNet}}</ref>
* 2006 Binary Farm Cape Town, Potchefstroom
* 2000 The Post Christian Open Window Art Academy, Pretoria, Potchefstroom
* 1998 Millennium Man Potchefstroom, Cape Town, Johannesburg
* 1996 Na ụlọ ọrụ dị iche iche nke onwe, Johannesburg
=== Ìgwè ===
* 2021 Abstrakt Nel na Long Street Gallery, Cape Town<ref>{{Cite web|author=philip|date=2021-02-26|title=Abstrakt Group Exhibition at Nel Gallery|url=https://mapmyway.co.za/abstrakt-group-exhibition-at-nel-gallery/|accessdate=2021-08-03|work=mapmyway|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nel|url=https://www.nelart.co.za/|accessdate=2021-08-03|work=www.nelart.co.za}}</ref>
* Ihe osise 2020 (N'azụ Ihe ngosi), Dawid Ras Gallery, Johannesburg<ref>{{Cite web|title=Robert Hamblin|url=http://www.dawidras.com/?page_id=924|accessdate=2021-08-03|work=www.dawidras.com}}</ref>
* 2016 Asụsụ Nwa nwanyị (DF Group 1 Exhibition), Erdmann Contemporary Group, Cape Town<ref>{{Cite web|title=On Photography, Painting & Sculpture - Group Show|url=https://contemporaryand.com/exhibition/on-photography-painting-sculpture-group-show/|accessdate=2021-08-03|work=Contemporary And|language=de}}</ref>
* 2015 InterseXion (Queer in Africa Conference), The District Six Museum Homecoming Centre, Cape Town (Nkwado ya na The Sistaaz Hood)
* 2015 Asụsụ Nwa nwanyị (Lizamore & Assoc artist), Cape Town Art Fair<ref>{{Cite web|date=2015-07-02|title=Art that explores fatherhood and transracial adoption|url=https://mg.co.za/article/2015-07-02-art-that-explores-fatherhood-and-transracial-adoption/|accessdate=2021-08-03|work=The Mail & Guardian|language=en-ZA}}</ref>
* 2015 Asụsụ Nwa nwanyị (Break the Spell exhibition), Oude Libertas Gallery Stellenbosch, Cape Town
* 2014 Mgbe ị na-enwe mmetụta dị ka nwanyị (Nomad body exhibition), Antwerp University College of Artesis, Royal Academy of Fine Arts, Belgium.
* 2013 The Morality Monkeys (ihe ngosi otu), Dstreet Gallery, Stellenbosch, South Africa<ref name=":0">{{Cite web|title=MARIE STANDER » D-Street Gallery – The Morality Monkeys|url=https://www.mariestander.co.za/featured/d-street-gallery-the-morality-monkeys-see-no-evil-hear-no-evil-speak-no-evil|accessdate=2021-08-13|work=www.mariestander.co.za}}</ref>
* 2013 Nomad Bodies, Wintertuin Gallery, University College of Artesis, Royal Academy of Fine Arts, Antwerp<ref>{{Cite web|title=Nomad bodies 2014|url=https://www.elfriededreyer.com/nomad-bodies-2014|accessdate=2021-08-03|work=Elfriede Dreyer|language=en}}</ref>
* 2013 Tom Na-echere No Man, KKNK & ebe niile na mba, South Africa
* 2013 Ndị na-ese foto ise, Dawid's Choice Gallery, Johannesburg<ref name=":0" />
* 2010 Na-eri mpako gị, ọrụ efu, South Africa<ref>{{Cite web|author=ArtFacts|title=Swallow My Pride {{!}} Exhibition|url=https://artfacts.net/exhibition/swallow-my-pride/243236|accessdate=2021-08-06|work=ArtFacts|language=en}}</ref>
* 2008 Ihe nketa nke ụmụ nwoke, Johannesburg Art Gallery
* 2006 Binary Farm (ya na Neo Ntsoma na Jurgen Schadaberg), Mahadum nke Johannesburg Gallery
* 2006 Round Table, ArtSpace, Johannesburg
* 2006 Nna (vidiyo), Out in Africa Film Festival & Hamburg LGBT Film Festival,
* 2006 The Best of KKNK, Gordon Froud Contemporary, Johannesburg
* 2004 Mmekọahụ, (ihe nrite HCP), Houston Centre of Photography, Mahadum Rice, USA
* 2003 Inner Room (ìgwè), Aluvert, Johannesburg
* 2002 Oge Mgbanwe na Nel Erasmus, ArtSpace, Johannesburg
=== Nchịkọta ===
* Mahadum nke Johannesburg
* Ebe ngosi nka William Humphreys, Kimberly, South Africa
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* New Museum/MIT Press na-anọchite anya na njedebe ya Critical Anthology on Trans Cultural Production & the Politics of Visibility - 2017.<ref>{{Cite journal|author=Clarke|first=Phoebe|date=2018-05-17|title=Trap Door: Trans cultural production and the politics of visibility|journal=Critique d'Art|doi=10.4000/critiquedart.29151|issn=1246-8258}}</ref>
* Otu ịda ogbenye na enweghị nhata nwoke na nwanyị si agafe n'ahụ mmadụ - Lucinda Jolly Business Day.<ref>{{Cite web|title=How poverty and gender inequality weave across a human body|url=https://www.businesslive.co.za/bd/life/arts-and-entertainment/2018-10-15-how-poverty-and-gender-inequality-weave-across-a-human-body/|accessdate=2021-08-05|work=BusinessLIVE|language=en-ZA}}</ref>
* Ihe osise nke na-enyocha nna na nkuchi agbụrụ - Dr. Richardt Strydom Mail and Guardian.<ref>{{Cite web|date=2015-07-02|title=Art that explores fatherhood and transracial adoption|url=https://mg.co.za/article/2015-07-02-art-that-explores-fatherhood-and-transracial-adoption/|accessdate=2021-08-12|work=The Mail & Guardian|language=en-ZA}}</ref>
* Amsterdam University Press - Dr. Tessa Lewin.<ref>{{Cite book|chapterurl=https://www.researchgate.net/publication/339096737|doi=10.1515/9789048544509-005|chapter=1 Queer Visual Activism in South Africa|title=The Aesthetics of Global Protest|year=2019|author=Lewin|first=Tessa|pages=39–58|isbn=9789048544509}}</ref>
* Ọmarịcha Mgbaghara Ụwa<ref>{{Cite journal|title=The Aesthetics of Global Protest|url=https://library.oapen.org/bitstream/id/86530c5b-8ce5-418f-a79f-572eded945d9/9789048544509.pdf|journal=}}</ref>
* Akwụkwọ akụkọ Wasafari - Akụkọ dị ukwuu maka mkpụrụedemede Queer: Omume nka nke oge a na South Africa, Dr. Roelof Petrus van Wyk.<ref>{{Cite journal|author=Wyk|first=Roelof Petrus van|date=2019-04-03|title=Prosody for a Queer Alphabet: Contemporary Performance Art Practices in South Africa|url=https://doi.org/10.1080/02690055.2019.1576972|journal=Wasafiri|volume=34|issue=2|pages=38–48|doi=10.1080/02690055.2019.1576972|issn=0269-0055}}</ref>
* The Journalist: Thabo Thwala - Intersexion: ihe ngosi juputara na ọrụ mmekọahụ transgender.<ref>{{Cite web|date=2018-01-30|title=Intersexion: an exhibition steeped in transgender sex work|url=https://www.thejournalist.org.za/kau-kauru/intersextion-an-exhibition-steeped-in-transgender-sex-work/|accessdate=2021-08-12|work=The Journalist}}</ref>
* Cape Times - Mkpịsị nke Nwoke.<ref>{{Cite web|url=http://www.roberthamblin.com/wp-content/uploads/2014/08/hamblinCapeTimes.pdf|title=Archived copy|accessdate=2021-08-02|archivedate=2021-08-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210802122722/http://www.roberthamblin.com/wp-content/uploads/2014/08/hamblinCapeTimes.pdf}}</ref>
* Eyemazing Susan Annual Pictorial Vol.II - Onye mmeri Lucie Award.<ref>{{Cite web|title=Post|url=http://www.eyemazing.org/collectables/eyemazing-susan-vol-ii|accessdate=2021-08-12|work=EYEMAZING|language=en-GB}}</ref>
* Ntinye ihe osise na ndụ nke ndị ọrụ mmekọahụ na-agbanwe agbanwe Dr. Ernst van der Wal.
* Stellenbosch University Publications - Ahụ nke / n'ọrụ: Foto Volatile na nnọchiteanya nke Trans Sex Workers Dr. Ernst van der Wal.<ref>{{Cite journal|title=Body of/in Work: Moving Images and the Representation of Trans Sex Workers {{!}} Gender Questions|url=https://www.upjournals.co.za/index.php/GQ/article/view/2473|language=en-US}}</ref>
* Ndị inyom Africa 14 Rethinking Mmekọahụ na Ime Ihe Ike 2010
== Mgbasa ozi ==
* Podcast Homebru 2021. Ajụjụ ọnụ na Jonathan Ancer Ọgọst 2021.
* Daily Maverick: Ajụjụ ọnụ na [[Karin Schimke]]<ref>{{Cite web|author=Schimke|first=Karin|date=2021-06-20|title=A Queer and Crooked Memory: 'We are all petrified.' An interview with Robert Hamblin|url=https://www.dailymaverick.co.za/article/2021-06-20-we-are-all-petrified-an-interview-with-robert-hamblin/|accessdate=2021-08-12|work=Daily Maverick|language=en}}</ref>
* Cape Talk: Ajụjụ ọnụ redio na akwụkwọ ncheta ya Robert: A Queer & Crooked Memoir<ref>{{Cite web|title=You don't just transition one day, female to male, in a bubble says author|url=https://www.capetalk.co.za/articles/418594/you-don-t-just-transition-one-day-female-to-male-in-a-bubble-says-author|accessdate=2021-08-12|work=CapeTalk|language=en-ZA}}</ref>
* News24: Akụkọ site na Shaun De Waal Ọgọst 2021<ref name=":1">{{Cite web|title=How poverty and gender inequality weave across a human body|url=https://www.businesslive.co.za/bd/life/arts-and-entertainment/2018-10-15-how-poverty-and-gender-inequality-weave-across-a-human-body/|accessdate=2021-09-08|work=BusinessLIVE|language=en-ZA}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.businesslive.co.za/bd/life/arts-and-entertainment/2018-10-15-how-poverty-and-gender-inequality-weave-across-a-human-body/ "How poverty and gender inequality weave across a human body"]. ''BusinessLIVE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2021</span>.</cite></ref>
* Luan Nel na Robert A. Hamblin July 2021
* Nnyocha akwụkwọ na SABC NEWS June 2021
* Podcast. Down Memoir Lane na Robert A. Hamblin<ref>{{Cite web|title=A Readers' Community by The Book Lounge: Down Memoir Lane with Robert Hamblin on Apple Podcasts|url=https://podcasts.apple.com/za/podcast/down-memoir-lane-with-robert-hamblin/id1517595046?i=1000526506460|accessdate=2021-09-10|work=Apple Podcasts|language=en-GB}}</ref>
* Nnyocha akwụkwọ Mamba online June 2021<ref>{{Cite web|date=2021-06-26|title=Queer Books: Touch & Robert Hamblin's memoir|url=https://www.mambaonline.com/2021/06/26/queer-books-touch-robert-hamblins-memoir/|accessdate=2021-09-10|work=MambaOnline - Gay South Africa online|language=en-US}}</ref>
* LitNet Ajụjụ ọnụ na Robert A. Hamblin (Afrikaans) July 2021<ref>{{Cite web|date=2021-07-12|title=Robert: 'n Onderhoud met Robert Hamblin|url=https://www.litnet.co.za/robert-n-onderhoud-met-robert-hamblin/|accessdate=2021-09-10|work=LitNet}}</ref>
* Daily Maverick: Olu nke ahụ site na Shaun De Waal June 2007<ref>{{Cite web|date=2007-06-13|title=Voices of the body|url=https://mg.co.za/article/2007-06-13-voices-of-the-body/|accessdate=2021-08-18|work=The Mail & Guardian|language=en-ZA}}</ref>
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.roberthamblin.com/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
chfh330n9wnqife6rc7j9xvnho68l7u
Hatem El Mekki
0
16080
95517
79968
2022-08-26T09:16:17Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Hatem_El_Mekki.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|350x350px|Ihe atụ nke ihe osise Hatem El Mekki]]
'''Hatem El Mekki''' (May 16, 1918 September 23, 2003) bụ [[Tunisia|onye]] a ma ama na-ese ihe na Tunisia. A mụrụ ya na Batavia, Dutch East Indies. Ọ nwụrụ na Carthage na 2003.
Site na 1957, ihe osise ya pụtara na ọtụtụ stampụ post nke Tunisia. El Mekki sere isi nke mkpụrụ ego e ji mee ihe na Tunisia site na 1988 ruo 1990.
ej8l2h9ekcfx6d8bfaspvhildid4jfw
Tito Okello (footballer)
0
16099
95151
79987
2022-08-25T20:18:55Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tito Okello''' (amụrụ na 7 Jenụwarị 1996) bụ onye South Sudanese na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ dị ka [[Footbọl|onye]] na-agbachitere otu egwuregwu Premier League nke Kenya bụ Gor Mahia FC na ndị otu mba South Sudan. Ọ bụ onye Acholi si Gulu.<ref>{{Cite web|url=https://the-sportsnation.com/2020/09/09/tito-three-other-familiar-faces-in-south-sudan-squad-for-cranes-encounter/|title=Tito, Three Other Familiar Faces In South Sudan Squad For Cranes Encounter|date=9 September 2020|accessdate=11 October 2020|work=The Sports Nation}}</ref>
== Ọrụ mba ụwa ==
Okello mere nke mbụ ya maka otu egwuregwu bọọlụ mba South Sudan na 10 Ọktoba 2020 megide Cameroon B<ref>{{Cite web|url=https://www.ducorsports.com/frunt/post_details/tito-okello-misses-penalty-in-south-sudan-draw-21177.html|title=Tito Okello Misses Penalty In South Sudan Draw|first=Festus|author=Chuma|date=10 October 2020|accessdate=11 October 2020|work=Ducor Sports}}</ref>
== Ihe mgbaru ọsọ mba ụwa ==
: ''Akara na nsonaazụ depụtara ihe mgbaru ọsọ South Sudan nke mbụ.''
{| class="wikitable"
!Mba.
!Ụbọchị
!Ebe a na-anọ
!Onye mmegide
!Ihe ndị a tụrụ
!Nsonaazụ
!Ịsọ mpi
|-
|1.
|16 Nọvemba 2020
|Nyayo National Stadium, Nairobi, [[Kenya]]
| Uganda
| align="center" |'''1''' 0
| align="center" |1 0
|2021 Africa Cup of Nations iru eru
|-
|2.
| rowspan="2" |23 Machị 2022
| rowspan="2" |Borg El Arab Stadium, Borg El Arab, Egypt
| rowspan="2" | Djibouti
| align="center" |'''1''' 0
| rowspan="2" align="center" |4 Na2
| rowspan="2" |Ntinye aka nke iko mba Afrịka nke afọ 2023
|-
|3.
| align="center" |31 Nke 1
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* {{Cite web|url=https://kawowo.com/2017/01/05/targeting-10-goals-term-says-mbeya-citys-striker-okello/|title=I am targeting 10 goals this term, says Mbeya Citys’ striker Okello|work=Kawowo Sports|first=David|author=Isabirye|date=5 January 2020|accessdate=11 October 2020}}
* {{Cite web|url=https://thetouchlinesports.com/tito-okello-i-have-always-wanted-to-play-like-ronaldinho/|title=Tito Okello: I have always wanted to play like Ronaldinho|work=TheTouchline Sports|first=Tom|author=Matovu|date=2 June 2020|accessdate=11 October 2020}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
tsx0r7j9a0d2ysa9tts9y77o2xwrqxx
Robert Douglass Jr.
0
16116
95174
80006
2022-08-25T20:47:13Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert Douglass Jr'''. (1809 rụo ụbọchị irí abụọ na isii n'ọnwa Ọktoba, 1887) bụ ónyé Africa-America na-ese ihe na ónyé isi na-eme ihe iké na Philadelphia.<ref>"[http://coloredconventions.org/exhibits/show/mobilitymigration1855/delegates/robert-douglass-jr--2 Robert Douglass, Jr.]," in "Mobility, Migration, and the 1855 Philadelphia National Convention," in "Colored Conventions: Bringing Nineteenth-Century Black Organizing to Life." Newark, Delaware: University of Delaware Library, retrieved online February 23, 2019.</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya na Philadelphia, Pennsylvania, na 1809, Robert Douglass Jr. bụ nwá nke ónyé abolitionist na ndị isi ọbọdọ Robert Douglass Sr., si n'àgwàetiti Caribbean nke St Kitts, na Grace Bustill Douglass, nwa nwanyị Cyrus Bustill. Nwanne ya nwanyị bụ ónyé na-ese ihe na ónyé abolitionist Sarah Mapps Douglass; o nwekwara ụmụnne anọ ndị ọzọ.<ref>Winch, Julie, [https://books.google.co.uk/books?id=kzXCm37xFR4C&pg=PA116&lpg=PA116&dq=Robert+Douglass+saint+kitts&source=bl&ots=nYqEHIokXQ&sig=qqGCLgHFeHa1I8-9NC8_gaMuEe8&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiyxsLhgbTYAhUpIMAKHfToBsQQ6AEISTAJ#v=onepage&q=Robert%20Douglass%20saint%20kitts&f=false ''A Gentleman of Color: The Life of James Forten''], Oxford University Press, 2002, p. 116.</ref>
Douglass Jr. rụrụ ọrụ dị mkpà na National Colored Conventions ma jee ozi dị ka odeakwụkwọ na 1855 Convention.
Ọ zụrụ na Pennsylvania Academy of Fine Arts, nkè na-anabataghị ụmụ akwụkwọ ojii, ma zụọkwa na Royal Academy of Arts mgbè ọ na-eleta London. Nwa akwụkwọ Thomas Sully, ọ gàrà n'ihu na-eduzi nwa nwanne ya na ónyé na-ese ihe, David Bustill Bowser.<ref>"Robert Douglass, Jr.," in "Mobility, Migration, and the 1855 Philadelphia National Convention," in "Colored Conventions: Bringing Nineteenth-Century Black Organizing to Life," University of Delaware Library.</ref>
Douglass kụziri na Institute for Colored Youth. Otu édémédé sitere na 1890 ghọtara ya dị ka "ónyé na-ese foto nke nwéré uru ụfọdụ". Ọ na-ese ihe osise ala ma a na-ewere ya dị ka ónyé na-ese foto Africa-America mbụ na Philadelphia.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=9-MOioDM0HgC&q=%22Robert+Douglass+Jr%22&pg=PA44|title=An African American Miscellany: Selections from a Quarter Century of Collecting, 1970–1995: An Exhibition February 5 Through September 27, 1996|author=Philadelphia|first=Library Company of|date=1996|publisher=The Library Company of Phil|isbn=9780914076919|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=HDQlDQAAQBAJ&q=%22Robert+Douglass+Jr%22&pg=PA42|title=Henry Ossawa Tanner: Modern Spirit|author=Tanner|first=Henry Ossawa|date=2012|publisher=University of California Press|isbn=9780520270749|language=en}}</ref> Ọrụ ndị a ma ama gụnyere foto nke ndị abolitionist gụnyere William Lloyd Garrison na James Forten na 1834. Azụmaahịa ya gụnyere ihe osise na ihe ịchọ mma ime ụlọ.<ref name=":0" /><ref>{{Cite journal|author=Gonzalez|first=Aston|date=2014|title=The Art of Racial Politics: The Work of Robert Douglass Jr., 1833–46|journal=The Pennsylvania Magazine of History and Biography|volume=138|issue=1|pages=5–37|doi=10.5215/pennmaghistbio.138.1.0005}}</ref> Obere ọrụ ya ka dị.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://coloredconventions.org/exhibits/show/1855wordtravelsfast/delegates/robert-douglass-jr--2|title=Robert Douglass Jr.|work=coloredconventions.org|language=en-US|accessdate=July 20, 2017}}</ref>
Douglass kwagara Haiti na 1824, site na nkwado nke Haitian Emigration Society nke Philadelphia, nzukọ nke Richard Allen na Forten guzobere. Douglass kwagara [[Jamaikạ|Jamaica]] na ngwụcha afọ 1840 mana o mechara laghachi Philadelphia.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://coloredconventions.org/exhibits/show/1855wordtravelsfast/delegates/robert-douglass-jr--2|title=Robert Douglass Jr.|work=coloredconventions.org|language=en-US|accessdate=July 20, 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://coloredconventions.org/exhibits/show/1855wordtravelsfast/delegates/robert-douglass-jr--2 "Robert Douglass Jr"]. ''coloredconventions.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 20,</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ nwụrụ n'ebe ahụ n'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1887 ma lie ya ugbu a n'ebe a na-eli ozu Eden Cemetery, Collingdale, ebe a na-ili ọtụtụ ndị Africa America a ma ama na Philadelphia bụ ndị biri ma nwụọ na ngwụcha narị afọ nkè iri na itoolu na mmalite narị afọ nke irí abụọ.<ref>Romero, Melissa. "[https://philly.curbed.com/2017/9/26/14691252/eden-cemetery-collingdale-philadelphia-history Octavius Catto and the forgotten African-American heroes that lie in Eden Cemetery]." Philadelphia, Pennsylvania: ''Curbed Philadelphia'', September 26, 2017.</ref>
== Hụkwa ==
* Ndị Africa-America nọ n'ọkwá dị elu
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* "Robert M. Douglass, Jr." (ihe ncheta). Salt Lake City, Utah: Chọta ili.
ne14r6lcx0dftsdx84qqtxa9yjpmxzn
Touriya Jabrane
0
16129
95449
86398
2022-08-26T05:59:46Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Touriya Jabrane.jpg|thumb|Touriya Jabrane]]
'''Touriya Jabrane''' (Arabic; 16 Ọktoba 1952 - 24 Ọgọst 2020) bụ onye nduzi ihe nkiri [[Morocco|mba Morocco]], onye na-eme ihe nkiri, na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. A mụrụ ya na Casablanca. N'agbata afọ 2007 na afọ 2009, ọ nọ n'ọkwa Minista nke Ọdịbendị na ụlọ ọrụ nke Abbas El Fassi.<ref>{{Cite news|title=Touriya Jabrane pour la coopération avec l'Afghanistan|url=http://www.maghress.com/fr/aujourdhui/58184|accessdate=18 August 2012|work=Aujourd'hui le Maroc|date=2007-11-23}}</ref><ref>{{Cite news|author=MAP|title=Hommage à Touriya Jabrane|url=http://www.maghress.com/fr/lematin/97102|accessdate=18 August 2012|work=Le Matin|date=2008-08-25}}</ref><ref>{{Cite news|title=Une nouvelle vision pour l'aide au théâtre|url=http://www.maghress.com/fr/aujourdhui/58045|accessdate=18 August 2012|work=Aujourd'hui le Maroc|date=2007-11-16}}</ref>
== Hụkwa ==
* Kọmitii nke Morocco
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
4xy7hvlrfemjpyv9darx54phyxg64d1
95450
95449
2022-08-26T06:00:08Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Touriya Jabrane''' (Arabic; 16 Ọktoba 1952 - 24 Ọgọst 2020) bụ onye nduzi ihe nkiri [[Morocco|mba Morocco]], onye na-eme ihe nkiri, na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. A mụrụ ya na Casablanca. N'agbata afọ 2007 na afọ 2009, ọ nọ n'ọkwa Minista nke Ọdịbendị na ụlọ ọrụ nke Abbas El Fassi.<ref>{{Cite news|title=Touriya Jabrane pour la coopération avec l'Afghanistan|url=http://www.maghress.com/fr/aujourdhui/58184|accessdate=18 August 2012|work=Aujourd'hui le Maroc|date=2007-11-23}}</ref><ref>{{Cite news|author=MAP|title=Hommage à Touriya Jabrane|url=http://www.maghress.com/fr/lematin/97102|accessdate=18 August 2012|work=Le Matin|date=2008-08-25}}</ref><ref>{{Cite news|title=Une nouvelle vision pour l'aide au théâtre|url=http://www.maghress.com/fr/aujourdhui/58045|accessdate=18 August 2012|work=Aujourd'hui le Maroc|date=2007-11-16}}</ref>
== Hụkwa ==
* Kọmitii nke Morocco
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
8kzsws81mb90gmbzq3ssm0bx1wwpaxb
Roland Freeman
0
16153
95217
80045
2022-08-25T21:16:13Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
Roland L. Freeman (amụrụ n'ọnwa Julaị 27, afọ 1936) bụ onye na-ese foto na onye na-enweta ihe nrite nke ọdịbendị ọdịnala ndịda na ndị Afrịka-Amerịka. Ọ bụ onye isi oche nke The Group for Cultural Documentation nke dị na Washington, D.C.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Roland Freeman na Baltimore, Maryland. Dị ka onye ntorobịa, ọrụ ndụ ya n'ọdịnihu sitere n'ike mmụọ nsọ mgbe ọ chọpụtara foto nke Gordon Parks na [[Roy DeCarava]], nke lekwasịrị anya n'ịkwalite nghọta ọha na eze, yana ọrụ nke ndị na-ese foto Farm Security Administration. Mgbe Freeman dị afọ iri na anọ, ọ zutere onye edemede na onye na-akọ akụkọ ọdịnala [[Zora Neale Hurston]], onye ga-abụkwa nnukwu mmetụta na ọrụ ya na-esote.<ref name="nhf">{{Cite web|url=https://arts.gov/honors/heritage/roland-freeman|title=Roland Freeman: Photo Documentarian, Author, and Exhibit Curator|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=www.arts.gov|publisher=National Endowment for the Arts|accessdate=January 10, 2021}}</ref>
Freeman jere ozi na US Air Force site n'afọ 1954 ruo afọ 1958.<ref>{{Cite book|editor=Riggs|date=1997|title=St. James Guide to Black Artists|location=Detroit, Michigan|publisher=St. James Press in association with the [[Schomburg Center for Research in Black Culture]]|pages=201–202|isbn=9781558622203|oclc=36470125}}</ref> Ọ malitere ise foto na mpaghara Washington, D.C. n'afọ 1963, nke March on Washington kpaliri.<ref name="nhf">{{Cite web|url=https://arts.gov/honors/heritage/roland-freeman|title=Roland Freeman: Photo Documentarian, Author, and Exhibit Curator|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=www.arts.gov|publisher=National Endowment for the Arts|accessdate=January 10, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://arts.gov/honors/heritage/roland-freeman "Roland Freeman: Photo Documentarian, Author, and Exhibit Curator"]. ''www.arts.gov''. National Endowment for the Arts. n.d<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">January 10,</span> 2021</span>.</cite></ref>
N'afọ 1968, ọ bụghị naanị na o sonyere na kamakwa o dere na Campaign of Poor People na njem Mule Train site na Marks, Mississippi, gaa n'isi obodo mba ahụ.<ref name="ASU">{{Cite news|author=<!--Staff writer(s)/no by-line.-->|title=Photographer Roland Freeman is keynote speaker April 9|url=http://asunews.astate.edu/InsideASU040710.htm|work=Inside ASU|date=April 7, 2010|accessdate=January 12, 2021}}</ref><ref name="nhf">{{Cite web|url=https://arts.gov/honors/heritage/roland-freeman|title=Roland Freeman: Photo Documentarian, Author, and Exhibit Curator|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=www.arts.gov|publisher=National Endowment for the Arts|accessdate=January 10, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://arts.gov/honors/heritage/roland-freeman "Roland Freeman: Photo Documentarian, Author, and Exhibit Curator"]. ''www.arts.gov''. National Endowment for the Arts. n.d<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">January 10,</span> 2021</span>.</cite></ref>
Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese foto maka Time na Magnum Photos, gụnyere mkpuchi dị ka onye foto White House.<ref name="nhf">{{Cite web|url=https://arts.gov/honors/heritage/roland-freeman|title=Roland Freeman: Photo Documentarian, Author, and Exhibit Curator|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=www.arts.gov|publisher=National Endowment for the Arts|accessdate=January 10, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://arts.gov/honors/heritage/roland-freeman "Roland Freeman: Photo Documentarian, Author, and Exhibit Curator"]. ''www.arts.gov''. National Endowment for the Arts. n.d<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">January 10,</span> 2021</span>.</cite></ref> N'afọ 1997, a kpọrọ Freeman Eudora Welty Visiting Professor of Southern Studies na Millsaps College na Jackson, Mississippi.<ref name="Ramsey">{{Cite news|author=Ramsey|first=Bets|date=March 20, 1997|title=Freeman exhibit to travel|work=Chattanooga Times Free Press|page=D6}}</ref>
== Ọrụ dị ka onye n'edeko foto ==
N'afọ 1970, ọ duziri ọrụ Mississippi FolkLife Project maka Smithsonian Institution's Center for Folklife and Cultural Heritage. N'afọ 1972, ọ ghọrọ onye na-eme nchọpụta n'ebe ahụ.
N'ọrụ ahụ, Freeman sere ndị ọrụ na White House foto, gụnyere Mrs. Lillian Rogers Parks, onye rụrụ ọrụ n'ebe ahụ afọ iri atọ. Ọtụtụ n'ime foto Freeman nke ndị Afrịka-Amerịka na White House gụnyere na webụsaịtị White House na ihe ngosi Smithsonian Institution.<ref>{{Cite web|url=http://www.whitehousehistory.org/whha_exhibits/working_whitehouse/d3_working-family.html|title=A Working Family|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=The Working White House|publisher=WHHA Exhibits|accessdate=January 12, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091004150641/http://www.whitehousehistory.org/whha_exhibits/working_whitehouse/d3_working-family.html|archivedate=October 4, 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sites.si.edu/exhibitions/exhibits/white_house_workers/main.htm|title=White House Working Family|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=Smithsonian Institution Traveling Exhibition Service|accessdate=January 12, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060822065336/http://www.sites.si.edu/exhibitions/exhibits/white_house_workers/main.htm|archivedate=August 22, 2006}}</ref>
=== "Mgbe Oge ka dị" ===
Freeman anọwo na-arụ ọrụ ruo ọtụtụ afọ na ọrụ onwe ya "Mgbe Oge ka dị," ọmụmụ nke ọdịbendị ndị isi ojii n'ebe niile dị n'Afrịka. Ọ na-eji igwefoto dị ka ngwá ọrụ iji mee nchọpụta, dee ma kọwaa ịga n'ihu nke omenala ọdịnala ndị Afrịka na Amerịka. A na-arụ ọrụ a na njikọ aka nke ọma na ndị na-akọ akụkọ ọdịnala, ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme, ndị na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndị na'ahụ maka obodo, mgbe mgbe n'ụzọ ọhụrụ nke usoro ndị bụ akụkụ nke onyinye ya na ọrụ nke ndị na-ese foto nke ọgbọ ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.tgcd.org/tgcd.cfm?a=rf|title=Roland L. Freeman|author=<!--Not stated-->|date=2002|work=The Group for Cultural Documentation|accessdate=January 12, 2021}}</ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
=== Akwụkwọ ===
* Mgbọrọgwụ: Foto nke Mississippi Black Folklife, 1974-1976 (1977)<ref>{{Cite book|author=Freeman|first=Roland|date=1977|title=Folkroots: Images of Mississippi Black Folklife (1974–1976)|location=Jackson, Mississippi|publisher=Mississippi Department of Archives and History|oclc=4014482}}</ref>
* Roland L. Freeman, na Baltimore Portfolio, 1968-1979 (1979)<ref>{{Cite book|author=Freeman|first=Roland L.|date=1979|title=Roland L. Freeman, a Baltimore Portfolio, 1968–1979: A Black Photographer Looks At His Hometown|location=Catonsville, Maryland|publisher=University of Maryland Baltimore County Library|oclc=6916224}}</ref>
* Southern Roads/City Pavements: Foto nke ndị isi ojii America (1981)<ref>{{Cite book|author=Freeman|first=Roland L.|date=1981|title=Southern Roads/City Pavements: Photographs of Black Americans|location=New York|publisher=International Center of Photography|isbn=9780933642041|oclc=7776297}}</ref>
* ''Ndị Arab nke Baltimore'' (1989)<ref>{{Cite book|author=Freeman|first=Roland L.|date=1989|title=The Arabbers of Baltimore|edition=1st|location=Centreville, Maryland|publisher=Tidewater Publishers|isbn=9780870333972|oclc=19353600}}</ref>
* ''<nowiki/>'For My People' nke Margaret Walker'': A Tribute (1992)<ref>{{Cite book|author=Walker|first=Margaret|others=photographs by Roland L. Freeman|date=1992|title=Margaret Walker's 'For My People': A Tribute|url=https://openlibrary.org/books/OL1724786M/Margaret_Walker's_For_my_people|location=Jackson, Mississippi|publisher=University Press of Mississippi|isbn=9780878056132|oclc=26353197}}</ref>
* Mmekọrịta nke Mmụọ: Ndị Africa-America Quilters, Preservers, na Akụkọ Ha (1996)<ref>{{Cite book|author=Freeman|first=Roland L.|others=foreword by [[Cuesta Benberry]]|date=1996|title=A Communion of the Spirits: African-American Quilters, Preservers, and Their Stories|url=https://openlibrary.org/works/OL1898677W/A_communion_of_the_spirits?edition=communionofspiri00free|location=Nashville, Tennessee|publisher=Rutledge Hill Press|isbn=9781558534254|oclc=34943313}}</ref>
* Ụgbọ okporo ígwè Mule: Njem nke Olileanya Cheta (1998)<ref>{{Cite book|author=Freeman|first=Roland L.|editor=Levine|date=1998|title=The Mule Train: A Journey of Hope Remembered|location=Nashville, Tennessee|publisher=Rutledge Hill Press|isbn=9781558536609|oclc=39157624}}</ref>
* Ekele maka Worth Long (2006)<ref>{{Cite book|author=Freeman|first=Roland L.|date=2006|title=A Tribute to Worth Long: Still on the Case, a Pioneer's Continuing Commitment|location=Washington, D.C.|publisher=Smithsonian Center for Folklife and Cultural Heritage; Group for Cultural Documentation|oclc=183190495}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pw0tz4sx9qhz9u4twxce4h2ln7mt3jp
Leyla Bouzid
0
16164
95351
80056
2022-08-25T23:29:52Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Leyla Bouzid''' (amụrụ n'afọ 1984 na Tunis), bụ onye Tunisia na-ede ihe nkiri na onye nduzi ihe nkiri.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ ya na Tunis na 1984, Bouzid bụ nwa nwanyị nke onye nduzi Nouri Bouzid. Ọ tolitere na Tunisia, nọrọ n'oge ntorobịa ya na Tunis. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ baccalaureate, ọ kwagara Paris iji mụọ akwụkwọ na Sorbonne. Mgbe o nwetasịrị ihe nkiri mkpirikpi mbụ, Bonjour (Sbah el khir el), ọ gụsịrị akwụkwọ na La Fémis .
Ihe nkiri dị mkpirikpi nke Bouzid Twitching bụ ihe nkiri ngụsị akwụkwọ ya maka La Fémis; a gbara ya na Tunisia.
N'afọ 2012, Twitching gosipụtara na asọmpi na Clermont-Ferrand International Short Film Festival, ebe a nabatara ya nke ọma. Ọ nwetakwara ihe nrite Grand Jury Prize nke ihe nkiri ụmụ akwụkwọ na Festival Premiers Plans d'Angers .
== Ọrụ ==
N'afọ 2013, ''Zakaria'' bụ ihe nkiri mkpirikpi mbụ Bouzid mepụtara.
N'afọ 2015, a họọrọ ihe nkiri ya, As I Open My Eyes, maka ọtụtụ ememme. Ọ nwetara otuto na ihe omume ndị dị ka Venice Film Festival, Carthage Film Festival, International Festival of Young Filmmakers of Saint-Jean-de-Luz, International Festival du Film Francophone de Namur, na International Film Festival of Dubai.
As I Open My Eyes na-enyocha njirimara Tunisia nke oge a site n'ilekwasị anya na mmekọrịta onwe nke nwa agbọghọ n'oge ọgbaaghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ọnwa ole na ole tupu mgbanwe Tunisia. Ihe nkiri ahụ na-alụ ndụ onwe onye nke nwa agbọghọ Tunisian na akụkọ nke mba ya na njedebe nke mgbanwe dị mkpa; "ahụ nwa agbọghọ nke Farah, na olu ya na anya ya, na-arụ ọrụ dị mkpa n'otú ihe nkiri ahụ si agagharị n'etiti ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị na-abụghị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. "<ref>{{Cite web|author=Alena|first=Strohmaier|title=Tunisians in motion: Performing and narrating the (non-)political in Leyla Bouzid's ''As I Open My Eyes''|url=https://doi.org/10.1386/jac_00012_1|publisher=Intellect|accessdate=30 March 2022}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* 2006 : Bonjour (''Sbah el khir''), ihe nkiri dị mkpirikpi dị ka onye na-eduzi na onye na-ede akwụkwọ;
* 2010 : Un Ange passe, obere ihe nkiri dị ka onye na-eduzi na onye na-ede akwụkwọ (ihe nkiri nke afọ nke atọ) ;
* 2010 : Condamnation, obere ihe nkiri nke Walid Mattar mere dị ka onye na-ede akwụkwọ;
* 2011 : Soubresauts, obere ihe nkiri dị ka onye na-eduzi na onye na-ede akwụkwọ (''ihe'' nkiri nke ngwụcha ọmụmụ) ;
* 2012 : Offrande, obere ihe nkiri nke Walid Mattar mere dị ka onye na-ede akwụkwọ;
* 2013 : ''Zakaria'', obere ihe nkiri dị ka onye na-eduzi na onye na-ede akwụkwọ;
* 2015 : À peine j'ouvre les yeux, ihe nkiri ogologo dị ka onye na-eduzi ma na-ede akwụkwọ na Marie-Sophie Chambon.
* 2021 : ''Akụkọ banyere Ịhụnanya na Ọchịchọ''
== Ihe nkiri na nhọpụta ==
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
=== Njikọ mpụga ===
* {{Cite web|language=fr|url=http://www.africultures.com/php/?nav=personne&no=17325|title=Leyla Bouzid|work=[[Africultures]]}}.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
q29udc5bc3p6c5mem4iykh1l01irksy
Touria Alaoui
0
16169
95447
86333
2022-08-26T05:58:32Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:ثريا العلوي.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:No local image but image on Wikidata]]
'''Touria Alaoui''' (a mụrụ na Septemba 21, 1970 na Ouarzazate) bụ onye mba Morocco na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Personnes {{!}} Africultures : Alaoui Touria|url=http://africultures.com/personnes/?no=18614|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|title=Le Festival du film arabe de Malmo rend hommage à Touria Alaoui|url=https://www.libe.ma/Le-Festival-du-film-arabe-de-Malmo-rend-hommage-a-Touria-Alaoui_a54653.html|accessdate=2021-11-09|work=Libération|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Africiné - Touria Alaoui|url=http://www.africine.org/personne/touria-alaoui/18614|accessdate=2021-11-09|work=Africiné|language=fr}}</ref> Ọ lụrụ onye na-eme ihe nkiri Naoufel Berraoui.<ref>{{Cite web|title=Festival national du théâtre : les confidences de Touria Alaoui et Naoufel Berraoui sur leur couple|url=http://femmesdumaroc.com/actualite/festival-national-du-theatre-les-confidences-de-touria-alaoui-et-naoufel-berraoui-sur-leur-couple-47528|accessdate=2021-11-09|work=femmesdumaroc|language=fr-FR}}</ref>
== Akụkụ ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ndị a ma ama ===
* Enfance Stolen (1993)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Enfance volée (L')|url=http://africultures.com/films/?no=3847|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite book|author=Leaman|first=Oliver|url=https://books.google.com/books?id=LmSFAgAAQBAJ&dq=touria+alaoui&pg=PA475|title=Companion Encyclopedia of Middle Eastern and North African Film|date=2003-12-16|publisher=Routledge|isbn=978-1-134-66252-4|language=en}}</ref>
* Tarfaya (2004)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Tarfaya|url=http://africultures.com/films/?no=1383|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite book|author=Sloan|first=Jane|url=https://books.google.com/books?id=G7excPrfowYC&dq=touria+alaoui&pg=PA158|title=Reel Women: An International Directory of Contemporary Feature Films about Women|date=2007-03-26|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-1-4616-7082-7|language=en}}</ref>
* Youm ma ọ bụ Lila (2013)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Youm ou Lila|url=http://africultures.com/films/?no=15795|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
=== Ihe nkiri dị mkpirikpi ===
* Nnwere Onwe Na-adịru Nwa Anyanwụ (2007)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Liberté provisoire (Sarah Mouka)|url=http://africultures.com/films/?no=7964|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
* Margelle (2012)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Margelle|url=http://africultures.com/films/?no=16443|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
* Mmiri na ọbara (2014)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : De l'eau et du sang - ماء و دم|url=http://africultures.com/films/?no=17426|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0015817}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
kd7byj3b88dc8afn4j9mvdfsagkrgba
95448
95447
2022-08-26T05:58:49Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:No local image but image on Wikidata]]
'''Touria Alaoui''' (a mụrụ na Septemba 21, 1970 na Ouarzazate) bụ onye mba Morocco na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Personnes {{!}} Africultures : Alaoui Touria|url=http://africultures.com/personnes/?no=18614|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|title=Le Festival du film arabe de Malmo rend hommage à Touria Alaoui|url=https://www.libe.ma/Le-Festival-du-film-arabe-de-Malmo-rend-hommage-a-Touria-Alaoui_a54653.html|accessdate=2021-11-09|work=Libération|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Africiné - Touria Alaoui|url=http://www.africine.org/personne/touria-alaoui/18614|accessdate=2021-11-09|work=Africiné|language=fr}}</ref> Ọ lụrụ onye na-eme ihe nkiri Naoufel Berraoui.<ref>{{Cite web|title=Festival national du théâtre : les confidences de Touria Alaoui et Naoufel Berraoui sur leur couple|url=http://femmesdumaroc.com/actualite/festival-national-du-theatre-les-confidences-de-touria-alaoui-et-naoufel-berraoui-sur-leur-couple-47528|accessdate=2021-11-09|work=femmesdumaroc|language=fr-FR}}</ref>
== Akụkụ ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ndị a ma ama ===
* Enfance Stolen (1993)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Enfance volée (L')|url=http://africultures.com/films/?no=3847|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite book|author=Leaman|first=Oliver|url=https://books.google.com/books?id=LmSFAgAAQBAJ&dq=touria+alaoui&pg=PA475|title=Companion Encyclopedia of Middle Eastern and North African Film|date=2003-12-16|publisher=Routledge|isbn=978-1-134-66252-4|language=en}}</ref>
* Tarfaya (2004)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Tarfaya|url=http://africultures.com/films/?no=1383|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite book|author=Sloan|first=Jane|url=https://books.google.com/books?id=G7excPrfowYC&dq=touria+alaoui&pg=PA158|title=Reel Women: An International Directory of Contemporary Feature Films about Women|date=2007-03-26|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-1-4616-7082-7|language=en}}</ref>
* Youm ma ọ bụ Lila (2013)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Youm ou Lila|url=http://africultures.com/films/?no=15795|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
=== Ihe nkiri dị mkpirikpi ===
* Nnwere Onwe Na-adịru Nwa Anyanwụ (2007)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Liberté provisoire (Sarah Mouka)|url=http://africultures.com/films/?no=7964|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
* Margelle (2012)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Margelle|url=http://africultures.com/films/?no=16443|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
* Mmiri na ọbara (2014)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : De l'eau et du sang - ماء و دم|url=http://africultures.com/films/?no=17426|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0015817}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9lrrv7bgzp8unra8i5s0a6lrlxmlab8
Wilda Gerideau-Squires
0
16194
95322
80088
2022-08-25T22:16:11Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Wilda Gerideau-Squires''' (amụrụ n'ọnwa Juun 21, afọ 1946) bụ onye Afrịka-Amerịka na-ese foto nke a ma ama maka ụdị foto ya pụrụ iche nke gụnyere ihe oyiyi [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị]] a na-adịghị ahụkebe nke e mepụtara site na mmekọrịta nke ákwà na ìhè, yana foto ya na-emetụ n'ahụ nke ụmụ nwanyị. N'afọ 2008, Women In Photography International kpọrọ Gerideau-Squires n'etiti ndị na-ese foto nwanyị kachasị mma n'ụwa. A na-etinye foto ya na Peter E. Palmquist Collection na Mahadum Yale's Beinecke Library, State House Office Building na Boston na nchịkọta onwe na United States na Canada.
== Ndụ na ọrụ ==
Gerideau-Squires tolitere n'ebe ugwu New York wee kwaga Boston mgbe ọ dị afọ 19. Ọ gụsịrị akwụkwọ na College of DuPage n'afọ 1974 na-agụ akwụkwọ na Business Administration, tupu ọ bụrụ onye na-ese foto, Gerideau-Squires rụrụ ọrụ dị ka onye isi dị n'etiti na ụlọ ọrụ njem ruo afọ 30.<ref name=":2">{{Cite web|title=WILDA GERIDEAU SQUIRES|url=http://womeninphotography.org/Events-Exhibits/YALE-WIPI-ARCHIVE/WildaGerideauSQUIRES/submission.html|accessdate=2021-03-06|work=womeninphotography.org|publisher=BEINECKE LIBRARY / YALE {{!}} Women In Photography International Collection}}</ref>
Kemgbe afọ 1992, ya na di ya Walter Squires bi na Andover, MA. Ọ ghọrọ onye na-ese foto n'afọ 2000, mgbe ọ gachara Studio Art Classes na Museum of Fine Arts na Boston n'etiti afọ 1996 na 1998.<ref>{{Cite web|author=Bray|first=Bethany|title=Local artist finds pleasure in doing what she loves|url=https://www.andovertownsman.com/community/local-artist-finds-pleasure-in-doing-what-she-loves/article_cde6ec2e-7fdd-56a8-9435-d42223a3a83b.html|accessdate=2020-08-11|work=The Andover Townsman|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=WILDA GERIDEAU SQUIRES|url=http://womeninphotography.org/Events-Exhibits/YALE-WIPI-ARCHIVE/WildaGerideauSQUIRES/submission.html|accessdate=2021-03-06|work=womeninphotography.org|publisher=BEINECKE LIBRARY / YALE {{!}} Women In Photography International Collection}}</ref>
Gerideau-Squires na-eji ihe nkiri na mgbasa ozi dijitalụ iji jide "ihe oyiyi mmadụ na ọdịdị ala".<ref name=":0">{{Cite web|title=Exhibitor list, Beinecke Library, Charter member gallery|url=http://www.womeninphotography.org/Events-Exhibits/YALE-WIPI-ARCHIVE/WildaGerideauSQUIRES/submission.html|accessdate=2020-08-11|work=www.womeninphotography.org}}</ref> Ka ọ na-erule afọ 2007, ọ na-elekwasị anya n'ụdị abstract. Gerideau-Squires na-akọwa, "A na-emepụta ihe ndị m na-adịghị ahụkebe gburugburu ihe ndị a na-ahụkarị dị ka ákwà na ugegbe, n'ikpeazụ na-agbanwe n'ihe m bụ ihe oyiyi na-echetara m na, n'agbanyeghị etu anyị si bụrụ ihe nkịtị ma ọ bụ dị mfe, ma ọ bụrụ na anyị were oge ile anya, enwere ihe pụrụ iche na-echere ka a chọpụta ya ma nwee ekele. Achọpụtara m na ndị na-ekiri ihe na-eme na-enwe ekele maka ọdịdị nke ọrụ m n'ihi na ọ na-agba ha ume itinye "olu" nke ha n'ime ihe oyiyi m, si otú a na-enye ha ohere ịnwale njikọ onwe onye na ha.<ref name=":0" />
Danforth Art Museum, Griffin Museum of Photography na Massachusetts State House na Boston egosila ọrụ ya. E gosipụtara ọrụ ya na ''magazin'' gụnyere Merrimack Valley Magazine, Persimmon Tree ''Magazine'', na ARTisSpectrum Magazine.<ref name=":1">{{Cite web|author=Editors|first=Blackartstory org|date=2020-06-21|title=Profile: Wilda Gerideau-Squires (1946-)|url=https://blackartstory.org/2020/06/21/profile-wilda-gerideau-squires-1946/|accessdate=2020-08-11|work=Black Art Story|language=en}}</ref>
Mmekọrịta ọkachamara ya gụnyere National Association of Women Artists, Cambridge Art Association, Professional Women Photographers, Pen and Brush, Women In Photography International na Royal Photographic Society. Ọ bụ onye na-ese ihe na Western Avenue Studios na Lowell, MA ma na-eje ozi na Board of Advisors nke Brush Art Gallery na Studios.<ref name=":1">{{Cite web|author=Editors|first=Blackartstory org|date=2020-06-21|title=Profile: Wilda Gerideau-Squires (1946-)|url=https://blackartstory.org/2020/06/21/profile-wilda-gerideau-squires-1946/|accessdate=2020-08-11|work=Black Art Story|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFEditors2020">Editors, Blackartstory org (2020-06-21). [https://blackartstory.org/2020/06/21/profile-wilda-gerideau-squires-1946/ "Profile: Wilda Gerideau-Squires (1946-)"]. ''Black Art Story''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-08-11</span></span>.</cite><span data-ve-ignore="true"> </span><span class="cs1-visible-error citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: </span><span class="cs1-visible-error citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code">|last=</code> has generic name ([[Enyemaka: njehie CS1|help]])</span>
[[Category:CS1 errors: generic name]]</ref>
== Onyinye ==
N'afọ 2008, Women In Photography International kpọrọ Gerideau-Squires na ndepụta ha dị elu nke ndị na-ese foto ụmụ nwanyị pụrụ iche nke na-asọpụrụ ihe ndị ụmụ nwanyị na-ese ihe na-arụ ọrụ gburugburu ụwa rụzuru.<ref>{{Cite web|title=Women In Photography International|url=http://www.womeninphotography.org/wipihome.html|accessdate=2020-08-11|work=www.womeninphotography.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=Distinguished 100 - Honorable Mention|url=http://www.womeninphotography.org/Events-Exhibits/DistinguishedPhotog/wipi-HonorableMention.html|accessdate=2020-08-11|work=www.womeninphotography.org}}</ref> Na mgbakwunye, ọ bụ onye natara ọtụtụ onyinye mba na nke mba ụwa. N'afọ 2007, a matara ọrụ ya na Prix de la Photographie Paris na Photography Masters Cup.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fhbxb605rgg6xdhwecg3e53nbcu31ia
Robert A. Gilbert
0
16197
95163
80093
2022-08-25T20:36:55Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert Alexander Gilbert''' (A mụrụ n'ihe dị ka afọ 1870, Natural Bridge, Virginia; nwụrụ n'ọnwa Jenụwarị 7, afọ 1942, Cambridge, Massachusetts) bụ onye na-ese foto okike nke Afrịka na Amerịka.<ref>{{Cite journal|date=July 1942|title=Obituaries|journal=[[The Auk]]|volume=59}}</ref> Gilbert bụ onye enyemaka na onye na-enyere onye na-amụ banyere ụmụ nnụnụ William Brewster aka site n'afọ 1896 ma ọ bụ afọ 1897 ruo mgbe Brewster nwụrụ n'afọ 1919 ma mesịa rụọ ọrụ na Museum of Comparative Zoology na Harvard.<ref>{{Cite journal|date=June 1920|title=In Memoriam: William Brewster|journal=[[The Auk]]|volume=37|issue=1|pages=8–}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://library.mcz.harvard.edu/blog/notes-william-brewster-trials-wildlife-photography|title=Notes from William Brewster: Trials in Wildlife Photography|author=Meyer|first=Elizabeth|date=July 26, 2016|publisher=[[Museum of Comparative Zoology]], Harvard University|accessdate=28 November 2017}}</ref> Ọrụ foto ya mgbe ọ na-arụ ọrụ na Brewster enweghị aha ruo mgbe John Hanson Mitchell bipụtara akụkọ ndụ ogologo banyere Gilbert, Looking for Mr. Gilbert: The Unlikely Life of the First African American Landscape Photographer.<ref>{{Cite news|url=https://www.kirkusreviews.com/book-reviews/john-hanson-mitchell/looking-for-mr-gilbert/|title=Review: LOOKING FOR MR. GILBERT by John Hanson Mitchell|work=[[Kirkus Reviews]]|date=May 20, 2010|accessdate=28 November 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://ca.audubon.org/news/early-contributor-our-knowledge-birds-and-nature|title=An early contributor to our knowledge of birds and nature|author=Frost|first=Garrison|date=February 10, 2017|publisher=National Audubon Society|accessdate=28 November 2017}}</ref><ref name="Mitchell2014">{{Cite book|author=Mitchell|first=John Hanson|title=Looking for Mr. Gilbert: The Unlikely Life of the First African American Landscape Photographer|url=https://books.google.com/books?id=EDkRBAAAQBAJ|accessdate=28 November 2017|date=2014-08-12|publisher=Open Road Distribution|isbn=9781497672826}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Lynch|first=Mark|title=The Invisible Man Goes Birding|journal=[[Bird Observer]]|volume=33|issue=5|pages=310–313}}</ref>
{{Reflist}}
9bnxcqxcdu9v0qmanpisf5chz3fiz5x
Tongayi Chirisa
0
16210
95413
80108
2022-08-26T05:25:26Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tongayi Arnold Chirisa''' bụ onye Zimbabwe na-eme ''ihe'' nkiri nke a ''maara'' maka ịpụta Man Friday na usoro telivishọn ''Crusoe'' nke NBC, Nna Nicholas na The Jim Gaffigan Show, na Hekule na [[Leon Schuster|Leon Schuster's]] Mr. Bones 2: Back from the Past movie. Ọ bụkwa onye na-agụ egwú oge ụfọdụ.
== Agụmakwụkwọ ==
Chirisa gara kọleji Lomagundi .<ref>{{Cite web|url=http://www.zimnewsblog.com/news/chirisa-traces-journey-to-hollywood/|title=Chirisa traces journey to Hollywood|date=2015-08-02|publisher=Zim News Blog|accessdate=2017-10-28|quote=I proceeded to ‘A’ Level (Lomagundi College)}}</ref> Ọ gụkwara maka Bachelor of Arts in Live Performance na AFDA, The School for the Creative Economy .<ref>{{Cite news|author=Quinn|first=Nicola|title=Chirisa gains Hollywood fame|url=https://www.newsday.co.zw/2015/07/chirisa-gains-hollywood-fame/|accessdate=February 18, 2018|work=[[NewsDay (Zimbabwean newspaper)|NewsDay]]|date=July 6, 2015}}</ref>
== Ọrụ ime ihe nkiri ==
Ọ rụrụ ọrụ nke "Detective Trevor Davies" na usoro ihe nkiri telivishọn Zimbabwe a ma ama ''Studio 263''.<ref>http://www.thezimbabwestandard.com/entertainment/14154.html</ref> Ọ pụtakwara n'ọtụtụ ihe nkiri, nke a maara nke ọma bụ ''Tanyaradzwa'' n'afọ 2004, nke o ritere ihe nrite Best Actor for Film and Television Award. Ọ pụtakwala na vidiyo egwu ma bụrụ onye na-agụ egwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.imdb.com/title/tt0920869/|title=Tanyaradzwa}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ na nkiri redio nke a na-akpọ Mopani Junction nke e wepụrụ n'igwe n'oge ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị na Zimbabwe. A họpụtara ya ma merie ọtụtụ NAMA Awards n'ime afọ ise gara aga. N'oge na-adịbeghị anya, ọ bụ onye isi na ihe nkiri na-atọ ọchị Mr Bones 2: Back from the Past . ''Ọ'' pụtara n'ụzọ dị egwu na obere usoro Rough nke onye nduzi Britain, Andy Wilson, duziri, pụtara na ihe nkiri mba ụwa Skin, nke Anthony Fabian duziri na Sam Neill, ma bụrụ onye ndu na usoro ihe nkiri mpaghara Redemption maka SABC 1. Ọ rụrụ Man Friday na usoro telivishọn mba NBC Crusoe, dabere na akụkọ Robinson ''Crusoe''.<ref>{{Cite web|url=http://www.nbc.com/Crusoe/|title=Crusoe|work=www.nbc.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080805080428/http://www.nbc.com/Crusoe/|archivedate=2008-08-05}}</ref> Ọ pụtakwara na Sleepy Hollow dabere na The Legend of Sleepy Holley nke Washington Irving. Ọ rụrụ ọrụ Nna Nicholas na The Jim Gaffigan Show (afọ 2017).<ref>{{Cite web|url=http://www.tvland.com/shows/the-jim-gaffigan-show/bios/tongayi-chirisa|title=Father Nicholas Ngugumbane/Tongayi Charisa|work=TVLand|accessdate=September 22, 2015}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2005
|''Tanyaradzwa''
|
|
|-
|2008
|''Ace nke Obi''
|Tebsane Masa
|N'ụzọ dị mkpirikpi
|-
|2008
|''Zimbabwe''
|Charles
|
|-
|2008
|''Akpụkpọ ahụ''
|Onye ụkọchukwu Obodo
|
|-
|2008
|''Maazị Bones 2: Nlaghachi site n'oge gara aga''
|Hekule
|
|-
|2009
|''Gargoyle''
|Themba
|N'ụzọ dị mkpirikpi
|-
|2011
|''Geezas''
|Sammy Onye Ọnụ
|
|-
|2013
|''Nkwụsị''
|Dee
|N'ụzọ dị mkpirikpi
|-
|2014
|''Nwa nwoke na-eti ihe''
|Olly 'Napalm' Harris
|N'ụzọ dị mkpirikpi
|-
|2016
|''Obi Ụtọ bụ Okwu nwere mkpụrụ akwụkwọ anọ''
|Thomas
|
|-
|2017
|''Zim''
|William Zimunya
|N'ụzọ dị mkpirikpi
|-
|2020
|''Palm Springs''
|Jerry Schlieffen
|
|-
|2020
|''Antebellum''
|Eli Stokes/Pọfesọ
|
|-
|2022
|''Ọpụpụ Ọzọ''
|
|
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|200809
|''Crusoe''
|Fraịdee
|Ọrụ bụ isi
|-
|2009
|''Diamonds''
|Oba Sewele
|Ihe nkiri TV
|-
|2010
|''Oriakụ Mandela''
|Di na-arụrịta ụka
|Ihe nkiri TV
|-
|2010
|''Nwa nwanne nne Barack Obama''
|Nwa nwanne nne Barack Obama
|Obere ihe nkiri TV
|-
|2011
|''NCIS: Los Angeles''
|Onye na-agba ajụjụ ọnụ
|"Ịghọgbu"
|-
|2012
|''Akụkọ Egwu America: Ebe Ọgba ọsọ ndụ''
|Ọtụtụ puku
|"Nwanne Nwanne Nwanyị"
|-
|2012
|''H+: Usoro dijitalụ''
|Onye Agha Afrịka
|"Anya Afrịka", "Mkpụrụ"
|-
|2013
|''Ndagwurugwu Na-ehi Ụra''
|Arthur Bernard
|"Onye Na-eri Mmehie"
|-
|2013
|''Gaffigan''
|Nna Nicholas Ngungumbane
|Ihe nkiri TV
|-
|2015
|''Whitney''
|Gary Houston
|Ihe nkiri TV
|-
|201516
|''Ihe ngosi Jim Gaffigan''
|Nna Nicholas
|Ọrụ bụ isi
|-
|2016
|''Ọrụ Mars''
|Neil Cormack
|Ihe nkiri TV
|-
|2017 2019
|''iZombie''
|Justin Bell
|Ọrụ a na-eme ugboro ugboro (oge nke 3), onye ọbịa (oge nke 4ā5)
|-
|2018
|''Hawaii Ise-0''
|Don
|"Kopi Wale No I Ka I'a 'Eu No Ka Ilo'
|-
|2018
|''Akwụkwọ Ndị Nleta''
|Kwame
|"2.5"
|-
|2020
|''Ezigbo Dọkịta''
|Di Kerryś
|Onye ọbịa (oge 3 ihe omume 11)
|-
|2021
|''Ndụ Ọzọ''
|Richard Ncube
|Ọrụ a na-eme ugboro ugboro (oge 2)
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Tongai Arnold Chirisa at IMDb
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
91wox6fau575wvdjxpjltbb9ftx7eke
Rolande Tokpoledo
0
16219
95214
80118
2022-08-25T21:15:03Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Houane Rolande Tokpoledo''' (amụrụ na 15 Disemba 1992), nke a maara dị ka Rolande Tok poledo, bụ onye na-agba bọọlụ na Ivorian nke na-agba dịka [[Footbọl|onye]] na-echebe etiti. Ọ bụ onye otu ụmụ nwanyị mba Ivory Coast. A na-akpọ ya ''Tiotine'', iji sọpụrụ onye obodo ya, onye na-agba bọọlụ nwoke nwụrụ anwụ Cheick Tioté, onye gbara otu ọnọdụ ya.
== Ọrụ mba ụwa ==
Tokpoledo gbara Ivory Coast na ọkwa dị elu n'oge 2018 Africa Women Cup of Nations qualification.<ref>{{Cite web|url=http://admin.cafonline.com/en-us/competitions/11theditionwomenafcon-ghana2018/MatchDetails?MatchId=plkmKElafPwZyDrsIZw4Hmv7WNt38toSaTgOurGgPfS45gGXvlkx0NAjGAviuyQY|work=CAF|title=Competitions - 11th Edition Women AFCON- GHANA 2018 - Match Details}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị na-agba bọọlụ mba ụwa nke ụmụ nwanyị Ivory Coast
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4g59s981huuyx1k4gztwvo0s6xwls9l
Wasila Diwura-Soale
0
16253
95264
80155
2022-08-25T21:36:11Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wasila Diwura-Soale''' (amụrụ n'ụbọchị mbụ n'ọnwa Septemba n'afọ 1996) bụ onye Ghana na-agba bọọlụ nke na-agba dịka [[Footbọl|onye]] na-agba ọsọ n'etiti ndị otu ụmụ nwanyị nke mba Ghana.<ref>{{Cite web|author=Amoh|first=Rosalind K.|date=13 September 2021|title=Black Queens in Lagos for Aisha Buhari Tournament|url=https://www.graphic.com.gh/sports/sports-news/black-queens-in-lagos-for-aisha-buhari-tournament.html|accessdate=2021-09-18|work=Graphic Online}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=|first=|title=Black Queens coach calls 38 players for camping|url=https://www.ghanafa.org/black-queens-coach-calls-38-players-for-camping|accessdate=2021-09-18|work=www.ghanafa.org|publisher=Ghana Football Association}}</ref> Diwura-Soale gbara Ghana bọọlụ na U-17 n'afọ 2012 ma bụrụkwa otu n'ime ndị Black Maidens nke nọ n'ọkwa nke atọ na 2012 World Cup na Azerbaijan. O gosiputara maka otu Ghana U-20, Black Princesses, na 2014 na 2016 World Cup na [[Kánada|Canada]] na Papua New Guinea.<ref name=":6">{{Cite web|date=28 October 2020|title=Ghanaian female footballer Wasila Diwura-Soale makes waves in US football|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Ghanaian-female-footballer-Wasila-Diwura-Soale-makes-waves-in-US-football-1095259|accessdate=7 October 2021|work=GhanaWeb}}</ref>
== Ọrụ klọb ==
Diwura-Soale malitere ọrụ bọọlụ ya na Ghana Women's Premier League club Hasaacas Ladies . N'oge ọ nọ na klọb ahụ, ọ meriri league n'ime oge atọ n'usoro n'etiti afọ 2012 na 2015.<ref name=":7">{{Cite web|author=|date=28 December 2015|title=Ghana Women's Football League: Hasaacas retain league title|url=https://www.africanews.com/2015/12/28/ghana-women-s-football-league-hasaacas-retain-league-title/|accessdate=7 October 2021|work=Africanews|publisher=AfricaNews}}</ref> N'oge ya, ya na ndị egwuregwu dị ka [[Jennifer Cudjoe]], Janet Egyir, [[Elizabeth Cudjoe]] na Lily Niber-Lawrence na-egwuri egwu.<ref name=":7" />
== Ọrụ kọleji ==
=== Navarro Bulldogs, 2017-2018 ===
N'afọ 2017, Diwura-Soale kwagara [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] n'azụ arụmọrụ ya na Ghana U20 na 2016 FIFA U-20 Women's World Cup . Ọ sonyeere Navarro College na Corsicana, Texas, maka onye isi nchịkwa Alicia Wilson. Wilson mere ka Diwura-Soale kwenye ịchụso nzere dịka akụkụ nke nkwadebe ya maka ịga ọkachamara mgbe ọ chọrọ ịchụso ọrụ bọọlụ ọkachamara ozugbo.<ref name=":1">{{Cite web|author=Koch|first=Kirby|date=2020-10-27|title=Soccer is Everything to Wasila Diwura-Soale|url=https://lsusports.net/news/2020/10/27/soccer-is-everything-to-wasila-diwura-soale/|accessdate=2021-10-06|work=LSU|publisher=LSU Athletics Communications|language=en-US}}</ref> N'oge mbụ ya, o nwetara akara 36 na egwuregwu ahụ ka ọ gbara goolu 12 gụnyere goolu mmeri egwuregwu 4 ma nye aka 12 na egwuregwu 17.<ref>{{Cite web|title=Wasila Diwura NJCAA 2017 Profile|url=https://www.njcaa.org/sports/wsoc/2017-18/div1/players/wasiladiwuradqpz?view=profile|accessdate=2021-10-06|work=NJCAA}}</ref>
N'afọ sochirinụ, ọ meziwanyere n'oge gara aga site n'inweta akara 52 site na goolu 18 gụnyere goolu mmeri 5 na 16 nyere aka na egwuregwu 19 iji nyere ha aka iru National Junior College Athletic Association (NJCAA).<ref>{{Cite web|title=Wasila Diwura NJCAA 2018 Profile|url=https://www.njcaa.org/sports/wsoc/2018-19/div1/players/wasiladiwura1qn8|accessdate=2021-10-06|work=NJCAA}}</ref><ref name=":3" /> Ọrụ ya kachasị ama ama bụ na 5 Septemba 2018 mgbe ọ gbara goolu ise ma nye aka atọ na mmeri 11 na North East Texas.<ref name=":2">{{Cite web|title=Wasila Diwura - 2019 - Women's Soccer|url=https://lamarcardinals.com/sports/womens-soccer/roster/wasila-diwura/4949|accessdate=2021-10-06|work=Lamar University Athletics|language=en}}</ref> N'ime afọ abụọ ọ nọrọ na ''Bulldogs'', ọ bụ ugboro abụọ, NJCAA First Team All-American, na-eme ka ọ bụrụ naanị onye egwuregwu Navarro nke atọ n'akụkọ ihe mere eme iji nweta nsọpụrụ ahụ.<ref>{{Cite web|date=2017-12-11|title=2017 NJCAA Division I Women's Soccer All-America Teams|url=https://njcaa.org/sports/wsoc/2017-18/div1/all-americans/index|accessdate=2021-10-06|work=NJCAA|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-12-05|title=2018 NJCAA Division I Women's Soccer All-America Teams|url=https://njcaa.org/sports/wsoc/2018-19/div1/all-americans/index|accessdate=2021-10-06|work=NJCAA|language=en}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|date=13 August 2021|title=LSU's New Graduate: Diwura-Soale Will Play In Fall|work=Navarro Bull Dogs|url=https://navarrobulldogs.com/sports/wsoc/2021-22/releases/081321-LSU-s_New_Graduate-_Diwura-Soale_Will_Play_In_Fall|accessdate=6 October 2021}}</ref><ref name=":2" /> N'ozuzu ya, o nwetara akara iri asatọ na asatọ, goolu iri atọ, goolu itoolu na-emeri egwuregwu ma nye aka iri abụọ na asatọ na egwuregwu iri atọ na isii n'oge abụọ ya na Navarro.<ref name=":1">{{Cite web|author=Koch|first=Kirby|date=2020-10-27|title=Soccer is Everything to Wasila Diwura-Soale|url=https://lsusports.net/news/2020/10/27/soccer-is-everything-to-wasila-diwura-soale/|accessdate=2021-10-06|work=LSU|publisher=LSU Athletics Communications|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKoch2020">Koch, Kirby (27 October 2020). [https://lsusports.net/news/2020/10/27/soccer-is-everything-to-wasila-diwura-soale/ "Soccer is Everything to Wasila Diwura-Soale"]. ''LSU''. LSU Athletics Communications<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 October</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":2" /> N'ọnwa Mee afọ 2018, o mere Navarro College President na Dean list maka ihe ọmụmụ ya.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=22 May 2018|title=Navarro College announces spring President’s and Dean’s Lists|url=https://www.corsicanadailysun.com/news/navarro-college-announces-spring-president-s-and-dean-s-lists/article_bd6f7750-5dd7-11e8-bf3b-d35c81ce0d95.html|accessdate=7 October 2021|work=Corsicana Daily Sun}}</ref>
=== Lamar Lady Cardinals, 2019 ===
Mgbe oge abụọ ya na Navarro gasịrị, ọ gafere na Mahadum Lamar ebe ọ sonyeere Lamar Lady Cardinals na 2019.<ref name=":6">{{Cite web|date=28 October 2020|title=Ghanaian female footballer Wasila Diwura-Soale makes waves in US football|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Ghanaian-female-footballer-Wasila-Diwura-Soale-makes-waves-in-US-football-1095259|accessdate=7 October 2021|work=GhanaWeb}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Ghanaian-female-footballer-Wasila-Diwura-Soale-makes-waves-in-US-football-1095259 "Ghanaian female footballer Wasila Diwura-Soale makes waves in US football"]. ''GhanaWeb''. 28 October 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 October</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> O nwere mmalite dị mma na Lamar site na ịmalite na egwuregwu anọ mbụ ma nye otu enyemaka mana oge ya belatara mgbe ọ nwetasịrị mmerụ ahụ nke akụkụ ahụ kwadoro ya maka oge fọdụrụ na 2019.<ref name=":1">{{Cite web|author=Koch|first=Kirby|date=2020-10-27|title=Soccer is Everything to Wasila Diwura-Soale|url=https://lsusports.net/news/2020/10/27/soccer-is-everything-to-wasila-diwura-soale/|accessdate=2021-10-06|work=LSU|publisher=LSU Athletics Communications|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKoch2020">Koch, Kirby (27 October 2020). [https://lsusports.net/news/2020/10/27/soccer-is-everything-to-wasila-diwura-soale/ "Soccer is Everything to Wasila Diwura-Soale"]. ''LSU''. LSU Athletics Communications<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 October</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":2">{{Cite web|title=Wasila Diwura - 2019 - Women's Soccer|url=https://lamarcardinals.com/sports/womens-soccer/roster/wasila-diwura/4949|accessdate=2021-10-06|work=Lamar University Athletics|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://lamarcardinals.com/sports/womens-soccer/roster/wasila-diwura/4949 "Wasila Diwura - 2019 - Women's Soccer"]. ''Lamar University Athletics''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 October</span> 2021</span>.</cite></ref> N'oge ọ na-agbake, ọ tụlere ịhapụ bọọlụ.<ref name=":1" />
=== LSU Tigers, 2020 ===
N'ọnwa Mee 2020, ọ gafere na Mahadum Steeti Louisiana wee sonye na ndị otu LSU Tigers, na-aghọ onye egwuregwu bọọlụ Afrịka mbụ na-egwuri egwu maka Tigers.<ref name=":1">{{Cite web|author=Koch|first=Kirby|date=2020-10-27|title=Soccer is Everything to Wasila Diwura-Soale|url=https://lsusports.net/news/2020/10/27/soccer-is-everything-to-wasila-diwura-soale/|accessdate=2021-10-06|work=LSU|publisher=LSU Athletics Communications|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKoch2020">Koch, Kirby (27 October 2020). [https://lsusports.net/news/2020/10/27/soccer-is-everything-to-wasila-diwura-soale/ "Soccer is Everything to Wasila Diwura-Soale"]. ''LSU''. LSU Athletics Communications<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 October</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> O nwere mmetụta ozugbo na otu ahụ na oge mbụ ya, na-egwu egwuregwu 19 ka ọ na-enyere aka 4, nke kachasị elu na otu ahụ.<ref>{{Cite web|date=2020-05-26|title=Wasila Diwura-Soale Roster Profile|url=https://lsusports.net/roster/wasila-diwura-soale/|accessdate=2021-10-06|work=LSU}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ 2021, ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Steeti Louisiana na nzere bachelọ na Humanities na Social Science.<ref name=":3">{{Cite news|date=13 August 2021|title=LSU's New Graduate: Diwura-Soale Will Play In Fall|work=Navarro Bull Dogs|url=https://navarrobulldogs.com/sports/wsoc/2021-22/releases/081321-LSU-s_New_Graduate-_Diwura-Soale_Will_Play_In_Fall|accessdate=6 October 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://navarrobulldogs.com/sports/wsoc/2021-22/releases/081321-LSU-s_New_Graduate-_Diwura-Soale_Will_Play_In_Fall "LSU's New Graduate: Diwura-Soale Will Play In Fall"]. ''Navarro Bull Dogs''. 13 August 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 October</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name=":4">{{Cite web|author=Appiah|first=Samuel Ekow Amoasi|date=16 August 2021|title=Black Queens midfielder Wasila Diwura-Soale graduates from Louisiana State University|url=https://www.modernghana.com/sports/1098352/black-queens-midfielder-wasila-diwura-soale-gradua.html|accessdate=6 October 2021|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
== Ọrụ mba ụwa ==
=== Ndị ntorobịa ===
Diwura-Soale mere nke mbụ ya na Ghana maka ndị na-erubeghị afọ iri na asaa n'afọ 2012.<ref name=":6">{{Cite web|date=28 October 2020|title=Ghanaian female footballer Wasila Diwura-Soale makes waves in US football|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Ghanaian-female-footballer-Wasila-Diwura-Soale-makes-waves-in-US-football-1095259|accessdate=7 October 2021|work=GhanaWeb}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Ghanaian-female-footballer-Wasila-Diwura-Soale-makes-waves-in-US-football-1095259 "Ghanaian female footballer Wasila Diwura-Soale makes waves in US football"]. ''GhanaWeb''. 28 October 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 October</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2012, Diwura-Soale so n'òtù Ghana na-erubeghị afọ iri na asaa bụ ndị mechara bụrụ ndị nke atọ site n'ịkụ Germany n'egwuregwu nke atọ na 2012 FIFA U-17 Women's World Cup na [[Azerbaijan]].<ref name=":4">{{Cite web|author=Appiah|first=Samuel Ekow Amoasi|date=16 August 2021|title=Black Queens midfielder Wasila Diwura-Soale graduates from Louisiana State University|url=https://www.modernghana.com/sports/1098352/black-queens-midfielder-wasila-diwura-soale-gradua.html|accessdate=6 October 2021|work=Modern Ghana|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAppiah2021">Appiah, Samuel Ekow Amoasi (16 August 2021). [https://www.modernghana.com/sports/1098352/black-queens-midfielder-wasila-diwura-soale-gradua.html "Black Queens midfielder Wasila Diwura-Soale graduates from Louisiana State University"]. ''Modern Ghana''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 October</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> Na asọmpi ahụ, ọ gbara ise n'ime egwuregwu isii.<ref name=":5">{{Cite web|title=W. Soale - Profile with news, career statistics and history|url=https://int.soccerway.com/players/-/268222/|accessdate=2021-10-06|work=Soccerway}}</ref>
N'afọ 2014, ọ bụ otu n'ime ndị otu Under-20 nke gbara na 2014 FIFA U-20 Women's World Cup na [[Kánada|Canada]].<ref name=":4">{{Cite web|author=Appiah|first=Samuel Ekow Amoasi|date=16 August 2021|title=Black Queens midfielder Wasila Diwura-Soale graduates from Louisiana State University|url=https://www.modernghana.com/sports/1098352/black-queens-midfielder-wasila-diwura-soale-gradua.html|accessdate=6 October 2021|work=Modern Ghana|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAppiah2021">Appiah, Samuel Ekow Amoasi (16 August 2021). [https://www.modernghana.com/sports/1098352/black-queens-midfielder-wasila-diwura-soale-gradua.html "Black Queens midfielder Wasila Diwura-Soale graduates from Louisiana State University"]. ''Modern Ghana''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 October</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":6">{{Cite web|date=28 October 2020|title=Ghanaian female footballer Wasila Diwura-Soale makes waves in US football|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Ghanaian-female-footballer-Wasila-Diwura-Soale-makes-waves-in-US-football-1095259|accessdate=7 October 2021|work=GhanaWeb}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/Ghanaian-female-footballer-Wasila-Diwura-Soale-makes-waves-in-US-football-1095259 "Ghanaian female footballer Wasila Diwura-Soale makes waves in US football"]. ''GhanaWeb''. 28 October 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 October</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref>{{Cite web|author=Shardow|first=Ameenu|date=12 July 2014|title=Princesses leave for U20 Women's World Cup - African Football - Ghana - Women|url=https://africanfootball.com/news/438756/Princesses-leave-for-U20-Womens-World-Cup|accessdate=7 October 2021|work=African Football}}</ref> N'afọ sochirinụ, Diwura-Soale rụrụ ọrụ dị mkpa na 2015 African U-20 Women's World Cup Qualifying Tournament, nyere Ghana aka iru eru maka 2016 FIFA U-20 Womenʼs World Cup na Papua New Guinea.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=28 September 2015|title=Black Princesses secure vital away victory over Equatorial Guinea|url=https://www.ghanafa.org/black-princesses-secure-vital-away-victory-over-equatorial-guinea|accessdate=7 October 2021|work=www.ghanafa.org|publisher=Ghana Football Association}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=12 October 2015|title=Ghana’s Princesses shine past Equatorial Guinea into final round|url=https://www.cafonline.com/news-center/news/ghana-s-princesses-shine-past-equatorial-guinea-into-final-round|accessdate=2021-10-07|work=CAFOnline.com|publisher=CAF-Confedération Africaine du Football|language=en}}</ref> O mere ndị otu ikpeazụ maka iko ụwa ma gbaa bọọlụ n'egwuregwu atọ niile dị ka e wepụrụ Ghana n'oge ahụ.<ref name=":5">{{Cite web|title=W. Soale - Profile with news, career statistics and history|url=https://int.soccerway.com/players/-/268222/|accessdate=2021-10-06|work=Soccerway}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://int.soccerway.com/players/-/268222/ "W. Soale - Profile with news, career statistics and history"]. ''Soccerway''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 October</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref name=":4" />
=== Onye Ukwu ===
N'ọnwa Julaị 2016, Yusif Basigi kpọrọ Diwura-Soale ka ọ bịa n'òtù ndị okenye maka egwuregwu enyi na enyi megide Germany.<ref>{{Cite web|date=12 July 2016|title=Germany to host Queens July 22|url=https://www.graphic.com.gh/sports-news/germany-to-host-queens-july-22.html|accessdate=7 October 2021|work=Graphic Online|publisher=[[Graphic Communications Group Limited]]}}</ref> N'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Julaị n'afọ 2016, o mere nke mbụ ya maka Black Queens na mmeri ihere 11 na Germany, ọ malitere egwuregwu ahụ, gbara nkeji iri ise na otu tupu a dochie ya Mary Essiful.<ref>{{Cite web|date=22 July 2016|title=Germany vs. Ghana Match Report|url=https://gh.soccerway.com/matches/2016/07/22/world/friendly-women/germany/ghana/2239521/|accessdate=6 October 2021|work=Soccerway}}</ref> Mgbe afọ anọ nke mba ahụ gasịrị, Diwura-Soale nwetara oku ka ọ bụrụ onye otu mba kachasị elu na July 2021 n'ihu Aisha Buhari Cup na 2022 Africa Women Cup of Nations qualifiers megide Nigeria.<ref>{{Cite web|author=Teye|first=Prince Narkortu|date=13 July 2021|title=Awcon Qualifier: Former Germany U19 striker Beckmann gets Ghana call-up for Nigeria showdown {{!}} Goal.com|url=https://www.goal.com/en-gh/news/awcon-qualifier-former-germany-u19-striker-beckmann-gets/6j7yoi18tdap16xazh4g0nhir|accessdate=2021-09-19|work=www.goal.com}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=|first=|title=Black Queens coach calls 38 players for camping|url=https://www.ghanafa.org/black-queens-coach-calls-38-players-for-camping|accessdate=2021-09-18|work=www.ghanafa.org|publisher=Ghana Football Association}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanafa.org/black-queens-coach-calls-38-players-for-camping "Black Queens coach calls 38 players for camping"]. ''www.ghanafa.org''. Ghana Football Association<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 September</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref>{{Cite news|date=13 September 2021|title=Diwura-Soale Headed To Ghana Senior Nationals Camp|work=Navarro College Athletics (Navarro Bulldogs)|publisher=LSU Sports Information|url=https://navarrobulldogs.com/sports/wsoc/2021-22/releases/091321-Diwura-Soale_Headed_To_Ghana_Senior_Nationals_Camp|accessdate=7 October 2021}}</ref> Ọ gbara egwuregwu mbụ nke Aisha Buhari Cup megide ndị otu ụmụ nwanyị South Africa na 17 Septemba 2021, nke Ghana meriri site na 3 Xing0.<ref>{{Cite web|author=Twaiah|first=Martin|date=2021-09-17|title=Aisha Buhari Cup: Portia Boakye, Opoku Sonia Start as Mercy Tagoe names strong Starting XI to face South Africa|url=https://ghanasportspage.com/aisha-buhari-cup-portia-boakye-opoku-sonia-start-as-mercy-tagoe-names-strong-starting-xi-to-face-south-africa/|accessdate=2021-09-18|work=Ghana Sports Page|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|title=Aisha Buhari Cup: This is how we line up against South Africa|url=https://www.ghanafa.org/aisha-buhari-cup-this-is-how-we-line-up-against-south-africa|accessdate=2021-09-18|work=www.ghanafa.org|publisher=Ghana Football Association}}</ref>
== Nsọpụrụ ==
'''Ụmụ nwanyị Hasaacas'''
* Ghana Women's Premier League: 201213 - 2013 - 2014 - 15<ref name=":7">{{Cite web|author=|date=28 December 2015|title=Ghana Women's Football League: Hasaacas retain league title|url=https://www.africanews.com/2015/12/28/ghana-women-s-football-league-hasaacas-retain-league-title/|accessdate=7 October 2021|work=Africanews|publisher=AfricaNews}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.africanews.com/2015/12/28/ghana-women-s-football-league-hasaacas-retain-league-title/ "Ghana Women's Football League: Hasaacas retain league title"]. ''Africanews''. AfricaNews. 28 December 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 October</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref>
'''Ghana U17'''
* FIFA U-17 Women's World Cup nke atọ: 2012
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Wasila Diwura-Soale at Soccerway
* Wasila Diwura-Soale at Global Sports Archive
* Wasila Diwura-Soale at WorldFootball.net
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5owxworotjcot4u5dbblzem0skf4ne8
Robin Holder
0
16321
95181
86034
2022-08-25T20:56:13Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Robin holder in studio.jpg|thumb]]
'''Robin Holder''' (amụrụ n'afọ 1952) bụ ónyé America na-ese ihe nkírí na ónyé na-eme ihe ike n'oge a. A maara Holder màkà ihe osise na ihe osise ya nke mgbasa ozi na ihe osisa nke na-elekwasị anya na isiokwu nke mmụọ na agbụrụ, ọkwa, ikpe ziri ezi, na ahụmịhe onwé ónyé.<ref>{{Cite book|author=Farrington|first=Lisa E.|url=https://www.worldcat.org/oclc/919252820|title=African-American art : a visual and cultural history|date=2017|isbn=978-0-19-999539-4|location=New York|oclc=919252820}}</ref><ref>{{Cite book|author=Farrington|first=Lisa E.|url=https://www.worldcat.org/oclc/712600445|title=Creating their own image : the history of African-American women artists|date=2011|isbn=978-0-19-976760-1|location=Oxford|oclc=712600445}}</ref> E nyere Robin Holder ọrụ ịmepụta ọtụtụ ihe ngosi nka ọha na eze na North-Eastern United States, gụnyere New York City na [[Nú Jezị|New Jersey]].<ref>{{Cite web|date=February 11, 2021|title=Robin Holder: On Labor and Youth|url=https://rollandgallery.callutheran.edu/2021/02/11/robin-holder-on-labor-and-youth/|accessdate=June 9, 2021|work=The William Rolland Gallery Of Fine Art}}</ref> Enwere ike ịchọta ọtụtụ ọrụ ya abụọ n'ọtụtụ nchịkọta, gụnyere Library of Congress, Washington State Arts Commission, na Schomburg Center for Research in Black Culture.<ref>{{Cite web|date=2020-06-04|title=Robin Holder|url=https://www.thenation.com/authors/robin-holder/|accessdate=2021-06-09|work=The Nation|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite book|author=Farrington|first=Lisa|url=https://www.worldcat.org/oclc/471931202|title=An American consciousness : Robin Holder's mid-career retrospective.|date=2009|publisher=David C. Driskell Center|others=Robin Holder, Michele Cohen, Dorit Yaron, David C. Driskell Center|isbn=978-0-9819093-2-5|location=College Park, Md.|pages=9–17|oclc=471931202}}</ref> Robin etinyela aka na agụmakwụkwọ nka ihe karịrị afọ iri atọ.<ref>{{Cite book|author=Yaron|first=Dorit|url=https://www.worldcat.org/oclc/471931202|title=An American consciousness : Robin Holder's mid-career retrospective.|date=2009|publisher=David C. Driskell Center|others=Lisa E. Farrington, Michele Cohen, Robin Holder, David C. Driskell Center|isbn=978-0-9819093-2-5|location=College Park, Md.|pages=26–39|oclc=471931202}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Robin Holder, amụrụ na [[Chicago]] na 1952 ma zụlite na New York City, bụ nwa nwanyị nke nna African American Episcopalian na nne Caucasian Russian American Jewish.<ref>{{Cite web|author=Farrington|first=Lisa|title=Robin Holder|url=http://virtual.driskellcenter.umd.edu/robin-holder/essay1-1.php|accessdate=2021-06-09|work=virtual.driskellcenter.umd.edu}}</ref> Ezinụlọ ya na ọbọdọ ndị ọ na-arụkọ ọrụ site na nwata lekwasịrị anya na nsogbụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-eme ka ọ mara banyéré ọdịiche dị n'etiti nwoke na nwanyị, agbụrụ, okpukpe na mmekọrịta mmadụ na eze gbụrụ-gbúrụ ya. Robin gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na New York City, gụsịrị akwụkwọ na 1969 na LaGuardia High School Of Music and Arts.<ref>{{Cite web|date=Spring 2011|title=Alumni and Friends of Laguardia Alumni Update|url=https://alumniandfriends.org/wp-content/uploads/newsletter-spring_2011.pdf|accessdate=2021-06-09|work=News from Alumni and Friends of LaGuardia High School}}</ref> Holder natara agụmakwụkwọ na The Art Students League of New York (1969−71) ebe ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru Marshall Glasier, Vaclav Vytlacil, Morris Kantor, na Rudolf Baranik.<ref name=":7">{{Cite web|title=Robin Holder Exhibit / David C. Driskell Center at the University of Maryland|url=http://virtual.driskellcenter.umd.edu/robin-holder/chronology.php|accessdate=2021-06-09|work=virtual.driskellcenter.umd.edu}}</ref> Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na The Art Students League nke New York, Holder kwagara [[Mézíkọ|Mexico]] ma jiri oge mepụta nka.<ref>{{Cite journal|author=Mitchell|first=Veronica|date=1985|title=Robin Holder's Mystical, Magical Mysteries|journal=Black American Literature Forum|volume=19|pages=14–15|doi=10.2307/2904464}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ otu afọ na Amsterdam Grafisch Atelier na-amụ lithography (1976-1977) ma mesịa bụrụ osote ónyé nduzi màkà Robert Blackburn's Printmaking Workshop na New York City ruo 1986.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/32157945|title=Gumbo Ya Ya : Anthology of Contemporary African-American Women Artists|publisher=Midmarch Arts Press|others=Leslie King-Hammond|year=1995|isbn=1-877675-07-5|location=New York|pages=107|oclc=32157945}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|author=Holder|first=Robin|url=https://www.worldcat.org/oclc/471931202|title=An American consciousness : Robin Holder's mid-career retrospective.|date=2009|publisher=David C. Driskell Center|others=Lisa E. Farrington, Michele Cohen, Dorit Yaron, David C. Driskell Center|isbn=978-0-9819093-2-5|location=College Park, Md.|pages=105–107|oclc=471931202}}</ref>
== Ọrụ ==
Mgbè ọ hapụsịrị ọrụ ya na Bob Blackburn's Printmaking Workshop, Holder gara n'ihu bụrụ ónyé nkụzi na-akụzi ihe na The Studio in a School na onye nkụzi ónyé na-ese ihe na The Children's Museum of Manhattan ruo 1989, mgbè ọ natara onyinye site na Manhattan Graphics Center.<ref name=":1">{{Cite book|author=Holder|first=Robin|url=https://www.worldcat.org/oclc/471931202|title=An American consciousness : Robin Holder's mid-career retrospective.|date=2009|publisher=David C. Driskell Center|others=Lisa E. Farrington, Michele Cohen, Dorit Yaron, David C. Driskell Center|isbn=978-0-9819093-2-5|location=College Park, Md.|pages=105–107|oclc=471931202}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHolder2009">Holder, Robin (2009). [https://www.worldcat.org/oclc/471931202 ''An American consciousness : Robin Holder's mid-career retrospective'']. Lisa E. Farrington, Michele Cohen, Dorit Yaron, David C. Driskell Center. College Park, Md.: David C. Driskell Center. pp. 105–107. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-9819093-2-5|<bdi>978-0-9819093-2-5</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [//www.worldcat.org/oclc/471931202 471931202].</cite></ref> Ọ bụ New York State Council on the Arts kwadoro ya na mmemme óbíbí ya na El Museo Del Barrio.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/32157945|title=Gumbo Ya Ya : Anthology of Contemporary African-American Women Artists|publisher=Midmarch Arts Press|others=Leslie King-Hammond|year=1995|isbn=1-877675-07-5|location=New York|pages=107|oclc=32157945}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.worldcat.org/oclc/32157945 ''Gumbo Ya Ya : Anthology of Contemporary African-American Women Artists'']. Leslie King-Hammond. New York: Midmarch Arts Press. 1995. p. 107. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/1-877675-07-5|<bdi>1-877675-07-5</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [//www.worldcat.org/oclc/32157945 32157945].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: others ([[Ụdị: CS1 maint: ndị ọzọ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: others]]</ref><ref name=":1" /> Site na 2004-2006 Holder zụrụ ndị nkuzi nka banyéré otu esi eji Blueprint màkà nkuzi na mmụta na mmemme nka.<ref name=":1" /> Holder natara Onyinye Ónyé Ọkpụkpọ Visual Artist site na Brooklyn Arts Council na 1999, mgbè ahụ na 2001, ọ bụ ónyé omenkà ahọpụtara maka mmemme Mid Atlantic Arts Foundation's Artist As Catalyst na 2005 na onye omenkọta ọbịa na Temple Visual Arts Festival.<ref name=":1" /> Na mgbakwunye, Holder bụ ónyé na-ese ihe na Experimental Printmaking Institute na Lafayette College na 2011.<ref>{{Cite journal|date=2011|title=Front Matter|url=https://www.jstor.org/stable/23279527|journal=Art Journal|volume=70|issue=4|issn=0004-3249}}</ref><ref>{{Cite web|title=Artist Residency Program · Experimental Printmaking Institute · Lafayette College|url=https://epi.lafayette.edu/epi-collection/|accessdate=2021-06-09|work=epi.lafayette.edu}}</ref>
== Ihe Nríte ==
** Ónyé na-ese ihe n'otu n'otu, Brooklyn Arts Council.<ref name=":1">{{Cite book|author=Holder|first=Robin|url=https://www.worldcat.org/oclc/471931202|title=An American consciousness : Robin Holder's mid-career retrospective.|date=2009|publisher=David C. Driskell Center|others=Lisa E. Farrington, Michele Cohen, Dorit Yaron, David C. Driskell Center|isbn=978-0-9819093-2-5|location=College Park, Md.|pages=105–107|oclc=471931202}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHolder2009">Holder, Robin (2009). [https://www.worldcat.org/oclc/471931202 ''An American consciousness : Robin Holder's mid-career retrospective'']. Lisa E. Farrington, Michele Cohen, Dorit Yaron, David C. Driskell Center. College Park, Md.: David C. Driskell Center. pp. 105–107. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-9819093-2-5|<bdi>978-0-9819093-2-5</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [//www.worldcat.org/oclc/471931202 471931202].</cite></ref>
** Onyinye ónyé na-ese ihe site na Manhattan Graphics Center.<ref name=":7">{{Cite web|title=Robin Holder Exhibit / David C. Driskell Center at the University of Maryland|url=http://virtual.driskellcenter.umd.edu/robin-holder/chronology.php|accessdate=2021-06-09|work=virtual.driskellcenter.umd.edu}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://virtual.driskellcenter.umd.edu/robin-holder/chronology.php "Robin Holder Exhibit / David C. Driskell Center at the University of Maryland"]. ''virtual.driskellcenter.umd.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-06-09</span></span>.</cite></ref>
** Clark Hulings Fund 2020 Executive Fellow.<ref>{{Cite web|title=Robin Holder|url=https://clarkhulingsfund.org/profile/robin-holder/|accessdate=2021-06-09|work=Clark Hulings Fund For Visual Artists}}</ref>
** Mmekọrịta na The Robert Blackburn Printmaking Workshop.<ref name=":1" />
**
**
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Ebe nrụọrụ weebụ Robin Holder - www.robinholder.work
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
mgzv6ymgtqrh4ifm843s87pfl40v7co
Rojo Mettle-Nunoo
0
16337
95194
80242
2022-08-25T21:05:29Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert Joseph Mettle-Nunoo''' nke a makwaara dị ka Rojo '''Mettle Nunoo''' bụ onye na-ese ihe ugbu a na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Ghana.<ref>{{Cite web|title=Top NDC Man, Others For Painting Exhibition In Accra|url=https://www.modernghana.com/entertainment/46806/top-ndc-man-others-for-painting-exhibition-in.html|accessdate=2021-02-14|work=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Accra Marriott Hotel Houses Art Exhibition Of 8 Contemporary Ghanaian Artists|url=https://www.modernghana.com/entertainment/51442/accra-marriott-hotel-houses-art-exhibition-of-8.html|accessdate=2021-02-14|work=Modern Ghana|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Use missions abroad to promote our art, Eddie Annan|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/use-missions-abroad-to-promote-our-art-eddie-annan.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-02-14|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> Ọ bụ onye otu National Democratic Congress ma jee ozi dị ka osote minista ahụike n'oge ọchịchị John Evans Atta Mills.<ref>{{Cite web|title=Rojo was on his own; NDC sanctioned no election research - Kofi Adams suggests|url=https://ghanaguardian.com/a-rojo-was-on-his-own-ndc-sanctioned-no-election-research-kofi-adams-suggests|accessdate=2021-02-14|work=The Ghana Guardian News|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-10-16|title=Rojo rebuffs alleged misappropriation of hospital loan for election research|url=https://www.gbcghanaonline.com/news/politics/rojo-rebuffs-alleged-misappropriation-of-hospital-loan-for-election-research/2018/|accessdate=2021-02-14|work=GBC Ghana Online|language=en-US}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Mettle-Nunoo nwere nzere Bachelor of Arts na nka (ihe osise na ihe ọkpụkpụ) site na Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah .<ref>{{Cite web|title=Robert Joseph Mettle Nunoo, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/Robert-Joseph-Mettle-Nunoo-4678|accessdate=2021-02-14|work=www.ghanaweb.com}}</ref>
== Ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Na Jenụwarị 2009, Onye isi ala John Evans Atta Mills họpụtara Mettle-Nunoo dị ka osote minista na-ahụ maka okporo ụzọ na okporo ụzọ.<ref>{{Cite web|title=President Mills names 23 deputy ministers - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/president-mills-names-23-deputy-ministers/|accessdate=2021-02-14|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=President Mills names 23 deputy ministers {{!}} African Elections Project'|url=http://www.africanelections.org/print_article.php?news=2755&link=/ghana/news/page.php?news=2755|accessdate=2021-02-14|work=www.africanelections.org}}</ref> Mgbe mgbanwe nke ndị minista gasịrị, a kpọgara ya ije ozi dị ka osote minista ahụike.<ref>{{Cite web|title=Mills reshuffles deputy ministers - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/mills-reshuffles-deputy-ministers/|accessdate=2021-02-14|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dịka onye njikwa mkpọsa nke John Atta Mills na Disemba 2008.<ref>{{Cite web|date=2017-12-08|title=Ghanaian artworks depict societal cultural experiences – Mettle Nunoo|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghanaian-artworks-depict-societal-cultural-experiences-Mettle-Nunoo-607728|accessdate=2021-02-14|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Hammond|first=Michael|date=2017-07-12|title=The president should cut down on the trips; he isn’t the Foreign minister – Rojo Mettle Nunoo|url=https://yen.com.gh/95612-rojo-nunoo-raises-concerns-president-akufo-addos-frequent-foreign-trips.html|accessdate=2021-02-14|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref>
== Ebensidee ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
l6h657npz628rysvmkhs0xv5uqm4hx9
Wayne Howard
0
16338
95272
80243
2022-08-25T21:41:35Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Wayne W. Howard (ụbọchị irí abụọ na itoolu n'ọnwa Maachị, 1949 rụo ụbọchị itoolu n'ọnwa Disemba, 2007) bụ onye Africa-America na-ese akwụkwọ na-atọ ọchị.<ref name="obit">{{Cite web|url=http://www.funeralplan2.com/hullfh/obituaries?id=115850|title=Wayne W. Howard obituary|accessdate=December 13, 2007|publisher=Ralph E. Hull Funeral Home|archiveurl=https://www.webcitation.org/5uOtpvwqf?url=http://www.funeralplan2.com/hullfh/obituaries?id=115850|archivedate=November 21, 2010}}</ref><ref>{{Cite web|publisher=United States [[Social Security Death Index]]|url=https://familysearch.org/pal:/MM9.1.1/V318-1MF|accessdate=March 1, 2013|title=Wayne W. Howard}}</ref> A maara ya nke ọma màkà ọrụ ya n'afọ 1970 na Charlton Comics, ebe ọ ghọrọ ónyé na-emepụta usoro mbụ nke akwụkwọ ndị America na-atọ ọchị nke a maara na a ga-eto ya na mkpuchi, na akụkọ egwu Midnight Tales na-akpọsa "Wayne Howard kere ya" na mbipụta ọ bụla "nkwupụta ma eleghị anya pụrụ iche na ụlọ ọrụ ahụ n'oge ahụ".<ref name="lest">{{Cite news|author=Cooke|first=Jon B.|title=Lest We Forget: Celebrating Four that Got Away|work=[[Comic Book Artist]]|date=March 2001|page=112}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
[[File:MidnightTales6.jpg|áká_èkpè|thumb|336x336px|Midnight Tales #6 (Nov. 1973), na ụlọ ọrụ mbụ na-ekpuchi "Created by Wayne Howard" (n'okpuru aka ekpe). Ihe osise mkpuchi nke Howard.]]
=== Mbido ndụ na ọrụ ===
A mụrụ Wayne Howard na Cleveland, [[Ohaïyo|Ohio]], nwa Sherman na June (Monroe) Howard.<ref name="obit">{{Cite web|url=http://www.funeralplan2.com/hullfh/obituaries?id=115850|title=Wayne W. Howard obituary|accessdate=December 13, 2007|publisher=Ralph E. Hull Funeral Home|archiveurl=https://www.webcitation.org/5uOtpvwqf?url=http://www.funeralplan2.com/hullfh/obituaries?id=115850|archivedate=November 21, 2010}}</ref> Ọ gàrà Mahadum Wesleyan na Middletown, [[Kónétíkùt|Connecticut]], ebe ọ nwetara nzèrè Bachelor of Arts.<ref name="obit" /> Howard nyere aka na fanzines na-atọ ọchị n'etiti afọ 1960, ma nwee uri e bipụtara na Fantastic Four # irí abụọ na abụọ (Jen. 1964), nke ónyé nchịkọta akụkọ ji njakịrị kwuo na ọ bụ "Poet Laureate of Yancy Street". Ọ gara n'ihu bụrụ ónyé enyemaka nka na Long Island, [[Nú Yọk|New York]], ụlọ ọrụ nke ónyé na-ese ihe na-atọ ọchị Wally Wood n'ihe dị ka 1969.<ref name="lam">[http://lambiek.net/artists/h/howard_wayne.htm Wayne Howard] at the [[Lambiek Comiclopedia]].</ref>
Howard méré ihe nkírí mbụ ya dị ka onye na-ede akwụkwọ na inker na ónyé édémédé Marv Wolfman akụkọ peeji atọ "Cain's True Case Files: Grave Results" na DC Comics' House of Mystery #182 (Ọktoba 1969). O nyèrè aka na mbipụta ndị ọzọ, yana na magazin egwu na-atọ ọchị nke Major Publications Web of Horror #1 (Dec. 1969).<ref name="gcd">[http://www.comics.org/credit/name/wayne%20howard/sort/chrono/ Wayne Howard] at the [[Grand Comics Database]]</ref>
=== Ọrụ ndị ọzọ na ọrụ ndị ọzọ ===
Howard anaghị agafe ndị na-ebipụta akwụkwọ ndị ọzọ. O dèrè otu akụkọ na Gold Key's TV-series tie-in The Twilight Zone #46 (Nov. 1972), ma dee otu akụkọ nke ọ bụla màkà magazin ojii na-acha ọcha nke Warren Publishing Creepy na ''Eerie''. O dèrè ihe na peeji ndị na-eyi egwu nke DC's House of Mystery # 256-257 (Feb.-Eprel 1978) gbakwunyere ''akụkọ'' ọ bụla na Weird War Tales #53 (May 1977) na Secrets of Haunted House #13 (Sept. 1978), na aha mma agha na amoosu Warlord #64 (Dec. 1982), ọrụ egwuregwu ikpeazụ a maara. Nanị ihe odide ya bụ ''akụkọ'' dị na DC's Weird Mystery Tales #4 (Feb. 1973).<ref name="gcd">[http://www.comics.org/credit/name/wayne%20howard/sort/chrono/ Wayne Howard] at the [[Grand Comics Database]]</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Howard nwụrụ mgbè ọ dị afọ iri isé na asatọ na Griffin Hospital na Derby, [[Kónétíkùt|Connecticut]].<ref name="obit">{{Cite web|url=http://www.funeralplan2.com/hullfh/obituaries?id=115850|title=Wayne W. Howard obituary|accessdate=December 13, 2007|publisher=Ralph E. Hull Funeral Home|archiveurl=https://www.webcitation.org/5uOtpvwqf?url=http://www.funeralplan2.com/hullfh/obituaries?id=115850|archivedate=November 21, 2010}}</ref> Ọ biri na Oxford, Connecticut, n'oge ahụ, lụrụ Carol (Zavednak) Howard.<ref name="obit" />
George Wildman, ónyé nchịkọta akụkọ Charlton Comics n'oge afọ 1970, kọwara ónyé na-ese ihe dị ka, "ụdị ihere. Easy come, easy go", ma kwuo na Howard lụrụ nwanne nwanyị nke otu n'ime ndị odeakwụkwọ mbụ Wildman.<ref>George Wildman interview, ''[[Comic Book Artist]]'' #12 (March 2001), p. 24</ref> Enyi Howard na ónyé na-arụkọ ọrụ ọnụ mgbè niile bụ Nicola Cuti kwuru na onye na'ese ihe, ónyé na-ese siga, "na-eyi otu uwe ahụ mgbe niile: uwe ọcha, ụdị jaket na-acha anụnụ anụnụ, okpu ojii, uwe ojii na tie ojii. ...Anọ m n'ụlọ ya, o meghere ụlọ nkwakọba ihe ya, e nwekwara uwe ọcha irí abụọ, jaket ọhịa irí abụọ, uwe ojii irí abụọ...."<ref name="cuti">Nicola Cuti interview, ''[[Comic Book Artist]]'' #12 (March 2001), p. 41-42</ref> Magazin Comic Book Artist na 2001 gbalịrị ịkpọtụrụ Howard màkà mbipụta a raara nye Charlton Comics, ma kọọ na ọ bụ ezie na ọ "ka bi na [[Kónétíkùt|Connecticut]] ... onye nke atọ gosipụtara na ''onye na-ese'' ihe / onye edemede enweghị mmasị n'ịga n'ime ihe gara aga".<ref name="lest">{{Cite news|author=Cooke|first=Jon B.|title=Lest We Forget: Celebrating Four that Got Away|work=[[Comic Book Artist]]|date=March 2001|page=112}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị Africa-America mbụ
== Edensibia ==
{{Reflist}}
t5oyi8slpzti0yn0xqiq2ziwct2mla5
William Howard (artist)
0
16339
95333
80244
2022-08-25T22:22:47Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''William Howard''' bụ ónyé America na-arụ ọrụ osisi na ónyé ọrụ aka nke biri na [[Mississippi]] n'etiti narị afọ nke iri na itoolu.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Golodetz|first=Mark|year=2007|title=If I Had $1 million|url=http://www.antiquesandfineart.com/ebook/index.cfm|journal=Antiques & Fine Art|volume=VII|issue=5|pages=165}}</ref> A maara Howard màkà ihe osise ya nke na-egosi ngwá ọrụ na ihe ndị a na-ahụkarị na ndụ kwa ụbọchị gụnyere ite, mma, hama, na pitchers. Ozugbo William McWillie, gọvanọ nke Mississippi, ohu ya, Howard gara n'ihu na-arụ ọrụ na Kirkwood Plantation mgbe Agha Obodo gasịrị.<ref name=":0" />
== Nchịkọta ==
* Ụlọ Ọrụ Nkà nke Minneapolis<ref>{{Cite web|url=https://collections.artsmia.org/art/113926/writing-desk-attributed-to-william-howard|title=Minneapolis Institute of Arts|accessdate=January 28, 2017}}</ref>
* Ricco/Maresca<ref>{{Cite web|url=http://www.artsobserver.com/2012/01/24/a-tale-of-two-african-american-made-plantation-desks/|title=A Tale of Two African-American-Made Plantation Desks|accessdate=January 28, 2017}}</ref>
* Wadsworth Atheneum<ref>{{Cite web|url=http://argus.wadsworthatheneum.org/Wadsworth_Atheneum_ArgusNet/Portal/public.aspx?lang=en-US&p_AAEE=tab4&g_AABX=Wadsworth_Atheneum_ArgusNet+%7CObject+%7CDepartment+%3d%3d+%272e449aa1-eb57-4cb6-b762-afef2c1ff435%27|title=Fall-front desk, William Howard, c. 1870|accessdate=September 21, 2018}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
s5d40vscl31oruln7tvb3nl5a1lgn6p
Lillian Mary Nabulime
0
16393
95381
80299
2022-08-26T00:46:11Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lilian Mary Nabulime''' (amụrụ na 22 Disemba 1963) bụ onye na-ese ihe na onye nkuzi Fine Art. Ọ bụ onye nkuzi na College of Engineering, Design, Art and Technology (CEDAT). O bipụtala ma gosipụta ọrụ ya na ihe ngosi dị iche iche nke mba na nke mba ụwa.<ref>{{Cite web|url=https://cedat.mak.ac.ug/staff-profiles/lilian-mary-nabulime/|title=Lillian Mary Nabulime}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Nabulime na mpaghara Kampala, mpaghara etiti nke [[Uganda]], na 1963. Ọ gụrụ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ praịmarị nke ụmụ nwanyị Nkoni ebe ọ nwetara asambodo PLE ya, ọ gara Makerere College School maka agụmakwụkwọ sekọndri ya. O nwetara nzere bachelọ ya na nka mara mma na Mahadum Makerere n'afọ 1987. O nwetara nzere masta ya na Mahadum Makerere na PhD ya na Machị Newcastle n'afọ 2007. Nnyocha a bụ maka ''ọrụ nke'' ụdị ihe a tụrụ atụ dị ka ngwá ọrụ nkwurịta okwu gbasara ndụ na ahụmịhe ụmụ nwanyị nwere HIV/AIDS na Uganda.<ref>{{Cite web|url=https://research.ncl.ac.uk/sacs/projects/Nabulime.html|title=The role of sculptural forms as a communication tool in relation to the lives and experiences of women with HIV/AIDS in Uganda.}}</ref>
== Ọrụ ==
Nabulime bụ Onye nkuzi Ukwu na onye bụbu Onye isi nke Ngalaba Ihe Ọkpụkpụ na School of Industrial and Fine Arts, College of Engineering, Design, Art and Technology(CEDAT), Mahadum Makerere. Ọrụ ya na-eji ihe ndị nkịtị (dịka ọmụmaatụ, ncha, myọ, ákwà, enyo, ite ígwè, akụkụ ụgbọ ala na ihe ndị a chọtara) iji gosipụta atụmatụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya, dị ka ọrịa, okike, na nsogbu gburugburu ebe obibi nke na-anwa ịkwalite mmata na ịkwalite mkparịta ụka yana ịkwaga ihe nka pụtara karịa ihe a na-ahụ anya.<ref>{{Cite news|url=http://observer.ug/lifestyle/54921-lillian-nabulime-addresses-girl-child-in-exhibition.html|title=Lillian Nabulime addresses girl child in exhibition}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1421303/nabulime-bold-beautiful-art-lights|title=Nabulime's bold and beautiful art lights up the work place}}</ref>
== Ihe nrite ==
* Commonwealth Fellowship Award UK (2012)<ref>{{Cite news|url=http://www.monitor.co.ug/artsculture/Reviews/Using-Art-to-talk-about-HIV-AIDS/691232-1465994-liu2au/index.html|title=Using Art to talk about HIV/AIDS}}</ref>
* Robert Sterling Fellowship, Vermont Studio Center, USA (2011)
* African Stones Talk Sculpture Symposium (AST), Kenya (2011);
* British Academy International Visiting Fellowship 2009;<ref>{{Cite web|url=http://devnet.org.nz/sites/default/files/DevNet%20Art2014.pdf|title=Using art and everyday objects to fight HIV/AIDS in Uganda}}</ref>
* ROLS UK (2009 na 2008) na; Commonwealth Fellowship Award, UK (1997).
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4v04t24g118k30op7rnfibc5pvxv773
Daphne Hasenjäger
0
16415
95600
80321
2022-08-26T10:07:12Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daphne Lilian Evelyn Hasenjäger''' (amụrụ na 2 Julaị na afọ 1929) bụ onye South Africa bụbu onye na-eme egwuregwu, onye amụrụ dị ka '''Daphne Robb'''. O sonyere South Africa na 1952 Summer Olympics nke e mere na Helsinki, [[Finland]] na mita 100, ebe ọ meriri nrite ọlaọcha nke kewara ndị Australia Marjorie Jackson na Shirley Strickland.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
gnt0uft5wgj0g1fe69dr7kc210eltl5
Harry Kimani
0
16438
95488
80344
2022-08-26T08:58:19Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Harrison Mungai "Harry" Kimani (amụrụ n'ihe dị ka afọ 1982) bụ onye Kenya na-agụ egwú na onye na-ede egwu.
== Akụkọ ndụ ==
Kimani tolitere na egwu, na-akụziri onwe ya ịkpọ ụbọ akwara site n'ịhụ nwanne ya nwoke tọrọ ya ka ọ na-akpọ ya. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke dị na Nairobi, ebe o gosipụtara mmasị dị ukwuu na egwu; ọ bụrụ abụ, dee egwu, sonye na mmemme egwu ma, n'otu oge, o duziri ndị ukwe ụlọ akwụkwọ. Ịhụnanya mbụ ya n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị kpaliri ya ide egwu akpọrọ "African Woman," nke a nabatara nke ọma n'etiti ndị enyi ya; ha gbara ya ume idekọ egwu ahụ.
N'afọ 1999, Kimani hapụrụ ụlọ akwụkwọ iji chọọ ụlọ ndekọ egwu. N'ikpeazụ, n'afọ 2000, ọ zutere onye na-mmepụta Maurice Oyando nke Next Level Productions; site n'enyemaka Oyando, o dekọrọ "African Woman," nke a tọhapụrụ dị ka otu. Egwú ahụ malitere ịnata egwu ikuku na ọtụtụ ụlọ ọrụ redio na Nairobi. N'ịbụ onye ihe ịga nke ọma a na-agba ume, Kimani laghachiri na studio iji dekọọ abọm zuru ezu, nke akpọrọ African Woman. A tọhapụrụ egwu nke abụọ, "Tuohere" (Chineke gbaghara anyị), maka egwu redio. Ọ bụ ezie na e dechara abọm African Woman na 2001, ewepụtaghị ya n'ihi enweghị ego. N'enweghị nkụda mmụọ, Kimani laghachiri na studio iji rụọ ọrụ na abọm ọzọ ka nke mbụ ya na-echere ka a tọhapụ ya. Kemgbe ahụ, o dekọrọ ma wepụta abọm abụọ, Unborn na ''Tiushi Mi Nawe''.
Mgbe ndị ọrụ Festival Mundial gara Kenya na Septemba 2002, ha nwere mmasị na nkà Kimani. Ọ rụrụ ọrụ na 2003 Sarakasi Festival na Nairobi ma bụrụ akụkụ nke otu ndị na-agu egwu na Kenya kpọrọ ka ha rụọ ọrụ na Festival Mundial na June 2003 na [[Netherlands]].
E gosipụtakwara Harry Kimani na ihe nrite hip-hop nke Afrịka Hip-hop Colony.
N'afọ 2009, Harry wepụtara abọm ọhụrụ ya, The Quest .
== Ụdị ==
A kọwawo ụdị egwu Kimani dị ka "mkpụrụ obi Afrịka na obere rumba na R&B. " Ọ na-abụ abụ n'asụsụ atọ English, Kikuyu na Swahili na okwu ya na-ekwu maka nsogbu nke ndụ kwa ụbọchị na ọha mmadụ. Ihe ngosi ya n'oge na-adịbeghị anya gụnyere North Sea Jazz Festival na Rotterdam, North Sea Jazz Salutes Nairobi, na Bløf's Umoja Project launch na Amsterdam.
== Nkọwapụta ==
* Nchọgharị - 2009
* ''Tuishi Mi Nawe'' - [http://www.sarakasi.org Sawa Sawa Fair Trade Label] 2006
* Unborn - 2005 (mgbalị ya na Bamboo, Attitude, Mercy Myra na ndị ọzọ)
* African Woman - 2001 (nke a na-ebipụtaghị)
== Ihe nrite ==
'''O meriri:'''
* 2005 Kisima Music Awards maka Best Music Video & Best Song
'''A họpụtara ya:'''
* 2005 Kora Awards - Nwoke Na-ese Ihe Kasị Mma<ref>Kora Awards: [https://web.archive.org/web/20061113084534/http://www.koraawards.co.za/english/musicawards_finalists.asp Kora Awards 2005 nominees]</ref>
== Ebensidee ==
* [https://web.archive.org/web/20070928053449/http://www.sarakasi.org/home/default.php?a=artistdetail&id=4 Akụkọ ndụ Kimani na Sarakasi.org]
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.myspace.com/harrykimanimusic Peeji MySpace nke Harry]
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
slw9eax9qdmbwzl97uux6a6pbaz4ad2
Janeth Jepkosgei
0
16439
95464
85063
2022-08-26T07:25:39Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Janeth Jepkosgei Busienei''' (amụrụ na 13 Disemba, na afọ 1983) bụ onye Kenya na-agba ọsọ n'etiti etiti na onye bụbu onye mmeri ụwa.
== Ọrụ mmalite ==
Janeth, nke a na-akpọ "Eldoret Express" sitere na Kabirirsang, nso Kapsabet. Ndị egwuregwu a ma ama bụ Wilson Kipketer na Wilfred Bungei sikwa n'otu obodo ahụ.<ref>The Standard, 2 April 2006: ''[http://www.eastandard.net/InsidePage.php?id=38833 Sleepy village that produces track stars]{{Dead link|date=January 2020|bot=InternetArchiveBot|fix-attempted=yes}}''</ref> Ọ malitere egwuregwu mgbe ọ nọ na Kapsumbeiywo Primary School ma mee ọtụtụ ihe omume. Kemgbe afọ 1998 ọ gara Sing'ore Girls High School dị nso na Iten, nke a ma ama maka ịmepụta ụmụ nwanyị Kenya na-eme egwuregwu. O meriri asọmpi ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke mba na heptathlon, mgbe ọ ka nọ n'ụdị otu.<ref name="focus">IAAF: 28 August 2007: [http://www.iaaf.org/athletes/kenya/janeth-jepkosgei-busienei-171449 Focus on athletes]</ref> Ihe ndekọ ya site na ihe omume ahụ ka dị na 2012.<ref name="focus" /> Ọkachamara ya n'oge ahụ bụ n'ezie ihe mgbochi 400m. Ọ gara ule Kenya maka afo 1999 World Youth Championships, mana ebe ọ bụ na emeghị asọmpi 400m na ule ahụ, ọ họọrọ isonye na 800m.<ref name="focus" /> Ọ mechara nke abụọ ma họrọ ya maka ndị otu Kenya, mana o nweghị ike iru asọmpi ikpeazụ nke 800 m na World Youth Championships nke e mere na Bydgoszcz, Poland.<ref name="target">IAAF, 23 October 2007: [http://www.iaaf.org/OLY08/news/Kind=2/newsId=42131.html Jepkosgei's Beijing target – first Kenyan women's middle distance Olympic gold]</ref>
N'afọ 2000, Jepkosgei ritere ihe nrite ọla edo abụọ na asọmpi ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke mba, ihe omume ahụ bụ ihe mgbochi 400m na 800m. Na East Africa Youth Championships nke e mere n'otu afọ ahụ, ọ meriri 400m hurdles, ebe na 800m ọ mechara nke abụọ.<ref name="focus">IAAF: 28 August 2007: [http://www.iaaf.org/athletes/kenya/janeth-jepkosgei-busienei-171449 Focus on athletes]</ref>
Ọ sonyeere IOC-akwado High Performance Training Centre na Eldoret na afọ 2001. Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ọla edo nke afọ 1988 Olympic Paul Ereng zụrụ ya. N'otu afọ ahụ, o nwetara ihe nrite ọlaọcha 800m na African Junior Championships, n'afọ sochirinụ, o nwetara ọla edo 800m na World Junior Championships na Kingston, Jamaica.<ref name="target">IAAF, 23 October 2007: [http://www.iaaf.org/OLY08/news/Kind=2/newsId=42131.html Jepkosgei's Beijing target – first Kenyan women's middle distance Olympic gold]</ref>
Janeth Jepkosgei sonyere na afọ 2003 All-Africa Games, mana o nweghị ike iru 800m ikpeazụ. N'afọ 2004, ọ meriri ule Olympic nke Kenya na 800 m, mana a họpụtabeghị ya ebe ọ bụ na ọ meriri oge iru eru. Akụkọ ihe mere eme meghachiri n'afọ 2005, mgbe ọ meriri 800m na ule mba, mana enwetaghị oge "A"-nke ruru eru. Ọ meriri oge "B"-qualifying, mana Athletics Kenya ezighi ya ma ọ bụ onye ọ bụla ọzọ Kenya na-agba ọsọ 800m iji nọchite anya Kenya na asọmpi ụwa.<ref name="target">IAAF, 23 October 2007: [http://www.iaaf.org/OLY08/news/Kind=2/newsId=42131.html Jepkosgei's Beijing target – first Kenyan women's middle distance Olympic gold]</ref>
== Ịga n'elu ụwa ==
Afọ ọganihu ya bụ 2006. N'abalị iri abụọ na anọ n'ọnwa Machị afọ 2006, ọ meriri asọmpi 800m nke ụmụ nwanyị na 2006 Commonwealth Games na oge nke 1 nkeji, 57.88 sekọnd. O jisiri ike merie onye na-agba ọsọ Maria de Lurdes Mutola nke [[Mozambique]]. Ka e mesịrị n'otu afọ ahụ, ọ meriri African Championships na Athletics na ihe omume 800m. O merikwara ihe ndekọ ụmụ nwanyị nke Kenya 800m ugboro abụọ. E nyere Jepkosgei ihe nrite 2006 Kenyan Sportswoman of the Year.
Jepkosgei mere akụkọ ihe mere eme nke Kenya na 28 Ọgọstụ na afọ 2007, ebe ọ meriri ọla edo na World Championship 800 m final na Osaka, na-aghọ nwanyị mbụ Kenya na-agba ọsọ n'etiti iji nweta ọla edo karịa 800 m.<ref name="focus">IAAF: 28 August 2007: [http://www.iaaf.org/athletes/kenya/janeth-jepkosgei-busienei-171449 Focus on athletes]</ref> O butere ụzọ site na mmalite ruo na njedebe iji merie n'ime oge nke 1 nkeji, 56.04 sekọnd, na-akụ ihe ndekọ Kenya na oge kachasị elu n'ụwa (1.56,18) ọ setịpụrụ na okpomọkụ ụbọchị abụọ tupu mgbe ahụ. Ọ nọgidere na-enweta onyinye Kenyan Sportswoman of the Year.<ref>{{Cite web|url=http://www.soyaawards.com/winners.html|title=SOYA Awards – 2007 winners|accessdate=23 April 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080913034301/http://soyaawards.com/winners.html|archivedate=13 September 2008}}</ref>
Na 24 Mee afọ 2008 [[Pamela Jelimo]] dị afọ iri na itoolu setịpụrụ ndekọ ọhụrụ nke Kenya nke 1:55.76, na-emeri nke Jepkosgei nwere na mbụ. Ọchịchị Jelimo n'oge niile gbochiri Jepkosgei inwe nnukwu mmeri, mana meriri nrite ọlaọcha Olympic karịa 800 m.
Ya na Caster Semenya nke South Africa zutere nke mere na Jepkosgei dara ma mechie nke ikpeazụ na okpomọkụ ya na 2009 World Championships. Otú ọ dị, mgbe mkpesa gara nke ọma, e kwere ka ọ gbaa ọsọ na ọkara ikpeazụ ma mesịa nweta ọlaọcha, n'azụ onye mmeri Semenya.<ref>Earth Times, 16 August 2009: [http://www.earthtimes.org/articles/show/281572,appeals-jepkosgei-advances-taylor-out-for-good--summary.html Appeals: Jepkosgei advances; Taylor out for good – Summary ]</ref>
Jepkosgei malitere na afọ 2010 ya site na mmeri na nzukọ Diamond League na Shanghai, China.
Nna ya Michael Busienei bụ onye na-agba ọsọ 800m, dị ka nwanne ya nwoke nke obere Dennis Kiprotich.<ref>{{Cite news|url=http://www.nation.co.ke/sports/athletics/Eldoret+Express++tunes+up+her+engines+ahead+of+contest+/-/1100/1206208/-/vqhybkz/-/index.html|title=Eldoret Express' tunes up her engines ahead of contest|work=Daily Nation|accessdate=2018-05-03|language=en-UK}}</ref>
Ọ bụ Claudio Berardelli na-azụ Jepkosgei ugbu a. Onye njikwa ya bụ Federico Rosa.<ref name="focus">IAAF: 28 August 2007: [http://www.iaaf.org/athletes/kenya/janeth-jepkosgei-busienei-171449 Focus on athletes]</ref>
== Ihe ndị ọ rụzuru ==
{| {{AchievementTable|Event=Yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{KEN}}
|-
|2002
|[[2002 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Kingston, Jamaica|Kingston]], [[Jamaica]]
|bgcolor=gold|1st
|800m
|[[2002 World Junior Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:00.80]]
|-
|rowspan=4|2006
|[[Athletics at the 2006 Commonwealth Games|Commonwealth Games]]
|[[Melbourne]], Australia
|bgcolor="gold" align="centr" | 1st
|800 m
|1:57.88
|-
|[[2006 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Bambous, Mauritius|Bambous]], Mauritius
|bgcolor="gold" align="centr" | 1st
|800 m
|2:00.64
|-
|[[2006 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Stuttgart]], Germany
|bgcolor="silver" align="centr" | 2nd
|800 m
|1:59.10
|-
|[[2006 IAAF World Cup|IAAF World Cup]]
|[[Athens]], Greece
|bgcolor="silver" align="centr" | 2nd
|800 m
|2:00.09
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|bgcolor="gold" align="centr" | 1st
|800 m
|1:56.04
|-
|[[2007 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Stuttgart]], Germany
|bgcolor="gold" align="centr" | 1st
|800 m
|1:57.87
|-
|rowspan=2|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|Beijing, China
|bgcolor="silver" align="centr" | 2nd
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 800 metres|800 m]]
|1:56.07
|-
|[[2008 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Stuttgart]], Germany
|bgcolor="silver" align="centr" | 2nd
|800 m
|1:58.41
|-
|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|bgcolor="silver" align="centr" | 2nd
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 800 metres|800 m]]
|1:57.90
|-
|2011
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
|bgcolor="silver" align="centr" | 2nd
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's 800 metres|800 m]]
|1:57.42
|-
|2015
|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Beijing, China]]
|26th (h)
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 800 metres|800 m]]
|2:01.40
|}
== Ihe kacha mma nke onwe gị ==
* 800 mita Shaan 1:56.04 (2007)
* 1000 mita China 2:37.98 (2002)
* 1500 mita Shaan 4:02.32 (2011)
* Otu Mile na-aga n'ihu n'afọ 4:28.72 (2008)
== Ihe odide ==
* Janeth Jepkosgei at World Athletics
* [https://web.archive.org/web/20110715202927/http://www.rosassociati.com/public/images/atleti/Busienei%20Janeth%20Jepkosgei.pdf Profaịlụ Rosa & Associati]
{{Reflist}}
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
2q325yiljjli8uquz96speko5x6523t
Lornah Kiplagat
0
16447
95041
85788
2022-08-25T12:12:35Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Lornah Kiplagat''' (amụrụ n'ụbọchị mbụ n'ọnwa Mee n'afọ 1974) bụ onye Dutch ọkachamara na-agba ọsọ ogologo oge. A mụrụ ya na Kabiemit, Rift Valley Province, [[Kenya]] wee bịa [[Netherlands]] na afọ 1999. O nwetara nwa amaala Dutch n'afọ 2003 ma na-asọ mpi maka Netherlands kemgbe ahụ. Ọ na-agba ọsọ ọ bụghị naanị ihe omume okporo ụzọ kamakwa na cross country na track and field.
Ọ gbara ọsọ na afọ 2004, 2008 na 2012 Summer Olympics, bụ onye nwetara ọla edo na afọ 2007 na IAAF World Cross Country Championships, ma were utu aha atọ na-aga n'ihu na World Road Running Championship site na 2006 ruo 2008. Na marathon, o nwere oge kachasị mma nke 2:22:22 awa ma merie nnukwu agbụrụ na Rotterdam, Amsterdam na Osaka. Ọ na-ejide ihe ndekọ okporo ụzọ ụwa ugbu a karịa kilomita 5 na kilomita 10. Oge kachasị mma ya karịa kilomita 20 na ọkara marathon bụ ihe ndekọ ụwa site na afo 2007 ruo 2011 ma bụrụ oge nke abụọ kachasị ọsọ.
Akụkụ nke ezinụlọ na-agba ọsọ nke ọma, ndị ikwu ya gụnyere Sylvia Kibet, Hilda Kibet na Susan Sirma.<ref>Running Times Magazine, May 2006: [http://runningtimes.com/Print.aspx?articleID=7793 Lornah – Inventing Herself and a Better World]</ref><ref>Daily Nation, 9 August 2008: [http://www.nation.co.ke/magazines/lifestyle/-/1214/454254/-/view/printVersion/-/bqk6md/-/index.html Ex-Kenyans seek to outshine ex-country mates in Olympics]</ref>
Ọ bụ onye guzobere ụlọ ọrụ ọzụzụ dị elu a ma ama na Iten Kenya.
Ebe etiti ahụ dị mita 2400 n'elu oke osimiri.
Ndị na-eme egwuregwu na ndị na-agba ọsọ ntụrụndụ si n'akụkụ ụwa niile na-eleta HATC kwa afọ maka ọzụzụ.
Ọ bụkwa onye guzobere akara egwuregwu nke ya sitere n'ike mmụọ nsọ n'Afrịka nke a na-akpọ ''Lornah''.
== Ọrụ ==
Kiplagat na-eme nke ọma mgbe ọ gbara ọsọ maka Kenya. Ọ bụ nwanyị mbụ meriri Falmouth Road Race na Peachtree Road Race. Ka ọ na-erule afọ 2006 ọ ka bụ naanị nwanyị mere nke a, mana o mere ya ugboro atọ n'usoro (2000, 2001 na 2002) na oge nke anọ na 2005.<ref>[https://www.pbs.org/frontlineworld/stories/kenya/links.html Lornah Kiplagat and the High Altitude Training Center], ''pbs.org''</ref> N'etiti ihe ndị ọzọ ọ rụzuru bụ Amsterdam Marathon, Rotterdam Marathon, Osaka Ladies Marathon na Los Angeles Marathon.
N'afọ 1999, Kiplagat kwagara Netherlands; afọ anọ ka e mesịrị, ọ nwetara nwa amaala Dutch nke nyere ya na afọ ohere ịgba ọsọ maka Netherlands site na 2003. N'otu afọ ahụ, o belatara ihe ndekọ marathon Dutch ruo 2:23.43 n'oge New York City Marathon. O sonyekwara na 2004 Summer Olympics, ebe o mechara nke ise na 10,000m.
Afọ 2005 bụ nke gara nke ọma maka Kiplagat: ọ meriri ọlaọcha na afo 2005 IAAF World Half Marathon Championships wee were aha na afo 2005 European Cross Country Championships, ihe omume nke mere ka ọ malite ịhọrọ dị ka onye egwuregwu Dutch nke afọ. Na 2006 IAAF World Cross Country Championships ọ mechara nke abụọ na Japan, merie ọlaọcha. O mechakwara bụrụ onye nke ise na 10,000m na 2006 European Athletics Championships.
O meriri na afo 2007 World Cross Country Championship nke emere na Mombasa, Kenya. Na mbido, na Febụwarị 2007, ọ sonyere na asọmpi Kenyan Cross Country Championships dị ka onye na-eme egwuregwu a kpọrọ òkù wee merie asọmpi ụmụ nwanyị, n'ihu ndị isi n'etiti ndị obodo ya.<ref>[http://www.iaaf.org/WXC07/news/Kind=2/newsId=37536.html Kenyan Cross Country Championships report] ''IAAF.com''</ref> N'ịmeri asọmpi ndị a, ọ meriri ihe ịma aka niile nke Etiopia, nke onye na-agbachitere Tirunesh Dibaba, onye mmeri dị mkpirikpi Gelete Burka, na onye nwetara ọla nchara abụọ site na 2006, Meselech Melkamu. Ha mechiri: Dibaba, nke abụọ, Melkamu, nke atọ, Burka, nke anọ.
E wezụga ihe ndekọ Dutch maka marathon, Kiplagat nwekwara ihe ndekọ ụwa anọ. N'ọsọ okporo ụzọ 5 kilomita ọ gbara ọsọ ahụ na 14:47, ebe ọ belatara ihe ndekọ nke ya na 10 kilomita nke 50.54 site na sekọnd abụọ ruo 50.50 n'afọ 2006 Dam tot Damloop, nke ọ merikwara na afọ 2002.<ref>[http://www.nu.nl/news/827166/40/Wereldrecord_voor_Kiplagat_in_Zaandam.html Wereldrecord voor Kiplagat in Zaandam], ''nu.nl'', 17 September 2006</ref> N'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2007, Kiplagat setịpụrụ ihe ndekọ ụwa ọhụrụ nke 1:06:25 na World Road Running Championships na Udine, Ịtali, mgbe ọ na-agbachitere aha mbụ ọ meriri na afọ 2006. O mebiri ihe ndekọ ụwa nke ya nke kilomita 20 n'ụzọ, na-agba ọsọ 1:02:57. Otú ọ dị, Paula Radcliffe agbaala ọsọ ọsọ ọsọ ọsọ na Great North Run na 2003.<ref>{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/WRU07/news/kind=2/newsid=42061.html#updated+10625+world+half+marathon+record+kiplagat+udine|title=IAAF: News {{!}} iaaf.org|work=iaaf.org|accessdate=2018-05-02}}</ref>
A chụpụrụ Kiplagat n'afọ 2009 niile wee laghachi na asọmpi site na mmeri na Runner's World Zandvoort Circuit Run na Machị na afọ 2010.<ref>Laarhuis, Andra (28 March 2010). [http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=56331.html Kiplagat makes successful return after injury ]. [[IAAF]]. Retrieved on 28 March 2010.</ref> N'ọnwa Septemba, ọ gbara ọsọ na Dam tot Damloop ma bụrụ onye nke abụọ n'azụ nwa nwanne ya nwanyị Hilda Kibet, jiri oge 52:03. Ọ laghachiri na ihe omume marathon maka afo 2011 London Marathon wee mechaa ọsọ mbụ ya n'ime afọ anọ, na-abịa nke iri na asatọ na oge nke 2:27:57 awa. Ọ bụ ezie na ọ nọ n'ebe dị anya site na podium ma ghara inweta oge iru eru nke World Championship, o weere asọmpi ahụ dị ka ihe ịga nke ọma na-esote oge ndị merụrụ ahụ gara aga. Ọ meziwanyere na afo 2011 Amsterdam Marathon, gafere akara mgbe 2:25:52 awa gasịrị iji nweta ọnọdụ nke atọ, aha mba Dutch, na oge iru eru nke afo 2012 Summer Olympics. N'agbanyeghị na ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nkeji anọ karịa onye mmeri (Tiki Gelana), o kwuru, sị: "Abụ m nwanyị kachasị nwee obi ụtọ na Amsterdam, ma eleghị anya n'ụwa niile".<ref>van Hemert, Wim (16 October 2011). [http://www.iaaf.org/LRR11/news/newsid=62731.html Chebet sizzles sub-2:06, course record for Gelana in Amsterdam]. IAAF. Retrieved on 19 October 2011.</ref>
Lornah Kiplagat bụ onye guzobere akara egwuregwu sitere n'ike mmụọ nsọ nke Africa maka ụmụ nwanyị na-arụsi ọrụ ike a na-akpọ "Lornah"www.lornahsports.com.
Ọ bụkwa onye guzobere High Altitude Training Centre (HATC) a ma ama na Iten Kenya, ebe ndị na-eme egwuregwu si n'akụkụ ụwa niile na-aga ọzụzụ.
== Ihe ndị ọ rụzuru ==
* Greifenseelauf (1997)
* Boilermaker Road Race (1997, 1998)
* Los Angeles Marathon (1997, 1998)
* Tilburg Ten Miles (1997, 2000, 2004)
* Amsterdam Marathon (1999)
* City-Pier-City Loop (2000)
* Dam tot Damloop (2000, 2002, 2006)
* Peachtree Road Race (2000, 2001, 2002, 2005, 2006)
* Falmouth Road Race (2000, 2001, 2002, 2005)
* Glasgow Women's 10K (ugboro asaa: 2000X2006)<ref>[http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/athletics/5002982.stm Kiplagat triumphs in record 10k ]. [[BBC Sport]] (21 May 2006). Retrieved on 19 October 2011.</ref>
* 20 van Alphen (2001)
* World's Best 10K (2001, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008)
* Osaka Ladies Marathon (2002)
* Egmond Half Marathon (2003)
* New York Mini 10K (2003, 2005, 2006, 2007)
* 2004 Summer Olympics 10,000 m (5th)
* 2005 IAAF World Half Marathon Championship, Edmonton (ọlaọcha)
* 2005 European Cross Country Championship, Tilburg (ọlaedo)
* 2006 IAAF World Road Running Championship, Debrecen (ọlaedo)
* 2006 IAAF World Cross Country Championship, Fukuoka (ogologo ọsọ) (ọlaọcha)
* 2007 IAAF World Road Running Championship, Udine (ọlaedo)
* Ụsọ mmiri gaa na Beacon (2005)
* Steamboat Classic (2006)
* Singelloop Utrecht (2007)
* Montferland Run (2008)
== Ihe kacha mma n'onwe ya ==
* Okporo ụzọ 5 kilomita: 14:47
* Okporo ụzọ 10 kilomita: 30:32
* 10 Mile: 50:50
* Okporo ụzọ 20 kilomita: 62:57
* Ọkara marathon: 66:25
* Marathon: 2:22:22
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
www.lornahsports.com
* [http://www.lornah.com/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* [http://www.lornahkiplagatfoundation.nl/index2.htm Ntọala Lornah Kiplagat]
* Lornah Kiplagat at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
s90as0rgdxvf23oi9i3wkcifu60pyqw
Wangechi
0
16548
95236
80456
2022-08-25T21:21:38Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Wangechi Waweru''' (amụrụ na 19 Jenụwarị 1994), nke a maara dị ka '''Wangechi''', bụ onye na-eti egwu na Kenya, onye na-agụ egwu na [[Kenya|onye]] na-ede egwu.<ref name="Beez">{{Cite web|url=http://www.artisttrove.com/artist/375552032555525/Wangechi|title=Wangechi|accessdate=29 December 2015|work=Artist Trove}}</ref> Ọ malitere ọrụ egwu ya n'afọ 2013 wee wepụta mixtape mbụ ya "Consume - Chakula ya soul" n'ọnwa Julaị afọ 2013. Na Disemba 2, 2016, ọ wepụtara egwu 10 ya nke EP "Dont Consume if Seal is Broken" nke gụnyere egwu Tusker maka Here's to us Campaign malitere na 30 Nọvemba 2016.
Wangechi ghọrọ onye a ma ama site na njirimara ya na Ligi Soo remix na 2013 nke gosipụtara ọtụtụ ụmụ nwanyị rappers. Nke a nyere ya ikpo okwu iji mepụta aha ma wepụta ọrụ dị iche iche mgbe e mesịrị.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Wangechi na Jenụwarị 19, 1994, a zụlitere ya na Nairobi, Kenya. Mmasị ya maka egwu malitere mgbe ọ dị afọ iri. Na-ekwu na isi ihe na-akpali ya n'azụ egwu bụ onye na-eti egwu na onye na-agụ egwu aha ya bụ Nazizi. Ọ gere ndị dị ka Slum Village, I.N.I, Kalamashaka, Jay-Z, E-Sir, Digable planets, [[Kanyé West|Kanye West]], Lauren Hill, Missy Elliott, MF Doom, B.I.G na ọtụtụ ndị ọzọ nti. Ọ banyere n'ụlọ ọrụ Kenya site n'ọrụ ya na mixtape mbụ ya "Consume Chakula ya Soul" nke dara na July 2013.
== Ọrụ ==
Ọ malitere na Hype Masters Entertainment ebe ọ gosipụtara mmalite ya n'egwu. Ka oge na-aga, ọ bịanyere aka na ya n'okpuru Nuke Recordings ebe ọ wepụtara mixtape mbụ ya Consume .<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/biography/|title=Wangechi's biography|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref> O mechara wepụta egwu dịgasị iche iche mgbe nke ahụ gasịrị n'afọ 2014 dịka Tulia Tu feat HHP na King Kaka, Play, Attention shopper na Analogue dreams feat Karun. Ọ gosipụtara na CNN "African Voices' na 2013 ebe a matara ya dị ka otu n'ime ndị Kenya na-eto eto na-ele anya.
E gosipụtara ya na Coke Studio Season 3 na 2015 ebe ya na onye na-ese ihe na Tanzania Ben Pol jikọrọ aka wee laghachi maka izu superstar ebe ya na Ice prince, Alikiba, Dama do Bling, Maurice Kirya na onye na'agụ egwu America Ne-yo jikọrọ aka. O weputara Cardiac Arrest na They Don't Know feat Fena Gitu na 2015. Ya na ndị ọrụ mba ụwa dị iche iche dị ka Mos Def, Tinnie Tempah, Tim Westwood, Morgan Heritage na Ne-yo.
N'afọ 2016 ọ bụ ya dere ma bụọ abụ maka Tusker Lager "Here to Us" nke lekwasịrị anya n'ịkpọkọta ndị Kenya ọnụ dị ka otu. Ọ bụ onye na-ese ihe n'onwe ya ugbu a.
N'afọ 2018 e gosipụtara ya na egwu nke Rajiv 'Raj' Okemwa n'akụkụ Fena Gitu na egwu a kpọrọ "Suka" ma bụrụ vidiyo mbụ sitere na BAE2 (Beautiful And Exquisite 2) EP nke Raj na-abịanụ.<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/eastafrica/2018/08/14/video-raj-ft-wangechi-fena-gitu-suka/|title=VIDEO : Raj Ft. Wangechi & Fena Gitu - Suka {{pipe}} Notjustok East Africa|date=14 August 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.africanstand.com/music/videos/raj-taps-wangechi-and-fena-gitu-in-his-new-video-suka/|title=Raj Taps Wangechi and Fena Gitu In His New Video "Suka" {{!}} African Stand|work=www.africanstand.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180912141340/https://www.africanstand.com/music/videos/raj-taps-wangechi-and-fena-gitu-in-his-new-video-suka/|archivedate=2018-09-12}} </ref>
== Nkọwapụta ==
{| class="wikitable plainrowheaders" style="width:100%; margin:auto; background:#fff;"
!Abụ
!Onye na-emepụta
!Album
|-
|"Ọ ga-enye gị ya"<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130553/|title=Wanna Give it to you|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref>
|
| rowspan="10" |Na-eri Chakula ya mkpụrụ obi
|-
|"Twende Kazi"<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130552/|title=Twende Kazi|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref>
|
|-
|"Mee maka Ịhụnanya"<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130544/|title=Do for Love|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref>
|
|-
|"Push"<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130548/|title=Push|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref>
|
|-
|"Egwuregwu ahụ<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130545/|title=The Game|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref>
|
|-
|"Nairobi"<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130547/|title=Nairobi|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref>
|
|-
|"Nzọụkwụ Ọzọ"<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130543/|title=Another Round|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref>
|
|-
|"Intro"<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130546/|title=INtro|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref>
|
|-
|"Abụ m 1994"Art 1994 Intro)<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130541/|title=I am 1994|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref>
|<ref>{{Cite web|url=http://www.musicnation5.com/blog/one-of-kenyas-wangeshis-art19-album-covers-revealed/|title=Album Cover released|accessdate=September 22, 2015|publisher=Music Nation 5}}</ref>
|-
|Obi nkwụsị
|-
|"Gịnị ka ị na-eri ma ọ bụrụ na akara agbajiela"<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130553/|title=Wanna Give it to you|accessdate=December 2, 2016|publisher=MTV Base}}</ref>
|
| rowspan="10" |Ejila ya ma ọ bụrụ na akara mebie
|-
|"X2"<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/wangechi/tracks/1130546/|title=X2|accessdate=September 22, 2015|publisher=MTV Base}}</ref>
|
|-
|}
== Ndụ onwe onye ==
Na Septemba 14, 2014, ya na ndị enyi ya abụọ nwere ihe mberede okporo ụzọ. Ezigbo enyi ya Tionna Wangechi nwụrụ. E tinyere ya na na ICU n'ihi mmerụ ahụ na-eyi ndụ egwu ma hapụ ahụ mkpọnwụ nwa oge maka ọnwa ole na ole wee gaa n'ihu na-agbake.<ref>{{Cite web|url=http://www.hekaheka.com/4-photos-ghastly-mark-x-accident-involving-20-yr-old-upcoming-rapper-wangechi-best-friend-passed/|title=Wangechi's best friend passses|accessdate=September 22, 2015|publisher=Heka Heka}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sde.co.ke/pulse/article/2000164636/i-feel-guilty-rapper-wangechi-opens-up-about-her-best-friend-s-death-in-fatal-road-accident|title=Wangeshi feels guilty for her friend's death|accessdate=September 22, 2015|publisher=Standard Entertainment}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://mpasho.co.ke/wangechi-finally-tells-fateful-accident-killed-best-friend/|title=Wangechi finally tells fateful accident killed best friend|accessdate=September 23, 2015|publisher=Mpasho}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist|3}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
etmmdlj0lx6ifh5t484am6rcvfo1ere
Hassan Hosny
0
16576
95507
80485
2022-08-26T09:09:28Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Hassan Hosny''' (Arabic) (June 19, 1936 〜 May 30, 2020) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri na onye na-eme ọchị.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://world-today-news.com/false-information-about-hassan-hosni-who-tried-to-correct-it-before-his-departure-including-his-date-of-birth/|title=False information about Hassan Hosni, who tried to correct it before his departure, including his date of birth|work=World Today News|date=30 May 2020}}</ref> A maara ya maka El Nazer ("The headmaster") (2000), El basha telmiz (2004) na Zaky Chan (2005).<ref>{{Cite news|url=http://www.hollywood.com/celebrities/hassan-hosny-58503004/|title=Hassan Hosny {{!}} Biography and Filmography|author=Staff|first=Hollywood.com|date=2014-05-23|work=Hollywood.com|accessdate=2017-06-06|language=en-US}}</ref> A na-ewere ya dịka onye agha nke ihe nkiri Egypt, ọrụ ime ihe nkiri ya gafere ihe karịrị afọ 50 ma gụnye ihe ngosi na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe nkiri 500, mmemme telivishọn na ihe nkiri ihe mere eme.<ref name=":0">{{Cite web|title=Prolific Egyptian actor Hosni dies at 88|url=https://gulfnews.com/world/mena/prolific-egyptian-actor-hosni-dies-at-88-1.71767161|work=gulfnews.com|language=en|accessdate=2020-05-31}}</ref> A na-akpọ ya Joker nke ihe nkiri Egypt.<ref name=":2">{{Cite web|title=Hassan Hosny: The Joker of Egyptian cinema, drama|url=http://www.egypttoday.com/Article/4/88142/Hassan-Hosny-The-Joker-of-Egyptian-cinema-drama|work=EgyptToday|accessdate=2020-05-31}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Hassan Hosny na mpaghara citadel nke Cairo na June 19, 1936. [lower-alpha 1] A mụrụ ya nye nna ọchụnta ego, nne ya nwụrụ mgbe ọ dị afọ isii.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://world-today-news.com/false-information-about-hassan-hosni-who-tried-to-correct-it-before-his-departure-including-his-date-of-birth/|title=False information about Hassan Hosni, who tried to correct it before his departure, including his date of birth|work=World Today News|date=30 May 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://world-today-news.com/false-information-about-hassan-hosni-who-tried-to-correct-it-before-his-departure-including-his-date-of-birth/ "False information about Hassan Hosni, who tried to correct it before his departure, including his date of birth"]. ''World Today News''. 30 May 2020.</cite></ref> N'ịbụ onye a kọwara dịla onye na-eme ihe nkiri n'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ, Hosny malitere ime ihe nkiri n"afọ ndị 1960 n'[[wiktionary:thespian|ihe nkiri]] dịka akụkụ nke otu ihe nkiri nke ndị agha Egypt .<ref name=":2">{{Cite web|title=Hassan Hosny: The Joker of Egyptian cinema, drama|url=http://www.egypttoday.com/Article/4/88142/Hassan-Hosny-The-Joker-of-Egyptian-cinema-drama|work=EgyptToday|accessdate=2020-05-31}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.egypttoday.com/Article/4/88142/Hassan-Hosny-The-Joker-of-Egyptian-cinema-drama "Hassan Hosny: The Joker of Egyptian cinema, drama"]. ''EgyptToday''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-31</span></span>.</cite></ref> Ọrụ ọganihu ya bịara mgbe ọ pụtara dịka onye ọrụ gọọmentị rụrụ arụ na ihe ngosi TV a ma ama 'My Dear Children, Thank You'.<ref name=":0">{{Cite web|title=Prolific Egyptian actor Hosni dies at 88|url=https://gulfnews.com/world/mena/prolific-egyptian-actor-hosni-dies-at-88-1.71767161|work=gulfnews.com|language=en|accessdate=2020-05-31}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://gulfnews.com/world/mena/prolific-egyptian-actor-hosni-dies-at-88-1.71767161 "Prolific Egyptian actor Hosni dies at 88"]. ''gulfnews.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-31</span></span>.</cite></ref> Mgbe ahụ, ya na ndị ama ama Faten Hamama, Salah Zulfikar na Farid Shawqi rụkọtara ọrụ na ihe ngosi TV. A maara ya nke ọma maka ụdị egwuregwu ya, o mekwara onwe ya ka ọ bụrụ onye na-eme ihe nkiri na ihe nkiri.<ref name=":0" />
Ọ lụrụ Magda n'afọ 1995, ha nwere ụmụ nwanyị atọ na otu nwa nwoke. Otu n'ime ụmụ ya nwanyị nwụrụ site na lymphoma.<ref>{{Cite web|url=https://www.elwatan140.com/%D8%B2%D9%88%D8%AC%D8%A9-%D8%AD%D8%B3%D9%86-%D8%AD%D8%B3%D9%86%D9%8A-%D9%88%D8%B9%D8%AF%D8%AF-%D8%A7%D8%A8%D9%86%D8%A7%D8%A6%D9%87/|title=بعد أعوام من السرية.. من هي زوجة حسن حسني وعدد ابنائه البنين والبنات|work=elwatan140.com|language=Arabic|date=2020-05-30}}</ref>
Na 2018 Cairo International Film Festival, e nyere ya onyinye Faten Hamama iji kwado ihe ndị ọ rụzuru na ndụ ya na onyinye ya na ihe nkiri Egypt. N'ememe ahụ, Hosny kwuru na obi dị ya ụtọ ịnata onyinye ahụ mgbe ọ ka dị ndụ.<ref name=":0">{{Cite web|title=Prolific Egyptian actor Hosni dies at 88|url=https://gulfnews.com/world/mena/prolific-egyptian-actor-hosni-dies-at-88-1.71767161|work=gulfnews.com|language=en|accessdate=2020-05-31}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://gulfnews.com/world/mena/prolific-egyptian-actor-hosni-dies-at-88-1.71767161 "Prolific Egyptian actor Hosni dies at 88"]. ''gulfnews.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-31</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Cairo International Film Festival to honor Hassan Hosny|url=http://www.egypttoday.com/Article/4/54974/Cairo-International-Film-Festival-to-honor-Hassan-Hosny|work=EgyptToday|accessdate=2020-05-31}}</ref>
== Ọnwụ ==
Ọ nwụrụ na Mee 30, 2020 n'ihi nkụchi obi mberede.<ref>{{Cite web|title=Breaking: Veteran Egyption comedian Hassan Hosny dies aged 88|url=https://www.egypttoday.com/Article/4/88123/Breaking-Veteran-Egyptian-comedian-Hassan-Hosny-dies-aged-88|author=Hosny|first=Hassan|date=2020-05-30|work=Egypt Today|archiveurl=|archivedate=30 May 2020|accessdate=2020-05-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Renowned Egyptian comedian Hassan Hosny dies aged 88|url=https://arab.news/ytpw9|date=2020-05-30|work=Arab News|language=en|accessdate=2020-05-30}}</ref><ref>{{Cite web|title=Veteran Egyptian actor Hassan Hosny dies aged 88|url=https://www.thenational.ae/arts-culture/film/veteran-egyptian-actor-hassan-hosny-dies-aged-88-1.1026412|work=The National|language=en|accessdate=2020-05-30}}</ref> E liri ya n'ebe ili ozu ezinụlọ ya na mpụga Cairo. Ihe ngosi ikpeazụ ya bụ na ''Sultana nke Al Moez'' nke gosipụtara n'oge Ramadan n'otu ọnwa ahụ.<ref name=":0">{{Cite web|title=Prolific Egyptian actor Hosni dies at 88|url=https://gulfnews.com/world/mena/prolific-egyptian-actor-hosni-dies-at-88-1.71767161|work=gulfnews.com|language=en|accessdate=2020-05-31}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://gulfnews.com/world/mena/prolific-egyptian-actor-hosni-dies-at-88-1.71767161 "Prolific Egyptian actor Hosni dies at 88"]. ''gulfnews.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-31</span></span>.</cite></ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+Ihe nkiri<ref name=":3">{{Cite web|title=Hassan Hosny|url=http://www.imdb.com/name/nm0396069/|work=IMDb|accessdate=2020-05-31}}</ref>
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|1964
|Nwa agbọghọ Na-esote Ọnụ Ụzọ
|
|
|-
|1975
|Karnak Cafe
|Onye Na-ere Ụzọ
|
|-
|1980
|Ụbọchị Ndị Dị Ogologo
|
|
|-
| rowspan="2" |1982
|Qahwet al Mawardy
|Ghubashi
|
|-
|Sawak al-Utubis
|
|
|-
| rowspan="3" |1986
|Naassaf Lehaza Al Khataa
|Shafiq
|
|-
|Ịsị nwa m gaa nke ọma
|
|
|-
|Al Baree'
|Faheem
|
|-
| rowspan="2" |1987
|El Badroon
|Sheikh Qaysoon
|
|-
|Nwunye Nwoke Dị Mkpa
|Onye enyemaka Minista nke Interior
|
|-
| rowspan="2" |1989
|Zalem Wel Mazloom
|Ibrahim Al Noss
|
|-
|Esemokwu ụmụ ụmụ
|
|
|-
| rowspan="3" |1991
|Abu Kartonah
|Mahran Beh
|
|-
|Al Masateel
|Talaat
|
|-
|Al Feraa 12
|
|
|-
| rowspan="4" |1992
|Haggama
|
|
|-
|Demaa Ala Al Esfelt
|Kamal Nor Al Hassan
|
|-
|Fatheya na Mercedes
|
|
|-
|Al-Qatila
|
|
|-
| rowspan="3" |1993
|Fares al-madina
|Abdulazim Al Qurunfulli
|
|-
|Lieah ya banafsieg
|
|
|-
|Nwa amaala nọ n'okpuru nyocha
|Murad Mansour
|
|-
|1994
|Sarek al-farah
|Rokba
|
|-
|1995
|Bakhit na Adeela
|
|
|-
| rowspan="3" |1996
|Zute Ful
|
|
|-
|Afarit el-asphalt
|
|
|-
|Nasser 56
|Ogwe aka
|
|-
| rowspan="4" |1997
|Nwaanyị na Ụmụ nwoke Ise
|Nwoke Mbụ
|
|-
|Afreet El Nahar
|Mazhar
|
|-
|Bakhit na Adeela 2
|
|Ọrụ Cameo
|-
|Al Batal
|
|
|-
| rowspan="2" |1999
|Nkwado n'elu Onye Na-abanye n'Ụlọ
|Abdo
|
|-
|El-Farah
|Mansour
|
|-
|2000
|Onye isi ụlọ akwụkwọ
|O kwuru
|
|-
| rowspan="3" |2001
|Onye Afrịka
|Shakir
|
|-
|Alụmdi na nwunye site n'iwu onye isi ala
|
|
|-
|Nwa nke Akụnụba
|
|
|-
| rowspan="4" |2002
|Ụzọ Adams
|
|
|-
|Sehr El Oyoun
|Shamardal
|
|-
|El-Limby
|Bakhr
|
|-
|Ọkaiwu ịgba alụkwaghịm
|Nna
|
|-
| rowspan="5" |2003
|Qalb jari'
|
|
|-
|Mido mashakel
|Ịmara Ihe Ndị Dị Mma
|
|-
|Nne Kallem
|
|
|-
|Askar fi el-mu'askar
|Onye Hasanian
|
|-
|Elly baly balak
|Adham
|
|-
| rowspan="6" |2004
|Afọ Mbụ Con
|Hassan
|
|-
|Bashha telmiz
|Ọchịagha Azmy
|
|-
|Oge Kasị Mma
|Nna Salma
|
|-
|Okal
|
|
|-
|Ghabi mino fih
|Dhabsh
|
|-
|Khali na-agba ọsọ
|
|
|-
| rowspan="9" |2005
|Zaki Chan
|Salem Al Asyouty
|
|-
|Farhan melazem na-eme
|
|
|-
|Hamada yelab
|Elsayed ahmad abd elsalam
|
|-
|Ma ọ bụ Mụ ma ọ bụ Nwanne m nwanyị
|
|
|-
|Booha
|Farag
|
|-
|Eial Habeba
|
|
|-
|Dars khososy
|Shehata
|
|-
|Laylat Seqout Baghdad
|Ihe na-eme ka ọ maa jijiji
|
|-
|Gai Fel Saree
|
|
|-
| rowspan="6" |2006
|Haaa anyị bụ tofaha
|
|
|-
|Al-ghawas
|
|
|-
|Lakhmet ras
|Ịmara
|
|-
|O mere ka m bụrụ onye omekome
|Adham El Shazly
|
|-
|Katọlik
|Kamel
|
|-
|Ayazon
|O kwuru Abo Ghaly
|
|-
| rowspan="4" |2007
|Rash Boy Dreams
|Farid
|
|-
|Karkar
|Asem
|
|-
|Ọdụm na nwamba anọ
|
|
|-
|Kharej ala el kanoun
|O kwuru
|
|-
| rowspan="6" |2008
|Dọkịta Silicon
|Dọkịta Silicon
|Ọrụ ndu
|-
|Boushkash
|
|
|-
|H Dabor
|Ebe a na-anọ ebu nri
|
|-
|Shebh Monharef
|
|
|-
|Onye M hụrụ n'anya na-ehi ụra
|Fayez
|
|-
|Ehna Etaabelna abl keda
|Ihe na-eme ka ọkpụkpụ azụ
|
|-
| rowspan="4" |2009
|Bedoon Reqaba
|
|
|-
|El Farah
|Shawky
|
|-
|Bobbos
|Abdel Monsef
|
|-
|Onye Ọchịchị Aka ike
|Onye Ọchịchị Aka ike
|
|-
| rowspan="2" |2010
|Sameer & Shaheer & Baheer
|Shaheer
|
|-
|Nwoke ahụ dị omimi n'onwe ya
|Praịm Minista
|
|-
| rowspan="2" |2011
|Hello Cairo
|Ebe a na-anọ eme ihe
|
|-
|Ibqa Qabilni
|
|
|-
|2012
|N'elu ozu m
|Ebe a na-akpọ Nouh
|
|-
|
|Onye Egwuregwu
|Badran
|
|-
| rowspan="4" |2013
|Echiche Nwanne M
|Captain Hassan
|
|-
|Tom wa Jimi
|
|
|-
|Qalb el-Asad
|
|
|-
|Al Ashash
|Sheik Yousef
|
|-
|2014
|Meraty w Zawgaty
|
|
|-
| rowspan="4" |2015
|Captain Masr
|Lieutenant Sedki
|
|-
|Hayati Mebahdelah
|
|
|-
|Aha el-Talat
|
|
|-
|Ọgbọ nke Anọ
|Minista Na-ahụ Maka Ihe Ndị Dị n'Ime
|
|-
| rowspan="2" |2016
|Dhay Fe Abu Dhabi
|
|
|-
|N'okpuru Tebụl
|
|
|-
|2017
|Dhhayy fi Thailand
|
|
|-
| rowspan="2" |2018
|Uqdat el-Khawagah
|
|
|-
|El Badla
|
|
|-
| rowspan="2" |2019
|Kọfị Egypt Stock Exchange
|
|
|-
|Khayal Maata
|Khalil
|Ọrụ ihe nkiri ikpeazụ.
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+Ihe ngosi telivishọn<ref name=":3">{{Cite web|title=Hassan Hosny|url=http://www.imdb.com/name/nm0396069/|work=IMDb|accessdate=2020-05-31}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.imdb.com/name/nm0396069/ "Hassan Hosny"]. ''IMDb''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-31</span></span>.</cite></ref>
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ọdịdị
|-
|1978
|Otu esi efunahụ otu nde pound
|Mamdouh Abdulfattah
|Nkebi nke 3
|-
|1979
|Abnaie Al Aezzaa Shokran
|Fathi
|Nkebi nke 1
|-
| rowspan="2" |1987
|Klọb nke ndị na-adịghị anwụ anwụ
|Ahmed
|
|-
|El Bashayer
|
|Ihe Omume 6, 8-13
|-
|1990
|Raafat Al Haggan
|Joseph Alazra'a
|Ihe omume iri na ise
|-
|1992
|El Mal We El Banon
|Sharabi Abdulazeem Sharabi
|Ihe omume iri na itoolu
|-
|1996
|Abu Al Elaa 90
|Younus Abu Simmana
|Ihe omume iri abụọ na ise
|-
|1997
|Alless Allazi Ohibouh
|Ibrahim Al Asyouti
|Nkebi nke 1
|-
|1999
|Om Kulthum
|Sheikh Ibrahim
|Ihe omume 9
|-
|2000
|Wagh el qamar
|
|Ihe omume iri na isii
|-
|2001
|Al Nisaa Qadimoon
|Ọkpụkpụ Mankerios
|Nkebi nke 1
|-
| rowspan="3" |2002
|Amira fi Abdeen
|
|
|-
|Ayna qalbi
|Ogbugbu
|Ihe omume 3
|-
|Al-Bahhar Mondi
|Nna Zeghdana
|
|-
|2003
|Malak rohi
|Sa'eed
|
|-
| rowspan="2" |2004
|Mahmoud onye Ijipt
|
|
|-
|Leqaa ala al hawaa
|Ghareeb Badran
|Nkebi nke 1
|-
|2006
|Bent Benout
|
|
|-
| rowspan="2" |2007
|Oge Ndị Dị Oké Mkpa
|
|Ihe omume 2
|-
|Imra'ah Fi Shaq Al-Ti'ban
|
|
|-
|2010
|al-A'ar
|Abdulsttar Layl
|Nkebi nke 1
|-
|2011
|Sayein Dayein
|Azmi
|
|-
|2014
|Super Henedi
|
|Nkebi nke 3
|-
|2015
|Bum
|Taymoor
|
|-
| rowspan="2" |2018
|Nna Nna Nna: Akụkụ nke 2
|Zekry
|
|-
|Rahem
|Bader Al Seyoufi
|
|}
=== Ekwuǹkà ===
== Ihe edeturu ==
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0396069}}
hjki25roejvpzo8f2mx3x5c5yo6zk6l
Ron Tarver
0
16580
95205
85027
2022-08-25T21:12:54Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Ron Tarver headshot.png|thumb|Ron Tarver]]
Ronald (Ron) Tarver (amụrụ n'afọ 1957) bụ onye Amerịka na-ese ihe na onye nkuzi. Ọ bụ ''onye'' Ojiị mbụ na-ese foto na Muskogee ''Phoenix'' ma rụọ ọrụ na Springfield News-Leader na Missouri (1980-1983), tupu ọ banye na Philadelphia Inquirer. Ọrụ ya na Inquirer na Philadelphia, PA gafere ihe karịrị afọ iri atọ (1983-2014). Tarver na-eje ozi ugbu a dị ka Associate Professor of Art ọkachamara na foto na Swarthmore College.<ref name="Swarthmore College">{{Cite web|title=Ron Tarver|url=https://www.swarthmore.edu/profile/ron-tarver|work=Swarthmore College|accessdate=20 September 2021}}</ref>
Tarver edeela okwu ndị sitere na ịṅụ ọgwụ heroin na ndị Black cowboys na ndị agha Afrịka Amerịka.<ref name="world press">{{Cite web|title=1993 Photo Contest, Daily Life, Stories, 3rd prize|url=https://ww.worldpressphoto.org/collection/photo/1993/33089/12/1993-Ron-Tarver-DLS3-LL|work=World Press Photo|accessdate=28 August 2020}}</ref><ref name="We were there">{{Cite book|author=Latty|first=Yvonne|title=We Were There: Voices of African American Veterans, from World War II to the War in Iraq|date=February 1, 2005|publisher=Amistad|isbn=9780060751593|url=https://www.harpercollins.com/products/we-were-there-yvonne-lattyron-tarver?variant=32205622673442}}</ref> Foto Tarver The Badlands: In the Grip of Drugs nwetara ihe nrite nke atọ na Daily Life nke World Press Photo Awards n'afọ 1993.<ref name="world press" />
Ọrụ ndị ọzọ dị mkpa gụnyere ''The Long Ride Home'': The Black Cowboy Experience in America, ọrụ mba niile na Black cowboys, na akwụkwọ We Were There: Voices of African American Veterans (2004), njikọ aka na onye edemede Yvonne Latty. N'afọ 2012, Tarver nwetara ihe nrite Pulitzer maka ọrụ ọha na eze dị ka akụkụ nke otu na-akọ akụkọ banyere ime ihe ike n'ụlọ akwụkwọ agbụrụ na usoro ụlọ akwụkwọ ọha na eze nke Philadelphia.<ref name="Pulitzer Prize">{{Cite web|url=https://www.pulitzer.org/winners/philadelphia-inquirer-0|title=The 2012 Pulitzer Prize Winner in Public Service|work=The Pulitzer Prizes|accessdate=28 August 2020}}</ref>
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Tarver na Fort Gibson, Oklahoma. Ọ bụ nna ya, onye na-ese foto nke na-anụ ọkụ n'obi nke na-edekọ ọtụtụ ndị Ojiị na Fort Gibson, kụrụ mkpụrụ nke mmasị ndụ ya niile na foto.<ref name="The Print Center">{{Cite web|title=Artist Talk, Ron Tarver: An Overdue Conversation With My Father|url=http://printcenter.org/100/event/artist-talk-ron-tarver-an-overdue-conversation-with-my-father/|work=The Print Center|accessdate=28 August 2020}}</ref> Tarver gụrụ akwụkwọ na Mahadum Northeastern State ma n'oge na-adịghị anya mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, e were ya n'ọrụ dị ka onye na-ese foto Black mbụ na Muskogee ''Phoenix''.<ref name="Muskogee Phoenix">{{Cite web|author=Burton|first=Wendy|title=Former Phoenix photog earns top honor|url=https://www.muskogeephoenix.com/archives/former-phoenix-photog-earns-top-honor/article_d94d3048-65f2-589e-aea7-e4fc9649c072.html|work=Muskogee Phoenix|accessdate=28 August 2020}}</ref> N'afọ 1980, Tarver nwetara ọkwa na Springfield News-Leader na Missouri ebe ọ rụrụ ọrụ ruo n'afọ 1983.<ref name="Springfield News Leader">{{Cite news|author=Burke|first=Tim|date=5 November 1982|title=Republic claims championship with 26-0 victory|url=https://www.newspapers.com/image/?clipping_id=24937529&fcfToken=eyJhbGciOiJIUzI1NiIsInR5cCI6IkpXVCJ9.eyJmcmVlLXZpZXctaWQiOjMxMDIzMTcyNSwiaWF0IjoxNTk4NTkzMzIyLCJleHAiOjE1OTg2Nzk3MjJ9.zi-AHGwgrWF2K2ThL7muA-90PUqMW8nWU6PklkWWmWM|work=Springfield News-Leader|accessdate=28 August 2020}}</ref> N'afọ ahụ, e were ya n'ọrụ dị ka ''onye'' na-ese foto na Philadelphia Inquirer. N'ime afọ 32 ọ nọrọ na Philadelphia Inquirer, ọrụ Tarver sitere na edemede foto dị ogologo na mgbe agha na Beirut gasịrị na esemokwu n'ime ụka Katọlik na Ireland.<ref name="Inquirer Beirut">{{Cite news|first=David|author=Zucchino|authorlink=David Zucchino|title=Life Among the Ruins|url=https://www.proquest.com/docview/1843637851|work=Philadelphia Inquirer|date=17 October 1993|page=353|accessdate=28 August 2020}}</ref><ref name="Inquirer Ireland">{{Cite news|first=Dick|author=Polman|authorlink=Dick Polman|title=Irreconcilable Differences|url=https://www.proquest.com/docview/1844176304|work=Philadelphia Inquirer|date=17 October 1993|page=355|accessdate=28 August 2020}}</ref>
N'afọ 1992, Tarver sere foto ọrịa heroin nke bibiri obodo dị na Northeast Philadelphia na usoro akpọrọ The Badlands: In the Grip of Drugs nke mere ka ọha na eze mee mkpesa na nzaghachi site na ngalaba ndị uwe ojii Philadelphia.<ref name="Inquirer Badlands">{{Cite news|first=David|author=Zucchino|authorlink=David Zucchino|title=9 years on drugs drags a woman down|url=https://www.proquest.com/docview/1843452833|work=Philadelphia Inquirer|date=6 April 1992|page=10|accessdate=28 August 2020}}</ref> Akụkọ ahụ mechara bụrụ nke World Press Photo Awards nabatara n'afọ 1993, na-enweta ihe nrite nke atọ na ngalaba Daily Life.<ref name="world press">{{Cite web|title=1993 Photo Contest, Daily Life, Stories, 3rd prize|url=https://ww.worldpressphoto.org/collection/photo/1993/33089/12/1993-Ron-Tarver-DLS3-LL|work=World Press Photo|accessdate=28 August 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://ww.worldpressphoto.org/collection/photo/1993/33089/12/1993-Ron-Tarver-DLS3-LL "1993 Photo Contest, Daily Life, Stories, 3rd prize"]. ''World Press Photo''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 August</span> 2020</span>.</cite></ref> Na njedebe nke ọrụ Badlands, Tarver malitere idepụta otu ìgwè ndị cowboys bi n'obodo ukwu na North Philadelphia. Nke a mechara gbasaa n'ime ọrụ mba niile na Black cowboys a na-akpọ ''The Long Ride Home'': The Black Cowboy Experience in America. Ọ gafere site na [[California]] ruo [[Ilinoi|Illinois]] ruo [[Texas]] na nkwado sitere na National Geographic Development Grant.<ref name="Capra">{{Cite news|title=Legacy, a short documentary by Amy J. Wright & The Long Ride Home, photography by Ron Tarver|url=https://www.thecaprareview.com/?page_id=2295|accessdate=6 December 2020|work=The Capra Review|date=2017}}</ref><ref name="Hopper">{{Cite news|author=Hopper|first=Toni|title=Tarver captures culture of black cowboy in his images|url=https://www.duncanbanner.com/news/tarver-captures-culture-of-black-cowboy-in-his-images/article_3ae99aa1-c242-5105-a4a5-30465b7b8e0e.html|accessdate=6 December 2020|work=The Duncan Banner|date=Jun 23, 2013}}</ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* Ya na Yvonne Latty dere, We Were There: Voices of African American Veterans, from World War II to the War in Iraq, New York: HarperCollins, 2004.<ref name="We were there">{{Cite book|author=Latty|first=Yvonne|title=We Were There: Voices of African American Veterans, from World War II to the War in Iraq|date=February 1, 2005|publisher=Amistad|isbn=9780060751593|url=https://www.harpercollins.com/products/we-were-there-yvonne-lattyron-tarver?variant=32205622673442}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLattyTarver2005">Latty, Yvonne; Tarver, Ron (February 1, 2005). [https://www.harpercollins.com/products/we-were-there-yvonne-lattyron-tarver?variant=32205622673442 ''We Were There: Voices of African American Veterans, from World War II to the War in Iraq'']. Amistad. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Special:BookSources/9780060751593|<bdi>9780060751593</bdi>]].</cite></ref>
== Onyinye ==
* 2021 Guggenheim Fellowship site na John Simon Guggenheheim Memorial Foundation. maka foto<ref name="Guggenheim Fellowship">{{Cite web|title=Announcement 2021|url=https://www.gf.org/announcement-2021/|work=John Guggenheim Memorial Foundation|accessdate=9 April 2021}}</ref>
* 2007 na 2019 Independence Foundation Fellowship<ref name="Independence Foundation Fellowship">{{Cite web|title=Fellowship in the Arts|url=https://independencefoundation.org/fellowships/fellowships-in-the-arts/view-past-recipients/visual-arts/|work=Independence Foundation|accessdate=28 August 2020}}</ref>
* 2012 Pulitzer Prize for Public Service, dị ka akụkụ nke otu na-ekpuchi ime ihe ike n'ụlọ akwụkwọ agbụrụ<ref name="Pulitzer Prize">{{Cite web|url=https://www.pulitzer.org/winners/philadelphia-inquirer-0|title=The 2012 Pulitzer Prize Winner in Public Service|work=The Pulitzer Prizes|accessdate=28 August 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pulitzer.org/winners/philadelphia-inquirer-0 "The 2012 Pulitzer Prize Winner in Public Service"]. ''The Pulitzer Prizes''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 August</span> 2020</span>.</cite></ref>
* 2007 Ihe ịma aka ifufe Fleisher<ref name="Fleisher Wind Challenge">{{Cite web|title=Fleisher Challenge #2: October 19 Through November 17, 2007|url=https://philamuseum.org/press/releases/2007/622.html|work=Philadelphia Museum of Art|accessdate=28 August 2020}}</ref>
* 2001 Pew Fellowship na nka<ref name="Pew Fellowship">{{Cite web|title=Grant and grantees|url=https://www.pewcenterarts.org/people/ron-tarver|work=The Pew Center for Arts and Heritage|accessdate=28 August 2020}}</ref>
* 1994 National Geographic Magazine, Development Grant maka Foto Documentary
* 1993 Sigma Delta Chi Award nke Society of Professional Journalists
* 1993 World Press Photo, Ihe nrite nke atọ maka ndụ kwa ụbọchị<ref name="world press">{{Cite web|title=1993 Photo Contest, Daily Life, Stories, 3rd prize|url=https://ww.worldpressphoto.org/collection/photo/1993/33089/12/1993-Ron-Tarver-DLS3-LL|work=World Press Photo|accessdate=28 August 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://ww.worldpressphoto.org/collection/photo/1993/33089/12/1993-Ron-Tarver-DLS3-LL "1993 Photo Contest, Daily Life, Stories, 3rd prize"]. ''World Press Photo''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 August</span> 2020</span>.</cite></ref>
* 1992 Nation Press Photographers / Association University of Missouri Pictures of the Year awards, Third Place
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bsyoryrsqdndvi0i3kv8ly3wg73lkqk
Widad Hamdi
0
16592
95309
80501
2022-08-25T22:05:30Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|image=Wadad Hamdi.jpg|caption=|birth_name=Widad Mohammed Issawi Zaraarah|birth_date={{Birth date|1924|03|07}}|birth_place=[[Kafr El-Sheikh]], [[Egypt]]|nationality=[[Egyptian people|Egyptian]]|occupation=Actress|years_active=1945-1994}}
[[Category:Articles with hCards]]
Widad Hamdi bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. O mere ihe nkiri karịrị narị isii n'oge ndụ ya, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọrụ ya niile bụ dị ka odibo ma ọ bụ odibo.<ref name="al">{{Cite web|title=وداد حمدي... ضحية "ريجسير" قاتل|url=http://www.alraimedia.com/ar/article/fawanees-ramadan/2008/09/08/66572/nr/nc|work=Al Rai Media|accessdate=18 January 2016}}</ref>
== Mbido ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Hamdi na Machị 7, 1924, na Kafr El-Sheikh, Egypt. Ọ gụrụ akwụkwọ na Institute of Representation ma gụsịa akwụkwọ mgbe afọ abụọ gasịrị.<ref name="te">{{Cite web|title=وداد حمدي|url=http://telive.net/Media/Person/141116/%D9%88%D8%AF%D8%A7%D8%AF-%D8%AD%D9%85%D8%AF%D9%8A|work=TE Live|accessdate=22 January 2016}}</ref> Hamdi malitere ọrụ ya dị ka onye na-agụ egwu.<ref name="al">{{Cite web|title=وداد حمدي... ضحية "ريجسير" قاتل|url=http://www.alraimedia.com/ar/article/fawanees-ramadan/2008/09/08/66572/nr/nc|work=Al Rai Media|accessdate=18 January 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.alraimedia.com/ar/article/fawanees-ramadan/2008/09/08/66572/nr/nc "وداد حمدي... ضحية "ريجسير" قاتل"]. ''Al Rai Media''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 January</span> 2016</span>.</cite></ref> Ihe nkiri mbụ ya bụ Henry Barakat's This Was My Father's Crime (1945).<ref name="cinema">{{Cite web|author=Wassim|first=Achraf|title=Biography|url=https://www.elcinema.com/en/person/pr1059532/biography|work=Elcinema|publisher=DAMLAG S.A.E|accessdate=22 January 2016}}</ref>
Ọ rụrụ ọrụ na Egyptian National Troupe n'ọtụtụ egwuregwu. Hamdi lara ezumike nká n'afọ ndị 1960 mana a kpọrọ ya ka ọ pụọ n'ala ezumike nkwe ka ọ rụọ ọrụ na egwuregwu ''Tamr Henna'' .<ref name="te" />
Hamdi lụrụ di ugboro atọ, onye na-ede egwu Muhammad al-Mougy na ndị na-eme ihe nkiri Salaah Kabeel na Muhammad al-Toukhy.<ref name="cinema">{{Cite web|author=Wassim|first=Achraf|title=Biography|url=https://www.elcinema.com/en/person/pr1059532/biography|work=Elcinema|publisher=DAMLAG S.A.E|accessdate=22 January 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWassim">Wassim, Achraf. [https://www.elcinema.com/en/person/pr1059532/biography "Biography"]. ''Elcinema''. DAMLAG S.A.E<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 January</span> 2016</span>.</cite></ref>
== Ọnwụ ==
E gburu Hamdi n'afọ 1994. A mara ya mma ugboro iri atọ na ise n'olu, obi, na afọ. A mara onye gburu ya ikpe ma mesịa gbuo ya.<ref name="te">{{Cite web|title=وداد حمدي|url=http://telive.net/Media/Person/141116/%D9%88%D8%AF%D8%A7%D8%AF-%D8%AD%D9%85%D8%AF%D9%8A|work=TE Live|accessdate=22 January 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://telive.net/Media/Person/141116/%D9%88%D8%AF%D8%A7%D8%AF-%D8%AD%D9%85%D8%AF%D9%8A "وداد حمدي"]. ''TE Live''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 January</span> 2016</span>.</cite></ref> Ọ nwụrụ na obere ego maka aha ya.<ref name="id">{{Cite web|author=Aboulazm|first=Radwa|title=Tragic Deaths of Celebrities Who Captured Us|url=http://identity-mag.com/tragic-deaths-celebrities-cracked-us/|work=Identity Magazine|accessdate=22 January 2016}}</ref>
== Ihe nkiri ndị a họọrọ ==
=== Ihe nkiri ===
* ''Achịcha na'' Nri (1949)
* ''Ọfịs Ịhụnanya'' (1950)
* ''Otu nde pound'' (1954)
* Miss Hanafi (1954)
* ''Fatawat'' el Husseinia (1955)
* ''Onye'' isi nwanyị (1959)
* ''Ịhụnanya Ruo'' Okpukpe (1959)
* ''Hassan na Nayima'' (1959)
* ''Oké Ifufe nke Ịhụnanya'' (1961)
* ''Nwunye Nọmba 13'' (1962)
* ''Aka dị nro'' (1963)
=== Egwuregwu ===
* ''Azeeza na Younis''
* ''20'' Hens na Nkịta (''20 farkha'' we deek)
* ''Egwuregwu A Na-akpọ Ịhụnanya''
* ''Nne Rateeba'' (''Om-Rateeba'')
=== Telivishọn ===
* ''Nlaghachi nke Mmụọ'' (1977)
== Hụkwa ==
* Ihe nkiri nke Ijipt
* Ndepụta nke ihe nkiri ndị Ijipt
== Ihe edeturu ==
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name}}
joxlhz7ptcr5zv197ay53aov3owfw4z
Wardell Milan
0
16593
95253
85214
2022-08-25T21:29:21Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Wardell Milan.jpg|thumb|Wardell Milan]]
'''Wardell Milan''' bụ ónyé America na-ese ihe nkírí nke bi na New York City. Ọrụ ya gụnyere ise ihe, ise ihe, na foto, yana iwu dioramas atọ. Dị ka ónyé na-ese ihe si kwuo, ọ na-ewere ọrụ ya dị ka "akụkọ ányá" nke a pụrụ iwere dị ka ahịrị, ma ọ bụ na-abụghị ahịrị dịka ụzọ ónyé na-ekiri ya si akọwa ihe nkiri ọ bụla. Ọ na-ejikarị foto, ma chọta ihe na ọrụ ya. Ọ sitere n'ike mmụọ nsọ, nkà ihe ọmụma, na ọdịdị mmadụ. Milan ekwuola na ọrụ Tennessee Williams, Alice Walker, na James Baldwin enyewo ya nghọta na ikike ịkọ akụkọ ha.
== Mbido ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Milan na 1977 na Knoxville, [[Tennessee]], ọ bụkwa ebe a ka ọ malitere igosi mmasị ya na nkà. Nné na nnà ya, Wardell Sr. na Linda Milan, nyere "oghere studio" dị iche n'ụlọ ha ka ọ rụọ ọrụ, ébé ndị nkuzi ya nyere agbamume ha n'oge agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.wardellmilan.com/biography|title=Biography - Wardell Milan|work=www.wardellmilan.com|language=en|accessdate=2017-05-08}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ maara nke ọma n'ọtụtụ usoro mgbasa ozi, dị ka ónyé nọ n'afọ iri na ụma Milan lekwasịrị anya na foto. O nwetara nzèrè Bachelor of Fine Arts na Mahadum Tennessee n'afọ 2001. Mgbè ọ nwetasịrị akara ugo mmụta, Milan bụ onye na-ese ihe na Skowhegan School of Painting and Sculpture na Skow Hegan, Maine. Ọ nwetara Master of Fine Arts na Mahadum Yale na 2004, ma n'oge na-adịghị anya ọ kwagara New York.<ref>{{Cite web|url=http://www.wardellmilan.com/biography|title=Biography - Wardell Milan|work=www.wardellmilan.com|language=en|accessdate=2017-05-08}}</ref>
== Ọrụ ==
Nhọrọ Milan na iji ọtụtụ mgbasa ozi na-enyekwa nghọta banyéré nkọwa Milan na isiokwu nke ịma mma na mmekọahụ na ọha mmadụ nke ógè á. A na-ahụ isiokwu ndị ọzọ dị ka njirimara onwé ónyé na ahụ, ébé ọ na-esite na omenala egwuregwu, ihe na-akpali agụụ mmekọahụ, na ejiji.<ref>{{Cite web|url=http://www.thegroundmag.com/unbreakable-beauty-in-wardell-milans-drawings/|title=Unbreakable Beauty in Wardell Milan's Drawings|work=The GROUND Magazine|accessdate=2017-05-08}}</ref> N'afọ 2005 mgbè ọ gachara ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ, o gosipụtara Frequency na The Studio Museum na Harlem, Greater New York. Ihe ngosi ahụ gosipụtara nkà Milan nke iji ihe dịgasị iche iche na-ese ihe na ihe osise ya, eserese na nnukwu foto montage-style. N'otu afọ ahụ, ''ihe'' ngosi mbụ Milan na mba ofesi bụ La Beaute de l'Enfer na Galerie Rodolphne Janssen na Brussels.<ref>{{Cite web|url=http://www.wardellmilan.com/biography|title=Biography - Wardell Milan|work=www.wardellmilan.com|language=en|accessdate=2017-05-08}}</ref>
Dioramas bụ ihe owuwu atọ nke Milan mepụtara iji see foto, a na-egosikwa ya dị ka ihe nkiri abụọ. Ọ dịghị mgbè ọ na-egosi ihe owuwu ahụ, mana ọ na-ahọrọ igosi ihe nkiri ahụ n'ogo buru ibu. Dioramas ndị a na-egosipụtakarị gbụrụ-gbúrụ ebe dị egwu ebe ihe na ihe odide na-emekọrịta ihe. Mgbè mbụ a na-ele ọrụ ahụ anya, o yiri ka a na-edezi ya na dijitalụ, mana mgbè a na-enyocha ya, onye na-ekiri ya nwere ike ịhụ ojiji Milan ji igwefoto ahụ. Ihe nkírí ndị a na-emepụta oghere na "oge n'oge" nke "agaghị adị".
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
# [https://www.youtube.com/watch?v=uLUZQHWjtEc YouTube Video: Life+Times, ngosi na Bronx Museum gụnyere Wardell Milan]
# [https://www.youtube.com/watch?v=gaAY7kzF_cM YouTube Video: Guernica Magazine, Studio Interview of Wardell Milan]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
n67ucef026m9o035zj0102cudl0i22b
95254
95253
2022-08-25T21:29:46Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wardell Milan''' bụ ónyé America na-ese ihe nkírí nke bi na New York City. Ọrụ ya gụnyere ise ihe, ise ihe, na foto, yana iwu dioramas atọ. Dị ka ónyé na-ese ihe si kwuo, ọ na-ewere ọrụ ya dị ka "akụkọ ányá" nke a pụrụ iwere dị ka ahịrị, ma ọ bụ na-abụghị ahịrị dịka ụzọ ónyé na-ekiri ya si akọwa ihe nkiri ọ bụla. Ọ na-ejikarị foto, ma chọta ihe na ọrụ ya. Ọ sitere n'ike mmụọ nsọ, nkà ihe ọmụma, na ọdịdị mmadụ. Milan ekwuola na ọrụ Tennessee Williams, Alice Walker, na James Baldwin enyewo ya nghọta na ikike ịkọ akụkọ ha.
== Mbido ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Milan na 1977 na Knoxville, [[Tennessee]], ọ bụkwa ebe a ka ọ malitere igosi mmasị ya na nkà. Nné na nnà ya, Wardell Sr. na Linda Milan, nyere "oghere studio" dị iche n'ụlọ ha ka ọ rụọ ọrụ, ébé ndị nkuzi ya nyere agbamume ha n'oge agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.wardellmilan.com/biography|title=Biography - Wardell Milan|work=www.wardellmilan.com|language=en|accessdate=2017-05-08}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ maara nke ọma n'ọtụtụ usoro mgbasa ozi, dị ka ónyé nọ n'afọ iri na ụma Milan lekwasịrị anya na foto. O nwetara nzèrè Bachelor of Fine Arts na Mahadum Tennessee n'afọ 2001. Mgbè ọ nwetasịrị akara ugo mmụta, Milan bụ onye na-ese ihe na Skowhegan School of Painting and Sculpture na Skow Hegan, Maine. Ọ nwetara Master of Fine Arts na Mahadum Yale na 2004, ma n'oge na-adịghị anya ọ kwagara New York.<ref>{{Cite web|url=http://www.wardellmilan.com/biography|title=Biography - Wardell Milan|work=www.wardellmilan.com|language=en|accessdate=2017-05-08}}</ref>
== Ọrụ ==
Nhọrọ Milan na iji ọtụtụ mgbasa ozi na-enyekwa nghọta banyéré nkọwa Milan na isiokwu nke ịma mma na mmekọahụ na ọha mmadụ nke ógè á. A na-ahụ isiokwu ndị ọzọ dị ka njirimara onwé ónyé na ahụ, ébé ọ na-esite na omenala egwuregwu, ihe na-akpali agụụ mmekọahụ, na ejiji.<ref>{{Cite web|url=http://www.thegroundmag.com/unbreakable-beauty-in-wardell-milans-drawings/|title=Unbreakable Beauty in Wardell Milan's Drawings|work=The GROUND Magazine|accessdate=2017-05-08}}</ref> N'afọ 2005 mgbè ọ gachara ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ, o gosipụtara Frequency na The Studio Museum na Harlem, Greater New York. Ihe ngosi ahụ gosipụtara nkà Milan nke iji ihe dịgasị iche iche na-ese ihe na ihe osise ya, eserese na nnukwu foto montage-style. N'otu afọ ahụ, ''ihe'' ngosi mbụ Milan na mba ofesi bụ La Beaute de l'Enfer na Galerie Rodolphne Janssen na Brussels.<ref>{{Cite web|url=http://www.wardellmilan.com/biography|title=Biography - Wardell Milan|work=www.wardellmilan.com|language=en|accessdate=2017-05-08}}</ref>
Dioramas bụ ihe owuwu atọ nke Milan mepụtara iji see foto, a na-egosikwa ya dị ka ihe nkiri abụọ. Ọ dịghị mgbè ọ na-egosi ihe owuwu ahụ, mana ọ na-ahọrọ igosi ihe nkiri ahụ n'ogo buru ibu. Dioramas ndị a na-egosipụtakarị gbụrụ-gbúrụ ebe dị egwu ebe ihe na ihe odide na-emekọrịta ihe. Mgbè mbụ a na-ele ọrụ ahụ anya, o yiri ka a na-edezi ya na dijitalụ, mana mgbè a na-enyocha ya, onye na-ekiri ya nwere ike ịhụ ojiji Milan ji igwefoto ahụ. Ihe nkírí ndị a na-emepụta oghere na "oge n'oge" nke "agaghị adị".
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
# [https://www.youtube.com/watch?v=uLUZQHWjtEc YouTube Video: Life+Times, ngosi na Bronx Museum gụnyere Wardell Milan]
# [https://www.youtube.com/watch?v=gaAY7kzF_cM YouTube Video: Guernica Magazine, Studio Interview of Wardell Milan]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
95w2e8a9hfajmr9sdjlaqaaeiwmdpu5
Tom Miller (artist)
0
16598
95403
80507
2022-08-26T05:14:15Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Thomas Patton Miller''' (1945-2000), ónyé aha ya bụ '''Tom Miller''', bụ ónyé na-ese ihe na Baltimore nke a maara nke ọma màkà oche ya "Afro-Deco". A mụrụ ya na Sandtown-Winchester ma gaa Carver Vocational Technical High School. N'afọ 1963, ọ natara agụmakwụkwọ na Maryland Institute College of Art (MICA). Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ kụziri nka n'ụlọ akwụkwọ ọha na eze Baltimore City ruo afọ iri abụọ tupu ọ laghachi na MICA màkà MFA ya, nke ọ natara na 1987.
Miller gbanwere ọrụ aka ọdịnala Baltimore nke ihe osise na oche na-ese n'elu ikpo okwu maka nyocha nke akụkọ ihe méré eme na agbụrụ site na agba, whimsy, wit, na imewe. N'ụzọ ejiji, ọrụ ya "nwere ọtụtụ mgbọrọgwụ, ọkachasị nka Africa na nka deco. "<ref>{{Cite news|author=Dorsey|first=John|title=Tom Miller seriously inventive, delightfully quirky|url=https://www.baltimoresun.com/news/bs-xpm-1997-09-11-1997254024-story.html|accessdate=11 February 2021|work=The Baltimore Sun|date=11 September 1997}}</ref> Ónyé ọkacha mmasị n'ógbè ahụ, "A na-egosipụta ọrụ Miller mgbè niile na gallery Baltimore, ọ na-enwekwa ndị na-eso ụzọ n'etiti ndị na-anakọta ihe ebe a, ndị na-echekarị ruo afọ abụọ iji zụta ihe atụ nke ọrụ ya. Ngwongwo na ihe ọkpụkpụ Miller bụ isiokwu nke nnukwu ihe ngosi na Baltimore Museum of Art na Maryland Art Place na 1995, a nọchitekwara anya ya n'ọtụtụ ihe ngosi dị mkpà nke gara mba ahụ.<ref>{{Cite news|author=McNatt|first=Glenn|title=Tom Miller recalled for whimsical art, attitude|url=https://www.baltimoresun.com/news/bs-xpm-2000-06-24-0006240003-story.html|accessdate=11 February 2021|work=The Baltimore Sun|date=24 June 2000}}</ref> Site na 1991 ruo 1998, nke Kọmitii ndụmọdụ nke ónyé isi ọbọdọ na nka na ọdịbendị nyere iwu, o mepụtara ihe osise isii na isiokwu ndị metụtara mpako agbụrụ na obodo ndị isi ojii.<ref>{{Cite web|author=Bedolla|first=Myrtis|title=The In and Outsiders|url=http://galeriemyrtis.net/in-and-outsiders-about-the-artists/|work=Galerie Myrtis|publisher=Galerie Myrtis|accessdate=11 February 2021}}</ref>
N'ịbụ onye na-eme enyi nwoke n'ụzọ doro anya, Miller chọpụtara na 1989 na ọ nwere nje HIV.<ref>{{Cite web|author=Brown III|first=Arthur C.|title=Tom Miller: Eccentrically Championing Black Art In Baltimore|url=https://thelyfe.wordpress.com/2012/12/30/tom-miller-eccentrically-championing-black-art-in-baltimore/|work=The Baltimore Renaissance|accessdate=11 February 2021}}</ref> Ụfọdụ n'ime ọrụ ya ndị ọzọ "na-emetụta isiokwu zuru ụwa ọnụ nke ịnakwere ọnwụ".<ref>{{Cite news|author=Dorsey|first=John|title=Tom Miller seriously inventive, delightfully quirky|url=https://www.baltimoresun.com/news/bs-xpm-1997-09-11-1997254024-story.htm|accessdate=11 February 2021|work=The Baltimore Sun|date=11 September 1997}}</ref> Ọ nwụrụ n'afọ 2000 site na nsogbụ metụtara ọrịa AIDS. Ọrụ ya dị na nchịkọta nke Baltimore Museum of Art, Maryland Historical Society, Reginald F. Lewis Museum of Maryland African American History and Culture na Baltimore, MD; National Museum of African American History na Culture na Washington, DC; na David C. Driskell Center na Mahadum Maryland, na College Park, MD, n'etiti nchịkọta ụlọ ọrụ na nke onwe.<ref>{{Cite web|author=Scott|first=Steven|title=Tom Miller (1945 - 2000)|url=https://stevenscottgallery.com/artists_miller.html|work=Steven Scott Gallery|publisher=Steven Scott Gallery|accessdate=11 February 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Denker|first=Susan|title=Miller, Thomas Patton (Tom). (Baltimore, MD, 1945-Baltimore, MD, 1990)|url=http://216.197.120.164/artistbibliog.cfm?id=706|work=African American Visual Artists Database|accessdate=11 February 2021}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
b594c8xyept123n41y08mg20m40kyib
Charles Mills (artist, born 1920)
0
16604
95082
80513
2022-08-25T13:49:46Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Charles Norman Mills''' (n'ubochí irí na anọ n'ọnwa Disemba, 1920 rụo ụbọchị irí abụọ n'ọnwa Ọktoba, 2009) bụ ónyé Africa-America na-ese ihe osise ya pụtara na ákwà na dị ka murals na mgbidi [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị]] agbata obi, na-elekwasị anya na ihe omume na akụkọ ihe mere eme na ọdịbendị Africa-America. A na-akpọ ọrụ ya Wall of History, ihe osise na-egosi ọtụtụ narị afọ nke akụkọ ihe mere eme nke Africa na America, nke dị n'ọnụ ụzọ nke Sistrunk Boulevard nke Fort Lauderdale, ihe kachasị mmá ọ rụzuru.
A mụrụ Mills n'ubochí irí na anọ n'ọnwa Disemba, 1920, na New York City ma too na Harlem. Ọ gàrà ụlọ akwụkwọ sekọndrị nka na Manhattan. Dị ka ónyé ntorobịa, Mills mụtara banyéré mgbọrọgwụ ya site na nleta ọ na-eleta ugboro ugboro na nchịkọta akwụkwọ gbasara ọdịbendị na akụkọ ihe mere eme nke ndị Africa America dị na okpukpu nke abụọ nke ụlọ dị na 135th Street, nchịkọta nke e mechara tinye na Schomburg Center for Research in Black Culture.
Mills jere ozi na ndị agha United States ma mgbè ọ rụchara ọrụ agha ya, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe osise ahụike na VA Medical Center na Brooklyn. Nke a bụ ọnọdụ nke nwa ya nwanyị kọwara dị ka "wepụtara nka n'ime ya" na Mills ga-aga n'ihu na-etinye afọ iri abụọ na-emepụta ma na-ese akwụkwọ ahụike. Ọ malitere imepụta ihe osise mara mma, mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na The Career School of Commercial Illustration na New York na Brooklyn Museum, ọtụtụ n'ime ọrụ ya gosipụtara na nchịkọta na gallery na New York City.
Ọ kwagara South Florida na 1985, bírí na Fort Lauderdale. Ọ kụziri na Coral Springs Museum of Art, gaa n'ihu na-ese ihe ma gosipụta ọrụ ya na gallery na ebe ngosi ihe mgbè ochie.<ref>Mills, Michael. [http://www.browardpalmbeach.com/2008-12-25/culture/with-a-very-wide-view-of-history-charles-mills-and-the-twentieth-century "With a Very Wide View of History: Charles Mills and the Twentieth Century"], ''[[New Times Broward-Palm Beach]]'', December 23, 2008. Accessed October 23, 2009.</ref> A na-ewere ihe osise ya n'ọnụ ụzọ Sistrunk Boulevard n'obodo nna ya, nke ọbọdọ Fort Lauderdale nyere iwu, dị ka ọrụ ya kachasị ukwuu, na-akọ akụkọ banyere ahụmịhe ndị Africa na America site n'ohu ruo n'oge a. N'afọ 2009, Jim Moran Foundation sọpụrụ ya dị ka onye Africa-America Achiever maka afọ iri isii nke eserese ya na ilekwasị anya na ahụmịhe Africa-America.
Mills nwụrụ mgbe ọ dị afọ irí asatọ na asatọ n'ọnwa Ọktoba ubochí irí abụọ, 2009, n'ụlọ ọgwụ dị na Pembroke Pines, Florida. Nwunye ya, Thelma, yana ụmụ nwanyị abụọ Renee Chester na Denise Collins, ụmụ ụmụ ise na ụmụ ụmụ ise hapụrụ ya.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
daqjutesgtyplmz3oyqtvmywl0zo0lk
Togo Mizrahi
0
16651
95395
85208
2022-08-26T05:04:35Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Togo Mizrahi''' (Egyptian Arabic) (June 2, 1901 - June 5, 1986) bụ onye nduzi Egypt, onye na-eme ihe nkiri, onye na'emepụta ihe, na onye na-ede ihe nkiri. Mizrahi bụ onye na-eme ihe nkiri nke a maara nke ọma maka ime ihe ọchị na egwu egwu. N'agbata afọ 1930 na 1946, ọ duziri ihe nkiri 30 na-asụ Arabic na ihe nkiri anọ na-asụrụ Grik, ọ mepụtara ọtụtụ ihe nkiri nke ndị na-eme ihe nkiri ndị ọzọ duziri.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Joseph Elie Mizrahi na Alexandria, Egypt n'ezinụlọ [[Jew|ndị Juu]] nwere nwa amaala [[Italy|Ịtaly]] . Dịka nwatakịrị, ọ nabatara aha njirimara, Togo, site na Admiral Togo, na-echeta mmeri Japan meriri Russia na Agha Russia na Japan.<ref>{{Cite book|author=Starr|first=Deborah|title=Togo Mizrahi and the Making of Egyptian Cinema|date=2020|publisher=University of California|isbn=9780520366206|url=https://doi.org/10.1525/luminos.91}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 1929, Mizrahi guzobere ụlọ ọrụ na Alexandria, Egypt, ma guzobe ụlọ ọrụ mmepụta ihe, The Egyptian Films Company. O mepụtara ihe nkiri na Alexandria ruo afọ 1939, mgbe ọ kwagara Cairo.<ref>{{Cite web|title=Togo Mizrahi|url=https://www.bibalex.org/alexcinema/cinematographers/togo_mizrahi.html|work=Alex Cinema}}</ref> N'oge ọrụ ya, Mizrahi so ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri na ndị na-eti egwu rụọ ọrụ. O mere ọtụtụ ihe ọchị nke Chalom (Leon Angel), Ali al-Kassar, na Fawzi al-Jazayirli. Ọ duziri ihe nkiri ise nke onye na-agụ egwu Leila Mourad. A na-eche na ihe nkiri ya, Sallama(1945), nke diva Egypt Umm Kulthum, bụ ihe kachasị mma ya na ihuenyo. Ya na Youssef Wahbi, [[Amina Rizk]], na Anwar Wagdi rụkwara ọrụ. Mizrahi duziri ndị na-eme ihe nkiri Taheyya Kariokka na Ismail Yassine na ihe nkiri mbụ ha.<ref>{{Cite web|title=Togo Mizrahi|url=https://elcinema.com/person/1044565/|work=elcinema}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri Arabic ===
* 1930: Cocaine ma ọ bụ Abyss (el kokaïn) (el Hâwya)
* 1932: 5001 (khamsat âlaf wa wâhid)
* 1933: Ụmụ Ijipt (Awlâd Misr)
* 1934: Ndị nnọchiteanya abụọ ahụ (el Mandoubân)
* 1935: Dr. Farahat (el Doktor Farhât)
* 1935: Shalom onye ntụgharị (Shalom el tourgmân)
* 1935: Onye Ọkwọ Ụgbọ Mmiri (el bahhâr)
* 1936: Otu narị puku pound (Mit alf guineh)
* 1936: Ndị na-eche ogige ndị agha (Khafir el darak)
* 1937: Ego buru oke ibu bụ nsogbu (el ŌIzz bahdalah)
* 1937: Shalom the Athlete (Shalom el riyâdî)
* 1937: elekere asaa (Sá Sabá)
* 1938: Telegram (el Telegraf)
* 1938: Nke a bụ ọdịdị m! (Anâ tab ī Kidah)
* 1939: Osman na Ali
* 1939: gbazinyere m Three Pounds (Sallifnî talâtah guinîh)
* 1939: A Rainy Night (Laylah moumtirah)
* 1940: Onye isi ọrụ ngo (el Bâchmouqâwil)
* 1940: Obi nke Nwaanyị (Qalb imirańah)
* 1941: Ndị Musketeers Atọ (el Foursân el thalâthah)
* 1941: Laila si n'ime ime obodo (Layla bint el rif)
* 1941: Otu puku na otu abalị (Alf Lailah wa Lailah)
* 1941: Laila the School Girl (Layla bint el madâris)
* 1942: Laila (Layla)
* 1942: Ali Baba na ndị ohi iri anọ
* 1943: Ụzọ ziri ezi (el Tariq el moustaqîm)
* 1943: Ụmụ nwanyị ogologo oge! (Tahyâ el sittât)
* 1944: Laila n'ọchịchịrị (Layla fi-l-zalâm)
* 1944: Ịgha ụgha, Ịgha ụgha! (Kidb fi kidb)
* 1944: Nour Eddine na ndị ọrụ ụgbọ mmiri atọ (Nour Eddin wa-l-bahhârah el thalâthah)
* 1945: Sallama (Sallâmah)
* 1945: Ụmụ nwoke dị ogologo ndụ! (Tahyâal-riggâlah)
*
=== Ihe nkiri Ndị Asụsụ Grik ===
* 1937: Δκρ· Επαμινόνδας Doctor Epaminondas (Dọkịta Epaminondes)
* 1938: Προφυγοπούλα The Girl Refugee (Prosfigopoula)
* 1938: Mgbe di na-anọghị (Otan o syzygos taxidevi)
* 1943: Καπετάνιος Σκορπιός Captain Scorpion (Kapetan Skorpios)
*
=== Ihe nkiri Arabic nke Togo Mizrahi mepụtara ma ndị ọzọ duzie ===
* 1944: Nwa nke onye na-eji ọla (Ibn el haddâd)
* 1944: Okporo ámá Mohamed Ali
* 1945: Ọdịdị (el Mazâhir)
* 1945: Onye Ukwu Onye Na-ese Ihe (el Fannân el 'azîm)
* 1945: Akụkọ Ịhụnanya (Qissat gharâm)
* 1946: Nkwado Chineke (Yadu Allah)
* 1946: Ụgbọ okporo ígwè ịhụnanya (Express el houbb)
* 1946: Queen Beauty (Malikat el gamâl)<ref>{{Cite web|title=Togo Mizrahi|url=https://www.bibalex.org/alexcinema/cinematographers/togo_mizrahi.html|work=Alex Cinema}}</ref>
== Ọgwụgwụ Ọrụ ==
N'afọ 1946, e boro Mizrahi ebubo na ọ na-arụkọ ọrụ na Zionist. Ọ bụ ezie na o yiri ka ọ dị njikere ịlaghachi n'afọ 1949, Mizrahi emeghị ihe nkiri ọzọ. N'afọ 1952, ọ họpụtara nwanne ya nwoke Alfred Mizrahi ka ọ lekọta ọrụ kwa ụbọchị nke ụlọ ọrụ Egypt Films Company. Mizrahi hapụrụ Egypt wee biri na Rom, ebe ọ nwụrụ na June 5, 1986.<ref>{{Cite book|author=Starr|first=Deborah|title=Togo Mizrahi and the Making of Egyptian Cinema|date=2020|publisher=University of California|isbn=9780520366206|pages=47–49|url=https://www.ucpress.edu/book/9780520366206/togo-mizrahi-and-the-making-of-egyptian-cinema}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Deborah A. Starr: ''Togo Mizrahi na'' ime ihe nkiri Egypt, Oakland, California : University of California Press, [2020],
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0594635}}
* [http://www.bibalex.org/alexcinema/cinematographers/togo_mizrahi.html Togo Mizrahi] na Alex Cinema.
* [http://www.medmem.eu/en/notice/BIB00044 Mgbasa ozi metụtara Togo Mizrahi].
* [https://elcinema.com/person/1044565/ Elcinema.com]
* [https://www.luminosoa.org/site/books/m/10.1525/luminos.91/ Starr, Deborah. Togo Mizrahi na Making of Egyptian Cinema, University of California Press, ohere mepere emepe, 2020.]
pww51wfkqsxmadail4fsyakoj4rf7zw
Hazel Nali
0
16670
95541
85080
2022-08-26T09:32:32Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:HazelNali (10).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Hazel Natasha Nali''' (amụrụ n'ụbọchị nke anọ n'ọnwa Eprel n'afọ 1998) bụ onye Zambia na-agba bọọlụ, onye na-agba ọsọ dị ka onye na-edebe goolu maka Fatih Vatan Spor na Turkish Women's Super League na Zambia. Ọ gbara bọọlụ maka ndị otu mba dị elu na afọ 2014 African Women's Championship na afo 2018 Africa Women Cup of Nations, na afọ 2020 COSAFA Women's Championships, na 2020 Summer Olympics.
== Ọrụ klọb ==
Na klọb, Nali agbaala bọọlụ na Zambia maka Chibolya Queens na Lusaka, maka Nchanga Queens na Chingola, maka Indeni Roses na Ndola, na maka Green Buffaloes na Lusaka.<ref name="2014AWCsquad">{{Cite web|url=http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship|title=Bwale names squad for African Women Championship|date=5 October 2014|publisher=[[Football Association of Zambia]]|accessdate=25 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161026000212/http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship|archivedate=26 October 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=Zambia set up women’s friendly|url=http://www.cosafa.com/zambia-set-up-womens-friendly/|publisher=[[Council of Southern Africa Football Associations]]|accessdate=24 April 2017|date=19 October 2016}}</ref> Na Machị na afọ 2020, ọ meriri FAZ Women Super division na Green Buffaloes.<ref>{{Cite web|url=https://www.cafonline.com/news-center/news/green-buffaloes-crowned-zambia-women-s-league-champions|title=Green Buffaloes crowned Zambia Women’s League champions|publisher=[[Confederation of African Football]]|date=18 March 2020}}</ref>
N'ọnwa Nọvemba na afọ 2020, Nali sonyeere klọb Israel Hapoel Be'er Sheva bụ ndị na-asọmpi na Ligat Nashim na nkwekọrịta otu afọ. Ọ malitere egwuregwu ọ bụla mbụ nke oge ahụ, na egwuregwu nke isii ha, debere akwụkwọ mbụ ya dị ọcha iji nyere klọb ahụ aka inweta mmeri mbụ ha n'oge ahụ, na-eti Hapoel Ra'anana 2o0.<ref>{{Cite web|url=https://www.goal.com/en/news/hazel-nali-bags-first-clean-sheet-as-hapoel-beer-sheva-claim/1saj5isqc1r0x1pfnukh8wc4zl|title=Hazel Nali bags first clean sheet as Hapoel Be'er Sheva claim maiden win|first=Samuel|author=Ahmadu|work=[[Goal (website)|Goal]]|date=5 February 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.goal.com/en/news/hazel-nali-zambia-goalkeeper-hungry-to-add-character-to/nnwnfy9pxlya1ckv8mb4ushsf|title=Hazel Nali: Zambia goalkeeper hungry to add character to Hapoel Be'er Sheva|first=Samuel|author=Ahmadu|work=[[Goal (website)|Goal]]|date=8 February 2021}}</ref>
Na Machị na afọ 2022, ọ kwagara Turkey wee sonye na klọb Fatih Vatan Spor nke dị na Istanbul iji gbaa bọọlụ na ọkara nke abụọ nke oge Super League nke ụmụ nwanyị nke afọ 2021-22.
== Ọrụ mba ụwa ==
Nali gbara bọọlụ maka ndị otu Zambia na-erubeghị afọ iri na asaa na 2014 FIFA U-17 Women's World Cup.<ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/u17womensworldcup/teams/team=1915239/squadlist.html|title=Zambia– Squad List|publisher=[[FIFA]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304141754/https://www.fifa.com/u17womensworldcup/teams/team=1915239/squadlist.html|archivedate=4 March 2016}}</ref> Ọ gbara egwuregwu atọ niile maka Zambia, Italy meriri ya na Venezuela n'ụzọ 0 na 4 tupu ya emeri Costa Rica n'ụzọ 1.
N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2014, a kpọrọ Nali aha maka ndị isi Zambia maka asọmpi 2014 African Women's Championship.<ref name="2014AWCsquad">{{Cite web|url=http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship|title=Bwale names squad for African Women Championship|date=5 October 2014|publisher=[[Football Association of Zambia]]|accessdate=25 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161026000212/http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship|archivedate=26 October 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20161026000212/http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship "Bwale names squad for African Women Championship"]. [[Njikọ bọọlụ nke Zambia|Football Association of Zambia]]. 5 October 2014. Archived from [http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship the original] on 26 October 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">25 October</span> 2016</span>.</cite></ref>
N'ọnwa Nọvemba afọ 2018, a kpọrọ Nali maka afo 2018 Africa Women Cup of Nations .<ref>{{Cite web|author=Ahmadu|first=Samuel|title=Zambia announce final squad for Africa Women's Cup of Nations|url=https://www.goal.com/en-gh/news/zambia-announce-final-squad-for-africa-womens-cup-of-nations/z5yc9x8npsxu1m8aizjj4lr6e|work=[[Goal (website)|Goal]]|accessdate=4 July 2021|date=6 November 2018}}</ref>
N'ọnwa Nọvemba na afọ 2020, a kpọrọ Nali maka asọmpi COSAFA Women's Championship nke afọ 2020.<ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/FootballAssociationZambia/photos/a.172547859467600/3421110797944607/|title=Mwape unveils Copper Queens final squad|publisher=[[Football Association of Zambia]]|work=[[Facebook]]|date=1 November 2020}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.lusakatimes.com/2020/11/02/shepolopolo-at-port-elizabeth-base-ahead-of-cosafa-kickoff/|title=Shepolopolo at Port Elizabeth Base Ahead of COSAFA Kickoff|work=[[Lusaka Times]]|date=2 November 2020}}</ref>
N'ọnwa Julaị na afọ 2021, a kpọrọ Nali maka ndị otu Zambia maka na afọ 2020 Summer Olympics.<ref>{{Cite web|url=https://www.faz.co.zm/2021/07/02/mwape-unveils-tokyo-bound-copper-queens-squad/|title=Mwape Unveils Tokyo Bound Copper Queens Squad|publisher=[[Football Association of Zambia]]|date=2 July 2021|accessdate=4 July 2021}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.cafonline.com/en-us/competitions/tn9thafricanwomenchampionship-namibia/teamdetails/PlayerDetails?CompetitionPlayerId=kjG9QItRmUS7eztoUu4PU2A1gwNyQTVsJBa%2fu4U2Lni4C8YmSOverE0HeQnNJ9vw&TeamsIDs=yKeW2fSKlP2crnGGCkN%2b9voo4cFexClBrbSwUYC5ZoeF60SAfj6vIHCIGUiPaVU4 Profaịlụ onye ọkpụkpọ CAF]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
mko8ihjzqapixfk6b4hczibbiumo957
Racheal Nachula
0
16672
95503
80582
2022-08-26T09:07:21Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Racheal Nachula''' (amụrụ na 14 Jenụwarị na afọ 1986) bụ onye Zambia bụbu onye na-agba ọsọ nke na-ahụ maka mita 400<ref>{{Cite web|url=https://www.cosafa.com/nachula-entra-para-o-guinness-do-cosafa-eswatini-surpreende-mocambique-e-botswana-triunfa/|title=Nachula entra para o "Guinness do COSAFA", Eswatini surpreende Moçambique e Botswana triunfa|language=pt|accessdate=11 March 2020|work=COSAFA|date=1 August 2019}}</ref> na onye na-egwu bọọlụ nke na-agba bọọlụ dị ka onye na-aga n'ihu maka klọb Segunda División Pro nke Spain Zaragoza CFF na ndị otu ụmụ nwanyị Zambia.<ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/201503131128.html|title=Zambia: Nachula Dropped From Shepolopolo|work=allAfrica.com|date=12 March 2015|accessdate=11 March 2020}}</ref>
O meriri ọla nchara na 2008 African Championships, na oge kachasị mma nke 51.39 sekọnd. O sonyere na afọ 2006 Commonwealth Games, na afọ 2006 World Junior Championships, afọ 2008 World Indoor Championships, na afọ 2008 Summer Olympics na-enweghị iru eru maka agba ikpeazụ. O meriri nrite ọlaọcha na 400m na afọ 2009 African Junior Athletics Championships, na-edekọ oge nke 53.34 sekọnd.<ref>[http://www.africanathletics.org/?p=245 2009 Africa Junior Athletics Championships – Full results]. </ref>
O nwekwara 23.42 sekọnd na mita 200, nke o nwetara na ọnwa Mee na afọ 2007 na Gaborone.<ref>{{Cite web|author=Linda|first=Debrah|date=2022-04-27|title=Racheal Nachula's biography, fact, career, awards, net worth and life story|url=https://ab.com.tc/racheal-nachulas-biography,-fact,-career,-awards,-net-worth-and-life-story/|accessdate=2022-05-26|work=Halla News|language=en-US}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Racheal Nachula at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
dm4w3iit0yl4pqyhhcngnuf4df3mt3e
Lilian Bwalya
0
16681
95375
80592
2022-08-26T00:35:13Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lilian Bwalya''' (amụrụ na 28 Disemba na afọ 1974) bụ onye na-agba ọsọ na Zambia. O sonyere na mita 400 nke ụmụ nwanyị na 2000 Summer Olympics .
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Lilian Bwalya at Olympedia
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
94imp1fowag3oti8g0h1dp49d425i3a
Wendy Kunda
0
16689
95284
80600
2022-08-25T21:48:51Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
''''Bold text'''''Wendy Kunda''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1997) bụ onye Zambia na-agba bọọlụ nke na-agba dịka onye na-edebe goolu maka otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke Zambia. Ọ bụ otu n'ime ndị otu na afo 2014 African Women's Championship.<ref>{{Cite web|title=Africa Women Football Championship 2014 -Shepolopolo select Women Championship team|url=http://www.namibian.com.na/print.php?id=128869&type=2|publisher=Namibian|accessdate=24 April 2017}}</ref> N'ọkwa klọb ọ gbara bọọlụ maka Mooba Queens na Zambia.<ref>{{Cite web|url=http://www.fazfootball.com/news/article/141005/Bwale_names_squad_for_African_Women_Championship|title=Bwale names squad for African Women Championship|date=5 October 2014|work=fazfootball.com}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.cafonline.com/en-us/competitions/tn9thafricanwomenchampionship-namibia/teamdetails/PlayerDetails?CompetitionPlayerId=LTqu29LP2icK1iAm4Zoo2oFV94JwTCWPyXIgbQJu%2fycMvHtN9phcmW0X%2bs0%2fYTxA&TeamsIDs=yKeW2fSKlP2crnGGCkN%2b9voo4cFexClBrbSwUYC5ZoeF60SAfj6vIHCIGUiPaVU4 Profaịlụ onye ọkpụkpọ CAF]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
p220pjmxadps9e64b8nbfj1wmop4hx6
Racheal Kundananji
0
16701
95497
80612
2022-08-26T09:04:47Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Racheal Kundananji''' (amụrụ na abalị atọ na ọnwa isii 2000) bụ onye Zambia ọkachamara na-agba bọọlụ nke na-agba ọsọ dị ka onye na-aga n'ihu maka Spanish Primera División club SD Eibar na ndị otu ụmụ nwanyị Zambia.
== Ọrụ mba ụwa ==
Kundananji nọchitere anya Zambia na afọ2018 Africa Women Cup of Nations .<ref>{{Cite web|url=http://www.cafonline.com/Portals/0/Total%20Woman%202018/team%20lists.pdf|title=Team Lists|publisher=CAF|accessdate=22 November 2018}}</ref>
=== Ihe mgbaru ọsọ mba ụwa ===
''Ntinye na nsonaazụ depụtara ihe mgbaru ọsọ Zambia nke mbụ''
{| class="wikitable"
!Mba.
!Ụbọchị
!Ebe a na-anọ
!Onye mmegide
!Ihe ndị a tụrụ
!Nsonaazụ
!Ịsọ mpi
|-
|{{center|1}}
| rowspan="2" |18 Nọvemba 2018
| rowspan="2" |Cape Coast Sports Stadium, Cape Coast, [[Ghana]]
| rowspan="2" | Equatorial Guinea
|{{center|'''3'''–0}}
| rowspan="2" style="text-align:center;" |5 Na 0
| rowspan="3" |2018 Africa Women Cup of Nations
|-
|{{center|2}}
|{{center|'''5'''–0}}
|-
|{{center|3}}
|24 Nọvemba 2018
|Accra Sports Stadium, Accra, [[Ghana]]
| South Africa
|{{center|'''1'''–1}}
|{{center|1–1}}
|-
|{{center|4}}
|28 Ọgọst 2019
|Nkoloma Stadium, Lusaka, [[Zambia]]
| Zimbabwe
|{{center|'''5'''–0}}
|{{center|5–0}}
|2020 CAF Women's Olympic Qualifying Tournament Nzọụkwụ nke Abụọ
|-
|{{center|5}}
|8 Nọvemba 2019
|Ebe Egwuregwu Mba Nile nke Moi, Kasarani, [[Kenya]]
| Kenya
|{{center|'''2'''–2}}
|{{center|2–2}}
|2020 CAF Women's Olympic Qualifying Tournament agba nke anọ
|}
== Ihe odide ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Racheal Kundananji at Soccerway
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4hkk17shbzqbszer35dmbpdyagi8a5r
Tinarie van Wyk-Loots
0
16767
95140
80683
2022-08-25T20:11:39Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tinarie van Wyk-Loots''' (amụrụ na 17 Disemba afọ 1980 na Johannesburg, South Africa) bụ onye na-eme ihe nkiri amaara maka ọrụ nkiri ya na War of the Worlds na Mojave Phone Booth .
== Ihe nkiri ==
=== Fim ===
{| class="wikitable sortable" width="90%"
! style="width:50px" |Afọ
! style="width:300px" |Aha ya
! style="width:200px" |Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2003
|''Ụlọ ọrụ ị na-edebe''
|Benecia
|
|-
|2005
|''Agha Ụwa''
|Felicity Herbert
|
|-
|2005
|''Ihe Njem Poseidon''
|Aimee Anderson
|
|-
|2006
|''Onye Agha Mmiri na-egbuke egbuke''
|Onye nta akụkọ Auckland
|
|-
|2006
|''Ụlọ Ahịa ekwentị Mojave''
|Meri
|Ọrụ bụ isi
|-
|2007
|''<nowiki/>'n Roos vir Mari''
|Nwunye Jan-Hendrik
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|2008
|''Hansie: Akụkọ Eziokwu''
|Hester "Cronjé" Parsons
|Ọrụ bụ isi
|-
|2009
|''Hond na-agbada''
|Lara van Niekerk
|Ọrụ bụ isi
|-
|2009
|''Ndị Mmụọ Ozi Na-ere N'Anyanwụ''
|Kim
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|2011
|''Ịma Mma''
|Linda van Heerden
|
|-
|2013
|''Zulu''
|Claire Fletcher
|
|-
|2013
|''Jimmy na Pienk''
|Rika
|
|-
|2013
|''Ọ nwụrụ Bach-motief''
|Celeste Groenewald
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|2015
|''Nchọpụta Ọkụ''
|Nwanyị ahụ
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|-
|2016
|''Odyssey''
|Onye na-enyere TV aka
|
|-
|2017
|''Egwuregwu''
|
|Ihe nkiri
|-
|2020
|''Gat na die Muur (Ohere dị na Mgbidi)''
|Ava
|
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable sortable" width="90%"
! style="width:50px" |Afọ
! style="width:300px" |Aha ya
! style="width:200px" |Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2008
|''Okporo ụzọ''
|Thaba nke Na-acha Uhie
|Ọrụ bụ isi 10 episodes<br /><br /><br /><br />
|-
|2008
|''Onye Akaebe Na-adịghị Egwu Egwu Okwu''
|Sian
|Ihe omume 12.99-100 "Ịchọta Rachel"
|-
|2009
|''Onye Ọrụ Enyemaka''
|Oriakụ Whitmere
|Ihe omume: San Diego
|-
|2011
|''Ụmụ nwanyị hụrụ n'anya''
|Samantha
|Ihe nkiri TV Obere Ihe nkiri 1.2<br /><br /><br /><br />
|-
|2013
|''Ọhịa Na-eti Egwu''
|Azụ
|Ọrụ olu Ihe omume: Tiny Nubbles<br /><br /><br /><br />
|-
|2016
|''Ndị Na-eme Nnyocha n'Oké Ọhịa''
|Rita
|Ọrụ olu Ihe omume: Hot Air 2<br /><br /><br /><br />
|-
|2016
|''Munki na Trunk''
|Rita
|Ọrụ olu Ihe omume: Queen of the Swingers<br /><br /><br /><br />
|}
== Njikọ mpụga ==
* Tinarie Van Wyk at IMDb
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
b2ilh5z2opykm9usjfawip2ri2uyjri
Hassan Youssef (actor)
0
16872
95510
80799
2022-08-26T09:11:11Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hassan Youssef''' (Arabic; a mụrụ na 14 Eprel 1939) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri na onye nduzi. Ọ rụrụ ọtụtụ ihe nkiri kemgbe afọ 1960 ma gosipụta na ya na onye na-eme ihe nkiri Egypt a ma ama Soad Hosny mere ihe nkiri iri na ise nke niile nwere ihe ịga nke ọma na ụlọ ọrụ ịkụ nzọ (ajụjụ ọnụ ahụ dị na YouTube). O mekwara ọtụtụ ihe nkiri n'afọ ndi 1980 gụnyere ''Dalia onye Egypt'' na onye na-eme ihe nkiri Egypt a ma ama Salah Zulfikar na onye na'eme ihe nkiri Madiha Salem dịka Dalia. Ọ rụrụ ọrụ na usoro ihe nkiri a ma ama ''Layaly El Helmeya'' n'etiti afọ 1980.
Ọ lụrụ onye na-eme ihe nkiri Shams al-Baroudi kemgbe afọ 1970. Ha nwere ụmụ anọ, gụnyere nwa nwoke, Omar H. Youssef.
Na Julaị 11, 2011, n'okporo ụzọ dị n'etiti Cairo na Alexandria, otu ìgwè ndị omempụ wakporo Hassan. Hassan kwuru na ndị na-eme mgbanwe kwesịrị inyere aka chebe ụzọ karịa ime ngagharị iwe na Tahrir Square.
Ọ bụ otu n'ime ndị ise na-eme ihe nkiri na Egypt nke a na-asọpụrụ na 20th National Cinema Festival nke emere n'ọnwa Ọktoba afọ 2016 na Egypt.<ref>"[http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/245118/Arts--Culture/Film/Egypts-th-National-Cinema-Festival-announces-honou.aspx Egypt's 20th National Cinema Festival announces honourees]." Ahram Online, October 3, 2016.</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Mba.
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
|-
|1
|1961
|''Fi baitina rajul''
|
|-
|2
|1966
|''Thalath Losoos''
|
|-
|3
|1968
|''Hekayet thalass banat''
|
|-
|4
|1971
|''Rehla Laziza''
|
|-
|5
|1971
|''Khamsa share' al-habaib' ''
|
|-
|6
|1973
|''Al-mokhadeun''
|
|-
|}
=== Ihe nkiri telivishọn ===
{| class="wikitable"
!Mba.
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
|-
|1
|1982
|''Dalia onye Ijipt''
|
|-
|2
|1985
|''Layaly El Helmeya''
|
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0950350}}
* "[http://www.elcinema.com/en/news/nw678920646/ Onye na-eme ihe nkiri Shams al-Baroudy wepụtara nkwupụta banyere di ya] na-eme egwuregwu Hassan Youssif". (Archive) Elcinema.com. DAMLAG S.A.E.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
smeourapfkbgw2b1h9v8u1njqfdhytg
Lorna Simpson
0
16873
95040
86261
2022-08-25T12:11:21Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lorna Simpson''' (amụrụ n'ọnw Ọgọọst 13, afọ 1960) bụ onye Amerịka na-ese foto na onye na-ese ihe nkiri multimedia. Ọ bịara bụrụ onye a ma ama n'afọ ndị 1980s na 1990s na ihe osise dịka Guarded Conditions na ''Square Deal'' . A maara Simpson nke ọma maka ọrụ ya na foto echiche. A gụnyere ọrụ ya n'ọtụtụ ihe ngosi ma na mba ma na mba ụwa. A maara ya nke ọma maka ntinye foto-ihe odide ya, foto-collages, na ihe nkiri. Ọrụ mbụ ya welitere ajụjụ banyere ọdịdị nke nnọchiteanya, njirimara, okike, agbụrụ na akụkọ ihe mere eme. Simpson na-aga n'ihu na-enyocha isiokwu ndị a n'ihe gbasara ncheta na akụkọ ihe mere eme na mgbasa ozi dị iche iche gụnyere foto, ihe nkiri, vidiyo, eserese, ọdịyo, na ihe ọkpụkpụ.<ref name=":8">{{Cite web|title=Artists — Lorna Simpson - Hauser & Wirth|url=https://www.hauserwirth.com/artists/2860-lorna-simpson?_ga=2.210685200.484656134.1597160355-1718611168.1597160355|accessdate=2020-08-11|work=www.hauserwirth.com}}</ref><ref name="fabricworkshopandmuseum.org">{{Cite web|title=Lorna Simpson|url=https://fabricworkshopandmuseum.org/artist/lorna-simpson/|accessdate=2020-08-11|work=The Fabric Workshop and Museum|language=en-US}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Lorna Simpson n'ọnwa Ọgọọst 13, afọ 1960 ma too na Crown Heights, agbata obi dị na Brooklyn, New York.<ref name="guggenheim.org">{{Cite web|url=https://www.guggenheim.org/blogs/map/what-can-art-tell-us-about-the-world-southeast-asia-china-the-west-and-the-rest|title=What Can Art Tell Us About the World? Southeast Asia, China, the West, and the Rest|date=2013-04-30|work=Guggenheim|language=en-US|accessdate=2020-03-04}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke nka na imewe. Nne na nna ya bụ onye Jamaica-Cuban na nne ya bụ onye Afrịkan-Amerịkan si Midwest kwaga New York ma kpọrọ ya gaa ọtụtụ egwuregwu, ebe ngosi ihe mgbe ochie, kọntaktị na ịgba egwu mgbe ọ bụ nwata.<ref name="Lorna Simpson Embraces the Blues">Siddhartha Mitter (June 13, 2019), [https://www.nytimes.com/2019/06/13/arts/design/lorna-simpson-paintings-hauser-wirth.html Lorna Simpson Embraces the Blues] ''[[The New York Times]]''.</ref><ref name="ft.com">Julie L. Belcove (February 23, 2018), [https://www.ft.com/content/773e016c-169b-11e8-9376-4a6390addb44 Acclaimed artist Lorna Simpson on courage, race and gender] ''[[Financial Times]]''.</ref><ref name=":3">{{Cite news|url=https://aperture.org/blog/interview-with-lorna-simpson/|title=Interview with Lorna Simpson|work=Aperture Foundation NY|accessdate=March 4, 2018}}</ref> N'oge okpomọkụ, Simpson gara ọmụmụ ihe na Art Institute nke Chicago mgbe ọ na-eleta nne nne ya.<ref name="ft.com" />
== Agụmakwụkwọ ==
Tupu ọ nata BFA ya, Simpson gara Yuropu, Afrịka, na United States ebe ọ gara n'ihu zụlite nkà ya site na foto.<ref name="guggenheim.org">{{Cite web|url=https://www.guggenheim.org/blogs/map/what-can-art-tell-us-about-the-world-southeast-asia-china-the-west-and-the-rest|title=What Can Art Tell Us About the World? Southeast Asia, China, the West, and the Rest|date=2013-04-30|work=Guggenheim|language=en-US|accessdate=2020-03-04}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.guggenheim.org/blogs/map/what-can-art-tell-us-about-the-world-southeast-asia-china-the-west-and-the-rest "What Can Art Tell Us About the World? Southeast Asia, China, the West, and the Rest"]. ''Guggenheim''. April 30, 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 4,</span> 2020</span>.</cite></ref> Mgbe ọ na-eme njem, ọ nwetara mkpali ịgbasa ọrụ ya karịa mpaghara foto iji maa onye na-ekiri ya aka ma tinye aka. Ọ bụ mgbe ahụ ka ọ gbasaa ọrụ nka ya na eserese eserese. Simpson mechara gaa School of Visual Arts na New York City ebe ọ nwetara Bachelor of Fine Arts na Painting n'afọ 1982.<ref name="guggenheim.org" /> N'oge ahụ, ọ na-arụ ọrụ na Studio Museum na Harlem, na-amata onwe ya na omume nke David Hammons, n'etiti ndị ọzọ, onye bụ onye na-ese ihe na-ebi.<ref name="Lorna Simpson Embraces the Blues">Siddhartha Mitter (June 13, 2019), [https://www.nytimes.com/2019/06/13/arts/design/lorna-simpson-paintings-hauser-wirth.html Lorna Simpson Embraces the Blues] ''[[The New York Times]]''.</ref>
Mgbe ọ na-enweta nzere Master nke Fine Arts na nka anya, site na Mahadum California na San Diego n'afọ 1985, Simpson gbakwunyere echiche ya.<ref name="BIO - Lorna Simpson Studio">{{Cite web|url=https://lsimpsonstudio.com/bio|title=BIO – Lorna Simpson Studio|work=lsimpsonstudio.com|accessdate=April 8, 2019}}</ref> Agụmakwụkwọ ya na San Diego dị n'etiti Photography na Conceptual art, ndị nkuzi ya gụnyere onye na-ese ihe Allan Kaprow, onye na-eme ihe nkiri Eleanor Antin, ndị na-eme fim Babette Mangolte, Jean-Pierre Gorin na onye na-ede uri David Antin.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2007/03/02/arts/design/02lorn.html|title=Lorna Simpson – Art – Review|author=Cotter|first=Holland|date=March 2, 2007|work=The New York Times|accessdate=February 28, 2017}}</ref> Ihe pụtara bụ ụdị akara ya nke "ihe odide foto". N'ime foto ndị a, Simpson tinyere ederede eserese n'ime ihe osise dị ka ihe osise. N'ime nke a, Simpson wetara nkọwa ọhụrụ zuru oke na ọrụ ahụ. Echiche ọhụrụ a na ụdị Simpson sitere na ọchịchọ ịmata ihe ya banyere ma foto akwụkwọ akụkọ bụ eziokwu ma ọ bụ na ọ bụghị eziokwu ma ọ bụrụ na ọ bụ eziokwu e wuru dị ka eziokwu nke onye na-ese foto akwụkwọ akụkọ n'onwe ha mepụtara.<ref name="guggenheim.org">{{Cite web|url=https://www.guggenheim.org/blogs/map/what-can-art-tell-us-about-the-world-southeast-asia-china-the-west-and-the-rest|title=What Can Art Tell Us About the World? Southeast Asia, China, the West, and the Rest|date=2013-04-30|work=Guggenheim|language=en-US|accessdate=2020-03-04}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.guggenheim.org/blogs/map/what-can-art-tell-us-about-the-world-southeast-asia-china-the-west-and-the-rest "What Can Art Tell Us About the World? Southeast Asia, China, the West, and the Rest"]. ''Guggenheim''. April 30, 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 4,</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọrụ ndị a na-emetụta n'ozuzu ha na nyocha na ịkatọ akụkọ ndị metụtara okike na agbụrụ nke ụmụ nwanyị Afrịka Amerịka n'ime ọdịbendị Amerịka.
== Ọrụ ==
N'ọrụ ya n'afọ ndị 1980s na 1990s, ọ na-anwa igosipụta ụmụ nwanyị Afrịka-Amerịka n'ụzọ na-abụghị nke na-akparị ma ọ bụ nke na-anọchite anya ụmụ nwanyị egosiri.<ref>{{Cite journal|author=Elder|first=Nika|date=Spring 2018|title=Lorna Simpson's Fabricated Truths|journal=Art Journal|volume=77|issue=1|doi=10.1080/00043249.2018.1456248}}</ref> Ụfọdụ ndị na-ese ihe na-emetụta ọrụ ya gụnyere David Hammons, Adrian Piper, na Felix-Gonzalex Torres; na ọbụna ụfọdụ ndị edemede dị ka Ishmael Reed, Langston Hughes, Ntozake Shange, Alice Walker, na Toni Morrison n'ihi olu ha.<ref name="Smucker">{{Cite journal|author=Smucker|first=Ronica|year=1995|title=Interview with Lorna Simpson|journal=Hurricane Alice|volume=11|issue=2|pages=10|id={{ProQuest|220554360}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css" /></ref> E nyere ya National Endowment for the Arts Fellowship n'afọ 1985, na afọ 1990, ọ ghọrọ nwanyị Afrịka-Amerịka mbụ gosipụtara na Venice Biennale.<ref name="essence">Arango, Jorge (May 2002). [https://web.archive.org/web/20070213075957/http://www.findarticles.com/p/articles/mi_m1264/is_1_33/ai_85107329 "At home with Lorna Simpson: a major player in the world of photography and video composes her personal sanctuary – home."] ''Essence''.</ref> Ọ bụkwa nwanyị Afrịka-Amerịka mbụ nwere ihe ngosi onwe ya na Museum of Modern Art na ihe ngosi ya Projects 23.<ref name="Butler">{{Cite book|title=Modern women : women artists at the Museum of Modern Art|date=2010|publisher=Museum of Modern Art|editor=Butler, Cornelia H.|isbn=9780870707711|location=New York|oclc=501397424|url=https://archive.org/details/modernwomenwomen0000unse}}</ref> N'afọ 1990, Simpson nwere otu ihe ngosi nwanyị n'ọtụtụ nnukwu ebe ngosi ihe mgbe ochie, gụnyere Denver Art Museum, Denver, Colorado, Portland Art Museum, Portland, Oregon, na Museum of Modern Art, New York.<ref>{{Cite book|title=Simpson, Lorna|author=Robinson|first=Jontyle Theresa|publisher=St. James Press|year=1997|location=Detroit|pages=488}}</ref><ref>{{Cite book|title=Simpson, Lorna|author=Robinson|first=Jontyle Theresa|publisher=St. James Press|year=1997|location=Detroit|pages=489}}</ref> N'otu oge ahụ, a gụnyere ọrụ ya na The Decade Show: Frameworks of Identity na afọ ndị 1980s, ''ihe ngosi'' nke Museum of Contemporary Hispanic Art, The New Museum of Contemporary Art, na The Studio Museum na Harlem gosipụtara.<ref name="Butler" /> Simpson enyochawo mgbasa ozi na usoro dị iche iche, gụnyere foto abụọ yana nyocha silk foto ya na nnukwu ogwe felt, ịmepụta nrụnye, ma ọ bụ mepụta dị ka ọrụ vidiyo dịka Call Waiting (1997).<ref name="LSI">{{Cite journal|date=March 7, 2007|title=Lorna Simpson|url=http://www.artinfo.com/news/story/24522/lorna-simpson/|journal=Art+Auction|author=Bell, Jennie|accessdate=April 23, 2008}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:1960 births]]
3o65quy5loznqqzuyydhrwlnhq9toly
Hasna Benhassi
0
16898
95495
85077
2022-08-26T09:03:26Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hasna Benhassi''' (Arabic; amụrụ na abalị mbu, na onwa isii, na afọ 1978) bụ onye [[Morocco]] lara ezumike nká na-agba ọsọ n'etiti. O sonyere na 2000, 2004 na 2008 Olympics ma merie ihe nrite abụọ na 800m, na 2004 na 2008. Na asọmpi ụwa, o ritere ihe nrite ọla edo karịa 1500 m n'ime ụlọ na 2001 na ihe nrite ego karịa 800 m n'èzí na 2005 na 2007. N'afọ 2004, a kpọrọ ya onye egwuregwu nke Afọ na Morocco mgbe nyocha nke Moroccan Radio mere n'etiti ụlọ ọrụ mgbasa ozi 43.<ref>[https://www.iaaf.org/news/news/hicham-el-guerrouj-and-hasna-benhassi-named-m Hicham El Guerrouj and Hasna Benhassi named Moroccan Athletes of the Year]. iaaf.org (27 December 2004)</ref>
Benhassi lụrụ onye na-agba ọsọ n'etiti etiti nke Olympic Mouhssin Chehibi; ha nwere nwa nwanyị aha ya bụ Farah.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Hasna Benhassi at World Athletics
* Hasna Benhassi at Olympedia
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
b86e8gx0c1k5pq9gcf9fs92pkmrxj9f
Hayat El Ghazi
0
16912
95536
80865
2022-08-26T09:29:17Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Hayat El Ghazi|image=<!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] -->|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=|birth_name=<!-- only use if different from name -->|birth_date=1979|birth_place=|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (death date then birth date) -->|death_place=|nationality=Moroccan|other_names=|occupation=[[Morocco|Moroccan]] [[hammer throw]]er|years_active=|known_for=*bronze medal winner [[2002 African Championships in Athletics|2002]]
*bronze medal winner [[2004 African Championships in Athletics|2004 African Championships]]|notable_works=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Hayat El Ghazi''' (amụrụ n'afọ 1979) bụ onye [[Morocco]] na-atụpu hama.
O meriri ọla nchara na afọ 2002 na 2004 African Championships. N'afọ 2003, ọ tụbara ihe ndekọ mba nke 60.43 mita.<ref>{{Cite news|first=Mohammed|author=Benchrif|title=Ezzine surprised in Rabat|url=http://www.iaaf.org/news/Kind=2/newsId=21443.html|publisher=IAAF|date=16 June 2003|accessdate=2007-01-21}}</ref>
N'afọ 2007, a mara El Ghazi ikpe maka ọgwụ ọjọọ norandrosterone. E nyere ihe nlele ahụ na 10 Ọgọstụ na afọ 2006 na 2006 African Championships na Bambous, [[Mauritius]], ebe o meriri nrite ọlaọcha na mbụ. A kwụsịtụrụ ya site na Septemba, na afọ 2006 ruo Septemba, na afọ 2008, yana mwepụ nke nsonaazụ niile ọ rụzuru kemgbe ụbọchị a nwalere ya.<ref>{{Cite news|title=Doping Rule Violation|url=http://www.iaaf.org/news/Kind=1073741824/newsId=37277.html|publisher=IAAF|date=17 January 2007|accessdate=2007-01-21}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị egwuregwu a machibidoro iwu maka mmebi iwu doping
== Ihe odide ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4ekgcz64mlh41cxggtxf51f1k2d5xxa
Lina Bennani
0
16914
95386
80868
2022-08-26T00:59:44Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Lina Bennani''' (amụrụ na 4 Julaị, na afọ 1991) bụ onye Morocco bụbu onye na-eme egwuregwu tennis.<ref>{{Cite news|title=Tennis : Lina Bennani s'illustre en Europe|url=https://www.libe.ma/Tennis-Lina-Bennani-s-illustre-en-Europe_a13844.html|work=[[Libération (Morocco)|Libération]]|date=9 September 2010|language=fr}}</ref><ref>{{Cite news|title=Lina Bennani dans la cours des grands|url=https://lematin.ma/supplement/sport/2011/elite-1---Titre-honorifique-d-automne_Le-MAS-champion-inattendu/Tennis_Lina-Bennani-dans-la-cours-des-grands/144500.html|work=[[Le Matin (Morocco)|Le Matin]]|date=4 January 2011|language=fr}}</ref>
A mụrụ ya na Casablanca, Bennani sonyere na egwuregwu Fed Cup isii maka Morocco n'etiti afọ 2008 na afọ 2011, ọtụtụ n'ime ha dị ka onye na-egwu egwuregwu abụọ. O meriri naanị rubber ya, karịa Elaine Genovese nke Malta na afọ 2010.
Bennani, onye meriri atọ ITF okpukpu abụọ, sonyere na isi draw nke ụlọ ya WTA Tour tournament, Morocco Open, otu ugboro na otu na ugboro anọ na okpukpu abụọ.
Na afọ 2011 Pan Arab Games na Doha, Bennani ritere ọla nchara na otu na otu egwuregwu maka Morocco.
== ITF finals ==
=== Abụọ: 4 ===
{| class="sortable wikitable" style="font-size:97%"
!Ihe si na ya pụta
!Mba.
!Ụbọchị
!Egwuregwu
!Elu ya
!Onye mmekọ
!Ndị na-emegide ya
!Ihe ndị a tụrụ
|- style="background:#f0f8ff;"
| style="background:#98fb98;" |Onye mmeri
|1.
|31 Ọgọst 2008
|ITF La Marsa, Tunisia
|Ọkpụkpụ ụrọ
| [[Fatima El Allami]]
| Davinia Lobbinger <br /><br /><br /><br /> Mika Urbančič
|[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|- style="background:#f0f8ff;"
| style="background:#ffa07a;" |Onye nke abụọ
|1.
|12 Ọktoba 2008
|ITF Espinho, Portugal
|Ọkpụkpụ ụrọ
| Veronika Domagala
| Fatima El Allami <br /><br /><br /><br /> [[Catarina Ferreira]]
|16, 3 na-esote
|- style="background:#f0f8ff;"
| style="background:#98fb98;" |Onye mmeri
|2.
|19 Ọktoba 2008
|ITF Lisbon, Portugal
|Ọkpụkpụ ụrọ
| Veronika Domagala
| Fatima El Allami <br /><br /><br /><br /> Catarina Ferreira
|A na-akpọ ya, A na-agụ ya
|- style="background:#f0f8ff;"
| style="background:#98fb98;" |Onye mmeri
|3.
|18 Julaị 2010
|ITF Casablanca, Morocco
|Ọkpụkpụ ụrọ
| Anouk Tigu
| Laura Apaolaza-Miradevilla <br /><br /><br /><br /> Montserrat Blasco-Fernandez
|6 na-esote 2
|}
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Lina Bennani at the Women's Tennis Association
* Lina Bennani at the Billie Jean King Cup
* Lina Bennani at the International Tennis Federation
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
eu941jfm8cx65s3qn31pa8ts285akj4
Véronique Tadjo
0
16920
95092
80874
2022-08-25T15:17:04Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{ Infobox person | URL= {{ website | http://www.veroniquetadjo.com }} }}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Véronique Tadjo''' (amụrụ n'afọ 1955) bụ odee, onye na-ede uri, onye na-ede akwụkwọ akụkọ, na onye na-ese ihe na [[Côte d'Ivoire]]. Ebe ọ bụ na o biri ma rụọ ọrụ n'ọtụtụ mba n'ime kọntinent Afrịka na mba ofesi, ọ na-eche na ọ bụ onye Afrịka, n'ụzọ a na-egosipụta na isiokwu, ihe oyiyi na ihe ndị metụtara ọrụ ya.<ref>[http://explore.theculturetrip.com/africa/editorials/veronique-tadjo-s-literary-pan-africanism/ Veronique Tadjo’s Literary Pan Africanism, The Culture Trip.]</ref>
[[Usòrò:TadjoFfm_JanMärz2001.jpg|thumb|Véronique Tadjo n'oge ọgụgụ ọha na eze na Frankfurt/Main, 2001.]]
== Akụkọ ndụ ==
=== Afọ ndị mbụ na agụmakwụkwọ ===
A mụrụ ya na Paris, Véronique Tadjo bụ nwa nwanyị nke onye ọrụ gọọmentị Ivory Coast na onye na-ese ihe na onye na-ese ihe na France. A zụlitere ya na Abidjan, Côte d'Ivoire, ya na ezinụlọ ya mere njem ga ọtụtụ ebe.<ref>[http://aflit.arts.uwa.edu.au/TadjoVeroniqueEng.html "Véronique Tadjo: An author from the Ivory Coast writing in French"], The University of Western Australia/French, 25 December 1995.</ref>
Tadjo gụsịrị akwụkwọ ma nweta nzere BA ya na Mahadum Abidjan na nzere doctorate ya na Sorbonne na African-American Literature and Civilization . N'afọ 1983, ọ gara Mahadum Howard dị na Washington, D.C., na agụmakwụkwọ Fulbright.<ref>{{Cite web|title=Tadjo, Véronique 1955– {{!}} Encyclopedia.com|url=https://www.encyclopedia.com/arts/culture-magazines/tadjo-veronique-1955|accessdate=2022-05-22|work=www.encyclopedia.com}}</ref><ref>{{Cite book|author=Murphy|first=Barbara Thrash|url=https://books.google.com/books?id=3BUfDAAAQBAJ&dq=Tadjo+completed+her+BA+degree+at+the+University+of+Abidjan+and+her+doctorate+at+the+Sorbonne+in+African-American+Literature+and+Civilization.+In+1983,+she+went+to+Howard+University+in+Washington,+D.C.,+on+a+Fulbright+research+scholarship.&pg=PA334|title=Black Authors and Illustrators of Books for Children and Young Adults|date=2006-12-21|publisher=Routledge|isbn=978-1-135-87355-4|language=en}}</ref>
=== Ọrụ ===
N'afọ 1979, Tadjo họọrọ ịkụzi Bekee na Lycée Moderne de Korhogo (ụlọ akwụkwọ sekọndrị) na mpaghara ugwu nke Côte d'Ivoire. O mechara bụrụ onye nkuzi na ngalaba Bekee na Mahadum Abidjan ruo n'afọ 1993.<ref>{{Cite web|title=Véronique Tadjo - Academia.edu|url=https://independent.academia.edu/V%C3%A9roniqueTadjo|accessdate=2022-05-22|work=independent.academia.edu}}</ref><ref>{{Cite web|title=James S. Coleman Memorial Lecture: Oral Tradition, Religious Syncretism and Politics: The Example of Cote d'Ivoire|url=https://www.international.ucla.edu/asc/article/120835|accessdate=2022-05-22|work=www.international.ucla.edu}}</ref>
N'afọ 1984, o bipụtara akwụkwọ uri mbụ ya, Latérite/Red Earth, na-enweta ihe nrite edemede site na Agence de Coopération Culturelle et Technique. Edepụtara Tadjo na 1992 anthology Daughters of Africa, nke Margaret Busby dezigharịrị.<ref>{{Cite web|url=https://nation.africa/kenya/life-and-style/weekend/-new-daughters-of-africa-is-a-must-read-for-aspiring-young-women-writers-241888?view=htmlamp|title='New Daughters of Africa' is a must read for aspiring young women writers|first=Tom|author=Odhiambo|date=17 January 2020|work=The Nation}}</ref>
N'afọ 1998, o sonyere na ọrụ "Rwanda: Ecrire par devoir de mémoire" (Rwanda: Ide maka ncheta) ya na otu ndị edemede Afrịka gara Rwanda iji gbaa akaebe banyere mgbukpọ agbụrụ nke Rwanda na ihe si na ya pụta. Akwụkwọ ya bụ L'Ombre d'Imana (2000) sitere n'oge ya na Rwanda.<ref>{{Cite journal|author=Hitchcott|first=N.|date=2009-04-01|title=A Global African Commemoration - Rwanda: ecrire par devoir de memoire|journal=Forum for Modern Language Studies|language=en|volume=45|issue=2|pages=151–161|doi=10.1093/fmls/cqp003|issn=0015-8518}}</ref>
N'ime afọ ole na ole gara aga, ọ kwadoro ọmụmụ ihe na ide na iji ihe osise akwụkwọ ụmụaka na [[Mali]], [[Benin]], [[Chad]], Haiti, [[Mauritius]], French Guiana, [[Burundi]], [[Rwanda]], United States, na South Africa. N'afọ 2006, o sonyere na mgbụsị akwụkwọ nke International Writing Program na Mahadum Iowa.
Tadjo ebiela na Paris, [[Lagos]], Mexico City, Nairobi na London. Ọ nọ na Johannesburg mgbe 2007 gasịrị dị ka onye isi nke French Studies na Mahadum nke Witwatersrand .
== Onyinye ==
Tadjo natara Literary Prize nke L'Agence de Cooperation Culturelle et Technique na 1983 na UNICEF Prize na 1993 maka ''Mamy Wata'' ''na Monster'', nke a họọrọ dịka otu n'ime 100 Best Books of the 20th Century nke Africa, otu n'etiti naanị akwụkwọ ụmụaka anọ ahọpụtara.<ref>[http://www.african-writing.com/seven/100booksfromafricalist.htm African Writing Online, No 7.]</ref>
N'afọ 2005, Tadjo meriri Ihe nrite Grand prix littéraire d'Afrique noire. N'afọ 2016 o ritere Bernard Dadié national grand prize for literature. Akwụkwọ ya nke 2021 In the Company of Men meriri <nowiki><i id="mwWw">Los Angeles Times</i></nowiki> Book Award for Fiction .<ref>{{Cite web|url=https://www.latimes.com/about/pressreleases/story/2022-04-22/los-angeles-times-book-prizes-winners-announced|title=Los Angeles Times Book Prizes Winners Announced|date=22 April 2022}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.latimes.com/entertainment-arts/books/story/2022-04-22/veronique-tadjo-diane-seuss-adam-schiff-among-winners-of-the-l-a-times-book-prizes#:~:text=The%20fiction%20prize%20went%20to,it%20%E2%80%9Cgripping%20and%20prescient.%E2%80%9D|title=Rep. Adam Schiff, Véronique Tadjo and Paul Auster among winners of the L.A. Times Book Prizes|work=Los Angeles Times|first=Dorany|author=Pineda|date=April 23, 2022}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://brittlepaper.com/2022/05/ivorian-novelist-veronique-tadjo-wins-la-times-top-book-prize-for-novel-on-ebola/|title=Ivorian Novelist Veronique Tadjo Wins LA Times Top Book Prize for Novel on Ebola|first=Chukwuebuka|author=Ibeh|work=[[Brittle Paper]]|date=11 May 2022|accessdate=12 May 2022}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Abụ uri ===
* ''Latérite'' (Edicions Hatier "Monde noir Poche", 1984). Mbipụta asụsụ abụọ, Red Earth São Latérite; nke Peter S. Thompson sụgharịrị (Washington University Press, 2006)
* A vol d'oiseau (Éditions Harmattan; 1986); nke Wangui wa Goro sụgharịrị n'aha As The Crow Flies (Heinemann African Writers Series, 2001)
* Ọkara N'Ụzọ (Harmattan Editions, 2000)
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* Le Royaume aveugle (Éditions Harmattan, 1991); nke Janis Mayes sụgharịrị dị ka The Blind Kingdom (Ayebia Clarke Publishing, 2008)
* ''Ebe a na-alụ'' ọgụ na ịhụnanya (Éditions Présence Africaine; Les Nouvelles Éditions Ivoiriennes, 1999)
* L'ombre d'Imana: Voyages jusqu'au bout du Rwanda, Actes Sud, 2000); nke Veronique Wakerley sụgharịrị dị ka The Shadow of Imana: Travels in the Heart of Rwanda (Heinemann AWS, 2002)
* Reine Pokou (Actes Sud, 2005); nke Amy B. Reid sụgharịrị dị ka Queen Pokou (ayebia Clarke Publishing, 2009)
* Loin de mon père (Actes Sud, 2010); nke Amy B. Reid sụgharịrị dị ka Far from My Father (University of Virginia Press/CARAF, 2014)
* Na Company of Men (Other Press, 2021, )
=== Ụmụaka ===
* ''Abụ nke Ndụ'' (1990)
* ''Lord of the Dance'': An African Retelling (Le Seigneur de la Danse; Nouvelles Editions Ivoiriennes, 1993; 1988)
* Nne Nana (Nanan ''nne''; Nouvelles Editions Ivoiriennes, 1996; 2000)
* Masque, gwa m (Nouvelles Editions Ivoiriennes)
* Si j ́étais roi, si j ́étais reine (Nouvelles Editions Ivoiriennes); nke onye edemede sụgharịrị dị ka If I Were a King, If I Were A Queen (London: Milet Publishing, 2002)
* Mamy Wata na Monster (''Mamy Wata na'' Monster) (Nouvelles Editions Ivoiriennes, 1993; Prix UNICEF, 1993; mbipụta asụsụ abụọ London: Milet Publishing, 2000)
* Le Grain de Maïs Magique (Nouvelles Editions Ivoiriennes, 1996)
* Le Bel Oiseau et la Pluie (Nouvelles Editions Ivoiriennes, 1998)
* Nelson Mandela: "Mba na ịkpa ókè agbụrụ" (Actes Sud Junior, 2010)
* Ayanda, nwatakịrị nwanyị na-achọghị itolite (Actes Sud Junior, 2007; Nouvelles Editions Ivoiriennes/CEDA)
== Ọgụgụ ihe ọzọ ==
* Tim Steckler, "Rootedness and Openness in The Life and Works of Véronique Tadjo (b. 1955)", South African History Online. E nwetara ya na 12 Mee 2022.<nowiki></ref></nowiki>
== Ebensidee ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.veroniquetadjo.com Ebe nrụọrụ weebụ Véronique Tadjo]
* [http://www.african-writing.com/four/veroniquetadjointerview.htm African-writing.com ajụjụ ọnụ na Véronique Tadjo]
* "[http://www.intofrench.org/index.php/culture/literature/485-veronique-tadjo-discussion-with-an-african-voice Véronique Tadjo]: Nkwurịta okwu na olu Afrịka", IntoFrench.org
* [https://www.loc.gov/today/cyberlc/feature_wdesc.php?rec=6564&loclr=rssloc Webcast na Library of Congress], 17 Ọktoba 2014.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
1sncg6hm95wll9lx2qoeuf65j6gmp3k
Rabab Cheddar
0
16921
95527
80875
2022-08-26T09:25:42Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Rabab Cheddar''' (amụrụ na 7 Machị na afọ 1991) bụ onye Morocco na-akụ ọkpọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/athletes/145164|title=Rabab Cheddar|work=Olympedia|accessdate=30 July 2021}}</ref> O sonyere na asọmpi ụmụ nwanyị na afọ 2020 Summer Olympics.<ref>{{Cite web|url=https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/resOG2020-/pdf/OG2020-/BOX/OG2020-_BOX_C75_BOXW51KG--------------------------.pdf|title=Boxing: Women's Fly (48-51kg)|work=Tokyo 2020|accessdate=30 July 2021|archivedate=8 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210808065532/https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/resOG2020-/pdf/OG2020-/BOX/OG2020-_BOX_C75_BOXW51KG--------------------------.pdf}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4nxdixjv12zbtyh2cvy64vozo9n192q
Rababe Arafi
0
16933
95532
86155
2022-08-26T09:27:41Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Rababe Arafi''' (Arabic: رباب عرافي, amụrụ na 12 na onwa Jenụwarị, na afọ 1991) bụ onye na-agba ọsọ n'etiti etiti si Morocco, onye ọkachamara na mita 1500. A mụrụ ya na Khouribga, ọ bụ onye nwetara ihe nrite ugboro atọ na African Onyenmeri na Athletics, ebe ọ bụ onye mmeri kọntinent na afọ 2012 na ndekọ mmeri nke 4:05.80 nkeji.<ref name="SR">[https://web.archive.org/web/20200418110032/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ar/rababe-arafi-1.html Rababe Arafi]. Sports Reference. Retrieved 2018-02-16.</ref><ref>Watta, Evelyn (2012-06-30). [https://www.iaaf.org/news/news/montsho-and-makwala-take-400m-titles-in-porto Montsho and Makwala take 400m titles in Porto-Novo – African champs, Day 3]. IAAF. Retrieved on 2018-02-16.</ref> O nwere ihe ndekọ mba Morocco na ọsọ kilomita na 1500m (3:58.84 nkeji - abalị iri na isii na onwa nke isii, na afọ 2019 - Rabat - Diamond League)<ref>{{Cite web|title=Mile Run Results|url=http://static.sportresult.com/sports/at/data/2015/brussels/re1140040.pdf|publisher=sportresult.com|date=11 September 2015|accessdate=12 September 2015}}</ref><ref>[http://www.run123.one/rec/MAR/MAR-W.html Moroccan national records progression - run123]</ref><ref>[http://trackfield.brinkster.net/Profile.asp?ID=8583&Gender=W Rababe Arafi]. Track and Field Statistics. Retrieved on 2018-02-16.</ref>
Arafi so na ndị otu Morocco maka afo 2016 Summer Olympics ma bụrụ onye ikpeazụ 1500m.<ref name="SR">[https://web.archive.org/web/20200418110032/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ar/rababe-arafi-1.html Rababe Arafi]. Sports Reference. Retrieved 2018-02-16.</ref> Ọ nọchitere anya Morocco na Isompi nke Ụwa na Athletics na afọ 2013, 2015 na 2017, gụnyere nke asatọ na 1500 m na 2017 World Championships na Athletics.<ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/competitions/iaaf-world-championships/iaaf-world-championships-london-2017-5151/results/women/1500-metres/final/result|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170808075150/https://www.iaaf.org/competitions/iaaf-world-championships/iaaf-world-championships-london-2017-5151/results/women/1500-metres/final/result|archivedate=2017-08-08|title=1500 Metres Result {{!}} IAAF World Championships London 2017 {{!}} iaaf.org}} </ref> Arafi bụ onye nwetara ọla nchara na afọ 2014 IAAF World Indoor Championships na 1500 m, mana e mechara wepụ ya n'ihi na ya na Heather Kampf kpọtụrụ ya nke mere ka Kampf daa.<ref>{{Cite web|url=http://www.flotrack.org/video/738403-Nicole-Sifuentes-shares-how-she-was-promoted-to-bronze-medal-after-originally-finishing-4th#.UxwsuvldWSo|title=Nicole Sifuentes shares how she was promoted to bronze medal after originally finishing 4th}}</ref> O mekwara isọmpi na IAAF World Cross Country Championships na afọ 2007, mana o nweghị ike ịmecha ọsọ ahụ. O ritere ihe nrite ọla edo na 1500m na Arab Athletics Championships (2013), Islamic Solidarity Games (2013 na 2017) na Jeux de la Francophonie (2013 na 2017).
== Egwuregwu mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{MAR}}
|-
|2007
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Mombasa]], Kenya
|—
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|Junior race]]
|{{AthAbbr|DNF}}
|-
|2012
|[[2012 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Porto Novo, Benin]]
|bgcolor=gold|1st
|1500 m
|[[2012 African Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:05.80]]
|-
|rowspan=7|2013
|rowspan=2|[[2013 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|rowspan=2|[[Doha, Qatar]]
|bgcolor=gold|1st
|1500 m
|4:53.92
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m
|3:42.10
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|rowspan=2|[[Mersin, Turkey]]
| –
|1500 m
|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#1500 meters 2|DNF]]
|-
| –
|4 × 400 m
|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#4 × 400 meters relay 2|DQ]]
|-
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow, Russia]]
|21st (sf)
|1500 m
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:09.86]]
|-
|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Nice, France]]
|bgcolor=gold|1st
|1500 m
|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie – Results#1500 meters 2|4:18.70]]
|-
|[[Athletics at the 2013 Islamic Solidarity Games|Islamic Solidarity Games]]
|[[Palembang, Indonesia]]
|bgcolor=gold|1st
|1500 m
|[[Athletics at the 2013 Islamic Solidarity Games – Results#1500 metres 2|4:19.27]]
|-
|rowspan=2|2014
|[[2014 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Sopot, Poland]]
|6th (h)
|1500 m
|[[2014 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:10.95]]<sup>1</sup>
|-
|[[2014 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Marrakech, Morocco]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|1500 m
|[[2014 African Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:12.08]]
|-
|rowspan=4|2015
|[[2015 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|[[Isa Town]], [[Bahrain]]
|bgcolor=silver|2nd
|1500 m
|5:22.30
|-
|rowspan=2|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[Beijing, China]]
|4th
|800 m
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 800 metres|1:58.90]]
|-
|9th
|1500 m
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:13.66]]
|-
|[[Track and field at the 2015 Military World Games|Military World Games]]
|[[Mungyeong, South Korea]]
|5th
|1500 m
|[[Track and field at the 2015 Military World Games – Women's 1500 metres|4:21.17]]
|-
|rowspan=5|2016
|[[2016 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Portland, Oregon|Portland, United States]]
|10th (h)
|1500 m
|[[2016 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:10.82]]
|-
|rowspan=2|[[2016 African Championships in Athletics|African Championships]]
|rowspan=2|[[Durban, South Africa]]
|5th
|800 m
|[[2016 African Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:01.49]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|1500 m
|[[2016 African Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:03.95]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Rio de Janeiro, Brazil]]
| –
|800 m
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 800 metres|DNF]]
|-
|12th
|1500 m
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 1500 metres|4:15.16]]
|-
|rowspan=3|2017
|[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games|Islamic Solidarity Games]]
|[[Baku, Azerbaijan]]
|bgcolor=gold|1st
|1500 m
|[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games – Results#1500 meters 2|4:18.82]]
|-
|[[Athletics at the 2017 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Abidjan, Ivory Coast]]
|bgcolor=gold|1st
|1500 m
|[[Athletics at the 2017 Jeux de la Francophonie – Results#1500 meters 2|4:17.23]]
|-
|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[London, United Kingdom]]
|8th
|1500 m
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:04.35]]
|-
|rowspan=6|2018
|[[2018 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championship]]
|[[Birmingham, United Kingdom]]
|8th
|1500 m
|[[2018 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:14.94]]
|-
|rowspan=3|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|rowspan=3|[[Tarragona, Spain]]
|bgcolor=gold|1st
|800 m
|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games – Results#800 meters 2|2:01.01]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|1500 m
|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games – Results#1500 meters 2|4:12.83]]
|-
|4th
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games – Results#4 × 400 meters relay 2|3:33.91]]
|-
|rowspan=2|[[2018 African Championships in Athletics|African Championships]]
|rowspan=2|[[Asaba, Nigeria]]
| –
|800 m
|[[2018 African Championships in Athletics – Women's 800 metres|DNF]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|1500 m
|[[2018 African Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:14.12]]
|-
|rowspan=3|2019
|[[Athletics at the 2019 African Games|African Games]]
|[[Rabat, Morocco]]
|bgcolor=silver|2nd
|800 m
|[[Athletics at the 2019 African Games – Women's 800 metres|2:03.20]]
|-
|rowspan=2|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|rowspan=2|[[Doha, Qatar]]
|7th
|800 m
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 800 metres|2:00.48]]
|-
|9th
|1500 m
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 1500 metres|3:59.93]]
|-
|rowspan=2|2021
|rowspan=2|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Tokyo, Japan]]
|14th (sf)
|800 m
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 800 metres|1:59.86]]
|-
| –
|1500 m
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 1500 metres|DNF]]
|}1A na-enweghị ike iru eru na nke ikpeazụ
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị mmeri nke African Championships in Athletics
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Rababe Arafi at World Athletics
{{Footer African Champions women's 1500 metres}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2tr0tr3mfx51saod6b0un4bxssn3t4k
Robert A. Sengstacke
0
16937
95180
80918
2022-08-25T20:51:27Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert Abbott Sengstacke''' (ọnwa mee afọ 1943 - rụọ ọnwa Maachị 7, afọ 2017), nke a makwaara dị ka '''Bobby Sengstacke''', bụ ''onye'' Afrịka-Amerị́ka na-ese foto n'oge Civil Rights Movement for the [[Chicago]] Defender na Chicago, Illinois. A maara Sengstacke nke ọma maka foto ya a ma ama nke [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr]]. na ndị isi ndị ọzọ a ma ama na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ. Sengstacke ketara ụlọ ọrụ akwụkwọ akụkọ ezinụlọ Sengstacke.<ref name="obit">{{Cite news|url=https://chicagodefender.com/2017/03/09/prominent-photojournalist-and-former-chicago-defender-editor-robert-a-sengstacke-dies-at-73/|first=Mary L.|author=Datcher|title=Prominent Photojournalist and Former Chicago Defender Editor, Robert A. Sengstacke Dies At 73|publisher=Chicago Defender|date=March 9, 2017}}</ref><ref name="hpherald">{{Cite news|url=http://hpherald.com/2017/03/22/robert-sengstacke-73-chicago-defender-editor-photographer/|title=Robert A. Sengstacke, 73, Chicago Defender Editor, Photographer|publisher=Hyde Park Herald|date=March 22, 2017}}</ref><ref name="Npco">{{Cite news|url=https://newpittsburghcourieronline.com/2017/03/22/robert-bobby-sengstacke-a-game-changer-forever/|first=Mary L.|author=Datcher|title=Robert 'Bobby' Sengstacke: A game changer forever|publisher=Pittsburgh Courier|date=March 2017}}</ref> Mgbe ọ lara ezumike nká n'ọrụ mgbasa ozi n'afọ 2015, Sengstacke kwagara Hammond, Indiana ebe o biri ruo mgbe ọ nwụrụ n'ihi ọrịa iku ume n'afọ 2017 mgbe ọ dị afọ 73.<ref name="Npco" />
== Akụkọ ndụ ==
=== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ===
A mụrụ ya n'afọ 1943, Robert A. Sengstacke bụ ngwaahịa nke akwụkwọ akụkọ ezinụlọ Sengstacke na Chicago. Ọ bụ nwa John H. Sengstacke na Myrtle Sengstacke.<ref name="nwitimes">{{Cite web|url=http://www.nwitimes.com/uncategorized/john-sengstacke-chicago-defender-publisher-dies-after/article_a6e8eddb-1775-508f-ba5b-0939fa6e749f.html|title=John Sengstacke, 84, Chicago Defender publisher, dies after|first=Times Staff|author=Report|publisher=}}</ref><ref name="jetmother">{{Cite news|title=Robert Sengstacke named to oversee $500,000 estate of late mother Myrtle Sengstacke|publisher=Jet|date=March 25, 1991|page=18|url=https://books.google.com/books?id=9LoDAAAAMBAJ&q=%22Robert+A.+Sengstacke%22&pg=PA18}}</ref> Sengstacke biri na Chicago oge
ka ukwuu n'oge ndụ ya.<ref name="obit">{{Cite news|url=https://chicagodefender.com/2017/03/09/prominent-photojournalist-and-former-chicago-defender-editor-robert-a-sengstacke-dies-at-73/|first=Mary L.|author=Datcher|title=Prominent Photojournalist and Former Chicago Defender Editor, Robert A. Sengstacke Dies At 73|publisher=Chicago Defender|date=March 9, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDatcher2017">Datcher, Mary L. (March 9, 2017). [https://chicagodefender.com/2017/03/09/prominent-photojournalist-and-former-chicago-defender-editor-robert-a-sengstacke-dies-at-73/ "Prominent Photojournalist and Former Chicago Defender Editor, Robert A. Sengstacke Dies At 73"]. Chicago Defender.</cite></ref> Maka agụmakwụkwọ elementrị, Sengstacke gara Mahadum nke Chicago Lab School, Manumit School na Bristol, Pennsylvania na Howalton Day School na Chicago. Sengstacke gara Hyde Park High School (nke bụzi Hyde Park Academy High School) ma mesịa gụsịrị akwụkwọ na Central YMCA High Schoon'afọna 1962.<ref>[http://www.thehistorymakers.org/biography/robert-sengstacke-38 HistoryMakers - Robert Sengstacke]</ref><ref name="manumitschoolbio">{{Cite web|title=Student Biographies: Robert Sengstacke|publisher=Manumit School|url=http://www.manumitschool.com/people/student-biographies/robert-sengstacke}}</ref><ref name="manumitschoolroster">{{Cite web|title=Student Roster|url=http://www.manumitschool.com/people/student-roster}}</ref> Sengstacke weghaara azụmahịa ezinụlọ ya mgbe e mesịrị na ndụ ya.<ref name="obit" />
=== Ọrụ ===
Sengstacke malitere ịrụ ọrụ mgbe ọ dị afọ iri na isii na azụmaahịa akwụkwọ akụkọ ezinụlọ ya, na-arụ obere ọrụ. Sengstacke wee gaa ụlọ akwụkwọ na Los Angeles, California, wee malite ise foto Black sororities na fraternities. Ọ laghachiri Chicago iji sonye na idepụta Black Arts Movement na Civil Rights Movement. Sengstacke gara n'ihu na-arụ ọrụ maka akwụkwọ Muhammad Speaks, Chicago's Mayor Richard J. Daley, na dị ka onye na-ese foto maka Oscar Brown Jr. Productions. Ọ ghọrọ onye nchịkọta akụkọ na onye na-ebipụta Memphis Tri-State Defender site n'afọ 1974 ruo afọ 1989. N'oge na-adịghị anya, Sengstacke ghọrọ onye isi oche nke Sengstacke Newspaper na Chicago Defender.
=== ''Onye na-agbachitere Chicago'' ===
The Chicago Defender bụ akwụkwọ akụkọ maka ndị Afrịka Amerịka nke e guzobere n'afọ 1905. Ọ bụ Robert Sengstacke Abbott guzobere akwụkwọ akụkọ ahụ. Nwa nwanne Abbott, John, bụ nna Sengstacke, ọ bụkwa onye nwe ya tupu ọ nwụọ na ngwụcha afọ iri itoolu. Robert A. Sengstacke ketara akwụkwọ akụkọ ahụ mgbe nna ya nwụrụ. Sengstacke weere akwụkwọ akụkọ ahụ site na akwụkwọ akụkọ kwa izu gaa na akwụkwọ akụkọ a na-ebipụta kwa ụbọchị na United States.<ref name="obit">{{Cite news|url=https://chicagodefender.com/2017/03/09/prominent-photojournalist-and-former-chicago-defender-editor-robert-a-sengstacke-dies-at-73/|first=Mary L.|author=Datcher|title=Prominent Photojournalist and Former Chicago Defender Editor, Robert A. Sengstacke Dies At 73|publisher=Chicago Defender|date=March 9, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDatcher2017">Datcher, Mary L. (March 9, 2017). [https://chicagodefender.com/2017/03/09/prominent-photojournalist-and-former-chicago-defender-editor-robert-a-sengstacke-dies-at-73/ "Prominent Photojournalist and Former Chicago Defender Editor, Robert A. Sengstacke Dies At 73"]. Chicago Defender.</cite></ref> Akwụkwọ akụkọ ahụ bụ olu maka ndị Afrịka Americia gburugburu ebe niile. Ọ gara n'ihu na-achịkwa akwụkwọ akụkọ ahụ ruo afọ iri isii. Ọ zụkwara akwụkwọ akụkọ dịka, Michigan Chronicle, Tri-State Defender, na New Pittsburgh Couriers. Ọ na-arụsi ọrụ ike n'ịkwalite Black Culture na ịkwado ikike obodo na akwụkwọ ya. A na-echeta ya maka mmesapụ aka ya nye ndị na-ese foto na-eto eto na mkpebi ya na Ogige obodo ndị Afrịka-Amerịka.<ref name="hpherald">{{Cite news|url=http://hpherald.com/2017/03/22/robert-sengstacke-73-chicago-defender-editor-photographer/|title=Robert A. Sengstacke, 73, Chicago Defender Editor, Photographer|publisher=Hyde Park Herald|date=March 22, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://hpherald.com/2017/03/22/robert-sengstacke-73-chicago-defender-editor-photographer/ "Robert A. Sengstacke, 73, Chicago Defender Editor, Photographer"]. Hyde Park Herald. March 22, 2017.</cite></ref> N'ime afọ niile ọ na-eduzi akwụkwọ akụkọ ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-akwalite onye na-agbachitere na onye na-ahụ maka ahịa, ihe omume pụrụ iche na onye na'akpata ego maka Bud Billiken Parade ma ghọọ onye nchịkọta akụkọ na onye na - bipụta Memphis Tri-State Defender. Foto ya nke gosipụtara na Defender, dị ka foto nke Dr. Martin Luther King Jr., na-eto nke ọma na mba na mba ụwa. E mechara ree Chicago Defender na ụlọ ọrụ a na-akpọ Real Time mana Chicago Defender nọgidere na-enwe ọrụ ebere nke nwa nwanyị Sengstacke bụ Myiti Sengstacke na-achị ugbu a.<ref name="Npco">{{Cite news|url=https://newpittsburghcourieronline.com/2017/03/22/robert-bobby-sengstacke-a-game-changer-forever/|first=Mary L.|author=Datcher|title=Robert 'Bobby' Sengstacke: A game changer forever|publisher=Pittsburgh Courier|date=March 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">Datcher, Mary L. (March 2017). [https://newpittsburghcourieronline.com/2017/03/22/robert-bobby-sengstacke-a-game-changer-forever/ "Robert 'Bobby' Sengstacke: A game changer forever"]. Pittsburgh Courier.</cite></ref>
== Ọrụ na ihe ngosi ndị a ma ama ==
Sengstacke bụ onye nta akụkọ foto. A maara ya nke ọma maka foto ya nke Dr. Martin Luther King Jr., [[Malcolm X]], na Muhammad Ali. O sere Sengstacke Eye Mural na mpaghara dị na Chicago a na-akpọ Bronzeville. Ya na ndị Ojiị ndị ọzọ na-ese ihe na Wall of Respect rụkọkwara ọrụ, na-enye aka na ngalaba okpukpe nke mural ma na-edekọ ihe okike ya site na foto ya. O were nnukwu foto nke ndị Afrịka Amerịka na-eme ngagharị iwe n'oge Black Arts Movement na mmegharị ikike obodo. Ọ rụrụ ọrụ na ọrụ ndị a ma ama dị ka Summer in The City na Opportunity Please Knock . Akwukwo ya apụtala n'ọtụtụ akwụkwọ, gụnyere ''Ebony'', ''Jet'', Essence, Life, na ''Washington Post''. A hụkwara ọrụ ya na TV na ụlọ ihe nkiri. Onye na-eme ihe nkiri Spike Lee gosipụtara ụfọdụ foto ya na ihe nkiri ya School Daze, Patti Labelle gosipụtara ihe ngosi ya a ma ama nke Dr. Martin Luther King Jr. na ihe nkiri TV ya Out All Night . Ọrụ ya pụtakwara n'akwụkwọ ndị dị ka: The Dream Lives On:Martin Luther King Jr, African American Art, na The Photography of Martin Luther King Jr. E gosipụtara ọrụ Sengstacke n'ọtụtụ ebe.<ref name="Npco">{{Cite news|url=https://newpittsburghcourieronline.com/2017/03/22/robert-bobby-sengstacke-a-game-changer-forever/|first=Mary L.|author=Datcher|title=Robert 'Bobby' Sengstacke: A game changer forever|publisher=Pittsburgh Courier|date=March 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">Datcher, Mary L. (March 2017). [https://newpittsburghcourieronline.com/2017/03/22/robert-bobby-sengstacke-a-game-changer-forever/ "Robert 'Bobby' Sengstacke: A game changer forever"]. Pittsburgh Courier.</cite></ref> E gosipụtara ọrụ ya na nnukwu ihe ngosi na 1969 na alaka Chicago Loop Public Library. Ụfọdụ n'ime ọrụ ya ndị egosiri na e nwere ihe dịka, The Wall of Respect: Vestigies, Snards na The Legacy of Black Power. Mgbidi nke nkwanye ùgwù bụ ihe dị ịrịba ama nke ihe ngosi a n'ihi na ọ kpughere foto nke ndị ama ama Afrịka-Amerịka. E gosikwara ọrụ ya na Statue of Liberty, Smithsonian Institution, na Museum of Science and Industry na Chicago.<ref name="Npco" /><ref name="manumitschoolbio">{{Cite web|title=Student Biographies: Robert Sengstacke|publisher=Manumit School|url=http://www.manumitschool.com/people/student-biographies/robert-sengstacke}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.manumitschool.com/people/student-biographies/robert-sengstacke "Student Biographies: Robert Sengstacke"]. Manumit School.</cite></ref>
== Onwe ya na ọnwụ ya ==
Sengstacke mụrụ ụmụ isii ma lụọ di ugboro abụọ, nke mbụ bụ Veela Gonzalez onye ya na ya nwere ụmụ anọ; Saief, Myiti, Omhari na Hasani Sengstacke. Sengstacke mechara lụọ Jacquelyn Spencer ma ha nwere ụmụ abụọ, Domenic na Jasmine Sengstacke.<ref>[https://obittree.com/obituary/us/illinois/chicago/unity-funeral-parlors-inc/robert-sengstacke/3007539/ ObitTree - Robert Sengstacke - 1943-2017]</ref> Sengstacke na Spencer lụrụ n'oge ọnwụ ya.<ref>[http://www.chicagotribune.com/news/obituaries/ct-robert-sengstacke-obituary-20170312-story.html Chicago Tribune - Robert Sengstacke, Chicago Defender photojournalist, dies at 73 - March 12, 2017]</ref> Sengstacke nwụrụ n'ọnwa Maachị 7, afọ 2017, na Hammond, Indiana. Sengstacke na-arịa ọrịa iku ume ogologo oge.<ref name="obit">{{Cite news|url=https://chicagodefender.com/2017/03/09/prominent-photojournalist-and-former-chicago-defender-editor-robert-a-sengstacke-dies-at-73/|first=Mary L.|author=Datcher|title=Prominent Photojournalist and Former Chicago Defender Editor, Robert A. Sengstacke Dies At 73|publisher=Chicago Defender|date=March 9, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDatcher2017">Datcher, Mary L. (March 9, 2017). [https://chicagodefender.com/2017/03/09/prominent-photojournalist-and-former-chicago-defender-editor-robert-a-sengstacke-dies-at-73/ "Prominent Photojournalist and Former Chicago Defender Editor, Robert A. Sengstacke Dies At 73"]. Chicago Defender.</cite></ref> Emere mmeme ncheta ya na Logan Center of Arts na Mahadum Chicago Campus n'obodo ya bụ Chicago.<ref name="memorial">{{Cite news|publisher=Atlanta Daily World|title=Robert Abbott Sengstacke Memorial Services|date=March 2017|url=https://atlantadailyworld.com/2017/03/10/robert-abbott-sengstacke-memorial-services/}}</ref>
== Onyinye ==
Robert A. Sengstacke enwetala ọtụtụ onyinye. Ọ natara onyinye NNPA na 1986-1987 maka akwụkwọ akụkọ Michigan Chronicle ya. Ọ gara n'ihu merie NNPA Award maka akwụkwọ New Pittsburgh Courier ya n'afọ 1995. Ọ nwetakwara onyinye Superior Public Award n'afọ 1977. E nyekwara ya onyinye Cannon 40D na Gordon Parks Award maka idu ndú na ime ihe nkiri, ime multimedia na foto akụkọ. Akwụkwọ Sengstakce meriri John B. Russman Award. E nyere nna ya John H.H Sengstacke ihe nrite Presidential Citizens Medal maka ịmepụta nzukọ African American Newspaper. E nwekwara ihe ncheta Robert S. Abbott nke e mere iji sọpụrụ nwanne nna Sengstacke.<ref name="tsdmemphis">{{Cite web|url=http://tsdmemphis.com/news/2008/mar/26/framing-the-movement/|title=Framing 'the movement'|publisher=Tri-State Defender|date=March 26, 2008}}</ref><ref name="manumitschoolbio">{{Cite web|title=Student Biographies: Robert Sengstacke|publisher=Manumit School|url=http://www.manumitschool.com/people/student-biographies/robert-sengstacke}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.manumitschool.com/people/student-biographies/robert-sengstacke "Student Biographies: Robert Sengstacke"]. Manumit School.</cite></ref>
8gt2n2lhlx5c8qoe7w7l6t0zi6hi5bh
Hayat Lambarki
0
16938
95538
85079
2022-08-26T09:30:28Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hayat Lambarki''' (Arabic; amụrụ na 18 Mee na afọ 1988 na Safi) bụ onye [[Morocco]] na-eme egwuregwu na-agba ọsọ na 400 mita.
O sonyere na afọ 2012 Summer Olympics ebe ọ ruru na ọkara ikpeazụ. Ihe kacha mma ya n'ihe omume ahụ bụ 55.27 nwetara na afọ 2013 na Mersin.
== Egwuregwu mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|rowspan=3|2005
|rowspan=2|[[2005 World Youth Championships in Athletics|World Youth Championships]]
|rowspan=2|[[Marrakech, Morocco]]
|8th
|400 m hurdles
|61.76
|-
|8th
|Medley relay
|2:12.85
|-
|[[Athletics at the 2005 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Niamey, Niger]]
|8th
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2005 Jeux de la Francophonie – Results#400 meters hurdles 2|62.33]]
|-
|2006
|[[2006 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Beijing, China]]
|30th (h)
|400 m hurdles
|[[2006 World Junior Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|63.54]]
|-
|rowspan=2|2007
|rowspan=2|[[African Junior Athletics Championships|African Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Ouagadougou, Burkina Faso]]
|4th
|100 m hurdles
|14.85
|-
|bgcolor=silver|2nd
|400 m hurdles
|59.10
|-
|2008
|[[2008 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Addis Ababa, Ethiopia]]
|4th
|4 × 400 m relay
|[[2008 African Championships in Athletics – Women's 4 x 400 metres relay|3:41.54]]
|-
|rowspan=6|2009
|[[Athletics at the 2009 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Pescara, Italy]]
|5th
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2009 Mediterranean Games – Results#400 meters hurdles 2|57.75]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2009 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|rowspan=2|[[Beirut, Lebanon]]
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2009 Jeux de la Francophonie – Results#400 meters hurdles 2|58.40]]
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2009 Jeux de la Francophonie – Results#4 x 400 meters relay 2|3:37.72]]
|-
|rowspan=3|[[2009 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|rowspan=3|[[Damascus, Syria]]
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|57.27
|-
|bgcolor=silver|2nd
|4 × 100 m relay
|47.98
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m relay
|3:40.58
|-
|2010
|[[2010 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Nairobi, Kenya]]
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[2010 African Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|55.96]]
|-
|rowspan=6|2011
|rowspan=3|[[2011 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|rowspan=3|[[Al Ain, United Arab Emirates]]
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|58.11
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 100 m relay
|46.84
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m relay
|3:40.58
|-
|rowspan=3|[[Athletics at the 2011 Pan Arab Games|Pan Arab Games]]
|rowspan=3|[[Doha, Qatar]]
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2011 Pan Arab Games – Results#400 meters hurdles 2|56.72]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 100 m relay
|[[Athletics at the 2011 Pan Arab Games – Results#4 x 100 meters relay 2|46.16]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2011 Pan Arab Games – Results#4 x 400 meters relay 2|3:38.64]]
|-
|rowspan=2|2012
|[[2012 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Porto Novo, Benin]]
|bgcolor=silver|2nd
|400 m hurdles
|[[2012 African Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|55.41]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London, United Kingdom]]
|18th (sf)
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 400 metres hurdles|56.18]]
|-
|rowspan=11|2013
|rowspan=3|[[2013 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|rowspan=3|[[Doha, Qatar]]
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|57.59
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 100 m relay
|46.59
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m relay
|3:42.10
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|rowspan=2|[[Mersin]], [[Turkey]]
|bgcolor="gold"|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#400 meters hurdles 2|55.27]]
|-
| –
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#4 x 400 meters relay 2|DQ]]
|-
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow, Russia]]
|27th (h)
|400 m hurdles
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|58.00]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|rowspan=2|[[Nice, France]]
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie – Results#400 meters hurdles 2|57.52]]
|-
|4th
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie – Results#4 x 400 meters relay 2|3:37.48]]
|-
|rowspan=3|[[Athletics at the 2013 Islamic Solidarity Games|Islamic Solidarity Games]]
|rowspan=3|[[Palembang, Indonesia]]
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2013 Islamic Solidarity Games – Results#400 metres hurdles|57.92]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|4 × 100 m relay
|[[Athletics at the 2013 Islamic Solidarity Games – Results#4 × 100 metres relay|47.18]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2013 Islamic Solidarity Games – Results#4 × 400 metres relay|3:38.56]]
|-
|2014
|[[2014 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Marrakech, Morocco]]
|4th
|400 m hurdles
|[[2014 African Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|55.93]]
|-
|rowspan=2|2015
|[[2015 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|[[Isa Town]], [[Bahrain]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|400 m hurdles
|59.33
|-
|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Beijing, China]]
|31st (h)
|400 m hurdles
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|58.05]]
|-
|2016
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro, Brazil]]
|44th (h)
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics - Women's 400 metres hurdles|60.83]]
|-
|rowspan=2|2017
|rowspan=2|[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games|Islamic Solidarity Games]]
|rowspan=2|[[Baku, Azerbaijan]]
|6th
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games – Results#400 meters hurdles 2|58.77]]
|-
| –
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games – Results#4 x 400 meters relay 2|DQ]]
|}
== Ihe odide ==
* Hayat Lambarki at World Athletics
*
* [https://web.archive.org/web/20120730151029/http://www.london2012.com/athlete/lambarki-hayat-1078020/ London 2012 Biography]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
if1i7lkzwx9d112t0b3rykrrjdqojws
Roger Gnoan M'Bala
0
16970
95196
80977
2022-08-25T21:07:11Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryRoger Gnoan M'Bala]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|home_townRoger Gnoan M'Bala]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|weightRoger Gnoan M'Bala]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceRoger Gnoan M'Bala]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Roger Gnoan M'Bala''' (amụrụ n'afọ 1943) bụ onye nduzi ihe nkiri si Ivory Coast. A mụrụ ya na Grand-Bassam, Ivory Coast, ọ gụrụ akụkọ ihe mere eme na Paris nakwa ihe nkiri na [[:fr:Conservatoire libre du cinéma français|Conservatoire libre du cinéma français]] (CLCF) ma mesịa na Sweden. Site na 1968 ruo 1978, ọ rụrụ ọrụ maka Radiodiffusion Télévision ivoirienne (RTI). tupu o mepụta ihe ngosi ojii na ọcha nke 1970 na ịgba egwu ọdịnala ''Koundoum''.<ref name="AF">[http://www.africine.org/index.php?menu=fiche&no=3864 Africine]</ref> N'afọ 1972 ọ meriri Silver Tanit na Carthage Film Festival na obere ''Amanie'' na ọtụtụ onyinye ndị ọzọ gụnyere [[:fr:Festival international du film d'environnement de Paris|FIFEF]]. Mgbe nke ahụ gasịrị, o mepụtara ihe nkiri dị mkpirikpi, ''Valisy'' na ihe nkiri na-atọ ọchị, Le Chapeau. N'afọ 1984, o duziri ihe nkiri mbụ ya, ''Ablakon'' . A maara ya ''n'ihi'' ihe nkiri ya bụ Au nom du Christ, meriri na 1993 a premio giovani na Locarno International Film Festival na Étalon de Yennenga na FESPACO.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ ya na 1943 na Grand Bassam isi obodo mbụ nke [[Côte d'Ivoire]].
== Ihe nkiri ==
=== Ndị dị mkpirikpi ===
* ''Koundoum'' (1970)
* ''Anụ'' ọhịa (1971)
* ''Amanie'' (1972)
* ''Gboundo'' (1974)
* ''Okpu'' (1975)
=== Ihe nkiri ===
* ''Ablakon'' (1984)
* ''Bouka'' (1988)
* ''N'aha Kraịst'' (1993)
* ''Adanggaman'' (2000)
* ''Ndị Niambwa'' (2009)
* Dipri (2009)
== Ebensidee ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* Roger Gnoan M'Bala at IMDb
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2au0sx4se8vxymhlqvwfz9w8ds7ja9n
Walid Mattar
0
16975
95110
80982
2022-08-25T15:36:24Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Walid Mattar ( born June 7, 1980) is a Tunisian film director. He grew up in Tunis and moved to France at the age of 23. He was interested in cinema from a young age, he joined the Faculty of Amateur Cinematographers of Tunisia when he was only thirteen years old. He made several short films before directing his first film in 2017, called Vent du Nord (North Wind). < ref > {{ Cite web | title= Walid Mattar | url= https://archive.transmediale.de/content/walid-mattar | accessdate= 2022-04-13 | work= archive.transmediale.de } } </ ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}{{authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
asfrfgz6k36ckoql06o4d8nevq6bqn8
Walt Carr
0
17015
95213
94881
2022-08-25T21:14:46Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
''Italic text'''''Walt Carr''' (amụrụ n'abalị iri abụọ na isii n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1932) bụ onye Afrika-Amerika na-ese ihe nkiri na onye na-ese onyinyo nke a maara maka ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na Black.
E bipụtara ọrụ Carrńs na magazin ndị dị ka ''Playboy'', ''Ebony'', ''Negro Digest'' / Black World, ''Jet'', na Players; yana n'ọtụtụ ''akwụkwọ'' akụkọ ''ndị'' Africa America, gụnyere The Washington Informer, New Pittsburgh Courier, The Sacramento Observer, The Philadelphia Tribune, ''Michigan Chronicle'', Cleveland Call and Post, na ''Baltimore Afro-American''.<ref name="Milloy">Milloy, Courtland. [https://www.washingtonpost.com/local/black-political-cartoonist/2020/09/29/43fc8dc8-0270-11eb-897d-3a6201d6643f_story.html "A Black political cartoonist’s new book pokes and provokes. He’s planning another,"] ''The Washington Post (September 29, 2020).''</ref><ref name="Degg">Degg, D. D. [https://www.dailycartoonist.com/index.php/2019/09/27/walt-carr-cartoons-for-just-us/ "WALT CARR CARTOONS FOR 'JUST US',"] ''The Daily Cartoonist'' (September 27, 2019).</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ ya na Baltimore, Carr bikwa akụkụ nke nwata ya na Philadelphia. Carr zụlitere mmasị na ihe ọchị na nka mgbe ọ dị obere, ọbụnakwa na-agụ akwụkwọ na Philadelphia Museum of Art.<ref name="Milloy">Milloy, Courtland. [https://www.washingtonpost.com/local/black-political-cartoonist/2020/09/29/43fc8dc8-0270-11eb-897d-3a6201d6643f_story.html "A Black political cartoonist’s new book pokes and provokes. He’s planning another,"] ''The Washington Post (September 29, 2020).''</ref>
Nna ya na-etinye aka na akwụkwọ akụkọ ndị Africa na America ma dee edemede maka akwụkwọ akụkọ ọzọ, The ''Nitelifer'' .<ref name="Nocera">Nocera, Jess. [https://www.baltimoresun.com/maryland/howard/columbia/cng-ho-cf-cartoonist-walter-carr-1017-20191016-bawfmae45nc3xhbmhjaxystuta-story.html "Columbia political cartoonist’s book ‘JUST US!’ showcases a black perspective on current events,"] ''The Baltimore Sun'' (Oct 16, 2019).</ref> Nne na nna ya abụọ na-arụsi ọrụ ike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọbụnakwa e jidere ha na ngagharị iwe mgbe Carr dị afọ iri na ụma.<ref name="Milloy">Milloy, Courtland. [https://www.washingtonpost.com/local/black-political-cartoonist/2020/09/29/43fc8dc8-0270-11eb-897d-3a6201d6643f_story.html "A Black political cartoonist’s new book pokes and provokes. He’s planning another,"] ''The Washington Post (September 29, 2020).''</ref> Mmekọrịta ezinụlọ a na ndọrọ ndọrọ ọchịchị kwadoro ọrụ Carr mechara rụọ n'ọhịa ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref name="Brown">Brown, Stacy M., NNPA Newswire Correspondent. [https://thewestsidegazette.com/cartoonist-new-book-just-us-should-have-everyone-laughin-and-signifyin/ "Cartoonist New Book, ‘Just Us!’ Should Have Everyone ‘Laughin’ and ‘Signifyin’,"] ''Westside Gazette'' (September 25, 2019).</ref><ref name="Nocera" />
== Ọrụ ==
Carr gụsịrị akwụkwọ na Morgan State College<ref name="Nocera">Nocera, Jess. [https://www.baltimoresun.com/maryland/howard/columbia/cng-ho-cf-cartoonist-walter-carr-1017-20191016-bawfmae45nc3xhbmhjaxystuta-story.html "Columbia political cartoonist’s book ‘JUST US!’ showcases a black perspective on current events,"] ''The Baltimore Sun'' (Oct 16, 2019).</ref> na nzere nka.<ref name="Milloy">Milloy, Courtland. [https://www.washingtonpost.com/local/black-political-cartoonist/2020/09/29/43fc8dc8-0270-11eb-897d-3a6201d6643f_story.html "A Black political cartoonist’s new book pokes and provokes. He’s planning another,"] ''The Washington Post (September 29, 2020).''</ref>
Ọ sonyeere ngalaba Visual Graphics nke Social Security Administration dị ka onye na-ese ihe na 1960.<ref name="Milloy">Milloy, Courtland. [https://www.washingtonpost.com/local/black-political-cartoonist/2020/09/29/43fc8dc8-0270-11eb-897d-3a6201d6643f_story.html "A Black political cartoonist’s new book pokes and provokes. He’s planning another,"] ''The Washington Post (September 29, 2020).''</ref> Mgbe ọ nọ na gọọmentị etiti, ọ rụrụ ọrụ n'efu ruo ọtụtụ afọ dị ka onye na-ese ihe osise magazin. Peeji ya Strictly nye Laughs bụ ihe na-adịte aka ''maka'' magazin ''Ebony''.<ref name="Brown">Brown, Stacy M., NNPA Newswire Correspondent. [https://thewestsidegazette.com/cartoonist-new-book-just-us-should-have-everyone-laughin-and-signifyin/ "Cartoonist New Book, ‘Just Us!’ Should Have Everyone ‘Laughin’ and ‘Signifyin’,"] ''Westside Gazette'' (September 25, 2019).</ref>
N'afọ 1993, ọ lara ezumike nká n'ọrụ gọọmentị ya.<ref name="Milloy">Milloy, Courtland. [https://www.washingtonpost.com/local/black-political-cartoonist/2020/09/29/43fc8dc8-0270-11eb-897d-3a6201d6643f_story.html "A Black political cartoonist’s new book pokes and provokes. He’s planning another,"] ''The Washington Post (September 29, 2020).''</ref> N'ịhụ enweghị echiche ndi Ojii na ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ gbanwere ọrụ ya na isiokwu ndị a.<ref name="Brown">Brown, Stacy M., NNPA Newswire Correspondent. [https://thewestsidegazette.com/cartoonist-new-book-just-us-should-have-everyone-laughin-and-signifyin/ "Cartoonist New Book, ‘Just Us!’ Should Have Everyone ‘Laughin’ and ‘Signifyin’,"] ''Westside Gazette'' (September 25, 2019).</ref> Dị ka Carr kwuru, "Ị hụtụbeghị ndị ojii na ndị na-acha nchara nchara na peeji nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ ndị a ma ama ọ gwụla ma ọ bụ ihe na-adịghị mma ma ọ bụ ọdachi. Ị hụtụbeghị ntụgharị Ojii, akụkọ ndị Ojii ma ọ bụ echiche anyị banyere ọnọdụ ndị Ojii na America. "<ref>Robinson, Lisa. [https://www.wbaltv.com/article/cartoonist-walt-carr-highlights-struggles-of-black-americans/35521322 "Columbia cartoonist among first to highlight struggles of Black Americans,"] ''[[WBAL-TV]]'' (Feb. 16, 2021).</ref>
N'afọ 2019, Carr bipụtara Just Us (egwuregwu na okwu "ikpe ziri ezi"), nchịkọta nke ọrụ ya sitere na ihe karịrị otu puku na narị abụọ e bipụtara.<ref name="Degg">Degg, D. D. [https://www.dailycartoonist.com/index.php/2019/09/27/walt-carr-cartoons-for-just-us/ "WALT CARR CARTOONS FOR 'JUST US',"] ''The Daily Cartoonist'' (September 27, 2019).</ref><ref name="Milloy">Milloy, Courtland. [https://www.washingtonpost.com/local/black-political-cartoonist/2020/09/29/43fc8dc8-0270-11eb-897d-3a6201d6643f_story.html "A Black political cartoonist’s new book pokes and provokes. He’s planning another,"] ''The Washington Post (September 29, 2020).''</ref> E kewara akwụkwọ ahụ ụzọ itoolu: [[Barack Obama|Obama]], GOP, Ịkpa ókè agbụrụ, Mpụ, Egwuregwu, Ndị uwe ojii, Ndị Ntorobịa / Mmụta, Mgbanwe, na Ntụrụndụ.<ref name="Degg" />
== Arụmụka ==
N'afọ 2009, Cleveland Call and Post bipụtara ihe nkiri Carr nke gosipụtara State Senator Nina Turner dị ka Aunt Jemima. Mbipụta nke ihe nkiri ahụ dugara na arụmụka siri ike banyere ihe a na-ahụ na ọ bụ ihe na-akpasu iwe nke ihe nkiri, yana arịrịọ maka mgbaghara na / ma ọ bụ ịgba arụkwaghịm site na ndị ndu akwụkwọ akụkọ (nke na-abịaghị).<ref name="Gardner">Gardner, Alan. [https://www.dailycartoonist.com/index.php/2009/12/03/aunt-jemima-cartoon-causing-ruckus-in-ohio/ "AUNT JEMIMA CARTOON CAUSING RUCKUS IN OHIO,"] ''The Daily Cartoonist'' (December 3, 2009).</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Carr bi na Columbia, Maryland, ya na nwunye ya, Queen.<ref name="Nocera">Nocera, Jess. [https://www.baltimoresun.com/maryland/howard/columbia/cng-ho-cf-cartoonist-walter-carr-1017-20191016-bawfmae45nc3xhbmhjaxystuta-story.html "Columbia political cartoonist’s book ‘JUST US!’ showcases a black perspective on current events,"] ''The Baltimore Sun'' (Oct 16, 2019).</ref>
== Akwụkwọ ==
* Just Us! (Uptown Press, Inc., 2019) , 193 pp.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
6vo8jwadju1mtm9ijwv7aj4e4gqqboy
Charles Boyce
0
17025
95064
81033
2022-08-25T13:32:00Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Charles Boyce''' (amụrụ n'afọ 1949 na Olive Branch, Mississippi), bụ onye America na-ese ihe nkiri nke a maara maka panel ''Compu-toon'' ya.<ref name="Holeton1998">{{Cite book|author=Richard Holeton|title=Composing Cyberspace: Identity, Community, and Knowledge in the Electronic Age|url=https://archive.org/details/composingcybersp0000hole|date=January 1998|publisher=McGraw-Hill|isbn=978-0-07-029548-3}}</ref><ref name="Holtz2012">{{Cite book|author=Allan Holtz|title=American Newspaper Comics: An Encyclopedic Reference Guide|url=https://books.google.com/books?id=pi1LAQAAMAAJ&pg=PA111|year=2012|publisher=University of Michigan Press|isbn=978-0-472-11756-7|pages=111–}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nbcchicago.com/blogs/making-a-difference/BHM_-Meet-Charles-Boyce_Chicago-247361311.html|title=BHM: Meet Charles Boyce|publisher=|accessdate=21 September 2017}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=h2lnIddf8RYC&q=Charles+Boyce+cartoonist|title=Techtv: Leo Laportes 2003 Technology Almanac|first=Leo|author=Laporte|date=25 May 2006|publisher=Pearson Education, Limited|isbn=9780789728470|accessdate=21 September 2017}}</ref> A makwaara Boyce maka ịmepụta KeyPad Kid, onye na-ese ihe nkiri nke a na-eji eme ihe na mmemme mmata ọha na eze maka ọzụzụ n'ime ụlọ ọrụ nkwukọrịta.<ref>{{Cite web|url=http://www.editorandpublisher.com/news/keypad-kid-feature-now-part-of-compu-toon-comic/|title='KeyPad Kid' Feature Now Part of 'Compu-toon' Comic – Editor & Publisher|work=www.editorandpublisher.com|accessdate=21 September 2017}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Boyce gara Memphis Academy of Arts n'afọ ndị 1960, na 1969 sonyere na United States Navy.<ref>{{Cite web|url=http://aalbc.com/authors/charles1.htm|title=Charles Boyce<!-- Bot generated title -->|publisher=|accessdate=21 September 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.newspapers.com/newspage/182693355/|title=Lake County Journal from Grayslake, Illinois on February 6, 2014 · Page 4|publisher=|accessdate=21 September 2017}}</ref>
Akụkọ ''Compu-toon'' gbara ihe dị ka akwụkwọ akụkọ otu narị na iri ise site na 1994 ruo 1997. Boyce ka na-emepụta ''Compu-toon'' site na sindication. Andrews McMeel Syndication na-ekesa ya. Boyce na nwunye ya bi n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Chicago.<ref>{{Cite web|url=http://www.tmsfeatures.com/tmsfeatures/byline.jsp?custid=67|title=Tribune Media Services International {{!}} Byline<!-- Bot generated title -->|accessdate=2008-06-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20041204230209/http://www.tmsfeatures.com/tmsfeatures/byline.jsp?custid=67|archivedate=2004-12-04}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Ihe ngosi cARToon ===
Boyce bụ akụkụ nke ihe ngosi cARToon na Barrington Area Library na Jenụwarị 2007. ''Ihe ngosi'' ahụ gosipụtara nchịkọta ihe osise akpọrọ Blues Arrangement Exhibit. Dị ka Boyce si kwuo, ihe osise ahụ gosipụtara ihe nkiri banyere bluus na Memphis site na mmalite nke narị ''afọ'' ruo ugbu a site na "ụzọ nke ihe omume ndị ọ hụrụ ma ọ bụ nụ banyere ya", ma nwee foto nke ndị na-eti egwu bluus na ihe osise dị iche iche dị ka Lead Belly, Harmonica Player, Ducks otu, na Ducks abụọ .<ref>Insprucker, Mary Jekielek. "Barrington Man's Cartooning Will make You Laugh." Daily Herald Correspondent, 1 Jan 10 2007.</ref>
=== Ụdị dị iche iche na enweghị ya na ihe nkiri sindicated ===
Ọ bụ ezie na e nwere ma ka nwere enweghị ọdịiche dị iche iche n'ime ihe nkiri, e nwere mmụba nke ndị na-ese ihe nkiri na-acha n'etiti afọ 1988-1998. N'afọ 1988, e nwere naanị otu onye na-ese ihe nkiri na-acha anụnụ anụnụ na nnukwu ụlọ ọrụ; onye okike Wee Pals bụ [[Morrie Turner]]. E nwere ọtụtụ ihe nwere ike ịkpata mmụba a na mberede, dị ka Free Press na The Detroit News na-akwado asọmpi maka ndị na-ese ihe nkiri na-erughị eru yana enwere ohere mgbasa ozi na-elekwasị anya na nsogbu nke ịdị iche iche. Otú ọ dị, n'agbanyeghị nlebara anya na ilekwasị anya n'imeziwanye ọdịiche, a ka jụrụ ọtụtụ ndị na-eme ihe ọchị na-enweghị isi site na akwụkwọ akụkọ ndị dị mkpa dabere n'eziokwu ahụ bụ na akwụkwọ akụkọ ahụ "enwetala ndị na-atọ ọchị ole na ole", gụnyere ndị na-ese ihe ọchị Barbara Brandon na Rey Billingsley. N'isiokwu a, Boyce na-ekwu na ndị mmadụ bụ ndị na agbụrụ ahụ nwere mmetụta dị nta na obi ụtọ nke ihe ọchị; na obere ndị mepụtara ihe ọchị nwere mmasị dị ukwuu. A na-egosi nke a site n'eziokwu ahụ bụ na ọtụtụ ndị na-ese ihe nkiri na-acha anụnụ anụnụ na-enweta akwụkwọ ozi ndị na-akwado ya site n'aka ndị na-agụ akwụkwọ ọcha, yana eziokwu ahụ bụ na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe ọ bụla na-atọ ọchị nke ndị mmadụ ole na ole gara n'ihu ruo 1988-1998, nke bụ ọnụego na-adọrọ mmasị karịsịa maka afọ iri.<ref>Astor, David. "Diversity Push Makes the Comics a Little Less White." Editor & Publisher 131.49. 5 December 1998, p. 34-5. Accessed 1 Nov. 2017.</ref>
=== Na-eme ngagharị iwe site na ihe osise ===
N'ọnwa Febụwarị afọ 2008, Boyce sonyere na ngagharị iwe nke kpọrọ maka nnọchiteanya ka ukwuu nke ndị na-ese ihe nkiri ojii na akwụkwọ akụkọ. Ngagharị iwe ahụ chọrọ ịdọrọ uche gaa na nsogbu nke "tokenism" na akwụkwọ akụkọ, ma mee ka nsogbu ndị ọtụtụ ndị na-eme ihe ọchị ojii na-eche ihu mgbe ha na-anwa ibipụta ọrụ ha pụta ìhè. Na mgbakwunye na Boyce, ndị na-ese ihe sonyere na ngagharị iwe ahụ bụ Jerry Craft, Charlos Gary, Steve Watkins, Keith Knight, Bill Murray, na Tim Jackson. N'otu ụbọchị, ndị na-ese ihe nkiri ndị a niile sere ihe nkiri na-atọ ọchị yiri nke ahụ, nke gosipụtara ihe nkiri nke onye na-agụ akwụkwọ ọcha na-ele anya na <nowiki><i id="mwRQ">ihe</i></nowiki> nkiri nke ndị na-erughị eru ma na-eme mkpesa na ọ bụ dokapu nke Boondocks.<ref>Wiltz, Teresa. "STYLE & CULTURE; Cartoonist Group Sees Red; Eleven Minority-Drawn Strips Unite Sunday to Protest 'Tokenism' by the Media." Los Angeles Times, 08 Feb 2008.</ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fyn9kzif27gtpfx52we9wimbka0lrxk
Farzam Tavassoli
0
17049
95471
93152
2022-08-26T07:36:10Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''''Farzam Tavassoli''''' mụrụ na March 10, 1991 na Tehran na Iran . Ọ bụ onye Iran na-agụ abụ na onye na -ede abụ . <ref>[https://iranmojavez.com/about-us/ Biyografiya tevahî ya malpera pargîdaniyê] iran mojanez. Di 1ê Sibata 2022an de hatiye wergirtin </ref> <ref>[https://list.ecomotive.ir/company/%D8%A7%DB%8C%D8%B1%D8%A7%D9%86_%D9%85%D8%AC%D9%88%D8%B2#overview Temamê jînenîgariya malpera Şirketa Kovara Îranê]ecomotive. Cîhanê Di 1ê Sibata 2022-an de hat wergirtin</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Ọmụmụ MBA na Art Marketing na akwụkwọ akụkọ mbụ n'ọhịa nke njikwa egwu Iranian nke isiokwu ya bụ: Nyocha nke Brand iguzosi ike n'ihe na ndị na-abụ abụ na ụlọ ọrụ egwu Iranian site na netwọkụ mmekọrịta. <ref>[https://www.borna.news/بخش-موسیقی-64/1233532-گفت-گو-با-ناشر-پرکار-موسیقی-فرزام-توسلی-در-مورد-این-روز-های-کرونایی-صنعت-موسیقی-طرح-صیانت-از-فضای-مجازی Hevpeyvînek bi weşanxaneya muzîkê ya berhemdar "Ferzam Tavassoli" re li ser van rojên koronar ên pîşesaziya muzîkê û plana parastina cîhê sîber]borna news. Cîhanê Di 1ê Sibata 2022-an de hat wergirtin</ref>
== Ọnọdụ ==
* Onye guzobere na onye nyere ikike nke Iran
* Onye isi ụlọ ọrụ Viva Ava Institute of Culture and Arts <ref>[https://www.borna.news/بخش-موسیقی-64/1233532-گفت-گو-با-ناشر-پرکار-موسیقی-فرزام-توسلی-در-مورد-این-روز-های-کرونایی-صنعت-موسیقی-طرح-صیانت-از-فضای-مجازی Hevpeyvînek bi weşanxaneya muzîkê ya berhemdar "Ferzam Tavassoli" re li ser van rojên koronar ên pîşesaziya muzîkê û plana parastina cîhê sîber]borna news. Cîhanê Di 1ê Sibata 2022-an de hat wergirtin</ref>
* Onye isi ala Limak Records [[Italy]]
* Onye isi oche nke Board na osote onye isi nke Art Institute "Avaye Vira" na Director Zehra Qasimi.
* Onye isi oche nke Board na osote onye isi ụlọ ọrụ Roman Institute of Culture and Arts Rivaava Fariba Qasimi.
== Ajụjụ metụtara ya ==
* [[Îran Mojavez|Iran Mojavez]]
== Isi mmalite ==
{{Reflist|2}}
niqg65pzybr8uxdyl3r7enkc5gy4kh8
Daniel Kamwa
0
17060
95554
81073
2022-08-26T09:46:53Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|image=|name=Daniel Kamwa|birth_date={{Birth date and age|1943|4|14|df=yes}}|birth_place=[[Nkongsamba]], [[Cameroon]]|death_date=|death_place=|othername=|occupation=Film director, actor|yearsactive=1970–present}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Daniel Kamwa''' (amụrụ na 14 Eprel 1943) bụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-ememe ihe nkiri si Nkongsamba, [[Kameroon|Cameroon]].<ref name="db">{{Cite web|url=http://people.africadatabase.org/en/person/2685.html|title=Daniel Kamwa|accessdate=2007-04-06|work=Contemporary Africa Database|publisher=The Africa Centre|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070930203556/http://people.africadatabase.org/en/person/2685.html|archivedate=2007-09-30}}</ref><ref name="gouv">{{Cite web|url=http://www.diplomatie.gouv.fr/en/france-priorities_1/cinema_2/cinematographic-cooperation_9/production-support-funding_10/films-benefiting-from-aid_13/film-list-by-country_15/cameroon_1049/cercle-pouvoirs_1073/index.html|title=Le Cercle des pouvoirs|accessdate=2007-04-06|work=Cameroon|publisher=French Foreign Ministry|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070926224926/http://www.diplomatie.gouv.fr/en/france-priorities_1/cinema_2/cinematographic-cooperation_9/production-support-funding_10/films-benefiting-from-aid_13/film-list-by-country_15/cameroon_1049/cercle-pouvoirs_1073/index.html|archivedate=2007-09-26}}</ref> Ọ gụrụ gbasara ihe nkiri na Paris, [[France]], tupu o mepụta ihe nkiri mbụ ya, Boubou-cravate, na 1973.<ref name="gouv" /> E tinyere ihe nkiri ya nke afọ 1981 Our Daughter n'ime 12th Moscow International Film Festival.<ref name="Moscow1981">{{Cite web|url=http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1981|title=12th Moscow International Film Festival (1981)|accessdate=2013-01-27|work=MIFF|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130421050907/http://www.moscowfilmfestival.ru/miff34/eng/archives/?year=1981|archivedate=2013-04-21}}</ref>
== Ihe nkiri ya dị ka onye nduzi ==
* Boubou-cravate, onye nduzi (1973)<ref name="gouv">{{Cite web|url=http://www.diplomatie.gouv.fr/en/france-priorities_1/cinema_2/cinematographic-cooperation_9/production-support-funding_10/films-benefiting-from-aid_13/film-list-by-country_15/cameroon_1049/cercle-pouvoirs_1073/index.html|title=Le Cercle des pouvoirs|accessdate=2007-04-06|work=Cameroon|publisher=French Foreign Ministry|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070926224926/http://www.diplomatie.gouv.fr/en/france-priorities_1/cinema_2/cinematographic-cooperation_9/production-support-funding_10/films-benefiting-from-aid_13/film-list-by-country_15/cameroon_1049/cercle-pouvoirs_1073/index.html|archivedate=2007-09-26}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20070926224926/http://www.diplomatie.gouv.fr/en/france-priorities_1/cinema_2/cinematographic-cooperation_9/production-support-funding_10/films-benefiting-from-aid_13/film-list-by-country_15/cameroon_1049/cercle-pouvoirs_1073/index.html "Le Cercle des pouvoirs"]. ''Cameroon''. French Foreign Ministry. Archived from [http://www.diplomatie.gouv.fr/en/france-priorities_1/cinema_2/cinematographic-cooperation_9/production-support-funding_10/films-benefiting-from-aid_13/film-list-by-country_15/cameroon_1049/cercle-pouvoirs_1073/index.html the original] on 2007-09-26<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2007-04-06</span></span>.</cite></ref>
* Pousse-Pousse, onye nduzi (1976)<ref name="nyt">{{Cite news|url=http://movies2.nytimes.com/gst/movies/filmography.html?p_id=191000|title=Filmography|accessdate=2007-04-06|work=New York Times Movies|publisher=All Media Guide, LLC|first=Manohla|author=Dargis}}</ref>
* Notre Fille, onye nduzi (1980)<ref name="nyt" />
* Vidéolire, onye nduzi (1991)<ref name="gouv" />
* ''Totor'', onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi (1994)<ref name="nyt" />
* Le Cercle des pouvoirs, onye nduzi (1998)<ref name="nyt" />
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Daniel Kamwa at IMDb
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
727qkxghb88uw845xzlc13r45dzjynr
Wairimu Kiambuthi
0
17065
95102
81078
2022-08-25T15:25:47Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Dr. Wairimu Kiambuthi bụ onye nkuzi na onye nduzi ihe nkiri nke Kenya.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Kiambuthi na [[Kenya]]. N'afọ 1999, o dere akwụkwọ edemede ya na Teachers College, Mahadum Columbia, nke ịsị okwu ya bu: "Increasing Gender Awareness in Northern Kenya Through a Video Curriculum"<ref>{{Cite web|url=https://www.africabib.org/rec.php?RID=W00080700|title=Increasing Gender Awareness in Northern Kenya Through a Video Curriculum|work=AfricaBib|accessdate=April 14, 2019}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://scholar.google.com/citations?user=ATbjrv8AAAAJ&hl=en|title=Wairimu Kiambuthi|work=Google Scholar|accessdate=April 14, 2019}}</ref>
== Ọrụ ==
Kiambuthi bụbu onye nkuzi na Theatre Arts na Film Technology na Mahadum Kenyatta na Kenya na onye ndụmọdụ mgbasa ozi na Mahadim Columbia na [[Nú Yọk|New York]]. Kiambuthi gara n'ihu na-eduzi ihe nkiri Africans na African-Americans na United States, ihe ngosi e wepụtara na 2006. Ihe nkiri ahụ bu n'uche ịkwalite nghọta n'etiti ndị Afrịka nọ na United States ma gosipụta ya na African Film Festival na New York.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://scholar.google.com/citations?user=ATbjrv8AAAAJ&hl=en|title=Wairimu Kiambuthi|work=Google Scholar|accessdate=April 14, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://scholar.google.com/citations?user=ATbjrv8AAAAJ&hl=en "Wairimu Kiambuthi"]. ''Google Scholar''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 14,</span> 2019</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.africanfilmny.org/2013/wairimu-kiambuthi/|title=Wairimu Kiambuthi|work=African Film Festival, Inc.|accessdate=April 14, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.africine.org/?menu=film&no=8019|title=Africans and African Americans in the United States|work=Africine|accessdate=April 14, 2019}}</ref>
Ka ọ na-erule 2016, Kiambuthi bụ onye nkuzi na Bellevue College na [[Washington (nkeji obodo)|Washington]].<ref>{{Cite web|url=https://openpayrolls.com/29094530/wairimu-kiambuthi|title=Wairimu Kiambuthi Payroll Record|work=OpenPayrolls|accessdate=April 14, 2019}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* ''Ndị Afrịka na ndị Afrịka America'' na United States (2006)
== Ebensidee ==
<div class="reflist">
<references group="" responsive="1"></references>
</div>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
s11xgpibx9xjr5sqxaacywwrbsrbjwt
Wanjiru Kinyanjui
0
17071
95243
81084
2022-08-25T21:24:17Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wanjiru Kinyanjui''' (amụrụ n'afọ 1958) bụ odee Kenya, onye na-ede uri, onye nta akụkọ na [[Kenya|onye]] na-eme ihe nkiri.
== Ndụ ==
Kinyanjui nwetara nzere masta na akwụkwọ Bekee na German tupu ọ mụọ ihe nkiri na German Film and Television Academy Berlin .<ref name="Ogunleye2014">{{Cite book|editor=Foluke Ogunleye|title=African Film: Looking Back and Looking Forward|url=https://books.google.com/books?id=2msxBwAAQBAJ&pg=PA257|year=2014|publisher=Cambridge Scholars Publishing|isbn=978-1-4438-5749-9}}</ref>
Ihe nkiri Kinyanjui nke afọ 1994 bụ Battle of the Sacred Tree, nke na-elekwasị anya n'otu nwanyị nọ n'etiti ụkpụrụ ọdịnala Kikuyu na omume 'ọgbara ọhụrụ', bụ nke Birne Film (Germany) na Flamingo Films (France) kwadoro, mepụta ma kesaa.<ref name="LevitinPlessis2012">{{Cite book|author=Beatrice Wanjiku Mukora|editor=Jacqueline Levitin|title=Women Filmmakers: Refocusing|chapterurl=https://books.google.com/books?id=ERChvIcSwxgC&pg=PA220|year=2012|publisher=Routledge|isbn=978-1-136-74305-4|chapter=Beyond Tradition and Modernity: Representations of Identity in Two Kenyan Films}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* ''Nnụnụ Na-arịa Ọrịa'', 1991<ref name=":0" />
* Black na Western World, 1992<ref name=":0">{{Cite journal|author=Ukadike|first=N. Frank|date=1994|title=Reclaiming Images of Women in Films from Africa and the Black Diaspora|journal=Frontiers: A Journal of Women Studies|volume=15|issue=1|pages=102–122|doi=10.2307/3346615}}</ref>
* ''Agha nke Osisi Dị Nsọ'', 1994
* ''Africa bụ Aha Nwaanyị'', 2009
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0455946}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5wmbckrgq8fxt1hk3q9s7bptrkidr6u
Véro Tshanda Beya Mputu
0
17087
95091
86417
2022-08-25T15:15:26Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[ Series: Véro Tshanda Beya Mputu (2017).jpg | thumb|Véro Tshanda Beya Mputu ]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Véronique Tshanda Beya Mputu''' bụ onye na-eme ihe nkiri na Congo. O meriri Africa Movie Academy Award maka Best Actress in a Leading Role site n'ịrụ ọrụ aha na Felicite.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Mputu ma zụlite ya na [[Kinshasa]], isi obodo [[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of Congo]].<ref name="one">{{Cite web|url=http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/|title=4 choses à savoir sur Véro Tshanda Beya Mputu, des rues de Kinshasa à « Félicité »|work=intothechic.com|language=French|date=29 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170403132536/http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/|archivedate=3 April 2017}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 2017, ọ pụtara na Felicite, nke gosipụtara na 67th Berlin International Film Festival.<ref>{{Cite web|url=https://www.berlinale.de/en/archiv/jahresarchive/2017/02_programm_2017/02_Filmdatenblatt_2017_201711638.php#tab=filmStills|title=Felicite|work=[[Berlin International Film Festival|Berlinale]]|accessdate=4 October 2020}}</ref> N'ịkọwa ọrụ ya, ọ kọwara na obi dị ya ụtọ maka echiche nke ịrụ ọrụ nke na-egosi ụmụ nwanyị dịka ndị na-adabere n'onwe ha na ndị na-adịghị adabere na ụmụ nwoke iji mee ihe.<ref>{{Cite web|url=http://www.theupcoming.co.uk/2017/02/14/felicite-an-interview-with-star-vero-tshanda-beya-mputu/|title=Félicité: An interview with star Véro Tshanda Beya Mputu|work=theupcoming.co.uk|first=Oliver|author=Johnston|date=14 February 2017|accessdate=4 October 2020}}</ref> O meriri onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na 13th Africa Movie Academy Awards na [[Lagos]], Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://trybes.tv/news/vero-tshanda-wins-best-actress-for-felicite-at-amaa-2017/|title=Vero Tshanda wins best actress for “Félicité” at AMAA 2017|work=[[Trybe TV]]|accessdate=4 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107023827/http://trybes.tv/news/vero-tshanda-wins-best-actress-for-felicite-at-amaa-2017/|archivedate=7 November 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://dailypost.ng/2017/07/16/full-list-winners-2017-amaa/|title=Full list of winners at 2017 AMAA|first=Ifreke|author=Inyang|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|date=16 July 2017|accessdate=4 October 2020}}</ref> E nyekwara ihe nkiri ahụ dịka ntinye Senegalese na 90th Academy Awards, na-aghọ ihe nkiri mbụ sitere na mba ahụ a ga-enyefe na akụkọ ihe mere eme nke emume mmeri ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.konbini.com/ng/entertainment/here-are-all-the-african-countries-vying-for-2018s-foreign-language-oscar/|title=Here Are All The African Films Vying For 2018’s Foreign Language Oscar|author=Orubo|first=Daniel|work=konbini.com|accessdate=4 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190418105844/https://www.konbini.com/ng/entertainment/here-are-all-the-african-countries-vying-for-2018s-foreign-language-oscar/|archivedate=18 April 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.indiewire.com/2017/12/2018-foreign-language-oscar-shortlist-snubs-surprises-1201907813/|title=The 2018 Foreign Language Oscar Shortlist: 9 Films, Many Snubs and Surprises|first=Anne|author=Thompson|publisher=[[IndieWire]]|date=14 December 2017|accessdate=4 October 2020}}</ref> The Times kwuru na arụmọrụ ya na ihe nkiri ahụ dịka isi ihe dị elu nke ihe nkiri ahụ, na-akọwa ya dịka "onye dike na onye mmeri".<ref>{{Cite news|url=https://www.thetimes.co.uk/article/film-review-felicite-0zbmjm7l7|title=Film review: Félicité|first=Kevin|author=Maher|work=[[The Times]]|date=10 November 2017|accessdate=4 October 2020}}</ref>
A kọrọ na o nwere nnwale anọ iji mee ka onye nduzi, Alain Gomis, onye na-enweghị mmasị inye ya ọrụ ahụ kwenye.<ref name="one">{{Cite web|url=http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/|title=4 choses à savoir sur Véro Tshanda Beya Mputu, des rues de Kinshasa à « Félicité »|work=intothechic.com|language=French|date=29 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170403132536/http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/|archivedate=3 April 2017}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20170403132536/http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/ "4 choses à savoir sur Véro Tshanda Beya Mputu, des rues de Kinshasa à « Félicité »"] [4 things to know about Véro Tshanda Beya Mputu, from the streets of Kinshasa to "Félicité"]. ''intothechic.com'' (in French). 29 March 2017. Archived from [http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/ the original] on 3 April 2017.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|8644854}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
a0heshsxv6ip6gy5sja63qhs2a5792h
Rachel Mwanza
0
17088
95543
86380
2022-08-26T09:33:33Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Témoins de monde - Rachel Mwanza (15447922262).jpg|thumb|Témoins de monde - Rachel Mwanza (15447922262)]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rachel Mwanza''' bụ ''onye'' na-eme ihe nkiri si [[Democratic Republic of the Congo]], nke a maara nke ọma maka arụmọrụ ya dịka Komona na ihe nkiri 2012 War Witch (Rebelle). Tupu a tụba ya na ihe nkiri ahụ, ọ nweghị ebe obibi ma biri n'okporo ámá Kinshasa.<ref>{{Cite web|url=https://www.cinenews.be/en/actors/5042/rachel-mwanza/filmography/|title=Rachel Mwanza}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Mwanza n'afọ 1997 na Mbuji-Mayi, nke atọ n'ime ụmụnne isii, ma nọrọ n'oge ọ bụ nwata na Kasai Province.<ref name="lecroix">{{Cite news|url=http://www.la-croix.com/Culture/Cinema/Rachel-Mwanza-une-survivante-a-Kinshasa-2014-03-18-1122000|title=Rachel Mwanza, une survivante à Kinshasa|author=Auffret-Pericone|first=Marie|work=La Croix|date=18 March 2014|accessdate=20 November 2016}}</ref> Nna ya zigara nne ya na ụmụnne ya na [[Kinshasa]] mgbe ọ dị afọ asatọ, na-ekwe nkwa ịgakwuru ha mgbe e mesịrị. N'ebe ahụ, ụmụaka ahụ anaghịzi aga ụlọ akwụkwọ, nne ya kwupụtara na ọ bụ ya kpatara ọdachi ezinụlọ ahụ mgbe onye amụma ụgha kwuru na Mwanza bụ onye amoosu.<ref name="lecroix" /> Ọ boro nne ya ebubo maka ịnwa ịchụpụ mmụọ ọjọọ iji wepụ Mwanza na amoosu, mana emesịrị chụpụ ya n'okporo ámá.<ref name="france24">{{Cite news|title=Rachel Mwanza : "Je reviens du petit enfer de Kinshasa"|url=http://www.france24.com/fr/20140115-rachel-mwanza-cinema-rd-congo-enfant-rue-rebelle|accessdate=October 30, 2016|work=[[France 24]]|date=January 16, 2014|language=fr}}</ref>
Mwanza nọrọ ọtụtụ afọ na-ebi dịka nwatakịrị n'okporo ámá na Kinshasa tupu a kpọọ ya na ihe nkiri Canada War Witch (Rebelle).<ref name="jambo">{{Cite web|title=Rachel Mwanza, the incredible destiny of a street child|url=http://www.jambonews.net/en/news/20120229-rachel-mwanza-the-incredible-destiny-of-a-street-child/|publisher=Jambo News|accessdate=October 30, 2016|date=February 29, 2012}}</ref> Ọ pụtakwara na ihe nkiri 2013 Kinshasa Kids nke Marc-Henri Wajnberg dere ma duzie.<ref name="liberation">{{Cite web|url=http://www.liberation.fr/planete/2014/02/24/rachel-mwanza-cendrillon-du-congo_982601|title=Rachel Mwanza. Cendrillon du Congo|author=Malagardis|first=Maria|date=24 February 2014|accessdate=20 November 2016}}</ref>
O mechara kwaga Montreal, ebe ọ gara ''ụlọ akwụkwọ'' sekọndrị École Lucien-Pagé ma soro ezinụlọ Anne-Marie Gélinas biri, onye na-emepụta ihe nkiri maka War Witch.<ref name="lecroix">{{Cite news|url=http://www.la-croix.com/Culture/Cinema/Rachel-Mwanza-une-survivante-a-Kinshasa-2014-03-18-1122000|title=Rachel Mwanza, une survivante à Kinshasa|author=Auffret-Pericone|first=Marie|work=La Croix|date=18 March 2014|accessdate=20 November 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAuffret-Pericone2014">Auffret-Pericone, Marie (18 March 2014). [http://www.la-croix.com/Culture/Cinema/Rachel-Mwanza-une-survivante-a-Kinshasa-2014-03-18-1122000 "Rachel Mwanza, une survivante à Kinshasa"]. ''La Croix''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="icirc">{{Cite news|url=http://ici.radio-canada.ca/nouvelle/716839/rachel-mwanza-film-rebelle-conference-ecole-des-pionniers-trois-rivieres|title=Rachel Mwanza, vedette du film Rebelle, de passage à l'école des Pionniers de Trois-Rivières|language=fr|publisher=[[Radio Canada]]|date=20 April 2015|accessdate=20 November 2016}}</ref>
== Ọrụ ime ihe nkiri ==
A tụbara Mwanza na Rebelle mgbe ''onye'' nduzi Kim Nguyen na ndị na-emepụta Pierre Even na Marie-Claude Poulin hụrụ ya na ihe nkiri na ụmụaka okporo ámá nke Kinshasa.<ref name="visa">{{Cite news|author=Szklarski|first=Cassandra|title=Oscars 2013: Rebelle's African teen star trying to get visa to attend awards|url=https://www.thestar.com/entertainment/movies/2013/01/30/oscars_2013_rebelles_african_teen_star_trying_to_get_visa_to_attend_awards.html|accessdate=October 30, 2016|work=[[Toronto Star]]|date=January 30, 2013}}</ref> N'ihi enweghị agụmakwụkwọ ya, ọ maghị otú e si agụ ma ọ bụ dee mgbe mbụ e mere ya na fim ahụ; ndị na-eme ihe nkiri emeela ndokwa ịkwụ ụgwọ maka agụmakwụkwọ na ụlọ ya ruo mgbe ọ gbara afọ 18.<ref name="visa" /> N'ọnwa Febụwarị afọ 2013, e nyere ya visa iji nye ya ohere ịga Academy Awards, ebe ọ bụ ntinye Canada maka Academy Award for Best Foreign Language Film.<ref name="BBC Mwanza">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-21531291|title=Oscars 2013: Congolese War Witch hopeful gets US visa|date=February 21, 2013|accessdate=February 21, 2013|work=[[BBC News]]}}</ref> Nleta ahụ jikọtara ọnụnọ na onyinye ahụ yana ọrụ nkwalite maka Rebelle mgbe ọ nọ na United States.<ref name="visa" />
Ọrụ Mwanza na Rebelle nwetara ihe nrite ya gụnyere Silver Bear maka Best Actress site na Berlin Film Festival, Tribeca Film Festival na Vancouver Film Critics Circle n'afọ 2012, yana ihe nrite maka Best Acpress na 1st Canadian Screen Awards<ref name="montreal">{{Cite news|title=Montreal director Kim Nguyen's Rebelle wins two awards at Tribeca Film Festival in New York|url=https://montrealgazette.com/entertainment/movies/montreal-director-kim-nguyens-rebelle-wins-two-awards-at-tribeca-film-festival|accessdate=October 30, 2016|work=Montreal Gazette|date=April 27, 2012}}</ref><ref name="wattage">{{Cite news|author=Barnard|first=Linda|title=Canadian Screen Awards raises the star wattage|url=https://www.thestar.com/entertainment/movies/2013/03/03/canadian_screen_awards_raises_the_star_wattage.html|accessdate=October 30, 2016|work=Toronto Star|date=March 3, 2013}}</ref> na Québec Cinéma.<ref name="jambo">{{Cite web|title=Rachel Mwanza, the incredible destiny of a street child|url=http://www.jambonews.net/en/news/20120229-rachel-mwanza-the-incredible-destiny-of-a-street-child/|publisher=Jambo News|accessdate=October 30, 2016|date=February 29, 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.jambonews.net/en/news/20120229-rachel-mwanza-the-incredible-destiny-of-a-street-child/ "Rachel Mwanza, the incredible destiny of a street child"]. Jambo News. February 29, 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 30,</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="icirc">{{Cite news|url=http://ici.radio-canada.ca/nouvelle/716839/rachel-mwanza-film-rebelle-conference-ecole-des-pionniers-trois-rivieres|title=Rachel Mwanza, vedette du film Rebelle, de passage à l'école des Pionniers de Trois-Rivières|language=fr|publisher=[[Radio Canada]]|date=20 April 2015|accessdate=20 November 2016}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://ici.radio-canada.ca/nouvelle/716839/rachel-mwanza-film-rebelle-conference-ecole-des-pionniers-trois-rivieres "Rachel Mwanza, vedette du film Rebelle, de passage à l'école des Pionniers de Trois-Rivières"] (in French). [[Redio Canada|Radio Canada]]. 20 April 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2016</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
Mwanza mechara dee akwụkwọ akpọrọ Survivre pour voir ce jour, na-akọwa oge ọ bụ nwata na ahụmịhe ya na olileanya na ọ ga-akpali ndị na-eto eto ma na-adọta uche ụmụaka 20,000 bi n'okporo ámá Kinshasha.<ref name="france24">{{Cite news|title=Rachel Mwanza : "Je reviens du petit enfer de Kinshasa"|url=http://www.france24.com/fr/20140115-rachel-mwanza-cinema-rd-congo-enfant-rue-rebelle|accessdate=October 30, 2016|work=[[France 24]]|date=January 16, 2014|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.france24.com/fr/20140115-rachel-mwanza-cinema-rd-congo-enfant-rue-rebelle "Rachel Mwanza : "Je reviens du petit enfer de Kinshasa""]. ''[[France 24]]'' (in French). January 16, 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 30,</span> 2016</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="liberation">{{Cite web|url=http://www.liberation.fr/planete/2014/02/24/rachel-mwanza-cendrillon-du-congo_982601|title=Rachel Mwanza. Cendrillon du Congo|author=Malagardis|first=Maria|date=24 February 2014|accessdate=20 November 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMalagardis2014">Malagardis, Maria (24 February 2014). [http://www.liberation.fr/planete/2014/02/24/rachel-mwanza-cendrillon-du-congo_982601 "Rachel Mwanza. Cendrillon du Congo"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2016</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.humanium.org/en/a-portrait-of-rachel-mwanza-from-the-streets-of-kinshasa-to-the-red-carpet/|title=A portrait of Rachel Mwanza: From the streets of Kinshasa to the red carpet|date=2 April 2014}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist|30em}}
== Ọgụgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite book|url=http://www.michalon.fr/index.asp?navig=catalogue&obj=livre&no=500128|title=Survivre pour voir ce jour|author=Mwanza|first=Rachel|publisher=Michalon Éditeur|date=January 2014|isbn=978-2-84186-723-3}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4557759}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
mopru64sc5j7orcs2u1fxec0f10x08g
Tiécoura Traoré
0
17100
95158
81113
2022-08-25T20:25:33Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tiécoura Traoré''' bụ [[Actor|onye]] Mali na-eme ihe nkiri.<ref name="Gk">{{Cite web|url=https://geekvibesnation.com/art-house-cinema-streaming-platform-ovid-tv-announces-november-release-slate/|title=Art-House Cinema Streaming Platform OVID.tv Announces November Release Slate|author=Gonzales|first=Dillon|date=November 8, 2020|publisher=Geek Vibes Nation|accessdate=November 30, 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 2006, e gosipụtara ya dịka "Chaka" na ihe nkiri Abderrahmane Sissako, ''Bamako'' . Ndị ọzọ na-eme ihe nkiri gụnyere: [[Aïssa Maïga]] na Hélène Diarra.<ref name="BamDb">{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt0814666/?ref_=m_nm_knf_t1|title=Bamako (2006)|publisher=[[IMDb]]|accessdate=November 29, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://catalog.afi.com/Catalog/moviedetails/64149|title=Bamako (2006)|publisher=American Film Institute|accessdate=November 29, 2020}}</ref><ref name="Gk">{{Cite web|url=https://geekvibesnation.com/art-house-cinema-streaming-platform-ovid-tv-announces-november-release-slate/|title=Art-House Cinema Streaming Platform OVID.tv Announces November Release Slate|author=Gonzales|first=Dillon|date=November 8, 2020|publisher=Geek Vibes Nation|accessdate=November 30, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGonzales2020">Gonzales, Dillon (November 8, 2020). [https://geekvibesnation.com/art-house-cinema-streaming-platform-ovid-tv-announces-november-release-slate/ "Art-House Cinema Streaming Platform OVID.tv Announces November Release Slate"]. Geek Vibes Nation<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 30,</span> 2020</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://www.frenchfilmfestival-archives.us/wp-content/archives_festivals/2007/bamako.html|title=Director Abderrahmane Sissako presents this special screening of Bamako|publisher=French Film Festival|accessdate=November 30, 2020}}</ref>
Na ihe nkiri Daouda Coulibaly nke afọ 2010, ''Tinye'' So, e gosipụtara ya dịka "Nwoke na uwe ọdịnala".<ref name="SoDb">{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt1748263/?ref_=m_nm_knf_i3|title=Tinye So|publisher=IMDb|accessdate=November 29, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.telerama.fr/cinema/films/tinye-so,476095.php|title=Tinye So: Technical Sheet|publisher=Telerama|language=French|accessdate=November 30, 2020}}</ref>
N'afọ 2012, ọ pụtara na ihe nkiri Dominique Phillipe, Tourbillion à Bamako, nke gosipụtakwara Fatoumata Coulibaly, Chek Oumar Sidibé, Mama Koné, Babou Thembely.<ref name="Tou">{{Cite web|url=http://www.africine.org/film/tourbillon-a-bamako-15831608157516051607-16011610-157615751605157516031608/15432|title=Tourbillon in Bamako - دوامه في باماكو|publisher=Africine|language=French|accessdate=November 30, 2020}}</ref><ref name="Af">{{Cite web|url=http://africultures.com/films/?no=15432|title=LONG FOOTAGE {{!}} 2012: Tourbillon in Bamako - دوامه في باماكو|publisher=Africultures|accessdate=November 30, 2020}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
! style="background:#B0C4DE;" |Afọ
! style="background:#B0C4DE;" |Ihe nkiri
! style="background:#B0C4DE;" |Ọrụ
! style="background:#B0C4DE;" |Ihe edeturu
! style="background:#B0C4DE;" |[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|2012
|''Nnukwu igwe kwụ otu ebe na Bamako''
|Onye na-eme ihe nkiri
|Ihe na-atọ ọchị
|<ref>{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt4032530/?ref_=m_nm_knf_i2|title=Tourbillion à Bamako (2012)|publisher=IMDb|accessdate=November 29, 2020}}</ref><ref name="Tou">{{Cite web|url=http://www.africine.org/film/tourbillon-a-bamako-15831608157516051607-16011610-157615751605157516031608/15432|title=Tourbillon in Bamako - دوامه في باماكو|publisher=Africine|language=French|accessdate=November 30, 2020}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.africine.org/film/tourbillon-a-bamako-15831608157516051607-16011610-157615751605157516031608/15432 "Tourbillon in Bamako - دوامه في باماكو"] (in French). Africine<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 30,</span> 2020</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Af">{{Cite web|url=http://africultures.com/films/?no=15432|title=LONG FOOTAGE {{!}} 2012: Tourbillon in Bamako - دوامه في باماكو|publisher=Africultures|accessdate=November 30, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://africultures.com/films/?no=15432 "LONG FOOTAGE | 2012: Tourbillon in Bamako - دوامه في باماكو"]. Africultures<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 30,</span> 2020</span>.</cite></ref>
|-
|2010
|''Tinye Ya''
|Onye na-eme ihe nkiri
|Ihe nkiri dị mkpirikpi, Mystery
|<ref name="SoDb">{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt1748263/?ref_=m_nm_knf_i3|title=Tinye So|publisher=IMDb|accessdate=November 29, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://m.imdb.com/title/tt1748263/?ref_=m_nm_knf_i3 "Tinye So"]. IMDb<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 29,</span> 2020</span>.</cite></ref>
|-
|2006
|''Bamako''
|Onye na-eme ihe nkiri (''Chaka'')
|Ihe nkiri
|<ref name="BamDb">{{Cite web|url=https://m.imdb.com/title/tt0814666/?ref_=m_nm_knf_t1|title=Bamako (2006)|publisher=[[IMDb]]|accessdate=November 29, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://m.imdb.com/title/tt0814666/?ref_=m_nm_knf_t1 "Bamako (2006)"]. [[IMDb]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 29,</span> 2020</span>.</cite></ref>
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://m.imdb.com/name/nm2287687/ Tiécoura Traoré] na [[IMDb]]
* [https://www2.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2bd83d7763 Tiécoura Traoré] na BFI
* [http://www.africine.org/personne/tiecoura-traore/10864 Tiécoura Traore] na Africa
* [https://mubi.com/cast/tiecoura-traore Tiécoura Traoré] na Mubi
* [https://www.new-flix.com/en/person/1568122 Tiécoura Traoré] na New-flix
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jzyl4qkec4jg4ol1gb299uwg8i6zis8
Touty Gandega
0
17108
95451
86334
2022-08-26T06:01:28Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:20131005 - Open LFB - Toulouse-Mondeville 37.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Touty Gandega''' (amụrụ na abalị iri abụo na onwa nke isii, na afọ June, 1991) bụ onye France-Malian na-agba bọọlụ basketball ụmụ nwanyị maka Angers Basket 49. Touty bụ nwanne nwanyị Diana Gandega onye na-egwu basketball.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Touty Gandega at FIBA
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2uzvmzba7eat9pluwzd0rhe3ylrn3zg
95452
95451
2022-08-26T06:01:47Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Touty Gandega''' (amụrụ na abalị iri abụo na onwa nke isii, na afọ June, 1991) bụ onye France-Malian na-agba bọọlụ basketball ụmụ nwanyị maka Angers Basket 49. Touty bụ nwanne nwanyị Diana Gandega onye na-egwu basketball.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Touty Gandega at FIBA
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
3n33t397qf4f5qejz1mksnnp8b60yn5
Rokia Doumbia
0
17122
95192
81136
2022-08-25T21:04:28Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rokia Doumbia''' (amụrụ na 5 ọnwa Mee, na afọ 1999) bụ onye Mali na-egwu basketball maka Purdue Boilermakers na ndị otu mba Mali.<ref>{{Cite web|author=Eurobasket|title=Rokia Doumbia Player Profile, Purdue University, News, Stats - USbasket|url=https://www.eurobasket.com/index.aspx|accessdate=2021-05-31|work=Eurobasket LLC}}</ref>
Ọ nọchitere anya Mali na afọ 2019 Women's Afrobasket .<ref>{{Cite web|title=Rokia DOUMBIA at the FIBA Women's Afrobasket 2019|url=http://www.fiba.basketball/womensafrobasket/2019/player/Rokia-Doumbia|accessdate=2021-05-31|work=FIBA.basketball|language=en}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Rokia Doumbia at FIBA
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
01gzq9lksif6qkbfifiuyfkhv7c3sg3
Wayne Lawrence
0
17148
95274
86831
2022-08-25T21:42:48Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wayne Lawrence''' (amụrụ n'afọ 1974 na Saint Kitts) bụ onye na-ese foto. Ọ bi na Brooklyn, New York.<ref name="nypl">{{Cite web|title=Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event|url=http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event|work=www.nypl.org|publisher=New York Public Library|accessdate=26 June 2014}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Bronx Riviera: life at the 'hood beach' – in pictures|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/gallery/2013/oct/14/photography-art-wayne-lawrence-bronx-riviera|work=The Guardian|accessdate=26 June 2014}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ ya na St. Kitts. Nleta mbụ ya na New York bụ mgbe ọ dị afọ iri na isii. Mgbe ahụ ọ kwagara n'ebe ọdịda anyanwụ wee rụọ ọrụ dị ka ọkwá nkà azụmahịa.<ref name="nypl">{{Cite web|title=Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event|url=http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event|work=www.nypl.org|publisher=New York Public Library|accessdate=26 June 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event "Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event"]. ''www.nypl.org''. New York Public Library<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">26 June</span> 2014</span>.</cite></ref> Ọ gara Brooks Institute, Santa Barbara.
== Ọrụ ==
A maara Lawrence maka usoro foto ya akpọrọ Orchard Beach: The Bronx Riviera na Black Orthodox .<ref name="nypl">{{Cite web|title=Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event|url=http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event|work=www.nypl.org|publisher=New York Public Library|accessdate=26 June 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event "Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event"]. ''www.nypl.org''. New York Public Library<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">26 June</span> 2014</span>.</cite></ref>
== Onyinye ==
Ọ bụ Photo District News họpụtara ya dị ka otu n'ime ndị na-ese ''foto'' 30 ha ga-ele anya n'afọ 2010. E nyere ya American Photography Annual (2012, 2013), Arnold Newman Prize for New Directions in Portraiture (2013), The Aaron Siskind Foundation Individual Photographer's Fellowship (2013) na International Photography Awards (2012).<ref name="nypl">{{Cite web|title=Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event|url=http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event|work=www.nypl.org|publisher=New York Public Library|accessdate=26 June 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event "Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event"]. ''www.nypl.org''. New York Public Library<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">26 June</span> 2014</span>.</cite></ref>
== Ihe ngosi ==
O gosipụtara na FLAG Art Foundation, The Bronx Museum of Art, Amerịka Haus(Munich), Open Society Institute, The Afrịkan Amerịkan Museum na Philadelphia, The Nathan Cummings Foundation, The George and Leah McKenna Museum of African American Art, The Corridor Gallery na The Calumet Gallery.<ref name="nypl">{{Cite web|title=Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event|url=http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event|work=www.nypl.org|publisher=New York Public Library|accessdate=26 June 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event "Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event"]. ''www.nypl.org''. New York Public Library<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">26 June</span> 2014</span>.</cite></ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
E bipụtara Lawrence na The New York Times ''Magazine'', The New Yorker, Time, ''The Sunday Times'', Mother Jones, ''Esquire'', Essence, ''Newsweek'', Photo District News, Trace, Vibe, ''XXL'', ''Afisha Mir'', ''British Journal of Photography'', Colors, Mare, Communication Arts, Le Monde, ''Gioia'', ''GUP'', ''Marie Claire'' na ''Repubblica xL''.
Akwụkwọ edemede mbụ ya, ''Orchard Beach'': The Bronx Riviera, bụ nke Prestel Publishing bipụtara n'ọnwa Ọktoba afọ 2013.<ref name="nypl">{{Cite web|title=Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event|url=http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event|work=www.nypl.org|publisher=New York Public Library|accessdate=26 June 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.nypl.org/audiovideo/orchard-beach-wayne-lawrence-david-gonzalez-design-and-style-series-event "Orchard Beach - Wayne Lawrence, David Gonzalez - Design and Style Series Event"]. ''www.nypl.org''. New York Public Library<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">26 June</span> 2014</span>.</cite></ref>
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
iw1t28ter6gv90w41afqz7a7kqkivct
Lily Banda
0
17175
95383
81196
2022-08-26T00:52:57Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lily Banda''' (a mụrụ na 16 Ọgọst 1990) bụ onye na-eme ihe nkiri, onye na-agụ egwu, onye na'ede egwu, onye na-agba egwu na onye na-ede uri nke amụrụ na Malawi.
== Akụkọ ndụ ==
Lily zụlitere ịhụnanya maka egwu mgbe ọ bụ nwatakịrị, na-eme ihe n'ụlọ akwụkwọ. Ọ malitere ọrụ ọkachamara ya n'onwe ya n'afọ 2010, na-arụ ọrụ dịka onye na-elekọta redio, telivishọn na ihe omume.<ref>{{Cite web|title=Malawian Influencers – Lily Banda|url=http://visitmalawi.co/malawian-influencers-lily-banda|work=Visit Malawi|accessdate=13 October 2020}}</ref> Ọ malitere ịrụ ọrụ n'okpuru aha Alex dịka onye na-agụ egwu na onye na-ede uri.<ref>{{Cite web|title=TEDxLilongwe|url=https://www.ted.com/tedx/events/12383|work=TEDx|accessdate=13 October 2020}}</ref> E wepụtara abọm izizi ya, "Black Kiss" n'ọnwa Jenụwarị afọ 2014. N'afọ 2015 ọ gara n'ihu na EP Odd Hours .<ref name="mbc">{{Cite news|title=From Alex to Lily: Singer explains name change|url=https://www.mbc.mw/news/entertainment/item/325-from-alex-to-lily-singer-explains-name-change|accessdate=13 October 2020|work=MBC|date=20 May 2015}}</ref> African Union nyere ya ihe nrite dike ndị ntorobịa n'afọ 2015. N'afọ 2018 ọ wepụtara abọm abụọ 'Just Go' na 'Original thought' nke Afrima họpụtara ya ugboro abụọ na Best Female Artist Southern Africa na Most Promising Artist in Africa. N'afọ 2020, ọ pụtara na ndepụta Africa 35:35 nke ndị ntorobịa Africa 35 kachasị nwee mmetụta.<ref>{{Cite web|title=Lily B|url=https://www.musicinafrica.net/directory/lily-b|work=Music in Africa|accessdate=13 October 2020}}</ref>
N'afọ 2019, Banda pụtara na The Boy Who Harnessed the Wind, dabere na akụkọ ihe mere eme nke [[William Kamkwamba]]. Ọ na-eme Annie Kamkwamba.
Ọ rụkwara ọrụ dịka Aicha Konate na oge nke abụọ nke usoro TV Deep State na 2019. Omume ya bụ onye ntụgharị Mali nke a wakporo ma chee na e gburu ya.
== Ihe nkiri ==
* 2019: ''Nwa nwoke ahụ ji ifufe mee ihe''
* 2019: Deep State (usoro ihe nkiri TV)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [[imdbname:9357187|Lily Banda]] na Internet Movie Database
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
sshvryzbfyzzfm6wjoagsn49ihqxshs
Robert H. McNeill
0
17178
95171
81200
2022-08-25T20:45:37Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
Robert H. McNeill (Ọnwa Desemba 19, afọ 1917 - rụọ ọnwa Mee 27, afọ 2005) bụ onye Amerịka na-ese foto nke na-edekọ ndụ ndị Afrịka na Amerịka.<ref name="FamilySearch-USPR-2008">{{Cite web|title=Robert Mcneil - United States Public Records|url=https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:KTS9-JY8|work=[[FamilySearch]]|date=August 2008}}</ref> "N'afọ 1930 na 40, oge ọ bụla enwere ihe omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mmekọrịta mmadụ na ibe ya, okpukpe ma ọ bụ obodo na obodo ndị isi ojii nke Washington, Robert H. McNeill nọ ebe ahụ iji see ya foto. "<ref>{{Cite web|url=https://www.pbs.org/ellingtonsdc/notePress.htm|title=Duke Ellington's Washington: Notable Black Washingtonians: Press|author=|work=[[PBS]]|date=|publisher=|accessdate=October 29, 2016}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ McNeill na Washington, D.C.: nna ya William C. McNeill bụ dọkịta na onye nkuzi ahụike, nne ya Mary A. McNeil bụ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ DC na onye otu Board of Education. Ọ chọpụtara mmasị ya na foto dị ka nwa akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Dunbar High School, nke mepụtara otu ndị isi ojii na-ese na ndị ụbụrụ na-aghọ nkọ n'oge ọkara mbụ nke narị afọ nke 20.
== Ọrụ ==
=== Agụmakwụkwọ ===
Dị ka onye dị afọ iri na asatọ na Mahadum Howard nke Washington, McNeill sere foto onye dike Olimpik nke afọ 1936 bụ Jesse Owens n'oge ọ gara n'ụlọ akwụkwọ ahụ mgbe egwuregwu Olimpik gachara. Ọ resịrị foto ahụ akwụkwọ akụkọ abụọ ndị Afrịka-Amerịka na akwụkwọ akụkọ DC anọ niile kwa ụbọchị, ndị na-akọwa obodo ndị Afrịka-Amerịka n'ozuzu ha pere mpe.<ref name="americanart.si.edu">{{Cite web|url=http://americanart.si.edu/collections/search/artist/?id=6272|title=Robert McNeill - Smithsonian American Art Museum|author=|date=|publisher=|accessdate=October 29, 2016}}</ref> Nke ahụ bụ oge dị mkpa n'ọrụ ya. Mgbe ọ gachara Mahadum Howard afọ abụọ dị ka nwa akwụkwọ na-amụ ọgwụ, ọ banyere na New York Institute of Photography ebe ọ gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1938.<ref>Sullivan, Patricia. ''Washington Post'', May 29, 2005; C-8</ref>
=== New York ===
New York City bụ mpaghara na-amị mkpụrụ maka ihe foto na ihe mkpali maka McNeill. Ọ na-ese foto ndị na-agba egwú na Savoy Ballroom, onye na-ese ihe nkiri E. Simms Campbell na Lionel Hampton na Benny Goodman (na-emegharị maka Carnegie Hall Concert nke 1938) na ndị ọzọ.
Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ ahụ, McNeill chọpụtara na magazin Fortune na-achọ foto nke "ndị ọrụ ụlọ, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị isi ojii, ndị na-ezukọta na nkuku okporo ámá a họpụtara kwa ụbọchị iji ree ọrụ ha nye onye kacha elu. "<ref>Natanson,Nicholas. "Robert H. McNeill and the Profusion of Virginia Experience", p. 100. In ''Visual Journal: Harlem and D.C. in the Thirties and Forties", Deborah Willis and Jane Lusaka, editors. 1996, Smithsonian Institution, Washington, DC''</ref> McNeill nọ na-emepụta ụdị foto nke ya ka ọ na-ejikọta foto nke ndị ọrụ ojii na gburugburu ha; dịka ọmụmaatụ, ụmụ nwanyị atọ na nwoke guzo n'okpuru ihe nkiri nke na-agụ, "Make a Wish". Dị ka akụkụ nke ọrụ ahụ, McNeill nwere ike iso Bessie Windstown ka ọ na-eche n'otu akụkụ maka ọrụ ọ ga-arụ, site na mkparịta ụka ya na onye isi ụlọ ọcha si Bronx maka ụgwọ ọnwa ya kwa awa n'ụlọ onye were ya n'ọrụ, ebe o nwere ike ise foto ya ka ọ na na-asa ala n'aka na ikpere ya. N'ikpeazụ, Fortune ejighị foto McNeill mee ihe; akụkọ ikpeazụ ha, "Nsogbu Ohu", gosipụtara akụkọ ahụ site n'echiche ndị were ya n'ọrụ. McNeill nwere ike bipụta edemede "The Bronx Slave Market" na Flash!, magazin na-edezi oji na Washington na NYC.<ref>Natanson, pp. 100–101, in ''Visual Journal''</ref> Ọ laghachiri Washington n'afọ 1938 wee guzobe onwe ya dị ka onye na-ese foto n'efu.
== Ihe ngosi ==
N'afọ ndị na-adịbeghị anya, [mgbe?A na-egosipụta foto McNeill n'ọtụtụ ebe n'ihi mgbalị nke onye meriri MacArthur Fellowship Award Deborah Willis, onye, mgbe ọ na-arụ ọrụ na Smithsonian's African-American Museum Project, ghọtara nka na ọhụụ McNeill.
E gosipụtara ọrụ ya n'afọ 1983 na 1984 na A Century of Black Photographers, ihe ngosi njem mba nke Rhode Island Institute of Design kwadoro.<ref>Winston, Michael and Valencia Hollins Coar. 1983. ''A Century of Black Photographers'', Rhode Island School of Design, Museum of Art, Providence, RI</ref>
N'afọ 1985, egosiri foto ya na Chicago na Los Angeles dị ka akụkụ nke ihe ngosi The Black Photographer: An American View . Na Washington, DC, e gosipụtara ọrụ ya na Sumner School n'afọ 1989 na Smithsonian Institution's Anacostia Museum n'afọ 1991.
Ọrụ ya bụkwa akụkụ nke ihe ngosi afọ 1992 To Achieve These Rights, edemede foto banyere desegregation na Washington.<ref>{{Cite web|url=http://anacostia.si.edu/Exhibitions/Details/To-Achieve-These-Rights-The-struggle-for-Equality-and-Self-Determination-in-DC-1791-1978-1279|title=To Achieve These Rights: The Struggle for Equality and Self Determination in D.C. 1791-1978 - Smithsonian|author=|date=|publisher=|accessdate=October 29, 2016}}</ref>
N'afọ 1994 na 1995, e gosipụtara foto ya na ihe ngosi Free Within Ourselves, na National Museum of American Art.<ref>Perry, Regina A. 1992. Free Within Ourselves: African-American Artists in the Collection of the National Museum of American Art. Washington, D.C.: National Museum of American Art, in association with Pomegranate Artbooks</ref>
N'afọ 1996, e gosipụtara nnukwu ọrụ ya na Visual Journal, nnukwu ihe ngosi nke Smithsonian's Center for African American History and Culture.<ref>''Visual Journal: Harlem and D.C. in the Thirties and Forties'', Deborah Willis and Jane Lusaka, editors. 1996, Smithsonian Institution, Washington, DC</ref>
N'oge mgbụsị akwụkwọ nke afọ 1997, foto McNeill nke agbata obi nwata ya bụ akụkụ dị mkpa nke ọrụ nka okporo ámá nke Washington Historical Society's Remembering iao Uzin Street.
== Ndụ onwe onye ==
Robert H. McNeill nwụrụ n'ọnwa Mee 25, afọ 2005, n'ihi nsogbu nke ọrịa shuga. McNeill lụrụ di ugboro atọ. Alụmdi na nwunye mbụ ya biri na ịgba alụkwaghịm ma bụrụ onye di ya nwụrụ ugboro abụọ. O nwere ụmụ abụọ, Robert McNeill Jr. na Susan McNeill.<ref>"Robert McNeill Dies at Age 87". The Washington Post. 29 May 2005</ref>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ff1d5rz0lyyz5j2nb1jbznq160fhn1t
Charles McGee (painter)
0
17203
95080
86247
2022-08-25T13:47:40Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Charles McGee''' (n'ubochí irí na isé n'ọnwa Disemba, 1924 rụọ úbọchị anọ n'ọnwa Febụwarị,
, 2021) ónyénye America na-ese ihe ónyénye nkuzi amaara maka ịmepụta ihe osise, nchịkọta, na ihe ọkpụkpụ. Ihe osise ya dị na nchịkọta nke Detroit Institute of Arts na Charles H. Wright Museum of African American History. O nwekwara ọtụtụ nnukwu ọrụ ọha na en'ọbọdọodo Detroit.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ McGee na Clemson, South Carolina, n'ubochí irí na isé n'ọnwa Disemba, 1924. Ọ bụ nné na nnà ya ochie zụlitere ya, ndị bụ ndị na-ekere òkè.<ref name="Stryker">{{Cite news|title=Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96|url=https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/|first=Mark|author=Stryker|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|work=Detroit Free Press}}</ref> Ọ natara mkpali nka mbụ ya mgbè ọ na-ewepụta ogho ma na-enyere nna nna ya aka ilekọta ala ahụ.<ref name="Graham1">{{Cite news|title=Beloved Detroit artist Charles McGee has died|url=https://www.michiganradio.org/post/beloved-detroit-artist-charles-mcgee-has-died|first=Lester|author=Graham|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|publisher=Michigan Radio}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.tbdmag.com/charles-mcgee-detroit-artist/|title=Force of Nature|author=Najor|first=Stephanie|work=www.tbdmag.com|language=en-US|accessdate=February 23, 2019}}</ref> N'ebe ahụ, "ọ hụrụ n'onwe ya usoro na nkwekọrịta dị n'ime okike".<ref name=":0" /> Ọ gụghị akwụkwọ ọ bụla ruo mgbè ọ kwagara Detroit mgbè ọ dị afọ iri, ebe ọ chọpụtara na "ihe niile na-agagharị ma ọ naghị ebelata. " n'afọ 2017 o kwuru, "Amụtala ihe na-anọghị n'ụlọ akwụkwọ n'ihi na ndụ bụ ụlọ akwụkwọ.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.newyorker.com/culture/culture-desk/charles-mcgees-vibrant-art-and-the-beauty-of-detroit|title=Charles McGee's Vibrant Art and the Beauty of Detroit|author=Meis|first=Morgan|work=The New Yorker|date=July 22, 2017|accessdate=February 23, 2019|language=en}}</ref><ref>Charles McGee: Metamorphosis and Kinetic Energy,
an interview with Nick Sousanis, http://www.thedetroiter.com/nov04/mcgee.html</ref> . .Ana m amụta ihe mgbe ọ bụla m na-agagharị. Ógè ọ bụla m na-agagharị na nkuku, a na-ekpughere m ihe ọhụrụ.<ref name=":0" />
Dị ka nwata nwoke, McGee gara George Washington Elementary ma mụọ ihe osise na McGregor Public Library na Highland Park.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://grandmontrosedale.com/charles-mcgee-artist-philosopher-grandmont-rosedale-resident/|title=Charles McGee, Artist, Philosopher, Grandmont Rosedale Resident|work=Grandmont Rosedale Development Corporation|language=en-US|accessdate=February 23, 2019}}</ref> Ọ gàrà Cleveland High School dị nso na Hamtramck ma na-arụsi ọrụ ike dị ka ónyé na-emepụta ihe na onye nhazi nke ihe owuwu ụgbọ mmiri maka mmemme ụlọ akwụkwọ ahụ.<ref name=":4" /> Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, McGee gàrà rụọ ọrụ na Briggs Manufacturing Company na Detroit.<ref name=":4" />
=== Ọrụ agha ===
McGee debanyere aha na Marine Corps na 1943 ma jee ozi afọ atọ, gụnyere n'oge Agha Ụwa nke Abụọ.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.newyorker.com/culture/culture-desk/charles-mcgees-vibrant-art-and-the-beauty-of-detroit|title=Charles McGee's Vibrant Art and the Beauty of Detroit|author=Meis|first=Morgan|work=The New Yorker|date=July 22, 2017|accessdate=February 23, 2019|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMeis2017">Meis, Morgan (July 22, 2017). [https://www.newyorker.com/culture/culture-desk/charles-mcgees-vibrant-art-and-the-beauty-of-detroit "Charles McGee's Vibrant Art and the Beauty of Detroit"]. ''The New Yorker''. [[ISSN (ihe njirimara)|ISSN]] [//www.worldcat.org/issn/0028-792X 0028-792X]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 23,</span> 2019</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Charles McGee: Metamorphosis and Kinetic Energy|url=https://www.thedetroiter.com/nov04/mcgee.html|author=Sousanis|first=Nick|date=|work=The Detroiter|archiveurl=https://web.archive.org/web/20050428005651/http://www.thedetroiter.com:80/nov04/mcgee.html|archivedate=April 28, 2005|accessdate=May 7, 2020}}</ref> E zigara ya na Nagasaki dị ka akụkụ nke ndị agha jikọrọ aka na Japan.<ref name="Stryker">{{Cite news|title=Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96|url=https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/|first=Mark|author=Stryker|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|work=Detroit Free Press}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFStryker2021">Stryker, Mark (February 5, 2021). [https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/ "Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96"]. ''Detroit Free Press''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name="Graham1">{{Cite news|title=Beloved Detroit artist Charles McGee has died|url=https://www.michiganradio.org/post/beloved-detroit-artist-charles-mcgee-has-died|first=Lester|author=Graham|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|publisher=Michigan Radio}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGraham2021">Graham, Lester (February 5, 2021). [https://www.michiganradio.org/post/beloved-detroit-artist-charles-mcgee-has-died "Beloved Detroit artist Charles McGee has died"]. Michigan Radio<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2021</span>.</cite></ref> Mgbe ọ laghachiri [[Detroit]], o jiri ohere GI Bill gaa klas na College for Creative Studies, nkè a maara mgbè ahụ dị ka Society of Arts and Crafts.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.tbdmag.com/charles-mcgee-detroit-artist/|title=Force of Nature|author=Najor|first=Stephanie|work=www.tbdmag.com|language=en-US|accessdate=February 23, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNajor">Najor, Stephanie. [https://www.tbdmag.com/charles-mcgee-detroit-artist/ "Force of Nature"]. ''www.tbdmag.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 23,</span> 2019</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Ndị na-ajụ ase McGee were n'ọrụ na mmalite nke ọrụ ya bụ icheku ọkụ na eserese.<ref name="Graham1">{{Cite news|title=Beloved Detroit artist Charles McGee has died|url=https://www.michiganradio.org/post/beloved-detroit-artist-charles-mcgee-has-died|first=Lester|author=Graham|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|publisher=Michigan Radio}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGraham2021">Graham, Lester (February 5, 2021). [https://www.michiganradio.org/post/beloved-detroit-artist-charles-mcgee-has-died "Beloved Detroit artist Charles McGee has died"]. Michigan Radio<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2021</span>.</cite></ref> O nwèrè otu afọ na Barcelona na 1968 iji mụta na njem nlegharị anya. Ahụmahụ a nọchitere anya ụzọ n'ọrụ nka ya. Ihe osise ọ mepụtara mgbè nke ahụ gasịrị na-elekwasị anya na ihe ndị bụ isi na obere ihe gbasara isiokwu, ọ hapụrụ eziokwu nke na-achịkwa ihe osise mbụ ya.<ref name="Stryker">{{Cite news|title=Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96|url=https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/|first=Mark|author=Stryker|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|work=Detroit Free Press}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFStryker2021">Stryker, Mark (February 5, 2021). [https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/ "Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96"]. ''Detroit Free Press''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2021</span>.</cite></ref> Otu ihe dị ịrịba ama na nke a bụ na Igbe Noa: 'Jenesis' (1984) na Detroit Institute of Arts, nke na-egosi ụmụ nwanyị na anụmanụ abụọ na-eme ihe n'Ijipt nke a na-egosi na "dị mfe na-atọ ọchị, nke a na'ụzọ dị mfe".<ref name="Ludel">{{Cite news|title=Artist Charles McGee, a central figure in Detroit's art scene, has died, aged 96|url=https://www.theartnewspaper.com/news/artist-charles-mcgee-a-central-figure-in-detroit-s-art-scene-has-died-aged-96|first=Wallace|author=Ludel|date=February 5, 2021|accessdate=February 8, 2021|work=The Art Newspaper}}</ref><ref name="Stryker" /> Otú ọ dị, e kere ihe nnọchianya mmadụ ndị a n'ụzọ kwekọrọ n'ụdị ọ nabatara, na Jean Dubuffet aha ya dị ka isi ihe mkpali.<ref name="Ludel" /> Okike bụkwa isiokwu dị mkpà n'ọrụ ya, nke sitere n'ike mmụọ nsọ ya n'oge ọ bụ nwata mgbè ọ na-akọpụta ogho n'èzí.<ref name="Graham1" /> Otu n'ime ọrụ ikpeazụ ya, Unity (2018) sere n'èzí 28 Grand Building, na-ejikọta ya na okike na mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref name="Welch">{{Cite news|title=Detroit artist Charles McGee dies at 96|url=https://www.crainsdetroit.com/arts-culture/detroit-artist-charles-mcgee-dies-96|first=Sherri|author=Welch|date=February 5, 2021|accessdate=February 8, 2021|work=Crain's Detroit Business|publisher=Crain Communications}}</ref><ref name="Graham1" />
McGee na-akụzi nka mgbè niile na Mahadum Eastern Michigan site na 1969 ruo 1987.<ref name="Stryker">{{Cite news|title=Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96|url=https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/|first=Mark|author=Stryker|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|work=Detroit Free Press}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFStryker2021">Stryker, Mark (February 5, 2021). [https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/ "Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96"]. ''Detroit Free Press''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2021</span>.</cite></ref> Ọ kụzikwaara na Mahadum Michigan na Birmingham Bloomfield Art Center.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.newyorker.com/culture/culture-desk/charles-mcgees-vibrant-art-and-the-beauty-of-detroit|title=Charles McGee's Vibrant Art and the Beauty of Detroit|author=Meis|first=Morgan|work=The New Yorker|date=July 22, 2017|accessdate=February 23, 2019|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMeis2017">Meis, Morgan (July 22, 2017). [https://www.newyorker.com/culture/culture-desk/charles-mcgees-vibrant-art-and-the-beauty-of-detroit "Charles McGee's Vibrant Art and the Beauty of Detroit"]. ''The New Yorker''. [[ISSN (ihe njirimara)|ISSN]] [//www.worldcat.org/issn/0028-792X 0028-792X]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 23,</span> 2019</span>.</cite></ref><ref name=":5">{{Cite web|title=The Art of Seeing Art|url=https://www.metrotimes.com/detroit/the-art-of-seeing-art/Content?oid=2183585|author=Sousanis|first=Nick|date=January 4, 2006|work=Detroit Metro Times|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150113082412/http://www.metrotimes.com:80/detroit/the-art-of-seeing-art/Content?oid=2183585|archivedate=January 13, 2015|accessdate=May 7, 2020}}</ref> O guzobere Gallery asaá na obéré ụlọ akwụkwọ maka nka ebe ọ kụziri ihe. Ọ bụkwa ónyé na-ahụ màkà ịkwadebe na ịhazi ihe ngosi nka.<ref name="Stryker" />
A na-eme ihe osise, nchịkọta na ihe ọkpụkpụ McGee na nchịkọta US na mba ụwa, ma na-egosi ya na Detroit Institute of Arts, Dennos Museum, na Charles H. Wright Museum of African American History.<ref>{{Cite web|url=http://www.dia.org/search.aspx?search%3DCharles+McGee%26show%3Dcollection#collection|title=Archived copy|accessdate=January 9, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304052721/http://www.dia.org/search.aspx?search=Charles+McGee&show=collection|archivedate=March 4, 2016}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Legendary Detroit Artist to be Honored Up North|url=https://www.northernexpress.com/news/feature/legendary-detroit-artist-to-be-honored-up-north/|author=Boissoneau|first=Ross|date=July 13, 2019|work=Northern Express|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190718161502/https://www.northernexpress.com/news/feature/legendary-detroit-artist-to-be-honored-up-north/|archivedate=July 18, 2019|accessdate=May 7, 2020}}</ref>
A na-etinye ọrụ McGee na ntọala ọha na eze, gụnyere William Beaumont Hospital nke Royal Oak, Michigan na Detroit People Mover Broadway Station.<ref>{{Cite web|url=https://www.michiganradio.org/post/renowned-detroit-artist-charles-mcgee-92-designs-11-story-mural|title=Renowned Detroit artist Charles McGee, 92, designs 11-story mural|author=Staff|first=Lester Graham, Stateside|work=www.michiganradio.org|language=en|accessdate=February 23, 2019}}</ref> O guzobere ụlọ ọrụ Contemporary Art Institute of Detroit (CAID) n'afọ 1978.<ref>{{Cite web|title=Metamorphosis: Nomadic Arts Organization Finds a Home|url=http://www.thedetroiter.com/nov04/caid.html|author=|first=|date=|work=The Detroiter|archiveurl=https://web.archive.org/web/20041229192556/http://www.thedetroiter.com:80/nov04/caid.html|archivedate=December 29, 2004|accessdate=May 7, 2020}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|title=The Art of Seeing Art|url=https://www.metrotimes.com/detroit/the-art-of-seeing-art/Content?oid=2183585|author=Sousanis|first=Nick|date=January 4, 2006|work=Detroit Metro Times|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150113082412/http://www.metrotimes.com:80/detroit/the-art-of-seeing-art/Content?oid=2183585|archivedate=January 13, 2015|accessdate=May 7, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSousanis2006">Sousanis, Nick (January 4, 2006). [https://www.metrotimes.com/detroit/the-art-of-seeing-art/Content?oid=2183585 "The Art of Seeing Art"]. ''Detroit Metro Times''. [https://web.archive.org/web/20150113082412/http://www.metrotimes.com:80/detroit/the-art-of-seeing-art/Content?oid=2183585 Archived] from the original on January 13, 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 7,</span> 2020</span>.</cite></ref> Charles McGee Community Commons, nkè Marygrove College raara nye na 2016, guzo na nkuku West McNichols Road na Wyoming Avenue na Detroit, gafee okporo ámá site na oghere nke jere ozi dị ka ụlọ ọrụ McGee ruo ihe karịrị afọ iri ise. McGee's Playscape II bụ ''ihe'' dị n'etiti Commons.<ref>{{Cite news|title=The Charles McGee Community Commons at Marygrove College Dedicated Friday, September 23, 5:30 p.m. ET|url=https://www.globenewswire.com/news-release/2016/09/20/873273/0/en/The-Charles-McGee-Community-Commons-at-Marygrove-College-Dedicated-Friday-September-23-5-30-p-m-ET.html|accessdate=9 February 2021|work=Global Newswire|date=20 September 2016}}</ref>
=== Detroit dị ka ebe okike ===
Dị ka Kresge Foundation si kwuo, "McGee zụlitere iguzosi ike n'ihe na ọbọdọ ahụ na ndị bi na ya, ma nye ya ọtụtụ ike nka na ọrụ nka ya. 'Detroit abuwo eluigwe n'ezie nye m,' ka McGee kọwara. 'Ọ nyèrè m ùgwù ma jiri nkwanye ùgwù mesoo m ihe.'<ref name=":2">{{Cite web|url=https://kresge.org/news/detroiter-charles-mcgee-named-first-ever-kresge-eminent-artist|title=Detroiter Charles McGee named first-ever Kresge Eminent Artist|date=May 4, 2011|work=The Kresge Foundation|language=en|accessdate=February 23, 2019}}</ref>
== Ihe Nríte ==
A kpọrọ McGee ónyé mbụ Kresge Eminent Artist na 2008.<ref name="Stryker">{{Cite news|title=Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96|url=https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/|first=Mark|author=Stryker|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|work=Detroit Free Press}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFStryker2021">Stryker, Mark (February 5, 2021). [https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/ "Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96"]. ''Detroit Free Press''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite web|url=https://kresge.org/news/detroiter-charles-mcgee-named-first-ever-kresge-eminent-artist|title=Detroiter Charles McGee named first-ever Kresge Eminent Artist|date=May 4, 2011|work=The Kresge Foundation|language=en|accessdate=February 23, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://kresge.org/news/detroiter-charles-mcgee-named-first-ever-kresge-eminent-artist "Detroiter Charles McGee named first-ever Kresge Eminent Artist"]. ''The Kresge Foundation''. May 4, 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 23,</span> 2019</span>.</cite></ref> N'ịbụ nke College for Creative Studies na-achịkwa, onyinye a na-asọpụrụ otu ónyé na-ese ihe Detroit kwa afọ maka ihe ndị ọkachamara rụzuru, onyinye ọdịbendị, na ntinye aka na ndị ọrụ nka mpaghara.<ref name=":2" /> Kọleji ahụ nyekwara ya nzere doctorate maka ọrụ ya dị ka ónyé na-ese ihe na ónyé nkuzi.<ref name="Baetens">{{Cite news|title=Revered and preeminent Detroit artist Charles McGee, 96, has died|url=https://www.detroitnews.com/story/life/2021/02/05/revered-and-preeminent-detroit-artist-charles-mcgee-96-has-died/4408210001/|first=Melody|author=Baetens|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|work=The Detroit News}}</ref>
Na mbido 2019, Michigan Legacy Art Park kwupụtara na McGee ga-anata 2019 Legacy Award "n'ịghọta ndụ nke ihe ịga nke ọma na mmetụta dị ka onye na-ese ihe, ónyé nkuzi, onye nkwado na nwa amaala ụwa. "<ref>{{Cite web|url=https://michlegacyartpark.org/blog/events/legacy-gala/famed-michigan-artist-charles-mcgee-honored-with-legacy-award/|title=2019 Legacy Award: Detroit Artist Charles McGee|date=February 12, 2019|work=Michigan Legacy Art Park|language=en-US|accessdate=February 23, 2019}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Legendary Detroit Artist to be Honored Up North|url=https://www.northernexpress.com/news/feature/legendary-detroit-artist-to-be-honored-up-north/|author=Boissoneau|first=Ross|date=July 13, 2019|work=Northern Express|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190718161502/https://www.northernexpress.com/news/feature/legendary-detroit-artist-to-be-honored-up-north/|archivedate=July 18, 2019|accessdate=May 7, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBoissoneau2019">Boissoneau, Ross (July 13, 2019). [https://www.northernexpress.com/news/feature/legendary-detroit-artist-to-be-honored-up-north/ "Legendary Detroit Artist to be Honored Up North"]. ''Northern Express''. [https://web.archive.org/web/20190718161502/https://www.northernexpress.com/news/feature/legendary-detroit-artist-to-be-honored-up-north/ Archived] from the original on July 18, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 7,</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Ndụ o mesịrị ==
McGee nwere ọrịa strok na 2011, nke metụtara ikike ya ịmepụta nka.<ref name="Stryker">{{Cite news|title=Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96|url=https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/|first=Mark|author=Stryker|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|work=Detroit Free Press}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFStryker2021">Stryker, Mark (February 5, 2021). [https://www.freep.com/story/entertainment/arts/2021/02/05/charles-mcgee-dean-detroit-art-dies/6637298002/ "Charles McGee, leading light of Detroit art, dies at 96"]. ''Detroit Free Press''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name="Graham1">{{Cite news|title=Beloved Detroit artist Charles McGee has died|url=https://www.michiganradio.org/post/beloved-detroit-artist-charles-mcgee-has-died|first=Lester|author=Graham|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|publisher=Michigan Radio}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGraham2021">Graham, Lester (February 5, 2021). [https://www.michiganradio.org/post/beloved-detroit-artist-charles-mcgee-has-died "Beloved Detroit artist Charles McGee has died"]. Michigan Radio<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2021</span>.</cite></ref> Ọ nwụrụ na Febụwarị 4, 2021, n'ụlọ ya na [[Detroit]]. Ọ dị afọ 96, ma nwụọ n'ihi ihe ndị sitere n'okike.<ref name="Stryker" /><ref name="Baetens">{{Cite news|title=Revered and preeminent Detroit artist Charles McGee, 96, has died|url=https://www.detroitnews.com/story/life/2021/02/05/revered-and-preeminent-detroit-artist-charles-mcgee-96-has-died/4408210001/|first=Melody|author=Baetens|date=February 5, 2021|accessdate=February 6, 2021|work=The Detroit News}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBaetens2021">Baetens, Melody (February 5, 2021). [https://www.detroitnews.com/story/life/2021/02/05/revered-and-preeminent-detroit-artist-charles-mcgee-96-has-died/4408210001/ "Revered and preeminent Detroit artist Charles McGee, 96, has died"]. ''The Detroit News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 6,</span> 2021</span>.</cite></ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.pbs.org/video/artist-charles-mcgee-xwlmny/ Onye na-ese ihe Charles McGee, ajụjụ ọnụ vidiyo PBS nke 2018]
* [https://vimeo.com/21884030 Charles McGee, 2011 Art X Detroit, vidiyo]
* [http://www.thedetroiter.com/nov04/mcgee.html Charles McGee 2004]
* [http://www.metrotimes.com/editorial/story.asp?id=8694 Charles McGee Profile, Metro Times]
* [http://whyproject.blogspot.com/2007/11/charles-mcgee.html Charles McGee na Ọrụ : Detroit]
* [https://www.highlandparkmi.gov/Community/McGregor-Public-Library.aspx Ọ́bá Akwụkwọ Ọha McGregor na Highland Park]
* [http://www.kresgeartsindetroit.org/eminent-artists Kresge Onye A Ma Ama na-ese Ihe]
* [https://michlegacyartpark.org/ Ogige Ihe Nketa nke Michigan]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
qwyh3b0i1rtnnvcd496zueq48iac7e3
Rodney McMillian
0
17206
95198
81228
2022-08-25T21:07:38Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rodney McMillian''' (amụrụ na 1969, na Columbia, South Carolina) bụ ónyé na-ese ihe na Los Angeles. McMillian bụ Prọfesọ nkè ihe osise na UCLA School of Arts and Architecture na Mahadum California, Los Angeles.<ref>{{Cite web|url=https://www.art.ucla.edu/faculty/mcmillian.html|title=UCLA Department of Art {{!}} Faculty|work=www.art.ucla.edu|accessdate=2019-04-17}}</ref>
McMillian nwèrè BA na Foreign Affairs na Mahadum Virginia. Ọ gụrụ nka na School of the Art Institute of Chicago na Skowhegan School of Painting and Sculpture, ma nweta nzèrè Master of Fine Arts na California Institute of the Arts na 2002.
AsE gosipụtara ọrụ McMillian na UCLA Hammer Museum na Museum of Contemporary Art, Los Angeles, Studio Museum na Harlem New York, Herning Art Museum na Denmark, Royal Academy na London, Boston's Institute of Contemporary Arts na Whitney.<ref>Rodney McMillian profile, Institute of Contemporary Art http://www.icaboston.org/exhibitions/exhibit/mcmillian/</ref><ref>Rodney McMillian listing, Whitney Biennial. http://whitney.org/www/2008biennial/www/?section=artists&page=artist_mcmillian</ref> Ọrụ ya dị na nchịkọta gụnyere Harald Falckenberg Collection na Saatchi Gallery.<ref>Rodney McMillian, Saatchi Gallery Artists Profile http://www.saatchi-gallery.co.uk/artists/rodney_mcmillian.htm</ref> E gosipụtara ihe ngosi onwé ya nkè afọ 2012 ''Prospect Ave'' na Maccarone na New York ma gosipụta ihe ọkpụkpụ a chọtara, ntinye pụrụ iche, vidiyo, na ihe osise.<ref>{{Cite journal|author=Schwarting|first=Jen|title=Rodney McMillian: Prospect Ave.|journal=The Brooklyn Rail|date=November 2012|url=http://brooklynrail.org/2012/11/artseen/rodney-mcmillian-prospect-ave}}</ref>
== Edensibia ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Susanne Vielmetter Los Angeles Projects; Rodney McMillian bio, press releases und works General information on Rodney Mcmillian
* [http://www.saatchi-gallery.co.uk/artists/rodney_mcmillian.htm Ụlọ ngosi Saatchi]
* [http://www.artcritical.com/blurbs/JSMcMillian.htm Nnyocha nke Ọrụ Ya na Artcritical.com]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pgerhalo219wdnb70ymiw83b0y3unzw
Daniel Minter
0
17208
95567
81230
2022-08-26T09:52:34Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel Minter''' (amụrụ n'afọ 1961, Ellaville, Georgia) bụ ónyé Africa-America na-ese ihe na ónyé nkuzi na-arụ ọrụ na eserese, ihe ọkpụkpụ, ihe osise, mgbakọ, na nka ọha.<ref>{{Cite web|url=https://thetakemagazine.com/daniel-minter-artist/|title=Daniel Minter: Making Art, Making Connections|author=Reynolds|first=Janet|date=2017-11-05|work=Take Magazine|language=en-US|accessdate=2020-03-07}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://hyperallergic.com/472943/othered-displaced-from-malaga-university-ofsouthern-maine-art-gallery-daniel-minter/|title=Coming to Terms with Tragedy Through Art|author=Little|first=Carl|date=2018-12-01|work=Hyperallergic|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181203205526/https://hyperallergic.com/472943/othered-displaced-from-malaga-university-ofsouthern-maine-art-gallery-daniel-minter/|archivedate=2018-12-03|accessdate=2020-03-07}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://mainetoday.com/maine_art/daniel-minters-sculpture-sets-the-table-for-welcome-feast-public-art-project/|title=Daniel Minter’s sculpture sets the table for ‘Welcome Feast’ public art project|author=Keyes|first=Bob|date=2019-06-11|work=mainetoday|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190611183617/https://mainetoday.com/maine_art/daniel-minters-sculpture-sets-the-table-for-welcome-feast-public-art-project/|archivedate=2019-06-11|accessdate=2020-03-07}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Minter nwetara A.A. ya site na Art Institute nké Atlanta. N'afọ 2019, ọ natara Honorary Doctorate of Arts site na Maine College of Art .
== Ọrụ ==
Na mbido ọrụ ya, Minter rụrụ ọrụ dị ka ónyé na-ese ihe osise.<ref>{{Cite web|url=https://thetakemagazine.com/daniel-minter-artist/|title=Daniel Minter: Making Art, Making Connections|author=Reynolds|first=Janet|date=2017-11-05|work=Take Magazine|language=en-US|accessdate=2020-03-07}}</ref> O gosipụtara akwụkwọ ụmụaka iri na abụọ, gụnyere mmekọrịta abụọ na ónyé edemede Kelly Starling Lyons: Ella's Broom, nké meriri 2013 Coretta Scott King Book Honor, na Going Down Home with Daddy, nké bụ ónyé natara Caldecott Honor nke 2020.
Minter emeela stampụ Kwanzaa abụọ màkà United States Postal Service, nkè e wepụtara na 2004 na 2011.<ref>{{Cite web|url=https://www.sunjournal.com/2004/12/21/portland-honors-artist-designed-stamp/|title=Portland honors artist who designed stamp|date=2004-12-21|work=Lewiston Sun Journal|accessdate=2020-03-07}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://arago.si.edu/category_2046091.html|title=Arago: Kwanzaa Issue|work=arago.si.edu|accessdate=2020-03-07}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://about.usps.com/news/national-releases/2011/pr11_114.htm|title=Spread the Joy … Forever|work=about.usps.com|accessdate=2020-03-07}}</ref>
Minter bi ugbu a na Portland, Maine, ebe ọ na-aga n'ihu n'ọrụ okike ya ma na-enyere aka na The Underground Railroad, nke ọ bụ ónyé otu.<ref>{{Cite news|url=http://www.pressherald.com/2017/07/23/art-review-darkness-amid-radiance-for-isaacs-and-minter/|title=Art review: Darkness amid radiance for Isaacs and Minter|date=2017-07-23|work=Press Herald|accessdate=2017-12-13|language=en-US}}</ref> Ọrụ Minter apụtala n'ọtụtụ ihe ngosi na Portland ma enwere ike ịhụ ya na ákàrà ngosi nkè Underground Rail-Road na Maine Interfaith Youth Alliance.
== Akwụkwọ (Ihe osise) ==
* 2019 Going Down Home with Daddy, nke Kelly Starling Lyons dere
* 2019 ''The Women Who'' Caught The Babies: A Story of African American Midwives, nke Eloise Greenfield dere
* 2019: M na-echeta: Abụ na Foto nke Heritage, nke Lee Bennett Hopkins chịkọtara
* 2018 So Tall Within: Sojourner Truth's Long Walk Toward Freedom, nke Gary D. Schmidt dere
* 2017 ''Cay na Adlee'' Find Their Voice, nke Russell J Quaglia na Cali Quaglia dere
* 2016 ''Step'' Right Up: Olee otú Doc na Jim Key si kụziere ụwa banyere obiọma, nke Donna Janell Bowman
* 2012 Ellen's Broom, nke Kelly Starling Lyons dere
* 2006 The First ''Marathon'': The Legend of Pheidippides, nke Susan Reynolds dere
* 2002 ''Afọ Ọhụrụ Na-abịa''!: A Gullah Year, nke Katharine Boling dere
* 2000 Seven Spools of Thread: A Kwanzaa Story, nke Angela Shelf Medearis dere
* 1998 ''Bubber'' Goes to Heaven, nke Arna Bontemps dere
* 1994 The Foot Warmer and the Crow, nke Evelyn Coleman dere
== Onyinye ==
* 2020 Caldecott Honor
* 2013 Coretta Scott King Onye na-ese ihe osise Honor, Ellenz Broom
* 1994 National Endowment for the Arts and Arts International, Travel Grants Fund for Artists, Salvador Bahia Brazil
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
kd88mbypktfc5vixcviy1nyu7mf8r2n
Sharif Bey
0
17222
95487
81244
2022-08-26T08:56:10Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}[[Usòrò:Bey_with_work.jpg|thumb|Bey na ọrụ Nkisi-Inspired na-aga n'ihu]]
'''Sharif Bey''' (amụrụ n'afọ 1974, Pittsburgh, [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]], U.S.) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese ite na prọfesọ. Ọ na-emepụta ma ite na-arụ ọrụ na ceramic na ihe ọkpụkpụ mgbasa ozi agwakọta, na-eji ụdị na ọdịdị dịgasị iche iche. Ọrụ ya na-egosipụta mmasị ya na ihe nketa ányà nke Africa na Oceania, yana ọdịbendị Africa America nkè ógè a. Site na ihe osise ya márá mmá, Bey na-enyocha ọdịbendị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ịchọ mma na ịchọ mma.<ref>{{Cite journal|title=Open Studio|url=https://craftcouncil.org/magazine/article/open-studio|journal=Craft Council|accessdate=23 August 2018}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey|title=Smithsonian American Art Museum|work=Americanart.si.edu|accessdate=23 August 2018}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Dị ka nwa akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Bey gụsịrị akwụkwọ mmụta ite na Manchester Craftsmen's Guild. Manchester Craftsmen's Guild rụrụ ọrụ dị mkpa maka Bey n'oge ọ nọ n'afọ iri na ụma, na-enye ya ntọala nke nkà, njikọ dị ukwuu nke ceramics-ụwa, na ikpughe ndị nnà ukwu dị iche iche na-eleta gụnyere Jun Kaneko, Karen Karnes, Judy Moonelis, Paul Soldner, na Akio Takamori. N'oge na-adịghị anya mgbè ọdịda nke Soviet Union, Bey gụrụ ihe ọkpụkpụ na Academy of Fine Arts and Design, Bratislava (Slovak Republic). Mgbè e mesịrị, ọ nwetara BFA ya na ceramics na Mahadum Slippery Rock, MFA ya na nka studio na Mahadim nke North Carolina na Greensboro, na PhD na agụmakwụkwọ nka na Mahadam Pennsylvania State.<ref>{{Cite web|url=https://craftcouncil.org/magazine/article/open-studio|title=Open Studio}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.pittsburghglasscenter.org/pages/sharif-bey-dialogues-in-clay-and-glass|title=Pittsburgh Glass Center|work=Pittsburghglasscenter.org|accessdate=23 August 2018}}</ref><ref name="auto2">{{Cite web|url=http://vpa.syr.edu/faculty-staff/sharif-bey|title=Syracuse University|work=Vpa.syr.edu|accessdate=23 August 2018}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey|title=Smithsonian American Art Museum|work=Americanart.si.edu|accessdate=23 August 2018}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey "Smithsonian American Art Museum"]. ''Americanart.si.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 August</span> 2018</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Ahụmahụ nkuzi Bey gụnyere nhọpụta na: Mahadum Winston Salem State, Mahadum Virginia Commonwealth, na Mahadum Syracuse.<ref name="auto2">{{Cite web|url=http://vpa.syr.edu/faculty-staff/sharif-bey|title=Syracuse University|work=Vpa.syr.edu|accessdate=23 August 2018}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://vpa.syr.edu/faculty-staff/sharif-bey "Syracuse University"]. ''Vpa.syr.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 August</span> 2018</span>.</cite></ref><ref name="auto">{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey|title=Smithsonian American Art Museum|work=Americanart.si.edu|accessdate=23 August 2018}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey "Smithsonian American Art Museum"]. ''Americanart.si.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 August</span> 2018</span>.</cite></ref> O nweela ebe óbíbí ndị na-ese ihe na McColl Center for Art + Innovation, John Michael Kohler Arts Center, Pittsburgh Glass Center, na Archie Bray Foundation for the Ceramic Arts.<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey|title=Sharif Bey {{!}} Smithsonian American Art Museum|work=americanart.si.edu|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180822182904/https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018/sharif-bey|archivedate=2018-08-22}}</ref>
== Ọrụ nka ==
Kemgbe egosiri ya na Renwick Gallery Smithsonian American Art Museum na 2018, The Carnegie Museum of Art, Everson Museum of Art na Gardiner Museum of Ceramic Art na Toronto emeela ihe ngosi nkè ọrụ Bey. Enwere ike ịchọta ihe ọkpụkpụ ya, iko na ihe ọkpụ ya na nchịkọta ọha na eze gụnyere: Smithsonian American Art Museum's Renwick Gallery, Museum of Fine Arts Houston, Carnegie Museum of Art, Everson Museum of Art، Hickory Museum of Art.<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/artwork/louie-bones-omega-113524|title=Louie Bones---Omega | Smithsonian American Art Museum}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://collection.cmoa.org/objects/f5e0c390-4e98-4ebd-bed3-23f26a47c33c|title=CMOA Collection}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://art.state.gov/personnel/sharif_bey/|title=Sharif Bey – U.S. Department of State}}</ref>
E gosipụtara ọrụ ya na:
* ''Sharif Bey'': Colonial Ruptures (2022) Gardiner Museum<ref>{{Cite web|url=https://www.gardinermuseum.on.ca/event/sharif-bey-colonial-ruptures/|title=Sharif Bey: Colonial Ruptures - Gardiner Museum}}</ref>
* ''Sharif Bey'': Facets (2022) Everson Museum of Art<<ref>{{Cite web|url=https://www.everson.org/explore/current-exhibitions/sharif-bey-facets/}}</ref>
* Sharif Bey: Ihe ndị e gwupụtara (20212022) Ebe ndebe ihe ochie Carnegie nke Pittsburgh<ref>{{Cite web|url=https://www.cmoa.org/exhibition/sharif-bey/|title=Sharif Bey: Excavations}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.post-gazette.com/ae/art-architecture/2021/10/01/Sharif-Bey-Excavations-Carnegie-Museum-Art-sculpture-Pittsburgh/stories/202110010005?fbclid=IwAR3KrzwFZ6NxhA_eGLuauxcOzElJBCiTqedr4YeFHMbquoz4kOCue9zqPs/|title=Sharif Bey: Excavations}}</ref>
* ''Ihe USA 2020'' (2020) R & Company<ref>{{Cite web|url=https://objectsusa.r-and-company.com/sharif-bey|title=Sharif Bey}}
</ref>
* ''Ihe ịchọ mma'' (2020) McColl Center for Art and Innovation<ref>{{Cite web|url=https://mccollcenter.org/portfolio/adorned/|title=Adorned}}</ref>
* Pittsburgh Anthology (20192010) Carnegie Museum of Pittsburgh<ref>{{Cite web|url=https://cmoa.org/exhibition/pittsburgh-anthology/|title=A Pittsburgh Anthology}}</ref>
* Ọrụ na-akpaghasị: Renwick Invitational (2018[[2019) na Smithsonian American Art Museum's Renwick Gallery<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/exhibitions/invitational-2018|title=Smithsonian American Art Museum|work=Americanart.si.edu|accessdate=23 August 2018}}</ref>
* ''Sharif Bey'': Dialogues in Clay and Glass (2018) na Pittsburgh Glass Center<ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.pittsburghglasscenter.org/pages/sharif-bey-dialogues-in-clay-and-glass|title=Pittsburgh Glass Center|work=Pittsburghglasscenter.org|accessdate=23 August 2018}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pittsburghglasscenter.org/pages/sharif-bey-dialogues-in-clay-and-glass "Pittsburgh Glass Center"]. ''Pittsburghglasscenter.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 August</span> 2018</span>.</cite></ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
72ut6b4ihdap12wrttj4k2cq0v8nluj
William Joshua Blackmon
0
17224
95336
81246
2022-08-25T22:24:12Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''''Bold text''''''''William Joshua Blackmon''' (ubochí irí abụọ n'ọnwa Eprel 1921 rụo ụbọchị asatọ n'ọnwa Febụwarị 2010), nke a makwaara dị ka '''onye amụma Blackmon''', bụ ónyé America na-ekwusa ozi ọma n'okporo ámá na onye a ma ama na Milwaukee. Jeffrey R. Hayes, prọfesọ nke akụkọ nka na Mahadum Wisconsin São Milwaukee, kọwara ya dị ka "otu n'ime ndị omenkà kachasị mma na-amụta onwe ha nke si na Milwaukeee pụta".<ref name="js-obit">{{Cite news|author=Rabideau Silvers|first=Amy|title=Prophet Blackmon was a Milwaukee artist and preacher|url=http://www.jsonline.com/news/obituaries/88515482.html|work=Journal Sentinel Milwaukee, Wisconsin|date=19 March 2010}}</ref>
== Ndụ ==
A mụrụ ya na 20 Eprel 1921, Blackmon tolitere na Albion, Michigan.<ref name="js-obit">{{Cite news|author=Rabideau Silvers|first=Amy|title=Prophet Blackmon was a Milwaukee artist and preacher|url=http://www.jsonline.com/news/obituaries/88515482.html|work=Journal Sentinel Milwaukee, Wisconsin|date=19 March 2010}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRabideau_Silvers2010">Rabideau Silvers, Amy (19 March 2010). </cite></ref> Nne ya, Gussie Blackmon, ónyé Baptist na-anụ ọkụ n'obi, sitere na Macon, Georgia. Nna ya, Dan Blackmon si Selma, Alabama. Ha kwagara n'ebe ugwu dị ka akụkụ nke Nnukwu Migration nke ndị Africa America si na Southern United States ịchọ ọrụ ka mmá na ịgbanahụ ịkpa ókè agbụrụ na ajọ mbunobi na South. Dị ka nwanne nwanyị Blackmon, Lyla M.Washington, si kwuo, nne na nna ha rutere Albion n'October 13, 1912, "di na nwunye dị afọ iri na ụma". Ha mechara nwee ụmụ iri na abụọ, ụmụ nwanyị asaa na ụmụ nwoke ise. Ezinụlọ ahụ biri na obéré ugbo dị nso na Albion n'ụlọ nwere ọnụ ụlọ ise nke Dan Blackmon wuru. Blackmon kwuru na mgbe ọ dị afọ asatọ, o buru amụma ọnwụ nke ónyé agbata obi ya mgbè ọ nụrụ "ọnwụ na-ada ụda" ya.<ref name="rv52">{{Cite journal|author=Reid|first=T.L.|title=T.L. Reid deciphers the sermons and signs delivered in the visionary paintings of Prophet William J. Blackmon|journal=Raw Vision|issue=52|url=http://www.rawvision.com/articles/52/prophet_blackmon/prophet_blackmon.html}}</ref> Blackmon hapụrụ Washington Gardner High School na Albion na 1937 na klas nke iri iji soro nna ya chọọ ọrụ. Ọ rụpụtara nkume ma dozie okporo ụzọ màkà New York Central Railroad wee rụọ ọrụ nwa oge na Albion Malleable Iron Works, ụlọ ọrụ kachasị ukwuu na Albion.
=== Ihe ngosi na nchịkọta ===
N'afọ 1999, Patrick na Beatrice Haggerty Museum of Art, Mahadum Marquette, haziri ihe ngosi nke onwé ya Signs of Inspiration : The Art of Prophet William J. Blackmon, ''ihe'' ngosi nka mbụ nke onye na-ese ihe. Jeffrey R. Hayes haziri ihe ngosi ahụ ma tinye ọrụ nnọchiteanya site n'oge niile nke ọrụ ya na ọrụ niile sitere na nchịkọta Paul na Jeanne Phelps nke ihe osise Blackmon. Blackmon so ndị na-ahazi na ndị na-ede akwụkwọ rụọ ọrụ. Ihe ngosi ahụ gàrà ebe atọ ọzọ; Diggs Gallery, Winston-Salem State University, City Museum na St. Louis, Missouri, na Brauer Museum of Art na Valparaiso, Indiana.<ref>Carter (1999)</ref>
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
== Edensibia ==
* {{Cite book|title=Signs of Inspiration : The Art of Prophet William J. Blackmon|year=1999|publisher=Haggerty Museum of Art, Marquette University|url=http://epublications.marquette.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1037&context=haggerty_catalogs|author=Curtis L. Carter|chapter=Forward}}
* {{Cite book|title=Signs of Inspiration : The Art of Prophet William J. Blackmon|year=1999|publisher=Haggerty Museum of Art, Marquette University|pages=23–27|url=http://epublications.marquette.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1037&context=haggerty_catalogs|author=M. Shawn Copeland|authorlink=M. Shawn Copeland|chapter=The Seeing Heart of the Prophet: Protest and Praise}}
* {{Cite book|title=Signs of Inspiration : The Art of Prophet William J. Blackmon|year=1999|publisher=Haggerty Museum of Art, Marquette University|pages=29–39|url=http://epublications.marquette.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1037&context=haggerty_catalogs|author=David K. Smith|chapter=Painting Pictures from God: Process and Meaning in the Art of Prophet Blackmon}}
* {{Cite book|title=Signs of Inspiration : The Art of Prophet William J. Blackmon|year=1999|publisher=Haggerty Museum of Art, Marquette University|pages=41–52|url=http://epublications.marquette.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1037&context=haggerty_catalogs|author=Chester J. Fontenot Jr.|chapter=Paintings that Speak and Heal: The Prophetic Art of Prophet Blackmon and the African American Prophetic Tradition}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite book|author=Hayes|first=Jeffrey Russell|title=Signs of inspiration: The art of Prophet William J. Blackmon|year=1999|publisher=Patrick and Beatrice Haggerty Museum of Art|isbn=978-0-945366-07-2}}
* [http://www.rawvision.com/articles/prophet-william-j-blackmon Raw Vision, T.L. Reid, Mbipụta 52, 2005, peeji nke 54-59]
== Njikọ mpụga ==
* [http://americanart.si.edu/collections/search/artwork/results/?id=7396 Smithsonian American Art Museum]
* Drawing praise to the Lord at the Wayback Machine (archived August 30, 2007) - Article about Blackmon by art critic Mary Louise Schumacher
* {{Cite news|author=Stephenson|first=Crocker|title=Prophet sells his art for $100 or $1,000 but sets no price on reading people's souls|url=http://www.jsonline.com/story/index.aspx?id=32387|work=Journal Sentinel|date=4 April 2002}}
1uxcr21rmecuaylogd4n922nncqybxu
Toxic (graffiti artist)
0
17239
95453
81260
2022-08-26T06:02:30Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Torrick Ablack''', nke a makwaara dị ka Toxic (amụrụ n'ubochí irí na isii n'ọnwa Jenụwarị, 1965) bụ ónyé America na-ese ihe bụ akụkụ nke Graffiti movement nke mmalite afọ 1980 na New York City. Ọ gbanwere site na nka n'okporo ámá gaa n'igosi ihe osise ya na gallery na ebe ngosi ihe mgbè ochie na mba ụwa.
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Ablack na Bronx, New York n'ubochí irí na isii n'ọnwa Jenụwarị, 1965.<ref name=":2">{{Cite news|author=Niso|first=Carolina|date=January 30, 2016|title=Asi llego Toxic a galerias de arte y museos|page=21|work=El Tiempo}}</ref> Nné ya bụ onye Puerto Rican na ezinụlọ nna ya si Trinidad.<ref name=":1">{{Cite web|author=Lark|first=Jasmine|date=September 11, 2013|title=Toxic / Torrick Ablack|url=https://www.widewalls.ch/artists/toxic|accessdate=2021-01-03|work=Widewalls|language=en}}</ref> N'oge ọ bụ nwata, e nyèrè ya aha njirimara Toxic Battery, nke ghọrọ akara edemede ya.<ref name=":2" /> Ọ malitere ise ihe osise mgbè ọ dị afọ irí na atọ na A-One na Kool Koor. Ha sonyeere ndị ọrụ Rammellzee na-ede ihe na Tag Master Killers, nke nwekwara Delta2.<ref>{{Cite web|date=July 25, 2018|title=Rammellzee: Graffiti Writer, Artist and Deity "Racing For Thunder"|url=https://www.brooklynstreetart.com/2018/07/25/rammellzee-graffiti-writer-artist-and-deity-racing-for-thunder/|accessdate=2021-01-04|work=Brooklyn Street Art|language=en-US}}</ref> Ónyé otu ọ bụla mepụtara ụdị nke ha maka ịhazi akwụkwọ ozi dabere na echiche Rammellzee nke Gothic Futurism, nke na-akọwa graffiti dị ka iji akwụkwọ ozi mee ihe n'ọgụ iji weghachite asụsụ site na "omenala na-adịghị mma" nke nchịkwa mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref name=":3">{{Cite web|title=Dive into "Writing the Future"|url=https://www.mfa.org/exhibition/writing-the-future/dive-into-writing-the-future|accessdate=2021-01-05|work=Museum of Fine Arts, Boston|language=en}}</ref> Na mbido afọ 1980, ha so na ndị na-ese ihe na-eweta nka na egwu mbụ site na Bronx na Queens gaa n'ebe nka dị n'etiti ọbọdọ.<ref name=":0">{{Cite web|date=February 8, 2013|title=Last of the Hollywood Africans: Toxic, Rammellzee and Jean-Michel Basquiat|url=http://verynearlyalmost.com/dev/2013/02/last-of-the-hollywood-africans-toxic-rammellzee-and-jean-michel-basquiat/|accessdate=2021-01-03|work=Very Nearly Almost|language=en-US}}</ref> N'afọ 1982, Toxic, A-One, na Kool Koor sonyere na ihe ngosi otu Camouflaged ''Panzerism'' na Fashion Moda na South Bronx.<ref name=":2" />
Toxic zutere onye na-ese ihe Jean-Michel Basquiat n'oge na-adịghị anya mgbè ngosi Basquiat na Annina Nosei Gallery na 1982.<ref name=":1">{{Cite web|author=Lark|first=Jasmine|date=September 11, 2013|title=Toxic / Torrick Ablack|url=https://www.widewalls.ch/artists/toxic|accessdate=2021-01-03|work=Widewalls|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLark2013">Lark, Jasmine (September 11, 2013). [https://www.widewalls.ch/artists/toxic "Toxic / Torrick Ablack"]. ''Widewalls''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-01-03</span></span>.</cite></ref> Basquiat ghọrọ ónyé nduzi ya ma wéré ya n'ọrụ dị ka onye na-enyere ya aka n'oge ụfọdụ.<ref name=":3">{{Cite web|title=Dive into "Writing the Future"|url=https://www.mfa.org/exhibition/writing-the-future/dive-into-writing-the-future|accessdate=2021-01-05|work=Museum of Fine Arts, Boston|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.mfa.org/exhibition/writing-the-future/dive-into-writing-the-future "Dive into "Writing the Future""]. ''Museum of Fine Arts, Boston''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-01-05</span></span>.</cite></ref> Na ngwụcha afọ 1982, Toxic na Rammellzee sonyeere Basquiat na Los Angeles ka ọ na-akwadebe màkà ihe ngosi ya na Gagosian Gallery.<ref>{{Cite news|author=Hoffman|first=Fred|date=March 13, 2005|title=Basquiat's L.A.|work=Los Angeles Times|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2005-mar-13-ca-basquiat13-story.html}}</ref> Mgbe ha nọ na Los Angeles, ebe ha nwere mmasị n'otú ụlọ ọrụ ihe nkírí si egosipụta [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]], ọkachasị n'oge Golden Age nke Hollywood.<ref name=":0">{{Cite web|date=February 8, 2013|title=Last of the Hollywood Africans: Toxic, Rammellzee and Jean-Michel Basquiat|url=http://verynearlyalmost.com/dev/2013/02/last-of-the-hollywood-africans-toxic-rammellzee-and-jean-michel-basquiat/|accessdate=2021-01-03|work=Very Nearly Almost|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://verynearlyalmost.com/dev/2013/02/last-of-the-hollywood-africans-toxic-rammellzee-and-jean-michel-basquiat/ "Last of the Hollywood Africans: Toxic, Rammellzee and Jean-Michel Basquiat"]. ''Very Nearly Almost''. February 8, 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-01-03</span></span>.</cite></ref> Na nzaghachi, ha kpọrọ onwé ha ndị Hollywood Africans dị ka nkwupụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji gbochie ngosipụta nke ndị Africa America na Hollywood. A na-egosipụta mmadụ atọ ahụ na ihe osise Basquiat Hollywood Africans n'ihu Chinese Theater with Footprints of Movie Stars (1983) na Hollywood Africins (1983).<ref>{{Cite book|author=Saggese|first=Jordana Moore|url=https://books.google.com/books?id=o1UlDQAAQBAJ&q=toxic|title=Reading Basquiat: Exploring Ambivalence in American Art|publisher=Univ of California Press|year=2014|isbn=978-0-520-27624-6|pages=23–24|language=en}}</ref>
Toxic nọgidere na-agbaso usoro ịpị ihe odide ma rụọ ọrụ na ákwà ndị a na-etinye na mgbidi. Ọrụ ya ghọrọ ihe na-adịghị ahụkebe karịa mkpado ndị o dere na ụgbọ ala n'okpuru ala. N'afọ 1984, Toxic sonyere na ihe ngosi otu Arte di Frontiera: New York Graffiti na Ịtali.<ref>{{Cite web|title=Archivio Ferrari > Ricerca: arte di frontiera|url=https://www.genusbononiaearchiviofotografico.it/search/it/1/0x7B22736561726368626172223A22617274652064692066726F6E7469657261222C226C6963656E7365223A22312C32227D|accessdate=2021-08-18|work=www.genusbononiaearchiviofotografico.it}}</ref> Ọ bụ akụkụ nke ihe ngosi Rapid ''Enamel'' na Mahadum Chicago na 2014, nké bụ ihe ngosi mbụ nke graffiti na ụlọ ọrụ America.<ref>{{Cite web|title=Rapid Enamel: The Art of Graffiti {{!}} Exhibitions|url=http://www.renaissancesociety.org/exhibitions/332/rapid-enamel-the-art-of-graffiti/|accessdate=2021-01-03|work=The Renaissance Society|language=en}}</ref> Ihe osise ya apụtala na nchịkọta nkè nnukwu ebe ngosi ihe mgbe ochie, gụnyere Brooklyn Museum, Groninger Museum na Museum of the City of New York.<ref>{{Cite web|title=Ransom Note: CEE|url=https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/objects/160156|accessdate=2021-01-03|work=Brooklyn Museum}}</ref> N'afọ 2013, e gosipụtara ya na ihe ngosi Last of the Hollywood Africans: Toxic, Rammellzee na Jean-Michel Basquiat na Londonewcastle Project Space na London.<ref name=":0">{{Cite web|date=February 8, 2013|title=Last of the Hollywood Africans: Toxic, Rammellzee and Jean-Michel Basquiat|url=http://verynearlyalmost.com/dev/2013/02/last-of-the-hollywood-africans-toxic-rammellzee-and-jean-michel-basquiat/|accessdate=2021-01-03|work=Very Nearly Almost|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://verynearlyalmost.com/dev/2013/02/last-of-the-hollywood-africans-toxic-rammellzee-and-jean-michel-basquiat/ "Last of the Hollywood Africans: Toxic, Rammellzee and Jean-Michel Basquiat"]. ''Very Nearly Almost''. February 8, 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-01-03</span></span>.</cite></ref> N'afọ 2015, e gosipụtara ya na ihe ngosi otu Le Pressionnisme na Pinacothèque de Paris . N'afọ ahụ, o sonyere na ngosi Graffiti, New York zutere Dam na Amsterdam Museum.<ref name=":2">{{Cite news|author=Niso|first=Carolina|date=January 30, 2016|title=Asi llego Toxic a galerias de arte y museos|page=21|work=El Tiempo}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNiso2016">Niso, Carolina (January 30, 2016). "Asi llego Toxic a galerias de arte y museos". ''El Tiempo''. p. 21.</cite></ref> N'afọ 2020, e tinyere ihe osise ya, Ransom Note: CEE (1984), na ''ihe'' ngosi Writing the Future: Basquiat and the Hip-Hop Generation na Museum of Fine Arts, Boston.<ref>{{Cite news|author=Saenger|first=Peter|date=October 19, 2020|title=Art From the Streets of New York|language=en-US|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/art-from-the-streets-of-new-york-11602266267|accessdate=2021-01-03}}</ref>
Toxic mepụtara akwụkwọ mgbidi, ákwà linin e bìrì ebi, na panel mgbidi na mmekorita ya na ụlọ akwa French Pierre Frey.<ref>{{Cite web|author=Sherman|first=Rebecca|date=December 10, 2015|title=A Toxic Win: Graffiti Artist and a Storied French House Unexpectedly Team Up|url=https://www.papercitymag.com/arts/toxic-win-graffiti-artist-storied-french-house-unexpectedly-team/|accessdate=2021-01-04|work=PaperCity Magazine|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Martin|first=Hannah|date=December 31, 2014|title=Pierre Frey's Favorite Street Artists|url=https://www.architecturaldigest.com/story/pierre-frey-toxic-street-art-fabric-article|accessdate=2021-01-04|work=Architectural Digest|language=en-us}}</ref>
Ọ bi na France, mana ọ na-etinye ógè ya n'etiti Paris, Florence, na [[New York City|New York]].<ref name=":2">{{Cite news|author=Niso|first=Carolina|date=January 30, 2016|title=Asi llego Toxic a galerias de arte y museos|page=21|work=El Tiempo}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNiso2016">Niso, Carolina (January 30, 2016). "Asi llego Toxic a galerias de arte y museos". ''El Tiempo''. p. 21.</cite></ref>
== Edensibia ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
h99qiye47jz0ntt4c4u7yix3lo0pc0w
Danny Simmons
0
17253
95594
84711
2022-08-26T10:05:18Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel''' "'''Danny'''" '''Simmons Jr'''. bụ onye na-ese ihe na-ese onyinyo nke Neo-African, ónyé édémédé bipụtara, ónyé na-ede uri na ónyé ọrụ ebere. Ọ bụ ónyé ndu n'ụwa nka na ọrụ hisphilanthropic, nkà nka na uche na ịnyagharị. Danny Simmons rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịtụ ime na imepụta ihe ngosi HBO Def Poetry Jam, wee merie Tony Award maka ihe ngosi Broadway. Danny bụ nwanne nwoke nke ónyé na-ahụ màkà hip-hop bụ Russell Simmons na onye na-eti egwu Joseph Simmons ("Reverend Run" nke Run TangM.C.Ọ dị iche iche Ọ bụ ónyé nchoputa na ónyé isi oche nke [https://rushphilanthropic.org Rush Philanthropic Arts Foundation], nke na-enye ndị ntorobịa nọ n'ọbọdọ ukwu nwere nsogbu ohere nka na agụmakwụkwọ.<ref>[http://www.rushphilanthropic.org Rush Philanthropic Arts Foundation]</ref> Dị ka akụkụ nke Rush Philanthropic, Simmons guzobekwara Rush Arts Gallery ma n'oge na-adịghị anya mgbè nke ahụ gasịrị, ọ gbanwere akụkụ nke loft ya na Brooklyn ka ọ bụrụ Corridor Gallery. Ụlọ ngosi abụọ ahụ na-enye ohere ngosi màkà ndị na-ese ihe na mmalite na n'etiti ọrụ ndị na-enweghị nnọchiteanya azụmahịa site na ụlọ ngosi ma ọ bụ ndị na-ere ahịa onwe ha. Ya na nwanne ya nwoke Russell, Simmons guzobere Def Poetry Jam, nke nwéré ihe ịga nke ọma ogologo ógè na HBO.<ref name="ref1">[http://www.thebody.com/visualaids/web_gallery/2002/simmons/statement.html The Body: Visual AIDS Web Gallery: Danny Simmons – November 2002]</ref> N'afọ 2004, Simmons bipụtara Three Days As the Crow Flies, akụkọ ifo banyéré ihe nkiri nka New York nke afọ 1980. O dekwara akwụkwọ nke ihe osise na uri akpọrọ I Dreamed My People Were Calling But I Couldn't Find My Way Home. O bipụtakwala Deep in Your Best Reflection na ''The Brown Beatnik Tomes'', mpịakọta abụọ ọzọ nke uri. N'afọ 2015, Simmons kwagara Philadelphia wee mepee ụlọ ngosi Rush Arts Philadelphia (RAP) iji kwalite ọrụ Rush Arts na ịmalite ịmepụta ọnụnọ mba màkà nzukọ ọrụ ahụ. N'afọ 2016, ọ meghere Rush Arts Philadelphia na RAP Gallery II, ihe ngosi ọhụrụ / ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ nka nke meghere na 2019.
Simmons bụ nwa Daniel Simmons Sr., onye ọrụ na-anọghị n'ọrụ na prọfesọ akụkọ ihe méré eme ojii nke dekwara uri, na Evelyn Simmons, ónyé nkuzi nke na-ese ihe dị ka ihe ntụrụndụ. Simmons tolitere na Hollis, Queens.<ref name="Alter">{{Cite news|author=Alter|first=Charlotte|title=Rev Run, Danny Simmons and Russell Simmons Talk About Their Childhood|url=http://time.com/4464672/rev-run-danny-simmons-russell-simmons-childhood/|accessdate=20 February 2019|work=[[Time (magazine)|Time]]|date=August 26, 2016}}</ref> O nwetara akara ugo mmụta na ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Mahadum New York na nzere masta na ego ọha na eze na Mahadụ Long Island Brooklyn. Ọ malitere ise ihe mgbè ọ ghọtara otú o si kpọọ ọrụ ya na Bureau of Child Support asị.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2003/09/13/nyregion/art-galleries-as-a-brooklyn-bridge-275476.html?n=Top%2FReference%2FTimes+Topics%2FSubjects%2FB%2FBlack+Culture+and+History|work=[[The New York Times]]|title=Art Galleries as a Brooklyn Bridge|first=Michael|author=Brick|date=2003-09-13|accessdate=2010-05-01}}</ref> N'afọ 2012 ọ natara nzere PhD na nka mara mma na Mahadum Long Island Brooklyn.
== Ọrụ nka ==
Simmons, ónyé na-ese ihe na-enweghị atụ, egosila ọrụ ya na mba. Chase Manhattan Bank, Brooklyn Academy of Music, Deutsche Bank, United Nations, na Schomburg Center for Black Culture niile na-egosi ọrụ ya dị ka akụkụ nke nchịkọta ha. Na mbà ụwa, ọ gosipụtara ọrụ na France, Amsterdam na Ghana. Ebe ngosi nka Brooklyn, yana Smithsonian African American Museum, gosipụtara ọrụ ya. A na-ahụkarị ihe osise ya n'akwụkwọ uri ya e bipụtara. Ọ bụkwa ónyé na-anakọta ihe osise na akwụkwọ na-atọ ọchị nke Africa.<ref name="ref1">[http://www.thebody.com/visualaids/web_gallery/2002/simmons/statement.html The Body: Visual AIDS Web Gallery: Danny Simmons – November 2002]</ref>
N'afọ 2019, a họpụtara ya na Kọmitii Nchịkọta African American nke Philadelphia Museum of Art.
== Akwụkwọ ==
* {{Cite book|title=Three Days As The Crow Flies|author=Simmons|first=Daniel|date=June 2003|publisher=Atria Books|isbn=0-7434-6640-3|url=https://archive.org/details/threedaysascrowf00simm}} "I Dreamed My people were calling but couldn't find my way home:
* '85: Akwụkwọ akụkọ na-ese onyinyo
* Ụbọchị Atọ Ka Crow Na-efe: Akwụkwọ akụkọ
* Arụrụ m nrọ na ndị m na-akpọ oku mana enweghị m ike ịchọta ụzọ m si laa n'ụlọ
* The Brown Beatnik Tomes
* Deep in Your Best Reflection: Abụ na 160 Characters
Nlaghachi nke Dick Willie Abụọ
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị na-ese ihe si Brooklyn
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
dasvv4bs2avvkt0wdx2oghgaxpk6ymt
Charles Searles
0
17256
95086
81277
2022-08-25T13:52:30Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Charles Robert Searles''' (ubochí irí na otu n'ọnwa Julaị, 1937 rụo ụbọchị irí abụọ na asaá n'ọnwa Novemba, 2004) bụ ónyé Africa America na-ese ihe a mụrụ na Philadelphia na 1937.<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/artist/charles-searles-4352|title=Charles Searles|work=Smithsonian American Art Museum}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Pennsylvania Academy of Fine Arts ma na-arụsi ọrụ ike site na 1960s ruo mgbè ọ nwụrụ na 2004 site na nsogbụ sitere na ọrịa strok.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.lasalle.edu/museum/content/pdf/Charles_Searles_Press_Release.pdf|title=Charles Searles Press Release|author=Scarborough|first=Klare|date=Feb 13, 2013}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|url=http://www.legacy.com/obituaries/philly/obituary.aspx?n=charles-searles&pid=2864970|title=Charles Searles|date=Nov 28, 2004|work=Philly.com}}</ref>
== Agụmakwụkwọ na ọrụ ==
Searles natara Cresson Traveling Scholarship na Ware Traveling Memorial Scholarships nke nyéré ya ohere ịga Nigeria, [[Ghana]], na [[Morocco]] na 1972.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.journalnow.com/relishnow/the-evolution-of-an-artist-exhibition-at-diggs-gallery-honors/article_c0d76d35-0b18-5d9c-b744-5441fff82f29.html|title=The Evolution of An Artist: Exhibition at Diggs Gallery honors sculptor, painter who looked back and always moved forward|author=Patterson|first=Tom|date=Feb 8, 2009|work=Relish|accessdate=Feb 17, 2019}}</ref> Mgbè ọ laghachiri, o mepụtara usoro ọrụ akpọrọ Nigerian Impressions . Otu ọrụ a ma ama e sere na 1972 bụ Filas for Sale nke gosipụtara ihe oyiyi mara mma nke ihe nkpuchi na ụkpụrụ ndị jupụtara na etiti nke ihe osise ahụ.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=7QEjPVyd9YMC&q=charles+searles+artist+nigeria|title=Encyclopedia of Diasporas: Immigrant and Refugee Cultures around the World|author=Ember|first=Melvin|publisher=Springer Science & Business Media|year=2004|isbn=9780306483219}}</ref> Ọ natara ọrụ mbụ ya mgbè a gwara ya ka o see ihe osise na William H. Green Federal Building na Philadelphia na 1974.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://pffcollection.com/artists/charles-searles/|title=Charles Searles|work=Petrucci Family Foundation}}</ref> Ọrụ Celebration, ọmụmụ màkà mgbidi ahụ, bụ nke Smithsonian American Art Museum mana ọ bụghị ugbu a.<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/artwork/celebration-22099|title=Celebration|work=Smithsonian American Art Museum}}</ref> Ọ bụ 27 1/2 x 81 3/4 na acrylic na ọrụ ákwà nke na-egosi ndị na-agba egwú na-ekpuchi ihu na ndị mara mma. Charles Searles na-enwekarị mkpali site na egwu, usoro Dancers ya na 1975 gosipụtara ikike ya igosipụta mmegharị na ọrụ ya. Akụkụ ya Dance of the Twin Souls na-egosi na Pennsylvania Academy of Fine Arts Museum.<ref>{{Cite web|url=https://www.pafa.org/collection/dance-twin-souls|title=Dance of the Twin Souls|work=Pennsylvania Museum of Fine Arts}}</ref> Ọ biri na Philadelphia ruo 1978, mgbè ọ kwagara New York City.<ref name=":2" /> N'afọ ndị 1980 ọ malitere ịrụ ọrụ n'usoro nnukwu ihe a tụrụ atụ gụnyere Warrior (1987) na Freedom's Gate (2000) nke dị n'etiti 8 na 10 ụkwụ ogologo.<ref name=":1" /> Ọ nwụrụ n'afọ 2004 ma nwunye ya, Kathleen Spicer, hapụrụ ya.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://www.legacy.com/obituaries/philly/obituary.aspx?n=charles-searles&pid=2864970|title=Charles Searles|date=Nov 28, 2004|work=Philly.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.legacy.com/obituaries/philly/obituary.aspx?n=charles-searles&pid=2864970 "Charles Searles"]. ''Philly.com''. Nov 28, 2004.</cite></ref> E tinyere ọrụ Searles na ngosi 2015 We Speak: Black Artists na Philadelphia, 1920s-1970s na Woodmere Art Museum.<ref name="Woodmere Art Museum">{{Cite web|title=We Speak: Black Artists in Philadelphia, 1920s-1970s|url=https://woodmereartmuseum.org/experience/exhibitions/we-speak-black-artists-in-philadelphia-1920s-1970s-95|work=Woodmere Art Museum|accessdate=10 June 2022|language=en-gb}}</ref>
== Ihe ngosi ndị a ma ama ==
=== ''Ndị Black Artists Ọhụrụ'' ===
E gosipụtara Charles Searles na ihe ngosi "New Black Artists" nke a na-egosi na Brooklyn Museum site na Ọktoba 7 na Nọvemba 10, 1969. Ọ gụnyere ngụkọta nke ọrụ irí anọ na itoolu, ihe osise irí atọ na ihe ọkpụkpụ irí na itoolu, site n'aka ndị omenkà iri na abụọ: Ellsworth Ausby, Clifford Eubanks, Jr., Hugh Harrell, William J. Howell, Tonnie Jones, [[Charles McGee (painter)|Charles McGee]], Ted Moody, Joseph Overstreet, Anderson J. Pigatt, Daniel Pressley, Charles Searles na Erik W. A. Stephenson. E gosipụtara ihe ngosi ahụ na Mahadum Columbia site n'ubochí irí abụọ n'ọnwa Nọvemba rụo ụbọchị irí na abụọ n'ọnwa Disemba, 1969.<ref>{{Cite web|url=https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/exhibitions/932|title=New Black Artists|work=Brooklyn Museum}}</ref>
=== ''Ntụgharị Ụwa Nile nke Agba na Rhythm'' ===
E gosipụtara ọrụ Searles mgbe ọ nwụsịrị na ngosi na Mahadum Diggs Gallery nke Winston-Salem State. Ihe ngosi ahụ, nke a na-ahụ site na ụbọchị asatọ n'ọnwa Febụwarị na ubochí irí atọ na otu n'ọnwa Machị, 2009. Ihe ngosi ahụ gosipụtara ihe karịrị ọrụ nka irí isii nke Searles mepụtara na njedebe nke ndụ ya gụnyere ihe osise, ihe ọkpụkpụ, na eserese.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.journalnow.com/relishnow/the-evolution-of-an-artist-exhibition-at-diggs-gallery-honors/article_c0d76d35-0b18-5d9c-b744-5441fff82f29.html|title=The Evolution of An Artist: Exhibition at Diggs Gallery honors sculptor, painter who looked back and always moved forward|author=Patterson|first=Tom|date=Feb 8, 2009|work=Relish|accessdate=Feb 17, 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPatterson2009">Patterson, Tom (Feb 8, 2009). [https://www.journalnow.com/relishnow/the-evolution-of-an-artist-exhibition-at-diggs-gallery-honors/article_c0d76d35-0b18-5d9c-b744-5441fff82f29.html "The Evolution of An Artist: Exhibition at Diggs Gallery honors sculptor, painter who looked back and always moved forward"]. ''Relish''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">Feb 17,</span> 2019</span>.</cite></ref>
=== ''Charles Searles: Ihe Nkpuchi nke Abstraction'' ===
Mahadum La Salle gosipụtara ọrụ irí isé na abụọ nke Searles nke gosipụtara site na ụbọchị irí na otu n'ọnwa Machị na úbọchị irí atọ na otu n'ọnwa Mee, 2013 na La Salle University Art Museum. Ihe ngosi ahụ gosipụtara ọrụ site na ndụ ya niile, malite na ihe osise ya site na afọ 1960, ihe ọkpụkpụ na ihe osese site na afọ 1970, na mgbè e mesịrị ọrụ abstract.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.lasalle.edu/museum/content/pdf/Charles_Searles_Press_Release.pdf|title=Charles Searles Press Release|author=Scarborough|first=Klare|date=Feb 13, 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFScarborough2013">Scarborough, Klare (Feb 13, 2013). [https://www.lasalle.edu/museum/content/pdf/Charles_Searles_Press_Release.pdf "Charles Searles Press Release"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>.</cite></ref>
=== ''Charles Searles: Na-agagharị'' ===
Ụlọ akwụkwọ nka Tyler na Mahadum Temple gosipụtara ihe osise na ihe ọkpụkpụ irí na asaá buru ibu site na Searles site na ụbọchị irí abụọ n'ọnwa Eprel na úbọchị irí nà isii n'ọnwa Juun, 2013. Ihe ngosi ahụ gosipụtakwara nnọkọ nke ụmụ akwụkwọ na-agba egwu na ihe osise ányá nke Searles kpaliri.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.lasalle.edu/museum/content/pdf/Charles_Searles_Press_Release.pdf|title=Charles Searles Press Release|author=Scarborough|first=Klare|date=Feb 13, 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFScarborough2013">Scarborough, Klare (Feb 13, 2013). [https://www.lasalle.edu/museum/content/pdf/Charles_Searles_Press_Release.pdf "Charles Searles Press Release"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>.</cite></ref>
=== ''Ịgbasawanye Ihe Nketa: Nchịkọta Ọhụrụ na Nkà African American'' ===
E gosipụtara akwụkwọ Charles Searles na ihe ngosi na Lawrence A. Fleischmann Gallery na Washington D.C. site na Septemba 23, 2016 - Machị 21, 2017. Ihe ngosi ahụ gụnyere akwụkwọ, eserese, akwụkwọ ndekọ, na ihe ndị ọzọ sitere n'aka ndị na-ese ihe dịka Henry Ossawa Tanner, [[Kehinde Wiley]], na Alma Thomas. O gosipụtara otu ndị omenkà a si ahụ ma nyochaa ọdịbendị ọdịbendị, ịkpa ókè agbụrụ, na ihe omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị mkpa n'ihe odide onwe ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.aaa.si.edu/exhibitions/expanding-the-legacy-new-collections-on-african-american-art|title=Expanding the Legacy: New Collections on African American Art|work=Archives of American Art}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
5og0v1omvyeu0jddhxxadsnzputtve9
William Edouard Scott
0
17257
95330
85607
2022-08-25T22:20:31Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
<ref></ref>'''Bold text'''[[Usòrò:Wm. Edouard Scott.jpg|thumb]]
'''William Edouard Scott''' (ubochí irí na otu n'ọnwa Machị, 1884 rụo ụbọchị irí na isé n'ọnwa Mée, 1964) bụ ónyé na-ese ihe n'Afrịka na America. Tupu Alain Locke agwa [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]] ka ha mepụta ma gosipụta New Negro nke ga-eme ka ha banye n'ọdịnihu, ndị na-ese ihe dị ka William Edouard Scott na-egosi ndị isi ojii n'ụzọ ọhụrụ iji pụọ na ihe oyiyi ndị na-achịkwa ógè gárá aga. Scott, onye a maara nke ọma màkà ihe osise ya, ihe nkírí ndị Haiti, na mgbidi, gbàrà ihe ngosi nke ndị isi ojii na nka na ọkara mbụ nke narị afọ nke irí abụọ site na iji ihe ojii n'ụzọ dị elu. Otú ọ dị, dịka ejiji ya nọgidere na-abụ omenala ma e jiri ya tụnyere ihe a na-adịghị ahụkebe, ọ bụ ónyé na-agbaso omenala n'ihe ngosi ya nke ojii.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Scott na Indianapolis na 11 Machị 1884 n'aka Edward na Caroline Scott (née Russell). Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Manual Training High School na 1903, Scott nọrọ otu afọ na-amụ ise ihe n'okpuru Otto Stark.<ref>{{Cite book|editor=Gibbs|title=Indiana's African-American Heritage: Essays from Black history news & notes|date=2007|publisher=Indiana Historical Society Press|location=Indianapolis|isbn=978-0-87195-099-4|pages=188|edition=2nd}}</ref> N'afọ 1904, ọ kwagara Chicago wee gaa ụlọ akwụkwọ nke Art Institute of [[Chicago]], ebe ọ meriri ihe Nríte Frederick Mangus Brand maka ihe osise.<ref>{{Cite book|editor=Gibbs|first=|title=Indiana's African-American Heritage|date=2007|publisher=|location=|isbn=|edition=}}</ref><ref name="WT">{{Cite book|editor=Gibbs|first=|title=Indiana's African-American Heritage|date=2007|publisher=|location=|isbn=|pages=188–189|edition=}}</ref> N'oge ọ nọ na Chicago, o sere ihe osise gburugburu ọbọdọ ahụ, otu n'ime ha bụ Commerce, nke a ka na-eto taa dị ka "ihe dị ịrịba ama".<ref name="Gaither">Gaither, Edmund B. "The Mural Tradition". ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Ed. William E. Taylor. Indianapolis, IN: [[Indianapolis Museum of Art]], with Indiana University Press, 1996. 17–76. Print.</ref> Otú ọ dị, ọ mụtara ọtụtụ n'ime palette ya na usoro impressionist ya, n'oge njem ya na France. Mgbè ọ nọ ná mba ọzọ, ọ gụrụ akwụkwọ na Académie Julien na Académie Colarossi ma Henry O. Tanner, onye omenkà Africa-America a ma ama nke kwagara Paris iji zere ajọ mbunobi agbụrụ megide nka ya, duziri ya.<ref name="Taylor">Taylor, William E. Introduction. ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Indianapolis, IN: Indianapolis Museum of Art, with Indiana University Press, 1996. Print.</ref> N'ọzụzụ na Paris, Scott nwere ike iwulite aha màkà onwé ya n'ụzọ dị mfe karịa ka agbụrụ ya gaara ekwe ka ọ bụrụ na America. Ikekwe n'ihi nke a, o yiri ka ọ bụ ónyé na-agbaso omenala n'ihe ngosi ya nke "Negro Ọhụrụ" karịa ndị ọzọ nọ n'òtù ahụ, mgbe ụfọdụ ọ na-ese ihe nkiri ndị na-enweghị ihe jikọrọ ya na agbụrụ ọ bụla. Dị ka ihe atụ, n'ime afọ 1910 na 1914, ọ na-eleta onye nkuzi mbụ ya mgbe ụfọdụ na mpaghara nka nke Etaples ma mgbe ọ nọ ebe ahụ na-ese ihe nkiri dị ka ikuku Rainy Night na Étaples na ndị ọzọ n'okpuru mmetụta Tanner.<ref>[http://www.imamuseum.org/sites/default/files/mercurycache/large/ima-collections/images/70/29/70297260-432C-4EFF-A6BD-F96D9AC551DF/70297260-432C-4EFF-A6BD-F96D9AC551DF_o.jpg Indianapolis Museum of Art]</ref>
Mgbè agụmakwụkwọ ya gụsịrị akwụkwọ, Scott natara onyinye Rosenwald Foundation wee gaa Haiti iji see ndị "nọgidere na-enwe ihe nketa Africa".<ref name="Lewis">[[Lewis, Samella S.]] ''African American Art and Artists'', tevised and expanded edition. New York: University of California, 2003. Print.</ref><ref name="Warkel">Warkel, Harriet G. "Image and Identity: The Art of William E. Scott, John W. Hardrick, and Hale A. Woodruff". ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Ed. William E. Taylor. Indianapolis, IN: Indianapolis Museum of Art, with Indiana University Press, 1996. 17–76. Print.</ref> O mechara gaa [[Alabama]] iji mụọ ndị isi ojii n'ọbọdọ dị iche iche na South. Site n'ịjụ ise ndị isi ojii dị ka naanị ndị ohu na ndị ọrụ (dị ka ọtụtụ ndị bu ya ụzọ), Scott nwere olileanya "ịgbanwe echiche ndị Afrịka America ma mechaa kwalite nghọta n'etiti agbụrụ".<ref name="Taylor">Taylor, William E. Introduction. ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Indianapolis, IN: Indianapolis Museum of Art, with Indiana University Press, 1996. Print.</ref> Mgbè ọ laghachiri Chicago, Scott gara n'ihu na ebumnuche ahụ ka ọ na-egosi "ndị ojii na ákwà n'ọnọdụ ndị a ma ama na-eme ọrụ dị mma" n'ime ihe osise na mgbidi ọ mepụtara maka ndụ ya fọdụrụ.<ref name="Perry">Perry, Rachel B. [http://www.tfaoi.com/aa/8aa/8aa88.htm "The Paintings of William Edouard Scott."] Traditional Fine Arts Organization. [[Indiana State Museum]]. Web. 14 November 2009.</ref>
[[Usòrò:Scott-Rainy_Night.jpg|thumb|Scott's Rainy Night na nchịkọta nke Indianapolis Museum of Art]]
== Ọrụ ndị Haiti ==
N'afọ 1931, e nyèrè Scott Julius Rosenwald fellowship (Rosenwald Fund) maka ọmụmụ na Haiti.<ref>{{Cite book|editor=Gibbs|first=|title=Indiana's African-American Heritage|date=2007|publisher=|location=|isbn=|pages=195|edition=}}</ref> N'oge ọ nọ na Haiti, Scott weghaara n'ezie isi ihe nke ọha mmadụ na mba ahụ. [nkwado dị mkpa] Otu n'ime ihe osise ya a ma ama site n'oge a bụ Night Turtle Fishing na Haiti, 1931, nke na-egosi ọrụ nke ndị ikom Haiti anọ nọ na mmírí.<ref name="Lewis">[[Lewis, Samella S.]] ''African American Art and Artists'', tevised and expanded edition. New York: University of California, 2003. Print.</ref> Night Turtle Fishing bụ ihe e ji mara ike nke ndị ọrụ ha na-eme ka ọrụ ahụ dị ike.<ref name="Warkel">Warkel, Harriet G. "Image and Identity: The Art of William E. Scott, John W. Hardrick, and Hale A. Woodruff". ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Ed. William E. Taylor. Indianapolis, IN: Indianapolis Museum of Art, with Indiana University Press, 1996. 17–76. Print.</ref> Ọrụ Scott na-egosipụta nlebara anya miri emi a na-enye n'iji ìhè eme ihe n'ịhazi ihe osise ya.<ref name="Gaither">Gaither, Edmund B. "The Mural Tradition". ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Ed. William E. Taylor. Indianapolis, IN: [[Indianapolis Museum of Art]], with Indiana University Press, 1996. 17–76. Print.</ref> N'ụzọ dị ukwuu, Scott na-eji anyanwụ na Night Turtle Fishing iji mee ka ọrụ ahụ dị n'etiti ma dọta anya ónyé na-ekiri ya na ndị ọkụ azụ.
== Foto na mgbidi nke ndị Africa America ==
Mgbè Scott laghachiri na United States, ọ gara n'ihu na-ese ihe ojii na ihe ojii n'ụzọ ndị na-akọwapụta onyinyo ndị isi ojii na nka. Ihe atụ nke ngosipụta ya dị mma nke ndị otu ndị isi ojii bụ ihe osise ya Frederick Douglass. N'ihe osise ahụ, a "gosiri Douglass n'ụdị echiche dị ka a ga-asị na ibu nke ụwa dị n'ubu ya".<ref name="Warkel">Warkel, Harriet G. "Image and Identity: The Art of William E. Scott, John W. Hardrick, and Hale A. Woodruff". ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Ed. William E. Taylor. Indianapolis, IN: Indianapolis Museum of Art, with Indiana University Press, 1996. 17–76. Print.</ref> Ọ bụ ezie na Scott na-ejikarị ọkụ eme ihe iji mee ka akụkụ ụfọdụ nke ọrụ ya pụta ìhè, ọ na-eji ya ebe a n'ụzọ dị ịtụnanya. Akpụkpọ ahụ ya, ọ bụ ezie na ọ na-eji oji nke ukwuu iji yie ihe ziri ezi n'akụkọ ihe mere eme, yiri ka ọ na-acha odo odo karịa ka a ga-atụ anya ya. Ọ dị ka a ga-asị na ìhè na-enwu kpọmkwem na isiokwu ahụ nke na akpụkpọ ahụ ya yiri ihe na-enwetụ ahụ mana nke a bụ nhọrọ na-adọrọ mmasị mgbe ọchịchịrị Douglass bụ ihe kọwara ya na omume ya n'oge ndụ ya niile. Nhọrọ ndị dị ka nke ahụ na-egosi ụfọdụ nchedo na Scott n'agbanyeghị na ọ na-ese nwoke nke mere ọtụtụ ihe màkà ndị Afrịka-Amerịka, agbụrụ ya adịghị egosi. Kama nke ahụ, akụkụ dị mkpa nke ihe osise ahụ bụ anya miri emi Douglass na ihu ya, nke na-ekwu ọtụtụ ihe banyèrè ọnọdụ ya a na-akwanyere ùgwù na ọnọdụ ọrụ karịa ọrụ ya dị ka nwoke ojii. Ọzọkwa, ọnọdụ na uwe ya na-agbakwunye na nkwanye ùgwù nke Douglassʹhe yiri ka ọ dị n'ọbá akwụkwọ, na-atụ aro agụmakwụkwọ ya na ọgụgụ isi ya, ọ na-eyi uwe, na-egosi ihe ịga nke ọma ya. Dị ka Scott họọrọ ise nwoke a ma ama n'Afrịka America, o doro anya na ọ na-agbagha nkọwa nke "ọcha" site na ngosipụta ya nke "Negro Ọhụrụ". Otú ọ dị, ọ bụ ezie na Scott na-eme nkwupụta mgbanwe site na ise ihe ojii a, a na-atụ aro na ọ bụ àgwà Douglass ọ bụghị oji ya nke na-eme ka o kwesiri ise ihe osise maka ụzọ Scott na-emegiderịta onwé ya na nke nnwere [[Conservatism|onwe]] na nsogbụ agbụrụ.
Otú ọ dị, dịka ụdị nka Scott nọgidere na-abụ omenala ma dabere na usoro impressionist ọ mụtara na mbụ, ụzọ ya si emeso agbụrụ nọgidere na ya ruo mgbè ọ nwụrụ na Chicago na 1964.<ref name="William Edouard Scott">[http://www.michaelrosenfeldart.com/artists/artists_represented.php?i=149&m=biography "William Edouard Scott."] MichaelRosenfeldArt.com. Web. November 17, 2009.</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.tfaoi.com/aa/8aa/8aa88.htm Rachel Berenson Perry, ''Ihe osise nke William Edouard Scott''.]
* [http://www.michaelrosenfeldart.com/artists/artists_represented.php?i=149&m=biography Ihe osise Michael Rosenfeld]
* William Edouard Scott Collection, New York Public Library Archives and Manuscripts - Schomburg Center for Research in Black Culture, Manuscriptions, Archives and Rare Books Division
it7xcij55cevm6h9h04u7tknppyc5uv
Walter Sanford
0
17260
95220
81281
2022-08-25T21:17:39Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Walter Sanford''', onye a makwaara dị ka '''Sanford''', (ubochí irí atọ n'ọnwa Jenụwarị 1912 ̊ rụo ubochí atọ n'ọnwa Julaị 1987), bụ ónyé America na-ese ihe nke rụrụ ọrụ n'ụdị na mmetụta dị iche iche site na iji mgbasa ozi ọdịnala dị ka ágbá, ink, pensụl na pensụl. Ihe osise ya gụnyere collages, cartoons, pencil drawings, linoleum-cuts, woodcuts, sculptures, paintings, na portraits. Ọ bụ otu n'ime ndị mbụ na naanị ndị isi ojii na-ahụ màkà mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndị na-ese ihe na narị afọ nke iri abụọ. A màrà ọkwa ya dị ka "Black Picasso" na "Detroit's Picasso" màkà ''ihe'' osise cubist ya na 1958 ọ meriri Prix de Paris La Grande Saison de Paris na Raymond Duncan Galleries. Na [[Detroit]], ọ meghere ụlọ ngosi nka nke ndị isi ojii mbụ ma gosipụta ya na Negro Art Exhibition na Negro History Week nke mbụ ma bụrụ ónyé a na-eto dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe osise nke ógè a na Michigan na 1952.
Sanford bụ akụkụ nke Wave nke Abụọ (1941-1960) nkè Chicago Black Renaissance nke ndị na-ese ihe n'Afrịka na America ma nabata ụdị na mmetụta dịgasị iche iche. Onye na-egosipụta ihe ruo n'afọ 1945, Sanford nwèrè mmetụta doro ányà ma soro Pablo Picasso's cubism na ihe osise ya, wee gbanwee na abstract expressionism ruo afọ irí na asatọ. N'oge a, ọ gàrà ma rụọ ọrụ na Mexico, France, na Las Vegas, mana ọ na-alaghachi n'ụlọ ya na Chicago. N'afọ 1962, ọ kwagara Sanford Studio (171 W. Oak Street, Chicago) na South Side wee guzobe ụlọ ọrụ ọhụrụ gafee okporo ámá site na Prairie Shores na Lake Meadows. Ọ laghachiri na mmekọrịta mmadụ na ibe ya ma na-eme ndị ọbịa obi ụtọ na ụlọ ọrụ ọhụrụ ya mgbe ọ na-ese ihe màkà ha.
== Oge ọ malitere ==
Sanford tolitere wee gaa ụlọ akwụkwọ na Chicago ma ónyé nkụzi ya mere ka ọ mata nka mgbe ọ dị afọ itoolu. Mgbè ọ dị afọ iri na atọ, ọ gara klas akwụkwọ ozi nka ma rọọ nrọ ịbụ ónyé na-ese ihe nkiri. O mezuru nrọ a wee bụrụ ónyé na-ese ihe nkiri maka akwụkwọ akụkọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya ma ree ihe osise mbụ ya mgbe ọ dị afọ iri na ise. Ihe ngosi mbụ Sanford mere mgbe ọ dị afọ iri na asatọ na Renaissance Society nke Mahadum Chicago. N'afọ 1937, ọ gàrà klas mgbede na Art Institute nke Chicago ebe ọ gụrụ ihe osise mmanụ, tempera, ink, pensụl, na ihe osise pastel. Ọ kwagara Detroit na 1938 ebe ọ gụrụ akwụkwọ otu afọ n'okpuru onye na-ese ihe na ónyé isi nke ngalaba nka John Wesley Carroll<ref name="John Carroll">[http://collections.lacma.org/node/164834 John Carroll Bio at Los Angeles County Museum of Art]</ref> na Detroit Society of Arts and Crafts ugbu a College for Creative Studies.<ref name="Detroit Society of Arts and Crafts">[http://detroit1701.org/Det%20Society%20of%20Arts%20and%20Crafts.html#.VHSq6Et_EdI Society of Arts and Crafts School]</ref>
== Ọrụ na ihe nketa ==
Sanford wepụtara ọtụtụ n'ime isiokwu ya site na South Side nke Chicago ebe o biri ọtụtụ afọ. A maara ya nke ọma na Chicago ojii, a na-egosikarị ya na akwụkwọ akụkọ na magazin dị iche iche gụnyere "The Chicago Defender" na "Negro Digest".<ref name="Company1963">{{Cite book|author=Johnson Publishing Company|title=Black World/Negro Digest|url=https://books.google.com/books?id=ZjoDAAAAMBAJ&pg=PA40|date=June 1963|publisher=Johnson Publishing Company|pages=40–}}</ref> Sanford na-arụ ọrụ n'ehihie na ụlọ ọrụ nke onwe ya ma n'uhuruchi ọ na-ese foto nke ndị na-eme ihe ntụrụndụ na ndị ọbịa na Chicago's South Side nightclub na ebe egwu Club DeLisa. A maara ya nke ọma maka ink ya zuru ezu na ihe osise pensụl na-acha anụnụ anụnụ. A na-akpọ ya "Nwoke Na-eji Pencil Na-ese Ihe" na "Master of Pencil Acrobatics" Sanford ka a maara na ọ na-ese ihe maka ọtụtụ ndị ama ama gụnyere Roberta Flack na Billie Holiday.<ref name="Chicago Defender">The Chicago Defender (Daily Edition), May 14, 1973</ref> "Nye ya, agba bụ ụzọ isi mata ihe oyiyi ndị na-agbakọta ma jikọta, "onye omenkà nwụrụ anwụ na onye bụbu onye na-enyocha ihe osise Chicago Sun-Times Harold Haydon kwuru na 1974. "Ọdịdị na ihu na-amụmụ ọnụ ọchị, na-eme ka ọ dị egwu, na-eguzo ọtọ ma na-agagharị agagharị, n'ihe osise dị mgbagwoju anya buru ibu na obere. "<ref name="Chicago Sun Times">The Chicago Sun Times, July 7, 1987</ref> Sanford ghọrọ onye a ma ama na 1960s maka ihe osise ink ya dị ka nke Frederick Douglass, Duke Ellington, [[Malcolm X]], [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr]]., [[Albert Einstein]], Buddy Rich, na Miles Davis.
== Ọnwụ ==
Sanford nwụrụ na 1987.<ref name="Chicago Tribune">[http://articles.chicagotribune.com/1987-07-07/news/8702190507_1_nevada-desert-pencil-portraits-mr-sanford The Chicago Tribune, July 7, 1987]</ref>
A kpọrọ ozu ya ọkụ na Oakridge Abbey Crematory, Hillside, Illinois.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://detroit1701.org/Det%20Society%20of%20Arts%20and%20Crafts.html#.VHSq6Et_EdI/ Ebe nrụọrụ weebụ Detroit: Akụkọ ihe mere eme na ọdịnihu nke Motor City]
* [http://collections.lacma.org/node/164834/ Ebe nrụọrụ weebụ nke Los Angeles County Museum of Art (LACMA), John Carroll Collection]
* [http://www.haroldhaydon.com/ Ebe nrụọrụ weebụ nke Harold Haydon Trust]
bjq6uky0gdx68mflk1bo0wxghf2pu7l
Harvey Gantt
0
17267
95492
85593
2022-08-26T09:01:28Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Harvey Bernard Gantt''' (amụrụ na Jenụwarị 14, 1943) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Democratic na-arụsi ọrụ ike na [[Nort Kárólínạ|North Carolina]].<ref>{{Cite web|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/gantt-harvey-bernard-1943/|title=Harvey Bernard Gantt (1943– ) •|first=Tiffany L.|author=Pratt|date=November 11, 2009}}</ref> Nwa akwụkwọ Afrịka Amerịka mbụ nabatara na Mahadum Clemson mgbe ọ gachara Mahadum Iowa State, Gantt gụsịrị akwụkwọ na nsọpụrụ na ihe owuwu, nweta nzere masta na MIT, ma guzobe ọrụ ihe owuwu na Charlotte na onye mmekọ.
Gantt banyere na ndọrọ ndọrọ ọchịchị obodo, ebe a họpụtara ya na kansụl obodo, na-eje ozi site na 1974 ruo 1983. A họpụtara ya ugboro abụọ dị ka onye isi ojii mbụ nke Charlotte site na 1983 ruo 1987. N'afọ 1990 na 1996, Gantt bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị Democratic maka Senate US, onye Republican nọ n'ọkwa bụ Jesse Helms meriri ugboro abụọ ahụ.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
[[Usòrò:Harvey_B._Gantt_Center_on_Opening_Day.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|220x220px|Harvey B. Gantt Center n'ụbọchị mmeghe]]
A mụrụ Gantt na Charleston, South Carolina na Wilhelminia na Christopher C. Gantt, onye ọrụ ụgbọ mmiri. Ọ malitere isonye na mmegide maka ikike obodo na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. N'afọ 1963, ọ bụ onye Afrịka Amerịka mbụ a nabatara na Mahadum Clemson dị na South Carolina. O nwetara akara ugo mmụta na ihe owuwu na Honors site na Clemson na nzere Master na City Planning site na MIT.<ref name="under the dome">{{Cite web|url=http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|title=Harvey Gantt|work=Under the Dome|publisher=Newsobserver.com|accessdate=31 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090703074538/http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|archivedate=3 July 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://alum.mit.edu/news/AlumniProfiles/Archive/gantt|title=Harvey Gantt MCP'7O|work=Infinite Connection|publisher=MIT|accessdate=31 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100605174008/http://alum.mit.edu/news/AlumniProfiles/Archive/gantt|archivedate=5 June 2010}}</ref>
== Ọrụ ==
=== ndọrọ ndọrọ ọchịchị obodo Charlotte ===
Site na 1974 ruo 1983, Gantt jere ozi na Charlotte City Council. A họpụtara ya ugboro abụọ dị ka onye isi obodo Afrịka Amerịka mbụ nke Charlotte, North Carolina, na-eje ozi n'ọkwa ahụ site na 1983 ruo 1987.<ref name="under the dome">{{Cite web|url=http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|title=Harvey Gantt|work=Under the Dome|publisher=Newsobserver.com|accessdate=31 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090703074538/http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|archivedate=3 July 2009}}</ref> Sue Myrick meriri ya maka oge nke atọ dị ka onye isi obodo na 1987. Ọ bụ onye isi obodo Democratic ikpeazụ nke Charlotte ruo mgbe a họpụtara Anthony Foxx na 2009.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Gantt na-elekọta ụlọ ọrụ na-aga nke ọma, Gantt Huberman Architects, ma na-arụsi ọrụ ike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ rụrụ ọrụ na North Carolina Democratic Party Executive Council, Democratic National Committee, a họpụtara ya dị ka onyeisi oche nke National Capital Planning Commission na Washington, DC.<ref name="under the dome">{{Cite web|url=http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|title=Harvey Gantt|work=Under the Dome|publisher=Newsobserver.com|accessdate=31 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090703074538/http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|archivedate=3 July 2009}}</ref>
N'afọ 2009, Afro-American Cultural Center na City of Charlotte sọpụrụ Gantt site n'iwu Harvey B. Gantt Center for African-American Arts + Culture, na-amata onyinye ya nye òtù na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na dịka onye isi obodo ojii mbụ. E wuru ụlọ ahụ nwere okpukpu anọ, nke dị square mita puku iri anọ na isii, narị ise maka $ 18.6 nde, ọ bụkwa akụkụ nke Levine Center for the Arts.<ref>{{Cite web|title=Nonprofits & Philanthropy {{!}} The Y9 Group|url=http://www.they9group.com/category/nonprofits-philanthropy/|work=www.they9group.com|accessdate=2016-02-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160216153030/http://www.they9group.com/category/nonprofits-philanthropy/|archivedate=2016-02-16}}</ref>
N'afọ 2016, PBS Charlotte na UNC-TV gosipụtara Gantt na usoro ntanetị ha, Biographical Conversations . N'usoro a, Gantt na-echeta ahụmahụ ndụ ya, site na ịga Mahadum Clemson ruo na mwepụta ya dị ka onye isi obodo Charlotte, North Carolina.<ref>{{Cite web|url=https://www.pbs.org/video/2365653529/|title=Watch Full Episodes Online of Biographical Conversations With... on PBS {{!}} Harvey Gantt: Episode 1: The Young Pioneer|work=PBS|language=en-US|accessdate=2016-02-26}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Gantt na nwunye ya Lucinda (Brawley) Gantt, nwa akwụkwọ ojii nke abụọ gara Clemson, nwere ụmụ anọ: Sonja, Erika, Angela na Adam.<ref name="under the dome">{{Cite web|url=http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|title=Harvey Gantt|work=Under the Dome|publisher=Newsobserver.com|accessdate=31 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090703074538/http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|archivedate=3 July 2009}}</ref> Nwa ha nwanyị, Sonja Gantt, bụbu onye na-akọ akụkọ na WCNC-TV na Charlotte.<ref>{{Cite web|title=Sonja Gantt: Anchor|url=http://www.wcnc.com/on-tv/bios/69488477.html|publisher=WCNC-TV|accessdate=September 12, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121110160530/http://www.wcnc.com/on-tv/bios/69488477.html|archivedate=November 10, 2012}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2v7bhgrwg87ry5ufgfgs1y0udlanl44
Charles Sumner Duke
0
17270
95088
82513
2022-08-25T13:55:04Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Charles Sumner Duke''' (Julaị 21,1879 ruo Jụn 15, 1952) bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ, injinia, na onye ọrụ ọha na eze nke kwadoro ohere maka ndị Afrịka Amerịka ma nyere aka guzobe National Technical Association (NTA) na 1925.<ref>{{Cite web|url=https://www.philadelphiabuildings.org/pab/app/ar_display_biocitations.cfm/933557|title=Sumner, Charles Duke (1879–1952) – references – Philadelphia Architects and Buildings|work=www.philadelphiabuildings.org}}</ref> Onye nta akụkọ na onye isi ikike obodo bụ Jesse Duke bụ nna ya.<ref>{{Cite web|url=https://encyclopediaofarkansas.net/entries/charles-sumner-duke-7794/|title=Encyclopedia of Arkansas|work=Encyclopedia of Arkansas}}</ref>
A mụrụ Duke na Selma, Alabama. Nna ya, Jesse Duke, bụ onye na-ebipụta akwụkwọ akụkọ nke nchịkọta akụkọ ya na-emegide lynching kpatara nzaghachi nke mere ka ezinụlọ ahụ gbaga Pine Bluff, Arkansas.<ref name="art">{{Cite web|url=https://mydigitalpublication.com/article/The+Lives+and+Careers+of+Black+Architects+through+Chicago%27s+History/3420980/599699/article.html|title=The Lives and Careers of Black Architects through Chicago's History|work=mydigitalpublication.com}}</ref>
Duke gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Harvard na Mahadim Wisconsin .<ref name="art" /><ref>{{Cite web|url=https://www.newspapers.com/clip/69364785/charles-duke-sumner/|title=charles duke sumner|date=June 29, 1905|pages=1}}</ref> Ọ kwagara Chicago n'afọ 1908.<ref name="art" />
O guzobere National Technical Association n'afọ 1925 ma bụrụ onye isi oche mbụ ya.<ref>{{Cite journal|url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2017AGUFMED23B0300J|title=The National Technical Association: A Hallmark for Access and Success|first=A., Jr.|author=Jearld|date=December 1, 2017|journal=AGU Fall Meeting Abstracts|volume=23}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://absolutelymaybe.plos.org/2019/02/19/stories-of-african-american-stem-societies-part-1-the-first-wave-1895-to-1947/|title=Stories of African-American STEM Societies: Part 1 — The First Wave (1895 to 1947)|date=February 19, 2019}}</ref>
A na-akpọ NTA's Charles S. Duke Distinguished Lecture Series aha ya.<ref name="art" />
== Edensibia ==
{{Reflist}}
68qm19dfe8pqjlp29wjwvg1r3p58q71
Robert Colescott
0
17303
95175
81329
2022-08-25T20:47:42Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Robert H. Colescott (ubochí irí abụọ na isii n'ọnwa Ọgọst, 1925 rụo ụbọchị anọ n'ọnwa Juun, 2009) bụ onye America na-ese ihe. A maara ya màkà ụdị satirical na isiokwu ìgwè mmadụ, na-ekwukarị echiche ya dị egwu, na-atọ ọchị, ma ọ bụ na-egbu mgbu banyéré ịbụ ónyé Africa America. Ọ mụụrụ Fernand Léger na Paris. Ọrụ Colescott dị n'ọtụtụ nnukwu nchịkọta ọha na eze, gụnyere (na mgbakwunye na Albright-Knox) ndị nke Museum of Modern Art na New York, Corcoran Gallery of Art, San Francisco Museum of Modern Arts, Museum of Fine Arts, Boston, Hirshhorn Museum and Sculpture Garden, na Baltimore Museum of Art.<ref>{{Cite web|url=http://www.askart.com/artist/artist/19090/artist.aspx|title=Robert H. Colescott - Artist, Fine Art Prices, Auction Records for Robert H. Colescott|work=www.askart.com|accessdate=2019-01-10}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.artcyclopedia.com/artists/colescott_robert.html|title=Robert Colescott Online|work=www.artcyclopedia.com|accessdate=2019-01-10}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Colescott zụlitere ịhụnanya miri emi màkà egwu n'oge ọ bụ nwata. Nné ya bụ onye na-akpọ piano na nnà ya bụ onye nwéré nkà na ụzụ na jazz violin. Ha si New Orleans kwaga Oakland, California, ebe a mụrụ Colescott na 1925. Ọ malitere ịgbà mgbè ọ dị obéré ma chee echiche nke ọma ịchụso ọrụ dị ka ónyé na-agụ egwú tupu ọ malite na nka. Onye na-ese ihe Sargent Claude Johnson bụ enyi ezinụlọ bụ ónyé bụ ihe nlereanya màkà Colescott na-etolite, ọ bụkwa njikọ na Harlem Renaissance na ọrụ nka na-emetụta ahụmịhe ndị Africa na America. N'afọ 1940, Colescott lere anya ka onye na-ese ihe na Mexico bụ Diego Rivera sere ihe osise na Golden Gate International Exposition na Treasure Island dị nso na San Francisco. Colescott gara n'ihu na-amụta akụkọ ihe méré eme nke Western art na ịchọpụta nka nke [[Eluàlà|Africa]] na New Guinea. Ọ ga-ama mgbè niile ihe na-eme n'ụwa nka nke oge a. Ka o sina dị, ahụmịhe ndị mbụ a nọgidere na-abụ ihe na-emetụta.
Dị ka onye na-ese ihe, e debara aha Colescott na ndị agha US na 1942 ma jee ozi na [[Obodo Békè|Europe]] ruo mgbè Agha Ụwa nke Abụọ biri. Njem ọrụ ya kpọgara ya na Paris, mgbe ahụ isi ọbọdọ nke ụwa nka na ọbọdọ nke nabatara ndị na-ese ihe n'Afrịka America. Mgbè ọ laghachiri n'ụlọ, ọ debanyere aha na UC Berkeley, nke nyéré ya nzere bachelọ na eserese na eserese n'afọ 1949. Ọ nọrọ n'afọ sochirinụ na Paris, na-amụ ihe na ónyé France na-ese ihe Fernand Léger, wee laghachi UC Berkeley, nweta nzèrè masta na 1952.
== Ọrụ mmalite ==
Ọ bụ na Portland ka e guzobere ọrụ ọkachamara Colescott dị ka ónyé na-ese ihe, ekele dị ukwuu màkà onye na-akwado nka na onye ọrụ ebere Arlene Schnitzer, ónyé nwe na ónyé nduzi nke Fountain Gallery, nke ọ meghere iji kwalite ndị na-ese egwu nke ógè a site na mpaghara ahụ. E tinyere ọrụ Colescott na ngosi ngosi nke gallery na 1961, e nyekwara ya ihe ngosi nke mbụ ya n'ebe ahụ na 1963. N'ihe dị egwu mere n'afọ 1977, ọkụ gbara ụlọ ngosi ahụ, ọtụtụ ọrụ Colescott gbara ọkụ yana ọrụ nke ọtụtụ ndị omenkà ndị ọzọ na-anọchite anya ụlọ ngosi ahụ.<ref>{{Cite web|title=Oral history interview with Arlene Schnitzer, 1985 June 7-8|url=http://www.aaa.si.edu/collections/interviews/oral-history-interview-arlene-schnitzer-12776|work=Archives of American Art|publisher=Archives of American Art|accessdate=January 28, 2015}}</ref> Ụlọ ngosi ahụ, nke meghere ọzọ mgbe ọkụ ahụ gasịrị n'ebe ọhụrụ, nọgidere na-anọchite anya ọrụ Colescott ruo mgbè ọ mechiri ọnụ ụzọ ya na 1986.
== Ndụ onwe onye ==
Robert Colescott nwụrụ na úbọchị anọ n'ọnwa Juun, 2009, na Tucson AZ.<ref name="smith">{{Cite news|author=Smith|first=Roberta|authorlink=Roberta Smith|title=Robert Colescott, Painter Who Toyed With Race and Sex, Dies at 83|url=https://www.nytimes.com/2009/06/10/arts/design/10colescott.html?_r=0|work=[[The New York Times]]|date=June 9, 2009}}</ref>
Robert Colescott nwèrè nwanne nwoke Warrington Colescott Jr. nke Hollandale, Wis.; na ụmụ nwoke ise: Alex Colescott, Nick Colescott.
Robert Colescott nwèrè ụmụ atọ: Colescott Rubin si Dennett Colescott. Hutton Colescott na Holly Colescott si Cooper Colescott.
== Hụkwa ==
* Berkeley Art Museum na Pacific Film Archive
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
== Akwụkwọ ==
* ''Robert Colescott'': A Retrospective; John Olbrantz, 1987; San Jose Museum of Art. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-938175-01-7|0-938175-01-7]]
* Robert Colescott: Ihe osise ndị na-adịbeghị anya; Miriam Roberts; SITE Santa Fe; University of Arizona Museum of Art, [http://www.worldcatlibraries.org/oclc/39156655&referer=brief_results] (Miriam Roberts, 1997)
* U.S. American Cultural Center, Paris. ''Ndị America atọ: Art Brenner, Robert Colescott, Elaine Hamilton.- Ihe ngosi na Paris, American Cultural Center, 26 Febụwarị 26 Machị 1969'' [http://www.worldcatlibraries.org/oclc/38695859&referer=brief_results] [ihe ngosi na French] (Paris, Centre culturel américain, 1969), OCLC 38695859
swu4u8x3kecczzvaa91fehzx864lnk6
Werknesh Kidane
0
17305
95295
86529
2022-08-25T21:55:27Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Werknesh Kidane.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Usòrò:Lead women Bedford Lafayette Avs 2011.jpg|thumb|added photo]]
{{MedalTableTop|image=Werknesh Kidane.jpg|imagesize=180px|caption=Werknesh Kidane at the 2012 Summer Olympics|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=ETH|medals={{Medal|Competition|[[IAAF World Championships in Athletics|World Championships]]}}
{{Medal|Silver|[[2003 World Championships in Athletics|2003 Paris]]|10,000 m}}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]}}
{{Medal|Gold|[[2003 IAAF World Cross Country Championships|2003 Lausanne]]|Long race}}
{{Medal|Silver|[[2002 IAAF World Cross Country Championships|2002 Dublin]]|Short race}}
{{Medal|Silver|[[2003 IAAF World Cross Country Championships|2003 Lausanne]]|Short race}}
{{Medal|Silver|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|2005 St Etienne]]|Short race}}
{{Medal|Bronze|[[2004 IAAF World Cross Country Championships|2004 Brussels]]|Long race}}
{{Medal|Bronze|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|2005 St Etienne]]|Long race}}}}
Werknesh Kidane (Amharic: ወርቅነሽ ኪዳነ; amụrụ na Nọvemba 21, na afọ 1981), bụ onye Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge si Tigray onye na-asọmpi na mita 5000 na 10,000. O ritere ọtụtụ ihe nrite na IAAF World Cross Country Championships ma nọchite anya Ethiopia na Summer Olympics na afọ 2000, 2004 na afọ 2012. Ọ bụ onye nwetara ọlaọcha na afọ2005 World Championships in Athletics na onye nwetara ọla edo na afọ 2003 IAAF World Cross Country Championships.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya n'obodo akụkọ ihe mere eme nke Maychew, Tigray, na aha mba mbụ ya bịara na afọ 1999 IAAF World Cross Country Championships ebe ọ nọ n'elu ikpo okwu na asọmpi ndị na-eto eto. O mere egwuregwu Olympic mbụ ya dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma wee bụrụ onye nke asaa na 5000m ikpeazụ na 2000 Sydney Olympics. O meriri na afọ 2002 Great Ethiopian Run wee bụrụ onye nke abụọ na ọsọ dị mkpirikpi na afọ 2002 IAAF World Cross Country Championships.<ref name="Focus">{{Cite news|author=John Manners|date=24 September 2004|url=http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html|title=Focus on Athletes - Werknesh Kidane|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 January 2011}}</ref>
Werknesh malitere afọ 2003 ya site na mmeri na Antrim International Cross Country wee gaa n'ihu na-ewere aha ụmụ nwanyị ogologo oge na 2003 IAAF World Cross Country Championships. O meriri nrite ọlaọcha na 10,000m na afọ 2003 All-Africa Games, na-agwụcha n'azụ onye Etiopia ibe ya Ejegayehu Dibaba. Oge ya ruru n'ókè na 2003 World Championships in Athletics ebe o setịpụrụ 10,000 m kacha mma nke 30:07.15 nkeji iji nweta ọnọdụ nke abụọ n'azụ onye Etiopia Berhane Adere onye mebiri ihe ndekọ Afrịka maka ihe omume ahụ. N'afọ sochirinụ, ọ bịara nke anọ na ihe omume na afọ 2004 Athens Olympics. O nwetakwara ihe nrite ọla nchara ogologo oge na afọ 2004 IAAF World Cross Country Championships, yana iwere nke anọ na ọsọ dị mkpirikpi.<ref name="Focus">{{Cite news|author=John Manners|date=24 September 2004|url=http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html|title=Focus on Athletes - Werknesh Kidane|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 January 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJohn_MannersElshadai_NegashSabrina_Yohannes2004">John Manners; Elshadai Negash; Sabrina Yohannes (24 September 2004). [https://web.archive.org/web/20110916042928/http://iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html "Focus on Athletes - Werknesh Kidane"]. [[World Athletics|IAAF]]. Archived from [http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html the original] on 16 September 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 January</span> 2011</span>.</cite></ref>
O nwere ihe ịga nke ọma na afọ 2004/05 cross country circuit na Spain, merie na Soria, Valle de Llodio na Seville. Na 2005 IAAF World Cross Country Championships ọ nọ n'ọnọdụ nke abụọ na ọsọ dị mkpirikpi na nke atọ na ọsọ dị ogologo, na-ewere utu aha otu na Tirunesh Dibaba na agbụrụ abụọ ahụ. O sonyere na afo 2005 World Championships in Athletics mana ọ pụghị imeghachi ihe omume ya n'afọ abụọ gara aga, na-emecha nke isii na 10,000 m.
Werknesh laghachiri na asọmpi mba ụwa mgbe ogologo ezumike gasịrị na 2010 IAAF World Cross Country Championships wee bịa n'ọnọdụ nke itoolu na asọmpi ndị okenye. O mere mgbalị mbụ ya n'ọsọ ọsọ n'okporo ụzọ na 2010 Great Manchester Run wee merie na oge kachasị mma nke 32:31 nkeji.<ref>{{Cite news|author=Martin|first=David|date=16 May 2010|title=Gebrselassie and Kidane score Ethiopian sweep in Manchester 10Km|url=http://www.iaaf.org/news/news/gebrselassie-and-kidane-score-ethiopian-sweep|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> Ọ gbara ọsọ na NYRR New York Mini 10K na onwa isii, na afọ 2010, wee mechie n'ọnọdụ nke atọ n'azụ ndị Kenya [[Linet Masai]] na Emily Chebet.<ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/masai-dominates-central-park-10k|title=Masai dominates Central Park 10K|publisher=IAAF/[[New York Road Runners]]|date=13 June 2010|accessdate=1 May 2016}}</ref> Ọ gara n'ihu n'okporo ụzọ US site na arụmọrụ na Philadelphia Half Marathon, ebe ọ bụ onye nke atọ n'ime oge 1:08:30.<ref>{{Cite news|author=Larkin|first=Duncan|date=20 September 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/defar-clocks-10744-in-half-marathon-debut-in|title=Defar clocks 1:07:44 in Half Marathon debut in Philadelphia|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref>
O mere marathon mbụ ya na 2011 Boston Marathon, ebe ọ nọ n'ọnọdụ nke asaa na oge nke 2:26:15. N'afọ sochirinụ, ọ gbara ọsọ na Carlsbad 5000 ma bụrụ onye nke abụọ n'azụ Tirunesh Dibaba.<ref>{{Cite news|author=Rosenthal|first=Bert|date=2 April 2012|url=http://www.iaaf.org/news/newsid=64504.html|title=Gebremeskel, Dibaba Win Carlsbad 5000|publisher=IAAF|accessdate=3 April 2012}}</ref> Na afọ 2012 Summer Olympics, ọ mechara nke anọ na 10,000m ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.olympic.org/olympic-results/london-2012/athletics/10000m-w|title=London 2012 - Women's 10,000 m|accessdate=14 January 2015|work=www.olympic.org|publisher=IOC}}</ref> Ọ bụ onye na-abanye n'azụ oge na Carlsbad 5000 na 2015 (na-eyi aha "Werky" na bib ya), na-anọchite anya Adidas, ma tinye ya na nke iri na otu na oge nke 16:00 flat.<ref>{{Cite web|url=http://running.competitor.com/cgiresults?eId=36&eiId=234&seId=821&pId=65459|title=2015 Carlsbad 5000 - 5K (Elite Women)|accessdate=12 July 2015}}</ref>
Ọ bi na USA kemgbe ọ ghọrọ onye bi na US. Nne na nna ya bi na Axum, Tigray. Ọ na-eguzo 1.58 m / 5'2" ogologo ma bụrụ onye Kassu Alemayehu na Dr Woldemeskel Kostre na-azụ mgbe ọ na-agba ọsọ maka ndị otu mba Etiopia. Onye njikwa ya bụ Mark Wetmore nke Global Athletics & Marketing. Werknesh lụrụ Gebregziabher Gebremariam.
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Werknesh Kidane at World Athletics
* [http://www.athens2004.com/en/ParticipantBiography?pid=353167&rsc=ATW100101 Profaịlụ na Athens 2004 egwuregwu]
* [https://web.archive.org/web/20050908114203/http://www.ethiopiarun.org/athlete%20factfiles/Werkinesh%20Kidane.htm Profaịlụ nke Werknesh Kidane]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
t5ovsyq4n55k1hh7z3z569ewup9vrvd
Robert T. Coles
0
17317
95185
81343
2022-08-25T20:58:22Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert Traynham Coles''', FAIA, (24 Ọgọọst 1929 ruo 16 Mee 2020, m
Mgbe ọ dị afọ iri itoolu) bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ, onye nkuzi, na onye na-ahụ maka ikpe ziri ezi.<ref name=":4">{{Cite web|author=Narigon|first=Amelia|date=2017-04-10|title=Architecture and Advocacy: An Interview with Robert T. Coles, FAIA|url=http://designatmnblog.com/2017/04/architecture-and-advocacy-an-interview-with-robert-t-coles-faia/|accessdate=2020-08-07|work=designatmnblog.com|language=en-US}}</ref> Coles bụ onyAfrịkacAmerịkaca mbụ meriri Rotch Traveling Scholarship nke Boston Society of Architects nyere, onye isAfrịkacAmerịkaca mbụ nke American Institute of Architects (AIA), onye isi oche mbụ nke AIA maka Minority Affairs, na onye guzobere National Organization of Minority Architects (NOMA).<ref name=":4" /><ref>{{Cite web|title=Trailblazing Buffalo architect Robert Traynham Coles passes away at age 90|url=https://archinect.com/news/article/150198225/trailblazing-buffalo-architect-robert-traynham-coles-passes-away-at-age-90|accessdate=2020-08-07|work=Archinect|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Architecture + Advocacy, 2016 {{!}} MIT Black History|url=https://www.blackhistory.mit.edu/publications/architecture-advocacy-2016|accessdate=2020-08-07|work=www.blackhistory.mit.edu|language=en}}</ref>
N'afọ 1963, Coles meghere ụlọ ọrụ ya Robert Traynham Coles, Architect na Buffalo, New York, na-eme ka ọ bụrụ ụlọ ọrụ mbụ ndị Afrịka Amerịka nwere na New York State na Northeast.<ref name=":0">{{Cite web|date=2010-06-01|title=Alumni|url=https://web.archive.org/web/20100601190502/http:/architecture.mit.edu/aa-alumni.html|accessdate=2020-07-10|work=web.archive.org}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Coles gara Mahadum Hampton na 1947 tupu ọ gaa Mahadum Minnesota na 1949, ebe ọ nwetara Bachelor of Arts na 1951 na Bachelor of Architecture na 1953. Coles nwetara nzere masta nke Architecture na Massachusetts Institute of Technology n'afọ 1955.<ref>{{Cite web|author=Dunbar|first=Hope M.|title=E. H. Butler Library: Archives & Special Collections: Coles, Robert|url=https://library.buffalostate.edu/archives/mfc/robert_coles|accessdate=2020-07-10|work=library.buffalostate.edu|language=en}}</ref> Mgbe ọ nọ na MIT, Coles dere thesis ya banyere imezigharị obodo n'obodo ya bụ Buffalo, New York, ebe o mechara mepee ọrụ ya.<ref name=":5">{{Cite web|title=Alum Books Podcast: Architecture and Advocacy|url=https://alum.mit.edu/slice/alum-books-podcast-architecture-and-advocacy|accessdate=2020-08-07|work=alum.mit.edu|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
Robert T. Coles chere ọtụtụ ihe mgbochi ihu n'ịmalite ọrụ ya. N'agbanyeghị na ndị nkuzi ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya kụdara ya obi ịtụle ọrụ ahụ na n'agbanyeghị na ọ bụ naanị onye Africa America na klas ya na Mahadum Minnesota, a kwụsịghị Coles ma gaa n'ihu na-arụ ọrụ ụlọ nke ọma.<ref name=":4">{{Cite web|author=Narigon|first=Amelia|date=2017-04-10|title=Architecture and Advocacy: An Interview with Robert T. Coles, FAIA|url=http://designatmnblog.com/2017/04/architecture-and-advocacy-an-interview-with-robert-t-coles-faia/|accessdate=2020-08-07|work=designatmnblog.com|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNarigon2017">Narigon, Amelia (2017-04-10). [http://designatmnblog.com/2017/04/architecture-and-advocacy-an-interview-with-robert-t-coles-faia/ "Architecture and Advocacy: An Interview with Robert T. Coles, FAIA"]. ''designatmnblog.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-08-07</span></span>.</cite></ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na MIT ma laghachi na njem ya na Europe, Coles rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ ndị dị ka Shepley, Bulfinch, Richardson, Carl Koch na Associates na Techbuilt, tupu ọ mepee ụlọ ọrụ nke ya na 1963.<ref name=":6">{{Cite web|title=Uncrowned Community Builders|url=https://www.uncrownedcommunitybuilders.com/|accessdate=2020-08-07|work=Uncrowned Community Builders|language=en}}</ref> Ọrụ mbụ ya bụ ọrụ nke ọrụ edemede ya, Ellicott District Recreation Center, nke a maara taa dị ka John F. Kennedy Recreation Centre site na obodo Buffalo. Coles weere ọrụ mbụ nke ụlọ ọrụ ya dịka ọrụ nkwado mbụ ya, na-apụta site na mkparịta ụka ya na obodo na-eche egwu nke imezigharị obodo ihu.<ref name=":4" /> Mmekọrịta obodo ghọrọ ihe dị mkpa nke ọrụ Coles, ọ nọgidekwara na-achụso ịdị iche iche, itinye aka, na ikpe ziri ezi n'ọrụ ya.<ref name=":5">{{Cite web|title=Alum Books Podcast: Architecture and Advocacy|url=https://alum.mit.edu/slice/alum-books-podcast-architecture-and-advocacy|accessdate=2020-08-07|work=alum.mit.edu|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://alum.mit.edu/slice/alum-books-podcast-architecture-and-advocacy "Alum Books Podcast: Architecture and Advocacy"]. ''alum.mit.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-08-07</span></span>.</cite></ref> Coles bụkwa onye na-akatọ ihe owuwu n'ezoghị ọnụ, na-akwado ikpe ziri ezi, ohere, na ohere maka ụmụ nwanyị na ndị na-arụ ọrụ ole na ole.<ref name=":5" />
Coles bụ Langston Hughes Prọfesọ nke Architecture na Urban Design na Mahadum Kansas n'afọ 1989, ebe o kwuru okwu "Black Architects, An Endangered Species" nke e mechara bipụta na Progressive Architecture Magazine. N'afọ 1990-1995, Coles bụ osote prọfesọ nke Architecture na Mahadum Carnegie Mellon.<ref name=":6">{{Cite web|title=Uncrowned Community Builders|url=https://www.uncrownedcommunitybuilders.com/|accessdate=2020-08-07|work=Uncrowned Community Builders|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.uncrownedcommunitybuilders.com/ "Uncrowned Community Builders"]. ''Uncrowned Community Builders''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-08-07</span></span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
* Robert T. Coles House and Studio, Buffalo NY (1961)<ref name=":1">{{Cite web|title=Robert T. Coles House and Studio|url=https://buffaloah.com/a/humboldt/321/nom.html|accessdate=2020-07-10|work=buffaloah.com}}</ref>
* John F. Kennedy Recreation Center, Buffalo NY (1963)<ref name=":4">{{Cite web|author=Narigon|first=Amelia|date=2017-04-10|title=Architecture and Advocacy: An Interview with Robert T. Coles, FAIA|url=http://designatmnblog.com/2017/04/architecture-and-advocacy-an-interview-with-robert-t-coles-faia/|accessdate=2020-08-07|work=designatmnblog.com|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNarigon2017">Narigon, Amelia (2017-04-10). [http://designatmnblog.com/2017/04/architecture-and-advocacy-an-interview-with-robert-t-coles-faia/ "Architecture and Advocacy: An Interview with Robert T. Coles, FAIA"]. ''designatmnblog.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-08-07</span></span>.</cite></ref>
* Lindbergh Center Station, Atlanta GA (1983)<ref name=":1" />
* Frank Reeves Municipal Center, Washington DC (1986)<ref name=":1" />
* Frank Merriweather Library, Buffalo NY (1995)<ref name=":4" />
* Ambulatory Care Project maka Ụlọ Ọgwụ Harlem, Harlem NY (1998)<ref name=":1" />
== Onyinye na nsọpụrụ ==
* 1955 Rotch Traveling Fellowship, Boston Society of Architects<ref name=":4">{{Cite web|author=Narigon|first=Amelia|date=2017-04-10|title=Architecture and Advocacy: An Interview with Robert T. Coles, FAIA|url=http://designatmnblog.com/2017/04/architecture-and-advocacy-an-interview-with-robert-t-coles-faia/|accessdate=2020-08-07|work=designatmnblog.com|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNarigon2017">Narigon, Amelia (2017-04-10). [http://designatmnblog.com/2017/04/architecture-and-advocacy-an-interview-with-robert-t-coles-faia/ "Architecture and Advocacy: An Interview with Robert T. Coles, FAIA"]. ''designatmnblog.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-08-07</span></span>.</cite></ref>
* 1963 Award of Merit (maka Robert T. Coles House), AIA<ref name=":1">{{Cite web|title=Robert T. Coles House and Studio|url=https://buffaloah.com/a/humboldt/321/nom.html|accessdate=2020-07-10|work=buffaloah.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://buffaloah.com/a/humboldt/321/nom.html "Robert T. Coles House and Studio"]. ''buffaloah.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-07-10</span></span>.</cite></ref>
* 1977 Doctor of Letters (Honorary), Medaille College, Buffalo, NY<ref name=":2">{{Cite web|title=Robert T. Coles's Biography|url=https://www.thehistorymakers.org/biography/robert-t-coles|accessdate=2020-07-10|work=The HistoryMakers|language=en}}</ref>
* 1981 Whitney M. Young, Jr. Citation, AIA maka nkwado ikpe ziri ezi ya na ọrụ ahụ<ref name=":6">{{Cite web|title=Uncrowned Community Builders|url=https://www.uncrownedcommunitybuilders.com/|accessdate=2020-08-07|work=Uncrowned Community Builders|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.uncrownedcommunitybuilders.com/ "Uncrowned Community Builders"]. ''Uncrowned Community Builders''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-08-07</span></span>.</cite></ref>
* 2004 James Williams Kideney Gold Medal Award, AIA New York State<ref name=":2" />
* 2009 Robert na Louise Bethune Award, Buffalo/WNY AIA<ref name=":2" />
* 2011 Fellows Award, Honors Awards Jury AIA New York State<ref name=":2" />
* 2016 Diversity Award, Buffalo/WNY AIA<ref name=":2" />
* 2019 Edward C. Kemper Award, AIA<ref name=":0">{{Cite web|date=2010-06-01|title=Alumni|url=https://web.archive.org/web/20100601190502/http:/architecture.mit.edu/aa-alumni.html|accessdate=2020-07-10|work=web.archive.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20100601190502/http:/architecture.mit.edu/aa-alumni.html "Alumni"]. ''web.archive.org''. 2010-06-01<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-07-10</span></span>.</cite></ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
Architecture + Advocacy, Buffalo Arts Publishing (2016)<ref name=":3">{{Cite web|title=Robert T. Coles, late 1960s {{!}} MIT Black History|url=https://www.blackhistory.mit.edu/archive/robert-t-coles-late-1960s|accessdate=2020-07-10|work=www.blackhistory.mit.edu|language=en}}</ref>
== Edensibia ==
<references />
mv0a4xmvd9cheq29350dkn9310rbqx2
Charles A. Cofield
0
17318
95063
81344
2022-08-25T13:30:30Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Charles A. Cofield bụ onye Afrịka-Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ ma na-akwado [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị]] nwere nkwarụ n'ọrụ ya na [[Másáchusẹts|Massachusetts]] na Los Angeles.<ref name=":0">{{Cite web|title=Charles A. Cofield, 1970s {{!}} MIT Black History|url=https://www.blackhistory.mit.edu/archive/charles-cofield-1970s|accessdate=August 2, 2020|work=www.blackhistory.mit.edu|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181017041305/https://www.blackhistory.mit.edu/archive/charles-cofield-1970s|archivedate=2018-10-17}}</ref>
== Agụmakwụkwọ na ọrụ ==
Cofield gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Howard ebe o merụrụ onwe ya ahụ n'ihi ihe mberede, nke mere ka aka ya na ụkwụ ya kpọnwụọ.<ref name=":1" /> Ọ bụ onye mbụ gụsịrị akwụkwọ na MIT School of Architecture ebe ọ natara Bachelor of Science na Architecture na 1972, Master of Architecture na 1973 na Master in City Planning na 1974.<ref>{{Cite web|title=Directory|url=https://alum.mit.edu/directory/#/|accessdate=July 12, 2020|work=alum.mit.edu|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180922223920/https://alum.mit.edu/directory/|archivedate=2018-09-22}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|author=Cofield|first=Charles A.|url=http://worldcat.org/oclc/858878000|title=Abundance of Miracles: Autobiography of Charles Arnold Cofield|date=May 9, 2013|publisher=Cofield-Smith Publishing Company|isbn=978-1-4825-6339-9|location=United States|oclc=858878000}}</ref> N'oge ọ na-agụ akwụkwọ, ndị Urban Massachusetts Transit Authority na Ngalaba Housing Urban Development were Cofield n'ọrụ.<ref name=":0">{{Cite web|title=Charles A. Cofield, 1970s {{!}} MIT Black History|url=https://www.blackhistory.mit.edu/archive/charles-cofield-1970s|accessdate=August 2, 2020|work=www.blackhistory.mit.edu|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181017041305/https://www.blackhistory.mit.edu/archive/charles-cofield-1970s|archivedate=2018-10-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.blackhistory.mit.edu/archive/charles-cofield-1970s "Charles A. Cofield, 1970s | MIT Black History"]. ''www.blackhistory.mit.edu''. [https://web.archive.org/web/20181017041305/https://www.blackhistory.mit.edu/archive/charles-cofield-1970s Archived] from the original on 2018-10-17<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọ nwetakwara MIT Graham-Rotch Foundation Fellowship na 1971, MIT Lawrence B. Anderson Fellowsship na 1972, wee gaa Europe iji mụọ obodo ndị nwere nkwarụ.<ref name=":0" />
Mgbe MIT gasịrị, ọ nwetara PhD ya site na UCLA's Urban Planning Program dị ka onye mbụ nwere nsogbu anọ. N'oge Cofield nọ na MIT na UCLA, o nwere ike inye aka iwebata ohere ndị nwere nkwarụ n'ụlọ akwụkwọ.<ref name=":0">{{Cite web|title=Charles A. Cofield, 1970s {{!}} MIT Black History|url=https://www.blackhistory.mit.edu/archive/charles-cofield-1970s|accessdate=August 2, 2020|work=www.blackhistory.mit.edu|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181017041305/https://www.blackhistory.mit.edu/archive/charles-cofield-1970s|archivedate=2018-10-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.blackhistory.mit.edu/archive/charles-cofield-1970s "Charles A. Cofield, 1970s | MIT Black History"]. ''www.blackhistory.mit.edu''. [https://web.archive.org/web/20181017041305/https://www.blackhistory.mit.edu/archive/charles-cofield-1970s Archived] from the original on 2018-10-17<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2020</span>.</cite></ref> Cofield bụ onye mbụ nwere ikikere quadriplegic architect na [[California|steeti California]] na onye nduzi quadriplegical mbụ nke Los Angeles Housing Authority, nke ọ lekọtara ruo afọ iri abụọ na anọ.<ref name=":0" />
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qoibh6yz9s662kjgbehax96jks2pgjr
Darrin Bell
0
17347
95610
81379
2022-08-26T10:11:10Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Darrin Bell''' (amụrụ n'ubochí irí abụọ na asaá n'ọnwa Jenụwarị, 1975) bụ [[Njikọ̀taọ̀hà|onye America]] na-ese ihe nkírí na-atọ ọchị nke nwetara Pulitzer Prize na ónyé na-emepụta ihe nkírí na ihe nkiri na onye na'ere ihe nkírí na Candorville na Rudy Park.<ref>California Births, 1905 – 1995, [http://www.familytreelegends.com/records/39461?c=search&first=Darrin&last=Bell Darrin L. Bell]</ref> Ọ bụ ónyé na-ese ihe nkírí na King Features.<ref>[http://www.dailycartoonist.com/index.php/2018/08/21/king-features-announces-darrin-bell-to-join-editorial-cartoon-roster/ "KING FEATURES ANNOUNCES DARRIN BELL TO JOIN EDITORIAL CARTOON ROSTER,"] ''The Daily Cartoonist'' (August 21, 2018).</ref> (The Washington Post Writers Group kwadoro ihe osise ya.)<ref>{{Cite web|url=http://comicskingdom.com/darrin-bell|title=Darrin Bell|publisher=Comics Kingdom|accessdate=October 7, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/syndication/cartoonists/darrin-bell/?name=darrin_bell&noredirect=on|title=Darrin Bell Syndication The Washington Post|work=The Washington Post|accessdate=October 7, 2018}}</ref>
Bell bụ onye Africa America mbụ nwèrè abụọ na-atọ ọchị na mba niile. Ọ bụkwa ónyé na-ese akụkọ. Bell na-etinye aka n'okwu ndị dị ka ikike obodo, ọdịbendị pop, ezinụlọ, akụkọ sayensị, amamihe Akwụkwọ Nsọ, na nkà ihe ọmụma nihilist, mgbè ọ na-etinye ndị ya n'ọrụ ndị a na-ajụ ha. [citation needed]
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Bell, ónyé [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ojii]] na ónyé Juu, na Los Angeles, [[California]].<ref name="Commentary">{{Cite web|title=Darrin Bell's 'Candorville' a Comics-Page Commentary on Trump Policies|url=https://www.kqed.org/arts/12731471/darrin-bells-candorville-a-funny-pages-feud-against-trump-policies|publisher=KQED Arts|accessdate=September 3, 2019}}</ref> Ọ malitere ise ihe mgbè ọ dị afọ atọ. Ọ gara Mahadum California, Berkeley, gụsịrị akwụkwọ na BA na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na 1999. Mgbè ọ nọ na Cal, Bell ghọrọ onye nchịkọta ''akụkọ'' na-ese ihe nkiri maka The Daily Californian. Ọrụ nchịkọta akụkọ na-arụ ọrụ n'onwe ya nke Bell malitere na 1995 mgbè ọ dị afọ 20. Ahịa mbụ ya bụ ''Los Angeles Times'', nke mechara nye ya ihe nkiri kwa izu. Bell rere ''ihe'' osise ya na San Francisco Chronicle na akwụkwọ BANG (Bay Area News Group), nke gụnyere ''Oakland Tribune''.
Akara Bell bụ Candorville, nke The Washington Post Writers Group malitere na Septemba 2003, gosipụtara ndị na-eto eto ojii na Latino bi n'ime ''obodo''. N'iji ụgbọ ala nke ọchị, Candorville na-enye nkọwa mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị yana akụkọ nke ndị isi ya. Candorville sitere na ihe na-atọ ọchị a na-akpọ ''Lemont Brown'', nke pụtara na ''akwụkwọ akụkọ'' ụmụ akwụkwọ nke UC Berkeley, The Daily Californian, site na 1993 ruo 2003. Ọ bụ akwụkwọ akụkọ na-atọ ọchị nke na-adịte aka na akwụkwọ akụkọ ahụ. Candorville pụtara n'ihe karịrị otu narị akwụkwọ akụkọ [[Njikọ̀taọ̀hà|America]].<ref name="Commentary">{{Cite web|title=Darrin Bell's 'Candorville' a Comics-Page Commentary on Trump Policies|url=https://www.kqed.org/arts/12731471/darrin-bells-candorville-a-funny-pages-feud-against-trump-policies|publisher=KQED Arts|accessdate=September 3, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.kqed.org/arts/12731471/darrin-bells-candorville-a-funny-pages-feud-against-trump-policies "Darrin Bell's 'Candorville' a Comics-Page Commentary on Trump Policies"]. KQED Arts<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">September 3,</span> 2019</span>.</cite></ref>
Bell dọtakwara Rudy Park, ihe na-atọ ọchị nkè Theron Heir na Bell mepụtara nke United Features Syndicate na The Washington Post Writers Group kesara. Ónyé nketa, a.k.a. Matt Richtel, dere ihe nkiri ahụ site na 2001 ruo 2012, mgbè ọ kwupụtara na ọ na-ewe ezumike otu afọ iji lekwasị ányà na ọrụ ndị ọzọ.<ref>Gardner, Alan. [http://www.dailycartoonist.com/index.php/2012/04/13/matt-richtel-takes-year-sabbatical-from-rudy-park/ "MATT RICHTEL TAKES YEAR SABBATICAL FROM RUDY PARK,"] ''The Daily Cartoonist'' (April 13, 2012).</ref> Bell n'oge ahụ weghaara ọrụ ide ihe yana igosi ihe osise ahụ, nke kwụsịrị na June 2018.<ref name="Degg">Degg, D. D. [http://www.dailycartoonist.com/index.php/2018/10/21/candorville-rudy-park-amalgamation-explained/ "CANDORVILLE/RUDY PARK AMALGAMATION EXPLAINED,"] ''The Daily Cartoonist'' (October 21, 2018).</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Bell bi na Los Angeles, California ugbu a.
== Onyinye ==
E nyèrè Bell 2019 Pulitzer Prize for Editorial Cartooning.<ref name="prize">{{Cite web|url=https://www.pulitzer.org/prize-winners-by-category/215|title=Editorial Cartooning|publisher=The Pulitzer Prizes|accessdate=September 3, 2019}}</ref> Na mgbakwunye na onyinye ndị edepụtara n'okpuru ebe a, ọrụ Bell meriri ọtụtụ onyinye California Intercollegiate Press Association na SPJ Mark of Excellence Award, ọ bụkwa ónyé na-esote ugboro abụọ maka Charles M. Schulz Award, yana ónyé na-anọchite anya Locher Award.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.darrinbell.com Ebe nrụọrụ weebụ Editorial Cartoons]
* [http://www.candorville.com Ebe nrụọrụ weebụ Candorville]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
nxhvk8h2hmn0q6nhtubseohl3no249m
Radcliffe Bailey
0
17349
95634
81381
2022-08-26T10:22:49Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Radcliffe Bailey''' (amụrụ n'afọ 1968) bụ ónyé America na-ese ihe n'oge a nke a ma ámá màkà ọrụ mgbasa ozi, eserese, na ihe ọkpụkpụ nke na-enyocha akụkọ ihe mere eme nke Africa na America.<ref name="The Met">{{Cite web|title=Collection/Radcliffe Bailey|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search#!/search?q=radcliffe%20bailey&perPage=20&sortBy=Relevance&sortOrder=asc&offset=0&pageSize=0|publisher=The Metropolitan Museum of Art|accessdate=20 December 2017}}</ref><ref name="artnet">{{Cite web|title=Radcliffe Bailey|url=http://www.artnet.com/artists/radcliffe-bailey/biography|publisher=Artnet Worldwide Corporation|accessdate=20 December 2017}}</ref><ref name="NYT">{{Cite news|author=Zigman|first=Laura|title=Victoria Rowell and Radcliffe Bailey|url=https://www.nytimes.com/2009/07/12/fashion/weddings/12VOWS.html|accessdate=9 February 2020|work=The New York Times|date=July 11, 2009}}</ref> Ọ bi ugbu a na Atlanta, Georgia.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://mocaga.org/collections/permanent-art-collection-artists/radcliffe-bailey/|title=Radcliffe Bailey|work=Museum of Contemporary Art of Georgia (MOCA GA)|accessdate=2017-12-21|language=en-US}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Radcliffe Bailey na Bridgeton, New Jersey na 1968. Mgbè ọ dị afọ 4, ọ kwagara Atlanta, [[Jorjiạ (state)|Georgia]], nke bụ ebe ọ bi ugbu a. Mmasị ya na nka kpaliri site na nleta nwata na High Museum of Art na klas ise ihe o mechara gaa na Atlanta College of Art.<ref name="High">{{Cite news|url=https://www.high.org/exhibition/radcliffe-bailey/|title=Radcliffe Bailey: Memory as Medicine|work=High Museum of Art|accessdate=9 February 2020|language=en-US}}</ref> Ọ na-ekwu akụkọ ihe méré eme nke Atlanta na ikike obodo na Agha Obodo dị ka ihe na-akpali akpali.<ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/goingoutguide/museums/radcliffe-bailey-exhibition-evokes-the-harsh-history-of-slavery/2017/06/28/e3ad8554-4c87-11e7-9669-250d0b15f83b_story.html|title=Review {{!}} Radcliffe Bailey exhibition evokes the harsh history of slavery|work=Washington Post|language=en|accessdate=2018-09-25}}</ref> Bailey nwetara nzèrè Bachelor of Fine Arts na 1991 site na Atlanta College of Art .<ref name=":0">{{Cite news|url=http://mocaga.org/collections/permanent-art-collection-artists/radcliffe-bailey/|title=Radcliffe Bailey|work=Museum of Contemporary Art of Georgia (MOCA GA)|accessdate=2017-12-21|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://mocaga.org/collections/permanent-art-collection-artists/radcliffe-bailey/ "Radcliffe Bailey"]. </cite></ref> Site na 2001 ruo 2006, ọ kụziri na Lamar Dodd School of Art na Mahadum Georgia.<ref name="Mayer">{{Cite web|url=http://www.bridgettemayergallery.com/artists/radcliffe-bailey/biography|title=Biography - Radcliffe Bailey|work=www.bridgettemayergallery.com|accessdate=9 February 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
[[File:Untitled_Radcliffe_Bailey_2009_at_NGA.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Untitled (2009) site Radcliffe Bailey na National Gallery of Art's ngosi nke Afro-Atlantic Histories na Washington, DC na 2022]]
A zụrụ Bailey dị ka ónyé na-ese ihe ma na-eme nnwale na ágbá na mgbasa ozi ngwakọta.<ref>{{Cite web|url=https://fac.umass.edu/Online/default.asp?BOparam::WScontent::loadArticle::permalink=DIOTRadcliffeBaileyBiography|title=Radcliffe Bailey Biography|work=fac.umass.edu|accessdate=2018-03-26}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ n'ime njikọta nke ihe osise na ihe ọkpụkpụ, na-eji ihe ndị dị ka foto ochie nke ezinụlọ ya, ndekọ vinyl, mkpịsị piano na okpu karama. N'ụzọ isiokwu, nka ya na-enyocha njikọ nke ndị nnà nnà, agbụrụ na ncheta ọdịbendị.<ref>{{Cite news|url=http://www.gibbesmuseum.org/news/radcliffe-bailey-pensive/|title=Radcliffe Bailey: Pensive {{!}} Gibbes Museum of Art|date=2018-05-03|work=Gibbes Museum of Art|accessdate=2018-09-25|language=en-US}}</ref> N'afọ 2003, ọ nakweere ụdị nka nke Kongo minkisi kpaliri, nke ọ kọwara dị ka "ihe osise ụlọ ọgwụ".<ref name="Mayer">{{Cite web|url=http://www.bridgettemayergallery.com/artists/radcliffe-bailey/biography|title=Biography - Radcliffe Bailey|work=www.bridgettemayergallery.com|accessdate=9 February 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.bridgettemayergallery.com/artists/radcliffe-bailey/biography "Biography - Radcliffe Bailey"]. ''www.bridgettemayergallery.com''<span class="reference-accessdate">. </span></cite></ref> N'ihi ya, a kọwaala ọrụ ya dị ka akụkụ atọ na nke dị larịị, na-etinye ihe ndị na-esi ísì na ụda.<ref name="Mayer" /> N'ajụjụ ọnụ nke afọ 2013, Bailey kọwara usoro okike ya na mmasị ya na njikọ dị n'etiti ógè gara aga na ugbu a, na-ekwu, sị: Ahụmahụ nke nka kwa ụbọchị, ọ bụ ezie na ọrụ m nwèrè ike iyi ka ọ nwèrè akụkọ ihe mere eme a, ọ bụkwa mkpuchi màkà ihe Ìm na-emeso kwa ụbọchị. Ọ na-ekwu ọtụtụ ihe banyere taa. Anyị na-ekwu maka ebe m ga-aga ọzọ: Ọ ka na-eche banyere taa na ụnyaahụ na ihe na-abịa n'ihu m echi. " Ọ bụ ndị akụkọ ihe méré eme kpaliri ya n'ụzọ dị ukwuu, na-ezo aka na ndị mmadụ dịka George Washington Carver na onye na-arụ ọrụ na Charleston bụ [[Philip Simmons]] dị ka isi iyi nke mkpali.<ref name="Mayer" /> E gosipụtara nnukwu ihe owuwu ya Windward Coast (2009-2011), dị ka akụkụ nke First International Biennial of Contemporary Art of Cartagena de Indias, [[Colombia]]. E nyela ya onyinye màkà onyinye nka ya, na-anata Joan Foundation Grant na 2008 na Elizabeth na Mallory Factory Prize for Southern Art na 2010.<ref name="Mayer" />
== Ihe ngosi onwe onye ==
Bailey enweela ihe ngosi onwé ya n'ọtụtụ gallery na ụlọ ọrụ gụnyere:<ref name="artnet">{{Cite web|title=Radcliffe Bailey|url=http://www.artnet.com/artists/radcliffe-bailey/biography|publisher=Artnet Worldwide Corporation|accessdate=20 December 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.artnet.com/artists/radcliffe-bailey/biography "Radcliffe Bailey"]. </cite></ref><ref name="Mayer">{{Cite web|url=http://www.bridgettemayergallery.com/artists/radcliffe-bailey/biography|title=Biography - Radcliffe Bailey|work=www.bridgettemayergallery.com|accessdate=9 February 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.bridgettemayergallery.com/artists/radcliffe-bailey/biography "Biography - Radcliffe Bailey"]. ''www.bridgettemayergallery.com''<span class="reference-accessdate">. </span></cite></ref>
* The Mint Museum of Art, Charlotte, [[Nort Kárólínạ|North Carolina]], ''ARTCurrents'' II: Radcliffe Bailey (1992)
* TULA Foundation Gallery, Atlanta, [[Jorjiạ (state)|Georgia]], Radcliffe Bailey: Ebe a mụrụ ọzọ (1992)
* Atlanta College of Art, Atlanta, Georgia, Spiritual Migration (2001)
* Harvey B. Gantt Center for African American Arts & Culture, Charlotte, North Carolina, Between Two Worlds: The Art of Radcliffe Bailey (2009)
* High Museum of Art, Atlanta, Georgia: Art of an Ancient Soul (2010), ''Radcliffe Bailey'': Memory as Medicine (2011)<ref name="High">{{Cite news|url=https://www.high.org/exhibition/radcliffe-bailey/|title=Radcliffe Bailey: Memory as Medicine|work=High Museum of Art|accessdate=9 February 2020|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.high.org/exhibition/radcliffe-bailey/ "Radcliffe Bailey: Memory as Medicine"]. </cite></ref><ref name="Sheets">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2011/07/03/arts/design/high-museum-in-atlanta-shows-radcliffe-baileys-art.html?_r=0|title=In the Picture: Atlanta, Africa and the Past|work=The New York Times|date=30 June 2011|accessdate=9 February 2020}}</ref>
* Bridget Mayer Gallery, Philadelphia, [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]], Notes (2015)
* Contemporary Arts Center, New Orleans, [[Luwisiánà|Louisiana]], US Radcliffe Bailey: Ọrụ ndị na-adịbeghị anya (2015)
* SCAD Museum of Art Savannah, Georgia, Pensive (2018)
== Ndụ onwe onye ==
N'ubochí irí abụọ na asaá n'ọnwa Juun, 2009, Bailey lụrụ ónyé America na-eme ihe nkiri, onye na-agba egwu, na ónyé na-emepụta Victoria Rowell na Dublin, New Hampshire.<ref name="NYT">{{Cite news|author=Zigman|first=Laura|title=Victoria Rowell and Radcliffe Bailey|url=https://www.nytimes.com/2009/07/12/fashion/weddings/12VOWS.html|accessdate=9 February 2020|work=The New York Times|date=July 11, 2009}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFZigman2009">Zigman, Laura (July 11, 2009). </cite></ref> A mara ọkwa agbamakwụkwọ ahụ na The New York Times . Di na nwunye ahụ gbara alụkwaghịm na 2014.<ref>{{Cite web|url=http://www.tmz.com/2014/01/02/victoria-rowell-young-and-restless-star-divorce/|title='Young and Restless' Star My Marriage Has Been Cancelled|work=TMZ|date=January 2, 2014|accessdate=24 September 2016}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
e9xvioxoeaq4ecm1p01k2ktwqhe50un
Herman Bailey
0
17351
95544
86719
2022-08-26T09:34:33Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{ databox}}
[[Usòrò:Kofi Bailey Signature.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Herman "Kofi" Bailey (nke a makwaara dị ka '''Kofi X''') (1931 na 1981) bụ ónyé na-ese ihe n'Afrịka.<ref name="KofiX">{{Cite web|title=Bailey, Herman Kofi (a.k.a. Kofi X). (Chicago, IL, 1931-Atlanta, GA, 1981)|work=Artists|publisher=African American Visual Artists Database|url=http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=901|accessdate=18 April 2010}}</ref> A maara ya nke ọma màkà ihe osise ya na-egosi ahụmahụ [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Afrịka]] na America.<ref name="Lewis">{{Cite book|author=Lewis|first=Samella|title=African American Art and Artists|publisher=[[University of California Press]]|year=2003|isbn=0-520-23935-0|pages=[https://books.google.com/books/about/African_American_Art_and_Artists.html?id=wEKXZ0Fo-IUC&q=Herman+%22Kofi%22+Bailey 146–147]}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ ya na Chicago, Illinois, Bailey tolitere na Los Angeles, California.<ref name="Fuller">Fuller, H.W. "Editor's Notes." ''[[Negro Digest]]'' 16.9 (1967):4.</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Alabama State College wee gaa Mahadum Howard ébé ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru Alain Locke, Sterling Brown na James A. Porter.<ref name="PaulRJones" /> Ọ nwetara MFA ya na Mahadum nke Southern California .<ref name="Fuller" /><ref name="Early1">{{Cite journal|author=Early|first=James|year=1998|title=Memories of Black Arts Spirits: Kofi Bailey and Atlanta in the 1960s|journal=The International Review of African American Art|volume=15|issue=1|pages=27–30}}</ref> Na Alabama, ọ natara ọrụ màkà nnukwu ihe osise na mgbidi dị ka nwa akwụkwọ. A kọwara ya dị ka "onye ojii bohemian" n'oge ahụ, a na-ahụkarị ya ka ọ na-eyi beret, na-ekwu jive, na-ebu karama "n'otu akpa" ma na-ekwu màkà egwu na nka.<ref name="Early1" />
Mgbe ọ bi na Atlanta, oghere studio ya dị na ụlọ nke abụọ nke Institute of the Black World. Ọ bírì na Paschal's Motor Lodge Hotel, ebe ọ bụrụ na ọ nweghị ike ịkwụ ụgwọ ọ ga-eso otu n'ime ụmụnne Paschal na-ere ahịa ihe osise. Bailey kwuru okwu mkparị, nke bụ n'ihi iji ọgwụ ọjọọ na mmanya na-aba n'anya eme ihe. A kọwara Bailey dị ka onye na-aṅụ ọgwụ ma na-achaa, na-emefu ego ya na "pint zuru ezu nke Scotch" ma ọ bụ vodka.<ref name="Early1">{{Cite journal|author=Early|first=James|year=1998|title=Memories of Black Arts Spirits: Kofi Bailey and Atlanta in the 1960s|journal=The International Review of African American Art|volume=15|issue=1|pages=27–30}}</ref><ref name="Riddle">{{Cite web|author=Karen Anne Mason|year=2000|title=John Riddle|work=Oral History Program|publisher=University of California|url=https://archive.org/stream/africanamericana00ridd/africanamericana00ridd_djvu.txt|accessdate=18 April 2010}}</ref> Herman "Kofi" Bailey nwụrụ na 1981 na Atlanta, Georgia.
== Ọrụ ọkachamara ==
A kọwaala ọrụ ya na ihe osise ya dị ka "... N'ịgwakọta ma geometric na ihe oyiyi, ọ na-ejikarị nnukwu ọdịdị gbaa ọnụ ọgụgụ ndị a sụgharịrị nke ọma gburugburu nke na-eje ozi dị ka ebe a na-elekwasị anya màkà ọtụtụ n'ime ihe ndị o dere. " Ụdị geometric na-emekarị n'azụ, dị ka a ga-asị na ọ na-apụta na ya. Bailey na-ejikarị charcoal ma ọ bụ conté dị ka ihe na-eme ihe, na-anwale mmanụ na ihe osise acrylic. Mgbè ụfọdụ, ọ na-eji ihe atọ ma ọ bụ anọ eme ihe n'ihe osise na agba na-arụkarị ọrụ nke abụọ n'ọrụ ya, na-ahọrọ ịdabere na ụda ụwa.<ref name="Lewis">{{Cite book|author=Lewis|first=Samella|title=African American Art and Artists|publisher=[[University of California Press]]|year=2003|isbn=0-520-23935-0|pages=[https://books.google.com/books/about/African_American_Art_and_Artists.html?id=wEKXZ0Fo-IUC&q=Herman+%22Kofi%22+Bailey 146–147]}}</ref>
N'afọ 1967, Bailey bụ ónyé na-ese ihe na Spelman College nke méré ihe ngosi banyéré ọrụ Bailey nke e mepụtara mgbè ọ bi na [[Ghana]] n'afọ 1962.
=== Isiokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na agbụrụ ===
[[File:MLK_Poor_People's_Campaign_of_1968_by_Kofi_Bailey.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Ihe ngosi nke Bailey mepụtara maka [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr]].'s Poor People's Campaign, 1968]]
=== Nnakwere ===
James Early kwuru na ọrụ Kofi bụ nnukwu mmetụta, na-akọwa ihe osise Bailey dị ka "n'etiti nnukwu, ngosipụta nka na-enye ume nke e mepụtara na crucible nke ikpe ziri ezi na nhazi nke Atlanta na 1960s". Onye na-ese ihe na ónyé na-akọ akụkọ ihe méré eme Floyd Coleman kọwara Bailey dị ka onye na-emebi iwu: "Ọ bụ ezie na ọ gbasoghị iwu, ọ na-etinye aka na ọgụ nke ndị Africa America ma setịpụ ụkpụrụ n'ọrụ ya nke ọtụtụ n'ime anyị gbalịrị iṅomi. "<ref name="Early1">{{Cite journal|author=Early|first=James|year=1998|title=Memories of Black Arts Spirits: Kofi Bailey and Atlanta in the 1960s|journal=The International Review of African American Art|volume=15|issue=1|pages=27–30}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFEarly1998">Early, James (1998). "Memories of Black Arts Spirits: Kofi Bailey and Atlanta in the 1960s". ''The International Review of African American Art''. '''15''' (1): 27–30. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [//www.worldcat.org/oclc/476392482 476392482].</cite></ref> Carmen Riddle kọwara Bailey dị ka "ónyé nwére ọgụgụ isi, onye nwéré ọgụgụ isi dị ọcha na nka ya".<ref name="Riddle">{{Cite web|author=Karen Anne Mason|year=2000|title=John Riddle|work=Oral History Program|publisher=University of California|url=https://archive.org/stream/africanamericana00ridd/africanamericana00ridd_djvu.txt|accessdate=18 April 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKaren_Anne_Mason2000">Karen Anne Mason (2000). [https://archive.org/stream/africanamericana00ridd/africanamericana00ridd_djvu.txt "John Riddle"]. ''Oral History Program''. University of California<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 April</span> 2010</span>.</cite></ref>
== Ndị a ma ama ==
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Africa America nke California<ref name="KofiX">{{Cite web|title=Bailey, Herman Kofi (a.k.a. Kofi X). (Chicago, IL, 1931-Atlanta, GA, 1981)|work=Artists|publisher=African American Visual Artists Database|url=http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=901|accessdate=18 April 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=901 "Bailey, Herman Kofi (a.k.a. Kofi X). (Chicago, IL, 1931-Atlanta, GA, 1981)"]. ''Artists''. African American Visual Artists Database<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 April</span> 2010</span>.</cite></ref>
* Mahadum Hampton<ref name="Hampton1">{{Cite journal|year=2005|title=Hampton's Collections and Connections: A Unity of Art and Life|journal=The International Review of African American Art|volume=20|issue=1|pages=5–31}}</ref>
* National Museum of African American History and Culture
* Ebe Ndebe Ihe Ochie nke Mba
* Kọleji Spelman
* Ebe ndebe ihe ochie nke Mahadum na Mahadum Delaware<ref name="PaulRJones" />
== Ihe ngosi ndị a ma ama ==
* Showcase & Tell: Akụ̀ dị oké ọnụ ahịa sitere na Spelman College Permanent Collection, 2009, Spelman College, Atlanta
* ''Omenala Redefined'': The Larry and Brenda Thompson Collection of African American Art, 2009, Mahadum Maryland, College Park
* ''Otu narị afọ nke nka Africa America'': The Paul R. Jones Collection, 2004, Mahadum Delaware, Newark
* Atlanta Collects, 2004, City Gallery East, Atlanta
* Black Power / Black Art: na ọgụ ahụ na-aga n'ihu: Ihe oyiyi ndọrọ ndọrọ ọchịchị sitere na Black Arts Movement nke 1960s na 1970s, 1994, San Francisco State University, San Francisco
* ''African American Art na Atlanta'': Public and Corporate Collections, 1984, High Museum of Art, Atlanta
* ''Ihe ngosi Ncheta'', 1982, Spelman College, Atlanta
* ''Ihe ndị dị mkpa sitere na Atlanta University Collection of Afro-American Art'', 1973, High Museum of Art, Atlanta
* ''TCB'', 1971, National Center of Afro-American Artists, Boston<ref name="KofiX">{{Cite web|title=Bailey, Herman Kofi (a.k.a. Kofi X). (Chicago, IL, 1931-Atlanta, GA, 1981)|work=Artists|publisher=African American Visual Artists Database|url=http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=901|accessdate=18 April 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=901 "Bailey, Herman Kofi (a.k.a. Kofi X). (Chicago, IL, 1931-Atlanta, GA, 1981)"]. ''Artists''. African American Visual Artists Database<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 April</span> 2010</span>.</cite></ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* Untitled (Closed for King) site n'aka onye na-ese foto Robert Sengstacke na-egosi ihe osise nke Bailey.
* An interview by NBC News with Malcolm X on YouTube featuring Bailey's portrait of Kwame Nkrumah in the background.
ayh2yh3444u7k4qj7tdyb8glz84j1zl
Romulus C. Archer
0
17388
95206
81426
2022-08-25T21:13:14Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Romulus C. Archer Jr. (Maachị 11, 1890 ruo Nọvemba 29, 1968) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ.<ref>Romulus C. Archer Jr., 77, Architect Here for 40 Years." [[Washington Post]], 1 December 1968, p. B6.</ref> Onye Afrịka Amerịka, a na-eto ya maka imepụta Mahadum Virginia nke Lynchburg (nke mbụ bụ Lynchburg Baptist Seminary) na Lynchburg, Virginia na Saint Paul African Union Methodist Church na Washington D.C. A na-edepụta ha abụọ na National Register of Historic Places.<ref>Dreck Spurlock Wilson, African American Architects: A Biographical Dictionary, 1865-1945. London: Routledge-Taylor & Francis Books, 2004., p. 12-14</ref>
A mụrụ ya na Norfolk, Virginia.<ref name="philly">{{Cite web|url=https://www.philadelphiabuildings.org/pab/app/ar_display.cfm/932843|title=Archer, Romulus Cornelius, Jr. (1890 - 1968) -- Philadelphia Architects and Buildings|work=www.philadelphiabuildings.org}}</ref> Nna ya bụ Romulus Cornelius Archer na nne ya Mary Poindexter Archer.<ref name="philly" /> Ọ lụrụ onye nkuzi na onye isi ikike obodo bụ Louise Archer.
Architect James Alonzo Plater malitere ọrụ ya na-arụ ọrụ maka Archer site na 1934 ruo 1936 tupu ọ kwaga Philadelphia.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=0OaSAgAAQBAJ&dq=james+alonzo+plater&pg=PA453|title=African American Architects: A Biographical Dictionary, 1865-1945|isbn=9781135956295|author=Wilson|first=Dreck Spurlock|date=March 2004}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.philadelphiabuildings.org/pab/app/ar_display.cfm/21722|title=Plater, James Alonzo (1908 - 1965) -- Philadelphia Architects and Buildings|work=www.philadelphiabuildings.org}}</ref> Onye na-ese ụkpụrụ ụlọ bụ John B. Holloway Jr. (1913 ruo 1983) rụrụ ọrụ maka ya obere oge n'ihe dị ka 1938.<ref>{{Cite web|url=https://www.philadelphiabuildings.org/pab/app/ar_display.cfm/1160306|title=Holloway, John Bunyan, Jr. (1913 - 1993) -- Philadelphia Architects and Buildings|work=www.philadelphiabuildings.org}}</ref> Holloway na Archer mepụtara ebe obibi na Eastland Gardens.<ref>[https://38thdcstudiesconference.files.wordpress.com/2011/11/african_american_architects__builders_of_eastland2_dcchp.pdf The African American Architects & Builders of Eastland Gardens] pdf</ref><ref>[http://www.eastlandgardensdc.org/yahoo_site_admin/assets/docs/Eastland_11x17_Brochure_FINAL_Oct7.33163234.pdf Eastland Gardens brochure]</ref>
E gosipụtara Archer na ''Jet'' na foto mgbe ọ nwetasịrị ihe nrite site na Washington Board of Trade.<ref>{{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=3rEDAAAAMBAJ&dq=romulus+c..archer&pg=PA21|title=Jet|first=Johnson Publishing|author=Company|date=16 June 1955|publisher=Johnson Publishing Company}}</ref>
Ọrụ Archer gụnyere ebe obibi, ụlọ ahịa, ụlọ obibi na ụlọ ụka dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Brookland nke Washington DC.<ref name="philly">{{Cite web|url=https://www.philadelphiabuildings.org/pab/app/ar_display.cfm/932843|title=Archer, Romulus Cornelius, Jr. (1890 - 1968) -- Philadelphia Architects and Buildings|work=www.philadelphiabuildings.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.philadelphiabuildings.org/pab/app/ar_display.cfm/932843 "Archer, Romulus Cornelius, Jr. (1890 - 1968) -- Philadelphia Architects and Buildings"]. ''www.philadelphiabuildings.org''.</cite></ref>
E liri ya na Arlington National Cemetery.<ref>Findagrave entry and photo of gravestone</ref>
== Ọrụ ==
Ọrụ ndị a họọrọ gụnyere:
* Virginia University of Lynchburg
* Saint Paul African Union Methodist Church (1924), Washington, D.C., nke edepụtara na National Register of Historic Places
== Edensibia ==
{{Reflist}}
4i7yw6c4mm2eg913dpwcjne6yg8dyji
Walter T. Bailey
0
17390
95222
81428
2022-08-25T21:18:10Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Walter Thomas Bailey''' (Jenụwarị 11, 1882 ruo Febụwarị 21, 1941) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ si Kewanee, Illinois. Ọ bụ onye Afrịka Amerịka mbụ gụsịrị akwụkwọ na nzere bachelọ nke sayensị na injinia ụlọ na Mahadum Illinois na Urbana-Champaign na onye Afrịka Amerịka na-ewu ụlọ na steeti Illinois. Ọ rụrụ ọrụ na Tuskegee Institute, ma rụọ ọrụ na Memphis na Chicago. Walter T. Bailey ghọrọ onye Afrịka Amerịka nke abụọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Illinois.<ref>{{Cite journal|author=Williamson|first=Joy Ann|date=2003|title=The Snail-like Progress of Racial Desegregation at the University of Illinois|journal=The Journal of Blacks in Higher Education|issue=42|pages=116–120|doi=10.2307/3592457|issn=1077-3711}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Walter Thomas Bailey na Jenụwarị 11, 1882 na Kewanee, Illinois, ebe ọ gara Kewanee High School. Ọ debara aha ya na Mahadum Illinois na Urbana-Champaign na 1900.<ref name="baileybio" /> Bailey bụ onye Afrịka Amerịka mbụ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Illinois 'School of Architecture na Bachelor of Science na injinia ụlọ.<ref name="mitchell">Mitchell, Melissa
[http://news.illinois.edu/NEWS/06/0209architects.html Research Project Spotlights African-American Architects from U. of I.]", ''University of Illinois News Bureau'', February 9, 2006, accessed November 29, 2010.</ref> O nwetara akara ugo mmụta ahụ n'afọ 1904 ma nye ya nzere masta na-asọpụrụ n'ihe owuwu site na mahadum n'afọ 1910.<ref name="baileybio">"[http://www2.arch.uiuc.edu/africanamericanalumniresearch/BAILEY.HTML Walter T. Bailey 1904 MSAE], "Alumni", ''University of Illinois Urbana Champaign African American Architecture Alumni Project'', updated 2008, accessed November 29, 2010.</ref> N'Ọktoba 15, 1905, Walter T. Bailey lụrụ Josephine L. McCurdy. N'otu afọ ahụ, Josephine mụrụ nwa mbụ ha, Edith Hazel. Afọ asaa ka e mesịrị, ha mụrụ nwa ha nke abụọ, Edith Hazel na 1913.<ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects A Biographical Dictionary, 1865-1945|doi=10.4324/9780203493120|year=2004|author=Wilson|first=Dreck Spurlock|editor=Wilson|isbn=9780203493120}}</ref>
== Ọrụ ya dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ ==
Bailey bụ onye mbụ nwere ikikere African-American architect na steeti [[Ilinoi|Illinois]].<ref name="bey">Bey, Lee. "[http://www.wbez.org/blog/lee-bey/art-moderne-beauty-first-church-deliverance Art Moderne beauty: First Church of Deliverance]", ''[[WBEZ]], 91.5'', February 15, 2010, accessed November 29, 2010.</ref> Na mbido, mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Bailey rụrụ ọrụ maka obere ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe owuwu nke Henry Eckland nwere n'obodo ya bụ Kewanee.<ref name="baileybio">"[http://www2.arch.uiuc.edu/africanamericanalumniresearch/BAILEY.HTML Walter T. Bailey 1904 MSAE], "Alumni", ''University of Illinois Urbana Champaign African American Architecture Alumni Project'', updated 2008, accessed November 29, 2010.</ref> N'oge a, ọ rụkwara ọrụ na ụlọ ọrụ Champaign, Illinois, Spencer & Temple.<ref name="baileybio" /> Bailey nyere aka na atụmatụ nke 1905 Colonel Wolfe School na Champaign n'oge a.<ref name="baileybio" />
N'afọ 1905, a họpụtara Bailey dị ka onye isi nke Ngalaba Ụlọ Ọrụ Mechanical na Tuskegee Institute.<ref name="baileybio">"[http://www2.arch.uiuc.edu/africanamericanalumniresearch/BAILEY.HTML Walter T. Bailey 1904 MSAE], "Alumni", ''University of Illinois Urbana Champaign African American Architecture Alumni Project'', updated 2008, accessed November 29, 2010.</ref> Mgbe ọ nọ na Tuskegee, Bailey rụrụ ọtụtụ ụlọ akwụkwọ gụnyere White Hall (1908), na ụlọ obibi nwa agbọghọ.<ref name="baileybio" /> Ọ nọgidere na Tuskegee ruo 1916 mgbe ọ kwagara Memphis wee mepee ụlọ ọrụ na Beale Street. Mgbe Bailey kwagara Memphis, ọ malitere nke mbụ n'ime ọtụtụ ọrụ maka Knights of Pythias. O chepụtara Mosaic State Temple Building na Pythian Theater Building, ma na Little Rock na 1922. N'afọ sochirinụ, o mere ọrụ ọzọ na [[Arkinsọ|Arkansas]], nke a na Hot Springs, Pythian Bath House na Sanitarium.<ref name="baileybio" /> E wuru ụlọ ịsa ahụ na Sanitarium nke Pythian naanị maka iji ndị Afrịka Amerịka.<ref>{{Cite book|author=Anthony|first=Kathryn|title=A Legacy of Firsts: African Americans in Architecture at the University of Illinois at Urbana- Champaign|date=2009|publisher=University of Illinois Press|isbn=9780252076657|url=https://www.ideals.illinois.edu/bitstream/handle/2142/25482/2329_001.pdf|accessdate=28 March 2019}}</ref>
[[Usòrò:Overton_Hygienic_Building_Chicago_IL.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Ụlọ Overton Hygienic na South State Street. Ọfịs mbụ nke Bailey na Chicago dị na okpukpu nke abụọ.]]
Site na njikọ ya Knights of Pythias, e nyere Bailey ihe ga-abụ ọrụ kachasị ukwuu n'ọrụ ya, National Knights of Pythhias Temple na Chicago, Illinois. E bidoro iwu ụlọ ahụ na 1924 ma Bailey kwagara ọfịs ya n'obodo ahụ.<ref name="wilson" /> Ihe owuwu nke National Pythian Temple furu $850,000.<ref>{{Cite book|title=The Rise of Chicago's Black Metropolis, 1920-1929|author=REED|first=CHRISTOPHER ROBERT|date=2011|publisher=University of Illinois Press|isbn=9780252036231}}</ref> Ebe ụlọ nsọ ahụ dị n'akụkụ ndịda Chicago n'ógbè a maara dị ka "Bronzeville" ma ọ bụ "Black Metropolis".<ref name="baileybio">"[http://www2.arch.uiuc.edu/africanamericanalumniresearch/BAILEY.HTML Walter T. Bailey 1904 MSAE], "Alumni", ''University of Illinois Urbana Champaign African American Architecture Alumni Project'', updated 2008, accessed November 29, 2010.</ref> Bailey bu ụzọ gbazite ọfịs na okpukpu nke abụọ nke Overton Hygienic Building na South State Street.<ref name="wilson" /> Ihe owuwu na National Knights of Pythias Temple gara n'ihu nwayọ ma site na 1928 ime ụlọ ahụ ka a rụchabeghị.<ref name="wilson" /> National Pythian Temple "e mere atụmatụ ka ọ bụrụ isi ụlọ ọrụ nke Knights of Pythias na ụlọ ọrụ mba ahụ, ọtụtụ ụlọ nzukọ, na ụlọ ahịa na ọfịs na-emepụta ego. "<ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects A Biographical Dictionary, 1865-1945|doi=10.4324/9780203493120|year=2004|author=Wilson|first=Dreck Spurlock|editor=Wilson|isbn=9780203493120}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilson2004">Wilson, Dreck Spurlock (2004). Wilson, Dreck Spurlock (ed.). ''African American Architects A Biographical Dictionary, 1865-1945''. [[Doi (ihe e ji amata ya)|doi]]:[[doi:10.4324/9780203493120|10.4324/9780203493120]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Special:BookSources/9780203493120|<bdi>9780203493120</bdi>]].</cite></ref> Walter T. Bailey mepụtara griffins terra- cotta na frieze nke Knights of Pythias Temple.<ref name=":1" /> Ọ bụ ezie na Knights of Pythias mesịrị tụfuo ụlọ ahụ, Bailey nọgidere na-arụ ọrụ ya n'ime ụlọ ahụ mgbe ọ gwụchara. A kwaturu ụlọ nsọ Knights of Pythias n'afọ 1980.<ref name=":1">{{Cite book|title=Douglas/Grand Boulevard : a Chicago neighborhood|author=Mahoney, Olivia|date=2001|publisher=Arcadia|oclc=698378082}}</ref>
Ewezuga Knights of Pythias Temple na Chicago Bailey nwere nnukwu ọrụ ole na ole n'oge 1920s na Great Depression na-esote belatara azụmahịa maka Bailey na ọtụtụ ndị ọchụnta ego ojii ndị ọzọ nọ n'ógbè ahụ. Ọrụ ikpeazụ dị mkpa maka Bailey bụ Chicago Landmark art moderne First Church of Deliverance na 1939.<ref name="wilson" /> The First Church of Deliverance e mere n'ụdị Art Moderne, sitere n'ike mmụọ nsọ nke Reverend Clarence H. Cobbs. Ụdị nka nke Moderne na-ejikarị ihe siri ike na windo windo wụgbọala buru ibu. Walter T. Bailey mejupụtara ụdị Art Moderne site na ịgbakwunye ahịrị nke blọk terra-cotta na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ n'ihu Church of Deliverance.<ref>{{Cite book|title=Come unto me all ye that labour and are heavy laden|pages=51–68|author=Pinder|first=Kymberly N.|year=2016|chapter=First Church of Deliverance and Its Media Ministry|isbn=9780252039928|publisher=University of Illinois Press}}</ref> Ụlọ ahụ jere ozi dị ka ụlọ ụka na ụlọ ọrụ redio maka Reverend Clarance Cobbs iji gbasaa okwuchukwu.<ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects A Biographical Dictionary, 1865-1945|doi=10.4324/9780203493120|year=2004|author=Wilson|first=Dreck Spurlock|editor=Wilson|isbn=9780203493120}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilson2004">Wilson, Dreck Spurlock (2004). Wilson, Dreck Spurlock (ed.). ''African American Architects A Biographical Dictionary, 1865-1945''. [[Doi (ihe e ji amata ya)|doi]]:[[doi:10.4324/9780203493120|10.4324/9780203493120]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Special:BookSources/9780203493120|<bdi>9780203493120</bdi>]].</cite></ref>
== Ọnwụ ==
[[Usòrò:Olivet_Baptist_Church.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Olivet Baptist Church, a ama African-American Chicago church na a kọrọ na otu n'ime Bailey ikpeazụ ọrụ]]
[[Usòrò:First_Church_of_Deliverance_2.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Bailey's First Church of Deliverance, a Chicago Landmark]]
Walter T. Bailey nwụrụ na Febụwarị 21, 1941 site na oyi bara ya n'ahụ na nsogbu ndị ọrịa obi kpatara. Obituatries n'oge ahụ kwuru na ọ na-arụ ọrụ abụọ mgbe ọ nwụrụ. Otu bụ Olivet Baptist Church, nke ọzọ bụ Ida B. Wells Homes mana ọrụ ahụ nwere ike ịbụ na ọ bụ ọrụ nke abụọ.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
ctuw21v13owcygkhi09c74h0kychkbi
Leslie Hewitt
0
17404
95341
85597
2022-08-25T22:49:09Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Leslie Hewitt''' (amụrụ n'afọ 1977, Saint Albans, Queens) bụ ónyé America na-ese ihe nkírí nke ógè a.<ref name=":0">{{Cite book|title=Leslie Hewitt : sudden glare of the sun|author=Dominic|first=Molon|isbn=9780977752898|oclc=845516508|year=2013}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Leslie Hewitt na 1977 na Saint Albans, Queens na New York City.<ref name=":0">{{Cite book|title=Leslie Hewitt : sudden glare of the sun|author=Dominic|first=Molon|isbn=9780977752898|oclc=845516508|year=2013}}</ref> Hewitt nwetara B.F.A. site na Cooper Union's School of Art na 2000 ma mesịa nweta M.F. A. site na Mahadum Yale na 2004.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.guggenheim.org/new-york/collections/collection-online/artists/bios/8948/Leslie%20Hewitt|title=Leslie Hewitt|work=Guggenheim Collection Online|accessdate=8 March 2015}}</ref> Ọ gụrụ Africana Studies and Cultural Studies na Mahadum New York site na 2001 ruo 2003. Hewitt enweela ebe óbíbí na Core Program nà The Museum of Fine Arts, Houston, The Studio Museum na Harlem, na Skowhegan School of Painting and Sculpture.<ref>{{Cite news|url=https://new.artsmia.org/event/leslie-hewitt-propositions-in-still-photography-film-vignettes/|title=Talk: Leslie Hewitt: Propositions in Still Photography & Film Vignettes — Minneapolis Institute of Art {{!}} Minneapolis Institute of Art|work=Minneapolis Institute of Art|accessdate=2017-03-11|language=en-US}}</ref><ref name="Guggenheim">{{Cite web|url=https://www.guggenheim.org/artwork/artist/leslie-hewitt|title=Leslie Hewitt|work=www.guggenheim.org|language=en-US|accessdate=2017-03-11}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://sites.rhodes.edu/cloughhanson/content/leslie-hewitt|title=Leslie Hewitt {{!}} Clough Hanson|work=sites.rhodes.edu|language=en|accessdate=2017-03-11}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
"A kọwaala Hewitt dị ka ónyé otu ọgbọ na-ahụ màkà ihe ndị ruuru mmadụ, nke na-aghọta mmegharị nkè ihe ndị ruere mmadụ site na ihe oyiyi na ederede karịa ahụmịhe kpọmkwem. Karịsịa, ọ bụ ọgbọ na-etolite n'èzí onyinyo nkè mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ngwa, na nke nwekwara mmekọrịta pụrụ iche na foto. "<ref>Hopkins, R. (2011, April 7). ''Leslie Hewitt’s Riffs on Real Time''. <nowiki>https://7acd0b6e-e2d7-4c8e-9074-17088633d917.filesusr.com/ugd/d3f9dc_3aa979dca23f44b5a566ab7bd75e827e.pdf</nowiki>.</ref>
== Ọrụ ==
Hewitt na-enyocha akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na nké onwé ya site na foto, ihe ọkpụkpụ, na ntinye pụrụ iche.<ref name="kitchen">{{Cite web|url=http://www.thekitchen.org/event/182/0/1/|title=Event|publisher=The Kitchen|date=May 10, 2010|accessdate=February 1, 2012}}</ref> Ọrụ ya dịgasị iche iche site na obérè ihe ndị e dere na foto ndị dị ka bọọdụ mgbasa ozi nke na-anọdụ n'ime okpokoro osisi nke na-adabere na mgbidi ma na-akpọ ndị na-ekiri ka ha nwee ohere dị n'etiti ihe ọkpụkpụ na foto ọdịnala.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.guggenheim.org/new-york/collections/collection-online/artists/bios/8948/Leslie%20Hewitt|title=Leslie Hewitt|work=Guggenheim Collection Online|accessdate=8 March 2015}}</ref> Ọ na-ezo aka n'echiche nke na-abụghị nke ahịrị na nghọta abụọ site na nhazi nke ihe sitere na ọdịbendị a ma ama na ihe ndị na-adịghị adịte aka. O nwèrè mmasị n'otú anyị si dabere na ihe oyiyi iji nye ncheta nke ahụmịhe onwé ónyé, otu esi eme ka ncheta nke ihe ndị méré n'oge gárá aga bụrụ ma chekwaa, yana otu ha abụọ si ejikọta, dịrị, ma gwa ibe ha.<ref>{{Cite web|first=Randi|author=Hopkins|url=http://www.icaboston.org/exhibitions/upcoming-exhibitions/leslie_hewitt/|title=Leslie Hewitt explores the role of photography in recapturing the past|accessdate=March 8, 2015}}</ref> Hewitt na-adọta ọtụtụ n'ime ihe ya site na omenala ndị isi ojii na-ewu ewu nke afọ 1970 na afọ 1980. Ihe ndị dị ka teepu VHS nke ihe nkiri ojii, akwụkwọ ndị e dere ede, na akwụkwọ Alex Haley na Eldridge Cleaver na-apụtakarị na foto ya ma ọ bụ biri n'ime nrụnye ya.<ref>{{Cite web|first=Whitfield|author=Lovell|url=http://bombmagazine.org/article/3153/leslie-hewitt|title=Leslie Hewitt by Whitfield Lovell|accessdate=March 8, 2015}}</ref>
Hewitt nwere nnukwu ebe obibi na akụkọ ihe méré eme. N'afọ 2007, ọ nọrọ oge dị ukwuu na Houston na-ekere òkè na Core Program ma jee ozi dị ka Project Row Houses / Core Fellow site na 2006 Xia07. Hewitt sonyere na 2008 Whitney Biennial na mpempe akwụkwọ ya Make it Plain ma nata onyinye nyocha nke 2008 Art Matters iji gaa Netherlands iji nyochaa [http://www.artmattersfoundation.org ihe] osise ndụ Dutch nke e mepụtara n'oge ahịa ohu Trans-Atlantic na Rijksmuseum na Holland.<ref>{{Cite web|title=Leslie Hewitt|url=http://www.guggenheim.org/new-york/collections/collection-online/artists/bios/8948/Leslie%20Hewitt|work=Guggenheim Collection Online|accessdate=8 March 2015}}</ref><ref name="terras">{{Cite web|url=http://www.artmattersfoundation.org/search?keywords=leslie+hewitt|title=D'Amelio Terras|date=|publisher=Damelioterras.com|author=Website by Project Projects, www.projectprojects.com, 2006–2007|accessdate=February 1, 2012}}</ref> Site na 200910 Hewitt bụ onye Mildred Londa Weisman dị ka akụkụ nke Radcliffe Institute Fellowship na Mahadum Harvard.<ref>{{Cite web|url=https://www.radcliffe.harvard.edu/people/leslie-hewitt|title=Leslie Hewitt|date=March 16, 2012|publisher=}}</ref> N'oge mkpakọrịta ya, Hewitt nyochara mmalite nke igwefoto obscura ma jiri igwefoto dị ka ngwá ọrụ iji nyochaa ncheta ọdịbendị site na iwu ihe ndị na-adịru nwa ógè. Site n'ịde ma na-ese foto ugboro ugboro na nhazi ya, ọ na-ejide mgbanwe na ìhè ehihie, ike ndọda, na nghọta.<ref name="radcliffe">{{Cite web|url=http://www.radcliffe.edu/fellowships/fellows_2010lhewitt.aspx|title=Leslie Hewitt – Radcliffe Institute for Advanced Study – Harvard University|publisher=Radcliffe.edu|date=|accessdate=February 1, 2012}}</ref>
== Ihe ngosi onwe onye<ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.perrotin.com/artists/Leslie_Hewitt/347#biography|title=Leslie HEWITT - Artist - Perrotin}}</ref> ==
{| class="wikitable sortable"
|+
!Ebe
!Afọ
|-
|Ntụle nke oge a: Leslie Hewitt, The Menil Collection, Houston, TX
|2019<ref>{{Cite web|url=https://www.menil.org/exhibitions/257-contemporary-focus-leslie-hewitt|title=Contemporary Focus Leslie Hewitt|work=The Menil Collection|language=en|accessdate=2019-03-22}}</ref>
|-
|Perrotin, Seul, South Korea
|2018
|-
|Leslie Hewitt, Sikkema Jenkins & Co., New York, NY
|2017
|-
|Foto ọhụrụ: Lesli Hewitt, Minneapolis Institute of Art, Minneapolis MN
|2016
|-
|Ọnọdụ Nchịkọta: Na-egosi ọrụ na Bradford Young, The Sculpture Center, Long Island City, NY
|2016
|-
|Leslie Hewitt: Enweghị aha, Olaga Korper Inc., Toronto, Canada
|2016
|-
|Untitled (Structures): Lesli Hewitt na njikọ aka na Bradford Young, The Museum of Contemporary Art, Chicago, IL
|2014
|-
|Leslie Hewitt, Sikkema Jenkins & Co., New York, NY
|2013
|-
|Leslie Hewitt: Sudden Glare of the Sun, Contemporary Art Museum St. Lous, MO
|2012
|-
|Untitled (Structures): Leslie Hewitt na njikọ aka na Bradford Young, Des Moines Art Center, Des Moine, IA; gara Menil Collection, Houston,TX
|2012
|-
|Blue Skies, Warm Sunlight, D'Amelio Terras, New York, NY
|2011
|-
|Untitled (Level): Leslie Hewitt na Bradford Young, Studio Museum, Harlem New York, NY
|2010
|-
|Riffs On The Real, Clough-Hanson Gallery, Rhodes College, Memphis, TN
|2009
|-
|Nkwupụta nka, Art 40 Basel, Basel, Switzerland
|2009
|-
|kwa ụbọchị, Hessel Museum of Art na Bard College CCS, Annandale-on-Hudson, NY
|2009
|-
|Nkọwa nke Lost Original, Artist Space, New York, NY
|2007
|-
|Leslie Hewitt: Ọ bụ naanị mmetụta, D'Amelio Terras, New York, NY
|2007
|-
|Mee ka Ọ dị mfe, LAXART, Los Angeles, CA
|2006<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.perrotin.com/artists/Leslie_Hewitt/347#biography|title=Perrotin Gallery|author=|first=|date=|work=|accessdate=}}</ref>
|}
== Onyinye ==
{|
|+
!Onyinye
!Afọ
|-
|Tangier Mentor na Arts, Mahadum Cornell
|2015
|-
|Onyinye Louis Comfort Tiffany Foundation
|2014
|-
|Ihe nrite Joyce Alexander Wein Onye na-ese ihe
|2010
|-
|Foundation for Contemporary Arts Onyinye nye ndị na-ese ihe
|2010<ref>{{Cite web|url=https://www.foundationforcontemporaryarts.org/recipients/leslie-hewitt|title=Leslie Hewitt :: Foundation for Contemporary Arts|work=www.foundationforcontemporaryarts.org|accessdate=2018-04-19}}</ref>
|-
|Ihe nrite Eliza, Museum of Fine Arts Houston, Houston, TX
|2007<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.perrotin.com/artists/Leslie_Hewitt/347#biography|title=Perrotin Gallery|author=|first=|date=|work=|accessdate=}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.perrotin.com/artists/Leslie_Hewitt/347#biography "Perrotin Gallery"].</cite></ref>
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.lesliehewitt.info/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* [http://www.sikkemajenkinsco.com/index.php?v=artist&artist=4f873c1b66b27 Sikkema Jenkins & Co]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5j77m2dums6d569mcp5ftou7wjeqv44
Walter Livingston (architect)
0
17447
95218
81488
2022-08-25T21:16:26Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
Walter R. Livingston Jr. (Mee 25, 1922 ruo Jụn 8, 2011) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ, onye na-eme ihe ike na onye na-ahazi obodo.<ref name="UCReview">{{Cite web|title=Walter A. Livingston Jr. Broke Through Color Barriers In His Profession, His Neighborhood And Local Politics, Serving His Community With Aplomb And Decency|url=http://ucreview.com/walter-a-livingston-jr-broke-through-color-barriers-in-his-profession-hi-p2845-1.htm}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
=== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ===
A mụrụ Walter R. Livingston, Jr., zụlitere ya ma gụọ akwụkwọ n'obodo Philadelphia. Ọ bụ nwa Eloise Nelson Livingston nwụrụ anwụ, onye nkuzi ụlọ akwụkwọ si Greensboro, NC na Walter R Livingston, Sr., onye ọka iwu na injinia igwe si Marianna, FL. O nwere otu nwanne nwanyị, Grace Livingston Goss.
Maazị Livingston, onye otu klas otu narị na iri asaa na abụọ nke Central High School (Philadelphia) gụsịrị akwụkwọ na 1939. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ gara Mahadum Cheyney wee nweta nzere bachelọ nke sayensị na agụmakwụkwọ na 1943. Livingston sonyeere ndị agha US wee jee ozi afọ abụọ na Agha Ụwa nke Abụọ dị ka onye isi teknụzụ. Ọ natara kpakpando ọla nchara abụọ maka obi ike na Agha nke Bulge. Mgbe a chụrụ ya n'ọrụ n'ụzọ nkwanye ùgwù, ọ gara Mahadum Pennsylvania wee nweta nzere Bachelor of Architecture na 1949 na nzere Master of City Planning na 1955.
=== Ezinụlọ ===
Na 1951 Livingston lụrụ Marjorie V. Cachie nke New York.<ref name="Marjorie V. Cachie">{{Cite web|title=Marjorie V. Livingston, 92, wife of architect|url=https://www.phillytrib.com/obituaries/marjorie-v-livingston-wife-of-architect/article_fc3c5034-1e19-528e-a57f-42a572981ca9.html}}</ref> Ịhụnanya ha nọgidere ruo afọ iri isii
ma ha abụọ nwere ụmụ isii, ụmụ nwoke atọ na ụmụ nwanyị atọ ụmụ ụmụ iri na abụọ sochiri ha ma nwee ụmụ asatọ na ụmụ atọ.
=== Ọrụ ===
N'afọ 1960, Maazị Livingston meghere ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ mbụ ya na mmekorita ma gaa n'ihu na-arụ ọrụ ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri ise dị ka onye isi mmekọ na ọtụtụ ụlọ ọrụ. N'oge ahụ, ọ bụ onye na-ahụ maka imepụta ihe karịrị ụzọ atọ n'ụzọ anọ nke otu ijeri dollar nke ọrụ owuwu gụnyere ụlọ obibi, azụmahịa, ụlọ ọrụ na ụlọ ọrụ mmepụta ihe. Ọrụ ya gụnyere ndị ahịa ọha na eze na ndị nke onwe. N'afọ 1976, ndị ọgbọ ya sọpụrụ ya mgbe etinyechara ya na Fellow nke American Institute of Architects maka onyinye ya pụtara ìhè n'ọhịa nke Architecture, onye mbụ na naanị onye ojii Philadelphian natara nsọpụrụ a. Ụlọ ndị a ma ama nke ụlọ ọrụ ya mepụtara, gụnyere Justice Juanita Kidd Stout Center for Criminal Justice, Zion Baptist Church, Triumph Baptist Church. Edison / Fareira High School, Martin Luther King Recreation Center, West Branch YMCA, Clef Club of Jazz and Performing Arts, Ada B. George Dining Hall na Mahadum Cheyney, ọtụtụ obere ụlọ, na ọtụtụ ụlọ ndị ọzọ. E nyere ya ikikere ịrụ ọrụ n'ụlọ na steeti Pennsylvania, New York, New Jersey, Delaware na Indiana, ma kwado ya site na National Council of Architectural Registration Boards.
== Onyinye na bọọdụ ==
Na mgbakwunye na ọrụ ọkachamara ya, ihe ndị dị mkpa nke ọrụ dị ukwuu nke Maazị Livingston na ọrụ obodo na obodo dị ọtụtụ. Ọ bụ onye isi oche gara aga nke Philadelphia Urban League, onye nyere ya Whitney Young Heritage Award na 1994 maka enyemaka ya na obodo. Ndị Boy Scouts nke Amerịka nyere ya Silver Beaver na Silver Antelope Awards maka nraranye ya na ọrụ ya nye ndị ntorobịa. N'ịghọta onyinye pụrụ iche o nyere ya n'ọrụ ọha na eze, e nyere ya Jefferson Award site na Evening and Sunday Bulletin na 1978. N'afọ 1980, Mahadum Cheyney nyere ya Leslie Pinckney Hill Centennial Recognition Citation maka onyinye ya n'ọhịa nke Architecture na City Planning.<ref name="Philadelphia's Black Architects">{{Cite web|title=Philadelphia's Black Architects|url=https://saxoncapers.wordpress.com/2017/03/10/__trashed-6/}}</ref> Livingston jere ozi na bọọdụ nke Wesley Enhanced Living na Stapeley na Germantown, Southeastern Pennsylvania Chapter nke American Red Cross, Northeast Regional Board na kọmitii nchịkwa nke Cradle of Liberty Council nke Boy Scouts of America, The Presbyterian Foundation for Philadelphia, Berean Institute, Harcum College, na Philadelphia Housing and Development Corporation. Tụkwasị na nke a, Maazị Livingston jere ozi dị ka onyeisi oche nke bọọdụ nke The Philadelphia Tribune Newspaper na Center Post Housing Development. N'afọ 2011, a kwanyeere Livingston, onye jere ozi na bọọdụ nke NewCourtland, ùgwù, e nyere ezinụlọ ya onyinye Ephraim D. Saunders maka ọrụ pụrụ iche nke ọrụ obodo na mmeghe nke ụlọ ọrụ nde $ 14.6.<ref name="Senior center lauded as architect's dream">{{Cite web|title=Senior center lauded as architect's dream|url=https://www.phillytrib.com/news/senior-center-lauded-as-architect-s-dream/article_dd1cb08c-7d0e-5030-a269-7c575f1b640a.html}}</ref>
Ọ rụkwara ọrụ na bọọdụ nke Philadelphia Redevelopment Authority, Philadelphia Industrial Development Corporation, Philadelphia Chamber of Commerce, Youth Study Center of Philadelphia, The Philadelphia Foundation, Southern Home Services, Penn Presbyterian Medical Center, Berean Federal Savings Bank na Charter Deputy president nke The University City Swim Club.
Maazị Livingston bụ onye mason nke ogo iri atọ na atọ, onye otu ndịozi dị nsọ na Chọọchị Mediator, Alpha Phi Alpha fraternity, Union League of Philadelphia, na Philadelphia Chapter of Rotary International.
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
0egzmxx60tvdsf1eydwel8ch51ovqnm
Roger Margerum
0
17449
95195
81490
2022-08-25T21:05:59Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Roger Margerum''' (1931 ruo Jụn 21, 2016) bụ onye ọsụ ụzọ Afrịka-Amerịka architect.<ref name="ChicagoST obit">{{Cite news|author=O'Donnell|first=Maureen|title=Pioneering architect Roger Margerum dead at 85|url=https://chicago.suntimes.com/2016/8/30/18441842/pioneering-architect-roger-margerum-dead-at-85|accessdate=20 November 2019|work=Chicago Sun Times|date=30 August 2016}}</ref> Ọ biri na mpaghara Lafayette Park nke [[Detroit]], [[Michigan]].<ref>{{Cite web|url=https://www.newspapers.com/clip/84014447/strohs-facility-roger-margerum/|title=Stroh's facility, Roger Margerum|date=April 14, 1985|pages=80}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Margerum gara Mahadum DePaul na agụmakwụkwọ, wee mụọ ihe owuwu na Mahadum Illinois na Urbanaz Champaign.<ref name="ChicagoST obit">{{Cite news|author=O'Donnell|first=Maureen|title=Pioneering architect Roger Margerum dead at 85|url=https://chicago.suntimes.com/2016/8/30/18441842/pioneering-architect-roger-margerum-dead-at-85|accessdate=20 November 2019|work=Chicago Sun Times|date=30 August 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFO'Donnell2016">O'Donnell, Maureen (30 August 2016). [https://chicago.suntimes.com/2016/8/30/18441842/pioneering-architect-roger-margerum-dead-at-85 "Pioneering architect Roger Margerum dead at 85"]. ''Chicago Sun Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2019</span>.</cite></ref>
A zụlitere Margerum n'akụkụ ndịda Chicago, ya na nne ya. Mgbe ọ dị afọ iri, e debara aha ya na Art Institute of Chicago maka ịde ihe na Saturday. Margerum gbasoro aro nne ya ka ọ bụrụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ wee nweta akara ugo mmụta na ihe owuwu na 1955 na Mahadum Illinois.<ref>{{Cite web|author=Dow|first=Bill|date=2009-03-31|title=Roger Margerum & the Magic of the 45-Degree Polygon|url=https://detroitdesignmag.com/featured-homes/roger-margerum-the-magic-of-the-45-degree-polygon/|accessdate=2021-10-20|work=Detroit Design|language=en-US}}</ref>
Dị ka nwa akwụkwọ, o mere atụmatụ ịkọ nkọ na Skidmore, Owings & Merrill, bụ ndị were ya n'ọrụ.<ref name="ChicagoST obit">{{Cite news|author=O'Donnell|first=Maureen|title=Pioneering architect Roger Margerum dead at 85|url=https://chicago.suntimes.com/2016/8/30/18441842/pioneering-architect-roger-margerum-dead-at-85|accessdate=20 November 2019|work=Chicago Sun Times|date=30 August 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFO'Donnell2016">O'Donnell, Maureen (30 August 2016). [https://chicago.suntimes.com/2016/8/30/18441842/pioneering-architect-roger-margerum-dead-at-85 "Pioneering architect Roger Margerum dead at 85"]. ''Chicago Sun Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2019</span>.</cite></ref> Ọ malitere ọrụ ya na Skidmore, Owings & Merrill, ebe ọ bụ onye otu ndị na-emepụta ihe nke mepụtara ụlọ nke oge a maka ụlọ akwụkwọ Air Force Academy na Colorado Springs.<ref>{{Cite web|title=Roger Margerum|url=http://docomomo-us.org/designer/roger-margerum|accessdate=2021-10-20|work=docomomo-us.org|language=en}}</ref>
N'afọ 2000, mgbe ọ hapụsịrị ọrụ oge niile, nwunye ya Fran, gwara ya ka ọ chepụta ụlọ maka ha.<ref name="Detroit Home">{{Cite news|author=Dow|first=Bill|title=Roger Margerum & the Magic of the 45-Degree Polygon|url=https://www.detroithomemag.com/featured-homes/roger-margerum-the-magic-of-the-45-degree-polygon/|accessdate=20 November 2019|work=Detroit Home|date=31 March 2009}}</ref> N'ịbụ onye e dechara na 2006, Margerum kwuru, "naanị ụzọ iji mee ka onwe m nwee afọ ojuju bụ ịmepụta ihe dị ịrịba ama. Ekwenyere m na m mere nke ahụ. Na ihe ọmụma m, ọ dịghị onye jirila polygon iri anọ na ise dị ka modulu siri ike. "<ref name="Detroit Home" />
Margerum nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri asatọ na ise na 21 Jụn 2016, na nso Detroit, n'ihi nsogbu sitere na ọrịa strok.<ref name="ChicagoST obit">{{Cite news|author=O'Donnell|first=Maureen|title=Pioneering architect Roger Margerum dead at 85|url=https://chicago.suntimes.com/2016/8/30/18441842/pioneering-architect-roger-margerum-dead-at-85|accessdate=20 November 2019|work=Chicago Sun Times|date=30 August 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFO'Donnell2016">O'Donnell, Maureen (30 August 2016). [https://chicago.suntimes.com/2016/8/30/18441842/pioneering-architect-roger-margerum-dead-at-85 "Pioneering architect Roger Margerum dead at 85"]. ''Chicago Sun Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2019</span>.</cite></ref>
== Onye American Institute of Architects Fellow ==
N'afọ 1984, Margerum ghọrọ American Institute of Architects College of Fellows, nsọpụrụ kachasị elu nke ndị otu AIA, maka ọrụ ya pụrụ iche na onyinye ya maka ihe owuwu na ọha mmadụ.<ref>{{Cite web|title=Roger Margerum|url=http://docomomo-us.org/designer/roger-margerum|accessdate=2021-10-20|work=docomomo-us.org|language=en}}</ref>
== Ụlọ ==
* Libby Elementary School- Chicago
* North Austin Library
* rary
* Kettering UAC Interior
* 45 Degree Angle House
* Ụlọ Roger Margerum na E. 48th St., Detroit, MI
* Ụlọ Dr. E. J. Ingram na 6500 Eberhart, Chicago, IL
== Edensibia ==
{{Reflist}}
5a5rn2lndposc9oqi9ulu94kov8958b
Wilhelmina McAlpin Godfrey
0
17469
95326
81512
2022-08-25T22:18:00Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Godfrey_Composition_I.jpg|thumb|Wilhelmina Godfrey na ọrụ ya Composition I, c. 1969; Foto nke Burchfield Penney Art Center Archives]]
[[Usòrò:Godfrey_Langston_Hughes_founders.jpg|thumb|Godfrey na ndị otu ya na Langston Hughes Institute, site n'aka ekpe: Jim Pappas, Allie Anderson, Clarence Scott na Hal Franklin. Foto nke Burchfield Penney Art Center Archives.]]
'''Wilhelmina McAlpin Godfrey''' (ubochí irí abụọ na asaá n'ọnwa Ọgọst, 1914 rụo ụbọchị irí na atọ n'ọnwa Mée, 1994) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ebi akwụkwọ na ónyé na-ese akwa, ónyé nkụzi nka na ónyé na'obodo na Buffalo, New York.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Godfrey na Philadelphia, Pennsylvania. A zụlitere ya ma gụọ akwụkwọ na Buffalo, New York.<ref name="REF1">{{Cite web|url=http://uncrownedcommunitybuilders.com/person/wilhelmina-mcalpin-godfrey|title=Uncrowned Community Builders, Wilhelmina McAlpin Godfrey|accessdate=2016-12-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161220163359/http://uncrownedcommunitybuilders.com/person/wilhelmina-mcalpin-godfrey|archivedate=2016-12-20}}</ref> Ọ lụrụ William Godfrey Jr. ha nwèrè otu nwa, Carol Godfrey Wing.<ref name="REF2">Brooks-Bertram, Peggy, Barbara A. Seals Nevergold, and Lisa C. Francescone. "Wilhelmina M Godfrey." Uncrowned Queens: African American Women Community Builders of Western New York. Vol. 1. N.p.: SUNY, 2009. 11-12. Print.</ref> Wilhelmina Godfrey nwụrụ na úbọchị irí nà atọ n'ọnwa Mee, 1994 na Buffalo, New York.<ref name="REF1" /><ref name=":1">{{Cite web|author=Staff|title=WILHELMINA M. GODFREY DIES; NOTED ARTIST, FINE-ARTS WEAVER|url=https://buffalonews.com/news/wilhelmina-m-godfrey-dies-noted-artist-fine-arts-weaver/article_860235c3-40bc-56a4-9607-0bab65db1b9f.html|accessdate=2020-08-11|work=The Buffalo News|language=en}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Wilhelmina Godfrey gara Fosdick Masten Park High School na Buffalo, ébé ọ gàrà klas nka niile ụlọ akwụkwọ ahụ nyere. Ọ bụ ezie na Oké Ndakpọ Akụ̀ na Ụba kwụsịrị agụmakwụkwọ ya, ọ nwèrè ike ịga n'ihu na agụmakwụkwọ na 1940s na-enweta agụmakwụkwọ site na Art Institute of Buffalo na Albright Art School nke Buffalo Fine Arts Academy, ébé ọ gụsịrị akwụkwọ na 1949.<ref name=":0">Evans-Tibbs Collection, Artist file: Godfrey, Wilhelmina. National Gallery of Art Library, Washington D.C.</ref> N'afọ 1962, Godfrey gụsịrị akwụkwọ na ịkpa ákwà na Rochester Institute of Technology School for American Craftsmen.<ref name=":0" />
== Ọrụ ==
Godfrey malitere ọrụ ya dị ka ónyé na-ese ihe na ónyé na-ebi akwụkwọ, mgbè e mesịrị mepụta ihe osise na eriri malite na mbido afọ 1960. Ọ na-akwalite ọrụ nka ọbọdọ na ọdịda anyanwụ New York.
Malite na mbido afọ 1950, ọ haziri ma kụzie klas eserese na eserese na Buffalo, na YMCA na Michigan Ave na St. Philip's Episcopal Church Community Center. Site na 1952 ruo 1963 Godfrey rụrụ ọrụ na ụlọ ahịa ngalaba AM&A dị ka ónyé na-ese ihe, mana na 1963 ọ hapụrụ iji lekwasị anya na nka ya.
Ihe osise mbụ nke Godfrey na-egosi ndụ ndị bi n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Buffalo. N'afọ 1958, mgbè ihe ngosi na Rochester, New York kpaliri ya, ọ malitere ịkpa ákwà ma malite ịmepụta ihe ọkpụkpụ na eriri. Ọrụ akwa Godfrey bụ ihe na-enweghị atụ ma na-agụnyekarị ihe ndị sitere na nka Africa. Ọ haziri mmemme ịkpa ákwà nke Mahadum na Buffalo ma site na 1967 ruo 1970, ọ kụziri na Creative Craft Center.
Ya na onye na-ese ihe ibe ya Jim Pappas, ónyé na-akpụ ihe / ónyé na-ewe foto Allie Anderson, ónyé na'ihe osise Clarence Scott, Godfrey jikọtara aka guzobe Langston Hughes Center for the Visual and Performing Arts (nke e mechara kpọwa Langston Hughes Institute), nke gbalịrị iji nka mee ka ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya dịkwuo mma, na ịkụziri ụmụaka igosipụta ihe okike site na ịgba egwu, ise ihe, ịkpa ákwà, imepụta ihe osise, imepụta, na ite.<ref name=":1">{{Cite web|author=Staff|title=WILHELMINA M. GODFREY DIES; NOTED ARTIST, FINE-ARTS WEAVER|url=https://buffalonews.com/news/wilhelmina-m-godfrey-dies-noted-artist-fine-arts-weaver/article_860235c3-40bc-56a4-9607-0bab65db1b9f.html|accessdate=2020-08-11|work=The Buffalo News|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Artist-founded urban art center had a legendary impact on youth|url=http://www.burchfieldpenney.org/general/blog/article:02-28-2020-12-00am-langston-hughes-center-for-the-visual-and-performing-arts-artist-founded-urban-art-center-had-a-legendary-impact-on-youth/|accessdate=2020-08-11|work=www.burchfieldpenney.org|language=en}}</ref> Ụlọ ọrụ ahụ mechiri n'afọ 2015.
N'afọ 1974, Godfrey natara fellowship site na National Endowment for the Arts na agụmakwụkwọ site na Haystack Mountain School of Crafts, na Deer Isle, Maine. N'afọ 1977, o dere na ọ na-enyocha "mmetụta Afrịka na ndị ọrụ aka ojii America na-arụ ọrụ na United States taa".<ref name=":0">Evans-Tibbs Collection, Artist file: Godfrey, Wilhelmina. National Gallery of Art Library, Washington D.C.</ref> Afọ abụọ ka e mesịrị, na 1979, o gosipụtara na National African American Crafts Conference Symposium na "The Negro Slave Crafts Workers of North and South Carolina".
E nyere Godfrey ọrụ ịmepụta ihe osise màkà St. Philip's Episcopal Church (ihe osise ebe ịchụàjà triptych) na Buffalo's St. Matthew's Episcope Church (ihe Osise ebe ịch ịchụàjà pentaptych).<ref name="REF2">Brooks-Bertram, Peggy, Barbara A. Seals Nevergold, and Lisa C. Francescone. "Wilhelmina M Godfrey." Uncrowned Queens: African American Women Community Builders of Western New York. Vol. 1. N.p.: SUNY, 2009. 11-12. Print.</ref> N'afọ 1990, ọ natara Onyinye Ónyé Ọkpụkpọ N'ime Ọbọdọ site na Buffalo na Erie County Arts Council. N'otu afọ ahụ, o gosipụtara na Medaille College.
Burchfield Penney Art Center nke Buffalo State College nwere ọtụtụ ọrụ Godfrey, gụnyere ihe osise acrylic nke 1989 Sint Maarten (Dutch West Indies) na City Playground (1949-1950), nke ikpeazụ nke di ya na nwa ya nwanyị nyèrè na 1994.<ref name="REF2">Brooks-Bertram, Peggy, Barbara A. Seals Nevergold, and Lisa C. Francescone. "Wilhelmina M Godfrey." Uncrowned Queens: African American Women Community Builders of Western New York. Vol. 1. N.p.: SUNY, 2009. 11-12. Print.</ref> N'afọ 2009, ụlọ ọrụ ahụ natara onyinye nke ọmụmụ 15 mbụ Godfrey mere màkà City Playground nke na-egosi usoro ọrụ ya. A na-egosipụtakwa ọrụ akwa ya n'etiti: Face Fetish na Untitled (# 22), na-etinye ihe ndị Afrịka.<ref name="REF3">"Artwork." Burchfield Penney Art Center at SUNY Buffalo State. N.p., n.d. Web. 13 Dec. 2016. <{{Cite web|title=Archived copy|url=https://www.burchfieldpenney.org/collection/view:large-list/browse:permanent-collection/?q=Wilhelmina%2BGodfrey|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161220201435/https://www.burchfieldpenney.org/collection/view:large-list/browse:permanent-collection/?q=Wilhelmina%2BGodfrey|archivedate=2016-12-20|accessdate=2016-12-14}}></ref> N'afọ 2018, onye na-anakọta ihe Mark Dabney nyere onyinye dị ukwuu nke ihe ndị metụtara ọrụ Wilhelmina Godfreyz, gụnyere narị atọ na iri ise slides agba nke ihe osise ya, ịkpa, na mbipụta ya na akwụkwọ narị abụọ na iri asaa na asaa nke ihe odide ya, nke a na-akpọ These Hands: Contemporary African-American Craftspeople of the 60s nà 70z, nwebisiinka 1980.
[[Usòrò:Sint_Maarten.jpg|thumb|Sint Maarten, 1989; acrylic na ákwà, 24 x 36 in. (61 x 91.4 cm); The M&T Bank Collection na Burchfield Penney Art Center, 1991]]
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
cj1kisjzooobwlo7rvstyj8mmmpmxbo
Robert T. Freeman
0
17472
95184
81515
2022-08-25T20:57:45Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert Freeman''' (amụrụ n'afọ 1946) bụ ónyé America na-ese ihe na ónyé nkụzi nke a maara màkà nnukwu ihe osise mmanụ ya nke akpọrọ Black Tie, na-enye nkọwa banyere esemokwu onwe ónyé Freeman nwèrè ka ndị Africa-Amerịka bírí na ndụ dị n'etiti na-esote esemokwu agbụrụ nke 1960s na 1970s.<ref>{{Cite web|url=https://collections.mfa.org/objects/533476|title=Museum of Fine Arts Boston Collections|work=mfa.org}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.zenithgallery.com/artists/robert-freeman/|title=Zenith Gallery Robert Freeman|work=zenithgallery.com}}</ref> N'afọ 1997, e nyere Freeman onyinye Boston University Distinguished Alumni Award site na School of Visual Arts na 2020, a kpọrọ Freeman onye ọhụrụ nke Boston Arts Commission.<ref>{{Cite web|url=https://www.bu.edu/cfa/alumni/distinguishedalumni/|title=Boston University Distinguished Alumni|work=bu.edu}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://art.state.gov/personnel/robert_freeman/|title=Art In Embassies Robert Freeman|work=art.state.gov}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.boston.gov/news/meet-boston-art-commission-robert-freeman|title=Meet Boston Art Commission Robert Freeman|work=boston.gov}}</ref>
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Freeman na Brooklyn, New York ma nọrọ ọtụtụ oge ntorobịa ya n'etiti Accra, Ghana na United States.<ref>{{Cite web|url=https://thebostonsun.com/2016/11/04/african-american-artist-and-bostonian-bob-freeman-to-show-at-the-adelson-galleries/|title=African American Artist and Bostonian Bob Freeman to Show at the Adelson Galleries|work=thebostonsun.com}}</ref> Ọ gàrà afọ abụọ na Mahadum Howard iji mụọ nka n'okpuru Lois Jones tupu ọ gaa na Mahadụ Boston School of Visual Arts, ebe ọ nwetara B.F.A. na 1971 na M.F. A na 1981.<ref>{{Cite web|url=https://www.cavaliergalleries.com/artist/Robert_Freeman/biography/|title=Robert Freeman Biography|work=cavaliergalleries.com}}</ref>
A maara ya màkà akara ahịa ya, iji agba dị iche iche, mmegharị na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe ndị a na-adịghị ahụkebe, ihe osise Freeman na-egosi isiokwu ndị Africa America, ma bụrụ nke ahụmahụ nwata ya na Ghana na Washington, D.C. kpaliri. Na usoro ya nke afọ 1981, Black Tie, Freeman nyochara ma mee emume "ịma mma, ịma mma na ''amara'' nke ndị isi ojii nọ n'etiti" site na ahụmịhe onwe ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.thehistorymakers.org/biography/robert-freeman|title=Robert Freeman Biography|work=thehistorymakers.org}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://adelsongalleries.com/freeman-robert-1|title=Adelson Galleries Robert Freeman|work=adelsongalleries.com}}</ref> Nhọrọ sitere na Black Tie gosipụtara na okpukpu nkè ise nke Mayor's Gallery na Boston City Hall.<ref>{{Cite web|url=https://www.boston.gov/news/meet-boston-art-commission-robert-freeman|title=Meet Boston Art Commission Robert Freeman|work=boston.gov}}</ref>
N'isiokwu ahụ, "Kpọọ naanị: Ihe osise Robert Freemanz na-akọwa ụwa mmekọrịta mmadụ na ibe ya site na Celina Colby na The Bay State Banner, a na-akọwakọta Freemanz New Works dị ka usoro ihe osise mmanụ na mmegharị na ike nke egwu jazz. N'agbanyeghị ọrụ ndị na-enweghị obi ụtọ egosiri, ihe osise ahụ nwèrè akụkụ gbárá ọchịchịrị karịa ha. A ka na-enyo enyo na a ka na-ekwu na a ga-etinye ndị mmadụ n'ime ọbọdọ anyị, ka Freeman kwuru n'isiokwu ahụ. Anyị ka bi n'ụwa nke kewara ekewa.<ref>{{Cite web|url=https://www.baystatebanner.com/2016/11/11/invite-only-robert-freemans-paintings-dissect-a-social-world/|title=Invite Only Robert Freeman's Paintings Dissect a Social World|work=baystatebanner.com}}</ref>
Ndị India Mardi Gras, usoro jikọrọ aka na 2018 na onye na-ese foto Max Stern, mepụtara ala ọhụrụ màkà Freeman site na iji akwụkwọ ọla edo na ábụ́bà iji weghara uwe ''ndị India Mardi gras'' na-eyi ka ha na-eme emume n'etiti.<ref>{{Cite web|url=http://ncaaa.org/mardi-gras-indians-paintings-robert-freeman-photographs-max-stern/|title=Mardi Gras Indians Robert Freeman and Max Stern|work=ncaaa.org}}</ref>
Ugbu a, Freeman bi na Jamaica Plain, MA ma na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ ya na Waltham, MA.
== Onyinye na ihe ngosi ==
N'afọ 2008, e gosipụtara ihe osise Freeman na ihe ngosi Five American Voices n'etiti ọrụ Romare Bearden, [[Benny Andrews]], Alma Woodsey Thomas, na [[Richard Yarde]] na Meridian International Center na Washington, DC.<ref>{{Cite web|url=https://www.meridian.org/project/five-american-voices-selections-from-the-freedom-place/|title=Five American Voices Selections from the Freedom Place|work=meridian.org}}</ref>
Black Tie, nke bụzi akụkụ nke Museum of Fine Arts, Boston na-adịgide adịgide, so n'ọtụtụ ọrụ nka nke Freeman gosipụtara na mba ahụ ihe karịrị afọ 40.<ref>{{Cite web|url=https://collections.mfa.org/objects/533476|title=Museum of Fine Arts Boston Collections|work=mfa.org}}</ref> Enwere ike ịchọta ụfọdụ n'ime ihe osise ya na nchịkọta na National Center for African American Artists, Boston Public Library, DeCordova Museum, na Mahadum Brown<ref>{{Cite web|url=https://library.brown.edu/cds/portraits/display.php?idno=231|title=Portrait Collections|work=brown.edu}}</ref> n'etiti ụlọ ọrụ ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://grinderfineart.net/robert%20freeman.html|title=Robert Freeman|work=grinderfineart.net}}</ref>
Na mgbakwunye na ọtụtụ ihe ngosi gallery, e gosipụtara ihe osise Freeman na ngosi na Rose Art Museum na Mahadum Brandeis, Museum of Fine Arts, Boston, na Williams College Museum of Art, Williamstown, MA.<ref>{{Cite web|url=https://octobergallery.com/2012/04/03/robert-freeman-visual-artist/|title=Robert Freeman Visual Artist|work=octobergallery.com}}</ref>
N'afọ 1997, e nyere Freeman onyinye Boston University Distinguished Alumni Award site na School of Visual Arts.<ref>{{Cite web|url=https://www.bu.edu/cfa/alumni/distinguishedalumni/|title=Boston University Distinguished Alumni|work=bu.edu}}</ref> N'oge na-adịbeghị anya, na 2020, a kpọrọ Freeman onye ọhụrụ nke Boston Arts Commission, ebe ọ ga-enye ọhụụ ya maka ngosi nka ọha na eze gafee obodo Boston.<ref>{{Cite web|url=https://www.boston.gov/news/meet-boston-art-commission-robert-freeman|title=Meet Boston Art Commission Robert Freeman|work=boston.gov}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* Stokes Sims, Lowery. ''CommonWealth'': Art site n'aka ndị Africa America na Museum of Fine Arts, Boston. Boston: MFA Publications, 2015. Mbipụta.
* Perruso, Alison. ''Ònye'' na-akọwa onye na American Art, Marquis Ònye bụ Ònye, 2010. Mbipụta.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] St. James Guide to Black Artists, Detroit: Schomburg Center for Research in Black Culture na St. James Press, 1997. Mbipụta.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
oix6vp7r6tyj18uacsx3mb6s8a5dkfd
Wanda Ewing
0
17475
95231
81518
2022-08-25T21:20:18Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wanda Ewing''' (1970-2013) bụ ónyé na-ese ihe a mụrụ na Omaha, Nebraska.<ref>{{Cite web|url=http://www.wandaewing.com/about/wanda/|work=Wanda Ewing artist|accessdate=March 7, 2015|title=Wanda Ewing|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150303150603/http://www.wandaewing.com/about/wanda/|archivedate=March 3, 2015}}</ref> O lere nka ya ányá dị ka "ihe na-akpali akpali na ndọrọ ndọrọ ọchịchị". Ozi a na-ahụkarị n'ọrụ nka ya bụ nwanyị ojii dị mpako, ọ ga-esiri ike ileghara ya anya.<ref name="The Reader article">{{Cite news|author=Krainak|first=Mike|title=No Little Death|url=http://www.thereader.com/post/no_little_death|accessdate=March 7, 2015|publisher=The Reader|date=Dec 24, 2013}}</ref> Ewing gụrụ akwụkwọ óbíbí akwụkwọ na San Francisco Art Institute ebe ọ natara BFA ya na 1997. Ọ natara MA na MFA ya na obibi akwụkwọ na Mahadum Iowa na 2001 na 2002, n'otu n'otu.<ref name="The Reader article" /> Ọ bụ prọfesọ na Mahadum Nebraska na Omaha, ebe ọ kụziri klas nka anya site na 2004 ruo 2013.<ref>{{Cite news|author=Truax|first=Sue|title=Unexpected death of Omaha artist, professor Wanda Ewing, 43, shocks UNO|url=http://www.omaha.com/go/unexpected-death-of-omaha-artist-professor-wanda-ewing-shocks-uno/article_70324bf6-9d8a-5d36-819c-ccd202a7dee6.html|accessdate=March 10, 2015|publisher=Omaha World-Herald|date=November 19, 2014}}</ref><ref name="caa">{{Cite news|author=Buszek|first=Maria|title=Wanda Ewing: In Memoriam|url=http://www.collegeart.org/obituaries/wandaewing|accessdate=March 7, 2015|publisher=College Art Association|date=Dec 20, 2013}}</ref><ref name="Barber 2014">{{Cite web|author=Barber|first=Hali|title=Wanda Ewing|url=http://wap.lib.unomaha.edu/wewing.html|work=UNO Women's Archive Project|publisher=University of Nebraska at Omaha|accessdate=31 March 2015}}</ref> Ewing gosipụtara na mba niile ma nweta ọtụtụ onyinye màkà ọrụ ya.
== Ihe osise ==
=== Ụdị na nkà ihe ọmụma ===
Ewing bụ ónyé na-akọwa onwe ya dị ka "latch hook maven".<ref>{{Cite web|title=Home|url=http://www.wandaewing.com/|work=Wanda Ewing|accessdate=6 May 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150503115637/http://www.wandaewing.com/|archivedate=May 3, 2015}}</ref> O jiri collage, printmaking, latch hook, na mgbasa ozi ndị ọzọ mepụta ihe ya. Ọrụ ya na-enyocha okwu gbasara agbụrụ, okike, mmekọahụ, ịma mma, na njirimara.<ref name="Wanda website">{{Cite web|url=http://www.wandaewing.com/about/wanda/|work=Wanda Ewing Artist|title=About Wanda Ewing}}</ref> Ihe osise ya na-eji ejiji na-akpali agụụ mmekọahụ na anya dị ike iji gbaghaa echiche ndị inyom ojii na mgbasa ozi. Ụmụ nwanyị Ewing rụrụ ọrụ dị mkpa na nka ya. Ihe osise ya na-eji ụdị ụmụ nwanyị na ọdịnaya ya "mebie ihe oyiyi ụmụ nwanyị".<ref>{{Cite book|author=Buszeck|first=Maria|title=Pin-up Grrrls: Feminism, Sexuality and Popular Culture|year=2006|publisher=Duke University Press|location=Duke University}}</ref> Mgbasa ozi na-egosipụtakarị ụmụ nwanyị ojii n'ụzọ na-adịghị mma site n'ịme ka ha nwee mmekọahụ ma mee ka ahụ ha bụrụ ihe ziri ezi. Ọ bụ ebumnuche Ewing iji gbanwee ihe ngosi ndị ahụ ka ha bụrụ ndị dị mma. Ihe osise ya na-egosi ụmụ nwanyị ojii dị ka "ndị nwere obi ike" na ndị nwéré obi ike.<ref>{{Cite web|author=Silva|first=Patricia|title=Wanda Ewing: Pin-Ups and Wallflowers|url=http://www.velvetparkmedia.com/blogs/wanda-ewing-pin-ups-and-wallflowers|work=Velvet Park: art, thought, and culture|accessdate=1 May 2015}}</ref>
=== Ihe ngosi ndị a ma ama ===
* "Bougie" bụ usoro ihe osise nke na-eji satire ekwu màkà ụkpụrụ ịma mma màkà ụmụ nwanyị ojii. Usoro a gosipụtara site na Sheldon Museum of Art na Lincoln, Nebraska.<ref>{{Cite web|url=http://www.wandaewing.com/exhibitions/solo/|title=Solo exhibitions|work=Wanda Ewing|accessdate=6 May 2015}}</ref> E gosipụtara ya na telivishọn ọha na eze Next Exit: Arts in Nebraska<ref>{{Cite web|title=Next Exit: Arts in Nebraska: Wanda Ewing|url=http://netnebraska.org/interactive-multimedia/none/next-exit-arts-nebraska-wanda-ewing|accessdate=6 May 2015}}</ref>
* "Black as Pitch, Hot as Hell" bụ nchịkọta nke ihe osise na mbipụta na-egosi ụmụ nwanyị ojii na-agba agba, n'ụdị pin-up.<ref name="genderacrossborders.com">{{Cite web|author=Deskins|first=Sally|title=Wanda Ewing, Artist: "Video Grrrlzzz"|url=http://www.genderacrossborders.com/2011/05/25/wanda-ewing-artist-%E2%80%9Cvideo-grrrlzzz%E2%80%9D/|work=Gender Across Borders|accessdate=March 28, 2015}}</ref> Usoro a na-enyocha otu agbụrụ si mara echiche ọha mmadụ banyere ịma mma nwanyị.
* "Video Grrrlzzz" bụ nchịkọta sitere n'ike mmụọ nsọ nke vixen vidio Karrine Steffans.<ref name="genderacrossborders.com" /> Usoro ihe osise a na-egosi "ụmụ nwanyị ojii na-eyi uwe na-enweghị isi akpa, ihe atụ màkà otu esi emeso ụmụ nwanyị na ụlọ ọrụ hip-hop". A na-ewere nchịkọta a dị ka ihe na-ese okwu nke ukwuu ma jụ ya site na ngosi hip-hop.
=== Ihe ngosi na njikọ gallery ===
A gụnyere ọrụ Ewing n'ọtụtụ nchịkọta gụnyere Richard M. Ross Museum na Delaware, Tama Art University Museum na Tokyo, Japan, na San Francisco Art Institute na ndị ọzọ.<ref name="wanda website">{{Cite web|url=http://www.wandaewing.com/about/gallery-affiliations-collections/|work=Wanda Ewing artist|accessdate=March 7, 2015|title=Wanda Ewing Collections}}</ref> A tụlere ma nyochaa ọrụ ya n'akwụkwọ dị iche iche, ọkachasị Maria Buszek's Pin-up Grrrls: Feminism, Sexuality and Popular Culture.<ref name="Maria's book">{{Cite book|author=Buszek|first=Maria|title=Pin-up Grrrls: Feminism, Sexuality and Popular Culture|year=2006|publisher=Duke University Press|location=Duke University|isbn=0822337460|pages=[https://archive.org/details/pinupgrrrlsfemin00busz/page/349 349–350]|url=https://archive.org/details/pinupgrrrlsfemin00busz/page/349|accessdate=March 7, 2015}}</ref> E gosipụtara nhọrọ nke ihe osise ya na International Print Center na New York n'etiti afọ 2000.<ref>{{Cite web|title=Wanda Ewing|url=http://www.ipcny.org/artists/wanda-ewing/|work=International Print Center New York|accessdate=2 May 2015}}</ref> A na-aga n'ihu na-egosi ma na-anakọta ọrụ ya.
=== Scholarships, onyinye, na onyinye ===
* 1995-1997 Undergraduate Merit Award Scholarship site na San Francisco Art Institute
* 1999 2002 Ohere Ọmụmụ Ihe Maka Ọmụmụ Ọmụmụ na Obere Ọmụ Ihe Ọmụmụ nke Mahadum nke Iowa School of Art and Art History
* 2003 Onyinye Njem site na The Nebraska Women's Caucus for Art
* 2004 Onyinye mmata site na Roots na Crown: UNL Printmakers Exhibition
* 2006 Onye na-ese ihe nke Afọ site na National Council of Negro Women, Inc.
* 2008 Purse Award site na Mahadum Purdue
* 2009 Best Visual Artist na Best 2-D Artist site na Omaha Entertainment Awards, Purchase Award site na Richard M. Ross Museum, na Young at Heart Award site na Micro Museum.<ref>{{Cite web|author=Ewing|first=Mona|title=Recognition|url=http://www.wandaewing.com/about/recognition/|work=WandaEwing.com|accessdate=March 28, 2015}}</ref>
* 2010 Research Grant sitere na Kọmitii Mahadum na Nnyocha na Ọrụ Okike na Mahadum Nebraska na Omaha
* 2011 Onyinye Onye na-ese ihe n'otu n'otu site na Pollock Krasner Foundation, INC.
* 2013 Onye na-ese ihe n'otu n'otu site na The Nebraska Arts Council
== Ọnwụ ==
N'ọnwa Mee afọ 2013, a chọpụtara na Ewing nwere ọrịa kansa akpa ume nke anọ.<ref>{{Cite web|first=Patricia|author=Silva|title=Tenacious as Hell, Vividly: Wanda Ewing|url=http://www.flarearts.org/?p=14|work=Flare Arts Journal|accessdate=March 28, 2015}}</ref> Wanda Ewing nwụrụ na Disemba 8, 2013 mgbe ọ dị afọ 43 site na nsogbu na ọgwụgwọ ọgwụ.<ref>{{Cite web|author=Ewing|first=Mona|title=About|url=http://www.wandaewing.com/about/wanda/|work=WandaEwing.com|accessdate=March 28, 2015}}</ref>
== Ihe Nketa ==
Ewing bụ onye nnọchi anya obodo Omaha.<ref name="The Reader article">{{Cite news|author=Krainak|first=Mike|title=No Little Death|url=http://www.thereader.com/post/no_little_death|accessdate=March 7, 2015|publisher=The Reader|date=Dec 24, 2013}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ iji mepụta oghere maka ndị na-ese ihe na-acha anụnụ anụnụ na ihe nkiri nka nke Omaha. Ọnụnọ nke ndị na-ese ihe na Omaha toro n'okpuru nlekọta ya. Union for Contemporary Arts na Omaha, Nebraska kpọrọ gallery na ncheta ya.<ref name="UCA Website">{{Cite web|title=Union for Contemporary Art|url=http://www.u-ca.org/exhibition/|work=u-ca.org|accessdate=March 7, 2015}}</ref> Ewing bụ prọfesọ mbụ na-arụ ọrụ oge niile nke agba iji nweta ọrụ na ngalaba nka nke nnukwu mahadum steeti.<ref>{{Cite web|author=Silva|first=Patricia|title=Wanda Ewing: Pin-Ups and Wallflowers|url=http://www.velvetparkmedia.com/blogs/wanda-ewing-pin-ups-and-wallflowers|work=Velvet Park: art. thought, and culture|accessdate=1 May 2015}}</ref> Mahadum nke Nebraska Foundation guzobere agụmakwụkwọ nka n'aha ya.
Ọrụ Wanda Ewing na-aga n'ihu na-akpali ụmụ nwanyị na-ese ihe "ịchọta olu ha".<ref>{{Cite web|title=Wanda|url=http://www.wandaewing.com/about/wanda/|work=Wanda Ewing|accessdate=9 May 2015}}</ref> Les Femmes Folles: Women in Art, otu nzukọ sitere n'ike mmụọ nsọ nke ihe ngosi ọ haziri n'okpuru otu aha ahụ, na-aga n'ihu na-akwado ụmụ nwanyị na nka iji sọpụrụ ya.<ref name="Les Femmes Folles">{{Cite web|author=Deskins|first=Sally|title=Wanda Ewing|url=http://femmesfollesnebraska.tumblr.com/wanda|work=Les Femmes Folles: Women in Art|publisher=Les Femmes Folles|accessdate=March 7, 2015}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
s0j403184gaccqq8gbc1rtvuhkxtzde
Harvey Tristan Cropper
0
17483
95494
81526
2022-08-26T09:02:13Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Harvey Tristan Cropper''' (ubochí anọ n'ọnwa Ọgọst, 1931 rụo ụbọchị irí na isé n'ọnwa Nọvemba, 2012) bụ ónyé America na-ese ihe, amụrụ na New York City, ónyé na 1980s kwagara [[Stockholm]], [[Sweden]], ebe ọ nwụrụ mgbè ọ dị afọ iri asatọ na otu.<ref name="DODSource">{{Cite web|url=http://sourze.se/2012/12/28/fran-harlem-till-soder__80974|title=Från Harlem till Söder|first=Bengt O.|author=Björklund|date=December 28, 2012|work=sourze.se}}</ref>
== Ndụ ==
A mụrụ Cropper na úbọchị anọ n'ọnwa Ọgọst, 1931, na Sugar Hill, Harlem, New York City, nné na nnà West Indian bụ ndị si St. Vincent kwaga ebe ahụ.<ref name="Thomison1991">{{Cite book|first=Dennis|author=Thomison|title=The Black artist in America: an index to reproductions|url=https://archive.org/details/blackartistiname00thom|date=1 December 1991|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-0-8108-2503-1}}</ref><ref name="DODSource">{{Cite web|url=http://sourze.se/2012/12/28/fran-harlem-till-soder__80974|title=Från Harlem till Söder|first=Bengt O.|author=Björklund|date=December 28, 2012|work=sourze.se}}</ref> Nnà ya bụ ónyé na-ahụ màkà ọgwụ na nné ya bụ onye embroider na Harlem.<ref name="styx">{{Cite book|title=The Art of Harvey Tristan Cropper.|date=2015|publisher=Styx förlag|isbn=9789185747351|oclc=942288033}}</ref> Cropper malitere ịmepụta nka mgbè ọ dị afọ anọ, ọtụtụ ụcha nke eriri silk nke nne ya kpaliri ya.<ref name="TeboYoutube" /> Ọ gụrụ akwụkwọ na Art Students League nke New York, ma nọrọ oge na ọmụmụ onwe onye na Japan.<ref name="afroamericanartists">{{Cite book|title=Afro-American Artists: A Bio-biographical Directory|first=Theresa Dickason|author=Cederholm|publisher=Trustees of the Boston Public Library|date=1973|isbn=9780890730072|url=https://archive.org/details/afroamericanarti00cede_0/page/66}}</ref> Na mbido afọ 1950, mgbe ya na onye egwu jazz bụ Charlie Parker bi na 4 Barrow Street na Greenwich Village nke New York, Cropper kụziiri Parker otu esi ese ihe iji gbanwere nkuzi egwu.<ref name="Gitler1985">{{Cite book|first=Ira|author=Gitler|authorlink=Ira Gitler|title=Swing to Bop: An Oral History of the Transition in Jazz in the 1940s|url=https://archive.org/details/swingtoboporalhi00gitl|year=1985|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-505070-7|pages=[https://archive.org/details/swingtoboporalhi00gitl/page/297 297]–}}</ref><ref name="Spargo1974">{{Cite book|first=Edward|author=Spargo|title=Selections from the Black|url=https://books.google.com/books?id=tzjYAAAAMAAJ|year=1974|publisher=Jamestown Publishers|isbn=9780890610015}}</ref><ref name="Priestley2007">{{Cite book|first=Brian|author=Priestley|authorlink=Brian Priestley|title=Chasin' the Bird: The Life and Legacy of Charlie Parker|url=https://books.google.com/books?id=ijEGzLKQY5kC&pg=PA91|date=May 2007|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-532709-0|pages=91–}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://nwfilm.org/films/charlie-bird-parker-1920-1955/|title=Charlie "Bird" Parker, 1920-1955|date=October 31, 2016|work=NW Film Center}}</ref><ref name="styx" />
N'afọ 1954 o gosipụtara ọrụ ya na Galerie Moderne. N'afọ 1964, ọrụ ya so na ''10'' American Negro Artists Living and Working in Europe na Den Frie Udstilling na Copenhagen.<ref name="denfrie1964">{{Cite book|title=Exhibition [of] 10 American Negro Artists Living and Working in Europe: Paintings, Prints, Drawings, Collages: Den Frie, Oslo Plads, Copenhagen, June 11–30, 1964|date=1964|oclc=17333008|first=Allen|author=Polite}}</ref>
N'oge Agha Vietnam, Cropper malitere ilekwasị ányà na ihe osise ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Òtù Mba Ndị Dị n'Otu jiri akwụkwọ ya "Faces of Apartheid" mee ihe.<ref>{{Cite book|title=Music and identity : transformation and negotiation|date=2007|publisher=Sun Press|isbn=9781919980850|location=Stellenbosch|oclc=232335549}}</ref>
N'afọ ndị 1970, ụdị nka Cropper malitere ilekwasị ányà na ihe okike ntụgharị uche na ndụ. N'ime mkparịta ụka ya na onye Sweden na-ese ihe na enyi ya Bengt O. Björklund, ọ kọwara, sị: "Ìhè, ọdịdị na ihe nnọchianya dị mkpà nye m. Abụrụla m ónyé na-atụgharị uche ma bịakwute omenala ndị Japan na ụkpụrụ Zen na-anọchite anya. "<ref name="styx">{{Cite book|title=The Art of Harvey Tristan Cropper.|date=2015|publisher=Styx förlag|isbn=9789185747351|oclc=942288033}}</ref>
N'afọ 1981, ọ kwagara [[Stockholm]], [[Sweden]], ébé ọ nọrọ ndụ ya niile na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ na-emeghe na ndị na-ese ihe ndị ọzọ.<ref name="DODSource">{{Cite web|url=http://sourze.se/2012/12/28/fran-harlem-till-soder__80974|title=Från Harlem till Söder|first=Bengt O.|author=Björklund|date=December 28, 2012|work=sourze.se}}</ref><ref name="styx">{{Cite book|title=The Art of Harvey Tristan Cropper.|date=2015|publisher=Styx förlag|isbn=9789185747351|oclc=942288033}}</ref> Ọ nwụrụ na Stockholm site na ọrịa kansa n'afọ 2012, mgbè ọ dị afọ irí asatọ na otu.<ref name="DODSource" />
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite book|title=The Black Artist in America: An Index to Reproductions|date=1991|isbn=9780810825031|oclc=810452159|url=https://archive.org/details/blackartistiname00thom|author=Thomison|first=Dennis}}
* The Art of Harvey Tristan Cropper. 2015. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9789185747351|9789185747351]],
* Harvey Tristan Cropper ''Ụfọdụ'' Comments on the 5 Senses. Nilsson & Bergholm 1987. [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://www.worldcat.org/oclc/30584797 30584797]
== Edensibia ==
{{Reflist}}
tw5r32hbdegvxuem18i8et3fwlbeast
Roland Ayers
0
17488
95191
81533
2022-08-25T21:04:04Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Roland Ayers''' (1932-2014) bụ ónyé Africa America na-ese ihe na mmiri na onye na-ebi akwụkwọ. A maara ya nke ọma maka ihe osise ya dị mgbagwoju anya nke ndị mmadụ na okike na-ejikọta n'ọnọdụ dị ka nrọ na ọnọdụ na-anọpụ iche. Ónyé na-ede uri na ónyé hụrụ jazz na akwụkwọ n'anya, ọ na-ekwupụta uri ya site na ihe oyiyi karịa okwu, ọ na'ekwukarị, ma na-ewere ọrụ nka ya dị ka uri.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Ayers na úbọchị abụọ n'ọnwa Julaị, 1932, na Philadelphia, naanị nwa nke na-ese foto mgbè ọ dị afọ anọ na peeji ndị na-enweghị ihe ọ bụla nke akwụkwọ ndị mụrụ ya.<ref name=":1">{{Cite news|date=1978-12-22|title=Roland Ayers: Personal Images|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532765376|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":6">{{Cite news|author=Welles|first=Elaine|date=1975-09-20|title=Philadelphians in the Arts|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532659518|accessdate=2021-12-21}}</ref> Alice na Lorenzo Ayers nyere nwa ha nwoke ụfọdụ akwụkwọ na ihe ndị ọzọ, ma ọ na-anọdụ ala ruo ọtụtụ awa ma na-ese ihe. Ọ na-ese ụgbọelu agha na ụgbọelu, ma depụtaghachi ihe nkírí.<ref name=":0">{{Cite book|title=Roland Ayers: A Personal Construct (exhibition catalog)|publisher=Afro-American Historical and Cultural Museum|year=1978}}</ref><ref name=":2">{{Cite news|author=Morrison|first=John F.|date=2014-04-23|title=Roland Ayers, 81, artist who exhibited widely|work=Philadelphia Daily News|url=https://www.newspapers.com/image/197943292/?terms=%22roland%20ayers%22|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":5">{{Cite book|author=Howard|first=Sherry L.|title=ART WITH HEART: How I Built a Sweet Collection by Buying Cheap at Auction|publisher=Google Direct Publishing|year=2021}}</ref> Nna ya, Ayers kwuru na akwụkwọ ngosi nke afọ 1978, gosiri ya ịma mma nke okwu ma kpalie mmasị ya na uri.<ref name=":0">{{Cite book|title=Roland Ayers: A Personal Construct (exhibition catalog)|publisher=Afro-American Historical and Cultural Museum|year=1978}}</ref>
N'afọ 1944, mgbè ọ dị afọ iri na otu, a họpụtara ya n'otu akwụkwọ akụkọ dị ka otu n'ime ụmụ akwụkwọ Hill Elementary School nke a gụnyere ọrụ ya na ngosi nka mbụ kwa afọ na Rittenhouse Street YMCA na Philadelphia.<ref>{{Cite news|author=Johnson|first=Marie|date=1944-04-29|title=Germantown (column)|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/531746952|accessdate=2021-12-21}}</ref>
Ọ gụsịrị akwụkwọ na Germantown High School, sonyeere ndị agha ma nọrọ afọ abụọ na Germany dị ka ónyé na-esi nri. Mgbè nke ahụ gasịrị, ọ debanyere aha na Philadelphia College of Art (nke bụzi Mahadum nke Arts), ebe o mepụtara ihe osise pen-and-ink, collages, gouaches na watercolors. Ọ gụsịrị akwụkwọ na 1954.<ref name=":1">{{Cite news|date=1978-12-22|title=Roland Ayers: Personal Images|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532765376|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|date=1976-02-28|title=Painted Bride Offers Music, Art Exhibits|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532726039|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":2">{{Cite news|author=Morrison|first=John F.|date=2014-04-23|title=Roland Ayers, 81, artist who exhibited widely|work=Philadelphia Daily News|url=https://www.newspapers.com/image/197943292/?terms=%22roland%20ayers%22|accessdate=2021-12-21}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na Ngalaba Ntụrụndụ Philadelphia dị ka ónyé nlekọta egwuregwu ma na-emepụta màkà ngalaba ahụ mgbè ụfọdụ. Ọ na-ere ụfọdụ n'ime ọrụ ya mgbè ụfọdụ mana ọ pụghị ịkpata ihe ọ ga-eri na ya.<ref name=":4">{{Cite news|author=DeLeon|first=Clark|date=1976-07-25|title=Mystical Expressionism: A Germantown Artist Uses Earth Colors to Capture his Calm Apolitical Personal Vision|work=Philadelphia Inquirer|url=https://www.newspapers.com/image/173120707|accessdate=2021-12-21}}</ref>
== Nkà ihe ọmụma nka ==
Ayers kọwaara onwé ya otu ónyé édémédé dị ka onye na-ese ihe nke na-ekwu màkà eziokwu nke nrọ.<ref name=":2">{{Cite news|author=Morrison|first=John F.|date=2014-04-23|title=Roland Ayers, 81, artist who exhibited widely|work=Philadelphia Daily News|url=https://www.newspapers.com/image/197943292/?terms=%22roland%20ayers%22|accessdate=2021-12-21}}</ref> A kọwaala akwụkwọ édémédé na ink ya, karịsịa, dị ka ihe omimi na ihe dị adị.<ref name=":4">{{Cite news|author=DeLeon|first=Clark|date=1976-07-25|title=Mystical Expressionism: A Germantown Artist Uses Earth Colors to Capture his Calm Apolitical Personal Vision|work=Philadelphia Inquirer|url=https://www.newspapers.com/image/173120707|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":1">{{Cite news|date=1978-12-22|title=Roland Ayers: Personal Images|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532765376|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|date=1976-02-28|title=Painted Bride Offers Music, Art Exhibits|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532726039|accessdate=2021-12-21}}</ref> Ihe oyiyi ndị ahụ gụnyere ọbọdọ ukwu, ndị mmadụ, ihe ọkpụkpụ Afrịka na okike. Ụda, ahụ na-agagharị, osisi na-aga n'ikuku, ụda oké osimiri. Ndị a bụ ihe m chọrọ ime ka ndị mmadụ mara ka ha na-ele ọrụ m, ka o kwuru.<ref name=":1" /> Ọ bụ ezie na ihe osise ya na ink dị n'ụwa nrọ na-abụghị eziokwu, ihe osise ọ na-ese bụ ihe atụ.<ref name=":1" /><ref name=":3" /><ref name=":9">{{Cite news|date=1978-12-12|title=Creative Arts (column)|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532748374|accessdate=2021-12-21}}</ref>
N'etiti afọ 1960, Ayers chọtara ụzọ ya gaa Europe, na-aga Holland na Gris.<ref name=":2">{{Cite news|author=Morrison|first=John F.|date=2014-04-23|title=Roland Ayers, 81, artist who exhibited widely|work=Philadelphia Daily News|url=https://www.newspapers.com/image/197943292/?terms=%22roland%20ayers%22|accessdate=2021-12-21}}</ref> Dị ka ónyé Black na-ese ihe, ọ dị ya ka a na-eleghị ya anya na United States ma nweta nnabata na Europe.<ref name=":2" /><ref name=":5">{{Cite book|author=Howard|first=Sherry L.|title=ART WITH HEART: How I Built a Sweet Collection by Buying Cheap at Auction|publisher=Google Direct Publishing|year=2021}}</ref>
== Ọrụ nka ==
N'afọ 1960, Ayers meghere ụlọ ngosi nka a na-akpọ Waverly Gallery na Workshop nà Philadelphia na ndị Black abụọ ndị ọzọ na-ese ihe. N'oge ahụ, ọ na-arụkwa ihe ọkpụkpụ.<ref>{{Cite news|author=John-Hall|first=Annette|date=2000-12-24|title=Guarding the legacy of Romare Bearden|work=Philadelphia Inquirer|url=https://www.newspapers.com/image/213128188/?terms=%22roland%20ayers%22&|accessdate=2021-12-21}}</ref> Asọmpi mbụ ya bụ ihe ngosi nke Philadelphia Art Alliance na 1958.<ref name=":6">{{Cite news|author=Welles|first=Elaine|date=1975-09-20|title=Philadelphians in the Arts|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532659518|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":7">{{Cite book|title=Roland Ayers biographical folder|publisher=Free Library of Philadelphia|year=1974}}</ref> N'afọ 1963, ọ natara onyinye "Best of the Year" site na njikọ ahụ.<ref name=":1">{{Cite news|date=1978-12-22|title=Roland Ayers: Personal Images|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532765376|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":7">{{Cite book|title=Roland Ayers biographical folder|publisher=Free Library of Philadelphia|year=1974}}</ref><ref name=":8">{{Cite news|date=1975-05-31|title=Pen and ink Exhibition|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532671823|accessdate=2021-12-12}}</ref>
Ayers bụ ónyé na-anọkarị na gallery nke Socrates Perakis nwéré na 1963. O nwèrè ihe ngosi otu ónyé na Towne Gallery na Machị.N'ọnwa Eprel na June, ọ ka na-egosi na Towne - na-enye ihe osise "On Sunny Fields" na "The Colony" maka ire ere n'ọnwa Aprel.<ref name=":3">{{Cite news|date=1976-02-28|title=Painted Bride Offers Music, Art Exhibits|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532726039|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":8">{{Cite news|date=1975-05-31|title=Pen and ink Exhibition|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532671823|accessdate=2021-12-12}}</ref><ref name=":13">{{Cite news|date=1963-03-23|title=Anatomy of Art (column)|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532307733|accessdate=2021-12-21}}</ref> A matara Ayers dị ka otu n'ime ndị otu iri na isii nke gallery ahụ, nke a gbanwere aha ya ka ọ bụrụ Socrates Perakis Gallery.<ref name=":14">{{Cite news|author=Donohoe|first=Victoria|date=1963-06-02|title=Art News: Towne Gallery|work=Philadelphia Inquirer|url=https://www.newspapers.com/image/179268657/?terms=%22roland%20ayers%22&|accessdate=2021-12-21}}</ref> Ọ laghachiri na Towne n'ikpeazụ n'afọ ahụ.<ref name=":15">{{Cite news|author=Donohoe|first=Victoria|date=1963-10-06|title=Exhibits (column)|work=Philadelphia Inquirer|url=https://www.newspapers.com/image/179704780/?terms=%22roland%20ayers%22&|accessdate=2021-12-21}}</ref>
== Afọ ndị sochirinụ ==
N'afọ 1980, ọ bụ otu n'ime ndị na-ahazi Philadelphia Chapter nke National Conference of Artists. E guzobere nzukọ mbà ahụ na 1959 na Atlanta iji kpọkọta ndị Black na-ese ihe.<ref>{{Cite book|title=Museum Curator Establishes First Philadelphia Chapter of National Conference of Artists|publisher=Afro-American Historical and Cultural Museum (newsletter)|year=1980}}</ref>
E gosipụtara ọrụ ya na ngosi 2015 We Speak: Black Artists na Philadelphia, 1920s rụo 1970s na Woodmere Art Museum.<ref name="Woodmere Art Museum">{{Cite web|title=We Speak: Black Artists in Philadelphia, 1920s-1970s|url=https://woodmereartmuseum.org/experience/exhibitions/we-speak-black-artists-in-philadelphia-1920s-1970s-95|work=Woodmere Art Museum|accessdate=3 June 2022|language=en-gb}}</ref>
== Nchịkọta ==
* Bibliotheque Royale de Belique (Royal Museum of Belgium)<ref name=":12">{{Cite web|title=Roland Ayers (artworks in collection search)|url=https://opac.kbr.be/Library/home-fr.aspx|accessdate=2021-12-21|work=KBR (Royal Museum of Belgium)}}</ref>
* Concertgebouw nke Doelen, Rotterdam Netherlands<ref name=":0">{{Cite book|title=Roland Ayers: A Personal Construct (exhibition catalog)|publisher=Afro-American Historical and Cultural Museum|year=1978}}</ref>
* Ọ́bá Akwụkwọ Nwere Onwe nke Philadelphia<ref name=":0" /><ref name=":22">{{Cite news|author=Clarke|first=Sabina Lawlor|date=1992-01-21|title=Art Exhibit Features Black Prints|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/533050826|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":23">{{Cite news|author=De La Vina|first=Mark|date=1992-01-24|title=Finding a treasure in Black Prints|work=Philadelphia Daily News|url=https://www.newspapers.com/image/186626526/?terms=%22roland%20ayers%22|accessdate=2021-12-21}}</ref>
* Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Philadelphia<ref name=":0" />
* Ebe Ngosi Ihe Ochie Woodmere<ref name=":11">{{Cite book|title=We Speak: Black Artists in Philadelphia 1920s-1970s|publisher=Woodmere Art Museum|year=2015}}</ref><ref name=":21">{{Cite web|date=2021|title=Roland Ayers: Calligraphy of Dreams|url=https://woodmereartmuseum.org/experience/exhibitions/roland-ayers-calligraphy-of-dreams|accessdate=2021-12-21|work=Woodmere Art Museum}}</ref>
* Ọbá akwụkwọ n'efu nke Philadelphia, Print and Picture Collection
== Onyinye ==
* Onyinye Kasị Mma nke Afọ (1963), Philadelphia Art Alliance<ref name=":0">{{Cite book|title=Roland Ayers: A Personal Construct (exhibition catalog)|publisher=Afro-American Historical and Cultural Museum|year=1978}}</ref><ref name=":1">{{Cite news|date=1978-12-22|title=Roland Ayers: Personal Images|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532765376|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":6">{{Cite news|author=Welles|first=Elaine|date=1975-09-20|title=Philadelphians in the Arts|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532659518|accessdate=2021-12-21}}</ref><ref name=":8">{{Cite news|date=1975-05-31|title=Pen and ink Exhibition|work=Philadelphia Tribune|url=https://www.proquest.com/docview/532671823|accessdate=2021-12-12}}</ref>
* Ịdị Mma na Printmaking (1959, 1960), Fleischer Art Memorial<ref name=":8" /><ref name=":1" /><ref name=":0" />
* Henry O. Tanner Award, Best of Show (1974), Philadelphia Urban League Guild<ref name=":0" /><ref name=":1" /><ref name=":8" />
== Ihe odide ==
<references />
e01t5tg5d4p18s27vjf0epyf3ejq911
Wallace Rayfield
0
17496
95113
81542
2022-08-25T15:38:09Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}'''Wallace Augustus Rayfield''' (onye amụrụ na Macon, Georgia n'ihe dị ka Mee 10, 1874 ruo Febụwarị 28, 1941) bụ onye nke abụọ gụrụ akwụkwọ na-arụ ọrụ Afrịka Amerịka architect na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]].
== Akụkọ ndụ ==
Rayfield gara ụlọ akwụkwọ na Macon, Georgia tupu ọ kwaga Washington, D.C. mgbe nne ya nwụsịrị. Ọ bụ onye mmụta na ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe owuwu mgbe ọ na-aga Mahadum Howard. O mechara nweta asambodo gụsịrị akwụkwọ na Pratt Institute tupu ọ nweta nzere bachelọ ya na ihe owuwu na Mahadum Columbia na 1899.<ref>{{Cite web|url=http://alafricanamerican.com/2012-honorees/wallace-rayfield/|title=Wallace Rayfield - Alabama African American History|date=23 December 2014}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Booker T. Washington were ya n'ọrụ na Directorship nke Ngalaba Na-ese Ihe na Mechanical na Tuskegee Institute na [[Alabama]]. N'afọ 1907, Rayfield meghere ụlọ ọrụ ọkachamara na Tuskegee ebe ọ na-ere atụmatụ akwụkwọ ozi na mba niile. Ọ kpọkwara "ọfịs alaka" na Birmingham, Montgomery, Mobile na Talladega, Alabama na Atlanta, Savannah, Macon na Augusta, Georgia.
Ọ hapụrụ Tuskegee Institute wee kwaga Birmingham na 1908 iji lekwasị anya n'ọrụ nwata ya. A họpụtara ya dị ka Superintending Architect maka Freedman's Aid Society na Connectional Architect nke African Methodist Episcopal Zion Church.
== Ọrụ ndị a ma ama ==
* 16th Street Baptist Church, Birmingham, Alabama, 1911
* People's A.M.E. Zion Church, Syracuse, New York (1911)
* T.C. Windham Construction Company Office Building, Birmingham, Alabama, 1912
* Alabama Penny Savings Bank/Pythian Temple, Birmingham, 1913 (ma eleghị anya Rayfield mere ya)
* 32nd Street Baptist Church, Birmingham, 1924
* 6th Avenue Baptist Church, Birmingham
* Chọọchị Baptist nke Atọ n'Ime Otu, Birmingham
* Metropolitan A.M.E. Zion Church, Birmingham
* Ebenezer Baptist Church, Chicago, Illinois
* St Paul's Episcopal Churchl, Batesville, Arkansas
* Trinity Building, South Africa
* Mt. Zion Baptist Church, Pensacola, Florida
* Morning Star Baptist Church, Demopolis, Alabama
*
*
* Methodist Church,
* Marl,i, Marlinton nke West Virginia
* Marlinton Methodist Church, Marlinton, West Virginia
* Marlinton Presbyterian, Marlinton West Virginia
* Mt. Pilgrim Baptist Church, Milton, Florida
* Madame Clisby Residence, Birmingham
*
*
* Madame Clisb, Birmingham
* Dr A. M. Brown Residence, Birmingham
* R. A. Blount Residence, Birmingham
* Rocky Springs Presbyterian Church, Laurens, SC
* First Missionary Baptist Church, Decatur, AL
* Pythian Temple Building, Cotton Avenue [Macon, Georgia]
* St. Luke African Methodist Episcopal Church, Birmingham, Alabama
== Hụkwa ==
* Robert R. Taylor, the first professionally trained African American architect in the United States.
* [[William Sidney Pittman]] na Vertner Tandy, ụmụ akwụkwọ nke Rayfield
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* Hamilton, G. P. (1911) "W. A. Rayfield, B. S., Birmingham, Ala." na Beacon Lights of the Race. Memphis, E. H. Clarke & Brother, peeji nke 451
* Brown, Charles A. (1972) W. A. Rayfield: Pioneer Black Architect nke Birmingham, Ala. Birmingham: Gray Printing Company
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] (Fall 1993) "Onye ọsụ ụzọ African-American Architect na Alabama: Wallace A. Rayfield, 1874 1910-1941." Journal of the Interfaith Forum on Religion, Art & Architecture. Izu 13
* Durough, Allan R. (2010) Ihe nketa nke Wallace A. Rayfield: Pioneer Black Architect nke Birmingham, Alabama. Tuscaloosa: University of Alabama Press
* Ward, Logan (January/February 2011) "Nchọpụta ọzọ Maazị Rayfield: Ihe nketa nke onye ọsụ ụzọ African American architect na-eweghachi site n'aka onye nkwusa Southern Baptist na-adịghị ike ọgwụgwụ" Preservation ''Magazine'' na Wayback Machine (echekwa August 28, 2012)
gn2r54hwyikqbjqknaazi2wotsnoaus
Robert Robinson Taylor
0
17505
95186
85604
2022-08-25T20:59:27Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Robert Robinson Taylor.jpg|thumb|Robert Robinson Taylor]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|box_widthRobert Robinson Taylor]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionRobert Robinson Taylor]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryRobert Robinson Taylor]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceRobert Robinson Taylor]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Robert Robinson Taylor''' (Jụn 8, 1868 ruo Disemba 13, 1942) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye nkuzi. Taylor bụ nwa akwụkwọ Afrịka-Amerịka mbụ debanyere aha na Massachusetts Institute of Technology (MIT), na onye mbụ Afrịka-Amerịka architect mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1892.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref> Ọ bụ onye mbụ na onye nwere mmetụta na ngalaba Tuskegee Institute.
A mụrụ ya na Wilmington, North Carolina, Taylor nọgidere na-arụ ọrụ n'ihe owuwu na South America ruo ihe karịrị afọ iri anọ. Ọ rụrụ ọtụtụ n'ime ụlọ mbụ nke Tuskegee Institute, na ọtụtụ kọleji na mahadum ndị ọzọ na-eme ihe nkiri. Dị ka onye nke abụọ na Booker T. Washington, onye guzobere Tuskegee Institute, Taylor nyere aka na atụmatụ ụlọ akwụkwọ na ịmepụta usoro agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ ahụ.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Robert Robinson Taylor na Jụn 8, 1868, na Wilmington, North Carolina.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref><ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}</ref> Nna ya, Henry Taylor, rụrụ ọrụ dị ka ọkwá nkà na onye ọchụnta ego, a mụrụ ya n'ohu mana nna ya na onye nwe ya bụ Angus Taylor tọhapụrụ ya na 1847. Nne ya, Emily Still, bụ nwa nwanyị nke ndị nweere onwe ha ọbụna tupu Agha Obodo.<ref name="encyclopedia" /> Ọ hapụrụ ụlọ ya gaa MIT na 1888, ebe ọ gụrụ ihe owuwu.<ref name="encyclopedia" /> Na Jụn 1890 na ọzọ na Septemba 1891, a tụrụ aro ka ọ bụrụ Loring Scholarship, nke o nwere afọ agụmakwụkwọ abụọ n'usoro: 1890 ruo 1891 na 1892 ruo 1893.<ref>{{Cite book|author=Weiss|first=Ellen|url=https://books.google.com/books?id=XGYKEFz8Cd0C&pg=PA12|title=Robert R. Taylor and Tuskegee: An African American Architect Designs for Booker T. Washington|date=2012|publisher=NewSouth Books|isbn=978-1-58838-248-1|pages=11|language=en}}</ref>
N'oge ọ na-agụ akwụkwọ na MIT, ya na Booker T. Washington kwurịtara okwu n'onwe ya ihe karịrị otu oge.<ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams1998">Williams, Clarence G. (13 January 1998). [https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html "From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942"]. Massachusetts Institute of Technology. Archived from [http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html the original] on July 2, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Ihe Washington bu n'uche bụ maka Taylor iji mepụta usoro mmepụta ihe na Tuskegee na ịhazi ma duzie iwu ụlọ ọhụrụ maka ogige ahụ.<ref name="mitlibrary" /> Na nzukọ ngalaba MIT na Mee 26, 1892, Taylor bụ otu n'ime ụmụ akwụkwọ iri na abụọ na Course IV, usoro ihe owuwu, nke a tụrụ aro maka nzere.<ref name="mitlibrary" /> Klas nke 1892 bụ nke kachasị ukwuu na ndekọ kemgbe ntọala MIT.<ref name="mitlibrary" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Taylor agaghị Tuskegee ozugbo. O mechara nabata onyinye Tuskegee n'oge mgbụsị akwụkwọ ma ọ bụ oge oyi nke 1892.<ref name="mitlibrary" />
== Ọrụ ==
Ihe owuwu mbụ Taylor rụrụ na Mahadum Tuskegee bụ Ụlọ Nzukọ Sayensị (Thrasher Hall) nke e wuchara na 1893.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref><ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams1998">Williams, Clarence G. (13 January 1998). [https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html "From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942"]. Massachusetts Institute of Technology. Archived from [http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html the original] on July 2, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọ bụ ụmụ akwụkwọ wuru Ụlọ Nzukọ Sayensị ọhụrụ ahụ kpamkpam, na-eji brik ndị ụmụ akwụkwọ mere n'okpuru nlekọta Taylor.<ref name="mitlibrary" /> Ọrụ ahụ gosipụtara nkà ihe ọmụma Washington nke ịkụnye ụmụ akwụkwọ Tuskegee, ụmụ nke ndị Afrịka bụbu ndị ohu, uru na ùgwù nke ọrụ aka ma nye ụwa ihe atụ nke ikike nke ndị Afrịkan Amerịka na azụmaahịa ụlọ, ọ gosikwara ikike ka ukwuu nke usoro ọzụzụ aka na-emepe na Tuskegee.<ref name="mitlibrary" /> Ọtụtụ ụlọ ndị ọzọ sochiri, gụnyere Tuskegee Chapel mbụ, nke e wuru n'etiti 1895 na 1898.<ref name="encyclopedia" /><ref name="mitlibrary" /> Mgbe Chapel bịara The Oaks, nke e wuru na 1899, ụlọ onye isi oche nke Mahadum Tuskegee.<ref name="encyclopedia" /><ref name="mitlibrary" />
Site na 1899 ruo 1902, ọ laghachiri Cleveland, Ohio, ịrụ ọrụ n'onwe ya na maka ụlọ ọrụ Charles W. Hopkinson.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref><ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams1998">Williams, Clarence G. (13 January 1998). [https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html "From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942"]. Massachusetts Institute of Technology. Archived from [http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html the original] on July 2, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Mgbe ọ laghachiri Tuskegee site na Cleveland na 1902, ọ bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye nduzi nke "ụlọ ọrụ igwe" ruo mgbe ọ lara ezumike nká n'etiti afọ 1930.<ref name="mitlibrary" /> Iji mepụta usoro mmụta dị mma na Tuskegee, ma Washington na Taylor si na MIT nweta ihe nlereanya.<ref name="mitlibrary" /> E gosipụtara mmasị Taylor nwere maka MIT dị ka ihe nlereanya maka mmepe Tuskegee n'okwu o kwuru na MIT na 1911.<ref name="mitlibrary" /> Taylor depụtara ihe atụ na 1911 US Congress na akwụkwọ iji gosipụta ụdị echiche siri ike, ụzọ, na usoro nke Tuskegee nabatara site na MIT ma jiri ya mee ihe n'ụzọ gara nke ọma n'ime ihe gbasara ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ojii.<ref name="mitlibrary" />
Taylor rụkwara ụlọ ndị na-adịghị na Tuskegee. Ndị a gụnyere ọbá akwụkwọ Carnegie na Wiley College na Marshall, Texas, na Livingstone College na Salisbury, North Carolina. Ya na onye mmekọ ya mechara, onye isi ojii Louis H. Persley, rụrụ nnukwu ụlọ na Mahadum Selma na Selma, Alabama, na Ụlọ Nsọ Masonic Colored, nke bụkwa ụlọ ọrụ na ebe ntụrụndụ, na Birmingham, Alabama.<ref name="auto">{{Cite web|url=http://encyclopediaofalabama.org/article/h-3942|title=African American Prince Hall Masons in Alabama|work=Encyclopedia of Alabama}}</ref><ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref><ref>{{Cite book|author=Weiss|first=Ellen|authorlink=Ellen Weiss|title=Robert R. Taylor and Tuskegee: An African American Architect Designs for Booker T. Washington|url=http://www.newsouthbooks.com/bkpgs/detailtitle.php?isbn_solid=1588382486|year=2011|publisher=NewSouth Books|location=Montgomery|isbn=978-1-58838-248-1|pages=114–115, 141–144}}</ref>
Ọ rụrụ ọrụ ruo oge ụfọdụ dị ka osote onyeisi nke Tuskegee, malite na 1925.<ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams1998">Williams, Clarence G. (13 January 1998). [https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html "From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942"]. Massachusetts Institute of Technology. Archived from [http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html the original] on July 2, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> N'afọ 1929, n'okpuru nkwado nke Phelps-Stokes Fund, gọọmentị Liberia, na Firestone Rubber, ọ gara Kakata, [[Liberia]] iji setịpụ atụmatụ ụlọ ma chepụta mmemme na ọzụzụ ụlọ ọrụ maka Booker Washington Institute "the Tuskegee Africa".<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref><ref name="mitlibrary" /> Robert Taylor jere ozi na Mississippi Valley Flood Relief Commission, nke Onye isi ala Herbert Hoover họpụtara, ọ bụkwa onyeisi oche nke Tuskegee chapter nke American Red Cross.<ref name="mitlibrary" />
Mgbe ọ lara ezumike nká na obodo ya Wilmington, North Carolina, na 1935, gọvanọ nke North Carolina họpụtara Taylor ka ọ bụrụ onye nlekọta nke ihe bụzi Mahadum Fayetteville State.<ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams1998">Williams, Clarence G. (13 January 1998). [https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html "From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942"]. Massachusetts Institute of Technology. Archived from [http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html the original] on July 2, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọzọkwa, na 1942, ihe na-erughị afọ iri mgbe ọ lara ezumike nká na Tuskegee, o degaara odeakwụkwọ nke klas MIT ya akwụkwọ na-egosi na a tọhapụrụ ya na ọgwụgwọ maka ọrịa a na-akọwaghị akọwa na Mayo Clinic na Rochester, Minnesota.<ref name="mitlibrary" /> "N'ihi ezi omume Providence na ndị dọkịta nwere nkà," ka o kwuru, "M ka mma ugbu a".<ref name="mitlibrary" />
== Ndụ onwe onye ==
N'afọ 1898, ọ lụrụ Beatrice Rochon Taylor.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref> Ha nwere ụmụ anọ, otu n'ime ha, Robert Rochon Taylor, ghọrọ onye a ma ama na-akwado ụlọ na Chicago.<ref name="encyclopedia" /> Nwanne Beatrice nke obere bụ onye nkuzi na onye na-ahụ maka ọgwụ Etnah Rochon Boutte.<ref>[https://www.newspapers.com/clip/28763605/etnah_rochon_boutte_1924/ "Mrs. Kate Rochon Dead"] ''The New York Age'' (April 12, 1924): 2. via [[Newspapers.com]]</ref> Mgbe Beatrice nwụsịrị na 1906, Robert lụrụ Nellie Chestnutt ọzọ na 1912; ha nwere otu nwa.<ref name="encyclopedia" /><ref>{{Cite web|title=Robert R. Taylor: First Black Student at MIT|url=https://www.blackhistory.mit.edu/story/robert-r-taylor|work=MIT Black History|publisher=[[Massachusetts Institute of Technology]]|accessdate=27 December 2021|language=en}}</ref>
== Ọnwụ ==
Ọ nwụrụ na Disemba 13, 1942, mgbe ọ na-aga ozi na Tuskegee Chapel, ụlọ ọ weere dị ka ihe kachasị mma ọ rụzuru dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ.<ref>[http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html Robert Robinson Taylor: Institute Archives & Special Collections.] MIT Institute Archives & Special Collections</ref> E liri ya na Pine Forest Cemetery na Wilmington, North Carolina.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref>
== Ihe Nketa ==
A na-akpọ Taylor School of Architecture and Construction Science na Mahadum Tuskegee aha Taylor. A na-akpọ ọrụ ụlọ ahụ na Chicago, Robert Taylor Homes, aha nwa ya nwoke, Robert Rochon Taylor, onye isi obodo na onye bụbu onyeisi oche nke Chicago Housing Authority.
US Postal Service nwere stampụ post nke nwere onyinyo ya.
Nwa nwa ya nwanyị, Valerie Jarrett, bụ onye ndụmọdụ ukwu nke onye isi ala Barack Obama.
* Huntington Hall (1900)
* Emery dormitories 4 ụlọ (1900)
* Dorothy Hall (1901) Ụlọ Akwụkwọ Tuskegee
* Ụlọ Ọrụ Azụmaahịa Ụmụ nwanyị (1901)
* Ọ́bá Akwụkwọ Carnegie (1901)
* Ụlọ Ọchịchị (1902),
* Rockefeller Hall (1903)
* Ụlọ obibi ụmụ nwoke (1904)
* Douglass Hall (1904)
* Collis P. Huntington Memorial Building ụlọ agụmakwụkwọ
* Tantum Hall (1907)
* Ụlọ Ọrụ Ugbo Milbank (1909)
* Tompkins Hall, ebe iri nri (1910)
* White Hall, ụlọ ihi ụra ụmụ nwanyị (1910)
* John A. Andrew Memorial Hospital (1913)
* Ebe a na-asa ákwà, ugbu a The George Washington Carver Museum (1915)
* James Hall (1921)
* Ụlọ Nsọ Masonic Prince Hall (1924)<ref name="auto">{{Cite web|url=http://encyclopediaofalabama.org/article/h-3942|title=African American Prince Hall Masons in Alabama|work=Encyclopedia of Alabama}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://encyclopediaofalabama.org/article/h-3942 "African American Prince Hall Masons in Alabama"]. ''Encyclopedia of Alabama''.</cite></ref>
* Sage Hall (1927)
* Wilcox Trade Buildings, architecture buildings (1928)
* Logan Hall, mmega ahụ ochie (1931)
* Ụlọ Sayensị Armstrong (1932)
* Ọ́bá akwụkwọ Hollis Burke Frissell (1932)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
* [https://www.blackhistory.mit.edu/story/robert-r-taylor Robert R. Taylor, Nwa akwụkwọ ojii mbụ na MIT (MIT Black History Project)]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
6lcj2m09z1ch9w56257efnbmq7h58al
Roberta Washington
0
17509
95182
81582
2022-08-25T20:56:36Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Roberta Washington''' bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ ma bụrụkwa onye otu American Institute of Architects kemgbe afọ 2006.<ref>{{Cite web|title=Architecture Graduates Elevated to the College of Fellows of the American Institute of Architects {{!}} Howard University - College of Engineering and Architecture|url=http://www.cea.howard.edu/news/architecture-graduates-elevated-college-fellows-american-institute-architects|accessdate=2021-02-23|work=www.cea.howard.edu}}</ref> O guzobere Roberta Washington Architects na 1983, nke, n'oge ahụ, bụ otu n'ime ụlọ ọrụ ụlọ ole na ole na United States nke nwanyị Afrịka-Amerịka duziri.<ref>{{Cite web|title=APDesign, NOMAS present architect Roberta Washington|url=https://www.k-state.edu/ksuniteweekly/announcement/?id=51473|accessdate=2021-02-23|work=www.k-state.edu|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Syrkett|first=Asad|date=2017-02-22|title=16 architects on why race matters in the profession|url=https://archive.curbed.com/2017/2/22/13843566/minority-architects-diversity-architecture-solutions-advice|accessdate=2021-02-23|work=Curbed|language=en}}</ref> Ọ bụ Kọmishọna nke New York City Landmarks Preservation Commission site na 2007 ruo 2015.<ref>{{Cite web|title=APDesign, NOMAS present architect Roberta Washington|url=https://www.k-state.edu/ksuniteweekly/announcement/?id=51473|accessdate=2021-02-23|work=www.k-state.edu|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=LPC - About the LPC - Meet the Commissioners - Roberta Washington|url=https://www1.nyc.gov/site/lpc/index.page|accessdate=2015-10-19|work=www.nyc.gov}}</ref> Ọ bụ onye isi oche nke National Organization of Minority Architects (1997) ma bụrụkwa onye nduzi na Treasurer nke National Organization for Minority Architectes (NOMA) Foundation.<ref>{{Cite web|author=Rogers|first=Mr|date=2007-05-02|title=NOMA Counsel Online: NOMAC Profile: Roberta Washington|url=http://nomacounsel.blogspot.com/2007/09/noma-counsel-member-roberta-washington.html|accessdate=2021-02-23|work=NOMA Counsel Online}}</ref><ref>{{Cite web|title=the NOMA Foundation – Official online presence of the NOMA Foundation|url=https://www.noma-foundation.org/|accessdate=2021-02-23|language=en-US}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Washington nwetara nzere Bachelor of Architecture na 1970 na Mahadum Howard .<ref>{{Cite book|title=Who's Who Among African Americans|date=2011|publisher=Gale|location=Detroit}}</ref><ref>{{Cite web|title=Roberta Washington {{!}} The Network Journal|url=http://www.tnj.com/25-Influential-black-women/2004/roberta-washington|work=www.tnj.com|accessdate=2015-10-19}}</ref><ref>{{Cite web|title=AIA New York Chapter : Calendar|url=http://cfa.aiany.org/index.php?section=calendar&evtid=8057|work=cfa.aiany.org|accessdate=2015-10-19}}</ref><ref>{{Cite web|title=Architecture Graduates Elevated to the College of Fellows of the American Institute of Architects {{!}} Howard University - College of Engineering and Architecture|url=http://www.cea.howard.edu/news/architecture-graduates-elevated-college-fellows-american-institute-architects|accessdate=2021-02-23|work=www.cea.howard.edu}}</ref> Ọ gụsịrị nzere Master of Architecture na Mahadum Columbia n'afọ 1971.<ref>{{Cite web|title=Meet Two Pioneering Black Women Architects|url=https://news.columbia.edu/news/meet-pioneering-black-women-architects|accessdate=2021-02-23|work=Columbia News|language=en}}</ref> Ọ natara agụmakwụkwọ zuru oke na Mahadum Columbia ya na ụmụ akwụkwọ iri abụọ na ise ndị ọzọ si Afrịka Amerịka dị ka nzaghachi maka ọgba aghara ụlọ akwụkwọ ya na 1968.<ref>{{Cite web|title=Roberta Washington {{!}} BEYOND THE BUILT ENVIRONMENT|url=https://www.beyondthebuilt.com/roberta-washington|accessdate=2021-02-23|work=BeyondtheBuilt.com|language=en}}</ref> Mgbe ọ nwetasịrị nzere masta ya, ọ nọrọ afọ anọ na-arụ ọrụ n'ụlọ ọgwụ na ụlọ na [[Mozambique]].<ref>{{Cite book|title=Designing for Diversity: Gender, Race, and Ethnicity in the Architectural Profession|url=https://books.google.com/books?id=qqo2LXIaW7YC|publisher=University of Illinois Press|date=2001-01-01|isbn=9780252026416|language=en|first=Kathryn H.|author=Anthony}}</ref>
N'oge agụmakwụkwọ ya, ọ na-arụsi ọrụ ike n'òtù gụnyere Women's Caucus na American Institute of Architects na Alliance of Women in Architecture.<ref>{{Cite web|title=Roberta Washington {{!}} BEYOND THE BUILT ENVIRONMENT|url=https://www.beyondthebuilt.com/roberta-washington|accessdate=2021-02-23|work=BeyondtheBuilt.com|language=en}}</ref> Ịmekọrịta ya na ndị na-ewu ụlọ ibe ya nyere aka kpalie Washington ịrụ ọrụ iji hụ na ihe nketa nke ndị isi ojii na ụmụ nwanyị efunahụghị. Ọ na-eme nchọpụta ma na-ede banyere ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ [[Beverly Lorraine Greene|Beverly Loraine Green]]<ref>{{Cite web|title=Meet Two Pioneering Black Women Architects|url=https://news.columbia.edu/news/meet-pioneering-black-women-architects|accessdate=2021-02-23|work=Columbia News|language=en}}</ref> na [[Georgia Louise Harris Brown]] kemgbe afọ 1997.<ref>{{Cite web|title=Feature: Roberta Washington, FAIA, Makes A Place - Beverly Willis Architecture Foundation|url=http://www.bwaf.org/roberta-washington-faia-makes-a-place/|work=Beverly Willis Architecture Foundation|accessdate=2015-11-11|language=en-US}}</ref>
A họpụtara Washington ka ọ bụrụ onye nduzi nke Society of Architectural Historians na 2021.<ref>{{Cite web|title=SAH Announces Incoming Board Members for 2021|url=https://www.sah.org/about-sah/news/sah-news/news-detail/2021/01/11/sah-announces-incoming-board-members-for-2021|accessdate=2021-02-23|work=www.sah.org}}</ref> Ọ bụ onye otu Board of Directors nke Save Harlem Now.<ref>{{Cite web|title=About Us {{!}} Save Harlem Now!|url=http://www.saveharlemnow.org/?page_id=42|accessdate=2021-02-23|language=en-US}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na Community Board 10 na Central Harlem ebe ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii Ụlọ na onye isi oche ya nke Kọmiti Ojiji Ala.<ref>{{Cite web|title=Roberta Washington {{!}} BEYOND THE BUILT ENVIRONMENT|url=https://www.beyondthebuilt.com/roberta-washington|accessdate=2021-02-23|work=BeyondtheBuilt.com|language=en}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
oqw0ijwkqo0mwaauk61ulnxul7dq46w
Wayson R. Jones
0
17525
95276
81600
2022-08-25T21:43:50Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Wayson R. Jones bụ ónyé America na-ese ihe nke a maara nke ọma màkà ihe osise ya.<ref name=":02">{{Cite web|url=https://www.baltimoresun.com/entertainment/arts/artsmash/bs-ae-arts-story-0624-20160623-story.html|title=Confronting race, violence through art at Galerie Myrtis|author=Smith|first=Tim|date=2016-06-23|work=The Baltimore Sun|language=en-US|accessdate=2019-03-16}}</ref><ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/entertainment/museums/in-the-galleries-ghostly-presences-at-the-joan-hisaoka-healing-arts-gallery/2017/10/13/7b15d750-ad15-11e7-9e58-e6288544af98_story.html|title=In the galleries|author=Jenkins|first=Mark|date=2017-10-13|work=The Washington Post|accessdate=2019-03-15}}</ref> Ọ bi na Mount Rainier, Maryland, mpaghara Washington, D.C.<ref>{{Cite web|url=https://www.hyattsvillewire.com/2017/12/01/wayson-jones/wayson-jones-fences/|title=Wayson R. Jones "Fences" painting Mount Rainier Maryland artist -|author=Beckwith|first=Ryan Teague|date=2017-12-07|work=Hyattsville Wire|language=en-US|accessdate=2019-03-16}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Jones bụ ónyé gụsịrị akwụkwọ na 1980 na Mahadum Maryland .<ref>{{Cite web|url=https://www.msac.org/artists/wayson-r-jones|title=Wayson R. Jones|date=2014-12-20|work=Maryland State Arts Council|language=en|accessdate=2019-04-18}}</ref>
== Onyinye ==
Jones bụ ónyé mmeri onyinye 2017 site na Prince Georges County Arts and Humanities Council.<ref>{{Cite web|url=https://www.hyattsvillewire.com/2017/12/01/wayson-jones/|title=An Interview With Mount Rainier Artist Wayson R. Jones|author=Beckwith|first=Alison|date=2017-12-02|work=Hyattsville Wire|language=en-US|accessdate=2019-03-16}}</ref>
== Ihe ngosi ==
=== Ihe ngosi onwe onye ===
* 2013 ''Ihe osise ndị'' na-adịbeghị anya, Bloombars, Washington, D.C.
* 2014 Ónyé ''isi ojii na ndị ọzọ'', BlackRock Center for the Arts, Germantown, Maryland
* 2014 Moons in Mountains, Joe's Movement Emporium, Mount Rainier, Maryland
* 2015 Jewels Stone Tower Gallery, Glen Echo, Maryland
* 2015 Ihu/Vignettes, Montpelier Arts Center, Laurel, Maryland
* 2016 ''Na Black na White Arts'', Harmony Hall, Fort Washington, Maryland
* 2016 tụba aka gị, Unitarian Universalist Church of Arlington, Arlington (Virginia)
* 2017 Memory, Mostly Self, NVCC Fischer Gallery, Alexandria, Virginia<ref name=":3">{{Cite web|url=http://www.eastcityart.com/profiles/east-city-art-qa-wayson-r-jones/|title=East City Art Q&A with Wayson R. Jones|author=|first=|date=2017-06-17|work=East City Art|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-04-28}}</ref>
* 2019 District of Columbia Art Center, Washington, DC<ref name=":2">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/entertainment/museums/in-the-galleries-hanging-garments-symbolize-violence-against-indigenous-women/2019/03/15/b691cac2-4428-11e9-aaf8-4512a6fe3439_story.html|title=In the galleries|author=Jenkins|first=Mark|date=2019-03-15|work=The Washington Post|accessdate=2019-04-07}}</ref>
== Ntụle ==
N'afọ 2016, The Baltimore Sun dere na "Wayson R. Jones' "Black President" (2012), ihe osise na-enweghị atụ na ákwà na-etinye graphite ntụ, acrylic medium na gesso nké yiri ka ọ na-emetụta esemokwu, n'ime na n'èzí.<ref name=":02">{{Cite web|url=https://www.baltimoresun.com/entertainment/arts/artsmash/bs-ae-arts-story-0624-20160623-story.html|title=Confronting race, violence through art at Galerie Myrtis|author=Smith|first=Tim|date=2016-06-23|work=The Baltimore Sun|language=en-US|accessdate=2019-03-16}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSmith2016">Smith, Tim (2016-06-23). [https://www.baltimoresun.com/entertainment/arts/artsmash/bs-ae-arts-story-0624-20160623-story.html "Confronting race, violence through art at Galerie Myrtis"]. ''The Baltimore Sun''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-03-16</span></span>.</cite></ref> Ọzọkwa na 2016, na nyocha nke otu ihe ngosi, The Washington Post gosipụtara eziokwu ahụ bụ na "Otu n'ime onyinye kachasị njọ na nké kachasị dị ịrịba ama bụ Wayson R. Jonesz na-adịghị ahụkebe nkè a sụgharịrị na black-and-white. "<ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/entertainment/museums/in-the-galleries-spins-on-the-starry-night-from-critical-to-cheeky/2016/05/19/4c8d3032-1b0c-11e6-82c2-a7dcb313287d_story.html|title=In the galleries: Spins on 'The Starry Night,' from critical to cheeky|author=Jenkins|first=Mark|date=2016-05-16|work=The Washington Post|accessdate=2019-03-15}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
oufk9mwk845c2unyh1pyw7vkdwio08f
Ronald Lockett
0
17536
95234
81613
2022-08-25T21:21:16Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ronald Lockett''' (1965-1998) bụ ónyé America na-ese ihe nkírí, na-ejikọta ihe osise na ihe atọ. Ónyé isi na-eduzi ihe osise nke Lockett bụ ónyé na-ese ihe Thornton Dial, nwa nwanne ya.<ref>Herman, Bernard L. 2016. ''Once Something Has Lived It Can Never Really Die: Ronald Lockettʹs Creative Journey''. In Bernard L. Herman, editor, ''Fever Within: The Art of Ronald Lockett'', 1-22. Chapel Hill: University of North Carolina Press.</ref> N'ịkọwa ọrụ ya, Holland dere banyéré mmetụta nke ojii n'ihe gbasara HIV / AIDS, ndụ LGBT, ịhụ mba n'anya, na mmetụta agbụrụ nke okwu ndị dị ka "onye si n'èzí," "onye nkuzi onwé ya," na "ndị mmadụ" na nka America.<ref>Holland, Sharon Patricia. 2016. Quotidian Remains. Bernard L. Herman, editor, ''Fever Within: The Art of Ronald Lockett'', 33-44. Chapel Hill: University of North Carolina Press.</ref> E gosipụtara ọrụ ya na Metropolitan Museum of Art, Ackland Art Museum, na The American Folk Art Museum.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2016/08/12/arts/design/in-sheet-metal-and-scraps-ronald-lockett-evokes-struggle-and-survival.html|title=In Sheet Metal and Scraps, Ronald Lockett Evokes Struggle and Survival|author=Johnson|first=Ken|date=2016-08-11|work=The New York Times|accessdate=2019-06-14|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://rawvision.com/news/ronald-lockett-ackland-art-museum|title=Ronald Lockett at Ackland Art Museum {{!}} Raw Vision Magazine|work=rawvision.com|accessdate=2019-06-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://hyperallergic.com/312948/choosing-between-a-folk-artists-story-and-his-work/|title=Choosing Between a Folk Artist's Story and His Work|date=2016-09-13|work=Hyperallergic|language=en-US|accessdate=2019-06-14}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Lockett ma zụlite ya na mpaghara Pipe Shop nke Bessemer, Alabama. Site n'oge ọ bụ nwata, Lockett maara na ọ chọrọ ịbụ ónyé na-ese ihe, ọ tolitere n'okpuru ónyé nduzi ụgbọ mmiri nke nwanne nna ya na ónyé na-eme ihe nkírí, Thornton Dial.<ref>{{Cite web|url=http://selftaughtgenius.org/artworks/fever-within-ronald-lockett|title=Fever Within, Ronald Lockett|author=United|first=Brooklyn|work=Self-Taught Genius|language=en-US|accessdate=2019-06-14}}</ref> Lockett bụ otu n'ime ụmụ ise, ụmụ nwoke anọ na otu nwa nwanyị, nke Betty na "Short" Lockett mụrụ. Nna ya, nke a maara dị ka "Short" ma ọ bụ "Little Bud", hapụrụ Betty na ụmụ ha mgbè Lockett bụ nwata. Betty nwèrè nsogbụ nke ọrịa uche mgbè nke ahụ gasịrị, nke na-enye ya nsogbu ruo mgbe ọ nwụrụ n'etiti afọ 1990.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/ronald-lockett|title=Ronald Lockett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-06-10}}</ref>
N'ịbụ onye ịda ogbenye zuru ebe nile, machismo zuru ebe nile na ohere dị nta nke ụlọ ọrụ na-egwupụta ihe na Bessemer, Lockett emebeghị azụmahịa. A chụpụrụ ya na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na akụ na ụba site n'aka ndị ọgbọ ya na ndị nwéré ike ịbụ ndị nduzi.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/ronald-lockett|title=Ronald Lockett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-06-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/ronald-lockett "Ronald Lockett | Souls Grown Deep Foundation"]. ''www.soulsgrowndeep.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-06-10</span></span>.</cite></ref> Ya na nné ya bìrì ruo mgbè ọ nwụrụ, wee nọrọ n'ụlọ ya ruo mgbè ọ nwụsịrị obéré oge ka nke ahụ gasịrị. Ụmụnne ya mèrè ihe dị iche iche, ụfọdụ sonyeere ndị agha mmiri na ndị mmanye iwu, ebe onye ọzọ na-alụ ọgụ na mpụ ugboro ugboro.<ref name=":1" />
== Ọrụ ==
N'ịbụ onye tozuru oke mgbè òtù na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ gasịrị, ma nwụọ tupu akwụkwọ akụkọ nke narị afọ nke irí abụọ na otu, Lockett tọrọ n'ọgba aghara mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ọrụ ya na-egosi ọgụ na pọgatrị n'otu ógè nke ịzụlite nwoke ojii na 1980s n'ime ime obodo Alabama. N'ile nwa nwanne ya nwoke, Thornton Dial, na-alụ ọgụ na ihe ndị na-eme ugbu a na akụkọ ihe méré eme nke America, dị ka agha Iraq na ịgba ohu nke America, Lockett wetakwara ọnọdụ nke ya n'akụkọ ihe méré eme n'ọrụ ya.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/ronald-lockett|title=Ronald Lockett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-06-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/ronald-lockett "Ronald Lockett | Souls Grown Deep Foundation"]. ''www.soulsgrowndeep.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-06-10</span></span>.</cite></ref>
Ka nne ya na-anọpụ iche, na nje HIV ya méré ka ọ butere ọrịa ndị ọzọ n'ụzọ dị mfe, ọrụ ya gbanwere ọzọ na nchịkọta mgbasa ozi. N'ịgbaso omume nné ya (na ndị nnà nnà ya) nke patch-work quilting, ọ malitere ijikọta ihe dị iche iche na-emepụta ihe siri ike, na-ere ure, ihe eji akwa akwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/653740|work=www.metmuseum.org|accessdate=2019-06-14}}</ref> Ọrụ ole na ole ikpeazụ ya bụ ihe osise gbara ọchịchịrị, nke na-echetara ọnwụ nne ya na Princess Diana.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/ronald-lockett|title=Ronald Lockett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-06-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/ronald-lockett "Ronald Lockett | Souls Grown Deep Foundation"]. ''www.soulsgrowndeep.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-06-10</span></span>.</cite></ref>
Lockett nwụrụ na 1998 site na oyi ịba n'ahụ metụtara HIV.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/ronald-lockett|title=Ronald Lockett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-06-10}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/ronald-lockett "Ronald Lockett | Souls Grown Deep Foundation"]. ''www.soulsgrowndeep.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-06-10</span></span>.</cite></ref>
== Nchịkọta ahọpụtara ==
Metropolitan Museum of Art
Ụlọ Ọrụ Nkà nke Minneapolis
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Akwụkwọ ndị dị mkpa ==
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Na-agafe Buck: Mmụta nke Ronald Lockett. Na Bernard L. Herman, onye nchịkọta akụkọ, Fever Within: The Art of Ronald Lockett, 61-74. Chapel Hill: Mahadum nke North Carolina Press.
* Jentleson, Katherine L. na Thomas J. Lax. 2016. Curating Lockett: Akụkọ ihe ngosi na Ọrụ Abụọ. Na Bernard L. Herman, onye nchịkọta akụkọ, Fever Within: The Art of Ronald Lockett, 45-60. Chapel Hill: Mahadum nke North Carolina Press.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nnyocha nke Fever Within: The Art of Ronald Lockett. Journal of Folklore Research <nowiki>http://www.jfr.indiana.edu/review.php?id=2061</nowiki>.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Omenala Omenala, Ikike Ikike, na Njikọ nke Mgbanwe Omume. Na Bernard L. Herman, onye nchịkọta akụkọ, Fever Within: The Art of Ronald Lockett, 23-32. Chapel Hill: Mahadum nke North Carolina Press.
== Njikọ mpụga ==
* https://www.visualaids.org/artists/detail/ronald-lockett
* http://www.soulsgrowndeep.org/artist/ronald-lockett
419tq3he6zi7amdi3j37myiywkbymfy
Rachel Wolfe-Goldsmith
0
17543
95549
81620
2022-08-26T09:43:45Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Rachel Wolfe-Goldsmith''' (amụrụ na úbọchị irí nà atọ n'ọnwa Jenụwarị, 1991) bụ ónyé America na-ese ihe nke bi na Oakland, California.<ref>{{Cite web|title=Rachel Wolfe-Goldsmith An American Artist|url=http://www.bcx.news/photos/art/exhibits/artists/rachel_wolf-goldsmith/|work=bcx.news}}</ref> A maara ya màkà nnukwu mgbidi ya, ọ bụkwa ónyé nduzi okike nke Bay Area Mural Program.<ref name=":0">{{Cite news|author=McLean|first=Tessa|date=June 12, 2020|title=Black Lives Matter mural spans 3 blocks in San Francisco|work=SF Gate|url=https://www.sfgate.com/news/slideshow/Black-Lives-Matter-mural-in-San-Francisco-203767.php}}</ref>
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Black_Lives_Matter_Mural_San_Francisco_01.jpg|alt=Aerial shot of three city blocks. The words "black," "lives," and "matter" are in all capitol letters, one word on the street per block.|áká_ịkẹngạ|thumb|Ihe osise Black Lives Matter na San Francisco nke Bay Area Mural Program mere n'akụkụ]]
N'oge opupu ihe ubi na ógè okpomọkụ nke afọ 2020, mgbè ogbugbu George Floyd gasịrị, Wolfe-Goldsmith so n'ọtụtụ ndị na-ese ihe na-ese mgbidi na nzaghachi màkà ogbugbu ahụ na iberibe osisi na-ekpuchi ụlọ ahịa na etiti obodo Oakland. A na-akpọ akụkụ ya na 15th St. We Can Breathe .<ref>{{Cite web|author=Brady|first=Alex|date=July 25, 2020|title=What is the fate of Black Lives Matter protest murals?|url=https://www.salon.com/2020/07/25/black-lives-matter-mural-art-preservation-oakland/|work=Salon}}</ref> N'oge a, Bay Area Mural Program, na Wolfe-Goldsmith dị ka ónyé nduzi okike, na African American Arts & Culture Complex haziri Black Lives Matter mural na San Francisco, nke gbara màkà mpaghara ọbọdọ atọ.<ref name=":0">{{Cite news|author=McLean|first=Tessa|date=June 12, 2020|title=Black Lives Matter mural spans 3 blocks in San Francisco|work=SF Gate|url=https://www.sfgate.com/news/slideshow/Black-Lives-Matter-mural-in-San-Francisco-203767.php}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMcLean2020">McLean, Tessa (June 12, 2020). [https://www.sfgate.com/news/slideshow/Black-Lives-Matter-mural-in-San-Francisco-203767.php "Black Lives Matter mural spans 3 blocks in San Francisco"]. ''SF Gate''.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite news|cite news]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref><ref>{{Cite news|author=James|first=Julissa|date=July 11, 2020|title=Bay Area Change Agents|work=[[Nob Hill Gazette]]|url=https://nobhillgazette.com/bay-area-change-agents/}}</ref>
Otu She Will Rise, nke na-arụ ọrụ iji nweta nwanyị ojii na Ụlọikpe Kasị Elu nke United States, nyèrè Wolfe-Goldsmith ọrụ ise ihe osise na Washington, DC. Emechara ya n'ọnwa Ọktoba 2020, ọrụ ahụ gosipụtara ndị ọka ikpe na ndị na-eme ngagharị iwe nke ụmụ nwanyị ojii.<ref>{{Cite news|author=Barber|first=Timothy|date=October 25, 2020|title=PHOTOS: Mural painted in Shaw pushes for more women of color in the Supreme Court|work=ABC7|url=https://wjla.com/news/local/mural-painted-shaw-neighborhood-push-more-women-of-color-supreme-court}}</ref>
N'ọnwa Nọvemba 2020, a màrà ọkwa na Wolfe-Goldsmith ga-ese ihe osise na-elekwasị ányà na ikpe ziri ezi nke ọha na eze na onye ọrụ ibe ya Joshua Mays. Kaiser Permanente na ABG Art Group nyere iwu ka e see ihe osise ahụ, ma gosipụta ya n'èzí ọfịs Kaiser na etiti ọbọdọ Oakland tupu a mee atụmatụ ịkwaga Liberation Park.<ref>{{Cite news|author=Burbank|first=Keith|date=November 6, 2020|title=Big Mural Being Created To Support Social Justice Efforts|work=[[SF Gate]]|url=https://www.sfgate.com/news/bayarea/article/Big-Mural-Being-Created-To-Support-Social-Justice-15709153.php}}</ref> Ọzọkwa n'etiti obodo Oakland, Wolfe-Goldsmith eseela ihe osise atọ nke ónyé na-ese ihe Stoney Creation na ihe nlereanya Yanni Brump.<ref>{{Cite news|author=Harshaw|first=Pendarvis|date=October 9, 2020|title=Yanni Will Eat You Up and Make You Love Yourself|work=[[KQED Inc.|KQED]]|url=https://www.kqed.org/arts/13887635/yanni-will-eat-you-up-and-make-you-love-yourself}}</ref>
N'ọnwa Febụwarị 2021, ónyé nwe ụlọ na onye nlekọta nke West Oakland bụ Jilchristina Vest nyèrè Wolfe-Goldsmith iwu ka ọ see ihe osise nke ụmụ nwanyị na Black Panther Party n'akụkụ ụlọ ya na Center na 9th Streets.<ref>{{Cite web|date=2021-02-13|title=Black Panther Party women honored in West Oakland mural by Rachel Wolfe-Goldsmith|url=https://www.mercurynews.com/2021/02/13/women-of-the-black-panther-party-mural-project-to-be-unveiled-in-west-oakland|accessdate=2021-06-29|work=The Mercury News|language=en-US}}</ref> Ihe osise irí atọ nke ụkwụ dabeere na ọtụtụ foto Stephen Shames sere ma gosipụta Delores Henderson, Angie Johnson, Lauren Williams, na nwa nwanyị Williams Mary. Ihe osise ahụ ugbu a gosipụtara aha ihe karịrị ụmụ nwanyị narị atọ, a na-eme atụmatụ na ọ ga-abụ square mita Puku abụọ mgbe emechara ya. A gwara ónyé isi Black Panther Ericka Huggins màkà ọrụ ahụ.<ref>{{Cite news|author=Nzinga|first=Ayodele|date=February 28, 2021|title=‘A mural that celebrates Black joy’: Oakland home honors women of the Black Panther party|work=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/us-news/2021/feb/28/oakland-mural-women-black-panther-party}}</ref><ref>{{Cite web|author=Toussaint|first=Jensen|date=2021-06-16|title=A new exhibit honoring the Black Panther Party is opening in Oakland on Juneteenth|url=https://aldianews.com/articles/culture/new-exhibit-honoring-black-panther-party-opening-oakland-juneteenth/65167|accessdate=2021-06-29|work=AL DÍA News|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-06-13|title=Black Panther Party museum to open on Juneteenth|url=https://thegrio.com/2021/06/13/black-panther-party-museum-juneteenth/|accessdate=2021-06-29|work=TheGrio|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Oakland|first=Ayodele Nzinga in|date=2021-02-28|title=‘A mural that celebrates Black joy’: Oakland home honors women of the Black Panther party|url=http://www.theguardian.com/us-news/2021/feb/28/oakland-mural-women-black-panther-party|accessdate=2021-06-29|work=the Guardian|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Aaron|first=Kumasi|date=2021-02-26|title=West Oakland mural first to honor women of the Black Panther Party|url=https://abc7news.com/10372762/|accessdate=2021-06-29|work=ABC7 San Francisco|language=en}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
p5ab9z2zi9ytgc9yi1iuhfbzff6mgpc
Tiko Campbell
0
17553
95131
81632
2022-08-25T20:04:52Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tiko Frederick Campbell''' (Ọgọstụ 7, na afọ 1947 , Febrụwarị 16, na afo 2012) bụ onye edemede America na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ si Washington, D.C. Campbell bụ di mbụ nke onye edemede nwụrụ anwụ Bebe Moore Campbell, na nna nke onye na-eme ihe nkiri Maia Campbell. Ọ bụkwa onye dere akwụkwọ akụkọ ihe mere eme / akụkọ ihe mere n'ụzọ akụkọ a na-akpọ The Light in the Stones: ...site na akụkọ Fibinacci.''..''
== Ihe odide ==
<references />
<references />
[[Òtù:All articles with unsourced statements]]
by1n4t2qaziu2n99vrvozbe3dayn59t
Leslie Smith III
0
17564
95343
85612
2022-08-25T22:57:28Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Leslie Smith nke Atọ''' (amụrụ n'afọ 1985 na Silver Spring, Maryland) bụ onye na-ese ihe nkírí n'Afrịka. Ọ bi ma na-arụ ọrụ ugbu a nà Madison, Wisconsin.
== Ndụ ==
Smith tolitere na Silver Spring, Maryland, na Washington, D.C. ma gụsịrị akwụkwọ na nzèrè Bachelor of Fine Arts na Painting na Maryland Institute College of Art (MICA) na Baltimore, Maryland na 2007. O nwetara nzèrè Master of Fine Arts (MFA) na Painting na Printmaking na Mahadum Yale dị na New Haven, Connecticut na 2009. Ọ bụ ugbu a Associate Professor of Drawing and Painting na Mahadum nke Wisconsin na Madison, Wisconsin.
== Ihe osise ==
Leslie Smith nke Atọ bụ ónyé na-ese ihe na mmanụ nke a maara nke ọma màkà ihe osise ya nke e sere na ákwà ndị a kpụrụ akpụ. Ọ na-etinye aka n'omume na-adabere na ngosipụta, na-eji agba siri ike, brushstrokes, na akụkọ ndị na-egosi esemokwu na-arụ ọrụ. N'ịbụ ndị akụkọ onwé ónyé na mmekọrịta mmadụ na ibe ya kwa ụbọchị kpaliri, ihe osise ya na-elekwasị ányà n'iji abstraction mee ihe iji kwupụta uri nke ahụmịhe mmadụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.mmoca.org/about-us/press-room/press-releases/2013/05/13|title=Leslie Smith III Solo Exhibition|publisher=Madison Museum of Contemporary Art|date=May 13, 2013}}</ref>
Smith egosila na ọtụtụ ebe ngosi ihe mgbè ochie gụnyere Madison Museum of Contemporary Art (MMoCA) na Madison, Wisconsin; Wriston Art Galleries, Lawrence University, na Appleton, Wisconsin; Milwaukee Art Museum na Milwaukeee, Wisconsin; Contemporary Arts Museum Houston na Houston, Texas; Yale School of Art; Gormley gallery nke Notre Dame nke Mahadum Maryland; na Baltimore Museum of Art na Baltimore, Maryland, n'etiti ndị ọzọ. Ọ bụ ónyé natara ọtụtụ onyinye, gụnyere American Academy na Rome summer fellowship na Al Held Affiliate Residency Fellowship na Rome, Italy na 2009.<ref>{{Cite web|url=http://www.mauscontemporary.com/beta_pictoris_gallery_Leslie_Smith_III.html|title=Leslie Smith III|publisher=beta pictoris gallery/maus contemporary|accessdate=February 18, 2014}}</ref>
Guido Maus, beta pictoris gallery / Maus Contemporary na Birmingham, AL. [nkọwa dị mkpa] na Galerie Isabelle Gounod na Paris, France na-anọchite ányá ya.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.lesliesmith3.com Ebe nrụọrụ weebụ nke Leslie Smith III]
* [https://www.youtube.com/watch?v=9tqnHgLhvSE Vidio banyere onye na-ese ihe Leslie Smith III]
* [http://www.mmoca.org/exhibitions-collection/exhibits/i-dream-too-much-paintings-leslie-smith-iii I Dream Too Much: Ihe osise nke Leslie Smith III]
* [http://www.lesliesmith3.com/t-e-x-t.html Ajụjụ ọnụ na Russell Panczenko-Director nke Chazen Museum of Art]
* [http://www.thedailypage.com/daily/article.php?article=40122 Ihe osise Leslie Smith nke Atọ na-enyocha ihe mgbu site na abstraction na MMoCA] nke Jessica Steinhoff
* [https://web.archive.org/web/20140222053407/http://www.contemporaryand.com/blog/exhibition/black-in-the-abstract-part-2-soft-curveshard-edges/ Leslie Smith nke Atọ na-acha oji na Abstract, Akụkụ 2: Soft Curves/Hard Edges na Contemporary Arts Museum Houston]
* [https://shepherdexpress.com/arts-and-entertainment/visual-art/leslie-smith-iii-at-hawthorn-contemporary-paintings-or-sculp/ Leslie Smith nke Atọ na Hawthorn Contemporary: Ihe osise ma ọ bụ Ihe Ọkpụkpụ?]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
sbvwflq8y41wmtrr7vwtn03h3t1zxhf
Charles Sebree
0
17567
95087
81664
2022-08-25T13:53:42Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Charles Sebree''' (1914-1985) bụ ónyé America na-ese ihe na ónyé na-ede egwuregwu nke a maara nke ọma màkà itinye aka na ihe nkírí black arts nke Chicago nke 1930s na 1940s.<ref name="Mrs Patterson">{{Cite web|author=Wrigley|first=Amanda|title=Mrs Patterson (BBC, 1956)|url=https://screenplaystv.wordpress.com/2014/12/02/mrs-patterson-bbc-1956/|publisher=Screen Plays: Theatre Plays on British Television|accessdate=21 February 2016}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Sebree bìrì na White City, nke dị n'ebe ọwụwa anyanwụ Kentucky. N'afọ 1924, nne ya kwagara Chicago, Illinois, nke kpughere Sebree na mmetụta dịgasị iche iche nke nka.<ref>{{Cite journal|author=Shine|first=Ted|title=Charles Sebree, Modernist|journal=Black American Literature Forum|date=1985|volume=19|issue=1|pages=6–8|doi=10.2307/2904461}}</ref><ref name="essiegreen">{{Cite web|title=Charles Sebree|url=http://www.essiegreengalleries.com/essie-green-galleries-i-charles----sebree.html|publisher=Essie Green Galleries|accessdate=20 February 2016}}</ref> Otu n'ime ihe osise ya dị ka nwata nwoke ka Renaissance Society zụrụ maka dollar iri abụọ na ise ma mechaa gosipụta ya na mkpuchi magazin ha.<ref>{{Cite web|title=Seebree, Charles 1914-1985|url=https://www.encyclopedia.com/education/news-wires-white-papers-and-books/sebree-charles-1914-1985|work=encyclopedia.com|accessdate=31 March 2020}}</ref> Mgbè ọ gachara Art Institute of Chicago, Sebree nọgidere n'ebe ahụ wee sonye n'otu ndị na-ese ihe na South Side nke Chicago.
== Ọrụ ==
Ndị na-ese ihe ojii nkè Chicago bịara na-asọ mpi na ike a hụrụ na Harlem Renaissance nke New York, Sebree ritere uru site na njikọ ya na ndị na-ese egwu dịka Margaret Taylor-Burroughs na Eldzier Cortor, yana netwọk nkwado nke e mepụtara site na njikọ na ụlọ ọrụ ndị dị ka South Side Community Arts Center na Art Institute.<ref name="driskell">{{Cite web|title=Narratives of African American Art and Identity: The David C. Driskell Collection|url=http://www.driskellcenter.umd.edu/narratives/exhibition/sec3/sebr_c_01.htm|publisher=The Art Gallery at the University of Maryland|accessdate=20 February 2016|date=1998}}</ref>
N'etiti 1936 na 1938, Sebree rụrụ ọrụ màkà New Deal's Works Progress Administration (WPA). N'afọ 1942, a kwụsịrị ọrụ ya n'oge na-adịghị anya mgbè e debara aha ya n'Agha Ụwa nke Abụọ.<ref name="chicagomodern">{{Cite web|title=Charles Sebree|url=http://www.chicagomodern.org/artists/charles_sebree/|work=Modernism in the New City: Chicago Artists, 1920-1950|publisher=Bernard Friedman|accessdate=20 February 2016}}</ref> E debere ya na Camp Robert Smalls, ngalaba nkewa nke Great Lakes Naval Training base, n'ebe ugwu Chicago. Mgbe ọ nọ n'ebe ahụ, ọ zutere ónyé na-ede egwuregwu Owen Dodson, ónyé ga-aghọ ezigbo enyi na ónyé na-arụkọ ọrụ nka. Ha jikọrọ aka mepụta ọtụtụ ihe nkiri na Camp Smalls, gụnyere nke a raara nye ónyé isi ojii na-elekọta ụgbọ mmiri nke zọpụtara ndụ ọtụtụ ndị ọrụ ụgbọ mmiri ya na Pearl Harbor.<ref name="chicagomodern" />
Mgbè agha ahụ gasịrị, Sebree kwagara New York, ebe ọ chọtara ọbọdọ ndị na-ese ihe ọzọ, dịka ọ nwèrè na Chicago. Ndị ya na New York gụnyere ndị na-ese ihe dịka Billie Holiday na Billy Strayhorn. Ọ bụ onye natara fellowship site na Julius Rosenwald Fund na 1945, wee gaa n'ihu na-ede ihe nkírí Broadway nke na-aga nke ọma na 1954, "Mrs. Patterson, "nke Eartha Kitt gosipụtara. Sebree kwagara Washington, DC na 1947, ébé o bìrì ruo mgbè ọ nwụrụ n'ọrịa kansa na 1985.<ref name="essiegreen">{{Cite web|title=Charles Sebree|url=http://www.essiegreengalleries.com/essie-green-galleries-i-charles----sebree.html|publisher=Essie Green Galleries|accessdate=20 February 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.essiegreengalleries.com/essie-green-galleries-i-charles----sebree.html "Charles Sebree"]. Essie Green Galleries<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 February</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="chicagomodern">{{Cite web|title=Charles Sebree|url=http://www.chicagomodern.org/artists/charles_sebree/|work=Modernism in the New City: Chicago Artists, 1920-1950|publisher=Bernard Friedman|accessdate=20 February 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.chicagomodern.org/artists/charles_sebree/ "Charles Sebree"]. ''Modernism in the New City: Chicago Artists, 1920-1950''. Bernard Friedman<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 February</span> 2016</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
'''Egwuregwu'''<ref>{{Cite web|title=Charles Sebree|url=http://www.doollee.com/PlaywrightsS/sebree-charles.html|work=The Playwrights Database|publisher=doolee.com|accessdate=22 February 2016}}</ref>
* ''Nne m bịara na-ebe ákwá nke ukwuu'' (1949)
* ''Oriakụ Patterson'' (1954)
* ''Ọgọstụ'' kpọrọ nkụ (1972)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
pu6smgvjjur9ainfvry4ada8e1v451z
Lorenzo Scott
0
17568
95037
81665
2022-08-25T12:08:04Z
Accuratecy051
13069
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
A mụrụ '''Lorenzo Scott''' na 1934 na West Point, Georgia. Scott bụ ónyé America na-ese ihe n'oge a nke ọrụ ya nwetara ọganihu na ngwụcha afọ 1980.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Lorenzo Scott na úbọchị irí abụọ na atọ n'ọnwa Julaị, 1934, na obéré obodo na-eme mkpọtụ na ọdụ ụgbọ okporo ígwè nke West Point, Georgia. Mgbè nne ya, ónyé na-arụ ọrụ n'ọhịa na-enye ihe igwe ihe owuwu mpaghara, tụfuru ọrụ ya n'oge Nsogbu, ezinụlọ ahụ kwagara Atlanta ịchọ ọrụ.<ref name="ScottLorenzo">Scott, Lorenzo, in personal interview with collector Jim Farmer, Stone Mountain, Georgia, March 4, 2013.</ref>
Otu n'ime ụmụ iri na otu, Lorenzo na-akọ banyéré Ógè ọ nọ n'okorobịa mgbè mbụ ọ hụrụ nne ya ka ọ na-ese ihe osise, ma mara ọbụna mgbè ọ dị obérè na ọ chọrọ inwe ike ise ihe dị ka nke ahụ. Ọ bụ ezie na Scott gàrà ụlọ akwụkwọ ọha na eze ruo na klas nke iri, ọ kwetara na ya nwere mmasị na ise ihe karịa ọrụ ụlọ akwụkwọ.<ref name="tfaoi">Klacsmann, Karen, "Beyond this World: Paintings by Lorenzo Scott." The Morris Museum of Art Gallery Guide. http://www.tfaoi.com/aa/7aa/7aa802.htm, July 2007, accessed on March 5, 2013.</ref> "Anọwo m na-ese ihe n'oge ndụ m niile kemgbe m dị ihe dị ka ise," ka o kwuru, "Enwere m nyocha m na ebe ngosi ihe mgbè ochie.<ref name="MosesKathy">Moses, Kathy, ''Outsider Art of the South.'' Schiffer Reference Book for Collectors. April 1999.</ref>
N'oge ọ bụ nwata, ezinụlọ Lorenzo biri n'ofe okporo ámá site na chọọchị Southern Baptist ebe ha bụ ndị otu na-arụsi ọrụ ike. N'ebe a, Lorenzo na-eto eto zụlitere okwukwe Ndị Kraịst na-anụ ọkụ n'obi nke na-akwado ma nka ya ma ndụ ya. Ọ na-akọkarị akụkọ banyéré ihe omume ndị pụrụ iche mere na ndụ ya nke sitere na okwukwe ya siri ike. N'otu akụkọ dị otú ahụ, ọ na-atụgharị uche n'oge mgbe ọ bụ nwatakịrị ọ ga-ahụ ọbịbịa na ọpụpụ nke ndị na-aga chọọchị gafee okporo ámá, na otu o si hụ nnọkọ olili ozu na chọọchị, ọ jụrụ nne ya "otú ndị mmadụ si anwụọ". O chere na ọ bụrụ na ọ nọgide na-amụ anya, ọ gaghị anwụ, yabụ otu abalị o mèrè ka nné ya hapụ ya ka ọ hie ụra n'abalị niile. Gee akụkọ ahụ [https://www.youtube.com/watch?v=xD4v8H5PdkU%20 n'okwu nke ya ebe a].
== Ihe a ma ama ==
Ndị nchịkọta ihe osise abụọ nke Atlanta na ónyé nwe ụlọ ngosi ihe nkírí nke Atlanta dị mkpa na nchọpụta na ahịa mbụ nke ihe osise Lorenzo Scott. Mgbè ọ bi na East Point ebe ọ gbazitere ụlọ na Dill Avenue (nke Maazị Scott ji obi ụtọ na-ezo aka na ya dị ka "Dill Avenue Gallery"), o nwere ike ịkwụnye ihe osise ya na mgbidi, ka e wee gosipụta ya ma ree ya. Ndị na-anakọta ihe na Atlanta William "Bill" Arnett bịara n'ebe Dill Avenue wee were ọtụtụ ihe osise na mgbidi wee tinye ha n'ala ka a zụta ha. Ọ zụrụ ọmarịcha oche e sere ihe. Ọrụ ndị a ga-emesị bụrụ akụkụ nke ọrụ Soul's Grown Deep ya nke e mepụtara iji webata ọrụ nke "ndị a na-akpọ ndị mmadụ ma ọ bụ ndị omenkà si n'èzí nke ndị isi ojii America [nke] bụ usoro ọdịbendị dị n'otu ma bụrụ isi dị mkpa na nka ụwa. "<ref>Phillip March Jones. ''Souls Grown Deep Foundation'' {{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/about/|title=Archived copy|accessdate=2013-04-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121101013713/http://www.soulsgrowndeep.org/about/|archivedate=2012-11-01}}, accessed April 2013.</ref>
== Ọrụ Nkà ==
Ihe osise Scott na-ekwukarị banyere okpukpe na ọhụụ, na mgbakwunye na isiokwu ndị ọzọ na-abụghị nke okpukpe: ime obodo, ụmụaka ndị Africa America, na nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na / ma ọ bụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
Ọ na-ese ma nnukwu ma obere ọrụ na mmanụ na ákwà ma ọ bụ osisi, site na usoro ọ mepụtara onwe ya mgbe ọtụtụ afọ nke nnwale gasịrị. Ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya, ọ rụrụ ọrụ n'ụlọ ya, ọ bụ ezie na ruo ọtụtụ afọ ọ nwere obere ụlọ ọrụ na Decatur, Georgia, ebe ọ ga-emepụta okpokoro nke ya yana ihe osise. "Ezigbo, akwụkwọ ọla edo, ụdị Renaissance" ya bụ ''ihe'' dị mkpa n'ọrụ ya, ka Lynne Browne, Senior Correspondent for the Folk Art Messenger kwuru. O nwere oge ọ kọwara usoro nke iwu ha maka ya: "Ihe osise na-ewe ogologo oge. Enwetara m ụfọdụ osisi site na Home Depot, ụfọdụ Bondo [ihe na-edozi ahụ ụgbọ ala], spray paint - Pittsburgh ngwa ngwa gold enamel. Ana m eji jigsaw a bepụ ọdịdị niile. Ana m eji osisi, pensụl ochie, obere screwdrivers na ihe ndị ọzọ eme akara na Bondo. Okpokoro ahụ bụ ọrụ nka. " Browne, n'aka nke ya, kwuru na "ịdị nro" n'ụzọ Scott si emeso isiokwu ya: "Scott na-ekpughe nlezianya nlebara anya maka nhazi, na nhazi ya nke mmanụ na-acha uhie uhie, yana n'ịmecha ihe dị ịtụnanya e ji aka rụọ, nke a tụrụ atụ nke na-akwado nke ọ bụla n'ime ihe osise ya. Echere m banyere ndị isi Renaissance nke Ịtali mgbe m na-amụ ọrụ ya. "<ref>Browne, L. ''A Conversation with Lorenzo Scott''. Folk Art Messenger. 13:8-9, 2000.</ref>
== Ihe ngosi ==
'''Ihe ngosi Museum'''
E gosipụtara ọrụ Lorenzo Scott n'ọtụtụ ebe na ebe ngosi ihe mgbe ochie (na oghere ọha na eze yiri ya), gụnyere otu onye, isiokwu, otu, na ihe ngosi njem gụnyere:
* 1986 Atlanta College of Art Gallery, Atlanta, GA
* 1989 La Grange Museum of Art (ụbọchị chọrọ nkwenye)
* 1991 Quinlin Art Center na Gainesville College, Gainesville, GA
* 1993 Springfield Museum of Art, Springfield, IL
* 1993 Sidney Miskin Gallery Ụlọ akwụkwọ Baruk, New York, NY
* 1995 Nexus Contemporary Art Center, Atlanta, GA
* 1996 Rockford Art Museum, Rockford IL
* 1996 Schomburg Center for Research in Black Culture New York, NY
* 1997 Chicago Cultural Center na Intuit, The Center for Intuitive and Outsider Art
* 1997 Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Milwaukee, Milwaukeee, WI
* 1999-2000 American Visionary Museum, Baltimore, MD
* 1999 Center for Contemporary Art, St. Louis, MO
* 1999 High Museum of Art, Atlanta, GA
* 2000 Smithsonian American Art Museum (Njem ngosi, 2000 - 2003)
* 2000 Mary Brogan Museum of Art and Science, Tallahassee FL
* 2000 Tampa Museum of Art, Tampa FL
* 2000 Kalamazoo Institute of Arts, Kalamazoon, MI (Njem ngosi, 2000 -2004)
* 2000 Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Nchọpụta Ụsọ Oké Osimiri, Hilton Head Island, SC
* 2001 High Museum of Art, Atlanta, GA
* 2001 Ebe ngosi nka na Mahadum Florida International, Miami, FL
* 2001 Tacoma Art Museum, Tacoma WA
* 2001 Yellowstone Art Museum, Billings MT
* 2001 Cummer Museum of Art, Jacksonville, FL
* 2001 Marsh Art Gallery, Mahadum nke Richmond Museums, Richmond, VA (Njem ngosi, 2001 - 2002)
* 2002 Spruill Gallery (ebe ngosi ọha na eze)
* 2002 High Museum of Art, Atlanta, GA
* 2002 Fort Wayne Museum of Art, Fort Wayne, IN
* 2002 Longwood Center for the Visual Arts, Longwood College, Farmville, VA
* 2002 Terrace Gallery, City of Orlando, Orlando, FL
* 2002 Art Museum nke Western Virginia, Roanoke, VA
* 2002 Columbia Museum na Gibbs Planetarium, Columbia, SC
* 2002 Tubman African-American Museum, Macon, GA
* 2002 Savannah College of Art and Design, Savannah, GA
* 2002 Beach Institute, Savannah, GA
* 2002 The Arkansas Arts Center, Little Rock, AR (Njem ngosi 2002 São 2005)
* 2002-3 American Folk Art Museum, New York, NY
* 2002-3 Peninsula Fine Arts Center, Newport News, VA
* 2002-3 Senator John Heinz Pittsburgh Regional History Center, Pittsburgh, PA
* 2003 Kennesaw State University Fine Arts Gallery
* 2003 Morris Museum of Art, Augusta, GA
* 2003 Stedman Art Gallery, Camden NJ
* 2003 Southern Ohio Museum, Portsmouth, OH
* 2003 Memphis Art Museum (Njem ngosi 2003)
* 2003 Marjorie Barrick Museum (Mahadum Nevada, Las Vegas)
* 2003 Telfair Museum of Art, Savannah, GA
* 2003 Kennesaw State University, Fine Arts Gallery
* 2004 Morris Museum of Art, Augusta, GA
* 2004 Paris Gibson Square Museum of Art, Great Falls, MT
* 2004 Terrace Gallery, City of Orlando, FL
* 2004 Defoor Centre, Atlanta, GA
* 2005 Loveland Museum na Gallery, Loveland, CO
* 2007 Morris Museum of Art, Augusta, GA
* 2007-8 Georgia Museum of Art, Athens, GA
* 2009 High Museum of Art, Atlanta, GA
* 2011 Boca Raton Art Museum (Nchịkọta nke Ann na Ted Oliver)
* 2011 Myrtle Beach Art Museum (Nchịkọta nke Ann na Ted Oliver)
* 2011 Hickory NC Art Museum (2 ihe osise nke Ann na Ted Oliver nyere)
* 2012 Heaven+Hell ngosi, February 10 June 30, Intuit, Chicago, IL (Ihe osise sitere na "Hell half" nke ngosi ahụ)
* 2012 Heaven+Hell ngosi, February 10 June 30, Loyola University Museum of Art, Chicago, IL (Ihe osise sitere na "Heaven half" nke ngosi ahụ)
* 2013-4 Madison-Morgan Cultural Center, Madison, GA
* 2015-16 Columbia Museum of Art, Columbia, SC
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Lorenzo Scott Fine Art Gallery, Atlanta, GA, na-anọchite anya ọrụ Lorenzo Scott
* [http://www.tfaoi.com/aa/7aa/7aa802.htm Beyond This World], Paintings by Lorenzo Scott, essay by Karen Klacsmann in The Morris Art Museum Exhibition Guide
* [http://americanart.si.edu/collections/search/artist/?id=6461 Lorenzo Scott] Biography page, Smithsonian American Art Museum entry
* Lorenzo Scott Project, ọrụ iji dekọọ ma kwalite [http://lorenzo-scott-project.org ọrụ] anya nke Lorenzo Scott; Onye nduzi, Jim Farmer
* Born to Witness, ihe ngosi nke Lorenzo Scott
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
a9farjl53c5ehtfp9a7z7so56p0ne7x
Lezley Saar
0
17570
95352
81667
2022-08-25T23:38:27Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:"Forbidden_Fruit,"_Lezley_Saar,_2017.jpg|thumb]]
'''Lezley Irene Saar''' bụ ónyé Africa America na-ese ihe nkè ọrụ ya na-emeghachi omume na agbụrụ, okike, njirimara nwanyị, na akụkọ nna nna ya. Ọrụ ya bụ isi mgbasa ozi agwakọta, 3-dimensional, na mmanụ & acrylic na akwụkwọ na ákwà. Site n'ọrụ nka ya, Lezley na-enyocha echiche ọdịda anyanwụ na ndị na-abụghị ọdịda anyanwụ nke ịma mma, nkà mmụta uche ụmụ nwanyị na ime mmụọ. Ọtụtụ ọrụ na-ejikọta ihe ndị dị n'eziokwu nke anwansi. O gosipụtara n'ọtụtụ ebe na US na mbà ụwa. A gụnyere ọrụ ya na nchịkọta ihe ngosi nka dị ka The Kemper Museum, CAAM, The Ackland Art Museum, Smith College Museum of Art, Studio Museum na Harlem na MOCA.<ref>{{Cite web|title=- + - Walter Maciel Gallery - + -|url=http://www.waltermacielgallery.com/lsaar.html|accessdate=2021-03-31|work=www.waltermacielgallery.com}}</ref> Ọ na-anọchite ányá ya ugbu a site na Walter Maciel Gallery na Los Angeles na Various Small Fires na Eshia.<ref name="waltermacielgallery.com">{{Cite web|url=http://www.waltermacielgallery.com/lsaar.html|title=Walter Maciel Gallery|work=Waltermacielgallery.com|accessdate=3 November 2018}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Lezley Irene Saar n'ezinụlọ ndị na-ese ihe. Los Angeles Nné ya Betye Saar (née Brown), bụ ónyé Africa-America na-ese ihe na nna ya Richard Saar, bụ ónyé na-ese ite na ónyé na-echekwa nka. Ọ tolitere gburugburu nka; ụlọ ọrụ mbụ nne ya bụ tebụl kichin ezinụlọ. O nwèrè ụmụnne nwanyị abụọ, ónyé na-ese ihe nkírí Alison na ónyé édémédé, Tracye Saar. Lezley na Alison na-arụkọ ọrụ mgbe ụfọdụ mgbe ha hụrụ na ihe ndị ha na-amasị ugbu a na-adaba.<ref>{{Cite web|title=Saar Family Lagacy|url=https://artdaily.cc/news/17586/Family-Legacies--The-Art-of-Betye--Lezley--and-Alison-Saar#.X4TBlZNKi_s|work=Family Lagacies|accessdate=12 October 2020}}</ref>
N'afọ 1972, Saar debanyere aha na L'Institut Francais de Photographie na Paris, nke metụtara ojiji o ji ihe osise. Ọ gàrà n'ihu na agụmakwụkwọ ya na 1976 na Mahadum San Francisco State, ma kwado ọrụ nka ya site n'ịrụ ọrụ na redio [https://kpfa.org KPFA] na Berkeley, na ịmepụta ihe osise màkà ndị édémédé Bay dịka Ishmael Reed.<ref>{{Cite book|title=Conversations with Ishmael Reed|first=Ishmael|author=Reed|date=1995|publisher=University Press of Mississippi|isbn=0878058141|oclc=884122971|url=https://archive.org/details/conversationswit00reed}}</ref> Ọ natara B.A. ya na Mahadum California State na Northridge na 1978.
== Ọrụ nka ==
N'ịdabere na ahụmịhe ya na-arụ ọrụ màkà Ishmael Reed na ikpughe ihe odide nke mpaghara Bar Saar wuru akwụkwọ gbanwere na 1989, nke o mepụtara mgbè ọ dị ime nwa mbụ ya na 1989.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.laweekly.com/arts/lezley-saar-daughter-of-betye-saar-represents-rejected-people-in-her-new-caam-show-8864686|title=Rejected People Find a Home in the Otherworldly, Highly Personal Paintings of Lezley Saar|first=Leah|author=Rosenzweig|date=17 November 2017|work=Laweekly.com|accessdate=3 November 2018}}</ref> O gosipụtara na Jan Baum Gallery na Los Angeles na David Beitzel Gallery na New York n'afọ ndị 1990.
== Ihe ngosi ==
* 1990 "Altered Books," Art Works, Los Angeles, CA
* 1991 "Altared) Akwụkwọ," Koplin Gallery, Santa Monica, CA
* 1993 "The Athenaeum," Koplin Gallery, Santa Monica, CA
* 1994 "The Athenaeum II," Mesa College, San Diego, CA
* 1994 "Ọrụ Ọgbara Ọhụrụ", Jan Baum Gallery, Los Angeles, CA
* 1999 Anomalies", Fresno Museum of Art, Fresno, CA
* 1997 Ọrụ ọhụrụ, David Beitzel Gallery, New York, NY
* 1996 Omenala a na-emegharị ugboro ugboro", Jan Baum Gallery, Los Angeles, CA
* 2000 "Ọrụ nke Alison na Leslie Saar", Williamson Gallery, Scripps College, Claremont, CA
* 2000 "Ndị Afrịka, Ọdachi Mulattos, Anomalies na Rap" David Beitzel Gallery, NY
* 2000 "Ndị Afrịka, Rap Thugs-n-Dimes", The Contemporary Arts Center, Cincinnati, OH, gara Saint Louis Museum, St. Louis, MO
* 2000 "Paradox of the Unexpected Hanging", Jan Baum Gallery, Los Angeles, CA
* 2003 "Anomalies", Kemper Museum of Contemporary Art, Kansas City, MO
* 2003 "Encyclopedia Exotica", David Beitzel Gallery, New York, NY
* 2003 "Ndị Afrịka, Rap Thugs-n-Dimes", Forum for Contemporary Art, St. Louis, MO
* 2003 "Mulatto Nation", List Gallery, Swarthmore College, PA
* 2018 Betye, Alison, na Lezley Saar", MOAH, Lancaster, CA
* 2017 "Salon des Refusés", California African American Museum, Los Angeles, CA<ref>{{Cite web|url=https://caamuseum.org/exhibitions/2017/lezley-saar-salon-des-refuses|title=CAAM - Lezley Saar: Salon des Refusés|work=Caamuseum.org|accessdate=3 November 2018}}</ref>
* 2017 "Gender Renaissance", Walter Maciel Gallery, Los Angeles, CA
* 2014 "Monad", Merry Karnowsky Gallery, Los Angeles, CA
* 2012 "Madwoman in the Attic", Merry Karnowsky Gallery, Los Angeles, CA
* 2010. "Akụkọ ifo", Merry Karnowsky Gallery, Los Angeles, CA
* 2007 "Tooth Hut", Walter Maciel Gallery, Los Angeles, CA
* 2007 "Ihe nketa ezinụlọ: The Art of Betye, Lezley & Alison Saar", Palmer Art Museum, University Park, PA
* 2007 "Family Legacies", Pasadena Museum of California Art, Pasadena, CA na San Jose Museum of Art, San Jose, CA
* 2005 "Family Legacies", Ackland Art Museum, Chapel Hill, NC
* 2004 "Ọrụ Ọgbara Ọhụrụ," Kravets/Wehby Gallery, New York, NY
* 2004 "The Secret Self", Sawhill Gallery, Mahadum James Madison, Harrisonburg, VA
* 2003 Mulatto Nation", Jan Baum Gallery, Los Angeles, CA
* 2020 "A Conjuring of Conjurers", Walter Maciel Gallery, Culver City, CA<ref>{{Cite web|title=- + - Walter Maciel Gallery - + -|url=http://www.waltermacielgallery.com/pastexhibitions.html|accessdate=2021-03-31|work=www.waltermacielgallery.com}}</ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* Saar, Lezley ''Yolanda na ihe ndị dị ịtụnanya''. I Reed Books, 1978,
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Ịchịkọta nka ndị Africa America''. Ndị bipụtara ya, 1998,
* Dallow, Jessica Ihe nketa ezinụlọ: Nkà nke Betye, Lezley, na Alison Saar. Chapel Hill: Ackland Art Museum, Mahadum nke North Carolina na Chapel Hill na njikọ ya na Mahadum Washington Press, 2005,
* Saar, Lezley [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ndị na-emepụta mkpụrụ obi: Ndị na-ese ihe n'Afrịka na Greater Los Angeles. New World African Press, 2018,
* Brown, Betty Ann. Ncheta na njirimara: Ihe omuma mara mma nke Betye Lezley na Alison Saar. Griffith Moon Press, 2018,
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.instagram.com/lezleysaar/?hl=en Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* Lezley Saar Artnet
* {{Cite web|url=http://www.latimes.com/entertainment/movies/la-et-cm-lezley-saar-salon-des-refuses-20171106-story.html|title=Words and Pictures: In 'Salon des Refuses' mixed-media artist Lezley Saar explores gender and identity through surrealism and symbolism - Los Angeles Times|first=Sonaiya|author=Kelley|work=Latimes.com|accessdate=3 November 2018}}
* {{Cite web|url=https://www.artforum.com/picks/california-african-american-museum-caam-73581|title=Lezley Saar at California African American Museum (CAAM)|work=Artforum.com|accessdate=3 November 2018}}
* {{Cite web|url=http://www.ampersandla.com/performing-identity-art-lezley-saar-inspires-playful-proclamations-selfhood/|title=Performing Identity: The Art of Lezley Saar Inspires Playful Proclamations of Selfhood - Ampersand|date=7 March 2018|work=Ampersandla.com|accessdate=3 November 2018}}
* {{Cite web|url=http://www.artnet.com/galleries/kp-projects/lezley-saar-madwoman-in-the-attic/|title=LEZLEY SAAR – MADWOMAN IN THE ATTIC: THE FEMALE GOTHIC IN 19TH CENTURY LITERATURE|work=Artnet.com|accessdate=3 November 2018}}
* {{Cite web|url=http://artdaily.com/news/17586/Family-Legacies--The-Art-of-Betye--Lezley--and-Alison-Saar|title=Family Legacies: The Art of Betye, Lezley, and Alison Saar|first=Ignacio|author=Villarreal|work=Artdaily.com|accessdate=3 November 2018}}
* {{Cite web|url=https://www.kcrw.com/people/lezley-saar|title=Lezley Saar|work=Kcrw.com|accessdate=3 November 2018}}
* {{Cite web|url=https://www.laweekly.com/video/lezley-saar-salon-des-refuse-s-EXFumJEq|title=Lezley Saar: Salon Des Refusés|work=Laweekly.com|accessdate=3 November 2018}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
rsjdgs06x3u26qlgtdisbxhmwstvm6v
Walter Price (artist)
0
17574
95219
81671
2022-08-25T21:16:54Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Walter Price''' (amụrụ n'afọ 1989) bụ onye America na-ese ihe nké bi na New York City. Greene Naftali na The Modern Institute na-anọchite ányá ya<ref>{{Cite web|title=Taipei Dangdai and NADA Miami Announce Exhibitors, Tu Hongtao Joins Lévy Gorvy, and More|url=https://www.artforum.com/news/taipei-dangdai-and-nada-miami-announce-exhibitors-tu-hongtao-joins-levy-gorvy-and-more-80892|date=September 30, 2019|language=en|work=Artforum|accessdate=2020-10-08}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ ya ma zụlite ya na Macon, Georgia, Price jere ozi afọ anọ na ndị agha mmiri n'ụgbọ mmiri USS Whidbey Island<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/calendar/exhibitions/4997|title=Walter Price|work=The Museum of Modern Art|language=en|accessdate=2019-03-21}}</ref>. Ọrụ agha ya mèrè ka ọ gaa n'ihu na agụmakwụkwọ nka ya na GI Bill<ref name=":1" />.
== Ọrụ ==
Ọrụ nka Price na-agụnyekarị ihe karịrị acrylic ma ọ bụ vinyl paint, ka ọ na-etinye ákwà na foto n'ime ọrụ ya.<ref name=":2">{{Cite web|title=Walter Price - Florine - 2017|url=https://whitney.org/collection/works/57170|work=Whitney.Org}}</ref> Ihe osise, nke na-adịkarị na panel osisi, na-egosipụta ihe ndị na-eme ka ákàrà dị n'etiti abstraction na figuration ghara ịdị.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/calendar/exhibitions/4997|title=Walter Price|work=The Museum of Modern Art|language=en|accessdate=2019-03-21}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.moma.org/calendar/exhibitions/4997 "Walter Price"]. ''The Museum of Modern Art''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-03-21</span></span>.</cite></ref>
== Ihe ngosi ==
=== Ihe ngosi ìgwè ===
* 2013 Full Spectrum, Harriet Tubman Museum, Macon, GA<ref name=":0" />
* 2016 N'afọ 2016, N'afọ 2009, Rachel Uffner Gallery, New York, NY
* 2016 ''Enweghị'' Ụtụ Isi Art Month, 247365, New York, NY [citation needed]
* 2017 意 Mondialité (nke Hans Ulrich Obrist na Asad Raza haziri), Boghossian Foundation 意 Villa Empain, Brussels
* 2017 ̆ ''99 Cents ma ọ bụ'' Less, Museum of Contemporary Art Detroit, Detroit, MI [citation needed]
* 2017 ''Akụkọ ifo'', The Studio Museum Harlem, New York, NY<ref name=":0" />
* 2018 FONT International: Cleveland Triennial for Contemporary Art, Cleveland, Ohio<ref name=":0" />
* 2019 ''Usoro nke'' Observer, Greene Naftali, New York, NY<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.themoderninstitute.com/artists/walter-price/about/|title=About Walter Price - The Modern Institute|work=www.themoderninstitute.com|accessdate=2019-03-21}}</ref>
* 2019 2019 Whitney Biennial, Whitney Museum of American Art, nke Rujeko Hockley na Jane Panetta<ref>{{Cite web|url=https://whitney.org/exhibitions/2019-Biennial|title=Whitney Biennial 2019|work=whitney.org|language=en}}</ref> haziri
=== Ihe ngosi onwe onye ===
* 2016 The Modern Institute, Glasgow, United Kingdom, Walter Price [citation needed]
* 2016 Karma, New York, Pearl Lines [citation needed]
* 2017 LUMA Foundation, Zurich, 89Plus: Ndị America 2017 [aha a chọrọ]
* 2018 The Modern Institute, Glasgow, United Kingdom, Pearl Lines<ref>{{Cite web|title=Walter Price at The Modern Institute|url=https://artviewer.org/walter-price-at-the-modern-institute/|work=art viewer}}</ref>
* 2018 Khölnischer Kunstverein, Cologne, Germany, Pearl Lines [aha achọrọ]
* 2018 MoMA PS1, Queens, New York<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/calendar/exhibitions/4997|title=Walter Price|work=The Museum of Modern Art|language=en|accessdate=2019-03-21}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.moma.org/calendar/exhibitions/4997 "Walter Price"]. ''The Museum of Modern Art''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-03-21</span></span>.</cite></ref>
== Nchịkọta na-adịgide adịgide ==
* Whitney Museum of Art, New York, NY<ref name=":2">{{Cite web|title=Walter Price - Florine - 2017|url=https://whitney.org/collection/works/57170|work=Whitney.Org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://whitney.org/collection/works/57170 "Walter Price - Florine - 2017"]. ''Whitney.Org''.</cite></ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* 2016 - Crystal Black, Karma, New York<ref>{{Cite book|url=http://www.artbook.com/9781942607472.html|title=Walter Price Crystal Black ARTBOOK {{!}} D.A.P. 2017 Catalog Karma, New York Books Exhibition Catalogues 9781942607472}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.contemporaryartdaily.com/tag/walter-price/ Walter Price - Ihe osise nke oge a kwa ụbọchị]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jz521w99zrpjfnkydsumenyww173fz7
Daoud Abdel Sayed
0
17585
95597
81682
2022-08-26T10:06:32Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:داود_عبد_السيد.jpg|thumb|Daoud Abdel Sayed]]
'''Daoud Abdel''' Sayed bụ onye nduzi na onye edemede ihe nkiri nke Ijipt. A mụrụ ya na Cairo n'afọ 1946. Ọ malitere dị ka onye enyemaka Youssef Chahine na The Land. O mere ọtụtụ ihe nkiri a ma ama, ma merie ọtụtụ onyinye mba ụwa karịsịa maka The Land of Fear nke e mepụtara na 1999.
[[Usòrò:Daoud_Abdel_Sayed.png|alt=Daoud Abdel Sayed photo|áká_ịkẹngạ|thumb|239x239px|Daoud Abdel Sayed (2017)]]
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ ya n'ezinụlọ Coptic etiti na Cairo, Abd El-Sayed gụsịrị akwụkwọ na 1967 na Higher Film Institute na Cairo dị ka onye nduzi nke ihe nkiri.<ref>{{Cite book|title=Ten Arab filmmakers : political dissent and social critique|others=Gugler, Josef|isbn=9780253016584|location=Bloomington|pages=124|oclc=908447737|date=2015-06-29}}</ref> Daoud Abdel Sayed malitere ọrụ ya dị ka osote onye nduzi na ihe nkiri ndị dị mkpa dị ka nke Youssef Chahine, nke [[Kamal El Sheikh]] na nke Kamal Awham El Hob. Otú ọ dị, ọ chọpụtara na ọrụ onye na-enyere onye nduzi aka abụghị maka ya n'ihi na o nwere ebumnuche dị elu dị ka iduzi na imepụta ihe nkiri nke ya: Ọrụ a abụghị maka m n'ihi ya ọ chọrọ ọtụtụ uche, ihe m na-enweghị.<ref name="cinematechhaddad.com">{{Cite web|url=http://www.cinematechhaddad.com/Derasat/DAbdesayed/Derasat_DAbdesayed.HTM|title=سينماتك/ حسن حداد/ دراسات/ داود عبدالسيد|publisher=Cinematechhaddad.com|accessdate=2014-06-06}}</ref>
Ọ bụ ya mere o ji họrọ ime ọtụtụ ihe nkiri iji gosipụta ihe mgbu ndị Ijipt na-eme kwa ụbọchị dị ka ndị mmadụ na ndị amụma mepụtara na 1980 na 'Working in the field' nke emepụtara na 1979. Ihe ngosi ndị ahụ nyere Daoud Abdel Sayed ohere iso ndị isi obodo Ijipt na-agwakọta ma mee ka ihe ọmụma ya banyere ụdị dị iche iche nke ndị mejupụtara obodo Ijipt dị omimi. Ihe ndị ahụ niile metụtara ihe nkiri ya n'ụzọ miri emi n'ime ndụ ya.<ref name="cinematechhaddad.com">{{Cite web|url=http://www.cinematechhaddad.com/Derasat/DAbdesayed/Derasat_DAbdesayed.HTM|title=سينماتك/ حسن حداد/ دراسات/ داود عبدالسيد|publisher=Cinematechhaddad.com|accessdate=2014-06-06}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.cinematechhaddad.com/Derasat/DAbdesayed/Derasat_DAbdesayed.HTM "سينماتك/ حسن حداد/ دراسات/ داود عبدالسيد"]. Cinematechhaddad.com<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2014-06-06</span></span>.</cite></ref>
== Daoud Abdel Sayed na New Realism ==
A na-akpọ Daoud Abdel Sayed dị ka otu n'ime ndị ọsụ ụzọ nke ụlọ akwụkwọ echiche na ihe nkiri ihe nkiri Ijipt a na-akpọ New Realism.<ref name="cinematechhaddad.com">{{Cite web|url=http://www.cinematechhaddad.com/Derasat/DAbdesayed/Derasat_DAbdesayed.HTM|title=سينماتك/ حسن حداد/ دراسات/ داود عبدالسيد|publisher=Cinematechhaddad.com|accessdate=2014-06-06}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.cinematechhaddad.com/Derasat/DAbdesayed/Derasat_DAbdesayed.HTM "سينماتك/ حسن حداد/ دراسات/ داود عبدالسيد"]. Cinematechhaddad.com<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2014-06-06</span></span>.</cite></ref> Dị ka [[Viola Shafik]], prọfesọ na Mahadum America dị na Cairo na onye dere Arab Cinema: akụkọ ihe mere eme na ọdịbendị, New Realism pụtara na 1980s dị ka mweghachi nke ebili mmiri nke eziokwu nke na-achịkwa ihe nkiri Egypt na 1960s.<ref>Shafik, Viola. Arab Cinema: History and Cultural Identity. Cairo, Egypt: American University in Cairo, 2007. Web, 135.</ref> Mmụba nke eziokwu mbụ na 1950s kpọrọ maka ime ihe nkiri nke gosipụtara ndụ kwa ụbọchị nke ụmụ amaala Ijipt, na-elebara nhọrọ nke ndị nkịtị si n'ọkwá dị ala ma gosipụta ya dị ka onye na-eme ihe nkiri. New Realism n'aka nke ya, na-akpọ maka otu ihe ahụ mana na-eji usoro dị iche iche nke ihe omume na ihe nkiri ndị uwe ojii karịa melodrama.
Ihe nkiri Daoud Abdel Sayed abụghị naanị na ọ na-anwa igosi ịdị adị nke ndị Ijipt, ọ na-agbalịkwa igosi etu eziokwu ha si agafe usoro mgbanwe. Daoud Abdel Sayedī "The Search for Sayid Marzuq" bụ ihe nkiri ndị uwe ojii nke na-anwa ile okwu nke ịbụ nwa amaala anya dị ka "nke a na-atụle site na mmebi nke mba nke oge a".<ref>Rabie, Amina. Barquiyya [Cairo] 13 Feb. 2000, 1st ed.: 1-5. Print</ref> Akụkọ akwụkwọ nke Middle East Studies Program nke Mahadum America dị na Cairo wepụtara na-akọ akụkọ ihe nkiri ahụ ma na-ezo aka n'eziokwu ahụ bụ na Daoud Abdel Sayed na-arụ ụka, site n'anya ndị dike, na eziokwu agbanweela kemgbe mmalite afọ 1970 n'ihi nrụgide a na-etinye na mba ndị dị ka Ijipt ka ha bụrụ nke oge a. Akụkọ ihe nkiri ahụ na mbipụta a na-agụ dị ka ndị a:
Yusuf, onye na-alụbeghị nwanyị dika onye na-arụ ọrụ na-acha ọcha na-eteta n'ime mgbede otu ụbọchị wee gbaa ọsọ gaa ọrụ naanị iji chọpụta na ọ bụ ezumike. N'ime afọ iri abụọ gara aga, ọ fọrọ nke nta ka ọ pụọ ma na-eji ụbọchị ahụ na-agagharị. O zutere ndị dị iche iche dị iche iche, n'etiti ndị ọzọ, onye na-egwe ihe, nwa agbọghọ dị omimi, nwanyị akwụna na nke ikpeazụ, Sayyid Marzuq, onye ọchụnta ego bara ọgaranya nke kpọrọ ya ka ọ gwa ya akụkọ ya. N'uhuruchi Marzuq gwara Yusuf ka ọ lekọta ụgbọ ala ya dị oke ọnụ maka oge. Mgbe obere oge gachara, ndị uwe ojii rutere ma boo onye na-eme ihe nkiri ebubo na ọ bụ onye ohi. Kemgbe ahụ, Yusuf na ndị uwe ojii na-agba ọsọ n'obodo ahụ, ndị na-adịghị akwụsị ịchụ ya ọbụna mgbe achọtara onye nwe ụgbọ ala ahụ ma mee ka njehie ahụ doo anya. Ịchụ nta ahụ na-ewe otu abalị na-agwụ ike ma ọ nweghị nkọwa ezi uche dị na ya, otu ihe ahụ metụtara onye na-emegide Yusuf, Marzuq, onye na-apụta ma na-apụ n'anya ugboro ugboro, na-akasi ya obi ma hapụ ya obere oge ka e mesịrị nye ndị na-achụ ya. Ọ bụrụ na anyị ekwere na nghọta nke ndị dike kemgbe mmalite afọ 1970, eziokwu agbanweela n'ụzọ bụ isi. Ihe omume na ndị mmadụ ghọrọ ihe na-enweghị isi, nke na-enweghị uche na nke a na-apụghị ịkọwapụta, ebe ndị uwe ojii nọ ebe niile na nke na-adịghị ezi uche na-achịkwa ndụ.
== Ihe nrite na nhọpụta ==
Abd El-Sayed nwetara ọtụtụ ihe nrite dịka onye nduzi kachasị mma maka China na Biennale des Cinémas Arabes na Paris na Damascus International Film Festival na 1992, Silver Pyramid na International Cairo Film Festival maka ihe nkiri ya bụ China Searching for Sayyid Marzuq (1
(1991) na Silver Pyramid and the best script award at the same festival for his film China Land of Fear (1999).<ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/236461/Arts--Culture/Film/Art-Alert-Screening-of-Dawood-AbdelSayeds-Ard-ElKh.aspx|title=Art Alert: Screening of Dawood Abdel-Sayed's Ard El-Khof at Cairo's Elbet Alwan - Film - Arts & Culture - Ahram Online|work=english.ahram.org.eg|language=en|accessdate=2018-07-24}}</ref>
N'ịgbaso ihe ndị ọ rụzuru na mmata ya na mba ụwa, ọ ghọrọ onye otu Higher Film Festival Commission na Higher Council of Culture na Egypt. O nyere aka n'ọtụtụ mmemme ihe nkiri dị ka onye ọka ikpe karịsịa na 8th Biennale of Arab Cinemas na Paris (Institut du Monde Arabe).<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm0008150/|title=Daoud Abdel Sayed|publisher=IMDb.com|accessdate=2014-06-06}}</ref>
A họọrọ ihe nkiri ya nke afọ 2010 bụ Messages from the Sea dị ka ntinye Ijipt maka Best Foreign Language Film na 83rd Academy Awards, mana ọ bụghị ndepụta ikpeazụ.<ref name="alarabiacinema">{{Cite web|url=http://www.alarabiacinema.com/acpdall/acpd_local/new_details.php?new_id=213|title=Messages From The Sea represents Egypt in Oscar|work=alarabiacinema|accessdate=2010-10-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120719012354/http://www.alarabiacinema.com/acpdall/acpd_local/new_details.php?new_id=213|archivedate=2012-07-19}}</ref><ref name="Oscar Shortlist">{{Cite web|url=http://www.oscars.org/press/pressreleases/2011/20110119.html|title=9 Foreign Language Films Continue to Oscar Race|work=oscars.org|accessdate=2011-01-19}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* ''Ndụmọdụ nke onye maara ihe'' na ihe omume nke obodo na agụmakwụkwọ (1975)
* ''Ịrụ ọrụ n'ọhịa'' (1979)
* Banyere ndị mmadụ, ndị amụma na ndị na-ese ihe (1980)
* ''Ndị Na-agagharị Agagharị'' (1985)
* Ọchụchọ nke Sayed Marzouk (1990)
* <nowiki><i id="mwWA">Kit Kat</i></nowiki> (1991)
* <nowiki><i id="mwWw">Ala</i></nowiki> nke Nrọ (1993)
* <nowiki><i id="mwXg">Ọṅụ E Zuru Ezu</i></nowiki> (1994)
* <nowiki><i id="mwYQ">Ala Egwu</i></nowiki> (1999)
* Nwa amaala, onye nchọpụta na onye ohi (2001)
* ''Ozi'' sitere n'Oké Osimiri (2010)
* Ikike pụrụ iche (2015)
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Ọgụgụ ọzọ ==
* Viola Shafik, "Daoud Abd El-Sayed: Parody and Borderline Existence" na: Josef Gugler (ed.), Ten Arab Filmmakers: Political Dissent and Social Critique, Indiana University Press, 2015, , peeji nke 122 - 141
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|id=0008150}}
* [http://www.elcinema.com/person/pr1049024/ Elcinema.com]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6rvbne7xhmc7b2yhxq1qkshjuca0yy8
Wally Badarou
0
17586
95210
86513
2022-08-25T21:14:00Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Wally Badarou Pop Montreal 2016.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Waliou Jacques Daniel Isheola''' "'''Wally'''" '''Badarou''' (a mụrụ ya n'ụbọchị 22 Machị 1955) bụ onye egwu French. A mụrụ ya na mba France nye nna nna ya si [[Benin]], West Africa, a maara Badarou maka mmekọrịta chiri anya ya na ndị otu Bekee Level 42, nakwa maka ọrụ ya dị ukwuu dị ka onye na-eti egwu na ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri si gburugburu ụwa.
== Akụkọ ndụ ==
Badarou bụ onye na-akpakọrịta ogologo oge nke ndị otu British Level 42, na-enye aka na keyboard, synthesizers na mmemme. O dekọtara ma rụọ ọrụ na ọtụtụ egwu ndị otu ahụ kemgbe ha malitere ndekọ n'afọ 1980, mgbe e mesịrị na-emepụta ha.
Ọ bụ ezie na ọ dịghị mgbe ọ bụ onye otu gọọmentị nke Ọkwa 42, enwere ike iwere ya dị ka "onye otu nke ise" nke usoro egwu ahụ site n'afọ 1980 ruo n'afọ 1994, ebe ọ na-akpọ keyboard na synths na abọm studio ha niile, ma dekọọ na / ma ọ bụ mepụta ọtụtụ ihe ha. Otú ọ dị, Badarou esoghị Ọkwa 42 na-egwu egwu na ụbọchị egwu, ọ naghị etinyeghịkwa aka na nsụgharị nke otu ahụ, nke gbakọtara na mmalite afọ 2000.
Badarou dị nso na onye guzobere Island Records bụ Chris Blackwell, ọ bụkwa otu n'ime Compass Point All Stars (ya na Sly na Robbie, Barry Reynolds, Mikey Chung na Uziah "Sticky" Thompson), ndị otu na-edekọ ihe n'ime ụlọ nke Compass Point Studios na-ahụ maka ogologo usoro abọm nke afọ 1980 nke Grace Jones, Tom Tom Club, Joe Cocker, Mick Jagger, Black Uhuru, Gwen Guthrie, Jimmy Cliff na Gregory Isaacs dekọrọ.<ref>Chris Salewicz's "Keep on running: The story of Island Records", Universe, p. 120 & 135.</ref>
A pụkwara ịnụ egwu keyboard Badarou na abọm nke Robert Palmer, Marianne Faithfull, Herbie Hancock, M (Pop Muzik), Talking Heads, Foreigner, Power Station, Melissa Etheridge, Manu Dibango na Miriam Makeba.<ref>David Dalton's "Faithfull: An Autobiography", Little Brown & Co, p. 242 & 245.</ref>
Ọ mepụtara abọm site na [[Fela Kuti]], Salif Keita, Wasis Diop, Trilok Gurtu, Carlinhos Brown; dere maka [[Film|ihe nkiri]] Countryman, na ''Kiss of the Spider Woman''; gbakwunyere iduzi ma dee maka Jean-Paul Goude's French Bicentennial parade, Bastille Day 1989.<ref>Alain Gardinier "365 jours de l'histoire du rock" Ed. de la Martinière, p.154.</ref>
Ọrụ egwu ya gụnyere abọm abụọ: ''Echoes'' (1984) na Words Of A Mountain (1989). Ndị mbụ gụnyere "Chief Inspector", "Mambo" (nke e sere maka Massive Attack's "Daydreaming" (''Blue Lines'' album)), na "Hi-Life". "Chief Inspector" ruru na #46 na UK Singles Chart n'ọnwa Ọktoba afọ 1985.<ref name="British Hit Singles & Albums">{{Cite book|first=David|author=Roberts|year=2006|title=British Hit Singles & Albums|edition=19th|publisher=Guinness World Records Limited|location=London|isbn=1-904994-10-5}}</ref>
A kwenyere na abọm Words Of A Mountain bụ otu n'ime ihe ndekọ mbụ na-enweghị tapeless n'akụkọ ihe mere eme nke oge a / nke oge ọhụrụ: ya na ndị ọzọ na-eti egwu eletrik nke ọgbọ ya, Badarou guzobere aha ọma n'ọhịa site n'iji Sequential Circuits Prophet 5, New England Digital Synclavier, na omenala olu na-achịkwa Yamaha digital mixers.<ref>Keyboard Magazine, May 1986, p. 69.</ref>
Badarou nyekwara aka hazie Kora All Africa Music Awards n'afọ 1997, mgbe ọ na-edekọ ma na-emepụta So Why, abọm ọrụ ebere maka ICRC, nke e chepụtara dị ka oku megide mkpocha agbụrụ na Africa, nke gosipụtara Youssou N'Dour na Papa Wemba.
Ọ nabatara ime ihe nkiri kemgbe mmalite afọ 2000, na-egosi mmasị na ụgbọelu, ihe nkiri, akụkọ sayensị na nkà ihe ọmụma.
Ka ọ na-erule ngwụsị nke afọ 2009, malite na Fisherman, a 15 mn ogologo "''marathon'' na afro-beat territory", Badarou wepụtara abọm ya kachasị ọhụrụ (''The Unnamed Trilogy''): n'ịntanetị naanị, otu egwu n'otu oge, site na JukeSticker, ngwá ọrụ azụmahịa kpọmkwem ma na-ekere òkè: "N'ikpeazụ, ndị na-akwado m ga-enweta egwu nke na-akwụsịghị na-enye m nsogbu afọ ndị a niile.<ref name="wallybadarou1">Official Wally Badarou web site http://www.wallybadarou.com .</ref> A ga-enweta ya niile dị ka onye nchịkọta anụ ahụ, ozugbo e kpughere album atọ ahụ n'ụzọ zuru ezu.<ref name="wallybadarou1" />
== Nkọwapụta ==
=== Naanị ya ===
* 1979: Ịlaghachi na Scales Tonight
* 1984: Echoes
* 1985: Chief Inspector (EP)
* 1989: ''Okwu nke Ugwu''
* 1997: ''Ya mere Ihe Mere'' Mere
* 2001: Colors of Silence : Abụ maka Yoga
* 2009: The Unnamed Trilogy
=== Ihe nkiri ===
* 1981: Dickie Jobson: ''Onye obodo''
* 1982: Nathalie Delon & Yves Deschamps: ''Ha Na-akpọ Ya Ihe Ọghọm''
* 1985: Hector Babenco: Kiss Of The SpiderWoman (egwú ọzọ)
* 1991: Lol Creme: The Lunatic
* 1997: [[Idrissa Ouédraogo|Idrissa Ouedraogo]]: Kini & Adams
* 1997: Don Letts & Rick Elgood: DanceHall Queen
* 1999: Chris Browne: Onye uwe ojii ụwa nke atọ
* 2000: John Berry: Boesman & Lena
=== Onye na-emepụta (na onye na-emepụta ya) ===
* 1979: Janic Prévost - ''Achọrọ m ịdị nro''
* 1981: Alain Chamfort - ''Ịhụnanya Afọ Zero''
* 1983: Marianne Faithfull - A Child's Adventure (& onye edemede)
* 1985: Level 42 - World Machine (& onye edemede)
* 1986: Alain Chamfort - Tendres Fièvres (& onye edemede)
* 1986: [[Fela Kuti|Fela Anikulapo Kuti]] - ''Onye nkuzi Amụla M nzuzu''
* 1987: Ọkwa 42 - ''Ịgba ọsọ n'ezinụlọ'' (& onye edemede)
* 1988: Ọkwa 42 - Staring at the Sun (& onye edemede)
* 1990: Ọkwa 42 - Nkwado (& onye edemede)
* 1993: Ọkwa 42 - Forever Now (& onye edemede)
* 1995: Salif Keita - ''Folon''
* 1996: Carlinhos Brown - ''AlfaGamaBetizado''
* 1998: Yannick Noah & ''Zam Zam'' - Zam
* 1998: Wasis Diop - Toxu
* 2000: Trilok Gurtu -The Beat Of Love (& onye edemede)
* 2001: Muvrini - ''Umani''
=== Onye na-egwu egwuregwu ===
* 1979: M - New-York, London, Paris, Munich ("Pop Muzik")
* 1979: Miriam Makeba - ''Dị ka'' symphony nke ịhụnanya
* 1980: Bernie Lyon - ''Bernie Lyon''
* 1980: Grace Jones - Nkume ''akpụkpọ anụ'' dị ọkụ
* 1980: M - ''Iwu Nzuzo Ndị Omeiwu''
* 1980: Lizzy Mercier Descloux - ''Mambo Nassau''
* 1980: Ọkwa 42 - The Early Tapes (& onye edemede)
* 1981: Grace Jones - Nightclubbing
* 1981: Ọkwa 42 - Ọkwa 42 (& onye edemede)
* 1981: Bernie Lyon - ''Anọ m'' bi na Sunshine
* 1981: Gibson Brothers - Quartier Latin
* 1981: Barry Reynolds - ''Egwu M Na-atụ Egwu'' Onwe m
* 1981: Jimmy Cliff - ''Nye Ndị Mmadụ Ihe Ha Chọrọ''
* 1982: Charlélie Couture - ''Akpa Na-eju anya''
* 1982: Joe Cocker - ''Sheffield Steel''
* 1982: Black Uhuru - Chill Out
* 1982: Gregory Isaacs - ''Nọọsụ Nọọsụ'' abalị
* 1982: Grace Jones - ''Ibi ndụ m''
* 1982: Gwen Guthrie - Gwen Guthria
* 1982: Robin Scott & Shikisha - ''Jive Shikisha'' !
* 1982: Ọkwa 42 - The Pursuit Of Accidents (& onye edemede)
* 1983: Ọkwa 42 - Standing In The Light (& onye edemede)
* 1983: Isi na-ekwu okwu - Na-ekwu okwu n'asụsụ
* 1983: Tom-Tom Club - N'akụkụ Ọkpụkpụ
* 1984: Ọkwa 42 - True Colours (& onye edemede)
* 1984: Onye Mba Ọzọ - ''Onye Na-akpasu'' iwe
* 1985: Mick Jagger - ''Ọ bụ Onye isi''
* 1985: Ụlọ Ọrụ Ike - ''Ụfọdụ'' Dị Ka Ọ Na-ekpo ọkụ
* 1985: Ọkwa 42 - World Machine
* 1985: Gwen Guthrie - ''Naanị Maka Gị''
* 1985: Sly & Robbie - ''Ihe mgbochi Asụsụ''
* 1985: Robert Palmer - Riptide
* 1988: Manu Dibango - Electric Africa
* 1988: Melissa Etheridge - Melissa Etherridge
* 1988: Isi na-ekwu okwu - Naked
* 1988: Julio Iglesias - Libra
* 1994: Ụlọ Ọrụ Ike - ''Ibi n'Atụ'' Egwu
* 2008: Grace Jones - ''Oké Ifufe''
* 2009: Phil Gould - Watertight
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* Melissa Chemam, "Massive Attack: Out of the Comfort Zone", Tangent Books, ISBN , (2019).
== Leekwa ==
* Ndepụta nke ndị na-ese egwu
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.wallybadarou.com Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* [http://www.ultimatelevel42.com/media/groups_list.php?a=search&value=1&SearchFor=16&SearchOption=Equals&SearchField=group_band Nkọwapụta nke Wally Badarou]
* [http://www.cosmicdisco.co.uk/2008/01/30/wally-badarou-the-prophet-speaks www.cosmicdisco.co.uk 'Onye Amụma Na-ekwu' Exclusive Wally Badarou Interview]
* [http://www.redbullmusicacademy.com/lectures/wally-badarou--wally-street-journals Oge nkuzi vidio nke Wally Badarou RBMA]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ethn2axmqpnlhql36ck61tvuocdho2y
Ona Ara
0
17615
95339
93151
2022-08-25T22:35:48Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ona Ara''' bụ [[Ȯra Ọyọ|ógbè]] Gọọmentị Obodo na Oyo Steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]] . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Akanran.
O nwere mpaghara nke 290 km (square) na ọnụ ọgụgụ mmadụ 265,059 na ọnụ ọgụgụ na afọ 2006.
Koodu post nke mpaghara ahụ bụ 200.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121126042849/http://www.nipost.gov.ng/postcode.aspx|archivedate=2012-11-26}}</ref>
[[File:Nigeria First Cooperative Building.jpg|thumb|Nigeria First Cooperative Building]]
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
529x5l4he94htc3zt0a4s3jj2l6wnhy
Igbo Eze North
0
17653
95247
92649
2022-08-25T21:24:54Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Eze '''Igbo''' North bụ Obodo Gọọmentị dị n'ebe ugwu nke di na Enugu Steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]]. Ọ dị n'ókè [[Ȯra Kogi|Kogi]] Steeti na [[Ȯra Benue|Benue]] Steeti. Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Enugu-Ezike. Igbo Eze North nwere obodo abụọ. Ha bụ Enugu Ezike na Etteh. Asụsụ ndị a na-asụ bụ Igbo, Idoma na Igala.
[[File:View from the top of a hill in igboeze north local government of Enugu State, Nigeria.jpg|thumb|nsete mpahara ugwu na obodo igbo eze north di na Enugu, Nigeria]]
O nwere mpaghara nke 293 km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke 259,431 na ọnụ ọgụgụ afọ 2006.
Asụsụ Igbo bụ asụsụ a na-ejikarị eme ihe n'ógbè gọọmentị ime obodo Igbo Eze North. Agbanyeghị, asụsụ Idoma na asụsụ Igala bụ ihe a na-ahụkarị n'etiti agbụrụ ndị pere mpe.
Kansụl gọọmentị ime obodo nke Igbo Eze North na-ahụ maka nchịkwa ọha na eze na mpaghara gọọmentị mpaghara nke Igbo Eze n'ebe ugwu. Onye isi oche na-eduzi kansụl ahụ bụ onye isi nke ndị isi nke gọọmentị ime obodo. Onye isi oche nke mpaghara gọọmentị ime obodo Igbo Eze n'ebe ugwu bụ Hon. [Ihe e dere n'ala ala peeji] William Ejike Itodo Tupu a họpụta ya dịka onye isi oche nke Igbo Eze North.
E nwere iri abụọ (20) ngalaba kansụl na Igbo Eze North Local Government.
Onye nnọchi anya ngalaba kansụl ọ bụla bụ onye kansụl a họpụtara site na gọọmentị ime obodo. Ndị kansụl iri abụọ (20) mejupụtara aka omebe iwu nke gọọmentị ime obodo.{{w:Enugu State}}
cn4ab5mxfv1dobxklbs0dpmeo4f9wl3
Ibarapa Central
0
17657
95338
82075
2022-08-25T22:33:50Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Igbo-Ora High School.jpg|thumb|Igbo-Ora High School]]
'''Ibarapa Central''' bụ mpaghara gọọmentị ime ọbọdọ na Oyo Steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]] . Ebe etiti Ibarapa nwèrè ọbọdọ Igbo-Ora na Idere. Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Igbo-Ora.
O nwèrè mpaghara nkè 440 km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ 102,979 na ọnụ ọgụgụ afọ 2006. N'afọ 2018, a na-eme atụmatụ na ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya dị ihe dị ka mmadụ 322,189.
Ndị bi n'ógbè ahụ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị Ibarapa bụ ndị n'aka nke ha, agbụrụ Yoruba.
Koodu ozi nkè mpaghara ahụ bụ 201.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
novcqzr2590uuuwane8rpv459oye0x1
Abeokuta South
0
17690
95340
82242
2022-08-25T22:38:56Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:The Centenary Hall Abeokuta Ogun state.jpg|thumb|The Centenary Hall Abeokuta Ogun state]]
'''Abeokuta South''' bụ Obodo Gọọmentị dị na Ogun Steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]] . Isi ụlọ ọrụ gọọmenti obodo ya dị na Ake Abeokuta /nke ugwu na nke mpaghara owuwa anyanwu.7.15000°N 3.35000°E / 7.19000; 3.35000.
O nwere mpaghara nke km2 iri asaa na otu na ọnụ ọgụgụ mmadụ narị puku abụọ na a iri ise na narị asaa na asato nke ọnụ ọgụgụ afọ 2006.
Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 110.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=7 October 2009}}</ref>
Dimeji Bankole, onye bụbu ọkà okwu nke House of Representatives,bu onye nnọchite anya ya site n'afo 2003 ruo afọ 2011.
== Hụkwa ==
[[Abeokuta]]
== Edensibia ==
{{Reflist}}
hn0abhc9i754svffasy1lm9gchg88qh
Warri North
0
17698
95259
82300
2022-08-25T21:32:13Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox settlement|official_name=Warri North|other_name=|native_name=|nickname=|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]]|motto=|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Delta State]]|seat_type=Headquarters|seat=Koko|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Local Government Chairman and the Head of the Local Government Council|leader_name=Hon. Smart Asekutu|leader_title1=|leader_name1=|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates=|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=}}
'''Warri North''' bụ mpaghara gọọmentị ime obodo nke [[Ȯra Delta|Delta]] Steeti, Naijiria. Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Koko. O nwere mpaghara nke square kilomita otu puku na narị asatọ na iri anọ na otu (1,841 km2) na ọnụ ọgụgụ mmadụ otu narị na iri atọ na asaa na narị atọ na ọnụ ọgụgụ afọ 2006. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị atọ na iri atọ na abụọ (332).<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121126042849/http://www.nipost.gov.ng/postcode.aspx|archivedate=2012-11-26}}</ref>
Warri North LGA nwere isi ụlọ ọrụ ya na Koko, obodo nwere ọtụtụ obodo nke nwere ọdụ ụgbọ mmiri. Ihe a ma ama n'obodo ahụ bụ ụlọ ochie nke Nana Olomu nke Itsekiri. LGA bụ nke osimiri ma ndị Itsekiris na ndị Ijaw bi na ya. Ọrụ ndị isi nke ndị mmadụ bụ ịkụ azụ, ịkpụ ụgbọ mmiri, ịkpa ụgbụ, ịchụ nta, ite uwe, ịzụ ahịa na ọrụ ugbo. Ọ bụkwa ebe mara mma na-adọrọ mmasị ndị njem nleta, ahịa na-ese n'elu mmiri na Ogheye. Gọọmentị ime obodo nwere mmanụ ala a na-agọzi nke ọma ma nwee ụlọ ọrụ Nigeria National Petroleum Company, Chevron na ndị ọzọ.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
4mhin7q1zjf8xzetyssv1snhqnrtc4j
Warri South West
0
17699
95260
82301
2022-08-25T21:32:50Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox settlement|official_name=Warri South West|other_name=|native_name=|nickname=|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]]|motto=|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Delta State]]|seat_type=Headquarters|seat=[[Ogbe ijaw|Ogbe-Ijoh]]|government_footnotes=|government_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]]|leader_title=Local Government Chairman|leader_name=Hon Tuoyo Taiye Duke|established_title=|established_date=1996|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=1,279|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=125.5|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{Coord|5.5997|5.4548|display=title}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=332|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=|name=}}
'''Warri South West''' bụ mpaghara gọọmentị ime obodo na [[Ȯra Delta|Delta]] Steeti, Naijiria . E kere ya na 1996 ma nwee isi ụlọ ọrụ ya na Ogbe-Ijoh, obodo Ijaw.
== Gọọmentị Obodo Warri South-West ==
Warri South West nwere ala a na-eme atụmatụ na square kilomita otu puku na narị asaa na iri abụọ na abụọ (1,722 km2) ( 665 sq mi ) na ọnụ ọgụgụ mmadụ otu narị na iri na isii, narị isii na iri asatọ na otu site na ọnụ ọgụgụ nke afọ 2006 mana ọnụ ọgụgụ a amụbaala kemgbe ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.citypopulation.de/en/nigeria/admin/delta/NGA010025__warri_south_west/|title=Warri South West (Local Government Area, Nigeria) - Population Statistics, Charts, Map and Location}} </ref>
Ọ bụ ebe obibi nke agbụrụ Itsekiri na Ijaw na Delta Steeti.
Na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị Itsekiris nwere ngalaba isii ugbu a (Aja-udaibo, Akpikpa, Madangho, Ogidigben, Orere na Ugborodo) ebe ndị Ijaws nwere ngalaba anọ (Gbaramatu, Isaba, Ogbe-Ijoh na Oporoza).
LGA a na-etu ọnụ banyere ụfọdụ n'ime nnukwu mmanụ na gas dị na Delta Steeti na Niger Delta.
Ọrụ amalitela na nke mbụ nke ọrụ Escravos Gas to Liquid, na Maachị 2015 e nyere ọrụ gas ọzọ nke ijeri $16. Na mgbakwunye, Mahadum Maritime nke Nigeria dị na Okerenghigho na ogige ntụrụndụ na Kurutie.
N'ihu akụ na ụba nke ihe okike, LGA enweela mmetụta dị ukwuu nke nchọpụta ihe onwunwe na esemokwu obodo mana n'afọ ndị gara aga ọ pụtara ebe steeti maka azụmahịa na mmepe.
Warri South West bụ ebe ọrụ ọtụtụ ijeri dollar nke Escravos Gas to Liquid (EGTL) dị. Chevron na Nigeria National Petroleum Corporation (NNPC) nwere ma kwado ọrụ EGTL. Nkà na ụzụ na ọtụtụ ngwá ọrụ eji gbanwee gas ka ọ bụrụ mmiri na EGTL sitere na South Afrịka. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 332.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121126042849/http://www.nipost.gov.ng/postcode.aspx|archivedate=2012-11-26}}</ref><ref>{{Cite web|title=Warri South West L.G.A Polling Units/Wards|date=23 April 2018|publisher=Media Nigeria|url=https://www.medianigeria.com/warri-south-west-l-g-a-polling-units-wards/|accessdate=2018-04-23|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200507110359/https://www.medianigeria.com/warri-south-west-l-g-a-polling-units-wards/|archivedate=2020-05-07}}</ref>
== Ọchịchị ==
A na-achịkwa gọọmentị ime obodo Warri South-West dị ka mpaghara gọọmentị mpaghara na Naịjirịa. E nwere onye isi oche, osote onye isi oche، odeakwụkwọ nke Gọọmentị Obodo na ndị kansụl mpaghara. Onye isi oche nke Warri South-West Local Government ugbu a bụ Taiye Tuoyo Duke.<ref>{{Cite web|url=https://freshangleng.com/13272/warri-south-west-chairmanship--live-up-to-your-promise--orere-leadership-forum--olf-tells-okowa|title=Warri South-West Chairmanship: Live up to your promise- Orere Leadership Forum, OLF tells Okowa}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.qualitativemagazine.com/?p=7194|title=Warri South West Chairman Hon.taiye Duke Tuoye Presents Palliative Packages to Persons with Disabilities|date=2 October 2020}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
jzk3qijh01uqo270rv28b2zspiilpam
Dastan Kasmamytov
0
17717
95616
82343
2022-08-26T10:12:59Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|honorific_prefix=|name=<!-- include middle initial, if not specified in birth_name -->|honorific_suffix=|image=<!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] -->|image_size=|alt=|caption=|native_name=|native_name_lang=|pronunciation=|birth_name=<!-- only use if different from name above -->|birth_date={{Birth based on age as of date|21|2013|4|25}}|birth_place=[[Bishkek]], [[Kyrgyzstan]]|baptised=<!-- will not display if birth_date is entered -->|disappeared_date=<!-- {{disappeared date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (disappeared date then birth date) -->|disappeared_place=|disappeared_status=|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (death date then birth date) -->|death_place=|death_cause=|body_discovered=|resting_place=|resting_place_coordinates=<!-- {{coord|LAT|LONG|type:landmark|display=inline}} -->|burial_place=<!-- may be used instead of resting_place and resting_place_coordinates - displays "Burial place" as label -->|burial_coordinates=<!-- {{coord|LAT|LONG|type:landmark|display=inline}} -->|monuments=|nationality=Kyrgyz|other_names=|citizenship=|education=Oslo/ Norway, Berlin/ Germany|alma_mater=|occupation=|years_active=|era=|employer=|organization=|agent=<!-- Discouraged in most cases, specifically when promotional, and requiring a reliable source -->|known_for=|notable_works=<!-- produces label "Notable work"; may be overridden by |credits=, which produces label "Notable credit(s)"; or by |works=, which produces label "Works" -->|style=|net_worth=<!-- Net worth should be supported with a citation from a reliable source -->|height=<!-- "X cm", "X m" or "X ft Y in" plus optional reference (conversions are automatic) -->|television=|title=|term=|predecessor=|successor=|party=|movement=|opponents=|boards=|criminal_charge=<!-- Criminality parameters should be supported with citations from reliable sources -->|criminal_penalty=|criminal_status=|spouse=<!-- Use article title or common name -->|partner=<!-- (unmarried long-term partner) -->|children=|parents=|relatives=|callsign=|awards=|website=<!-- {{URL|example.com}} -->|module=|module2=|module3=|module4=|module5=|module6=|signature=|signature_size=|signature_alt=|footnotes=}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|denominationDastan Kasmamytov]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryDastan Kasmamytov]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|weightDastan Kasmamytov]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|ethnicityDastan Kasmamytov]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionDastan Kasmamytov]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Dastan Kasmamytov''' ma ọ bụ '''Danik''' (amụrụ n'afọ 1991 ma ọ bụ 1992), bụ onye na-ahụ maka ikike LGBTIQ na Kyrgyz.
Kasmamytov bụ onye otu kọmitii na-eduzi Global Forum on MSM & HIV na Eurasian Coalition on Male Health, onye otu Labrys, onye guzobere Bishkek Feminist Collective SQ, na onye nhazi maka Kyrgyz Indigo, LGBTIQ Initiative na Youth Initiative.
Kasmamytov gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Metropolitan dị na Oslo (Norway), Mahadum Free dị na Berlin (Germany), Mahadim America dị na Central Asia (Kyrgyzstan), Pierce College (USA).<ref name=":0">{{Cite web|url=http://pinksummits.com/en/team/|title=Team|work=Pink Summits|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}</ref>
Kasmamytov pụtara na nzukọ ndị nta akụkọ na akụkọ Human Rights Watch banyere ime ihe ike ndị uwe ojii megide nwoke ndị na-edina nwoke na ndị na-edina nwoke na Kyrgyzstan. Ọ, n'ihi ịpụta na ọrụ ya, natara ọtụtụ egwu ọnwụ.
Kasmamytov bi ma na-amụ ihe ugbu a na Europe.<ref>{{Cite web|url=http://www.unicornsintech.com/contact|title=Contact {{!}} Unicorns in Tech|work=www.unicornsintech.com|language=en-US|accessdate=2017-12-11}}</ref>
Kasmamytov si Central Asia gaa Germany wee guzobe Pink Summits, mkpọsa iji merie 7 Summits maka ọdịdị LGBT.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://pinksummits.com/en/team/|title=Team|work=Pink Summits|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://pinksummits.com/en/team/ "Team"]. </cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://daddy.land/stories/scaling-mountains-to-battle-homophobia|title=Scaling Mountains To Battle Homophobia|work=DADDY Magazine|language=en-GB|accessdate=2019-12-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://joy.org.au/worldwidewave/2019/08/31/kyrgyzstan-reaching-new-heights-in-lgbti-rights/|title=KYRGYZSTAN: REACHING NEW HEIGHTS IN LGBTI RIGHTS|date=2019-08-31|work=World Wide Wave|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://outrightinternational.org/content/conquering-summits-and-negative-stereotypes|title=Conquering Summits and Negative Stereotypes|author=mmoneymaker|date=2019-07-26|work=Global LGBT Human Rights|language=en|accessdate=2019-12-30}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ikike LGBT na Kyrgyzstan
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite web|url=http://www.ilgrandecolibri.com/2014/07/kyrgyzstan-gay-propaganda-bill.html|title=Kyrgyzstan, 'stop the Russian homophobic lessons!'|date=30 July 2014|work=Il Grande Colibri|accessdate=25 January 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160131165335/http://www.ilgrandecolibri.com/2014/07/kyrgyzstan-gay-propaganda-bill.html|archivedate=31 January 2016}} – includes an interview with Kasmamytov.
* {{Cite web|url=http://www.soginews.com/deterred-destroyed/|title=Deterred but not destroyed|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131209005417/http://www.soginews.com/deterred-destroyed/|archivedate=9 December 2013|work=SOGI News|date=13 November 2013|publisher=[[RFSL]]|author=Tanhira|first=Miles Rutendo}} – another interview with Kasmamytov.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
050axe6ggfxf6qwcw9ewf5y89wf4tlt
Robert Goss
0
17718
95172
82345
2022-08-25T20:46:05Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert E. Shore-Goss''' bụ ọkà mmụta okpukpe na odee.<ref>{{Cite book|author=Thatcher|first=Adrian|title=Celebrating Christian Marriage By|year=2001|publisher=Continuum International Publishing Group|isbn=978-0-567-08820-8|url=https://books.google.com/books?id=O4bcHS-vPYkC&dq=%22Robert+Goss%22&pg=PA266|accessdate=13 December 2010}}</ref><ref>{{Cite book|title=Indecent theology: theological perversions in sex, gender and politics|year=2000|publisher=Psychology Press|isbn=978-0-415-23603-4|url=https://books.google.com/books?id=meGalHeZe9oC&dq=%22Robert+Goss%22&pg=PA70|author=Marcella Althaus-Reid|accessdate=13 December 2010}}</ref>
A zụlitere Goss n'ezinụlọ Roman Katọlik nke na-anụ ọkụ n'obi ma chee na a kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye ụkọchukwu, a họpụtara ya dị ka onye Jesuit na 1976. Ọ hapụrụ ndị Jesuit na 1978 na-aga n'ihu ịnata Th.D. na Comparative Religion na Mahadum Harvard.
Goss kụziri na Ngalaba Mmụta Okpukpe nke Mahadum Webster (1994 - 2004), ma jee ozi dị ka onyeisi oche nke ngalaba ahụ. Ọjụjụ ọ jụrụ ịbụ onye mahadum ahụ bụ ihe arụmụka na ebubo Goss na nke a bụ n'ihi echiche ya doro anya banyere mmekọahụ.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.riverfronttimes.com/stlouis/queer-deal/Content?oid=2462849|title=Queer Deal|first=Malcolm|author=Gay|work=Riverfront Times|accessdate=22 October 2017}}</ref> Webster Pride, òtù ụmụ akwụkwọ maka ikike nwoke na nwoke, nwanyị na nwanyị, nwoke na nwanyị na nwanyị na nwoke, emeghị ihe ọ bụla. E kwụrụ maka onye isi oche Webster Pride na akwụkwọ akụkọ ụmụ akwụkwọ dị ka onye na-emegide mkpebi ahụ "n'ihi na o kwenyeghị na mkpebi ahụ nwere ihe ọ bụla metụtara homophobia".
Ọ na-etinye aka n'otu ndị na-eme enyi nwoke dịka ACT UP, Queer Nation, na otu ndị Roman Katọlik na-eme nwoke na nwoke DignityUSA. Goss jere ozi dị ka onye isi oche nke Gay Men's Issues in Religion Group nke American Academy of Religion .<ref>{{Cite web|url=https://lgbtqreligiousarchives.org/profiles/robert-e-shore-goss|title=Robert E. Shore-Goss {{!}} Profiles {{!}} LGBTQ Religious Archives Network|work=lgbtqreligiousarchives.org|accessdate=2019-03-07}}</ref> Ọ na-eje ozi na National Advisory Board nke Center for Lesbian and Gay Studies in Religion and Ministry of the Pacific School of Religion. Ọ lụrụ nwanyị nke ugboro abụọ n'afọ 2009.
== Ọrụ ==
Ọrụ ya ndị ebipụtara gụnyere:
* ''Jizọs ACTED UP'': A Gay and Lesbian Manifesto 1993, San Francisco, CA: HarperCollins
* ''Were Okwu ahụ'': A Queer Reading of the Bible 2000 (nke ya na West, Mona jikọrọ aka dezie), Cleveland, OH: Pilgrim Press
* ''Kraịst na-eme ihe ike'': Beyond Jesus ACTED UP 2002, Cleveland, OH: Pilgrim Press
* ''Ndị ụkọchukwu Katọlik na-edina nwoke ibe ha na omume ọjọọ'' mmekọahụ: Breaking the Silence of Sodom 2005 (nke ya na Boisvert, Donald jikọrọ aka dee), New York, NY: Haworth Press
* The Queer Bible Commentary 2006 (nke ya na Bohache, Thomas; Guest, Deryn; West, Mona dezigharịrị), London: SCM-Canterbury Press
* Queering Christianity: Finding a Place at the Table for LGBTQI Christians 2013 (nke ya na Bohache, Thomas; Cheng, Patrick S.; West, Mona), Santa Barbara, CA: ABC-CLIO dezigharịrị
Shore-Goss bụ onye otu ngalaba na Claremont School of Theology ugbu a.<ref>{{Cite web|url=http://www.cst.edu/academics/faculty/profile/robert-shore-goss/|title=Robert Shore-Goss's faculty page at Claremont School of Theology website|work=cst.edu|accessdate=22 October 2017}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Bio nke Rev Dr Goss site na webpage nke MCC na Ndagwurugwu - Chọọchị ọ na-azụ
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1xjkzxylketz3hak6mafkx86clp3yy4
Kajola
0
17733
95337
92954
2022-08-25T22:30:56Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kajola''' bụ [[Ȯra Ọyọ|ógbè]] Gọọmentị Obodo na Oyo Steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]] . Isi ụlọ ọrụ ha dị n'obodo Okeho.
Obodo ndị ọzọ dị na okpúrù ọchịchị Kajola bụ Ilero, Imia, Ilua, Ayetoro-oke, Isemi ile, Iwere-oke, na Ilaji-oke.
O nwere mpaghara nke 609 km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke 200,997 na ọnụ ọgụgụ afọ 2006.
Onye isi oche mbụ nke Gọọmentị Obodo bụbu Chief Michael Adegbite.
[[File:Okeho Hill 01.jpg|thumb|Okeho Hill 01]]
Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ 202.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref>
lmhw7qzw85rxawz4hmka0efhk7bm6o4
Daniel Webster Davis
0
17740
95572
86493
2022-08-26T09:57:28Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:D. Webster Davis (Idle Moments).png|thumb|added photo]]
<span></span>
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Articles with infoboxes completely from Wikidata]]
[[Category:Articles using Template Infobox person Wikidata]]
'''Daniel Webster Davis''' (Ọnwa Maachị 25, afọ 1862 - rụọ ọnwa Ọctoba 25, afọ 1913) bụ onye nkuzi Amerịka, onye ozi, na onye na-ede uri. Ọ kụziri ma na-eje ozi na Richmond, Virginia, wee ghọọ onye edemede na ọkà okwu a ma ama, na-aga ọtụtụ njem ikwu okwu gburugburu United States na Canada. O bipụtakwara mpịakọta abụọ nke uri nke natara nyocha dị iche iche; ụfọdụ ndị ọkà mmụta akatọwo ya maka ime ihe ndị Afrịka Amerịka na-eme ebe ndị ọzọ kwuru na ọ dị oke egwu dịka ọ gaara adị n'oge ya.
nr76b3dwpr9kslv17llvat32pf64zie
Whitfield Lovell
0
17752
95307
82386
2022-08-25T22:04:19Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Bold text'''Bold text''''''FromWhitfield Lovell''' (amụrụ n'October 2, 1959) bụ ónyé na-ese ihe n'Afrịka-Amerịka nke ógè a nke a maara nke ọma màkà eserese ya nke [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị]] Afrịka-Amerịana site na ọkara mbụ nke narị afọ nke 20. Lovell na-emepụta ihe osise ndị a na pensụl, osisi mmanụ, ma ọ bụ icheku ọkụ na akwụkwọ, osisi, ma ọ dị na mgbidi. N'ọrụ ya kachasị ọhụrụ, a na-ejikọta ihe osise ndị a na ihe ndị a chọtara na Lovell na-anakọta na ahịa flea na ụlọ ahịa ichié.
== Ọrụ mmalite ==
A mụrụ ya n'October 2, 1959 na Bronx, New York na Gladys Glover Lovell, ónyé nkụzi ụlọ akwụkwọ elementrị si [[Nleda anyanwu Kàròlina|South Carolina]], na Allister Lovell, odeakwụkwọ ozi na ónyé na-ese foto nkè West Indian.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://cooper.edu/about/printed-publications/summer-2008/whitfield-lovell|title=In the Nooks of History: Absence and Remembering in the Art of Whitfield Lovell (A'81)|author=|first=|date=|work=The Cooper Union|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-01-04}}</ref> Whitfield Lovell tolitere na Bronx wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke egwu na nka na Manhattan. N'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, o sonyekwara n'ọtụtụ mmemme nka na-abụghị nke ụlọ akwụkwọ: Metropolitan Museum of Art High School Program, Whitney Museum Art Resources Center, New York State Summer School for the Arts na Fredonia, New York, na Cooper Union Saturday Program.<ref>Lippard, Lucy R., Carla Hanzal, Leslie King-Hammond, and Jennifer Ellen Way, [https://books.google.co.uk/books?id=ji1Mrm2PWNwC&pg=PA119&redir_esc=y#v=onepage&q=Chronology&f=false ''The Art of Whitfield Lovell: Whispers from the Walls''], 2nd edn, San Francisco: Pomegranate, 2003, pp. 111–112.</ref>
== Ihe owuwu ==
N'afọ 1993, Lovell gàrà ébé ezumike nke ónyé na-ese ihe na Villa Val Lemme na Capriatta d'Orba, Ịtali. Ónyé na-ere ahịa ohu wuru ọbọdọ ahụ na mmalite narị afọ nke 20.
[[File:Lovell_28M.jpg|thumb|Whitfield Lovell, 2 8 M, 2008]]
== Ịchịkọta ==
Lovell's Tableaux and Kin Series gụnyere ọtụtụ ihe ochie nke na-egosi ịhụnanya Lovell nwèrè màkà ịnakọta. Lovell kwuru, sị: "Amalitere m ịnakọta aka mgbè ejirila m mee ihe n'ọrụ m. Ka m na-amụtawanye banyere ihe oyiyi nke aka, otú ahụ ka m na-enwe obi ụtọ ịga n'ihu na isiokwu ahụ. Ọzọkwa, mmasị m n'ịchịkọta ihe osise pensụl bịara n'otu ógè na ihe oyiyi dị na Hand Series, chere na amaghị m eche banyere ya n'oge ahụ... E nweela ihe kpatara na m chọrọ inwe ihe ụfọdụ karịa ndị ọzọ. Anọ m ịbụ onye na-anakọta ihe, nke méré na m na-emefu ego m n'ihe ndị na-enye ọrụ ahụ nri. "<ref name="ArtofLovell">Lippard, Hanzal, King-Hammond, and Way. ''The Art of Whitfield Lovell'' (2003), p. 119.</ref>
== Onyinye ==
* 1982 Jerome Foundation Fellowship na Robert Blackburn Printmaking Workshop
* 1985 Eastman Scholarship na Skowhegan School of Painting and Sculpture
* 1986 Robert Blackburn Printmaking Workshop Fellowship
* 1986 New York State Council on the Arts Grant
* 1987 New York State Council on the Arts Grant
* 1988 Ebe obibi Mousem D'Asilah, Asilah, Morocco
* 1990 Nkwa nke Learnings Inc. Ihe nrite maka Ịdị Mma na Mmụta
* 1990 Metropolitan Transportation Authority, Arts for Transit Poster Commission
* 1990 Onyinye Penny McCall Foundation
* 1990 Ndị na-ese ihe na-enweghị ebe obibi Ebe obibi Nkwado Nkwado
* 2001 Art Awareness Residency, Lexington, NY
* 2002 Virginia Museum of Contemporary Art, Virginia Beach, VA, Onye na-ese ihe na Residence
* 2003 Richard C. Diebenkorn Fellowship, San Francisco Art Institute, California
* 2007 Emil & Dines Carlsen Award, National Academy Museum
* 2007 MacArthur Fellows Program, Chicago, Illinois<ref>{{Cite web|url=https://massart.edu/whitfield-lovell|title=Lecture: Whitfield Lovell|author=|first=|date=2016-12-15|work=MassArt|language=en|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-01-04}}</ref>
* 2009 Malvina Hoffman Artists Fund Prize, 184th Annual Exhibition of Contemporary American Art, National Academy Museum, New York, New York
* 2009 Nancy Graves Grant maka ndị na-ese ihe, The Nancy Graves Foundation, New York, New York
* 2014 National Academy Award for Excellence, New York, New York
* Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Baltimore, Baltimore, Maryland
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Brooklyn, New York<ref>{{Cite web|url=https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/objects/197577|title=Global Card III|author=|first=|date=|work=Brooklyn Museum|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-01-04}}</ref>
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Columbus, Columbus, Ohio
* Ụlọ ngosi nka Corcoran, Washington, DC
* Cornell Fine Arts Museum, Winter Park, Florida
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Cummer, Jacksonville, Florida<ref>{{Cite web|url=https://www.cummermuseum.org/visit/art/permanent-collection/pago-pago|title=Pago Pago|author=|first=|date=|work=Cummer Museum|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-01-04}}</ref>
* High Museum of Art, Atlanta, Georgia
* Metropolitan Museum of Art, New York City, New York<ref>{{Cite web|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/491898|title=Wise Like That|author=|first=|date=|work=The Metropolitan Museum of Ar|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-01-04}}</ref>
* Museum of Modern Art (MoMA), New York City, New York<ref>{{Cite web|url=https://www.moma.org/collection/works/215403|title=Whitfield Lovell. Pop/Pistol. 1990 {{!}} MoMA|work=The Museum of Modern Art|language=en|accessdate=2019-01-04}}</ref>
* National Gallery of Art, Washington, D.C.
* National Museum of African American History and Culture, Smithsonian, Washington, D.C.<ref>{{Cite web|url=https://nmaahc.si.edu/explore/collection/search?edan_q=*:*&edan_fq[]=p.edanmdm.indexedstructured.name:%22Lovell%2C+Whitfield%22|title=Lovell, Whitfield|author=|first=|date=|work=National Museum of African American History and Culture|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref>
* Neuberger Museum of Art, Purchase, New York
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke New Orleans, New Orleans, Louisiana
* Pennsylvania Academy of the Fine Arts, Philadelphia, Pennsylvania
* Nchịkọta Phillips, Washington, D.C.
* Ebe Ngosi Ihe Ochie Seattle, Seattle, Washington<ref>{{Cite web|url=http://samblog.seattleartmuseum.org/tag/whitfield-lovell/|title=whitfield lovell|author=|first=|date=|work=SAM Blog, Seattle Art Museum|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-01-04}}</ref>
* Smithsonian American Art Museum, Washington, D.C.
* Ebe ngosi nka na Harlem, New York, New York
* Whitney Museum of American Art, New York, New York
* Williams College Museum of Art, Williamstown, Massachusetts
* Yale University Art Gallery, New Haven, Connecticut
== Ihe ngosi onwe onye ==
* 1982 Interchurch Center, New York, New York
* 1984 Galeria Morivivi, New York, New York
* 1985 John Jay College, New York, New York
* 1987 Ụlọ Akwụkwọ Harlem nke Arts, New York, New York
* 1988 Jersey City Museum, Jersey City, NJ
* 1993 Lehman College Art Gallery, New York, New York
* 1997 Southeastern Center for Contemporary Art, Winston-Salem, NC
* 1997 DC Moore Gallery, New York, New York
* 1998 Nchịkọta Mmụọ, The Andy Warhol Museum, Pittsburgh, PA
* 1999-2005 ''Whispers From the Walls - Ihe owuwu nke Whitfield Lovell'', Mahadum nke North Texas Art Gallery, Denton, TX (ga: Texas Fine Art Association, The Jones Center for Contemporary Art, Austin, TX; Seattle Art Museum, Seattle, WA; The Studio Museum na Harlem, New York, NY; Robeson Art Gallery, Rutgers, AL State University of New Jersey, Newark, NJ; Virginia Museum of Contemporary Art Art, Virginia Beach, VA, VA; Texas Texas City City City City, Texas Texas Texas Texas, Texas Texas, London, Texas City City, TN; National Arts & Human Arts, London, London, Michigan, Texas City, Texas City Hall, Texas City College, Texas City; National Arts, London London London, Texas, London London, London London City, Texas, Texas, TC; National Arts Arts & Human, London, TN, London, Manchester, London, American Art, Texas, Michigan, London, NY, London, North York; National Arts Council, London, NC; National Art, London, Boston City, London, British Art, London London; National Arts; National Arts College, London, York; London, London City, London London.
* 2000 N'oge na-adịbeghị anya Tableaux, DC Moore Gallery, New York, New York
* 20000 Portrayals, Neuberger Museum of Art, State University of New York, Purchase, NY (ga: Montclair Art Museum, Montclair, NJ; Tubman African-American Museum, Macon, GA; Evansville Museum of Art.
* 2001 Beyond the Frame: Whitfield Lovell, Knoxville Museum of Art, Knoxvila, TN
* 2001 ''Embers'', Boston University Art Gallery, Boston, MA
* 2001 ''Whitfield Lovell'', Recent Tableaux, Black History Museum & Cultural Center of Virginia, Richmond, VA
* 200104 ''Nleta'': The Richmond Project, Hand Workshop Art Center, Richmond, VA (ga: University of Wyoming Art Museum, Laramie, WY; The Columbus Museum, Columbus, GA; Museum of Contemporary Art, Sydney, Australia)
* 2002 SANCTUARY: The Great Dismal Swamp, Ihe owuwu nke Whitfield Lovell, Virginia Museum of Contemporary Art, Virginia Beach, VA
* 2002 ''Whitfield Lovell'': Memories, Thomasville Cultural Center, Thomasville, GA (ga: Albany Museum of Art, Albany, GA)
* 2002 Whitfield Lovell: Embers, DC Moore Gallery, New York, New York
* 2003 ''Whitfield Lovell'': Tableaux, Art Museum of Southeast Texas, Beaumont, TX
* 2003 GRACE: Ọrụ nke Whitfield Lovell, Bronx Museum of the Arts, Bronx, New York
* 2003 Whitfield Lovell: Ndị nna nna, Flint Institute of Arts, MI
* 2003 That You Know Who We Are: Ọrụ nke Whitfield Lovell, Zora Neale Hurston National Museum of Fine Arts, Eatonville, FL
* 2004 ''Whitfield Lovell'', Arthur Roger Gallery, New Orleans, LA
* 2004 ''Whitfield Lovell'': Tableaux, Olin Art Gallery, Kenyon College, Gambier, OH
* 2005 Whitfield Lovell: Homegoing, John Michael Kohler Arts Center, Sheboygan, WI
* 2006 ''Whitfield Lovell'', DC Moore Gallery, New York, New York
* 2008 ''Whitfield Lovell'': All Things in Time, Hudson River Museum, Yonkers, New York
* 2008 Whitfield Lovell: Kith & Kin, DC Moore Gallery, New York, New York
* 2009 Whitfield Lovell: Mmekọrịta dị anya, Berrie Center for Performing and Visual Arts, Ramapo College of New Jersey, Mahwah, NJ
* 2009 Mercy, Patience and Destiny: The Women of Whitfield Lovell's Tableaux, Atlanta College of Art Gallery of Savannah College of Art and Design, Woodruff Arts Center, Atlanta, GA
* 2009 ''Whitfield Lovell'': Otu Nwoke Akụ̀, Hampton University Museum, Hampton, VA
* 2010 ''Whitfield Lovell'', Arthur Roger Gallery, New Orleans, LA
* 2011 More Than You Know: Ọrụ site na Whitfield Lovell, Smith College Museum of Art, Northampton, MA<ref>{{Cite web|first=Smith|author=College|accessdate=2019-04-05|title=Whitfield Lovell|url=https://www.smith.edu/artmuseum/On-View/Past-Exhibitions/Whitfield-Lovell|work=Smith College Museum of Art}}</ref>
* 2013 ''Whitfield Lovell'': Deep River, Hunter Museum of American Art, Chattanooga, TN
* 2015 ''Whitfield Lovell'': Deep River, Telfair Museums, Savannah, GA
* 2015 ''Whitfield Lovell'': Deep River, The Cummer Museum of Art & Gardens, Jacksonville, FL
* 2016 Whitfield Lovell: The Kin Series and Related Works", The Phillips Collection, Washington, DC
* 2017 Inbox: Whitfield Lovell, The Museum of Modern Art, New York, NY (March 25 na May 26, 2017)<ref>{{Cite web|accessdate=2019-04-05|title=Inbox: Whitfield Lovell|url=https://www.moma.org/calendar/exhibitions/3829|work=The Museum of Modern Art}}</ref>
== 9Akwụkwọ na katalọgụ ngosi ==
* 1983 Rosner-Jeria, Elaine, na William Jung. Trans-Fers (ihe ngosi). New York: Henry Street Settlement na El Grupo Morivivi, 1983.
* 1983 Bickimer, David A. ''Christ the Placenta'', Notes to My Mentor on Religious Education. Birmingham: Religious Education Press, 1983.
* 1984 ''Onye na-ese ihe'' na Marketplace (ihe ngosi). Bronx, NY: The Bronx Museum of the Arts, 1984.
* 1986 [Ihe e dere n'ala ala peeji] Curator's Choice II (ihe ngosi). Bronx, NY: Bronx Museum of the Arts, 1986.
* 1986 Black Visions '86 (ihe ngosi). New York: Tweed Gallery, 1986.
* 1987 Bibby, Diedre. Ònye bụ Uptown: Harlem '87 (ihe ngosi). New York: Schomburg Center for Research in Black Culture, 1987.
* 1988 Mba ndị ọzọ: Gay Black Voices, New York, NY: Cultural Council Foundation/Management and Resources for the Arts, 1988.
* 1988 Jones, Kellie. New Visions: James Little, Whitfield Lovell, Alison Saar (ihe ngosi). Queens, NY: The Queens Museum, 1988.
* 1989 [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Nhọrọ sitere na Artists File'', Artists Space (ihe ngosi ngosi). New York: Artists Space, 1989.
* 1990 Stanislaus, Grace. Echiche ọhụrụ: Colin Chase na Whitfield Lovell (ihe ngosi). Miami: Miami Dade College, Wolfson Gallery, 1990.
* 1990 Georgia, Olivia. Family Stories (ihe ngosi). Staten Island, NY: Snug Harbor Cultural Center, 1990.
* 1991 Long, Richard, na Judith Wilson. African-American Works on Paper site na Cochran Collection (ihe ngosi ngosi). Atlanta: Double Density, 1991.
* 1991 Jones, Kellie, na Thomas W. Sokolowski. Ajụjụ Identity (ihe ngosi). New York: Grey Art Gallery na Study Center, 1991.
* 1991 Bellamy, Peter. The Artist Project, Portraits of the Real Word/New York Artists 1981 na 1990. New York: IN Publishing, 1991.
* 1993 Yau, John. ''Bronx'' Celebrates Whitfield Lovell (ihe ngosi). Bronx, NY: Lehman College Art Gallery, 1993.
* 1993 Hazlewood, Carl. Current Identities, Recent Painting in the United States (ihe ngosi). Newark, NJ: Aljira Center for Contemporary Art, 1993.
* 1994 [Ihe e dere n'ala ala peeji] Screen Printing: Usoro Mmiri, Ụzọ Na-adịghị Mgbasa Ozi maka Ebe Dị Nchebe. New York: Watson Guptill Publications, 1994.
* 1994 Balka, Sigmund R. Empowerment: The Art of African American Artists (ihe ngosi). White Plains, NY: Krasdale Gallery, 1994.
* 1995 Yau, John. ''Ogbugbu'' (ihe ngosi). Santa Monica: Smart Art Press, 1995.
* 1995 nke Larrazabel, Eudoxia Estrella. IV Bienal International de Pintura, Cuenca, Ecuador (ihe ngosi catalogue). Cuenca, Ecuador, 1995.
* 1996 Wolfe, Townsend. National Drawing Invitational (ihe ngosi). Little Rock: Arkansas Arts Center, 1996.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Scratch (ihe ngosi) New York: Thread Waxing Space, 1996.
* 1996 [Ihe e dere n'ala ala peeji] Real (ihe ngosi). Miami: Bass Museum of Art, 1996.
* 1997 Llanes, Llilian. Bienal nke isii nke Havana, El Individuo na Su Memoria (ihe ngosi catalogue). Havana, Cuba: Wifredo Lam Center, 1997.
* 1998 Taha, Halima M. Nchịkọta African American Art: Ọrụ na Akwụkwọ na Ákwà. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* 1999 Lippard, Lucy, na Jennifer Ellen Way. The Art of Whitfield Lovell, Whispers From the Walls (ihe ngosi). Denton, TX: Mahadum nke North Texas Press, 1999.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Urban Mythologies: The Bronx Represented Since the 1960s (ihe ngosi). Bronx, NY: Bronx Museum of the Arts, 1999.
* 2000 Wei, Lilly. Portrayals (''ihe'' ngosi). Ịzụta, NY: The Neuberger Museum of Art, 2000.
* 2000 20 ''Afọ'' nke Ndị Na-ese Ihe na Marketplace Program (CD-ROM). Bronx, NY: The Bronx Museum of the Arts, 2000.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Ndepụta ndị na-adịbeghị anya'' (ihe ngosi) New York, NY: DC Moore Gallery, 2000.
* 2000 Foster, Carter E., na Stephen F. F. Jost. Drawing on Language (ihe ngosi). [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* 2000 DC Moore Gallery. ''Whitfield Lovell'': Portrayals (ihe ngosi).
* 2001 Wolfe, Townsend. ''Banyere'' Face: Nchịkọta nke Jackye na Curtis Finch, Jr. (ihe ngosi). Little Rock: Arkansas Arts Center, 2001: 62, illus.
* 2001 Nhọrọ: Ihe osise (ihe ngosi). Oakdale, NY: Dowling College, 2001.
* 2001 Makrandi, Nandini. Beyond the Frame: Whitfield Lovell (akwụkwọ mpịakọta ngosi). Knoxville: Knoxville Museum of Art, 2001.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Beauty Without Regret (ihe ngosi). Santa Fe: Bellas Artes Gallery, 2001.
* 2001 Fairbrother, Trevor. "Ịga n'ihu, Na-eleghachi anya azụ," na Words of Wisdom: A Curator's Vade Mecum on Contemporary Art, New York: Independent Curators International, 2001: 56-58.
* 2002 Smagula, Howard J. Creative Drawing, London, England: Lawrence King Publishing, 2002: 15, 133.
* 2002 Nahas, Dominique. Whitfield Lovell: Embers (ihe ngosi). New York: DC Moore Gallery, 2002.
* 2002 Hanzal, Carla. SANCTUARY: The Great Dismal Swamp, An Installation by Whitfield Lovell (exhibition booklet). Virginia Beach: Contemporary Art Center nke Virginia, 2002.
* 2003 Lippard, Lucy R., Carla Hanzal, Leslie King-Hammond, na Jennifer Ellen Way. The Art of Whitfield Lovell: Whispers from the Walls, 2nd edn, San Francisco: Pomegranate, 2003.
* 2003 Lapcek, Barbara. "Whitfield Lovell: Visual Artist," na Hatch-Billops Collections, Inc.: Artist & Influence, Vol. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* 2003 Gerdts, William H. ''na ndị ọzọ''. American Art na Flint Institute of Arts, Flint, MI: Flint Institute nke Arts, 2003: 260-261.
* 2003 Everett, Gwen. African American Masters: Ihe ndị dị mkpa sitere na Smithsonian American Art Museum. New York: Harry N. Abrams; Washington, DC: Smithsonian American Art Museum, 2003.
* 2003 Bessire, Mark H. C. Skowhegan ''2002-2003'' Faculty Exhibition (ihe ngosi). Portland, ME: Institute of Contemporary Art, Maine College of Art, 2003.
* 2004 Princenthal, Nancy ''na ndị ọzọ''. Whitfield Lovell, na +Witness (ihe ngosi). Sydney: Museum of Contemporary Art, 2004: 42-49.
* 2004 Brookman, Philip. Common Ground: Discovering Community in 150 Years of Art (ihe ngosi). London: Merrell Publishers, 2004.
* 2005 Yee, Lydia. ''Nchịkọta Remixed'' (ihe ngosi). Bronx, NY: The Bronx Museum of the Arts, 2005: 54-55.
* 2007 182nd Annual Exhibition of Contemporary American Art (ihe ngosi). New York: National Academy Museum, 2007: illus. 133.
* 2007 Reynolds, Jock. Art For Yale: Nchịkọta maka narị afọ ọhụrụ (ihe ngosi). New Haven, CT: Yale University Art Gallery, 2007: illus. 334.
* 2008 Conrad, Dr. Derek Conrad. The Other Mainstream II: Nhọrọ sitere na nchịkọta nke Mikki na Stanley Weithorn (ihe ngosi). Tempe, AZ: Arizona State University Art Museum, 2008: illus. 31.
* 2008 Heartney, Eleanor. Art and Today, New York: Phaidon Press, 2008: illus. 412.<ref>{{Cite book|title=Art & today|author=Heartney|first=Eleanor|date=2008|publisher=Phaidon Press|isbn=9780714845142|location=London; New York|oclc=438327111|language=English}}</ref>
* 2008 Sims, Lowery Stokes. ''Whitfield Lovell'': All Things in Time, Yonkers, NY: Hudson River Museum, 2008.<ref>{{Cite book|title=Whitfield Lovell: all things in time.|author=Lovell|first=Whitfield|date=2008|publisher=Hudson River Museum|isbn=978-0943651385|location=Yonkers|oclc=263660782|language=English}}</ref>
* 2009 Lewis, Sarah. Mercy, Patience and Destiny: The Women of Whitfield Lovell's Tableaux (ihe ngosi). Atlanta: Ụlọ ngosi ACA nke SCAD, 2009.<ref>{{Cite book|title=Mercy, patience and destiny: the women of Whitfield Lovell's tableaux.|author=Lovell|first=Whitfield|date=2009|publisher=Savannah College of Art & Design ; Distributed by DAP/Distributed Art Publishers|isbn=9780615222028|location=Atlanta; New York|oclc=495780530|language=English}}</ref>
* 2009 Kim, Linda. "Distant Relations: Identity and Estrangement in Whitfield Lovell's Kin Series," in Distant Relations (ihe ngosi).<ref>{{Cite journal|author=Kim|first=Linda|title="Distant Relations: Identity and Estrangement in Whitfield Lovell's Kin Series"|url=https://www.academia.edu/6837506|journal=Whitfield Lovell, Distant Relations|language=en}}</ref> Mahwah, NJ: Ramapo College, 2009.
* 2009 Carson, Charles D. na Julie L. McGee. Sound:Print:Record: African American Legacies (ihe ngosi). Newark, DE: University Museums, University of Delaware, 2009: illus. cover, 46.<ref>{{Cite book|title=Sound print record: African American legacies|author=McGee|first=Julie L|date=2009|publisher=University Museums, University of Delaware|isbn=9780615307077|location=Newark, Del.|oclc=608022140|language=English}}</ref>
* 2010 United States Mission to the United Nations, New York: ART in Embassies Exhibition (ihe ngosi), Washington, DC: Art in Embassy, 2010.
* 2010 Franks, Pamela na Robert E. Steele. Embodied: Black Identities in American Art site na Yale University Art Gallery (ihe ngosi ngosi). New Haven, CT: Yale University Art Gallery, 2010: illus. 45.<ref>{{Cite book|title=Embodied: black identities in American art from the Yale University Art Gallery|author=Franks|first=Pamela|date=2010|publisher=Yale University Art Gallery|isbn=9780894679773|location=New Haven, Conn|oclc=759868364|language=English}}</ref>
* 2010 Griffin, Farah Jasmine. "Whitfield Lovell", na RE: COLLECTION, Ọrụ ahọpụtara site na The Studio Museum na Harlem, New York: The Studio Museum in Harlem, 2010.<ref>{{Cite book|title=Re:collection: selected works from the Studio Museum in Harlem|author=Gwinn|first=Elizabeth|date=2010|publisher=The Studio Museum in Harlem|isbn=9780942949049|location=New York, NY|oclc=705024967|language=English}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.dcmooregallery.com/artists/whitfield-lovell DC Moore Gallery: Whitfield Lovell]
* [http://www.artnet.com/artist/10761/whitfield-lovell.html Whitfield Lovell na Artnet]
* [http://www.macfound.org/site/c.lkLXJ8MQKrH/b.2913825/apps/nl/content2.asp?content_id=%7B491135C4-E552-4ADB-80CA-B640676A5BF6%7D MacArthur Foundation: Whitfield Lovell]
* [http://www.brooklynrail.org/2008/11/artseen/whitfield-lovell-kith-and-kin Brooklyn Rail: Nnyocha Kith na Kin]
* Art in America, September 2006, "Whitfield Lovell at DC Moore". <nowiki>http://images.dcmooregallery.com/www_dcmouregallery_com/Lovell_ArtInAmerica2006.jpg</nowiki>
* Nka: Journal of Contemporary African Art, "Whitfield Lovell: Autour Du Monde" <nowiki>http://www.dcmooregallery.com/artists/whitfield-lovell</nowiki>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
colgahfiozy3ld0x3d262zu1vssxl7u
Daniel Lind-Ramos
0
17756
95556
82390
2022-08-26T09:47:33Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel Lind-Ramos''' (amụrụ n'afọ 1953) bụ ónyé Africa-Puerto Rican na-ese ihe na ónyé na-ese ọkpụkpụ nke bi ma na-arụ ọrụ na Puerto Rico.<ref name=":0">{{Cite web|title=Daniel Lind-Ramos|url=https://revista.drclas.harvard.edu/book/daniel-lind-ramos|publisher=Harvard|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://aica-sc.net/2015/11/11/daniel-lind-ramos-and-the-visual-politics-of-race-in-puerto-rican-art/|title=Daniel Lind Ramos and the Visual Politics of Race in Puerto Rican Art|author=aicasc|first=Posté par|date=2015-11-11|work=Aica Caraïbe du Sud|language=fr-FR|accessdate=2019-04-09}}</ref>
== Ndụ ==
A mụrụ Lind-Ramos na 1953 na Loíza, ọbọdọ dị n'ụsọ oké osimiri na Puerto Rico. Ọ gụrụ ihe osise na Mahadum nke Puerto Rico na 1975 ma na 1980 ọ gụsịrị akwụkwọ na NYU na nzere masta nke nka.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://enciclopediapr.org/en/encyclopedia/daniel-lind-ramos/|title=DANIEL LIND RAMOS|work=enciclopediapr.org|accessdate=2019-04-09}}</ref> Na mgbakwunye na ọrụ studio ya, Lind-Ramos na-akụzi ugbu a na Ngalaba Humanities na Mahadum Puerto Rico na Humacao.<ref>{{Cite web|url=https://repeatingislands.com/2013/11/15/art-exhibition-daniel-linds-de-pie/|title=Art Exhibition: Daniel Lind's "De pie"|author=ivetteromero|date=2013-11-16|work=Repeating Islands|language=en|accessdate=2019-04-09}}</ref>
== Ọrụ nka ==
[[File:Figura_de_Poder_2016-2022.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Figura De Poder (2016-2022) na National Gallery of Art's exhibition of Afro-Atlantic Histories na 2022]]
Lind-Ramos na-ese ihe na ákwà na mmanụ site na iji usoro ọdịnala na nke a na-adịghị ahụkebe site na brushes ruo spatulas.<ref name=":0">{{Cite web|title=Daniel Lind-Ramos|url=https://revista.drclas.harvard.edu/book/daniel-lind-ramos|publisher=Harvard|language=en}}</ref> Ọ na-arụkwa ọrụ na ihe ndị a na-emegharị ma ọ bụ ndị a na'eji éme ihe ọzọ dị ka katọn, ihuenyo waya, ngwá ọrụ ndị a tụfuru atụfu, akụkụ ụgbọ ala, akwụkwọ osisi akị bekee, ngwá egwú a gbajiri agbaji na ihe ndị ọzọ a na-eji eme ihe.<ref name=":0" />
A kọwara ya dị ka "kpakpando" ma ọ bụ ihe dị mkpà nke 2019 Whitney Biennial site n'ọtụtụ ndị na-enyocha ya, na ''New York Times'' na-ede na ihe ọkpụkpụ ya ''Maria Maria'' gosipụtara akụkụ dị na Biennial nke "na-egosipụta ike nke ime mmụọ. "<ref>Yablonsky, Linda (5/14/19). </ref><ref>Andrew Russeth (5/13/19). </ref><ref>Sebastian Smee (5/18/19). </ref><ref>Aruna D’Souza (5/24/19), [http://4columns.org/d-souza-aruna/whitney-biennial-2019 "Self, society, tear gas: the museum surveys current American art."], 4 Columns. </ref><ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2019/05/16/arts/design/whitney-biennial-review.html|work=[[New York Times]]|author=Holland Cotter|title=The Whitney Biennial: Young Art Cross-Stitched With Politics|date=May 16, 2019|accessdate=2019-07-26}}</ref> Ónyé nkatọ Holland Cotter kọwara ihe ọkpụkpụ ahụ, na-akọwa etu Lind-Ramos "esi jiri osisi, beads, akị bekee na tarp FEMA na-acha anụnụ anụnụ mepụta, ihe oyiyi nke bụ ma Virgin Mary na onyinyo nke ajọ ifufe nkè bibiri agwaetiti ahụ na 2017 ... ihe ahụ yiri ka ọ dị ebube. "<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|url=https://repeatingislands.com/2019/07/06/puerto-rican-artist-daniel-lind-ramos-stands-out-as-a-best-of-show/|title=Puerto Rican Artist Daniel Lind-Ramos Stands Out as a Best of Show|author=ivetteromero|date=2019-07-07|work=Repeating Islands|language=en|accessdate=2019-07-26}}</ref>
Ọrụ ya na nchịkọta na-adịgide adịgide nke Museum of Latin American Art, El Museo del Barrio, na Puerto Rico Museum of Contemporary Art.<ref>[https://daniellindramos.files.wordpress.com/2019/06/resume-daniel-lind-ramos.pdf Artist's Web Site]. </ref>
== Ihe ngosi ==
Ụfọdụ n'ime ihe ngosi Lind-Ramos gụnyere:
* Fundación Arana Scholarship (1989) - kwadoro Lind-Ramos ka ọ gụọ akwụkwọ na Paris, France maka otu afọ na Antonio Seguízars Studio na Ecole des Beaux Arts<ref>{{Cite web|url=https://joanmitchellcenter.today/daniel-lind-ramos|title=Daniel Lind Ramos|work=Joan Mitchell Center|language=en-US|accessdate=2019-04-09}}</ref>
* Salon International Val Diaoor na Hyères (1990) - Ihe nrite mbụ
* Salón Internacional de Plástica Latina na Meillant, France (2000) - Ihe nrite ndị nnọchiteanya
* Emume Ụwa nke Omenala na Nkà Ndị Ojii na Dakar, Senegal, Africa (2010) - Ọkpụkpọ òkù<ref name=":1">{{Cite web|url=https://enciclopediapr.org/en/encyclopedia/daniel-lind-ramos/|title=DANIEL LIND RAMOS|work=enciclopediapr.org|accessdate=2019-04-09}}</ref>
* Nnukwu Bienal Tropical nke Abụọ (2016) na Piñones, Puerto Rico - Piña de oro<ref>{{Cite web|url=https://granbienaltropical.tumblr.com/?og=1|title=2da Gran Bienal Tropical|work=granbienaltropical.tumblr.com|accessdate=2019-04-09}}</ref>
* Whitney Biennial 2019, Whitney Museum of American Art, New York, NY - nke Rujeko Hockley na Jane Panetta<ref name=":02">{{Cite web|url=https://whitney.org/exhibitions/2019-Biennial|title=Whitney Biennial 2019|work=whitney.org|language=en}}</ref> haziri
== Onyinye ==
N'afọ 2021, e nyere Lind-Ramos MacArthur Fellowship.<ref>{{Cite web|title=Daniel Lind-Ramos|url=https://www.macfound.org/fellows/class-of-2021/daniel-lind-ramos|accessdate=2021-09-29|work=www.macfound.org|language=en}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
j1um6hskxj93uh80x3gcytt5e95nhhb
Titus Kaphar
0
17760
95154
82404
2022-08-25T20:21:14Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Titus Kaphar''' bụ ónyé America na-ese ihe n'oge a nkè ọrụ ya na-agbanwe ma na-eme ka akụkọ nka dịghachi ọhụrụ iji tinye isiokwu ndị Africa America. A na-edebe ihe osise ya na nchịkọta nke Museum of Modern Art, Brooklyn Museum, Yale University Art Gallery, New Britain Museum of American Art, Seattle Art Museum, Virginia Museum of Fine Arts, na University of Michigan Museum of Art.<ref>{{Cite web|url=http://artgallery.yale.edu/modern-and-contemporary-art|title=Modern and Contemporary Art|publisher=yale.edu|accessdate=February 15, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.moma.org/artists/48017?locale=en|title=Titus Kaphar|publisher=moma.org|accessdate=February 15, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://time.com/time-person-of-the-year-ferguson-painting/|title=Time Person of the Year|date=December 10, 2014|publisher=time.com|accessdate=February 15, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://vmfa.museum/pressroom/news/local-donors-strengthen-vmfas-contemporary-collection/|title=Local Donors Strengthen VMFA's Contemporary Collection|publisher=vmfa.museum|accessdate=February 15, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.jackshainman.com/artists/titus-kaphar/|title=Titus Kaphar|publisher=jackshainman.com|accessdate=February 15, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Exchange: Flay (James Madison)|url=https://exchange.umma.umich.edu/resources/42889|accessdate=2020-09-25|work=exchange.umma.umich.edu}}</ref>
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
A mụrụ Titus Kaphar na 1976 na Kalamazoo, Michigan. Mmalite mbụ ya na nka bụ na obéré kọleji akụkọ ihe mere eme, ọ kụziiri onwe ya ise ihe site n'ịga na ebe ngosi ihe mgbe ochie. Ọ natara BFA ya na Mahadum San Jose State na 2001 na MFA ya na Jami'ar Yale. Ọrụ ya na-abụkarị nke nwere ọtụtụ akụkụ na ihe ọkpụkpụ, na ákwà ndị a na-akpụ akpụ ma na-akwụnye na etiti, ma ọ bụ na-akwụnyekarị n'elu ihe osise ọzọ. Otu ihe atụ dị otú ahụ bụ onyinyo ya nke Thomas Jefferson, nke e sere n'ụdị Neoclassical, nke ọ tinyere na nkuku nke onyinyo Sally Hemings. Njikọ nke Jefferson na-eyi uwe zuru oke na ọtọ Hemmings na-eme ka ike na-ezighị ezi dị n'etiti ha abụọ sie ike, ma na-agbanwe ọdịdị ọha na eze nke Jefferson iji tinye mmekọrịta mmekọahụ ya na ohu ya nke dị obérè.<ref>{{Cite web|url=https://onbeing.org/programs/annette-gordon-reed-and-titus-kaphar-are-we-actually-citizens-here-jun2017/|title=Annette Gordon-Reed and Titus Kaphar — Are We Actually Citizens Here?|work=The On Being Project|language=en|accessdate=2018-03-03}}</ref>
== ''N'azụ Akụkọ ifo nke Obiọma'' ==
''N'azụ'' Myth of Benevolence mebiri ugboro atọ mgbe ọ na-ahụ na National Portrait Gallery na Washington, D.C., na-akpali ebe ngosi ihe mgbè ochie itinye ndị nche nche site na ihe osise màkà ihe ngosi ya fọdụrụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2020/sep/27/rebel-us-artist-puts-black-lives-in-the-renaissance-frame|title=Rebel US artist puts black lives in the Renaissance frame|date=27 September 2020|accessdate=2 October 2020|work=The Guardian|author=Daniel Boffey}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smithsonian-institution/two-artists-search-missing-history-180968651/|title=Two Artists in Search of Missing History|date=4 April 2018|accessdate=2 October 2020|publisher=Smithsonian Magazine|author=Alicia Ault}}</ref>
== Ihe ngosi ==
[[File:Space_to_Forget_2014_Titus_Kaphar.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Space to Forget (2014) na National Gallery of Art's ngosi nke Afro-Atlantic Histories na 2022.]]
== Ọrụ ndị a ma ama na nchịkọta ọha na eze ==
* Uncle Thomas (2008), Seattle Art Museum<ref>{{Cite web|title=Uncle Thomas|url=https://art.seattleartmuseum.org/objects/37466/uncle-thomas?|work=Seattle Art Museum|accessdate=19 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220619193600/https://art.seattleartmuseum.org/objects/37466/uncle-thomas|archivedate=19 June 2022}}</ref>
* ''Obi abụọ'' (2010-2011), The Legacy Museum/National Memorial for Peace and Justice, Birmingham, Alabama<ref>{{Cite web|title=Visual Arts Review: The Legacy Museum — An American Inheritance|url=https://artsfuse.org/192584/visual-arts-review-the-legacy-museum-an-american-inheritance/|work=The Arts Fuse|accessdate=19 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210413222709/https://artsfuse.org/192584/visual-arts-review-the-legacy-museum-an-american-inheritance/|archivedate=13 April 2021}}</ref>
* Jerome Project (Asphalt na Chalk) V (2014), Museum of Modern Art, [[New York City|New York]]<ref>{{Cite web|title=The Jerome Project (Asphalt and Chalk) V|url=https://www.moma.org/collection/works/192504?|work=MoMA|publisher=[[Museum of Modern Art]]|accessdate=19 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210426231650/https://www.moma.org/collection/works/192504|archivedate=26 April 2021}}</ref>
* ''Jerome'' XXIX (2014), Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie na Harlem, [[New York City|New York]]<ref>{{Cite web|title=Jerome XXIX|url=https://studiomuseum.org/collection-item/jerome-xxix|work=Studio Museum|accessdate=19 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220619193729/https://studiomuseum.org/collection-item/jerome-xxix|archivedate=19 June 2022}}</ref>
* Stripes (2014), National Gallery of Victoria, Melbourne, Australia<ref>{{Cite web|title=Stripes|url=https://www.ngv.vic.gov.au/explore/collection/work/116208/|work=NGV|publisher=[[National Gallery of Victoria]]|accessdate=19 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160315130149/https://www.ngv.vic.gov.au/explore/collection/work/116208/|archivedate=15 March 2016}}</ref>
* Unfit Frame (2016), Birmingham Museum of Art, [[Alabama]]<ref>{{Cite web|title=Unfit Frame|url=https://www.artsbma.org/collection/unfit-frame/|work=ArtsBMA|publisher=[[Birmingham Museum of Art]]|accessdate=19 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220619192636/https://www.artsbma.org/collection/unfit-frame/|archivedate=19 June 2022}}</ref>
* Ọnụ ego nke mwepụ (2017), Crystal Bridges Museum of American Art, Bentonville, Arkansas<ref>{{Cite web|title=The Cost of Removal|url=https://collection.crystalbridges.org/objects/7609/the-cost-of-removal?ctx=8dbbbb3be2a967269c1f3cb167c8083550d20377&idx=0|work=Crystal Bridges|accessdate=19 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220619192745/https://collection.crystalbridges.org/objects/7609/the-cost-of-removal?ctx=8dbbbb3be2a967269c1f3cb167c8083550d20377&idx=0|archivedate=19 June 2022}}</ref>
* ''Site na Ebe Okpomọkụ'' (2019), Museum of Modern Art, [[New York City|New York]]<ref>{{Cite web|title=From a Tropical Space|url=https://www.moma.org/collection/works/419716?|work=MoMA|publisher=[[Museum of Modern Art]]|accessdate=19 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210628141406/https://www.moma.org/collection/works/419716|archivedate=28 June 2021}}</ref>
* Mpaghara nke Mfu (2020), Metropolitan Museum of Art, [[New York City|New York]]<ref>{{Cite web|title=Contour of Loss|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/848286?|work=Met Museum|accessdate=19 June 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220503173538/https://www.metmuseum.org/art/collection/search/848286|archivedate=3 May 2022}}</ref>
== Ihe Nríte ==
* 2001- California Arts Council Grantee
* 2004- Belle Arts Foundation Nkwado
* 2006- Ebe ndebe ihe ochie dị na Harlem
* 2009-Seattle Art Museum
* 2015-Creative Capital Award
* 2018- MacArthur "Genius" Grant<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2018/10/04/arts/macarthur-genius-grant-winners-list.html|title=MacArthur 'Genius' Grant Winners for 2018: The Full List|accessdate=2018-10-05|language=en}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bsayhfw2b4ynjkk15ga5popv1vgokq3
Wadsworth Jarrell
0
17767
95096
82411
2022-08-25T15:20:16Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wadsworth Aikens Jarrell''' (amụrụ na Nọvemba 20, 1929) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese ọkpụkpụ na onye na-ebi akwụkwọ. A mụrụ ya na Albany, Georgia, wee kwaga Chicago, Illinois, ebe ọ gàrà Art Institute of Chicago. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ malitere itinye aka nke ukwuu n'ihe nkiri nka mpaghara ma site na ọrụ mbụ ya ọ nyochara ndụ ọrụ nke ndị Africa America na Chicago ma chọta mmetụta na anya na ụda nke egwu jazz. Na ngwụcha afọ 1960 ọ meghere WJ Studio na Gallery, ebe ya na nwunye ya, Jae, kwadoro ndị na-ese ihe na ndị na-eti egwu mpaghara.
== Ndụ onwe onye ==
=== Oge ọ malitere ===
A mụrụ Jarrell na Albany, Georgia, na 1929 na Solomon Marcus na Tabitha Jarrell. A na-akpọ ya aha ónyé na-ede uri Henry Wadsworth Longfellow, ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ isii.<ref name="Oral1" /><ref>Douglas, 1.</ref> Otu afọ mgbè amuchara Jarrell, ezinụlọ ahụ kwagara n'ugbo dị hekta iri abụọ na asatọ dị nso na Athens, Georgia, ebe ha na-akụ akwụkwọ nri na ogho.<ref name="Oral1">{{Cite web|author=Julieanna Richardson|year=2001|title=Wadsworth Jarrell recalls growing up on a farm in Oconee County, Georgia|work=HistoryMakers Digital Archive|publisher=The HistoryMakers|url=http://www.idvl.org/thehistorymakers/iCoreClient.html#/&s=6&args=15927|accessdate=April 20, 2010}}</ref> Nna Jarrell bụ ọkwá nkà na ónyé na-eme oche nke nwere azụmahịa nke ya, Ụlọ Ahịa Ngwongwo S.M. Jarrell.<ref name="D2">Douglas, 2.</ref> Ụmụ nwoke atọ Jarrell rụrụ ọrụ n'ebe ahụ, otu n'ime ha na-amụta oche osisi.<ref name="Oral1" /> Ikike nka nke nna ha na nkà nke nne ha dị ka onye na-eme akwa nyere aka n'ịhụnanya ezinụlọ ahụ dum maka nka.<ref name="HistoryMakers2">{{Cite web|author=Julieanna L. Richardson|year=2001|title=The HistoryMakers® Video Oral History Interview with Wadsworth Jarrell|work=Programs|publisher=The HistoryMakers|url=http://www.thehistorymakers.com/programs/dvl/files/Jarrell_Wadsworthf.html|accessdate=April 20, 2010}}</ref> Dị ka nwatakịrị, Jarrell gàrà ụlọ akwụkwọ nwere otu ọnụ ụlọ ebe onye nkuzi ya, Jessie Lois Hall, gbara ya ume ịchọpụta akụkụ nka ya.<ref name="Oral5">{{Cite web|author=Julieanna Richardson|year=2001|title=Wadsworth Jarrell talks about his school years in Georgia|work=HistoryMakers Digital Archive|publisher=The HistoryMakers|url=http://www.idvl.org/thehistorymakers/iCoreClient.html#/&s=6&args=15929|accessdate=April 20, 2010}}</ref><ref name="D2" /> Ọ gàrà ụlọ akwụkwọ Baptist nke onwe ya malite na klas nke asaa tupu ọ gaa Athens High na klas nke iri. N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, nkà ya màkà nka pụtara ìhè ka ọ malitere ịmepụta ihe nkiri nke ya, ihe osise maka akwụkwọ ụlọ akwụkwọ, na ihe osise iji mee ihe egwuregwu, n'ikpeazụ na-ese ihe osise mmanụ. Dị ka nwa okorobịa nwere mmasị na nka n'oge ngwụcha afọ 1930 na mmalite afọ 1940 ọ mụtara banyéré eserese na ''ihe'' osise site na magazin ndị dị ka Saturday Evening Post na Collier's. N'enweghị ike ịchọpụta ọdịiche dị n'etiti ihe osise na ihe osise, Jarrell chere na "ndị na-ese ihe mechara baa ọgaranya mana ọ bụ ndị na-ese onyinyo na-eme nnukwu ego".<ref>Douglas, 2–3.</ref>
=== Agụmakwụkwọ dị elu na ndụ ugbu a ===
N'ịgbalịsi ike ịbanye na Howard, na-enweghị ike ịrụ ọrụ, yana nchegbu banyéré ọnụ ọgụgụ mpụ na-arịwanye elu na Washington, ezinụlọ ahụ kpebiri ịkwaga ọzọ na 1977, n'oge a na Athens, Georgia.<ref name="Oral6">{{Cite web|author=Julieanna Richardson|year=2001|title=Wadsworth Jarrell describes his experiences teaching at Howard University and tells why he left|work=HistoryMakers Digital Archive|publisher=The HistoryMakers|url=http://www.idvl.org/thehistorymakers/iCoreClient.html#/&s=6&args=15946|accessdate=April 20, 2010}}</ref><ref name="D50">Douglas, 50.</ref><ref name="D50" /> N'oge na-adịghị anya mgbè ọpụpụ ahụ gasịrị, Jarrell ghọrọ osote prọfesọ na Mahadum Georgia. Ya na nwunye ya malitere ụlọ ọrụ ihe eji egwuri egwu agụmakwụkwọ dị elu nke sitere n'ịhụnanya ụmụ ha nwèrè màkà ihe eji eg egwuri egwu yiri ya mgbe ha bi na Washington, D.C. Ha meghere obere ụlọ ahịa a na-akpọ Tadpole Toys na Hobby Center na Athens màkà nnukwu nnabata.<ref name="D53">Douglas, 53.</ref> Otú ọ dị, n'ihi ahịa na-adịghị mma na Mee 1982, a manyere ha imechi ya. N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, Jarrell nwetara ọrụ na Mahadum ahụ.<ref name="D64">Douglas, 64.</ref> N'afọ 1988, ọ lara ezumike nká n'ọkwa ya na nkuzi n'ozuzu ya iji lekwasị anya n'ọrụ okike ya.<ref name="HistoryMakers2">{{Cite web|author=Julieanna L. Richardson|year=2001|title=The HistoryMakers® Video Oral History Interview with Wadsworth Jarrell|work=Programs|publisher=The HistoryMakers|url=http://www.thehistorymakers.com/programs/dvl/files/Jarrell_Wadsworthf.html|accessdate=April 20, 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJulieanna_L._Richardson2001">Julieanna L. Richardson (2001). [http://www.thehistorymakers.com/programs/dvl/files/Jarrell_Wadsworthf.html "The HistoryMakers® Video Oral History Interview with Wadsworth Jarrell"]. ''Programs''. The HistoryMakers<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 20,</span> 2010</span>.</cite></ref> Ka ọ na-erule afọ 1994, ụmụ atọ ahụ toro; ụmụ nwanyị abụọ ahụ gara Art Institute nke Chicago, Wadsworth Jr. ghọkwara onye ọrụ ụgbọ mmiri. N'afọ ahụ, Jae na nwa ya nwanyị Jennifer kwagara New York iji chọta ebe ha ga-ebi, biri na SoHo, ebe Jarrell sonyeere ha ọnwa ole na ole ka e mesịrị.<ref name="D91">Douglas, 91.</ref> Ugbu a, Jarrell na Jae bi ma na-arụ ọrụ na Cleveland, Ohio.<ref name="USFed">{{Cite news|title=Paul R. Jones Lecture Series Continues at University of Alabama with Artist Wadsworth Jarrell|work=U.S. Federal News Service|date=October 7, 2010|id={{ProQuest|756830550}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css" /></ref>
== Ọrụ nka ==
=== Chicago ===
Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na Art Institute, Jarrell na-ebi ndụ site na ịkwụ ụgwọ ya site na ịgwakọta ihe osise ma kwalite nkà ya na ụlọ ọrụ ya ruo otu afọ. Ọ malitere itinye ọrụ ya na asọmpi, a nabatara ya na Chicago Show na Navy Pier na Union League Show. Jarrell mepụtara ihe osise sitere n'ike mmụọ nsọ nke echiche ndị ọ mụtara n'ụlọ akwụkwọ na ihe nkírí nke ndụ kwa ụbọchị na Chicago ojii. N'inwe mmasị na ịgba ọsọ ịnyịnya, klọb jazz na ụlọ mmanya, ọ na-ejikarị sketchpad na nyocha ya, mechaa mepụta ihe osise dị ka ''Neon Row'' (1958), ihe nkírí n'okporo ámá, Shamrock Inn (1962), ihe nkiri ''ụlọ'' mmanya, na The Jockeys #1 (1962), site na nleta n'okporong ịnyịnya.<ref name="D7">Douglas, 7.</ref> Isiokwu ndị a ga-apụta ọzọ n'oge niile ọ na-arụ ọrụ. Ọrụ mbụ ya na-egosipụta "echiche efu abụọ" ọ mụtara n'ụlọ akwụkwọ: anya na geometric na ihe ndị na-ekpuchi ihe na-alaghachi na ebe na-apụ n'anya na mbara igwe. A na-eji agba egosi mmegharị na nkwụsi ike, ọdịiche a hụrụ na Shamrock Inn na The Jockeys #1, Otú ọ dị, palette Jarrell agbanweela n'ime ngwakọta agba na-egbuke egbuke ma dị ike, mgbé ụfọdụ na-adị iche na ogbugbu ikpeazụ ha. Mmetụta nke post-impressionism pụtara ìhè na ọrụ ndị a mbụ, n'ụzọ kwekọrọ na usoro agụmakwụkwọ nka n'oge ahụ.<ref name="D9">Douglas, 9.</ref>
==== Mmalite nke AFRICOBRA ====
[[File:Jae_Jarrell_Revolutionary_Dress.JPG|áká_ịkẹngạ|thumb|Ihe nlereanya na-eyi "Revolutionary Suit" nke Jae Jarrell, nke ga-abụ ihe na-akpali akpali maka ihe osise Revolutionary]]
==== Mmetụta ndị Afrịka ====
[[Usòrò:Senoufo_mask-romanceor.png|áká_ịkẹngạ|thumb|Ihe mkpuchi nke ndị Senufo mepụtara, nke ga-emetụta ihe osise na ihe ọkpụkpụ Jarrell.]]
==== Ihe ndị na-eme brik na ihe ndị na-enye ụtụ na jazz ====
[[File:Jazz_Giants.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Jazz Giants, lithograph, 1987]]
=== Nnakwere ===
Dr. Stacy Morgan, prọfesọ na ngalaba nke American Studies na Mahadum Alabama, kọwara ọrụ Jarrell dị ka "otu ihe dị ịrịba ama nke nkà dị egwu, nke na-emepụta ihe ọhụrụ na nke na-etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị".<ref name="USFed">{{Cite news|title=Paul R. Jones Lecture Series Continues at University of Alabama with Artist Wadsworth Jarrell|work=U.S. Federal News Service|date=October 7, 2010|id={{ProQuest|756830550}}}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">"Paul R. Jones Lecture Series Continues at University of Alabama with Artist Wadsworth Jarrell". ''U.S. Federal News Service''. October 7, 2010. </cite><templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css" /><cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[[ProQuest (ihe njirimara)|ProQuest]] [https://search.proquest.com/docview/756830550 756830550].</cite></ref>
== Onyinye ==
* Ihe nrite mbụ, 1988, Atlanta Life Invitational Exhibition, Southeastern Center for Contemporary Art<ref name="D68">Douglas, 68.</ref>
* Ihu akwụkwọ, 1985, Akwụkwọ nka
* Ịdị mma na ihe osise, 1985, Southern Home Shows Exposition<ref name="D65">Douglas, 65.</ref>
* Onyinye, 1974, District of Columbia Commission on the Arts
* Onye na-ese ihe na-ebi n'ụlọ, 1974, Ụlọ Akwụkwọ Ọha nke District of Columbia<ref name="D42">Douglas, 42.</ref>
=== Ihe ngosi ìgwè ===
* ''AFRI-COBRA'': No Middle Ground. 1992, Museum of Science and Industry, Chicago, Illinois.
* ''Ihe ngosi nke iri na abụọ nke Atlanta Life Invitational Exhibition''. 1992, Herndon Plaza, Atlanta.
* Vital Signs. 1991, Atlanta Contemporary Art Center.
* AFRI-COBRA: Afọ Iri Abụọ Mbụ. 1990, Mahadum Florida A&M.
* ''Anụ ịnyịnya'' 1990, Kentucky Derby Museum.
* Beaches Annual Exhibition. 1989, Museum of Contemporary Art Jacksonville.
* ''Ndị na-ese ihe na Georgia 1988''., 1988 Atlanta Contemporary Art Center.
* The Art in Atlanta. 1988, Southeastern Center for Contemporary Art.
* ''Birmingham Biennial'' 1987, Birmingham Museum of Art.
* ''AFRICOBRA USA'' 1987, Sermac Gallery, Fort-de-France, Martinique.
* ''Ot Och'' Na 1986, Malmö konstmuseum.
* ''Ndị na-ese ihe na Georgia''. 1985, Georgia Museum of Art.
* ''Atlanta na France'' 1985, Chapelle de la Sorbonne.
* U.S.A. Volta Del Sud 1985, Palazzo Venezia.
* ''Ememe ncheta Soweto''. AFRI-COBRA, 1980, Isi ụlọ ọrụ United Nations.
* Directions and Dimensions. 1980, Mississippi Museum of Natural Science.
* ''Ndị na-ese ihe na Georgia''. 1980, High Museum of Art.
* ''Ndị na-ese ihe n'ụlọ akwụkwọ''. 1976, Delaware Art Museum.
* ''Ntuziaka na Afro-American Art''. 1974, Herbert F. Johnson Museum of Art.<ref name="D107">Douglas, 107.</ref>
== Hụkwa ==
* Jae Jarrell
* AfriCOBRA
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
opsijpbsz0kzntccvzk7s3f7lu11v0f
Tomashi Jackson
0
17768
95406
82412
2022-08-26T05:18:11Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tomashi Jackson''' (amụrụ n'afọ 1980) bụ onye America na-ese ihe na-arụ ọrụ na eserese, vidiyo, akwa na ihe ọkpụkpụ. A mụrụ Jackson na Houston, Texas, zụlitere na Los Angeles, ma na-ebi ma na-arụ ọrụ ugbu a na New York, NY na Cambridge, MA. A kpọrọ Jackson ónyé na-ese ihe na 2019 Whitney Biennial.<ref>{{Cite web|url=https://whitney.org/exhibitions/2019-Biennial?gclid=Cj0KCQiA5Y3kBRDwARIsAEwloL7UkP3KJKK9GiGM10zNnsPkfrb6SYauBr8iDBykN4GNtrRJUhAcqZgaApvhEALw_wcB|title=Whitney Biennial 2019|work=whitney.org|language=en|accessdate=2019-03-09}}</ref> Jackson na-ejekwa ozi na ngalaba màkà ihe ọkpụkpụ na Rhode Island School of Design.<ref>{{Cite web|url=https://www.risd.edu/people/tomashi-jackson/|title=Tomashi Jackson {{!}} Faculty {{!}} Sculpture {{!}} RISD|work=www.risd.edu|language=en|accessdate=2019-03-13}}</ref> A gụnyere ọrụ ya na nchịkọta nke MOCA Los Angeles.<ref name=":3">{{Cite web|title=Tomashi Jackson Forever My Lady January 11 - February 8, 2020|url=https://www.nightgallery.ca/exhibitions/tomashi-jackson/about|work=Night Gallery|accessdate=14 June 2020}}</ref> N'afọ 2004, e kpughere ihe osise dị mita 20 n'ịdị elu na mita 80 n'ogologo nke Jackson nke akpọrọ Evolution of a Community na mpaghara Los Angeles nkè West Adams.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=April 25, 2004|title=Community Unveiled in Mural|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2004-apr-25-me-mural25-story.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=June 14, 2020|work=Los Angeles Times}}</ref>
== Ọrụ nka ==
Ọrụ Jackson na-enyocha mmekọrịta dị n'etiti ịma mmá na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Jackson na-ezo áká na ọdịnaya dị larịị nke na-ejikọta omume akụkọ ihe méré eme na mgbanwe nka.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://msutoday.msu.edu/news/2014/love-economy-is-turning-heads/|title='Love Economy' is turning heads|language=en}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Jackson natara BFA ya site na Cooper Union na 2010, MS site na MIT School of Architecture and Planning na 2012, na MFA na Painting na Printmaking site na Yale School of Art na 2016.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://cooper.edu/art/people/tomashi-jackson|title=Tomashi Jackson {{!}} The Cooper Union|work=cooper.edu|accessdate=2019-03-05}}</ref>
== Ịkụzi Ihe ==
Ọ kụziri ma kụzie na Cooper Union, Massachusetts College of Art and Design, Rhode Island School of Design, UMass Dartmouth, Mahadum Boston, School of Visual Arts, na Mahadum New York.<ref name=":4">{{Cite web|title=Platform: Tomashi Jackson|url=https://parrishart.org/exhibitions/platform-tomashi-jackson/|accessdate=2020-06-14|work=Parrish Art Museum|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://cooper.edu/art/people/tomashi-jackson|title=Tomashi Jackson {{!}} The Cooper Union|work=cooper.edu|accessdate=2019-03-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://cooper.edu/art/people/tomashi-jackson "Tomashi Jackson | The Cooper Union"]. ''cooper.edu''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 5,</span> 2019</span>.</cite></ref>
== Ọrụ nhazi ==
Ọrụ nhazi nke Jackson gụnyere Publication-Schmublication na The Broadway Gallery, New York (December 2008), Drawing Atmosphere na Super Front Architectural Exhibition Space, New York, (March 2008) Fever Grass: A Brief Study of Collective Memory and Waste Management in Dangriga, BZ. na The Cooper Union, New York. (November 2008), na Everything There and Not There na The Broadway Gallery, New York<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Tomashi Jackson|url=http://act.mit.edu/people/grads-alumni/tomashi-jackson/#/profile/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=June 14, 2020|work=ACT, MIT program in art, culture and technology}}</ref>
== Ihe ngosi ==
=== Ihe ngosi onwe onye ahọpụtara ===
* 2014 - Ịhụnanya Akụ na ụba: Ọhụụ na-apụta nke Ahụmahụ African American, Mahadum Michigan State, East Lansing, MI<ref name=":0">{{Cite web|url=https://msutoday.msu.edu/news/2014/love-economy-is-turning-heads/|title='Love Economy' is turning heads|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://msutoday.msu.edu/news/2014/love-economy-is-turning-heads/ "'Love Economy' is turning heads"].</cite></ref>
* 2016 - The Subliminal Is Now, Tilton Gallery, New York, NY<ref name=":2">{{Cite web|url=https://jacktiltongallery.com/|title=Tilton Gallery|work=jacktiltongallery.com|accessdate=2019-03-13}}</ref>
* 2018 - Interstate Love Song, Zuckerman Museum of Art, Kennesaw State University, Kennesax, GA<ref>{{Cite web|url=https://arts.kennesaw.edu/zuckerman/|title=Zuckerman Museum of Art {{!}} Kennesaw State University|work=arts.kennesaw.edu|accessdate=2019-03-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://arts.kennesaw.edu/zuckerman/exhibitions/past_exhibitions_pages/zma_tomashi_jackson_exhibition.php|title=Tomashi Jackson Interstate Love Song - Zuckerman Museum of Art {{!}} KSU|work=arts.kennesaw.edu|accessdate=2019-03-13}}</ref>
* 2019 - ''Oge'' Out of Mind, Tilton Gallery, New York, NY<ref name=":2" />
* 2020 - Forever My Lady, Night Gallery, Los Angeles, CA<ref name=":3">{{Cite web|title=Tomashi Jackson Forever My Lady January 11 - February 8, 2020|url=https://www.nightgallery.ca/exhibitions/tomashi-jackson/about|work=Night Gallery|accessdate=14 June 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.nightgallery.ca/exhibitions/tomashi-jackson/about "Tomashi Jackson Forever My Lady January 11 - February 8, 2020"]. ''Night Gallery''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 14,</span> 2020</span>.</cite></ref>
* 2020 ''Ịhụnanya Rollercoaster'', The Wexner Center for the Arts na Ohio State University, Columbus, OH<ref>{{Cite web|title=Tomashi Jackson: Love Rollercoaster|url=https://wexarts.org/exhibitions/tomashi-jackson-love-rollercoaster|work=The Wexner Center for the Arts}}</ref>
* TBA - Platform: Tomashi Jackson, Parrish Art Museum, Water Mill, NY<ref name=":4">{{Cite web|title=Platform: Tomashi Jackson|url=https://parrishart.org/exhibitions/platform-tomashi-jackson/|accessdate=2020-06-14|work=Parrish Art Museum|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://parrishart.org/exhibitions/platform-tomashi-jackson/ "Platform: Tomashi Jackson"]. ''Parrish Art Museum''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 14,</span> 2020</span>.</cite></ref>
=== Ihe ngosi ndị a họọrọ ===
* 2012 - Brucennial, MoMA PS1<ref>{{Cite web|url=https://bombmagazine.org/articles/rhythm-and-blues-tomashi-jackson/|title=Rhythm and Blues: Tomashi Jackson by Cora Fisher - BOMB Magazine|work=bombmagazine.org|accessdate=2019-03-05}}</ref>
* 2016 - ''Black Women Artists'' maka Black Lives Matter, New Museum<ref>{{Cite web|url=http://www.newmuseum.org/calendar/view/1061/black-women-artists-for-black-lives-matter|title=Black Women Artists for Black Lives Matter|work=www.newmuseum.org|language=en|accessdate=2019-03-05}}</ref>
* 2017 - Na Abstract, Mass MoCA<ref>{{Cite web|url=https://massmoca.org/event/in-the-abstract/|title=In the Abstract|work=MASS MoCA|date=January 10, 2017|language=en-US|accessdate=2019-03-05}}</ref>
* 2019 - Whitney Biennial, nke Rujeko Hockley na Jane Panetta<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2019/02/25/arts/design/2019-whitney-biennial.html|title=The Whitney Biennial: 75 Artists Are In, and One Dissenter Steps Out|author=Steinhauer|first=Jillian|date=25 February 2019|work=The New York Times}}</ref> haziri
* 2020 - Na-ebelata ma na-atụfu: Ihe ndekọ nke Obodo site na Lens Mutated, Contemporary Arts Museum Houston<ref>{{Cite web|title=Slowed and Throwed: Records of the City Through Mutated Lenses|url=https://camh.org/event/slowed-and-throwed/|accessdate=2020-06-13|work=Contemporary Arts Museum Houston|language=en-US}}</ref>
* A gụnyere ọrụ ya na 2016, 2017, 2018, na 2019 Art Basel Miami Beach.<ref>{{Cite web|url=https://www.artbasel.com/catalog/artist/23559/Tomashi-Jackson|title=Tomashi Jackson|author=|first=|date=|work=Art Basel|archiveurl=|archivedate=|accessdate=March 19, 2020}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5yfl3tutkm2nyj1drccxhqfpo38cbzc
William A. Harper
0
17781
95327
82428
2022-08-25T22:18:27Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
William A. Harper (1873), bụ ónyé Canada na-ese ihe nke a maara nke ọma maka ihe osise ala ya, a na-anọchite anya ya na Metropolitan Museum of Art na New York City na National Museum of African American History na Washington, D.C. A mụrụ Harper n'obodo Canfield, nso Cayuga, Ontario, Canada, wee kwaga Illinois na 1885. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Art Institute of Chicago na 1901, ma mesịa gụọ akwụkwọ na Académie Julian na Paris, France. A na-anabata ihe osise Harper mgbè niile na ngosi nke AIC na Society of Western Artists ma kwado ya na ọtụtụ ònyìnyé.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Harper n'obodo Canfield, nso Cayuga, Ontario, Canada, nwá nwá nke ndị ohu gbapụrụ agbapụ, wee kwaga Illinois na 1885 ébé ọ gàrà ụlọ akwụkwọ kọleji na Jacksonville.<ref>{{Cite journal|author=Fragomeni|first=Carmela|title=Tiny Hamlet Unveils Rich History of Welcoming Runaway Slaves in the 1800s|journal=The Hamilton Spectator, Ontario, Canada|date=September 22, 2017}}</ref><ref name="auto">{{Cite journal|title=Obituary|journal=Bulletin of the Art Institute of Chicago|date=July 1910|volume=4}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Bentley|first=Florence L.|title=William A. Harper|journal=The Voice of the Negro|date=January 1906|volume=3}}</ref> Ọ debanyere aha na AIC na 1895, na-eje ozi dị ka ónyé na-elekọta ụlọ n'ebe ahụ iji tinye onwe ya n'ụlọ akwụkwọ.<ref>{{Cite journal|title=Home From Paris; Studied Art There|journal=Decatur Daily Review|date=May 6, 1908}}</ref> Harper nọrọ oge okpomọkụ na-arụ ọrụ ma na-ese ihe na Eagle's Nest Art Colony dị nso na Oregon, Illinois ebe ọ bụ onye na-akwado ndị otu Colony, gụnyere Lorado Taft, Charles Francis Browne, na William Wendt.<ref>{{Cite journal|title=Paintings of Note in Art Collection|journal=Ogle County Reporter|date=July 10, 1918|volume=LXVII|issue=38}}</ref><ref>{{Cite book|author=Simeone|first=Beth Baker|title=The Art of Oregon|date=2015|isbn=978-0-9894202-3-5|pages=54–55}}</ref> Harper gụsịrị akwụkwọ na AIC na nsọpụrụ nke abụọ na 1901.<ref name="auto" />
== Ọrụ ==
Harper natara ọrụ na Houston, Texas na 1901 dị ka ónyé nkụzi na-ese ihe na ụlọ akwụkwọ ọha na eze Houston.<ref>{{Cite journal|title=Increased Enrollement Necessitated the Subscription of Additional Teachers...|journal=Houston Daily Post|date=September 4, 1901}}</ref>
N'afọ 1903, ọ gàrà Europe, na mbụ na-ese ihe na William Wendt na Cornwall, England. N'oge mgbụsị akwụkwọ nke 1903, Harper debanyere aha na Académie Julian na Paris, France, ebe ọtụtụ ndị gụsịrị akwụkwọ na AIC nwere mmasị. Mgbè ọ nọ na Paris, o jiri ohere ahụ mepụta ihe osise ndị a ma ama na Louvre, na inyocha ma see ihe osise n'ime ime ọbọdọ France.<ref>{{Cite journal|author=Krehbiel|first=Albert|title=Letters of Albert Krehbiel|journal=Archives of American Art - Smithsonian|date=January 24, 1904}}</ref> N'oge opupu ihe ubi nke 1904, Harper na Charles Francis Browne gara n'ebe ndịda Paris gaa n'ógbè Barbizon iji see ihe.<ref>{{Cite journal|author=Krehbiel|first=Albert|title=Letters of Albert Krehbiel|journal=Archives of American Art - Smithsonian|date=March 27, 1904}}</ref> Ka ọ na-erule 1905, ọ laghachiri na Chicago, na-arụ ọrụ ọzọ na AIC iji kwado ọrụ ise ihe ya, n'oge a dị ka ónyé nche abalị.<ref name="auto1">{{Cite journal|title=Chicago Art Echos|journal=American Art News|date=February 25, 1905|volume=3|issue=68}}</ref>
== Ebe ndebe ihe mgbe ochie / Nchịkọta ==
Ọrụ Harper na-apụta n'ọtụtụ ebe ngosi ihe mgbè ochie na nchịkọta dị mkpa gụnyere:
* Metropolitan Museum of Art na New York City<ref>{{Cite web|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/694642|title=The Trees, Early Afternoon, France,ca. 1905|work=www.metmuseum.org|accessdate=2019-07-22}}</ref>
* National Museum of African American History na Washington, Washington, D.C.<ref>{{Cite web|url=https://nmaahc.si.edu/object/nmaahc_2010.51.1ab?destination=explore/collection/search%3Fedan_q%3Dwilliam%2520a.%2520harper%26edan_local%3D1%26op%3DSearch|title=Untitled (French Landscape)|work=National Museum of African American History and Culture}}</ref>
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Columbus, Columbus, Georgia<ref>{{Cite web|url=https://columbusmuseum.pastperfectonline.com/webobject/72AC0C4B-7E65-49FB-B641-226254332948|title=Columbus Museum, Painting - Landscape (Brittany)|work=columbusmuseum.pastperfectonline.com|accessdate=2019-07-12}}</ref>
* National Gallery of Art, Washington, D.C.<ref>{{Cite web|url=https://www.nga.gov/collection/artist-info.42623.html|title=Artist Info|work=www.nga.gov|accessdate=2019-07-12}}</ref>
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie DuSable nke Akụkọ Ihe Mere Eme nke Africa America<ref>{{Cite web|url=https://www.dusablemuseum.org/|title=Home|work=DuSable Museum of African American History|language=en-US|accessdate=2019-07-12}}</ref>
* Flint Institute of Arts, Flint, Michigan<ref>{{Cite web|url=https://flintarts.org/art/objects/3917|title=French Landscape {{!}} Flint Institute of Arts|work=flintarts.org|language=en|accessdate=2019-07-12}}</ref>
* Christine M. Schwartz Collection, Chicago, IL<ref>{{Cite web|url=https://schwartzcollection.com/artwork/untitled-landscape-2/|title=Untitled (Landscape)|work=M. Christine Schwartz Collection}}</ref>
* The Eagle's Nest Art Collection, Oregon Library, Oregon, Illinois [citation needed]
* The Harmon and Harriet Kelley Foundation for The Arts, San Antonio, Texas
Maka nkọwa zuru ezu banyere William A. Harper, lee: <nowiki>http://www.williamaharper.com/</nowiki>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
a0jkld2ef6x3o0m4ut7ddj3zojq0gke
Loretta Pettway
0
17829
95038
85789
2022-08-25T12:09:14Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Loretta Pettway''' (amụrụ n'afọ 1942) bụ ónyé America na-ese ihe na ónyé na-eme akwa nke [[Quilts of Gee's Bend|Gee's Bend Collective]] si Boykin, Alabama. A maara uwe elu ya màkà ụdị obi ike na nke improvisational.<ref>{{Cite web|url=http://paulsonfontainepress.com/artist/gees-bend-pettway|title=Loretta Pettway: Gee’s Bend {{!}} Paulson Fontaine Press|work=paulsonfontainepress.com|language=en-US|accessdate=2018-03-23}}</ref>
N'afọ 2006, ụdị uwe elu ya "Roman Stripes" na Medallion pụtara na stampụ ọrụ US Postal abụọ dị ka akụkụ nke usoro na-echeta ndị uwe elu Gee.<ref>{{Cite web|author=Pettway|first=Loretta|date=1970|title="Roman Stripes" Variation (Local Name: Crazy Quilt)|url=https://www.soulsgrowndeep.org/artist/loretta-pettway/work/roman-stripes-variation-local-name-crazy-quilt|accessdate=2021-03-11|work=Souls Grown Deep}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Pettway|first=Loretta|date=c. 1960|title=Medallion quilt|url=https://www.metmuseum.org/art/collection/search/654088|accessdate=2012-03-11|work=Metropolitan Museum of Art}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.wsfa.com/story/4751121/gees-bend-quilters-to-be-honored-with-stamp|title=Gees Bend Quilters to be Honored with Stamp|work=www.wsfa.com|date=2006-04-10}}</ref> Akpụkpọ ahụ ya dị na nchịkọta nké Museum of Fine Arts, Houston, Metropolitan Museum of Art, na Philadelphia Museum of Art.<ref>{{Cite web|url=https://www.mfah.org/art/detail/57366|title=Quilt {{!}} The Museum of Fine Arts, Houston|work=www.mfah.org|accessdate=2018-03-23}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.philamuseum.org/information/45-19.html|title=Philadelphia Museum of Art - About Us : Our Story|author=Art|first=Philadelphia Museum of|work=www.philamuseum.org|accessdate=2018-03-23}}</ref> Ọ bụ ónyé natara 2015 National Heritage Fellowship nke National Endowment for the Arts nyèrè, nke bụ nsọpụrụ kachasị elu nke gọọmentị United States na nka ọdịnala na ọdịnala.<ref>{{Cite web|url=https://www.arts.gov/honors/heritage/mary-lee-bendolph-lucy-mingo-and-loretta-pettway|title=Mary Lee Bendolph, Lucy Mingo, and Loretta Pettway: Quilters of Gee's Bend|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=www.arts.gov|publisher=National Endowment for the Arts|accessdate=February 7, 2021}}</ref>
== Ndụ ==
A mụrụ Pettway na Boykin, Alabama ma too n'ụlọ ndị na-enweghị njikọ na ọrụ na ibu ọrụ siri ike.<ref name=":0" /> Nné ya hapụrụ ezinụlọ ahụ mgbè Loretta dị ihe dị ka afọ asaa. Nna ya, Famous Pettway, lụrụ Plummer T. Pettway ọzọ, mana ọ bụ nne nne ya, Prissy zụlitere Loretta. Ọ bụkwa ónyé isi na-elekọta nwanne ya nwoke nwere nkwarụ. Pettway nọrọ ụfọdụ n'oge ọ bụ nwata n'okpuru ụlọ nwanne nne ya Candis na nwanne nna ya Tank Pettway. N'ebe ahụ, ọ tolitere n'akụkụ ụmụ nwanne ya Qunnie Pettway na Tank Jr. Mgbè e mesịrị, ọ kwagara n'ụlọ nwanne nné ọzọ, Missouri Pettway, n'akụkụ nwa nwanne ya, Arlonzia Pettway.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/loretta-pettway|title=Loretta Pettway|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=www.soulsgrowndeep.org|publisher=Souls Grown Deep Foundation|accessdate=February 7, 2021}}</ref>
Agụmakwụkwọ ya dịkwa obérè. Pettway na-agakarị ụlọ akwụkwọ n'oge Ọktọba, Nọvemba, na Disemba, n'etiti owuwe ihe ubi. Ma ọ bụghị ya, ógè ya niile fọdụrụnụ na-ewe ihe ubi na ilekọta nwanne ya nwoke.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/loretta-pettway|title=Loretta Pettway|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=www.soulsgrowndeep.org|publisher=Souls Grown Deep Foundation|accessdate=February 7, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/loretta-pettway "Loretta Pettway"]. ''www.soulsgrowndeep.org''. Souls Grown Deep Foundation. n.d<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 7,</span> 2021</span>.</cite></ref>
Ọ lụrụ nwoke na-emegbu mmadụ nké na-aṅụ mmanya, na-ese siga, ma na-ekwo ekworo nke ukwuu. Ọ zụlitere ụmụ asaa, ndị malitekwara ọrụ ugbo mgbè ha dị obérè.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/loretta-pettway|title=Loretta Pettway|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=www.soulsgrowndeep.org|publisher=Souls Grown Deep Foundation|accessdate=February 7, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/loretta-pettway "Loretta Pettway"]. ''www.soulsgrowndeep.org''. Souls Grown Deep Foundation. n.d<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 7,</span> 2021</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Pettway bụ otu n'ime naanị ndị na-eme akwa akwa nke Souls Grown Deep Foundation gbàrà ajụjụ ọnụ bụ ndị gosipụtara nlelị màkà ịmụta akwa akwa. Ọ na-echeta, "Ọ masịghị m ịkwa akwa. Achọghị m ime ya. Enwere m nwanne m nwoke nwere nkwarụ ma aghaghị m ịlụ ọgụ. Enwere m ọtụtụ ọrụ m ga-arụ".<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/loretta-pettway|title=Loretta Pettway|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=www.soulsgrowndeep.org|publisher=Souls Grown Deep Foundation|accessdate=February 7, 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.soulsgrowndeep.org/artist/loretta-pettway "Loretta Pettway"]. ''www.soulsgrowndeep.org''. Souls Grown Deep Foundation. n.d<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 7,</span> 2021</span>.</cite></ref> Otú ọ dị, nne nne ya Prissy kwenyesiri ike na ọ na-amụta ịkpa ákwà, na-ekwusi ike na ọ bụ nkà ga-aba uru n'ọdịnihu na ndụ ya. Nke a gosipụtara eziokwu mgbe Pettway kwagara n'ụlọ ya, nke nwere naanị otu ọnụ ụlọ ọkụ, dị ka okenye. "Ma mgbè m nwetara m ụlọ, ụlọ ochie na-adịghị mma, mgbe ahụ, achọrọ m ka ha na-ekpo ọkụ. Naanị okpomọkụ anyị nwere n'ime ụlọ oriri na ọṅụṅụ, mgbe ị na-apụ n'ime ebe ahụ ị chọrọ mkpuchi. Aghaghị m ibili ihe dị ka elekere anọ, elekere ise, wee nweta coal. Mee ka ọkụ gbaa. Uwe ha na-eme ka ị na-ekpo ọkụ. "<ref name=":0" />
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6jq4aezspdwwohsmz1235isclawcn01
Tiona Nekkia McClodden
0
17839
95146
86567
2022-08-25T20:14:30Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tiona Nekkia McClodden''' (July 2, 1981, Blytheville, Arkansas) bụ ónyé na-ese ihe na-eme nchọpụta, ónyé na-eme ihe nkiri na ónyé nlekọta na Philadelphia, PA.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.artforum.com/news/bard-names-tiona-nekkia-mcclodden-the-keith-haring-fellow-in-art-and-activism-75543|title=Bard Names Tiona Nekkia McClodden the Keith Haring Fellow in Art and Activism|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2018-07-01}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.artforum.com/interviews/tiona-nekkia-mcclodden-on-her-work-in-speech-acts-71161|title=Tiona Nekkia McClodden|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2018-07-01}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|url=http://www.curvemag.com/Events/Performance-Space-New-York-Present-Tiona-Nekkia-McCloddens-Club-2290/|title=Performance Space New York Present Tiona Nekkia McClodden's Club|author=Staff|first=Curve|accessdate=2018-07-30|language=en}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ McClodden na Blytheville, Arkansas, na 1981. Ọ gàrà Mahadum Clark Atlanta, na-amụ ihe nkiri na nkà mmụta akparamàgwà mmadụ wee gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya na ihe nkírí na Spelman College.<ref name=":5">{{Cite news|url=http://afropunk.com/2014/05/interview-queer-multimedia-artist-tiona-mcclodden/|title=INTERVIEW: Queer multimedia artist Tiona McClodden {{!}} AFROPUNK|date=2014-05-20|work=AFROPUNK|accessdate=2018-07-30|language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|url=http://www.sommerakademie.zpk.org/en/former-academies/2016/fellows/tiona-mcclodden.html|title=Tiona McClodden - Sommerakademie at Zentrum Paul Klee|author=Bern|first=Sommerakademie im Zentrum Paul Klee|work=www.sommerakademie.zpk.org|language=en|accessdate=2018-07-30}}</ref>
== Ọrụ na ọrụ ==
Ọrụ McClodden na-enyocha echiche nke okike, mmekọahụ na agbụrụ, na-elekwasị anya na ndị isi ojii, ndị na-eme ihe ike.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.artforum.com/news/bard-names-tiona-nekkia-mcclodden-the-keith-haring-fellow-in-art-and-activism-75543|title=Bard Names Tiona Nekkia McClodden the Keith Haring Fellow in Art and Activism|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2018-07-01}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|url=http://www.curvemag.com/Events/Performance-Space-New-York-Present-Tiona-Nekkia-McCloddens-Club-2290/|title=Performance Space New York Present Tiona Nekkia McClodden's Club|author=Staff|first=Curve|accessdate=2018-07-30|language=en}}</ref> Ọ na-emepụta ọrụ ya site na ụlọ ọrụ ihe nkírí na mgbasa ozi ya bụ Harriet's Gun, nke o kwùrù na ọ na-ezo aka na [[Harriet Tubman]].<ref name=":4">{{Cite web|url=http://www.sommerakademie.zpk.org/en/former-academies/2016/fellows/tiona-mcclodden.html|title=Tiona McClodden - Sommerakademie at Zentrum Paul Klee|author=Bern|first=Sommerakademie im Zentrum Paul Klee|work=www.sommerakademie.zpk.org|language=en|accessdate=2018-07-30}}</ref><ref name=":5">{{Cite news|url=http://afropunk.com/2014/05/interview-queer-multimedia-artist-tiona-mcclodden/|title=INTERVIEW: Queer multimedia artist Tiona McClodden {{!}} AFROPUNK|date=2014-05-20|work=AFROPUNK|accessdate=2018-07-30|language=en-US}}</ref>
O mepụtara ọtụtụ ọrụ na nraranye nye ndị édémédé na ndị egwu Africa America dị ka Langston Hughes na Florence B. Price ma ọ bụ [[Essex Hemphill]], Brad Johnson na Julius Eastman, bụ ndị rụrụ ọrụ na 1980s n'oge nsogbụ ọrịa AIDS na US.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.artforum.com/news/bard-names-tiona-nekkia-mcclodden-the-keith-haring-fellow-in-art-and-activism-75543|title=Bard Names Tiona Nekkia McClodden the Keith Haring Fellow in Art and Activism|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2018-07-01}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.artforum.com/news/bard-names-tiona-nekkia-mcclodden-the-keith-haring-fellow-in-art-and-activism-75543 "Bard Names Tiona Nekkia McClodden the Keith Haring Fellow in Art and Activism"]. ''www.artforum.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-07-01</span></span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite news|url=https://generocity.org/philly/2018/06/21/pew-center-arts-culture-2018-grantees-fellows-projects-social-impact-slant/|title=Meet Pew's 2018 arts and culture grantees with a social impact slant - Generocity Philly|date=2018-06-21|work=Generocity Philly|accessdate=2018-07-01|language=en-US}}</ref>
E gosipụtara ọrụ ya na Institute of Contemporary Art na Philadelphia dị ka akụkụ nkè ngosi ''Okwu'' / Ihe omume na 2017.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.artforum.com/interviews/tiona-nekkia-mcclodden-on-her-work-in-speech-acts-71161|title=Tiona Nekkia McClodden|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2018-07-01}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.artforum.com/interviews/tiona-nekkia-mcclodden-on-her-work-in-speech-acts-71161 "Tiona Nekkia McClodden"]. ''www.artforum.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-07-01</span></span>.</cite></ref>
== Ide ihe ==
* "[https://www.artforum.com/print/201806/tiona-nekkia-mcclodden-on-texas-isaiah-75535 Texas Isaiah]" Artforum, Summer 2018.
* "Ọdịdị m na-egbochi idozi ihe ọjọọ ndị mere n'oge gara aga, ma ọ bụ, yabụ na ọ bụrụ na ị hụ m ka m na-ebe ákwá, ọ bụ naanị ihe ịrịba ama nke ka dị ndụ", Triple Canopy, Eprel 25, 2019
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
c2gzw1wf8rmmuy2s2azndji2nmb3qvx
Harriet Forte Kennedy
0
17853
95483
82551
2022-08-26T08:53:59Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Harriet Arline Forte Kennedy''' (November 22, 1931 na February 12, 1994) bụ ónyé nchịkwa ebe ngosi nka America, ónyé na-ese ihe, na ónyé na-agụ egwu.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ ya na Cambridge, Massachusetts, Kennedy gụrụ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ dị n'ógbè ahụ tupu ọ gaa [[Másáchusẹts|Massachusetts]] College of Art, Institute of Art Administration na Mahadum Harvard, na Mahaduma Northeastern, ébé ọ nwetara nzèrè bachelọ.<ref name="Noling2012">{{Cite book|editor=Kristen Johnson & Ann Noling|title=A Legacy Remembered: The African American Community of West Medford|url=https://books.google.com/books?id=Deu4qTNqjc4C&pg=PA99|date=29 March 2012|publisher=Author House|isbn=978-1-4685-6368-9|pages=99–}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na School of the Museum of Fine Arts, Boston site na 1960 ruo 1965, wee malite ọmụmụ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Boston na 1965.<ref name="HellerHeller2013">{{Cite book|author=Jules Heller|title=North American Women Artists of the Twentieth Century: A Biographical Dictionary|url=https://books.google.com/books?id=AYxmAgAAQBAJ&pg=PR11|date=19 December 2013|publisher=Routledge|isbn=978-1-135-63882-5}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ ya na Museum of Fine Arts, Boston tupu ọ bụrụ osote ónyé nduzi nke Museum of Afro-American Artists.<ref name="Noling2012">{{Cite book|editor=Kristen Johnson & Ann Noling|title=A Legacy Remembered: The African American Community of West Medford|url=https://books.google.com/books?id=Deu4qTNqjc4C&pg=PA99|date=29 March 2012|publisher=Author House|isbn=978-1-4685-6368-9|pages=99–}}</ref> Kennedy bụkwa ónyé coloratura soprano nke na-abụ abụ n'ebe niile na mpaghara Boston.<ref name="Company1976">{{Cite journal|author=Johnson Publishing Company|title=Jet|journal=Jet : 2004|url=https://books.google.com/books?id=gMADAAAAMBAJ&pg=PA38|date=12 February 1976|pages=38–|issn=0021-5996}}</ref><ref name="Company1984">{{Cite journal|author=Johnson Publishing Company|title=Jet|journal=Jet : 2004|url=https://books.google.com/books?id=4LADAAAAMBAJ&pg=PA29|date=13 August 1984|pages=29–|issn=0021-5996}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Kennedy nwụrụ na Medford, Massachusetts n'afọ 1994. O nwèrè ụmụ atọ, gụnyere nwa nwanyị nkuchi.<ref>{{Cite news|date=1994-02-15|title=Obituary for Harriet A. KENNEDY-Of|pages=20|work=The Boston Globe|url=https://www.newspapers.com/clip/38533356/obituary-for-harriet-a-kennedy-of/|accessdate=2021-01-31}}</ref><ref name="Noling2012">{{Cite book|editor=Kristen Johnson & Ann Noling|title=A Legacy Remembered: The African American Community of West Medford|url=https://books.google.com/books?id=Deu4qTNqjc4C&pg=PA99|date=29 March 2012|publisher=Author House|isbn=978-1-4685-6368-9|pages=99–}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
7joyzgdrdu9g6gpsj5hy0kh7gjeehhk
Leslie Barlow
0
17872
95335
82571
2022-08-25T22:23:35Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Justice_for_George_Mural.jpg|thumb|Ihe osise nke Leslie Barlow mepụtara na Minneapolis, MN, na 2020 dị ka akụkụ nke Creatives After Curfew nzaghachi maka ogbugbu George Floyd.]]
'''Leslie Barlow''' bụ ónyé America na-ese ihe nkírí na Minneapolis, Minnesota, lekwasịrị ányá na ihe osise ndị na-atụle isiokwu nke ọdịbendị dị iche iche, njirimara, na ezinụlọ.<ref name=":0">{{Cite web|title=MFA Student Profile: Leslie Barlow|url=https://mcad.edu/features/mfa-student-profile-leslie-barlow|accessdate=2020-06-18|work=mcad.edu|language=en}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Leslie Barlow ma zụlite ya na South Minneapolis ma gaa Southwest High School .<ref name=":0">{{Cite web|title=MFA Student Profile: Leslie Barlow|url=https://mcad.edu/features/mfa-student-profile-leslie-barlow|accessdate=2020-06-18|work=mcad.edu|language=en}}</ref> Ọ natara nzèrè Bachelor of Fine Arts na Studio Arts na obere na Business Administration na Mahadum Wisconsin-Stout na 2011. Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ nọ n'ọkwá nke ónyé na-arụ ọrụ na ọnye ọrụ afọ ofufo na ụlọ ọrụ nka oge a nke dị na Minneapolis The Soap Factory. Barlow gara n'ihu nweta nzere Masters of Fine Arts na Minneapolis College of Art and Design na Drawing and Painting na 2016.<ref>{{Cite web|url=https://growlermag.com/trailblazers-2016-leslie-barlow/|title=Trailblazers 2016: Leslie Barlow|author=Murphy|first=Kate|date=2016-11-30|work=Growler Magazine|language=en-US|accessdate=2019-05-15}}</ref><ref>{{Cite web|author=Colbert|first=Harry|date=2019-03-19|title=Leslie Barlow examines ethnicity in the family dynamic in new collection|url=https://www.insightnews.com/aesthetics/leslie-barlow-examines-ethnicity-in-the-family-dynamic-in-new-collection/article_cc6b96ac-4a7c-11e9-8d26-7f438cc27084.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-06-18|work=Insight News|language=en}}</ref><ref name=":0" />
== Ọrụ ==
Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na Minneapolis College of Art and Design, Barlow nwere ihe ngosi nke ọrụ ya, nke akpọrọ Loving, ma gosipụta ọrụ ya n'ebe ndị dị ka US Bank Stadium.<ref>{{Cite web|url=https://growlermag.com/trailblazers-2016-leslie-barlow/|title=Trailblazers 2016: Leslie Barlow|author=Murphy|first=Kate|date=2016-11-30|work=Growler Magazine|language=en-US|accessdate=2019-05-15}}</ref> Barlow na-eji usoro dị iche iche emepụta ihe ya, site na ihe osise naanị ruo ihe mgbasa ozi agwakọta nke na-eji ihe dị iche iche, dị ka otu o si "na-etinye ákwà na ogwe aka na akwa nke na-egosi site na ọnụ ọgụgụ ya..."<ref name="Regan">{{Cite web|url=https://www.vice.com/en_us/article/3k8bq9/leslie-barlow-loving-paintings|title=The Artist Painting Intimate Portraits of Interracial Love|author=Regan|first=Sheila|date=2017-03-10|work=Vice|language=en-US|accessdate=2019-05-15}}</ref> Ọrụ Barlow na-arụkarị ọrụ n'ime isiokwu agbụrụ, okike, mmekọahụ, na ezinụlọ.<ref>{{Cite web|url=https://growlermag.com/trailblazers-2016-leslie-barlow/|title=Trailblazers 2016: Leslie Barlow|author=Murphy|first=Kate|date=2016-11-30|work=Growler Magazine|language=en-US|accessdate=2019-05-15}}</ref> Ihe ndị a pụtara ìhè n'ihe ngosi mbụ ya, Loving, nke na-edozi ajụjụ ndị metụtara isiokwu ndị a niile.<ref name="startribune.com">{{Cite web|url=http://www.startribune.com/interracial-families-are-focus-of-buzzworthy-painter-s-new-minneapolis-show/414629373/|title=Interracial families are focus of buzzworthy painter's new Minneapolis show|work=Star Tribune|accessdate=2019-05-15}}</ref>
== Ihe osise ==
A zụlitere Barlow n'ezinụlọ nwere agbụrụ dị iche iche, nke nwéré mmetụta dị ukwuu n'ihe dị n'ọrụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.kare11.com/article/news/local/breaking-the-news/loving-case-inspires-new-interracial-art-exhibition/89-414495345|title=‘Loving' case inspires new interracial art exhibition|work=KARE|accessdate=2019-05-15}}</ref> Ọrụ ya na-elekwasị anya na onyinyo na akụkọ gbara njirimara na ọdịbendị dị iche iche gburugburu.<ref name=":0">{{Cite web|title=MFA Student Profile: Leslie Barlow|url=https://mcad.edu/features/mfa-student-profile-leslie-barlow|accessdate=2020-06-18|work=mcad.edu|language=en}}</ref>
[[Usòrò:Liberation_Mural.jpg|thumb|Ndị na-ese ihe Taylan DeJohnette na Maiya Lea Hartman sere ihe osise dị ka akụkụ nke mmemme Creatives After Curfew nke Leslie Barlow, Studio 400, na Public Functionary haziri iji meghachi omume na ogbugbu ndị Black American site n'aka ndị uwe ojii.]]
A họọrọ Barlow n'etiti ndị omenkà 34 ndị ọzọ dị n'ógbè ahụ iji mepụta ihe osise sitere n'ike mmụọ nsọ nke Minnesota Vikings màkà mmeghe nke US Bank Stadium, ebe Barlow mepụtara nnukwu foto 6 nkè ndị bụbu ndị egwuregwu Vikings.<ref>{{Cite web|url=https://growlermag.com/trailblazers-2016-leslie-barlow/|title=Trailblazers 2016: Leslie Barlow|author=Murphy|first=Kate|date=2016-11-30|work=Growler Magazine|language=en-US|accessdate=2019-05-15}}</ref>
== Onyinye ==
2019 McKnight Fellow maka ndị na-ese ihe nkiri<ref>{{Cite web|title=Leslie Barlow named 2019 McKnight Fellow for Visual Artists|url=https://www.metrostate.edu/news/leslie-barlow-named-2019-mcknight-fellow|accessdate=2020-06-18|work=Metropolitan State University|language=en}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
02fnjn46onf510it6smf3rhx70do2n4
Robert Butler (artist)
0
17884
95177
82583
2022-08-25T20:48:56Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Robert Butler''' (September 25, 1943 March 19, 2014) bụ onye America na-ese ihe nke a maara nke ọma màkà ihe osise ya nke ọhịa na azụ mmiri gbụrụ-gbúrụ [[Flórídạ|Florida's]] Everglades. Ọ bụ ónyé otu [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị]] omenkà Africa-America a ma ama, The Highwaymen .
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Butler na obéré ọbọdọ osisi na ọrụ ugbo nke Baxley, Georgia, na Septemba 25, 1943. N'ịbụ ónyé nne ya, Annie Talifer Butler, zụlitere, ónyé na-ewe ógè mgbè niile iji kụnye ụkpụrụ nke okwukwe na ọmịiko n'ezinụlọ ya, Butler na-ewere ọzụzụ ya dị ka "nke America".
N'afọ 1947, Butler kwagara Okeechobee, Florida, ébé o mechara mara osisi na mmiri nkè Florida Everglades, ọkachasị Lake Okeechobe, nke pụtara ìhè na ihe osise ya. Ihe mgbaru ọsọ Robert Butler na ihe osise ya bụ ichekwa ọdịdị gbara ya gbụrụ-gbúrụ nke dị mfe ịnweta n'ihi ọnọdụ ya. Ihe kpaliri ihe dị n'ihe osise ya sitere na ọdịdị ala dị iche iche.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://thehighwaymentrail.com/robert-butler/|title=Robert Butler - TheHighwaymenTrail.com|work=TheHighwaymenTrail.com|accessdate=2017-11-10|language=en-US}}</ref>
Ọrụ ọkachamara ya malitere n'afọ 1968. N'oge mbụ, ọ na-erekarị ihe osise ya site n'ọnụ ụzọ ruo n'ọnụ ụlọ ma ọ bụ n'akụkụ ụzọ. E nyèrè okwu "Highwayman" nke Butler nyèrè aka mepụta màkà ụdị onye na-ese ihe ya n'ihi usoro ha si emepụta ihe osise wee gaa n'okporo ụzọ awara awara nke Florida iji ree ihe osise ahụ maka ndụ. Ọ nụchara nkà ya site n'ịmepụta ihe karịrị otu narị kwa afọ. [citation needed] N'agbanyeghị enweghị ọzụzụ, Robert mepụtara ụdị nke ya, nke gosipụtara site na ihe ngosi dị egwu nke ala.
Ónyé so n'ezinụlọ eze nke [[Ethiopia|Etiopia]], ya bụ Prince Ermias Sahle Selassie, kpọrọ Butler Knight. E mepụtara Imperial Order of the Star of Honor of the Ethiopian Empire, iwu nke e webatara Butler, iji sọpụrụ ma ndị ọbọdọ ma ndị mba ọzọ nyèrè ọrụ nlereanya nye Alaeze Ukwu Etiopia.<ref>{{Cite web|url=http://www.thehighwaymen.com/artists/butler_robert.html|title=The Highwaymen|work=www.thehighwaymen.com|accessdate=2017-11-10}}</ref>
== Ọnwụ ==
N'oge ọ dị afọ 40 Butler chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa shuga; ọrịa nke mesịrị mee ka ọ nwụọ mgbè ọ bi n'ụlọ ndị agadi na Lakeland, Florida.<ref>{{Cite news|url=http://www.tampabay.com/news/humaninterest/highwaymen-painter-robert-butler-dies-at-age-70/2170913|title=Highwaymen painter Robert Butler dies at age 70|date=2014-03-19|accessdate=2017-11-10}}</ref> Butler nwụrụ na Machị 19, 2014 mgbè ọ dị afọ 70.<ref>Pera, Eric (March 19, 2014) [http://www.theledger.com/article/20140319/NEWS/140319062 Noted Landscape Painter Robert Butler Dies]. </ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
ev51g5hjjf9y4ljgy0h35t71u74jb5w
Willie B (producer)
0
17917
95632
82641
2022-08-26T10:22:08Z
Odogwu123
13962
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''William Thomas Trenell Brown''' (amụrụ na Julaị 5, 1983), nkè a maara dịka '''Willie B''' ma ọ bụ aha egwu The '''Ichiban Don''', bụ ónyé America na-emepụta ihe ndekọ hip hop na ónyé na-edekọ egwu si Los Angeles, [[California]]. Ọ bụ ónyé otu mbụ nke West Coast hip hop production team [[Digi+Phonics]] nkè Top Dawg Entertainment (TDE). Ọ bụkwa ónyé otu hip hop A Room Full of Mirrors, n'akụkụ ndị rapper ibe ya Punch na Daylyt, n'etiti ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.hotnewhiphop.com/punch-daylyt-and-more-spit-bars-on-a-room-full-of-mirrors-rawar-new-song.1991030.html|title=Punch, Daylyt & More Spit Bars on a Room Full of Mirrors' "RAWAR"|work=Hotnewhiphop.com|date=21 April 2021}}</ref>
== Ọrụ egwu ==
Na Jenụwarị 6, 2011, Willie B wepụtara mixtape akpọrọ I'm Not a Producer nke DJ Age kwadoro ma gosipụta ndị ọbịa si Jay Rock, Talib Kweli, Busta Rhymes, Little Brother, Crooked I, Kendrick Lamar, Bishop Lamont, Glasses Malone, na Kurupt.<ref>{{Cite web|url=http://www.datpiff.com/Willie-B-Im-Not-A-Producer-mixtape.186063.html|title=Willie B - Im Not A Producer Hosted by DJ AGE // Free Mixtape @|work=Datpiff.com|date=|accessdate=2013-09-01}}</ref> A maara ya ''nke'' ọma màkà ịmepụta Kendrick Lamar's "Ignorance Is Bliss" na "Rigamortis" site na Lamar'l Overly Dedicated na Section 80, n'otu n'otu. O mepụtara Ab-Soul's "Black Lip Bastard", na Schoolboy Q's "Gangsta in Designer (No Concept)", site na album studio ya nke abụọ Habits & Contradictions, n'etiti égwu ndị ọzọ màkà TDE.<ref name="complex1">{{Cite web|url=http://www.complex.com/music/2012/10/25-new-producers-to-watch-out-for/digi-phonics|title=Digi + Phonics — 25 New Producers To Watch Out For|work=Complex.com|date=|accessdate=2013-09-01}}</ref> N'èzí TDE, o mepụtara maka ndị na-ese ihe dịka Freddie Gibbs, Childish Gambino, [[Wale (rapper)|Wale]] na Apollo the Great, n'etiti ndị ọzọ.<ref name="googleusercontent1">{{Cite web|url=http://www.djbooth.net/index/news/entry/re-produced-profile-willie-b-1219121|title=Re-Produced Profile: Willie B. (of Digi+Phonics) [DJBooth Interview Exclusive] - Hip Hop News|work=Webcache.googleusercontent.com|accessdate=2013-09-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131119113500/http://www.djbooth.net/index/news/entry/re-produced-profile-willie-b-1219121|archivedate=2013-11-19}}</ref><ref>{{Cite web|author=Fairfax|first=Jesse|url=http://www.hiphopdx.com/index/news/id.23244/title.producer-willie-b-says-kendrick-lamar-s-rigamortis-led-to-work-with-wale-freddie-gibbs|title=Producer Willie B Says Kendrick Lamar's "Rigamortis" Led To Work With Wale, Freddie Gibbs | Get The Latest Hip Hop News, Rap News & Hip Hop Album Sales|work=HipHopDX.com|date=2013-03-18|accessdate=2013-09-01}}</ref> N'abalị iri abụọ na asaá n'ọnwa Julaị n'afọ 2013, ọ wepụtara ihe mbụ a na-akpọ Instagram-only instrumental mixtape.<ref>{{Cite web|author=Meara|first=Paul|url=http://www.hiphopdx.com/index/news/id.24833/title.willie-b-of-digi-phonics-releases-first-ever-instagram-only-beat-tape|title=Willie B of Digi+Phonics Releases First Ever Instagram Only Beat Tape | Get The Latest Hip Hop News, Rap News & Hip Hop Album Sales|work=HipHopDX.com|date=2013-07-27|accessdate=2013-09-01}}</ref>
=== Mpụta ndị ọbịa ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke ngosi ndị ọbịa, ya na ndị ọzọ na-eme nka, na-egosi afọ ewepụtara na aha ọba
! scope="col" style="width:16em;" |Title
! scope="col" |Year
! scope="col" |Artist(s)
! scope="col" |Album
|-
! scope="row" |"B.O.B. (Barack Over Bad Guys)"
|2009
|Bishop Lamont, Indef, Affion Crockett
|''Team America Fuck Yeah: Special Forces''
|-
! scope="row" |"Holla!" (Remix)
| rowspan="2" |2010
|Kida, Busta Rhymes, Little Brother, Kurupt, Crooked I, Talib Kweli, Jay Rock
|''The Endemic''
|-
! scope="row" |"My Wife"
|Curtiss King
|''Jet Pack On E''
|-
! scope="row" |"Is It"
|2012
|Moe-D, K.D.
|''Out of Nowhere''
|-
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
efi7y5cqeq94bpqpeskgskqoui3pfbe
Tom Wilson (record producer)
0
17919
95405
85003
2022-08-26T05:16:50Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Thomas Blanchard Wilson Jr'''. (March 25, 1931 na September 6, 1978) bụ onye America na-emepụta ihe ndekọ nke a maara nkè ọma màkà ọrụ ya na Bob Dylan, Mothers of Invention, Simon & Garfunkel, Velvet Underground, Cecil Taylor, Sun Ra, Eddie Harris, Nico, Eric Burdon and the Animals, the Blues Project, Clancy Brothers na Tommy Makem, na ndị ọzọ.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Wilson na Machị 25, 1931, nwa Thomas Blanchard na Fannie Odessa (Brown) Wilson.<ref name="Texas-BI">{{Cite web|url=http://www.ancestry.com|title=Texas Birth Index, 1903–1997 [database on-line]|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|date=2005|publisher=The Generations Network|accessdate=July 27, 2013}}</ref> Ọ tolitere na Waco, Texas, ébé ọ gàrà A.J. Moore High School, ma bụrụkwa ónyé otu New Hope Baptist Church.<ref name="Texas-Monthly">Hall, Michael, "[http://www.texasmonthly.com/story/greatest-music-producer-you-have-never-heard The Greatest Music Producer You've Never Heard of]", ''[[Texas Monthly]]'', January 7, 2014</ref> Mgbè ọ na-aga Mahadum Fisk, a kpọrọ Wilson ka ọ gaa Mahadum Harvard ébé ọ sonyeere Harvard New Jazz Society na ụlọ ọrụ redio WHRB; na nke ikpeazụ o mechara kwado ịga nke ọma ya niile na azụmaahịa egwu.
== Ọrụ ==
Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na Harvard, ọ gbaziri $ 500 (nke ya na $ 5,058 ) iji guzobe Transition Records, na-enwe ihe mgbaru ọsọ n'uche ịmepụta akara ndekọ na idekọ ndị egwu jazz kachasị elu n'ụbọchị ahụ.<ref>{{Cite book|author=Szwed|first=John|title=Space is the Place|publisher=Payback Press|year=1997|isbn=0-86241-722-8|url=https://books.google.com/books?id=a0WS0zkdIJIC}}. Cf. [https://books.google.com/books?id=a0WS0zkdIJIC&printsec=frontcover#v=onepage&q=tom%20wilson&f=false page 154]</ref> Akara ahụ wepụtara ihe dị ka abọm iri na abụọ, gụnyere Sun Ra's Jazz By Sun Ra (nke a kpọrọ Sun Song mgbe e wepụtara ya na 1968), nke bụ LP mbụ nke Ra (LP nke abụọ nke ihe Transition ka a na-ewepụtaghị ruo 1968), na abọm ''Jazz'' Advance nke Cecil Taylor, nke bụ ntọhapụ izizi Taylor. Transition weputara nnọkọ mbụ nke Doug Watkins, Donald Byrd, na Herb Pomeroy duziri. Ákàrà ahụ dàrà ogbenye na 1957 ma ree akwụkwọ ahụ na Blue Note na Delmark Records. Ọrụ Wilson na Transition Records nyeere ya aka inweta ọrụ na United Artists Records na 1957.<ref>Szwed, p159</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-emepụta ihe màkà ụlọ ọrụ jazz, gụnyere Savoy Records, ónyé ọ dekọrọ Sun Ra ọzọ na 1961.<ref>Szwed, p185-186</ref>
== Ọnwụ ==
Wilson nwụrụ site na nkụchi obi na Los Angeles na 1978, mgbè ọ dị afọ 47. E liri ya na Doris Miller Memorial Park na McLennan County, Texas.<ref name="Texas-Monthly">Hall, Michael, "[http://www.texasmonthly.com/story/greatest-music-producer-you-have-never-heard The Greatest Music Producer You've Never Heard of]", ''[[Texas Monthly]]'', January 7, 2014</ref>
== Nchịkọta diski ahọpụtara ==
* 1956: Sun Ra: ''Abụ'' Sun
* 1956: Cecil Taylor: Jazz Advance
* 1956: Donald Byrd: Anya Anya
* 1958: Louis Smith: Louis Smith bịara ebe a
* 1959: Curtis Fuller: ''Ịdafe Dị mfe''
* 1959: Cecil Taylor: ''Ịhụnanya maka'' ire ere
* 1959: Art Farmer: Brass Shout
* 1961: Sun Ra: Ụda ọdịnihu nke Sun Ra
* 1963: Bob Dylan: The Freewheelin' Bob Dylan (4 egwu, uncredited)
* 1964: Bob Dylan: ''Oge Ha'' bụ a-Changin'
* 1964: Bob Dylan: Akụkụ ọzọ nke Bob Dylan
* 1964: The Clancy Brothers na Tommy Makem: The First Hurrah!
* 1964: Simon na Garfunkel: Wednesday Morning, 3 A.M.
* 1965: The Clancy Brothers na Tommy Makem: E dekọrọ Live na Ireland
* 1965: Simon na Garfunkel: "The Sound of Silence" otu (nakwa na 1965 album)
* 1965: Bob Dylan: Iweta Ya Nile Nlaghachi N'Ụlọ
* 1965: Bob Dylan: "Like a Rolling Stone" single (nakwa na 1965 album Highway 61 Revisited, ma ọ bụghị nke Bob Johnston mepụtara)
* 1966: Ndị Nne nke Invention: Freak Out!
* 1966: Animalization: Animalisms (UK) / Animalization (US)
* 1966: Eric Burdon & the Animals: ''Eric nọ ebe a''
* 1966: The Blues Project: Projections
* 1967: Ndị Nne nke Invention: N'enweghị ihe mgbochi
* 1967: Eric Burdon & the New Animals: Winds of Change
* 1967: The ''Velvet Underground'': The Velvat Underground & Nico (dị ka onye nchịkọta akụkọ mmepụta, onye remixer, na onye na-emepụta egwu "Sunday Morning")
* 1967: Nico: Chelsea Girl
* 1968: The Velvet Underground: White Light/White Heat
* 1968: The Mothers of Invention: We're Only In It For The Money (nke a kwadoro dị ka onye na-emepụta ihe)
* 1968: Eric Burdon & the Animals: The Twain Shall Meet
* 1968: Soft Machine: The Soft Machine (onye na-emepụta ya)
* 1968: Harumi: Harumi
* 1968: Fraternity of Man: Fraternité of Man
== Edensibia ==
{{Reflist|2}}
s5z1easnyykh4m5sm70csgcq7oswpaf
Trackmasters
0
17929
95460
82658
2022-08-26T06:08:02Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Ndị Trackmasters bụ ndị America na-emepụta hip hop nke '''ndị''' na-emepụta egwu Poke (Jean-Claude Olivier) na Tone (Samuel Barnes), nke a maara nke ọma màkà ndekọ ahịa ha n'etiti ngwụcha afọ 1990 na mmalite afọ 2000. Frank "Nitty" Pimentel sonyeere ndị agha abụọ ahụ iji mezue ihe ịga nke ọma nkè "Trackmasters". N'oge ọrụ ha niile, ha na ndị na-ese hip-hop na R&B dị ichè ichè rụkọrọ ọrụ gụnyere Destiny's Child, Nas, R. Kelly, LL Cool J, Mary J. Blige, Will Smith, Jay-Z, Cam'ron, Jennifer Lopez, Mariah Carey, The Notorious B.I.G. na 50 Cent.
A maara ha maka egwu ha na-aga nke ọma na ọtụtụ remixes, ha enwetala ihe karịrị ọla edo asaa na iri abụọ platinum plaques n'oge ọrụ ha niile. Ha nọ n'ọnọdụ nke isii na Vibe magazine's "Greatest Hip-Hop Producers of All Time" na 'Mass Appeal'.<ref>{{Cite web|url=http://openlabs.com/poke.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071013210221/http://www.openlabs.com/poke.html|archivedate=October 13, 2007|title=Poke of Trackmasters Interview at Open Labs}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.discogs.com/artist/121765-Trackmasters|title=Trackmasters|work=Discogs.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://rapradar.com/2010/04/06/vibes-greatest-producer-of-all-time-bracket/|title=VIBE's Greatest Producer Of All Time Bracket|work=Rapradar.com|accessdate=April 26, 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
=== 1989-1995: Ọrụ mmalite na Trackmasters Entertainment ===
N'afọ 1989, Poke jikọtara ya na enyi ya n'oge ọ bụ nwata Frank "Nitty" Pimentel na ụlọ ndekọ ya na Bay Ridge, Brooklyn, New York City. Ya na Tone (nke a maara mgbè ahụ dị ka Red Hot Lover Tone), Pimentel nyeere Tone na Poke aka n'ịmụta ngwá ọrụ ya na mmemme na usoro nhazi na igwe drum. Alex Richbourg ghọrọ akụkụ nke otu ahụ n'otu afọ ahụ dị ka onye egwu. Afọ ole na ole ka e mesịrị, Alex Richbourg kpebiri ịga n'ihu ma sonyere Jimmy Jam na Terry Lewis. N'oge na-adịghị anya, Alex "Spanador" Mosely sitere n'òtù Lisa Lisa na Cult Jam gbakwunyere guitar acoustic na ọtụtụ ngwá egwu ndị ọzọ. Aha Trackmasters sitere n'aka ónyé njikwa mbụ ha Andre S. Brownne. A gbanwere aha mbụ ahụ dị ka TrakMasterz, mana n'etiti afọ ndị 1990 ónyé njikwa ọhụrụ Steve Stoute gbanwere ma gbanwee ya ka ọ bụrụ ihe dị taa.
=== 1995−2000: Ihe ịga nke ọma azụmahịa ===
N'afọ 1995, Trackmasters mepụtara ihe abụọ dị mkpa maka LL Cool J site na album ya nke Mr. Smith: "Hey Lover" na "Loungin". Abọm ahụ makwaara màkà egwu izizi Foxy Brown na egwu "I Shot Ya" (remix).<ref>{{Cite web|url=https://www.complex.com/music/2012/07/trackmasters-tells-all-the-stories-behind-their-classic-records-part-1/|title=Trackmasters Tell All: The Stories Behind Their Classic Records (Part 1)|work=Complex.com|accessdate=April 26, 2020}}</ref> "Hey Lover" nke gosipụtara Boyz II Men ruru # 3 na chaatị Billboard Hot 100 na Hot R&B Singles ma bụrụ platinum.<ref>{{Cite web|url=https://www.riaa.com/goldandplatinumdata.php?artist=%22Hey+Lover%22|title=Hey Lover, RIAA Gold & Platinum|work=[[Recording Industry Association of America]]|accessdate=August 27, 2020}}</ref> Remix nke "Loungin" ghọrọ ihe ọtụtụ ndị maara dị ka ụdị dị mkpa.<ref>{{Cite web|url=https://www.complex.com/music/2013/02/25-remixes-that-made-you-forget-about-the-original/|title=25 Remixes That Made You Forget About The Original|work=Complex.com}}</ref> Remix nke gosipụtara otu R&B Total ruru na # 3 na ''Billboard'' Hot 100.
=== 2000-2005: Columbia Records ===
N'afọ 2000, Trackmasters bịanyere áká na ónyé na-eti egwu 50 Cent na akara Trackmasters ha na Sony / Columbia Records ma mepụta ọtụtụ n'ime ihe ga-abụ abọm izizi ya Power of the Dollar, nke gụnyere egwu "Ghetto Qu'ran (Forgive Me) " na "How to Rob". Otú ọ dị, ụbọchị atọ tupu ihe nkírí nke vidiyo màkà "Thug Love", nke gosipụtakwara Destiny's Child, a gbagburu 50 Cent ugboro itoolu n'akụkụ ụlọ ya na New York. Columbia Records manyere Trackmasters ka ha wepụ ónyé na-ese ihe na akara ha n'ihi mgbasa ozi ọjọọ gbara ịgba égbè ahụ gbụrụ-gbúrụ, n'ihi ya, echekwara abọm ahụ na-eduga n'ịda n'etiti 50 na Poke & Tone.<ref>{{Cite web|url=http://www.eminem.net/50cent/|title=50 Cent|work=Eminem.net|accessdate=April 26, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.msnbc.msn.com/id/6959748/site/newsweek|archiveurl=https://web.archive.org/web/20050214221215/http://www.msnbc.msn.com/id/6959748/site/newsweek/|archivedate=February 14, 2005|title=Newsweek 50 Cent Bio}}</ref>
=== 2005-dị ugbu a: Ndozigharị ===
Mgbe afọ 2005 gasịrị, a nụrụ ụda nke ndị Trackmasters na hip-hop na R&B, Poke na Tone gbasara ma were ọrụ ọhụrụ; Poke dị ka ónyé na-emepụta telivishọn na Tone dị ka ónyé isi oche nke A&R na Universal Music Group.<ref>{{Cite web|url=http://new.umusic.com/News.aspx?NewsId=237|title=Universal Music Group|date=November 30, 2004|archiveurl=https://web.archive.org/web/20041130211207/http://new.umusic.com/News.aspx?NewsId=237|accessdate=August 27, 2020|archivedate=November 30, 2004}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
s5o0ibvxwsmhs1d7dz2otmpsfsbkooj
Hawona Sullivan Janzen
0
17948
95535
82677
2022-08-26T09:28:36Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hawona Sullivan Janzen''' bụ ónyé édémédé America, ónyé na-ede uri, na ónyé na-eme ihe nkírí nke bi na [[Minésótạ|Minnesota]]. Ọrụ ya na-enyocha ọdịdị nke ịhụnanya, mfu, iru uju, na olileanya.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Sullivan Janzen na Shreveport, Louisiana.<ref>{{Cite web|title=hawona@gmail.com|url=https://www.mnartists.org/hawonagmailcom|accessdate=August 1, 2020|work=Mn Artists|language=en}}</ref>
== Ọrụ ==
A gụrụ uri Sullivan Janzen na National Public Radio.<ref name=":0">{{Cite web|title=Hawona Sullivan Janzen|url=https://www.crackedwalnut.com/hawona-sullivan-janzen.html|accessdate=July 10, 2020|work=Cracked Walnut}}</ref> Ọ na-abụ abụ jazz improvisational na Sonoglyph Collective.<ref name=":2" /> Ọ bụ ónyé ndụmọdụ màkà Forecast Public Art na Hennepin Theatre Trust, yana ónyé nhazi gallery màkà Urban Research and Outreach Engagement Center na Mahadum Minnesota.<ref name=":1">{{Cite web|date=November 15, 2018|title=‘I’m a poet, not a politician’: Hawona Sullivan Janzen on the inspiration for ‘Rondo Family Reunion’|url=https://www.minnpost.com/community-sketchbook/2018/11/im-a-poet-not-a-politician-hawona-sullivan-janzen-on-the-inspiration-for-rondo-family-reunion/|accessdate=July 11, 2020|work=MinnPost|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=UROC Staff|url=https://uroc.umn.edu/uroc-staff|accessdate=July 11, 2020|publisher=[[University of Minnesota]]}}</ref> Ọ bụ ónyé nhazi màkà usoro ọgụgụ uri nke Literary Witnesses.<ref name=":2">{{Cite web|author=Dolen|first=Jen|date=September 26, 2019|title=Forecast consultant Hawona Sullivan Janzen skillfully engages diverse stakeholders|url=https://forecastpublicart.org/forecast-consultant-hawona-sullivan-janzen-skillfully-engages-diverse-stakeholders/|accessdate=July 11, 2020|work=Forecast Public Art|language=en-US}}</ref>
N'afọ 2017, o sonyere na Poetry of Resistance and Change, ébé e gosipụtara ọrụ ya n'ụzọ buru ibu n'akụkụ ụlọ ọha. Ọrụ ahụ, nke Monica Sheets Larson haziri n'okpuru áhà Sister Black Press, gosipụtara ntinye nke ọtụtụ narị kaadị e bírí ebi na nnukwu akụkụ na-egosi uri sitere na Junauda Petrus, Michael Kleber-Diggs, Maitreyi Ray, Marion Gomez, na Ben Weaver. E gosipụtara uri ahụ n'èzí ụlọ ọrụ Soap Factory màkà izu atọ na 2017, e mekwara ihe omume ọha na eze nke malitere site na ịgba ịnyịnya ígwè nke ónyé na-ese ihe na-eduzi, gosipụtara ọgụgụ abụ, ma bipụta ya na ndụ site na iji ígwè obibi akwụkwọ ịnyịnya ígwè.<ref>{{Cite web|author=BWW News Desk|title=The Soap Factory Presents Monica Larson's POETRY OF RESISTANCE & CHANGE|url=https://www.broadwayworld.com/minneapolis/article/The-Soap-Factory-Presents-Monica-Larsons-POETRY-OF-RESISTANCE-CHANGE-20170822|accessdate=August 8, 2020|work=BroadwayWorld.com|language=en}}</ref>
== Edensibia ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
f1vk25u04i0m2zeksz7t00thfkgkn04
Rachel Carey George
0
17986
95518
82716
2022-08-26T09:19:59Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Rachel Carey George''' (1908-2011) bụ ónyé America na-ese ihe. A na-ejikọta ya na ndị [[Quilts of Gee's Bend|Gee's Bend]] quilting collective, n'akụkụ nwanne nné ya Delia Bennett.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=oULezQjE5hwC|title=Gee's Bend: The Architecture of the Quilt|author=Arnett|first=William|date=2006|publisher=Tinwood Books|isbn=9780971910478|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/rachel-carey-george|title=Rachel Carey George {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-22}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=sTCWY6VrqHcC|title=The Quilts of Gee's Bend|author=Beardsley|first=John|date=2002|publisher=Tinwood Books|isbn=9780965376648|language=en}}</ref> A gụnyere ọrụ ya na nchịkọta nke Museum of Fine Arts, Houston.<ref>{{Cite web|url=https://www.wbur.org/artery/2018/11/12/museum-of-fine-arts-mfa-gees-bend-quilts|title=Museum Of Fine Arts Acquires Historic Quilts From Community Who Traces Lineage To Slavery|work=www.wbur.org|language=en|accessdate=2019-04-22}}</ref>
== Ndụ ==
A mụrụ Reverend William Carey na Mariah Pettway Carey na Mitchell Hill, Alabama, Rachel Carey George bụ ónyé isi ezinụlọ ya. Ọ rụrụ ọrụ ugbo niile n'ihe onwunwe ya ruo mgbè ọ gbara afọ iri itoolu.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/rachel-carey-george|title=Rachel Carey George {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-22}}</ref> O nwèrè otu nwa nwanyị, Annie Mae Carey, ụmụ ụmụ atọ, na otu nwa nwa. Ọ dịrị ndụ ruo mgbè ọ dị afọ 103. Nwa ya nwanyị chetara n'ajụjụ ọnụ na ọ " nọgidere na-eyi akwa" ruo ọgwụgwụ ndụ ya.<ref name=":0" />
== Edensibia ==
{{Reflist}}
dmh9ra30d3kvlaq3zypd9iqwczx3ii4
Polly Bennett
0
17996
95547
82726
2022-08-26T09:40:45Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Polly Mooney Bennett''' (1922-2003) bụ ónyé America na-ese ihe. A na-ejikọta ya na [[Quilts of Gee's Bend|Gee's Bend]] quilting collective ma bụrụ ónyé otu Freedom Quilting Bee.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=sTCWY6VrqHcC|title=The Quilts of Gee's Bend|author=Beardsley|first=John|date=2002|publisher=Tinwood Books|isbn=9780965376648|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=4aHFBAAAQBAJ|title=The Freedom Quilting Bee: Folk Art and the Civil Rights Movement|author=Callahan|first=Nancy|date=2005-04-17|publisher=University of Alabama Press|isbn=9780817352479|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.tuscaloosanews.com/article/20070903/News/606120130|title=College News|work=Tuscaloosa News|language=en|accessdate=2019-04-22}}</ref> E gosipụtara ọrụ ya na Museum of Fine Arts, Houston.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/polly-bennett|title=Polly Bennett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-22}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Nwa nwanyị nke Mary na Minniefield Mooney, Polly Mooney Bennett tolitere na Gee's Bend, Alabama. Nné na nna ya kewara na 1928.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/polly-bennett|title=Polly Bennett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-22}}</ref> Ọ chọtara ọrụ nọọsụ na isi nri maka ezinụlọ ndị ọcha dị iche iche n'ógbè ahụ.<ref name=":0" /> Ọ lụrụ di ya, Mark Bennett na 1946. Ha nwèrè ugbo na Rehoboth Rd. màkà ndụ ha fọdụrụ.<ref name=":0" />
Bennett malitere ịkwa akwa n'okpuru ntụziaka nne ya mgbè ọ dị ihe dị ka afọ asatọ. Ọ na-echeta ịlụ ọgụ na mbụ, "... azụ mgbe ahụ ihe m mere dị ogologo n'otu akụkụ karịa nke ọzọ. Amalighị m ime ka ha dị mma ruo ogologo oge. "<ref name=":0" /> Ọ rụchara akwa akwa mbụ ya mgbe ọ dị afọ iri na ise ma a na-ewere ya ugbu a dị ka otu n'ime ndị na-emepụta akwa akwa nke ọma na Soul's Grown Deep Foundation's Collection.<ref name=":0" />
== Edensibia ==
{{Reflist}}
fgxlugx4z8xyn22kl3nw00ndbyzvmlm
Loretta Pettway Bennett
0
17999
95039
82729
2022-08-25T12:10:07Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Loretta Pettway Bennett''' (amụrụ na Disemba 29, 1960) bụ ónyé America na-ese ihe. A na-ejikọta ya na Freedom Quilting Bee, ébé nne ya, Qunnie Pettway, na-arụ ọrụ, yana ndị na-eme akwa akwa [[Quilts of Gee's Bend|Gee's Bend]].<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/loretta-pettway-bennett|title=Loretta Pettway Bennett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-20}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.philamuseum.org/booklets/8_47_100_1.html|title=Gee's Bend: The Architecture of the Quilt and African American Quiltmaking Traditions|work=www.philamuseum.org|accessdate=2019-04-20}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=oULezQjE5hwC|title=Gee's Bend: The Architecture of the Quilt|author=Arnett|first=William|date=2006|publisher=Tinwood Books|isbn=9780971910478|pages=144|language=en}}</ref> Akpụkpọ ụkwụ ya Sew Low na Vegetation bụ akụkụ nke Eskenazi Health Art Collection.<ref>{{Cite web|url=http://www.publicartarchive.org/work/forever-old-lady-sally|title=Forever (For Old Lady Sally) {{!}} Public Art Archive|work=www.publicartarchive.org|accessdate=2019-04-20}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Loretta Pettway Bennett n'ugbo dị na Gee's Bend, Alabama na Qunnie Pettway na Tom O. Pettway. Ya na ụmụnne ya na-arụkarị ọrụ na nnà nnà ya, Tank Pettway, ugbo na-akụ ogho, ọka, ahụekere, na poteto, n'etiti ihe ọkụkụ ndị ọzọ.
Ụlọ ezinụlọ Bennett enwetaghị mmiri pọmpụ ma ọ bụ okporo ụzọ a wụrụ awụ ruo 1975, mgbè ọ dị afọ iri na ise. N'oge gàrà aga, ezinụlọ ahụ ga-esi n'ụlọ ndị agbata obi ma ọ bụ olulu mmiri na isi iyi dị nso na-adọkpụ bọket mmiri. Ụlọ akwụkwọ Gee's Bend gafere de-egbochi ịkpa ókè n'afọ nke asaa nke Bennett, ma mechie ya obéré oge ka nke ahụ gasịrị. Iji gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya, a chọrọ ka Bennett buru bọs ụlọ akwụkwọ jupụtara awa abụọ n'ụtụtụ na abalị ọ bụla iji ruo ụlọ akwụkwọ dị na mpaghara ndị gbara ya gburugburu. Njem a siri ike mere ka isonye n'ihe omume ndị ọzọ bụrụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe na-agaghị ekwe omume. Ka o sina dị, Bennett gụsịrị akwụkwọ ma lụọ onye ọ hụrụ n'anya n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Lovett "Bennett" Bennett na July 7, 1979.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.soulsgrowndeep.org/artist/loretta-pettway-bennett|title=Loretta Pettway Bennett {{!}} Souls Grown Deep Foundation|work=www.soulsgrowndeep.org|accessdate=2019-04-20}}</ref>
== Ọrụ ==
A matara Bennett omenala akwa, mgbe ọ dị afọ ise ma ọ bụ isii, ọ bụ ezie na "N'oge ahụ, a na-ekwe ka anyị na-akpa agịga màkà ndị na-akpa akwa n'ime nne m na ndị na-eyi akwa. " N'oge okpomọkụ ọ bụla, nne ya na ụmụnne ya nwanyị ga-azụ ndị ọzọ ịkwa akwa n'ime nkà ya, nke nta nke nta. Akpụkpọ ụkwụ mbụ ọ rụchara bụ blanket nwa, nke bụ ọrụ Home Economics maka nwa nwa nwa nke ónyé nkụzi Home Economic.
Ọ bụ onye na-ese ihe na onye na-ebu ọdịbendị, raara onwé ya nye ịgbasa ọdịnala ọbọdọ ya maka ọgbọ ndị na-abịa n'ọdịnihu.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:1960 births]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qkiq1qtcw6j732zhjthw3oe2h91gfhd
Ronald Fair
0
18013
95237
82745
2022-08-25T21:22:01Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ronald Lyman Fair''' (Ọktoba 27, 1932 na Febụwarị 2018) bụ onye edemede America na onye na-ese ihe.<ref>{{Cite web|url=https://commonreader.wustl.edu/c/remembering-ronald-fair/|title=Remembering Ronald Fair|first=Cecil|author=Brown|authorlink=Cecil Brown (writer)|work=The Common Reader|date=September 29, 2020|accessdate=March 19, 2021}}</ref> A maara ya maka ụdị edemede ya na nnwale na nke dịgasị iche iche, nke kachasị pụta ìhè site na akwụkwọ akụkọ 1966 Hog Butcher, nke e debere na 1960s Chicago. Nke a bụ ihe ndabere nke ihe nkiri 1975 Cornbread, Earl and Me. Ndị na-eme ihe nkiri gụnyere Rosalind Cash na Laurence Fishburne. Mgbe ọ kwagara [[Finland]], Fair malitere ịkpụ ihe n'afọ 1977. N'ọnwa Disemba afọ 1980, a mụrụ ya ọzọ, mgbe nke ahụ gasịrị ọ ghọrọ "onye edemede Ndị Kraịst" na onye guzobere International Orphans' Assistance Association.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Ronald Fair n'aka ndị ọrụ ugbo [[Mississippi]] Herbert na Beulah Hunt Fair na Chicago, Illinois, ebe ọ gara ụlọ akwụkwọ.<ref name="rank">[http://biography.jrank.org/pages/2345/Fair-Ronald-L.html "Ronald L. Fair Biography - Selected works"], jrank.org.</ref> Mgbe ọ rụchara ọrụ afọ atọ na US Navy, ọ gara ụlọ akwụkwọ Stenotype nke Chicago, mgbe nke ahụ gasịrị ọ chọtara ọrụ dị ka onye nta akụkọ ụlọ ikpe ruo afọ 12.<ref name="rank" /> Ebe ọ malitere ide ihe mgbe ọ dị afọ iri na ụma, o bipụtara akwụkwọ dị iche iche n'akwụkwọ gụnyere Chicago Defender, ''Ebony'', Chat Noir, tupu mbipụta na 1965 nke akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Many Thousand Gone: An American Fable .<ref name="rank" /> E mere akwụkwọ akụkọ ya nke abụọ, Hog Butcher na 1975 dị ka Cornbread, Earl and Me. N'afọ 1970, o bipụtara World of Nothing: Two Novellas, na 1972 akwụkwọ akụkọ ndụ onwe ''onye'' We Can't Breathe .<ref name="Guzman">Richard Guzman, [http://richardrguzman.com/ronald-l-fair-we-cant-breathe/ "Ronald L. Fair: 'We Can't Breathe'"], Richard R. Guzman, February 11, 2015.</ref>
N'afọ 1977, Fair kwagara Finland, ebe o tinyere onwe ya n'ihe ọkpụkpụ karịa ide ihe.<ref name="Guzman">Richard Guzman, [http://richardrguzman.com/ronald-l-fair-we-cant-breathe/ "Ronald L. Fair: 'We Can't Breathe'"], Richard R. Guzman, February 11, 2015.</ref> Na Finland, Fair biri na Helsinki, Tampere na Kerimäki.<ref>{{Cite web|url=http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803095808252|title=Ronald L. Fair|work=Oxford Reference|publisher=[[Oxford University Press]]|accessdate=January 15, 2021}}</ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* Many Thousand Gone: An American Fable (akwụkwọ akụkọ dị mkpirikpi), Harcourt, 1965.
* Hog Butcher (akwụkwọ akụkọ), Harcourt, 1966; bipụtara ọzọ dị ka Cornbread, Earl and Me, Bantam, 1975.
* World of Nothing: Two Novellas, Harper, 1970.
* We Can't Breathe (akwụkwọ akụkọ), Harper, 1972.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ''Rufus'' (abụ uri), P. Schlack (Germany), 1977; 2nd edn Lotus Press, 1980
=== Asụsụ Norwegian ===
* 1987: ''Eva''; ''Rex Forlag''
=== Swedish ===
* 1978: "Gudskelov För snön" ("Ekele dịrị Chineke ka ọ na-acha snow"); 6/78 ''Bonniers Litterära'' Magasin (''BLM''), December 1978; Arg. 47 Nr 6.
=== Portuguese ===
* 2002: Correndo Para A Vida (1st mbipụta), Brazil
* 2010: Correndo Para A Vida (2nd mbipụta), Finland
=== Spanish ===
* 2010: Corriendo Hacia La Vida (1st mbipụta) Finland
=== Okwu maka ndekọ ===
* 1980: "A New Kinda Day"; Frendz, Music, H. Silvenoinen; Lyrics, Ronald Fair
* 1980: "Final Awakening"; Frendz, Music, H. Silvenoinen; Lyrics, Ronald Fair
* 1980: "Ndị na-agba egwú"; Frendz, Music, H. Silvenoinen; Lyrics, Ronald Fair
== Ihe nkiri ==
* 1968: An American Hero, edemede ihe nkiri maka Dino De Laurentiis, Hollywood
* 1971: Hog Butcher, drafts abụọ. Onye na-emepụta ihe nwere nkụchi obi abụọ ma resị onye ọzọ ikike ya
* 1975: Cornbread, Earl & Me, site na Hog Butcher
* 1994: ''Kirje Suomesta'', vidio egwu, nke R. Ampuja duziri
* 1995: ''Ònye bụ onye agbata obi gị'', Mumbai (Bombay), India; P. K. Rajhuns Director. Edere ma soro mepụta
* 2000: The Truth nke P. K. Rajhuns; nke ya na ya jikọrọ aka mepụta
== Egwuregwu ==
* 1968: Emperor's Parade, ma ọ bụ, Our Boy Dick; A Political Satire (Chicago)
* 1968 & 1969: Sails and Sinkers; comedy; (Chicago; Middletown, Conn Weslayan University)
* 1988: Animal Christmas, a musical (Helsinki)
* 2002: Animal Christmas, Jyväskylä, Finland
* 2003: Animal Christmas, Kankaanpää, Finland
* 2008: Animal Christmas; Hyderabad, India
* 2009: Animal Christmas; Hyderabad, India
== Ihe a tụrụ atụ ==
<gallery>
Usòrò:Ronald_f_sculpture_1.jpg|"Jizọs bere ákwá", osisi, 24 cm
Usòrò:Ronald_f_sculpture_3.jpg|"Oghere Atọ"; ọla nchara, 30 cm; Museum Villa Urpo; Ylöjärvi, Finland
Usòrò:Ronald_f_sculpture_4.jpg|"Seven Praising Him"; e sere osisi, 70 X 100; nchịkọta onwe onye
Usòrò:PraiseHim.jpg|"Na-aja Ya mma na ngwá ọrụ ndị nwere eriri"; osisi e sere ese, 25 site na 40 cm; nchịkọta onwe onye
Usòrò:UrpoWood1.jpg|"Nne na Nwatakịrị", osisi, 90 X 40 cm; Museum Villa Urpo; Ylöjärvi, Finland
Usòrò:UrpoBronzes.jpg|"Jizọs na ndị omempụ abụọ"; ọla nchara, mita ise; Museum Villa Urpo; Ylöjärvi, Finland
</gallery>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* "Growing Up Black and Female, Black and Male in Chicago in Gwendolyn Brooks's Maud [http://www.lib.niu.edu/ipo/1996/iht329645.html ''Martha''] and Ron Fair's Hog Butcher", in Illinois History Teacher (Mpịakọta 3:2, 1996) at Illinois Periodicals Online, Northern Illinois University Libraries
* {{IMDb title|0072822}}
* [http://www.library.northwestern.edu/spec/pdf/ronald_fair.pdf Ndepụta Archive nke] Ronald Fair Collection, Northwestern University Library
* [https://commonreader.wustl.edu/c/we-cant-breathe/ "Anyị nwere ike iku ume. Akụkụ nke Mbụ nke Ronald L. Fair's prescient, 1972 autobiographical novel"], The Common Reader, Septemba 29, 2020.
e3w993llekotydi9n01j6fosovgcy1j
William H. Davis (educator)
0
18018
95332
82752
2022-08-25T22:21:29Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=William H. Davis|image=William H Davis 1911.jpg|image_size=|alt=Black and white portrait of a man, wearing suit, with a white collared shirt and a black necktie, with a star on his jacket's lapel.|caption=Portrait of Davis, published in ''The Institute Monthly'' in 1911|birth_date={{birth date|1848|11|27}}|birth_place=[[Columbus, Ohio]], U.S.|death_date={{death date and age|1938|03|24|1848|11|27}}|death_place=[[Charleston, West Virginia]], U.S.|burial_place=[[Spring Hill Cemetery Historic District|Spring Hill Cemetery]],<br>Charleston, West Virginia, U.S.|spouse=Hallie Ann Lewis|children=4|occupation=Educator and school administrator|module={{Infobox military person
|embed = yes
|embed_title = Military career
|allegiance = {{flag|United States|name=United States of America}}
|branch = [[File:Seal of the United States Board of War.png|25px]] U.S. Army ([[Union Army]])
|branch_label = <!--"Branch" or "Service"-->
|serviceyears = 1863–1865
|serviceyears_label =
|rank = [[Private (rank)|Private]]
|unit = [[List of Ohio Civil War units#Other Ohio Volunteer Cavalry Units|7th Independent Company]] (Union Light Guard), Ohio Volunteer Cavalry
}}
{{Infobox academic
| child = yes
| fields =
| workplaces = African-American schools in [[Port Amherst, West Virginia|Tinkersville, West Virginia]] and Charleston, West Virginia
| alma_mater =
| notable_students =
{{plainlist |
* [[Booker T. Washington]]
}}
}}}}
[[Category:Articles with hCards]]
William H. Davis (Ọnwa Nọvemba 27, afọ 1848 - ọnwa Maachị 24, afọ 1938) bụ onye nkuzi Amerịka na onye nchịkwa ụlọ akwụkwọ na steeti US nke [[Odida Anyanwu Végíníyà|West Virginia]] . Davis bụ onye nkuzi mbụ nke Booker T. Washington, ọ bụkwa onye mbụ na naanị onye Afrịka-Amerịka na-azọ ọkwa gọvanọ West Virginia, na-agba ọsọ maka ọfịs ahụ n'afọ 1888.
A mụrụ Davis na Columbus, Ohio, n'afọ 1848. Ọ gụrụ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ọha na eze na Columbus na Chillicothe . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ debanyere aha na 7th Independent Company nke Ohio Volunteer Cavalry, nke a maara dị ka Union Light Guard, na Union Army. Ndị otu Davis bụ ndị agha ịnyịnya nke na-eche Onye isi ala Abraham Lincoln nche ma nọrọ na Washington, D.C. n'oge Agha Obodo America. A chụpụrụ ya n'ụzọ nkwanye ùgwù n'afọ 1865 mgbe a wasịrị ya n'ihi ọrịa nke akụkụ mastoid nke ọkpụkpụ ya. Mgbe agha ahụ gasịrị, ọ rụrụ ọrụ ụgbọ mmiri n'etiti Gallipolis, Charleston, na Brownstown.
N'ọnwa Septemba nke afọ 1865, ọ malitere ịbanye na Reverend Lewis Rice na mpaghara Tinkersville nke Malden. Rice were Davis n'ọrụ dị ka onye nkuzi ụlọ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ Tinkersville nke onwe ya, na klas a na-eme n'ụlọ Rice na mbụ. Davis bụ onye nkuzi mbụ nke Booker T. Washington na ụlọ akwụkwọ Tinkersville. N'afọ 1871, e were Davis n'ọrụ ka ọ bụrụ onye isi ụlọ akwụkwọ ndị Afrịka-Amerịka nke Charleston. Davis jere ozi dị ka onye isi maka ngụkọta afọ 24 ma gaa n'ihu na-akụzi. Ọ lara ezumike nká na nkuzi n'afọ 1913, ebe ọ kụziri ihe afọ 47.
N'afọ 1888, ndị Colored Independent Party họpụtara Davis dị ka onye na-azọ ọkwa gọvanọ na ntuli aka nke afọ 1888. Òtù ahụ haziri na-emegide ndị Republican Party n'ihi na ọ jụrụ ịnakwere ndị Afrị̀ka-Amerịka na-atụ vootu na West Virginia ma kwado ka a kwụsị ịkpa ókè ụlọ akwụkwọ. Davis ghọrọ onye Afrịka-Amerịka mbụ a họpụtara dị ka onye na-azọ ọkwa gọvanọ West Virginia, ma {{As of|2022}} bụ naanị onye Afrịka-Amerịka na-azọrọ ọkwa gọvanụ n'akụkọ ihe mere eme nke steeti ahụ. Mgbe a na-asọpụrụ Booker T. Washington na emume ncheta nke Mahadum Tuskegee n'afọ 1937, a kpọrọ Davis ma gaa dị ka onye ọbịa nsọpụrụ.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ William H. Davis na Columbus, Ohio, n'ọnwa Nọvemba 27, afọ 1848. Nna Davis bụ onye na-akwado Underground Railroad, na-enye ebe mgbaba na nri maka ndị ohu na-agbapụ na Southern United States.<ref name="Charleston Gazette 1">{{Cite news|author=Gregory|first=Kathryn|title=A forgotten man: William Davis and his impact on West Virginia history|work=[[Charleston Gazette-Mail|Charleston Gazette]]|date=February 19, 2011|url=http://www.wvgazette.com:80/News/201102191640}}</ref><ref name="Charleston Daily Mail 3">{{Cite news|author=Summers|first=George W.|title=Booker T. Washington's First Teacher, 89, Resides in City|work=[[Charleston Daily Mail]]|date=May 23, 1937|page=11|url=https://newspaperarchive.com/other-articles-clipping-may-23-1937-2994893/|accessdate=January 31, 2022}}</ref> A zụlitere Davis na Columbus ma gụọ akwụkwọ na usoro ụlọ akwụkwọ ọha na eze ruo mgbe ọ dị afọ 13, mgbe ọ kwagara Chillicothe site n'afọ 1861 ruo afọ 1863 iji mụọ agụmakwụkwọ Bekee n'ụlọ akwụkwọ ọha na ala.<ref name="Woodson 1922 46" /><ref name="Charleston Gazette 1" /><ref name="Harlan 1971 63–85" /> Ọ laghachiri Columbus n'oge mgbụsị akwụkwọ n'afọ 1863.<ref name="Woodson 1922 46" />
== Ndụ onwe onye ==
N'afọ 1869, Davis lụrụ Hallie Ann Lewis na Tinkersville.<ref name="Charleston Gazette 1">{{Cite news|author=Gregory|first=Kathryn|title=A forgotten man: William Davis and his impact on West Virginia history|work=[[Charleston Gazette-Mail|Charleston Gazette]]|date=February 19, 2011|url=http://www.wvgazette.com:80/News/201102191640}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGregory2011">Gregory, Kathryn (February 19, 2011). [https://web.archive.org/web/20110223100201/http://www.wvgazette.com:80/News/201102191640 "A forgotten man: William Davis and his impact on West Virginia history"]. ''[[Charleston Gazette-Mail|Charleston Gazette]]''. [[Charleston, West Virginia]]. Archived from [http://www.wvgazette.com:80/News/201102191640 the original] on February 23, 2011.</cite></ref><ref name="WVDCH 3">{{Cite web|url=http://archive.wvculture.org/vrr/va_mcdetail.aspx?Id=12672424|title=Marriage Record Detail: Wm. Davis and Hallie Lewis|work=West Virginia Vital Research Records|publisher=West Virginia Division of Culture and History|accessdate=January 29, 2022|archivedate=January 30, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220130030521/http://archive.wvculture.org/vrr/va_mcdetail.aspx?Id=12672424}}</ref> Davis na nwunye ya nwere ụmụ nwanyị anọ: Mamie, Josephine, Inez, na Fannie.<ref name="Charleston Daily Mail 1">{{Cite news|title=Death Claims Negro Leader|work=[[Charleston Daily Mail]]|date=March 25, 1938|page=13|url=https://newspaperarchive.com/obituary-clipping-mar-25-1938-2994537/|accessdate=January 31, 2022}}</ref><ref name="Hinton Daily News 1">{{Cite news|title=Educator Passes|work=Hinton Daily News|date=March 25, 1938|page=8|url=https://www.newspapers.com/clip/93831294/obituary-for-william-h-davis-aged-89/|accessdate=January 30, 2022}}</ref> N'oge ọnwụ ya n'afọ 1938, Davis nwere ụmụ ụmụ iri na asaa, ụmụ ụmụ iri abụọ, na ụmụ ụmụ isii.<ref name="Charleston Daily Mail 1" /><ref name="Hinton Daily News 1" />
Davis sonyeere African Zion Baptist Church na Malden n'afọ 1866, wee bụrụ onye otu First Baptist Church dị na Charleston n'afọ 1872.<ref name="Charleston Daily Mail 1">{{Cite news|title=Death Claims Negro Leader|work=[[Charleston Daily Mail]]|date=March 25, 1938|page=13|url=https://newspaperarchive.com/obituary-clipping-mar-25-1938-2994537/|accessdate=January 31, 2022}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://newspaperarchive.com/obituary-clipping-mar-25-1938-2994537/ "Death Claims Negro Leader"]. ''[[Charleston Daily Mail]]''. [[Charleston, West Virginia]]. March 25, 1938. p. 13. [https://web.archive.org/web/20220131135029/https://newspaperarchive.com/obituary-clipping-mar-25-1938-2994537/ Archived] from the original on January 31, 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">January 31,</span> 2022</span> – via [[NewspaperArchive.com]].</cite></ref><ref name="WVPB 1">{{Cite news|author=<!--Staff writer(s)/no by-line.-->|date=November 27, 2020|title=November 27, 1848: African-American Educator William H. Davis Born|url=https://www.wvpublic.org/radio/2019-11-27/november-27-1848-african-american-educator-william-h-davis-born|work=West Virginia Public Broadcasting website|accessdate=January 30, 2022}}</ref> Ruo ọtụtụ afọ, Davis jere ozi dị ka odeakwụkwọ ego na ndekọ maka First Baptist Church.<ref name="Charleston Daily Mail 1" /> Davis bụkwa onye otu Free and Accepted Masons, Blundon post nke Grand Army of the Republic (GAR), na Business and Professional Men's Club.<ref name="Charleston Daily Mail 1" />
siy7njwcd7pyy5ikfpo1yyjqq5b5fyp
Waring Cuney
0
18019
95255
82755
2022-08-25T21:30:17Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''William Waring Cuney''' (Ọnwa Mee 6, afọ 1906 - rụo ọnwa Juun 30, afọ 1976) bụ onye na-ede uri nke Harlem Renaissance. A maara ya nke ọma maka uri ya "No Images," nke a na-edepụta n'ọtụtụ ebe.
== Akụkọ ndụ ==
[[Usòrò:William_Waring_Cuney_-_Charles_Parker,_1920-1955_-_Langegracht_72,_Leiden.JPG|thumb|Abụ "Charles Parker" n'elu mgbidi dị na Leiden ]]
William Waring Cuney bụ otu n'ime ejima abụọ amụrụ n'ọnwa Mee 6, afọ 1906, na Washington D.C. Nna ya, Norris Wright Cuney nke Abụọ, rụrụ ọrụ maka gọọmentị etiti.<ref name="btb">{{Cite book|author=Pool|first=Rosey E.|title=Beyond the blues: new poems by American Negroes|date=1962|publisher=Hand and Flower Press|url=https://books.google.com/books?id=havoAAAAIAAJ|accessdate=13 April 2017|language=en}}</ref> Nne ya, Madge Louise Baker, kụziri na usoro ụlọ akwụkwọ ọha na eze DC. Cuney gara ụlọ akwụkwọ ọha na eze DC, gụsịrị akwụkwọ na Armstrong High School. Ọ gara Mahadum Howard ruo oge ụfọdụ tupu ọ nweta B.A. ya na Mahadum Lincoln na Pennsylvania. Ọ gụrụ akwụkwọ na New England Conservatory of Music na Boston na Conservatory nke Music na Rome.<ref name="scott281">[https://books.google.com/books?id=z6Cs0Y1pvRAC&pg=PA281 Scott (2004), p. 281.]</ref>
N'afọ 1926, mgbe Cuney ka bụ nwa akwụkwọ na Mahadum Lincoln, uri ya "No Images" nwetara ihe nrite mbụ na asọmpi nke magazin Opportunity kwadoro. Abụ ahụ na-egosi n'ụzọ na-emetụ n'ahụ nwanyị ojii na-etinye ụkpụrụ ịma mma nke Europe. A kọwakwara ya n'ọtụtụ ebe ma were ya dị ka obere ihe ochie nke New Negro Movement.<ref name="dclibrary">{{Cite web|work=DCLibrary.org|title=William Waring Cuney: May 6, 1906 – June 30, 1976|url=http://dclibrarylabs.org/blkren/bios/cuneyww.html}}</ref>
Na Mahadum Lincoln, Cuney bụ nwa klas na enyi Langston Hughes. Ọtụtụ iri afọ ka e mesịrị, ya na Hughes dezigharịrị akwụkwọ edemede, Lincoln University Poets: Centennial Anthology, 1854 - 1910 (New York: Fine Editions, 1954).<ref name="scott280">[https://books.google.com/books?id=z6Cs0Y1pvRAC&pg=PA280 Scott (2004), p. 280.]</ref>
Mgbe ọ zụchara maka ọrụ na egwu dị ka onye na-agụ egwú ya na nwanne ya nwoke bụ onye na-akpọ piano, Cuney kpebiri na ọ nwere olu abụ na-adịghị mma ma ọ dịghị mgbe ọ rụrụ ọrụ ọkachamara.<ref name="btb">{{Cite book|author=Pool|first=Rosey E.|title=Beyond the blues: new poems by American Negroes|date=1962|publisher=Hand and Flower Press|url=https://books.google.com/books?id=havoAAAAIAAJ|accessdate=13 April 2017|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPool1962">Pool, Rosey E. (1962). [https://books.google.com/books?id=havoAAAAIAAJ ''Beyond the blues: new poems by American Negroes'']. Hand and Flower Press. p. 81<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 April</span> 2017</span>.</cite></ref> Otú ọ dị, ihe odide ya nwere mmetụta dị ukwuu n'ịhụnanya ya maka egwu. Abụ ya na-ada ụda nke ukwuu, a na-edekarị ya n'ụdị ballad ma ọ bụ n'ụdị mbụ nke na-echetara abụ blues. Ọtụtụ n'ime ha bụ ihe osise nke ndị Afrịka Amerịka nọ n'ime obodo.<ref name="scott280">[https://books.google.com/books?id=z6Cs0Y1pvRAC&pg=PA280 Scott (2004), p. 280.]</ref> Josh White, Al Haig, na Nina Simone etinyela ọtụtụ n'ime uri ya na egwu ma dekọọ ya.<ref name="pf">{{Cite web|work=Poetry Foundation|title=William Waring Cuney|date=19 March 2022|url=https://www.poetryfoundation.org/poems-and-poets/poets/detail/william-waring-cuney}}</ref> E bipụtara uri ya na akwụkwọ akụkọ ndị dị ka The Crisis na Black World, na n'akwụkwọ akụkọ nke Countee Cullen, James Weldon Johnson, Sterling Brown, na Arna Bontemps dezigharịrị.<ref name="scott281">[https://books.google.com/books?id=z6Cs0Y1pvRAC&pg=PA281 Scott (2004), p. 281.]</ref>
Ọ bụ ezie na e chefuru ọrụ ya na United States site n'afọ ndị 1950s, a sụgharịrị ya n'asụsụ German na Dutch ma mepụta ndị na-eso ya na Europe. O bipụtara naanị mpịakọta abụọ nke uri n'oge ndụ ya: Puzzles, mbipụta dị mkpirikpi nke e bipụtara na Netherlands n'afọ 1960, na Storefront Church, nke e biụtara na London n'afọ 1973. Ọ nwụrụ na New York City n'ọnwa Juun 30, afọ 1976.<ref name="scott281">[https://books.google.com/books?id=z6Cs0Y1pvRAC&pg=PA281 Scott (2004), p. 281.]</ref>
== Hụkwa ==
* Norris Wright Cuney
* Maud Cuney Hare
== Ọrụ ==
* {{Cite book|title=Puzzles}}
* {{Cite book|title=Storefront church|oclc=6360639}}
* {{Cite book|title=[[Women and kitchens]]|oclc=54175614}}
* {{Cite book|title=[[The alley cat brushed his wiskers]]|oclc=54175554}}
* {{Cite book|title=[[Two poems : Darkness hides his throne ; and, We make supplication]]|oclc=54175586}}
* {{Cite book|author=Cuney|first=William Waring|title=[[Sometimes I wonder]]|oclc=34142366}}
{{Reflist}}
2lrlhu5dyo70fkpmi7yvb5u7usokpgh
Rodney Jerkins
0
18022
95199
86144
2022-08-25T21:08:01Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Rodney Darkchild Jerkins (11149414586) (cropped).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Rodney Roy Jerkins'''<ref>{{Cite web|title=You Rock My World - ACE Repertory|url=https://www.ascap.com/repertory#ace/search/workID/551061055|publisher=[[American Society of Composers, Authors and Publishers|ASCAP]]|accessdate=March 25, 2019}}</ref> (amụrụ na Julaị 29, 1977), nke a makwaara site na aha egwu ya bụ Darkchild, bụ ónyé America na-emepụta ihe ndekọ, ónyé na-eti egwu, na ónyé na-ede egwu. Ya na ọtụtụ ndị na-ese ihe a ma ama na-arụkọ ọrụ.
Jerkins enwetala ọtụtụ Grammy Awards. Otu n'ime ihe ndị ọ rụzuru nkè ọma bụ "The Boy Is Mine" na "What About Us?" nke [[Brandy]], "I Can Love You" na "Enough Cryin" nke Mary J. Blige, "Daydreamin'" nke Tatyana Ali, "Angel of Mine" nke' Monica, "It's Not Right but It's Okay" nké Whitney Houston, "Say My Name" na "Cater 2 U" nke Destiny's Justin's Child Bieberphone, "You Had My Love" nke Jennifer Lopez, "He Wasn't [[Lady Gaga|Lady]], Love" nké Beyon Jton, My World" nke Toni Braxton, "He Love, "He World" nke [[Beyoncé Knowles|Beyon]] "As You" nke Michael"<ref>{{Cite web|first=Robbie|author=Daw|url=http://idolator.com/5576912/rodney-darkchild-jerkins-unreleased-michael-jackson|title=Rodney "Darkchild" Jerkins Working on Unreleased Michael Jackson Material | Music News, Reviews, and Gossip on|date=July 28, 2010|publisher=Idolator.com|accessdate=2012-05-17}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://darkchild.com/vision/|title=Rodney "Darkchild" Jerkins – Vision|publisher=Darkchild.com|accessdate=2012-05-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120604022427/http://darkchild.com/vision/|archivedate=June 4, 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.prnewswire.com/news-releases/rodney-jerkins-nominated-for-a-grammy-55146027.html|title=Rodney Jerkins Nominated for a Grammy|publisher=Prnewswire.com|accessdate=2012-05-17}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
94lhsv12tgw4ya0ppkknyt13w9ex7i5
Los (rapper)
0
18048
95043
82804
2022-08-25T12:14:04Z
Accuratecy051
13069
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Carlos Coleman''' (amụrụ na Machị 23, 1982), nkè a maara nke ọma site na aha egwu ya bụ King Los ma ọ bụ naanị Los bụ onye America na-eti egwu na onye na-ede abụ. Ọ bịanyere aka na Bad Boy Records n'oge 2005 na njikọ aka na nkwekọrịta ndekọ Bloc Incorporated ya. Mgbè nkwekọrịta ya dàrà, ọ laghachiri ịtọhapụ egwu n'onwe ya. Los bịanyere aka na Diddy's Bad Boy Records ọzọ na Febụwarị 2012, nke Interscope Records na-ekesa ugbu a. Otú ọ dị, na Machị 19, 2014, ọ ga-ekwupụta na ọ na-ahapụ Bad Boy na Interscope ọzọ. Ọ bịanyere aka ugbu a na After Platinum, 88 Classic na RCA.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qqpx2qrojhybqr1pqu55oiyf9k21m5w
Lil' Flip
0
18055
95369
85795
2022-08-26T00:18:44Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Wesley Eric Weston Jr'''<ref name="allmusic">{{Cite web|author=Birchmeier|first=Jason|url={{AllMusic|class=artist|id=p437619/biography|pure_url=yes}}|title=Lil' Flip: Biography|accessdate=August 17, 2009|year=2008|work=allmusic}}</ref>. (amụrụ na Machị 3, 1981), nke a maara nke ọma site na aha egwu ya bụ '''Lil''' 'Flip, bụ ónyé America na-eti egwu.<ref name="allmusic" /> Ọ malitere ọrụ egwu ya dị ka onye na-eti egwu na-enweghị ihe ọ bụla na onye na-alụ ọgụ tupu ya enweta nkwekọrịta ndekọ na Suckafree Records na 1999. A maara Lil' Flip nkè ọma màkà egwu ya "The Way We Ball", "Game Over" na "Sunshine".
== Ọrụ egwu ==
=== 1999: ''Akụkọ ifo'' nke ndị ekpenta na ndị a na-akpụghị n'ebe a na-eme ihe nkiri ===
N'afọ 1999, Lil 'Flip ga-abịanye ákà na nkwekọrịta ndekọ mbụ ya na Houston, Texas label Sucka Free. Na Julaị 18, 2000, Lil 'Flip wepụtara abọm izizi ya The Leprechaun, na-adọta uche DJ Screw, ónyé gbakwunyere Flip n'ime otu rap ya Screwed Up Click. DJ Screw kpọrọ Lil' Flip "The Freestyle King".<ref name="Pandora">{{Cite web|url=http://www.pandora.com/music/artist/lil%2Bflip|title=Lil' Flip Biography|accessdate=May 15, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110226095027/http://www.pandora.com/music/artist/lil%2Bflip|archivedate=February 26, 2011}}. Pandora.com</ref>
N'afọ 2002, Columbia Records nyere Flip nkwekọrịta na Sucka Free nkwekọrịta nkesa. Flip kwuru "Anyị chere na ọ bụghị naanị na ha na-akwanyere ihe anyị rụzuru n'onwe anyị ùgwù, kamakwa ha hụkwara nnukwu foto nke ihe m dị ka ónyé na-ese ihe, na Hump na mụ dị ka ndị isi Sucka Free niile. " Lil Flip wepụtara abọm nke ''abụọ'' ya Undaground Legend na August 27, 2002. A kwadoro abọm ahụ Platinum na Disemba 2002. O nwèrè egwu egwu ya "The Way We Ball". N'afọ 2003, e gosipụtakwara Lil 'Flip na David Banner single "Like A Pimp". Mgbe ahụ, ọ pụtakwara na egwu Yung Wun "Tear It Up". Ọ pụtakwara ọzọ na Three 6 Mafia single "Ridin' Spinners" nké méré chaatị. N'afọ 2003, ya na Ludacris mekwara egwu akpọrọ "Screwed Up".
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
lannttmojcgg6ybyf7zi0fqucvfhsxe
Lil' C (record producer)
0
18056
95368
82812
2022-08-26T00:16:14Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Darwin Cordale Quinn''' (amụrụ n'October 7, 1987), nke a maara dịka '''Lil''' 'C (nke a makwaara dị ka '''C-Gutta'''), bụ ónyé America na-emepụta ihe ndekọ hip hop, ónyé na-ede egwu, na ónyé na-eti egwu. O nwere ike ịbụ na a maara ya nke ọma maka ịmepụta egwu izizi nke Atlanta bụ Young Dro na 2006, "Shoulder Lean", nke dugara na nkwekọrịta na Grand Hustle Records. Quinn bụkwa akụkụ nke ndị na-emepụta ihe ndekọ Smash Factory, n'akụkụ ónyé na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro Mars na Grand Hustle label-boss T.I.
== Ọrụ egwu ==
Quinn malitere imepụta egwu hip hop dị ka ụzọ isi nweta ego ma kwụọ ụgwọ ya. Ọ malitere ụzọ a mgbè ọ dị obere, na-ere ụmụ klas ya na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ọ gàrà. Mgbè ọ dị afọ iri na ise, ọ na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ nke dị n'okpuru Hot 97.7 na Jackson, Mississippi, nke bụ otu o si mee ọtụtụ njikọ na ụlọ ọrụ egwu na mbido.<ref>{{Cite web|author=Spadine|first=Richard|url=http://www.djbooth.net/index/news/entry/behind-the-booth-5-questions-with-lil-c-aka-c-gutta-0403097|title=Behind the Booth: 5 Questions with Lil' C (aka C Gutta)|work=DJBooth.net|date=2009-04-03|accessdate=2020-03-28}}</ref>
Mgbè ọ dị afọ iri na asaa, Quinn mepụtara egwu "My Hood", màkà Young Jeezy, nke bụ egwu nke atọ site na abọm izizi ya Let's Get It: Thug Motivation 101 (2005). Ọ ga-emesị zute Jason Geter, onye isi ọrụ (CEO) nke onye America rapper T.I.'s Grand Hustle Records. Geter ji ụgbọelu gaa Quinn Atlanta, Georgia n'ụbọchị "Abụ m Eze", egwu vidio. Quinn were keyboard ya wee gaa n'ihu na-amasị Geter na nkà ya. O nwetara nnukwu nkwado n'afọ 2006, mgbè o mepụtara "Shoulder Lean", site n'aka onye na-ese ihe nkiri Grand Hustle bụ Young Droʹs album izizi Best ''Thang Smokin''' (2006). Ọ rere ihe karịrị nde ụda olu abụọ, nke dugara ya na nkwekọrịta mbipụta mbụ ya na Warner Chappell Music na Grand Hustle mgbe ọ dị afọ iri na asatọ.<ref>{{Cite web|url=http://keepittrill.com/media/2009/03/interview-lil-grand-hustles-beat-maker-producer/|author=Chrism|date=28 March 2009|work=KeepItTrill|title=Interview with Lil C: Grand Hustle's Man Behind The Beats|accessdate=22 November 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141129215158/http://keepittrill.com/media/2009/03/interview-lil-grand-hustles-beat-maker-producer/|archivedate=29 November 2014}}</ref> N'afọ 2007, Quinn na T.I. guzobere otu mmepụta ndekọ na ide egwu a na-akpọ The Smash Factory, n'akụkụ Lamar "Mars" Edwards nkè 1500 ma ọ bụ Nothin'.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=SUzk_YOit4s|title=Mars And Tip "Ti" Of The Smash Factory|publisher=[[YouTube]]|date=2007-11-21|accessdate=2020-03-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.worldstarhiphop.com/videos/video.php?v=wshhszwawXsE2rumyQYz|title=T.I. Showin Some Of His Production Skills: T.I., Lil C & mars In The Smack Factory Studio Workin On Beats! | Video|work=Worldstarhiphop.com|date=2009-05-13|accessdate=2020-03-28}}</ref>
Na ngwụcha afọ 2014, Quinn mepụtara remix nke "Heaven Knows" màkà ónyé mmeri nké ise nkè The Voice, Tessanne Chin. "Heaven Knows (Remix)" ka Republic Records wepụtara dị ka otu egwu na Nọvemba 2014. Na mbido afọ 2015, Quinn bịanyere aka na Kobalt Music Group na nkwekọrịta nchịkwa ọhụrụ. Ọzọkwa na 2015, Quinn mepụtara "Offset" maka T.I. na Young Thug, nke gụnyere na soundtrack nke ihe nkírí Furious 7.
== Edensibia ==
{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ckxb793h3bhsu5yje17u9kc0emg6akq
Lil Scrappy
0
18057
95372
86542
2022-08-26T00:27:33Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Lil Scrappy and Xbox 360 Special Edition Halo 3 Console 2007-09-15 photo by Konsole Kingz.jpg|thumb]]
[[Usòrò:Lil Jon and Lil Scrappy.jpg|thumb]]
'''Darryl Raynard Richardson'''<ref name=":0">{{Cite web|author=Loftus|first=Johnny|title=Lil Scrappy – Biography|work=[[AllMusic]]|publisher=[[Miller Freeman, Inc.]]|url={{AllMusic |class=artist |id=p577711 |pure_url=yes}}|accessdate=December 5, 2008}}</ref> III (amụrụ na Jenụwarị 19, 1984), nkè á maara nke ọma site na aha egwu ya bụ '''Lil Scrappy''', bụ ónyé America na-eti egwu.
Ónyé na-emepụta ihe na onye na-eme ihe nkiri bụ Lil Jon chọpụtara Richardson mgbè ọ na-eme n'ụlọ mmanya dị n'ọbọdọ ya bụ Atlanta.<ref name=":0">{{Cite web|author=Loftus|first=Johnny|title=Lil Scrappy – Biography|work=[[AllMusic]]|publisher=[[Miller Freeman, Inc.]]|url={{AllMusic |class=artist |id=p577711 |pure_url=yes}}|accessdate=December 5, 2008}}</ref> Ya na ndị otu Trillville, Lil Scrappy bụ otu n'ime ndị mbụ bịanyere aka na Lil Jon's BME Recordings. Richardson ewulitela aha siri ike ma na-agbaso ya n'ebe niile nke Atlanta hip hop na n'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ United States site na mbipụta mixtape dị iche iche.
== Ọrụ ==
=== 2004 na 2008: ''Bred 2 nwụrụ 2 Live'' ===
Abọm mbụ Lil Scrappy, The King of Crunk & BME Recordings Present: Trillville & Lil Scrappay (2004), bụ nkewa, na egwu Trillville na-anọchite anya otu "akụkụ" nke diski na egwu Lil Scrapping na-anọchi ányà nké ọzọ. Abọm ahụ ruru # 12 na Billboard 200.<ref>{{Cite web|title=Chart History: Lil Scrappy|url=https://www.billboard.com/artist/lil-scrappy/chart-history/tlp/|work=[[Billboard.com]]}}</ref>
E wepụtara abọm izizi Lil Scrappy bụ ''Bred 2'' Die Born 2 Live na Disemba 5, 2006 na Reprise Records. Ọ bụ Lil Jon mepụtara abọm ahụ ma gosipụta ngosipụta nke 50 Cent, Bohagon, Lil Jon, Olivia, Three 6 Mafia, Young Buck, Young Dro, na Yung Joc.<ref>{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/album/bred-2-die-born-2-live-mw0000569432|title=Bred 2 Die Born 2 Live – Lil Scrappy {{!}} Songs, Reviews, Credits {{!}} AllMusic|work=AllMusic|accessdate=August 14, 2017}}</ref> Otu egwu mbụ "Money in the Bank" gosipụtara Young Buck wee bụrụ nke abụọ Lil Scrappy's Top 30 single. <nowiki><i id="mwMw">Ego</i></nowiki> na Bank ruru n'ọkwa nké 28 na chaatị <nowiki><i id="mwNQ">Billboard</i></nowiki> Hot 100, na-aghọ nnukwu egwu egwu ya na nké kachasị nwee ọganihu na US ka ọ gafere ọnọdụ kachasị elu nke "Enweghị Nsogbu" site n'otu ọnọdụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&ar=LIL'+SCRAPPY&ti=MONEY+IN+THE+BANK|title=Gold & Platinum – RIAA|work=RIAA|accessdate=August 14, 2017|language=en-US}}</ref> A na-akpọ egwu nke abụọ site na abọm ahụ "Gangsta Gangsta" ma gosipụta Lil Jon. "Oh Yeah (Work)" bụ egwu nke atọ sitere na ''Bred 2'' Die Born 2 Live ma gosipụta E-40 na Sean P (nke bụbu Sean Paul) nke YoungbloodZ.
Lil Scrappy sonyeere akara Disturbing tha Peace n'ọnwa Eprel afọ 2009. ''Ọ bụ'' ezie na ọ ka na-ese ihe nkiri Just Another Day, a na-atụ anya na ọ ga-agagharị n'oge ọkọchị ahụ iji kwalite abọm studio ya nke anọ, Tha Grustle, mgbe ihe nkiri ahụ gwụchara.<ref>{{Cite web|author=Tai Saint Louis and scrappy|url=http://allhiphop.com/2009/04/06/lil-scrappy-joins-ludas-disturbing-tha-peace/|title=Lil Scrappy Join's Luda's Disturbing Tha Peace|publisher=AllHipHop.com|date=April 6, 2009|accessdate=March 30, 2012}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2011, ebe a ka na-ebipụta abọm ahụ, ọ kwupụtara na ọ hapụrụ Disturbing the Peace nakwa na Bonzi Records ga-ewepụta abọmpi ahụ na 2012.<ref>{{Cite web|author=Langhorne|first=Cyrus|url=http://www.sohh.com/2011/11/lil_scrappy_cant_disturb_tha_peace_parts.html|title=Lil Scrappy Won't Disturb Tha Peace Anymore, Parts Ways W/ Ludacris|publisher=Sohh.Com|date=November 2, 2011|accessdate=March 30, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131202230845/http://www.sohh.com/2011/11/lil_scrappy_cant_disturb_tha_peace_parts.html|archivedate=December 2, 2013}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
|- style="text-align:center;"
|2012 ugbu a
|''Ịhụnanya &amp; Hip Hop: Atlanta''
|Onwe ya
|-
|2016 2018
|''Hapụ ya Stevie''
|Onwe ya
|-
|2018
|''Ịhụnanya &amp; Hip Hop: Miami''
|Onwe ya
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fu0jrsolrciklm7ompq9d28c6ue87d1
Lil B
0
18058
95370
85793
2022-08-26T00:21:26Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Lil B 2011 (cropped).png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Brandon Christopher McCartney''' (amụrụ n'August 17, 1989), nke a maara dị ka '''Lil B''' na dị ka ónyé ọzọ ya The BasedGod, bụ ónyé America na-eti egwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.basedworld.com/?p=2627|title=This is beauty and art thank you for the birthday love!! Aug 17th! Happy #Based Day!! All|author=Lil B|date=August 17, 2010|work=basedworld.com|publisher=Based World|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110910024037/http://www.basedworld.com/?p=2627|archivedate=September 10, 2011|accessdate=May 30, 2011}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2016/06/02/sports/basketball/lil-b-hex-oklahoma-city-thunder.html|title=Outplayed? Perhaps. But Some See Rapper's Hex Behind Thunder's Downfall.|author=Bromwich|first=Jonah Engel|date=2016-06-01|work=The New York Times|accessdate=2016-09-16}}</ref> Lil B edekọla ma n'onwe ya ma ya na ndị otu Bay Area The Pack. Ọrụ ya n'onwe ya na-agụnye ọtụtụ ụdị, gụnyere hip hop, oge ọhụrụ, indie rock na egwu ukwe. Ọ na-akọwa ọrụ ya dị ka "nke dabeere", okwu nke na-egosi ụdị ndụ nke ịdị mma na nnagide; a makwaara ya màkà iji mgbasa ozi mmekọrịta eme ihe nke ukwuu iji wuo òtù nzuzo n'ịntanetị.<ref name="NYTJul2010">{{Cite news|author=Caramanica|first=Jon|title=A Pied Piper of Rap, Followed on Twitter|url=https://www.nytimes.com/2010/07/27/arts/music/27lil.html?_r=1|accessdate=18 April 2011|work=New York Times|date=26 July 2010}}</ref><ref name="sfbg">{{Cite news|author=Staley|first=Willy|title=The man behind the meme|url=http://www.sfbg.com/2010/09/07/man-behind-meme?page=0,0|accessdate=May 19, 2012|work=San Francisco Bay Guardian|date=September 7, 2009}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
McCartney tolitere na Berkeley, California, wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Albany High na Albany.<ref>{{Cite web|url=http://grantland.com/hollywood-prospectus/lil-b-tries-out-for-d-league-basketball-is-definitely-coming-for-kevin-durant/|title=Lil B Tries Out for D-League Basketball; Is Definitely Coming for Kevin Durant|author=Browne|first=Rembert|date=2012-10-15|language=en-US|accessdate=2016-09-16}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://patch.com/california/berkeley/lil-b-the-based-god-nyu-brandon-mccartney-rapper-berkeley-ca|title=Berkeley Rapper Lil B To Lecture At N.Y.U.|author=Fisher|first=Jim|date=April 4, 2012|work=patch.com|language=en-US|accessdate=2016-09-16}}</ref> Ọ nakweere aha Lil B, wee malite rap mgbe ọ dị afọ iri na ise na otu hip hop nkè San Francisco Bay Area The Pack. Mgbè mixtapes abụọ na-aga nke ọma na mpaghara, n'elu nke Bay Area's hyphy movement, abụ otu ahụ "Vans" ghọrọ ihe ijuanya. A họpụtara abụ ahụ dị ka nke ise kachasị mmá ''nke'' afọ 2006 site na magazin Rolling Stone.<ref>{{Cite web|url=http://www.brooklynvegan.com/rolling-stones-3/|title=Rolling Stone's 100 Best Songs of the Year & other lists of songs|date=December 12, 2006|work=BrooklynVegan|accessdate=2016-09-16}}</ref> Ike nke "Vans" mere ka otu ahụ wepụta ''Skateboards 2 Scrapers'' EP, na-egosi "Vans' remix na ndị na-eti egwu Bay Area Too $hort na Mistah F.A.B. N'afọ 2007, Lil B na The Pack wepụtara abọm mbụ ha, Based Boys.
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
05l6huko2gfq3g8yo8c4yfd6lyo1s7y
Like (record producer)
0
18059
95367
82815
2022-08-26T00:14:51Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Gabriel Stevenson''', onye a maara '''dị ka''' Like, bụ ónyé America na-emepụta ihe ndekọ, ónyé na-eti egwu, DJ na onye na-ede egwu. Onye a họpụtara na Grammy ugboro atọ, ọ malitere ịrụ ọrụ na Pacific Division, otu hip hop atọ, nke a maara nke ọma dị ka Pac Div na 2006.
N'afọ 2012, o mepụtara Kendrick Lamar's "Sing About Me" na Good Kid, M.A.A.D City. Ọ natara nhọpụta Grammy Award abụọ na 56th Grammy Awards: Album of the Year na Best Rap Album. N'afọ 2016, o mepụtara Anderson ."Room in Here" nke Paak gosipụtara The Game na Sonyae Elise na album ''Malibu''.<ref>{{Cite web|author=Garrett|first=Ural|title=between-producing-for-kendrick-lamar-anderson-paak-like-of-pac-div-is-now-poised-to-be-a-solo-threat|url=http://hiphopdx.com/news/id.40662/title.between-producing-for-kendrick-lamar-anderson-paak-like-of-pac-div-is-now-poised-to-be-a-solo-threat|work=HipHopDX|date=30 September 2016}}</ref> Abọm ahụ nwetara nhọpụta Grammy màkà Best Urban Contemporary Album na 59th Annual Grammy Awards. Like nwèrè mmepụta ihe na ndị na-ese ihe dịka Mac Miller, Ab-Soul, Joey Badass, Nick Grant, Asher Roth, Ill Camille na Currensy.<ref>{{Cite web|author=Rhymestyle|first=Rhymestyle|title=Mac Miller ft. Talib Kweli - Family First|url=http://djbooth.net/tracks/review/mac-miller-family-first|work=DJBooth}}</ref>
Like ewepụtala égwu dị ka ónyé na-ese égwu n'onwe ya. O weputara abọm instrumental, Zesty na Lightwork na 2014 na ''Emeralds''<ref>{{Cite web|title=Emeralds by Like on Apple Music|url=https://itunes.apple.com/us/album/emeralds/id1086810689|work=itunes.com|date=25 March 2016}}</ref> na 2016. Na Septemba 30, 2016, ọ wepụtara abọm rap mbụ ya, Songs Made While High, nke gosipụtara Anderson.<ref>{{Cite web|author=Hahn|first=Bryan|title=PREMIERE: LIKE OF PAC DIV 'SONGS MADE WHILE HIGH' LP AND "MISS ME WITH THAT" VIDEO|url=https://massappeal.com/premiere-like-of-pac-div-songs-made-while-high-lp-and-miss-me-with-that-video/|work=Mass Appeal}}</ref>Paak, Buddy, na Kali Uchis.
N'afọ 2017, Pac Div jikọtara ọnụ mà hazie ka ha wepụta abọm na ngwụcha afọ.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4l60okqjfvuc5yvs0827i1aw9x8vzu1
Roc Marciano
0
18075
95201
82839
2022-08-25T21:09:14Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rahkeim Calief Meyer''' (amụrụ na Febụwarị 11, 1978), nkè a maara '''nke''' ọma site na aha egwu ya bụ Roc Marciano, bụ ónyé America na-eti egwu, onye na-ede egwu, na onye na-emepụta ihe.
== Ọrụ ==
Roc Marciano sonyeere ndị ọrụ Busta Rhymes, Flipmode Squad, na-aghọ onye nke isii mgbè ọpụpụ nke Lord Have Mercy. Roc Marciano hapụrụ n'afọ 2001 iji guzobe UN, otu hip hop siri ike nke nwéré MC atọ ndị ọzọ (Dino Brave, Laku & Mic Raw) bụ ndị ya na ha wepụtara otu abọm na Carson Daly's 456 Entertainment n'afọ 2004. Roc Marciano pụtara na 2005 ''Wu-Tang'' Clan compilation album, Wu-Tag Meets the Indie Culture, na na 2008 Pete Rock's album, NY's Finest, na-enweta otuto màkà ụdị arụmọrụ dị otú ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.blackvibes.com/services/ms/artistInfo.asp?aid=3205|title=Roc Marciano :: Biography|publisher=BlackVibes.com|accessdate=2012-12-03}}</ref> Kemgbe afọ 2008, Roc Marciano anọwo na-arụ ọrụ n'onwe ya, ma na-eto eto n'ịntanetị, wepụtara abọm izizi ya, ''Marcberg''<ref>{{Cite web|url=http://passionweiss.com/2010/05/17/the-beat-generation-roc-marciano-he-rhymes-yall-boring/|title=The Beat Generation: Roc Marciano — He Rhymes, Y'all Boring » Passion of the Weiss|date=17 May 2010|publisher=Passionweiss.com|accessdate=2012-12-03}}</ref> na 2010.<ref>{{Cite web|url=http://pitchfork.com/reviews/albums/14720-marcberg/|title=Roc Marciano: Marcberg | Album Reviews|publisher=Pitchfork|date=2010-10-08|accessdate=2012-12-03}}</ref>
Na Febụwarị 21, 2017, Roc Marciano wepụtara Rosebudd's Revenge site na ébé nrụọrụ weebụ ya RocMarci.com. Abọm ahụ gosipụtara Ka na Knowledge the Pirate, ndị na-arụkọ ọrụ Roc Marciano ugboro ugboro, na mmepụta sitere ná Arch Druids, Mushroom Jesus, Modus Op, Knxwledge, na Roc Marciano n'onwe ya.
== Nkọwapụta ==
* 2010: ''Marcberg''
* 2012: ''A'' na-ebugharị ya
* 2013: ''Marci Ọtụtụ''
* 2017: ''Mbọ ọbọ Rosebudd''
* 2018: RR2: Ọgwụ Kasị ilu
* 2018: Kụlee Ịnyịnya Ọchịchịrị
* 2018: ''Kaos'' (ya na DJ Muggs)
* 2019: ''Marcielago''
* 2020: ''Oké'' ọkọchị ezi uche dị na ya (ya na Stove God Cooks)
* 2020: ''Ngwá ọrụ Pimp''
* 2020: ''Ugwu Marci''
* 2021: Delgado (ya na Flee Lord)
* 2022: Blame Kansas (ya na T.F. & Mephux)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
67kv3vxusaacntpa352i87a2faoohi9
Warren "Pete" Moore
0
18094
95256
86278
2022-08-25T21:30:53Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Pete Moore.JPG|thumb]]
Warren Thomas "Pete" Moore (November 19, 1938 ̊ Nọvemba 19, 2017) bụ ónyé America na-agụ egwú na ónyé na-emepụta ihe ndekọ, onye ama ama dị ka ónyé na-agụ egwu bass màkà otu Motown The Miracles site na 1955 gaa n'ihu, ọ bụkwa otu n'ime ndị otu mbụ. Ọ bụkwa onye 2012 Rock and Roll Hall of Fame Inductee, na onye na-ede egwu BMI na ASCAP, ọ bụkwa onye na-ahazi olu na egwu niile nke otu ahụ.<ref name="gbelv.com">{{Cite web|url=http://www.gbelv.com/pete_moore_awards.html|title=gbelv.com|work=Gbelv.com|accessdate=20 November 2017}}</ref><ref>DVD: Smokey Robinson & The Miracles: The Definitive Performances</ref>
== Ọrụ ==
[[Usòrò:PeteMoore2.jpg|thumb]]
A mụrụ Moore na Nọvemba 19, 1938 na Detroit.<ref name="nytobit">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2017/11/26/obituaries/pete-moore-an-original-miracle-and-co-writer-of-hits-dies-at-79.html|title=Pete Moore, an Original Miracle and Co-Writer of Hits, Dies at 79|first=Richard|author=Sandomir|work=The New York Times|date=26 November 2017|accessdate=19 April 2018}}</ref> Enyi nwata nke onye na-agụ egwu Miracles bụ Smokey Robinson, ha abụọ zutere na mmemme egwu nke usoro ụlọ akwụkwọ ọha na eze Detroit nyèrè, ébé Moore hụrụ Robinson na-abụ abụ dị ka akụkụ nke ihe ngosi ahụ. Ha abụọ ghọrọ ndị enyi ma guzobe otu abụ, nke mesịrị ghọọ Miracles. E wezụga ọrụ ya na Miracles, Moore nyeere Robinson aka ide ọtụtụ egwu egwu, gụnyere The Temptations ' "It's Growing" na "Since I Lost My Baby", na abụọ n'ime egwu kachasị egwu nkè Marvin Gaye, ndị na-ere ahịa Top 10 nde, "Ain't That Peculiar" na "I'll Be Doggone".
Moore sokwa dee ọtụtụ n'ime ihe ndị Miracles dere. Ndị a gụnyere "''Ooo'' Baby Baby" (1965), ''Grammy Hall of Fame'' na-ere ọtụtụ nde mmadụ Inductee "The Tracks of My Tears" (nakwa 1965), nke o ritere ASCAP Award Of Merit, "My Girl Has Gone", ọzọ Top 20 nke sitere na 1965, "Going to a Go-Go" (nakwara 1965), (ebe o nwetara usoro egwu mbụ nke egwu ahụ), na ọtụtụ nde na-ere # 1 Pop smash, "Love Machine" (nke ya na ónyé otu Miracles's site na ndị ọzọ bụ Billy Angffin City, platinum.<ref name="gbelv.com">{{Cite web|url=http://www.gbelv.com/pete_moore_awards.html|title=gbelv.com|work=Gbelv.com|accessdate=20 November 2017}}</ref><ref name="gbelv.com" /> Moore dị ka ónyé ndú nke Ọrụ Ebube ahụ nwèrè mmasị ndị ọzọ na Griffin i.e. Do it Baby nke bụ Miracles mbụ nnukwu ihe mgbè Smokey hapụrụ otu ahụ. Moore na otu ahụ bịanyere aka na nkwekọrịta njikwa na Martin Pichinson onye jikwa Lou Rawls na Bill Withers. Pichinson nyere aka nke ukwuu n'ịmepụta ntụziaka ọhụrụ màkà Ọrụ Ebube.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
7v9ac2kqwmrd3lrku1s1cu5qnapnwas
Danny!
0
18100
95583
84712
2022-08-26T10:02:19Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Daniel Keith Swain''' (amụrụ n'August 18, 1983), nke a maara dị ka '''Danny'''!, bụ onye America na-agụ egwu, ónyé na-eti egwu, onye mmepụta na ónyé na-ede egwu.<ref name="Jeffries">{{Cite web|first=David|author=Jeffries|title=Danny!: Biography|url={{AllMusic|class=artist|id=p766332/biography|pure_url=yes}}|work=[[AllMusic]]|date=March 11, 2013|accessdate=February 11, 2014}}</ref>
Swain ghọrọ onye a ma ama mgbe ọ rụchara ọrụ mbụ ya na ''Late Night na Jimmy Fallon'', ebe ọ malitere egwu ya "Evil".<ref>{{Cite news|first=Emmy|author=Blotnick|title=Danny! Performs 'Evil'|url=http://www.latenightwithjimmyfallon.com/blogs/2012/09/danny-performs-evil/|publisher=[[NBC]]|date=September 21, 2012|accessdate=September 21, 2012}}</ref> Mgbè ọ sonyeere Okayplayer Records, Danny! wepụtara abọm ya Payback, nke AllMusic kwùrù dị ka otu n'ime mbipụta hip-hop kachasị mma n'afọ.<ref name="Jeffries">{{Cite web|first=David|author=Jeffries|title=Danny!: Biography|url={{AllMusic|class=artist|id=p766332/biography|pure_url=yes}}|work=[[AllMusic]]|date=March 11, 2013|accessdate=February 11, 2014}}</ref><ref name="Billboard">{{Cite news|author=Ramirez|first=Erika|date=January 13, 2011|title=Exclusive: ?uestlove Announces Okayplayer Records Re-Launch, New Albums By Danny!, Young Guru|publisher=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|url=http://www.billboard.biz/bbbiz/industry/record-labels/exclusive-uestlove-announces-okayplayer-1007822952.story|accessdate=January 17, 2011}}</ref><ref>{{Cite news|first=AMG|author=Staff|title=AllMusic's Favorite Hip-Hop/Rap Albums of 2012|url=http://blog.allmusic.com/2012/12/20/allmusics-favorite-hip-hoprap-albums-of-2012/|publisher=[[AllMusic]]|date=December 20, 2012|accessdate=December 22, 2012}}</ref> N'afọ 2013, magazin <nowiki><i id="mwJQ">Ebony</i></nowiki> depụtara Swain n'etiti ndị ọzọ na-eto eto na-ese ihe na "Ndị ndu nke ụlọ akwụkwọ ọhụrụ", na-akpọ Swain otu n'ime mmadụ ole na ole "ndị na-emepụta ihe".
Swain edeela egwu ndabere nke etinyela n'ọtụtụ ihe nkírí na mmemme telivishọn, ọkachasị usoro ihe nkiri FOX bụ Bob's Burgers nke e nyèrè Swain ihe nrite Emmy maka onyinye ya na ihe omume nke meriri na ngalaba mmemme animated pụtara ìhè na 69th Primetime Emmy Awards na 2017.<ref name="Emmys">{{Cite news|title=Bob's Burgers: Awards & Nominations|url=https://www.emmys.com/shows/bobs-burgers|publisher=[[Emmy Award|Emmys.com]]|date=January 12, 2018|accessdate=January 12, 2018}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Swain, naanị nwa nke nné na nnà ndị agha, na Killeen, Texas wee kwaga Columbia, South Carolina, mgbe ọ dị afọ iri na ụma.<ref name="Jackson">{{Cite news|first=Deborah|author=Jackson|title=Military People: Danny Swain|url=http://www.militaryhub.com/military-people.cfm?id=29|publisher=Military Hub|date=March 11, 2009|accessdate=March 21, 2009}}</ref> Ọ gara Richland Northeast High School wee malite ịchụso egwu dị ka ihe ntụrụndụ n'afọ nke abụọ ya.<ref name="Jeffries">{{Cite web|first=David|author=Jeffries|title=Danny!: Biography|url={{AllMusic|class=artist|id=p766332/biography|pure_url=yes}}|work=[[AllMusic]]|date=March 11, 2013|accessdate=February 11, 2014}}</ref> Swain malitere ide okwu nke ya ma dekọọ egwu dị ka ihe ngosi màkà mmepụta ya.<ref name="Prefix">{{Cite news|first=Julio|author=Anto|title=Danny! Discusses New Album ''Payback'', Co-signs From Jay-Z And Blank, And The Evolution Of DIY In Hip-Hop|url=http://www.prefixmag.com/features/danny/danny-discusses-new-album-payback-co-signs-from-ja/72229/|publisher=Prefix Magazine|date=December 4, 2012|accessdate=December 11, 2012}}</ref>
=== Ihe nkiri na telivishọn ===
{| class="wikitable"
! align="left" |Abụ(s)
! align="left" |Ebe E gosipụtara ya
! align="left" |Netwọk
! align="left" |Afọ
|-
|"Nkwụsịtụ (nkwụsịtụ)"
|''Jersey Shore Mgbe awa gasịrị''
|MTV
|2008
|-
|"Cafe Surreal"
|''aMTV'' nkwalite bumper
|MTV
|2009
|-
|"Ebony Flower"
|''Ụbọchị Ndị Na-adịghị Ahụ anya''
|Ọwa M M M M Na-eme Ihe Ọjọọ
|2009
|-
|"Clee Ya"
|''Ụbọchị Ọdachi''
|MTV
|2011
|-
|"Onye nwe ala"
|''Òtù Dina''
|HGTV
|2011
|-
|"Onye nwe ala"
|''Ọchịchọ Ịhụnanya''
|SundanceTV
|2011
|-
|"Onye nwe ala"
|''2011 Comedy Awards''
|Comedy Central
|2011
|-
|"Cafe Surreal", "The Groove"
|''Red Bull Signature Series: Supernatural''
|NBC
|2012
|-
|"Cafe Surreal"
|''Njikọ ahụ''
|ESPN
|2012
|-
|"Ụda Na-adịghị Nkọcha"
|''Ọnụ Ọkpụkpụ Aka''
|HGTV
|2012
|-
|"Ihe ọjọọ"
|Egwuregwu na ''Late Night na Jimmy Fallon''
|NBC
|2012
|-
|"Chineke gọzie Nwatakịrị"
|''Ịgbapụ Amish''
|TLC
|2012
|-
|"Onye na-efunahụ"
|''Breaking Amish: Ihe omume ndị toro ogologo''
|TLC
|2012
|-
|"Ọjọ"
|Rockstar Presents: XDurance Series (ya na Rob Adelberg)
|YouTube
|2012
|-
|"Pineapple Gumdrop"
|''LXTV 1st Look''
|NBC
|2012
|-
|"Ọ ka na-eguzo"
|''Ndụ Mgbe: Karyn White''
|TV One
|2012
|-
|"Ebee ka Danny nọ", "Abụghị m Walrus"
|Mgbasa ozi telivishọn
|eriri
|2012
|-
|"Cafe Surreal"
|Crown Royal: Best Of promotional clip n'oge 2013 NBA Playoffs
|TNT
|2013
|-
|"Malice na Blunderland"
|''Ihe ịma aka: Ndị iro nke Abụọ''
|MTV
|2013
|-
|"Nwoke nọ n'ọnwa"
|''Snooki &amp; Jwoww''
|MTV
|2013
|-
|"Otu Ụbọchị Ọ ga-eme Cents"
|''Ihe ngosi na Vinny''
|MTV
|2013
|-
|"Mata ahụhụ"
|''Ụwa nke Jenks''
|MTV
|2013
|-
|"Gibraltar (Danny!'s Pride And Vanity Remix)"
|Ajụjụ ọnụ Just Blaze<ref>{{Cite news|title=Just Blaze Interview|url=http://www.okayplayer.com/news/just-blaze-the-questions-video-interview.html|date=October 6, 2014|accessdate=July 11, 2014}}</ref>
|Onye na-egwu egwu
|2014
|-
|"Clee Ya"
|Nordstrom ncheta ire ere n'oge ọkọchị
|cable na redio
|2014
|-
|"Were m gaa n'ahịhịa apịtị"
|"Work Hard or Die Trying, Girl" ihe omume nke Bob's Burgers
|FOX
|2014
|-
|"Ụgbọ ụkwụ n'elu bọs"
|Akụkụ "Party Bus" na Sesame Street
|PBS, HBO, YouTube
|2016
|-
|"Gangsta's Pair o' Dice", "Breakdance Bugaloo", "Walk Like This, No Like This"
|"Bob Actually" ihe omume nke Bob's Burgers
|FOX
|2017
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
a4y05p7zn5vv1it6ml34xonhcckefcf
Dash (rapper)
0
18101
95613
82876
2022-08-26T10:11:45Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Darien Corey Dash, Jr. (amụrụ na Julaị 21, 1992), nke a maara dịka '''Dash''' (nke a na-akpọ Da$H), bụ ónyé America na-eti egwu. Ewezuga ọrụ ya n'onwe ya, Dash bụ ónyé otu Heir Global, n'akụkụ enyi na onye na-arụkọ ọrụ, Retch. Dash bụkwa ónyé mmekọ nke ASAP Mob, na-eme ka ọ pụta ìhè mbụ ya na mixtape mbụ ha Lords Never Worry, na 2012. Ọ na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro na onye na-emepụta ihe ndekọ Mordecai Beats, ónyé ya na ya wepụtara mixtape ''La Cienega'' (2012). Da$h esorola ọtụtụ ndị rapper a ma ama na ụlọ ọrụ hip-hop rụkọọ ọrụ, gụnyere Ab-Soul, Action Bronson, Earl Sweatshirt, Vince Staples na Mac Miller.
== Nkọwapụta ==
=== Abọm studio ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke egwuregwu gbasaa, na nkọwa ndị ahọpụtara
! scope="col" style="width:16em;" |Aha ya
! scope="col" style="width:18em;" |Nkọwa nke abọm
|-
! scope="row" |''12''<br /><br /><br /><br />( Iri na abụọ na Sean O'Connell)
|
* E wepụtara ya: December 12, 2012
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Double A-Side Vol. 1''
|
* E wepụtara ya: October 31, 2013
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Double A-Side Vol. 2''
|
* E wepụtara ya: Jenụwarị 3, 2014
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''N'oge ahụ ka anyị''<br /><br /><br /><br /> na-ese anwụrụ ọkụ (na RetcH)
|
* E wepụtara ya: May 6, 2014<ref>{{Cite web|url=http://massappeal.com/dah-retch-the-time-we-smoked-dust-ep/|title=Da$h & Retch – "The Time We Smoked Dust" EP – Mass Appeal|date=May 7, 2014|publisher=|accessdate=May 15, 2017}}</ref>
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Double A-Side Vol. 3''
|
* E wepụtara ya: June 13, 2014
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Akpụkpọ ahụ''
|
* E wepụtara ya: August 14, 2015<ref>{{Cite web|url=http://www.hotnewhiphop.com/stream-dashs-new-project-skrewface-news.17048.html|title=Stream Da$h's New Project "Skrewface"|work=HNHH|publisher=|accessdate=May 15, 2017}}</ref>
* Label: Nke a tọhapụrụ n'onwe ya
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Double A-Side Vol. 4''
|
* A tọhapụrụ ya: October 24, 2017
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Ọ nwụọla?''
|
* A tọhapụrụ ya: Septemba 11, 2018
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Double A-Side Vol. 5''
|
* A tọhapụrụ ya: Mee 14, 2019
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |5(M na-egbu egbu na V Don)''<br /><br /><br /><br />''
|
* A tọhapụrụ ya: July 16, 2019
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Double A-Side Vol. 6''
|
* A tọhapụrụ ya: Septemba 17, 2019
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Ala Ọ dịghị Nwoke''
|
* A tọhapụrụ ya: Disemba 17, 2019
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |Too Late 4 Tearswith $auce Heist, Ankhlejohn, na V Don)''<br /><br /><br /><br />''
|
* A tọhapụrụ ya: August 7, 2020
* Akara: H'z Global
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
|}
=== Mixtapes ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke mixtapes, na nkọwa ahọpụtara
! scope="col" style="width:16em;" |Aha ya
! scope="col" style="width:18em;" |Nkọwa nke abọm
|-
! scope="row" |''Ihe odide nke ngwá egwú m''
|
* A tọhapụrụ ya: Jenụwarị 2, 2010
* Label: Nke a tọhapụrụ n'onwe ya
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Onye Na-achụ Nche''
|
* A tọhapụrụ ya: August 24, 2010
* Label: Nke a tọhapụrụ n'onwe ya
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Ibi Ihe M Na-atụfu''
|
* E wepụtara ya: March 19, 2011<ref>{{Cite web|url=http://mixtapewire.com/2011/01/dah-living-im-throwing-mixtape/|title=Only the BEST Mixtapes Here FIRST & Free!|work=mixtapewire.com|accessdate=July 7, 2015}}</ref>
* Label: Nke a tọhapụrụ n'onwe ya
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''Ihe ndekọ Caveman''<ref>{{Cite web|url=http://soulculture.com/music-blog/newmusic/dah-the-caveman-files-mixtape-free-download/|title=Da$h – The Caveman Files mixtape|work=SoulCulture|date=March 21, 2011|accessdate=July 7, 2015}}</ref>
|
* E wepụtara ya: Eprel 7, 2011
* Label: Nke a tọhapụrụ n'onwe ya
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''ChRon Burgundy''
|
* E wepụtara ya: July 23, 2011<ref>{{Cite web|url=http://www.datpiff.com/DaH-Chron-Burgundy-mixtape.254596.html|title=Da$H – Chron Burgundy|work=DatPiff|accessdate=July 7, 2015}}</ref>
* Label: Nke a tọhapụrụ n'onwe ya
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''La''<br /><br /><br /><br /> Cienega(with RetcH)
|
* E wepụtara ya: Septemba 21, 2012<ref>{{Cite web|url=http://indy.livemixtapes.com/mixtapes/18974/dah-retch-la-cienega.html|title=Da$h & Retch – La Cienega|work=LiveMixtapes|accessdate=July 7, 2015}}</ref>
* Label: Nke a tọhapụrụ n'onwe ya
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''V.I.C.E.S.''
|
* E wepụtara ya: June 30, 2013<ref>{{Cite web|url=http://www.hotnewhiphop.com/dash-v-i-c-e-s-mixtape.88480.html|title=Da$h – V.I.C.E.S – Download & Listen [New Mixtape]|work=HNHH|publisher=|accessdate=May 15, 2017}}</ref>
* Label: Nke a tọhapụrụ n'onwe ya
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
! scope="row" |''17 Minit Ndị Ọzọ''
|
* E wepụtara ya: Septemba 16, 2015<ref>{{Cite web|url=http://www.hotnewhiphop.com/dash-17-more-minutes-new-mixtape.116029.html|title=Da$h – 17 More Minutes – Download & Listen [New Mixtape]|work=HNHH|publisher=|accessdate=May 15, 2017}}</ref>
* Label: Nke a tọhapụrụ n'onwe ya
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|-
|}
=== Mpụta ndị ọbịa ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke ndị ọbịa na-abụghị otu, na ndị ọzọ na-eme ihe nkiri, na-egosi afọ a tọhapụrụ na aha abọm
! scope="col" |Aha ya
! scope="col" |Afọ
! scope="col" |Ndị ọzọ na-ese ihe
! scope="col" |Album
|-
! scope="row" |"Ụlọ Ọrụ"<ref>{{Cite web|url=http://rateyourmusic.com/release/mixtape/tenille/10illematic_10fdoom/|archiveurl=https://archive.today/20150127203110/http://rateyourmusic.com/release/mixtape/tenille/10illematic_10fdoom/|archivedate=January 27, 2015|title=10illemaic/10FDOOM by Tenile (Mixtape): Reviews, Ratings, Credits, Song list|accessdate=January 27, 2015}}</ref>
| rowspan="3" |2010
|Tenile, Sir Michael Rocks, Boldy James
|''10 okwu / 10FDOOM''
|-
! scope="row" |"Ụlọ elu"<ref name="Trademark">{{Cite web|url=http://rateyourmusic.com/release/album/trademark_da__kydiver/super_villain_issue__3__reign_supreme/|archiveurl=https://archive.today/20150127203048/http://rateyourmusic.com/release/album/trademark_da__kydiver/super_villain_issue__3__reign_supreme/|archivedate=January 27, 2015|title=Super Villain Issue #3: Reign Supreme by Trademark da Skydiver (Mixtape): Review, Ratings, Credits, Song list|accessdate=January 27, 2015}}</ref>
|Akara ahịa Da Skydiver, Currensy, Young Roddy
| rowspan="2" |''Super Villain mbipụta #3: Ọchịchị Kasị Elu''
|-
! scope="row" |"Ihe Ndị Dị Mkpa"<ref name="Trademark" />
|Akara ahịa Da Skydiver
|-
! scope="row" |"Nke dị elu"
| rowspan="2" |2011
|Ski Beatz
|''24 awa Karate School II''
|-
! scope="row" |"Lee Ndụ"
|McKenzie Eddy, GLC
|''Platinum na-eto eto''
|-
! scope="row" |"Pimpin oyi"
| rowspan="9" |2012
|Ntinye aka
|''4LaRaza''
|-
! scope="row" |"Full Metal Jacket"
|ASAP Mob, ASAP Rocky, ASAP Twelvyy, ASAP Ant, ASAP Ferg, ASAP Nast
| rowspan="3" |''Ndị nwe obodo anaghị echegbu onwe ha''
|-
! scope="row" |"Dope, Ego, Hoes"
| {{n/a}}
|-
! scope="row" |"Jay Reed"
|ASAP Iri na Abụọ
|-
! scope="row" |"Tọgharịa"
|Joey Fatts, Aston Matthews
|''Chipper Jones''
|-
! scope="row" |"Ezigbo Akụkọ"
|Aston Matthews, Retch
|''Versace Ragz''
|-
! scope="row" |"Newport Music"<ref name="DD">{{Cite web|url=http://www.datpiff.com/RetcH-Delinquents-Degenerates-mixtape.406784.html|title=RetcH – Delinquents & Degenerates|work=DatPiff|accessdate=December 19, 2017}}</ref>
|Retch, Sha Hef
| rowspan="2" |''Ndị Omume Ọjọọ na Ndị Mmebi Iwu''
|-
! scope="row" |"YungTurnUp"<ref name="DD" />
|Retch, Shorty K
|-
! scope="row" |"The Wave Matthews Band"<ref>{{Cite web|url=http://www.asapmob.com/2012/10/new-music-joey-fatts-the-wave-matthews-band-ft-dah-aap-yams/|title=A$AP Mob » New Music: Joey Fatts – The Wave Matthews Band ft. Da$h & A$AP Yams|work=asapmob.com|accessdate=July 7, 2015}}</ref>
|Joey Fatts, ASAP Yams
|''Chipper Jones Mpịakọta nke 2''
|-
! scope="row" |"Venus Moonshine"
| rowspan="10" |2013
|Jay Complex
|''Underdog II: Ọrụ nke Ịhụnanya''
|-
! scope="row" |"Oge bụ Ugbu a"
|Jay Worthy
|''Ịkwaga Egwú''
|-
! scope="row" |"Ndị Ọrụ Ego"
|Osisi Jay, DJ Clockwork, Ab-Soul, Smoke DZA
|''S.H.O.W. Oge''
|-
! scope="row" |"Afọ iri na abụọ anọ"
|Chuck Inglish, Retch
|''Ebe ndị a na-atụfu''
|-
! scope="row" |"Nri"
|Vince Staples, Larry Fisherman, Ab-Soul, Mac Miller
|''Ndị Ntorobịa E Zuru Ezu''
|-
! scope="row" |"N'ime Otu nkeji"<ref>{{Cite web|url=http://www.datpiff.com/Sir-Michael-Rocks-While-You-Wait-mixtape.490970.html|title=Sir Michael Rocks – While You Wait...|work=DatPiff|accessdate=July 7, 2015}}</ref>
|Sir Michael Rocks, Ab-Soul
|''Ka Ị Na-echere...''
|-
! scope="row" |"Blue Fin Tuna"
|Ntinye aka
|''Ngwongwo Egwuregwu Polo''
|-
! scope="row" |"Ụzụ ahịa"<ref name="wordpress.com">{{Cite web|url=http://theheirs.wordpress.com/|title=HEIR GANG|accessdate=July 7, 2015}}</ref>
|Ụgbụgba ASAP
|''The Big Payback Vol. 1''
|-
! scope="row" |"Ndị Jesuit"
|Thomas na-eche echiche efu
|''Thomas na-eche echiche efu''
|-
! scope="row" |"Nọgide na-enwe Bitch Broke"
|100s, Joey Fatts, Aston Matthews
| {{n/a}}
|-
! scope="row" |"Faces ọhụrụ v2"
| rowspan="3" |2014
|Mac Miller, Earl Sweatshirt
|''Ihu''
|-
! scope="row" |"Amen Nwanne"
|Larry Fisherman, Ab-Soul, Vince Staples, Retch
|{{n/a|non-album single}}
|-
! scope="row" |"Nanị na-atọ ụtọ"
|Ab-Soul
|''Ụbọchị Ndị A...''
|-
! scope="row" |"Ọkụ Ups"
| rowspan="4" |2015
|Uwe Earl Sweatshirt
|''Enweghị m mmasị na Shit, anaghị m aga n'èzí''
|-
! scope="row" |"Fetti"
|Playboi Carti, Maxo Kream
| rowspan="2" {{n/a|non-album singles}}
|-
! scope="row" |"Okpuru onwe"
|ASAP Ant, Zombie Juice
|-
! scope="row" |"Shrimp & Broccoli"<ref>{{Cite web|url=https://itunes.apple.com/us/album/the-opiate/id1046266485|title=The Opiate by VDon on Apple Music|work=[[iTunes]]|date=November 6, 2015|publisher=|accessdate=December 19, 2017}}</ref>
|V Don, Sha Hef
|''Onye Opiate''
|-
! scope="row" |"Jigga 98"
| rowspan="4" |2016
|Lucki
|''Nwa Sam''
|-
! scope="row" |"Ajụjụ"
|Domo Genesis, Kendra Foster
|''Jenesis''
|-
! scope="row" |"Ndị Peshia"<ref>{{Cite web|url=http://www.hotnewhiphop.com/fat-nick-when-the-lean-runs-out-new-mixtape.116426.html|title=Fat Nick – When The Lean Runs Out – Download & Listen [New Mixtape]|work=HNHH|date=May 31, 2016|publisher=|accessdate=May 15, 2017}}</ref>
|Fat Nick
|''Mgbe Lean Na-apụ''
|-
! scope="row" |"Onye na-agba ọsọ"
|Ụmụ nwoke na-egbu onwe ha
|''Ọcha Na-acha Mkpa Ebighị Ebi''
|-
! scope="row" |"Kpọka Okpomọkụ"
|2017
|V Don, Willie the Kid
|''Ihe edeturu na-acha anụnụ anụnụ''
|-
! scope="row" |"Gbanwee"
| rowspan="2" |2018
|Shoreline Mafia, Rob Vicious
|''Ọrịa Traplantic''
|-
! scope="row" |"Na Nne"
|LNDN DRGS, ụbụrụ aka ekpe
|''Ụbụrụ na DRGS''
|-
! scope="row" |"Mmeghe"
| rowspan="2" |2019
|Chi nke ise, Ab-Soul, Radamiz
|''Ihe nkiri nke Ise''
|-
! scope="row" |"Ụbọchị Ịkpọ Akụ"
|Anwụrụ ọkụ DZA
|''[Ihe e dere n'ala ala peeji]''
|-
! scope="row" |"Whitey Bulger"
|2020
|V Don
|''Mas Ojii''
|-
! scope="row" |"Lee n'azụ"
| rowspan="1" |2021
|[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|''Dị ka n'elu, otú ahụ n'okpuru''
|-
|}
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
92j9t66l12qeiclucvmqkm20w8ddtvw
Hassan al-Imam
0
18128
95512
82906
2022-08-26T09:11:55Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Hassan Al-Imam|image=|caption=|native_name=حسن الإمام|birth_name=حسن الإمام محمد الإمام|birth_date={{birth date|1919|3|6}}|birth_place=[[Mansoura]], [[Egypt]]|death_date={{death date and age|1988|1|29|1919|3|6}}|death_place=[[Cairo]], [[Egypt]]|nationality=[[Egyptians|Egyptian]]|occupation=[[Film Director]]|years_active=|title=Box-office King}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Hassan al-Imam''' (Maachị 6, 1919 na Mansoura, Egypt na Jenụwarị 29, 1988) bụ onye nduzi ihe nkiri Egypt a ma ama. A na-akpọ ya Eze nke Box-office, mere ihe nkiri atọ edepụtara na ndepụta ihe nkiri otu narị kachasị elu.<ref>{{Cite book|author=Cowie|first=Peter|url=https://books.google.com/books?id=mtNkAAAAMAAJ&q=%22hassan+el+imam%22+film|title=International Film Guide 1979|date=1978|publisher=Tantivy Press|isbn=978-0-498-02241-8|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=afDmG4jguikC&q=%22hassan+el+imam%22+film|title=The Unesco Courier|date=1996|publisher=Unesco|language=en}}</ref>
== Ndụ onwe ==
O nwere ụmụ nwoke abụọ, [[Hussein al-Imam]] (1951 Xing 2014), onye na-ede egwu, onye na-ahazi egwu, onye ọbụ abụ, ma na-arụ ọrụ mgbe ụfọdụ dị ka onye na-eme ihe nkiri na Moudy al-Imm, onye edemede / onye na-emepụta ihe nkiri.
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|1947
|"Ndị Mmụọ Ozi na Hel" (Mala'eka fi Gohanam)
|
|-
|1947
|"Ndị inyom bụ Ekwensu" (El-Setat Afareet)
|
|-
|1948
|"A Ezi Aha ezuola" (El-Seet wala El-Ghena)
|
|-
|1949
|"Ụmụ mgbei Abụọ" (Al-Yateematain)
|
|-
|1950
|"Ndị gụrụ akwụkwọ" (Zalamony El-Nas)
|
|-
|1950
|"Otu awa maka Obi Gị" (Saa la kalbak)
|
|-
|1951
|"Ihe Nzuzo nke Ndị Mmadụ" (Asrar El-Nas)
|
|-
|1951
|"A mụrụ m nke ọma" (Ana Bent Nas)
|
|-
|1951
|"Iwu nke Kasị Ike" (Hokm El-Kawy)
|
|-
|1952
|"Okporo nke nhụjuanya" (Kas El-Azab)
|
|-
|1952
|"Ọbụ ọnụ Nne na Nna" (Ghadab El-Waledeen)
|
|-
|1952
|"Oge Ọrụ Ebube" (Zman El-Agaeb)
|
|-
|1952
|"Onye nwa nwanyị bụ m" (Ana Bent Meen)
|
|-
|1953
|"N'ihi Ihe Ndị Ruuru Ya" (Fi Sharie Meen)
|
|-
|1953
|"Ịhụnanya n'ọchịchịrị" (Hob fi El-Zalam)
|
|-
|1953
|"Onye na-ere achịcha" (Baeet El-Khobz)
|
|-
|1953
|"The Scandalmonger" (Tager El-Fadaeh)
|
|-
|1954
|"Obi Ndị Mmadụ" (Kolob El-Nas)
|
|-
|1954
|"Nkwupụta Nwunye" (Eaterfat Zawga)
|
|-
|1954
|"Mmụọ ozi na-ezighị ezi" (Al-Malak Al-Zalem)
|
|-
|1955
|"Flesh" (Al-Gasad)
|
|-
|1955
|"Ndị inyom nke abalị" (Banat El-Liel)
|
|-
|1956
|"Farewell at Dawn" (Wadaa fi El-Fagr)
|
|-
|1957
|"Ụlọ Ihe Obi Ụtọ A machibidoro Iwu" (Wakr El-Malzat)
|
|-
|1957
|"Lawahez"
|
|-
|1957
|"Agaghị m akwa ákwá" (Lan Abky Abdan)
|
|-
|1957
|"Ịhụnanya Ukwu" (Al-Hob Al-Azeem)
|
|-
|1957
|"Nhazi" (Eghraa)
|
|-
|1958
|"The Young She Devil" (Al-Shaytana Al-Saghyra)
|
|-
|1958
|"Awatef"
|
|-
|1958
|"Virgin Hearts" (Kolob El-Azara)
|
|-
|1959
|"Ịhụnanya Ruo Ofufe" (Hub Hatta El-Ibada)
|
|-
|1960
|"Ego na Ụmụ nwanyị" (Mal w Nesaa)
|
|-
|1960
|"Ndị Nwoke ibe" (Saedet el regal)
|
|-
|1960
|"Nwunye si n'okporo ámá" (Zawga mn El-Sharee)
|
|-
|1960
|"M na-ebo ebubo" (Eny Atahem)
|
|-
|1961
|"Nwa akwụkwọ" (El-Telmyza)
|
|-
|1961
|"Nwa agbọghọ nzuzu" (El-Kharsaa)
|
|-
|1961
|"Ndụ m bụ Ọnụahịa" (Hayaty Hia El-Thaman)
|
|-
|1962
|"Meme" (El-Khataya)
|
|-
|1962
|"Ọrụ Ebube" (El-Moageza)
|
|-
|1963
|"Shafika the Copt Girl" (Shafika El-Kebtya)
|
|-
|1963
|"Alley of the Pestle" (Zokak Al-Madak)
|
|-
|1963
|"Onye na-ere akwụkwọ akụkọ" (Bayaet El-Garaed)
|
|-
|1963
|"Nwanyị nọ n'èzí" (Emraa Ala El-Hamesh)
|
|-
|1964
|"A Thousand and One Nights" (Alf Leila w Liela)
|
|-
|1964
|"N'etiti Obí Eze Abụọ" (Been El-Asreen)
|
|-
|1965
|"Nwa Nwanyị" (Al-Raheba)
|
|-
|1965
|"Ya na ndị ikom" (Hia w Al-Regal)
|
|-
|1966
|"Ya na ụmụ nwanyị" (Hoa w Al-Nesaa)
|
|-
|1966
|Ndị ohi atọ (3 Losoos)
|
|-
|1967
|"Obí Eze El-Shok" (Kasr El-Shak)
|
|-
|1967
|"The Beggars Strike" (Edrab El-Shahteen)
|
|-
|1968
|"Abụghị m onye na-enweghị ọrụ" (Lasto Mostahtera)
|
|-
|1968
|"Otu n'ime ụmụ agbọghọ" (Bint Min El-Banat)
|
|-
|1969
|"The Beautiful Aziza" (El-Helwa Aziza)
|
|-
|1970
|"Shaka Mafrosha"
|
|-
|1970
|"Dalal Al-Masrya" nke Ijipt
|
|-
|1971
|"Ịhụnanya A machibidoro Iwu" (Al-Hob Al-Moharam)
|
|-
|1971
|"Ịhụnanya na Ego" (Al-Hob w Al-Feloos)
|
|-
|1972
|"Emtethal"
|
|-
|1972
|"Khaly Balak mn Zozo"
|
|-
|1972
|"Nwa nwanyị Badyaa" (Bent Bayaa)
|
|-
|1972
|"Ịhụnanya na mpako" (Hob w Kebryaa)
|
|-
|1973
|"Al-Sukarya"
|
|-
|1973
|"Akụkọ m na oge" (Hekayty Maa El-Zaman)
|
|-
|1974
|"Amira My Love" (Amira Hoby Ana)
|
|-
|1974
|"Bamba Kashar"
|
|-
|1974
|"Ihe mgbu n'elu ọnụ ọchị" (Al-Azaab Fawk Shafah Tabtasem)
|
|-
|1974
|"Agayb Ya Zaman"
|
|-
|1975
|"Na Ịhụnanya Kwụsị" (W Entaha El-Hob)
|
|-
|1975
|"Ahụrụ m nke a n'anya, Achọrọ m nke ahụ" (Haza Ohebo w Haza Orydo)
|
|-
|1975
|"Ahapụla m naanị m" (La Tatrokny Wahdy)
|
|-
|1975
|"Badyaa Masabny"
|
|-
|1976
|"Na-asọpụrụ ndị nne na nna gị" (W Bel-Waledyn Ehsanan)
|
|-
|1976
|"Kamar El-Zaman"
|
|-
|1976
|"Eziokwu nwere olu" (El-Karwan Loh Shafayf)
|
|-
|1977
|"Ekpere A Na-emegbu Megbu" (Doaa El-Mazlomeen)
|
|-
|1978
|"Ịhụnanya n'elu Ugwu ahụ" (Hob Foa El-Borkan)
|
|-
|1978
|"Ụlọikpe A Ma Ama" (Al-Kadya Al-Mashhora)
|
|-
|1979
|"Elu n'okpuru ụkwụ ya" (Al-Gana Taht Kadamyha)
|
|-
|1980
|"Akwụsịla imegbu ụmụ nwanyị" (La Tazlemo El-Nesaa)
|
|-
|1982
|"N'ihi na ọ bụ eziokwu"
|
|-
|1982
|"Ọbara n'elu uwe Rose" (Demaa Ala Thob Wardy)
|
|-
|1982
|"Ebn Meen Fi Elmogtamaa"
|
|-
|1983
|"Kaidahon Azeem"
|
|-
|1985
|"Ụwa Chineke" (Donia Allah)
|
|-
|1986
|"Oge Ịhụnanya" (Asr El-Hob)
|
|-
|1986
|"Ụnyaahụ dị mma karịa Taa" (Bokra Ahla Mn Enharda)
|
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|id=0015648}}
ixi9f97l6r7n7dm8mcbcbkn822pyyt6
Charles Hamilton (rapper)
0
18144
95076
82923
2022-08-25T13:43:58Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Charles Eddie-Lee Hamilton, Jr. (amụrụ na Nọvemba 10, 1987) bụ ónyé America na-eti egwu, ónyé na-agụ egwu, na onye na-emepụta ihe ndekọ<ref>{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/entry/5-influential-rappers-that-broke-the-mental-health_us_57896a66e4b0e7c873500ec7|title=5 Influential Rappers That Broke The Mental Health Stigma|date=July 27, 2016|work=[[The Huffington Post]]}}</ref> Na mgbakwunye na ọrụ ya, ọ bụbu ónyé otu The Chosen Few, ọ bụkwa onye otu Lupe Fiasco's All City Chess Club. N'ịchụso ọrụ n'onwe ya dị ka ónyé na-eti egwu, Hamilton bịanyere aka na ụlọ ọrụ ndekọ onwé ya Demevolist Music Group. N'afọ 2008, Hamilton wepụtara ''usoro'' mixtapes akpọrọ The Hamiltonization Process, na Disemba 8, 2008, Hamilton weputara abọm izizi ya akpọrọ The Pink Lavalamp.
Hamilton nwetara nnukwu mmata mgbè egosiri ya na mkpuchi nke mbipụta Freshmen Class nke <nowiki><i id="mwGQ">XXL</i></nowiki> nke 2009 ma bịanye aka na nkwekọrịta nkesa nde dollar na Interscope Records, na 2008.<ref>{{Cite web|author=IGA|url=http://www.interscope.com/artist/news/default.aspx?nid=17149&aid=1099|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081220225110/http://www.interscope.com/artist/news/default.aspx?nid=17149&aid=1099|archivedate=December 20, 2008|title=Charles Hamilton : Press : Charles Hamilton on the cover of XXL Magazine|publisher=Interscope.com|date=November 3, 2008|accessdate=September 15, 2010}}</ref> Hamilton ga-ewepụta abọm izizi ya màkà Interscope nke akpọrọ This Perfect Life mana, na ngwụcha afọ 2009, n'ihi nsogbu uche nke Hamilton na-enweghị nchọpụta n'oge ahụ, ọ ghọrọ isi iyi nke esemokwu na nyocha ọha na eze màkà omume ya na mgbasa ozi mmekọrịta na ntọala ọha na eze, na-eme ka a chụpụ Hamilton na akara ndekọ.
74N'afọ 2010, Hamilton bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ ọhụrụ na NewCo Records ma ga-ewepụta abọm izizi ọhụrụ akpọrọ My Heart, mana màkà ihe ndị a na-amaghị ama Hamilton hapụrụ akara ahụ ma debe abọm ahụ. Site na 2011 kuya na 1914, Hamilton malitere ịtọpụta mixtapes n'onwe ya, ugboro ugboro site na blọọgụ nke onwé ya, ọ nwekwara ọtụtụ n'ime ọrụ égwu ya a na-ebipụtabeghị na ntanetị.
Na mbido afọ 2015, Hamilton bịanyere áká na nkwekọrịta ndekọ ọhụrụ na Turn First Records na Republic Records. N'afọ 2014, Hamilton wepụtara EP akpọrọ The Black Box . ''Hamilton'' wepụtara abọm izizi ya nke akpọrọ Hamilton, Charles na 2016.<ref name="charleshamiltondebutalbum">{{Cite web|date=April 16, 2016|title=Charles Hamilton Announces Debut Album 'Hamilton Charles' – Fashionably-Early|url=http://www.fashionably-early.com/2016/04/16/charles-hamilton-announces-debut-album-hamilton-charles/|accessdate=July 18, 2018|work=Fashionable-early.com}}</ref> N'afọ 2015, Hamilton mèrè ihe nkírí egwu na ihe ngosi hip hop TV Empire .
{| class="wikitable sortable plainrowheaders"
|+Telivishọn
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2015
|''Alaeze Ukwu''
|Onwe ya
|Oge 1, Nkebi nke 12: "Ònye ka m bụ"<ref>{{Cite web|url=http://revolt.tv/news/charles-hamilton-set-to-appear-on-empire-talks-struggles-and-comeback/26E83310-EBF0-4809-8E7D-D9E31CC6008E|title=Not Found|work=REVOLT TV|accessdate=July 18, 2018}}</ref>
|}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
du7b9rkub0igwu1puspmlys9vwfmsi0
Walter Everette Hawkins
0
18150
95216
82929
2022-08-25T21:15:54Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|name=Walter Everette Hawkins|image=Negro Poets and Their Poems-143.jpg|birth_date=17 November 1883|birth_place=[[Warrenton, North Carolina]]|death_date=Unknown|alma_mater=[[Kittrell College]]|occupation=Poet, mail clerk}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Walter Everette Hawkins''' (17 Nọvemba 1883-amaghị) bụ onye na-ede abụ, onye na-ezipụ akwụkwọ ozi, na onye na-eche echiche Nnwere onwe, nke a kọwara dị ka 'onye dị mkpa na mgbanwe nke akwụkwọ ndị isi ojii site na ụdị ndị isi nke narị afọ nke iri na itoolu gaa na mgbasa nke agha ndị isi ojii nke a na-ejikarị mara na Harlem Renaissance'.<ref name=":0">{{Cite book|author=Harris|first=Trudier|url=http://archive.org/details/afroamericanwrit50harr|title=Afro-American writers before the Harlem renaissance|date=1986|publisher=Detroit, Mich. : Gale|others=Internet Archive|isbn=978-0-8103-1728-4}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Poets|first=Academy of American|title=About Walter Everette Hawkins {{!}} Academy of American Poets|url=https://poets.org/poet/walter-everette-hawkins|accessdate=2022-02-02|work=poets.org}}</ref><ref>{{Cite book|author=King|first=Anita|url=http://archive.org/details/quotationsinblac00king|title=Quotations in black|date=1981|publisher=Westport, Conn. : Greenwood Press|others=Internet Archive|isbn=978-0-313-22128-6}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|author=Kerlin|first=Robert Thomas|url=http://archive.org/details/negropoetstheirp00kerl_0|title=Negro poets and their poems|date=1923|publisher=Washington, D. C., Associated publishers, inc.|others=University of Illinois Urbana-Champaign}}</ref><ref name=":0" />
== Ndụ ya ==
A mụrụ Hawkins na 17 Nọvemba 1883 na [[Nort Kárólínạ|North Carolina]], ọ bụ nwa nke iri na atọ nke nne na nna bụbu ndị ohu.<ref name=":0">{{Cite book|author=Harris|first=Trudier|url=http://archive.org/details/afroamericanwrit50harr|title=Afro-American writers before the Harlem renaissance|date=1986|publisher=Detroit, Mich. : Gale|others=Internet Archive|isbn=978-0-8103-1728-4}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHarrisDavis1986">Harris, Trudier; Davis, Thadious M. (1986). [[iarchive:afroamericanwrit50harr|''Afro-American writers before the Harlem renaissance'']]. Internet Archive. Detroit, Mich. : Gale. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-8103-1728-4|<bdi>978-0-8103-1728-4</bdi>]].</cite></ref><ref name=":2">{{Cite book|author=Kerlin|first=Robert Thomas|url=http://archive.org/details/negropoetstheirp00kerl_0|title=Negro poets and their poems|date=1923|publisher=Washington, D. C., Associated publishers, inc.|others=University of Illinois Urbana-Champaign}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKerlin1923">Kerlin, Robert Thomas (1923). [[iarchive:negropoetstheirp00kerl_0|''Negro poets and their poems'']]. University of Illinois Urbana-Champaign. Washington, D. C., Associated publishers, inc.</cite></ref><ref name=":0" /> Otu n'ime ụmụnne Hawkins ndị okenye, John R. Hawkins - ọ bụ ezie na ọ bụ onye na-arụ ọrụ na ozi ụgbọ okporo ígwè mgbe amụrụ Walter - gara n'ihu ghọọ onye nkuzi na onye isi oche nke kọleji nke Kittrell<ref name=":0" /> Walter Everette Hawkins gụrụ akwụkwọ na Warrenton, gụsịrị akwụkwọ na Kittrell College n'afọ 1901, ma mesịa hapụ North Carolina gaa [[Washington, D.C.|Washington]].<ref name=":2" /><ref name=":0" /> N'ebe ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ede akwụkwọ ozi maka ụlọ ọrụ nzipu ozi, ma dee abụ.<ref name=":0" /><ref name=":1">{{Cite web|author=Poets|first=Academy of American|title=About Walter Everette Hawkins {{!}} Academy of American Poets|url=https://poets.org/poet/walter-everette-hawkins|accessdate=2022-02-02|work=poets.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPoets">Poets, Academy of American. [https://poets.org/poet/walter-everette-hawkins "About Walter Everette Hawkins | Academy of American Poets"]. ''poets.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-02-02</span></span>.</cite></ref> 'Nanị ntụrụndụ m,' ka o dere, bụ 'ịzuru ohi ka mụ na ndị nna ukwu, ndị nwere ọgụgụ isi, nke ụwa, ndị na-agwa m okwu n'enweghị ihe mgbagwoju anya ma nye m mkpịsị ugodi nke ihe omimi nke ndụ.'<ref name=":2" />
Nchịkọta mbụ Hawkins bipụtara bụ ''Chords'' and Discords (nke e bipụtara n'afọ 1909, na ọzọ, dezigharịrị, n'afọ 1920).<ref name=":0">{{Cite book|author=Harris|first=Trudier|url=http://archive.org/details/afroamericanwrit50harr|title=Afro-American writers before the Harlem renaissance|date=1986|publisher=Detroit, Mich. : Gale|others=Internet Archive|isbn=978-0-8103-1728-4}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHarrisDavis1986">Harris, Trudier; Davis, Thadious M. (1986). [[iarchive:afroamericanwrit50harr|''Afro-American writers before the Harlem renaissance'']]. Internet Archive. Detroit, Mich. : Gale. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-8103-1728-4|<bdi>978-0-8103-1728-4</bdi>]].</cite></ref> O dere n'okwu mmalite ya na ''Chords'' and Discords:<blockquote>Ụgwọ ọrụ m kachasị ukwuu dị n'olileanya na ụfọdụ Chords kụrụ ebe a nwere ike ịbụ mmụọ nke ụfọdụ ndị ha nwere ike ịbanye n'aka ha, ma mee ka ọ na-agagharị na mmetụta ndị ibe ha, nke ọbụbụenyi na ịhụnanya na-esi na m na-aga na ha, site n'ebe ahụ gaa n'obi niile nke na-eme ka ọṅụ na-eme ndị eze na ndị eze nwanyị nke ụrọ anyị a.<ref>{{Cite book|author=Hawkins|first=Walter Everette|url=http://archive.org/details/chordsdiscords01hawk|title=Chords and discords|date=1920|publisher=Boston, R.G. Badger|others=The Library of Congress}}</ref></blockquote>N'afọ 1936, mgbe ọ bi na Brooklyn, New York, Hawkins bipụtara ''Petals''<ref name=":0">{{Cite book|author=Harris|first=Trudier|url=http://archive.org/details/afroamericanwrit50harr|title=Afro-American writers before the Harlem renaissance|date=1986|publisher=Detroit, Mich. : Gale|others=Internet Archive|isbn=978-0-8103-1728-4}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHarrisDavis1986">Harris, Trudier; Davis, Thadious M. (1986). [[iarchive:afroamericanwrit50harr|''Afro-American writers before the Harlem renaissance'']]. Internet Archive. Detroit, Mich. : Gale. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-8103-1728-4|<bdi>978-0-8103-1728-4</bdi>]].</cite></ref> site na Poppies.
== Nkwenkwe Ndị ọ kweere ==
Ọ bụ ezie na, dị ka Dickson D. Bruce, Jr. kwuru, abụ Hawkins 'dị n'ime ókè nke ederede ojii nke narị afọ, nke na-agbaso omenala ma na-eji isiokwu na ihe oyiyi nke onye ọ bụla maara akwụkwọ ojii site n'oge ahụ, 'ọ hapụrụ ihe dị mkpa na ụfọdụ n'ime ọrụ ya - ọkachasị ndị na-awakpo okpukpe na ihu abụọ nke ọha.<ref name=":0">{{Cite book|author=Harris|first=Trudier|url=http://archive.org/details/afroamericanwrit50harr|title=Afro-American writers before the Harlem renaissance|date=1986|publisher=Detroit, Mich. : Gale|others=Internet Archive|isbn=978-0-8103-1728-4}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHarrisDavis1986">Harris, Trudier; Davis, Thadious M. (1986). [[iarchive:afroamericanwrit50harr|''Afro-American writers before the Harlem renaissance'']]. Internet Archive. Detroit, Mich. : Gale. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-8103-1728-4|<bdi>978-0-8103-1728-4</bdi>]].</cite></ref> 'Okwu ya n'ezoghị ọnụ na... okwu na-adịghị mma' n'ime nke a 'mere ka agha nke mere ka Hawkins bụrụ ihe karịrị naanị onye na-eweta ọdịnala'.<ref name=":0" /> Hawkins kwuru okwu n'ihi na ọ kpọrọ okpukpe asị, na ihe o chere bụ omume ihu abụọ n'ime ndị na-ekpe okpukpe ma na-akpa ókè agbụrụ.<ref name=":0" /> Na 'Credo', Hawkins dere, sị:<blockquote>Abụ m onye agnostik. / Anaghị m anabata ihe ọ bụla n'ebughị ụzọ jụọ ajụjụ. / Ọ bụ ikike na ọrụ m / ịjụ ihe kpatara ya. / Ịnakwere n'enweghị ihe kpatara ya / Ọ bụ iji wepụ ihe a kpọrọ mmadụ / Ma bibie usoro bụ isi / N'ịghọta Eziokwu.</blockquote>N'akwụkwọ ya bụ Negro Poets na abụ ha ndị ozo Robert Thomas Kerlin kọwara nke a dị ka 'onye na-ekwusi ike n'ihe gbasara onwe ya dịka nwoke n'ezie bụ Walter Everette Hawkins. Mmụọ na-enweghị egwu na nke nwere onwe ya na nke na-ama aka.'<ref name=":2">{{Cite book|author=Kerlin|first=Robert Thomas|url=http://archive.org/details/negropoetstheirp00kerl_0|title=Negro poets and their poems|date=1923|publisher=Washington, D. C., Associated publishers, inc.|others=University of Illinois Urbana-Champaign}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKerlin1923">Kerlin, Robert Thomas (1923). [[iarchive:negropoetstheirp00kerl_0|''Negro poets and their poems'']]. University of Illinois Urbana-Champaign. Washington, D. C., Associated publishers, inc.</cite></ref> Ọ hụrụ mgbalị maka ikpe ziri ezi agbụrụ dị ka isi ọrụ ya dị ka onye na-ede abụ ojii.<ref name=":0">{{Cite book|author=Harris|first=Trudier|url=http://archive.org/details/afroamericanwrit50harr|title=Afro-American writers before the Harlem renaissance|date=1986|publisher=Detroit, Mich. : Gale|others=Internet Archive|isbn=978-0-8103-1728-4}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHarrisDavis1986">Harris, Trudier; Davis, Thadious M. (1986). [[iarchive:afroamericanwrit50harr|''Afro-American writers before the Harlem renaissance'']]. Internet Archive. Detroit, Mich. : Gale. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-8103-1728-4|<bdi>978-0-8103-1728-4</bdi>]].</cite></ref> Hawkins nwere mmasị na W. E. B. Du Bois, ma nwee mmasị n'echiche nke ọdịiche Black na ememe nke ihe nketa na ọdịbendị ndị Afrika Amerika.<ref name=":0" /> Ọ bụ onye otu Negro Society for Historical Research, ma bipụta abụ na ''African Times na Orient Review'', na The Crisis .<ref name=":0" /> Hawkins nwekwara njikọ chiri anya (ọ bụ ezie na ọ bụ obere oge) na The Messenger, nke A. Philip Randolph na Chandler Owen dezigharịrị.<ref>{{Cite book|author=Wilson|first=Sondra K.|url=http://archive.org/details/messengerreaders00drso|title=The messenger reader : stories, poetry, and essays from the Messenger magazine|date=2000|publisher=New York : Modern Library|others=Internet Archive|isbn=978-0-375-75539-2}}</ref><ref name=":0" /> Otu abụ ọ bipụtara na The Messenger, abụ na-mgbochị ịgbụ mmadụ na ike n'ekwesighi ekwesị a na-akpọ 'The Mob Victim', ka a họpụtara na akụkọ nke afọ 1919 nke Ngalaba Ikpe Ziri Ezi nke United States, jiri gosipụta na magazin ahụ bụ 'karịsịa nke siri ike'.<ref name=":0" />
N'okwu mmalite nke ''Petals'' nke sitere na Poppies (1936), o kwupụtara nkwenye ya na 'ebe ọ bụ na nka niile bụ mgbasa ozi n'ụzọ dị ukwuu', abụ kwesịrị 'ịgbakọta onwe ya na ike na-alụ ọgụ maka ikpe ziri ezi zuru ụwa ọnụ, nnwere onwe na udo; yana megide mmetụta na ụlọ ọrụ niile nke ihe ọjọọ, mmegbu na obi ọjọọ'.<ref name=":0">{{Cite book|author=Harris|first=Trudier|url=http://archive.org/details/afroamericanwrit50harr|title=Afro-American writers before the Harlem renaissance|date=1986|publisher=Detroit, Mich. : Gale|others=Internet Archive|isbn=978-0-8103-1728-4}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHarrisDavis1986">Harris, Trudier; Davis, Thadious M. (1986). [[iarchive:afroamericanwrit50harr|''Afro-American writers before the Harlem renaissance'']]. Internet Archive. Detroit, Mich. : Gale. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-8103-1728-4|<bdi>978-0-8103-1728-4</bdi>]].</cite></ref>
== Njikọ mpụga ==
* ''[https://archive.org/details/chordsdiscords01hawk/page/n4/mode/2up?mc_cid=7986b47c18&mc_eid=f4168040ca Chords]'' and Discords (''1920'') na Internet Archive
== Edensibia ==
<references />
125kyu04wql6ge2zxnocjh7pfc65hy6
Ronnie Hudson
0
18165
95248
82947
2022-08-25T21:25:06Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ronald Hudson''' (amụrụ na Febụwarị 4, 1957) bụ ónyé America na-ese ihe, bassist, ónyé na-ede egwu na onye na-emepụta ihe ndekọ. Ọ bụ ónyé a ma ama maka egwu egwu "West Coast Poplock", nke e mesịrị gosipụta na egwu Dr. Dre na Tupac Shakur nke akpọrọ "California Love".<ref>[http://www.thevinyldistrict.com/dc/2014/03/talking-poplockin-westcoastin-ronnie-hudson/ Talkin’ and Poplockin’ with Westcoastin’s Ronnie Hudson] thevinyldistrict.com May 26, 2014. Retrieved. May 26, 2014</ref><ref>[http://www.laweekly.com/westcoastsound/2014/03/05/ronnie-hudson-is-behind-the-iconic-california-love-sample Ronnie Hudson Is Behind the Iconic "California Love" Sample] laweekly.com May 26, 2014, Retrieved May 26, 2014</ref>
== Oge ọ malitere ==
N'ịbụ onye a zụlitere na Washington, D.C., Hudson malitere ịzụlite ọrụ ya mgbe ọ dị afọ iri na isii, na-akpọ bass n'òtù enyi ya na ónyé nkụzi ya Charles Harrington. O mechara malite otu egwu nke ya, Chapter One, ya na Al Johnson, Mgbè ya na Chuck Brown na Soul Searchers gụsịrị egwu. O mechara kwaga Memphis, Tennessee, ka ọ bụrụ otu n'ime ndị na-edekọ bassist nke Stax Records. Na Stax Records, ya na Isaac Hayes dekọrọ ma gaa njem na egwu egwu ya na-emeri Grammy màkà ihe nkiri Shaft nke afọ 1970, na ọtụtụ platinum Black ''Moses''. O dekwara ma soro Rufus Thomas mepụta egwu na "Breakdown", na Luther Ingram na "If (Loving you is wrong I don't want to be right"
== Ọrụ ==
Hudson gàrà n'ihu na-arụ ọrụ na ụdị hip hop, ma eleghị anya a maara ya nke ọma màkà ndekọ platinum ya, "West Coast Poplock". [nchọpụta dara] Ọtụtụ ndị na-ese atụla egwu a, gụnyere Dr. Dre na 2pac na "California Love" na Snoop Dogg na "Poplock 2".<ref>[https://web.archive.org/web/20160306203628/http://www.latimes.com/entertainment/music/la-et-0117-occupyskidrow-pictures-011-photo.html Ronnie Hudson, right, and the West Coast Pop Lockers also took the stage. Rick Loomis / ''Los Angeles Times''] latimes.com May 26, 2014 Retrieved. May 26, 2014</ref> Egwú ahụ nwèrè akụkụ opi mmadụ atọ, piano kwụ ọtọ, guitar, percussion, na drum, na Hudson na bass guitar.
== Ihe nkiri ==
=== Akara ụdaolu ===
* 2010: The Social Network (onye na-eme ihe nkiri: "West Coast Poplock"), (onye edemede: "West Côte Poplock")
* 2010: ''Iron Man 2'' (onye edemede: "California Love" (Single Version))
* 2010: Valentine's Day (onye edemede: "California Love")
* 2013: That Music Show (TV Series) (<small>onye edemede</small> bụ 1 episode, 2005 vs. 1995), (onye edemedo bụ: "California Love" bụ uncredited)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9fcjxgrs29npx54l8wo8vkaxl958ubf
Titi Kuti
0
18180
95148
82962
2022-08-25T20:15:23Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Titi Kuti''' bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe nkiri, ihe nlereanya, na onye na-achikọba ihe nkiri na telivishọn, nke a maara nke ọma maka ọrụ ya na King of Boys: The Return of the King .<ref>{{Cite web|title=Why I took "Ade Tiger" role in King of Boys - Titi Kuti|url=https://pmnewsnigeria.com/2021/09/06/why-i-took-ade-tiger-role-in-king-of-boys-titi-kuti/|work=P.M. News|accessdate=19 January 2022}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Titilope Kuti na Lagos. O toro n'etiti [[Lagos]] Island, na Surulere.<ref name="The Guardian Nigeria">{{Cite web|title=Titi Kuti: I have been creative, expressive from a young age|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/titi-kuti-i-have-been-creative-expressive-from-a-young-age/|work=The Guardian Nigeria|accessdate=20 January 2022|date=1 January 2022}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ ma nweta nzere B.Sc na Industrial Relations and Personnel Management na Lagos State University.<ref name="The Guardian Nigeria" /> Kuti mere nke mbụ ya dị ka ihe nlereanya, na 2005, mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ, ọ ghọrọ ihu MTN Nigeria, na Conoil na bọọdụ mgbasa ozi.<ref name="Vanguard Nigeria">{{Cite web|title=TITILOPE KUTI: The dynamic and talented man behind the character ‘ADE TIGER’ and his growing influence|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/titilope-kuti-the-dynamic-and-talented-man-behind-the-character-ade-tiger-and-his-growing-influence/|work=Vanguard Nigeria|accessdate=23 January 2022|date=21 January 2022}}</ref> N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, ọ na-ese ihe maka ihe nrite St Moritz, na Benson & Hedges, n'okporo ụzọ.<ref name="Vanguard Nigeria" /> Tupu ọ banye n'ụlọ ọrụ mgbasa ozi, Kuti, malitere iso Nigezie rụọ ọrụ, ebe ọ mụtara mmepụta na mgbasa ozi site n'aka ndị ọrụ VMN, na onye isi nchịkwa nke Virtual Media Network, Femi Aderibigbe.<ref name="Vanguard Nigeria" />
Kuti rụrụ ọrụ dị ka onye na-eme ngosi na Nigezie TV, onye na-emepụta ihe, na onye na-ahụ maka ihe enyemaka na ngalaba nkwukọrịta ọwa.<ref name="Vanguard Nigeria">{{Cite web|title=TITILOPE KUTI: The dynamic and talented man behind the character ‘ADE TIGER’ and his growing influence|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/titilope-kuti-the-dynamic-and-talented-man-behind-the-character-ade-tiger-and-his-growing-influence/|work=Vanguard Nigeria|accessdate=23 January 2022|date=21 January 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.vanguardngr.com/2022/01/titilope-kuti-the-dynamic-and-talented-man-behind-the-character-ade-tiger-and-his-growing-influence/ "TITILOPE KUTI: The dynamic and talented man behind the character 'ADE TIGER' and his growing influence"]. ''Vanguard Nigeria''. 21 January 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 January</span> 2022</span>.</cite></ref> N'afọ 2009, ọ ghọrọ onye na-elekọta The Top Ten Countdown Show na Nigezie Xtreme (nke a na-akpọ Nigezie TV), ''ihe ngosi'' egwu nke o mechara bụrụ onye na-emepụta The Top Ten countdown Show.<ref name="Vanguard Nigeria" /> N'afọ 2010, o mere ihe nkiri TV mbụ ya nke akpọrọ ''Emerald'' .<ref>{{Cite web|title=Why actors should put status bar aside - Ade Tiger|url=https://dailytrust.com/why-actors-should-put-status-bar-aside-ade-tiger|work=Daily Trust|accessdate=19 January 2022|language=en|date=15 January 2022}}</ref> N'afọ 2018, ọ rụrụ obere ọrụ dị ka Ade Tiger, na Netflix Original King of Boys, wee laghachi na ihuenyo na 2021, na nnukwu ọrụ na Netflix Original usoro King of Boys: The Return of the King . Na 7 Disemba 2021, ọ kpuchiri mbipụta nke ịrị anọ na atọ, mpịakọta nke mbụ nke Will Downtown Magazine.<ref>{{Cite web|title="King Of Boys" star Titi Kuti Covers TheWill Downtown Magazine’s Latest Issue {{!}} Special Feature with #BBNaija's Cross|url=https://www.bellanaija.com/2021/12/thewill-downtown-magazine-titi-kuti/|work=BellaNaija|accessdate=19 January 2022|date=7 December 2021}}</ref> Na Jenụwarị 2022, ihe ngosi TV nke Stakers Championship, kpughere Kuti, dị ka otu n'ime ndị na-akwado ya, n'akụkụ [[Uti Nwachukwu]], na Liquorose.<ref>{{Cite web|title=Uti, Liquorose to host Stakers Championship reality TV show|url=https://thenationonlineng.net/uti-liquorose-to-host-stakers-championship-reality-tv-show/|work=The Nation Newspaper|accessdate=19 January 2022|date=14 January 2022}}</ref>
O mepụtara ọtụtụ ihe ngosi telivishọn, na ihe nkiri; nke gụnyere, ''Glo Naija'' Sings, Nigerian Idol, Nigeria's Got Talent (oge mbụ na nke abụọ), ''akụkọ'' egwuregwu bọọlụ Nigeria na ''Tecno'' Own The Stage, ''ihe'' ngosi mere eme.<ref name="Vanguard Nigeria">{{Cite web|title=TITILOPE KUTI: The dynamic and talented man behind the character ‘ADE TIGER’ and his growing influence|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/titilope-kuti-the-dynamic-and-talented-man-behind-the-character-ade-tiger-and-his-growing-influence/|work=Vanguard Nigeria|accessdate=23 January 2022|date=21 January 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.vanguardngr.com/2022/01/titilope-kuti-the-dynamic-and-talented-man-behind-the-character-ade-tiger-and-his-growing-influence/ "TITILOPE KUTI: The dynamic and talented man behind the character 'ADE TIGER' and his growing influence"]. ''Vanguard Nigeria''. 21 January 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 January</span> 2022</span>.</cite></ref> Kuti gbanwere site na ime ihe nlereanya gaa na onye na-emepụta ihe nkiri wee mepụta ihe nkiri mbụ ya maka usoro ihe nkiri telivishọn M-Net ''Hustle'', nke o mepụtara oge atọ ya, maka [[Africa Magic|Africa]] Magic site na 2016 ruo 2018 ma mesịa sonye na Smart Media Production dị ka onye na-arụkọ ọrụ maka ihe ngosi nke Looking for Love Naija na 2018.<ref name="Vanguard Nigeria" />
== Ihe nkiri ==
Ndepụta nke ihe nkiri nke Titi Kuti.
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2018
|''[[King of Boys|Eze nke Ụmụ nwoke]]''
|Agụ ọhịa Ade
|Ihe nkiri
|-
|2021
|''Eze nke Ụmụ nwoke: Nlaghachi nke Eze''
|Agụ ọhịa Ade
|Ihe nkiri
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe ngosi
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2009
|Ihe ngosi Nkọwa Nkọwa Iri Kasị Elu
|Onye ọbịa
|Nigezie TV<ref name="Vanguard Nigeria">{{Cite web|title=TITILOPE KUTI: The dynamic and talented man behind the character ‘ADE TIGER’ and his growing influence|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/titilope-kuti-the-dynamic-and-talented-man-behind-the-character-ade-tiger-and-his-growing-influence/|work=Vanguard Nigeria|accessdate=23 January 2022|date=21 January 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.vanguardngr.com/2022/01/titilope-kuti-the-dynamic-and-talented-man-behind-the-character-ade-tiger-and-his-growing-influence/ "TITILOPE KUTI: The dynamic and talented man behind the character 'ADE TIGER' and his growing influence"]. ''Vanguard Nigeria''. 21 January 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 January</span> 2022</span>.</cite></ref>
|-
|
|''Glo Naija Na-abụ abụ''
|Onye na-emepụta
|
|-
|
|''Ihe oyiyi Naịjirịa''
|Onye na-emepụta
|
|-
|2012-13
|''Nigeria's Got Talent (oge 1 na 2)''
|Onye na-emepụta
|
|-
|
|''Akụkọ ọdịbendị na-eme egwuregwu bọọlụ Naịjirịa''
|Onye na-emepụta
|
|-
|
|''Tecno nke onwe ya n'elu ikpo okwu''
|Onye na-emepụta
|
|-
|2018
|''Ịchọta Ịhụnanya Naija''
|Onye na-emepụta ihe
|
|-
|2022
|''Egwuregwu ndị na-agba chaa chaa''
|Onye na-akwado ya|| {{TBA}}
|}
=== Ihe Ndị Ọzọ E Mepụtara ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
|-
|2010
|''Emerald''
|Onye na-emepụta
|-
|2016-18
|''Hustle''
|Onye na-emepụta
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Titi Kuti at IMDb
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
mv0msuag3009mnsw7gdy6byokfjlh98
Tina Williams Brewer
0
18182
95138
82964
2022-08-25T20:10:52Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tina Williams Brewer''' bụ ónyé America na-ese ihe, nke a maara màkà akụkọ gbasara akụkọ ihe méré eme nke Africa America.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=nfh&AN=2W62412144939&site=ehost-live|title=Artist Uses Quilts to Convey Stories and Build Cultural Connections|author=Shaw|first=Kurt|date=17 June 2009|work=Pittsburgh Tribune Review|accessdate=30 March 2016}}</ref> A mụrụ Brewer na Huntington, West Virginia.<ref>{{Cite news|url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=nfh&AN=2W63917200462&site=ehost-live|title=Exhibit Tells Stories Through Quilts|date=11 September 2014|work=The Beaver County Times|accessdate=30 March 2016}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Columbus College of Art and Design .<ref name=":0" /> Brewer malitere na ime ime ụlọ na ite ite, mana ọ kwagara na akwa akwa na 1986, na-eche na ọ dakọtara na nne.<ref name=":1">{{Cite news|url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=nfh&AN=2W63794905247&site=ehost-live|title=Homewood Artist's 'Fragments' Looks at Cultures in Our World|author=Shaw|first=Kurt|date=7 September 2014|work=Pittsburgh Tribune Review|accessdate=30 March 2016}}</ref><ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.pghcitypaper.com/pittsburgh/fabric-artist-tina-williams-receives-one-of-the-pittsburgh-center-for-the-arts-rare-lifetime-achievement-awards/Content?oid=1342063|title=Fabric artist Tina Williams receives one of the Pittsburgh Center for the Arts' rare Lifetime Achievement Awards|author=Bullard|first=Andrea|date=11 June 2009|work=Pittsburgh City Paper|accessdate=30 March 2016}}</ref> Ọ nọ ugbu a na Pittsburgh, PA ma rụọ ọrụ na bọọdụ nke Associated Artists of Pittsburgh na Pittsburgh Filmmakers / Pittsburgh Center for the Arts.<ref name=":0" />
== Ọrụ ==
Brewers na-akpa ihe nnọchianya n'ime ọrụ ya iji kọọ akụkọ na-elekwasị ányà n'ihe gbásárá ezinụlọ, ụmụ nwanyị na ụmụaka, na ime mmụọ nke ọdịbendị ndị Africa America, na ahụmịhe onwe ya metụtara ha.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://tinawilliamsbrewer.com/the-artist/|title=Tina Williams Brewer » The Artist|work=tinawilliamsbrewer.com|accessdate=2017-12-05}}</ref> Ọtụtụ n'ime ọrụ ya ndị okenye lekwasịrị anya na Middle Passage na ndị nna nna ya rutere America na ụgbọ mmiri ohu, mana ọ na-elekwasịkwa anya na onyinye ndị Africa America nyere na akụkọ ihe mere eme na ọha mmadụ, dị ka Jazz.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.post-gazette.com/ae/art-architecture/2009/07/01/Award-covers-quilt-artist-Tina-Williams-Brewer-distinguished-career/stories/200907010161|title=Award Covers Quilt Artist Tina Williams Brewer Distinguished Career|author=Thomas|first=Mary|date=1 July 2009|work=Pittsburgh Post-Gazette|accessdate=30 March 2016}}</ref><ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.pghcitypaper.com/pittsburgh/fabric-artist-tina-williams-receives-one-of-the-pittsburgh-center-for-the-arts-rare-lifetime-achievement-awards/Content?oid=1342063|title=Fabric artist Tina Williams receives one of the Pittsburgh Center for the Arts' rare Lifetime Achievement Awards|author=Bullard|first=Andrea|date=11 June 2009|work=Pittsburgh City Paper|accessdate=30 March 2016}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Brewer bi na Pittsburgh, Pennsylvania na di ya, John Brewer. O nwèrè ụmụ abụọ, John Emery na Kristine, na ụmụ ụmụ anọ.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://tinawilliamsbrewer.com/the-artist/|title=Tina Williams Brewer » The Artist|work=tinawilliamsbrewer.com|accessdate=2017-12-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://tinawilliamsbrewer.com/the-artist/ "Tina Williams Brewer » The Artist"]. ''tinawilliamsbrewer.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2017-12-05</span></span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Owuwe ''ihe ubi'', 1989
''Migration blues'', 1998
''Ọzụzụ'', 2002
''Ibili'' n'ọhịa, 2014
<nowiki>#</nowiki> ''1 nke ebe a'', 2016
''Egwú na-agbagharị agbagharị na ụda na-amaghị ama''<ref>{{Cite news|url=http://theglassblock.com/2016/06/07/security-blanket-tina-williams-brewer/|title=Security Blanket: The Story Quilts of Tina Williams Brewer {{!}} The Glassblock|date=2016-06-07|work=The Glassblock|accessdate=2017-12-05|language=en-US}}</ref>
== Ihe Nríte ==
* 2008 Onyinye maka Ọrụ na nka<ref name=":3">{{Cite web|url=http://tinawilliamsbrewer.com/the-artist/|title=Tina Williams Brewer » The Artist|work=tinawilliamsbrewer.com|accessdate=2017-12-05}}</ref>
* 2009 Onye ọrụ afọ ofufo na nka
* Onye na-eme ihe nkiri, Pittsburgh Center for the Arts (2009)<ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.pghcitypaper.com/pittsburgh/fabric-artist-tina-williams-receives-one-of-the-pittsburgh-center-for-the-arts-rare-lifetime-achievement-awards/Content?oid=1342063|title=Fabric artist Tina Williams receives one of the Pittsburgh Center for the Arts' rare Lifetime Achievement Awards|author=Bullard|first=Andrea|date=11 June 2009|work=Pittsburgh City Paper|accessdate=30 March 2016}}</ref><ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.post-gazette.com/ae/art-architecture/2009/07/01/Award-covers-quilt-artist-Tina-Williams-Brewer-distinguished-career/stories/200907010161|title=Award Covers Quilt Artist Tina Williams Brewer Distinguished Career|author=Thomas|first=Mary|date=1 July 2009|work=Pittsburgh Post-Gazette|accessdate=30 March 2016}}</ref>
== Ihe ngosi ==
E gosipụtara ọrụ ya n'ihe karịrị ebe 50 dị mkpa na United States, ụfọdụ n'ime ha gụnyere:
* Tampa Museum of Art and Science, Tampa, FL
* Heinz Regional History Center, Pittsburgh, PA
* Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Evansville, Evansville, IN
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie African American, Philadelphia, PA
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie African American, Dallas, TX
* Reginald Lewis Museum of African American Art na Baltimore, MD
* Huntington Museum of Art, Huntington, WV<ref name=":3">{{Cite web|url=http://tinawilliamsbrewer.com/the-artist/|title=Tina Williams Brewer » The Artist|work=tinawilliamsbrewer.com|accessdate=2017-12-05}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
gxgolics6g4er3bsa413n9sop6ug2cu
Hazel Rodney Blackman
0
18188
95542
82971
2022-08-26T09:33:21Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hazel Rodney Blackman''' (1921-2014) bụ ónyé America na-emepụta ejiji, ónyé na-ese ihe, na onye na-ise ihe. A maara ya nke ọma màkà iwebata akwa Africa n'ime ejiji America na 1960s na 1970s.<ref name="Black Designers">{{Cite news|author=Brewster|first=Catherine|title=Black Designers are Branching Out|url=https://www.newspapers.com/image/294216300/?terms=%22hazel%2Bblackman%22|accessdate=6 September 2020|work=Mansfield New Journal Newspapers.com|date=25 Nov 1970|language=en}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Hazel Blackman Hazel Hyscinth Rodney na Kingston, Jamaica na 1921, nwa George na Alphasenia Rodney. Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ iri na otu, gụnyere ụmụnne nwoke Winston, Neville, Karl na ụmụnne nwanyị Ivy, Joyce, Winifred na Marcia.<ref>{{Cite news|title=Rodney, Winston D (Obituary)|url=https://newspaperarchive.com/kingston-gleaner-mar-07-2012-p-46/|accessdate=6 September 2020|work=Kingston Gleaner Newspaper Archives|date=7 March 2012|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|title=Rodney, Alphasenia (obituary)|url=https://newspaperarchive.com/kingston-gleaner-apr-21-1983-p-2/|accessdate=6 September 2020|work=Kingston Gleaner Newspaper Archives|date=21 April 1983|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|title=Blackman, Hazel (obituary)|url=https://newspaperarchive.com/kingston-gleaner-may-25-2014-p-22/|accessdate=6 September 2020|work=Kingston Gleaner Newspaper Archives|date=25 May 2014|language=en}}</ref><ref name="Threads of Time">{{Cite book|author=Reed Miller|first=Rosemary E|title=Threads of time: the fabric of history : profiles of African American dressmakers and designers, 1850-2002|date=2002|publisher=T & S Press|isbn=978-0-9709713-0-2|oclc=172683699|language=English}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFReed_Miller2002">Reed Miller, Rosemary E (2002). ''Threads of time: the fabric of history : profiles of African American dressmakers and designers, 1850-2002''. T & S Press. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-9709713-0-2|<bdi>978-0-9709713-0-2</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [//www.worldcat.org/oclc/172683699 172683699].</cite></ref> Ọ tolitere na Slipe Pen Road, n'ọbọdọ Cross Roads Neighborhood.<ref>{{Cite web|title=Hazel Rodney Blackman - Obits Jamaica|url=https://obitsjamaica.com/obituaries/view/7757|work=obitsjamaica.com|accessdate=6 September 2020|language=en}}</ref><ref name="Black Designers">{{Cite news|author=Brewster|first=Catherine|title=Black Designers are Branching Out|url=https://www.newspapers.com/image/294216300/?terms=%22hazel%2Bblackman%22|accessdate=6 September 2020|work=Mansfield New Journal Newspapers.com|date=25 Nov 1970|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBrewster1970">Brewster, Catherine (25 Nov 1970). [https://www.newspapers.com/image/294216300/?terms=%22hazel%2Bblackman%22 "Black Designers are Branching Out"]. ''Mansfield New Journal Newspapers.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 September</span> 2020</span>.</cite></ref><ref name="A Stitch">{{Cite news|author=Thompson|first=Shelly-Ann|title=A Stitch: Quilt maker Hazel Rodney Blackman weaves black history stories|url=https://newspaperarchive.com/kingston-gleaner-mar-01-2005-p-47|accessdate=6 September 2020|work=Kingston Gleaner Newspaper Archives|date=1 March 2005|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFThompson2005">Thompson, Shelly-Ann (1 March 2005). [https://newspaperarchive.com/kingston-gleaner-mar-01-2005-p-47 "A Stitch: Quilt maker Hazel Rodney Blackman weaves black history stories"]. ''Kingston Gleaner Newspaper Archives''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 September</span> 2020</span>.</cite></ref> N'ógbè ahụ, ọ na-ezute [[Marcus Garvey]] na ndị otu Universal Negro Improvement Association, nke isi ụlọ ọrụ ya dị na Edelweiss Park dị nso.<ref name="A Stitch" /> Nna nna ya, George Rodney, nwèrè ngwaahịa na Garveyás Black Star Line, njikọ nke ga-apụta n'ọrụ ya mgbe e mesịrị.<ref name="A Stitch" /> Blackman kọwara nne ya dị ka nnukwu nsị.<ref name="A Stitch" />
== Ọrụ ejiji ==
Blackman malitere itinye ihe ngosi ejiji n'oge ọ dị na 1952, mgbè o nyèrè ihe ngosi nke ihe osise burlap nke akpọrọ "Aventures in Cotton".<ref name="hooks line">{{Cite news|author=Hooks|first=Theresa Fambro|date=18 Jan 1967|title=hooks' line ... on fashion|work=Chicago Daily Defender}}</ref> N'afọ 1967, ọ rịọrọ màkà ndụmọdụ, o kwuru, ndị na-emepụta ejiji ndị ojii kwesịrị ịga ụlọ akwụkwọ ma mgbe ha gụsịrị akwụkwọ banye n'ime ejiji, ọbụlagodi na ọ na-ebibi eriri.<ref name="hooks line" />
== Ọrụ Quilting ==
N'ajụjụ ọnụ a gbara ya n'afọ 2005, Blackman kwùrù, na-eme ka akwa dị ike dị ka ịgba egwú, ma gosipụta na akwa akwa bụ nke ikpeazụ n'ime ihe omume m.<ref name="A Stitch">{{Cite news|author=Thompson|first=Shelly-Ann|title=A Stitch: Quilt maker Hazel Rodney Blackman weaves black history stories|url=https://newspaperarchive.com/kingston-gleaner-mar-01-2005-p-47|accessdate=6 September 2020|work=Kingston Gleaner Newspaper Archives|date=1 March 2005|language=en}}</ref> O mere ọtụtụ akụkọ, gụnyere ndị gosipụtara akụkọ ihe mere eme nke Jamaica, dị ka uwe ya The Black Star Liner, nke na-egosi ụgbọ mmírí sitere na ụlọ ọrụ ụgbọ mmírí Marcus Garvey.<ref>{{Cite news|author=Yuan|first=Debbie|title=Quilter weaves fabric into stories|url=http://www.columbia.edu/cu/bb/oldstuff/bb0403.16.html|accessdate=7 September 2020|work=The Bronx Beat|date=3 Apr 1995}}</ref><ref>{{Cite book|author=Hicks|first=Kyra E|title=Black threads: an African American quilting sourcebook|date=2 March 2016|isbn=978-1-4766-6710-2|oclc=944156904|language=English}}</ref> Akpụkpọ ahụ ya, nke na-egosi Garvey na eze ukwu Etiopia Haile Selassie, dị na nchịkọta nke Liberty Hall: Ihe nketa nke Marcus Garvey, ébé ngosi ihe mgbè ochie na Kingston.<ref name="A Stitch" />
== Abụ na akụkọ ==
Otu n'ime akwa Blackman gosipụtara na mkpuchi nke Patchwork: Poetry & Prose na Papers & Pictures Anthology (1999) nke Dale Benjamin Drakeford. A na-egosipụta ọtụtụ n'ime uri mbụ Blackman na anthology.<ref>{{Cite book|author=Drakeford|first=Dale Benjamin|title=Patchwork: poetry & prose and papers & pictures anthology|date=1999|publisher=DBD Productions|isbn=978-0-7392-0426-9|pages=25–45|oclc=48076221|language=English}}</ref> Blackman dekwara akụkọ ndụ onwé ónyé a na-ebipụtaghị ebipụta nke akpọrọ My Romance with Paint and Fabrics .<ref name="Threads of Time">{{Cite book|author=Reed Miller|first=Rosemary E|title=Threads of time: the fabric of history : profiles of African American dressmakers and designers, 1850-2002|date=2002|publisher=T & S Press|isbn=978-0-9709713-0-2|oclc=172683699|language=English}}</ref>
== Ọnwụ ==
Blackman laghachiri Jamaica mgbe ọ biri ọtụtụ iri afọ na Bronx, New York, mgbè ahụ na Tampa, Florida. Ọ nwụrụ mgbè ọ dị afọ 93 ma lie ya na Dovecot Memorial Park na Kingston, Jamaica.<ref>{{Cite web|title=Hazel Rodney Blackman - Obits Jamaica|url=https://obitsjamaica.com/obituaries/view/7757|work=obitsjamaica.com|accessdate=7 September 2020|language=en}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
kp6y1jluwbbhzwpxypqvejiuyf5cyws
Daniel Lloyd (Nigerian actor)
0
18191
95558
82974
2022-08-26T09:48:21Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Daniel Lloyd''' onye a maara nke ọma maka ọrụ ya n'ihe nkiri [[Nollywood]] bụ onye njikwa nkà na onye na-eme ihe nkiri nke Naijiria nke na-achịkwa onye Naịjịrịa na-agu egwu nke aha ya bụ [[Timaya]].<ref name=":1">{{Cite web|url=https://punchng.com/timaya-still-friend-daniel-lloyd/|title=Timaya still my friend –Daniel Lloyd|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://punchng.com/timaya-still-friend-daniel-lloyd/ "Timaya still my friend –Daniel Lloyd"]. ''Punch Newspapers''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-12-30</span></span>.</cite></ref> N'afọ 2016, a họpụtara Lloyd maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma n'afọ (Bekee) na ''City People Entertainment Awards''.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/city-people-entertainment-awards-2016-suru-lere-tinsel-adeniyi-johnson-mide-martins/jjjl8t5|title="Suru L'ere," "Tinsel," Adeniyi Johnson, Mide Martins among nominees|date=2016-07-11|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pulse.ng/entertainment/movies/city-people-entertainment-awards-2016-suru-lere-tinsel-adeniyi-johnson-mide-martins/jjjl8t5 ""Suru L'ere," "Tinsel," Adeniyi Johnson, Mide Martins among nominees"]. ''Pulse Nigeria''. 2016-07-11<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-12-30</span></span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|url=https://dailytimes.ng/2016/08/31/acting-changed-perception-life-daniel-lloyd/|title=Acting has changed my perception about life-Daniel Lloyd|date=2016-08-31|work=Daily Times Nigeria|language=en-GB|accessdate=2019-12-30}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://dailytimes.ng/2016/08/31/acting-changed-perception-life-daniel-lloyd/ "Acting has changed my perception about life-Daniel Lloyd"]. ''Daily Times Nigeria''. 2016-08-31<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-12-30</span></span>.</cite></ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Lloyd si n'agburu Ijaw na Bayelsa [[Ȯra Bayelsa|Steeti]] nke bụ mpaghara ndịda nke Naịjirịa nke ndị agbụrụ pere mpe na Naịjirịa nakwa [[Ndị Ìgbò|ndị Igbo]] bi.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/09/society-doesnt-allow-nigerian-women-romantic-daniel-lloyd/|title=Society doesn’t allow Nigerian women to be romantic – Daniel Lloyd|date=2017-09-23|work=Vanguard News|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}</ref> Lloyd ọ bụ ezie na o si n'ebe ndịda Naịjirịa, a mụrụ ya na [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]] nke dị na ndịda ọdịda anyanwụ Naịjirị ma gaa mahadum na Enugu Steeti nke bụ ndịda ọwụwa anyanwụ Naịjarị. Lloyd gụsịrị akwụkwọ na [[Enugu State University of Science and Technology]] na nzere B.Sc. na injinia obodo.<ref name=":0" />
== Ọrụ ==
Nnukwu ọpụpụ ya n'ime ụlọ ọrụ ihe nkiri Naijiria gosipụtara na usoro ihe nkiri TV nke akpọrọ "Pradah" site n'aka onye na-eme ihe nkiri [[Nollywood]] bụ Tricia Eseigbe. Ọ rụrụ ọrụ nke onye a na-akpọ Patrick.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://punchng.com/timaya-still-friend-daniel-lloyd/|title=Timaya still my friend –Daniel Lloyd|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}</ref>
Lloyd bụ otu n'ime ndị Naijiria mbụ na-eme ihe nkiri na ụlọ ọrụ ihe nkiri India nke a na-akpọkarị Bollywood na ihe nkiri akpọrọ J.U.D.E ebe ọ rụrụ ọrụ nke onye aha ya bụ Jude.<ref>{{Cite web|title='I left Timaya because I wanted to try something new' -Daniel Lloyd {{!}} Encomium Magazine|url=https://encomium.ng/i-left-timaya-because-i-wanted-to-try-something-new-daniel-lloyd/|accessdate=2021-08-25|language=en-US}}</ref> N'ụlọ mgbasa ozi ụfọdụ a ma ama na Naijiria, a kọrọ na ọ bụ onye Naijiria mbụ na-eme ihe nkiri na-apụta na ihe nkiri India ebe ndị ọzọ na-akọ na nke a nwere ike ịrụ ụka.<ref>{{Cite web|url=https://dailytimes.ng/2018/05/23/daniel-lloyd-managing-artistes-acting/|title=Daniel Lloyd: From managing artistes to acting|date=2018-05-23|work=Daily Times Nigeria|language=en-GB|accessdate=2019-12-30}}</ref>
Lloyd dị ka onye na-eme ihe nkiri, bụbu onye njikwa nkà ma jikwaa onye na-agu egwu na Naijiria aha ya bụ Timaya onye ọ zutere na ihe ngosi ịchụ nta talent na Port Harcourt na 2006 mgbe [[Timaya]] nọ na ụdị egwu nke ihe ngosi ahụ, Lloyd nọ na ụdị ihe nkiri nke ihe ngosi.<ref>{{Cite web|url=http://www.thecapital.ng/timaya-still-my-friend-ex-manager-daniel-lloyd/|title=Timaya still my friend – ex-manager Daniel Lloyd|date=2016-08-21|work=TheCapital|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}</ref>
== Onyinye na nhọpụta ==
* A họpụtara ya maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma n'afọ (Bekee) na City People Entertainment Awards na 2016.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/city-people-entertainment-awards-2016-suru-lere-tinsel-adeniyi-johnson-mide-martins/jjjl8t5|title="Suru L'ere," "Tinsel," Adeniyi Johnson, Mide Martins among nominees|date=2016-07-11|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|url=https://dailytimes.ng/2016/08/31/acting-changed-perception-life-daniel-lloyd/|title=Acting has changed my perception about life-Daniel Lloyd|date=2016-08-31|work=Daily Times Nigeria|language=en-GB|accessdate=2019-12-30}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Nna Lloyd bụ injinia na-arụ ọrụ maka ụlọ ọrụ mmanụ Shell na Naịjirịa ma bụrụ gbara Llyod ume ịghọ injinia ma wee iwe n'ihi na Lloyd hapụrụ ọrụ injinia ya maka ime ihe nkiri mgbe ọ nwetasịrị akara ugo mmụta na injinia obodo.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/i-refused-to-be-typecast-as-a-gigolo-daniel-lloyd/|title=I refused to be typecast as a gigolo –Daniel Lloyd|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}</ref>
N'afọ 2019, Daniel Loyd lụrụ onye na-eme ihe nkiri Nollywood bụ Empress Njamah.<ref>{{Cite web|date=2019-02-22|title=Nollywood actress, Empress Njamah, weds actor, Daniel Lloyd|url=https://allure.vanguardngr.com/2019/02/nollywood-actress-empress-njamah-weds-actor-daniel-lloyd/|accessdate=2021-08-25|work=Vanguard Allure|language=en-US}}</ref>
== Ihe nkiri ndị a họọrọ ==
* ''Ịhụnanya Na-adịghị Agwụ Agwụ''
* ''Ọnụ ọgụgụ Na-ezighi ezi''
* ''Triangle Ịhụnanya''
* ''Obere Ihe Nzuzo Anyị Na-adịghị Mkpa''
* Ihe ndekọ (2018)<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/the-chronicles-a-historical-movie-hits-big-screen/|title=The Chronicles, a historical movie hits big screen|work=guardian.ng|language=en-US|accessdate=2019-12-30}}</ref>
* The Friend Zone (2017) dị ka Dennis
* ''Akụkọ Ịhụnanya (2017)''
* ''Ịkwụ Nwoke Nwe'' (''2017''<ref>{{Cite web|title=Daniel Lloyd Biography-Wiki, Age, Height, Parents, Wife, Parents, Movies, Net Worth, Instagram, Photos|url=https://gistgatherer.blogspot.com/2021/07/daniel-lloyd-biography-wiki-age-height.html|accessdate=2021-08-25}}</ref>)
* ''Chicks nke Ezi Akụkụ (2017)''
* Mmekọrịta na Iri Atọ (2017)
* ''Hello (2016)''
* ''Gidi Blues (2016)''
* Desperate Baby Mama (2015) dị ka Greg
* ''Forever Within Us (2015)''
* ''Pradah dị ka Patrick''
* ''Mgbalị Ịmetụ Aka (2006)''
* Akpe: Nlaghachi nke Anụ (2019)
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|8812838}}
* [https://twitter.com/daniellloyd101 Peeji Twitter]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
rq4av6vjps16xen92f81gx62mcx8p76
Hattie Gossett
0
18201
95520
82984
2022-08-26T09:21:54Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Hattie Gossett''' (amụrụ ya n'abalị iri na otu n'ọnwa Eprel n'afọ 1942) bụ onye na-ede egwuregwu, onye na-agụ abụ, na onye nchịkọta magazin.<ref>{{Cite book|title=Presenting-- Sister Noblues|author=Gossett|first=Hattie|publisher=Firebrand books|year=1998|isbn=0932379508|pages=[https://archive.org/details/presentingsister00goss/page/9 9]|url=https://archive.org/details/presentingsister00goss/page/9}}</ref><ref name="ezine">{{Cite web|url=http://www.feministezine.com/feminist/hattiegossett-biography.html|title=Biography of Feminist Poet Hattie Gossett|work=The Feminist eZine|accessdate=April 12, 2008}}</ref> Ọrụ ya na-elekwasị anya n'ịkwalite ùgwù onwe onye nke ụmụ agbọghọ ojii.<ref>Hattie Gossett, [http://www.feministezine.com/feminist/blackwarrior.html "21st century black warrior wimmins chant for strengthening the nerves"], The Feminist eZine. Retrieved May 31, 2007.</ref>
== Akụkọ ndụ ya ==
A mụrụ ya na [[Nú Jezị|New Jersey]], Gossett nwetara nzere Master of Fine Arts na Mahadum New York n'afọ 1993, ebe ọ bụ Yip Harburg Fellow.<ref name="ezine">{{Cite web|url=http://www.feministezine.com/feminist/hattiegossett-biography.html|title=Biography of Feminist Poet Hattie Gossett|work=The Feminist eZine|accessdate=April 12, 2008}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.feministezine.com/feminist/hattiegossett-biography.html "Biography of Feminist Poet Hattie Gossett"]. ''The Feminist eZine''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 12,</span> 2008</span>.</cite></ref> Ọ bụ David Randolph Distinguished Artist-in-Residence na The New School n'afọ 2001.<ref>{{Cite web|url=http://www.stceciliachorus.org/community/artist-in-residence.shtml|title=In the Community: The David Randolph Distinguished Artist-in-Residence Program|publisher=The St. Cecelia Chorus|accessdate=April 12, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080513125045/http://www.stceciliachorus.org/community/artist-in-residence.shtml|archivedate=May 13, 2008}}</ref>
Gossett "tinyeere aka na atụmatụ" nke magazin Essence, nke e bipụtara n'afọ 1970, ọ bụkwa onye mbụ sonyere na Kitchen Table: Women of Color Press nke Audre Lorde na Barbara Smith guzobere n'afọ 1980.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/alicewalkerlife00whit|title=Alice Walker: A Life|author=Evelyn C. White|authorlink=Evelyn C. White|year=2004|publisher=[[W. W. Norton & Company]]|isbn=0-393-05891-3}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/warriorpoetbiogr00deve|author=Alexis De Veaux|title=Warrior Poet: A Biography of Audre Lorde|year=2004|publisher=[[W. W. Norton & Company]]|isbn=0-393-01954-3}}</ref> Gossett bụkwa onye nchịkọta akụkọ na True Story, Redbook, ''McCall's'' na magazin ihe nkiri ojii, ma mesịa kụzie ma mee ọmụmụ ihe gbasara edemede, ''akwụkwọ'' ojii, na egwu ojii na Mahadum Rutgers, SUNY Empire State College, kọleji nke Oberlin, na ebe ndị ọzọ.<ref name="ezine">{{Cite web|url=http://www.feministezine.com/feminist/hattiegossett-biography.html|title=Biography of Feminist Poet Hattie Gossett|work=The Feminist eZine|accessdate=April 12, 2008}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.feministezine.com/feminist/hattiegossett-biography.html "Biography of Feminist Poet Hattie Gossett"]. ''The Feminist eZine''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 12,</span> 2008</span>.</cite></ref>
Nchịkọta abụ Gossett bụ Presenting.''..Nwanne Nwanyị Noblues'' Firebrand Books bipụtara ya n'afọ 1988. A na-etinye uri ya "n'etiti nkume na ''ebe'' siri ike" n'ime ọrụ ịgba egwu Shelter nke Jawole Willa Jo Zollar, dịka Alvin Ailey American Dance Theater mere malite n'afọ 1995.<ref>{{Cite news|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9C05E4DC1F39F93BA35751C1A963958260|title=DANCE REVIEW; Men Replace Women In a Classic Ailey Work|author=Jennifer Dunning|date=December 8, 1995|work=[[The New York Times]]|accessdate=April 12, 2008}}</ref> Gossett nyere aka n'ụdị akụkọ ohu na-agụ egwu Andrea E. Woods Rememorabilia, Scraps From Out a Tin Can, Everybody Has Some.<ref>{{Cite news|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9A00E7D9133BF93AA35751C0A96F958260|title=DANCE IN REVIEW; The Poignant Heritage Of a Black Family|author=Jennifer Dunning|date=February 9, 1999|work=The New York Times|accessdate=April 12, 2008}}</ref> Ọ bụkwa onye dere akwụkwọ a na-akpọ the immigrant suite: hey xenophobe! ''Ònye ka ị na-akpọ onye mba ọzọ?'' (2007).<ref>hattie gossett, [https://www.amazon.com/immigrant-suite-xenophobe-calling-foreigner/dp/1583227784/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1439412390&sr=1-1&keywords=hattie+gossett ''the immigrant suite: hey xenophobe! who you calling foreigner?''], Seven Stories Press, 2007. Amazon.com.</ref>
Ọrụ ya apụtala n'ọtụtụ ''akwụkwọ'', gụnyere Artforum, Black Scholar, The Village Voice, Conditions, Essence, Jazz Spotlite News, Pleasure and Danger: Exploring Female Sexuality, This Bridge Called My Back, na Daughters of Africa.<ref name="ezine">{{Cite web|url=http://www.feministezine.com/feminist/hattiegossett-biography.html|title=Biography of Feminist Poet Hattie Gossett|work=The Feminist eZine|accessdate=April 12, 2008}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.feministezine.com/feminist/hattiegossett-biography.html "Biography of Feminist Poet Hattie Gossett"]. ''The Feminist eZine''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 12,</span> 2008</span>.</cite></ref><ref>[[Margaret Busby]], ''Daughters of Africa: An International Anthology of Words and Writings by Women of African Descent'' (1992), London: Vintage, 1993, p. 550.</ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
* ''Nkwupụta...Nwanne Nwanyị Noblues''[Ihe e dere n'ala ala peeji]
* ndị mbịarambịa: hey xenophobe! onye ị na-akpọ onye mba ọzọ?, Seven Stories Press, 2007,
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
eefmt611wqfs7zkocv5u1anvwkfqsgx
Wikimedia Foundation
0
18305
95316
83199
2022-08-25T22:11:54Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Wikimedia Foundation, Inc. ('''WMF''', ma ọ bụ naanị '''Wikimedia''') bụ ụlọ ọrụ na-enweghị uru 501(c)(3) nke nwere isi na San Francisco, California, edebanyere aha dị ka ntọala ọrụ ebere n'okpuru iwu US.<ref name="Hanson2016">{{Cite book|first=Jarice|author=Hanson|title=The Social Media Revolution: An Economic Encyclopedia of Friending, Following, Texting, and Connecting|url=https://books.google.com/books?id=ePEZDAAAQBAJ&pg=PA375|year=2016|publisher=ABC-CLIO|isbn=978-1-61069-768-2}}</ref> Ọ bụ ya nwe ọrụ Wikimedia nke ọtụtụ puku ndị Wikipedian na ndị ọrụ afọ ofufo ndị ọzọ a na-akwụghị ụgwọ na ngwanrọ wiki [[MediaWiki]] dere ma hazie ya.<ref>{{Cite news|author=Jacobs|first=Julia|title=Wikipedia Isn't Officially a Social Network. But the Harassment Can Get Ugly.|url=https://www.nytimes.com/2019/04/08/us/wikipedia-harassment-wikimedia-foundation.html|work=The New York Times|date=8 April 2019|accessdate=August 29, 2021}}</ref><ref name="DD">{{Cite news|author=Kolbe|first=Andreas|title=Wikipedia is swimming in money—why is it begging people to donate?|url=https://www.dailydot.com/debug/wikipedia-endownemnt-fundraising/|work=The Daily Dot|date=24 May 2021|accessdate=August 29, 2021}}</ref><ref>{{Cite news|author=Culliford|first=Elizabeth|title=Exclusive: Wikipedia launches new global rules to combat site abuses|url=https://www.reuters.com/article/us-wikipedia-rules-exclusive-idUSKBN2A21PW|work=Reuters|date=2 February 2021|language=en|accessdate=August 29, 2021}}</ref>
E guzobere Wikimedia Foundation na 2003 na St. Petersburg, Florida, site n'aka [[Jimmy Wales]] dị ka ụzọ na-enweghị uru iji kwado [[Wikipidia|Wikipedia]], [[Wiktionary]], na ọrụ wiki ndị ọzọ nke Bomis, ụlọ ọrụ na-enweta uru nke Wales kwadoro ruo mgbe ahụ.<ref name="Announcing Wikimedia Foundation">{{Cite web|first=Jimmy|author=Wales|authorlink=Jimmy Wales|url=https://lists.wikimedia.org/pipermail/wikipedia-l/2003-June/010743.html|title=Announcing Wikimedia Foundation|date=June 20, 2003|publisher=[[mail:wikipedia-l]]|accessdate=November 26, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130330033331/https://lists.wikimedia.org/pipermail/wikipedia-l/2003-June/010743.html|archivedate=March 30, 2013}}</ref> Ntọala ahụ na-enweta ego n'onwe ya site na ọtụtụ nde obere onyinye sitere n'aka ndị na-agụ Wikipedia, nke a chịkọtara site na mkpọsa email na ọkọlọtọ nchịkọta ego kwa afọ nke a na-etinye na Wikipedia niile.<ref name="FRReport2021">{{Cite web|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Fundraising/2020-21_Report|title=Fundraising report 2020–2021|publisher=Wikimedia Foundation}}</ref> A na-agbakwunye onyinye sitere na ụlọ ọrụ teknụzụ dị iche iche na òtù ndị ọrụ ebere ndị ọzọ.
Ntọala ahụ etoola ngwa ngwa n'oge niile ọ hiwere. Ka ọ na-erule 2021, ọ were ihe karịrị ndị ọrụ 550 na ndị ọrụ nkwekọrịta n'ọrụ, na-enweta ego karịrị US $ 160 nde kwa afọ, mmefu kwa afọ nke ihe dị ka US $ 110 nde, na onyinye na-eto eto, nke karịrị US $ 100 nde na June 2021.
== Ọrụ ==
Ebumnuche nke Wikimedia Foundation bụ "inye ndị mmadụ ikike ma tinye aka n'ụwa niile iji chịkọta ma mepụta ọdịnaya agụmakwụkwọ n'okpuru ikikere n'efu ma ọ bụ na ngalaba ọha na eze, yana ịgbasa ya n'ụzọ dị irè na n'ụwa nile".<ref name="wikimedia-mission">{{Cite web|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Mission_statement|title=Mission statement|publisher=Wikimedia Foundation|accessdate=January 28, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080117000000/https://wikimediafoundation.org/wiki/Mission_statement|archivedate=January 17, 2008|first=Florence|author=Devouard|authorlink=Florence Devouard}}</ref>
Iji rụọ ọrụ a, Ntọala ahụ na-enye teknụzụ na nhazi iji mee ka ndị otu ọha na eze nwee ike ịmepụta ọdịnaya wiki n'ọtụtụ asụsụ.<ref name="wikimedia-mission" /> Ntọala ahụ anaghị ede ma ọ bụ dozie ihe ọ bụla dị na wikis n'onwe ya.<ref>{{Cite web|url=https://diff.wikimedia.org/2021/10/05/a-victory-for-free-knowledge-florida-judge-rules-section-230-bars-defamation-claim-against-the-wikimedia-foundation/|title=A victory for free knowledge: Florida judge rules Section 230 bars defamation claim against the Wikimedia Foundation|publisher=diff.wikimedia.org|date=2021-10-05|quote=the plaintiff argued that the Foundation should be treated like a traditional offline publisher and held responsible as though it were vetting all posts made to the sites it hosts, despite the fact that it does not write or curate any of the content found on the projects}}</ref> Ntọala ahụ na-arụkọ ọrụ na netwọk nke ndị ọrụ afọ ofufo n'otu n'otu na òtù ndị mmekọ dị ka isi Wikimedia, òtù isiokwu, ìgwè ndị ọrụ na ndị mmekọ ndị ọzọ na mba dị iche iche n'ụwa niile ma na-ekwe nkwa na nkwupụta ọrụ ya iji mee ka ozi bara uru site na ọrụ ya dị na ịntanetị n'efu ruo mgbe ebighi ebi.<ref name="wikimedia-mission" /> Ọ na-etinye aka na nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite news|author=Jackson|first=Jasper|date=12 Feb 2017|title='We always look for reliability': why Wikipedia's editors cut out the Daily Mail|url=https://www.theguardian.com/technology/2017/feb/12/wikipedia-daily-mail-reliability-ban-katherine-maher|work=[[The Guardian]]|accessdate=13 Feb 2017|quote="Another core job for the foundation – and Maher – is political advocacy. While copyright and press freedom are important issues for Wikipedia, there is one area even more fundamental to its operation - the rules that protect web firms from full liability for what their users post."}}</ref> "Ntụziaka atụmatụ" nke Foundation, nke e guzobere na 2017 maka afọ 15 sochirinụ, na-atụ anya na Wikimedia Foundation "ga-aghọ ihe dị mkpa nke gburugburu ebe obibi nke ihe ọmụma n'efu" site na 2030.<ref name="DD" /><ref>{{Cite web|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Strategy/Wikimedia_movement/2017|title=Strategy/Wikimedia movement/2017|publisher=Wikimedia Foundation|author=Various|work=meta.wikimedia.org|accessdate=2022-05-19}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Onye ọchụnta ego Ịntanetị Jimmy Wales na onye nhazi obodo / prọfesọ [[Ákọ na Uche|nkà ihe ọmụma]] n'ịntanetị [[Larry Sanger]] guzobere Wikipedia na 2001 dị ka encyclopedia Ịntanetị iji gbakwunye [[Nupedia]]. Ọ bụ Bomis, ụlọ ọrụ Jimmy Wales maka uru, kwadoro ọrụ ahụ na mbụ. Ebe ọ bụ na Wikipedia na-emebi ihe onwunwe Bomis, na echiche nke itinye mgbasa ozi na Wikipedia bụ ihe na-ese okwu na ndị ọrụ afọ ofufo nke Wikipedia, Wales na Sanger chere echiche banyere ihe nlereanya ọrụ ebere iji kwado ọrụ ahụ.<ref name="wired">{{Cite news|author=Tkacz|first=Nathaniel|authorlink=Nathaniel Tkacz|title=The Spanish Fork: Wikipedia's ad-fuelled mutiny|url=https://www.wired.co.uk/news/archive/2011-01/20/wikipedia-spanish-fork|work=Wired UK|date=20 January 2011}}</ref> E hiwere Wikimedia Foundation na Florida na June 20, 2003.<ref name="Announcing Wikimedia Foundation" /><ref>Florida Department of State, Division of Corporations. </ref> Ọ tinyere akwụkwọ na United States Patent and Trademark Office maka akara ahịa ''Wikipedia'' na Septemba 14, 2004. E nyere akara ahụ ọnọdụ ndebanye aha na Jenụwarị 10, 2006. Japan nyere nchebe akara ahịa na Disemba 16, 2004, na, na European Union, na Jenụwarị 20, 2005. E nwere atụmatụ iji ikikere iji akara ahịa Wikipedia maka ngwaahịa ụfọdụ dịka akwụkwọ ma ọ bụ DVD.<ref>{{Cite news|first=Vipin|author=Nair|title=Growing on volunteer power|date=December 5, 2005|work=Business Line|url=https://www.thehindubusinessline.com/ew/2005/12/05/stories/2005120500070100.htm|accessdate=December 26, 2008}}</ref>
Aha "Wikimedia", ngwakọta nke [[wiki]] na mgbasa ozi, bụ nke onye edemede America bụ Sheldon Rampton chepụtara na post na ndepụta ozi Wikipedia nke Bekee na Machị 2003, ọnwa atọ mgbe [[Wiktionary]] ghọrọ ọrụ wiki nke abụọ nke a kwadoro na ikpo okwu Wales.<ref>{{Cite web|url=https://mail.wikipedia.org/pipermail/wikien-l/2003-March/001887.html|title=Wikipedia English mailing list message|date=March 16, 2003|first=Sheldon|author=Rampton|authorlink=Sheldon Rampton|accessdate=July 11, 2005|archiveurl=https://web.archive.org/web/20051101074301/https://mail.wikipedia.org/pipermail/wikien-l/2003-March/001887.html|archivedate=November 1, 2005}}</ref> E nyere Ntọala ahụ ọnọdụ nke ngalaba 501(c)(3) site na US Internal Revenue Code dị ka ọrụ ebere ọha na eze na 2005, nke pụtara na onyinye niile a na-enye Ntọala bụ ụtụ isi maka ebumnuche ụtụ isi gọọmentị etiti US. Koodu National Taxonomy of Exempt Entities (NTEE) ya bụ B60 (Onye okenye, agụmakwụkwọ na-aga n'ihu).<ref>{{Cite web|url=https://www.guidestar.org/npo/ntee.jsp|title=NTEE Classification System|accessdate=January 28, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080202052634/https://www.guidestar.org/npo/ntee.jsp|archivedate=February 2, 2008}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://nccs2.urban.org/ntee-cc/b.htm#b60|title=NCCS definition for Adult Education|accessdate=January 28, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071226053606/https://nccs2.urban.org/ntee-cc/b.htm|archivedate=December 26, 2007}}</ref> Na Disemba 11, 2006, ụlọ ọrụ Foundation kwuru na ụlọ ọrụ ahụ enweghị ike ịghọ nzukọ ndị otu nke e mere atụmatụ na mbụ mana emejuputa ya n'ihi enweghị ike izute ihe ndebanye aha nke iwu Florida. N'ihi ya, e dezigharịrị iwu ndị ahụ iji wepụ ihe niile gbasara ikike na ọrụ ndị otu.<ref>[[foundation:Resolution:Bylaws revision|Bylaws revision]].</ref>
== Ọrụ na atụmatụ ==
=== Ọrụ Wikimedia ===
[[Usòrò:Wikimedia_logo_family_complete-2022.svg|thumb|Ihe ngosi nke ihe oyiyi nke ọrụ Wikimedia]]
A na-enye ọdịnaya na ọtụtụ ebe nrụọrụ weebụ Wikimedia maka nkesa n'okpuru v3.0 nke ikikere Attribution na Share-alike Creative Commons. Ntọala ahụ nwere ma na-arụ ọrụ wikis iri na otu nke ndị ọrụ afọ ofufo na-akwụghị ụgwọ na-ede ma na-edozi ọdịnaya ya. A na-anabata onye ọ bụla nọ n'etiti ọha na eze ka ọ nye aka na ịdebanye aha akaụntụ onye ọrụ aha ya bụ nhọrọ. Wikis ndị a na-agbaso ihe nlereanya ọdịnaya n'efu na ebumnuche ha bụ mgbasa nke ihe ọmụma. Ha gụnyere, site na ụbọchị mmalite:
* [[Wikipidia|Wikipedia]] Encyclopedia n'ịntanetị
* Wiktionary [[Wiktionary]] na thesaurus n'ịntanetị
* Wikibooks Nchịkọta [[Wikibooks|akwụkwọ]] nkuzi
* [[Wikiquote]] Nchịkọta nke ihe ndị e kwuru
* Wikivoyage Akwụkwọ ntuziaka njem
* Wikisource Ọ́bá Akwụkwọ dijitalụ
* [[Wikimedia Commons]] Ebe nchekwa nke ihe oyiyi, ụda, vidiyo, na mgbasa ozi n'ozuzu
* [[Wikispecies]] Ndepụta taxonomic nke ụdị
* [[Akwụkwọ akụkọ dị n'ịntanetị|Akwụkwọ akụkọ]] Wikinews n'ịntanetị
* [[Wikiversity]] Nchịkọta nke nkuzi na ọmụmụ ihe, ebe ọ na-arụkwa ọrụ dị ka ebe nnabata iji hazie nyocha
* [[Wikidata]] ihe ọmụma
Ụfọdụ ọrụ ndị ọzọ dị iji nye akụrụngwa ma ọ bụ nhazi nke ọrụ ihe ọmụma n'efu. Ndị a gụnyere:
* Ebe nrụọrụ weebụ [https://meta.wikimedia.org Meta-Wiki] bụ isi maka ịhazi ọrụ niile na obodo Wikimedia
* [https://incubator.wikimedia.org Wikimedia Incubator] maka mbipụta asụsụ na mmepe
* MediaWiki na-enyere aka ịhazi ọrụ na ngwanrọ [https://www.mediawiki.org MediaWiki]
* [https://wikitech.wikimedia.org Wikitech] (Wikimedia Cloud Services, nke a maara n'oge gara aga dị ka "Wikimedia Labs") Ọrụ teknụzụ na akụrụngwa
=== Ndị mmekọ ===
Ndị mmekọ Wikimedia bụ "ndị nweere onwe ha na ndị a ma ama" otu ndị mmadụ bu n'obi ịrụkọ ọrụ ọnụ iji kwado ma nye aka na mmegharị Wikimedia. Ndị na-ahụ maka ụlọ ọrụ Wikimedia Foundation kwadoro ụdị atọ na-arụ ọrụ maka ndị mmekọ: isi, òtù isiokwu, na ndị ọrụ. Ebumnuche ndị mmekọ bụ ịhazi ma tinye aka na ọrụ iji kwado ma nye aka na mmegharị Wikimedia, dị ka nzukọ mpaghara, mgbasa ozi, edit-a-thons, hackathons, mmekọrịta ọha na eze, nkwado iwu ọha na eze.<ref name="meta-wma">{{Cite web|title=Wikimedia movement affiliates|publisher=Wikimedia Foundation|author=Various|work=meta.wikimedia.org|accessdate=2015-10-27|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_movement_affiliates|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150905075331/https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_movement_affiliates|archivedate=September 5, 2015}}</ref><ref name="meta-wma-faq">{{Cite web|title=Wikimedia movement affiliates/Frequently asked questions|publisher=Wikimedia Foundation|author=Various|work=meta.wikimedia.org|accessdate=2015-10-27|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_movement_affiliates/Frequently_asked_questions|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151208153246/https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_movement_affiliates/Frequently_asked_questions|archivedate=December 8, 2015}}</ref><ref name="meta-wma-models">{{Cite web|title=Wikimedia movement affiliates/Models – Meta|author=Various|publisher=Wikimedia Foundation|work=meta.wikimedia.org|accessdate=2015-10-27|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_movement_affiliates/Models|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151208182352/https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_movement_affiliates/Models|archivedate=December 8, 2015}}</ref>
Ntọala ahụ malitere ịmata isi na 2004.<ref name="MetaChap">{{Cite web|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_chapters|title=Wikimedia chapters|author=Various|publisher=Wikimedia Foundation|accessdate=2015-10-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151104192911/https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_chapters|archivedate=November 4, 2015}}</ref> N'afọ 2012, Ntọala ahụ kwadoro, mechaa ma nabata nhazi isiokwu na ụdị njirimara njirimara ndị ọrụ. A kwadokwara ihe nlereanya ọzọ, ndị mmekọ mmegharị, mana {{As of|2022|05|19}} , [update] emechabeghị ma ọ bụ nabata.<ref name="meta-wma-models" /><ref name="wmf-wma-resolution">{{Cite web|title=Resolution:Recognizing Models of Affiliations – Wikimedia Foundation|author=Various|work=wikimediafoundation.org|publisher=Wikimedia Foundation|accessdate=2015-10-27|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Resolution:Recognizing_Models_of_Affiliations|date=March 31, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151208155637/https://wikimediafoundation.org/wiki/Resolution:Recognizing_Models_of_Affiliations|archivedate=December 8, 2015}}</ref>
=== Wikimania ===
Kwa afọ, nzukọ mba ụwa a na-akpọ Wikimania na-eweta ndị mmadụ na-etinye aka na òtù na ọrụ Wikimedia. E mere Wikimania mbụ na Frankfurt, Germany, n'afọ 2005. Wikimania na-ahazi site na kọmitii na-akwado nke isi nke mba, na mmekorita ya na Wikimedia Foundation. E meela Wikimania n'obodo ndị dị ka Buenos Aires, Cambridge, Haifa, [[Hong Kong]], na, na 2014, [[London]].<ref name="2009-website">{{Cite web|url=https://wikimania2009.wikimedia.org/wiki/Portal|title=Wikimania|work=wikimedia.org|accessdate=2015-10-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151014030254/https://wikimania2009.wikimedia.org/wiki/Portal|archivedate=October 14, 2015}}</ref><ref name="attendees2006">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2006/08/07/technology/07wiki.html?ex=1312603200&en=c7f5a3bc5ad54239&ei=5088&partner=rssnyt&emc=rss|title=The Many Voices of Wikipedia, Heard in One Place|work=[[The New York Times]]|date=August 7, 2006|accessdate=February 23, 2017}}</ref><ref name="themarker">{{Cite news|url=https://it.themarker.com/tmit/article/16395|title=Wikimania Conference at Its Peak; Founder Jimmy Wales to Speak Tomorrow|work=[[TheMarker]]|date=August 5, 2011|author=Levin, Verony|accessdate=August 12, 2011|language=he}}</ref><ref>{{Cite news|first=Keira|author=Lu Huang|title=Wikimania challenge for Hong Kong as conference comes to town|url=https://www.scmp.com/lifestyle/arts-culture/article/1291419/wikimania-challenge-hong-kong-conference-comes-town|publisher=South China Morning Post Publishers Ltd.|date=July 29, 2013|accessdate=August 9, 2014}}</ref><ref>{{Cite news|title=Wikimania! Head to Wikipedia's first ever London festival|url=https://now-here-this.timeout.com/2014/08/06/wikipedia-wikimania-2014-london/|work=Time Out London|date=August 6, 2014|accessdate=August 9, 2014}}</ref> Na 2015, Wikimania mere na Mexico City, na 2016 na Esino Lario, [[Italy|Ịtali]], 2017 na Montreal, 2018 na Cape Town, na 2019 na Stockholm.<ref>{{Cite web|title=Main Page – Wikimania 2015 in Mexico City|url=https://wikimania2015.wikimedia.org|work=wikimania2015.wikimedia.org|accessdate=2015-06-19|archivedate=February 18, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220218014849/https://wikimania2015.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimania}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimania_2016_bids/Esino_Lario|title=Lario|work=meta.wikimedia.org|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150429040851/https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimania_2016_bids/Esino_Lario|archivedate=April 29, 2015}}</ref> A kagbuola ihe omume nke afọ 2020, na nke 2021 mere n'ịntanetị, n'ihi ọrịa COVID-19.
== Teknụzụ ==
Ntọala ahụ na-eji teknụzụ gụnyere ngwaike na ngwanrọ iji rụọ ọrụ ya.
=== Ngwá ọrụ ===
[[Usòrò:Wikipedia_webrequest_flow_2020.png|thumb|Nchịkọta nke usoro ihe owuwu, Eprel 2020. Lee eserese nhazi sava na Meta-Wiki.]]
[[Usòrò:Wikimedia_Foundation_Servers-8055_13.jpg|thumb|Ihe nkesa Wikimedia Foundation]]
=== Software ===
Ọrụ nke Wikimedia dabere na [[MediaWiki]], usoro ngwanrọ wiki nke e mere n'onwe ya, n'efu na nke na-emeghe na PHP ma wuo ya na nchekwa data MariaDB kemgbe 2013; n'oge gara aga, ejiri nchekwa data MySQL mee ihe.<ref>{{Cite web|url=https://diff.wikimedia.org/2013/04/22/wikipedia-adopts-mariadb/|title=Wikipedia Adopts MariaDB|work=Wikimedia Diff|date=April 22, 2013|accessdate=December 6, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181208065746/https://blog.wikimedia.org/2013/04/22/wikipedia-adopts-mariadb/|archivedate=December 8, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nedworks.org/~mark/presentations/san/Wikimedia%20architecture.pdf|title=Wikimedia Architecture|first=Mark|author=Bergman|publisher=Wikimedia Foundation Inc.|accessdate=June 27, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090303204708/https://www.nedworks.org/~mark/presentations/san/Wikimedia%20architecture.pdf|archivedate=March 3, 2009}}</ref> Ngwá ọrụ ahụ na-etinye atụmatụ mmemme dịka asụsụ macro, mgbanwe, usoro transclusion maka ndebiri, na redirection URL. MediaWiki nwere ikikere n'okpuru GNU General Public License ma ọrụ Wikimedia niile na-eji ya eme ihe.
== Ego ==
[[Usòrò:WMF_Support_and_Revenue,_Expenses_and_Net_Assets_at_Year_End.jpg|thumb|400x400px|Mmepe ego nke Wikimedia Foundation (na US $), 20032021Black: Net assets (ewepu Wikimedia Endowment, nke gafere $ 100m na June 2021) Green: Revenue (ewepu onyinye ndị ọzọ na Wikimedia Endowement)Red: Expenses (gụnyere ụgwọ WMF na Wikimedia Endawment)<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><ref name="2018-2019">{{Cite web|url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/foundation/3/31/Wikimedia_Foundation_Audit_Report_-_FY18-19.pdf|title=Wikimedia Foundation, Inc, Financial Statements, June 30, 2018 and 2019|pages=4, 14|date=September 27, 2019|accessdate=January 26, 2020|archivedate=January 26, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200126203026/https://upload.wikimedia.org/wikipedia/foundation/3/31/Wikimedia_Foundation_Audit_Report_-_FY18-19.pdf}}</ref>]]
Ntọala ahụ na-enweta ego n'onwe ya site na onyinye sitere n'aka ọha na eze, nke a na-anakọta site na mkpọsa email na ọkọlọtọ nchịkọta ego kwa afọ nke a na Wikipedia, yana onyinye sitere na ụlọ ọrụ teknụzụ dị iche iche na òtù ọrụ ebere.<ref name="FRReport2021" /><ref name="financialstatements">{{Cite web|url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/foundation/1/1e/Wikimedia_Foundation_FY2020-2021_Audit_Report.pdf|title=Wikimedia Foundation, Inc. – Financial Statements – June 30, 2021 and 2020|publisher=Wikimedia Foundation|accessdate=2022-05-19}}</ref> Mgbasa ozi ịntanetị na-agụnye ozi ịntanetị nke na-arịọ ndị na-enye onyinye ka ha hapụ ego Wikimedia na testament ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.startribune.com/lileks-wikipedia-wants-me-to-do-what/600052774/|author=James Lileks|title=Lileks: Wikipedia wants me to do what?|date=May 2, 2021|work=Star Tribune}}</ref>
Ngụkọta akụ nke Foundation sitere na US $ 57,000 mbụ na njedebe nke afọ mmefu ego mbụ ya gwụrụ na June 30, 2004 ruo US $ 53.5 nde n'etiti afọ 2014 na US $ 231 nde (gbakwunyere onyinye US $ 100 nde, lee ngalaba dị n'okpuru) site na njedebe nke June 2021; n'otu afọ ahụ, Foundation kwupụtara atụmatụ ịkwụ nnukwu ụlọ ọrụ teknụzụ ụgwọ maka ịnweta ọdịnaya Wikipedia.<ref name="financialstatements2006">{{Cite web|url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/foundation/2/28/Wikimedia_2006_fs.pdf|title=Wikimedia Foundation, Inc. – Financial Statements – June 30, 2006–2004|publisher=Wikimedia Foundation|accessdate=August 7, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120617091947/https://upload.wikimedia.org/wikipedia/foundation/2/28/Wikimedia_2006_fs.pdf|archivedate=June 17, 2012}}</ref><ref name="2013-2014">{{Cite web|url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/foundation/b/bf/Audit_Report_-_FY_13-14_-_Final_v2.pdf|title=Wikimedia Foundation, Inc. Financial Statements June, 2014 and 2013|publisher=Upload.wikimedia.org|accessdate=December 11, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150122072714/https://upload.wikimedia.org/wikipedia/foundation/b/bf/Audit_Report_-_FY_13-14_-_Final_v2.pdf|archivedate=January 22, 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.businessinsider.com/wikipedia-contracts-with-apple-google-could-fund-global-initiatives-2021-3|title=Apple, Amazon, and Google don't pay to integrate Wikipedia articles into their search products. The non-profit now hopes to use contracts with Big Tech to help fund 'knowledge equity' around the world.|first=Allana|author=Akhtar|work=Business Insider|accessdate=April 16, 2021|archivedate=April 16, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210416180048/https://www.businessinsider.com/wikipedia-contracts-with-apple-google-could-fund-global-initiatives-2021-3}}</ref><ref name="DD" />
=== Onyinye Wikimedia ===
N'ọnwa Jenụwarị afọ 2016, Ntọala ahụ kwupụtara na e mepụtara onyinye iji chebe ọdịnihu ya. E guzobere Wikimedia Endowment dị ka ego ọrụ na Tides Foundation, na ebumnuche ekwupụtara iji nweta US $ 100 nde n'ime afọ 10 sochirinụ.<ref name="TAO521">{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/business/2021/05/27/think-bbc-biased-check-wokepedia/|title=You think the BBC is biased? Check out Wokepedia|date=2021-05-27|publisher=The Telegraph|accessdate=2022-05-19|archiveurl=https://archive.today/20210907013346/https://www.telegraph.co.uk/business/2021/05/27/think-bbc-biased-check-wokepedia/|archivedate=2021-09-07}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Wikipedia_celebrates_15_years_of_free_knowledge|title=Wikipedia celebrates 15 years of free knowledge|date=January 14, 2016|work=Wikimedia Foundation|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180709215659/https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Wikipedia_celebrates_15_years_of_free_knowledge|archivedate=July 9, 2018|accessdate=July 9, 2018}}</ref> Craig Newmark bụ otu n'ime ndị mbụ nyere onyinye, na-enye US $ 1 nde.<ref>{{Cite web|url=https://diff.wikimedia.org/2016/06/08/craig-newmark-wikipedia-future/|title=Craig Newmark, founder of Craigslist, gives to Wikipedia's future|date=June 8, 2016|work=Wikimedia Foundation blog|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180709215701/https://blog.wikimedia.org/2016/06/08/craig-newmark-wikipedia-future/|archivedate=July 9, 2018|accessdate=July 9, 2018}}</ref> Peter Baldwin na nwunye ya, Lisbet Rausing, nyere US $ 5 nde na onyinye ahụ na 2017.<ref name="BaldwinRausingEndowment">{{Cite web|title=Wikimedia Endowment – Meta|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Endowment|date=July 15, 2019|accessdate=January 5, 2020|archivedate=April 15, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210415092446/https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Endowment}}</ref>
=== Mmepe ego ===
A na-ewere data dị n'okpuru site na "Nkwupụta nke Ọrụ" na akụkọ ndị a nyochara. Ihe onwunwe anaghị agụnye ego e debere na Wikimedia Endowment. Mmefu site na afọ mmefu ego 2015 2016 gaa n'ihu gụnyere ịkwụ ụgwọ na Wikimedia Endowment.<ref name="2019-2020">{{Cite web|url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/foundation/f/f7/Wikimedia_Foundation_FY2019-2020_Audit_Report.pdf|title=Wikimedia Foundation, Inc, Financial Statements, June 30, 2019 and 2020|pages=3, 13|date=November 16, 2020|accessdate=April 16, 2021|archivedate=May 2, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210502235700/https://upload.wikimedia.org/wikipedia/foundation/f/f7/Wikimedia_Foundation_FY2019-2020_Audit_Report.pdf}}</ref>
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Ebe e si nweta ya
!Ego a na-enweta
!Ihe Ndị a na-emefu
!Mmụba nke ihe onwunwe
!Ngụkọta akụ
|- align="right"
|'''2020/2021'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_Foundation_FY2020-2021_Audit_Report.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 162,886,686
| style="background:#FEEEEE;" |$ 111,839,819
|$ 50,861,811
|$ 231,177,536
|- align="right"
|'''2019/2020'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_Foundation_FY2019-2020_Audit_Report.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 129,234,327
| style="background:#FEEEEE;" |$ 112,489,397
|$ 14,674,300
|$ 180,315,725
|- align="right"
|'''2018/2019'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_Foundation_Audit_Report_-_FY18-19.pdf&page=6 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 120,067,266
| style="background:#FEEEEE;" |$ 91,414,010
|$ 30,691,855
|$ 165,641,425
|- align="right"
|'''2017/2018'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AFY17-18_-_Independent_Auditors%27_Report.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 104,505,783
| style="background:#FEEEEE;" |$ 81,442,265
|$ 21,619,373
|$ 134,949,570
|- align="right"
|'''2016/2017'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_Foundation_Audit_Report_-_FY16-17.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 91,242,418
| style="background:#FEEEEE;" |$ 69,136,758
|$ 21,547,402
|$ 113,330,197
|- align="right"
|'''2015/2016'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_Foundation_Audit_Report_-_FY15-16.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 81,862,724
| style="background:#FEEEEE;" |$ 65,947,465
|$ 13,962,497
|$ 91,782,795
|- align="right"
|'''2014/2015'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AAudit_Report_-_FY_14-15_-_Final.PDF&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 75,797,223
| style="background:#FEEEEE;" |$ 52,596,782
|$ 24,345,277
|$ 77,820,298
|- align="right"
|'''2013/2014'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AAudit_Report_-_FY_14-15_-_Final.PDF&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 52,465,287
| style="background:#FEEEEE;" |$ 45,900,745
|$ 8,285,897
|$ 53,475,021
|- align="right"
|'''2012/2013'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AFINAL_12_13From_KPMG.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 48,635,408
| style="background:#FEEEEE;" |$ 35,704,796
|$ 10,260,066
|$ 45,189,124
|- align="right"
|'''2011/2012'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AFINAL_11_12From_KPMG.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 38,479,665
| style="background:#FEEEEE;" |$ 29,260,652
|$ 10,736,914
|$ 34,929,058
|- align="right"
|'''2010/2011'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AFINAL_10_11From_KPMG.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 24,785,092
| style="background:#FEEEEE;" |$ 17,889,794
|$ 9,649,413
|$ 24,192,144
|- align="right"
|'''2009/2010'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AFINAL_09_10From_KPMG.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 17,979,312
| style="background:#FEEEEE;" |$ 10,266,793
|$ 6,310,964
|$ 14,542,731
|- align="right"
|'''2008/2009'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AFINAL_08_09From_KPMG.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 8,658,006
| style="background:#FEEEEE;" |$ 5,617,236
|$ 3,053,599
|$ 8,231,767
|- align="right"
|'''2007/2008'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_20072008_fs.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 5,032,981
| style="background:#FEEEEE;" |$ 3,540,724
|$ 3,519,886
|$ 5,178,168
|- align="right"
|'''2006/2007'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_2007_fs.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 2,734,909
| style="background:#FEEEEE;" |$ 2,077,843
|$ 654,066
|$ 1,658,282
|- align="right"
|'''2005/2006'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_2006_fs.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 1,508,039
| style="background:#FEEEEE;" |$ 791,907
|$ 736,132
|$ 1,004,216
|- align="right"
|'''2004/2005'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_2006_fs.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 379,088
| style="background:#FEEEEE;" |$ 177,670
|$ 211,418
|$ 268,084
|- align="right"
|'''2003/2004'''
|[https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_2006_fs.pdf&page=5 PDF]
| style="background:#EEFEEE;" |$ 80,129
| style="background:#FEEEEE;" |$ 23,463
|$ 56,666
|$ 56,666
|}
=== Ihe Ndị a na-emefu ===
Mmefu ego nke Wikimedia Foundation na-emetụta ụgwọ ọrụ, ụgwọ ọrụ na ọrụ na ọrụ ndị ọzọ ọkachamara.<ref>{{Cite web|url=https://en.wikiversity.org/wiki/Statistical_analysis_of_Wikimedia_Foundation_financial_reports|title=Statistical analysis of Wikimedia Foundation financial reports – Wikiversity|work=en.wikiversity.org|language=en|accessdate=2018-06-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180626192206/https://en.wikiversity.org/wiki/Statistical_analysis_of_Wikimedia_Foundation_financial_reports|archivedate=June 26, 2018}}</ref> A na-ahazi ịkwụ ụgwọ na Wikimedia Endowment dị ka mmefu na nkwupụta ego nke Wikimedia Foundation.<ref name="2018-2019" />
{{Gallery|File:Wikimedia Foundation's expenses evolution by rubrics in US Dollars.svg|Wikimedia Foundation's expenses evolution by rubrics in USD|File:Wikimedia Foundation's expenses percentage.svg|Wikimedia Foundation's expenses percentage|title=Wikimedia Foundation expenses 2004–2020|align=|footer=|style=|state=|height=300|width=550|captionstyle=|alt1=|alt2=}}
=== Onyinye ===
[[Usòrò:Finance_Meeting_Paris_2012-02-18_n06.jpg|thumb|Wikimedia Foundation na isi ego nzukọ 2012, Paris]]
N'afọ 2008, Ntọala ahụ natara onyinye US $ 40,000 site na Open Society Institute iji mepụta mbipụta Wikipedia a na-ebipụta.<ref>{{Cite web|title=Wikis Go Printable|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Wikis_Go_Printable|work=Wikimedia Foundation|date=December 13, 2007|accessdate=July 8, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180708221047/https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Wikis_Go_Printable|archivedate=July 8, 2018}}</ref> Ọ nwetakwara onyinye US $ 262,000 site na Stanton Foundation iji zụta [[Ngwaike kọmputa|ngwaike]], onyinye US $ 500,000 na-akparaghị ókè site na Vinod na Neeru Khosla, bụ ndị mechara sonye na ụlọ ọrụ ndụmọdụ Foundation n'afọ ahụ, na US $ 177,376 site n'aka ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme Lisbet Rausing na Peter Baldwin (Arcadia Fund), n'etiti ndị ọzọ.<ref name="benefactors2008">{{Cite web|title=Fundraising 2008/benefactors|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Fundraising_2008/benefactors|date=August 8, 2015|work=[[Wikipedia:Meta]]|accessdate=July 8, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180709010412/https://meta.wikimedia.org/wiki/Fundraising_2008/benefactors|archivedate=July 9, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Khosla Gift: Wikimedia Foundation Receives $500K Donation|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Khosla_Gift|work=Wikimedia Foundation|date=March 24, 2008|accessdate=July 8, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180708221209/https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Khosla_Gift|archivedate=July 8, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Neeru Khosla to Become Wikimedia Advisor Dec 2008|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Neeru_Khosla_to_Become_Wikimedia_Advisor_Dec_2008|work=Wikimedia Foundation|date=December 15, 2008|accessdate=July 8, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180708221124/https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Neeru_Khosla_to_Become_Wikimedia_Advisor_Dec_2008|archivedate=July 8, 2018}}</ref><ref name="benefactors2008" /> N'ọnwa Machị afọ 2008, Ntọala ahụ kwupụtara ihe bụ onyinye kachasị ukwuu n'oge ahụ: afọ atọ, US $ 3 nde onyinye sitere na Alfred P. Sloan Foundation.<ref name="3mill">{{Cite news|url=https://ap.google.com/article/ALeqM5i8x-wlh7nMm12x_kVQ6MZxrYWK9QD8VKMV1G0|title=Sloan Foundation to Give Wikipedia $3M}}</ref>
N'afọ 2009, Ntọala ahụ natara onyinye anọ, onyinye mbụ bụ onyinye US $ 890,000 Stanton Foundation iji nyere aka ịmụ ma mee ka interface onye ọrụ dị mfe maka ndị edemede Wikipedia oge mbụ.<ref>{{Cite web|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/StantonGrantQA|title=Stanton Grant Q&A|publisher=Wikimedia Foundation|date=December 3, 2008|accessdate=September 18, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171018071429/https://wikimediafoundation.org/wiki/StantonGrantQA|archivedate=October 18, 2017}}</ref> Nke abụọ bụ onyinye US $ 300,000 Ford Foundation na July 2009 maka [[Wikimedia Commons]], iji melite interface maka bulite faịlụ multimedia.<ref>{{Cite web|url=https://diff.wikimedia.org/2009/07/02/ford-foundation-awards-300k-grant-for-wikimedia-commons/|title=Blog.wikimedia.org|date=July 2, 2009|publisher=Blog.wikimedia.org|accessdate=December 5, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150319102012/https://blog.wikimedia.org/2009/07/02/ford-foundation-awards-300k-grant-for-wikimedia-commons/|archivedate=March 19, 2015}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2009, Ntọala ahụ natara onyinye US $ 500,000 site na William na Flora Hewlett Foundation.<ref>{{Cite web|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Hewlett_Foundation_grant_August_2009|title=Wikimedia Foundation receives $500,000 in operational support from Hewlett Foundation (August 2009)|publisher=Wikimediafoundation.org|accessdate=December 5, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120103175824/https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Hewlett_Foundation_grant_August_2009|archivedate=January 3, 2012}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2009, Omidyar Network tinyere aka na US $ 2 nde karịa afọ abụọ na Wikimedia.<ref>{{Cite web|title=Omidyar Network Commits $2 Million Grant to Wikimedia Foundation|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Omidyar_Network_Grant_August_2009|work=Wikimedia Foundation|date=August 25, 2009|accessdate=November 17, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100414002610/https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Omidyar_Network_Grant_August_2009|archivedate=April 14, 2010}}</ref>
Ndị na-esonụ enyewo ngụkọta nke US $ 500,000 ma ọ bụ karịa, nke ọ bụla (2008[[2019, na-agụnyeghị onyinye nye Wikimedia Endowment; ndepụta nwere ike ọ gaghị ezu):
{| class="wikitable"
!Ngụkọta nke US $ 1000s)<br /><br /><br /><br />
!Onye nyere onyinye
!Afọ
|-
| style="text-align:right;" |9,000
|Ntọala Alfred P. Sloan
|
|-
| style="text-align:right;" |5,952
|Ntọala Stanton
|2009-2012
|-
| style="text-align:right;" |5,000
|(onye a na-amaghị aha ya)
|2014 2018
|-
| style="text-align:right;" |3,100
|Google
|2010, 2019
|-
| style="text-align:right;" |2,000
|Omidyar Network
|2009 2010
|-
| style="text-align:right;" |1,527
|Rausing, Baldwinvia Arcadia, Charities Aid<br /><br /><br /><br />
|
|-
| style="text-align:right;" |1,300
|Hewlett
|2009 2010
|-
| style="text-align:right;" |500
|Sergey Brin na nwunye ya
|2010
|-
| style="text-align:right;" |500
|Ego Eze
|2014 2015 Ọdịda Anyanwụ
|}
== Ndị ọrụ ==
=== Akụkọ ihe mere eme ===
[[Usòrò:Wikimedia_All_Hands_2019_Group_Photo.jpg|thumb|Ndị ọrụ ntọala na Jenụwarị 2019]]
N'afọ 2004, Ntọala ahụ họpụtara Tim Starling dị ka onye na-ahụ maka ndị mmepe iji nyere aka melite ngwanrọ [[MediaWiki]], Daniel Mayer dị ka onye isi ego (ego, mmefu ego, na nhazi nke ego), na Erik Möller dị ka onye nhazi mmekọrịta ọdịnaya. N'ọnwa Mee afọ 2005, Ntọala ahụ kwupụtara nhọpụta asaa ọzọ.<ref>{{Cite news|author=Snow|first=Michael|title=Wikimedia names seven to official positions|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikipedia_Signpost/2005-05-30/Foundation_official_positions|work=[[The Signpost]]|date=May 30, 2005|accessdate=2016-04-26}}</ref>
Na Jenụwarị afọ 2006, Ntọala ahụ mepụtara ọtụtụ kọmitii, gụnyere Kọmitii Nkwurịta Okwu, na mgbalị ịhazi ọrụ ndị ọrụ afọ ofufo na-arụ n'oge ahụ.<ref>{{Cite web|accessdate=February 4, 2008|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Resolutions|title=Resolutions|first=Florence|author=Devouard|authorlink=Florence Devouard|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080129221627/https://wikimediafoundation.org/wiki/Resolutions|archivedate=January 29, 2008|publisher=Wikimedia Foundation}}</ref> Starling gbara arụkwaghịm n'ọnwa ahụ iji nwetakwuo oge na mmemme PhD ya.
Na Jenụwarị 2007, a họpụtara Carolyn Doran dịka onye isi ọrụ na Sandy Ordonez sonyeere dị ka [[foundation:Head of Communications|onye isi nkwukọrịta]].<ref>{{Cite web|title=Current staff|publisher=Wikimedia Foundation|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Current_staff|accessdate=February 1, 2007|author=Danny|authorlink=foundation:User:Danny|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070204015306/https://wikimediafoundation.org/wiki/Current_staff|archivedate=February 4, 2007}}</ref> Doran malitere ịrụ ọrụ dị ka onye na-edebe akwụkwọ nwa oge na 2006 mgbe ụlọ ọrụ nwa oge zitere ya. Doran, onye a chọpụtara na o nwere akụkọ mpụ, hapụrụ Foundation na July 2007 ma were Sue Gardner n'ọrụ dị ka onye ndụmọdụ na onye ndụmọdụ pụrụ iche; ọ ghọrọ onye isi nchịkwa na Disemba 2007.<ref>{{Cite news|first=Brian|author=Bergstein|title=Former Wikipedia Officer Found To Have Long Criminal Record|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/12/21/AR2007122102223.html|work=[[Associated Press]] in [[Washington Post]]|date=December 22, 2007|accessdate=March 25, 2017}}</ref><ref name="ed">[https://web.archive.org/web/20071208164834/https://wikimediafoundation.org/wiki/Press_releases/Sue_Gardner Sue Gardner Hired as Executive Director], Wikimedia Foundation press release. </ref> Florence Devouard kwuru na ọpụpụ Doran si n'òtù ahụ pụta dị ka otu n'ime ihe mere Foundation ji were ihe dị ka ọnwa asaa iji wepụta nyocha ego ya na 2007.<ref>{{Cite news|author=Ral315|title=''Signpost'' interview: Florence Devouard|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikipedia_Signpost/2007-11-19/Anthere_interview|work=The Wikipedia Signpost|date=November 19, 2007|accessdate=February 19, 2008}}</ref>
[[Usòrò:149_New_Montgomery_Street,_San_Francisco.jpg|thumb|Nlegharị anya n'èzí nke isi ụlọ ọrụ Wikimedia Foundation nke San Francisco na New Montgomery St na 2014]]
Na Machị 2013, Gardner kwupụtara na ọ ga-ahapụ ọnọdụ ya na Foundation.<ref>{{Cite web|url=https://blog.wikimedia.org/2013/03/27/sue-gardner-departure-announcement/|title=Please read: an announcement from Wikimedia Foundation ED Sue Gardner « Wikimedia blog|date=March 27, 2013|accessdate=February 17, 2022|archivedate=December 19, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191219144901/https://blog.wikimedia.org/2013/03/27/sue-gardner-departure-announcement/}}</ref> A họpụtara Lila Tretikov ka ọ bụrụ onye isi nchịkwa na Mee 2014; ọ gbara arụkwaghịm na Machị 2016.<ref>{{Cite web|author=Elder|first=Jeff|date=2014-05-01|title=Wikipedia's New Chief: From Soviet Union to World's Sixth-Largest Site|url=https://blogs.wsj.com/digits/2014/05/01/wikipedia-names-software-executive-tretikov-as-new-chief/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180715043240/https://blogs.wsj.com/digits/2014/05/01/wikipedia-names-software-executive-tretikov-as-new-chief/|archivedate=July 15, 2018|accessdate=2018-07-15|work=WSJ|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=Open-Source Software Specialist Selected as Executive Director of Wikipedia|language=en|url=https://www.nytimes.com/2014/05/02/business/media/open-source-software-specialist-selected-as-executive-director-of-wikipedia.html|accessdate=2018-07-15}}</ref> A họpụtara onye bụbu onye isi nkwukọrịta Katherine Maher ka ọ bụrụ onye isi nchịkwa nke oge, ọkwá e mere ka ọ bụrụ nke na-adịgide adịgide na June 2016.<ref name="WikimediaBlog-ED-Appointment-2016">{{Cite news|author=Lorente|first=Patricio|date=June 24, 2016|title=Foundation Board appoints Katherine Maher as Executive Director|work=Wikimedia Blog|url=https://blog.wikimedia.org/2016/06/24/katherine-maher-executive-director/|accessdate=December 24, 2021}}</ref> Katherine Maher jere ozi dị ka onye isi nchịkwa ruo n'ọnwa Eprel 2021.<ref>{{Cite news|url=https://wikimediafoundation.org/news/2016/06/24/katherine-maher-executive-director/|accessdate=12 June 2020|work=Wikimedia Foundation|publisher=Patricio Lorente, Christophe Henner|title=Foundation Board appoints Katherine Maher as Executive Director}}</ref><ref name="axios">{{Cite web|url=https://www.axios.com/exclusive-the-end-of-the-maher-era-at-wikipedia-c1ed1408-bab7-4308-9407-db093e24c80d.html|title=Exclusive: End of the Maher era at Wikipedia|first=Felix|author=Salmon|work=Axios|date=February 4, 2021|accessdate=April 16, 2021|archivedate=February 4, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210204180613/https://www.axios.com/exclusive-the-end-of-the-maher-era-at-wikipedia-c1ed1408-bab7-4308-9407-db093e24c80d.html}}</ref>
=== Ọdịdị ngalaba dị ugbu a ===
[[Usòrò:One_Montgomery_Tower_-_March_2018_(1341).jpg|thumb|Otu Montgomery Tower, ụlọ ebe isi ụlọ ọrụ Wikimedia Foundation dị kemgbe 2017]]
Na 2 Oktọba 2021 Foundation nwere ihe karịrị ndị ọrụ 550 na ndị ọrụ nkwekọrịta. Akpọrọ aha [[Maryana Iskander]] dị ka onye isi na-abata na Septemba 2021, wee bido ọrụ ahụ na Jenụwarị 2022..<ref>{{Cite news|author=Lima|first=Cristiano|date=2021-09-14|title=Wikimedia taps leader of South African nonprofit as its next CEO|language=en-US|work=The Washington Post|url=https://www.washingtonpost.com/technology/2021/09/14/wikipedia-maryana-iskander-ceo/|accessdate=2021-09-14}}</ref>
Ka ọ na-erule Mee 2022, WMF nwere usoro ngalaba ndị a:<ref>[[foundationsite:role/staff-contractors/|Staff and Contractors]]. </ref>
* Ọganihu: na-ahụ maka ịnakọta ego, mmekọrịta atụmatụ, na mmemme inye onyinye.
* Nkwurịta okwu: na-ahụ maka mmepe akara Wikimedia, ahịa, mgbasa ozi mmekọrịta, mmekọrịta ọha na eze, na mbọ mmata ụwa.
* Ego na Nchịkwa: ọrụ ya bụ ijide n'aka na njikwa nke ego na ihe onwunwe Wikimedia Foundation.
* Global Data & Insights: akọwaghị ya dịka nke Mee 2022.
* Iwu: Ọ bụ ya na-ahụ maka mmegide na-arịwanye elu megide nlekota na nyocha gọọmentị, ịgbachitere obodo ndị ọrụ afọ ofufo, ime ka mkparịta ụka iwu dị mfe, na ịkwado nzuzo.
* Ngwaahịa: Ọ na-ahụ maka iwupụta ngwaọrụ mmekorita maka ịkekọrịta ihe ọmụma, nyocha onye ọrụ, imewe ahụmịhe na nkwado ngwaọrụ gụnyere ngwa mkpanaka na teknụzụ olu.
* Nkà na Omenala: Ọ na-ahụ maka iwebata na ọzụzụ.
* Nkà na ụzụ: Ọ bụ ọrụ maka idebe na ịzụlite ikpo okwu teknụzụ na-akwado ọrụ Wikimedia. Ọ na-arụkọ ọrụ na ọtụtụ puku ndị ọrụ afọ ofufo.
=== Òtù Ndị Nlekọta ===
Ndị na-ahụ maka ntọala ahụ nwere ikike kachasị na azụmaahịa na ihe omume niile nke ntọala ahụ. Site na 2008 ọ nwere ndị otu iri:
* atọ ndị obodo họpụtara site na ọrụ Wikimedia dị iche iche;
* abụọ ndị ndị mmekọ Wikimedia họpụtara (isi, òtù isiokwu na otu ndị ọrụ);
* anọ ndị ụlọ ọrụ ahụ họpụtara n'onwe ya;
* otu ọnọdụ emeritus maka onye guzobere obodo ahụ, Jimmy Wales.<ref name="April2008">{{Cite web|url=https://wikimediafoundation.org/wiki/Board_of_Trustees/Restructure_Announcement|title=Board of Trustees Restructure Announcement|author=de Vreede|first=Jan-Bart|date=April 26, 2008|accessdate=April 26, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080501100733/https://wikimediafoundation.org/wiki/Board_of_Trustees/Restructure_Announcement|archivedate=May 1, 2008|publisher=Wikimedia Foundation}}</ref><ref name="bylaw4">{{Cite web|url=https://foundation.wikimedia.org/wiki/Bylaws#ARTICLE_IV_-_THE_BOARD_OF_TRUSTEES|title=Bylaws – Wikimedia Foundation|date=10 July 2019|publisher=Wikimedia Foundation|language=en|accessdate=December 5, 2020|quote=(F) Community Founder Trustee Position. The Board may appoint Jimmy Wales as Community Founder Trustee for a three-year term. The Board may reappoint Wales as Community Founder Trustee for successive three-year terms (without a term limit). In the event that Wales is not appointed as Community Founder Trustee, the position will remain vacant, and the Board shall not fill the vacancy.|archivedate=December 3, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201203112947/https://foundation.wikimedia.org/wiki/Bylaws#ARTICLE_IV_-_THE_BOARD_OF_TRUSTEES}}</ref>
== Ndị ọrụ nkwekọrịta onwe ha ==
N'etiti ụlọ ọrụ ndị a na-edepụta mgbe niile dị ka ndị na-arụ ọrụ n'onwe ha na Wikimedia Foundation's Form 990 revelations bụ ụlọ ọrụ iwu Jones Day na ụlọ ọrụ PR Minassian Media; nke ikpeazụ bụ Craig Minassian, onye isi oge niile na Clinton Foundation.<ref name="TAO521" /><ref>{{Cite web|url=https://www.ineteconomics.org/perspectives/blog/wikipedias-deep-ties-to-big-tech|title=Wikipedia's Deep Ties to Big Tech|work=Institute for New Economic Thinking|accessdate=April 20, 2021|archivedate=April 17, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210417210658/https://www.ineteconomics.org/perspectives/blog/wikipedias-deep-ties-to-big-tech}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://projects.propublica.org/nonprofits/organizations/200049703|title=Wikimedia Foundation Org – Nonprofit Explorer|first=Mike Tigas, Sisi Wei, Ken Schwencke, Brandon Roberts, Alec Glassford|author=ProPublica|work=ProPublica|date=May 9, 2013|accessdate=April 20, 2021|archivedate=April 20, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210420192607/https://projects.propublica.org/nonprofits/organizations/200049703}}</ref>
Maka atụmatụ atụmatụ atụmatụ ya nke afọ 2030, Wikimedia Foundation jiri ọrụ williamsworks mee ihe nke ukwuu, onye ndụmọdụ nke Whitney Williams, onye bụbu onye nduzi njem maka Hillary Clinton, guzobere.<ref name="Elle Article">{{Cite web|url=https://www.elle.com/life-love/society-career/whitney-williams-profile|title=When Ben Affleck Wants to Change the World, He Calls This Woman|author=Rapkin|first=Mickey|work=Elle|date=November 11, 2013|accessdate=8 April 2014|archivedate=January 3, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150103155004/https://www.elle.com/life-love/society-career/whitney-williams-profile}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/Strategy/Wikimedia_movement/2017/People/Core_team|title=Strategy/Wikimedia movement/2017/People/Core team – Meta|work=meta.wikimedia.org|language=en|accessdate=2019-10-05|archivedate=April 29, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210429045540/https://meta.wikimedia.org/wiki/Strategy/Wikimedia_movement/2017/People/Core_team}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://projects.propublica.org/nonprofits/organizations/200049703/201931359349313878/full|title=Wikimedia Foundation Org, Full Filing – Nonprofit Explorer|first=Mike Tigas, Sisi Wei, Ken Schwencke, Brandon Roberts, Alec Glassford|author=ProPublica|work=ProPublica|date=May 9, 2013|accessdate=June 3, 2021|archivedate=June 3, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210603202713/https://projects.propublica.org/nonprofits/organizations/200049703/201931359349313878/full}}</ref>
== Esemokwu ==
[[Usòrò:Post-Sopa_Blackout_Party_for_Wikimedia_Foundation_staff-3.jpg|thumb|Wikimedia Foundation post-SOPA party, 2012]]
Ọtụtụ esemokwu emeela ka ikpe dị n'ụlọ ikpe<ref>{{Cite web|url=https://www.mondaq.com/article.asp?articleid=91968|title=Mondaq.com|publisher=Mondaq.com|accessdate=December 5, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110812192915/https://www.mondaq.com/article.asp?articleid=91968|archivedate=August 12, 2011}}</ref><ref>{{Cite web|author=Neuburger|first=Jeffrey D.|url=https://www.pbs.org/mediashift/2008/11/canadian-court-rules-linking-to-libel-isnt-necessarily-libel318.html|title=PBS.org|publisher=PBS.org|date=November 13, 2008|accessdate=December 5, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120305090629/https://www.pbs.org/mediashift/2008/11/canadian-court-rules-linking-to-libel-isnt-necessarily-libel318.html|archivedate=March 5, 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pr-inside.com/wikipedia-wikimedia-fraud-lawsuit-r1645034.htm|title=PS-Inside.com|publisher=Pr-inside.com|accessdate=December 5, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110812190333/https://www.pr-inside.com/wikipedia-wikimedia-fraud-lawsuit-r1645034.htm|archivedate=August 12, 2011}}</ref><ref>{{Cite web|author=Timmer|first=John|url=https://arstechnica.com/tech-policy/2008/08/judge-puts-defamation-lawsuit-against-wikipedia-to-the-sword/|title=Judge puts defamation lawsuit against Wikipedia to the sword|work=Ars Technica|date=August 13, 2008|accessdate=March 10, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150309232519/https://arstechnica.com/tech-policy/2008/08/judge-puts-defamation-lawsuit-against-wikipedia-to-the-sword/|archivedate=March 9, 2015}}</ref> ebe ndị ọzọ emeghị.<ref>{{Cite web|author=Foresman|first=Chris|url=https://arstechnica.com/tech-policy/news/2009/04/wikipedia-suit-could-put-it-on-the-wrong-side-of-fair-use.ars|title=ArsTechnica.com|publisher=ArsTechnica.com|date=April 23, 2009|accessdate=December 5, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111225014940/https://arstechnica.com/tech-policy/news/2009/04/wikipedia-suit-could-put-it-on-the-wrong-side-of-fair-use.ars|archivedate=December 25, 2011}}</ref> Ọkaiwu Matt Zimmerman kwuru, "Na-enweghị nchebe siri ike, ọ ga-esiri Wikipedia ike ịga n'ihu na-enye ikpo okwu maka ọdịnaya encyclopedia nke onye ọrụ mepụtara. "
N'ọnwa Disemba afọ 2011, Ntọala ahụ goro Washington, D.C., lobbyist Dow Lohnes Government Strategies LLC ka ọ gbaa United States Congress ume maka "Civil Rights / Civil Liberties" na "Copyright / Patent / Tremark". N'oge a na-akwụ ụgwọ, Ntọala ahụ nwere nchegbu kpọmkwem banyere ụgwọ a maara dị ka Stop Online Piracy Act.<ref>{{Cite web|url=https://www.techdirt.com/articles/20111214/04212117082/wikipedia-explains-great-detail-how-even-updated-sopa-hurts-web-wikipedia.shtml|title=Wikipedia Explains, In Great Detail, How Even An Updated SOPA Hurts The Web & Wikipedia|work=[[Techdirt]]|date=December 14, 2011|accessdate=January 15, 2012|author=Masnick, Mike|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120108081524/https://www.techdirt.com/articles/20111214/04212117082/wikipedia-explains-great-detail-how-even-updated-sopa-hurts-web-wikipedia.shtml|archivedate=January 8, 2012}}</ref>
Na Septemba 2020, a gbochiri ngwa WMF ka ọ bụrụ onye na-ekiri na World Intellectual Property Organization (WIPO) mgbe gọọmentị China jụrụ maka ịdị adị nke Wikimedia Foundation na Taiwan.<ref>{{Cite web|date=2020-09-23|title=China blocks Wikimedia Foundation's application to become an observer at WIPO|url=https://www.keionline.org/33999|accessdate=2020-09-23|work=Knowledge Ecology International|language=en-US|archivedate=September 24, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200924083253/https://www.keionline.org/33999}}</ref><ref>{{Cite web|author=Hui|first=Mary|title=Beijing blocked Wikimedia from a UN agency because of "Taiwan-related issues"|url=https://qz.com/1908836/china-blocks-wikimedia-from-un-agency-wipo-over-taiwan-dispute/|work=qz.com|publisher=Quartz|accessdate=25 September 2020|archivedate=November 19, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201119120833/https://qz.com/1908836/china-blocks-wikimedia-from-un-agency-wipo-over-taiwan-dispute/}}</ref> N'ọnwa Ọktoba 2021, gọọmentị China gbochiri ngwa nke abụọ nke WMF maka otu ihe ahụ.<ref>{{Cite web|author=Moody|first=Glyn|date=2021-10-07|title=If You Want To Know Why Section 230 Matters, Just Ask Wikimedia: Without It, There'd Be No Wikipedia|url=https://www.techdirt.com/articles/20211007/07051447716/if-you-want-to-know-why-section-230-matters-just-ask-wikimedia-without-it-thered-be-no-wikipedia.shtml|accessdate=2021-10-23|work=[[Techdirt]]|archivedate=October 23, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211023213145/https://www.techdirt.com/articles/20211007/07051447716/if-you-want-to-know-why-section-230-matters-just-ask-wikimedia-without-it-thered-be-no-wikipedia.shtml}}</ref> N'ọnwa Mee afọ 2022, China gbochiri isi isii nke ndị mmekọ Wikimedia ka ha ghara ịnata ikike na Kọmitii Na-ahụ Maka Nwe Ikike na Ikike Ndị metụtara (SCCR), na-azọrọ na isiakwụkwọ ndị ahụ na-agbasa ozi aghụghọ.<ref>{{Cite web|date=2022-05-09|title=Six Wikimedia Chapters Rejected as Observers to the World Intellectual Property Organization (WIPO)|url=https://wikimediafoundation.org/news/2022/05/09/six-wikimedia-chapters-rejected-as-observers-to-wipo/|accessdate=2022-05-11|work=Wikimedia Foundation|language=en-US}}</ref>
=== Mmefu ego gabigara ókè na ịnakọta ego ===
N'afọ 2014, Jimmy Wales zutere ebubo na WMF nwere "ọnụ ego / uru dị ala ma kemgbe ọtụtụ afọ ugbu a emefuola ọtụtụ nde mmadụ na mmepe ngwanrọ n'enweghị ihe ọ bụla na-arụ ọrụ n'ezie".<ref name="Kolbe2017" /> O kwetara na ya "nwere nkụda mmụọ maka esemokwu na-adịghị agwụ agwụ banyere mwepụta nke ngwanrọ ezughi oke nke a na-emepụtaghị na ndụmọdụ obodo zuru oke na-enweghị mwepụta kwesịrị ekwesị iji jide nje na-akwụsị ihe ngosi".<ref name="Kolbe2017">{{Cite news|url=https://m.theregister.co.uk/2017/06/07/golden_handshakes_at_wikipedia/|title=Golden handshakes of almost half a million at Wikimedia Foundation|first=Andreas|author=Kolbe|work=The Register|date=7 June 2017|accessdate=July 13, 2018}}</ref>
N'ọnwa Febụwarị 2017, otu edemede nke The Signpost bipụtara, akwụkwọ akụkọ Wikipedia n'ịntanetị nke Bekee, nke akpọrọ "Wikipedia nwere Cancer" mepụtara arụmụka ma n'etiti ndị [[Wikipedia nke ndị bekee|Wikipedian]] na ọha na eze.<ref>{{Cite web|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Wikipedia_Signpost/2017-02-27/Op-ed&oldid=1026368793|title=Wikipedia:Wikipedia Signpost/2017-02-27/Op-ed|date=June 1, 2021|accessdate=February 18, 2022|archivedate=February 18, 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220218014903/https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia%3AWikipedia_Signpost%2F2017-02-27%2FOp-ed&oldid=1026368793}}</ref><ref>{{Cite news|first=Guy|author=Macon|title=Wikipedia has cancer|url=https://en.wikipedia.org/wiki/User:Guy_Macon/Wikipedia_has_Cancer|accessdate=October 14, 2019}}</ref> Onye edemede ahụ katọrọ Wikimedia Foundation maka mmefu ego na-arịwanye elu kwa afọ nke, o kwuru, nwere ike itinye ọrụ ahụ n'ihe ize ndụ ego ma ọ bụrụ na ihe omume a na-atụghị anya ya emee. Onye edemede ahụ tụrụ aro itinye oke na mmefu ego, wulite onyinye ya dị ugbu a, ma gbanwee onyinye ahụ ka WMF wee ghara ịbanye n'ime isi mgbe oge na-adịghị mma. Onye isi nchịkwa nke Wikimedia Foundation Katherine Maher zaghachiri site n'ikwu na e mepụtara onyinye dị otú ahụ na 2016, na-agbagwoju anya ịmepụta onyinye na iwulite onyinye dị ugbu a.<ref>{{Cite web|author=Joon Ian Wong|title=Reddit is going nuts over Wikipedia's spending, but it's doing far better than its competitors|url=https://qz.com/978416/reddit-is-going-nuts-over-a-post-named-wikipedia-has-cancer/|work=[[Quartz (publication)|Quartz]]|date=May 8, 2017|accessdate=July 9, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180709215712/https://qz.com/978416/reddit-is-going-nuts-over-a-post-named-wikipedia-has-cancer/|archivedate=July 9, 2018}}</ref>
=== Ọrụ Knowledge Engine ===
Knowledge Engine bụ ọrụ search engine nke WMF malitere na 2015 iji chọta ma gosipụta ozi a na-enyocha ma tụkwasị obi na Ịntanetị.<ref name="Koebler2016">{{Cite news|url=https://motherboard.vice.com/en_us/article/8q8gvg/wikipedias-secret-google-competitor-search-engine-is-tearing-it-apart|title=The Secret Search Engine Tearing Wikipedia Apart|author=Koebler|first=Jason|date=February 16, 2016|work=[[Vice.com|Vice]]|accessdate=July 9, 2018}}</ref> Ebumnuche nke KE bụ ka ọ ghara ịdabere na engines ọchụchọ ọdịnala ma jiri onyinye US $ 250,000 sitere na Knight Foundation kwado ya.<ref name="McGee2016">{{Cite news|url=https://searchengineland.com/wikimedia-foundation-secures-250000-grant-for-search-engine-development-242544|title=Wikimedia Foundation Secures $250,000 Grant For Search Engine Development|author=McGee|first=Matt|date=February 15, 2016|work=[[Search Engine Land]]|accessdate=July 9, 2018}}</ref> Ụfọdụ ndị lere ọrụ ahụ anya dị ka ihe ihere, ọkachasị n'ihi na e chepụtara ya na nzuzo, nke ụfọdụ ndị lere anya dị ka esemokwu na ngosipụta nke obodo Wikimedia. N'ezie, ụfọdụ n'ime ozi ndị obodo ahụ nwere nwetara site na akwụkwọ ndị a na-agbapụta site na The Signpost bipụtara na 2016.<ref>{{Cite web|first=Andreas|author=Kolbe|title=An in-depth look at the newly revealed documents|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikipedia_Signpost/2016-02-10/In_focus|work=[[The Signpost]]|date=February 10, 2016|accessdate=July 9, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170901083007/https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikipedia_Signpost/2016-02-10/In_focus|archivedate=September 1, 2017}}</ref><ref name="Koebler2016" /> N'ihi esemokwu a, onye isi nchịkwa Wikimedia Foundation Lila Tretikov gbara arụkwaghịm.<ref>{{Cite web|first=Ashley|author=Allen|title=Wikimedia Director Resigns Following Internal Row Over Search Engine Plans|url=https://www.eteknix.com/wikimedia-director-resigns-following-internal-row-search-engine-plans/|work=eteknix|accessdate=July 9, 2018|date=2016-02-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180710010458/https://www.eteknix.com/wikimedia-director-resigns-following-internal-row-search-engine-plans/|archivedate=July 10, 2018}}</ref><ref name="Hern2016">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/technology/2016/feb/26/wikimedia-head-lila-tretikov-resigns-search-engine-plans|title=Head of Wikimedia resigns over search engine plans|author=Hern|first=Alex|date=February 26, 2016|work=[[The Guardian]]|accessdate=December 18, 2016}}</ref><ref name="Spiegel2016">{{Cite news|url=https://www.spiegel.de/netzwelt/web/wikipedia-streit-um-knowledge-engine-lila-tretikov-tritt-zurueck-a-1079448.html|title=Online-Enzyklopädie: Chefin der Wikipedia-Stiftung tritt zurück|date=February 26, 2016|work=[[Spiegel Online]]|accessdate=March 5, 2016}}</ref>
== Edensibịa ==
== Njikọ mpụga ==
* [[foundationsite:|Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị (wikimediafoundation.org)]]
* [https://www.wikimedia.org/ Ebe nrụọrụ weebụ Wikimedia (wikimedia.org)]
=== Nhazi ===
* [[metawiki:Wikimedia_Foundation_Annual_Plan/2022-2023/draft|Wikimedia Foundation 202223 Atụmatụ Afọ (draft)]]
* [[foundationsite:about/annual-reports/|Akụkọ kwa afọ nke Wikimedia Foundation]]
* [[foundation:Bylaws|Iwu nke Wikimedia Foundation]]
* Wikimedia Foundation profaịlụ mgbasa ozi mmekọrịta: [https://twitter.com/Wikimedia Twitter], [https://www.youtube.com/channel/UCK_cUZLMpibyRiIdp0uF-lQ YouTube]
=== Ego ===
* [https://foundation.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AWikimedia_Foundation_FY2020-2021_Audit_Report.pdf&page=5 Nkwupụta ego nke Wikimedia Foundation 2020/2021]
* [https://projects.propublica.org/nonprofits/organizations/200049703 Wikimedia Foundation Ụdị akwụkwọ ụtụ isi 990]
=== Ọnọdụ ọrụ ebere ===
* Profaịlụ Wikimedia Foundation na Charity Navigator, charitynavigator.org
=== Obodo ===
* [[listarchive:list/wikimedia-l@lists.wikimedia.org/|Ndepụta ozi Wikimedia Archive]]
* [[metawiki:Main_Page|Ebe nrụọrụ weebụ obodo zuru ụwa ọnụ maka ọrụ Wikimedia Foundation]] (meta.wikimedia.org)
[[Òtù:Wikimedia Foundation]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
9treewim8vtczvd3nyskqe02tuukiv5
Ọmụgwọ
0
18329
95609
83463
2022-08-26T10:10:39Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}[[File:Newborn Baby (Igbo tribe).jpg|thumb|right|Nwa ọhụrụ(Agbụrụ Igbo)]]
'''Ọmụgwọ''' {{Audio|LL-Q33578 (ibo)-Olugold-Ọmụgwọ.wav|gee ntị}} bụ okwu ndị [[Igbo]] nke Ndịda-Ọwụwa anyanwụ [[Naijiria]] na-eji akọwa omume nke onye ezinaụlọ ga na-elekọta nne mụrụ nwa ohụrụ na nwa ya, n'obere oge ọ mụchara nwa. Oge ọmụgwụ nwere ike ị bụ ụbọchị iri anọ mbụ nke ndụ nwatakịrị ma ọ bụ karia.<ref>{{Cite web|title=BBC World Service - Focus on Africa, Omugwo: Igbo's postpartum cultural practice|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/p080npbh|work=BBC|accessdate=2022-07-12|language=en-GB}}</ref> N'ọtụtụ ọnọdụ, ọ bụ nne ma ọ bụ nne di ọhụrụ na-aga anọ nyèrè ya. N'ọnọdụ ebe ha na-anọghị, onye ezinaụlọ nwanyị ọzọ ga anochi anya nne di ma ọ bụ nne nwanyị mụrụ nwa ohụrụ. Ihe dị mkpa nke omume a bụ na ọ na-enyere nne ọhụrụ aka ime ka ọrụ ya dị mfe site na ahụmahụ nke nne (di ma ọ bụ nwunye), iji nyere ha aka ịghọ nne, site n'inye ihe ọmụma na nkwado.<ref name=":0">{{Cite web|title=Unpaid postpartum care, 'Omugwo', affecting women empowerment|url=https://newswirengr.com/2022/04/12/how-unpaid-postpartum-care-omugwo-is-affecting-women-empowerment-in-nigeria/|work=NewsWireNGR|date=2022-04-12|accessdate=2022-07-12|language=en-US|author=Claire Mom}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|title=OMUGWO|url=https://refinedng.com/omugwo/|work=RefinedNG|date=2020-08-01|accessdate=2022-07-12|language=en-US|author=RefinedNG}}</ref>
== óménàlà ndị Igbo ==
[[Igbo|Agbụrụ Igbo]] bụ ndị malitere omenala ọmụgwọ nke a na-eme ugbu a n'ọtụtụ ebe na [[Naijiria]]. Omenala a na-enye nlekọta pụrụ iche nye ndị nne mụrụ nwa ọhụrụ na ndị na-enye nwa ara.<ref>{{Cite web|title=10 Things About Igbo Tribe 10 Interesting Things We Know About the Igbo|url=https://refinedng.com/10-interesting-things-we-know-about-the-igbo-tribe/|work=RefinedNG|date=2022-06-25|accessdate=2022-07-12|language=en-US}}</ref> Nlekọta mgbe amuchara nwa (ọmụgwụ), di mkpa ka nne ohuru wee zuru ike nke oma, ka o nwetaghachi ike ya.<ref name=":2">{{Cite web|title=Omugwo: Understanding The Culture Behind Igbo's Traditional Postpartum Care|url=https://guardian.ng/life/omugwo-understanding-the-culture-behind-igbos-traditional-postpartum-care/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|date=2018-11-07|accessdate=2022-07-12|language=en-US}}</ref> Omugwo bu otu n'ime ihe kachasi mkpa ma bụrụ kwa óménàlà ochie ndi Igbo.<ref name=":1" />
== Otu esi eme ọmụgwọ ==
Ọtụtụ oge, mgbe amuchara nwa bụ mgbe omugwo na-amalite. Ọ bụ ọrụ nne (nke di ma ọ bụ nwunye) ịkụziri ma ọ bụ ịduzi nne mụrụ nwa ọhụrụ na ụdị nri ọ ga na-eri iji nyere aka na ịmepụta mmiri ara ka nwa na-aṅụ, a ga ahịa ya aka n'ahụ na má kwa ya mmiri ọkụ.<ref>{{Cite web|title=Omugwo: When a new mother is pampered|url=https://www.vanguardngr.com/2018/08/omugwo-when-a-new-mother-is-pampered/|work=Vanguard News|date=2018-08-22|accessdate=2022-07-12|language=en-GB}}</ref>
Mgbe amuchara nwa, nne nne ga-enyere nne ọhụrụ aka ịmá mmiri ọkụ na ahụ. Usoro ịma mmiri na-ekpo ọkụ gụnyere ịtinye akwa na mmiri ọkụ na iji ya na-má n'afọ nne ọhụrụ. Ịnọdụ na mmiri ọkụ bụ omume dị mkpa ma ọ bụrụ na nne ọhụrụ mụrụ ji ikpu mụọ nwa ka mkpụkọ ọbara dị n'afọ ya wee pụta ka o wee gwọọ ime ahu ya nke ọma.<ref name=":0" /><ref name=":2" /> Nne ma ọ bụ nne di nwanyị mụrụ nwa ọhụrụ na-arụ ọtụtụ ọrụ ụlọ, na-elekọta ma nne ọhụrụ na nwa ọhụrụ.<ref name=":1" />
A ga-enye nne ọhụrụ ahụ ihe oriri na-afụ ose dị ka ofe ose na ụda iji nyere aka wepụ mkpụkọ ọbara nke achọghị na ahụ ya ma nyere aka ịkwalite mmepụta mmiri ara. Akamu bụkwa nhọrọ nri ọzọ a na-enye nne ọhụrụ ka ọ na-enyere aka ịmepụta mmiri ara ya.<ref name=":2" /><ref>{{Cite web|title=Omugwo: The Igbo practice of caring for the new mother and baby…. – Ibiene Magazine|url=https://ibiene.com/culture/omugwo-the-igbo-practice-of-caring-for-the-new-mother-and-baby/|accessdate=2022-07-12|language=en-GB}}</ref>
Na ngwụcha ọmugwo, a na-ezila/nye nne ma ọ bụ nwunye di nne mụrụ nwa ọhụrụ onyinye ịji gosipụta ekele site n'aka nne na nna ọhụrụ. Onyinye ekele nwere ike ị bụ ihe ndị dị ka akwa, ncha, ihe oriri, ego, na ihe ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|title=Omugwo also known as igbo traditional after birth care|url=https://sincerelyonyi.com/omugwo/|work=Sincerely Onyi|date=2017-10-10|accessdate=2022-07-12|language=en-US|author=Sincerelyonyi}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Óménàlà]]
70ygg6b7h5hd2p661ksi6rvax6gpk35
Werrason
0
18385
95296
86510
2022-08-25T21:55:58Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Werrason.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Noël Ngiama Makanda''' nke a maara dịka '''Werra Son''', bụ onye egwu Congo nke amụrụ na ọnwa Disemba 25, 1965 na Moliambo, obere obodo dị na ọdịda anyanwụ DRC, na mpaghara Kikwit, Kwilu District. Werrason bụ otu n'ime ndị guzobere otu egwu Wenge Musica nke e guzobere na afọ 1981 mgbe ọ ka na-amụ maka nzere na Accountancy. Werrason, na ndị enyi kọleji ya Didier Masela, Aimé Buanga, Machiro Kifaya na ndị ọzọ guzobere òtù ahụ ma mesịa sonye na J.B Mpiana. Mgbe nkewa nke Wenge Musica mbụ gasịrị, o guzobere Wenge Musique Maison Mère (WMMM) otu egwu ọ mepụtara n'akụkụ Didier Masela na Adolphe Dominguez.
== Ọrụ ==
=== Afọ ndị mbụ na mmalite nke Wenge Musica Maison Mère (WMMM) ===
Mgbe òtù kọleji Werrason bụ Wenge Musica kewara na ọnwa Disemba 1997, Werrason, Masela, na Dominguez mepụtara Wenge Musique Maison Mère, otu òtù dị na Zamba Playa na Kinshasa. Site n'enyemaka nke Sankara de Kunta na Zacharie Babaswe, Werrason gara mba ahụ iji nweta ndị na-eto eto na-agụ egwú; ndị otu egwu ya bụ Masela, Dominguez, Ferre Gola, Baby Ndombe, Adjani Sesele, JDT Mulopwe, Celeo Scram, Bill Clinton Kalonji, Serge Mabiala, Didier Lacoste, Chou Lay, Michael Tee, ndị na-akpọ ụbọ Flamme Kapaya, Japonais Maladi, Christian Mwepu, na ndị na-akụ egwú Papy Kakol na Ali Mbonda. E wepụtara abọm mbụ nke otu ahụ, Force d'Intervention Rapide na ọnwa Nọvemba 28, 1998.<ref name="Digitalcongo.net">{{Cite web|url=http://digitalcongo.net/article/7727|title=3.0|publisher=Digitalcongo.net|accessdate=October 19, 2011}}</ref>
Egwú ya "Chantal Switzerland" ghọrọ abụ a ma ama n'afọ, ebe a họpụtara onye na-eme ihe nkiri ya bụ Bill Clinton Kalonji dị ka onye na-emepụta ihe nkiri kachasị mma. [nkọwa dị mkpa] Abọm nke abụọ ha, Solola Bien (1999) nwere ihe ịga nke ọma na egwu egwu Afrịka, wee nweta Gold Record na France.<ref>{{Cite web|url=http://www.rfimusique.com/musiquefr/articles/060/article_13307.asp|title=La rumba congolaise|publisher=RFI Musique|accessdate=October 19, 2011}}</ref>
Na ọnwa June 2001, Werrason wepụtara abọm mbụ ya ''Kibuisa Mpimpa'', CD abụọ nwere egwu 17. Ihe ndekọ a bụ nsonaazụ nke afọ ise nke nkwadebe, [citation needed] ọnwa anọ nke ọrụ studio, na karịrị awa 2,000 nke ederede. Abọm a meriri ya ihe nrite Kora abụọ na South Africa, gụnyere "Best Artist" na Africa na "Best Album" na Central Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.koraawards.com/Winners.html|title=Winners|publisher=Koraawards.com|accessdate=October 19, 2011}}</ref>
Ka e mesịrị n'afọ ahụ, Werrason mere kọntaktị azụ azụ na Zénith Paris, otu n'ime nnukwu ụlọ kọntụ na France. Ọ gara Europe gụnyere London, Amsterdam, Brussels, Dublin, Rome, na Stockholm. Òtù Mba Ndị Dị n'Otu enyewo ya utu aha nke Universal Ambassador of Peace. Na afọ 2001, Popu John Paul nke Abụọ nabatara Werrason. Kemgbe ahụ, ọ na-ekwu maka mkpọsa UNESCO megide ọrịa AIDS na ịkpa ókè, yana mkpọsa megide alụmdi na nwunye n'oge na ịkwalite agụmakwụkwọ maka ụmụ agbọghọ. N'oge njem ụwa ya, ya na ndị omenkà Afrịka ndị ọzọ gụnyere Manu Dibango na Paris Olympia, Passi, Doc Gynéco, na Benji na Akil.<ref>{{Cite web|url=http://www.thehagueafricanfestival.com/artiesten-2011/werrason|title=Werrason – Artiesten 2011|publisher=The Hague African Festival|accessdate=October 19, 2011}}</ref> Werrason sokwa Shaggy rụkọọ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=http://echodynamic.oldiblog.com/?page=lastarticle&id=638224|title=Shaggy A Kinshasa !|publisher=Echodynamic.oldiblog.com|accessdate=October 19, 2011}}</ref> N'otu afọ ahụ, Werrason kụrụ egwu na Stade des Martyrs, nke karịrị 100,000 mmadụ bịara. [citation needed] Ọ kụrụkwa maka 17,000 na Bercy na 2000.
== Arụmụka ==
[[Usòrò:Venant_Mambumina_Imhotep_with_JB_Mpiana.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|JB Mpiana (n'etiti, na-acha ọbara ọbara na akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ) na 2007]]
Na ọnwa Septemba 2021, ndị isi obodo Paris kwupụtara ịkagbu nnukwu egwu Werrason nke a ga-eme na Zénith nke Paris, na-ekwu maka "ihe ize ndụ nke nnukwu nsogbu na usoro ọha na eze na nke ịwakpo nchekwa nke ndị na-ekiri", ọkachasị egwu nke ngosipụta nke ndị na'ọchịchị dị n'ebe ahụ. Werrason ekwupụtala iwe ya na France.<ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20210926-rdc-le-chanteur-werrason-en-col%C3%A8re-apr%C3%A8s-l-annulation-d-un-concert-en-france|title=RDC: le chanteur Werrason en colère après l'annulation d'un concert en France|publisher=www.jeuneafrique.com|accessdate=September 26, 2021}}</ref>
== Nkọwapụta ==
=== Abọm ===
* 2001: ''Kibuisa Mpimpa''
* 2005: Egwu egwu
* 2014: Akpụkpọ Akpụkpọ
* 2015: ''Enweghị Ogwe osisi''
* 2017: ''Ụbọchị 7'' nke Izu
* 2019: Ihe ịtụnanya
=== Ndị na-alụbeghị di ===
* 2013: "Achọpụtara m Ụzọ" (feat. <small>[Ihe e dere n'ala ala peeji]</small>
* 2014: "Block Cadenas"
* 2017: "Diemba (Balançoire Générique)"
* 2017: "Conscience Bela"
* 2019: "Ọ dị egwu"
* 2020: "Yeke Yeke" (feat. <small>Bikorine & But Na Filet)</small>
; E gosipụtara ya na
* 2021: "RDV" (<small>Picolcrist bil feat</small>. <small>Werrason)</small>
== Edensịbịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.werrason.eu Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0jmm7nrpo28c2ui3jzgxb990jwipohv
Dany Engobo
0
18388
95596
83526
2022-08-26T10:05:53Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Dany Engobo''' bụ onye egwu na obodo Congo na onye ndú nke Les Coeurs Brises . Ọ malitere ọrụ egwu ya na Brazzaville. Ya na onye na-eduzi egwu. Diblo Dibala rụkọrọ ọrụ n'ọtụtụ abụ ya. Ọ kwagara Paris na afọ 1976 wee mụta asụsụ French n'ebe ahụ. Site mgbe ahụ gaa n'ihu ọ malitere ịbụ abụ ya n'asụsụ ahụ. Maka ebumnuche mba ụwa, a na-emekarị abụ ya n'asụsụ Lingala na French.
Ọ bụkwa otu n'ime ndị kasị baa ọgaranya.
A maara ya nke ọma maka akara ihu dị egwu nke ndị eze nwanyị mara mma na-agba egwú ahọpụtara site na ọtụtụ mba dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://www.geneseo.edu/~bennett/africanmusic.htm|title=BODY:|publisher=Geneseo.edu|date=2002-10-21|accessdate=2012-06-25}}</ref><ref>{{Cite web|author=the-real-africa|url=http://www.musicvideos.the-real-africa.com/congo/|title=Music Videos of DR Congo - Clips Congolais|publisher=Musicvideos.the-real-africa.com|date=|accessdate=2012-06-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://danyengobomusic.skyrock.com/|title=Blog Music de danyengobomusic - Dany ENGOBO - Skyrock.com|publisher=Danyengobomusic.skyrock.com|date=2007-09-22|accessdate=2012-06-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.geneseo.edu/~bennett/|title=Jamie Bennett's Simple Site|publisher=Geneseo.edu|date=|accessdate=2012-06-25}}</ref>
== Ebe e si nweta ya ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5z8vsuxzksqjnf0iyfuxoxpg2cqby1a
Tiken Jah Fakoly
0
18422
95130
83578
2022-08-25T20:04:01Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Doumbia Moussa Fakoly''' (amụrụ na June 23, na afọ 1968 na Odienné), nke a maara nke ọma site na aha egwu ya '''Tiken Jah Fakoly''' (/ˈtɪ kæn ˈdʒɑː fækəˈli/), bụ onye na-agụ egwú reggae na onye na-ede egwu na Ivorian.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Doumbia Moussa Fakoly na 23 na onwa isii, na afọ 1968 na Odienné, Kabadougou Region, n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ [[Côte d'Ivoire]]. Ọ chọpụtara reggae mgbe ọ dị obere, na-achịkọta otu egwu mbụ ya, ''Djelys'', na afọ 1987. Ọ ghọrọ onye a ma ama na mpaghara, mana n'oge na-adịghị anya ọ ga-arịgo na nkwado mba.<ref>Denslow, Robin ,"Guardian.co.uk", October 21, 2010.</ref>
== Ọrụ ==
N'inwe nchegbu maka mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mba ya, ọ bụghị ogologo oge tupu Tiken Jah ede akwụkwọ siri ike na gburugburu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Côte d'Ivoire. Otu n'ime ọrụ ndị dị otú ahụ bụ ọnwụ Félix Houphouët-Boigny na 1993, nke mere ka ọ bụrụ onye a ma ama n'etiti ndị ntorobịa mba ahụ. N'afọ 1998, Fakoly mere ihe ngosi mba ụwa mbụ ya na Paris.
Tiken Jah Fakoly na-akpọ egwu "iji kpọtee akọ na uche". Egwú ya na-ekwu maka ọtụtụ ikpe na-ezighị ezi e mere ndị obodo ya na ndị Afrịka n'ozuzu ha, yana ịkpali oku maka pan-Africanism na mmeghachi omume akụ na ụba, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọdịbendị Afrịka. N'ihi nke a, ọtụtụ ndị Africa na-ege ntị na-enwe njikọ chiri anya na okwu ya ka Fakoly na-ekwu maka ndị a na-emegbu emegbu. Njikọ a enyerela aka mee ka Tiken Jah Fakoly bụrụ onye na-ese ihe na-ege ntị nke ukwuu n'ụwa niile.
Kemgbe ịrị elu nke ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na xenophobia na Côte d'Ivoire na mgbe ọ natara egwu ọnwụ n'ihi okwu ya, Fakoly ebiela na Bamako, [[Mali]] kemgbe afọ 2003.<ref name="Henry">Henry, Balford (2015) "[http://www.jamaicaobserver.com/ENTERTAINMENT/Tuff--sounds-from-Tiken-Jah-Fakoly_18832010 ‘Tuff’ sounds from Tiken Jah Fakoly]", ''[[Jamaica Observer]]'', 28 April 2015. Retrieved 25 May 2015</ref> N'ọnwa Disemba afọ 2007, a mara Fakoly dị ka onye na-adịghị mma na Senegal mgbe ọ katọrọ ''Onye'' isi ala Abdoulaye Wade.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2007/12/15/arts/music/15arts-SENEGALBARSA_BRF.html?_r=1&oref=slogin|title=Senegal Bars a Singer|accessdate=2008-02-09|date=2007-12-15|work=[[The New York Times]]}}</ref>
N'afọ 2009, Tiken Jah malitere mkpọsa akpọrọ "Un concert une école", ma ọ bụ One Concert, One School. Site na mkpọsa ahụ, yana mmekorita ya na ụlọ ọrụ na njikọ aka, o nwere ike ịkwụ ụgwọ maka iwu ụlọ akwụkwọ n'obodo Touroni, na kọleji na Dianké, Mali. O mere kọntaktị na Burkina Faso, Côte d'Ivoire na Guinea, yana nnukwu mkpọsa nkwukọrịta na-akwalite agụmakwụkwọ.
Tiken Jah Fakoly edekọla egwu dị iche iche na ndị omenkà ndị ọzọ. E gosipụtara ya na Steel Pulse: African Holocaust, na Didier Awadi: Stoppez les criminels, na Riké: Airt Frais, na Bernard Lavilliers: Carnets De Bord, na Amadou & Mariam: Dimanche À Bamako, na Dub Incorporation Diversité, na Tata Pound: ''Cikan''. Ọ pụtakwara na nchịkọta African Consciences na Mebgane NīDour. Ọ pụtara na ihe nkiri Les Oiseaux Du Ciel, nke Eliane de Latour duziri. 2009 "Africa's Reggae Legend in the Making", nke Mackie Fagan duziri.
Tiken Jah sonyere na ihe ngosi "Sababou" nke Samir Benchikh nke ebumnuche ya bụ ịkwalite ọdịdị dị mma nke Africa na karịsịa Ivory Coast, site n'igosi etu ndị mmadụ dị ka Tiken si etinye aka n'imeziwanye ọnọdụ ndụ maka ndị mmadụ na West Africa site na udo, ọchịchị onye kwuo uche ya, ịlụso agụụ ọgụ, ịkwalite agụmakwụkwọ, wdg.
N'afọ 2014, ya na ndị omenkà ndị ọzọ nke Afrịka nyere aka na egwu ''Cocoa Na Chocolate'', iji kwado mkpọsa Do Agric, It Pays nke ONE.
== Ndụ onwe onye ==
N'agbanyeghị na ọ bụ onye na-agụ egwú reggae ma nwee nkwanye ùgwù miri emi maka ọdịbendị Rastafari, Tiken Jah si n'ezinụlọ [[Àlakụ̀ba|ndị Alakụba]] ma ka bụ onye Alakụba na-eme taa. Ezinụlọ ya ji nwayọ kwado ọrụ reggae ya. Ọ na-ese wii wii mgbe ụfọdụ, mana ọ na-agba ndị ọzọ ume ka ha ghara.<ref>{{Cite web|url=http://www.unitedreggae.com/articles/n466/102810/interview-tiken-jah-fakoly-in-bamako-mali-part-1|title=Interview:Tiken Jah Fakoly in Bamako Malipart 1|accessdate=2013-10-13|date=2010-10-28|publisher=United Reggae}}</ref>
== Nkọwapụta ==
[[Usòrò:Tiken_Jah_Fakoly-IMG_5370.jpg|thumb]]
* 1993: Les Djelys (nke a kwụsịrị na kaseti)
* 1994: Missiri (naanị kaseti a kwụsịrị)
* 1996: Mangercracy
* 1999: Ọmụmụ akụkọ ihe mere eme
* 2000: Le Caméléon (naanị nke West Africa)
* 2002: Françafrique (lee isiokwu banyere okwu ahụ)
* 2004: Ọ bụ ihe a na-ekwu okwu ya
* 2005: [http://www.africawantstobefree.com/ Africa chọrọ] ịbụ n'efu, nchịkọta iji kwado fr:Survie (mmekọrịta)
* 2007: Onye Afrịka Wrasse Records
* 2008: Bi na Paris Wrasse Records
* 2008: Caméléon Barclay Records
* 2010: Mgbanwe Ọchịchị Afrịka
* 2014: Ikpeazụ A Na-akpọ Egwú Universal
* 2015: Mgbọrọgwụ
* 2019: Ụwa na-ekpo ọkụ
IHE: A tọhapụrụ Mangercratie na [[France]] na afọ 1999 na [[Kánada|Canada]] na afọ 2000. E wepụtara Cours d'histoire na France n'afọ 2000 na Canada n'afọ 2001. A tọhapụrụ abọm abụọ mbụ na Côte d'Ivoire. Vidio egwu mbụ ya bụ "Plus jamais ça" ("Mangercratie" album), nke J.G Biggs duziri.
== Onyinye ==
* 2003: Victoires de la Musique 2003, na ngalaba nke Reggae Album / Ragga / World na album Françafrique.
* 2008: Ihe nrite Freemuse nke mbụ<ref>{{Cite web|url=http://www.freemuse.org/sw25454.asp|title=Exiled reggae singer from West Africa awarded|accessdate=2008-08-24|date=2007-12-15|publisher=}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* (in English) [http://www.tikenjah.net/ Tiken Jah Fakoly (official website)]
* (in French) [https://web.archive.org/web/20090811014427/http://www.ecole-fakoly.com/ Tiken Jah Fakoly 2009 African Tour: Un Concert, Une Ecole]
* (in French) [http://www.toloni.org/ Association Toloni (Enfance et Éducation en Afrique), créée et présidée par Tiken Jah Fakoly]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cmk0htubg9tvwu9zenawxdp3g92eg29
Warda Al-Jazairia
0
18458
95251
86596
2022-08-25T21:28:00Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Warda Al Jazairia.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Warda Al-Jazairia''' (Arabic; a mụrụ '''Warda Mohammed Ftouki''' ( محمد فتوكي); 22 Julaị 1939 17 Mee 2012) bụ onye na-agụ egwu Algeria. A maara ya nke ọma maka abụ na egwu Arabic nke Ijipt. A na-eme ka aha ya dị mkpụmkpụ mgbe ụfọdụ ka ọ bụrụ naanị '''Warda''' (Egyptian Arabic: nke pụtara "flowers") ma ọ bụ dị ka "Flowers Algeria" n'ụwa ndị Arab.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Warda Ftouki na Paris na ọnwa July abalị iri abụọ na abụọ, 1939. Nna ya, Mohammed Ftouki, bụ onye Algeria si Souk Ahras, nne ya bụ onye Lebanọn.<ref name="Alger Chaine 3">« La diva de la chanson arabe, Warda El Djazaïria, n'est plus… » [archive]
, Alger Chaine 3, 18 mai 2012</ref> Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ ise.<ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}</ref><ref name="Le Monde Mortaigne">{{Cite news|author=Mortaigne|first=Véronique|date=19 May 2012|title=Warda Al-Jazaïria|url=https://www.lemonde.fr/a-la-une/article/2012/05/19/warda-al-jazairia_1704198_3208.html|work=[[Le Monde]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}</ref>
Warda malitere ịbụ abụ n'afọ ndị 1950. O mere nke mbụ ya na Tam-Tam, ụlọ oriri na ọṅụṅụ nke nna ya nwere nke dị na rue Saint-Séverin, na Latin Quarter, ọ bụ ebe ọtụtụ ndị ama ama na-agụ egwú Arabic, dị ka [[Safia Chamia]] na [[Farid al-Atrash|Farid El Atrache]].<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}</ref>
=== TAM-TAM: Nzọụkwụ mbụ nke Warda ===
Mohammed Ftouki meghere Tam-Tam na 1951 anagram nke "Tunisia - Algeria - Morocco", n'oge ọtụtụ ụlọ ọrụ ndị ọzọ dị ka El Djazaïr, El Koutoubia, Baghdad...
Ụlọ ọrụ nke ghọrọ ihe ịga nke ọma ngwa ngwa. [[Farid al-Atrash]] bụrụ abụ n'ebe ahụ. Salim Al Hillali, onye ọzọ souk-ahrassien, abụwo ebe ahụ kwa abalị ruo ọtụtụ afọ.
Ebe a na-anabata ihe na ụlọ nyocha nke abụ ndị Arab nke oge a, ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị a na-ezukọkwa ebe ndị diasporas ebe echiche na-agagharị, ezigbo ebe ngosi echiche. Ya mere, n'oge Agha nke Nnwere Onwe, Tam-Tam ghọrọ adreesị nzuzo nke French Federation nke FLN, dị ka ebe nchekwa nke ngwá agha.<ref name="France Culture Warda">{{Cite web|url=https://www.franceculture.fr/emissions/les-nuits-de-france-culture/warda-la-rose-algerienne-cest-a-paris-que-jai-appris-a-aimer-mon-pays-qui-est-lalgerie-et-legypte-et|title=Warda, "la rose algérienne" : "C'est à Paris que j'ai appris à aimer mon pays, qui est l'Algérie, et l'Egypte et la musique"|work=[[France Culture]]|language=fr}}</ref> N'ezie, "Le Tam-Tam" jikọtara ya na isi ụlọ ọrụ MTLD, Movement for the Triumph of Democratic Freedoms, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị maka nnwere onwe Algeria. Cabaret ahụ dị n'akụkụ isi ụlọ ọrụ MTLD ma nọrọ n'okpuru nlekọta ndị uwe ojii.<ref name="France Culture Warda" /> N'ịbụ onye a katọrọ, a tụrụ Mohammed Ftouki mkpọrọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.centrecharliechaplin.com/saison-2015-2016/cabaret-tam-tam/un-peu-d-histoire|title=un peu d'histoire (Cabaret Tam Tam)}}</ref>
Mgbe nke a gasịrị, ya na ezinụlọ ya gara biri na Beirut iji tinye onwe ya n'ọzụzụ nka nke ụmụ ya, ọkachasị Warda na Messaoud, nnukwu onye na-akụ ọkpọ na onye na-ede egwu. Ụmụ Ftouki na-achịkwa, na-azụlite site na mba na nka nke nna ya, nke a maara nke ọma ruo taa maka omume ya karịa ndụ ya.
Mohammed Ftouki nwụrụ na Cairo na 1961 ebe e liri ya.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ dị afọ iri na otu, Warda bụrụ abụ na ihe ngosi nke Ahmed Hachlaf kwadoro, nke a na-agbasa na Paris Inter.<ref name="Guardian Mostyn">{{Cite news|author=Mostyn|first=Trevor|date=29 May 2012|title=Warda al-Jazairia obituary|url=https://www.theguardian.com/music/2012/may/29/warda-al-jazairia|work=[[The Guardian]]|accessdate=13 December 2021}}</ref><ref name="Independent Sweeney">{{Cite news|author=Sweeney|first=Philip|date=25 May 2012|title=Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html|work=[[The Independent]]|accessdate=13 December 2021}}</ref> N'afọ 1950, o dekọrọ ndekọ mbụ ya maka Pathé-Marconi.
N'afọ 1956, mgbe agha Algeria tiwapụrụ, ndị uwe ojii chọpụtara ngwá agha maka FLN (Algerian National Liberation Front) na cabaret nna ya. E mechiri ụlọ ọrụ ahụ, a chụpụkwara ezinụlọ ha. Ha mere atụmatụ ịkwaga Hamra, mpaghara Beirut nke a maara maka ndụ abalị ya.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Otú ọ dị, nne ya nwụrụ tupu ha abịarute.
Warda bụrụ abụ na cabarets nke Beirut.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}</ref> N'afọ 1959, n'ụlọ ịgba chaa chaa dị na Aley, ọ zutere onye na-ede egwu [[Mohammed Abdel Wahab]], onye kụziiri ya nka nke ịbụ abụ oge ochie ma gbanwee qasida nke onye na-agụ uri Ahmed Shawqi "Bi-Omri Kullo Habbitak" maka ya.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert" /> Nke a dugara n'ịkpọbata ya na onye isi ala Ijipt, Gamal Abdel Nasser, onye tụrụ aro ka a tinye ya na egwu egwu pan-Arab ma mee egwu "Al Watan Al Akbar" nke [[Mohammed Abdel Wahab]]. [citation needed] Warda dekọrọ ya, dị ka ndị ọzọ na-agụ egwu dịka [[Abdel Halim Hafez]] na [[Fayza Ahmed]].<ref name="Guardian Mostyn">{{Cite news|author=Mostyn|first=Trevor|date=29 May 2012|title=Warda al-Jazairia obituary|url=https://www.theguardian.com/music/2012/may/29/warda-al-jazairia|work=[[The Guardian]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMostyn2012">Mostyn, Trevor (29 May 2012). [https://www.theguardian.com/music/2012/may/29/warda-al-jazairia "Warda al-Jazairia obituary"]. ''[[The Guardian]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|author=Siraj|first=Mounir|date=July 22, 2008|title=Warda Al–Jazairia, la reine de la musique arabe|url=https://aujourdhui.ma/archives/warda-al-jazairia-la-reine-de-la-musique-arabe-89292|work=[[Aujourd'hui Le Maroc]]|language=French|accessdate=December 14, 2021}}</ref> Onye nduzi egwu nke Ijipt, [[Helmy Rafla]], bịanyere ya aka na nkwekọrịta, na-enyere ya aka ịchụso ọrụ egwu na ihe nkiri na Ijipt.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Libération Chahine">{{Cite news|author=Chahine|first=Marwan|date=18 May 2012|title=Warda, diva hors chant|url=https://www.liberation.fr/culture/2012/05/18/warda-diva-hors-chant_819782/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=13 December 2021}}</ref> Ọ pụtara na ihe nkiri abụọ nke Rafla, "Almaz We Abdo El-Hamouly" na "Amirat al-Arab.<ref name="Libération Ayad" /><ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert" />
=== Nkwụsị ọrụ ===
Nna Warda nwụrụ n'afọ 1961.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Mgbe nnwere onwe gasịrị, ọ gara Algeria na nke mbụ ya wee lụọ onye ọrụ nke machibidoro ya ịbụ abụ. Ọ hapụrụ egwu afọ iri, kama ịhọrọ ịzụlite ụmụ ya. O nwere nwa nwanyị aha ya bụ Widad na nwa nwoke aha ya bụ Riad, onye aha ya bụ onye na-ede egwụ Riad Al Sunbati.<ref name="Ahram Metwaly">{{Cite news|author=Metwaly|first=Ati|date=19 May 2012|title=Warda: The Algerian Rose's legacy will live on|url=https://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/33/42011/Arts--Culture/Music/Warda-The-Algerian-Roses-legacy-will-live-on.aspx|work=[[Al-Ahram]]|accessdate=13 December 2021}}</ref><ref name="Akhbar Hayek">{{Cite news|author=رنا حايك|date=30 August 2011|title=وردة الجزائرية: مطربة "العمر الضائع" عاشت أكثر من حياة|url=https://al-akhbar.com/Last_Page/93845|work=[[Al Akhbar (Lebanon)]]|language=Arabic|accessdate=15 December 2021}}</ref>
=== Ịlaghachi n'ịbụ abụ ===
N'afọ 1972, na arịrịọ nke onye isi ala Algeria bụ Houari Boumédiène, Warda sonyere na ncheta ncheta nke afọ iri nke nnwere onwe Algeria site n'ịrụ ọrụ na Algiers na ndị egwú Ijipt.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhandour_Hert2012">Ghandour Hert, Maya (19 May 2012). [https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html "Les anges ont cueilli Warda"]. ''[[Ụbọchị Ọwụwa Anyanwụ|L'Orient-Le Jour]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Point Warda">{{Cite news|title=Egypte: dècès de l'Algérienne Warda, une des grandes cantatrices de la chanson arabe|url=https://www.lepoint.fr/culture/egypte-deces-de-l-algerienne-warda-une-des-grandes-cantatrices-de-la-chanson-arabe-18-05-2012-1462830_3.php|work=[[Le Point]]|language=French|date=18 May 2012|accessdate=14 December 2021}}</ref>
Mgbe arụmọrụ ahụ gasịrị, Warda na di ya gbara alụkwaghịm site na nkwekọrịta ha abụọ, o kpebikwara ịmaliteghachi ọrụ ya.<ref name="Akhbar Hayek">{{Cite news|author=رنا حايك|date=30 August 2011|title=وردة الجزائرية: مطربة "العمر الضائع" عاشت أكثر من حياة|url=https://al-akhbar.com/Last_Page/93845|work=[[Al Akhbar (Lebanon)]]|language=Arabic|accessdate=15 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFرنا_حايك2011">رنا حايك (30 August 2011). [https://al-akhbar.com/Last_Page/93845 "وردة الجزائرية: مطربة "العمر الضائع" عاشت أكثر من حياة"]. ''[[Al Akhbar (Lebanọn)|Al Akhbar (Lebanon)]]'' (in Arabic)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 Arabic-language sources (ar)]]</ref> Ọ laghachiri Ijipt kpamkpam, ebe ọ lụrụ onye na-ede egwu Baligh Hamdi. Ọ nwere nnukwu ewu ewu ma nwee ohere iso ndị Arab na-ede egwu, dị ka Helmi Bakr, Riad Al Sunbati, Sadok Thraya, [[Mohammed Abdel Wahab]], Mohammed Al-Mougi, na Sayed Mekawy rụọ ọrụ.<ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFB._R.2012">B. R. (18 May 2012). [https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766 "La voix d'or du monde arabe"]. ''Le Temps d'Algérie'' (in French).</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Libération Chahine">{{Cite news|author=Chahine|first=Marwan|date=18 May 2012|title=Warda, diva hors chant|url=https://www.liberation.fr/culture/2012/05/18/warda-diva-hors-chant_819782/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChahine2012">Chahine, Marwan (18 May 2012). [https://www.liberation.fr/culture/2012/05/18/warda-diva-hors-chant_819782/ "Warda, diva hors chant"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>Andrew Hammond, p. 170-171</ref> Onye isi ala Ijipt Anwar Sadat machibidoro ya ịrụ ọrụ na Ijipt n'ihi na abụ sitere na egwu ya, "Inkan el-Ghala Yenzad", toro onye ndu Libya Muammar Gaddafi. E wepụrụ mmachibido iwu ahụ n'ihi ntinye aka nke nwunye ya Jehan.<ref name="Libération Chahine" />
N'afọ 1990, Warda gbara di ya nke abụọ alụkwaghịm, onye nwụrụ na Paris afọ atọ ka e mesịrị.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Ọrụ ya banyere n'ọchịchịrị ka ụdị egwu ọhụrụ pụtara. Otú ọ dị, o nwere ike ịlaghachi n'ihu n'ihi egwu egwu ya na-ewu ewu site n'aka onye na-ede egwu Salah El-Sharnoubi, dị ka "Harramt Ahebak", "Batwanes Beek", na "Ya Khsara".<ref name="Libération Ayad" />
Ọ malitere inwe nsogbu ahụike, nke mere ka ọ ghara ịga n'ihu. N'afọ 1996, a wara ya ahụ n'obi, nke a gbatịrị imeju na mbido afọ pụkụ abụọ .<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhandour_Hert2012">Ghandour Hert, Maya (19 May 2012). [https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html "Les anges ont cueilli Warda"]. ''[[Ụbọchị Ọwụwa Anyanwụ|L'Orient-Le Jour]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>Daïkha Dridi, « Les sept vies de Warda l'Algérienne » [archive]
, El Watan, 11 octobre 2006</ref>
N'afọ 1999, a tọhapụrụ nchịkọta "nke kachasị mma" a na-akpọ "Nagham El-Hawa", nke gosipụtara egwu ya kachasị ewu ewu.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> E dekọrọ abọm studio ikpeazụ ya n'afọ 2001.<ref name="Independent Sweeney">{{Cite news|author=Sweeney|first=Philip|date=25 May 2012|title=Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html|work=[[The Independent]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSweeney2012">Sweeney, Philip (25 May 2012). [https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html "Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'"]. ''[[Onye nweere onwe ya|The Independent]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref>
Warda gara Lebanọn n'afọ 2000 iji rụọ ọrụ na Baalbeck International Festival. Ọ bụrụ abụ n'ebe ahụ na 2005 na ọzọ na 2008, na-adọta ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị nkiri 3,000.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhandour_Hert2012">Ghandour Hert, Maya (19 May 2012). [https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html "Les anges ont cueilli Warda"]. ''[[Ụbọchị Ọwụwa Anyanwụ|L'Orient-Le Jour]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Independent Sweeney">{{Cite news|author=Sweeney|first=Philip|date=25 May 2012|title=Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html|work=[[The Independent]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSweeney2012">Sweeney, Philip (25 May 2012). [https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html "Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'"]. ''[[Onye nweere onwe ya|The Independent]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref> N'otu afọ ahụ, ọ gara Algeria ma nye egwu dị iche iche na Djemila, na Casif Theatre na Sidi Fredj, na 4th International Festival.<ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFB._R.2012">B. R. (18 May 2012). [https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766 "La voix d'or du monde arabe"]. ''Le Temps d'Algérie'' (in French).</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>Tassadit Lazili, « Warda illumine le Casif de ses vocalises » [archive]
, La Tribune, 4 août 2008</ref> N'afọ 2009, Warda sonyere n'abalị mmeghe nke 2nd Pan-African Festival na Algiers.<ref>Cherif Ouazani, « Alger à l'heure africaine » [archive]
, Jeune Afrique, 30 juin 2009</ref> Ọ rụkwara ọrụ na Morocco n'oge mbipụta nke asatọ nke Mawazine, ebe ọ bụrụ abụ n'ihu mmadụ 30,000. Otu n'ime kọntaktị ikpeazụ ya mere na Lebanọn na Septemba 2011.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert" />
== Mmekọrịta ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Abụ mbụ Warda dekọrọ na 1950s bụ abụ Algeria na-ahụ mba n'anya.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> O mechara bụrụ abụ na-eme emume maka ọgụ na nnwere onwe nke Algeria, dị ka Saïdouna Ila El Djibal, Min baide (From Far), Aid El Karama (The Festival of Dignity), Soummam na Biladi Ouhibouki. Tupu ọnwụ ya, onye na-agụ egwu ahụ mere vidio akpọrọ Mazal wakfin (Anyị ka guzo), na-eme emume ncheta afọ iri ise nke nnwere onwe.<ref name="Alger Chaine 3">« La diva de la chanson arabe, Warda El Djazaïria, n'est plus… » [archive]
, Alger Chaine 3, 18 mai 2012</ref><ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFB._R.2012">B. R. (18 May 2012). [https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766 "La voix d'or du monde arabe"]. ''Le Temps d'Algérie'' (in French).</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Point Warda">{{Cite news|title=Egypte: dècès de l'Algérienne Warda, une des grandes cantatrices de la chanson arabe|url=https://www.lepoint.fr/culture/egypte-deces-de-l-algerienne-warda-une-des-grandes-cantatrices-de-la-chanson-arabe-18-05-2012-1462830_3.php|work=[[Le Point]]|language=French|date=18 May 2012|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.lepoint.fr/culture/egypte-deces-de-l-algerienne-warda-une-des-grandes-cantatrices-de-la-chanson-arabe-18-05-2012-1462830_3.php "Egypte: dècès de l'Algérienne Warda, une des grandes cantatrices de la chanson arabe"]. ''[[Ihe E Mere Ya|Le Point]]'' (in French). 18 May 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
== Ọnwụ na ihe si na ya pụta ==
Warda nwụrụ na 17 Mee 2012 n'ụlọ ya na Cairo mgbe nkwụsị obi nke mere n'oge ọ na-ehi ụra. Ọ dị afọ iri asaa na abụọ.<ref>{{Cite news|date=18 May 2012|title=Algerian singer Warda dies in Cairo at 72|url=https://www.aljazeera.com/features/2012/5/18/algerian-singer-warda-dies-in-cairo-at-72|accessdate=17 December 2020|work=[[Aljazeera.com]]}}</ref> E bughachiri ozu ya n'ala nna ya, Algeria, e nyekwara ya olili ozu steeti. E liri ya na 19 Mee na "Martyrs' Square" nke El Alia Cemetery na Algiers, nke echekwara maka ndị dike mba.<ref>{{Cite web|date=2012-05-19|title=L'Algérie dit adieu à Warda sa diva enterrée comme une figure de l'Etat|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20120520-algerie-dit-adieu-warda-diva-enterree-comme-une-figure-etat|accessdate=2020-12-17|work=RFI|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Algeria tribute to Arab singing legend Warda|url=https://www.modernghana.com/news/396554/algeria-tribute-to-arab-singing-legend-warda.html|accessdate=2020-12-17|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
N'afọ 2021, a gụnyere onye na-agụ egwu ahụ na ndepụta nke 318 Heroes of Diversity nke gọọmentị Onye isi ala Emmanuel Macron họpụtara.<ref name="ReferenceB">« Diversité culturelle dans les établissements », L'enseignement à la loupe, 3 octobre 2019 (ISSN 2409-4242
, DOI 10.1787/623dcbb7-fr
, lire en ligne [archive]
, consulté le 25 mars 2021)</ref> Onye na-agụ egwu ahụ bụ otu n'ime ụmụ nwoke narị abụọ, iri ise na otu na ụmụ nwanyị iri isii na asaa. onye nnọchiteanya nke 'ọdịiche dị iche iche nke ókèala', ndị nwere ike ịkpali aha okporo ámá ma ọ bụ ụlọ ọha na eze n'ọdịnihu na France.<ref name="ReferenceB" /> N'etiti ndị a họpụtara bụ nnukwu aha sitere na akwụkwọ, nka, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na sayensị, gụnyere Emile Zola, Guillaume Apollinaire, Dalida, Serge Gainsbourg, Léopold Sédar Senghor, Salvador Dalí, Pablo Picasso na Emir Abdel Kader.<ref>« Senghor, Zola, Piaf... Qui sont les 318 "héros de la diversité" que Macron veut honorer ? » [archive]
, sur LExpress.fr, 11 mars 2021 (consulté le 25 mars 2021)</ref><ref>Connexion France, « Macron lists ‘diverse heroes’ for use in new street names » [archive]
, sur www.connexionfrance.com (consulté le 25 mars 2021)</ref>
* 1962: Almaz wa Abdou Alhamoli (ألمظ وعبده الحامولي) na Adel Mamoun
* 1963: Amirat Al Arab (أميرة العرب)
* 1973: Sout Al Hob (Olu nke Ịhụnanya) na Hassan Yousef
* 1974 : Hekayti maa al-Zaman na Rushdie Abaza
* 1977 : Ah ya leil ya zaman
* 1993: Lih Ya Donia
== Ebenside ==
{{Reflist}}
* WardaOnline.com, ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị
* [http://www.maqam.com/warda.html Warda discography na egwu]
* [http://musicmoz.org/Bands_and_Artists/A/Al-Jazairia,_Warda/ musicmoz.org peeji]
* {{IMDb name}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
mht0ozpw00k0zpjx3apdn7ysw4bjcfq
95252
95251
2022-08-25T21:28:38Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Warda Al-Jazairia''' (Arabic; a mụrụ '''Warda Mohammed Ftouki''' ( محمد فتوكي); 22 Julaị 1939 17 Mee 2012) bụ onye na-agụ egwu Algeria. A maara ya nke ọma maka abụ na egwu Arabic nke Ijipt. A na-eme ka aha ya dị mkpụmkpụ mgbe ụfọdụ ka ọ bụrụ naanị '''Warda''' (Egyptian Arabic: nke pụtara "flowers") ma ọ bụ dị ka "Flowers Algeria" n'ụwa ndị Arab.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Warda Ftouki na Paris na ọnwa July abalị iri abụọ na abụọ, 1939. Nna ya, Mohammed Ftouki, bụ onye Algeria si Souk Ahras, nne ya bụ onye Lebanọn.<ref name="Alger Chaine 3">« La diva de la chanson arabe, Warda El Djazaïria, n'est plus… » [archive]
, Alger Chaine 3, 18 mai 2012</ref> Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ ise.<ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}</ref><ref name="Le Monde Mortaigne">{{Cite news|author=Mortaigne|first=Véronique|date=19 May 2012|title=Warda Al-Jazaïria|url=https://www.lemonde.fr/a-la-une/article/2012/05/19/warda-al-jazairia_1704198_3208.html|work=[[Le Monde]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}</ref>
Warda malitere ịbụ abụ n'afọ ndị 1950. O mere nke mbụ ya na Tam-Tam, ụlọ oriri na ọṅụṅụ nke nna ya nwere nke dị na rue Saint-Séverin, na Latin Quarter, ọ bụ ebe ọtụtụ ndị ama ama na-agụ egwú Arabic, dị ka [[Safia Chamia]] na [[Farid al-Atrash|Farid El Atrache]].<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}</ref>
=== TAM-TAM: Nzọụkwụ mbụ nke Warda ===
Mohammed Ftouki meghere Tam-Tam na 1951 anagram nke "Tunisia - Algeria - Morocco", n'oge ọtụtụ ụlọ ọrụ ndị ọzọ dị ka El Djazaïr, El Koutoubia, Baghdad...
Ụlọ ọrụ nke ghọrọ ihe ịga nke ọma ngwa ngwa. [[Farid al-Atrash]] bụrụ abụ n'ebe ahụ. Salim Al Hillali, onye ọzọ souk-ahrassien, abụwo ebe ahụ kwa abalị ruo ọtụtụ afọ.
Ebe a na-anabata ihe na ụlọ nyocha nke abụ ndị Arab nke oge a, ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị a na-ezukọkwa ebe ndị diasporas ebe echiche na-agagharị, ezigbo ebe ngosi echiche. Ya mere, n'oge Agha nke Nnwere Onwe, Tam-Tam ghọrọ adreesị nzuzo nke French Federation nke FLN, dị ka ebe nchekwa nke ngwá agha.<ref name="France Culture Warda">{{Cite web|url=https://www.franceculture.fr/emissions/les-nuits-de-france-culture/warda-la-rose-algerienne-cest-a-paris-que-jai-appris-a-aimer-mon-pays-qui-est-lalgerie-et-legypte-et|title=Warda, "la rose algérienne" : "C'est à Paris que j'ai appris à aimer mon pays, qui est l'Algérie, et l'Egypte et la musique"|work=[[France Culture]]|language=fr}}</ref> N'ezie, "Le Tam-Tam" jikọtara ya na isi ụlọ ọrụ MTLD, Movement for the Triumph of Democratic Freedoms, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị maka nnwere onwe Algeria. Cabaret ahụ dị n'akụkụ isi ụlọ ọrụ MTLD ma nọrọ n'okpuru nlekọta ndị uwe ojii.<ref name="France Culture Warda" /> N'ịbụ onye a katọrọ, a tụrụ Mohammed Ftouki mkpọrọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.centrecharliechaplin.com/saison-2015-2016/cabaret-tam-tam/un-peu-d-histoire|title=un peu d'histoire (Cabaret Tam Tam)}}</ref>
Mgbe nke a gasịrị, ya na ezinụlọ ya gara biri na Beirut iji tinye onwe ya n'ọzụzụ nka nke ụmụ ya, ọkachasị Warda na Messaoud, nnukwu onye na-akụ ọkpọ na onye na-ede egwu. Ụmụ Ftouki na-achịkwa, na-azụlite site na mba na nka nke nna ya, nke a maara nke ọma ruo taa maka omume ya karịa ndụ ya.
Mohammed Ftouki nwụrụ na Cairo na 1961 ebe e liri ya.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ dị afọ iri na otu, Warda bụrụ abụ na ihe ngosi nke Ahmed Hachlaf kwadoro, nke a na-agbasa na Paris Inter.<ref name="Guardian Mostyn">{{Cite news|author=Mostyn|first=Trevor|date=29 May 2012|title=Warda al-Jazairia obituary|url=https://www.theguardian.com/music/2012/may/29/warda-al-jazairia|work=[[The Guardian]]|accessdate=13 December 2021}}</ref><ref name="Independent Sweeney">{{Cite news|author=Sweeney|first=Philip|date=25 May 2012|title=Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html|work=[[The Independent]]|accessdate=13 December 2021}}</ref> N'afọ 1950, o dekọrọ ndekọ mbụ ya maka Pathé-Marconi.
N'afọ 1956, mgbe agha Algeria tiwapụrụ, ndị uwe ojii chọpụtara ngwá agha maka FLN (Algerian National Liberation Front) na cabaret nna ya. E mechiri ụlọ ọrụ ahụ, a chụpụkwara ezinụlọ ha. Ha mere atụmatụ ịkwaga Hamra, mpaghara Beirut nke a maara maka ndụ abalị ya.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Otú ọ dị, nne ya nwụrụ tupu ha abịarute.
Warda bụrụ abụ na cabarets nke Beirut.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}</ref> N'afọ 1959, n'ụlọ ịgba chaa chaa dị na Aley, ọ zutere onye na-ede egwu [[Mohammed Abdel Wahab]], onye kụziiri ya nka nke ịbụ abụ oge ochie ma gbanwee qasida nke onye na-agụ uri Ahmed Shawqi "Bi-Omri Kullo Habbitak" maka ya.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert" /> Nke a dugara n'ịkpọbata ya na onye isi ala Ijipt, Gamal Abdel Nasser, onye tụrụ aro ka a tinye ya na egwu egwu pan-Arab ma mee egwu "Al Watan Al Akbar" nke [[Mohammed Abdel Wahab]]. [citation needed] Warda dekọrọ ya, dị ka ndị ọzọ na-agụ egwu dịka [[Abdel Halim Hafez]] na [[Fayza Ahmed]].<ref name="Guardian Mostyn">{{Cite news|author=Mostyn|first=Trevor|date=29 May 2012|title=Warda al-Jazairia obituary|url=https://www.theguardian.com/music/2012/may/29/warda-al-jazairia|work=[[The Guardian]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMostyn2012">Mostyn, Trevor (29 May 2012). [https://www.theguardian.com/music/2012/may/29/warda-al-jazairia "Warda al-Jazairia obituary"]. ''[[The Guardian]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|author=Siraj|first=Mounir|date=July 22, 2008|title=Warda Al–Jazairia, la reine de la musique arabe|url=https://aujourdhui.ma/archives/warda-al-jazairia-la-reine-de-la-musique-arabe-89292|work=[[Aujourd'hui Le Maroc]]|language=French|accessdate=December 14, 2021}}</ref> Onye nduzi egwu nke Ijipt, [[Helmy Rafla]], bịanyere ya aka na nkwekọrịta, na-enyere ya aka ịchụso ọrụ egwu na ihe nkiri na Ijipt.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Libération Chahine">{{Cite news|author=Chahine|first=Marwan|date=18 May 2012|title=Warda, diva hors chant|url=https://www.liberation.fr/culture/2012/05/18/warda-diva-hors-chant_819782/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=13 December 2021}}</ref> Ọ pụtara na ihe nkiri abụọ nke Rafla, "Almaz We Abdo El-Hamouly" na "Amirat al-Arab.<ref name="Libération Ayad" /><ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert" />
=== Nkwụsị ọrụ ===
Nna Warda nwụrụ n'afọ 1961.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Mgbe nnwere onwe gasịrị, ọ gara Algeria na nke mbụ ya wee lụọ onye ọrụ nke machibidoro ya ịbụ abụ. Ọ hapụrụ egwu afọ iri, kama ịhọrọ ịzụlite ụmụ ya. O nwere nwa nwanyị aha ya bụ Widad na nwa nwoke aha ya bụ Riad, onye aha ya bụ onye na-ede egwụ Riad Al Sunbati.<ref name="Ahram Metwaly">{{Cite news|author=Metwaly|first=Ati|date=19 May 2012|title=Warda: The Algerian Rose's legacy will live on|url=https://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/33/42011/Arts--Culture/Music/Warda-The-Algerian-Roses-legacy-will-live-on.aspx|work=[[Al-Ahram]]|accessdate=13 December 2021}}</ref><ref name="Akhbar Hayek">{{Cite news|author=رنا حايك|date=30 August 2011|title=وردة الجزائرية: مطربة "العمر الضائع" عاشت أكثر من حياة|url=https://al-akhbar.com/Last_Page/93845|work=[[Al Akhbar (Lebanon)]]|language=Arabic|accessdate=15 December 2021}}</ref>
=== Ịlaghachi n'ịbụ abụ ===
N'afọ 1972, na arịrịọ nke onye isi ala Algeria bụ Houari Boumédiène, Warda sonyere na ncheta ncheta nke afọ iri nke nnwere onwe Algeria site n'ịrụ ọrụ na Algiers na ndị egwú Ijipt.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhandour_Hert2012">Ghandour Hert, Maya (19 May 2012). [https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html "Les anges ont cueilli Warda"]. ''[[Ụbọchị Ọwụwa Anyanwụ|L'Orient-Le Jour]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Point Warda">{{Cite news|title=Egypte: dècès de l'Algérienne Warda, une des grandes cantatrices de la chanson arabe|url=https://www.lepoint.fr/culture/egypte-deces-de-l-algerienne-warda-une-des-grandes-cantatrices-de-la-chanson-arabe-18-05-2012-1462830_3.php|work=[[Le Point]]|language=French|date=18 May 2012|accessdate=14 December 2021}}</ref>
Mgbe arụmọrụ ahụ gasịrị, Warda na di ya gbara alụkwaghịm site na nkwekọrịta ha abụọ, o kpebikwara ịmaliteghachi ọrụ ya.<ref name="Akhbar Hayek">{{Cite news|author=رنا حايك|date=30 August 2011|title=وردة الجزائرية: مطربة "العمر الضائع" عاشت أكثر من حياة|url=https://al-akhbar.com/Last_Page/93845|work=[[Al Akhbar (Lebanon)]]|language=Arabic|accessdate=15 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFرنا_حايك2011">رنا حايك (30 August 2011). [https://al-akhbar.com/Last_Page/93845 "وردة الجزائرية: مطربة "العمر الضائع" عاشت أكثر من حياة"]. ''[[Al Akhbar (Lebanọn)|Al Akhbar (Lebanon)]]'' (in Arabic)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 Arabic-language sources (ar)]]</ref> Ọ laghachiri Ijipt kpamkpam, ebe ọ lụrụ onye na-ede egwu Baligh Hamdi. Ọ nwere nnukwu ewu ewu ma nwee ohere iso ndị Arab na-ede egwu, dị ka Helmi Bakr, Riad Al Sunbati, Sadok Thraya, [[Mohammed Abdel Wahab]], Mohammed Al-Mougi, na Sayed Mekawy rụọ ọrụ.<ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFB._R.2012">B. R. (18 May 2012). [https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766 "La voix d'or du monde arabe"]. ''Le Temps d'Algérie'' (in French).</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Libération Chahine">{{Cite news|author=Chahine|first=Marwan|date=18 May 2012|title=Warda, diva hors chant|url=https://www.liberation.fr/culture/2012/05/18/warda-diva-hors-chant_819782/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChahine2012">Chahine, Marwan (18 May 2012). [https://www.liberation.fr/culture/2012/05/18/warda-diva-hors-chant_819782/ "Warda, diva hors chant"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>Andrew Hammond, p. 170-171</ref> Onye isi ala Ijipt Anwar Sadat machibidoro ya ịrụ ọrụ na Ijipt n'ihi na abụ sitere na egwu ya, "Inkan el-Ghala Yenzad", toro onye ndu Libya Muammar Gaddafi. E wepụrụ mmachibido iwu ahụ n'ihi ntinye aka nke nwunye ya Jehan.<ref name="Libération Chahine" />
N'afọ 1990, Warda gbara di ya nke abụọ alụkwaghịm, onye nwụrụ na Paris afọ atọ ka e mesịrị.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Ọrụ ya banyere n'ọchịchịrị ka ụdị egwu ọhụrụ pụtara. Otú ọ dị, o nwere ike ịlaghachi n'ihu n'ihi egwu egwu ya na-ewu ewu site n'aka onye na-ede egwu Salah El-Sharnoubi, dị ka "Harramt Ahebak", "Batwanes Beek", na "Ya Khsara".<ref name="Libération Ayad" />
Ọ malitere inwe nsogbu ahụike, nke mere ka ọ ghara ịga n'ihu. N'afọ 1996, a wara ya ahụ n'obi, nke a gbatịrị imeju na mbido afọ pụkụ abụọ .<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhandour_Hert2012">Ghandour Hert, Maya (19 May 2012). [https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html "Les anges ont cueilli Warda"]. ''[[Ụbọchị Ọwụwa Anyanwụ|L'Orient-Le Jour]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>Daïkha Dridi, « Les sept vies de Warda l'Algérienne » [archive]
, El Watan, 11 octobre 2006</ref>
N'afọ 1999, a tọhapụrụ nchịkọta "nke kachasị mma" a na-akpọ "Nagham El-Hawa", nke gosipụtara egwu ya kachasị ewu ewu.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> E dekọrọ abọm studio ikpeazụ ya n'afọ 2001.<ref name="Independent Sweeney">{{Cite news|author=Sweeney|first=Philip|date=25 May 2012|title=Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html|work=[[The Independent]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSweeney2012">Sweeney, Philip (25 May 2012). [https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html "Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'"]. ''[[Onye nweere onwe ya|The Independent]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref>
Warda gara Lebanọn n'afọ 2000 iji rụọ ọrụ na Baalbeck International Festival. Ọ bụrụ abụ n'ebe ahụ na 2005 na ọzọ na 2008, na-adọta ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị nkiri 3,000.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhandour_Hert2012">Ghandour Hert, Maya (19 May 2012). [https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html "Les anges ont cueilli Warda"]. ''[[Ụbọchị Ọwụwa Anyanwụ|L'Orient-Le Jour]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Independent Sweeney">{{Cite news|author=Sweeney|first=Philip|date=25 May 2012|title=Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html|work=[[The Independent]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSweeney2012">Sweeney, Philip (25 May 2012). [https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html "Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'"]. ''[[Onye nweere onwe ya|The Independent]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref> N'otu afọ ahụ, ọ gara Algeria ma nye egwu dị iche iche na Djemila, na Casif Theatre na Sidi Fredj, na 4th International Festival.<ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFB._R.2012">B. R. (18 May 2012). [https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766 "La voix d'or du monde arabe"]. ''Le Temps d'Algérie'' (in French).</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>Tassadit Lazili, « Warda illumine le Casif de ses vocalises » [archive]
, La Tribune, 4 août 2008</ref> N'afọ 2009, Warda sonyere n'abalị mmeghe nke 2nd Pan-African Festival na Algiers.<ref>Cherif Ouazani, « Alger à l'heure africaine » [archive]
, Jeune Afrique, 30 juin 2009</ref> Ọ rụkwara ọrụ na Morocco n'oge mbipụta nke asatọ nke Mawazine, ebe ọ bụrụ abụ n'ihu mmadụ 30,000. Otu n'ime kọntaktị ikpeazụ ya mere na Lebanọn na Septemba 2011.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert" />
== Mmekọrịta ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Abụ mbụ Warda dekọrọ na 1950s bụ abụ Algeria na-ahụ mba n'anya.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> O mechara bụrụ abụ na-eme emume maka ọgụ na nnwere onwe nke Algeria, dị ka Saïdouna Ila El Djibal, Min baide (From Far), Aid El Karama (The Festival of Dignity), Soummam na Biladi Ouhibouki. Tupu ọnwụ ya, onye na-agụ egwu ahụ mere vidio akpọrọ Mazal wakfin (Anyị ka guzo), na-eme emume ncheta afọ iri ise nke nnwere onwe.<ref name="Alger Chaine 3">« La diva de la chanson arabe, Warda El Djazaïria, n'est plus… » [archive]
, Alger Chaine 3, 18 mai 2012</ref><ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFB._R.2012">B. R. (18 May 2012). [https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766 "La voix d'or du monde arabe"]. ''Le Temps d'Algérie'' (in French).</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Point Warda">{{Cite news|title=Egypte: dècès de l'Algérienne Warda, une des grandes cantatrices de la chanson arabe|url=https://www.lepoint.fr/culture/egypte-deces-de-l-algerienne-warda-une-des-grandes-cantatrices-de-la-chanson-arabe-18-05-2012-1462830_3.php|work=[[Le Point]]|language=French|date=18 May 2012|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.lepoint.fr/culture/egypte-deces-de-l-algerienne-warda-une-des-grandes-cantatrices-de-la-chanson-arabe-18-05-2012-1462830_3.php "Egypte: dècès de l'Algérienne Warda, une des grandes cantatrices de la chanson arabe"]. ''[[Ihe E Mere Ya|Le Point]]'' (in French). 18 May 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
== Ọnwụ na ihe si na ya pụta ==
Warda nwụrụ na 17 Mee 2012 n'ụlọ ya na Cairo mgbe nkwụsị obi nke mere n'oge ọ na-ehi ụra. Ọ dị afọ iri asaa na abụọ.<ref>{{Cite news|date=18 May 2012|title=Algerian singer Warda dies in Cairo at 72|url=https://www.aljazeera.com/features/2012/5/18/algerian-singer-warda-dies-in-cairo-at-72|accessdate=17 December 2020|work=[[Aljazeera.com]]}}</ref> E bughachiri ozu ya n'ala nna ya, Algeria, e nyekwara ya olili ozu steeti. E liri ya na 19 Mee na "Martyrs' Square" nke El Alia Cemetery na Algiers, nke echekwara maka ndị dike mba.<ref>{{Cite web|date=2012-05-19|title=L'Algérie dit adieu à Warda sa diva enterrée comme une figure de l'Etat|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20120520-algerie-dit-adieu-warda-diva-enterree-comme-une-figure-etat|accessdate=2020-12-17|work=RFI|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Algeria tribute to Arab singing legend Warda|url=https://www.modernghana.com/news/396554/algeria-tribute-to-arab-singing-legend-warda.html|accessdate=2020-12-17|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
N'afọ 2021, a gụnyere onye na-agụ egwu ahụ na ndepụta nke 318 Heroes of Diversity nke gọọmentị Onye isi ala Emmanuel Macron họpụtara.<ref name="ReferenceB">« Diversité culturelle dans les établissements », L'enseignement à la loupe, 3 octobre 2019 (ISSN 2409-4242
, DOI 10.1787/623dcbb7-fr
, lire en ligne [archive]
, consulté le 25 mars 2021)</ref> Onye na-agụ egwu ahụ bụ otu n'ime ụmụ nwoke narị abụọ, iri ise na otu na ụmụ nwanyị iri isii na asaa. onye nnọchiteanya nke 'ọdịiche dị iche iche nke ókèala', ndị nwere ike ịkpali aha okporo ámá ma ọ bụ ụlọ ọha na eze n'ọdịnihu na France.<ref name="ReferenceB" /> N'etiti ndị a họpụtara bụ nnukwu aha sitere na akwụkwọ, nka, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na sayensị, gụnyere Emile Zola, Guillaume Apollinaire, Dalida, Serge Gainsbourg, Léopold Sédar Senghor, Salvador Dalí, Pablo Picasso na Emir Abdel Kader.<ref>« Senghor, Zola, Piaf... Qui sont les 318 "héros de la diversité" que Macron veut honorer ? » [archive]
, sur LExpress.fr, 11 mars 2021 (consulté le 25 mars 2021)</ref><ref>Connexion France, « Macron lists ‘diverse heroes’ for use in new street names » [archive]
, sur www.connexionfrance.com (consulté le 25 mars 2021)</ref>
* 1962: Almaz wa Abdou Alhamoli (ألمظ وعبده الحامولي) na Adel Mamoun
* 1963: Amirat Al Arab (أميرة العرب)
* 1973: Sout Al Hob (Olu nke Ịhụnanya) na Hassan Yousef
* 1974 : Hekayti maa al-Zaman na Rushdie Abaza
* 1977 : Ah ya leil ya zaman
* 1993: Lih Ya Donia
== Ebenside ==
{{Reflist}}
* WardaOnline.com, ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị
* [http://www.maqam.com/warda.html Warda discography na egwu]
* [http://musicmoz.org/Bands_and_Artists/A/Al-Jazairia,_Warda/ musicmoz.org peeji]
* {{IMDb name}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
kd5i31r4puf0o7y9hdofg9mm0fdm51n
Lesmes Monteiro
0
18467
95344
83636
2022-08-25T22:58:45Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Lesmes Monteiro''' (amụrụ n'afọ 1985) bụ onye na-eti egwu [[Guinea-Bissau|Guinea Bissauan]] nke a maara maka ọrụ ya maka ihe ndị ruuru mmadụ.<ref>{{Cite web|title=Figura da semana: LESMES LANÇA "AS ARMAS DE CACHEU'' EM 183 PÁGINAS|url=http://www.odemocratagb.com/?p=9795|work=O Democrata GB|accessdate=2020-05-20}}</ref>
Ọ bụ onye otu Vigilant Non-Compliant Citizen's Movement (''MCCI''<ref>{{Cite web|title=Guinea Bissau president's critic beaten up, his group says|url=https://www.news24.com/Africa/News/guinea-bissau-presidents-critic-beaten-up-his-group-says-20170414|date=2017-04-15|work=News24|language=en|accessdate=2020-05-20}}</ref>).
N'ọnwa Eprel 2017, otu ìgwè ndị ọ na-amaghị wakporo ya maka ebubo ngagharị iwe megide Onye isi ala José Mário Vaz.<ref>{{Cite web|title=Can Pressure From ECOWAS Break Guinea-Bissau's Political Stalemate?|url=https://www.worldpoliticsreview.com/trend-lines/22127/can-pressure-from-ecowas-break-guinea-bissau-s-political-stalemate|work=www.worldpoliticsreview.com|accessdate=2020-05-20}}</ref><ref>{{Cite web|title=It's the season of Guinea youth's discontent|url=https://www.businesslive.co.za/bd/world/africa/2018-12-18-its-the-season-of-guinea-youths-discontent/|work=BusinessLIVE|language=en-ZA|accessdate=2020-05-20}}</ref>
Monteiro nwere akara ugo mmụta iwu site na Faculty of Law nke Bissau .
== Ihe odide ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
d1qgk8t6zp35l596unt9rgga9szwc4z
Rachid Taha
0
18468
95625
86598
2022-08-26T10:18:13Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Rachid Taha.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rachid Taha''' (Arabic; iri na asatọ nọwa Septemba 1958- iri na abụọ nọwa Septemba 2018) bụ onye Algeria na-agụ egwu na onye na-eme ihe ike nke bi na France nke a kọwara dị ka "onye na-eme njem".<ref name="twsD18">{{Cite news|title=Africa's shining music stars: Rashed TAHA|work=BBC|quote=Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...|date=4 June 2011|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm "Africa's shining music stars: Rashed TAHA"]. ''BBC''. 4 June 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>. <q>Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...</q></cite></ref><ref name="twsD21">{{Cite news|author=Jody rosen|title=MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)|work=The New York Times|date=13 March 2005|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all|accessdate=4 June 2011}}</ref><ref name="twsD21" /> Egwú ya nwere mmetụta dị iche iche gụnyere rock, electronic, punk na raï.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Taha na 1958 na Sig, Mascara Province, Algeria, ọ bụ ezie na isi mmalite nke abụọ na-atụ aro na a mụrụ ya n'obodo Oran dị n'ụsọ oké osimiri [[Algeria]].<ref name="twsD18">{{Cite news|title=Africa's shining music stars: Rashed TAHA|work=BBC|quote=Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...|date=4 June 2011|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm|accessdate=4 June 2011}}</ref><ref name="twsD12" /><ref name="twsD18" /><ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}</ref> Obodo a bụ "ebe a mụrụ egwu raï", na 1958 bụ afọ dị mkpa na ọgụ Algeria maka nnwere onwe megide ikike France.<ref name="twsD12" /> Ọ malitere ige egwu Algeria n'afọ ndị 1960, gụnyere egwu egwu a na-akpọ chaabi.<ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}</ref><ref name="twsD13" /> Tụkwasị na nke a, egwu sitere na mpaghara Maghreb bụ akụkụ nke ịzụlite ya.
UYa na ndị mụrụ ya kwagara France mgbe ọ dị afọ iri, biri n'obodo ndị mbịarambịa gburugburu obodo France nke Lyon<ref name="twsD18">{{Cite news|title=Africa's shining music stars: Rashed TAHA|work=BBC|quote=Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...|date=4 June 2011|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm "Africa's shining music stars: Rashed TAHA"]. ''BBC''. 4 June 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>. <q>Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...</q></cite></ref> na 1968.<ref>Plastino, pp. 111.</ref> Nna ya bụ onye na-arụ ọrụ n'ụlọ ọrụ akwa, na-arụ ogologo oge na ụgwọ dị ala, nke mere na e jiri ndụ ya tụnyere nke "ohu nke oge a", dị ka otu akụkọ si kwuo.<ref name="SFC">Curiel, Jonathan. [http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/c/a/2005/06/27/DDG7TDE9EU1.DTL "Arab rocker Rachid Taha's music fueled by politics, punk attitude and – what else? – romance"]. ''[[San Francisco Chronicle]]''. 27 June 2005. Retrieved 14 March 2013.</ref><ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2001">Robin Denselow (28 May 2001). [https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1 "Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, Taha na-arụ ọrụ n'ehihie na ụlọ ọrụ na-ekpo ọkụ, nke a kọwara dị ka "ọrụ dị ala", ma kpọọ ọrụ a asị, mana n'abalị ọ rụrụ ọrụ dị ka onye DJ na klọb na-akpọ egwu Arabic, rap, salsa, funk na "ihe ọ bụla ọzọ na-amasị ya".<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref><ref name="twsD13" />
Na ngwụcha afọ 1970, Taha guzobere ụlọ oriri na ọṅụṅụ abalị a na-akpọ The Rejects ma ọ bụ, na French, Les Refoulés, ebe ọ ga-agbanye mashups nke ''ndị'' Arab pop classics na Led Zeppelin, Bo Diddley na Kraftwerk backbeats.<ref name="casbah">Morgan, Andy. [https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/features/can-rachid-taha-rock-the-casbah-1815510.html "Can Rachid Taha rock the Casbah?"]. ''[[The Independent]]''. 6 November 2009. Retrieved 8 November 2009.</ref>
=== Mgbọrọgwụ Raï ===
N'afọ ndị 1980, egwu pop nke Algeria nke a maara dị ka ''raï'' malitere inweta nlebara anya mba ụwa.<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Na mbụ, egwu raï dabeere na "ndị na-eme ihe nkiri n'obodo na-eme ka egwu si n'osisi" ma kọwaa ya dị ka ribald, mana ọ ghọrọ ihe na-eme ngagharị iwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ndị na-eto eto na 1960s na 1970s jiri ya "gosipụta iwe na ọchịchọ ha".<ref name="twsD12" /> Taha tụrụ aro na ụdị egwu Algeria na egwu rock "dị na njikọ chiri anya".<ref name="twsD23">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Rachid Taha: Tékitoi (2004)|work=The Guardian|date=22 November 2007|url=https://www.theguardian.com/music/2007/nov/22/1000tohearbeforeyoudie1|accessdate=4 June 2011}}</ref> Taha nwere mmetụta nke otu egwu chaâbi nke Morocco bụ Nass El Ghiwane nke a kọwara dị ka "azịza [[Morocco]] nye Beatles ma ọ bụ Stones".<ref name="twsD44">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Streetmusic Arabe|work=The Guardian|quote=Nass El Ghiwane, one of the most important bands in the history of north-African music, ... back in the late 1960s, and a major influence on the Rai movement that shook up the music scene over the border in Algeria, they've been described as Morocco's answer to the Beatles or the Stones. ... Ideally, they should have shared the bill with some of the great musicians they have influenced – Rachid Taha...|date=29 October 2004|url=https://www.theguardian.com/music/2004/oct/29/worldmusic|accessdate=4 June 2011}}</ref>
=== Map nke Ebe Obibi ===
N'afọ 1981, mgbe ọ bi na Lyon, Taha zutere Mohammed na Mokhtar Amini na ha atọ, tinyere Djamel Dif na Eric Vaquer ga-eme otu egwu n'oge na-adịghị anya. N'afọ 1982, Taha bụ onye isi na-agụ egwú maka otu egwu egwu Arabic nke ha kpọrọ Carte de Sejour, nke pụtara ''Green Card'' ma ọ bụ Residence Permit dabere na nsụgharị.<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Ọ bụrụ abụ na French na Arabic, mana ọ na-abụkarị Arabic. Taha sitere n'ike mmụọ nsọ nke otu The Clash:
Taha kwenyere na ndekọ mbụ ya nyere aka kpalie The Clash ịmepụta egwu "Rock the Casbah".<ref name="twsD21">{{Cite news|author=Jody rosen|title=MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)|work=The New York Times|date=13 March 2005|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJody_rosen2005">Jody rosen (13 March 2005). [https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all "MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)"]. ''The New York Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Otu onye na-akọ akụkọ egwu na ''New York Times'' dere banyere mbipụta Taha nke abụ Clash nwere ike ịbụ na ọrụ mbụ ya metụtara ya:
Afọ ndị a bụ afọ siri ike ebe ọ bụ na ụlọ ahịa ndekọ na-ajụkarị itinye ndekọ ha "n'ihi na ha achọghị ka ndị Arab bata n'ụlọ ahịa ha".<ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2001">Robin Denselow (28 May 2001). [https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1 "Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> E nwere obere ego; òtù ahụ rụrụ ọrụ na mpụga Lyon.<ref name="twsD13" /> Taha weere abụ ndị France na-ahụ mba n'anya nke akpọrọ "Sweet France" (na French: Douce France) nke Charles Trenet dekọrọ na mbụ n'afọ 1940, debere okwu ya, mana jiri "na-ewe iwe" bụrụ ya nke kpasuru ọtụtụ ndị na-ege ntị ''French'' iwe, ọkachasị site na "onye na-agụ egwu Arabic na-adịghị mma, nke yiri bohemian", ruo n'ókè ebe a machibidoro nsụgharị Taha na redio French.<ref name="twsD13" /> Abụ "acerbic" mepụtara "splash", n'agbanyeghị nke ahụ, ma mee ka Taha bụrụ onye a ma ama dị ka onye na-ese ihe.<ref name="twsD18">{{Cite news|title=Africa's shining music stars: Rashed TAHA|work=BBC|quote=Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...|date=4 June 2011|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm "Africa's shining music stars: Rashed TAHA"]. ''BBC''. 4 June 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>. <q>Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...</q></cite></ref> Ìgwè ahụ enwetụbeghị ihe ịga nke ọma n'ahịa ma, n'ihi ya, Taha rụrụ ọrụ ọtụtụ ụbọchị n'ụlọ mmepụta ihe, mgbe ahụ dị ka onye na-ese ihe n'ụlọ, onye na-asa efere, ma mesịa dị ka onye ahịa encyclopedia.<ref name="twsD13" /> Ha dekọrọ abọm maxi mbụ ha Carte De Séjour na 1983. N'afọ 1984, site n'enyemaka nke onye na-agba ụbọ akwara na Britain bụ Steve Hillage, otu ahụ nwetara "ụda dị nkọ, nke na-akwọ ụgbọala" nke na-egwuri egwu nke ọma na redio, aha LP bụ ''Rhoromanie''.<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> N'ide egwu ya, Taha dere banyere ibi na mba ọzọ na esemokwu ọdịbendị metụtara ịbụ onye Algeria kwagara na France. N'afọ 1986, a na-ahụ "ihe mkpuchi punk-rock nke 'Douce France'" ya dị ka "nnukwu mkpesa megide mmeso mba ahụ na-emeso ndị mbịarambịa ya", ma kpatara nkụda mmụọ na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị French.<ref name="twsD21">{{Cite news|author=Jody rosen|title=MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)|work=The New York Times|date=13 March 2005|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJody_rosen2005">Jody rosen (13 March 2005). [https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all "MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)"]. ''The New York Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Abụ ya "Voilà, Voilà" mere mkpesa megide ịkpa ókè agbụrụ.<ref name="twsD21" /> Taha aghaghị ịnagide mmetụta na mgbagwoju anya na-emegide ndị Arab; dịka ọmụmaatụ, ''The New York Times'' kwuru na akụkọ ihu na Taha bụ onye Ijipt kama ịbụ onye Algeria, mana o mechara dezie ya.<ref name="twsD35">{{Cite news|title=Corrections|work=The New York Times|quote=A front-page index entry last Sunday for an article about the singer Rachid Taha misstated his nationality. He is Algerian, as the article said, not Egyptian.|date=20 March 2005|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9F06E2DA133CF933A15750C0A9639C8B63|accessdate=4 June 2011}}</ref> Ka e mesịrị, n' afo pụkụ abụọ na asaa, a kpọtụrụ Taha-dị ka onye mbịarambịa aha na France's National Center of the History of Immigration .<ref name="twsD43">{{Cite news|author=Michael kimmelman|title=Ready or Not, France Opens Museum on Immigration|work=The New York Times|quote=National Center of the History of Immigration ... Otherwise, the museum makes do with ... Rachid Taha, the singer of dual French and Algerian citizenship ...|date=17 October 2007|url=https://www.nytimes.com/2007/10/17/arts/design/17abroad.html|accessdate=4 June 2011}}</ref>
Mgbe ọ na-eme ihe nkiri, Taha na-eyi uwe dị iche iche, gụnyere n'otu oge okpu fedora akpụkpọ anụ, mgbe e mesịrị okpu cowboy na-acha ọbara ọbara.<ref name="twsD24">{{Cite news|title=A guide to surviving the Fest|work=The Ottawa Citizen|quote=... Rachid Taha, the cowboy-hatted Algerian-French rocker whose recorded oeuvre includes a version of the Clash's Rock the Casbah ...|date=3 July 2008|url=http://www.canada.com/cityguides/ottawa/story.html?id=a530785c-d88f-447c-8192-6ea3daa5c037|accessdate=4 June 2011}}</ref> E wepụtara LP nke abụọ na nke ikpeazụ nke akpọrọ ''Ramsa'' (Five) n'afọ 1986. Ìgwè ahụ gbasara n'afọ 1989.
N'afọ 1989, Taha kwagara Paris iji malite ọrụ ya n'onwe ya.<ref name="twsD18">{{Cite news|title=Africa's shining music stars: Rashed TAHA|work=BBC|quote=Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...|date=4 June 2011|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm "Africa's shining music stars: Rashed TAHA"]. ''BBC''. 4 June 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>. <q>Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...</q></cite></ref><ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2001">Robin Denselow (28 May 2001). [https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1 "Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> N'otu oge a kpọrọ ya ka ọ gaa Los Angeles ka ya na onye egwu Don Was, onye bụbu onye na-emepụta ihe na Rolling Stones.<ref name="twsD13" /> Taha gwakọtara ọtụtụ ngwá egwu na ụdị maka ụda ya. Site na ngwá egwu a na-akpọ doumbek ma ọ bụ darbuka, otu ọhụrụ ya na-akpọ egwu Arabic. O yiri n'otu oge na Taha nwere ike ịghọ "ihe ịga nke ọma n'abalị", mana mgbe a tọhapụrụ abọm ''Barbès'', ahịa na-akụda mmụọ na United States, ikekwe n'ihi na ndị America enweghị mmasị na egwu Arabic n'oge Agha Gulf mbụ.<ref name="twsD13" />
N'afọ 1993, Taha na Hillage rụkọtara ọrụ ọzọ bụ onye nyere aka mepụta abọm nke abụọ ya, nke akpọrọ ''Rachid Taha'' ma nyere ya aka inweta "ụdị njikọ clubland-raï".<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Hillage rụrụ ọrụ na abọm Taha itoolu site na 1993 ruo 2006, na-enyere Taha aka ịlaghachi na "mgbọrọgwụ ugwu Afrịka".<ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2001">Robin Denselow (28 May 2001). [https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1 "Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> N'afọ 1995, o wepụtara abọm akpọrọ ''Olé Olé'' na Taha na-ele anya dị ka "Aryan androgyne" nwere ntutu na-acha anụnụ anụnụ na oghere anya na-acha odo odo, iji mee ka ihe banyere nkwenye ndị Arab na "homophobia nke ọdịbendị North Africa".<ref name="twsD21">{{Cite news|author=Jody rosen|title=MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)|work=The New York Times|date=13 March 2005|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJody_rosen2005">Jody rosen (13 March 2005). [https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all "MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)"]. ''The New York Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> ''Valencia'' gosipụtara abụ nke Kirsty Hawkshaw. N'afọ 1997, abụ ya "Ya Rayah" ghọrọ ihe a ma ama.<ref name="twsD23">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Rachid Taha: Tékitoi (2004)|work=The Guardian|date=22 November 2007|url=https://www.theguardian.com/music/2007/nov/22/1000tohearbeforeyoudie1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2007">Robin Denselow (22 November 2007). [https://www.theguardian.com/music/2007/nov/22/1000tohearbeforeyoudie1 "Rachid Taha: Tékitoi (2004)"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Ọ rụrụ ọrụ na Canary Islands.<ref name="twsD28">{{Cite news|author=Martin Vennard|title=Womad wows Gran Canaria|work=BBC News|quote=Rachid Taha ... There can't have been a pair of feet at the Womad Canarias festival that weren't at least tapping to his seductive mixture of traditional North African, rock, techno and dance music. ...|date=11 November 2001|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/1650436.stm|accessdate=4 June 2011}}</ref>
N'afọ pụkụ abụọ na otu, Taha wepụtara Made in Medina, onye na-enyocha egwu kwuru na o jiri "ihe eji ''eme'' ihe zuru oke na nke dịgasị iche iche" yana "ihe owuwu olu na-agbagwoju anya nke karịrị ụdị ọ bụla ọ na-etinye. "<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Edere abọm ahụ na Paris, New Orleans, na London site na ntinye sitere na American jam band Galactic.<ref name="twsD12" /> Taha hụrụ ihe yiri n'etiti egwu Africa na America wee sị " Orleans ọhụrụ dị ka Algiers ... Ha abụọ bụ ndị France na-achị n'otu oge, ọbụnakwa enwere mpaghara a na-akpọ Algiers, "ma o kwuru na usoro drum nke Louisiana Zydeco yiri egwu raï.<ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2001">Robin Denselow (28 May 2001). [https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1 "Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> ''Emere'' na Medina jikọtara mgbọrọgwụ Algeria, techno, egwu pop, na mmetụta rock na punk mbụ na "nkwekọ dị ịrịba ama" na ọrụ ndị gara aga, dị ka Hillage si kwuo.<ref name="twsD13" /> E nwere ihe ndị na-eme ngagharị iwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'egwú ya nke mere ka onye nkatọ BBC kọwaa ya dị ka "onye na-ese ihe na-enye nsogbu nke nwere ike ịma omenala nke ya aka dị ka onye na-enweghị ọchịchị onye kwuo uche ya". Akụkọ dị na ''The Guardian'' tụrụ aro na Taha enwetala ọnọdụ ofufe na egwu pop.<ref name="twsD13" />
== Ebenside ==
{{Reflist|30em}}
* Plastino, Goffredo (2003). Mediterranean Mosaic: Egwú a ma ama na ụda ụwa. Routledge. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-415-93656-X|0-415-93656-X]].
* [https://web.archive.org/web/20141221131223/http://www.rachidtahaofficial.com/ Ebe nrụọrụ weebụ Rachid Taha]
* [https://web.archive.org/web/20070927184507/http://www.3arabiaphoto.com/singers/rachid_taha.html Rachid Taha Bio, Foto na Foto]
* [http://www.allaboutjazz.com/php/article.php?id=24599 Gụọ nyocha album nke Diwân 2 na Allaboutjazz.com]
* [https://web.archive.org/web/20161006150425/https://www.youtube.com/watch?v=7DbFYsi9iSg Rachid Taha "Rock El Casbah" na Youtube]
* [https://arabmp3.site/mp3/1213700/rachid-taha.html Abụ Rachid Taha pụtara na Saturday Night Live, ArabMp3.Ebe nrụọrụ weebụ]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
h8dxjxtvmrzb0ty1svacbdkv9fkcp8l
Rachael Kungu
0
18475
95570
83651
2022-08-26T09:56:11Z
Nwonwu Uchechukwu P
12966
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
{{Infobox person|title=|website=[https://djrachael.com/ Homepage]}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rachael Ray Kungu''', onye na-eji aha egwu '''DJ Rachael''', (amụrụ c.1978), bụ onye na-eme ihe nkiri diski na Uganda, nwanyị ọchụnta ego na onye na-edekọ egwu, onye ọrụ ya karịrị afọ 25. Ọ bụ onye guzobere Femme Electronic na onye nwe Scraych Rekords, ụlọ ọrụ na-ege ntị nke onwe.<ref name="1R">{{Cite web|date=7 February 2016|url=https://www.monitor.co.ug/Magazines/Life/DJ-Rachael--Queen-of-the-turntables/689856-3064882-poi0qb/index.html|title=DJ Rachael: Queen of the turntables|accessdate=8 March 2019|author=Edgar R. Batte}}</ref>
Na June 2017, Vice Magazine zoro aka na Rachael Kungu, dị ka "nwanyi DJ mbụ nke East Africa".<ref name="2R">{{Cite web|title=DJ Rachael Wants to See More Women in Ugandan Dance Music|publisher=[[Vice (magazine)|Vice Magazine]]|date=2 June 2017|author=Alice McCool|url=https://www.vice.com/en_us/article/7xz39x/dj-rachael-uganda-dance-music-women|accessdate=8 March 2019}}</ref>
== Mmalite na mmalite ndụ ==
A mụrụ Rachael Kungu na Uganda n'ihe dị ka afọ 1978, ọ tolitere n'ógbè dị elu a na-akpọ Muyenga, na Makindye Division nke oge a, n'ime isi obodo Uganda bụ Kampala. N'afọ ndị 1990, Hotel International Muyenga bụ ihe a ma ama maka oriri ya n'ehihie nke ndị nọ n'afọ iri na ụma na-agakarị. Rachael bụ otu n'ime ọtụtụ ndị nọ n'afọ iri na ụma gara nnọkọ oriri na ọṅụṅụ. Ọ ghọrọ akụkụ nke Muyenga Youth Club.<ref name="1R">{{Cite web|date=7 February 2016|url=https://www.monitor.co.ug/Magazines/Life/DJ-Rachael--Queen-of-the-turntables/689856-3064882-poi0qb/index.html|title=DJ Rachael: Queen of the turntables|accessdate=8 March 2019|author=Edgar R. Batte}}</ref>
Mgbe Rachael dị afọ iri na atọ, ọ na-ekiri na vidiyo [[DJ Spinderella|Deidra Muriel Roper]] ([[DJ Spinderella]]), nwanyị American deejay na onye na-eti egwu na-eme ihe ma ọ na-atọ ya ụtọ. Onye America na-ese ihe nwere mmetụta dị ukwuu n'ebe nwa okorobịa ahụ nọ n'afọ iri na ụma nọ. Na klọb ahụ, Rachael matara ndị ama ama mba ụwa dị ka Salt-n-Pepa, Roxanne Shante, MC Lyte, Run-DMC yana Kid N Play. Ọ malitere iṅomi ụzọ ndị a na-eme ihe nkiri mba ụwa si eme ma buru n'isi otú ha si rap nke nkà mere ka o nweta ebe na igbe deejay n'obodo ahụ.<ref name="1R">{{Cite web|date=7 February 2016|url=https://www.monitor.co.ug/Magazines/Life/DJ-Rachael--Queen-of-the-turntables/689856-3064882-poi0qb/index.html|title=DJ Rachael: Queen of the turntables|accessdate=8 March 2019|author=Edgar R. Batte}}</ref>
Ebe ọ bụ na ọ ka dị afọ iri na ụma, nwanne nna ya sooro ya gaa Club Pulsations, ebe DJ Wasswa Junior kụziiri ya otu esi eji turntable. Ọ na-etinye DJ Alex Ndawula maka ịkụziri ya nkà ụfọdụ. Ndị nkuzi ndị ọzọ gụnyere DJ Berry nwụrụ anwụ.<ref name="1R">{{Cite web|date=7 February 2016|url=https://www.monitor.co.ug/Magazines/Life/DJ-Rachael--Queen-of-the-turntables/689856-3064882-poi0qb/index.html|title=DJ Rachael: Queen of the turntables|accessdate=8 March 2019|author=Edgar R. Batte}}</ref>
== Ọrụ ==
DJ Rachael malitere ọrụ ya dị ka onye na-agba diski na afọ 1995 ma mgbe o mechara nwee ike iguzo naanị ya, ndị nwe klọb ndị ọzọ malitere inye ya ohere ịrụ ọrụ na klọb ha. Ọ hapụrụ Club Pulsations wee sonye na Club Silk ebe ọ rụrụ ọrụ afọ asatọ dị ka onye ọrụ na onye ọkachamara na-agba diski.<ref>{{Cite web|url=http://thisisuganda.org/meet-dj-rachael-east-africas-first-female-dj/|title=Meet DJ Rachael East Africa’s first female DJ|date=2015-10-14|work=This Is Uganda|language=en-US|accessdate=2019-03-18}}</ref> Mgbe ọ nọ n'ebe ahụ, o nwere oge iji mezuo nkwekọrịta igwu egwu na oriri ọha na eze na nke onwe.<ref name="1R">{{Cite web|date=7 February 2016|url=https://www.monitor.co.ug/Magazines/Life/DJ-Rachael--Queen-of-the-turntables/689856-3064882-poi0qb/index.html|title=DJ Rachael: Queen of the turntables|accessdate=8 March 2019|author=Edgar R. Batte}}</ref>
Ọ nwetara nkwanye ugwu na-abawanye ma nata nkwekọrịta ọ ga-egwu na Club Sombreros na Jinja wee nọrọ na Club Florida na afọ 2000 na Club Carnival, ma na Nairobi na Stone Club na Mwanza. Ihe ngosi redio nke Uganda Saturday Night Mix Show ghọtara mkpa DJ Rachael dị na egwu eletrọnịkị Uganda. Ọ rụrụ n'ememme Nyege Nyege na afọ 2017.
2000 na Club Carnival, ma na Nairobi na Stone Club na Mwanza.<ref name="1R">{{Cite web|date=7 February 2016|url=https://www.monitor.co.ug/Magazines/Life/DJ-Rachael--Queen-of-the-turntables/689856-3064882-poi0qb/index.html|title=DJ Rachael: Queen of the turntables|accessdate=8 March 2019|author=Edgar R. Batte}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFEdgar_R._Batte2016">Edgar R. Batte (7 February 2016). [https://www.monitor.co.ug/Magazines/Life/DJ-Rachael--Queen-of-the-turntables/689856-3064882-poi0qb/index.html "DJ Rachael: Queen of the turntables"]. ''[[Onye Nlekọta Kwa Ụbọchị|Daily Monitor]]''. Kampala<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 March</span> 2019</span>.</cite></ref> Ihe ngosi redio Ugandan Saturday Night Mix Show ghọtara mkpa DJ Rachael dị na egwu eletrọniki Ugandan.<ref>{{Cite web|url=http://snmslive.com/electronic-music-kampalas-best-kept-secret/|title=Electronic music in Uganda is bigger than you thought|author=Deejay|first=Author Mister|date=2016-06-29|work=SNMSLive.com|language=en-US|accessdate=2019-03-18}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na Nyege Nyege Festival na afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/reviews/nyege-nyege-festival-review-moxie-ea-wave-irresistible-urge-to-dance-a7967086.html|title=Nyege Nyege Festival review: The irresistible urge to dance|date=2017-09-27|work=The Independent|language=en|accessdate=2019-03-18}}</ref>
N'afọ 2015, BBC Radio 1Xtra họọrọ DJ Rachael dị ka otu n'ime ndị DJ na ndị egwu kachasị elu n'Africa, na-akpọ ya ka ọ kwurịta egwu na Uganda.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/av/world-africa-30832361/global-beats-dj-rachael-uganda|title=Global Beats - DJ Rachael, Uganda|work=BBC News|language=en-GB|accessdate=2019-03-18}}</ref> Site na mmata dị ukwuu, a kpọrọ DJ Rachael ka ọ sonye na mmemme mba ofesi, gụnyere WOMEX World Music Expo 2016 na Spain, mmeghe nke Impact Hub, oghere nka na Florence, Ịtali na afọ 2017 na ihe omume DAPHNE nke Marea Stamper, na [[Chicago]], Illinois, United States na Jenụwarị, na afọ 2017.<ref name="2R">{{Cite web|title=DJ Rachael Wants to See More Women in Ugandan Dance Music|publisher=[[Vice (magazine)|Vice Magazine]]|date=2 June 2017|author=Alice McCool|url=https://www.vice.com/en_us/article/7xz39x/dj-rachael-uganda-dance-music-women|accessdate=8 March 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAlice_McCool2017">Alice McCool (2 June 2017). [https://www.vice.com/en_us/article/7xz39x/dj-rachael-uganda-dance-music-women "DJ Rachael Wants to See More Women in Ugandan Dance Music"]. New York City: [[Vice (magazine)|Vice Magazine]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 March</span> 2019</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://www.womex.com/virtual/santuri_east_africa/dj_rachael|title=DJ Rachael - WOMEX|work=www.womex.com|accessdate=2019-03-18}}</ref>
Kungu agbasawokwa na mmepụta egwu, ọzụzụ na ntụziaka ndị ọzọ iji bulie nkà ya. Kemgbe afọ 2016, ọ na-eme ọmụmụ ihe kwa ọnwa maka ụmụ nwanyị 25 na-ekere òkè. Ihe omume ya, Femme Electronic, malitere na afọ 2016 iji kwado ndị DJ nwanyị na ndị na-emepụta egwu egwu electronic.<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/goethe-institut-nairobi-host-female-dj-workshop|title=Goethe-Institut Nairobi to host female DJ workshop|author=Ilado|first=Lucy|date=2017-06-09|work=Music In Africa|language=en|accessdate=2019-03-18}}</ref> N'afọ ahụ, o nwere ogbako na Goethe-Institut na Santuri East Africa.
N'afọ 2017, Dazed kwetara na DJ Rachael bụ otu n'ime "5 ndị egwu East Africa ị chọrọ ịma" na DJ Mag dere banyere ọrụ ya iji gbanwee ihu nke egwu elektrọnik.<ref>{{Cite web|url=https://www.dazeddigital.com/music/article/37325/1/5-east-african-musicians-you-need-to-know|title=5 East African musicians you need to know|author=McCool|first=Alice|date=2017-09-11|work=Dazed|language=en|accessdate=2019-03-18}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://djmag.com/news/black-madonna-and-ugandas-dj-rachael-are-equalizing-dance-music|title=The Black Madonna and Uganda's DJ Rachael are equalizing music|author=Sharoni|first=Erin|date=8 March 2017|work=DJ Magazine|accessdate=18 March 2019}}</ref> N'afọ 2018, OkayAfrica depụtara ya dị ka otu n'ime ndị egwu ụlọ 10 kachasị elu na Kenya na Uganda na Electronic Beats kọrọ banyere otu DJ Rachael si agbanwe ọha mmadụ Ugandan site na egwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/kenya-house-music-uganda-musicians/|title=10 Kenyan & Ugandan House Musicians You Should Check Out|author=Farida|first=Lizzie|date=2018-05-10|work=OkayAfrica|language=en|accessdate=2019-03-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.electronicbeats.net/the-feed/these-female-djs-changing-ugandan-society-through-music-heres-how/|title=These Female DJs Are Changing Ugandan Society Through Music, Here's How|date=24 July 2018|work=Telekom Electronic Beats|language=en|accessdate=2019-03-18}}</ref>
== Ihe ndị ọzọ a na-atụle ==
Rachael Kungu bụ onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị na ikike nke obodo LGBT +.<ref name="3R">{{Cite web|url=https://aliciapatterson.org/stories/gay-ugandans-take-law-their-hands|title=Gay Ugandans Take the Law Into Their Hands|publisher=[[Alicia Patterson Foundation]]|first=Alexis|author=Okeowo|date=30 November 2012|accessdate=8 March 2019}}</ref><ref name="4R">{{Cite web|url=https://www.kimt.com/content/national/488968561.html|title=The Feminist DJs In Uganda Taking Back The Night|publisher=[[KIMT|KIMT3 Television]] Quoting [[CNN]]|author=CNN Wire|date=24 July 2018|accessdate=8 March 2019}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* Jinja Night Girls, Venomous, Lethal As of 1 April 2013.
* DJ Rachael: Eze Nwanyị nke turntables Ka ọ dị na 8 Febụwarị 2016.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
32w3xmcmo68rnci2uk0yux72fk03n35
Elly Tumwine
0
18485
95118
90376
2022-08-25T16:24:56Z
194.98.67.18
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
General '''Elly Tumwine''' (amụrụ na 12 Eprel, na afọ 1954 - 2022) [https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/gen-elly-tumwine-is-dead--3925670] bụ onye agha Ugandan lara ezumike nká, onye na-ese ihe, na onye nkuzi. Ọ bụbu Minista Nchebe na Cabinet nke Uganda, n'etiti afọ 2019 na afọ 2021.
Ọ rụrụ ọrụ dị ka ọchịagha nke National Resistance Army site na afo 1984 ruo na afọ 1987. Ọ bụ otu n'ime ndị agha Ugandan kachasị elu bụ ndị kpọrọ ndị uwe ojii ka ha gbaa ndị na-eme ngagharị iwe égbè n'oge na-adịbeghị anya, o nyekwara ndị agha iwu ka ha tọọrọ, tụọ ha mkpọrọ n'ụzọ iwu na-akwadoghị ma zipụ ndị mmegide ka a kpee ha ikpe n'ụlọ ikpe [https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/wine-supporters-petition-court-over-rights-violations-3256990 ndị] agha dabere na ebubo ụgha nke mere ka ndị na-akwado Bobi Wine gbaa akwụkwọ maka mmebi ikike mmadụ. Nke a mere ka mba United States of America nye [https://www.reuters.com/world/africa/blinken-says-us-imposing-visa-restrictions-those-who-undermined-ugandan-2021-04-16/ ndị ọchịagha Ugandan] ikike maka mmebi ikike mmadụ. Ọ bụkwa onye otu ndị omeiwu Uganda, na-anọchite anya ndị agha nchekwa nke ndị Uganda.<ref>{{Cite web|url=http://www.observer.ug/index.php?option=com_content&view=article&id=23437:gen-tumwine-on-the-state-of-nrm&catid=34:news&Itemid=114|title=General Tumwine on the State of NRM|date=30 January 2013|first=David Tash|author=Lumu|publisher=[[The Observer (Uganda)|The Observer]]|accessdate=13 May 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.thelondoneveningpost.com/gen-tumwine-urges-parliament-to-declare-sejusas-seat-vacant/|title=General Tumwine Urges Parliament to Declare Sejusa's Seat Vacant|date=3 October 2013|author=Nkonge I Kaggwa|publisher=The London Evening Post|accessdate=13 May 2014}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Elly Tumwine na 12 Eprel, na afọ 1954, na Burunga, Mbarara District. Ọ gara Burunga Primary School, Mbarara High School na St. Henry's College Kitovu, tupu ọ banye na Mahadum Makerere, ebe na afọ 1977, ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere Bachelor of Arts in Fine Art tinyere Diploma in Education; abbreviated:BA (FA) / Dip. Ed. Ọ bụ ọkachamara na akụkọ ihe mere eme nke eserese nka.
O mechara gụsịrị akwụkwọ na Cadet Officers Course na Tanzania Military Academy na Monduli. Ọ gakwara Senior Command Course na Uganda Senior Command and Staff College na Kimaka, na Jinja, na obodo Uganda, ebe ọ bụ onye otu klas ndị ọsụ ụzọ nke gụsịrị akwụkwọ na afọ 2005.<ref>{{Cite web|url=http://www.newvision.co.ug/D/8/13/454461|title=Kimaka Graduates Report on Friday|publisher=[[New Vision]]|date=6 September 2005|first=Archive|author=Newvision|accessdate=13 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140514201424/http://www.newvision.co.ug/D/8/13/454461|archivedate=14 May 2014}}</ref> Tumwine nwekwara nzere agha ọzọ site na ụlọ akwụkwọ agha dị na Vystry, na Soviet Union.
== Ọrụ agha ==
N'afọ 1978, ọ kwụsịrị ọrụ nkuzi ya iji sonye na ndị agha FRONASA nke Yoweri Museveni duziri iji lụso ọchịchị [[Idi Amin]] ọgụ. N'afọ 1981, mgbe Museveni gara n'ọhịa iji guzobe National Resistance Army (NRA), Elly Tumwine sooro ya gaa. A kọrọ na ọ gbagburu égbè mbụ na National Resistance Army War, nke mere ka National Resistance Force na National Resolution Movement banye n'ọchịchị na [[Uganda]] n'afọ 1986.<ref>{{Cite web|title=The Forgotten Original NRA 27|url=http://www.independent.co.ug/news/news-analysis/7364-the-forgotten-original-nra-27|first=Haggai|author=Matsiko|date=31 January 2013|publisher=[[The Independent (Uganda)|The Independent]]|accessdate=13 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140514064650/http://www.independent.co.ug/news/news-analysis/7364-the-forgotten-original-nra-27|archivedate=14 May 2014}}</ref> N'oge ọgụ dị n'etiti NRA na UNLA, Tumwine nwere mmerụ ahụ ihu nke mere ka ọ ghara ịhụ ụzọ n'otu anya.<ref>{{Cite web|url=http://www.newvision.co.ug/D/8/13/757173|title=General Elly Tumwine: Fired the First Shot In NRA War|publisher=[[New Vision]]|date=10 June 2011|accessdate=13 May 2014|first=Joshua|author=Kato|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140514184812/http://www.newvision.co.ug/D/8/13/757173|archivedate=14 May 2014}}</ref> N'afọ 1984, a họpụtara Tumwine ka ọ bụrụ Commander of the Army, ọfịs ọ nọ na ya ruo n'afọ 1987, mgbe General Salim Saleh nọchiri ya. Kemgbe ọtụtụ afọ, ọ rụrụ ọrụ n'ọkwa dị iche iche, gụnyere:
* Minista nke steeti maka nchekwa na 1989.
* Onye isi nchịkwa nke External Security Organization (ESO) site na 1994 ruo 1996.
* Onye ndụmọdụ onye isi ala site na 1996 ruo 1998
* Onye isi oche nke Kọmitii Mkpegharị Ikpe nke High Command site na 1986 ruo 1999.
Ọ nọgidekwara na-anọchite anya UPDF na Nzukọ Ndị Omeiwu Ugandan kemgbe afọ 1986.<ref>{{Cite web|url=http://www.parliament.go.ug/mpdata/mps.hei?p=f&n=t&details=t&j=271.000000&const=Updf+Represantive&dist_id=73.000000&distname=Updf|title=General Elly Tumwine's Page at Parliament.go.ug|publisher=[[Parliament of Uganda]]|accessdate=13 May 2014}}</ref>
N'ọnwa Septemba afọ 2005, e buliri ya n'ọkwa onye ọchịagha na UPDF ma kpọọ ya onye isi oche nke UPDF General Court Marshal.<ref>{{Cite web|url=http://www.newvision.co.ug/D/8/12/451738|title=Tumwine Re-Appointed Court Boss|publisher=[[New Vision]]|date=21 August 2005|accessdate=13 May 2014|first=Emmy|author=Allio|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140514185036/http://www.newvision.co.ug/D/8/12/451738|archivedate=14 May 2014}}</ref>
== Ihe Ndị Ruuru Mmadụ ==
A na-ejikọta Elly Tumwine na ime ihe ike megide ndị Uganda. Mgbe e jidere Bobi Wine na 18 Nọvemba, na afọ 2020 na Luuka, ngagharị iwe malitere nke e ji ime ihe ike gabigara ókè. Elly Tumwine gwara ọha na eze na ndị uwe ojii nwere ikike ịgba gị égbè ma gbuo gị.<ref>{{Cite web|title=Ugandan Election marred by violence|url=https://www.hrw.org/news/2021/01/21/uganda-elections-marred-violence|work=Human Rights Watch|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210121051236/https://www.hrw.org/news/2021/01/21/uganda-elections-marred-violence|archivedate=21 January 2021}}</ref>
Ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Makerere na afọ 1977, Elly Tumwine malitere ọrụ nkuzi n'ụlọ akwụkwọ dị iche iche na [[Uganda]], na-akụzi nka dị mma. Mgbe mmeri nke National Resistance Movement na afọ 1986, ọ maliteghachiri nka ya. Mgbe ọ na-eje ozi dị ka onye isi nke NRA, o mepụtara ọkọlọtọ, ihe nnọchianya na uwe ndị agha na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na camouflage. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onyeisi oche nke ndị nlekọta nke National Cultural Centre. N'afọ 1992, ọ malitere ụlọ ọrụ ya, The Creations Limited, iji kwalite ụlọ ọrụ nka na ọrụ aka, na-agba ume ụkpụrụ nka na ihe okike. Ụlọ ọrụ ahụ bụ onye otu ọtụtụ òtù Ugandan, gụnyere:
* Òtù Ndị Na-emepụta Ihe nke Uganda
* Òtù Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Obere Obere Obodo nke Uganda
* Òtù Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Akpụkpọ Akpụkpọ
== Hụkwa ==
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.kentaro-art.com/artists/Tumwine/tumwine_en.htm Banyere Elly Tumwine onye na-ese ihe]
* [http://www.parliament.go.ug/index.php?option=com_wrapper&Itemid=37 Profaịlụ na Ebe nrụọrụ weebụ Nzukọ Ndị Omeiwu Uganda]
* [http://www.monitor.co.ug/Magazines/Life/-/689856/1311292/-/c6w0ul/-/index.html Ajụjụ ọnụ akwụkwọ akụkọ na 2012]
* [[google:general+elly+tumwine&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ei=pmVyU7uCNNjr8AXFo4CADw&sqi=2&ved=0CDIQsAQ&biw=781&bih=336|Foto nke Elly Tumwine Na Google.com]]
{{s-start}}
{{s-mil}}
{{s-bef|before=[[Lieutenant Colonel]] [[Sam Magara]]}}
{{s-ttl|title=[[National Resistance Army|Commander of the National Resistance Army]]|years=1984 – 1987}}
{{s-aft|after=[[General]] [[Salim Saleh]]}}
{{end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fstri0a4m0v2cfysixtk88u617ilr1c
95119
95118
2022-08-25T16:25:24Z
194.98.67.18
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
General '''Elly Tumwine''' (amụrụ na 12 Eprel, na afọ 1954 - 25 Ọgọọst 2022) [https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/gen-elly-tumwine-is-dead--3925670] bụ onye agha Ugandan lara ezumike nká, onye na-ese ihe, na onye nkuzi. Ọ bụbu Minista Nchebe na Cabinet nke Uganda, n'etiti afọ 2019 na afọ 2021.
Ọ rụrụ ọrụ dị ka ọchịagha nke National Resistance Army site na afo 1984 ruo na afọ 1987. Ọ bụ otu n'ime ndị agha Ugandan kachasị elu bụ ndị kpọrọ ndị uwe ojii ka ha gbaa ndị na-eme ngagharị iwe égbè n'oge na-adịbeghị anya, o nyekwara ndị agha iwu ka ha tọọrọ, tụọ ha mkpọrọ n'ụzọ iwu na-akwadoghị ma zipụ ndị mmegide ka a kpee ha ikpe n'ụlọ ikpe [https://www.monitor.co.ug/uganda/news/national/wine-supporters-petition-court-over-rights-violations-3256990 ndị] agha dabere na ebubo ụgha nke mere ka ndị na-akwado Bobi Wine gbaa akwụkwọ maka mmebi ikike mmadụ. Nke a mere ka mba United States of America nye [https://www.reuters.com/world/africa/blinken-says-us-imposing-visa-restrictions-those-who-undermined-ugandan-2021-04-16/ ndị ọchịagha Ugandan] ikike maka mmebi ikike mmadụ. Ọ bụkwa onye otu ndị omeiwu Uganda, na-anọchite anya ndị agha nchekwa nke ndị Uganda.<ref>{{Cite web|url=http://www.observer.ug/index.php?option=com_content&view=article&id=23437:gen-tumwine-on-the-state-of-nrm&catid=34:news&Itemid=114|title=General Tumwine on the State of NRM|date=30 January 2013|first=David Tash|author=Lumu|publisher=[[The Observer (Uganda)|The Observer]]|accessdate=13 May 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.thelondoneveningpost.com/gen-tumwine-urges-parliament-to-declare-sejusas-seat-vacant/|title=General Tumwine Urges Parliament to Declare Sejusa's Seat Vacant|date=3 October 2013|author=Nkonge I Kaggwa|publisher=The London Evening Post|accessdate=13 May 2014}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Elly Tumwine na 12 Eprel, na afọ 1954, na Burunga, Mbarara District. Ọ gara Burunga Primary School, Mbarara High School na St. Henry's College Kitovu, tupu ọ banye na Mahadum Makerere, ebe na afọ 1977, ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere Bachelor of Arts in Fine Art tinyere Diploma in Education; abbreviated:BA (FA) / Dip. Ed. Ọ bụ ọkachamara na akụkọ ihe mere eme nke eserese nka.
O mechara gụsịrị akwụkwọ na Cadet Officers Course na Tanzania Military Academy na Monduli. Ọ gakwara Senior Command Course na Uganda Senior Command and Staff College na Kimaka, na Jinja, na obodo Uganda, ebe ọ bụ onye otu klas ndị ọsụ ụzọ nke gụsịrị akwụkwọ na afọ 2005.<ref>{{Cite web|url=http://www.newvision.co.ug/D/8/13/454461|title=Kimaka Graduates Report on Friday|publisher=[[New Vision]]|date=6 September 2005|first=Archive|author=Newvision|accessdate=13 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140514201424/http://www.newvision.co.ug/D/8/13/454461|archivedate=14 May 2014}}</ref> Tumwine nwekwara nzere agha ọzọ site na ụlọ akwụkwọ agha dị na Vystry, na Soviet Union.
== Ọrụ agha ==
N'afọ 1978, ọ kwụsịrị ọrụ nkuzi ya iji sonye na ndị agha FRONASA nke Yoweri Museveni duziri iji lụso ọchịchị [[Idi Amin]] ọgụ. N'afọ 1981, mgbe Museveni gara n'ọhịa iji guzobe National Resistance Army (NRA), Elly Tumwine sooro ya gaa. A kọrọ na ọ gbagburu égbè mbụ na National Resistance Army War, nke mere ka National Resistance Force na National Resolution Movement banye n'ọchịchị na [[Uganda]] n'afọ 1986.<ref>{{Cite web|title=The Forgotten Original NRA 27|url=http://www.independent.co.ug/news/news-analysis/7364-the-forgotten-original-nra-27|first=Haggai|author=Matsiko|date=31 January 2013|publisher=[[The Independent (Uganda)|The Independent]]|accessdate=13 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140514064650/http://www.independent.co.ug/news/news-analysis/7364-the-forgotten-original-nra-27|archivedate=14 May 2014}}</ref> N'oge ọgụ dị n'etiti NRA na UNLA, Tumwine nwere mmerụ ahụ ihu nke mere ka ọ ghara ịhụ ụzọ n'otu anya.<ref>{{Cite web|url=http://www.newvision.co.ug/D/8/13/757173|title=General Elly Tumwine: Fired the First Shot In NRA War|publisher=[[New Vision]]|date=10 June 2011|accessdate=13 May 2014|first=Joshua|author=Kato|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140514184812/http://www.newvision.co.ug/D/8/13/757173|archivedate=14 May 2014}}</ref> N'afọ 1984, a họpụtara Tumwine ka ọ bụrụ Commander of the Army, ọfịs ọ nọ na ya ruo n'afọ 1987, mgbe General Salim Saleh nọchiri ya. Kemgbe ọtụtụ afọ, ọ rụrụ ọrụ n'ọkwa dị iche iche, gụnyere:
* Minista nke steeti maka nchekwa na 1989.
* Onye isi nchịkwa nke External Security Organization (ESO) site na 1994 ruo 1996.
* Onye ndụmọdụ onye isi ala site na 1996 ruo 1998
* Onye isi oche nke Kọmitii Mkpegharị Ikpe nke High Command site na 1986 ruo 1999.
Ọ nọgidekwara na-anọchite anya UPDF na Nzukọ Ndị Omeiwu Ugandan kemgbe afọ 1986.<ref>{{Cite web|url=http://www.parliament.go.ug/mpdata/mps.hei?p=f&n=t&details=t&j=271.000000&const=Updf+Represantive&dist_id=73.000000&distname=Updf|title=General Elly Tumwine's Page at Parliament.go.ug|publisher=[[Parliament of Uganda]]|accessdate=13 May 2014}}</ref>
N'ọnwa Septemba afọ 2005, e buliri ya n'ọkwa onye ọchịagha na UPDF ma kpọọ ya onye isi oche nke UPDF General Court Marshal.<ref>{{Cite web|url=http://www.newvision.co.ug/D/8/12/451738|title=Tumwine Re-Appointed Court Boss|publisher=[[New Vision]]|date=21 August 2005|accessdate=13 May 2014|first=Emmy|author=Allio|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140514185036/http://www.newvision.co.ug/D/8/12/451738|archivedate=14 May 2014}}</ref>
== Ihe Ndị Ruuru Mmadụ ==
A na-ejikọta Elly Tumwine na ime ihe ike megide ndị Uganda. Mgbe e jidere Bobi Wine na 18 Nọvemba, na afọ 2020 na Luuka, ngagharị iwe malitere nke e ji ime ihe ike gabigara ókè. Elly Tumwine gwara ọha na eze na ndị uwe ojii nwere ikike ịgba gị égbè ma gbuo gị.<ref>{{Cite web|title=Ugandan Election marred by violence|url=https://www.hrw.org/news/2021/01/21/uganda-elections-marred-violence|work=Human Rights Watch|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210121051236/https://www.hrw.org/news/2021/01/21/uganda-elections-marred-violence|archivedate=21 January 2021}}</ref>
Ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Makerere na afọ 1977, Elly Tumwine malitere ọrụ nkuzi n'ụlọ akwụkwọ dị iche iche na [[Uganda]], na-akụzi nka dị mma. Mgbe mmeri nke National Resistance Movement na afọ 1986, ọ maliteghachiri nka ya. Mgbe ọ na-eje ozi dị ka onye isi nke NRA, o mepụtara ọkọlọtọ, ihe nnọchianya na uwe ndị agha na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na camouflage. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onyeisi oche nke ndị nlekọta nke National Cultural Centre. N'afọ 1992, ọ malitere ụlọ ọrụ ya, The Creations Limited, iji kwalite ụlọ ọrụ nka na ọrụ aka, na-agba ume ụkpụrụ nka na ihe okike. Ụlọ ọrụ ahụ bụ onye otu ọtụtụ òtù Ugandan, gụnyere:
* Òtù Ndị Na-emepụta Ihe nke Uganda
* Òtù Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Obere Obere Obodo nke Uganda
* Òtù Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Akpụkpọ Akpụkpọ
== Hụkwa ==
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.kentaro-art.com/artists/Tumwine/tumwine_en.htm Banyere Elly Tumwine onye na-ese ihe]
* [http://www.parliament.go.ug/index.php?option=com_wrapper&Itemid=37 Profaịlụ na Ebe nrụọrụ weebụ Nzukọ Ndị Omeiwu Uganda]
* [http://www.monitor.co.ug/Magazines/Life/-/689856/1311292/-/c6w0ul/-/index.html Ajụjụ ọnụ akwụkwọ akụkọ na 2012]
* [[google:general+elly+tumwine&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ei=pmVyU7uCNNjr8AXFo4CADw&sqi=2&ved=0CDIQsAQ&biw=781&bih=336|Foto nke Elly Tumwine Na Google.com]]
{{s-start}}
{{s-mil}}
{{s-bef|before=[[Lieutenant Colonel]] [[Sam Magara]]}}
{{s-ttl|title=[[National Resistance Army|Commander of the National Resistance Army]]|years=1984 – 1987}}
{{s-aft|after=[[General]] [[Salim Saleh]]}}
{{end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2xx5vqyd4tei3oq66bl8uls5uxpmkp6
Tigist Girma
0
18598
95127
83830
2022-08-25T20:01:05Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Tigist Girma (amụrụ na 12 Julaị 1993) bụ '''onye''' Etiopia na-eme egwuregwu na-ahụ maka marathon.<ref>{{Cite web|url=https://worldathletics.org/athletes/ethiopia/tigist-girma-14739729|title=Tigist GIRMA | Profile|work=worldathletics.org}}</ref>
Na Mee 1, 2021, Girma meriri na Ethiopian Olympic Marathon Trials na Sebeta City iji nweta ọnọdụ ya na 2020 Tokyo Olympics. Ọ gbara ọsọ ugboro abụọ 2:19. Na 2:19:52 nke kachasi onwe ya MMA site na Amsterdam Marathon na 2019 ma fọrọ nke nta ka ọ kwekọọ na Disemba 2020 na oge na Valencia Marathon nke 2:19:56.<ref>{{Cite web|url=https://www.letsrun.com/news/2021/05/shura-kitata-and-tigist-girma-win-ethiopian-olympic-marathon-trials/|title=Shura Kitata and Tigist Girma Win Ethiopian Olympic Marathon Trials|date=May 1, 2021|work=LetsRun.com}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pc1ta3i6s50p28wacsntz8fseqxtds7
Vyan Sampson
0
18620
95081
85747
2022-08-25T13:48:54Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Vyan Sampson 2015 (cropped).jpg|thumb|Vyan Sampson]]
'''Vyan Sampson''' (amụrụ n'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Julaị n'afọ 1996) bụ [[Footbọl|onye]] na-agba bọọlụ na Jamaica nke na-agbachitere Charlton Athletic na ndị otu ụmụ nwanyị nke mba Jamaica.<ref name="Intro">{{Cite news|title=Vyan Sampson Arsenal profile|url=http://www.arsenal.com/ladies/players/vyan-sampson|accessdate=14 October 2016|work=Arsenal L.F.C.|date=14 October 2016}}</ref><ref name="Soccerway">{{Cite news|title=Vyan Sampson Soccerway profile|url=https://int.soccerway.com/players/vyan-sampson/212835/|accessdate=14 October 2016|work=Soccerway|date=14 October 2016}}</ref>
== Ọrụ klọb ==
Sampson malitere ọrụ egwuregwu ya n'otu ndị ntorobịa na Charlton Athletic tupu ọ banye na FA WSL 1 club Arsenal na 2011. Na mbụ, ọ na-egwuri egwu n'otu ndị na-eto eto na otù ndị ọzọ, ebe ọ meriri iko mba na ọkwa ndị ọzọ na League Cup n'otu ndị nọ n'okpuru afọ irí asaa. <ref name="Intro">{{Cite news|title=Vyan Sampson Arsenal profile|url=http://www.arsenal.com/ladies/players/vyan-sampson|accessdate=14 October 2016|work=Arsenal L.F.C.|date=14 October 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.arsenal.com/ladies/players/vyan-sampson "Vyan Sampson Arsenal profile"]. ''Arsenal L.F.C''. 14 October 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 October</span> 2016</span>.</cite></ref> Ọ nọgidere na ọkwa dị ala nke Arsenal ruo afọ atọ n'etiti afọ 2011 na 2014 tupu a kwalite ya n'ime ndị otu mbụ, asọmpi mbụ ya bịara na 12 Ọktoba 2014 na egwuregwu WSL ikpeazụ nke oge ahụ; mmeri 3 - 1 n'ụlọ megide Everton.<ref name="Intro" /><ref name="Arsenal debut">{{Cite news|title=WSL: Arsenal 3–1 Everton|url=http://www.arsenal.com/match/report/1415/post/ladies/wsl-arsenal-3-1-everton|accessdate=14 October 2016|work=Arsenal L.F.C.|date=12 October 2014}}</ref>
N'afọ sochirinụ, n'afọ 2015, Sampson mere naanị otu mputa egwuregwu maka Arsenal mana ọ gbara bọọlụ ugboro anọ na FA WSL Cup nke Arsenal gara n'ihu merie mgbe ha meriri Notts County; e webatara Sampson na nkeji ole na ole nke ikpeazụ.<ref name="2015 FA WSL Cup winners">{{Cite news|title=Two-goal Nobbs helps Arsenal win the Continental Tyres Cup|url=http://www.thefa.com/news/fawsl/2015/nov/continental-tyres-cup-final-arsenal-notts-county-new-york-stadium-rotherham-report|accessdate=14 October 2016|work=The FA|date=1 November 2015}}</ref> Na mbido afọ 2016, Sampson bịanyere aka na nkwekọrịta ọhụrụ na Arsenal.<ref name="New contract">{{Cite news|title=Sampson signs a new contract|url=http://www.arsenal.com/news/news-archive/20160125/sampson-signs-a-new-contract|accessdate=14 October 2016|work=Arsenal L.F.C.|date=25 January 2016}}</ref> Otú ọ dị, ọnwa atọ ka e mesịrị, o merụrụ ahụ n'ikpere nke mere ka ọ ghara ịgba bọọlụ ọnwa anọ.<ref name="Knee injury">{{Cite news|title=WSL: Arsenal Ladies defender Vyan Sampson has knee surgery|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/32070975|accessdate=14 October 2016|work=BBC Sport|date=26 March 2016}}</ref> N'ọnwa Eprel 2018, Sampson malitere igbara West Ham United nke FA Women's Premier League Southern Division.<ref name="West Ham 1">{{Cite news|title=Ladies earn comeback win to claim Women's Cup|url=https://www.whufc.com/news/articles/2018/april/04-april/ladies-earn-comeback-win-claim-womens-cup|accessdate=2 May 2018|work=West Ham United|date=4 April 2018}}</ref><ref name="West Ham 2">{{Cite news|title=Ladies score ten in win over QPR|url=https://www.whufc.com/news/articles/2018/april/08-april/ladies-score-ten-win-over-qpr|accessdate=2 May 2018|work=West Ham United|date=8 April 2018}}</ref><ref name="West Ham 3">{{Cite news|title=Wealthall scores hat-trick as Hammers put seven past Portsmouth|url=https://www.whufc.com/news/articles/2018/april/22-april/wealthall-scores-hat-trick-hammers-put-seven-past-portsmouth|accessdate=2 May 2018|work=West Ham United|date=22 April 2018}}</ref> Na 19 June, ka West Ham banyere na WSL maka 2018 - 19, Sampson bịanyere aka na nkwekọrịta na klọb ahụ.<ref name="West Ham 4">{{Cite news|title=Sampson pens professional terms with West Ham Ladies|url=https://www.whufc.com/news/articles/2018/june/19-june/sampson-pens-professional-terms-west-ham-ladies|accessdate=19 June 2018|work=West Ham United|date=19 June 2018}}</ref><ref name="BBC">{{Cite news|title=Vyan Sampson: West Ham Ladies sign defender from Arsenal Women|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/44536231|accessdate=19 June 2018|work=BBC Sport|date=19 June 2018}}</ref>
N'ọnwa Ọgọstụ 2019, Sampson sonyeere ndị otu Championship ọhụrụ e guzobere London City Lionesses na mgbazinye ego.<ref name="LCL1">{{Cite news|title=The Pride.|url=https://twitter.com/LCLionessesFC/status/1163032184732758016|accessdate=18 August 2019|work=London City Lionesses|date=18 August 2019}}</ref><ref name="WHU1">{{Cite news|title=Vyan Sampson joins London City Lionesses on loan|url=https://www.whufc.com/news/articles/2019/august/29-august/vyan-sampson-joins-london-city-lionesses-loan|accessdate=29 August 2019|work=West Ham United|date=29 August 2019}}</ref>
Na Septemba 2020, Sampson sonyeere San Marino Academy na Serie A. A kpọrọ aha ya n'otu egwuregwu ụbọchị mana ọ pụtaghị.<ref>{{Cite web|author=Rtv|first=San Marino|title=Femminile: Vyan Sampson alla San Marino Academy|url=https://www.sanmarinortv.sm/sport/calcio-sammarinese-c15/femminile-vyan-sampson-alla-san-marino-academy-a194013|work=San Marino Rtv|language=it|date=11 September 2020}}</ref>
Na 28 Jenụwarị 2021, Sampson sonyeere Charlton Athletic na nkwekọrịta na-adịgide adịgide ruo na ngwụcha oge 2020 na 21.<ref>{{Cite web|url=http://cafcwomen.co.uk/news/vyan-sampson-signs-for-the-addicks-2728.php|title=Vyan Sampson signs for the Addicks|publisher=Charlton Athletic WFC|date=28 January 2021|accessdate=28 January 2021}}</ref>
== Ọrụ mba ụwa ==
Sampson nọchitere anya England na Under-17 na Under-19 .<ref name="Intro">{{Cite news|title=Vyan Sampson Arsenal profile|url=http://www.arsenal.com/ladies/players/vyan-sampson|accessdate=14 October 2016|work=Arsenal L.F.C.|date=14 October 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.arsenal.com/ladies/players/vyan-sampson "Vyan Sampson Arsenal profile"]. ''Arsenal L.F.C''. 14 October 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 October</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="Soccerway">{{Cite news|title=Vyan Sampson Soccerway profile|url=https://int.soccerway.com/players/vyan-sampson/212835/|accessdate=14 October 2016|work=Soccerway|date=14 October 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://int.soccerway.com/players/vyan-sampson/212835/ "Vyan Sampson Soccerway profile"]. ''Soccerway''. 14 October 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 October</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="UEFA U19 Profile">{{Cite news|title=Vyan Sampson UEFA profile|url=http://www.uefa.com/womensunder19/season=2014/teams/player=250041988/profile/index.html|accessdate=14 October 2016|work=UEFA|date=14 October 2016}}</ref> Oge izizi ya maka England U17s bịara na 13 Eprel 2012 na mmeri n'ụlọ na Iceland na 2012 UEFA Women's Under-17 Championship qualifier.<ref name="UEFA U19 Profile" /> Ọ pụtara ugboro anọ ọzọ n'afọ 2014 maka England U17s ma nyee otu goolu; megide Israel na iru eru maka 2013 UEFA Women's Under-17 Championship.<ref name="Soccerway" /> N'afọ 2013, Sampson gara England U19s wee mee nke mbụ ya na 4 Eprel megide Serbia.<ref name="Soccerway" /><ref name="UEFA U19 Profile" /> Ọ pụtara ọzọ tupu England ahọrọ ya maka 2014 UEFA Women's Under-19 Championship, ọ gbara nkeji zuru ezu na egwuregwu abụọ mbụ nke mba ya tupu ọ hapụ egwuregwu nke atọ na nke ikpeazụ ka a kụrụ England n'ọkwa otu.<ref name="England squad announcement">{{Cite news|title=England Women's U19s squad named for Euro finals|url=http://www.thefa.com/news/england/womens/u19s/2014/jul/uefa-european-finals-squad-brent-hills-kirstie-levell-jemma-purfield|accessdate=14 October 2016|work=The FA|date=1 July 2014}}</ref><ref name="England out of U19 Euros">{{Cite news|title=England Women's U19s bow out of Euros after Spain loss|url=http://www.thefa.com/news/england/womens/u19s/2014/jul/uefa-european-championship-finals-group-b-spain-norway|accessdate=14 October 2016|work=The FA|date=21 July 2014}}</ref>
N'ịgbaso asọmpi FIFA Women's World Cup nke ndị otu mba Jamaica, a kpọrọ Sampson ka ọ bịa na ndepụta nke ogige ọzụzụ ha na Jenụwarị 2019.<ref>{{Cite web|title=Reggae Girlz Training Squad|url=https://www.facebook.com/jfffootball/photos/a.167725006624642/2208919339171855/|work=Facebook|publisher=Jamaica Football Federation|accessdate=18 January 2019}}</ref>
== Ndekọ ọnụ ọgụgụ ọrụ ==
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+Ndekọ ọnụ ọgụgụ klọb
! rowspan="2" |Klọb
! rowspan="2" |Oge
! colspan="3" |Njikọ
! colspan="2" |Iko
! colspan="2" |Iko Njikọ
! colspan="2" |Kọntinent
! colspan="2" |Ndị ọzọ
! colspan="2" |Ngụkọta
|-
!Nkewa
!Ngwa
!Goolu
!Ngwa
!Goolu
!Ngwa
!Goolu
!Ngwa
!Goolu
!Ngwa
!Goolu
!Ngwa
!Goolu
|-
| rowspan="6" |Arsenal
|2014
| rowspan="5" |FA WSL 1
|1
|0
|0
|0
|0
|0
|0
|0
|0
|0
|1
|0
|-
|2015
|1
|0
|0
|0
|4
|0
| colspan="2" |Ọdịdị
|0
|0
|5
|0
|-
|2016
|0
|0
|0
|0
|0
|0
| colspan="2" |Ọdịdị
|0
|0
|0
|0
|-
|2017
|0
|0
|0
|0
|0
|0
| colspan="2" |Ọdịdị
|0
|0
|0
|0
|-
|2017 18
|0
|0
|0
|0
|0
|0
| colspan="2" |Ọdịdị
|0
|0
|0
|0
|-
! colspan="2" |Ngụkọta
!2
!0
!0
!0
!4
!0
!0
!0
!0
!0
!6
!0
|-
| rowspan="4" |West Ham United
|2017 18
| rowspan="1" |WPL South
|3
|0
|0
|0
|0
|0
| colspan="2" |Ọdịdị
|0
|0
|3
|0
|-
|201819
| rowspan="2" |FA WSL
|12
|0
|0
|0
|4
|0
| colspan="2" |Ọdịdị
|0
|0
|16
|0
|-
|201920
|0
|0
|0
|0
|0
|0
| colspan="2" |Ọdịdị
|0
|0
|0
|0
|-
! colspan="2" |Ngụkọta
!15
!0
!0
!0
!4
!0
! colspan="2" |Ọdịdị
!0
!0
!19
!0
|-
| rowspan="1" |London City Lionesses (ụgwọ)
|201920
| rowspan="1" |Mmeri
|10
|1
|0
|0
|0
|0
| colspan="2" |Ọdịdị
|0
|0
|0
|0
|-
| rowspan="1" |Charlton Athletic
|2020-21
| rowspan="1" |Mmeri
|6
|0
|0
|0
|0
|0
| colspan="2" |Ọdịdị
|0
|0
|6
|0
|-
! colspan="3" |Ọrụ zuru ezu
!17
!0
!0
!0
!4
!0
!0
!0
!0
!0
!21
!0
|}
== Nsọpụrụ ==
; Arsenal<ref name="2015 FA WSL Cup winners">{{Cite news|title=Two-goal Nobbs helps Arsenal win the Continental Tyres Cup|url=http://www.thefa.com/news/fawsl/2015/nov/continental-tyres-cup-final-arsenal-notts-county-new-york-stadium-rotherham-report|accessdate=14 October 2016|work=The FA|date=1 November 2015}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thefa.com/news/fawsl/2015/nov/continental-tyres-cup-final-arsenal-notts-county-new-york-stadium-rotherham-report "Two-goal Nobbs helps Arsenal win the Continental Tyres Cup"]. ''The FA''. 1 November 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 October</span> 2016</span>.</cite></ref>
* FA WSL Cup: 2015
== Ebensidee ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.arsenal.com/ladies/players/vyan-sampson Profaịlụ Vyan Sampson] na ebe nrụọrụ weebụ Arsenal
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ocrkjiertd6iopmnqi9vvoz5bx51vfp
Warawa
0
18637
95250
84464
2022-08-25T21:27:14Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
''''Bold text'''''Warawa''' bụ ọchịchị ime obodo dị na [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano Steeti]], [[Naijiria|Naijirịa]] . Ụlọ ọrụ ya dị na obodo Warawa n'okporo ụzọ awara awara A237 . E mepụtara ya na ọchịchị obodo Dawakin Kudu na mmalite afọ iri iteghete.
Onye na-akpa ọchị KannyWood maọbu omee [[Rabilu Musa|ihe nkiri Rabilu Musa]] (Ibro) sitere na ọchịchị ime obodo ahụ.
Ọ bụ onyeisi oche nnọchịte anya ọchịchị ime obodo na-edu kansụl ahụ. Ndị kansụl omebe iwu Warawa na-eme iwu na-achị mpaghara ọchịchị obodo Warawa. Ọ nwere ndị nnọchite anya kansụl iri na ise na-anọchite anya ngalaba iri na ise nke ọchịchị ime obodo a. Ngalaba iri na ise nke ọchịchị ime Obodo Warawa bụ:
* Yan dalla
* Yangizo
* Amarawa
* Danlasan
* Garin Dau
* Gogel
* Imawa
* J/Galadima
* Jemagu
* Jigawa
* Katarkawa
* Madari Mata
* Tamburawar Gabas
* Tangar
* Warawa
Ọ nwere mpaghara 360 km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ abụọ na ngụkọ nke afọ 2006.
<nowiki></br></nowiki>Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị asaa na iri na atọ. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|work=|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20}}</ref>
== Edensibia ==
<references group="" responsive="1"></references>
huygu2fvhg0rujphd7oo4cc8aa9ggtb
Plantain
0
18744
95493
85299
2022-08-26T09:01:52Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
== Osisi na mkpụrụ osisi ==
* Ịsi unere, unere na-eto n'ụdị ''Musa'' nke a na-ejikarị eme ihe na nri
** Ezigbo osisi, otu ụdị nke ụdị ''Musa''
* ''Plantaginaceae'', ezinụlọ nke okooko ''osisi'' a maara dị ka Abị́rị́ka
* ''Plantago'', otu ụdị nke ''Plantaginaceae''
* ''Platanus'', ụdị ''osisi'' a maara n'oge gara aga dị ka Abị́rị́ka
== Ojiji ndị ọzọ ==
* Osimiri Plantain Garden, na Jamaica
* Osimiri Plantain, nke na-esite na Gulf of Saint Lawrence na L'Île-d'Anticosti, Quebec, Canada
* James Plaintain (fl. 1720 Xi1728), onye ohi ụgbọ mmiri na-arụ ọrụ n'Oké Osimiri India
* Plantain mosa, nri na-atọ ụtọ nke Naijiria nke bụ akụkụ nke obere iberi
== Hụkwa ==
* unere (mgbagwoju anya)
* [[Fried plantain|unere enyere eye]], nri e ji plantain mee
* Ndepụta nke osisi unere
* ''Hosta'', ma ọ bụ plantain lile
{{disambiguation|plants|surname}}
oqag5ty1t59wldyp2kyx8cavrdgr6c2
Rita Akosua Dickson
0
18747
95147
85310
2022-08-25T20:15:20Z
Nzechimere
13295
tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rita Akosua Dickson''' (ka amụrụ n'ụbọchị mbụ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1970) bụ [[Ghana|onye Ghana]] na-ahụ maka ọgwụ ahịhịa na nwanyị mbụ bụ osote onye isi nke Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah .<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/news/education/knust-appoints-prof-rita-dickson-as-first-female-vice-chancellor/|title=Archived copy|accessdate=2020-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200627200856/https://www.myjoyonline.com/news/education/knust-appoints-prof-rita-dickson-as-first-female-vice-chancellor/|archivedate=2020-06-27}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|title=Prof. Rita Dickson is KNUST's first female Vice Chancellor|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/knust-appoints-first-female-vice-chancellor.html|accessdate=2020-06-25|work=Graphic Online|language=en-gb|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200625192218/https://www.graphic.com.gh/news/general-news/knust-appoints-first-female-vice-chancellor.html|archivedate=2020-06-25}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-07-05|title=Affordable housing crucial in economic growth – KNUST VC - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/affordable-housing-crucial-in-economic-growth-knust-vc/|accessdate=2022-07-08|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=admin|date=2020-06-26|title=Prof. Dickson appointed Vice-Chancellor of KNUST|url=https://www.ghanaiantimes.com.gh/prof-dickson-appointed-vice-chancellor-of-knust/|accessdate=2022-07-10|work=Ghanaian Times|language=en-US}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Ọ gara St. Monica's Secondary School na Mampong-Ashanti ebe ọ gụrụ maka ule GCE Ordinary Level ya na mgbe e mesịrị Wesley Girls Tian High School na Cape-Coast, maka ule G CE Advanced Level ya. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah na nzere bachelọ na ọgwụ na 1994 wee nweta MPharm n'otu mahadum ahụ na pharmacognosy na 1999.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/news/education/prof-akosua-dickson-appointed-first-female-knust-pro-vc.html|title=Prof Akosua Dickson appointed first female KNUST Pro VC|author=122108447901948|date=2018-09-27|work=Graphic Online|language=en-gb|accessdate=2019-10-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191021103707/https://www.graphic.com.gh/news/education/prof-akosua-dickson-appointed-first-female-knust-pro-vc.html|archivedate=2019-10-21}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|date=2018-09-27|title=Professor Rita Akosua Dickson appointed as Pro-Vice Chancellor of KNUST|url=https://theindependentghana.com/professor-rita-akosua-dickson-appointed-as-pro-vice-chancellor-of-knust/|accessdate=2019-10-21|work=The Independent Ghana|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://cscuk.dfid.gov.uk/2011/11/inspiring-women-in-the-field-of-pharmacy/|title=Inspiring women in the field of pharmacy {{!}} Commonwealth Scholarship Commission in the UK|language=en|accessdate=2019-10-21}}</ref> Ọ natara PhD ya na pharmacology na King's College London na 2007.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Rita Dickson|url=https://www.researchgate.net/profile/Rita_Dickson/amp|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=}}</ref>
== Ọrụ ==
Dickson malitere ọrụ ya dị ka onye nkuzi na Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah n'afọ 2000. Mgbe ọ hapụrụ ịga gụọ akwụkwọ na UK, ọ laghachiri Ghana na 2007 wee gaa n'ihu na-akụzi na Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah . N'afọ 2009, e buliri ya n'ọkwa ka ọ bụrụ onye nkuzi dị elu ma gaa n'ihu bụrụ osote prọfesọ n'afọ 2014. Na Septemba 2018, a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi nke Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah, na-eme ka ọ bụrụ nwanyị mbụ nọ n'ọkwa ahụ.<ref>{{Cite web|title=Girls told to pursue science and technology-related programmes|url=https://ghananewsagency.org/education/girls-told-to-pursue-science-and-technology-related-programmes-139361|accessdate=2019-10-21|work=ghananewsagency.org|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191021104841/https://ghananewsagency.org/education/girls-told-to-pursue-science-and-technology-related-programmes-139361|archivedate=2019-10-21}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-09-21|title=KNUST gets first female Pro-Vice Chancellor|url=https://www.universnewsroom.com/news/knust-gets-first-female-pro-vice-chancellor/|accessdate=2019-10-21|work=Radio Univers 105.7FM|language=en}}</ref> Tupu nhọpụta ya dị ka osote onye isi ala, ọ bụ onye isi nke ngalaba nke ọgwụ na sayensị ọgwụ.<ref name=":1">{{Cite web|title=Professor Rita Akosua Dickson appointed as PRO Vice-chancellor of KNUST|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Professor-Rita-Akosua-Dickson-appointed-as-PRO-Vice-chancellor-of-KNUST-688473|accessdate=2019-10-21|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=KNUST appoints first female Pro-Vice Chancellor|url=http://www.myjoyonline.com/news/2018/September-27th/knust-appoints-its-first-female-pro-vice-chancellor.php|accessdate=2019-10-21|work=www.myjoyonline.com}}</ref> Dickson na-eje ozi ugbu a dị ka onye otu ụlọọrụ nke Pharmacy Council na Pharmaceutical Society of Ghana.<ref name=":0" /><ref name=":1" /><ref name=":2">{{Cite web|date=2018-09-27|title=Professor Rita Akosua Dickson appointed as Pro-Vice Chancellor of KNUST|url=https://theindependentghana.com/professor-rita-akosua-dickson-appointed-as-pro-vice-chancellor-of-knust/|accessdate=2019-10-21|work=The Independent Ghana|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://theindependentghana.com/professor-rita-akosua-dickson-appointed-as-pro-vice-chancellor-of-knust/ "Professor Rita Akosua Dickson appointed as Pro-Vice Chancellor of KNUST"]. ''The Independent Ghana''. 2018-09-27<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-10-21</span></span>.</cite></ref> Na ọnwa nke ise n'ụbọchị iri abụọ na ise afọ 2020 Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah kwupụtara nhọpụta ya dị ka nwanyị mbụ osote onye isi nke mahadum ahụ malite na 1 August 2020. Ọ ga-eje ozi afọ anọ.<ref name=":4">{{Cite web|title=Prof. Rita Dickson is KNUST's first female Vice Chancellor|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/knust-appoints-first-female-vice-chancellor.html|accessdate=2020-06-25|work=Graphic Online|language=en-gb|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200625192218/https://www.graphic.com.gh/news/general-news/knust-appoints-first-female-vice-chancellor.html|archivedate=2020-06-25}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.graphic.com.gh/news/general-news/knust-appoints-first-female-vice-chancellor.html "Prof. Rita Dickson is KNUST's first female Vice Chancellor"]. ''Graphic Online''. [https://web.archive.org/web/20200625192218/https://www.graphic.com.gh/news/general-news/knust-appoints-first-female-vice-chancellor.html Archived] from the original on 2020-06-25<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-25</span></span>.</cite></ref>
Ọrụ ya dịka phytochemist na-ekpuchi mpaghara nke ngwaahịa sitere n'okike na-arụ ọrụ na njikwa ọrịa na-efe efe na nke na-adịghị ebute.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.peacefmonline.com/pages/local/education/201809/364037.php|title=KNUST Appoints First Female Pro-Vice Chancellor|author=Online|first=Peace FM|work=www.peacefmonline.com|accessdate=2019-10-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191021103708/https://www.peacefmonline.com/pages/local/education/201809/364037.php|archivedate=2019-10-21}}</ref>
== Nnyocha na Nchọpụta ==
Nnyocha na Nchọpụta Dickson bụ maka ngwaahịa ndị sitere na osisi Ghana, na-ekwusi ike na ndị nwere mgbochi ọrịa, ọgwụgwọ ọnyá, mgbochi ọzịza, mgbochi pyretic na mgbochi shuga, dabere na ojiji ethnopharmacological ha.
== Ndụ Ya ==
Ọ lụrụ Nana Dickson ma nwee ụmụ anọ. Ọ bụ Onye Kraịst ma na-arụkọ ọrụ na Grace Baptist Church, Amakom na Kumasi.<ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.peacefmonline.com/pages/local/education/201809/364037.php|title=KNUST Appoints First Female Pro-Vice Chancellor|author=Online|first=Peace FM|work=www.peacefmonline.com|accessdate=2019-10-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191021103708/https://www.peacefmonline.com/pages/local/education/201809/364037.php|archivedate=2019-10-21}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOnline">Online, Peace FM. [https://www.peacefmonline.com/pages/local/education/201809/364037.php "KNUST Appoints First Female Pro-Vice Chancellor"]. ''www.peacefmonline.com''. [https://web.archive.org/web/20191021103708/https://www.peacefmonline.com/pages/local/education/201809/364037.php Archived] from the original on 2019-10-21<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-10-21</span></span>.</cite></ref>
== Ihe Nrite na Nkwanye ugwu ==
E nyere Dickson Commonwealth Scholarship iji nweta PhD na Kings College, Mahadum London, [[Obodoézè Nà Ofú|UK]] na 2003.<ref name=":1">{{Cite web|title=Professor Rita Akosua Dickson appointed as PRO Vice-chancellor of KNUST|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Professor-Rita-Akosua-Dickson-appointed-as-PRO-Vice-chancellor-of-KNUST-688473|accessdate=2019-10-21|work=www.ghanaweb.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Professor-Rita-Akosua-Dickson-appointed-as-PRO-Vice-chancellor-of-KNUST-688473 "Professor Rita Akosua Dickson appointed as PRO Vice-chancellor of KNUST"]. ''www.ghanaweb.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-10-21</span></span>.</cite></ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5o64yj8n8h48snojzcvohc1qtos03zv
Hausa cuisine
0
18806
95522
85400
2022-08-26T09:23:25Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Nri ndị Hausa''' bụ nri ọdịnala na nke oge a nke [[Ndi Haụsa|ndị Hausa]] kwadebere. Ọ dabere na nnweta nke ihe oriri ha nwere ike ịkọ ugbo ma ọ bụ nye site na ebe ndị ọzọ. Ọtụtụ oge ndị Hausa na-adabere kpamkpam na ngwahịa ugbo ha zụlitere maka nri.<ref name=":0">{{Cite web|title=Top 3 Hausa foods and how to prepare them|url=https://www.legit.ng/1176196-hausa-foods-prepare-them.html|author=Ibenegbu|first=George|date=2018-07-11|work=www.legit.ng|language=en|accessdate=2020-05-11}}</ref> Ndị Hausa na-eri nri nke ọtụtụ obodo Zongo na-akpọ Tuo Zaafi.
== Nri ụtụtụ ==
Ndị Hausa na-eri nri ụtụtụ nke ukwuu. Ha na-aṅụ nri mmiri dị mfe maka nri ụtụtụ. A na-akwadebe nri ndị a n'ụlọ, mana ụfọdụ ndị Hausa na-azụta nri azụmahịa site na ụlọ nri ma ọ bụ ndị na-ere nri n'okporo ámá. Ọtụtụ ndị Hausa na-eri nri ndị a dị ka nri ụtụtụ:
* Koko na kosai: Ihe oriri a bụ ihe ka ọtụtụ n'ime ndị Hausa na-eri dị ka nri ụtụtụ, kosai bụ nri nke a na-eme site na agwa a na-egbutu egbutu nke e mepụtara ka ọ bụrụ bọl wee sie ya na mmanụ nkwụ, ebe koko bụ porridge na nri ọdịnala hausa nke e ji millet, ọka, ọka guinea na tiger nut mee obere ihe mgbakwunye a na-agbakwunye iji mee ka ọ bụrụ ihe na-edozi ahụ.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Akara Recipe: How to Make Akara|url=https://www.nigerianfoodtv.com/how-to-make-nigerian-akara/|author=Lete|first=Nky Lily|date=2013-02-23|work=Nigerian Food TV|language=en-US|accessdate=2020-05-11}}</ref><ref>{{Cite web|title=How to make Akara - African Bean Fritters recipe|url=https://cheflolaskitchen.com/akara-acaraje/|date=2015-07-27|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US|accessdate=2020-05-11}}</ref> Koko nwere ụdị dị iche iche na nri ndị Hausa, e nwere ụdị Koko ndị a:<ref>{{Cite web|title=Try This Popular West African Street Food, Hausa Koko|url=https://www.thespruceeats.com/hausa-koko-spicy-millet-porridge-39547|work=The Spruce Eats|language=en|accessdate=2020-05-10}}</ref>
* Koko: A na-eme ya site na mmiri mmiri a na-enweta site na ọka a gwakọtara.
* [[Kunu|Kunun]] tsamiya: e ji ọka ntụ mee ya
* [[Kunu|Kunun]] gyada: nke e ji mmiri mee site na Groundnut na raize esi n'ime
* [[Kunu|Kunun]] dawa: e ji ọka Guinea mee ya
* [[Kunu|Kunun]] acha: e mere ya site na ihe mgbu
* [[Kunu|Kunun]] masara: e ji ọka mee ya
* [[Kunu|Kunun]] aya: ihe ọṅụṅụ e ji nut tiger mee, nke yiri mmiri ara tiger.<ref>{{Cite web|title=Recipe: How To Prepare Hausa Koko At Home|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/10129/recipe-how-to-prepare-hausa-koko-at-home.html|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2020-05-10}}</ref>
* Kunun kanwa: e ji ọka mee ya, mana ọ dị iche na [[Kunu|kunun]] tsamiya
* Waina ma ọ bụ Masa:
* Kọfị na achịcha: N'oge a, ndị hausa na-aṅụ kọfị na bred dị ka nri ụtụtụ. Ọ bụghị akụkụ nke ọdịnala ha mana a nabatara ya n'ihi ọchịchị ndị Britain
== Nri ehihie ==
* Dambu
* Dan wake: ndị a bụ Beans Dumplings a kwadebere site na isi ya, a na-eri ya ma ọ bụ mmanụ nkwụ ma ọ bụ mkpụrụ osisi na ose a gwakọtara nke ọma
* Ọdịnihu
* Taliya
* Shinkafa
* [[Moin moin|Alale na Hausa]]
== Nri Abalị ==
* Tuwo: e ji ntụ ọka ọka, ọka ọka ma ọ bụ ọka guinea mee ya, pudding siri ike a na-eri ya na ụdị ofe dị iche iche, ọ na-abụkarị, [[Miyar kuka|Miyan kuka]] bụ ofe a na-ahụkarị nke e ji akwụkwọ osisi baobab kpọrọ nkụ mee nke a gwakọtara ka ọ bụrụ ntụ, ọ na'acha oji. Ọ na-esochi okro soup (mkpụrụ a mịrị amị na nke ọhụrụ), taushe, miyan kubewa na ndị ọzọ.<ref name=":0">{{Cite web|title=Top 3 Hausa foods and how to prepare them|url=https://www.legit.ng/1176196-hausa-foods-prepare-them.html|author=Ibenegbu|first=George|date=2018-07-11|work=www.legit.ng|language=en|accessdate=2020-05-11}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFIbenegbu2018">Ibenegbu, George (2018-07-11). [https://www.legit.ng/1176196-hausa-foods-prepare-them.html "Top 3 Hausa foods and how to prepare them"]. ''www.legit.ng''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-11</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Miyan Kuka (Baobab Leaves Soup)|url=https://www.allnigerianrecipes.com/soups/miyan-kuka/|work=All Nigerian Recipes|language=en-US|accessdate=2020-05-11}}</ref>
* Shinkafa:
* [[Funkaso]]:
== Ihe ọṅụṅụ na ihe ọṅụṅụ ==
Sobo: ihe ọṅụṅụ sitere n'okike nke e ji okooko osisi okpomọkụ (osisi roselle) mee
== Nri Nri ==
[[Kuli-kuli|Kuli Kuli Kuli]]
Chin chin chin chin chin
Alkaki: (nri) nke e ji ọka wit na shuga mee
== Ihe ngosi ==
<gallery>
Usòrò:Hausa Food Dan wake 02.jpg|Dan wake e ji akị mee
Usòrò:Hausa Food Dan wake 01.jpg|Dan na-eji mmanụ ahịhịa na ose na-akpọte
Usòrò:Hausa Food Dan wake.jpg|Dan jiri mmanụ nkwụ na ose teta
Usòrò:Hausa Food Fanke.jpg|Fanke e ji ntụ ọka wit mee
Usòrò:Tuwon shinkafa miyan taushe.jpg|Tuwo na ofe taushe
Usòrò:Shinkafa dafa duka.jpg|Osikapa na agwa Jullof
Usòrò:Moin Moin.jpg|Ala Ala
Usòrò:Acaraje-Baiana.jpg|Kosai
Usòrò:Hausa Food Kosai.jpg|Kosai
</gallery>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
bmb9t6tjyvlh5llpy81ye4f0rp7vamu
Wagasi
0
18827
95098
85472
2022-08-25T15:23:21Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Waagashi.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c1/Waagashi.jpg/220px-Waagashi.jpg|thumb|Waagashi]]
'''Wagasi''' bụ ụdị cheese nke West Africa nke e ji mmiri ara ehi mee. Ọ bụ ndị Fulani na-emekarị ya, ọkachasị ndị nke Northern [[Benin]].<ref name=":0">{{Cite web|author=Theresa|date=2010-05-22|title=Cutting the cheese in Benin|url=http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/|accessdate=2020-06-06|work=SubjectVerbObject|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTheresa2010">Theresa (2010-05-22). [http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/ "Cutting the cheese in Benin"]. ''SubjectVerbObject''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-06</span></span>.</cite></ref> A na-ere ya n'ụba na Parakou, obodo dị na Central Benin.<ref name="Tourism">{{Cite web|url=http://www.benintourism.com/en/interne.php?idrub=2&id=12|title=Parakou|publisher=Benintourism.com|accessdate=January 10, 2009}}</ref> A na-ahụkwa ya na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, ọkachasị na mpaghara Savanna na latitude nke Parakou.
A maara ya dịka wagasi n'asụsụ Zarma-Songhai na Dendi, amo n'asụsụ Fon, wara n'asụsụ Nagot na gasaru n'asụsụ Bariba.<ref>{{Cite book|author=Kraus|first=Erika|url=https://books.google.com/books?id=op5eAvnZfG0C&q=wagasi&pg=PA162|title=Benin (Discover the Real Benin)|publisher=Other Places Publishing|date=January 2010|isbn=978-0-9822619-1-0|location=Benin|pages=162}}</ref> Ndị France na-akpọkwa ya cheese.<ref name=":0">{{Cite web|author=Theresa|date=2010-05-22|title=Cutting the cheese in Benin|url=http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/|accessdate=2020-06-06|work=SubjectVerbObject|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTheresa2010">Theresa (2010-05-22). [http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/ "Cutting the cheese in Benin"]. ''SubjectVerbObject''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-06</span></span>.</cite></ref> Na [[Ghana]], a makwaara ya nke ọma dị ka ''wagashi'', nke nwere ike isite na okwu Zarma-Songhai maka ya.
Ọ dịtụ nro na ọdịdị ma dị nro na ụtọ ma jiri ya mee ihe ugboro ugboro na nri. Dị ka ọtụtụ protein na ngwaahịa anụmanụ eji eme nri Benin, a na-esi wagasi ma na-enye ya na sauce nke a na-eri na starch, dị ka ọka ma ọ bụ ọka, ọka ma ọ dị na ọka 'porridge' nke mpaghara ahụ (tuwo [Hausa] ma ọ bụ t.z. [acronym sitere na Hausa tuwon zafi (hot 'porridge') n'ebe ndị na-asụ Bekee.
== Usoro esi me ya. ==
A na-eme ka mmiri ara ehi dị ọkụ. A na-ejizi akwụkwọ sitere na "fromagier" (osisi dị ka Bombax ceiba) ma ọ bụ ihe ọ bụla ọzọ nwere acid na-agbanye ya. Mmiri ara ehi na-amalite ịtachi, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-ewepụ curds ma tinye ya na wiil cheese dị gburugburu. A na-etinyezi ihe ndị a n'ime wax na-acha ọbara ọbara nke e ji akwụkwọ ọzọ mee iji nyere aka n'ichekwa.<ref name=":0">{{Cite web|author=Theresa|date=2010-05-22|title=Cutting the cheese in Benin|url=http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/|accessdate=2020-06-06|work=SubjectVerbObject|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTheresa2010">Theresa (2010-05-22). [http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/ "Cutting the cheese in Benin"]. ''SubjectVerbObject''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-06</span></span>.</cite></ref>
[[Usòrò:Wagasi.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/27/Wagasi.jpg/220px-Wagasi.jpg|thumb|Wagasi]]
== Nkwadebe ya ==
Enwere ike ịkwadebe Wagasi n'ụzọ dị iche iche dịka isi ma ọ bụ isi. A na-ejikarị ya eme ihe n'ụdị ihe na-anọchi anya azụ ma ọ bụ anụ na stews. A pụkwara ire ya n'ụdị e siri esi mgbe ọ na-eme njem na ose maka ịnyụ mmiri.<ref name=":0">{{Cite web|author=Theresa|date=2010-05-22|title=Cutting the cheese in Benin|url=http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/|accessdate=2020-06-06|work=SubjectVerbObject|language=en-US}}</ref>
== Hụkwa nka ==
* Ndepụta cheese
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20140726003259/http://www.celtnet.org.uk/recipes/miscellaneous/fetch-recipe.php?rid=misc-wagasi-sauce Wagasi na ofe]
* [http://www.pulaku.com/archives/752 Mmepụta Wagasi]
sk1gt4zdeny06708nv3v7tjqflsr4qe
Tiyan Alile
0
18841
95157
85490
2022-08-25T20:24:23Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tiyan Alile''' bụ onye isi nri na onye na-ere nri na Naijiria na America. O guzobere Culinary Academy, ụlọ akwụkwọ nri mbụ na Naịjirịa.<ref name="businessday">{{Cite journal|url=http://www.businessdayonline.com/hey-young-african-chef-youve-got-cooking/|title=Hey Young African Chef! What you've got cooking?|date=April 28, 2018|accessdate=February 16, 2018}}</ref> Ụfọdụ n'ime ụlọ oriri na ọṅụṅụ mbụ ya gụnyere grill na Ibadan Golf Club na ụlọ oriri na ọgbara ọhụrụ nke Naijiria. Ọ bụ onye isi oche nke The Culinary Arts Practitioners Association na Naijiria ugbu a, onye guzobere na onye na-akwalite Culinary Academy na Executive Chef nke Tarragon, ezigbo ụlọ oriri na ọṅụṅụ na klọb mmanya. Ọ na-etinye aka na ịhazi ọtụtụ ihe omume na oghere ile ọbịa na ịnye masterclasses na Fiesta of Flavours Food Fairs, GTBank Food and Drink Fair, Mzansi Culinary Festival (SA).<ref name="thisdaylive.com">{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/06/19/guaranty-stands-for-food-and-drink/|title=Guaranty Stands for Food and Drink|author=admin|date=2016-06-18|work=THISDAYLIVE|language=en-US|accessdate=2019-09-16}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Alile na Benin City n'aka nna ya bụ dọkịta ebe nne ya bụ onye ọka ikpe. Mgbe ọ nwetasịrị nzere bachelọ na iwu ma rụọ ọrụ na iwu azụmaahịa ruo afọ iri, ọ banyere n'ụlọ ọrụ nri na afọr 1993 na-ewulite na ahụmịhe kichin ya na nne ya, na-eme achịcha na grills barbecue.<ref name="style" /> Ọ laghachiri n'ụlọ akwụkwọ n'afọ 2012 iji zụọ ọrụ nri na Academia de Cuisine .<ref name="style">{{Cite web|url=http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView|title=Tiyan Alile|work=Thisday (Pressreader)|accessdate=November 20, 2015}}</ref>
== Ọrụ ==
N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Alile nwere ụlọ ahịa kuki a na-akpọ Tea Time Cupcakes. Ọ malitere ịrụ ọrụ na nka nri na afọr 1999 mgbe ọ malitere ụlọ grill na Ibadan Golf Club aha ya bụ Tees Hot Bites .<ref name="style">{{Cite web|url=http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView|title=Tiyan Alile|work=Thisday (Pressreader)|accessdate=November 20, 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView "Tiyan Alile"]. ''Thisday (Pressreader)''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 20,</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="star">{{Cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/2015/08/star-spotlight-tiyan-alile-culinary-academy/|publisher=Nigerian Guardian|title=Star Spotlight: Tiyan Alile (Culinary Academy)|accessdate=November 20, 2015}}</ref> Afọ anọ ka e mesịrị, na afọr 2003, ọ meghere ụlọ oriri na ọṅụṅụ Naijiria a na-akpọ Matchsticks Concepts mgbe ọ bụ onye na-ede akwụkwọ nri maka Genevieve ''Magazine''.<ref name="style" /> N'afọ 2015, Tiyan malitere ụlọ oriri na ọṅụṅụ ya a na-akpọ Tarragon (nke akpọrọ aha ihe na-esi ísì ụtọ kachasị amasị ya), nke malitere dị ka klọb nri abalị.
=== Ide ihe ===
Alile bụ onye dere akwụkwọ ahụ, Tale in a pie, nke a kọwara dị ka "''akwụkwọ'' akụkọ kachasị njọ na-esi nri n'ebe ahụ".<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/tiyan-alile-shaping-the-future-of-grand-cuisine/|title=Tiyan Alile: Shaping The Future Of Grand Cuisine|author=|first=|date=4 March 2018|work=guardian.ng|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-09-16}}</ref> E wepụtara akwụkwọ ahụ na ọnwa Mee 5, na afọr 2017 ọ haziri ihe omume ọgụgụ akwụkwọ iche iche ma na mpaghara ma na mba ụwa.<ref>{{Cite web|url=https://mycookeryzone.wordpress.com/2017/08/page/13/|title=August 2017 – Page 13|work=MyCookery Zone|language=en|accessdate=2019-09-19}}</ref>
=== Ịkụzi Ihe ===
N'afọ 2007, Alile malitere ịkụzi nri ma guzobe ụlọ akwụkwọ nri mbụ nke Naịjirịa Culinary Academy na afọr 2012 nke dị na saịtị Lagos, Naịjirị.<ref name="akins">{{Cite web|author=Akins|first=Richard|title=10 influential Nigerian business women inspiring the next generation|url=http://www.businessdayonline.com/10-influential-nigerian-business-women-inspiring-the-next-generation/|work=businessdayonline.com|accessdate=November 17, 2016}}</ref><ref name="style">{{Cite web|url=http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView|title=Tiyan Alile|work=Thisday (Pressreader)|accessdate=November 20, 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView "Tiyan Alile"]. ''Thisday (Pressreader)''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 20,</span> 2015</span>.</cite></ref> Mmụta nka nri na-agbaso ụkpụrụ mba ụwa ka ọ na-elekwasị anya na nri dị iche iche nke Naịjirịa. Ọ bụkwa onye isi oche nke Culinary Arts Practitioners Association of Nigeria.<ref name="star">{{Cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/2015/08/star-spotlight-tiyan-alile-culinary-academy/|publisher=Nigerian Guardian|title=Star Spotlight: Tiyan Alile (Culinary Academy)|accessdate=November 20, 2015}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ngrguardiannews.com/2015/08/star-spotlight-tiyan-alile-culinary-academy/ "Star Spotlight: Tiyan Alile (Culinary Academy)"]. Nigerian Guardian<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 20,</span> 2015</span>.</cite></ref>
Tiyan akụziwo master-classes na Central Johannesburg College ma zụọkwa otu n'ime ụmụ akwụkwọ na academy ya bụ onye a kpọrọ ka ọ sonye na afọr 2016 Young Chef Olympiad na [[Ndia|India]]<ref>{{Cite web|title=Changing the Food Game in Nigeria|url=http://theupperdecklx.com/changing-the-food-game-in-nigeria/|work=theupperdecklx.com|accessdate=November 20, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150222033249/http://theupperdecklx.com/changing-the-food-game-in-nigeria/|archivedate=February 22, 2015}}</ref> Na mbipụta na afọr 2016 nke GTBank Food and Drink Fair, Tiyan, ya na ndị isi nri ndị ọzọ, kụziiri ndị na-eto eto na ndị na-achọ isi nri nkà ọhụrụ.<ref name="thisdaylive.com">{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/06/19/guaranty-stands-for-food-and-drink/|title=Guaranty Stands for Food and Drink|author=admin|date=2016-06-18|work=THISDAYLIVE|language=en-US|accessdate=2019-09-16}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFadmin2016">admin (2016-06-18). [https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/06/19/guaranty-stands-for-food-and-drink/ "Guaranty Stands for Food and Drink"]. ''THISDAYLIVE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-09-16</span></span>.</cite></ref> N'afọ 2017, ọ malitere ọrụ "ụmụ" ya, asọmpi African Young Chefs Competition (AYCC), ikpo okwu maka ndị na-eto eto na-esi nri n'Afrịka na-elekwasị anya na nri ụmụ amaala Afrịka na mba ụwa.<ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/06/theres-always-lesson-learn-everything-even-burn-kitchen-founder-culinary-academy-ikoyi/|title=There's always a lesson to learn from everything, even when I burn myself in the kitchen—Founder, culinary academy, Ikoyi|author=Chris Onouha|date=June 24, 2017|accessdate=February 15, 2018|publisher=Vanguard}}</ref><ref name="businessday">{{Cite journal|url=http://www.businessdayonline.com/hey-young-african-chef-youve-got-cooking/|title=Hey Young African Chef! What you've got cooking?|date=April 28, 2018|accessdate=February 16, 2018}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.businessdayonline.com/hey-young-african-chef-youve-got-cooking/ "Hey Young African Chef! What you've got cooking?"]. Business day. April 28, 2018<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 16,</span> 2018</span>.</cite><span data-ve-ignore="true"> </span><span class="cs1-hidden-error citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite journal|cite journal]]<nowiki>}}</nowiki></code>: </span><span class="cs1-hidden-error citation-comment" data-ve-ignore="true">Cite journal requires <code class="cs1-code">|journal=</code> ([[Enyemaka: njehie CS1|help]])</span>
[[Category:CS1 errors: missing periodical]]</ref>
== Ọrụ ebere na mkpọsa ==
Alile jere ozi dị ka onye isi oche nke Rotary club nke Victoria Island East site na afọr 2013 ruo na afọr 2014.<ref>{{Cite web|title=Site|url=http://rotaryvieast.com/index.php/old-site|work=Rotary VI East|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180622164846/http://rotaryvieast.com/index.php/old-site|archivedate=June 22, 2018}}</ref>
== Onyinye na mmata ==
Alile enwetala ọtụtụ ihe nrite, gụnyere Luxury Travel Guide Best Restaurant awards, World Luxury Restaurant Award maka nri dị mma na nri ngosi na World Chefs Global Connect.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
gydianglsez4atn8q3xp0d0rprgkisx
Ndị Hausa
0
18869
95297
90645
2022-08-25T21:56:23Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Enwere ike isi na Hausa bụ :
* [[Ndi Haụsa|Ndị Hausa]], otu agbụrụ nke West Afriịka
* Asụsụ Hausa, nke a na-asụ na West Afriika
* Alaeze ndị Hausa, nchịkọta akụkọ ihe mere eme nke obodo ndị Hausa
* Hausa (ịnyịnya) ma ọ bụ ịnyịnya Dongola, ụdị ịnyịnya na-agba n'Afrịka
==Abọ foto==
<gallery>
File:Hausa tribe traditions, local government No 1.jpg|thumb|ejiji ndi awusa
File:Hausa woman.jpg|thumb|nwanyị onye awụsa
File:Hausa people 06.jpg|thumb|usoro okukpe ndi awusa
File:Hausa traditional cloths.jpg|thumb|ejiji umuada awusa
</gallery>
== Hụkwa ==
*
* Usoro isi nke apaghara akwụkwọ nke Hausa
* Egwú Hausa, egwu nke ndị Hausa
* Ihe nkiri Kannywood ma ọ bụ Hausa, ụlọ ọrụ ihe nkiri asụsụ Hausa nke Northern Niigiria
* Xhosa (disambiguation)
{{disambiguation}}
iirqnzaezpch1c6obnpmucrhs638bme
Hausa koko
0
18880
95524
85577
2022-08-26T09:24:07Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}[[Usòrò:Porridge_and_bean_balls.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/96/Porridge_and_bean_balls.jpg/220px-Porridge_and_bean_balls.jpg|thumb|Hausa Koko na [[Koose]]]]
'''Hausa koko''' nke a makwaara dị ka spicy millet porridge, bụ nri okporo ámá Ghana nke a na-erikarị dị ka nri ụtụtụ. A pụkwara iwere ya n'ehihie dị ka nri na-atọ ụtọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.thespruceeats.com/hausa-koko-spicy-millet-porridge-39547|title=Try This Popular West African Street Food, Hausa Koko|work=The Spruce Eats|language=en|accessdate=2019-06-22}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/91|accessdate=2020-06-07|work=miczd.gov.gh}}</ref> A na-eme ya site na ọka na ihe ole na ole na-esi ísì ụtọ agbakwunyere iji nye ya ụtọ na ụcha pụrụ iche.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/5-nutritious-Ghanaian-breakfast-options-you-overlook-416460|title=5 nutritious Ghanaian breakfast options you overlook|work=www.ghanaweb.com|date=17 February 2016|language=en|accessdate=2019-06-22}}</ref> A na-akpọ ya Hausa koko n'ihi echiche e kere ya na mpaghara ndị dị n'ebe ugwu nke [[Ghana]]. Ọ bụkwa ihe a na-ahụkarị n'obodo dị iche iche na [[Ghana]].<ref name=":0" />
A na-ejikarị achịcha ọka a na-akpọ ''Koose'', ''Pinkaso'', ntụ ọka a na'ọkụ, ma ọ bụ achịcha ọka Naijiria a na-eme ''Akara'' na-esonyere ya.<ref>{{Cite web|title=Hausa Koko|url=https://www.mychopchop.ca/products/hausa-koko|work=Mychopchop|accessdate=2020-06-01}}</ref>
== Nchịkọta ==
A na-ahụkarị koko ndị Hausa na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka ma na-ekwu na ọ bụ ndị Northern, a kwenyere na ọ bụ ha bụ [[Ndi Haụsa|ndị Hausa]] mere ya nke mbụ, n'etiti ha millet bụ nri. Ọ bụ nri okporo ámá na-ewu ewu na Ghana. N'ọtụtụ ụtụtụ, a na-ere ya na nkuku okporo ámá. A na-agbakwunye shuga, mmiri ara ehi na mkpụrụ osisi mgbe ụfọdụ iji mee ka ọ dị ụtọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/breakfast-special-how-to-prepare-bofrot-and-hausa-koko/knzdve5|title=How to prepare 'bofrot' and 'Hausa Koko'|date=2016-01-18|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-06-22}}</ref>
[[Usòrò:Koko_and_agawu_seller_serving.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/58/Koko_and_agawu_seller_serving.jpg/220px-Koko_and_agawu_seller_serving.jpg|thumb|Onye na-ere ahịa nke Hausa Koko]]
== Uru Ndị Na-aba Uru ==
A na-eme Hausa Koko site na ọka nke nwere Magnesium, Manganese, Tryptophan, Calcium, Fibre na Vitamin B.<ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/91|accessdate=2020-06-07|work=miczd.gov.gh}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://miczd.gov.gh/news/91 "NEWS"]. ''miczd.gov.gh''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-07</span></span>.</cite></ref>
== Ihe ndị e ji mee ya ==
* Millet<ref>{{Cite web|url=https://www.organicfacts.net/health-benefits/cereal/health-benefits-of-millet.html|title=5 Amazing Benefits of Millet|date=28 July 2014}}</ref>
* Ginger<ref>{{Cite web|url=https://www.healthline.com/nutrition/11-proven-benefits-of-ginger|title=11 Scientifically Proven Health Benefits of Ginger|date=15 March 2021}}</ref>
* Cloves
* Osikapa a mịrị amị
* Black peppercorn<ref>{{Cite web|url=https://guidedoc.com/health-benefits-of-black-pepper|title=6 Health Benefits of Black Pepper You Don't Know About|date=5 February 2015}}</ref>
* Nnu obere
* ose
== Nkwadebe ==
# Ịsa ahụ ma na-etinye ọka n'ime mmiri n'otu abalị
# Sachaa ma tinye ginger, black peppercorn, dry pepper ma gwakọta ya na ngwakọta dị nro
# Mmetụta ugboro abụọ na eriri silk dị mma, kpuchie ma hapụ ya maka awa 5
# Dọrọ mmiri ahụ ma wepụ ya
# gwakọta ihe fọdụrụ na mmiri oyi ma ọ bụ mmiri na-agbaze agbaze ma wepụ ya
# Wepụta ihe dị ka 500 ml mmiri n'ọkụ
# Wepụ okpomọkụ ma tinye ya n'elu rack
# tinye ngwakọta fọdụrụnụ ma na-agbanye mgbe niile iji gbochie ụyọkọ ruo mgbe ngwakọta ahụ ga-esi sie ike ma kpuchie azụ nke ladle.
# Hausa koko dị njikere ije ozi.
# Mgbe ọ dị njikere inye nri, wụnye n'ime efere, tinye shuga achọrọ ma mee ka ọ dị nro. Maka mmetụ nke okomoko, wụnye mmiri ara ehi na groundnut.
A pụkwara iri ya na ntụ ọka a siri esi nke a maara dị ka koose ma ọ bụ achịcha.<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/10129/recipe-how-to-prepare-hausa-koko-at-home.html|title=Recipe: How To Prepare Hausa Koko At Home|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-06-29}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}{{African cuisine}}culsine ndị africa
40i0ookg9ls06zpvloaclb91o75kfi4
Waja
0
18895
95103
85625
2022-08-25T15:26:17Z
Orabs1996
13940
Tinyere Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Waja (nke a makwara dị ka '''Waja''' Temuga) bụ obodo dị n'ebe ugwu [[Ethiopia]] . N'ịbụ nke dị na mpaghara Debubawi nke mpaghara Tigray, n'ebe ndịda obodo Alamata, Waja nwere latitude na longitude nke / 12.283°N 39.600°E / 12.273; 39.600Coordinates: / 12.283°N 39.600°E / 12.273; 39.600 nwere ịdị elu nke mita 1471 n'elu oke osimiri. Ọ bụ otu n'ime obodo abụọ dị na Alamata woreda .
Ihe ndekọ na ebe nrụọrụ weebụ Nordic Africa Institute na-enye nkọwa nke ụlọ akwụkwọ praịmarị na 1968.<ref>[http://130.238.24.99/library/resources/dossiers/local_history_of_ethiopia/vw/ORTWA.pdf "Local History in Ethiopia"] The Nordic Africa Institute website (accessed 20 February 2008)</ref>
Dabere na ọnụ ọgụgụ sitere na Central Statistical Agency na 2005, Waja nwere ọnụ ọgụgụ e mere atụmatụ nke 11,020, nke 5,373 bụ ụmụ nwoke na 5,647 bụ ụmụ nwanyị.<ref>[http://www.csa.gov.et/text_files/2005_national_statistics.htm CSA 2005 National Statistics], Table B.4</ref> Ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 1994 kọrọ na ọ nwere ọnụ ọgụgụ mmadụ 6,050, nke 2,732 n'ime ha bụ ụmụ nwoke na 3,318 bụ ụmụ nwanyị.
== Ihe edeturu ==
<references group="" responsive="1"></references>
2kzsuu6bkequm47qipx0oha8rxbio3b
Light Soup
0
18905
95363
86643
2022-08-26T00:07:18Z
Immaculata Joan
13954
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Light '''Soup''' bụ ofe obodo nke ndị na GaDangme(or Ga) nke Greater Accra Region nke [[Ghana]]. E mepụtara ya na mbụ dị ka 'Tomatoes-Base azụ mmiri ukwu ofe mmiri ' a na-akpọ 'Aklo(or Aklor)' maka ndị ọkụ azụ n'ụsọ oké osimiri nke Accra, mana ka oge na-aga ọ gbanwere ghọọ ofe a kwadebere na 'azụ̀ na anụ ewu', ma ọ bụ 'azùb na anụ ehi', ma ọ bụkwa 'naanị anụ anụ ụlọ nke GaDangmes(or Gas) na-akpọ' 'Toolo Wonu', mana ndị agbata obi ha 'Akrkans' . 'Light Soup' nke GaDangme((or Ga) ndị obodo ahụ kwadebere ụzọ maka nhazi nke GaDagme(or Ga] MEALS dị ka: (1) 'Komi Ke Aklo(or Aklor), Garnished With Cooked Blended Okro', (2) 'Banku Ke Akloor Aklor', Garnished with Cooked Okro, (3) 'YeleChops of Boiled-Yam Akloor, Keonu) To To To To-Molo' To To Toamolo 'Boiled', Kealo' wdg, To To To' To To'<ref>(1) Online Reference, By J DZ eagu-kudjodji and others</ref><ref>(1) Online Reference, By J DZ eagu-kudjodji and others, (2) A grammatical sketch of the Akra or Ga-Language - By Johannes Zimmermann.</ref>
== Ụzọ e si eje ozi ==
Enwere ike inye ya na [[Ụtara|Fufu]], Banku, [[kokonte]], osikapa esi ma ọ bụ [[Jí|ji]] . Enwere ike itinye okro e siri esi na ya.<ref>{{Cite web|author=Contributor|first=Catherine Forson Agbo|title=Appreciating Fufu and Light Soup, One Of Ghana's Dish|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/13542/appreciating-fufu-and-light-soup-one-of-ghanas.html|accessdate=2020-06-25|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
== Ihe ndị e ji mee ya ==
Ihe ndị a na-etinye na ya gụnyere tomato, tomato paste, ose nkiri , yabasị, nnu, ginger, àkwá ubi, na azụ kpọrọ nkụ ma ọ bụ nnu na / ma ọ bụ anụ.
== Ụzọ e si akwadebe ya ==
A na-akwadebe ofe nkịtị site na iji mmiri ara ehi ma ọ bụ anụ mee ka ọ dị ụtọ, yabasị, galik na ginger n'ime saucepan. A na-agbakwunyezi tomato paste. A na-esi ose Chili, àkwá ubi na tomato, gwakọta ma tinye ya na saucepan. A na-agbakwunye mmiri iji mee ka ofe ahụ dị arọ. A na-agbakwunye yabasị na tomato ndị ọzọ, mgbe ahụ gwakọta ya, a na-ahapụkwa ofe ahụ ka ọ sie. A na-ejikwa nri dịka [[Ụtara|fufu]], banku, ma ọ bụ [[Kokonte|konkonte]].<ref>{{Cite web|author=Sasa|first=Tuandike|date=2018-04-18|title=How to prepare light soup with dry fish|url=https://yen.com.gh/107795-how-prepare-light-soup-fish.html|accessdate=2020-06-25|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref>
== Hụkwa ==
* Nri ndị Ghana
* Ndepụta ofe
== Ebenside ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=ENbprFPkD7s Vidio: Otu esi akwadebe ọkụ ọkụ]
avogv5jfousl1lmweecu78witb1whkd
Roast beef
0
18930
95165
86627
2022-08-25T20:38:10Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:NCI Visuals Food Meal Dinner.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Anụ ehi e siri esi''' bụ nri anụ ehi a na-esi esi, nke a na-ejikarị eme ihe dị ka nri isi nke nri. Na Anglosphere, anụ ehi e siri esi bụ otu n'ime anụ ndị a na-enyekarị na nri ehihie ma ọ bụ nri abalị Sunday. Pudi Yorkshire bụ nri dị n'akụkụ. A na-erekwa anụ ehi a kwara n'ọkụ dị ka anụ oyi, ma jiri ya mee ihe dị ka ihe na-eme ka bred. Enwere ike ịkpụcha anụ ehi a esiri esi fọdụrụnụ ma mee ka ọ bụrụ hash.
Anụ ehi e siri esi bụ nri mba England ma nwee ihe ọdịbendị maka ndị Bekee nke malitere na afo otu puku, narị asaa na iri atọ na otu (1731) ballad "The Roast Beef of Old England". Nri a bụ otu ihe na England na usoro isi nri ya site na narị afọ nke iri na asatọ nke na aha French maka ndị Bekee bụ "les Rosbifs".<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/2913151.stm|title=Why do the French call the British 'the roast beefs'?|date=3 April 2003|accessdate=25 November 2014|work=BBC News}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
N'agbanyeghị abụ ahụ, a naghị eri anụ ehi a siri esi n'England oge ochie: "ọ dịghị ememe oge ochie gosipụtara ... anụ ehi a kwụsịrị, ọbụlagodi n'Englandi".
== Nkà nri ==
Anụ ehi na weck sandwich bụ omenala na ọdịda anyanwụ New York nke malitere na mmalite afọ 1800.<ref>{{Cite book|author=Piatti-Farnell|first=Lorna|url=https://books.google.com/books?id=eczuOAyembMC&q=beef+on+weck+sandwich+is+a+tradition+in+western+New+York&pg=PA43|title=Beef: A Global History|date=1 June 2013|publisher=Reaktion Books|isbn=9781780231174|location=|pages=|language=en|authorlink=Lorna Piatti-Farnell}}</ref> A na-enye anụ ehi e siri esi mgbe ụfọdụ na chicken ma ọ bụ chicken sauce. Na Denmark, a na-ejikarị ya eme ihe na sandwiches mepere emepe, nke a na-akpọ ''smørrebrød''.
== Sandwich anụ ehi e siri esi ==
Sandwich anụ ehi a na-akpọ e siri esi na-agụnyekarị achịcha, anụ ehi a siri esi oyi, lettuce, tomato, na mustard, ọ bụ ezie na ịchọta cheese, horseradish, ose chili ọhụrụ / ntụ ntụ, na yabasị red agaghị abụ a na-ahụkarị. Sandwich anụ ehi a siri esi nke ụzọ atọ malitere n'ụsọ oké osimiri nke Massachusetts ma mepụta ya ọzọ [mgbe?] site n'aka ndị Gris. [citation needed]
== Ihe ngosi ==
<gallery>
Usòrò:Sunday roast - roast beef 1.jpg|[[Sunday roast|Nri a na-esi n'ọkụ]] n'ụbọchị Sọnde nke nwere anụ ehi a na-esiri esi, poteto a na-akpọ esi, akwụkwọ nri, na Yorkshire pudding
Usòrò:Roast beef in Tulsa.jpg|Ụfọdụ na-ahọrọ ka a na-enye anụ ehi e siri esi "nke dị n'etiti"
Usòrò:Roast beef, Iran.jpg|Sandwich anụ ehi e siri esi
Usòrò:Roast beef 1.jpg|Anụ ehi e siri esi
</gallery>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{Cookbook-inline|Roast Beef}}
* {{Commons category-inline}}
{{Beef}}
gocowrv01ehp1jr3aytvko39i1iyxsx
Roast beef sandwich
0
18950
95164
85850
2022-08-25T20:37:27Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Arbysbeefandfries.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/38/Arbysbeefandfries.JPG/260px-Arbysbeefandfries.JPG|thumb|260x260px|Sandwich anụ ehi na-ekpo ọkụ nke Arby nke enyere eye]]
Sandwich [[Roast beef|anụ ehi a siri esi]] bụ '''bred''' nke a na-eme site na anụ ehi a gbuturu egbutu ma ọ bụ mgbe ụfọdụ achịcha ehi. A na-ere ya n'ọtụtụ ndị na-eri nri na United States, yana usoro nri ngwa ngwa, dị ka Arby na Roy Rogers Restaurants. Ụdị bred a na-abịakarị na achịcha hamburger ma nwee ike itinye ya na ofe barbecue na / ma ọ bụ cheese America a gbazere agbaze. Sandwich anụ ehi a na-esi esi na-agụnyekarị achịcha, anụ ehi a siri esi oyi (ma ọ bụ ihe fọdụrụ na nri abalị ma ọ bụ anụ oriri), lettuce, tomato, na mustard, ọ bụ ezie na ọ gaghị abụ ihe a na-ahụkarị ịchọta cheese, horseradish, ose chili ọhụrụ / ntụ na ọbụna n'ọnọdụ ụfọdụ yabasị na-acha ọbara ọbara.<ref>{{Cite web|url=http://find.myrecipes.com/recipes/recipefinder.dyn?action=displayRecipe&recipe_id=222636|title=Deluxe Roast Beef Sandwich|work=MyRecipes.com|accessdate=2 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091124042236/http://find.myrecipes.com/recipes/recipefinder.dyn?action=displayRecipe&recipe_id=222636|archivedate=24 November 2009}}</ref> Enwere ike inye nri eyere ete anụ ehi e siri esi na-ekpo ọkụ ma ọ bụ na-ajụ oyi, mgbe ụfọdụ, a na-enyekwa ha ihu.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ụfọdụ na-achọpụta mmalite nke bred ehi a na-esi n'ọkụ nke oge a (nke America) laa azụ na 1877, na usoro nri "beefsteak toast" a na-amaghị nke ọma n'oge ahụ: anụ ehi oyi, [[Achicha|achịcha]] na nri ofe.<ref>{{Cite web|url=http://digital.lib.msu.edu/projects/cookbooks/coldfusion/display.cfm?ID=buck&PageNum=171|title=Feeding America|accessdate=2 April 2016}}</ref>
N'afọ 1900, ''akwụkwọ akụkọ Washington Post'' kọwara nri ahụ dị ka "ihe na-adịghị mma" na dị ka "ụgbọ ike gwụrụ n'ime idei mmiri".
Nri ahụ nwetara ewu n'afọ ndị sochirinụ ma ka ọ na-erule 1931, ụfọdụ ndị nkatọ gara n'ihu ịkọwa ya dị ka "ezi ụtọ nke [[Sawt Dakótạ|South Dakota]]".<ref>{{Cite web|url=http://www.foodtimeline.org/foodsandwiches.html#hotroastbeef|title=The Food Timeline: history notes--sandwiches|first=Lynne|author=Olver|authorlink=Lynne Olver|work=[[The Food Timeline]]|accessdate=2 April 2016}}</ref>
== Site na mpaghara ==
Sandwiches anụ ehi e siri esi abụwo ihe pụrụ iche nke mpaghara Boston, ọkachasị na North Shore nke Massachusetts, kemgbe mmalite afọ 1950, a na-ejikarị ya eme ihe dị ụkọ, nke a na-ebipụ nke ọma (mgbe ụfọdụ a na-akpọ ya afụ ọnụ) ma na-agbakọta ya na mpịakọta yabasị.<ref>{{Cite web|url=http://sarahscucinabella.com/2009/10/22/regional-bites-roast-beef-sandwiches-of-greater-boston/|title=Regional Bites: Roast Beef Sandwiches of Greater Boston|author=Sarah Walker Caron|work=Sarah's Cucina Bella|accessdate=2 April 2016}}</ref> Ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị ọkachamara na ya gụnyere John na Lynn, Londi na Peabody, Mike nke Everett, Nick nke Beverly, Bill na Bobz nke Woburn, na Harrison nke ndị ugwu Andover.<ref>{{Cite web|url=http://newyork.grubstreet.com/2011/01/massachusetts_roast_beef_will.html|title=Boston-Area Roast Beef Will Take On New York's 'Crappy' Competition|author=Daniel Maurer|work=Grub Street|accessdate=2 April 2016}}</ref>
Na Brooklyn obere ụlọ ọrụ, malite na Brennan & Carr na 1938, enyewo ụdị sandwich.
== Sandwiches yiri ya ==
=== Anụ ehi na-eti mkpu ===
[[Usòrò:Small_-_Beef_on_Weck.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e6/Small_-_Beef_on_Weck.jpg/225px-Small_-_Beef_on_Weck.jpg|thumb|225x225px|Anụ ehi ọdịnala na sandwiches weck]]
Anụ ehi na weck bụ bred a na-ahụkarị na Western New York.<ref>{{Cite web|title=Beef on Weck: A Locally Famous Sandwich, Upgraded|work=BuffaloChow.com|url=http://www.buffalochow.com/2008/01/beef_on_weck_a_locally_famous.html|accessdate=10 October 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090831084501/http://www.buffalochow.com/2008/01/beef_on_weck_a_locally_famous.html|archivedate=31 August 2009}}</ref><ref name="History">{{Cite web|title=History of Beef on Weck|work=The Kitchen Project.com|url=http://www.kitchenproject.com/history/BeefOnWeck/index.htm|accessdate=10 October 2009}}</ref><ref name="Voices">{{Cite web|author=Ekfelt|first=Lynn Case|title=Buffalo's Other Claim to Fame|work=Voices Volume 29|publisher=The New York Folklore Society|date=Spring–Summer 2003|url=http://www.nyfolklore.org/pubs/voic29-1-2/buffalo.html|accessdate=10 October 2009}}</ref> A na-eji anụ ehi e siri esi mee ya na mpịakọta kummelweck nke e ji nnu na mkpụrụ caraway kpuchie. A na-eri anụ dị na sandwich ahụ n'ụzọ ọdị''na''la, nke a na-ebipụ nke ọma, ebe achịcha dị n'elu na-enweta mmiri na jus ma tinye ya na horseradish.
=== Chivito bred ===
Chivito sandwich bụ nri mba na Uruguay, ma na-agụnye isi obere anụ mignon (anụ ehichurrasco), na mozzarella, tomato, mayonnaise, mkpụrụ oliv ojii ma ọ bụ akwụkwọ ndụ, yana becon, àkwá e siri esi ma ọ bụ nke siri ike. A na-enye ya n'ime achịcha, mgbe mgbe na akụkụ nke ihe enyere eye nke ndị French .<ref name="Caskey">{{Cite book|author=Caskey|first=Liz|title=Knack South American Cooking: A Step-by-Step Guide to Authentic Dishes Made Easy|year=2010|publisher=Globe Pequot Press|location=Guilford, CT, USA|isbn=978-1-59921-918-9|pages=148–149|url=https://books.google.com/books?id=XOgdzXyTjl0C&q=chivito&pg=PA148}}</ref><ref name="Bernhardson">{{Cite book|author=Bernhardson|first=Wayne|title=Moon Buenos Aires|year=2008|publisher=Avalon Travel div. of Perseus Books Group|location=Berkeley, CA, USA|isbn=978-1-56691-991-3|pages=74|url=https://books.google.com/books?id=StsjlVpzG7EC&q=chivito&pg=PA74}}</ref> Enwere ike itinye ihe ndị ọzọ n'ime bred dị ka beets na acha mee, peas, ose e siri esi ma ọ bụ pan-fried, na akụkụ nke mkpụrụ osisi.
=== Sandwich anụ ehi a na-etinye n'ime ya ===
Sandwich anụ ehi corned bụ bred e ji anụ ehi corined mee.<ref>{{Cite web|url=http://www.seriouseats.com/2008/03/serious-sandwiches-hot-salt-beef-bagel-brick-lane-beigel-bakery-london-uk.html|title=Serious Sandwiches: Hot Salt Beef Bagel|author=Serious Eats|date=5 March 2008|accessdate=2 April 2016}}</ref> A na-ejikarị mkpụrụ osisi mustard na pickle enye sandwiches anụ ehi nnu. Na United Kingdom, pickle bụ ihe a na-ahụkarị na bred ehi.
=== Mmiri na-ada na France ===
[[Usòrò:French_Dip_Sandwich.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c2/French_Dip_Sandwich.jpg/225px-French_Dip_Sandwich.jpg|thumb|225x225px|Sandwich na-atọ ụtọ na France]]
French dip sandwich bụ bred na-ekpo ọkụ nke nwere anụ ehi a na-esi esi (ma ọ bụ, mgbe ụfọdụ, anụ ndị ọzọ) na "French roll" ma ọ bụ baguette. A na-ejikarị ya na jus, ya bụ, ''na mmiri'' ehi sitere na usoro isi nri. A na-eji brọshi ehi ma ọ bụ anụ ehi eme ihe mgbe ụfọdụ. N'agbanyeghị aha ahụ, ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na a maghị ihe pụrụ iche nke America a na France, aha ahụ yiri ka ọ na-ezo aka n'ụdị achịcha karịa ihe a na-ekwu na ọ bụ French.
=== Pastrami na rye ===
Pastrami on rye bụ bred mara mma nke a ma ama na kosher delicatessens ndị Juu nke New York City. Nke mbụ Sussman Volk kere na 1888, onye nyere ya na nri ya na Delancey Street na New York City. Ọ ghọrọ ọkacha mmasị na delis ndị ọzọ, a na-enye ya na achịcha rye ma tinye ya mustard na-acha nchara nchara.<ref>{{Cite book|title=Encyclopedia of Jewish Food|first=Gil|author=Marks|publisher=Houghton Mifflin Harcourt|year=2010|accessdate=25 March 2016|isbn=978-0544186316|url=https://books.google.com/books?id=gFK_yx7Ps7cC&q=Pastrami+on+rye}}</ref> Delis na New York City, dị ka Katz's Delicatessen, amaara maka Pastrami ha na sandwiches rye.<ref>{{Cite web|publisher=Slate|title=The Ur-Deli|first=Jordan|author=Weissmann|url=http://www.slate.com/articles/business/continuously_operating/2014/10/katz_s_delicatessen_how_the_iconic_deli_stays_in_business_against_the_odds.html|date=27 October 2014|accessdate=25 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160403055243/http://www.slate.com/articles/business/continuously_operating/2014/10/katz_s_delicatessen_how_the_iconic_deli_stays_in_business_against_the_odds.html|archivedate=3 April 2016}}</ref><ref>{{Cite web|publisher=New York Eater|date=22 December 2015|title=NYC Jewish Delicatessens: The Ultimate Guide|url=http://ny.eater.com/2015/12/22/10628778/best-nyc-delis|accessdate=25 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160330121124/http://ny.eater.com/2015/12/22/10628778/best-nyc-delis|archivedate=30 March 2016}}</ref><gallery class="center" caption="Similar sandwiches" widths="220px" heights="160px">
Usòrò:Chivito1.jpg|[[Chivito (sandwich)|Sandwiches Chivito]]
Usòrò:Katzs deli corned beef.jpg|Sandwich anụ ehi a na-etinye n'ime ya
Usòrò:Pastrami-Sandwich.JPG|[[Pastrami on rye|Pastrami na]] bred rye
</gallery>
== Hụkwa ==
== Ebenside ==
<references group="" responsive="0">
</references>
== Njikọ mpụga ==
* "[http://www.foodnetwork.com/recipes/ree-drummond/hot-roast-beef-sandwiches.html Sandwiches e siri esi nke anụ ehi]", Food Network
{{Beef}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
tieo07glcs3pjo1jotis3pu9k4f8ert
Weet-Bix
0
18976
95280
86659
2022-08-25T21:45:51Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Weetbix Stevage.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Weet-Bix''' bụ ọka ọka ụtụtụ ọka wit zuru oke nke ụlọ ọrụ Sanitarium Health Food Company mepụtara ma mepụta na [[Ostraliya|Australia]] na New Zealand.
== Akụkọ ihe mere eme ==
[[Usòrò:Weet-bix-_Early_20th_century_Tin.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/Weet-bix-_Early_20th_century_Tin.jpg/220px-Weet-bix-_Early_20th_century_Tin.jpg|áká_èkpè|thumb|Ihe mbụ Weet-Bix tin site na 1930s]]
Ọ bụ Bennison Osborne mepụtara Weet-Bix na Sydney, Australia n'etiti afọ 1920. Osborne malitere imepụta ngwaahịa dị ụtọ karịa Granose, biskit nke ụlọ ọrụ Sanitarium Health Food Company na-ere n'oge ahụ. N'abalị iri na itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1926, o tinyere akwụkwọ maka ndebanye aha nke akara ahịa Weet-Bix, aha o chepụtara.
Mmepụta malitere na 659 Parramatta Road, Leichhardt, n'okpuru njikwa Osborne na nkwado ego nke Arthur Shannon, onye mepụtara ụlọ ọrụ "Grain Products" iji mepụta ọka.<ref>[http://eud.adventist.org/news/detail/date/2013/05/15/adventist-excellence-the-sanitarium-health-wellbeing-company/ "The Sanitarium Health & Wellbeing Company"], 15 May 2013, eud.adventist.org</ref> Enyi Osborne bụ Malcolm Ian Macfarlane si New Zealand sonyeere ya ka ọ rụọ ọrụ ahịa. Ngwaahịa ahụ gara nke ọma nke na n'ọnwa Ọktoba 1928, Shannon rere ikike dị na ngwaahịa ahụ na Australasian Conference Association Limited (Sanitarium Health Food Company, ụlọ ọrụ enyemaka na ụlọ ọrụ nke Seventh-day Adventist Church na Australia). Macfarlane tụrụ aro ka ha zigara ngwaahịa ahụ na New Zealand, ebe ọ gosipụtara ihe ịga nke ọma nke na o siri ike ịnye ahịa ahụ n'ụzọ zuru ezu site na Australia. Osborne na MacFarlane gara New Zealand ma guzobe ụlọ ọrụ na Auckland na Christchurch. Otú ọ dị, ọzọ, Shannon rere ya na Australasian Conference Association Limited.
Osborne na Macfarlane wee bubata ngwaahịa ahụ na South Africa ma site na nkwado ego Shannon, gaa na mba ahụ ma wuo ụlọ ọrụ na Cape Town, na Osborne na-elekọta ahịa. E mesịkwara ree ụlọ ọrụ a, n'oge a na Bokomo.
[[Usòrò:Look_at_Me,_Mate,_Eating_Weet-Bix.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Look_at_Me%2C_Mate%2C_Eating_Weet-Bix.jpg/220px-Look_at_Me%2C_Mate%2C_Eating_Weet-Bix.jpg|thumb|Plain Weet-Bix n'ime efere]]
Mgbe ha nọ na South Afrika, Osborne na Macfarlane chọrọ inweta nkwado ego zuru oke iji nweta ngwaahịa Osborne. E guzobere otu, Osborne ñụchara ngwaahịa ahụ ma ya na Macfarlane gara England iji guzobe British & African Cereal Company, Ltd., nke ha debanyere aha na London na 1932, dị ka ụlọ ọrụ onwe onye, na onye nwe ya gosipụtara dị ka Weetabix Limited nke Weetabix Mills, Burton Latimer, Kettering.<ref name="Companies' House">[http://www.companieshouse.gov.uk] Company No. 00267687</ref> A kọwapụtara òkè niile dị na ụlọ ọrụ ahụ ka ọ nọrọ n'okpuru nchịkwa nke ndị nduzi, nke mbụ n'ime ha bụ Bennison Osborne, Malcolm Ian Macfarlane, Alfred Richard Upton na Arthur Stanley Scrutton.<ref name="Companies' House" /> Maka ebumnuche nke ịmata ọdịiche dị n'etiti ngwaahịa ahụ na nke a na-ere na Australia, New Zealand na South Africa, a kpọrọ ngwaahịa ahụ "Weetabix".
Osborne na Macfarlane ghọrọ ndị isi nchịkwa na Osborne na-achịkwa mmepụta na Macfarlan na-achịkọta ahịa. A nyochara ebe maka ụlọ ọrụ ahụ, na Burton Latimer na Northamptonshire ka a họọrọ n'ikpeazụ, n'ihi n'otu akụkụ maka onyinye nke ụlọ ọrụ ntụ ọka a na-ejighị eme ihe site n'aka Maazị George, onye rịọrọ òkè na ụlọ ọrụ ahụ ma nye ya oche na bọọdụ ndị nduzi dị ugbu a. N'afọ 1933, Macfarlane hapụrụ ụlọ ọrụ ahụ iji chụọ ọdịmma azụmahịa ndị ọzọ, na-ahapụ Osborne dị ka naanị onye isi nchịkwa. George mechara bụrụ onyeisi oche nke bọọdụ ahụ. Osborne resịrị ndị nduzi òkè ya na July 1936, n'oge ahụ ka a gbanwere aha ụlọ ọrụ ahụ "Weetabix Limited".<ref name="Companies' House">[http://www.companieshouse.gov.uk <nowiki>[1]</nowiki>] Company No. 00267687</ref>
Osborne gara n'ihu n'oge ahụ na United States, na-eguzobe ụlọ ọrụ Weetabix na Clinton, Massachusetts. Otú ọ dị, ọrụ ahụ enweghị ihe ịga nke ọma. Weetabix mechara banye n'ahịa US site na Canada site na Clinton, Massachusetts, saịtị nke ụlọ ọrụ US mbụ. [citation needed]
== Gluten Free Weet-Bix ==
N'ọnwa Julaị afọ 2014 Sanitarium wepụtara Gluten Free Weet-Bix, nke e ji mkpụrụ sorghum mepụta.<ref name="GlutenFree">[http://www.sanitarium.com.au/about-us/sanitarium-news/2014/gluten-free-week-bix-welcome-back-to-weet-bix ''Introducing Gluten Free Weet-Bix'', www.sanitarium.com.au, July 2014] Retrieved 17 June 2015</ref> Na mbido afọ 2014, ụlọ ọrụ ahụ weghachiri ụlọ ọrụ Weet-Bix nke dị na Perth n'ime ụlọ ọrụ mmepụta gluten na-enweghị ego iji mepụta ngwaahịa ọhụrụ a.<ref name="GlutenFree" />
== Ihe a ma ama ==
[[Usòrò:WeetBix.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/WeetBix.jpg/220px-WeetBix.jpg|thumb|Weet-Bix e ji mkpụrụ osisi mee]]
A na-ahụ Weet-Bix na Australia na New Zealand dị ka ihe oriri mba. Nnyocha n'ịntanetị nke mmadụ 16,000 na afo 2006 gosipụtara ya dị ka akara ahịa kachasị amasị Australia.<ref>[http://www.abc.net.au/catapult/news/s1749035.htm "Weet-Bix Top Trademark", ABC News, 26 September 2006.]</ref> A na-ere ngwaahịa ahụ na Australia kemgbe afọ 1985 na catchphrase "Aussie Kids are Weet-Bix kids". Dabere na ịga nke ọma ya na Australia, a nabatara okwu yiri nke ahụ ọnwa isii ka e mesịrị na New Zealand: "Kiwi Kids bụ ụmụaka Weet-Bix". [citation needed]
== Kaadị Weet-Bix ==
Sanitarium malitere ịnye kaadị ndị na-anakọta na afo 1942 dị ka ngwaọrụ ahịa na igbe ha nke Weet-Bix na ụfọdụ n'ime ngwaahịa ọka nri ụtụtụ ha ndị ọzọ gụnyere Granose, Bixies, Cerix na mgbe e mesịrị Puffed Wheat, Puffed Rice, Weeta Puffs, Weeta Flakes na Corn Flakes.<ref>Howieson, Paul & Marsden, Alice. (2013). ''Catalogue and card list of Weet-Bix, 1942–2010'', Elizabeth Park, South Australia</ref><ref>The list of products can be found on the reverse of cards including those in the 1942 ''Advance Australia'' and 1962 ''The Young Motorist's Book of Cars'' series.</ref> Sanitarium enyekwara kadị na ngwaahịa ha na New Zealand, mgbe ụfọdụ yiri usoro Australia ma na-elekwasị anya na mbaNew Zealand dịka kaadị 'Stat Attack' nke All Blacks.<ref>{{Cite web|url=https://weetbix.co.nz/statattack/|title=Stat Attack}}</ref>
== Hụkwa ==
* Kaadị Weet-Bix Ndepụta nke kaadị nchịkọta Weet-Bx
* Weetabix bụ ụdị UK nke a na-ebupụ ugbu a na mba 80.
* Wheat shedded bụ ọka wit ọzọ.
* Granola
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.weetbix.com.au/ Weet-Bix Australia]
* [http://www.weetbix.co.nz/ Weet-Bix New Zealand]
* [http://www.bokomocereals.co.za/products/cereals/brand/weet-bix/ Weet-Bix South Africa]
ixprfe6uue2e79s8zk1pbxn6yt0tzuz
Plakali
0
19001
95481
85983
2022-08-26T08:52:33Z
Amarachifide
13951
E tinyere m databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Plakali''' bụ nri bụ isi nke ndị Ahanta na Nzema nke mpaghara ọdịda anyanwụ nke obodo [[Ghana]] kwadebere. Ọ na-agụnye ntụ ọka cassava e siri na mmiri ọkụ, ọ dịkwa ka banku, nri ọzọ na Ghana, na [[Ụtara|fufu]]. A na-eri Plakali na mkpụrụ osisi nkwụ ma ọ bụ ofe mkpụrụ osisi nkwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.tasteatlas.com/plakali|title=Plakali {{!}} Traditional Side Dish From Ghana {{!}} TasteAtlas|work=www.tasteatlas.com|accessdate=2019-07-20}}</ref>
== Ihe ndị e ji mee ya ==
* Nri Akpu
* Mmiri
* Ńnú (n'ịdị ụtọ)
== Ụzọ E Si Nkwadebe ==
* Mee ngwakọta site na ntụ ọka na mmiri
* Stir iji hụ na ọ bụ ụyọkọ efu
* Gbanye ya ọkụ ma mee ka ọ dị arọ ruo mgbe ọ ga-esi ike
* Tinye nnu na Stir ụfọdụ ọzọ
* Ma mee ka ọ bụrụ bọl mgbe esichara ya nke ọma mgbe 10mins gasịrị
* Jiri mkpụrụ osisi ma ọ bụ mkpụrụ osisi nkwụ na-ekpo ọkụ
== Hụkwa ==
* [[Ofe Mkpụrụ Ahuekere|Nri nut Soup]]
* [[Palm nut soup|Soup Nut nke nkwụ]]
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* [http://ndish.com/plakali/ National DISH n'Ụwa]
h9j3u48qh08ct144ivorwbb80tse1r5
Chakhchoukha
0
19023
95051
86582
2022-08-25T13:20:31Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Chakhchoukha9.JPG|thumb|Chakhchoukha]]
'''Chakhchoukha''' ma ọ bụ '''chekhechoukha''' (Arabic) bụ nri nri nri Algeria, a na-eri ya mgbe niile n'ememe, ọkachasị nke a ma ama na mpaghara Aurès. Nri ahụ nwere obere iberibe ''rougag'' (obere ogbe achịcha dị larịị) agwakọta ya na ''marqa'', ihe a na-esi nri.<ref>{{Cite news|url=https://www.vitaminedz.com/fr/Algerie/chakhchoukha-de-biskra-3252-Articles-0-15610-1.html|title=Chakhchoukha de Biskra|work=vitaminedz.com|accessdate=2018-02-05|language=fr-FR}}</ref>
== Nkọwa ==
Chakhchoukha bụ nri Chaoui nke mbụ nke agbasaala ugbu a n'akụkụ ndị ọzọ nke ndị [[Algeria]]. Okwu ''chakhchoukha'' sitere na ''tacherchert'', "ịda" ma ọ bụ "ịgbaji n'ime obere iberibe" n'asụsụ Chaoula.
== Nkwadebe ==
A na-eji semolina dị mma eme ''rougag'' ma ọ bụ achịcha dị larịị ma, mgbe emechara ya, a na-eji aka dọwara ya ka ọ bụrụ obere iberibe.
Mgbe ị na-eri nri n'otu n'otu, a na-etinye ihe dị ka aka abụọ n'ime efere ahụ wee wụnye ofe ma ọ bụ stew n'elu.
''Marqa'' ma ọ bụ stew nwere nwa atụrụ a pịrị apị nke e ji ihe na-esi ísì ụtọ, tomato, yabasị a pịrị pịrị apụ na chick peas sie. A na-agbakwunye poteto, zucchini, karọt na ose na ngwakọta ahụ dabere na oge, mpaghara na ezinụlọ.
Ihe ndị na-esi ísì ụtọ a na-eji eme nri bụ chillies na-acha ọbara ọbara, caraway, ras el hanout, ose ojii na cumin.
E nwere ụdị nri a na Batna na obodo ndị dị nso, dị ka Barika, M'Sila na Biskra, nke na-eji ụdị achịcha dị iche.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Nri ndị Algeria
* Torta de gazpacho, nri Spanish yiri ya ma n'ọdịdị ya ma mmalite ya.
* Ndepụta nri ndị Afrịka
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
bmehl6t7a7fvibll77nj1iwy0fnr27k
95052
95051
2022-08-25T13:20:59Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Chakhchoukha''' ma ọ bụ '''chekhechoukha''' (Arabic) bụ nri nri nri Algeria, a na-eri ya mgbe niile n'ememe, ọkachasị nke a ma ama na mpaghara Aurès. Nri ahụ nwere obere iberibe ''rougag'' (obere ogbe achịcha dị larịị) agwakọta ya na ''marqa'', ihe a na-esi nri.<ref>{{Cite news|url=https://www.vitaminedz.com/fr/Algerie/chakhchoukha-de-biskra-3252-Articles-0-15610-1.html|title=Chakhchoukha de Biskra|work=vitaminedz.com|accessdate=2018-02-05|language=fr-FR}}</ref>
== Nkọwa ==
Chakhchoukha bụ nri Chaoui nke mbụ nke agbasaala ugbu a n'akụkụ ndị ọzọ nke ndị [[Algeria]]. Okwu ''chakhchoukha'' sitere na ''tacherchert'', "ịda" ma ọ bụ "ịgbaji n'ime obere iberibe" n'asụsụ Chaoula.
== Nkwadebe ==
A na-eji semolina dị mma eme ''rougag'' ma ọ bụ achịcha dị larịị ma, mgbe emechara ya, a na-eji aka dọwara ya ka ọ bụrụ obere iberibe.
Mgbe ị na-eri nri n'otu n'otu, a na-etinye ihe dị ka aka abụọ n'ime efere ahụ wee wụnye ofe ma ọ bụ stew n'elu.
''Marqa'' ma ọ bụ stew nwere nwa atụrụ a pịrị apị nke e ji ihe na-esi ísì ụtọ, tomato, yabasị a pịrị pịrị apụ na chick peas sie. A na-agbakwunye poteto, zucchini, karọt na ose na ngwakọta ahụ dabere na oge, mpaghara na ezinụlọ.
Ihe ndị na-esi ísì ụtọ a na-eji eme nri bụ chillies na-acha ọbara ọbara, caraway, ras el hanout, ose ojii na cumin.
E nwere ụdị nri a na Batna na obodo ndị dị nso, dị ka Barika, M'Sila na Biskra, nke na-eji ụdị achịcha dị iche.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Nri ndị Algeria
* Torta de gazpacho, nri Spanish yiri ya ma n'ọdịdị ya ma mmalite ya.
* Ndepụta nri ndị Afrịka
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
degedok2nyivphp9m2z0hrpwi1dtldi
Hawawshi
0
19054
95533
86665
2022-08-26T09:27:43Z
Sayvhior
13464
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Hawawshi (mgbe ụfọdụ a na-asụ '''Hawwaoshi'''; Egyptian Arabic: حواوشي; IPA: ) bụ nri ọdịnala ndị Ijipt. Ọ bụ pita e ji anụ e gburu egbu tinye ma tinye ya yabasị, ose, parsley, na mgbe ụfọdụ chilies. Ụdị dị iche iche nke ndị hawawshi bụ "baladi" (ụkpụrụ) na Alexandrian.<ref name="Ashraf">{{Cite news|author=عبد الحميد|first=أشرف|title=كيف بدأت قصة المصريين مع "الحواوشي" وما سر تسميته؟|url=https://www.alarabiya.net/ar/last-page/2017/11/06/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%A8%D8%AF%D8%A3%D8%AA-%D9%82%D8%B5%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D9%8A%D9%86-%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D9%88%D8%A7%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%B3%D8%B1-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%AA%D9%87%D8%9F.html|accessdate=15 March 2019|work=Alarabiya.net|date=6 November 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFعبد_الحميد2017">عبد الحميد, أشرف (6 November 2017). [https://www.alarabiya.net/ar/last-page/2017/11/06/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%A8%D8%AF%D8%A3%D8%AA-%D9%82%D8%B5%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D9%8A%D9%86-%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D9%88%D8%A7%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%B3%D8%B1-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%AA%D9%87%D8%9F.html "كيف بدأت قصة المصريين مع "الحواوشي" وما سر تسميته؟"]. ''Alarabiya.net''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 March</span> 2019</span>.</cite></ref> N'ọtụtụ n'ime Ijipt, a na-eme ya site na itinye anụ na achịcha ndị [[Egypt|Ijipt]] dị larịị wee sie ya n'ọkụ. N'Aleksandria, a na-etinye ihe ndị ahụ n'etiti okpukpu abụọ dị gburugburu, wee sie ha n'ọkụ.<ref>{{Cite web|author=Amira|title=Hawawshi – Stuffed Pita Bread|url=https://amiraspantry.com/hawawshi-stuffed-pita-bread/|accessdate=10 May 2018|date=March 9, 2013}}</ref> Hawshi ndị Aleksandria na-enwekarị ihe na-esi ísì ụtọ na ihe na-atọ ụtọ dị iche iche.<ref name="Ashraf" /> Hawawshi agbasala na mba ndị ọzọ dị na Middle East na North Africa na ụfọdụ ọdịiche. Na Levant, a na-eme ya site na iji achịcha saj ma tinye ose ọkụ na-ekpo ọkụ.<ref name="Isra">{{Cite news|author=إسراء|first=عبد القادر|title=حكاية أكلة..الحواوشى رغيف مصرى أصلى خرج من شوارع القاهرة|url=https://www.youm7.com/story/2017/6/23/%D8%AD%D9%83%D8%A7%D9%8A%D8%A9-%D8%A3%D9%83%D9%84%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D8%A7%D9%88%D8%B4%D9%89-%D8%B1%D8%BA%D9%8A%D9%81-%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%89-%D8%A3%D8%B5%D9%84%D9%89-%D8%AE%D8%B1%D8%AC-%D9%85%D9%86-%D8%B4%D9%88%D8%A7%D8%B1%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%A7%D9%87%D8%B1%D8%A9/3296740|accessdate=15 March 2019|work=Youm7|date=23 June 2017}}</ref> Na [[Algeria]], a maara ya dị ka "muhajib" ma na-eri ya na ofe ma ọ bụ salad yogọt.<ref name="Isra" />
A na-emekarị Hawawshi n'ụlọ ndị Ijipt ma na-eji ya na ụlọ oriri na ọṅụṅụ ụfọdụ, na-abụkarị ihe a na-ewepụta. Ọnụahịa na ụlọ oriri na ọṅụṅụ dị site na £ E10 ruo 30, dabere na nha na oke anụ eji eme ihe.<ref name="Ashraf">{{Cite news|author=عبد الحميد|first=أشرف|title=كيف بدأت قصة المصريين مع "الحواوشي" وما سر تسميته؟|url=https://www.alarabiya.net/ar/last-page/2017/11/06/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%A8%D8%AF%D8%A3%D8%AA-%D9%82%D8%B5%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D9%8A%D9%86-%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D9%88%D8%A7%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%B3%D8%B1-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%AA%D9%87%D8%9F.html|accessdate=15 March 2019|work=Alarabiya.net|date=6 November 2017}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ọ bụ onye Ijipt na-egbu anụ aha ya bụ Ahmed al-Hawawsh chepụtara Hawawshi n'afọ 1971.<ref name="Ashraf">{{Cite news|author=عبد الحميد|first=أشرف|title=كيف بدأت قصة المصريين مع "الحواوشي" وما سر تسميته؟|url=https://www.alarabiya.net/ar/last-page/2017/11/06/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%A8%D8%AF%D8%A3%D8%AA-%D9%82%D8%B5%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D9%8A%D9%86-%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D9%88%D8%A7%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%B3%D8%B1-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%AA%D9%87%D8%9F.html|accessdate=15 March 2019|work=Alarabiya.net|date=6 November 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFعبد_الحميد2017">عبد الحميد, أشرف (6 November 2017). [https://www.alarabiya.net/ar/last-page/2017/11/06/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%A8%D8%AF%D8%A3%D8%AA-%D9%82%D8%B5%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D9%8A%D9%86-%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D9%88%D8%A7%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%B3%D8%B1-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%AA%D9%87%D8%9F.html "كيف بدأت قصة المصريين مع "الحواوشي" وما سر تسميته؟"]. ''Alarabiya.net''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 March</span> 2019</span>.</cite></ref><ref name="Isra">{{Cite news|author=إسراء|first=عبد القادر|title=حكاية أكلة..الحواوشى رغيف مصرى أصلى خرج من شوارع القاهرة|url=https://www.youm7.com/story/2017/6/23/%D8%AD%D9%83%D8%A7%D9%8A%D8%A9-%D8%A3%D9%83%D9%84%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D8%A7%D9%88%D8%B4%D9%89-%D8%B1%D8%BA%D9%8A%D9%81-%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%89-%D8%A3%D8%B5%D9%84%D9%89-%D8%AE%D8%B1%D8%AC-%D9%85%D9%86-%D8%B4%D9%88%D8%A7%D8%B1%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%A7%D9%87%D8%B1%D8%A9/3296740|accessdate=15 March 2019|work=Youm7|date=23 June 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFإسراء2017">إسراء, عبد القادر (23 June 2017). [https://www.youm7.com/story/2017/6/23/%D8%AD%D9%83%D8%A7%D9%8A%D8%A9-%D8%A3%D9%83%D9%84%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D8%A7%D9%88%D8%B4%D9%89-%D8%B1%D8%BA%D9%8A%D9%81-%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%89-%D8%A3%D8%B5%D9%84%D9%89-%D8%AE%D8%B1%D8%AC-%D9%85%D9%86-%D8%B4%D9%88%D8%A7%D8%B1%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%A7%D9%87%D8%B1%D8%A9/3296740 "حكاية أكلة..الحواوشى رغيف مصرى أصلى خرج من شوارع القاهرة"]. ''Youm7''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 March</span> 2019</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|title=تعرف على أصل تسمية "الحواوشي" وطريقة عمل "الإسكندراني"|url=http://www.dotmsr.com/news/204/1040653/%D8%AA%D8%B9%D8%B1%D9%81-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%A3%D8%B5%D9%84-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D8%A7%D9%88%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D8%B7%D8%B1%D9%8A%D9%82%D8%A9-%D8%B9%D9%85%D9%84-%D8%A7%D9%84%D8%A5%D8%B3%D9%83%D9%86%D8%AF%D8%B1%D8%A7%D9%86%D9%8A|accessdate=15 March 2019|work=dotMsr|date=4 October 2017}}</ref> Site n'ụlọ ahịa ya na mpaghara Souk Al-Tawfik na Cairo, hawawshi gbasara na Cairo wee gaa n'ebe ndị ọzọ nke Ijipt.<ref name="Ashraf" /> Kemgbe ọnwụ al-Hawawsh, hawawshi aghọwo ihe a ma ama karịsịa na Sharqia Governorate na Nile Delta, ebe a na-akọ na a na-ahụ hawawshi kachasị mma.<ref name="Ashraf" /><ref name="Isra" />
== Hụkwa ==
* [[Samosa|Sambusa]], ihe yiri ya n'Etiopia
* Fatayer, nke Lebanọn yiri ya
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Nri Cornish
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
nh3spdeeyvz3l19fh1z2vvf5eou1dtv
Rivers State Ministry of Budget and Economic Planning
0
19077
95167
86210
2022-08-25T20:39:03Z
Nzechimere
13295
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Ngalaba na-ahụ maka mmefu ego na atụmatụ akụ na ụba nke '''mba mmiri''' bụ ụlọ ọrụ gọọmentị nke mba mmiri, Naịjirịa na-ahụ anya maka idepụta ihe ndị na-ebute ụzọ na mmemme gọọmentị yana usoro mmejuputa ihe, iji melite ọnọdụ ndụ na ogo ndụ nke ụmụ amaala. Ministri ahụ na-ejikwa "nkwadebe nke mmefu ego kwa afọ nke mba mmiri yana ịhụ na mmejuputa mmefu ego kwekọrọ na iwu nke gọọmentị steeti. "<ref name="tide newspaper">{{Cite news|url=http://www.thetidenewsonline.com/2011/06/13/%E2%80%98budget-ministry-live-wire-of-govt%E2%80%99/|title=‘Budget Ministry, Live Wire Of Govt’|date=13 June 2011|work=[[The Tide (Nigeria)|The Tide]]|publisher=Rivers State Newspaper Corporation|accessdate=28 January 2015}}</ref><ref name="budget1">{{Cite web|url=http://www.riversstate.gov.ng/component/content/article/91-news/press-release/203-challenges-of-the-niger-delta-identified.html|title=Challenges of the Niger Delta Identified|publisher=Government of Rivers State|accessdate=27 January 2015}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ụlọ ọrụ gọọmentị nke mba mmiri
== Ihe odide ==
{{Reflist}}{{Ministries of Rivers State}}
5hbvhknk49go9tshmt9wnqj2wlqzhou
Tomato bredie
0
19078
95407
86211
2022-08-26T05:18:56Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Tomato''' bredie bụ stew South Africa, nke a na-akpọ na Afrikaans dị ka 'tamatiebredie', nke a na'ejikarị atụrụ eme. A na-esi ya ruo ogologo oge, ihe oriri ya gụnyere sinamọn, cardamom, ginger na cloves yana chilli. Ọ sitere na [[Netherlands|Dutch]]. "Bredie" bụ okwu Afrikaans maka "sw", mana ọ bụ n'ezie okwu sitere na Malaysia. Ọ bụ ndị Malays bu ụzọ webata ụdị nri a na Cape, bụ ndị a kpọtara n'ógbè ahụ n'ọtụtụ ọnọdụ dị ka ndị ohu. Okwu bredie na-ezo aka na spinach nke ọwụwa anyanwụ. Na tomato bredie, a na-eji tomato eme ihe kama. A na-ejikwa ike akwụkwọ nri, green beans na waterblommetjies (Cape water lily, ''Aponogeton distachyos'', flowers). Ndị obodo na ndị njem nleta na-eri nri ọdịnala South Afrịka a gburugburu South Afrika.<ref>Archived at [https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211205/kVfkYcY0YVs Ghostarchive] and the [https://web.archive.org/web/20210709190550/https://www.youtube.com/watch?v=kVfkYcY0YVs Wayback Machine]: {{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=kVfkYcY0YVs|title=TOMATO BREDIE|work=[[YouTube]]}}</ref>
Bredies n'ozuzu ha bụ nri na-esi ísì ụtọ nke ọgịrịga atụrụ, nke a na-ejikarị akwụkwọ nri esi. Na mgbakwunye na tomato, ha nwekwara ike ịnwe cauliflower, lentils, parsnips, na quince, a na-ejikwa osikapa.<ref>{{Cite book|author=Davidson|first=Alan|url=https://www.worldcat.org/oclc/890807357|title=The Oxford companion to food|date=2014|others=Tom Jaine, Soun Vannithone|isbn=978-0-19-967733-7|edition=3rd|location=New York, NY|pages=758|oclc=890807357}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri nwa atụrụ
* Ndepụta nke nri tomato
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta stews
== Ihe odide ==
{{Reflist}}{{South African cuisine}}
ngt5pnt3yvs8b13hkmu8jdwbrbn8dth
Toum
0
19082
95445
86215
2022-08-26T05:56:21Z
Senator Choko
13011
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Salsat toum ma ọ bụ '''toumya''' (nkwupụta Arabic nke 'galik') bụ ngwongwo galik a na-ahụkarị na Levant. Dị ka Provençal aioli, enwere ọtụtụ ọdịiche, otu a na-ahụkarị nwere galik, nnu, mmanụ oliv ma ọ bụ mmanụ akwụkwọ nri, na mmiri lemon, nke a na etinye ọnụ site na iji ụrọ osisi na pestle.<ref>{{Cite web|url=http://allrecipes.com/recipe/toum/|title=Toum|author=Sahaj108|work=Allrecipes.com|accessdate=1 March 2015}}</ref> Enwekwara ọdịiche a ma ama n'ọtụtụ ebe, dị ka obodo Zgharta, na [[Lebanon|Lebanọn]], ebe a na etinyekwa mint; a na-akpọ ya zeit wa toum ('mmanụ na galik').<ref>{{Cite web|url=http://mideastfood.about.com/od/dipsandsauces/r/toum_recipe.htm|title=Toum Lebanese Dipping Sauce - Recipe|author=Saad Fayed|work=About.com Food|accessdate=1 March 2015}}</ref>
A na-eji toum salsat (galik sauce) eme ihe dị ka dip, ọkachasị na fries, ọkụkọ na artichoke, na sandwiches Levantine, ọkachasị ndị nwere ọkụkọ. A na-ejikarị ya na nri ọkụkọ e siri esi.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Food portal
* Aioli – West Mediterranean sauce of garlic and oil
* Agliata – Savory and pungent garlic sauce and condiment in Italian cuisine
* Garlic sauce – Sauce with garlic as a main ingredient
* List of dips
* List of garlic dishes
* List of sauces
* Mujdei – Spicy Romanian sauce made mostly from garlic and vegetable oil
* Skordalia – Thick purée in Greek cuisine using crushed garlic with a bulky base and olive oil
== Ihe odide ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Toum at the Wikibooks Cookbook subproject
pfqunox8vmgfpadovgc4plns72i3wy6
Waterblommetjiebredie
0
19084
95268
86218
2022-08-25T21:38:42Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Aponogeton distachyos - Waterblommetjies from tin.JPG|thumb|Nri ndị Mpaghara Ndịda Afrịka.]]
Waterblommetjiebredie/ˌvɑːtərˌgɔmikiˈbrɪədi/ bụ stew. Aha ahụ sitere n'asụsụ Afrikaans ma n'ụzọ nkịtị ọ pụtara 'obere mmiri okooko osisi na-esi nri'. A na-eji anụ, nke a na-ahụkarị nwa atụrụ, na-esikọta ya na mmiri blommetjies (''Aponogeton distachyos'' flowers) nke a na'ime mmiri na marshes nke Western Cape nke South Africa.<ref name="BruynBain2011">{{Cite book|author=Pippa de Bruyn|title=Frommer's South Africa|url=https://archive.org/details/isbn_9781118074787|date=18 November 2011|publisher=John Wiley & Sons|isbn=978-1-118-17619-1}}</ref><ref name="afpd">African FLowering Plants Database: [http://www.ville-ge.ch/cjb/bd/africa/details.php?langue=an&id=14109 ''Aponogeton distachyos'']</ref> ''Aponogeton distachyos'' na-adịkarị njikere ka a na-anakọta ya n'ọnwa ndịda n'etiti oge oyi nke ọnwa Julai na Ọgọstụ, na-eduga n'iji ha mee ihe na stews oge oyi dị ka waterblommetjiebredie.
A kọwala ụtọ nke stew dị ka ihe dị ka beans na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ.<ref name="Walker1998">{{Cite book|author=Harlan Walker|title=Fish: Food from the Waters|url=https://books.google.com/books?id=mPS0tH02IDUC&pg=PA225|date=1 January 1998|publisher=Oxford Symposium|isbn=978-0-907325-89-5}}</ref> ''Waterblommetjiebredie'' bụ nri dị ụtọ na South Afrika.<ref name="BruynBain2011">{{Cite book|author=Pippa de Bruyn|title=Frommer's South Africa|url=https://archive.org/details/isbn_9781118074787|date=18 November 2011|publisher=John Wiley & Sons|isbn=978-1-118-17619-1}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ọ bụ ndị Khoikhoi bụ ndị South Africa kwadebere Waterblommerjiebredie.<ref>{{Cite book|title=Ultimate Food Journeys: The World's Best Dishes and Where to Eat Them|url=https://books.google.com/books?id=FDAt0uVU7zYC&pg=PA166|date=3 October 2011|publisher=DK Publishing|isbn=978-0-7566-9588-0}}</ref> Ha kụziiri ndị mbụ biri na South Africa otu esi eji waterblommetjie dị ka nri na ọgwụ.<ref>{{Cite book|title=Edible & Medicinal Flowers|url=https://books.google.com/books?id=6jRsF1nOmqgC&pg=PA80|year=2000|publisher=New Africa Books|isbn=978-0-86486-467-3}}</ref>
== Ụzọ esi esi Nri ==
Ihe ndị a na-ahụkarị na mmiri blommetjiebredie:<ref>{{Cite web|url=http://funkymunky.co.za/letter26.html|work=Funky Munky|title=Newsletter #26|date=8 June 2002|accessdate=7 September 2010}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://michaelolivier.co.za/2009/06/29/waterblommetjie-bredie|title=Waterblommetjie Bredie|first=Michael|author=Olivier|date=29 June 2009|accessdate=7 September 2010}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.maninthekitchen.co.za/waterblommetjiebredie.php|work=Man in the Kitchen|title=Waterblommetjiebredie|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080113213011/http://www.maninthekitchen.co.za/waterblommetjiebredie.php|archivedate=January 13, 2008}}</ref>
* Nwa atụrụ ma ọ bụ nwa atụrụ
* mmiri na-acha ọbara ọbara
* Cape sorrel (mgbasa ozi na Afrikaans)
* yabasị
* poteto
* nnu na ose
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta stews
== Ihe edeturu ==
<references group="" responsive="1"></references>
fo70wazff4zfbvj0lw36lmptqf9cxnp
Wat (food)
0
19085
95266
86619
2022-08-25T21:37:20Z
Ngkreation
13606
Added databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Usòrò:Ethiopian wat.jpg|thumb|Wat (food)]]
'''Wat''' ma ọ bụ Wot (Amharic, IPA: ) ma '''Tsebhi''' (Tigrinya: ጸብሒ, IPA) bụ stew ndị Etiopia na Eritrea nke a pụrụ iji ọkụkọ, anụ ehi, atụrụ, akwụkwọ nri dị iche iche, ngwakọta ihe na-esi ísì ụtọ dị ka ''berbere'', na ''niter kibbeh'', bọta a ñụchara añụcha.
== Nchịkọta ==
[[Usòrò:A_formal_serving_of_wat_atop_injera_in_Brussels,_Belgium.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c1/A_formal_serving_of_wat_atop_injera_in_Brussels%2C_Belgium.jpg/220px-A_formal_serving_of_wat_atop_injera_in_Brussels%2C_Belgium.jpg|áká_èkpè|thumb|Ntinye nke wat n'elu injera na Brussels, Belgium]]
Ọtụtụ ihe onwunwe na-eme ka wats dị iche na stews nke mba ndị ọzọ. Ikekwe ihe doro anya bụ usoro isi nri pụrụ iche: nkwadobe nke wat na-amalite site na alịbasa apịrị apị nke e siri nwayọ, na-enweghị abụba ma ọ bụ mmanụ ọ bụla, n'ime ite ma ọ bụ ite kpọrọ nkụ ruo mgbe a chụpụrụ ọtụtụ mmiri ha. A na-agbakwunye abụba (nke na-abụkarị niter kibbeh), a na-etiko alịbasa na ihe ndị ọzọ na-esi ísì ụtọ tupu etinye ihe ndị ọzọ. Usoro a na-eme ka alịbasa daa ma mee ka ofe sie ike.
A na-eri Wat na injera, achịcha dị larịị nke e ji ọka dị ka ọka a maara dị ka teff mee. E nwere ọtụtụ ụdị wats. Ndị a ma ama bụ doro wat na siga wat, (Amharic) nke e ji anụ ehi mee.
=== Doro wat ===
Doro wat (Amharic, Tigrinya), nke e ji ọkụkọ mee na mgbe ụfọdụ àkwá siri ike sie bụ nri ọdịnala kachasị ewu ewu na Eritrea na ndị Etiopia, a na-erikarị ya dị ka akụkụ nke otu ndị na-ekerịta efere na nkata injera.<ref>Levine, Donald N. ''Wax and Gold: Tradition and Innovation in Ethiopian Culture'' (Chicago: University Press, 1972), p. 132.</ref>
=== Misir Wat ===
''Misir'' Wat 'Misir Wot bụ ofe lentil; isi ihe ndị mejupụtara ya gụnyere lentil ndị na-acha ọbara ọbara, galik, yabasị, na ihe na-esi ísì ụtọ. Ọ bụ nri Vegan a ma ama, na-achọkwa ya n'oge ibu ọnụ maka Ndị Kraịst Ọtọdọks.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=NTo6c_PJWRgC&q=amharic+cuisine&pg=PA62|title=Food Cultures of the World Encyclopedia|first=Ken|author=Albala|date=Aug 30, 2011|publisher=ABC-CLIO|isbn=9780313376269|accessdate=Aug 30, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/food/2021/04/21/misir-wot-recipe-ethiopian-lentils/|title=An Ethiopian misir wot recipe with red lentils and vibrant, spicy flavor|work=The Washington Post|date=2021-04-21|accessdate=2021-08-30}}</ref>
==== Sanbat wat ====
Beta Israel (Ndị Juu Etiopia) na-eri ụdị doro wat nke ndị Juu nke a na-akpọ "sanbat wat" (Sabbath wat). Sanbat wat bụ nri Shabbat ọdịnala. Iji zere ịgwakọta anụ na mmiri ara ehi, enwere ike iji mmanụ akwụkwọ nri mee ihe dị ka ihe na-anọchi anya ghee. Yeqimem zeyet, ụdị niter kibbeh nke e ji mmanụ akwụkwọ nri mee, nwekwara ike iji ya mee ihe.<ref>{{Cite web|url=https://reformjudaism.org/jewish-life/food-recipes/sanbat-wat-ethiopian-shabbat-stew|title=Sanbat Wat (Ethiopian Shabbat Stew)|publisher=[[Union for Reform Judaism|ReformJudaism.org]]|accessdate=2019-10-13}}</ref>
== Hụkwa ==
* Kai wat
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nri na nri ndị Etiopia
* Ndepụta stews
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
9jcekub3lthsnwwubagmis1d26ll21b
Changua
0
19129
95055
86825
2022-08-25T13:22:47Z
Ennydavids
13406
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Changua''' (mmanya na àkwá) bụ ofe nni ụtụtụ na-atọ ụtọ nke mpaghara Andes nke ndi [[Colombia]], ọkachasị na mpaghara Boyacá na Cundinamarca, gụnyere isi obodo, [[Bogotá]].
tpmr78q92j1xr4864d1cjib6cdgbhn6
Falz
0
19178
95046
2022-08-25T12:43:19Z
Rose ugwoke
12938
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1103529417|Falz]]"
wikitext
text/x-wiki
'''Folarin Falana''' (amụrụ na 27 Ọktoba 1990), nke a maara nke ọma site na aha egwu ya bụ Falz, bụ onye na-eti egwu na Naijiria, onye na-ede egwu na onye na-eme ihe nkiri nke malitere ọrụ ya mgbe ọ nọ n'ụlọ '''akwụkwọ''' sekọndrị mgbe ya na enyi ya guzobere otu a na-akpọ "The School Boys" tupu ọrụ ya dị ka onye na-eti egwu amalite na 2009.<ref>{{Cite news|url=http://www.thenet.ng/2014/01/meet-femi-falanas-lawyer-turned-rapper-son-falz-the-bad-guy/|title=Meet Femi Falana's lawyer-turned rapper son Falz The Bad Guy|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|author=Osagie|first=Alonge|date=21 January 2014|accessdate=23 November 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.naijaquest.com/falz-biography-and-songs/|title=Falz Biography and Songs (Must Read)|publisher=NaijaQuest|author=Sherif|first=OS|date=25 September 2015|accessdate=23 November 2015}}</ref> Falz ghọrọ onye a ma ama mgbe ọ wepụtara egwu "Marry Me" nke gosipụtara olu sitere na Poe na [[Yemi Alade]].<ref>{{Cite news|url=http://www.bellanaija.com/2015/06/12/kiss-daniel-korede-bello-falz-wizkid-olamide-davido-more-nominated-for-the-10th-annual-nigerian-entertainment-awards/|title=Kiss Daniel, Korede Bello, Falz, Wizkid, Olamide, Davido & More Nominated for the 10th Annual Nigerian Entertainment Awards|work=[[BellaNaija]]|author=Ade-Unuigbe|first=Adesola|date=12 June 2015|accessdate=23 November 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2015/06/i-have-big-shoes-to-fill-as-femi-falanas-son-falz/|title=I have big shoes to fill as Femi Falana's son – Falz|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]|author=Ebirim|first=Juliet|date=19 June 2015|accessdate=23 November 2015}}</ref>
Ugbu a, o nwere akara ndekọ onwe ya nke a na-akpọ "Bahd Guys Records" .<ref>{{Cite news|url=http://www.ynaija.com/thenextbigthing-falz-is-femi-falanas-son-but-thats-just-shakara/|title=#TheNextBigThing:Falz is Femi Falana's son, but that's just 'shakara'|work=[[YNaija]]|author=Jaiyesinmi|first=Doyin|date=16 June 2012|accessdate=23 November 2015}}</ref> O weputara abọm izizi ya bụ "Wazup Guy" n'afọ 2014. E wepụtara abọm nke ''abụọ'' ya bụ "Stories That Touch" n'afọ 2015. O weputara ''27'' na 2017, na abọm studio nke anọ ya bụ Moral Instruction na 2019.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Falz na mpaghara gọọmentị nke Mushin, Lagos State, n'aka ndị ọka iwu na ndị na-ahụ maka ikike mmadụ [[Funmi Falana|Funmi]] na Femi Falana.<ref>{{Cite news|url=http://www.nigeriafilms.com/news/34836/75/i-supported-my-son-falz-but-his-mother-did-notfemi.html|title=I Supported my Son Falz but His Mother Did Not …Femi Falana|work=Nigeria Films|author=Ekpo|first=Nathaniel Nathan|date=1 August 2015|accessdate=23 November 2015}}</ref> A kpọrọ ya ka ọ bịa n'ụlọikpe n'afọ 2012 mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ iwu Nigeria dị na [[Abuja]]. [nkọwa dị mkpa] Falz gụsịrị akwụkwọ ụlọ akwụkwọ elementrị na nke sekọndrị na "St. Leo's Catholic Primary School, [[Ikeja]] na Olashore International School, Osun State" n'otu n'otu.<ref>{{Cite web|url=http://www.soundit.com.ng/artists/falz-the-bahd-guy-biography/|title=Falz The Bahd Guy [Biography]|publisher=Sound It|date=1 August 2015|accessdate=23 November 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151124140117/http://www.soundit.com.ng/artists/falz-the-bahd-guy-biography/|archivedate=24 November 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.encomium.ng/how-femi-falanas-lawyer-son-falz-became-a-rapper/|title=HOW FEMI FALANA'S LAWYER SON FALZ BECAME A RAPPER|work=Ecomium Weekly|author=Tinuola|first=Joseph|date=26 February 2014|accessdate=23 November 2015}}</ref> Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Reading England, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ nwere nzere LLB na Law.<ref name="falz">{{Cite news|url=http://www.thenet.ng/2015/03/no-jokes-im-really-searching-for-a-wife-falz-thebahdguy/|title='No jokes; I'm really searching for a wife' – Falz TheBahdGuy|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|author=Adedosu|first=Adekunle|date=2 March 2015|accessdate=23 November 2015}}</ref>
== Ọrụ ==
=== 2009-2013: Mmalite na ''Shakara'': The Mixtape ===
Falz malitere egwu dị ka ihe ntụrụndụ mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Ya na enyi ya guzobere otu egwu akpọrọ "The School Boys". N'afọ 2009, o wepụtara nchịkọta nke ụfọdụ n'ime ihe ndekọ ya dị ka mixtape akpọrọ ''Shakara'': The Mixtape .<ref name="falz">{{Cite news|url=http://www.thenet.ng/2015/03/no-jokes-im-really-searching-for-a-wife-falz-thebahdguy/|title='No jokes; I'm really searching for a wife' – Falz TheBahdGuy|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|author=Adedosu|first=Adekunle|date=2 March 2015|accessdate=23 November 2015}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAdedosu2015">Adedosu, Adekunle (2 March 2015). [http://www.thenet.ng/2015/03/no-jokes-im-really-searching-for-a-wife-falz-thebahdguy/ "'No jokes; I'm really searching for a wife' – Falz TheBahdGuy"]. ''[[Nigeria Entertainment Today]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 November</span> 2015</span>.</cite></ref>
N'afọ 2011, Falz wepụtara otu egwu akpọrọ "Wahz Up Guy", wee wepụta "High Class" na "Currency", nke mere ka ọ nweta ala na ụlọ ọrụ egwu Naijiria.<ref name="falz">{{Cite news|url=http://www.thenet.ng/2015/03/no-jokes-im-really-searching-for-a-wife-falz-thebahdguy/|title='No jokes; I'm really searching for a wife' – Falz TheBahdGuy|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|author=Adedosu|first=Adekunle|date=2 March 2015|accessdate=23 November 2015}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAdedosu2015">Adedosu, Adekunle (2 March 2015). [http://www.thenet.ng/2015/03/no-jokes-im-really-searching-for-a-wife-falz-thebahdguy/ "'No jokes; I'm really searching for a wife' – Falz TheBahdGuy"]. ''[[Nigeria Entertainment Today]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 November</span> 2015</span>.</cite></ref>
=== 2014 2010: Wazzup Guy, Stories That Touch na ''Chemistry'' EP ===
Na Jenụwarị 2, 2014, edepụtara Falz na ''tooXclusive's'' "Artistes To Watch in 2014".<ref>{{Cite news|url=http://www.tooxclusive.com/news/tooxclusives-artistes-watch-2014/|title=TooXclusive's Artistes To Watch In 2014|work=tooXclusive|author=Tyler|date=2 January 2014|accessdate=23 November 2015}}</ref> Na 30 Mee 2014, Falz wepụtara abọm studio mbụ ya akpọrọ "Wazup Guy", abọm ahụ gosipụtara mmepụta sitere na ndị dị ka Studio Magic, DJ Woske, Tin Tin na Spellz, n'etiti ndị ọzọ. Wazzup Guy ''nwere'' egwu iri na asatọ na ndị ọbịa si [[Olamide]], Show Dem Camp, Phenom na Yemi Alade. Ụfọdụ n'ime egwu ndị a bụ: "See Me", "Toyin Tomato", "Senator", "Right Now", "Jessica", "High Class", "Marry Me", "Oh God", "The Advice" na "Cool Parry", nke ndị nkatọ egwu toro.
Na 31st Jenụwarị, 2015, Falz laghachiri na otu egwu akpọrọ "Ello Bae". N'ezie, ọ bụ mgbalị mbụ ya n'onwe ya mgbe a tọhapụrụ ya, ''nke Wazzup'' Guy ma merie ya ọtụtụ onyinye. [citation needed] Falz bụ atụmatụ, banyere mmalite nke egwu ahụ ka a malitere ya obere oge tupu oge valentine. [cittion needed]
N'afọ 2015, a họpụtara Falz na "Nkwado Kasị Mma nke Afọ" na 2015 Nigeria Entertainment Awards maka egwu ya "Marry Me". O meriri ya nhọpụta na "Nkwado Kasị Mma nke Afọ" na 2015 "Nigeria Entertainment Awards" . A họpụtakwara ya na "Best Rap Act of The Year" na "Best New Act to Watch".
Na 31 Jenụwarị 2015, ọ wepụtara otu egwu akpọrọ "Ello Bae", nke mere ka a họpụta ya na "Best Street Hop Artiste of The Year" category na 2015 The Headies award.<ref>{{Cite web|url=http://tooxclusive.com/audio/falz-ello-bae/|title=Falz - Ello Bae|work=tooxclusive.com|date=31 January 2015|accessdate=2016-05-12}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.thenet.ng/2015/09/headies2015-olamide-battles-reminisce-falz-and-small-doctor-for-best-street-hop/|title=#Headies2015: Olamide battles fReminisce, Falz and Small Doctor for Best Street Hop|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|author=Badmus|first=Kayode|date=30 September 2015|accessdate=23 November 2015}}</ref>
N'abalị atọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2015, ọ kwupụtara ntọhapụ nke abọm studio ya nke ''abụọ'', nke akpọrọ Stories That Touch, nke a tọhapụrụ n'ụbọchị iri na asaa n'ọnwarị.<ref>{{Cite news|url=http://www.tooxclusive.com/news/falz-reveals-album-art-release-date-of-sophomore-album-stories-that-touch/|title=Falz Reveals Album Art & Release Date of Sophomore Album, "Stories That Touch"|work=tooXclusive|date=3 November 2015|accessdate=23 November 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2015/11/for-second-album-falz-tells-stories-that-touch/|title=For second album, Falz tells 'Stories That Touch'|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]|date=15 November 2015|accessdate=23 November 2015}}</ref>
N'afọ 2016, Falz meriri "Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na Comedy Movie/Series" na 2016 Africa Magic Viewers Choice Awards maka ọrụ ya dị ka Segun na usoro TV nke [[Funke Akindele]] "Jenifa's Diary ".<ref>{{Cite news|url=http://ynaija.com/falz-explains-how-got-the-jenifas-diaries-gig/|title=How Falz got his award-winning acting break on Jenifa's Diary|work=[[YNaija|YNaija News]]|author=Peters|first=Oreoluwa|date=6 March 2016|accessdate=7 March 2016}}</ref> Na June 2016, a họpụtara Falz dị ka onye mmeri nke "Viewer's Choice Best New International Act" category na 2016 BET Awards.<ref>{{Cite news|url=http://ynaija.com/falz-wins-bet-awards/|title=Falz wins first BET Award|work=[[YNaija]]|author=Igboanugo|first=Ada|date=25 June 2016|accessdate=26 June 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/celebrities/falz-the-bahd-guy-rapper-bags-bet-viewer-s-choice-best-international-act-award-id5193322.html|title=Falz The Bahd Guy: Rapper bags BET Viewer's Choice Best International Act Award|work=Pulse Nigeria|author=Egbo|first=Vwovwe|date=25 June 2016|accessdate=26 June 2016}}</ref>
N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2016, Falz so [[Simi (singer)|Simi]] wepụta ''Chemistry'', EP nwere egwu asaa nke Sess mepụtara. Falz na Simi rụkọtara ọrụ na mbụ na egwu "Jamb Question" na "Soldier".<ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/reviews/pulse-album-review-falz-and-simi-chemistry-ep-is-lightening-striking-7-times-id5664742.html|title=Pulse Album Review: Falz and Simi "Chemistry" EP is lightning striking 7 times|work=Pulse Nigeria|author=Joey Akan|date=27 October 2016|accessdate=12 November 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2016/10/falz-and-simi-drop-joint-ep-chemistry/|title=Falz and Simi drop joint EP 'Chemistry'|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|author=Showemimo|first=Adedayo|date=27 October 2016|accessdate=12 November 2016}}</ref>
=== 2017 Ugbu a: ''27'' na ọrụ ime ihe nkiri ===
N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2017, afọ iri abụọ na ise ọ gbara, Falz wepụtara abọm ọhụrụ akpọrọ ''27'' iji mee emume ụbọchị ahụ. Nke a bụ abọm na-eju anya, ebe ọ bụ na a naghị akwalite ya tupu ewepụta ya.<ref>{{Cite web|url=https://genius.com/albums/Falz/27|title=Falz 27 album|publisher=Genius|accessdate=22 September 2018}}</ref> O nwere egwu iri na asaa gụnyere egwu egwu dịka "Bhad Baddo Baddest", "Wehdone sir", na "Something light". Ọ gosipụtara egwu egwu ama ama dị ka [[Davido]], [[Olamide]], Burna Boy, [[Wande Coal]], [[Maleek Berry]], Sir Dauda, Medikal, Terry Apala, na Ycee. Ọ bụ Sess mepụtara abọm ahụ dị ka onye na-emepụta ihe n'ụlọ, na ụfọdụ egwu bụ [[Maleek Berry]], na anwansi studio. Abọm ahụ mere nke ọma ma nweta ọtụtụ onyinye na nhọpụta, gụnyere nhọpụta maka The Headies Award maka Rap Album of the Year.
Na Mee 2018, Falz wepụtara vidiyo egwu akpọrọ "Nke a bụ Naịjirịa" nke sitere n'ike mmụọ nsọ nke Childish Gambino "Nke ahụ bụ America". O gosipụtara okwu ndị Naijiria gụnyere nrụrụ aka na iri ngo.<ref>{{Cite news|url=http://www.africanews.com/2018/05/29/nigeria-s-remake-of-this-is-america-music-video-goes-viral-endorsed-by-p-diddy/|title=Nigeria's remake of 'This is America' music video goes viral, endorsed by P. Diddy {{!}} Africanews|author=AfricaNews|work=Africanews|accessdate=2018-05-29|language=en}}</ref>
Mgbe ọnwa ole na ole gachara, NBC (National Broadcasting Commission) machibidoro egwu ahụ na-azọrọ na ọ bụ abụ rụrụ arụ. Mgbe a jụrụ Falz, o kwuru, sị: Ọ bụrụ na ha machibido abụ a iwu, mgbe ahụ, aghọtaghị m ha n'ihi na abụ ahụ abụghị abụ na-adịghị mma. Otú ọ dị, Falz gbara NBC akwụkwọ maka N100 nde.<ref>{{Cite news|url=https://porumba.com/falzs-net-worth//|title=Falz sues NBC for N100 Million {{!}} Porumba|author=Porumba|work=Porumba}}</ref>
Na Septemba 1, 2018, Falz meriri "Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma" na 2018 [[Africa Magic Viewers' Choice Awards]] maka ọrụ ya dị ka Quam na ihe nkiri Tope Oshin Ogun New Money, na-aghọ onye egwu Naijiria mbụ meriri Africa Magic Views' Choice Award ugboro abụọ.
N'ọnwa Ọgọstụ 2020, Falz kpughere ụlọ ọrụ mmepụta ihe nkiri ya nke aha ya bụ House21TV. Ka ọ na-ekpughe ụlọ ọrụ mmepụta ihe nkiri ọhụrụ, Falz gakwara Instagram iji kpughee usoro ihe ọchị ọhụrụ, Therapy, iji gosipụta naanị na YouTube.<ref>{{Cite web|title=Falz Unveils Something Big That Can Shake Comedy Industry|url=https://www.kingsparo.com/2020/08/falz-unveils-something-big-that-can.html|accessdate=2020-08-10|work=Kingsparo TV}}</ref>
Na Machị 2022, Falz kwupụtara na ibe Instagram ya na ọ ga-eme ihe dịtụ iche n'afọ a ebe ọ hichapụrụ post ya niile site n'afọ gara aga na-emesi obi ike na ọ bụ nkwụsị ọhụrụ site n'ịtọhapụ bụ egwu mbụ maka afọ ahụ na BNXN nke a na-akpọkwa Buju nke akpọrọ "Ice Cream". O nwetakwara ụgbọala nwere ụlọ tiketi nke e ji Falz Ice Cream mee ka ndị mmadụ gbasaa ịhụnanya site n'inye ice cream n'efu n'ime obodo Lagos.<ref>{{Cite web|date=2022-03-26|title=Falz teams up with BNXN in new single Ice Cream|url=https://editor.guardian.ng/saturday-magazine/falz-teams-up-with-bnxn-in-new-single-ice-cream/|accessdate=2022-03-30|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
Falz kọwara ụdị egwu ya dị ka "egwú Wahzup".<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2014/02/femi-falanas-son-falz-dumped-law-music/|title=Why Femi Falana's Son, Falz Dumped Law for Music|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]|author=Onikoyi|first=Ayo|date=14 February 2015|accessdate=23 November 2015}}</ref> Ọ bụ njikọta nke okwu ndị na-atọ ọchị na hip-hop nke oge a na ụda Yoruba adịgboroja.<ref>{{Cite news|url=http://www.dailytrust.com.ng/news/entertainment/why-my-faux-yoruba-style-is-popular-falz/108509.html|title=Why my faux Yoruba style is popular – Falz|work=[[Media Trust|Daily Trust Newspaper]]|author=Mukaila|first=Mulikat|date=29 August 2015|accessdate=23 November 2015}}</ref>
N'abalị iri na asatọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2014, Falz nọ n'ọkwa #9 na ndepụta nke "Ndị Rapper 10 kachasị nwee onyinye na Naịjirịa n'afọ 2014", na-ekwu na ikike nke ịnọgide na-eche echiche ma nweta isi ya na 16 barz mgbe ọ na-agbanwe ụda olu, na-etinye punchlines na-atọ ọchị ma na-enye ya niile n'ụzọ na-eme ka onye na-ege ntị soro ya bụ ihe na-adọrọ mmasị.<ref>{{Cite news|url=http://www.notjustok.com/2014/11/18/10-gifted-rappers-nigeria-2014-9-falz/|title=The 10 Most Gifted Rappers In Nigeria 2014: #9 – Falz|work=[[NotJustOk]]|date=18 November 2014|accessdate=23 November 2015}}</ref>
== Ngagharị iwe EndSARS ==
N'ọnwa Ọktoba 2020, Falz kpọrọ Runtown na ndị ọzọ ama ama na Naijiria ka ha sonye na ngagharị iwe #EndSARS na Lagos, South West Nigeria, na-akpọ gọọmentị ka ọ kwụsị obi ọjọọ ndị uwe ojii. Onye na-agụ egwú na-ekwu okwu banyere okwu ndị metụtara ikpe ziri ezi na mba ahụ. N'ịkwanyere ndị mmegbu ndị uwe ojii metụtara otuto, ọ wepụtara vidiyo egwu maka "Johnny", egwu mbụ sitere na abọm ikpeazụ ya, Moral Instruction.
O dere na post na-ewebata abụ ahụ, "Anyị agaghị echefu ndị dike e gburu n'ụzọ iwu na-akwadoghị. Nke a bụ maka ha. Maka ndụ Naijiria ọ bụla e wepụrụ n'ụzọ iwu na-akwadoghị, anyị ga-ahụ na anyị nwetara ikpe ziri ezi. "
"Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ abụọ kemgbe m wepụtara ihe nkiri ahụ. Ọbụna ihe na-enye nsogbu iche na ka oge na-aga, ozi ahụ bịara dịkwuo mkpa. "<ref>{{Cite web|url=https://africa.businessinsider.com/local/lifestyle/endsars-falz-releases-new-music-video-in-honour-of-victims-of-police-brutality/n3jtqvn|title=#EndSARS: Falz releases new music video in honour of victims of police brutality|date=11 November 2020|work=[[Business Insider]]}}</ref>
N'ajụjụ ọnụ ya na Christiane Amanpour nke CNN, na 2020, Falz kwuru na nkwa [[Ishi ochíchì Naigeria|Onye isi ala]] Buhari kwere ime mgbanwe na ndị uwe ojii Naijiria na-ewe iwe ma na-akpasu iwe ka ọ na-azọrọ na [[Muhammadu Buhari|Buhari]] anọwo na-eme otu nkwa ahụ kemgbe 2017.<ref>{{Cite web|date=2020-10-23|title=Buhari's promise irritating; I'm not afraid to die, Falz tells CNN's Amanpour|url=https://www.vanguardngr.com/2020/10/buharis-promise-irritating-im-not-afraid-to-die-falz-tells-cnn/|accessdate=2021-02-26|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
== Nkọwapụta ==
; Abọm studio
* Wazup Guy (2014)
* ''Akụkọ Ndị Mmetụta'' (2015)
* ''27'' (2017)
* ''Ntụziaka Omume'' (2019)
* ''BAHD'' (2022)
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
! colspan="4" style="background: LightSteelBlue;" |Ihe nkiri
|- style="background:#ccc; text-align:center;"
! style="width:40px;" |Afọ
! style="width:250px;" |Ihe nkiri
! style="width:150px;" |Ọrụ
! style="width:300px;" |Ihe edeturu
|-
|2015
|''Akwụkwọ Diary nke Jenifa''
|Segun
|Ihe nkiri ncha
|-
| rowspan="2" |2016
|''Ụbọchị Abụọ''
|Gateman
|Ihe nkiri
|-
|''Tinsel''
|Kayode Beko-Williams
|Ihe nkiri ncha
|-
|2017
|''[[10 Days in Sun City|Ụbọchị 10 Na Sun City]]''
|Seyi
|Ihe nkiri
|-
| rowspan="3" |2018
|''Ego Ọhụrụ''
|Quam
|Ihe nkiri
|-
|''Ndị ikom nwere obi ụtọ: Ezigbo ndị mmụọ ọjọọ Yoruba''
|Remi Martin
|Ihe nkiri
|-
|''[[Chief Daddy]]''
|Beecroft 'Famzy'
|Ihe nkiri
|-
| rowspan="3" |2019
|''Ndị Nwoke Obi Ụtọ 2''
|Remi Martin
|Ihe nkiri
|-
|<nowiki><i id="mwAQE">Muna</i></nowiki>
|Onwe ya
|Ihe nkiri (cameo)
|-
|[[Your Excellency (film)|''Ịdị Ukwuu Gị'']]
|AK Ezinụlọ
|Ihe nkiri
|-
|2021
|Ego Quam
|Quam Omole
|Ihe nkiri
|-
|2021
|Chief Daddy 2: Ịga Maka Mgbaghara
|
|
|}
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe omume
!Ihe nrite
!Onye Nwetara ya
!Nsonaazụ
|[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|2014
|Ihe nrite mkpu
|Ihe Omume Ọhụrụ Kasị Mma nke Afọ
| rowspan="3" |Onwe ya
|{{Nom}}
|
|-
| rowspan="4" |2015
| rowspan="3" |2015 Nigeria Entertainment Awards
|Egwuregwu Rap Kasị Mma nke Afọ
|{{Nom}}
|
|-
|Ihe Omume Ọhụrụ Kasị Mma Ị Ga-ele
|{{Nom}}
|
|-
|Njikọ Kasị Mma nke Afọ
|Falz maka "Lụọ M"
|{{Nom}}
|
|-
|Ndị isi
|Onye na-eme ihe nkiri Street Hop kacha mma n'afọ
|Falz maka "Ello Bae"
|{{Nom}}
|
|-
| rowspan="13" |2016
|2016 Africa Magic Viewers Choice Awards
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na Comedy Movie/Series
|''Akwụkwọ Diary nke Jenifa''
|{{Won}}
|
|-
|2016 BET Awards
|Nhọrọ Onye Na-ekiri Ihe nkiri Best New International Act
|Onwe ya
|{{Won}}
|
|-
|2016 City People Entertainment Awards
|Album nke Afọ
|''Akụkọ Ndị Mmetụta''
|{{Won}}
|<ref>{{Cite news|url=http://thenet.ng/2016/07/full-list-of-winners-at-2016-city-people-entertainment-awards/|title=Full List Of Winners at 2016 City People Entertainment Awards|work=Nigerian Entertainment Today|author=Adedayo Showemimo|date=26 July 2016|accessdate=26 July 2016}}</ref>
|-
|9th Nigeria Music Video Awards
|Vidio Afro Hip Hop Kasị Mma
| rowspan="2" |"Karashika"
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.naijanewsrave.com/wizkid-falz-the-bahd-guy-korede-bello-wins-big-nmva-award-winners-see-full-list/|title=Wizkid, Falz The Bahd Guy, Korede Bello Wins Big NMVA Award Winners (See Full List)|work=naijanewsrave.com|date=13 September 2016|accessdate=13 September 2016}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2016 Nigeria Entertainment Awards
|Vidio Egwú Kasị Mma
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|url=http://naijavoice.com.ng/nigerian-entertainment-awards-2016-full-list-of-nominees-nea-2016/|title=Nigerian Entertainment Awards 2016 Full List Of Nominees – NEA 2016|work=naijavoice.com|author=Ogumka Innocent|date=18 June 2016|accessdate=13 September 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160910005346/http://naijavoice.com.ng/nigerian-entertainment-awards-2016-full-list-of-nominees-nea-2016/|archivedate=10 September 2016}}</ref>
|-
|Album nke Afọ
|''Akụkọ Ndị Mmetụta''
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/06/nominations-are-here-find-out-who-made-the-2016-nigerian-entertainment-awards-nominees-list/|title=Nominations are Here! Find out who Made the 2016 Nigerian Entertainment Awards Nominees List|work=BellaNaija|date=16 June 2016|accessdate=13 September 2016}}</ref>
|-
| rowspan="2" |WatsUp TV Africa Music Video Awards
|Vidio Onye Ọhụrụ Africa Kasị Mma
| rowspan="2" |"Bahd Baddo Baddest"
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|url=http://pulse.com.gh/music/wamva-2016-bisa-kdei-shatta-wale-sarkodie-wizkid-flavour-others-nominated-id5557711.html|title=WAMVA 2016: Bisa Kdei, Shatta Wale, Sarkodie, Wizkid, Flavour, others nominated - Music - Pulse|first=David|author=Mawuli|work=pulse.com.gh|date=2 October 2016|accessdate=24 October 2016}}</ref>
|-
|Vidio Hip Hop kacha mma n'Afrịka
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|url=http://thegabwire.com/yemi-alade-wizkid-cassper-diamond-rihanna-shatta-wale-nominated-2016-watsup-tv-africa-music-video-awards/|title=Yemi Alade, Wizkid, Cassper, Diamond, Rihanna, Shatta Wale Nominated for 2016 WatsUp TV Africa Music Video Awards - The Gab Wire|date=4 October 2016|work=thegabwire.com|accessdate=24 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170421010344/http://thegabwire.com/yemi-alade-wizkid-cassper-diamond-rihanna-shatta-wale-nominated-2016-watsup-tv-africa-music-video-awards/|archivedate=21 April 2017}}</ref>
|-
| rowspan="5" |Ndị isi
|Onye na-ese ihe nke Afọ
|Onwe ya
|{{Nom}}
|
|-
|Album nke Afọ
|"Akụkọ Ndị Mmetụta"
|{{Nom}}
|
|-
|Album Rap Kasị Mma
|"Akụkọ Ndị Mmetụta"
|{{Nom}}
|
|-
|Nkwekọrịta Kasị Mma
|"Onye agha"
|{{Won}}
|
|-
|Onye na-eme ihe nkiri Street Hop kacha mma n'afọ
|Ajebutter22 gosipụtara Falz maka "Bad Gang"
|{{Nom}}
|
|-
| rowspan="3" |2017
|Ihe nrite City People Music Award
|Onye ọzọ na-ese ihe n'afọ
|Onwe ya
|{{Nom}}
|
|-
| rowspan="2" |Ihe nrite ntụrụndụ nke Nigeria
|Album kacha mma n'afọ
|''Chemistry''
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.ng/buzz/wizkid-tekno-davido-nominated-for-best-single-nea-2017-id6960379.html|title=Wizkid, Tekno, Davido nominated for Best Single NEA 2017|author=Solanke|first=Abiola|accessdate=2018-07-04|language=en-US}}</ref>
|-
|Egwuregwu Rap Kasị Mma nke Afọ
|Onwe ya
|{{Nom}}
|
|-
| rowspan="4" |2018
| rowspan="3" |Ndị isi
|Single Rap Kasị Mma
|"Ihe Dị Iche"
|{{Nom}}
| rowspan="3" |<ref name="Ohunyon">{{Cite news|url=http://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2018-winners-list-id8339846.html|title=Wizkid, Davido, Simi and Mayorkun are among the big winners at the 12th edition of the Headies Music Awards.|author=Ohunyon|first=Ehis|accessdate=2018-07-04|language=en-US}}</ref>
|-
|Album Rap Kasị Mma
|''27''
|{{Nom}}
|-
|Onye Nlereanya Kasị Mma
|Onwe ya
|{{Nom}}
|-
|[[Africa Magic Viewers' Choice Awards|Africa Magic Viewers Choice Awards]]
|Onye Nkwado Kasị Mma
|''Ego Ọhụrụ''
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201807020027.html|title=Africa: Nominees Revealed for 2018 Africa Magic Viewers' Choice Awards|author=Kehinde|first=Opeyemi|date=2018-07-02|work=Daily Trust (Abuja)|accessdate=2018-07-04}}</ref>
|-
| rowspan="3" |2019
| rowspan="4" |Ndị isi
|Single Rap Kasị Mma
|"Kwu okwu"
|{{Won}}
| rowspan="3" |<ref>{{Cite web|author=Gbenga Bada|title=Headies 2019: Here are all the winners at the 13th edition of music award|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2019-here-are-all-the-winners-at-13th-edition-of-music-award/peegxqv|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=20 October 2019|date=October 20, 2019}}</ref>
|-
|Album Rap Kasị Mma
| rowspan="2" |''Ntụziaka Omume''
|{{Won}}
|-
|Album nke Afọ
|{{Won}}
|-
|2020
|Single Rap Kasị Mma
|"Bop Daddy" nke gosipụtara Ms Banks
|{{Won}}
|
|-
|2021
|Nsọpụrụ Net
|Onye Egwú Kasị Ama
|Onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=Net Honours - The Class of 2021|url=https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/|accessdate=2021-07-21|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref>
|}
== Ndemsibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
jxdkjp8fl6sfr4zjyt1joqk4l3c200j
Taiye Selasi
0
19179
95047
2022-08-25T13:06:13Z
AfricanLibrarian
10741
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1098401367|Taiye Selasi]]"
wikitext
text/x-wiki
'''Taiye Selasi''' (onye nke amuru na ụbọchị nke abụọ nke ọnwa Nọvemba n'afọ 1979) bu onye odee na onye na-ese foto, ma bụrụ kwa onye Britain-Amerika . <ref>{{Cite news|first=Tim|author=Lewis|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi: 'I'm very willing to follow my imagination'|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-interview-ghana-must|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> <ref>{{Cite news|first=Taiye|author=Selasi|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi on discovering her pride in her African roots|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-afropolitan-memoir|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> Mgbọrọgwụ ya sitere [[Naijiria|na Naijiria]] na [[Ghana]], ọ kọwara onwe ya dị ka onye "obodo" Accra, Berlin, New York na Rome.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Taiye Selasi na London, ma zụlite ya na Brookline, Massachusetts. Ọ bụ onye nke mbụ nke ụmụ ejima nke Dr. Lade Wosornu, onye nke sitere na agbụrụ Ghana na ọkachamara onye dọkịta bekee na-ịwa ahụ na Saudi Arabia <ref>[http://www.uod.edu.sa/en/colleges/college-of-medicine/faculty/prof-lade-wosornu "Prof. Lade Wosornu"], [[University of Dammam]].</ref> ma bụrụ kwa onye dere ọtụtụ akwụkwọ uri, <ref>{{Cite web|url=https://www.amazon.com/s?ie=UTF8&rh=i%3Aaps%2Ck%3Alade%20wosornu&page=1|title=Lade Wosornu|work=Amazon|date=9 September 2009|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> na nne ya onye nke bụ Dr. Juliette Tuakli, onye Naijiria, na arụ ọrụ dịka onye dibia bekee na Ghana, <ref>[http://www.jhsph.edu/research/centers-and-institutes/bill-and-melinda-gates-institute-for-population-and-reproductive-health/about/impacts/JTuakli.html "Dr. Juliette Tuakli, Child and Reproductive Health, University of Ghana, Legon]. The Bill and Melinda Gates Institute for Population and Reproductive Health</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|title=Juliette Tuakli|publisher=Jhsph.edu|accessdate=31 March 2011|archiveurl=https://archive.today/20121214215155/http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|archivedate=14 December 2012}}</ref> bụrụkwa onye amara maka nkwado maka ikike ụmụaka, gụnyere ịbụ onye nwere ọnọdụ na bọọdụ United Way. Ndị mụrụ Selasi kewara mgbe ọ bụ nwa ọhụrụ. Ọ zutere nna mụrụ ya mgbe ọ dị afọ iri na abuọ. <ref>[https://www.standard.co.uk/lifestyle/esmagazine/family-matters-how-novelist-taiye-selasi-came-to-terms-with-her-very-modern-family-8560426.html "Family matters: how novelist Taiye Selasi came to terms with her very modern family"], ''London Evening Standard'', 5 April 2013.</ref>
Aha ya pụtara ejima mbụ n'asụsụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke bụ asụsụ nne ya. Ọ gbanwewo aha nna ya ugboro ugboro. Mgbe amuru ya, aha nna nne ya ka ọ zara. Ọ zakwara aha onye nke lụrụ nne ya (Williams). Mgbe ọ dị afọ iri na abuọ, ọ gbanwere zaa aha nna ya (Wosornu). Mgbe emesia, o kpebiri ịzaa aha nna ya bụ Tuakli-Wosornu. N'ikpeazụ ọ mesịrị gbanwee aha nna ya ka ọ bụrụ Selasi, okwu sitere n’asụsụ Ewe, nke ọ sụgharịrị dị ka “ekpere zara aza” ma ọ bụ “Chineke anụwo”. <ref>{{Cite web|author=Vitzthum|first=Virginia|date=2013-03-15|title=The Fascinator: Taiye Selasi|url=https://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile|accessdate=2020-07-02|work=ELLE|language=en-US}}</ref>
Selasi gụsịrị akwụkwọ ma nweta nzere nnukwu nsọpụrụ na BA maka ọmụmụ ihe gbasara America na mahadum nke Yale. Ọnwetakwara MPhil ya na mmekọrịta mba ụwa na Nuffield College, nke mahadum Oxford.<ref>{{Cite news|url=https://www.economist.com/1843/2014/10/23/the-loving-spoonful|title=The loving spoonful|work=The Economist|date=23 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://csaad.nyu.edu/artist-in-residence-february-2020-taiye-selasi/|title=Center for the Study of Africa and the African Diaspora - Artist-in-Residence February 2020: Taiye Selasi|date=9 October 2019}}</ref> Ejima ya, Yetsa Kehinde Tuakli, bụ onye physiatrist na mba US. Ọ bụ onye Afrịka mbụ so na International Paralympic Committee, ọ na-asọmpi n'ịwụli elu maka ndị otu mba Ghana.<ref>Virginia Vitzthum, [http://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile "The Fascinator: Taiye Selasi"], ''Elle'', 15 March 2013.</ref>
== Ọrụ ==
Na 2005 The LIP ''Magazine'' bipụtara "Bye-Bye, Babar (Ma ọ bụ: Gịnị bụ Afropolitan?)," Selasi's seminal text on Afropolitans.<ref name="Lip">Taiye Selasi, [http://thelip.robertsharp.co.uk/?p=76 "Bye-Bye, Babar"], ''The LIP Magazine'', 3 March 2005.</ref> Na "Bye Bye Babar", Selasi na-akọwa mba Afrịka ọhụrụ; ngwakọta sara mbara nke na-anabata ọdịiche ya: "Ma eleghị anya, ihe kachasị gosipụta nghọta Afropolitan bụ ịjụ ime ka ọ dị mfe; mgbalị ịghọta ihe na-arịa ọrịa na Afrịka tinyere ọchịchọ ịsọpụrụ ihe magburu onwe ya, pụrụ iche. "<ref name="Lip" /> Selasi anaghị achọ ka a mara ya dị ka onye malitere Afropolitanism, "Ọ na-ekwu na ọ ghara ikwu na ọ bụ ya chepụtara ya, ọ na-eleda ọrụ nke ya anya na ihe niile sochiri ya. "<ref>Bady, Aaron, and Taiye Selasi. "[https://muse.jhu.edu/article/579297#img04 From That Stranded Place]." ''Transition'' 117 (2015): 148. Web.</ref> Mkparịta ụka nke Afropolitanism mụbara maka edemede ahụ, nke a mekwara ka ndị ọkà mmụta dị ka Simon Gikandi na Achille Mbembe "meezi" okwu ahụ, Afropolitan, n'ime echiche a maara nke ọma.<ref>Gehrmann, Susanne. "[http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2015.1112770?scroll=top&needAccess=true Cosmopolitanism With African Roots. Afropolitanism's Ambivalent Mobilities]". ''Journal of African Cultural Studies'' 28.1 (2015): 61–72. Web.</ref> N'otu afọ ahụ o dere edemede ahụ, o dere egwuregwu nke Avery Willis, nwa nwanne Toni Morrison mepụtara na obere ụlọ ihe nkiri.<ref>Stefanie Cohen, [https://online.wsj.com/news/articles/SB10001424127887323384604578328694096820534 "Growing Up With a Panther Mom"], ''The Wall Street Journal'', 28 February 2013.</ref>
N'afọ 2006, Morrison nyere Selasi otu afọ maka ide edemede; o dere "The Sex Lives of African Girls" iji mezue ya. ''Akụkọ'' ahụ, nke magazin UK ''Granta'' bipụtara na afọ 2011, soro na akụkọ nke ebipụta ma pụta dị ka obere akụkọ kacha mma nke Amerika obere na afọ 2012 ma ọbụ Best American Short Stories 2012.<ref>[http://www.granta.com/Online-Only/Interview-Taiye-Selasi "Interview: Taiye Selasi"], ''Granta'', 10 June 2011</ref>
N'afọ 2010 Ann Godoff nke ụlọ ọrụ Penguin Press zụrụ [[akwụkwọ]] akụkọ Selasi nke ọka na ede ede. E bipụtara akwụkwọ ''Ghana'' Must Go n'afọ 2013. Diana Evans nke ''The Guardian''<ref>[[Diana Evans]], [https://www.theguardian.com/books/2013/apr/03/ghana-must-go-selasi-review "Ghana Must Go by Taiye Selasi – review"], ''The Guardian'', 3 April 2013.</ref>, Margaret Busby nke The Independent, site na ''The Economist'', na ''The Wall Street Journal''<ref>Sam Sacks, [https://online.wsj.com/articles/SB10001424127887323978104578330071591213806 "An Auspicious How-Do-You-Do"], ''The Wall Street Journal'', 1 March 2013.</ref> toro akwụkwọ ahụ nke ọma.<ref>[[Margaret Busby]], [https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/books/reviews/ghana-must-go-by-taiye-selasi-8553725.html "Ghana Must Go, By Taiye Selasi" (review)], ''[[The Independent]]'', 29 March 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21573525-debut-particularly-gifted-writer-singular-voice "A singular voice"], ''The Economist'', 16 March 2013.</ref> A họpụtara ya dị ka otu n'ime akwụkwọ iri kacha mma nke afọ 2013 site na aka ndị ''Wall Street Journal'' na ndị ''The Economist''. N' afọ 2014, a chọpụtara ya na-ere akwụkwọ ahụ na mba iri abụọ na abụọ.<ref>Molly Fischer, [https://web.archive.org/web/20100615021628/http://www.observer.com/2010/daily-transom/penguin-press-buys-first-novel-salman-and-tonis-seal-approval "Penguin Press Buys First Novel with Salman and Toni’s Seal of Approval"], ''New York Observer'', 14 June 2010.</ref><ref>[https://online.wsj.com/articles/SB10001424052702303932504579256201892384922 "The WSJ Best Fiction of 2013"], ''The Wall Street Journal'', 13 December 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21591150-best-writing-2013-covered-among-other-things-american-foreign-policy-israel "Books of the year: Torrents of words"], ''The Economist'', 5 December 2013.</ref>
N'afọ 2013<ref>[http://granta.com/issues/granta-123-best-of-young-british-novelists/ ''Granta 123: Best of Young British Novelists 4''], Spring 2013.</ref>, a họpụtara Selasi dị ka otu n'ime ndị edemede iri abụọ na Britain ndị kacha mma nke <nowiki><i id="mwaw">Granta</i></nowiki>. N'afọ 2014 akpọrọ ya aha na ndepụta Africa39 Hay Festival maka ndị edemede Africa iri atọ na itoolu na-erubeghị afọ iri anọ "nke nwere ikike na nkà ịkọwa ihe na-eme ndepụta 'akwụkwọ maka Afrịka. "
Selasi na ndị omenkà ibe ya na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro. N'afọ 2012, ya na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ David Adjaye jikọrọ aka mepụta Gwangju River Reading Room, ọbá akwụkwọ nke ahụ ghe oghe na afọ 2013 dị ka akụkụ nke Gwangju Biennale's Folly II.<ref>[http://www.designboom.com/architecture/david-adjaye-taiye-selasi-gwangju-river-reading-room-12-20-2013/ "david adjaye & taiye selasi: gwangju river reading room"], designboom, 20 December 2013.</ref> Ya na onye nduzi Teddy Goitom, onye guzobere Stocktown, rụkọrọ ọrụ dị ka onye isi mmepụta nke ''Afripedia'', nke bụ usoro ihe omume banyere ndị na-emepụta ihe n'obodo ukwu dị iche iche na Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.afripedia.com/|title=Afripedia}}</ref> Ya na ndị na-emepụta ihe Fernando Meirelles na Hank Levine (''Obodo Chineke''), na arụ ọrụ make iwepụta ''Ọpụpụ'', ihe ngosi gbasara ka ndị mmadu si akwaga site na obodo ha ma gaa mba ụwa ndị ọzọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://exodusmovie.org/|title=Exodus Movie}}</ref>
N'afọ 2013 Selasi bụ onye ọka ikpe na ''ihe'' ngosi TV nke Ịtali nke akpọrọ Masterpiece na Rai 3. Andrea De Carlo so kwa ya na ọrụ ahụ <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2013/11/14/arts/television/masterpiece-an-italian-reality-show-for-writers.html|title=Tired Metaphors? Ciao, Contestant!|first=Tom|author=Rachman|work=[[The New York Times]]|date=13 November 2013}}</ref>
N'afọ 2015, Selasi pụtara dị ka onye edemede, na-edu nzukọ ọmụmụ ihe ederede, na nzukọ ndị edemede nke obodo Iceland nke ha n'eme kwa afọ na Reykjavik, [[Iceland]].<ref>{{Cite web|url=https://www.icelandwritersretreat.com/iwr-2015/|title=IWR 2015|date=2016-06-07|work=Iceland Writers Retreat|language=en-US|accessdate=2020-02-13}}</ref> Ọ bụkwa onye nyere aka na nchịkọ akụkọ nke akpọrọ New Daughters of Africa (nke Margaret Busby dezigharịrị, 2019).<ref>Onyeakabu, Adaobi (12 March 2019), [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/chimamanda-ngozi-adichie-taiye-selasi-among-200-female-contributors-for-new-daughters/tezdbp3 "Chimamanda Ngozi Adichie, Taiye Selasi among 200 female contributors for New Daughters of Africa Anthology"], ''Pulse Nigeria''.</ref>
== Ọrụ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* ''Ghana'' Must Go (2013)<ref>{{Cite web|title=Taiye Selasi's 'Ghana Must Go': A Reader's Response|url=http://www.thenewblackmagazine.com/view.aspx?index=3107|work=www.thenewblackmagazine.com|first=Juanita|author=Cox Westmaas|date=23 April 2013|accessdate=2020-05-30}}</ref>
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* "The Sex Lives of African Girls" (2011)<ref>{{Cite web|title='The Sex Lives of African Girls' by Taiye Selasi|url=https://www.litro.co.uk/2012/12/the-sex-lives-of-african-girls-by-taiye-selasi/|work=www.litro.co.uk|accessdate=2020-05-30}}</ref>
* "Driver" (2013)<ref name="Media Nigeria Biography">{{Cite web|author=|first=|date=2018-06-05|title=Biography Of Taiye Selasi|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-taiye-selasi/|accessdate=2021-05-27|work=Media Nigeria|language=en-US}}</ref>
* "Aliens of Extraordinary Ability" (2014)<ref name="Media Nigeria Biography" />
* "Brunhilda in Love" (2016)<ref name="Media Nigeria Biography" />
=== Ihe odide ===
* "Akwụkwọ Afrịka adịghị adị" (2013)<ref>{{Cite journal|author=Selasi|first=Taiye|title=African Literature Doesn't Exist|journal=Edition|issue=25|language=en, de|url=https://issuu.com/berlinerfestspiele/docs/bfs16_edition_25|date=1 November 2016|accessdate=2022-01-20}}</ref>
== Ntụrụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Taiye Selasi on Twitter
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go Taiye Selasi na-agụ site na] [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go ''Ghana''] Must Go. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* "Taiye Selasi & Colum McCann: Anyị niile si na ọtụtụ obodo". Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-im-multi-local-afropolitan Ajụjụ ọnụ na Taiye Selasi]. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0ypn3pgo281ijxekkx62jzv6ycxdu4p
95049
95047
2022-08-25T13:09:31Z
AfricanLibrarian
10741
Etinyere foto #AfLibWk
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:TaiyeSelasi P1030135.JPG|thumb|Taiye Selasi]]
'''Taiye Selasi''' (onye nke amuru na ụbọchị nke abụọ nke ọnwa Nọvemba n'afọ 1979) bu onye odee na onye na-ese foto, ma bụrụ kwa onye Britain-Amerika . <ref>{{Cite news|first=Tim|author=Lewis|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi: 'I'm very willing to follow my imagination'|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-interview-ghana-must|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> <ref>{{Cite news|first=Taiye|author=Selasi|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi on discovering her pride in her African roots|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-afropolitan-memoir|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> Mgbọrọgwụ ya sitere [[Naijiria|na Naijiria]] na [[Ghana]], ọ kọwara onwe ya dị ka onye "obodo" Accra, Berlin, New York na Rome.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Taiye Selasi na London, ma zụlite ya na Brookline, Massachusetts. Ọ bụ onye nke mbụ nke ụmụ ejima nke Dr. Lade Wosornu, onye nke sitere na agbụrụ Ghana na ọkachamara onye dọkịta bekee na-ịwa ahụ na Saudi Arabia <ref>[http://www.uod.edu.sa/en/colleges/college-of-medicine/faculty/prof-lade-wosornu "Prof. Lade Wosornu"], [[University of Dammam]].</ref> ma bụrụ kwa onye dere ọtụtụ akwụkwọ uri, <ref>{{Cite web|url=https://www.amazon.com/s?ie=UTF8&rh=i%3Aaps%2Ck%3Alade%20wosornu&page=1|title=Lade Wosornu|work=Amazon|date=9 September 2009|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> na nne ya onye nke bụ Dr. Juliette Tuakli, onye Naijiria, na arụ ọrụ dịka onye dibia bekee na Ghana, <ref>[http://www.jhsph.edu/research/centers-and-institutes/bill-and-melinda-gates-institute-for-population-and-reproductive-health/about/impacts/JTuakli.html "Dr. Juliette Tuakli, Child and Reproductive Health, University of Ghana, Legon]. The Bill and Melinda Gates Institute for Population and Reproductive Health</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|title=Juliette Tuakli|publisher=Jhsph.edu|accessdate=31 March 2011|archiveurl=https://archive.today/20121214215155/http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|archivedate=14 December 2012}}</ref> bụrụkwa onye amara maka nkwado maka ikike ụmụaka, gụnyere ịbụ onye nwere ọnọdụ na bọọdụ United Way. Ndị mụrụ Selasi kewara mgbe ọ bụ nwa ọhụrụ. Ọ zutere nna mụrụ ya mgbe ọ dị afọ iri na abuọ. <ref>[https://www.standard.co.uk/lifestyle/esmagazine/family-matters-how-novelist-taiye-selasi-came-to-terms-with-her-very-modern-family-8560426.html "Family matters: how novelist Taiye Selasi came to terms with her very modern family"], ''London Evening Standard'', 5 April 2013.</ref>
Aha ya pụtara ejima mbụ n'asụsụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke bụ asụsụ nne ya. Ọ gbanwewo aha nna ya ugboro ugboro. Mgbe amuru ya, aha nna nne ya ka ọ zara. Ọ zakwara aha onye nke lụrụ nne ya (Williams). Mgbe ọ dị afọ iri na abuọ, ọ gbanwere zaa aha nna ya (Wosornu). Mgbe emesia, o kpebiri ịzaa aha nna ya bụ Tuakli-Wosornu. N'ikpeazụ ọ mesịrị gbanwee aha nna ya ka ọ bụrụ Selasi, okwu sitere n’asụsụ Ewe, nke ọ sụgharịrị dị ka “ekpere zara aza” ma ọ bụ “Chineke anụwo”. <ref>{{Cite web|author=Vitzthum|first=Virginia|date=2013-03-15|title=The Fascinator: Taiye Selasi|url=https://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile|accessdate=2020-07-02|work=ELLE|language=en-US}}</ref>
Selasi gụsịrị akwụkwọ ma nweta nzere nnukwu nsọpụrụ na BA maka ọmụmụ ihe gbasara America na mahadum nke Yale. Ọnwetakwara MPhil ya na mmekọrịta mba ụwa na Nuffield College, nke mahadum Oxford.<ref>{{Cite news|url=https://www.economist.com/1843/2014/10/23/the-loving-spoonful|title=The loving spoonful|work=The Economist|date=23 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://csaad.nyu.edu/artist-in-residence-february-2020-taiye-selasi/|title=Center for the Study of Africa and the African Diaspora - Artist-in-Residence February 2020: Taiye Selasi|date=9 October 2019}}</ref> Ejima ya, Yetsa Kehinde Tuakli, bụ onye physiatrist na mba US. Ọ bụ onye Afrịka mbụ so na International Paralympic Committee, ọ na-asọmpi n'ịwụli elu maka ndị otu mba Ghana.<ref>Virginia Vitzthum, [http://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile "The Fascinator: Taiye Selasi"], ''Elle'', 15 March 2013.</ref>
== Ọrụ ==
Na 2005 The LIP ''Magazine'' bipụtara "Bye-Bye, Babar (Ma ọ bụ: Gịnị bụ Afropolitan?)," Selasi's seminal text on Afropolitans.<ref name="Lip">Taiye Selasi, [http://thelip.robertsharp.co.uk/?p=76 "Bye-Bye, Babar"], ''The LIP Magazine'', 3 March 2005.</ref> Na "Bye Bye Babar", Selasi na-akọwa mba Afrịka ọhụrụ; ngwakọta sara mbara nke na-anabata ọdịiche ya: "Ma eleghị anya, ihe kachasị gosipụta nghọta Afropolitan bụ ịjụ ime ka ọ dị mfe; mgbalị ịghọta ihe na-arịa ọrịa na Afrịka tinyere ọchịchọ ịsọpụrụ ihe magburu onwe ya, pụrụ iche. "<ref name="Lip" /> Selasi anaghị achọ ka a mara ya dị ka onye malitere Afropolitanism, "Ọ na-ekwu na ọ ghara ikwu na ọ bụ ya chepụtara ya, ọ na-eleda ọrụ nke ya anya na ihe niile sochiri ya. "<ref>Bady, Aaron, and Taiye Selasi. "[https://muse.jhu.edu/article/579297#img04 From That Stranded Place]." ''Transition'' 117 (2015): 148. Web.</ref> Mkparịta ụka nke Afropolitanism mụbara maka edemede ahụ, nke a mekwara ka ndị ọkà mmụta dị ka Simon Gikandi na Achille Mbembe "meezi" okwu ahụ, Afropolitan, n'ime echiche a maara nke ọma.<ref>Gehrmann, Susanne. "[http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2015.1112770?scroll=top&needAccess=true Cosmopolitanism With African Roots. Afropolitanism's Ambivalent Mobilities]". ''Journal of African Cultural Studies'' 28.1 (2015): 61–72. Web.</ref> N'otu afọ ahụ o dere edemede ahụ, o dere egwuregwu nke Avery Willis, nwa nwanne Toni Morrison mepụtara na obere ụlọ ihe nkiri.<ref>Stefanie Cohen, [https://online.wsj.com/news/articles/SB10001424127887323384604578328694096820534 "Growing Up With a Panther Mom"], ''The Wall Street Journal'', 28 February 2013.</ref>
N'afọ 2006, Morrison nyere Selasi otu afọ maka ide edemede; o dere "The Sex Lives of African Girls" iji mezue ya. ''Akụkọ'' ahụ, nke magazin UK ''Granta'' bipụtara na afọ 2011, soro na akụkọ nke ebipụta ma pụta dị ka obere akụkọ kacha mma nke Amerika obere na afọ 2012 ma ọbụ Best American Short Stories 2012.<ref>[http://www.granta.com/Online-Only/Interview-Taiye-Selasi "Interview: Taiye Selasi"], ''Granta'', 10 June 2011</ref>
N'afọ 2010 Ann Godoff nke ụlọ ọrụ Penguin Press zụrụ [[akwụkwọ]] akụkọ Selasi nke ọka na ede ede. E bipụtara akwụkwọ ''Ghana'' Must Go n'afọ 2013. Diana Evans nke ''The Guardian''<ref>[[Diana Evans]], [https://www.theguardian.com/books/2013/apr/03/ghana-must-go-selasi-review "Ghana Must Go by Taiye Selasi – review"], ''The Guardian'', 3 April 2013.</ref>, Margaret Busby nke The Independent, site na ''The Economist'', na ''The Wall Street Journal''<ref>Sam Sacks, [https://online.wsj.com/articles/SB10001424127887323978104578330071591213806 "An Auspicious How-Do-You-Do"], ''The Wall Street Journal'', 1 March 2013.</ref> toro akwụkwọ ahụ nke ọma.<ref>[[Margaret Busby]], [https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/books/reviews/ghana-must-go-by-taiye-selasi-8553725.html "Ghana Must Go, By Taiye Selasi" (review)], ''[[The Independent]]'', 29 March 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21573525-debut-particularly-gifted-writer-singular-voice "A singular voice"], ''The Economist'', 16 March 2013.</ref> A họpụtara ya dị ka otu n'ime akwụkwọ iri kacha mma nke afọ 2013 site na aka ndị ''Wall Street Journal'' na ndị ''The Economist''. N' afọ 2014, a chọpụtara ya na-ere akwụkwọ ahụ na mba iri abụọ na abụọ.<ref>Molly Fischer, [https://web.archive.org/web/20100615021628/http://www.observer.com/2010/daily-transom/penguin-press-buys-first-novel-salman-and-tonis-seal-approval "Penguin Press Buys First Novel with Salman and Toni’s Seal of Approval"], ''New York Observer'', 14 June 2010.</ref><ref>[https://online.wsj.com/articles/SB10001424052702303932504579256201892384922 "The WSJ Best Fiction of 2013"], ''The Wall Street Journal'', 13 December 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21591150-best-writing-2013-covered-among-other-things-american-foreign-policy-israel "Books of the year: Torrents of words"], ''The Economist'', 5 December 2013.</ref>
N'afọ 2013<ref>[http://granta.com/issues/granta-123-best-of-young-british-novelists/ ''Granta 123: Best of Young British Novelists 4''], Spring 2013.</ref>, a họpụtara Selasi dị ka otu n'ime ndị edemede iri abụọ na Britain ndị kacha mma nke <nowiki><i id="mwaw">Granta</i></nowiki>. N'afọ 2014 akpọrọ ya aha na ndepụta Africa39 Hay Festival maka ndị edemede Africa iri atọ na itoolu na-erubeghị afọ iri anọ "nke nwere ikike na nkà ịkọwa ihe na-eme ndepụta 'akwụkwọ maka Afrịka. "
Selasi na ndị omenkà ibe ya na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro. N'afọ 2012, ya na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ David Adjaye jikọrọ aka mepụta Gwangju River Reading Room, ọbá akwụkwọ nke ahụ ghe oghe na afọ 2013 dị ka akụkụ nke Gwangju Biennale's Folly II.<ref>[http://www.designboom.com/architecture/david-adjaye-taiye-selasi-gwangju-river-reading-room-12-20-2013/ "david adjaye & taiye selasi: gwangju river reading room"], designboom, 20 December 2013.</ref> Ya na onye nduzi Teddy Goitom, onye guzobere Stocktown, rụkọrọ ọrụ dị ka onye isi mmepụta nke ''Afripedia'', nke bụ usoro ihe omume banyere ndị na-emepụta ihe n'obodo ukwu dị iche iche na Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.afripedia.com/|title=Afripedia}}</ref> Ya na ndị na-emepụta ihe Fernando Meirelles na Hank Levine (''Obodo Chineke''), na arụ ọrụ make iwepụta ''Ọpụpụ'', ihe ngosi gbasara ka ndị mmadu si akwaga site na obodo ha ma gaa mba ụwa ndị ọzọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://exodusmovie.org/|title=Exodus Movie}}</ref>
N'afọ 2013 Selasi bụ onye ọka ikpe na ''ihe'' ngosi TV nke Ịtali nke akpọrọ Masterpiece na Rai 3. Andrea De Carlo so kwa ya na ọrụ ahụ <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2013/11/14/arts/television/masterpiece-an-italian-reality-show-for-writers.html|title=Tired Metaphors? Ciao, Contestant!|first=Tom|author=Rachman|work=[[The New York Times]]|date=13 November 2013}}</ref>
N'afọ 2015, Selasi pụtara dị ka onye edemede, na-edu nzukọ ọmụmụ ihe ederede, na nzukọ ndị edemede nke obodo Iceland nke ha n'eme kwa afọ na Reykjavik, [[Iceland]].<ref>{{Cite web|url=https://www.icelandwritersretreat.com/iwr-2015/|title=IWR 2015|date=2016-06-07|work=Iceland Writers Retreat|language=en-US|accessdate=2020-02-13}}</ref> Ọ bụkwa onye nyere aka na nchịkọ akụkọ nke akpọrọ New Daughters of Africa (nke Margaret Busby dezigharịrị, 2019).<ref>Onyeakabu, Adaobi (12 March 2019), [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/chimamanda-ngozi-adichie-taiye-selasi-among-200-female-contributors-for-new-daughters/tezdbp3 "Chimamanda Ngozi Adichie, Taiye Selasi among 200 female contributors for New Daughters of Africa Anthology"], ''Pulse Nigeria''.</ref>
== Ọrụ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* ''Ghana'' Must Go (2013)<ref>{{Cite web|title=Taiye Selasi's 'Ghana Must Go': A Reader's Response|url=http://www.thenewblackmagazine.com/view.aspx?index=3107|work=www.thenewblackmagazine.com|first=Juanita|author=Cox Westmaas|date=23 April 2013|accessdate=2020-05-30}}</ref>
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* "The Sex Lives of African Girls" (2011)<ref>{{Cite web|title='The Sex Lives of African Girls' by Taiye Selasi|url=https://www.litro.co.uk/2012/12/the-sex-lives-of-african-girls-by-taiye-selasi/|work=www.litro.co.uk|accessdate=2020-05-30}}</ref>
* "Driver" (2013)<ref name="Media Nigeria Biography">{{Cite web|author=|first=|date=2018-06-05|title=Biography Of Taiye Selasi|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-taiye-selasi/|accessdate=2021-05-27|work=Media Nigeria|language=en-US}}</ref>
* "Aliens of Extraordinary Ability" (2014)<ref name="Media Nigeria Biography" />
* "Brunhilda in Love" (2016)<ref name="Media Nigeria Biography" />
=== Ihe odide ===
* "Akwụkwọ Afrịka adịghị adị" (2013)<ref>{{Cite journal|author=Selasi|first=Taiye|title=African Literature Doesn't Exist|journal=Edition|issue=25|language=en, de|url=https://issuu.com/berlinerfestspiele/docs/bfs16_edition_25|date=1 November 2016|accessdate=2022-01-20}}</ref>
== Ntụrụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Taiye Selasi on Twitter
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go Taiye Selasi na-agụ site na] [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go ''Ghana''] Must Go. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* "Taiye Selasi & Colum McCann: Anyị niile si na ọtụtụ obodo". Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-im-multi-local-afropolitan Ajụjụ ọnụ na Taiye Selasi]. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
tbjesb8l5vykvp1t3q2iisu2ci830q6
95089
95049
2022-08-25T14:00:25Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:TaiyeSelasi P1030135.JPG|thumb|Taiye Selasi]]
'''Taiye Selasi''' (onye nke amuru na ụbọchị nke abụọ nke ọnwa Nọvemba n'afọ 1979) bu onye odee na onye na-ese foto, ma bụrụ kwa onye Britain-Amerika . <ref>{{Cite news|first=Tim|author=Lewis|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi: 'I'm very willing to follow my imagination'|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-interview-ghana-must|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> <ref>{{Cite news|first=Taiye|author=Selasi|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi on discovering her pride in her African roots|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-afropolitan-memoir|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> Mgbọrọgwụ ya sitere [[Naijiria|na Naijiria]] na [[Ghana]], ọ kọwara onwe ya dị ka onye "obodo" Accra, Berlin, New York na Rome.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Taiye Selasi na London, ma zụlite ya na Brookline, Massachusetts. Ọ bụ onye nke mbụ nke ụmụ ejima nke Dr. Lade Wosornu, onye nke sitere na agbụrụ Ghana na ọkachamara onye dọkịta bekee na-ịwa ahụ na Saudi Arabia <ref>[http://www.uod.edu.sa/en/colleges/college-of-medicine/faculty/prof-lade-wosornu "Prof. Lade Wosornu"], [[University of Dammam]].</ref> ma bụrụ kwa onye dere ọtụtụ akwụkwọ uri, <ref>{{Cite web|url=https://www.amazon.com/s?ie=UTF8&rh=i%3Aaps%2Ck%3Alade%20wosornu&page=1|title=Lade Wosornu|work=Amazon|date=9 September 2009|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> na nne ya onye nke bụ Dr. Juliette Tuakli, onye Naijiria, na arụ ọrụ dịka onye dibia bekee na Ghana, <ref>[http://www.jhsph.edu/research/centers-and-institutes/bill-and-melinda-gates-institute-for-population-and-reproductive-health/about/impacts/JTuakli.html "Dr. Juliette Tuakli, Child and Reproductive Health, University of Ghana, Legon]. The Bill and Melinda Gates Institute for Population and Reproductive Health</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|title=Juliette Tuakli|publisher=Jhsph.edu|accessdate=31 March 2011|archiveurl=https://archive.today/20121214215155/http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|archivedate=14 December 2012}}</ref> bụrụkwa onye amara maka nkwado maka ikike ụmụaka, gụnyere ịbụ onye nwere ọnọdụ na bọọdụ United Way. Ndị mụrụ Selasi kewara mgbe ọ bụ nwa ọhụrụ. Ọ zutere nna mụrụ ya mgbe ọ dị afọ iri na abuọ. <ref>[https://www.standard.co.uk/lifestyle/esmagazine/family-matters-how-novelist-taiye-selasi-came-to-terms-with-her-very-modern-family-8560426.html "Family matters: how novelist Taiye Selasi came to terms with her very modern family"], ''London Evening Standard'', 5 April 2013.</ref>
Aha ya pụtara ejima mbụ n'asụsụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke bụ asụsụ nne ya. Ọ gbanwewo aha nna ya ugboro ugboro. Mgbe amuru ya, aha nna nne ya ka ọ zara. Ọ zakwara aha onye nke lụrụ nne ya (Williams). Mgbe ọ dị afọ iri na abuọ, ọ gbanwere zaa aha nna ya (Wosornu). Mgbe emesia, o kpebiri ịzaa aha nna ya bụ Tuakli-Wosornu. N'ikpeazụ ọ mesịrị gbanwee aha nna ya ka ọ bụrụ Selasi, okwu sitere n’asụsụ Ewe, nke ọ sụgharịrị dị ka “ekpere zara aza” ma ọ bụ “Chineke anụwo”. <ref>{{Cite web|author=Vitzthum|first=Virginia|date=2013-03-15|title=The Fascinator: Taiye Selasi|url=https://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile|accessdate=2020-07-02|work=ELLE|language=en-US}}</ref>
Selasi gụsịrị akwụkwọ ma nweta nzere nnukwu nsọpụrụ na BA maka ọmụmụ ihe gbasara America na mahadum nke Yale. Ọnwetakwara MPhil ya na mmekọrịta mba ụwa na Nuffield College, nke mahadum Oxford.<ref>{{Cite news|url=https://www.economist.com/1843/2014/10/23/the-loving-spoonful|title=The loving spoonful|work=The Economist|date=23 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://csaad.nyu.edu/artist-in-residence-february-2020-taiye-selasi/|title=Center for the Study of Africa and the African Diaspora - Artist-in-Residence February 2020: Taiye Selasi|date=9 October 2019}}</ref> Ejima ya, Yetsa Kehinde Tuakli, bụ onye physiatrist na mba US. Ọ bụ onye Afrịka mbụ so na International Paralympic Committee, ọ na-asọmpi n'ịwụli elu maka ndị otu mba Ghana.<ref>Virginia Vitzthum, [http://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile "The Fascinator: Taiye Selasi"], ''Elle'', 15 March 2013.</ref>
== Ọrụ ==
Na 2005 The LIP ''Magazine'' bipụtara "Bye-Bye, Babar (Ma ọ bụ: Gịnị bụ Afropolitan?)," Selasi's seminal text on Afropolitans.<ref name="Lip">Taiye Selasi, [http://thelip.robertsharp.co.uk/?p=76 "Bye-Bye, Babar"], ''The LIP Magazine'', 3 March 2005.</ref> Na "Bye Bye Babar", Selasi na-akọwa mba Afrịka ọhụrụ; ngwakọta sara mbara nke na-anabata ọdịiche ya: "Ma eleghị anya, ihe kachasị gosipụta nghọta Afropolitan bụ ịjụ ime ka ọ dị mfe; mgbalị ịghọta ihe na-arịa ọrịa na Afrịka tinyere ọchịchọ ịsọpụrụ ihe magburu onwe ya, pụrụ iche. "<ref name="Lip" /> Selasi anaghị achọ ka a mara ya dị ka onye malitere Afropolitanism, "Ọ na-ekwu na ọ ghara ikwu na ọ bụ ya chepụtara ya, ọ na-eleda ọrụ nke ya anya na ihe niile sochiri ya. "<ref>Bady, Aaron, and Taiye Selasi. "[https://muse.jhu.edu/article/579297#img04 From That Stranded Place]." ''Transition'' 117 (2015): 148. Web.</ref> Mkparịta ụka nke Afropolitanism mụbara maka edemede ahụ, nke a mekwara ka ndị ọkà mmụta dị ka Simon Gikandi na Achille Mbembe "meezi" okwu ahụ, Afropolitan, n'ime echiche a maara nke ọma.<ref>Gehrmann, Susanne. "[http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2015.1112770?scroll=top&needAccess=true Cosmopolitanism With African Roots. Afropolitanism's Ambivalent Mobilities]". ''Journal of African Cultural Studies'' 28.1 (2015): 61–72. Web.</ref> N'otu afọ ahụ o dere edemede ahụ, o dere egwuregwu nke Avery Willis, nwa nwanne Toni Morrison mepụtara na obere ụlọ ihe nkiri.<ref>Stefanie Cohen, [https://online.wsj.com/news/articles/SB10001424127887323384604578328694096820534 "Growing Up With a Panther Mom"], ''The Wall Street Journal'', 28 February 2013.</ref>
N'afọ 2006, Morrison nyere Selasi otu afọ maka ide edemede; o dere "The Sex Lives of African Girls" iji mezue ya. ''Akụkọ'' ahụ, nke magazin UK ''Granta'' bipụtara na afọ 2011, soro na akụkọ nke ebipụta ma pụta dị ka obere akụkọ kacha mma nke Amerika obere na afọ 2012 ma ọbụ Best American Short Stories 2012.<ref>[http://www.granta.com/Online-Only/Interview-Taiye-Selasi "Interview: Taiye Selasi"], ''Granta'', 10 June 2011</ref>
N'afọ 2010 Ann Godoff nke ụlọ ọrụ Penguin Press zụrụ [[akwụkwọ]] akụkọ Selasi nke ọka na ede ede. E bipụtara akwụkwọ ''Ghana'' Must Go n'afọ 2013. Diana Evans nke ''The Guardian''<ref>[[Diana Evans]], [https://www.theguardian.com/books/2013/apr/03/ghana-must-go-selasi-review "Ghana Must Go by Taiye Selasi – review"], ''The Guardian'', 3 April 2013.</ref>, Margaret Busby nke The Independent, site na ''The Economist'', na ''The Wall Street Journal''<ref>Sam Sacks, [https://online.wsj.com/articles/SB10001424127887323978104578330071591213806 "An Auspicious How-Do-You-Do"], ''The Wall Street Journal'', 1 March 2013.</ref> toro akwụkwọ ahụ nke ọma.<ref>[[Margaret Busby]], [https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/books/reviews/ghana-must-go-by-taiye-selasi-8553725.html "Ghana Must Go, By Taiye Selasi" (review)], ''[[The Independent]]'', 29 March 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21573525-debut-particularly-gifted-writer-singular-voice "A singular voice"], ''The Economist'', 16 March 2013.</ref> A họpụtara ya dị ka otu n'ime akwụkwọ iri kacha mma nke afọ 2013 site na aka ndị ''Wall Street Journal'' na ndị ''The Economist''. N' afọ 2014, a chọpụtara ya na-ere akwụkwọ ahụ na mba iri abụọ na abụọ.<ref>Molly Fischer, [https://web.archive.org/web/20100615021628/http://www.observer.com/2010/daily-transom/penguin-press-buys-first-novel-salman-and-tonis-seal-approval "Penguin Press Buys First Novel with Salman and Toni’s Seal of Approval"], ''New York Observer'', 14 June 2010.</ref><ref>[https://online.wsj.com/articles/SB10001424052702303932504579256201892384922 "The WSJ Best Fiction of 2013"], ''The Wall Street Journal'', 13 December 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21591150-best-writing-2013-covered-among-other-things-american-foreign-policy-israel "Books of the year: Torrents of words"], ''The Economist'', 5 December 2013.</ref>
N'afọ 2013<ref>[http://granta.com/issues/granta-123-best-of-young-british-novelists/ ''Granta 123: Best of Young British Novelists 4''], Spring 2013.</ref>, a họpụtara Selasi dị ka otu n'ime ndị edemede iri abụọ na Britain ndị kacha mma nke <nowiki><i id="mwaw">Granta</i></nowiki>. N'afọ 2014 akpọrọ ya aha na ndepụta Africa39 Hay Festival maka ndị edemede Africa iri atọ na itoolu na-erubeghị afọ iri anọ "nke nwere ikike na nkà ịkọwa ihe na-eme ndepụta 'akwụkwọ maka Afrịka. "
Selasi na ndị omenkà ibe ya na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro. N'afọ 2012, ya na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ David Adjaye jikọrọ aka mepụta Gwangju River Reading Room, ọbá akwụkwọ nke ahụ ghe oghe na afọ 2013 dị ka akụkụ nke Gwangju Biennale's Folly II.<ref>[http://www.designboom.com/architecture/david-adjaye-taiye-selasi-gwangju-river-reading-room-12-20-2013/ "david adjaye & taiye selasi: gwangju river reading room"], designboom, 20 December 2013.</ref> Ya na onye nduzi Teddy Goitom, onye guzobere Stocktown, rụkọrọ ọrụ dị ka onye isi mmepụta nke ''Afripedia'', nke bụ usoro ihe omume banyere ndị na-emepụta ihe n'obodo ukwu dị iche iche na Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.afripedia.com/|title=Afripedia}}</ref> Ya na ndị na-emepụta ihe Fernando Meirelles na Hank Levine (''Obodo Chineke''), na arụ ọrụ make iwepụta ''Ọpụpụ'', ihe ngosi gbasara ka ndị mmadu si akwaga site na obodo ha ma gaa mba ụwa ndị ọzọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://exodusmovie.org/|title=Exodus Movie}}</ref>
N'afọ 2013 Selasi bụ onye ọka ikpe na ''ihe'' ngosi TV nke Ịtali nke akpọrọ Masterpiece na Rai 3. Andrea De Carlo so kwa ya na ọrụ ahụ <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2013/11/14/arts/television/masterpiece-an-italian-reality-show-for-writers.html|title=Tired Metaphors? Ciao, Contestant!|first=Tom|author=Rachman|work=[[The New York Times]]|date=13 November 2013}}</ref>
N'afọ 2015, Selasi pụtara dị ka onye edemede, na-edu nzukọ ọmụmụ ihe ederede, na nzukọ ndị edemede nke obodo Iceland nke ha n'eme kwa afọ na Reykjavik, [[Iceland]].<ref>{{Cite web|url=https://www.icelandwritersretreat.com/iwr-2015/|title=IWR 2015|date=2016-06-07|work=Iceland Writers Retreat|language=en-US|accessdate=2020-02-13}}</ref> Ọ bụkwa onye nyere aka na nchịkọ akụkọ nke akpọrọ New Daughters of Africa (nke Margaret Busby dezigharịrị, 2019).<ref>Onyeakabu, Adaobi (12 March 2019), [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/chimamanda-ngozi-adichie-taiye-selasi-among-200-female-contributors-for-new-daughters/tezdbp3 "Chimamanda Ngozi Adichie, Taiye Selasi among 200 female contributors for New Daughters of Africa Anthology"], ''Pulse Nigeria''.</ref>
== Ọrụ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* ''Ghana'' Must Go (2013)<ref>{{Cite web|title=Taiye Selasi's 'Ghana Must Go': A Reader's Response|url=http://www.thenewblackmagazine.com/view.aspx?index=3107|work=www.thenewblackmagazine.com|first=Juanita|author=Cox Westmaas|date=23 April 2013|accessdate=2020-05-30}}</ref>
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* "The Sex Lives of African Girls" (2011)<ref>{{Cite web|title='The Sex Lives of African Girls' by Taiye Selasi|url=https://www.litro.co.uk/2012/12/the-sex-lives-of-african-girls-by-taiye-selasi/|work=www.litro.co.uk|accessdate=2020-05-30}}</ref>
* "Driver" (2013)<ref name="Media Nigeria Biography">{{Cite web|author=|first=|date=2018-06-05|title=Biography Of Taiye Selasi|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-taiye-selasi/|accessdate=2021-05-27|work=Media Nigeria|language=en-US}}</ref>
* "Aliens of Extraordinary Ability" (2014)<ref name="Media Nigeria Biography" />
* "Brunhilda in Love" (2016)<ref name="Media Nigeria Biography" />
=== Ihe odide ===
* "Akwụkwọ Afrịka adịghị adị" (2013)<ref>{{Cite journal|author=Selasi|first=Taiye|title=African Literature Doesn't Exist|journal=Edition|issue=25|language=en, de|url=https://issuu.com/berlinerfestspiele/docs/bfs16_edition_25|date=1 November 2016|accessdate=2022-01-20}}</ref>
== Ntụrụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Taiye Selasi on Twitter
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go Taiye Selasi na-agụ site na] [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go ''Ghana''] Must Go. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* "Taiye Selasi & Colum McCann: Anyị niile si na ọtụtụ obodo". Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-im-multi-local-afropolitan Ajụjụ ọnụ na Taiye Selasi]. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bn4xtg2ufnu8kjoe64yup4h5cnoree6
95090
95089
2022-08-25T14:45:43Z
AfricanLibrarian
10741
Removed an extra picture
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taiye Selasi''' (onye nke amuru na ụbọchị nke abụọ nke ọnwa Nọvemba n'afọ 1979) bu onye odee na onye na-ese foto, ma bụrụ kwa onye Britain-Amerika . <ref>{{Cite news|first=Tim|author=Lewis|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi: 'I'm very willing to follow my imagination'|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-interview-ghana-must|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> <ref>{{Cite news|first=Taiye|author=Selasi|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi on discovering her pride in her African roots|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-afropolitan-memoir|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> Mgbọrọgwụ ya sitere [[Naijiria|na Naijiria]] na [[Ghana]], ọ kọwara onwe ya dị ka onye "obodo" Accra, Berlin, New York na Rome.
== Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Taiye Selasi na London, ma zụlite ya na Brookline, Massachusetts. Ọ bụ onye nke mbụ nke ụmụ ejima nke Dr. Lade Wosornu, onye nke sitere na agbụrụ Ghana na ọkachamara onye dọkịta bekee na-ịwa ahụ na Saudi Arabia <ref>[http://www.uod.edu.sa/en/colleges/college-of-medicine/faculty/prof-lade-wosornu "Prof. Lade Wosornu"], [[University of Dammam]].</ref> ma bụrụ kwa onye dere ọtụtụ akwụkwọ uri, <ref>{{Cite web|url=https://www.amazon.com/s?ie=UTF8&rh=i%3Aaps%2Ck%3Alade%20wosornu&page=1|title=Lade Wosornu|work=Amazon|date=9 September 2009|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> na nne ya onye nke bụ Dr. Juliette Tuakli, onye Naijiria, na arụ ọrụ dịka onye dibia bekee na Ghana, <ref>[http://www.jhsph.edu/research/centers-and-institutes/bill-and-melinda-gates-institute-for-population-and-reproductive-health/about/impacts/JTuakli.html "Dr. Juliette Tuakli, Child and Reproductive Health, University of Ghana, Legon]. The Bill and Melinda Gates Institute for Population and Reproductive Health</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|title=Juliette Tuakli|publisher=Jhsph.edu|accessdate=31 March 2011|archiveurl=https://archive.today/20121214215155/http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|archivedate=14 December 2012}}</ref> bụrụkwa onye amara maka nkwado maka ikike ụmụaka, gụnyere ịbụ onye nwere ọnọdụ na bọọdụ United Way. Ndị mụrụ Selasi kewara mgbe ọ bụ nwa ọhụrụ. Ọ zutere nna mụrụ ya mgbe ọ dị afọ iri na abuọ. <ref>[https://www.standard.co.uk/lifestyle/esmagazine/family-matters-how-novelist-taiye-selasi-came-to-terms-with-her-very-modern-family-8560426.html "Family matters: how novelist Taiye Selasi came to terms with her very modern family"], ''London Evening Standard'', 5 April 2013.</ref>
Aha ya pụtara ejima mbụ n'asụsụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke bụ asụsụ nne ya. Ọ gbanwewo aha nna ya ugboro ugboro. Mgbe amuru ya, aha nna nne ya ka ọ zara. Ọ zakwara aha onye nke lụrụ nne ya (Williams). Mgbe ọ dị afọ iri na abuọ, ọ gbanwere zaa aha nna ya (Wosornu). Mgbe emesia, o kpebiri ịzaa aha nna ya bụ Tuakli-Wosornu. N'ikpeazụ ọ mesịrị gbanwee aha nna ya ka ọ bụrụ Selasi, okwu sitere n’asụsụ Ewe, nke ọ sụgharịrị dị ka “ekpere zara aza” ma ọ bụ “Chineke anụwo”. <ref>{{Cite web|author=Vitzthum|first=Virginia|date=2013-03-15|title=The Fascinator: Taiye Selasi|url=https://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile|accessdate=2020-07-02|work=ELLE|language=en-US}}</ref>
Selasi gụsịrị akwụkwọ ma nweta nzere nnukwu nsọpụrụ na BA maka ọmụmụ ihe gbasara America na mahadum nke Yale. Ọnwetakwara MPhil ya na mmekọrịta mba ụwa na Nuffield College, nke mahadum Oxford.<ref>{{Cite news|url=https://www.economist.com/1843/2014/10/23/the-loving-spoonful|title=The loving spoonful|work=The Economist|date=23 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://csaad.nyu.edu/artist-in-residence-february-2020-taiye-selasi/|title=Center for the Study of Africa and the African Diaspora - Artist-in-Residence February 2020: Taiye Selasi|date=9 October 2019}}</ref> Ejima ya, Yetsa Kehinde Tuakli, bụ onye physiatrist na mba US. Ọ bụ onye Afrịka mbụ so na International Paralympic Committee, ọ na-asọmpi n'ịwụli elu maka ndị otu mba Ghana.<ref>Virginia Vitzthum, [http://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile "The Fascinator: Taiye Selasi"], ''Elle'', 15 March 2013.</ref>
== Ọrụ ==
Na 2005 The LIP ''Magazine'' bipụtara "Bye-Bye, Babar (Ma ọ bụ: Gịnị bụ Afropolitan?)," Selasi's seminal text on Afropolitans.<ref name="Lip">Taiye Selasi, [http://thelip.robertsharp.co.uk/?p=76 "Bye-Bye, Babar"], ''The LIP Magazine'', 3 March 2005.</ref> Na "Bye Bye Babar", Selasi na-akọwa mba Afrịka ọhụrụ; ngwakọta sara mbara nke na-anabata ọdịiche ya: "Ma eleghị anya, ihe kachasị gosipụta nghọta Afropolitan bụ ịjụ ime ka ọ dị mfe; mgbalị ịghọta ihe na-arịa ọrịa na Afrịka tinyere ọchịchọ ịsọpụrụ ihe magburu onwe ya, pụrụ iche. "<ref name="Lip" /> Selasi anaghị achọ ka a mara ya dị ka onye malitere Afropolitanism, "Ọ na-ekwu na ọ ghara ikwu na ọ bụ ya chepụtara ya, ọ na-eleda ọrụ nke ya anya na ihe niile sochiri ya. "<ref>Bady, Aaron, and Taiye Selasi. "[https://muse.jhu.edu/article/579297#img04 From That Stranded Place]." ''Transition'' 117 (2015): 148. Web.</ref> Mkparịta ụka nke Afropolitanism mụbara maka edemede ahụ, nke a mekwara ka ndị ọkà mmụta dị ka Simon Gikandi na Achille Mbembe "meezi" okwu ahụ, Afropolitan, n'ime echiche a maara nke ọma.<ref>Gehrmann, Susanne. "[http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2015.1112770?scroll=top&needAccess=true Cosmopolitanism With African Roots. Afropolitanism's Ambivalent Mobilities]". ''Journal of African Cultural Studies'' 28.1 (2015): 61–72. Web.</ref> N'otu afọ ahụ o dere edemede ahụ, o dere egwuregwu nke Avery Willis, nwa nwanne Toni Morrison mepụtara na obere ụlọ ihe nkiri.<ref>Stefanie Cohen, [https://online.wsj.com/news/articles/SB10001424127887323384604578328694096820534 "Growing Up With a Panther Mom"], ''The Wall Street Journal'', 28 February 2013.</ref>
N'afọ 2006, Morrison nyere Selasi otu afọ maka ide edemede; o dere "The Sex Lives of African Girls" iji mezue ya. ''Akụkọ'' ahụ, nke magazin UK ''Granta'' bipụtara na afọ 2011, soro na akụkọ nke ebipụta ma pụta dị ka obere akụkọ kacha mma nke Amerika obere na afọ 2012 ma ọbụ Best American Short Stories 2012.<ref>[http://www.granta.com/Online-Only/Interview-Taiye-Selasi "Interview: Taiye Selasi"], ''Granta'', 10 June 2011</ref>
N'afọ 2010 Ann Godoff nke ụlọ ọrụ Penguin Press zụrụ [[akwụkwọ]] akụkọ Selasi nke ọka na ede ede. E bipụtara akwụkwọ ''Ghana'' Must Go n'afọ 2013. Diana Evans nke ''The Guardian''<ref>[[Diana Evans]], [https://www.theguardian.com/books/2013/apr/03/ghana-must-go-selasi-review "Ghana Must Go by Taiye Selasi – review"], ''The Guardian'', 3 April 2013.</ref>, Margaret Busby nke The Independent, site na ''The Economist'', na ''The Wall Street Journal''<ref>Sam Sacks, [https://online.wsj.com/articles/SB10001424127887323978104578330071591213806 "An Auspicious How-Do-You-Do"], ''The Wall Street Journal'', 1 March 2013.</ref> toro akwụkwọ ahụ nke ọma.<ref>[[Margaret Busby]], [https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/books/reviews/ghana-must-go-by-taiye-selasi-8553725.html "Ghana Must Go, By Taiye Selasi" (review)], ''[[The Independent]]'', 29 March 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21573525-debut-particularly-gifted-writer-singular-voice "A singular voice"], ''The Economist'', 16 March 2013.</ref> A họpụtara ya dị ka otu n'ime akwụkwọ iri kacha mma nke afọ 2013 site na aka ndị ''Wall Street Journal'' na ndị ''The Economist''. N' afọ 2014, a chọpụtara ya na-ere akwụkwọ ahụ na mba iri abụọ na abụọ.<ref>Molly Fischer, [https://web.archive.org/web/20100615021628/http://www.observer.com/2010/daily-transom/penguin-press-buys-first-novel-salman-and-tonis-seal-approval "Penguin Press Buys First Novel with Salman and Toni’s Seal of Approval"], ''New York Observer'', 14 June 2010.</ref><ref>[https://online.wsj.com/articles/SB10001424052702303932504579256201892384922 "The WSJ Best Fiction of 2013"], ''The Wall Street Journal'', 13 December 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21591150-best-writing-2013-covered-among-other-things-american-foreign-policy-israel "Books of the year: Torrents of words"], ''The Economist'', 5 December 2013.</ref>
N'afọ 2013<ref>[http://granta.com/issues/granta-123-best-of-young-british-novelists/ ''Granta 123: Best of Young British Novelists 4''], Spring 2013.</ref>, a họpụtara Selasi dị ka otu n'ime ndị edemede iri abụọ na Britain ndị kacha mma nke <nowiki><i id="mwaw">Granta</i></nowiki>. N'afọ 2014 akpọrọ ya aha na ndepụta Africa39 Hay Festival maka ndị edemede Africa iri atọ na itoolu na-erubeghị afọ iri anọ "nke nwere ikike na nkà ịkọwa ihe na-eme ndepụta 'akwụkwọ maka Afrịka. "
Selasi na ndị omenkà ibe ya na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro. N'afọ 2012, ya na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ David Adjaye jikọrọ aka mepụta Gwangju River Reading Room, ọbá akwụkwọ nke ahụ ghe oghe na afọ 2013 dị ka akụkụ nke Gwangju Biennale's Folly II.<ref>[http://www.designboom.com/architecture/david-adjaye-taiye-selasi-gwangju-river-reading-room-12-20-2013/ "david adjaye & taiye selasi: gwangju river reading room"], designboom, 20 December 2013.</ref> Ya na onye nduzi Teddy Goitom, onye guzobere Stocktown, rụkọrọ ọrụ dị ka onye isi mmepụta nke ''Afripedia'', nke bụ usoro ihe omume banyere ndị na-emepụta ihe n'obodo ukwu dị iche iche na Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.afripedia.com/|title=Afripedia}}</ref> Ya na ndị na-emepụta ihe Fernando Meirelles na Hank Levine (''Obodo Chineke''), na arụ ọrụ make iwepụta ''Ọpụpụ'', ihe ngosi gbasara ka ndị mmadu si akwaga site na obodo ha ma gaa mba ụwa ndị ọzọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://exodusmovie.org/|title=Exodus Movie}}</ref>
N'afọ 2013 Selasi bụ onye ọka ikpe na ''ihe'' ngosi TV nke Ịtali nke akpọrọ Masterpiece na Rai 3. Andrea De Carlo so kwa ya na ọrụ ahụ <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2013/11/14/arts/television/masterpiece-an-italian-reality-show-for-writers.html|title=Tired Metaphors? Ciao, Contestant!|first=Tom|author=Rachman|work=[[The New York Times]]|date=13 November 2013}}</ref>
N'afọ 2015, Selasi pụtara dị ka onye edemede, na-edu nzukọ ọmụmụ ihe ederede, na nzukọ ndị edemede nke obodo Iceland nke ha n'eme kwa afọ na Reykjavik, [[Iceland]].<ref>{{Cite web|url=https://www.icelandwritersretreat.com/iwr-2015/|title=IWR 2015|date=2016-06-07|work=Iceland Writers Retreat|language=en-US|accessdate=2020-02-13}}</ref> Ọ bụkwa onye nyere aka na nchịkọ akụkọ nke akpọrọ New Daughters of Africa (nke Margaret Busby dezigharịrị, 2019).<ref>Onyeakabu, Adaobi (12 March 2019), [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/chimamanda-ngozi-adichie-taiye-selasi-among-200-female-contributors-for-new-daughters/tezdbp3 "Chimamanda Ngozi Adichie, Taiye Selasi among 200 female contributors for New Daughters of Africa Anthology"], ''Pulse Nigeria''.</ref>
== Ọrụ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* ''Ghana'' Must Go (2013)<ref>{{Cite web|title=Taiye Selasi's 'Ghana Must Go': A Reader's Response|url=http://www.thenewblackmagazine.com/view.aspx?index=3107|work=www.thenewblackmagazine.com|first=Juanita|author=Cox Westmaas|date=23 April 2013|accessdate=2020-05-30}}</ref>
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* "The Sex Lives of African Girls" (2011)<ref>{{Cite web|title='The Sex Lives of African Girls' by Taiye Selasi|url=https://www.litro.co.uk/2012/12/the-sex-lives-of-african-girls-by-taiye-selasi/|work=www.litro.co.uk|accessdate=2020-05-30}}</ref>
* "Driver" (2013)<ref name="Media Nigeria Biography">{{Cite web|author=|first=|date=2018-06-05|title=Biography Of Taiye Selasi|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-taiye-selasi/|accessdate=2021-05-27|work=Media Nigeria|language=en-US}}</ref>
* "Aliens of Extraordinary Ability" (2014)<ref name="Media Nigeria Biography" />
* "Brunhilda in Love" (2016)<ref name="Media Nigeria Biography" />
=== Ihe odide ===
* "Akwụkwọ Afrịka adịghị adị" (2013)<ref>{{Cite journal|author=Selasi|first=Taiye|title=African Literature Doesn't Exist|journal=Edition|issue=25|language=en, de|url=https://issuu.com/berlinerfestspiele/docs/bfs16_edition_25|date=1 November 2016|accessdate=2022-01-20}}</ref>
== Ntụrụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Taiye Selasi on Twitter
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go Taiye Selasi na-agụ site na] [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go ''Ghana''] Must Go. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* "Taiye Selasi & Colum McCann: Anyị niile si na ọtụtụ obodo". Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-im-multi-local-afropolitan Ajụjụ ọnụ na Taiye Selasi]. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
sew6x23e8yx56sd23kamr6xc2ld4yel
95112
95090
2022-08-25T15:38:01Z
Oby Ezeilo
7065
Ndezi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taiye Selasi''' (onye nke amụrụ n' ụbọchị nke abụọ nke ọnwa Nọvemba n'afọ 1979) bụ onye odee na onye na-ese foto, ma bụrụ kwa onye Britain-Amerika . <ref>{{Cite news|first=Tim|author=Lewis|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi: 'I'm very willing to follow my imagination'|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-interview-ghana-must|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> <ref>{{Cite news|first=Taiye|author=Selasi|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi on discovering her pride in her African roots|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-afropolitan-memoir|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> Mgbọrọgwụ ya sitere [[Naijiria|na Naijiria]] na [[Ghana]], ọ kọwara onwe ya dị ka onye "obodo" Accra, Berlin, New York na Rome.
== Mmalite ndụ na Agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Taiye Selasi na London, ma zụlite ya na Brookline, Massachusetts. Ọ bụ onye nke mbụ nke ụmụ ejima nke Dr. Lade Wosornu, onye nke sitere na agbụrụ Ghana na ọkachamara onye dọkịta bekee na-ịwa ahụ na Saudi Arabia <ref>[http://www.uod.edu.sa/en/colleges/college-of-medicine/faculty/prof-lade-wosornu "Prof. Lade Wosornu"], [[University of Dammam]].</ref> ma bụrụ kwa onye dere ọtụtụ akwụkwọ uri, <ref>{{Cite web|url=https://www.amazon.com/s?ie=UTF8&rh=i%3Aaps%2Ck%3Alade%20wosornu&page=1|title=Lade Wosornu|work=Amazon|date=9 September 2009|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> na nne ya onye nke bụ Dr. Juliette Tuakli, onye Naijiria, na arụ ọrụ dịka onye dibia bekee na Ghana, <ref>[http://www.jhsph.edu/research/centers-and-institutes/bill-and-melinda-gates-institute-for-population-and-reproductive-health/about/impacts/JTuakli.html "Dr. Juliette Tuakli, Child and Reproductive Health, University of Ghana, Legon]. The Bill and Melinda Gates Institute for Population and Reproductive Health</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|title=Juliette Tuakli|publisher=Jhsph.edu|accessdate=31 March 2011|archiveurl=https://archive.today/20121214215155/http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|archivedate=14 December 2012}}</ref> bụrụkwa onye amara maka nkwado maka ikike ụmụaka, gụnyere ịbụ onye nwere ọnọdụ na bọọdụ United Way. Ndị mụrụ Selasi kewara mgbe ọ bụ nwa ọhụrụ. Ọ zutere nna mụrụ ya mgbe ọ dị afọ iri na abuọ. <ref>[https://www.standard.co.uk/lifestyle/esmagazine/family-matters-how-novelist-taiye-selasi-came-to-terms-with-her-very-modern-family-8560426.html "Family matters: how novelist Taiye Selasi came to terms with her very modern family"], ''London Evening Standard'', 5 April 2013.</ref>
Aha ya pụtara ejima mbụ n'asụsụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke bụ asụsụ nne ya. Ọ gbanwewo aha nna ya ugboro ugboro. Mgbe amuru ya, aha nna nne ya ka ọ zara. Ọ zakwara aha onye nke lụrụ nne ya (Williams). Mgbe ọ dị afọ iri na abuọ, ọ gbanwere zaa aha nna ya (Wosornu). Mgbe emesia, o kpebiri ịzaa aha nna ya bụ Tuakli-Wosornu. N'ikpeazụ ọ mesịrị gbanwee aha nna ya ka ọ bụrụ Selasi, okwu sitere n’asụsụ Ewe, nke ọ sụgharịrị dị ka “ekpere zara aza” ma ọ bụ “Chineke anụwo”. <ref>{{Cite web|author=Vitzthum|first=Virginia|date=2013-03-15|title=The Fascinator: Taiye Selasi|url=https://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile|accessdate=2020-07-02|work=ELLE|language=en-US}}</ref>
Selasi gụsịrị akwụkwọ ma nweta nzere nnukwu nsọpụrụ na BA maka ọmụmụ ihe gbasara America na mahadum nke Yale. Ọnwetakwara MPhil ya na mmekọrịta mba ụwa na Nuffield College, nke mahadum Oxford.<ref>{{Cite news|url=https://www.economist.com/1843/2014/10/23/the-loving-spoonful|title=The loving spoonful|work=The Economist|date=23 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://csaad.nyu.edu/artist-in-residence-february-2020-taiye-selasi/|title=Center for the Study of Africa and the African Diaspora - Artist-in-Residence February 2020: Taiye Selasi|date=9 October 2019}}</ref> Ejima ya, Yetsa Kehinde Tuakli, bụ onye physiatrist na mba US. Ọ bụ onye Afrịka mbụ so na International Paralympic Committee, ọ na-asọmpi n'ịwụli elu maka ndị otu mba Ghana.<ref>Virginia Vitzthum, [http://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile "The Fascinator: Taiye Selasi"], ''Elle'', 15 March 2013.</ref>
== Ọrụ ==
Na 2005 The LIP ''Magazine'' bipụtara "Bye-Bye, Babar (Ma ọ bụ: Gịnị bụ Afropolitan?)," Selasi's seminal text on Afropolitans.<ref name="Lip">Taiye Selasi, [http://thelip.robertsharp.co.uk/?p=76 "Bye-Bye, Babar"], ''The LIP Magazine'', 3 March 2005.</ref> Na "Bye Bye Babar", Selasi na-akọwa mba Afrịka ọhụrụ; ngwakọta sara mbara nke na-anabata ọdịiche ya: "Ma eleghị anya, ihe kachasị gosipụta nghọta Afropolitan bụ ịjụ ime ka ọ dị mfe; mgbalị ịghọta ihe na-arịa ọrịa na Afrịka tinyere ọchịchọ ịsọpụrụ ihe magburu onwe ya, pụrụ iche. "<ref name="Lip" /> Selasi anaghị achọ ka a mara ya dị ka onye malitere Afropolitanism, "Ọ na-ekwu na ọ ghara ikwu na ọ bụ ya chepụtara ya, ọ na-eleda ọrụ nke ya anya na ihe niile sochiri ya. "<ref>Bady, Aaron, and Taiye Selasi. "[https://muse.jhu.edu/article/579297#img04 From That Stranded Place]." ''Transition'' 117 (2015): 148. Web.</ref> Mkparịta ụka nke Afropolitanism mụbara maka edemede ahụ, nke a mekwara ka ndị ọkà mmụta dị ka Simon Gikandi na Achille Mbembe "meezi" okwu ahụ, Afropolitan, n'ime echiche a maara nke ọma.<ref>Gehrmann, Susanne. "[http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2015.1112770?scroll=top&needAccess=true Cosmopolitanism With African Roots. Afropolitanism's Ambivalent Mobilities]". ''Journal of African Cultural Studies'' 28.1 (2015): 61–72. Web.</ref> N'otu afọ ahụ o dere edemede ahụ, o dere egwuregwu nke Avery Willis, nwa nwanne Toni Morrison mepụtara na obere ụlọ ihe nkiri.<ref>Stefanie Cohen, [https://online.wsj.com/news/articles/SB10001424127887323384604578328694096820534 "Growing Up With a Panther Mom"], ''The Wall Street Journal'', 28 February 2013.</ref>
N'afọ 2006, Morrison nyere Selasi otu afọ maka ide edemede; o dere "The Sex Lives of African Girls" iji mezue ya. ''Akụkọ'' ahụ, nke magazin UK ''Granta'' bipụtara na afọ 2011, soro na akụkọ nke ebipụta ma pụta dị ka obere akụkọ kacha mma nke Amerika obere na afọ 2012 ma ọbụ Best American Short Stories 2012.<ref>[http://www.granta.com/Online-Only/Interview-Taiye-Selasi "Interview: Taiye Selasi"], ''Granta'', 10 June 2011</ref>
N'afọ 2010 Ann Godoff nke ụlọ ọrụ Penguin Press zụrụ [[akwụkwọ]] akụkọ Selasi nke ọka na ede ede. E bipụtara akwụkwọ ''Ghana'' Must Go n'afọ 2013. Diana Evans nke ''The Guardian''<ref>[[Diana Evans]], [https://www.theguardian.com/books/2013/apr/03/ghana-must-go-selasi-review "Ghana Must Go by Taiye Selasi – review"], ''The Guardian'', 3 April 2013.</ref>, Margaret Busby nke The Independent, site na ''The Economist'', na ''The Wall Street Journal''<ref>Sam Sacks, [https://online.wsj.com/articles/SB10001424127887323978104578330071591213806 "An Auspicious How-Do-You-Do"], ''The Wall Street Journal'', 1 March 2013.</ref> toro akwụkwọ ahụ nke ọma.<ref>[[Margaret Busby]], [https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/books/reviews/ghana-must-go-by-taiye-selasi-8553725.html "Ghana Must Go, By Taiye Selasi" (review)], ''[[The Independent]]'', 29 March 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21573525-debut-particularly-gifted-writer-singular-voice "A singular voice"], ''The Economist'', 16 March 2013.</ref> A họpụtara ya dị ka otu n'ime akwụkwọ iri kacha mma nke afọ 2013 site na aka ndị ''Wall Street Journal'' na ndị ''The Economist''. N' afọ 2014, a chọpụtara ya na-ere akwụkwọ ahụ na mba iri abụọ na abụọ.<ref>Molly Fischer, [https://web.archive.org/web/20100615021628/http://www.observer.com/2010/daily-transom/penguin-press-buys-first-novel-salman-and-tonis-seal-approval "Penguin Press Buys First Novel with Salman and Toni’s Seal of Approval"], ''New York Observer'', 14 June 2010.</ref><ref>[https://online.wsj.com/articles/SB10001424052702303932504579256201892384922 "The WSJ Best Fiction of 2013"], ''The Wall Street Journal'', 13 December 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21591150-best-writing-2013-covered-among-other-things-american-foreign-policy-israel "Books of the year: Torrents of words"], ''The Economist'', 5 December 2013.</ref>
N'afọ 2013<ref>[http://granta.com/issues/granta-123-best-of-young-british-novelists/ ''Granta 123: Best of Young British Novelists 4''], Spring 2013.</ref>, a họpụtara Selasi dị ka otu n'ime ndị edemede iri abụọ na Britain ndị kacha mma nke <nowiki><i id="mwaw">Granta</i></nowiki>. N'afọ 2014 akpọrọ ya aha na ndepụta Africa39 Hay Festival maka ndị edemede Africa iri atọ na itoolu na-erubeghị afọ iri anọ "nke nwere ikike na nkà ịkọwa ihe na-eme ndepụta 'akwụkwọ maka Afrịka. "
Selasi na ndị omenkà ibe ya na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro. N'afọ 2012, ya na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ David Adjaye jikọrọ aka mepụta Gwangju River Reading Room, ọbá akwụkwọ nke ahụ ghe oghe na afọ 2013 dị ka akụkụ nke Gwangju Biennale's Folly II.<ref>[http://www.designboom.com/architecture/david-adjaye-taiye-selasi-gwangju-river-reading-room-12-20-2013/ "david adjaye & taiye selasi: gwangju river reading room"], designboom, 20 December 2013.</ref> Ya na onye nduzi Teddy Goitom, onye guzobere Stocktown, rụkọrọ ọrụ dị ka onye isi mmepụta nke ''Afripedia'', nke bụ usoro ihe omume banyere ndị na-emepụta ihe n'obodo ukwu dị iche iche na Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.afripedia.com/|title=Afripedia}}</ref> Ya na ndị na-emepụta ihe Fernando Meirelles na Hank Levine (''Obodo Chineke''), na arụ ọrụ make iwepụta ''Ọpụpụ'', ihe ngosi gbasara ka ndị mmadu si akwaga site na obodo ha ma gaa mba ụwa ndị ọzọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://exodusmovie.org/|title=Exodus Movie}}</ref>
N'afọ 2013 Selasi bụ onye ọka ikpe na ''ihe'' ngosi TV nke Ịtali nke akpọrọ Masterpiece na Rai 3. Andrea De Carlo so kwa ya na ọrụ ahụ <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2013/11/14/arts/television/masterpiece-an-italian-reality-show-for-writers.html|title=Tired Metaphors? Ciao, Contestant!|first=Tom|author=Rachman|work=[[The New York Times]]|date=13 November 2013}}</ref>
N'afọ 2015, Selasi pụtara dị ka onye edemede, na-edu nzukọ ọmụmụ ihe ederede, na nzukọ ndị edemede nke obodo Iceland nke ha n'eme kwa afọ na Reykjavik, [[Iceland]].<ref>{{Cite web|url=https://www.icelandwritersretreat.com/iwr-2015/|title=IWR 2015|date=2016-06-07|work=Iceland Writers Retreat|language=en-US|accessdate=2020-02-13}}</ref> Ọ bụkwa onye nyere aka na nchịkọ akụkọ nke akpọrọ New Daughters of Africa (nke Margaret Busby dezigharịrị, 2019).<ref>Onyeakabu, Adaobi (12 March 2019), [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/chimamanda-ngozi-adichie-taiye-selasi-among-200-female-contributors-for-new-daughters/tezdbp3 "Chimamanda Ngozi Adichie, Taiye Selasi among 200 female contributors for New Daughters of Africa Anthology"], ''Pulse Nigeria''.</ref>
== Ọrụ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* ''Ghana'' Must Go (2013)<ref>{{Cite web|title=Taiye Selasi's 'Ghana Must Go': A Reader's Response|url=http://www.thenewblackmagazine.com/view.aspx?index=3107|work=www.thenewblackmagazine.com|first=Juanita|author=Cox Westmaas|date=23 April 2013|accessdate=2020-05-30}}</ref>
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* "The Sex Lives of African Girls" (2011)<ref>{{Cite web|title='The Sex Lives of African Girls' by Taiye Selasi|url=https://www.litro.co.uk/2012/12/the-sex-lives-of-african-girls-by-taiye-selasi/|work=www.litro.co.uk|accessdate=2020-05-30}}</ref>
* "Driver" (2013)<ref name="Media Nigeria Biography">{{Cite web|author=|first=|date=2018-06-05|title=Biography Of Taiye Selasi|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-taiye-selasi/|accessdate=2021-05-27|work=Media Nigeria|language=en-US}}</ref>
* "Aliens of Extraordinary Ability" (2014)<ref name="Media Nigeria Biography" />
* "Brunhilda in Love" (2016)<ref name="Media Nigeria Biography" />
=== Ihe odide ===
* "Akwụkwọ Afrịka adịghị adị" (2013)<ref>{{Cite journal|author=Selasi|first=Taiye|title=African Literature Doesn't Exist|journal=Edition|issue=25|language=en, de|url=https://issuu.com/berlinerfestspiele/docs/bfs16_edition_25|date=1 November 2016|accessdate=2022-01-20}}</ref>
== Ntụrụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Taiye Selasi on Twitter
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go Taiye Selasi na-agụ site na] [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go ''Ghana''] Must Go. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* "Taiye Selasi & Colum McCann: Anyị niile si na ọtụtụ obodo". Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-im-multi-local-afropolitan Ajụjụ ọnụ na Taiye Selasi]. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
aaubkvq2emcrw9hk7mh9o5pnrm4n3su
95114
95112
2022-08-25T15:39:22Z
Oby Ezeilo
7065
/* Ntụrụaka */
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taiye Selasi''' (onye nke amụrụ n' ụbọchị nke abụọ nke ọnwa Nọvemba n'afọ 1979) bụ onye odee na onye na-ese foto, ma bụrụ kwa onye Britain-Amerika . <ref>{{Cite news|first=Tim|author=Lewis|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi: 'I'm very willing to follow my imagination'|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-interview-ghana-must|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> <ref>{{Cite news|first=Taiye|author=Selasi|accessdate=2019-03-27|title=Taiye Selasi on discovering her pride in her African roots|url=https://www.theguardian.com/books/2013/mar/22/taiye-selasi-afropolitan-memoir|work=The Guardian|date=22 March 2013}}</ref> Mgbọrọgwụ ya sitere [[Naijiria|na Naijiria]] na [[Ghana]], ọ kọwara onwe ya dị ka onye "obodo" Accra, Berlin, New York na Rome.
== Mmalite ndụ na Agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Taiye Selasi na London, ma zụlite ya na Brookline, Massachusetts. Ọ bụ onye nke mbụ nke ụmụ ejima nke Dr. Lade Wosornu, onye nke sitere na agbụrụ Ghana na ọkachamara onye dọkịta bekee na-ịwa ahụ na Saudi Arabia <ref>[http://www.uod.edu.sa/en/colleges/college-of-medicine/faculty/prof-lade-wosornu "Prof. Lade Wosornu"], [[University of Dammam]].</ref> ma bụrụ kwa onye dere ọtụtụ akwụkwọ uri, <ref>{{Cite web|url=https://www.amazon.com/s?ie=UTF8&rh=i%3Aaps%2Ck%3Alade%20wosornu&page=1|title=Lade Wosornu|work=Amazon|date=9 September 2009|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://newtimes.com.gh/story/1165|title=Prof. Lade Wosornu Compiles His Articles into A Book|work=The Ghanaian Times|accessdate=31 March 2011}}</ref> na nne ya onye nke bụ Dr. Juliette Tuakli, onye Naijiria, na arụ ọrụ dịka onye dibia bekee na Ghana, <ref>[http://www.jhsph.edu/research/centers-and-institutes/bill-and-melinda-gates-institute-for-population-and-reproductive-health/about/impacts/JTuakli.html "Dr. Juliette Tuakli, Child and Reproductive Health, University of Ghana, Legon]. The Bill and Melinda Gates Institute for Population and Reproductive Health</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|title=Juliette Tuakli|publisher=Jhsph.edu|accessdate=31 March 2011|archiveurl=https://archive.today/20121214215155/http://www.jhsph.edu/gatesinstitute/about/impacts/JTuakli.html|archivedate=14 December 2012}}</ref> bụrụkwa onye amara maka nkwado maka ikike ụmụaka, gụnyere ịbụ onye nwere ọnọdụ na bọọdụ United Way. Ndị mụrụ Selasi kewara mgbe ọ bụ nwa ọhụrụ. Ọ zutere nna mụrụ ya mgbe ọ dị afọ iri na abuọ. <ref>[https://www.standard.co.uk/lifestyle/esmagazine/family-matters-how-novelist-taiye-selasi-came-to-terms-with-her-very-modern-family-8560426.html "Family matters: how novelist Taiye Selasi came to terms with her very modern family"], ''London Evening Standard'', 5 April 2013.</ref>
Aha ya pụtara ejima mbụ n'asụsụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke bụ asụsụ nne ya. Ọ gbanwewo aha nna ya ugboro ugboro. Mgbe amuru ya, aha nna nne ya ka ọ zara. Ọ zakwara aha onye nke lụrụ nne ya (Williams). Mgbe ọ dị afọ iri na abuọ, ọ gbanwere zaa aha nna ya (Wosornu). Mgbe emesia, o kpebiri ịzaa aha nna ya bụ Tuakli-Wosornu. N'ikpeazụ ọ mesịrị gbanwee aha nna ya ka ọ bụrụ Selasi, okwu sitere n’asụsụ Ewe, nke ọ sụgharịrị dị ka “ekpere zara aza” ma ọ bụ “Chineke anụwo”. <ref>{{Cite web|author=Vitzthum|first=Virginia|date=2013-03-15|title=The Fascinator: Taiye Selasi|url=https://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile|accessdate=2020-07-02|work=ELLE|language=en-US}}</ref>
Selasi gụsịrị akwụkwọ ma nweta nzere nnukwu nsọpụrụ na BA maka ọmụmụ ihe gbasara America na mahadum nke Yale. Ọnwetakwara MPhil ya na mmekọrịta mba ụwa na Nuffield College, nke mahadum Oxford.<ref>{{Cite news|url=https://www.economist.com/1843/2014/10/23/the-loving-spoonful|title=The loving spoonful|work=The Economist|date=23 October 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://csaad.nyu.edu/artist-in-residence-february-2020-taiye-selasi/|title=Center for the Study of Africa and the African Diaspora - Artist-in-Residence February 2020: Taiye Selasi|date=9 October 2019}}</ref> Ejima ya, Yetsa Kehinde Tuakli, bụ onye physiatrist na mba US. Ọ bụ onye Afrịka mbụ so na International Paralympic Committee, ọ na-asọmpi n'ịwụli elu maka ndị otu mba Ghana.<ref>Virginia Vitzthum, [http://www.elle.com/life-love/personal-style/taiye-selasi-profile "The Fascinator: Taiye Selasi"], ''Elle'', 15 March 2013.</ref>
== Ọrụ ==
Na 2005 The LIP ''Magazine'' bipụtara "Bye-Bye, Babar (Ma ọ bụ: Gịnị bụ Afropolitan?)," Selasi's seminal text on Afropolitans.<ref name="Lip">Taiye Selasi, [http://thelip.robertsharp.co.uk/?p=76 "Bye-Bye, Babar"], ''The LIP Magazine'', 3 March 2005.</ref> Na "Bye Bye Babar", Selasi na-akọwa mba Afrịka ọhụrụ; ngwakọta sara mbara nke na-anabata ọdịiche ya: "Ma eleghị anya, ihe kachasị gosipụta nghọta Afropolitan bụ ịjụ ime ka ọ dị mfe; mgbalị ịghọta ihe na-arịa ọrịa na Afrịka tinyere ọchịchọ ịsọpụrụ ihe magburu onwe ya, pụrụ iche. "<ref name="Lip" /> Selasi anaghị achọ ka a mara ya dị ka onye malitere Afropolitanism, "Ọ na-ekwu na ọ ghara ikwu na ọ bụ ya chepụtara ya, ọ na-eleda ọrụ nke ya anya na ihe niile sochiri ya. "<ref>Bady, Aaron, and Taiye Selasi. "[https://muse.jhu.edu/article/579297#img04 From That Stranded Place]." ''Transition'' 117 (2015): 148. Web.</ref> Mkparịta ụka nke Afropolitanism mụbara maka edemede ahụ, nke a mekwara ka ndị ọkà mmụta dị ka Simon Gikandi na Achille Mbembe "meezi" okwu ahụ, Afropolitan, n'ime echiche a maara nke ọma.<ref>Gehrmann, Susanne. "[http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2015.1112770?scroll=top&needAccess=true Cosmopolitanism With African Roots. Afropolitanism's Ambivalent Mobilities]". ''Journal of African Cultural Studies'' 28.1 (2015): 61–72. Web.</ref> N'otu afọ ahụ o dere edemede ahụ, o dere egwuregwu nke Avery Willis, nwa nwanne Toni Morrison mepụtara na obere ụlọ ihe nkiri.<ref>Stefanie Cohen, [https://online.wsj.com/news/articles/SB10001424127887323384604578328694096820534 "Growing Up With a Panther Mom"], ''The Wall Street Journal'', 28 February 2013.</ref>
N'afọ 2006, Morrison nyere Selasi otu afọ maka ide edemede; o dere "The Sex Lives of African Girls" iji mezue ya. ''Akụkọ'' ahụ, nke magazin UK ''Granta'' bipụtara na afọ 2011, soro na akụkọ nke ebipụta ma pụta dị ka obere akụkọ kacha mma nke Amerika obere na afọ 2012 ma ọbụ Best American Short Stories 2012.<ref>[http://www.granta.com/Online-Only/Interview-Taiye-Selasi "Interview: Taiye Selasi"], ''Granta'', 10 June 2011</ref>
N'afọ 2010 Ann Godoff nke ụlọ ọrụ Penguin Press zụrụ [[akwụkwọ]] akụkọ Selasi nke ọka na ede ede. E bipụtara akwụkwọ ''Ghana'' Must Go n'afọ 2013. Diana Evans nke ''The Guardian''<ref>[[Diana Evans]], [https://www.theguardian.com/books/2013/apr/03/ghana-must-go-selasi-review "Ghana Must Go by Taiye Selasi – review"], ''The Guardian'', 3 April 2013.</ref>, Margaret Busby nke The Independent, site na ''The Economist'', na ''The Wall Street Journal''<ref>Sam Sacks, [https://online.wsj.com/articles/SB10001424127887323978104578330071591213806 "An Auspicious How-Do-You-Do"], ''The Wall Street Journal'', 1 March 2013.</ref> toro akwụkwọ ahụ nke ọma.<ref>[[Margaret Busby]], [https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/books/reviews/ghana-must-go-by-taiye-selasi-8553725.html "Ghana Must Go, By Taiye Selasi" (review)], ''[[The Independent]]'', 29 March 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21573525-debut-particularly-gifted-writer-singular-voice "A singular voice"], ''The Economist'', 16 March 2013.</ref> A họpụtara ya dị ka otu n'ime akwụkwọ iri kacha mma nke afọ 2013 site na aka ndị ''Wall Street Journal'' na ndị ''The Economist''. N' afọ 2014, a chọpụtara ya na-ere akwụkwọ ahụ na mba iri abụọ na abụọ.<ref>Molly Fischer, [https://web.archive.org/web/20100615021628/http://www.observer.com/2010/daily-transom/penguin-press-buys-first-novel-salman-and-tonis-seal-approval "Penguin Press Buys First Novel with Salman and Toni’s Seal of Approval"], ''New York Observer'', 14 June 2010.</ref><ref>[https://online.wsj.com/articles/SB10001424052702303932504579256201892384922 "The WSJ Best Fiction of 2013"], ''The Wall Street Journal'', 13 December 2013.</ref><ref>[https://www.economist.com/news/books-and-arts/21591150-best-writing-2013-covered-among-other-things-american-foreign-policy-israel "Books of the year: Torrents of words"], ''The Economist'', 5 December 2013.</ref>
N'afọ 2013<ref>[http://granta.com/issues/granta-123-best-of-young-british-novelists/ ''Granta 123: Best of Young British Novelists 4''], Spring 2013.</ref>, a họpụtara Selasi dị ka otu n'ime ndị edemede iri abụọ na Britain ndị kacha mma nke <nowiki><i id="mwaw">Granta</i></nowiki>. N'afọ 2014 akpọrọ ya aha na ndepụta Africa39 Hay Festival maka ndị edemede Africa iri atọ na itoolu na-erubeghị afọ iri anọ "nke nwere ikike na nkà ịkọwa ihe na-eme ndepụta 'akwụkwọ maka Afrịka. "
Selasi na ndị omenkà ibe ya na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro. N'afọ 2012, ya na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ David Adjaye jikọrọ aka mepụta Gwangju River Reading Room, ọbá akwụkwọ nke ahụ ghe oghe na afọ 2013 dị ka akụkụ nke Gwangju Biennale's Folly II.<ref>[http://www.designboom.com/architecture/david-adjaye-taiye-selasi-gwangju-river-reading-room-12-20-2013/ "david adjaye & taiye selasi: gwangju river reading room"], designboom, 20 December 2013.</ref> Ya na onye nduzi Teddy Goitom, onye guzobere Stocktown, rụkọrọ ọrụ dị ka onye isi mmepụta nke ''Afripedia'', nke bụ usoro ihe omume banyere ndị na-emepụta ihe n'obodo ukwu dị iche iche na Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.afripedia.com/|title=Afripedia}}</ref> Ya na ndị na-emepụta ihe Fernando Meirelles na Hank Levine (''Obodo Chineke''), na arụ ọrụ make iwepụta ''Ọpụpụ'', ihe ngosi gbasara ka ndị mmadu si akwaga site na obodo ha ma gaa mba ụwa ndị ọzọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://exodusmovie.org/|title=Exodus Movie}}</ref>
N'afọ 2013 Selasi bụ onye ọka ikpe na ''ihe'' ngosi TV nke Ịtali nke akpọrọ Masterpiece na Rai 3. Andrea De Carlo so kwa ya na ọrụ ahụ <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2013/11/14/arts/television/masterpiece-an-italian-reality-show-for-writers.html|title=Tired Metaphors? Ciao, Contestant!|first=Tom|author=Rachman|work=[[The New York Times]]|date=13 November 2013}}</ref>
N'afọ 2015, Selasi pụtara dị ka onye edemede, na-edu nzukọ ọmụmụ ihe ederede, na nzukọ ndị edemede nke obodo Iceland nke ha n'eme kwa afọ na Reykjavik, [[Iceland]].<ref>{{Cite web|url=https://www.icelandwritersretreat.com/iwr-2015/|title=IWR 2015|date=2016-06-07|work=Iceland Writers Retreat|language=en-US|accessdate=2020-02-13}}</ref> Ọ bụkwa onye nyere aka na nchịkọ akụkọ nke akpọrọ New Daughters of Africa (nke Margaret Busby dezigharịrị, 2019).<ref>Onyeakabu, Adaobi (12 March 2019), [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/chimamanda-ngozi-adichie-taiye-selasi-among-200-female-contributors-for-new-daughters/tezdbp3 "Chimamanda Ngozi Adichie, Taiye Selasi among 200 female contributors for New Daughters of Africa Anthology"], ''Pulse Nigeria''.</ref>
== Ọrụ ==
=== Akwụkwọ akụkọ ===
* ''Ghana'' Must Go (2013)<ref>{{Cite web|title=Taiye Selasi's 'Ghana Must Go': A Reader's Response|url=http://www.thenewblackmagazine.com/view.aspx?index=3107|work=www.thenewblackmagazine.com|first=Juanita|author=Cox Westmaas|date=23 April 2013|accessdate=2020-05-30}}</ref>
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* "The Sex Lives of African Girls" (2011)<ref>{{Cite web|title='The Sex Lives of African Girls' by Taiye Selasi|url=https://www.litro.co.uk/2012/12/the-sex-lives-of-african-girls-by-taiye-selasi/|work=www.litro.co.uk|accessdate=2020-05-30}}</ref>
* "Driver" (2013)<ref name="Media Nigeria Biography">{{Cite web|author=|first=|date=2018-06-05|title=Biography Of Taiye Selasi|url=https://www.medianigeria.com/biography-of-taiye-selasi/|accessdate=2021-05-27|work=Media Nigeria|language=en-US}}</ref>
* "Aliens of Extraordinary Ability" (2014)<ref name="Media Nigeria Biography" />
* "Brunhilda in Love" (2016)<ref name="Media Nigeria Biography" />
=== Ihe odide ===
* "Akwụkwọ Afrịka adịghị adị" (2013)<ref>{{Cite journal|author=Selasi|first=Taiye|title=African Literature Doesn't Exist|journal=Edition|issue=25|language=en, de|url=https://issuu.com/berlinerfestspiele/docs/bfs16_edition_25|date=1 November 2016|accessdate=2022-01-20}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Taiye Selasi on Twitter
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go Taiye Selasi na-agụ site na] [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-reading-ghana-must-go ''Ghana''] Must Go. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* "Taiye Selasi & Colum McCann: Anyị niile si na ọtụtụ obodo". Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
* [http://channel.louisiana.dk/video/taiye-selasi-im-multi-local-afropolitan Ajụjụ ọnụ na Taiye Selasi]. Vidio site na Louisiana Channel, 2013.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jk6fvtd1yokylr4u9ktjx6x78lrxkqj
Wikipedia cofffee
0
19180
95053
2022-08-25T13:21:42Z
2A01:5EC0:7002:D552:C0F7:3B13:35EF:9D59
Jiri 'Kọfị Wikipedia (na Bekee, kọfị Wikipedia) bụ aha otu n'ime akwụkwọ ịma kọfị kọfị Persia na ịntanetị yana otu n'ime ụdị mgbasa ozi Wikipedia. ==Onye ọ bụla nwere ike ịmepụta akụkọ na kọfị wikipedia?== Ugbu a, onye nrụpụta na-elekọta ya, mana onye ọ bụla nwere ike dezie kọfị Wikipedia wee mepụta akụkọ.' kere ihü
wikitext
text/x-wiki
Kọfị Wikipedia (na Bekee, kọfị Wikipedia) bụ aha otu n'ime akwụkwọ ịma kọfị kọfị Persia na ịntanetị yana otu n'ime ụdị mgbasa ozi Wikipedia.
==Onye ọ bụla nwere ike ịmepụta akụkọ na kọfị wikipedia?==
Ugbu a, onye nrụpụta na-elekọta ya, mana onye ọ bụla nwere ike dezie kọfị Wikipedia wee mepụta akụkọ.
bd3lxlz37w2ag4l6v9ax3shk6k0jbhx
95066
95053
2022-08-25T13:34:25Z
Org1015
13945
wikitext
text/x-wiki
Kọfị Wikipedia (na Bekee, kọfị Wikipedia) bụ aha otu n'ime akwụkwọ ịma kọfị kọfị Persia na ịntanetị yana otu n'ime ụdị mgbasa ozi Wikipedia.
==== Onye ọ bụla nwere ike ịmepụta akụkọ na kọfị wikipedia? ====
Ugbu a, onye nrụpụta na-elekọta ya, mana onye ọ bụla nwere ike dezie kọfị Wikipedia wee mepụta akụkọ.
== adreesị webụsaịtị ==
https://www.coffeewikipedia.org/
gjvggva5nb0rzs0bzm2h5vojj3v5upd
Greta Thunberg
0
19181
95122
2022-08-25T18:34:03Z
Timzy D'Great
12485
Kere ihu [[Greta Thunberg]]
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Swedish climate activist (born 2003)}}
{{Pp|small=yes}}
{{Use British English|date=January 2019}}
{{Use dmy dates|date=May 2022}}
{{Infobox person
| name = Greta Thunberg
| honorific_suffix = {{post-nominals|country=GBR|size=100%|FRSGS}}
| image = Greta Thunberg urges MEPs to show climate leadership (49618310531) (cropped).jpg
| alt = Portrait of Thunberg at the European Parliament in 2020
| caption = Thunberg in 2020
| birth_name = Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg<ref>{{cite web |title=The 2019 Makwan Prize is awarded to Greta Thunberg |url=http://www.everyonegroup.com/EveryOne/MainPage/Entries/2019/5/19_The_2019_Makwan_Prize_is_awarded_to_Greta_Thunberg.html |website=everyonegroup.com |publisher=EveryOne Group |date=19 May 2019 |access-date=30 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190831162831/http://www.everyonegroup.com/EveryOne/MainPage/Entries/2019/5/19_The_2019_Makwan_Prize_is_awarded_to_Greta_Thunberg.html |archive-date=31 August 2019 |url-status=live }}</ref><ref>{{cite news |title=Greta Thunberg ist eine schwedische Umweltaktivistin. Sie kämpft für den Klimaschutz und für eine bessere Zukunft. |trans-title=Greta Thunberg is a Swedish environmental activist. She is fighting for climate protection and a better future. |url=https://www.rtl.de/themen/personen/greta-thunberg-t11146.html |publisher=[[RTL (German TV channel)|RTL]] |access-date=29 November 2019 |language=de |archive-url=https://web.archive.org/web/20191106091837/https://www.rtl.de/themen/personen/greta-thunberg-t11146.html |archive-date=6 November 2019 |url-status=dead }}</ref>
| birth_date = {{birth date and age|2003|1|3|df=y}}
| birth_place = [[Stockholm]], Sweden
| death_date =
| death_place =
| occupation = {{hlist|Student|[[Environmental movement|environmental activist]]}}
| years_active = 2018–present
| movement = [[School strike for climate]]
| mother = [[Malena Ernman]]
| father = <!--- Father cannot be added here, because he does not have independent notability. -->
| relatives = [[Olof Thunberg]] (grandfather)
| honours = {{Plainlist|
* [[Honorary degree|Doctor Honoris Causa]], [[University of Mons]]
* [[Honorary degree|Honorary Doctor of Laws]] (LLD), [[University of British Columbia, Okanagan Campus|University of British Columbia's Okanagan Campus]]
}}
| awards = {{Plainlist|
* [[Fritt Ord Award]] (2019)
* [[Rachel Carson Prize (environmentalist award)|Rachel Carson Prize]] (2019)
* [[Ambassador of Conscience Award]] (2019)
* [[Right Livelihood Award]] (2019)
* [[International Children's Peace Prize]] (2019)
* [[Time Person of the Year|''Time'' Person of the Year]] (2019)
* [[Nordic Council Environment Prize]] (declined) (2019)<ref>{{cite news |title=Greta Thunberg rejects Nordic Council environmental award |work = BBC News|date = 30 October 2019|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-50232491#:~:text=Greta%20Thunberg%20has%20turned%20down,said%20it%20respected%20her%20decision. |access-date=9 September 2020 |archive-date=11 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201111212344/https://www.bbc.com/news/world-europe-50232491#:~:text=Greta%20Thunberg%20has%20turned%20down,said%20it%20respected%20her%20decision. |url-status=live }}</ref>
* [[Gulbenkian Prize]] for Humanity (2020)
}}
|signature = Greta Thunberg Signature.svg
| website =
}}
Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg (amụrụ na 3 Jenụwarị 2003) bụ onye Sweden na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nke a maara maka ịma ndị isi ụwa aka ime ihe ozugbo maka ibelata mgbanwe ihu igwe.<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|title=It's an existential crisis. Listen to scientists|date=23 April 2019|work=BBC|access-date=31 August 2019|archive-date=14 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190814200923/https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|url-status=live}}</ref>
Mgbalị Thunberg malitere mgbe ọ mere ka ndị mụrụ ya kwenye ka ha na-ahọrọ ụdị ndụ nke belatara akara ukwu carbon nke ha. N'ọnwa Ọgọst afọ 2018, mgbe ọ dị afọ iri na ise, ọ malitere nọrọ ụbọchị Fraịde ya n'èzi Swedish nzuko omeiwu iji kpọọ oku ka ike site n'ijide akara e dere Skolstrejk for climate (School strike for climate). Thunberg nwetara ọkwa na mbụ maka ntorobịa ya na ụzọ ọ na-ekwu okwu n'ezoghị ọnụ,<ref name="NEWS-SBS(2019-04-25)">{{Cite news|date=25 April 2019|title='Is my English OK?': Greta Thunberg's blunt speech to UK MPs|work=SBS News|url=https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|url-status=live|access-date=30 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190830044705/https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|archive-date=30 August 2019}}</ref> ma n'ihu ọha yana ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọgbakọ, ebe ọ na-akatọ ndị isi ụwa maka ọdịda ha emeghị ihe ọ chere na ọ bụ ihe zuru oke iji lebara nsogbu nke ọnọdụ ihu igwe anya.<ref name="NEWS-France24(2019-01-25)">{{Cite news|last=Nordstrom|first=Louise|date=25 January 2019|title=The Swedish teen holding world leaders accountable for climate change|publisher=[[France 24]]|url=https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|url-status=live|access-date=30 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902162731/https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|archive-date=2 September 2019}}</ref>
N'oge na-adịghị anya ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ tinyere aka na ngagharị iwe yiri nke ahụ na mpaghara nke ha. Ha jikọrọ aka haziri ngagharị iwe ihu igwe nke ụlọ akwụkwọ n'okpuru aha Fraịde maka Ọdịnihu. Mgbe Thunberg kwuchara okwu na ọgbakọ 2018 United Nations Climate Change Conference, ụmụ akwụkwọ na-eme kwa izu ebe n'ụwa. N'afọ 2019, enwere ọtụtụ ngagharị iwe ọtụtụ obodo achịkọtara nke gụnyere ihe karịrị otu nde ụmụ akwụkwọ ọ bụla.<ref name="NEWS-Time(2019-05-24)">{{Cite news |url=https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |title=Students From 1,600 Cities Just Walked Out of School to Protest Climate Change. It Could Be Greta Thunberg's Biggest Strike Yet |last=Haynes |first=Suyin |date=24 May 2019 |magazine=[[Time (magazine)|Time]] |access-date=22 July 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190723164619/https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |archive-date=23 July 2019 |url-status=live}}</ref> Iji zere ụgbọ elu carbon-intensive, Thunberg ji ụgbọ mmiri gaa North America, ebe ọ gara 2019 UN Climate Action Summit. Okwu ya n'ebe ahụ, nke o kwuru "Olee otu ị ga-esi mee ka ị ghara ịlụ ọgụ?", bụ nke ndị nta akụkọ nabatara n'ọtụtụ ebe ma tinye ya na egwu.<ref>{{Cite news|last=Weise|first=Elizabeth|title='How dare you?' Read Greta Thunberg's emotional climate change speech to UN and world leaders|url=https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|access-date=11 December 2020|work=USA TODAY|archive-date=30 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210130122356/https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web |title=What I learned about writing from reading Greta Thunberg's speech to the U.N. |last=Clark |first=Roy Peter |website=Poynter |date=15 October 2019 |url= https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030853/https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-date=12 July 2022|url-status=live}} An analysis of the effectiveness of Thunberg's "How Dare You" speech.</ref> Ọ na-asụ Bekee nke ọma, ọtụtụ n'ime mmekọrịta ọha na eze ya bụ n'asụsụ Bekee.
Mmụba mberede ya n'ụwa niile mere ka ọ bụrụ onye ndu n'etiti ndị na-eme ihe ike<ref>{{cite news |first=David |last=Wallace-Wells |url=https://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html |title=It's Greta's World |work=[[Intelligencer (website)|Intelligencer]]|date=17 September 2019|access-date=27 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190929204853/http://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html|archive-date=29 September 2019|url-status=live}}</ref> na onye ndị nkatọ na-elekwasi anya,<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|work=[[The New York Times]]|date=24 January 2020|title=Greta Thunberg Joins Climate March on Her Last Day in Davos|access-date=1 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200519193850/https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|archive-date=19 May 2020|url-status=live}}</ref> ọkachasị n'ihi ọnọdụ ntorobịa ya. The Guardian na akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ akọwaala mmetụta ya n'ụwa dị ka "mmetụta Greta".<ref name="NEWS-Guardian(2019-04-23)">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |title=The Greta Thunberg effect: at last, MPs focus on climate change |last=Watts |first=Jonathan |date=23 April 2019 |work=The Guardian |access-date=30 August 2019|issn=0261-3077 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190828192832/https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |archive-date=28 August 2019 |url-status=live}}</ref> Ọ natara ọtụtụ nsọpụrụ na onyinye, nke gụnyere Fellowship nke Royal Scottish Geographical Society, itinye ya na ndị 100 kachasị emetụta Time, ịbụ onye kachasị nta n'ime ndị Time nke Afọ, itinye ya n'ime ndepụta Forbes nke The World's 100 Most Powerful Women (2019),<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/power-women/list/|title=World's Most Powerful Women|work=[[Forbes]]|access-date=19 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20170920073036/https://www.forbes.com/power-women/list/|archive-date=20 September 2017|url-status=live}}</ref> na nhọpụta maka Nobel Peace Prize na 2019, 2020, na 2021.<ref>{{cite news|work=[[Reuters]]|title=Climate activist Thunberg heads growing field of Nobel Peace Prize candidates|date=26 February 2020|last=Solsvik|first=Terje|url=https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|access-date=24 March 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200324151247/https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|archive-date=24 March 2020|url-status=live}}</ref><ref name="nobel21">{{Cite news |title=Opinion: This year's Nobel Peace Prize should've gone to Greta Thunberg |last=Read |first=Rupert |newspaper=The Independent |date=9 October 2021 |url= https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030410/https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-date=12 July 2022|url-status=live}}</ref>
==Ndụ mmalite==
A mụrụ Thunberg na 3 Jenụwarị 2003, na Stockholm, Sweden<ref>{{cite news |url=https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |title=Greta Thunberg's climate campaign |publisher=Arctic Portal |date=21 February 2019 |access-date=20 September 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190920191729/https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |archive-date=20 September 2019 |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |url=http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |title=À 15 ans, elle remet les dirigeants mondiaux à leur place! |date=13 December 2018 |access-date=20 September 2019 |publisher=Sympatico |language=fr |author-last=Lobbe |trans-title=At 15, she's putting world leaders in their place! |author-first=Anne-Marie |archive-url=https://web.archive.org/web/20190318132406/http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |archive-date=18 March 2019 |url-status=dead }}</ref>, nwa nwanyị nke onye na-agụ egwu opera aha ya bụ Malena Ernman na onye na-eme ihe nkiri aha ya bụ Svante Thunberg. Nna nna ya bụ onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi Olof Thunberg.<ref name="Democracy Now"/><ref name=":7">{{Cite web|last=Hattenstone|first=Simon|date=25 September 2021|title=Greta Thunberg: 'I really see the value of friendship. Apart from the climate, almost nothing else matters'|url=https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2021/sep/25/greta-thunberg-i-really-see-the-value-of-friendship-apart-from-the-climate-almost-nothing-else-matters|access-date=26 February 2022|website=[[The Guardian]]}}</ref> O nwere nwanne nwanyị ọ tọrọ, Beata.
Thunberg kwuru na ọ nụrụ banyere mgbanwe ihu igwe n'afọ 2011, mgbe ọ dị afọ asatọ, ọ pụghịkwa ịghọta ihe mere na a na-eme obere ihe banyere ya.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)">{{cite AV media |first=Greta |last=Thunberg |date=24 November 2018 |title=School strike for climate – save the world by changing the rules |publisher=TEDxStockholm |url=https://www.youtube.com/watch?v=EAmmUIEsN9A&t=1m46s |access-date=29 January 2019 |time=1:46 |via=[[YouTube]] |quote=I was diagnosed with Asperger's syndrome, OCD, and selective mutism. That basically means I only speak when I think it's necessary. Now is one of those moments ... I think that in many ways, we autistic are the normal ones, and the rest of the people are pretty strange, especially when it comes to the sustainability crisis, where everyone keeps saying that climate change is an existential threat and the most important issue of all and yet they just carry on like before.}}</ref><ref name=":7" /> Ọnọdụ ahụ mere ka ọ daa mbà n'obi ma n'ihi ya, mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ kwụsịrị ikwu okwu na iri nri nke ukwuu ma tụfuo kilogram iri n'ime ọnwa abụọ.<ref>{{cite web |date=19 December 2018 |work=Common Dreams |url=https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |first=Jon |last=Queally |title=Depressed and Then Diagnosed With Autism, Greta Thunberg Explains Why Hope Cannot Save Planet But Bold Climate Action Still Can |access-date=3 January 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191128142643/https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |archive-date=28 November 2019 |url-status=dead }}</ref> N'ikpeazụ, a chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa Asperger, nsogbu obsessive-compulsive disorder (OCD), na selective mutism.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/><ref name=":7" /> N'otu n'ime okwu mbụ ya na-achọ ka a mee ihe na ihu igwe, Thunberg kọwara akụkụ nke ọnọdụ ya dị ka ihe pụtara na ọ "na-ekwu naanị mgbe ọ dị mkpa".<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/>
Thunberg lụsoro ịda mbà n'obi ọgụ ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ atọ ma ọ bụ anọ tupu ọ malite mkpọsa ọgbaghara ụlọ akwụkwọ ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/uk-50901789|title=Greta Thunberg's father: 'She is happy, but I worry'|date=30 December 2019|publisher=[[BBC News]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20191230133528/https://www.bbc.com/news/uk-50901789|archive-date=30 December 2019}}</ref> Mgbe ọ malitere ime ngagharị iwe, ndị mụrụ ya akwadoghị ọrụ ya. Nna ya kwuru na ọ masịghị ya ka ọ na-aghara ịga ụlọ akwụkwọ mana o kwuru, sị: "[Anyị] na-akwanyere ya ùgwù na ọ chọrọ iguzo. Ọ nwere ike ịnọdụ ala n'ụlọ ma bụrụ onye na-enweghị obi ụtọ, ma ọ bụ mee mkpesa, ma nwee obi ụtọ."<ref name=":0">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |title=The Swedish 15-year-old who's cutting class to fight the climate crisis |last=Crouch |first=David |date=1 September 2018 |newspaper=The Guardian |access-date=12 May 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190104073409/https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |archive-date=4 January 2019 |url-status=live}}</ref> Nne ya mere nchọpụta ya nke ọrịa Asperger na mba Sweden na Mee 2015, iji nyere ezinụlọ ndị ọzọ nọ n'ọnọdụ yiri nke ahụ aka.<ref>{{cite news|url=https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar|title=Det har varit ett helvetiskt år|last=Olsson|first=Christer|date=20 May 2015|work=[[Expressen]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20191010203419/https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar/|archive-date=10 October 2019|location=Stockholm|trans-title=That has been a hell of a year}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ kwetara na nchọpụta ya "egbochiwo m tupu", Thunberg eleghị Asperger ya anya dị ka ọrịa, kama ọ kpọrọ ya "ike dị egwu".<ref name="Rourke">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|title=Greta Thunberg responds to Asperger's critics: 'It's a superpower'|last1=Rourke|first1=Alison|date=2 September 2019|work=The Guardian|access-date=2 September 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902131133/https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|archive-date=2 September 2019}}</ref> E mechara kọwaa ya dị ka ọ bụghị naanị onye a ma ama na-ahụ maka mgbanwe ihu igwe, kamakwa onye a ma ma ama na na-ahụkarị maka ọrịa autism.<ref name=hattenstone/> Thunberg kwuru na 2021 na ọtụtụ ndị nọ na otu Fridays for Future nwere ọrịa autism, ma na-agụnye ma na-anabata. Ọ na-eche na ihe mere ọtụtụ ndị nwere ọrịa autism ji bụrụ ndị na-ahụ maka ihu igwe bụ na ha enweghị ike ile anya, ha ga-ekwukwa eziokwu ka ha na-ahụ ya: "Amaara m ọtụtụ ndị dara mbà n'obi, mgbe ahụ ha sonyeere usoro ihu igwe ma ọ bụ Fraịdee maka Ọdịnihu ma chọta nzube na ndụ ma chọta ọbụbụenyi na obodo a nabatara ha". Ọ na-ewere na ihe kachasị mma nke sitere na ọrụ ya bụ ọbụbụenyi na obi ụtọ.<ref name=hattenstone/>
Ruo ihe dị ka afọ abụọ, Thunberg mara ndị mụrụ ya aka ka ha belata akara carbon nke ezinụlọ ahụ na mmetụta zuru oke na gburugburu ebe obibi site na ịghọ ndị na-adịghi eri ihe ọbula wepụtara n'anụmanụ, upcycling, na ịkwụsị ife efe.<ref name="Democracy Now" /><ref>{{cite news |agency=AFP |url=https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case |title=Climate crusading schoolgirl Greta Thunberg pleads next generation's case |date=5 December 2018 |website=[[The Straits Times]]|access-date=22 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181206010339/https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case|archive-date=6 December 2018|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|title=Greta Thunberg, schoolgirl climate change warrior: 'Some people can let things go. I can't'|last=Watts|first=Jonathan|date=11 March 2019|work=[[The Guardian]]|access-date=24 October 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190311074634/https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|archive-date=11 March 2019|quote=Her parents were the guinea pigs. She discovered she had remarkable powers of persuasion, and her mother gave up flying, which had a severe impact on her career. Her father became a vegetarian.}}</ref> O kwuru na ọ gbalịrị igosi ha eserese na data, mana mgbe nke ahụ na-arụ ọrụ, ọ dọrọ ezinụlọ ya aka na ntị na ha na-ezu ọdịnihu ya.<ref>{{cite web |date=29 April 2019 |url=https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy |title=Environmentalist Greta Thunberg Made Her Parents Feel Guilty For Eating Meat And Dairy |last=Chiorando |first=Maria |website=Vegan News, Plant Based Living, Food, Health & more|access-date=28 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190927162030/https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy|archive-date=27 September 2019|url-status=live}}</ref> Ịhapụ ụgbọ elu n'akụkụ ụfọdụ pụtara na nne ya ga-ahapụ ọrụ mba ụwa ya dị ka onye na-agụ egwu opera.<ref name=":0" /> Mgbe BBC gbara ya ajụjụ ọnụ na Disemba 2019, nna ya kwuru, sị: "N'ikwu eziokwu, (nne ya) emeghị ya iji chekwaa ihu igwe. O mere ya iji zọpụta nwa ya n'ihi na ọ hụrụ ihe ọ pụtara nye ya, mgbe ahụ, mgbe o mere nke ahụ, ọ hụrụ ihe (Greta) si na ya too, ike ole o nwetara site na ya."<ref>{{cite news |first=Dominic |last=McGrath |access-date=4 January 2020 |url=https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |title='We thought it was a bad idea': Greta Thunberg's dad says he was worried about her climate activism. |work=Thejournal.ie |date=31 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191231205515/https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |archive-date=31 December 2019 |url-status=live }}</ref> Thunberg na-ekwu na mmeghachi omume na mgbanwe ndụ nke nne na nna ya nyere ya olileanya na nkwenye na ọ nwere ike ime mgbanwe.<ref name="Democracy Now" /> Mgbe a jụrụ ya na Septemba 2021 ma obi amamikpe maka ịkwụsị ọrụ nne ya, ọ tụrụ ya n'anya ajụjụ ahụ: "Ọ bụ nhọrọ ya. Emeghị m ka o mee ihe ọ bụla. Naanị ihe m nyere ya bụ ihe ọmụma iji mee ka mkpebi ya dabere.""<ref name=hattenstone/> A na-akọ akụkọ ezinụlọ ahụ n'akwụkwọ 2018 Scenes from the Heart,<ref>{{cite web|url=https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|title='Scenes From the Heart': Backstory of 16-Year-Old Climate Activist Greta Thunberg|last=Lambeck|first=Petra|date=6 May 2019|website=[[The Wire (India)|The Wire]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701174347/https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|archive-date=1 July 2019|access-date=31 August 2019}}</ref> nke emelitere na 2020 dị ka Ụlọ Anyị Na-ere Ọkụ: Scenes of a Family and a Planet in Crisis, na onyinye sitere n'aka ụmụ agbọghọ, na ezinụlọ dum a kwadoro dị ka ndị dere ya.<ref name=hattenstone/><ref name=onfire>{{cite web|quote=Our house is on fire. I am here to say, our house is on fire. According to the IPCC we are less than twelve years away from not being able to undo our mistakes|title=Our house is on fire: Greta Thunberg, 16, urges Davos leaders to act on climate|first=Greta|last=Thunberg|year=2019|website=theguardian.com|publisher=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/jan/25/our-house-is-on-fire-greta-thunberg16-urges-leaders-to-act-on-climate}}</ref>
Thunberg bụ nwa akwụkwọ na Franska Skolan, ụlọ akwụkwọ nke otu onye nwere nke dị n'etiti Stockholm, site na 2010 ruo 2018,<ref>{{Cite web|url=https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|title=Pedagogiska priset 2015 – Franska Skolan|language=sv-SE|access-date=16 February 2021|archive-date=4 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201204140733/https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news |url=https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|title=Läraren Anita fanns där under Gretas tuffa år - och strejkar nu med sin elev|work=[[Expressen]]|language=sv|access-date=16 February 2021|archive-date=9 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201109232246/https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|url-status=live}}</ref> mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara Kringlaskolan, ụlọ akwụkwọ dị na Södertälje.<ref>{{cite web |last1=Jällhage |first1=Lenita |title=Greta's teacher – about the activist's difficult years |url=https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |website=Läraren |access-date=10 March 2021 |archive-date=12 March 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210312072921/https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |url-status=live }}</ref>
==Ịgba mbọ==
===Mwakpo na Riksdag===
==Ebensidee==
{{Reflist}}
bt5etwz59hatvzsdw1e36j41v2xwpwk
95197
95122
2022-08-25T21:07:18Z
Timzy D'Great
12485
/* Ịgba mbọ */Added content
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Swedish climate activist (born 2003)}}
{{Pp|small=yes}}
{{Use British English|date=January 2019}}
{{Use dmy dates|date=May 2022}}
{{Infobox person
| name = Greta Thunberg
| honorific_suffix = {{post-nominals|country=GBR|size=100%|FRSGS}}
| image = Greta Thunberg urges MEPs to show climate leadership (49618310531) (cropped).jpg
| alt = Portrait of Thunberg at the European Parliament in 2020
| caption = Thunberg in 2020
| birth_name = Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg<ref>{{cite web |title=The 2019 Makwan Prize is awarded to Greta Thunberg |url=http://www.everyonegroup.com/EveryOne/MainPage/Entries/2019/5/19_The_2019_Makwan_Prize_is_awarded_to_Greta_Thunberg.html |website=everyonegroup.com |publisher=EveryOne Group |date=19 May 2019 |access-date=30 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190831162831/http://www.everyonegroup.com/EveryOne/MainPage/Entries/2019/5/19_The_2019_Makwan_Prize_is_awarded_to_Greta_Thunberg.html |archive-date=31 August 2019 |url-status=live }}</ref><ref>{{cite news |title=Greta Thunberg ist eine schwedische Umweltaktivistin. Sie kämpft für den Klimaschutz und für eine bessere Zukunft. |trans-title=Greta Thunberg is a Swedish environmental activist. She is fighting for climate protection and a better future. |url=https://www.rtl.de/themen/personen/greta-thunberg-t11146.html |publisher=[[RTL (German TV channel)|RTL]] |access-date=29 November 2019 |language=de |archive-url=https://web.archive.org/web/20191106091837/https://www.rtl.de/themen/personen/greta-thunberg-t11146.html |archive-date=6 November 2019 |url-status=dead }}</ref>
| birth_date = {{birth date and age|2003|1|3|df=y}}
| birth_place = [[Stockholm]], Sweden
| death_date =
| death_place =
| occupation = {{hlist|Student|[[Environmental movement|environmental activist]]}}
| years_active = 2018–present
| movement = [[School strike for climate]]
| mother = [[Malena Ernman]]
| father = <!--- Father cannot be added here, because he does not have independent notability. -->
| relatives = [[Olof Thunberg]] (grandfather)
| honours = {{Plainlist|
* [[Honorary degree|Doctor Honoris Causa]], [[University of Mons]]
* [[Honorary degree|Honorary Doctor of Laws]] (LLD), [[University of British Columbia, Okanagan Campus|University of British Columbia's Okanagan Campus]]
}}
| awards = {{Plainlist|
* [[Fritt Ord Award]] (2019)
* [[Rachel Carson Prize (environmentalist award)|Rachel Carson Prize]] (2019)
* [[Ambassador of Conscience Award]] (2019)
* [[Right Livelihood Award]] (2019)
* [[International Children's Peace Prize]] (2019)
* [[Time Person of the Year|''Time'' Person of the Year]] (2019)
* [[Nordic Council Environment Prize]] (declined) (2019)<ref>{{cite news |title=Greta Thunberg rejects Nordic Council environmental award |work = BBC News|date = 30 October 2019|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-50232491#:~:text=Greta%20Thunberg%20has%20turned%20down,said%20it%20respected%20her%20decision. |access-date=9 September 2020 |archive-date=11 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201111212344/https://www.bbc.com/news/world-europe-50232491#:~:text=Greta%20Thunberg%20has%20turned%20down,said%20it%20respected%20her%20decision. |url-status=live }}</ref>
* [[Gulbenkian Prize]] for Humanity (2020)
}}
|signature = Greta Thunberg Signature.svg
| website =
}}
Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg (amụrụ na 3 Jenụwarị 2003) bụ onye Sweden na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nke a maara maka ịma ndị isi ụwa aka ime ihe ozugbo maka ibelata mgbanwe ihu igwe.<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|title=It's an existential crisis. Listen to scientists|date=23 April 2019|work=BBC|access-date=31 August 2019|archive-date=14 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190814200923/https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|url-status=live}}</ref>
Mgbalị Thunberg malitere mgbe ọ mere ka ndị mụrụ ya kwenye ka ha na-ahọrọ ụdị ndụ nke belatara akara ukwu carbon nke ha. N'ọnwa Ọgọst afọ 2018, mgbe ọ dị afọ iri na ise, ọ malitere nọrọ ụbọchị Fraịde ya n'èzi Swedish nzuko omeiwu iji kpọọ oku ka ike site n'ijide akara e dere Skolstrejk for climate (School strike for climate). Thunberg nwetara ọkwa na mbụ maka ntorobịa ya na ụzọ ọ na-ekwu okwu n'ezoghị ọnụ,<ref name="NEWS-SBS(2019-04-25)">{{Cite news|date=25 April 2019|title='Is my English OK?': Greta Thunberg's blunt speech to UK MPs|work=SBS News|url=https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|url-status=live|access-date=30 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190830044705/https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|archive-date=30 August 2019}}</ref> ma n'ihu ọha yana ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọgbakọ, ebe ọ na-akatọ ndị isi ụwa maka ọdịda ha emeghị ihe ọ chere na ọ bụ ihe zuru oke iji lebara nsogbu nke ọnọdụ ihu igwe anya.<ref name="NEWS-France24(2019-01-25)">{{Cite news|last=Nordstrom|first=Louise|date=25 January 2019|title=The Swedish teen holding world leaders accountable for climate change|publisher=[[France 24]]|url=https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|url-status=live|access-date=30 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902162731/https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|archive-date=2 September 2019}}</ref>
N'oge na-adịghị anya ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ tinyere aka na ngagharị iwe yiri nke ahụ na mpaghara nke ha. Ha jikọrọ aka haziri ngagharị iwe ihu igwe nke ụlọ akwụkwọ n'okpuru aha Fraịde maka Ọdịnihu. Mgbe Thunberg kwuchara okwu na ọgbakọ 2018 United Nations Climate Change Conference, ụmụ akwụkwọ na-eme kwa izu ebe n'ụwa. N'afọ 2019, enwere ọtụtụ ngagharị iwe ọtụtụ obodo achịkọtara nke gụnyere ihe karịrị otu nde ụmụ akwụkwọ ọ bụla.<ref name="NEWS-Time(2019-05-24)">{{Cite news |url=https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |title=Students From 1,600 Cities Just Walked Out of School to Protest Climate Change. It Could Be Greta Thunberg's Biggest Strike Yet |last=Haynes |first=Suyin |date=24 May 2019 |magazine=[[Time (magazine)|Time]] |access-date=22 July 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190723164619/https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |archive-date=23 July 2019 |url-status=live}}</ref> Iji zere ụgbọ elu carbon-intensive, Thunberg ji ụgbọ mmiri gaa North America, ebe ọ gara 2019 UN Climate Action Summit. Okwu ya n'ebe ahụ, nke o kwuru "Olee otu ị ga-esi mee ka ị ghara ịlụ ọgụ?", bụ nke ndị nta akụkọ nabatara n'ọtụtụ ebe ma tinye ya na egwu.<ref>{{Cite news|last=Weise|first=Elizabeth|title='How dare you?' Read Greta Thunberg's emotional climate change speech to UN and world leaders|url=https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|access-date=11 December 2020|work=USA TODAY|archive-date=30 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210130122356/https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web |title=What I learned about writing from reading Greta Thunberg's speech to the U.N. |last=Clark |first=Roy Peter |website=Poynter |date=15 October 2019 |url= https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030853/https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-date=12 July 2022|url-status=live}} An analysis of the effectiveness of Thunberg's "How Dare You" speech.</ref> Ọ na-asụ Bekee nke ọma, ọtụtụ n'ime mmekọrịta ọha na eze ya bụ n'asụsụ Bekee.
Mmụba mberede ya n'ụwa niile mere ka ọ bụrụ onye ndu n'etiti ndị na-eme ihe ike<ref>{{cite news |first=David |last=Wallace-Wells |url=https://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html |title=It's Greta's World |work=[[Intelligencer (website)|Intelligencer]]|date=17 September 2019|access-date=27 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190929204853/http://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html|archive-date=29 September 2019|url-status=live}}</ref> na onye ndị nkatọ na-elekwasi anya,<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|work=[[The New York Times]]|date=24 January 2020|title=Greta Thunberg Joins Climate March on Her Last Day in Davos|access-date=1 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200519193850/https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|archive-date=19 May 2020|url-status=live}}</ref> ọkachasị n'ihi ọnọdụ ntorobịa ya. The Guardian na akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ akọwaala mmetụta ya n'ụwa dị ka "mmetụta Greta".<ref name="NEWS-Guardian(2019-04-23)">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |title=The Greta Thunberg effect: at last, MPs focus on climate change |last=Watts |first=Jonathan |date=23 April 2019 |work=The Guardian |access-date=30 August 2019|issn=0261-3077 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190828192832/https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |archive-date=28 August 2019 |url-status=live}}</ref> Ọ natara ọtụtụ nsọpụrụ na onyinye, nke gụnyere Fellowship nke Royal Scottish Geographical Society, itinye ya na ndị 100 kachasị emetụta Time, ịbụ onye kachasị nta n'ime ndị Time nke Afọ, itinye ya n'ime ndepụta Forbes nke The World's 100 Most Powerful Women (2019),<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/power-women/list/|title=World's Most Powerful Women|work=[[Forbes]]|access-date=19 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20170920073036/https://www.forbes.com/power-women/list/|archive-date=20 September 2017|url-status=live}}</ref> na nhọpụta maka Nobel Peace Prize na 2019, 2020, na 2021.<ref>{{cite news|work=[[Reuters]]|title=Climate activist Thunberg heads growing field of Nobel Peace Prize candidates|date=26 February 2020|last=Solsvik|first=Terje|url=https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|access-date=24 March 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200324151247/https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|archive-date=24 March 2020|url-status=live}}</ref><ref name="nobel21">{{Cite news |title=Opinion: This year's Nobel Peace Prize should've gone to Greta Thunberg |last=Read |first=Rupert |newspaper=The Independent |date=9 October 2021 |url= https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030410/https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-date=12 July 2022|url-status=live}}</ref>
==Ndụ mmalite==
A mụrụ Thunberg na 3 Jenụwarị 2003, na Stockholm, Sweden<ref>{{cite news |url=https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |title=Greta Thunberg's climate campaign |publisher=Arctic Portal |date=21 February 2019 |access-date=20 September 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190920191729/https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |archive-date=20 September 2019 |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |url=http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |title=À 15 ans, elle remet les dirigeants mondiaux à leur place! |date=13 December 2018 |access-date=20 September 2019 |publisher=Sympatico |language=fr |author-last=Lobbe |trans-title=At 15, she's putting world leaders in their place! |author-first=Anne-Marie |archive-url=https://web.archive.org/web/20190318132406/http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |archive-date=18 March 2019 |url-status=dead }}</ref>, nwa nwanyị nke onye na-agụ egwu opera aha ya bụ Malena Ernman na onye na-eme ihe nkiri aha ya bụ Svante Thunberg. Nna nna ya bụ onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi Olof Thunberg.<ref name="Democracy Now"/><ref name=":7">{{Cite web|last=Hattenstone|first=Simon|date=25 September 2021|title=Greta Thunberg: 'I really see the value of friendship. Apart from the climate, almost nothing else matters'|url=https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2021/sep/25/greta-thunberg-i-really-see-the-value-of-friendship-apart-from-the-climate-almost-nothing-else-matters|access-date=26 February 2022|website=[[The Guardian]]}}</ref> O nwere nwanne nwanyị ọ tọrọ, Beata.
Thunberg kwuru na ọ nụrụ banyere mgbanwe ihu igwe n'afọ 2011, mgbe ọ dị afọ asatọ, ọ pụghịkwa ịghọta ihe mere na a na-eme obere ihe banyere ya.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)">{{cite AV media |first=Greta |last=Thunberg |date=24 November 2018 |title=School strike for climate – save the world by changing the rules |publisher=TEDxStockholm |url=https://www.youtube.com/watch?v=EAmmUIEsN9A&t=1m46s |access-date=29 January 2019 |time=1:46 |via=[[YouTube]] |quote=I was diagnosed with Asperger's syndrome, OCD, and selective mutism. That basically means I only speak when I think it's necessary. Now is one of those moments ... I think that in many ways, we autistic are the normal ones, and the rest of the people are pretty strange, especially when it comes to the sustainability crisis, where everyone keeps saying that climate change is an existential threat and the most important issue of all and yet they just carry on like before.}}</ref><ref name=":7" /> Ọnọdụ ahụ mere ka ọ daa mbà n'obi ma n'ihi ya, mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ kwụsịrị ikwu okwu na iri nri nke ukwuu ma tụfuo kilogram iri n'ime ọnwa abụọ.<ref>{{cite web |date=19 December 2018 |work=Common Dreams |url=https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |first=Jon |last=Queally |title=Depressed and Then Diagnosed With Autism, Greta Thunberg Explains Why Hope Cannot Save Planet But Bold Climate Action Still Can |access-date=3 January 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191128142643/https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |archive-date=28 November 2019 |url-status=dead }}</ref> N'ikpeazụ, a chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa Asperger, nsogbu obsessive-compulsive disorder (OCD), na selective mutism.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/><ref name=":7" /> N'otu n'ime okwu mbụ ya na-achọ ka a mee ihe na ihu igwe, Thunberg kọwara akụkụ nke ọnọdụ ya dị ka ihe pụtara na ọ "na-ekwu naanị mgbe ọ dị mkpa".<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/>
Thunberg lụsoro ịda mbà n'obi ọgụ ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ atọ ma ọ bụ anọ tupu ọ malite mkpọsa ọgbaghara ụlọ akwụkwọ ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/uk-50901789|title=Greta Thunberg's father: 'She is happy, but I worry'|date=30 December 2019|publisher=[[BBC News]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20191230133528/https://www.bbc.com/news/uk-50901789|archive-date=30 December 2019}}</ref> Mgbe ọ malitere ime ngagharị iwe, ndị mụrụ ya akwadoghị ọrụ ya. Nna ya kwuru na ọ masịghị ya ka ọ na-aghara ịga ụlọ akwụkwọ mana o kwuru, sị: "[Anyị] na-akwanyere ya ùgwù na ọ chọrọ iguzo. Ọ nwere ike ịnọdụ ala n'ụlọ ma bụrụ onye na-enweghị obi ụtọ, ma ọ bụ mee mkpesa, ma nwee obi ụtọ."<ref name=":0">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |title=The Swedish 15-year-old who's cutting class to fight the climate crisis |last=Crouch |first=David |date=1 September 2018 |newspaper=The Guardian |access-date=12 May 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190104073409/https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |archive-date=4 January 2019 |url-status=live}}</ref> Nne ya mere nchọpụta ya nke ọrịa Asperger na mba Sweden na Mee 2015, iji nyere ezinụlọ ndị ọzọ nọ n'ọnọdụ yiri nke ahụ aka.<ref>{{cite news|url=https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar|title=Det har varit ett helvetiskt år|last=Olsson|first=Christer|date=20 May 2015|work=[[Expressen]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20191010203419/https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar/|archive-date=10 October 2019|location=Stockholm|trans-title=That has been a hell of a year}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ kwetara na nchọpụta ya "egbochiwo m tupu", Thunberg eleghị Asperger ya anya dị ka ọrịa, kama ọ kpọrọ ya "ike dị egwu".<ref name="Rourke">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|title=Greta Thunberg responds to Asperger's critics: 'It's a superpower'|last1=Rourke|first1=Alison|date=2 September 2019|work=The Guardian|access-date=2 September 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902131133/https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|archive-date=2 September 2019}}</ref> E mechara kọwaa ya dị ka ọ bụghị naanị onye a ma ama na-ahụ maka mgbanwe ihu igwe, kamakwa onye a ma ma ama na na-ahụkarị maka ọrịa autism.<ref name=hattenstone/> Thunberg kwuru na 2021 na ọtụtụ ndị nọ na otu Fridays for Future nwere ọrịa autism, ma na-agụnye ma na-anabata. Ọ na-eche na ihe mere ọtụtụ ndị nwere ọrịa autism ji bụrụ ndị na-ahụ maka ihu igwe bụ na ha enweghị ike ile anya, ha ga-ekwukwa eziokwu ka ha na-ahụ ya: "Amaara m ọtụtụ ndị dara mbà n'obi, mgbe ahụ ha sonyeere usoro ihu igwe ma ọ bụ Fraịdee maka Ọdịnihu ma chọta nzube na ndụ ma chọta ọbụbụenyi na obodo a nabatara ha". Ọ na-ewere na ihe kachasị mma nke sitere na ọrụ ya bụ ọbụbụenyi na obi ụtọ.<ref name=hattenstone/>
Ruo ihe dị ka afọ abụọ, Thunberg mara ndị mụrụ ya aka ka ha belata akara carbon nke ezinụlọ ahụ na mmetụta zuru oke na gburugburu ebe obibi site na ịghọ ndị na-adịghi eri ihe ọbula wepụtara n'anụmanụ, upcycling, na ịkwụsị ife efe.<ref name="Democracy Now" /><ref>{{cite news |agency=AFP |url=https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case |title=Climate crusading schoolgirl Greta Thunberg pleads next generation's case |date=5 December 2018 |website=[[The Straits Times]]|access-date=22 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181206010339/https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case|archive-date=6 December 2018|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|title=Greta Thunberg, schoolgirl climate change warrior: 'Some people can let things go. I can't'|last=Watts|first=Jonathan|date=11 March 2019|work=[[The Guardian]]|access-date=24 October 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190311074634/https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|archive-date=11 March 2019|quote=Her parents were the guinea pigs. She discovered she had remarkable powers of persuasion, and her mother gave up flying, which had a severe impact on her career. Her father became a vegetarian.}}</ref> O kwuru na ọ gbalịrị igosi ha eserese na data, mana mgbe nke ahụ na-arụ ọrụ, ọ dọrọ ezinụlọ ya aka na ntị na ha na-ezu ọdịnihu ya.<ref>{{cite web |date=29 April 2019 |url=https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy |title=Environmentalist Greta Thunberg Made Her Parents Feel Guilty For Eating Meat And Dairy |last=Chiorando |first=Maria |website=Vegan News, Plant Based Living, Food, Health & more|access-date=28 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190927162030/https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy|archive-date=27 September 2019|url-status=live}}</ref> Ịhapụ ụgbọ elu n'akụkụ ụfọdụ pụtara na nne ya ga-ahapụ ọrụ mba ụwa ya dị ka onye na-agụ egwu opera.<ref name=":0" /> Mgbe BBC gbara ya ajụjụ ọnụ na Disemba 2019, nna ya kwuru, sị: "N'ikwu eziokwu, (nne ya) emeghị ya iji chekwaa ihu igwe. O mere ya iji zọpụta nwa ya n'ihi na ọ hụrụ ihe ọ pụtara nye ya, mgbe ahụ, mgbe o mere nke ahụ, ọ hụrụ ihe (Greta) si na ya too, ike ole o nwetara site na ya."<ref>{{cite news |first=Dominic |last=McGrath |access-date=4 January 2020 |url=https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |title='We thought it was a bad idea': Greta Thunberg's dad says he was worried about her climate activism. |work=Thejournal.ie |date=31 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191231205515/https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |archive-date=31 December 2019 |url-status=live }}</ref> Thunberg na-ekwu na mmeghachi omume na mgbanwe ndụ nke nne na nna ya nyere ya olileanya na nkwenye na ọ nwere ike ime mgbanwe.<ref name="Democracy Now" /> Mgbe a jụrụ ya na Septemba 2021 ma obi amamikpe maka ịkwụsị ọrụ nne ya, ọ tụrụ ya n'anya ajụjụ ahụ: "Ọ bụ nhọrọ ya. Emeghị m ka o mee ihe ọ bụla. Naanị ihe m nyere ya bụ ihe ọmụma iji mee ka mkpebi ya dabere.""<ref name=hattenstone/> A na-akọ akụkọ ezinụlọ ahụ n'akwụkwọ 2018 Scenes from the Heart,<ref>{{cite web|url=https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|title='Scenes From the Heart': Backstory of 16-Year-Old Climate Activist Greta Thunberg|last=Lambeck|first=Petra|date=6 May 2019|website=[[The Wire (India)|The Wire]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701174347/https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|archive-date=1 July 2019|access-date=31 August 2019}}</ref> nke emelitere na 2020 dị ka Ụlọ Anyị Na-ere Ọkụ: Scenes of a Family and a Planet in Crisis, na onyinye sitere n'aka ụmụ agbọghọ, na ezinụlọ dum a kwadoro dị ka ndị dere ya.<ref name=hattenstone/><ref name=onfire>{{cite web|quote=Our house is on fire. I am here to say, our house is on fire. According to the IPCC we are less than twelve years away from not being able to undo our mistakes|title=Our house is on fire: Greta Thunberg, 16, urges Davos leaders to act on climate|first=Greta|last=Thunberg|year=2019|website=theguardian.com|publisher=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/jan/25/our-house-is-on-fire-greta-thunberg16-urges-leaders-to-act-on-climate}}</ref>
Thunberg bụ nwa akwụkwọ na Franska Skolan, ụlọ akwụkwọ nke otu onye nwere nke dị n'etiti Stockholm, site na 2010 ruo 2018,<ref>{{Cite web|url=https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|title=Pedagogiska priset 2015 – Franska Skolan|language=sv-SE|access-date=16 February 2021|archive-date=4 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201204140733/https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news |url=https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|title=Läraren Anita fanns där under Gretas tuffa år - och strejkar nu med sin elev|work=[[Expressen]]|language=sv|access-date=16 February 2021|archive-date=9 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201109232246/https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|url-status=live}}</ref> mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara Kringlaskolan, ụlọ akwụkwọ dị na Södertälje.<ref>{{cite web |last1=Jällhage |first1=Lenita |title=Greta's teacher – about the activist's difficult years |url=https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |website=Läraren |access-date=10 March 2021 |archive-date=12 March 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210312072921/https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |url-status=live }}</ref>
==Ịgba mbọ==
===Mwakpo na Riksdag===
[[File:Greta Thunberg 4.jpg|thumb|Thunberg n'ihu ụlọ ndị omeiwu Sweden, na-ejide "Skolstrejk för klimatet" (O
Ọgbaghara ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe) akara, Stockholm, August 2018]]
[[File:Old town Stockholm the bike of Greta.jpeg|thumb|Ịnyịnya ígwè na Stockholm na-arutu aka na Thunberg: "A ghaghị ile nsogbu ihu igwe anya dị ka nsogbu! Ọnọdụ ihu igwe bụ ihe kachasị mkpa maka ntuli aka!" (11 Septemba 2018)]]
[[File:"FridaysForFuture" protest Berlin 14-12-2018 03.jpg|thumb|Ihe ịrịba ama na [[Berlin]], 14 Disemba 2018]]
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2018, Thunberg malitere ọgbaghara ihu igwe n'ụlọ akwụkwọ na okwu ihu ọha nke ọ ghọrọ onye na-ahụ maka ihu igwe n'ụwa niile. N'ajụjụ ọnụ ya na Amy Goodman nke Democracy Now! jụrụ ha, o kwuru na ọ nwetara echiche nke ọgbaghara ihu igwe mgbe ịgba égbè n'ụlọ akwụkwọ na United States na Febụwarị 2018 mere ka ọtụtụ ndị ntorobịa jụ ịlaghachi n'ụlọ Akwụkwọ. Ndị na-eto eto a na-eme ihe na Marjory Stoneman Douglas High School na Parkland, Florida, gara n'ihu na-ahazi March for Our Lives iji kwado njikwa égbè ka ukwuu. Na Mee 2018, Thunberg meriri asọmpi edemede mgbanwe ihu igwe nke akwụkwọ akụkọ Sweden Svenska Dagbladet. N'akụkụ ụfọdụ, o dere "Achọrọ m inwe obi iru ala. Kedụ ka m ga-esi nwee obi iru ala mgbe m maara na anyị nọ na nsogbu kachasị njọ n'akụkọ ihe mere eme mmadụ?"
Mgbe akwụkwọ akụkọ ahụ bipụtasịrị akụkọ ya, Bo Thorén sitere na Fossil Free Dalsland kpọtụrụ ya, otu nwere mmasị ime ihe gbasara mgbanwe ihu igwe. Thunberg gara nzukọ ha ole na ole. N'otu n'ime ha, Thorén tụrụ aro ka ụmụaka ụlọ akwụkwọ nwere ike ime mgbanwe maka mgbanwe ihu igwe. Thunberg gbalịsịrị ike ime ka ndị na-eto eto ndị ọzọ tinye aka mana ndi "ọ dịghị onye nwere mmasị n'ezie", ya mere o mechara kpebie ịga n'ihu na ọgbaghara ahụ n'onwe ya.
N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2018, Thunberg, onye ka malitere na klas nke itoolu, kpebiri ịghara ịga ụlọ akwụkwọ ruo mgbe ntuli aka Sweden nke afọ 2018 na Septemba itoolu; ngagharị iwe ya malitere mgbe oke okpomọkụ na ọkụ ọhịa n'oge ọkọchị kachasị ọkụ na Sweden na ọ dịkarịa ala afọ 262. Ihe ọ chọrọ bụ ka gọọmentị Sweden belata ikuku carbon dịka nkwekọrịta Paris si dị, ọ na-eme mkpesa site n'ịnọdụ ala n'èzí Riksdag kwa ụbọchị ruo izu atọ n'oge ụlọ akwụkwọ na akara Skolstrejk för klimatet (Ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe).
Thunberg kwuru na ndị nkuzi ya nwere echiche kewara ekewa banyere igha klas ya iji mee ka o doo anya. Ọ na-ekwu, sị: "Dị ka ndị mmadụ, ha na-eche na ihe m na-eme dị mma, mana dị ka ndị nkuzi, ha na'ekwu na m kwesịrị ịkwụsị".
===Mgbalị mgbasa ozi mmekọrịta===
Mgbe Thunberg biputara foto nke ụbọchị ọgbaghara mbụ ya na Instagram na Twitter, akaụntụ mgbasa ozi mmekọrịta ndị ọzọ malitere ngwa ngwa. Ndị na-eme ngagharị iwe na-eto eto a ma ama mere ka post Instagram ya dịkwuo elu, n'ụbọchị nke abụọ, ndị ọzọ na-eme ihe na-esonyere ya. Onye nnọchi anya ụlọ akụ Finland Nordea hotara otu n'ime tweets Thunberg nye ihe karịrị ndị na-eso ụzọ pụkụ narị abụọ. Profaịlụ mgbasa ozi mmekọrịta nke Thunberg dọtara ndị nta akụkọ obodo ha akụkọ ha nwetara mgbasa ozi mba ụwa n'ihe karịrị otu izu.
Otu ụlọ ọrụ mgbasa ozi mmekọrịta na Sweden nke na-elekwasị anya na ihu igwe bụ We Don't Have Time (WDHT), nke Ingmar Rentzhog guzobere. O kwuru na ọgbaghara ya malitere ịdọta uche ọha na eze mgbe ọ bịakwutere onye na-ese foto n'efu ma tinye foto Thunberg na ibe Facebook ya na akaụntụ Instagram, yana vidiyo n'asụsụ Bekee nke o tinyere na ọwa YouTube nke ụlọ ọrụ ahụ. Rentzhog mechara gwa Thunberg ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ ndị ntorobịa na-akwụghị ụgwọ na WDHT. Mgbe ahụ, o jiri aha ya na onyinyo ya n'enweghị ihe ọmụma ma ọ bụ ikike ya iji nweta ọtụtụ nde maka ụlọ ọrụ WDHT maka uru, We Don't Have Time AB, nke Rentzhog bụ onye isi ọrụ. Thunberg enwetaghị ego ọ bụla sitere n'aka ụlọ ọrụ ahụ ma kwụsị ọrụ onye ndụmọdụ afọ ofufo ya na WDHT ozugbo ọ ghọtara na ha na-enweta ego site na aha ya.
Mgbe Ọktọba 2018 gasịrị, ọrụ Thunberg gbanwere site na naanị mkpesa gaa na isonye na ngagharị iwe na Europe niile; na-eme ọtụtụ okwu ihu ọha dị elu, ma na-akpali ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ndị na-eso ụzọ ya na usoro mgbasa ozi mmekọrịta. Mgbe ntuli aka nke Disemba 2018 gasịrị, Thunberg gara n'ihu na-eme ngagharị iwe naanị ụbọchị Fraịdee. Ọ kpaliri ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ dị gburugburu ụwa ka ha sonye na ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ. N'ọnwa ahụ, ihe karịrị ụmụ akwụkwọ pụkụ ịrị abụọ emeela ngagharị iwe na ọ dịkarịa ala obodo narị abụọ na ịrị asaa.
Thunberg kwuru okwu megide National Eligibility cum Entrance Test (Undergraduate) 2020 na Joint Entrance Examination 2020 nke a na-eme na India n'ọnwa Septemba. O kwuru na ọ bụ ihe na-ezighị ezi ka ụmụ akwụkwọ pụta maka ule n'oge ọrịa na-efe efe zuru ụwa ọnụ. O kwukwara na idei mmiri nke dakwasịrị steeti ndị dị ka Bihar na Assam, nke kpatara nnukwu mbibi maka ụmụ amaala, emetụtala ụmụ akwụkwọ India nke ukwuu.
N'abalị atọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2021, Thunberg dere ozi na Twitter iji kwado ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo India na-eme n'afọ 2020 na 2021. Ndị na-ahụ maka mba n'anya na-emegide ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo gbara ihe oyiyi nke Thunberg ọkụ na Delhi; ndị na-eme ngagharị iwe na-akatọkwa ntinye aka mba ụwa n'ihe ndị dị n'ime India. Ozi Twitter nke Greta Thunberg nwetara nkatọ site n'aka gọọmentị India, nke kwuru na ọ bụ okwu dị n'ime. N'ozi Twitter mbụ ya, Thunberg jikọtara ya na akwụkwọ nke nyere ngwá ọrụ mkpọsa maka ndị chọrọ ịkwado ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo. Ngwá ọrụ a nwere ndụmọdụ gbasara hashtags na otu esi etinye aka na mkpesa mana ọ gụnyekwara ihe ndị a tụrụ aro karịa ndị metụtara mkpesa onye ọrụ ugbo ahụ. N'oge na-adịghị anya, o hichapụrụ tweet ahụ, na-ekwu na akwụkwọ ahụ "bụ ihe mgbe ochie" ma jikọta ya na nke ọzọ "iji mee ka onye ọ bụla na-amaghị ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo na-aga n'ihu na India ghọta ọnọdụ ahụ nke ọma ma mee mkpebi banyere otu esi akwado ndị ọrụ ugbe dabere na nyocha nke ha". E jidere onye India dị afọ iri abụọ na abụọ na-ahụ maka ihu igwe nke dezigharịrị ngwá ọrụ ahụ, Disha Ravi, n'okpuru ebubo nke ịgba ọchịchị mgba okpuru na nkata mpụ na 16 Febụwarị.
===Ngagharị iwe na okwu na Europe===
[[File:FridaysForFuture protest Berlin 19-07-2019 29.jpg|thumb|left|Thunberg na 2019 Fridays For Future protest na Berlin]]
[[File:Dina Titus listened to Greta Thunberg on Climate Change.jpg|thumb|right|Dina Titus na-ege Thunberg ntị na-ekwu maka mkpa dị ngwa iji dozie mgbanwe ihu igwe]]
Okwu ya n'oge nnọkọ nke 2018 United Nations Climate Change Conference (COP24) gbasara n'ebe niile. O kwuru na ndị isi ụwa nọ ebe ahụ "ezughị oke ikwu ihe dị ka ọ dị". Na ọkara mbụ nke afọ 2019, ọ sonyeere ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ dị iche iche gburugburu Europe, a kpọkwara ya ka ọ kwuo okwu na nnọkọ na ndị omeiwu dị iche iche. Na Jenụwarị 2019 World Economic Forum, Thunberg kwuru okwu ebe o kwuru, sị: "Ụlọ anyị na-ere ọkụ". Ọ gwara ndị omeiwu Britain, Europe na France okwu, ebe n'okwu nke ikpeazụ ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka nri gbochiri ya. Na nzukọ dị mkpirikpi ya na Thunberg, Popu Francis kelere ya ma gbaa ya ume ka ọ gaa n'ihu. Ka ọ na-erule Maachị 2019, Thunberg ka na-eme ngagharị iwe ya mgbe niile n'èzí ụlọ omebe iwu Sweden na Fraịdee ọ bụla, ebe ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ na-esonyere ya mgbe ụfọdụ. Dị ka nna ya si kwuo, ọrụ ya emegideghị ọrụ ụlọ akwụkwọ ya, mana o nweela obere oge ezumike. Ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị ala na akara dị mma. N'ọnwa Julaị 2019, magazin Time kọrọ na Thunberg na-ewere "afọ izu ike" site n'ụlọ akwụkwọ, na-ezube ime njem na Amerịka ka ọ na-ezute ndị mmadụ sitere na mgbanwe ihu igwe.
===Afọ ịzụ ike===
N'ọnwa Ọgọstụ 2019, Thunberg ji ụgbọ miri gafee Oké Osimiri Atlantic site na Plymouth, England, gaa New York, USA, na ụgbọ mmiri na-agba ọsọ 60 feet (18 m) Malizia II, nke nwere akụkụ anyanwụ na igwe turbines n'okpuru mmiri. A mara ọkwa njem ahụ dị ka ụzọ gafere Atlantic na-anọpụ iche na carbon na-eje ozi dị ka ngosipụta nke nkwenkwe Thunberg kwupụtara banyere mkpa ọ dị ibelata ikuku.
France 24 kọrọ na ọtụtụ ndị ọrụ ga-efega New York iji mee ka ụgbọ mmiri laghachi Europe. Njem ahụ were ụbọchị iri na ise, site na 14 ruo 28 Ọgọst 2019. A kpọrọ Thunberg ka ọ gbaa akaebe na Kọmitii Nhọrọ Ụlọ US na Nsogbu ihu igwe na 18 Septemba. Kama ịgba akaebe, o nyere nkwupụta ahịrịokwu asatọ ma nyefee akụkọ pụrụ iche nke IPCC na Global Warming nke 1.5 °C dị ka ihe akaebe.
===Nzukọ Nzukọ nke UN maka Mmekọrịta Ihu igwe===
[[File:Marche pour le climat 27-09-2019 (Montréal) 14.jpg|thumb|right|Thunberg na Septemba 2019 Climate March, Montreal]]
N'otu, otu ahụ kwupụtara na ha emeela mkpesa megide mba ise na-anọghị n'ụzọ iji mezuo ebumnuche mbelata ikuku ha kwere nkwa imezu na nkwekọrịta Paris ha: Argentina, Brazil, France, Germany, na Turkey. Mkpesa ahụ na-ama mba ndị a aka n'okpuru Protocol Nhọrọ nke Atọ na Nkwekọrịta na Ikike nke Nwatakịrị. Nkwekọrịta ahụ bụ usoro ikpe nke na-enye ụmụaka ma ọ bụ ndị nnọchi anya ha, ndị kwenyere na e mebiri ikike ha, iji weta mkpesa n'ihu 'òtù nkwekọrịta' dị mkpa, Kọmitii na-ahụ maka ikike nke nwatakịrị. Ọ bụrụ na mkpesa ahụ gara nke ọma, a ga-agwa mba ndị ahụ ka ha zaghachi, mana aro ọ bụla abụghị iwu.
Na 23 Septemba, Thunberg gara nzukọ UN Climate Action Summit na New York City. N'ụbọchị ahụ, United Nations Children's Fund (UNICEF) kwadoro nzukọ ndị nta akụkọ ebe Thunberg sonyeere ụmụaka iri na ise ndị ọzọ nke gụnyere Ayakha Melithafa, Alexandria Villaseñor, Catarina Lorenzo, Carl Smith na ndị ọzọ.
===Oge mgbụsị akwụkwọ nke ihu igwe zuru ụwa ọnụ===
Na mba Canada, Thunberg sonyere na ngagharị iwe ihu igwe n'obodo dị iche iche nke gụnyere Montreal, Edmonton na Vancouver nke gụnyere iduzi nzukọ ihu igwe dị ka akụkụ nke 27 Septemba 2019 Global Climate Strike na Montreal. Ihe karịrị nde mmadụ anọ bịara ngagharị iwe ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe na 20 na 27 Septemba 2019, dị ka otu n'ime ndị na-ahazi ya si kwuo. Ọtụtụ narị puku mmadụ sonyere na ngagharị iwe a kọwara dị ka nke kachasị ukwuu n'akụkọ ihe mere eme nke obodo ahụ. Onye isi obodo Montreal nyere ya nnwere onwe nke obodo ahụ. Praịm Minista Justin Trudeau bịara, Thunberg na ya kwurịtara okwu n'ụzọ dị mkpirikpi. Mgbe ọ nọ na United States, Thunberg sonyere na ngagharị iwe ihu igwe na New York City na Alexandria Villaseñor na Xiye Bastida, na Washington DC ya na Jerome Foster II, Iowa City, Los Angeles, Charlotte, Denver na Haven Coleman, na Standing Rock Indian Reservation na Tokata Iron Eyes. N'obodo dị iche iche, okwu isi okwu Thunberg malitere site n'ịkwado na ọ guzo n'ala nke bụ nke ndị obodo, na-asị: "N'ịkweta nnukwu ikpe na-ezighị ezi a na-emegbu ndị a, anyị ga-ekwukwa banyere ọtụtụ ndị ohu na ndị ọrụ ha ụwa ka na-erite uru taa".
===Ntinye aka na COP25===
Thunberg bu n'obi ịnọgide na Amerịka iji gaa United Nations Climate Change Conference (COP25) nke e mere atụmatụ na Santiago, Chile, na Disemba. Otú ọ dị, a mara ọkwa na ọkwa dị mkpirikpi na a ga-ebugharị COP25 na Madrid, Spain, n'ihi nnukwu ọgba aghara ọha na eze na Chile. Thunberg ajụla ife efe n'ihi ikuku carbon sitere na njem ụgbọ elu, ya mere o biputere na mgbasa ozi mmekọrịta na ọ dị ya mkpa ịgafe Oké Osimiri Atlantic. Riley Whitelu na nwunye ya, Elayna Carausu, ndị Australia abụọ na-agba gburugburu ụwa n'ụgbọ mmiri ha dị mita iri anọ na asatọ (15 m) La Vagabonde, kwuru ka ha buru ya. Ya mere na 13 Nọvemba 2019, Thunberg si Hampton, Virginia, gaa Lisbon, Portugal. Ozi ọpụpụ ya bụ otu ihe ahụ ọ dị kemgbe ọ malitere ọrụ ya: "Ozi m nye ndị America bụ otu ihe dị ka onye ọ bụla na-ekwu na ọ ga-adị n'otu n'azụ sayensị ma rụọ ọrụ na sayensị."
Thunberg rutere n'ọdụ ụgbọ mmiri Lisbon na 3 Disemba 2019, wee gaa Madrid iji kwuo okwu na COP25 ma sonye na Fraịdee maka ndị na-eme ngagharị iwe n'ọdịnihu. N'oge mkparịta ụka ndị nta akụkọ tupu ngagharị ahụ, ọ kpọrọ oku maka "omume siri ike" ndị ọzọ, na-ekwu na ọgba aghara ụlọ akwụkwọ zuru ụwa ọnụ n'afọ gara aga "enwetaghị ihe ọ bụla" n'ihi na ikuku gas na-ekpo ọkụ ka na-arị elu site na pasent anọ kemgbe afọ 2015.
===Mgbalị ndị ọzọ na Europe na njedebe nke afọ izu ike===
[[File:Greta Thunberg Lausanne - Palais de Rumine 17 Janvier 2020 copie.jpg|thumb|Thunberg na-agwa ìgwè mmadụ karịrị pụkụ ịrị okwu na 17 Jenụwarị 2020 maka ihu igwe na Lausanne, Switzerland]]
N'abalị iri atọ n'ọnwa Disemba n'afọ 2019, Thunberg bụ onye nchịkọta akụkọ nke mmemme ihe omume ugbu a nke BBC Radio, Today Programme. Mbipụta Thunberg nke mmemme ahụ gosipụtara ajụjụ ọnụ banyere mgbanwe ihu igwe na Sir David Attenborough, onye isi ọba ego nke mba England Mark Carney, Massive Attack's Robert Del Naja, na onye isi Shell Oil Maarten Wetselaar. BBC mechara wepụta pọdkastị nwere ajụjụ ọnụ ndị a na ihe ndị ọzọ dị mkpa. Na 11 Jenụwarị 2020, Thunberg kpọrọ ụlọ ọrụ Germany Siemens ka ọ kwụsị nnyefe nke ngwá ọrụ ụgbọ okporo ígwè na Carmichael coal mine na-ese okwu nke ụlọ ọrụ India Adani Group na Australia na-arụ ọrụ, mana na 13 Jenụwarị, Siemens kwuru na ọ ga-aga n'ihu na-asọpụrụ nkwekọrịta ya na Adani.
Na 21 Jenụwarị 2020, Thunberg laghachiri na World Economic Forum nke e mere na Davos, Switzerland, wee kwuo okwu abụọ, ma sonye n'otu mkparịta ụka nke The New York Times World Economic forum kwadoro. Thunberg jiri ọtụtụ n'ime isiokwu ndị dị n'okwu ya gara aga mee ihe, mana o lekwasịrị anya n'otu n'ime ha: "Ụlọ anyị ka na-ere ọkụ". Thunberg mere ihe ọchị na ọ pụghị ime mkpesa na a naghị anụ ya, na-asị: "A na-anụ m mgbe niile".
N'ọnwa Febụwarị afọ 2020, Thunberg gara Mahadum Oxford izute Malala Yousafzai, onye Pakistan na-enweta ihe nrite Nobel Peace Prize maka agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị nke ndị Taliban gbara egbe n'isi dị ka nwa akwụkwọ. Thunberg mechara sonye n'ọgbaghara ụlọ akwụkwọ na Bristol. Na 4 Maachị 2020, Thunberg gara nzukọ pụrụ iche nke Kọmitii Gburugburu Ebe Obibi nke European Parliament iji kwuo maka Iwu Ọnọdụ Ihu igwe nke Europe. N'ebe ahụ, o kwupụtara na ọ na-ewere atụmatụ ọhụrụ maka iwu ihu igwe nke European Commission bipụtara ka ọ bụrụ inyefe onwe ya.
N'abalị iri abụọ na anọ n'ọnwa Ọgọstụ 2020, Thunberg kwụsịrị "afọ ezumike" ya n'ụlọ akwụkwọ mgbe ọ laghachiri na klas. Ọrịa COVID-19 gbochiri njem na nzukọ na 2020 na 2021.
===Ọrụ ịntanetị n'ihi COVID-19===
Na mbido afọ 2020, nzaghachi ọrịa COVID-19 chọrọ mgbanwe omume nke gụnyere ịnọpụ iche na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nnọpụiche, na mkpuchi ihu. N'ụbochị nke ịrị na atọ nke ọnwa Maachị Afọ 2020, Thunberg kwuru na "N'ime nsogbu anyị gbanwere omume anyị ma mee mgbanwe na ọnọdụ ọhụrụ maka ọdịmma ka ukwuu nke ọha mmadụ". Thunberg na ụlọ akwụkwọ ahụ mere ngagharị iwe maka ihu igwe mechara mee ka mmeghachi omume na ngagharị iwe ha n'ịntanetị. N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2020, ncheta nke abụọ nke ọgbaghara ụlọ akwụkwọ mbụ Thunberg maka ihu igwe, Thunberg na ndị ọrụ ihu igwe Luisa Neubauer, Anuna de Wever van der Heyden na Adélaïde Charlier zutere Chancellor Germany Angela Merkel na Berlin. Ha mechara kwupụta atụmatụ maka ọgbaghara ihu igwe ọzọ n'ụwa niile na 25 Septemba 2020. Neubauer kwuru na ma ọ bụrụ na ọgbaghara na Septemba bụ n'ụdị ma ọ bụ n'okporo ámá ga-ekpebi site na mberede ọrịa zuru ụwa ọnụ. Na mkparịta ụka ndị nta akụkọ na ndị ọrụ ibe ya na-ekwughachi echiche ya, Neubauer kwuru, sị: "Nsogbu ihu igwe anaghị akwụsị".
N'abalị iri na anọ n'ọnwa Disemba 2020, Thunberg jiri mgbasa ozi Twitter katọọ nkwupụta mberede mgbanwe ihu igwe nke Gọọmentị nke mba New Zealand mere n'oge na-adịbeghị anya dị ka "ihe mgbaàmà omume ọma", na-akpọ Twitter na Gọọmentị New Zealand Labour kpebisiri ike belata ihe na-erughị otu pasent nke ikuku carbon nke New Zealand ka ọ na-erule afọ 2025. Na nzaghachi, Praịm Minista New Zealand Jacinda Ardern na Minista mgbanwe ihu igwe James Shaw gbachitere nkwupụta mgbanwe ihu igwe nke New Zealand dị ka naanị mmalite nke ebumnuche mgbochi mgbanwe ihu igwe. Na 29 Disemba 2020, n'oge ajụjụ ọnụ BBC, Thunberg kwuru na anaghị ege ndị ọkachamara n'ihu igwe ntị n'agbanyeghị ọrịa COVID-19 na-eme ka mkpa ọ dị iji sayensị mee ihe iji dozie nsogbu ndị dị otú ahụ. Ọ gbakwụnyere na nsogbu COVID-19 "mere ka ìhè" na otu "anyị ga-esi mee ya na-enweghị sayensị".
N'ọnwa Mee 2021, ọ kwurịtara nsogbu COVID-19 ọzọ, mgbe ọ gbara ume ka a gbanwee usoro mmepụta nri na ichebe ụmụ anụmanụ na ebe obibi ha. Okwu Thunberg, nke bịara n'etiti oku maka ihe ndị ọzọ na-enweghị anụ kwukwara banyere nchegbu ahụike gbasara ọdịmma anụ na gburugburu ebe obibi. Thunberg kwuru na ụzọ ụmụ mmadụ si ebibi ebe obibi bụ ọnọdụ zuru oke maka mgbasa nke ọrịa ndị dị ka COVID-19, Zika, Ebola, West Nile fever, SARS, MERS, na ndị ọzọ. N'ọnwa Julaị 2021, Thunberg natara ọgwụ mgbochi COVID ya, na-ekwu, sị: "Enwere m ekele nke ukwuu ma nwee ihe ùgwù nke inwe ike ibi n'otu akụkụ nke ụwa ebe enwere m ike ịgba ọgwụ mgbochi. Mgbasa ọgwụ mgbochi gburugburu ụwa dị oke iche. Ọ dịghị onye dị nchebe ruo mgbe onye ọ bụla dị nchebe. Ma mgbe a na-enye gị ọgwụ mgbochi, alala azụ. Ọ na-azọpụta ndụ".
Mbipụta izizi nke Vogue Scandinavia (August - September 2021) gosiputara foto mkpuchi nke Thunberg nke ndị na-ese foto na ndị na-echekwa ihe na Sweden bụ Iris na Mattias Alexandrov Klum, na ajụjụ ọnụ ya. Ihu ya na-egosi Thunberg na-eyi uwe trench mgbe ya na ịnyịnya Icelandic na-anọdụ ala n'ọhịa dị na mpụga Stockholm. N'ajụjụ ọnụ ahụ, Thunberg katọrọ mkpọsa nkwalite nke ụlọ ọrụ ejiji na-eji eme ihe iji yie ihe na-adịgide adịgide n'enweghị "ime ihe ọ bụla iji chebe gburugburu ebe obibi" ma kpọọ mkpọsa ahụ "greenwashing". N'otu ụbọchị ahụ, o jiri mgbasa ozi Twitter katọọ ụlọ ọrụ ejiji dị ka "nnukwu onye na-enye aka" na ihu igwe na "mgbaghara" gburugburu ebe obibi na "ọ bụghị ikwu mmetụta ya na ọtụtụ ndị ọrụ na obodo ndị a na-erigbu gburugburu ụwa ka ụfọdụ wee nwee ike ịnụ ụtọ ejiji ngwa ngwa nke ọtụtụ na-ewere dị ka ihe a na-atụfu". Uwe ajị anụ nke Thunberg nwetara nkatọ site n'aka ndị na-eri nri. Dị ka People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) si kwuo, ọ maghị na ejiji ahụ bụ ezigbo ajị anụ sitere na anụmanụ.
N'ụbochị ịrị abụọ na asatọ nke ọnwa Septemba afọ 2021, Thunberg katọrọ onye isi ala US Joe Biden, praịm minista Britain Boris Johnson, praịm minista India Narendra Modi na ndị isi ụwa ndị ọzọ maka nkwa ha kwere iji dozie nsogbu ihu igwe n'okwu ha na Youth4Climate Summit na Milan. Thunberg katọkwara ma nwee obi abụọ banyere ndị na-ahazi nzukọ ihu igwe, na-ekwu "Ha na-akpọ ndị na-eto eto ahọpụtara na nzukọ dị ka nke a iji mee ka ha na-ege anyị ntị. Ma ha abụghị". Otu ọnwa mgbe nke ahụ gasịrị, Thunberg sonyere na ngagharị iwe na London, na-achọ ka usoro ego kwụsị ịkwado ụlọ ọrụ na ọrụ ndị na-eji mmanụ ala dị ka coal, mmanụ na gas sitere n'okike. Ngagharị iwe ahụ na London bụ akụkụ nke usoro na-ewere ọnọdụ na ụlọ ọrụ ego gburugburu ụwa, gụnyere New York City, San Francisco na Nairobi. Ọ gwara onye nta akụkọ BBC Andrew Marr na ụlọ akụ kwesịrị "ikwụsị ịkwụ ụgwọ maka mbibi anyị", tupu nzukọ ihu igwe nke UN COP26. Na 2021 United Nations Climate Change Conference na Glasgow, Thunberg gara otu panel gbasara mgbanwe ihu igwe nke onye na-eme ihe nkiri Britain bụ Emma Watson kwadoro.
N'ọnwa Nọvemba afọ 2021, Greta Thunberg na ndị ọzọ na-ahụ maka ihu igwe malitere itinye akwụkwọ mkpesa na United Nations na-akpọ ya ka ọ kwupụta ọnọdụ mberede ihu igwe zuru ụwa ọnụ nke atọ. Nke a ga-eduga n'ịmepụta otu pụrụ iche nke ga-ahazi nzaghachi maka nsogbu ihu igwe na mba ụwa. Nzaghachi kwesịrị ịdị ma ọ dịkarịa ala ike dịka nzaghachi maka ọrịa COVID-19. N'ọnwa Disemba 2021, Thunberg kwughachiri nkatọ ya megide onye isi ala US Joe Biden, na-ekwu "Ọ bụrụ na ị na-akpọ ya onye ndu, ọ bụ ihe ijuanya na ndị mmadụ na-ahuta Joe Biden dị ka onye ndu maka ihu igwe mgbe ị hụrụ ihe nchịkwa ya na-eme", na-arutu aka na mgbasawanye US na ojiji nke mmanụ ala n'oge nchịkwa Biden. Thunberg gara n'ihu kwara arịrị na ndị na-eme ngagharị iwe na ndị nọ n'afọ iri na ụma dị mkpa iji mee ka a mara banyere mgbanwe ihu igwe.
===Mkpesa nke Ebe A Na-egwupụta Ihe n'Ime Beowulf===
Thunberg akatọọla ụlọ ọrụ na-egwupụta ihe na Britain a kpọrọ Beowulf maka ọrụ igwupụta ígwè n'ala Sami. O kwuru na "Anyị kwenyere na ihu igwe, gburugburu ebe obibi, ikuku dị ọcha, mmiri, ịzụ anụ reindeer, ikike ụmụ amaala na ọdịnihu nke mmadụ kwesịrị ibute ụzọ karịa uru dị mkpirikpi nke ụlọ ọrụ. Gọọmentị Sweden kwesịrị ịkwụsị ọchịchị ndị Sami. "
===Ọnọdụ banyere mgbanwe ihu igwe===
[[File:Greta Thunberg- World Economic Forum (Davos).webm|thumb|right|thumbtime=05:27|Vidio nke Thunberg na-ekwu okwu na 2019 World Economic Forum na Davos]]
[[File:FFF Berlin 2019-07-19 055.jpg|thumb|right|Thunberg na-ekwu okwu na July 2019 ụlọ akwụkwọ na-eme ngagharị iwe maka mgbanwe ihu igwe na Berlin]]
==Ebensidee==
{{Reflist}}
g24d02vdaqocrnhkqjf9igsb027egfa
95348
95197
2022-08-25T23:18:56Z
Timzy D'Great
12485
/* Ọnọdụ banyere mgbanwe ihu igwe */Added content
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Swedish climate activist (born 2003)}}
{{Pp|small=yes}}
{{Use British English|date=January 2019}}
{{Use dmy dates|date=May 2022}}
{{Infobox person
| name = Greta Thunberg
| honorific_suffix = {{post-nominals|country=GBR|size=100%|FRSGS}}
| image = Greta Thunberg urges MEPs to show climate leadership (49618310531) (cropped).jpg
| alt = Portrait of Thunberg at the European Parliament in 2020
| caption = Thunberg in 2020
| birth_name = Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg<ref>{{cite web |title=The 2019 Makwan Prize is awarded to Greta Thunberg |url=http://www.everyonegroup.com/EveryOne/MainPage/Entries/2019/5/19_The_2019_Makwan_Prize_is_awarded_to_Greta_Thunberg.html |website=everyonegroup.com |publisher=EveryOne Group |date=19 May 2019 |access-date=30 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190831162831/http://www.everyonegroup.com/EveryOne/MainPage/Entries/2019/5/19_The_2019_Makwan_Prize_is_awarded_to_Greta_Thunberg.html |archive-date=31 August 2019 |url-status=live }}</ref><ref>{{cite news |title=Greta Thunberg ist eine schwedische Umweltaktivistin. Sie kämpft für den Klimaschutz und für eine bessere Zukunft. |trans-title=Greta Thunberg is a Swedish environmental activist. She is fighting for climate protection and a better future. |url=https://www.rtl.de/themen/personen/greta-thunberg-t11146.html |publisher=[[RTL (German TV channel)|RTL]] |access-date=29 November 2019 |language=de |archive-url=https://web.archive.org/web/20191106091837/https://www.rtl.de/themen/personen/greta-thunberg-t11146.html |archive-date=6 November 2019 |url-status=dead }}</ref>
| birth_date = {{birth date and age|2003|1|3|df=y}}
| birth_place = [[Stockholm]], Sweden
| death_date =
| death_place =
| occupation = {{hlist|Student|[[Environmental movement|environmental activist]]}}
| years_active = 2018–present
| movement = [[School strike for climate]]
| mother = [[Malena Ernman]]
| father = <!--- Father cannot be added here, because he does not have independent notability. -->
| relatives = [[Olof Thunberg]] (grandfather)
| honours = {{Plainlist|
* [[Honorary degree|Doctor Honoris Causa]], [[University of Mons]]
* [[Honorary degree|Honorary Doctor of Laws]] (LLD), [[University of British Columbia, Okanagan Campus|University of British Columbia's Okanagan Campus]]
}}
| awards = {{Plainlist|
* [[Fritt Ord Award]] (2019)
* [[Rachel Carson Prize (environmentalist award)|Rachel Carson Prize]] (2019)
* [[Ambassador of Conscience Award]] (2019)
* [[Right Livelihood Award]] (2019)
* [[International Children's Peace Prize]] (2019)
* [[Time Person of the Year|''Time'' Person of the Year]] (2019)
* [[Nordic Council Environment Prize]] (declined) (2019)<ref>{{cite news |title=Greta Thunberg rejects Nordic Council environmental award |work = BBC News|date = 30 October 2019|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-50232491#:~:text=Greta%20Thunberg%20has%20turned%20down,said%20it%20respected%20her%20decision. |access-date=9 September 2020 |archive-date=11 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201111212344/https://www.bbc.com/news/world-europe-50232491#:~:text=Greta%20Thunberg%20has%20turned%20down,said%20it%20respected%20her%20decision. |url-status=live }}</ref>
* [[Gulbenkian Prize]] for Humanity (2020)
}}
|signature = Greta Thunberg Signature.svg
| website =
}}
Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg (amụrụ na 3 Jenụwarị 2003) bụ onye Sweden na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nke a maara maka ịma ndị isi ụwa aka ime ihe ozugbo maka ibelata mgbanwe ihu igwe.<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|title=It's an existential crisis. Listen to scientists|date=23 April 2019|work=BBC|access-date=31 August 2019|archive-date=14 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190814200923/https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|url-status=live}}</ref>
Mgbalị Thunberg malitere mgbe ọ mere ka ndị mụrụ ya kwenye ka ha na-ahọrọ ụdị ndụ nke belatara akara ukwu carbon nke ha. N'ọnwa Ọgọst afọ 2018, mgbe ọ dị afọ iri na ise, ọ malitere nọrọ ụbọchị Fraịde ya n'èzi Swedish nzuko omeiwu iji kpọọ oku ka ike site n'ijide akara e dere Skolstrejk for climate (School strike for climate). Thunberg nwetara ọkwa na mbụ maka ntorobịa ya na ụzọ ọ na-ekwu okwu n'ezoghị ọnụ,<ref name="NEWS-SBS(2019-04-25)">{{Cite news|date=25 April 2019|title='Is my English OK?': Greta Thunberg's blunt speech to UK MPs|work=SBS News|url=https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|url-status=live|access-date=30 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190830044705/https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|archive-date=30 August 2019}}</ref> ma n'ihu ọha yana ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọgbakọ, ebe ọ na-akatọ ndị isi ụwa maka ọdịda ha emeghị ihe ọ chere na ọ bụ ihe zuru oke iji lebara nsogbu nke ọnọdụ ihu igwe anya.<ref name="NEWS-France24(2019-01-25)">{{Cite news|last=Nordstrom|first=Louise|date=25 January 2019|title=The Swedish teen holding world leaders accountable for climate change|publisher=[[France 24]]|url=https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|url-status=live|access-date=30 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902162731/https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|archive-date=2 September 2019}}</ref>
N'oge na-adịghị anya ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ tinyere aka na ngagharị iwe yiri nke ahụ na mpaghara nke ha. Ha jikọrọ aka haziri ngagharị iwe ihu igwe nke ụlọ akwụkwọ n'okpuru aha Fraịde maka Ọdịnihu. Mgbe Thunberg kwuchara okwu na ọgbakọ 2018 United Nations Climate Change Conference, ụmụ akwụkwọ na-eme kwa izu ebe n'ụwa. N'afọ 2019, enwere ọtụtụ ngagharị iwe ọtụtụ obodo achịkọtara nke gụnyere ihe karịrị otu nde ụmụ akwụkwọ ọ bụla.<ref name="NEWS-Time(2019-05-24)">{{Cite news |url=https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |title=Students From 1,600 Cities Just Walked Out of School to Protest Climate Change. It Could Be Greta Thunberg's Biggest Strike Yet |last=Haynes |first=Suyin |date=24 May 2019 |magazine=[[Time (magazine)|Time]] |access-date=22 July 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190723164619/https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |archive-date=23 July 2019 |url-status=live}}</ref> Iji zere ụgbọ elu carbon-intensive, Thunberg ji ụgbọ mmiri gaa North America, ebe ọ gara 2019 UN Climate Action Summit. Okwu ya n'ebe ahụ, nke o kwuru "Olee otu ị ga-esi mee ka ị ghara ịlụ ọgụ?", bụ nke ndị nta akụkọ nabatara n'ọtụtụ ebe ma tinye ya na egwu.<ref>{{Cite news|last=Weise|first=Elizabeth|title='How dare you?' Read Greta Thunberg's emotional climate change speech to UN and world leaders|url=https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|access-date=11 December 2020|work=USA TODAY|archive-date=30 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210130122356/https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web |title=What I learned about writing from reading Greta Thunberg's speech to the U.N. |last=Clark |first=Roy Peter |website=Poynter |date=15 October 2019 |url= https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030853/https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-date=12 July 2022|url-status=live}} An analysis of the effectiveness of Thunberg's "How Dare You" speech.</ref> Ọ na-asụ Bekee nke ọma, ọtụtụ n'ime mmekọrịta ọha na eze ya bụ n'asụsụ Bekee.
Mmụba mberede ya n'ụwa niile mere ka ọ bụrụ onye ndu n'etiti ndị na-eme ihe ike<ref>{{cite news |first=David |last=Wallace-Wells |url=https://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html |title=It's Greta's World |work=[[Intelligencer (website)|Intelligencer]]|date=17 September 2019|access-date=27 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190929204853/http://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html|archive-date=29 September 2019|url-status=live}}</ref> na onye ndị nkatọ na-elekwasi anya,<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|work=[[The New York Times]]|date=24 January 2020|title=Greta Thunberg Joins Climate March on Her Last Day in Davos|access-date=1 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200519193850/https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|archive-date=19 May 2020|url-status=live}}</ref> ọkachasị n'ihi ọnọdụ ntorobịa ya. The Guardian na akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ akọwaala mmetụta ya n'ụwa dị ka "mmetụta Greta".<ref name="NEWS-Guardian(2019-04-23)">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |title=The Greta Thunberg effect: at last, MPs focus on climate change |last=Watts |first=Jonathan |date=23 April 2019 |work=The Guardian |access-date=30 August 2019|issn=0261-3077 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190828192832/https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |archive-date=28 August 2019 |url-status=live}}</ref> Ọ natara ọtụtụ nsọpụrụ na onyinye, nke gụnyere Fellowship nke Royal Scottish Geographical Society, itinye ya na ndị 100 kachasị emetụta Time, ịbụ onye kachasị nta n'ime ndị Time nke Afọ, itinye ya n'ime ndepụta Forbes nke The World's 100 Most Powerful Women (2019),<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/power-women/list/|title=World's Most Powerful Women|work=[[Forbes]]|access-date=19 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20170920073036/https://www.forbes.com/power-women/list/|archive-date=20 September 2017|url-status=live}}</ref> na nhọpụta maka Nobel Peace Prize na 2019, 2020, na 2021.<ref>{{cite news|work=[[Reuters]]|title=Climate activist Thunberg heads growing field of Nobel Peace Prize candidates|date=26 February 2020|last=Solsvik|first=Terje|url=https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|access-date=24 March 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200324151247/https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|archive-date=24 March 2020|url-status=live}}</ref><ref name="nobel21">{{Cite news |title=Opinion: This year's Nobel Peace Prize should've gone to Greta Thunberg |last=Read |first=Rupert |newspaper=The Independent |date=9 October 2021 |url= https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030410/https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-date=12 July 2022|url-status=live}}</ref>
==Ndụ mmalite==
A mụrụ Thunberg na 3 Jenụwarị 2003, na Stockholm, Sweden<ref>{{cite news |url=https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |title=Greta Thunberg's climate campaign |publisher=Arctic Portal |date=21 February 2019 |access-date=20 September 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190920191729/https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |archive-date=20 September 2019 |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |url=http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |title=À 15 ans, elle remet les dirigeants mondiaux à leur place! |date=13 December 2018 |access-date=20 September 2019 |publisher=Sympatico |language=fr |author-last=Lobbe |trans-title=At 15, she's putting world leaders in their place! |author-first=Anne-Marie |archive-url=https://web.archive.org/web/20190318132406/http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |archive-date=18 March 2019 |url-status=dead }}</ref>, nwa nwanyị nke onye na-agụ egwu opera aha ya bụ Malena Ernman na onye na-eme ihe nkiri aha ya bụ Svante Thunberg. Nna nna ya bụ onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi Olof Thunberg.<ref name="Democracy Now"/><ref name=":7">{{Cite web|last=Hattenstone|first=Simon|date=25 September 2021|title=Greta Thunberg: 'I really see the value of friendship. Apart from the climate, almost nothing else matters'|url=https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2021/sep/25/greta-thunberg-i-really-see-the-value-of-friendship-apart-from-the-climate-almost-nothing-else-matters|access-date=26 February 2022|website=[[The Guardian]]}}</ref> O nwere nwanne nwanyị ọ tọrọ, Beata.
Thunberg kwuru na ọ nụrụ banyere mgbanwe ihu igwe n'afọ 2011, mgbe ọ dị afọ asatọ, ọ pụghịkwa ịghọta ihe mere na a na-eme obere ihe banyere ya.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)">{{cite AV media |first=Greta |last=Thunberg |date=24 November 2018 |title=School strike for climate – save the world by changing the rules |publisher=TEDxStockholm |url=https://www.youtube.com/watch?v=EAmmUIEsN9A&t=1m46s |access-date=29 January 2019 |time=1:46 |via=[[YouTube]] |quote=I was diagnosed with Asperger's syndrome, OCD, and selective mutism. That basically means I only speak when I think it's necessary. Now is one of those moments ... I think that in many ways, we autistic are the normal ones, and the rest of the people are pretty strange, especially when it comes to the sustainability crisis, where everyone keeps saying that climate change is an existential threat and the most important issue of all and yet they just carry on like before.}}</ref><ref name=":7" /> Ọnọdụ ahụ mere ka ọ daa mbà n'obi ma n'ihi ya, mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ kwụsịrị ikwu okwu na iri nri nke ukwuu ma tụfuo kilogram iri n'ime ọnwa abụọ.<ref>{{cite web |date=19 December 2018 |work=Common Dreams |url=https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |first=Jon |last=Queally |title=Depressed and Then Diagnosed With Autism, Greta Thunberg Explains Why Hope Cannot Save Planet But Bold Climate Action Still Can |access-date=3 January 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191128142643/https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |archive-date=28 November 2019 |url-status=dead }}</ref> N'ikpeazụ, a chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa Asperger, nsogbu obsessive-compulsive disorder (OCD), na selective mutism.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/><ref name=":7" /> N'otu n'ime okwu mbụ ya na-achọ ka a mee ihe na ihu igwe, Thunberg kọwara akụkụ nke ọnọdụ ya dị ka ihe pụtara na ọ "na-ekwu naanị mgbe ọ dị mkpa".<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/>
Thunberg lụsoro ịda mbà n'obi ọgụ ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ atọ ma ọ bụ anọ tupu ọ malite mkpọsa ọgbaghara ụlọ akwụkwọ ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/uk-50901789|title=Greta Thunberg's father: 'She is happy, but I worry'|date=30 December 2019|publisher=[[BBC News]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20191230133528/https://www.bbc.com/news/uk-50901789|archive-date=30 December 2019}}</ref> Mgbe ọ malitere ime ngagharị iwe, ndị mụrụ ya akwadoghị ọrụ ya. Nna ya kwuru na ọ masịghị ya ka ọ na-aghara ịga ụlọ akwụkwọ mana o kwuru, sị: "[Anyị] na-akwanyere ya ùgwù na ọ chọrọ iguzo. Ọ nwere ike ịnọdụ ala n'ụlọ ma bụrụ onye na-enweghị obi ụtọ, ma ọ bụ mee mkpesa, ma nwee obi ụtọ."<ref name=":0">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |title=The Swedish 15-year-old who's cutting class to fight the climate crisis |last=Crouch |first=David |date=1 September 2018 |newspaper=The Guardian |access-date=12 May 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190104073409/https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |archive-date=4 January 2019 |url-status=live}}</ref> Nne ya mere nchọpụta ya nke ọrịa Asperger na mba Sweden na Mee 2015, iji nyere ezinụlọ ndị ọzọ nọ n'ọnọdụ yiri nke ahụ aka.<ref>{{cite news|url=https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar|title=Det har varit ett helvetiskt år|last=Olsson|first=Christer|date=20 May 2015|work=[[Expressen]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20191010203419/https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar/|archive-date=10 October 2019|location=Stockholm|trans-title=That has been a hell of a year}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ kwetara na nchọpụta ya "egbochiwo m tupu", Thunberg eleghị Asperger ya anya dị ka ọrịa, kama ọ kpọrọ ya "ike dị egwu".<ref name="Rourke">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|title=Greta Thunberg responds to Asperger's critics: 'It's a superpower'|last1=Rourke|first1=Alison|date=2 September 2019|work=The Guardian|access-date=2 September 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902131133/https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|archive-date=2 September 2019}}</ref> E mechara kọwaa ya dị ka ọ bụghị naanị onye a ma ama na-ahụ maka mgbanwe ihu igwe, kamakwa onye a ma ma ama na na-ahụkarị maka ọrịa autism.<ref name=hattenstone/> Thunberg kwuru na 2021 na ọtụtụ ndị nọ na otu Fridays for Future nwere ọrịa autism, ma na-agụnye ma na-anabata. Ọ na-eche na ihe mere ọtụtụ ndị nwere ọrịa autism ji bụrụ ndị na-ahụ maka ihu igwe bụ na ha enweghị ike ile anya, ha ga-ekwukwa eziokwu ka ha na-ahụ ya: "Amaara m ọtụtụ ndị dara mbà n'obi, mgbe ahụ ha sonyeere usoro ihu igwe ma ọ bụ Fraịdee maka Ọdịnihu ma chọta nzube na ndụ ma chọta ọbụbụenyi na obodo a nabatara ha". Ọ na-ewere na ihe kachasị mma nke sitere na ọrụ ya bụ ọbụbụenyi na obi ụtọ.<ref name=hattenstone/>
Ruo ihe dị ka afọ abụọ, Thunberg mara ndị mụrụ ya aka ka ha belata akara carbon nke ezinụlọ ahụ na mmetụta zuru oke na gburugburu ebe obibi site na ịghọ ndị na-adịghi eri ihe ọbula wepụtara n'anụmanụ, upcycling, na ịkwụsị ife efe.<ref name="Democracy Now" /><ref>{{cite news |agency=AFP |url=https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case |title=Climate crusading schoolgirl Greta Thunberg pleads next generation's case |date=5 December 2018 |website=[[The Straits Times]]|access-date=22 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181206010339/https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case|archive-date=6 December 2018|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|title=Greta Thunberg, schoolgirl climate change warrior: 'Some people can let things go. I can't'|last=Watts|first=Jonathan|date=11 March 2019|work=[[The Guardian]]|access-date=24 October 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190311074634/https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|archive-date=11 March 2019|quote=Her parents were the guinea pigs. She discovered she had remarkable powers of persuasion, and her mother gave up flying, which had a severe impact on her career. Her father became a vegetarian.}}</ref> O kwuru na ọ gbalịrị igosi ha eserese na data, mana mgbe nke ahụ na-arụ ọrụ, ọ dọrọ ezinụlọ ya aka na ntị na ha na-ezu ọdịnihu ya.<ref>{{cite web |date=29 April 2019 |url=https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy |title=Environmentalist Greta Thunberg Made Her Parents Feel Guilty For Eating Meat And Dairy |last=Chiorando |first=Maria |website=Vegan News, Plant Based Living, Food, Health & more|access-date=28 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190927162030/https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy|archive-date=27 September 2019|url-status=live}}</ref> Ịhapụ ụgbọ elu n'akụkụ ụfọdụ pụtara na nne ya ga-ahapụ ọrụ mba ụwa ya dị ka onye na-agụ egwu opera.<ref name=":0" /> Mgbe BBC gbara ya ajụjụ ọnụ na Disemba 2019, nna ya kwuru, sị: "N'ikwu eziokwu, (nne ya) emeghị ya iji chekwaa ihu igwe. O mere ya iji zọpụta nwa ya n'ihi na ọ hụrụ ihe ọ pụtara nye ya, mgbe ahụ, mgbe o mere nke ahụ, ọ hụrụ ihe (Greta) si na ya too, ike ole o nwetara site na ya."<ref>{{cite news |first=Dominic |last=McGrath |access-date=4 January 2020 |url=https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |title='We thought it was a bad idea': Greta Thunberg's dad says he was worried about her climate activism. |work=Thejournal.ie |date=31 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191231205515/https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |archive-date=31 December 2019 |url-status=live }}</ref> Thunberg na-ekwu na mmeghachi omume na mgbanwe ndụ nke nne na nna ya nyere ya olileanya na nkwenye na ọ nwere ike ime mgbanwe.<ref name="Democracy Now" /> Mgbe a jụrụ ya na Septemba 2021 ma obi amamikpe maka ịkwụsị ọrụ nne ya, ọ tụrụ ya n'anya ajụjụ ahụ: "Ọ bụ nhọrọ ya. Emeghị m ka o mee ihe ọ bụla. Naanị ihe m nyere ya bụ ihe ọmụma iji mee ka mkpebi ya dabere.""<ref name=hattenstone/> A na-akọ akụkọ ezinụlọ ahụ n'akwụkwọ 2018 Scenes from the Heart,<ref>{{cite web|url=https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|title='Scenes From the Heart': Backstory of 16-Year-Old Climate Activist Greta Thunberg|last=Lambeck|first=Petra|date=6 May 2019|website=[[The Wire (India)|The Wire]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701174347/https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|archive-date=1 July 2019|access-date=31 August 2019}}</ref> nke emelitere na 2020 dị ka Ụlọ Anyị Na-ere Ọkụ: Scenes of a Family and a Planet in Crisis, na onyinye sitere n'aka ụmụ agbọghọ, na ezinụlọ dum a kwadoro dị ka ndị dere ya.<ref name=hattenstone/><ref name=onfire>{{cite web|quote=Our house is on fire. I am here to say, our house is on fire. According to the IPCC we are less than twelve years away from not being able to undo our mistakes|title=Our house is on fire: Greta Thunberg, 16, urges Davos leaders to act on climate|first=Greta|last=Thunberg|year=2019|website=theguardian.com|publisher=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/jan/25/our-house-is-on-fire-greta-thunberg16-urges-leaders-to-act-on-climate}}</ref>
Thunberg bụ nwa akwụkwọ na Franska Skolan, ụlọ akwụkwọ nke otu onye nwere nke dị n'etiti Stockholm, site na 2010 ruo 2018,<ref>{{Cite web|url=https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|title=Pedagogiska priset 2015 – Franska Skolan|language=sv-SE|access-date=16 February 2021|archive-date=4 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201204140733/https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news |url=https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|title=Läraren Anita fanns där under Gretas tuffa år - och strejkar nu med sin elev|work=[[Expressen]]|language=sv|access-date=16 February 2021|archive-date=9 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201109232246/https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|url-status=live}}</ref> mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara Kringlaskolan, ụlọ akwụkwọ dị na Södertälje.<ref>{{cite web |last1=Jällhage |first1=Lenita |title=Greta's teacher – about the activist's difficult years |url=https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |website=Läraren |access-date=10 March 2021 |archive-date=12 March 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210312072921/https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |url-status=live }}</ref>
==Ịgba mbọ==
===Mwakpo na Riksdag===
[[File:Greta Thunberg 4.jpg|thumb|Thunberg n'ihu ụlọ ndị omeiwu Sweden, na-ejide "Skolstrejk för klimatet" (O
Ọgbaghara ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe) akara, Stockholm, August 2018]]
[[File:Old town Stockholm the bike of Greta.jpeg|thumb|Ịnyịnya ígwè na Stockholm na-arutu aka na Thunberg: "A ghaghị ile nsogbu ihu igwe anya dị ka nsogbu! Ọnọdụ ihu igwe bụ ihe kachasị mkpa maka ntuli aka!" (11 Septemba 2018)]]
[[File:"FridaysForFuture" protest Berlin 14-12-2018 03.jpg|thumb|Ihe ịrịba ama na [[Berlin]], 14 Disemba 2018]]
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2018, Thunberg malitere ọgbaghara ihu igwe n'ụlọ akwụkwọ na okwu ihu ọha nke ọ ghọrọ onye na-ahụ maka ihu igwe n'ụwa niile. N'ajụjụ ọnụ ya na Amy Goodman nke Democracy Now! jụrụ ha, o kwuru na ọ nwetara echiche nke ọgbaghara ihu igwe mgbe ịgba égbè n'ụlọ akwụkwọ na United States na Febụwarị 2018 mere ka ọtụtụ ndị ntorobịa jụ ịlaghachi n'ụlọ Akwụkwọ. Ndị na-eto eto a na-eme ihe na Marjory Stoneman Douglas High School na Parkland, Florida, gara n'ihu na-ahazi March for Our Lives iji kwado njikwa égbè ka ukwuu. Na Mee 2018, Thunberg meriri asọmpi edemede mgbanwe ihu igwe nke akwụkwọ akụkọ Sweden Svenska Dagbladet. N'akụkụ ụfọdụ, o dere "Achọrọ m inwe obi iru ala. Kedụ ka m ga-esi nwee obi iru ala mgbe m maara na anyị nọ na nsogbu kachasị njọ n'akụkọ ihe mere eme mmadụ?"
Mgbe akwụkwọ akụkọ ahụ bipụtasịrị akụkọ ya, Bo Thorén sitere na Fossil Free Dalsland kpọtụrụ ya, otu nwere mmasị ime ihe gbasara mgbanwe ihu igwe. Thunberg gara nzukọ ha ole na ole. N'otu n'ime ha, Thorén tụrụ aro ka ụmụaka ụlọ akwụkwọ nwere ike ime mgbanwe maka mgbanwe ihu igwe. Thunberg gbalịsịrị ike ime ka ndị na-eto eto ndị ọzọ tinye aka mana ndi "ọ dịghị onye nwere mmasị n'ezie", ya mere o mechara kpebie ịga n'ihu na ọgbaghara ahụ n'onwe ya.
N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2018, Thunberg, onye ka malitere na klas nke itoolu, kpebiri ịghara ịga ụlọ akwụkwọ ruo mgbe ntuli aka Sweden nke afọ 2018 na Septemba itoolu; ngagharị iwe ya malitere mgbe oke okpomọkụ na ọkụ ọhịa n'oge ọkọchị kachasị ọkụ na Sweden na ọ dịkarịa ala afọ 262. Ihe ọ chọrọ bụ ka gọọmentị Sweden belata ikuku carbon dịka nkwekọrịta Paris si dị, ọ na-eme mkpesa site n'ịnọdụ ala n'èzí Riksdag kwa ụbọchị ruo izu atọ n'oge ụlọ akwụkwọ na akara Skolstrejk för klimatet (Ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe).
Thunberg kwuru na ndị nkuzi ya nwere echiche kewara ekewa banyere igha klas ya iji mee ka o doo anya. Ọ na-ekwu, sị: "Dị ka ndị mmadụ, ha na-eche na ihe m na-eme dị mma, mana dị ka ndị nkuzi, ha na'ekwu na m kwesịrị ịkwụsị".
===Mgbalị mgbasa ozi mmekọrịta===
Mgbe Thunberg biputara foto nke ụbọchị ọgbaghara mbụ ya na Instagram na Twitter, akaụntụ mgbasa ozi mmekọrịta ndị ọzọ malitere ngwa ngwa. Ndị na-eme ngagharị iwe na-eto eto a ma ama mere ka post Instagram ya dịkwuo elu, n'ụbọchị nke abụọ, ndị ọzọ na-eme ihe na-esonyere ya. Onye nnọchi anya ụlọ akụ Finland Nordea hotara otu n'ime tweets Thunberg nye ihe karịrị ndị na-eso ụzọ pụkụ narị abụọ. Profaịlụ mgbasa ozi mmekọrịta nke Thunberg dọtara ndị nta akụkọ obodo ha akụkọ ha nwetara mgbasa ozi mba ụwa n'ihe karịrị otu izu.
Otu ụlọ ọrụ mgbasa ozi mmekọrịta na Sweden nke na-elekwasị anya na ihu igwe bụ We Don't Have Time (WDHT), nke Ingmar Rentzhog guzobere. O kwuru na ọgbaghara ya malitere ịdọta uche ọha na eze mgbe ọ bịakwutere onye na-ese foto n'efu ma tinye foto Thunberg na ibe Facebook ya na akaụntụ Instagram, yana vidiyo n'asụsụ Bekee nke o tinyere na ọwa YouTube nke ụlọ ọrụ ahụ. Rentzhog mechara gwa Thunberg ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ ndị ntorobịa na-akwụghị ụgwọ na WDHT. Mgbe ahụ, o jiri aha ya na onyinyo ya n'enweghị ihe ọmụma ma ọ bụ ikike ya iji nweta ọtụtụ nde maka ụlọ ọrụ WDHT maka uru, We Don't Have Time AB, nke Rentzhog bụ onye isi ọrụ. Thunberg enwetaghị ego ọ bụla sitere n'aka ụlọ ọrụ ahụ ma kwụsị ọrụ onye ndụmọdụ afọ ofufo ya na WDHT ozugbo ọ ghọtara na ha na-enweta ego site na aha ya.
Mgbe Ọktọba 2018 gasịrị, ọrụ Thunberg gbanwere site na naanị mkpesa gaa na isonye na ngagharị iwe na Europe niile; na-eme ọtụtụ okwu ihu ọha dị elu, ma na-akpali ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ndị na-eso ụzọ ya na usoro mgbasa ozi mmekọrịta. Mgbe ntuli aka nke Disemba 2018 gasịrị, Thunberg gara n'ihu na-eme ngagharị iwe naanị ụbọchị Fraịdee. Ọ kpaliri ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ dị gburugburu ụwa ka ha sonye na ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ. N'ọnwa ahụ, ihe karịrị ụmụ akwụkwọ pụkụ ịrị abụọ emeela ngagharị iwe na ọ dịkarịa ala obodo narị abụọ na ịrị asaa.
Thunberg kwuru okwu megide National Eligibility cum Entrance Test (Undergraduate) 2020 na Joint Entrance Examination 2020 nke a na-eme na India n'ọnwa Septemba. O kwuru na ọ bụ ihe na-ezighị ezi ka ụmụ akwụkwọ pụta maka ule n'oge ọrịa na-efe efe zuru ụwa ọnụ. O kwukwara na idei mmiri nke dakwasịrị steeti ndị dị ka Bihar na Assam, nke kpatara nnukwu mbibi maka ụmụ amaala, emetụtala ụmụ akwụkwọ India nke ukwuu.
N'abalị atọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2021, Thunberg dere ozi na Twitter iji kwado ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo India na-eme n'afọ 2020 na 2021. Ndị na-ahụ maka mba n'anya na-emegide ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo gbara ihe oyiyi nke Thunberg ọkụ na Delhi; ndị na-eme ngagharị iwe na-akatọkwa ntinye aka mba ụwa n'ihe ndị dị n'ime India. Ozi Twitter nke Greta Thunberg nwetara nkatọ site n'aka gọọmentị India, nke kwuru na ọ bụ okwu dị n'ime. N'ozi Twitter mbụ ya, Thunberg jikọtara ya na akwụkwọ nke nyere ngwá ọrụ mkpọsa maka ndị chọrọ ịkwado ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo. Ngwá ọrụ a nwere ndụmọdụ gbasara hashtags na otu esi etinye aka na mkpesa mana ọ gụnyekwara ihe ndị a tụrụ aro karịa ndị metụtara mkpesa onye ọrụ ugbo ahụ. N'oge na-adịghị anya, o hichapụrụ tweet ahụ, na-ekwu na akwụkwọ ahụ "bụ ihe mgbe ochie" ma jikọta ya na nke ọzọ "iji mee ka onye ọ bụla na-amaghị ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo na-aga n'ihu na India ghọta ọnọdụ ahụ nke ọma ma mee mkpebi banyere otu esi akwado ndị ọrụ ugbe dabere na nyocha nke ha". E jidere onye India dị afọ iri abụọ na abụọ na-ahụ maka ihu igwe nke dezigharịrị ngwá ọrụ ahụ, Disha Ravi, n'okpuru ebubo nke ịgba ọchịchị mgba okpuru na nkata mpụ na 16 Febụwarị.
===Ngagharị iwe na okwu na Europe===
[[File:FridaysForFuture protest Berlin 19-07-2019 29.jpg|thumb|left|Thunberg na 2019 Fridays For Future protest na Berlin]]
[[File:Dina Titus listened to Greta Thunberg on Climate Change.jpg|thumb|right|Dina Titus na-ege Thunberg ntị na-ekwu maka mkpa dị ngwa iji dozie mgbanwe ihu igwe]]
Okwu ya n'oge nnọkọ nke 2018 United Nations Climate Change Conference (COP24) gbasara n'ebe niile. O kwuru na ndị isi ụwa nọ ebe ahụ "ezughị oke ikwu ihe dị ka ọ dị". Na ọkara mbụ nke afọ 2019, ọ sonyeere ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ dị iche iche gburugburu Europe, a kpọkwara ya ka ọ kwuo okwu na nnọkọ na ndị omeiwu dị iche iche. Na Jenụwarị 2019 World Economic Forum, Thunberg kwuru okwu ebe o kwuru, sị: "Ụlọ anyị na-ere ọkụ". Ọ gwara ndị omeiwu Britain, Europe na France okwu, ebe n'okwu nke ikpeazụ ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka nri gbochiri ya. Na nzukọ dị mkpirikpi ya na Thunberg, Popu Francis kelere ya ma gbaa ya ume ka ọ gaa n'ihu. Ka ọ na-erule Maachị 2019, Thunberg ka na-eme ngagharị iwe ya mgbe niile n'èzí ụlọ omebe iwu Sweden na Fraịdee ọ bụla, ebe ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ na-esonyere ya mgbe ụfọdụ. Dị ka nna ya si kwuo, ọrụ ya emegideghị ọrụ ụlọ akwụkwọ ya, mana o nweela obere oge ezumike. Ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị ala na akara dị mma. N'ọnwa Julaị 2019, magazin Time kọrọ na Thunberg na-ewere "afọ izu ike" site n'ụlọ akwụkwọ, na-ezube ime njem na Amerịka ka ọ na-ezute ndị mmadụ sitere na mgbanwe ihu igwe.
===Afọ ịzụ ike===
N'ọnwa Ọgọstụ 2019, Thunberg ji ụgbọ miri gafee Oké Osimiri Atlantic site na Plymouth, England, gaa New York, USA, na ụgbọ mmiri na-agba ọsọ 60 feet (18 m) Malizia II, nke nwere akụkụ anyanwụ na igwe turbines n'okpuru mmiri. A mara ọkwa njem ahụ dị ka ụzọ gafere Atlantic na-anọpụ iche na carbon na-eje ozi dị ka ngosipụta nke nkwenkwe Thunberg kwupụtara banyere mkpa ọ dị ibelata ikuku.
France 24 kọrọ na ọtụtụ ndị ọrụ ga-efega New York iji mee ka ụgbọ mmiri laghachi Europe. Njem ahụ were ụbọchị iri na ise, site na 14 ruo 28 Ọgọst 2019. A kpọrọ Thunberg ka ọ gbaa akaebe na Kọmitii Nhọrọ Ụlọ US na Nsogbu ihu igwe na 18 Septemba. Kama ịgba akaebe, o nyere nkwupụta ahịrịokwu asatọ ma nyefee akụkọ pụrụ iche nke IPCC na Global Warming nke 1.5 °C dị ka ihe akaebe.
===Nzukọ Nzukọ nke UN maka Mmekọrịta Ihu igwe===
[[File:Marche pour le climat 27-09-2019 (Montréal) 14.jpg|thumb|right|Thunberg na Septemba 2019 Climate March, Montreal]]
N'otu, otu ahụ kwupụtara na ha emeela mkpesa megide mba ise na-anọghị n'ụzọ iji mezuo ebumnuche mbelata ikuku ha kwere nkwa imezu na nkwekọrịta Paris ha: Argentina, Brazil, France, Germany, na Turkey. Mkpesa ahụ na-ama mba ndị a aka n'okpuru Protocol Nhọrọ nke Atọ na Nkwekọrịta na Ikike nke Nwatakịrị. Nkwekọrịta ahụ bụ usoro ikpe nke na-enye ụmụaka ma ọ bụ ndị nnọchi anya ha, ndị kwenyere na e mebiri ikike ha, iji weta mkpesa n'ihu 'òtù nkwekọrịta' dị mkpa, Kọmitii na-ahụ maka ikike nke nwatakịrị. Ọ bụrụ na mkpesa ahụ gara nke ọma, a ga-agwa mba ndị ahụ ka ha zaghachi, mana aro ọ bụla abụghị iwu.
Na 23 Septemba, Thunberg gara nzukọ UN Climate Action Summit na New York City. N'ụbọchị ahụ, United Nations Children's Fund (UNICEF) kwadoro nzukọ ndị nta akụkọ ebe Thunberg sonyeere ụmụaka iri na ise ndị ọzọ nke gụnyere Ayakha Melithafa, Alexandria Villaseñor, Catarina Lorenzo, Carl Smith na ndị ọzọ.
===Oge mgbụsị akwụkwọ nke ihu igwe zuru ụwa ọnụ===
Na mba Canada, Thunberg sonyere na ngagharị iwe ihu igwe n'obodo dị iche iche nke gụnyere Montreal, Edmonton na Vancouver nke gụnyere iduzi nzukọ ihu igwe dị ka akụkụ nke 27 Septemba 2019 Global Climate Strike na Montreal. Ihe karịrị nde mmadụ anọ bịara ngagharị iwe ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe na 20 na 27 Septemba 2019, dị ka otu n'ime ndị na-ahazi ya si kwuo. Ọtụtụ narị puku mmadụ sonyere na ngagharị iwe a kọwara dị ka nke kachasị ukwuu n'akụkọ ihe mere eme nke obodo ahụ. Onye isi obodo Montreal nyere ya nnwere onwe nke obodo ahụ. Praịm Minista Justin Trudeau bịara, Thunberg na ya kwurịtara okwu n'ụzọ dị mkpirikpi. Mgbe ọ nọ na United States, Thunberg sonyere na ngagharị iwe ihu igwe na New York City na Alexandria Villaseñor na Xiye Bastida, na Washington DC ya na Jerome Foster II, Iowa City, Los Angeles, Charlotte, Denver na Haven Coleman, na Standing Rock Indian Reservation na Tokata Iron Eyes. N'obodo dị iche iche, okwu isi okwu Thunberg malitere site n'ịkwado na ọ guzo n'ala nke bụ nke ndị obodo, na-asị: "N'ịkweta nnukwu ikpe na-ezighị ezi a na-emegbu ndị a, anyị ga-ekwukwa banyere ọtụtụ ndị ohu na ndị ọrụ ha ụwa ka na-erite uru taa".
===Ntinye aka na COP25===
Thunberg bu n'obi ịnọgide na Amerịka iji gaa United Nations Climate Change Conference (COP25) nke e mere atụmatụ na Santiago, Chile, na Disemba. Otú ọ dị, a mara ọkwa na ọkwa dị mkpirikpi na a ga-ebugharị COP25 na Madrid, Spain, n'ihi nnukwu ọgba aghara ọha na eze na Chile. Thunberg ajụla ife efe n'ihi ikuku carbon sitere na njem ụgbọ elu, ya mere o biputere na mgbasa ozi mmekọrịta na ọ dị ya mkpa ịgafe Oké Osimiri Atlantic. Riley Whitelu na nwunye ya, Elayna Carausu, ndị Australia abụọ na-agba gburugburu ụwa n'ụgbọ mmiri ha dị mita iri anọ na asatọ (15 m) La Vagabonde, kwuru ka ha buru ya. Ya mere na 13 Nọvemba 2019, Thunberg si Hampton, Virginia, gaa Lisbon, Portugal. Ozi ọpụpụ ya bụ otu ihe ahụ ọ dị kemgbe ọ malitere ọrụ ya: "Ozi m nye ndị America bụ otu ihe dị ka onye ọ bụla na-ekwu na ọ ga-adị n'otu n'azụ sayensị ma rụọ ọrụ na sayensị."
Thunberg rutere n'ọdụ ụgbọ mmiri Lisbon na 3 Disemba 2019, wee gaa Madrid iji kwuo okwu na COP25 ma sonye na Fraịdee maka ndị na-eme ngagharị iwe n'ọdịnihu. N'oge mkparịta ụka ndị nta akụkọ tupu ngagharị ahụ, ọ kpọrọ oku maka "omume siri ike" ndị ọzọ, na-ekwu na ọgba aghara ụlọ akwụkwọ zuru ụwa ọnụ n'afọ gara aga "enwetaghị ihe ọ bụla" n'ihi na ikuku gas na-ekpo ọkụ ka na-arị elu site na pasent anọ kemgbe afọ 2015.
===Mgbalị ndị ọzọ na Europe na njedebe nke afọ izu ike===
[[File:Greta Thunberg Lausanne - Palais de Rumine 17 Janvier 2020 copie.jpg|thumb|Thunberg na-agwa ìgwè mmadụ karịrị pụkụ ịrị okwu na 17 Jenụwarị 2020 maka ihu igwe na Lausanne, Switzerland]]
N'abalị iri atọ n'ọnwa Disemba n'afọ 2019, Thunberg bụ onye nchịkọta akụkọ nke mmemme ihe omume ugbu a nke BBC Radio, Today Programme. Mbipụta Thunberg nke mmemme ahụ gosipụtara ajụjụ ọnụ banyere mgbanwe ihu igwe na Sir David Attenborough, onye isi ọba ego nke mba England Mark Carney, Massive Attack's Robert Del Naja, na onye isi Shell Oil Maarten Wetselaar. BBC mechara wepụta pọdkastị nwere ajụjụ ọnụ ndị a na ihe ndị ọzọ dị mkpa. Na 11 Jenụwarị 2020, Thunberg kpọrọ ụlọ ọrụ Germany Siemens ka ọ kwụsị nnyefe nke ngwá ọrụ ụgbọ okporo ígwè na Carmichael coal mine na-ese okwu nke ụlọ ọrụ India Adani Group na Australia na-arụ ọrụ, mana na 13 Jenụwarị, Siemens kwuru na ọ ga-aga n'ihu na-asọpụrụ nkwekọrịta ya na Adani.
Na 21 Jenụwarị 2020, Thunberg laghachiri na World Economic Forum nke e mere na Davos, Switzerland, wee kwuo okwu abụọ, ma sonye n'otu mkparịta ụka nke The New York Times World Economic forum kwadoro. Thunberg jiri ọtụtụ n'ime isiokwu ndị dị n'okwu ya gara aga mee ihe, mana o lekwasịrị anya n'otu n'ime ha: "Ụlọ anyị ka na-ere ọkụ". Thunberg mere ihe ọchị na ọ pụghị ime mkpesa na a naghị anụ ya, na-asị: "A na-anụ m mgbe niile".
N'ọnwa Febụwarị afọ 2020, Thunberg gara Mahadum Oxford izute Malala Yousafzai, onye Pakistan na-enweta ihe nrite Nobel Peace Prize maka agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị nke ndị Taliban gbara egbe n'isi dị ka nwa akwụkwọ. Thunberg mechara sonye n'ọgbaghara ụlọ akwụkwọ na Bristol. Na 4 Maachị 2020, Thunberg gara nzukọ pụrụ iche nke Kọmitii Gburugburu Ebe Obibi nke European Parliament iji kwuo maka Iwu Ọnọdụ Ihu igwe nke Europe. N'ebe ahụ, o kwupụtara na ọ na-ewere atụmatụ ọhụrụ maka iwu ihu igwe nke European Commission bipụtara ka ọ bụrụ inyefe onwe ya.
N'abalị iri abụọ na anọ n'ọnwa Ọgọstụ 2020, Thunberg kwụsịrị "afọ ezumike" ya n'ụlọ akwụkwọ mgbe ọ laghachiri na klas. Ọrịa COVID-19 gbochiri njem na nzukọ na 2020 na 2021.
===Ọrụ ịntanetị n'ihi COVID-19===
Na mbido afọ 2020, nzaghachi ọrịa COVID-19 chọrọ mgbanwe omume nke gụnyere ịnọpụ iche na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nnọpụiche, na mkpuchi ihu. N'ụbochị nke ịrị na atọ nke ọnwa Maachị Afọ 2020, Thunberg kwuru na "N'ime nsogbu anyị gbanwere omume anyị ma mee mgbanwe na ọnọdụ ọhụrụ maka ọdịmma ka ukwuu nke ọha mmadụ". Thunberg na ụlọ akwụkwọ ahụ mere ngagharị iwe maka ihu igwe mechara mee ka mmeghachi omume na ngagharị iwe ha n'ịntanetị. N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2020, ncheta nke abụọ nke ọgbaghara ụlọ akwụkwọ mbụ Thunberg maka ihu igwe, Thunberg na ndị ọrụ ihu igwe Luisa Neubauer, Anuna de Wever van der Heyden na Adélaïde Charlier zutere Chancellor Germany Angela Merkel na Berlin. Ha mechara kwupụta atụmatụ maka ọgbaghara ihu igwe ọzọ n'ụwa niile na 25 Septemba 2020. Neubauer kwuru na ma ọ bụrụ na ọgbaghara na Septemba bụ n'ụdị ma ọ bụ n'okporo ámá ga-ekpebi site na mberede ọrịa zuru ụwa ọnụ. Na mkparịta ụka ndị nta akụkọ na ndị ọrụ ibe ya na-ekwughachi echiche ya, Neubauer kwuru, sị: "Nsogbu ihu igwe anaghị akwụsị".
N'abalị iri na anọ n'ọnwa Disemba 2020, Thunberg jiri mgbasa ozi Twitter katọọ nkwupụta mberede mgbanwe ihu igwe nke Gọọmentị nke mba New Zealand mere n'oge na-adịbeghị anya dị ka "ihe mgbaàmà omume ọma", na-akpọ Twitter na Gọọmentị New Zealand Labour kpebisiri ike belata ihe na-erughị otu pasent nke ikuku carbon nke New Zealand ka ọ na-erule afọ 2025. Na nzaghachi, Praịm Minista New Zealand Jacinda Ardern na Minista mgbanwe ihu igwe James Shaw gbachitere nkwupụta mgbanwe ihu igwe nke New Zealand dị ka naanị mmalite nke ebumnuche mgbochi mgbanwe ihu igwe. Na 29 Disemba 2020, n'oge ajụjụ ọnụ BBC, Thunberg kwuru na anaghị ege ndị ọkachamara n'ihu igwe ntị n'agbanyeghị ọrịa COVID-19 na-eme ka mkpa ọ dị iji sayensị mee ihe iji dozie nsogbu ndị dị otú ahụ. Ọ gbakwụnyere na nsogbu COVID-19 "mere ka ìhè" na otu "anyị ga-esi mee ya na-enweghị sayensị".
N'ọnwa Mee 2021, ọ kwurịtara nsogbu COVID-19 ọzọ, mgbe ọ gbara ume ka a gbanwee usoro mmepụta nri na ichebe ụmụ anụmanụ na ebe obibi ha. Okwu Thunberg, nke bịara n'etiti oku maka ihe ndị ọzọ na-enweghị anụ kwukwara banyere nchegbu ahụike gbasara ọdịmma anụ na gburugburu ebe obibi. Thunberg kwuru na ụzọ ụmụ mmadụ si ebibi ebe obibi bụ ọnọdụ zuru oke maka mgbasa nke ọrịa ndị dị ka COVID-19, Zika, Ebola, West Nile fever, SARS, MERS, na ndị ọzọ. N'ọnwa Julaị 2021, Thunberg natara ọgwụ mgbochi COVID ya, na-ekwu, sị: "Enwere m ekele nke ukwuu ma nwee ihe ùgwù nke inwe ike ibi n'otu akụkụ nke ụwa ebe enwere m ike ịgba ọgwụ mgbochi. Mgbasa ọgwụ mgbochi gburugburu ụwa dị oke iche. Ọ dịghị onye dị nchebe ruo mgbe onye ọ bụla dị nchebe. Ma mgbe a na-enye gị ọgwụ mgbochi, alala azụ. Ọ na-azọpụta ndụ".
Mbipụta izizi nke Vogue Scandinavia (August - September 2021) gosiputara foto mkpuchi nke Thunberg nke ndị na-ese foto na ndị na-echekwa ihe na Sweden bụ Iris na Mattias Alexandrov Klum, na ajụjụ ọnụ ya. Ihu ya na-egosi Thunberg na-eyi uwe trench mgbe ya na ịnyịnya Icelandic na-anọdụ ala n'ọhịa dị na mpụga Stockholm. N'ajụjụ ọnụ ahụ, Thunberg katọrọ mkpọsa nkwalite nke ụlọ ọrụ ejiji na-eji eme ihe iji yie ihe na-adịgide adịgide n'enweghị "ime ihe ọ bụla iji chebe gburugburu ebe obibi" ma kpọọ mkpọsa ahụ "greenwashing". N'otu ụbọchị ahụ, o jiri mgbasa ozi Twitter katọọ ụlọ ọrụ ejiji dị ka "nnukwu onye na-enye aka" na ihu igwe na "mgbaghara" gburugburu ebe obibi na "ọ bụghị ikwu mmetụta ya na ọtụtụ ndị ọrụ na obodo ndị a na-erigbu gburugburu ụwa ka ụfọdụ wee nwee ike ịnụ ụtọ ejiji ngwa ngwa nke ọtụtụ na-ewere dị ka ihe a na-atụfu". Uwe ajị anụ nke Thunberg nwetara nkatọ site n'aka ndị na-eri nri. Dị ka People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) si kwuo, ọ maghị na ejiji ahụ bụ ezigbo ajị anụ sitere na anụmanụ.
N'ụbochị ịrị abụọ na asatọ nke ọnwa Septemba afọ 2021, Thunberg katọrọ onye isi ala US Joe Biden, praịm minista Britain Boris Johnson, praịm minista India Narendra Modi na ndị isi ụwa ndị ọzọ maka nkwa ha kwere iji dozie nsogbu ihu igwe n'okwu ha na Youth4Climate Summit na Milan. Thunberg katọkwara ma nwee obi abụọ banyere ndị na-ahazi nzukọ ihu igwe, na-ekwu "Ha na-akpọ ndị na-eto eto ahọpụtara na nzukọ dị ka nke a iji mee ka ha na-ege anyị ntị. Ma ha abụghị". Otu ọnwa mgbe nke ahụ gasịrị, Thunberg sonyere na ngagharị iwe na London, na-achọ ka usoro ego kwụsị ịkwado ụlọ ọrụ na ọrụ ndị na-eji mmanụ ala dị ka coal, mmanụ na gas sitere n'okike. Ngagharị iwe ahụ na London bụ akụkụ nke usoro na-ewere ọnọdụ na ụlọ ọrụ ego gburugburu ụwa, gụnyere New York City, San Francisco na Nairobi. Ọ gwara onye nta akụkọ BBC Andrew Marr na ụlọ akụ kwesịrị "ikwụsị ịkwụ ụgwọ maka mbibi anyị", tupu nzukọ ihu igwe nke UN COP26. Na 2021 United Nations Climate Change Conference na Glasgow, Thunberg gara otu panel gbasara mgbanwe ihu igwe nke onye na-eme ihe nkiri Britain bụ Emma Watson kwadoro.
N'ọnwa Nọvemba afọ 2021, Greta Thunberg na ndị ọzọ na-ahụ maka ihu igwe malitere itinye akwụkwọ mkpesa na United Nations na-akpọ ya ka ọ kwupụta ọnọdụ mberede ihu igwe zuru ụwa ọnụ nke atọ. Nke a ga-eduga n'ịmepụta otu pụrụ iche nke ga-ahazi nzaghachi maka nsogbu ihu igwe na mba ụwa. Nzaghachi kwesịrị ịdị ma ọ dịkarịa ala ike dịka nzaghachi maka ọrịa COVID-19. N'ọnwa Disemba 2021, Thunberg kwughachiri nkatọ ya megide onye isi ala US Joe Biden, na-ekwu "Ọ bụrụ na ị na-akpọ ya onye ndu, ọ bụ ihe ijuanya na ndị mmadụ na-ahuta Joe Biden dị ka onye ndu maka ihu igwe mgbe ị hụrụ ihe nchịkwa ya na-eme", na-arutu aka na mgbasawanye US na ojiji nke mmanụ ala n'oge nchịkwa Biden. Thunberg gara n'ihu kwara arịrị na ndị na-eme ngagharị iwe na ndị nọ n'afọ iri na ụma dị mkpa iji mee ka a mara banyere mgbanwe ihu igwe.
===Mkpesa nke Ebe A Na-egwupụta Ihe n'Ime Beowulf===
Thunberg akatọọla ụlọ ọrụ na-egwupụta ihe na Britain a kpọrọ Beowulf maka ọrụ igwupụta ígwè n'ala Sami. O kwuru na "Anyị kwenyere na ihu igwe, gburugburu ebe obibi, ikuku dị ọcha, mmiri, ịzụ anụ reindeer, ikike ụmụ amaala na ọdịnihu nke mmadụ kwesịrị ibute ụzọ karịa uru dị mkpirikpi nke ụlọ ọrụ. Gọọmentị Sweden kwesịrị ịkwụsị ọchịchị ndị Sami. "
===Ọnọdụ banyere mgbanwe ihu igwe===
[[File:Greta Thunberg- World Economic Forum (Davos).webm|thumb|right|thumbtime=05:27|Vidio nke Thunberg na-ekwu okwu na 2019 World Economic Forum na Davos]]
[[File:FFF Berlin 2019-07-19 055.jpg|thumb|right|Thunberg na-ekwu okwu na July 2019 ụlọ akwụkwọ na-eme ngagharị iwe maka mgbanwe ihu igwe na Berlin]]
Thunberg na-ekwusi ike na ihe a kpọrọ mmadụ na-eche nsogbu dị adị ihu n'ihi okpomọkụ ụwa ma na-ata ọgbọ ndị okenye dị ugbu a uta maka ịmepụta nsogbu ahụ. Ọ na-eji ihe atụ (dị ka "ụlọ anyị na-ere ọkụ") iji mee ka nchegbu ya pụta ìhè ma na-agwa ndị isi azụmaahịa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị okwu n'ụzọ na-enweghị isi banyere ọdịda ha n'ime ihe ha jikọrọ aka.
Thunberg ekwuola na mgbanwe ihu igwe ga-enwe mmetụta dị ukwuu nye ndị na-eto eto nke ọdịnihu ha ga-emetụta nke ukwuu. Ọ na-ekwu na ọgbọ ya nwere ike ọ gaghị enwe ọdịnihu ọzọ n'ihi na "a na-ere ọdịnihu ahụ ka ọnụ ọgụgụ dị nta nke ndị mmadụ wee nwee ike inweta ego a na-apụghị ichetụ n'echiche". O kwukwara na ndị mmadụ nọ na Global South ga-ata ahụhụ karịa site na mgbanwe ihu igwe, ọ bụ ezie na ha enyeghị aka nke nta n'ihe gbasara ikuku carbon dioxide. Thunberg ekwupụtala nkwado maka ndị ọzọ na-eto eto na-eme ngagharị iwe si mba ndị na-emepe emepe na-eche mmetụta ọjọọ nke mgbanwe ihu igwe ihu. N'ikwu okwu na Madrid na Disemba 2019, o kwuru, sị: "Anyị na-ekwu maka ọdịnihu anyị, ha na-ekwu ihe banyere ugbu a ha".
N'ikwu okwu na nnọkọ mba ụwa, ọ na-ata ndị isi ụwa ụta na a na-eme obere ihe iji belata mweputa ajọ ikuku zuru ụwa ọnụ. Ọ na-ekwu na ibelata ikuku ezughị, ma na-ekwu ka ọ dị mkpa ibelata ikuku ruo efu ma ọ bụrụ na ụwa ga-eme ka okpomọkụ ụwa dị n'okpuru 1.5 °C. N'ikwu okwu na Nzukọ Ndị Omeiwu Britain n'ọnwa Eprel 2019, o kwuru, sị: "Eziokwu ahụ bụ na anyị na-ekwu maka 'ịbelata' kama 'ịkwụsị' ikuku bụ ikekwe ike kachasị n'azụ azụmaahịa na-aga n'ihu dị ka ọ dị ka ọ na-adịkarị". Iji mee ihe dị mkpa, ọ gbakwụnyere na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ekwesịghị ige ya ntị, ha kwesịrị ige ntị n'ihe ndị ọkà mmụta sayensị na-ekwu banyere otu esi edozi nsogbu ahụ. Dị ka ndị ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Mattia Zulianello na Diego Ceccobelli si kwuo, enwere ike ịkọwa echiche Thunberg dị ka ecocentrism nke teknụzụ, nke dabeere na "ịdị elu nke vox scientifica".
Karịsịa, Thunberg ekwuola na nkwa ndị e mere na nkwekọrịta Paris ezughi iji belata okpomọkụ ụwa ruo 1.5 degrees, nakwa na usoro ikuku na-ekpo ọkụ kwesịrị ịmalite ịdaba nke ukwuu n'oge na-adịghị anya karịa 2020 dị ka akọwapụtara na 2018 Special Report on Global Warming nke 1.5 ° C. N'ọnwa Febụwarị afọ 2019, na nzukọ nke European Economic and Social Committee, o kwuru na ebumnuche EU ugbu a iji belata ikuku site na pasent ịrị anọ site na 2030 "ezughị iji chebe ọdịnihu maka ụmụaka na-etolite taa" nakwa na EU ga-ebelata ikuku carbon dioxide okpukpu abụọ nke pasent ịrị asatọ, iji nweta pasent ịrị anọ ha bụ n'uche.
Thunberg kwughachiri echiche ya banyere enweghị ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ajụjụ ọnụ ọnwa Nọvemba 2020 ebe o kwuru na "ndị ndú nwere obi ụtọ ịdobe ihe mgbaru ọsọ maka ọtụtụ iri afọ n'ihu, mana ọ ga-emebi mgbe ọ dị mkpa ime ihe ozugbo". Ọ katọrọ European Green Deal, nke na-ezube ime ka ihu igwe EU ghara itinye aka na 2050, na-ekwu na ọ "na-eziga ihe mgbaàmà siri ike na a na-eme ihe n'ezie ma zuru ezu mgbe n'ezie ọ bụghị. Okike anaghị akwụ ụgwọ, ị pụghịkwa ime nkwekọrịta na physics."
N'ajụjụ ọnụ obere oge tupu nzukọ COP26 nke 2021 na Glasgow, a jụrụ Thunberg otú o si nwee nchekwube na nzukọ ahụ nwere ike inweta ihe ọ bụla, na nzaghachi, ọ siri, "Ọ dịghị ihe gbanwere site na afọ ndị gara aga n'ezie. Ndị isi ga-ekwu 'anyị ga-eme nke a ma anyị ga-eme ya, anyị ga-ejikọkwa ndị agha anyị ọnụ ma nweta nke a', mgbe ahụ ha agaghị eme ihe ọ bụla. Ikekwe ụfọdụ ihe nnọchianya na ndekọ ego na ihe ndị na-enweghị mmetụta dị ukwuu. Anyị nwere ike ịnwe ọtụtụ COPs dịka anyị chọrọ, mana ọ nweghị ezigbo ihe ga-esi na ya pụta. " Ọ kpọrọ onye isi ala China Xi Jinping "onye ndú nke ọchịchị aka ike" ma kwuo na "ọchịchị onye kwuo uche ya bụ naanị ihe ngwọta maka nsogbu ihu igwe, ebe ọ bụ na naanị ihe nwere ike ịwepụ anyị n'ọnọdụ a bụ ... nnukwu nrụgide ọha na eze".
N'abalị iri atọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2021, ọ rutere n'ọdụ ụgbọ okporo ígwè Glasgow Central maka COP26. Ọ kwuru okwu na ụfọdụ ngagharị iwe n'oge COP, ma gaa n'ihu na Friday for Future Scotland climate strike na Friday 5 November; o kwuru n'ajụjụ ọnụ mbụ na ọha na eze kwesịrị "ikpochapụ usoro ahụ". O kwuru okwu nye ndị na-eme ngagharị iwe ebe ọ kọwara COP26 dị ka ọdịda, na-ekwu maka "blah blah blah" na greenwashing.
===Nzaghachi ọha na eze na mmetụta===
Thunberg enwetala nkwado siri ike na nkatọ siri ike maka ọrụ ya site n'aka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị nta akụkọ. Thunberg zutere ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị isi ụwa, mana o kwuru na ọ pụghị iche echiche banyere otu onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị masịrị ya. Mgbe a jụrụ ya banyere praịm minista New Zealand a na-akwanyere ùgwù Jacinda Ardern, onye kọwara nsogbu ihu igwe dị ka ihe gbasara ndụ ma ọ bụ ọnwụ, Thunberg kwuru "Ọ bụ ihe ọchị na ndị mmadụ kwenyere na Jacinda Ardert na ndị dị ka nke ahụ bụ ndị isi ihu igwe. Nke ahụ na-agwa gị etu obere mmadụ si mara banyere nsogbu ihu igwe. " Thunberg leghaara okwu na mmetụta anya: "N'ụzọ doro anya, ikuku anaghị ada. Ọ na-aga n'ekwughị na ndị a anaghị eme ihe ọ bụla" (n'ezie, ikuku na-ekpo ọkụ na New Zealand jiri pasent abụọ rịa elu n'afọ 2019).
===Nzaghachi mba ụwa===
N'ọnwa Febụwarị 2019, ndị ọkà mmụta narị abụọ na ịrị abụọ na anọ bịanyere aka n'akwụkwọ ozi nkwado na-ekwu na omume Thunberg na ụmụaka ụlọ akwụkwọ na-eme ngagharị iwe kpaliri ha ịnụ olu ha. Onye odeakwụkwọ ukwu nke United Nations António Guterres kwadoro ọgbaghara ụlọ akwụkwọ nke Thunberg malitere, na-ekweta, sị: "Ọgbọ m emeghị ihe ịma aka dị egwu nke mgbanwe ihu igwe. Ndị na-eto eto na-enwe mmetụta miri emi na nke a. Ọ bụghị ihe ijuanya na ha na-ewe iwe". N'ikwu okwu n'otu ihe omume na New Zealand na Mee 2019, Guterres kwuru na ọgbọ ya "emerighị agha megide mgbanwe ihu igwe" nakwa na ọ dị n'aka ndị ntorobịa "ịzọpụta mbara ala".
===Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị===
[[File:Greta Thunberg urges MEPs to show climate leadership - 49617793623.jpg|thumb|300px|right|Thunberg na-agba ndị MEP ume igosi ndị isi ihu igwe.]]
Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị otu Democratic maka ntuli aka onye isi ala United States nke 2020 dịka Kamala Harris, Beto O'Rourke, na Bernie Sanders gosipụtara nkwado mgbe okwu ya gasịrị na nzukọ nke Septemba 2019 na New York. Onye isi ala Germany bụ Angela Merkel gosipụtara na ndị na-eto eto na-eme ihe dịka Thunberg emeela ka gọọmentị ya mee ihe ngwa ngwa gbasara mgbanwe ihu igwe.
Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị akatọwokwa Thunberg na mkpọsa ya, site na mwakpo onwe onye ruo nkwupụta na ọ na-eme ka okwu ndị dị mgbagwoju anya dị mfe. N'etiti ha bụ praịm minista Australia Scott Morrison, onye jị ọkwa chancellor Germany Angela Merkel, onye isi ala France Emmanuel Macron, onye isi ala Russia Vladimir Putin, OPEC (Organization of the Petroleum Exporting Countries) na onye isi ala US Donald Trump ugboro ugboro.
Na Septemba 2019, Trump kesara vidiyo nke Thunberg na-agwa ndị isi ụwa okwu n'iwe, yana okwu ya na "ndị mmadụ na-anwụ, usoro okike dum na-adakwa ada. Anyị nọ na mbido mkpochapụ dị ukwuu." Trump dere banyere Thunberg, na-eziga ozi na mgbasa ozi Twitter, sị: "O yiri ka ọ bụ nwa agbọghọ nwere obi ụtọ na-atụ anya ọdịnihu dị mma ma dị ebube. Ọ dị mma ịhụ!" Thunberg meghachiri site n'ịgbanwe akụkọ Twitter ya iji kwekọọ na nkọwa ya, ma kwuo na ọ pụghị "ịghọta ihe mere ndị okenye ga-eji họrọ ịkwa ụmụaka na ndị nọ n'afọ iri na ụma ọchị maka naanị nkwurịta okwu na ime ihe na sayensị mgbe ha nwere ike ime ihe dị mma kama". N'ọnwa Disemba 2019, Onye isi ala Trump kwara Thunberg emo ọzọ mgbe Time kpọrọ ya Onye nke Afọ maka afọ 2019, na-asị: "Ọ bụ ihe nzuzu. Greta ga-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya, wee soro enyi ya gaa na ezigbo ihe nkiri ochie! Chill Greta, Chill!" Thunberg zaghachiri site n'ịgbanwe akụkọ ndụ Twitter ya ka ọ bụrụ: "Onye nọ n'afọ iri na ụma na-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya. Ugbu a na-ajụ oyi ma na-ekiri ezigbo ihe nkiri ochie na enyi. " N'oge ntuli aka onye isi ala nke United States na 2020, Thunberg kwuru na Trump tweet "STOP THE COUNT!" na ederede: "Ọ bụ ihe nzuzu. Donald ga-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya, wee soro enyi ya gaa na ezigbo ihe nkiri ochie! Chill Donald, Chill!"
N’ọnwa 2019, Putin kọwara Thunberg dị ka “nwa agbọghọ nwere obi oma na ezigbo obi”, ebe ọ na-atụ aro ka a na-emegharị ya iji jeere ọdịmma ndị ọzọ ozi. Putin katọrọ ya dị ka "onye na-amaghị nke ọma", na-agbakwụnye, sị: "Ọ dịghị onye kọwara Greta na ụwa nke oge a dị mgbagwoju anya ma dị iche iche na ndị mmadụ n'Africa ma ọ bụ n'ọtụtụ mba Eshia chọrọ ibi ndụ n'otu ọkwa akụ na ụba dị na Sweden." N'otu aka ahụ mmeghachi omume ya na Trump, Thunberg melitere ihe o dere na Twitter ya iji gosipụta nkọwa Putin banyere ya. Na Disemba afọ 2019, Thunberg tweeted: "A na-egbu ụmụ amaala n'ezie maka ịgbalị ichebe oke ọhịa pụọ na igbutu osisi n'ụzọ iwu na-akwadoghị. Ugboro ugboro. Ọ bụ ihe ihere na ụwa gbachiri nkịtị maka nke a." Mgbe a jụrụ ya banyere isiokwu a ụbọchị abụọ ka nkeỌktoba ahụ gasịrị, onye isi ala Brazil Jair Bolsonaro zara, sị: "Greta kwuru na ndị India na-anwụ n'ihi na ha na-agbalị ichebe Amazon. Ọ na-adọrọ mmasị ka ndị nta akụkọ na-enye ụda olu dị otú ahụ." N'otu ụbọchị ahụ, Thunberg gbanwere nkọwa Twitter ya ka ọ bụrụ pirralha, okwu Portuguese maka "brat" nke Bolsonar ji mee ihe.
N'ajụjụ ọnụ Mee 2019 ya na Suyin Haynes na Time, Thunberg kwuru okwu nkatọ o nwetara n'ịntanetị na-ekwu, sị: "Ọ bụ ihe na-atọ ọchị mgbe naanị ihe ndị mmadụ nwere ike ime bụ ịkwa gị emo, ma ọ bụ kwuo banyere ọdịdị gị ma ọ bụ ụdị gị, n'ihi na ọ pụtara na ha enweghị arụmụka ma ọ bụ ihe ọ bụla ọzọ ikwu." Onye bụbu osote onye isi ala US na onye ga-anọchi Trump bụ Joe Biden zaghachiri na tweet nke Onye isi ala Trump na-akwa Thunberg emo mgbe akpọrọ ya Onye nke Afọ 2019 site na tweeting na Trump: "Olee ụdị onye isi ala na-emegbu onye nọ n'afọ iri na ụma? @realDonaldTrump, ị nwere ike ịmụta ihe ole na ole site na Greta banyere ihe ọ pụtara ịbụ onye ndu."
Na 30 Machị 2021, European Commissioner for Climate Action Frans Timmermans kwuru na mgbasa ozi Twitter mgbe ọ gwachara Thunberg okwu na "The Commission ka na-etinye aka" n'ime ka Common Agricultural Policy "mezuo ebumnuche" nke European Green Deal.
===Akwụkwọ akụkọ===
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2019, Scott Walsman dere na Scientific American na ndị na-akatọ Thunberg "ebidowo mwakpo onwe", "na-emebi autism", na "na-adabere na mwakpo ad hominem iji belata mmetụta ya". N'ide akwụkwọ na The Guardian, Aditya Chakrabortty kwuru na ndị na-ede akwụkwọ akụkọ gụnyere Brendan O'Neill, Toby Young, blog Guido Fawkes, yana Helen Dale na Rod Liddle na The Spectator na The Sunday Times na-eme " mwakpo ọjọọ" na Thunberg. Onye na-eme ihe ngosi na British TV bụ Piers Morgan mekwara Thunberg ihe ọchị. Dị ka akụkụ nke ịgọnahụ mgbanwe ihu igwe ya, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Alternative for Germany (AfD) nke mba Germany wakporo Thunberg "n'ụzọ jọgburu onwe ya", dị ka Jakob Guhl, onye nnyocha maka Institute for Strategic Dialogue si kwuo.
Ihe odide Arron Banks na mgbasa ozi Twitter na-ekwu na "ihe mberede ụgbọ mmiri na-eme n'Ọgọst" kpasuru ọtụtụ ndị omeiwu Britain (Onye otu nzuko omeiwu), ndị ama ama na ndị gụrụ akwụkwọ. Tanja Bueltmann, onye nchoputa nke EU Citizens 'Champion, kwuru na ụlọ akụ arịọla "ịnwụ mmiri nke nwatakịrị" maka ntụrụndụ nke ya wee kwuo na ọtụtụ n'ime ndị na-awakpo Thunberg "bụ ndị nwoke na-acha ọcha n'etiti ndị si n'aka nri nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị.". N'ide akwụkwọ na The Guardian, Gaby Hinsliff, kwuru na Thunberg aghọwo "ihu ọhụrụ na agha ọdịbendị Brexit" na-arụ ụka na iwe nke mwakpo onwe onye nke ndị Brexiteers na Thunberg "na-enye ha ikuku oxygen nke mgbasa ozi".
Na Septemba 2019, Nick Gillespie dere na Reason na "Akụkọ akụkọ ihe mere eme Greta Thunberg nwere ike si n'obi mana ha ma ọ bụ nzaghachi jọgburu onwe ya nke ha na-enye bụ onye ndu maka ezigbo amụma gburugburu ebe obibi na ụwa nke na-abawanye ụba kwa ụbọchị.". N'ọnwa Ọgọstụ 2021, Yasmeen Serhan dere na The Atlantic na Thunberg aghọwo "ihe a na-elekwasị anya n'ọtụtụ ihe na-eduhie eduhie na nkata aghụghọ" site n'aka nri na aka nri, "gụnyere ngosipụta nke ya dị ka nwatakịrị e mebiri emebi, onye aka ekpe, na ọbụna onye Nazi".
==="Mmetụta Greta"===
[[File:GrèveClimatGenève-27sept2019-041-RuesBasses.jpg|thumb|Ọgbaghara ihu igwe na Septemba 2019 na Geneva]]
Thunberg akpaliwo ọtụtụ ndị ọgbọ ya nọ n'ụlọ akwụkwọ n'ihe a kọwara dị ka "mmetụta Greta". Na nzaghachi gbasara nkwuwa okwu ya, ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche ekwetawokwa mkpa ọ dị itinye uche na mgbanwe ihu igwe. Odeakwụkwọ na-ahụ maka gburugburu ebe obibi Britain, Michael Gove, kwuru, sị: “Mgbe m gere gị ntị, enwere m mmasị dị ukwuu, kamakwa ibu ọrụ na obi amamikpe. Abụ m ọgbọ ndị mụrụ gị, amakwaara m na anyị emebeghị nke ọma iji lebara ya anya. mgbanwe ihu igwe na nnukwu nsogbu gburugburu ebe obibi anyị nyere aka mepụta." Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọrụ Ed Miliband, bụ onye na-ahụ maka iwebata Iwu mgbanwe ihu igwe 2008, kwuru, sị: "Ị kpọtere anyị. Daalụ. Ndị na-eto eto niile na-arụ ọrụ n'ọrụ ejirila enyo mee obodo anyị. I kuziwo anyị ihe mmụta dị mkpa n'ezie, ị dị iche n'ìgwè mmadụ.".
N'ọnwa Febụwarị 2019, Thunberg sooro onye isi oche nke European Commission, Jean-Claude Juncker, kerịta otu oge, ebe o kwuru, sị: "N'oge ego ọzọ site n'afọ 2021 ruo 2027, euro anọ ọ bụla a na-emefu n'ime mmefu ego EU ga-aga n'ihu iji belata mgbanwe ihu igwe. " Nsogbu ihu igwe rụkwara ọrụ dị mkpa na ntuli aka ndị omeiwu Europe na Mee 2019 ka ndị Green party dekọrọ nsonaazụ kachasị mma ha, na-eme ka ọnụ ọgụgụ oche ndị MEP ha site n'ọnụ ọgụgụ ịrị ise na abụọ ruo ịrị asaa na abụọ . Ọtụtụ n'ime mmeri ndị ahụ sitere na mba ndị dị n'ebe ugwu Europe ebe ndị na-eto eto gara n'okporo ámá site n'ike mmụọ nsọ Thunberg.
N'ọnwa June 2019, nnyocha YouGov na Britain chọpụtara na nchegbu ọha na eze banyere gburugburu ebe obibi arịwo elu ruo n'ókè dị na UK ebe ọ bụ na Thunberg na Extinction Rebellion "gburu ụfụfụ nke ịgọnahụ". N'ọnwa Ọgọstụ 2019, mbipụta na ahịa nke akwụkwọ ụmụaka banyere nsogbu ihu igwe kwuru okpukpu abụọ ma e jiri ya tụnyere afọ gara aga. Ndị na-ebipụta akwụkwọ na-ekwu na nke a bụ "mmetụta Greta". N'ịbụ ndị Thunberg kpaliri, ndị ọrụ ebere bara ọgaranya na ndị na-etinye ego site na United States enyewo ihe dị ka dọla pụkụ narị isii iji kwado Extinction Rebellion na ndị otu ụlọ akwụkwọ iji guzobe Climate Emergency Fund. Trevor Neilson, otu n'ime ndị ọrụ ebere, kwuru na ndị guzobere atọ ahụ ga-akpọtụrụ ndị enyi n'etiti ndị ọgaranya zuru ụwa ọnụ iji nye onyinye "otu narị ugboro" karịa n'ime izu na ọnwa ndị na-abịa. N'ọnwa Disemba 2019, New Scientist kọwara mmetụta nke Thunberg na Extinction Rebellion nwere isi okwu: "Afọ ụwa tetara na mgbanwe ihu igwe."
Dị ka otu nnyocha n'afọ 2021 si kwuo, "ndị maara Greta Thunberg nke ọma nwere ebumnuche dị elu nke ime ihe n'otu iji belata okpomọkụ ụwa na nkwenkwe ndị siri ike na-eme ka mmekọrịta a dị n'etiti. Njikọ a n'etiti ịmara Greta Thunberg, nkwenye ịdị irè nke otu, na ebumnuche ime ihe n'otu dị ọbụna mgbe ị gbasịrị maka nkwado zuru oke nke ndị zaghachirinụ maka ọrụ ihu igwe."
===Flight shame===
Thunberg eduziwo mmegide na-efe efe, na-akwalite njem ụgbọ okporo ígwè na-efefe na gburugburu ebe obibi. Okwu a na-ejikọta ya na mmegharị a bụ flygskam ma ọ bụ "ihe ihere ịgba ọsọ". Ọ bụ ihe na-eme nke ndị mmadụ na-enwe nrụgide ọha na eze ka ha ghara ife efe n'ihi mmụba nke gas na-ekpo ọkụ nke ụlọ ọrụ ụgbọelu. Ọ bụ onye na-eme egwuregwu Olympic nke Sweden bụ Björn Ferry kwadoro ya na mbụ, mana ọ nwetakwara ume dị ukwuu mgbe Thunberg jụrụ ife efe na gburugburu ebe obibi. Thunberg kwadoro mkpọsa ahụ iji mee ka ọ ghara ife efe, ma mee ka ọ bụrụ akụkụ nke njem "njem ịma aka" ya na Europe na 2019. Sweden kọrọ na pasent anọ na njem ụgbọ elu n'ime ụlọ maka 2019 na mmụba na iji ụgbọ okporo ígwè eme ihe. BBC na-ekwu na mmegharị ahụ nwere ike belata ọganihu nke njem ụgbọ elu zuru ụwa ọnụ, mana Airbus na Boeing na-ekwu ete ha ka na-atụ anya ịbawanye na pasent anọ ruo afọ 2035. N'ọnwa Jụn afo6 2019, Swedish Railways (SJ) kọrọ na ọnụ ọgụgụ ndị Sweden na-eji ụgbọ okporo ígwè maka njem n'ime ụlọ ejirila pasent asatọ rịa elu site na afọ gara aga, na-egosipụta nchegbu ọha na eze na-arịwanye elu (nke gosipụtara na nyocha nke Swedish Railroad bipụtara) banyere mmetụta nke ife efe na ikuku CO2.
===X-Site sticker===
X-Site Energy Services nke Alberta, Canada nyere akwụkwọ mkpado, nke nwere aha ụlọ ọrụ ahụ na ya na onyinyo nke nwoke na-ejide eriri nwa agbọghọ mgbe ọ na-edina ya n'ike site n'azụ, na okwu "Greta" na onyinọ ahụ. Mgbe ahụ, Greta Thunberg dị afọ iri na asaa dere banyere ya na Twitter "Ha na-amalite ịbawanye obi nkoropụ. Nke a na-egosi na anyị na-emeri. " Ọ bụ ezie na onye isi njikwa nke X-Site kwuru na mbụ na ọ dịghị X-Sites, ma ọ bụ onye ọrụ X-Sate ọ bụla, tinyere aka n'ime ihe nkedo ahụ, X-Sise Energy mechara rịọ mgbaghara, na-ekweta na ha ekesa ya ma na-ekwuputa na ọ bụ ha mere ya n'ozuzu oke. Akwụkwọ ozi ahụ kwusiri ike na ha na-ebibi akwụkwọ ndị a maara ma na-eme mgbanwe nhazi iji gbochie ihe ndị ga-eme n'ọdịnihu.
===Na omenala na nka a ma ama===
E gosipụtara Thunberg na omenala na nka a ma ama. Greta and the Giants, akwụkwọ Zoë Tucker na Zoe Persico, nke Frances Lincoln Children's Books bipụtara, sitere n'ike mmụọ nsọ nke ndụ Thunberg. Onye America na-ese ihe Elizabeth Peyton họọrọ ihe osise ya nke 2019 Greta Thunberg dị ka ihe oyiyi na-eduga n'otu n'ime ihe ngosi ya. E gosipụtara ya n'ọtụtụ mgbidi. Na Bristol, ihe osise Thunberg dị mita 15 (49 ) nke onye na-ese ihe Jody Thomas, na-egosi ọkara ala nke ihu ya dị ka ọ dị n'okpuru mmiri na-arị elu kemgbe Mee 2019. E gosipụtara Thunberg na mkpuchi magazin Time na mbipụta May 2019, ebe a kọwara ya dị ka ihe nlereanya na otu n'ime "Ndị isi ọgbọ na-esote". Ya na mmadụ iri na ise ndị ọzọ gosipụtara n'ihu magazin ejiji Vogue nke onye nchịkọta akụkọ ọbịa Meghan, Duchess of Sussex, mepụtara na Septemba 2019.
E webatara ụfọdụ okwu Thunberg n'egwú. N'afọ 2019, Thunberg nyere aka n'ịtọpụta "The 1975", abụ nke otu egwu Bekee nke otu aha ahụ. Thunberg mechiri abụ ahụ site n'ịgba ume, sị: "Ya mere, onye ọ bụla nọ ebe ahụ, oge eruola ugbu a maka nnupụisi obodo. Oge eruola inupụ isi". Ego a ga-enweta ga-aga na Extinction Rebellion na arịrịọ Thunberg. Na Septemba 2019, John Meredith debere okwu UN Action Summit ya na death metal. Onye egwu Australia bụ Megan Washington na onye na-ede egwu bụ Robert Davidson jiri otu okwu ahụ 'otú ị si egwu' mee ihe, maka arụmọrụ na ihe omume na-enyocha ọdịnihu nke egwu. DJ Fatboy Slim mepụtara mashup nke okwu a na egwu egwu ya "Right Here, Right Now".
Make the World Greta Again bụ ihe ngosi nkeji iri atọ nke Vice wepụtara na-egosi ajụjụ ọnụ ya na ọtụtụ ndị isi ndị ntorobịa na-eme ngagharị iwe na Europe, ma na-egosi na March 2019 zuru ụwa ọnụ na-eme mkpesa.
N'afọ 2019, Thunberg jikọtara aka na ọrụ ebere ihu igwe a kpọrọ Project Pressure, n'ihe osise e mere n'ụlọ UN dị na New York na-eduga na UN Climate Action Summit nke gosipụtara olu ndị na-eto eto isii, nke gụnyere Thunberg n'onwe ya. Vizualised site Joseph Michael, nke Klaus Thymann dere na egwu site na Brian Eno, nkọwa ha bụ maka nsogbu ihu igwe na ihe ngwa ngwa a ga-eme iji belata nsonaazụ ya.
[[File:Project Pressure Voices For The Future. Photo Klaus Thymann.jpg|thumb|Ọrụ nrụgide olu maka ọdịnihu..]]
==Ebensidee==
{{Reflist}}
00ck88adob9gs5wuica5k6sz9cwmkkv
95353
95348
2022-08-25T23:38:59Z
Timzy D'Great
12485
/* Na omenala na nka a ma ama */Added content
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Swedish climate activist (born 2003)}}
{{Pp|small=yes}}
{{Use British English|date=January 2019}}
{{Use dmy dates|date=May 2022}}
{{Infobox person
| name = Greta Thunberg
| honorific_suffix = {{post-nominals|country=GBR|size=100%|FRSGS}}
| image = Greta Thunberg urges MEPs to show climate leadership (49618310531) (cropped).jpg
| alt = Portrait of Thunberg at the European Parliament in 2020
| caption = Thunberg in 2020
| birth_name = Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg<ref>{{cite web |title=The 2019 Makwan Prize is awarded to Greta Thunberg |url=http://www.everyonegroup.com/EveryOne/MainPage/Entries/2019/5/19_The_2019_Makwan_Prize_is_awarded_to_Greta_Thunberg.html |website=everyonegroup.com |publisher=EveryOne Group |date=19 May 2019 |access-date=30 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190831162831/http://www.everyonegroup.com/EveryOne/MainPage/Entries/2019/5/19_The_2019_Makwan_Prize_is_awarded_to_Greta_Thunberg.html |archive-date=31 August 2019 |url-status=live }}</ref><ref>{{cite news |title=Greta Thunberg ist eine schwedische Umweltaktivistin. Sie kämpft für den Klimaschutz und für eine bessere Zukunft. |trans-title=Greta Thunberg is a Swedish environmental activist. She is fighting for climate protection and a better future. |url=https://www.rtl.de/themen/personen/greta-thunberg-t11146.html |publisher=[[RTL (German TV channel)|RTL]] |access-date=29 November 2019 |language=de |archive-url=https://web.archive.org/web/20191106091837/https://www.rtl.de/themen/personen/greta-thunberg-t11146.html |archive-date=6 November 2019 |url-status=dead }}</ref>
| birth_date = {{birth date and age|2003|1|3|df=y}}
| birth_place = [[Stockholm]], Sweden
| death_date =
| death_place =
| occupation = {{hlist|Student|[[Environmental movement|environmental activist]]}}
| years_active = 2018–present
| movement = [[School strike for climate]]
| mother = [[Malena Ernman]]
| father = <!--- Father cannot be added here, because he does not have independent notability. -->
| relatives = [[Olof Thunberg]] (grandfather)
| honours = {{Plainlist|
* [[Honorary degree|Doctor Honoris Causa]], [[University of Mons]]
* [[Honorary degree|Honorary Doctor of Laws]] (LLD), [[University of British Columbia, Okanagan Campus|University of British Columbia's Okanagan Campus]]
}}
| awards = {{Plainlist|
* [[Fritt Ord Award]] (2019)
* [[Rachel Carson Prize (environmentalist award)|Rachel Carson Prize]] (2019)
* [[Ambassador of Conscience Award]] (2019)
* [[Right Livelihood Award]] (2019)
* [[International Children's Peace Prize]] (2019)
* [[Time Person of the Year|''Time'' Person of the Year]] (2019)
* [[Nordic Council Environment Prize]] (declined) (2019)<ref>{{cite news |title=Greta Thunberg rejects Nordic Council environmental award |work = BBC News|date = 30 October 2019|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-50232491#:~:text=Greta%20Thunberg%20has%20turned%20down,said%20it%20respected%20her%20decision. |access-date=9 September 2020 |archive-date=11 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201111212344/https://www.bbc.com/news/world-europe-50232491#:~:text=Greta%20Thunberg%20has%20turned%20down,said%20it%20respected%20her%20decision. |url-status=live }}</ref>
* [[Gulbenkian Prize]] for Humanity (2020)
}}
|signature = Greta Thunberg Signature.svg
| website =
}}
Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg (amụrụ na 3 Jenụwarị 2003) bụ onye Sweden na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nke a maara maka ịma ndị isi ụwa aka ime ihe ozugbo maka ibelata mgbanwe ihu igwe.<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|title=It's an existential crisis. Listen to scientists|date=23 April 2019|work=BBC|access-date=31 August 2019|archive-date=14 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190814200923/https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|url-status=live}}</ref>
Mgbalị Thunberg malitere mgbe ọ mere ka ndị mụrụ ya kwenye ka ha na-ahọrọ ụdị ndụ nke belatara akara ukwu carbon nke ha. N'ọnwa Ọgọst afọ 2018, mgbe ọ dị afọ iri na ise, ọ malitere nọrọ ụbọchị Fraịde ya n'èzi Swedish nzuko omeiwu iji kpọọ oku ka ike site n'ijide akara e dere Skolstrejk for climate (School strike for climate). Thunberg nwetara ọkwa na mbụ maka ntorobịa ya na ụzọ ọ na-ekwu okwu n'ezoghị ọnụ,<ref name="NEWS-SBS(2019-04-25)">{{Cite news|date=25 April 2019|title='Is my English OK?': Greta Thunberg's blunt speech to UK MPs|work=SBS News|url=https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|url-status=live|access-date=30 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190830044705/https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|archive-date=30 August 2019}}</ref> ma n'ihu ọha yana ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọgbakọ, ebe ọ na-akatọ ndị isi ụwa maka ọdịda ha emeghị ihe ọ chere na ọ bụ ihe zuru oke iji lebara nsogbu nke ọnọdụ ihu igwe anya.<ref name="NEWS-France24(2019-01-25)">{{Cite news|last=Nordstrom|first=Louise|date=25 January 2019|title=The Swedish teen holding world leaders accountable for climate change|publisher=[[France 24]]|url=https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|url-status=live|access-date=30 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902162731/https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|archive-date=2 September 2019}}</ref>
N'oge na-adịghị anya ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ tinyere aka na ngagharị iwe yiri nke ahụ na mpaghara nke ha. Ha jikọrọ aka haziri ngagharị iwe ihu igwe nke ụlọ akwụkwọ n'okpuru aha Fraịde maka Ọdịnihu. Mgbe Thunberg kwuchara okwu na ọgbakọ 2018 United Nations Climate Change Conference, ụmụ akwụkwọ na-eme kwa izu ebe n'ụwa. N'afọ 2019, enwere ọtụtụ ngagharị iwe ọtụtụ obodo achịkọtara nke gụnyere ihe karịrị otu nde ụmụ akwụkwọ ọ bụla.<ref name="NEWS-Time(2019-05-24)">{{Cite news |url=https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |title=Students From 1,600 Cities Just Walked Out of School to Protest Climate Change. It Could Be Greta Thunberg's Biggest Strike Yet |last=Haynes |first=Suyin |date=24 May 2019 |magazine=[[Time (magazine)|Time]] |access-date=22 July 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190723164619/https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |archive-date=23 July 2019 |url-status=live}}</ref> Iji zere ụgbọ elu carbon-intensive, Thunberg ji ụgbọ mmiri gaa North America, ebe ọ gara 2019 UN Climate Action Summit. Okwu ya n'ebe ahụ, nke o kwuru "Olee otu ị ga-esi mee ka ị ghara ịlụ ọgụ?", bụ nke ndị nta akụkọ nabatara n'ọtụtụ ebe ma tinye ya na egwu.<ref>{{Cite news|last=Weise|first=Elizabeth|title='How dare you?' Read Greta Thunberg's emotional climate change speech to UN and world leaders|url=https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|access-date=11 December 2020|work=USA TODAY|archive-date=30 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210130122356/https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web |title=What I learned about writing from reading Greta Thunberg's speech to the U.N. |last=Clark |first=Roy Peter |website=Poynter |date=15 October 2019 |url= https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030853/https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-date=12 July 2022|url-status=live}} An analysis of the effectiveness of Thunberg's "How Dare You" speech.</ref> Ọ na-asụ Bekee nke ọma, ọtụtụ n'ime mmekọrịta ọha na eze ya bụ n'asụsụ Bekee.
Mmụba mberede ya n'ụwa niile mere ka ọ bụrụ onye ndu n'etiti ndị na-eme ihe ike<ref>{{cite news |first=David |last=Wallace-Wells |url=https://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html |title=It's Greta's World |work=[[Intelligencer (website)|Intelligencer]]|date=17 September 2019|access-date=27 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190929204853/http://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html|archive-date=29 September 2019|url-status=live}}</ref> na onye ndị nkatọ na-elekwasi anya,<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|work=[[The New York Times]]|date=24 January 2020|title=Greta Thunberg Joins Climate March on Her Last Day in Davos|access-date=1 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200519193850/https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|archive-date=19 May 2020|url-status=live}}</ref> ọkachasị n'ihi ọnọdụ ntorobịa ya. The Guardian na akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ akọwaala mmetụta ya n'ụwa dị ka "mmetụta Greta".<ref name="NEWS-Guardian(2019-04-23)">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |title=The Greta Thunberg effect: at last, MPs focus on climate change |last=Watts |first=Jonathan |date=23 April 2019 |work=The Guardian |access-date=30 August 2019|issn=0261-3077 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190828192832/https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |archive-date=28 August 2019 |url-status=live}}</ref> Ọ natara ọtụtụ nsọpụrụ na onyinye, nke gụnyere Fellowship nke Royal Scottish Geographical Society, itinye ya na ndị 100 kachasị emetụta Time, ịbụ onye kachasị nta n'ime ndị Time nke Afọ, itinye ya n'ime ndepụta Forbes nke The World's 100 Most Powerful Women (2019),<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/power-women/list/|title=World's Most Powerful Women|work=[[Forbes]]|access-date=19 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20170920073036/https://www.forbes.com/power-women/list/|archive-date=20 September 2017|url-status=live}}</ref> na nhọpụta maka Nobel Peace Prize na 2019, 2020, na 2021.<ref>{{cite news|work=[[Reuters]]|title=Climate activist Thunberg heads growing field of Nobel Peace Prize candidates|date=26 February 2020|last=Solsvik|first=Terje|url=https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|access-date=24 March 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200324151247/https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|archive-date=24 March 2020|url-status=live}}</ref><ref name="nobel21">{{Cite news |title=Opinion: This year's Nobel Peace Prize should've gone to Greta Thunberg |last=Read |first=Rupert |newspaper=The Independent |date=9 October 2021 |url= https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030410/https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-date=12 July 2022|url-status=live}}</ref>
==Ndụ mmalite==
A mụrụ Thunberg na 3 Jenụwarị 2003, na Stockholm, Sweden<ref>{{cite news |url=https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |title=Greta Thunberg's climate campaign |publisher=Arctic Portal |date=21 February 2019 |access-date=20 September 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190920191729/https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |archive-date=20 September 2019 |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |url=http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |title=À 15 ans, elle remet les dirigeants mondiaux à leur place! |date=13 December 2018 |access-date=20 September 2019 |publisher=Sympatico |language=fr |author-last=Lobbe |trans-title=At 15, she's putting world leaders in their place! |author-first=Anne-Marie |archive-url=https://web.archive.org/web/20190318132406/http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |archive-date=18 March 2019 |url-status=dead }}</ref>, nwa nwanyị nke onye na-agụ egwu opera aha ya bụ Malena Ernman na onye na-eme ihe nkiri aha ya bụ Svante Thunberg. Nna nna ya bụ onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi Olof Thunberg.<ref name="Democracy Now"/><ref name=":7">{{Cite web|last=Hattenstone|first=Simon|date=25 September 2021|title=Greta Thunberg: 'I really see the value of friendship. Apart from the climate, almost nothing else matters'|url=https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2021/sep/25/greta-thunberg-i-really-see-the-value-of-friendship-apart-from-the-climate-almost-nothing-else-matters|access-date=26 February 2022|website=[[The Guardian]]}}</ref> O nwere nwanne nwanyị ọ tọrọ, Beata.
Thunberg kwuru na ọ nụrụ banyere mgbanwe ihu igwe n'afọ 2011, mgbe ọ dị afọ asatọ, ọ pụghịkwa ịghọta ihe mere na a na-eme obere ihe banyere ya.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)">{{cite AV media |first=Greta |last=Thunberg |date=24 November 2018 |title=School strike for climate – save the world by changing the rules |publisher=TEDxStockholm |url=https://www.youtube.com/watch?v=EAmmUIEsN9A&t=1m46s |access-date=29 January 2019 |time=1:46 |via=[[YouTube]] |quote=I was diagnosed with Asperger's syndrome, OCD, and selective mutism. That basically means I only speak when I think it's necessary. Now is one of those moments ... I think that in many ways, we autistic are the normal ones, and the rest of the people are pretty strange, especially when it comes to the sustainability crisis, where everyone keeps saying that climate change is an existential threat and the most important issue of all and yet they just carry on like before.}}</ref><ref name=":7" /> Ọnọdụ ahụ mere ka ọ daa mbà n'obi ma n'ihi ya, mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ kwụsịrị ikwu okwu na iri nri nke ukwuu ma tụfuo kilogram iri n'ime ọnwa abụọ.<ref>{{cite web |date=19 December 2018 |work=Common Dreams |url=https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |first=Jon |last=Queally |title=Depressed and Then Diagnosed With Autism, Greta Thunberg Explains Why Hope Cannot Save Planet But Bold Climate Action Still Can |access-date=3 January 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191128142643/https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |archive-date=28 November 2019 |url-status=dead }}</ref> N'ikpeazụ, a chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa Asperger, nsogbu obsessive-compulsive disorder (OCD), na selective mutism.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/><ref name=":7" /> N'otu n'ime okwu mbụ ya na-achọ ka a mee ihe na ihu igwe, Thunberg kọwara akụkụ nke ọnọdụ ya dị ka ihe pụtara na ọ "na-ekwu naanị mgbe ọ dị mkpa".<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/>
Thunberg lụsoro ịda mbà n'obi ọgụ ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ atọ ma ọ bụ anọ tupu ọ malite mkpọsa ọgbaghara ụlọ akwụkwọ ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/uk-50901789|title=Greta Thunberg's father: 'She is happy, but I worry'|date=30 December 2019|publisher=[[BBC News]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20191230133528/https://www.bbc.com/news/uk-50901789|archive-date=30 December 2019}}</ref> Mgbe ọ malitere ime ngagharị iwe, ndị mụrụ ya akwadoghị ọrụ ya. Nna ya kwuru na ọ masịghị ya ka ọ na-aghara ịga ụlọ akwụkwọ mana o kwuru, sị: "[Anyị] na-akwanyere ya ùgwù na ọ chọrọ iguzo. Ọ nwere ike ịnọdụ ala n'ụlọ ma bụrụ onye na-enweghị obi ụtọ, ma ọ bụ mee mkpesa, ma nwee obi ụtọ."<ref name=":0">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |title=The Swedish 15-year-old who's cutting class to fight the climate crisis |last=Crouch |first=David |date=1 September 2018 |newspaper=The Guardian |access-date=12 May 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190104073409/https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |archive-date=4 January 2019 |url-status=live}}</ref> Nne ya mere nchọpụta ya nke ọrịa Asperger na mba Sweden na Mee 2015, iji nyere ezinụlọ ndị ọzọ nọ n'ọnọdụ yiri nke ahụ aka.<ref>{{cite news|url=https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar|title=Det har varit ett helvetiskt år|last=Olsson|first=Christer|date=20 May 2015|work=[[Expressen]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20191010203419/https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar/|archive-date=10 October 2019|location=Stockholm|trans-title=That has been a hell of a year}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ kwetara na nchọpụta ya "egbochiwo m tupu", Thunberg eleghị Asperger ya anya dị ka ọrịa, kama ọ kpọrọ ya "ike dị egwu".<ref name="Rourke">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|title=Greta Thunberg responds to Asperger's critics: 'It's a superpower'|last1=Rourke|first1=Alison|date=2 September 2019|work=The Guardian|access-date=2 September 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902131133/https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|archive-date=2 September 2019}}</ref> E mechara kọwaa ya dị ka ọ bụghị naanị onye a ma ama na-ahụ maka mgbanwe ihu igwe, kamakwa onye a ma ma ama na na-ahụkarị maka ọrịa autism.<ref name=hattenstone/> Thunberg kwuru na 2021 na ọtụtụ ndị nọ na otu Fridays for Future nwere ọrịa autism, ma na-agụnye ma na-anabata. Ọ na-eche na ihe mere ọtụtụ ndị nwere ọrịa autism ji bụrụ ndị na-ahụ maka ihu igwe bụ na ha enweghị ike ile anya, ha ga-ekwukwa eziokwu ka ha na-ahụ ya: "Amaara m ọtụtụ ndị dara mbà n'obi, mgbe ahụ ha sonyeere usoro ihu igwe ma ọ bụ Fraịdee maka Ọdịnihu ma chọta nzube na ndụ ma chọta ọbụbụenyi na obodo a nabatara ha". Ọ na-ewere na ihe kachasị mma nke sitere na ọrụ ya bụ ọbụbụenyi na obi ụtọ.<ref name=hattenstone/>
Ruo ihe dị ka afọ abụọ, Thunberg mara ndị mụrụ ya aka ka ha belata akara carbon nke ezinụlọ ahụ na mmetụta zuru oke na gburugburu ebe obibi site na ịghọ ndị na-adịghi eri ihe ọbula wepụtara n'anụmanụ, upcycling, na ịkwụsị ife efe.<ref name="Democracy Now" /><ref>{{cite news |agency=AFP |url=https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case |title=Climate crusading schoolgirl Greta Thunberg pleads next generation's case |date=5 December 2018 |website=[[The Straits Times]]|access-date=22 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181206010339/https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case|archive-date=6 December 2018|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|title=Greta Thunberg, schoolgirl climate change warrior: 'Some people can let things go. I can't'|last=Watts|first=Jonathan|date=11 March 2019|work=[[The Guardian]]|access-date=24 October 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190311074634/https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|archive-date=11 March 2019|quote=Her parents were the guinea pigs. She discovered she had remarkable powers of persuasion, and her mother gave up flying, which had a severe impact on her career. Her father became a vegetarian.}}</ref> O kwuru na ọ gbalịrị igosi ha eserese na data, mana mgbe nke ahụ na-arụ ọrụ, ọ dọrọ ezinụlọ ya aka na ntị na ha na-ezu ọdịnihu ya.<ref>{{cite web |date=29 April 2019 |url=https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy |title=Environmentalist Greta Thunberg Made Her Parents Feel Guilty For Eating Meat And Dairy |last=Chiorando |first=Maria |website=Vegan News, Plant Based Living, Food, Health & more|access-date=28 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190927162030/https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy|archive-date=27 September 2019|url-status=live}}</ref> Ịhapụ ụgbọ elu n'akụkụ ụfọdụ pụtara na nne ya ga-ahapụ ọrụ mba ụwa ya dị ka onye na-agụ egwu opera.<ref name=":0" /> Mgbe BBC gbara ya ajụjụ ọnụ na Disemba 2019, nna ya kwuru, sị: "N'ikwu eziokwu, (nne ya) emeghị ya iji chekwaa ihu igwe. O mere ya iji zọpụta nwa ya n'ihi na ọ hụrụ ihe ọ pụtara nye ya, mgbe ahụ, mgbe o mere nke ahụ, ọ hụrụ ihe (Greta) si na ya too, ike ole o nwetara site na ya."<ref>{{cite news |first=Dominic |last=McGrath |access-date=4 January 2020 |url=https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |title='We thought it was a bad idea': Greta Thunberg's dad says he was worried about her climate activism. |work=Thejournal.ie |date=31 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191231205515/https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |archive-date=31 December 2019 |url-status=live }}</ref> Thunberg na-ekwu na mmeghachi omume na mgbanwe ndụ nke nne na nna ya nyere ya olileanya na nkwenye na ọ nwere ike ime mgbanwe.<ref name="Democracy Now" /> Mgbe a jụrụ ya na Septemba 2021 ma obi amamikpe maka ịkwụsị ọrụ nne ya, ọ tụrụ ya n'anya ajụjụ ahụ: "Ọ bụ nhọrọ ya. Emeghị m ka o mee ihe ọ bụla. Naanị ihe m nyere ya bụ ihe ọmụma iji mee ka mkpebi ya dabere.""<ref name=hattenstone/> A na-akọ akụkọ ezinụlọ ahụ n'akwụkwọ 2018 Scenes from the Heart,<ref>{{cite web|url=https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|title='Scenes From the Heart': Backstory of 16-Year-Old Climate Activist Greta Thunberg|last=Lambeck|first=Petra|date=6 May 2019|website=[[The Wire (India)|The Wire]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701174347/https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|archive-date=1 July 2019|access-date=31 August 2019}}</ref> nke emelitere na 2020 dị ka Ụlọ Anyị Na-ere Ọkụ: Scenes of a Family and a Planet in Crisis, na onyinye sitere n'aka ụmụ agbọghọ, na ezinụlọ dum a kwadoro dị ka ndị dere ya.<ref name=hattenstone/><ref name=onfire>{{cite web|quote=Our house is on fire. I am here to say, our house is on fire. According to the IPCC we are less than twelve years away from not being able to undo our mistakes|title=Our house is on fire: Greta Thunberg, 16, urges Davos leaders to act on climate|first=Greta|last=Thunberg|year=2019|website=theguardian.com|publisher=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/jan/25/our-house-is-on-fire-greta-thunberg16-urges-leaders-to-act-on-climate}}</ref>
Thunberg bụ nwa akwụkwọ na Franska Skolan, ụlọ akwụkwọ nke otu onye nwere nke dị n'etiti Stockholm, site na 2010 ruo 2018,<ref>{{Cite web|url=https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|title=Pedagogiska priset 2015 – Franska Skolan|language=sv-SE|access-date=16 February 2021|archive-date=4 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201204140733/https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news |url=https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|title=Läraren Anita fanns där under Gretas tuffa år - och strejkar nu med sin elev|work=[[Expressen]]|language=sv|access-date=16 February 2021|archive-date=9 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201109232246/https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|url-status=live}}</ref> mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara Kringlaskolan, ụlọ akwụkwọ dị na Södertälje.<ref>{{cite web |last1=Jällhage |first1=Lenita |title=Greta's teacher – about the activist's difficult years |url=https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |website=Läraren |access-date=10 March 2021 |archive-date=12 March 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210312072921/https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |url-status=live }}</ref>
==Ịgba mbọ==
===Mwakpo na Riksdag===
[[File:Greta Thunberg 4.jpg|thumb|Thunberg n'ihu ụlọ ndị omeiwu Sweden, na-ejide "Skolstrejk för klimatet" (O
Ọgbaghara ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe) akara, Stockholm, August 2018]]
[[File:Old town Stockholm the bike of Greta.jpeg|thumb|Ịnyịnya ígwè na Stockholm na-arutu aka na Thunberg: "A ghaghị ile nsogbu ihu igwe anya dị ka nsogbu! Ọnọdụ ihu igwe bụ ihe kachasị mkpa maka ntuli aka!" (11 Septemba 2018)]]
[[File:"FridaysForFuture" protest Berlin 14-12-2018 03.jpg|thumb|Ihe ịrịba ama na [[Berlin]], 14 Disemba 2018]]
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2018, Thunberg malitere ọgbaghara ihu igwe n'ụlọ akwụkwọ na okwu ihu ọha nke ọ ghọrọ onye na-ahụ maka ihu igwe n'ụwa niile. N'ajụjụ ọnụ ya na Amy Goodman nke Democracy Now! jụrụ ha, o kwuru na ọ nwetara echiche nke ọgbaghara ihu igwe mgbe ịgba égbè n'ụlọ akwụkwọ na United States na Febụwarị 2018 mere ka ọtụtụ ndị ntorobịa jụ ịlaghachi n'ụlọ Akwụkwọ. Ndị na-eto eto a na-eme ihe na Marjory Stoneman Douglas High School na Parkland, Florida, gara n'ihu na-ahazi March for Our Lives iji kwado njikwa égbè ka ukwuu. Na Mee 2018, Thunberg meriri asọmpi edemede mgbanwe ihu igwe nke akwụkwọ akụkọ Sweden Svenska Dagbladet. N'akụkụ ụfọdụ, o dere "Achọrọ m inwe obi iru ala. Kedụ ka m ga-esi nwee obi iru ala mgbe m maara na anyị nọ na nsogbu kachasị njọ n'akụkọ ihe mere eme mmadụ?"
Mgbe akwụkwọ akụkọ ahụ bipụtasịrị akụkọ ya, Bo Thorén sitere na Fossil Free Dalsland kpọtụrụ ya, otu nwere mmasị ime ihe gbasara mgbanwe ihu igwe. Thunberg gara nzukọ ha ole na ole. N'otu n'ime ha, Thorén tụrụ aro ka ụmụaka ụlọ akwụkwọ nwere ike ime mgbanwe maka mgbanwe ihu igwe. Thunberg gbalịsịrị ike ime ka ndị na-eto eto ndị ọzọ tinye aka mana ndi "ọ dịghị onye nwere mmasị n'ezie", ya mere o mechara kpebie ịga n'ihu na ọgbaghara ahụ n'onwe ya.
N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2018, Thunberg, onye ka malitere na klas nke itoolu, kpebiri ịghara ịga ụlọ akwụkwọ ruo mgbe ntuli aka Sweden nke afọ 2018 na Septemba itoolu; ngagharị iwe ya malitere mgbe oke okpomọkụ na ọkụ ọhịa n'oge ọkọchị kachasị ọkụ na Sweden na ọ dịkarịa ala afọ 262. Ihe ọ chọrọ bụ ka gọọmentị Sweden belata ikuku carbon dịka nkwekọrịta Paris si dị, ọ na-eme mkpesa site n'ịnọdụ ala n'èzí Riksdag kwa ụbọchị ruo izu atọ n'oge ụlọ akwụkwọ na akara Skolstrejk för klimatet (Ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe).
Thunberg kwuru na ndị nkuzi ya nwere echiche kewara ekewa banyere igha klas ya iji mee ka o doo anya. Ọ na-ekwu, sị: "Dị ka ndị mmadụ, ha na-eche na ihe m na-eme dị mma, mana dị ka ndị nkuzi, ha na'ekwu na m kwesịrị ịkwụsị".
===Mgbalị mgbasa ozi mmekọrịta===
Mgbe Thunberg biputara foto nke ụbọchị ọgbaghara mbụ ya na Instagram na Twitter, akaụntụ mgbasa ozi mmekọrịta ndị ọzọ malitere ngwa ngwa. Ndị na-eme ngagharị iwe na-eto eto a ma ama mere ka post Instagram ya dịkwuo elu, n'ụbọchị nke abụọ, ndị ọzọ na-eme ihe na-esonyere ya. Onye nnọchi anya ụlọ akụ Finland Nordea hotara otu n'ime tweets Thunberg nye ihe karịrị ndị na-eso ụzọ pụkụ narị abụọ. Profaịlụ mgbasa ozi mmekọrịta nke Thunberg dọtara ndị nta akụkọ obodo ha akụkọ ha nwetara mgbasa ozi mba ụwa n'ihe karịrị otu izu.
Otu ụlọ ọrụ mgbasa ozi mmekọrịta na Sweden nke na-elekwasị anya na ihu igwe bụ We Don't Have Time (WDHT), nke Ingmar Rentzhog guzobere. O kwuru na ọgbaghara ya malitere ịdọta uche ọha na eze mgbe ọ bịakwutere onye na-ese foto n'efu ma tinye foto Thunberg na ibe Facebook ya na akaụntụ Instagram, yana vidiyo n'asụsụ Bekee nke o tinyere na ọwa YouTube nke ụlọ ọrụ ahụ. Rentzhog mechara gwa Thunberg ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ ndị ntorobịa na-akwụghị ụgwọ na WDHT. Mgbe ahụ, o jiri aha ya na onyinyo ya n'enweghị ihe ọmụma ma ọ bụ ikike ya iji nweta ọtụtụ nde maka ụlọ ọrụ WDHT maka uru, We Don't Have Time AB, nke Rentzhog bụ onye isi ọrụ. Thunberg enwetaghị ego ọ bụla sitere n'aka ụlọ ọrụ ahụ ma kwụsị ọrụ onye ndụmọdụ afọ ofufo ya na WDHT ozugbo ọ ghọtara na ha na-enweta ego site na aha ya.
Mgbe Ọktọba 2018 gasịrị, ọrụ Thunberg gbanwere site na naanị mkpesa gaa na isonye na ngagharị iwe na Europe niile; na-eme ọtụtụ okwu ihu ọha dị elu, ma na-akpali ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ndị na-eso ụzọ ya na usoro mgbasa ozi mmekọrịta. Mgbe ntuli aka nke Disemba 2018 gasịrị, Thunberg gara n'ihu na-eme ngagharị iwe naanị ụbọchị Fraịdee. Ọ kpaliri ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ dị gburugburu ụwa ka ha sonye na ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ. N'ọnwa ahụ, ihe karịrị ụmụ akwụkwọ pụkụ ịrị abụọ emeela ngagharị iwe na ọ dịkarịa ala obodo narị abụọ na ịrị asaa.
Thunberg kwuru okwu megide National Eligibility cum Entrance Test (Undergraduate) 2020 na Joint Entrance Examination 2020 nke a na-eme na India n'ọnwa Septemba. O kwuru na ọ bụ ihe na-ezighị ezi ka ụmụ akwụkwọ pụta maka ule n'oge ọrịa na-efe efe zuru ụwa ọnụ. O kwukwara na idei mmiri nke dakwasịrị steeti ndị dị ka Bihar na Assam, nke kpatara nnukwu mbibi maka ụmụ amaala, emetụtala ụmụ akwụkwọ India nke ukwuu.
N'abalị atọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2021, Thunberg dere ozi na Twitter iji kwado ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo India na-eme n'afọ 2020 na 2021. Ndị na-ahụ maka mba n'anya na-emegide ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo gbara ihe oyiyi nke Thunberg ọkụ na Delhi; ndị na-eme ngagharị iwe na-akatọkwa ntinye aka mba ụwa n'ihe ndị dị n'ime India. Ozi Twitter nke Greta Thunberg nwetara nkatọ site n'aka gọọmentị India, nke kwuru na ọ bụ okwu dị n'ime. N'ozi Twitter mbụ ya, Thunberg jikọtara ya na akwụkwọ nke nyere ngwá ọrụ mkpọsa maka ndị chọrọ ịkwado ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo. Ngwá ọrụ a nwere ndụmọdụ gbasara hashtags na otu esi etinye aka na mkpesa mana ọ gụnyekwara ihe ndị a tụrụ aro karịa ndị metụtara mkpesa onye ọrụ ugbo ahụ. N'oge na-adịghị anya, o hichapụrụ tweet ahụ, na-ekwu na akwụkwọ ahụ "bụ ihe mgbe ochie" ma jikọta ya na nke ọzọ "iji mee ka onye ọ bụla na-amaghị ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo na-aga n'ihu na India ghọta ọnọdụ ahụ nke ọma ma mee mkpebi banyere otu esi akwado ndị ọrụ ugbe dabere na nyocha nke ha". E jidere onye India dị afọ iri abụọ na abụọ na-ahụ maka ihu igwe nke dezigharịrị ngwá ọrụ ahụ, Disha Ravi, n'okpuru ebubo nke ịgba ọchịchị mgba okpuru na nkata mpụ na 16 Febụwarị.
===Ngagharị iwe na okwu na Europe===
[[File:FridaysForFuture protest Berlin 19-07-2019 29.jpg|thumb|left|Thunberg na 2019 Fridays For Future protest na Berlin]]
[[File:Dina Titus listened to Greta Thunberg on Climate Change.jpg|thumb|right|Dina Titus na-ege Thunberg ntị na-ekwu maka mkpa dị ngwa iji dozie mgbanwe ihu igwe]]
Okwu ya n'oge nnọkọ nke 2018 United Nations Climate Change Conference (COP24) gbasara n'ebe niile. O kwuru na ndị isi ụwa nọ ebe ahụ "ezughị oke ikwu ihe dị ka ọ dị". Na ọkara mbụ nke afọ 2019, ọ sonyeere ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ dị iche iche gburugburu Europe, a kpọkwara ya ka ọ kwuo okwu na nnọkọ na ndị omeiwu dị iche iche. Na Jenụwarị 2019 World Economic Forum, Thunberg kwuru okwu ebe o kwuru, sị: "Ụlọ anyị na-ere ọkụ". Ọ gwara ndị omeiwu Britain, Europe na France okwu, ebe n'okwu nke ikpeazụ ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka nri gbochiri ya. Na nzukọ dị mkpirikpi ya na Thunberg, Popu Francis kelere ya ma gbaa ya ume ka ọ gaa n'ihu. Ka ọ na-erule Maachị 2019, Thunberg ka na-eme ngagharị iwe ya mgbe niile n'èzí ụlọ omebe iwu Sweden na Fraịdee ọ bụla, ebe ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ na-esonyere ya mgbe ụfọdụ. Dị ka nna ya si kwuo, ọrụ ya emegideghị ọrụ ụlọ akwụkwọ ya, mana o nweela obere oge ezumike. Ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị ala na akara dị mma. N'ọnwa Julaị 2019, magazin Time kọrọ na Thunberg na-ewere "afọ izu ike" site n'ụlọ akwụkwọ, na-ezube ime njem na Amerịka ka ọ na-ezute ndị mmadụ sitere na mgbanwe ihu igwe.
===Afọ ịzụ ike===
N'ọnwa Ọgọstụ 2019, Thunberg ji ụgbọ miri gafee Oké Osimiri Atlantic site na Plymouth, England, gaa New York, USA, na ụgbọ mmiri na-agba ọsọ 60 feet (18 m) Malizia II, nke nwere akụkụ anyanwụ na igwe turbines n'okpuru mmiri. A mara ọkwa njem ahụ dị ka ụzọ gafere Atlantic na-anọpụ iche na carbon na-eje ozi dị ka ngosipụta nke nkwenkwe Thunberg kwupụtara banyere mkpa ọ dị ibelata ikuku.
France 24 kọrọ na ọtụtụ ndị ọrụ ga-efega New York iji mee ka ụgbọ mmiri laghachi Europe. Njem ahụ were ụbọchị iri na ise, site na 14 ruo 28 Ọgọst 2019. A kpọrọ Thunberg ka ọ gbaa akaebe na Kọmitii Nhọrọ Ụlọ US na Nsogbu ihu igwe na 18 Septemba. Kama ịgba akaebe, o nyere nkwupụta ahịrịokwu asatọ ma nyefee akụkọ pụrụ iche nke IPCC na Global Warming nke 1.5 °C dị ka ihe akaebe.
===Nzukọ Nzukọ nke UN maka Mmekọrịta Ihu igwe===
[[File:Marche pour le climat 27-09-2019 (Montréal) 14.jpg|thumb|right|Thunberg na Septemba 2019 Climate March, Montreal]]
N'otu, otu ahụ kwupụtara na ha emeela mkpesa megide mba ise na-anọghị n'ụzọ iji mezuo ebumnuche mbelata ikuku ha kwere nkwa imezu na nkwekọrịta Paris ha: Argentina, Brazil, France, Germany, na Turkey. Mkpesa ahụ na-ama mba ndị a aka n'okpuru Protocol Nhọrọ nke Atọ na Nkwekọrịta na Ikike nke Nwatakịrị. Nkwekọrịta ahụ bụ usoro ikpe nke na-enye ụmụaka ma ọ bụ ndị nnọchi anya ha, ndị kwenyere na e mebiri ikike ha, iji weta mkpesa n'ihu 'òtù nkwekọrịta' dị mkpa, Kọmitii na-ahụ maka ikike nke nwatakịrị. Ọ bụrụ na mkpesa ahụ gara nke ọma, a ga-agwa mba ndị ahụ ka ha zaghachi, mana aro ọ bụla abụghị iwu.
Na 23 Septemba, Thunberg gara nzukọ UN Climate Action Summit na New York City. N'ụbọchị ahụ, United Nations Children's Fund (UNICEF) kwadoro nzukọ ndị nta akụkọ ebe Thunberg sonyeere ụmụaka iri na ise ndị ọzọ nke gụnyere Ayakha Melithafa, Alexandria Villaseñor, Catarina Lorenzo, Carl Smith na ndị ọzọ.
===Oge mgbụsị akwụkwọ nke ihu igwe zuru ụwa ọnụ===
Na mba Canada, Thunberg sonyere na ngagharị iwe ihu igwe n'obodo dị iche iche nke gụnyere Montreal, Edmonton na Vancouver nke gụnyere iduzi nzukọ ihu igwe dị ka akụkụ nke 27 Septemba 2019 Global Climate Strike na Montreal. Ihe karịrị nde mmadụ anọ bịara ngagharị iwe ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe na 20 na 27 Septemba 2019, dị ka otu n'ime ndị na-ahazi ya si kwuo. Ọtụtụ narị puku mmadụ sonyere na ngagharị iwe a kọwara dị ka nke kachasị ukwuu n'akụkọ ihe mere eme nke obodo ahụ. Onye isi obodo Montreal nyere ya nnwere onwe nke obodo ahụ. Praịm Minista Justin Trudeau bịara, Thunberg na ya kwurịtara okwu n'ụzọ dị mkpirikpi. Mgbe ọ nọ na United States, Thunberg sonyere na ngagharị iwe ihu igwe na New York City na Alexandria Villaseñor na Xiye Bastida, na Washington DC ya na Jerome Foster II, Iowa City, Los Angeles, Charlotte, Denver na Haven Coleman, na Standing Rock Indian Reservation na Tokata Iron Eyes. N'obodo dị iche iche, okwu isi okwu Thunberg malitere site n'ịkwado na ọ guzo n'ala nke bụ nke ndị obodo, na-asị: "N'ịkweta nnukwu ikpe na-ezighị ezi a na-emegbu ndị a, anyị ga-ekwukwa banyere ọtụtụ ndị ohu na ndị ọrụ ha ụwa ka na-erite uru taa".
===Ntinye aka na COP25===
Thunberg bu n'obi ịnọgide na Amerịka iji gaa United Nations Climate Change Conference (COP25) nke e mere atụmatụ na Santiago, Chile, na Disemba. Otú ọ dị, a mara ọkwa na ọkwa dị mkpirikpi na a ga-ebugharị COP25 na Madrid, Spain, n'ihi nnukwu ọgba aghara ọha na eze na Chile. Thunberg ajụla ife efe n'ihi ikuku carbon sitere na njem ụgbọ elu, ya mere o biputere na mgbasa ozi mmekọrịta na ọ dị ya mkpa ịgafe Oké Osimiri Atlantic. Riley Whitelu na nwunye ya, Elayna Carausu, ndị Australia abụọ na-agba gburugburu ụwa n'ụgbọ mmiri ha dị mita iri anọ na asatọ (15 m) La Vagabonde, kwuru ka ha buru ya. Ya mere na 13 Nọvemba 2019, Thunberg si Hampton, Virginia, gaa Lisbon, Portugal. Ozi ọpụpụ ya bụ otu ihe ahụ ọ dị kemgbe ọ malitere ọrụ ya: "Ozi m nye ndị America bụ otu ihe dị ka onye ọ bụla na-ekwu na ọ ga-adị n'otu n'azụ sayensị ma rụọ ọrụ na sayensị."
Thunberg rutere n'ọdụ ụgbọ mmiri Lisbon na 3 Disemba 2019, wee gaa Madrid iji kwuo okwu na COP25 ma sonye na Fraịdee maka ndị na-eme ngagharị iwe n'ọdịnihu. N'oge mkparịta ụka ndị nta akụkọ tupu ngagharị ahụ, ọ kpọrọ oku maka "omume siri ike" ndị ọzọ, na-ekwu na ọgba aghara ụlọ akwụkwọ zuru ụwa ọnụ n'afọ gara aga "enwetaghị ihe ọ bụla" n'ihi na ikuku gas na-ekpo ọkụ ka na-arị elu site na pasent anọ kemgbe afọ 2015.
===Mgbalị ndị ọzọ na Europe na njedebe nke afọ izu ike===
[[File:Greta Thunberg Lausanne - Palais de Rumine 17 Janvier 2020 copie.jpg|thumb|Thunberg na-agwa ìgwè mmadụ karịrị pụkụ ịrị okwu na 17 Jenụwarị 2020 maka ihu igwe na Lausanne, Switzerland]]
N'abalị iri atọ n'ọnwa Disemba n'afọ 2019, Thunberg bụ onye nchịkọta akụkọ nke mmemme ihe omume ugbu a nke BBC Radio, Today Programme. Mbipụta Thunberg nke mmemme ahụ gosipụtara ajụjụ ọnụ banyere mgbanwe ihu igwe na Sir David Attenborough, onye isi ọba ego nke mba England Mark Carney, Massive Attack's Robert Del Naja, na onye isi Shell Oil Maarten Wetselaar. BBC mechara wepụta pọdkastị nwere ajụjụ ọnụ ndị a na ihe ndị ọzọ dị mkpa. Na 11 Jenụwarị 2020, Thunberg kpọrọ ụlọ ọrụ Germany Siemens ka ọ kwụsị nnyefe nke ngwá ọrụ ụgbọ okporo ígwè na Carmichael coal mine na-ese okwu nke ụlọ ọrụ India Adani Group na Australia na-arụ ọrụ, mana na 13 Jenụwarị, Siemens kwuru na ọ ga-aga n'ihu na-asọpụrụ nkwekọrịta ya na Adani.
Na 21 Jenụwarị 2020, Thunberg laghachiri na World Economic Forum nke e mere na Davos, Switzerland, wee kwuo okwu abụọ, ma sonye n'otu mkparịta ụka nke The New York Times World Economic forum kwadoro. Thunberg jiri ọtụtụ n'ime isiokwu ndị dị n'okwu ya gara aga mee ihe, mana o lekwasịrị anya n'otu n'ime ha: "Ụlọ anyị ka na-ere ọkụ". Thunberg mere ihe ọchị na ọ pụghị ime mkpesa na a naghị anụ ya, na-asị: "A na-anụ m mgbe niile".
N'ọnwa Febụwarị afọ 2020, Thunberg gara Mahadum Oxford izute Malala Yousafzai, onye Pakistan na-enweta ihe nrite Nobel Peace Prize maka agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị nke ndị Taliban gbara egbe n'isi dị ka nwa akwụkwọ. Thunberg mechara sonye n'ọgbaghara ụlọ akwụkwọ na Bristol. Na 4 Maachị 2020, Thunberg gara nzukọ pụrụ iche nke Kọmitii Gburugburu Ebe Obibi nke European Parliament iji kwuo maka Iwu Ọnọdụ Ihu igwe nke Europe. N'ebe ahụ, o kwupụtara na ọ na-ewere atụmatụ ọhụrụ maka iwu ihu igwe nke European Commission bipụtara ka ọ bụrụ inyefe onwe ya.
N'abalị iri abụọ na anọ n'ọnwa Ọgọstụ 2020, Thunberg kwụsịrị "afọ ezumike" ya n'ụlọ akwụkwọ mgbe ọ laghachiri na klas. Ọrịa COVID-19 gbochiri njem na nzukọ na 2020 na 2021.
===Ọrụ ịntanetị n'ihi COVID-19===
Na mbido afọ 2020, nzaghachi ọrịa COVID-19 chọrọ mgbanwe omume nke gụnyere ịnọpụ iche na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nnọpụiche, na mkpuchi ihu. N'ụbochị nke ịrị na atọ nke ọnwa Maachị Afọ 2020, Thunberg kwuru na "N'ime nsogbu anyị gbanwere omume anyị ma mee mgbanwe na ọnọdụ ọhụrụ maka ọdịmma ka ukwuu nke ọha mmadụ". Thunberg na ụlọ akwụkwọ ahụ mere ngagharị iwe maka ihu igwe mechara mee ka mmeghachi omume na ngagharị iwe ha n'ịntanetị. N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2020, ncheta nke abụọ nke ọgbaghara ụlọ akwụkwọ mbụ Thunberg maka ihu igwe, Thunberg na ndị ọrụ ihu igwe Luisa Neubauer, Anuna de Wever van der Heyden na Adélaïde Charlier zutere Chancellor Germany Angela Merkel na Berlin. Ha mechara kwupụta atụmatụ maka ọgbaghara ihu igwe ọzọ n'ụwa niile na 25 Septemba 2020. Neubauer kwuru na ma ọ bụrụ na ọgbaghara na Septemba bụ n'ụdị ma ọ bụ n'okporo ámá ga-ekpebi site na mberede ọrịa zuru ụwa ọnụ. Na mkparịta ụka ndị nta akụkọ na ndị ọrụ ibe ya na-ekwughachi echiche ya, Neubauer kwuru, sị: "Nsogbu ihu igwe anaghị akwụsị".
N'abalị iri na anọ n'ọnwa Disemba 2020, Thunberg jiri mgbasa ozi Twitter katọọ nkwupụta mberede mgbanwe ihu igwe nke Gọọmentị nke mba New Zealand mere n'oge na-adịbeghị anya dị ka "ihe mgbaàmà omume ọma", na-akpọ Twitter na Gọọmentị New Zealand Labour kpebisiri ike belata ihe na-erughị otu pasent nke ikuku carbon nke New Zealand ka ọ na-erule afọ 2025. Na nzaghachi, Praịm Minista New Zealand Jacinda Ardern na Minista mgbanwe ihu igwe James Shaw gbachitere nkwupụta mgbanwe ihu igwe nke New Zealand dị ka naanị mmalite nke ebumnuche mgbochi mgbanwe ihu igwe. Na 29 Disemba 2020, n'oge ajụjụ ọnụ BBC, Thunberg kwuru na anaghị ege ndị ọkachamara n'ihu igwe ntị n'agbanyeghị ọrịa COVID-19 na-eme ka mkpa ọ dị iji sayensị mee ihe iji dozie nsogbu ndị dị otú ahụ. Ọ gbakwụnyere na nsogbu COVID-19 "mere ka ìhè" na otu "anyị ga-esi mee ya na-enweghị sayensị".
N'ọnwa Mee 2021, ọ kwurịtara nsogbu COVID-19 ọzọ, mgbe ọ gbara ume ka a gbanwee usoro mmepụta nri na ichebe ụmụ anụmanụ na ebe obibi ha. Okwu Thunberg, nke bịara n'etiti oku maka ihe ndị ọzọ na-enweghị anụ kwukwara banyere nchegbu ahụike gbasara ọdịmma anụ na gburugburu ebe obibi. Thunberg kwuru na ụzọ ụmụ mmadụ si ebibi ebe obibi bụ ọnọdụ zuru oke maka mgbasa nke ọrịa ndị dị ka COVID-19, Zika, Ebola, West Nile fever, SARS, MERS, na ndị ọzọ. N'ọnwa Julaị 2021, Thunberg natara ọgwụ mgbochi COVID ya, na-ekwu, sị: "Enwere m ekele nke ukwuu ma nwee ihe ùgwù nke inwe ike ibi n'otu akụkụ nke ụwa ebe enwere m ike ịgba ọgwụ mgbochi. Mgbasa ọgwụ mgbochi gburugburu ụwa dị oke iche. Ọ dịghị onye dị nchebe ruo mgbe onye ọ bụla dị nchebe. Ma mgbe a na-enye gị ọgwụ mgbochi, alala azụ. Ọ na-azọpụta ndụ".
Mbipụta izizi nke Vogue Scandinavia (August - September 2021) gosiputara foto mkpuchi nke Thunberg nke ndị na-ese foto na ndị na-echekwa ihe na Sweden bụ Iris na Mattias Alexandrov Klum, na ajụjụ ọnụ ya. Ihu ya na-egosi Thunberg na-eyi uwe trench mgbe ya na ịnyịnya Icelandic na-anọdụ ala n'ọhịa dị na mpụga Stockholm. N'ajụjụ ọnụ ahụ, Thunberg katọrọ mkpọsa nkwalite nke ụlọ ọrụ ejiji na-eji eme ihe iji yie ihe na-adịgide adịgide n'enweghị "ime ihe ọ bụla iji chebe gburugburu ebe obibi" ma kpọọ mkpọsa ahụ "greenwashing". N'otu ụbọchị ahụ, o jiri mgbasa ozi Twitter katọọ ụlọ ọrụ ejiji dị ka "nnukwu onye na-enye aka" na ihu igwe na "mgbaghara" gburugburu ebe obibi na "ọ bụghị ikwu mmetụta ya na ọtụtụ ndị ọrụ na obodo ndị a na-erigbu gburugburu ụwa ka ụfọdụ wee nwee ike ịnụ ụtọ ejiji ngwa ngwa nke ọtụtụ na-ewere dị ka ihe a na-atụfu". Uwe ajị anụ nke Thunberg nwetara nkatọ site n'aka ndị na-eri nri. Dị ka People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) si kwuo, ọ maghị na ejiji ahụ bụ ezigbo ajị anụ sitere na anụmanụ.
N'ụbochị ịrị abụọ na asatọ nke ọnwa Septemba afọ 2021, Thunberg katọrọ onye isi ala US Joe Biden, praịm minista Britain Boris Johnson, praịm minista India Narendra Modi na ndị isi ụwa ndị ọzọ maka nkwa ha kwere iji dozie nsogbu ihu igwe n'okwu ha na Youth4Climate Summit na Milan. Thunberg katọkwara ma nwee obi abụọ banyere ndị na-ahazi nzukọ ihu igwe, na-ekwu "Ha na-akpọ ndị na-eto eto ahọpụtara na nzukọ dị ka nke a iji mee ka ha na-ege anyị ntị. Ma ha abụghị". Otu ọnwa mgbe nke ahụ gasịrị, Thunberg sonyere na ngagharị iwe na London, na-achọ ka usoro ego kwụsị ịkwado ụlọ ọrụ na ọrụ ndị na-eji mmanụ ala dị ka coal, mmanụ na gas sitere n'okike. Ngagharị iwe ahụ na London bụ akụkụ nke usoro na-ewere ọnọdụ na ụlọ ọrụ ego gburugburu ụwa, gụnyere New York City, San Francisco na Nairobi. Ọ gwara onye nta akụkọ BBC Andrew Marr na ụlọ akụ kwesịrị "ikwụsị ịkwụ ụgwọ maka mbibi anyị", tupu nzukọ ihu igwe nke UN COP26. Na 2021 United Nations Climate Change Conference na Glasgow, Thunberg gara otu panel gbasara mgbanwe ihu igwe nke onye na-eme ihe nkiri Britain bụ Emma Watson kwadoro.
N'ọnwa Nọvemba afọ 2021, Greta Thunberg na ndị ọzọ na-ahụ maka ihu igwe malitere itinye akwụkwọ mkpesa na United Nations na-akpọ ya ka ọ kwupụta ọnọdụ mberede ihu igwe zuru ụwa ọnụ nke atọ. Nke a ga-eduga n'ịmepụta otu pụrụ iche nke ga-ahazi nzaghachi maka nsogbu ihu igwe na mba ụwa. Nzaghachi kwesịrị ịdị ma ọ dịkarịa ala ike dịka nzaghachi maka ọrịa COVID-19. N'ọnwa Disemba 2021, Thunberg kwughachiri nkatọ ya megide onye isi ala US Joe Biden, na-ekwu "Ọ bụrụ na ị na-akpọ ya onye ndu, ọ bụ ihe ijuanya na ndị mmadụ na-ahuta Joe Biden dị ka onye ndu maka ihu igwe mgbe ị hụrụ ihe nchịkwa ya na-eme", na-arutu aka na mgbasawanye US na ojiji nke mmanụ ala n'oge nchịkwa Biden. Thunberg gara n'ihu kwara arịrị na ndị na-eme ngagharị iwe na ndị nọ n'afọ iri na ụma dị mkpa iji mee ka a mara banyere mgbanwe ihu igwe.
===Mkpesa nke Ebe A Na-egwupụta Ihe n'Ime Beowulf===
Thunberg akatọọla ụlọ ọrụ na-egwupụta ihe na Britain a kpọrọ Beowulf maka ọrụ igwupụta ígwè n'ala Sami. O kwuru na "Anyị kwenyere na ihu igwe, gburugburu ebe obibi, ikuku dị ọcha, mmiri, ịzụ anụ reindeer, ikike ụmụ amaala na ọdịnihu nke mmadụ kwesịrị ibute ụzọ karịa uru dị mkpirikpi nke ụlọ ọrụ. Gọọmentị Sweden kwesịrị ịkwụsị ọchịchị ndị Sami. "
===Ọnọdụ banyere mgbanwe ihu igwe===
[[File:Greta Thunberg- World Economic Forum (Davos).webm|thumb|right|thumbtime=05:27|Vidio nke Thunberg na-ekwu okwu na 2019 World Economic Forum na Davos]]
[[File:FFF Berlin 2019-07-19 055.jpg|thumb|right|Thunberg na-ekwu okwu na July 2019 ụlọ akwụkwọ na-eme ngagharị iwe maka mgbanwe ihu igwe na Berlin]]
Thunberg na-ekwusi ike na ihe a kpọrọ mmadụ na-eche nsogbu dị adị ihu n'ihi okpomọkụ ụwa ma na-ata ọgbọ ndị okenye dị ugbu a uta maka ịmepụta nsogbu ahụ. Ọ na-eji ihe atụ (dị ka "ụlọ anyị na-ere ọkụ") iji mee ka nchegbu ya pụta ìhè ma na-agwa ndị isi azụmaahịa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị okwu n'ụzọ na-enweghị isi banyere ọdịda ha n'ime ihe ha jikọrọ aka.
Thunberg ekwuola na mgbanwe ihu igwe ga-enwe mmetụta dị ukwuu nye ndị na-eto eto nke ọdịnihu ha ga-emetụta nke ukwuu. Ọ na-ekwu na ọgbọ ya nwere ike ọ gaghị enwe ọdịnihu ọzọ n'ihi na "a na-ere ọdịnihu ahụ ka ọnụ ọgụgụ dị nta nke ndị mmadụ wee nwee ike inweta ego a na-apụghị ichetụ n'echiche". O kwukwara na ndị mmadụ nọ na Global South ga-ata ahụhụ karịa site na mgbanwe ihu igwe, ọ bụ ezie na ha enyeghị aka nke nta n'ihe gbasara ikuku carbon dioxide. Thunberg ekwupụtala nkwado maka ndị ọzọ na-eto eto na-eme ngagharị iwe si mba ndị na-emepe emepe na-eche mmetụta ọjọọ nke mgbanwe ihu igwe ihu. N'ikwu okwu na Madrid na Disemba 2019, o kwuru, sị: "Anyị na-ekwu maka ọdịnihu anyị, ha na-ekwu ihe banyere ugbu a ha".
N'ikwu okwu na nnọkọ mba ụwa, ọ na-ata ndị isi ụwa ụta na a na-eme obere ihe iji belata mweputa ajọ ikuku zuru ụwa ọnụ. Ọ na-ekwu na ibelata ikuku ezughị, ma na-ekwu ka ọ dị mkpa ibelata ikuku ruo efu ma ọ bụrụ na ụwa ga-eme ka okpomọkụ ụwa dị n'okpuru 1.5 °C. N'ikwu okwu na Nzukọ Ndị Omeiwu Britain n'ọnwa Eprel 2019, o kwuru, sị: "Eziokwu ahụ bụ na anyị na-ekwu maka 'ịbelata' kama 'ịkwụsị' ikuku bụ ikekwe ike kachasị n'azụ azụmaahịa na-aga n'ihu dị ka ọ dị ka ọ na-adịkarị". Iji mee ihe dị mkpa, ọ gbakwụnyere na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ekwesịghị ige ya ntị, ha kwesịrị ige ntị n'ihe ndị ọkà mmụta sayensị na-ekwu banyere otu esi edozi nsogbu ahụ. Dị ka ndị ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Mattia Zulianello na Diego Ceccobelli si kwuo, enwere ike ịkọwa echiche Thunberg dị ka ecocentrism nke teknụzụ, nke dabeere na "ịdị elu nke vox scientifica".
Karịsịa, Thunberg ekwuola na nkwa ndị e mere na nkwekọrịta Paris ezughi iji belata okpomọkụ ụwa ruo 1.5 degrees, nakwa na usoro ikuku na-ekpo ọkụ kwesịrị ịmalite ịdaba nke ukwuu n'oge na-adịghị anya karịa 2020 dị ka akọwapụtara na 2018 Special Report on Global Warming nke 1.5 ° C. N'ọnwa Febụwarị afọ 2019, na nzukọ nke European Economic and Social Committee, o kwuru na ebumnuche EU ugbu a iji belata ikuku site na pasent ịrị anọ site na 2030 "ezughị iji chebe ọdịnihu maka ụmụaka na-etolite taa" nakwa na EU ga-ebelata ikuku carbon dioxide okpukpu abụọ nke pasent ịrị asatọ, iji nweta pasent ịrị anọ ha bụ n'uche.
Thunberg kwughachiri echiche ya banyere enweghị ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ajụjụ ọnụ ọnwa Nọvemba 2020 ebe o kwuru na "ndị ndú nwere obi ụtọ ịdobe ihe mgbaru ọsọ maka ọtụtụ iri afọ n'ihu, mana ọ ga-emebi mgbe ọ dị mkpa ime ihe ozugbo". Ọ katọrọ European Green Deal, nke na-ezube ime ka ihu igwe EU ghara itinye aka na 2050, na-ekwu na ọ "na-eziga ihe mgbaàmà siri ike na a na-eme ihe n'ezie ma zuru ezu mgbe n'ezie ọ bụghị. Okike anaghị akwụ ụgwọ, ị pụghịkwa ime nkwekọrịta na physics."
N'ajụjụ ọnụ obere oge tupu nzukọ COP26 nke 2021 na Glasgow, a jụrụ Thunberg otú o si nwee nchekwube na nzukọ ahụ nwere ike inweta ihe ọ bụla, na nzaghachi, ọ siri, "Ọ dịghị ihe gbanwere site na afọ ndị gara aga n'ezie. Ndị isi ga-ekwu 'anyị ga-eme nke a ma anyị ga-eme ya, anyị ga-ejikọkwa ndị agha anyị ọnụ ma nweta nke a', mgbe ahụ ha agaghị eme ihe ọ bụla. Ikekwe ụfọdụ ihe nnọchianya na ndekọ ego na ihe ndị na-enweghị mmetụta dị ukwuu. Anyị nwere ike ịnwe ọtụtụ COPs dịka anyị chọrọ, mana ọ nweghị ezigbo ihe ga-esi na ya pụta. " Ọ kpọrọ onye isi ala China Xi Jinping "onye ndú nke ọchịchị aka ike" ma kwuo na "ọchịchị onye kwuo uche ya bụ naanị ihe ngwọta maka nsogbu ihu igwe, ebe ọ bụ na naanị ihe nwere ike ịwepụ anyị n'ọnọdụ a bụ ... nnukwu nrụgide ọha na eze".
N'abalị iri atọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2021, ọ rutere n'ọdụ ụgbọ okporo ígwè Glasgow Central maka COP26. Ọ kwuru okwu na ụfọdụ ngagharị iwe n'oge COP, ma gaa n'ihu na Friday for Future Scotland climate strike na Friday 5 November; o kwuru n'ajụjụ ọnụ mbụ na ọha na eze kwesịrị "ikpochapụ usoro ahụ". O kwuru okwu nye ndị na-eme ngagharị iwe ebe ọ kọwara COP26 dị ka ọdịda, na-ekwu maka "blah blah blah" na greenwashing.
===Nzaghachi ọha na eze na mmetụta===
Thunberg enwetala nkwado siri ike na nkatọ siri ike maka ọrụ ya site n'aka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị nta akụkọ. Thunberg zutere ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị isi ụwa, mana o kwuru na ọ pụghị iche echiche banyere otu onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị masịrị ya. Mgbe a jụrụ ya banyere praịm minista New Zealand a na-akwanyere ùgwù Jacinda Ardern, onye kọwara nsogbu ihu igwe dị ka ihe gbasara ndụ ma ọ bụ ọnwụ, Thunberg kwuru "Ọ bụ ihe ọchị na ndị mmadụ kwenyere na Jacinda Ardert na ndị dị ka nke ahụ bụ ndị isi ihu igwe. Nke ahụ na-agwa gị etu obere mmadụ si mara banyere nsogbu ihu igwe. " Thunberg leghaara okwu na mmetụta anya: "N'ụzọ doro anya, ikuku anaghị ada. Ọ na-aga n'ekwughị na ndị a anaghị eme ihe ọ bụla" (n'ezie, ikuku na-ekpo ọkụ na New Zealand jiri pasent abụọ rịa elu n'afọ 2019).
===Nzaghachi mba ụwa===
N'ọnwa Febụwarị 2019, ndị ọkà mmụta narị abụọ na ịrị abụọ na anọ bịanyere aka n'akwụkwọ ozi nkwado na-ekwu na omume Thunberg na ụmụaka ụlọ akwụkwọ na-eme ngagharị iwe kpaliri ha ịnụ olu ha. Onye odeakwụkwọ ukwu nke United Nations António Guterres kwadoro ọgbaghara ụlọ akwụkwọ nke Thunberg malitere, na-ekweta, sị: "Ọgbọ m emeghị ihe ịma aka dị egwu nke mgbanwe ihu igwe. Ndị na-eto eto na-enwe mmetụta miri emi na nke a. Ọ bụghị ihe ijuanya na ha na-ewe iwe". N'ikwu okwu n'otu ihe omume na New Zealand na Mee 2019, Guterres kwuru na ọgbọ ya "emerighị agha megide mgbanwe ihu igwe" nakwa na ọ dị n'aka ndị ntorobịa "ịzọpụta mbara ala".
===Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị===
[[File:Greta Thunberg urges MEPs to show climate leadership - 49617793623.jpg|thumb|300px|right|Thunberg na-agba ndị MEP ume igosi ndị isi ihu igwe.]]
Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị otu Democratic maka ntuli aka onye isi ala United States nke 2020 dịka Kamala Harris, Beto O'Rourke, na Bernie Sanders gosipụtara nkwado mgbe okwu ya gasịrị na nzukọ nke Septemba 2019 na New York. Onye isi ala Germany bụ Angela Merkel gosipụtara na ndị na-eto eto na-eme ihe dịka Thunberg emeela ka gọọmentị ya mee ihe ngwa ngwa gbasara mgbanwe ihu igwe.
Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị akatọwokwa Thunberg na mkpọsa ya, site na mwakpo onwe onye ruo nkwupụta na ọ na-eme ka okwu ndị dị mgbagwoju anya dị mfe. N'etiti ha bụ praịm minista Australia Scott Morrison, onye jị ọkwa chancellor Germany Angela Merkel, onye isi ala France Emmanuel Macron, onye isi ala Russia Vladimir Putin, OPEC (Organization of the Petroleum Exporting Countries) na onye isi ala US Donald Trump ugboro ugboro.
Na Septemba 2019, Trump kesara vidiyo nke Thunberg na-agwa ndị isi ụwa okwu n'iwe, yana okwu ya na "ndị mmadụ na-anwụ, usoro okike dum na-adakwa ada. Anyị nọ na mbido mkpochapụ dị ukwuu." Trump dere banyere Thunberg, na-eziga ozi na mgbasa ozi Twitter, sị: "O yiri ka ọ bụ nwa agbọghọ nwere obi ụtọ na-atụ anya ọdịnihu dị mma ma dị ebube. Ọ dị mma ịhụ!" Thunberg meghachiri site n'ịgbanwe akụkọ Twitter ya iji kwekọọ na nkọwa ya, ma kwuo na ọ pụghị "ịghọta ihe mere ndị okenye ga-eji họrọ ịkwa ụmụaka na ndị nọ n'afọ iri na ụma ọchị maka naanị nkwurịta okwu na ime ihe na sayensị mgbe ha nwere ike ime ihe dị mma kama". N'ọnwa Disemba 2019, Onye isi ala Trump kwara Thunberg emo ọzọ mgbe Time kpọrọ ya Onye nke Afọ maka afọ 2019, na-asị: "Ọ bụ ihe nzuzu. Greta ga-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya, wee soro enyi ya gaa na ezigbo ihe nkiri ochie! Chill Greta, Chill!" Thunberg zaghachiri site n'ịgbanwe akụkọ ndụ Twitter ya ka ọ bụrụ: "Onye nọ n'afọ iri na ụma na-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya. Ugbu a na-ajụ oyi ma na-ekiri ezigbo ihe nkiri ochie na enyi. " N'oge ntuli aka onye isi ala nke United States na 2020, Thunberg kwuru na Trump tweet "STOP THE COUNT!" na ederede: "Ọ bụ ihe nzuzu. Donald ga-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya, wee soro enyi ya gaa na ezigbo ihe nkiri ochie! Chill Donald, Chill!"
N’ọnwa 2019, Putin kọwara Thunberg dị ka “nwa agbọghọ nwere obi oma na ezigbo obi”, ebe ọ na-atụ aro ka a na-emegharị ya iji jeere ọdịmma ndị ọzọ ozi. Putin katọrọ ya dị ka "onye na-amaghị nke ọma", na-agbakwụnye, sị: "Ọ dịghị onye kọwara Greta na ụwa nke oge a dị mgbagwoju anya ma dị iche iche na ndị mmadụ n'Africa ma ọ bụ n'ọtụtụ mba Eshia chọrọ ibi ndụ n'otu ọkwa akụ na ụba dị na Sweden." N'otu aka ahụ mmeghachi omume ya na Trump, Thunberg melitere ihe o dere na Twitter ya iji gosipụta nkọwa Putin banyere ya. Na Disemba afọ 2019, Thunberg tweeted: "A na-egbu ụmụ amaala n'ezie maka ịgbalị ichebe oke ọhịa pụọ na igbutu osisi n'ụzọ iwu na-akwadoghị. Ugboro ugboro. Ọ bụ ihe ihere na ụwa gbachiri nkịtị maka nke a." Mgbe a jụrụ ya banyere isiokwu a ụbọchị abụọ ka nkeỌktoba ahụ gasịrị, onye isi ala Brazil Jair Bolsonaro zara, sị: "Greta kwuru na ndị India na-anwụ n'ihi na ha na-agbalị ichebe Amazon. Ọ na-adọrọ mmasị ka ndị nta akụkọ na-enye ụda olu dị otú ahụ." N'otu ụbọchị ahụ, Thunberg gbanwere nkọwa Twitter ya ka ọ bụrụ pirralha, okwu Portuguese maka "brat" nke Bolsonar ji mee ihe.
N'ajụjụ ọnụ Mee 2019 ya na Suyin Haynes na Time, Thunberg kwuru okwu nkatọ o nwetara n'ịntanetị na-ekwu, sị: "Ọ bụ ihe na-atọ ọchị mgbe naanị ihe ndị mmadụ nwere ike ime bụ ịkwa gị emo, ma ọ bụ kwuo banyere ọdịdị gị ma ọ bụ ụdị gị, n'ihi na ọ pụtara na ha enweghị arụmụka ma ọ bụ ihe ọ bụla ọzọ ikwu." Onye bụbu osote onye isi ala US na onye ga-anọchi Trump bụ Joe Biden zaghachiri na tweet nke Onye isi ala Trump na-akwa Thunberg emo mgbe akpọrọ ya Onye nke Afọ 2019 site na tweeting na Trump: "Olee ụdị onye isi ala na-emegbu onye nọ n'afọ iri na ụma? @realDonaldTrump, ị nwere ike ịmụta ihe ole na ole site na Greta banyere ihe ọ pụtara ịbụ onye ndu."
Na 30 Machị 2021, European Commissioner for Climate Action Frans Timmermans kwuru na mgbasa ozi Twitter mgbe ọ gwachara Thunberg okwu na "The Commission ka na-etinye aka" n'ime ka Common Agricultural Policy "mezuo ebumnuche" nke European Green Deal.
===Akwụkwọ akụkọ===
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2019, Scott Walsman dere na Scientific American na ndị na-akatọ Thunberg "ebidowo mwakpo onwe", "na-emebi autism", na "na-adabere na mwakpo ad hominem iji belata mmetụta ya". N'ide akwụkwọ na The Guardian, Aditya Chakrabortty kwuru na ndị na-ede akwụkwọ akụkọ gụnyere Brendan O'Neill, Toby Young, blog Guido Fawkes, yana Helen Dale na Rod Liddle na The Spectator na The Sunday Times na-eme " mwakpo ọjọọ" na Thunberg. Onye na-eme ihe ngosi na British TV bụ Piers Morgan mekwara Thunberg ihe ọchị. Dị ka akụkụ nke ịgọnahụ mgbanwe ihu igwe ya, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Alternative for Germany (AfD) nke mba Germany wakporo Thunberg "n'ụzọ jọgburu onwe ya", dị ka Jakob Guhl, onye nnyocha maka Institute for Strategic Dialogue si kwuo.
Ihe odide Arron Banks na mgbasa ozi Twitter na-ekwu na "ihe mberede ụgbọ mmiri na-eme n'Ọgọst" kpasuru ọtụtụ ndị omeiwu Britain (Onye otu nzuko omeiwu), ndị ama ama na ndị gụrụ akwụkwọ. Tanja Bueltmann, onye nchoputa nke EU Citizens 'Champion, kwuru na ụlọ akụ arịọla "ịnwụ mmiri nke nwatakịrị" maka ntụrụndụ nke ya wee kwuo na ọtụtụ n'ime ndị na-awakpo Thunberg "bụ ndị nwoke na-acha ọcha n'etiti ndị si n'aka nri nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị.". N'ide akwụkwọ na The Guardian, Gaby Hinsliff, kwuru na Thunberg aghọwo "ihu ọhụrụ na agha ọdịbendị Brexit" na-arụ ụka na iwe nke mwakpo onwe onye nke ndị Brexiteers na Thunberg "na-enye ha ikuku oxygen nke mgbasa ozi".
Na Septemba 2019, Nick Gillespie dere na Reason na "Akụkọ akụkọ ihe mere eme Greta Thunberg nwere ike si n'obi mana ha ma ọ bụ nzaghachi jọgburu onwe ya nke ha na-enye bụ onye ndu maka ezigbo amụma gburugburu ebe obibi na ụwa nke na-abawanye ụba kwa ụbọchị.". N'ọnwa Ọgọstụ 2021, Yasmeen Serhan dere na The Atlantic na Thunberg aghọwo "ihe a na-elekwasị anya n'ọtụtụ ihe na-eduhie eduhie na nkata aghụghọ" site n'aka nri na aka nri, "gụnyere ngosipụta nke ya dị ka nwatakịrị e mebiri emebi, onye aka ekpe, na ọbụna onye Nazi".
==="Mmetụta Greta"===
[[File:GrèveClimatGenève-27sept2019-041-RuesBasses.jpg|thumb|Ọgbaghara ihu igwe na Septemba 2019 na Geneva]]
Thunberg akpaliwo ọtụtụ ndị ọgbọ ya nọ n'ụlọ akwụkwọ n'ihe a kọwara dị ka "mmetụta Greta". Na nzaghachi gbasara nkwuwa okwu ya, ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche ekwetawokwa mkpa ọ dị itinye uche na mgbanwe ihu igwe. Odeakwụkwọ na-ahụ maka gburugburu ebe obibi Britain, Michael Gove, kwuru, sị: “Mgbe m gere gị ntị, enwere m mmasị dị ukwuu, kamakwa ibu ọrụ na obi amamikpe. Abụ m ọgbọ ndị mụrụ gị, amakwaara m na anyị emebeghị nke ọma iji lebara ya anya. mgbanwe ihu igwe na nnukwu nsogbu gburugburu ebe obibi anyị nyere aka mepụta." Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọrụ Ed Miliband, bụ onye na-ahụ maka iwebata Iwu mgbanwe ihu igwe 2008, kwuru, sị: "Ị kpọtere anyị. Daalụ. Ndị na-eto eto niile na-arụ ọrụ n'ọrụ ejirila enyo mee obodo anyị. I kuziwo anyị ihe mmụta dị mkpa n'ezie, ị dị iche n'ìgwè mmadụ.".
N'ọnwa Febụwarị 2019, Thunberg sooro onye isi oche nke European Commission, Jean-Claude Juncker, kerịta otu oge, ebe o kwuru, sị: "N'oge ego ọzọ site n'afọ 2021 ruo 2027, euro anọ ọ bụla a na-emefu n'ime mmefu ego EU ga-aga n'ihu iji belata mgbanwe ihu igwe. " Nsogbu ihu igwe rụkwara ọrụ dị mkpa na ntuli aka ndị omeiwu Europe na Mee 2019 ka ndị Green party dekọrọ nsonaazụ kachasị mma ha, na-eme ka ọnụ ọgụgụ oche ndị MEP ha site n'ọnụ ọgụgụ ịrị ise na abụọ ruo ịrị asaa na abụọ . Ọtụtụ n'ime mmeri ndị ahụ sitere na mba ndị dị n'ebe ugwu Europe ebe ndị na-eto eto gara n'okporo ámá site n'ike mmụọ nsọ Thunberg.
N'ọnwa June 2019, nnyocha YouGov na Britain chọpụtara na nchegbu ọha na eze banyere gburugburu ebe obibi arịwo elu ruo n'ókè dị na UK ebe ọ bụ na Thunberg na Extinction Rebellion "gburu ụfụfụ nke ịgọnahụ". N'ọnwa Ọgọstụ 2019, mbipụta na ahịa nke akwụkwọ ụmụaka banyere nsogbu ihu igwe kwuru okpukpu abụọ ma e jiri ya tụnyere afọ gara aga. Ndị na-ebipụta akwụkwọ na-ekwu na nke a bụ "mmetụta Greta". N'ịbụ ndị Thunberg kpaliri, ndị ọrụ ebere bara ọgaranya na ndị na-etinye ego site na United States enyewo ihe dị ka dọla pụkụ narị isii iji kwado Extinction Rebellion na ndị otu ụlọ akwụkwọ iji guzobe Climate Emergency Fund. Trevor Neilson, otu n'ime ndị ọrụ ebere, kwuru na ndị guzobere atọ ahụ ga-akpọtụrụ ndị enyi n'etiti ndị ọgaranya zuru ụwa ọnụ iji nye onyinye "otu narị ugboro" karịa n'ime izu na ọnwa ndị na-abịa. N'ọnwa Disemba 2019, New Scientist kọwara mmetụta nke Thunberg na Extinction Rebellion nwere isi okwu: "Afọ ụwa tetara na mgbanwe ihu igwe."
Dị ka otu nnyocha n'afọ 2021 si kwuo, "ndị maara Greta Thunberg nke ọma nwere ebumnuche dị elu nke ime ihe n'otu iji belata okpomọkụ ụwa na nkwenkwe ndị siri ike na-eme ka mmekọrịta a dị n'etiti. Njikọ a n'etiti ịmara Greta Thunberg, nkwenye ịdị irè nke otu, na ebumnuche ime ihe n'otu dị ọbụna mgbe ị gbasịrị maka nkwado zuru oke nke ndị zaghachirinụ maka ọrụ ihu igwe."
===Flight shame===
Thunberg eduziwo mmegide na-efe efe, na-akwalite njem ụgbọ okporo ígwè na-efefe na gburugburu ebe obibi. Okwu a na-ejikọta ya na mmegharị a bụ flygskam ma ọ bụ "ihe ihere ịgba ọsọ". Ọ bụ ihe na-eme nke ndị mmadụ na-enwe nrụgide ọha na eze ka ha ghara ife efe n'ihi mmụba nke gas na-ekpo ọkụ nke ụlọ ọrụ ụgbọelu. Ọ bụ onye na-eme egwuregwu Olympic nke Sweden bụ Björn Ferry kwadoro ya na mbụ, mana ọ nwetakwara ume dị ukwuu mgbe Thunberg jụrụ ife efe na gburugburu ebe obibi. Thunberg kwadoro mkpọsa ahụ iji mee ka ọ ghara ife efe, ma mee ka ọ bụrụ akụkụ nke njem "njem ịma aka" ya na Europe na 2019. Sweden kọrọ na pasent anọ na njem ụgbọ elu n'ime ụlọ maka 2019 na mmụba na iji ụgbọ okporo ígwè eme ihe. BBC na-ekwu na mmegharị ahụ nwere ike belata ọganihu nke njem ụgbọ elu zuru ụwa ọnụ, mana Airbus na Boeing na-ekwu ete ha ka na-atụ anya ịbawanye na pasent anọ ruo afọ 2035. N'ọnwa Jụn afo6 2019, Swedish Railways (SJ) kọrọ na ọnụ ọgụgụ ndị Sweden na-eji ụgbọ okporo ígwè maka njem n'ime ụlọ ejirila pasent asatọ rịa elu site na afọ gara aga, na-egosipụta nchegbu ọha na eze na-arịwanye elu (nke gosipụtara na nyocha nke Swedish Railroad bipụtara) banyere mmetụta nke ife efe na ikuku CO2.
===X-Site sticker===
X-Site Energy Services nke Alberta, Canada nyere akwụkwọ mkpado, nke nwere aha ụlọ ọrụ ahụ na ya na onyinyo nke nwoke na-ejide eriri nwa agbọghọ mgbe ọ na-edina ya n'ike site n'azụ, na okwu "Greta" na onyinọ ahụ. Mgbe ahụ, Greta Thunberg dị afọ iri na asaa dere banyere ya na Twitter "Ha na-amalite ịbawanye obi nkoropụ. Nke a na-egosi na anyị na-emeri. " Ọ bụ ezie na onye isi njikwa nke X-Site kwuru na mbụ na ọ dịghị X-Sites, ma ọ bụ onye ọrụ X-Sate ọ bụla, tinyere aka n'ime ihe nkedo ahụ, X-Sise Energy mechara rịọ mgbaghara, na-ekweta na ha ekesa ya ma na-ekwuputa na ọ bụ ha mere ya n'ozuzu oke. Akwụkwọ ozi ahụ kwusiri ike na ha na-ebibi akwụkwọ ndị a maara ma na-eme mgbanwe nhazi iji gbochie ihe ndị ga-eme n'ọdịnihu.
===Na omenala na nka a ma ama===
E gosipụtara Thunberg na omenala na nka a ma ama. Greta and the Giants, akwụkwọ Zoë Tucker na Zoe Persico, nke Frances Lincoln Children's Books bipụtara, sitere n'ike mmụọ nsọ nke ndụ Thunberg. Onye America na-ese ihe Elizabeth Peyton họọrọ ihe osise ya nke 2019 Greta Thunberg dị ka ihe oyiyi na-eduga n'otu n'ime ihe ngosi ya. E gosipụtara ya n'ọtụtụ mgbidi. Na Bristol, ihe osise Thunberg dị mita 15 (49 ) nke onye na-ese ihe Jody Thomas, na-egosi ọkara ala nke ihu ya dị ka ọ dị n'okpuru mmiri na-arị elu kemgbe Mee 2019. E gosipụtara Thunberg na mkpuchi magazin Time na mbipụta May 2019, ebe a kọwara ya dị ka ihe nlereanya na otu n'ime "Ndị isi ọgbọ na-esote". Ya na mmadụ iri na ise ndị ọzọ gosipụtara n'ihu magazin ejiji Vogue nke onye nchịkọta akụkọ ọbịa Meghan, Duchess of Sussex, mepụtara na Septemba 2019.
E webatara ụfọdụ okwu Thunberg n'egwú. N'afọ 2019, Thunberg nyere aka n'ịtọpụta "The 1975", abụ nke otu egwu Bekee nke otu aha ahụ. Thunberg mechiri abụ ahụ site n'ịgba ume, sị: "Ya mere, onye ọ bụla nọ ebe ahụ, oge eruola ugbu a maka nnupụisi obodo. Oge eruola inupụ isi". Ego a ga-enweta ga-aga na Extinction Rebellion na arịrịọ Thunberg. Na Septemba 2019, John Meredith debere okwu UN Action Summit ya na death metal. Onye egwu Australia bụ Megan Washington na onye na-ede egwu bụ Robert Davidson jiri otu okwu ahụ 'otú ị si egwu' mee ihe, maka arụmọrụ na ihe omume na-enyocha ọdịnihu nke egwu. DJ Fatboy Slim mepụtara mashup nke okwu a na egwu egwu ya "Right Here, Right Now".
Make the World Greta Again bụ ihe ngosi nkeji iri atọ nke Vice wepụtara na-egosi ajụjụ ọnụ ya na ọtụtụ ndị isi ndị ntorobịa na-eme ngagharị iwe na Europe, ma na-egosi na March 2019 zuru ụwa ọnụ na-eme mkpesa.
N'afọ 2019, Thunberg jikọtara aka na ọrụ ebere ihu igwe a kpọrọ Project Pressure, n'ihe osise e mere n'ụlọ UN dị na New York na-eduga na UN Climate Action Summit nke gosipụtara olu ndị na-eto eto isii, nke gụnyere Thunberg n'onwe ya. Vizualised site Joseph Michael, nke Klaus Thymann dere na egwu site na Brian Eno, nkọwa ha bụ maka nsogbu ihu igwe na ihe ngwa ngwa a ga-eme iji belata nsonaazụ ya.
[[File:Project Pressure Voices For The Future. Photo Klaus Thymann.jpg|thumb|Ọrụ nrụgide olu maka ọdịnihu..]]
Na 29 Jenụwarị afọ 2020, Thunberg kwuru na o tinyere akwụkwọ maka akara ahịa aha ya, aha "Fridays for Future", na Skolstrejk för klimatet iji chebe òtù ya pụọ n'ihe nnweta azụmahịa. Ọ na-ekwu na ya enweghị mmasị na akara ahịa, mana "ọ dị mkpa ka eme ya" n'ihi na a na-eji aha ya na mmegharị ya eme ihe mgbe niile maka ebumnuche azụmahịa na-enwetaghị nkwenye ya.
Na Mee 2020, e gosipụtara Thunberg na vidiyo egwu Pearl Jam 'Retrograde'. Ọ na-apụta dị ka onye na-akọ akụkọ ọdịnihu, na foto dị na bọọlụ kristal ya na-egosi mmetụta dị egwu nke mgbanwe ihu igwe n'ọtụtụ mba.
Na 3 Septemba 2020, I Am Greta, ihe ngosi Hulu cinéma vérité-esque nwere ihe ngosi mbụ ya n'ụwa niile na Venice Film Festival. Onye duziri ihe nkiri ahụ bụ Nathan Grossman, onye ji aka ya rụọ ọrụ igwefoto na ngwá ọrụ ụda mgbe ọ na-echeta ọrụ ihu igwe nke Thunberg "site n'ụbọchị mbụ ọ nọrọ naanị ya n'ụlọ akwụkwọ ya n'ọnwa Ọgọstụ 2018, ruo na njem ụgbọ mmiri izu abụọ ya gafere Atlantic [Ocean site na Europe ruo New York City] iji gaa United Nations Climate Summit na Septemba 2019." Mgbe emere ya na Venice, ihe nkiri ahụ nwere ihe ngosi mbụ ya na North America na Toronto International Film Festival na 11 Septemba 2020, wee meghee na sinima gafee Europe, North America na Australia n'ọnwa Ọktoba. Hulu malitere igosi I am Greta na mba United States na Nọvemba 2020.
N'ọnwa Maachị afọ 2021, Mahadum Winchester guzobere ihe a tụrụ atụ nke Thunberg na ogige ụlọakwụkwọ ya.
Ụlọọrụ BBC Studios mere usoro atọ Greta Thunberg: A Year to Change the World, na atụmatụ nleta na mba dị iche iche hapụrụ n'ihi ọrịa COVID-19. A mara ọkwa maka mmepụta ya na Febụwarị afọ 2020, e gosipụtakwara usoro ihe nkiri ahụ n'ọnwa Eprel afọ 2021.
===Nsọpụrụ na onyinye===
Thunberg enwetala nsọpụrụ na ihe nrite n'oge mmemme ya. N’ọnwa Mee 2018, tupu ebido iku akwụkwọ ya, ọ bụ otu n’ime ndị meriri n’asọmpi mgbanwe mgbanwe ihu igwe nke Svenska Dagbladet (The Swedish Daily News) maka ndị na-eto eto. Thunberg ajụla ịga emume ma ọ bụ nata ihe nrite ma ọ bụrụ na ọ chọrọ ka ọ felie n'ụgbọ elu, dịka maka International Children's Peace Prize. Ọ natala ihe nrite site n'aka ndị NGO dị iche iche kamakwa site n'ụlọ ọrụ sayensị nke toro ihe ịga nke ọma ya n'ịkwalite mmata.
Time's 25 most influential teenages of 2018, December 2018, a kwa afọ ndepụta chịkọtara site Time magazine nke ndị na-eto eto kachasị emetụta n'ụwa n'afọ ahụ.
Akwụkwọ agụmakwụkwọ Fryshuset, 2018, maka Young Role Model of the Year.
Ntinye aha Nobel Peace Prize, 2019, site n'aka ndị nnọchi anya atọ nke ndị omeiwu Norway. Ọzọkwa na 2020 site n'aka ndị omeiwu Sweden abụọ. A họpụtara ya na 2021.
Swedish Woman of the Year (Årets Svenska Kvinna), March 2019, nke Swedish Women's Educational Association nyere "nwaanyị Sweden nke, site na ihe ọ rụzuru, nọchitere anya ma mee ka a mara Sweden nke taa n'ụwa ka ukwuu".
Rachel Carson Prize, Machị 2019, nke enyere nwanyị nke gosipụtara onwe ya na ọrụ pụrụ iche maka gburugburu ebe obibi na Norway ma ọ bụ mba ụwa.
Goldene Kamera ihe nkiri na ihe nrite telivishọn, March 2019, ihe nrite Climate Action pụrụ iche. Thunberg raara ihe nrite ahụ nye ndị na-eme ngagharị iwe megide mbibi nke Hambach Forest, nke igwu ala lignite na-eyi egwu.
Fritt Ord Award, Eprel 2019, ya na Natur og Ungdom, nke "na-eme emume nnwere onwe ikwu okwu". Thunberg nyere òkè ya n'ime ego mmeri ahụ maka ikpe na-achọ ịkwụsị nchọpụta mmanụ Norwegian na Arctic.
Time 100, Eprel 2019, site na magazin Time, ndepụta kwa afọ nke mmadụ 100 kachasị emetụta n'ụwa maka afọ ahụ.
Laudato si' Prize, Eprel 2019, nke Milarepa Foundation nke Chile nyere ma họrọ ya site n'aka ndị otu Laudato Si' Group n'okpuru akwụkwọ ozi nke abụọ nke Pope Francis, "na-elekọta ụlọ anyị".
Degree nsọpụrụ nke Doctor honoris causa (dr.h.c.), May 2019, nke Belgian, Mahadum Mons (Mons, Belgium) nyere maka "onyinye ... iji mee ka a mara banyere mmepe na-adịgide adịgide".
Ambassador of Conscience Award, June 2019, ihe nrite kachasị mma nke Amnesty International, maka idu ndú ya na mmegharị ihu igwe, ya na Fridays for Future.
Geddes Environment Medal, July 2019, site na Royal Scottish Geographical Society, maka "onyinye dị ịrịba ama, nyocha ma ọ bụ nkwukọrịta maka nchekwa na ichebe gburugburu ebe obibi na mmepe nke nkwado".
Honorary Fellowship nke Royal Scottish Geographical Society, July 2019, na-enye Geddes award na-akpaghị aka.
Right Livelihood Award, Septemba 2019, site na Right Livelibility Foundation ma mara dị ka Swedish Nobel Prize, otu n'ime ndị mmeri anọ nke 2019, "maka ịkpali na ịkwalite ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị chọrọ maka ime ihe ihu igwe ngwa ngwa na-egosipụta eziokwu sayensị. "
Igodo nke obodo Montreal, Septemba 2019, site n'aka Onye isi obodo Montreal Valérie Plante.
International Children's Peace Prize, October 2019, ya na Divina Maloum dị afọ iri na anọ si Cameroon, nke KidsRights Foundation nyere.
==Ebensidee==
{{Reflist}}
1k0hh14ibxpbivcyk8a494w8h80r57x
95361
95353
2022-08-26T00:02:22Z
Timzy D'Great
12485
/* Nsọpụrụ na onyinye */Added content
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|Swedish climate activist (born 2003)}}
{{Pp|small=yes}}
{{Use British English|date=January 2019}}
{{Use dmy dates|date=May 2022}}
{{Infobox person
| name = Greta Thunberg
| honorific_suffix = {{post-nominals|country=GBR|size=100%|FRSGS}}
| image = Greta Thunberg urges MEPs to show climate leadership (49618310531) (cropped).jpg
| alt = Portrait of Thunberg at the European Parliament in 2020
| caption = Thunberg in 2020
| birth_name = Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg<ref>{{cite web |title=The 2019 Makwan Prize is awarded to Greta Thunberg |url=http://www.everyonegroup.com/EveryOne/MainPage/Entries/2019/5/19_The_2019_Makwan_Prize_is_awarded_to_Greta_Thunberg.html |website=everyonegroup.com |publisher=EveryOne Group |date=19 May 2019 |access-date=30 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190831162831/http://www.everyonegroup.com/EveryOne/MainPage/Entries/2019/5/19_The_2019_Makwan_Prize_is_awarded_to_Greta_Thunberg.html |archive-date=31 August 2019 |url-status=live }}</ref><ref>{{cite news |title=Greta Thunberg ist eine schwedische Umweltaktivistin. Sie kämpft für den Klimaschutz und für eine bessere Zukunft. |trans-title=Greta Thunberg is a Swedish environmental activist. She is fighting for climate protection and a better future. |url=https://www.rtl.de/themen/personen/greta-thunberg-t11146.html |publisher=[[RTL (German TV channel)|RTL]] |access-date=29 November 2019 |language=de |archive-url=https://web.archive.org/web/20191106091837/https://www.rtl.de/themen/personen/greta-thunberg-t11146.html |archive-date=6 November 2019 |url-status=dead }}</ref>
| birth_date = {{birth date and age|2003|1|3|df=y}}
| birth_place = [[Stockholm]], Sweden
| death_date =
| death_place =
| occupation = {{hlist|Student|[[Environmental movement|environmental activist]]}}
| years_active = 2018–present
| movement = [[School strike for climate]]
| mother = [[Malena Ernman]]
| father = <!--- Father cannot be added here, because he does not have independent notability. -->
| relatives = [[Olof Thunberg]] (grandfather)
| honours = {{Plainlist|
* [[Honorary degree|Doctor Honoris Causa]], [[University of Mons]]
* [[Honorary degree|Honorary Doctor of Laws]] (LLD), [[University of British Columbia, Okanagan Campus|University of British Columbia's Okanagan Campus]]
}}
| awards = {{Plainlist|
* [[Fritt Ord Award]] (2019)
* [[Rachel Carson Prize (environmentalist award)|Rachel Carson Prize]] (2019)
* [[Ambassador of Conscience Award]] (2019)
* [[Right Livelihood Award]] (2019)
* [[International Children's Peace Prize]] (2019)
* [[Time Person of the Year|''Time'' Person of the Year]] (2019)
* [[Nordic Council Environment Prize]] (declined) (2019)<ref>{{cite news |title=Greta Thunberg rejects Nordic Council environmental award |work = BBC News|date = 30 October 2019|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-50232491#:~:text=Greta%20Thunberg%20has%20turned%20down,said%20it%20respected%20her%20decision. |access-date=9 September 2020 |archive-date=11 November 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201111212344/https://www.bbc.com/news/world-europe-50232491#:~:text=Greta%20Thunberg%20has%20turned%20down,said%20it%20respected%20her%20decision. |url-status=live }}</ref>
* [[Gulbenkian Prize]] for Humanity (2020)
}}
|signature = Greta Thunberg Signature.svg
| website =
}}
Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg (amụrụ na 3 Jenụwarị 2003) bụ onye Sweden na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nke a maara maka ịma ndị isi ụwa aka ime ihe ozugbo maka ibelata mgbanwe ihu igwe.<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|title=It's an existential crisis. Listen to scientists|date=23 April 2019|work=BBC|access-date=31 August 2019|archive-date=14 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190814200923/https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|url-status=live}}</ref>
Mgbalị Thunberg malitere mgbe ọ mere ka ndị mụrụ ya kwenye ka ha na-ahọrọ ụdị ndụ nke belatara akara ukwu carbon nke ha. N'ọnwa Ọgọst afọ 2018, mgbe ọ dị afọ iri na ise, ọ malitere nọrọ ụbọchị Fraịde ya n'èzi Swedish nzuko omeiwu iji kpọọ oku ka ike site n'ijide akara e dere Skolstrejk for climate (School strike for climate). Thunberg nwetara ọkwa na mbụ maka ntorobịa ya na ụzọ ọ na-ekwu okwu n'ezoghị ọnụ,<ref name="NEWS-SBS(2019-04-25)">{{Cite news|date=25 April 2019|title='Is my English OK?': Greta Thunberg's blunt speech to UK MPs|work=SBS News|url=https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|url-status=live|access-date=30 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190830044705/https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|archive-date=30 August 2019}}</ref> ma n'ihu ọha yana ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọgbakọ, ebe ọ na-akatọ ndị isi ụwa maka ọdịda ha emeghị ihe ọ chere na ọ bụ ihe zuru oke iji lebara nsogbu nke ọnọdụ ihu igwe anya.<ref name="NEWS-France24(2019-01-25)">{{Cite news|last=Nordstrom|first=Louise|date=25 January 2019|title=The Swedish teen holding world leaders accountable for climate change|publisher=[[France 24]]|url=https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|url-status=live|access-date=30 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902162731/https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|archive-date=2 September 2019}}</ref>
N'oge na-adịghị anya ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ tinyere aka na ngagharị iwe yiri nke ahụ na mpaghara nke ha. Ha jikọrọ aka haziri ngagharị iwe ihu igwe nke ụlọ akwụkwọ n'okpuru aha Fraịde maka Ọdịnihu. Mgbe Thunberg kwuchara okwu na ọgbakọ 2018 United Nations Climate Change Conference, ụmụ akwụkwọ na-eme kwa izu ebe n'ụwa. N'afọ 2019, enwere ọtụtụ ngagharị iwe ọtụtụ obodo achịkọtara nke gụnyere ihe karịrị otu nde ụmụ akwụkwọ ọ bụla.<ref name="NEWS-Time(2019-05-24)">{{Cite news |url=https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |title=Students From 1,600 Cities Just Walked Out of School to Protest Climate Change. It Could Be Greta Thunberg's Biggest Strike Yet |last=Haynes |first=Suyin |date=24 May 2019 |magazine=[[Time (magazine)|Time]] |access-date=22 July 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190723164619/https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |archive-date=23 July 2019 |url-status=live}}</ref> Iji zere ụgbọ elu carbon-intensive, Thunberg ji ụgbọ mmiri gaa North America, ebe ọ gara 2019 UN Climate Action Summit. Okwu ya n'ebe ahụ, nke o kwuru "Olee otu ị ga-esi mee ka ị ghara ịlụ ọgụ?", bụ nke ndị nta akụkọ nabatara n'ọtụtụ ebe ma tinye ya na egwu.<ref>{{Cite news|last=Weise|first=Elizabeth|title='How dare you?' Read Greta Thunberg's emotional climate change speech to UN and world leaders|url=https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|access-date=11 December 2020|work=USA TODAY|archive-date=30 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210130122356/https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web |title=What I learned about writing from reading Greta Thunberg's speech to the U.N. |last=Clark |first=Roy Peter |website=Poynter |date=15 October 2019 |url= https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030853/https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-date=12 July 2022|url-status=live}} An analysis of the effectiveness of Thunberg's "How Dare You" speech.</ref> Ọ na-asụ Bekee nke ọma, ọtụtụ n'ime mmekọrịta ọha na eze ya bụ n'asụsụ Bekee.
Mmụba mberede ya n'ụwa niile mere ka ọ bụrụ onye ndu n'etiti ndị na-eme ihe ike<ref>{{cite news |first=David |last=Wallace-Wells |url=https://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html |title=It's Greta's World |work=[[Intelligencer (website)|Intelligencer]]|date=17 September 2019|access-date=27 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190929204853/http://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html|archive-date=29 September 2019|url-status=live}}</ref> na onye ndị nkatọ na-elekwasi anya,<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|work=[[The New York Times]]|date=24 January 2020|title=Greta Thunberg Joins Climate March on Her Last Day in Davos|access-date=1 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200519193850/https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|archive-date=19 May 2020|url-status=live}}</ref> ọkachasị n'ihi ọnọdụ ntorobịa ya. The Guardian na akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ akọwaala mmetụta ya n'ụwa dị ka "mmetụta Greta".<ref name="NEWS-Guardian(2019-04-23)">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |title=The Greta Thunberg effect: at last, MPs focus on climate change |last=Watts |first=Jonathan |date=23 April 2019 |work=The Guardian |access-date=30 August 2019|issn=0261-3077 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190828192832/https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |archive-date=28 August 2019 |url-status=live}}</ref> Ọ natara ọtụtụ nsọpụrụ na onyinye, nke gụnyere Fellowship nke Royal Scottish Geographical Society, itinye ya na ndị 100 kachasị emetụta Time, ịbụ onye kachasị nta n'ime ndị Time nke Afọ, itinye ya n'ime ndepụta Forbes nke The World's 100 Most Powerful Women (2019),<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/power-women/list/|title=World's Most Powerful Women|work=[[Forbes]]|access-date=19 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20170920073036/https://www.forbes.com/power-women/list/|archive-date=20 September 2017|url-status=live}}</ref> na nhọpụta maka Nobel Peace Prize na 2019, 2020, na 2021.<ref>{{cite news|work=[[Reuters]]|title=Climate activist Thunberg heads growing field of Nobel Peace Prize candidates|date=26 February 2020|last=Solsvik|first=Terje|url=https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|access-date=24 March 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200324151247/https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|archive-date=24 March 2020|url-status=live}}</ref><ref name="nobel21">{{Cite news |title=Opinion: This year's Nobel Peace Prize should've gone to Greta Thunberg |last=Read |first=Rupert |newspaper=The Independent |date=9 October 2021 |url= https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030410/https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-date=12 July 2022|url-status=live}}</ref>
==Ndụ mmalite==
A mụrụ Thunberg na 3 Jenụwarị 2003, na Stockholm, Sweden<ref>{{cite news |url=https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |title=Greta Thunberg's climate campaign |publisher=Arctic Portal |date=21 February 2019 |access-date=20 September 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190920191729/https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |archive-date=20 September 2019 |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |url=http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |title=À 15 ans, elle remet les dirigeants mondiaux à leur place! |date=13 December 2018 |access-date=20 September 2019 |publisher=Sympatico |language=fr |author-last=Lobbe |trans-title=At 15, she's putting world leaders in their place! |author-first=Anne-Marie |archive-url=https://web.archive.org/web/20190318132406/http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |archive-date=18 March 2019 |url-status=dead }}</ref>, nwa nwanyị nke onye na-agụ egwu opera aha ya bụ Malena Ernman na onye na-eme ihe nkiri aha ya bụ Svante Thunberg. Nna nna ya bụ onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi Olof Thunberg.<ref name="Democracy Now"/><ref name=":7">{{Cite web|last=Hattenstone|first=Simon|date=25 September 2021|title=Greta Thunberg: 'I really see the value of friendship. Apart from the climate, almost nothing else matters'|url=https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2021/sep/25/greta-thunberg-i-really-see-the-value-of-friendship-apart-from-the-climate-almost-nothing-else-matters|access-date=26 February 2022|website=[[The Guardian]]}}</ref> O nwere nwanne nwanyị ọ tọrọ, Beata.
Thunberg kwuru na ọ nụrụ banyere mgbanwe ihu igwe n'afọ 2011, mgbe ọ dị afọ asatọ, ọ pụghịkwa ịghọta ihe mere na a na-eme obere ihe banyere ya.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)">{{cite AV media |first=Greta |last=Thunberg |date=24 November 2018 |title=School strike for climate – save the world by changing the rules |publisher=TEDxStockholm |url=https://www.youtube.com/watch?v=EAmmUIEsN9A&t=1m46s |access-date=29 January 2019 |time=1:46 |via=[[YouTube]] |quote=I was diagnosed with Asperger's syndrome, OCD, and selective mutism. That basically means I only speak when I think it's necessary. Now is one of those moments ... I think that in many ways, we autistic are the normal ones, and the rest of the people are pretty strange, especially when it comes to the sustainability crisis, where everyone keeps saying that climate change is an existential threat and the most important issue of all and yet they just carry on like before.}}</ref><ref name=":7" /> Ọnọdụ ahụ mere ka ọ daa mbà n'obi ma n'ihi ya, mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ kwụsịrị ikwu okwu na iri nri nke ukwuu ma tụfuo kilogram iri n'ime ọnwa abụọ.<ref>{{cite web |date=19 December 2018 |work=Common Dreams |url=https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |first=Jon |last=Queally |title=Depressed and Then Diagnosed With Autism, Greta Thunberg Explains Why Hope Cannot Save Planet But Bold Climate Action Still Can |access-date=3 January 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191128142643/https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |archive-date=28 November 2019 |url-status=dead }}</ref> N'ikpeazụ, a chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa Asperger, nsogbu obsessive-compulsive disorder (OCD), na selective mutism.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/><ref name=":7" /> N'otu n'ime okwu mbụ ya na-achọ ka a mee ihe na ihu igwe, Thunberg kọwara akụkụ nke ọnọdụ ya dị ka ihe pụtara na ọ "na-ekwu naanị mgbe ọ dị mkpa".<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/>
Thunberg lụsoro ịda mbà n'obi ọgụ ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ atọ ma ọ bụ anọ tupu ọ malite mkpọsa ọgbaghara ụlọ akwụkwọ ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/uk-50901789|title=Greta Thunberg's father: 'She is happy, but I worry'|date=30 December 2019|publisher=[[BBC News]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20191230133528/https://www.bbc.com/news/uk-50901789|archive-date=30 December 2019}}</ref> Mgbe ọ malitere ime ngagharị iwe, ndị mụrụ ya akwadoghị ọrụ ya. Nna ya kwuru na ọ masịghị ya ka ọ na-aghara ịga ụlọ akwụkwọ mana o kwuru, sị: "[Anyị] na-akwanyere ya ùgwù na ọ chọrọ iguzo. Ọ nwere ike ịnọdụ ala n'ụlọ ma bụrụ onye na-enweghị obi ụtọ, ma ọ bụ mee mkpesa, ma nwee obi ụtọ."<ref name=":0">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |title=The Swedish 15-year-old who's cutting class to fight the climate crisis |last=Crouch |first=David |date=1 September 2018 |newspaper=The Guardian |access-date=12 May 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190104073409/https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |archive-date=4 January 2019 |url-status=live}}</ref> Nne ya mere nchọpụta ya nke ọrịa Asperger na mba Sweden na Mee 2015, iji nyere ezinụlọ ndị ọzọ nọ n'ọnọdụ yiri nke ahụ aka.<ref>{{cite news|url=https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar|title=Det har varit ett helvetiskt år|last=Olsson|first=Christer|date=20 May 2015|work=[[Expressen]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20191010203419/https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar/|archive-date=10 October 2019|location=Stockholm|trans-title=That has been a hell of a year}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ kwetara na nchọpụta ya "egbochiwo m tupu", Thunberg eleghị Asperger ya anya dị ka ọrịa, kama ọ kpọrọ ya "ike dị egwu".<ref name="Rourke">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|title=Greta Thunberg responds to Asperger's critics: 'It's a superpower'|last1=Rourke|first1=Alison|date=2 September 2019|work=The Guardian|access-date=2 September 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902131133/https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|archive-date=2 September 2019}}</ref> E mechara kọwaa ya dị ka ọ bụghị naanị onye a ma ama na-ahụ maka mgbanwe ihu igwe, kamakwa onye a ma ma ama na na-ahụkarị maka ọrịa autism.<ref name=hattenstone/> Thunberg kwuru na 2021 na ọtụtụ ndị nọ na otu Fridays for Future nwere ọrịa autism, ma na-agụnye ma na-anabata. Ọ na-eche na ihe mere ọtụtụ ndị nwere ọrịa autism ji bụrụ ndị na-ahụ maka ihu igwe bụ na ha enweghị ike ile anya, ha ga-ekwukwa eziokwu ka ha na-ahụ ya: "Amaara m ọtụtụ ndị dara mbà n'obi, mgbe ahụ ha sonyeere usoro ihu igwe ma ọ bụ Fraịdee maka Ọdịnihu ma chọta nzube na ndụ ma chọta ọbụbụenyi na obodo a nabatara ha". Ọ na-ewere na ihe kachasị mma nke sitere na ọrụ ya bụ ọbụbụenyi na obi ụtọ.<ref name=hattenstone/>
Ruo ihe dị ka afọ abụọ, Thunberg mara ndị mụrụ ya aka ka ha belata akara carbon nke ezinụlọ ahụ na mmetụta zuru oke na gburugburu ebe obibi site na ịghọ ndị na-adịghi eri ihe ọbula wepụtara n'anụmanụ, upcycling, na ịkwụsị ife efe.<ref name="Democracy Now" /><ref>{{cite news |agency=AFP |url=https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case |title=Climate crusading schoolgirl Greta Thunberg pleads next generation's case |date=5 December 2018 |website=[[The Straits Times]]|access-date=22 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181206010339/https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case|archive-date=6 December 2018|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|title=Greta Thunberg, schoolgirl climate change warrior: 'Some people can let things go. I can't'|last=Watts|first=Jonathan|date=11 March 2019|work=[[The Guardian]]|access-date=24 October 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190311074634/https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|archive-date=11 March 2019|quote=Her parents were the guinea pigs. She discovered she had remarkable powers of persuasion, and her mother gave up flying, which had a severe impact on her career. Her father became a vegetarian.}}</ref> O kwuru na ọ gbalịrị igosi ha eserese na data, mana mgbe nke ahụ na-arụ ọrụ, ọ dọrọ ezinụlọ ya aka na ntị na ha na-ezu ọdịnihu ya.<ref>{{cite web |date=29 April 2019 |url=https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy |title=Environmentalist Greta Thunberg Made Her Parents Feel Guilty For Eating Meat And Dairy |last=Chiorando |first=Maria |website=Vegan News, Plant Based Living, Food, Health & more|access-date=28 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190927162030/https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy|archive-date=27 September 2019|url-status=live}}</ref> Ịhapụ ụgbọ elu n'akụkụ ụfọdụ pụtara na nne ya ga-ahapụ ọrụ mba ụwa ya dị ka onye na-agụ egwu opera.<ref name=":0" /> Mgbe BBC gbara ya ajụjụ ọnụ na Disemba 2019, nna ya kwuru, sị: "N'ikwu eziokwu, (nne ya) emeghị ya iji chekwaa ihu igwe. O mere ya iji zọpụta nwa ya n'ihi na ọ hụrụ ihe ọ pụtara nye ya, mgbe ahụ, mgbe o mere nke ahụ, ọ hụrụ ihe (Greta) si na ya too, ike ole o nwetara site na ya."<ref>{{cite news |first=Dominic |last=McGrath |access-date=4 January 2020 |url=https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |title='We thought it was a bad idea': Greta Thunberg's dad says he was worried about her climate activism. |work=Thejournal.ie |date=31 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191231205515/https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |archive-date=31 December 2019 |url-status=live }}</ref> Thunberg na-ekwu na mmeghachi omume na mgbanwe ndụ nke nne na nna ya nyere ya olileanya na nkwenye na ọ nwere ike ime mgbanwe.<ref name="Democracy Now" /> Mgbe a jụrụ ya na Septemba 2021 ma obi amamikpe maka ịkwụsị ọrụ nne ya, ọ tụrụ ya n'anya ajụjụ ahụ: "Ọ bụ nhọrọ ya. Emeghị m ka o mee ihe ọ bụla. Naanị ihe m nyere ya bụ ihe ọmụma iji mee ka mkpebi ya dabere.""<ref name=hattenstone/> A na-akọ akụkọ ezinụlọ ahụ n'akwụkwọ 2018 Scenes from the Heart,<ref>{{cite web|url=https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|title='Scenes From the Heart': Backstory of 16-Year-Old Climate Activist Greta Thunberg|last=Lambeck|first=Petra|date=6 May 2019|website=[[The Wire (India)|The Wire]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701174347/https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|archive-date=1 July 2019|access-date=31 August 2019}}</ref> nke emelitere na 2020 dị ka Ụlọ Anyị Na-ere Ọkụ: Scenes of a Family and a Planet in Crisis, na onyinye sitere n'aka ụmụ agbọghọ, na ezinụlọ dum a kwadoro dị ka ndị dere ya.<ref name=hattenstone/><ref name=onfire>{{cite web|quote=Our house is on fire. I am here to say, our house is on fire. According to the IPCC we are less than twelve years away from not being able to undo our mistakes|title=Our house is on fire: Greta Thunberg, 16, urges Davos leaders to act on climate|first=Greta|last=Thunberg|year=2019|website=theguardian.com|publisher=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/jan/25/our-house-is-on-fire-greta-thunberg16-urges-leaders-to-act-on-climate}}</ref>
Thunberg bụ nwa akwụkwọ na Franska Skolan, ụlọ akwụkwọ nke otu onye nwere nke dị n'etiti Stockholm, site na 2010 ruo 2018,<ref>{{Cite web|url=https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|title=Pedagogiska priset 2015 – Franska Skolan|language=sv-SE|access-date=16 February 2021|archive-date=4 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201204140733/https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news |url=https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|title=Läraren Anita fanns där under Gretas tuffa år - och strejkar nu med sin elev|work=[[Expressen]]|language=sv|access-date=16 February 2021|archive-date=9 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201109232246/https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|url-status=live}}</ref> mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara Kringlaskolan, ụlọ akwụkwọ dị na Södertälje.<ref>{{cite web |last1=Jällhage |first1=Lenita |title=Greta's teacher – about the activist's difficult years |url=https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |website=Läraren |access-date=10 March 2021 |archive-date=12 March 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210312072921/https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |url-status=live }}</ref>
==Ịgba mbọ==
===Mwakpo na Riksdag===
[[File:Greta Thunberg 4.jpg|thumb|Thunberg n'ihu ụlọ ndị omeiwu Sweden, na-ejide "Skolstrejk för klimatet" (O
Ọgbaghara ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe) akara, Stockholm, August 2018]]
[[File:Old town Stockholm the bike of Greta.jpeg|thumb|Ịnyịnya ígwè na Stockholm na-arutu aka na Thunberg: "A ghaghị ile nsogbu ihu igwe anya dị ka nsogbu! Ọnọdụ ihu igwe bụ ihe kachasị mkpa maka ntuli aka!" (11 Septemba 2018)]]
[[File:"FridaysForFuture" protest Berlin 14-12-2018 03.jpg|thumb|Ihe ịrịba ama na [[Berlin]], 14 Disemba 2018]]
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2018, Thunberg malitere ọgbaghara ihu igwe n'ụlọ akwụkwọ na okwu ihu ọha nke ọ ghọrọ onye na-ahụ maka ihu igwe n'ụwa niile. N'ajụjụ ọnụ ya na Amy Goodman nke Democracy Now! jụrụ ha, o kwuru na ọ nwetara echiche nke ọgbaghara ihu igwe mgbe ịgba égbè n'ụlọ akwụkwọ na United States na Febụwarị 2018 mere ka ọtụtụ ndị ntorobịa jụ ịlaghachi n'ụlọ Akwụkwọ. Ndị na-eto eto a na-eme ihe na Marjory Stoneman Douglas High School na Parkland, Florida, gara n'ihu na-ahazi March for Our Lives iji kwado njikwa égbè ka ukwuu. Na Mee 2018, Thunberg meriri asọmpi edemede mgbanwe ihu igwe nke akwụkwọ akụkọ Sweden Svenska Dagbladet. N'akụkụ ụfọdụ, o dere "Achọrọ m inwe obi iru ala. Kedụ ka m ga-esi nwee obi iru ala mgbe m maara na anyị nọ na nsogbu kachasị njọ n'akụkọ ihe mere eme mmadụ?"
Mgbe akwụkwọ akụkọ ahụ bipụtasịrị akụkọ ya, Bo Thorén sitere na Fossil Free Dalsland kpọtụrụ ya, otu nwere mmasị ime ihe gbasara mgbanwe ihu igwe. Thunberg gara nzukọ ha ole na ole. N'otu n'ime ha, Thorén tụrụ aro ka ụmụaka ụlọ akwụkwọ nwere ike ime mgbanwe maka mgbanwe ihu igwe. Thunberg gbalịsịrị ike ime ka ndị na-eto eto ndị ọzọ tinye aka mana ndi "ọ dịghị onye nwere mmasị n'ezie", ya mere o mechara kpebie ịga n'ihu na ọgbaghara ahụ n'onwe ya.
N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2018, Thunberg, onye ka malitere na klas nke itoolu, kpebiri ịghara ịga ụlọ akwụkwọ ruo mgbe ntuli aka Sweden nke afọ 2018 na Septemba itoolu; ngagharị iwe ya malitere mgbe oke okpomọkụ na ọkụ ọhịa n'oge ọkọchị kachasị ọkụ na Sweden na ọ dịkarịa ala afọ 262. Ihe ọ chọrọ bụ ka gọọmentị Sweden belata ikuku carbon dịka nkwekọrịta Paris si dị, ọ na-eme mkpesa site n'ịnọdụ ala n'èzí Riksdag kwa ụbọchị ruo izu atọ n'oge ụlọ akwụkwọ na akara Skolstrejk för klimatet (Ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe).
Thunberg kwuru na ndị nkuzi ya nwere echiche kewara ekewa banyere igha klas ya iji mee ka o doo anya. Ọ na-ekwu, sị: "Dị ka ndị mmadụ, ha na-eche na ihe m na-eme dị mma, mana dị ka ndị nkuzi, ha na'ekwu na m kwesịrị ịkwụsị".
===Mgbalị mgbasa ozi mmekọrịta===
Mgbe Thunberg biputara foto nke ụbọchị ọgbaghara mbụ ya na Instagram na Twitter, akaụntụ mgbasa ozi mmekọrịta ndị ọzọ malitere ngwa ngwa. Ndị na-eme ngagharị iwe na-eto eto a ma ama mere ka post Instagram ya dịkwuo elu, n'ụbọchị nke abụọ, ndị ọzọ na-eme ihe na-esonyere ya. Onye nnọchi anya ụlọ akụ Finland Nordea hotara otu n'ime tweets Thunberg nye ihe karịrị ndị na-eso ụzọ pụkụ narị abụọ. Profaịlụ mgbasa ozi mmekọrịta nke Thunberg dọtara ndị nta akụkọ obodo ha akụkọ ha nwetara mgbasa ozi mba ụwa n'ihe karịrị otu izu.
Otu ụlọ ọrụ mgbasa ozi mmekọrịta na Sweden nke na-elekwasị anya na ihu igwe bụ We Don't Have Time (WDHT), nke Ingmar Rentzhog guzobere. O kwuru na ọgbaghara ya malitere ịdọta uche ọha na eze mgbe ọ bịakwutere onye na-ese foto n'efu ma tinye foto Thunberg na ibe Facebook ya na akaụntụ Instagram, yana vidiyo n'asụsụ Bekee nke o tinyere na ọwa YouTube nke ụlọ ọrụ ahụ. Rentzhog mechara gwa Thunberg ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ ndị ntorobịa na-akwụghị ụgwọ na WDHT. Mgbe ahụ, o jiri aha ya na onyinyo ya n'enweghị ihe ọmụma ma ọ bụ ikike ya iji nweta ọtụtụ nde maka ụlọ ọrụ WDHT maka uru, We Don't Have Time AB, nke Rentzhog bụ onye isi ọrụ. Thunberg enwetaghị ego ọ bụla sitere n'aka ụlọ ọrụ ahụ ma kwụsị ọrụ onye ndụmọdụ afọ ofufo ya na WDHT ozugbo ọ ghọtara na ha na-enweta ego site na aha ya.
Mgbe Ọktọba 2018 gasịrị, ọrụ Thunberg gbanwere site na naanị mkpesa gaa na isonye na ngagharị iwe na Europe niile; na-eme ọtụtụ okwu ihu ọha dị elu, ma na-akpali ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ndị na-eso ụzọ ya na usoro mgbasa ozi mmekọrịta. Mgbe ntuli aka nke Disemba 2018 gasịrị, Thunberg gara n'ihu na-eme ngagharị iwe naanị ụbọchị Fraịdee. Ọ kpaliri ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ dị gburugburu ụwa ka ha sonye na ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ. N'ọnwa ahụ, ihe karịrị ụmụ akwụkwọ pụkụ ịrị abụọ emeela ngagharị iwe na ọ dịkarịa ala obodo narị abụọ na ịrị asaa.
Thunberg kwuru okwu megide National Eligibility cum Entrance Test (Undergraduate) 2020 na Joint Entrance Examination 2020 nke a na-eme na India n'ọnwa Septemba. O kwuru na ọ bụ ihe na-ezighị ezi ka ụmụ akwụkwọ pụta maka ule n'oge ọrịa na-efe efe zuru ụwa ọnụ. O kwukwara na idei mmiri nke dakwasịrị steeti ndị dị ka Bihar na Assam, nke kpatara nnukwu mbibi maka ụmụ amaala, emetụtala ụmụ akwụkwọ India nke ukwuu.
N'abalị atọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2021, Thunberg dere ozi na Twitter iji kwado ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo India na-eme n'afọ 2020 na 2021. Ndị na-ahụ maka mba n'anya na-emegide ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo gbara ihe oyiyi nke Thunberg ọkụ na Delhi; ndị na-eme ngagharị iwe na-akatọkwa ntinye aka mba ụwa n'ihe ndị dị n'ime India. Ozi Twitter nke Greta Thunberg nwetara nkatọ site n'aka gọọmentị India, nke kwuru na ọ bụ okwu dị n'ime. N'ozi Twitter mbụ ya, Thunberg jikọtara ya na akwụkwọ nke nyere ngwá ọrụ mkpọsa maka ndị chọrọ ịkwado ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo. Ngwá ọrụ a nwere ndụmọdụ gbasara hashtags na otu esi etinye aka na mkpesa mana ọ gụnyekwara ihe ndị a tụrụ aro karịa ndị metụtara mkpesa onye ọrụ ugbo ahụ. N'oge na-adịghị anya, o hichapụrụ tweet ahụ, na-ekwu na akwụkwọ ahụ "bụ ihe mgbe ochie" ma jikọta ya na nke ọzọ "iji mee ka onye ọ bụla na-amaghị ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo na-aga n'ihu na India ghọta ọnọdụ ahụ nke ọma ma mee mkpebi banyere otu esi akwado ndị ọrụ ugbe dabere na nyocha nke ha". E jidere onye India dị afọ iri abụọ na abụọ na-ahụ maka ihu igwe nke dezigharịrị ngwá ọrụ ahụ, Disha Ravi, n'okpuru ebubo nke ịgba ọchịchị mgba okpuru na nkata mpụ na 16 Febụwarị.
===Ngagharị iwe na okwu na Europe===
[[File:FridaysForFuture protest Berlin 19-07-2019 29.jpg|thumb|left|Thunberg na 2019 Fridays For Future protest na Berlin]]
[[File:Dina Titus listened to Greta Thunberg on Climate Change.jpg|thumb|right|Dina Titus na-ege Thunberg ntị na-ekwu maka mkpa dị ngwa iji dozie mgbanwe ihu igwe]]
Okwu ya n'oge nnọkọ nke 2018 United Nations Climate Change Conference (COP24) gbasara n'ebe niile. O kwuru na ndị isi ụwa nọ ebe ahụ "ezughị oke ikwu ihe dị ka ọ dị". Na ọkara mbụ nke afọ 2019, ọ sonyeere ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ dị iche iche gburugburu Europe, a kpọkwara ya ka ọ kwuo okwu na nnọkọ na ndị omeiwu dị iche iche. Na Jenụwarị 2019 World Economic Forum, Thunberg kwuru okwu ebe o kwuru, sị: "Ụlọ anyị na-ere ọkụ". Ọ gwara ndị omeiwu Britain, Europe na France okwu, ebe n'okwu nke ikpeazụ ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka nri gbochiri ya. Na nzukọ dị mkpirikpi ya na Thunberg, Popu Francis kelere ya ma gbaa ya ume ka ọ gaa n'ihu. Ka ọ na-erule Maachị 2019, Thunberg ka na-eme ngagharị iwe ya mgbe niile n'èzí ụlọ omebe iwu Sweden na Fraịdee ọ bụla, ebe ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ na-esonyere ya mgbe ụfọdụ. Dị ka nna ya si kwuo, ọrụ ya emegideghị ọrụ ụlọ akwụkwọ ya, mana o nweela obere oge ezumike. Ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị ala na akara dị mma. N'ọnwa Julaị 2019, magazin Time kọrọ na Thunberg na-ewere "afọ izu ike" site n'ụlọ akwụkwọ, na-ezube ime njem na Amerịka ka ọ na-ezute ndị mmadụ sitere na mgbanwe ihu igwe.
===Afọ ịzụ ike===
N'ọnwa Ọgọstụ 2019, Thunberg ji ụgbọ miri gafee Oké Osimiri Atlantic site na Plymouth, England, gaa New York, USA, na ụgbọ mmiri na-agba ọsọ 60 feet (18 m) Malizia II, nke nwere akụkụ anyanwụ na igwe turbines n'okpuru mmiri. A mara ọkwa njem ahụ dị ka ụzọ gafere Atlantic na-anọpụ iche na carbon na-eje ozi dị ka ngosipụta nke nkwenkwe Thunberg kwupụtara banyere mkpa ọ dị ibelata ikuku.
France 24 kọrọ na ọtụtụ ndị ọrụ ga-efega New York iji mee ka ụgbọ mmiri laghachi Europe. Njem ahụ were ụbọchị iri na ise, site na 14 ruo 28 Ọgọst 2019. A kpọrọ Thunberg ka ọ gbaa akaebe na Kọmitii Nhọrọ Ụlọ US na Nsogbu ihu igwe na 18 Septemba. Kama ịgba akaebe, o nyere nkwupụta ahịrịokwu asatọ ma nyefee akụkọ pụrụ iche nke IPCC na Global Warming nke 1.5 °C dị ka ihe akaebe.
===Nzukọ Nzukọ nke UN maka Mmekọrịta Ihu igwe===
[[File:Marche pour le climat 27-09-2019 (Montréal) 14.jpg|thumb|right|Thunberg na Septemba 2019 Climate March, Montreal]]
N'otu, otu ahụ kwupụtara na ha emeela mkpesa megide mba ise na-anọghị n'ụzọ iji mezuo ebumnuche mbelata ikuku ha kwere nkwa imezu na nkwekọrịta Paris ha: Argentina, Brazil, France, Germany, na Turkey. Mkpesa ahụ na-ama mba ndị a aka n'okpuru Protocol Nhọrọ nke Atọ na Nkwekọrịta na Ikike nke Nwatakịrị. Nkwekọrịta ahụ bụ usoro ikpe nke na-enye ụmụaka ma ọ bụ ndị nnọchi anya ha, ndị kwenyere na e mebiri ikike ha, iji weta mkpesa n'ihu 'òtù nkwekọrịta' dị mkpa, Kọmitii na-ahụ maka ikike nke nwatakịrị. Ọ bụrụ na mkpesa ahụ gara nke ọma, a ga-agwa mba ndị ahụ ka ha zaghachi, mana aro ọ bụla abụghị iwu.
Na 23 Septemba, Thunberg gara nzukọ UN Climate Action Summit na New York City. N'ụbọchị ahụ, United Nations Children's Fund (UNICEF) kwadoro nzukọ ndị nta akụkọ ebe Thunberg sonyeere ụmụaka iri na ise ndị ọzọ nke gụnyere Ayakha Melithafa, Alexandria Villaseñor, Catarina Lorenzo, Carl Smith na ndị ọzọ.
===Oge mgbụsị akwụkwọ nke ihu igwe zuru ụwa ọnụ===
Na mba Canada, Thunberg sonyere na ngagharị iwe ihu igwe n'obodo dị iche iche nke gụnyere Montreal, Edmonton na Vancouver nke gụnyere iduzi nzukọ ihu igwe dị ka akụkụ nke 27 Septemba 2019 Global Climate Strike na Montreal. Ihe karịrị nde mmadụ anọ bịara ngagharị iwe ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe na 20 na 27 Septemba 2019, dị ka otu n'ime ndị na-ahazi ya si kwuo. Ọtụtụ narị puku mmadụ sonyere na ngagharị iwe a kọwara dị ka nke kachasị ukwuu n'akụkọ ihe mere eme nke obodo ahụ. Onye isi obodo Montreal nyere ya nnwere onwe nke obodo ahụ. Praịm Minista Justin Trudeau bịara, Thunberg na ya kwurịtara okwu n'ụzọ dị mkpirikpi. Mgbe ọ nọ na United States, Thunberg sonyere na ngagharị iwe ihu igwe na New York City na Alexandria Villaseñor na Xiye Bastida, na Washington DC ya na Jerome Foster II, Iowa City, Los Angeles, Charlotte, Denver na Haven Coleman, na Standing Rock Indian Reservation na Tokata Iron Eyes. N'obodo dị iche iche, okwu isi okwu Thunberg malitere site n'ịkwado na ọ guzo n'ala nke bụ nke ndị obodo, na-asị: "N'ịkweta nnukwu ikpe na-ezighị ezi a na-emegbu ndị a, anyị ga-ekwukwa banyere ọtụtụ ndị ohu na ndị ọrụ ha ụwa ka na-erite uru taa".
===Ntinye aka na COP25===
Thunberg bu n'obi ịnọgide na Amerịka iji gaa United Nations Climate Change Conference (COP25) nke e mere atụmatụ na Santiago, Chile, na Disemba. Otú ọ dị, a mara ọkwa na ọkwa dị mkpirikpi na a ga-ebugharị COP25 na Madrid, Spain, n'ihi nnukwu ọgba aghara ọha na eze na Chile. Thunberg ajụla ife efe n'ihi ikuku carbon sitere na njem ụgbọ elu, ya mere o biputere na mgbasa ozi mmekọrịta na ọ dị ya mkpa ịgafe Oké Osimiri Atlantic. Riley Whitelu na nwunye ya, Elayna Carausu, ndị Australia abụọ na-agba gburugburu ụwa n'ụgbọ mmiri ha dị mita iri anọ na asatọ (15 m) La Vagabonde, kwuru ka ha buru ya. Ya mere na 13 Nọvemba 2019, Thunberg si Hampton, Virginia, gaa Lisbon, Portugal. Ozi ọpụpụ ya bụ otu ihe ahụ ọ dị kemgbe ọ malitere ọrụ ya: "Ozi m nye ndị America bụ otu ihe dị ka onye ọ bụla na-ekwu na ọ ga-adị n'otu n'azụ sayensị ma rụọ ọrụ na sayensị."
Thunberg rutere n'ọdụ ụgbọ mmiri Lisbon na 3 Disemba 2019, wee gaa Madrid iji kwuo okwu na COP25 ma sonye na Fraịdee maka ndị na-eme ngagharị iwe n'ọdịnihu. N'oge mkparịta ụka ndị nta akụkọ tupu ngagharị ahụ, ọ kpọrọ oku maka "omume siri ike" ndị ọzọ, na-ekwu na ọgba aghara ụlọ akwụkwọ zuru ụwa ọnụ n'afọ gara aga "enwetaghị ihe ọ bụla" n'ihi na ikuku gas na-ekpo ọkụ ka na-arị elu site na pasent anọ kemgbe afọ 2015.
===Mgbalị ndị ọzọ na Europe na njedebe nke afọ izu ike===
[[File:Greta Thunberg Lausanne - Palais de Rumine 17 Janvier 2020 copie.jpg|thumb|Thunberg na-agwa ìgwè mmadụ karịrị pụkụ ịrị okwu na 17 Jenụwarị 2020 maka ihu igwe na Lausanne, Switzerland]]
N'abalị iri atọ n'ọnwa Disemba n'afọ 2019, Thunberg bụ onye nchịkọta akụkọ nke mmemme ihe omume ugbu a nke BBC Radio, Today Programme. Mbipụta Thunberg nke mmemme ahụ gosipụtara ajụjụ ọnụ banyere mgbanwe ihu igwe na Sir David Attenborough, onye isi ọba ego nke mba England Mark Carney, Massive Attack's Robert Del Naja, na onye isi Shell Oil Maarten Wetselaar. BBC mechara wepụta pọdkastị nwere ajụjụ ọnụ ndị a na ihe ndị ọzọ dị mkpa. Na 11 Jenụwarị 2020, Thunberg kpọrọ ụlọ ọrụ Germany Siemens ka ọ kwụsị nnyefe nke ngwá ọrụ ụgbọ okporo ígwè na Carmichael coal mine na-ese okwu nke ụlọ ọrụ India Adani Group na Australia na-arụ ọrụ, mana na 13 Jenụwarị, Siemens kwuru na ọ ga-aga n'ihu na-asọpụrụ nkwekọrịta ya na Adani.
Na 21 Jenụwarị 2020, Thunberg laghachiri na World Economic Forum nke e mere na Davos, Switzerland, wee kwuo okwu abụọ, ma sonye n'otu mkparịta ụka nke The New York Times World Economic forum kwadoro. Thunberg jiri ọtụtụ n'ime isiokwu ndị dị n'okwu ya gara aga mee ihe, mana o lekwasịrị anya n'otu n'ime ha: "Ụlọ anyị ka na-ere ọkụ". Thunberg mere ihe ọchị na ọ pụghị ime mkpesa na a naghị anụ ya, na-asị: "A na-anụ m mgbe niile".
N'ọnwa Febụwarị afọ 2020, Thunberg gara Mahadum Oxford izute Malala Yousafzai, onye Pakistan na-enweta ihe nrite Nobel Peace Prize maka agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị nke ndị Taliban gbara egbe n'isi dị ka nwa akwụkwọ. Thunberg mechara sonye n'ọgbaghara ụlọ akwụkwọ na Bristol. Na 4 Maachị 2020, Thunberg gara nzukọ pụrụ iche nke Kọmitii Gburugburu Ebe Obibi nke European Parliament iji kwuo maka Iwu Ọnọdụ Ihu igwe nke Europe. N'ebe ahụ, o kwupụtara na ọ na-ewere atụmatụ ọhụrụ maka iwu ihu igwe nke European Commission bipụtara ka ọ bụrụ inyefe onwe ya.
N'abalị iri abụọ na anọ n'ọnwa Ọgọstụ 2020, Thunberg kwụsịrị "afọ ezumike" ya n'ụlọ akwụkwọ mgbe ọ laghachiri na klas. Ọrịa COVID-19 gbochiri njem na nzukọ na 2020 na 2021.
===Ọrụ ịntanetị n'ihi COVID-19===
Na mbido afọ 2020, nzaghachi ọrịa COVID-19 chọrọ mgbanwe omume nke gụnyere ịnọpụ iche na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nnọpụiche, na mkpuchi ihu. N'ụbochị nke ịrị na atọ nke ọnwa Maachị Afọ 2020, Thunberg kwuru na "N'ime nsogbu anyị gbanwere omume anyị ma mee mgbanwe na ọnọdụ ọhụrụ maka ọdịmma ka ukwuu nke ọha mmadụ". Thunberg na ụlọ akwụkwọ ahụ mere ngagharị iwe maka ihu igwe mechara mee ka mmeghachi omume na ngagharị iwe ha n'ịntanetị. N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2020, ncheta nke abụọ nke ọgbaghara ụlọ akwụkwọ mbụ Thunberg maka ihu igwe, Thunberg na ndị ọrụ ihu igwe Luisa Neubauer, Anuna de Wever van der Heyden na Adélaïde Charlier zutere Chancellor Germany Angela Merkel na Berlin. Ha mechara kwupụta atụmatụ maka ọgbaghara ihu igwe ọzọ n'ụwa niile na 25 Septemba 2020. Neubauer kwuru na ma ọ bụrụ na ọgbaghara na Septemba bụ n'ụdị ma ọ bụ n'okporo ámá ga-ekpebi site na mberede ọrịa zuru ụwa ọnụ. Na mkparịta ụka ndị nta akụkọ na ndị ọrụ ibe ya na-ekwughachi echiche ya, Neubauer kwuru, sị: "Nsogbu ihu igwe anaghị akwụsị".
N'abalị iri na anọ n'ọnwa Disemba 2020, Thunberg jiri mgbasa ozi Twitter katọọ nkwupụta mberede mgbanwe ihu igwe nke Gọọmentị nke mba New Zealand mere n'oge na-adịbeghị anya dị ka "ihe mgbaàmà omume ọma", na-akpọ Twitter na Gọọmentị New Zealand Labour kpebisiri ike belata ihe na-erughị otu pasent nke ikuku carbon nke New Zealand ka ọ na-erule afọ 2025. Na nzaghachi, Praịm Minista New Zealand Jacinda Ardern na Minista mgbanwe ihu igwe James Shaw gbachitere nkwupụta mgbanwe ihu igwe nke New Zealand dị ka naanị mmalite nke ebumnuche mgbochi mgbanwe ihu igwe. Na 29 Disemba 2020, n'oge ajụjụ ọnụ BBC, Thunberg kwuru na anaghị ege ndị ọkachamara n'ihu igwe ntị n'agbanyeghị ọrịa COVID-19 na-eme ka mkpa ọ dị iji sayensị mee ihe iji dozie nsogbu ndị dị otú ahụ. Ọ gbakwụnyere na nsogbu COVID-19 "mere ka ìhè" na otu "anyị ga-esi mee ya na-enweghị sayensị".
N'ọnwa Mee 2021, ọ kwurịtara nsogbu COVID-19 ọzọ, mgbe ọ gbara ume ka a gbanwee usoro mmepụta nri na ichebe ụmụ anụmanụ na ebe obibi ha. Okwu Thunberg, nke bịara n'etiti oku maka ihe ndị ọzọ na-enweghị anụ kwukwara banyere nchegbu ahụike gbasara ọdịmma anụ na gburugburu ebe obibi. Thunberg kwuru na ụzọ ụmụ mmadụ si ebibi ebe obibi bụ ọnọdụ zuru oke maka mgbasa nke ọrịa ndị dị ka COVID-19, Zika, Ebola, West Nile fever, SARS, MERS, na ndị ọzọ. N'ọnwa Julaị 2021, Thunberg natara ọgwụ mgbochi COVID ya, na-ekwu, sị: "Enwere m ekele nke ukwuu ma nwee ihe ùgwù nke inwe ike ibi n'otu akụkụ nke ụwa ebe enwere m ike ịgba ọgwụ mgbochi. Mgbasa ọgwụ mgbochi gburugburu ụwa dị oke iche. Ọ dịghị onye dị nchebe ruo mgbe onye ọ bụla dị nchebe. Ma mgbe a na-enye gị ọgwụ mgbochi, alala azụ. Ọ na-azọpụta ndụ".
Mbipụta izizi nke Vogue Scandinavia (August - September 2021) gosiputara foto mkpuchi nke Thunberg nke ndị na-ese foto na ndị na-echekwa ihe na Sweden bụ Iris na Mattias Alexandrov Klum, na ajụjụ ọnụ ya. Ihu ya na-egosi Thunberg na-eyi uwe trench mgbe ya na ịnyịnya Icelandic na-anọdụ ala n'ọhịa dị na mpụga Stockholm. N'ajụjụ ọnụ ahụ, Thunberg katọrọ mkpọsa nkwalite nke ụlọ ọrụ ejiji na-eji eme ihe iji yie ihe na-adịgide adịgide n'enweghị "ime ihe ọ bụla iji chebe gburugburu ebe obibi" ma kpọọ mkpọsa ahụ "greenwashing". N'otu ụbọchị ahụ, o jiri mgbasa ozi Twitter katọọ ụlọ ọrụ ejiji dị ka "nnukwu onye na-enye aka" na ihu igwe na "mgbaghara" gburugburu ebe obibi na "ọ bụghị ikwu mmetụta ya na ọtụtụ ndị ọrụ na obodo ndị a na-erigbu gburugburu ụwa ka ụfọdụ wee nwee ike ịnụ ụtọ ejiji ngwa ngwa nke ọtụtụ na-ewere dị ka ihe a na-atụfu". Uwe ajị anụ nke Thunberg nwetara nkatọ site n'aka ndị na-eri nri. Dị ka People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) si kwuo, ọ maghị na ejiji ahụ bụ ezigbo ajị anụ sitere na anụmanụ.
N'ụbochị ịrị abụọ na asatọ nke ọnwa Septemba afọ 2021, Thunberg katọrọ onye isi ala US Joe Biden, praịm minista Britain Boris Johnson, praịm minista India Narendra Modi na ndị isi ụwa ndị ọzọ maka nkwa ha kwere iji dozie nsogbu ihu igwe n'okwu ha na Youth4Climate Summit na Milan. Thunberg katọkwara ma nwee obi abụọ banyere ndị na-ahazi nzukọ ihu igwe, na-ekwu "Ha na-akpọ ndị na-eto eto ahọpụtara na nzukọ dị ka nke a iji mee ka ha na-ege anyị ntị. Ma ha abụghị". Otu ọnwa mgbe nke ahụ gasịrị, Thunberg sonyere na ngagharị iwe na London, na-achọ ka usoro ego kwụsị ịkwado ụlọ ọrụ na ọrụ ndị na-eji mmanụ ala dị ka coal, mmanụ na gas sitere n'okike. Ngagharị iwe ahụ na London bụ akụkụ nke usoro na-ewere ọnọdụ na ụlọ ọrụ ego gburugburu ụwa, gụnyere New York City, San Francisco na Nairobi. Ọ gwara onye nta akụkọ BBC Andrew Marr na ụlọ akụ kwesịrị "ikwụsị ịkwụ ụgwọ maka mbibi anyị", tupu nzukọ ihu igwe nke UN COP26. Na 2021 United Nations Climate Change Conference na Glasgow, Thunberg gara otu panel gbasara mgbanwe ihu igwe nke onye na-eme ihe nkiri Britain bụ Emma Watson kwadoro.
N'ọnwa Nọvemba afọ 2021, Greta Thunberg na ndị ọzọ na-ahụ maka ihu igwe malitere itinye akwụkwọ mkpesa na United Nations na-akpọ ya ka ọ kwupụta ọnọdụ mberede ihu igwe zuru ụwa ọnụ nke atọ. Nke a ga-eduga n'ịmepụta otu pụrụ iche nke ga-ahazi nzaghachi maka nsogbu ihu igwe na mba ụwa. Nzaghachi kwesịrị ịdị ma ọ dịkarịa ala ike dịka nzaghachi maka ọrịa COVID-19. N'ọnwa Disemba 2021, Thunberg kwughachiri nkatọ ya megide onye isi ala US Joe Biden, na-ekwu "Ọ bụrụ na ị na-akpọ ya onye ndu, ọ bụ ihe ijuanya na ndị mmadụ na-ahuta Joe Biden dị ka onye ndu maka ihu igwe mgbe ị hụrụ ihe nchịkwa ya na-eme", na-arutu aka na mgbasawanye US na ojiji nke mmanụ ala n'oge nchịkwa Biden. Thunberg gara n'ihu kwara arịrị na ndị na-eme ngagharị iwe na ndị nọ n'afọ iri na ụma dị mkpa iji mee ka a mara banyere mgbanwe ihu igwe.
===Mkpesa nke Ebe A Na-egwupụta Ihe n'Ime Beowulf===
Thunberg akatọọla ụlọ ọrụ na-egwupụta ihe na Britain a kpọrọ Beowulf maka ọrụ igwupụta ígwè n'ala Sami. O kwuru na "Anyị kwenyere na ihu igwe, gburugburu ebe obibi, ikuku dị ọcha, mmiri, ịzụ anụ reindeer, ikike ụmụ amaala na ọdịnihu nke mmadụ kwesịrị ibute ụzọ karịa uru dị mkpirikpi nke ụlọ ọrụ. Gọọmentị Sweden kwesịrị ịkwụsị ọchịchị ndị Sami. "
===Ọnọdụ banyere mgbanwe ihu igwe===
[[File:Greta Thunberg- World Economic Forum (Davos).webm|thumb|right|thumbtime=05:27|Vidio nke Thunberg na-ekwu okwu na 2019 World Economic Forum na Davos]]
[[File:FFF Berlin 2019-07-19 055.jpg|thumb|right|Thunberg na-ekwu okwu na July 2019 ụlọ akwụkwọ na-eme ngagharị iwe maka mgbanwe ihu igwe na Berlin]]
Thunberg na-ekwusi ike na ihe a kpọrọ mmadụ na-eche nsogbu dị adị ihu n'ihi okpomọkụ ụwa ma na-ata ọgbọ ndị okenye dị ugbu a uta maka ịmepụta nsogbu ahụ. Ọ na-eji ihe atụ (dị ka "ụlọ anyị na-ere ọkụ") iji mee ka nchegbu ya pụta ìhè ma na-agwa ndị isi azụmaahịa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị okwu n'ụzọ na-enweghị isi banyere ọdịda ha n'ime ihe ha jikọrọ aka.
Thunberg ekwuola na mgbanwe ihu igwe ga-enwe mmetụta dị ukwuu nye ndị na-eto eto nke ọdịnihu ha ga-emetụta nke ukwuu. Ọ na-ekwu na ọgbọ ya nwere ike ọ gaghị enwe ọdịnihu ọzọ n'ihi na "a na-ere ọdịnihu ahụ ka ọnụ ọgụgụ dị nta nke ndị mmadụ wee nwee ike inweta ego a na-apụghị ichetụ n'echiche". O kwukwara na ndị mmadụ nọ na Global South ga-ata ahụhụ karịa site na mgbanwe ihu igwe, ọ bụ ezie na ha enyeghị aka nke nta n'ihe gbasara ikuku carbon dioxide. Thunberg ekwupụtala nkwado maka ndị ọzọ na-eto eto na-eme ngagharị iwe si mba ndị na-emepe emepe na-eche mmetụta ọjọọ nke mgbanwe ihu igwe ihu. N'ikwu okwu na Madrid na Disemba 2019, o kwuru, sị: "Anyị na-ekwu maka ọdịnihu anyị, ha na-ekwu ihe banyere ugbu a ha".
N'ikwu okwu na nnọkọ mba ụwa, ọ na-ata ndị isi ụwa ụta na a na-eme obere ihe iji belata mweputa ajọ ikuku zuru ụwa ọnụ. Ọ na-ekwu na ibelata ikuku ezughị, ma na-ekwu ka ọ dị mkpa ibelata ikuku ruo efu ma ọ bụrụ na ụwa ga-eme ka okpomọkụ ụwa dị n'okpuru 1.5 °C. N'ikwu okwu na Nzukọ Ndị Omeiwu Britain n'ọnwa Eprel 2019, o kwuru, sị: "Eziokwu ahụ bụ na anyị na-ekwu maka 'ịbelata' kama 'ịkwụsị' ikuku bụ ikekwe ike kachasị n'azụ azụmaahịa na-aga n'ihu dị ka ọ dị ka ọ na-adịkarị". Iji mee ihe dị mkpa, ọ gbakwụnyere na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ekwesịghị ige ya ntị, ha kwesịrị ige ntị n'ihe ndị ọkà mmụta sayensị na-ekwu banyere otu esi edozi nsogbu ahụ. Dị ka ndị ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Mattia Zulianello na Diego Ceccobelli si kwuo, enwere ike ịkọwa echiche Thunberg dị ka ecocentrism nke teknụzụ, nke dabeere na "ịdị elu nke vox scientifica".
Karịsịa, Thunberg ekwuola na nkwa ndị e mere na nkwekọrịta Paris ezughi iji belata okpomọkụ ụwa ruo 1.5 degrees, nakwa na usoro ikuku na-ekpo ọkụ kwesịrị ịmalite ịdaba nke ukwuu n'oge na-adịghị anya karịa 2020 dị ka akọwapụtara na 2018 Special Report on Global Warming nke 1.5 ° C. N'ọnwa Febụwarị afọ 2019, na nzukọ nke European Economic and Social Committee, o kwuru na ebumnuche EU ugbu a iji belata ikuku site na pasent ịrị anọ site na 2030 "ezughị iji chebe ọdịnihu maka ụmụaka na-etolite taa" nakwa na EU ga-ebelata ikuku carbon dioxide okpukpu abụọ nke pasent ịrị asatọ, iji nweta pasent ịrị anọ ha bụ n'uche.
Thunberg kwughachiri echiche ya banyere enweghị ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ajụjụ ọnụ ọnwa Nọvemba 2020 ebe o kwuru na "ndị ndú nwere obi ụtọ ịdobe ihe mgbaru ọsọ maka ọtụtụ iri afọ n'ihu, mana ọ ga-emebi mgbe ọ dị mkpa ime ihe ozugbo". Ọ katọrọ European Green Deal, nke na-ezube ime ka ihu igwe EU ghara itinye aka na 2050, na-ekwu na ọ "na-eziga ihe mgbaàmà siri ike na a na-eme ihe n'ezie ma zuru ezu mgbe n'ezie ọ bụghị. Okike anaghị akwụ ụgwọ, ị pụghịkwa ime nkwekọrịta na physics."
N'ajụjụ ọnụ obere oge tupu nzukọ COP26 nke 2021 na Glasgow, a jụrụ Thunberg otú o si nwee nchekwube na nzukọ ahụ nwere ike inweta ihe ọ bụla, na nzaghachi, ọ siri, "Ọ dịghị ihe gbanwere site na afọ ndị gara aga n'ezie. Ndị isi ga-ekwu 'anyị ga-eme nke a ma anyị ga-eme ya, anyị ga-ejikọkwa ndị agha anyị ọnụ ma nweta nke a', mgbe ahụ ha agaghị eme ihe ọ bụla. Ikekwe ụfọdụ ihe nnọchianya na ndekọ ego na ihe ndị na-enweghị mmetụta dị ukwuu. Anyị nwere ike ịnwe ọtụtụ COPs dịka anyị chọrọ, mana ọ nweghị ezigbo ihe ga-esi na ya pụta. " Ọ kpọrọ onye isi ala China Xi Jinping "onye ndú nke ọchịchị aka ike" ma kwuo na "ọchịchị onye kwuo uche ya bụ naanị ihe ngwọta maka nsogbu ihu igwe, ebe ọ bụ na naanị ihe nwere ike ịwepụ anyị n'ọnọdụ a bụ ... nnukwu nrụgide ọha na eze".
N'abalị iri atọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2021, ọ rutere n'ọdụ ụgbọ okporo ígwè Glasgow Central maka COP26. Ọ kwuru okwu na ụfọdụ ngagharị iwe n'oge COP, ma gaa n'ihu na Friday for Future Scotland climate strike na Friday 5 November; o kwuru n'ajụjụ ọnụ mbụ na ọha na eze kwesịrị "ikpochapụ usoro ahụ". O kwuru okwu nye ndị na-eme ngagharị iwe ebe ọ kọwara COP26 dị ka ọdịda, na-ekwu maka "blah blah blah" na greenwashing.
===Nzaghachi ọha na eze na mmetụta===
Thunberg enwetala nkwado siri ike na nkatọ siri ike maka ọrụ ya site n'aka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị nta akụkọ. Thunberg zutere ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị isi ụwa, mana o kwuru na ọ pụghị iche echiche banyere otu onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị masịrị ya. Mgbe a jụrụ ya banyere praịm minista New Zealand a na-akwanyere ùgwù Jacinda Ardern, onye kọwara nsogbu ihu igwe dị ka ihe gbasara ndụ ma ọ bụ ọnwụ, Thunberg kwuru "Ọ bụ ihe ọchị na ndị mmadụ kwenyere na Jacinda Ardert na ndị dị ka nke ahụ bụ ndị isi ihu igwe. Nke ahụ na-agwa gị etu obere mmadụ si mara banyere nsogbu ihu igwe. " Thunberg leghaara okwu na mmetụta anya: "N'ụzọ doro anya, ikuku anaghị ada. Ọ na-aga n'ekwughị na ndị a anaghị eme ihe ọ bụla" (n'ezie, ikuku na-ekpo ọkụ na New Zealand jiri pasent abụọ rịa elu n'afọ 2019).
===Nzaghachi mba ụwa===
N'ọnwa Febụwarị 2019, ndị ọkà mmụta narị abụọ na ịrị abụọ na anọ bịanyere aka n'akwụkwọ ozi nkwado na-ekwu na omume Thunberg na ụmụaka ụlọ akwụkwọ na-eme ngagharị iwe kpaliri ha ịnụ olu ha. Onye odeakwụkwọ ukwu nke United Nations António Guterres kwadoro ọgbaghara ụlọ akwụkwọ nke Thunberg malitere, na-ekweta, sị: "Ọgbọ m emeghị ihe ịma aka dị egwu nke mgbanwe ihu igwe. Ndị na-eto eto na-enwe mmetụta miri emi na nke a. Ọ bụghị ihe ijuanya na ha na-ewe iwe". N'ikwu okwu n'otu ihe omume na New Zealand na Mee 2019, Guterres kwuru na ọgbọ ya "emerighị agha megide mgbanwe ihu igwe" nakwa na ọ dị n'aka ndị ntorobịa "ịzọpụta mbara ala".
===Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị===
[[File:Greta Thunberg urges MEPs to show climate leadership - 49617793623.jpg|thumb|300px|right|Thunberg na-agba ndị MEP ume igosi ndị isi ihu igwe.]]
Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị otu Democratic maka ntuli aka onye isi ala United States nke 2020 dịka Kamala Harris, Beto O'Rourke, na Bernie Sanders gosipụtara nkwado mgbe okwu ya gasịrị na nzukọ nke Septemba 2019 na New York. Onye isi ala Germany bụ Angela Merkel gosipụtara na ndị na-eto eto na-eme ihe dịka Thunberg emeela ka gọọmentị ya mee ihe ngwa ngwa gbasara mgbanwe ihu igwe.
Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị akatọwokwa Thunberg na mkpọsa ya, site na mwakpo onwe onye ruo nkwupụta na ọ na-eme ka okwu ndị dị mgbagwoju anya dị mfe. N'etiti ha bụ praịm minista Australia Scott Morrison, onye jị ọkwa chancellor Germany Angela Merkel, onye isi ala France Emmanuel Macron, onye isi ala Russia Vladimir Putin, OPEC (Organization of the Petroleum Exporting Countries) na onye isi ala US Donald Trump ugboro ugboro.
Na Septemba 2019, Trump kesara vidiyo nke Thunberg na-agwa ndị isi ụwa okwu n'iwe, yana okwu ya na "ndị mmadụ na-anwụ, usoro okike dum na-adakwa ada. Anyị nọ na mbido mkpochapụ dị ukwuu." Trump dere banyere Thunberg, na-eziga ozi na mgbasa ozi Twitter, sị: "O yiri ka ọ bụ nwa agbọghọ nwere obi ụtọ na-atụ anya ọdịnihu dị mma ma dị ebube. Ọ dị mma ịhụ!" Thunberg meghachiri site n'ịgbanwe akụkọ Twitter ya iji kwekọọ na nkọwa ya, ma kwuo na ọ pụghị "ịghọta ihe mere ndị okenye ga-eji họrọ ịkwa ụmụaka na ndị nọ n'afọ iri na ụma ọchị maka naanị nkwurịta okwu na ime ihe na sayensị mgbe ha nwere ike ime ihe dị mma kama". N'ọnwa Disemba 2019, Onye isi ala Trump kwara Thunberg emo ọzọ mgbe Time kpọrọ ya Onye nke Afọ maka afọ 2019, na-asị: "Ọ bụ ihe nzuzu. Greta ga-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya, wee soro enyi ya gaa na ezigbo ihe nkiri ochie! Chill Greta, Chill!" Thunberg zaghachiri site n'ịgbanwe akụkọ ndụ Twitter ya ka ọ bụrụ: "Onye nọ n'afọ iri na ụma na-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya. Ugbu a na-ajụ oyi ma na-ekiri ezigbo ihe nkiri ochie na enyi. " N'oge ntuli aka onye isi ala nke United States na 2020, Thunberg kwuru na Trump tweet "STOP THE COUNT!" na ederede: "Ọ bụ ihe nzuzu. Donald ga-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya, wee soro enyi ya gaa na ezigbo ihe nkiri ochie! Chill Donald, Chill!"
N’ọnwa 2019, Putin kọwara Thunberg dị ka “nwa agbọghọ nwere obi oma na ezigbo obi”, ebe ọ na-atụ aro ka a na-emegharị ya iji jeere ọdịmma ndị ọzọ ozi. Putin katọrọ ya dị ka "onye na-amaghị nke ọma", na-agbakwụnye, sị: "Ọ dịghị onye kọwara Greta na ụwa nke oge a dị mgbagwoju anya ma dị iche iche na ndị mmadụ n'Africa ma ọ bụ n'ọtụtụ mba Eshia chọrọ ibi ndụ n'otu ọkwa akụ na ụba dị na Sweden." N'otu aka ahụ mmeghachi omume ya na Trump, Thunberg melitere ihe o dere na Twitter ya iji gosipụta nkọwa Putin banyere ya. Na Disemba afọ 2019, Thunberg tweeted: "A na-egbu ụmụ amaala n'ezie maka ịgbalị ichebe oke ọhịa pụọ na igbutu osisi n'ụzọ iwu na-akwadoghị. Ugboro ugboro. Ọ bụ ihe ihere na ụwa gbachiri nkịtị maka nke a." Mgbe a jụrụ ya banyere isiokwu a ụbọchị abụọ ka nkeỌktoba ahụ gasịrị, onye isi ala Brazil Jair Bolsonaro zara, sị: "Greta kwuru na ndị India na-anwụ n'ihi na ha na-agbalị ichebe Amazon. Ọ na-adọrọ mmasị ka ndị nta akụkọ na-enye ụda olu dị otú ahụ." N'otu ụbọchị ahụ, Thunberg gbanwere nkọwa Twitter ya ka ọ bụrụ pirralha, okwu Portuguese maka "brat" nke Bolsonar ji mee ihe.
N'ajụjụ ọnụ Mee 2019 ya na Suyin Haynes na Time, Thunberg kwuru okwu nkatọ o nwetara n'ịntanetị na-ekwu, sị: "Ọ bụ ihe na-atọ ọchị mgbe naanị ihe ndị mmadụ nwere ike ime bụ ịkwa gị emo, ma ọ bụ kwuo banyere ọdịdị gị ma ọ bụ ụdị gị, n'ihi na ọ pụtara na ha enweghị arụmụka ma ọ bụ ihe ọ bụla ọzọ ikwu." Onye bụbu osote onye isi ala US na onye ga-anọchi Trump bụ Joe Biden zaghachiri na tweet nke Onye isi ala Trump na-akwa Thunberg emo mgbe akpọrọ ya Onye nke Afọ 2019 site na tweeting na Trump: "Olee ụdị onye isi ala na-emegbu onye nọ n'afọ iri na ụma? @realDonaldTrump, ị nwere ike ịmụta ihe ole na ole site na Greta banyere ihe ọ pụtara ịbụ onye ndu."
Na 30 Machị 2021, European Commissioner for Climate Action Frans Timmermans kwuru na mgbasa ozi Twitter mgbe ọ gwachara Thunberg okwu na "The Commission ka na-etinye aka" n'ime ka Common Agricultural Policy "mezuo ebumnuche" nke European Green Deal.
===Akwụkwọ akụkọ===
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2019, Scott Walsman dere na Scientific American na ndị na-akatọ Thunberg "ebidowo mwakpo onwe", "na-emebi autism", na "na-adabere na mwakpo ad hominem iji belata mmetụta ya". N'ide akwụkwọ na The Guardian, Aditya Chakrabortty kwuru na ndị na-ede akwụkwọ akụkọ gụnyere Brendan O'Neill, Toby Young, blog Guido Fawkes, yana Helen Dale na Rod Liddle na The Spectator na The Sunday Times na-eme " mwakpo ọjọọ" na Thunberg. Onye na-eme ihe ngosi na British TV bụ Piers Morgan mekwara Thunberg ihe ọchị. Dị ka akụkụ nke ịgọnahụ mgbanwe ihu igwe ya, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Alternative for Germany (AfD) nke mba Germany wakporo Thunberg "n'ụzọ jọgburu onwe ya", dị ka Jakob Guhl, onye nnyocha maka Institute for Strategic Dialogue si kwuo.
Ihe odide Arron Banks na mgbasa ozi Twitter na-ekwu na "ihe mberede ụgbọ mmiri na-eme n'Ọgọst" kpasuru ọtụtụ ndị omeiwu Britain (Onye otu nzuko omeiwu), ndị ama ama na ndị gụrụ akwụkwọ. Tanja Bueltmann, onye nchoputa nke EU Citizens 'Champion, kwuru na ụlọ akụ arịọla "ịnwụ mmiri nke nwatakịrị" maka ntụrụndụ nke ya wee kwuo na ọtụtụ n'ime ndị na-awakpo Thunberg "bụ ndị nwoke na-acha ọcha n'etiti ndị si n'aka nri nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị.". N'ide akwụkwọ na The Guardian, Gaby Hinsliff, kwuru na Thunberg aghọwo "ihu ọhụrụ na agha ọdịbendị Brexit" na-arụ ụka na iwe nke mwakpo onwe onye nke ndị Brexiteers na Thunberg "na-enye ha ikuku oxygen nke mgbasa ozi".
Na Septemba 2019, Nick Gillespie dere na Reason na "Akụkọ akụkọ ihe mere eme Greta Thunberg nwere ike si n'obi mana ha ma ọ bụ nzaghachi jọgburu onwe ya nke ha na-enye bụ onye ndu maka ezigbo amụma gburugburu ebe obibi na ụwa nke na-abawanye ụba kwa ụbọchị.". N'ọnwa Ọgọstụ 2021, Yasmeen Serhan dere na The Atlantic na Thunberg aghọwo "ihe a na-elekwasị anya n'ọtụtụ ihe na-eduhie eduhie na nkata aghụghọ" site n'aka nri na aka nri, "gụnyere ngosipụta nke ya dị ka nwatakịrị e mebiri emebi, onye aka ekpe, na ọbụna onye Nazi".
==="Mmetụta Greta"===
[[File:GrèveClimatGenève-27sept2019-041-RuesBasses.jpg|thumb|Ọgbaghara ihu igwe na Septemba 2019 na Geneva]]
Thunberg akpaliwo ọtụtụ ndị ọgbọ ya nọ n'ụlọ akwụkwọ n'ihe a kọwara dị ka "mmetụta Greta". Na nzaghachi gbasara nkwuwa okwu ya, ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche ekwetawokwa mkpa ọ dị itinye uche na mgbanwe ihu igwe. Odeakwụkwọ na-ahụ maka gburugburu ebe obibi Britain, Michael Gove, kwuru, sị: “Mgbe m gere gị ntị, enwere m mmasị dị ukwuu, kamakwa ibu ọrụ na obi amamikpe. Abụ m ọgbọ ndị mụrụ gị, amakwaara m na anyị emebeghị nke ọma iji lebara ya anya. mgbanwe ihu igwe na nnukwu nsogbu gburugburu ebe obibi anyị nyere aka mepụta." Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọrụ Ed Miliband, bụ onye na-ahụ maka iwebata Iwu mgbanwe ihu igwe 2008, kwuru, sị: "Ị kpọtere anyị. Daalụ. Ndị na-eto eto niile na-arụ ọrụ n'ọrụ ejirila enyo mee obodo anyị. I kuziwo anyị ihe mmụta dị mkpa n'ezie, ị dị iche n'ìgwè mmadụ.".
N'ọnwa Febụwarị 2019, Thunberg sooro onye isi oche nke European Commission, Jean-Claude Juncker, kerịta otu oge, ebe o kwuru, sị: "N'oge ego ọzọ site n'afọ 2021 ruo 2027, euro anọ ọ bụla a na-emefu n'ime mmefu ego EU ga-aga n'ihu iji belata mgbanwe ihu igwe. " Nsogbu ihu igwe rụkwara ọrụ dị mkpa na ntuli aka ndị omeiwu Europe na Mee 2019 ka ndị Green party dekọrọ nsonaazụ kachasị mma ha, na-eme ka ọnụ ọgụgụ oche ndị MEP ha site n'ọnụ ọgụgụ ịrị ise na abụọ ruo ịrị asaa na abụọ . Ọtụtụ n'ime mmeri ndị ahụ sitere na mba ndị dị n'ebe ugwu Europe ebe ndị na-eto eto gara n'okporo ámá site n'ike mmụọ nsọ Thunberg.
N'ọnwa June 2019, nnyocha YouGov na Britain chọpụtara na nchegbu ọha na eze banyere gburugburu ebe obibi arịwo elu ruo n'ókè dị na UK ebe ọ bụ na Thunberg na Extinction Rebellion "gburu ụfụfụ nke ịgọnahụ". N'ọnwa Ọgọstụ 2019, mbipụta na ahịa nke akwụkwọ ụmụaka banyere nsogbu ihu igwe kwuru okpukpu abụọ ma e jiri ya tụnyere afọ gara aga. Ndị na-ebipụta akwụkwọ na-ekwu na nke a bụ "mmetụta Greta". N'ịbụ ndị Thunberg kpaliri, ndị ọrụ ebere bara ọgaranya na ndị na-etinye ego site na United States enyewo ihe dị ka dọla pụkụ narị isii iji kwado Extinction Rebellion na ndị otu ụlọ akwụkwọ iji guzobe Climate Emergency Fund. Trevor Neilson, otu n'ime ndị ọrụ ebere, kwuru na ndị guzobere atọ ahụ ga-akpọtụrụ ndị enyi n'etiti ndị ọgaranya zuru ụwa ọnụ iji nye onyinye "otu narị ugboro" karịa n'ime izu na ọnwa ndị na-abịa. N'ọnwa Disemba 2019, New Scientist kọwara mmetụta nke Thunberg na Extinction Rebellion nwere isi okwu: "Afọ ụwa tetara na mgbanwe ihu igwe."
Dị ka otu nnyocha n'afọ 2021 si kwuo, "ndị maara Greta Thunberg nke ọma nwere ebumnuche dị elu nke ime ihe n'otu iji belata okpomọkụ ụwa na nkwenkwe ndị siri ike na-eme ka mmekọrịta a dị n'etiti. Njikọ a n'etiti ịmara Greta Thunberg, nkwenye ịdị irè nke otu, na ebumnuche ime ihe n'otu dị ọbụna mgbe ị gbasịrị maka nkwado zuru oke nke ndị zaghachirinụ maka ọrụ ihu igwe."
===Flight shame===
Thunberg eduziwo mmegide na-efe efe, na-akwalite njem ụgbọ okporo ígwè na-efefe na gburugburu ebe obibi. Okwu a na-ejikọta ya na mmegharị a bụ flygskam ma ọ bụ "ihe ihere ịgba ọsọ". Ọ bụ ihe na-eme nke ndị mmadụ na-enwe nrụgide ọha na eze ka ha ghara ife efe n'ihi mmụba nke gas na-ekpo ọkụ nke ụlọ ọrụ ụgbọelu. Ọ bụ onye na-eme egwuregwu Olympic nke Sweden bụ Björn Ferry kwadoro ya na mbụ, mana ọ nwetakwara ume dị ukwuu mgbe Thunberg jụrụ ife efe na gburugburu ebe obibi. Thunberg kwadoro mkpọsa ahụ iji mee ka ọ ghara ife efe, ma mee ka ọ bụrụ akụkụ nke njem "njem ịma aka" ya na Europe na 2019. Sweden kọrọ na pasent anọ na njem ụgbọ elu n'ime ụlọ maka 2019 na mmụba na iji ụgbọ okporo ígwè eme ihe. BBC na-ekwu na mmegharị ahụ nwere ike belata ọganihu nke njem ụgbọ elu zuru ụwa ọnụ, mana Airbus na Boeing na-ekwu ete ha ka na-atụ anya ịbawanye na pasent anọ ruo afọ 2035. N'ọnwa Jụn afo6 2019, Swedish Railways (SJ) kọrọ na ọnụ ọgụgụ ndị Sweden na-eji ụgbọ okporo ígwè maka njem n'ime ụlọ ejirila pasent asatọ rịa elu site na afọ gara aga, na-egosipụta nchegbu ọha na eze na-arịwanye elu (nke gosipụtara na nyocha nke Swedish Railroad bipụtara) banyere mmetụta nke ife efe na ikuku CO2.
===X-Site sticker===
X-Site Energy Services nke Alberta, Canada nyere akwụkwọ mkpado, nke nwere aha ụlọ ọrụ ahụ na ya na onyinyo nke nwoke na-ejide eriri nwa agbọghọ mgbe ọ na-edina ya n'ike site n'azụ, na okwu "Greta" na onyinọ ahụ. Mgbe ahụ, Greta Thunberg dị afọ iri na asaa dere banyere ya na Twitter "Ha na-amalite ịbawanye obi nkoropụ. Nke a na-egosi na anyị na-emeri. " Ọ bụ ezie na onye isi njikwa nke X-Site kwuru na mbụ na ọ dịghị X-Sites, ma ọ bụ onye ọrụ X-Sate ọ bụla, tinyere aka n'ime ihe nkedo ahụ, X-Sise Energy mechara rịọ mgbaghara, na-ekweta na ha ekesa ya ma na-ekwuputa na ọ bụ ha mere ya n'ozuzu oke. Akwụkwọ ozi ahụ kwusiri ike na ha na-ebibi akwụkwọ ndị a maara ma na-eme mgbanwe nhazi iji gbochie ihe ndị ga-eme n'ọdịnihu.
===Na omenala na nka a ma ama===
E gosipụtara Thunberg na omenala na nka a ma ama. Greta and the Giants, akwụkwọ Zoë Tucker na Zoe Persico, nke Frances Lincoln Children's Books bipụtara, sitere n'ike mmụọ nsọ nke ndụ Thunberg. Onye America na-ese ihe Elizabeth Peyton họọrọ ihe osise ya nke 2019 Greta Thunberg dị ka ihe oyiyi na-eduga n'otu n'ime ihe ngosi ya. E gosipụtara ya n'ọtụtụ mgbidi. Na Bristol, ihe osise Thunberg dị mita 15 (49 ) nke onye na-ese ihe Jody Thomas, na-egosi ọkara ala nke ihu ya dị ka ọ dị n'okpuru mmiri na-arị elu kemgbe Mee 2019. E gosipụtara Thunberg na mkpuchi magazin Time na mbipụta May 2019, ebe a kọwara ya dị ka ihe nlereanya na otu n'ime "Ndị isi ọgbọ na-esote". Ya na mmadụ iri na ise ndị ọzọ gosipụtara n'ihu magazin ejiji Vogue nke onye nchịkọta akụkọ ọbịa Meghan, Duchess of Sussex, mepụtara na Septemba 2019.
E webatara ụfọdụ okwu Thunberg n'egwú. N'afọ 2019, Thunberg nyere aka n'ịtọpụta "The 1975", abụ nke otu egwu Bekee nke otu aha ahụ. Thunberg mechiri abụ ahụ site n'ịgba ume, sị: "Ya mere, onye ọ bụla nọ ebe ahụ, oge eruola ugbu a maka nnupụisi obodo. Oge eruola inupụ isi". Ego a ga-enweta ga-aga na Extinction Rebellion na arịrịọ Thunberg. Na Septemba 2019, John Meredith debere okwu UN Action Summit ya na death metal. Onye egwu Australia bụ Megan Washington na onye na-ede egwu bụ Robert Davidson jiri otu okwu ahụ 'otú ị si egwu' mee ihe, maka arụmọrụ na ihe omume na-enyocha ọdịnihu nke egwu. DJ Fatboy Slim mepụtara mashup nke okwu a na egwu egwu ya "Right Here, Right Now".
Make the World Greta Again bụ ihe ngosi nkeji iri atọ nke Vice wepụtara na-egosi ajụjụ ọnụ ya na ọtụtụ ndị isi ndị ntorobịa na-eme ngagharị iwe na Europe, ma na-egosi na March 2019 zuru ụwa ọnụ na-eme mkpesa.
N'afọ 2019, Thunberg jikọtara aka na ọrụ ebere ihu igwe a kpọrọ Project Pressure, n'ihe osise e mere n'ụlọ UN dị na New York na-eduga na UN Climate Action Summit nke gosipụtara olu ndị na-eto eto isii, nke gụnyere Thunberg n'onwe ya. Vizualised site Joseph Michael, nke Klaus Thymann dere na egwu site na Brian Eno, nkọwa ha bụ maka nsogbu ihu igwe na ihe ngwa ngwa a ga-eme iji belata nsonaazụ ya.
[[File:Project Pressure Voices For The Future. Photo Klaus Thymann.jpg|thumb|Ọrụ nrụgide olu maka ọdịnihu..]]
Na 29 Jenụwarị afọ 2020, Thunberg kwuru na o tinyere akwụkwọ maka akara ahịa aha ya, aha "Fridays for Future", na Skolstrejk för klimatet iji chebe òtù ya pụọ n'ihe nnweta azụmahịa. Ọ na-ekwu na ya enweghị mmasị na akara ahịa, mana "ọ dị mkpa ka eme ya" n'ihi na a na-eji aha ya na mmegharị ya eme ihe mgbe niile maka ebumnuche azụmahịa na-enwetaghị nkwenye ya.
Na Mee 2020, e gosipụtara Thunberg na vidiyo egwu Pearl Jam 'Retrograde'. Ọ na-apụta dị ka onye na-akọ akụkọ ọdịnihu, na foto dị na bọọlụ kristal ya na-egosi mmetụta dị egwu nke mgbanwe ihu igwe n'ọtụtụ mba.
Na 3 Septemba 2020, I Am Greta, ihe ngosi Hulu cinéma vérité-esque nwere ihe ngosi mbụ ya n'ụwa niile na Venice Film Festival. Onye duziri ihe nkiri ahụ bụ Nathan Grossman, onye ji aka ya rụọ ọrụ igwefoto na ngwá ọrụ ụda mgbe ọ na-echeta ọrụ ihu igwe nke Thunberg "site n'ụbọchị mbụ ọ nọrọ naanị ya n'ụlọ akwụkwọ ya n'ọnwa Ọgọstụ 2018, ruo na njem ụgbọ mmiri izu abụọ ya gafere Atlantic [Ocean site na Europe ruo New York City] iji gaa United Nations Climate Summit na Septemba 2019." Mgbe emere ya na Venice, ihe nkiri ahụ nwere ihe ngosi mbụ ya na North America na Toronto International Film Festival na 11 Septemba 2020, wee meghee na sinima gafee Europe, North America na Australia n'ọnwa Ọktoba. Hulu malitere igosi I am Greta na mba United States na Nọvemba 2020.
N'ọnwa Maachị afọ 2021, Mahadum Winchester guzobere ihe a tụrụ atụ nke Thunberg na ogige ụlọakwụkwọ ya.
Ụlọọrụ BBC Studios mere usoro atọ Greta Thunberg: A Year to Change the World, na atụmatụ nleta na mba dị iche iche hapụrụ n'ihi ọrịa COVID-19. A mara ọkwa maka mmepụta ya na Febụwarị afọ 2020, e gosipụtakwara usoro ihe nkiri ahụ n'ọnwa Eprel afọ 2021.
==Nsọpụrụ na onyinye==
Thunberg enwetala nsọpụrụ na ihe nrite n'oge mmemme ya. N’ọnwa Mee 2018, tupu ebido iku akwụkwọ ya, ọ bụ otu n’ime ndị meriri n’asọmpi mgbanwe mgbanwe ihu igwe nke Svenska Dagbladet (The Swedish Daily News) maka ndị na-eto eto. Thunberg ajụla ịga emume ma ọ bụ nata ihe nrite ma ọ bụrụ na ọ chọrọ ka ọ felie n'ụgbọ elu, dịka maka International Children's Peace Prize. Ọ natala ihe nrite site n'aka ndị NGO dị iche iche kamakwa site n'ụlọ ọrụ sayensị nke toro ihe ịga nke ọma ya n'ịkwalite mmata.
* Time's 25 most influential teenages of 2018, December 2018, a kwa afọ ndepụta chịkọtara site Time magazine nke ndị na-eto eto kachasị emetụta n'ụwa n'afọ ahụ.
* Akwụkwọ agụmakwụkwọ Fryshuset, 2018, maka Young Role Model of the Year.
* Ntinye aha Nobel Peace Prize, 2019, site n'aka ndị nnọchi anya atọ nke ndị omeiwu Norway. Ọzọkwa na 2020 site n'aka ndị omeiwu Sweden abụọ. A họpụtara ya na 2021.
* Swedish Woman of the Year (Årets Svenska Kvinna), March 2019, nke Swedish Women's Educational Association nyere "nwaanyị Sweden nke, site na ihe ọ rụzuru, nọchitere anya ma mee ka a mara Sweden nke taa n'ụwa ka ukwuu".
* Rachel Carson Prize, Machị 2019, nke enyere nwanyị nke gosipụtara onwe ya na ọrụ pụrụ iche maka gburugburu ebe obibi na Norway ma ọ bụ mba ụwa.
* Goldene Kamera ihe nkiri na ihe nrite telivishọn, March 2019, ihe nrite Climate Action pụrụ iche. Thunberg raara ihe nrite ahụ nye ndị na-eme ngagharị iwe megide mbibi nke Hambach Forest, nke igwu ala lignite na-eyi egwu.
* Fritt Ord Award, Eprel 2019, ya na Natur og Ungdom, nke "na-eme emume nnwere onwe ikwu okwu". Thunberg nyere òkè ya n'ime ego mmeri ahụ maka ikpe na-achọ ịkwụsị nchọpụta mmanụ Norwegian na Arctic.
* Time 100, Eprel 2019, site na magazin Time, ndepụta kwa afọ nke mmadụ 100 kachasị emetụta n'ụwa maka afọ ahụ.
* Laudato si' Prize, Eprel 2019, nke Milarepa Foundation nke Chile nyere ma họrọ ya site n'aka ndị otu Laudato Si' Group n'okpuru akwụkwọ ozi nke abụọ nke Pope Francis, "na-elekọta ụlọ anyị".
* Degree nsọpụrụ nke Doctor honoris causa (dr.h.c.), May 2019, nke Belgian, Mahadum Mons (Mons, Belgium) nyere maka "onyinye ... iji mee ka a mara banyere mmepe na-adịgide adịgide".
* Ambassador of Conscience Award, June 2019, ihe nrite kachasị mma nke Amnesty International, maka idu ndú ya na mmegharị ihu igwe, ya na Fridays for Future.
* Geddes Environment Medal, July 2019, site na Royal Scottish Geographical Society, maka "onyinye dị ịrịba ama, nyocha ma ọ bụ nkwukọrịta maka nchekwa na ichebe gburugburu ebe obibi na mmepe nke nkwado".
** Honorary Fellowship nke Royal Scottish Geographical Society, July 2019, na-enye Geddes award na-akpaghị aka.
* Right Livelihood Award, Septemba 2019, site na Right Livelibility Foundation ma mara dị ka Swedish Nobel Prize, otu n'ime ndị mmeri anọ nke 2019, "maka ịkpali na ịkwalite ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị chọrọ maka ime ihe ihu igwe ngwa ngwa na-egosipụta eziokwu sayensị. "
* Igodo nke obodo Montreal, Septemba 2019, site n'aka Onye isi obodo Montreal Valérie Plante.
* International Children's Peace Prize, October 2019, ya na Divina Maloum dị afọ iri na anọ si Cameroon, nke KidsRights Foundation nyere.
* Maphiyata echiyatan hin win (Nwanyị nke si n'eluigwe bịa), aha agbụrụ Lakota nyere, Ọktoba 2019, na Standing Rock Indian Reservation, na-eso nkwado maka mmegide pipeline Dakota Access, mgbe Tokata Iron Eyes, onye Lakota dị afọ iri na isii kpọrọ ya.
* Ihe nrite gburugburu ebe obibi nke Nordic Council, Ọktoba 2019. Thunberg jụrụ ịnabata onyinye ma ọ bụ ego nrite nke DKK 350,000 (€ 47,000 ka ọ na-erule Ọktoba 2019) na-ekwu na mba Nordic anaghị eme ihe zuru ezu iji belata ikuku.
* Time Person of the Year, December 2019, site na magazin Time, onye mbụ natara a mụrụ na narị afọ nke 21 na onye kachasị nta. Maka ihe ịga nke ọma na "mepụta mgbanwe omume zuru ụwa ọnụ, na-agbanwe ọtụtụ nde nchegbu na-edoghị anya, nke etiti abalị n'ime ihe omume zuru ụwa iche na-akpọ maka mgbanwe ngwa ngwa". Na: "N'ihi na ọ na-eme ka egwu banyere mmekọrịta mmadụ na ibe ya na naanị ụlọ anyị nwere, maka iwebata n'ụwa nke kewara ekewa olu nke gafere azụ na ókèala, maka igosi anyị ihe niile ọ nwere ike ịdị ka mgbe ọgbọ ọhụrụ na-eduga. "
* Glamour Woman of the Year Award 2019, 12 Nọvemba 2019, site na magazin Glamour. Jane Fonda nabatara ya, na-ehota Greta ka ọ na-ekwu "Ọ bụrụ na onye Sweden, onye nọ n'afọ iri na ụma, onye sayensị n'amaghị nke nwere ụlọ ahịa, jụrụ ife efe ma ọ dịghị mgbe ọ na-eyi ihe ntecha ma ọ bụ gaa onye na-edozi isi nwere ike ịhọrọ nwanyị nke Afọ site n'otu n'ime magazin ejiji kachasị ukwuu n'ụwa mgbe ahụ echere m na ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ dịghị ihe na-agaghị ekwe omume".
* Nature's 10, 2019, December 2019, ndepụta kwa afọ nke iri "ndị dị mkpa" na sayensị, nke akwụkwọ sayensị Nature mepụtara, kpọmkwem, maka ịbụ "ihe na-akpali ihu igwe: Onye Sweden nọ n'afọ iri na ụma [onye] butere sayensị ihu igwe n'ihu ka ọ na-ebute iwe nke ọgbọ ya".
* Ndepụta Forbes nke 100 ụmụ nwanyị kachasị ike n'ụwa, 2019
* Forbes 30 n'okpuru 30 Europe 2020 - Ndị Ọchụnta ego Ọha
* Human Act Award, na Earth Day, 22 Eprel 2020, site na Human Act Foundation, maka "mgbalị ya na-enweghị egwu na mkpebi siri ike iji mee ka ọtụtụ nde mmadụ gburugburu ụwa lụso mgbanwe ihu igwe ọgụ". E nyere ego mmeri USD100,000 na UNICEF ma jiri okpukpu abụọ mee ka Foundation ahụ gbasaa.
* Best in Activism (site na Tech & Innovation category) na 12th Shorty Awards, na 3 Mee 2020.
* Gulbenkian Prize for Humanity, na July 2020, onye mbụ natara onyinye a. Site na ntọala ya, Thunberg nyere ego mmeri € 1 nde "maka ọrụ ebere na-alụso nsogbu ihu igwe na gburugburu ebe obibi ọgụ na ịkwado ndị na-eche mmetụta kachasị njọ ihu, ọkachasị na Global South. "
* Onyinye Women in Youth Activism na 2021 Women of Europe Awards na 2 Disemba 2021. Ọ natara onyinye ahụ maka "nchịkwa obi ike ya na nkwado maka ikpe ziri ezi nke ihu igwe, mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nhazi obodo ndị ntorobịa".
* Honorary Doctor of Laws (LLD), 31 Mee 2021, nke Mahadum nke British Columbia, Okanagan Campus, nyere maka "nkwado mba ụwa ya maka ịma ndị isi ụwa aka ime ihe ozugbo megide mgbanwe ihu igwe".
==Ụdị ihe ekere eke ndị a kpọrọ aha iji sọpụrụ Thunberg==
A kọwaala ụdị ndị a ma nye ha aha Greta Thunberg:
* Nelloptodes gretae, by Michael Darby, Natural History Museum, UK, December 2019, a new species of beetle from Kenya in the family Ptiliidae. Its long antennae bear a passing resemblance to her braided pigtails.
* Craspedotropis gretathunbergae, by Schilthuizen et al., 2020, a new species of land snail from Borneo in the family Cyclophoridae.
* Thunberga greta, in a new genus Thunberga gen nov, both by Peter Jäger, June 2020, a new species of huntsman spider in the family Sparassidae . By 2021 the new Thunberga genus contained twenty-five newly described spiders, all from Madagascar and Mayotte, many in honour of other inspirational young people.
* Opacuincola gretathunbergae, by Verhaege & Haase, 2021, a new freshwater snail from New Zealand in the family Tateidae.
==Ọrụ==
* ''[[Scenes from the Heart]]'' (2018), with her sister, father and mother.
*{{cite book | last=Thunberg | first=Greta | title=[[No One Is Too Small to Make a Difference]]| publisher=Penguin Books | year=2019 | isbn=978-0-241-51457-3 | oclc=1196840691}} 96 pages. A collection of Thunberg's climate action speeches,<ref name="NoOneIsTooSmall">{{cite web|url=https://www.penguin.co.uk/books/315/315787/no-one-is-too-small-to-make-a-difference/9780141991740.html|title=No One Is Too Small to Make a Difference|publisher=Penguin Books UK|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190922073349/https://www.penguin.co.uk/books/315/315787/no-one-is-too-small-to-make-a-difference/9780141991740.html|archive-date=22 September 2019}}</ref> with the earnings being donated to charity.<ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/may/24/you-ask-the-questions-greta-thunberg-interview-global-climate-strike|title=Send us your questions for climate activist Greta Thunberg|date=24 May 2019|newspaper=The Guardian|access-date=22 July 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190721233045/https://www.theguardian.com/environment/2019/may/24/you-ask-the-questions-greta-thunberg-interview-global-climate-strike|archive-date=21 July 2019}}</ref>
* {{cite web |url=http://whatwouldgretado.org/ |title=Greta Thunberg Speeches and Interviews |publisher=What Would Greta Do?|archive-url=https://web.archive.org/web/20200406155004/http://whatwouldgretado.org/ |archive-date=6 April 2020 }} An archived compilation of Thunberg's speeches and interviews, and IPCC Reports, up to March 2020
* {{cite web |last1=Thunberg |first1=Greta |title=The Disarming Case to Act Right Now on Climate Change |url=https://www.ted.com/talks/greta_thunberg_the_disarming_case_to_act_right_now_on_climate |website=[[TED (conference)|TED.com]] |location=Stockholm, Sweden |date=November 2019}}
*{{cite book | last1 = Ernman | first1 = Malena| last2 = Thunberg | first2 = Greta| last3 = Ernman | first3 = Beata| last4 = Thunberg | first4 = Svante| title=Our House Is on Fire: Scenes of a Family and a Planet in Crisis | publisher=Penguin Books | year=2021 | isbn=978-0-14-199288-4 | oclc=1179047026}} 288 pages
*Thunberg, Greta; [[Adriana Calderón|Calderón, Adriana]]; Jhumu, [[Farzana Faruk|Farzana Faruk]]; [[Eric Njuguna|Njuguna, Eric]] (2021-08-19). "[https://www.nytimes.com/2021/08/19/opinion/climate-un-report-greta-thunberg.html Opinion | This Is the World Being Left to Us by Adults]". ''The New York Times''. [[ISSN (identifier)|ISSN]] 0362-4331. Retrieved 2022-05-16.
==Hụkwa==
* Juliana v. United States, ikpe nke ndị ntorobịa 21 megide United States maka imebi ikike ndụ na nnwere onwe ha nke ukwuu, ma na-achọ ịmanye gọọmentị ịnakwere usoro iji belata gas na-ekpo ọkụ.
* Licypriya Kangujam bụ onye India na-ahụ maka gburugburu ebe obibi ụmụaka
* Severn Cullis-Suzuki dị ka onye na-eto eto bụkwa onye a ma ama na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na 1992
==Ọgụgụ ọzọ==
* {{cite web |work=The Conversation |url=https://theconversation.com/misogyny-male-rage-and-the-words-men-use-to-describe-greta-thunberg-124347 |title=Misogyny, male rage and the words men use to describe Greta Thunberg |first1=Camilla |last1=Nelson |first2=Meg |last2=Vertigan |date=30 September 2019}}
* {{cite interview |interviewer=[[Christiane Amanpour]] |date=1 February 2019 |url=https://edition.cnn.com/videos/tv/2019/02/01/amanpour-greta-thunberg.cnn |title=Climate activist: No gray area for survival |publisher=CNN}}
* {{cite news |url=https://www.kiro7.com/news/trending-now/who-is-greta-thunberg-the-16-year-old-climate-activist-from-sweden-/989625915 |title=Who is Greta Thunberg, the 16-year-old climate activist from Sweden? |first=Bob |last=D'Angelo |date=24 September 2019 |website=KIRO}}
* [https://www.youtube.com/watch?v=uRgJ-22S_Rs Mini-documentary] portraying Thunberg by [[Great Big Story]] (''YouTube'')
* [https://video.vice.com/en_us/video/vice-make-the-world-greta-again/5ca5f6cbbe40770ec567d7b7 Make The World Greta Again] A [[Vice Media|Vice]] documentary that follows Thunberg and the organisers of the school strikes for climate as they are cementing a worldwide movement ahead of their first global protest that took place on 15 March 2019.
* [https://time.com/person-of-the-year-2019-greta-thunberg/ ''Time's'' Person of the Year article on Thunberg]
==Ebensidee==
{{Reflist}}
==Njikọ mpụga==
{{sisterlinks|d=Q56434717|c=Category:Greta Thunberg|n=no|v=no|voy=no|m=no|mw=no|wikt=no|s=no|species=no|b=no}}
* {{instagram|gretathunberg}}
* {{Twitter|gretathunberg}}
* {{IMDb name|10361418}}
==Ebensidee==
{{Reflist}}
26a3zp9u4pncw0o3h0b6e5aifgnd526
95365
95361
2022-08-26T00:12:11Z
Timzy D'Great
12485
Added Databox
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg''' (amụrụ na 3 Jenụwarị 2003) bụ onye Sweden na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nke a maara maka ịma ndị isi ụwa aka ime ihe ozugbo maka ibelata mgbanwe ihu igwe.<ref>{{cite news|url=https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|title=It's an existential crisis. Listen to scientists|date=23 April 2019|work=BBC|access-date=31 August 2019|archive-date=14 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190814200923/https://www.bbc.com/news/av/uk-48018034/climate-change-activist-greta-thunberg-listen-to-climate-scientists|url-status=live}}</ref>
Mgbalị Thunberg malitere mgbe ọ mere ka ndị mụrụ ya kwenye ka ha na-ahọrọ ụdị ndụ nke belatara akara ukwu carbon nke ha. N'ọnwa Ọgọst afọ 2018, mgbe ọ dị afọ iri na ise, ọ malitere nọrọ ụbọchị Fraịde ya n'èzi Swedish nzuko omeiwu iji kpọọ oku ka ike site n'ijide akara e dere Skolstrejk for climate (School strike for climate). Thunberg nwetara ọkwa na mbụ maka ntorobịa ya na ụzọ ọ na-ekwu okwu n'ezoghị ọnụ,<ref name="NEWS-SBS(2019-04-25)">{{Cite news|date=25 April 2019|title='Is my English OK?': Greta Thunberg's blunt speech to UK MPs|work=SBS News|url=https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|url-status=live|access-date=30 August 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190830044705/https://www.sbs.com.au/news/is-my-english-ok-greta-thunberg-s-blunt-speech-to-uk-mps|archive-date=30 August 2019}}</ref> ma n'ihu ọha yana ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọgbakọ, ebe ọ na-akatọ ndị isi ụwa maka ọdịda ha emeghị ihe ọ chere na ọ bụ ihe zuru oke iji lebara nsogbu nke ọnọdụ ihu igwe anya.<ref name="NEWS-France24(2019-01-25)">{{Cite news|last=Nordstrom|first=Louise|date=25 January 2019|title=The Swedish teen holding world leaders accountable for climate change|publisher=[[France 24]]|url=https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|url-status=live|access-date=30 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902162731/https://www.france24.com/en/20190125-swedish-teenager-greta-thunberg-hold-world-leaders-accountable-climate-change|archive-date=2 September 2019}}</ref>
N'oge na-adịghị anya ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ tinyere aka na ngagharị iwe yiri nke ahụ na mpaghara nke ha. Ha jikọrọ aka haziri ngagharị iwe ihu igwe nke ụlọ akwụkwọ n'okpuru aha Fraịde maka Ọdịnihu. Mgbe Thunberg kwuchara okwu na ọgbakọ 2018 United Nations Climate Change Conference, ụmụ akwụkwọ na-eme kwa izu ebe n'ụwa. N'afọ 2019, enwere ọtụtụ ngagharị iwe ọtụtụ obodo achịkọtara nke gụnyere ihe karịrị otu nde ụmụ akwụkwọ ọ bụla.<ref name="NEWS-Time(2019-05-24)">{{Cite news |url=https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |title=Students From 1,600 Cities Just Walked Out of School to Protest Climate Change. It Could Be Greta Thunberg's Biggest Strike Yet |last=Haynes |first=Suyin |date=24 May 2019 |magazine=[[Time (magazine)|Time]] |access-date=22 July 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190723164619/https://time.com/5595365/global-climate-strikes-greta-thunberg/ |archive-date=23 July 2019 |url-status=live}}</ref> Iji zere ụgbọ elu carbon-intensive, Thunberg ji ụgbọ mmiri gaa North America, ebe ọ gara 2019 UN Climate Action Summit. Okwu ya n'ebe ahụ, nke o kwuru "Olee otu ị ga-esi mee ka ị ghara ịlụ ọgụ?", bụ nke ndị nta akụkọ nabatara n'ọtụtụ ebe ma tinye ya na egwu.<ref>{{Cite news|last=Weise|first=Elizabeth|title='How dare you?' Read Greta Thunberg's emotional climate change speech to UN and world leaders|url=https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|access-date=11 December 2020|work=USA TODAY|archive-date=30 January 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210130122356/https://www.usatoday.com/story/news/2019/09/23/greta-thunberg-tells-un-summit-youth-not-forgive-climate-inaction/2421335001/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite web |title=What I learned about writing from reading Greta Thunberg's speech to the U.N. |last=Clark |first=Roy Peter |website=Poynter |date=15 October 2019 |url= https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030853/https://www.poynter.org/reporting-editing/2019/what-i-learned-about-writing-from-reading-greta-thunbergs-speech-to-the-u-n/|archive-date=12 July 2022|url-status=live}} An analysis of the effectiveness of Thunberg's "How Dare You" speech.</ref> Ọ na-asụ Bekee nke ọma, ọtụtụ n'ime mmekọrịta ọha na eze ya bụ n'asụsụ Bekee.
Mmụba mberede ya n'ụwa niile mere ka ọ bụrụ onye ndu n'etiti ndị na-eme ihe ike<ref>{{cite news |first=David |last=Wallace-Wells |url=https://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html |title=It's Greta's World |work=[[Intelligencer (website)|Intelligencer]]|date=17 September 2019|access-date=27 September 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190929204853/http://nymag.com/intelligencer/2019/09/greta-thunberg-climate-change-movement.html|archive-date=29 September 2019|url-status=live}}</ref> na onye ndị nkatọ na-elekwasi anya,<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|work=[[The New York Times]]|date=24 January 2020|title=Greta Thunberg Joins Climate March on Her Last Day in Davos|access-date=1 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200519193850/https://www.nytimes.com/2020/01/24/world/europe/greta-thunberg-davos-protest.html?searchResultPosition=4|archive-date=19 May 2020|url-status=live}}</ref> ọkachasị n'ihi ọnọdụ ntorobịa ya. The Guardian na akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ akọwaala mmetụta ya n'ụwa dị ka "mmetụta Greta".<ref name="NEWS-Guardian(2019-04-23)">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |title=The Greta Thunberg effect: at last, MPs focus on climate change |last=Watts |first=Jonathan |date=23 April 2019 |work=The Guardian |access-date=30 August 2019|issn=0261-3077 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190828192832/https://www.theguardian.com/environment/2019/apr/23/greta-thunberg |archive-date=28 August 2019 |url-status=live}}</ref> Ọ natara ọtụtụ nsọpụrụ na onyinye, nke gụnyere Fellowship nke Royal Scottish Geographical Society, itinye ya na ndị 100 kachasị emetụta Time, ịbụ onye kachasị nta n'ime ndị Time nke Afọ, itinye ya n'ime ndepụta Forbes nke The World's 100 Most Powerful Women (2019),<ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/power-women/list/|title=World's Most Powerful Women|work=[[Forbes]]|access-date=19 February 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20170920073036/https://www.forbes.com/power-women/list/|archive-date=20 September 2017|url-status=live}}</ref> na nhọpụta maka Nobel Peace Prize na 2019, 2020, na 2021.<ref>{{cite news|work=[[Reuters]]|title=Climate activist Thunberg heads growing field of Nobel Peace Prize candidates|date=26 February 2020|last=Solsvik|first=Terje|url=https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|access-date=24 March 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200324151247/https://www.reuters.com/article/us-nobel-prize-peace/climate-activist-thunberg-heads-growing-field-of-nobel-peace-prize-candidates-idUSKCN20K2HK|archive-date=24 March 2020|url-status=live}}</ref><ref name="nobel21">{{Cite news |title=Opinion: This year's Nobel Peace Prize should've gone to Greta Thunberg |last=Read |first=Rupert |newspaper=The Independent |date=9 October 2021 |url= https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20220712030410/https://www.independent.co.uk/voices/greta-thunberg-nobel-peace-prize-climate-b1935328.html|archive-date=12 July 2022|url-status=live}}</ref>
==Ndụ mmalite==
A mụrụ Thunberg na 3 Jenụwarị 2003, na Stockholm, Sweden<ref>{{cite news |url=https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |title=Greta Thunberg's climate campaign |publisher=Arctic Portal |date=21 February 2019 |access-date=20 September 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190920191729/https://arcticportal.org/ap-library/news/2110-greta-thunberg-s-climate-campaig |archive-date=20 September 2019 |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |url=http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |title=À 15 ans, elle remet les dirigeants mondiaux à leur place! |date=13 December 2018 |access-date=20 September 2019 |publisher=Sympatico |language=fr |author-last=Lobbe |trans-title=At 15, she's putting world leaders in their place! |author-first=Anne-Marie |archive-url=https://web.archive.org/web/20190318132406/http://www.sympatico.ca/actualites/decouvertes/a-15-ans-elle-remet-les-dirigeants-mondiaux-a-leur-place-1.8622552 |archive-date=18 March 2019 |url-status=dead }}</ref>, nwa nwanyị nke onye na-agụ egwu opera aha ya bụ Malena Ernman na onye na-eme ihe nkiri aha ya bụ Svante Thunberg. Nna nna ya bụ onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi Olof Thunberg.<ref name="Democracy Now"/><ref name=":7">{{Cite web|last=Hattenstone|first=Simon|date=25 September 2021|title=Greta Thunberg: 'I really see the value of friendship. Apart from the climate, almost nothing else matters'|url=https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2021/sep/25/greta-thunberg-i-really-see-the-value-of-friendship-apart-from-the-climate-almost-nothing-else-matters|access-date=26 February 2022|website=[[The Guardian]]}}</ref> O nwere nwanne nwanyị ọ tọrọ, Beata.
Thunberg kwuru na ọ nụrụ banyere mgbanwe ihu igwe n'afọ 2011, mgbe ọ dị afọ asatọ, ọ pụghịkwa ịghọta ihe mere na a na-eme obere ihe banyere ya.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)">{{cite AV media |first=Greta |last=Thunberg |date=24 November 2018 |title=School strike for climate – save the world by changing the rules |publisher=TEDxStockholm |url=https://www.youtube.com/watch?v=EAmmUIEsN9A&t=1m46s |access-date=29 January 2019 |time=1:46 |via=[[YouTube]] |quote=I was diagnosed with Asperger's syndrome, OCD, and selective mutism. That basically means I only speak when I think it's necessary. Now is one of those moments ... I think that in many ways, we autistic are the normal ones, and the rest of the people are pretty strange, especially when it comes to the sustainability crisis, where everyone keeps saying that climate change is an existential threat and the most important issue of all and yet they just carry on like before.}}</ref><ref name=":7" /> Ọnọdụ ahụ mere ka ọ daa mbà n'obi ma n'ihi ya, mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ kwụsịrị ikwu okwu na iri nri nke ukwuu ma tụfuo kilogram iri n'ime ọnwa abụọ.<ref>{{cite web |date=19 December 2018 |work=Common Dreams |url=https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |first=Jon |last=Queally |title=Depressed and Then Diagnosed With Autism, Greta Thunberg Explains Why Hope Cannot Save Planet But Bold Climate Action Still Can |access-date=3 January 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191128142643/https://www.commondreams.org/news/2018/12/19/depressed-and-then-diagnosed-autism-greta-thunberg-explains-why-hope-cannot-save |archive-date=28 November 2019 |url-status=dead }}</ref> N'ikpeazụ, a chọpụtara na ọ na-arịa ọrịa Asperger, nsogbu obsessive-compulsive disorder (OCD), na selective mutism.<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/><ref name=":7" /> N'otu n'ime okwu mbụ ya na-achọ ka a mee ihe na ihu igwe, Thunberg kọwara akụkụ nke ọnọdụ ya dị ka ihe pụtara na ọ "na-ekwu naanị mgbe ọ dị mkpa".<ref name="YouTube-Thunberg(2018-11-24)"/>
Thunberg lụsoro ịda mbà n'obi ọgụ ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ atọ ma ọ bụ anọ tupu ọ malite mkpọsa ọgbaghara ụlọ akwụkwọ ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/uk-50901789|title=Greta Thunberg's father: 'She is happy, but I worry'|date=30 December 2019|publisher=[[BBC News]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20191230133528/https://www.bbc.com/news/uk-50901789|archive-date=30 December 2019}}</ref> Mgbe ọ malitere ime ngagharị iwe, ndị mụrụ ya akwadoghị ọrụ ya. Nna ya kwuru na ọ masịghị ya ka ọ na-aghara ịga ụlọ akwụkwọ mana o kwuru, sị: "[Anyị] na-akwanyere ya ùgwù na ọ chọrọ iguzo. Ọ nwere ike ịnọdụ ala n'ụlọ ma bụrụ onye na-enweghị obi ụtọ, ma ọ bụ mee mkpesa, ma nwee obi ụtọ."<ref name=":0">{{Cite news |url=https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |title=The Swedish 15-year-old who's cutting class to fight the climate crisis |last=Crouch |first=David |date=1 September 2018 |newspaper=The Guardian |access-date=12 May 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190104073409/https://www.theguardian.com/science/2018/sep/01/swedish-15-year-old-cutting-class-to-fight-the-climate-crisis |archive-date=4 January 2019 |url-status=live}}</ref> Nne ya mere nchọpụta ya nke ọrịa Asperger na mba Sweden na Mee 2015, iji nyere ezinụlọ ndị ọzọ nọ n'ọnọdụ yiri nke ahụ aka.<ref>{{cite news|url=https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar|title=Det har varit ett helvetiskt år|last=Olsson|first=Christer|date=20 May 2015|work=[[Expressen]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20191010203419/https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/det-har-varit-ett-helvetiskt-ar/|archive-date=10 October 2019|location=Stockholm|trans-title=That has been a hell of a year}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ kwetara na nchọpụta ya "egbochiwo m tupu", Thunberg eleghị Asperger ya anya dị ka ọrịa, kama ọ kpọrọ ya "ike dị egwu".<ref name="Rourke">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|title=Greta Thunberg responds to Asperger's critics: 'It's a superpower'|last1=Rourke|first1=Alison|date=2 September 2019|work=The Guardian|access-date=2 September 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190902131133/https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/02/greta-thunberg-responds-to-aspergers-critics-its-a-superpower|archive-date=2 September 2019}}</ref> E mechara kọwaa ya dị ka ọ bụghị naanị onye a ma ama na-ahụ maka mgbanwe ihu igwe, kamakwa onye a ma ma ama na na-ahụkarị maka ọrịa autism.<ref name=hattenstone/> Thunberg kwuru na 2021 na ọtụtụ ndị nọ na otu Fridays for Future nwere ọrịa autism, ma na-agụnye ma na-anabata. Ọ na-eche na ihe mere ọtụtụ ndị nwere ọrịa autism ji bụrụ ndị na-ahụ maka ihu igwe bụ na ha enweghị ike ile anya, ha ga-ekwukwa eziokwu ka ha na-ahụ ya: "Amaara m ọtụtụ ndị dara mbà n'obi, mgbe ahụ ha sonyeere usoro ihu igwe ma ọ bụ Fraịdee maka Ọdịnihu ma chọta nzube na ndụ ma chọta ọbụbụenyi na obodo a nabatara ha". Ọ na-ewere na ihe kachasị mma nke sitere na ọrụ ya bụ ọbụbụenyi na obi ụtọ.<ref name=hattenstone/>
Ruo ihe dị ka afọ abụọ, Thunberg mara ndị mụrụ ya aka ka ha belata akara carbon nke ezinụlọ ahụ na mmetụta zuru oke na gburugburu ebe obibi site na ịghọ ndị na-adịghi eri ihe ọbula wepụtara n'anụmanụ, upcycling, na ịkwụsị ife efe.<ref name="Democracy Now" /><ref>{{cite news |agency=AFP |url=https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case |title=Climate crusading schoolgirl Greta Thunberg pleads next generation's case |date=5 December 2018 |website=[[The Straits Times]]|access-date=22 December 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181206010339/https://www.straitstimes.com/world/europe/climate-crusading-schoolgirl-greta-thunberg-pleads-next-generations-case|archive-date=6 December 2018|url-status=live}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|title=Greta Thunberg, schoolgirl climate change warrior: 'Some people can let things go. I can't'|last=Watts|first=Jonathan|date=11 March 2019|work=[[The Guardian]]|access-date=24 October 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190311074634/https://www.theguardian.com/world/2019/mar/11/greta-thunberg-schoolgirl-climate-change-warrior-some-people-can-let-things-go-i-cant|archive-date=11 March 2019|quote=Her parents were the guinea pigs. She discovered she had remarkable powers of persuasion, and her mother gave up flying, which had a severe impact on her career. Her father became a vegetarian.}}</ref> O kwuru na ọ gbalịrị igosi ha eserese na data, mana mgbe nke ahụ na-arụ ọrụ, ọ dọrọ ezinụlọ ya aka na ntị na ha na-ezu ọdịnihu ya.<ref>{{cite web |date=29 April 2019 |url=https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy |title=Environmentalist Greta Thunberg Made Her Parents Feel Guilty For Eating Meat And Dairy |last=Chiorando |first=Maria |website=Vegan News, Plant Based Living, Food, Health & more|access-date=28 October 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190927162030/https://www.plantbasednews.org/news/vegan-greta-thunberg-made-parents-feel-guilty-eating-meat-dairy|archive-date=27 September 2019|url-status=live}}</ref> Ịhapụ ụgbọ elu n'akụkụ ụfọdụ pụtara na nne ya ga-ahapụ ọrụ mba ụwa ya dị ka onye na-agụ egwu opera.<ref name=":0" /> Mgbe BBC gbara ya ajụjụ ọnụ na Disemba 2019, nna ya kwuru, sị: "N'ikwu eziokwu, (nne ya) emeghị ya iji chekwaa ihu igwe. O mere ya iji zọpụta nwa ya n'ihi na ọ hụrụ ihe ọ pụtara nye ya, mgbe ahụ, mgbe o mere nke ahụ, ọ hụrụ ihe (Greta) si na ya too, ike ole o nwetara site na ya."<ref>{{cite news |first=Dominic |last=McGrath |access-date=4 January 2020 |url=https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |title='We thought it was a bad idea': Greta Thunberg's dad says he was worried about her climate activism. |work=Thejournal.ie |date=31 December 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20191231205515/https://www.thejournal.ie/greta-thunberg-climate-strike-dad-4949862-Dec2019/ |archive-date=31 December 2019 |url-status=live }}</ref> Thunberg na-ekwu na mmeghachi omume na mgbanwe ndụ nke nne na nna ya nyere ya olileanya na nkwenye na ọ nwere ike ime mgbanwe.<ref name="Democracy Now" /> Mgbe a jụrụ ya na Septemba 2021 ma obi amamikpe maka ịkwụsị ọrụ nne ya, ọ tụrụ ya n'anya ajụjụ ahụ: "Ọ bụ nhọrọ ya. Emeghị m ka o mee ihe ọ bụla. Naanị ihe m nyere ya bụ ihe ọmụma iji mee ka mkpebi ya dabere.""<ref name=hattenstone/> A na-akọ akụkọ ezinụlọ ahụ n'akwụkwọ 2018 Scenes from the Heart,<ref>{{cite web|url=https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|title='Scenes From the Heart': Backstory of 16-Year-Old Climate Activist Greta Thunberg|last=Lambeck|first=Petra|date=6 May 2019|website=[[The Wire (India)|The Wire]]|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190701174347/https://livewire.thewire.in/politics/greta-thunberg-film-childhood8491/|archive-date=1 July 2019|access-date=31 August 2019}}</ref> nke emelitere na 2020 dị ka Ụlọ Anyị Na-ere Ọkụ: Scenes of a Family and a Planet in Crisis, na onyinye sitere n'aka ụmụ agbọghọ, na ezinụlọ dum a kwadoro dị ka ndị dere ya.<ref name=hattenstone/><ref name=onfire>{{cite web|quote=Our house is on fire. I am here to say, our house is on fire. According to the IPCC we are less than twelve years away from not being able to undo our mistakes|title=Our house is on fire: Greta Thunberg, 16, urges Davos leaders to act on climate|first=Greta|last=Thunberg|year=2019|website=theguardian.com|publisher=[[The Guardian]]|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/jan/25/our-house-is-on-fire-greta-thunberg16-urges-leaders-to-act-on-climate}}</ref>
Thunberg bụ nwa akwụkwọ na Franska Skolan, ụlọ akwụkwọ nke otu onye nwere nke dị n'etiti Stockholm, site na 2010 ruo 2018,<ref>{{Cite web|url=https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|title=Pedagogiska priset 2015 – Franska Skolan|language=sv-SE|access-date=16 February 2021|archive-date=4 December 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201204140733/https://www.franskaskolan.se/pedagogiska-priset-2015/|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite news |url=https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|title=Läraren Anita fanns där under Gretas tuffa år - och strejkar nu med sin elev|work=[[Expressen]]|language=sv|access-date=16 February 2021|archive-date=9 November 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20201109232246/https://www.expressen.se/nyheter/klimat/greta-thunbergs-larare-strejkar-ocksa-jag-blev-nog-gretas-basta-van/|url-status=live}}</ref> mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara Kringlaskolan, ụlọ akwụkwọ dị na Södertälje.<ref>{{cite web |last1=Jällhage |first1=Lenita |title=Greta's teacher – about the activist's difficult years |url=https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |website=Läraren |access-date=10 March 2021 |archive-date=12 March 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210312072921/https://www.lararen.se/nyheter/senaste-nytt/gretas-teacher--about-the-activists-difficult-years |url-status=live }}</ref>
==Ịgba mbọ==
===Mwakpo na Riksdag===
[[File:Greta Thunberg 4.jpg|thumb|Thunberg n'ihu ụlọ ndị omeiwu Sweden, na-ejide "Skolstrejk för klimatet" (O
Ọgbaghara ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe) akara, Stockholm, August 2018]]
[[File:Old town Stockholm the bike of Greta.jpeg|thumb|Ịnyịnya ígwè na Stockholm na-arutu aka na Thunberg: "A ghaghị ile nsogbu ihu igwe anya dị ka nsogbu! Ọnọdụ ihu igwe bụ ihe kachasị mkpa maka ntuli aka!" (11 Septemba 2018)]]
[[File:"FridaysForFuture" protest Berlin 14-12-2018 03.jpg|thumb|Ihe ịrịba ama na [[Berlin]], 14 Disemba 2018]]
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2018, Thunberg malitere ọgbaghara ihu igwe n'ụlọ akwụkwọ na okwu ihu ọha nke ọ ghọrọ onye na-ahụ maka ihu igwe n'ụwa niile. N'ajụjụ ọnụ ya na Amy Goodman nke Democracy Now! jụrụ ha, o kwuru na ọ nwetara echiche nke ọgbaghara ihu igwe mgbe ịgba égbè n'ụlọ akwụkwọ na United States na Febụwarị 2018 mere ka ọtụtụ ndị ntorobịa jụ ịlaghachi n'ụlọ Akwụkwọ. Ndị na-eto eto a na-eme ihe na Marjory Stoneman Douglas High School na Parkland, Florida, gara n'ihu na-ahazi March for Our Lives iji kwado njikwa égbè ka ukwuu. Na Mee 2018, Thunberg meriri asọmpi edemede mgbanwe ihu igwe nke akwụkwọ akụkọ Sweden Svenska Dagbladet. N'akụkụ ụfọdụ, o dere "Achọrọ m inwe obi iru ala. Kedụ ka m ga-esi nwee obi iru ala mgbe m maara na anyị nọ na nsogbu kachasị njọ n'akụkọ ihe mere eme mmadụ?"
Mgbe akwụkwọ akụkọ ahụ bipụtasịrị akụkọ ya, Bo Thorén sitere na Fossil Free Dalsland kpọtụrụ ya, otu nwere mmasị ime ihe gbasara mgbanwe ihu igwe. Thunberg gara nzukọ ha ole na ole. N'otu n'ime ha, Thorén tụrụ aro ka ụmụaka ụlọ akwụkwọ nwere ike ime mgbanwe maka mgbanwe ihu igwe. Thunberg gbalịsịrị ike ime ka ndị na-eto eto ndị ọzọ tinye aka mana ndi "ọ dịghị onye nwere mmasị n'ezie", ya mere o mechara kpebie ịga n'ihu na ọgbaghara ahụ n'onwe ya.
N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2018, Thunberg, onye ka malitere na klas nke itoolu, kpebiri ịghara ịga ụlọ akwụkwọ ruo mgbe ntuli aka Sweden nke afọ 2018 na Septemba itoolu; ngagharị iwe ya malitere mgbe oke okpomọkụ na ọkụ ọhịa n'oge ọkọchị kachasị ọkụ na Sweden na ọ dịkarịa ala afọ 262. Ihe ọ chọrọ bụ ka gọọmentị Sweden belata ikuku carbon dịka nkwekọrịta Paris si dị, ọ na-eme mkpesa site n'ịnọdụ ala n'èzí Riksdag kwa ụbọchị ruo izu atọ n'oge ụlọ akwụkwọ na akara Skolstrejk för klimatet (Ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe).
Thunberg kwuru na ndị nkuzi ya nwere echiche kewara ekewa banyere igha klas ya iji mee ka o doo anya. Ọ na-ekwu, sị: "Dị ka ndị mmadụ, ha na-eche na ihe m na-eme dị mma, mana dị ka ndị nkuzi, ha na'ekwu na m kwesịrị ịkwụsị".
===Mgbalị mgbasa ozi mmekọrịta===
Mgbe Thunberg biputara foto nke ụbọchị ọgbaghara mbụ ya na Instagram na Twitter, akaụntụ mgbasa ozi mmekọrịta ndị ọzọ malitere ngwa ngwa. Ndị na-eme ngagharị iwe na-eto eto a ma ama mere ka post Instagram ya dịkwuo elu, n'ụbọchị nke abụọ, ndị ọzọ na-eme ihe na-esonyere ya. Onye nnọchi anya ụlọ akụ Finland Nordea hotara otu n'ime tweets Thunberg nye ihe karịrị ndị na-eso ụzọ pụkụ narị abụọ. Profaịlụ mgbasa ozi mmekọrịta nke Thunberg dọtara ndị nta akụkọ obodo ha akụkọ ha nwetara mgbasa ozi mba ụwa n'ihe karịrị otu izu.
Otu ụlọ ọrụ mgbasa ozi mmekọrịta na Sweden nke na-elekwasị anya na ihu igwe bụ We Don't Have Time (WDHT), nke Ingmar Rentzhog guzobere. O kwuru na ọgbaghara ya malitere ịdọta uche ọha na eze mgbe ọ bịakwutere onye na-ese foto n'efu ma tinye foto Thunberg na ibe Facebook ya na akaụntụ Instagram, yana vidiyo n'asụsụ Bekee nke o tinyere na ọwa YouTube nke ụlọ ọrụ ahụ. Rentzhog mechara gwa Thunberg ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ ndị ntorobịa na-akwụghị ụgwọ na WDHT. Mgbe ahụ, o jiri aha ya na onyinyo ya n'enweghị ihe ọmụma ma ọ bụ ikike ya iji nweta ọtụtụ nde maka ụlọ ọrụ WDHT maka uru, We Don't Have Time AB, nke Rentzhog bụ onye isi ọrụ. Thunberg enwetaghị ego ọ bụla sitere n'aka ụlọ ọrụ ahụ ma kwụsị ọrụ onye ndụmọdụ afọ ofufo ya na WDHT ozugbo ọ ghọtara na ha na-enweta ego site na aha ya.
Mgbe Ọktọba 2018 gasịrị, ọrụ Thunberg gbanwere site na naanị mkpesa gaa na isonye na ngagharị iwe na Europe niile; na-eme ọtụtụ okwu ihu ọha dị elu, ma na-akpali ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ndị na-eso ụzọ ya na usoro mgbasa ozi mmekọrịta. Mgbe ntuli aka nke Disemba 2018 gasịrị, Thunberg gara n'ihu na-eme ngagharị iwe naanị ụbọchị Fraịdee. Ọ kpaliri ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ dị gburugburu ụwa ka ha sonye na ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ. N'ọnwa ahụ, ihe karịrị ụmụ akwụkwọ pụkụ ịrị abụọ emeela ngagharị iwe na ọ dịkarịa ala obodo narị abụọ na ịrị asaa.
Thunberg kwuru okwu megide National Eligibility cum Entrance Test (Undergraduate) 2020 na Joint Entrance Examination 2020 nke a na-eme na India n'ọnwa Septemba. O kwuru na ọ bụ ihe na-ezighị ezi ka ụmụ akwụkwọ pụta maka ule n'oge ọrịa na-efe efe zuru ụwa ọnụ. O kwukwara na idei mmiri nke dakwasịrị steeti ndị dị ka Bihar na Assam, nke kpatara nnukwu mbibi maka ụmụ amaala, emetụtala ụmụ akwụkwọ India nke ukwuu.
N'abalị atọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2021, Thunberg dere ozi na Twitter iji kwado ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo India na-eme n'afọ 2020 na 2021. Ndị na-ahụ maka mba n'anya na-emegide ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo gbara ihe oyiyi nke Thunberg ọkụ na Delhi; ndị na-eme ngagharị iwe na-akatọkwa ntinye aka mba ụwa n'ihe ndị dị n'ime India. Ozi Twitter nke Greta Thunberg nwetara nkatọ site n'aka gọọmentị India, nke kwuru na ọ bụ okwu dị n'ime. N'ozi Twitter mbụ ya, Thunberg jikọtara ya na akwụkwọ nke nyere ngwá ọrụ mkpọsa maka ndị chọrọ ịkwado ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo. Ngwá ọrụ a nwere ndụmọdụ gbasara hashtags na otu esi etinye aka na mkpesa mana ọ gụnyekwara ihe ndị a tụrụ aro karịa ndị metụtara mkpesa onye ọrụ ugbo ahụ. N'oge na-adịghị anya, o hichapụrụ tweet ahụ, na-ekwu na akwụkwọ ahụ "bụ ihe mgbe ochie" ma jikọta ya na nke ọzọ "iji mee ka onye ọ bụla na-amaghị ngagharị iwe ndị ọrụ ugbo na-aga n'ihu na India ghọta ọnọdụ ahụ nke ọma ma mee mkpebi banyere otu esi akwado ndị ọrụ ugbe dabere na nyocha nke ha". E jidere onye India dị afọ iri abụọ na abụọ na-ahụ maka ihu igwe nke dezigharịrị ngwá ọrụ ahụ, Disha Ravi, n'okpuru ebubo nke ịgba ọchịchị mgba okpuru na nkata mpụ na 16 Febụwarị.
===Ngagharị iwe na okwu na Europe===
[[File:FridaysForFuture protest Berlin 19-07-2019 29.jpg|thumb|left|Thunberg na 2019 Fridays For Future protest na Berlin]]
[[File:Dina Titus listened to Greta Thunberg on Climate Change.jpg|thumb|right|Dina Titus na-ege Thunberg ntị na-ekwu maka mkpa dị ngwa iji dozie mgbanwe ihu igwe]]
Okwu ya n'oge nnọkọ nke 2018 United Nations Climate Change Conference (COP24) gbasara n'ebe niile. O kwuru na ndị isi ụwa nọ ebe ahụ "ezughị oke ikwu ihe dị ka ọ dị". Na ọkara mbụ nke afọ 2019, ọ sonyeere ngagharị iwe ụmụ akwụkwọ dị iche iche gburugburu Europe, a kpọkwara ya ka ọ kwuo okwu na nnọkọ na ndị omeiwu dị iche iche. Na Jenụwarị 2019 World Economic Forum, Thunberg kwuru okwu ebe o kwuru, sị: "Ụlọ anyị na-ere ọkụ". Ọ gwara ndị omeiwu Britain, Europe na France okwu, ebe n'okwu nke ikpeazụ ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka nri gbochiri ya. Na nzukọ dị mkpirikpi ya na Thunberg, Popu Francis kelere ya ma gbaa ya ume ka ọ gaa n'ihu. Ka ọ na-erule Maachị 2019, Thunberg ka na-eme ngagharị iwe ya mgbe niile n'èzí ụlọ omebe iwu Sweden na Fraịdee ọ bụla, ebe ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ na-esonyere ya mgbe ụfọdụ. Dị ka nna ya si kwuo, ọrụ ya emegideghị ọrụ ụlọ akwụkwọ ya, mana o nweela obere oge ezumike. Ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị ala na akara dị mma. N'ọnwa Julaị 2019, magazin Time kọrọ na Thunberg na-ewere "afọ izu ike" site n'ụlọ akwụkwọ, na-ezube ime njem na Amerịka ka ọ na-ezute ndị mmadụ sitere na mgbanwe ihu igwe.
===Afọ ịzụ ike===
N'ọnwa Ọgọstụ 2019, Thunberg ji ụgbọ miri gafee Oké Osimiri Atlantic site na Plymouth, England, gaa New York, USA, na ụgbọ mmiri na-agba ọsọ 60 feet (18 m) Malizia II, nke nwere akụkụ anyanwụ na igwe turbines n'okpuru mmiri. A mara ọkwa njem ahụ dị ka ụzọ gafere Atlantic na-anọpụ iche na carbon na-eje ozi dị ka ngosipụta nke nkwenkwe Thunberg kwupụtara banyere mkpa ọ dị ibelata ikuku.
France 24 kọrọ na ọtụtụ ndị ọrụ ga-efega New York iji mee ka ụgbọ mmiri laghachi Europe. Njem ahụ were ụbọchị iri na ise, site na 14 ruo 28 Ọgọst 2019. A kpọrọ Thunberg ka ọ gbaa akaebe na Kọmitii Nhọrọ Ụlọ US na Nsogbu ihu igwe na 18 Septemba. Kama ịgba akaebe, o nyere nkwupụta ahịrịokwu asatọ ma nyefee akụkọ pụrụ iche nke IPCC na Global Warming nke 1.5 °C dị ka ihe akaebe.
===Nzukọ Nzukọ nke UN maka Mmekọrịta Ihu igwe===
[[File:Marche pour le climat 27-09-2019 (Montréal) 14.jpg|thumb|right|Thunberg na Septemba 2019 Climate March, Montreal]]
N'otu, otu ahụ kwupụtara na ha emeela mkpesa megide mba ise na-anọghị n'ụzọ iji mezuo ebumnuche mbelata ikuku ha kwere nkwa imezu na nkwekọrịta Paris ha: Argentina, Brazil, France, Germany, na Turkey. Mkpesa ahụ na-ama mba ndị a aka n'okpuru Protocol Nhọrọ nke Atọ na Nkwekọrịta na Ikike nke Nwatakịrị. Nkwekọrịta ahụ bụ usoro ikpe nke na-enye ụmụaka ma ọ bụ ndị nnọchi anya ha, ndị kwenyere na e mebiri ikike ha, iji weta mkpesa n'ihu 'òtù nkwekọrịta' dị mkpa, Kọmitii na-ahụ maka ikike nke nwatakịrị. Ọ bụrụ na mkpesa ahụ gara nke ọma, a ga-agwa mba ndị ahụ ka ha zaghachi, mana aro ọ bụla abụghị iwu.
Na 23 Septemba, Thunberg gara nzukọ UN Climate Action Summit na New York City. N'ụbọchị ahụ, United Nations Children's Fund (UNICEF) kwadoro nzukọ ndị nta akụkọ ebe Thunberg sonyeere ụmụaka iri na ise ndị ọzọ nke gụnyere Ayakha Melithafa, Alexandria Villaseñor, Catarina Lorenzo, Carl Smith na ndị ọzọ.
===Oge mgbụsị akwụkwọ nke ihu igwe zuru ụwa ọnụ===
Na mba Canada, Thunberg sonyere na ngagharị iwe ihu igwe n'obodo dị iche iche nke gụnyere Montreal, Edmonton na Vancouver nke gụnyere iduzi nzukọ ihu igwe dị ka akụkụ nke 27 Septemba 2019 Global Climate Strike na Montreal. Ihe karịrị nde mmadụ anọ bịara ngagharị iwe ụlọ akwụkwọ maka ihu igwe na 20 na 27 Septemba 2019, dị ka otu n'ime ndị na-ahazi ya si kwuo. Ọtụtụ narị puku mmadụ sonyere na ngagharị iwe a kọwara dị ka nke kachasị ukwuu n'akụkọ ihe mere eme nke obodo ahụ. Onye isi obodo Montreal nyere ya nnwere onwe nke obodo ahụ. Praịm Minista Justin Trudeau bịara, Thunberg na ya kwurịtara okwu n'ụzọ dị mkpirikpi. Mgbe ọ nọ na United States, Thunberg sonyere na ngagharị iwe ihu igwe na New York City na Alexandria Villaseñor na Xiye Bastida, na Washington DC ya na Jerome Foster II, Iowa City, Los Angeles, Charlotte, Denver na Haven Coleman, na Standing Rock Indian Reservation na Tokata Iron Eyes. N'obodo dị iche iche, okwu isi okwu Thunberg malitere site n'ịkwado na ọ guzo n'ala nke bụ nke ndị obodo, na-asị: "N'ịkweta nnukwu ikpe na-ezighị ezi a na-emegbu ndị a, anyị ga-ekwukwa banyere ọtụtụ ndị ohu na ndị ọrụ ha ụwa ka na-erite uru taa".
===Ntinye aka na COP25===
Thunberg bu n'obi ịnọgide na Amerịka iji gaa United Nations Climate Change Conference (COP25) nke e mere atụmatụ na Santiago, Chile, na Disemba. Otú ọ dị, a mara ọkwa na ọkwa dị mkpirikpi na a ga-ebugharị COP25 na Madrid, Spain, n'ihi nnukwu ọgba aghara ọha na eze na Chile. Thunberg ajụla ife efe n'ihi ikuku carbon sitere na njem ụgbọ elu, ya mere o biputere na mgbasa ozi mmekọrịta na ọ dị ya mkpa ịgafe Oké Osimiri Atlantic. Riley Whitelu na nwunye ya, Elayna Carausu, ndị Australia abụọ na-agba gburugburu ụwa n'ụgbọ mmiri ha dị mita iri anọ na asatọ (15 m) La Vagabonde, kwuru ka ha buru ya. Ya mere na 13 Nọvemba 2019, Thunberg si Hampton, Virginia, gaa Lisbon, Portugal. Ozi ọpụpụ ya bụ otu ihe ahụ ọ dị kemgbe ọ malitere ọrụ ya: "Ozi m nye ndị America bụ otu ihe dị ka onye ọ bụla na-ekwu na ọ ga-adị n'otu n'azụ sayensị ma rụọ ọrụ na sayensị."
Thunberg rutere n'ọdụ ụgbọ mmiri Lisbon na 3 Disemba 2019, wee gaa Madrid iji kwuo okwu na COP25 ma sonye na Fraịdee maka ndị na-eme ngagharị iwe n'ọdịnihu. N'oge mkparịta ụka ndị nta akụkọ tupu ngagharị ahụ, ọ kpọrọ oku maka "omume siri ike" ndị ọzọ, na-ekwu na ọgba aghara ụlọ akwụkwọ zuru ụwa ọnụ n'afọ gara aga "enwetaghị ihe ọ bụla" n'ihi na ikuku gas na-ekpo ọkụ ka na-arị elu site na pasent anọ kemgbe afọ 2015.
===Mgbalị ndị ọzọ na Europe na njedebe nke afọ izu ike===
[[File:Greta Thunberg Lausanne - Palais de Rumine 17 Janvier 2020 copie.jpg|thumb|Thunberg na-agwa ìgwè mmadụ karịrị pụkụ ịrị okwu na 17 Jenụwarị 2020 maka ihu igwe na Lausanne, Switzerland]]
N'abalị iri atọ n'ọnwa Disemba n'afọ 2019, Thunberg bụ onye nchịkọta akụkọ nke mmemme ihe omume ugbu a nke BBC Radio, Today Programme. Mbipụta Thunberg nke mmemme ahụ gosipụtara ajụjụ ọnụ banyere mgbanwe ihu igwe na Sir David Attenborough, onye isi ọba ego nke mba England Mark Carney, Massive Attack's Robert Del Naja, na onye isi Shell Oil Maarten Wetselaar. BBC mechara wepụta pọdkastị nwere ajụjụ ọnụ ndị a na ihe ndị ọzọ dị mkpa. Na 11 Jenụwarị 2020, Thunberg kpọrọ ụlọ ọrụ Germany Siemens ka ọ kwụsị nnyefe nke ngwá ọrụ ụgbọ okporo ígwè na Carmichael coal mine na-ese okwu nke ụlọ ọrụ India Adani Group na Australia na-arụ ọrụ, mana na 13 Jenụwarị, Siemens kwuru na ọ ga-aga n'ihu na-asọpụrụ nkwekọrịta ya na Adani.
Na 21 Jenụwarị 2020, Thunberg laghachiri na World Economic Forum nke e mere na Davos, Switzerland, wee kwuo okwu abụọ, ma sonye n'otu mkparịta ụka nke The New York Times World Economic forum kwadoro. Thunberg jiri ọtụtụ n'ime isiokwu ndị dị n'okwu ya gara aga mee ihe, mana o lekwasịrị anya n'otu n'ime ha: "Ụlọ anyị ka na-ere ọkụ". Thunberg mere ihe ọchị na ọ pụghị ime mkpesa na a naghị anụ ya, na-asị: "A na-anụ m mgbe niile".
N'ọnwa Febụwarị afọ 2020, Thunberg gara Mahadum Oxford izute Malala Yousafzai, onye Pakistan na-enweta ihe nrite Nobel Peace Prize maka agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị nke ndị Taliban gbara egbe n'isi dị ka nwa akwụkwọ. Thunberg mechara sonye n'ọgbaghara ụlọ akwụkwọ na Bristol. Na 4 Maachị 2020, Thunberg gara nzukọ pụrụ iche nke Kọmitii Gburugburu Ebe Obibi nke European Parliament iji kwuo maka Iwu Ọnọdụ Ihu igwe nke Europe. N'ebe ahụ, o kwupụtara na ọ na-ewere atụmatụ ọhụrụ maka iwu ihu igwe nke European Commission bipụtara ka ọ bụrụ inyefe onwe ya.
N'abalị iri abụọ na anọ n'ọnwa Ọgọstụ 2020, Thunberg kwụsịrị "afọ ezumike" ya n'ụlọ akwụkwọ mgbe ọ laghachiri na klas. Ọrịa COVID-19 gbochiri njem na nzukọ na 2020 na 2021.
===Ọrụ ịntanetị n'ihi COVID-19===
Na mbido afọ 2020, nzaghachi ọrịa COVID-19 chọrọ mgbanwe omume nke gụnyere ịnọpụ iche na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nnọpụiche, na mkpuchi ihu. N'ụbochị nke ịrị na atọ nke ọnwa Maachị Afọ 2020, Thunberg kwuru na "N'ime nsogbu anyị gbanwere omume anyị ma mee mgbanwe na ọnọdụ ọhụrụ maka ọdịmma ka ukwuu nke ọha mmadụ". Thunberg na ụlọ akwụkwọ ahụ mere ngagharị iwe maka ihu igwe mechara mee ka mmeghachi omume na ngagharị iwe ha n'ịntanetị. N'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2020, ncheta nke abụọ nke ọgbaghara ụlọ akwụkwọ mbụ Thunberg maka ihu igwe, Thunberg na ndị ọrụ ihu igwe Luisa Neubauer, Anuna de Wever van der Heyden na Adélaïde Charlier zutere Chancellor Germany Angela Merkel na Berlin. Ha mechara kwupụta atụmatụ maka ọgbaghara ihu igwe ọzọ n'ụwa niile na 25 Septemba 2020. Neubauer kwuru na ma ọ bụrụ na ọgbaghara na Septemba bụ n'ụdị ma ọ bụ n'okporo ámá ga-ekpebi site na mberede ọrịa zuru ụwa ọnụ. Na mkparịta ụka ndị nta akụkọ na ndị ọrụ ibe ya na-ekwughachi echiche ya, Neubauer kwuru, sị: "Nsogbu ihu igwe anaghị akwụsị".
N'abalị iri na anọ n'ọnwa Disemba 2020, Thunberg jiri mgbasa ozi Twitter katọọ nkwupụta mberede mgbanwe ihu igwe nke Gọọmentị nke mba New Zealand mere n'oge na-adịbeghị anya dị ka "ihe mgbaàmà omume ọma", na-akpọ Twitter na Gọọmentị New Zealand Labour kpebisiri ike belata ihe na-erughị otu pasent nke ikuku carbon nke New Zealand ka ọ na-erule afọ 2025. Na nzaghachi, Praịm Minista New Zealand Jacinda Ardern na Minista mgbanwe ihu igwe James Shaw gbachitere nkwupụta mgbanwe ihu igwe nke New Zealand dị ka naanị mmalite nke ebumnuche mgbochi mgbanwe ihu igwe. Na 29 Disemba 2020, n'oge ajụjụ ọnụ BBC, Thunberg kwuru na anaghị ege ndị ọkachamara n'ihu igwe ntị n'agbanyeghị ọrịa COVID-19 na-eme ka mkpa ọ dị iji sayensị mee ihe iji dozie nsogbu ndị dị otú ahụ. Ọ gbakwụnyere na nsogbu COVID-19 "mere ka ìhè" na otu "anyị ga-esi mee ya na-enweghị sayensị".
N'ọnwa Mee 2021, ọ kwurịtara nsogbu COVID-19 ọzọ, mgbe ọ gbara ume ka a gbanwee usoro mmepụta nri na ichebe ụmụ anụmanụ na ebe obibi ha. Okwu Thunberg, nke bịara n'etiti oku maka ihe ndị ọzọ na-enweghị anụ kwukwara banyere nchegbu ahụike gbasara ọdịmma anụ na gburugburu ebe obibi. Thunberg kwuru na ụzọ ụmụ mmadụ si ebibi ebe obibi bụ ọnọdụ zuru oke maka mgbasa nke ọrịa ndị dị ka COVID-19, Zika, Ebola, West Nile fever, SARS, MERS, na ndị ọzọ. N'ọnwa Julaị 2021, Thunberg natara ọgwụ mgbochi COVID ya, na-ekwu, sị: "Enwere m ekele nke ukwuu ma nwee ihe ùgwù nke inwe ike ibi n'otu akụkụ nke ụwa ebe enwere m ike ịgba ọgwụ mgbochi. Mgbasa ọgwụ mgbochi gburugburu ụwa dị oke iche. Ọ dịghị onye dị nchebe ruo mgbe onye ọ bụla dị nchebe. Ma mgbe a na-enye gị ọgwụ mgbochi, alala azụ. Ọ na-azọpụta ndụ".
Mbipụta izizi nke Vogue Scandinavia (August - September 2021) gosiputara foto mkpuchi nke Thunberg nke ndị na-ese foto na ndị na-echekwa ihe na Sweden bụ Iris na Mattias Alexandrov Klum, na ajụjụ ọnụ ya. Ihu ya na-egosi Thunberg na-eyi uwe trench mgbe ya na ịnyịnya Icelandic na-anọdụ ala n'ọhịa dị na mpụga Stockholm. N'ajụjụ ọnụ ahụ, Thunberg katọrọ mkpọsa nkwalite nke ụlọ ọrụ ejiji na-eji eme ihe iji yie ihe na-adịgide adịgide n'enweghị "ime ihe ọ bụla iji chebe gburugburu ebe obibi" ma kpọọ mkpọsa ahụ "greenwashing". N'otu ụbọchị ahụ, o jiri mgbasa ozi Twitter katọọ ụlọ ọrụ ejiji dị ka "nnukwu onye na-enye aka" na ihu igwe na "mgbaghara" gburugburu ebe obibi na "ọ bụghị ikwu mmetụta ya na ọtụtụ ndị ọrụ na obodo ndị a na-erigbu gburugburu ụwa ka ụfọdụ wee nwee ike ịnụ ụtọ ejiji ngwa ngwa nke ọtụtụ na-ewere dị ka ihe a na-atụfu". Uwe ajị anụ nke Thunberg nwetara nkatọ site n'aka ndị na-eri nri. Dị ka People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) si kwuo, ọ maghị na ejiji ahụ bụ ezigbo ajị anụ sitere na anụmanụ.
N'ụbochị ịrị abụọ na asatọ nke ọnwa Septemba afọ 2021, Thunberg katọrọ onye isi ala US Joe Biden, praịm minista Britain Boris Johnson, praịm minista India Narendra Modi na ndị isi ụwa ndị ọzọ maka nkwa ha kwere iji dozie nsogbu ihu igwe n'okwu ha na Youth4Climate Summit na Milan. Thunberg katọkwara ma nwee obi abụọ banyere ndị na-ahazi nzukọ ihu igwe, na-ekwu "Ha na-akpọ ndị na-eto eto ahọpụtara na nzukọ dị ka nke a iji mee ka ha na-ege anyị ntị. Ma ha abụghị". Otu ọnwa mgbe nke ahụ gasịrị, Thunberg sonyere na ngagharị iwe na London, na-achọ ka usoro ego kwụsị ịkwado ụlọ ọrụ na ọrụ ndị na-eji mmanụ ala dị ka coal, mmanụ na gas sitere n'okike. Ngagharị iwe ahụ na London bụ akụkụ nke usoro na-ewere ọnọdụ na ụlọ ọrụ ego gburugburu ụwa, gụnyere New York City, San Francisco na Nairobi. Ọ gwara onye nta akụkọ BBC Andrew Marr na ụlọ akụ kwesịrị "ikwụsị ịkwụ ụgwọ maka mbibi anyị", tupu nzukọ ihu igwe nke UN COP26. Na 2021 United Nations Climate Change Conference na Glasgow, Thunberg gara otu panel gbasara mgbanwe ihu igwe nke onye na-eme ihe nkiri Britain bụ Emma Watson kwadoro.
N'ọnwa Nọvemba afọ 2021, Greta Thunberg na ndị ọzọ na-ahụ maka ihu igwe malitere itinye akwụkwọ mkpesa na United Nations na-akpọ ya ka ọ kwupụta ọnọdụ mberede ihu igwe zuru ụwa ọnụ nke atọ. Nke a ga-eduga n'ịmepụta otu pụrụ iche nke ga-ahazi nzaghachi maka nsogbu ihu igwe na mba ụwa. Nzaghachi kwesịrị ịdị ma ọ dịkarịa ala ike dịka nzaghachi maka ọrịa COVID-19. N'ọnwa Disemba 2021, Thunberg kwughachiri nkatọ ya megide onye isi ala US Joe Biden, na-ekwu "Ọ bụrụ na ị na-akpọ ya onye ndu, ọ bụ ihe ijuanya na ndị mmadụ na-ahuta Joe Biden dị ka onye ndu maka ihu igwe mgbe ị hụrụ ihe nchịkwa ya na-eme", na-arutu aka na mgbasawanye US na ojiji nke mmanụ ala n'oge nchịkwa Biden. Thunberg gara n'ihu kwara arịrị na ndị na-eme ngagharị iwe na ndị nọ n'afọ iri na ụma dị mkpa iji mee ka a mara banyere mgbanwe ihu igwe.
===Mkpesa nke Ebe A Na-egwupụta Ihe n'Ime Beowulf===
Thunberg akatọọla ụlọ ọrụ na-egwupụta ihe na Britain a kpọrọ Beowulf maka ọrụ igwupụta ígwè n'ala Sami. O kwuru na "Anyị kwenyere na ihu igwe, gburugburu ebe obibi, ikuku dị ọcha, mmiri, ịzụ anụ reindeer, ikike ụmụ amaala na ọdịnihu nke mmadụ kwesịrị ibute ụzọ karịa uru dị mkpirikpi nke ụlọ ọrụ. Gọọmentị Sweden kwesịrị ịkwụsị ọchịchị ndị Sami. "
===Ọnọdụ banyere mgbanwe ihu igwe===
[[File:Greta Thunberg- World Economic Forum (Davos).webm|thumb|right|thumbtime=05:27|Vidio nke Thunberg na-ekwu okwu na 2019 World Economic Forum na Davos]]
[[File:FFF Berlin 2019-07-19 055.jpg|thumb|right|Thunberg na-ekwu okwu na July 2019 ụlọ akwụkwọ na-eme ngagharị iwe maka mgbanwe ihu igwe na Berlin]]
Thunberg na-ekwusi ike na ihe a kpọrọ mmadụ na-eche nsogbu dị adị ihu n'ihi okpomọkụ ụwa ma na-ata ọgbọ ndị okenye dị ugbu a uta maka ịmepụta nsogbu ahụ. Ọ na-eji ihe atụ (dị ka "ụlọ anyị na-ere ọkụ") iji mee ka nchegbu ya pụta ìhè ma na-agwa ndị isi azụmaahịa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị okwu n'ụzọ na-enweghị isi banyere ọdịda ha n'ime ihe ha jikọrọ aka.
Thunberg ekwuola na mgbanwe ihu igwe ga-enwe mmetụta dị ukwuu nye ndị na-eto eto nke ọdịnihu ha ga-emetụta nke ukwuu. Ọ na-ekwu na ọgbọ ya nwere ike ọ gaghị enwe ọdịnihu ọzọ n'ihi na "a na-ere ọdịnihu ahụ ka ọnụ ọgụgụ dị nta nke ndị mmadụ wee nwee ike inweta ego a na-apụghị ichetụ n'echiche". O kwukwara na ndị mmadụ nọ na Global South ga-ata ahụhụ karịa site na mgbanwe ihu igwe, ọ bụ ezie na ha enyeghị aka nke nta n'ihe gbasara ikuku carbon dioxide. Thunberg ekwupụtala nkwado maka ndị ọzọ na-eto eto na-eme ngagharị iwe si mba ndị na-emepe emepe na-eche mmetụta ọjọọ nke mgbanwe ihu igwe ihu. N'ikwu okwu na Madrid na Disemba 2019, o kwuru, sị: "Anyị na-ekwu maka ọdịnihu anyị, ha na-ekwu ihe banyere ugbu a ha".
N'ikwu okwu na nnọkọ mba ụwa, ọ na-ata ndị isi ụwa ụta na a na-eme obere ihe iji belata mweputa ajọ ikuku zuru ụwa ọnụ. Ọ na-ekwu na ibelata ikuku ezughị, ma na-ekwu ka ọ dị mkpa ibelata ikuku ruo efu ma ọ bụrụ na ụwa ga-eme ka okpomọkụ ụwa dị n'okpuru 1.5 °C. N'ikwu okwu na Nzukọ Ndị Omeiwu Britain n'ọnwa Eprel 2019, o kwuru, sị: "Eziokwu ahụ bụ na anyị na-ekwu maka 'ịbelata' kama 'ịkwụsị' ikuku bụ ikekwe ike kachasị n'azụ azụmaahịa na-aga n'ihu dị ka ọ dị ka ọ na-adịkarị". Iji mee ihe dị mkpa, ọ gbakwụnyere na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ekwesịghị ige ya ntị, ha kwesịrị ige ntị n'ihe ndị ọkà mmụta sayensị na-ekwu banyere otu esi edozi nsogbu ahụ. Dị ka ndị ọkà mmụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Mattia Zulianello na Diego Ceccobelli si kwuo, enwere ike ịkọwa echiche Thunberg dị ka ecocentrism nke teknụzụ, nke dabeere na "ịdị elu nke vox scientifica".
Karịsịa, Thunberg ekwuola na nkwa ndị e mere na nkwekọrịta Paris ezughi iji belata okpomọkụ ụwa ruo 1.5 degrees, nakwa na usoro ikuku na-ekpo ọkụ kwesịrị ịmalite ịdaba nke ukwuu n'oge na-adịghị anya karịa 2020 dị ka akọwapụtara na 2018 Special Report on Global Warming nke 1.5 ° C. N'ọnwa Febụwarị afọ 2019, na nzukọ nke European Economic and Social Committee, o kwuru na ebumnuche EU ugbu a iji belata ikuku site na pasent ịrị anọ site na 2030 "ezughị iji chebe ọdịnihu maka ụmụaka na-etolite taa" nakwa na EU ga-ebelata ikuku carbon dioxide okpukpu abụọ nke pasent ịrị asatọ, iji nweta pasent ịrị anọ ha bụ n'uche.
Thunberg kwughachiri echiche ya banyere enweghị ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ajụjụ ọnụ ọnwa Nọvemba 2020 ebe o kwuru na "ndị ndú nwere obi ụtọ ịdobe ihe mgbaru ọsọ maka ọtụtụ iri afọ n'ihu, mana ọ ga-emebi mgbe ọ dị mkpa ime ihe ozugbo". Ọ katọrọ European Green Deal, nke na-ezube ime ka ihu igwe EU ghara itinye aka na 2050, na-ekwu na ọ "na-eziga ihe mgbaàmà siri ike na a na-eme ihe n'ezie ma zuru ezu mgbe n'ezie ọ bụghị. Okike anaghị akwụ ụgwọ, ị pụghịkwa ime nkwekọrịta na physics."
N'ajụjụ ọnụ obere oge tupu nzukọ COP26 nke 2021 na Glasgow, a jụrụ Thunberg otú o si nwee nchekwube na nzukọ ahụ nwere ike inweta ihe ọ bụla, na nzaghachi, ọ siri, "Ọ dịghị ihe gbanwere site na afọ ndị gara aga n'ezie. Ndị isi ga-ekwu 'anyị ga-eme nke a ma anyị ga-eme ya, anyị ga-ejikọkwa ndị agha anyị ọnụ ma nweta nke a', mgbe ahụ ha agaghị eme ihe ọ bụla. Ikekwe ụfọdụ ihe nnọchianya na ndekọ ego na ihe ndị na-enweghị mmetụta dị ukwuu. Anyị nwere ike ịnwe ọtụtụ COPs dịka anyị chọrọ, mana ọ nweghị ezigbo ihe ga-esi na ya pụta. " Ọ kpọrọ onye isi ala China Xi Jinping "onye ndú nke ọchịchị aka ike" ma kwuo na "ọchịchị onye kwuo uche ya bụ naanị ihe ngwọta maka nsogbu ihu igwe, ebe ọ bụ na naanị ihe nwere ike ịwepụ anyị n'ọnọdụ a bụ ... nnukwu nrụgide ọha na eze".
N'abalị iri atọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2021, ọ rutere n'ọdụ ụgbọ okporo ígwè Glasgow Central maka COP26. Ọ kwuru okwu na ụfọdụ ngagharị iwe n'oge COP, ma gaa n'ihu na Friday for Future Scotland climate strike na Friday 5 November; o kwuru n'ajụjụ ọnụ mbụ na ọha na eze kwesịrị "ikpochapụ usoro ahụ". O kwuru okwu nye ndị na-eme ngagharị iwe ebe ọ kọwara COP26 dị ka ọdịda, na-ekwu maka "blah blah blah" na greenwashing.
===Nzaghachi ọha na eze na mmetụta===
Thunberg enwetala nkwado siri ike na nkatọ siri ike maka ọrụ ya site n'aka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị nta akụkọ. Thunberg zutere ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị isi ụwa, mana o kwuru na ọ pụghị iche echiche banyere otu onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị masịrị ya. Mgbe a jụrụ ya banyere praịm minista New Zealand a na-akwanyere ùgwù Jacinda Ardern, onye kọwara nsogbu ihu igwe dị ka ihe gbasara ndụ ma ọ bụ ọnwụ, Thunberg kwuru "Ọ bụ ihe ọchị na ndị mmadụ kwenyere na Jacinda Ardert na ndị dị ka nke ahụ bụ ndị isi ihu igwe. Nke ahụ na-agwa gị etu obere mmadụ si mara banyere nsogbu ihu igwe. " Thunberg leghaara okwu na mmetụta anya: "N'ụzọ doro anya, ikuku anaghị ada. Ọ na-aga n'ekwughị na ndị a anaghị eme ihe ọ bụla" (n'ezie, ikuku na-ekpo ọkụ na New Zealand jiri pasent abụọ rịa elu n'afọ 2019).
===Nzaghachi mba ụwa===
N'ọnwa Febụwarị 2019, ndị ọkà mmụta narị abụọ na ịrị abụọ na anọ bịanyere aka n'akwụkwọ ozi nkwado na-ekwu na omume Thunberg na ụmụaka ụlọ akwụkwọ na-eme ngagharị iwe kpaliri ha ịnụ olu ha. Onye odeakwụkwọ ukwu nke United Nations António Guterres kwadoro ọgbaghara ụlọ akwụkwọ nke Thunberg malitere, na-ekweta, sị: "Ọgbọ m emeghị ihe ịma aka dị egwu nke mgbanwe ihu igwe. Ndị na-eto eto na-enwe mmetụta miri emi na nke a. Ọ bụghị ihe ijuanya na ha na-ewe iwe". N'ikwu okwu n'otu ihe omume na New Zealand na Mee 2019, Guterres kwuru na ọgbọ ya "emerighị agha megide mgbanwe ihu igwe" nakwa na ọ dị n'aka ndị ntorobịa "ịzọpụta mbara ala".
===Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị===
[[File:Greta Thunberg urges MEPs to show climate leadership - 49617793623.jpg|thumb|300px|right|Thunberg na-agba ndị MEP ume igosi ndị isi ihu igwe.]]
Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị otu Democratic maka ntuli aka onye isi ala United States nke 2020 dịka Kamala Harris, Beto O'Rourke, na Bernie Sanders gosipụtara nkwado mgbe okwu ya gasịrị na nzukọ nke Septemba 2019 na New York. Onye isi ala Germany bụ Angela Merkel gosipụtara na ndị na-eto eto na-eme ihe dịka Thunberg emeela ka gọọmentị ya mee ihe ngwa ngwa gbasara mgbanwe ihu igwe.
Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị akatọwokwa Thunberg na mkpọsa ya, site na mwakpo onwe onye ruo nkwupụta na ọ na-eme ka okwu ndị dị mgbagwoju anya dị mfe. N'etiti ha bụ praịm minista Australia Scott Morrison, onye jị ọkwa chancellor Germany Angela Merkel, onye isi ala France Emmanuel Macron, onye isi ala Russia Vladimir Putin, OPEC (Organization of the Petroleum Exporting Countries) na onye isi ala US Donald Trump ugboro ugboro.
Na Septemba 2019, Trump kesara vidiyo nke Thunberg na-agwa ndị isi ụwa okwu n'iwe, yana okwu ya na "ndị mmadụ na-anwụ, usoro okike dum na-adakwa ada. Anyị nọ na mbido mkpochapụ dị ukwuu." Trump dere banyere Thunberg, na-eziga ozi na mgbasa ozi Twitter, sị: "O yiri ka ọ bụ nwa agbọghọ nwere obi ụtọ na-atụ anya ọdịnihu dị mma ma dị ebube. Ọ dị mma ịhụ!" Thunberg meghachiri site n'ịgbanwe akụkọ Twitter ya iji kwekọọ na nkọwa ya, ma kwuo na ọ pụghị "ịghọta ihe mere ndị okenye ga-eji họrọ ịkwa ụmụaka na ndị nọ n'afọ iri na ụma ọchị maka naanị nkwurịta okwu na ime ihe na sayensị mgbe ha nwere ike ime ihe dị mma kama". N'ọnwa Disemba 2019, Onye isi ala Trump kwara Thunberg emo ọzọ mgbe Time kpọrọ ya Onye nke Afọ maka afọ 2019, na-asị: "Ọ bụ ihe nzuzu. Greta ga-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya, wee soro enyi ya gaa na ezigbo ihe nkiri ochie! Chill Greta, Chill!" Thunberg zaghachiri site n'ịgbanwe akụkọ ndụ Twitter ya ka ọ bụrụ: "Onye nọ n'afọ iri na ụma na-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya. Ugbu a na-ajụ oyi ma na-ekiri ezigbo ihe nkiri ochie na enyi. " N'oge ntuli aka onye isi ala nke United States na 2020, Thunberg kwuru na Trump tweet "STOP THE COUNT!" na ederede: "Ọ bụ ihe nzuzu. Donald ga-arụ ọrụ na nsogbu nchịkwa iwe ya, wee soro enyi ya gaa na ezigbo ihe nkiri ochie! Chill Donald, Chill!"
N’ọnwa 2019, Putin kọwara Thunberg dị ka “nwa agbọghọ nwere obi oma na ezigbo obi”, ebe ọ na-atụ aro ka a na-emegharị ya iji jeere ọdịmma ndị ọzọ ozi. Putin katọrọ ya dị ka "onye na-amaghị nke ọma", na-agbakwụnye, sị: "Ọ dịghị onye kọwara Greta na ụwa nke oge a dị mgbagwoju anya ma dị iche iche na ndị mmadụ n'Africa ma ọ bụ n'ọtụtụ mba Eshia chọrọ ibi ndụ n'otu ọkwa akụ na ụba dị na Sweden." N'otu aka ahụ mmeghachi omume ya na Trump, Thunberg melitere ihe o dere na Twitter ya iji gosipụta nkọwa Putin banyere ya. Na Disemba afọ 2019, Thunberg tweeted: "A na-egbu ụmụ amaala n'ezie maka ịgbalị ichebe oke ọhịa pụọ na igbutu osisi n'ụzọ iwu na-akwadoghị. Ugboro ugboro. Ọ bụ ihe ihere na ụwa gbachiri nkịtị maka nke a." Mgbe a jụrụ ya banyere isiokwu a ụbọchị abụọ ka nkeỌktoba ahụ gasịrị, onye isi ala Brazil Jair Bolsonaro zara, sị: "Greta kwuru na ndị India na-anwụ n'ihi na ha na-agbalị ichebe Amazon. Ọ na-adọrọ mmasị ka ndị nta akụkọ na-enye ụda olu dị otú ahụ." N'otu ụbọchị ahụ, Thunberg gbanwere nkọwa Twitter ya ka ọ bụrụ pirralha, okwu Portuguese maka "brat" nke Bolsonar ji mee ihe.
N'ajụjụ ọnụ Mee 2019 ya na Suyin Haynes na Time, Thunberg kwuru okwu nkatọ o nwetara n'ịntanetị na-ekwu, sị: "Ọ bụ ihe na-atọ ọchị mgbe naanị ihe ndị mmadụ nwere ike ime bụ ịkwa gị emo, ma ọ bụ kwuo banyere ọdịdị gị ma ọ bụ ụdị gị, n'ihi na ọ pụtara na ha enweghị arụmụka ma ọ bụ ihe ọ bụla ọzọ ikwu." Onye bụbu osote onye isi ala US na onye ga-anọchi Trump bụ Joe Biden zaghachiri na tweet nke Onye isi ala Trump na-akwa Thunberg emo mgbe akpọrọ ya Onye nke Afọ 2019 site na tweeting na Trump: "Olee ụdị onye isi ala na-emegbu onye nọ n'afọ iri na ụma? @realDonaldTrump, ị nwere ike ịmụta ihe ole na ole site na Greta banyere ihe ọ pụtara ịbụ onye ndu."
Na 30 Machị 2021, European Commissioner for Climate Action Frans Timmermans kwuru na mgbasa ozi Twitter mgbe ọ gwachara Thunberg okwu na "The Commission ka na-etinye aka" n'ime ka Common Agricultural Policy "mezuo ebumnuche" nke European Green Deal.
===Akwụkwọ akụkọ===
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2019, Scott Walsman dere na Scientific American na ndị na-akatọ Thunberg "ebidowo mwakpo onwe", "na-emebi autism", na "na-adabere na mwakpo ad hominem iji belata mmetụta ya". N'ide akwụkwọ na The Guardian, Aditya Chakrabortty kwuru na ndị na-ede akwụkwọ akụkọ gụnyere Brendan O'Neill, Toby Young, blog Guido Fawkes, yana Helen Dale na Rod Liddle na The Spectator na The Sunday Times na-eme " mwakpo ọjọọ" na Thunberg. Onye na-eme ihe ngosi na British TV bụ Piers Morgan mekwara Thunberg ihe ọchị. Dị ka akụkụ nke ịgọnahụ mgbanwe ihu igwe ya, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Alternative for Germany (AfD) nke mba Germany wakporo Thunberg "n'ụzọ jọgburu onwe ya", dị ka Jakob Guhl, onye nnyocha maka Institute for Strategic Dialogue si kwuo.
Ihe odide Arron Banks na mgbasa ozi Twitter na-ekwu na "ihe mberede ụgbọ mmiri na-eme n'Ọgọst" kpasuru ọtụtụ ndị omeiwu Britain (Onye otu nzuko omeiwu), ndị ama ama na ndị gụrụ akwụkwọ. Tanja Bueltmann, onye nchoputa nke EU Citizens 'Champion, kwuru na ụlọ akụ arịọla "ịnwụ mmiri nke nwatakịrị" maka ntụrụndụ nke ya wee kwuo na ọtụtụ n'ime ndị na-awakpo Thunberg "bụ ndị nwoke na-acha ọcha n'etiti ndị si n'aka nri nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị.". N'ide akwụkwọ na The Guardian, Gaby Hinsliff, kwuru na Thunberg aghọwo "ihu ọhụrụ na agha ọdịbendị Brexit" na-arụ ụka na iwe nke mwakpo onwe onye nke ndị Brexiteers na Thunberg "na-enye ha ikuku oxygen nke mgbasa ozi".
Na Septemba 2019, Nick Gillespie dere na Reason na "Akụkọ akụkọ ihe mere eme Greta Thunberg nwere ike si n'obi mana ha ma ọ bụ nzaghachi jọgburu onwe ya nke ha na-enye bụ onye ndu maka ezigbo amụma gburugburu ebe obibi na ụwa nke na-abawanye ụba kwa ụbọchị.". N'ọnwa Ọgọstụ 2021, Yasmeen Serhan dere na The Atlantic na Thunberg aghọwo "ihe a na-elekwasị anya n'ọtụtụ ihe na-eduhie eduhie na nkata aghụghọ" site n'aka nri na aka nri, "gụnyere ngosipụta nke ya dị ka nwatakịrị e mebiri emebi, onye aka ekpe, na ọbụna onye Nazi".
==="Mmetụta Greta"===
[[File:GrèveClimatGenève-27sept2019-041-RuesBasses.jpg|thumb|Ọgbaghara ihu igwe na Septemba 2019 na Geneva]]
Thunberg akpaliwo ọtụtụ ndị ọgbọ ya nọ n'ụlọ akwụkwọ n'ihe a kọwara dị ka "mmetụta Greta". Na nzaghachi gbasara nkwuwa okwu ya, ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche ekwetawokwa mkpa ọ dị itinye uche na mgbanwe ihu igwe. Odeakwụkwọ na-ahụ maka gburugburu ebe obibi Britain, Michael Gove, kwuru, sị: “Mgbe m gere gị ntị, enwere m mmasị dị ukwuu, kamakwa ibu ọrụ na obi amamikpe. Abụ m ọgbọ ndị mụrụ gị, amakwaara m na anyị emebeghị nke ọma iji lebara ya anya. mgbanwe ihu igwe na nnukwu nsogbu gburugburu ebe obibi anyị nyere aka mepụta." Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọrụ Ed Miliband, bụ onye na-ahụ maka iwebata Iwu mgbanwe ihu igwe 2008, kwuru, sị: "Ị kpọtere anyị. Daalụ. Ndị na-eto eto niile na-arụ ọrụ n'ọrụ ejirila enyo mee obodo anyị. I kuziwo anyị ihe mmụta dị mkpa n'ezie, ị dị iche n'ìgwè mmadụ.".
N'ọnwa Febụwarị 2019, Thunberg sooro onye isi oche nke European Commission, Jean-Claude Juncker, kerịta otu oge, ebe o kwuru, sị: "N'oge ego ọzọ site n'afọ 2021 ruo 2027, euro anọ ọ bụla a na-emefu n'ime mmefu ego EU ga-aga n'ihu iji belata mgbanwe ihu igwe. " Nsogbu ihu igwe rụkwara ọrụ dị mkpa na ntuli aka ndị omeiwu Europe na Mee 2019 ka ndị Green party dekọrọ nsonaazụ kachasị mma ha, na-eme ka ọnụ ọgụgụ oche ndị MEP ha site n'ọnụ ọgụgụ ịrị ise na abụọ ruo ịrị asaa na abụọ . Ọtụtụ n'ime mmeri ndị ahụ sitere na mba ndị dị n'ebe ugwu Europe ebe ndị na-eto eto gara n'okporo ámá site n'ike mmụọ nsọ Thunberg.
N'ọnwa June 2019, nnyocha YouGov na Britain chọpụtara na nchegbu ọha na eze banyere gburugburu ebe obibi arịwo elu ruo n'ókè dị na UK ebe ọ bụ na Thunberg na Extinction Rebellion "gburu ụfụfụ nke ịgọnahụ". N'ọnwa Ọgọstụ 2019, mbipụta na ahịa nke akwụkwọ ụmụaka banyere nsogbu ihu igwe kwuru okpukpu abụọ ma e jiri ya tụnyere afọ gara aga. Ndị na-ebipụta akwụkwọ na-ekwu na nke a bụ "mmetụta Greta". N'ịbụ ndị Thunberg kpaliri, ndị ọrụ ebere bara ọgaranya na ndị na-etinye ego site na United States enyewo ihe dị ka dọla pụkụ narị isii iji kwado Extinction Rebellion na ndị otu ụlọ akwụkwọ iji guzobe Climate Emergency Fund. Trevor Neilson, otu n'ime ndị ọrụ ebere, kwuru na ndị guzobere atọ ahụ ga-akpọtụrụ ndị enyi n'etiti ndị ọgaranya zuru ụwa ọnụ iji nye onyinye "otu narị ugboro" karịa n'ime izu na ọnwa ndị na-abịa. N'ọnwa Disemba 2019, New Scientist kọwara mmetụta nke Thunberg na Extinction Rebellion nwere isi okwu: "Afọ ụwa tetara na mgbanwe ihu igwe."
Dị ka otu nnyocha n'afọ 2021 si kwuo, "ndị maara Greta Thunberg nke ọma nwere ebumnuche dị elu nke ime ihe n'otu iji belata okpomọkụ ụwa na nkwenkwe ndị siri ike na-eme ka mmekọrịta a dị n'etiti. Njikọ a n'etiti ịmara Greta Thunberg, nkwenye ịdị irè nke otu, na ebumnuche ime ihe n'otu dị ọbụna mgbe ị gbasịrị maka nkwado zuru oke nke ndị zaghachirinụ maka ọrụ ihu igwe."
===Flight shame===
Thunberg eduziwo mmegide na-efe efe, na-akwalite njem ụgbọ okporo ígwè na-efefe na gburugburu ebe obibi. Okwu a na-ejikọta ya na mmegharị a bụ flygskam ma ọ bụ "ihe ihere ịgba ọsọ". Ọ bụ ihe na-eme nke ndị mmadụ na-enwe nrụgide ọha na eze ka ha ghara ife efe n'ihi mmụba nke gas na-ekpo ọkụ nke ụlọ ọrụ ụgbọelu. Ọ bụ onye na-eme egwuregwu Olympic nke Sweden bụ Björn Ferry kwadoro ya na mbụ, mana ọ nwetakwara ume dị ukwuu mgbe Thunberg jụrụ ife efe na gburugburu ebe obibi. Thunberg kwadoro mkpọsa ahụ iji mee ka ọ ghara ife efe, ma mee ka ọ bụrụ akụkụ nke njem "njem ịma aka" ya na Europe na 2019. Sweden kọrọ na pasent anọ na njem ụgbọ elu n'ime ụlọ maka 2019 na mmụba na iji ụgbọ okporo ígwè eme ihe. BBC na-ekwu na mmegharị ahụ nwere ike belata ọganihu nke njem ụgbọ elu zuru ụwa ọnụ, mana Airbus na Boeing na-ekwu ete ha ka na-atụ anya ịbawanye na pasent anọ ruo afọ 2035. N'ọnwa Jụn afo6 2019, Swedish Railways (SJ) kọrọ na ọnụ ọgụgụ ndị Sweden na-eji ụgbọ okporo ígwè maka njem n'ime ụlọ ejirila pasent asatọ rịa elu site na afọ gara aga, na-egosipụta nchegbu ọha na eze na-arịwanye elu (nke gosipụtara na nyocha nke Swedish Railroad bipụtara) banyere mmetụta nke ife efe na ikuku CO2.
===X-Site sticker===
X-Site Energy Services nke Alberta, Canada nyere akwụkwọ mkpado, nke nwere aha ụlọ ọrụ ahụ na ya na onyinyo nke nwoke na-ejide eriri nwa agbọghọ mgbe ọ na-edina ya n'ike site n'azụ, na okwu "Greta" na onyinọ ahụ. Mgbe ahụ, Greta Thunberg dị afọ iri na asaa dere banyere ya na Twitter "Ha na-amalite ịbawanye obi nkoropụ. Nke a na-egosi na anyị na-emeri. " Ọ bụ ezie na onye isi njikwa nke X-Site kwuru na mbụ na ọ dịghị X-Sites, ma ọ bụ onye ọrụ X-Sate ọ bụla, tinyere aka n'ime ihe nkedo ahụ, X-Sise Energy mechara rịọ mgbaghara, na-ekweta na ha ekesa ya ma na-ekwuputa na ọ bụ ha mere ya n'ozuzu oke. Akwụkwọ ozi ahụ kwusiri ike na ha na-ebibi akwụkwọ ndị a maara ma na-eme mgbanwe nhazi iji gbochie ihe ndị ga-eme n'ọdịnihu.
===Na omenala na nka a ma ama===
E gosipụtara Thunberg na omenala na nka a ma ama. Greta and the Giants, akwụkwọ Zoë Tucker na Zoe Persico, nke Frances Lincoln Children's Books bipụtara, sitere n'ike mmụọ nsọ nke ndụ Thunberg. Onye America na-ese ihe Elizabeth Peyton họọrọ ihe osise ya nke 2019 Greta Thunberg dị ka ihe oyiyi na-eduga n'otu n'ime ihe ngosi ya. E gosipụtara ya n'ọtụtụ mgbidi. Na Bristol, ihe osise Thunberg dị mita 15 (49 ) nke onye na-ese ihe Jody Thomas, na-egosi ọkara ala nke ihu ya dị ka ọ dị n'okpuru mmiri na-arị elu kemgbe Mee 2019. E gosipụtara Thunberg na mkpuchi magazin Time na mbipụta May 2019, ebe a kọwara ya dị ka ihe nlereanya na otu n'ime "Ndị isi ọgbọ na-esote". Ya na mmadụ iri na ise ndị ọzọ gosipụtara n'ihu magazin ejiji Vogue nke onye nchịkọta akụkọ ọbịa Meghan, Duchess of Sussex, mepụtara na Septemba 2019.
E webatara ụfọdụ okwu Thunberg n'egwú. N'afọ 2019, Thunberg nyere aka n'ịtọpụta "The 1975", abụ nke otu egwu Bekee nke otu aha ahụ. Thunberg mechiri abụ ahụ site n'ịgba ume, sị: "Ya mere, onye ọ bụla nọ ebe ahụ, oge eruola ugbu a maka nnupụisi obodo. Oge eruola inupụ isi". Ego a ga-enweta ga-aga na Extinction Rebellion na arịrịọ Thunberg. Na Septemba 2019, John Meredith debere okwu UN Action Summit ya na death metal. Onye egwu Australia bụ Megan Washington na onye na-ede egwu bụ Robert Davidson jiri otu okwu ahụ 'otú ị si egwu' mee ihe, maka arụmọrụ na ihe omume na-enyocha ọdịnihu nke egwu. DJ Fatboy Slim mepụtara mashup nke okwu a na egwu egwu ya "Right Here, Right Now".
Make the World Greta Again bụ ihe ngosi nkeji iri atọ nke Vice wepụtara na-egosi ajụjụ ọnụ ya na ọtụtụ ndị isi ndị ntorobịa na-eme ngagharị iwe na Europe, ma na-egosi na March 2019 zuru ụwa ọnụ na-eme mkpesa.
N'afọ 2019, Thunberg jikọtara aka na ọrụ ebere ihu igwe a kpọrọ Project Pressure, n'ihe osise e mere n'ụlọ UN dị na New York na-eduga na UN Climate Action Summit nke gosipụtara olu ndị na-eto eto isii, nke gụnyere Thunberg n'onwe ya. Vizualised site Joseph Michael, nke Klaus Thymann dere na egwu site na Brian Eno, nkọwa ha bụ maka nsogbu ihu igwe na ihe ngwa ngwa a ga-eme iji belata nsonaazụ ya.
[[File:Project Pressure Voices For The Future. Photo Klaus Thymann.jpg|thumb|Ọrụ nrụgide olu maka ọdịnihu..]]
Na 29 Jenụwarị afọ 2020, Thunberg kwuru na o tinyere akwụkwọ maka akara ahịa aha ya, aha "Fridays for Future", na Skolstrejk för klimatet iji chebe òtù ya pụọ n'ihe nnweta azụmahịa. Ọ na-ekwu na ya enweghị mmasị na akara ahịa, mana "ọ dị mkpa ka eme ya" n'ihi na a na-eji aha ya na mmegharị ya eme ihe mgbe niile maka ebumnuche azụmahịa na-enwetaghị nkwenye ya.
Na Mee 2020, e gosipụtara Thunberg na vidiyo egwu Pearl Jam 'Retrograde'. Ọ na-apụta dị ka onye na-akọ akụkọ ọdịnihu, na foto dị na bọọlụ kristal ya na-egosi mmetụta dị egwu nke mgbanwe ihu igwe n'ọtụtụ mba.
Na 3 Septemba 2020, I Am Greta, ihe ngosi Hulu cinéma vérité-esque nwere ihe ngosi mbụ ya n'ụwa niile na Venice Film Festival. Onye duziri ihe nkiri ahụ bụ Nathan Grossman, onye ji aka ya rụọ ọrụ igwefoto na ngwá ọrụ ụda mgbe ọ na-echeta ọrụ ihu igwe nke Thunberg "site n'ụbọchị mbụ ọ nọrọ naanị ya n'ụlọ akwụkwọ ya n'ọnwa Ọgọstụ 2018, ruo na njem ụgbọ mmiri izu abụọ ya gafere Atlantic [Ocean site na Europe ruo New York City] iji gaa United Nations Climate Summit na Septemba 2019." Mgbe emere ya na Venice, ihe nkiri ahụ nwere ihe ngosi mbụ ya na North America na Toronto International Film Festival na 11 Septemba 2020, wee meghee na sinima gafee Europe, North America na Australia n'ọnwa Ọktoba. Hulu malitere igosi I am Greta na mba United States na Nọvemba 2020.
N'ọnwa Maachị afọ 2021, Mahadum Winchester guzobere ihe a tụrụ atụ nke Thunberg na ogige ụlọakwụkwọ ya.
Ụlọọrụ BBC Studios mere usoro atọ Greta Thunberg: A Year to Change the World, na atụmatụ nleta na mba dị iche iche hapụrụ n'ihi ọrịa COVID-19. A mara ọkwa maka mmepụta ya na Febụwarị afọ 2020, e gosipụtakwara usoro ihe nkiri ahụ n'ọnwa Eprel afọ 2021.
==Nsọpụrụ na onyinye==
Thunberg enwetala nsọpụrụ na ihe nrite n'oge mmemme ya. N’ọnwa Mee 2018, tupu ebido iku akwụkwọ ya, ọ bụ otu n’ime ndị meriri n’asọmpi mgbanwe mgbanwe ihu igwe nke Svenska Dagbladet (The Swedish Daily News) maka ndị na-eto eto. Thunberg ajụla ịga emume ma ọ bụ nata ihe nrite ma ọ bụrụ na ọ chọrọ ka ọ felie n'ụgbọ elu, dịka maka International Children's Peace Prize. Ọ natala ihe nrite site n'aka ndị NGO dị iche iche kamakwa site n'ụlọ ọrụ sayensị nke toro ihe ịga nke ọma ya n'ịkwalite mmata.
* Time's 25 most influential teenages of 2018, December 2018, a kwa afọ ndepụta chịkọtara site Time magazine nke ndị na-eto eto kachasị emetụta n'ụwa n'afọ ahụ.
* Akwụkwọ agụmakwụkwọ Fryshuset, 2018, maka Young Role Model of the Year.
* Ntinye aha Nobel Peace Prize, 2019, site n'aka ndị nnọchi anya atọ nke ndị omeiwu Norway. Ọzọkwa na 2020 site n'aka ndị omeiwu Sweden abụọ. A họpụtara ya na 2021.
* Swedish Woman of the Year (Årets Svenska Kvinna), March 2019, nke Swedish Women's Educational Association nyere "nwaanyị Sweden nke, site na ihe ọ rụzuru, nọchitere anya ma mee ka a mara Sweden nke taa n'ụwa ka ukwuu".
* Rachel Carson Prize, Machị 2019, nke enyere nwanyị nke gosipụtara onwe ya na ọrụ pụrụ iche maka gburugburu ebe obibi na Norway ma ọ bụ mba ụwa.
* Goldene Kamera ihe nkiri na ihe nrite telivishọn, March 2019, ihe nrite Climate Action pụrụ iche. Thunberg raara ihe nrite ahụ nye ndị na-eme ngagharị iwe megide mbibi nke Hambach Forest, nke igwu ala lignite na-eyi egwu.
* Fritt Ord Award, Eprel 2019, ya na Natur og Ungdom, nke "na-eme emume nnwere onwe ikwu okwu". Thunberg nyere òkè ya n'ime ego mmeri ahụ maka ikpe na-achọ ịkwụsị nchọpụta mmanụ Norwegian na Arctic.
* Time 100, Eprel 2019, site na magazin Time, ndepụta kwa afọ nke mmadụ 100 kachasị emetụta n'ụwa maka afọ ahụ.
* Laudato si' Prize, Eprel 2019, nke Milarepa Foundation nke Chile nyere ma họrọ ya site n'aka ndị otu Laudato Si' Group n'okpuru akwụkwọ ozi nke abụọ nke Pope Francis, "na-elekọta ụlọ anyị".
* Degree nsọpụrụ nke Doctor honoris causa (dr.h.c.), May 2019, nke Belgian, Mahadum Mons (Mons, Belgium) nyere maka "onyinye ... iji mee ka a mara banyere mmepe na-adịgide adịgide".
* Ambassador of Conscience Award, June 2019, ihe nrite kachasị mma nke Amnesty International, maka idu ndú ya na mmegharị ihu igwe, ya na Fridays for Future.
* Geddes Environment Medal, July 2019, site na Royal Scottish Geographical Society, maka "onyinye dị ịrịba ama, nyocha ma ọ bụ nkwukọrịta maka nchekwa na ichebe gburugburu ebe obibi na mmepe nke nkwado".
** Honorary Fellowship nke Royal Scottish Geographical Society, July 2019, na-enye Geddes award na-akpaghị aka.
* Right Livelihood Award, Septemba 2019, site na Right Livelibility Foundation ma mara dị ka Swedish Nobel Prize, otu n'ime ndị mmeri anọ nke 2019, "maka ịkpali na ịkwalite ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị chọrọ maka ime ihe ihu igwe ngwa ngwa na-egosipụta eziokwu sayensị. "
* Igodo nke obodo Montreal, Septemba 2019, site n'aka Onye isi obodo Montreal Valérie Plante.
* International Children's Peace Prize, October 2019, ya na Divina Maloum dị afọ iri na anọ si Cameroon, nke KidsRights Foundation nyere.
* Maphiyata echiyatan hin win (Nwanyị nke si n'eluigwe bịa), aha agbụrụ Lakota nyere, Ọktoba 2019, na Standing Rock Indian Reservation, na-eso nkwado maka mmegide pipeline Dakota Access, mgbe Tokata Iron Eyes, onye Lakota dị afọ iri na isii kpọrọ ya.
* Ihe nrite gburugburu ebe obibi nke Nordic Council, Ọktoba 2019. Thunberg jụrụ ịnabata onyinye ma ọ bụ ego nrite nke DKK 350,000 (€ 47,000 ka ọ na-erule Ọktoba 2019) na-ekwu na mba Nordic anaghị eme ihe zuru ezu iji belata ikuku.
* Time Person of the Year, December 2019, site na magazin Time, onye mbụ natara a mụrụ na narị afọ nke 21 na onye kachasị nta. Maka ihe ịga nke ọma na "mepụta mgbanwe omume zuru ụwa ọnụ, na-agbanwe ọtụtụ nde nchegbu na-edoghị anya, nke etiti abalị n'ime ihe omume zuru ụwa iche na-akpọ maka mgbanwe ngwa ngwa". Na: "N'ihi na ọ na-eme ka egwu banyere mmekọrịta mmadụ na ibe ya na naanị ụlọ anyị nwere, maka iwebata n'ụwa nke kewara ekewa olu nke gafere azụ na ókèala, maka igosi anyị ihe niile ọ nwere ike ịdị ka mgbe ọgbọ ọhụrụ na-eduga. "
* Glamour Woman of the Year Award 2019, 12 Nọvemba 2019, site na magazin Glamour. Jane Fonda nabatara ya, na-ehota Greta ka ọ na-ekwu "Ọ bụrụ na onye Sweden, onye nọ n'afọ iri na ụma, onye sayensị n'amaghị nke nwere ụlọ ahịa, jụrụ ife efe ma ọ dịghị mgbe ọ na-eyi ihe ntecha ma ọ bụ gaa onye na-edozi isi nwere ike ịhọrọ nwanyị nke Afọ site n'otu n'ime magazin ejiji kachasị ukwuu n'ụwa mgbe ahụ echere m na ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ dịghị ihe na-agaghị ekwe omume".
* Nature's 10, 2019, December 2019, ndepụta kwa afọ nke iri "ndị dị mkpa" na sayensị, nke akwụkwọ sayensị Nature mepụtara, kpọmkwem, maka ịbụ "ihe na-akpali ihu igwe: Onye Sweden nọ n'afọ iri na ụma [onye] butere sayensị ihu igwe n'ihu ka ọ na-ebute iwe nke ọgbọ ya".
* Ndepụta Forbes nke 100 ụmụ nwanyị kachasị ike n'ụwa, 2019
* Forbes 30 n'okpuru 30 Europe 2020 - Ndị Ọchụnta ego Ọha
* Human Act Award, na Earth Day, 22 Eprel 2020, site na Human Act Foundation, maka "mgbalị ya na-enweghị egwu na mkpebi siri ike iji mee ka ọtụtụ nde mmadụ gburugburu ụwa lụso mgbanwe ihu igwe ọgụ". E nyere ego mmeri USD100,000 na UNICEF ma jiri okpukpu abụọ mee ka Foundation ahụ gbasaa.
* Best in Activism (site na Tech & Innovation category) na 12th Shorty Awards, na 3 Mee 2020.
* Gulbenkian Prize for Humanity, na July 2020, onye mbụ natara onyinye a. Site na ntọala ya, Thunberg nyere ego mmeri € 1 nde "maka ọrụ ebere na-alụso nsogbu ihu igwe na gburugburu ebe obibi ọgụ na ịkwado ndị na-eche mmetụta kachasị njọ ihu, ọkachasị na Global South. "
* Onyinye Women in Youth Activism na 2021 Women of Europe Awards na 2 Disemba 2021. Ọ natara onyinye ahụ maka "nchịkwa obi ike ya na nkwado maka ikpe ziri ezi nke ihu igwe, mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nhazi obodo ndị ntorobịa".
* Honorary Doctor of Laws (LLD), 31 Mee 2021, nke Mahadum nke British Columbia, Okanagan Campus, nyere maka "nkwado mba ụwa ya maka ịma ndị isi ụwa aka ime ihe ozugbo megide mgbanwe ihu igwe".
==Ụdị ihe ekere eke ndị a kpọrọ aha iji sọpụrụ Thunberg==
A kọwaala ụdị ndị a ma nye ha aha Greta Thunberg:
* Nelloptodes gretae, by Michael Darby, Natural History Museum, UK, December 2019, a new species of beetle from Kenya in the family Ptiliidae. Its long antennae bear a passing resemblance to her braided pigtails.
* Craspedotropis gretathunbergae, by Schilthuizen et al., 2020, a new species of land snail from Borneo in the family Cyclophoridae.
* Thunberga greta, in a new genus Thunberga gen nov, both by Peter Jäger, June 2020, a new species of huntsman spider in the family Sparassidae . By 2021 the new Thunberga genus contained twenty-five newly described spiders, all from Madagascar and Mayotte, many in honour of other inspirational young people.
* Opacuincola gretathunbergae, by Verhaege & Haase, 2021, a new freshwater snail from New Zealand in the family Tateidae.
==Ọrụ==
* ''[[Scenes from the Heart]]'' (2018), with her sister, father and mother.
*{{cite book | last=Thunberg | first=Greta | title=[[No One Is Too Small to Make a Difference]]| publisher=Penguin Books | year=2019 | isbn=978-0-241-51457-3 | oclc=1196840691}} 96 pages. A collection of Thunberg's climate action speeches,<ref name="NoOneIsTooSmall">{{cite web|url=https://www.penguin.co.uk/books/315/315787/no-one-is-too-small-to-make-a-difference/9780141991740.html|title=No One Is Too Small to Make a Difference|publisher=Penguin Books UK|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190922073349/https://www.penguin.co.uk/books/315/315787/no-one-is-too-small-to-make-a-difference/9780141991740.html|archive-date=22 September 2019}}</ref> with the earnings being donated to charity.<ref>{{cite news|url=https://www.theguardian.com/environment/2019/may/24/you-ask-the-questions-greta-thunberg-interview-global-climate-strike|title=Send us your questions for climate activist Greta Thunberg|date=24 May 2019|newspaper=The Guardian|access-date=22 July 2019|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20190721233045/https://www.theguardian.com/environment/2019/may/24/you-ask-the-questions-greta-thunberg-interview-global-climate-strike|archive-date=21 July 2019}}</ref>
* {{cite web |url=http://whatwouldgretado.org/ |title=Greta Thunberg Speeches and Interviews |publisher=What Would Greta Do?|archive-url=https://web.archive.org/web/20200406155004/http://whatwouldgretado.org/ |archive-date=6 April 2020 }} An archived compilation of Thunberg's speeches and interviews, and IPCC Reports, up to March 2020
* {{cite web |last1=Thunberg |first1=Greta |title=The Disarming Case to Act Right Now on Climate Change |url=https://www.ted.com/talks/greta_thunberg_the_disarming_case_to_act_right_now_on_climate |website=[[TED (conference)|TED.com]] |location=Stockholm, Sweden |date=November 2019}}
*{{cite book | last1 = Ernman | first1 = Malena| last2 = Thunberg | first2 = Greta| last3 = Ernman | first3 = Beata| last4 = Thunberg | first4 = Svante| title=Our House Is on Fire: Scenes of a Family and a Planet in Crisis | publisher=Penguin Books | year=2021 | isbn=978-0-14-199288-4 | oclc=1179047026}} 288 pages
*Thunberg, Greta; [[Adriana Calderón|Calderón, Adriana]]; Jhumu, [[Farzana Faruk|Farzana Faruk]]; [[Eric Njuguna|Njuguna, Eric]] (2021-08-19). "[https://www.nytimes.com/2021/08/19/opinion/climate-un-report-greta-thunberg.html Opinion | This Is the World Being Left to Us by Adults]". ''The New York Times''. [[ISSN (identifier)|ISSN]] 0362-4331. Retrieved 2022-05-16.
==Hụkwa==
* Juliana v. United States, ikpe nke ndị ntorobịa 21 megide United States maka imebi ikike ndụ na nnwere onwe ha nke ukwuu, ma na-achọ ịmanye gọọmentị ịnakwere usoro iji belata gas na-ekpo ọkụ.
* Licypriya Kangujam bụ onye India na-ahụ maka gburugburu ebe obibi ụmụaka
* Severn Cullis-Suzuki dị ka onye na-eto eto bụkwa onye a ma ama na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na 1992
==Ọgụgụ ọzọ==
* {{cite web |work=The Conversation |url=https://theconversation.com/misogyny-male-rage-and-the-words-men-use-to-describe-greta-thunberg-124347 |title=Misogyny, male rage and the words men use to describe Greta Thunberg |first1=Camilla |last1=Nelson |first2=Meg |last2=Vertigan |date=30 September 2019}}
* {{cite interview |interviewer=[[Christiane Amanpour]] |date=1 February 2019 |url=https://edition.cnn.com/videos/tv/2019/02/01/amanpour-greta-thunberg.cnn |title=Climate activist: No gray area for survival |publisher=CNN}}
* {{cite news |url=https://www.kiro7.com/news/trending-now/who-is-greta-thunberg-the-16-year-old-climate-activist-from-sweden-/989625915 |title=Who is Greta Thunberg, the 16-year-old climate activist from Sweden? |first=Bob |last=D'Angelo |date=24 September 2019 |website=KIRO}}
* [https://www.youtube.com/watch?v=uRgJ-22S_Rs Mini-documentary] portraying Thunberg by [[Great Big Story]] (''YouTube'')
* [https://video.vice.com/en_us/video/vice-make-the-world-greta-again/5ca5f6cbbe40770ec567d7b7 Make The World Greta Again] A [[Vice Media|Vice]] documentary that follows Thunberg and the organisers of the school strikes for climate as they are cementing a worldwide movement ahead of their first global protest that took place on 15 March 2019.
* [https://time.com/person-of-the-year-2019-greta-thunberg/ ''Time's'' Person of the Year article on Thunberg]
==Ebensidee==
{{Reflist}}
==Njikọ mpụga==
{{sisterlinks|d=Q56434717|c=Category:Greta Thunberg|n=no|v=no|voy=no|m=no|mw=no|wikt=no|s=no|species=no|b=no}}
* {{instagram|gretathunberg}}
* {{Twitter|gretathunberg}}
* {{IMDb name|10361418}}
==Ebensidee==
{{Reflist}}
chmpg6jc7zeef9k7utevs1gyqxwxrkv
King of Boys: The Return of the King
0
19182
95123
2022-08-25T19:30:20Z
AfricanLibrarian
10741
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100746341|King of Boys: The Return of the King]]"
wikitext
text/x-wiki
'''''Eze ụmụ nwoke: Nlaghachi nke Eze''''' bụ usoro ihe nkiri nwere akụkụ asaa naanị. Ọ pụtara na afọ 2021, ọbụ [[Kemi Adetiba|Kemi Adetiba duziri]] ya. Ewepụtara ya n'ụbọchị nke iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọst n'afọ 2021. <ref>{{Cite web|author=Cocomello|first=Marco|date=2021-07-30|title=Everything New on Netflix This August|url=https://www.glitched.online/everything-new-on-netflix-this-august/|accessdate=2021-08-06|work=www.glitched.online|language=en-ZA}}</ref> Ọ pụtara naanị na Netflix dị ka usoro nke ihe nkiri maka ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mpụ nke Naijiria nke 2018, akpọrọ ''Eze nke Ụmụ nwoke .'' <ref name=":0" /> <ref>{{Cite web|date=2021-07-26|title=Kemi Adetiba announces release date for King of Boys sequel|url=https://punchng.com/kemi-adetiba-announces-release-date-for-king-of-boys-sequel/|accessdate=2021-08-06|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> [[Sola Sobowale]] na [[Toni Tones]] rụzigharịrị ọrụ ha dị ka Eniola Salami na Reminisce, [[Illbliss]], Akin Lewis, [[Osas Ighodaro]] na Keppy Ekpenyong gosipụtakwa ọrụ ha na ihe nkiri ahụ. Ndị ọzọ soo mee ihe nkiri nke a gụnyere [[Nse Ikpe-Etim]], Richard Mofe Damijo, Efa Iwara, Deyemi Okanlawon na Charly Boy . <ref name=":0">{{Cite web|author=Adekanye|first=Modupe|date=2021-07-26|title=King Of Boys: The Return Of The King Returns As 7-Episode Series|url=https://editor.guardian.ng/life/king-of-boys-the-return-of-the-king-returns-as-7-episode-series/|accessdate=2021-08-06|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
== Nkọwapụta ==
Usoro a gosipụtara Eniola Salami mgbe ọ lọtara ka ọ nọsịrị afọ ise n'ebe ọgbagara ọsọ. Ọ nweghị afọ ojuju na echiche n'atụmanya nke mmalite ndụ ọhụrụ, ọ malitere ma ga ghachi ngwa ngwa, na-achọ imezi aha ya site na onye ama ama n'eme ihe ọjọọ. Ọ chekwara na oga eme bụrụ onye ezigbo mmadụ nke na etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ziri ezi. Ma'na oge nke a ọchọrọ ọkwa dị elu karịa nke ọchọrọ na mbụ.
== Ndị mere ihe nkiri nke a ==
* [[Sola Sobowale]] dị ka Eniola Salami
* [[Toni Tones]] dị ka Eniola Salami mgbe ọdị n'nwata
* Reminisce ka Makanaki
* [[Illbliss]] dị ka Odogwu Malay
* Akin Lewis dị ka Aare Akinwande
* [[Osas Ighodaro]] dị ka Sade Bello
* Titi Kuti dị ka Ade Tiger
* Keppy Ekpeyong dị ka Onye isi ala Mumusa
* [[Nse Ikpe-Etim|Nse Ikpe Etim]] dị ka First Lady Jumoke Randle
* Richard Mofe-Damijo dị ka Reverend Ifeanyi
* Efa Iwara dị ka Dapo Banjo
* Deyemi Okanlawon dị ka Adetola Fashina
* Charly Boy dị ka Odudubariba
* Bimbo Manuel dị ka Maazị Mogaji
* Taiwo Ajai-Lycett dị ka Chief Mrs Randle
* Lord Frank dị ka Tunde Randle
{{Episode table|background=#C8A2C8|overall=|title=|director=|writer=|airdate=|released=y|episodes={{Episode list
|EpisodeNumber = 1
|Title = A King's Welcome
|DirectedBy = [[Kemi Adetiba]]
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = After being cleared of all charges, Eniola Salami returns to a hero's welcome in Nigeria. She declares her ambition to become the next governor of [[Lagos State]]. She engages in [[self-flagellation]] as she accuses herself for the death of her children. She discovers that half of the table members are no longer loyal to her. She visits her children's graves and then engages a crowd telling them that she's no politician but is fit to be governor because she is a product of her own hardwork. Eniola is often interjected by admonishment from her younger self and experiences continuous internal battles. Dapo Banjo, a journalist gets an anonymous tip and convinces his editor, Mr. Mogaji to let him write an expose on how Eniola gained her freedom.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 2
|Title = A Wounded Lion is Still a Lion
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Eniola's campgain is in full swing. She courts reverend Ifeanyi whose endorsement is highly revered. He however refuses Eniola's bribe. She takes her campgain activity to the market women but is ambushed by First Lady Jumoke Randle making her visibly angry. She visits the head of market people, the Iya Oloja who appears to be in support of Governor Randle. Odudubariba in a fit of anger declares that Eniola must acede to him as the new King. Eniola asks Ade Tiger for his opinion about her governorship aspiration; he informs her that her fixation on the election puts them at a loss in their other business as Odudubariba has taken over half the table.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 3
|Title = An Old Friend
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Eniola's campgain team try to convince her to announce upcoming nuptials in order to appear acceptable. This infuriates her. She meets with President Mumusa to ask for his support as his party's gubernatorial candidate and makes it clear that she was instrumental in his election as president. She vows to unseat him if he does not throw his weight behind her. Makanaki resurfaces.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 4
|Title = The Devil's Revenge
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Makanaki kills all his former goons. This is witnessed by 2 neighbourhood kids. The CMP party gubernatorial candidate steps down from the party ticket, leaving Eniola as the front runner. She accepts the party ticket and entertains questions from the press. Dapo Banjo asks why she was pardoned by the president and she denies any personal relationship with the president as her charges were dropped and she was not pardoned. He also asks why she is referred to as the "King of Boys" to which she responds that she came from the streets and will accept any moniker bestowed upon her. Eniola takes a meeting with the First Lady and the meeting ends in deadlock. The First Lady seeks help from Aare and the governors mother. Odogwu questions the boy that witnessed Makanaki's deeds.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 5
|Title = Walls Closing In
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Dapo Banjo interviews inspector Gobir who rebukes him. He goes backed to his office and realises that he missed a parcel bomb by a hair's breath. Odogwu informs Eniola that someone has been going around killing their goons, ransacking their warehouses and impersonating Makanaki. She asks him if Makanaki's body was burnt. Eniola meets up with Mr. Gobir. Dapo's boss tries to convince him to stop chasing the story about Eniola and the president as he was almost killed but Dapo is convinced that he is closing in on the story. Makanaki visits a [[Babalawo]] and prays for the defeat of his enemies and to be crowned the King of Boys. Odogwu calls a truce meeting where he declares that a war is being waged against members of the table and suggests that Eniola is too busy with her gubernatorial aspirations. Ade Tiger meets up with a mystery woman who suggests that he worked for the Aare in Eniola's absence and is now a [[double agent]]. Eniola attends a table meeting by proxy.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 6
|Title = Trouble Sleep...
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = The table resolves to help the president win his reelection and to help Eniola win her gubernatorial seat in exchange for her crown and throne. She attends a debate where the First Lady confronts her and threatens to expose Eniola. Eniola reveals the first lady's past as a prostitiute. While at the debate, Eniola's SUV is rigged with a bomb. Makanaki and his goons attack Eniola and the bomb detonates. Ade Tiger frames Boxer for planting the bomb. Eniola stabs Boxer. Eniola pays Aare a surprise visit and presents him Boxer's eyes, leaving him bewildered. Makanaki reveals himself to Odogwu.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 7
|Title = A Handover Ritual
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Odogwu runs home and finds that his family has been killed. Makanaki follows him and kills him. Ade Tiger grants Dapo Banjo a tell-all interview and reveals to Dapo Banjo that he double-crossed her because she does not appreciate loyalty despite their longstanding history. Eniola confronts Reverend Ifeanyi with details from his past and in turn wins his endorsement. In a turn of events, Mr. Mogaji grants a press conference implicating Dapo as being an instrument of the First Lady to hurt Eniola and other opponent's campaign. Dapo confronts Mr. Mogaji. The First Lady is thrown out of the government house. Whilst election results are coming in, Eniola attends a table meeting and Ade Tiger appeared to have turned against Eniola. Eniola pleads to do a proper handover ritual before she gets killed and in a plot twist, she commands Ade Tiger to kill all the table members and presents Makanaki as her successor. Following her election victory, she returns home to felicitations. In a post credits scene, Aare is killed by Makanaki's ninja lady.
|LineColor = C8A2C8
}}}}
== Mmepụta na mwepụta ==
N'ọnwa Septemba n'afọ 2020, ekwuputara na Netflix kwadoro mmepụta nke ''King of Boys 2'' dị ka usoro nke ihe nkiri ime mpụ nke emere na afọ 2018 site n'aka Kemi Adetiba. Ekwuru na ihe nkiri ahụ ga egosi ndị ochie soro na agba nke mbụ ya na ndị ọhụrụ. <ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-09-21|title=Netflix approves ‘Citation’,‘Òlòtūré’, ‘King of Boys 2’, one original Nigerian series|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/416254-netflix-approves-citationoloture-king-of-boys-2-one-original-nigerian-series.html|accessdate=2021-08-17|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref> Emebere ya mbụ ka ọ bụrụ ihe nkiri mana emechara mee ya ka ọdị na ụdị usoro ihe nyonyo, televishọn. <ref name=":1">{{Cite web|author=Anita Patrick|title=Netflix first original series from Nigeria drops highly anticipated trailer|url=https://www.cnn.com/2021/08/16/africa/king-of-boys-the-return-of-the-king-netflix-trailer-intl/index.html|accessdate=2021-08-16|work=CNN}}</ref> E wepụtara obere ihe ngosi nkeji anọ nke ihe nkiri ahụ na mbọchị iri na isii n'ọnwa Septemba n'afọ 2020. <ref>{{Cite web|author=Bada|first=Gbenga|date=2020-09-21|title=Kemi Adetiba’s King Of Boys sequel gets tongues wagging|url=https://thenationonlineng.net/kemi-adetibas-king-of-boys-sequel-gets-tongues-wagging/|accessdate=2021-08-06|work=[[The Nation (Nigeria)]]|language=en-US}}</ref> E ji ọnwa atọ wee mee ihe nkiri nke a nke kwụsịrị na mbọchị atọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2020. <ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2020-11-04|title=Kemi Adetiba confirms filming has wrapped up for 'King of Boys 2'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/kemi-adetiba-confirms-filming-has-wrapped-up-for-king-of-boys-2/eng188z|accessdate=2021-08-06|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> E wepụtara ya n'ozụzụ oke ya na Mọnde, mbọchị iri na isii n'ọnwa Ọgọst n'afọ 2021. <ref name=":1" /> E wepụtara ya naanị na Netflix n'mbọchị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọst, n'afọ 2021. <ref name=":2">{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-08-27|title='KOB: The Return of the King' [Pulse Movie Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/kob-the-return-of-the-king-pulse-movie-review/wpqwpt2|accessdate=2021-08-28|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
Toni Tones jiri usoro ime ihe maka ọrụ ya ka ọwere dị ka Eniola na-eto eto. Ọ ga mụọ asụsụ Yoruba n'ihi ọkwu ya na ihe nkiri nke a dị n'asụsụ ahụ. Ọ bụ Dele Adetiba kụziiri ya ihe nke a. <ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-08-30|title=King of Boys : Toni Tones details injuries from filming film and series|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/king-of-boys-toni-tones-details-injuries-from-filming-film-and-series/5l4kbg8|accessdate=2021-08-31|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
== Nnabata ==
Sola Sobowale nwetara otuto nke ukwuu maka ime ihe nkiri nke ahụ. <ref name=":3">{{Cite web|author=Adebayo|first=Tireni|date=2021-08-27|title=KOB Movie Review: Is the 'Return Of The King' worth the hype and your time?|url=https://www.kemifilani.ng/2021/08/king-of-boys-movie-review-is-the-return-of-the-king-worth-your-time.html|accessdate=2021-08-28|work=Kemi Filani News|language=en-GB}}</ref> Na ntụle nke edere na ''Pulse Nigeria'', Precious Nwogu dere "'''Nlọghachi nke Eze''<nowiki/>' gosipụtara nkwa ya ma gbasie mbọ ike site na nkọwa nke na ezuchaghị oke, nke n'adịghịcha mma na nke ndị soo mee ihe nkiri nke a na adịghịcha oke ụtọ. Isi atụmatụ na-eso asọmpi ịzọ ọchịchị gọvanọ na ọgụ ike nke Eniola na Randles mere ka ihe nkiri nke a doo anya, dị ọhụrụ ma nye aka akụkọ ihe a na egosi di ụtọ na ntị na anya n'usoro ihe omume asaa nile nke ihe nkir ahụ." <ref name=":2">{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-08-27|title='KOB: The Return of the King' [Pulse Movie Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/kob-the-return-of-the-king-pulse-movie-review/wpqwpt2|accessdate=2021-08-28|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Onye nyocha maka ''Culture Custodian'' kwuru na akụkọ nke dị n'okirikiri Dapo Banjo na ezinụlọ ya dị ogologo ma “karịa akarịa” ebe ụzọ esi wedata akụkọ maka Makanaki dị ka onye ọjọ ala adịghị mma. Onye nyocha ahụ kwubiri na "N'ikpeazụ, nchere nke echere ka ''Nlaghachi nke Eze'' pụta kwesịrị ekwesị!" <ref>{{Cite web|author=Udodiong|first=Inem|date=2021-08-27|title=Review: ‘King of Boys: The Return of the King’ Is Worth The Wait|url=https://culturecustodian.com/king-of-boys-the-return-of-the-king-is-worth-the-wait-review/|accessdate=2021-08-28|work=The Culture Custodian (Est. 2014)|language=en-US}}</ref> Na akụkọ ọzọ, onye nyocha sitere ''n'akụkọ KemiFilani'' toro Adetiba maka iji ọkụ, onyinyo na iji akụkụ dị iche iche see foto. O kwukwara na "N'ikpeazụ, ihe ndị a na egosipụta oke ụda ihe nkiri KOB dara; a na'm enye ''Nlaghachi nke Eze'' akara narị pasentị." <ref name=":3" /> Onye ''nyocha nke Pulse Nigeria'' kwuru na "' ''Nlaghachi nke Eze'' ' jiri oke ọkụ dị elu wepụ ya ihe omimi." <ref name=":2" /> Otu onye nyocha nke <nowiki><i id="mwbA">Daily Trust</i></nowiki> kwuru na ihe nkiri a juputara na akụkọ nke dị oke ogologo dị ka ọ na -adịkarị na ejiji Nollywood. <ref>{{Cite web|title=The Return of the King reveals Nigeria’s political dirty games|url=https://dailytrust.com/the-return-of-the-king-reveals-nigerias-political-dirty-games|accessdate=2021-09-14|work=Daily Trust|language=en}}</ref> Onye nyocha maka <nowiki><i id="mwcQ">The Cable</i></nowiki> toro ime ihe nkiri ahụ, na ekwupụta na onweghị "ihe na -emebiga ihe ókè ma ọ bụ ihe na -adịghị mma" na ya ewepụ Titi Kuti na Charly Boy. Onye nyocha ahụ nyekwara ''KOB'' otuto maka isiokwu na mkparịta ụka mana o nyere ọkwa dị ala maka egwu ejiri mee ihe nkiri ahụ, ihe ụfọdụ anya n'ahụ na mmetụta ụda. <ref>{{Cite web|author=Alade|first=Jide|date=2021-09-03|title=King of Boys 2: Why it is a 6/10 for me|url=https://www.thecable.ng/king-of-boys-2-why-it-is-a-6-10-for-me|accessdate=2021-09-14|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
== Ntụrụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|15192042}}
m9o93b6eey60sskrsxnmpnjko3ofwr6
95124
95123
2022-08-25T19:48:51Z
AfricanLibrarian
10741
Adjusted space #AfLibWk
wikitext
text/x-wiki
'''''Eze ụmụ nwoke: Nlaghachi nke Eze''''' bụ usoro ihe nkiri nwere akụkụ asaa naanị. Ọ pụtara na afọ 2021, ọbụ [[Kemi Adetiba|Kemi Adetiba duziri]] ya. Ewepụtara ya n'ụbọchị nke iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọst n'afọ 2021. <ref>{{Cite web|author=Cocomello|first=Marco|date=2021-07-30|title=Everything New on Netflix This August|url=https://www.glitched.online/everything-new-on-netflix-this-august/|accessdate=2021-08-06|work=www.glitched.online|language=en-ZA}}</ref> Ọ pụtara naanị na Netflix dị ka usoro nke ihe nkiri maka ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mpụ nke Naijiria nke 2018, akpọrọ ''Eze nke Ụmụ nwoke .'' <ref name=":0" /> <ref>{{Cite web|date=2021-07-26|title=Kemi Adetiba announces release date for King of Boys sequel|url=https://punchng.com/kemi-adetiba-announces-release-date-for-king-of-boys-sequel/|accessdate=2021-08-06|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> [[Sola Sobowale]] na [[Toni Tones]] rụzigharịrị ọrụ ha dị ka Eniola Salami na Reminisce, [[Illbliss]], Akin Lewis, [[Osas Ighodaro]] na Keppy Ekpenyong gosipụtakwa ọrụ ha na ihe nkiri ahụ. Ndị ọzọ soo mee ihe nkiri nke a gụnyere [[Nse Ikpe-Etim]], Richard Mofe Damijo, Efa Iwara, Deyemi Okanlawon na Charly Boy.<ref name=":0">{{Cite web|author=Adekanye|first=Modupe|date=2021-07-26|title=King Of Boys: The Return Of The King Returns As 7-Episode Series|url=https://editor.guardian.ng/life/king-of-boys-the-return-of-the-king-returns-as-7-episode-series/|accessdate=2021-08-06|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
== Nkọwapụta ==
Usoro a gosipụtara Eniola Salami mgbe ọ lọtara ka ọ nọsịrị afọ ise n'ebe ọgbagara ọsọ. Ọ nweghị afọ ojuju na echiche n'atụmanya nke mmalite ndụ ọhụrụ, ọ malitere ma ga ghachi ngwa ngwa, na-achọ imezi aha ya site na onye ama ama n'eme ihe ọjọọ. Ọ chekwara na oga eme bụrụ onye ezigbo mmadụ nke na etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ziri ezi. Ma'na oge nke a ọchọrọ ọkwa dị elu karịa nke ọchọrọ na mbụ.
== Ndị mere ihe nkiri nke a ==
* [[Sola Sobowale]] dị ka Eniola Salami
* [[Toni Tones]] dị ka Eniola Salami mgbe ọdị n'nwata
* Reminisce ka Makanaki
* [[Illbliss]] dị ka Odogwu Malay
* Akin Lewis dị ka Aare Akinwande
* [[Osas Ighodaro]] dị ka Sade Bello
* Titi Kuti dị ka Ade Tiger
* Keppy Ekpeyong dị ka Onye isi ala Mumusa
* [[Nse Ikpe-Etim|Nse Ikpe Etim]] dị ka First Lady Jumoke Randle
* Richard Mofe-Damijo dị ka Reverend Ifeanyi
* Efa Iwara dị ka Dapo Banjo
* Deyemi Okanlawon dị ka Adetola Fashina
* Charly Boy dị ka Odudubariba
* Bimbo Manuel dị ka Maazị Mogaji
* Taiwo Ajai-Lycett dị ka Chief Mrs Randle
* Lord Frank dị ka Tunde Randle
{{Episode table|background=#C8A2C8|overall=|title=|director=|writer=|airdate=|released=y|episodes={{Episode list
|EpisodeNumber = 1
|Title = A King's Welcome
|DirectedBy = [[Kemi Adetiba]]
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = After being cleared of all charges, Eniola Salami returns to a hero's welcome in Nigeria. She declares her ambition to become the next governor of [[Lagos State]]. She engages in [[self-flagellation]] as she accuses herself for the death of her children. She discovers that half of the table members are no longer loyal to her. She visits her children's graves and then engages a crowd telling them that she's no politician but is fit to be governor because she is a product of her own hardwork. Eniola is often interjected by admonishment from her younger self and experiences continuous internal battles. Dapo Banjo, a journalist gets an anonymous tip and convinces his editor, Mr. Mogaji to let him write an expose on how Eniola gained her freedom.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 2
|Title = A Wounded Lion is Still a Lion
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Eniola's campgain is in full swing. She courts reverend Ifeanyi whose endorsement is highly revered. He however refuses Eniola's bribe. She takes her campgain activity to the market women but is ambushed by First Lady Jumoke Randle making her visibly angry. She visits the head of market people, the Iya Oloja who appears to be in support of Governor Randle. Odudubariba in a fit of anger declares that Eniola must acede to him as the new King. Eniola asks Ade Tiger for his opinion about her governorship aspiration; he informs her that her fixation on the election puts them at a loss in their other business as Odudubariba has taken over half the table.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 3
|Title = An Old Friend
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Eniola's campgain team try to convince her to announce upcoming nuptials in order to appear acceptable. This infuriates her. She meets with President Mumusa to ask for his support as his party's gubernatorial candidate and makes it clear that she was instrumental in his election as president. She vows to unseat him if he does not throw his weight behind her. Makanaki resurfaces.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 4
|Title = The Devil's Revenge
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Makanaki kills all his former goons. This is witnessed by 2 neighbourhood kids. The CMP party gubernatorial candidate steps down from the party ticket, leaving Eniola as the front runner. She accepts the party ticket and entertains questions from the press. Dapo Banjo asks why she was pardoned by the president and she denies any personal relationship with the president as her charges were dropped and she was not pardoned. He also asks why she is referred to as the "King of Boys" to which she responds that she came from the streets and will accept any moniker bestowed upon her. Eniola takes a meeting with the First Lady and the meeting ends in deadlock. The First Lady seeks help from Aare and the governors mother. Odogwu questions the boy that witnessed Makanaki's deeds.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 5
|Title = Walls Closing In
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Dapo Banjo interviews inspector Gobir who rebukes him. He goes backed to his office and realises that he missed a parcel bomb by a hair's breath. Odogwu informs Eniola that someone has been going around killing their goons, ransacking their warehouses and impersonating Makanaki. She asks him if Makanaki's body was burnt. Eniola meets up with Mr. Gobir. Dapo's boss tries to convince him to stop chasing the story about Eniola and the president as he was almost killed but Dapo is convinced that he is closing in on the story. Makanaki visits a [[Babalawo]] and prays for the defeat of his enemies and to be crowned the King of Boys. Odogwu calls a truce meeting where he declares that a war is being waged against members of the table and suggests that Eniola is too busy with her gubernatorial aspirations. Ade Tiger meets up with a mystery woman who suggests that he worked for the Aare in Eniola's absence and is now a [[double agent]]. Eniola attends a table meeting by proxy.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 6
|Title = Trouble Sleep...
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = The table resolves to help the president win his reelection and to help Eniola win her gubernatorial seat in exchange for her crown and throne. She attends a debate where the First Lady confronts her and threatens to expose Eniola. Eniola reveals the first lady's past as a prostitiute. While at the debate, Eniola's SUV is rigged with a bomb. Makanaki and his goons attack Eniola and the bomb detonates. Ade Tiger frames Boxer for planting the bomb. Eniola stabs Boxer. Eniola pays Aare a surprise visit and presents him Boxer's eyes, leaving him bewildered. Makanaki reveals himself to Odogwu.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 7
|Title = A Handover Ritual
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Odogwu runs home and finds that his family has been killed. Makanaki follows him and kills him. Ade Tiger grants Dapo Banjo a tell-all interview and reveals to Dapo Banjo that he double-crossed her because she does not appreciate loyalty despite their longstanding history. Eniola confronts Reverend Ifeanyi with details from his past and in turn wins his endorsement. In a turn of events, Mr. Mogaji grants a press conference implicating Dapo as being an instrument of the First Lady to hurt Eniola and other opponent's campaign. Dapo confronts Mr. Mogaji. The First Lady is thrown out of the government house. Whilst election results are coming in, Eniola attends a table meeting and Ade Tiger appeared to have turned against Eniola. Eniola pleads to do a proper handover ritual before she gets killed and in a plot twist, she commands Ade Tiger to kill all the table members and presents Makanaki as her successor. Following her election victory, she returns home to felicitations. In a post credits scene, Aare is killed by Makanaki's ninja lady.
|LineColor = C8A2C8
}}}}
== Mmepụta na mwepụta ==
N'ọnwa Septemba n'afọ 2020, ekwuputara na Netflix kwadoro mmepụta nke ''King of Boys 2'' dị ka usoro nke ihe nkiri ime mpụ nke emere na afọ 2018 site n'aka Kemi Adetiba. Ekwuru na ihe nkiri ahụ ga egosi ndị ochie soro na agba nke mbụ ya na ndị ọhụrụ. <ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-09-21|title=Netflix approves ‘Citation’,‘Òlòtūré’, ‘King of Boys 2’, one original Nigerian series|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/416254-netflix-approves-citationoloture-king-of-boys-2-one-original-nigerian-series.html|accessdate=2021-08-17|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref> Emebere ya mbụ ka ọ bụrụ ihe nkiri mana emechara mee ya ka ọdị na ụdị usoro ihe nyonyo, televishọn. <ref name=":1">{{Cite web|author=Anita Patrick|title=Netflix first original series from Nigeria drops highly anticipated trailer|url=https://www.cnn.com/2021/08/16/africa/king-of-boys-the-return-of-the-king-netflix-trailer-intl/index.html|accessdate=2021-08-16|work=CNN}}</ref> E wepụtara obere ihe ngosi nkeji anọ nke ihe nkiri ahụ na mbọchị iri na isii n'ọnwa Septemba n'afọ 2020. <ref>{{Cite web|author=Bada|first=Gbenga|date=2020-09-21|title=Kemi Adetiba’s King Of Boys sequel gets tongues wagging|url=https://thenationonlineng.net/kemi-adetibas-king-of-boys-sequel-gets-tongues-wagging/|accessdate=2021-08-06|work=[[The Nation (Nigeria)]]|language=en-US}}</ref> E ji ọnwa atọ wee mee ihe nkiri nke a nke kwụsịrị na mbọchị atọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2020. <ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2020-11-04|title=Kemi Adetiba confirms filming has wrapped up for 'King of Boys 2'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/kemi-adetiba-confirms-filming-has-wrapped-up-for-king-of-boys-2/eng188z|accessdate=2021-08-06|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> E wepụtara ya n'ozụzụ oke ya na Mọnde, mbọchị iri na isii n'ọnwa Ọgọst n'afọ 2021. <ref name=":1" /> E wepụtara ya naanị na Netflix n'mbọchị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọst, n'afọ 2021. <ref name=":2">{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-08-27|title='KOB: The Return of the King' [Pulse Movie Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/kob-the-return-of-the-king-pulse-movie-review/wpqwpt2|accessdate=2021-08-28|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
Toni Tones jiri usoro ime ihe maka ọrụ ya ka ọwere dị ka Eniola na-eto eto. Ọ ga mụọ asụsụ Yoruba n'ihi ọkwu ya na ihe nkiri nke a dị n'asụsụ ahụ. Ọ bụ Dele Adetiba kụziiri ya ihe nke a. <ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-08-30|title=King of Boys : Toni Tones details injuries from filming film and series|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/king-of-boys-toni-tones-details-injuries-from-filming-film-and-series/5l4kbg8|accessdate=2021-08-31|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
== Nnabata ==
Sola Sobowale nwetara otuto nke ukwuu maka ime ihe nkiri nke ahụ. <ref name=":3">{{Cite web|author=Adebayo|first=Tireni|date=2021-08-27|title=KOB Movie Review: Is the 'Return Of The King' worth the hype and your time?|url=https://www.kemifilani.ng/2021/08/king-of-boys-movie-review-is-the-return-of-the-king-worth-your-time.html|accessdate=2021-08-28|work=Kemi Filani News|language=en-GB}}</ref> Na ntụle nke edere na ''Pulse Nigeria'', Precious Nwogu dere "'''Nlọghachi nke Eze''<nowiki/>' gosipụtara nkwa ya ma gbasie mbọ ike site na nkọwa nke na ezuchaghị oke, nke n'adịghịcha mma na nke ndị soo mee ihe nkiri nke a na adịghịcha oke ụtọ. Isi atụmatụ na-eso asọmpi ịzọ ọchịchị gọvanọ na ọgụ ike nke Eniola na Randles mere ka ihe nkiri nke a doo anya, dị ọhụrụ ma nye aka akụkọ ihe a na egosi di ụtọ na ntị na anya n'usoro ihe omume asaa nile nke ihe nkir ahụ." <ref name=":2">{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-08-27|title='KOB: The Return of the King' [Pulse Movie Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/kob-the-return-of-the-king-pulse-movie-review/wpqwpt2|accessdate=2021-08-28|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Onye nyocha maka ''Culture Custodian'' kwuru na akụkọ nke dị n'okirikiri Dapo Banjo na ezinụlọ ya dị ogologo ma “karịa akarịa” ebe ụzọ esi wedata akụkọ maka Makanaki dị ka onye ọjọ ala adịghị mma. Onye nyocha ahụ kwubiri na "N'ikpeazụ, nchere nke echere ka ''Nlaghachi nke Eze'' pụta kwesịrị ekwesị!" <ref>{{Cite web|author=Udodiong|first=Inem|date=2021-08-27|title=Review: ‘King of Boys: The Return of the King’ Is Worth The Wait|url=https://culturecustodian.com/king-of-boys-the-return-of-the-king-is-worth-the-wait-review/|accessdate=2021-08-28|work=The Culture Custodian (Est. 2014)|language=en-US}}</ref> Na akụkọ ọzọ, onye nyocha sitere ''n'akụkọ KemiFilani'' toro Adetiba maka iji ọkụ, onyinyo na iji akụkụ dị iche iche see foto. O kwukwara na "N'ikpeazụ, ihe ndị a na egosipụta oke ụda ihe nkiri KOB dara; a na'm enye ''Nlaghachi nke Eze'' akara narị pasentị." <ref name=":3" /> Onye ''nyocha nke Pulse Nigeria'' kwuru na "' ''Nlaghachi nke Eze'' ' jiri oke ọkụ dị elu wepụ ya ihe omimi." <ref name=":2" /> Otu onye nyocha nke <nowiki><i id="mwbA">Daily Trust</i></nowiki> kwuru na ihe nkiri a juputara na akụkọ nke dị oke ogologo dị ka ọ na -adịkarị na ejiji Nollywood. <ref>{{Cite web|title=The Return of the King reveals Nigeria’s political dirty games|url=https://dailytrust.com/the-return-of-the-king-reveals-nigerias-political-dirty-games|accessdate=2021-09-14|work=Daily Trust|language=en}}</ref> Onye nyocha maka <nowiki><i id="mwcQ">The Cable</i></nowiki> toro ime ihe nkiri ahụ, na ekwupụta na onweghị "ihe na -emebiga ihe ókè ma ọ bụ ihe na -adịghị mma" na ya ewepụ Titi Kuti na Charly Boy. Onye nyocha ahụ nyekwara ''KOB'' otuto maka isiokwu na mkparịta ụka mana o nyere ọkwa dị ala maka egwu ejiri mee ihe nkiri ahụ, ihe ụfọdụ anya n'ahụ na mmetụta ụda. <ref>{{Cite web|author=Alade|first=Jide|date=2021-09-03|title=King of Boys 2: Why it is a 6/10 for me|url=https://www.thecable.ng/king-of-boys-2-why-it-is-a-6-10-for-me|accessdate=2021-09-14|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
== Ntụrụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|15192042}}
gbqfdvgxpxq4qcitx76huflkyel38rc
95125
95124
2022-08-25T19:52:58Z
Nzechimere
13295
Tinyere databox
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''''Eze ụmụ nwoke: Nlaghachi nke Eze''''' bụ usoro ihe nkiri nwere akụkụ asaa naanị. Ọ pụtara na afọ 2021, ọbụ [[Kemi Adetiba|Kemi Adetiba duziri]] ya. Ewepụtara ya n'ụbọchị nke iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọst n'afọ 2021. <ref>{{Cite web|author=Cocomello|first=Marco|date=2021-07-30|title=Everything New on Netflix This August|url=https://www.glitched.online/everything-new-on-netflix-this-august/|accessdate=2021-08-06|work=www.glitched.online|language=en-ZA}}</ref> Ọ pụtara naanị na Netflix dị ka usoro nke ihe nkiri maka ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mpụ nke Naijiria nke 2018, akpọrọ ''Eze nke Ụmụ nwoke .'' <ref name=":0" /> <ref>{{Cite web|date=2021-07-26|title=Kemi Adetiba announces release date for King of Boys sequel|url=https://punchng.com/kemi-adetiba-announces-release-date-for-king-of-boys-sequel/|accessdate=2021-08-06|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> [[Sola Sobowale]] na [[Toni Tones]] rụzigharịrị ọrụ ha dị ka Eniola Salami na Reminisce, [[Illbliss]], Akin Lewis, [[Osas Ighodaro]] na Keppy Ekpenyong gosipụtakwa ọrụ ha na ihe nkiri ahụ. Ndị ọzọ soo mee ihe nkiri nke a gụnyere [[Nse Ikpe-Etim]], Richard Mofe Damijo, Efa Iwara, Deyemi Okanlawon na Charly Boy.<ref name=":0">{{Cite web|author=Adekanye|first=Modupe|date=2021-07-26|title=King Of Boys: The Return Of The King Returns As 7-Episode Series|url=https://editor.guardian.ng/life/king-of-boys-the-return-of-the-king-returns-as-7-episode-series/|accessdate=2021-08-06|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
== Nkọwapụta ==
Usoro a gosipụtara Eniola Salami mgbe ọ lọtara ka ọ nọsịrị afọ ise n'ebe ọgbagara ọsọ. Ọ nweghị afọ ojuju na echiche n'atụmanya nke mmalite ndụ ọhụrụ, ọ malitere ma ga ghachi ngwa ngwa, na-achọ imezi aha ya site na onye ama ama n'eme ihe ọjọọ. Ọ chekwara na oga eme bụrụ onye ezigbo mmadụ nke na etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ziri ezi. Ma'na oge nke a ọchọrọ ọkwa dị elu karịa nke ọchọrọ na mbụ.
== Ndị mere ihe nkiri nke a ==
* [[Sola Sobowale]] dị ka Eniola Salami
* [[Toni Tones]] dị ka Eniola Salami mgbe ọdị n'nwata
* Reminisce ka Makanaki
* [[Illbliss]] dị ka Odogwu Malay
* Akin Lewis dị ka Aare Akinwande
* [[Osas Ighodaro]] dị ka Sade Bello
* Titi Kuti dị ka Ade Tiger
* Keppy Ekpeyong dị ka Onye isi ala Mumusa
* [[Nse Ikpe-Etim|Nse Ikpe Etim]] dị ka First Lady Jumoke Randle
* Richard Mofe-Damijo dị ka Reverend Ifeanyi
* Efa Iwara dị ka Dapo Banjo
* Deyemi Okanlawon dị ka Adetola Fashina
* Charly Boy dị ka Odudubariba
* Bimbo Manuel dị ka Maazị Mogaji
* Taiwo Ajai-Lycett dị ka Chief Mrs Randle
* Lord Frank dị ka Tunde Randle
{{Episode table|background=#C8A2C8|overall=|title=|director=|writer=|airdate=|released=y|episodes={{Episode list
|EpisodeNumber = 1
|Title = A King's Welcome
|DirectedBy = [[Kemi Adetiba]]
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = After being cleared of all charges, Eniola Salami returns to a hero's welcome in Nigeria. She declares her ambition to become the next governor of [[Lagos State]]. She engages in [[self-flagellation]] as she accuses herself for the death of her children. She discovers that half of the table members are no longer loyal to her. She visits her children's graves and then engages a crowd telling them that she's no politician but is fit to be governor because she is a product of her own hardwork. Eniola is often interjected by admonishment from her younger self and experiences continuous internal battles. Dapo Banjo, a journalist gets an anonymous tip and convinces his editor, Mr. Mogaji to let him write an expose on how Eniola gained her freedom.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 2
|Title = A Wounded Lion is Still a Lion
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Eniola's campgain is in full swing. She courts reverend Ifeanyi whose endorsement is highly revered. He however refuses Eniola's bribe. She takes her campgain activity to the market women but is ambushed by First Lady Jumoke Randle making her visibly angry. She visits the head of market people, the Iya Oloja who appears to be in support of Governor Randle. Odudubariba in a fit of anger declares that Eniola must acede to him as the new King. Eniola asks Ade Tiger for his opinion about her governorship aspiration; he informs her that her fixation on the election puts them at a loss in their other business as Odudubariba has taken over half the table.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 3
|Title = An Old Friend
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Eniola's campgain team try to convince her to announce upcoming nuptials in order to appear acceptable. This infuriates her. She meets with President Mumusa to ask for his support as his party's gubernatorial candidate and makes it clear that she was instrumental in his election as president. She vows to unseat him if he does not throw his weight behind her. Makanaki resurfaces.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 4
|Title = The Devil's Revenge
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Makanaki kills all his former goons. This is witnessed by 2 neighbourhood kids. The CMP party gubernatorial candidate steps down from the party ticket, leaving Eniola as the front runner. She accepts the party ticket and entertains questions from the press. Dapo Banjo asks why she was pardoned by the president and she denies any personal relationship with the president as her charges were dropped and she was not pardoned. He also asks why she is referred to as the "King of Boys" to which she responds that she came from the streets and will accept any moniker bestowed upon her. Eniola takes a meeting with the First Lady and the meeting ends in deadlock. The First Lady seeks help from Aare and the governors mother. Odogwu questions the boy that witnessed Makanaki's deeds.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 5
|Title = Walls Closing In
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Dapo Banjo interviews inspector Gobir who rebukes him. He goes backed to his office and realises that he missed a parcel bomb by a hair's breath. Odogwu informs Eniola that someone has been going around killing their goons, ransacking their warehouses and impersonating Makanaki. She asks him if Makanaki's body was burnt. Eniola meets up with Mr. Gobir. Dapo's boss tries to convince him to stop chasing the story about Eniola and the president as he was almost killed but Dapo is convinced that he is closing in on the story. Makanaki visits a [[Babalawo]] and prays for the defeat of his enemies and to be crowned the King of Boys. Odogwu calls a truce meeting where he declares that a war is being waged against members of the table and suggests that Eniola is too busy with her gubernatorial aspirations. Ade Tiger meets up with a mystery woman who suggests that he worked for the Aare in Eniola's absence and is now a [[double agent]]. Eniola attends a table meeting by proxy.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 6
|Title = Trouble Sleep...
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = The table resolves to help the president win his reelection and to help Eniola win her gubernatorial seat in exchange for her crown and throne. She attends a debate where the First Lady confronts her and threatens to expose Eniola. Eniola reveals the first lady's past as a prostitiute. While at the debate, Eniola's SUV is rigged with a bomb. Makanaki and his goons attack Eniola and the bomb detonates. Ade Tiger frames Boxer for planting the bomb. Eniola stabs Boxer. Eniola pays Aare a surprise visit and presents him Boxer's eyes, leaving him bewildered. Makanaki reveals himself to Odogwu.
|LineColor = C8A2C8
}}
{{Episode list
|EpisodeNumber = 7
|Title = A Handover Ritual
|DirectedBy = Kemi Adetiba
|WrittenBy = Kemi Adetiba
|OriginalAirDate = {{Start date|2021|08|27}}
|ShortSummary = Odogwu runs home and finds that his family has been killed. Makanaki follows him and kills him. Ade Tiger grants Dapo Banjo a tell-all interview and reveals to Dapo Banjo that he double-crossed her because she does not appreciate loyalty despite their longstanding history. Eniola confronts Reverend Ifeanyi with details from his past and in turn wins his endorsement. In a turn of events, Mr. Mogaji grants a press conference implicating Dapo as being an instrument of the First Lady to hurt Eniola and other opponent's campaign. Dapo confronts Mr. Mogaji. The First Lady is thrown out of the government house. Whilst election results are coming in, Eniola attends a table meeting and Ade Tiger appeared to have turned against Eniola. Eniola pleads to do a proper handover ritual before she gets killed and in a plot twist, she commands Ade Tiger to kill all the table members and presents Makanaki as her successor. Following her election victory, she returns home to felicitations. In a post credits scene, Aare is killed by Makanaki's ninja lady.
|LineColor = C8A2C8
}}}}
== Mmepụta na mwepụta ==
N'ọnwa Septemba n'afọ 2020, ekwuputara na Netflix kwadoro mmepụta nke ''King of Boys 2'' dị ka usoro nke ihe nkiri ime mpụ nke emere na afọ 2018 site n'aka Kemi Adetiba. Ekwuru na ihe nkiri ahụ ga egosi ndị ochie soro na agba nke mbụ ya na ndị ọhụrụ. <ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-09-21|title=Netflix approves ‘Citation’,‘Òlòtūré’, ‘King of Boys 2’, one original Nigerian series|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/416254-netflix-approves-citationoloture-king-of-boys-2-one-original-nigerian-series.html|accessdate=2021-08-17|work=[[Premium Times]]|language=en-GB}}</ref> Emebere ya mbụ ka ọ bụrụ ihe nkiri mana emechara mee ya ka ọdị na ụdị usoro ihe nyonyo, televishọn. <ref name=":1">{{Cite web|author=Anita Patrick|title=Netflix first original series from Nigeria drops highly anticipated trailer|url=https://www.cnn.com/2021/08/16/africa/king-of-boys-the-return-of-the-king-netflix-trailer-intl/index.html|accessdate=2021-08-16|work=CNN}}</ref> E wepụtara obere ihe ngosi nkeji anọ nke ihe nkiri ahụ na mbọchị iri na isii n'ọnwa Septemba n'afọ 2020. <ref>{{Cite web|author=Bada|first=Gbenga|date=2020-09-21|title=Kemi Adetiba’s King Of Boys sequel gets tongues wagging|url=https://thenationonlineng.net/kemi-adetibas-king-of-boys-sequel-gets-tongues-wagging/|accessdate=2021-08-06|work=[[The Nation (Nigeria)]]|language=en-US}}</ref> E ji ọnwa atọ wee mee ihe nkiri nke a nke kwụsịrị na mbọchị atọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2020. <ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2020-11-04|title=Kemi Adetiba confirms filming has wrapped up for 'King of Boys 2'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/kemi-adetiba-confirms-filming-has-wrapped-up-for-king-of-boys-2/eng188z|accessdate=2021-08-06|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> E wepụtara ya n'ozụzụ oke ya na Mọnde, mbọchị iri na isii n'ọnwa Ọgọst n'afọ 2021. <ref name=":1" /> E wepụtara ya naanị na Netflix n'mbọchị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọst, n'afọ 2021. <ref name=":2">{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-08-27|title='KOB: The Return of the King' [Pulse Movie Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/kob-the-return-of-the-king-pulse-movie-review/wpqwpt2|accessdate=2021-08-28|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
Toni Tones jiri usoro ime ihe maka ọrụ ya ka ọwere dị ka Eniola na-eto eto. Ọ ga mụọ asụsụ Yoruba n'ihi ọkwu ya na ihe nkiri nke a dị n'asụsụ ahụ. Ọ bụ Dele Adetiba kụziiri ya ihe nke a. <ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-08-30|title=King of Boys : Toni Tones details injuries from filming film and series|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/king-of-boys-toni-tones-details-injuries-from-filming-film-and-series/5l4kbg8|accessdate=2021-08-31|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
== Nnabata ==
Sola Sobowale nwetara otuto nke ukwuu maka ime ihe nkiri nke ahụ. <ref name=":3">{{Cite web|author=Adebayo|first=Tireni|date=2021-08-27|title=KOB Movie Review: Is the 'Return Of The King' worth the hype and your time?|url=https://www.kemifilani.ng/2021/08/king-of-boys-movie-review-is-the-return-of-the-king-worth-your-time.html|accessdate=2021-08-28|work=Kemi Filani News|language=en-GB}}</ref> Na ntụle nke edere na ''Pulse Nigeria'', Precious Nwogu dere "'''Nlọghachi nke Eze''<nowiki/>' gosipụtara nkwa ya ma gbasie mbọ ike site na nkọwa nke na ezuchaghị oke, nke n'adịghịcha mma na nke ndị soo mee ihe nkiri nke a na adịghịcha oke ụtọ. Isi atụmatụ na-eso asọmpi ịzọ ọchịchị gọvanọ na ọgụ ike nke Eniola na Randles mere ka ihe nkiri nke a doo anya, dị ọhụrụ ma nye aka akụkọ ihe a na egosi di ụtọ na ntị na anya n'usoro ihe omume asaa nile nke ihe nkir ahụ." <ref name=":2">{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-08-27|title='KOB: The Return of the King' [Pulse Movie Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/kob-the-return-of-the-king-pulse-movie-review/wpqwpt2|accessdate=2021-08-28|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Onye nyocha maka ''Culture Custodian'' kwuru na akụkọ nke dị n'okirikiri Dapo Banjo na ezinụlọ ya dị ogologo ma “karịa akarịa” ebe ụzọ esi wedata akụkọ maka Makanaki dị ka onye ọjọ ala adịghị mma. Onye nyocha ahụ kwubiri na "N'ikpeazụ, nchere nke echere ka ''Nlaghachi nke Eze'' pụta kwesịrị ekwesị!" <ref>{{Cite web|author=Udodiong|first=Inem|date=2021-08-27|title=Review: ‘King of Boys: The Return of the King’ Is Worth The Wait|url=https://culturecustodian.com/king-of-boys-the-return-of-the-king-is-worth-the-wait-review/|accessdate=2021-08-28|work=The Culture Custodian (Est. 2014)|language=en-US}}</ref> Na akụkọ ọzọ, onye nyocha sitere ''n'akụkọ KemiFilani'' toro Adetiba maka iji ọkụ, onyinyo na iji akụkụ dị iche iche see foto. O kwukwara na "N'ikpeazụ, ihe ndị a na egosipụta oke ụda ihe nkiri KOB dara; a na'm enye ''Nlaghachi nke Eze'' akara narị pasentị." <ref name=":3" /> Onye ''nyocha nke Pulse Nigeria'' kwuru na "' ''Nlaghachi nke Eze'' ' jiri oke ọkụ dị elu wepụ ya ihe omimi." <ref name=":2" /> Otu onye nyocha nke <nowiki><i id="mwbA">Daily Trust</i></nowiki> kwuru na ihe nkiri a juputara na akụkọ nke dị oke ogologo dị ka ọ na -adịkarị na ejiji Nollywood. <ref>{{Cite web|title=The Return of the King reveals Nigeria’s political dirty games|url=https://dailytrust.com/the-return-of-the-king-reveals-nigerias-political-dirty-games|accessdate=2021-09-14|work=Daily Trust|language=en}}</ref> Onye nyocha maka <nowiki><i id="mwcQ">The Cable</i></nowiki> toro ime ihe nkiri ahụ, na ekwupụta na onweghị "ihe na -emebiga ihe ókè ma ọ bụ ihe na -adịghị mma" na ya ewepụ Titi Kuti na Charly Boy. Onye nyocha ahụ nyekwara ''KOB'' otuto maka isiokwu na mkparịta ụka mana o nyere ọkwa dị ala maka egwu ejiri mee ihe nkiri ahụ, ihe ụfọdụ anya n'ahụ na mmetụta ụda. <ref>{{Cite web|author=Alade|first=Jide|date=2021-09-03|title=King of Boys 2: Why it is a 6/10 for me|url=https://www.thecable.ng/king-of-boys-2-why-it-is-a-6-10-for-me|accessdate=2021-09-14|work=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref>
== Ntụrụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb title|15192042}}
l2rvg419mwo3bmdbk0r0h7k08xn0p4o
Banky W.
0
19183
95391
2022-08-26T04:00:30Z
Rose ugwoke
12938
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1106299795|Banky W.]]"
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Banky W|image=Folorunsho Coker 2 (cropped) Bany W.jpg|caption=|birth_name=Olubankole Wellington|alias=<!-- This field is intended for official stage names for the act or solo artist other than the name in the |name= parameter. -->|birth_date={{birth date and age|df=yes|1981|03|27}}|birth_place=[[New York City]], U.S.|spouse={{marriage|[[Adesua Etomi]]|25 November 2017}}|children=1 <!-- Typically the number of children (e.g., 3); only list names of independently notable or particularly relevant children. -->|module={{Infobox musical artist
| embed = yes
| genre = [[Contemporary R&B|R&B]]
| occupation = {{hlist|Singer|songwriter|Pastor|actor|rapper|politician}}
| instrument = Vocals
| years_active = 2002–present
| label = [[Empire Mates Entertainment]]
| associated_acts = {{flatlist|
*ID Cabasa
*[[Sasha P]]
*[[Wizkid (musician)|Wizkid]]
*[[Skales]]
*[[Sarkodie (rapper)|Sarkodie]]
*[[Lynxxx]]
*[[Masterkraft (producer)|Masterkraft]] }}
| website =
}}}}
[[Category:Articles with hCards]]
Y
'''Olubankole Wellington''' (Amụrụ na 27 Machị, 1981), nke a maara nke ọma site na aha egwu ya bụ '''Banky W''' ma bụrụ onye a na-akpọ '''Banky Wellington''' na fim, bụ onye na-agụ egwu Naijiria, onye na-eti egwu, [[Actor|onye na'eme ihe nkiri]], onye ọchụnta ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite web|url=http://www.ladybrillenigeria.com/2010/01/the-future-awards-2010-musician-of-the-year-nominee-profiles.html|title=The Future Awards 2010: Musician of the Year Nominee Profiles|work=Ladybrille|date=6 January 2010|accessdate=22 March 2010}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/av/business-49485813|title=Banky Wellington: 'Music was a platform to get in the door'}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/tag/banky-wellington/|title=Banky Wellington Archives}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-07-07|title=Without sounding arrogant, I'm confident of defeating Banky W – Obanikoro|url=https://punchng.com/without-sounding-arrogant-im-confident-of-defeating-banky-w-obanikoro/|accessdate=2022-07-17|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Olubankole Wellington na United States na 27 Machị 1981 na nne na nna Naijiria. Ezinụlọ ya laghachiri Naịjirịa mgbe ọ dị afọ ise. Ọ malitere ịbụ abụ mgbe ọ dị obere n'ime ndị ukwe chọọchị ya.
== Agụmakwụkwọ ==
Wellington gụrụ akwụkwọ na [[Lagos]] maka agụmakwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị wee laghachi iji gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Rensselaer Polytechnic Institute, New York, US na agụmakọta. Ọ malitere akara ndekọ "Empire Mates Entertainment" (E.M.E) na 2002 mgbe ọ na-agụ akwụkwọ. Ọ rụkwara ọrụ na GlobalSpec. N'afọ 2009, ọ hapụrụ US gaa Naịjirịa wee guzobe akara ndekọ ya na Lagos site na ịbịanye aka na ndị omenkà dị ka Niyola, Shaydee, [[Skales]], na [[Wizkid]] na akara ahụ. O weputara abọm studio mbụ, Back in the Building, n'afọ 2005.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/251972-interview-wife-new-movie-banky-w.html|title=INTERVIEW: My wife and our new movie — Banky W|publisher=Premium Times|author=Jane Aguoye|date=9 December 2017|accessdate=30 December 2017}}</ref> Otu egwu mbụ ya bụ Ebute Metta O dere abụ mbụ nke Etisalat Nigeria nke akpọrọ "0809ja for life".<ref>{{Cite web|title=Banky W faces criticisms on Ebute Metta|url=https://www.vanguardngr.com/2011/12/banky-w-faces-criticisms-on-ebute-metta/|publisher=Vanguard}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.naijapals.com/music/naija_4_life_banky_w-11089.html|title=naija 4 life - banky w + Lyrics|date=11 May 2015|accessdate=11 May 2018|work=Naija Pals|publisher=naijapals.com}}</ref>
== Ọrụ ==
=== 2012-2013: R&BW ===
N'ụbọchị sochiri Valentine's Day nke afọ 2013, Wellington wepụtara abọm ọhụrụ ya "R&BW" na kọntaktị akpọrọ "Grand Love Concert" na Civic Centre, Ozumba Mbadiwe, Victoria Island, [[Lagos]], nke gosipụtara ọtụtụ ndị omenkà ndị ọzọ gụnyere [[Iyanya]] na [[Waje]]. Abụọ mbụ sitere na abọm ahụ bụ "Lowkey" na "Ee/Mba".<ref>{{Cite web|url=http://onobello.com/index.php/features/item/2599-celebrity-focus-banky-w-%E2%80%93-the-eme-boss-and-rb-king-call-him-%E2%80%9Cmr-capable%E2%80%9D|title=Archived copy|accessdate=21 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130223012420/http://onobello.com/index.php/features/item/2599-celebrity-focus-banky-w-%E2%80%93-the-eme-boss-and-rb-king-call-him-%E2%80%9Cmr-capable%E2%80%9D|archivedate=23 February 2013}}</ref>
=== 2017: Nkwụsị nke E.M.E. ===
Wellington kwupụtara na Febụwarị 2018 na a na-agbasa E.M.E dị ka akara ndekọ; o kwuru n' akara ahụ ga-aga n'ihu dị ka ụlọ ọrụ njikwa nkà lekwasịrị anya na ahịa okike, mgbasa ozi, PR na ihe omume akara.<ref>{{Cite web|author=Dimeji Akinloye|title=Singer announces dissolution of EME as a record label|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/banky-w-singer-announces-dissolution-of-eme-as-a-record-label/y9p68hf|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=9 February 2019|date=21 February 2018}}</ref> Wellington kpọrọ DJ Xclusive, [[Ebuka Obi-Uchendu]], Tolu 'Toolz' Oniru, na nwunye ya [[Adesua Etomi]] dị ka ndị ahịa mbụ nke ụlọ ọrụ a gbanwere aha.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/banky-w-singer-announces-dissolution-of-eme-as-a-record-label/y9p68hf|title=Singer announces dissolution of EME as a record label|date=21 February 2018|work=www.pulse.ng|accessdate=18 February 2019}}</ref>
== Mmekọrịta ndị ọzọ ==
N'afọ 2017, Wellington sonyere n'ịmalite nnukwu ihe osise, ''Iyasile Naa'' nke a makwaara dị ka The Legacy .<ref name="Vanguard">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/11/african-leaders-mike-adenuga-jr-endorse-philosopherslegacy/|title=African leaders endorse Philosophers'Legacy|publisher=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Nigeria]]|author=Ibiwoye Dotun|accessdate=8 December 2017}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
N'abalị iri na otu n'ọnwa Nọvemba afọ 2018, Wellington kwupụtara ebumnuche ya ịzọ ọkwa oche nke Lagos' Eti-Osa Federal Constituency na House of Representatives nke Naịjirịa, na ikpo okwu nke "Modern Democratic Party" , nke e guzobere na 2017.<ref>{{Cite news|url=https://punchng.com/2019-banky-w-declares-for-house-of-reps/|title=2019: Banky W declares his intention to run for House of Reps|work=Punch Newspapers|accessdate=11 November 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/295063-2019-banky-w-to-run-for-house-of-reps.html|title=2019: Banky W to run for House Of Reps - Premium Times Nigeria|date=11 November 2018|work=Premium Times Nigeria|accessdate=11 November 2018}}</ref>
N'abalị iri abụọ n' atọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2019, Babajide Obanikoro nke All Progressive Congress meriri Wellington na ntuli aka nke Eti-Osa Federal Constituency.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/316944-election-banky-w-writes-supporters-after-losing-to-apc.html|title=Election: Banky W writes supporters after losing to APC | Premium Times Nigeria}}</ref>
Tupu ntuli aka nke afọ 2023, Wellington kwupụtara na ọ hapụrụ "Modern Democratic Party" gaa na "[[Peoples Democratic Party]]" , na-achọ tiketi pati ahụ iji gbaa ọsọ ọzọ maka oche Eti-Osa Federal Constituency nke Lagos na House of Representatives nke Nigeria.<ref>{{Cite web|date=2022-04-01|title=BREAKING: Banky W decamps to PDP, targets House of Reps in 2023|url=https://politicsnigeria.com/breaking-banky-w-decamps-to-pdp-targets-house-of-reps-in-2023/|accessdate=2022-04-16|work=Politics Nigeria|language=en-US}}</ref>
Na June 2022, Banky W meriri tiketi [[Peoples Democratic Party]] iji sọọ mpi dị ka onye na-ebu otu maka mpaghara Eti Osa tupu ntuli aka 2023.<ref>{{Cite web|author=Report|first=Agency|date=2022-06-06|title=Again, Banky W wins PDP ticket for Eti-Osa Federal constituency - Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/535240-again-banky-w-wins-pdp-ticket-for-eti-osa-federal-constituency.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/535240-again-banky-w-wins-pdp-ticket-for-eti-osa-federal-constituency.html|accessdate=2022-07-10|language=en-GB}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
[[Usòrò:BakyW_and_Adesuwa_Etomi_at_AMVCA_2020_2.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/BakyW_and_Adesuwa_Etomi_at_AMVCA_2020_2.jpg/220px-BakyW_and_Adesuwa_Etomi_at_AMVCA_2020_2.jpg|thumb|Banky W na nwunye ya [[Adesua Etomi]] na AMVCA 2020]]
Wellington lụrụ [[Adesua Etomi]] n'ụzọ omenala na 19 Nọvemba 2017; di na nwunye ahụ mechara nwee agbamakwụkwọ ọcha ha na South Africa na 25 Nọvember 2017.<ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2017/05/03/breaking-banky-w-announces-engagement-actress-adesuwa-etomi/|title=Banky W announces engagement to actress Adesuwa Etomi|accessdate=6 May 2017|date=3 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Banky W and Adesua Etomi's White Wedding|url=https://theinformantspy.com/2017/11/baad2017-presents-banky-w-and-adesua-etomis-white-wedding/|work=The Informant Spy|accessdate=26 November 2017}}</ref> Ọ nwere ọganihu nke ọrịa kansa akpụkpọ ahụ n'ubu ya n'afọ 2017.<ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/11/survived-skin-cancer-tumour-surgery-banky-w/|accessdate=30 December 2017|author=Benjamin Njoku|date=10 November 2017|publisher=The Vanguard|title=How I survived skin cancer tumour surgery — Banky W}}</ref> Na mbido 2021, Wellington na Adesua mụrụ nwa nwoke.<ref>{{Cite web|url=https://m.guardian.ng/life/adesua-and-banky-w-welcome-first-child/|title=Adesua and Banky W Welcome First Child|accessdate=23 February 2021|date=22 February 2021}}</ref> Ha zoro afọ ime ahụ na nzuzo, na-ejide ọtụtụ ndị na-amaghị ihe ha ga-eme n' akụkọ banyere ọbịbịa nwa ahụ.<ref>{{Cite web|author=Jones|first=Obinna|title=Banky W and his wife Adesua Etomi|url=https://sidomexentertainment.com/latest-news/entertainment-news/video-banky-w-and-wife-adesua-etomi-wellington-shares-inspirational-testimony/#Banky_and_Adesua_welcomes_Baby_Z|work=Sidomex Entertainment|accessdate=14 February 2022}}</ref>
== Nkọwapụta ==
=== Abọm ===
; Abọm studio
* Laghachi n'Ụlọ (2006)
* ''Maazị Capable'' (2008)
* ''Ahụmahụ W'' (2009)
* ' 'R&BW (''2013'')
; EPs
* Enweghị mgbagha (2003)
; Ndepụta egwuregwu
* 2017: ''Abụ Banyere U'' (2017)
=== Abọm nchịkọta ===
=== Ndị a họọrọ n'otu ===
* 2013: "Jasi"<ref>{{Cite web|title=High Notes|url=https://www.360nobs.com/2013/11/get-familiar-banky-w-jasi/|work=360nobs.com|publisher=360nobs|accessdate=22 June 2016}}</ref>
* 2014: "Jaiye Orimi"<ref>{{Cite web|title=High Notes|url=https://www.360nobs.com/2014/07/360hawt-banky-w-jaiye-orimi/|work=360nobs.com|publisher=360nobs|accessdate=22 June 2016}}</ref>
* 2015: "Ihe odide dị elu"<ref>{{Cite web|title=High Notes|url=https://www.360nobs.com/2015/08/music-banky-w-high-notes/|work=360nobs.com|publisher=360nobs|accessdate=22 June 2016}}</ref>
* 2015: "Ihe niile m chọrọ bụ gị". [[Chidinma]]<ref>{{Cite web|title=All I Want Is You|url=http://pulse.ng/new_music/new-music-banky-w-chidinma-all-i-want-is-you-id4418837.html|work=Pulse.ng|publisher=Joey Akan|accessdate=4 December 2015}}</ref>
* 2015: "Cash Only" <small>Dị ka onye na-ese ihe</small><ref>{{Cite web|title=DJ Xclusive Sarkodie, Banky W, Cassper Nyovest, Anatii go hard in 'Cash only' video|url=http://pulse.com.gh/music-videos/dj-xclusive-sarkodie-banky-w-cassper-nyovest-anatii-go-hard-in-cash-only-video-id4200363.html|work=Pulse.com.gh|publisher=David Mawuli|accessdate=10 February 2016}}</ref>
* 2016: "E mere maka gị"<ref>{{Cite web|title=New Music Nikki Laoye – 'Onyeuwaoma' ft Banky W|url=http://notjustok.com/2016/02/26/video-banky-w-made-for-you/|work=NotJustok.com|publisher=Don Boye|accessdate=22 April 2016}}</ref>
* 2016: "Onyeuwaoma" <small>Dị ka onye na-ese ihe</small><ref>{{Cite web|title=New Music Nikki Laoye – 'Onyeuwaoma' ft Banky W|url=http://pulse.ng/new_music/new-music-nikki-laoye-onyeuwaoma-ft-banky-w-id4678264.html|work=Pulse.ng|publisher=Joey Akan|accessdate=12 February 2016}}</ref>
* 2016: "Mi Re Do (Cocoloso)" feat. [[Stonebwoy]] na Shaydee<ref>{{Cite web|title=Mi Re Do (Cocoloso)|url=https://www.360nobs.com/2016/06/banky-w-ft-stonebwoy-x-shaydee-mi-re-cocoloso/|work=360nobs.com|publisher=360nobs|accessdate=22 June 2016}}</ref>
* 2021: Akụkọ ndị Selense Mercy Chinwo
== Ihe nkiri ==
* ''[[The Wedding Party (2016 film)|Ememme agbamakwụkwọ]]'' (2016)
* Egwuregwu agbamakwụkwọ 2 (2017)
* ''[[Up North (film)|N'elu]]'' North (2018)
* Sugar Rush (2019)
== Onyinye na nhọpụta ==
* John Lennon Song Writing Award 2006, R&B Category, maka 'My Regretis
* Onye R&B kacha mma, Nigerian Entertainment Awards 2006
* Onye R&B kacha mma nwoke, Urban Independent Music Awards, USA, 2006
* Best International Album, Nigerian Entertainment Awards 2007 maka 'Mr Capableńa
* Best R&B Video, Nigerian Music Video Awards 2008 maka 'Don't Break My Heart'
* Best Male Vocal Performance, Hip hop World Awards 2009 maka 'Don't Break My Heart'
* R&B Single nke afọ, 2010 Hip Hop World Awards maka 'Strong Tingī'
* Onye R&B kacha mma (nwoke) na Best Music Video 2010 City People Entertainment Awards
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị egwu Naijiria
== Ndemsibia ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm8382436}}
* {{IMDb name|nm8372653|Banky Wellington}}
{{Banky W.}}{{Empire Mates Entertainment}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
mk2jr6req76fwuz7nxcndjhiiycxny3
2Baba
0
19184
95392
2022-08-26T04:55:15Z
Rose ugwoke
12938
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1104987389|2Baba]]"
wikitext
text/x-wiki
Innocent '''Ujah''' Idibia (Amụrụ na 18 Septemba 1975), nke a maara site n' aha egwu ya '''2Baba''', bụ onye egwu Naijiria, onye na-agụ egwu, onye na'ede egwu, onye mmepụta ndekọ, onye ọchụnta ego, onye ọrụ ebere, onye ọrụ enyemaka, na onye na-eme ihe ike.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/224789-2face-donates-n3-5-million-help-persons-displaced-boko-haram.html|title=2Face donates N3.5 million to help persons displaced by Boko Haram|date=27 February 2017|accessdate=3 September 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tuface Idibia Biography|url=https://nigerianfinder.com/tuface-idibia-biography/|accessdate=2022-07-05|work=nigerianfinder.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.the2babafoundation.org/|title=NOTEWORTHY STATS|accessdate=3 September 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/2baba-pledges-to-donate-song-proceeds-to-idps/|title=2baba pledges to donate song proceeds to IDPs|date=9 June 2017|accessdate=3 September 2019}}</ref> A maara ya maka ụda olu ya, omimi okwu ya, na ogologo ndụ ya, a na-ewere ya dịka otu n'ime ndị egwu kachasị ukwuu na Naịjirịa n'oge niile.<ref>{{Cite web|date=2020-08-21|title=Appreciating 2Baba as a conventional blueprint for longevity|url=https://thenativemag.com/2baba-blueprint-nigerian-music-2/|accessdate=2022-06-03|work=The NATIVE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ohunyon|first=Ehis|date=2018-07-16|title=Is 2baba the greatest Nigerian artist ever?|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/2face-idibia-is-2baba-the-greatest-nigerian-artist-ever/g8cwn6r|accessdate=2022-06-02|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Ọ bụ onye kachasị emetụta maka iri elu nke ewu ewu nke egwu egwu egwu Naijiria na afọ 2000, na abọm izizi ya bụ Face2Face (nke nwere egwu "African Queen") butere mmata ọhụrụ na nsọpụrụ maka egwu Naijeria n'etiti ndị Afrịka nọ na kọntinent ahụ na ndị bi na diaspora.<ref>{{Cite web|author=Ohunyon|first=Ehis|date=2018-05-16|title=14 years after, 'Face 2 Face' is still a gem of an album|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/2face-idibia-14-years-after-face-2-face-is-still-a-gem-of-an-album/zey37j7|accessdate=2022-06-03|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Tupu Julaị 2014, ọ gara site na aha egwu 2face Idibia. 2Baba bụ onye mmeri mbụ nke MTV EMA "Best African Act category na 2005", ọ bụkwa otu n'ime ndị egwu Naijiria kacha nye onyinye n'akụkọ ihe mere eme.<ref>{{Cite web|author=Njoku|first=Benjamin|title=2face changes name to 'Tu-baba'|url=http://www.vanguardngr.com/2014/07/2face-changes-name-tu-baba/|publisher=Vanguard|accessdate=30 July 2014|date=27 July 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mtviggy.com/lists/know-your-naija-10-nigerian-stars-to-watch/|title=Know Your Naija: 10 Nigerian Stars To Watch|publisher=MTV Iggy}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/2face-idibia-is-2baba-the-greatest-nigerian-artist-ever/g8cwn6r|title=Is 2baba the greatest Nigerian artist ever?|date=16 July 2018|accessdate=3 September 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://jaguda.com/music-news/20yearsaking-2baba-celebrates-two-decades-of-dominance/|title=#20YearsAKing: 2Baba Celebrates Two Decades of Dominance|date=21 February 2019|accessdate=3 September 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/243568-10-things-to-know-about-2face-as-he-turns-42.html|title=10 things to know about 2face as he turns 42 | Premium Times Nigeria|date=18 September 2017}}</ref>
N'afọ 2019, 2baba, na mmekorita ya na ndị ọzọ a ma ama dịka [[Cobhams Asuquo|Cohbams Asuquo]] na Timi Dakolo, wepụtara abụ maka ịmara ikike ụmụaka.<ref>{{Cite web|title=Tubaba Archives|url=https://www.vanguardngr.com/tag/tubaba/|accessdate=2021-03-20|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tuface Idibia Biography|url=https://nigerianfinder.com/tuface-idibia-biography/|accessdate=2022-07-05|work=nigerianfinder.com}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Innocent Ujah Idibia na [[Jos]], Nigeria. Ọ si n'agbụrụ Idoma dị n'akụkụ ndịda nke [[Ȯra Benue|Benue]] State, n'etiti Naịjirịa.<ref name="Rise and Rise of Tu-Face">{{Cite web|url=http://www.newswatchngr.com/editorial/prime/bob/10109113755.htm|title=Rise and Rise of Tu-Face|publisher=newswatchngr.com|date=9 January 2006|accessdate=6 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120715031503/http://www.newswatchngr.com/editorial/prime/bob/10109113755.htm|archivedate=15 July 2012}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Mount Saint Gabriel na Makurdi, [[Ȯra Benue|Benue]] State. Tuface debanyere aha na "Institute of Management & Technology, [[Enụgwụ|Enugu"]] (IMT), ebe o mere ihe ọmụmụ National Diploma ya na Business Administration na njikwa. Mgbe ọ na-aga IMT, Idibia rụrụ ọrụ n'ụlọ akwụkwọ haziri ihe ngosi na oriri, yana ụlọ akwụkwọ mpaghara ndị ọzọ dị ka Mahadum Naịjirịa na [[University of Nigeria|Mahadum]] Sayensị na Teknụzụ nke Enugu. O mechara hapụ ụlọ akwụkwọ iji gaa n'ihu n'ọrụ egwu ya. Mgbe ọ na-aga IMT, 2face Idibia malitere ide ma na-abụ abụ na GB Fan Club na "Enugu State Broadcasting Services "(ESBS) na 1996.<ref>{{Cite web|title=Innocent Ujah Idibia (2Face)|url=https://www.idomaland.org/icon/innocent-ujah-idibia-2face|accessdate=2022-06-10|work=IdomaLand|language=en}}</ref>
N'afọ 1996, ọ nabatara aha egwu "2Face" (Tuface). O kwuru ihe kpatara ya dịka "ịgbalị ịkewapụ ndụ onwe m na ndụ azụmahịa m".<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=fLOjyMuKH20|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/fLOjyMuKH20|archivedate=2021-12-21|title=2Face Idibia Live in London|accessdate=11 March 2012}}</ref>
N'afọ 2016, ọ gbanwere aha ya site na Tuface gaa na 2Baba.<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/2face-%E2%80%98officially%E2%80%99-changes-name-2baba|title=2face 'officially' changes name to 2baba|date=14 January 2016|publisher=Music In Africa|accessdate=14 January 2016}}</ref>
== Na Plantashun Boiz ==
Ọ kwagara [[Lagos]] wee malite iso onye na-agụ egwu Benue [[Blackface Naija]]. Ọ zutere Blackface n'oge ọ na-agụ akwụkwọ sekọndrị.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/2face-idibia-heres-both-sides-of-the-story-as-blackface-says-2baba-is-suing-him-for/wb08f8s|title=Here's both sides of the story as Blackface says 2baba is suing him for N50M|work=Pulse|date=19 July 2018|accessdate=19 September 2019}}</ref> Ya na Blackface (Ahmedu Augustine Obiabo) na onye egwu [[Faze (musician)|Faze]] (Chibuzor Orji), ọ gara n'ihu mepụta otu egwu atọ a na-akpọ Plantashun Boiz.<ref>{{Cite web|author=LHX|first=TRANSSION|title=2Baba songs download: 2Baba MP3 new songs, lyrics, albums, playlists {{!}} Boomplay Music|url=https://www.boomplay.com/artists/1057?page=11|accessdate=2022-06-10|work=Boomplay Music - WebPlayer|language=en}}</ref>
Plantashun Boiz wepụtara abọm abụọ na-aga nke ọma: "Body and Soul" (2000) na Sold Out (2003) n'okpuru akara Nelson Brown (Dove Records) tupu ha agbasa na 2004.<ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2013/06/2face-idibia-working-with-nelson-brown-on-upcoming-album/|title=2face Idibia working with Nelson Brown on upcoming album|work=Nigerian Entertainment Today|accessdate=9 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402170019/http://thenet.ng/2013/06/2face-idibia-working-with-nelson-brown-on-upcoming-album/|archivedate=2 April 2015}}</ref> Mmekọrịta mebiri ọtụtụ afọ mgbe òtù ahụ kewara ma ndị otu ya malitere ọrụ ha n'onwe ha. Ogologo oge mgbe nkewa a maara dị ka anụ ehi "Faze vs Tuface", ndị otu ahụ laghachiri n'otu na 2007 maka ebumnuche nke idekọ abọm nke atọ na nke ikpeazụ akpọrọ Plan B (2007).<ref name="Idomaland">{{Cite web|url=http://www.idomaland.org/icon/innocent-ujah-idibia-2face|title=Innocent Ujah Idibia (2Face)|work=Idomalang.org|accessdate=11 March 2012}}</ref>
N'ọtụtụ oge, BlackFace kwuru na 2Face na-eme egwu ha abụọ dere ma ghara ịnye ya ego. Mgbe ogologo oge nke ikpe na mgbasa ozi agha gasịrị, e mechara kwụsị okwu ahụ n'udo.<ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2019/11/28/theft-claim-blackface-apolgises-to-2baba-settle-out-of-court/|title=Theft Claim: Blackface Apolgises To 2Baba, Settles Out Of Court|work=[[Channels TV]]|accessdate=28 November 2019}}</ref>
== Ọrụ onwe onye ==
Mgbe a gbasara Plantashun Boyz na 2004, ndị otu niile chọrọ ọrụ egwu dị iche iche. 2Baba wepụtara abọm mbụ ya Face 2 Face (2004), nke ọtụtụ akwụkwọ depụtara dị ka abọm izizi Naijiria nke narị afọ nke 21 site n'aka onye na-ese egwu.<ref>{{Cite web|author=Alake|first=Motolani|date=2020-03-17|title=Here are the top 10 Nigerian debut albums of the past 20 years|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/wizkid-asa-timaya-mi-abaga-and-the-top-10-nigerian-debut-albums-over-the-past-20/73sdp1x|accessdate=2022-06-03|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Abọm ahụ jụrụ egwu dịka "Nfana Ibaga", "Ole", na "African Queen" (nke a na-akpọ otu n'ime egwu kachasị egwu si n'Afrịka pụta ma bụrụ egwu egwu na ihe nkiri Hollywood nke afọ 2006 Phat Girlz).
Mgbe a tọhapụrụ abọm izizi ya, ọ wepụtara abọm nke abụọ ya Grass 2 Grace na 2006, nke nwere egwu dịka "One Love", "True Love, "4 Instance".
[[Usòrò:Digital_Painting_of_Idibia_displayed_at_Pop-Up_exhibition.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Digital_Painting_of_Idibia_displayed_at_Pop-Up_exhibition.jpg/300px-Digital_Painting_of_Idibia_displayed_at_Pop-Up_exhibition.jpg|áká_èkpè|thumb|300x300px|Ihe osise na-enweghị atụ Star studded of Idibia gosipụtara na ihe ngosi Visual Collaborative pop-up nke isiokwu ENCORE na Disemba 2013]]
2Baba wepụtara abọm nnwale na 2009 nke akpọrọ The Unstoppable nke gụnyere otu "Enter the Place". Nsogbu na nkesa abọm na 2007 mere ka mgbanwe nke ụbọchị ntọhapụ nke abọm ahụ site na 2008 ruo mmalite 2009. N'afọ 2010, 2Baba wepụtara "International Edition" nke otu abọm ahụ nke aha ya bụ The Unstoppable International Edition na-eme ka ọ bụrụ onye na-ese ''ihe'' na Naijiria mbụ nwere abọm mba ụwa dị ọnụ ala. 2face wepụtara egwu abụọ ọzọ site na ''mbipụta mba'' ụwa nke abọm ya The Unstop pable.<ref>{{Cite web|url=http://www.tribune.com.ng/sat/index.php/entertainment-extra/1108-tuface-checks-piracy-with-classy-album-price.html|title=TuFace Checks Piracy With Classy Album Price|publisher=tribune.com.ng|accessdate=9 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130322200436/http://www.tribune.com.ng/sat/index.php/entertainment-extra/1108-tuface-checks-piracy-with-classy-album-price.html|archivedate=22 March 2013}}</ref><ref name="Welcome">{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2011/04/28/watch-2face-idibias-bet-international-welcome-to-america-interview-with-lola-ogunnaike|title=2Face Idibia's BET International "Welcome to America" Interview|publisher=Bellanaija.com|date=27 April 2011|accessdate=7 March 2012}}</ref> Mbipụta mba ụwa nke abọm ahụ meriri ihe nrite abụọ na 2010 SoundCity Music Video Awards. 2Baba merikwara Channel O Music Video Awards, Best African Western award na MTV Africa Music Awards maka Best Male and Artist of the year.<ref>{{Cite web|url=http://www.thenetng.com/2010/11/22/soundcity-music-video-awards-2010-the-winners-circle/|title=Soundcity Music Video Awards 2010 – The Winner's Circle.|publisher=thenetng.com|date=22 November 2010|accessdate=9 March 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.museke.com/node/7071|title=Fally Ipupa & Tuface Idibia lead MTV Africa Music Awards winners 2010|publisher=museke.com|date=12 December 2010|accessdate=9 April 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110823191649/http://www.museke.com/node/7071|archivedate=23 August 2011}}</ref>
Mgbe ọ hapụrụ akara egwu Kennis Music mgbe a tọhapụrụ abọm nke abụọ ya, o guzobere akara ndekọ nke ya nke a maara dị ka Hypertek Digital.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianewsdaily.com/nigerianewsentertainment/nigerianewsmusic/12942-tuface-idibia-opens-up-on-the-sucess-story-of-his-hit-track-african-queen--why-he-left-kennis-music.html|title=Tuface Idibia opens up on why he left Kennis music|publisher=Nigerianewsdaily.com|date=28 October 2011|accessdate=9 March 2012|archivedate=16 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150916023514/http://www.nigerianewsdaily.com/nigerianewsentertainment/nigerianewsmusic/12942-tuface-idibia-opens-up-on-the-sucess-story-of-his-hit-track-african-queen--why-he-left-kennis-music.html}}</ref> Ọ bụ akụkụ nke Sony All African One8 Project n'akụkụ ndị egwu asaa ndị ọzọ gafee Africa na-edekọ otu egwu na R. Kelly na Prince Lee nke akpọrọ "Hands Across the World".<ref>{{Cite web|url=http://www.rnbmusicblog.com/hands-across-the-world-video-one8-r-kelly/17936/|title=Hands Across The World Video – ONE8 with R. Kelly|publisher=Rnbmusicblog.com|date=19 November 2010|accessdate=9 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120616081256/http://www.rnbmusicblog.com/hands-across-the-world-video-one8-r-kelly/17936/|archivedate=16 June 2012}}</ref>
== Nkwekọrịta nkwado ==
2Baba, n'ọnwa Ọgọstụ 2016, ghọrọ onye nnọchi anya Afrịka mbụ nke mmanya na-aba n'anya nke Ịtali Campari.<ref>{{Cite web|date=2016-04-22|title=2Face, Annie Idibia bag new endorsement deal|url=https://www.vanguardngr.com/2016/04/2face-annie-idibia-bag-new-endorsement-deal/|accessdate=2021-08-28|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/11614/6/endorsement-deals-new-income-source-for-celebritie.html|title=Endorsement deals: New income source for celebrities|author=Nonye Ben-Nwankwo|accessdate=9 March 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141210084933/http://www.nigeriafilms.com/news/11614/6/endorsement-deals-new-income-source-for-celebritie.html|archivedate=10 December 2014}}</ref> N'afọ 2005, a kpọrọ aha ya dị ka onye nnọchi anya biya Guinness.<ref>{{Cite web|date=2017-09-18|title=2Face Idibia: Ten Most Iconic Moments|url=https://guardian.ng/life/life-features/2face-idibia-ten-of-his-most-iconic-moments/|accessdate=2021-08-28|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ọ bụkwa onye nnọchi anya akara maka "National Agency for Food and Drug And Administration and Control". <ref>{{Cite web|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2011/11/23/2face-idibia-nicks-deals-with-nb-plc/|title=2Face Idibia Nicks Deals With NB Plc – P.M. NEWS Nigeria|accessdate=9 March 2015|date=23 November 2011}}</ref> N'afọ 2010, 2Baba bịanyere aka na nkwekọrịta nkwado na Airtel Nigeria.<ref>{{Cite web|date=2015-06-15|title=2 Face, IK, Akpororo, others now Airtel brand ambassadors|url=https://guardian.ng/features/media/2-face-ik-akpororo-others-now-airtel-brand-ambassadors/|accessdate=2021-08-28|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Mgbe nkwekọrịta ya na Airtel gwụrụ, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta nkwado ọhụrụ na Globacom telecommunication na Mee 2019. 2Baba ghọrọ onye nnọchi anya Pazino Homes and Gardens, ụlọ ọrụ ụlọ, na Julaị 2019.<ref>{{Cite web|date=2017-05-23|title=2face dumps Airtel, becomes Glo ambassador|url=https://www.vanguardngr.com/2017/05/2face-dumps-airtel-becomes-glo-ambassador/|accessdate=2021-08-28|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-07-03|title=2Baba lands endorsement deal with real estate firm|url=https://www.vanguardngr.com/2019/07/2baba-lands-endorsement-deal-with-real-estate-firm/|accessdate=2021-08-28|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> A họọrọ Tuface n'akụkụ Wizkid dị ka ihu nke oge nka Hennessy na 2014.<ref>{{Cite web|date=2014-10-13|title=2Face, Wizkid in first collabo as Hennessy Artistry goes to Ghana|url=https://www.vanguardngr.com/2014/10/2face-wizkid-first-collabo-hennessy-artistry-goes-ghana/|accessdate=2021-08-28|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Na afọ 2019, 2Baba ghọrọ onye nnọchi anya mbụ na nke gọọmentị maka Oraimo.<ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/10/04/oraimo-unveils-2face-as-brand-ambassador-launches-310-hours-battery-life-necklace/|title=oraimo Unveils 2Face as Brand Ambassador, Launches 310 Hours Battery Life Necklace|date=2019-10-04|work=[[This Day]]|accessdate=2021-02-24}}</ref>
2Baba bịanyere aka na nkwekọrịta nkwado ya na akara ala, ụlọ pazino na ogige dị ka ọ bụ onye nnọchi anya akara ugbu a.<ref>{{Cite web|date=2019-07-03|title=2Baba lands endorsement deal with real estate firm|url=https://www.vanguardngr.com/2019/07/2baba-lands-endorsement-deal-with-real-estate-firm/|accessdate=2022-03-21|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
== Egwuregwu otuto kpakpando niile e mere ka ha nwee obi ụtọ ==
The FORTYfied All-Star Tribute Concert, nke a na-akpọ #FORTYfied, bụ ihe ngosi ụtụ kpakpando niile nke 2Baba haziri iji mee emume ncheta ọmụmụ ya nke afọ 40 na mmetụta na egwu nke Naịjirịa.<ref>{{Cite news|url=http://www.thenationonlineng.net/star-celebrates-2face-at-40/|title=STAR CELEBRATES 2FACE AT 40|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|date=18 September 2015|accessdate=21 September 2015}}</ref> N'ịbụ nke [[Basketmouth]] kwadoro, emere egwu STAR Lager Beer na 20 Septemba 2015 na Eko Hotel and Suites Convention Centre.<ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2015/09/star-to-celebrate-2face-at-40-with-all-star-tribute-concert/|title=STAR to Celebrate 2Face at 40 With All-Star Tribute Concert|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=17 September 2015|accessdate=21 September 2015}}</ref> Ndị isi na-abịa na kọntaktị ahụ ma gosipụta ihe ngosi sitere n'aka ndị egwu ama ama gụnyere [[Wizkid]], Burna Boy, [[Timaya]], [[D'banj]], [[Sound Sultan]], Patoranking, Vector tha Viper, [[Wande Coal]] na Seyi Shay.<ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/buzz/2face-idibia-singer-announces-concert-to-mark-40th-birthday-id4148177.html|title=Singer announces concert to mark 40th birthday|work=Pulse Nigeria|author=Joey Akan|date=8 September 2015|accessdate=21 September 2015}}</ref>
Ọ bụkwa onye nwe Buckwyld na Breathless concert.<ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/09/started-buckwyld-breathless-concert-2face-idibia/|title=Why I started Buckwyld & Breathless concert – 2face Idibia – Vanguard News|date=24 September 2017|work=Vanguard News|accessdate=23 January 2018}}</ref>
== Ndụ onwe onye na alụmdi na nwunye ==
2Baba lụrụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe nkiri, ihe nlereanya na onye ọchụnta ego [[Annie Macaulay-Idibia|Annie Idibia]] (née Macauley). Na 2 Mee 2012, 2Baba na [[Annie Macaulay-Idibia|Annie Macaulay]] lụrụ na [[Lagos]], Nigeria n'ememe nzuzo.<ref>{{Cite web|url=http://thenetng.com/2012/05/04/2face-Idibia-and-Annie-Macaulay-wed-secretly|title=2face Idibia and Annie Macaulay wed secretly|publisher=thenetng.com|date=4 May 2012|accessdate=4 May 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/arts-life/annie-anointed-queen-of-a-shooting-star|title=Annie, anointed queen of a shooting star|publisher=punchng.com|date=17 February 2012|accessdate=3 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120229124315/http://www.punchng.com/entertainment/arts-life/annie-anointed-queen-of-a-shooting-star/|archivedate=29 February 2012}}</ref> E mekwara emume obodo na Dubai, UAE na 23 Machị 2013 ma nwee ọtụtụ ndị ama ama.<ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2013/03/the-venues-tuface-idibia-and-annie-macaulays-dubai-wedding/|title=The Venues: Tuface Idibia and Annie Macaulay's Dubai Wedding|date=23 March 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/relationships-weddings/2face-annie-idibia-10-cutest-couple-moments-of-singer-and-wife-as-they-mark-3rd/e2j5mj8|title=10 cutest couple moments of singer and wife as they mark 3rd wedding anniversary|date=23 March 2016}}</ref>
Di na nwunye a ma ama bụ nne na nna ụmụ nwanyị abụọ: Olivia Idibia na Isabella Idibia.<ref>{{Cite web|title=Viral Archives|url=https://www.ngnews247.com/topic/viral/|accessdate=2022-08-02|work=NGNews247|language=en-US}}</ref>
Mgbe ya na enyi nwanyị ya n'oge ahụ bụ Annie Macaulayīdibia, 2Baba mụrụ ụmụ abụọ na Sumbo Ajala na atọ na Pero Adeniyi. 2face nwere ngụkọta nke ụmụ asaa.<ref>{{Cite web|url=https://m.guardian.ng/life/2face-idibia-reveals-having-many-baby-mamas-almost-sent-him-into-depression/|title=2Face Idibia Reveals Having Many Baby Mamas Almost Sent Him into Depression|date=8 December 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.informationng.com/2015/09/2face-idibia-at-40-meet-the-7-children-of-2face.html|title=2face Idibia at 40: Meet the 7 Children of 2face|date=25 September 2015}}</ref>
2Baba lanarịrị ihe omume ndị fọrọ nke nta ka ọ nwụọ, gụnyere ịgba égbè site na ohi na nso Oshodi, Lagos.<ref name="Welcome">{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2011/04/28/watch-2face-idibias-bet-international-welcome-to-america-interview-with-lola-ogunnaike|title=2Face Idibia's BET International "Welcome to America" Interview|publisher=Bellanaija.com|date=27 April 2011|accessdate=7 March 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriavillagesquare.com/articles/ahaoma-kanu/tuface-idibia-recuperating-and-fine.-with-exclusive-pict.html|title=Tuface Idibia recuperating and fine|publisher=nigeriavillagesquare.com|date=9 October 2007|accessdate=9 April 2012}}</ref>
== Ọrụ ebere ==
[[Usòrò:Innocent_Ujah_Idibia_and_Kafayat_Oluwatoyin_Shafau.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/41/Innocent_Ujah_Idibia_and_Kafayat_Oluwatoyin_Shafau.jpg/220px-Innocent_Ujah_Idibia_and_Kafayat_Oluwatoyin_Shafau.jpg|thumb|Guinness World Record maka "Longest Dance Party" Kaffy na ọtụtụ onye na-agụ egwú 2baba na onye na-emepụta My Funky Birthday TV Nig na PadMan Initiative crooner na nnọkọ iji soro onye a na-arụ ọrụ na ọrụ ebere]]
2Baba eguzobewo otu NGO a na-akpọ 2Baba Foundation. nke ụkpụrụ ya bụ "ijere mmadụ ozi".<ref>{{Cite web|url=http://edition.cnn.com/video/#/video/international/2011/11/28/inside-africa-2face-idibia-nigeria-a.cnn?iref=allsearch|title='2Face' Idibia: Message behind the music|publisher=CNN|date=29 November 2011|accessdate=6 March 2012}}</ref> A maara ya dị ka 2Face Reachout Foundation, na n'ikpeazụ 2Face Foundation, ntọala ahụ gbanwere aha na Septemba 2016, a makwaara ya ugbu a dị ka 2Baba Foundation. Ọrụ ntọala ahụ na-elekwasị anya n'iwu mba, ibi n'udo, na ịza ajụjụ na ọchịchị.<ref>{{Cite web|author=Maryam|date=2016-12-19|title=2Baba Partners With NGO To Raise 14M Naira For IDPs|url=https://filterfree.ng/news/2baba-partners-with-ngo-to-raise-14m-naira-for-idps/|accessdate=2022-07-05|work=FilterFreeNG|language=en-US}}</ref>
N'afọ 2009, National Agency for Food and Drug Administration and Control (NAFDAC) họpụtara 2Baba dị ka onye nnọchi anya.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2009/09/nafdac-appoints-2face-ambassador/|title=NAFDAC appoints 2face Ambassador|publisher=vanguardngr.com|date=18 September 2009|accessdate=9 March 2012}}</ref> O weputara egwu "Man Unkind" iji mee ka a mara egwu nke nri na ọgwụ ọjọọ adịgboroja na nke na-adịghị mma na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2011/04/11/2face-idibia-and-nafdac-tackle-fake-and-sub-standard-food-and-drug-products-in-nigeria-with-man-unkind/|title=2Face Idibia and NAFDAC tackle fake and sub-standard food and drug products in Nigeria with "Man Unkind"|publisher=Bellanaija.com|date=11 April 2011|accessdate=9 March 2012}}</ref> N'afọ 2009, e nyere Idibia onye nnọchi anya ndị ntorobịa mba ụwa maka Peace Summit na Nigeria Youth Merit Award site na National Youth Council of Nigeria iji kwado onyinye ya maka mmepe ndị ntorobịa na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriafirst.org/article_8777.shtml|title=Human capital|publisher=Nigeriafirst.org|date=16 April 2009|accessdate=11 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130328054414/http://www.nigeriafirst.org/article_8777.shtml|archivedate=28 March 2013}}</ref>
Na Jenụwarị 2017, 2Baba kwupụtara mmekọrịta ya na "United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR). O nyere onyinye mbụ nke ihe karịrị US $ 11,000 na UNHCR maka ndị IDP na ndị laghachiri.<ref>{{Cite web|url=https://www.unhcr.org/about-2baba2.html|title=2Baba}}</ref> N'ọnwa Juun afọ 2017, ọ wepụtara egwu IDP raara onwe ya nye nke akpọrọ Hold My Hand iji mee emume ụbọchị ndị gbara ọsọ ndụ n'ụwa, ma kwe nkwa pasent 60 nke ego sitere na abụ ahụ maka ihe kpatara IDP. Ya na ndị NGO ndị ọzọ dịka The Nigerian RedCross Society, Enough is Enough (EiE)(Office of the Citizen campaign), Youngstars Foundation na National Democratic Institute (maka Vote Not Fight campaign).<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/2face-idibia-singer-launches-vote-not-fight-campaign-in-anambra/s809wwp|title=Singer launches "Vote Not Fight" campaign in Anambra|date=14 September 2017}}</ref>
2baba na Tuesday meghere ọtụtụ nde Naira music studio ma nye ya na Mahadum Obafemi Awolowo.<ref>{{Cite web|date=2022-03-16|title=Studio donation: 2Baba would've trended if he impregnated someone, says Annie Idibia|url=https://punchng.com/studio-donation-2baba-wouldve-trended-if-he-impregnated-someone-says-annie-idibia/|accessdate=2022-03-21|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
N'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Juun afọ 2020, a họpụtara Idibia dị ka onye nnọchi anya mpaghara ọhụrụ nke United Nations High Commission for Refugees (UNCHR).<ref>{{Cite news|author=Ojeme|first=Victoria|date=23 June 2020|title=UNHCR appoints Innocent Idibia as goodwill ambassador|work=Vanguard (Nigeria)|url=https://www.vanguardngr.com/2020/06/unhcr-appoints-innocent-idibia-as-goodwill-ambassador/|accessdate=15 August 2020}}</ref> Ọ bụ onye Naijiria mbụ natara ụdị nhọpụta a site na UNHCR.<ref>{{Cite news|date=23 June 2020|title=2Baba newly appointed UNHCR Goodwill Ambassador|work=UNHCR|url=https://www.unhcr.org/afr/news/press/2020/6/5ef1d2f64/2baba-newly-appointed-unhcr-goodwill-ambassador.html|accessdate=15 August 2020}}</ref>
== Mgbalị ọha na eze na ime ihe ike ==
2Baba enyewo olu ya n'olu ndị a na-emegbu emegbu site na iji ọnọdụ ya dị ka onye ama ama iji mee ka a mara okwu gbasara ọchịchị na mba ya na n'Africa n'ozuzu ya.<ref>{{Cite news|title=2Baba calls out African leaders over the oppression of their citizens|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/2face-idibia-calls-out-african-leaders-over-oppression-of-their-citizens/j2enzb8|date=15 March 2021}}</ref> N'ọnwa Eprel 2021, ọ baara ụlọ ọrụ Naịjirịa Centre for Disease Control (NCDC) mba maka ịkpasu ndị njem iwe site n'ịnakọta ego iwu (ihe dị ka N50,000 - puku naira iri ise) maka ule mbata COVID-19 na ọnụ ụzọ NCDC na ọnụ ụzọ ahụ na-enyeghị koodu QR dị mkpa maka ule a. Ọtụtụ ndị njem tọrọ atọ n'ihi nke a.<ref>{{Cite news|title=COVID-19: 2baba calls out NCDC for allegedly frustrating travellers|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/456649-covid-19-2baba-calls-out-ncdc-for-allegedly-frustrating-travellers.html|date=21 April 2021}}</ref>
== Arụmụka ==
Tuface abụwo akụkụ nke ọtụtụ esemokwu n'oge ọrụ ya niile. N'afọ 2004, ọpụpụ Tuface n'òtù Plantashun Boiz dugara na nkewa nke otu ahụ, na-akpata esemokwu ya na ndị otu ya bụbu ndị boro ya ụta maka nkewa ahụ.<ref>{{Cite web|date=2018-02-18|title=Plantashun Boyz alum blames selfishness for split|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/blackface-plantashun-boyz-alum-blames-selfishness-for-split/h2rw77x|accessdate=2022-06-03|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Tuface na onye bụbu onye otu egwu [[Faze (musician)|Faze]] gbanwere ụta n'egwú dị iche iche na abọm ha.
Egwú a na-akpọ "African Queen" ghọrọ isiokwu nke esemokwu n'etiti Tuface, ụlọ ọrụ ndekọ ya bụ Kennis Music, na onye bụbu onye otu egwu Blackface, bụ onye boro Tuface ebubo n'ihu ọha na ọ na-ezu ya egwu ahụ; na-azọrọ na o dere egwu ahụ mgbe ha ka bụ otu egwu.<ref>{{Cite web|date=2019-09-12|title=Blackface: I wrote ‘African Queen’... I decide who sings it and who doesn't|url=https://lifestyle.thecable.ng/blackface-i-wrote-african-queen-i-decide-who-sings-it-and-who-doesnt/|accessdate=2022-06-03|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Alonge|first=Osagie|date=2013-08-01|title=2face, Blackface and the controversial 'African queen'|url=https://thenet.ng/2face-blackface-and-the-controversial-african-queen/|accessdate=2022-06-03|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> Kennis Music mechara kweta inye Blackface ederede maka abụ ahụ, ma kweta ịkwụ ya iguzosi ike n'ihe site na ego nke abụ ahụ.<ref>{{Cite web|date=2018-07-19|title=Blackface don dey chop money from African Queen for 10 years - 2face Management|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-44888794|accessdate=2022-06-03|work=BBC News Pidgin}}</ref>
Na 25 Jenụwarị 2017, Tuface mere ọkwa site na Instagram ya na ọ ga-eduga ngagharị iwe mba niile na 5 Febụwarị 2017; ngagharị iwe ahụ megidere iwu ndị ọchịchị [[Muhammadu Buhari]] mere.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/221502-recession-2face%e2%80%8e-plans-lead-nationwide-protest.html|title=Recession: 2Face plans to lead nationwide protest|author=Augoye|first=Jayne|date=2017-01-25|language=en-GB|accessdate=2019-10-10}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/2face-idibia-protest-nationwide/|title=2face announces nationwide protest against 'obnoxious policies' of FG|date=2017-01-25|work=TheCable Lifestyle|language=en-US|accessdate=2019-10-10}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2017/01/25/2face-idibia-announces-nationwide-protest-buharis-policies/|title=2face Idibia announces nationwide protest against Buhari's policies|author=Inyang|first=Ifreke|date=2017-01-25|work=Daily Post Nigeria|language=en-US|accessdate=2019-10-10}}</ref> N'ụzọ iji kwụsị ngagharị iwe ahụ, gọọmentị site na kọmishọna ndị uwe ojii nke [[Ȯra Lagos|steeti Lagos]] Fatai Owoseni, wepụtara nkwupụta na a machibidoro ngagharị iwe na steeti ahụ, na-ekwu na ndị omempụ ga-eburu ya ma jiri ngagharị iwe mee ihe iji kpatara ọgba aghara, a jụrụ nkwupụta ahụ ma leghara anya n'ihu ọha ihe mere mgbasa ozi nke ngagharị iwe ji gaa n'ihu na mgbasa ozi mmekọrịta.<ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2017/02/02/tuface-protest-despite-police-ban-warnings|title=Tuface To Protest Despite Police Ban, Warnings|date=2017-02-02|work=Sahara Reporters|accessdate=2019-10-10}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/news/police-ban-tuface-from-protesting-in-lagos/|title=Police Ban Tuface from Protesting in Lagos|work=guardian.ng|date=2 February 2017|accessdate=2019-10-10}}</ref>
Na 4 Febụwarị 2017, Tuface wepụtara vidiyo na ọ na-akagbu ngagharị iwe ahụ n'ihi ihe nchekwa mana asịrị gbasara na mgbasa ozi mmekọrịta na-ekwu na nchịkwa, site na DSS jidere ya na mbido ụbọchị ahụ ma nye ya nsogbu ịkagbu ngaezughachi ahụ, ọ bụ ezie na o mechara mee usoro tweets site na akaụntụ Twitter ya iji gọnahụ nkwupụta ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/not-arrested-tuface/|title=I was not arrested – Tuface|work=Punch Newspapers|language=en-US|accessdate=2019-10-10}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2017/02/06/cancelled-protest-not-arrested-dss-2face/|title=Cancelled protest: I was not arrested by DSS - 2face|author=Nwachukwu|first=John Owen|date=2017-02-06|work=Daily Post Nigeria|language=en-US|accessdate=2019-10-10}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/2face-idibia-i-was-not-arrested-by-the-dss-music-star-says/qqp3x4r|title='I was not arrested by the DSS' - music star says|date=2017-02-06|work=pulse.ng|language=en-US|accessdate=2019-10-10}}</ref>
== Nkọwapụta ==
=== Abọm ===
* 2004: ''Ihu 2 Ihu''
* 2006: Grass 2 Grace
* 2009: ''Ihe a na-apụghị ịkwụsị'' ịkwụsị ịkwụsị
* 2010: The Unstoppable International Edition
* 2012: Away & Beyond<ref>{{Cite web|url=https://thenet.ng/2face-away-and-beyond-album-review/|title=2face – Away and Beyond [Album Review]|date=2012-05-02|work=[[Netng]]|accessdate=2021-02-25}}</ref>
* 2014: Ascension
* 2020: ''Ndị agha''
== Onyinye ==
2Baba enwetala otu MTV Europe Music Award, otu World Music Award, ise Headies Awards (Hip-hop award), anọ "Channel O Music Video Awards" na otu BET award maka ọrụ egwu ya, anọ MTV Africa Music Awards, otu MOBO award, otu KORA award, 3 Afrima Awards, na ọtụtụ nhọpụta ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.afrima.org/blog/5th-afrima-winners/|title=5TH AFRIMA WINNERS|accessdate=3 September 2019|archivedate=4 April 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190404171509/https://www.afrima.org/blog/5th-afrima-winners/}}</ref>
N'ọnwa Mee afọ 2016, 2Baba natara nzere Master of Arts na Music site na Mahadum Igbinedion, Okada, [[Ȯra Edo|Edo]] State, Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/05/2-baba-is-getting-honoured-with-a-doctorate-degree-from-igbinedion-university/|title=2Baba is Getting Honoured with a Doctorate Degree from Igbinedion University|accessdate=3 September 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2016/05/2face-bags-masters-degree/|title=2face bags Masters Degree|accessdate=3 September 2019}}</ref>
N'ọnwa Machị 2019, Ngalaba Egwú, [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|Mahadum Obafemi Awolowo]] nyere ya onye nsọpụrụ nke ụlọ akwụkwọ egwu. Nke a mere ka ọ bụrụ onye ọsụ ụzọ natara onyinye ahụ nke e nyere ya na nkuzi ihu ọha mbụ na onyinye mkpakọrịta, nke emere na 20 Machị 2019.<ref>{{Cite news|author=Okonofua|first=Odion|title=2Face Idibia receives award of Fellow of the School of Music at Obafemi Awolowo University|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/2face-idibia-receives-award-of-fellow-of-the-school-of-music-at-obafemi-awolowo/bq2dl56|accessdate=22 March 2019|work=pulse.ng|date=21 March 2019}}</ref>
N'ọnwa Ọgọstụ 2019, a họpụtara 2Baba dị ka onye nnọchi anya ezi ihe maka ụlọ ahịa Naịjirịa (NSE).<ref>{{Cite web|url=https://nairametrics.com/2019/08/07/nse-appoints-2face-as-its-good-cause-ambassador/|title=NSE appoints 2face as its 'Good Cause Ambassador'|author=Famuyiwa|first=Damilare|date=7 August 2019|work=Nairametrics|language=en-GB|accessdate=9 August 2019}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị egwu Naijiria
== Ndemsibia ==
<references group="" responsive="1"></references>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
emudorxgweljij2q4odtmmmzuijynxa