Wikiquote igwikiquote https://ig.wikiquote.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5 MediaWiki 1.47.0-wmf.10 first-letter Midia Ọpụrụiche Ńkàtá Ojiarụ Ńkàtá ojiarụ Wikikwotu Ńkàtá Wikikwotu Faịlụ Ńkàtá faịlụ MidiaWiki Ńkàtá MidiaWiki Templeeti Ńkàtá templeeti Enyemaka Ńkàtá enyemaka Otú Ńkàtá otú TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Bernadette Soubirous 0 3263 32142 13649 2026-07-08T16:26:47Z Senator Choko 24 /* Okwu okwuruu */ 32142 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Bernadette soubirous 1 publicdomain.jpg|thumb|Onye hụrụ n'anya anaghị achọpụta ọnwụnwa ya; ma ọ bụ ikekwe karịa nke ọma, ọ nwere ike ịhụ ha n'anya.]] '''{{w|Bernadette Soubirous }}''' (7 Jenụarị 1844 – 16 Eprel 1879) bụ [[Katọlik]] mystic, mara maka ịhụta {{w|Marian apparition}} na {{w| {w|Lourdes}} na 1858. ==Okwu okwuru== * M ga-eji oge ọ bụla na-ahụ n'anya. Onye na-ahụ n'anya adịghị achọpụta ọnwụnwa ya; ma ọ bụ ikekwe n'ụzọ ziri ezi karị, ọ pụrụ ịhụ ha n'anya.<br>Gịnị mere anyị ji na-ata ahụhụ? N'ihi na ebe a n'okpuru ịhụnanya dị ọcha enweghị ike ịdị na-enweghị nhụjuanya. O Jisus, Jisus, Anaghikwa m atu obe m ọzọ mgbe m chetara nke Gi. ** 1873. Kpọtụrụ na '' Ndụ Nsọ: St. Bernadette nke Lourdes'' (2005) nke Patricia McEachern dere, [//books.google.com/books?id=ESX7DQAAQBAJ&pg=PT18 ch. 2]. == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Soubirous,Bernadette}} [[Category:Ndị dị ndụ]] qnoyabwexzqy2px0jlzyaxfcc22vij8 32143 32142 2026-07-08T16:31:20Z Senator Choko 24 32143 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Bernadette soubirous 1 publicdomain.jpg|thumb|Onye hụrụ n'anya anaghị achọpụta ọnwụnwa ya; ma ọ bụ ikekwe karịa nke ọma, ọ nwere ike ịhụ ha n'anya.]] '''{{w:ig:Bernadette Soubirous }}''' (7 Jenụarị 1844 – 16 Eprel 1879) bụ Katọlik mystic, mara maka ịhụta Marian apparition na Lourdes na 1858. ==Okwu okwuru== * M ga-eji oge ọ bụla na-ahụ n'anya. Onye na-ahụ n'anya adịghị achọpụta ọnwụnwa ya; ma ọ bụ ikekwe n'ụzọ ziri ezi karị, ọ pụrụ ịhụ ha n'anya.<br>Gịnị mere anyị ji na-ata ahụhụ? N'ihi na ebe a n'okpuru ịhụnanya dị ọcha enweghị ike ịdị na-enweghị nhụjuanya. O Jisus, Jisus, Anaghikwa m atu obe m ọzọ mgbe m chetara nke Gi. ** 1873. Kpọtụrụ na '' Ndụ Nsọ: St. Bernadette nke Lourdes'' (2005) nke Patricia McEachern dere, [//books.google.com/books?id=ESX7DQAAQBAJ&pg=PT18 ch. 2]. == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Soubirous,Bernadette}} [[Category:Ndị dị ndụ]] qlbqqc4v232ywmfn0am7qhomy8b9o96 32144 32143 2026-07-08T16:32:08Z Senator Choko 24 32144 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Bernadette soubirous 1 publicdomain.jpg|thumb|Onye hụrụ n'anya anaghị achọpụta ọnwụnwa ya; ma ọ bụ ikekwe karịa nke ọma, ọ nwere ike ịhụ ha n'anya.]] '''[[w:ig:Bernadette Soubirous]]''' (7 Jenụarị 1844 – 16 Eprel 1879) bụ Katọlik mystic, mara maka ịhụta Marian apparition na Lourdes na 1858. ==Okwu okwuru== * M ga-eji oge ọ bụla na-ahụ n'anya. Onye na-ahụ n'anya adịghị achọpụta ọnwụnwa ya; ma ọ bụ ikekwe n'ụzọ ziri ezi karị, ọ pụrụ ịhụ ha n'anya.<br>Gịnị mere anyị ji na-ata ahụhụ? N'ihi na ebe a n'okpuru ịhụnanya dị ọcha enweghị ike ịdị na-enweghị nhụjuanya. O Jisus, Jisus, Anaghikwa m atu obe m ọzọ mgbe m chetara nke Gi. ** 1873. Kpọtụrụ na '' Ndụ Nsọ: St. Bernadette nke Lourdes'' (2005) nke Patricia McEachern dere, [//books.google.com/books?id=ESX7DQAAQBAJ&pg=PT18 ch. 2]. == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Soubirous,Bernadette}} [[Category:Ndị dị ndụ]] ktphkfqhwlzf32qmqcwappi5gtttirp 32145 32144 2026-07-08T16:33:57Z Senator Choko 24 32145 wikitext text/x-wiki {{databox}} [[File:Bernadette soubirous 1 publicdomain.jpg|thumb|Onye hụrụ n'anya anaghị achọpụta ọnwụnwa ya; ma ọ bụ ikekwe karịa nke ọma, ọ nwere ike ịhụ ha n'anya.]] '''[[w:ig:Bernadette Soubirous|Bernadette Soubirous]]''' (7 Jenụarị 1844 – 16 Eprel 1879) bụ Katọlik mystic, mara maka ịhụta Marian apparition na Lourdes na 1858. ==Okwu okwuru== * M ga-eji oge ọ bụla na-ahụ n'anya. Onye na-ahụ n'anya adịghị achọpụta ọnwụnwa ya; ma ọ bụ ikekwe n'ụzọ ziri ezi karị, ọ pụrụ ịhụ ha n'anya.<br>Gịnị mere anyị ji na-ata ahụhụ? N'ihi na ebe a n'okpuru ịhụnanya dị ọcha enweghị ike ịdị na-enweghị nhụjuanya. O Jisus, Jisus, Anaghikwa m atu obe m ọzọ mgbe m chetara nke Gi. ** 1873. Kpọtụrụ na '' Ndụ Nsọ: St. Bernadette nke Lourdes'' (2005) nke Patricia McEachern dere, [//books.google.com/books?id=ESX7DQAAQBAJ&pg=PT18 ch. 2]. == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Soubirous,Bernadette}} [[Category:Ndị dị ndụ]] oq40vniixplwnhzjcm4i7tjkqjaq0r4 Emma Grede 0 9485 32151 31490 2026-07-08T17:30:44Z Akwugo 29 update 32151 wikitext text/x-wiki '''[[W:Emma Grede|Emma Grede]]'''(a mụrụ ya na 23 Septemba 1982) bụ nwanyị ọchụnta ego Britain, onye na-emepụta azụmahịa ọhụrụ , na onye na-emepụta akwa. A maara ya nke ọma maka azụmahịa ya metụtara ndị òtù ezinụlọ Kardashian. Ọ bụ Onye isi nchịkwa na onye guzobere ụlọ ọrụ akwa denim a na-akpọ Good American, onye so na ndị guzobere Skims, nakwa onye guzobere ụlọ ọrụ Safely. == Okwu ndị o kwuru == * "N’oge ahụ, emelarị m ụfọdụ mmekọrịta azụmahịa na-esi na nkà (talent-based equity partnerships) nke gara nke ọma, ebe onye nwere nkà na-enweta òkè (equity) n’ụlọ ọrụ ahụ. Mgbe m hụrụ otú ha si gaa nke ọma, m sịrị onwe m, ‘Aga m eme otu n’ime ha maka onwe m!". * "Echiche maka America dị mma bịara n'ihi na echere m na e nwere mgbanwe na-eme na omenala ndị a ma ama". * "Mgbe m na-arịgo n'ọkwa, onye ọ bụla dị gịrịgịrị, nke ahụ bụkwa ihe ọtụtụ ụmụ nwanyị chọsiri ike. Ma ọ dị nnọọ iche ugbu a". * "Echere m na ejiji na-efu efu. Ọ bụghị ihe gbasara onye buru ibu ma ọ bụ etu mmadu dị kama echere m na ekwesịrị ịnwe ụdị nke emeere onye ọ bụla. Ya mere, etu ahụ ka ezigbo American si malite". * “Nke a bụ otú anyị si eche, ma ọ bụrụ na ị kwenyere na anyị, sonyere anyị.” Anyị mere nnukwu nnọkọ ịhọpụta ndị ga-arụ ọrụ nke mmadụ 12,000 sonyere, ma anyị kwụsịrị ya n’ihi na anyị amaghị etú anyị ga-esi gụọ ha niile". * "Mgbe ị bịara LA dị ka nwa agbọghọ Bekee, ị ga-ahụ ụwa ọhụrụ nke ntutu isi na etemeete.A nabatara m nke ahụ". **'''https://intothegloss.com/2018/09/emma-Gred * Nke a bụ ihe dị mkpa: nguzozi n’etiti ọrụ na ndụ onwe onye bụ nsogbu gị, ọ bụ gị ga-achọta ụzọ isi dozie ya.” * N’ihi na otu anyị si arụ ụlọ ọrụ n’oge a bụ na ọ dịghị onye na-ahapụ ịga hụ dọkịta ezé,oge ịhụ dọkịta, ịkpụ isi, ma ọ bụ ịga nzukọ n’etiti nne na nna na ndị nkuzi nke nwa ha... nke ahụ abụghịzi etú anyị si arụ ọrụ ugbu a, ọ̀ bụghị ya?". * "Ị na-abịa ọrụ ma nwee oge ọrụ e debere gị, ma e nwekwara ohere mgbanwe n’ime ndụ ọrụ gị. Ọ bụghịzi dịka mmadụ ga-asị, “Ewoo! Onye a anọghị n’oche ọrụ ya!” Nke ahụ abụghịkwa otú anyị si arụ ọrụ ugbu a". * "Mgbe mmadụ na-agwa m banyere nguzozi nke ọrụ ha na ndụ ha na usoro ajụjụ ọnụ, ọ dị m ka, 'Onwere ihe na-eme gị. Ị nwebeghị ike ịchọpụta nke ahụ. Ọ bụghị etú ahụ ka ị ga-esi merie ajụjụ ọnụ a". * "Nhazi ndụ ọrụ dị mma maka onye nwe ya ileghara onye na-enweta ụgwọ ọrụ ugboro iri abụo karịa nkem. Nke a bụ nnukwu akara ịdọ aka na ntị.". **https://abcnews.go.com/GMA/Family/skims-founder-emma-grede-work-life == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Grede, Emma}} [[Category: ndị dị ndụ]] my0v6g1jagyxcmitwg35t1w3a9zu2h9 Anne Glover (businesswoman) 0 11432 32152 31824 2026-07-08T17:32:41Z Akwugo 29 update 32152 wikitext text/x-wiki [[File:ODISummit 4Nov 149 (15091135584).jpg|thumb|ODISummit_4Nov_149_(15091135584)]] '''[[w:Anne Glover|Anne Glover]]''' (amụrụ na 6 Febrụwarị 1954) bụ Onye Isi Nchịkwa (CEO) na onye so guzobe Amadeus Capital Partners, ụlọ ọrụ na-etinye ego n’ọrụ azụmahịa ọhụrụ (venture capital). Ụlọ ọrụ a na-akwado ma na-etinye ego n’ụlọ ọrụ teknụzụ dị elu dị na Europe, iji nyere ha aka ịzụlite na imepụta ihe ọhụrụ. ==Okwu ndị o kwuru== * "Ihe mbụ na nke kachasị mkpa bụ ịdị jụụ. Nọrọ n'uche doro anya ka ị nwee ike ime mkpebi ọma". * "Nke a bụ oge iche echiche ọhụrụ ma chọọ ụzọ dị iche iche isi edozi nsogbu". * "Kpebie ma ndị ọrụ ga-arụ ọrụ n'ụlọ ma ọ bụ n'ọfịs, ma hụ na onye ọ bụla nwere nghọta doro anya". * "Nwee atụmatụ doro anya gbasara ndị ọrụ, akụ ụlọ ọrụ, na ndị na-ebubata ngwaahịa ka ọnọdụ si agbanwe". * "Ndị ọrụ bụ akụ kacha mkpa; lekwasị anya na ọdịmma ha, mmụọ ọrụ ha, ma gee ha ntị". **[https://www.netigate.net/articles/interview/anne-glover-on-ceo-leadership-during-the-corona-crisi/ Anne Glover banyere otu esi agafe oge ọrịa na-efe efe] * "Ọrịa COVID mere ka mgbanwe dijitalụ gbasaa ngwa ngwa, ọkachasị n’ụzọ ndị mmadụ si eji teknụzụ ekwurịta okwu". * "Ọtụtụ ụlọ ọrụ ọhụrụ (startups) anaghị enwe ihe ịga nke ọma. Ya mere, ọ dị mkpa ịghọta na ihe ize ndụ dị, ma ghara ịdabere naanị n'otu ohere ma ọ bụ otu itinye ego". **[https://investorconnect.org/wp-content/uploads/2020/12/Transcript-Anne-Glover-of-Amadeus-Capital-Partners.pdf kwuru okwu gbasara azụmahịa] ==Njikọ mpụga== {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Glover, Anne}} [[Category: ndị dị ndụ]] gx4hac41r8p0ig8tok2b2kirzmq7cvq Jewel Burks Solomon 0 11499 32149 32067 2026-07-08T17:25:16Z Akwugo 29 update 32149 wikitext text/x-wiki '''[[w:ig:Jewel Burks Solomon|Jewel Burks Solomon]] bụ onye ọchụnta ego teknụzụ America na onye isi ego na-arụ ọrụ dị ka onye isi mbụ nke Google maka mmalite na U.S. ==Ihe ndị o kwuru== * Amalitere m nje okwukwe m n'oge m dị obere ma nwee ike icheta, ị mara na a na-anọ n'ụtụtụ Sọnde n'ụka. Nne nne m, ejiri m n'aka, ga-ege ntị na pọdkastị a. O wee jide n'aka na m nọ n'ụlọ akwụkwọ Sunday na mgbe niile, ị maara, n'ahịrị n'ihu maka ozi. Ya mere nke ahụ bụụrụ m nnukwu ntọala. Ma mgbe ahụ, echere m, ị maara, na-ekwu maka njem okwukwe, a nọ m n'usoro. * M tolitere n'ụlọ ebe a na-ahụ inwe asprin ka ihe dị egwu. Ya mere, m na-ama mgbe niile na m chọrọ ịghọ onye ọchụnta ego. Amaghị m ihe ụzọ ga-abụ iji ruo ebe ahụ, mana ọ bụ na 12, 12 iri na abụọ ka m nwere. Gịnị ga-abụ echiche maka ihe ga-abụ part pick? * Na echiche dị nnọọ ụdị kụrụ m na ị nwere ike ime ya na a igwefoto search na leverage, ị maara, kọmputa ọhụụ technology, nke m na-aghọtaghị nke ọma ihe nke ahụ pụtara n'oge ahụ, ma mụtara ọtụtụ ihe banyere ya wee malite njem anyị iji wuo nkà na ụzụ a ma wuo ụlọ ọrụ gburugburu nkà na ụzụ, nke ghọrọ akụkụ Picon. * Anyị nwere njem na-adọrọ mmasị n'ezie n'ịwulite azụmahịa ahụ, n'ikpeazụ na-ere ya na Amazon n'ime 2016 na itinye teknụzụ na ngwa mkpanaaka Amazon. * Enwere ọtụtụ nkuzi m mụtara n'oge njem Partpic m. Otu ihe m ga-egosi bụ na m dị afọ 23 mgbe m chepụtara echiche ahụ wee malite ụlọ ọrụ ahụ. Ya mere, abụ m onye ọchụnta ego na-eto eto ma na-amụ oge n'oge ahụ. M ga-asị, ị mara, ihe ndị kachasị m nwere ike iji rụọ ọrụ ma zuo oke. * Na-ekesa n'ezie gburugburu ụlọ mmekọrịta na ntụkwasị obi na ọbụna mgbe ihe siri ike na ha na-abụkarị ndị siri ike nyere eziokwu ahụ bụ na anyị na-ewu ụdị akwụkwọ akụkọ a, nkà na ụzụ ọhụrụ na karịsịa na-ewu ya na ụlọ ọrụ nke mara mma ochie ụlọ akwụkwọ, m ga-ekwu mara mma archaic dị ka ọ metụtara nkà na ụzụ, ma ọ bụ na ọ dịghị ihe ọzọ ọ bụ n'oge ahụ. **[https://faithdriveninvestor.org/episode-61-equitable-equity-with-jewel-burks-solomon/ Equitable Equity with Jewel Burks Solomon] ==Njikọ Mpụga== {{DEFAULTSORT:Burks Solomon , Jewel }} {{wikipedia}} [[Category: Ndị dị ndụ]] f3df3byj8ebqbrh2b0sxshe5hcjd3px 32150 32149 2026-07-08T17:25:41Z Akwugo 29 update 32150 wikitext text/x-wiki '''[[w:ig:Jewel Burks Solomon|Jewel Burks Solomon]]''' bụ onye ọchụnta ego teknụzụ America na onye isi ego na-arụ ọrụ dị ka onye isi mbụ nke Google maka mmalite na U.S. ==Ihe ndị o kwuru== * Amalitere m nje okwukwe m n'oge m dị obere ma nwee ike icheta, ị mara na a na-anọ n'ụtụtụ Sọnde n'ụka. Nne nne m, ejiri m n'aka, ga-ege ntị na pọdkastị a. O wee jide n'aka na m nọ n'ụlọ akwụkwọ Sunday na mgbe niile, ị maara, n'ahịrị n'ihu maka ozi. Ya mere nke ahụ bụụrụ m nnukwu ntọala. Ma mgbe ahụ, echere m, ị maara, na-ekwu maka njem okwukwe, a nọ m n'usoro. * M tolitere n'ụlọ ebe a na-ahụ inwe asprin ka ihe dị egwu. Ya mere, m na-ama mgbe niile na m chọrọ ịghọ onye ọchụnta ego. Amaghị m ihe ụzọ ga-abụ iji ruo ebe ahụ, mana ọ bụ na 12, 12 iri na abụọ ka m nwere. Gịnị ga-abụ echiche maka ihe ga-abụ part pick? * Na echiche dị nnọọ ụdị kụrụ m na ị nwere ike ime ya na a igwefoto search na leverage, ị maara, kọmputa ọhụụ technology, nke m na-aghọtaghị nke ọma ihe nke ahụ pụtara n'oge ahụ, ma mụtara ọtụtụ ihe banyere ya wee malite njem anyị iji wuo nkà na ụzụ a ma wuo ụlọ ọrụ gburugburu nkà na ụzụ, nke ghọrọ akụkụ Picon. * Anyị nwere njem na-adọrọ mmasị n'ezie n'ịwulite azụmahịa ahụ, n'ikpeazụ na-ere ya na Amazon n'ime 2016 na itinye teknụzụ na ngwa mkpanaaka Amazon. * Enwere ọtụtụ nkuzi m mụtara n'oge njem Partpic m. Otu ihe m ga-egosi bụ na m dị afọ 23 mgbe m chepụtara echiche ahụ wee malite ụlọ ọrụ ahụ. Ya mere, abụ m onye ọchụnta ego na-eto eto ma na-amụ oge n'oge ahụ. M ga-asị, ị mara, ihe ndị kachasị m nwere ike iji rụọ ọrụ ma zuo oke. * Na-ekesa n'ezie gburugburu ụlọ mmekọrịta na ntụkwasị obi na ọbụna mgbe ihe siri ike na ha na-abụkarị ndị siri ike nyere eziokwu ahụ bụ na anyị na-ewu ụdị akwụkwọ akụkọ a, nkà na ụzụ ọhụrụ na karịsịa na-ewu ya na ụlọ ọrụ nke mara mma ochie ụlọ akwụkwọ, m ga-ekwu mara mma archaic dị ka ọ metụtara nkà na ụzụ, ma ọ bụ na ọ dịghị ihe ọzọ ọ bụ n'oge ahụ. **[https://faithdriveninvestor.org/episode-61-equitable-equity-with-jewel-burks-solomon/ Equitable Equity with Jewel Burks Solomon] ==Njikọ Mpụga== {{DEFAULTSORT:Burks Solomon , Jewel }} {{wikipedia}} [[Category: Ndị dị ndụ]] jc2whxroklnzf04i6cr8npqnuafjseo Annie Fisher 0 11500 32148 32068 2026-07-08T17:19:56Z Akwugo 29 update 32148 wikitext text/x-wiki [[File:Annie Fisher portrait.jpg|thumb|Annie Fisher portrait]] '''[[wikipedia:Annie_Fisher|Annie Knowles Fisher]]''' (December 3, 1867 - June 11, 1938) bụ onye osi nri, onye na-eri nri na . Annie biri na Columbia, Missouri, ma rụọ ọrụ maka ezinaụlọ ndị a ma ama dịka osi nri ruo mgbe ọ malitere azụmahịa nri nke ya. Fisher ghọrọ onye ama ama na Missouri maka bisikiiti ndị a kụrụ akụ na-ere ọtụtụ ebe. Site na isi nri ya, Fisher kpakọbara nnukwu akụ ma zụta ụlọ mgbazinye na ugbo na na gburugburu Boone County. ==Okwu Ndị O Kwuru== * Yabụ, ogologo oge gara aga, enwetara m echiche na naanị otu ụzọ m nwere ike isi nweta n'ihu bụ ikwere na onwe m, ọ bụghịkwa onye nke ọzọ. ** Ajụjụ ọnụ Columbia Daily Tribune na [https://www.columbiatribune.com/story/news/2015/05/20/columbia-s-biscuit-queen/21761989007/ Columbia's Biscuit Queen], Mee 15, 2015. *Ikpochapụ akụkọ ihe mere eme ojii bụ ụma. Ya mere, anyị ga-akpachapụ anya maka imegide akụkọ ahụ na iweta eziokwu na usoro ọmụmụ anyị. Ọ na-amalite na Annie Fisher. ** Mbipụta Vox Magazine na [https://www.voxmagazine.com/magazine/columbias-hidden-figure-verna-laboy-bring-annie-fisher-to-life/article_084727cd-07b9-534b-b9cb-e2220c52c8d: Annie-fisher na-ezoro ezo. ndụ], Ọgọstụ 14, 2017. * Enwere m obi ụtọ na ọrụ m na m na-agbalị ime ka onye ọ bụla nwee obi ụtọ site na ịrapagidesi ike na ya. ** Mbipụta Missourians mere eme na [https://historicmissourians.shsmo.org/annie-fisher/ Annie Fisher]. ==Njikọ Mpụga== {{DEFAULTSORT:Annie Fisher}} {{wikipedia}} [[Category: Ndị dị ndụ]] 8bpi6ps7nqhotwp4wrtquy4i9ry53yi Janet Erskine Stuart 0 11533 32146 2026-07-08T16:56:04Z Senator Choko 24 Jiri '{{Databox}} '''[[w:ig:Janet Erskine Stuart|Janet Erskine Stuart]]''' (amụrụ na Nọvemba afo 1857 – ọ nwụrụ na 21 Ọktoba afo 1914) bụ onye nọn Bekee. ==Okwu okwuru== * Chineke, onye nyefere anyị nkuzi okpukperechi, nwere ikike ka edobere ha n'ihu ha dịka n'ezie, dịka nke ọma, dịka ikike anyị nyere ohere, dịka ọmarịcha asụsụ mmadụ nwere ike ibuga ihe omimi nke okwukwe, jiri nwayọ na ntụkwasị obi nke ndị maara na ha anagh...' kere ihü 32146 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''[[w:ig:Janet Erskine Stuart|Janet Erskine Stuart]]''' (amụrụ na Nọvemba afo 1857 – ọ nwụrụ na 21 Ọktoba afo 1914) bụ onye nọn Bekee. ==Okwu okwuru== * Chineke, onye nyefere anyị nkuzi okpukperechi, nwere ikike ka edobere ha n'ihu ha dịka n'ezie, dịka nke ọma, dịka ikike anyị nyere ohere, dịka ọmarịcha asụsụ mmadụ nwere ike ibuga ihe omimi nke okwukwe, jiri nwayọ na ntụkwasị obi nke ndị maara na ha anaghị atụ egwu, na mpako n'ime ihe nketa Ndị Kraịst nke bụ nke anyị. Nwatakịrị ahụ nwere ikike ịmụta ihe kacha mma ọ ga-ama banyere Chineke, ebe ọ bụ na obi ụtọ nke ndụ ya, ọ bụghị naanị na mgbe ebighị ebi kamakwa n'oge, na-ejikọta ya na ihe ọmụma ahụ. ** [https://www.gutenberg.org/cache/epub/15892/pg15892.html ''Agụmakwụkwọ Ụmụagbọghọ Katolik'' (1914)] == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT: Stuart ,Janet Erskine}} [[Category:Ụmụ nwanyị]] [[Category:Ndị nwụrụ anwụ]] qrcr03cct5mdlftu21c9apc2cjj9d8a Frances Margaret Taylor 0 11534 32147 2026-07-08T17:15:35Z Senator Choko 24 Jiri '{{Databox}} '''[[w:ig:Frances Margaret Taylor|Frances Margaret Taylor]]''' (amụrụ na 20 Jenụwarị afo 1832 – ọ nwụrụ na 9 Juun afo 1900) bụ nwanne nwanyị okpukpere chi bekee na onye guzobere ọgbakọ [[w:Poor Servants of the Mother of God|Poor Servants of the Mother of God]]. ==Okwu banyere Frances Margaret Taylor== * Ọ bụ nwanyị mara ihe nke ukwuu, nwee ume, nwee mmetụta ọmịiko dị ukwuu na nke na-echetakwa ihe n'ụzọ dị ịrịba...' kere ihü 32147 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''[[w:ig:Frances Margaret Taylor|Frances Margaret Taylor]]''' (amụrụ na 20 Jenụwarị afo 1832 – ọ nwụrụ na 9 Juun afo 1900) bụ nwanne nwanyị okpukpere chi bekee na onye guzobere ọgbakọ [[w:Poor Servants of the Mother of God|Poor Servants of the Mother of God]]. ==Okwu banyere Frances Margaret Taylor== * Ọ bụ nwanyị mara ihe nke ukwuu, nwee ume, nwee mmetụta ọmịiko dị ukwuu na nke na-echetakwa ihe n'ụzọ dị ịrịba ama. ** [[w:Francesca Maria Steele|Francesca Maria Steele]], [[s:Catholic Encyclopedia (1913)/Frances Margaret Taylor|Frances Margaret Taylor (1913) ''Akwụkwọ nkà ihe ọmụma Katọlik'']] == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{commonscat}} {{DEFAULTSORT: Taylor ,Frances Margaret}} [[Category:Ụmụ nwanyị]] [[Category:Ndị nwụrụ anwụ]] rdmqabs4344kc9dggoutaw6bz9i1qr0 Ralph Abernathy 0 11535 32153 2026-07-08T22:25:00Z Aluta editor 1446 Jiri '[[File:Ralph Abernathy.jpg|thumb|right|Albany abụghị nke ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke... nke a bụ nke Chineke All-'benny'']] Rev. '''[[w:Ralph Abernathy|Ralph Abernathy]]''' (amụrụ na Machị 11, n'afọ 1926 – Eprel 17, 1990) bụ [[w:Baptist|Onye ozi Baptist]], [[w:ikike obodo|onye na-akwado ikike obodo]], na onye ndu nke [[w:Ike ikike obodo America|Ike ikike obodo America]] na w:Ike Ndị Kraịst Ndị South|Ogbakọ Ndị Kr...' kere ihü 32153 wikitext text/x-wiki [[File:Ralph Abernathy.jpg|thumb|right|Albany abụghị nke ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke... nke a bụ nke Chineke All-'benny'']] Rev. '''[[w:Ralph Abernathy|Ralph Abernathy]]''' (amụrụ na Machị 11, n'afọ 1926 – Eprel 17, 1990) bụ [[w:Baptist|Onye ozi Baptist]], [[w:ikike obodo|onye na-akwado ikike obodo]], na onye ndu nke [[w:Ike ikike obodo America|Ike ikike obodo America]] na [[w:Ike Ndị Kraịst Ndị South|Ogbakọ Ndị Kraịst Ndị South]]. Mgbe e gbusịrị King, o malitere idu ndú nke SCLC [[w:Ike Ndị Ogbenye|Mgbasa Ozi Ndị Ogbenye]] ma duru ngagharị na Washington, D.C., nke e mere atụmatụ maka Mee 1968. ==Okwu ndị okwuru== * Ugbu a, n'izu a niile, anyị agafeela oge nkwadebe ahụ, kwadebe onwe anyị, rịọ Chineke ka o kwadebe anyị, rịọ Ya ka o jiri ịdọ aka ná ntị Ya sachaa anyị ma gbaa anyị ọkụ ma sachaa anyị ma mee ka anyị dị nsọ ma dị njikere iguzo. N'ihi na mgbe ị na-agbada n'ime obodo, ị na-agbada ebe ahụ n'etiti ndị obi ọjọọ na ndị obi ọjọọ. Ị na-agbada ebe ahụ 'n'etiti ndị uwe ojii, ị ga-enwerịrị Chineke n'akụkụ gị. Yabụ ịkwesịrị ịkwadebe. Rịọ Ya ka o kwadebe gị dịka O mere Shadrak, Meshak na ABednego. Ị maara, mgbe ha gara n'ọkụ ọkụ, ha gwara eze, sị, "Anyị agaghị akpọ isiala" Ma Chineke nọnyeere ha... Dịka Chineke banyere n'ọkụ ọkụ na ụmụ okorobịa Hibru atọ ahụ, Chineke ga-eso anyị gaa n'ọrụ ọ bụla anyị kpebiri ime. Ugbu a, ị gaghị emeri agha ahụ n'ụlọ. Ị ga-aga n'ọgbọ agha. Ugbu a mgbe ị gara n'ọgbọ agha, ọ dịghị mkpa ịpụ ebe ahụ na-atụghị anya na ị ga-enwe ndị na-enweghị ihe mberede. Mmadụ ga-emerụ ahụ. Amaghị m onye ọ ga-abụ. O nwere ike ịbụ m. Ọ bụrụ na ọ bụ m, enwere m ike ịṅụrị ọṅụ n'ime Onyenwe anyị na enwere m obere ọrụ m ga-arụ... Ugbu a, ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enweghị m mmasị ụdị iwu onye ọkaiwu obodo chọrọ inweta, ọ nweghị ike inye Chineke iwu. Nke a bụ mmegharị Chineke. Ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enwere ike inwe iwu "ọ dịghị" megide Chineke. N'ihi na Albany abụghị onye otu Democratic Party nke steeti Georgia. Albany abụghị onye otu Republican nke steeti Georgia. Albany abụghị onye Gọvanọ Vandiver. Albany abụghị onye ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke, n'ihi na onye amụma kwuru, sị: ''"Ụwa bụ nke Onyenwe anyị, na ihe niile dị na ya, ụwa na ndị bi n'ime ya"''. Nke a bụ ụwa Chineke, nke a bụ nke Chineke All-''benny'', Chineke na-agwakwa anyị na ''site n'otu ọbara ka O kere mba niile bi n'elu ụwa a.'' ** N'okwuchukwu o kwuru na Disemba 15, 1961, n'oge [[w:Albany Movement|Albany Movement]]; dịka e hotara na Watters, Pat. 2012. ''Dow to Now: Reflections on the Southern Civil Rights Movement.'' Mahadum Georgia Press. pp. 202-203. == Okwu banyere Ralph Abernathy == * Ralph David Abernathy bụ ezigbo enyi m nwere n'ụwa a. ** [[Martin Luther King, Jr.]], in his last speech, ''[[w:I've Been to the Mountaintop|I've Been to the Mountaintop]]'' == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Abernathy, Ralph}} [[Category:Ndị ndu Ndị Kraịst]] [[Category:People from Alabama]] [[Category:Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ndị na-akwado ihe na-anaghị eme ihe ike]] [[Category:Ndị na-akwado ikike obodo]] ap2isfdlppslud1cegpcqcxuih58boc 32154 32153 2026-07-08T22:26:00Z Aluta editor 1446 32154 wikitext text/x-wiki [[File:Ralph Abernathy.jpg|thumb|right|Albany abụghị nke ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke... nke a bụ nke Chineke All-'benny'']] Rev. '''[[w:Ralph Abernathy|Ralph Abernathy]]''' (amụrụ na Machị 11, n'afọ 1926 – Eprel 17, 1990) bụ [[w:Baptist|Onye ozi Baptist]], [[w:ikike obodo|onye na-akwado ikike obodo]], na onye ndu nke [[w:Ike ikike obodo America|Ike ikike obodo America]] na [[w:Ike Ndị Kraịst Ndị South|Ogbakọ Ndị Kraịst Ndị South]]. Mgbe e gbusịrị King, o malitere idu ndú nke SCLC [[w:Ike Ndị Ogbenye|Mgbasa Ozi Ndị Ogbenye]] ma duru ngagharị na Washington, D.C., nke e mere atụmatụ maka Mee 1968. ==Okwu ndị okwuru== * Ugbu a, n'izu a niile, anyị agafeela oge nkwadebe ahụ, kwadebe onwe anyị, rịọ Chineke ka o kwadebe anyị, rịọ Ya ka o jiri ịdọ aka ná ntị Ya sachaa anyị ma gbaa anyị ọkụ ma sachaa anyị ma mee ka anyị dị nsọ ma dị njikere iguzo. N'ihi na mgbe ị na-agbada n'ime obodo, ị na-agbada ebe ahụ n'etiti ndị obi ọjọọ na ndị obi ọjọọ. Ị na-agbada ebe ahụ 'n'etiti ndị uwe ojii, ị ga-enwerịrị Chineke n'akụkụ gị. Yabụ ịkwesịrị ịkwadebe. Rịọ Ya ka o kwadebe gị dịka O mere Shadrak, Meshak na ABednego. Ị maara, mgbe ha gara n'ọkụ ọkụ, ha gwara eze, sị, "Anyị agaghị akpọ isiala" Ma Chineke nọnyeere ha... Dịka Chineke banyere n'ọkụ ọkụ na ụmụ okorobịa Hibru atọ ahụ, Chineke ga-eso anyị gaa n'ọrụ ọ bụla anyị kpebiri ime. Ugbu a, ị gaghị emeri agha ahụ n'ụlọ. Ị ga-aga n'ọgbọ agha. Ugbu a mgbe ị gara n'ọgbọ agha, ọ dịghị mkpa ịpụ ebe ahụ na-atụghị anya na ị ga-enwe ndị na-enweghị ihe mberede. Mmadụ ga-emerụ ahụ. Amaghị m onye ọ ga-abụ. O nwere ike ịbụ m. Ọ bụrụ na ọ bụ m, enwere m ike ịṅụrị ọṅụ n'ime Onyenwe anyị na enwere m obere ọrụ m ga-arụ... Ugbu a, ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enweghị m mmasị ụdị iwu onye ọkaiwu obodo chọrọ inweta, ọ nweghị ike inye Chineke iwu. Nke a bụ mmegharị Chineke. Ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enwere ike inwe iwu "ọ dịghị" megide Chineke. N'ihi na Albany abụghị onye otu Democratic Party nke steeti Georgia. Albany abụghị onye otu Republican nke steeti Georgia. Albany abụghị onye Gọvanọ Vandiver. Albany abụghị onye ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke, n'ihi na onye amụma kwuru, sị: ''"Ụwa bụ nke Onyenwe anyị, na ihe niile dị na ya, ụwa na ndị bi n'ime ya"''. Nke a bụ ụwa Chineke, nke a bụ nke Chineke All-''benny'', Chineke na-agwakwa anyị na ''site n'otu ọbara ka O kere mba niile bi n'elu ụwa a.'' ** N'okwuchukwu o kwuru na Disemba 15, 1961, n'oge [[w:Albany Movement|Albany Movement]]; dịka e hotara na Watters, Pat. 2012. ''Dow to Now: Reflections on the Southern Civil Rights Movement.'' Mahadum Georgia Press. pp. 202-203. == Okwu banyere Ralph Abernathy == * Ralph David Abernathy bụ ezigbo enyi m nwere n'ụwa a. ** [[Martin Luther King, Jr.]], in his last speech, ''[[w:I've Been to the Mountaintop|I've Been to the Mountaintop]]'' == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Abernathy, Ralph}} [[Category:Ndị ndu Ndị na Kraịst]] [[Category:Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ndị na-akwado ikike obodo]] ca5va7mvb0s8yzar2wvnpbf18l84bdf 32155 32154 2026-07-08T22:26:21Z Aluta editor 1446 32155 wikitext text/x-wiki [[File:Ralph Abernathy.jpg|thumb|right|Albany abụghị nke ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke... nke a bụ nke Chineke All-'benny'']] Rev. '''[[w:Ralph Abernathy|Ralph Abernathy]]''' (amụrụ na Machị 11, n'afọ 1926 – Eprel 17, 1990) bụ [[w:Baptist|Onye ozi Baptist]], [[w:ikike obodo|onye na-akwado ikike obodo]], na onye ndu nke [[w:Ike ikike obodo America|Ike ikike obodo America]] na [[w:Ike Ndị Kraịst Ndị South|Ogbakọ Ndị Kraịst Ndị South]]. Mgbe e gbusịrị King, o malitere idu ndú nke SCLC [[w:Ike Ndị Ogbenye|Mgbasa Ozi Ndị Ogbenye]] ma duru ngagharị na Washington, D.C., nke e mere atụmatụ maka Mee 1968. ==Okwu ndị okwuru== * Ugbu a, n'izu a niile, anyị agafeela oge nkwadebe ahụ, kwadebe onwe anyị, rịọ Chineke ka o kwadebe anyị, rịọ Ya ka o jiri ịdọ aka ná ntị Ya sachaa anyị ma gbaa anyị ọkụ ma sachaa anyị ma mee ka anyị dị nsọ ma dị njikere iguzo. N'ihi na mgbe ị na-agbada n'ime obodo, ị na-agbada ebe ahụ n'etiti ndị obi ọjọọ na ndị obi ọjọọ. Ị na-agbada ebe ahụ 'n'etiti ndị uwe ojii, ị ga-enwerịrị Chineke n'akụkụ gị. Yabụ ịkwesịrị ịkwadebe. Rịọ Ya ka o kwadebe gị dịka O mere Shadrak, Meshak na ABednego. Ị maara, mgbe ha gara n'ọkụ ọkụ, ha gwara eze, sị, "Anyị agaghị akpọ isiala" Ma Chineke nọnyeere ha... Dịka Chineke banyere n'ọkụ ọkụ na ụmụ okorobịa Hibru atọ ahụ, Chineke ga-eso anyị gaa n'ọrụ ọ bụla anyị kpebiri ime. Ugbu a, ị gaghị emeri agha ahụ n'ụlọ. Ị ga-aga n'ọgbọ agha. Ugbu a mgbe ị gara n'ọgbọ agha, ọ dịghị mkpa ịpụ ebe ahụ na-atụghị anya na ị ga-enwe ndị na-enweghị ihe mberede. Mmadụ ga-emerụ ahụ. Amaghị m onye ọ ga-abụ. O nwere ike ịbụ m. Ọ bụrụ na ọ bụ m, enwere m ike ịṅụrị ọṅụ n'ime Onyenwe anyị na enwere m obere ọrụ m ga-arụ... Ugbu a, ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enweghị m mmasị ụdị iwu onye ọkaiwu obodo chọrọ inweta, ọ nweghị ike inye Chineke iwu. Nke a bụ mmegharị Chineke. Ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enwere ike inwe iwu "ọ dịghị" megide Chineke. N'ihi na Albany abụghị onye otu Democratic Party nke steeti Georgia. Albany abụghị onye otu Republican nke steeti Georgia. Albany abụghị onye Gọvanọ Vandiver. Albany abụghị onye ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke, n'ihi na onye amụma kwuru, sị: ''"Ụwa bụ nke Onyenwe anyị, na ihe niile dị na ya, ụwa na ndị bi n'ime ya"''. Nke a bụ ụwa Chineke, nke a bụ nke Chineke All-''benny'', Chineke na-agwakwa anyị na ''site n'otu ọbara ka O kere mba niile bi n'elu ụwa a.'' ** N'okwuchukwu o kwuru na Disemba 15, 1961, n'oge [[w:Albany Movement|Albany Movement]]; dịka e hotara na Watters, Pat. 2012. ''Dow to Now: Reflections on the Southern Civil Rights Movement.'' Mahadum Georgia Press. pp. 202-203. == Okwu banyere Ralph Abernathy == * Ralph David Abernathy bụ ezigbo enyi m nwere n'ụwa a. ** [[Martin Luther King, Jr.]], in his last speech, ''[[w:I've Been to the Mountaintop|I've Been to the Mountaintop]]'' == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Abernathy, Ralph}} [[Category:Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ndị na-akwado ikike obodo]] hcpde0h7xv10nibfwcs327eh8p6rfv9 32156 32155 2026-07-08T22:27:02Z Aluta editor 1446 32156 wikitext text/x-wiki [[File:Ralph Abernathy.jpg|thumb|right|Albany abụghị nke ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke... nke a bụ nke Chineke All-'benny'']] Rev. '''[[w:Ralph Abernathy|Ralph Abernathy]]''' (amụrụ na Machị 11, n'afọ 1926 – ọnwụọ na Eprel 17, 1990) bụ [[w:Baptist|Onye ozi Baptist]], [[w:ikike obodo|onye na-akwado ikike obodo]], na onye ndu nke [[w:Ike ikike obodo America|Ike ikike obodo America]] na [[w:Ike Ndị Kraịst Ndị South|Ogbakọ Ndị Kraịst Ndị South]]. Mgbe e gbusịrị King, o malitere idu ndú nke SCLC [[w:Ike Ndị Ogbenye|Mgbasa Ozi Ndị Ogbenye]] ma duru ngagharị na Washington, D.C., nke e mere atụmatụ maka Mee 1968. ==Okwu ndị okwuru== * Ugbu a, n'izu a niile, anyị agafeela oge nkwadebe ahụ, kwadebe onwe anyị, rịọ Chineke ka o kwadebe anyị, rịọ Ya ka o jiri ịdọ aka ná ntị Ya sachaa anyị ma gbaa anyị ọkụ ma sachaa anyị ma mee ka anyị dị nsọ ma dị njikere iguzo. N'ihi na mgbe ị na-agbada n'ime obodo, ị na-agbada ebe ahụ n'etiti ndị obi ọjọọ na ndị obi ọjọọ. Ị na-agbada ebe ahụ 'n'etiti ndị uwe ojii, ị ga-enwerịrị Chineke n'akụkụ gị. Yabụ ịkwesịrị ịkwadebe. Rịọ Ya ka o kwadebe gị dịka O mere Shadrak, Meshak na ABednego. Ị maara, mgbe ha gara n'ọkụ ọkụ, ha gwara eze, sị, "Anyị agaghị akpọ isiala" Ma Chineke nọnyeere ha... Dịka Chineke banyere n'ọkụ ọkụ na ụmụ okorobịa Hibru atọ ahụ, Chineke ga-eso anyị gaa n'ọrụ ọ bụla anyị kpebiri ime. Ugbu a, ị gaghị emeri agha ahụ n'ụlọ. Ị ga-aga n'ọgbọ agha. Ugbu a mgbe ị gara n'ọgbọ agha, ọ dịghị mkpa ịpụ ebe ahụ na-atụghị anya na ị ga-enwe ndị na-enweghị ihe mberede. Mmadụ ga-emerụ ahụ. Amaghị m onye ọ ga-abụ. O nwere ike ịbụ m. Ọ bụrụ na ọ bụ m, enwere m ike ịṅụrị ọṅụ n'ime Onyenwe anyị na enwere m obere ọrụ m ga-arụ... Ugbu a, ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enweghị m mmasị ụdị iwu onye ọkaiwu obodo chọrọ inweta, ọ nweghị ike inye Chineke iwu. Nke a bụ mmegharị Chineke. Ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enwere ike inwe iwu "ọ dịghị" megide Chineke. N'ihi na Albany abụghị onye otu Democratic Party nke steeti Georgia. Albany abụghị onye otu Republican nke steeti Georgia. Albany abụghị onye Gọvanọ Vandiver. Albany abụghị onye ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke, n'ihi na onye amụma kwuru, sị: ''"Ụwa bụ nke Onyenwe anyị, na ihe niile dị na ya, ụwa na ndị bi n'ime ya"''. Nke a bụ ụwa Chineke, nke a bụ nke Chineke All-''benny'', Chineke na-agwakwa anyị na ''site n'otu ọbara ka O kere mba niile bi n'elu ụwa a.'' ** N'okwuchukwu o kwuru na Disemba 15, 1961, n'oge [[w:Albany Movement|Albany Movement]]; dịka e hotara na Watters, Pat. 2012. ''Dow to Now: Reflections on the Southern Civil Rights Movement.'' Mahadum Georgia Press. pp. 202-203. == Okwu banyere Ralph Abernathy == * Ralph David Abernathy bụ ezigbo enyi m nwere n'ụwa a. ** [[Martin Luther King, Jr.]], in his last speech, ''[[w:I've Been to the Mountaintop|I've Been to the Mountaintop]]'' == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Abernathy, Ralph}} [[Category:Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ndị na-akwado ikike obodo]] bglwd0cyd8o2n260im5ashg3hi42i9i 32162 32156 2026-07-08T22:41:56Z Aluta editor 1446 32162 wikitext text/x-wiki [[File:Ralph Abernathy.jpg|thumb|right|Albany abụghị nke ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke... nke a bụ nke Chineke All-'benny'']] Rev. '''[[w:Ralph Abernathy|Ralph Abernathy]]''' (amụrụ na Machị 11, n'afọ 1926 – ọnwụọ na Eprel 17, 1990) bụ [[w:Baptist|Onye ozi Baptist]], [[w:ikike obodo|onye na-akwado ikike obodo]], na onye ndu nke [[w:Ike ikike obodo America|Ike ikike obodo America]] na [[w:Ike Ndị Kraịst Ndị South|Ogbakọ Ndị Kraịst Ndị South]]. Mgbe e gbusịrị King, o malitere idu ndú nke SCLC [[w:Ike Ndị Ogbenye|Mgbasa Ozi Ndị Ogbenye]] ma duru ngagharị na Washington, D.C., nke e mere atụmatụ maka Mee 1968. ==Okwu ndị okwuru== * Ugbu a, n'izu a niile, anyị agafeela oge nkwadebe ahụ, kwadebe onwe anyị, rịọ Chineke ka o kwadebe anyị, rịọ Ya ka o jiri ịdọ aka ná ntị Ya sachaa anyị ma gbaa anyị ọkụ ma sachaa anyị ma mee ka anyị dị nsọ ma dị njikere iguzo. N'ihi na mgbe ị na-agbada n'ime obodo, ị na-agbada ebe ahụ n'etiti ndị obi ọjọọ na ndị obi ọjọọ. Ị na-agbada ebe ahụ 'n'etiti ndị uwe ojii, ị ga-enwerịrị Chineke n'akụkụ gị. Yabụ ịkwesịrị ịkwadebe. Rịọ Ya ka o kwadebe gị dịka O mere Shadrak, Meshak na ABednego. Ị maara, mgbe ha gara n'ọkụ ọkụ, ha gwara eze, sị, "Anyị agaghị akpọ isiala" Ma Chineke nọnyeere ha... Dịka Chineke banyere n'ọkụ ọkụ na ụmụ okorobịa Hibru atọ ahụ, Chineke ga-eso anyị gaa n'ọrụ ọ bụla anyị kpebiri ime. Ugbu a, ị gaghị emeri agha ahụ n'ụlọ. Ị ga-aga n'ọgbọ agha. Ugbu a mgbe ị gara n'ọgbọ agha, ọ dịghị mkpa ịpụ ebe ahụ na-atụghị anya na ị ga-enwe ndị na-enweghị ihe mberede. Mmadụ ga-emerụ ahụ. Amaghị m onye ọ ga-abụ. O nwere ike ịbụ m. Ọ bụrụ na ọ bụ m, enwere m ike ịṅụrị ọṅụ n'ime Onyenwe anyị na enwere m obere ọrụ m ga-arụ... Ugbu a, ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enweghị m mmasị ụdị iwu onye ọkaiwu obodo chọrọ inweta, ọ nweghị ike inye Chineke iwu. Nke a bụ mmegharị Chineke. Ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enwere ike inwe iwu "ọ dịghị" megide Chineke. N'ihi na Albany abụghị onye otu Democratic Party nke steeti Georgia. Albany abụghị onye otu Republican nke steeti Georgia. Albany abụghị onye Gọvanọ Vandiver. Albany abụghị onye ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke, n'ihi na onye amụma kwuru, sị: ''"Ụwa bụ nke Onyenwe anyị, na ihe niile dị na ya, ụwa na ndị bi n'ime ya"''. Nke a bụ ụwa Chineke, nke a bụ nke Chineke All-''benny'', Chineke na-agwakwa anyị na ''site n'otu ọbara ka O kere mba niile bi n'elu ụwa a.'' ** N'okwuchukwu o kwuru na Disemba 15, 1961, n'oge [[w:Albany Movement|Albany Movement]]; dịka e hotara na Watters, Pat. 2012. ''Dow to Now: Reflections on the Southern Civil Rights Movement.'' Mahadum Georgia Press. pp. 202-203. == Okwu banyere Ralph Abernathy == * Ralph David Abernathy bụ ezigbo enyi m nwere n'ụwa a. ** [[Martin Luther King, Jr.]], in his last speech, ''[[w:I've Been to the Mountaintop|I've Been to the Mountaintop]]'' == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Abernathy, Ralph}} [[Category:Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ndị na-akwado ikike obodo]] [[Category:ụmụnwoke]] nrztqkcq10xe4uo2sbw78jhkonf3tnq 32163 32162 2026-07-08T22:42:41Z Aluta editor 1446 32163 wikitext text/x-wiki [[File:Ralph Abernathy.jpg|thumb|right|Albany abụghị nke ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke... nke a bụ nke Chineke All-'benny'']] Rev. '''[[w:Ralph Abernathy|Ralph Abernathy]]''' (amụrụ na Machị 11, n'afọ 1926 – ọnwụọ na Eprel 17, 1990) bụ [[w:Baptist|Onye ozi Baptist]], [[w:ikike obodo|onye na-akwado ikike obodo]], na onye ndu nke [[w:Ike ikike obodo America|Ike ikike obodo America]] na [[w:Ike Ndị Kraịst Ndị South|Ogbakọ Ndị Kraịst Ndị South]]. Mgbe e gbusịrị King, o malitere idu ndú nke SCLC [[w:Ike Ndị Ogbenye|Mgbasa Ozi Ndị Ogbenye]] ma duru ngagharị na Washington, D.C., nke e mere atụmatụ maka Mee 1968. ==Okwu ndị okwuru== * Ugbu a, n'izu a niile, anyị agafeela oge nkwadebe ahụ, kwadebe onwe anyị, rịọ Chineke ka o kwadebe anyị, rịọ Ya ka o jiri ịdọ aka ná ntị Ya sachaa anyị ma gbaa anyị ọkụ ma sachaa anyị ma mee ka anyị dị nsọ ma dị njikere iguzo. N'ihi na mgbe ị na-agbada n'ime obodo, ị na-agbada ebe ahụ n'etiti ndị obi ọjọọ na ndị obi ọjọọ. Ị na-agbada ebe ahụ 'n'etiti ndị uwe ojii, ị ga-enwerịrị Chineke n'akụkụ gị. Yabụ ịkwesịrị ịkwadebe. Rịọ Ya ka o kwadebe gị dịka O mere Shadrak, Meshak na ABednego. Ị maara, mgbe ha gara n'ọkụ ọkụ, ha gwara eze, sị, "Anyị agaghị akpọ isiala" Ma Chineke nọnyeere ha... Dịka Chineke banyere n'ọkụ ọkụ na ụmụ okorobịa Hibru atọ ahụ, Chineke ga-eso anyị gaa n'ọrụ ọ bụla anyị kpebiri ime. Ugbu a, ị gaghị emeri agha ahụ n'ụlọ. Ị ga-aga n'ọgbọ agha. Ugbu a mgbe ị gara n'ọgbọ agha, ọ dịghị mkpa ịpụ ebe ahụ na-atụghị anya na ị ga-enwe ndị na-enweghị ihe mberede. Mmadụ ga-emerụ ahụ. Amaghị m onye ọ ga-abụ. O nwere ike ịbụ m. Ọ bụrụ na ọ bụ m, enwere m ike ịṅụrị ọṅụ n'ime Onyenwe anyị na enwere m obere ọrụ m ga-arụ... Ugbu a, ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enweghị m mmasị ụdị iwu onye ọkaiwu obodo chọrọ inweta, ọ nweghị ike inye Chineke iwu. Nke a bụ mmegharị Chineke. Ọ dịghị onye nwere ike inye Chineke iwu. Enwere ike inwe iwu "ọ dịghị" megide Chineke. N'ihi na Albany abụghị onye otu Democratic Party nke steeti Georgia. Albany abụghị onye otu Republican nke steeti Georgia. Albany abụghị onye Gọvanọ Vandiver. Albany abụghị onye ndị ọcha nke steeti Georgia. All-benny bụ nke Chineke, n'ihi na onye amụma kwuru, sị: ''"Ụwa bụ nke Onyenwe anyị, na ihe niile dị na ya, ụwa na ndị bi n'ime ya"''. Nke a bụ ụwa Chineke, nke a bụ nke Chineke All-''benny'', Chineke na-agwakwa anyị na ''site n'otu ọbara ka O kere mba niile bi n'elu ụwa a.'' ** N'okwuchukwu o kwuru na Disemba 15, 1961, n'oge [[w:Albany Movement|Albany Movement]]; dịka e hotara na Watters, Pat. 2012. ''Dow to Now: Reflections on the Southern Civil Rights Movement.'' Mahadum Georgia Press. pp. 202-203. == Okwu banyere Ralph Abernathy == * Ralph David Abernathy bụ ezigbo enyi m nwere n'ụwa a. ** [[Martin Luther King, Jr.]], in his last speech, ''[[w:I've Been to the Mountaintop|I've Been to the Mountaintop]]'' == Njikọ mpụga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Abernathy, Ralph}} [[Category:Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ndị na-akwado ikike obodo]] [[Category:Ụmụ nwoke]] psc1aohv0wccwog5w14psecdm6h03k3 Thomas Adam 0 11536 32157 2026-07-08T22:37:01Z Aluta editor 1446 created new quote 32157 wikitext text/x-wiki '''[[w:Thomas Adam|Thomas Adam]]''' (Febụwarị 25, 1701 – Maachị 31, 1784) bụ onye ụkọchukwu na onye edemede okpukperechi nke Chọọchị England. ==Okwu ndị okwuru== * Anyị nwere ike ikwu maka ya, dịka onye Spen si kwuo, Ọ bụ Ohu ọjọọ, mana ọ bụ Onye isi ka njọ. ** ''The Sacrifice of Thankefulnesse'' (London: C. Knight, 1616) p. 6. *Ndị Alakụba Spen dere otu n'ime peeji kacha mma n'akụkọ ihe mere eme nke Europe oge ochie. Mmetụta ya agafeela site na Provence ruo mba ndị ọzọ dị na Yuropu, wee malite uri ọhụrụ na omenala ọhụrụ, ọ bụkwa ebe a ka ndị ọkà mmụta Ndị Kraịst si nweta ihe gbasara nkà ihe ọmụma na sayensị Gris ha nwere iji kpalie m ha. ** ''[https://www.amazon.com/Preaching-Islam-History-Propagation-Muslim/dp/1428648674 The Preaching of Islam],'' 131 ===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)=== <small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small> * Onye anyaukwu dị ka kamel nwere nnukwu uche n'azụ ya; ọnụ ụzọ eluigwe ga-adị elu ma gbasaa, ma ọ bụghị ya, ọ gaghị abata. ** P. 167. * Ọ bụrụ na m ga-adị ndụ ruo ọgwụgwụ ụwa, ma mee ihe ọma niile mmadụ nwere ike ime, m ga-anọgide na-eti mkpu, sị, "Ebere!" Gịnị mere m ga-eji ghara ịchọ ma ọ bụ tụọ egwu ịnwụ n'oge a, na-enwe mmetụta nke ịhụnanya Chineke na-agbaghara, ebe enweghị m ike ịnweta nzọpụta ọzọ ma ọ bụrụ na m ga-adị ndụ ruo mgbe ebighị ebi? ** P. 272. * Anyị enweghị ike igbochi ndị ohi ileba anya na windo anyị, mana anyị ekwesịghị inye ha ntụrụndụ nwere ọnụ ụzọ mepere emepe. * P. 582. == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} **[http://books.google.co.uk/books?id=_zgPAAAAIAAJ Private thoughts on religion], 1824 edition with essay by Daniel Wilson **[http://books.google.com/books?id=e-oOAAAAIAAJ The Works of the Rev. Thomas Adam, volume I], 1822 edition **[http://books.google.co.uk/books?id=AuoOAAAAIAAJ The Works of the Rev. Thomas Adam, volume III], 1822 edition **[http://books.google.co.uk/books?id=IE0EAAAAQAAJ An exposition of the four Gospels, volume II], 1827 edition {{DEFAULTSORT:Adam, Thomas}} [[Category:Ndị mmadụ si Leeds]] [[Category:Ndị ụkọchukwu si England]] [[Category: Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ndi ụkọchukwu]] qqoz4jsbnhil132pjwm9xtozbfhczvy 32158 32157 2026-07-08T22:37:38Z Aluta editor 1446 32158 wikitext text/x-wiki '''[[w:Thomas Adam|Thomas Adam]]''' (Febụwarị 25, 1701 – Maachị 31, 1784) bụ onye ụkọchukwu na onye edemede okpukperechi nke Chọọchị England. ==Okwu ndị okwuru== * Anyị nwere ike ikwu maka ya, dịka onye Spen si kwuo, Ọ bụ Ohu ọjọọ, mana ọ bụ Onye isi ka njọ. ** ''The Sacrifice of Thankefulnesse'' (London: C. Knight, 1616) p. 6. *Ndị Alakụba Spen dere otu n'ime peeji kacha mma n'akụkọ ihe mere eme nke Europe oge ochie. Mmetụta ya agafeela site na Provence ruo mba ndị ọzọ dị na Yuropu, wee malite uri ọhụrụ na omenala ọhụrụ, ọ bụkwa ebe a ka ndị ọkà mmụta Ndị Kraịst si nweta ihe gbasara nkà ihe ọmụma na sayensị Gris ha nwere iji kpalie m ha. ** ''[https://www.amazon.com/Preaching-Islam-History-Propagation-Muslim/dp/1428648674 The Preaching of Islam],'' 131 ===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)=== <small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small> * Onye anyaukwu dị ka kamel nwere nnukwu uche n'azụ ya; ọnụ ụzọ eluigwe ga-adị elu ma gbasaa, ma ọ bụghị ya, ọ gaghị abata. ** P. 167. * Ọ bụrụ na m ga-adị ndụ ruo ọgwụgwụ ụwa, ma mee ihe ọma niile mmadụ nwere ike ime, m ga-anọgide na-eti mkpu, sị, "Ebere!" Gịnị mere m ga-eji ghara ịchọ ma ọ bụ tụọ egwu ịnwụ n'oge a, na-enwe mmetụta nke ịhụnanya Chineke na-agbaghara, ebe enweghị m ike ịnweta nzọpụta ọzọ ma ọ bụrụ na m ga-adị ndụ ruo mgbe ebighị ebi? ** P. 272. * Anyị enweghị ike igbochi ndị ohi ileba anya na windo anyị, mana anyị ekwesịghị inye ha ntụrụndụ nwere ọnụ ụzọ mepere emepe. * P. 582. == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} **[http://books.google.co.uk/books?id=_zgPAAAAIAAJ Private thoughts on religion], 1824 edition with essay by Daniel Wilson **[http://books.google.com/books?id=e-oOAAAAIAAJ The Works of the Rev. Thomas Adam, volume I], 1822 edition **[http://books.google.co.uk/books?id=AuoOAAAAIAAJ The Works of the Rev. Thomas Adam, volume III], 1822 edition **[http://books.google.co.uk/books?id=IE0EAAAAQAAJ An exposition of the four Gospels, volume II], 1827 edition {{DEFAULTSORT:Adam, Thomas}} [[Category:Ndị mmadụ si mba Leeds]] [[Category:Ndị ụkọchukwu si England]] [[Category: Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ndi ukochukwu]] nnc2fz2mrl8olo0hkdn1r4p6d7x1i9o 32159 32158 2026-07-08T22:38:12Z Aluta editor 1446 32159 wikitext text/x-wiki '''[[w:Thomas Adam|Thomas Adam]]''' (Febụwarị 25, 1701 – Maachị 31, 1784) bụ onye ụkọchukwu na onye edemede okpukperechi nke Chọọchị England. ==Okwu ndị okwuru== * Anyị nwere ike ikwu maka ya, dịka onye Spen si kwuo, Ọ bụ Ohu ọjọọ, mana ọ bụ Onye isi ka njọ. ** ''The Sacrifice of Thankefulnesse'' (London: C. Knight, 1616) p. 6. *Ndị Alakụba Spen dere otu n'ime peeji kacha mma n'akụkọ ihe mere eme nke Europe oge ochie. Mmetụta ya agafeela site na Provence ruo mba ndị ọzọ dị na Yuropu, wee malite uri ọhụrụ na omenala ọhụrụ, ọ bụkwa ebe a ka ndị ọkà mmụta Ndị Kraịst si nweta ihe gbasara nkà ihe ọmụma na sayensị Gris ha nwere iji kpalie m ha. ** ''[https://www.amazon.com/Preaching-Islam-History-Propagation-Muslim/dp/1428648674 The Preaching of Islam],'' 131 ===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)=== <small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small> * Onye anyaukwu dị ka kamel nwere nnukwu uche n'azụ ya; ọnụ ụzọ eluigwe ga-adị elu ma gbasaa, ma ọ bụghị ya, ọ gaghị abata. ** P. 167. * Ọ bụrụ na m ga-adị ndụ ruo ọgwụgwụ ụwa, ma mee ihe ọma niile mmadụ nwere ike ime, m ga-anọgide na-eti mkpu, sị, "Ebere!" Gịnị mere m ga-eji ghara ịchọ ma ọ bụ tụọ egwu ịnwụ n'oge a, na-enwe mmetụta nke ịhụnanya Chineke na-agbaghara, ebe enweghị m ike ịnweta nzọpụta ọzọ ma ọ bụrụ na m ga-adị ndụ ruo mgbe ebighị ebi? ** P. 272. * Anyị enweghị ike igbochi ndị ohi ileba anya na windo anyị, mana anyị ekwesịghị inye ha ntụrụndụ nwere ọnụ ụzọ mepere emepe. * P. 582. == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} **[http://books.google.co.uk/books?id=_zgPAAAAIAAJ Private thoughts on religion], 1824 edition with essay by Daniel Wilson **[http://books.google.com/books?id=e-oOAAAAIAAJ The Works of the Rev. Thomas Adam, volume I], 1822 edition **[http://books.google.co.uk/books?id=AuoOAAAAIAAJ The Works of the Rev. Thomas Adam, volume III], 1822 edition **[http://books.google.co.uk/books?id=IE0EAAAAQAAJ An exposition of the four Gospels, volume II], 1827 edition {{DEFAULTSORT:Adam, Thomas}} [[Category: Ndi nwụrụ anwụ]] bwytzu79552rdtgm4nf6rccuqoohohd 32160 32159 2026-07-08T22:38:53Z Aluta editor 1446 32160 wikitext text/x-wiki '''[[w:Thomas Adam|Thomas Adam]]''' (Febụwarị 25, 1701 – Maachị 31, 1784) bụ onye ụkọchukwu na onye edemede okpukperechi nke Chọọchị England. ==Okwu ndị okwuru== * Anyị nwere ike ikwu maka ya, dịka onye Spen si kwuo, Ọ bụ Ohu ọjọọ, mana ọ bụ Onye isi ka njọ. ** ''The Sacrifice of Thankefulnesse'' (London: C. Knight, 1616) p. 6. *Ndị Alakụba Spen dere otu n'ime peeji kacha mma n'akụkọ ihe mere eme nke Europe oge ochie. Mmetụta ya agafeela site na Provence ruo mba ndị ọzọ dị na Yuropu, wee malite uri ọhụrụ na omenala ọhụrụ, ọ bụkwa ebe a ka ndị ọkà mmụta Ndị Kraịst si nweta ihe gbasara nkà ihe ọmụma na sayensị Gris ha nwere iji kpalie m ha. ** ''[https://www.amazon.com/Preaching-Islam-History-Propagation-Muslim/dp/1428648674 The Preaching of Islam],'' 131 ===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)=== <small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small> * Onye anyaukwu dị ka kamel nwere nnukwu uche n'azụ ya; ọnụ ụzọ eluigwe ga-adị elu ma gbasaa, ma ọ bụghị ya, ọ gaghị abata. ** P. 167. * Ọ bụrụ na m ga-adị ndụ ruo ọgwụgwụ ụwa, ma mee ihe ọma niile mmadụ nwere ike ime, m ga-anọgide na-eti mkpu, sị, "Ebere!" Gịnị mere m ga-eji ghara ịchọ ma ọ bụ tụọ egwu ịnwụ n'oge a, na-enwe mmetụta nke ịhụnanya Chineke na-agbaghara, ebe enweghị m ike ịnweta nzọpụta ọzọ ma ọ bụrụ na m ga-adị ndụ ruo mgbe ebighị ebi? ** P. 272. * Anyị enweghị ike igbochi ndị ohi ileba anya na windo anyị, mana anyị ekwesịghị inye ha ntụrụndụ nwere ọnụ ụzọ mepere emepe. * P. 582. == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} **[http://books.google.co.uk/books?id=_zgPAAAAIAAJ Private thoughts on religion], 1824 edition with essay by Daniel Wilson **[http://books.google.com/books?id=e-oOAAAAIAAJ The Works of the Rev. Thomas Adam, volume I], 1822 edition **[http://books.google.co.uk/books?id=AuoOAAAAIAAJ The Works of the Rev. Thomas Adam, volume III], 1822 edition **[http://books.google.co.uk/books?id=IE0EAAAAQAAJ An exposition of the four Gospels, volume II], 1827 edition {{DEFAULTSORT:Adam, Thomas}} [[Category: Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category: umunwoke]] 332fvbap2jvknczcuxfqxo5qsmbaeka 32161 32160 2026-07-08T22:39:25Z Aluta editor 1446 32161 wikitext text/x-wiki '''[[w:Thomas Adam|Thomas Adam]]''' (Febụwarị 25, 1701 – Maachị 31, 1784) bụ onye ụkọchukwu na onye edemede okpukperechi nke Chọọchị England. ==Okwu ndị okwuru== * Anyị nwere ike ikwu maka ya, dịka onye Spen si kwuo, Ọ bụ Ohu ọjọọ, mana ọ bụ Onye isi ka njọ. ** ''The Sacrifice of Thankefulnesse'' (London: C. Knight, 1616) p. 6. *Ndị Alakụba Spen dere otu n'ime peeji kacha mma n'akụkọ ihe mere eme nke Europe oge ochie. Mmetụta ya agafeela site na Provence ruo mba ndị ọzọ dị na Yuropu, wee malite uri ọhụrụ na omenala ọhụrụ, ọ bụkwa ebe a ka ndị ọkà mmụta Ndị Kraịst si nweta ihe gbasara nkà ihe ọmụma na sayensị Gris ha nwere iji kpalie m ha. ** ''[https://www.amazon.com/Preaching-Islam-History-Propagation-Muslim/dp/1428648674 The Preaching of Islam],'' 131 ===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)=== <small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small> * Onye anyaukwu dị ka kamel nwere nnukwu uche n'azụ ya; ọnụ ụzọ eluigwe ga-adị elu ma gbasaa, ma ọ bụghị ya, ọ gaghị abata. ** P. 167. * Ọ bụrụ na m ga-adị ndụ ruo ọgwụgwụ ụwa, ma mee ihe ọma niile mmadụ nwere ike ime, m ga-anọgide na-eti mkpu, sị, "Ebere!" Gịnị mere m ga-eji ghara ịchọ ma ọ bụ tụọ egwu ịnwụ n'oge a, na-enwe mmetụta nke ịhụnanya Chineke na-agbaghara, ebe enweghị m ike ịnweta nzọpụta ọzọ ma ọ bụrụ na m ga-adị ndụ ruo mgbe ebighị ebi? ** P. 272. * Anyị enweghị ike igbochi ndị ohi ileba anya na windo anyị, mana anyị ekwesịghị inye ha ntụrụndụ nwere ọnụ ụzọ mepere emepe. * P. 582. == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} **[http://books.google.co.uk/books?id=_zgPAAAAIAAJ Private thoughts on religion], 1824 edition with essay by Daniel Wilson **[http://books.google.com/books?id=e-oOAAAAIAAJ The Works of the Rev. Thomas Adam, volume I], 1822 edition **[http://books.google.co.uk/books?id=AuoOAAAAIAAJ The Works of the Rev. Thomas Adam, volume III], 1822 edition **[http://books.google.co.uk/books?id=IE0EAAAAQAAJ An exposition of the four Gospels, volume II], 1827 edition {{DEFAULTSORT:Adam, Thomas}} [[Category: Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category: ụmụ nwoke]] 1enop3i2pusgc8ide9pri4sjulbdna9 Nehemiah Adams 0 11537 32164 2026-07-08T22:47:59Z Aluta editor 1446 created new quote 32164 wikitext text/x-wiki '''[[w:Nehemiah Adams|Nehemiah Adams]]''' (amụrụ na Febụwarị 19, 1806 – ọnwụọ na Ọktoba 6, 1878) bụ onye ụkọchukwu na onye edemede Amerịka. ===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)=== :<small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small> * Ahụhụ na ọnwụ Jizọs Kraịst bụ ihe nnọchi maka ntaramahụhụ na-enweghị ngwụcha nke ndị niile kwere na Ya n'ezie. * P. 75. * Ọ bụrụ na anyị enwee ike ime ka uche anyị dị jụụ n'okwu gbasara "Ebighị Ebi nke Chineke," ọ bụrụ na uche emeghị ka ọ daa n'oche ya mgbe ọ na-atụgharị uche banyere ịdị adị a na-enwetaghị, ọ ga-abụ ihe ijuanya ma ọ bụrụ na ihe omimi ọ bụla ọzọ metụtara Chineke enye anyị nsogbu. Onye nwere ike iweta ihe kpatara ya iji kpọọ isiala n'ụzọ nsọpụrụ n'echiche nke Onye Na-enweghị Mmalite, dị njikere nke ọma ịnara ozi ọ bụla nke uche Ya. * P. 259. * Obi ike na-atọ ụtọ, ọ bụ ezie na ọ dị umeala n'obi, na-aghọ anyị mgbe anyị na-ekpe ekpere n'aha Onye Ogbugbo. Ọ bụ ya kwesịrị ya; mgbe anyị na-ekpe ekpere n'aha Ya, ọ kwesịrị ịdị na-enweghị obi abụọ. Cheta uru Ya, na otú ha ga-esi jupụta ebe niile. "Ya mere, ka anyị bịa n'ocheeze amara n'atụghị egwu." ** P. 460. * Ọ bụ ezie na, n'ịrụ ụka gbasara echiche, ọ bụ ihe iwu kwadoro ikwu ma nke a ma ọ bụ nke ahụ kwekọrọ na àgwà Chineke, mana, mgbe anyị chọpụtara na Chineke emeela ihe ọ bụla n'ezie, ajụjụ niile gbasara ikpe ziri ezi ya, amamihe ya, na obiọma ya, agaghị adị irè ruo mgbe ebighị ebi. * ** P. 268. == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Adams, Nehemiah}} [[Category:ụmụ nwoke]] [[Category:Ndị si Massachusetts]] [[Category:Ndị ụkọchukwu si mba Amerịka]] jnjomlbzx5big2n7p1b0ptywbhiga7p 32165 32164 2026-07-08T22:48:23Z Aluta editor 1446 32165 wikitext text/x-wiki '''[[w:Nehemiah Adams|Nehemiah Adams]]''' (amụrụ na Febụwarị 19, 1806 – ọnwụọ na Ọktoba 6, 1878) bụ onye ụkọchukwu na onye edemede Amerịka. ===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)=== :<small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small> * Ahụhụ na ọnwụ Jizọs Kraịst bụ ihe nnọchi maka ntaramahụhụ na-enweghị ngwụcha nke ndị niile kwere na Ya n'ezie. * P. 75. * Ọ bụrụ na anyị enwee ike ime ka uche anyị dị jụụ n'okwu gbasara "Ebighị Ebi nke Chineke," ọ bụrụ na uche emeghị ka ọ daa n'oche ya mgbe ọ na-atụgharị uche banyere ịdị adị a na-enwetaghị, ọ ga-abụ ihe ijuanya ma ọ bụrụ na ihe omimi ọ bụla ọzọ metụtara Chineke enye anyị nsogbu. Onye nwere ike iweta ihe kpatara ya iji kpọọ isiala n'ụzọ nsọpụrụ n'echiche nke Onye Na-enweghị Mmalite, dị njikere nke ọma ịnara ozi ọ bụla nke uche Ya. * P. 259. * Obi ike na-atọ ụtọ, ọ bụ ezie na ọ dị umeala n'obi, na-aghọ anyị mgbe anyị na-ekpe ekpere n'aha Onye Ogbugbo. Ọ bụ ya kwesịrị ya; mgbe anyị na-ekpe ekpere n'aha Ya, ọ kwesịrị ịdị na-enweghị obi abụọ. Cheta uru Ya, na otú ha ga-esi jupụta ebe niile. "Ya mere, ka anyị bịa n'ocheeze amara n'atụghị egwu." ** P. 460. * Ọ bụ ezie na, n'ịrụ ụka gbasara echiche, ọ bụ ihe iwu kwadoro ikwu ma nke a ma ọ bụ nke ahụ kwekọrọ na àgwà Chineke, mana, mgbe anyị chọpụtara na Chineke emeela ihe ọ bụla n'ezie, ajụjụ niile gbasara ikpe ziri ezi ya, amamihe ya, na obiọma ya, agaghị adị irè ruo mgbe ebighị ebi. * ** P. 268. == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Adams, Nehemiah}} [[Category:ụmụ nwoke]] [[Category:Ndị si Massachusetts]] q7o2ohwrrf59ui3zzzta4x9mbu5n2o6 William Adams (Master of Pembroke) 0 11538 32166 2026-07-08T22:58:04Z Aluta editor 1446 created new quote 32166 wikitext text/x-wiki [[File:William Adams 1706-1789.jpg|thumb|William Adams]] '''[[w:William Adams (master)|William Adams]]''' D.D. (Shrewsbury, England, 1706/07 – amụrụ [[13 Febụwarị]] [[1789]]) bụ onye otu na onye isi nke Pembroke College, Oxford. ==Okwu ndị okwuru== * Ị gaghị eji ihe e ji asa anwụrụ ọkụ eme ihe. ** Conversation with [[Samuel Johnson|Dr Johnson]] in 1776, quoted in Boswell's ''Life of Samuel Johnson'', [https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=uc1.31175035193757&seq=52 vol. 2] (1791) pp. 24–5: **: Johnson zutere m wee sị, "Mgbe nwoke tinyere aka n'arụmụka dị mkpa n'onwe ya, ọ ga-eme ihe niile o nwere ike ime iji belata onye mmegide ya, n'ihi na ikike sitere n'ọkwa onwe onye nwere nnukwu ibu arọ n'ebe ọtụtụ mmadụ nọ, ọtụtụ mgbe karịa iche echiche. Ọ bụrụ na onye mmegide m edee okwu ọjọọ, ọ bụ ezie na nke ahụ nwere ike ọ gaghị abụ ihe dị mkpa maka ajụjụ a, m ga-awakpo ya maka okwu ọjọọ ya." "Ị gaghị emeri onye na-ehicha chimney." Ee, Maazị, ọ bụrụ na ọ dị mkpa ka a tụọ ya "ala"." == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} * [https://quoteinvestigator.com/2017/07/06/chimney/ "Quote Origin: Don't Wrestle with a Chimney Sweep or You Will Get Covered with Grime"], ''{{w|Quote Investigator}}'' (6 July 2017) {{DEFAULTSORT:Adams, William}} [[Category:Ndị edemede si England]] [[Category:Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ndị nkuzi nke Mahadum Oxford]] 7ooaxedfsovno05h2lf89m3oyr4o5j6 32167 32166 2026-07-08T22:59:49Z Aluta editor 1446 32167 wikitext text/x-wiki [[File:William Adams 1706-1789.jpg|thumb|William Adams]] '''[[w:William Adams (master)|William Adams]]''' D.D. (Shrewsbury, England, 1706/07 – amụrụ [[13 Febụwarị]] [[1789]]) bụ onye otu na onye isi nke Pembroke College, Oxford. ==Okwu ndị okwuru== * Ị gaghị eji ihe e ji asa anwụrụ ọkụ eme ihe. ** Conversation with [[Samuel Johnson|Dr Johnson]] in 1776, quoted in Boswell's ''Life of Samuel Johnson'', [https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=uc1.31175035193757&seq=52 vol. 2] (1791) pp. 24–5: **: Johnson zutere m wee sị, "Mgbe nwoke tinyere aka n'arụmụka dị mkpa n'onwe ya, ọ ga-eme ihe niile o nwere ike ime iji belata onye mmegide ya, n'ihi na ikike sitere n'ọkwa onwe onye nwere nnukwu ibu arọ n'ebe ọtụtụ mmadụ nọ, ọtụtụ mgbe karịa iche echiche. Ọ bụrụ na onye mmegide m edee okwu ọjọọ, ọ bụ ezie na nke ahụ nwere ike ọ gaghị abụ ihe dị mkpa maka ajụjụ a, m ga-awakpo ya maka okwu ọjọọ ya." "Ị gaghị emeri onye na-ehicha chimney." Ee, Maazị, ọ bụrụ na ọ dị mkpa ka a tụọ ya "ala"." == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} * [https://quoteinvestigator.com/2017/07/06/chimney/ "Quote Origin: Don't Wrestle with a Chimney Sweep or You Will Get Covered with Grime"], ''{{w|Quote Investigator}}'' (6 July 2017) {{DEFAULTSORT:Adams, William}} [[Category:Ndị edemede si England]] [[Category:Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ụmụ nwoke]] pa5iy7b46ndyiswaxe3d9ri6vsnyd39 Peter Akinola 0 11539 32168 2026-07-08T23:18:21Z Aluta editor 1446 created new quote 32168 wikitext text/x-wiki [[File:Peter Jasper Akinola.jpg|thumb|Peter Akinola]] '''[[w:Peter Akinola|Onye Nnọchiteanya Kasị Elu Peter Jasper Akinola]]''' (amụrụ na 27 Jenụwarị 1944, na Abeokuta) bụ Primate Anglican nke Church of Nigeria (Anglican Communion), Archbishop nke Province nke Atọ nke Naịjirịa, na Bishọp nke isi obodo, Abuja. == Ebe esi na ya nweta == * ''"Anyị nọ n'Africa na-enweta ihe anyị na-enweta mgbe niile. Anyị enweela ịgba ohu mmadụ, ịgba ohu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ịgba ohu akụ na ụba na ugbu a ịgba ohu okpukperechi. Anyị nọ n'ụka na-asị mba. Anyị dị njikere ibi ndụ dịka Chineke kwuru, ọ bụghị ihe ị kwuru. Nwoke agaghị ehi ụra na nwoke, nwanyị agaghị ehi ụra na nwanyị." ** Interview with [http://www.morningsun.net/stories/120803/usw_20031208026.shtml Associated Press] December 2003 * ''"Emeghị m ịda ogbenye. Ụka a emeghị ka ịda ogbenye dịrị. Ịda ogbenye abụghị nsogbu, nhụjuanya mmadụ abụghị nsogbu ma ọlị, ha dị ebe ahụ tupu e kee ụmụ mmadụ." ** Reported in the ''East African Standard'' January 2004, now only available online [http://www.thinkinganglicans.org.uk/archives/000985.html here]. * ''"Anyị agaghị, n'elu ebe ịchụàjà nke ego, gbazinye akọnuche anyị, gbazinye okwukwe anyị, gbazinye nzọpụta anyị."'' **(Ịkọwa mkpebi ịjụ ego ndị America dị ka ngagharị iwe maka ozizi na omume liberal, gụnyere ịhọpụta ndị nwoke idina nwoke.) * ''"Ha na-agbalị ime ka Chineke m bụrụ onye ụgha. Agaghị m anabata ya. Ọ bụrụ na ọ dị otu a, mgbe ahụ ka mma ịbụ ogbenye na iguzosi ike n'ihe nye Chineke karịa inwe ego niile dị n'ụwa."'' * ''"Ikwu na, n'amaghị ụmụ mmadụ, Chineke kere ụfọdụ ndị ka ha bụrụ ndị nwoke idina nwoke na ndị nwanyị idina nwanyị (ya bụ, mmasị mmekọahụ) yiri ka ọ na-eke Chineke n'onyinyo anyị na iwebata ihe na-akpata ọrịa kansa n'ime ihe ọmụma nke ndị Africa banyere alụmdi na nwunye na ezinụlọ."'' * ''"Nwoke idina nwoke na nwanyị idina nwanyị, dị ka ịgba alụkwaghịm, na-emepụta ọha mmadụ nke ndị nne na nna naanị ha na-azụ ụmụ nke na-akpata ọgbọ nke ndị ajọ omume. N'ihe gbasara ịda ogbenye na enweghị agụmakwụkwọ, nke a na-emepụtakwa ọgbọ ndị omekome na-anaghị etolite etolite, na-egosi nnukwu ụjọ na udo na nkwụsi ike nke ọha mmadụ."'' * ''"N'obodo ebe ọtụtụ ụmụ nwanyị na-ahụ na ọ na-esiri ha ike inwe di nke ha n'ihi mbelata nke ụmụ nwoke site na ọtụtụ ihe, nwoke idina nwoke ga-eme ka enweghị nguzozi ka njọ, na-eduga n'ọtụtụ ọgba aghara ọha na eze."'' * ''"Ndị Naịjirịa niile aghaghị ịmụta ihe site n'aka Kraịst ma kpebisie ike ịmụta ihe mmụta nke ịdị umeala n'obi Chineke."'' * ''"Anyị agaghị echefu na ọ bụrụ na Kraịst nwere mmasị dị otú a, ọ garaghị abịa, ọ gaghịkwa enwe Krismas iji mee emume."'' * ''"Site na mmeri gị na ntuli aka, i meela ka ndị na-eme mgbanwe na atụmatụ ha mee ihere n'Ụlọ Nzukọ Kraịst, karịsịa na Chọọchị Episcopal nke United States of America (ECUSA). Enwere m olileanya na site na mmeri ntuli aka gị, ndị ikom na ndị inyom a a họpụtara ahọpụta ga-enwe mmetụta nke ịdọ aka ná ntị ma bụrụ ndị a manyere ichegharị na mmehie dị njọ nke ịjụ okwu Chineke, na ịchọ ezigbo mweghachi."'' ** Site na ''Ozi Ekele Meghere Ekele nye Onyeisiala George W Bush'' * ''"Ka e ghara inwe echiche efu. Oriri Nsọ ahụ emebiela ma kewaa. Oriri Nsọ ahụ ga-agbaji."'' * ''"Britain esonyela ụmụnna ya na 'Ọdịda Anyanwụ mepere emepe' iji mee ka mmekọrịta obodo dị mma, nke pụtara naanị alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị n'ebe anyị nọ. Ha na-amachibidokwa ikwusa ozi ọma n'ihi na ọ na-akpasu ndị Alakụba pere mpe iwe. N'ezie, Britain emeela Sọnde ka ọ bụrụ ụbọchị ọrụ."'' * ''"onye na-adịghị mma, anụ ọhịa wolf yi uwe onye ọzụzụ atụrụ na otu n'ime ndị ozi oge ikpeazụ nke ekwensu e zigara iduhie ndị gaara ekwere na Chineke."'' **(na-arụ aka na Praịm ndị Anglican nke South Africa, Archibishop Winston Njongonkulu Ndungane nke Cape Town) * ''"Ka anyị chetara ụmụnna anyị ndị Alakụba na ha enweghị ike ime ihe ike n'obodo a. Naịjirịa bụ nke anyị niile - Ndị Kraịst, ndị Alakụba na ndị otu okpukpe ndị ọzọ. Enweghị oke egwu nwere ike ịgbanwe ndokwa a nke oge a na mba a. C.A.N. nwere ike ọ gaghị enwe ike igbochi ndị ntorobịa anyị na-adịghị ike ma ọ bụrụ na usoro a dị njọ agaa n'ihu."'' **(Nkwupụta e wepụtara n'ọkwa ya dịka Onyeisi, Christian Association of Nigeria, Febụwarị 2006, ''"banyere mmepe jọgburu onwe ya nke okpukperechi ọhụrụ na mba a"'') * ''"Chọọchị na-eto ndị na-eme iwu maka mmeghachi omume ha ngwa ngwa na mmachibido iwu mmekọrịta nwoke na nwanyị na Naịjirịa ma na-akpọ oku ka e mee iwu ahụ ebe ọ bụ na echiche e gosipụtara na iwu ahụ bụ ọnọdụ omume nke ndị Naịjirịa gbasara mmekọahụ mmadụ."'' **(Nkwupụta gbasara Iwu Alụmdi na Nwunye Nwoke na Nwanyị (Mmachibido) 2006 **Iwu 2006, tinyekwara ime ka alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị bụrụ mpụ, tụkwara aro ka e mee "Ndebanye aha nke Klọb Ndị Nwoke na Nwanyị, Ndị Ọha na Nwanyị na "òtù dị iche iche" na "Mgbasa ozi, ngagharị na ngosipụta ọha na eze nke mmekọrịta ịhụnanya nwoke na nwanyị site na mgbasa ozi eletrọnịkị ma ọ bụ akwụkwọ akụkọ n'anụ ahụ, ozugbo, n'ụzọ na-apụtaghị ìhè ma ọ bụ n'ụzọ ọzọ", na ntaramahụhụ nke ruo mkpọrọ afọ ise. * ''"Anyị na-echetara ndị ụka anyị ka ha nọgide na-elekwasị anya n'ọgụ megide iyi uwe na-adịghị mma"'' **(Akwụkwọ ozi Pastoral Septemba 2006) * ''"Chọọchị England ọ̀ bụ chọọchị Anglican? Chọọchị ahụ amaliteghị na Canterbury, chọọchị ahụ amaliteghị na Rom. Ma Canterbury ọ̀ bụ Anglican ma ọ bụ na ọ bụghị ihe dị mkpa. Anyị bụ ndị Anglican. Ha bụ Chọọchị England."'' **(Ajụjụ ọnụ na ''Iso Ụzọ Kraịst Taa'', Ọktoba 2006) * ''"Ịchọ onwe onye, ​​otuto onwe, ọ bụghị m. Mba. Ọtụtụ mmadụ na-ekwu na m na-eme ha ihere site n'ịdị umeala n'obi m."'' **(Ajụjụ ọnụ na ''The New York Times'', 25 Disemba 2006) * ''"Ịkọ nwoke na nwanyị na-achọ ibibi alụmdi na nwunye dịka anyị si mara ya, ịdị n'otu dịka anyị si mara ya, ndụ ezinụlọ dịka anyị si mara ya, yabụ kedu ka anyị ga-esi kwado nke ahụ? Nke ahụ dị nnọọ iche n'ihe Chineke zubere maka ụmụ mmadụ. Mgbe Chineke kere mmadụ, ọ hụrụ na mmadụ nọ naanị ya ma tinye nwunye nwanyị maka ya. Gịnị mere na ọ họrọghị otu n'ime ụmụ ada, otu n'ime ọdụm ka ọ bụrụ onye ya na ya ga-alụ? Ọ gaara eme otú ahụ. O meghị otú ahụ. Ịkọ nwoke na nwanyị abụghị ihe efu ma e wezụga imehie megide Chineke n'enweghị ntaramahụhụ dịka ị na-eme megide uche ya. Ịkọ nwoke na nwanyị bụ ihe na-ezighị ezi, ọ bụ site n'aka ekwensu."'' **(Ajụjụ ọnụ na ''The Christian Science Monitor'', 8 Jenụwarị 2007) * ''"Onye ọ bụla Chineke na-akpọ ka ọ chịa ga-ebute ụzọ, mara ndị mmadụ, mara ihe ha chọrọ, mara ihe ha chọrọ ma gboo mkpa ha. N'ụzọ dị otu a, a ga-agọzi ha, ha ga-aṅụrị ọṅụ, a ga-asọpụrụkwa Chineke."'' **(Ajụjụ ọnụ na akwụkwọ akụkọ Guardian, 24 Jenụwarị 2007) * ''"Ọ ga-eme ihe anyị gwara ya."'' **(Nye onye ọzọ bi na Dromantine na 2005, gbasara Archbishop nke Canterbury, Rowan Williams. A kọrọ na ''Guardian'', 14 Jenụwarị 2007) *''"O juru m anya nke ukwuu oge mbụ m nụrụ na Chọọchị na-ekwu na nwoke nwere ike ịlụ nwoke. Gịnị? Ọ bụ site na ihe ijuanya ahụ, ihe ijuanya ahụ, kedu ka nke ahụ ga-esi kwe omume? Ọ bụ ụdị nnwale ma ọ bụ ihe dị iche? Ha na-arịa ọrịa ma ọ bụ na-agwụ ike maka mmekọrịta nwoke na nwanyị nkịtị? Kedu ka nke ahụ ga-esi bụrụ?"'' **(Ajụjụ ọnụ na ''The Times'', 5 Julaị 2007) == Okwu ndị e ji mee ya == * ''"Nzukọ a:... (3) ghọtara na e nwere ndị nọ n'etiti anyị ndị na-ahụ onwe ha dị ka ndị nwere mmasị nwoke idina nwoke. Ọtụtụ n'ime ndị a bụ ndị otu Chọọchị ma na-achọ nlekọta onye nlekọta, nduzi omume nke Chọọchị, na ike mgbanwe Chineke maka ibi ndụ ha na nhazi mmekọrịta. Anyị na-ekwe nkwa ige ntị na ahụmịhe nke ndị nwoke idina nwoke ma anyị chọrọ imesi ha obi ike na Chineke hụrụ ha n'anya nakwa na ndị niile e mere baptism, ndị kwere ekwe na ndị kwesịrị ntụkwasị obi, n'agbanyeghị mmasị mmekọahụ, bụ ndị zuru oke nke Ahụ Kraịst; (4) ebe ọ na-ajụ omume nwoke idina nwoke dị ka ihe na-ekwekọghị na Akwụkwọ Nsọ, na-akpọku ndị anyị niile ka ha jee ozi n'ụzọ nlekọta na nke mmetụta uche nye mmadụ niile n'agbanyeghị mmasị mmekọahụ ma katọọ egwu na-enweghị isi nke ndị nwoke idina nwoke"'' **(Mkpebi 1.10 gbasara Mmekọahụ Mmadụ, Lambeth Conference 1988.) * ''"Mmegbu ma ọ bụ mbelata nke ụmụ mmadụ bụ ndị a na-achịkwa mmetụta ha n'ebe ndị nwoke na nwanyị nọ bụ ihe arụ nye anyị."'' **(Nkwupụta nke Ndị Isi nke Nzukọ Anglican na Dromantine, Febụwarị 2005) == Nkatọ == * ''"Nkwado onyeisi bishọp maka iwu a'' [Akwụkwọ Iwu Alụmdi na Nwunye Nwoke na Nwanyị (Machibidoro) nke 2006, lee n'elu] ''na-emebi ọtụtụ akwụkwọ Anglican Communion nke na-akpọ maka "usoro ige ntị" nke metụtara Ndị Kraịst nwoke na nwoke na ndị ndu ha. Mana nlelị ya maka nkwekọrịta mba ụwa gbasakwara na Isiokwu nke 18-20 nke Nkwupụta Ụwa Nile nke Mba Ndị Dị n'Otu gbasara ikike mmadụ, nke na-akọwa ikike nke nnwere onwe iche echiche, akọ na uche, okpukperechi, mkpakọrịta na nzukọ. Ihe ijuanya bụ na olu ole na ole -- Anglican ma ọ bụ ihe ọzọ -- ka a kpalitere megide onyeisi bishọp. Mgbe m tụnyere ịgbachi nkịtị a na ihe na-adịghị mma nke sochiri mkpebi Chọọchị Episcopal iji doo Rt. Rev. Gene Robinson, nwoke nwoke na-edina nwoke nke bi n'ihu ọha na onye ya na ya na-akpakọrịta, dị ka bishọp nke New Hampshire, a manyere m ịjụ ma obodo Ndị Kraịst zuru ụwa ọnụ efuola ọ bụghị naanị isi ya kamakwa ụkpụrụ omume ya."'' **(John Chane, Bishọp nke Washington) == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Akinola, Peter}} [[Category:Ndị bishọp Anglican]] [[Category:Ndi di ndụ]] [[Category:Ndị Anglican si Naịjirịa]] [[Category:Ụmụ nwoke]] 9yrkeesp8h9wwrox8fec2mnxjys5xp5 32169 32168 2026-07-08T23:19:11Z Aluta editor 1446 32169 wikitext text/x-wiki [[File:Peter Jasper Akinola.jpg|thumb|Peter Akinola]] '''[[w:Peter Akinola|Onye Nnọchiteanya Kasị Elu Peter Jasper Akinola]]''' (amụrụ na 27 Jenụwarị 1944, na Abeokuta) bụ Primate Anglican nke Church of Nigeria (Anglican Communion), Archbishop nke Province nke Atọ nke Naịjirịa, na Bishọp nke isi obodo, Abuja. == Ebe esi na ya nweta == * ''"Anyị nọ n'Africa na-enweta ihe anyị na-enweta mgbe niile. Anyị enweela ịgba ohu mmadụ, ịgba ohu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ịgba ohu akụ na ụba na ugbu a ịgba ohu okpukperechi. Anyị nọ n'ụka na-asị mba. Anyị dị njikere ibi ndụ dịka Chineke kwuru, ọ bụghị ihe ị kwuru. Nwoke agaghị ehi ụra na nwoke, nwanyị agaghị ehi ụra na nwanyị." ** Interview with [http://www.morningsun.net/stories/120803/usw_20031208026.shtml Associated Press] December 2003 * ''"Emeghị m ịda ogbenye. Ụka a emeghị ka ịda ogbenye dịrị. Ịda ogbenye abụghị nsogbu, nhụjuanya mmadụ abụghị nsogbu ma ọlị, ha dị ebe ahụ tupu e kee ụmụ mmadụ." ** Reported in the ''East African Standard'' January 2004, now only available online [http://www.thinkinganglicans.org.uk/archives/000985.html here]. * ''"Anyị agaghị, n'elu ebe ịchụàjà nke ego, gbazinye akọnuche anyị, gbazinye okwukwe anyị, gbazinye nzọpụta anyị."'' **(Ịkọwa mkpebi ịjụ ego ndị America dị ka ngagharị iwe maka ozizi na omume liberal, gụnyere ịhọpụta ndị nwoke idina nwoke.) * ''"Ha na-agbalị ime ka Chineke m bụrụ onye ụgha. Agaghị m anabata ya. Ọ bụrụ na ọ dị otu a, mgbe ahụ ka mma ịbụ ogbenye na iguzosi ike n'ihe nye Chineke karịa inwe ego niile dị n'ụwa."'' * ''"Ikwu na, n'amaghị ụmụ mmadụ, Chineke kere ụfọdụ ndị ka ha bụrụ ndị nwoke idina nwoke na ndị nwanyị idina nwanyị (ya bụ, mmasị mmekọahụ) yiri ka ọ na-eke Chineke n'onyinyo anyị na iwebata ihe na-akpata ọrịa kansa n'ime ihe ọmụma nke ndị Africa banyere alụmdi na nwunye na ezinụlọ."'' * ''"Nwoke idina nwoke na nwanyị idina nwanyị, dị ka ịgba alụkwaghịm, na-emepụta ọha mmadụ nke ndị nne na nna naanị ha na-azụ ụmụ nke na-akpata ọgbọ nke ndị ajọ omume. N'ihe gbasara ịda ogbenye na enweghị agụmakwụkwọ, nke a na-emepụtakwa ọgbọ ndị omekome na-anaghị etolite etolite, na-egosi nnukwu ụjọ na udo na nkwụsi ike nke ọha mmadụ."'' * ''"N'obodo ebe ọtụtụ ụmụ nwanyị na-ahụ na ọ na-esiri ha ike inwe di nke ha n'ihi mbelata nke ụmụ nwoke site na ọtụtụ ihe, nwoke idina nwoke ga-eme ka enweghị nguzozi ka njọ, na-eduga n'ọtụtụ ọgba aghara ọha na eze."'' * ''"Ndị Naịjirịa niile aghaghị ịmụta ihe site n'aka Kraịst ma kpebisie ike ịmụta ihe mmụta nke ịdị umeala n'obi Chineke."'' * ''"Anyị agaghị echefu na ọ bụrụ na Kraịst nwere mmasị dị otú a, ọ garaghị abịa, ọ gaghịkwa enwe Krismas iji mee emume."'' * ''"Site na mmeri gị na ntuli aka, i meela ka ndị na-eme mgbanwe na atụmatụ ha mee ihere n'Ụlọ Nzukọ Kraịst, karịsịa na Chọọchị Episcopal nke United States of America (ECUSA). Enwere m olileanya na site na mmeri ntuli aka gị, ndị ikom na ndị inyom a a họpụtara ahọpụta ga-enwe mmetụta nke ịdọ aka ná ntị ma bụrụ ndị a manyere ichegharị na mmehie dị njọ nke ịjụ okwu Chineke, na ịchọ ezigbo mweghachi."'' ** Site na ''Ozi Ekele Meghere Ekele nye Onyeisiala George W Bush'' * ''"Ka e ghara inwe echiche efu. Oriri Nsọ ahụ emebiela ma kewaa. Oriri Nsọ ahụ ga-agbaji."'' * ''"Britain esonyela ụmụnna ya na 'Ọdịda Anyanwụ mepere emepe' iji mee ka mmekọrịta obodo dị mma, nke pụtara naanị alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị n'ebe anyị nọ. Ha na-amachibidokwa ikwusa ozi ọma n'ihi na ọ na-akpasu ndị Alakụba pere mpe iwe. N'ezie, Britain emeela Sọnde ka ọ bụrụ ụbọchị ọrụ."'' * ''"onye na-adịghị mma, anụ ọhịa wolf yi uwe onye ọzụzụ atụrụ na otu n'ime ndị ozi oge ikpeazụ nke ekwensu e zigara iduhie ndị gaara ekwere na Chineke."'' **(na-arụ aka na Praịm ndị Anglican nke South Africa, Archibishop Winston Njongonkulu Ndungane nke Cape Town) * ''"Ka anyị chetara ụmụnna anyị ndị Alakụba na ha enweghị ike ime ihe ike n'obodo a. Naịjirịa bụ nke anyị niile - Ndị Kraịst, ndị Alakụba na ndị otu okpukpe ndị ọzọ. Enweghị oke egwu nwere ike ịgbanwe ndokwa a nke oge a na mba a. C.A.N. nwere ike ọ gaghị enwe ike igbochi ndị ntorobịa anyị na-adịghị ike ma ọ bụrụ na usoro a dị njọ agaa n'ihu."'' **(Nkwupụta e wepụtara n'ọkwa ya dịka Onyeisi, Christian Association of Nigeria, Febụwarị 2006, ''"banyere mmepe jọgburu onwe ya nke okpukperechi ọhụrụ na mba a"'') * ''"Chọọchị na-eto ndị na-eme iwu maka mmeghachi omume ha ngwa ngwa na mmachibido iwu mmekọrịta nwoke na nwanyị na Naịjirịa ma na-akpọ oku ka e mee iwu ahụ ebe ọ bụ na echiche e gosipụtara na iwu ahụ bụ ọnọdụ omume nke ndị Naịjirịa gbasara mmekọahụ mmadụ."'' **(Nkwupụta gbasara Iwu Alụmdi na Nwunye Nwoke na Nwanyị (Mmachibido) 2006 **Iwu 2006, tinyekwara ime ka alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị bụrụ mpụ, tụkwara aro ka e mee "Ndebanye aha nke Klọb Ndị Nwoke na Nwanyị, Ndị Ọha na Nwanyị na "òtù dị iche iche" na "Mgbasa ozi, ngagharị na ngosipụta ọha na eze nke mmekọrịta ịhụnanya nwoke na nwanyị site na mgbasa ozi eletrọnịkị ma ọ bụ akwụkwọ akụkọ n'anụ ahụ, ozugbo, n'ụzọ na-apụtaghị ìhè ma ọ bụ n'ụzọ ọzọ", na ntaramahụhụ nke ruo mkpọrọ afọ ise. * ''"Anyị na-echetara ndị ụka anyị ka ha nọgide na-elekwasị anya n'ọgụ megide iyi uwe na-adịghị mma"'' **(Akwụkwọ ozi Pastoral Septemba 2006) * ''"Chọọchị England ọ̀ bụ chọọchị Anglican? Chọọchị ahụ amaliteghị na Canterbury, chọọchị ahụ amaliteghị na Rom. Ma Canterbury ọ̀ bụ Anglican ma ọ bụ na ọ bụghị ihe dị mkpa. Anyị bụ ndị Anglican. Ha bụ Chọọchị England."'' **(Ajụjụ ọnụ na ''Iso Ụzọ Kraịst Taa'', Ọktoba 2006) * ''"Ịchọ onwe onye, ​​otuto onwe, ọ bụghị m. Mba. Ọtụtụ mmadụ na-ekwu na m na-eme ha ihere site n'ịdị umeala n'obi m."'' **(Ajụjụ ọnụ na ''The New York Times'', 25 Disemba 2006) * ''"Ịkọ nwoke na nwanyị na-achọ ibibi alụmdi na nwunye dịka anyị si mara ya, ịdị n'otu dịka anyị si mara ya, ndụ ezinụlọ dịka anyị si mara ya, yabụ kedu ka anyị ga-esi kwado nke ahụ? Nke ahụ dị nnọọ iche n'ihe Chineke zubere maka ụmụ mmadụ. Mgbe Chineke kere mmadụ, ọ hụrụ na mmadụ nọ naanị ya ma tinye nwunye nwanyị maka ya. Gịnị mere na ọ họrọghị otu n'ime ụmụ ada, otu n'ime ọdụm ka ọ bụrụ onye ya na ya ga-alụ? Ọ gaara eme otú ahụ. O meghị otú ahụ. Ịkọ nwoke na nwanyị abụghị ihe efu ma e wezụga imehie megide Chineke n'enweghị ntaramahụhụ dịka ị na-eme megide uche ya. Ịkọ nwoke na nwanyị bụ ihe na-ezighị ezi, ọ bụ site n'aka ekwensu."'' **(Ajụjụ ọnụ na ''The Christian Science Monitor'', 8 Jenụwarị 2007) * ''"Onye ọ bụla Chineke na-akpọ ka ọ chịa ga-ebute ụzọ, mara ndị mmadụ, mara ihe ha chọrọ, mara ihe ha chọrọ ma gboo mkpa ha. N'ụzọ dị otu a, a ga-agọzi ha, ha ga-aṅụrị ọṅụ, a ga-asọpụrụkwa Chineke."'' **(Ajụjụ ọnụ na akwụkwọ akụkọ Guardian, 24 Jenụwarị 2007) * ''"Ọ ga-eme ihe anyị gwara ya."'' **(Nye onye ọzọ bi na Dromantine na 2005, gbasara Archbishop nke Canterbury, Rowan Williams. A kọrọ na ''Guardian'', 14 Jenụwarị 2007) *''"O juru m anya nke ukwuu oge mbụ m nụrụ na Chọọchị na-ekwu na nwoke nwere ike ịlụ nwoke. Gịnị? Ọ bụ site na ihe ijuanya ahụ, ihe ijuanya ahụ, kedu ka nke ahụ ga-esi kwe omume? Ọ bụ ụdị nnwale ma ọ bụ ihe dị iche? Ha na-arịa ọrịa ma ọ bụ na-agwụ ike maka mmekọrịta nwoke na nwanyị nkịtị? Kedu ka nke ahụ ga-esi bụrụ?"'' **(Ajụjụ ọnụ na ''The Times'', 5 Julaị 2007) == Okwu ndị e ji mee ya == * ''"Nzukọ a:... (3) ghọtara na e nwere ndị nọ n'etiti anyị ndị na-ahụ onwe ha dị ka ndị nwere mmasị nwoke idina nwoke. Ọtụtụ n'ime ndị a bụ ndị otu Chọọchị ma na-achọ nlekọta onye nlekọta, nduzi omume nke Chọọchị, na ike mgbanwe Chineke maka ibi ndụ ha na nhazi mmekọrịta. Anyị na-ekwe nkwa ige ntị na ahụmịhe nke ndị nwoke idina nwoke ma anyị chọrọ imesi ha obi ike na Chineke hụrụ ha n'anya nakwa na ndị niile e mere baptism, ndị kwere ekwe na ndị kwesịrị ntụkwasị obi, n'agbanyeghị mmasị mmekọahụ, bụ ndị zuru oke nke Ahụ Kraịst; (4) ebe ọ na-ajụ omume nwoke idina nwoke dị ka ihe na-ekwekọghị na Akwụkwọ Nsọ, na-akpọku ndị anyị niile ka ha jee ozi n'ụzọ nlekọta na nke mmetụta uche nye mmadụ niile n'agbanyeghị mmasị mmekọahụ ma katọọ egwu na-enweghị isi nke ndị nwoke idina nwoke"'' **(Mkpebi 1.10 gbasara Mmekọahụ Mmadụ, Lambeth Conference 1988.) * ''"Mmegbu ma ọ bụ mbelata nke ụmụ mmadụ bụ ndị a na-achịkwa mmetụta ha n'ebe ndị nwoke na nwanyị nọ bụ ihe arụ nye anyị."'' **(Nkwupụta nke Ndị Isi nke Nzukọ Anglican na Dromantine, Febụwarị 2005) == Nkatọ == * ''"Nkwado onyeisi bishọp maka iwu a'' [Akwụkwọ Iwu Alụmdi na Nwunye Nwoke na Nwanyị (Machibidoro) nke 2006, lee n'elu] ''na-emebi ọtụtụ akwụkwọ Anglican Communion nke na-akpọ maka "usoro ige ntị" nke metụtara Ndị Kraịst nwoke na nwoke na ndị ndu ha. Mana nlelị ya maka nkwekọrịta mba ụwa gbasakwara na Isiokwu nke 18-20 nke Nkwupụta Ụwa Nile nke Mba Ndị Dị n'Otu gbasara ikike mmadụ, nke na-akọwa ikike nke nnwere onwe iche echiche, akọ na uche, okpukperechi, mkpakọrịta na nzukọ. Ihe ijuanya bụ na olu ole na ole -- Anglican ma ọ bụ ihe ọzọ -- ka a kpalitere megide onyeisi bishọp. Mgbe m tụnyere ịgbachi nkịtị a na ihe na-adịghị mma nke sochiri mkpebi Chọọchị Episcopal iji doo Rt. Rev. Gene Robinson, nwoke nwoke na-edina nwoke nke bi n'ihu ọha na onye ya na ya na-akpakọrịta, dị ka bishọp nke New Hampshire, a manyere m ịjụ ma obodo Ndị Kraịst zuru ụwa ọnụ efuola ọ bụghị naanị isi ya kamakwa ụkpụrụ omume ya."'' **(John Chane, Bishọp nke Washington) == Njikọ mpuga == {{wikipedia}} {{DEFAULTSORT:Akinola, Peter}} [[Category:Ndi di ndụ]] [[Category:Ụmụ nwoke]] jpkdlv2x4i5plte6na1ylel4w2fprkl Edward Bickersteth (bishop of Exeter) 0 11540 32170 2026-07-09T04:31:42Z NiferO 1037 Created page 32170 wikitext text/x-wiki [[File:Bishop of Exeter, Edward Henry Bickersteth.PNG|thumb|Edward Henry Bickersteth]] '''[[w:Edward Bickersteth (bishop of Exeter)|Edward Henry Bickersteth]]''' (amụrụ Jenụwarị 25,afọ 1825 – Mee 16,afọ 1906) bụ bishọp [[w:Church of England|n'ụlọ ụka England]]. ==Okwu ndị okwụrụ== * Site n'aka na-ama jijiji nke si na tebụl gị daa, onye mmehie ike gwụrụ, onye ibu arọ na-abịa,<br>Ịrịọ nkwa Gị ma rube isi n'oku Gị. ** E kwuru na Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895), p. 370. * Ndụ kacha atọ ụtọ bụ ịchụ àjà maka Kraịst; ndụ kacha sie ike mmadụ nwere ike ibi n'ụwa, nke kachasị jupụta n'ahụhụ, bụ ime uche nke ya mgbe niile ma na-achọ ime ihe ga-atọ ya ụtọ. ** A kọrọ ya na Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895), p. 534. ==Njikọ mpụta== {{wikipedia}} {{Commonscat}} {{DEFAULTSORT:Bickersteth, Edward Henry}} [[Category: Ndi nwụrụ anwụ]] [[Category:Ndị si London]] bro8lj3491fsrnjhtmfyyweu2mwvjz4