Wikiquote
igwikiquote
https://ig.wikiquote.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.47.0-wmf.10
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikikwotu
Ńkàtá Wikikwotu
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Lucile Randon
0
4387
32259
15985
2026-07-10T21:36:05Z
LizzyStev
1450
32259
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
''[[w:Lucile Randon|Lucile Randon]]''' (a mụrụ ya na 11 Febrụwarị 1904 - o nwụrụ ọnwụ na 17 Jenụwarị 2023) bụ onye isi narị afọ nke France na nọn.
==Okwu okwuru==
*O mere m ezigbo obi ụtọ, n’ihi na ezutere m ndị niile m hụrụ n’anya, ana m ekelekwa eluigwe maka inye m ha. Ana m ekele Chineke maka nsogbu ha gara.
**[https://apnews.com/article/117-nun-covid-second-oldest-french-ff9f0b6be7f4db0ce0917824e740ecd5 COVID-defying nun toasts 117th birthday with wine and prayer] (11 February 2021)
==Njiko Mpuga==
{{wikipedia}}
{{commonscat}}
{{DEFAULTSORT:Randon, Lucile}}
[[Category: Ndị dị ndụ]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
65eaz5d5x41a3oxdjhrgaqmgopqt5nm
32262
32259
2026-07-10T21:42:43Z
LizzyStev
1450
32262
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''[[w:Lucile Randon|Lucile Randon]]''' (a mụrụ ya na 11 Febrụwarị 1904 - o nwụrụ ọnwụ na 17 Jenụwarị 2023) bụ onye isi narị afọ nke France na nọn.
==Okwu okwuru==
*O mere m ezigbo obi ụtọ, n’ihi na ezutere m ndị niile m hụrụ n’anya, ana m ekelekwa eluigwe maka inye m ha. Ana m ekele Chineke maka nsogbu ha gara.
**[https://apnews.com/article/117-nun-covid-second-oldest-french-ff9f0b6be7f4db0ce0917824e740ecd5 COVID-defying nun toasts 117th birthday with wine and prayer] (11 February 2021)
==Njiko Mpuga==
{{wikipedia}}
{{commonscat}}
{{DEFAULTSORT:Randon, Lucile}}
[[Category: Ndị dị ndụ]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
tr0vdapvm9zqoqdes8io6mokt0qjioz
Desmond Ford
0
7468
32269
23194
2026-07-10T22:15:48Z
Johnnybam
1339
32269
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:Desmond Ford|Desmond Ford]]''' (amụrụ [[w:|2 Febụwarị]] [[w:|1929]]) bụ onye Australia [[w:|ọkà mmụta okpukpe]] na ọkà mmụta Baịbụl a maara maka ozi ọma ya na-akpali akpali ma na-elekwasị anya n'amara. Ọ bụ onye Kraịst evangelical.
==Okwu ndi okwuru==
* Onye maara ihe na-agbanwe echiche ya mgbe ụfọdụ, mana onye nzuzu anaghị agbanwe echiche ya. Ịgbanwe uche gị bụ ihe akaebe kacha mma ị nwere. Ihe ikpeazụ m na-eche n'obi m bụ ụkpụrụ nke ụbọchị afọ (nke m dere akwụkwọ nchekwa na 1972 maka Southern Publishing Association Daniel nke e bipụtara na 1978). Nke a dara mgbe m lere ọtụtụ narị akwụkwọ nkọwa gbasara Mkpughe na Library of Congress anya wee chọpụta na n'ọtụtụ oge, ndị edemede ahụ tụrụ aro ụbọchị ndị yiri ka ha dabara adaba maka oge ha mana ha mechara bụrụ ihe nzuzu. O doro anya na anyị, dịka ndị Adventist, emeela otu ihe ahụ dịka ndị bu anyị ụzọ mee.
** [http://www.atoday.com/content/desmond-ford-his-previous-defense-year-day-principle Desmond Ford na His Previous Defense of the Year Day Principle]", ''Adventist Today'', 2006
== External links ==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Ford, Desmond}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
6ypsp5g6vjyov03b5hfd5ch4jy2g9z9
32278
32269
2026-07-11T08:17:54Z
Senator Choko
24
32278
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:Desmond Ford|Desmond Ford]]''' (amụrụ [[w:|2 Febụwarị]] [[w:|1929]]) bụ onye Australia [[w:|ọkà mmụta okpukpe]] na ọkà mmụta Baịbụl a maara maka ozi ọma ya na-akpali akpali ma na-elekwasị anya n'amara. Ọ bụ onye Kraịst evangelical.
==Okwu ndi okwuru==
* Onye maara ihe na-agbanwe echiche ya mgbe ụfọdụ, mana onye nzuzu anaghị agbanwe echiche ya. Ịgbanwe uche gị bụ ihe akaebe kacha mma ị nwere. Ihe ikpeazụ m na-eche n'obi m bụ ụkpụrụ nke ụbọchị afọ (nke m dere akwụkwọ nchekwa na 1972 maka Southern Publishing Association Daniel nke e bipụtara na 1978). Nke a dara mgbe m lere ọtụtụ narị akwụkwọ nkọwa gbasara Mkpughe na Library of Congress anya wee chọpụta na n'ọtụtụ oge, ndị edemede ahụ tụrụ aro ụbọchị ndị yiri ka ha dabara adaba maka oge ha mana ha mechara bụrụ ihe nzuzu. O doro anya na anyị, dịka ndị Adventist, emeela otu ihe ahụ dịka ndị bu anyị ụzọ mee.
** [http://www.atoday.com/content/desmond-ford-his-previous-defense-year-day-principle Desmond Ford na His Previous Defense of the Year Day Principle]", ''Adventist Today'', 2006
== External links ==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Ford, Desmond}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
i80ujl0y1uc4xemy63l4u30luv3eqdt
32279
32278
2026-07-11T08:19:29Z
Senator Choko
24
32279
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:Desmond Ford|Desmond Ford]]''' (amụrụ [[w:|2 Febụwarị]] [[w:|1929]]) bụ onye Australia [[w:|ọkà mmụta okpukpe]] na ọkà mmụta Baịbụl a maara maka ozi ọma ya na-akpali akpali ma na-elekwasị anya n'amara. Ọ bụ onye Kraịst evangelical.
==Okwu ndị okwuru==
* Onye maara ihe na-agbanwe echiche ya mgbe ụfọdụ, mana onye nzuzu anaghị agbanwe echiche ya. Ịgbanwe uche gị bụ ihe akaebe kacha mma ị nwere. Ihe ikpeazụ m na-eche n'obi m bụ ụkpụrụ nke ụbọchị afọ (nke m dere akwụkwọ nchekwa na 1972 maka Southern Publishing Association Daniel nke e bipụtara na 1978). Nke a dara mgbe m lere ọtụtụ narị akwụkwọ nkọwa gbasara Mkpughe na Library of Congress anya wee chọpụta na n'ọtụtụ oge, ndị edemede ahụ tụrụ aro ụbọchị ndị yiri ka ha dabara adaba maka oge ha mana ha mechara bụrụ ihe nzuzu. O doro anya na anyị, dịka ndị Adventist, emeela otu ihe ahụ dịka ndị bu anyị ụzọ mee.
** [http://www.atoday.com/content/desmond-ford-his-previous-defense-year-day-principle Desmond Ford na His Previous Defense of the Year Day Principle]", ''Adventist Today'', 2006
== Njikọ mpụga ==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Ford, Desmond}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
cz9ufdduyazl815fnu9etzo8cr2anua
John Todd Ferrier
0
7486
32270
23216
2026-07-10T22:20:59Z
Johnnybam
1339
32270
wikitext
text/x-wiki
'''{{w|John Todd Ferrier}}''' ([[w:|7 Nọvemba]] [[1855]] – [[w:|31 Ọgọst]] [[1943]]) bụ onye guzobere *Order of the Cross*, otu mkpakọrịta ime mmụọ na-abụghị nke usoro iwu siri ike, nke na-akwalite ọmịiko n'ebe ihe e kere eke nọ. Ọ bụ onye na-akwado iri nri sitere n'osisi (vegetarianism) site n'echiche Ndị Kraịst.
==Okwu ndi okwuru==
* Ya mere, mgbe a na-eme ka ahụ ghara ịdị ọcha site na nri na-emerụ emerụ na ibi ndụ, uche na-anọgide na-adịghị ọcha. Mgbe uche nọ n'ọnọdụ ahụ, ọhụụ ya gbachiri.
** ''N'ọnọdụ ihe okike'' (1926), p. 120; dika ekwuru na ''The Vegetarian Movement in England, 1847-1981'' nke Julia Twigg (Mahadum nke London, 1981), [http://www.ivu.org/history/thesis/cross.html ch. 7].
* Enweghị ike ịdị ọcha ebe anụ ahụ nke ihe e kere eke na-eri ya na mmeso ọjọọ megide ihe ndị e kere eke na-eme.
** ''Mkpụrụ obi nke mmegharị mgbanwe nri'' (1934), p. 10; dika ekwuru na ''The Vegetarian Movement in England, 1847-1981'' nke Julia Twigg (Mahadum nke London, 1981), [http://www.ivu.org/history/thesis/cross.html ch. 7].
== External links ==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Ferrier Todd, John}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
qblokwlqjd58kn28y2ea01t521pwg64
32271
32270
2026-07-10T22:21:31Z
Johnnybam
1339
32271
wikitext
text/x-wiki
'''{{w|John Todd Ferrier}}''' ([[w:|7 Nọvemba]] [[w:|1855]] – [[w:|31 Ọgọst]] [[w:|1943]]) bụ onye guzobere *Order of the Cross*, otu mkpakọrịta ime mmụọ na-abụghị nke usoro iwu siri ike, nke na-akwalite ọmịiko n'ebe ihe e kere eke nọ. Ọ bụ onye na-akwado iri nri sitere n'osisi (vegetarianism) site n'echiche Ndị Kraịst.
==Okwu ndi okwuru==
* Ya mere, mgbe a na-eme ka ahụ ghara ịdị ọcha site na nri na-emerụ emerụ na ibi ndụ, uche na-anọgide na-adịghị ọcha. Mgbe uche nọ n'ọnọdụ ahụ, ọhụụ ya gbachiri.
** ''N'ọnọdụ ihe okike'' (1926), p. 120; dika ekwuru na ''The Vegetarian Movement in England, 1847-1981'' nke Julia Twigg (Mahadum nke London, 1981), [http://www.ivu.org/history/thesis/cross.html ch. 7].
* Enweghị ike ịdị ọcha ebe anụ ahụ nke ihe e kere eke na-eri ya na mmeso ọjọọ megide ihe ndị e kere eke na-eme.
** ''Mkpụrụ obi nke mmegharị mgbanwe nri'' (1934), p. 10; dika ekwuru na ''The Vegetarian Movement in England, 1847-1981'' nke Julia Twigg (Mahadum nke London, 1981), [http://www.ivu.org/history/thesis/cross.html ch. 7].
== External links ==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Ferrier Todd, John}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
jxo19e910orvwh3jf6xhgx89b99g77i
32275
32271
2026-07-11T07:59:46Z
Senator Choko
24
/* External links */
32275
wikitext
text/x-wiki
'''{{w|John Todd Ferrier}}''' ([[w:|7 Nọvemba]] [[w:|1855]] – [[w:|31 Ọgọst]] [[w:|1943]]) bụ onye guzobere *Order of the Cross*, otu mkpakọrịta ime mmụọ na-abụghị nke usoro iwu siri ike, nke na-akwalite ọmịiko n'ebe ihe e kere eke nọ. Ọ bụ onye na-akwado iri nri sitere n'osisi (vegetarianism) site n'echiche Ndị Kraịst.
==Okwu ndi okwuru==
* Ya mere, mgbe a na-eme ka ahụ ghara ịdị ọcha site na nri na-emerụ emerụ na ibi ndụ, uche na-anọgide na-adịghị ọcha. Mgbe uche nọ n'ọnọdụ ahụ, ọhụụ ya gbachiri.
** ''N'ọnọdụ ihe okike'' (1926), p. 120; dika ekwuru na ''The Vegetarian Movement in England, 1847-1981'' nke Julia Twigg (Mahadum nke London, 1981), [http://www.ivu.org/history/thesis/cross.html ch. 7].
* Enweghị ike ịdị ọcha ebe anụ ahụ nke ihe e kere eke na-eri ya na mmeso ọjọọ megide ihe ndị e kere eke na-eme.
** ''Mkpụrụ obi nke mmegharị mgbanwe nri'' (1934), p. 10; dika ekwuru na ''The Vegetarian Movement in England, 1847-1981'' nke Julia Twigg (Mahadum nke London, 1981), [http://www.ivu.org/history/thesis/cross.html ch. 7].
== Njikọ mpụga ==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Ferrier Todd, John}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
6x81loec6bbjpc26j763iqouu8qiwro
32276
32275
2026-07-11T08:00:05Z
Senator Choko
24
/* Okwu ndi okwuru */
32276
wikitext
text/x-wiki
'''{{w|John Todd Ferrier}}''' ([[w:|7 Nọvemba]] [[w:|1855]] – [[w:|31 Ọgọst]] [[w:|1943]]) bụ onye guzobere *Order of the Cross*, otu mkpakọrịta ime mmụọ na-abụghị nke usoro iwu siri ike, nke na-akwalite ọmịiko n'ebe ihe e kere eke nọ. Ọ bụ onye na-akwado iri nri sitere n'osisi (vegetarianism) site n'echiche Ndị Kraịst.
==Okwu ndị okwuru==
* Ya mere, mgbe a na-eme ka ahụ ghara ịdị ọcha site na nri na-emerụ emerụ na ibi ndụ, uche na-anọgide na-adịghị ọcha. Mgbe uche nọ n'ọnọdụ ahụ, ọhụụ ya gbachiri.
** ''N'ọnọdụ ihe okike'' (1926), p. 120; dika ekwuru na ''The Vegetarian Movement in England, 1847-1981'' nke Julia Twigg (Mahadum nke London, 1981), [http://www.ivu.org/history/thesis/cross.html ch. 7].
* Enweghị ike ịdị ọcha ebe anụ ahụ nke ihe e kere eke na-eri ya na mmeso ọjọọ megide ihe ndị e kere eke na-eme.
** ''Mkpụrụ obi nke mmegharị mgbanwe nri'' (1934), p. 10; dika ekwuru na ''The Vegetarian Movement in England, 1847-1981'' nke Julia Twigg (Mahadum nke London, 1981), [http://www.ivu.org/history/thesis/cross.html ch. 7].
== Njikọ mpụga ==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Ferrier Todd, John}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
d78n1rw4zqhf5a2gknvb2pod9q4hsxu
32277
32276
2026-07-11T08:16:23Z
Senator Choko
24
32277
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''{{w|John Todd Ferrier}}''' ([[w:|7 Nọvemba]] [[w:|1855]] – [[w:|31 Ọgọst]] [[w:|1943]]) bụ onye guzobere *Order of the Cross*, otu mkpakọrịta ime mmụọ na-abụghị nke usoro iwu siri ike, nke na-akwalite ọmịiko n'ebe ihe e kere eke nọ. Ọ bụ onye na-akwado iri nri sitere n'osisi (vegetarianism) site n'echiche Ndị Kraịst.
==Okwu ndị okwuru==
* Ya mere, mgbe a na-eme ka ahụ ghara ịdị ọcha site na nri na-emerụ emerụ na ibi ndụ, uche na-anọgide na-adịghị ọcha. Mgbe uche nọ n'ọnọdụ ahụ, ọhụụ ya gbachiri.
** ''N'ọnọdụ ihe okike'' (1926), p. 120; dika ekwuru na ''The Vegetarian Movement in England, 1847-1981'' nke Julia Twigg (Mahadum nke London, 1981), [http://www.ivu.org/history/thesis/cross.html ch. 7].
* Enweghị ike ịdị ọcha ebe anụ ahụ nke ihe e kere eke na-eri ya na mmeso ọjọọ megide ihe ndị e kere eke na-eme.
** ''Mkpụrụ obi nke mmegharị mgbanwe nri'' (1934), p. 10; dika ekwuru na ''The Vegetarian Movement in England, 1847-1981'' nke Julia Twigg (Mahadum nke London, 1981), [http://www.ivu.org/history/thesis/cross.html ch. 7].
== Njikọ mpụga ==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Ferrier Todd, John}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
fb5h6or77iuml1mzotvl7k8yfx0wclr
Chuck Baldwin
0
10382
32253
28710
2026-07-10T17:59:48Z
Specialyvonne
1337
32253
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:ig: Chuck Baldwin | Chuck Baldwin]]''' (amụrụ na Mee 3 n'afọ 1952) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka nri nke Amerịka, onye na-akwado redio, na onye hiwere ma bụrụkwa onye bụbu ọnye Ụkọchukwu Baptist Independent nke Crossroad Baptist Church dị na Pensacola, Florida.
==Okwu ndị okwuru==
* "Echere m na oge eruola ka ndị kwenyere n'ezie na ndụ mmadụ dị nsọ ... chọọ ndị na-anaghị ekwu okwu naanị mgbe oge ntuli aka ruru."
* ** [https://www.npr.org/2008/10/18/95822850/chuck-baldwin-on-his-run-for-president]
* "Ruo afọ isii ha emeghị ihe ọ bụla iji kwụsị ime ime ma ọ bụ gbanwee Roe v. Wade."
** [https://www.npr.org/2008/10/18/95822850/chuck-baldwin-on-his-run-for-president]
== Njikọ Mpụga ==
{{Wikipedia}}
[[Category: ndị dị ndụ]]
4kyqkan9fh6f1jr5dg9zou9cf9n1mlg
32283
32253
2026-07-11T09:02:19Z
Senator Choko
24
32283
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:ig: Chuck Baldwin | Chuck Baldwin]]'''(amụrụ na Mee 3, afo 1952) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Amerika na onye nnabata redio, na onye nchoputa [[w: Independent Baptist | Independent Baptist]] pastọ nke ụlọ ụka Crossroad Baptist na Pensacola,Florida. Dị ka nke afo 2024 ọ na-edu pastọ nke Liberty Fellowship na [[w:Kalispell, Montana | Kalispell]], Montana. Ọ bụ onye nhọpụta onye isi oche nke [[w: Constitution Party (United States)|Constitution Party]] maka [[w: 2008 United States president ntuli aka | 2008 U.S. president ntuli aka]] ma bụrụbu onye nhọpụta ya maka [[w: Vice President of the United States | osote onye isi ala]] na 2004. Ọ na-akwado usoro redio nke otu ụbọchị -winChuck na-ede kwa ụbọchị. kọlụm nchịkọta akụkọ dị na webụsaịtị ya, yana na [[w:VDARE|VDare]]. Ọ bụbu onye nchịkọta akụkọ NewsWithViews.com.
==Okwu ndị okwuru==
* "Echere m na oge eruola ka ndị kwenyere n'ezie na ndụ mmadụ dị nsọ ... chọọ ndị na-anaghị ekwu okwu naanị mgbe oge ntuli aka ruru."
** [https://www.npr.org/2008/10/18/95822850/chuck-baldwin-on-his-run-for-president]
* "Ruo afọ isii ha emeghị ihe ọ bụla iji kwụsị ime ime ma ọ bụ gbanwee Roe v. Wade."
** [https://www.npr.org/2008/10/18/95822850/chuck-baldwin-on-his-run-for-president]
== Njikọ Mpụga ==
{{Wikipedia}}
[[Category: ndị dị ndụ]]
qz6zvn1kg4vzfuwct8v87fpzxml952s
32284
32283
2026-07-11T09:03:11Z
Senator Choko
24
32284
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:ig: Chuck Baldwin | Chuck Baldwin]]'''(amụrụ na Mee 3, afo 1952) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Amerika na onye nnabata redio, na onye nchoputa [[w: Independent Baptist | Independent Baptist]] pastọ nke ụlọ ụka Crossroad Baptist na Pensacola,Florida. Dị ka nke afo 2024 ọ na-edu pastọ nke Liberty Fellowship na [[w:Kalispell, Montana | Kalispell]], Montana. Ọ bụ onye nhọpụta onye isi oche nke [[w: Constitution Party (United States)|Constitution Party]] maka [[w: 2008 United States president ntuli aka | 2008 U.S. president ntuli aka]] ma bụrụbu onye nhọpụta ya maka [[w: Vice President of the United States | osote onye isi ala]] na 2004. Ọ na-akwado usoro redio nke otu ụbọchị -winChuck na-ede kwa ụbọchị. kọlụm nchịkọta akụkọ dị na webụsaịtị ya, yana na [[w:VDARE|VDare]]. Ọ bụbu onye nchịkọta akụkọ NewsWithViews.com.
==Okwu ndị okwuru==
* "Echere m na oge eruola ka ndị kwenyere n'ezie na ndụ mmadụ dị nsọ ... chọọ ndị na-anaghị ekwu okwu naanị mgbe oge ntuli aka ruru."
** [https://www.npr.org/2008/10/18/95822850/chuck-baldwin-on-his-run-for-president]
* "Ruo afọ isii ha emeghị ihe ọ bụla iji kwụsị ime ime ma ọ bụ gbanwee Roe v. Wade."
** [https://www.npr.org/2008/10/18/95822850/chuck-baldwin-on-his-run-for-president]
== Njikọ Mpụga ==
{{Wikipedia}}
[[Category: ndị dị ndụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
adxke2h9eitdas5edij4fqsfnpk6460
Janet Erskine Stuart
0
11533
32251
32146
2026-07-10T17:29:00Z
Specialyvonne
1337
32251
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:ig:Janet Erskine Stuart|Janet Erskine Stuart]]''' (amụrụ na Nọvemba afọ 1857 – ọ nwụrụ na 21 Ọktoba afọ 1914) bu onye nọn Bekee.
==Okwu okwuru==
* Chineke, onye nyefere anyị nkuzi mmụta okpukpe, nwere ikike ka edotere ha n'ihu ha dịka n'ezie, n'ụzọ dị ebube, dịka ikike anyị nyere ohere, dịka ọmarịcha asụsụ mmadụ nwere ike ibuga ihe omimi nke okwukwe, jiri nwayọ na ntụkwasị obi nke ndị maara na ha anaghị atụ egwu, na mpako n'ime ihe nketa Ndị Kraịst nke bụ nke anyị. Nwatakịrị ahụ nwere ikike ịmụta ihe kacha mma ọ ga-ama banyere Chineke, ebe ọ bụ na obi ụtọ nke ndụ ya, ọ bụghị naanị na mgbe ebighị ebi kama kwa n'oge, na-ejikọta ya na ihe ọmụma ahụ.
** [https://www.gutenberg.org/cache/epub/15892/pg15892.html ''Agụmakwụkwọ Ụmụagbọghọ Katọlik'' (1914)]
== Njikọ Mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Stuart ,Janet Erskine}}
[[Category:Ụmụ nwanyị]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
7unxo6mtm5x19wtwrla68spypnfw4vg
Frances Margaret Taylor
0
11534
32252
32147
2026-07-10T17:52:41Z
Specialyvonne
1337
32252
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:ig:Frances Margaret Taylor|Frances Margaret Taylor]]''' (amụrụ na 20 Jenụwarị afo 1832 – ọ nwụrụ na 9 Juun afo 1900) bụ Nwanne Okpụkpere chi bekee na onye guzobere Ọgbakọ [[w:Poor Servants of the Mother of God|Poor Servants of the Mother of God]].
==Okwu banyere Frances Margaret Taylor==
* Ọ bụ nwanyị mara ihe nke ukwuu, nwee ume, nwee mmetụta ọmịiko dị ukwuu na Ikike icheta ihe pụrụ iche.
** [[w:Francesca Maria Steele|Francesca Maria Steele]], [[s:Catholic Encyclopedia (1913)/Frances Margaret Taylor|Frances Margaret Taylor (1913) ''Akwụkwọ nkà ihe ọmụma Katọlik'']]
== Njikọ Mpụga ==
{{wikipedia}}
{{commonscat}}
{{DEFAULTSORT: Taylor ,Frances Margaret}}
[[Category:Ụmụ nwanyị]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
sf4hh7jm2275jo6k1fbhs4urpqq0l9j
William Adams (Master of Pembroke)
0
11538
32223
32167
2026-07-10T13:13:56Z
Senator Choko
24
32223
wikitext
text/x-wiki
[[File:William Adams 1706-1789.jpg|thumb|William Adams]]
'''[[w:William Adams (master)|William Adams]]''' D.D. (Shrewsbury, England, 1706/07 – amụrụ 13 Febụwarị 1789) bụ onye otu na onye isi nke Pembroke College, Oxford.
==Okwu ndị okwuru==
* Ị gaghị eji ihe e ji asa anwụrụ ọkụ eme ihe.
** Conversation with Dr Johnson in 1776, quoted in Boswell's ''Life of Samuel Johnson'', [https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=uc1.31175035193757&seq=52 vol. 2] (1791) pp. 24–5:
**: Johnson zutere m wee sị, "Mgbe nwoke tinyere aka n'arụmụka dị mkpa n'onwe ya, ọ ga-eme ihe niile o nwere ike ime iji belata onye mmegide ya, n'ihi na ikike sitere n'ọkwa onwe onye nwere nnukwu ibu arọ n'ebe ọtụtụ mmadụ nọ, ọtụtụ mgbe karịa iche echiche. Ọ bụrụ na onye mmegide m edee okwu ọjọọ, ọ bụ ezie na nke ahụ nwere ike ọ gaghị abụ ihe dị mkpa maka ajụjụ a, m ga-awakpo ya maka okwu ọjọọ ya." "Ị gaghị emeri onye na-ehicha chimney." Ee, Maazị, ọ bụrụ na ọ dị mkpa ka a tụọ ya "ala"."
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
* [https://quoteinvestigator.com/2017/07/06/chimney/ "Quote Origin: Don't Wrestle with a Chimney Sweep or You Will Get Covered with Grime"], ''{{w|Quote Investigator}}'' (6 July 2017)
{{DEFAULTSORT:Adams, William}}
[[Category:Ndị edemede si England]]
[[Category:Ndi nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
c24k24kdx66lrrre5pf34tnq08dv7v5
Edward Bickersteth (bishop of Exeter)
0
11540
32236
32170
2026-07-10T13:57:30Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpụta */
32236
wikitext
text/x-wiki
[[File:Bishop of Exeter, Edward Henry Bickersteth.PNG|thumb|Edward Henry Bickersteth]]
'''[[w:Edward Bickersteth (bishop of Exeter)|Edward Henry Bickersteth]]''' (amụrụ Jenụwarị 25,afọ 1825 – Mee 16,afọ 1906) bụ bishọp [[w:Church of England|n'ụlọ ụka England]].
==Okwu ndị okwụrụ==
* Site n'aka na-ama jijiji nke si na tebụl gị daa, onye mmehie ike gwụrụ, onye ibu arọ na-abịa,<br>Ịrịọ nkwa Gị ma rube isi n'oku Gị.
** E kwuru na Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895), p. 370.
* Ndụ kacha atọ ụtọ bụ ịchụ àjà maka Kraịst; ndụ kacha sie ike mmadụ nwere ike ibi n'ụwa, nke kachasị jupụta n'ahụhụ, bụ ime uche nke ya mgbe niile ma na-achọ ime ihe ga-atọ ya ụtọ.
** A kọrọ ya na Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895), p. 534.
==Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
{{Commonscat}}
{{DEFAULTSORT:Bickersteth, Edward Henry}}
[[Category: Ndi nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ndị si London]]
7zm9h0nsu5wwit3pmxo326vbwyt8i72
Gildas
0
11545
32212
32188
2026-07-10T12:07:07Z
Senator Choko
24
/* Okwu ndị O Kwuru */
32212
wikitext
text/x-wiki
[[File:Statue St-Gildas 0708 NB1.jpg|thumb|right|Ọnụọgụ (ihe oyiyi) nke Saint Gildas nso obodo Saint-Gildas-de-Rhuys (France)]]
'''[[w:Gildas|St. Gildas]]''' ihe dị ka afọ (c.[[w:|500]]–[[w:|570]]), onye a makwaara dị ka "'''Gildas Onye Maara Ihe'''" ma ọ bụ '''''Gildas Sapiens''''', bụ onye ụkọchukwu na onye edemede si Britain. Okwu ozizi ya bụ De Excidio Britanniae (Banyere Mbibi nke Britain) nwere naanị akụkọ ihe mere eme dị mkpa e dere na Britain n'ime narị afọ nke ise ma ọ bụ nke isii. A nwetara nsụgharị ndị e ji mee ihe ebe a site na [[s:The Ruin of Britain|Wikisource]]
==Okwu ndị okwuru ==
=== ''De Excidio Britanniae'' (''Na mbibi nke Britain'') ===
* ''[Nkọwa Britanniae] Campis late pansis collibusque amoeno situ locatis, praepollenti culturae aptis, montibus alternandis Animalium pastibus maxime covenientibus, quorum diversorum colorum flores humanis gressibus pulsati na-abụghị indecentimertuidem emmepe, sponsa monilibus diversis ornata, fontibus lucidis crebris undis niveas veluti glareas pellentibus, pernitidisque rivis leni ntamu serpentibus ipsorumque in ripis accubantibus suavis soporis pignus praetendentibus, et lacubuse na-agụ akwụkwọ. irigua.''
** Nsụgharị: [Nkọwa nke Britain] Ala dị larịị ya sara mbara, ugwu nta ya dị mma, na-emegharị maka ịkọ ihe dị elu, na ugwu ya ka a na-agbakọ nke ọma maka ebe ịta nri ọzọ nke ehi, ebe okooko osisi ndị nwere agba dị iche iche, ndị mmadụ na-azọ ụkwụ, na-eme ka ọ dị ka ihe osise mara mma. Emebere ya ihe ọma, dika nwunye nwoke arọputaworo, ya na ihe-ichọ-nma di iche iche, Ya na isi-iyi di iche iche na miri-iyi di iche iche nke nāwaghari n'elu ájá ọcha nke snow; nke nwere osimiri doro anya, nke na-eru na ntamu dị nro, na-enye ndị na-anọdụ ala n'akụkụ mmiri ha ihe nkwa ụra na-atọ ụtọ, ebe ọdọ mmiri dị ukwuu na-agba ya mmiri, nke na-ebupụta iyi dị jụụ nke mmiri na-enye ume ọhụrụ.
** Nkebi nke 3.
* ''Et tains vetustos immanium tyrannorum annos, qui in aliis longe positis regionibus vulgati sunt, it ut Porphyrius rabidus orientalis adversus ecclesiam canis dementiae suae ac vanitatis stilo hoc etiam adnecteret: "Britancia,Britanquins" tyrannorum."
** Ntụgharị Asụsụ: M ga-agafekwa oge gara aga nke ndị ọchịchị aka ike anyị nwere obi ọjọọ, ndị aha ha gbasapụrụ na mba ndị dị anya; nke mere na [[w:Porphyry (Philosopher)|Porphyry]], nkịta ahụ nke nọ n'ọwụwa anyanwụ na-akpa ike mgbe niile megide ụka, n'ụdị ara ya na-abaghị uru na-agbakwụnyekwa nke a, na "Britain bụ ala na-eme nri na ndị ọchịchị aka ike."
** Nkebi nke 4.
** Okwu Gildas sitere na St. [[w:|Jerome]] ''Epistula'' 133.9.
* ''Interea glaciali figore rigenti insulae et velut longiore terrarum secessu soli visibili non proximae verus ille non de firmamento solum temporali sed de summa etiam caelorum arce tempora cuncta excedente universo orbi praefulgidum suidenscure, tempor, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suiden. Caesaris, quo absque ullo impedimento delatoribus militum eiusdem, radios suos primum indulget, id est sua praecepta, Christus.''
** Translation: Ka ọ dị ugbu a, agwaetiti ndị a, ndị siri ike na oyi na ntu oyi, na n'ebe dị anya na mpaghara ụwa, nke dịpụrụ adịpụ site na anyanwụ a na-ahụ anya, natara ọkụ ọkụ, ya bụ, iwu nsọ nke Kraịst, ezi Sun, na-egosi ụwa dum ebube ya, ọ bụghị nanị site na mbara igwe, kama site n'ịdị elu nke elu-igwe, nke karịrị ihe ọ bụla na-adịru nwa oge, dị ka anyị maara [Tiberius | Caesar]], bụ́ onye e site n’aka ya gbasaa okpukpe ya n’enweghị ihe mgbochi, na-eyikwa ndị na-egbochi ndị prọfesọ ya egwu ọnwụ.
** Nkebi nke 8.
* ''Interea non cessant uncinata nudorum tela, quibus miserrimi cives de muris tracci solo allidebantur.''
** Ntugharị: Ka ọ dị ugbu a ngwa agha ndị iro ha kpara akpa adịghị arụ ọrụ, ndị obodo anyị jọgburu onwe ha na-esi na mgbidi dọkpụrụ ha n'ala.
** Nkebi nke 19.
** Gildas ebe a na-akọwa post-Roman Britons na [[w: Hadrian's Wall | Hadrian's Wall]] na-agbachitere ya megide Scots na Foto dị n'okpuru. Onyonyo a dị egwu, nke ụmụ akwụkwọ akụkọ ihe mere eme nke Britain maara nke ọma ruo ọgbọ dị iche iche, bụ nke nsụgharị na-adịbeghị anya na-agbagha agbagha nke na-agba ọsọ, "Ka ọ dị ugbu a, ọ dịghị nkwụsịtụ n'ebe ube ndị gba ọtọ ndị iro ha tụpụrụ, bụ nke dọwara ndị obodo anyị nọ n'ahụhụ n'ahụ mgbidi ma kwatuo ha n'ala." (Michael Winterbottom (trans.) '' Gildas: The Ruin of Britain and Other Works '' (1978) p. 23).
* ''Igitur rursum miserae mittentes epistolas reliquiae ad Agitium Romanae potestatis virum, hoc modo loquentes: "Agitio ter consuli gemitus Britannorum"; et post pauca querentes: "Onye na-eme ihe na-adịghị mma, na-achụpụ mare ad barbaros; inter haec duo genera funerum aut iugulamur aut mergimur."''
** Nsụgharị: Ya mere, ọzọ, ndị ọjọọ fọdụrụ, na-ezigara [[w:Flavius Aetius | Aetius]], bụ nwa amaala Rom dị ike, na-agwa ya okwu dị ka nke a:-" Nye Aetius, ugbu a consul nke ugboro atọ: [[w:Groans of the Britons | ịsụ ude nke ndị Briten]]". Ọzọ kwa nke nta n'ihu, otu a: - "Ndị na-agba ọsọ na-ebuga anyị n'oké osimiri; oké osimiri na-atụba anyị azụ na ndị na-eme ihe nkiri: otú a ka ụdị ọnwụ abụọ na-echere anyị, e gburu anyị ma ọ bụ rie anyị".
** Nkebi nke 20.
** Ndị a "Groans of the Britons" ezigara onye isi ndị agha Rom Flavius Aetius na Gaul, na nzaghachi maka mbuso agha nke Angles na Saxon wakporo Britain.
* ''Tum erumpens grex catulorum de cubili laeanae barbarae, tribus, ut lingua eius exprimitur, cyulis, nostra longis navibus.''
** Ntụgharị asụsụ: Ìgwè ụmụ ọdụm pụtara n'ebe obibi nke nne ọdụm a na-eme ihe ike, n'ime ụdị ụgbọ mmiri atọ a na-akpọ *cyuls*—ya bụ, ụgbọ mmiri agha ha.
** Nkebi nke 23.
== Okwu ndị O kwuru gbasara Gildas ==
* Akwụkwọ Gildas bụ *On the Ruin of Britain* (Banyere Mbibi nke Britain) abụghị mbọ a gbara iji kọwaa oge ya n'ụzọ ziri ezi na nke e ji uche tụlee: kama, ọ bụ... okwu siri ike ma na-ata ụta nke ukwuu, nke na-akatọ ajọ omume ndị Britain ma na-eto ezi omume ndị Rom. Ọ dị ka okwu nkwusa nke siri ike ịghọta, nke nwere omimi n'ihe ọmụma, ma siekwa ike ịgụ nke na ọ dị ka à ga-asị na mkpọrọgwụ okwu ya na-egbochi mkpịsị odee ya n'ihi oke iwe dị n'okwu ya.
** [[w:Richard Barber|Richard Barber]] *The Figure of Arthur* (1972) peeji nke 42-43.
* Mgbe a na-atụle ebumnuche pụtara ìhè nke ọrụ ya—nke bụ ịgba ume kama ịkọ akụkọ ihe mere eme ọ bụ ihe ùgwù nye anyị na onye nkwusa a, onye nwere oke iwe n'obi, nyere anyị ọtụtụ ozi sitere n'aka onye hụrụ ihe ndị ahụ n'onwe ya.
** [[w:J. N. L. Myres|J N L Myres]], n'ime akwụkwọ [[w:R. G. Collingwood|R G Collingwood]] na J N L Myres dere, *Roman Britain and the English Settlements* (1937) peeji nke 329.
* *Prae aliis itaque Britanniae scriptoribus, solus mihi Gildas...imitabilis esse videtur.*
** Ntụgharị asụsụ: N'ime ndị odee Britain niile, ọ bụ naanị Gildas ka ọ dị m ka ọ bụ onye kwesịrị ka a na-eṅomi.
** [[w:Giraldus Cambrensis]] *Descriptio Cambriae (Nkọwa banyere Wales)*, Okwu Mmalite nke Mbụ (1194); ntụgharị asụsụ sitere n'aka Gerald of Wales (onye sụgharịrị ya bụ [[w:Lewis Thorpe|Lewis Thorpe]]) n'ime akwụkwọ *The Journey Through Wales and the Description of Wales* (1978) peeji nke 214.
== Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
[[w:|wikisource ode akwụkwọ]]
*[http://www.gutenberg.org/etext/1949 J A Giles's 1848 ntụgharị Gildas nke ''De Excidio Britanniae'']
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
tjkbqramsq6lrywegqzcop5xyg6uhuj
32213
32212
2026-07-10T12:10:11Z
Johnnybam
1339
32213
wikitext
text/x-wiki
[[File:Statue St-Gildas 0708 NB1.jpg|thumb|right|Ọnụọgụ (ihe oyiyi) nke Saint Gildas nso obodo Saint-Gildas-de-Rhuys (France)]]
'''[[w:Gildas|St. Gildas]]''' ihe dị ka afọ (c.[[w:|500]]–[[w:|570]]), onye a makwaara dị ka "'''Gildas Onye Maara Ihe'''" ma ọ bụ '''''Gildas Sapiens''''', bụ onye ụkọchukwu na onye edemede si Britain. Okwu ozizi ya bụ De Excidio Britanniae (Banyere Mbibi nke Britain) nwere naanị akụkọ ihe mere eme dị mkpa e dere na Britain n'ime narị afọ nke ise ma ọ bụ nke isii. A nwetara nsụgharị ndị e ji mee ihe ebe a site na [[s:The Ruin of Britain|Wikisource]]
==Okwu okwuru==
=== ''De Excidio Britanniae'' (''Na mbibi nke Britain'') ===
* ''[Nkọwa Britanniae] Campis late pansis collibusque amoeno situ locatis, praepollenti culturae aptis, montibus alternandis Animalium pastibus maxime covenientibus, quorum diversorum colorum flores humanis gressibus pulsati na-abụghị indecentimertuidem emmepe, sponsa monilibus diversis ornata, fontibus lucidis crebris undis niveas veluti glareas pellentibus, pernitidisque rivis leni ntamu serpentibus ipsorumque in ripis accubantibus suavis soporis pignus praetendentibus, et lacubuse na-agụ akwụkwọ. irigua.''
** Nsụgharị: [Nkọwa nke Britain] Ala dị larịị ya sara mbara, ugwu nta ya dị mma, na-emegharị maka ịkọ ihe dị elu, na ugwu ya ka a na-agbakọ nke ọma maka ebe ịta nri ọzọ nke ehi, ebe okooko osisi ndị nwere agba dị iche iche, ndị mmadụ na-azọ ụkwụ, na-eme ka ọ dị ka ihe osise mara mma. Emebere ya ihe ọma, dika nwunye nwoke arọputaworo, ya na ihe-ichọ-nma di iche iche, Ya na isi-iyi di iche iche na miri-iyi di iche iche nke nāwaghari n'elu ájá ọcha nke snow; nke nwere osimiri doro anya, nke na-eru na ntamu dị nro, na-enye ndị na-anọdụ ala n'akụkụ mmiri ha ihe nkwa ụra na-atọ ụtọ, ebe ọdọ mmiri dị ukwuu na-agba ya mmiri, nke na-ebupụta iyi dị jụụ nke mmiri na-enye ume ọhụrụ.
** Nkebi nke 3.
* ''Et tains vetustos immanium tyrannorum annos, qui in aliis longe positis regionibus vulgati sunt, it ut Porphyrius rabidus orientalis adversus ecclesiam canis dementiae suae ac vanitatis stilo hoc etiam adnecteret: "Britancia,Britanquins" tyrannorum."
** Ntụgharị Asụsụ: M ga-agafekwa oge gara aga nke ndị ọchịchị aka ike anyị nwere obi ọjọọ, ndị aha ha gbasapụrụ na mba ndị dị anya; nke mere na [[w:Porphyry (Philosopher)|Porphyry]], nkịta ahụ nke nọ n'ọwụwa anyanwụ na-akpa ike mgbe niile megide ụka, n'ụdị ara ya na-abaghị uru na-agbakwụnyekwa nke a, na "Britain bụ ala na-eme nri na ndị ọchịchị aka ike."
** Nkebi nke 4.
** Okwu Gildas sitere na St. [[w:|Jerome]] ''Epistula'' 133.9.
* ''Interea glaciali figore rigenti insulae et velut longiore terrarum secessu soli visibili non proximae verus ille non de firmamento solum temporali sed de summa etiam caelorum arce tempora cuncta excedente universo orbi praefulgidum suidenscure, tempor, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suidenscure, suiden. Caesaris, quo absque ullo impedimento delatoribus militum eiusdem, radios suos primum indulget, id est sua praecepta, Christus.''
** Translation: Ka ọ dị ugbu a, agwaetiti ndị a, ndị siri ike na oyi na ntu oyi, na n'ebe dị anya na mpaghara ụwa, nke dịpụrụ adịpụ site na anyanwụ a na-ahụ anya, natara ọkụ ọkụ, ya bụ, iwu nsọ nke Kraịst, ezi Sun, na-egosi ụwa dum ebube ya, ọ bụghị nanị site na mbara igwe, kama site n'ịdị elu nke elu-igwe, nke karịrị ihe ọ bụla na-adịru nwa oge, dị ka anyị maara [Tiberius | Caesar]], bụ́ onye e site n’aka ya gbasaa okpukpe ya n’enweghị ihe mgbochi, na-eyikwa ndị na-egbochi ndị prọfesọ ya egwu ọnwụ.
** Nkebi nke 8.
* ''Interea non cessant uncinata nudorum tela, quibus miserrimi cives de muris tracci solo allidebantur.''
** Ntugharị: Ka ọ dị ugbu a ngwa agha ndị iro ha kpara akpa adịghị arụ ọrụ, ndị obodo anyị jọgburu onwe ha na-esi na mgbidi dọkpụrụ ha n'ala.
** Nkebi nke 19.
** Gildas ebe a na-akọwa post-Roman Britons na [[w: Hadrian's Wall | Hadrian's Wall]] na-agbachitere ya megide Scots na Foto dị n'okpuru. Onyonyo a dị egwu, nke ụmụ akwụkwọ akụkọ ihe mere eme nke Britain maara nke ọma ruo ọgbọ dị iche iche, bụ nke nsụgharị na-adịbeghị anya na-agbagha agbagha nke na-agba ọsọ, "Ka ọ dị ugbu a, ọ dịghị nkwụsịtụ n'ebe ube ndị gba ọtọ ndị iro ha tụpụrụ, bụ nke dọwara ndị obodo anyị nọ n'ahụhụ n'ahụ mgbidi ma kwatuo ha n'ala." (Michael Winterbottom (trans.) '' Gildas: The Ruin of Britain and Other Works '' (1978) p. 23).
* ''Igitur rursum miserae mittentes epistolas reliquiae ad Agitium Romanae potestatis virum, hoc modo loquentes: "Agitio ter consuli gemitus Britannorum"; et post pauca querentes: "Onye na-eme ihe na-adịghị mma, na-achụpụ mare ad barbaros; inter haec duo genera funerum aut iugulamur aut mergimur."''
** Nsụgharị: Ya mere, ọzọ, ndị ọjọọ fọdụrụ, na-ezigara [[w:Flavius Aetius | Aetius]], bụ nwa amaala Rom dị ike, na-agwa ya okwu dị ka nke a:-" Nye Aetius, ugbu a consul nke ugboro atọ: [[w:Groans of the Britons | ịsụ ude nke ndị Briten]]". Ọzọ kwa nke nta n'ihu, otu a: - "Ndị na-agba ọsọ na-ebuga anyị n'oké osimiri; oké osimiri na-atụba anyị azụ na ndị na-eme ihe nkiri: otú a ka ụdị ọnwụ abụọ na-echere anyị, e gburu anyị ma ọ bụ rie anyị".
** Nkebi nke 20.
** Ndị a "Groans of the Britons" ezigara onye isi ndị agha Rom Flavius Aetius na Gaul, na nzaghachi maka mbuso agha nke Angles na Saxon wakporo Britain.
* ''Tum erumpens grex catulorum de cubili laeanae barbarae, tribus, ut lingua eius exprimitur, cyulis, nostra longis navibus.''
** Ntụgharị asụsụ: Ìgwè ụmụ ọdụm pụtara n'ebe obibi nke nne ọdụm a na-eme ihe ike, n'ime ụdị ụgbọ mmiri atọ a na-akpọ *cyuls*—ya bụ, ụgbọ mmiri agha ha.
** Nkebi nke 23.
== Okwu ndị O kwuru gbasara Gildas ==
* Akwụkwọ Gildas bụ *On the Ruin of Britain* (Banyere Mbibi nke Britain) abụghị mbọ a gbara iji kọwaa oge ya n'ụzọ ziri ezi na nke e ji uche tụlee: kama, ọ bụ... okwu siri ike ma na-ata ụta nke ukwuu, nke na-akatọ ajọ omume ndị Britain ma na-eto ezi omume ndị Rom. Ọ dị ka okwu nkwusa nke siri ike ịghọta, nke nwere omimi n'ihe ọmụma, ma siekwa ike ịgụ nke na ọ dị ka à ga-asị na mkpọrọgwụ okwu ya na-egbochi mkpịsị odee ya n'ihi oke iwe dị n'okwu ya.
** [[w:Richard Barber|Richard Barber]] *The Figure of Arthur* (1972) peeji nke 42-43.
* Mgbe a na-atụle ebumnuche pụtara ìhè nke ọrụ ya—nke bụ ịgba ume kama ịkọ akụkọ ihe mere eme ọ bụ ihe ùgwù nye anyị na onye nkwusa a, onye nwere oke iwe n'obi, nyere anyị ọtụtụ ozi sitere n'aka onye hụrụ ihe ndị ahụ n'onwe ya.
** [[w:J. N. L. Myres|J N L Myres]], n'ime akwụkwọ [[w:R. G. Collingwood|R G Collingwood]] na J N L Myres dere, *Roman Britain and the English Settlements* (1937) peeji nke 329.
* *Prae aliis itaque Britanniae scriptoribus, solus mihi Gildas...imitabilis esse videtur.*
** Ntụgharị asụsụ: N'ime ndị odee Britain niile, ọ bụ naanị Gildas ka ọ dị m ka ọ bụ onye kwesịrị ka a na-eṅomi.
** [[w:Giraldus Cambrensis]] *Descriptio Cambriae (Nkọwa banyere Wales)*, Okwu Mmalite nke Mbụ (1194); ntụgharị asụsụ sitere n'aka Gerald of Wales (onye sụgharịrị ya bụ [[w:Lewis Thorpe|Lewis Thorpe]]) n'ime akwụkwọ *The Journey Through Wales and the Description of Wales* (1978) peeji nke 214.
== Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
[[w:|wikisource ode akwụkwọ]]
*[http://www.gutenberg.org/etext/1949 J A Giles's 1848 ntụgharị Gildas nke ''De Excidio Britanniae'']
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
tqjqeo5bskkai2x9xh02s26samhmtfp
Henry Aldrich
0
11547
32224
32181
2026-07-10T13:18:58Z
Senator Choko
24
32224
wikitext
text/x-wiki
[[File:HenryyAldrich.jpeg|thumb|Henry Aldrich (circa 1689)]]
'''[[w:Henry Aldrich|Henry Aldrich]]''' (1647 – 14 December 1710) Ọ bụ onye Bekee ọkà mmụta okpukpere na ọkà ihe ọmụma. O dere ọtụtụ epigram.
== Ebe esi nweta ya ==
* Ọ bụrụ na ihe niile bụ eziokwu, echere m,<br>E nwere ihe ise mere anyị ji kwesị ịṅụ mmanya:<br>Mmanya dị mma, enyi, ma ọ bụ ịnọ n'ụkọ,<br>Ma ọ bụ ka anyị ghara ịnọ n'ụkọ,<br>Ma ọ bụ ihe ọzọ kpatara ya.
** Akwụkwọ Oxford nke Iri na Asaa nke Narị Afọ, H. J. C. Grierson na G. Bullough, ndị nchịkọta akụkọ (1934) Oxford University Press.
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Aldrich, Henry}}
[[Category:Ndị si London]]
[[Category: Ndi nwụrụ anwụ]]
[[Category: ụmụ nwoke]]
pl1kaot450pcqc721jc482gyn5qp3h2
Pope Alexander III
0
11548
32225
32183
2026-07-10T13:21:57Z
Senator Choko
24
/* Okwu gbasara */
32225
wikitext
text/x-wiki
[[File:Papa alessandro III illustrazione di spinello aretino particolare siena italia 03.gif|thumb|Pope Alexander III]]
'''[[w:Pope Alexander III|Pope Alexander III]]''' (born '''Roland of Siena'''; ''c''. 1100/1105 – 3 August 1181) bụ onyeisi nke [[w:Ụka Katọlik|Ụka Katọlik]] na onye na-achị [[w:Ụka Papal|Ụka Papal]] site na 7 Septemba 1159 ruo mgbe ọ nwụrụ. Alexander, onye si na [[w:Siena|Siena]], ghọrọ [[w:pope|pope]] mgbe ntuli aka nke [[w:Ntuli aka Papal, 1159|ntuli aka a na-asọmpi]] gasịrị, mana ọ ga-emefu nnukwu oge n'ime ọchịchị pontifika ya n'èzí [[Rome]] ebe ọtụtụ ndị mmegide, nke [[Eze Ukwu Rom Dị Nsọ]] kwadoro [[Frederick Barbarossa|Frederick I Barbarossa]], kwuru na ọ bụ potifika. Alexander jụrụ nkwa Eze Ukwu Byzantine [[w:Manuel I Komnenos|Manuel I Komnenos]] iji kwụsị [[w:East–West Schism|East–West Schism]], kwado [[w:Northern Crusades|Northern Crusades]], ma mee [[w:Three Council of the Lateran|Three Council of the Lateran]].
==Okwu ndị okwuru==
*Obi na-ajọ anyị njọ nke ukwuu ma na-echegbu onwe anyị nke ukwuu mgbe anyị nụrụ na ndị obi tara mmiri [[ndị Estonia]] na ndị ọgọ mmụọ ndị ọzọ nọ n'akụkụ ndị ahụ na-ebili ma na-alụso ndị kwesịrị ntụkwasị obi [[Chineke]] na ndị na-arụsi ọrụ ike maka [[Iso Ụzọ Kraịst|okwukwe Ndị Kraịst]] ọgụ ma na-alụso ịdị mma nke aha Ndị Kraịst ọgụ. ... ka unu kee onwe unu n'úkwù, buru ngwa agha eluigwe na ike nke ndụmọdụ Ndịozi, iji chebe eziokwu nke okwukwe Ndị Kraịst n'obi ike ma gbasaa okwukwe Ndị Kraịst n'ike.
**''[[w:Non parum animus noster|Non parum animus noster]]'' (11 September 1171 or 1172), quoted in Iben Fonnesberg-Schmidt, ''The Popes and the Baltic Crusades: 1147-1254'' (Brill, 2007), p. 59
*N'ịtụkwasị obi n'ebere na uru Chineke nke ndịozi [[Saint Pita|Pita]] na [[Paul nke Tasọs|Pọl]], anyị si otú a na-ekwere ndị na-alụ ọgụ n'ike na n'obiọma maka mgbaghara mmehie otu afọ nke ndị ọgọ mmụọ a na-akpọkarị aha ha, bụ́ ndị ha mere nkwupụta mmehie ha ma nata mgbaghara mmehie dịka anyị na-emekarị inye ndị na-aga n'ili Onyenwe anyị. Anyị na-agbaghara ndị nwụrụ n'ọgụ a mmehie ha niile, ma ọ bụrụ na ha enwetawo mgbaghara mmehie.
**''Non parum animus noster'' (11 September 1171 or 1172), quoted in Iben Fonnesberg-Schmidt, ''The Popes and the Baltic Crusades: 1147-1254'' (Brill, 2007), p. 59
==Okwu gbasara==
* N'oge ọchịchị onye kwuo uche ya mgbe ọdịda anyanwụ Rom gasịrị, dịka ọmụmaatụ, mgbe ndị ezinụlọ na-alụ ọgụ ikewa alaeze, dịka e gosiri n'ụzọ dị egwu na mmalite nke "King Lear" nke [[William Shakespeare|Shakespeare]]. Ihe atụ pụtara ìhè bụ usoro nzukọ ndị dị na [[wikipedia:Carolingian_Empire|Carolingian]] France mgbe ọnwụ nke [[wikipedia:Louis_the_Pious|Louis the Pious]], karịsịa ndị dị na Verdun na 843 na Meersen na 870. Ndị kọmishọna ndị nyochachara ala ahụ ma zukọta na data elu ahụ wepụrụ nkọwa nke ebe obibi ndị a ọnwa ole na ole tupu oge eruo. Mana ọtụtụ ohere ka dị maka mkparịta ụka ihu na ihu site n'aka ndị isi obodo—nzukọ ha n'onwe ha mere ka nkwekọrịta ndị ahụ kwekọọ site na mgbanwe iyi na mgbe ụfọdụ nke ndị e jidere. N'oge ndị ọzọ, a na-emecha nkwekọrịta udo nke ọma, dịka mgbe Frederick Barbarossa na Pope Alexander nke Atọ zutere na Venice na 1177. Nzukọ a mere n'ókèala na-anọpụ iche; ndị ọzọ, dịka ọ dị n'oge na-adịbeghị anya Alaeze Ukwu Rom, ka e mere n'ókèala ókèala. N'ọnọdụ ọ bụla, a họọrọ ebe ahụ iji hụ na ọnọdụ na/ma ọ bụ nchekwa nke onye ọchịchị ọ bụla.
** David Reynolds, ''Summits: Six Meetings that Changed the Twentieth Century'' (2007),
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Alexander III, Pope}}
[[Category:Ndi nwụrụ anwụ]]
big7nerhkviqfk78f5uct76z9hw5x1y
32226
32225
2026-07-10T13:24:16Z
Senator Choko
24
/* Okwu ndị okwuru */
32226
wikitext
text/x-wiki
[[File:Papa alessandro III illustrazione di spinello aretino particolare siena italia 03.gif|thumb|Pope Alexander III]]
'''[[w:Pope Alexander III|Pope Alexander III]]''' (born '''Roland of Siena'''; ''c''. 1100/1105 – 3 August 1181) bụ onyeisi nke [[w:Ụka Katọlik|Ụka Katọlik]] na onye na-achị [[w:Ụka Papal|Ụka Papal]] site na 7 Septemba 1159 ruo mgbe ọ nwụrụ. Alexander, onye si na [[w:Siena|Siena]], ghọrọ [[w:pope|pope]] mgbe ntuli aka nke [[w:Ntuli aka Papal, 1159|ntuli aka a na-asọmpi]] gasịrị, mana ọ ga-emefu nnukwu oge n'ime ọchịchị pontifika ya n'èzí [[Rome]] ebe ọtụtụ ndị mmegide, nke [[Eze Ukwu Rom Dị Nsọ]] kwadoro [[Frederick Barbarossa|Frederick I Barbarossa]], kwuru na ọ bụ potifika. Alexander jụrụ nkwa Eze Ukwu Byzantine [[w:Manuel I Komnenos|Manuel I Komnenos]] iji kwụsị [[w:East–West Schism|East–West Schism]], kwado [[w:Northern Crusades|Northern Crusades]], ma mee [[w:Three Council of the Lateran|Three Council of the Lateran]].
==Okwu ndị okwuru==
*Obi na-ajọ anyị njọ nke ukwuu ma na-echegbu onwe anyị nke ukwuu mgbe anyị nụrụ na ndị obi tara mmiri ndị Estonia na ndị ọgọ mmụọ ndị ọzọ nọ n'akụkụ ndị ahụ na-ebili ma na-alụso ndị kwesịrị ntụkwasị obi Chineke na ndị na-arụsi ọrụ ike maka Iso Ụzọ Kraịst ọgụ ma na-alụso ịdị mma nke aha Ndị Kraịst ọgụ. ... ka unu kee onwe unu n'úkwù, buru ngwa agha eluigwe na ike nke ndụmọdụ Ndịozi, iji chebe eziokwu nke okwukwe Ndị Kraịst n'obi ike ma gbasaa okwukwe Ndị Kraịst n'ike.
**''[[w:Non parum animus noster|Non parum animus noster]]'' (11 September 1171 or 1172), quoted in Iben Fonnesberg-Schmidt, ''The Popes and the Baltic Crusades: 1147-1254'' (Brill, 2007), p. 59
*N'ịtụkwasị obi n'ebere na uru Chineke nke ndịozi Pita na Pọl, anyị si otú a na-ekwere ndị na-alụ ọgụ n'ike na n'obiọma maka mgbaghara mmehie otu afọ nke ndị ọgọ mmụọ a na-akpọkarị aha ha, bụ́ ndị ha mere nkwupụta mmehie ha ma nata mgbaghara mmehie dịka anyị na-emekarị inye ndị na-aga n'ili Onyenwe anyị. Anyị na-agbaghara ndị nwụrụ n'ọgụ a mmehie ha niile, ma ọ bụrụ na ha enwetawo mgbaghara mmehie.
**''Non parum animus noster'' (11 September 1171 or 1172), quoted in Iben Fonnesberg-Schmidt, ''The Popes and the Baltic Crusades: 1147-1254'' (Brill, 2007), p. 59
==Okwu gbasara==
* N'oge ọchịchị onye kwuo uche ya mgbe ọdịda anyanwụ Rom gasịrị, dịka ọmụmaatụ, mgbe ndị ezinụlọ na-alụ ọgụ ikewa alaeze, dịka e gosiri n'ụzọ dị egwu na mmalite nke "King Lear" nke [[William Shakespeare|Shakespeare]]. Ihe atụ pụtara ìhè bụ usoro nzukọ ndị dị na [[wikipedia:Carolingian_Empire|Carolingian]] France mgbe ọnwụ nke [[wikipedia:Louis_the_Pious|Louis the Pious]], karịsịa ndị dị na Verdun na 843 na Meersen na 870. Ndị kọmishọna ndị nyochachara ala ahụ ma zukọta na data elu ahụ wepụrụ nkọwa nke ebe obibi ndị a ọnwa ole na ole tupu oge eruo. Mana ọtụtụ ohere ka dị maka mkparịta ụka ihu na ihu site n'aka ndị isi obodo—nzukọ ha n'onwe ha mere ka nkwekọrịta ndị ahụ kwekọọ site na mgbanwe iyi na mgbe ụfọdụ nke ndị e jidere. N'oge ndị ọzọ, a na-emecha nkwekọrịta udo nke ọma, dịka mgbe Frederick Barbarossa na Pope Alexander nke Atọ zutere na Venice na 1177. Nzukọ a mere n'ókèala na-anọpụ iche; ndị ọzọ, dịka ọ dị n'oge na-adịbeghị anya Alaeze Ukwu Rom, ka e mere n'ókèala ókèala. N'ọnọdụ ọ bụla, a họọrọ ebe ahụ iji hụ na ọnọdụ na/ma ọ bụ nchekwa nke onye ọchịchị ọ bụla.
** David Reynolds, ''Summits: Six Meetings that Changed the Twentieth Century'' (2007),
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Alexander III, Pope}}
[[Category:Ndi nwụrụ anwụ]]
5j0y1k5xnticxru2ijolql913eeno57
32227
32226
2026-07-10T13:25:25Z
Senator Choko
24
32227
wikitext
text/x-wiki
[[File:Papa alessandro III illustrazione di spinello aretino particolare siena italia 03.gif|thumb|Pope Alexander III]]
'''[[w:Pope Alexander III|Pope Alexander III]]''' (born '''Roland of Siena'''; ''c''. 1100/1105 – 3 August 1181) bụ onyeisi nke [[w:Ụka Katọlik|Ụka Katọlik]] na onye na-achị [[w:Ụka Papal|Ụka Papal]] site na 7 Septemba 1159 ruo mgbe ọ nwụrụ. Alexander, onye si na [[w:Siena|Siena]], ghọrọ [[w:pope|pope]] mgbe ntuli aka nke [[w:Ntuli aka Papal, 1159|ntuli aka a na-asọmpi]] gasịrị, mana ọ ga-emefu nnukwu oge n'ime ọchịchị pontifika ya n'èzí Rome ebe ọtụtụ ndị mmegide, nke Eze Ukwu Rom Dị Nsọ kwadoro Frederick Barbarossa, kwuru na ọ bụ potifika. Alexander jụrụ nkwa Eze Ukwu Byzantine [[w:Manuel I Komnenos|Manuel I Komnenos]] iji kwụsị [[w:East–West Schism|East–West Schism]], kwado [[w:Northern Crusades|Northern Crusades]], ma mee [[w:Three Council of the Lateran|Three Council of the Lateran]].
==Okwu ndị okwuru==
*Obi na-ajọ anyị njọ nke ukwuu ma na-echegbu onwe anyị nke ukwuu mgbe anyị nụrụ na ndị obi tara mmiri ndị Estonia na ndị ọgọ mmụọ ndị ọzọ nọ n'akụkụ ndị ahụ na-ebili ma na-alụso ndị kwesịrị ntụkwasị obi Chineke na ndị na-arụsi ọrụ ike maka Iso Ụzọ Kraịst ọgụ ma na-alụso ịdị mma nke aha Ndị Kraịst ọgụ. ... ka unu kee onwe unu n'úkwù, buru ngwa agha eluigwe na ike nke ndụmọdụ Ndịozi, iji chebe eziokwu nke okwukwe Ndị Kraịst n'obi ike ma gbasaa okwukwe Ndị Kraịst n'ike.
**''[[w:Non parum animus noster|Non parum animus noster]]'' (11 September 1171 or 1172), quoted in Iben Fonnesberg-Schmidt, ''The Popes and the Baltic Crusades: 1147-1254'' (Brill, 2007), p. 59
*N'ịtụkwasị obi n'ebere na uru Chineke nke ndịozi Pita na Pọl, anyị si otú a na-ekwere ndị na-alụ ọgụ n'ike na n'obiọma maka mgbaghara mmehie otu afọ nke ndị ọgọ mmụọ a na-akpọkarị aha ha, bụ́ ndị ha mere nkwupụta mmehie ha ma nata mgbaghara mmehie dịka anyị na-emekarị inye ndị na-aga n'ili Onyenwe anyị. Anyị na-agbaghara ndị nwụrụ n'ọgụ a mmehie ha niile, ma ọ bụrụ na ha enwetawo mgbaghara mmehie.
**''Non parum animus noster'' (11 September 1171 or 1172), quoted in Iben Fonnesberg-Schmidt, ''The Popes and the Baltic Crusades: 1147-1254'' (Brill, 2007), p. 59
==Okwu gbasara==
* N'oge ọchịchị onye kwuo uche ya mgbe ọdịda anyanwụ Rom gasịrị, dịka ọmụmaatụ, mgbe ndị ezinụlọ na-alụ ọgụ ikewa alaeze, dịka e gosiri n'ụzọ dị egwu na mmalite nke "King Lear" nke [[William Shakespeare|Shakespeare]]. Ihe atụ pụtara ìhè bụ usoro nzukọ ndị dị na [[wikipedia:Carolingian_Empire|Carolingian]] France mgbe ọnwụ nke [[wikipedia:Louis_the_Pious|Louis the Pious]], karịsịa ndị dị na Verdun na 843 na Meersen na 870. Ndị kọmishọna ndị nyochachara ala ahụ ma zukọta na data elu ahụ wepụrụ nkọwa nke ebe obibi ndị a ọnwa ole na ole tupu oge eruo. Mana ọtụtụ ohere ka dị maka mkparịta ụka ihu na ihu site n'aka ndị isi obodo—nzukọ ha n'onwe ha mere ka nkwekọrịta ndị ahụ kwekọọ site na mgbanwe iyi na mgbe ụfọdụ nke ndị e jidere. N'oge ndị ọzọ, a na-emecha nkwekọrịta udo nke ọma, dịka mgbe Frederick Barbarossa na Pope Alexander nke Atọ zutere na Venice na 1177. Nzukọ a mere n'ókèala na-anọpụ iche; ndị ọzọ, dịka ọ dị n'oge na-adịbeghị anya Alaeze Ukwu Rom, ka e mere n'ókèala ókèala. N'ọnọdụ ọ bụla, a họọrọ ebe ahụ iji hụ na ọnọdụ na/ma ọ bụ nchekwa nke onye ọchịchị ọ bụla.
** David Reynolds, ''Summits: Six Meetings that Changed the Twentieth Century'' (2007),
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Alexander III, Pope}}
[[Category:Ndi nwụrụ anwụ]]
5h5vflfuf62vv1kp345uip30i15iays
James Waddel Alexander
0
11549
32230
32185
2026-07-10T13:30:10Z
Senator Choko
24
32230
wikitext
text/x-wiki
[[File:James Waddel Alexander - PPA2.jpg|thumb|Omume ọma gụnyere ime ọrụ anyị n'ọtụtụ mmekọrịta anyị na-enwe n'ihe gbasara onwe anyị, nye mmadụ ibe anyị, na nye Chineke, dịka a maara site n'uche, akọ na uche, na mkpughe.]]
'''[[w:James Waddel Alexander|James Waddel Alexander]]''' amụrụ (March 13, 1804 – ọnwụọ na July 31, 1859) bụ onye ụkọchukwu Presbyterian nke Amerịka na ọkà mmụta okpukpe onye gbasoro nzọụkwụ nna ya, Rev. Archibald Alexander.
==Okwu ndị okwuru==
* E nwere mpaghara ndị gafere ókèala ihe kachasị njọ; mana ọ dịghị mpaghara ndị gafere ịdị mma Chineke. Anyị nwere ike iche echiche banyere ebe ụwa na-adịghị, mana ọ bụghị ebe ọ bụla anyị nọ, Chineke ebere adịghị.
** ''Consolation: in Discourses on Select Topics, Addressed to the Suffering People of God'' (New York: Charles Scribner, 1853), pp. 27–28.
* Ezi ntụziaka maka ndụ dị mwute bụ nke a: Esemokwu na Providence.
** ''Consolation: in Discourses on Select Topics, Addressed to the Suffering People of God'' (New York: Charles Scribner, 1853), p. 166.
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)===
:<small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small>
* Ụgbọ mmiri ndụ ahụ nwere ike inwe ntụpọ dị mma na ihe ịchọ mma mara mma, mana ọ bụghị àgwà ndị a ka m ji kpọrọ ihe; ọ bụ nzọpụta m site n'oké osimiri na-eti mkpu! Ya mere mmasị mkpụrụ obi na-enweta n'ime Bible dabere na itinye aka nke onwe ya n'obi eziokwu nzọpụta nke dị na ya.
* P. 30.
* Omume ọma gụnyere ime ọrụ anyị n'ọtụtụ mmekọrịta anyị na-akwado n'ihe gbasara onwe anyị, nye mmadụ ibe anyị, na Chineke, dịka a maara site n'uche, akọ na uche, na mkpughe.
* ** P. 611.
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Alexander, James Waddel}}
[[Category: Ndi nwụrụ anwụ]]
nujh8ugjz73r8k1vw0hzqk8ei3vr9hu
32232
32230
2026-07-10T13:31:32Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpuga */
32232
wikitext
text/x-wiki
[[File:James Waddel Alexander - PPA2.jpg|thumb|Omume ọma gụnyere ime ọrụ anyị n'ọtụtụ mmekọrịta anyị na-enwe n'ihe gbasara onwe anyị, nye mmadụ ibe anyị, na nye Chineke, dịka a maara site n'uche, akọ na uche, na mkpughe.]]
'''[[w:James Waddel Alexander|James Waddel Alexander]]''' amụrụ (March 13, 1804 – ọnwụọ na July 31, 1859) bụ onye ụkọchukwu Presbyterian nke Amerịka na ọkà mmụta okpukpe onye gbasoro nzọụkwụ nna ya, Rev. Archibald Alexander.
==Okwu ndị okwuru==
* E nwere mpaghara ndị gafere ókèala ihe kachasị njọ; mana ọ dịghị mpaghara ndị gafere ịdị mma Chineke. Anyị nwere ike iche echiche banyere ebe ụwa na-adịghị, mana ọ bụghị ebe ọ bụla anyị nọ, Chineke ebere adịghị.
** ''Consolation: in Discourses on Select Topics, Addressed to the Suffering People of God'' (New York: Charles Scribner, 1853), pp. 27–28.
* Ezi ntụziaka maka ndụ dị mwute bụ nke a: Esemokwu na Providence.
** ''Consolation: in Discourses on Select Topics, Addressed to the Suffering People of God'' (New York: Charles Scribner, 1853), p. 166.
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)===
:<small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small>
* Ụgbọ mmiri ndụ ahụ nwere ike inwe ntụpọ dị mma na ihe ịchọ mma mara mma, mana ọ bụghị àgwà ndị a ka m ji kpọrọ ihe; ọ bụ nzọpụta m site n'oké osimiri na-eti mkpu! Ya mere mmasị mkpụrụ obi na-enweta n'ime Bible dabere na itinye aka nke onwe ya n'obi eziokwu nzọpụta nke dị na ya.
* P. 30.
* Omume ọma gụnyere ime ọrụ anyị n'ọtụtụ mmekọrịta anyị na-akwado n'ihe gbasara onwe anyị, nye mmadụ ibe anyị, na Chineke, dịka a maara site n'uche, akọ na uche, na mkpughe.
* ** P. 611.
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Alexander, James Waddel}}
[[Category: Ndi nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
q85e1spgjv87bx612plj1t1xv7wxv4e
Joseph Alleine
0
11550
32233
32186
2026-07-10T13:39:29Z
Senator Choko
24
/* Mkpu maka Ndị A Na-agbanwebeghị nke a makwaara dịka Nduzi Dị N'Eluigwe (ebipụtara ya na mbụ na 1671) */
32233
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:Joseph Alleine|Joseph Alleine]]'''
(e mere baptism n'abalị asatọ nke ọnwa Eprel afọ 1634 - n'abalị iri na asaa nke ọnwa Nọvemba afọ 1668) bụ onye pastọ Bekee nke ndị Puritan na-anaghị agbaso iwu na onye dere ọtụtụ akwụkwọ okpukpere.
==Okwu ndị okwuru==
=== Mkpu maka Ndị A Na-agbanwebeghị nke a makwaara dịka Nduzi Dị N'Eluigwe (ebipụtara ya na mbụ na 1671) ===
: <small> (E bipụtara ya na mbụ dị ka ''Mkpu maka Ndị A Na-agbanwebeghị'') Nọmba peeji na-ezo aka na mbipụta akwụkwọ akụkọ nke 1960 nke Banner of Truth n'okpuru aha Nduzi Dị N'Eluigwe,
* "...ihe ọ bụla... unu na-eme ka... ọ bụrụ na onye ọ bụla n'ime unu bụ onye na-enweghị ekpere, ma ọ bụ onye na-akwa emo, ma ọ bụ onye hụrụ ndị ọjọọ n'anya (Ilu 13:20), n'okwu, ọ bụrụ na ị bụghị Onye Kraịst dị nsọ, siri ike, na onye na-agọnarị onwe ya, a pụghị ịzọpụta gị." (Ndị Hibru 12:14; Matiu 15:14).
** P. 21.
* "...ya na ezi onye a tọghatara, ịdị nsọ dị n'ime ike ya niile, ụkpụrụ ya, na omume ya niile."
* P. 30.
* "Onye a gbanwere n'enweghị ezi uche na-ewere Kraịst n'ọkara. Ọ bụ maka nzọpụta nke Kraịst, mana ọ bụghị maka nsọ. Ọ bụ maka ihe ùgwù, mana ọ dịghị adabara onye Kraịst."
* ** P. 45.
* "Kraịst anaghị achịkwa ndị ọ na-achị site n'ike, kama ọ bụ Eze nke ndị dị njikere. Ha, site n'amara Ya, raara onwe ha nye n'ọrụ Ya."
* P. 48.
* Enweghị ọgwụgwọ, mana ị ga-atụgharị ma ọ bụ gbaa ọkụ.
** P. 65.
* Ọ bụ ezie na anyị na-anọpụ iche n'okwu izugbe, ọ dịghị ihe a ga-atụ anya ya; ọ bụ ọgụ aka na-eme ihe.
* P. 68.
* Ụdị udo abụọ dị mkpa karịa nsogbu niile dị n'ụwa - udo na mmehie, na udo na mmehie.
** P. 143.
* Ọ dịghị ịbanye n'eluigwe ma ọ bụghị site na ụzọ ziri ezi nke ọmụmụ nke abụọ; na-enweghị nsọ, unu agaghị ahụ Chineke (Ndị Hibru 12:14). Ya mere, nyenụ Onyenwe anyị ugbu a. Hapụnụ onwe unu ịchọ Ya ugbu a. Meenụ Onyenwe anyị Jisọs ka ọ dịrị n'obi unu, meekwa ka Ọ dịrị n'ụlọ unu. Sutụnụ Ọkpara ahụ ọnụ (Abụ Ọma 2:12) ma nabata obi ebere; metụ mkpanaka Ya aka wee dị ndụ; n'ihi na gịnị mere unu ga-eji nwụọ? Anaghị m arịọ maka onwe m, kama m chọrọ ka unu nwee obi ụtọ: nke a bụ ihe nrite m na-agba ọsọ maka ya. Ọchịchọ na ekpere mkpụrụ obi m maka unu bụ, ka e wee zọpụta unu (Ndị Rom 10:1).
** Mkpu maka Ndị Mmehie Na-enweghị Mgbanwe: Akwụkwọ Dị Oké Mkpa, Joseph Alleine, Kindle location 140.
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)===
:<small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895).</small>
* Onyenwe anyị Jizọs Kraịst ga-achọ ka ụwa dum mara, na ọ bụ ezie na Ọ na-agbaghara mmehie, Ọ gaghị echebe ya.
** P. 86.
* N'ime ụda ọ bụla a gbanwere, a na-eme ikpe iji kwado iwu na ụzọ Kraịst, ma nabata ha dị ka ndị ziri ezi na ndị ezi uche dị na ha; ọchịchọ nke obi bụ ịmata uche Kraịst dum; nhọrọ obi nwere onwe ya na mkpebi siri ike nke a na-ekpebi maka ụzọ Kraịst, tupu ihe ụtọ nile nke mmehie, na ọganihu nke ụwa; ọ bụ nlekọta kwa ụbọchị nke ndụ ya iso Chineke jee ije.
* P. 163.
*Ịgbanwe amara na-etinye Chineke n'ocheeze, ụwa na ihe mgbakwasị ụkwụ Ya; Kraịst n'ime obi, na ụwa dị n'okpuru ụkwụ Ya.
* P. 283.
* Mmadụ nwekwara ike ịkpụ mabụl na-enweghị ngwaọrụ, ma ọ bụ see agba na-enweghị agba ma ọ bụ ngwa ọrụ, ma ọ bụ wuo ihe na-enweghị ihe, dịka ịrụ ọrụ ọ bụla a na-anabata na-enweghị amara nke Mmụọ Nsọ, nke bụ ma ihe na ngwa ọrụ dị n'ọrụ ahụ.
** P. 320.
* Ọ bụrụ na olileanya gị bara uru, ọ ga-eme ka ị dị ọcha site na mmehie gị.
* P. 327.
* Ahụhụ ga-adịrị gị ma ọ bụrụ na mgbe ị kwuchara ihe niile ị kwuru, a ga-ahụ gị n'okpuru ike nke amaghị ihe, furu efu n'usoro, mikpuo n'uche ụwa, jupụta n'ihe ọjọọ, bulie gị elu n'echiche nke ezi omume gị, jupụta na ihe omume ihu abụọ na anụ ahụ n'ọrụ Chineke.
* P. 336.
* Onye a gbanwere n'ụzọ dị mma na-ewere Kraịst dum, wee were Ya maka ebumnuche na ebumnuche niile, na-enweghị ihe mgbochi, na-enweghị ihe mgbochi, na-enweghị ihe mgbochi. Ọ dị njikere inwe Kraịst, n'ọnọdụ nke Ya, n'ọnọdụ ọ bụla. Ọ dị njikere ibu ọchịchị Kraịst yana inweta nnapụta site na Kraịst. Ọ gwara Pọl, sị, "Onyenwe anyị, gịnị ka Ị chọrọ ka m mee?"
* P. 436.
* Mmadụ nwere ike ịda mbà site na ezi omume ya dị ka nke e chere na ọ bụ, dị ka site na mmehie dị oke njọ; ya bụ, mgbe mmadụ tụkwasịrị ndị a obi dị ka ezi omume ya n'ihu Chineke, maka imezu ikpe ziri ezi Ya, ime ka iwe Ya dajụọ, inweta ihu ọma Ya, na inweta mgbaghara nke ya.
* P. 540.
* Ọ bụ ezie na mmehie nwere ike ịdị n'ime Onye Kraịst, mana ọ dịghịzi achị ya; o nwere nsọpụrụ n'enweghị aghụghọ nye iwu Chineke niile, na-eme ka akọnuche nke obere mmehie na obere ọrụ dị iche iche dị.
* P. 551.
* Ọ dịghị ihe akaebe doro anya nke ọnọdụ a na-agbanwebeghị karịa inwe ihe nke ụwa kacha elu n'ebumnobi anyị, ịhụnanya, na atụmatụ anyị.
* ** P. 621.
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Alleine, Joseph}}
[[Category:Ndi nwụrụ anwụ]]
ibwu7p4dw78t4gtpzt0brpb0pbxi5kf
32234
32233
2026-07-10T13:40:15Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpuga */
32234
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:Joseph Alleine|Joseph Alleine]]'''
(e mere baptism n'abalị asatọ nke ọnwa Eprel afọ 1634 - n'abalị iri na asaa nke ọnwa Nọvemba afọ 1668) bụ onye pastọ Bekee nke ndị Puritan na-anaghị agbaso iwu na onye dere ọtụtụ akwụkwọ okpukpere.
==Okwu ndị okwuru==
=== Mkpu maka Ndị A Na-agbanwebeghị nke a makwaara dịka Nduzi Dị N'Eluigwe (ebipụtara ya na mbụ na 1671) ===
: <small> (E bipụtara ya na mbụ dị ka ''Mkpu maka Ndị A Na-agbanwebeghị'') Nọmba peeji na-ezo aka na mbipụta akwụkwọ akụkọ nke 1960 nke Banner of Truth n'okpuru aha Nduzi Dị N'Eluigwe,
* "...ihe ọ bụla... unu na-eme ka... ọ bụrụ na onye ọ bụla n'ime unu bụ onye na-enweghị ekpere, ma ọ bụ onye na-akwa emo, ma ọ bụ onye hụrụ ndị ọjọọ n'anya (Ilu 13:20), n'okwu, ọ bụrụ na ị bụghị Onye Kraịst dị nsọ, siri ike, na onye na-agọnarị onwe ya, a pụghị ịzọpụta gị." (Ndị Hibru 12:14; Matiu 15:14).
** P. 21.
* "...ya na ezi onye a tọghatara, ịdị nsọ dị n'ime ike ya niile, ụkpụrụ ya, na omume ya niile."
* P. 30.
* "Onye a gbanwere n'enweghị ezi uche na-ewere Kraịst n'ọkara. Ọ bụ maka nzọpụta nke Kraịst, mana ọ bụghị maka nsọ. Ọ bụ maka ihe ùgwù, mana ọ dịghị adabara onye Kraịst."
* ** P. 45.
* "Kraịst anaghị achịkwa ndị ọ na-achị site n'ike, kama ọ bụ Eze nke ndị dị njikere. Ha, site n'amara Ya, raara onwe ha nye n'ọrụ Ya."
* P. 48.
* Enweghị ọgwụgwọ, mana ị ga-atụgharị ma ọ bụ gbaa ọkụ.
** P. 65.
* Ọ bụ ezie na anyị na-anọpụ iche n'okwu izugbe, ọ dịghị ihe a ga-atụ anya ya; ọ bụ ọgụ aka na-eme ihe.
* P. 68.
* Ụdị udo abụọ dị mkpa karịa nsogbu niile dị n'ụwa - udo na mmehie, na udo na mmehie.
** P. 143.
* Ọ dịghị ịbanye n'eluigwe ma ọ bụghị site na ụzọ ziri ezi nke ọmụmụ nke abụọ; na-enweghị nsọ, unu agaghị ahụ Chineke (Ndị Hibru 12:14). Ya mere, nyenụ Onyenwe anyị ugbu a. Hapụnụ onwe unu ịchọ Ya ugbu a. Meenụ Onyenwe anyị Jisọs ka ọ dịrị n'obi unu, meekwa ka Ọ dịrị n'ụlọ unu. Sutụnụ Ọkpara ahụ ọnụ (Abụ Ọma 2:12) ma nabata obi ebere; metụ mkpanaka Ya aka wee dị ndụ; n'ihi na gịnị mere unu ga-eji nwụọ? Anaghị m arịọ maka onwe m, kama m chọrọ ka unu nwee obi ụtọ: nke a bụ ihe nrite m na-agba ọsọ maka ya. Ọchịchọ na ekpere mkpụrụ obi m maka unu bụ, ka e wee zọpụta unu (Ndị Rom 10:1).
** Mkpu maka Ndị Mmehie Na-enweghị Mgbanwe: Akwụkwọ Dị Oké Mkpa, Joseph Alleine, Kindle location 140.
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895)===
:<small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895).</small>
* Onyenwe anyị Jizọs Kraịst ga-achọ ka ụwa dum mara, na ọ bụ ezie na Ọ na-agbaghara mmehie, Ọ gaghị echebe ya.
** P. 86.
* N'ime ụda ọ bụla a gbanwere, a na-eme ikpe iji kwado iwu na ụzọ Kraịst, ma nabata ha dị ka ndị ziri ezi na ndị ezi uche dị na ha; ọchịchọ nke obi bụ ịmata uche Kraịst dum; nhọrọ obi nwere onwe ya na mkpebi siri ike nke a na-ekpebi maka ụzọ Kraịst, tupu ihe ụtọ nile nke mmehie, na ọganihu nke ụwa; ọ bụ nlekọta kwa ụbọchị nke ndụ ya iso Chineke jee ije.
* P. 163.
*Ịgbanwe amara na-etinye Chineke n'ocheeze, ụwa na ihe mgbakwasị ụkwụ Ya; Kraịst n'ime obi, na ụwa dị n'okpuru ụkwụ Ya.
* P. 283.
* Mmadụ nwekwara ike ịkpụ mabụl na-enweghị ngwaọrụ, ma ọ bụ see agba na-enweghị agba ma ọ bụ ngwa ọrụ, ma ọ bụ wuo ihe na-enweghị ihe, dịka ịrụ ọrụ ọ bụla a na-anabata na-enweghị amara nke Mmụọ Nsọ, nke bụ ma ihe na ngwa ọrụ dị n'ọrụ ahụ.
** P. 320.
* Ọ bụrụ na olileanya gị bara uru, ọ ga-eme ka ị dị ọcha site na mmehie gị.
* P. 327.
* Ahụhụ ga-adịrị gị ma ọ bụrụ na mgbe ị kwuchara ihe niile ị kwuru, a ga-ahụ gị n'okpuru ike nke amaghị ihe, furu efu n'usoro, mikpuo n'uche ụwa, jupụta n'ihe ọjọọ, bulie gị elu n'echiche nke ezi omume gị, jupụta na ihe omume ihu abụọ na anụ ahụ n'ọrụ Chineke.
* P. 336.
* Onye a gbanwere n'ụzọ dị mma na-ewere Kraịst dum, wee were Ya maka ebumnuche na ebumnuche niile, na-enweghị ihe mgbochi, na-enweghị ihe mgbochi, na-enweghị ihe mgbochi. Ọ dị njikere inwe Kraịst, n'ọnọdụ nke Ya, n'ọnọdụ ọ bụla. Ọ dị njikere ibu ọchịchị Kraịst yana inweta nnapụta site na Kraịst. Ọ gwara Pọl, sị, "Onyenwe anyị, gịnị ka Ị chọrọ ka m mee?"
* P. 436.
* Mmadụ nwere ike ịda mbà site na ezi omume ya dị ka nke e chere na ọ bụ, dị ka site na mmehie dị oke njọ; ya bụ, mgbe mmadụ tụkwasịrị ndị a obi dị ka ezi omume ya n'ihu Chineke, maka imezu ikpe ziri ezi Ya, ime ka iwe Ya dajụọ, inweta ihu ọma Ya, na inweta mgbaghara nke ya.
* P. 540.
* Ọ bụ ezie na mmehie nwere ike ịdị n'ime Onye Kraịst, mana ọ dịghịzi achị ya; o nwere nsọpụrụ n'enweghị aghụghọ nye iwu Chineke niile, na-eme ka akọnuche nke obere mmehie na obere ọrụ dị iche iche dị.
* P. 551.
* Ọ dịghị ihe akaebe doro anya nke ọnọdụ a na-agbanwebeghị karịa inwe ihe nke ụwa kacha elu n'ebumnobi anyị, ịhụnanya, na atụmatụ anyị.
* ** P. 621.
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Alleine, Joseph}}
[[Category:Ndi nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
0vat6hljmr1d7bz6bp6dn0gx808v2er
Enoch Fitch Burr
0
11551
32235
32190
2026-07-10T13:47:40Z
Senator Choko
24
32235
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:Enoch Fitch Burr|Enoch Fitch Burr]]''' amụrụ na (October 21, 1818 – ọnwụọ na May 8, 1907) bụ onye Amerịka ọkà mmụta okpukpere na onye na-enyocha mbara igwe.
==Okwu ndị okwuru==
=== ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara ihe'' (1895) ===
<small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small>
* Narị afọ iri na asatọ agafeela kemgbe e mechara Baịbụl. Ha abụrụla ọtụtụ narị afọ nke nnukwu mgbanwe. N'ime usoro ha, ụwa agbanweela ka ọ bụrụ ihe ọhụrụ n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ebe niile. Ma, taa, ederede Akwụkwọ Nsọ, mgbe e depụtasịrị ya ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọtụtụ mmadụ, mgbe e tigharịsịrị ya n'oge amaghị ihe na ọgba aghara, a na-ahụta ya site na nkatọ zuru oke ka ọ dịghị agbanwe agbanwe n'ihe ọ bụla dị mkpa - enweghị otu ozizi, ma ọ bụ ọrụ, ma ọ bụ eziokwu nke ọkwa ọ bụla, nke a na-ajụ ajụjụ site na ụdị ọgụgụ dị iche iche - eziokwu nke na-eguzo naanị ya n'akụkọ ihe mere eme nke akwụkwọ ochie ndị dị otú ahụ.
** P. 35.
* Ọhụụ ndị mmụọ ozi na Kraịst na Chineke na eluigwe bụ naanị maka ndị ezigbo mmadụ a pụrụ ịtụkwasị obi. Gịnị mere na ndị ajọ omume anaghị enwe ọhụụ dị otú ahụ? Ha na-anwụ site n'ụdị ọrịa niile; ha nwere àgwà ụjọ; ha nwekwara nkwenye na olileanya gbasara ọdịnihu nke ha na-arapara na ya n'ike dị ukwuu; gịnị mere ha anaghị aṅụrị ọṅụ n'ụfọdụ aghụghọ dị ebube mgbe ha si n'ụwa pụọ?
** P. 182.
* Ọ bụrụ na anyị ga-enweta ìhè n'ozizi ma ọ bụ omume okpukpe: i. Anyị aghaghị ịchọ ìhè n'ezie. 2. Anyị aghaghị iji ìhè anyị nwere. 3. Anyị aghaghị iji ndidi chọọ ìhè n'ụzọ abụọ nke ekpere na ajụjụ ezi uche dị na ya. Ọ dịghị mgbe, ruo ogologo oge ụwa dị, mkpụrụ obi ọ bụla nwere okpukperechi ga-enwe ndidi ma kpee ekpere ma rụọ ọrụ maka chi ọbụbọ, na-ahụghị anya nke ụtụtụ ka a na-ekpuchighị ya, ọwụwa anyanwụ nke na-egbu mgbu na-acha ọbara ọbara na-aghọ anyanwụ.
** P. 389.
*Amaghị m ọnọdụ ọ bụla ka njọ karịa nke nwoke ahụ nke na-enweghị obere ìhè ma ọ bụ enweghị ìhè na ajụjụ okpukpe kachasị elu, onye n'otu oge ahụ na-anaghị agbalịsi ike ịbịa n'ìhè.
** P. 608.
* Mgbe ọnwụ na-abịaru nso, okwukwe n'okpukperechi nke Baịbụl, ya na Chineke ya na Kraịst ya na Mkpughe e dere ede, anaghị ada mbà, kama ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ma ọ bụ na-eme ka ọ sie ike mgbe niile, ọ na-agakwa n'ihu ruo n'obi ike dị egwu; ebe ekweghị ekwe n'otu ọnọdụ ahụ anaghị eme ka ọ sie ike, mana ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ma ọ bụ na-eme ka ọ daa mbà mgbe niile, ọ na-adakwa mgbe niile kpamkpam.
** P. 608.
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Burr, Enoch Fitch}}
[[Category:Ndi nwụrụ anwụ]]
n2rwnbkabam5fhe5sa5ztv531zyne46
John Cunningham Geikie
0
11552
32214
32192
2026-07-10T12:11:12Z
Johnnybam
1339
32214
wikitext
text/x-wiki
'''John Cunningham Geikie''' (1824 – 1906) bụ onye ozi na onye ode akwụkwọ amụrụ na Scotland, na mbụ na-arụ ọrụ na Toronto, [[w:|Canada]] na England.
==Okwu okwuru==
* Nzọụkwụ site na nzọụkwụ, O welitere echiche ha banyere Ya nso ịdị ebube na-enweghị atụ nke ezi ọdịdị na ọrụ Ya. Na mbụ Onye Ozizi ahụ, o nwere, ka oge na-aga, site n’ikpughe nke nta nke nta, kpughee onwe ya dị ka Ọkpara Chineke kpuchiri ekpuchi n’ụdị mmadụ; na, ugbua, kemgbe akpọgidere ya n’obe na mbilite n’ọnwụ ya, Ọ kuziri ha ka ha hụ n’ime Ya Mesaịa ahụ, nke e buliri elu ruo anwụ anwụ na ịdị ebube dị nsọ, dịka onye mmeri nke ọnwụ na Onye-nwe ihe nile.
**''Ndụ na Okwu nke Kraịst'' (1886), p. 607.
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Okwu Ndị Na-ere Ọkụ nke Ndị Ode Akwụkwọ Mara Mma'' (1895)===
:[[w:|DOBW]]
* Atụrụ dara ogbenye na-enweghị onye ọzụzụ atụrụ! Ọ bụ ihe na-atọ Ya ụtọ, dịka Onye Ọzụzụ Atụrụ Ọma, iduga ha n'ebe ịta nri bara ọgaranya; ka ha nọdụrụ ala ma guzoro gburugburu Ya, ha chefuru mkpa anụ ahụ ha n'ịma mma na ike nke okwu Ya.
* P. 59.
* Ma ugbu a, ụda nke nwa ọhụrụ, nke na-adị nso n'obi mgbe niile, ma na-erute n'egbugbere ọnụ n'ime mmetụta uche anyị miri emi, laghachiri n'ahụhụ Ya; na n'okwu ndị Ọ mụtara n'ikpere nne Ya, obi Ya tiri mkpu ákwá ikpeazụ ya - "Eloi! Eloi! lama sabakthani?" "Chineke m! Chineke m! gịnị mere I ji hapụ m?"
** P. 73.
* Nwa oge ọzọ, ihe niile agwụla. Igwe ojii ahụ agafeela na mberede ka ọ na-ebili. N'ebe dị anya, n'elu ìgwè ndị iro Ya e meriri emeri, n'olu dị elu, dị ka a ga-asị na ọ na-eti mkpu mmeri ebighị ebi tupu ọ banye n'ebube Ya, O tiri mkpu, sị, "Ọ KWỤSỊLA!" Mgbe ahụ, n'ụzọ dị nro, okwu ndị a bịara, "Nna, n'aka Gị ka m na-enye mmụọ m otuto." Nwa oge ọzọ, e wee tie mkpu dị ukwuu, dị ka nke ihe mgbu nke mmadụ; isi dara. Ọ nwụrụ anwụ.
** P. 74.
* Na Toulon, Napoleon, na-elepụ anya n'ime batrị ahụ, dọghachiri otu nzọụkwụ iji kwe ka mmadụ nọchie ya. Oge ọzọ onye ọhụrụ bịarutere, e gburu ya. Nzọụkwụ ahụ wetara Alaeze Ukwu France, ma mee ka mmeri na mmeri ya kwe omume. Mmeri na Waterloo gbanwere mmiri ozuzo nke na-egbochi ọganihu Grouchy. Mkpebi nke oge, ya na ụfọdụ ndị ikom, abụrụla mgbanwe nke nsogbu na-enweghị ngwụcha n'ụwa.
** P. 387.
* Obi na-adịghị ekewa ekewa, nke na-efe Chineke naanị ya ma na-atụkwasị Ya obi otú o kwesịrị, na-ebuli elu karịa nchegbu banyere mkpa nke ụwa.
** P 601.
==Njikọ mpụga==
{{Wikipedia}}
*[http://www.pleasantplaces.biz/authors/geikie_c.php Akụkọ ndụ John Cunningham Geikie]
{{DEFAULTSORT:Geikie, John Cunningham}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
00dxxzi0j50wcfxif2ibeded2eha4cq
James Outram Fraser
0
11555
32215
32196
2026-07-10T12:12:14Z
Johnnybam
1339
32215
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:|James Outram Fraser]]''' [[w:|(1886 – 1938)]] bụ onye ozi ala ọzọ nke ndị Protestant Britain gara China n'okpuru òtù [[w:|China Inland Mission]]. Ọ bụ ya malitere ọrụ izisa ozi ọma n'etiti ndị [[w:|Lisu]] bi n'ebe ọdịda anyanwụ China na mmalite narị afọ nke iri abụọ.
[[w:|isiokwu-okpukperechi-dị-mkpụmkpụ]]
==Okwu okwuru==
* A na-arụ ezigbo ọrụ ozi ala ọzọ nke na adịgide adịgide site n'ikpere ekpere (n'ọnọdụ ikpere).
** Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 52.''
* Achọghị m ịbụ otu n'ime ndị na-eme mkpesa maka obere nsonaazụ, ebe ha na-adabere naanị n'eziokwu na ntụkwasị obi Chineke. Ihe m chọrọ ime bụ ijide eziokwu na ntụkwasị obi Chineke ma jiri ụzọ ndị dị mkpa nweta nnukwu nsonaazụ.
** 4 Jenụwarị 1916, Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 151.''
* N'ebe a, anyị na-ahụ ụzọ Chineke si enye anyị ihe ịga nke ọma n'ọrụ anyị, n'agbanyeghị ụdị ọrụ ọ bụla ọ bụ ọ bụ ngwakọta nke ihe atọ: ekpere, okwukwe, na ndidi.
** 16 Jenụwarị 1916, Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 151.''
*Ebumnuche nke ike Setan bụ ịkwụsị mmekọrịta dị n'etiti mmadụ na Chineke. Iji mezuo ebumnuche a, ọ na-aghọgbu mkpụrụ obi site n'ime ka ọ nwee mmetụta nke mmeri-emeriri ya, kpuchie ya n'oké ọchịchịrị, ma wedata ma gbuo mmụọ ya n'ala; ihe ndị a na-egbochi ekpere ma na-eduga n'enweghị okwukwe si otú a bibie ike niile.
**20 Maachị 1916 Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 157.''
*Ọ na-atọ onye iro ahụ ụtọ mgbe anyị na-etinye oge anyị niile n'ihe ndị na-adịghị mkpa ma ọ bụ ihe ndị na-abụghị isi okwu, nke na-egbochi anyị ịlụso ya ọgụ ma guzogide ya n'ezigbo mmụọ nke agha ahụ.
**20 Maachị 1916 Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 157.''
*Ọtụtụ mgbe, m na-emehie site n'ime ihe ngwa ngwa karịrị akarị. Ma ime ihe ngwa ngwa abụghị ụzọ ndị mmadụ si eme ihe, ọ bụghịkwa ụzọ Chineke si eme ihe. Ime ihe ngwa ngwa na-eweta nchegbu, nchegbu na-achụpụkwa udo Chineke n'obi.
**Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 189.''
*Na mbụ, echere m na ekpere kwesịrị ịnọ n'ọkwa mbụ, ebe nkuzi nọ n'ọkwa nke abụọ. Ugbu a, echere m na ọ ga-abụ ihe ziri ezi karị ma e nye ekpere ọkwa mbụ, nke abụọ, na nke atọ, ma nye nkuzi ọkwa nke anọ.
**Isi mmalite nke afọ 1922: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 269.''
==Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
*[http://www.omf.org/omf/us/get_involved__1/give/mobilization_ministry/j_o_fraser_docu_drama Ihe nkiri gbasara ndụ J.O. Fraser, OMF International 2008]
*[http://www.omf.org/omf/us/resources__1/omf_archives/famous_china_inland_mission_quotations/j_o_fraser Okwu ndị ọzọ sitere n'aka J.O. Fraser, OMF International]
{{DEFAULTSORT:Fraser, James O.}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
1zkit5diqloek1ymj2ekxf5g8ht0z9a
32216
32215
2026-07-10T12:15:19Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpụga */
32216
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:|James Outram Fraser]]''' [[w:|(1886 – 1938)]] bụ onye ozi ala ọzọ nke ndị Protestant Britain gara China n'okpuru òtù [[w:|China Inland Mission]]. Ọ bụ ya malitere ọrụ izisa ozi ọma n'etiti ndị [[w:|Lisu]] bi n'ebe ọdịda anyanwụ China na mmalite narị afọ nke iri abụọ.
[[w:|isiokwu-okpukperechi-dị-mkpụmkpụ]]
==Okwu okwuru==
* A na-arụ ezigbo ọrụ ozi ala ọzọ nke na adịgide adịgide site n'ikpere ekpere (n'ọnọdụ ikpere).
** Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 52.''
* Achọghị m ịbụ otu n'ime ndị na-eme mkpesa maka obere nsonaazụ, ebe ha na-adabere naanị n'eziokwu na ntụkwasị obi Chineke. Ihe m chọrọ ime bụ ijide eziokwu na ntụkwasị obi Chineke ma jiri ụzọ ndị dị mkpa nweta nnukwu nsonaazụ.
** 4 Jenụwarị 1916, Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 151.''
* N'ebe a, anyị na-ahụ ụzọ Chineke si enye anyị ihe ịga nke ọma n'ọrụ anyị, n'agbanyeghị ụdị ọrụ ọ bụla ọ bụ ọ bụ ngwakọta nke ihe atọ: ekpere, okwukwe, na ndidi.
** 16 Jenụwarị 1916, Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 151.''
*Ebumnuche nke ike Setan bụ ịkwụsị mmekọrịta dị n'etiti mmadụ na Chineke. Iji mezuo ebumnuche a, ọ na-aghọgbu mkpụrụ obi site n'ime ka ọ nwee mmetụta nke mmeri-emeriri ya, kpuchie ya n'oké ọchịchịrị, ma wedata ma gbuo mmụọ ya n'ala; ihe ndị a na-egbochi ekpere ma na-eduga n'enweghị okwukwe si otú a bibie ike niile.
**20 Maachị 1916 Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 157.''
*Ọ na-atọ onye iro ahụ ụtọ mgbe anyị na-etinye oge anyị niile n'ihe ndị na-adịghị mkpa ma ọ bụ ihe ndị na-abụghị isi okwu, nke na-egbochi anyị ịlụso ya ọgụ ma guzogide ya n'ezigbo mmụọ nke agha ahụ.
**20 Maachị 1916 Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 157.''
*Ọtụtụ mgbe, m na-emehie site n'ime ihe ngwa ngwa karịrị akarị. Ma ime ihe ngwa ngwa abụghị ụzọ ndị mmadụ si eme ihe, ọ bụghịkwa ụzọ Chineke si eme ihe. Ime ihe ngwa ngwa na-eweta nchegbu, nchegbu na-achụpụkwa udo Chineke n'obi.
**Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 189.''
*Na mbụ, echere m na ekpere kwesịrị ịnọ n'ọkwa mbụ, ebe nkuzi nọ n'ọkwa nke abụọ. Ugbu a, echere m na ọ ga-abụ ihe ziri ezi karị ma e nye ekpere ọkwa mbụ, nke abụọ, na nke atọ, ma nye nkuzi ọkwa nke anọ.
**Isi mmalite nke afọ 1922: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 269.''
==Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
*[http://www.omf.org/omf/us/get_involved__1/give/mobilization_ministry/j_o_fraser_docu_drama Ihe nkiri gbasara ndụ J.O. Fraser, OMF International 2008]
*[http://www.omf.org/omf/us/resources__1/omf_archives/famous_china_inland_mission_quotations/j_o_fraser Okwu ndị ọzọ sitere n'aka J.O. Fraser, OMF International]
{{DEFAULTSORT:Fraser, James O.}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
b18j1dmdeqwv35et6922i5lbnnnsmb7
32217
32216
2026-07-10T12:15:30Z
Johnnybam
1339
32217
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:|James Outram Fraser]]''' [[w:|(1886 – 1938)]] bụ onye ozi ala ọzọ nke ndị Protestant Britain gara China n'okpuru òtù [[w:|China Inland Mission]]. Ọ bụ ya malitere ọrụ izisa ozi ọma n'etiti ndị [[w:|Lisu]] bi n'ebe ọdịda anyanwụ China na mmalite narị afọ nke iri abụọ.
[[w:|isiokwu-okpukperechi-dị-mkpụmkpụ]]
==Okwu Ndị okwuru==
* A na-arụ ezigbo ọrụ ozi ala ọzọ nke na adịgide adịgide site n'ikpere ekpere (n'ọnọdụ ikpere).
** Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 52.''
* Achọghị m ịbụ otu n'ime ndị na-eme mkpesa maka obere nsonaazụ, ebe ha na-adabere naanị n'eziokwu na ntụkwasị obi Chineke. Ihe m chọrọ ime bụ ijide eziokwu na ntụkwasị obi Chineke ma jiri ụzọ ndị dị mkpa nweta nnukwu nsonaazụ.
** 4 Jenụwarị 1916, Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 151.''
* N'ebe a, anyị na-ahụ ụzọ Chineke si enye anyị ihe ịga nke ọma n'ọrụ anyị, n'agbanyeghị ụdị ọrụ ọ bụla ọ bụ ọ bụ ngwakọta nke ihe atọ: ekpere, okwukwe, na ndidi.
** 16 Jenụwarị 1916, Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 151.''
*Ebumnuche nke ike Setan bụ ịkwụsị mmekọrịta dị n'etiti mmadụ na Chineke. Iji mezuo ebumnuche a, ọ na-aghọgbu mkpụrụ obi site n'ime ka ọ nwee mmetụta nke mmeri-emeriri ya, kpuchie ya n'oké ọchịchịrị, ma wedata ma gbuo mmụọ ya n'ala; ihe ndị a na-egbochi ekpere ma na-eduga n'enweghị okwukwe si otú a bibie ike niile.
**20 Maachị 1916 Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 157.''
*Ọ na-atọ onye iro ahụ ụtọ mgbe anyị na-etinye oge anyị niile n'ihe ndị na-adịghị mkpa ma ọ bụ ihe ndị na-abụghị isi okwu, nke na-egbochi anyị ịlụso ya ọgụ ma guzogide ya n'ezigbo mmụọ nke agha ahụ.
**20 Maachị 1916 Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 157.''
*Ọtụtụ mgbe, m na-emehie site n'ime ihe ngwa ngwa karịrị akarị. Ma ime ihe ngwa ngwa abụghị ụzọ ndị mmadụ si eme ihe, ọ bụghịkwa ụzọ Chineke si eme ihe. Ime ihe ngwa ngwa na-eweta nchegbu, nchegbu na-achụpụkwa udo Chineke n'obi.
**Isi mmalite: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 189.''
*Na mbụ, echere m na ekpere kwesịrị ịnọ n'ọkwa mbụ, ebe nkuzi nọ n'ọkwa nke abụọ. Ugbu a, echere m na ọ ga-abụ ihe ziri ezi karị ma e nye ekpere ọkwa mbụ, nke abụọ, na nke atọ, ma nye nkuzi ọkwa nke anọ.
**Isi mmalite nke afọ 1922: ''Geraldine Taylor. Behind the Ranges: The Life-changing Story of J.O. Fraser. Singapore: OMF International (IHQ) Ltd., 1998, 269.''
==Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
*[http://www.omf.org/omf/us/get_involved__1/give/mobilization_ministry/j_o_fraser_docu_drama Ihe nkiri gbasara ndụ J.O. Fraser, OMF International 2008]
*[http://www.omf.org/omf/us/resources__1/omf_archives/famous_china_inland_mission_quotations/j_o_fraser Okwu ndị ọzọ sitere n'aka J.O. Fraser, OMF International]
{{DEFAULTSORT:Fraser, James O.}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
oephdppf3n9c538neiy1m493rgdyll4
Saint Francis of Assisi
0
11560
32209
32208
2026-07-10T12:02:44Z
Senator Choko
24
/* Njedebe arụmụka */
32209
wikitext
text/x-wiki
[[File:San Francisco de Asís, por José de Ribera.jpg|right|thumb|O Onyenwe anyị kachasị elu, onye nwere ike niile, onye dịkwa mma n'ụzọ zuru oke! Otuto niile, nsọpụrụ niile, na ngọzi niile bụ nke gị. Ha bụ naanị nke gị, O Onye Kachasị Elu.]]
[[File:St. Francis.jpg|thumb| Ebe e nwere ọrụ ebere na amamihe, egwu ma ọ bụ amaghị ihe adịghị ebe ahụ.]]
'''[[w:|Saint Francis nke Assisi]]''' [[w:|(ihe dị ka afọ 1182 – 3 Ọktoba 1226)]] bụ onye ndu okpukperechi na onye Katọlik a ma ama maka omimi ime mmụọ ya; ọ bụkwa ya tọrọ ntọala otu ndị *[[w:|Friars Minor]]*, nke a na-akpọkarị ndị *Franciscan*. A maara ya dị ka onye nchebe nke anụmanụ, nnụnụ, na gburugburu ebe obibi. N'agbanyeghị na e ji aha '''Giovanni Bernardone''' mee ya baptizim, a maara ya nke ọma dị ka '''Francesco'''.
==Okwu ndị okwuru ==
[[File:Albert Chevallier Tayler - St Francis 1898.jpg|right|thumb|Be praised, my Lord, through all your creatures. ]]
[[File:Saint Francis of Assisi by Jusepe de Ribera.jpg|thumb|right|Be praised, my Lord, through Brothers Wind and Air, and clouds and storms, and all the weather, through which you give your creatures sustenance.]]
[[File:Giotto - Legend of St Francis - -11- - St Francis before the Sultan (Trial by Fire).jpg|thumb|right|Be praised, my Lord, through those who forgive for love of you; through those who endure sickness and trial.]]
* Ka mmadụ ọ bụla nọgide n'ọrụ ma ọ bụ ọrụ ebe a kpọrọ ya. Maka ọrụ ha, ha nwere ike ịnweta ihe niile dị mkpa, ma e wezụga ego. ... Ka onye ọ bụla n'ime ụmụnna, ebe ọ bụla ọ nọ ma ọ bụ ebe ọ bụla ọ ga-aga, buru ma ọ bụ nata ego ma ọ bụ mkpụrụ ego n'ụzọ ọ bụla, ma ọ bụ mee ka a nara ya, ma ọ bụ maka uwe, ma ọ bụ maka akwụkwọ, ma ọ bụ dị ka ọnụ ahịa ọrụ ọ bụla, ma ọ bụ n'ezie maka ihe ọ bụla, ma e wezụga n'ihi mkpa doro anya nke ụmụnna ndị na-arịa ọrịa. N'ihi na anyị ekwesịghị inwe uru na nkwanye ùgwù nke ego na mkpụrụ ego karịa nkume. Ekwensu na-achọkwa ikpu ìsì ndị chọrọ ma ọ bụ jiri ya kpọrọ ihe karịa nkume. Ya mere, ka anyị kpachara anya ka anyị ghara ịtụfu alaeze eluigwe mgbe anyị hapụsịrị ihe niile maka obere ihe dị otú ahụ. Ọ bụrụkwa na anyị enwee ohere ịchọta ego n'ebe ọ bụla, ka anyị ghara ilekwasị anya karịa ájá anyị na-azọ ụkwụ n'okpuru ụkwụ anyị.
* "''Ebe e nwere ịhụnanya na amamihe, egwu ma ọ bụ amaghị ihe dị.''' Ebe e nwere ndidi na ịdị umeala n'obi, iwe ma ọ bụ iwe adịghị. Ebe e nwere ịda ogbenye na ọṅụ, anyaukwu ma ọ bụ anyaukwu adịghị. Ebe e nwere udo na ntụgharị uche, enweghị nchekasị ma ọ bụ obi abụọ.
** ''Ndụmọdụ nke Nna Nsọ St. Francis'', Ndụmọdụ 27.
*Mgbe mmụọ dị ọkụ, ma jiri nwayọọ nwayọọ na-eto oyi ka ọ na-esi n'amara pụọ, anụ ahụ na ọbara na-achọ ihe ndị masịrị ha. Mgbe mkpụrụ obi na-enweghị obi ụtọ, gịnị ka fọdụrụ ma e wezụga anụ ahụ ịchọ ụfọdụ? Mgbe ahụ, mmụọ nsọ ahụ na-ekpuchi onwe ya site na ngọpụ nke mkpa, uche nke anụ ahụ na-emekwa akọnuche.
** [[w:Thomas nke Celano|Thomas nke Celano]], ''Ndụ nke Saint Francis'', ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 2, p. 293.
* Nke a bụ uche Nna na Ọkpara ya, onye a gọziri agọzi ma dị ebube, onye o nyere anyị, onye a mụrụ maka anyị, kwesịrị site n'ọbara ya, àjà, na àjà ya, chụọ onwe ya n'àjà n'elu ebe ịchụàjà nke obe, ọ bụghị maka onwe ya, onye "e mere ihe niile," kama maka mmehie anyị, na-ahapụ anyị ihe nlereanya ka anyị wee soro nzọụkwụ ya.
** Akwụkwọ Ozi nye Ndị Kwere Ekwesị
* Ndị ikom na ndị inyom niile ahụ ... ndị n'ahụ ha na-ejere ụwa ozi site na ọchịchọ nke anụ ahụ, nchegbu nke ụwa na nchegbu nke ndụ a: Ekwensu jidere ha n'agha, ha bụ ụmụ ya, ha na-arụkwa ọrụ ha.
** “Ndụmọdụ Mbụ nye Ụmụnna Ndị Nwụrụ Anwụ,” ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 1, p. 43.
* Anyị ekwesịghị ịbụ ndị maara ihe na ndị nwere uche dịka anụ ahụ si dị, kama, kama, anyị aghaghị ịdị mfe, dị umeala n'obi ma dị ọcha.
** “Ndụmọdụ na Ndụmọdụ Mgbe E mesịrị Nye Ụmụnna Ndị Nwụrụ Anwụ nke Nwụrụ Anwụ,” ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 1, p. 48.
===Abụ Otuto nye Anyanwụ===
:<small> Dịka Bill Barrett si sụgharịa ya site na [http://www.webster.edu/~barrettb/cantico.htm Umbrian ederede] nke koodu Assisi.</small>
: '''Onyenwe anyị kacha elu, onye nwere ike niile, onye dị mma niile! Otuto niile bụ nke gị, otuto niile, nsọpụrụ niile, na ngọzi niile. Naanị gị, Onye Kasị Elu, ka ha dịịrị.''' Egbugbere ọnụ mmadụ ọ bụla ekwesịghị ịkpọ aha gị. Otuto dịrị Chineke.
: ''''Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'ihe niile i kere eke, karịsịa site n'aka onyenwe m Nwanna Sun, onye na-eweta ụbọchị; ị na-enyekwa ìhè site na ya.''' Ọ mara mma ma na-enwu gbaa n'ịma mma ya niile! Site n'aka gị, Onye Kasị Elu, ọ na-eyi ihe oyiyi ahụ.
: '''Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'aka Nwanna Nwanyị Ọnwa na kpakpando; n'eluigwe ka i mere ha dị oké ọnụ ahịa ma mara mma.'''
: Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'aka Ụmụnna Ifufe na Ikuku, na ígwé ojii na oké ifufe, na ihu igwe niile, nke ị na-enye ihe ndị ị kere eke nri.
: Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'aka Nwanna Nwanyị Mmiri; ọ bara uru nke ukwuu, dị umeala n'obi, dị oke ọnụ ahịa, ma dị ọcha.
: '''Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'Ọkụ Nwanna, onye ị na-eme ka abalị ahụ na-enwu gbaa.''' Ọ mara mma ma na-enwe obi ụtọ, dị ike ma dịkwa ike.
:Ka otuto dịrị Onyenwe anyị, site n'aka nwanne anyị nwanyị Nne Ụwa, onye na-azụ anyị ma na-achị anyị, ma na-amịpụta mkpụrụ osisi dị iche iche nwere okooko osisi na ahịhịa agba.
: '''Ka otuto dịrị Onyenwe anyị, site n'aka ndị na-agbaghara maka ịhụnanya ha nwere n'ebe ị nọ; site n'aka ndị na-atachi obi n'ọrịa na ọnwụnwa.'''Ka otuto dịrị ndị na-atachi obi n'udo, n'ihi na site n'aka Gị, Onye Kasị Elu, ka a ga-ekpu ha okpu.
:Ka otuto dịrị Onyenwe anyị, site n'aka Nwanne anyị Nwanyị Ọnwụ Ahụ, onye ọ dịghị onye dị ndụ nwere ike ịgbanahụ n'apata ya. Ahụhụ ga-adịrị ndị nwụrụ n'ime mmehie dị ndụ! Obi ụtọ dịrị ndị ọ hụrụ ka ha na-eme uche gị kachasị nsọ. Ọnwụ nke abụọ enweghị ike imerụ ha ahụ.
:Toonụ ma gọzie Onyenwe anyị, keleenụ, ma jeere Ya ozi n'ịdị umeala n'obi. Amen.
=== Ekele nke Omume Ọma ===
:<small> E hotara ya na ''Ndụ nke Abụọ'' (''c''. 1247) site n'aka [[w:Thomas nke Celano|Thomas nke Celano]] dịka Paschal Robinson si sụgharịa ya na [http://www.sacred-texts.com/chr/wosf/wosf04.htm ''Akwụkwọ nke St. Francis nke Assisi'' (1905)]</small>
* '''Ekele, amamihe eze nwanyị! Ka Onyenwe anyị zọpụta gị na nwanne gị nwanyị dị nsọ dị ọcha! <br> O Nwanyị nwanyị, ịda ogbenye dị nsọ, ka Onyenwe anyị zọpụta gị site n'ịdị umeala n'obi dị nsọ nwanne gị nwanyị! <br> O Nwanyị nwanyị, ebere dị nsọ, ka Onyenwe anyị zọpụta gị site n'irube isi dị nsọ nwanne gị nwanyị!''' <br> O omume ọma niile kacha nsọ, ka Onyenwe anyị, onye ị si n'aka ya pụta, zọpụta gị! <br> Ọ dịghị onye ọ bụla n'ụwa niile nke nwere ike inwe otu n'ime unu ma ọ bụrụ na ọ nwụọghị mbụ. <br> Onye nwere otu ma ọ naghị emejọ ndị ọzọ, nwere ihe niile; onye mejọrọ otu, enweghị ihe ọ bụla ma mee ka mmadụ niile mehie; onye ọ bụla n'ime ha na-agbagọkwa ihe ọjọọ na mmehie. <br> '''Amamihe dị nsọ na-agbagọ Setan na ihe ọjọọ ya niile.''' <br> Ịdị mfe dị nsọ na-agbagọ amamihe niile nke ụwa a na amamihe nke anụ ahụ. <br>Ịda ogbenye dị nsọ na-agbagọkwa ọchịchọ ịchọ ihe na anyaukwu na nchegbu nke ụwa a. <br> Ịdị umeala n'obi dị nsọ na-agbagọ mpako na mmadụ niile nọ n'ụwa a na ihe niile dị n'ụwa. <br> Ọrụ ebere dị nsọ na-agbagọ ọnwụnwa mmụọ ọjọọ na nke anụ ahụ na egwu anụ ahụ niile. <br> Nrubeisi dị nsọ na-agbagọ ọchịchọ anụ ahụ na nke anụ ahụ niile ma na-eme ka ahụ dị ka ihe na-emerụ ahụ maka nrubeisi nke mmụọ nsọ na nrubeisi nke nwanne mmadụ ma na-eme ka mmadụ nọrọ n'okpuru mmadụ niile nke ụwa a, ọ bụghị naanị mmadụ, kamakwa nye anụ ọhịa na anụ ọhịa niile, ka ha wee mee ya ihe ọ bụla ha chọrọ, ruo n'ókè Onyenwe anyị nyere ha ya.
[[w:|arụrịta ụka]]
== Arụmụka banyere eziokwu ya ==
==== Kwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe. ====
:<small>A na-ekwukarị na ọ bụ Francis kwuru okwu ndị a, mana a hụbeghị ebe e dere ha n'akwụkwọ ma ọ bụ n'ebe ọzọ tupu afọ 1989. Ụdị okwu ndị ọzọ yiri ya gụnyere ndị a depụtara n'okpuru ebe a.</small>
* ''Kwusaa ozi ọma n'ihe niile ị na-eme. Ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.'' --St. Francis
** "Evangelism: Each Believer's Job: Touching Others' Lives Called Key to Witness" nke Paul Schrag dere, ''Mennonite Weekly Review'', Tọọzdee, Mee 11, 1989, peeji nke 1
* "Kwusaa ozi ọma mgbe niile—ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe." ''Francis of Assisi''
** ''World Vision Magazine'' Mpịakọta nke 33, Nọmba 4, Ọgọst-Septemba, 1989, peeji nke 16
* A na-ekwu na St. Francis kwuru sị, "Kwusaa Jizọs, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe."
** ''The Strong Family'' (1991) nke Chuck Swindoll dere, peeji nke 9 (Insight For Living)
* Gbaa akaebe maka Kraịst kwa ụbọchị, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''Conspiracy of Kindness : A Refreshing New Approach to Sharing the Love of Jesus With Others'' (1993) nke Steve Sjogren dere, peeji nke 120.
* Cheta mgbe niile ịkwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''The Short-Term Missions Boom : A Guide to International and Domestic Involvement'' (1994) nke Michael J. Anthony deziri, peeji nke 38.
* Ebe ọ bụla ị gara, kwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''What They Don't Always Teach You at a Christian College'' (1995) nke Keith Anderson dere, peeji nke 185.
* Kesaa ozi ọma mgbe niile, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''The Basics of Life'' (1998) nke Andy Chrisman, Kirk Sullivan, Mark Harris na Marty Magehee dere.
* Gaa n'ụwa niile ma kwusaa ozi ọma, ma, ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe. ** ''The Boomerang Mandate: Returning the Ministry to the People of God'' (1999) nke Jim L. Wilson na Tom Stringfellow dere, peeji nke 70.
* Mee ihe niile ị nwere ike ime iji kwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe!
** ''The Lord is my Shepherd'' (1999) nke Alf Droy dere, peeji nke 84.
* Kwusaa ozi ọma mgbe niile, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''This Is Your Time: Make Every Moment Count'' (2000) nke Michael Whitaker Smith na Gary Lee Thomas dere, peeji nke 93.
* Kwusaa ozi ọma mgbe niile, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''Cease Fire, the War Is Over!'' (2005) nke Eric Bumpus na Tim Moranville dere, peeji nke 88.
'''Okwu e hotara n'ụzọ ziri ezi ma dịkwa nso na nke mbụ ya:'''
*...hụnụ ibe unu n'anya, dịka Onyenwe anyị siri kwuo: "Nke a bụ iwu M, ka unu hụ ibe unu n'anya, dịka M hụrụ unu n'anya." Ka ha gosi ịhụnanya ha site n'ọrụ ha na-arụrịta maka ibe ha, dịka Onyeozi siri kwuo: "ka anyị ghara iji naanị okwu ma ọ bụ ire na-egosipụta ịhụnanya, kama ka anyị jiri omume na eziokwu mee ya."
**Francis nke Assisi, [http://www.sacred-texts.com/chr/wosf/wosf06.htm/ Iwu nke afọ 1221, Iwu nke 11] - ''Na ụmụnna ekwesịghị ikwu okwu ọjọọ ma ọ bụ ịkparị ibe ha, kama ha kwesịrị ịhụ ibe ha n'anya''.
*..."Ee, ezi ohu na-adọ ndị ajọ omume aka na ntị mgbe niile, mana ọ na-eme nke a karịsịa site n'omume ya, site n'eziokwu na-enwu n'okwu ya, site n'ìhè nke ihe nlereanya ya, na site n'ịma mma na ịdị ọcha nke ndụ ya." (1989) ''The Road to Assisi'', Sabatier (nke Sweeney dezigharịrị), peeji nke 143.
'''Okwu e hotara n'ụzọ dị nso na nke mbụ ya, mana nke a na-ekwu na ọ bụ onye ọzọ kwuru ya (ma ọ bụghị ya):'''
*"Ọ dịghị nwanne kwesịrị ikwusa ozi ọma n'ụzọ megidere usoro na iwu nke Nzukọ-nsọ, ma ọ bụrụ na onye ndu ya enyeghị ya ikike ime otú ahụ. Onye ndu kwesịrị ịkpachara anya ka ọ ghara inye onye ọ bụla ikike a n'enweghị nlezianya. Agbanyeghị, ụmụnna niile kwesịrị iji omume ha na-ekwusa ozi ọma."
**[http://www.apostle1.com/oofm-rule-of-life.htm/ Orthodox Order of Friars Minor], Iwu nke 12
'''Edemede na-akọwa mmalite ya:'''
* ''Kwusaa Ozi Ọma, jiri omume mee ihe mgbe ọ dị mkpa'' Mark Galli, [http://www.christianitytoday.com/ct/2009/mayweb-only/120-42.0.html?share=jP7aE4SVSEUdVEn29h44VOGnsw0pS1BY Christianity Today], Mee 21, 2009. Ọ bụ ya dere akwụkwọ bụ "Francis of Assisi and His World"
[[w:|njedebe arụmụka]]
[[w:|njedebe arụmụka mmalite]]
==Njedebe arụmụka==
[[File:Saint Francis of Assisi Church on West 31st Street, New York, NY mosaic.jpg|thumb|Lord, make me an instrument of Thy [[peace]].]]
* Onyenwe anyị, nye m ike ịgbanwe ihe m nwere ike, ịdị jụụ iji merie ihe ndị m na-enweghị ike ịgbanwe, na amamihe ịmata ọdịiche dị.
** A na-akpọkarị nke a '''[[w: Ekpere Nchekwa|Ekpere Nchekwa]]''' nke a bụ nke St. Francis, mana ụdị ya kacha ochie pụtara na mmalite narị afọ nke 20, a na-ekwukarị na ọ bụ [[w:|Reinhold Niebuhr]].
* Onye ji aka ya arụ ọrụ bụ onye ọrụ. Onye ji aka ya na isi ya arụ ọrụ bụ onye ọrụ aka. Onye ji aka ya na isi ya na-arụ ọrụ bụ onye na-ese ihe. Onye ji aka ya na isi ya na obi ya na-arụ ọrụ bụ onye na-ese ihe.
**[Louis Nizer] dere okwu a n'ezie, ma bipụta ya n'akwụkwọ ya, ''N'etiti Gị na Mụ'' (1948).
* Ọchịchịrị niile dị n'ụwa enweghị ike imenyụ ìhè nke otu kandụl.
* Onye nkwusa America nke narị afọ nke 19
* Onyenwe anyị, mee m ngwa ọrụ nke udo Gị.<br> Ebe ịkpọasị dị, ka m kụọ ịhụnanya;<br> Ebe mmerụ ahụ dị, mgbaghara;<br> Ebe obi abụọ dị, okwukwe;<br> Ebe obi nkoropụ dị, olileanya;<br> Ebe ọchịchịrị dị, ìhè;<br> Ebe mwute dị, ọṅụ.<br><br> Onyenwe Chineke,<br> Kwe ka m ghara ịchọ<br> Ka a kasie m obi dịka ịkasi m obi,<br> Ka a ghọta m dịka ịghọta,<br> Ka a hụ m n'anya, dịka ịhụ n'anya;<br> N'ihi na ọ bụ n'inye ihe ka anyị na-anata;<br> Ọ bụ n'ịgbaghara ka a gbaghaara anyị;<br> Ọ bụ n'ịnwụ onwe anyị ka a mụrụ anyị na Ndụ Ebighị Ebi. <br>Amen.
**A maara ya nke ọma dịka '''[[w:Ekpere nke Saint Francis|Ekpere nke St. Francis]]''', ọ dịghị n'ime nchịkọta akwụkwọ Francis nke Esser.
** [[w:|cite book]] [[w:|Title opuscula Sancti Patris Francisci Assisiensis location Rome publisher Grottaferrata year1978 ]]. Ọzọkwa, enweghị ihe ndekọ ọ bụla banyere ekpere a tupu narị afọ nke iri abụọ.
** [[w:|cite book Francis and Clare: The Complete Works location New York ]]. [[w:Christian Renoux|Dr. Christian Renoux]] nke Mahadum Orleans dị na France chọpụtara na onye dere ekpere a na mbụ bụ onye na-amaghị aha ya, bụ́ onye nyere ya n'akwụkwọ ''[[w:La Clochette|La Clochette]]'' n'afọ 1912; akwụkwọ a bụ nke otu Holy Mass League na Paris. Naanị n'afọ 1927 ka e bidoro kwuo na ọ bụ St. Francis dere ya.
** [[w:|The Origin of the Peace Prayer of St. Francis accessdate 2013-06-28 last Renoux first Christian ]]
** [[w:|La prière pour la paix attribuée à saint François: une énigme à résoudre location Paris publisher Editions franciscaines year 2001]]
[[w:|njedebe e kenyereghị nke ọma]]
== Okwu gbasara Francis nke Assisi ==
* Ọ kpọrọ ndị nọ n'òtù ahụ asị bụ́ ndị yi uwe atọ ma ọ bụ ndị yi uwe dị nro n'enweghị mkpa. Banyere "mkpa" ọ bụghị dabere n'uche kama n'ihe ụtọ, o kwupụtara na ọ bụ ihe ịrịba ama nke mmụọ nke a gbanyụrụ. “Mgbe mmụọ dị ọkụ,” ka o kwuru, “ma jiri nwayọọ nwayọọ na-ajụ oyi ka ọ na-esi n'amara pụọ, anụ ahụ na ọbara na-achọ ihe ndị ha chọrọ. Mgbe mkpụrụ obi na-enweghị obi ụtọ, gịnị ka fọdụrụ ma e wezụga anụ ahụ ịchọ ụfọdụ? Mgbe ahụ, mmụọ nsọ ahụ na-ekpuchi onwe ya site n'ihe ngọpụ nke mkpa, uche nke anụ ahụ na-emekwa akọnuche.
** [[w:Thomas nke Celano|Thomas nke Celano]], ''Ndụ nke Saint Francis'', ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 2, p. 293.
* '''Ahụrụ m [[w:|Mystism|mystics]] n'anya; Francis nọkwa n'ọtụtụ akụkụ nke ndụ ya, mana echere m na enweghị m ọrụ ahụ, anyị ga-aghọtakwa ihe miri emi nke okwu ahụ pụtara.'' Onye anwansi ahụ nwere ike iwepụ onwe ya n'ihe omume, eziokwu, ebumnuche na ọbụna ọrụ nlekọta ndị ụkọchukwu wee bilie ruo mgbe ọ ga-erute mmekọrịta ya na [[w:Beatitudes|Beatitudes]]. Oge dị mkpirikpi mana nke jupụtara na ndụ dum.
*[[w:|Pope Francis]], onye họọrọ Pope ya [[w:|aha]] iji sọpụrụ Francis, gbara ajụjụ ọnụ na [http://www.repubblica.it/cultura/2013/10/01/news/pope_s_conversation_with_scalfari_english-67643118/ "Otu Chọọchị ga-esi gbanwee" nke Eugenio Scalfari dere na ''La Repubblica'' (1 Ọktoba 2013)].
* ''''Ọ bụ [[w:|onye ukwu]] n'ihi na ọ bụ ihe niile.''' Ọ bụ nwoke chọrọ ime ihe, chọrọ iwuli, o guzobere usoro na iwu ya, ọ bụ onye na-agagharị agagharị na onye ozi ala ọzọ, [[w:|onye na-ede uri]] na [[w:|onye amụma]], ọ bụ onye omimi. Ọ chọtara [[w:|ihe ọjọọ]] n'ime onwe ya wee wepụ ya. Ọ hụrụ [[w:|okike]], [[w:|anụmanụ]], agụba ahịhịa dị n'ahịhịa na [[w:|nnụnụ]] na-efe efe n'ime [[w:|eluigwe]]. Mana karịa ihe niile, ọ hụrụ [[w:ndị mmadụ]], [[w:|ụmụaka]], ndị agadi, [[w:|ụmụ nwanyị]] n'anya. '''Ọ bụ ihe atụ kachasị mma nke [[w:|agape|agape]] ahụ anyị kwuru maka ya na mbụ.'''
** [[w:|Pope Francis]], gbara ajụjụ ọnụ na "Olee otú Chọọchị ga-esi gbanwee" nke Eugenio Scalfari dere na ''La Repubblica'' (1 Ọktoba 2013).
*Otu oge, Saint Francis nke Assisi gwara otu onye mọnk nta, sị, 'Nwanne m, ka anyị gaa kwusaa ozi ọma n'obodo ahụ.' Ha wee si n'ụlọ nsọ ahụ pụọ, ha wee na-ekwu maka ndị dị elu, ha gafere obodo ahụ dum wee laghachi n'ụlọ nsọ ahụ. Nwa mọnk nta ahụ jụrụ n'anya, sị, 'Nna, olee mgbe anyị ga-ekwusa ozi ọma?' Saint Francis zara, sị, 'Nwanne m, ị hụghị na anyị na-ekwusa ozi ọma oge niile? Anyị ji nkwanye ùgwù na-eje ije, anyị tụlere isiokwu ndị kacha elu, ndị na-agafe agafe lere anyị anya wee nweta udo na nkasi obi. N'ezie, nkwusa abụghị naanị okwu, kamakwa omume n'onwe ya.'"
**[[w:|Helena Roerich]], [http://agniyoga.org/ay_en/Letters-of-Helena-Roerich-II.php ''Akwụkwọ Ozi nke Helena Roerich Mpịakọta nke Abụọ''], (10 Disemba 1936)
* Saint Francis bụ ihe pụrụ iche na iwu Katọlik na-egbochi nchegbu maka ọdịmma nke ndị na-abụghị mmadụ. "Ọ bụrụ na a ga-enye m naanị n'ihu eze ukwu," ka a kọrọ na ọ na-ekwu, "M ga-arịọ ya, maka ịhụnanya Chineke, na nke m, ka o nye iwu machibidoro onye ọ bụla ijide ma ọ bụ ịtụba ụmụnne m nwanyị lark, ma nye iwu ka ndị niile nwere ehi ma ọ bụ ịnyịnya ibu nye ha nri nke ọma n'oge Krismas." Ọtụtụ akụkọ ifo na-akọ banyere ọmịiko ya, akụkọ banyere otú o si kwusaa ozi ọma nye nnụnụ yiri ka ọ na-egosi na oghere dị n'etiti ha na ụmụ mmadụ erughị ihe Ndị Kraịst ndị ọzọ chere. Mana echiche na-eduhie eduhie nke echiche nke Saint Francis nwere ike inweta ma ọ bụrụ na mmadụ elebara anya naanị n'otú o si ele lark na anụmanụ ndị ọzọ anya. '''Ọ bụghị naanị ihe ndị nwere mmetụta ka Saint Francis kpọrọ [[w:|ụmụnne ya nwanyị]]: [[w:|anyanwụ]], [[w:|ọnwa]], [[w:|ifufe]], [[w:|ọkụ]], [[w:|ọkụ]], niile bụ ụmụnne nwoke na ụmụnna nwanyị nye ya.''' Ndị ya na ha dịkọrọ ndụ kọwara ya dị ka onye na-enwe "obi ụtọ n'ime na n'èzí ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe niile e kere eke, mgbe ọ na-ejikwa ma ọ bụ na-ele ha anya, mmụọ ya yiri ka ọ dị n'eluigwe kama n'ụwa." '''[[w:|obi ụtọ]] a gbasaara [[w:|mmiri]], [[w:|okwute]], [[w:|okooko osisi], na [[w:|osisi]]. Nke a bụ nkọwa nke mmadụ nọ n'ọnọdụ [[w:|okpukpe]] [[w:|obi ụtọ]], nke [[w:|mmetụta]] nke [[w:|ịdị n'otu]] na [[w:|ihe niile]] nke [[w:|okike]] kpaliri nke ukwuu.
Ndị mmadụ sitere na omenala okpukpe na ihe omimi dị iche iche yiri ka ha enweela ahụmịhe dị otu a, ha egosipụtakwala mmetụta ịhụnanya zuru ụwa ọnụ. Ịhụ Francis n'ìhè a na-eme ka obosara nke [[w:|ịhụnanya]] na [[w:|ọmịiko]] ya dịkwuo mfe nghọta. Ọ na-enyekwa anyị aka ịhụ ka ịhụnanya ya maka ihe niile e kere eke ga-esi dị n'otu na ọnọdụ okpukpe nke dị nnọọ mma na [[w:speciesism|speciesism]]. Saint Francis kwadoro na "ihe niile e kere eke na-akpọsa: 'Chineke mere m maka gị, nwoke!'" O chere na anyanwụ n'onwe ya na-enwu maka mmadụ. Nkwenye ndị a bụ akụkụ nke ihe ọmụmụ mbara igwe nke ọ na-ajụghị; Otú ọ dị, ike nke ịhụnanya ya maka ihe niile e kere eke agaghị ejikọta ya na ihe ndị dị otú ahụ. Ọ bụ ezie na ụdị ịhụnanya zuru ụwa ọnụ a nwere obi ụtọ nwere ike ịbụ isi iyi dị ebube nke ọmịiko na ịdị mma, enweghị ntụgharị uche ezi uche nwekwara ike ime ihe dị ukwuu iji lụso ihe ndị bara uru ya ọgụ. Ọ bụrụ na anyị hụrụ nkume, osisi, osisi, larks, na ehi n'anya n'otu aka ahụ, anyị nwere ike ịhapụ ihe dị iche dị mkpa n'etiti ha, nke kachasị mkpa, ọdịiche dị na ọkwa nke mmetụta uche. Anyị nwere ike iche na ebe ọ bụ na anyị ga-eri nri iji dị ndụ, ebe ọ bụ na anyị enweghị ike iri nri n'egbughị ihe anyị hụrụ n'anya, ọ dịghị ihe anyị gburu. O nwere ike ịbụ n'ihi nke a ka ịhụnanya Saint Francis nwere maka nnụnụ na ehi si yie ka ọ kwụsịghị iri ha; mgbe o chepụtara iwu maka omume nke ndị ụkọchukwu n'usoro o guzobere, o nyeghị iwu ọ bụla ka ha zere anụ, ma e wezụga n'ụbọchị ibu ọnụ ụfọdụ.
** [[w:|Peter Singer]], ''[[w:|Nnwere Onwe Anụmanụ (akwụkwọ)|Nnwere Onwe Anụmanụ]]'' (1975), Isi nke 5: "Ịchịisi Mmadụ... ''akụkọ ihe mere eme dị mkpirikpi nke ụdị anụmanụ''".
* ''''St. Francis abụghị naanị onye kacha adọrọ mmasị n'ime [[w:|Ndị Kraịst]] [[w:|ndị nso]] niile, ọ bụ onye kacha adọrọ mmasị n'etiti ndị Kraịst, onye [[w:|ndị Buddha]], [[w:|ndị na-ekweghị na Chineke]], ndị na-anaghị ekwentị na Chineke, ndị oge a, [[w:|Ndị Kọmunist]], ndị onyinyo nke [[w:|Jizọs|Kraịst]] n'onwe ya na-adịghị mma n'anya.''' Nke a bụ n'ihi mmetụta uche nke akụkọ ndụ ya na nke ndị enyi ya n'oge mbụ nke usoro ahụ. Ọtụtụ ndị mmadụ taa ndị tinyere ihe oyiyi ya n'ubi ha amaghị ihe ọ bụla gbasara ya ma e wezụga na o kwusara okwuchukwu nye [[w:|nnụnụ]], dere abụ nye [[w:|anyanwụ]], ma kpọọ [[w:|ịnyịnya]] nwanne ya nwoke. '''Nkeji [[w:|ozi]] ndị a dị mkpa n'ihi na ha bụ [[w:|ihe ịrịba ama] nke [[w:|mgbanwe]] nke [[w:|uche]] - nke bụ mgbanwe metaphysical nke n'ezie St. Francis n'onwe ya amaghị. '''Ha na-anọchite anya [[w:|ihe omimi]] na [[w:|mmetụta uche]] nghọta ozugbo nke [[w:|ịdị n'otu]] nke ịbụ, echiche dị iche, n'eziokwu na-emegide, na omenala ndị Juu na Ndị Kraịst bụ isi.
*[[w:|Kenneth Rexroth]], na [http://www.bopsecrites.org/rexroth/communalism2.htm "Eckhart, Ụmụnne nke Mmụọ Nnwere Onwe"] site na ''Ọchịchị Kọmunist: Site na Mmalite Ya ruo Narị Afọ Iri Abụọ'' (1974), isi nke 4.
* Ahụrụ m St. Francis na mbụ n'oge agadi ya, n'ekpere na n'ụzọ na-adịghị mma, nke obi ụtọ na ịdị ọcha na ịdị umeala n'obi a na-apụghị ịkọwa akọwa. Ihe niile dị n'ime ya, ihe niile mejupụtara ndụ ya, ihe isi ike ya niile, agbanweela ugbu a ma ghọọ ihe na-apụta ìhè. Nke a mere site n'ekpere. Ihe ndị dị ya n'obi enweghịzi ihe ọ bụla nke bụ naanị nke onwe, ọ bụghị obere ihe iwe ma ọ bụ mmerụ ahụ ma ọ bụ iwe maka ihe na-ezighị ezi e mere ya. Naanị Chineke fọdụrụ, tinyekwara ọrụ zuru oke n'obi ụtọ a na-apụghị ịkọwa akọwa nke onye na-ejere ozi na n'uche na-enweghị nkwụsị. ** [[Adrienne von Speyr]], ''Francis of Assisi'' n'ime ''[http://books.google.it/books?id=ROBdgP3O7tkC&pg=PA0 The Book of All Saints]'', nke D.C. Schindler sụgharịrị (San Francisco: Ignatius Press, 2008.
* A ghaghị itinye Francis n'ọkwa otu n'ime ndị ahụ nwere ikike okike pụrụ iche, bụ ndị nyere aka n'ịkpụzi echiche na nghọta Ndị Kraịst n'ụzọ miri emi.
** [[Evelyn Underhill]], ''The Mystics of the Church'' (1925).
== Hụkwa ==
* [[w:|Mgbanwe Dị Nsọ n'etiti Saint Francis na Nwanyị bụ́ Ịda Ogbenye (Lady Poverty)]]
==Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
* [http://www.bartleby.com/210/10/041.html "St. Francis nke Assisi, Onye Akaebe nke Okwukwe," ''Butler's Lives of the Saints'']
* [http://www.catholicrevelations.com/category/saints/the-life-of-st-francis-of-assisi-patron-saint-of-the-catholic-church-who-received-the-stigmata-of-jesus-christ.html Ndụ na Ọrụ Ebube nke St. Francis nke Assisi, Mọnk ahụ natara akara ọnya (stigmata) nke Jizọs Kraịst]
* [http://franciscan-archive.org/ Ebe Nchekwa Ihe gbasara ndị Franciscan]
* [http://www.sacred-texts.com/chr/wosf/index.htm Ihe odide nke St. Francis nke Assisi]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
hxom4dvrxorhlarqeyp27gi7ro8xdiq
32210
32209
2026-07-10T12:04:34Z
Senator Choko
24
/* Okwu gbasara Francis nke Assisi */
32210
wikitext
text/x-wiki
[[File:San Francisco de Asís, por José de Ribera.jpg|right|thumb|O Onyenwe anyị kachasị elu, onye nwere ike niile, onye dịkwa mma n'ụzọ zuru oke! Otuto niile, nsọpụrụ niile, na ngọzi niile bụ nke gị. Ha bụ naanị nke gị, O Onye Kachasị Elu.]]
[[File:St. Francis.jpg|thumb| Ebe e nwere ọrụ ebere na amamihe, egwu ma ọ bụ amaghị ihe adịghị ebe ahụ.]]
'''[[w:|Saint Francis nke Assisi]]''' [[w:|(ihe dị ka afọ 1182 – 3 Ọktoba 1226)]] bụ onye ndu okpukperechi na onye Katọlik a ma ama maka omimi ime mmụọ ya; ọ bụkwa ya tọrọ ntọala otu ndị *[[w:|Friars Minor]]*, nke a na-akpọkarị ndị *Franciscan*. A maara ya dị ka onye nchebe nke anụmanụ, nnụnụ, na gburugburu ebe obibi. N'agbanyeghị na e ji aha '''Giovanni Bernardone''' mee ya baptizim, a maara ya nke ọma dị ka '''Francesco'''.
==Okwu ndị okwuru ==
[[File:Albert Chevallier Tayler - St Francis 1898.jpg|right|thumb|Be praised, my Lord, through all your creatures. ]]
[[File:Saint Francis of Assisi by Jusepe de Ribera.jpg|thumb|right|Be praised, my Lord, through Brothers Wind and Air, and clouds and storms, and all the weather, through which you give your creatures sustenance.]]
[[File:Giotto - Legend of St Francis - -11- - St Francis before the Sultan (Trial by Fire).jpg|thumb|right|Be praised, my Lord, through those who forgive for love of you; through those who endure sickness and trial.]]
* Ka mmadụ ọ bụla nọgide n'ọrụ ma ọ bụ ọrụ ebe a kpọrọ ya. Maka ọrụ ha, ha nwere ike ịnweta ihe niile dị mkpa, ma e wezụga ego. ... Ka onye ọ bụla n'ime ụmụnna, ebe ọ bụla ọ nọ ma ọ bụ ebe ọ bụla ọ ga-aga, buru ma ọ bụ nata ego ma ọ bụ mkpụrụ ego n'ụzọ ọ bụla, ma ọ bụ mee ka a nara ya, ma ọ bụ maka uwe, ma ọ bụ maka akwụkwọ, ma ọ bụ dị ka ọnụ ahịa ọrụ ọ bụla, ma ọ bụ n'ezie maka ihe ọ bụla, ma e wezụga n'ihi mkpa doro anya nke ụmụnna ndị na-arịa ọrịa. N'ihi na anyị ekwesịghị inwe uru na nkwanye ùgwù nke ego na mkpụrụ ego karịa nkume. Ekwensu na-achọkwa ikpu ìsì ndị chọrọ ma ọ bụ jiri ya kpọrọ ihe karịa nkume. Ya mere, ka anyị kpachara anya ka anyị ghara ịtụfu alaeze eluigwe mgbe anyị hapụsịrị ihe niile maka obere ihe dị otú ahụ. Ọ bụrụkwa na anyị enwee ohere ịchọta ego n'ebe ọ bụla, ka anyị ghara ilekwasị anya karịa ájá anyị na-azọ ụkwụ n'okpuru ụkwụ anyị.
* "''Ebe e nwere ịhụnanya na amamihe, egwu ma ọ bụ amaghị ihe dị.''' Ebe e nwere ndidi na ịdị umeala n'obi, iwe ma ọ bụ iwe adịghị. Ebe e nwere ịda ogbenye na ọṅụ, anyaukwu ma ọ bụ anyaukwu adịghị. Ebe e nwere udo na ntụgharị uche, enweghị nchekasị ma ọ bụ obi abụọ.
** ''Ndụmọdụ nke Nna Nsọ St. Francis'', Ndụmọdụ 27.
*Mgbe mmụọ dị ọkụ, ma jiri nwayọọ nwayọọ na-eto oyi ka ọ na-esi n'amara pụọ, anụ ahụ na ọbara na-achọ ihe ndị masịrị ha. Mgbe mkpụrụ obi na-enweghị obi ụtọ, gịnị ka fọdụrụ ma e wezụga anụ ahụ ịchọ ụfọdụ? Mgbe ahụ, mmụọ nsọ ahụ na-ekpuchi onwe ya site na ngọpụ nke mkpa, uche nke anụ ahụ na-emekwa akọnuche.
** [[w:Thomas nke Celano|Thomas nke Celano]], ''Ndụ nke Saint Francis'', ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 2, p. 293.
* Nke a bụ uche Nna na Ọkpara ya, onye a gọziri agọzi ma dị ebube, onye o nyere anyị, onye a mụrụ maka anyị, kwesịrị site n'ọbara ya, àjà, na àjà ya, chụọ onwe ya n'àjà n'elu ebe ịchụàjà nke obe, ọ bụghị maka onwe ya, onye "e mere ihe niile," kama maka mmehie anyị, na-ahapụ anyị ihe nlereanya ka anyị wee soro nzọụkwụ ya.
** Akwụkwọ Ozi nye Ndị Kwere Ekwesị
* Ndị ikom na ndị inyom niile ahụ ... ndị n'ahụ ha na-ejere ụwa ozi site na ọchịchọ nke anụ ahụ, nchegbu nke ụwa na nchegbu nke ndụ a: Ekwensu jidere ha n'agha, ha bụ ụmụ ya, ha na-arụkwa ọrụ ha.
** “Ndụmọdụ Mbụ nye Ụmụnna Ndị Nwụrụ Anwụ,” ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 1, p. 43.
* Anyị ekwesịghị ịbụ ndị maara ihe na ndị nwere uche dịka anụ ahụ si dị, kama, kama, anyị aghaghị ịdị mfe, dị umeala n'obi ma dị ọcha.
** “Ndụmọdụ na Ndụmọdụ Mgbe E mesịrị Nye Ụmụnna Ndị Nwụrụ Anwụ nke Nwụrụ Anwụ,” ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 1, p. 48.
===Abụ Otuto nye Anyanwụ===
:<small> Dịka Bill Barrett si sụgharịa ya site na [http://www.webster.edu/~barrettb/cantico.htm Umbrian ederede] nke koodu Assisi.</small>
: '''Onyenwe anyị kacha elu, onye nwere ike niile, onye dị mma niile! Otuto niile bụ nke gị, otuto niile, nsọpụrụ niile, na ngọzi niile. Naanị gị, Onye Kasị Elu, ka ha dịịrị.''' Egbugbere ọnụ mmadụ ọ bụla ekwesịghị ịkpọ aha gị. Otuto dịrị Chineke.
: ''''Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'ihe niile i kere eke, karịsịa site n'aka onyenwe m Nwanna Sun, onye na-eweta ụbọchị; ị na-enyekwa ìhè site na ya.''' Ọ mara mma ma na-enwu gbaa n'ịma mma ya niile! Site n'aka gị, Onye Kasị Elu, ọ na-eyi ihe oyiyi ahụ.
: '''Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'aka Nwanna Nwanyị Ọnwa na kpakpando; n'eluigwe ka i mere ha dị oké ọnụ ahịa ma mara mma.'''
: Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'aka Ụmụnna Ifufe na Ikuku, na ígwé ojii na oké ifufe, na ihu igwe niile, nke ị na-enye ihe ndị ị kere eke nri.
: Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'aka Nwanna Nwanyị Mmiri; ọ bara uru nke ukwuu, dị umeala n'obi, dị oke ọnụ ahịa, ma dị ọcha.
: '''Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'Ọkụ Nwanna, onye ị na-eme ka abalị ahụ na-enwu gbaa.''' Ọ mara mma ma na-enwe obi ụtọ, dị ike ma dịkwa ike.
:Ka otuto dịrị Onyenwe anyị, site n'aka nwanne anyị nwanyị Nne Ụwa, onye na-azụ anyị ma na-achị anyị, ma na-amịpụta mkpụrụ osisi dị iche iche nwere okooko osisi na ahịhịa agba.
: '''Ka otuto dịrị Onyenwe anyị, site n'aka ndị na-agbaghara maka ịhụnanya ha nwere n'ebe ị nọ; site n'aka ndị na-atachi obi n'ọrịa na ọnwụnwa.'''Ka otuto dịrị ndị na-atachi obi n'udo, n'ihi na site n'aka Gị, Onye Kasị Elu, ka a ga-ekpu ha okpu.
:Ka otuto dịrị Onyenwe anyị, site n'aka Nwanne anyị Nwanyị Ọnwụ Ahụ, onye ọ dịghị onye dị ndụ nwere ike ịgbanahụ n'apata ya. Ahụhụ ga-adịrị ndị nwụrụ n'ime mmehie dị ndụ! Obi ụtọ dịrị ndị ọ hụrụ ka ha na-eme uche gị kachasị nsọ. Ọnwụ nke abụọ enweghị ike imerụ ha ahụ.
:Toonụ ma gọzie Onyenwe anyị, keleenụ, ma jeere Ya ozi n'ịdị umeala n'obi. Amen.
=== Ekele nke Omume Ọma ===
:<small> E hotara ya na ''Ndụ nke Abụọ'' (''c''. 1247) site n'aka [[w:Thomas nke Celano|Thomas nke Celano]] dịka Paschal Robinson si sụgharịa ya na [http://www.sacred-texts.com/chr/wosf/wosf04.htm ''Akwụkwọ nke St. Francis nke Assisi'' (1905)]</small>
* '''Ekele, amamihe eze nwanyị! Ka Onyenwe anyị zọpụta gị na nwanne gị nwanyị dị nsọ dị ọcha! <br> O Nwanyị nwanyị, ịda ogbenye dị nsọ, ka Onyenwe anyị zọpụta gị site n'ịdị umeala n'obi dị nsọ nwanne gị nwanyị! <br> O Nwanyị nwanyị, ebere dị nsọ, ka Onyenwe anyị zọpụta gị site n'irube isi dị nsọ nwanne gị nwanyị!''' <br> O omume ọma niile kacha nsọ, ka Onyenwe anyị, onye ị si n'aka ya pụta, zọpụta gị! <br> Ọ dịghị onye ọ bụla n'ụwa niile nke nwere ike inwe otu n'ime unu ma ọ bụrụ na ọ nwụọghị mbụ. <br> Onye nwere otu ma ọ naghị emejọ ndị ọzọ, nwere ihe niile; onye mejọrọ otu, enweghị ihe ọ bụla ma mee ka mmadụ niile mehie; onye ọ bụla n'ime ha na-agbagọkwa ihe ọjọọ na mmehie. <br> '''Amamihe dị nsọ na-agbagọ Setan na ihe ọjọọ ya niile.''' <br> Ịdị mfe dị nsọ na-agbagọ amamihe niile nke ụwa a na amamihe nke anụ ahụ. <br>Ịda ogbenye dị nsọ na-agbagọkwa ọchịchọ ịchọ ihe na anyaukwu na nchegbu nke ụwa a. <br> Ịdị umeala n'obi dị nsọ na-agbagọ mpako na mmadụ niile nọ n'ụwa a na ihe niile dị n'ụwa. <br> Ọrụ ebere dị nsọ na-agbagọ ọnwụnwa mmụọ ọjọọ na nke anụ ahụ na egwu anụ ahụ niile. <br> Nrubeisi dị nsọ na-agbagọ ọchịchọ anụ ahụ na nke anụ ahụ niile ma na-eme ka ahụ dị ka ihe na-emerụ ahụ maka nrubeisi nke mmụọ nsọ na nrubeisi nke nwanne mmadụ ma na-eme ka mmadụ nọrọ n'okpuru mmadụ niile nke ụwa a, ọ bụghị naanị mmadụ, kamakwa nye anụ ọhịa na anụ ọhịa niile, ka ha wee mee ya ihe ọ bụla ha chọrọ, ruo n'ókè Onyenwe anyị nyere ha ya.
[[w:|arụrịta ụka]]
== Arụmụka banyere eziokwu ya ==
==== Kwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe. ====
:<small>A na-ekwukarị na ọ bụ Francis kwuru okwu ndị a, mana a hụbeghị ebe e dere ha n'akwụkwọ ma ọ bụ n'ebe ọzọ tupu afọ 1989. Ụdị okwu ndị ọzọ yiri ya gụnyere ndị a depụtara n'okpuru ebe a.</small>
* ''Kwusaa ozi ọma n'ihe niile ị na-eme. Ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.'' --St. Francis
** "Evangelism: Each Believer's Job: Touching Others' Lives Called Key to Witness" nke Paul Schrag dere, ''Mennonite Weekly Review'', Tọọzdee, Mee 11, 1989, peeji nke 1
* "Kwusaa ozi ọma mgbe niile—ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe." ''Francis of Assisi''
** ''World Vision Magazine'' Mpịakọta nke 33, Nọmba 4, Ọgọst-Septemba, 1989, peeji nke 16
* A na-ekwu na St. Francis kwuru sị, "Kwusaa Jizọs, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe."
** ''The Strong Family'' (1991) nke Chuck Swindoll dere, peeji nke 9 (Insight For Living)
* Gbaa akaebe maka Kraịst kwa ụbọchị, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''Conspiracy of Kindness : A Refreshing New Approach to Sharing the Love of Jesus With Others'' (1993) nke Steve Sjogren dere, peeji nke 120.
* Cheta mgbe niile ịkwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''The Short-Term Missions Boom : A Guide to International and Domestic Involvement'' (1994) nke Michael J. Anthony deziri, peeji nke 38.
* Ebe ọ bụla ị gara, kwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''What They Don't Always Teach You at a Christian College'' (1995) nke Keith Anderson dere, peeji nke 185.
* Kesaa ozi ọma mgbe niile, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''The Basics of Life'' (1998) nke Andy Chrisman, Kirk Sullivan, Mark Harris na Marty Magehee dere.
* Gaa n'ụwa niile ma kwusaa ozi ọma, ma, ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe. ** ''The Boomerang Mandate: Returning the Ministry to the People of God'' (1999) nke Jim L. Wilson na Tom Stringfellow dere, peeji nke 70.
* Mee ihe niile ị nwere ike ime iji kwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe!
** ''The Lord is my Shepherd'' (1999) nke Alf Droy dere, peeji nke 84.
* Kwusaa ozi ọma mgbe niile, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''This Is Your Time: Make Every Moment Count'' (2000) nke Michael Whitaker Smith na Gary Lee Thomas dere, peeji nke 93.
* Kwusaa ozi ọma mgbe niile, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''Cease Fire, the War Is Over!'' (2005) nke Eric Bumpus na Tim Moranville dere, peeji nke 88.
'''Okwu e hotara n'ụzọ ziri ezi ma dịkwa nso na nke mbụ ya:'''
*...hụnụ ibe unu n'anya, dịka Onyenwe anyị siri kwuo: "Nke a bụ iwu M, ka unu hụ ibe unu n'anya, dịka M hụrụ unu n'anya." Ka ha gosi ịhụnanya ha site n'ọrụ ha na-arụrịta maka ibe ha, dịka Onyeozi siri kwuo: "ka anyị ghara iji naanị okwu ma ọ bụ ire na-egosipụta ịhụnanya, kama ka anyị jiri omume na eziokwu mee ya."
**Francis nke Assisi, [http://www.sacred-texts.com/chr/wosf/wosf06.htm/ Iwu nke afọ 1221, Iwu nke 11] - ''Na ụmụnna ekwesịghị ikwu okwu ọjọọ ma ọ bụ ịkparị ibe ha, kama ha kwesịrị ịhụ ibe ha n'anya''.
*..."Ee, ezi ohu na-adọ ndị ajọ omume aka na ntị mgbe niile, mana ọ na-eme nke a karịsịa site n'omume ya, site n'eziokwu na-enwu n'okwu ya, site n'ìhè nke ihe nlereanya ya, na site n'ịma mma na ịdị ọcha nke ndụ ya." (1989) ''The Road to Assisi'', Sabatier (nke Sweeney dezigharịrị), peeji nke 143.
'''Okwu e hotara n'ụzọ dị nso na nke mbụ ya, mana nke a na-ekwu na ọ bụ onye ọzọ kwuru ya (ma ọ bụghị ya):'''
*"Ọ dịghị nwanne kwesịrị ikwusa ozi ọma n'ụzọ megidere usoro na iwu nke Nzukọ-nsọ, ma ọ bụrụ na onye ndu ya enyeghị ya ikike ime otú ahụ. Onye ndu kwesịrị ịkpachara anya ka ọ ghara inye onye ọ bụla ikike a n'enweghị nlezianya. Agbanyeghị, ụmụnna niile kwesịrị iji omume ha na-ekwusa ozi ọma."
**[http://www.apostle1.com/oofm-rule-of-life.htm/ Orthodox Order of Friars Minor], Iwu nke 12
'''Edemede na-akọwa mmalite ya:'''
* ''Kwusaa Ozi Ọma, jiri omume mee ihe mgbe ọ dị mkpa'' Mark Galli, [http://www.christianitytoday.com/ct/2009/mayweb-only/120-42.0.html?share=jP7aE4SVSEUdVEn29h44VOGnsw0pS1BY Christianity Today], Mee 21, 2009. Ọ bụ ya dere akwụkwọ bụ "Francis of Assisi and His World"
[[w:|njedebe arụmụka]]
[[w:|njedebe arụmụka mmalite]]
==Njedebe arụmụka==
[[File:Saint Francis of Assisi Church on West 31st Street, New York, NY mosaic.jpg|thumb|Lord, make me an instrument of Thy [[peace]].]]
* Onyenwe anyị, nye m ike ịgbanwe ihe m nwere ike, ịdị jụụ iji merie ihe ndị m na-enweghị ike ịgbanwe, na amamihe ịmata ọdịiche dị.
** A na-akpọkarị nke a '''[[w: Ekpere Nchekwa|Ekpere Nchekwa]]''' nke a bụ nke St. Francis, mana ụdị ya kacha ochie pụtara na mmalite narị afọ nke 20, a na-ekwukarị na ọ bụ [[w:|Reinhold Niebuhr]].
* Onye ji aka ya arụ ọrụ bụ onye ọrụ. Onye ji aka ya na isi ya arụ ọrụ bụ onye ọrụ aka. Onye ji aka ya na isi ya na-arụ ọrụ bụ onye na-ese ihe. Onye ji aka ya na isi ya na obi ya na-arụ ọrụ bụ onye na-ese ihe.
**[Louis Nizer] dere okwu a n'ezie, ma bipụta ya n'akwụkwọ ya, ''N'etiti Gị na Mụ'' (1948).
* Ọchịchịrị niile dị n'ụwa enweghị ike imenyụ ìhè nke otu kandụl.
* Onye nkwusa America nke narị afọ nke 19
* Onyenwe anyị, mee m ngwa ọrụ nke udo Gị.<br> Ebe ịkpọasị dị, ka m kụọ ịhụnanya;<br> Ebe mmerụ ahụ dị, mgbaghara;<br> Ebe obi abụọ dị, okwukwe;<br> Ebe obi nkoropụ dị, olileanya;<br> Ebe ọchịchịrị dị, ìhè;<br> Ebe mwute dị, ọṅụ.<br><br> Onyenwe Chineke,<br> Kwe ka m ghara ịchọ<br> Ka a kasie m obi dịka ịkasi m obi,<br> Ka a ghọta m dịka ịghọta,<br> Ka a hụ m n'anya, dịka ịhụ n'anya;<br> N'ihi na ọ bụ n'inye ihe ka anyị na-anata;<br> Ọ bụ n'ịgbaghara ka a gbaghaara anyị;<br> Ọ bụ n'ịnwụ onwe anyị ka a mụrụ anyị na Ndụ Ebighị Ebi. <br>Amen.
**A maara ya nke ọma dịka '''[[w:Ekpere nke Saint Francis|Ekpere nke St. Francis]]''', ọ dịghị n'ime nchịkọta akwụkwọ Francis nke Esser.
** [[w:|cite book]] [[w:|Title opuscula Sancti Patris Francisci Assisiensis location Rome publisher Grottaferrata year1978 ]]. Ọzọkwa, enweghị ihe ndekọ ọ bụla banyere ekpere a tupu narị afọ nke iri abụọ.
** [[w:|cite book Francis and Clare: The Complete Works location New York ]]. [[w:Christian Renoux|Dr. Christian Renoux]] nke Mahadum Orleans dị na France chọpụtara na onye dere ekpere a na mbụ bụ onye na-amaghị aha ya, bụ́ onye nyere ya n'akwụkwọ ''[[w:La Clochette|La Clochette]]'' n'afọ 1912; akwụkwọ a bụ nke otu Holy Mass League na Paris. Naanị n'afọ 1927 ka e bidoro kwuo na ọ bụ St. Francis dere ya.
** [[w:|The Origin of the Peace Prayer of St. Francis accessdate 2013-06-28 last Renoux first Christian ]]
** [[w:|La prière pour la paix attribuée à saint François: une énigme à résoudre location Paris publisher Editions franciscaines year 2001]]
[[w:|njedebe e kenyereghị nke ọma]]
== Okwu gbasara Francis nke Assisi ==
[[File:Giotto di Bondone - Legend of St Francis - 9. Vision of the Thrones - WGA09130.jpg|thumb|right|St. Francis is not only the most attractive of all the [[Christian]] [[saints]], he is the most attractive of Christians… ~ [[Kenneth Rexroth]] ]]
[[File:El Greco - Saint Francis Receiving the Stigmata - Walters 37424.jpg|thumb|right|He loved [[people]], [[children]], old people, [[women]]. He is the most shining example of that [[w:agape|agape]] we talked about earlier. ~ [[Pope Francis]] ]]
* Ọ kpọrọ ndị nọ n'òtù ahụ asị bụ́ ndị yi uwe atọ ma ọ bụ ndị yi uwe dị nro n'enweghị mkpa. Banyere "mkpa" ọ bụghị dabere n'uche kama n'ihe ụtọ, o kwupụtara na ọ bụ ihe ịrịba ama nke mmụọ nke a gbanyụrụ. “Mgbe mmụọ dị ọkụ,” ka o kwuru, “ma jiri nwayọọ nwayọọ na-ajụ oyi ka ọ na-esi n'amara pụọ, anụ ahụ na ọbara na-achọ ihe ndị ha chọrọ. Mgbe mkpụrụ obi na-enweghị obi ụtọ, gịnị ka fọdụrụ ma e wezụga anụ ahụ ịchọ ụfọdụ? Mgbe ahụ, mmụọ nsọ ahụ na-ekpuchi onwe ya site n'ihe ngọpụ nke mkpa, uche nke anụ ahụ na-emekwa akọnuche.
** [[w:Thomas nke Celano|Thomas nke Celano]], ''Ndụ nke Saint Francis'', ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 2, p. 293.
* '''Ahụrụ m [[w:|Mystism|mystics]] n'anya; Francis nọkwa n'ọtụtụ akụkụ nke ndụ ya, mana echere m na enweghị m ọrụ ahụ, anyị ga-aghọtakwa ihe miri emi nke okwu ahụ pụtara.'' Onye anwansi ahụ nwere ike iwepụ onwe ya n'ihe omume, eziokwu, ebumnuche na ọbụna ọrụ nlekọta ndị ụkọchukwu wee bilie ruo mgbe ọ ga-erute mmekọrịta ya na [[w:Beatitudes|Beatitudes]]. Oge dị mkpirikpi mana nke jupụtara na ndụ dum.
*[[w:|Pope Francis]], onye họọrọ Pope ya [[w:|aha]] iji sọpụrụ Francis, gbara ajụjụ ọnụ na [http://www.repubblica.it/cultura/2013/10/01/news/pope_s_conversation_with_scalfari_english-67643118/ "Otu Chọọchị ga-esi gbanwee" nke Eugenio Scalfari dere na ''La Repubblica'' (1 Ọktoba 2013)].
* ''''Ọ bụ [[w:|onye ukwu]] n'ihi na ọ bụ ihe niile.''' Ọ bụ nwoke chọrọ ime ihe, chọrọ iwuli, o guzobere usoro na iwu ya, ọ bụ onye na-agagharị agagharị na onye ozi ala ọzọ, [[w:|onye na-ede uri]] na [[w:|onye amụma]], ọ bụ onye omimi. Ọ chọtara [[w:|ihe ọjọọ]] n'ime onwe ya wee wepụ ya. Ọ hụrụ [[w:|okike]], [[w:|anụmanụ]], agụba ahịhịa dị n'ahịhịa na [[w:|nnụnụ]] na-efe efe n'ime [[w:|eluigwe]]. Mana karịa ihe niile, ọ hụrụ [[w:ndị mmadụ]], [[w:|ụmụaka]], ndị agadi, [[w:|ụmụ nwanyị]] n'anya. '''Ọ bụ ihe atụ kachasị mma nke [[w:|agape|agape]] ahụ anyị kwuru maka ya na mbụ.'''
** [[w:|Pope Francis]], gbara ajụjụ ọnụ na "Olee otú Chọọchị ga-esi gbanwee" nke Eugenio Scalfari dere na ''La Repubblica'' (1 Ọktoba 2013).
*Otu oge, Saint Francis nke Assisi gwara otu onye mọnk nta, sị, 'Nwanne m, ka anyị gaa kwusaa ozi ọma n'obodo ahụ.' Ha wee si n'ụlọ nsọ ahụ pụọ, ha wee na-ekwu maka ndị dị elu, ha gafere obodo ahụ dum wee laghachi n'ụlọ nsọ ahụ. Nwa mọnk nta ahụ jụrụ n'anya, sị, 'Nna, olee mgbe anyị ga-ekwusa ozi ọma?' Saint Francis zara, sị, 'Nwanne m, ị hụghị na anyị na-ekwusa ozi ọma oge niile? Anyị ji nkwanye ùgwù na-eje ije, anyị tụlere isiokwu ndị kacha elu, ndị na-agafe agafe lere anyị anya wee nweta udo na nkasi obi. N'ezie, nkwusa abụghị naanị okwu, kamakwa omume n'onwe ya.'"
**[[w:|Helena Roerich]], [http://agniyoga.org/ay_en/Letters-of-Helena-Roerich-II.php ''Akwụkwọ Ozi nke Helena Roerich Mpịakọta nke Abụọ''], (10 Disemba 1936)
* Saint Francis bụ ihe pụrụ iche na iwu Katọlik na-egbochi nchegbu maka ọdịmma nke ndị na-abụghị mmadụ. "Ọ bụrụ na a ga-enye m naanị n'ihu eze ukwu," ka a kọrọ na ọ na-ekwu, "M ga-arịọ ya, maka ịhụnanya Chineke, na nke m, ka o nye iwu machibidoro onye ọ bụla ijide ma ọ bụ ịtụba ụmụnne m nwanyị lark, ma nye iwu ka ndị niile nwere ehi ma ọ bụ ịnyịnya ibu nye ha nri nke ọma n'oge Krismas." Ọtụtụ akụkọ ifo na-akọ banyere ọmịiko ya, akụkọ banyere otú o si kwusaa ozi ọma nye nnụnụ yiri ka ọ na-egosi na oghere dị n'etiti ha na ụmụ mmadụ erughị ihe Ndị Kraịst ndị ọzọ chere. Mana echiche na-eduhie eduhie nke echiche nke Saint Francis nwere ike inweta ma ọ bụrụ na mmadụ elebara anya naanị n'otú o si ele lark na anụmanụ ndị ọzọ anya. '''Ọ bụghị naanị ihe ndị nwere mmetụta ka Saint Francis kpọrọ [[w:|ụmụnne ya nwanyị]]: [[w:|anyanwụ]], [[w:|ọnwa]], [[w:|ifufe]], [[w:|ọkụ]], [[w:|ọkụ]], niile bụ ụmụnne nwoke na ụmụnna nwanyị nye ya.''' Ndị ya na ha dịkọrọ ndụ kọwara ya dị ka onye na-enwe "obi ụtọ n'ime na n'èzí ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe niile e kere eke, mgbe ọ na-ejikwa ma ọ bụ na-ele ha anya, mmụọ ya yiri ka ọ dị n'eluigwe kama n'ụwa." '''[[w:|obi ụtọ]] a gbasaara [[w:|mmiri]], [[w:|okwute]], [[w:|okooko osisi], na [[w:|osisi]]. Nke a bụ nkọwa nke mmadụ nọ n'ọnọdụ [[w:|okpukpe]] [[w:|obi ụtọ]], nke [[w:|mmetụta]] nke [[w:|ịdị n'otu]] na [[w:|ihe niile]] nke [[w:|okike]] kpaliri nke ukwuu.
Ndị mmadụ sitere na omenala okpukpe na ihe omimi dị iche iche yiri ka ha enweela ahụmịhe dị otu a, ha egosipụtakwala mmetụta ịhụnanya zuru ụwa ọnụ. Ịhụ Francis n'ìhè a na-eme ka obosara nke [[w:|ịhụnanya]] na [[w:|ọmịiko]] ya dịkwuo mfe nghọta. Ọ na-enyekwa anyị aka ịhụ ka ịhụnanya ya maka ihe niile e kere eke ga-esi dị n'otu na ọnọdụ okpukpe nke dị nnọọ mma na [[w:speciesism|speciesism]]. Saint Francis kwadoro na "ihe niile e kere eke na-akpọsa: 'Chineke mere m maka gị, nwoke!'" O chere na anyanwụ n'onwe ya na-enwu maka mmadụ. Nkwenye ndị a bụ akụkụ nke ihe ọmụmụ mbara igwe nke ọ na-ajụghị; Otú ọ dị, ike nke ịhụnanya ya maka ihe niile e kere eke agaghị ejikọta ya na ihe ndị dị otú ahụ. Ọ bụ ezie na ụdị ịhụnanya zuru ụwa ọnụ a nwere obi ụtọ nwere ike ịbụ isi iyi dị ebube nke ọmịiko na ịdị mma, enweghị ntụgharị uche ezi uche nwekwara ike ime ihe dị ukwuu iji lụso ihe ndị bara uru ya ọgụ. Ọ bụrụ na anyị hụrụ nkume, osisi, osisi, larks, na ehi n'anya n'otu aka ahụ, anyị nwere ike ịhapụ ihe dị iche dị mkpa n'etiti ha, nke kachasị mkpa, ọdịiche dị na ọkwa nke mmetụta uche. Anyị nwere ike iche na ebe ọ bụ na anyị ga-eri nri iji dị ndụ, ebe ọ bụ na anyị enweghị ike iri nri n'egbughị ihe anyị hụrụ n'anya, ọ dịghị ihe anyị gburu. O nwere ike ịbụ n'ihi nke a ka ịhụnanya Saint Francis nwere maka nnụnụ na ehi si yie ka ọ kwụsịghị iri ha; mgbe o chepụtara iwu maka omume nke ndị ụkọchukwu n'usoro o guzobere, o nyeghị iwu ọ bụla ka ha zere anụ, ma e wezụga n'ụbọchị ibu ọnụ ụfọdụ.
** [[w:|Peter Singer]], ''[[w:|Nnwere Onwe Anụmanụ (akwụkwọ)|Nnwere Onwe Anụmanụ]]'' (1975), Isi nke 5: "Ịchịisi Mmadụ... ''akụkọ ihe mere eme dị mkpirikpi nke ụdị anụmanụ''".
* ''''St. Francis abụghị naanị onye kacha adọrọ mmasị n'ime [[w:|Ndị Kraịst]] [[w:|ndị nso]] niile, ọ bụ onye kacha adọrọ mmasị n'etiti ndị Kraịst, onye [[w:|ndị Buddha]], [[w:|ndị na-ekweghị na Chineke]], ndị na-anaghị ekwentị na Chineke, ndị oge a, [[w:|Ndị Kọmunist]], ndị onyinyo nke [[w:|Jizọs|Kraịst]] n'onwe ya na-adịghị mma n'anya.''' Nke a bụ n'ihi mmetụta uche nke akụkọ ndụ ya na nke ndị enyi ya n'oge mbụ nke usoro ahụ. Ọtụtụ ndị mmadụ taa ndị tinyere ihe oyiyi ya n'ubi ha amaghị ihe ọ bụla gbasara ya ma e wezụga na o kwusara okwuchukwu nye [[w:|nnụnụ]], dere abụ nye [[w:|anyanwụ]], ma kpọọ [[w:|ịnyịnya]] nwanne ya nwoke. '''Nkeji [[w:|ozi]] ndị a dị mkpa n'ihi na ha bụ [[w:|ihe ịrịba ama] nke [[w:|mgbanwe]] nke [[w:|uche]] - nke bụ mgbanwe metaphysical nke n'ezie St. Francis n'onwe ya amaghị. '''Ha na-anọchite anya [[w:|ihe omimi]] na [[w:|mmetụta uche]] nghọta ozugbo nke [[w:|ịdị n'otu]] nke ịbụ, echiche dị iche, n'eziokwu na-emegide, na omenala ndị Juu na Ndị Kraịst bụ isi.
*[[w:|Kenneth Rexroth]], na [http://www.bopsecrites.org/rexroth/communalism2.htm "Eckhart, Ụmụnne nke Mmụọ Nnwere Onwe"] site na ''Ọchịchị Kọmunist: Site na Mmalite Ya ruo Narị Afọ Iri Abụọ'' (1974), isi nke 4.
* Ahụrụ m St. Francis na mbụ n'oge agadi ya, n'ekpere na n'ụzọ na-adịghị mma, nke obi ụtọ na ịdị ọcha na ịdị umeala n'obi a na-apụghị ịkọwa akọwa. Ihe niile dị n'ime ya, ihe niile mejupụtara ndụ ya, ihe isi ike ya niile, agbanweela ugbu a ma ghọọ ihe na-apụta ìhè. Nke a mere site n'ekpere. Ihe ndị dị ya n'obi enweghịzi ihe ọ bụla nke bụ naanị nke onwe, ọ bụghị obere ihe iwe ma ọ bụ mmerụ ahụ ma ọ bụ iwe maka ihe na-ezighị ezi e mere ya. Naanị Chineke fọdụrụ, tinyekwara ọrụ zuru oke n'obi ụtọ a na-apụghị ịkọwa akọwa nke onye na-ejere ozi na n'uche na-enweghị nkwụsị. ** [[Adrienne von Speyr]], ''Francis of Assisi'' n'ime ''[http://books.google.it/books?id=ROBdgP3O7tkC&pg=PA0 The Book of All Saints]'', nke D.C. Schindler sụgharịrị (San Francisco: Ignatius Press, 2008.
* A ghaghị itinye Francis n'ọkwa otu n'ime ndị ahụ nwere ikike okike pụrụ iche, bụ ndị nyere aka n'ịkpụzi echiche na nghọta Ndị Kraịst n'ụzọ miri emi.
** [[Evelyn Underhill]], ''The Mystics of the Church'' (1925).
== Hụkwa ==
* [[w:|Mgbanwe Dị Nsọ n'etiti Saint Francis na Nwanyị bụ́ Ịda Ogbenye (Lady Poverty)]]
==Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
* [http://www.bartleby.com/210/10/041.html "St. Francis nke Assisi, Onye Akaebe nke Okwukwe," ''Butler's Lives of the Saints'']
* [http://www.catholicrevelations.com/category/saints/the-life-of-st-francis-of-assisi-patron-saint-of-the-catholic-church-who-received-the-stigmata-of-jesus-christ.html Ndụ na Ọrụ Ebube nke St. Francis nke Assisi, Mọnk ahụ natara akara ọnya (stigmata) nke Jizọs Kraịst]
* [http://franciscan-archive.org/ Ebe Nchekwa Ihe gbasara ndị Franciscan]
* [http://www.sacred-texts.com/chr/wosf/index.htm Ihe odide nke St. Francis nke Assisi]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
o3mcbddndgwgycvyj7di19816chvl46
32211
32210
2026-07-10T12:04:51Z
Johnnybam
1339
32211
wikitext
text/x-wiki
[[File:San Francisco de Asís, por José de Ribera.jpg|right|thumb|O Onyenwe anyị kachasị elu, onye nwere ike niile, onye dịkwa mma n'ụzọ zuru oke! Otuto niile, nsọpụrụ niile, na ngọzi niile bụ nke gị. Ha bụ naanị nke gị, O Onye Kachasị Elu.]]
[[File:St. Francis.jpg|thumb| Ebe e nwere ọrụ ebere na amamihe, egwu ma ọ bụ amaghị ihe adịghị ebe ahụ.]]
'''[[w:|Saint Francis of Assisi]]''' [[w:|(ihe dị ka afọ 1182 – 3 Ọktoba 1226)]] bụ onye ndu okpukperechi na onye Katọlik a ma ama maka omimi ime mmụọ ya; ọ bụkwa ya tọrọ ntọala otu ndị *[[w:|Friars Minor]]*, nke a na-akpọkarị ndị *Franciscan*. A maara ya dị ka onye nchebe nke anụmanụ, nnụnụ, na gburugburu ebe obibi. N'agbanyeghị na e ji aha '''Giovanni Bernardone''' mee ya baptizim, a maara ya nke ọma dị ka '''Francesco'''.
==Okwu ndị okwuru ==
[[File:Albert Chevallier Tayler - St Francis 1898.jpg|right|thumb|Be praised, my Lord, through all your creatures. ]]
[[File:Saint Francis of Assisi by Jusepe de Ribera.jpg|thumb|right|Be praised, my Lord, through Brothers Wind and Air, and clouds and storms, and all the weather, through which you give your creatures sustenance.]]
[[File:Giotto - Legend of St Francis - -11- - St Francis before the Sultan (Trial by Fire).jpg|thumb|right|Be praised, my Lord, through those who forgive for love of you; through those who endure sickness and trial.]]
* Ka mmadụ ọ bụla nọgide n'ọrụ ma ọ bụ ọrụ ebe a kpọrọ ya. Maka ọrụ ha, ha nwere ike ịnweta ihe niile dị mkpa, ma e wezụga ego. ... Ka onye ọ bụla n'ime ụmụnna, ebe ọ bụla ọ nọ ma ọ bụ ebe ọ bụla ọ ga-aga, buru ma ọ bụ nata ego ma ọ bụ mkpụrụ ego n'ụzọ ọ bụla, ma ọ bụ mee ka a nara ya, ma ọ bụ maka uwe, ma ọ bụ maka akwụkwọ, ma ọ bụ dị ka ọnụ ahịa ọrụ ọ bụla, ma ọ bụ n'ezie maka ihe ọ bụla, ma e wezụga n'ihi mkpa doro anya nke ụmụnna ndị na-arịa ọrịa. N'ihi na anyị ekwesịghị inwe uru na nkwanye ùgwù nke ego na mkpụrụ ego karịa nkume. Ekwensu na-achọkwa ikpu ìsì ndị chọrọ ma ọ bụ jiri ya kpọrọ ihe karịa nkume. Ya mere, ka anyị kpachara anya ka anyị ghara ịtụfu alaeze eluigwe mgbe anyị hapụsịrị ihe niile maka obere ihe dị otú ahụ. Ọ bụrụkwa na anyị enwee ohere ịchọta ego n'ebe ọ bụla, ka anyị ghara ilekwasị anya karịa ájá anyị na-azọ ụkwụ n'okpuru ụkwụ anyị.
* "''Ebe e nwere ịhụnanya na amamihe, egwu ma ọ bụ amaghị ihe dị.''' Ebe e nwere ndidi na ịdị umeala n'obi, iwe ma ọ bụ iwe adịghị. Ebe e nwere ịda ogbenye na ọṅụ, anyaukwu ma ọ bụ anyaukwu adịghị. Ebe e nwere udo na ntụgharị uche, enweghị nchekasị ma ọ bụ obi abụọ.
** ''Ndụmọdụ nke Nna Nsọ St. Francis'', Ndụmọdụ 27.
*Mgbe mmụọ dị ọkụ, ma jiri nwayọọ nwayọọ na-eto oyi ka ọ na-esi n'amara pụọ, anụ ahụ na ọbara na-achọ ihe ndị masịrị ha. Mgbe mkpụrụ obi na-enweghị obi ụtọ, gịnị ka fọdụrụ ma e wezụga anụ ahụ ịchọ ụfọdụ? Mgbe ahụ, mmụọ nsọ ahụ na-ekpuchi onwe ya site na ngọpụ nke mkpa, uche nke anụ ahụ na-emekwa akọnuche.
** [[w:Thomas nke Celano|Thomas nke Celano]], ''Ndụ nke Saint Francis'', ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 2, p. 293.
* Nke a bụ uche Nna na Ọkpara ya, onye a gọziri agọzi ma dị ebube, onye o nyere anyị, onye a mụrụ maka anyị, kwesịrị site n'ọbara ya, àjà, na àjà ya, chụọ onwe ya n'àjà n'elu ebe ịchụàjà nke obe, ọ bụghị maka onwe ya, onye "e mere ihe niile," kama maka mmehie anyị, na-ahapụ anyị ihe nlereanya ka anyị wee soro nzọụkwụ ya.
** Akwụkwọ Ozi nye Ndị Kwere Ekwesị
* Ndị ikom na ndị inyom niile ahụ ... ndị n'ahụ ha na-ejere ụwa ozi site na ọchịchọ nke anụ ahụ, nchegbu nke ụwa na nchegbu nke ndụ a: Ekwensu jidere ha n'agha, ha bụ ụmụ ya, ha na-arụkwa ọrụ ha.
** “Ndụmọdụ Mbụ nye Ụmụnna Ndị Nwụrụ Anwụ,” ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 1, p. 43.
* Anyị ekwesịghị ịbụ ndị maara ihe na ndị nwere uche dịka anụ ahụ si dị, kama, kama, anyị aghaghị ịdị mfe, dị umeala n'obi ma dị ọcha.
** “Ndụmọdụ na Ndụmọdụ Mgbe E mesịrị Nye Ụmụnna Ndị Nwụrụ Anwụ nke Nwụrụ Anwụ,” ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 1, p. 48.
===Abụ Otuto nye Anyanwụ===
:<small> Dịka Bill Barrett si sụgharịa ya site na [http://www.webster.edu/~barrettb/cantico.htm Umbrian ederede] nke koodu Assisi.</small>
: '''Onyenwe anyị kacha elu, onye nwere ike niile, onye dị mma niile! Otuto niile bụ nke gị, otuto niile, nsọpụrụ niile, na ngọzi niile. Naanị gị, Onye Kasị Elu, ka ha dịịrị.''' Egbugbere ọnụ mmadụ ọ bụla ekwesịghị ịkpọ aha gị. Otuto dịrị Chineke.
: ''''Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'ihe niile i kere eke, karịsịa site n'aka onyenwe m Nwanna Sun, onye na-eweta ụbọchị; ị na-enyekwa ìhè site na ya.''' Ọ mara mma ma na-enwu gbaa n'ịma mma ya niile! Site n'aka gị, Onye Kasị Elu, ọ na-eyi ihe oyiyi ahụ.
: '''Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'aka Nwanna Nwanyị Ọnwa na kpakpando; n'eluigwe ka i mere ha dị oké ọnụ ahịa ma mara mma.'''
: Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'aka Ụmụnna Ifufe na Ikuku, na ígwé ojii na oké ifufe, na ihu igwe niile, nke ị na-enye ihe ndị ị kere eke nri.
: Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'aka Nwanna Nwanyị Mmiri; ọ bara uru nke ukwuu, dị umeala n'obi, dị oke ọnụ ahịa, ma dị ọcha.
: '''Ka otuto dịrị gị, Onyenwe m, site n'Ọkụ Nwanna, onye ị na-eme ka abalị ahụ na-enwu gbaa.''' Ọ mara mma ma na-enwe obi ụtọ, dị ike ma dịkwa ike.
:Ka otuto dịrị Onyenwe anyị, site n'aka nwanne anyị nwanyị Nne Ụwa, onye na-azụ anyị ma na-achị anyị, ma na-amịpụta mkpụrụ osisi dị iche iche nwere okooko osisi na ahịhịa agba.
: '''Ka otuto dịrị Onyenwe anyị, site n'aka ndị na-agbaghara maka ịhụnanya ha nwere n'ebe ị nọ; site n'aka ndị na-atachi obi n'ọrịa na ọnwụnwa.'''Ka otuto dịrị ndị na-atachi obi n'udo, n'ihi na site n'aka Gị, Onye Kasị Elu, ka a ga-ekpu ha okpu.
:Ka otuto dịrị Onyenwe anyị, site n'aka Nwanne anyị Nwanyị Ọnwụ Ahụ, onye ọ dịghị onye dị ndụ nwere ike ịgbanahụ n'apata ya. Ahụhụ ga-adịrị ndị nwụrụ n'ime mmehie dị ndụ! Obi ụtọ dịrị ndị ọ hụrụ ka ha na-eme uche gị kachasị nsọ. Ọnwụ nke abụọ enweghị ike imerụ ha ahụ.
:Toonụ ma gọzie Onyenwe anyị, keleenụ, ma jeere Ya ozi n'ịdị umeala n'obi. Amen.
=== Ekele nke Omume Ọma ===
:<small> E hotara ya na ''Ndụ nke Abụọ'' (''c''. 1247) site n'aka [[w:Thomas nke Celano|Thomas nke Celano]] dịka Paschal Robinson si sụgharịa ya na [http://www.sacred-texts.com/chr/wosf/wosf04.htm ''Akwụkwọ nke St. Francis nke Assisi'' (1905)]</small>
* '''Ekele, amamihe eze nwanyị! Ka Onyenwe anyị zọpụta gị na nwanne gị nwanyị dị nsọ dị ọcha! <br> O Nwanyị nwanyị, ịda ogbenye dị nsọ, ka Onyenwe anyị zọpụta gị site n'ịdị umeala n'obi dị nsọ nwanne gị nwanyị! <br> O Nwanyị nwanyị, ebere dị nsọ, ka Onyenwe anyị zọpụta gị site n'irube isi dị nsọ nwanne gị nwanyị!''' <br> O omume ọma niile kacha nsọ, ka Onyenwe anyị, onye ị si n'aka ya pụta, zọpụta gị! <br> Ọ dịghị onye ọ bụla n'ụwa niile nke nwere ike inwe otu n'ime unu ma ọ bụrụ na ọ nwụọghị mbụ. <br> Onye nwere otu ma ọ naghị emejọ ndị ọzọ, nwere ihe niile; onye mejọrọ otu, enweghị ihe ọ bụla ma mee ka mmadụ niile mehie; onye ọ bụla n'ime ha na-agbagọkwa ihe ọjọọ na mmehie. <br> '''Amamihe dị nsọ na-agbagọ Setan na ihe ọjọọ ya niile.''' <br> Ịdị mfe dị nsọ na-agbagọ amamihe niile nke ụwa a na amamihe nke anụ ahụ. <br>Ịda ogbenye dị nsọ na-agbagọkwa ọchịchọ ịchọ ihe na anyaukwu na nchegbu nke ụwa a. <br> Ịdị umeala n'obi dị nsọ na-agbagọ mpako na mmadụ niile nọ n'ụwa a na ihe niile dị n'ụwa. <br> Ọrụ ebere dị nsọ na-agbagọ ọnwụnwa mmụọ ọjọọ na nke anụ ahụ na egwu anụ ahụ niile. <br> Nrubeisi dị nsọ na-agbagọ ọchịchọ anụ ahụ na nke anụ ahụ niile ma na-eme ka ahụ dị ka ihe na-emerụ ahụ maka nrubeisi nke mmụọ nsọ na nrubeisi nke nwanne mmadụ ma na-eme ka mmadụ nọrọ n'okpuru mmadụ niile nke ụwa a, ọ bụghị naanị mmadụ, kamakwa nye anụ ọhịa na anụ ọhịa niile, ka ha wee mee ya ihe ọ bụla ha chọrọ, ruo n'ókè Onyenwe anyị nyere ha ya.
[[w:|arụrịta ụka]]
== Arụmụka banyere eziokwu ya ==
==== Kwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe. ====
:<small>A na-ekwukarị na ọ bụ Francis kwuru okwu ndị a, mana a hụbeghị ebe e dere ha n'akwụkwọ ma ọ bụ n'ebe ọzọ tupu afọ 1989. Ụdị okwu ndị ọzọ yiri ya gụnyere ndị a depụtara n'okpuru ebe a.</small>
* ''Kwusaa ozi ọma n'ihe niile ị na-eme. Ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.'' --St. Francis
** "Evangelism: Each Believer's Job: Touching Others' Lives Called Key to Witness" nke Paul Schrag dere, ''Mennonite Weekly Review'', Tọọzdee, Mee 11, 1989, peeji nke 1
* "Kwusaa ozi ọma mgbe niile—ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe." ''Francis of Assisi''
** ''World Vision Magazine'' Mpịakọta nke 33, Nọmba 4, Ọgọst-Septemba, 1989, peeji nke 16
* A na-ekwu na St. Francis kwuru sị, "Kwusaa Jizọs, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe."
** ''The Strong Family'' (1991) nke Chuck Swindoll dere, peeji nke 9 (Insight For Living)
* Gbaa akaebe maka Kraịst kwa ụbọchị, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''Conspiracy of Kindness : A Refreshing New Approach to Sharing the Love of Jesus With Others'' (1993) nke Steve Sjogren dere, peeji nke 120.
* Cheta mgbe niile ịkwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''The Short-Term Missions Boom : A Guide to International and Domestic Involvement'' (1994) nke Michael J. Anthony deziri, peeji nke 38.
* Ebe ọ bụla ị gara, kwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''What They Don't Always Teach You at a Christian College'' (1995) nke Keith Anderson dere, peeji nke 185.
* Kesaa ozi ọma mgbe niile, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''The Basics of Life'' (1998) nke Andy Chrisman, Kirk Sullivan, Mark Harris na Marty Magehee dere.
* Gaa n'ụwa niile ma kwusaa ozi ọma, ma, ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe. ** ''The Boomerang Mandate: Returning the Ministry to the People of God'' (1999) nke Jim L. Wilson na Tom Stringfellow dere, peeji nke 70.
* Mee ihe niile ị nwere ike ime iji kwusaa ozi ọma, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe!
** ''The Lord is my Shepherd'' (1999) nke Alf Droy dere, peeji nke 84.
* Kwusaa ozi ọma mgbe niile, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''This Is Your Time: Make Every Moment Count'' (2000) nke Michael Whitaker Smith na Gary Lee Thomas dere, peeji nke 93.
* Kwusaa ozi ọma mgbe niile, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa, jiri okwu mee ihe.
** ''Cease Fire, the War Is Over!'' (2005) nke Eric Bumpus na Tim Moranville dere, peeji nke 88.
'''Okwu e hotara n'ụzọ ziri ezi ma dịkwa nso na nke mbụ ya:'''
*...hụnụ ibe unu n'anya, dịka Onyenwe anyị siri kwuo: "Nke a bụ iwu M, ka unu hụ ibe unu n'anya, dịka M hụrụ unu n'anya." Ka ha gosi ịhụnanya ha site n'ọrụ ha na-arụrịta maka ibe ha, dịka Onyeozi siri kwuo: "ka anyị ghara iji naanị okwu ma ọ bụ ire na-egosipụta ịhụnanya, kama ka anyị jiri omume na eziokwu mee ya."
**Francis nke Assisi, [http://www.sacred-texts.com/chr/wosf/wosf06.htm/ Iwu nke afọ 1221, Iwu nke 11] - ''Na ụmụnna ekwesịghị ikwu okwu ọjọọ ma ọ bụ ịkparị ibe ha, kama ha kwesịrị ịhụ ibe ha n'anya''.
*..."Ee, ezi ohu na-adọ ndị ajọ omume aka na ntị mgbe niile, mana ọ na-eme nke a karịsịa site n'omume ya, site n'eziokwu na-enwu n'okwu ya, site n'ìhè nke ihe nlereanya ya, na site n'ịma mma na ịdị ọcha nke ndụ ya." (1989) ''The Road to Assisi'', Sabatier (nke Sweeney dezigharịrị), peeji nke 143.
'''Okwu e hotara n'ụzọ dị nso na nke mbụ ya, mana nke a na-ekwu na ọ bụ onye ọzọ kwuru ya (ma ọ bụghị ya):'''
*"Ọ dịghị nwanne kwesịrị ikwusa ozi ọma n'ụzọ megidere usoro na iwu nke Nzukọ-nsọ, ma ọ bụrụ na onye ndu ya enyeghị ya ikike ime otú ahụ. Onye ndu kwesịrị ịkpachara anya ka ọ ghara inye onye ọ bụla ikike a n'enweghị nlezianya. Agbanyeghị, ụmụnna niile kwesịrị iji omume ha na-ekwusa ozi ọma."
**[http://www.apostle1.com/oofm-rule-of-life.htm/ Orthodox Order of Friars Minor], Iwu nke 12
'''Edemede na-akọwa mmalite ya:'''
* ''Kwusaa Ozi Ọma, jiri omume mee ihe mgbe ọ dị mkpa'' Mark Galli, [http://www.christianitytoday.com/ct/2009/mayweb-only/120-42.0.html?share=jP7aE4SVSEUdVEn29h44VOGnsw0pS1BY Christianity Today], Mee 21, 2009. Ọ bụ ya dere akwụkwọ bụ "Francis of Assisi and His World"
[[w:|njedebe arụmụka]]
[[w:|njedebe arụmụka mmalite]]
==Njedebe arụmụka==
[[File:Saint Francis of Assisi Church on West 31st Street, New York, NY mosaic.jpg|thumb|Lord, make me an instrument of Thy [[peace]].]]
* Onyenwe anyị, nye m ike ịgbanwe ihe m nwere ike, ịdị jụụ iji merie ihe ndị m na-enweghị ike ịgbanwe, na amamihe ịmata ọdịiche dị.
** A na-akpọkarị nke a '''[[w: Ekpere Nchekwa|Ekpere Nchekwa]]''' nke a bụ nke St. Francis, mana ụdị ya kacha ochie pụtara na mmalite narị afọ nke 20, a na-ekwukarị na ọ bụ [[w:|Reinhold Niebuhr]].
* Onye ji aka ya arụ ọrụ bụ onye ọrụ. Onye ji aka ya na isi ya arụ ọrụ bụ onye ọrụ aka. Onye ji aka ya na isi ya na-arụ ọrụ bụ onye na-ese ihe. Onye ji aka ya na isi ya na obi ya na-arụ ọrụ bụ onye na-ese ihe.
**[Louis Nizer] dere okwu a n'ezie, ma bipụta ya n'akwụkwọ ya, ''N'etiti Gị na Mụ'' (1948).
* Ọchịchịrị niile dị n'ụwa enweghị ike imenyụ ìhè nke otu kandụl.
* Onye nkwusa America nke narị afọ nke 19
* Onyenwe anyị, mee m ngwa ọrụ nke udo Gị.<br> Ebe ịkpọasị dị, ka m kụọ ịhụnanya;<br> Ebe mmerụ ahụ dị, mgbaghara;<br> Ebe obi abụọ dị, okwukwe;<br> Ebe obi nkoropụ dị, olileanya;<br> Ebe ọchịchịrị dị, ìhè;<br> Ebe mwute dị, ọṅụ.<br><br> Onyenwe Chineke,<br> Kwe ka m ghara ịchọ<br> Ka a kasie m obi dịka ịkasi m obi,<br> Ka a ghọta m dịka ịghọta,<br> Ka a hụ m n'anya, dịka ịhụ n'anya;<br> N'ihi na ọ bụ n'inye ihe ka anyị na-anata;<br> Ọ bụ n'ịgbaghara ka a gbaghaara anyị;<br> Ọ bụ n'ịnwụ onwe anyị ka a mụrụ anyị na Ndụ Ebighị Ebi. <br>Amen.
**A maara ya nke ọma dịka '''[[w:Ekpere nke Saint Francis|Ekpere nke St. Francis]]''', ọ dịghị n'ime nchịkọta akwụkwọ Francis nke Esser.
** [[w:|cite book]] [[w:|Title opuscula Sancti Patris Francisci Assisiensis location Rome publisher Grottaferrata year1978 ]]. Ọzọkwa, enweghị ihe ndekọ ọ bụla banyere ekpere a tupu narị afọ nke iri abụọ.
** [[w:|cite book Francis and Clare: The Complete Works location New York ]]. [[w:Christian Renoux|Dr. Christian Renoux]] nke Mahadum Orleans dị na France chọpụtara na onye dere ekpere a na mbụ bụ onye na-amaghị aha ya, bụ́ onye nyere ya n'akwụkwọ ''[[w:La Clochette|La Clochette]]'' n'afọ 1912; akwụkwọ a bụ nke otu Holy Mass League na Paris. Naanị n'afọ 1927 ka e bidoro kwuo na ọ bụ St. Francis dere ya.
** [[w:|The Origin of the Peace Prayer of St. Francis accessdate 2013-06-28 last Renoux first Christian ]]
** [[w:|La prière pour la paix attribuée à saint François: une énigme à résoudre location Paris publisher Editions franciscaines year 2001]]
[[w:|njedebe e kenyereghị nke ọma]]
== Okwu gbasara Francis nke Assisi ==
[[File:Giotto di Bondone - Legend of St Francis - 9. Vision of the Thrones - WGA09130.jpg|thumb|right|St. Francis is not only the most attractive of all the [[Christian]] [[saints]], he is the most attractive of Christians… ~ [[Kenneth Rexroth]] ]]
[[File:El Greco - Saint Francis Receiving the Stigmata - Walters 37424.jpg|thumb|right|He loved [[people]], [[children]], old people, [[women]]. He is the most shining example of that [[w:agape|agape]] we talked about earlier. ~ [[Pope Francis]] ]]
* Ọ kpọrọ ndị nọ n'òtù ahụ asị bụ́ ndị yi uwe atọ ma ọ bụ ndị yi uwe dị nro n'enweghị mkpa. Banyere "mkpa" ọ bụghị dabere n'uche kama n'ihe ụtọ, o kwupụtara na ọ bụ ihe ịrịba ama nke mmụọ nke a gbanyụrụ. “Mgbe mmụọ dị ọkụ,” ka o kwuru, “ma jiri nwayọọ nwayọọ na-ajụ oyi ka ọ na-esi n'amara pụọ, anụ ahụ na ọbara na-achọ ihe ndị ha chọrọ. Mgbe mkpụrụ obi na-enweghị obi ụtọ, gịnị ka fọdụrụ ma e wezụga anụ ahụ ịchọ ụfọdụ? Mgbe ahụ, mmụọ nsọ ahụ na-ekpuchi onwe ya site n'ihe ngọpụ nke mkpa, uche nke anụ ahụ na-emekwa akọnuche.
** [[w:Thomas nke Celano|Thomas nke Celano]], ''Ndụ nke Saint Francis'', ''Francis nke Assisi: Akwụkwọ Mbụ'', Mpịakọta nke 2, p. 293.
* '''Ahụrụ m [[w:|Mystism|mystics]] n'anya; Francis nọkwa n'ọtụtụ akụkụ nke ndụ ya, mana echere m na enweghị m ọrụ ahụ, anyị ga-aghọtakwa ihe miri emi nke okwu ahụ pụtara.'' Onye anwansi ahụ nwere ike iwepụ onwe ya n'ihe omume, eziokwu, ebumnuche na ọbụna ọrụ nlekọta ndị ụkọchukwu wee bilie ruo mgbe ọ ga-erute mmekọrịta ya na [[w:Beatitudes|Beatitudes]]. Oge dị mkpirikpi mana nke jupụtara na ndụ dum.
*[[w:|Pope Francis]], onye họọrọ Pope ya [[w:|aha]] iji sọpụrụ Francis, gbara ajụjụ ọnụ na [http://www.repubblica.it/cultura/2013/10/01/news/pope_s_conversation_with_scalfari_english-67643118/ "Otu Chọọchị ga-esi gbanwee" nke Eugenio Scalfari dere na ''La Repubblica'' (1 Ọktoba 2013)].
* ''''Ọ bụ [[w:|onye ukwu]] n'ihi na ọ bụ ihe niile.''' Ọ bụ nwoke chọrọ ime ihe, chọrọ iwuli, o guzobere usoro na iwu ya, ọ bụ onye na-agagharị agagharị na onye ozi ala ọzọ, [[w:|onye na-ede uri]] na [[w:|onye amụma]], ọ bụ onye omimi. Ọ chọtara [[w:|ihe ọjọọ]] n'ime onwe ya wee wepụ ya. Ọ hụrụ [[w:|okike]], [[w:|anụmanụ]], agụba ahịhịa dị n'ahịhịa na [[w:|nnụnụ]] na-efe efe n'ime [[w:|eluigwe]]. Mana karịa ihe niile, ọ hụrụ [[w:ndị mmadụ]], [[w:|ụmụaka]], ndị agadi, [[w:|ụmụ nwanyị]] n'anya. '''Ọ bụ ihe atụ kachasị mma nke [[w:|agape|agape]] ahụ anyị kwuru maka ya na mbụ.'''
** [[w:|Pope Francis]], gbara ajụjụ ọnụ na "Olee otú Chọọchị ga-esi gbanwee" nke Eugenio Scalfari dere na ''La Repubblica'' (1 Ọktoba 2013).
*Otu oge, Saint Francis nke Assisi gwara otu onye mọnk nta, sị, 'Nwanne m, ka anyị gaa kwusaa ozi ọma n'obodo ahụ.' Ha wee si n'ụlọ nsọ ahụ pụọ, ha wee na-ekwu maka ndị dị elu, ha gafere obodo ahụ dum wee laghachi n'ụlọ nsọ ahụ. Nwa mọnk nta ahụ jụrụ n'anya, sị, 'Nna, olee mgbe anyị ga-ekwusa ozi ọma?' Saint Francis zara, sị, 'Nwanne m, ị hụghị na anyị na-ekwusa ozi ọma oge niile? Anyị ji nkwanye ùgwù na-eje ije, anyị tụlere isiokwu ndị kacha elu, ndị na-agafe agafe lere anyị anya wee nweta udo na nkasi obi. N'ezie, nkwusa abụghị naanị okwu, kamakwa omume n'onwe ya.'"
**[[w:|Helena Roerich]], [http://agniyoga.org/ay_en/Letters-of-Helena-Roerich-II.php ''Akwụkwọ Ozi nke Helena Roerich Mpịakọta nke Abụọ''], (10 Disemba 1936)
* Saint Francis bụ ihe pụrụ iche na iwu Katọlik na-egbochi nchegbu maka ọdịmma nke ndị na-abụghị mmadụ. "Ọ bụrụ na a ga-enye m naanị n'ihu eze ukwu," ka a kọrọ na ọ na-ekwu, "M ga-arịọ ya, maka ịhụnanya Chineke, na nke m, ka o nye iwu machibidoro onye ọ bụla ijide ma ọ bụ ịtụba ụmụnne m nwanyị lark, ma nye iwu ka ndị niile nwere ehi ma ọ bụ ịnyịnya ibu nye ha nri nke ọma n'oge Krismas." Ọtụtụ akụkọ ifo na-akọ banyere ọmịiko ya, akụkọ banyere otú o si kwusaa ozi ọma nye nnụnụ yiri ka ọ na-egosi na oghere dị n'etiti ha na ụmụ mmadụ erughị ihe Ndị Kraịst ndị ọzọ chere. Mana echiche na-eduhie eduhie nke echiche nke Saint Francis nwere ike inweta ma ọ bụrụ na mmadụ elebara anya naanị n'otú o si ele lark na anụmanụ ndị ọzọ anya. '''Ọ bụghị naanị ihe ndị nwere mmetụta ka Saint Francis kpọrọ [[w:|ụmụnne ya nwanyị]]: [[w:|anyanwụ]], [[w:|ọnwa]], [[w:|ifufe]], [[w:|ọkụ]], [[w:|ọkụ]], niile bụ ụmụnne nwoke na ụmụnna nwanyị nye ya.''' Ndị ya na ha dịkọrọ ndụ kọwara ya dị ka onye na-enwe "obi ụtọ n'ime na n'èzí ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe niile e kere eke, mgbe ọ na-ejikwa ma ọ bụ na-ele ha anya, mmụọ ya yiri ka ọ dị n'eluigwe kama n'ụwa." '''[[w:|obi ụtọ]] a gbasaara [[w:|mmiri]], [[w:|okwute]], [[w:|okooko osisi], na [[w:|osisi]]. Nke a bụ nkọwa nke mmadụ nọ n'ọnọdụ [[w:|okpukpe]] [[w:|obi ụtọ]], nke [[w:|mmetụta]] nke [[w:|ịdị n'otu]] na [[w:|ihe niile]] nke [[w:|okike]] kpaliri nke ukwuu.
Ndị mmadụ sitere na omenala okpukpe na ihe omimi dị iche iche yiri ka ha enweela ahụmịhe dị otu a, ha egosipụtakwala mmetụta ịhụnanya zuru ụwa ọnụ. Ịhụ Francis n'ìhè a na-eme ka obosara nke [[w:|ịhụnanya]] na [[w:|ọmịiko]] ya dịkwuo mfe nghọta. Ọ na-enyekwa anyị aka ịhụ ka ịhụnanya ya maka ihe niile e kere eke ga-esi dị n'otu na ọnọdụ okpukpe nke dị nnọọ mma na [[w:speciesism|speciesism]]. Saint Francis kwadoro na "ihe niile e kere eke na-akpọsa: 'Chineke mere m maka gị, nwoke!'" O chere na anyanwụ n'onwe ya na-enwu maka mmadụ. Nkwenye ndị a bụ akụkụ nke ihe ọmụmụ mbara igwe nke ọ na-ajụghị; Otú ọ dị, ike nke ịhụnanya ya maka ihe niile e kere eke agaghị ejikọta ya na ihe ndị dị otú ahụ. Ọ bụ ezie na ụdị ịhụnanya zuru ụwa ọnụ a nwere obi ụtọ nwere ike ịbụ isi iyi dị ebube nke ọmịiko na ịdị mma, enweghị ntụgharị uche ezi uche nwekwara ike ime ihe dị ukwuu iji lụso ihe ndị bara uru ya ọgụ. Ọ bụrụ na anyị hụrụ nkume, osisi, osisi, larks, na ehi n'anya n'otu aka ahụ, anyị nwere ike ịhapụ ihe dị iche dị mkpa n'etiti ha, nke kachasị mkpa, ọdịiche dị na ọkwa nke mmetụta uche. Anyị nwere ike iche na ebe ọ bụ na anyị ga-eri nri iji dị ndụ, ebe ọ bụ na anyị enweghị ike iri nri n'egbughị ihe anyị hụrụ n'anya, ọ dịghị ihe anyị gburu. O nwere ike ịbụ n'ihi nke a ka ịhụnanya Saint Francis nwere maka nnụnụ na ehi si yie ka ọ kwụsịghị iri ha; mgbe o chepụtara iwu maka omume nke ndị ụkọchukwu n'usoro o guzobere, o nyeghị iwu ọ bụla ka ha zere anụ, ma e wezụga n'ụbọchị ibu ọnụ ụfọdụ.
** [[w:|Peter Singer]], ''[[w:|Nnwere Onwe Anụmanụ (akwụkwọ)|Nnwere Onwe Anụmanụ]]'' (1975), Isi nke 5: "Ịchịisi Mmadụ... ''akụkọ ihe mere eme dị mkpirikpi nke ụdị anụmanụ''".
* ''''St. Francis abụghị naanị onye kacha adọrọ mmasị n'ime [[w:|Ndị Kraịst]] [[w:|ndị nso]] niile, ọ bụ onye kacha adọrọ mmasị n'etiti ndị Kraịst, onye [[w:|ndị Buddha]], [[w:|ndị na-ekweghị na Chineke]], ndị na-anaghị ekwentị na Chineke, ndị oge a, [[w:|Ndị Kọmunist]], ndị onyinyo nke [[w:|Jizọs|Kraịst]] n'onwe ya na-adịghị mma n'anya.''' Nke a bụ n'ihi mmetụta uche nke akụkọ ndụ ya na nke ndị enyi ya n'oge mbụ nke usoro ahụ. Ọtụtụ ndị mmadụ taa ndị tinyere ihe oyiyi ya n'ubi ha amaghị ihe ọ bụla gbasara ya ma e wezụga na o kwusara okwuchukwu nye [[w:|nnụnụ]], dere abụ nye [[w:|anyanwụ]], ma kpọọ [[w:|ịnyịnya]] nwanne ya nwoke. '''Nkeji [[w:|ozi]] ndị a dị mkpa n'ihi na ha bụ [[w:|ihe ịrịba ama] nke [[w:|mgbanwe]] nke [[w:|uche]] - nke bụ mgbanwe metaphysical nke n'ezie St. Francis n'onwe ya amaghị. '''Ha na-anọchite anya [[w:|ihe omimi]] na [[w:|mmetụta uche]] nghọta ozugbo nke [[w:|ịdị n'otu]] nke ịbụ, echiche dị iche, n'eziokwu na-emegide, na omenala ndị Juu na Ndị Kraịst bụ isi.
*[[w:|Kenneth Rexroth]], na [http://www.bopsecrites.org/rexroth/communalism2.htm "Eckhart, Ụmụnne nke Mmụọ Nnwere Onwe"] site na ''Ọchịchị Kọmunist: Site na Mmalite Ya ruo Narị Afọ Iri Abụọ'' (1974), isi nke 4.
* Ahụrụ m St. Francis na mbụ n'oge agadi ya, n'ekpere na n'ụzọ na-adịghị mma, nke obi ụtọ na ịdị ọcha na ịdị umeala n'obi a na-apụghị ịkọwa akọwa. Ihe niile dị n'ime ya, ihe niile mejupụtara ndụ ya, ihe isi ike ya niile, agbanweela ugbu a ma ghọọ ihe na-apụta ìhè. Nke a mere site n'ekpere. Ihe ndị dị ya n'obi enweghịzi ihe ọ bụla nke bụ naanị nke onwe, ọ bụghị obere ihe iwe ma ọ bụ mmerụ ahụ ma ọ bụ iwe maka ihe na-ezighị ezi e mere ya. Naanị Chineke fọdụrụ, tinyekwara ọrụ zuru oke n'obi ụtọ a na-apụghị ịkọwa akọwa nke onye na-ejere ozi na n'uche na-enweghị nkwụsị. ** [[Adrienne von Speyr]], ''Francis of Assisi'' n'ime ''[http://books.google.it/books?id=ROBdgP3O7tkC&pg=PA0 The Book of All Saints]'', nke D.C. Schindler sụgharịrị (San Francisco: Ignatius Press, 2008.
* A ghaghị itinye Francis n'ọkwa otu n'ime ndị ahụ nwere ikike okike pụrụ iche, bụ ndị nyere aka n'ịkpụzi echiche na nghọta Ndị Kraịst n'ụzọ miri emi.
** [[Evelyn Underhill]], ''The Mystics of the Church'' (1925).
== Hụkwa ==
* [[w:|Mgbanwe Dị Nsọ n'etiti Saint Francis na Nwanyị bụ́ Ịda Ogbenye (Lady Poverty)]]
==Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
* [http://www.bartleby.com/210/10/041.html "St. Francis nke Assisi, Onye Akaebe nke Okwukwe," ''Butler's Lives of the Saints'']
* [http://www.catholicrevelations.com/category/saints/the-life-of-st-francis-of-assisi-patron-saint-of-the-catholic-church-who-received-the-stigmata-of-jesus-christ.html Ndụ na Ọrụ Ebube nke St. Francis nke Assisi, Mọnk ahụ natara akara ọnya (stigmata) nke Jizọs Kraịst]
* [http://franciscan-archive.org/ Ebe Nchekwa Ihe gbasara ndị Franciscan]
* [http://www.sacred-texts.com/chr/wosf/index.htm Ihe odide nke St. Francis nke Assisi]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
kfysh6wdkgsds17v2hxehs05le3rced
Ian Paisley
0
11561
32218
2026-07-10T12:57:56Z
Chukwuziterem
34
Jiri '[[File:DrIanPaisley.jpg|thumb|right]] {{Databox}} '''[[w:ig:Ian Paisley|Ian Paisley]]''' (6 Eprel 1926 – 12 Septemba 2014) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ulster loyalism na onye ndu okpukperechi [[w:Protestantism in Ireland|Protestant]] si [[Northern Ireland]] onye jere ozi dịka onye ndu nke {{w|Democratic Unionist Party}} (DUP) site na 1971 ruo 2008 na [[w:Prime Minister na osote Prime Minister|Prime Minister nke Northern Ireland]] site na 2007 ruo 2008....' kere ihü
32218
wikitext
text/x-wiki
[[File:DrIanPaisley.jpg|thumb|right]]
{{Databox}}
'''[[w:ig:Ian Paisley|Ian Paisley]]''' (6 Eprel 1926 – 12 Septemba 2014) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ulster loyalism na onye ndu okpukperechi [[w:Protestantism in Ireland|Protestant]] si [[Northern Ireland]] onye jere ozi dịka onye ndu nke {{w|Democratic Unionist Party}} (DUP) site na 1971 ruo 2008 na [[w:Prime Minister na osote Prime Minister|Prime Minister nke Northern Ireland]] site na 2007 ruo 2008.
==E si na ya nweta ==
===1960s===
* Ha [Ndị Katọlik] na-amụ nwa dị ka oke bekee ma na-amụba dị ka ụmụ ahụhụ.
** Na-ekwu maka [[Ndị Katọlik]] na nnọkọ ndị na-akwado okpukpe na 1969. E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị e kwuru"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
* Ụlọ ndị Katọlik gbara ọkụ n'ihi na e tinyere bọmbụ mmanụ ụgbọala n'ime ha; a wakporo ma gbaa ụlọ ụka Katọlik ọkụ n'ihi na ha bụ ngwa agha, ndị ụkọchukwu na-enyekwa ndị parish egbe igwe"
** N'ọgbakọ ndị na-akwado ndị Katọlik na 1968 mgbe e wakporo ụlọ ndị Katọlik. E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: N'okwu ndị e kwuru"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
===1970s===
* Asị m gọọmentị Dublin, Maazị Faulkner na-ekwu na ọ bụ "aka gafee ókèala Dublin". Asị m, ọ bụrụ na ha emeghị omume na ndịda, ọ ga-abụ ihe osise gafere ókèala ahụ!
** N'ịzaghachi na Praịm Minista Northern Ireland Brian Faulkner bịanyere aka na Nkwekọrịta Sunningdale na Republic of Ireland na 1974 [http://www.youtube.com/watch?v=FjLsPDLzbBI], ''Youtube''
* Zọpụta Ulster site na [[sodomy]]!
** E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị a"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
===1980s===
* Emela, emela, emela, emela
** kwuru okwu site n'èzí Belfast City Hall ka ọ na-agwa ọtụtụ puku ndị na-akwado ya okwu na-eme ngagharị iwe megide ịbịanye aka na Nọvemba 1985 {{w|Agreement Anglo-Irish}} na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị a na-ekwu"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
* Abịakwala m ebe ákwá ma ọ bụrụ na a wakpoo ụlọ unu. Ihe unu kụrụ ga-aghọrọ.
*Mgbe ndị uwe ojii chụpụrụ ha n'ụlọ Mgbakọ n'ike (1986)[http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/june/24/newsid_2519000/2519077.stm], ''Akụkọ BBC''
Anyị nọ n'ọnụ ọnwụ agha obodo na Northern Ireland. Gịnị kpatara ya? Maka na ọ bụrụ na ị wepụ ogbako ọchịchị onye kwuo uche ya, ihe ọ bụla fọdụrụ agaghị adị. **Mgbe ndị uwe ojii ji ike bupụ ya n'ụlọ Mgbakọ (1986)[http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/june/24/newsid_2519000/2519077.stm], ''BBC News''
* "Agụọla m n'Akwụkwọ Mkpughe ike nke okwu akaebe, mana amaghị m ike dị n'ihe akaebe onye nwụrụ anwụ. A sị na m wetara ọtụtụ ihe mgbawa ma hapụ ha n'ọgbakọ ahụ, ọ gaghị enwe mmetụta ka ukwuu. Nnukwu Mgbakọ ahụ gbawara, akwụkwọ ndị ahụ wee malite ife efe, a malitekwara ịtụ ọkpọ, ịkụ aka malitere, mana m jidere aka m ma nọgide na-agba akaebe m. Ọ DỊGHỊ IHE ỌDỊNỊCHA N'ETITI EUROPE TAA NA EUROPE N'OGE NDOZI. N'ehihie a, agụrụ m akụkọ [[w:Martin Luther|Luther]], na [[w:Diet of Worms|Diet of Worms]]. Onye bụ onyeisi Diet nke Ikpuru? [[w:Charles V, Eze Ukwu Rom Dị Nsọ|Eze Ukwu Charles]], Onyeisi nke [[w:Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ|Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ]]. Ònye ka ọ bụ? Ọ bụ [[w:Habsburg|Habsburg]]. Ọ dị mma ịmara na otu n'ime ndị ikom wakporo m bụ onye ikpeazụ n'ime ndị Habsburg-[[w:Otto Habsburg|Otto Habsburg]], onye na-eme ka e chie Eze Ukwu nke [[w:Austria|Austria]] na [[w:Hungary|Hungary]]. Agwara m onwe m, 'Ndị Habsburg ka na-enwe agụụ maka ọbara [[w:Protestantism|Protestant]]. Ha ka dị otu ahụ dịka ha dị n'oge Luther.' Ndị otu [[w:Roman Catholic|Roman Catholic]] nke [[w:Jean-Marie Le Pen|Maazị Le Pen]] nke [[w:John Taylor, Baron Kilclooney|John Taylor]] bụ onye otu gbara m gburugburu na-eti m ihe ike dịka ha nwere ike"
** Ọ dịghị onye nwere obi ike ịkpọ ya Ozizi Ndị Na-emegide Kraịst, Ncheta Ndị Nwụrụ n'Anwụ [[w:Ụlọ Nzukọ Presbyterian N'efu|Ụlọ Nzukọ Presbyterian N'efu]], Ọktoba 16, 1988.{{fix cite}}
===1990s===
*Echefula ịnọdụ n'akụkụ gị na ịnọ n'akụkụ gị."
*Nye [[w:Jeremy Hanley|Jeremy Hanley]], onye webatara onwe ya nye Paisley na-asị "Kedu ka ị mere? Amaghị m na ị nọ n'akụkụ anyị."[[http://www.parliament.the-stationery-office.com/pa/cm199091/cmhansrd/1990-11-07/Debate-2.html]]
* A mụrụ m n'agwaetiti Ireland. Enwere m àgwà ndị Irish n'ime m - anyị niile enweghị àgwà nke ihe si Scotland pụta, enwere ihe Celtic factor... abụkwa m onye Ireland n'ihi na ị gaghị abụ onye Ulsterman na-abụghị onye Ireland.
* Feargal Cochrane hotara ya na [http://cain.ulst.ac.uk/issues/politics/union/fcchap2.htm "The Unionists of Ulster: An ideological Analysis"] CAIN Web Service, nke James Loughlin dere, ''Ulster Unionism and British National Identity Kemgbe 1885'' London na New York: Pinter, 1995, p. 217. (Okwu mbụ ahụ adịghị na isi mmalite ozugbo<!-- Onye mbipụta na aha mbụ nke onye edemede ahụ dị na weebụ. -->)
===2000s===
*E nwere ịgbachi nkịtị n'ụlọ a taa. E nwere ịgbachi nkịtị n'ebe niile na Northern Ireland taa. E nwere iru újú na enweghị olileanya. Mana n'azụ obi nkoropụ ahụ, e nwere ịdị n'otu nke anyị na-ahụbeghị mbụ... Achọrọ m ịja onye ụkọchukwu Antrim mma n'ihu ọha taa, onye ụkọchukwu Roman Katọlik. O kwuru otu n'ime okwu kachasị mma m nụtụrụla n'akwụkwọ ọ bụla, o kwukwara n'akwụkwọ Down nye onye ọ bụla na ọ chọghị ka ọ bụrụ onye dị ka ndị ikom a rụrụ ọrụ a na parish ya. Ndị anyị maara Northern Ireland maara na ọ na-ewe ihe ngosi ike n'ebe dị ka Antrim iji kwuo okwu ndị ahụ... Anyị na-abịa n'ụbọchị St. Patrick. St. Patrick kwusara ozi ọma nke Jizọs Kraịst na Ireland. Echere m na taa, naanị ihe ndị ogbu mmadụ a mere: ha emebiela shamrock site n'ịnwa ịwụsa ọbara nke ndị aka ha dị ọcha n'elu ya."
** Mgbe m na-ekwu okwu n'ụlọ omeiwu mgbe m gbagburu ndị agha Britain abụọ na-enweghị ngwa agha n'èzí Massereene Barracks na Machị 2009.[http://www.youtube.com/watch?v=hVnQwR-HtCo], ''Youtube''
== Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Paisley ,Ian}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
qax2xrfz4xo85mv42fby7l4ojg814im
32219
32218
2026-07-10T12:58:38Z
Chukwuziterem
34
/* 1970s */
32219
wikitext
text/x-wiki
[[File:DrIanPaisley.jpg|thumb|right]]
{{Databox}}
'''[[w:ig:Ian Paisley|Ian Paisley]]''' (6 Eprel 1926 – 12 Septemba 2014) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ulster loyalism na onye ndu okpukperechi [[w:Protestantism in Ireland|Protestant]] si [[Northern Ireland]] onye jere ozi dịka onye ndu nke {{w|Democratic Unionist Party}} (DUP) site na 1971 ruo 2008 na [[w:Prime Minister na osote Prime Minister|Prime Minister nke Northern Ireland]] site na 2007 ruo 2008.
==E si na ya nweta ==
===1960s===
* Ha [Ndị Katọlik] na-amụ nwa dị ka oke bekee ma na-amụba dị ka ụmụ ahụhụ.
** Na-ekwu maka [[Ndị Katọlik]] na nnọkọ ndị na-akwado okpukpe na 1969. E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị e kwuru"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
* Ụlọ ndị Katọlik gbara ọkụ n'ihi na e tinyere bọmbụ mmanụ ụgbọala n'ime ha; a wakporo ma gbaa ụlọ ụka Katọlik ọkụ n'ihi na ha bụ ngwa agha, ndị ụkọchukwu na-enyekwa ndị parish egbe igwe"
** N'ọgbakọ ndị na-akwado ndị Katọlik na 1968 mgbe e wakporo ụlọ ndị Katọlik. E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: N'okwu ndị e kwuru"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
===1970s===
* Asị m gọọmentị Dublin, Maazị Faulkner na-ekwu na ọ bụ "aka gafee ókèala Dublin". Asị m, ọ bụrụ na ha emeghị omume na ndịda, ọ ga-abụ ihe osise gafere ókèala ahụ!
** N'ịzaghachi na Praịm Minista Northern Ireland Brian Faulkner bịanyere aka na Nkwekọrịta Sunningdale na Republic of Ireland na 1974 [http://www.youtube.com/watch?v=FjLsPDLzbBI], ''Youtube''
* Zọpụta Ulster site na sodomy!
** E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị a"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
===1980s===
* Emela, emela, emela, emela
** kwuru okwu site n'èzí Belfast City Hall ka ọ na-agwa ọtụtụ puku ndị na-akwado ya okwu na-eme ngagharị iwe megide ịbịanye aka na Nọvemba 1985 {{w|Agreement Anglo-Irish}} na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị a na-ekwu"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
* Abịakwala m ebe ákwá ma ọ bụrụ na a wakpoo ụlọ unu. Ihe unu kụrụ ga-aghọrọ.
*Mgbe ndị uwe ojii chụpụrụ ha n'ụlọ Mgbakọ n'ike (1986)[http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/june/24/newsid_2519000/2519077.stm], ''Akụkọ BBC''
Anyị nọ n'ọnụ ọnwụ agha obodo na Northern Ireland. Gịnị kpatara ya? Maka na ọ bụrụ na ị wepụ ogbako ọchịchị onye kwuo uche ya, ihe ọ bụla fọdụrụ agaghị adị. **Mgbe ndị uwe ojii ji ike bupụ ya n'ụlọ Mgbakọ (1986)[http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/june/24/newsid_2519000/2519077.stm], ''BBC News''
* "Agụọla m n'Akwụkwọ Mkpughe ike nke okwu akaebe, mana amaghị m ike dị n'ihe akaebe onye nwụrụ anwụ. A sị na m wetara ọtụtụ ihe mgbawa ma hapụ ha n'ọgbakọ ahụ, ọ gaghị enwe mmetụta ka ukwuu. Nnukwu Mgbakọ ahụ gbawara, akwụkwọ ndị ahụ wee malite ife efe, a malitekwara ịtụ ọkpọ, ịkụ aka malitere, mana m jidere aka m ma nọgide na-agba akaebe m. Ọ DỊGHỊ IHE ỌDỊNỊCHA N'ETITI EUROPE TAA NA EUROPE N'OGE NDOZI. N'ehihie a, agụrụ m akụkọ [[w:Martin Luther|Luther]], na [[w:Diet of Worms|Diet of Worms]]. Onye bụ onyeisi Diet nke Ikpuru? [[w:Charles V, Eze Ukwu Rom Dị Nsọ|Eze Ukwu Charles]], Onyeisi nke [[w:Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ|Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ]]. Ònye ka ọ bụ? Ọ bụ [[w:Habsburg|Habsburg]]. Ọ dị mma ịmara na otu n'ime ndị ikom wakporo m bụ onye ikpeazụ n'ime ndị Habsburg-[[w:Otto Habsburg|Otto Habsburg]], onye na-eme ka e chie Eze Ukwu nke [[w:Austria|Austria]] na [[w:Hungary|Hungary]]. Agwara m onwe m, 'Ndị Habsburg ka na-enwe agụụ maka ọbara [[w:Protestantism|Protestant]]. Ha ka dị otu ahụ dịka ha dị n'oge Luther.' Ndị otu [[w:Roman Catholic|Roman Catholic]] nke [[w:Jean-Marie Le Pen|Maazị Le Pen]] nke [[w:John Taylor, Baron Kilclooney|John Taylor]] bụ onye otu gbara m gburugburu na-eti m ihe ike dịka ha nwere ike"
** Ọ dịghị onye nwere obi ike ịkpọ ya Ozizi Ndị Na-emegide Kraịst, Ncheta Ndị Nwụrụ n'Anwụ [[w:Ụlọ Nzukọ Presbyterian N'efu|Ụlọ Nzukọ Presbyterian N'efu]], Ọktoba 16, 1988.{{fix cite}}
===1990s===
*Echefula ịnọdụ n'akụkụ gị na ịnọ n'akụkụ gị."
*Nye [[w:Jeremy Hanley|Jeremy Hanley]], onye webatara onwe ya nye Paisley na-asị "Kedu ka ị mere? Amaghị m na ị nọ n'akụkụ anyị."[[http://www.parliament.the-stationery-office.com/pa/cm199091/cmhansrd/1990-11-07/Debate-2.html]]
* A mụrụ m n'agwaetiti Ireland. Enwere m àgwà ndị Irish n'ime m - anyị niile enweghị àgwà nke ihe si Scotland pụta, enwere ihe Celtic factor... abụkwa m onye Ireland n'ihi na ị gaghị abụ onye Ulsterman na-abụghị onye Ireland.
* Feargal Cochrane hotara ya na [http://cain.ulst.ac.uk/issues/politics/union/fcchap2.htm "The Unionists of Ulster: An ideological Analysis"] CAIN Web Service, nke James Loughlin dere, ''Ulster Unionism and British National Identity Kemgbe 1885'' London na New York: Pinter, 1995, p. 217. (Okwu mbụ ahụ adịghị na isi mmalite ozugbo<!-- Onye mbipụta na aha mbụ nke onye edemede ahụ dị na weebụ. -->)
===2000s===
*E nwere ịgbachi nkịtị n'ụlọ a taa. E nwere ịgbachi nkịtị n'ebe niile na Northern Ireland taa. E nwere iru újú na enweghị olileanya. Mana n'azụ obi nkoropụ ahụ, e nwere ịdị n'otu nke anyị na-ahụbeghị mbụ... Achọrọ m ịja onye ụkọchukwu Antrim mma n'ihu ọha taa, onye ụkọchukwu Roman Katọlik. O kwuru otu n'ime okwu kachasị mma m nụtụrụla n'akwụkwọ ọ bụla, o kwukwara n'akwụkwọ Down nye onye ọ bụla na ọ chọghị ka ọ bụrụ onye dị ka ndị ikom a rụrụ ọrụ a na parish ya. Ndị anyị maara Northern Ireland maara na ọ na-ewe ihe ngosi ike n'ebe dị ka Antrim iji kwuo okwu ndị ahụ... Anyị na-abịa n'ụbọchị St. Patrick. St. Patrick kwusara ozi ọma nke Jizọs Kraịst na Ireland. Echere m na taa, naanị ihe ndị ogbu mmadụ a mere: ha emebiela shamrock site n'ịnwa ịwụsa ọbara nke ndị aka ha dị ọcha n'elu ya."
** Mgbe m na-ekwu okwu n'ụlọ omeiwu mgbe m gbagburu ndị agha Britain abụọ na-enweghị ngwa agha n'èzí Massereene Barracks na Machị 2009.[http://www.youtube.com/watch?v=hVnQwR-HtCo], ''Youtube''
== Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Paisley ,Ian}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
3vbmmgzg0mrs2m6rtov78i0myx5uvy7
32220
32219
2026-07-10T12:59:17Z
Chukwuziterem
34
/* 1980s */
32220
wikitext
text/x-wiki
[[File:DrIanPaisley.jpg|thumb|right]]
{{Databox}}
'''[[w:ig:Ian Paisley|Ian Paisley]]''' (6 Eprel 1926 – 12 Septemba 2014) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ulster loyalism na onye ndu okpukperechi [[w:Protestantism in Ireland|Protestant]] si [[Northern Ireland]] onye jere ozi dịka onye ndu nke {{w|Democratic Unionist Party}} (DUP) site na 1971 ruo 2008 na [[w:Prime Minister na osote Prime Minister|Prime Minister nke Northern Ireland]] site na 2007 ruo 2008.
==E si na ya nweta ==
===1960s===
* Ha [Ndị Katọlik] na-amụ nwa dị ka oke bekee ma na-amụba dị ka ụmụ ahụhụ.
** Na-ekwu maka [[Ndị Katọlik]] na nnọkọ ndị na-akwado okpukpe na 1969. E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị e kwuru"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
* Ụlọ ndị Katọlik gbara ọkụ n'ihi na e tinyere bọmbụ mmanụ ụgbọala n'ime ha; a wakporo ma gbaa ụlọ ụka Katọlik ọkụ n'ihi na ha bụ ngwa agha, ndị ụkọchukwu na-enyekwa ndị parish egbe igwe"
** N'ọgbakọ ndị na-akwado ndị Katọlik na 1968 mgbe e wakporo ụlọ ndị Katọlik. E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: N'okwu ndị e kwuru"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
===1970s===
* Asị m gọọmentị Dublin, Maazị Faulkner na-ekwu na ọ bụ "aka gafee ókèala Dublin". Asị m, ọ bụrụ na ha emeghị omume na ndịda, ọ ga-abụ ihe osise gafere ókèala ahụ!
** N'ịzaghachi na Praịm Minista Northern Ireland Brian Faulkner bịanyere aka na Nkwekọrịta Sunningdale na Republic of Ireland na 1974 [http://www.youtube.com/watch?v=FjLsPDLzbBI], ''Youtube''
* Zọpụta Ulster site na sodomy!
** E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị a"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
===1980s===
* Emela, emela, emela, emela
** kwuru okwu site n'èzí Belfast City Hall ka ọ na-agwa ọtụtụ puku ndị na-akwado ya okwu na-eme ngagharị iwe megide ịbịanye aka na Nọvemba 1985 {{w|Agreement Anglo-Irish}} na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị a na-ekwu"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
* Abịakwala m ebe ákwá ma ọ bụrụ na a wakpoo ụlọ unu. Ihe unu kụrụ ga-aghọrọ.
*Mgbe ndị uwe ojii chụpụrụ ha n'ụlọ Mgbakọ n'ike (1986)[http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/june/24/newsid_2519000/2519077.stm], ''Akụkọ BBC''
Anyị nọ n'ọnụ ọnwụ agha obodo na Northern Ireland. Gịnị kpatara ya? Maka na ọ bụrụ na ị wepụ ogbako ọchịchị onye kwuo uche ya, ihe ọ bụla fọdụrụ agaghị adị. **Mgbe ndị uwe ojii ji ike bupụ ya n'ụlọ Mgbakọ (1986)[http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/june/24/newsid_2519000/2519077.stm], ''BBC News''
* "Agụọla m n'Akwụkwọ Mkpughe ike nke okwu akaebe, mana amaghị m ike dị n'ihe akaebe onye nwụrụ anwụ. A sị na m wetara ọtụtụ ihe mgbawa ma hapụ ha n'ọgbakọ ahụ, ọ gaghị enwe mmetụta ka ukwuu. Nnukwu Mgbakọ ahụ gbawara, akwụkwọ ndị ahụ wee malite ife efe, a malitekwara ịtụ ọkpọ, ịkụ aka malitere, mana m jidere aka m ma nọgide na-agba akaebe m. Ọ DỊGHỊ IHE ỌDỊNỊCHA N'ETITI EUROPE TAA NA EUROPE N'OGE NDOZI. N'ehihie a, agụrụ m akụkọ [[w:Martin Luther|Luther]], na [[w:Diet of Worms|Diet of Worms]]. Onye bụ onyeisi Diet nke Ikpuru? [[w:Charles V, Eze Ukwu Rom Dị Nsọ|Eze Ukwu Charles]], Onyeisi nke [[w:Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ|Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ]]. Ònye ka ọ bụ? Ọ bụ [[w:Habsburg|Habsburg]]. Ọ dị mma ịmara na otu n'ime ndị ikom wakporo m bụ onye ikpeazụ n'ime ndị Habsburg-[[w:Otto Habsburg|Otto Habsburg]], onye na-eme ka e chie Eze Ukwu nke [[w:Austria|Austria]] na [[w:Hungary|Hungary]]. Agwara m onwe m, 'Ndị Habsburg ka na-enwe agụụ maka ọbara [[w:Protestantism|Protestant]]. Ha ka dị otu ahụ dịka ha dị n'oge Luther.' Ndị otu [[w:Roman Catholic|Roman Catholic]] nke [[w:Jean-Marie Le Pen|Maazị Le Pen]] nke [[w:John Taylor, Baron Kilclooney|John Taylor]] bụ onye otu gbara m gburugburu na-eti m ihe ike dịka ha nwere ike"
** Ọ dịghị onye nwere obi ike ịkpọ ya Ozizi Ndị Na-emegide Kraịst, Ncheta Ndị Nwụrụ n'Anwụ [[w:Ụlọ Nzukọ Presbyterian N'efu|Ụlọ Nzukọ Presbyterian N'efu]], Ọktoba 16, 1988.
===1990s===
*Echefula ịnọdụ n'akụkụ gị na ịnọ n'akụkụ gị."
*Nye [[w:Jeremy Hanley|Jeremy Hanley]], onye webatara onwe ya nye Paisley na-asị "Kedu ka ị mere? Amaghị m na ị nọ n'akụkụ anyị."[[http://www.parliament.the-stationery-office.com/pa/cm199091/cmhansrd/1990-11-07/Debate-2.html]]
* A mụrụ m n'agwaetiti Ireland. Enwere m àgwà ndị Irish n'ime m - anyị niile enweghị àgwà nke ihe si Scotland pụta, enwere ihe Celtic factor... abụkwa m onye Ireland n'ihi na ị gaghị abụ onye Ulsterman na-abụghị onye Ireland.
* Feargal Cochrane hotara ya na [http://cain.ulst.ac.uk/issues/politics/union/fcchap2.htm "The Unionists of Ulster: An ideological Analysis"] CAIN Web Service, nke James Loughlin dere, ''Ulster Unionism and British National Identity Kemgbe 1885'' London na New York: Pinter, 1995, p. 217. (Okwu mbụ ahụ adịghị na isi mmalite ozugbo<!-- Onye mbipụta na aha mbụ nke onye edemede ahụ dị na weebụ. -->)
===2000s===
*E nwere ịgbachi nkịtị n'ụlọ a taa. E nwere ịgbachi nkịtị n'ebe niile na Northern Ireland taa. E nwere iru újú na enweghị olileanya. Mana n'azụ obi nkoropụ ahụ, e nwere ịdị n'otu nke anyị na-ahụbeghị mbụ... Achọrọ m ịja onye ụkọchukwu Antrim mma n'ihu ọha taa, onye ụkọchukwu Roman Katọlik. O kwuru otu n'ime okwu kachasị mma m nụtụrụla n'akwụkwọ ọ bụla, o kwukwara n'akwụkwọ Down nye onye ọ bụla na ọ chọghị ka ọ bụrụ onye dị ka ndị ikom a rụrụ ọrụ a na parish ya. Ndị anyị maara Northern Ireland maara na ọ na-ewe ihe ngosi ike n'ebe dị ka Antrim iji kwuo okwu ndị ahụ... Anyị na-abịa n'ụbọchị St. Patrick. St. Patrick kwusara ozi ọma nke Jizọs Kraịst na Ireland. Echere m na taa, naanị ihe ndị ogbu mmadụ a mere: ha emebiela shamrock site n'ịnwa ịwụsa ọbara nke ndị aka ha dị ọcha n'elu ya."
** Mgbe m na-ekwu okwu n'ụlọ omeiwu mgbe m gbagburu ndị agha Britain abụọ na-enweghị ngwa agha n'èzí Massereene Barracks na Machị 2009.[http://www.youtube.com/watch?v=hVnQwR-HtCo], ''Youtube''
== Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Paisley ,Ian}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
4bcajfte05g3pxo17qzr4skl6aqpo4q
32221
32220
2026-07-10T12:59:52Z
Chukwuziterem
34
32221
wikitext
text/x-wiki
[[File:DrIanPaisley.jpg|thumb|right]]
{{Databox}}
'''[[w:ig:Ian Paisley|Ian Paisley]]''' (6 Eprel 1926 – 12 Septemba 2014) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ulster loyalism na onye ndu okpukperechi [[w:Protestantism in Ireland|Protestant]] si Northern Ireland onye jere ozi dịka onye ndu nke {{w|Democratic Unionist Party}} (DUP) site na 1971 ruo 2008 na [[w:Prime Minister na osote Prime Minister|Prime Minister nke Northern Ireland]] site na 2007 ruo 2008.
==E si na ya nweta ==
===1960s===
* Ha [Ndị Katọlik] na-amụ nwa dị ka oke bekee ma na-amụba dị ka ụmụ ahụhụ.
** Na-ekwu maka [[Ndị Katọlik]] na nnọkọ ndị na-akwado okpukpe na 1969. E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị e kwuru"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
* Ụlọ ndị Katọlik gbara ọkụ n'ihi na e tinyere bọmbụ mmanụ ụgbọala n'ime ha; a wakporo ma gbaa ụlọ ụka Katọlik ọkụ n'ihi na ha bụ ngwa agha, ndị ụkọchukwu na-enyekwa ndị parish egbe igwe"
** N'ọgbakọ ndị na-akwado ndị Katọlik na 1968 mgbe e wakporo ụlọ ndị Katọlik. E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: N'okwu ndị e kwuru"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
===1970s===
* Asị m gọọmentị Dublin, Maazị Faulkner na-ekwu na ọ bụ "aka gafee ókèala Dublin". Asị m, ọ bụrụ na ha emeghị omume na ndịda, ọ ga-abụ ihe osise gafere ókèala ahụ!
** N'ịzaghachi na Praịm Minista Northern Ireland Brian Faulkner bịanyere aka na Nkwekọrịta Sunningdale na Republic of Ireland na 1974 [http://www.youtube.com/watch?v=FjLsPDLzbBI], ''Youtube''
* Zọpụta Ulster site na sodomy!
** E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị a"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
===1980s===
* Emela, emela, emela, emela
** kwuru okwu site n'èzí Belfast City Hall ka ọ na-agwa ọtụtụ puku ndị na-akwado ya okwu na-eme ngagharị iwe megide ịbịanye aka na Nọvemba 1985 {{w|Agreement Anglo-Irish}} na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị a na-ekwu"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
* Abịakwala m ebe ákwá ma ọ bụrụ na a wakpoo ụlọ unu. Ihe unu kụrụ ga-aghọrọ.
*Mgbe ndị uwe ojii chụpụrụ ha n'ụlọ Mgbakọ n'ike (1986)[http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/june/24/newsid_2519000/2519077.stm], ''Akụkọ BBC''
Anyị nọ n'ọnụ ọnwụ agha obodo na Northern Ireland. Gịnị kpatara ya? Maka na ọ bụrụ na ị wepụ ogbako ọchịchị onye kwuo uche ya, ihe ọ bụla fọdụrụ agaghị adị. **Mgbe ndị uwe ojii ji ike bupụ ya n'ụlọ Mgbakọ (1986)[http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/june/24/newsid_2519000/2519077.stm], ''BBC News''
* "Agụọla m n'Akwụkwọ Mkpughe ike nke okwu akaebe, mana amaghị m ike dị n'ihe akaebe onye nwụrụ anwụ. A sị na m wetara ọtụtụ ihe mgbawa ma hapụ ha n'ọgbakọ ahụ, ọ gaghị enwe mmetụta ka ukwuu. Nnukwu Mgbakọ ahụ gbawara, akwụkwọ ndị ahụ wee malite ife efe, a malitekwara ịtụ ọkpọ, ịkụ aka malitere, mana m jidere aka m ma nọgide na-agba akaebe m. Ọ DỊGHỊ IHE ỌDỊNỊCHA N'ETITI EUROPE TAA NA EUROPE N'OGE NDOZI. N'ehihie a, agụrụ m akụkọ [[w:Martin Luther|Luther]], na [[w:Diet of Worms|Diet of Worms]]. Onye bụ onyeisi Diet nke Ikpuru? [[w:Charles V, Eze Ukwu Rom Dị Nsọ|Eze Ukwu Charles]], Onyeisi nke [[w:Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ|Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ]]. Ònye ka ọ bụ? Ọ bụ [[w:Habsburg|Habsburg]]. Ọ dị mma ịmara na otu n'ime ndị ikom wakporo m bụ onye ikpeazụ n'ime ndị Habsburg-[[w:Otto Habsburg|Otto Habsburg]], onye na-eme ka e chie Eze Ukwu nke [[w:Austria|Austria]] na [[w:Hungary|Hungary]]. Agwara m onwe m, 'Ndị Habsburg ka na-enwe agụụ maka ọbara [[w:Protestantism|Protestant]]. Ha ka dị otu ahụ dịka ha dị n'oge Luther.' Ndị otu [[w:Roman Catholic|Roman Catholic]] nke [[w:Jean-Marie Le Pen|Maazị Le Pen]] nke [[w:John Taylor, Baron Kilclooney|John Taylor]] bụ onye otu gbara m gburugburu na-eti m ihe ike dịka ha nwere ike"
** Ọ dịghị onye nwere obi ike ịkpọ ya Ozizi Ndị Na-emegide Kraịst, Ncheta Ndị Nwụrụ n'Anwụ [[w:Ụlọ Nzukọ Presbyterian N'efu|Ụlọ Nzukọ Presbyterian N'efu]], Ọktoba 16, 1988.
===1990s===
*Echefula ịnọdụ n'akụkụ gị na ịnọ n'akụkụ gị."
*Nye [[w:Jeremy Hanley|Jeremy Hanley]], onye webatara onwe ya nye Paisley na-asị "Kedu ka ị mere? Amaghị m na ị nọ n'akụkụ anyị."[[http://www.parliament.the-stationery-office.com/pa/cm199091/cmhansrd/1990-11-07/Debate-2.html]]
* A mụrụ m n'agwaetiti Ireland. Enwere m àgwà ndị Irish n'ime m - anyị niile enweghị àgwà nke ihe si Scotland pụta, enwere ihe Celtic factor... abụkwa m onye Ireland n'ihi na ị gaghị abụ onye Ulsterman na-abụghị onye Ireland.
* Feargal Cochrane hotara ya na [http://cain.ulst.ac.uk/issues/politics/union/fcchap2.htm "The Unionists of Ulster: An ideological Analysis"] CAIN Web Service, nke James Loughlin dere, ''Ulster Unionism and British National Identity Kemgbe 1885'' London na New York: Pinter, 1995, p. 217. (Okwu mbụ ahụ adịghị na isi mmalite ozugbo<!-- Onye mbipụta na aha mbụ nke onye edemede ahụ dị na weebụ. -->)
===2000s===
*E nwere ịgbachi nkịtị n'ụlọ a taa. E nwere ịgbachi nkịtị n'ebe niile na Northern Ireland taa. E nwere iru újú na enweghị olileanya. Mana n'azụ obi nkoropụ ahụ, e nwere ịdị n'otu nke anyị na-ahụbeghị mbụ... Achọrọ m ịja onye ụkọchukwu Antrim mma n'ihu ọha taa, onye ụkọchukwu Roman Katọlik. O kwuru otu n'ime okwu kachasị mma m nụtụrụla n'akwụkwọ ọ bụla, o kwukwara n'akwụkwọ Down nye onye ọ bụla na ọ chọghị ka ọ bụrụ onye dị ka ndị ikom a rụrụ ọrụ a na parish ya. Ndị anyị maara Northern Ireland maara na ọ na-ewe ihe ngosi ike n'ebe dị ka Antrim iji kwuo okwu ndị ahụ... Anyị na-abịa n'ụbọchị St. Patrick. St. Patrick kwusara ozi ọma nke Jizọs Kraịst na Ireland. Echere m na taa, naanị ihe ndị ogbu mmadụ a mere: ha emebiela shamrock site n'ịnwa ịwụsa ọbara nke ndị aka ha dị ọcha n'elu ya."
** Mgbe m na-ekwu okwu n'ụlọ omeiwu mgbe m gbagburu ndị agha Britain abụọ na-enweghị ngwa agha n'èzí Massereene Barracks na Machị 2009.[http://www.youtube.com/watch?v=hVnQwR-HtCo], ''Youtube''
== Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Paisley ,Ian}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
qy59ofvr2qo2e9n56w0lyj6zda5of0h
32222
32221
2026-07-10T13:00:29Z
Chukwuziterem
34
/* E si na ya nweta */
32222
wikitext
text/x-wiki
[[File:DrIanPaisley.jpg|thumb|right]]
{{Databox}}
'''[[w:ig:Ian Paisley|Ian Paisley]]''' (6 Eprel 1926 – 12 Septemba 2014) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ulster loyalism na onye ndu okpukperechi [[w:Protestantism in Ireland|Protestant]] si Northern Ireland onye jere ozi dịka onye ndu nke {{w|Democratic Unionist Party}} (DUP) site na 1971 ruo 2008 na [[w:Prime Minister na osote Prime Minister|Prime Minister nke Northern Ireland]] site na 2007 ruo 2008.
==E si na ya nweta ==
===1960s===
* Ha Ndị Katọlik na-amụ nwa dị ka oke bekee ma na-amụba dị ka ụmụ ahụhụ.
** Na-ekwu maka Ndị Katọlik na nnọkọ ndị na-akwado okpukpe na 1969. E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị e kwuru"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
* Ụlọ ndị Katọlik gbara ọkụ n'ihi na e tinyere bọmbụ mmanụ ụgbọala n'ime ha; a wakporo ma gbaa ụlọ ụka Katọlik ọkụ n'ihi na ha bụ ngwa agha, ndị ụkọchukwu na-enyekwa ndị parish egbe igwe"
** N'ọgbakọ ndị na-akwado ndị Katọlik na 1968 mgbe e wakporo ụlọ ndị Katọlik. E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: N'okwu ndị e kwuru"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
===1970s===
* Asị m gọọmentị Dublin, Maazị Faulkner na-ekwu na ọ bụ "aka gafee ókèala Dublin". Asị m, ọ bụrụ na ha emeghị omume na ndịda, ọ ga-abụ ihe osise gafere ókèala ahụ!
** N'ịzaghachi na Praịm Minista Northern Ireland Brian Faulkner bịanyere aka na Nkwekọrịta Sunningdale na Republic of Ireland na 1974 [http://www.youtube.com/watch?v=FjLsPDLzbBI], ''Youtube''
* Zọpụta Ulster site na sodomy!
** E hotara ya na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị a"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
===1980s===
* Emela, emela, emela, emela
** kwuru okwu site n'èzí Belfast City Hall ka ọ na-agwa ọtụtụ puku ndị na-akwado ya okwu na-eme ngagharị iwe megide ịbịanye aka na Nọvemba 1985 {{w|Agreement Anglo-Irish}} na [https://www.bbc.co.uk/news/uk-northern-ireland-29171017 "Ian Paisley: Na okwu ndị a na-ekwu"], BBC News (ebipụtara na 12 Septemba 2014).
* Abịakwala m ebe ákwá ma ọ bụrụ na a wakpoo ụlọ unu. Ihe unu kụrụ ga-aghọrọ.
*Mgbe ndị uwe ojii chụpụrụ ha n'ụlọ Mgbakọ n'ike (1986)[http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/june/24/newsid_2519000/2519077.stm], ''Akụkọ BBC''
Anyị nọ n'ọnụ ọnwụ agha obodo na Northern Ireland. Gịnị kpatara ya? Maka na ọ bụrụ na ị wepụ ogbako ọchịchị onye kwuo uche ya, ihe ọ bụla fọdụrụ agaghị adị. **Mgbe ndị uwe ojii ji ike bupụ ya n'ụlọ Mgbakọ (1986)[http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/june/24/newsid_2519000/2519077.stm], ''BBC News''
* "Agụọla m n'Akwụkwọ Mkpughe ike nke okwu akaebe, mana amaghị m ike dị n'ihe akaebe onye nwụrụ anwụ. A sị na m wetara ọtụtụ ihe mgbawa ma hapụ ha n'ọgbakọ ahụ, ọ gaghị enwe mmetụta ka ukwuu. Nnukwu Mgbakọ ahụ gbawara, akwụkwọ ndị ahụ wee malite ife efe, a malitekwara ịtụ ọkpọ, ịkụ aka malitere, mana m jidere aka m ma nọgide na-agba akaebe m. Ọ DỊGHỊ IHE ỌDỊNỊCHA N'ETITI EUROPE TAA NA EUROPE N'OGE NDOZI. N'ehihie a, agụrụ m akụkọ [[w:Martin Luther|Luther]], na [[w:Diet of Worms|Diet of Worms]]. Onye bụ onyeisi Diet nke Ikpuru? [[w:Charles V, Eze Ukwu Rom Dị Nsọ|Eze Ukwu Charles]], Onyeisi nke [[w:Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ|Alaeze Ukwu Rom Dị Nsọ]]. Ònye ka ọ bụ? Ọ bụ [[w:Habsburg|Habsburg]]. Ọ dị mma ịmara na otu n'ime ndị ikom wakporo m bụ onye ikpeazụ n'ime ndị Habsburg-[[w:Otto Habsburg|Otto Habsburg]], onye na-eme ka e chie Eze Ukwu nke [[w:Austria|Austria]] na [[w:Hungary|Hungary]]. Agwara m onwe m, 'Ndị Habsburg ka na-enwe agụụ maka ọbara [[w:Protestantism|Protestant]]. Ha ka dị otu ahụ dịka ha dị n'oge Luther.' Ndị otu [[w:Roman Catholic|Roman Catholic]] nke [[w:Jean-Marie Le Pen|Maazị Le Pen]] nke [[w:John Taylor, Baron Kilclooney|John Taylor]] bụ onye otu gbara m gburugburu na-eti m ihe ike dịka ha nwere ike"
** Ọ dịghị onye nwere obi ike ịkpọ ya Ozizi Ndị Na-emegide Kraịst, Ncheta Ndị Nwụrụ n'Anwụ [[w:Ụlọ Nzukọ Presbyterian N'efu|Ụlọ Nzukọ Presbyterian N'efu]], Ọktoba 16, 1988.
===1990s===
*Echefula ịnọdụ n'akụkụ gị na ịnọ n'akụkụ gị."
*Nye [[w:Jeremy Hanley|Jeremy Hanley]], onye webatara onwe ya nye Paisley na-asị "Kedu ka ị mere? Amaghị m na ị nọ n'akụkụ anyị."[[http://www.parliament.the-stationery-office.com/pa/cm199091/cmhansrd/1990-11-07/Debate-2.html]]
* A mụrụ m n'agwaetiti Ireland. Enwere m àgwà ndị Irish n'ime m - anyị niile enweghị àgwà nke ihe si Scotland pụta, enwere ihe Celtic factor... abụkwa m onye Ireland n'ihi na ị gaghị abụ onye Ulsterman na-abụghị onye Ireland.
* Feargal Cochrane hotara ya na [http://cain.ulst.ac.uk/issues/politics/union/fcchap2.htm "The Unionists of Ulster: An ideological Analysis"] CAIN Web Service, nke James Loughlin dere, ''Ulster Unionism and British National Identity Kemgbe 1885'' London na New York: Pinter, 1995, p. 217. (Okwu mbụ ahụ adịghị na isi mmalite ozugbo<!-- Onye mbipụta na aha mbụ nke onye edemede ahụ dị na weebụ. -->)
===2000s===
*E nwere ịgbachi nkịtị n'ụlọ a taa. E nwere ịgbachi nkịtị n'ebe niile na Northern Ireland taa. E nwere iru újú na enweghị olileanya. Mana n'azụ obi nkoropụ ahụ, e nwere ịdị n'otu nke anyị na-ahụbeghị mbụ... Achọrọ m ịja onye ụkọchukwu Antrim mma n'ihu ọha taa, onye ụkọchukwu Roman Katọlik. O kwuru otu n'ime okwu kachasị mma m nụtụrụla n'akwụkwọ ọ bụla, o kwukwara n'akwụkwọ Down nye onye ọ bụla na ọ chọghị ka ọ bụrụ onye dị ka ndị ikom a rụrụ ọrụ a na parish ya. Ndị anyị maara Northern Ireland maara na ọ na-ewe ihe ngosi ike n'ebe dị ka Antrim iji kwuo okwu ndị ahụ... Anyị na-abịa n'ụbọchị St. Patrick. St. Patrick kwusara ozi ọma nke Jizọs Kraịst na Ireland. Echere m na taa, naanị ihe ndị ogbu mmadụ a mere: ha emebiela shamrock site n'ịnwa ịwụsa ọbara nke ndị aka ha dị ọcha n'elu ya."
** Mgbe m na-ekwu okwu n'ụlọ omeiwu mgbe m gbagburu ndị agha Britain abụọ na-enweghị ngwa agha n'èzí Massereene Barracks na Machị 2009.[http://www.youtube.com/watch?v=hVnQwR-HtCo], ''Youtube''
== Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Paisley ,Ian}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
gcdszpmie2dj2p8jwie5l67f38oka33
Henri Nouwen
0
11562
32228
2026-07-10T13:25:31Z
Chukwuziterem
34
Jiri '{{Databox}} [[w:ig:Henri Nouwen|Henri Nouwen]] Henri Jozef Machiel Nouwen (January 24, 1932 – September 21, 1996) was a Dutch Catholic priest and writer who authored 40 books on the spiritual life. ==Okwu ndị okwuru== Jizọs bụ onye mgbanwe, onye na-aghọghị onye na-eme ihe ike, ebe ọ bụ na ọ bụghị echiche, kama ọ bụ ya onwe ya. Ọ bụkwa onye omimi, onye na-ejighị mmekọrịta chiri anya ya na Chineke zere ihe ọjọọ mmekọrịta mmad...' kere ihü
32228
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[w:ig:Henri Nouwen|Henri Nouwen]]
Henri Jozef Machiel Nouwen (January 24, 1932 – September 21, 1996) was a Dutch Catholic priest and writer who authored 40 books on the spiritual life.
==Okwu ndị okwuru==
Jizọs bụ onye mgbanwe, onye na-aghọghị onye na-eme ihe ike, ebe ọ bụ na ọ bụghị echiche, kama ọ bụ ya onwe ya. Ọ bụkwa onye omimi, onye na-ejighị mmekọrịta chiri anya ya na Chineke zere ihe ọjọọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke oge ya, mana o mere ka obi gbawaa ya ruo n'ókè nke igbu ya dị ka onye nnupụisi. N'echiche a, ọ na-anọgidekwa maka mmadụ nuklia ụzọ isi nweta nnwere onwe na nnwere onwe.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Ekpere abụghị ihe ịchọ mma nke ndụ kama ọ bụ ume nke ịdị ndụ mmadụ.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Anyị enweghị ike ịgbanwe ụwa site na atụmatụ ọhụrụ, ọrụ, ma ọ bụ echiche. Anyị enweghị ike ịgbanwe ndị ọzọ site na nkwenye anyị, akụkọ, ndụmọdụ na atụmatụ anyị, mana anyị nwere ike inye ohere ebe a na-agba ndị mmadụ ume ka ha wepụ onwe ha, hapụ ọrụ ha na ọrụ ha tupu oge eruo ma gee ntị nke ọma na nlekọta na olu ndị na-ekwu okwu n'etiti ha.
Ịgbaso Aka: Mmegharị Atọ nke Ndụ Ime Mmụọ (1975), p. 74
Mgbe anyị na-eje ije n'ihu Onyenwe anyị, ihe niile anyị na-ahụ, nụ, metụ aka, ma ọ bụ detụ ire na-echetara anyị Ya. Nke a bụ ihe ndụ ekpere pụtara. Ọ bụghị ndụ anyị na-ekpe ọtụtụ ekpere kama ọ bụ ndụ nke a na-eme, ekwu, ma ọ bụ ghọta ihe ọ bụla, ihe ọ bụla ma ọlị, n'adabereghị n'Onye bụ mmalite na nzube nke ndụ anyị.
Ncheta Dị Ndụ: Ọrụ na Ekpere n'Icheta Jizọs Kraịst (1977)
Egwu na-eme ka anyị gbapụ n'ebe ibe anyị nọ ma ọ bụ rapara n'ahụ ibe anyị mana ọ naghị emepụta ezigbo mmekọrịta chiri anya.
Ihe Ndị Dị Ndụ: Mmekọrịta Dị Mkpa, Mmebi, na Eklisiti n'Ozi Ndị Kraịst (1986), p. 30
Olileanya m bụ na nkọwa nke ịhụnanya Chineke n'ime ndụ m ga-enye gị nnwere onwe na obi ike ịchọpụta ... ịhụnanya Chineke n'ime gị.
Ebe a na Ugbu a: Ibi Ndụ n'ime Mmụọ (1994), pg. 175
Anyị na-agwakọtakarị ịhụnanya na-enweghị ihe ọ bụla na nkwenye na-enweghị ihe ọ bụla. Chineke hụrụ anyị n'anya n'enweghị ọnọdụ mana ọ naghị akwado omume mmadụ niile. Chineke anaghị anabata nraranye, ime ihe ike, ịkpọasị, enyo enyo, na ngosipụta ihe ọjọọ ndị ọzọ niile, n'ihi na ha niile megidere ịhụnanya Chineke chọrọ itinye n'obi mmadụ. Ihe ọjọọ bụ enweghị ịhụnanya Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ọ bụ ezie na anyị na-echekarị banyere ndị nsọ dị ka ndị dị nsọ na ndị na-efe Chineke ofufe, ma na-ele ha anya dị ka ndị nwere isi dị elu na anya obi ụtọ, ezi ndị nsọ dị mfe ịnweta. Ha bụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị dị ka anyị, ndị na-ebi ndụ nkịtị ma na-alụso nsogbu nkịtị ọgụ. Ihe na-eme ka ha bụrụ ndị nsọ bụ ilekwasị anya doro anya na nke na-adịghị agbanwe agbanwe na Chineke na ndị Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ekwenyesiri m ike na a kpọrọ onye ndu Kraịst nke ọdịnihu ka ọ ghara ịdị mkpa ma guzoro n'ụwa a na-enweghị ihe ọ bụla ọ ga-enye ma ọ bụghị onwe ya nke na-adịghị ike.
N'aha Jizọs (1989)
Gịnị mere o ji yie ka a na-apụghị iguzogide ọnwụnwa nke ike? Ma eleghị anya, ọ bụ na ike na-enye ihe nnọchi anya dị mfe maka ọrụ siri ike nke ịhụnanya. O yiri ka ọ dị mfe ịbụ Chineke karịa ịhụ Chineke n'anya, ọ dị mfe ịchịkwa mmadụ karịa ịhụ mmadụ n'anya, ọ dịkwa mfe inwe ndụ karịa ịhụ ndụ n'anya.
N'aha Jizọs (1989)
Anyị abụghị ndị na-agwọ ọrịa, anyị abụghị ndị na-eme udo, anyị abụghị ndị na-enye ndụ. Anyị bụ ndị mmehie, ndị gbawara agbawa, ndị na-adịghị ike nke chọrọ nlekọta dị ukwuu dịka onye ọ bụla anyị na-elekọta.
N'aha Jizọs (1989)
A chọrọ ka a jide ahụ gị ma jide ya, ka e metụ ya aka ma metụ ya aka. Ọ dịghị mkpa ndị a ka a ga-eleda anya, jụ ya, ma ọ bụ gbochie ya. Mana ị ga-anọgide na-achọ mkpa miri emi nke ahụ gị, mkpa maka ezi ịhụnanya. Oge ọ bụla ị nwere ike ịgafe ọchịchọ elu ahụ maka ịhụnanya, ị na-eweghachi ahụ gị ma na-aga n'ihu na njikọta na ịdị n'otu.
Olu Ịhụnanya Dị n'Ime
Mgbe anyị jụrụ onwe anyị n'eziokwu onye kacha pụta ìhè ná ndụ anyị, anyị na-achọpụtakarị na ọ bụ ndị, kama inye ndụmọdụ, ngwọta, ma ọ bụ ọgwụgwọ, họọrọ ịkọrọ anyị ihe mgbu anyị ma metụ ọnyá anyị aka dị nro. Enyi nke nwere ike ịnọrọ anyị n'oge obi nkoropụ ma ọ bụ mgbagwoju anya, onye nwere ike ịnọnyere anyị n'ime awa nke iru újú na mwute, onye nwere ike ịnagide amaghị, ọ bụghị ịgwọ, ọ bụghị ịgwọ ma chee anyị ihu eziokwu nke enweghị ike anyị, nke ahụ bụ enyi nke na-eche banyere anyị.
N'ime Nnọpụiche
Otu n'ime ọnwụnwa nke ndụ ndị nọ n'ọkwa dị elu bụ ịmepụta akụkụ dị nkọ nke mmetụta omume anyị ma na-enye ohere ka a nwee mgbagwoju anya dị mma gbasara mmehie na omume ọma. Ihe dị iche n'etiti ọgaranya na ogbenye abụghị na mmehie bara ọgaranya karịrị ogbenye, na ndị ọgaranya na-ahụ ya ka ọ dị mfe ịkpọ mmehie omume ọma. Mgbe mmehie dara ogbenye, ha na-akpọ ya mmehie; mgbe ha hụrụ ịdị nsọ, ha na-achọpụta ya dị ka nke ahụ. Ịdị ọcha na-adịghị adịkarị n'ebe ndị ọgaranya nọ, na enweghịkwa na-eduga n'ajọ omume nke uche.
Nzukọ na Merton
Ndị na-ekpe ekpere na-anabata ihe n'ihu ụwa. Ha anaghịzi ejide ihe kama ha na-emetụ aka, ha anaghị ata ihe kama ha na-esusu ọnụ, ha anaghịzi enyocha ihe kama ha na-enwe mmasị n'ebe ọ nọ.
Nzukọ na Merton
Site n'aka Emeghere Emeghe (1972)
Ikpe ekpere pụtara imeghe aka gị n'ihu Chineke. Ọ pụtara ime ka nrụgide ahụ nke na-apịachi aka gị ọnụ nwayọ ma nabata ndụ gị site na njikere na-abawanye, ọ bụghị dị ka ihe onwunwe iji chebe, kama dị ka onyinye ịnata. Karịsịa, ekpere bụ ụzọ ndụ nke na-enye gị ohere ịchọta udo n'etiti ụwa ebe ị na-emepe aka gị nye nkwa Chineke ma chọta olileanya maka onwe gị, onye agbata obi gị na ụwa gị. N'ekpere, ị na-ezute Chineke ọ bụghị naanị n'olu dị nta na ikuku dị nro, kamakwa n'etiti ọgba aghara nke ụwa, n'ahụhụ na ọṅụ nke onye agbata obi gị na n'obere obi gị.
Ekpere na-eduga gị ịhụ ụzọ ọhụrụ na ịnụ egwu ọhụrụ n'ikuku. Ekpere bụ ume nke ndụ gị nke na-enye gị nnwere onwe ịga na ịnọ ebe ịchọrọ na ịchọta ọtụtụ ihe ịrịba ama na-egosi ụzọ isi gaa ala ọhụrụ. Ikpe ekpere abụghị naanị akụkụ dị mkpa na usoro ihe omume kwa ụbọchị nke Onye Kraịst ma ọ bụ isi iyi nkwado n'oge mkpa, ọ bụghịkwa naanị n'ụtụtụ Sọnde ma ọ bụ oge nri. Ikpe ekpere bụ ndụ. Ọ bụ iri ihe na ịṅụ ihe ọṅụṅụ, ime ihe na izu ike, izi ihe na mmụta, igwu egwu na ịrụ ọrụ. Ekpere na-ejupụta akụkụ niile nke ndụ anyị. Ọ bụ nghọta na-adịghị akwụsị akwụsị na Chineke nọ ebe ọ bụla anyị nọ, na-akpọ anyị òkù mgbe niile ka anyị bịaruo nso ma mee emume onyinye Chineke nke ịdị ndụ.
N'ikpeazụ, ndụ ekpere bụ ndụ nwere aka mepere emepe ebe anyị na-anaghị eme ihere maka adịghị ike anyị mana anyị ghọtara na ọ zuru oke ka ndị ọzọ duzie anyị karịa ịnwa ijide ihe niile n'aka anyị.
Naanị n'ime ụdị ndụ a ka ekpere a na-ekwu okwu na-eme ka ọ pụta ìhè. Ekpere n'ụlọ ụka, n'oche ma ọ bụ n'ụlọ akwụkwọ bụ naanị ihe akaebe nke ihe anyị chọrọ ime ná ndụ anyị niile. Ekpere dị otú ahụ na-echetara anyị na ekpere bụ ndụ ma ọ na-akpọ anyị òkù ime ka nke a bụrụ eziokwu ka ukwuu. Ya mere, enwere ọtụtụ ụzọ isi kpee ekpere dịka oge dị na ndụ. Mgbe ụfọdụ anyị na-achọ ebe dị jụụ ma chọọ ịnọ naanị anyị, mgbe ụfọdụ anyị na-achọ enyi ma chọọ ịnọkọ. Mgbe ụfọdụ anyị na-enwe mmasị n'akwụkwọ, mgbe ụfọdụ anyị na-ahọrọ egwu. Mgbe ụfọdụ anyị chọrọ ịbụ abụ na ọtụtụ narị, mgbe ụfọdụ naanị ntamu na ole na ole. Mgbe ụfọdụ, anyị na-achọ ikwu ya n'okwu, mgbe ụfọdụ n'ime obi gbachi nkịtị.
N'oge ndị a niile, anyị na-eji nwayọọ nwayọọ eme ka ndụ anyị bụrụ ekpere, anyị na-emeghekwa aka anyị ka Chineke duzie anyị ọbụna n'ebe anyị na-agaghị achọ ịga.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nouwen ,Henri}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ụmụ nwoke ndị nwụrụ anwụ]]
cy57qdrye8kwnyay7xbalzcrc7kht8l
32229
32228
2026-07-10T13:30:07Z
Chukwuziterem
34
/* Njikọ mpụga */
32229
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[w:ig:Henri Nouwen|Henri Nouwen]]
Henri Jozef Machiel Nouwen (January 24, 1932 – September 21, 1996) was a Dutch Catholic priest and writer who authored 40 books on the spiritual life.
==Okwu ndị okwuru==
Jizọs bụ onye mgbanwe, onye na-aghọghị onye na-eme ihe ike, ebe ọ bụ na ọ bụghị echiche, kama ọ bụ ya onwe ya. Ọ bụkwa onye omimi, onye na-ejighị mmekọrịta chiri anya ya na Chineke zere ihe ọjọọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke oge ya, mana o mere ka obi gbawaa ya ruo n'ókè nke igbu ya dị ka onye nnupụisi. N'echiche a, ọ na-anọgidekwa maka mmadụ nuklia ụzọ isi nweta nnwere onwe na nnwere onwe.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Ekpere abụghị ihe ịchọ mma nke ndụ kama ọ bụ ume nke ịdị ndụ mmadụ.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Anyị enweghị ike ịgbanwe ụwa site na atụmatụ ọhụrụ, ọrụ, ma ọ bụ echiche. Anyị enweghị ike ịgbanwe ndị ọzọ site na nkwenye anyị, akụkọ, ndụmọdụ na atụmatụ anyị, mana anyị nwere ike inye ohere ebe a na-agba ndị mmadụ ume ka ha wepụ onwe ha, hapụ ọrụ ha na ọrụ ha tupu oge eruo ma gee ntị nke ọma na nlekọta na olu ndị na-ekwu okwu n'etiti ha.
Ịgbaso Aka: Mmegharị Atọ nke Ndụ Ime Mmụọ (1975), p. 74
Mgbe anyị na-eje ije n'ihu Onyenwe anyị, ihe niile anyị na-ahụ, nụ, metụ aka, ma ọ bụ detụ ire na-echetara anyị Ya. Nke a bụ ihe ndụ ekpere pụtara. Ọ bụghị ndụ anyị na-ekpe ọtụtụ ekpere kama ọ bụ ndụ nke a na-eme, ekwu, ma ọ bụ ghọta ihe ọ bụla, ihe ọ bụla ma ọlị, n'adabereghị n'Onye bụ mmalite na nzube nke ndụ anyị.
Ncheta Dị Ndụ: Ọrụ na Ekpere n'Icheta Jizọs Kraịst (1977)
Egwu na-eme ka anyị gbapụ n'ebe ibe anyị nọ ma ọ bụ rapara n'ahụ ibe anyị mana ọ naghị emepụta ezigbo mmekọrịta chiri anya.
Ihe Ndị Dị Ndụ: Mmekọrịta Dị Mkpa, Mmebi, na Eklisiti n'Ozi Ndị Kraịst (1986), p. 30
Olileanya m bụ na nkọwa nke ịhụnanya Chineke n'ime ndụ m ga-enye gị nnwere onwe na obi ike ịchọpụta ... ịhụnanya Chineke n'ime gị.
Ebe a na Ugbu a: Ibi Ndụ n'ime Mmụọ (1994), pg. 175
Anyị na-agwakọtakarị ịhụnanya na-enweghị ihe ọ bụla na nkwenye na-enweghị ihe ọ bụla. Chineke hụrụ anyị n'anya n'enweghị ọnọdụ mana ọ naghị akwado omume mmadụ niile. Chineke anaghị anabata nraranye, ime ihe ike, ịkpọasị, enyo enyo, na ngosipụta ihe ọjọọ ndị ọzọ niile, n'ihi na ha niile megidere ịhụnanya Chineke chọrọ itinye n'obi mmadụ. Ihe ọjọọ bụ enweghị ịhụnanya Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ọ bụ ezie na anyị na-echekarị banyere ndị nsọ dị ka ndị dị nsọ na ndị na-efe Chineke ofufe, ma na-ele ha anya dị ka ndị nwere isi dị elu na anya obi ụtọ, ezi ndị nsọ dị mfe ịnweta. Ha bụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị dị ka anyị, ndị na-ebi ndụ nkịtị ma na-alụso nsogbu nkịtị ọgụ. Ihe na-eme ka ha bụrụ ndị nsọ bụ ilekwasị anya doro anya na nke na-adịghị agbanwe agbanwe na Chineke na ndị Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ekwenyesiri m ike na a kpọrọ onye ndu Kraịst nke ọdịnihu ka ọ ghara ịdị mkpa ma guzoro n'ụwa a na-enweghị ihe ọ bụla ọ ga-enye ma ọ bụghị onwe ya nke na-adịghị ike.
N'aha Jizọs (1989)
Gịnị mere o ji yie ka a na-apụghị iguzogide ọnwụnwa nke ike? Ma eleghị anya, ọ bụ na ike na-enye ihe nnọchi anya dị mfe maka ọrụ siri ike nke ịhụnanya. O yiri ka ọ dị mfe ịbụ Chineke karịa ịhụ Chineke n'anya, ọ dị mfe ịchịkwa mmadụ karịa ịhụ mmadụ n'anya, ọ dịkwa mfe inwe ndụ karịa ịhụ ndụ n'anya.
N'aha Jizọs (1989)
Anyị abụghị ndị na-agwọ ọrịa, anyị abụghị ndị na-eme udo, anyị abụghị ndị na-enye ndụ. Anyị bụ ndị mmehie, ndị gbawara agbawa, ndị na-adịghị ike nke chọrọ nlekọta dị ukwuu dịka onye ọ bụla anyị na-elekọta.
N'aha Jizọs (1989)
A chọrọ ka a jide ahụ gị ma jide ya, ka e metụ ya aka ma metụ ya aka. Ọ dịghị mkpa ndị a ka a ga-eleda anya, jụ ya, ma ọ bụ gbochie ya. Mana ị ga-anọgide na-achọ mkpa miri emi nke ahụ gị, mkpa maka ezi ịhụnanya. Oge ọ bụla ị nwere ike ịgafe ọchịchọ elu ahụ maka ịhụnanya, ị na-eweghachi ahụ gị ma na-aga n'ihu na njikọta na ịdị n'otu.
Olu Ịhụnanya Dị n'Ime
Mgbe anyị jụrụ onwe anyị n'eziokwu onye kacha pụta ìhè ná ndụ anyị, anyị na-achọpụtakarị na ọ bụ ndị, kama inye ndụmọdụ, ngwọta, ma ọ bụ ọgwụgwọ, họọrọ ịkọrọ anyị ihe mgbu anyị ma metụ ọnyá anyị aka dị nro. Enyi nke nwere ike ịnọrọ anyị n'oge obi nkoropụ ma ọ bụ mgbagwoju anya, onye nwere ike ịnọnyere anyị n'ime awa nke iru újú na mwute, onye nwere ike ịnagide amaghị, ọ bụghị ịgwọ, ọ bụghị ịgwọ ma chee anyị ihu eziokwu nke enweghị ike anyị, nke ahụ bụ enyi nke na-eche banyere anyị.
N'ime Nnọpụiche
Otu n'ime ọnwụnwa nke ndụ ndị nọ n'ọkwa dị elu bụ ịmepụta akụkụ dị nkọ nke mmetụta omume anyị ma na-enye ohere ka a nwee mgbagwoju anya dị mma gbasara mmehie na omume ọma. Ihe dị iche n'etiti ọgaranya na ogbenye abụghị na mmehie bara ọgaranya karịrị ogbenye, na ndị ọgaranya na-ahụ ya ka ọ dị mfe ịkpọ mmehie omume ọma. Mgbe mmehie dara ogbenye, ha na-akpọ ya mmehie; mgbe ha hụrụ ịdị nsọ, ha na-achọpụta ya dị ka nke ahụ. Ịdị ọcha na-adịghị adịkarị n'ebe ndị ọgaranya nọ, na enweghịkwa na-eduga n'ajọ omume nke uche.
Nzukọ na Merton
Ndị na-ekpe ekpere na-anabata ihe n'ihu ụwa. Ha anaghịzi ejide ihe kama ha na-emetụ aka, ha anaghị ata ihe kama ha na-esusu ọnụ, ha anaghịzi enyocha ihe kama ha na-enwe mmasị n'ebe ọ nọ.
Nzukọ na Merton
Site n'aka Emeghere Emeghe (1972)
Ikpe ekpere pụtara imeghe aka gị n'ihu Chineke. Ọ pụtara ime ka nrụgide ahụ nke na-apịachi aka gị ọnụ nwayọ ma nabata ndụ gị site na njikere na-abawanye, ọ bụghị dị ka ihe onwunwe iji chebe, kama dị ka onyinye ịnata. Karịsịa, ekpere bụ ụzọ ndụ nke na-enye gị ohere ịchọta udo n'etiti ụwa ebe ị na-emepe aka gị nye nkwa Chineke ma chọta olileanya maka onwe gị, onye agbata obi gị na ụwa gị. N'ekpere, ị na-ezute Chineke ọ bụghị naanị n'olu dị nta na ikuku dị nro, kamakwa n'etiti ọgba aghara nke ụwa, n'ahụhụ na ọṅụ nke onye agbata obi gị na n'obere obi gị.
Ekpere na-eduga gị ịhụ ụzọ ọhụrụ na ịnụ egwu ọhụrụ n'ikuku. Ekpere bụ ume nke ndụ gị nke na-enye gị nnwere onwe ịga na ịnọ ebe ịchọrọ na ịchọta ọtụtụ ihe ịrịba ama na-egosi ụzọ isi gaa ala ọhụrụ. Ikpe ekpere abụghị naanị akụkụ dị mkpa na usoro ihe omume kwa ụbọchị nke Onye Kraịst ma ọ bụ isi iyi nkwado n'oge mkpa, ọ bụghịkwa naanị n'ụtụtụ Sọnde ma ọ bụ oge nri. Ikpe ekpere bụ ndụ. Ọ bụ iri ihe na ịṅụ ihe ọṅụṅụ, ime ihe na izu ike, izi ihe na mmụta, igwu egwu na ịrụ ọrụ. Ekpere na-ejupụta akụkụ niile nke ndụ anyị. Ọ bụ nghọta na-adịghị akwụsị akwụsị na Chineke nọ ebe ọ bụla anyị nọ, na-akpọ anyị òkù mgbe niile ka anyị bịaruo nso ma mee emume onyinye Chineke nke ịdị ndụ.
N'ikpeazụ, ndụ ekpere bụ ndụ nwere aka mepere emepe ebe anyị na-anaghị eme ihere maka adịghị ike anyị mana anyị ghọtara na ọ zuru oke ka ndị ọzọ duzie anyị karịa ịnwa ijide ihe niile n'aka anyị.
Naanị n'ime ụdị ndụ a ka ekpere a na-ekwu okwu na-eme ka ọ pụta ìhè. Ekpere n'ụlọ ụka, n'oche ma ọ bụ n'ụlọ akwụkwọ bụ naanị ihe akaebe nke ihe anyị chọrọ ime ná ndụ anyị niile. Ekpere dị otú ahụ na-echetara anyị na ekpere bụ ndụ ma ọ na-akpọ anyị òkù ime ka nke a bụrụ eziokwu ka ukwuu. Ya mere, enwere ọtụtụ ụzọ isi kpee ekpere dịka oge dị na ndụ. Mgbe ụfọdụ anyị na-achọ ebe dị jụụ ma chọọ ịnọ naanị anyị, mgbe ụfọdụ anyị na-achọ enyi ma chọọ ịnọkọ. Mgbe ụfọdụ anyị na-enwe mmasị n'akwụkwọ, mgbe ụfọdụ anyị na-ahọrọ egwu. Mgbe ụfọdụ anyị chọrọ ịbụ abụ na ọtụtụ narị, mgbe ụfọdụ naanị ntamu na ole na ole. Mgbe ụfọdụ, anyị na-achọ ikwu ya n'okwu, mgbe ụfọdụ n'ime obi gbachi nkịtị.
N'oge ndị a niile, anyị na-eji nwayọọ nwayọọ eme ka ndụ anyị bụrụ ekpere, anyị na-emeghekwa aka anyị ka Chineke duzie anyị ọbụna n'ebe anyị na-agaghị achọ ịga.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nouwen ,Henri}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ụmụ nwoke ndị nwụrụ anwụ]]
p6y9vwbfpuhz06nupswjg6e7mlug0jo
32231
32229
2026-07-10T13:30:52Z
Chukwuziterem
34
/* Njikọ mpụga */
32231
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[w:ig:Henri Nouwen|Henri Nouwen]]
Henri Jozef Machiel Nouwen (January 24, 1932 – September 21, 1996) was a Dutch Catholic priest and writer who authored 40 books on the spiritual life.
==Okwu ndị okwuru==
Jizọs bụ onye mgbanwe, onye na-aghọghị onye na-eme ihe ike, ebe ọ bụ na ọ bụghị echiche, kama ọ bụ ya onwe ya. Ọ bụkwa onye omimi, onye na-ejighị mmekọrịta chiri anya ya na Chineke zere ihe ọjọọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke oge ya, mana o mere ka obi gbawaa ya ruo n'ókè nke igbu ya dị ka onye nnupụisi. N'echiche a, ọ na-anọgidekwa maka mmadụ nuklia ụzọ isi nweta nnwere onwe na nnwere onwe.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Ekpere abụghị ihe ịchọ mma nke ndụ kama ọ bụ ume nke ịdị ndụ mmadụ.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Anyị enweghị ike ịgbanwe ụwa site na atụmatụ ọhụrụ, ọrụ, ma ọ bụ echiche. Anyị enweghị ike ịgbanwe ndị ọzọ site na nkwenye anyị, akụkọ, ndụmọdụ na atụmatụ anyị, mana anyị nwere ike inye ohere ebe a na-agba ndị mmadụ ume ka ha wepụ onwe ha, hapụ ọrụ ha na ọrụ ha tupu oge eruo ma gee ntị nke ọma na nlekọta na olu ndị na-ekwu okwu n'etiti ha.
Ịgbaso Aka: Mmegharị Atọ nke Ndụ Ime Mmụọ (1975), p. 74
Mgbe anyị na-eje ije n'ihu Onyenwe anyị, ihe niile anyị na-ahụ, nụ, metụ aka, ma ọ bụ detụ ire na-echetara anyị Ya. Nke a bụ ihe ndụ ekpere pụtara. Ọ bụghị ndụ anyị na-ekpe ọtụtụ ekpere kama ọ bụ ndụ nke a na-eme, ekwu, ma ọ bụ ghọta ihe ọ bụla, ihe ọ bụla ma ọlị, n'adabereghị n'Onye bụ mmalite na nzube nke ndụ anyị.
Ncheta Dị Ndụ: Ọrụ na Ekpere n'Icheta Jizọs Kraịst (1977)
Egwu na-eme ka anyị gbapụ n'ebe ibe anyị nọ ma ọ bụ rapara n'ahụ ibe anyị mana ọ naghị emepụta ezigbo mmekọrịta chiri anya.
Ihe Ndị Dị Ndụ: Mmekọrịta Dị Mkpa, Mmebi, na Eklisiti n'Ozi Ndị Kraịst (1986), p. 30
Olileanya m bụ na nkọwa nke ịhụnanya Chineke n'ime ndụ m ga-enye gị nnwere onwe na obi ike ịchọpụta ... ịhụnanya Chineke n'ime gị.
Ebe a na Ugbu a: Ibi Ndụ n'ime Mmụọ (1994), pg. 175
Anyị na-agwakọtakarị ịhụnanya na-enweghị ihe ọ bụla na nkwenye na-enweghị ihe ọ bụla. Chineke hụrụ anyị n'anya n'enweghị ọnọdụ mana ọ naghị akwado omume mmadụ niile. Chineke anaghị anabata nraranye, ime ihe ike, ịkpọasị, enyo enyo, na ngosipụta ihe ọjọọ ndị ọzọ niile, n'ihi na ha niile megidere ịhụnanya Chineke chọrọ itinye n'obi mmadụ. Ihe ọjọọ bụ enweghị ịhụnanya Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ọ bụ ezie na anyị na-echekarị banyere ndị nsọ dị ka ndị dị nsọ na ndị na-efe Chineke ofufe, ma na-ele ha anya dị ka ndị nwere isi dị elu na anya obi ụtọ, ezi ndị nsọ dị mfe ịnweta. Ha bụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị dị ka anyị, ndị na-ebi ndụ nkịtị ma na-alụso nsogbu nkịtị ọgụ. Ihe na-eme ka ha bụrụ ndị nsọ bụ ilekwasị anya doro anya na nke na-adịghị agbanwe agbanwe na Chineke na ndị Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ekwenyesiri m ike na a kpọrọ onye ndu Kraịst nke ọdịnihu ka ọ ghara ịdị mkpa ma guzoro n'ụwa a na-enweghị ihe ọ bụla ọ ga-enye ma ọ bụghị onwe ya nke na-adịghị ike.
N'aha Jizọs (1989)
Gịnị mere o ji yie ka a na-apụghị iguzogide ọnwụnwa nke ike? Ma eleghị anya, ọ bụ na ike na-enye ihe nnọchi anya dị mfe maka ọrụ siri ike nke ịhụnanya. O yiri ka ọ dị mfe ịbụ Chineke karịa ịhụ Chineke n'anya, ọ dị mfe ịchịkwa mmadụ karịa ịhụ mmadụ n'anya, ọ dịkwa mfe inwe ndụ karịa ịhụ ndụ n'anya.
N'aha Jizọs (1989)
Anyị abụghị ndị na-agwọ ọrịa, anyị abụghị ndị na-eme udo, anyị abụghị ndị na-enye ndụ. Anyị bụ ndị mmehie, ndị gbawara agbawa, ndị na-adịghị ike nke chọrọ nlekọta dị ukwuu dịka onye ọ bụla anyị na-elekọta.
N'aha Jizọs (1989)
A chọrọ ka a jide ahụ gị ma jide ya, ka e metụ ya aka ma metụ ya aka. Ọ dịghị mkpa ndị a ka a ga-eleda anya, jụ ya, ma ọ bụ gbochie ya. Mana ị ga-anọgide na-achọ mkpa miri emi nke ahụ gị, mkpa maka ezi ịhụnanya. Oge ọ bụla ị nwere ike ịgafe ọchịchọ elu ahụ maka ịhụnanya, ị na-eweghachi ahụ gị ma na-aga n'ihu na njikọta na ịdị n'otu.
Olu Ịhụnanya Dị n'Ime
Mgbe anyị jụrụ onwe anyị n'eziokwu onye kacha pụta ìhè ná ndụ anyị, anyị na-achọpụtakarị na ọ bụ ndị, kama inye ndụmọdụ, ngwọta, ma ọ bụ ọgwụgwọ, họọrọ ịkọrọ anyị ihe mgbu anyị ma metụ ọnyá anyị aka dị nro. Enyi nke nwere ike ịnọrọ anyị n'oge obi nkoropụ ma ọ bụ mgbagwoju anya, onye nwere ike ịnọnyere anyị n'ime awa nke iru újú na mwute, onye nwere ike ịnagide amaghị, ọ bụghị ịgwọ, ọ bụghị ịgwọ ma chee anyị ihu eziokwu nke enweghị ike anyị, nke ahụ bụ enyi nke na-eche banyere anyị.
N'ime Nnọpụiche
Otu n'ime ọnwụnwa nke ndụ ndị nọ n'ọkwa dị elu bụ ịmepụta akụkụ dị nkọ nke mmetụta omume anyị ma na-enye ohere ka a nwee mgbagwoju anya dị mma gbasara mmehie na omume ọma. Ihe dị iche n'etiti ọgaranya na ogbenye abụghị na mmehie bara ọgaranya karịrị ogbenye, na ndị ọgaranya na-ahụ ya ka ọ dị mfe ịkpọ mmehie omume ọma. Mgbe mmehie dara ogbenye, ha na-akpọ ya mmehie; mgbe ha hụrụ ịdị nsọ, ha na-achọpụta ya dị ka nke ahụ. Ịdị ọcha na-adịghị adịkarị n'ebe ndị ọgaranya nọ, na enweghịkwa na-eduga n'ajọ omume nke uche.
Nzukọ na Merton
Ndị na-ekpe ekpere na-anabata ihe n'ihu ụwa. Ha anaghịzi ejide ihe kama ha na-emetụ aka, ha anaghị ata ihe kama ha na-esusu ọnụ, ha anaghịzi enyocha ihe kama ha na-enwe mmasị n'ebe ọ nọ.
Nzukọ na Merton
Site n'aka Emeghere Emeghe (1972)
Ikpe ekpere pụtara imeghe aka gị n'ihu Chineke. Ọ pụtara ime ka nrụgide ahụ nke na-apịachi aka gị ọnụ nwayọ ma nabata ndụ gị site na njikere na-abawanye, ọ bụghị dị ka ihe onwunwe iji chebe, kama dị ka onyinye ịnata. Karịsịa, ekpere bụ ụzọ ndụ nke na-enye gị ohere ịchọta udo n'etiti ụwa ebe ị na-emepe aka gị nye nkwa Chineke ma chọta olileanya maka onwe gị, onye agbata obi gị na ụwa gị. N'ekpere, ị na-ezute Chineke ọ bụghị naanị n'olu dị nta na ikuku dị nro, kamakwa n'etiti ọgba aghara nke ụwa, n'ahụhụ na ọṅụ nke onye agbata obi gị na n'obere obi gị.
Ekpere na-eduga gị ịhụ ụzọ ọhụrụ na ịnụ egwu ọhụrụ n'ikuku. Ekpere bụ ume nke ndụ gị nke na-enye gị nnwere onwe ịga na ịnọ ebe ịchọrọ na ịchọta ọtụtụ ihe ịrịba ama na-egosi ụzọ isi gaa ala ọhụrụ. Ikpe ekpere abụghị naanị akụkụ dị mkpa na usoro ihe omume kwa ụbọchị nke Onye Kraịst ma ọ bụ isi iyi nkwado n'oge mkpa, ọ bụghịkwa naanị n'ụtụtụ Sọnde ma ọ bụ oge nri. Ikpe ekpere bụ ndụ. Ọ bụ iri ihe na ịṅụ ihe ọṅụṅụ, ime ihe na izu ike, izi ihe na mmụta, igwu egwu na ịrụ ọrụ. Ekpere na-ejupụta akụkụ niile nke ndụ anyị. Ọ bụ nghọta na-adịghị akwụsị akwụsị na Chineke nọ ebe ọ bụla anyị nọ, na-akpọ anyị òkù mgbe niile ka anyị bịaruo nso ma mee emume onyinye Chineke nke ịdị ndụ.
N'ikpeazụ, ndụ ekpere bụ ndụ nwere aka mepere emepe ebe anyị na-anaghị eme ihere maka adịghị ike anyị mana anyị ghọtara na ọ zuru oke ka ndị ọzọ duzie anyị karịa ịnwa ijide ihe niile n'aka anyị.
Naanị n'ime ụdị ndụ a ka ekpere a na-ekwu okwu na-eme ka ọ pụta ìhè. Ekpere n'ụlọ ụka, n'oche ma ọ bụ n'ụlọ akwụkwọ bụ naanị ihe akaebe nke ihe anyị chọrọ ime ná ndụ anyị niile. Ekpere dị otú ahụ na-echetara anyị na ekpere bụ ndụ ma ọ na-akpọ anyị òkù ime ka nke a bụrụ eziokwu ka ukwuu. Ya mere, enwere ọtụtụ ụzọ isi kpee ekpere dịka oge dị na ndụ. Mgbe ụfọdụ anyị na-achọ ebe dị jụụ ma chọọ ịnọ naanị anyị, mgbe ụfọdụ anyị na-achọ enyi ma chọọ ịnọkọ. Mgbe ụfọdụ anyị na-enwe mmasị n'akwụkwọ, mgbe ụfọdụ anyị na-ahọrọ egwu. Mgbe ụfọdụ anyị chọrọ ịbụ abụ na ọtụtụ narị, mgbe ụfọdụ naanị ntamu na ole na ole. Mgbe ụfọdụ, anyị na-achọ ikwu ya n'okwu, mgbe ụfọdụ n'ime obi gbachi nkịtị.
N'oge ndị a niile, anyị na-eji nwayọọ nwayọọ eme ka ndụ anyị bụrụ ekpere, anyị na-emeghekwa aka anyị ka Chineke duzie anyị ọbụna n'ebe anyị na-agaghị achọ ịga.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nouwen ,Henri}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
is45gmhhviurdkckig1qahv8lnywejv
32237
32231
2026-07-10T14:08:41Z
Senator Choko
24
32237
wikitext
text/x-wiki
[[File:HenriNouwen.JPG|thumb|I am deeply convinced that the Christian leader of the future is called to be completely irrelevant and to stand in this world with nothing to offer but his or her own vulnerable self.]]
{{Databox}}
[[w:ig:Henri Nouwen|Henri Nouwen]] (January 24, 1932 – September 21, 1996) was a Dutch Catholic priest and writer who authored 40 books on the spiritual life.
==Okwu ndị okwuru==
Jizọs bụ onye mgbanwe, onye na-aghọghị onye na-eme ihe ike, ebe ọ bụ na ọ bụghị echiche, kama ọ bụ ya onwe ya. Ọ bụkwa onye omimi, onye na-ejighị mmekọrịta chiri anya ya na Chineke zere ihe ọjọọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke oge ya, mana o mere ka obi gbawaa ya ruo n'ókè nke igbu ya dị ka onye nnupụisi. N'echiche a, ọ na-anọgidekwa maka mmadụ nuklia ụzọ isi nweta nnwere onwe na nnwere onwe.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Ekpere abụghị ihe ịchọ mma nke ndụ kama ọ bụ ume nke ịdị ndụ mmadụ.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Anyị enweghị ike ịgbanwe ụwa site na atụmatụ ọhụrụ, ọrụ, ma ọ bụ echiche. Anyị enweghị ike ịgbanwe ndị ọzọ site na nkwenye anyị, akụkọ, ndụmọdụ na atụmatụ anyị, mana anyị nwere ike inye ohere ebe a na-agba ndị mmadụ ume ka ha wepụ onwe ha, hapụ ọrụ ha na ọrụ ha tupu oge eruo ma gee ntị nke ọma na nlekọta na olu ndị na-ekwu okwu n'etiti ha.
Ịgbaso Aka: Mmegharị Atọ nke Ndụ Ime Mmụọ (1975), p. 74
Mgbe anyị na-eje ije n'ihu Onyenwe anyị, ihe niile anyị na-ahụ, nụ, metụ aka, ma ọ bụ detụ ire na-echetara anyị Ya. Nke a bụ ihe ndụ ekpere pụtara. Ọ bụghị ndụ anyị na-ekpe ọtụtụ ekpere kama ọ bụ ndụ nke a na-eme, ekwu, ma ọ bụ ghọta ihe ọ bụla, ihe ọ bụla ma ọlị, n'adabereghị n'Onye bụ mmalite na nzube nke ndụ anyị.
Ncheta Dị Ndụ: Ọrụ na Ekpere n'Icheta Jizọs Kraịst (1977)
Egwu na-eme ka anyị gbapụ n'ebe ibe anyị nọ ma ọ bụ rapara n'ahụ ibe anyị mana ọ naghị emepụta ezigbo mmekọrịta chiri anya.
Ihe Ndị Dị Ndụ: Mmekọrịta Dị Mkpa, Mmebi, na Eklisiti n'Ozi Ndị Kraịst (1986), p. 30
Olileanya m bụ na nkọwa nke ịhụnanya Chineke n'ime ndụ m ga-enye gị nnwere onwe na obi ike ịchọpụta ... ịhụnanya Chineke n'ime gị.
Ebe a na Ugbu a: Ibi Ndụ n'ime Mmụọ (1994), pg. 175
Anyị na-agwakọtakarị ịhụnanya na-enweghị ihe ọ bụla na nkwenye na-enweghị ihe ọ bụla. Chineke hụrụ anyị n'anya n'enweghị ọnọdụ mana ọ naghị akwado omume mmadụ niile. Chineke anaghị anabata nraranye, ime ihe ike, ịkpọasị, enyo enyo, na ngosipụta ihe ọjọọ ndị ọzọ niile, n'ihi na ha niile megidere ịhụnanya Chineke chọrọ itinye n'obi mmadụ. Ihe ọjọọ bụ enweghị ịhụnanya Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ọ bụ ezie na anyị na-echekarị banyere ndị nsọ dị ka ndị dị nsọ na ndị na-efe Chineke ofufe, ma na-ele ha anya dị ka ndị nwere isi dị elu na anya obi ụtọ, ezi ndị nsọ dị mfe ịnweta. Ha bụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị dị ka anyị, ndị na-ebi ndụ nkịtị ma na-alụso nsogbu nkịtị ọgụ. Ihe na-eme ka ha bụrụ ndị nsọ bụ ilekwasị anya doro anya na nke na-adịghị agbanwe agbanwe na Chineke na ndị Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ekwenyesiri m ike na a kpọrọ onye ndu Kraịst nke ọdịnihu ka ọ ghara ịdị mkpa ma guzoro n'ụwa a na-enweghị ihe ọ bụla ọ ga-enye ma ọ bụghị onwe ya nke na-adịghị ike.
N'aha Jizọs (1989)
Gịnị mere o ji yie ka a na-apụghị iguzogide ọnwụnwa nke ike? Ma eleghị anya, ọ bụ na ike na-enye ihe nnọchi anya dị mfe maka ọrụ siri ike nke ịhụnanya. O yiri ka ọ dị mfe ịbụ Chineke karịa ịhụ Chineke n'anya, ọ dị mfe ịchịkwa mmadụ karịa ịhụ mmadụ n'anya, ọ dịkwa mfe inwe ndụ karịa ịhụ ndụ n'anya.
N'aha Jizọs (1989)
Anyị abụghị ndị na-agwọ ọrịa, anyị abụghị ndị na-eme udo, anyị abụghị ndị na-enye ndụ. Anyị bụ ndị mmehie, ndị gbawara agbawa, ndị na-adịghị ike nke chọrọ nlekọta dị ukwuu dịka onye ọ bụla anyị na-elekọta.
N'aha Jizọs (1989)
A chọrọ ka a jide ahụ gị ma jide ya, ka e metụ ya aka ma metụ ya aka. Ọ dịghị mkpa ndị a ka a ga-eleda anya, jụ ya, ma ọ bụ gbochie ya. Mana ị ga-anọgide na-achọ mkpa miri emi nke ahụ gị, mkpa maka ezi ịhụnanya. Oge ọ bụla ị nwere ike ịgafe ọchịchọ elu ahụ maka ịhụnanya, ị na-eweghachi ahụ gị ma na-aga n'ihu na njikọta na ịdị n'otu.
Olu Ịhụnanya Dị n'Ime
Mgbe anyị jụrụ onwe anyị n'eziokwu onye kacha pụta ìhè ná ndụ anyị, anyị na-achọpụtakarị na ọ bụ ndị, kama inye ndụmọdụ, ngwọta, ma ọ bụ ọgwụgwọ, họọrọ ịkọrọ anyị ihe mgbu anyị ma metụ ọnyá anyị aka dị nro. Enyi nke nwere ike ịnọrọ anyị n'oge obi nkoropụ ma ọ bụ mgbagwoju anya, onye nwere ike ịnọnyere anyị n'ime awa nke iru újú na mwute, onye nwere ike ịnagide amaghị, ọ bụghị ịgwọ, ọ bụghị ịgwọ ma chee anyị ihu eziokwu nke enweghị ike anyị, nke ahụ bụ enyi nke na-eche banyere anyị.
N'ime Nnọpụiche
Otu n'ime ọnwụnwa nke ndụ ndị nọ n'ọkwa dị elu bụ ịmepụta akụkụ dị nkọ nke mmetụta omume anyị ma na-enye ohere ka a nwee mgbagwoju anya dị mma gbasara mmehie na omume ọma. Ihe dị iche n'etiti ọgaranya na ogbenye abụghị na mmehie bara ọgaranya karịrị ogbenye, na ndị ọgaranya na-ahụ ya ka ọ dị mfe ịkpọ mmehie omume ọma. Mgbe mmehie dara ogbenye, ha na-akpọ ya mmehie; mgbe ha hụrụ ịdị nsọ, ha na-achọpụta ya dị ka nke ahụ. Ịdị ọcha na-adịghị adịkarị n'ebe ndị ọgaranya nọ, na enweghịkwa na-eduga n'ajọ omume nke uche.
*Nzukọ na Merton
Ndị na-ekpe ekpere na-anabata ihe n'ihu ụwa. Ha anaghịzi ejide ihe kama ha na-emetụ aka, ha anaghị ata ihe kama ha na-esusu ọnụ, ha anaghịzi enyocha ihe kama ha na-enwe mmasị n'ebe ọ nọ.
Nzukọ na Merton
Site n'aka Emeghere Emeghe (1972)
Ikpe ekpere pụtara imeghe aka gị n'ihu Chineke. Ọ pụtara ime ka nrụgide ahụ nke na-apịachi aka gị ọnụ nwayọ ma nabata ndụ gị site na njikere na-abawanye, ọ bụghị dị ka ihe onwunwe iji chebe, kama dị ka onyinye ịnata. Karịsịa, ekpere bụ ụzọ ndụ nke na-enye gị ohere ịchọta udo n'etiti ụwa ebe ị na-emepe aka gị nye nkwa Chineke ma chọta olileanya maka onwe gị, onye agbata obi gị na ụwa gị. N'ekpere, ị na-ezute Chineke ọ bụghị naanị n'olu dị nta na ikuku dị nro, kamakwa n'etiti ọgba aghara nke ụwa, n'ahụhụ na ọṅụ nke onye agbata obi gị na n'obere obi gị.
Ekpere na-eduga gị ịhụ ụzọ ọhụrụ na ịnụ egwu ọhụrụ n'ikuku. Ekpere bụ ume nke ndụ gị nke na-enye gị nnwere onwe ịga na ịnọ ebe ịchọrọ na ịchọta ọtụtụ ihe ịrịba ama na-egosi ụzọ isi gaa ala ọhụrụ. Ikpe ekpere abụghị naanị akụkụ dị mkpa na usoro ihe omume kwa ụbọchị nke Onye Kraịst ma ọ bụ isi iyi nkwado n'oge mkpa, ọ bụghịkwa naanị n'ụtụtụ Sọnde ma ọ bụ oge nri. Ikpe ekpere bụ ndụ. Ọ bụ iri ihe na ịṅụ ihe ọṅụṅụ, ime ihe na izu ike, izi ihe na mmụta, igwu egwu na ịrụ ọrụ. Ekpere na-ejupụta akụkụ niile nke ndụ anyị. Ọ bụ nghọta na-adịghị akwụsị akwụsị na Chineke nọ ebe ọ bụla anyị nọ, na-akpọ anyị òkù mgbe niile ka anyị bịaruo nso ma mee emume onyinye Chineke nke ịdị ndụ.
N'ikpeazụ, ndụ ekpere bụ ndụ nwere aka mepere emepe ebe anyị na-anaghị eme ihere maka adịghị ike anyị mana anyị ghọtara na ọ zuru oke ka ndị ọzọ duzie anyị karịa ịnwa ijide ihe niile n'aka anyị.
Naanị n'ime ụdị ndụ a ka ekpere a na-ekwu okwu na-eme ka ọ pụta ìhè. Ekpere n'ụlọ ụka, n'oche ma ọ bụ n'ụlọ akwụkwọ bụ naanị ihe akaebe nke ihe anyị chọrọ ime ná ndụ anyị niile. Ekpere dị otú ahụ na-echetara anyị na ekpere bụ ndụ ma ọ na-akpọ anyị òkù ime ka nke a bụrụ eziokwu ka ukwuu. Ya mere, enwere ọtụtụ ụzọ isi kpee ekpere dịka oge dị na ndụ. Mgbe ụfọdụ anyị na-achọ ebe dị jụụ ma chọọ ịnọ naanị anyị, mgbe ụfọdụ anyị na-achọ enyi ma chọọ ịnọkọ. Mgbe ụfọdụ anyị na-enwe mmasị n'akwụkwọ, mgbe ụfọdụ anyị na-ahọrọ egwu. Mgbe ụfọdụ anyị chọrọ ịbụ abụ na ọtụtụ narị, mgbe ụfọdụ naanị ntamu na ole na ole. Mgbe ụfọdụ, anyị na-achọ ikwu ya n'okwu, mgbe ụfọdụ n'ime obi gbachi nkịtị.
N'oge ndị a niile, anyị na-eji nwayọọ nwayọọ eme ka ndụ anyị bụrụ ekpere, anyị na-emeghekwa aka anyị ka Chineke duzie anyị ọbụna n'ebe anyị na-agaghị achọ ịga.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nouwen ,Henri}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
23aglcmf4hwif01cq2qax01ptdhlkmd
32238
32237
2026-07-10T14:11:07Z
Senator Choko
24
32238
wikitext
text/x-wiki
[[File:HenriNouwen.JPG|thumb|I am deeply convinced that the Christian leader of the future is called to be completely irrelevant and to stand in this world with nothing to offer but his or her own vulnerable self.]]
{{Databox}}
[[w:ig:Henri Nouwen|Henri Nouwen]] (Jenụwarị 24, 1932 – Septemba 21, 1996) bụ onye ụkọchukwu Katọlik na onye ode akwụkwọ onye dere akwụkwọ iri anọ gbasara ndụ ime mmụọ.
==Okwu ndị okwuru==
Jizọs bụ onye mgbanwe, onye na-aghọghị onye na-eme ihe ike, ebe ọ bụ na ọ bụghị echiche, kama ọ bụ ya onwe ya. Ọ bụkwa onye omimi, onye na-ejighị mmekọrịta chiri anya ya na Chineke zere ihe ọjọọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke oge ya, mana o mere ka obi gbawaa ya ruo n'ókè nke igbu ya dị ka onye nnupụisi. N'echiche a, ọ na-anọgidekwa maka mmadụ nuklia ụzọ isi nweta nnwere onwe na nnwere onwe.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Ekpere abụghị ihe ịchọ mma nke ndụ kama ọ bụ ume nke ịdị ndụ mmadụ.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Anyị enweghị ike ịgbanwe ụwa site na atụmatụ ọhụrụ, ọrụ, ma ọ bụ echiche. Anyị enweghị ike ịgbanwe ndị ọzọ site na nkwenye anyị, akụkọ, ndụmọdụ na atụmatụ anyị, mana anyị nwere ike inye ohere ebe a na-agba ndị mmadụ ume ka ha wepụ onwe ha, hapụ ọrụ ha na ọrụ ha tupu oge eruo ma gee ntị nke ọma na nlekọta na olu ndị na-ekwu okwu n'etiti ha.
Ịgbaso Aka: Mmegharị Atọ nke Ndụ Ime Mmụọ (1975), p. 74
Mgbe anyị na-eje ije n'ihu Onyenwe anyị, ihe niile anyị na-ahụ, nụ, metụ aka, ma ọ bụ detụ ire na-echetara anyị Ya. Nke a bụ ihe ndụ ekpere pụtara. Ọ bụghị ndụ anyị na-ekpe ọtụtụ ekpere kama ọ bụ ndụ nke a na-eme, ekwu, ma ọ bụ ghọta ihe ọ bụla, ihe ọ bụla ma ọlị, n'adabereghị n'Onye bụ mmalite na nzube nke ndụ anyị.
Ncheta Dị Ndụ: Ọrụ na Ekpere n'Icheta Jizọs Kraịst (1977)
Egwu na-eme ka anyị gbapụ n'ebe ibe anyị nọ ma ọ bụ rapara n'ahụ ibe anyị mana ọ naghị emepụta ezigbo mmekọrịta chiri anya.
Ihe Ndị Dị Ndụ: Mmekọrịta Dị Mkpa, Mmebi, na Eklisiti n'Ozi Ndị Kraịst (1986), p. 30
Olileanya m bụ na nkọwa nke ịhụnanya Chineke n'ime ndụ m ga-enye gị nnwere onwe na obi ike ịchọpụta ... ịhụnanya Chineke n'ime gị.
Ebe a na Ugbu a: Ibi Ndụ n'ime Mmụọ (1994), pg. 175
Anyị na-agwakọtakarị ịhụnanya na-enweghị ihe ọ bụla na nkwenye na-enweghị ihe ọ bụla. Chineke hụrụ anyị n'anya n'enweghị ọnọdụ mana ọ naghị akwado omume mmadụ niile. Chineke anaghị anabata nraranye, ime ihe ike, ịkpọasị, enyo enyo, na ngosipụta ihe ọjọọ ndị ọzọ niile, n'ihi na ha niile megidere ịhụnanya Chineke chọrọ itinye n'obi mmadụ. Ihe ọjọọ bụ enweghị ịhụnanya Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ọ bụ ezie na anyị na-echekarị banyere ndị nsọ dị ka ndị dị nsọ na ndị na-efe Chineke ofufe, ma na-ele ha anya dị ka ndị nwere isi dị elu na anya obi ụtọ, ezi ndị nsọ dị mfe ịnweta. Ha bụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị dị ka anyị, ndị na-ebi ndụ nkịtị ma na-alụso nsogbu nkịtị ọgụ. Ihe na-eme ka ha bụrụ ndị nsọ bụ ilekwasị anya doro anya na nke na-adịghị agbanwe agbanwe na Chineke na ndị Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ekwenyesiri m ike na a kpọrọ onye ndu Kraịst nke ọdịnihu ka ọ ghara ịdị mkpa ma guzoro n'ụwa a na-enweghị ihe ọ bụla ọ ga-enye ma ọ bụghị onwe ya nke na-adịghị ike.
N'aha Jizọs (1989)
Gịnị mere o ji yie ka a na-apụghị iguzogide ọnwụnwa nke ike? Ma eleghị anya, ọ bụ na ike na-enye ihe nnọchi anya dị mfe maka ọrụ siri ike nke ịhụnanya. O yiri ka ọ dị mfe ịbụ Chineke karịa ịhụ Chineke n'anya, ọ dị mfe ịchịkwa mmadụ karịa ịhụ mmadụ n'anya, ọ dịkwa mfe inwe ndụ karịa ịhụ ndụ n'anya.
N'aha Jizọs (1989)
Anyị abụghị ndị na-agwọ ọrịa, anyị abụghị ndị na-eme udo, anyị abụghị ndị na-enye ndụ. Anyị bụ ndị mmehie, ndị gbawara agbawa, ndị na-adịghị ike nke chọrọ nlekọta dị ukwuu dịka onye ọ bụla anyị na-elekọta.
N'aha Jizọs (1989)
A chọrọ ka a jide ahụ gị ma jide ya, ka e metụ ya aka ma metụ ya aka. Ọ dịghị mkpa ndị a ka a ga-eleda anya, jụ ya, ma ọ bụ gbochie ya. Mana ị ga-anọgide na-achọ mkpa miri emi nke ahụ gị, mkpa maka ezi ịhụnanya. Oge ọ bụla ị nwere ike ịgafe ọchịchọ elu ahụ maka ịhụnanya, ị na-eweghachi ahụ gị ma na-aga n'ihu na njikọta na ịdị n'otu.
Olu Ịhụnanya Dị n'Ime
Mgbe anyị jụrụ onwe anyị n'eziokwu onye kacha pụta ìhè ná ndụ anyị, anyị na-achọpụtakarị na ọ bụ ndị, kama inye ndụmọdụ, ngwọta, ma ọ bụ ọgwụgwọ, họọrọ ịkọrọ anyị ihe mgbu anyị ma metụ ọnyá anyị aka dị nro. Enyi nke nwere ike ịnọrọ anyị n'oge obi nkoropụ ma ọ bụ mgbagwoju anya, onye nwere ike ịnọnyere anyị n'ime awa nke iru újú na mwute, onye nwere ike ịnagide amaghị, ọ bụghị ịgwọ, ọ bụghị ịgwọ ma chee anyị ihu eziokwu nke enweghị ike anyị, nke ahụ bụ enyi nke na-eche banyere anyị.
N'ime Nnọpụiche
Otu n'ime ọnwụnwa nke ndụ ndị nọ n'ọkwa dị elu bụ ịmepụta akụkụ dị nkọ nke mmetụta omume anyị ma na-enye ohere ka a nwee mgbagwoju anya dị mma gbasara mmehie na omume ọma. Ihe dị iche n'etiti ọgaranya na ogbenye abụghị na mmehie bara ọgaranya karịrị ogbenye, na ndị ọgaranya na-ahụ ya ka ọ dị mfe ịkpọ mmehie omume ọma. Mgbe mmehie dara ogbenye, ha na-akpọ ya mmehie; mgbe ha hụrụ ịdị nsọ, ha na-achọpụta ya dị ka nke ahụ. Ịdị ọcha na-adịghị adịkarị n'ebe ndị ọgaranya nọ, na enweghịkwa na-eduga n'ajọ omume nke uche.
*Nzukọ na Merton
Ndị na-ekpe ekpere na-anabata ihe n'ihu ụwa. Ha anaghịzi ejide ihe kama ha na-emetụ aka, ha anaghị ata ihe kama ha na-esusu ọnụ, ha anaghịzi enyocha ihe kama ha na-enwe mmasị n'ebe ọ nọ.
Nzukọ na Merton
Site n'aka Emeghere Emeghe (1972)
Ikpe ekpere pụtara imeghe aka gị n'ihu Chineke. Ọ pụtara ime ka nrụgide ahụ nke na-apịachi aka gị ọnụ nwayọ ma nabata ndụ gị site na njikere na-abawanye, ọ bụghị dị ka ihe onwunwe iji chebe, kama dị ka onyinye ịnata. Karịsịa, ekpere bụ ụzọ ndụ nke na-enye gị ohere ịchọta udo n'etiti ụwa ebe ị na-emepe aka gị nye nkwa Chineke ma chọta olileanya maka onwe gị, onye agbata obi gị na ụwa gị. N'ekpere, ị na-ezute Chineke ọ bụghị naanị n'olu dị nta na ikuku dị nro, kamakwa n'etiti ọgba aghara nke ụwa, n'ahụhụ na ọṅụ nke onye agbata obi gị na n'obere obi gị.
Ekpere na-eduga gị ịhụ ụzọ ọhụrụ na ịnụ egwu ọhụrụ n'ikuku. Ekpere bụ ume nke ndụ gị nke na-enye gị nnwere onwe ịga na ịnọ ebe ịchọrọ na ịchọta ọtụtụ ihe ịrịba ama na-egosi ụzọ isi gaa ala ọhụrụ. Ikpe ekpere abụghị naanị akụkụ dị mkpa na usoro ihe omume kwa ụbọchị nke Onye Kraịst ma ọ bụ isi iyi nkwado n'oge mkpa, ọ bụghịkwa naanị n'ụtụtụ Sọnde ma ọ bụ oge nri. Ikpe ekpere bụ ndụ. Ọ bụ iri ihe na ịṅụ ihe ọṅụṅụ, ime ihe na izu ike, izi ihe na mmụta, igwu egwu na ịrụ ọrụ. Ekpere na-ejupụta akụkụ niile nke ndụ anyị. Ọ bụ nghọta na-adịghị akwụsị akwụsị na Chineke nọ ebe ọ bụla anyị nọ, na-akpọ anyị òkù mgbe niile ka anyị bịaruo nso ma mee emume onyinye Chineke nke ịdị ndụ.
N'ikpeazụ, ndụ ekpere bụ ndụ nwere aka mepere emepe ebe anyị na-anaghị eme ihere maka adịghị ike anyị mana anyị ghọtara na ọ zuru oke ka ndị ọzọ duzie anyị karịa ịnwa ijide ihe niile n'aka anyị.
Naanị n'ime ụdị ndụ a ka ekpere a na-ekwu okwu na-eme ka ọ pụta ìhè. Ekpere n'ụlọ ụka, n'oche ma ọ bụ n'ụlọ akwụkwọ bụ naanị ihe akaebe nke ihe anyị chọrọ ime ná ndụ anyị niile. Ekpere dị otú ahụ na-echetara anyị na ekpere bụ ndụ ma ọ na-akpọ anyị òkù ime ka nke a bụrụ eziokwu ka ukwuu. Ya mere, enwere ọtụtụ ụzọ isi kpee ekpere dịka oge dị na ndụ. Mgbe ụfọdụ anyị na-achọ ebe dị jụụ ma chọọ ịnọ naanị anyị, mgbe ụfọdụ anyị na-achọ enyi ma chọọ ịnọkọ. Mgbe ụfọdụ anyị na-enwe mmasị n'akwụkwọ, mgbe ụfọdụ anyị na-ahọrọ egwu. Mgbe ụfọdụ anyị chọrọ ịbụ abụ na ọtụtụ narị, mgbe ụfọdụ naanị ntamu na ole na ole. Mgbe ụfọdụ, anyị na-achọ ikwu ya n'okwu, mgbe ụfọdụ n'ime obi gbachi nkịtị.
N'oge ndị a niile, anyị na-eji nwayọọ nwayọọ eme ka ndụ anyị bụrụ ekpere, anyị na-emeghekwa aka anyị ka Chineke duzie anyị ọbụna n'ebe anyị na-agaghị achọ ịga.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nouwen ,Henri}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
auso0wikgjhd02spaqw1arhyw882snn
32239
32238
2026-07-10T14:12:19Z
Senator Choko
24
32239
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[w:ig:Henri Nouwen|Henri Nouwen]] (Jenụwarị 24, 1932 – Septemba 21, 1996) bụ onye ụkọchukwu Katọlik na onye ode akwụkwọ onye dere akwụkwọ iri anọ gbasara ndụ ime mmụọ.
==Okwu ndị okwuru==
Jizọs bụ onye mgbanwe, onye na-aghọghị onye na-eme ihe ike, ebe ọ bụ na ọ bụghị echiche, kama ọ bụ ya onwe ya. Ọ bụkwa onye omimi, onye na-ejighị mmekọrịta chiri anya ya na Chineke zere ihe ọjọọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke oge ya, mana o mere ka obi gbawaa ya ruo n'ókè nke igbu ya dị ka onye nnupụisi. N'echiche a, ọ na-anọgidekwa maka mmadụ nuklia ụzọ isi nweta nnwere onwe na nnwere onwe.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Ekpere abụghị ihe ịchọ mma nke ndụ kama ọ bụ ume nke ịdị ndụ mmadụ.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Anyị enweghị ike ịgbanwe ụwa site na atụmatụ ọhụrụ, ọrụ, ma ọ bụ echiche. Anyị enweghị ike ịgbanwe ndị ọzọ site na nkwenye anyị, akụkọ, ndụmọdụ na atụmatụ anyị, mana anyị nwere ike inye ohere ebe a na-agba ndị mmadụ ume ka ha wepụ onwe ha, hapụ ọrụ ha na ọrụ ha tupu oge eruo ma gee ntị nke ọma na nlekọta na olu ndị na-ekwu okwu n'etiti ha.
Ịgbaso Aka: Mmegharị Atọ nke Ndụ Ime Mmụọ (1975), p. 74
Mgbe anyị na-eje ije n'ihu Onyenwe anyị, ihe niile anyị na-ahụ, nụ, metụ aka, ma ọ bụ detụ ire na-echetara anyị Ya. Nke a bụ ihe ndụ ekpere pụtara. Ọ bụghị ndụ anyị na-ekpe ọtụtụ ekpere kama ọ bụ ndụ nke a na-eme, ekwu, ma ọ bụ ghọta ihe ọ bụla, ihe ọ bụla ma ọlị, n'adabereghị n'Onye bụ mmalite na nzube nke ndụ anyị.
Ncheta Dị Ndụ: Ọrụ na Ekpere n'Icheta Jizọs Kraịst (1977)
Egwu na-eme ka anyị gbapụ n'ebe ibe anyị nọ ma ọ bụ rapara n'ahụ ibe anyị mana ọ naghị emepụta ezigbo mmekọrịta chiri anya.
Ihe Ndị Dị Ndụ: Mmekọrịta Dị Mkpa, Mmebi, na Eklisiti n'Ozi Ndị Kraịst (1986), p. 30
Olileanya m bụ na nkọwa nke ịhụnanya Chineke n'ime ndụ m ga-enye gị nnwere onwe na obi ike ịchọpụta ... ịhụnanya Chineke n'ime gị.
Ebe a na Ugbu a: Ibi Ndụ n'ime Mmụọ (1994), pg. 175
Anyị na-agwakọtakarị ịhụnanya na-enweghị ihe ọ bụla na nkwenye na-enweghị ihe ọ bụla. Chineke hụrụ anyị n'anya n'enweghị ọnọdụ mana ọ naghị akwado omume mmadụ niile. Chineke anaghị anabata nraranye, ime ihe ike, ịkpọasị, enyo enyo, na ngosipụta ihe ọjọọ ndị ọzọ niile, n'ihi na ha niile megidere ịhụnanya Chineke chọrọ itinye n'obi mmadụ. Ihe ọjọọ bụ enweghị ịhụnanya Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ọ bụ ezie na anyị na-echekarị banyere ndị nsọ dị ka ndị dị nsọ na ndị na-efe Chineke ofufe, ma na-ele ha anya dị ka ndị nwere isi dị elu na anya obi ụtọ, ezi ndị nsọ dị mfe ịnweta. Ha bụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị dị ka anyị, ndị na-ebi ndụ nkịtị ma na-alụso nsogbu nkịtị ọgụ. Ihe na-eme ka ha bụrụ ndị nsọ bụ ilekwasị anya doro anya na nke na-adịghị agbanwe agbanwe na Chineke na ndị Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ekwenyesiri m ike na a kpọrọ onye ndu Kraịst nke ọdịnihu ka ọ ghara ịdị mkpa ma guzoro n'ụwa a na-enweghị ihe ọ bụla ọ ga-enye ma ọ bụghị onwe ya nke na-adịghị ike.
N'aha Jizọs (1989)
Gịnị mere o ji yie ka a na-apụghị iguzogide ọnwụnwa nke ike? Ma eleghị anya, ọ bụ na ike na-enye ihe nnọchi anya dị mfe maka ọrụ siri ike nke ịhụnanya. O yiri ka ọ dị mfe ịbụ Chineke karịa ịhụ Chineke n'anya, ọ dị mfe ịchịkwa mmadụ karịa ịhụ mmadụ n'anya, ọ dịkwa mfe inwe ndụ karịa ịhụ ndụ n'anya.
N'aha Jizọs (1989)
Anyị abụghị ndị na-agwọ ọrịa, anyị abụghị ndị na-eme udo, anyị abụghị ndị na-enye ndụ. Anyị bụ ndị mmehie, ndị gbawara agbawa, ndị na-adịghị ike nke chọrọ nlekọta dị ukwuu dịka onye ọ bụla anyị na-elekọta.
N'aha Jizọs (1989)
A chọrọ ka a jide ahụ gị ma jide ya, ka e metụ ya aka ma metụ ya aka. Ọ dịghị mkpa ndị a ka a ga-eleda anya, jụ ya, ma ọ bụ gbochie ya. Mana ị ga-anọgide na-achọ mkpa miri emi nke ahụ gị, mkpa maka ezi ịhụnanya. Oge ọ bụla ị nwere ike ịgafe ọchịchọ elu ahụ maka ịhụnanya, ị na-eweghachi ahụ gị ma na-aga n'ihu na njikọta na ịdị n'otu.
Olu Ịhụnanya Dị n'Ime
Mgbe anyị jụrụ onwe anyị n'eziokwu onye kacha pụta ìhè ná ndụ anyị, anyị na-achọpụtakarị na ọ bụ ndị, kama inye ndụmọdụ, ngwọta, ma ọ bụ ọgwụgwọ, họọrọ ịkọrọ anyị ihe mgbu anyị ma metụ ọnyá anyị aka dị nro. Enyi nke nwere ike ịnọrọ anyị n'oge obi nkoropụ ma ọ bụ mgbagwoju anya, onye nwere ike ịnọnyere anyị n'ime awa nke iru újú na mwute, onye nwere ike ịnagide amaghị, ọ bụghị ịgwọ, ọ bụghị ịgwọ ma chee anyị ihu eziokwu nke enweghị ike anyị, nke ahụ bụ enyi nke na-eche banyere anyị.
N'ime Nnọpụiche
Otu n'ime ọnwụnwa nke ndụ ndị nọ n'ọkwa dị elu bụ ịmepụta akụkụ dị nkọ nke mmetụta omume anyị ma na-enye ohere ka a nwee mgbagwoju anya dị mma gbasara mmehie na omume ọma. Ihe dị iche n'etiti ọgaranya na ogbenye abụghị na mmehie bara ọgaranya karịrị ogbenye, na ndị ọgaranya na-ahụ ya ka ọ dị mfe ịkpọ mmehie omume ọma. Mgbe mmehie dara ogbenye, ha na-akpọ ya mmehie; mgbe ha hụrụ ịdị nsọ, ha na-achọpụta ya dị ka nke ahụ. Ịdị ọcha na-adịghị adịkarị n'ebe ndị ọgaranya nọ, na enweghịkwa na-eduga n'ajọ omume nke uche.
*Nzukọ na Merton
Ndị na-ekpe ekpere na-anabata ihe n'ihu ụwa. Ha anaghịzi ejide ihe kama ha na-emetụ aka, ha anaghị ata ihe kama ha na-esusu ọnụ, ha anaghịzi enyocha ihe kama ha na-enwe mmasị n'ebe ọ nọ.
Nzukọ na Merton
Site n'aka Emeghere Emeghe (1972)
Ikpe ekpere pụtara imeghe aka gị n'ihu Chineke. Ọ pụtara ime ka nrụgide ahụ nke na-apịachi aka gị ọnụ nwayọ ma nabata ndụ gị site na njikere na-abawanye, ọ bụghị dị ka ihe onwunwe iji chebe, kama dị ka onyinye ịnata. Karịsịa, ekpere bụ ụzọ ndụ nke na-enye gị ohere ịchọta udo n'etiti ụwa ebe ị na-emepe aka gị nye nkwa Chineke ma chọta olileanya maka onwe gị, onye agbata obi gị na ụwa gị. N'ekpere, ị na-ezute Chineke ọ bụghị naanị n'olu dị nta na ikuku dị nro, kamakwa n'etiti ọgba aghara nke ụwa, n'ahụhụ na ọṅụ nke onye agbata obi gị na n'obere obi gị.
Ekpere na-eduga gị ịhụ ụzọ ọhụrụ na ịnụ egwu ọhụrụ n'ikuku. Ekpere bụ ume nke ndụ gị nke na-enye gị nnwere onwe ịga na ịnọ ebe ịchọrọ na ịchọta ọtụtụ ihe ịrịba ama na-egosi ụzọ isi gaa ala ọhụrụ. Ikpe ekpere abụghị naanị akụkụ dị mkpa na usoro ihe omume kwa ụbọchị nke Onye Kraịst ma ọ bụ isi iyi nkwado n'oge mkpa, ọ bụghịkwa naanị n'ụtụtụ Sọnde ma ọ bụ oge nri. Ikpe ekpere bụ ndụ. Ọ bụ iri ihe na ịṅụ ihe ọṅụṅụ, ime ihe na izu ike, izi ihe na mmụta, igwu egwu na ịrụ ọrụ. Ekpere na-ejupụta akụkụ niile nke ndụ anyị. Ọ bụ nghọta na-adịghị akwụsị akwụsị na Chineke nọ ebe ọ bụla anyị nọ, na-akpọ anyị òkù mgbe niile ka anyị bịaruo nso ma mee emume onyinye Chineke nke ịdị ndụ.
N'ikpeazụ, ndụ ekpere bụ ndụ nwere aka mepere emepe ebe anyị na-anaghị eme ihere maka adịghị ike anyị mana anyị ghọtara na ọ zuru oke ka ndị ọzọ duzie anyị karịa ịnwa ijide ihe niile n'aka anyị.
Naanị n'ime ụdị ndụ a ka ekpere a na-ekwu okwu na-eme ka ọ pụta ìhè. Ekpere n'ụlọ ụka, n'oche ma ọ bụ n'ụlọ akwụkwọ bụ naanị ihe akaebe nke ihe anyị chọrọ ime ná ndụ anyị niile. Ekpere dị otú ahụ na-echetara anyị na ekpere bụ ndụ ma ọ na-akpọ anyị òkù ime ka nke a bụrụ eziokwu ka ukwuu. Ya mere, enwere ọtụtụ ụzọ isi kpee ekpere dịka oge dị na ndụ. Mgbe ụfọdụ anyị na-achọ ebe dị jụụ ma chọọ ịnọ naanị anyị, mgbe ụfọdụ anyị na-achọ enyi ma chọọ ịnọkọ. Mgbe ụfọdụ anyị na-enwe mmasị n'akwụkwọ, mgbe ụfọdụ anyị na-ahọrọ egwu. Mgbe ụfọdụ anyị chọrọ ịbụ abụ na ọtụtụ narị, mgbe ụfọdụ naanị ntamu na ole na ole. Mgbe ụfọdụ, anyị na-achọ ikwu ya n'okwu, mgbe ụfọdụ n'ime obi gbachi nkịtị.
N'oge ndị a niile, anyị na-eji nwayọọ nwayọọ eme ka ndụ anyị bụrụ ekpere, anyị na-emeghekwa aka anyị ka Chineke duzie anyị ọbụna n'ebe anyị na-agaghị achọ ịga.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nouwen ,Henri}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
r9bq9ymsowk465eqhyylmbwf58poglc
32240
32239
2026-07-10T14:12:55Z
Senator Choko
24
/* Okwu ndị okwuru */
32240
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[w:ig:Henri Nouwen|Henri Nouwen]] (Jenụwarị 24, 1932 – Septemba 21, 1996) bụ onye ụkọchukwu Katọlik na onye ode akwụkwọ onye dere akwụkwọ iri anọ gbasara ndụ ime mmụọ.
==Okwu ndị okwuru==
Jizọs bụ onye mgbanwe, onye na-aghọghị onye na-eme ihe ike, ebe ọ bụ na ọ bụghị echiche, kama ọ bụ ya onwe ya. Ọ bụkwa onye omimi, onye na-ejighị mmekọrịta chiri anya ya na Chineke zere ihe ọjọọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke oge ya, mana o mere ka obi gbawaa ya ruo n'ókè nke igbu ya dị ka onye nnupụisi. N'echiche a, ọ na-anọgidekwa maka mmadụ nuklia ụzọ isi nweta nnwere onwe na nnwere onwe.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Ekpere abụghị ihe ịchọ mma nke ndụ kama ọ bụ ume nke ịdị ndụ mmadụ.
Onye Na-agwọ Ọrịa Merụ Ahụ (1972)
Anyị enweghị ike ịgbanwe ụwa site na atụmatụ ọhụrụ, ọrụ, ma ọ bụ echiche. Anyị enweghị ike ịgbanwe ndị ọzọ site na nkwenye anyị, akụkọ, ndụmọdụ na atụmatụ anyị, mana anyị nwere ike inye ohere ebe a na-agba ndị mmadụ ume ka ha wepụ onwe ha, hapụ ọrụ ha na ọrụ ha tupu oge eruo ma gee ntị nke ọma na nlekọta na olu ndị na-ekwu okwu n'etiti ha.
Ịgbaso Aka: Mmegharị Atọ nke Ndụ Ime Mmụọ (1975), p. 74
Mgbe anyị na-eje ije n'ihu Onyenwe anyị, ihe niile anyị na-ahụ, nụ, metụ aka, ma ọ bụ detụ ire na-echetara anyị Ya. Nke a bụ ihe ndụ ekpere pụtara. Ọ bụghị ndụ anyị na-ekpe ọtụtụ ekpere kama ọ bụ ndụ nke a na-eme, ekwu, ma ọ bụ ghọta ihe ọ bụla, ihe ọ bụla ma ọlị, n'adabereghị n'Onye bụ mmalite na nzube nke ndụ anyị.
Ncheta Dị Ndụ: Ọrụ na Ekpere n'Icheta Jizọs Kraịst (1977)
Egwu na-eme ka anyị gbapụ n'ebe ibe anyị nọ ma ọ bụ rapara n'ahụ ibe anyị mana ọ naghị emepụta ezigbo mmekọrịta chiri anya.
Ihe Ndị Dị Ndụ: Mmekọrịta Dị Mkpa, Mmebi, na Eklisiti n'Ozi Ndị Kraịst (1986), p. 30
Olileanya m bụ na nkọwa nke ịhụnanya Chineke n'ime ndụ m ga-enye gị nnwere onwe na obi ike ịchọpụta ... ịhụnanya Chineke n'ime gị.
Ebe a na Ugbu a: Ibi Ndụ n'ime Mmụọ (1994), pg. 175
Anyị na-agwakọtakarị ịhụnanya na-enweghị ihe ọ bụla na nkwenye na-enweghị ihe ọ bụla. Chineke hụrụ anyị n'anya n'enweghị ọnọdụ mana ọ naghị akwado omume mmadụ niile. Chineke anaghị anabata nraranye, ime ihe ike, ịkpọasị, enyo enyo, na ngosipụta ihe ọjọọ ndị ọzọ niile, n'ihi na ha niile megidere ịhụnanya Chineke chọrọ itinye n'obi mmadụ. Ihe ọjọọ bụ enweghị ịhụnanya Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ọ bụ ezie na anyị na-echekarị banyere ndị nsọ dị ka ndị dị nsọ na ndị na-efe Chineke ofufe, ma na-ele ha anya dị ka ndị nwere isi dị elu na anya obi ụtọ, ezi ndị nsọ dị mfe ịnweta. Ha bụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị dị ka anyị, ndị na-ebi ndụ nkịtị ma na-alụso nsogbu nkịtị ọgụ. Ihe na-eme ka ha bụrụ ndị nsọ bụ ilekwasị anya doro anya na nke na-adịghị agbanwe agbanwe na Chineke na ndị Chineke.
Achịcha Maka Njem (1996)
Ekwenyesiri m ike na a kpọrọ onye ndu Kraịst nke ọdịnihu ka ọ ghara ịdị mkpa ma guzoro n'ụwa a na-enweghị ihe ọ bụla ọ ga-enye ma ọ bụghị onwe ya nke na-adịghị ike.
N'aha Jizọs (1989)
Gịnị mere o ji yie ka a na-apụghị iguzogide ọnwụnwa nke ike? Ma eleghị anya, ọ bụ na ike na-enye ihe nnọchi anya dị mfe maka ọrụ siri ike nke ịhụnanya. O yiri ka ọ dị mfe ịbụ Chineke karịa ịhụ Chineke n'anya, ọ dị mfe ịchịkwa mmadụ karịa ịhụ mmadụ n'anya, ọ dịkwa mfe inwe ndụ karịa ịhụ ndụ n'anya.
N'aha Jizọs (1989)
Anyị abụghị ndị na-agwọ ọrịa, anyị abụghị ndị na-eme udo, anyị abụghị ndị na-enye ndụ. Anyị bụ ndị mmehie, ndị gbawara agbawa, ndị na-adịghị ike nke chọrọ nlekọta dị ukwuu dịka onye ọ bụla anyị na-elekọta.
N'aha Jizọs (1989)
A chọrọ ka a jide ahụ gị ma jide ya, ka e metụ ya aka ma metụ ya aka. Ọ dịghị mkpa ndị a ka a ga-eleda anya, jụ ya, ma ọ bụ gbochie ya. Mana ị ga-anọgide na-achọ mkpa miri emi nke ahụ gị, mkpa maka ezi ịhụnanya. Oge ọ bụla ị nwere ike ịgafe ọchịchọ elu ahụ maka ịhụnanya, ị na-eweghachi ahụ gị ma na-aga n'ihu na njikọta na ịdị n'otu.
*Olu Ịhụnanya Dị n'Ime
Mgbe anyị jụrụ onwe anyị n'eziokwu onye kacha pụta ìhè ná ndụ anyị, anyị na-achọpụtakarị na ọ bụ ndị, kama inye ndụmọdụ, ngwọta, ma ọ bụ ọgwụgwọ, họọrọ ịkọrọ anyị ihe mgbu anyị ma metụ ọnyá anyị aka dị nro. Enyi nke nwere ike ịnọrọ anyị n'oge obi nkoropụ ma ọ bụ mgbagwoju anya, onye nwere ike ịnọnyere anyị n'ime awa nke iru újú na mwute, onye nwere ike ịnagide amaghị, ọ bụghị ịgwọ, ọ bụghị ịgwọ ma chee anyị ihu eziokwu nke enweghị ike anyị, nke ahụ bụ enyi nke na-eche banyere anyị.
N'ime Nnọpụiche
Otu n'ime ọnwụnwa nke ndụ ndị nọ n'ọkwa dị elu bụ ịmepụta akụkụ dị nkọ nke mmetụta omume anyị ma na-enye ohere ka a nwee mgbagwoju anya dị mma gbasara mmehie na omume ọma. Ihe dị iche n'etiti ọgaranya na ogbenye abụghị na mmehie bara ọgaranya karịrị ogbenye, na ndị ọgaranya na-ahụ ya ka ọ dị mfe ịkpọ mmehie omume ọma. Mgbe mmehie dara ogbenye, ha na-akpọ ya mmehie; mgbe ha hụrụ ịdị nsọ, ha na-achọpụta ya dị ka nke ahụ. Ịdị ọcha na-adịghị adịkarị n'ebe ndị ọgaranya nọ, na enweghịkwa na-eduga n'ajọ omume nke uche.
*Nzukọ na Merton
Ndị na-ekpe ekpere na-anabata ihe n'ihu ụwa. Ha anaghịzi ejide ihe kama ha na-emetụ aka, ha anaghị ata ihe kama ha na-esusu ọnụ, ha anaghịzi enyocha ihe kama ha na-enwe mmasị n'ebe ọ nọ.
Nzukọ na Merton
Site n'aka Emeghere Emeghe (1972)
Ikpe ekpere pụtara imeghe aka gị n'ihu Chineke. Ọ pụtara ime ka nrụgide ahụ nke na-apịachi aka gị ọnụ nwayọ ma nabata ndụ gị site na njikere na-abawanye, ọ bụghị dị ka ihe onwunwe iji chebe, kama dị ka onyinye ịnata. Karịsịa, ekpere bụ ụzọ ndụ nke na-enye gị ohere ịchọta udo n'etiti ụwa ebe ị na-emepe aka gị nye nkwa Chineke ma chọta olileanya maka onwe gị, onye agbata obi gị na ụwa gị. N'ekpere, ị na-ezute Chineke ọ bụghị naanị n'olu dị nta na ikuku dị nro, kamakwa n'etiti ọgba aghara nke ụwa, n'ahụhụ na ọṅụ nke onye agbata obi gị na n'obere obi gị.
Ekpere na-eduga gị ịhụ ụzọ ọhụrụ na ịnụ egwu ọhụrụ n'ikuku. Ekpere bụ ume nke ndụ gị nke na-enye gị nnwere onwe ịga na ịnọ ebe ịchọrọ na ịchọta ọtụtụ ihe ịrịba ama na-egosi ụzọ isi gaa ala ọhụrụ. Ikpe ekpere abụghị naanị akụkụ dị mkpa na usoro ihe omume kwa ụbọchị nke Onye Kraịst ma ọ bụ isi iyi nkwado n'oge mkpa, ọ bụghịkwa naanị n'ụtụtụ Sọnde ma ọ bụ oge nri. Ikpe ekpere bụ ndụ. Ọ bụ iri ihe na ịṅụ ihe ọṅụṅụ, ime ihe na izu ike, izi ihe na mmụta, igwu egwu na ịrụ ọrụ. Ekpere na-ejupụta akụkụ niile nke ndụ anyị. Ọ bụ nghọta na-adịghị akwụsị akwụsị na Chineke nọ ebe ọ bụla anyị nọ, na-akpọ anyị òkù mgbe niile ka anyị bịaruo nso ma mee emume onyinye Chineke nke ịdị ndụ.
N'ikpeazụ, ndụ ekpere bụ ndụ nwere aka mepere emepe ebe anyị na-anaghị eme ihere maka adịghị ike anyị mana anyị ghọtara na ọ zuru oke ka ndị ọzọ duzie anyị karịa ịnwa ijide ihe niile n'aka anyị.
Naanị n'ime ụdị ndụ a ka ekpere a na-ekwu okwu na-eme ka ọ pụta ìhè. Ekpere n'ụlọ ụka, n'oche ma ọ bụ n'ụlọ akwụkwọ bụ naanị ihe akaebe nke ihe anyị chọrọ ime ná ndụ anyị niile. Ekpere dị otú ahụ na-echetara anyị na ekpere bụ ndụ ma ọ na-akpọ anyị òkù ime ka nke a bụrụ eziokwu ka ukwuu. Ya mere, enwere ọtụtụ ụzọ isi kpee ekpere dịka oge dị na ndụ. Mgbe ụfọdụ anyị na-achọ ebe dị jụụ ma chọọ ịnọ naanị anyị, mgbe ụfọdụ anyị na-achọ enyi ma chọọ ịnọkọ. Mgbe ụfọdụ anyị na-enwe mmasị n'akwụkwọ, mgbe ụfọdụ anyị na-ahọrọ egwu. Mgbe ụfọdụ anyị chọrọ ịbụ abụ na ọtụtụ narị, mgbe ụfọdụ naanị ntamu na ole na ole. Mgbe ụfọdụ, anyị na-achọ ikwu ya n'okwu, mgbe ụfọdụ n'ime obi gbachi nkịtị.
N'oge ndị a niile, anyị na-eji nwayọọ nwayọọ eme ka ndụ anyị bụrụ ekpere, anyị na-emeghekwa aka anyị ka Chineke duzie anyị ọbụna n'ebe anyị na-agaghị achọ ịga.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nouwen ,Henri}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
3on9pehn5k9lf7nemsbz9kckxru3ee5
Pope Nicholas V
0
11563
32241
2026-07-10T14:19:27Z
Chukwuziterem
34
Jiri '[[File:Paus Nicolaas V door Peter Paul Rubens.jpg|thumb|Pope Nicholas V]] {{Databox}} [[w:ig:Pope Nicholas|Pope Nicholas]] ''Nicholaus V''; 13 Nọvemba 1397 – 24 Maachị 1455), a mụrụ ya ''Tommaso Parentucelli''', bụ [[w:Pope|Pope]] site na 6 Maachị 1447 ruo ọnwụ ya. Pope Eugene mere ya kadinal na 1446 mgbe ọ gara njem gara nke ọma na Itali na Germany, mgbe Eugene nwụrụ n'afọ sochirinụ, a họpụtara Parentucelli n'ọnọdụ ya. O weere aha y...' kere ihü
32241
wikitext
text/x-wiki
[[File:Paus Nicolaas V door Peter Paul Rubens.jpg|thumb|Pope Nicholas V]]
{{Databox}}
[[w:ig:Pope Nicholas|Pope Nicholas]] ''Nicholaus V''; 13 Nọvemba 1397 – 24 Maachị 1455), a mụrụ ya ''Tommaso Parentucelli''', bụ [[w:Pope|Pope]] site na 6 Maachị 1447 ruo ọnwụ ya. Pope Eugene mere ya kadinal na 1446 mgbe ọ gara njem gara nke ọma na Itali na Germany, mgbe Eugene nwụrụ n'afọ sochirinụ, a họpụtara Parentucelli n'ọnọdụ ya. O weere aha ya Nicholas iji cheta ọrụ ya na Niccolò Albergati.
Pontificate nke Nicholas hụrụ [[w:Ọdịda nke Constantinople|Ọdịda nke Constantinople]] nye ndị Ottoman Turkey na njedebe nke [[w:Ọdịda nke Agha Narị Afọ | Agha Narị Afọ]]. O zara site n'ịkpọ [[w:Crusades|nchikota agha]] megide ndị Ottoman, nke na-apụtabeghị ìhè. Site na Concordat nke Vienna, o nwetara nkwenye nke ikike popu karịa ndị bishọp na uru. O mekwara ka ndị ikpeazụ n'ime ndị na-emegide poopu, [[w:Pope Felix nke Anọ | Felix nke Ise]], na mwepu nke Synod nke Basle. Nicholas, onye bụ isi na [[w:Roman Renaissance|Roman Renaissance]], chọrọ ime Rom ebe obibi akwụkwọ na nka. O mere ka ebe e wusiri ike sie ike, weghachi ọwara mmiri, ma wughachi ọtụtụ chọọchị. O nyere iwu ka e mee atụmatụ maka ihe ga-emesịa bụrụ [[w:Basilica nke St. Peter |Basilica nke St. Peter]].
==Okwu ndị okwuru==
*Anyị na-enye gị ikike zuru oke na nke efu iji wakpo, chọọ, jide ma chịkwaa Saracens na ndị ọgọ mmụọ na ndị ọzọ na-ekweghị ekwe na ndị iro Kraịst ebe ọ bụla ha nọ, yana alaeze ha, ndị ọchịchị ha, ógbè ha, ndị isi obodo, ala, obodo nta, ụlọ obibi na ihe onwunwe ndị ọzọ... na ibelata ndị ha n'ịbụ ohu na-adịgide adịgide. Ma nyefee alaeze ha niile, iwu ha, ndị na-ejide ha, ndị ọchịchị ha, na ihe onwunwe ndị ọzọ, ala, obodo nta, na ihe onwunwe ọ bụla nye onwe gị na ndị ga-anọchi gị n'ocheeze Portugal ruo mgbe ebighị ebi. Site n'ikike Ndịozi anyị, anyị na-ekwe ka gị na ndị ga-anọchi gị jiri ma nwee obi ụtọ na akụ ndị a n'ụzọ zuru oke na n'efu.
*Dum diversas (1452), nke e hotara na Pius Onyemechi Adiele, Ndị Popes, Chọọchị Katọlik na Transatlantic Enslavement of Black Africa 1418-1839 (2017), p. 313
Naanị ndị mmụta mụrụ mmalite na mmepe nke ikike nke Chọọchị Rom, nwere ike ịghọta ịdị ukwuu ya. Ya mere, iji mepụta nkwenye siri ike na nke kwụsiri ike n'uche ndị mmadụ na-amaghị omenala, ọ ga-enwerịrị ihe na-adọrọ mmasị anya; okwukwe a ma ama, nke a na-akwado naanị na ozizi, agaghị abụ ihe ọ bụla ma ọ bụghị ihe na-adịghị ike ma na-agbanwe agbanwe. Ma ọ bụrụ na e gosipụtara ikike nke Holy Spoken n'ụlọ ndị dị ebube, ihe ncheta na ndị akaebe ndị yiri ka ha kụrụ n'aka Chineke n'onwe ya, nkwenye ga-eto ma sie ike dị ka ọdịnala site n'otu ọgbọ gaa na nke ọzọ, ụwa niile ga-anabata ma sọpụrụ ya. Ụlọ ndị dị nsọ na-ejikọta uto na ịma mma na oke nha ga-eme ka oche nke St. Peter dị elu nke ukwuu.
*Okwu ọnwụ-bed, nke e hotara na Ludwig Pastọ, The History of the Popes from the Close of the Middle Ages, Mpịakọta nke Abụọ (1891), pp. 166–167
==Okwu ndị ekwuru==
*Atụmatụ Nicholas bụ ime ka Rom, etiti Chọọchị, bụrụ ebe a na-edebe akwụkwọ na nka, obodo nwere ihe ncheta mara mma, nwee ọbá akwụkwọ kacha mma n'ụwa, ma mee nke a iji hụ na Obodo Ebighị Ebi bụ ebe obibi maka Papaịs.
Pastọ Ludwig, Akụkọ Ihe Mere Eme nke Ndị Popu Site na Mbibi nke Oge Etiti, Mpịakọta nke Abụọ (1891), p. 166
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nicholas ,Pope}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
th39yvs6kvrmk4sx70vqbn6afgu6c77
Pope Pius VI
0
11564
32242
2026-07-10T14:33:56Z
Specialyvonne
1337
Jiri '{{databox}} [[File:Pompeo Batoni - Ritratto di Papa Pio VI (National Gallery of Ireland).jpg|thumb|Pope Pius VI]] '''[[w:Pope Pius VI|Pope Pius VI]]''' (25 Disemba n'afọ 1717 – 29 Ọgọst n'afọ 1799), amụrụ na '''Count Giovanni Angelo Braschi''', bụ ọnye isi nzukọ ụka katoliki na Onye na-achị achị na [[w:Papal States|Papal States]] bido na ụbọchị iri na ise nke ọnwa abuọ n'afọ 1775 ruo na oge ọ nwụrụ n'afọ 1799. '''w:ig:...' kere ihü
32242
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Pompeo Batoni - Ritratto di Papa Pio VI (National Gallery of Ireland).jpg|thumb|Pope Pius VI]]
'''[[w:Pope Pius VI|Pope Pius VI]]''' (25 Disemba n'afọ 1717 – 29 Ọgọst n'afọ 1799), amụrụ na '''Count Giovanni Angelo Braschi''', bụ ọnye isi nzukọ ụka katoliki na Onye na-achị achị na [[w:Papal States|Papal States]] bido na ụbọchị iri na ise nke ọnwa abuọ n'afọ 1775 ruo na oge ọ nwụrụ n'afọ 1799.
'''[[w:ig:Pope Pius VI|Pope Pius VI]]'''
==Okwu okwuru==
* Anyị katọrọ ụkpụrụ ndị ahụ mmetụta dị mkpa bụ ibibi okpukpe Katọlik, ya na ya, nrubeisi ruru ndị eze. Ọ bụ na njedebe a n'uche na ha na-eguzobe, dị ka ikike nke mmadụ na ọha mmadụ, nnwere onwe zuru oke, nke na-abụghị nanị na-emesi ikike nke enweghị nchekasị n'ihe banyere echiche okpukpe ya, ma nke na-enyekwa ikike nke echiche ahụ, nke ide ihe na ọbụna na-enweghị ihere na-ebipụta na isiokwu nke okpukpe ihe ọ bụla echiche na-ezighị ezi nwere ike na-atụ aro. Nke a jọgburu onwe ya ziri ezi na-egosi na Mgbakọ ga-esi na nhatanha na nnwere onwe nke bụ eke na mmadụ niile. Ma gịnị nwere ike ịbụ ihe jọgburu onwe ya karịa iguzobe n'etiti ụmụ mmadụ nha anya a na nnwere onwe a a na-achịkwaghị achịkwa nke ga-ewepụ ihe kpatara ya, onyinye kachasị oké ọnụ ahịa nke okike nyere mmadụ, na naanị otu nke na-eme ka ọ dị iche na anụmanụ? **''[[w: Quod aliquantum|Quod aliquantum]]'' (10 March 1791), nke e hotara na André Latreille na Joseph E. Cuneen, 'The Catholic Church and the Secular State: The Church and the Secularization of Modern Societies', ''CrossCurrents'' Vol. 13, Nke 2 (mmiri 1963), p. 220–221
*Ya mere, ọ bụ okike n'onwe ya na-ekpebi na otu onye kwesịrị isi jiri ikike iche echiche ya mee ihe kwesịrị ịbụ, n'ụzọ bụ isi, ịmata Onye Okike ya na Onye nwere ikike kachasị elu n'elu ya. ... Iji mee ka echiche efu a banyere nnwere onwe na-enweghị oke pụọ n'anya ezi uche dị mma, ọ̀ bụghị ihe zuru oke ikwu na usoro a bụ nke ndị [[w:Waldensians|Vaudois]] na ndị Beguars? **''Quod aliquantum'' (10 Maachị 1791), nke e hotara n'akwụkwọ André Latreille na Joseph E. Cunneen, 'The Catholic Church and the Secular State: The Church and the Secularization of Modern Societies', ''CrossCurrents'' Mpịakọta nke 13, Nke 2 (Oge opupu ihe ubi 1963), peeji nke 221
Anyị na-akpọku unu ka unu gbaa akaebe, mana, n'aha Onyenwe anyị, ụmụ anyị ndị a hụrụ n'anya, ndị Katọlik, ndị nọ n'alaeze nke ndị Gaul dị n'otu, ebe ha na-echebara okpukperechi unu na okwukwe nke ndị nna unu echiche, anyị na-adụ unu ọdụ site n'obi anyị ka unu ghara ịpụ na ya, ebe ọ bụ otu okpukperechi ahụ, nke na-enye ndụ ebighị ebi ma na-echebe ụmụ amaala, ọbụna ọha mmadụ, ma na-eme ka ha baa ọgaranya. Kpachara anya nke ọma ka unu ghara ịnụ olu aghụghọ nke otu okpukperechi a, nke olu ha na-eweta ọnwụ, ma zere ndị niile na-achị achị ma a na-akpọ ha ndị bishọp, bishọp ma ọ bụ ndị nchụàjà parish, ka ọ ghara ịdị ihe jikọrọ unu na ha, karịsịa n'ihe gbasara Chineke... n'otu okwu, rapara n'ahụ anyị: n'ihi na ọ dịghị onye nwere ike ịnọ na Chọọchị Kraịst ma ọ bụrụ na ọ bụghị ya na isi a na-ahụ anya nke Chọọchị n'onwe ya ma sie ike na katidral nke Pita. **''[[w:Charitas (papa encyclical)|Charitas]]'' (13 Eprel 1791), nke e hotara n'akwụkwọ Philip G. Dwyer na Peter McPhee (ndị edemede), ''The French Revolution and Napoleon: A Sourcebook'' (Routledge, 2002), p. 50 *Anyị na-ewere na otuto pụrụ iche anyị na ihe akaebe nke obi anyị nwere ike ịbụ ihe ndị, n'oge a nke ndị si n'ezi ofufe dapụ na ndị na-asọpụrụghị Chineke, tinyere ike nke amamihe ha ka ha dee iji chebe ebumnuche nke ezi omume. ... N'ime ha, ị pụtara ìhè dịka otu n'ime ndị kacha pụta ìhè, n'ihi na ị dere ọrụ a ma ama iji kwatuo ma bibie akụkọ ifo nke ndị ọkà ihe ọmụma ọhụrụ nke France, ma gbaa ndị obodo gị ume... igosi mgbaghara nye ndị Katọlik a mụrụ n'alaeze Great Britain. ... ya mere ọ bụ ọchịchọ anyị ka ị nabata ekele na otuto anyị, nke nwere ihe pụrụ iche a - ka ị na-agbasi mbọ ike karị ichebe ebumnuche nke mmepeanya. Akwụkwọ ozi e degaara Edmund Burke (7 Septemba 1793), nke e hotara n'ime ọrụ H. F. V. Somerset, 'Edmund Burke, England, and the Papacy', ''Dublin Review'', CCII (Jenụwarị 1938), peeji nke 138-148
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Pius VI, Pope}}
[[Category:Ndị Popu]]
[[Category:Ndị ndu Ndị Kraịst]]
[[Category:Ndị mkpọrọ]]
[[Category:Ọmụmụ afọ 1717]]
[[Category:Ọnwụ ndị mere n'afọ 1799]]
[[Category:Ndị si Emilia-Romagna]]
1vua5ilsxsa58703g8d9pxvdtzan978
32250
32242
2026-07-10T17:04:21Z
Specialyvonne
1337
/* Okwu okwuru */
32250
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Pompeo Batoni - Ritratto di Papa Pio VI (National Gallery of Ireland).jpg|thumb|Pope Pius VI]]
'''[[w:Pope Pius VI|Pope Pius VI]]''' (25 Disemba n'afọ 1717 – 29 Ọgọst n'afọ 1799), amụrụ na '''Count Giovanni Angelo Braschi''', bụ ọnye isi nzukọ ụka katoliki na Onye na-achị achị na [[w:Papal States|Papal States]] bido na ụbọchị iri na ise nke ọnwa abuọ n'afọ 1775 ruo na oge ọ nwụrụ n'afọ 1799.
'''[[w:ig:Pope Pius VI|Pope Pius VI]]'''
==Okwu okwuru==
* Anyị katọrọ ụkpụrụ ndị ahụ, mmetụta dị mkpa, bụ ibibi okpukpe Katọlik, ya na, nrubeisi ruru ndị eze. Ọ bụ na njedebe a n'uche na ha na-eguzobe, dị ka ikike nke mmadụ na ọha mmadụ, nnwere onwe zuru oke, nke na-abụghị nanị na-emesi ikike nke enweghị nchekasị n'ihe banyere echiche okpukpe ya, ma nke na-enyekwa ikike nke echiche ahụ, nke ide ihe na ọbụna na-enweghị ihere na-ebipụta na isiokwu nke okpukpe ihe ọ bụla echiche na-ezighị ezi nwere ike na-atụ aro. Nke a jọgburu onwe ya ziri ezi na-egosi na Mgbakọ ga-esi na nhatanha na nnwere onwe nke bụ eke na mmadụ niile. Ma gịnị nwere ike ịbụ ihe jọgburu onwe ya karịa iguzobe n'etiti ụmụ mmadụ nha anya a na nnwere onwe a a na-achịkwaghị achịkwa nke ga-ewepụ ihe kpatara ya, onyinye kachasị oké ọnụ ahịa nke okike nyere mmadụ, na naanị otu nke na-eme ka ọ dị iche na anụmanụ? **''[[w: Quod aliquantum|Quod aliquantum]]'' (10 March 1791), nke e hotara na André Latreille na Joseph E. Cuneen, 'The Catholic Church and the Secular State: The Church and the Secularization of Modern Societies', ''CrossCurrents'' Vol. 13, Nke 2 (mmiri 1963), p. 220–221
*Ya mere, ọ bụ okike n'onwe ya na-ekpebi na otu onye kwesịrị isi jiri ikike iche echiche ya mee ihe kwesịrị ịbụ, n'ụzọ bụ isi, ịmata Onye Okike ya na Onye nwere ikike kachasị elu n'elu ya. ... Iji mee ka echiche efu a banyere nnwere onwe na-enweghị oke pụọ n'anya ezi uche dị mma, ọ̀ bụghị ihe zuru oke ikwu na usoro a bụ nke ndị [[w:Waldensians|Vaudois]] na ndị Beguars? **''Quod aliquantum'' (10 Maachị 1791), nke e hotara n'akwụkwọ André Latreille na Joseph E. Cunneen, 'The Catholic Church and the Secular State: The Church and the Secularization of Modern Societies', ''CrossCurrents'' Mpịakọta nke 13, Nke 2 (Oge opupu ihe ubi 1963), peeji nke 221
Anyị na-akpọku unu ka unu gbaa akaebe, mana, n'aha Onyenwe anyị, ụmụ anyị ndị a hụrụ n'anya, ndị Katọlik, ndị nọ n'alaeze nke ndị Gaul dị n'otu, ebe ha na-echebara okpukperechi unu na okwukwe nke ndị nna unu echiche, anyị na-adụ unu ọdụ site n'obi anyị ka unu ghara ịpụ na ya, ebe ọ bụ otu okpukperechi ahụ, nke na-enye ndụ ebighị ebi ma na-echebe ụmụ amaala, ọbụna ọha mmadụ, ma na-eme ka ha baa ọgaranya. Kpachara anya nke ọma ka unu ghara ịnụ olu aghụghọ nke otu okpukperechi a, nke olu ha na-eweta ọnwụ, ma zere ndị niile na-achị achị ma a na-akpọ ha ndị bishọp, bishọp ma ọ bụ ndị nchụàjà parish, ka ọ ghara ịdị ihe jikọrọ unu na ha, karịsịa n'ihe gbasara Chineke... n'otu okwu, rapara n'ahụ anyị: n'ihi na ọ dịghị onye nwere ike ịnọ na Chọọchị Kraịst ma ọ bụrụ na ọ bụghị ya na isi a na-ahụ anya nke Chọọchị n'onwe ya ma sie ike na katidral nke Pita. **''[[w:Charitas (papa encyclical)|Charitas]]'' (13 Eprel 1791), nke e hotara n'akwụkwọ Philip G. Dwyer na Peter McPhee (ndị edemede), ''The French Revolution and Napoleon: A Sourcebook'' (Routledge, 2002), p. 50 *Anyị na-ewere na otuto pụrụ iche anyị na ihe akaebe nke obi anyị nwere ike ịbụ ihe ndị, n'oge a nke ndị si n'ezi ofufe dapụ na ndị na-asọpụrụghị Chineke, tinyere ike nke amamihe ha ka ha dee iji chebe ebumnuche nke ezi omume. ... N'ime ha, ị pụtara ìhè dịka otu n'ime ndị kacha pụta ìhè, n'ihi na ị dere ọrụ a ma ama iji kwatuo ma bibie akụkọ ifo nke ndị ọkà ihe ọmụma ọhụrụ nke France, ma gbaa ndị obodo gị ume... igosi mgbaghara nye ndị Katọlik a mụrụ n'alaeze Great Britain. ... ya mere ọ bụ ọchịchọ anyị ka ị nabata ekele na otuto anyị, nke nwere ihe pụrụ iche a - ka ị na-agbasi mbọ ike karị ichebe ebumnuche nke mmepeanya. Akwụkwọ ozi e degaara Edmund Burke (7 Septemba 1793), nke e hotara n'ime ọrụ H. F. V. Somerset, 'Edmund Burke, England, and the Papacy', ''Dublin Review'', CCII (Jenụwarị 1938), peeji nke 138-148
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Pius VI, Pope}}
[[Category:Ndị Popu]]
[[Category:Ndị ndu Ndị Kraịst]]
[[Category:Ndị mkpọrọ]]
[[Category:Ọmụmụ afọ 1717]]
[[Category:Ọnwụ ndị mere n'afọ 1799]]
[[Category:Ndị si Emilia-Romagna]]
es58hmnbx93zbjqhouvg42nbauuy0tu
Asahel Nettleton
0
11565
32243
2026-07-10T14:40:40Z
Chukwuziterem
34
Jiri '[File:Asahel Nettleton.jpg|thumb|right|Asahel Nettleton]] '''[[w:Asahel Nettleton|Asahel Nettleton]] {{Databox}} [[w:ig:Asahel Nettleton|Asahel Nettleton]]Asahel Nettleton (April 21, 1783 – May 16, 1844) was an American theologian and pastor from Connecticut who was highly influential during the Second Great ==Okwu okwuru== *Anyị nwere ike ikwu maka ụzọ kacha mma isi mee ihe ọma; mana, e kwuwerị, ihe isi ike kachasị ukwuu dị n'ime ya n'ime mmụọ kwes...' kere ihü
32243
wikitext
text/x-wiki
[File:Asahel Nettleton.jpg|thumb|right|Asahel Nettleton]]
'''[[w:Asahel Nettleton|Asahel Nettleton]]
{{Databox}}
[[w:ig:Asahel Nettleton|Asahel Nettleton]]Asahel Nettleton (April 21, 1783 – May 16, 1844) was an American theologian and pastor from Connecticut who was highly influential during the Second Great
==Okwu okwuru==
*Anyị nwere ike ikwu maka ụzọ kacha mma isi mee ihe ọma; mana, e kwuwerị, ihe isi ike kachasị ukwuu dị n'ime ya n'ime mmụọ kwesịrị ekwesị. Kwuo eziokwu n'ịhụnanya, "n'ịdị nwayọọ na-akụziri ndị na-emegide onwe ha ihe" - n'ịdị nwayọọ na ịdị nwayọọ nke Kraịst.
* A kọrọ na Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Okwu Ndị Na-ere Ọkụ nke Ndị Na-ede Akwụkwọ Ukwu'' (1895), p. 129.
* Ụdị nsọ ahụ, dị umeala n'obi, dị umeala n'obi, dị umeala n'obi, nke na-ala ezumike nká, nke a na-akpọ mgbe ụfọdụ Mmụọ Ekpere, a dọkpụrụ ya n'ime kaboodu, ma jiri obi ọjọọ mesoo ya ihe site n'aka ụfọdụ ndị na-ekwu na ha bụ enyi ya, nke na ọ bụghị naanị na ọ tụfuru ọmarịcha àgwà ya niile, kamakwa ọ na-achọgharị n'okporo ámá, n'ebe ụfọdụ, na-agba ara.
* ** A kọrọ na Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Okwu Ndị Na-ere Ọkụ nke Ndị Na-ede Akwụkwọ Ukwu'' (1895), p. 193.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nettleton ,Asahel}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
f5ahis4gkrsok8ox8iqagxo3v2sucd9
32244
32243
2026-07-10T14:43:37Z
Senator Choko
24
32244
wikitext
text/x-wiki
[[File:Asahel Nettleton.jpg|thumb|right|Asahel Nettleton]]
{{Databox}}
[[w:ig:Asahel Nettleton|Asahel Nettleton]](April 21, 1783 – May 16, 1844) was an American theologian and pastor from Connecticut who was highly influential during the Second Great
==Okwu okwuru==
*Anyị nwere ike ikwu maka ụzọ kacha mma isi mee ihe ọma; mana, e kwuwerị, ihe isi ike kachasị ukwuu dị n'ime ya n'ime mmụọ kwesịrị ekwesị. Kwuo eziokwu n'ịhụnanya, "n'ịdị nwayọọ na-akụziri ndị na-emegide onwe ha ihe" - n'ịdị nwayọọ na ịdị nwayọọ nke Kraịst.
* A kọrọ na Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Okwu Ndị Na-ere Ọkụ nke Ndị Na-ede Akwụkwọ Ukwu'' (1895), p. 129.
* Ụdị nsọ ahụ, dị umeala n'obi, dị umeala n'obi, dị umeala n'obi, nke na-ala ezumike nká, nke a na-akpọ mgbe ụfọdụ Mmụọ Ekpere, a dọkpụrụ ya n'ime kaboodu, ma jiri obi ọjọọ mesoo ya ihe site n'aka ụfọdụ ndị na-ekwu na ha bụ enyi ya, nke na ọ bụghị naanị na ọ tụfuru ọmarịcha àgwà ya niile, kamakwa ọ na-achọgharị n'okporo ámá, n'ebe ụfọdụ, na-agba ara.
* ** A kọrọ na Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Okwu Ndị Na-ere Ọkụ nke Ndị Na-ede Akwụkwọ Ukwu'' (1895), p. 193.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nettleton ,Asahel}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
3z56kt8fjxt6oizb9qyquosr5fblgi1
Nestorious
0
11566
32245
2026-07-10T15:21:02Z
Chukwuziterem
34
Jiri '[[File:Bagawat.jpg|thumb|Christian [[w:necropolis|necropolis]] of the [[w:Kharga Oasis|Kharga Oasis]], where Nestorius died and was probably buried]] {{Databox}} [[w:ig:Nestorious|Nestorious]]bụ onye mbụ [[Iso Ụzọ Kraịst|Onye Kraịst]] [[w:prelate|prelate]] onye jere ozi dị ka [[w:ndepụta nke ndị nna ochie nke Constantinople|Archbishop nke Constantinople]] site na 10 Eprel 428 ruo 11 Julaị 431. Ọ bụ w:Oziọma Ndị Kraịst|Oziọma Ndị Kraịst...' kere ihü
32245
wikitext
text/x-wiki
[[File:Bagawat.jpg|thumb|Christian [[w:necropolis|necropolis]] of the [[w:Kharga Oasis|Kharga Oasis]], where Nestorius died and was probably buried]]
{{Databox}}
[[w:ig:Nestorious|Nestorious]]bụ onye mbụ [[Iso Ụzọ Kraịst|Onye Kraịst]] [[w:prelate|prelate]] onye jere ozi dị ka [[w:ndepụta nke ndị nna ochie nke Constantinople|Archbishop nke Constantinople]] site na 10 Eprel 428 ruo 11 Julaị 431. Ọ bụ [[w:Oziọma Ndị Kraịst|Oziọma Ndị Kraịst]] si na [[w:Ụlọ Akwụkwọ Catechetical nke Antiọk|Ụlọ Akwụkwọ Catechetical nke Antiọk]], a hụkwara ọtụtụ ozizi ya n'ọhịa nke [[w:Christology|Christology]] na [[w:Mariology|Mariology]] dị ka ihe na-ese okwu na ihe na-emegiderịta onwe ha, na-akpata nnukwu esemokwu.
Na 431, a mara ya ikpe ma chụpụ ya n'ọkwa site n'aka [[w:Kọsụl Efesọs|Kọsụl Efesọs]], nke onye nsọ ya na ya na-asọ mpi [[Cyril nke Alexandria]] duziri, mana kansụl megidere ya nke [[w:Jọn nke Mbụ nke Antiọk|Jọn nke Mbụ nke Antiọk]] duziri mere ka o doo anya ma chụpụ Cyril n'ọnọdụ ya. Nestorius jụrụ ịga kansụl abụọ a ma kama ọ chọrọ ezumike nká n'aka [[w:Eze Ukwu Byzantine|Eze Ukwu Byzantine]].
==Okwu okwuru==
*Ugbu a, ànyị na-ekwu na ọdịdị nke Okwu ahụ ghọrọ [[w:anụ ahụ [okpukpe]|anụ ahụ]] site na mgbanwe, ma ọ bụ na agbanwere ya ka ọ bụrụ mmadụ zuru oke nke [[mkpụrụ obi]] na ahụ; kama ànyị na-ekwu na Okwu ahụ, n'ụzọ a na-apụghị ịkọwa akọwa na nke a na-apụghị ịghọta aghọta, n'onwe ya [[njikọ hypostatic|hypostatically]] jikọtara ya na onwe ya anụ ahụ nke mkpụrụ obi nwere uche na-akpali, wee si otú a ghọọ Mmadụ ma kpọọ ya [[Nwa nke mmadụ|Nwa nke mmadụ]]...
A mụghịkwa ya mbụ site na [[ọmụmụ nwa agbọghọ na-amaghị nwoke nke Jizọs|Nwa nke nwanyị dị nsọ]] dị ka mmadụ nkịtị, n'ụzọ nke na Okwu ahụ mechara dakwasị Ya; kama e jikọtara ya [na anụ ahụ] n'ime afọ n'onwe ya, a na-ekwukwa na a mụrụ ya dịka anụ ahụ, ebe ọ bụ na O mere ka ọ bụrụ nke Ya site n'ọmụmụ nke anụ ahụ Ya...
N'ihi nke a [Ndị Nna Nsọ] akpọsawo Nwa agbọghọ ahụ n'atụghị egwu [[Theotokos]].
*Ndepụta sitere na ''Akwụkwọ Ozi nke Abụọ nke Cyril nke Jerusalem nye Nestorius'', nke e hotara na [[w:Enchiridion symbolorum, definitionum et declarationum de rebus fidei et morum|DB]], 111a] (Denzinger-Banwart, ed. 24-25 site na Umberg; Barcelona, 1948). Dịka akọwara na Fada Paul Palmer, SJ, ''Mary in the Documents of the Church'', p. 10 [nke 129], Lowe and Brydone [printers] Ltd, London L.W. 10, maka Burns Oates and Washbourne Ltd, 28 Ashley Place, London, S.W.I. [na ''[[w:nihil obstat|nihil obstat]]'' nke E.A Cerny, S.S, D.D., na [[w:imprimatur|imprimatur]]'' nke Franciscus P. Keough, D.D., Archbishọp nke Baltimore, nyere na 23 Nọvemba 1951). [[w:WorldCat|OCLC]] 3286267.
Anathema 1. Ọ bụrụ na onye ọ bụla ekwupụtaghị na [[Immanuel|Emmanuel]] bụ Chineke n'ezie, nakwa na [[w:nwa agbọghọ na-amaghị nwoke nke Meri|Nwa agbọghọ dị nsọ]] bụ, n'ihi ya, [[Theotokos]] [Nne nke Chineke], ebe ọ bụ na ọ mụrụ dịka anụ ahụ si dị Okwu Chineke nke ghọrọ anụ ahụ, ka ọ bụrụ [[w:anathema|anathema]].'''
:*E tinyere ya na ''Akwụkwọ Ozi nke Anọ nke Saint Cyril nke Alexandria nye Nestorius'', nke e hotara na [[w:Enchiridion symbolorum, definitionum et declarationum de rebus fidei et morum|DB]], 113] [Denzinger-Banwart, ed. 24-25 site na Umberg; Barcelona, 1948]. Dịka akọwara na Fada Paul Palmer, SJ, ''Mary in the Documents of the Church'', p. 11 [nke 129], Lowe na Brydone [ndị na-ebi akwụkwọ] Ltd, London L.W. 10, maka Burns Oates na Washbourne Ltd, 28 Ashley Place, London, S.W.I. [na [[w:nihil obstat|nihil obstat]]'' nke E.A Cerny, S.S, D.D., na ''[[w:imprimatur|imprimatur]]'' nke Franciscus P. Keough, D.D., Archbishop nke Baltimore, nyere na 23 Nọvemba 1951].
*Mkpụrụ nke nkewa ndị ahụ batara n'uche, amaokwu sitere na [[ukwere|ukwere]] nke kewara Chọọchị Ọdịda Anyanwụ na Ọwụwa Anyanwụ ruo ọtụtụ narị afọ. N'ebe a, Nestorius gbara aka n'aha nke Nne Chineke nke e nyere [[Mary, nne Jizọs|Nwa agbọghọ]], ebe ọ bụ na, n'ihe omimi nke [[Ịgbapụta [Iso Ụzọ Kraịst]|Ịgbapụta]], o buru ihe dị ndụ n'afọ ya, ọ bụghị Chineke.
:*[[w:Joris-Karl Huysmans|Joris-Karl Huysmans]], ''Controcorrente'', nsụgharị n'asụsụ Italian na okwu mmalite nke Fabrizio Ascari, yana ederede nke [[w:Guy de Maupassant|Guy de Maupassant]] na nke [[w:Barbey D'Aurevilly|Jules Barbey d'Aurevilly]], Mondadori, Milano, 2019, ISBN 978-88-04-58916-7, p. 79 [n'asụsụ Italian].
*Nestorius, onye na-eso ụzọ ụlọ akwụkwọ Antiọk ebe a zụrụ ya, rụrụ ụka na iji chekwaa iguzosi ike n'ezi ihe nke mmadụ Kraịst, onye Chineke nke Okwu ahụ biri n'otu onye nke nwoke ahụ bụ́ Jizọs, nke mere na n'ime Kraịst, dịka ya si kwuo, e nwere ọdịdị abụọ na mmadụ abụọ, a pụkwara ịkpọ Meri naanị nne Kraịst ọ bụghị nne nke [[Chineke]].
*[[q:it:Enrico Pepe|Enrico Pepe]], ''Martiri e santi del calendario romano'', Città Nuova Editrice, Roma 2002. ISBN 88-311-9250-7 e ISBN 88-311-9246-9, p. 318 [n'asụsụ Itali].
Nestorius kwusiri ike na Kraịst dị n'otu n'agbanyeghị [w:dyophysitisism|nkewa dị n'etiti ọdịdị], na-emegide ozizi nke [[Cyril nke Alexandria|Cyril]] nke ọdịdị otu; ọ na-ekwu maka "onye" nke [[Ọkpara Chineke|Ọkpara]], onye mmekọrịta dị n'etiti ọdịdị abụọ ahụ na-emezu n'ụzọ dị iche kpamkpam na mmekọrịta ọ bụla ọzọ nwere ike ịdị n'etiti Chineke na ụmụ mmadụ. Ya mere, Nestorius na-akpachara anya izere ebubo nke Kraịst [dualism].
*[[w:Claudio Moreschini|Claudio Moreschini]], ''Letteratura cristiana delle origini. Greca e latina'', Città Nuova Editrice, Roma 2007. ISBN 978-88-311-1627-5, p. 148 [n'asụsụ Itali].
*Ugbua, nke mbụ, ha kwenyere n'ụzọ omenala n'ozizi nke Ndịozi biri ndụ [n'oge] Constantine [...]. '''E mesịa, [[Setan]], onye bụ onye iro mmadụ kemgbe oge ochie, biliri wee duhie ndị bi n'ala Byzantium, ha mekwara ka okwukwe Kraịst ghara ịdị irè ma webata ozizi ụgha n'ime Chọọchị Chineke site n'ọnụ Nestorius.'''
:*[[w:Kebra Nagast|Ebube nke Ndị Eze]]'', ''La Gloria dei Re. [[small|Salomone e la Regina di Saba]], a cura di Osvaldo Raineri, Editrice Fondazione Benedetta Riva, Roma, 2008. ISBN 978-88-903551-0-3 [n'asụsụ Itali]. Ch. 93, p. 116.
*E wezụgakwa njehie Nestorius, onye jụrụ ikweta na Meri dị nsọ bụ Nne Chineke. Okwukwe abụọ ahụ na-ekwu na a mụrụ ma ọ bụ mee ka Ọkpara Chineke bụrụ anụ ahụ nke Virgin Mary. A na-akpọ nwanyị nke a mụrụ onye ọ bụla nne ya, n'ihi na ọ na-enye okwu ahụ maka ntụpụta mmadụ. Ya mere, Virgin Mary dị nsọ, onye nyere okwu ahụ maka ịtụpụta Ọkpara Chineke, kwesịrị ịkpọ ya nne nke Ọkpara Chineke. Banyere isi ihe dị mkpa nke ịbụ nne, ike nke nwanyị ji etolite ihe ahụ, adịghị abanye n'okwu ahụ. Onye nyere ihe ka Mmụọ Nsọ kpụọ abụghị nne karịa nwanyị nke na-enye ihe nke ike dị n'ime mkpụrụ nwoke ga-akpụ. Ọ bụrụ na onye ọ bụla siri ọnwụ na ekwesịghị ịkpọ Virgin Nwanyị dị nsọ Nne nke Chineke n'ihi na naanị anụ ahụ sitere na ya, ọ bụghị chi, dịka Nestorius si kwuo, o doro anya na ọ maghị ihe ọ na-ekwu. A naghị akpọ nwanyị nne n'ihi na ihe niile dị n'ime nwa ya sitere na ya. Mmadụ bụ anụ ahụ na mkpụrụ obi; mmadụ bụkwa ihe ọ bụ n'ihi mkpụrụ obi ya kama n'ihi ahụ ya. Mana ọ dịghị mkpụrụ obi mmadụ sitere na nne ya. Chineke kere mkpụrụ obi kpọmkwem, dịka ozizi ezi si kwuo, ma ọ bụ, ọ bụrụ na e mepụtara ya site na ịmịnye ya, dịka ụfọdụ chere, ọ ga-esi n'aka nna ya pụta kama site n'aka nne. N'ihi na n'ọgbọ nke anụmanụ ndị ọzọ, dịka ozizi nke ndị ọkà ihe ọmụma si dị, nwoke na-enye mkpụrụ obi, nwanyị na-enye ahụ.
N'ihi ya, dịka nwanyị ọ bụla si bụrụ nne site n'eziokwu ahụ bụ na e si n'aka ya nweta ahụ nwa ya, otú ahụ ka a ga-akpọ Meri Nwa agbọghọ dị nsọ Nne nke Chineke ma ọ bụrụ na e si n'aka ya nweta ahụ Chineke. Ma anyị ga-ekweta na ọ bụ ahụ Chineke, ọ bụrụ na e webatara ya n'ịdị n'otu nke Ọkpara Chineke, onye bụ ezi Chineke. Ya mere, ndị niile kwetara na Ọkpara Chineke weere ọdịdị mmadụ n'ime ịdị n'otu nke onwe Ya, aghaghị ikweta na Meri Nwa agbọghọ dị nsọ bụ Nne nke Chineke. Ma Nestorius, onye gọnarịrị na onye nke Chineke na nke nwoke ahụ bụ Jizọs Kraịst bụ otu, a manyere ya site na mkpa ezi uche dị na ya ịgọnarị na Virgin Mary bụ [[Theotokos|Nne nke Chineke]].
:*Senti [[Thomas Aquinas]], ''[[w:Compendium Theologiae [Aquinas]|Compendium Theologiae]]'', [https://isidore.co/aquinas/english/Compendium.htm#222 Isi nke 222 - Nne nke Kraịst].
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nestorious}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
kw0609hwjk2clgdn6beoebqhls51zgq
Watchman Nee
0
11567
32246
2026-07-10T15:33:41Z
Chukwuziterem
34
Jiri '[[File:WatchmanNee.jpg|thumb|Just to confess the Lord with our mouth and say, "I have believed in the Lord today," is not enough for a testimony. We must come out from the world and be separated.]] {{Databox}} [[w:ig:Watchman Nee|Watchman Nee]] [1903-1972]onye nkuzi Uka nakwa onye ọzụzụ atụrụ ==Okwu okwuru== === Nkewapụ n'Ụwa=== * Ihe mbụ si na mgbapụta pụta bụ nkewapụ, ya bụ, ọpụpụ, ọpụpụ. Chineke anaghị agbapụta mmadụ ma hapụ...' kere ihü
32246
wikitext
text/x-wiki
[[File:WatchmanNee.jpg|thumb|Just to confess the Lord with our mouth and say, "I have believed in the Lord today," is not enough for a testimony. We must come out from the world and be separated.]]
{{Databox}}
[[w:ig:Watchman Nee|Watchman Nee]] [1903-1972]onye nkuzi Uka nakwa onye ọzụzụ atụrụ
==Okwu okwuru==
=== Nkewapụ n'Ụwa===
* Ihe mbụ si na mgbapụta pụta bụ nkewapụ, ya bụ, ọpụpụ, ọpụpụ. Chineke anaghị agbapụta mmadụ ma hapụ ya n'ọnọdụ ochie ka ọ nọgide na-ebi n'ụwa.
** p. 3
* Iwu Chineke bụ na ndị na-ejere Ya ozi ga-ekewapụ onwe ha n'ụwa.
** p. 4
* Naanị ikwupụta Onyenwe anyị n'ọnụ anyị wee sị, "Ekwere m na Onyenwe anyị taa," ezughi oke maka ihe akaebe. Anyị aghaghị ịpụ n'ụwa ma kewapụ onwe anyị.
** p. 4
* Ebe ọ bụ na Onyenwe anyị nwetara ihere n'ụwa, anyị ekwesịghị ịchọ otuto ebe a.
** p. 8
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Nee , Watchman}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
di8y6magurl9yfxtprf1h0xinsqaxi5
William Augustus Muhlenberg
0
11568
32247
2026-07-10T15:56:13Z
Chukwuziterem
34
Jiri '[[File:Muhlenberg1.jpg|thumb|William Augustus Muhlenberg]] {{Databox}} [[w:ig:William Augustus Muhlenberg|William Augustus Muhlenberg]] [16 Septemba] [1796] – [8 Eprel] [1877] bụ onye na-eme ebere na onye na-akwado ndị Protestant [[w:onye ụkọchukwu Protestant]] Episcopal [[w:onye ụkọchukwu |onye ụkọchukwu]], nna nke [[w: mmegharị okpukpe | mmegharị okpukpe]] na w:Ụka Episcopal na United States of America|Ụka Episcopal na United States of America...' kere ihü
32247
wikitext
text/x-wiki
[[File:Muhlenberg1.jpg|thumb|William Augustus Muhlenberg]]
{{Databox}}
[[w:ig:William Augustus Muhlenberg|William Augustus Muhlenberg]] [16 Septemba] [1796] – [8 Eprel] [1877] bụ onye na-eme ebere na onye na-akwado ndị Protestant [[w:onye ụkọchukwu Protestant]] Episcopal [[w:onye ụkọchukwu |onye ụkọchukwu]], nna nke [[w: mmegharị okpukpe | mmegharị okpukpe]] na [[w:Ụka Episcopal na United States of America|Ụka Episcopal na United States of America]]. A na-ewere ya dị ka nna nke ụlọ akwụkwọ chọọchị na United States.
==Okwu okwuru==
I would not live alway: I ask not to stay<br>Where storm after storm rises dark o’er the way.
**''I would not live alway'' (published 1826), reported in ''Bartlett's Familiar Quotations'', 10th ed. (1919).
*That heavenly music! what is it I hear?<br>The notes of the harpers ring sweet in mine ear.<br>And, see, soft unfolding those portals of gold,<br>The King all arrayed in his beauty behold!
**''I would not live alway'' (published 1826), reported in ''Bartlett's Familiar Quotations'', 10th ed. (1919).
*The head should not be furnished at the expense of the heart.
**CHRISTIAN EDUCATION: AN ADDRESS, Delivered by WM. AUGUSTUS MUHLENBERG, after a public examination of the Students of the Institute at Flushing, L.I., July 28, 1831.
*Religion should never be held to account for inferior scholarship.
**"The Development of the School Idea in American Church Life," in ''Dr. Muhlenberg'' by William Wilberforce Newton, 1890.
==Njikọ Mpụga==
[http://anglicanhistory.org/usa/muhlenberg/education1831.html AN ADDRESS, Delivered by WM. AUGUSTUS MUHLENBERG, after a public examination of the Students of the Institute at Flushing, L.I., July 28, 1831.]
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Augustus ,William}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
nunkan7rv4gxh71q9otdo6mpyhhkbrn
William Mountfound
0
11569
32248
2026-07-10T16:06:14Z
Chukwuziterem
34
Jiri ' {{Databox}} [[w:ig:William Mountfound|William Mountfound]]William Mountford [31 Mee 1816 – 20 Eprel 1885] bụ onye nkwusa na onye edemede nke otu ndị Bekee. ==Okwu okwuru== Iji ghọta ihe ndụ pụtara ma ọlị, mmadụ ga-amalite site na nkwenye Ndị Kraịst. Echere m na ihe ọmụma nwere ike ịbụ mwute nye mmadụ ma ọ bụrụ na ọ hụghị ya n'anya. E kwuru okwu na Josiah Hotchkiss Gilbert, Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers (1895...' kere ihü
32248
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[w:ig:William Mountfound|William Mountfound]]William Mountford [31 Mee 1816 – 20 Eprel 1885] bụ onye nkwusa na onye edemede nke otu ndị Bekee.
==Okwu okwuru==
Iji ghọta ihe ndụ pụtara ma ọlị, mmadụ ga-amalite site na nkwenye Ndị Kraịst. Echere m na ihe ọmụma nwere ike ịbụ mwute nye mmadụ ma ọ bụrụ na ọ hụghị ya n'anya.
E kwuru okwu na Josiah Hotchkiss Gilbert, Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers (1895). p. 364.
Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Burning Words of Brilliant Writers (1895)
E kwuru okwu na Josiah Hotchkiss Gilbert, Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers (1895).
Anaghị m ekwu na uche na-enweta ihe ọmụma site n'omume, — omume anụ ahụ; mana ọ na-enweta ịnụ ọkụ n'obi na ike site na ya, na ihe na-enweghị aha nke na-enye mmadụ ikike nke ikike ya.
P. 5.
A ga-ele ụwa a anya dị ka ebe obibi dị ala, a ga-echetakwa ndụ anyị a dị ka obere ọrụ ịmụ ọrụ.
P. 385.
Ee, ọnwụ, — ohere nke ya kwa awa, — ọnwụ bụ ihe dị mkpa nke ndụ.
P. 177.
Ọrụ na-erute n'oge dị iche iche n'ihe ọ na-eme, ruo mgbe ebighị ebi; mgbe mmadụ na-eme ya nke ọma, ọ dị m ka a ga-asị na nzọụkwụ ya na-ada ụda karịa kpakpando, ọ bụ ezie na a na-anụ ya obere ntakịrị n'ime ikuku nke ụwa a.
P. 197.
Ee, ihe m ga-abụ ruo mgbe ebighị ebi, m na-etolite ịbụ ugbu a - ugbu a n'oge a, echiche m na-adịghị ezu oke, oge a anyanwụ na-awa ma na-ada, elekere na-abanye, m na-eteta ma na-arahụ ụra.
P. 210.
Ee, m bi n'ime Chineke, m ga-adịkwa ruo mgbe ebighị ebi. Ọ bụ aka Ya na-akwado m ugbu a; ọnwụ ga-abụkwa naanị ihe na-ebuli m elu n'obi Ya.
P. 210.
Okwukwe bụ mmụọ nsọ nke ịdị mma, ọ bụ ike nke iguzosi ike n'ezi ihe; ọ bụ ndụ ịhụnanya, ọ bụkwa uto ruo mgbe ebighị ebi maka ya; ọ bụ obi ike nke mkpụrụ obi, ọ na-ejikọkwa maka ịgafe oghere dị n'etiti ịdị n'otu nke ụwa na echiche eluigwe; ọ bụkwa mmetụta nke ihe a na-ahụghị anya, nke anyị na-agaghị enwe ike inwe mmetụta nke Chineke ma ọ bụ nwee olileanya maka eluigwe ma ọ bụrụ na anyị enweghị ya.
P. 220.
Nwoke na-abụghị ogbenye ma ọ bụ onye na-arịa ọrịa, ma ọ bụ onye a ga-atụ egwu nkume ruo ọnwụ, ekwesịghị inwe mwute ma ọ bụrụ na ọ naghị enwe mmetụta nke okwukwe Stivin nwere naanị n'oge ikpeazụ ya.
P. 221.
Ehihie na abalị, na oge ọ bụla, e nwere olu gbasara anyị. Awa niile na-ekwu okwu ka ha na-agafe; na ihe ọ bụla e nwere ozi nye anyị; ọnọdụ anyị niile na-agwakwa anyị okwu; mana ọ bụ n'asụsụ Chineke ka ụwa si aghọtahie, ka a na-atụ egwu ịchọ ọdịmma onwe onye, na naanị ụmụ Chineke na-anụ ihe ziri ezi na obi ụtọ.
P. 266.
Ịchọ ọdịmma onwe onye, nke na-achọsi ike maka eluigwe nke ntụrụndụ, dị nnọọ iche na mkpụrụ obi site na ịhụnanya na ịdị ọcha na eziokwu, na-agụkọ agụụ maka ihe bụ ihe ebumpụta ụwa ha.
P. 302.
Chineke agaghị ekwe ka anyị chọọ ndị enyi anyị nwere ịhụnanya siri ike na nsọ dị otú ahụ, ma ọ bụrụ na ha anaghị echere anyị.
P. 306.
Ànyị anaghị anụ olu dị nro ma dị ukwuu, ụfọdụ n'ime ha dịkwa ka olu ndị enyi nwụrụ anwụ,— ànyị anaghị anụ ka ha na-agwa anyị, "Bịanụ ebe a?"
P. 310.
N'uche na-adịghị arịa ọrịa, ndụ dị nsọ bụ ndụ olileanya; na njedebe ya, ọnwụ bụ nnukwu ihe omume olileanya.
P. 328.
Ya mere, n'etiti mkpọmkpọ ebe nke mpako anyị, anyị na-etolite ịghọ ụmụ nke Onye Kasị Elu n'anya.
P. 331.
Ọ bụ ihe obi ụtọ inwe mmetụta nke enweghị enyemaka na ihe efu, n'ihi na mgbe ahụ ọnụnọ nke Chineke na-ekpuchi anyị n'ịhụnanya! Ebighị ebi, enweghị njedebe, onye pụrụ ime ihe niile, — ndị a bụ okwu ndị na-eme ka anyị sie ike site n'ikwu ha.
P. 332.
Ọ bụ mkpụrụ obi anyị bụ ihe na-adịgide adịgide nke nzube Chineke n'ụwa a.
P. 339.
Iji ghọta ihe ndụ pụtara, mmadụ ga-amalite site na nkwenye Ndị Kraịst. Echere m na ihe ọmụma nwere ike ịbụ mwute nye mmadụ ma ọ gwụla ma ọ hụrụ ya n'anya.
P. 364.
N'abalị ruo n'abalị, m ga-edina ala ma hie ụra n'echiche Chineke, nakwa n'echiche, na m ga-eteta n'obi Nna m; oge ụfọdụ ọ ga-adị, yabụ m tụkwasịrị obi.
P. 406.
Ihe ọtụtụ puku na nde kwuru nde ncheta ga-adị n'ime anyị! Mgbe ụfọdụ, otu n'ime ha na-aghọ ihe anyị maara; ọ na-egosikwa anyị omimi ime mmụọ na-eto n'ime anyị, ihe ndị dị n'ime ebe nchekwa.
P. 407.
Ebee ka isiokwu nke na-anaghị agbasa ruo n'enweghị ngwụcha dị? N'ihi na mkpụrụ ájá ọ bụla bụ ihe omimi; otu a ka ọ dị kwa daisy ọ bụla n'oge ọkọchị, otu a ka ọ dịkwa kwa snow-flake ọ bụla n'oge oyi. Ma elu na ala, na gburugburu anyị, sayensị na echiche na-abanye n'ihe omimi n'ikpeazụ.
P. 421.
Ka anyị hụ Chineke n'anya, mgbe ahụ okike ga-agba anyị gburugburu dị ka igwe ojii nke ndị akaebe Chineke; Mmetụta niile sitere n'ụwa, na ihe ndị dị n'ụwa, ga-abụ ndị ozi Chineke iji mee anyị ihe ọma. Naanị ka Chineke dịrị n'ime anyị, mgbe ahụ ihe niile dị n'èzí anyị ga-aghọ enyemaka yiri nke Chineke.
P. 430.
Oge nwata nke abụọ nke onye nsọ bụ mmalite nke anwụghị anwụ obi ụtọ, dịka anyị kwenyere.
P. 438.
Afọ nke ịka nká bụ ụlọ ahịa dị na katidral nke ndụ ebe ndị agadi ga-anọdụ ala, gee ntị, tụgharịa uche ma nwee ndidi ruo mgbe ọrụ ahụ ga-agwụ, ha nwekwara ike ịdị njikere ikwu "Amen" n'ikpeazụ, na obi na mkpụrụ obi ha niile na ike ha niile.
P. 439.
Ọ dịghị ibu arọ nke mmụọ nsọ mana a na-eme ka ọ dị mfe site n'ikpere ya. Nwayọọ nwayọọ, mmetụta dị ilu na-atọ ụtọ site n'ịkpọ ha n'ekpere. Ihe mgbu n'onwe ya na-akwụsị ịfụ, ọ bụrụ na anyị nwere ike ịkwa ákwá n'eziokwu, "Chineke m, Chineke m!"
P. 466.
Ọ bụghị awa ọ bụla, ma ọ bụ kwa ụbọchị, ikekwe, ọchịchọ obiọma ga-aghọ omume obiọma; mana ọ dịghị oge ọ bụla a na-apụghị ibuli n'ekpere.
P. 470.
Ihe niile dị oke mma bụ okpukperechi, ọ bụghị naanị ụlọ nsọ na ndị nwụrụ n'ihi okwukwe, kama ọ bụ akwụkwọ, foto, uri, ihe oyiyi, na egwu kacha mma.
P. 500.
Mgbe anyị chere otú Chineke dị n'ime mwute anyị, anyị ga-atụkwasị obi nke ukwuu na Ọ ga-anọ n'ọnwụ anyị.
P. 556.
Ọ bụghị n'ụbọchị na-egbuke egbuke, obi ụtọ, kama ọ bụ naanị n'abalị dị nsọ, ka a ga-ahụ ụwa ndị ọzọ ka ha na-enwu n'ebe dị anya ha. Ọ bụkwa n'ime mwute - abalị nke mkpụrụ obi - ka anyị na-ahụ ihe ndị dị anya, ma mara onwe anyị ndị bi n'ụwa nke enweghị njedebe, na ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nke Onye Kasị Elu.
P. 556.
Ka ihe ọmụma wee bụrụ amamihe, ka mkpụrụ obi wee too, mkpụrụ obi aghaghị ịgba mkpọrọgwụ n'ime Chineke: ọ bụkwa site n'ekpere ka ihe ahụ si abịara anyị nke bụ ike nke ike anyị, na omume ọma nke omume ọma anyị, Mmụọ Nsọ.
P. 616.
Enweghị m onye nwe ụwa, mana enwere m mmasị na ya nke na-enweghị njedebe; n'ihi na ọ bụrụ na ọ bụghị nke m, ọ bụ nke Chineke m; ya mere ọ bụ nke m n'ụzọ dị elu karịa iwu. Ee, nke a bụ ịma mma, nke a bụ ihe niile dị elu, nke a bụ ihe na-atọ ụtọ nke ndụ - na ọ bụ ọchịchị Chineke.
P. 620.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Mountfound ,Wiliam}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
o4r408qbmkxmpckw4jfiiwqximsl5nu
Virgil Miller Newton
0
11570
32249
2026-07-10T16:25:02Z
Chukwuziterem
34
Jiri '[[File:Virgil Miller Newton.jpg|thumb|right]] {{Databox}} [[w:ig:Virgil Miller Newton|Virgil Miller Newton]][Septemba 6], [1938] – [Ọgọst 8], [2025], nke a makwaara dịka ''Father Cassian''', bụ onye ụkọchukwu Amerịka [[w:Ụlọ ụka Ọtọdọks Antiochian|Ọtọdọks Antiochian]] a maara nke ọma. ==Okwu okwuru== O doro anya na owuwu nke mmemme ọgwụgwọ ahụ bụ ebe ọrụ ebube na-eme.'' ** Miller Newton na: Beth Polson na Miller Newton (19...' kere ihü
32249
wikitext
text/x-wiki
[[File:Virgil Miller Newton.jpg|thumb|right]]
{{Databox}}
[[w:ig:Virgil Miller Newton|Virgil Miller Newton]][Septemba 6], [1938] – [Ọgọst 8], [2025], nke a makwaara dịka ''Father Cassian''', bụ onye ụkọchukwu Amerịka [[w:Ụlọ ụka Ọtọdọks Antiochian|Ọtọdọks Antiochian]] a maara nke ọma.
==Okwu okwuru==
O doro anya na owuwu nke mmemme ọgwụgwọ ahụ bụ ebe ọrụ ebube na-eme.''
** Miller Newton na: Beth Polson na Miller Newton (1984). ''Ọ bụghị nwa m: Nduzi Nne na Nna maka Ụmụaka na Ọgwụ Ọjọọ.'' Avon, NY, NY, pg 3.
=== ''Ntorobịa: Iduzi Ndị Ntorobịa Site na Nsogbu Dị Ize Ndụ'' ===
*'''Ntorobịa n'oge m na-etolite bụ n'ezie "Ụbọchị Obi Ụtọ," aha ihe ngosi TV nke na-egosi ụdị ndụ a.'''
**p.6
*'''Nsogbu ikike anyị na-edozibeghị site na ntorobịa anyị na-ebufe mgbe ụfọdụ ndị ọrịa anyị na-eto eto, n'ihi na anyị ka bụ "ndị nnupụisi nzuzo nke ndị ntorobịa." N'ụzọ dị aghụghọ, anyị na-agba onye ọrịa nọ n'afọ iri na ụma ume ka ọ nupụrụ ndị nne na nna, ndị ọchịchị ụlọ akwụkwọ, na ọha mmadụ n'ozuzu ya.'''
** p. 67
=== Banyere Ojiji Ọgwụ Ndị Ntorobịa===
*'''Ige ntị nke ọma na egwu mba dị ugbu a na egwu ọdịda anyanwụ na egwu rock site n'enyemaka nke onye ntụgharị okwu maka ahịrịokwu ndị e ji koodu dee na-egosi na ndị ntorobịa na-anụ ọtụtụ ozi gbasara iwe iwe, inwe mmetụta dị mma, ịga njem, na iji ọgwụ ọjọọ niile eme ihe n'ụzọ niile.''
**Miller Newton (1983). ''Ọrịa Ọgwụ Ndị Ntorobịa Na-efe efe, El Paso Physician'', mpịakọta 6, pp. 5-6.
*'''Otu ìgwè ndị ntorobịa na-egosi omume "ọgwụ ọjọọ" doro anya ma na-egosipụta àgwà ụfọdụ tupu ha amalite iji ọgwụ ọjọọ eme ihe.'''
** Miller Newton (1981). ''Ọgwụgwụ: Iji Ọgwụ Ndị Ntorobịa Eme Ihe n'Ụbọchị Izu Ike Bụ Ọrịa,'' American Studies Press, Tampa, FL, pg 38.
*'''N'ikpeazụ, ndị mmanye iwu kwesịrị ịbawanye ihe ga-esi na ya pụta maka ụmụaka a hụrụ ka ha ṅụbigara mmanya ókè ma ọ bụ na ha ji ọgwụ ọjọọ eme ihe. Mkpọ aka a na-ama ụmụaka aka na-eme ka ha chee na "Ndị uwe ojii dị mma. Mgbe ha na-aṅụ ọgwụ anyị, ha ga-eji ha eme ka ha dị oke njọ. Ha na-enyere anyị aka izere iwu nzuzu ahụ."
** Miller Newton (1983). ''Ọrịa Ọgwụ Ndị Ntorobịa Na-efe Ebu, El Paso Physician'', mpịakọta nke 6, peeji nke 5-6.
*'''Ndị ntorobịa anyị na-aṅụ ọgwụ ọjọọ kama ịṅụ ọgwụ ọjọọ. Ọ bụ ezie na biya na ihe ọṅụṅụ ndị ọzọ na-aba n'anya bụ ọgwụ ndị a na-ahọrọkarị, ụmụaka anaghị aṅụ mmanya ruo ogologo oge iji bụrụ ndị riri ahụ. Ọgwụ ọzọ a na-ahọrọkarị - wii wii - anaghị eri ahụ.'''
** Miller Newton (1981). ''Gone Way Down: Teenage Drug-Ouse is a Disease,''' American Studies Press, Tampa, FL, pg 30.
*'''Ojiji ọgwụ ọjọọ bụ ọrịa na-egbu egbu.'''
** Miller Newton (1981). ''Gone Way Down: Teenage Drug-Ouse is a Disease,''' American Studies Press, Tampa, FL, pg 62.
*'''Anọ n'ime ndị ntorobịa ise m kparịtara ụka emeghị "oke" ruo mgbe nke anọ, nke ise, nke isii, ma ọ bụ nke asaa ha nwara mmanya na/nkwarụ.'''
** Miller Newton (1981). ''Ọgwụ agwụla: Iji Ọgwụ Ọjọọ n'oge ntorobịa bụ Ọrịa,'' American Studies Press, Tampa, FL, peeji nke 37.
===Ịnabata Ụmụnne na Ọgwụgwọ===
*'''Ọ bụrụ na nwatakịrị nwere nwanne ya nwoke tọrọ ya na-eri ahụ, enwere ohere pasent 90 na ya ga-etinye aka na ya.'''
** Miller Newton na: Denise Lang (1992). ''Otu esi egbochi ndị ikwu gị ịkpasu gị iwe: Usoro maka ịnagide ndị ikwu 'na-ama aka'.'' Fireside, NY, NY, peeji nke 181.
*'''Ọ bụrụ na a naghị agwọ ụmụnne ya na ndị mụrụ ya ma ọ dịkwa ike iji gaa n'ihu na-agbake, nwanne ga-amalite ọrụ "ọgwụ ọjọọ".''
** Miller Newton (1981). ''Ọgwụgwụ nke Ndị Ntorobịa: Iji Ọgwụ Ọjọọ n'Ụmụaka bụ Ọrịa,'' American Studies Press, Tampa, FL, peeji nke 66.
===Usoro Ọgwụgwọ===
*'''Nke abụọ, m na-eji ihe ndị sitere na ọmụmụ teknụzụ na echiche iji nye ozi bara uru maka ndị na-agwọ ọrịa. Echiche ndị ahụ dị ọtụtụ nzọụkwụ ewepụrụ na nkwenye sayensị.'''
** Miller Newton (1995). ''Ntorobịa: Iduzi Ndị Ntorobịa Site na Nsogbu Dị Ize Ndụ.'' W.W. Norton and Company, NY, NY, peeji nke 7.
*'''Ọdịiche ndị a gụnyere ọchịchọ maka ọtụtụ ụmụ nwoke ịnọ n'otu nsọtụ nke continuum na ikike nghọta kpọmkwem, ebe ọtụtụ ụmụ nwanyị na-anọkarị na nsọtụ nke ọzọ nke continuum n'otu ikike ahụ, yana ụfọdụ njikọ n'etiti otu abụọ ahụ.'''
** Miller Newton (1995). ''Ntorobịa: Iduzi Ndị Ntorobịa Site na Nsogbu Dị Ize Ndụ.''W.W. Norton na Company, NY, NY, peeji nke 43.
*'''Ka mmekọrịta ọgwụgwọ na-etolite ma na-aga n'ihu n'ebe nsogbu dị, onye na-agwọ ọrịa nwere ike "idu" ma "kwaa" onye ntorobịa ahụ n'uche n'echiche nkịtị.'''
** Miller Newton (1995). ''Ntorobịa: Iduzi Ndị Ntorobịa Site na Nsogbu Dị Ize Ndụ.'' W.W. Norton na Company, NY, NY, peeji nke 62.
===Nkwenye Okpukperechi===
*'''Nke abụọ, naanị usoro a nwapụtara maka ọgwụgwọ maka ndị dabere na kemịkalụ gụnyere iji mmemme ime mmụọ nke mgbanwe onwe onye.'''
** Miller Newton (1983). ''Ọrịa Ọgwụ Ndị Ntorobịa Na-efe Ehihie, El Paso Physicist,'' mpịakọta nke 6, peeji nke 5-6.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Miller ,Virgil}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
izsmm24sf3p437zr74xljg01swqi47x
Francisco Palau
0
11571
32254
2026-07-10T18:19:26Z
PaulPatrick1
1369
Jiri '[[File:Blessed-francisco-palau-y-quer.jpg|thumb|Francisco Palau]] {{Databox}} Gọziri agọzi '''[[w:Francisco Palau|Francisco Palau y Quer]]''' ([[29 Disemba]] [[1811]] – [[20 Maachị]] [[1872]]) bụ [[w:Ndị Catalan|Ndị Catalan]] [[w:Discalced Carmelite|Discallated Carmelite]] [[w:friar|friar]] na onye ụkọchukwu. O hiwere Ụlọ Akwụkwọ nke Omume Ọma - nke bụ ihe nlereanya nke nkuzi catechetical maka ndị okenye - na [[w:Barcelona|Barcelona]]. Chọ...' kere ihü
32254
wikitext
text/x-wiki
[[File:Blessed-francisco-palau-y-quer.jpg|thumb|Francisco Palau]]
{{Databox}}
Gọziri agọzi '''[[w:Francisco Palau|Francisco Palau y Quer]]''' ([[29 Disemba]] [[1811]] – [[20 Maachị]] [[1872]]) bụ [[w:Ndị Catalan|Ndị Catalan]] [[w:Discalced Carmelite|Discallated Carmelite]] [[w:friar|friar]] na onye ụkọchukwu. O hiwere Ụlọ Akwụkwọ nke Omume Ọma - nke bụ ihe nlereanya nke nkuzi catechetical maka ndị okenye - na [[w:Barcelona|Barcelona]]. Chọọchị Katọlik [[w:beated|beated]] ya na 1988.
==Okwu okwuru==
* ''Vivo y viviré por la Iglesia; vívo y moriré por ella.''
** '''M dị ndụ ma ga-adị ndụ maka Chọọchị; M dị ndụ ma ga-anwụ maka ya.'''
*** Dịka e hotara na [http://www.ourgardenofcarmel.org/palau.html "Father Francisco Palau y Quer A Passion for the Church" nke Carmelite Missionaries, Rome, dịka David Joseph Centner si sụgharịa ya]
=== Akwụkwọ Ozi E Dere Juana Gratia (1857) ===
:<small>[http://www.ourgardenofcarmel.org/fpletter1.html Akwụkwọ Ozi E Dere Juana Gratia], nke e dere Ụbọchị [[w:Nwanyị Anyị nke Ugwu Kamel|Nwanyị Anyị nke Kamel]] (16 Julaị 1857)</small>
* '''Ọrụ ukwu Chineke n'ime mmadụ na-eme n'ime ime.'' Usoro nke na-apụta ma na-egosi n'èzí bụ ọrụ na mmetụta nke usoro dị n'ime.
* Àgwà atọ nke nkà mmụta okpukpe nke okwukwe, olileanya na ebere, nke onyinye kachasị elu na nke kachasị elu nke Mmụọ Nsọ nyere aka, dị ka nghọta, amamihe, ihe ọmụma, na ndụmọdụ, jikọtara ihe e kere eke, mmụọ mmadụ, na Chineke ya, mkpụrụ obi na Okwu Chineke. Ọ bụ njikọ dị nsọ a ka ị ga-achọ, jide ma nweta; n'ime ya ka ndụ ime mmụọ, ahụike na ike dị, site na ya ka omume ọma ndị ọzọ niile si malite.
* Mkpụrụ obi na-elegara Chineke anya n'okpuru akụkụ abụọ ma ọ bụ ụdị: Nke mbụ dị ka ihe niile ọ hụrụ n'anya, ma ọ bụ dị ka onye dị mma na nke a na-ahụ n'anya nke ukwuu, echiche a na-anapụkwa obi; ma ebe ọ bụ na ọ dị mma, mara mma nke ukwuu, nke a zuru oke nke ukwuu, ọ na-ejide ọhụụ ọgụgụ isi anyị, echiche na ntụgharị uche anyị. <br> N'akụkụ a, omume ọma nke nkà mmụta okpukpe na onyinye ha na-eme ka Chineke na mkpụrụ obi bụrụ otu ihe site n'ịhụnanya na ịdị ọcha nke echiche. Ọ bụ ezie na njikọ Chineke a na-eme n'isi na karịsịa n'ime mkpụrụ obi, omume ọma ndị ọzọ niile dị ka ndị enyemaka, ndị na-ejere ya ozi na ndị agha nke ndị nche ahụ, na-enyere aka ma na-echebe ọrụ a. Nke a bụ ịhụnanya Chineke maka mkpụrụ obi na ịhụnanya nke mkpụrụ obi maka Chineke.
* Mgbe ị na-enyocha akọ na uche gị (nlebara anya n'ihe m ga-agwa gị) agabigala ókè; lee ya anya ka anyị na-ele anya n'ụsọ oké osimiri site n'elu Alps ma ọ bụ Pyrenees, n'ụzọ dị mfe, na-enweghị nkọwa. Ọ bụrụ na ị hụghị ihe ọ bụla doro anya na nke na-ezighi ezi, gaa n'ihu ma dịrị n'udo na Chineke gị. Cheta nke a, m na-ekwughachi ya, gwakwa m otú ị na-eme, n'ihi na ekwensu nwere ike ịghọgbu gị ma mee gị ihe siri ike site n'ozizi ụgha na aro ya. Njikọ a na-eweta udo nke uche; wee chọọ udo. Ekwela ka ihe ọ bụla kpasuo gị iwe, ma ọ dị mma ma ọ bụ ihe ọjọọ.
* Mgbe ị na-enwe ahụ erughị ala, mwute, mwute na iwe, chọọ ihe kpatara ya, ọ bụrụkwa na ọ baghị uru ịkwa ákwá maka ya (ọ dịghịkwa ihe na-anaghị ewe Chineke iwe kwesịrị mwute maka ya), wepụ nchekasị gị; ọ bụrụ na ị hụghị ihe kpatara ya mana ị na-enwe ahụ erughị ala na afọ ojuju, nagide ya, kee onwe gị ihe n'ogwe aka, hapụ oké ifufe ahụ, udo dị n'ime gị ga-alọghachi. <br> Njikọ a, nwanne m nwanyị, chọrọ obi dị jụụ, jụụ, enweghị ike ịgbanwe agbanwe, dị ka ebe dị n'eluigwe, anyị nwekwara ike ma aghaghị inweta ya na-alụ ọgụ siri ike megide ihe ọ bụla na-eyi egwu ma ọ bụrụ na anyị si n'èzí anyị.
* ''''Ugbu a maka njikọ nke ọzọ. Nke mbụ na-ahụ Chineke dị ka onye a hụrụ n'anya nke ukwuu ma mara mma nke ukwuu; ebumnuche ya bụ ịtụgharị uche n'àgwà ya na izu okè ya. Njikọ nke abụọ na-ahụ ya dị ka onye okike, onye nchekwa, onye gọvanọ, onye mgbapụta, onye na-enye otuto na onye na-eme ka ụwa dum dị ndụ.''' <br> N'oge ụfọdụ, mmụọ nke Onyenwe anyị ga-akwali ma duga gị n'ọgbụgba nke abụọ a, ị ga-arụkọkwa ọrụ. A ga-egosi gị ya dị ka Onyenwe anyị, eze na onye ọchịchị ụwa, Onyenwe anyị Chineke nke ụsụụ ndị agha, ọ ga-akpọrọkwa gị gaa n'ihe ndị yiri ọnụnọ a. Ebe ọ bụ na njikọ mbụ adịghị ike ma ọ bụ mee ka ọ dị mma ma ọ bụ mezue ma ọ bụghị na nke abụọ, ịkwesịrị ịmalite site na nke a.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{wikipedia}}
*[http://www.carmelite.org.uk/stfrancis.html Fr. Francisco Palau Y Quer]
*[http://www.ourgardenofcarmel.org/palau.html Blessed Francisco Palau y Quer, OCD ]
{{DEFAULTSORT: Palau ,Francisco}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
ppvtedh6yoxymajtl3errneeynydnsx
George Fox
0
11572
32255
2026-07-10T20:22:37Z
Johnnybam
1339
Jiri '[[File:Fox by Lely 2.jpg|thumb|right|The Lord showed me, so that I did see clearly, that he did not dwell in these temples which men had commanded and set up, but in [[w:|people]]'s [[w:|hearts]].]] '''[[w:George Fox|George Fox]]''' (Julaị [[w:|1624]] – [[w:|13 Jenụwarị]] [[w:|1691]]) bụ [[w:Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee | Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee]], onye hiwere [[w:Religious Society of Friends|Religious Society of Friends]], nke a maara dịka '''w:...' kere ihü
32255
wikitext
text/x-wiki
[[File:Fox by Lely 2.jpg|thumb|right|The Lord showed me, so that I did see clearly, that he did not dwell in these temples which men had commanded and set up, but in [[w:|people]]'s [[w:|hearts]].]]
'''[[w:George Fox|George Fox]]''' (Julaị [[w:|1624]] – [[w:|13 Jenụwarị]] [[w:|1691]]) bụ [[w:Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee | Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee]], onye hiwere [[w:Religious Society of Friends|Religious Society of Friends]], nke a maara dịka '''[[w:|Quakers]]''' ma ọ bụ '''Enyi'''. Nwa nwoke nke [[w:Leicestershire|Leicestershire]] [[w:Weaver (ọrụ)|weaver]], o biri n'oge ọgba aghara na agha. O nupụrụ isi megide ndị ọchịchị okpukperechi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị site n'ịtụ aro ụzọ pụrụ iche, nke na-anaghị ekwe ka a gbanwee okwukwe Ndị Kraịst. Ọ gara njem na Britain niile dị ka onye nkwusa na-emegide okpukperechi, na-eme ọtụtụ narị ọgwụgwọ, ọtụtụ mgbe ndị ọchịchị na-anaghị anabata ya na-akpagbu ya.
==Okwu okwuru==
[[File:FoxRefusingOath.jpg|thumb|right|Be patterns, be examples in all countries, places, islands, nations wherever you come. ]]
[[File:Fox-George-LOC (cropped).jpg|thumb|I was come into the covenant of [[peace]] which was before wars and strife were.]]
[[File:Quaker star-T.svg|thumb|right|Why should any man have [[power]] over any other man's [[faith]], seeing [[Christ]] Himself is the author of it? ]]
* '''Bụrụ ihe nlereanya n'obodo, ebe, agwaetiti, na mba niile ebe unu si bịa'''; ka omume na ndụ unu wee bụrụ ozi a na-ezisara ụdị mmadụ niile; mgbe ahụ, unu ga-eji obi ụtọ na-ejegharị n'ụwa, na-aza oku nke Chineke dị n'ime onye ọ bụla; site na nke a, unu ga-abụ ngọzi nye ha, ma mee ka ihe akaebe nke Chineke dị n'ime ha gọziekwa unu.'''
** Agbamume nye ndị ozi (1656), sitere na [http://books.google.com/books?id=BU5mGfV-XD8C ''The Works of George Fox'' (1831)]
* Ma ebe m hapụrụ ndị ụkọchukwu, otú ahụ ka m hapụrụ ndị nkwusa dị iche iche, ndị ahụ na-asọpụrụkwa ndị nwere ahụmahụ kachasị ukwuu; n'ihi na ahụrụ m na ọ dịghị onye n'ime ha niile nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m. Mgbe olileanya m niile dị n'ime ha na n'ime mmadụ niile gwụchara, nke mere na enweghị m ihe ọ bụla n'èzí iji nyere m aka, ma ọ bụ nwee ike ịma ihe m ga-eme, mgbe ahụ, oh, mgbe ahụ, anụrụ m olu nke na-asị, "Enwere otu, ọbụna [[w:Kraịst|Kraịst]] [[w:|Jizọs]], nke nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ gị"; mgbe m nụrụ ya obi m wụsara n'ọṅụ. Mgbe ahụ, Onyenwe anyị mere ka m hụ ihe mere na ọ dịghị onye n'ụwa nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m, ya bụ, ka m wee nye Ya otuto niile; n'ihi na a na-emechi mmadụ niile n'okpuru mmehie, a na-emechikwa ha n'ekweghị ekwe dịka m dịbu, ka Jizọs Kraịst wee nwee ike ịbụ onye kacha elu nke na-enye nghọta, ma na-enye amara, na okwukwe, na ike. Ya mere, mgbe Chineke na-arụ ọrụ, ònye ga-ekwe ka [gbochie] ya? nke a ka m maara site na nnwale [site na ahụmịhe]. ** ''[http://www.quaker.org.uk/qfp/chap19/19.01.html#19.02 Okwukwe na Omume Quaker]'', Nzukọ Kwa Afọ nke Òtù Okpukperechi nke Ndị Enyi na Britain
g39g5hort98hxcgowgv7bxz00lanmz4
32256
32255
2026-07-10T20:29:07Z
Johnnybam
1339
32256
wikitext
text/x-wiki
[[File:Fox by Lely 2.jpg|thumb|right|The Lord showed me, so that I did see clearly, that he did not dwell in these temples which men had commanded and set up, but in [[w:|people]]'s [[w:|hearts]].]]
'''[[w:George Fox|George Fox]]''' (Julaị [[w:|1624]] – [[w:|13 Jenụwarị]] [[w:|1691]]) bụ [[w:Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee | Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee]], onye hiwere [[w:Religious Society of Friends|Religious Society of Friends]], nke a maara dịka '''[[w:|Quakers]]''' ma ọ bụ '''Enyi'''. Nwa nwoke nke [[w:Leicestershire|Leicestershire]] [[w:Weaver (ọrụ)|weaver]], o biri n'oge ọgba aghara na agha. O nupụrụ isi megide ndị ọchịchị okpukperechi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị site n'ịtụ aro ụzọ pụrụ iche, nke na-anaghị ekwe ka a gbanwee okwukwe Ndị Kraịst. Ọ gara njem na Britain niile dị ka onye nkwusa na-emegide okpukperechi, na-eme ọtụtụ narị ọgwụgwọ, ọtụtụ mgbe ndị ọchịchị na-anaghị anabata ya na-akpagbu ya.
==Okwu okwuru==
[[File:FoxRefusingOath.jpg|thumb|right|Be patterns, be examples in all countries, places, islands, nations wherever you come. ]]
[[File:Fox-George-LOC (cropped).jpg|thumb|I was come into the covenant of [[w:|peace]] which was before wars and strife were.]]
[[File:Quaker star-T.svg|thumb|right|Why should any man have [[w:|power]] over any other man's [[w:|faith]], seeing [[w:|Christ]] Himself is the author of it? ]]
* '''Bụrụ ihe nlereanya n'obodo, ebe, agwaetiti, na mba niile ebe unu si bịa'''; ka omume na ndụ unu wee bụrụ ozi a na-ezisara ụdị mmadụ niile; mgbe ahụ, unu ga-eji obi ụtọ na-ejegharị n'ụwa, na-aza oku nke Chineke dị n'ime onye ọ bụla; site na nke a, unu ga-abụ ngọzi nye ha, ma mee ka ihe akaebe nke Chineke dị n'ime ha gọziekwa unu.'''
** Agbamume nye ndị ozi (1656), sitere na [http://books.google.com/books?id=BU5mGfV-XD8C ''The Works of George Fox'' (1831)]
* Ma ebe m hapụrụ ndị ụkọchukwu, otú ahụ ka m hapụrụ ndị nkwusa dị iche iche, ndị ahụ na-asọpụrụkwa ndị nwere ahụmahụ kachasị ukwuu; n'ihi na ahụrụ m na ọ dịghị onye n'ime ha niile nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m. Mgbe olileanya m niile dị n'ime ha na n'ime mmadụ niile gwụchara, nke mere na enweghị m ihe ọ bụla n'èzí iji nyere m aka, ma ọ bụ nwee ike ịma ihe m ga-eme, mgbe ahụ, oh, mgbe ahụ, anụrụ m olu nke na-asị, "Enwere otu, ọbụna [[w:Kraịst|Kraịst]] [[w:|Jizọs]], nke nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ gị"; mgbe m nụrụ ya obi m wụsara n'ọṅụ. Mgbe ahụ, Onyenwe anyị mere ka m hụ ihe mere na ọ dịghị onye n'ụwa nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m, ya bụ, ka m wee nye Ya otuto niile; n'ihi na a na-emechi mmadụ niile n'okpuru mmehie, a na-emechikwa ha n'ekweghị ekwe dịka m dịbu, ka Jizọs Kraịst wee nwee ike ịbụ onye kacha elu nke na-enye nghọta, ma na-enye amara, na okwukwe, na ike. Ya mere, mgbe Chineke na-arụ ọrụ, ònye ga-ekwe ka [gbochie] ya? nke a ka m maara site na nnwale [site na ahụmịhe]. ** ''[http://www.quaker.org.uk/qfp/chap19/19.01.html#19.02 Okwukwe na Omume Quaker]'', Nzukọ Kwa Afọ nke Òtù Okpukperechi nke Ndị Enyi na Britain
3p9bhwp5l544chyenm5cphuobcpjnds
32257
32256
2026-07-10T21:19:58Z
Johnnybam
1339
32257
wikitext
text/x-wiki
[[File:Fox by Lely 2.jpg|thumb|right|The Lord showed me, so that I did see clearly, that he did not dwell in these temples which men had commanded and set up, but in [[w:|people]]'s [[w:|hearts]].]]
'''[[w:George Fox|George Fox]]''' (Julaị [[w:|1624]] – [[w:|13 Jenụwarị]] [[w:|1691]]) bụ [[w:Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee | Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee]], onye hiwere [[w:Religious Society of Friends|Religious Society of Friends]], nke a maara dịka '''[[w:|Quakers]]''' ma ọ bụ '''Enyi'''. Nwa nwoke nke [[w:Leicestershire|Leicestershire]] [[w:Weaver (ọrụ)|weaver]], o biri n'oge ọgba aghara na agha. O nupụrụ isi megide ndị ọchịchị okpukperechi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị site n'ịtụ aro ụzọ pụrụ iche, nke na-anaghị ekwe ka a gbanwee okwukwe Ndị Kraịst. Ọ gara njem na Britain niile dị ka onye nkwusa na-emegide okpukperechi, na-eme ọtụtụ narị ọgwụgwọ, ọtụtụ mgbe ndị ọchịchị na-anaghị anabata ya na-akpagbu ya.
==Okwu okwuru==
[[File:FoxRefusingOath.jpg|thumb|right|Be patterns, be examples in all countries, places, islands, nations wherever you come. ]]
[[File:Fox-George-LOC (cropped).jpg|thumb|I was come into the covenant of [[w:|peace]] which was before wars and strife were.]]
[[File:Quaker star-T.svg|thumb|right|Why should any man have [[w:|power]] over any other man's [[w:|faith]], seeing [[w:|Christ]] Himself is the author of it? ]]
* '''Bụrụ ihe nlereanya n'obodo, ebe, agwaetiti, na mba niile ebe unu si bịa'''; ka omume na ndụ unu wee bụrụ ozi a na-ezisara ụdị mmadụ niile; mgbe ahụ, unu ga-eji obi ụtọ na-ejegharị n'ụwa, na-aza oku nke Chineke dị n'ime onye ọ bụla; site na nke a, unu ga-abụ ngọzi nye ha, ma mee ka ihe akaebe nke Chineke dị n'ime ha gọziekwa unu.'''
** Agbamume nye ndị ozi (1656), sitere na [http://books.google.com/books?id=BU5mGfV-XD8C ''The Works of George Fox'' (1831)]
* Ma ebe m hapụrụ ndị ụkọchukwu, otú ahụ ka m hapụrụ ndị nkwusa dị iche iche, ndị ahụ na-asọpụrụkwa ndị nwere ahụmahụ kachasị ukwuu; n'ihi na ahụrụ m na ọ dịghị onye n'ime ha niile nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m. Mgbe olileanya m niile dị n'ime ha na n'ime mmadụ niile gwụchara, nke mere na enweghị m ihe ọ bụla n'èzí iji nyere m aka, ma ọ bụ nwee ike ịma ihe m ga-eme, mgbe ahụ, oh, mgbe ahụ, anụrụ m olu nke na-asị, "Enwere otu, ọbụna [[w:Kraịst|Kraịst]] [[w:|Jizọs]], nke nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ gị"; mgbe m nụrụ ya obi m wụsara n'ọṅụ. Mgbe ahụ, Onyenwe anyị mere ka m hụ ihe mere na ọ dịghị onye n'ụwa nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m, ya bụ, ka m wee nye Ya otuto niile; n'ihi na a na-emechi mmadụ niile n'okpuru mmehie, a na-emechikwa ha n'ekweghị ekwe dịka m dịbu, ka Jizọs Kraịst wee nwee ike ịbụ onye kacha elu nke na-enye nghọta, ma na-enye amara, na okwukwe, na ike. Ya mere, mgbe Chineke na-arụ ọrụ, ònye ga-ekwe ka [gbochie] ya? nke a ka m maara site na nnwale [site na ahụmịhe]. ** ''[http://www.quaker.org.uk/qfp/chap19/19.01.html#19.02 Okwukwe na Omume Quaker]'', Nzukọ Kwa Afọ nke Òtù Okpukperechi nke Ndị Enyi na Britain
* E nwere ọtụtụ ndị na-ekwu okwu, ma ole na ole bụ ndị na-ebi ndụ ya n'ezie n'ime Kraịst.
** ''Epistle 244'' (1666)
* Onyenwe anyị gosiri m, mee ka m hụkwa nke ọma, na Ọ naghị ebi n'ụlọ nsọ ndị a mmadụ nyere iwu ka e wuo ma guzobe, kama n'ime obi ndị mmadụ... ndị Ya bụ ụlọ nsọ Ya, Ọ na-ebikwa n'ime ha.
** ''Journal'' (1694)
* Agwara m ndị Kọmishọna nke Commonwealth sị '''na m na-ebi ndụ n'ike nke ndụ na ike ahụ nke wepụrụ ihe kpatara agha niile'''... Agwara m ha na abanyela m n'ọgbụgba ndụ udo nke dịrị tupu agha na esemokwu ebido.
** Okwu e kwuru n'afọ 1651, nke e hotara na ''[http://www.quaker.org.uk/qfp/chap24/24.01.html#24.01 Quaker Faith and Practice]'', Britain Yearly Meeting of the Religious Society of Friends
* '''Gịnị mere mmadụ ga-eji nwee [[w:|ike]] n'elu [[w:|okwukwe]] nke mmadụ ọzọ, ebe ọ bụ na [[w:|Kraịst]] n'Onwe Ya bụ Onye malitere ya?'''
** E hotara ya na "Memoir of George Fox", ''The Friends' Library: comprising journals, doctrinal treatises, and other writings of members of the Religious Society of Friends'', nke William Evans na Thomas Evans deziri (1837) mpịakọta nke 1, peeji nke 76
===N'oge nzukọ ya na Oliver Cromwell===
* Onyenwe anyị kpaliri m idegara Onye Nchedo, [[w:|Oliver Cromwell]] akwụkwọ; ebe m mere, n'ihu Onyenwe anyị Chineke, kwupụta na agọnarị m iyi ma ọ bụ ịdọrọ mma agha anụ ahụ, ma ọ bụ ngwa ọgụ ọ bụla ọzọ, megide ya ma ọ bụ mmadụ ọ bụla; nakwa na Chineke zitere m ka m bụrụ onye akaebe megide ime ihe ike niile, na megide ọrụ nke ọchịchịrị; na ịtụgharị ndị mmadụ site n'ọchịchịrị gaa n'ìhè; na iweta ha site na ihe kpatara agha na ọgụ, gaa n'ozi ọma udo. Mgbe m dere ihe Onyenwe anyị nyere m ka m dee, edobere m aha m na ya, ma nye ya Captain Drury ka o nye Oliver Cromwell, nke o mere.
** ''Akwụkwọ akụkọ'' (1694)
* Mgbe m batara, obi gbawara m ikwu, "[[w:|Udo]] dịrị n'ụlọ a"; M wee gbaa ya ume ka ọ na-atụ egwu [[w:|Chineke]], ka o wee nata amamihe n'aka Ya, ka e wee duzie ya, ma nye iwu ihe niile n'okpuru aka ya nye Chineke otuto. m gwara ya ọtụtụ okwu gbasara Eziokwu, na ọtụtụ mkparịta ụka mụ na ya nwere gbasara okpukperechi; ebe o ji obi ya niile mee ihe n'ụzọ dị mma. Ma o kwuru na anyị na ndị nchụàjà sere okwu, bụ́ ndị ọ kpọrọ ndị ozi. Agwara m ya na emeghị m ha okwu, kama na ha sere okwu mụ na ndị enyi m. "Mana," ka m kwuru, "ọ bụrụ na anyị nwere ndị amụma, Kraịst, na ndị ozi, anyị enweghị ike ịkwado ndị nkụzi, ndị amụma, na ndị ọzụzụ atụrụ dị otú ahụ, dịka ndị amụma, Kraịst, na ndị ozi kwupụtara megide; mana anyị ga-ekwupụta megide ha site n'otu ike na Mmụọ Nsọ ahụ."Mgbe ahụ, egosiri m ya na ndị amụma, Kraịst, na ndịozi kwupụtara n'efu, na megide ndị na-ekwupụtaghị n'efu; ndị kwusara maka uru rụrụ arụ, ma gbaa afa maka ego, ma kwusaa maka ụgwọ ọrụ, ma nwee anyaukwu na anyaukwu, nke na-enweghị ike izu oke; nakwa na ndị nwere otu mmụọ ahụ dịka Kraịst, na ndị amụma, na ndị ozi nwere, enweghị ike ikwupụta megide ndị dị otu a ugbu a, dịka ha mere mgbe ahụ.'''Ka m na-ekwu okwu, o kwuru ọtụtụ ugboro, ọ dị mma nke ukwuu, ọ bụkwa eziokwu. Agwara m ya na Krisendọm nile (a na-akpọ ha) nwere Akwụkwọ Nsọ, mana ha chọrọ ike na Mmụọ nke ndị nyere Akwụkwọ Nsọ; ọ bụkwa ya mere ha na Ọkpara ahụ, ma ọ bụ Nna, ma ọ bụ Akwụkwọ Nsọ, ma ọ bụ otu onye na ibe ya.'''Ọtụtụ okwu ndị ọzọ m nwere na ya; mana ndị mmadụ na-abata, m laghachiri azụ ntakịrị. '''Ka m na-atụgharị, o jidere m n'aka, anya mmiri wee sị, "Laghachi n'ụlọ m; n'ihi na ọ bụrụ na mụ na gị na-anọkọ naanị otu awa n'ụbọchị, anyị ga-adịkwu nso ibe anyị"; na-agbakwụnye na ọ chọghị ka m na-arịa ọrịa karịa ka o mere mkpụrụ obi ya. Agwara m ya ma ọ bụrụ na o mee ya, o mejọrọ mkpụrụ obi ya; ma dụọ ya ọdụ ka ọ gee ntị n'olu Chineke, ka o wee guzoro n'ọchịchọ ya, rube isi na ya; ọ bụrụkwa na o mee otú ahụ, nke ahụ ga-egbochi ya ime ka obi sie ike; mana ọ bụrụ na ọ nụghị olu Chineke, obi ya ga-esi ike. O kwuru na ọ bụ eziokwu. '''' Mgbe ahụ, m pụrụ; mgbe Kaptịn Drury chụsoro m, ọ gwara m na Onyenwe anyị Onye Nche kwuru na m nwere onwe m, m ga-agakwa ebe m ga-aga. Mgbe ahụ, a kpọbatara m n'ime nnukwu ụlọ nzukọ, ebe ndị nna ukwu nke Onye Nche ga-eri nri. Ajụrụ m ha ihe ha wetara m ebe ahụ. Ha kwuru na ọ bụ site n'iwu Onye Nche, ka m soro ha rie nri. Agwara m ha ka ha gwa Onye Nche ahụ na agaghị m eri achịcha ya, ma ọ bụ ṅụọ ihe ọṅụṅụ ya. Mgbe ọ nụrụ nke a, ọ sịrị, ''''[[w:|Ugbu a]] Ahụrụ m [[w:Ndị Quakers|e nwere ndị biliri ọtọ]] na enweghị m ike imeri site na onyinye ma ọ bụ nsọpụrụ, ọfịs ma ọ bụ ebe niile; mana [[w:|òtù]] na ndị ọzọ niile m nwere ike.'''" Agwara ya ọzọ na anyị ahapụla ihe onwunwe anyị; anyị achọghịkwa ịchọ ihe ndị dị otú ahụ n'aka ya. ** Mgbe ọ zutere [[w:|Oliver Cromwell]], na ''Journal'' (1694)
1xbys2gflssxygp0yglc1r21ft0wygq
32258
32257
2026-07-10T21:26:12Z
Johnnybam
1339
32258
wikitext
text/x-wiki
[[File:Fox by Lely 2.jpg|thumb|right|The Lord showed me, so that I did see clearly, that he did not dwell in these temples which men had commanded and set up, but in [[w:|people]]'s [[w:|hearts]].]]
'''[[w:George Fox|George Fox]]''' (Julaị [[w:|1624]] – [[w:|13 Jenụwarị]] [[w:|1691]]) bụ [[w:Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee | Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee]], onye hiwere [[w:Religious Society of Friends|Religious Society of Friends]], nke a maara dịka '''[[w:|Quakers]]''' ma ọ bụ '''Enyi'''. Nwa nwoke nke [[w:Leicestershire|Leicestershire]] [[w:Weaver (ọrụ)|weaver]], o biri n'oge ọgba aghara na agha. O nupụrụ isi megide ndị ọchịchị okpukperechi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị site n'ịtụ aro ụzọ pụrụ iche, nke na-anaghị ekwe ka a gbanwee okwukwe Ndị Kraịst. Ọ gara njem na Britain niile dị ka onye nkwusa na-emegide okpukperechi, na-eme ọtụtụ narị ọgwụgwọ, ọtụtụ mgbe ndị ọchịchị na-anaghị anabata ya na-akpagbu ya.
==Okwu okwuru==
[[File:FoxRefusingOath.jpg|thumb|right|Be patterns, be examples in all countries, places, islands, nations wherever you come. ]]
[[File:Fox-George-LOC (cropped).jpg|thumb|I was come into the covenant of [[w:|peace]] which was before wars and strife were.]]
[[File:Quaker star-T.svg|thumb|right|Why should any man have [[w:|power]] over any other man's [[w:|faith]], seeing [[w:|Christ]] Himself is the author of it? ]]
* '''Bụrụ ihe nlereanya n'obodo, ebe, agwaetiti, na mba niile ebe unu si bịa'''; ka omume na ndụ unu wee bụrụ ozi a na-ezisara ụdị mmadụ niile; mgbe ahụ, unu ga-eji obi ụtọ na-ejegharị n'ụwa, na-aza oku nke Chineke dị n'ime onye ọ bụla; site na nke a, unu ga-abụ ngọzi nye ha, ma mee ka ihe akaebe nke Chineke dị n'ime ha gọziekwa unu.'''
** Agbamume nye ndị ozi (1656), sitere na [http://books.google.com/books?id=BU5mGfV-XD8C ''The Works of George Fox'' (1831)]
* Ma ebe m hapụrụ ndị ụkọchukwu, otú ahụ ka m hapụrụ ndị nkwusa dị iche iche, ndị ahụ na-asọpụrụkwa ndị nwere ahụmahụ kachasị ukwuu; n'ihi na ahụrụ m na ọ dịghị onye n'ime ha niile nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m. Mgbe olileanya m niile dị n'ime ha na n'ime mmadụ niile gwụchara, nke mere na enweghị m ihe ọ bụla n'èzí iji nyere m aka, ma ọ bụ nwee ike ịma ihe m ga-eme, mgbe ahụ, oh, mgbe ahụ, anụrụ m olu nke na-asị, "Enwere otu, ọbụna [[w:Kraịst|Kraịst]] [[w:|Jizọs]], nke nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ gị"; mgbe m nụrụ ya obi m wụsara n'ọṅụ. Mgbe ahụ, Onyenwe anyị mere ka m hụ ihe mere na ọ dịghị onye n'ụwa nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m, ya bụ, ka m wee nye Ya otuto niile; n'ihi na a na-emechi mmadụ niile n'okpuru mmehie, a na-emechikwa ha n'ekweghị ekwe dịka m dịbu, ka Jizọs Kraịst wee nwee ike ịbụ onye kacha elu nke na-enye nghọta, ma na-enye amara, na okwukwe, na ike. Ya mere, mgbe Chineke na-arụ ọrụ, ònye ga-ekwe ka [gbochie] ya? nke a ka m maara site na nnwale [site na ahụmịhe]. ** ''[http://www.quaker.org.uk/qfp/chap19/19.01.html#19.02 Okwukwe na Omume Quaker]'', Nzukọ Kwa Afọ nke Òtù Okpukperechi nke Ndị Enyi na Britain
* E nwere ọtụtụ ndị na-ekwu okwu, ma ole na ole bụ ndị na-ebi ndụ ya n'ezie n'ime Kraịst.
** ''Epistle 244'' (1666)
* Onyenwe anyị gosiri m, mee ka m hụkwa nke ọma, na Ọ naghị ebi n'ụlọ nsọ ndị a mmadụ nyere iwu ka e wuo ma guzobe, kama n'ime obi ndị mmadụ... ndị Ya bụ ụlọ nsọ Ya, Ọ na-ebikwa n'ime ha.
** ''Journal'' (1694)
* Agwara m ndị Kọmishọna nke Commonwealth sị '''na m na-ebi ndụ n'ike nke ndụ na ike ahụ nke wepụrụ ihe kpatara agha niile'''... Agwara m ha na abanyela m n'ọgbụgba ndụ udo nke dịrị tupu agha na esemokwu ebido.
** Okwu e kwuru n'afọ 1651, nke e hotara na ''[http://www.quaker.org.uk/qfp/chap24/24.01.html#24.01 Quaker Faith and Practice]'', Britain Yearly Meeting of the Religious Society of Friends
* '''Gịnị mere mmadụ ga-eji nwee [[w:|ike]] n'elu [[w:|okwukwe]] nke mmadụ ọzọ, ebe ọ bụ na [[w:|Kraịst]] n'Onwe Ya bụ Onye malitere ya?'''
** E hotara ya na "Memoir of George Fox", ''The Friends' Library: comprising journals, doctrinal treatises, and other writings of members of the Religious Society of Friends'', nke William Evans na Thomas Evans deziri (1837) mpịakọta nke 1, peeji nke 76
===N'oge nzukọ ya na Oliver Cromwell===
* Onyenwe anyị kpaliri m idegara Onye Nchedo, [[w:|Oliver Cromwell]] akwụkwọ; ebe m mere, n'ihu Onyenwe anyị Chineke, kwupụta na agọnarị m iyi ma ọ bụ ịdọrọ mma agha anụ ahụ, ma ọ bụ ngwa ọgụ ọ bụla ọzọ, megide ya ma ọ bụ mmadụ ọ bụla; nakwa na Chineke zitere m ka m bụrụ onye akaebe megide ime ihe ike niile, na megide ọrụ nke ọchịchịrị; na ịtụgharị ndị mmadụ site n'ọchịchịrị gaa n'ìhè; na iweta ha site na ihe kpatara agha na ọgụ, gaa n'ozi ọma udo. Mgbe m dere ihe Onyenwe anyị nyere m ka m dee, edobere m aha m na ya, ma nye ya Captain Drury ka o nye Oliver Cromwell, nke o mere.
** ''Akwụkwọ akụkọ'' (1694)
* Mgbe m batara, obi gbawara m ikwu, "[[w:|Udo]] dịrị n'ụlọ a"; M wee gbaa ya ume ka ọ na-atụ egwu [[w:|Chineke]], ka o wee nata amamihe n'aka Ya, ka e wee duzie ya, ma nye iwu ihe niile n'okpuru aka ya nye Chineke otuto. m gwara ya ọtụtụ okwu gbasara Eziokwu, na ọtụtụ mkparịta ụka mụ na ya nwere gbasara okpukperechi; ebe o ji obi ya niile mee ihe n'ụzọ dị mma. Ma o kwuru na anyị na ndị nchụàjà sere okwu, bụ́ ndị ọ kpọrọ ndị ozi. Agwara m ya na emeghị m ha okwu, kama na ha sere okwu mụ na ndị enyi m. "Mana," ka m kwuru, "ọ bụrụ na anyị nwere ndị amụma, Kraịst, na ndị ozi, anyị enweghị ike ịkwado ndị nkụzi, ndị amụma, na ndị ọzụzụ atụrụ dị otú ahụ, dịka ndị amụma, Kraịst, na ndị ozi kwupụtara megide; mana anyị ga-ekwupụta megide ha site n'otu ike na Mmụọ Nsọ ahụ."Mgbe ahụ, egosiri m ya na ndị amụma, Kraịst, na ndịozi kwupụtara n'efu, na megide ndị na-ekwupụtaghị n'efu; ndị kwusara maka uru rụrụ arụ, ma gbaa afa maka ego, ma kwusaa maka ụgwọ ọrụ, ma nwee anyaukwu na anyaukwu, nke na-enweghị ike izu oke; nakwa na ndị nwere otu mmụọ ahụ dịka Kraịst, na ndị amụma, na ndị ozi nwere, enweghị ike ikwupụta megide ndị dị otu a ugbu a, dịka ha mere mgbe ahụ.'''Ka m na-ekwu okwu, o kwuru ọtụtụ ugboro, ọ dị mma nke ukwuu, ọ bụkwa eziokwu. Agwara m ya na Krisendọm nile (a na-akpọ ha) nwere Akwụkwọ Nsọ, mana ha chọrọ ike na Mmụọ nke ndị nyere Akwụkwọ Nsọ; ọ bụkwa ya mere ha na Ọkpara ahụ, ma ọ bụ Nna, ma ọ bụ Akwụkwọ Nsọ, ma ọ bụ otu onye na ibe ya.'''Ọtụtụ okwu ndị ọzọ m nwere na ya; mana ndị mmadụ na-abata, m laghachiri azụ ntakịrị. '''Ka m na-atụgharị, o jidere m n'aka, anya mmiri wee sị, "Laghachi n'ụlọ m; n'ihi na ọ bụrụ na mụ na gị na-anọkọ naanị otu awa n'ụbọchị, anyị ga-adịkwu nso ibe anyị"; na-agbakwụnye na ọ chọghị ka m na-arịa ọrịa karịa ka o mere mkpụrụ obi ya. Agwara m ya ma ọ bụrụ na o mee ya, o mejọrọ mkpụrụ obi ya; ma dụọ ya ọdụ ka ọ gee ntị n'olu Chineke, ka o wee guzoro n'ọchịchọ ya, rube isi na ya; ọ bụrụkwa na o mee otú ahụ, nke ahụ ga-egbochi ya ime ka obi sie ike; mana ọ bụrụ na ọ nụghị olu Chineke, obi ya ga-esi ike. O kwuru na ọ bụ eziokwu. '''' Mgbe ahụ, m pụrụ; mgbe Kaptịn Drury chụsoro m, ọ gwara m na Onyenwe anyị Onye Nche kwuru na m nwere onwe m, m ga-agakwa ebe m ga-aga. Mgbe ahụ, a kpọbatara m n'ime nnukwu ụlọ nzukọ, ebe ndị nna ukwu nke Onye Nche ga-eri nri. Ajụrụ m ha ihe ha wetara m ebe ahụ. Ha kwuru na ọ bụ site n'iwu Onye Nche, ka m soro ha rie nri. Agwara m ha ka ha gwa Onye Nche ahụ na agaghị m eri achịcha ya, ma ọ bụ ṅụọ ihe ọṅụṅụ ya. Mgbe ọ nụrụ nke a, ọ sịrị, ''''[[w:|Ugbu a]] Ahụrụ m [[w:Ndị Quakers|e nwere ndị biliri ọtọ]] na enweghị m ike imeri site na onyinye ma ọ bụ nsọpụrụ, ọfịs ma ọ bụ ebe niile; mana [[w:|òtù]] na ndị ọzọ niile m nwere ike.'''" Agwara ya ọzọ na anyị ahapụla ihe onwunwe anyị; anyị achọghịkwa ịchọ ihe ndị dị otú ahụ n'aka ya. ** Mgbe ọ zutere [[w:|Oliver Cromwell]], na ''Journal'' (1694)
== Okwu gbasara nkịta ọhịa ==
[[File:George Fox by Mee.jpg|thumb|There's a [[w:|light]] that is shining in the [[w:|heart]] of a man,<br> it's the light that was shining when the world began.<br> There's a light that is shining in the [[w:Muslim|Turk]] and the [[w:|Jew]]<br> and a light that is shining, [[w:|friend]], in me and in you. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
[[File:Tiffany Jesus Window in Pullman Memorial Universalist Church.jpg|thumb|I come through the [[w:|darkness]] to the ocean of [[w:|[[File:George Fox by Mee.jpg|thumb|There's a [[w:|light]] that is shining in the [[w:|heart]] of a man,<br> it's the light that was shining when the world began.<br> There's a light that is shining in the [[w:Muslim|Turk]] and the [[w:|Jew]]<br> and a light that is shining, [[w:|friend]], in me and in you. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
[[File:Tiffany Jesus Window in Pullman Memorial Universalist Church.jpg|thumb|I come through the [[w:|darkness]] to the ocean of [[w:|light]],<br> for the light is [[w:|forever]] and the light it is [[free]],<br> "And I walk in the [[w:|glory]] of the light," said he. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
[[w:|light]],<br> for the light is [[w:|forever]] and the light it is [[w:|free]],<br> "And I walk in the [[w:|glory]] of the light," said he. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
* Ebe ọ bụ na a gwara Ụlọ Nzukọ ahụ na ndị otu Quaker abụọ, ya bụ George Fox na Robert Gressingham, kpatara nnukwu ọgba aghara n'oge na-adịbeghị anya na Harwich; nakwa na George Fox ahụ, onye na-eme ka à ga-asị na ọ bụ onye nkwusa, kwuru okwu n'oge nkwusaw:| ya n'ebe ahụ nke katọrọ ọchịchị na ndị ọrụ gọọmentị nke ukwuu, nke fọrọ nke nta ka ọ kpalite nnupụisi, ma bụrụkwa onye Mayor na ndị ọkaikpe nke ebe ahụ tụrụ mkpọrọ; E nyere iwu ka e jide George Fox na Robert Gressingham ozugbo ma kpọbata ha; nakwa ka Sheriff nke mpaghara Essex nabata ha, nyere aka n'ibufe ha, ma nyefee ha n'aka onye ọrụ nchekwa a na-akpọ 'Serjeant at Arms' nke na-ejere Ụlọ Nzukọ a ozi.
** Iwu maka njide Fox na Robert Gressingham, dịka e dere na [http://www.british-history.ac.uk/report.asp?compid=26194#s7 "Geo. Fox, &c" n'ime ''House of Commons Journal'', Mpịakọta nke 8, (21 Mee 1660)]
e86xohnf8tzdm5e8ix16d2ss5h3bvot
32260
32258
2026-07-10T21:36:47Z
Johnnybam
1339
32260
wikitext
text/x-wiki
[[File:Fox by Lely 2.jpg|thumb|right|The Lord showed me, so that I did see clearly, that he did not dwell in these temples which men had commanded and set up, but in [[w:|people]]'s [[w:|hearts]].]]
'''[[w:George Fox|George Fox]]''' (Julaị [[w:|1624]] – [[w:|13 Jenụwarị]] [[w:|1691]]) bụ [[w:Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee | Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee]], onye hiwere [[w:Religious Society of Friends|Religious Society of Friends]], nke a maara dịka '''[[w:|Quakers]]''' ma ọ bụ '''Enyi'''. Nwa nwoke nke [[w:Leicestershire|Leicestershire]] [[w:Weaver (ọrụ)|weaver]], o biri n'oge ọgba aghara na agha. O nupụrụ isi megide ndị ọchịchị okpukperechi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị site n'ịtụ aro ụzọ pụrụ iche, nke na-anaghị ekwe ka a gbanwee okwukwe Ndị Kraịst. Ọ gara njem na Britain niile dị ka onye nkwusa na-emegide okpukperechi, na-eme ọtụtụ narị ọgwụgwọ, ọtụtụ mgbe ndị ọchịchị na-anaghị anabata ya na-akpagbu ya.
==Okwu okwuru==
[[File:FoxRefusingOath.jpg|thumb|right|Be patterns, be examples in all countries, places, islands, nations wherever you come. ]]
[[File:Fox-George-LOC (cropped).jpg|thumb|I was come into the covenant of [[w:|peace]] which was before wars and strife were.]]
[[File:Quaker star-T.svg|thumb|right|Why should any man have [[w:|power]] over any other man's [[w:|faith]], seeing [[w:|Christ]] Himself is the author of it? ]]
* '''Bụrụ ihe nlereanya n'obodo, ebe, agwaetiti, na mba niile ebe unu si bịa'''; ka omume na ndụ unu wee bụrụ ozi a na-ezisara ụdị mmadụ niile; mgbe ahụ, unu ga-eji obi ụtọ na-ejegharị n'ụwa, na-aza oku nke Chineke dị n'ime onye ọ bụla; site na nke a, unu ga-abụ ngọzi nye ha, ma mee ka ihe akaebe nke Chineke dị n'ime ha gọziekwa unu.'''
** Agbamume nye ndị ozi (1656), sitere na [http://books.google.com/books?id=BU5mGfV-XD8C ''The Works of George Fox'' (1831)]
* Ma ebe m hapụrụ ndị ụkọchukwu, otú ahụ ka m hapụrụ ndị nkwusa dị iche iche, ndị ahụ na-asọpụrụkwa ndị nwere ahụmahụ kachasị ukwuu; n'ihi na ahụrụ m na ọ dịghị onye n'ime ha niile nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m. Mgbe olileanya m niile dị n'ime ha na n'ime mmadụ niile gwụchara, nke mere na enweghị m ihe ọ bụla n'èzí iji nyere m aka, ma ọ bụ nwee ike ịma ihe m ga-eme, mgbe ahụ, oh, mgbe ahụ, anụrụ m olu nke na-asị, "Enwere otu, ọbụna [[w:Kraịst|Kraịst]] [[w:|Jizọs]], nke nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ gị"; mgbe m nụrụ ya obi m wụsara n'ọṅụ. Mgbe ahụ, Onyenwe anyị mere ka m hụ ihe mere na ọ dịghị onye n'ụwa nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m, ya bụ, ka m wee nye Ya otuto niile; n'ihi na a na-emechi mmadụ niile n'okpuru mmehie, a na-emechikwa ha n'ekweghị ekwe dịka m dịbu, ka Jizọs Kraịst wee nwee ike ịbụ onye kacha elu nke na-enye nghọta, ma na-enye amara, na okwukwe, na ike. Ya mere, mgbe Chineke na-arụ ọrụ, ònye ga-ekwe ka [gbochie] ya? nke a ka m maara site na nnwale [site na ahụmịhe]. ** ''[http://www.quaker.org.uk/qfp/chap19/19.01.html#19.02 Okwukwe na Omume Quaker]'', Nzukọ Kwa Afọ nke Òtù Okpukperechi nke Ndị Enyi na Britain
* E nwere ọtụtụ ndị na-ekwu okwu, ma ole na ole bụ ndị na-ebi ndụ ya n'ezie n'ime Kraịst.
** ''Epistle 244'' (1666)
* Onyenwe anyị gosiri m, mee ka m hụkwa nke ọma, na Ọ naghị ebi n'ụlọ nsọ ndị a mmadụ nyere iwu ka e wuo ma guzobe, kama n'ime obi ndị mmadụ... ndị Ya bụ ụlọ nsọ Ya, Ọ na-ebikwa n'ime ha.
** ''Journal'' (1694)
* Agwara m ndị Kọmishọna nke Commonwealth sị '''na m na-ebi ndụ n'ike nke ndụ na ike ahụ nke wepụrụ ihe kpatara agha niile'''... Agwara m ha na abanyela m n'ọgbụgba ndụ udo nke dịrị tupu agha na esemokwu ebido.
** Okwu e kwuru n'afọ 1651, nke e hotara na ''[http://www.quaker.org.uk/qfp/chap24/24.01.html#24.01 Quaker Faith and Practice]'', Britain Yearly Meeting of the Religious Society of Friends
* '''Gịnị mere mmadụ ga-eji nwee [[w:|ike]] n'elu [[w:|okwukwe]] nke mmadụ ọzọ, ebe ọ bụ na [[w:|Kraịst]] n'Onwe Ya bụ Onye malitere ya?'''
** E hotara ya na "Memoir of George Fox", ''The Friends' Library: comprising journals, doctrinal treatises, and other writings of members of the Religious Society of Friends'', nke William Evans na Thomas Evans deziri (1837) mpịakọta nke 1, peeji nke 76
===N'oge nzukọ ya na Oliver Cromwell===
* Onyenwe anyị kpaliri m idegara Onye Nchedo, [[w:|Oliver Cromwell]] akwụkwọ; ebe m mere, n'ihu Onyenwe anyị Chineke, kwupụta na agọnarị m iyi ma ọ bụ ịdọrọ mma agha anụ ahụ, ma ọ bụ ngwa ọgụ ọ bụla ọzọ, megide ya ma ọ bụ mmadụ ọ bụla; nakwa na Chineke zitere m ka m bụrụ onye akaebe megide ime ihe ike niile, na megide ọrụ nke ọchịchịrị; na ịtụgharị ndị mmadụ site n'ọchịchịrị gaa n'ìhè; na iweta ha site na ihe kpatara agha na ọgụ, gaa n'ozi ọma udo. Mgbe m dere ihe Onyenwe anyị nyere m ka m dee, edobere m aha m na ya, ma nye ya Captain Drury ka o nye Oliver Cromwell, nke o mere.
** ''Akwụkwọ akụkọ'' (1694)
* Mgbe m batara, obi gbawara m ikwu, "[[w:|Udo]] dịrị n'ụlọ a"; M wee gbaa ya ume ka ọ na-atụ egwu [[w:|Chineke]], ka o wee nata amamihe n'aka Ya, ka e wee duzie ya, ma nye iwu ihe niile n'okpuru aka ya nye Chineke otuto. m gwara ya ọtụtụ okwu gbasara Eziokwu, na ọtụtụ mkparịta ụka mụ na ya nwere gbasara okpukperechi; ebe o ji obi ya niile mee ihe n'ụzọ dị mma. Ma o kwuru na anyị na ndị nchụàjà sere okwu, bụ́ ndị ọ kpọrọ ndị ozi. Agwara m ya na emeghị m ha okwu, kama na ha sere okwu mụ na ndị enyi m. "Mana," ka m kwuru, "ọ bụrụ na anyị nwere ndị amụma, Kraịst, na ndị ozi, anyị enweghị ike ịkwado ndị nkụzi, ndị amụma, na ndị ọzụzụ atụrụ dị otú ahụ, dịka ndị amụma, Kraịst, na ndị ozi kwupụtara megide; mana anyị ga-ekwupụta megide ha site n'otu ike na Mmụọ Nsọ ahụ."Mgbe ahụ, egosiri m ya na ndị amụma, Kraịst, na ndịozi kwupụtara n'efu, na megide ndị na-ekwupụtaghị n'efu; ndị kwusara maka uru rụrụ arụ, ma gbaa afa maka ego, ma kwusaa maka ụgwọ ọrụ, ma nwee anyaukwu na anyaukwu, nke na-enweghị ike izu oke; nakwa na ndị nwere otu mmụọ ahụ dịka Kraịst, na ndị amụma, na ndị ozi nwere, enweghị ike ikwupụta megide ndị dị otu a ugbu a, dịka ha mere mgbe ahụ.'''Ka m na-ekwu okwu, o kwuru ọtụtụ ugboro, ọ dị mma nke ukwuu, ọ bụkwa eziokwu. Agwara m ya na Krisendọm nile (a na-akpọ ha) nwere Akwụkwọ Nsọ, mana ha chọrọ ike na Mmụọ nke ndị nyere Akwụkwọ Nsọ; ọ bụkwa ya mere ha na Ọkpara ahụ, ma ọ bụ Nna, ma ọ bụ Akwụkwọ Nsọ, ma ọ bụ otu onye na ibe ya.'''Ọtụtụ okwu ndị ọzọ m nwere na ya; mana ndị mmadụ na-abata, m laghachiri azụ ntakịrị. '''Ka m na-atụgharị, o jidere m n'aka, anya mmiri wee sị, "Laghachi n'ụlọ m; n'ihi na ọ bụrụ na mụ na gị na-anọkọ naanị otu awa n'ụbọchị, anyị ga-adịkwu nso ibe anyị"; na-agbakwụnye na ọ chọghị ka m na-arịa ọrịa karịa ka o mere mkpụrụ obi ya. Agwara m ya ma ọ bụrụ na o mee ya, o mejọrọ mkpụrụ obi ya; ma dụọ ya ọdụ ka ọ gee ntị n'olu Chineke, ka o wee guzoro n'ọchịchọ ya, rube isi na ya; ọ bụrụkwa na o mee otú ahụ, nke ahụ ga-egbochi ya ime ka obi sie ike; mana ọ bụrụ na ọ nụghị olu Chineke, obi ya ga-esi ike. O kwuru na ọ bụ eziokwu. '''' Mgbe ahụ, m pụrụ; mgbe Kaptịn Drury chụsoro m, ọ gwara m na Onyenwe anyị Onye Nche kwuru na m nwere onwe m, m ga-agakwa ebe m ga-aga. Mgbe ahụ, a kpọbatara m n'ime nnukwu ụlọ nzukọ, ebe ndị nna ukwu nke Onye Nche ga-eri nri. Ajụrụ m ha ihe ha wetara m ebe ahụ. Ha kwuru na ọ bụ site n'iwu Onye Nche, ka m soro ha rie nri. Agwara m ha ka ha gwa Onye Nche ahụ na agaghị m eri achịcha ya, ma ọ bụ ṅụọ ihe ọṅụṅụ ya. Mgbe ọ nụrụ nke a, ọ sịrị, ''''[[w:|Ugbu a]] Ahụrụ m [[w:Ndị Quakers|e nwere ndị biliri ọtọ]] na enweghị m ike imeri site na onyinye ma ọ bụ nsọpụrụ, ọfịs ma ọ bụ ebe niile; mana [[w:|òtù]] na ndị ọzọ niile m nwere ike.'''" Agwara ya ọzọ na anyị ahapụla ihe onwunwe anyị; anyị achọghịkwa ịchọ ihe ndị dị otú ahụ n'aka ya. ** Mgbe ọ zutere [[w:|Oliver Cromwell]], na ''Journal'' (1694)
== Okwu gbasara nkịta ọhịa ==
[[File:George Fox by Mee.jpg|thumb|There's a [[w:|light]] that is shining in the [[w:|heart]] of a man,<br> it's the light that was shining when the world began.<br> There's a light that is shining in the [[w:Muslim|Turk]] and the [[w:|Jew]]<br> and a light that is shining, [[w:|friend]], in me and in you. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
[[File:Tiffany Jesus Window in Pullman Memorial Universalist Church.jpg|thumb|I come through the [[w:|darkness]] to the ocean of [[w:|[[File:George Fox by Mee.jpg|thumb|There's a [[w:|light]] that is shining in the [[w:|heart]] of a man,<br> it's the light that was shining when the world began.<br> There's a light that is shining in the [[w:Muslim|Turk]] and the [[w:|Jew]]<br> and a light that is shining, [[w:|friend]], in me and in you. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
[[File:Tiffany Jesus Window in Pullman Memorial Universalist Church.jpg|thumb|I come through the [[w:|darkness]] to the ocean of [[w:|light]],<br> for the light is [[w:|forever]] and the light it is [[w:|free]],<br> "And I walk in the [[w:|glory]] of the light," said he. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
[[w:|light]],<br> for the light is [[w:|forever]] and the light it is [[w:|free]],<br> "And I walk in the [[w:|glory]] of the light," said he. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
* Ebe ọ bụ na a gwara Ụlọ Nzukọ ahụ na ndị otu Quaker abụọ, ya bụ George Fox na Robert Gressingham, kpatara nnukwu ọgba aghara n'oge na-adịbeghị anya na Harwich; nakwa na George Fox ahụ, onye na-eme ka à ga-asị na ọ bụ onye nkwusa, kwuru okwu n'oge nkwusaw:| ya n'ebe ahụ nke katọrọ ọchịchị na ndị ọrụ gọọmentị nke ukwuu, nke fọrọ nke nta ka ọ kpalite nnupụisi, ma bụrụkwa onye Mayor na ndị ọkaikpe nke ebe ahụ tụrụ mkpọrọ; E nyere iwu ka e jide George Fox na Robert Gressingham ozugbo ma kpọbata ha; nakwa ka Sheriff nke mpaghara Essex nabata ha, nyere aka n'ibufe ha, ma nyefee ha n'aka onye ọrụ nchekwa a na-akpọ 'Serjeant at Arms' nke na-ejere Ụlọ Nzukọ a ozi.
** Iwu maka njide Fox na Robert Gressingham, dịka e dere na [http://www.british-history.ac.uk/report.asp?compid=26194#s7 "Geo. Fox, &c" n'ime ''House of Commons Journal'', Mpịakọta nke 8, (21 Mee 1660)]
* Onwere [[w:|ìhè]] nke na-enwu n’ime [[w:|obi]] nke mmadụ,<br> bụ ìhè ahụ na-enwu mgbe ụwa malitere.
** [[w:|Sydney Carter]], na "George Fox" dị iche na egwu ya na "Onyenwe nke Dance" raara nye Fox.
* "Site akwụkwọ na steeple, na mgbịrịgba na mkpịsị ugodi<br> ha ga-eke ya ruo mgbe ebighi ebi, ma ha enweghị ike," ka o kwuru.
** [[w:|Sydney Carter]], na "George Fox" dị iche na egwu ya na "Onyenwe nke Dance" raara nye Fox.
* "Ọ bụrụ na anyị enye gị égbè, ị̀ ga-alụrụ Jehova ọgụ?" <br> "Ma ị pụghị iji [[w:| égbè ]] ma ọ bụ [[w:|mma agha]] gbuo [[ekwensu]! "Agaghị m!" Ọ sịrị, <br> "N'ihi na [eziokwu] dịịrị m karịa akwụkwọ ahụ.
** [[w:|Sydney Carter]], na "George Fox" dị iche na egwu ya na "Onyenwe nke Dance" raara nye Fox.
* E nwere [[w:|oké osimiri] nke [[w:|ọchịchịrị]] m wee rie n'ime [[w:|abali]]<br> ruo ''''M wee si n'ọchịchịrị banye n'oké osimiri nke ìhè,<br> n'ihi na ìhè na-adịru mgbe ebighị ebi na ìhè ọ bụ free,<br> "M na-eje ije na [[w:|ebube]] nke ìhè," ka o kwuru.'''
** [[w:|Sydney Carter]], na "George Fox" dị iche na egwu ya na "Onyenwe nke Dance" raara nye Fox.
* ''''Ọ bụ narị afọ atọ gara aga, n'ọnwa Ọktoba afọ 1656, ka George Fox nwere ajụjụ ọnụ a na-agaghị echefu echefu na [[w:|Oliver Cromwell]], Onyenwe anyị na-echebe England.'' Ọ bụ otu n'ime oge dị egwu nke narị afọ ukwu, n'ihi na ebe a, ihu na ihu, mmadụ abụọ n'ime ndị kacha ike n'oge ahụ, otu onye ọchịchị aka ike nke British Islands nọ n'ọkwa kachasị elu nke ike ụwa ya, nke ọzọ bụ onye nkwusa dị njọ, onye bi n'obodo ukwu nke nọrọ ọnwa asatọ n'otu n'ime ụlọ mkpọrọ kacha njọ na England. Ha zutere na Whitehall, n'isi obodo gọọmentị Britain. '''Fox ji obi ya niile kpee Onye Nchebe ikpe maka ịkpagbu Ndị Enyi mgbe o kwesịrị ichebe ha.'' Mgbe ahụ, n'ụzọ omume, ọ malitere ịnwa ime ka onye Quaker si Cromwell pụta, iji mee ka ọ bụrụ "ìhè nke Kraịst onye nyere mmadụ niile ìhè nke na-abata n'ụwa." Cromwell nọ n'ọnọdụ arụmụka ma were okwu megide ozizi Fox, mana Fox enweghị ndidi na mkpesa ya. "Ike Chineke dị n'ime m," ka o dere, "enwekwara m mkpali ịgwa ya ka o tinye okpueze ya n'ụkwụ [[w:|Jizọs]]."Cromwell maara ihe Fox pụtara, ruo afọ abụọ gara aga, ọ natara ozi dị ịtụnanya ma na-akpasu iwe nke ọ gụrụ okwu ndị a:''[[w:|Chineke]] bụ onye akaebe m, onye m kpaliri ikwu nke a n'ihi Eziokwu, site n'aka onye ụwa na-akpọ George Fox; onye bụ [[w:Ọkpara Chineke|nwa Chineke]] onye e zigara ka ọ guzoro dị ka onye akaebe megide [[w:|ime ihe ike]] na megide ọrụ niile nke ọchịchịrị, na ịtụgharị ndị mmadụ site n'ọchịchịrị gaa n'ìhè, na ịkpọpụta ha site n'oge agha na site n'oge [[w:|mma agha]] nke onye ọkaikpe...'Nwoke ahụ nke na-ekwusi ike ịkpọ onwe ya "nwa Chineke"—onye mechara kweta na ya nwere ọtụtụ ụmụnne—na-achọ ka onye ọchịchị ndị agha nke England niile hapụ ozugbo iji ike eme ihe ma ọ bụ ịmanye ndị mmadụ ihe, mee ka iwu ịhụnanya nke Kraịst bụrụ iwu kachasị elu n'ala ahụ, ma jiri ụkpụrụ dị nwayọọ nke [[w:|Okwu a gbara n'Ugwu]] dochie usoro iwu ọchịchị (Instrument of Government) ọ na-eji achị obodo. '''Na nkenke, Fox chọrọ ka o mee ka England bụrụ ụdị ebe a na-anwale ihe tupu e guzobe [[w:|Alaeze Eluigwe]].''' Fox bụ onye mgbanwe. O nweghị ndidi maka mgbanwe mgbanwe na nkwekọrịta ndị a na-eme na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ozi ya bụ nke na-anaghị agbanwe agbanwe maka ụkpụrụ Ndị Kraịst nke ịhụnanya na ịghara iji ike eme ihe, ọ chọkwara itinye ya n'ọrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị dịka ọ na-eme n'akụkụ ndị ọzọ nke ndụ. Edeghị ya n'akwụkwọ na Cromwell gere ntị n'ihe ọ gwara ya. Edeghịkwa ya n'akwụkwọ na Fox gbanwere echiche ya ma ọ bụ belata ụkpụrụ ya dị elu ma sie ike.
** [http://www.britannica.com/bps/user-profile/4220/frederick-b-tolles Frederick B. Tolles], n'okwu ya [http://www.quaker.org/pamphlets/ward1956p.html "Quakerism and Politics" (9 Nọvemba 1956)]
* “Ikekwe ihe kachasị pụta ìhè n'akụkọ ihe mere eme nke oge a,” ka Teufelsdrockh na-ekwu, “abụghị Nzukọ Worms (Diet of Worms), ma ọ bụkwanụ Agha Austerlitz, Waterloo, Peterloo, ma ọ bụ agha ọ bụla ọzọ; kama ọ bụ ihe omume nke ọtụtụ ndị na-ede akụkọ ihe mere eme na-eleghara anya, ebe ndị ọzọ na-ewerekwa ya dị ka ihe a na-eme mkparị: ya bụ, mgbe George Fox ji akpụkpọ anụ mee onwe ya uwe.
** [[w:|Thomas Carlyle]], n'ime [https://ebooks.adelaide.edu.au/c/carlyle/thomas/sartor_resartus/book3.1.html ''Sartor Resartus'' (1836)]
==Njikọ mpụga==
{{Wikipedia}}
[[w:|wikisource author]]
{{commonscat}}
* [http://www.georgefoxwritings.com/ Ihe odide na ndụ George Fox - Akwụkwọ ndekọ ihe omume na akwụkwọ ozi ya; ndị deziri ya ma tinye nkọwa bụ Hall Worthington na Joan Worthington]
* [http://www.wardsbookofdays.com/13january.htm Ọrụ ndụ George Fox na ''Ward's Book of Days'']
{{DEFAULTSORT:Fox, George}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
mdo5gzvgah0wuun6mdd65g549rd3oh7
32282
32260
2026-07-11T08:41:22Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpụga */
32282
wikitext
text/x-wiki
[[File:Fox by Lely 2.jpg|thumb|right|The Lord showed me, so that I did see clearly, that he did not dwell in these temples which men had commanded and set up, but in [[w:|people]]'s [[w:|hearts]].]]
'''[[w:George Fox|George Fox]]''' (Julaị [[w:|1624]] – [[w:|13 Jenụwarị]] [[w:|1691]]) bụ [[w:Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee | Ndị Na-anaghị Agụụ Bekee]], onye hiwere [[w:Religious Society of Friends|Religious Society of Friends]], nke a maara dịka '''[[w:|Quakers]]''' ma ọ bụ '''Enyi'''. Nwa nwoke nke [[w:Leicestershire|Leicestershire]] [[w:Weaver (ọrụ)|weaver]], o biri n'oge ọgba aghara na agha. O nupụrụ isi megide ndị ọchịchị okpukperechi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị site n'ịtụ aro ụzọ pụrụ iche, nke na-anaghị ekwe ka a gbanwee okwukwe Ndị Kraịst. Ọ gara njem na Britain niile dị ka onye nkwusa na-emegide okpukperechi, na-eme ọtụtụ narị ọgwụgwọ, ọtụtụ mgbe ndị ọchịchị na-anaghị anabata ya na-akpagbu ya.
==Okwu okwuru==
[[File:FoxRefusingOath.jpg|thumb|right|Be patterns, be examples in all countries, places, islands, nations wherever you come. ]]
[[File:Fox-George-LOC (cropped).jpg|thumb|I was come into the covenant of [[w:|peace]] which was before wars and strife were.]]
[[File:Quaker star-T.svg|thumb|right|Why should any man have [[w:|power]] over any other man's [[w:|faith]], seeing [[w:|Christ]] Himself is the author of it? ]]
* '''Bụrụ ihe nlereanya n'obodo, ebe, agwaetiti, na mba niile ebe unu si bịa'''; ka omume na ndụ unu wee bụrụ ozi a na-ezisara ụdị mmadụ niile; mgbe ahụ, unu ga-eji obi ụtọ na-ejegharị n'ụwa, na-aza oku nke Chineke dị n'ime onye ọ bụla; site na nke a, unu ga-abụ ngọzi nye ha, ma mee ka ihe akaebe nke Chineke dị n'ime ha gọziekwa unu.'''
** Agbamume nye ndị ozi (1656), sitere na [http://books.google.com/books?id=BU5mGfV-XD8C ''The Works of George Fox'' (1831)]
* Ma ebe m hapụrụ ndị ụkọchukwu, otú ahụ ka m hapụrụ ndị nkwusa dị iche iche, ndị ahụ na-asọpụrụkwa ndị nwere ahụmahụ kachasị ukwuu; n'ihi na ahụrụ m na ọ dịghị onye n'ime ha niile nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m. Mgbe olileanya m niile dị n'ime ha na n'ime mmadụ niile gwụchara, nke mere na enweghị m ihe ọ bụla n'èzí iji nyere m aka, ma ọ bụ nwee ike ịma ihe m ga-eme, mgbe ahụ, oh, mgbe ahụ, anụrụ m olu nke na-asị, "Enwere otu, ọbụna [[w:Kraịst|Kraịst]] [[w:|Jizọs]], nke nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ gị"; mgbe m nụrụ ya obi m wụsara n'ọṅụ. Mgbe ahụ, Onyenwe anyị mere ka m hụ ihe mere na ọ dịghị onye n'ụwa nwere ike ikwu okwu gbasara ọnọdụ m, ya bụ, ka m wee nye Ya otuto niile; n'ihi na a na-emechi mmadụ niile n'okpuru mmehie, a na-emechikwa ha n'ekweghị ekwe dịka m dịbu, ka Jizọs Kraịst wee nwee ike ịbụ onye kacha elu nke na-enye nghọta, ma na-enye amara, na okwukwe, na ike. Ya mere, mgbe Chineke na-arụ ọrụ, ònye ga-ekwe ka [gbochie] ya? nke a ka m maara site na nnwale [site na ahụmịhe]. ** ''[http://www.quaker.org.uk/qfp/chap19/19.01.html#19.02 Okwukwe na Omume Quaker]'', Nzukọ Kwa Afọ nke Òtù Okpukperechi nke Ndị Enyi na Britain
* E nwere ọtụtụ ndị na-ekwu okwu, ma ole na ole bụ ndị na-ebi ndụ ya n'ezie n'ime Kraịst.
** ''Epistle 244'' (1666)
* Onyenwe anyị gosiri m, mee ka m hụkwa nke ọma, na Ọ naghị ebi n'ụlọ nsọ ndị a mmadụ nyere iwu ka e wuo ma guzobe, kama n'ime obi ndị mmadụ... ndị Ya bụ ụlọ nsọ Ya, Ọ na-ebikwa n'ime ha.
** ''Journal'' (1694)
* Agwara m ndị Kọmishọna nke Commonwealth sị '''na m na-ebi ndụ n'ike nke ndụ na ike ahụ nke wepụrụ ihe kpatara agha niile'''... Agwara m ha na abanyela m n'ọgbụgba ndụ udo nke dịrị tupu agha na esemokwu ebido.
** Okwu e kwuru n'afọ 1651, nke e hotara na ''[http://www.quaker.org.uk/qfp/chap24/24.01.html#24.01 Quaker Faith and Practice]'', Britain Yearly Meeting of the Religious Society of Friends
* '''Gịnị mere mmadụ ga-eji nwee [[w:|ike]] n'elu [[w:|okwukwe]] nke mmadụ ọzọ, ebe ọ bụ na [[w:|Kraịst]] n'Onwe Ya bụ Onye malitere ya?'''
** E hotara ya na "Memoir of George Fox", ''The Friends' Library: comprising journals, doctrinal treatises, and other writings of members of the Religious Society of Friends'', nke William Evans na Thomas Evans deziri (1837) mpịakọta nke 1, peeji nke 76
===N'oge nzukọ ya na Oliver Cromwell===
* Onyenwe anyị kpaliri m idegara Onye Nchedo, [[w:|Oliver Cromwell]] akwụkwọ; ebe m mere, n'ihu Onyenwe anyị Chineke, kwupụta na agọnarị m iyi ma ọ bụ ịdọrọ mma agha anụ ahụ, ma ọ bụ ngwa ọgụ ọ bụla ọzọ, megide ya ma ọ bụ mmadụ ọ bụla; nakwa na Chineke zitere m ka m bụrụ onye akaebe megide ime ihe ike niile, na megide ọrụ nke ọchịchịrị; na ịtụgharị ndị mmadụ site n'ọchịchịrị gaa n'ìhè; na iweta ha site na ihe kpatara agha na ọgụ, gaa n'ozi ọma udo. Mgbe m dere ihe Onyenwe anyị nyere m ka m dee, edobere m aha m na ya, ma nye ya Captain Drury ka o nye Oliver Cromwell, nke o mere.
** ''Akwụkwọ akụkọ'' (1694)
* Mgbe m batara, obi gbawara m ikwu, "[[w:|Udo]] dịrị n'ụlọ a"; M wee gbaa ya ume ka ọ na-atụ egwu [[w:|Chineke]], ka o wee nata amamihe n'aka Ya, ka e wee duzie ya, ma nye iwu ihe niile n'okpuru aka ya nye Chineke otuto. m gwara ya ọtụtụ okwu gbasara Eziokwu, na ọtụtụ mkparịta ụka mụ na ya nwere gbasara okpukperechi; ebe o ji obi ya niile mee ihe n'ụzọ dị mma. Ma o kwuru na anyị na ndị nchụàjà sere okwu, bụ́ ndị ọ kpọrọ ndị ozi. Agwara m ya na emeghị m ha okwu, kama na ha sere okwu mụ na ndị enyi m. "Mana," ka m kwuru, "ọ bụrụ na anyị nwere ndị amụma, Kraịst, na ndị ozi, anyị enweghị ike ịkwado ndị nkụzi, ndị amụma, na ndị ọzụzụ atụrụ dị otú ahụ, dịka ndị amụma, Kraịst, na ndị ozi kwupụtara megide; mana anyị ga-ekwupụta megide ha site n'otu ike na Mmụọ Nsọ ahụ."Mgbe ahụ, egosiri m ya na ndị amụma, Kraịst, na ndịozi kwupụtara n'efu, na megide ndị na-ekwupụtaghị n'efu; ndị kwusara maka uru rụrụ arụ, ma gbaa afa maka ego, ma kwusaa maka ụgwọ ọrụ, ma nwee anyaukwu na anyaukwu, nke na-enweghị ike izu oke; nakwa na ndị nwere otu mmụọ ahụ dịka Kraịst, na ndị amụma, na ndị ozi nwere, enweghị ike ikwupụta megide ndị dị otu a ugbu a, dịka ha mere mgbe ahụ.'''Ka m na-ekwu okwu, o kwuru ọtụtụ ugboro, ọ dị mma nke ukwuu, ọ bụkwa eziokwu. Agwara m ya na Krisendọm nile (a na-akpọ ha) nwere Akwụkwọ Nsọ, mana ha chọrọ ike na Mmụọ nke ndị nyere Akwụkwọ Nsọ; ọ bụkwa ya mere ha na Ọkpara ahụ, ma ọ bụ Nna, ma ọ bụ Akwụkwọ Nsọ, ma ọ bụ otu onye na ibe ya.'''Ọtụtụ okwu ndị ọzọ m nwere na ya; mana ndị mmadụ na-abata, m laghachiri azụ ntakịrị. '''Ka m na-atụgharị, o jidere m n'aka, anya mmiri wee sị, "Laghachi n'ụlọ m; n'ihi na ọ bụrụ na mụ na gị na-anọkọ naanị otu awa n'ụbọchị, anyị ga-adịkwu nso ibe anyị"; na-agbakwụnye na ọ chọghị ka m na-arịa ọrịa karịa ka o mere mkpụrụ obi ya. Agwara m ya ma ọ bụrụ na o mee ya, o mejọrọ mkpụrụ obi ya; ma dụọ ya ọdụ ka ọ gee ntị n'olu Chineke, ka o wee guzoro n'ọchịchọ ya, rube isi na ya; ọ bụrụkwa na o mee otú ahụ, nke ahụ ga-egbochi ya ime ka obi sie ike; mana ọ bụrụ na ọ nụghị olu Chineke, obi ya ga-esi ike. O kwuru na ọ bụ eziokwu. '''' Mgbe ahụ, m pụrụ; mgbe Kaptịn Drury chụsoro m, ọ gwara m na Onyenwe anyị Onye Nche kwuru na m nwere onwe m, m ga-agakwa ebe m ga-aga. Mgbe ahụ, a kpọbatara m n'ime nnukwu ụlọ nzukọ, ebe ndị nna ukwu nke Onye Nche ga-eri nri. Ajụrụ m ha ihe ha wetara m ebe ahụ. Ha kwuru na ọ bụ site n'iwu Onye Nche, ka m soro ha rie nri. Agwara m ha ka ha gwa Onye Nche ahụ na agaghị m eri achịcha ya, ma ọ bụ ṅụọ ihe ọṅụṅụ ya. Mgbe ọ nụrụ nke a, ọ sịrị, ''''[[w:|Ugbu a]] Ahụrụ m [[w:Ndị Quakers|e nwere ndị biliri ọtọ]] na enweghị m ike imeri site na onyinye ma ọ bụ nsọpụrụ, ọfịs ma ọ bụ ebe niile; mana [[w:|òtù]] na ndị ọzọ niile m nwere ike.'''" Agwara ya ọzọ na anyị ahapụla ihe onwunwe anyị; anyị achọghịkwa ịchọ ihe ndị dị otú ahụ n'aka ya. ** Mgbe ọ zutere [[w:|Oliver Cromwell]], na ''Journal'' (1694)
== Okwu gbasara nkịta ọhịa ==
[[File:George Fox by Mee.jpg|thumb|There's a [[w:|light]] that is shining in the [[w:|heart]] of a man,<br> it's the light that was shining when the world began.<br> There's a light that is shining in the [[w:Muslim|Turk]] and the [[w:|Jew]]<br> and a light that is shining, [[w:|friend]], in me and in you. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
[[File:Tiffany Jesus Window in Pullman Memorial Universalist Church.jpg|thumb|I come through the [[w:|darkness]] to the ocean of [[w:|[[File:George Fox by Mee.jpg|thumb|There's a [[w:|light]] that is shining in the [[w:|heart]] of a man,<br> it's the light that was shining when the world began.<br> There's a light that is shining in the [[w:Muslim|Turk]] and the [[w:|Jew]]<br> and a light that is shining, [[w:|friend]], in me and in you. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
[[File:Tiffany Jesus Window in Pullman Memorial Universalist Church.jpg|thumb|I come through the [[w:|darkness]] to the ocean of [[w:|light]],<br> for the light is [[w:|forever]] and the light it is [[w:|free]],<br> "And I walk in the [[w:|glory]] of the light," said he. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
[[w:|light]],<br> for the light is [[w:|forever]] and the light it is [[w:|free]],<br> "And I walk in the [[w:|glory]] of the light," said he. ~ [[w:|Sydney Carter]] ]]
* Ebe ọ bụ na a gwara Ụlọ Nzukọ ahụ na ndị otu Quaker abụọ, ya bụ George Fox na Robert Gressingham, kpatara nnukwu ọgba aghara n'oge na-adịbeghị anya na Harwich; nakwa na George Fox ahụ, onye na-eme ka à ga-asị na ọ bụ onye nkwusa, kwuru okwu n'oge nkwusaw:| ya n'ebe ahụ nke katọrọ ọchịchị na ndị ọrụ gọọmentị nke ukwuu, nke fọrọ nke nta ka ọ kpalite nnupụisi, ma bụrụkwa onye Mayor na ndị ọkaikpe nke ebe ahụ tụrụ mkpọrọ; E nyere iwu ka e jide George Fox na Robert Gressingham ozugbo ma kpọbata ha; nakwa ka Sheriff nke mpaghara Essex nabata ha, nyere aka n'ibufe ha, ma nyefee ha n'aka onye ọrụ nchekwa a na-akpọ 'Serjeant at Arms' nke na-ejere Ụlọ Nzukọ a ozi.
** Iwu maka njide Fox na Robert Gressingham, dịka e dere na [http://www.british-history.ac.uk/report.asp?compid=26194#s7 "Geo. Fox, &c" n'ime ''House of Commons Journal'', Mpịakọta nke 8, (21 Mee 1660)]
* Onwere [[w:|ìhè]] nke na-enwu n’ime [[w:|obi]] nke mmadụ,<br> bụ ìhè ahụ na-enwu mgbe ụwa malitere.
** [[w:|Sydney Carter]], na "George Fox" dị iche na egwu ya na "Onyenwe nke Dance" raara nye Fox.
* "Site akwụkwọ na steeple, na mgbịrịgba na mkpịsị ugodi<br> ha ga-eke ya ruo mgbe ebighi ebi, ma ha enweghị ike," ka o kwuru.
** [[w:|Sydney Carter]], na "George Fox" dị iche na egwu ya na "Onyenwe nke Dance" raara nye Fox.
* "Ọ bụrụ na anyị enye gị égbè, ị̀ ga-alụrụ Jehova ọgụ?" <br> "Ma ị pụghị iji [[w:| égbè ]] ma ọ bụ [[w:|mma agha]] gbuo [[ekwensu]! "Agaghị m!" Ọ sịrị, <br> "N'ihi na [eziokwu] dịịrị m karịa akwụkwọ ahụ.
** [[w:|Sydney Carter]], na "George Fox" dị iche na egwu ya na "Onyenwe nke Dance" raara nye Fox.
* E nwere [[w:|oké osimiri] nke [[w:|ọchịchịrị]] m wee rie n'ime [[w:|abali]]<br> ruo ''''M wee si n'ọchịchịrị banye n'oké osimiri nke ìhè,<br> n'ihi na ìhè na-adịru mgbe ebighị ebi na ìhè ọ bụ free,<br> "M na-eje ije na [[w:|ebube]] nke ìhè," ka o kwuru.'''
** [[w:|Sydney Carter]], na "George Fox" dị iche na egwu ya na "Onyenwe nke Dance" raara nye Fox.
* ''''Ọ bụ narị afọ atọ gara aga, n'ọnwa Ọktoba afọ 1656, ka George Fox nwere ajụjụ ọnụ a na-agaghị echefu echefu na [[w:|Oliver Cromwell]], Onyenwe anyị na-echebe England.'' Ọ bụ otu n'ime oge dị egwu nke narị afọ ukwu, n'ihi na ebe a, ihu na ihu, mmadụ abụọ n'ime ndị kacha ike n'oge ahụ, otu onye ọchịchị aka ike nke British Islands nọ n'ọkwa kachasị elu nke ike ụwa ya, nke ọzọ bụ onye nkwusa dị njọ, onye bi n'obodo ukwu nke nọrọ ọnwa asatọ n'otu n'ime ụlọ mkpọrọ kacha njọ na England. Ha zutere na Whitehall, n'isi obodo gọọmentị Britain. '''Fox ji obi ya niile kpee Onye Nchebe ikpe maka ịkpagbu Ndị Enyi mgbe o kwesịrị ichebe ha.'' Mgbe ahụ, n'ụzọ omume, ọ malitere ịnwa ime ka onye Quaker si Cromwell pụta, iji mee ka ọ bụrụ "ìhè nke Kraịst onye nyere mmadụ niile ìhè nke na-abata n'ụwa." Cromwell nọ n'ọnọdụ arụmụka ma were okwu megide ozizi Fox, mana Fox enweghị ndidi na mkpesa ya. "Ike Chineke dị n'ime m," ka o dere, "enwekwara m mkpali ịgwa ya ka o tinye okpueze ya n'ụkwụ [[w:|Jizọs]]."Cromwell maara ihe Fox pụtara, ruo afọ abụọ gara aga, ọ natara ozi dị ịtụnanya ma na-akpasu iwe nke ọ gụrụ okwu ndị a:''[[w:|Chineke]] bụ onye akaebe m, onye m kpaliri ikwu nke a n'ihi Eziokwu, site n'aka onye ụwa na-akpọ George Fox; onye bụ [[w:Ọkpara Chineke|nwa Chineke]] onye e zigara ka ọ guzoro dị ka onye akaebe megide [[w:|ime ihe ike]] na megide ọrụ niile nke ọchịchịrị, na ịtụgharị ndị mmadụ site n'ọchịchịrị gaa n'ìhè, na ịkpọpụta ha site n'oge agha na site n'oge [[w:|mma agha]] nke onye ọkaikpe...'Nwoke ahụ nke na-ekwusi ike ịkpọ onwe ya "nwa Chineke"—onye mechara kweta na ya nwere ọtụtụ ụmụnne—na-achọ ka onye ọchịchị ndị agha nke England niile hapụ ozugbo iji ike eme ihe ma ọ bụ ịmanye ndị mmadụ ihe, mee ka iwu ịhụnanya nke Kraịst bụrụ iwu kachasị elu n'ala ahụ, ma jiri ụkpụrụ dị nwayọọ nke [[w:|Okwu a gbara n'Ugwu]] dochie usoro iwu ọchịchị (Instrument of Government) ọ na-eji achị obodo. '''Na nkenke, Fox chọrọ ka o mee ka England bụrụ ụdị ebe a na-anwale ihe tupu e guzobe [[w:|Alaeze Eluigwe]].''' Fox bụ onye mgbanwe. O nweghị ndidi maka mgbanwe mgbanwe na nkwekọrịta ndị a na-eme na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ozi ya bụ nke na-anaghị agbanwe agbanwe maka ụkpụrụ Ndị Kraịst nke ịhụnanya na ịghara iji ike eme ihe, ọ chọkwara itinye ya n'ọrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị dịka ọ na-eme n'akụkụ ndị ọzọ nke ndụ. Edeghị ya n'akwụkwọ na Cromwell gere ntị n'ihe ọ gwara ya. Edeghịkwa ya n'akwụkwọ na Fox gbanwere echiche ya ma ọ bụ belata ụkpụrụ ya dị elu ma sie ike.
** [http://www.britannica.com/bps/user-profile/4220/frederick-b-tolles Frederick B. Tolles], n'okwu ya [http://www.quaker.org/pamphlets/ward1956p.html "Quakerism and Politics" (9 Nọvemba 1956)]
* “Ikekwe ihe kachasị pụta ìhè n'akụkọ ihe mere eme nke oge a,” ka Teufelsdrockh na-ekwu, “abụghị Nzukọ Worms (Diet of Worms), ma ọ bụkwanụ Agha Austerlitz, Waterloo, Peterloo, ma ọ bụ agha ọ bụla ọzọ; kama ọ bụ ihe omume nke ọtụtụ ndị na-ede akụkọ ihe mere eme na-eleghara anya, ebe ndị ọzọ na-ewerekwa ya dị ka ihe a na-eme mkparị: ya bụ, mgbe George Fox ji akpụkpọ anụ mee onwe ya uwe.
** [[w:|Thomas Carlyle]], n'ime [https://ebooks.adelaide.edu.au/c/carlyle/thomas/sartor_resartus/book3.1.html ''Sartor Resartus'' (1836)]
==Njikọ mpụga==
{{Wikipedia}}
[[w:|wikisource author]]
{{commonscat}}
* [http://www.georgefoxwritings.com/ Ihe odide na ndụ George Fox - Akwụkwọ ndekọ ihe omume na akwụkwọ ozi ya; ndị deziri ya ma tinye nkọwa bụ Hall Worthington na Joan Worthington]
* [http://www.wardsbookofdays.com/13january.htm Ọrụ ndụ George Fox na ''Ward's Book of Days'']
{{DEFAULTSORT:Fox, George}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
3wo9ze6spstwronhziid6w4togio52m
Otú:Ndị nta akụkọ si South Korea
14
11573
32261
2026-07-10T21:41:42Z
Chrysella
54
Jiri 'Ebe a bụ maka ụmụ nwanyị ndị nta akụkọ si South Korea [[Category: Ụmụ nwanyị South Korea]]' kere ihü
32261
wikitext
text/x-wiki
Ebe a bụ maka ụmụ nwanyị ndị nta akụkọ si South Korea
[[Category: Ụmụ nwanyị South Korea]]
5htcaywz9ijcach36z7jk511j6kh3l1
Otú:Ụmụ nwanyị South Korea
14
11574
32263
2026-07-10T21:45:03Z
Chrysella
54
Jiri 'Nke a bụ ebe njikọ ụmụ nwanyị si South Korea' kere ihü
32263
wikitext
text/x-wiki
Nke a bụ ebe njikọ ụmụ nwanyị si South Korea
18zcalu6a7jbmwwwrb6wqtzfpfcu48r
Otú:Ụmụ nwanyị nta akụkọ si United States
14
11575
32264
2026-07-10T21:46:34Z
Chrysella
54
Jiri 'Nke a bụ ebe njikọ ụmụ nwanyị nta akụkọ si United States [[Category: Ụmụ nwanyị si United States]]' kere ihü
32264
wikitext
text/x-wiki
Nke a bụ ebe njikọ ụmụ nwanyị nta akụkọ si United States
[[Category: Ụmụ nwanyị si United States]]
2zi4kgbssd2yb4cx9zqs08m9o0ca4qv
James Hurdis
0
11576
32265
2026-07-10T21:58:28Z
Chrysella
54
Jiri ''''[[w:James Hurdis|James Hurdis]]''' ([[1763]]–[[1801]]), amụrụ na [[w:Bishopstone, East Sussex|Bishopstone, East Sussex]], bụ onye ụkọchukwu na onye na-ede uri. Ọ bụ onye ụkọchukwu maka [[w:West Sussex|West Sussex]] obodo nke [[w:Burpham|Burpham]] ọ bụkwa ebe ahụ ka o dere "The Village Curate". N'afọ 1793, a họpụtara ya dịka Prọfesọ nke Abụ na [[w:Oxford University|Oxford University]]. {{author-stub}} ==Okwu o kwuru== === ''The V...' kere ihü
32265
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:James Hurdis|James Hurdis]]''' ([[1763]]–[[1801]]), amụrụ na [[w:Bishopstone, East Sussex|Bishopstone, East Sussex]], bụ onye ụkọchukwu na onye na-ede uri. Ọ bụ onye ụkọchukwu maka [[w:West Sussex|West Sussex]] obodo nke [[w:Burpham|Burpham]] ọ bụkwa ebe ahụ ka o dere "The Village Curate". N'afọ 1793, a họpụtara ya dịka Prọfesọ nke Abụ na [[w:Oxford University|Oxford University]].
{{author-stub}}
==Okwu o kwuru==
=== ''The Village Curate'' (1790) ===
:<small>'''2nd ed. London: printed for J. Johnson'''</small>
* Soro [[[[w:lark|lark]] bilie, ma soro lark ahụ ga-edina.
** P. 15. Compare: "To rise with the lark, and go to bed with the lamb", [[Nicholas Breton]], ''Court and Country'' (reprint, 1618), p. 183; "Goe to bed with the Lambe, and rise with the Larke", [[John Lyly]], ''Euphues and his England'', p. 229
* The [[bee]] observe;<br>She too an artist is, and laughs at man<br>Who calls on rules the sightly hexagon<br>With truth to form; a cunning architect,<br>That<!--or: 'Who'--> at the roof begins her golden work,<br>And builds without foundation. How she toils.
** P. 45
== Njikọ mpuga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Hurdis, James}}
[[Category:Ndị na-ede uri si England]]
[[Category:Ndị ndu Ndị Kraịst]]
[[Category:Ọnwụ 1801]]
[[Category:University of Oxford alumni]]
[[Category:University of Oxford faculty]]
rpup970sld5vrcwf2wjvkopilrioytr
Emmet Fox
0
11577
32266
2026-07-10T22:00:15Z
Johnnybam
1339
Jiri ''''{{w|Emmet Fox}}''' (Julaị 30, 1886 – Ọgọst 13, 1951) bụ onye ndu ime mmụọ nke òtù {{w|New Thought}} na mmalite narị afọ nke 20, onye a ma ama maka nnukwu ọrụ ofufe nke chọọchị {{w|Divine Science}} ya nke a na-eme na New York City n'oge oge nsogbu akụ na ụba ụwa a maara dị ka [[w:|Great Depression]]. ==Okwu okwuru== * Ọ dịghị Onye Kraịst na-agbaso ozizi Sayensị (Scientific Christian) na-ewere ịkpọasị ma ọ bụ ịb...' kere ihü
32266
wikitext
text/x-wiki
'''{{w|Emmet Fox}}''' (Julaị 30, 1886 – Ọgọst 13, 1951) bụ onye ndu ime mmụọ nke òtù {{w|New Thought}} na mmalite narị afọ nke 20, onye a ma ama maka nnukwu ọrụ ofufe nke chọọchị {{w|Divine Science}} ya nke a na-eme na New York City n'oge oge nsogbu akụ na ụba ụwa a maara dị ka [[w:|Great Depression]].
==Okwu okwuru==
* Ọ dịghị Onye Kraịst na-agbaso ozizi Sayensị (Scientific Christian) na-ewere ịkpọasị ma ọ bụ ịbụ ọnụ dị ka ihe "ziri ezi" n'ọnọdụ ọ bụla, ma n'agbanyeghị ihe echiche gị nwere ike ịbụ banyere nke ahụ, obi abụọ adịghị ya na ọ ga-enwe nsonaazụ kpọmkwem n'ahụ gị. Ọ ga-adị ka ị na-aṅụ nsí siri ike (prussic acid) n'ụzọ abụọ, ma na-eche na ị na-echebe onwe gị site n'ikwu sị, "Nke a bụ maka Robespierre; nke a kwa bụ maka onye ogbu mmadụ nke Bristol." Obi agaghị adị gị abụọ banyere onye ga-enweta mmetụta nke nsí ahụ.
** ''The Sermon on the Mount'' (New York: Grosset & Dunlap, 1938), p. 78; nke e hotara na [http://www.barrypopik.com/index.php/new_york_city/entry/resentment_is_like_drinking_poison ''Resentment is like drinking poison and then hoping it will kill your enemies'', na ''BarryPopik.com'' (20 Disemba 2013)].
==Njikọ mpụga==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Fox, Emmet}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
pj8p9wttaqv2a89tercaxuqzqm1w1kz
32281
32266
2026-07-11T08:34:57Z
Senator Choko
24
32281
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''{{w|Emmet Fox}}''' (Julaị 30, 1886 – Ọgọst 13, 1951) bụ onye ndu ime mmụọ nke òtù {{w|New Thought}} na mmalite narị afọ nke 20, onye a ma ama maka nnukwu ọrụ ofufe nke chọọchị {{w|Divine Science}} ya nke a na-eme na New York City n'oge oge nsogbu akụ na ụba ụwa a maara dị ka [[w:|Great Depression]].
==Okwu okwuru==
* Ọ dịghị Onye Kraịst na-agbaso ozizi Sayensị (Scientific Christian) na-ewere ịkpọasị ma ọ bụ ịbụ ọnụ dị ka ihe "ziri ezi" n'ọnọdụ ọ bụla, ma n'agbanyeghị ihe echiche gị nwere ike ịbụ banyere nke ahụ, obi abụọ adịghị ya na ọ ga-enwe nsonaazụ kpọmkwem n'ahụ gị. Ọ ga-adị ka ị na-aṅụ nsí siri ike (prussic acid) n'ụzọ abụọ, ma na-eche na ị na-echebe onwe gị site n'ikwu sị, "Nke a bụ maka Robespierre; nke a kwa bụ maka onye ogbu mmadụ nke Bristol." Obi agaghị adị gị abụọ banyere onye ga-enweta mmetụta nke nsí ahụ.
** ''The Sermon on the Mount'' (New York: Grosset & Dunlap, 1938), p. 78; nke e hotara na [http://www.barrypopik.com/index.php/new_york_city/entry/resentment_is_like_drinking_poison ''Resentment is like drinking poison and then hoping it will kill your enemies'', na ''BarryPopik.com'' (20 Disemba 2013)].
==Njikọ mpụga==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Fox, Emmet}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
0k25ed63g5hbzitxusm2yioaxthg9hd
Charles Henry Fowler
0
11578
32267
2026-07-10T22:03:07Z
Johnnybam
1339
Jiri '[[File:Charles Henry Fowler.jpg|thumb|200px|Charles Henry Fowler]] '''[[w:Charles Henry Fowler|Charles Henry Fowler]]''' (11 Ọgọst 1837 – 1908) bụ Bishọp nke [[w:Methodist Episcopal Church|Methodist Episcopal Church]] si mba Canada na United States, onye a họpụtara n'afọ 1884.' kere ihü
32267
wikitext
text/x-wiki
[[File:Charles Henry Fowler.jpg|thumb|200px|Charles Henry Fowler]]
'''[[w:Charles Henry Fowler|Charles Henry Fowler]]''' (11 Ọgọst 1837 – 1908) bụ Bishọp nke [[w:Methodist Episcopal Church|Methodist Episcopal Church]] si mba Canada na United States, onye a họpụtara n'afọ 1884.
katw7twjj7rhmxgdagspc5cz2sa24fs
32268
32267
2026-07-10T22:07:27Z
Johnnybam
1339
32268
wikitext
text/x-wiki
[[File:Charles Henry Fowler.jpg|thumb|200px|Charles Henry Fowler]]
'''[[w:Charles Henry Fowler|Charles Henry Fowler]]''' (11 Ọgọst 1837 – 1908) bụ Bishọp nke [[w:Methodist Episcopal Church|Methodist Episcopal Church]] si mba Canada na United States, onye a họpụtara n'afọ 1884.
==Okwu okwuru==
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-agba ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895)===
<small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-agba ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small>
* Okpukpe ndị dabere na arụmụka bụ ọdịda. Okpukpe, iji bụrụ onye na-eme ihe ike, aghaghị ịbụ nnwale; ụmụ mmadụ aghaghị ịbụ ihe ma mee ihe site na ya, nke agaghị ekwe omume ma ọlị; mgbe ahụ ha ga-aghọ ma okwu na echiche - nkwenye na ihe akaebe.
** P. 137.
* Ndị nkuzi kacha mma nke [[w:|ụmụ mmadụ]] bụ ndụ nke ndị ukwu.
** P. 217.
* Nwoke nwere ike ịgafe [[w:Oké Osimiri Atlantic|Atlantic]] na [[w:wikt:skiff|skiff]], maka ihe niile m maara; mana ọ bụrụ na ị chọrọ ịgafe oké osimiri, nabata ndụmọdụ m, ma jiri ụgbọ mmiri dị elu nke nwere ọkwa mbụ gafee ebe ahụ, o yikarịrị ka ị ga-erute ebe ahụ. Otu a ka ọ dị ọtụtụ nde [[wikt:heathen|heathen]] ndị a. Amaghị m mana ụfọdụ n'ime ha nwere ike ịfegharị, anyị ga-ahụkwa ha n'obodo [[w:|Chineke]]. Ma amaara m na site n'inye ha ozi ọma, site n'iwulite na ịkwado n'etiti ha ụlọ ụka [[w:Christian|Christian]], anyị ga-amụba ohere ha nwere maka [[w:|eluigwe]].
** P. 417.
* Cheta, e nwere naanị mmadụ ole na ole na-ekwusa ozi ọma nlereanya. Anyị agụọla maka otu onye nlereanya zuru oke, ọ bụkwa [[w:Crucifixion|a kpọgidere n'obe]] ọtụtụ narị afọ gara aga.
** P. 476.
* Onye na-achọ ọdịmma onwe ya nanị na-ebipụ ájá n'okpuru ụkwụ ya, ọ na-egwu ala ili nke ya; oge ọ bụla, site na mmalite ụwa ruo ugbu a, Chineke Pụrụ Ime Ihe Nile na-akwaga ya n'ili ma kpuchie ya.
** P. 537.
* A mụrụ gị site n'okwukwe, site n'amara Chineke, n'ime alaeze nke [[w:|ezi omume]]; mana a mụrụ gị obere nwa ọhụrụ, nke ahụ bụ naanị; ọ bụrụkwa na ị mee ọganihu ọ bụla site n'oge ahụ gaa n'ihu, ọ ghaghị ịbụ site n'ọrụ, site na [[w:|àjà]], site n'omume omume ọma Ndị Kraịst, site na [[w:|obiọma]], site n'ịjụ onwe onye, site n'iguzogide onye iro, site n'ịlụ agha siri ike maka Chineke na megide [[w:|mmehie]]; na enweghị ihe ọzọ, enyere m ikike inye gị olileanya na ị ga-eru n'ịbụ nwoke n'ime Kraịst Jizọs.
** P. 564.
==Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Fowler, Charles Henry}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
cb2yfg7wt7p6woc6lp2plnregqeubs1
32280
32268
2026-07-11T08:24:15Z
Senator Choko
24
32280
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:Charles Henry Fowler|Charles Henry Fowler]]''' (11 Ọgọst 1837 – 1908) bụ Bishọp nke [[w:Methodist Episcopal Church|Methodist Episcopal Church]] si mba Canada na United States, onye a họpụtara n'afọ 1884.
==Okwu okwuru==
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-agba ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895)===
<small>E kwuru okwu ndị a n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-agba ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895).</small>
* Okpukpe ndị dabere na arụmụka bụ ọdịda. Okpukpe, iji bụrụ onye na-eme ihe ike, aghaghị ịbụ nnwale; ụmụ mmadụ aghaghị ịbụ ihe ma mee ihe site na ya, nke agaghị ekwe omume ma ọlị; mgbe ahụ ha ga-aghọ ma okwu na echiche - nkwenye na ihe akaebe.
** P. 137.
* Ndị nkuzi kacha mma nke [[w:|ụmụ mmadụ]] bụ ndụ nke ndị ukwu.
** P. 217.
* Nwoke nwere ike ịgafe [[w:Oké Osimiri Atlantic|Atlantic]] na [[w:wikt:skiff|skiff]], maka ihe niile m maara; mana ọ bụrụ na ị chọrọ ịgafe oké osimiri, nabata ndụmọdụ m, ma jiri ụgbọ mmiri dị elu nke nwere ọkwa mbụ gafee ebe ahụ, o yikarịrị ka ị ga-erute ebe ahụ. Otu a ka ọ dị ọtụtụ nde [[wikt:heathen|heathen]] ndị a. Amaghị m mana ụfọdụ n'ime ha nwere ike ịfegharị, anyị ga-ahụkwa ha n'obodo [[w:|Chineke]]. Ma amaara m na site n'inye ha ozi ọma, site n'iwulite na ịkwado n'etiti ha ụlọ ụka [[w:Christian|Christian]], anyị ga-amụba ohere ha nwere maka [[w:|eluigwe]].
** P. 417.
* Cheta, e nwere naanị mmadụ ole na ole na-ekwusa ozi ọma nlereanya. Anyị agụọla maka otu onye nlereanya zuru oke, ọ bụkwa [[w:Crucifixion|a kpọgidere n'obe]] ọtụtụ narị afọ gara aga.
** P. 476.
* Onye na-achọ ọdịmma onwe ya nanị na-ebipụ ájá n'okpuru ụkwụ ya, ọ na-egwu ala ili nke ya; oge ọ bụla, site na mmalite ụwa ruo ugbu a, Chineke Pụrụ Ime Ihe Nile na-akwaga ya n'ili ma kpuchie ya.
** P. 537.
* A mụrụ gị site n'okwukwe, site n'amara Chineke, n'ime alaeze nke [[w:|ezi omume]]; mana a mụrụ gị obere nwa ọhụrụ, nke ahụ bụ naanị; ọ bụrụkwa na ị mee ọganihu ọ bụla site n'oge ahụ gaa n'ihu, ọ ghaghị ịbụ site n'ọrụ, site na [[w:|àjà]], site n'omume omume ọma Ndị Kraịst, site na [[w:|obiọma]], site n'ịjụ onwe onye, site n'iguzogide onye iro, site n'ịlụ agha siri ike maka Chineke na megide [[w:|mmehie]]; na enweghị ihe ọzọ, enyere m ikike inye gị olileanya na ị ga-eru n'ịbụ nwoke n'ime Kraịst Jizọs.
** P. 564.
==Njikọ mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Fowler, Charles Henry}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
k5f0q3mc2kc7flpom7fud3buf3e5ktw
Harry Emerson Fosdick
0
11579
32272
2026-07-10T22:41:25Z
Johnnybam
1339
Jiri '[[File:Harry Emerson Fosdick.jpg|thumb|I would rather live in a [[w:|world]] where my [[w:|life]] is surrounded by [[w:|mystery]] than live in a world so small that my [[w:|mind]] could comprehend it.]] '''[[w:Harry Emerson Fosdick|Harry Emerson Fosdick]]''' (24 Mee 1878 – 5 Ọktoba 1969) bụ onye ụkọchukwu ndị Baptist na Presbyterian nke mba Amerịka. ==Okwu okwuru== [[File:Catedral01.jpg|thumb|Real [[w:|Christians]] do not carry their [[w:|religion]], their re...' kere ihü
32272
wikitext
text/x-wiki
[[File:Harry Emerson Fosdick.jpg|thumb|I would rather live in a [[w:|world]] where my [[w:|life]] is surrounded by [[w:|mystery]] than live in a world so small that my [[w:|mind]] could comprehend it.]]
'''[[w:Harry Emerson Fosdick|Harry Emerson Fosdick]]''' (24 Mee 1878 – 5 Ọktoba 1969) bụ onye ụkọchukwu ndị Baptist na Presbyterian nke mba Amerịka.
==Okwu okwuru==
[[File:Catedral01.jpg|thumb|Real [[w:|Christians]] do not carry their [[w:|religion]], their religion carries them. It is not weight, it is wings.]]
[[File:Gift of USSR.jpg|thumb|I renounce [[w:|war]], and never again, directly or indirectly, will I sanction or support another.]]
[[File:Statue of Liberty close.JPG|thumb|[[w:|Liberty]] is always [[w:|dangerous]], but it is the [[w:|safest]] thing we have.]]
[[File:Cristo degli abissi.jpg|thumb|[[w:|Peace]] is an [[w:|awareness]] of reserves from beyond ourselves, so that our [[w:|power]] is not so much in us as through us.]]
* ''''Anyị niile anụworị maka ndị na-akpọ onwe ha ndị Fundamentalist. Ebumnuche ha doro anya bụ ịchụpụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nke [[w:|liberal]] [[w:|echiche]].''' Ana m ekwu maka ha n'enweghị nsogbu n'ihi na ọ dịghị otu okpukpe abụọ ha metụtara karịa Baptist na Presbyterian. Anyị ekwesịghị ịkọwa ndị Fundamentalist na [[w:|conservatives]]. ''''Ndị Fundamentalist niile bụ ndị na-echekwa echiche, mana ọ bụghị ndị nchebara echiche niile bụ ndị Fundamentalist. Ndị nchebara echiche kacha mma nwere ike inye ndị liberal ihe mmụta n'ezi nnwere onwe nke [[w:|mmụọ]], mana mmemme Fundamentalist bụ ihe na-anaghị anabata ihe ma na-anaghị anabata ihe.'''
** [http://historymatters.gmu.edu/d/5070/ "Ndị Fundamentalist hà ga-emeri?" na ''Ọrụ Ndị Kraịst'' #102 (10 Juun 1922), p. 716–722]
* '''Ọnọdụ ụwa dị ugbu a na-esi isi nke eluigwe!''' Ugbu a, n'ihu nnukwu nsogbu, nke a ga-edozi n'aha [[w:Christ|Christ]] na n'ihi Kraịst, ndị Fundamentalist na-atụ aro ịchụpụ mkpụrụ obi niile e doro nsọ bụ́ ndị na-ekwenyeghị na ozizi mmụọ nsọ ha. '''Lee ihe nzuzu a na-apụghị ịgụta ọnụ! <br> Ọ dị mma, ha agaghị eme ya; n'ezie ọ bụghị n'ebe a.''' Amaghị m ọbụna n'ọgbakọ a ma onye ọ bụla anwaala ịbụ onye Fundamentalist. Ọ dịtụbeghị mgbe m hụrụ otu okwu nke enweghị ndidi n'ime chọọchị a. Chineke na-edebe anyị mgbe niile na-abawanye ụba nke mkpakọrịta Ndị Kraịst; ile ọbịa anya nke ọma, na-emeghe uche, na-ahụ nnwere onwe n'anya, na-ekpe ikpe ziri ezi, na-anabata ihe, ọ bụghị na ndidi nke enweghị mmasị, dị ka a ga-asị na anyị anaghị echebara okwukwe ahụ echiche, mana n'ihi na mgbe niile, isi ihe anyị na-elekwasị anya bụ n'ihe ndị ka mkpa nke iwu.
** "Ndị Fundamentalist hà ga-emeri?" na ''Ọrụ Ndị Kraịst'' #102 (10 Juun 1922), p. 716–722
* Ụfọdụ Ndị Kraịst na-ebu okpukperechi ha n'azụ. Ọ bụ ngwugwu nke nkwenkwe na omume nke ha ga-eburịrị. Mgbe ụfọdụ ọ na-adị arọ ma ha ga-eji obi ha niile hapụ ya, mana nke ahụ ga-apụta imebi omenala ochie, ya mere ha na-ebuli ya elu ọzọ. Mana '''Ezigbo Ndị Kraịst anaghị ebu okpukperechi ha, okpukperechi ha na-ebu ha. Ọ bụghị ibu arọ, ọ bụ nku.'' Ọ na-ebuli ha elu, ọ na-ahụ ha n'ebe siri ike. Ọ na-eme ka eluigwe na ụwa yie enyi, ndụ nwere nzube, olileanya dị adị, àjà bara uru. Ọ na-eme ka ha nwere onwe ha pụọ n'egwu, ihe efu, nkụda mmụọ, na mmehie - nnukwu ohu nke mkpụrụ obi mmadụ. '''Ị nwere ike ịmata ezigbo Onye Kraịst mgbe ị hụrụ ya, site na ịdị elu ya.''
** ''Ule Iri na Abụọ nke Àgwà'' (1923); A na-akọwa akụkụ nke a mgbe ụfọdụ: '''Okpukpe abụghị ibu arọ, ọ bụghị ibu arọ, ọ bụ nku.''
* ''Ụka na-enye mmekọrịta na Jizọs n'ihe niile metụtara ndụ.'' Ọ na-enye ụmụ mmadụ nghọta doro anya banyere uche Kraịst. Ọ bụ site na Kraịst ka ha si amata Chineke. Ọzụzụ siri ike nke ọbụbụenyi chiri anya na [[w:|Jizọs]] na-eme ka ụmụ mmadụ dị ka Ya.
** Nkwupụta e dere ya na Joseph Fort Newton na Charles E. Jefferson, nke Charles Steltzle deziri, dịka e hotara na ''The American Scrap Book'' (1928), p. 15; nakwa na ''Yearbook of American & Canadian Churches'' (1930), p. 85
* '' 'Ana m ajụ [[w:|agha]] n'ihi [[w:|ihe si na ya pụta]], n'ihi [[w:|ụgha]] ọ na-ebi ma na-agbasa, maka ndị na-adịghị anwụ anwụ [[w:|ịkpọasị]] Ọ na-etinye n'ọnọdụ nke, maka [[w:|ọchịchị ọchịchị]] ọ na-etinye n'ọnọdụ [[w:|ọchịchị onye kwuo uche]], maka agụụ nke na-eso ya. M na-ahapụ agha, ọ dịghịkwa mgbe ọzọ, ozugbo ma ọ bụ na-apụtaghị ìhè, m ga-akwado ma ọ bụ kwado onye ọzọ."
** Ozizi Armistice '' The Unknown Soldier '' (kwusara ozi ọma na Sọnde 12 Nọvemba 1933, ozugbo ụbọchị Armistice gasịrị), nke e bipụtara na ''Ihe Nzuzo nke Ndụ Mmeri'' (1934); nakwa na '' M Ahapụla Agha: Akụkọ nke Peace Pledge Union '' (1962) nke Sybil Morrison dere. Ozizi ahụ kpaliri Canon [[w:Dick Sheppard ( ụkọchukwu) | Dick Sheppard]] idegara ndị nta akụkọ leta na 1934, na-eduga na ntọlite [[w:Peace Pledge Union|Peace Pledge Union]].
* Ọchịchị onye kwuo uche ya dabere na nkwenye siri ike na enwere ohere pụrụ iche na ndị nkịtị.
** Nkwupụta e mere na 1935 ma ọ bụ tupu mgbe ahụ, dị ka e hotara na '' The Home Book of Quotations, Classical and Modern '' (1937) nke Burton Egbert Stevenson dere.
* ''[[w:|Nnwere onwe]] na-abụkarị [[w:|ihe dị ize ndụ]], mana ọ bụ ihe [[w:|kasị ntụkwasị obi]] anyị nwere.'''
** Dịka ekwuru na '' The Home Book of Quotations, Classical and Modern'' (1937) nke Burton Egbert Stevenson deziri
2zmwyngq7ril0pdpbartwodwsz1ehp0
32273
32272
2026-07-10T23:03:03Z
Johnnybam
1339
32273
wikitext
text/x-wiki
[[File:Harry Emerson Fosdick.jpg|thumb|I would rather live in a [[w:|world]] where my [[w:|life]] is surrounded by [[w:|mystery]] than live in a world so small that my [[w:|mind]] could comprehend it.]]
'''[[w:Harry Emerson Fosdick|Harry Emerson Fosdick]]''' (24 Mee 1878 – 5 Ọktoba 1969) bụ onye ụkọchukwu ndị Baptist na Presbyterian nke mba Amerịka.
==Okwu okwuru==
[[File:Catedral01.jpg|thumb|Real [[w:|Christians]] do not carry their [[w:|religion]], their religion carries them. It is not weight, it is wings.]]
[[File:Gift of USSR.jpg|thumb|I renounce [[w:|war]], and never again, directly or indirectly, will I sanction or support another.]]
[[File:Statue of Liberty close.JPG|thumb|[[w:|Liberty]] is always [[w:|dangerous]], but it is the [[w:|safest]] thing we have.]]
[[File:Cristo degli abissi.jpg|thumb|[[w:|Peace]] is an [[w:|awareness]] of reserves from beyond ourselves, so that our [[w:|power]] is not so much in us as through us.]]
* ''''Anyị niile anụworị maka ndị na-akpọ onwe ha ndị Fundamentalist. Ebumnuche ha doro anya bụ ịchụpụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nke [[w:|liberal]] [[w:|echiche]].''' Ana m ekwu maka ha n'enweghị nsogbu n'ihi na ọ dịghị otu okpukpe abụọ ha metụtara karịa Baptist na Presbyterian. Anyị ekwesịghị ịkọwa ndị Fundamentalist na [[w:|conservatives]]. ''''Ndị Fundamentalist niile bụ ndị na-echekwa echiche, mana ọ bụghị ndị nchebara echiche niile bụ ndị Fundamentalist. Ndị nchebara echiche kacha mma nwere ike inye ndị liberal ihe mmụta n'ezi nnwere onwe nke [[w:|mmụọ]], mana mmemme Fundamentalist bụ ihe na-anaghị anabata ihe ma na-anaghị anabata ihe.'''
** [http://historymatters.gmu.edu/d/5070/ "Ndị Fundamentalist hà ga-emeri?" na ''Ọrụ Ndị Kraịst'' #102 (10 Juun 1922), p. 716–722]
* '''Ọnọdụ ụwa dị ugbu a na-esi isi nke eluigwe!''' Ugbu a, n'ihu nnukwu nsogbu, nke a ga-edozi n'aha [[w:Christ|Christ]] na n'ihi Kraịst, ndị Fundamentalist na-atụ aro ịchụpụ mkpụrụ obi niile e doro nsọ bụ́ ndị na-ekwenyeghị na ozizi mmụọ nsọ ha. '''Lee ihe nzuzu a na-apụghị ịgụta ọnụ! <br> Ọ dị mma, ha agaghị eme ya; n'ezie ọ bụghị n'ebe a.''' Amaghị m ọbụna n'ọgbakọ a ma onye ọ bụla anwaala ịbụ onye Fundamentalist. Ọ dịtụbeghị mgbe m hụrụ otu okwu nke enweghị ndidi n'ime chọọchị a. Chineke na-edebe anyị mgbe niile na-abawanye ụba nke mkpakọrịta Ndị Kraịst; ile ọbịa anya nke ọma, na-emeghe uche, na-ahụ nnwere onwe n'anya, na-ekpe ikpe ziri ezi, na-anabata ihe, ọ bụghị na ndidi nke enweghị mmasị, dị ka a ga-asị na anyị anaghị echebara okwukwe ahụ echiche, mana n'ihi na mgbe niile, isi ihe anyị na-elekwasị anya bụ n'ihe ndị ka mkpa nke iwu.
** "Ndị Fundamentalist hà ga-emeri?" na ''Ọrụ Ndị Kraịst'' #102 (10 Juun 1922), p. 716–722
* Ụfọdụ Ndị Kraịst na-ebu okpukperechi ha n'azụ. Ọ bụ ngwugwu nke nkwenkwe na omume nke ha ga-eburịrị. Mgbe ụfọdụ ọ na-adị arọ ma ha ga-eji obi ha niile hapụ ya, mana nke ahụ ga-apụta imebi omenala ochie, ya mere ha na-ebuli ya elu ọzọ. Mana '''Ezigbo Ndị Kraịst anaghị ebu okpukperechi ha, okpukperechi ha na-ebu ha. Ọ bụghị ibu arọ, ọ bụ nku.'' Ọ na-ebuli ha elu, ọ na-ahụ ha n'ebe siri ike. Ọ na-eme ka eluigwe na ụwa yie enyi, ndụ nwere nzube, olileanya dị adị, àjà bara uru. Ọ na-eme ka ha nwere onwe ha pụọ n'egwu, ihe efu, nkụda mmụọ, na mmehie - nnukwu ohu nke mkpụrụ obi mmadụ. '''Ị nwere ike ịmata ezigbo Onye Kraịst mgbe ị hụrụ ya, site na ịdị elu ya.''
** ''Ule Iri na Abụọ nke Àgwà'' (1923); A na-akọwa akụkụ nke a mgbe ụfọdụ: '''Okpukpe abụghị ibu arọ, ọ bụghị ibu arọ, ọ bụ nku.''
* ''Ụka na-enye mmekọrịta na Jizọs n'ihe niile metụtara ndụ.'' Ọ na-enye ụmụ mmadụ nghọta doro anya banyere uche Kraịst. Ọ bụ site na Kraịst ka ha si amata Chineke. Ọzụzụ siri ike nke ọbụbụenyi chiri anya na [[w:|Jizọs]] na-eme ka ụmụ mmadụ dị ka Ya.
** Nkwupụta e dere ya na Joseph Fort Newton na Charles E. Jefferson, nke Charles Steltzle deziri, dịka e hotara na ''The American Scrap Book'' (1928), p. 15; nakwa na ''Yearbook of American & Canadian Churches'' (1930), p. 85
* '' 'Ana m ajụ [[w:|agha]] n'ihi [[w:|ihe si na ya pụta]], n'ihi [[w:|ụgha]] ọ na-ebi ma na-agbasa, maka ndị na-adịghị anwụ anwụ [[w:|ịkpọasị]] Ọ na-etinye n'ọnọdụ nke, maka [[w:|ọchịchị ọchịchị]] ọ na-etinye n'ọnọdụ [[w:|ọchịchị onye kwuo uche]], maka agụụ nke na-eso ya. M na-ahapụ agha, ọ dịghịkwa mgbe ọzọ, ozugbo ma ọ bụ na-apụtaghị ìhè, m ga-akwado ma ọ bụ kwado onye ọzọ."
** Ozizi Armistice '' The Unknown Soldier '' (kwusara ozi ọma na Sọnde 12 Nọvemba 1933, ozugbo ụbọchị Armistice gasịrị), nke e bipụtara na ''Ihe Nzuzo nke Ndụ Mmeri'' (1934); nakwa na '' M Ahapụla Agha: Akụkọ nke Peace Pledge Union '' (1962) nke Sybil Morrison dere. Ozizi ahụ kpaliri Canon [[w:Dick Sheppard ( ụkọchukwu) | Dick Sheppard]] idegara ndị nta akụkọ leta na 1934, na-eduga na ntọlite [[w:Peace Pledge Union|Peace Pledge Union]].
* Ọchịchị onye kwuo uche ya dabere na nkwenye siri ike na enwere ohere pụrụ iche na ndị nkịtị.
** Nkwupụta e mere na 1935 ma ọ bụ tupu mgbe ahụ, dị ka e hotara na '' The Home Book of Quotations, Classical and Modern '' (1937) nke Burton Egbert Stevenson dere.
* ''[[w:|Nnwere onwe]] na-abụkarị [[w:|ihe dị ize ndụ]], mana ọ bụ ihe [[w:|kasị ntụkwasị obi]] anyị nwere.'''
** Dịka ekwuru na '' The Home Book of Quotations, Classical and Modern'' (1937) nke Burton Egbert Stevenson deziri
* '''Jide foto nke onwe gị ogologo oge na nke siri ike n'uche gị, ị ga-enwe mmasị n'ebe ọ nọ. Were onwe gị dị ka onye e meriri nke ọma, naanị nke ahụ ga-eme ka mmeri ghara ikwe omume.''' Were onwe gị dị ka onye mmeri nke ọma, naanị nke ahụ ga-enye aka nke ukwuu n'inweta ihe ịga nke ọma. Echela onwe gị dị ka ihe ọ bụla, ị ga-agagharị dị ka onye a na-adịghị asọpụrụ.
* Okwu e kwuru na 1937 ma ọ bụ tupu mgbe ahụ, dịka e hotara na ''Personality and Life: A Practical Guide to Personality Improvement'' (1941) nke Jay N. Holliday dere
* Nnupụisi megide nkwarụ gị anaghị eme ka ị ghara inwe ebe ọ bụla. Obi ebere onwe onye na-agaghị ekwe omume. '''Mmadụ aghaghị inwe obi ike dị egwu ịnakwere onwe ya dị ka otu n'ime ihe ndị nwere ike ime ma mee egwuregwu kachasị mma n'ụwa - iji ihe kacha mma mmadụ mee ihe.''
** Nkwupụta nke 1937 ma ọ bụ na mbụ, dịka e hotara na ''The New Speaker's Treasury of Wit and Wisdom'' (1958) nke Herbert Victor Prochnow deziri
* ''Udo bụ ịmara ihe ndị dị n'èzí anyị, ka ike anyị ghara ịdị n'ime anyị kama site n'aka anyị.'''Udo bụ onyinye, ọ bụghị nke mgba afọ ofufo, kama nke nnabata ime mmụọ.
** ''On Being Being To Bean With: Ozizi Ndị Kraịst Mgbe Agha Gasịrị'' (1946)
* '''Ela ezumike nká naanị; nwee ihe ị ga-ala ezumike nká.'''
** Dịka e hotara na ''Wisdom For Our Time'' (1961) nke James Nelson dere
* ''Usoro a agbaala gburugburu ugbu a: Nkwusa sitere na ndụmọdụ onwe onye; ikwusa ozi ọma bụ ndụmọdụ onwe onye n'otu n'otu''; Ndụmọdụ onwe onye na-esi n'ikwusa ozi ọma apụta. Ndụmọdụ onwe onye na-eme ka onye nkwusa mara ihe gbasara ọdịdị mmadụ nke ọ na-agaghị enweta ma ọlị.
** Dịka e hotara na ''Nkwusa dị ka Ndụmọdụ: Ụzọ Pụrụ Iche nke Harry Emerson Fosdick'' (1966) nke Edmund Holt Linn dere
* '''Onye na-enweghị ahụmahụ ihe isi ike agaghị enwe ike ịzụlite obi ike.''' Onye na-enweghị nsogbu ma ọ bụ ọdachi ọbụla agaghị achọ inwe obi ike. Ọ bụ ezie na ọ bụ ihe omimi, àgwà ndị mmadụ nwere nke anyị kacha hụ n'anya na-eto n'ọnọdụ ndụ jupụtara n'ọtụtụ nsogbu.
** Dịka e hotara ya n'akwụkwọ ''The Christian Herald'' (1969), Mpịakọta nke 92, peeji nke 72
* A naghị atụ anya ka Ndị Kraịst na-anagide naanị mgbanwe, ma ọ bụ na-erite uru na ya, kama ha kwesịrị ịbụ ndị na-akpata mgbanwe ahụ.
** Dịka e hotara ya n'akwụkwọ ''He Came from Galilee'' (1974) nke Parker B. Brown dere
* Iji debe Iwu Kasị Elu (Golden Rule), anyị aghaghị itinye onwe anyị n'ọnọdụ ndị ọzọ; mana ime nke a chọrọ ka anyị jiri uche anyị chepụta otu ọ ga-adị ma a sị na anyị nọ n'ọnọdụ ha.
** Dịka e hotara ya n'akwụkwọ ''Don't Try to Live Your Life in One Day!'' (2008) nke Johnny Ong dere, peeji nke 171
=== Chineke nke Amara na Chineke nke Ebube (1930) ===
<!-- :<small>DEAD LINK [http://www.hymntime.com/tch/htm/g/o/godgrace.htm Full text online]</small> -->
[[File:William Blake - Christ in the Sepulchre, Guarded by Angels.jpg|thumb| [[w:|God]] of [[w:|grace]] and God of [[w:|glory]], <br> On Thy [[w:|people]] pour Thy [[w:|power]].]]
[[File:Passion of Christ.jpg|thumb|Grant us [[w:|wisdom]], grant us [[w:|courage]], <br> For the facing of this hour.]]
* '''[[w:|Chineke]] nke [[w:|amara]] na Chineke nke [[w:|ebube]], <br> Wụsa [[w:|ike]] Gị n'ahụ [[w:|ndị]] Gị.''' <br> Mee ka akụkọ ihe mere eme nke ụlọ ụka Gị nke oge ochie pụta ìhè, <br> Mee ka mkpụrụ ya gbawaa ghọọ [[w:|okooko]] mara mma. <br> '''Nye anyị [[w:|amamihe]], nye anyị [[w:|obi ike]], <br> Iji chee oge a ihu, <br> Iji chee oge a ihu.'''
* Lee! ìgwè ndị [[w:|ajọ omume]] gbara anyị gburugburu, <br> Na-eleda [[w:|Kraịst]] Gị anya, na-awakpo ụzọ Ya. <br> '''Site n'egwu ndị kegidere anyị ogologo oge, <br> Tọhapụ [[w:|obi]] anyị ka anyị nwee [[w:|okwukwe]] ma na-eto Gị. <br> Nye anyị amamihe, nye anyị obi ike, <br> Iji bie ndụ n'oge ndị a, <br> Iji bie ndụ n'oge ndị a.'''
* '''Nye anyị amamihe, nye anyị obi ike, <br> Ka anyị ghara ịhapụ iru n'ihe mgbaru ọsọ [[w:Alaeze Chineke|Alaeze Gị]], <br> Ka anyị ghara ịhapụ iru n'ihe mgbaru ọsọ Alaeze Gị.'''
=== ''Otu M Si Ahụ Okpukperechi'' (1932) ===
[[File:William Holman Hunt - Christ And The Two Marys.jpg|thumb|[[w:|Life]] consists not simply in what heredity and [[w:|environment]] do to us but in what we make out of what they do to us.]]
* '''[[w:|Chineke]] abụghị onye na-eje ozi n'ụwa nke anyị nwere ike ịpị bọtịnụ ka o mee ihe anyị chọrọ.'''
* '''[[w:|Ịkpọ]] [[w:|ndị mmadụ]] asị dị ka ịgba [[w:|ụlọ]] gị ọkụ iji kpochapụ [[w:|oke]].'''
** Ụdị ọzọ: Ịkpọ ndị mmadụ asị dị ka ịgba ụlọ gị ọkụ iji kpochapụ oke.
* Ndị nwere okwukwe nwere ike ịsị na ọnọdụ ha dabeere n'omenala oge ochie, uru bara n'ezie, na ihe dị mma n'ime mmụọ, mana otu ajụjụ nwere ike imebi echiche ndị ahụ niile: Ọ̀ dabara n'ụkpụrụ sayensị? Ajụjụ ahụ achọtala okpukpe maka ihe ndị e ji aka ọjọọ ree, wepụ ihe ochie na nkwenkwe ụgha, manye ya ịgbanwe ụdị echiche na ụzọ ọrụ ya, ma n'ozuzu ya enyewo okpukpe egwu ma tụọ egwu nke ukwuu nke na ọtụtụ ndị kwere ekwe nke oge a... na-atụ aka n'obi ha site n'itinye obere olu na ya... Mgbe ọkà mmụta sayensị a ma ama pụtara ìhè maka okpukpe, chọọchị nile na-ekele Eluigwe ma na-enwe obi ike, dị ka a ga-asị na ọ bụ otuto kachasị elu nye Chineke ka [[w:Arthur Stanley Eddington|Eddington]] kwere na Ya. Sayensị aghọwo onye na-ekpe ikpe nke echiche ọgbọ a, ruo mgbe ịkpọ ọbụna onye amụma na onye ọhụụ "onye sayensị" bụ njedebe nke otuto.
=== ''Ịdị Ndụ n'okpuru Nsogbu'' (1941) ===
:<small> ''Ịdị Ndụ n'okpuru Nsogbu: Ozizi Banyere Iso Ụzọ Kraịst Taa'' (1941)</small>
* '''Onye họọrọ [[w:|mmalite]] nke ụzọ na-ahọrọ ebe ọ na-eduga. Ọ bụ ụzọ na-ekpebi [[w:|ọgwụgwụ]].'''
** p. 111
* Ịnyịnya ọ bụla anaghị aga ebe ọ bụla ruo mgbe e ji ya mee ihe. Ọ dịghị iyi ma ọ bụ gas na-anya ihe ọ bụla ruo mgbe a ga-egbochi ya. Ọ dịghị Niagara a na-agbanwe ka ọ bụrụ ìhè na ike ruo mgbe a ga-eji ya kpụọ ya. Ọ dịghị ndụ na-eto eto ruo mgbe a lekwasịrị anya, raara onwe ya nye, na-enye ọzụzụ. '''Otu n'ime oghere kachasị ukwuu n'ahụmịhe mmadụ bụ oghere dị n'etiti ihe anyị na-ekwu na anyị chọrọ ịbụ na njikere anyị ịdọ onwe anyị aka ná ntị iru ebe ahụ.'''
** E hotakwara ya na ''Obi nke Ịdị Mma: Ụzọ Na-egbukepụ egbukepụ ruo Ndụ Karịrị Akụ̀ na Ụba'' (1999) nke Jo Ann Larsen dere
=== ''On Being a Real Person'' (1943) ===
* '''[[w:|Ndụ]] abụghị naanị n'ihe nketa na [[gburugburu ebe obibi]] na-eme anyị kama n'ihe anyị na-eme site n'ihe ha na-eme anyị.'''
78w3ftf9lemziyaisv5o0jyh0wr0sew
32274
32273
2026-07-10T23:08:43Z
Johnnybam
1339
32274
wikitext
text/x-wiki
[[File:Harry Emerson Fosdick.jpg|thumb|I would rather live in a [[w:|world]] where my [[w:|life]] is surrounded by [[w:|mystery]] than live in a world so small that my [[w:|mind]] could comprehend it.]]
'''[[w:Harry Emerson Fosdick|Harry Emerson Fosdick]]''' (24 Mee 1878 – 5 Ọktoba 1969) bụ onye ụkọchukwu ndị Baptist na Presbyterian nke mba Amerịka.
==Okwu okwuru==
[[File:Catedral01.jpg|thumb|Real [[w:|Christians]] do not carry their [[w:|religion]], their religion carries them. It is not weight, it is wings.]]
[[File:Gift of USSR.jpg|thumb|I renounce [[w:|war]], and never again, directly or indirectly, will I sanction or support another.]]
[[File:Statue of Liberty close.JPG|thumb|[[w:|Liberty]] is always [[w:|dangerous]], but it is the [[w:|safest]] thing we have.]]
[[File:Cristo degli abissi.jpg|thumb|[[w:|Peace]] is an [[w:|awareness]] of reserves from beyond ourselves, so that our [[w:|power]] is not so much in us as through us.]]
* ''''Anyị niile anụworị maka ndị na-akpọ onwe ha ndị Fundamentalist. Ebumnuche ha doro anya bụ ịchụpụ ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nke [[w:|liberal]] [[w:|echiche]].''' Ana m ekwu maka ha n'enweghị nsogbu n'ihi na ọ dịghị otu okpukpe abụọ ha metụtara karịa Baptist na Presbyterian. Anyị ekwesịghị ịkọwa ndị Fundamentalist na [[w:|conservatives]]. ''''Ndị Fundamentalist niile bụ ndị na-echekwa echiche, mana ọ bụghị ndị nchebara echiche niile bụ ndị Fundamentalist. Ndị nchebara echiche kacha mma nwere ike inye ndị liberal ihe mmụta n'ezi nnwere onwe nke [[w:|mmụọ]], mana mmemme Fundamentalist bụ ihe na-anaghị anabata ihe ma na-anaghị anabata ihe.'''
** [http://historymatters.gmu.edu/d/5070/ "Ndị Fundamentalist hà ga-emeri?" na ''Ọrụ Ndị Kraịst'' #102 (10 Juun 1922), p. 716–722]
* '''Ọnọdụ ụwa dị ugbu a na-esi isi nke eluigwe!''' Ugbu a, n'ihu nnukwu nsogbu, nke a ga-edozi n'aha [[w:Christ|Christ]] na n'ihi Kraịst, ndị Fundamentalist na-atụ aro ịchụpụ mkpụrụ obi niile e doro nsọ bụ́ ndị na-ekwenyeghị na ozizi mmụọ nsọ ha. '''Lee ihe nzuzu a na-apụghị ịgụta ọnụ! <br> Ọ dị mma, ha agaghị eme ya; n'ezie ọ bụghị n'ebe a.''' Amaghị m ọbụna n'ọgbakọ a ma onye ọ bụla anwaala ịbụ onye Fundamentalist. Ọ dịtụbeghị mgbe m hụrụ otu okwu nke enweghị ndidi n'ime chọọchị a. Chineke na-edebe anyị mgbe niile na-abawanye ụba nke mkpakọrịta Ndị Kraịst; ile ọbịa anya nke ọma, na-emeghe uche, na-ahụ nnwere onwe n'anya, na-ekpe ikpe ziri ezi, na-anabata ihe, ọ bụghị na ndidi nke enweghị mmasị, dị ka a ga-asị na anyị anaghị echebara okwukwe ahụ echiche, mana n'ihi na mgbe niile, isi ihe anyị na-elekwasị anya bụ n'ihe ndị ka mkpa nke iwu.
** "Ndị Fundamentalist hà ga-emeri?" na ''Ọrụ Ndị Kraịst'' #102 (10 Juun 1922), p. 716–722
* Ụfọdụ Ndị Kraịst na-ebu okpukperechi ha n'azụ. Ọ bụ ngwugwu nke nkwenkwe na omume nke ha ga-eburịrị. Mgbe ụfọdụ ọ na-adị arọ ma ha ga-eji obi ha niile hapụ ya, mana nke ahụ ga-apụta imebi omenala ochie, ya mere ha na-ebuli ya elu ọzọ. Mana '''Ezigbo Ndị Kraịst anaghị ebu okpukperechi ha, okpukperechi ha na-ebu ha. Ọ bụghị ibu arọ, ọ bụ nku.'' Ọ na-ebuli ha elu, ọ na-ahụ ha n'ebe siri ike. Ọ na-eme ka eluigwe na ụwa yie enyi, ndụ nwere nzube, olileanya dị adị, àjà bara uru. Ọ na-eme ka ha nwere onwe ha pụọ n'egwu, ihe efu, nkụda mmụọ, na mmehie - nnukwu ohu nke mkpụrụ obi mmadụ. '''Ị nwere ike ịmata ezigbo Onye Kraịst mgbe ị hụrụ ya, site na ịdị elu ya.''
** ''Ule Iri na Abụọ nke Àgwà'' (1923); A na-akọwa akụkụ nke a mgbe ụfọdụ: '''Okpukpe abụghị ibu arọ, ọ bụghị ibu arọ, ọ bụ nku.''
* ''Ụka na-enye mmekọrịta na Jizọs n'ihe niile metụtara ndụ.'' Ọ na-enye ụmụ mmadụ nghọta doro anya banyere uche Kraịst. Ọ bụ site na Kraịst ka ha si amata Chineke. Ọzụzụ siri ike nke ọbụbụenyi chiri anya na [[w:|Jizọs]] na-eme ka ụmụ mmadụ dị ka Ya.
** Nkwupụta e dere ya na Joseph Fort Newton na Charles E. Jefferson, nke Charles Steltzle deziri, dịka e hotara na ''The American Scrap Book'' (1928), p. 15; nakwa na ''Yearbook of American & Canadian Churches'' (1930), p. 85
* '' 'Ana m ajụ [[w:|agha]] n'ihi [[w:|ihe si na ya pụta]], n'ihi [[w:|ụgha]] ọ na-ebi ma na-agbasa, maka ndị na-adịghị anwụ anwụ [[w:|ịkpọasị]] Ọ na-etinye n'ọnọdụ nke, maka [[w:|ọchịchị ọchịchị]] ọ na-etinye n'ọnọdụ [[w:|ọchịchị onye kwuo uche]], maka agụụ nke na-eso ya. M na-ahapụ agha, ọ dịghịkwa mgbe ọzọ, ozugbo ma ọ bụ na-apụtaghị ìhè, m ga-akwado ma ọ bụ kwado onye ọzọ."
** Ozizi Armistice '' The Unknown Soldier '' (kwusara ozi ọma na Sọnde 12 Nọvemba 1933, ozugbo ụbọchị Armistice gasịrị), nke e bipụtara na ''Ihe Nzuzo nke Ndụ Mmeri'' (1934); nakwa na '' M Ahapụla Agha: Akụkọ nke Peace Pledge Union '' (1962) nke Sybil Morrison dere. Ozizi ahụ kpaliri Canon [[w:Dick Sheppard ( ụkọchukwu) | Dick Sheppard]] idegara ndị nta akụkọ leta na 1934, na-eduga na ntọlite [[w:Peace Pledge Union|Peace Pledge Union]].
* Ọchịchị onye kwuo uche ya dabere na nkwenye siri ike na enwere ohere pụrụ iche na ndị nkịtị.
** Nkwupụta e mere na 1935 ma ọ bụ tupu mgbe ahụ, dị ka e hotara na '' The Home Book of Quotations, Classical and Modern '' (1937) nke Burton Egbert Stevenson dere.
* ''[[w:|Nnwere onwe]] na-abụkarị [[w:|ihe dị ize ndụ]], mana ọ bụ ihe [[w:|kasị ntụkwasị obi]] anyị nwere.'''
** Dịka ekwuru na '' The Home Book of Quotations, Classical and Modern'' (1937) nke Burton Egbert Stevenson deziri
* '''Jide foto nke onwe gị ogologo oge na nke siri ike n'uche gị, ị ga-enwe mmasị n'ebe ọ nọ. Were onwe gị dị ka onye e meriri nke ọma, naanị nke ahụ ga-eme ka mmeri ghara ikwe omume.''' Were onwe gị dị ka onye mmeri nke ọma, naanị nke ahụ ga-enye aka nke ukwuu n'inweta ihe ịga nke ọma. Echela onwe gị dị ka ihe ọ bụla, ị ga-agagharị dị ka onye a na-adịghị asọpụrụ.
* Okwu e kwuru na 1937 ma ọ bụ tupu mgbe ahụ, dịka e hotara na ''Personality and Life: A Practical Guide to Personality Improvement'' (1941) nke Jay N. Holliday dere
* Nnupụisi megide nkwarụ gị anaghị eme ka ị ghara inwe ebe ọ bụla. Obi ebere onwe onye na-agaghị ekwe omume. '''Mmadụ aghaghị inwe obi ike dị egwu ịnakwere onwe ya dị ka otu n'ime ihe ndị nwere ike ime ma mee egwuregwu kachasị mma n'ụwa - iji ihe kacha mma mmadụ mee ihe.''
** Nkwupụta nke 1937 ma ọ bụ na mbụ, dịka e hotara na ''The New Speaker's Treasury of Wit and Wisdom'' (1958) nke Herbert Victor Prochnow deziri
* ''Udo bụ ịmara ihe ndị dị n'èzí anyị, ka ike anyị ghara ịdị n'ime anyị kama site n'aka anyị.'''Udo bụ onyinye, ọ bụghị nke mgba afọ ofufo, kama nke nnabata ime mmụọ.
** ''On Being Being To Bean With: Ozizi Ndị Kraịst Mgbe Agha Gasịrị'' (1946)
* '''Ela ezumike nká naanị; nwee ihe ị ga-ala ezumike nká.'''
** Dịka e hotara na ''Wisdom For Our Time'' (1961) nke James Nelson dere
* ''Usoro a agbaala gburugburu ugbu a: Nkwusa sitere na ndụmọdụ onwe onye; ikwusa ozi ọma bụ ndụmọdụ onwe onye n'otu n'otu''; Ndụmọdụ onwe onye na-esi n'ikwusa ozi ọma apụta. Ndụmọdụ onwe onye na-eme ka onye nkwusa mara ihe gbasara ọdịdị mmadụ nke ọ na-agaghị enweta ma ọlị.
** Dịka e hotara na ''Nkwusa dị ka Ndụmọdụ: Ụzọ Pụrụ Iche nke Harry Emerson Fosdick'' (1966) nke Edmund Holt Linn dere
* '''Onye na-enweghị ahụmahụ ihe isi ike agaghị enwe ike ịzụlite obi ike.''' Onye na-enweghị nsogbu ma ọ bụ ọdachi ọbụla agaghị achọ inwe obi ike. Ọ bụ ezie na ọ bụ ihe omimi, àgwà ndị mmadụ nwere nke anyị kacha hụ n'anya na-eto n'ọnọdụ ndụ jupụtara n'ọtụtụ nsogbu.
** Dịka e hotara ya n'akwụkwọ ''The Christian Herald'' (1969), Mpịakọta nke 92, peeji nke 72
* A naghị atụ anya ka Ndị Kraịst na-anagide naanị mgbanwe, ma ọ bụ na-erite uru na ya, kama ha kwesịrị ịbụ ndị na-akpata mgbanwe ahụ.
** Dịka e hotara ya n'akwụkwọ ''He Came from Galilee'' (1974) nke Parker B. Brown dere
* Iji debe Iwu Kasị Elu (Golden Rule), anyị aghaghị itinye onwe anyị n'ọnọdụ ndị ọzọ; mana ime nke a chọrọ ka anyị jiri uche anyị chepụta otu ọ ga-adị ma a sị na anyị nọ n'ọnọdụ ha.
** Dịka e hotara ya n'akwụkwọ ''Don't Try to Live Your Life in One Day!'' (2008) nke Johnny Ong dere, peeji nke 171
=== Chineke nke Amara na Chineke nke Ebube (1930) ===
<!-- :<small>DEAD LINK [http://www.hymntime.com/tch/htm/g/o/godgrace.htm Full text online]</small> -->
[[File:William Blake - Christ in the Sepulchre, Guarded by Angels.jpg|thumb| [[w:|God]] of [[w:|grace]] and God of [[w:|glory]], <br> On Thy [[w:|people]] pour Thy [[w:|power]].]]
[[File:Passion of Christ.jpg|thumb|Grant us [[w:|wisdom]], grant us [[w:|courage]], <br> For the facing of this hour.]]
* '''[[w:|Chineke]] nke [[w:|amara]] na Chineke nke [[w:|ebube]], <br> Wụsa [[w:|ike]] Gị n'ahụ [[w:|ndị]] Gị.''' <br> Mee ka akụkọ ihe mere eme nke ụlọ ụka Gị nke oge ochie pụta ìhè, <br> Mee ka mkpụrụ ya gbawaa ghọọ [[w:|okooko]] mara mma. <br> '''Nye anyị [[w:|amamihe]], nye anyị [[w:|obi ike]], <br> Iji chee oge a ihu, <br> Iji chee oge a ihu.'''
* Lee! ìgwè ndị [[w:|ajọ omume]] gbara anyị gburugburu, <br> Na-eleda [[w:|Kraịst]] Gị anya, na-awakpo ụzọ Ya. <br> '''Site n'egwu ndị kegidere anyị ogologo oge, <br> Tọhapụ [[w:|obi]] anyị ka anyị nwee [[w:|okwukwe]] ma na-eto Gị. <br> Nye anyị amamihe, nye anyị obi ike, <br> Iji bie ndụ n'oge ndị a, <br> Iji bie ndụ n'oge ndị a.'''
* '''Nye anyị amamihe, nye anyị obi ike, <br> Ka anyị ghara ịhapụ iru n'ihe mgbaru ọsọ [[w:Alaeze Chineke|Alaeze Gị]], <br> Ka anyị ghara ịhapụ iru n'ihe mgbaru ọsọ Alaeze Gị.'''
=== ''Otu M Si Ahụ Okpukperechi'' (1932) ===
[[File:William Holman Hunt - Christ And The Two Marys.jpg|thumb|[[w:|Life]] consists not simply in what heredity and [[w:|environment]] do to us but in what we make out of what they do to us.]]
* '''[[w:|Chineke]] abụghị onye na-eje ozi n'ụwa nke anyị nwere ike ịpị bọtịnụ ka o mee ihe anyị chọrọ.'''
* '''[[w:|Ịkpọ]] [[w:|ndị mmadụ]] asị dị ka ịgba [[w:|ụlọ]] gị ọkụ iji kpochapụ [[w:|oke]].'''
** Ụdị ọzọ: Ịkpọ ndị mmadụ asị dị ka ịgba ụlọ gị ọkụ iji kpochapụ oke.
* Ndị nwere okwukwe nwere ike ịsị na ọnọdụ ha dabeere n'omenala oge ochie, uru bara n'ezie, na ihe dị mma n'ime mmụọ, mana otu ajụjụ nwere ike imebi echiche ndị ahụ niile: Ọ̀ dabara n'ụkpụrụ sayensị? Ajụjụ ahụ achọtala okpukpe maka ihe ndị e ji aka ọjọọ ree, wepụ ihe ochie na nkwenkwe ụgha, manye ya ịgbanwe ụdị echiche na ụzọ ọrụ ya, ma n'ozuzu ya enyewo okpukpe egwu ma tụọ egwu nke ukwuu nke na ọtụtụ ndị kwere ekwe nke oge a... na-atụ aka n'obi ha site n'itinye obere olu na ya... Mgbe ọkà mmụta sayensị a ma ama pụtara ìhè maka okpukpe, chọọchị nile na-ekele Eluigwe ma na-enwe obi ike, dị ka a ga-asị na ọ bụ otuto kachasị elu nye Chineke ka [[w:Arthur Stanley Eddington|Eddington]] kwere na Ya. Sayensị aghọwo onye na-ekpe ikpe nke echiche ọgbọ a, ruo mgbe ịkpọ ọbụna onye amụma na onye ọhụụ "onye sayensị" bụ njedebe nke otuto.
=== ''Ịdị Ndụ n'okpuru Nsogbu'' (1941) ===
:<small> ''Ịdị Ndụ n'okpuru Nsogbu: Ozizi Banyere Iso Ụzọ Kraịst Taa'' (1941)</small>
* '''Onye họọrọ [[w:|mmalite]] nke ụzọ na-ahọrọ ebe ọ na-eduga. Ọ bụ ụzọ na-ekpebi [[w:|ọgwụgwụ]].'''
** p. 111
* Ịnyịnya ọ bụla anaghị aga ebe ọ bụla ruo mgbe e ji ya mee ihe. Ọ dịghị iyi ma ọ bụ gas na-anya ihe ọ bụla ruo mgbe a ga-egbochi ya. Ọ dịghị Niagara a na-agbanwe ka ọ bụrụ ìhè na ike ruo mgbe a ga-eji ya kpụọ ya. Ọ dịghị ndụ na-eto eto ruo mgbe a lekwasịrị anya, raara onwe ya nye, na-enye ọzụzụ. '''Otu n'ime oghere kachasị ukwuu n'ahụmịhe mmadụ bụ oghere dị n'etiti ihe anyị na-ekwu na anyị chọrọ ịbụ na njikere anyị ịdọ onwe anyị aka ná ntị iru ebe ahụ.'''
** E hotakwara ya na ''Obi nke Ịdị Mma: Ụzọ Na-egbukepụ egbukepụ ruo Ndụ Karịrị Akụ̀ na Ụba'' (1999) nke Jo Ann Larsen dere
=== ''On Being a Real Person'' (1943) ===
* '''[[w:|Ndụ]] abụghị naanị n'ihe nketa na [[gburugburu ebe obibi]] na-eme anyị kama n'ihe anyị na-eme site n'ihe ha na-eme anyị.'''
* '''Ndụ mmadụ ọ bụla gụnyere [[w:|ihe omimi]] a na-apụghị ịghọta aghọta, n'ihi na mmadụ bụ mgbagwoju anya nke [[eluigwe na ala], mgbagwoju anya nke mmadụ bụkwa onyinye ya nwere ikike nkeonwe.''' Ndị [[w:|kpakpando]] abụghị ihe ijuanya dịka [[w:|uche]] nke na-amụ ha, na-enyocha [[ìhè] ha, ma na-atụ anya anya ha.
* '''N'ihe kacha mma, mmadụ kechiri onwe ya na-eme obere ngwugwu.'''
** A na-ekwu okwu yiri nke ahụ na [[Benjamin Franklin]], mana o doro anya na ọ bụ naanị n'ime iri afọ ndị na-adịbeghị anya: "Nwoke kechiri onwe ya na-eme obere ngwugwu." Nke a yiri ka ọ bụ Franklin ka e buru ụzọ kwuo na ''The New Age Magazine'' Mpịakọta 66 (1958), mpụta mbụ ya dị na magazin ''Coronet'', Mpịakọta 34 (1953), p. 27, ebe e kwuru na ọ bụ Louise Stein.
=== ''Ndụ nke Ụbọchị Ndị A'' (1956) ===
:<small> ''The Living of These Days : An Autobiography'' (1956)</small>
[[File:LuMaxArt_Golden_Family_With_World_Religions.jpg|thumb|No existent [[w:|theology]] can be a final formulation of [[w:|spiritual]] [[w:|truth]].]]
* [[w:|eziokwu]] na [[w:|ihe omimi]] [[w:|mgbanwe]] ebe [[w:|kpakpando]] na-anọgide bụ eziokwu [[w:|ihe atụ]] nke mpaghara ọ bụla nke [[w:|mmadụ]] [[w:|ndụ]] na [[w:|echiche]], [[w:|okpukpe]], ọ bụghị ihe kachasị mkpa. ''''Ọ dịghị [[w:|okpukpe]] dị adị nke nwere ike ịbụ usoro ikpeazụ nke [[w:|mmụọ]] [[w:|eziokwu]].'''
* '''Ozi ọma bụ ọrụ injinia nke e ji ejikọta oghere ka ihe ime mmụọ dị n'otu akụkụ — ''"akụnụba a na-apụghị ịchọpụta nke [[w:Kraịst|Kraịst]]"''' — wee buru ha gaa na ndụ onwe onye n'akụkụ nke ọzọ.''' Nke a bụ ihe dị iche n'etiti ozizi na nkuzi.
5iq1j3lkohazxxfd2m6qitf48ted0np