Wikiquote
igwikiquote
https://ig.wikiquote.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.47.0-wmf.10
first-letter
Midia
Ọpụrụiche
Ńkàtá
Ojiarụ
Ńkàtá ojiarụ
Wikikwotu
Ńkàtá Wikikwotu
Faịlụ
Ńkàtá faịlụ
MidiaWiki
Ńkàtá MidiaWiki
Templeeti
Ńkàtá templeeti
Enyemaka
Ńkàtá enyemaka
Otú
Ńkàtá otú
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Okey Ndibe
0
1849
32383
11500
2026-07-12T22:25:42Z
GrimRob
1296
Usòrò thumb
32383
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Okey Ndibe.jpg|thumb]]
[[Okey Ndibe]]
Okey Ndibe bu onye na-ede edemede nakwa ode akwukwo ndoro-ndoro ochichi.
==Okwu ndị Ọkwụrụ==
*Cheta nke a: akụkọ a na-aghaghị ịkọ anaghị agbaghara ịgbachi nkịtị. Okwu bụ ọnụ ji akụkọ.
*I weere aka gi de okwu, ma uche-gi kpochapurum.
*Ịmara na-adị mma mgbe ụfọdụ, mana inwe amamihe ịkweta na ihe ị na-apụghị ịma ka mma.
*Onye maara ihe na-eji anya ya hie ụra, meekwa ka ntị ya na-amụ anya.
==Edensibia==
https://www.goodreads.com/author/quotes/312790.Okey_Ndibe
ljf800rcqqirztt7x7f6eygly1l1e2u
Thérèse of Lisieux
0
2748
32358
32298
2026-07-12T16:01:36Z
Senator Choko
24
/* Okwu okwuru */
32358
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Therese von Lisieux.jpg|thumb|Asi ma kwuo, ekpere bụ ọchịchọ nke obi, ọ bụ ile anya dị mfe ile anya n'eluigwe, ọ bụ mkpu ekele na ịhụnanya n'etiti ọnwụnwa yana ọṅụ; n'ikpeazụ, ọ bụ ihe dị ukwuu, nke karịrị ike mmadụ, nke na-agbasa mkpụrụ obi m ma jikọta m na Jisọs]].
'''Thérèse of Lisieux''' (2 Jenụwarị afọ 1873 – 30 Septemba afọ 1897)bụ nwanyị nọ n'òtù ndị nọn French a na-akpọ Discalced Carmelite.E kwupụtara ya dị ka onye nsọ n'afọ 1925.
==Okwu okwuru==
[[File:Teresa13anni.JPG|thumb|Obi ụtọ m niile gara mgbe mama m nwụsịrị. Enwere m ndụ dị ukwuu ma na-emeghe anya; ugbu a, obi adịghị m mma ma na-enwe mmetụta gabiga ókè, na-ebe ákwá ma ọ bụrụ na mmadụ ele m anya.]]
* Anaghị m anwụ anwụ; Ana m abata ndụ.
** Dị ka e kwuru na [https://bccatholic.ca/voices/fr-vincent-hawkswell/i-am-not-dying-i-am-entering-life ''I am not dying; I am entering life'']
* Otu ụbọchị, ọ nọ na-egwu egwu n'elu swing mgbe nna ya gafere wee kpọọ ya òkù, "Bịa susuo m ọnụ, obere eze nwanyị m." ''Dérange-toi, Papa!'' Thérèse zara n'ụzọ na-enweghị isi — ngwakọta a na-apụghị ịtụgharị nke bụ "Bịa maka ya n'onwe gị" na "Ọ bụrụ na ịchọrọ ya, ị ga-agba mbọ inweta ya", ikekwe ọbụna, "Ekwela ka ọ dị umengwụ." Nna ya gafere n'okwu dị mwute, mana n'ekwughị okwu ọ bụla, ebe Marie kwuru, sị: "Gị onye nzuzu, kedu ka ị ga-esi mee ihe na-adịghị mma nye nna gị?" ''Arịgoro m n'ala ozugbo; amụtala m ihe m mụtara, ụlọ ahụ dum wee daa ụda n'ebe ákwá m nke mwute dị.''
** Ekwuru na '' ihu zoro ezo '', nke Ida Gorres dere, p. 52
* Kemgbe m dị afọ atọ, ọ dịghị ihe m jụrụ Chineke. ** ''Conseils et Souvenirs'', 266 na-ekwu okwu n'ọnụ ọnwụ ya.
=== '' Akụkọ banyere mkpụrụ obi'' (1897) ===
[[File:TdL-1881.JPG|thumb|Ọ bụrụ na obere okooko osisi nwere ike ikwu okwu, ọ dị m ka ọ ga-akọwa ihe Chineke meere ya n'ụzọ dị mfe ma ghara izochi ihe ọ bụla.]]
:<small>''L'histoire d'une âme'' (nsụgharị dị iche iche) </small>
* O yiri m ka ọ bụrụ na obere okooko osisi nwere ike ikwu okwu, ọ ga-akọwa ihe Chineke meere ya n'anwaghị izochi ngọzi ya. Ọ gaghị ekwu, n'okpuru ngọpụ nke ịdị umeala n'obi ụgha, ọ dịghị mma ma na-enweghị ihe na-esi ísì ụtọ, na anyanwụ ewepụla ịma mma ya, oké ifufe agbawakwala ogwe osisi ya mgbe ọ maara na ihe a niile abụghị eziokwu. Okooko osisi ahụ na-achọ ịkọ akụkọ ya na-aṅụrị ọṅụ na ọ ga-ebipụta onyinye Jisọs n'efu kpamkpam. Ọ maara na ọ dịghị ihe ọ bụla n'onwe ya nwere ike ịdọta anya Chineke, ebere Ya naanị wetara ihe niile dị mma n'ime ya. ** Isi nke Mbụ: Alençon, 1873–1877. Dịka Fr. John Clarke si sụgharịa (Washington, D.C.: ICS Publications, 1976), p. 15
* Obi ụtọ m gbanwere kpamkpam mgbe mama m nwụsịrị. Mụ onwe m, onye jupụtara na ndụ, ghọrọ onye ihere na onye lara ezumike nká, onye na-enwe mmetụta gabigara ókè. Otu anya zuru ezu ime ka m bee ákwá, naanị ụzọ m si nwee afọ ojuju bụ ịhapụ naanị m. Enweghị m ike idi ndị bịara abịa ma nweta ọṅụ m naanị n'ime mmekọrịta chiri anya nke ezinụlọ. ** Isi nke Abụọ: Les Buissonnets, 1877–1881. Dịka Fr. John Clarke (1976) si sụgharịa, pp. 34–35.
* Enweghị m obi ike ịmanye onwe m ịchọ ekpere "mara mma" n'akwụkwọ. E nwere ọtụtụ n'ime ha nke na-eme ka isi ọwụwa na-agba m! Ekpere ọ bụla na-abụkwa "mara mma" karịa ndị ọzọ. Enweghị m ike ịgụ ha niile ma amaghị nke m ga-ahọrọ, ana m amasị ụmụaka na-amaghị agụ, ana m ekwu Chineke ihe m chọrọ ikwu n'ụzọ dị mfe, na-edeghị ahịrịokwu mara mma, Ọ na-aghọtakwa m mgbe niile. Nye m, "ekpere" bụ ọchịchọ obi, ọ bụ ile anya dị mfe n'eluigwe, ọ bụ mkpu ekele na ịhụnanya n'etiti ọnwụnwa yana ọṅụ; n'ikpeazụ, ọ bụ ihe dị ukwuu, nke karịrị ike mmadụ, nke na-agbasa mkpụrụ obi m ma jikọta m na Jizọs.
** Isi nke Iri na Otu: Ndị I Nyeworo M, 1896–1897 [http://www.ewtn.com/therese/readings/readng6.htm Dịka Fr. John Clarke si sụgharịa ya] (1976), p. 242. ** Okwu ndị dị na mkpụrụokwu bụ Thérèse ka e tinyere n'okpuru ya.
* Ọ bụrụgodị na m nwere mpụ niile nwere ike ime n'akọ na uche m, enwere m obi ike na agaghị m atụfu obi ike m ọ bụla. Obi gbawara m n'ihi nchegharị, m ga-atụba onwe m n'aka Onye Nzọpụta m, n'ihi na amaara m otú O si hụ [[w:nwa mmefu|nwa mmefu]] n'anya. Anụrụ m ihe Ọ gwara [[w:Mary Magdalene|Mary Magdalene]], nye nwanyị ahụ e jidere n'ịkwa iko, na nwanyị Sameria ahụ. Ọ dịghị onye nwere ike ime ka m tụọ egwu ọzọ, n'ihi na amaara m ihe m ga-ekwere banyere ebere Ya na ịhụnanya Ya; Amaara m na n'otu ntabi anya, a ga-ere ọtụtụ puku mmehie ndị ahụ niile dị ka ntapụ mmiri a tụbara n'ọkụ na-ere ọkụ.
* Ana m ekele Onyenwe anyị maka na o kwere ka m hụ ihe ọ bụla ma ọ bụghị ihe ilu n'ime mmetụta mmadụ. A gaara ejide m ngwa ngwa, ma bepụ nku m... Onyenwe anyị maara na adịghị m ike nke ukwuu iji chee ọnwụnwa ihu; Ọ maara na m gaara agba ọkụ n'ìhè nke ihe ndị dị n'ụwa, ya mere O kweghị ka ọ na-enwu n'anya m. Ebe mkpụrụ obi ndị siri ike na-enweta ọṅụ mana ha na-anọpụ iche n'ihi na ha kwesịrị ntụkwasị obi, naanị ihe m hụrụ bụ nhụjuanya.
** E hotara ya na ''[[w:The Hidden Face (book)|The Hidden Face]]'', Ida Gorres , p. 91
===Nkwukọrịta Izugbe===
*N'agbanyeghị ihe niile, enwere m obi ike; ejiri m n'aka na Chineke agaghị ahapụ m. [-]Oh. Achọghị m ịjụ Ya [Jizọs] ihe ọ bụla; ọ bụ ezie na obi na-ewute m ma na-enwe mmetụta ịnọ naanị m n'ụwa a, Ọ ka nọnyeere m. Ọ̀ bụ na [[w:Teresa of Jesus|St. Teresa]] ekwughị, sị: "Chineke naanị Ya zuru ezu."* ** Ọktoba 8, 1887
*M. Révérony kwuru ozugbo, sị: "Onye Nsọ Nna, nke a bụ nwatakịrị chọrọ ịbanye Kamel na iri na ise, mana ndị isi na-atụle okwu a n'oge a." ([w:Leo XIII|ezigbo poopu]] merela agadi nke na mmadụ ga-asị na ọ nwụọla; agaraghị m ewere ya dị ka nke a.) Nna Nsọ kwuru n'ụzọ dị mfe: "Ọ bụrụ na Chineke chọrọ, ị ga-aba." [-] M na-ebe akwa nke ukwuu mgbe m na-ede akwụkwọ ozi a; obi m di arọ. Otú ọ dị, Chineke apụghị inye m ọnwụnwa ndị karịrị ike m. O nyela m obi ike idi ọnwụnwa a. Abụ m nwa obere bọọlụ Jizọs; ọ bụrụ na ọ chọrọ ịgbaji ihe egwuregwu ya, Ọ nwere onwe ya. Ee, a ga m eme ihe niile Ọ chọrọ. ** Akụkọ nke Thérèse nke ndị na-ege ntị popu, Nọvemba 20,1887.
* Achọpụtara m na ọnwụnwa na-enyere aka nke ukwuu n'ịkewapụ anyị n'ụwa a. Ha na-eme ka anyị dị elu karịa ụwa a. N'okpuru ebe a, ọ dịghị ihe ga-eme ka afọ ju anyị. Anyị enweghị ike izu ike ma ọ bụghị ịdị njikere ime uche Chineke. [-] N'ezie, ndụ abụghị ihe na-enye obi ụtọ. Ọ na-esiri ike nke ukwuu ịnọnyere ya. ''Au revoir'', ezigbo Pauline, ''Onye Nkwado'' m. ** Maachị 18(?), 1888
*Ama m gị obi ike na Chineke dị mma karịa ka i kwere. ** Akwụkwọ ozi 191 nye nwanne ya nwanyị Léonie (Sister Françoise-Thérèse VSM), 12 Julaị 1896, nke Pope Francis hotara na [https://www.vatican.va/content/francesco/en/encyclicals/documents/20241024-enciclica-dilexit-nos.html Dilexit nos], (Vatican Cityː 2024), paragraph 140.
==Nkwupụta okwu gbasara== * Saint Thérèse na ndị na-eso ụzọ nta ahụ yiri ka hà na-aga n’ihu n’okwu a: “N’ezie asị m unu, ọ gwụla ma unu agbanweghị wee dị ka ụmụntakịrị, unu agaghị aba n’alaeze eluigwe ma ọlị.” (Mt 18:3).
**Chiara Lubich, ''La dottrina spirite'', Città Nuova, 2006
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
[[Category:Ụmụ nwanyị]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
m5sygl5bbf0zm5lg6sb6w2dgdm79due
32359
32358
2026-07-12T16:04:13Z
Senator Choko
24
/* Nkwukọrịta Izugbe */
32359
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Therese von Lisieux.jpg|thumb|Asi ma kwuo, ekpere bụ ọchịchọ nke obi, ọ bụ ile anya dị mfe ile anya n'eluigwe, ọ bụ mkpu ekele na ịhụnanya n'etiti ọnwụnwa yana ọṅụ; n'ikpeazụ, ọ bụ ihe dị ukwuu, nke karịrị ike mmadụ, nke na-agbasa mkpụrụ obi m ma jikọta m na Jisọs]].
'''Thérèse of Lisieux''' (2 Jenụwarị afọ 1873 – 30 Septemba afọ 1897)bụ nwanyị nọ n'òtù ndị nọn French a na-akpọ Discalced Carmelite.E kwupụtara ya dị ka onye nsọ n'afọ 1925.
==Okwu okwuru==
[[File:Teresa13anni.JPG|thumb|Obi ụtọ m niile gara mgbe mama m nwụsịrị. Enwere m ndụ dị ukwuu ma na-emeghe anya; ugbu a, obi adịghị m mma ma na-enwe mmetụta gabiga ókè, na-ebe ákwá ma ọ bụrụ na mmadụ ele m anya.]]
* Anaghị m anwụ anwụ; Ana m abata ndụ.
** Dị ka e kwuru na [https://bccatholic.ca/voices/fr-vincent-hawkswell/i-am-not-dying-i-am-entering-life ''I am not dying; I am entering life'']
* Otu ụbọchị, ọ nọ na-egwu egwu n'elu swing mgbe nna ya gafere wee kpọọ ya òkù, "Bịa susuo m ọnụ, obere eze nwanyị m." ''Dérange-toi, Papa!'' Thérèse zara n'ụzọ na-enweghị isi — ngwakọta a na-apụghị ịtụgharị nke bụ "Bịa maka ya n'onwe gị" na "Ọ bụrụ na ịchọrọ ya, ị ga-agba mbọ inweta ya", ikekwe ọbụna, "Ekwela ka ọ dị umengwụ." Nna ya gafere n'okwu dị mwute, mana n'ekwughị okwu ọ bụla, ebe Marie kwuru, sị: "Gị onye nzuzu, kedu ka ị ga-esi mee ihe na-adịghị mma nye nna gị?" ''Arịgoro m n'ala ozugbo; amụtala m ihe m mụtara, ụlọ ahụ dum wee daa ụda n'ebe ákwá m nke mwute dị.''
** Ekwuru na '' ihu zoro ezo '', nke Ida Gorres dere, p. 52
* Kemgbe m dị afọ atọ, ọ dịghị ihe m jụrụ Chineke. ** ''Conseils et Souvenirs'', 266 na-ekwu okwu n'ọnụ ọnwụ ya.
=== '' Akụkọ banyere mkpụrụ obi'' (1897) ===
[[File:TdL-1881.JPG|thumb|Ọ bụrụ na obere okooko osisi nwere ike ikwu okwu, ọ dị m ka ọ ga-akọwa ihe Chineke meere ya n'ụzọ dị mfe ma ghara izochi ihe ọ bụla.]]
:<small>''L'histoire d'une âme'' (nsụgharị dị iche iche) </small>
* O yiri m ka ọ bụrụ na obere okooko osisi nwere ike ikwu okwu, ọ ga-akọwa ihe Chineke meere ya n'anwaghị izochi ngọzi ya. Ọ gaghị ekwu, n'okpuru ngọpụ nke ịdị umeala n'obi ụgha, ọ dịghị mma ma na-enweghị ihe na-esi ísì ụtọ, na anyanwụ ewepụla ịma mma ya, oké ifufe agbawakwala ogwe osisi ya mgbe ọ maara na ihe a niile abụghị eziokwu. Okooko osisi ahụ na-achọ ịkọ akụkọ ya na-aṅụrị ọṅụ na ọ ga-ebipụta onyinye Jisọs n'efu kpamkpam. Ọ maara na ọ dịghị ihe ọ bụla n'onwe ya nwere ike ịdọta anya Chineke, ebere Ya naanị wetara ihe niile dị mma n'ime ya. ** Isi nke Mbụ: Alençon, 1873–1877. Dịka Fr. John Clarke si sụgharịa (Washington, D.C.: ICS Publications, 1976), p. 15
* Obi ụtọ m gbanwere kpamkpam mgbe mama m nwụsịrị. Mụ onwe m, onye jupụtara na ndụ, ghọrọ onye ihere na onye lara ezumike nká, onye na-enwe mmetụta gabigara ókè. Otu anya zuru ezu ime ka m bee ákwá, naanị ụzọ m si nwee afọ ojuju bụ ịhapụ naanị m. Enweghị m ike idi ndị bịara abịa ma nweta ọṅụ m naanị n'ime mmekọrịta chiri anya nke ezinụlọ. ** Isi nke Abụọ: Les Buissonnets, 1877–1881. Dịka Fr. John Clarke (1976) si sụgharịa, pp. 34–35.
* Enweghị m obi ike ịmanye onwe m ịchọ ekpere "mara mma" n'akwụkwọ. E nwere ọtụtụ n'ime ha nke na-eme ka isi ọwụwa na-agba m! Ekpere ọ bụla na-abụkwa "mara mma" karịa ndị ọzọ. Enweghị m ike ịgụ ha niile ma amaghị nke m ga-ahọrọ, ana m amasị ụmụaka na-amaghị agụ, ana m ekwu Chineke ihe m chọrọ ikwu n'ụzọ dị mfe, na-edeghị ahịrịokwu mara mma, Ọ na-aghọtakwa m mgbe niile. Nye m, "ekpere" bụ ọchịchọ obi, ọ bụ ile anya dị mfe n'eluigwe, ọ bụ mkpu ekele na ịhụnanya n'etiti ọnwụnwa yana ọṅụ; n'ikpeazụ, ọ bụ ihe dị ukwuu, nke karịrị ike mmadụ, nke na-agbasa mkpụrụ obi m ma jikọta m na Jizọs.
** Isi nke Iri na Otu: Ndị I Nyeworo M, 1896–1897 [http://www.ewtn.com/therese/readings/readng6.htm Dịka Fr. John Clarke si sụgharịa ya] (1976), p. 242. ** Okwu ndị dị na mkpụrụokwu bụ Thérèse ka e tinyere n'okpuru ya.
* Ọ bụrụgodị na m nwere mpụ niile nwere ike ime n'akọ na uche m, enwere m obi ike na agaghị m atụfu obi ike m ọ bụla. Obi gbawara m n'ihi nchegharị, m ga-atụba onwe m n'aka Onye Nzọpụta m, n'ihi na amaara m otú O si hụ [[w:nwa mmefu|nwa mmefu]] n'anya. Anụrụ m ihe Ọ gwara [[w:Mary Magdalene|Mary Magdalene]], nye nwanyị ahụ e jidere n'ịkwa iko, na nwanyị Sameria ahụ. Ọ dịghị onye nwere ike ime ka m tụọ egwu ọzọ, n'ihi na amaara m ihe m ga-ekwere banyere ebere Ya na ịhụnanya Ya; Amaara m na n'otu ntabi anya, a ga-ere ọtụtụ puku mmehie ndị ahụ niile dị ka ntapụ mmiri a tụbara n'ọkụ na-ere ọkụ.
* Ana m ekele Onyenwe anyị maka na o kwere ka m hụ ihe ọ bụla ma ọ bụghị ihe ilu n'ime mmetụta mmadụ. A gaara ejide m ngwa ngwa, ma bepụ nku m... Onyenwe anyị maara na adịghị m ike nke ukwuu iji chee ọnwụnwa ihu; Ọ maara na m gaara agba ọkụ n'ìhè nke ihe ndị dị n'ụwa, ya mere O kweghị ka ọ na-enwu n'anya m. Ebe mkpụrụ obi ndị siri ike na-enweta ọṅụ mana ha na-anọpụ iche n'ihi na ha kwesịrị ntụkwasị obi, naanị ihe m hụrụ bụ nhụjuanya.
** E hotara ya na ''[[w:The Hidden Face (book)|The Hidden Face]]'', Ida Gorres , p. 91
===Nkwukọrịta Izugbe===
*N'agbanyeghị ihe niile, enwere m obi ike; ejiri m n'aka na Chineke agaghị ahapụ m. [-]Oh. Achọghị m ịjụ Ya [Jizọs] ihe ọ bụla; ọ bụ ezie na obi na-ewute m ma na-enwe mmetụta ịnọ naanị m n'ụwa a, Ọ ka nọnyeere m. Ọ̀ bụ na [[w:Teresa of Jesus|St. Teresa]] ekwughị, sị: "Chineke naanị Ya zuru ezu."
** Ọktoba 8, 1887
*M. Révérony kwuru ozugbo, sị: "Onye Nsọ Nna, nke a bụ nwatakịrị chọrọ ịbanye Kamel na iri na ise, mana ndị isi na-atụle okwu a n'oge a." ([w:Leo XIII|ezigbo poopu]] merela agadi nke na mmadụ ga-asị na ọ nwụọla; agaraghị m ewere ya dị ka nke a.) Nna Nsọ kwuru n'ụzọ dị mfe: "Ọ bụrụ na Chineke chọrọ, ị ga-aba." [-] M na-ebe akwa nke ukwuu mgbe m na-ede akwụkwọ ozi a; obi m di arọ. Otú ọ dị, Chineke apụghị inye m ọnwụnwa ndị karịrị ike m. O nyela m obi ike idi ọnwụnwa a. Abụ m nwa obere bọọlụ Jizọs; ọ bụrụ na ọ chọrọ ịgbaji ihe egwuregwu ya, Ọ nwere onwe ya. Ee, a ga m eme ihe niile Ọ chọrọ.
** Akụkọ nke Thérèse nke ndị na-ege ntị popu, Nọvemba 20,1887.
* Achọpụtara m na ọnwụnwa na-enyere aka nke ukwuu n'ịkewapụ anyị n'ụwa a. Ha na-eme ka anyị dị elu karịa ụwa a. N'okpuru ebe a, ọ dịghị ihe ga-eme ka afọ ju anyị. Anyị enweghị ike izu ike ma ọ bụghị ịdị njikere ime uche Chineke. [-] N'ezie, ndụ abụghị ihe na-enye obi ụtọ. Ọ na-esiri ike nke ukwuu ịnọnyere ya. ''Au revoir'', ezigbo Pauline, ''Onye Nkwado'' m.
** Maachị 18(?), 1888
*Ama m gị obi ike na Chineke dị mma karịa ka i kwere. ** Akwụkwọ ozi 191 nye nwanne ya nwanyị Léonie (Sister Françoise-Thérèse VSM), 12 Julaị 1896, nke Pope Francis hotara na [https://www.vatican.va/content/francesco/en/encyclicals/documents/20241024-enciclica-dilexit-nos.html Dilexit nos], (Vatican Cityː 2024), paragraph 140.
==Nkwupụta okwu gbasara==
* Saint Thérèse na ndị na-eso ụzọ nta ahụ yiri ka hà na-aga n’ihu n’okwu a: “N’ezie asị m unu, ọ gwụla ma unu agbanweghị wee dị ka ụmụntakịrị, unu agaghị aba n’alaeze eluigwe ma ọlị.” (Mt 18:3).
**Chiara Lubich, ''La dottrina spirite'', Città Nuova, 2006
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
[[Category:Ụmụ nwanyị]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
11dmr9el9ff0bqgsedpb6wql6up4l82
Edward Schillebeeckx
0
7895
32334
32325
2026-07-12T13:45:54Z
Specialyvonne
1337
32334
wikitext
text/x-wiki
[[File:Edward Schillebeeckx.jpg|thumb|Edward Schillebeeckx (1914-2009)]]
'''[[w:ig:Edward Schillebeeckx|Edward Cornelis Florentius Alfonsus Schillebeeckx]]''' (amụrụ na 12 Nọvemba afọ 1914 –ọnwụọ na 23 Disemba afọ 2009) bụ onye Belgian ọkà mmụta okpukpe Roman Katọlik amụrụ na Antwerp. Ọ kụziri na Mahadum Katọlik dị na Nijmegen.
==Okwu Ndị okwuru==
* O doro anya na echiche dịkwa mkpa maka ime ihe. Ma Chọọchị nwere kemgbe ọtụtụ narị afọ ... lekwasịrị anya na orthodoxy na ekpe orthopraxis n'aka ndị na-abụghị òtù na ndị na-ekweghị ekwe.
** "La teología" dị ka e hotara na '' Theology of Liberation '' (1973), p. 10
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Schillebeeckx, Edward}}
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
pcrljp3fy0g8y41i044sk9itj78tp2j
32335
32334
2026-07-12T13:47:08Z
Specialyvonne
1337
32335
wikitext
text/x-wiki
[[File:Edward Schillebeeckx.jpg|thumb|Edward Schillebeeckx (1914-2009)]]
'''[[w:ig:Edward Schillebeeckx|Edward Cornelis Florentius Alfonsus Schillebeeckx]]''' (amụrụ na 12 Nọvemba afọ 1914 –ọnwụọ na 23 Disemba afọ 2009) bụ onye Belgian ọkà mmụta okpukpe Roman Katọlik amụrụ na Antwerp. Ọ kụziri na Mahadum Katọlik dị na Nijmegen.
==Okwu Ndị okwuru==
* O doro anya na echiche dịkwa mkpa maka ime ihe. Ma Chọọchị nwere kemgbe ọtụtụ narị afọ ... lekwasịrị anya na orthodoxy na ekpe orthopraxis n'aka ndị na-abụghị òtù na ndị na-ekweghị ekwe.
** "La teología" dị ka e hotara na '' Theology of Liberation '' (1973), p. 10
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Schillebeeckx, Edward}}
[[Category:ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
8aldhh2p95nbw34wfpefa49uer77jgr
32357
32335
2026-07-12T15:58:08Z
Senator Choko
24
/* Okwu Ndị okwuru */
32357
wikitext
text/x-wiki
[[File:Edward Schillebeeckx.jpg|thumb|Edward Schillebeeckx (1914-2009)]]
'''[[w:ig:Edward Schillebeeckx|Edward Cornelis Florentius Alfonsus Schillebeeckx]]''' (amụrụ na 12 Nọvemba afọ 1914 –ọnwụọ na 23 Disemba afọ 2009) bụ onye Belgian ọkà mmụta okpukpe Roman Katọlik amụrụ na Antwerp. Ọ kụziri na Mahadum Katọlik dị na Nijmegen.
==Okwu ndị okwuru==
* O doro anya na echiche dịkwa mkpa maka ime ihe. Ma Chọọchị nwere kemgbe ọtụtụ narị afọ ... lekwasịrị anya na orthodoxy na ekpe orthopraxis n'aka ndị na-abụghị òtù na ndị na-ekweghị ekwe.
** "La teología" dị ka e hotara na '' Theology of Liberation '' (1973), p. 10
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Schillebeeckx, Edward}}
[[Category:ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
0mhhc3dfz6bm2s910p1ei2mau8s5did
Brother Roger
0
8015
32394
24072
2026-07-13T09:30:44Z
Specialyvonne
1337
/* Okwu Ndị okwuru */
32394
wikitext
text/x-wiki
[[File:Mk Frère Roger.jpg|thumb|right|Ka onye kwere ekwe na-achọsi ike ibi ndụ okuku zuru oke nke Chineke, otú ahụ ka ọ dị mkpa karịa ime nke ahụ n'ime obi mmadụ nhụsianya.]]
'''[[w:ig:Brother Roger|Frère Roger (Brother Roger)]]''' (12 Mee 1915 – 16 Ọgọst 2005), e mere baptizim ''Roger Louis Schütz-Marsauche,''''bụ onye malitere na tupu [[w:Taizé Community|Taizé Community]], obodo ndị mọnk nke ecumenical.
== Okwu Ndị okwuru ==
* Ka onye kwere ekwe na-achọsi ike ibi ndụ okuku zuru oke nke Chineke, ka ọ dị mkpa karịa ime nke ahụ n'ime obi nke ahụhụ mmadụ).
** '' Isi mmalite nke Taize'' (2000), p. 79
*Achọpụtala m onwe m dịka onye Kraịst site n'ime ka okwukwe m sitere na mmalite m na ihe omimi nke okpukpe Katọlik dị n'otu n'ime onwe m, n'emebighị mmekọrịta mụ na onye ọ bụla (isi iyi:Magister, Sandro (25 Ọgọst 2008). "Ònye hiwere Taizé Protestant, ka ọ bụ Katọlik? Kadịnal na-edozi ilu ahụ". www.ChiesaOnline)
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
* [http://www.nytimes.com/2005/08/18/international/europe/18roger.html "Brother Roger, 90, Dies; Ecumenical Leader" by Marlise Simons in ''The New York Times'' (18 August 2005)]
*[http://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cgi?page=gr&GRid=11554471 Memorial Page for Brother Roger at FindaGrave]
{{DEFAULTSORT:Roger, Brother}}
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
jo0zo12tgje171qa7ewy8k870j9ahcr
32395
32394
2026-07-13T09:31:45Z
Specialyvonne
1337
/* Okwu Ndị okwuru */
32395
wikitext
text/x-wiki
[[File:Mk Frère Roger.jpg|thumb|right|Ka onye kwere ekwe na-achọsi ike ibi ndụ okuku zuru oke nke Chineke, otú ahụ ka ọ dị mkpa karịa ime nke ahụ n'ime obi mmadụ nhụsianya.]]
'''[[w:ig:Brother Roger|Frère Roger (Brother Roger)]]''' (12 Mee 1915 – 16 Ọgọst 2005), e mere baptizim ''Roger Louis Schütz-Marsauche,''''bụ onye malitere na tupu [[w:Taizé Community|Taizé Community]], obodo ndị mọnk nke ecumenical.
== Okwu Ndị okwuru ==
* Ka onye kwere ekwe na-achọsi ike ibi ndụ okuku zuru oke nke Chineke, ka ọ dị mkpa karịa ime nke ahụ n'ime obi nke ahụhụ mmadụ).
*''Isi mmalite nke Taize'' (2000), p. 79
*Achọpụtala m onwe m dịka onye Kraịst site n'ime ka okwukwe m sitere na mmalite m na ihe omimi nke okpukpe Katọlik dị n'otu n'ime onwe m, n'emebighị mmekọrịta mụ na onye ọ bụla (isi iyi:Magister, Sandro (25 Ọgọst 2008). "Ònye hiwere Taizé Protestant, ka ọ bụ Katọlik? Kadịnal na-edozi ilu ahụ". www.ChiesaOnline)
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
* [http://www.nytimes.com/2005/08/18/international/europe/18roger.html "Brother Roger, 90, Dies; Ecumenical Leader" by Marlise Simons in ''The New York Times'' (18 August 2005)]
*[http://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cgi?page=gr&GRid=11554471 Memorial Page for Brother Roger at FindaGrave]
{{DEFAULTSORT:Roger, Brother}}
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
7gcdyv8j9q2wvk5nss4k4ba3aqi15gm
Gerald Stanley Lee
0
11559
32347
32203
2026-07-12T15:39:50Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpụga */
32347
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:ig:Gerald Stanley Lee|Gerald Stanley Lee]]''' (1862 – 1944) bụ onye ụkọchukwu nke Amerịka, onye dere ọtụtụ akwụkwọ na edemede.
==Okwu okwuru==
===''Ìgwè Mmadụ'' (1913)===
* Ahụla m na Mmadụ na-agafe n'ọgbọ ọhụrụ ọ bụla gaa n'ahụ buru ibu, nke jọgburu onwe ya, nke nsọpụrụ karịa, na nke nnwere onwe karịa ka o nweburu.
** Akwụkwọ nke Abụọ, Isi nke Atọ.
* Azụmahịa taa gụnyere ime ka ìgwè mmadụ kwenye.
** Akwụkwọ nke Abụọ, Isi nke Ise.
* Ọ bụghị igwe ndị nwụrụ anwụ.<br>Ọ bụ naanị ndị nwere uche n'ihe gbasara ígwè ka nwụrụ anwụ.
** Akwụkwọ nke Abụọ, Isi nke Ise.
* Machinery bụ uche nke ụwa.
** Akwụkwọ nke Abụọ, Isi nke Asatọ.
* Ihe ịga nke ọma nwoke na-enwe taa n’achụmnta ego na-eme ka ndị mmadụ kweta na o nwere ihe ha chọrọ.
** Akwụkwọ nke Abụọ, Isi nke Itoolu.
* Onye ukwu bụ onye nwere ike ime onwe ya na onye ga-esi n'ihe ọ bụla ọ hụrụ n'aka mee onwe ya.
** Akwụkwọ nke Abụọ, Isi nke iri na ise.
* Ihe e chepụtara puku afọ abụọ gara aga bụ mmụọ nke Iso Ụzọ Kraịst.
** Akwụkwọ II, Isi nke Iri na asatọ.
* Ịtụgharị ntì nke ọzọ bụ ụdị omume jiu-jitsu.
** Akwụkwọ nke anọ, isi nke iri.
* Ìgwè mmadụ na-ekwu okwu n'ụdị dike.
* Akwụkwọ nke Anọ, Isi nke Atọ.
* Amerịka bụ abụ. A ga-abụ ya ọnụ.
* Akwụkwọ nke Anọ, Isi nke Atọ, Isi nke Iri na Abụọ.
* Ọ dịghị ihe egwu ọ bụla dị n'ikwe ka dike nwee ebe a na-adọba ụgbọala. Ọ dịghị mgbe ọ ga-anọdụ ala n'elu ya. Mmadụ na-ahụ ya mgbe niile ka ọ na-agbapụ ebe a na-adọba ụgbọala ya n'okpuru ya, ma jiri ya na-akụ ụwa.
** Akwụkwọ nke Anọ, Isi nke Atọ, Isi nke Iri na Isii.
==Ihe gbasara Gerald Stanley Lee==
* Ọ bụ ihe na-abaghị uru ịsị na ị na-akwụ nwoke ụgwọ naanị otu ụzọ ego, ma ọ bụrụ na ọ họrọ ịsị na ọ bụ nkeji iri nri ya. Ọ bụ iku ume ịkpọ ihe akwa mgbe ọ kpọrọ ya ọkọlọtọ. Nke a bụ ụgha nke ndị, dị ka Mr. Gerald Stanley Lee, onye na-akatọ America, na-eche na agha aghaghị ịbụ nghọtahie, nke mmekọrịta mmekọrịta na nkọwa ga-edozi.
** G. K. Chesterton, "Agha ahụ Bụ Naanị nghọtahie" (January 29, 1916), kọrọ na '' Ọrụ ndị a chịkọtara nke G. K. Chesterton: Mpịakọta 30 '' (1988), p. 366.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Lee, Gerald Stanley}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
dxkqcvc6om4i4gz5urr9adr2mox122k
Pope Pius VI
0
11564
32332
32305
2026-07-12T13:41:32Z
Specialyvonne
1337
32332
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Pompeo Batoni - Ritratto di Papa Pio VI (National Gallery of Ireland).jpg|thumb|Pope Pius VI]]
'''[[w:ig:Pope Pius VI|Pope Pius VI]]''' (25 Disemba n'afọ 1717 – 29 Ọgọst n'afọ 1799), amụrụ na '''Count Giovanni Angelo Braschi''', bụ ọnye isi nzukọ ụka katoliki na Onye na-achị achị na [[w:Papal States|Papal States]] bido na ụbọchị iri na ise nke ọnwa abuọ n'afọ 1775 ruo na oge ọ nwụrụ n'afọ 1799.
'''[[w:ig:Pope Pius VI|Pope Pius VI]]'''
==Okwu okwuru==
* Anyị katọrọ ụkpụrụ ndị ahụ, mmetụta dị mkpa, bụ ibibi okpukpe Katọlik, ya na, nrubeisi ruru ndị eze. Ọ bụ na njedebe a n'uche na ha na-eguzobe, dị ka ikike nke mmadụ na ọha mmadụ, nnwere onwe zuru oke, nke na-abụghị nanị na-emesi ikike nke enweghị nchekasị n'ihe banyere echiche okpukpe ya, ma nke na-enyekwa ikike nke echiche ahụ, nke ide ihe na ọbụna na-enweghị ihere na-ebipụta na isiokwu nke okpukpe ihe ọ bụla echiche na-ezighị ezi nwere ike na-atụ aro. Nke a jọgburu onwe ya ziri ezi na-egosi na Mgbakọ ga-esi na nhatanha na nnwere onwe nke bụ eke na mmadụ niile. Ma gịnị nwere ike ịbụ ihe jọgburu onwe ya karịa iguzobe n'etiti ụmụ mmadụ nha anya a na nnwere onwe a a na-achịkwaghị achịkwa nke ga-ewepụ ihe kpatara ya, onyinye kachasị oké ọnụ ahịa nke okike nyere mmadụ, na naanị otu nke na-eme ka ọ dị iche na anụmanụ? **''[[w: Quod aliquantum|Quod aliquantum]]'' (10 March 1791), nke e hotara na André Latreille na Joseph E. Cuneen, 'The Catholic Church and the Secular State: The Church and the Secularization of Modern Societies', ''CrossCurrents'' Vol. 13, Nke 2 (mmiri 1963), p. 220–221
*Ya mere, ọ bụ okike n'onwe ya na-ekpebi na otu onye kwesịrị isi jiri ikike iche echiche ya mee ihe kwesịrị ịbụ, n'ụzọ bụ isi, ịmata Onye Okike ya na Onye nwere ikike kachasị elu n'elu ya. ... Iji mee ka echiche efu a banyere nnwere onwe na-enweghị oke pụọ n'anya ezi uche dị mma, ọ̀ bụghị ihe zuru oke ikwu na usoro a bụ nke ndị [[w:Waldensians|Vaudois]] na ndị Beguars? **''Quod aliquantum'' (10 Maachị 1791), nke e hotara n'akwụkwọ André Latreille na Joseph E. Cunneen, 'The Catholic Church and the Secular State: The Church and the Secularization of Modern Societies', ''CrossCurrents'' Mpịakọta nke 13, Nke 2 (Oge opupu ihe ubi 1963), peeji nke 221
Anyị na-akpọku unu ka unu gbaa akaebe, mana, n'aha Onyenwe anyị, ụmụ anyị ndị a hụrụ n'anya, ndị Katọlik, ndị nọ n'alaeze nke ndị Gaul dị n'otu, ebe ha na-echebara okpukperechi unu na okwukwe nke ndị nna unu echiche, anyị na-adụ unu ọdụ site n'obi anyị ka unu ghara ịpụ na ya, ebe ọ bụ otu okpukperechi ahụ, nke na-enye ndụ ebighị ebi ma na-echebe ụmụ amaala, ọbụna ọha mmadụ, ma na-eme ka ha baa ọgaranya. Kpachara anya nke ọma ka unu ghara ịnụ olu aghụghọ nke otu okpukperechi a, nke olu ha na-eweta ọnwụ, ma zere ndị niile na-achị achị ma a na-akpọ ha ndị bishọp, bishọp ma ọ bụ ndị nchụàjà parish, ka ọ ghara ịdị ihe jikọrọ unu na ha, karịsịa n'ihe gbasara Chineke... n'otu okwu, rapara n'ahụ anyị: n'ihi na ọ dịghị onye nwere ike ịnọ na Chọọchị Kraịst ma ọ bụrụ na ọ bụghị ya na isi a na-ahụ anya nke Chọọchị n'onwe ya ma sie ike na katidral nke Pita. **''[[w:Charitas (papa encyclical)|Charitas]]'' (13 Eprel 1791), nke e hotara n'akwụkwọ Philip G. Dwyer na Peter McPhee (ndị edemede), ''The French Revolution and Napoleon: A Sourcebook'' (Routledge, 2002), p. 50 *Anyị na-ewere na otuto pụrụ iche anyị na ihe akaebe nke obi anyị nwere ike ịbụ ihe ndị, n'oge a nke ndị si n'ezi ofufe dapụ na ndị na-asọpụrụghị Chineke, tinyere ike nke amamihe ha ka ha dee iji chebe ebumnuche nke ezi omume. ... N'ime ha, ị pụtara ìhè dịka otu n'ime ndị kacha pụta ìhè, n'ihi na ị dere ọrụ a ma ama iji kwatuo ma bibie akụkọ ifo nke ndị ọkà ihe ọmụma ọhụrụ nke France, ma gbaa ndị obodo gị ume... igosi mgbaghara nye ndị Katọlik a mụrụ n'alaeze Great Britain. ... ya mere ọ bụ ọchịchọ anyị ka ị nabata ekele na otuto anyị, nke nwere ihe pụrụ iche a - ka ị na-agbasi mbọ ike karị ichebe ebumnuche nke mmepeanya. Akwụkwọ ozi e degaara Edmund Burke (7 Septemba 1793), nke e hotara n'ime ọrụ H. F. V. Somerset, 'Edmund Burke, England, and the Papacy', ''Dublin Review'', CCII (Jenụwarị 1938), peeji nke 138-148
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Pius VI, Pope}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
jxsu51itlfd6ib7ut63rkvrzkbyesjm
32353
32332
2026-07-12T15:50:57Z
Senator Choko
24
/* Njikọ Mpụga */
32353
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:Pompeo Batoni - Ritratto di Papa Pio VI (National Gallery of Ireland).jpg|thumb|Pope Pius VI]]
'''[[w:ig:Pope Pius VI|Pope Pius VI]]''' (25 Disemba n'afọ 1717 – 29 Ọgọst n'afọ 1799), amụrụ na '''Count Giovanni Angelo Braschi''', bụ ọnye isi nzukọ ụka katoliki na Onye na-achị achị na [[w:Papal States|Papal States]] bido na ụbọchị iri na ise nke ọnwa abuọ n'afọ 1775 ruo na oge ọ nwụrụ n'afọ 1799.
'''[[w:ig:Pope Pius VI|Pope Pius VI]]'''
==Okwu okwuru==
* Anyị katọrọ ụkpụrụ ndị ahụ, mmetụta dị mkpa, bụ ibibi okpukpe Katọlik, ya na, nrubeisi ruru ndị eze. Ọ bụ na njedebe a n'uche na ha na-eguzobe, dị ka ikike nke mmadụ na ọha mmadụ, nnwere onwe zuru oke, nke na-abụghị nanị na-emesi ikike nke enweghị nchekasị n'ihe banyere echiche okpukpe ya, ma nke na-enyekwa ikike nke echiche ahụ, nke ide ihe na ọbụna na-enweghị ihere na-ebipụta na isiokwu nke okpukpe ihe ọ bụla echiche na-ezighị ezi nwere ike na-atụ aro. Nke a jọgburu onwe ya ziri ezi na-egosi na Mgbakọ ga-esi na nhatanha na nnwere onwe nke bụ eke na mmadụ niile. Ma gịnị nwere ike ịbụ ihe jọgburu onwe ya karịa iguzobe n'etiti ụmụ mmadụ nha anya a na nnwere onwe a a na-achịkwaghị achịkwa nke ga-ewepụ ihe kpatara ya, onyinye kachasị oké ọnụ ahịa nke okike nyere mmadụ, na naanị otu nke na-eme ka ọ dị iche na anụmanụ? **''[[w: Quod aliquantum|Quod aliquantum]]'' (10 March 1791), nke e hotara na André Latreille na Joseph E. Cuneen, 'The Catholic Church and the Secular State: The Church and the Secularization of Modern Societies', ''CrossCurrents'' Vol. 13, Nke 2 (mmiri 1963), p. 220–221
*Ya mere, ọ bụ okike n'onwe ya na-ekpebi na otu onye kwesịrị isi jiri ikike iche echiche ya mee ihe kwesịrị ịbụ, n'ụzọ bụ isi, ịmata Onye Okike ya na Onye nwere ikike kachasị elu n'elu ya. ... Iji mee ka echiche efu a banyere nnwere onwe na-enweghị oke pụọ n'anya ezi uche dị mma, ọ̀ bụghị ihe zuru oke ikwu na usoro a bụ nke ndị [[w:Waldensians|Vaudois]] na ndị Beguars? **''Quod aliquantum'' (10 Maachị 1791), nke e hotara n'akwụkwọ André Latreille na Joseph E. Cunneen, 'The Catholic Church and the Secular State: The Church and the Secularization of Modern Societies', ''CrossCurrents'' Mpịakọta nke 13, Nke 2 (Oge opupu ihe ubi 1963), peeji nke 221
Anyị na-akpọku unu ka unu gbaa akaebe, mana, n'aha Onyenwe anyị, ụmụ anyị ndị a hụrụ n'anya, ndị Katọlik, ndị nọ n'alaeze nke ndị Gaul dị n'otu, ebe ha na-echebara okpukperechi unu na okwukwe nke ndị nna unu echiche, anyị na-adụ unu ọdụ site n'obi anyị ka unu ghara ịpụ na ya, ebe ọ bụ otu okpukperechi ahụ, nke na-enye ndụ ebighị ebi ma na-echebe ụmụ amaala, ọbụna ọha mmadụ, ma na-eme ka ha baa ọgaranya. Kpachara anya nke ọma ka unu ghara ịnụ olu aghụghọ nke otu okpukperechi a, nke olu ha na-eweta ọnwụ, ma zere ndị niile na-achị achị ma a na-akpọ ha ndị bishọp, bishọp ma ọ bụ ndị nchụàjà parish, ka ọ ghara ịdị ihe jikọrọ unu na ha, karịsịa n'ihe gbasara Chineke... n'otu okwu, rapara n'ahụ anyị: n'ihi na ọ dịghị onye nwere ike ịnọ na Chọọchị Kraịst ma ọ bụrụ na ọ bụghị ya na isi a na-ahụ anya nke Chọọchị n'onwe ya ma sie ike na katidral nke Pita. **''[[w:Charitas (papa encyclical)|Charitas]]'' (13 Eprel 1791), nke e hotara n'akwụkwọ Philip G. Dwyer na Peter McPhee (ndị edemede), ''The French Revolution and Napoleon: A Sourcebook'' (Routledge, 2002), p. 50 *Anyị na-ewere na otuto pụrụ iche anyị na ihe akaebe nke obi anyị nwere ike ịbụ ihe ndị, n'oge a nke ndị si n'ezi ofufe dapụ na ndị na-asọpụrụghị Chineke, tinyere ike nke amamihe ha ka ha dee iji chebe ebumnuche nke ezi omume. ... N'ime ha, ị pụtara ìhè dịka otu n'ime ndị kacha pụta ìhè, n'ihi na ị dere ọrụ a ma ama iji kwatuo ma bibie akụkọ ifo nke ndị ọkà ihe ọmụma ọhụrụ nke France, ma gbaa ndị obodo gị ume... igosi mgbaghara nye ndị Katọlik a mụrụ n'alaeze Great Britain. ... ya mere ọ bụ ọchịchọ anyị ka ị nabata ekele na otuto anyị, nke nwere ihe pụrụ iche a - ka ị na-agbasi mbọ ike karị ichebe ebumnuche nke mmepeanya. Akwụkwọ ozi e degaara Edmund Burke (7 Septemba 1793), nke e hotara n'ime ọrụ H. F. V. Somerset, 'Edmund Burke, England, and the Papacy', ''Dublin Review'', CCII (Jenụwarị 1938), peeji nke 138-148
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Pius VI, Pope}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
j6sjnoco84v3doskl270se7w7o2p1gf
James Hurdis
0
11576
32336
32265
2026-07-12T14:21:53Z
Chrysella
54
32336
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:James Hurdis|James Hurdis]]''' ([[1763]]–[[1801]]), amụrụ na [[w:Bishopstone, East Sussex|Bishopstone, East Sussex]], bụ onye ụkọchukwu na onye na-ede uri. Ọ bụ onye ụkọchukwu maka [[w:West Sussex|West Sussex]] obodo nke [[w:Burpham|Burpham]] ọ bụkwa ebe ahụ ka o dere "The Village Curate". N'afọ 1793, a họpụtara ya dịka Prọfesọ nke Abụ na [[w:Oxford University|Oxford University]].
==Okwu o kwuru==
=== ''The Village Curate'' (1790) ===
:<small>'''2nd ed. London: printed for J. Johnson'''</small>
* Soro [[[[w:lark|lark]] bilie, ma soro lark ahụ ga-edina.
** P. 15. Compare: "To rise with the lark, and go to bed with the lamb", [[Nicholas Breton]], ''Court and Country'' (reprint, 1618), p. 183; "Goe to bed with the Lambe, and rise with the Larke", [[John Lyly]], ''Euphues and his England'', p. 229
* Ị ga ahụ na [[aṅụ]] ;<br>Ya onwe ya bụkwa onye omenkà, ma na-achị mmadụ ọchị <br>onye na-akpọku iwu hexagon ahụ anya<br>Site n'ịmepụta eziokwu; onye na-ese ụkpụrụ ụlọ mara mma,<br>Nke ahụ<!--ma ọ bụ: 'onye'--> n'elu ụlọ ka ọ malitere ọrụ ọlaedo ya,<br>Ma na-ewukwa ya n'enweghị ntọala. Otu o si arụ ọrụ.
** P. 45
== Njikọ mpuga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Hurdis, James}}
[[Category:Ndị na-ede uri si England]]
[[Category:Ndị ndu Ndị Kraịst]]
[[Category:Ọnwụ 1801]]
[[Category:University of Oxford alumni]]
[[Category:University of Oxford faculty]]
4wytd6ygad72vqxsjyfjrbmco2hhnvd
32337
32336
2026-07-12T14:22:47Z
Chrysella
54
/* The Village Curate (1790) */
32337
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:James Hurdis|James Hurdis]]''' ([[1763]]–[[1801]]), amụrụ na [[w:Bishopstone, East Sussex|Bishopstone, East Sussex]], bụ onye ụkọchukwu na onye na-ede uri. Ọ bụ onye ụkọchukwu maka [[w:West Sussex|West Sussex]] obodo nke [[w:Burpham|Burpham]] ọ bụkwa ebe ahụ ka o dere "The Village Curate". N'afọ 1793, a họpụtara ya dịka Prọfesọ nke Abụ na [[w:Oxford University|Oxford University]].
==Okwu o kwuru==
=== ''The Village Curate'' (1790) ===
:<small>'''2nd ed. London: printed for J. Johnson'''</small>
* Soro [[w:lark|lark]] bilie, ma soro lark ahụ ga-edina.
** P. 15. Compare: "To rise with the lark, and go to bed with the lamb", [[Nicholas Breton]], ''Court and Country'' (reprint, 1618), p. 183; "Goe to bed with the Lambe, and rise with the Larke", [[John Lyly]], ''Euphues and his England'', p. 229
* Ị ga ahụ na [[aṅụ]] ;<br>Ya onwe ya bụkwa onye omenkà, ma na-achị mmadụ ọchị <br>onye na-akpọku iwu hexagon ahụ anya<br>Site n'ịmepụta eziokwu; onye na-ese ụkpụrụ ụlọ mara mma,<br>Nke ahụ<!--ma ọ bụ: 'onye'--> n'elu ụlọ ka ọ malitere ọrụ ọlaedo ya,<br>Ma na-ewukwa ya n'enweghị ntọala. Otu o si arụ ọrụ.
** P. 45
== Njikọ mpuga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Hurdis, James}}
[[Category:Ndị na-ede uri si England]]
[[Category:Ndị ndu Ndị Kraịst]]
[[Category:Ọnwụ 1801]]
[[Category:University of Oxford alumni]]
[[Category:University of Oxford faculty]]
9e2huqtqdu62guq1l4w0ggscpm2u1l6
32343
32337
2026-07-12T14:35:33Z
Chrysella
54
/* Njikọ mpuga */
32343
wikitext
text/x-wiki
'''[[w:James Hurdis|James Hurdis]]''' ([[1763]]–[[1801]]), amụrụ na [[w:Bishopstone, East Sussex|Bishopstone, East Sussex]], bụ onye ụkọchukwu na onye na-ede uri. Ọ bụ onye ụkọchukwu maka [[w:West Sussex|West Sussex]] obodo nke [[w:Burpham|Burpham]] ọ bụkwa ebe ahụ ka o dere "The Village Curate". N'afọ 1793, a họpụtara ya dịka Prọfesọ nke Abụ na [[w:Oxford University|Oxford University]].
==Okwu o kwuru==
=== ''The Village Curate'' (1790) ===
:<small>'''2nd ed. London: printed for J. Johnson'''</small>
* Soro [[w:lark|lark]] bilie, ma soro lark ahụ ga-edina.
** P. 15. Compare: "To rise with the lark, and go to bed with the lamb", [[Nicholas Breton]], ''Court and Country'' (reprint, 1618), p. 183; "Goe to bed with the Lambe, and rise with the Larke", [[John Lyly]], ''Euphues and his England'', p. 229
* Ị ga ahụ na [[aṅụ]] ;<br>Ya onwe ya bụkwa onye omenkà, ma na-achị mmadụ ọchị <br>onye na-akpọku iwu hexagon ahụ anya<br>Site n'ịmepụta eziokwu; onye na-ese ụkpụrụ ụlọ mara mma,<br>Nke ahụ<!--ma ọ bụ: 'onye'--> n'elu ụlọ ka ọ malitere ọrụ ọlaedo ya,<br>Ma na-ewukwa ya n'enweghị ntọala. Otu o si arụ ọrụ.
** P. 45
== Njikọ mpuga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Hurdis, James}}
[[Category:Ndị na-ede uri si England]]
[[Category:Ndị ndu Ndị Otu Kraịst]]
[[Category:Ọnwụ 1801]]
[[Category:Ndị gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Oxford]]
[[Category:Ndị nkuzi nke Mahadum Oxford]]
2imnqrx82r5aixplt65ofxgrk21f084
John Albert Broadus
0
11581
32360
32292
2026-07-12T16:13:34Z
Senator Choko
24
32360
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:JohnBroadus.jpg|thumb| Ka ndị nwụrụ anwụ lie ndị nwụrụ anwụ ha. Ka anyị chefuo ihe ndị dị n'azụ, ma gbalịsie ike iru ihe ndị dị n'ihu.]]
'''[[w:ig:John Albert Broadus|John Albert Broadus]]''' (Jenụwarị 24 afọ 1827 – Maachi 16 afọ 1895) bụ onye Ụkọchukwu Baptist na Onye Isi nke Southern Baptist Theological Seminary.
==Okwu okwuru==
*Ndị nna anyị, ma ndị bi na New England, ma ndị bi na mpaghara Middle Colonies, ma ndị bi na South, kpọbatara ndị ohu si Afrịka na Amerịka maka ebumnuche nke ha—ihe a na-apụghị ịkwado ma ọ bụ gbaa ama maka ya, ma ọ bụkwa ihe na-enweghị isi ịkatọ ugbu a. Chineke nke ndị nna anyị tọhapụrụ ha site n'ịkwụsị oke ịchọ ọdịmma onwe onye na oke mmetụta uche nke mmadụ n'ime esemokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke agha nke were ogologo oge. Ka ihe ndị gara aga lie onwe ha. Ka anyị chefuo ihe ndị dị n'azụ, ma gbalịsie ike iru ihe ndị dị n'ihu. **"Banyere Ndị Agba Akpụkpọ Ahụ Dị Iche" (1 Febụwarị 1883), dịka e si kwuo ya na [https://sbts-wordpress-uploads.s3.amazonaws.com/sbts/uploads/2018/12/Racism-and-the-Legacy-of-Slavery-Report-v4.pdf#page=6 ''Report on Slavery and Racism in the History of the Southern Baptist Theological Seminary''] (Disemba 2018), nke R. Albert Mohler, Jr., Southern Baptist Theological Seminary dere, peeji nke 38–39.
*Ị na-ele anya n'enweghị obi abụọ ma ọ bụ na-atụ egwu n'ofufe ọtụtụ ndị ajọ omume. Ikekwe ndị mmụọ ozi nwere echiche ọjọọ banyere ofufe gị. O nwekwara ike ịbụ na onye maara ihe niile maara na gị na ndị ogbenye a dara ogbenye hụrụ ya n'anya n'ezie, ha na-agbalịkwa ife ya ofufe n'etiti ezughị okè gị niile. Ụfọdụ anaghị achọ ikweta na e nwere ezi ntọghata, ebe "ahụmịhe" ahụ gụnyere ịhụ ọhụụ na ịnụ olu. Ma John Bunyan, mgbe a mara ya ikpe maka mmehie, nụrụ olu, dịka ọ kọrọ na "Amara Jupụtara," Augustine n'oge mgbanwe ya hụrụ ọhụụ mara mma, dịka akọwara na "Nkwupụta" ya. **"Maka Ndị A Na-acha Acha" (1 Febụwarị 1883), dịka e hotara na [https://sbts-wordpress-uploads.s3.amazonaws.com/sbts/uploads/2018/12/Racism-and-the-Legacy-of-Slavery-Report-v4.pdf#page=6 ''Akụkọ Banyere Ịgba Ohu na Ịkpa Ókèala n'Akụkọ Ihe Mere Eme nke Ụlọ Akwụkwọ Nkà Mmụta Okpukpe Ndị Baptist nke Ndịda''] (Disemba 2018), nke R. Albert Mohler, Jr. dere, Ụlọ Akwụkwọ Nkà Mmụta Okpukpe Ndị Baptist nke Ndịda, pp. 38–39
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Broadus,John Albert}}
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category: Ụmụ nwoke]]
tbzjc0uebdokukkrpj8yl7lk7ccpsf7
32361
32360
2026-07-12T16:14:16Z
Senator Choko
24
/* Okwu okwuru */
32361
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[File:JohnBroadus.jpg|thumb| Ka ndị nwụrụ anwụ lie ndị nwụrụ anwụ ha. Ka anyị chefuo ihe ndị dị n'azụ, ma gbalịsie ike iru ihe ndị dị n'ihu.]]
'''[[w:ig:John Albert Broadus|John Albert Broadus]]''' (Jenụwarị 24 afọ 1827 – Maachi 16 afọ 1895) bụ onye Ụkọchukwu Baptist na Onye Isi nke Southern Baptist Theological Seminary.
==Okwu okwuru==
*Ndị nna anyị, ma ndị bi na New England, ma ndị bi na mpaghara Middle Colonies, ma ndị bi na South, kpọbatara ndị ohu si Afrịka na Amerịka maka ebumnuche nke ha—ihe a na-apụghị ịkwado ma ọ bụ gbaa ama maka ya, ma ọ bụkwa ihe na-enweghị isi ịkatọ ugbu a. Chineke nke ndị nna anyị tọhapụrụ ha site n'ịkwụsị oke ịchọ ọdịmma onwe onye na oke mmetụta uche nke mmadụ n'ime esemokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke agha nke were ogologo oge. Ka ihe ndị gara aga lie onwe ha. Ka anyị chefuo ihe ndị dị n'azụ, ma gbalịsie ike iru ihe ndị dị n'ihu.
**"Banyere Ndị Agba Akpụkpọ Ahụ Dị Iche" (1 Febụwarị 1883), dịka e si kwuo ya na [https://sbts-wordpress-uploads.s3.amazonaws.com/sbts/uploads/2018/12/Racism-and-the-Legacy-of-Slavery-Report-v4.pdf#page=6 ''Report on Slavery and Racism in the History of the Southern Baptist Theological Seminary''] (Disemba 2018), nke R. Albert Mohler, Jr., Southern Baptist Theological Seminary dere, peeji nke 38–39.
*Ị na-ele anya n'enweghị obi abụọ ma ọ bụ na-atụ egwu n'ofufe ọtụtụ ndị ajọ omume. Ikekwe ndị mmụọ ozi nwere echiche ọjọọ banyere ofufe gị. O nwekwara ike ịbụ na onye maara ihe niile maara na gị na ndị ogbenye a dara ogbenye hụrụ ya n'anya n'ezie, ha na-agbalịkwa ife ya ofufe n'etiti ezughị okè gị niile. Ụfọdụ anaghị achọ ikweta na e nwere ezi ntọghata, ebe "ahụmịhe" ahụ gụnyere ịhụ ọhụụ na ịnụ olu. Ma John Bunyan, mgbe a mara ya ikpe maka mmehie, nụrụ olu, dịka ọ kọrọ na "Amara Jupụtara," Augustine n'oge mgbanwe ya hụrụ ọhụụ mara mma, dịka akọwara na "Nkwupụta" ya.
**"Maka Ndị A Na-acha Acha" (1 Febụwarị 1883), dịka e hotara na [https://sbts-wordpress-uploads.s3.amazonaws.com/sbts/uploads/2018/12/Racism-and-the-Legacy-of-Slavery-Report-v4.pdf#page=6 ''Akụkọ Banyere Ịgba Ohu na Ịkpa Ókèala n'Akụkọ Ihe Mere Eme nke Ụlọ Akwụkwọ Nkà Mmụta Okpukpe Ndị Baptist nke Ndịda''] (Disemba 2018), nke R. Albert Mohler, Jr. dere, Ụlọ Akwụkwọ Nkà Mmụta Okpukpe Ndị Baptist nke Ndịda, pp. 38–39
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Broadus,John Albert}}
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category: Ụmụ nwoke]]
l65wwcs7d4j0oqo0c7hlfmqvd5mrg19
Robert Leighton (bishop)
0
11582
32348
32293
2026-07-12T15:40:46Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpụga */
32348
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Robert leighton.jpg|thumb|right|How shall I do to love? Believe. How shall I do to believe? Love.]]
'''[[w:ig: Robert Leighton (bishop)|Robert Leighton]]''' (amụrụ na afọ 1611 – ọ nwụrụ na 25 Juun afọ 1684) bụ onye Scotland [[w:prelate|prelate]] na [[w:scholar|scholar]], nke a maara nke ọma dịka ụka [[w:Minister (Iso Ụzọ Kraịst)|minister]], [[w:Bishop nke Dunblane|Bishop nke Dunblane]], [[w:Archbishop nke Glasgow|Archbishop nke Glasgow]], na [[w:Ndị isi nke Mahadum Edinburgh|Onyeisi]] nke [[w:Mahadum nke Edinburgh|Mahadum nke Edinburgh]] site na 1653 ruo 1662.
==Okwu okwuru==
* Ekwere m na ọ dịghị onye ga-agọnarị na anyị ga-ekpebi ezi ọdịdị nke mmadụ uche, ọ bụghị site n'umengwụ na nzuzu nke ndị kacha njọ na ndị kacha njọ n'ime mmadụ, kama site n'echiche na ọchịchọ siri ike nke ndị kacha mma na ndị maara ihe n'ime ụdị anụmanụ.
** ''Okwu Ndị Mmụta Okpukpe'', Nke 5, "Nke Anwụghị Anwụ nke Mkpụrụ Obi", kọrọ na ''Akwụkwọ Akụkọ Ọhụrụ nke Hoyt nke Okwu Ndị Bara Uru'' (1922), p. 514
* Kedu ka m ga-esi mee ịhụnanya? Kwere. Kedu ka m ga-esi mee ka m kwere? Ịhụnanya.
** A kọrọ na Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ Okwu Ndị Na-ere Ọkụ nke Ndị Writers Mara Mma'' (1895), p. 401
* Ọ bụ njikọ na Ezigbo Ihe Elu site n'ịhụnanya, nke ahụ bụ naanị izu okè na-enweghị njedebe. Naanị ihe zuru oke maka mmadụ ga-abụrịrị ihe na-agbakwụnye ma na-eme ka ọdịdị ya zuo oke, nke ọ ga-ejikọta n'ịhụnanya; dịtụ elu karịa onwe ya, ee, onye kachasị elu karịa ihe niile, Nna nke mmụọ. Naanị nke ahụ na-emeju mmụọ ma na-agọzi ya, - ịhụ Ya n'anya, isi iyi nke mmụọ.
** A kọrọ na Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895), p. 449
=== ''Nkọwa Puku Iri Anọ'' (1917) ===
:<small>Akọrọ ya na Charles Noel Douglas, [https://www.bartleby.com/lit-hub/forty-thousand-quotations-prose-and-poetical/authors/leighton ''Nkọwa Puku Iri Anọ: Prose na Poetical''] (1917)</small>
* Nkọwa ga-egbu agụụ ma nwụọ n'onwe ya ma ọ bụrụ na onye ọ bụla anabataghị ya ma nye ya ebe obibi.
* Okwukwe bụ amara dị umeala n'obi, nke na-agọnarị onwe ya; ọ naghị eme ka Onye Kraịst bụrụ ihe efu n'onwe ya, na ihe niile dị n'ime Chineke.
* Chineke nwere ọtụtụ ngwa ọgụ dị nkọ na faịlụ siri ike maka ịchacha ọla ya; ndị ọ hụrụ n'anya nke ukwuu ma chọọ ime ka ha maa mma, ọ na-ejikarị ngwa ọrụ ya eme ihe.
* Igirigi dị ụtọ nke Chineke na mmiri ozuzo nke amara na-awụda n'ugwu nke mpako, ma daa na ndagwurugwu dị ala nke obi dị umeala, ma mee ka ha dị mma ma na-amị mkpụrụ.
* Ụzọ Chineke si agbaghara mmehie zuru oke ma dị mma—ma ịgbaghara ma chefuo; ọ bụrụkwa na nke gị adịghị otú ahụ, ị gaghị enwe òkè nke Ya.
* Ọ bụrụ na ị chọrọ ịhụ amara na udo dị ukwuu n'ebe Chineke na mmadụ nọ, dị ala n'anya gị. Gbaghara onwe gị obere ihe, na ndị ọzọ dị ukwuu.
* Akụnụba mgbe mgbe, ọ bụrụ na onye ọ bụla ewepụghị ha, na-eme nku ma fepụ onwe ya; n'ezie, ọtụtụ mgbe ịhapụ ha n'ụzọ na-ekwesịghị ekwesị bụ naanị ịhapụ nku ha ka ha too, nke na-eme ka ha dị njikere ife efe; na inye akụkụ ha ime ihe ọma na-eme ka nku ha dị ntakịrị ma mee ka ha nọrọ ogologo oge na onye nwe ha.
* Mmehie mbụ na-atọ ụtọ, mgbe ahụ ọ na-adị mfe, mgbe ahụ ọ na-atọ ụtọ, mgbe ahụ ọ na-emekarị, mgbe ahụ ọ na-emekarị, wee kwenye; mgbe ahụ nwoke ahụ na-enweghị nchegharị, mgbe ahụ ọ na-akpọ isi ike, mgbe ahụ ọ na-ekpebisi ike ịghara ichegharị, wee laa n'iyi.
* Mụta ịgbaso uche Ya n'ihe niile, inweghị uche ma ọ bụghị nke Ya. Nke a bụ ọrụ gị na amamihe gị. Ọ dịghị ihe a na-enweta site n'ịjụ na ịgbalịsi ike, ma ọ bụghị imerụ onwe gị ahụ ma ọ bụ iwe; mana site n'imezu ihe niile, a na-enweta udo dị ụtọ.
* Ka e were ya na mkpokọta zuru oke nke ihe ụtọ na-enweghị isi, na usoro zuru oke nke ọṅụ ụwa karịa mgbe anyanwụ hụrụ, uche mmadụ ga-eri ya ozugbo, dị ka a ga-asị na ọ ka tọgbọ chakoo ma ghara afọ ojuju, ọ ga-achọ ihe karịrị nke ahụ.
* A sị na a hụ ihe dị ka mmehie n'ìhè zuru oke, na-eyipụghị uwe ma na-eseghị ya agba, ọ gaghị ekwe omume, ebe ọ dị ka ọ dị otú a, na otu mkpụrụ obi nwere ike ịhụ ya n'anya, mana ọ ga-ahọrọ ịgbapụ na ya dị ka ihe jọgburu onwe ya na ihe arụ.
* Mgbe anyị tụlere otú anyị si adịghị ike n'onwe anyị, ee, ike kachasị ike n'ime anyị, na otú e si wakpo anyị, anyị nwere ike iche na anyị nwere ike ịnọgide otu ụbọchị n'ọnọdụ amara; mana mgbe anyị lere ike nke e ji chebe anyị, ike nke Chineke, mgbe ahụ anyị na-ahụ ihe kpatara iguzosi ike anyị ruo ọgwụgwụ; n'ihi na ike niile na-akwado anyị, ogwe aka ebighị ebi dịkwa n'okpuru anyị.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{Commonscat}}
* [http://www.newbattleparish.org/Leighton.html Biography from ''Newbattle Parish Website'']
* [http://book-academy.co.uk/commentaries/puritans.php#robertleighton His Complete Works]
{{DEFAULTSORT:Leighton, Robert}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
1dir6zhj6vnk110eje4yw7w1j3ro9ku
Christopher Priest (comic book writer
0
11583
32362
32300
2026-07-12T16:23:48Z
Senator Choko
24
/* Okwu Okwuru */
32362
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''[[w:ig:Christopher Priest (comic book writer)|Christopher James Priest]]''' (aka '''Onye nchụàjà'''. A mụrụ'''James Christopher Owsley''' na Juun 30, n'afọ 1961), bụ onye na-ede ihe maka DC Comics.
==Okwu Okwuru==
*Onye na-edina ụmụaka bụ onye nwere mmasị mmekọahụ ma ọ bụ mmasị mmekọahụ n'ebe ụmụaka nọ. Nke ahụ abụghị Slade Wilson. A sị na ọ bụ ya, m gaara ede agwa ahụ dị ka nwoke na-alụso ụdị mkpali ndị ahụ ọgụ. Edeghị m ya otú ahụ n'ihi na ọ bụghị onye agwa ahụ bụ. Slade enweghị ike iguzogide Terra. Ọ na-eji ya naanị iji nyere ya aka igbu ndị Titans. Nke a anaghị agọpụ omume ọjọọ ya ma ọ bụ, echere m, ọ naghị agbaghara ya kpamkpam na aha ahụ.<br>Mana ịkpọ ya onye na-edina ụmụaka na-ebelata ihe iyi egwu zuru ụwa ọnụ nye ụmụaka site n'itinye okwu ahụ n'ozuzu na mgbe mgbe n'ụzọ mkparị dị ka ihe na-adịghị mma kama iwere okwu na ọnọdụ ahụ dị ka ihe siri ike nke a ga-atụle.
**11 Disemba 2019 Ajụjụ ọnụ ya na Brian Salvatore nke Multiversity Comics[http://www.multiversitycomics.com/interviews/priest-interview/ here]
Banyere Deathstroke the Terminator, onye iro nke otu Teen Titans, na mmekọrịta ya na Tara Markov, bụ́ onye dị afọ iri na isii.
*E hotara ya na 1 Eprel 2021[https://bleedingcool.com/comics/christopher-priest-deathstroke-terra/ here] by Rich Johnston of Bleeding Cool
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị dị ndụ]]
gw168usuxwh3f9icb1hrda2r8btvtr1
John Logan (minister)
0
11584
32351
32301
2026-07-12T15:46:48Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpụga */
32351
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:ig:John Logan (minister)|John Logan]]''' (amụrụ na afo 1748 – ọ nwụrụ na afo 1788) bụ onye ụkọchukwu na onye na-ede uri na Leith, Scotland.
==Okwu okwuru==
* Ugwu gị mara mma nke ukwuu, iyi Yarrow,<br>Mgbe mbụ m zutere onye m hụrụ n'anya n'ebe ahụ;<br>Ma ugbu a ugwu gị aghọwo ebe mwute, iyi Yarrow,<br>N'ihi na ebili mmiri gị kpuchiri ahụ ya.<br>
** ''Ugwu Yarrow'' (''The Braes of Yarrow'')
*Ị nweghị mwute n'abụ gị,<br>Oyi adịghị n'afọ gị.
**''Gaa na Cuckoo'', kọrọ na ''Bartlett's Familiar Quotations'', mbipụta nke iri. (1919).
*Oh, enwere m ike ife efe, m ga-eso gị fega!<br>Anyị ga-eji obi ụtọ mee nleta anyị kwa afọ n'ụwa,<br>Ndị enyi nke oge opupu ihe ubi.
**''Gaa na Cuckoo'', kọrọ na ''Bartlett's Familiar Quotations'', mbipụta nke iri (1919).
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
*[http://books.google.com/books?id=w0cNAAAAYAAJ Sermons by John Logan] at Google Books.
*[http://books.google.com/books?id=9cYIAAAAQAAJ Poems: By the Rev. Mr. Logan, One of the Ministers of Leith] at Google Books.
{{DEFAULTSORT:Logan, John}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
qavuzt84xwjuem0t67kypswzupifcb6
George C. Lorimer
0
11585
32352
32302
2026-07-12T15:48:49Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpụga */
32352
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:George C. Lorimer.JPG|thumb|right|The human mind may know God, and learn of God, though it has no terms by which to explain Him; it may think of Him as Absolute, as Infinite, as Personal, while it may never in this life be able to fathom the full meaning of these sublime ideas.]]
'''[[w:ig:George C. Lorimer|George Claude Lorimer]]''' (amụrụ na 1838 – ọ nwụrụ na 8 Septemba 1904) bụ onye a ma ama dịka reverend, ọ bụkwa pastọ nke ọtụtụ chọọchị dị iche iche gburugburu United States, ọkachasị Tremont Temple dị na Boston, Massachusetts.
==Okwu okwuru==
=== ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ndị na-ere ọkụ nke ndị odee nwere amamihe'' (1895) ===
:<small>Okwu ndị e kwuru n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Okwu Ndị Na-ere Ọkụ nke Ndị Ode Akwụkwọ Mara Mma'' (1895).</small>
* Chineke Kraịst na-akọwa maka mbuli elu ya n'aka nri Chineke, na-egosi ofufe nke ndị mmụọ ozi na ntụkwasị obi nke ụmụ mmadụ. Ọ na-eme ka o doo anya ikike Ya ịnọ n'ocheeze nke eluigwe na ala, ma na-eme ka uche ghọta ihe mere e ji bulie Ya elu n'ọkwa, n'amara, na n'ikpe. Ọ bụ eziokwu na-eme ka ozizi ndị ọzọ niile nke Iso Ụzọ Kraịst kwekọọ, ma na-eme ka usoro ahụ dum bụrụ nke zuru oke.
** P. 57.
* Ma ime ihe bụ nke anyị, ọ bụghị nke Ya. O kpaliri ya, anyị mere ya. O mere ka ọ dị ndụ, mana anyị mụrụ ya. Ọ bụ nke ya ka obi na-akụ, mana nke anyị ka aka na-akụ; nke Ya ka mmetụta ya, nke anyị ka ọ na-enwu.
** P. 125.
* Ọ dịghị ihe na-eme ebere karịa chọọchị na-enweghị mkpụrụ obi, nke na-enweghị ihe ọ bụla, nke dara mbà n'obi, na-achọ ime nke ọma n'ime ikuku nke ụwa, gbanyere mkpọrọgwụ n'ọrụ na-abaghị uru, na-amịghị mkpụrụ, na-ejigide naanị ọdịdị nke ịdị adị; Ụka dị otú ahụ agaghị adịte aka.
** P. 147.
* Ịgọnarị onwe ya, ibuli obe, na-egosi ihe dị nnọọ ukwuu karịa nchegharị nraranye nke onwe ya ma ọ bụ nkwekọ siri ike n'ụkpụrụ Chineke. Ọ bụ inyefe onwe onye n'ọrụ na-adọrọ adọrọ, nrubeisi zuru oke nke uru onwe onye na nke ihe ụtọ onwe onye n'ihi eziokwu na ọdịmma nke ndị ọzọ, na ịnakwere nkwarụ ọ bụla nke ọdịmma ha nwere ike ịgụnye.
** P. 169.
* Ọ bụ ezie na ị bụ onye na-adịghị ike na onye na-adịghị ike, ọ bụ ezie na ị bụ ogbenye na onye na-enweghị enyemaka, Chineke adịghị eleda gị anya; kama ọ ga-enye gị otuto na ndị nke ya, ma bulie gị na mmekọrịta gị na onwe ya.
** P. 247.
* Uche mmadu nwere ike mara Chineke, ma muta ihe banyere Chineke, obu ezie na o nweghi usoro eji akọwa Ya; ọ nwere ike iche maka Ya dịka ihe zuru oke, dịka enweghị ngwụcha, dịka nkeonwe, ebe ọ nweghị ike na ndụ nke a enweghị ike ịghọta n'uju nke echiche ndị a dị oke egwu.
** P. 267.
* Ọ bụghị iru uju, ọ bụghị ibu arọ, ọ bụghị ọnwụnwa, ọ bụghị nhụsianya, ọ bụghị mmechuihu, ọ bụghị nlekọta, ọ bụghị ịsụ ude ma ọ bụ anya mmiri, kama ọ nwere ihe ngwọta ya n'ime akụ na ụba nke Chineke na-adịghị agwụ agwụ.
** P. 282.
* Anyị ga-eme ihe Pọl bu n’obi mgbe o kwuru na ya enyefewo Kraịst ihe ọ ga-emeli. Ị nwere akụ ndị ị na-agaghị anwa anwa ịpụ n'ụlọ nke gị, wee kpochie ha n'ebe nchekwa nchekwa. Mgbe a na-echekwa ha, ị na-enwechaghị nchegbu banyere ha.
** P. 589.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Lorimer, George C.}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
c7cnd9bdoo7foj0agypfywbzm3fcg3t
Antonio Llidó
0
11586
32350
32303
2026-07-12T15:44:52Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpụga */
32350
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Polyptyque de la Vanité terrestre et de la Rédemption céleste-Hans Memling mg 9959.jpg|thumb|right|I understand Jesus Christ as each one of my brothers and sisters.]]
'''[[w:ig:Antonio Llidó|Antonio Llidó Mengual]]''' (amụrụ na Eprel 29, 1936 – ọ nwụrụ na October 25, 1974) bụ onye ụkọchukwu Katọlik na onye nkuzi si Spain nke nakweere echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị socialist mgbe ọ na-arụ ọrụ mgbasa ozi Kraịst na Chile. Ọ so na ọtụtụ ndị ọchịchị Augusto Pinochet metụtara nke e chere na ọ furu efu.
==Okwu okwuru==
* Okwukwe n'ebe dị anya, nke na-adịghị agwụ agwụ, onye na-edozi nsogbu site n'ụlọ, a hapụkwara m n'azụ. Aghọtara m okpukperechi na ọrụ ụkọchukwu m dịka nkwa nye ọha mmadụ m bi na ya. Nraranye nye ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị ndị na-alụ ọgụ maka usoro mmekọrịta ọhụrụ ebe ịgba ohu enweghị ebe, nke na-akwadebe ndị mmadụ ịghọta onwe ha nke ọma, ebe ikpe na-ezighị ezi na mmegbu na-akwụsị ịbụ nri anyị kwa ụbọchị. Aghọtara m Jizọs Kraịst dị ka onye nwere njikọ na okwu a. Aghọtara m Jizọs Kraịst dị ka otu n'ime ụmụnne m nwoke na nwanyị. Aghọtara m na n'ịjikọ ha na mgba a, ikekwe m ga-enwe ike imeri obere mkpa onwe onye na nnukwu nke bụ naanị dị mkpa n'ihi na ha na-egbochi m itinye onwe m kpamkpam n'ọrụ a.
**Akwụkwọ ozi nye enyi m na Machị 9, 1971 (site n'akwụkwọ ''Antonio Llidó: Epistolario de un compromiso'', Tàndem Edicons, España (1999).
* Achọghị m ịbụ abụ olu ụtọ, mana n'oge ụfọdụ a ga m ekwu ya. Ọ bụrụ na ihe ọjọọ emee m, achọrọ m ka ị mara na nkwa m na-eme ihe m na-eme bụ n'efu, na-enwe ọṅụ nke ịmara na nke a bụ kpọmkwem ihe m kwesịrị ime ugbu a. Ụjọ na-adịkwa onye ọ bụla n'ime anyị, n'ihi na ọ dịghị onye n'ime anyị bụ ndị dike nkiri. Mana anyị na-ajụ ịnakwere na egwu ga-emerịrị omume anyị ma gbochie anyị ime ihe n'isi dị jụụ na obi siri ike anyị ghọtara na ekwesịrị ime.
** Site na akwụkwọ ozi ikpeazụ ezinụlọ ya nwetara na Septemba 1974[http://www.memoriayjusticia.cl/english/en_focus-llido.html].
== Okwu banyere Antonio Llidó ==
* N'etiti September 26 na September 30 nke 1974 Fr. E tinyere Antonio Llidó Mengual n'ọnụ ụlọ nga anyị. N'ime ụbọchị abụọ ma ọ bụ atọ, Fr. A napụrụ Llidó n'ọnụ ụlọ mkpọrọ ọtụtụ oge maka ịgba ya ajụjụ ọnụ. Mgbe ọ bụla ọ na-alọta n'ọnọdụ ahụ ka njọ. Mgbe ụbọchị atọ gachara, ọ gara n'ụzọ siri ike n'ihi ihe mgbu a na-ata ahụhụ. Uwe elu ya nwere ntụpọ n'ọbara ma o doro anya na o nwere ọbara ọgbụgba n'ime ya na akwara gbajiri agbaji. N'otu oge, otu dọkịta nke na-arụ ọrụ na [[w:DINA|DINA]] nyochara ihe ịrịba ama ya dị mkpa ma tụọ aro ka a ga ya n'ụlọ ọgwụ ozugbo. N'ịzaghachi ndụmọdụ dọkịta ahụ chọrọ ngwa ngwa, onye ọrụ ọchịchị onye aha ikpeazụ ya bụ Morel [Marcelo Moren Brito] zara na nke a agaghị ekwe omume, ebe ọ bụ na a gbachabeghị ajụjụ ahụ. Dọkịta ahụ siri ọnwụ n'efu, na-egosipụta mmetụta nke enweghị ike na iwe ya.
** Onye mkpọrọ ibe ya, Julio Laks Feller ṅụrụ iyi ịgba akaebe n'ihu consulate Spanish na November 27, 1977.
* N'agbanyeghị ọnọdụ anụ ahụ ya na mmegbu nke [[w:DINA | ndị ọrụ DINA]] mere, bụ́ onye kparịrị ọnọdụ ya dị ka onye ụkọchukwu n'ụzọ jọgburu onwe ya, ọ nwetara ume ịkasi ndị ya na ya nọ n'otu ọnụ ụlọ obi, na-ekerịta achịcha ma ọ bụ bee mkpụrụ osisi ya iji nyere anyị aka ịlanarị.
** Onye mkpọrọ ibe ya, Julio Laks Feller ṅụrụ iyi ịgba akaebe n'ihu consulate Spanish na November 27, 1977.
* N’ebe ahụ, ezutere m onye ụkọchukwu Spen bụ́ Antonio Llidó. E boro ya ebubo na o zoro ma chebe ndị [[w: Revolutionary Left Movement (Chile)|MIR]] bụ ndị a kpagburu. Ọ dịghị mgbe Antonio Llidó gọnahụrụ nke a, na-ekwu na ya apụghị ịgha ụgha nye ha. Ndị nche ahụ ga-achị ya ọchị, ma kwuo na mgbe a na-ata Antonio Llidó ahụhụ na a gwara ya ka ọ kpọọ ndị mmadụ aha, na ọ ga-asị na ya enweghị ike ịnye ha aha. 'Ma gịnị mere na ọ bụghị?' ndị nche jụrụ. 'N'ihi ụkpụrụ m,' ka Antonio zaghachiri n'asụsụ Spanish ya, bụ́ nke ndị nche ahụ ji ịkwa emo ṅomie.
** Onye otu ibe ya, Rosalia Martinez Cereceda ṅụrụ iyi na December 19, 1999.
* Site na mgbe o rutere [[w:Chile|Chile]], ịda ogbenye, nhụsianya na nhụsianya nke ndị ogbenye metụtara ya nke ukwuu. Otu a ka ọ hụrụ na mpaghara [[w:Valparaíso|Valparaíso]] niile. O biri nnọọ obi umeala, na-eri ihe ndị ogbenye riri, na-ebikwa n'ihe ọ na-akpata dị ka onye nkụzi French. N'oge owuwe ihe ubi, o sonyeere ndị ọrụ ugbo dị umeala n'obi na-arụkọ ọrụ, ma rụọ ọrụ dịka onye ọrụ na-enweghị nkà.
**Nkwupụta nke Fr. Jesus Rodriguez na N'ajụjụ ọnụ ya na ''Memory and Justice Chile Organisation'' na June 19, 2003. [http://www.memoriayjusticia.cl/english/en_focus-llido.html#A%20Priest].
*Chile nwere nnukwu ndọrọndọrọ ọchịchị n'afọ ndị ahụ. Klas ọrụ nwere nnukwu agụụ maka ikpe ziri ezi. Na ihe kpatara ya, n'ihi na ọtụtụ mmegbu ọha mmadụ dị. Ndụ Antonio Llidó nwere njikọ chiri anya na otu ndị ọrụ kacha daa ogbenye. N'ime ụwa nke [[w: ndị na-arụ ọrụ | ndị na-arụ ọrụ]], otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche kwadoro mgbanwe maka ọha mmadụ ọhụrụ. O so ọtụtụ n’ime ha na-akpakọrịta, ya na ìgwè ndị a na-agụsikwa ike ikpe ziri ezi na-enwe mmekọrịta dị mma.
**Nkwupụta nke Fr. Jesus Rodriguez na N'ajụjụ ọnụ ya na ''Memory and Justice Chile Organisation'' na June 19, 2003. [http://www.memoriayjusticia.cl/english/en_focus-llido.html#A%20Priest].
*Mgbe [[w:1973 Chile chịkwaa ọchịchị n’ike | ndị agha agha]], a dụrụ ya ọdụ ka ọ laghachi n’ala nna ya. Ọ zara na ya agaghị apụ. N'oge ihe isi ike dị otú ahụ, ọ gaghị agbahapụ ndị dị obi umeala bụ́ ndị ya na ha bikọrọ ndụ. Ọ chọrọ ikere òkè ha. N'agbanyeghị nke ahụ, n'oge na-adịghị anya ka e nwesịrị ọchịchị, a manyere ya ịhapụ ebe ahụ n'ihi na ndị agha na-achọ ya, ka ha gbuo ya dị ka ha na-achọ ọtụtụ mmadụ. Anyị nile bụ́ ndị bi na Chile n’afọ ndị ahụ na-agba akaebe nke ahụ. Ọ gara Santiago, bụ́ ebe ọ nọgidere na-enyere ndị na-agba ọsọ aka. O so ndị na-agba ọsọ gbalaga. N'agbanyeghị na ya onwe ya nọ n'ihe ize ndụ, ọ nọgidere na-enyere ndị ọzọ a na-akpagbu aka. Ọzọ, a dụrụ ya ọdụ ka ọ hapụ Chile, ọzọkwa, ọ họọrọ ịnọrọ na-agba ọsọ otu ihe ahụ nke ndị ogbenye na-ekekọrịta na mkpagbu.
**Nkwupụta nke Fr. Jesus Rodriguez na N'ajụjụ ọnụ ya na ''Memory and Justice Chile Organisation'' na June 19, 2003. [http://www.memoriayjusticia.cl/english/en_focus-llido.html#A%20Priest]
==Edensibịa==
*[http://www.memoriayjusticia.cl/english/en_home.html Memoria na Justicia Non-Governmental Organization (Chile)].
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
*[http://www.memoriaviva.com/Desaparecidos/D-L/antonio_llido_mengual.htm ''Memoria Viva Chile''] Spanish language
*[http://www.memoriayjusticia.cl/english/en_focus-llido.html ''In Focus: ANTONIO LLIDO''] Material translated into English from the ''Memoria y justicia organisation Chile'' website
*[http://www.antoniollido.org/boletin.htm ''Antonio Llidó Association website''] A collection of published articles on about Chile and Llidó.
*[http://www.rebelion.org/noticia.php?id=21025 ''Antonio Llidó, un sacerdote revolucionario''] Article on excerpts from a doctoral thesis on Fr. Antonio Llidó by Mario Amorós, Universidad de Barcelona.
{{DEFAULTSORT: Mengual ,Antonio Llidó}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
7vq74fcju7l7k1dxptnvhznnx0sl592
David Livingstone
0
11590
32349
32308
2026-07-12T15:43:34Z
Senator Choko
24
/* Njikọ mpụga */
32349
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:David Livingstone -1.jpg|thumb|right|Anxiety, sickness, suffering, or danger now and then with a foregoing of the common conveniences and charities of this life, may make us pause and cause the spirit to waver and the soul to sink; but let this only be for a moment. All these are nothing when compared with the glory which shall be revealed in and for us. I never made a sacrifice.]]
'''[[w:ig:David Livingstone|David Livingstone]]''' (amụrụ na 19 Maachị 1813 – ọ nwụrụ na 1 Mee 1873) bụ onye ozi ala ọzọ nke Scotland na onye nchọpụta nke oge Victorian, nke a na-echeta nke ọma ugbu a n'ihi nzute ya na Henry Morton Stanley nke mere ka e kwuo okwu a ma ama, "Dr. Livingstone, echere m?"
==Okwu okwuru==
[[File:Rencontre_de_Livingstone_-_How_I_found_Livingstone_(fr).png|thumb|right|Dr. Livingstone, I presume? ~ Henry Morton Stanley]]
* Naanị ihe m nwere ike ikwu na ịnọrọ onwe m bụ, ka ngọzi bara ụba nke Eluigwe dakwasị onye America ọ bụla, Bekee, Turk ga-enyere aka gwọọ ọnya a mepere emepe nke ụwa.
**[https://archive.org/details/newafricaessayon00desciala/page/152/mode/2up New Africa; an essay on government civilization in new countries, and on the foundation, organization and administration of the Congo Free State, THE ANTI-SLAVERY MOVEMENT, Page 137-138.] Personal Life of Livingstone. W. S. Blackie, London, 1880.
* Ndị mmadụ na-ekwu maka àjà m meworo n'imefu ọtụtụ n'ime ndụ m na Africa. À pụrụ ịkpọ nke ahụ àjà nke a na-akwụ nanị dị ka akụkụ dị nta nke nnukwu ụgwọ e ji anyị Chineke, bụ́ nke anyị na-apụghị ịkwụghachi ma ọlị? Nke ahụ ọ̀ bụ àjà nke na-eweta ụgwọ ọrụ kasị mma nke ya n’ime ọrụ na-enye ezi ahụ́ ike, ịma nke ime ihe ọma, udo nke obi, na olileanya na-egbukepụ egbukepụ nke ọdịnihu dị ebube n’ọdịnihu? Wepụ okwu ahụ n'echiche dị otú ahụ na echiche dị otú ahụ! Ọ dịghị àjà n'ụzọ doro anya. Kwuo kama na ọ bụ ihe ùgwù. nchegbu, ọrịa, ahụhụ, ma ọ bụ ihe ize ndụ ugbu a ma mgbe ahụ site n’ịtụle ihe dị mma na ọrụ ebere nke a ndụ, nwere ike ime ka anyị kwụsịtụ ma mee ka mmụọ na-ama jijiji na mkpụrụ obi imikpu; mana ka nke a bụrụ naanị nwa oge oge. Ihe niile ndị a bụ ọ dịghị ihe ma e jiri ya tụnyere ebube nke a ga-ekpughe n’ime na maka anyị. Ọ dịghị mgbe m chụrụ àjà.
** Okwu nye ụmụ akwụkwọ na Mahadum Cambridge (4 Disemba 1857)
* N’iji egwu na-arịgo n’ọnụ ọnụ, m lere anya n’otu nnukwu ụgwọ ụlọ nke e si n’ụlọ akụ gaa n’ikpere mmiri sara mbara Zambezi, wee hụ na iyi dị otu puku yad n’obosara madara otu narị mita n’ịdị elu ma mesịa rịdata na mberede n’ebe dị yad iri na ise ruo iri abụọ.
** [http://wol.jw.org/en/wol/d/r1/lp-e/102004126?q=livingstone&p=par ''Exploring Magnificent Waterfalls'']
* Ọ dịghị onye nwere ike chere mma nke echiche site na ihe ọ bụla a hụrụ na England. Ọ dịtụbeghị mgbe anya ndị Europe hụrụ ya; ma ọ ga-abụrịrị na ndị mmụọ ozi lere anya n'ihe nkiri ndị mara mma na [[ụgbọelu] ha].
** [http://www.gutenberg.org/files/1039/1039-h/1039-h.htm '' Njem ndị ozi ala ọzọ na nyocha na South Africa '']
* Agwaetiti ndị dị n'elu ọdịda ahụ jupụtara na akwụkwọ ndụ mara mma dịka a na-ahụ ebe ọ bụla. A na-ele ya anya site na nnukwu okwute nke kpuchiri ọdịda ahụ, ọmarịcha ebe ahụ bụ ọkachamma kacha mma m hụtụrụla.
** [http://wol.jw.org/en/wol/d/r1/lp-e/102004126?q=livingstone&p=par ''Exploring Magnificent Waterfalls'']
*Julaị 29, 1869. — Agaara m awa abụọ na ọkara gaa n'ebe ọdịda anyanwụ obodo Ponda, ebe otu onye Arab bụ́ isi, nke ndị obodo ahụ na-akpọ 'Tipo Tipo' bi; aha bis bụ Hamid bin Mohammed bin Juma Borajib. O nyere m ewu, otu iberibe calico ọcha, na nnukwu mkpụrụ osisi anọ, tinyere otu akpa sorghum holens, ma rịọ mgbaghara n'ihi na ọ dị obere.
**https://archive.org/details/fiveyearswithco00wardgoog/page/n188/mode/2up Afọ Ise na ndị Congo na-eri anụ, Peeji nke 168] Akwụkwọ Akụkọ Ikpeazụ, peeji nke 182
*Ndị obodo ahụ na-achọpụta ihe pụrụ iche dị n'ime mmadụ ngwa ngwa, ma nye ya aha kwesịrị ekwesị. Ndị meriri obodo na-agbalị igbochi ha site n'ịhọrọ otu maka onwe ha. Susi kwuru na mgbe Tipo Tipo guzoro n'elu ihe ndị a kwatara n'aka Nsama, ọ chịkọtara ya nso, wee sị: "Ugbu a, abụ m Tipo Tipo, 'ya bụ,' onye na-achịkọta akụnụba ọnụ.'"
** [https://archive.org/details/fiveyearswithco00wardgoog/page/n188/mode/2up Afọ Ise na Ndị Na-eri Mmadụ na Congo, Peeji nke 168, 169] Akwụkwọ Akụkọ Ikpeazụ, peeji nke 188
*Ọ bụrụkwa na m kpughere gbasara ịgba ohu Ujijian dị egwu ga-eduga na mmechi nke ahịa ohu nke East Coast, m ga-ewere nke ahụ dị ka ihe ka ukwuu karịa nchọpụta nke isi iyi niile nke Naịl ọnụ.
*Livingstone n'akwụkwọ ozi o degaara onye nchịkọta akụkọ nke New York Herald
*Ịkagbu ihe ọjọọ ya bụ ihe na-agaghị ekwe omume
**Livingstone Mgbe ọ na-ekwu maka azụmaahịa ohu na East Africa n'akwụkwọ akụkọ ya.
*Anyị gafere otu ohu nwanyị a gbara egbe ma ọ bụ tụọ aka n'ahụ ya ma dina n'ụzọ: otu ìgwè mmadụ guzoro ihe dị ka narị yaadị n'otu akụkụ, otu nwanyị ọzọ nọkwa n'akụkụ nke ọzọ, na-ele anya; ha kwuru na otu onye Arab nwụrụ n'isi ụtụtụ ahụ mere ya n'iwe n'ihi na ọ tụfuru ọnụ ahịa o nyere ya, n'ihi na ọ nweghịzi ike ịga ije ọzọ. 27 Juun 1866 - Taa, anyị hụrụ otu nwoke nwụrụ anwụ n'ihi agụụ, ebe ọ dị gịrịgịrị. Otu n'ime ndị ikom anyị wagharịrị wee hụ ọtụtụ ndị ohu ji osisi ohu, ndị nna ha hapụrụ n'ihi ụkọ nri; ha adịghị ike nke ukwuu nke na ha enweghị ike ikwu okwu ma ọ bụ ikwu ebe ha si bịa; ụfọdụ dị obere.
**Livingstone 1874, p. 62
*Ọrịa kachasị njọ m hụrụla n'obodo a yiri ka ọ bụ obi gbawara agbawa, ọ na-awakpokwa ndị nwere onwe ha bụ ndị e jidere ma mee ndị ohu... E wepụrụ iri abụọ na otu n'agbụ, dị ka ndị nọ n'udo ugbu a; mana ha niile gbapụrụ otu ugboro; mana asatọ na ọtụtụ ndị ọzọ ka nọ n'agbụ, nwụrụ n'ime ụbọchị atọ ka e mechara ngagharị ahụ. Ha kọwara naanị ihe mgbu ha nwere n'obi, ma tinye aka ahụ n'ebe ahụ nke ọma, ọ bụ ezie na ọtụtụ mmadụ chere na akụkụ ahụ ahụ guzo n'elu n'ọkpụkpụ ara.
**Livingstone 1874, p. 352
== Okwu gbasara David Livingstone ==
* Dr. Livingstone, echere m?
** Henry Morton Stanley, e kwuru na Ọktoba 27, 1871, na Ujiji dị nso n'Ọdọ Mmiri Tanganyika na Tanzania nke oge a. (Ebe ọzọ a sịrị na ọ mere na Nọvemba 10, 1871)
** Enweghị ndị ọcha ọzọ a maara nọ nso ebe ahụ. Ebe ọ bụ na a kpọbataghị ha abụọ n'ụzọ iwu kwadoro, ọ bụ ụzọ kwesịrị ekwesị isi lebara Livingstone anya n'emebighị iwu.
*N'oge ndị ọchịchị aka ike nke afọ 1960, a katọrọ Livingstone: o mere naanị otu onye a kwadoro, onye mechara laghachi azụ; ọ nyochachara ebe ole na ole ndị ọzọ na-emebeghị njem; ọ tọhapụrụ ndị ohu ole na ole; o mesoro ndị ọrụ ibe ya ihe n'ụzọ jọgburu onwe ya; ọ gara njem na ndị ahịa ohu Arab; ndụ ezinụlọ ya dị n'ọgba aghara—na nkenke, nye ọtụtụ mmadụ, o gosipụtara echiche "Ibu Ibu nke Ndị Ọcha". Agbanyeghị, n'oge a na-akpọ mba dị iche iche aha ma na-akwatu ihe oyiyi, Livingstone adabeghị. N'agbanyeghị ịkpọasị ndị Afrịka nke oge a n'ebe ndị Yuropu ndị ọzọ nọ, dịka Cecil Rhodes, Livingstone ka dị ka akụkọ ifo dike. Rhodesia ewepụla aha ya kemgbe ogologo oge, mana obodo Livingstone (Zambia) na Livingstonia (Malawi) na-eme ka aha onye nchọpụta ahụ dị mpako.
**Alvyn Austin na 1997
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{Commonscat}}
*[http://www.timesonline.co.uk/tol/system/topicRoot/Stanley_and_Livingstone/ Stanley and Livingstone] Original reports from The Times
*[http://www.archive.org/search.php?query=mediatype%3A(texts)%20-contributor%3Agutenberg%20AND%20(subject%3A%22Livingstone%2C%20David%2C%201813-1873%22%20OR%20creator%3A%22Livingstone%2C%20David%2C%201813-1873%22) Works by or about David Livingstone] at the [[w:Internet Archive|Internet Archive]]
**''[http://www.gutenberg.net/etext/1039 Missionary Travels and Researches in South Africa]''
**''[http://www.gutenberg.net/etext/2519 A Popular Account of Dr Livingstone's Expedition to the Zambesi and its Tributaries]''
**''[http://www.gutenberg.net/etext/13262 The Personal Life of David Livingstone]''
*[http://www.tokencoins.com/book/livingstone.htm A Brief Biography of David Livingstone]
*[http://www.livingstoneonline.ucl.ac.uk/index.html Livingstone Online - Explore the medical writings of David Livingstone]
*[http://www.wholesomewords.org/missions/ilivingstone.html David Livingstone biographies]
{{DEFAULTSORT:Livingstone, David}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
gvhsla5wcj9s8f2rd8j7m41mqxgx4nf
Samuel I. Prime
0
11603
32326
2026-07-12T12:13:55Z
Specialyvonne
1337
Jiri '[[File:Siprime.jpg|thumb|right|Samuel Irenæus Prime (1885)]] '''[[w:ig:Samuel I. Prime|Samuel Irenæus Prime]]''' (4 Novemba afọ 1812 - 18 Julaị afọ 1885) Ọ bụ Onye Ụkọchukwu, Onye njem, na Onye edemede si mba United States. ==Okwu Okwuru== ===''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (afọ 1895)=== :<small>Okwu ndị e hotara n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert bụ ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small>...' kere ihü
32326
wikitext
text/x-wiki
[[File:Siprime.jpg|thumb|right|Samuel Irenæus Prime (1885)]]
'''[[w:ig:Samuel I. Prime|Samuel Irenæus Prime]]''' (4 Novemba afọ 1812 - 18 Julaị afọ 1885) Ọ bụ Onye Ụkọchukwu, Onye njem, na Onye edemede si mba United States.
==Okwu Okwuru==
===''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (afọ 1895)=== :<small>Okwu ndị e hotara n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert bụ ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small>
* Ntụrụndụ abụghị ụdị ntụrụndụ kachasị elu; mana n'oge na n'ọnọdụ ya, ọ dị nnọọ mma dị ka ekpere. ** P. 12.
* N'ịdabere n'mkpuchi mmehie nke Kraịst mere, na ịchọghịkwa ka a zọpụta m n'ụzọ ọ bụla ọzọ, ana m enye onwe m n'aka Gị, Chineke, Nna m! Kpọọrọ m, mee m ihe ị chere na ọ bụ maka otuto Gị. Ana m edo onwe m nsọ ruo mgbe ebighị ebi maka ọrụ Gị, ma na-atụkwasị obi maka nnabata nke Ọkpara Gị. ** P. 231.
* Ọ bụrụ na i nwere obi mwute n'ihi mmehie gị, ma kwere na Kraịst nwere ike ma dị njikere ịgbaghara gị, ọrụ ahụ agwụla. Ị nwere ike ịtụkwasị obi na obi ike niile nke nwatakịrị nke na-ekwupụta mmejọ ya, wee tinye onwe ya n'aka nna ya. Nke a bụ okwukwe; ntụkwasị obi dị mfe n'ike na njikere nke Nna ịgbaghara, n'ihi ihe Kraịst Ọkpara mere. * P. 232. * Chineke bụ naanị ntọala siri ike nke uche nwere ike ịdakwasị. * P. 257. * Ka ị na-anọ ebe ị nọ ugbu a, ị ga-ala n'iyi; ịbịakwute Kraịst, ị nwere ike ịla n'iyi; ịbịakwute Kraịst, ọ dịghị onye lara n'iyi; mgbe ị nọdụrụ jụụ ma na-agụ agụụ, e nwere nri zuru oke na ihe ị ga-echekwa n'ụlọ Nna gị. Ị ga-alọghachi? * P. 341. * Ọ bụghị ụzọ isi mee ka onye mmehie tụgharịa ka ọ daa ya ala wee soro ya tụgharịa uche. * P. 411. * Ntachi obi na ntachi obi abụghị amara Ndị Kraịst nke ọma karịa mgbe a na-ekpe ekpere. ** P. 461. * Obi ụtọ na-adịrị ndị na-ejikọta ekpere ma na-arụsi ọrụ ike ruo mgbe Chineke zara otu ma kwụọ onye nke ọzọ ụgwọ. ** P. 468. * O yikarịrị ka ihe ndị e ji eme ụlọ akwụkwọ Sọnde na-atọ ọchị emeela ka ha ghara inwe mmasị n'ọrụ ndị dị mkpa nke ebe nsọ ahụ. Ọ bụrụ otú ahụ, ihe ntụrụndụ ahụ bụ mmehie. Ụlọ akwụkwọ kwesịrị inye chọọchị nri. Ụmụaka kwesịrị ịbụ ndị otu n'ime ibe ha, ndị a ga-ekpughere n'ozi ọma, ndị ga-akụzi ụzọ nke ụlọ Chineke, ma zụlite ha n'okpuru mmetụta ya, yana mmetụta ya niile dị nsọ ma dị elu. ** P. 572.
==Nkega Mbụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Samuel I., Prime}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
r5csbgjmdk83u03g5eerllvizwe4dsa
32333
32326
2026-07-12T13:43:31Z
Specialyvonne
1337
32333
wikitext
text/x-wiki
[[File:Siprime.jpg|thumb|right|Samuel Irenæus Prime (1885)]]
'''[[w:ig:Samuel I. Prime|Samuel Irenæus Prime]]''' (4 Novemba afọ 1812 - 18 Julaị afọ 1885) Ọ bụ Onye Ụkọchukwu, Onye njem, na Onye edemede si mba United States.
==Okwu Okwuru==
==''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (afọ 1895)== :<small>Okwu ndị e hotara n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert bụ ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small>
* Ntụrụndụ abụghị ụdị ntụrụndụ kachasị elu; mana n'oge na n'ọnọdụ ya, ọ dị nnọọ mma dị ka ekpere. ** P. 12.
* N'ịdabere n'mkpuchi mmehie nke Kraịst mere, na ịchọghịkwa ka a zọpụta m n'ụzọ ọ bụla ọzọ, ana m enye onwe m n'aka Gị, Chineke, Nna m! Kpọọrọ m, mee m ihe ị chere na ọ bụ maka otuto Gị. Ana m edo onwe m nsọ ruo mgbe ebighị ebi maka ọrụ Gị, ma na-atụkwasị obi maka nnabata nke Ọkpara Gị. ** P. 231.
* Ọ bụrụ na i nwere obi mwute n'ihi mmehie gị, ma kwere na Kraịst nwere ike ma dị njikere ịgbaghara gị, ọrụ ahụ agwụla. Ị nwere ike ịtụkwasị obi na obi ike niile nke nwatakịrị nke na-ekwupụta mmejọ ya, wee tinye onwe ya n'aka nna ya. Nke a bụ okwukwe; ntụkwasị obi dị mfe n'ike na njikere nke Nna ịgbaghara, n'ihi ihe Kraịst Ọkpara mere. * P. 232. * Chineke bụ naanị ntọala siri ike nke uche nwere ike ịdakwasị. * P. 257. * Ka ị na-anọ ebe ị nọ ugbu a, ị ga-ala n'iyi; ịbịakwute Kraịst, ị nwere ike ịla n'iyi; ịbịakwute Kraịst, ọ dịghị onye lara n'iyi; mgbe ị nọdụrụ jụụ ma na-agụ agụụ, e nwere nri zuru oke na ihe ị ga-echekwa n'ụlọ Nna gị. Ị ga-alọghachi? * P. 341. * Ọ bụghị ụzọ isi mee ka onye mmehie tụgharịa ka ọ daa ya ala wee soro ya tụgharịa uche. * P. 411. * Ntachi obi na ntachi obi abụghị amara Ndị Kraịst nke ọma karịa mgbe a na-ekpe ekpere. ** P. 461. * Obi ụtọ na-adịrị ndị na-ejikọta ekpere ma na-arụsi ọrụ ike ruo mgbe Chineke zara otu ma kwụọ onye nke ọzọ ụgwọ. ** P. 468. * O yikarịrị ka ihe ndị e ji eme ụlọ akwụkwọ Sọnde na-atọ ọchị emeela ka ha ghara inwe mmasị n'ọrụ ndị dị mkpa nke ebe nsọ ahụ. Ọ bụrụ otú ahụ, ihe ntụrụndụ ahụ bụ mmehie. Ụlọ akwụkwọ kwesịrị inye chọọchị nri. Ụmụaka kwesịrị ịbụ ndị otu n'ime ibe ha, ndị a ga-ekpughere n'ozi ọma, ndị ga-akụzi ụzọ nke ụlọ Chineke, ma zụlite ha n'okpuru mmetụta ya, yana mmetụta ya niile dị nsọ ma dị elu. ** P. 572.
==Nkega Mbụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Samuel I., Prime}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
rghvcd20vh5wo14j7pgcq2uljh7mkje
32356
32333
2026-07-12T15:55:05Z
Senator Choko
24
/* Okwu Okwuru */
32356
wikitext
text/x-wiki
[[File:Siprime.jpg|thumb|right|Samuel Irenæus Prime (1885)]]
'''[[w:ig:Samuel I. Prime|Samuel Irenæus Prime]]''' (4 Novemba afọ 1812 - 18 Julaị afọ 1885) Ọ bụ Onye Ụkọchukwu, Onye njem, na Onye edemede si mba United States.
==Okwu Okwuru==
=='''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers (afọ 1895)'''==
:<small>Okwu ndị e hotara n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert bụ ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small>
* Ntụrụndụ abụghị ụdị ntụrụndụ kachasị elu; mana n'oge na n'ọnọdụ ya, ọ dị nnọọ mma dị ka ekpere. ** P. 12.
* N'ịdabere n'mkpuchi mmehie nke Kraịst mere, na ịchọghịkwa ka a zọpụta m n'ụzọ ọ bụla ọzọ, ana m enye onwe m n'aka Gị, Chineke, Nna m! Kpọọrọ m, mee m ihe ị chere na ọ bụ maka otuto Gị. Ana m edo onwe m nsọ ruo mgbe ebighị ebi maka ọrụ Gị, ma na-atụkwasị obi maka nnabata nke Ọkpara Gị. ** P. 231.
* Ọ bụrụ na i nwere obi mwute n'ihi mmehie gị, ma kwere na Kraịst nwere ike ma dị njikere ịgbaghara gị, ọrụ ahụ agwụla. Ị nwere ike ịtụkwasị obi na obi ike niile nke nwatakịrị nke na-ekwupụta mmejọ ya, wee tinye onwe ya n'aka nna ya. Nke a bụ okwukwe; ntụkwasị obi dị mfe n'ike na njikere nke Nna ịgbaghara, n'ihi ihe Kraịst Ọkpara mere. * P. 232. * Chineke bụ naanị ntọala siri ike nke uche nwere ike ịdakwasị. * P. 257. * Ka ị na-anọ ebe ị nọ ugbu a, ị ga-ala n'iyi; ịbịakwute Kraịst, ị nwere ike ịla n'iyi; ịbịakwute Kraịst, ọ dịghị onye lara n'iyi; mgbe ị nọdụrụ jụụ ma na-agụ agụụ, e nwere nri zuru oke na ihe ị ga-echekwa n'ụlọ Nna gị. Ị ga-alọghachi? * P. 341. * Ọ bụghị ụzọ isi mee ka onye mmehie tụgharịa ka ọ daa ya ala wee soro ya tụgharịa uche. * P. 411. * Ntachi obi na ntachi obi abụghị amara Ndị Kraịst nke ọma karịa mgbe a na-ekpe ekpere. ** P. 461. * Obi ụtọ na-adịrị ndị na-ejikọta ekpere ma na-arụsi ọrụ ike ruo mgbe Chineke zara otu ma kwụọ onye nke ọzọ ụgwọ. ** P. 468. * O yikarịrị ka ihe ndị e ji eme ụlọ akwụkwọ Sọnde na-atọ ọchị emeela ka ha ghara inwe mmasị n'ọrụ ndị dị mkpa nke ebe nsọ ahụ. Ọ bụrụ otú ahụ, ihe ntụrụndụ ahụ bụ mmehie. Ụlọ akwụkwọ kwesịrị inye chọọchị nri. Ụmụaka kwesịrị ịbụ ndị otu n'ime ibe ha, ndị a ga-ekpughere n'ozi ọma, ndị ga-akụzi ụzọ nke ụlọ Chineke, ma zụlite ha n'okpuru mmetụta ya, yana mmetụta ya niile dị nsọ ma dị elu. ** P. 572.
==Nkega Mbụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Samuel I., Prime}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
nq18e4fu7f8tpm03nc3h74aasvh5hi3
Porphyrios of Kafsokalyvia
0
11604
32327
2026-07-12T12:37:35Z
Specialyvonne
1337
Jiri '{{Databox}} '''[[w:ig:Porphyrios of Kafsokalyvia|Porphyrios of Kafsokalyvia]]''' (also known as '''Porphyrios Bairaktaris''',(7 Febrụwarị afọ 1906 – 2 Decemba afọ 1991) bụ onye mọnk na onye nsọ nke chọọchị Greek Eastern Orthodox, onye biri n'Ugwu Athos. ==Okwu Okwuru== *Gịnị bụ agha ime mmụọ? Ọ dị mma, mkpụrụ obi bụ ubi nke e kewara ụzọ abụọ. N'otu ọkara, a kụrụ osisi ogwu, n'ọkara nke ọzọ, okooko osisi. Anyị...' kere ihü
32327
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:ig:Porphyrios of Kafsokalyvia|Porphyrios of Kafsokalyvia]]''' (also known as '''Porphyrios Bairaktaris''',(7 Febrụwarị afọ 1906 – 2 Decemba afọ 1991)
bụ onye mọnk na onye nsọ nke chọọchị Greek Eastern Orthodox, onye biri n'Ugwu Athos.
==Okwu Okwuru==
*Gịnị bụ agha ime mmụọ? Ọ dị mma, mkpụrụ obi bụ ubi nke e kewara ụzọ abụọ. N'otu ọkara, a kụrụ osisi ogwu, n'ọkara nke ọzọ, okooko osisi. Anyị nwekwara ọkpọ mmiri nwere ọkpọ mmiri abụọ na ọwa abụọ. Otu na-eduga mmiri gaa n'ogwu, nke ọzọ na okooko osisi. Enwere m nhọrọ mgbe niile imepe otu ma ọ bụ ọkpọ mmiri ọzọ. Ana m ahapụ ogwu ndị ahụ ka ha ghara inwe mmiri, ha akpọnwụọ, m na-agba okooko osisi mmiri, ha na-amakwa ifuru. **''Ite Dị Oké Ọnụ Ahịa nke Mmụọ Nsọ - Ndụ na Ndụmọdụ nke Ndị Okenye nke Oge A nke Gris'', p. 170.
=== ''Wounded by Love'' ===
::<small>Saint Porphyrios nke Kavsokalyvia; Fr. John Raftan (onye sụgharịrị ya). (2018). ''Wounded by Love: The Life and Wisdom of Saint Porphyrios''. Chania, Crete, Greece: Holy Convent of the Life-giving Spring – Chrysopigi / Limni, Evia, Greece: Denise Harvey. ISBN 978-960-7120-19-9.</small>
* Maka ndị Chineke, ọ dịghị ihe dị ka anya, ọ bụrụgodị na ha dị ọtụtụ puku maịlụ. N'agbanyeghị otú ụmụ mmadụ ibe anyị dị anya, anyị aghaghị ịkwado ha. * p. 89 * Malite n'oge m ghọrọ onye mọnk, ekwere m na ọnwụ adịghị. Otú ahụ ka m si eche na otú m si eche mgbe niile - na m dị ndụ ebighị ebi ma ghara ịnwụ anwụ. Lee ka o si dị ebube! ** p. 90 * Kpee ekpere n'emeghị ihe oyiyi n'uche gị. Anwala iche echiche banyere Kraịst. Ndị Nna m kwusiri ike na ekpere agaghị enwe ihe oyiyi. Site na ihe oyiyi, isi ihe ekpere na-efu ngwa ngwa, n'ihi na otu ihe oyiyi nwere ike ibugharị ngwa ngwa site na nke ọzọ. Ihe ọjọọ ahụ nwekwara ike itinye ihe oyiyi n'ime anyị ma anyị tụfuo amara. ** p. 121 * Ekpere kwesịrị ịdị n'ime, kpee ekpere site n'uche ọ bụghị site n'egbugbere ọnụ, ka uche ghara ịkpaghasị ebe a na ebe ahụ. Ka anyị kpọbata Kraịst n'uche anyị n'ụzọ na-enweghị mmanye site n'ikwughachi nwayọ nwayọ, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst, meere m ebere' Echekwala ihe ọ bụla ma e wezụga okwu ndị a, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst, meere m ebere'. Ọ dịghị ihe ọzọ. Ọ dịghị ihe ọ bụla ma ọlị. ** p. 121
* Chineke nọ ebe niile ma na-ejupụta ihe niile. Ana m agbalị ibuli nku ruo mgbe ebighị ebi ma fegharịa n'etiti kpakpando. Uche m efuola n'ịdị ebube nke ike Chineke ka m na-atụgharị uche n'ebe dị anya nke ọtụtụ nde afọ ìhè. Enwere m mmetụta nke Chineke a nwere ike ime ihe niile n'ihu m, m na-emepekwa aka m ma meghee mkpụrụ obi m ka m soro Ya dịrị n'otu, isonye na Chineke ... ** p. 128 * N'ekpere, ihe dị mkpa abụghị ogologo oge kama ịdị ike. Kpee ekpere n'agbanyeghị nkeji ise, kama ịhapụ onwe gị nye Chineke n'ịhụnanya na agụụ. Otu onye nwere ike ikpe ekpere abalị niile na onye ọzọ naanị nkeji ise, mana ekpere nkeji ise nwere ike ịdị mma. Nke a bụ ihe omimi, n'ezie, mana ọ bụ otú ahụ ka ọ dị. ** p. 128-9 * Ekpere bara uru maka ihe niile, ọbụlagodi maka ihe kachasị mfe. Dịka ọmụmaatụ, ọ bụrụ na ị na-arịa ụra nke ọma, echela maka ụra. Bilie pụọ n'ime ụlọ ihi ụra gị wee laghachi n'ime ma dina n'elu ihe ndina gị dị ka a ga-asị na ọ bụ maka oge mbụ, na-echeghị ma ị ga-arahụ ụra ma ọ bụ na ị gaghị ehi ụra. Mgbe ahụ, lekwasị anya n'uche gị, gụgharịa ekpere otuto ahụ wee kpee ekpere ahụ, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst...' ugboro atọ, otu a ka ị ga-ehi ụra. ** p. 130
* Jiri oge mara mma mee ihe nke ọma. Oge mara mma na-eme ka mkpụrụ obi kpee ekpere; ha na-eme ka ọ dị ọcha, dị mma ma dịkwa uri. Teta n'ụtụtụ wee hụ anyanwụ ka ọ na-apụta site n'oké osimiri dị ka uwe oyi e ji odo odo mee. Mgbe ala mara mma, ụlọ ekpere mara mma, ma ọ bụ ihe mara mma kpaliri gị, ahapụla ihe ndị ahụ, kama gafere nke a iji nye otuto maka ihe niile mara mma ka i wee hụ Ya onye naanị ya bụ 'Mara mma n'ịma mma'. Ihe niile dị nsọ - oké osimiri, igwu mmiri na iri nri. Nwee obi ụtọ na ha niile. Ihe niile na-eme ka anyị baa ọgaranya, ihe niile na-eduga anyị n'ịhụnanya ukwu, ihe niile na-eduga anyị na Kraịst. ** p. 218 * Lelee ihe niile mmadụ mere - ụlọ, ụlọ ukwu ma ọ bụ obere, obodo nta, obodo nta, ndị mmadụ na mmepeanya ha. Jụọ ajụjụ iji mee ka ihe ọmụma gị baa ụba gbasara ihe niile; echekwala onwe gị. Nke a na-enyere gị aka ịtụgharị uche nke ọma na ihe ebube Chineke. Ihe niile na-aghọ ohere maka anyị ijikọ onwe anyị na ihe niile na onye ọ bụla. Ha na-aghọ oge maka ekele na ekpere nye Onyenwe nke Ihe Niile. Biri n'etiti ihe niile, okike na eluigwe na ala. Okike bụ Oziọma nzuzo. Mana mgbe mmadụ enweghị amara dị n'ime, okike enweghị uru ọ bụla. Okike na-akpọte anyị, mana ọ pụghị iwebata anyị na Paradaịs. ** p. 218
==NJIKỌ MPỤGA==
{{wikipedia}}
[http://www.orthodoxphotos.com/Orthodox_Elders/Greek/Fr._Porphyrios/index.shtml Biography]
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
6lkqy0x24d7jh9n7tifqivwkwsf8v3l
32328
32327
2026-07-12T12:42:59Z
Specialyvonne
1337
32328
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:ig:Porphyrios of Kafsokalyvia|Porphyrios of Kafsokalyvia]]''' (also known as '''Porphyrios Bairaktaris''',(7 Febrụwarị afọ 1906 – 2 Decemba afọ 1991)
bụ onye mọnk na onye nsọ nke chọọchị Greek Eastern Orthodox, onye biri n'Ugwu Athos.
==Okwu Okwuru==
*Gịnị bụ agha ime mmụọ? Ọ dị mma, mkpụrụ obi bụ ubi nke e kewara ụzọ abụọ. N'otu ọkara, a kụrụ osisi ogwu, n'ọkara nke ọzọ, okooko osisi. Anyị nwekwara ọkpọ mmiri nwere ọkpọ mmiri abụọ na ọwa abụọ. Otu na-eduga mmiri gaa n'ogwu, nke ọzọ na okooko osisi. Enwere m nhọrọ mgbe niile imepe otu ma ọ bụ ọkpọ mmiri ọzọ. Ana m ahapụ ogwu ndị ahụ ka ha ghara inwe mmiri, ha akpọnwụọ, m na-agba okooko osisi mmiri, ha na-amakwa ifuru. **''Ite Dị Oké Ọnụ Ahịa nke Mmụọ Nsọ - Ndụ na Ndụmọdụ nke Ndị Okenye nke Oge A nke Gris'', p. 170.
=== ''Wounded by Love'' ===
::<small>Saint Porphyrios nke Kavsokalyvia; Fr. John Raftan (onye sụgharịrị ya). (2018). ''Wounded by Love: The Life and Wisdom of Saint Porphyrios''. Chania, Crete, Greece: Holy Convent of the Life-giving Spring – Chrysopigi / Limni, Evia, Greece: Denise Harvey. ISBN 978-960-7120-19-9.</small>
* Maka ndị Chineke, ọ dịghị ihe dị ka anya, ọ bụrụgodị na ha dị ọtụtụ puku maịlụ. N'agbanyeghị otú ụmụ mmadụ ibe anyị dị anya, anyị aghaghị ịkwado ha. * p. 89 * Malite n'oge m ghọrọ onye mọnk, ekwere m na ọnwụ adịghị. Otú ahụ ka m si eche na otú m si eche mgbe niile - na m dị ndụ ebighị ebi ma ghara ịnwụ anwụ. Lee ka o si dị ebube! ** p. 90 * Kpee ekpere n'emeghị ihe oyiyi n'uche gị. Anwala iche echiche banyere Kraịst. Ndị Nna m kwusiri ike na ekpere agaghị enwe ihe oyiyi. Site na ihe oyiyi, isi ihe ekpere na-efu ngwa ngwa, n'ihi na otu ihe oyiyi nwere ike ibugharị ngwa ngwa site na nke ọzọ. Ihe ọjọọ ahụ nwekwara ike itinye ihe oyiyi n'ime anyị ma anyị tụfuo amara. ** p. 121 * Ekpere kwesịrị ịdị n'ime, kpee ekpere site n'uche ọ bụghị site n'egbugbere ọnụ, ka uche ghara ịkpaghasị ebe a na ebe ahụ. Ka anyị kpọbata Kraịst n'uche anyị n'ụzọ na-enweghị mmanye site n'ikwughachi nwayọ nwayọ, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst, meere m ebere' Echekwala ihe ọ bụla ma e wezụga okwu ndị a, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst, meere m ebere'. Ọ dịghị ihe ọzọ. Ọ dịghị ihe ọ bụla ma ọlị. ** p. 121
* Chineke nọ ebe niile ma na-ejupụta ihe niile. Ana m agbalị ibuli nku ruo mgbe ebighị ebi ma fegharịa n'etiti kpakpando. Uche m efuola n'ịdị ebube nke ike Chineke ka m na-atụgharị uche n'ebe dị anya nke ọtụtụ nde afọ ìhè. Enwere m mmetụta nke Chineke a nwere ike ime ihe niile n'ihu m, m na-emepekwa aka m ma meghee mkpụrụ obi m ka m soro Ya dịrị n'otu, isonye na Chineke ... ** p. 128 * N'ekpere, ihe dị mkpa abụghị ogologo oge kama ịdị ike. Kpee ekpere n'agbanyeghị nkeji ise, kama ịhapụ onwe gị nye Chineke n'ịhụnanya na agụụ. Otu onye nwere ike ikpe ekpere abalị niile na onye ọzọ naanị nkeji ise, mana ekpere nkeji ise nwere ike ịdị mma. Nke a bụ ihe omimi, n'ezie, mana ọ bụ otú ahụ ka ọ dị. ** p. 128-9 * Ekpere bara uru maka ihe niile, ọbụlagodi maka ihe kachasị mfe. Dịka ọmụmaatụ, ọ bụrụ na ị na-arịa ụra nke ọma, echela maka ụra. Bilie pụọ n'ime ụlọ ihi ụra gị wee laghachi n'ime ma dina n'elu ihe ndina gị dị ka a ga-asị na ọ bụ maka oge mbụ, na-echeghị ma ị ga-arahụ ụra ma ọ bụ na ị gaghị ehi ụra. Mgbe ahụ, lekwasị anya n'uche gị, gụgharịa ekpere otuto ahụ wee kpee ekpere ahụ, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst...' ugboro atọ, otu a ka ị ga-ehi ụra. ** p. 130
* Jiri oge mara mma mee ihe nke ọma. Oge mara mma na-eme ka mkpụrụ obi kpee ekpere; ha na-eme ka ọ dị ọcha, dị mma ma dịkwa uri. Teta n'ụtụtụ wee hụ anyanwụ ka ọ na-apụta site n'oké osimiri dị ka uwe oyi e ji odo odo mee. Mgbe ala mara mma, ụlọ ekpere mara mma, ma ọ bụ ihe mara mma kpaliri gị, ahapụla ihe ndị ahụ, kama gafere nke a iji nye otuto maka ihe niile mara mma ka i wee hụ Ya onye naanị ya bụ 'Mara mma n'ịma mma'. Ihe niile dị nsọ - oké osimiri, igwu mmiri na iri nri. Nwee obi ụtọ na ha niile. Ihe niile na-eme ka anyị baa ọgaranya, ihe niile na-eduga anyị n'ịhụnanya ukwu, ihe niile na-eduga anyị na Kraịst. ** p. 218 * Lelee ihe niile mmadụ mere - ụlọ, ụlọ ukwu ma ọ bụ obere, obodo nta, obodo nta, ndị mmadụ na mmepeanya ha. Jụọ ajụjụ iji mee ka ihe ọmụma gị baa ụba gbasara ihe niile; echekwala onwe gị. Nke a na-enyere gị aka ịtụgharị uche nke ọma na ihe ebube Chineke. Ihe niile na-aghọ ohere maka anyị ijikọ onwe anyị na ihe niile na onye ọ bụla. Ha na-aghọ oge maka ekele na ekpere nye Onyenwe nke Ihe Niile. Biri n'etiti ihe niile, okike na eluigwe na ala. Okike bụ Oziọma nzuzo. Mana mgbe mmadụ enweghị amara dị n'ime, okike enweghị uru ọ bụla. Okike na-akpọte anyị, mana ọ pụghị iwebata anyị na Paradaịs. ** p. 218
==NJIKỌ MPỤGA==
{{wikipedia}}
[http://www.orthodoxphotos.com/Orthodox_Elders/Greek/Fr._Porphyrios/index.shtml Biography]
{{DEFAULTSORT:Bairaktaris,Porphyrios}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
mwkgio375t0105gc8zhf59cu7sncdlq
32354
32328
2026-07-12T15:52:10Z
Senator Choko
24
/* NJIKỌ MPỤGA */
32354
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:ig:Porphyrios of Kafsokalyvia|Porphyrios of Kafsokalyvia]]''' (also known as '''Porphyrios Bairaktaris''',(7 Febrụwarị afọ 1906 – 2 Decemba afọ 1991)
bụ onye mọnk na onye nsọ nke chọọchị Greek Eastern Orthodox, onye biri n'Ugwu Athos.
==Okwu Okwuru==
*Gịnị bụ agha ime mmụọ? Ọ dị mma, mkpụrụ obi bụ ubi nke e kewara ụzọ abụọ. N'otu ọkara, a kụrụ osisi ogwu, n'ọkara nke ọzọ, okooko osisi. Anyị nwekwara ọkpọ mmiri nwere ọkpọ mmiri abụọ na ọwa abụọ. Otu na-eduga mmiri gaa n'ogwu, nke ọzọ na okooko osisi. Enwere m nhọrọ mgbe niile imepe otu ma ọ bụ ọkpọ mmiri ọzọ. Ana m ahapụ ogwu ndị ahụ ka ha ghara inwe mmiri, ha akpọnwụọ, m na-agba okooko osisi mmiri, ha na-amakwa ifuru. **''Ite Dị Oké Ọnụ Ahịa nke Mmụọ Nsọ - Ndụ na Ndụmọdụ nke Ndị Okenye nke Oge A nke Gris'', p. 170.
=== ''Wounded by Love'' ===
::<small>Saint Porphyrios nke Kavsokalyvia; Fr. John Raftan (onye sụgharịrị ya). (2018). ''Wounded by Love: The Life and Wisdom of Saint Porphyrios''. Chania, Crete, Greece: Holy Convent of the Life-giving Spring – Chrysopigi / Limni, Evia, Greece: Denise Harvey. ISBN 978-960-7120-19-9.</small>
* Maka ndị Chineke, ọ dịghị ihe dị ka anya, ọ bụrụgodị na ha dị ọtụtụ puku maịlụ. N'agbanyeghị otú ụmụ mmadụ ibe anyị dị anya, anyị aghaghị ịkwado ha. * p. 89 * Malite n'oge m ghọrọ onye mọnk, ekwere m na ọnwụ adịghị. Otú ahụ ka m si eche na otú m si eche mgbe niile - na m dị ndụ ebighị ebi ma ghara ịnwụ anwụ. Lee ka o si dị ebube! ** p. 90 * Kpee ekpere n'emeghị ihe oyiyi n'uche gị. Anwala iche echiche banyere Kraịst. Ndị Nna m kwusiri ike na ekpere agaghị enwe ihe oyiyi. Site na ihe oyiyi, isi ihe ekpere na-efu ngwa ngwa, n'ihi na otu ihe oyiyi nwere ike ibugharị ngwa ngwa site na nke ọzọ. Ihe ọjọọ ahụ nwekwara ike itinye ihe oyiyi n'ime anyị ma anyị tụfuo amara. ** p. 121 * Ekpere kwesịrị ịdị n'ime, kpee ekpere site n'uche ọ bụghị site n'egbugbere ọnụ, ka uche ghara ịkpaghasị ebe a na ebe ahụ. Ka anyị kpọbata Kraịst n'uche anyị n'ụzọ na-enweghị mmanye site n'ikwughachi nwayọ nwayọ, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst, meere m ebere' Echekwala ihe ọ bụla ma e wezụga okwu ndị a, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst, meere m ebere'. Ọ dịghị ihe ọzọ. Ọ dịghị ihe ọ bụla ma ọlị. ** p. 121
* Chineke nọ ebe niile ma na-ejupụta ihe niile. Ana m agbalị ibuli nku ruo mgbe ebighị ebi ma fegharịa n'etiti kpakpando. Uche m efuola n'ịdị ebube nke ike Chineke ka m na-atụgharị uche n'ebe dị anya nke ọtụtụ nde afọ ìhè. Enwere m mmetụta nke Chineke a nwere ike ime ihe niile n'ihu m, m na-emepekwa aka m ma meghee mkpụrụ obi m ka m soro Ya dịrị n'otu, isonye na Chineke ... ** p. 128 * N'ekpere, ihe dị mkpa abụghị ogologo oge kama ịdị ike. Kpee ekpere n'agbanyeghị nkeji ise, kama ịhapụ onwe gị nye Chineke n'ịhụnanya na agụụ. Otu onye nwere ike ikpe ekpere abalị niile na onye ọzọ naanị nkeji ise, mana ekpere nkeji ise nwere ike ịdị mma. Nke a bụ ihe omimi, n'ezie, mana ọ bụ otú ahụ ka ọ dị. ** p. 128-9 * Ekpere bara uru maka ihe niile, ọbụlagodi maka ihe kachasị mfe. Dịka ọmụmaatụ, ọ bụrụ na ị na-arịa ụra nke ọma, echela maka ụra. Bilie pụọ n'ime ụlọ ihi ụra gị wee laghachi n'ime ma dina n'elu ihe ndina gị dị ka a ga-asị na ọ bụ maka oge mbụ, na-echeghị ma ị ga-arahụ ụra ma ọ bụ na ị gaghị ehi ụra. Mgbe ahụ, lekwasị anya n'uche gị, gụgharịa ekpere otuto ahụ wee kpee ekpere ahụ, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst...' ugboro atọ, otu a ka ị ga-ehi ụra. ** p. 130
* Jiri oge mara mma mee ihe nke ọma. Oge mara mma na-eme ka mkpụrụ obi kpee ekpere; ha na-eme ka ọ dị ọcha, dị mma ma dịkwa uri. Teta n'ụtụtụ wee hụ anyanwụ ka ọ na-apụta site n'oké osimiri dị ka uwe oyi e ji odo odo mee. Mgbe ala mara mma, ụlọ ekpere mara mma, ma ọ bụ ihe mara mma kpaliri gị, ahapụla ihe ndị ahụ, kama gafere nke a iji nye otuto maka ihe niile mara mma ka i wee hụ Ya onye naanị ya bụ 'Mara mma n'ịma mma'. Ihe niile dị nsọ - oké osimiri, igwu mmiri na iri nri. Nwee obi ụtọ na ha niile. Ihe niile na-eme ka anyị baa ọgaranya, ihe niile na-eduga anyị n'ịhụnanya ukwu, ihe niile na-eduga anyị na Kraịst. ** p. 218 * Lelee ihe niile mmadụ mere - ụlọ, ụlọ ukwu ma ọ bụ obere, obodo nta, obodo nta, ndị mmadụ na mmepeanya ha. Jụọ ajụjụ iji mee ka ihe ọmụma gị baa ụba gbasara ihe niile; echekwala onwe gị. Nke a na-enyere gị aka ịtụgharị uche nke ọma na ihe ebube Chineke. Ihe niile na-aghọ ohere maka anyị ijikọ onwe anyị na ihe niile na onye ọ bụla. Ha na-aghọ oge maka ekele na ekpere nye Onyenwe nke Ihe Niile. Biri n'etiti ihe niile, okike na eluigwe na ala. Okike bụ Oziọma nzuzo. Mana mgbe mmadụ enweghị amara dị n'ime, okike enweghị uru ọ bụla. Okike na-akpọte anyị, mana ọ pụghị iwebata anyị na Paradaịs. ** p. 218
==NJIKỌ MPỤGA==
{{wikipedia}}
[http://www.orthodoxphotos.com/Orthodox_Elders/Greek/Fr._Porphyrios/index.shtml Biography]
{{DEFAULTSORT:Bairaktaris,Porphyrios}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
td3duzamwsdzcawqwhv6p2odh0lev6k
32355
32354
2026-07-12T15:52:38Z
Senator Choko
24
/* Wounded by Love */
32355
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''[[w:ig:Porphyrios of Kafsokalyvia|Porphyrios of Kafsokalyvia]]''' (also known as '''Porphyrios Bairaktaris''',(7 Febrụwarị afọ 1906 – 2 Decemba afọ 1991)
bụ onye mọnk na onye nsọ nke chọọchị Greek Eastern Orthodox, onye biri n'Ugwu Athos.
==Okwu Okwuru==
*Gịnị bụ agha ime mmụọ? Ọ dị mma, mkpụrụ obi bụ ubi nke e kewara ụzọ abụọ. N'otu ọkara, a kụrụ osisi ogwu, n'ọkara nke ọzọ, okooko osisi. Anyị nwekwara ọkpọ mmiri nwere ọkpọ mmiri abụọ na ọwa abụọ. Otu na-eduga mmiri gaa n'ogwu, nke ọzọ na okooko osisi. Enwere m nhọrọ mgbe niile imepe otu ma ọ bụ ọkpọ mmiri ọzọ. Ana m ahapụ ogwu ndị ahụ ka ha ghara inwe mmiri, ha akpọnwụọ, m na-agba okooko osisi mmiri, ha na-amakwa ifuru. **''Ite Dị Oké Ọnụ Ahịa nke Mmụọ Nsọ - Ndụ na Ndụmọdụ nke Ndị Okenye nke Oge A nke Gris'', p. 170.
=== ''Wounded by Love'' ===
::<small>Saint Porphyrios nke Kavsokalyvia; Fr. John Raftan (onye sụgharịrị ya). (2018). ''Wounded by Love: The Life and Wisdom of Saint Porphyrios''. Chania, Crete, Greece: Holy Convent of the Life-giving Spring – Chrysopigi / Limni, Evia, Greece: Denise Harvey. ISBN 978-960-7120-19-9.</small>
* Maka ndị Chineke, ọ dịghị ihe dị ka anya, ọ bụrụgodị na ha dị ọtụtụ puku maịlụ. N'agbanyeghị otú ụmụ mmadụ ibe anyị dị anya, anyị aghaghị ịkwado ha. * p. 89 * Malite n'oge m ghọrọ onye mọnk, ekwere m na ọnwụ adịghị. Otú ahụ ka m si eche na otú m si eche mgbe niile - na m dị ndụ ebighị ebi ma ghara ịnwụ anwụ. Lee ka o si dị ebube! ** p. 90 * Kpee ekpere n'emeghị ihe oyiyi n'uche gị. Anwala iche echiche banyere Kraịst. Ndị Nna m kwusiri ike na ekpere agaghị enwe ihe oyiyi. Site na ihe oyiyi, isi ihe ekpere na-efu ngwa ngwa, n'ihi na otu ihe oyiyi nwere ike ibugharị ngwa ngwa site na nke ọzọ. Ihe ọjọọ ahụ nwekwara ike itinye ihe oyiyi n'ime anyị ma anyị tụfuo amara. ** p. 121 * Ekpere kwesịrị ịdị n'ime, kpee ekpere site n'uche ọ bụghị site n'egbugbere ọnụ, ka uche ghara ịkpaghasị ebe a na ebe ahụ. Ka anyị kpọbata Kraịst n'uche anyị n'ụzọ na-enweghị mmanye site n'ikwughachi nwayọ nwayọ, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst, meere m ebere' Echekwala ihe ọ bụla ma e wezụga okwu ndị a, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst, meere m ebere'. Ọ dịghị ihe ọzọ. Ọ dịghị ihe ọ bụla ma ọlị. ** p. 121
* Chineke nọ ebe niile ma na-ejupụta ihe niile. Ana m agbalị ibuli nku ruo mgbe ebighị ebi ma fegharịa n'etiti kpakpando. Uche m efuola n'ịdị ebube nke ike Chineke ka m na-atụgharị uche n'ebe dị anya nke ọtụtụ nde afọ ìhè. Enwere m mmetụta nke Chineke a nwere ike ime ihe niile n'ihu m, m na-emepekwa aka m ma meghee mkpụrụ obi m ka m soro Ya dịrị n'otu, isonye na Chineke ... ** p. 128 * N'ekpere, ihe dị mkpa abụghị ogologo oge kama ịdị ike. Kpee ekpere n'agbanyeghị nkeji ise, kama ịhapụ onwe gị nye Chineke n'ịhụnanya na agụụ. Otu onye nwere ike ikpe ekpere abalị niile na onye ọzọ naanị nkeji ise, mana ekpere nkeji ise nwere ike ịdị mma. Nke a bụ ihe omimi, n'ezie, mana ọ bụ otú ahụ ka ọ dị. ** p. 128-9 * Ekpere bara uru maka ihe niile, ọbụlagodi maka ihe kachasị mfe. Dịka ọmụmaatụ, ọ bụrụ na ị na-arịa ụra nke ọma, echela maka ụra. Bilie pụọ n'ime ụlọ ihi ụra gị wee laghachi n'ime ma dina n'elu ihe ndina gị dị ka a ga-asị na ọ bụ maka oge mbụ, na-echeghị ma ị ga-arahụ ụra ma ọ bụ na ị gaghị ehi ụra. Mgbe ahụ, lekwasị anya n'uche gị, gụgharịa ekpere otuto ahụ wee kpee ekpere ahụ, 'Onyenwe anyị Jizọs Kraịst...' ugboro atọ, otu a ka ị ga-ehi ụra. ** p. 130
* Jiri oge mara mma mee ihe nke ọma. Oge mara mma na-eme ka mkpụrụ obi kpee ekpere; ha na-eme ka ọ dị ọcha, dị mma ma dịkwa uri. Teta n'ụtụtụ wee hụ anyanwụ ka ọ na-apụta site n'oké osimiri dị ka uwe oyi e ji odo odo mee. Mgbe ala mara mma, ụlọ ekpere mara mma, ma ọ bụ ihe mara mma kpaliri gị, ahapụla ihe ndị ahụ, kama gafere nke a iji nye otuto maka ihe niile mara mma ka i wee hụ Ya onye naanị ya bụ 'Mara mma n'ịma mma'. Ihe niile dị nsọ - oké osimiri, igwu mmiri na iri nri. Nwee obi ụtọ na ha niile. Ihe niile na-eme ka anyị baa ọgaranya, ihe niile na-eduga anyị n'ịhụnanya ukwu, ihe niile na-eduga anyị na Kraịst. ** p. 218 * Lelee ihe niile mmadụ mere - ụlọ, ụlọ ukwu ma ọ bụ obere, obodo nta, obodo nta, ndị mmadụ na mmepeanya ha. Jụọ ajụjụ iji mee ka ihe ọmụma gị baa ụba gbasara ihe niile; echekwala onwe gị. Nke a na-enyere gị aka ịtụgharị uche nke ọma na ihe ebube Chineke. Ihe niile na-aghọ ohere maka anyị ijikọ onwe anyị na ihe niile na onye ọ bụla. Ha na-aghọ oge maka ekele na ekpere nye Onyenwe nke Ihe Niile. Biri n'etiti ihe niile, okike na eluigwe na ala. Okike bụ Oziọma nzuzo. Mana mgbe mmadụ enweghị amara dị n'ime, okike enweghị uru ọ bụla. Okike na-akpọte anyị, mana ọ pụghị iwebata anyị na Paradaịs. ** p. 218
==NJIKỌ MPỤGA==
{{wikipedia}}
[http://www.orthodoxphotos.com/Orthodox_Elders/Greek/Fr._Porphyrios/index.shtml Biography]
{{DEFAULTSORT:Bairaktaris,Porphyrios}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
ihrn3m74t01z926nn4a4ixk7uvjfxdt
Karl Rahner
0
11605
32329
2026-07-12T13:31:27Z
Specialyvonne
1337
Jiri '{{Databox}} [[File:Karl Rahner 1974.jpeg|thumb|Karl Rahner (1974)]] '''[[w:ig:Karl Rahner|Karl Rahner]]''', [[w:ig:Society of Jesus|SJ]] (Maachị 5, afọ 1904 – Maachị 30, afọ 1984) bụ ọkà mmụta okpukpe nke ndị Jamanị, otu n'ime ndị ọkà mmụta okpukpe Roman Katọlik kacha nwee mmetụta na narị afọ nke 20. ==Okwu Okwuru== * Ihe na-akpata arụmụka megide Iso Ụzọ Kraịst bụ ahụmịhe nke ndụ, ahụmịhe nke ọchịchịrị a....' kere ihü
32329
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Karl Rahner 1974.jpeg|thumb|Karl Rahner (1974)]]
'''[[w:ig:Karl Rahner|Karl Rahner]]''',
[[w:ig:Society of Jesus|SJ]] (Maachị 5, afọ 1904 – Maachị 30, afọ 1984) bụ ọkà mmụta okpukpe nke ndị Jamanị, otu n'ime ndị ọkà mmụta okpukpe Roman Katọlik kacha nwee mmetụta na narị afọ nke 20.
==Okwu Okwuru==
* Ihe na-akpata arụmụka megide Iso Ụzọ Kraịst bụ ahụmịhe nke ndụ, ahụmịhe nke ọchịchịrị a. Ahụrụ m mgbe niile na ike dị n'ime na ikpe na-ezighị ezi nke dị n'azụ arụmụka teknụzụ nke ndị mmụta - ma ọ bụ kama nke ndị ọkà mmụta n'otu n'otu - megide Iso Ụzọ Kraịst na-esikarị na ahụmịhe ndị a kachasị elu nke ịdị adị nke na-etinye uche na obi n'ọchịchịrị, ike ọgwụgwụ na nkụda mmụọ. ** "Echiche Banyere Ohere nke Nkwenye Taa" (1962), "'Nnyocha nke Okpukpe'', Mpịakọta nke 5 (1966). * '''Onye Kraịst ji obi ya niile na-efe Chineke nke ọdịnihu ga-abụ '[[Mysticism|mystic]]', onye 'nwetala' ihe, ma ọ bụ na ọ ga-akwụsị ịbụ ihe ọ bụla ma ọlị.''' ** "Ịdị Ndụ Ndị Kraịst n'oge gara aga na Taa", "'Nnyocha nke Okpukpe'', Mpịakọta nke 7, trans. David Bourke (New York: Herder and Herder, 1971), p. 15.
* '''Amara dị ebe niile dịka ntụzịaka ọrụ nke ihe niile e kere eke eziokwu n'ebe Chineke nọ, ọ bụ ezie na Chineke ejighị ya n'aka ihe ọ bụla e kere eke iji nye ya ntụzịaka pụrụ iche a.''' Amara anaghị eme n'ọnọdụ dị iche iche ebe a na ebe ahụ n'ụwa rụrụ arụ na nke na-enweghị amara. Ọ bụ ihe ziri ezi, n'ezie, ikwu maka ihe omume amara nke na-eme n'oge dị iche iche n'ebe na oge. Ma ihe anyị na-ekwu n'ezie bụ 'nnabata' nke amara a site na nnwere onwe mmadụ. … Amara n'onwe ya … dị ebe niile na mgbe niile, ọ bụ ezie na nnwere onwe mmadụ nwere ike ịjụ ya n'ụzọ mmehie, dịka nnwere onwe mmadụ nwere ike ime mkpesa megide ụmụ mmadụ n'onwe ya. Mkpọsa amara a n'ụwa maara ihe mgbe niile na ebe niile anaghị anapụ onyinye amara, n'ihi na ozugbo Chineke si n'ịhụnanya inye onwe ya abụghị ihe onye ọ bụla nwere ike ikwu dị ka ihe kwesịrị ya. '''Mbara nke amara mgbe niile na ebe niile anaghị eme ka akụkọ nzọpụta kwụsị ịbụ akụkọ ihe mere eme, n'ihi na akụkọ ihe mere eme bụ ịnakwere amara site na nnwere onwe akụkọ ihe mere eme nke ụmụ mmadụ na akụkọ ihe mere eme nke mmụọ na-abata n'onwe ya n'amara.''' ** ''Ntụgharị uche n'ihe gbasara Sakrament'' (1977), Okwu Mmalite, p. xi
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Karl, Rahner}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
ankulom0mea15yths4u3s8g9c3m8p49
32330
32329
2026-07-12T13:34:35Z
Specialyvonne
1337
/* Okwu Okwuru */
32330
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Karl Rahner 1974.jpeg|thumb|Karl Rahner (1974)]]
'''[[w:ig:Karl Rahner|Karl Rahner]]''',
[[w:ig:Society of Jesus|SJ]] (Maachị 5, afọ 1904 – Maachị 30, afọ 1984) bụ ọkà mmụta okpukpe nke ndị Jamanị, otu n'ime ndị ọkà mmụta okpukpe Roman Katọlik kacha nwee mmetụta na narị afọ nke 20.
==Okwu Okwuru==
* Ihe na-akpata arụmụka megide Iso Ụzọ Kraịst bụ ahụmịhe nke ndụ, ahụmịhe nke ọchịchịrị a. Ahụrụ m mgbe niile na ike dị n'ime na ikpe na-ezighị ezi nke dị n'azụ arụmụka teknụzụ nke ndị mmụta - ma ọ bụ kama nke ndị ọkà mmụta n'otu n'otu - megide Iso Ụzọ Kraịst na-esikarị na ahụmịhe ndị a kachasị elu nke ịdị adị nke na-etinye uche na obi n'ọchịchịrị, ike ọgwụgwụ na nkụda mmụọ. ** "Echiche Banyere Ohere nke Nkwenye Taa" (1962), "'Nnyocha nke Okpukpe'', Mpịakọta nke 5 (1966). * '''Onye Kraịst ji obi ya niile na-efe Chineke nke ọdịnihu ga-abụ 'mystic', onye 'nwetala' ihe, ma ọ bụ na ọ ga-akwụsị ịbụ ihe ọ bụla ma ọlị.''' ** "Ịdị Ndụ Ndị Kraịst n'oge gara aga na Taa", "'Nnyocha nke Okpukpe'', Mpịakọta nke 7, trans. David Bourke (New York: Herder and Herder, 1971), p. 15.
* '''Amara dị ebe niile dịka ntụzịaka ọrụ nke ihe niile e kere eke eziokwu n'ebe Chineke nọ, ọ bụ ezie na Chineke ejighị ya n'aka ihe ọ bụla e kere eke iji nye ya ntụzịaka pụrụ iche a.''' Amara anaghị eme n'ọnọdụ dị iche iche ebe a na ebe ahụ n'ụwa rụrụ arụ na nke na-enweghị amara. Ọ bụ ihe ziri ezi, n'ezie, ikwu maka ihe omume amara nke na-eme n'oge dị iche iche n'ebe na oge. Ma ihe anyị na-ekwu n'ezie bụ 'nnabata' nke amara a site na nnwere onwe mmadụ. … Amara n'onwe ya … dị ebe niile na mgbe niile, ọ bụ ezie na nnwere onwe mmadụ nwere ike ịjụ ya n'ụzọ mmehie, dịka nnwere onwe mmadụ nwere ike ime mkpesa megide ụmụ mmadụ n'onwe ya. Mkpọsa amara a n'ụwa maara ihe mgbe niile na ebe niile anaghị anapụ onyinye amara, n'ihi na ozugbo Chineke si n'ịhụnanya inye onwe ya abụghị ihe onye ọ bụla nwere ike ikwu dị ka ihe kwesịrị ya. '''Mbara nke amara mgbe niile na ebe niile anaghị eme ka akụkọ nzọpụta kwụsị ịbụ akụkọ ihe mere eme, n'ihi na akụkọ ihe mere eme bụ ịnakwere amara site na nnwere onwe akụkọ ihe mere eme nke ụmụ mmadụ na akụkọ ihe mere eme nke mmụọ na-abata n'onwe ya n'amara.''' ** ''Ntụgharị uche n'ihe gbasara Sakrament'' (1977), Okwu Mmalite, p. xi
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Karl, Rahner}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
dgdipkr7nhnxby8wdaye4gqqena84e2
32331
32330
2026-07-12T13:36:22Z
Specialyvonne
1337
32331
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Karl Rahner 1974.jpeg|thumb|Karl Rahner (1974)]]
'''[[w:ig:Karl Rahner|Karl Rahner]]''',
[[w:ig:Society of Jesus|SJ]] (Maachị 5, afọ 1904 – Maachị 30, afọ 1984) bụ ọkà mmụta okpukpe nke ndị Jamanị, otu n'ime ndị ọkà mmụta okpukpe Roman Katọlik kacha nwee mmetụta na narị afọ nke 20.
==Okwu Okwuru==
* Ihe na-akpata arụmụka megide Iso Ụzọ Kraịst bụ ahụmịhe nke ndụ, ahụmịhe nke ọchịchịrị a. Ahụrụ m mgbe niile na ike dị n'ime na ikpe na-ezighị ezi nke dị n'azụ arụmụka teknụzụ nke ndị mmụta - ma ọ bụ kama nke ndị ọkà mmụta n'otu n'otu - megide Iso Ụzọ Kraịst na-esikarị na ahụmịhe ndị a kachasị elu nke ịdị adị nke na-etinye uche na obi n'ọchịchịrị, ike ọgwụgwụ na nkụda mmụọ. ** "Echiche Banyere Ohere nke Nkwenye Taa" (1962), "'Nnyocha nke Okpukpe'', Mpịakọta nke 5 (1966). * '''Onye Kraịst ji obi ya niile na-efe Chineke nke ọdịnihu ga-abụ 'mystic', onye 'nwetala' ihe, ma ọ bụ na ọ ga-akwụsị ịbụ ihe ọ bụla ma ọlị.''' ** "Ịdị Ndụ Ndị Kraịst n'oge gara aga na Taa", "'Nnyocha nke Okpukpe'', Mpịakọta nke 7, trans. David Bourke (New York: Herder and Herder, 1971), p. 15.
* '''Amara dị ebe niile dịka ntụzịaka ọrụ nke ihe niile e kere eke eziokwu n'ebe Chineke nọ, ọ bụ ezie na Chineke ejighị ya n'aka ihe ọ bụla e kere eke iji nye ya ntụzịaka pụrụ iche a.''' Amara anaghị eme n'ọnọdụ dị iche iche ebe a na ebe ahụ n'ụwa rụrụ arụ na nke na-enweghị amara. Ọ bụ ihe ziri ezi, n'ezie, ikwu maka ihe omume amara nke na-eme n'oge dị iche iche n'ebe na oge. Ma ihe anyị na-ekwu n'ezie bụ 'nnabata' nke amara a site na nnwere onwe mmadụ. … Amara n'onwe ya … dị ebe niile na mgbe niile, ọ bụ ezie na nnwere onwe mmadụ nwere ike ịjụ ya n'ụzọ mmehie, dịka nnwere onwe mmadụ nwere ike ime mkpesa megide ụmụ mmadụ n'onwe ya. Mkpọsa amara a n'ụwa maara ihe mgbe niile na ebe niile anaghị anapụ onyinye amara, n'ihi na ozugbo Chineke si n'ịhụnanya inye onwe ya abụghị ihe onye ọ bụla nwere ike ikwu dị ka ihe kwesịrị ya. '''Mbara nke amara mgbe niile na ebe niile anaghị eme ka akụkọ nzọpụta kwụsị ịbụ akụkọ ihe mere eme, n'ihi na akụkọ ihe mere eme bụ ịnakwere amara site na nnwere onwe akụkọ ihe mere eme nke ụmụ mmadụ na akụkọ ihe mere eme nke mmụọ na-abata n'onwe ya n'amara.''' ** ''Ntụgharị uche n'ihe gbasara Sakrament'' (1977), Okwu Mmalite, p. xi
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Rahner,Karl}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
829eu4yu6abe1zfy5ioo9rxcc8ahas5
1763
0
11606
32338
2026-07-12T14:23:41Z
Chrysella
54
Jiri 'Nke a bụ ndị amụrụ n'afọ 1763' kere ihü
32338
wikitext
text/x-wiki
Nke a bụ ndị amụrụ n'afọ 1763
70ta3r3h8oeunewsrgftv4igb6kujb5
1801
0
11607
32339
2026-07-12T14:25:24Z
Chrysella
54
Jiri 'Nke a bụ ndị nwụrụ n'afọ 1801' kere ihü
32339
wikitext
text/x-wiki
Nke a bụ ndị nwụrụ n'afọ 1801
havw3e6bcsgnikj4jx25czjf6ueg2u8
Aṅụ
0
11608
32340
2026-07-12T14:27:00Z
Chrysella
54
Jiri 'Nke a bụ anụmanụ na-emepụta mmanụ aṅụ' kere ihü
32340
wikitext
text/x-wiki
Nke a bụ anụmanụ na-emepụta mmanụ aṅụ
h9rtf5qt99doervrjzejfrcuoj04j3s
Otú:Ndị na-ede uri si England
14
11609
32341
2026-07-12T14:32:38Z
Chrysella
54
Jiri 'Nke a bụ ebe ndị na-ede uri si England' kere ihü
32341
wikitext
text/x-wiki
Nke a bụ ebe ndị na-ede uri si England
qbegcjt1vsr12nmuumv1bs31td5uvly
Otú:Ọnwụ 1801
14
11610
32342
2026-07-12T14:33:57Z
Chrysella
54
Jiri 'Maka ndị nwụrụ n'afọ 1801' kere ihü
32342
wikitext
text/x-wiki
Maka ndị nwụrụ n'afọ 1801
23asoyl13795yu3ngoimz8rzqzylhgp
Otú:Ndị ndu Ndị Otu Kraịst
14
11611
32344
2026-07-12T14:36:12Z
Chrysella
54
Jiri 'Maka ndị isi ndị otu Kraịst' kere ihü
32344
wikitext
text/x-wiki
Maka ndị isi ndị otu Kraịst
s57mffvyzuz7etsymq1cyn2qysqhyzj
Otú:Ndị gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Oxford
14
11612
32345
2026-07-12T14:37:05Z
Chrysella
54
Jiri 'Maka ndị gụrụ akwụkwọ na mahadum Oxford' kere ihü
32345
wikitext
text/x-wiki
Maka ndị gụrụ akwụkwọ na mahadum Oxford
h7opr0pxz65nz4ey6g4y7atfnzin05c
Otú:Ndị nkuzi nke Mahadum Oxford
14
11613
32346
2026-07-12T14:37:34Z
Chrysella
54
Jiri 'Maka ndị nkụzi na mahadum Oxford' kere ihü
32346
wikitext
text/x-wiki
Maka ndị nkụzi na mahadum Oxford
14rdn1ofvnkqt1o4qwkxjxsj7y0wqs7
Thomas Guthrie
0
11614
32363
2026-07-12T17:07:41Z
Adimora chidinma
470
Jiri '[[File:ThomasGuthrie1870s.jpg|thumb|right|Gbasaa ego n'etiti ìgwè mmadụ, otu ha si agba ọsọ maka ya; nye nri nye ndị agụụ na-agụ, otú ha si eji anyaukwu jide ya; tụnye eriri ka mmiri ghara iri, otú o si jide ya nke ọma! Ka Mmụọ Chineke nyere gị aka ijide Kraịst n'otu aka ahụ.]] File:Thomas Guthrie.jpg|thumb|right|Ì nwere ike ịchọpụta Chineke site n'inyocha ya? Ì nwere ike ịchọpụta Onye Pụrụ Ime Ihe Niile ruo mgbe ebighị...' kere ihü
32363
wikitext
text/x-wiki
[[File:ThomasGuthrie1870s.jpg|thumb|right|Gbasaa ego n'etiti ìgwè mmadụ, otu ha si agba ọsọ maka ya; nye nri nye ndị agụụ na-agụ, otú ha si eji anyaukwu jide ya; tụnye eriri ka mmiri ghara iri, otú o si jide ya nke ọma! Ka Mmụọ Chineke nyere gị aka ijide Kraịst n'otu aka ahụ.]]
[[File:Thomas Guthrie.jpg|thumb|right|Ì nwere ike ịchọpụta Chineke site n'inyocha ya? Ì nwere ike ịchọpụta Onye Pụrụ Ime Ihe Niile ruo mgbe ebighị ebi?]]
'''[[w:Thomas Guthrie|Thomas Guthrie]]''' [[w:Doctor of Divinity|D.D.]] (12 Julaị 1803 – 24 Febụwarị 1873) bụ chi Scotland na onye na-eme ebere, a mụrụ ya na Brechin na Angus (n'oge ahụ a na-akpọkwa Forfarshire). Ọ bụ otu n'ime ndị nkwusa kacha ewu ewu n'oge ya na Scotland, a na-ejikọkwa ya na ọtụtụ ụdị ọrụ ebere - ọkachasị ime ihe n'ụzọ dị mma na ụlọ akwụkwọ Ragged, nke ọ bụ onye hiwere ya.
== okwu ndị o kwuru ==
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895)===
:<small>Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small>
* Ọ bụrụ na ụwa emerie n'ihi Onyenwe anyị, ọ bụghị site n'aka ndị ozi, ma ọ bụ site n'aka ndị ọrụ, ma ọ bụ site n'aka ndị ukwu, ndị a ma ama na ndị dị ike, kama site n'aka akụkụ ahụ Kraịst ọ bụla ịbụ akụkụ ahụ na-arụ ọrụ; na-arụ ọrụ ya; na-emeju okirikiri nke ya; na-ejide ọkwa nke ya; na-asị Jisọs, "Onyenwe anyị, gịnị ka ị chọrọ ka m mee?"
** P. 128.
* Ọ bụ ndị na-enye otuto, ndị ga-enwe obi ụtọ na Ya; ndị na-agọnarị onwe ha, ndị a na-agaghị agọnarị; ndị na-arụ ọrụ n'ụwa, ndị ga-ezu ike n'eluigwe; ndị na-ebu obe, ndị ga-eyi okpu eze; ndị na-achọ ịgọzi ndị ọzọ, ndị a ga-agọzi.
** P. 118.
* Okwukwe bụ isi ihe dị mkpa n'ọha mmadụ na ntọala nke azụmahịa; wepụ okwukwe n'etiti mmadụ na mmadụ, ọha mmadụ na azụmaahịa na-ada ada. Enweghị ebe obibi obi ụtọ n'ụwa kama ọ na-eguzo n'okwukwe; isi anyị dị n'elu ya, anyị na-ehi ụra n'abalị n'aka ya na nchekwa ka ukwuu maka nchekwa nke ndụ anyị, udo, na ọganihu karịa ka blọt na ogwe nwere ike inye.
** P. 218.
* Mkpu nke nhụjuanya na-ejide ike Onyenwe anyị nke ime ihe niile. Ọ dị mfe nye Chineke inye gị ihe kacha ukwuu dịka ihe kacha nta ị chọrọ, ọbụnadị dịka ọ dị n'ike Ya ịmepụta usoro ma ọ bụ atọm, iji mepụta anyanwụ na-enwu enwu dịka ọ na-enwu oriọna ijiji ọkụ.
** P. 273.
===''Ụzọ Ndụ: Ozizi Eluigwe na Ala'' (1862)===
* Gbasaa ego n'etiti ìgwè mmadụ, otu ha si agba ọsọ maka ya; nye onye agụụ na-agụ achịcha, otú ha si eji anyaukwu jide ya; tụnye eriri ka onye mmiri na-eri, otú o si jide ya nke ọma! Ka Mmụọ Chineke nyere gị aka ijide Kraịst n'otu aka ahụ.
** P. 23 (Ọrụ Ukwu nke Mmadụ).
* Oge nke na-eme ka ihe niile ghara ịdị ike emeela ka okwukwe na olileanya na ntụkwasị obi nke onye kwere ekwe sikwuo ike. Dịka, kwa afọ, osisi ahụ na-agbakwụnye mgbanaka ọzọ na gburugburu ya, ọgbọ ọ bụla agbakwụnyela ihe akaebe nke ihe ndị mere na eziokwu ukwu a. "Ahịhịa ahụ akpọnwụwo, okooko ya na-akpọnwụkwa, ma okwu Onyenwe anyị ga-adịru mgbe ebighị ebi."
** P. 107 (Okwu Na-adịghị Agbanwe Agbanwe).
* Ọ bụghị site n'ọsọ ọsọ na mmiri ka anyị ga-eru n'àgwà Kraịst, wee ruo n'ịbụ onye nsọ zuru oke; mana nzọụkwụ site na nzọụkwụ, ụkwụ site na ụkwụ, aka site n'aka, anyị na-eji nwayọ nwayọ na mgbe mgbe na-afụ ụfụ ịrịgo steepụ nke dị n'ụwa, wee rịgoro n'eluigwe.
** P. 192 (Ihe Nlereanya Kraịst).
* Site n'ọbara Kraịst iji sachapụ ikpe ọmụma kacha njọ, na Mmụọ Chineke iji doo ndị kacha njọ nsọ, ma mee ka okike ndị na-adịghị ike sie ike, enweghị m olileanya maka onye ọ bụla. Oge agafeela! Ọ dịghị mgbe ọ gafere agafe. Ọbụna agadi, na-ada n'ili n'okpuru ibu arọ nke afọ iri asaa na nnukwu ibu nke ikpe ọmụma, nwere ike ịlaghachi azụ ma malite ndụ ọhụrụ. Olileanya na-ada dị ka ìhè anyanwụ n'isi isi awọ. Ahụla m ka ụtụtụ na-ebilite oyi na ọchịchịrị, eluigwe na-etokwa oke, mmiri ozuzo na-ada ngwa ngwa ka awa na-aga n'ihu; ma, tupu ọ daa n'abalị, anyanwụ, nke na-agbawa site na igwe ojii dị arọ, agbawala iji mee ka ala ahụ nwuo ma wụsa mmiri nke ebube n'ụbọchị ọnwụ.
** P. 273 (Mmeri nke Ndị Kraịst).
===''E sere Oziọma dị n'ime Ezikiel n'usoro okwu dị iche iche'' (1856)===
* Mmehie! Mmehie! Ị bụ ihe a na-akpọ asị ma dịkwa egwu, ihe arụ nke Chineke kpọrọ asị. Gịnịkwa bụ ihe ijuanya? I kparịrị ebube nsọ Ya; I gbahapụla Ya ụmụ a hụrụ n'anya; I kpọgidere Ọkpara nke ịhụnanya Ya na-enweghị ngwụcha n'obe; I mejọọla mmụọ amara Ya; I megidere ike Ya; I ledawo amara Ya anya; n'ahụ na ọbara Jisọs, dị ka a ga-asị na nke ahụ bụ ihe a na-ahụkarị, ị zọdawo n'okpuru ebere Ya na-enweghị atụ. N'ezie, ụmụnna m, ihe ebube nke ihe ebube bụ, na mmehie abụghị ihe arụ nke anyị kpọkwara asị.
** P. 32 (Ihe na-egbochi ihe).
* Gịnị bụ Chineke? Telescope nke anyị ji ejide kpakpando na-akparịta ụka, microscope nke na-ekpughe ihe nzuzo nke okike, ihe mkpuchi nke kemist, mma nke onye na-ahụ maka anatomist, ikike ntụgharị uche nke ọkà ihe ọmụma, ngwa ọrụ sayensị niile a na-ahụkarị, adịghị ebe a. N'ọnụ ụzọ nke ihe omimi ahụ a na-apụghị ịbanye, olu na-ejide nzọụkwụ anyị. Site na igwe ojii na ọchịchịrị gbara ocheeze Chineke gburugburu, ajụjụ na-abịa, "Ị̀ pụrụ ịchọpụta Chineke site n'ịchọ ihe? Ị pụrụ ịchọpụta Onye Pụrụ Ime Ihe Nile ruo n'izu okè?"
** PP. 63-64 (Mmadụ Na-ata Ahụhụ).
===''Akụkọ ndụ nke Thomas Guthrie na Memoir Mpịakọta nke Abụọ'' (1875)===
* Nwa m nwoke dị obere, dị ihe dị ka afọ anọ, onye m kpọtara, enyeghị onwe ya nsogbu ọ bụla n'etiti ụgbọ mmiri, ụgbọ okporo ígwè nkịtị, na ụgbọ okporo ígwè, n'oké osimiri, n'ala, na n'ọwara gbara ọchịchịrị; nna ya nọ n'akụkụ ya, ọ dịghịkwa mgbe ọ hụrụ ya n'anya ma ọ bụ ụjọ ma ọ bụ obi abụọ ma ọ bụ nchekasị. Ka anyị nwee amara ka aka duzie anyị, ma tụkwasị obi n'ebe Chineke na Nna dị n'udo nọ.
** P. 203.
== Njikọ mpụga ==
[https://books.google.com.au/books?id=Zro8AAAAcAAJ&pg=PA63&dq=What+is+God?+The+telescope+by+which+we+hold+converse+with+the+stars&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjbx_Xn1bzYAhVGwLwKHcvaBqkQuwUIMjAB#v=onepage&q&f=false The Gospel in Ezekiel by Thomas Guthrie (Edinburgh 1856: Adam and Charles Black)]
[https://books.google.com.au/books?id=CudoAAAAcAAJ&pg=PA107&dq=Time+that+weakens+all+things+else+has+but+strengthened+the+impregnable&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjj8YHh1LzYAhXBgbwKHQcpDKcQuwUILDAA#v=onepage&q&f=false The Way to Life: Sermons by Thomas Guthrie (Edinburgh 1862: Adam and Charles Black)]
[https://books.google.com.au/books?id=CudoAAAAcAAJ&pg=PA107&dq=Time+that+weakens+all+things+else+has+but+strengthened+the+impregnable&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjj8YHh1LzYAhXBgbwKHQcpDKcQuwUILDAA#v=onepage&q&f=false The Autobiography of Thomas Guthrie DD and Memoir Vol.2 by David K Guthrie and Charles J Guthrie (London 1875: Daldy,Isbister and Co)]
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Guthrie, Thomas}}
[[Category:ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
frxqhgozr54o0x5v0d0bf4mq2jo8dzm
32365
32363
2026-07-12T17:25:55Z
Adimora chidinma
470
32365
wikitext
text/x-wiki
[[File:ThomasGuthrie1870s.jpg|thumb|right|Gbasaa ego n'etiti ìgwè mmadụ, otu ha si agba ọsọ maka ya; nye nri nye ndị agụụ na-agụ, otú ha si eji anyaukwu jide ya; tụnye eriri ka mmiri ghara iri, otú o si jide ya nke ọma! Ka Mmụọ Chineke nyere gị aka ijide Kraịst n'otu aka ahụ.]]
[[File:Thomas Guthrie.jpg|thumb|right|Ì nwere ike ịchọpụta Chineke site n'inyocha ya? Ì nwere ike ịchọpụta Onye Pụrụ Ime Ihe Niile ruo mgbe ebighị ebi?]]
'''[[w:ig:Thomas Guthrie|Thomas Guthrie]]''' [[w:Doctor of Divinity|D.D.]] (12 Julaị 1803 – 24 Febụwarị 1873) bụ chi Scotland na onye na-eme ebere, a mụrụ ya na Brechin na Angus (n'oge ahụ a na-akpọkwa Forfarshire). Ọ bụ otu n'ime ndị nkwusa kacha ewu ewu n'oge ya na Scotland, a na-ejikọkwa ya na ọtụtụ ụdị ọrụ ebere - ọkachasị ime ihe n'ụzọ dị mma na ụlọ akwụkwọ Ragged, nke ọ bụ onye hiwere ya.
== okwu ndị o kwuru ==
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895)===
:<small>Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small>
* Ọ bụrụ na ụwa emerie n'ihi Onyenwe anyị, ọ bụghị site n'aka ndị ozi, ma ọ bụ site n'aka ndị ọrụ, ma ọ bụ site n'aka ndị ukwu, ndị a ma ama na ndị dị ike, kama site n'aka akụkụ ahụ Kraịst ọ bụla ịbụ akụkụ ahụ na-arụ ọrụ; na-arụ ọrụ ya; na-emeju okirikiri nke ya; na-ejide ọkwa nke ya; na-asị Jisọs, "Onyenwe anyị, gịnị ka ị chọrọ ka m mee?"
** P. 128.
* Ọ bụ ndị na-enye otuto, ndị ga-enwe obi ụtọ na Ya; ndị na-agọnarị onwe ha, ndị a na-agaghị agọnarị; ndị na-arụ ọrụ n'ụwa, ndị ga-ezu ike n'eluigwe; ndị na-ebu obe, ndị ga-eyi okpu eze; ndị na-achọ ịgọzi ndị ọzọ, ndị a ga-agọzi.
** P. 118.
* Okwukwe bụ isi ihe dị mkpa n'ọha mmadụ na ntọala nke azụmahịa; wepụ okwukwe n'etiti mmadụ na mmadụ, ọha mmadụ na azụmaahịa na-ada ada. Enweghị ebe obibi obi ụtọ n'ụwa kama ọ na-eguzo n'okwukwe; isi anyị dị n'elu ya, anyị na-ehi ụra n'abalị n'aka ya na nchekwa ka ukwuu maka nchekwa nke ndụ anyị, udo, na ọganihu karịa ka blọt na ogwe nwere ike inye.
** P. 218.
* Mkpu nke nhụjuanya na-ejide ike Onyenwe anyị nke ime ihe niile. Ọ dị mfe nye Chineke inye gị ihe kacha ukwuu dịka ihe kacha nta ị chọrọ, ọbụnadị dịka ọ dị n'ike Ya ịmepụta usoro ma ọ bụ atọm, iji mepụta anyanwụ na-enwu enwu dịka ọ na-enwu oriọna ijiji ọkụ.
** P. 273.
===''Ụzọ Ndụ: Ozizi Eluigwe na Ala'' (1862)===
* Gbasaa ego n'etiti ìgwè mmadụ, otu ha si agba ọsọ maka ya; nye onye agụụ na-agụ achịcha, otú ha si eji anyaukwu jide ya; tụnye eriri ka onye mmiri na-eri, otú o si jide ya nke ọma! Ka Mmụọ Chineke nyere gị aka ijide Kraịst n'otu aka ahụ.
** P. 23 (Ọrụ Ukwu nke Mmadụ).
* Oge nke na-eme ka ihe niile ghara ịdị ike emeela ka okwukwe na olileanya na ntụkwasị obi nke onye kwere ekwe sikwuo ike. Dịka, kwa afọ, osisi ahụ na-agbakwụnye mgbanaka ọzọ na gburugburu ya, ọgbọ ọ bụla agbakwụnyela ihe akaebe nke ihe ndị mere na eziokwu ukwu a. "Ahịhịa ahụ akpọnwụwo, okooko ya na-akpọnwụkwa, ma okwu Onyenwe anyị ga-adịru mgbe ebighị ebi."
** P. 107 (Okwu Na-adịghị Agbanwe Agbanwe).
* Ọ bụghị site n'ọsọ ọsọ na mmiri ka anyị ga-eru n'àgwà Kraịst, wee ruo n'ịbụ onye nsọ zuru oke; mana nzọụkwụ site na nzọụkwụ, ụkwụ site na ụkwụ, aka site n'aka, anyị na-eji nwayọ nwayọ na mgbe mgbe na-afụ ụfụ ịrịgo steepụ nke dị n'ụwa, wee rịgoro n'eluigwe.
** P. 192 (Ihe Nlereanya Kraịst).
* Site n'ọbara Kraịst iji sachapụ ikpe ọmụma kacha njọ, na Mmụọ Chineke iji doo ndị kacha njọ nsọ, ma mee ka okike ndị na-adịghị ike sie ike, enweghị m olileanya maka onye ọ bụla. Oge agafeela! Ọ dịghị mgbe ọ gafere agafe. Ọbụna agadi, na-ada n'ili n'okpuru ibu arọ nke afọ iri asaa na nnukwu ibu nke ikpe ọmụma, nwere ike ịlaghachi azụ ma malite ndụ ọhụrụ. Olileanya na-ada dị ka ìhè anyanwụ n'isi isi awọ. Ahụla m ka ụtụtụ na-ebilite oyi na ọchịchịrị, eluigwe na-etokwa oke, mmiri ozuzo na-ada ngwa ngwa ka awa na-aga n'ihu; ma, tupu ọ daa n'abalị, anyanwụ, nke na-agbawa site na igwe ojii dị arọ, agbawala iji mee ka ala ahụ nwuo ma wụsa mmiri nke ebube n'ụbọchị ọnwụ.
** P. 273 (Mmeri nke Ndị Kraịst).
===''E sere Oziọma dị n'ime Ezikiel n'usoro okwu dị iche iche'' (1856)===
* Mmehie! Mmehie! Ị bụ ihe a na-akpọ asị ma dịkwa egwu, ihe arụ nke Chineke kpọrọ asị. Gịnịkwa bụ ihe ijuanya? I kparịrị ebube nsọ Ya; I gbahapụla Ya ụmụ a hụrụ n'anya; I kpọgidere Ọkpara nke ịhụnanya Ya na-enweghị ngwụcha n'obe; I mejọọla mmụọ amara Ya; I megidere ike Ya; I ledawo amara Ya anya; n'ahụ na ọbara Jisọs, dị ka a ga-asị na nke ahụ bụ ihe a na-ahụkarị, ị zọdawo n'okpuru ebere Ya na-enweghị atụ. N'ezie, ụmụnna m, ihe ebube nke ihe ebube bụ, na mmehie abụghị ihe arụ nke anyị kpọkwara asị.
** P. 32 (Ihe na-egbochi ihe).
* Gịnị bụ Chineke? Telescope nke anyị ji ejide kpakpando na-akparịta ụka, microscope nke na-ekpughe ihe nzuzo nke okike, ihe mkpuchi nke kemist, mma nke onye na-ahụ maka anatomist, ikike ntụgharị uche nke ọkà ihe ọmụma, ngwa ọrụ sayensị niile a na-ahụkarị, adịghị ebe a. N'ọnụ ụzọ nke ihe omimi ahụ a na-apụghị ịbanye, olu na-ejide nzọụkwụ anyị. Site na igwe ojii na ọchịchịrị gbara ocheeze Chineke gburugburu, ajụjụ na-abịa, "Ị̀ pụrụ ịchọpụta Chineke site n'ịchọ ihe? Ị pụrụ ịchọpụta Onye Pụrụ Ime Ihe Nile ruo n'izu okè?"
** PP. 63-64 (Mmadụ Na-ata Ahụhụ).
===''Akụkọ ndụ nke Thomas Guthrie na Memoir Mpịakọta nke Abụọ'' (1875)===
* Nwa m nwoke dị obere, dị ihe dị ka afọ anọ, onye m kpọtara, enyeghị onwe ya nsogbu ọ bụla n'etiti ụgbọ mmiri, ụgbọ okporo ígwè nkịtị, na ụgbọ okporo ígwè, n'oké osimiri, n'ala, na n'ọwara gbara ọchịchịrị; nna ya nọ n'akụkụ ya, ọ dịghịkwa mgbe ọ hụrụ ya n'anya ma ọ bụ ụjọ ma ọ bụ obi abụọ ma ọ bụ nchekasị. Ka anyị nwee amara ka aka duzie anyị, ma tụkwasị obi n'ebe Chineke na Nna dị n'udo nọ.
** P. 203.
== Njikọ mpụga ==
[https://books.google.com.au/books?id=Zro8AAAAcAAJ&pg=PA63&dq=What+is+God?+The+telescope+by+which+we+hold+converse+with+the+stars&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjbx_Xn1bzYAhVGwLwKHcvaBqkQuwUIMjAB#v=onepage&q&f=false The Gospel in Ezekiel by Thomas Guthrie (Edinburgh 1856: Adam and Charles Black)]
[https://books.google.com.au/books?id=CudoAAAAcAAJ&pg=PA107&dq=Time+that+weakens+all+things+else+has+but+strengthened+the+impregnable&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjj8YHh1LzYAhXBgbwKHQcpDKcQuwUILDAA#v=onepage&q&f=false The Way to Life: Sermons by Thomas Guthrie (Edinburgh 1862: Adam and Charles Black)]
[https://books.google.com.au/books?id=CudoAAAAcAAJ&pg=PA107&dq=Time+that+weakens+all+things+else+has+but+strengthened+the+impregnable&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjj8YHh1LzYAhXBgbwKHQcpDKcQuwUILDAA#v=onepage&q&f=false The Autobiography of Thomas Guthrie DD and Memoir Vol.2 by David K Guthrie and Charles J Guthrie (London 1875: Daldy,Isbister and Co)]
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Guthrie, Thomas}}
[[Category:ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
en68k1i2yjwb1j8zr8tic9n8ba13jt9
32392
32365
2026-07-12T23:22:16Z
Senator Choko
24
/* okwu ndị o kwuru */
32392
wikitext
text/x-wiki
[[File:ThomasGuthrie1870s.jpg|thumb|right|Gbasaa ego n'etiti ìgwè mmadụ, otu ha si agba ọsọ maka ya; nye nri nye ndị agụụ na-agụ, otú ha si eji anyaukwu jide ya; tụnye eriri ka mmiri ghara iri, otú o si jide ya nke ọma! Ka Mmụọ Chineke nyere gị aka ijide Kraịst n'otu aka ahụ.]]
[[File:Thomas Guthrie.jpg|thumb|right|Ì nwere ike ịchọpụta Chineke site n'inyocha ya? Ì nwere ike ịchọpụta Onye Pụrụ Ime Ihe Niile ruo mgbe ebighị ebi?]]
'''[[w:ig:Thomas Guthrie|Thomas Guthrie]]''' [[w:Doctor of Divinity|D.D.]] (12 Julaị 1803 – 24 Febụwarị 1873) bụ chi Scotland na onye na-eme ebere, a mụrụ ya na Brechin na Angus (n'oge ahụ a na-akpọkwa Forfarshire). Ọ bụ otu n'ime ndị nkwusa kacha ewu ewu n'oge ya na Scotland, a na-ejikọkwa ya na ọtụtụ ụdị ọrụ ebere - ọkachasị ime ihe n'ụzọ dị mma na ụlọ akwụkwọ Ragged, nke ọ bụ onye hiwere ya.
== okwu ndị okwuru ==
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895)===
:<small>Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small>
* Ọ bụrụ na ụwa emerie n'ihi Onyenwe anyị, ọ bụghị site n'aka ndị ozi, ma ọ bụ site n'aka ndị ọrụ, ma ọ bụ site n'aka ndị ukwu, ndị a ma ama na ndị dị ike, kama site n'aka akụkụ ahụ Kraịst ọ bụla ịbụ akụkụ ahụ na-arụ ọrụ; na-arụ ọrụ ya; na-emeju okirikiri nke ya; na-ejide ọkwa nke ya; na-asị Jisọs, "Onyenwe anyị, gịnị ka ị chọrọ ka m mee?"
** P. 128.
* Ọ bụ ndị na-enye otuto, ndị ga-enwe obi ụtọ na Ya; ndị na-agọnarị onwe ha, ndị a na-agaghị agọnarị; ndị na-arụ ọrụ n'ụwa, ndị ga-ezu ike n'eluigwe; ndị na-ebu obe, ndị ga-eyi okpu eze; ndị na-achọ ịgọzi ndị ọzọ, ndị a ga-agọzi.
** P. 118.
* Okwukwe bụ isi ihe dị mkpa n'ọha mmadụ na ntọala nke azụmahịa; wepụ okwukwe n'etiti mmadụ na mmadụ, ọha mmadụ na azụmaahịa na-ada ada. Enweghị ebe obibi obi ụtọ n'ụwa kama ọ na-eguzo n'okwukwe; isi anyị dị n'elu ya, anyị na-ehi ụra n'abalị n'aka ya na nchekwa ka ukwuu maka nchekwa nke ndụ anyị, udo, na ọganihu karịa ka blọt na ogwe nwere ike inye.
** P. 218.
* Mkpu nke nhụjuanya na-ejide ike Onyenwe anyị nke ime ihe niile. Ọ dị mfe nye Chineke inye gị ihe kacha ukwuu dịka ihe kacha nta ị chọrọ, ọbụnadị dịka ọ dị n'ike Ya ịmepụta usoro ma ọ bụ atọm, iji mepụta anyanwụ na-enwu enwu dịka ọ na-enwu oriọna ijiji ọkụ.
** P. 273.
===''Ụzọ Ndụ: Ozizi Eluigwe na Ala'' (1862)===
* Gbasaa ego n'etiti ìgwè mmadụ, otu ha si agba ọsọ maka ya; nye onye agụụ na-agụ achịcha, otú ha si eji anyaukwu jide ya; tụnye eriri ka onye mmiri na-eri, otú o si jide ya nke ọma! Ka Mmụọ Chineke nyere gị aka ijide Kraịst n'otu aka ahụ.
** P. 23 (Ọrụ Ukwu nke Mmadụ).
* Oge nke na-eme ka ihe niile ghara ịdị ike emeela ka okwukwe na olileanya na ntụkwasị obi nke onye kwere ekwe sikwuo ike. Dịka, kwa afọ, osisi ahụ na-agbakwụnye mgbanaka ọzọ na gburugburu ya, ọgbọ ọ bụla agbakwụnyela ihe akaebe nke ihe ndị mere na eziokwu ukwu a. "Ahịhịa ahụ akpọnwụwo, okooko ya na-akpọnwụkwa, ma okwu Onyenwe anyị ga-adịru mgbe ebighị ebi."
** P. 107 (Okwu Na-adịghị Agbanwe Agbanwe).
* Ọ bụghị site n'ọsọ ọsọ na mmiri ka anyị ga-eru n'àgwà Kraịst, wee ruo n'ịbụ onye nsọ zuru oke; mana nzọụkwụ site na nzọụkwụ, ụkwụ site na ụkwụ, aka site n'aka, anyị na-eji nwayọ nwayọ na mgbe mgbe na-afụ ụfụ ịrịgo steepụ nke dị n'ụwa, wee rịgoro n'eluigwe.
** P. 192 (Ihe Nlereanya Kraịst).
* Site n'ọbara Kraịst iji sachapụ ikpe ọmụma kacha njọ, na Mmụọ Chineke iji doo ndị kacha njọ nsọ, ma mee ka okike ndị na-adịghị ike sie ike, enweghị m olileanya maka onye ọ bụla. Oge agafeela! Ọ dịghị mgbe ọ gafere agafe. Ọbụna agadi, na-ada n'ili n'okpuru ibu arọ nke afọ iri asaa na nnukwu ibu nke ikpe ọmụma, nwere ike ịlaghachi azụ ma malite ndụ ọhụrụ. Olileanya na-ada dị ka ìhè anyanwụ n'isi isi awọ. Ahụla m ka ụtụtụ na-ebilite oyi na ọchịchịrị, eluigwe na-etokwa oke, mmiri ozuzo na-ada ngwa ngwa ka awa na-aga n'ihu; ma, tupu ọ daa n'abalị, anyanwụ, nke na-agbawa site na igwe ojii dị arọ, agbawala iji mee ka ala ahụ nwuo ma wụsa mmiri nke ebube n'ụbọchị ọnwụ.
** P. 273 (Mmeri nke Ndị Kraịst).
===''E sere Oziọma dị n'ime Ezikiel n'usoro okwu dị iche iche'' (1856)===
* Mmehie! Mmehie! Ị bụ ihe a na-akpọ asị ma dịkwa egwu, ihe arụ nke Chineke kpọrọ asị. Gịnịkwa bụ ihe ijuanya? I kparịrị ebube nsọ Ya; I gbahapụla Ya ụmụ a hụrụ n'anya; I kpọgidere Ọkpara nke ịhụnanya Ya na-enweghị ngwụcha n'obe; I mejọọla mmụọ amara Ya; I megidere ike Ya; I ledawo amara Ya anya; n'ahụ na ọbara Jisọs, dị ka a ga-asị na nke ahụ bụ ihe a na-ahụkarị, ị zọdawo n'okpuru ebere Ya na-enweghị atụ. N'ezie, ụmụnna m, ihe ebube nke ihe ebube bụ, na mmehie abụghị ihe arụ nke anyị kpọkwara asị.
** P. 32 (Ihe na-egbochi ihe).
* Gịnị bụ Chineke? Telescope nke anyị ji ejide kpakpando na-akparịta ụka, microscope nke na-ekpughe ihe nzuzo nke okike, ihe mkpuchi nke kemist, mma nke onye na-ahụ maka anatomist, ikike ntụgharị uche nke ọkà ihe ọmụma, ngwa ọrụ sayensị niile a na-ahụkarị, adịghị ebe a. N'ọnụ ụzọ nke ihe omimi ahụ a na-apụghị ịbanye, olu na-ejide nzọụkwụ anyị. Site na igwe ojii na ọchịchịrị gbara ocheeze Chineke gburugburu, ajụjụ na-abịa, "Ị̀ pụrụ ịchọpụta Chineke site n'ịchọ ihe? Ị pụrụ ịchọpụta Onye Pụrụ Ime Ihe Nile ruo n'izu okè?"
** PP. 63-64 (Mmadụ Na-ata Ahụhụ).
===''Akụkọ ndụ nke Thomas Guthrie na Memoir Mpịakọta nke Abụọ'' (1875)===
* Nwa m nwoke dị obere, dị ihe dị ka afọ anọ, onye m kpọtara, enyeghị onwe ya nsogbu ọ bụla n'etiti ụgbọ mmiri, ụgbọ okporo ígwè nkịtị, na ụgbọ okporo ígwè, n'oké osimiri, n'ala, na n'ọwara gbara ọchịchịrị; nna ya nọ n'akụkụ ya, ọ dịghịkwa mgbe ọ hụrụ ya n'anya ma ọ bụ ụjọ ma ọ bụ obi abụọ ma ọ bụ nchekasị. Ka anyị nwee amara ka aka duzie anyị, ma tụkwasị obi n'ebe Chineke na Nna dị n'udo nọ.
** P. 203.
== Njikọ mpụga ==
[https://books.google.com.au/books?id=Zro8AAAAcAAJ&pg=PA63&dq=What+is+God?+The+telescope+by+which+we+hold+converse+with+the+stars&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjbx_Xn1bzYAhVGwLwKHcvaBqkQuwUIMjAB#v=onepage&q&f=false The Gospel in Ezekiel by Thomas Guthrie (Edinburgh 1856: Adam and Charles Black)]
[https://books.google.com.au/books?id=CudoAAAAcAAJ&pg=PA107&dq=Time+that+weakens+all+things+else+has+but+strengthened+the+impregnable&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjj8YHh1LzYAhXBgbwKHQcpDKcQuwUILDAA#v=onepage&q&f=false The Way to Life: Sermons by Thomas Guthrie (Edinburgh 1862: Adam and Charles Black)]
[https://books.google.com.au/books?id=CudoAAAAcAAJ&pg=PA107&dq=Time+that+weakens+all+things+else+has+but+strengthened+the+impregnable&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjj8YHh1LzYAhXBgbwKHQcpDKcQuwUILDAA#v=onepage&q&f=false The Autobiography of Thomas Guthrie DD and Memoir Vol.2 by David K Guthrie and Charles J Guthrie (London 1875: Daldy,Isbister and Co)]
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Guthrie, Thomas}}
[[Category:ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
rxnywumw8e8tvw22kuiq2ak17gsvbcv
Francis J. Grimké
0
11615
32364
2026-07-12T17:22:18Z
Adimora chidinma
470
Jiri '[[File:Francis James Grimke.jpg|thumb|upright|Francis J. Grimké, c. 1902]] '''[[w:ig:Francis James Grimké|Francis James Grimké]]''' (1852–1937) bụ onye ụkọchukwu ndị ojii|ndị ojii Ndị Kraịst na onye na-akwado ikike nhata maka ndị Africa America. Ọ na-arụsi ọrụ ike na Niagara Movement ma nyere aka guzobe {{w|National Association for the Advancement of Colored People}} (NAACP). == okwu ndị o kwuru == *A pụghị ikwu okwu banyere ajọ mbunobi...' kere ihü
32364
wikitext
text/x-wiki
[[File:Francis James Grimke.jpg|thumb|upright|Francis J. Grimké, c. 1902]]
'''[[w:ig:Francis James Grimké|Francis James Grimké]]''' (1852–1937) bụ onye ụkọchukwu ndị ojii|ndị ojii Ndị Kraịst na onye na-akwado ikike nhata maka ndị Africa America. Ọ na-arụsi ọrụ ike na Niagara Movement ma nyere aka guzobe {{w|National Association for the Advancement of Colored People}} (NAACP).
== okwu ndị o kwuru ==
*A pụghị ikwu okwu banyere ajọ mbunobi agbụrụ, a ghaghị ibi ndụ dị ka onye na-anaghị agbaso iwu.
** ''The Works of Francis J. Grimke'' (1942), edited by Carter Godwin Woodson, Associated publishers, Incorporated, vol III, page 323
*Anaghị m etinye olileanya m n'ọchịchị, ọ bụghị n'òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị, kama n'okwukwe n'ike nke okpukpe Jizọs Kraịst iji merie ịkpọasị niile, ịkwatu mgbidi niile nke nkewa, na ijikọ ndị mmadụ sitere n'agbụrụ niile n'otu nnukwu ụmụnna.
** Rev. Francis J. Grimké in 1899; As Quoted in Eddie S. Glaude, Jr. (2003), ''African American religious thought: An Anthology'', page 398; and in Rael, Patrick (2008), ''African-American activism before the Civil War: The freedom struggle in the Antebellum North'' page 207.
* [Mgbe ọ bịara n'ajụjụ dị n'etiti Okwu Chineke na Ọchịchị, naanị ihe dị nchebe, naanị ihe ziri ezi ime bụ ịkwado Okwu Chineke...
**''The Works of Francis J. Grimke'' (1942), edited by Carter Godwin Woodson, Associated publishers, Incorporated, vol. II, page 252
* N'oge anyị a, ndị ụkọchukwu, ndị prọfesọ na seminarị okpukpe anyị, na ndị isi chọọchị niile ga-anọchite anya ndị odeakwụkwọ na ndị Farisii.
** ''The Works of Francis J. Grimke'' (1942), edited by Carter Godwin Woodson, Associated publishers, Incorporated, vol. II, page 260
* '''Otu ezigbo ihe akaebe nke okpukperechi mmadụ bụ otú o si emetụta akpa ego ya.'''; Ọ bụrụ na o jiri obi ya niile nye okpukpe na obiọma, ma nye onyinye n'obi ya, okpukperechi ya pụtara ihe. Ma ọ bụrụ na ọ bụ onye obi tara mmiri, onye nwere aka siri ike, na mgbe o nyere onyinye n'enweghị mmasị, ọ bụghị n'obi ya, echegbula onwe ya maka ọrụ ya, n'agbanyeghị otú o si ekwu okwu gbasara okpukperechi, ị nwere ike ikwu na okpukperechi ya bụ aghụghọ, naanị ihe na-egosi na ọ bụ eziokwu.
** ''The Works of Francis J. Grimke'' (1942), edited by Carter Godwin Woodson, Associated publishers, Incorporated, vol III, page 75
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Grimké, Francis J.}}
[[Category:Ndị na-akwado ikike obodo]]
[[Category: ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
sf749fndag11wyajaet7dtmnf82movi
32391
32364
2026-07-12T23:21:12Z
Senator Choko
24
/* okwu ndị o kwuru */
32391
wikitext
text/x-wiki
[[File:Francis James Grimke.jpg|thumb|upright|Francis J. Grimké, c. 1902]]
'''[[w:ig:Francis James Grimké|Francis James Grimké]]''' (1852–1937) bụ onye ụkọchukwu ndị ojii|ndị ojii Ndị Kraịst na onye na-akwado ikike nhata maka ndị Africa America. Ọ na-arụsi ọrụ ike na Niagara Movement ma nyere aka guzobe {{w|National Association for the Advancement of Colored People}} (NAACP).
== okwu ndị okwuru ==
*A pụghị ikwu okwu banyere ajọ mbunobi agbụrụ, a ghaghị ibi ndụ dị ka onye na-anaghị agbaso iwu.
** ''The Works of Francis J. Grimke'' (1942), edited by Carter Godwin Woodson, Associated publishers, Incorporated, vol III, page 323
*Anaghị m etinye olileanya m n'ọchịchị, ọ bụghị n'òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị, kama n'okwukwe n'ike nke okpukpe Jizọs Kraịst iji merie ịkpọasị niile, ịkwatu mgbidi niile nke nkewa, na ijikọ ndị mmadụ sitere n'agbụrụ niile n'otu nnukwu ụmụnna.
** Rev. Francis J. Grimké in 1899; As Quoted in Eddie S. Glaude, Jr. (2003), ''African American religious thought: An Anthology'', page 398; and in Rael, Patrick (2008), ''African-American activism before the Civil War: The freedom struggle in the Antebellum North'' page 207.
* [Mgbe ọ bịara n'ajụjụ dị n'etiti Okwu Chineke na Ọchịchị, naanị ihe dị nchebe, naanị ihe ziri ezi ime bụ ịkwado Okwu Chineke...
**''The Works of Francis J. Grimke'' (1942), edited by Carter Godwin Woodson, Associated publishers, Incorporated, vol. II, page 252
* N'oge anyị a, ndị ụkọchukwu, ndị prọfesọ na seminarị okpukpe anyị, na ndị isi chọọchị niile ga-anọchite anya ndị odeakwụkwọ na ndị Farisii.
** ''The Works of Francis J. Grimke'' (1942), edited by Carter Godwin Woodson, Associated publishers, Incorporated, vol. II, page 260
* '''Otu ezigbo ihe akaebe nke okpukperechi mmadụ bụ otú o si emetụta akpa ego ya.'''; Ọ bụrụ na o jiri obi ya niile nye okpukpe na obiọma, ma nye onyinye n'obi ya, okpukperechi ya pụtara ihe. Ma ọ bụrụ na ọ bụ onye obi tara mmiri, onye nwere aka siri ike, na mgbe o nyere onyinye n'enweghị mmasị, ọ bụghị n'obi ya, echegbula onwe ya maka ọrụ ya, n'agbanyeghị otú o si ekwu okwu gbasara okpukperechi, ị nwere ike ikwu na okpukperechi ya bụ aghụghọ, naanị ihe na-egosi na ọ bụ eziokwu.
** ''The Works of Francis J. Grimke'' (1942), edited by Carter Godwin Woodson, Associated publishers, Incorporated, vol III, page 75
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Grimké, Francis J.}}
[[Category:Ndị na-akwado ikike obodo]]
[[Category: ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
lacecxx2re9wdcc12x07futy9hj23mf
Edward Dorr Griffin
0
11616
32366
2026-07-12T17:35:32Z
Adimora chidinma
470
Jiri '[[File:Edward Dorr Griffin.jpg|thumb|right|Ekwere m na, dịka mmehie m siri dị njọ, ọ bụrụ na a gbaghara ha ozugbo, ha enweghị ikewapụ n'etiti mụ na obi Kraịst.]] '''[[w:ig:Edward Dorr Griffin|Edward Dorr Griffin]]''' 6 Jenụwarị 1770 – 8 Nọvemba 1837) bụ onye ozi Kraịst na onye nkuzi United States|American nke jere ozi dịka Onyeisi nke Williams College site na 1821 ruo 1836 ma jee ozi dịka onye pastọ mbụ nke Park Street Church site na...' kere ihü
32366
wikitext
text/x-wiki
[[File:Edward Dorr Griffin.jpg|thumb|right|Ekwere m na, dịka mmehie m siri dị njọ, ọ bụrụ na a gbaghara ha ozugbo, ha enweghị ikewapụ n'etiti mụ na obi Kraịst.]]
'''[[w:ig:Edward Dorr Griffin|Edward Dorr Griffin]]''' 6 Jenụwarị 1770 – 8 Nọvemba 1837) bụ onye ozi Kraịst na onye nkuzi United States|American nke jere ozi dịka Onyeisi nke Williams College site na 1821 ruo 1836 ma jee ozi dịka onye pastọ mbụ nke Park Street Church site na 1811 ruo 1815.
== okwu ndị o kwuru ==
* Iguzo n'elu ụlọ nche m, enyere m iwu, ọ bụrụ na m ahụ ihe ọjọọ ọ bụla na-abịa, ka m dọọ aka ná ntị. Ana m ekwusi ike na m na-aghọta ihe ọjọọ na-abịa; Ahụrụ m oké ifufe na-ezukọta n'eluigwe; Achọpụtara m mkpọtụ nke ihe ndị na-akpata nsogbu; Anụrụ m mkpọtụ nke ifufe dị anya - eluigwe na ụwa yiri ka ha na-agwakọta n'esemokwu ahụ - m na-etikukwa ndị m na-ele anya, sị, "Oké ifufe! Oké ifufe! Banye n'ụgbọ ahụ ma ọ bụghị ya, a ga-ekpochapụ gị. "Oo! gịnị ka m na-ahụ? Ahụrụ m ụwa ka ọ na-ama jijiji ma na-ada ada n'ala - oké osimiri na-ere ọkụ dị ka mmanụ - mba dị iche iche na-ebili site n'okpuru ala - anyanwụ na-ada - a mara ha ikpe n'agbụ n'ihu ụlọ mkpọrọ, na ụfọdụ n'ime ndị na-anụ m ogbenye n'etiti ha! Ahụrụ m ka a tụfuru ha site n'elu mgbidi nke ikpe ahụ. Chineke m! olulu ebighị ebi emechiela ha ruo mgbe ebighị ebi!
** ''Sermons,'' vol. II (1839), sermon XXXIX: "The Watchman".
* Ahụrụ m na echiche m dị n'ebe Chineke nọ gabiga ókè, nakwa na m kwesịrị ịga ozugbo n'aka Onye Nzọpụta, nakwa na m kwesịrị ikweta, dịka mmehie m siri dị njọ, ọ bụrụ na a gbaghara ha ozugbo, ha enweghị ikewapụ n'etiti mụ na obi Kraịst.
** Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895), p. 99.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
*[http://archives.williams.edu/?n=Griffin++Edward+Dorr Edward Dorr Griffin (1770-1837): Williams President 1821-1836] via Williams College
{{DEFAULTSORT:Griffin, Edward Dorr}}
[[Category:umu nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
cmken9bg1lcx1rvlugmmf8ad41euycq
32367
32366
2026-07-12T17:36:00Z
Adimora chidinma
470
32367
wikitext
text/x-wiki
[[File:Edward Dorr Griffin.jpg|thumb|right|Ekwere m na, dịka mmehie m siri dị njọ, ọ bụrụ na a gbaghara ha ozugbo, ha enweghị ikewapụ n'etiti mụ na obi Kraịst.]]
'''[[w:ig:Edward Dorr Griffin|Edward Dorr Griffin]]''' 6 Jenụwarị 1770 – 8 Nọvemba 1837) bụ onye ozi Kraịst na onye nkuzi United States|American nke jere ozi dịka Onyeisi nke Williams College site na 1821 ruo 1836 ma jee ozi dịka onye pastọ mbụ nke Park Street Church site na 1811 ruo 1815.
== okwu ndị o kwuru ==
* Iguzo n'elu ụlọ nche m, enyere m iwu, ọ bụrụ na m ahụ ihe ọjọọ ọ bụla na-abịa, ka m dọọ aka ná ntị. Ana m ekwusi ike na m na-aghọta ihe ọjọọ na-abịa; Ahụrụ m oké ifufe na-ezukọta n'eluigwe; Achọpụtara m mkpọtụ nke ihe ndị na-akpata nsogbu; Anụrụ m mkpọtụ nke ifufe dị anya - eluigwe na ụwa yiri ka ha na-agwakọta n'esemokwu ahụ - m na-etikukwa ndị m na-ele anya, sị, "Oké ifufe! Oké ifufe! Banye n'ụgbọ ahụ ma ọ bụghị ya, a ga-ekpochapụ gị. "Oo! gịnị ka m na-ahụ? Ahụrụ m ụwa ka ọ na-ama jijiji ma na-ada ada n'ala - oké osimiri na-ere ọkụ dị ka mmanụ - mba dị iche iche na-ebili site n'okpuru ala - anyanwụ na-ada - a mara ha ikpe n'agbụ n'ihu ụlọ mkpọrọ, na ụfọdụ n'ime ndị na-anụ m ogbenye n'etiti ha! Ahụrụ m ka a tụfuru ha site n'elu mgbidi nke ikpe ahụ. Chineke m! olulu ebighị ebi emechiela ha ruo mgbe ebighị ebi!
** ''Sermons,'' vol. II (1839), sermon XXXIX: "The Watchman".
* Ahụrụ m na echiche m dị n'ebe Chineke nọ gabiga ókè, nakwa na m kwesịrị ịga ozugbo n'aka Onye Nzọpụta, nakwa na m kwesịrị ikweta, dịka mmehie m siri dị njọ, ọ bụrụ na a gbaghara ha ozugbo, ha enweghị ikewapụ n'etiti mụ na obi Kraịst.
** Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895), p. 99.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
*[http://archives.williams.edu/?n=Griffin++Edward+Dorr Edward Dorr Griffin (1770-1837): Williams President 1821-1836] via Williams College
{{DEFAULTSORT:Griffin, Edward Dorr}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
07m71g2i6yozgnqofaras1czgrjjmrj
32390
32367
2026-07-12T23:19:27Z
Senator Choko
24
/* okwu ndị o kwuru */
32390
wikitext
text/x-wiki
[[File:Edward Dorr Griffin.jpg|thumb|right|Ekwere m na, dịka mmehie m siri dị njọ, ọ bụrụ na a gbaghara ha ozugbo, ha enweghị ikewapụ n'etiti mụ na obi Kraịst.]]
'''[[w:ig:Edward Dorr Griffin|Edward Dorr Griffin]]''' 6 Jenụwarị 1770 – 8 Nọvemba 1837) bụ onye ozi Kraịst na onye nkuzi United States|American nke jere ozi dịka Onyeisi nke Williams College site na 1821 ruo 1836 ma jee ozi dịka onye pastọ mbụ nke Park Street Church site na 1811 ruo 1815.
== okwu ndị okwuru ==
* Iguzo n'elu ụlọ nche m, enyere m iwu, ọ bụrụ na m ahụ ihe ọjọọ ọ bụla na-abịa, ka m dọọ aka ná ntị. Ana m ekwusi ike na m na-aghọta ihe ọjọọ na-abịa; Ahụrụ m oké ifufe na-ezukọta n'eluigwe; Achọpụtara m mkpọtụ nke ihe ndị na-akpata nsogbu; Anụrụ m mkpọtụ nke ifufe dị anya - eluigwe na ụwa yiri ka ha na-agwakọta n'esemokwu ahụ - m na-etikukwa ndị m na-ele anya, sị, "Oké ifufe! Oké ifufe! Banye n'ụgbọ ahụ ma ọ bụghị ya, a ga-ekpochapụ gị. "Oo! gịnị ka m na-ahụ? Ahụrụ m ụwa ka ọ na-ama jijiji ma na-ada ada n'ala - oké osimiri na-ere ọkụ dị ka mmanụ - mba dị iche iche na-ebili site n'okpuru ala - anyanwụ na-ada - a mara ha ikpe n'agbụ n'ihu ụlọ mkpọrọ, na ụfọdụ n'ime ndị na-anụ m ogbenye n'etiti ha! Ahụrụ m ka a tụfuru ha site n'elu mgbidi nke ikpe ahụ. Chineke m! olulu ebighị ebi emechiela ha ruo mgbe ebighị ebi!
** ''Sermons,'' vol. II (1839), sermon XXXIX: "The Watchman".
* Ahụrụ m na echiche m dị n'ebe Chineke nọ gabiga ókè, nakwa na m kwesịrị ịga ozugbo n'aka Onye Nzọpụta, nakwa na m kwesịrị ikweta, dịka mmehie m siri dị njọ, ọ bụrụ na a gbaghara ha ozugbo, ha enweghị ikewapụ n'etiti mụ na obi Kraịst.
** Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895), p. 99.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
*[http://archives.williams.edu/?n=Griffin++Edward+Dorr Edward Dorr Griffin (1770-1837): Williams President 1821-1836] via Williams College
{{DEFAULTSORT:Griffin, Edward Dorr}}
[[Category: Ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
ghtksc3sa8kz9t5edoivdbrpazg3qdc
Rowland Hill (preacher)
0
11617
32368
2026-07-12T18:06:44Z
Chrysella
54
Jiri '[[File:Rowland Hill by Samuel Mountjoy Smith.jpg|thumb|right|We can do more good by being good than in any other way.]] '''[[w:Rowland Hill (preacher)|Rowland Hill]]''' A.M. (1744–1833) bụ onye nkwusa si England a ma ama, onye ozi ọma ji ịnụ ọkụ n'obi na-akwado ọgwụ mgbochi obere ọrịa pox. Ọ bụ onye hiwere ma bụrụkwa onye pastọ nke otu ụlọ ekpere nwere onwe ya kpamkpam, Surrey Chapel, London; onyeisi oche nke Religious Tract Society; na o...' kere ihü
32368
wikitext
text/x-wiki
[[File:Rowland Hill by Samuel Mountjoy Smith.jpg|thumb|right|We can do more good by being good than in any other way.]]
'''[[w:Rowland Hill (preacher)|Rowland Hill]]''' A.M. (1744–1833) bụ onye nkwusa si England a ma ama, onye ozi ọma ji ịnụ ọkụ n'obi na-akwado ọgwụ mgbochi obere ọrịa pox. Ọ bụ onye hiwere ma bụrụkwa onye pastọ nke otu ụlọ ekpere nwere onwe ya kpamkpam, Surrey Chapel, London; onyeisi oche nke Religious Tract Society; na onye na-akwado British and Foreign Bible Society na London Missionary Society nke ọma.
== Okwu ndị o kwuru ==
* Amụtala m site n'ahụmahụ na ọ dịghị onye nwere ike imerụ àgwà ya ma ọ bụghị site n'omume ya.
** P. 45.
* Beelu sọ ma ị biri ndụ n'ime Kraịst, unu nwụru anwụ n'ebe Chineke nọ.
** P. 90.
* Achọghị m ka e bibie mgbidi nkewa dị n'etiti usoro dị iche iche nke Ndị Kraịst, kama ọ bụ naanị ka e wedata ya, ka anyị wee nwee ike ịkwe aka n'elu ha nke ọma.
** P. 188.
* Anyị nwere ike ime ihe ọma karịa site n'ịdị mma karịa n'ụzọ ọ bụla ọzọ.
** P. 217.
* But I am unable to reach the lofty theme; — yet I do not think that the smallest fish that swims in the boundless ocean ever complains of the immeasurable vastness of the deep. So it is with me, I can plunge with my puny capacity, into a subject, the immensity of which I shall never be able fully to comprehend.
** P. 269.
* Prayer is the breath of a new-born soul, and there can be no Christian life without it.
** P. 457.
* I like ejaculatory prayer; it reaches heaven before the devil can get a shot at it.
** P. 470.
* Cast thy burden on the Lord,<br>Only lean upon His word;<br>Thou wilt soon have cause to bless<br>His unchanging faithfulness.
** P. 600.
* Conformity to the world has in all ages proved the ruin of the church. It is utterly impossible to live in nearness to God, and in friendship with the world.
** P. 621.
qk5fzd6z830zz2tsc8s35452u1yp0qe
32373
32368
2026-07-12T20:00:22Z
Chrysella
54
/* Okwu ndị o kwuru */
32373
wikitext
text/x-wiki
[[File:Rowland Hill by Samuel Mountjoy Smith.jpg|thumb|right|We can do more good by being good than in any other way.]]
'''[[w:Rowland Hill (preacher)|Rowland Hill]]''' A.M. (1744–1833) bụ onye nkwusa si England a ma ama, onye ozi ọma ji ịnụ ọkụ n'obi na-akwado ọgwụ mgbochi obere ọrịa pox. Ọ bụ onye hiwere ma bụrụkwa onye pastọ nke otu ụlọ ekpere nwere onwe ya kpamkpam, Surrey Chapel, London; onyeisi oche nke Religious Tract Society; na onye na-akwado British and Foreign Bible Society na London Missionary Society nke ọma.
== Okwu ndị o kwuru ==
* Amụtala m site n'ahụmahụ na ọ dịghị onye nwere ike imerụ àgwà ya ma ọ bụghị site n'omume ya.
** P. 45.
* Beelu sọ ma ị biri ndụ n'ime Kraịst, unu nwụru anwụ n'ebe Chineke nọ.
** P. 90.
* Achọghị m ka e bibie mgbidi nkewa dị n'etiti usoro dị iche iche nke Ndị Kraịst, kama ọ bụ naanị ka e wedata ya, ka anyị wee nwee ike ịkwe aka n'elu ha nke ọma.
** P. 188.
* Anyị nwere ike ime ihe ọma karịa site n'ịdị mma karịa n'ụzọ ọ bụla ọzọ.
** P. 217.
* Ma enweghị m ike iru isi okwu ahụ dị elu; — mana echeghi m na azụ kacha nta nke na-egwu mmiri n'oké osimiri na-eme mkpesa banyere oke omimi dị oke egwu nke osimiri. Otú ahụ ka ọ dị n'ebe m nọ, enwere m ike itinye obere uche m n'ihe dị mkpa, n'ime isiokwu, nke m na-agaghị enwe ike ịghọta nke ọma.
** P. 269.
* Ekpere bụ ume nke mkpụrụ obi a mụrụ ọhụrụ, ọ dịghịkwa ndụ Ndị Otu Kraịst nwere ike ịdị ma ọ bụrụ na ọ bụghị ya.
** P. 457.
* Ekpere na-akpali agụụ mmekọahụ na-amasị m; ọ na-eru eluigwe tupu ekwensu enwee ike ịgba ya ihe.
** P. 470.
* Tụkwasị Onyenweanyị ibu arọ gị,<br>Naanị dabere n'okwu Ya;<br>Ị ga-enwe ihe mere ị ga-eji gọzie gị n'oge na-adịghị anya<br>Ikwesị ntụkwasị obi ya na-adịghị I'llagbanwe agbanwe.
** P. 600.
* Ị gbanwe n'ụzọ nke ụwa egosila n'oge niile bụrụ ihe mmebi nye ụlọuka. Ọ gaghị ekwe omume ibi n'ebe Chineke nọ, na ịbụ enyi nke ụwa.
** P. 621.
{{Disputed begin}}
== Esemokwu ==
* Why should the Devil have all the best tunes?
** Reported as a remark made by Hill when he arranged an Easter hymn to the tune of "Pretty, Pretty Polly Hopkins, in ''The Rambler'', Vol. 9 (1858), p. 191; it was earlier attributed to [[George Whitefield]], in ''The Monthly Review, or, Literary Journal'', Vol. 49 (June 1773 - January 1774), p. 430, and has also attributed to [[Charles Wesley]], and sometimes his brother [[John Wesley|John]], as well as [[William Booth]], who popularized it as an adage in promoting [[w:The Salvation Army|The Salvation Army]].
{{Disputed end}}
==External links==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Hill, Rowland}}
[[Category:1833 deaths]]
[[Category:Christian leaders]]
[[Category:People from England]]
dav41rr3o76ky46zxluaqgf4tj6ugag
32374
32373
2026-07-12T20:11:12Z
Chrysella
54
32374
wikitext
text/x-wiki
[[File:Rowland Hill by Samuel Mountjoy Smith.jpg|thumb|right|We can do more good by being good than in any other way.]]
'''[[w:Rowland Hill (preacher)|Rowland Hill]]''' A.M. (1744–1833) bụ onye nkwusa si England a ma ama, onye ozi ọma ji ịnụ ọkụ n'obi na-akwado ọgwụ mgbochi obere ọrịa pox. Ọ bụ onye hiwere ma bụrụkwa onye pastọ nke otu ụlọ ekpere nwere onwe ya kpamkpam, Surrey Chapel, London; onyeisi oche nke Religious Tract Society; na onye na-akwado British and Foreign Bible Society na London Missionary Society nke ọma.
== Okwu ndị o kwuru ==
* Amụtala m site n'ahụmahụ na ọ dịghị onye nwere ike imerụ àgwà ya ma ọ bụghị site n'omume ya.
** P. 45.
* Beelu sọ ma ị biri ndụ n'ime Kraịst, unu nwụru anwụ n'ebe Chineke nọ.
** P. 90.
* Achọghị m ka e bibie mgbidi nkewa dị n'etiti usoro dị iche iche nke Ndị Kraịst, kama ọ bụ naanị ka e wedata ya, ka anyị wee nwee ike ịkwe aka n'elu ha nke ọma.
** P. 188.
* Anyị nwere ike ime ihe ọma karịa site n'ịdị mma karịa n'ụzọ ọ bụla ọzọ.
** P. 217.
* Ma enweghị m ike iru isi okwu ahụ dị elu; — mana echeghi m na azụ kacha nta nke na-egwu mmiri n'oké osimiri na-eme mkpesa banyere oke omimi dị oke egwu nke osimiri. Otú ahụ ka ọ dị n'ebe m nọ, enwere m ike itinye obere uche m n'ihe dị mkpa, n'ime isiokwu, nke m na-agaghị enwe ike ịghọta nke ọma.
** P. 269.
* Ekpere bụ ume nke mkpụrụ obi a mụrụ ọhụrụ, ọ dịghịkwa ndụ Ndị Otu Kraịst nwere ike ịdị ma ọ bụrụ na ọ bụghị ya.
** P. 457.
* Ekpere na-akpali agụụ mmekọahụ na-amasị m; ọ na-eru eluigwe tupu ekwensu enwee ike ịgba ya ihe.
** P. 470.
* Tụkwasị Onyenweanyị ibu arọ gị,<br>Naanị dabere n'okwu Ya;<br>Ị ga-enwe ihe mere ị ga-eji gọzie gị n'oge na-adịghị anya<br>Ikwesị ntụkwasị obi ya na-adịghị I'llagbanwe agbanwe.
** P. 600.
* Ị gbanwe n'ụzọ nke ụwa egosila n'oge niile bụrụ ihe mmebi nye ụlọuka. Ọ gaghị ekwe omume ibi n'ebe Chineke nọ, na ịbụ enyi nke ụwa.
** P. 621.
== Esemokwu ==
* Gịnị mere Ekwensu ji kwesị inwe egwu kacha mma??
** A kọrọ ya dị ka okwu Hill kwuru mgbe o haziri ukwe Ista dịka "Pretty, Pretty Polly Hopkins, na ''The Rambler'', Vol 9 (1858), p. 191; E buru ụzọ kwuo na ọ bụ site na [[George Whitefield]], na ''The Monthly Review, or, Literary Journal'', Vol 49 (Juun 1773 - Jenụwarị 1774), p. 430, ma kwukwa na ọ bụ [[Charles Wesley]], na mgbe ụfọdụ nwanne ya nwoke [[John Wesley|John]], tinyere [[William Booth]], bụ ndị mere ka ọ bụrụ ilu a ma ama n'ịkwalite [[w:The Salvation Army|The Salvation Army]]
== Njikọ mpuga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Hill, Rowland}}
[[Category:Ọnwụ 1833]]
[[Category:Ndị ndu Ndị Otu Kraịst]]
[[Category:Ndị si England]]
pmfd8hveyrau0yut4ycr7zu87rsztt2
Stephen Grellet
0
11618
32369
2026-07-12T18:22:49Z
Adimora chidinma
470
Jiri '[[File:EtienneGrelletDetail.jpg|thumb|right|Ana m atụ anya na m ga-agafe ụwa a ma e wezụga otu ugboro. Ya mere, ihe ọ bụla ọmayw m nwere ike ime ma ọ bụ ihe ọ bụla obiọma m nwere ike igosi ihe ọ bụla e kere eke, ka m mee ya ugbu a. Ka m ghara ịkwụsịtụ ma ọ bụ leghara ya anya n'ihi na agaghị m agafe ụzọ a ọzọ ~ ''A na-ekwukarị na nke a bụ nke Grellet, mana enweghị nkọwa doro anya'']] '''w:ig:Stephen Grellet|Stephen Gr...' kere ihü
32369
wikitext
text/x-wiki
[[File:EtienneGrelletDetail.jpg|thumb|right|Ana m atụ anya na m ga-agafe ụwa a ma e wezụga otu ugboro. Ya mere, ihe ọ bụla ọmayw m nwere ike ime ma ọ bụ ihe ọ bụla obiọma m nwere ike igosi ihe ọ bụla e kere eke, ka m mee ya ugbu a. Ka m ghara ịkwụsịtụ ma ọ bụ leghara ya anya n'ihi na agaghị m agafe ụzọ a ọzọ ~ ''A na-ekwukarị na nke a bụ nke Grellet, mana enweghị nkọwa doro anya'']]
'''[[w:ig:Stephen Grellet|Stephen Grellet]]'''(2 Nọvemba 1773 – 16 Nọvemba 1855) bụ onye ozi ala ọzọ a ma ama Quaker. A mụrụ ya ''Etienne de Grellet du Mabilier'', nwa nwoke nke onye ndụmọdụ Eze [[w:Louis XVI nke France|Louis XVI]], mgbe ọ dị afọ 17, ọ banyere n'òtù ndị nche Eze; n'oge mgbanwe French nke 1792, a mara ya ikpe ka e gbuo ya, mana ọ gbapụrụ ma mesịa gbaga Europe gaa United States na 1795, ebe na 1796, ọ sonyeere [[w:Religious Society of Friends|Religious Society of Friends]]
== okwu ndị o kwuru ==
* '''Mberede jidere m site n'ihe yiri ka ọ bụ [olu] dị egwu nke na-ekwupụta okwu, "Mgbe Ebighị Ebi! Mgbe Ebighị Ebi! Mgbe Ebighị Ebi!" O ruru mkpụrụ obi m — nwoke m dum mara jijiji — o mere ka m dị ka Sọl n'ala.''' Oké mmebi iwu na mmehie nke obi m dị n'ihu m, tinyere olulu nke mbibi ebighị ebi nke m na-aga. E mere ka m tie mkpu nke ukwuu, sị, "Ọ bụrụ na Chineke adịghị - n'enweghị obi abụọ, e nwere hel." Ahụrụ m onwe m n'etiti ya.
** N'ihi mmụọ nsọ ya, mgbe ọ ka na-amụ Bekee ma na-eje ije naanị ya n'ọhịa Long Island, ịmalite ịgụ akwụkwọ nke ''No Cross, No Crown'' by William Penn, after having first set it aside upon realizing it was a religious book. In ''Memoirs of the Life and Gospel Labors of Stephen Grellet'' (1860), p. 20
* Ebiri m otu abalị nche ruo ekpere, dịka [[w:Jacob|Jacob]], na-agba mgba abalị ahụ dum maka ngọzi Onyenwe anyị, ìhè ihu Ya wee dakwasị m n'ụzọ dị ukwuu n'ụtụtụ. A na-eme ka ntụkwasị obi na ntụkwasị obi m dị ọhụrụ n'ime Ya, a gọziri ma too aha Ya mara mma!
** Dịka e hotara na ''Stephen Grellet'' (1880) by Rev. William Guest, p. 146
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Grellet, Stephen}}
[[Category: ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
4yjc6whw858y3naos0dhpkia39ffxnz
32389
32369
2026-07-12T23:17:20Z
Senator Choko
24
/* okwu ndị o kwuru */
32389
wikitext
text/x-wiki
[[File:EtienneGrelletDetail.jpg|thumb|right|Ana m atụ anya na m ga-agafe ụwa a ma e wezụga otu ugboro. Ya mere, ihe ọ bụla ọmayw m nwere ike ime ma ọ bụ ihe ọ bụla obiọma m nwere ike igosi ihe ọ bụla e kere eke, ka m mee ya ugbu a. Ka m ghara ịkwụsịtụ ma ọ bụ leghara ya anya n'ihi na agaghị m agafe ụzọ a ọzọ ~ ''A na-ekwukarị na nke a bụ nke Grellet, mana enweghị nkọwa doro anya'']]
'''[[w:ig:Stephen Grellet|Stephen Grellet]]'''(2 Nọvemba 1773 – 16 Nọvemba 1855) bụ onye ozi ala ọzọ a ma ama Quaker. A mụrụ ya ''Etienne de Grellet du Mabilier'', nwa nwoke nke onye ndụmọdụ Eze [[w:Louis XVI nke France|Louis XVI]], mgbe ọ dị afọ 17, ọ banyere n'òtù ndị nche Eze; n'oge mgbanwe French nke 1792, a mara ya ikpe ka e gbuo ya, mana ọ gbapụrụ ma mesịa gbaga Europe gaa United States na 1795, ebe na 1796, ọ sonyeere [[w:Religious Society of Friends|Religious Society of Friends]]
== okwu ndị okwuru ==
* '''Mberede jidere m site n'ihe yiri ka ọ bụ [olu] dị egwu nke na-ekwupụta okwu, "Mgbe Ebighị Ebi! Mgbe Ebighị Ebi! Mgbe Ebighị Ebi!" O ruru mkpụrụ obi m — nwoke m dum mara jijiji — o mere ka m dị ka Sọl n'ala.''' Oké mmebi iwu na mmehie nke obi m dị n'ihu m, tinyere olulu nke mbibi ebighị ebi nke m na-aga. E mere ka m tie mkpu nke ukwuu, sị, "Ọ bụrụ na Chineke adịghị - n'enweghị obi abụọ, e nwere hel." Ahụrụ m onwe m n'etiti ya.
** N'ihi mmụọ nsọ ya, mgbe ọ ka na-amụ Bekee ma na-eje ije naanị ya n'ọhịa Long Island, ịmalite ịgụ akwụkwọ nke ''No Cross, No Crown'' by William Penn, after having first set it aside upon realizing it was a religious book. In ''Memoirs of the Life and Gospel Labors of Stephen Grellet'' (1860), p. 20
* Ebiri m otu abalị nche ruo ekpere, dịka [[w:Jacob|Jacob]], na-agba mgba abalị ahụ dum maka ngọzi Onyenwe anyị, ìhè ihu Ya wee dakwasị m n'ụzọ dị ukwuu n'ụtụtụ. A na-eme ka ntụkwasị obi na ntụkwasị obi m dị ọhụrụ n'ime Ya, a gọziri ma too aha Ya mara mma!
** Dịka e hotara na ''Stephen Grellet'' (1880) by Rev. William Guest, p. 146
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Grellet, Stephen}}
[[Category: ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
6gxhsrlivw3okhcdvydbtausobjqtv2
Pope Gregory XVI
0
11619
32370
2026-07-12T19:04:43Z
Adimora chidinma
470
Jiri '[[File:Gregory XVI.jpg|thumb|Pope Gregory XVI (1844)]] '''[[w:ig:Pope Gregory XVI|Pope Gregory XVI]]''' [[w:Latin|Latin]]: '''Gregorius XVI'''; 18 Septemba 1765 – 1 Juun 1846), amụrụ ya '''Bartolomeo Alberto Cappellari''', bụ onyeisi Ụka Katọlik na onye na-achị [[w:Popal States|Popal States]] site na 2 Febụwarị 1831 ruo ọnwụ ya na 1846. Ọ nakweere aha ahụ '''Mauro''' mgbe ọ banyere n'usoro okpukperechi nke [[w:Camaldolese|Camaldolese]]. N'ịb...' kere ihü
32370
wikitext
text/x-wiki
[[File:Gregory XVI.jpg|thumb|Pope Gregory XVI (1844)]]
'''[[w:ig:Pope Gregory XVI|Pope Gregory XVI]]''' [[w:Latin|Latin]]: '''Gregorius XVI'''; 18 Septemba 1765 – 1 Juun 1846), amụrụ ya '''Bartolomeo Alberto Cappellari''', bụ onyeisi Ụka Katọlik na onye na-achị [[w:Popal States|Popal States]] site na 2 Febụwarị 1831 ruo ọnwụ ya na 1846. Ọ nakweere aha ahụ '''Mauro''' mgbe ọ banyere n'usoro okpukperechi nke [[w:Camaldolese|Camaldolese]].
N'ịbụ onye nwere nchebara echiche nke ukwuu ma [[w:Omenala Katọlik|onye ọdịnala]], o megidere mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche ya na ime ka ọ dị ọhụrụ na mba ndị Papa na Yuropu niile, na-ahụ ha dị ka ndị agha mgbanwe [[w: ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka ekpe|onye aka ekpe]]. N'ihe gbasara usoro ndị a, Gregory XVI chọrọ ime ka ikike okpukpe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke poopu sikwuo ike (lee [[w:ultramontanism|ultramontanism]]). N'akwụkwọ ozi nke a kpọrọ ''[[w:Mirari vos|Mirari vos]]'', o kwuru na ọ bụ "ụgha na ihe nzuzu, ma ọ bụ ihe ara, na anyị ga-enweta ma kwe nkwa nnwere onwe nke akọ na uche onye ọ bụla". Ọ gbara ọrụ ozi ala ọzọ ume na mba ofesi ma katọọ ahịa ohu. Agbanyeghị, mmegbu siri ike ya, mmefu ego na nleghara anya mere ka ọ ghara inwe mmasị n'obodo.
Ọ bụ ya bụ poopu kachasị ọhụrụ ga-akpọ aha poopu "Gregory", nakwa onye na-abụghị bishọp ọhụrụ ga-abụ poopu.
== okwu ndị o kwuru ==
*Ugbu a, anyị na-atụle isi iyi ọzọ nke ihe ọjọọ ndị Chọọchị na-enwe ugbu a: '''enweghị mmasị'''. Echiche a gbagọrọ agbagọ na-agbasa n'akụkụ niile site na aghụghọ nke ndị ajọ omume na-ekwu na o kwere omume inweta nzọpụta ebighị ebi nke mkpụrụ obi site na nkwupụta nke ụdị okpukpe ọ bụla, ma ọ bụrụhaala na a na-edobe omume ọma. N'ezie, n'okwu doro anya, ị ga-achụpụ njehie a dị egwu pụọ n'ebe ndị e nyefere n'aka gị nọ. Site na ndụmọdụ nke onyeozi na "e nwere otu Chineke, otu okwukwe, otu baptism" ka ndị na-eche echiche na ebe nchekwa nke nzọpụta dị maka ndị okpukpe ọ bụla n'agbanyeghị ihe ọ bụla.
**''[http://www.papalencyclicals.net/Greg16/g16mirar.htm Mirari vos]'' (15 August 1832)
*Ụdị enweghị mmasị a na-eme ihere na-ebute echiche nzuzu na nke na-ezighi ezi nke na-ekwu na a ga-edoberịrị "nnwere onwe nke akọ na uche" maka onye ọ bụla. Ọ na-agbasa mbibi n'ihe gbasara nsọ na nke obodo, ọ bụ ezie na ụfọdụ na-ekwu ugboro ugboro na enweghị ndidi kachasị ukwuu nke ụfọdụ uru na-enweta site na okpukperechi. "Ma ọnwụ nke mkpụrụ obi dị njọ karịa nnwere onwe nke njehie," dịka Augustine na-ekwukarị. Mgbe ewepụrụ ihe mgbochi niile nke e ji jide ụmụ mmadụ n'ụzọ dị warara nke eziokwu, ọdịdị ha, nke na-achọkarị ihe ọjọọ, na-akpali ha ibibi. Mgbe ahụ, n'ezie "olulu na-enweghị njedebe" meghere ebe Jọn hụrụ anwụrụ ọkụ na-arịgo nke kpuchiri anyanwụ, nke igurube si efepụ iji bibie ụwa. Site na nke ahụ ka mgbanwe nke uche, nrụrụ aka nke ndị ntorobịa, ileda ihe dị nsọ na iwu dị nsọ si abịa - n'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, ọrịa na-egbu egbu karịa steeti ọ bụla ọzọ. Ahụmịhe na-egosi, ọbụna site n'oge ochie, na obodo ndị a ma ama maka akụnụba, ọchịchị, na otuto lara n'iyi n'ihi otu ihe ọjọọ a, ya bụ nnwere onwe echiche na-enweghị oke, ikike ikwu okwu n'efu, na ọchịchọ maka ihe ọhụrụ.
**''[http://www.papalencyclicals.net/Greg16/g16mirar.htm Mirari vos]'' (15 August 1832)
*Anyị ga-etinyerịrị na "nnwere onwe ibipụta" ihe ọ bụla dị ize ndụ ma ghara ịkatọ nke ọma, nke a na-agbasaghịkwa ya nye ndị mmadụ, nke ụfọdụ na-anwa anwa ịchọ ma kwalite ya n'oké mkpu. Obi na-atụ anyị ụjọ ịhụ ozizi dị egwu na njehie dị ukwuu a na-ekesa n'ebe niile n'ọtụtụ akwụkwọ, akwụkwọ nta, na akwụkwọ ndị ọzọ, ọ bụ ezie na ha dị obere, mana ha dị oke njọ n'obi ọjọọ. Anyị na-ebe ákwá maka mmegbu nke sitere na ha n'elu ụwa. Ụfọdụ nwere oke mmasị nke na ha na-ekwu n'esemokwu na ìgwè njehie ndị sitere na ha na-enweta ụgwọ zuru oke site na mbipụta nke akwụkwọ ụfọdụ nke na-agbachitere okpukpe na eziokwu. Iwu ọ bụla katọrọ ime ihe ọjọọ n'amaghị ama nanị n'ihi na enwere olileanya na ihe ọma nwere ike ịpụta. È nwere onye ọ bụla nwere uche nke ga-asị na e kwesịrị ikesa nsí, ree ya n'ihu ọha, chekwaa ya, ma ṅụọkwa mmanya n'ihi na e nwere ọgwụ mgbochi ụfọdụ, a pụkwara ịnapụ ndị ji ya eme ihe ugboro ugboro? Chọọchị emeela ihe mgbe niile iji bibie ọrịa nke akwụkwọ ọjọọ.
**''[http://www.papalencyclicals.net/Greg16/g16mirar.htm Mirari vos]'' (15 August 1832)
*Anyị amụtala na a na-agbasa ụfọdụ ozizi n'etiti ndị nkịtị n'akwụkwọ ndị na-awakpo ''ntụkwasị obi na nrubeisi nke ndị isi''; a na-enwu ọkụ nke nnupụisi ebe niile. A ghaghị ịkpachara anya ka ndị mmadụ, ebe a na-eduhie ha, ghara iduhie ha n'ụzọ ziri ezi. Ka mmadụ niile cheta, dịka ndụmọdụ nke onyeozi si dị na "ọ dịghị ikike ọ bụla ma e wezụga Chineke; ikike ọ bụla dị ebe ahụ ka Chineke họpụtara. Ya mere, onye na-emegide ikike na-eguzogide iwu Chineke; ndị na-emegidekwa na-ewetakwa ikpe ọmụma n'onwe ha." Ya mere, ma iwu Chineke ma nke mmadụ na-eti mkpu megide ndị na-agbalịsi ike site na nnupụisi na nnupụisi ịchụpụ ndị mmadụ n'ịtụkwasị ndị isi ha obi ma manye ha n'ọchịchị ha.
**''[http://www.papalencyclicals.net/Greg16/g16mirar.htm Mirari vos]'' (15 August 1832)
*Anyị enweghịkwa ike ibu amụma oge obi ụtọ maka okpukperechi na ọchịchị site na atụmatụ nke ndị chọrọ ikewapụ '''ịkewapụ''' '''Ụka na steeti''', ma mebie nkwekọrịta dị n'etiti ikike oge na ndị ụkọchukwu. O doro anya na nkwekọrịta ahụ nke na-adị mma ma baa uru maka ihe dị nsọ na iwu obodo na-atụ egwu site n'aka ndị hụrụ nnwere onwe n'anya na-enweghị ihere.
**''[http://www.papalencyclicals.net/Greg16/g16mirar.htm Mirari vos]'' (15 August 1832)
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{commonscat|Gregorius XVI}}
{{DEFAULTSORT:Gregory XVI, Pope}}
[[Category: ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
erxmc6c1me9a9n6o2amv9hjta8p0l84
32388
32370
2026-07-12T23:13:13Z
Senator Choko
24
/* okwu ndị o kwuru */
32388
wikitext
text/x-wiki
[[File:Gregory XVI.jpg|thumb|Pope Gregory XVI (1844)]]
'''[[w:ig:Pope Gregory XVI|Pope Gregory XVI]]''' [[w:Latin|Latin]]: '''Gregorius XVI'''; 18 Septemba 1765 – 1 Juun 1846), amụrụ ya '''Bartolomeo Alberto Cappellari''', bụ onyeisi Ụka Katọlik na onye na-achị [[w:Popal States|Popal States]] site na 2 Febụwarị 1831 ruo ọnwụ ya na 1846. Ọ nakweere aha ahụ '''Mauro''' mgbe ọ banyere n'usoro okpukperechi nke [[w:Camaldolese|Camaldolese]].
N'ịbụ onye nwere nchebara echiche nke ukwuu ma [[w:Omenala Katọlik|onye ọdịnala]], o megidere mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche ya na ime ka ọ dị ọhụrụ na mba ndị Papa na Yuropu niile, na-ahụ ha dị ka ndị agha mgbanwe [[w: ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka ekpe|onye aka ekpe]]. N'ihe gbasara usoro ndị a, Gregory XVI chọrọ ime ka ikike okpukpe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke poopu sikwuo ike (lee [[w:ultramontanism|ultramontanism]]). N'akwụkwọ ozi nke a kpọrọ ''[[w:Mirari vos|Mirari vos]]'', o kwuru na ọ bụ "ụgha na ihe nzuzu, ma ọ bụ ihe ara, na anyị ga-enweta ma kwe nkwa nnwere onwe nke akọ na uche onye ọ bụla". Ọ gbara ọrụ ozi ala ọzọ ume na mba ofesi ma katọọ ahịa ohu. Agbanyeghị, mmegbu siri ike ya, mmefu ego na nleghara anya mere ka ọ ghara inwe mmasị n'obodo.
Ọ bụ ya bụ poopu kachasị ọhụrụ ga-akpọ aha poopu "Gregory", nakwa onye na-abụghị bishọp ọhụrụ ga-abụ poopu.
== okwu ndị okwuru ==
*Ugbu a, anyị na-atụle isi iyi ọzọ nke ihe ọjọọ ndị Chọọchị na-enwe ugbu a: '''enweghị mmasị'''. Echiche a gbagọrọ agbagọ na-agbasa n'akụkụ niile site na aghụghọ nke ndị ajọ omume na-ekwu na o kwere omume inweta nzọpụta ebighị ebi nke mkpụrụ obi site na nkwupụta nke ụdị okpukpe ọ bụla, ma ọ bụrụhaala na a na-edobe omume ọma. N'ezie, n'okwu doro anya, ị ga-achụpụ njehie a dị egwu pụọ n'ebe ndị e nyefere n'aka gị nọ. Site na ndụmọdụ nke onyeozi na "e nwere otu Chineke, otu okwukwe, otu baptism" ka ndị na-eche echiche na ebe nchekwa nke nzọpụta dị maka ndị okpukpe ọ bụla n'agbanyeghị ihe ọ bụla.
**''[http://www.papalencyclicals.net/Greg16/g16mirar.htm Mirari vos]'' (15 August 1832)
*Ụdị enweghị mmasị a na-eme ihere na-ebute echiche nzuzu na nke na-ezighi ezi nke na-ekwu na a ga-edoberịrị "nnwere onwe nke akọ na uche" maka onye ọ bụla. Ọ na-agbasa mbibi n'ihe gbasara nsọ na nke obodo, ọ bụ ezie na ụfọdụ na-ekwu ugboro ugboro na enweghị ndidi kachasị ukwuu nke ụfọdụ uru na-enweta site na okpukperechi. "Ma ọnwụ nke mkpụrụ obi dị njọ karịa nnwere onwe nke njehie," dịka Augustine na-ekwukarị. Mgbe ewepụrụ ihe mgbochi niile nke e ji jide ụmụ mmadụ n'ụzọ dị warara nke eziokwu, ọdịdị ha, nke na-achọkarị ihe ọjọọ, na-akpali ha ibibi. Mgbe ahụ, n'ezie "olulu na-enweghị njedebe" meghere ebe Jọn hụrụ anwụrụ ọkụ na-arịgo nke kpuchiri anyanwụ, nke igurube si efepụ iji bibie ụwa. Site na nke ahụ ka mgbanwe nke uche, nrụrụ aka nke ndị ntorobịa, ileda ihe dị nsọ na iwu dị nsọ si abịa - n'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, ọrịa na-egbu egbu karịa steeti ọ bụla ọzọ. Ahụmịhe na-egosi, ọbụna site n'oge ochie, na obodo ndị a ma ama maka akụnụba, ọchịchị, na otuto lara n'iyi n'ihi otu ihe ọjọọ a, ya bụ nnwere onwe echiche na-enweghị oke, ikike ikwu okwu n'efu, na ọchịchọ maka ihe ọhụrụ.
**''[http://www.papalencyclicals.net/Greg16/g16mirar.htm Mirari vos]'' (15 August 1832)
*Anyị ga-etinyerịrị na "nnwere onwe ibipụta" ihe ọ bụla dị ize ndụ ma ghara ịkatọ nke ọma, nke a na-agbasaghịkwa ya nye ndị mmadụ, nke ụfọdụ na-anwa anwa ịchọ ma kwalite ya n'oké mkpu. Obi na-atụ anyị ụjọ ịhụ ozizi dị egwu na njehie dị ukwuu a na-ekesa n'ebe niile n'ọtụtụ akwụkwọ, akwụkwọ nta, na akwụkwọ ndị ọzọ, ọ bụ ezie na ha dị obere, mana ha dị oke njọ n'obi ọjọọ. Anyị na-ebe ákwá maka mmegbu nke sitere na ha n'elu ụwa. Ụfọdụ nwere oke mmasị nke na ha na-ekwu n'esemokwu na ìgwè njehie ndị sitere na ha na-enweta ụgwọ zuru oke site na mbipụta nke akwụkwọ ụfọdụ nke na-agbachitere okpukpe na eziokwu. Iwu ọ bụla katọrọ ime ihe ọjọọ n'amaghị ama nanị n'ihi na enwere olileanya na ihe ọma nwere ike ịpụta. È nwere onye ọ bụla nwere uche nke ga-asị na e kwesịrị ikesa nsí, ree ya n'ihu ọha, chekwaa ya, ma ṅụọkwa mmanya n'ihi na e nwere ọgwụ mgbochi ụfọdụ, a pụkwara ịnapụ ndị ji ya eme ihe ugboro ugboro? Chọọchị emeela ihe mgbe niile iji bibie ọrịa nke akwụkwọ ọjọọ.
**''[http://www.papalencyclicals.net/Greg16/g16mirar.htm Mirari vos]'' (15 August 1832)
*Anyị amụtala na a na-agbasa ụfọdụ ozizi n'etiti ndị nkịtị n'akwụkwọ ndị na-awakpo ''ntụkwasị obi na nrubeisi nke ndị isi''; a na-enwu ọkụ nke nnupụisi ebe niile. A ghaghị ịkpachara anya ka ndị mmadụ, ebe a na-eduhie ha, ghara iduhie ha n'ụzọ ziri ezi. Ka mmadụ niile cheta, dịka ndụmọdụ nke onyeozi si dị na "ọ dịghị ikike ọ bụla ma e wezụga Chineke; ikike ọ bụla dị ebe ahụ ka Chineke họpụtara. Ya mere, onye na-emegide ikike na-eguzogide iwu Chineke; ndị na-emegidekwa na-ewetakwa ikpe ọmụma n'onwe ha." Ya mere, ma iwu Chineke ma nke mmadụ na-eti mkpu megide ndị na-agbalịsi ike site na nnupụisi na nnupụisi ịchụpụ ndị mmadụ n'ịtụkwasị ndị isi ha obi ma manye ha n'ọchịchị ha.
**''[http://www.papalencyclicals.net/Greg16/g16mirar.htm Mirari vos]'' (15 August 1832)
*Anyị enweghịkwa ike ibu amụma oge obi ụtọ maka okpukperechi na ọchịchị site na atụmatụ nke ndị chọrọ ikewapụ '''ịkewapụ''' '''Ụka na steeti''', ma mebie nkwekọrịta dị n'etiti ikike oge na ndị ụkọchukwu. O doro anya na nkwekọrịta ahụ nke na-adị mma ma baa uru maka ihe dị nsọ na iwu obodo na-atụ egwu site n'aka ndị hụrụ nnwere onwe n'anya na-enweghị ihere.
**''[http://www.papalencyclicals.net/Greg16/g16mirar.htm Mirari vos]'' (15 August 1832)
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{commonscat|Gregorius XVI}}
{{DEFAULTSORT:Gregory XVI, Pope}}
[[Category: ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
phm5anbaw2lx39u654hka1nabkoaemp
Pope Gregory VIII
0
11620
32371
2026-07-12T19:20:14Z
Adimora chidinma
470
Jiri '[[File:Pope Gregory VIII.jpg|thumb|Pope Gregory VIII]] '''[[w:Pope Gregory VIII|Pope Gregory VIII]]''' ([[w:ig:Latin|Latin]]: ''Gregorius VIII''; ''c''. 1100/1105 – 17 Disemba 1187), A mụrụ ya Alberto di Morra, chịrị dị ka [[w:Pope|Pope]] nke [[w:Chọọchị Katọlik|Chọọchị Katọlik]] site na 21 Ọktoba 1187 ruo mgbe ọ nwụrụ. == okwu ndị o kwuru == *Mgbe anyị nụrụ maka oke ikpe dị egwu nke aka Chineke wakporo ala w:Siege of Jerusa...' kere ihü
32371
wikitext
text/x-wiki
[[File:Pope Gregory VIII.jpg|thumb|Pope Gregory VIII]]
'''[[w:Pope Gregory VIII|Pope Gregory VIII]]''' ([[w:ig:Latin|Latin]]: ''Gregorius VIII''; ''c''. 1100/1105 – 17 Disemba 1187), A mụrụ ya Alberto di Morra, chịrị dị ka [[w:Pope|Pope]] nke [[w:Chọọchị Katọlik|Chọọchị Katọlik]] site na 21 Ọktoba 1187 ruo mgbe ọ nwụrụ.
== okwu ndị o kwuru ==
*Mgbe anyị nụrụ maka oke ikpe dị egwu nke aka Chineke wakporo ala [[w:Siege of Jerusalem (1187)|Jerusalem]], anyị na ụmụnna anyị nwere nsogbu ma anyị amaghị ihe anyị ga-eme ma ọ bụ ihe anyị kwesịrị ime. ... n'ihi esemokwu nke ajọ omume nke ndị Kraịst wetara n'ala ahụ n'oge na-adịbeghị anya site n'ike mmụọ nsọ nke ekwensu, [[w:Saladin|Saladin]] bịarutere akụkụ ndị ahụ na ọtụtụ ndị agha ji ngwa agha. ... mgbe agha ahụ sonyeere, e meriri akụkụ anyị ma jide obe Onyenwe anyị. E gburu ndị bishọp, jide eze, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị ikom anyị niile ka e gburu n'aka mma agha ma ọ bụ jide ha n'ụlọ mkpọrọ. ... Asụsụ agaghị ekwu okwu ma ọ bụ nghọta aghọta ihe ala ahụ tara ahụhụ ugbu a, etu o siri taa anyị na ndị Kraịst niile ahụhụ.
**''[[w:Audita tremendi|Audita tremendi]]'' (29 October 1187) calling for the [[w:Third Crusade|Third Crusade]], quoted in Jessalynn Bird, Edward Peters and James M. Powell (eds.), ''Crusade and Christendom: Annotated Documents in Translation from Innocent III to the Fall of Acre, 1187-1291'' (2013), pp. 5–7
*Ya mere, anyị kwesịrị ịṅa ntị ma na-echegbu onwe anyị maka mmehie ọ bụghị naanị nke ndị bi n'ala ahụ kamakwa nke anyị na nke ndị Kraịst dum ka ihe fọdụrụ n'ala ahụ ghara ịla n'iyi ma nwee ike iwe iwe n'ógbè ndị ọzọ. ... N'ihi nke a, onye ọ bụla aghaghị ịghọta ma mee ihe kwekọrọ na ya, ka site n'ịkwụghachi mmehie anyị, anyị wee bụrụ ndị a tọghatara nye Onyenwe anyị site na nchegharị na ọrụ nsọpụrụ Chineke, anyị wee buru ụzọ gbanwee ihe ọjọọ anyị na-eme ná ndụ anyị. Mgbe ahụ, anyị nwere ike ịnagide obi ọjọọ na obi ọjọọ nke ndị iro anyị. Ihe ha na-atụghị egwu ịnwa megide Chineke, anyị agaghị egbu oge imere Chineke.
**''Audita tremendi'' (29 October 1187), quoted in Jessalynn Bird, Edward Peters and James M. Powell (eds.), ''Crusade and Christendom: Annotated Documents in Translation from Innocent III to the Fall of Acre, 1187-1291'' (2013), p. 7
*Rụsie ọrụ ike maka mgbake nke ala ahụ nke Eziokwu si n'ala pụta maka nzọpụta anyị, ọ bụghịkwa ileghara anya iburu osisi obe a kpụrụ akpụ maka anyị. Lezienụ anya ọ bụghị maka uru na otuto nke ụwa, kama maka uche Chineke onye kụziiri anyị ịtọgbọ mkpụrụ obi anyị maka ụmụnna anyị. ... Unu kwesịrị ime ihe n'enweghị ụjọ ma ghara ịtụ egwu inye ihe onwunwe nke ụwa, nke ga-adịru obere oge dị otú ahụ. ... Anyị na-ekwe nkwa mgbaghara mmehie ha zuru oke na ndụ ebighị ebi nye ndị na-arụ ọrụ njem a na obi mwute na mmụọ dị umeala n'obi ma pụọ na nchegharị mmehie ha na ezi okwukwe.
**''Audita tremendi'' (29 October 1187), quoted in Jessalynn Bird, Edward Peters and James M. Powell (eds.), ''Crusade and Christendom: Annotated Documents in Translation from Innocent III to the Fall of Acre, 1187-1291'' (2013), pp. 7–8
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Gregory VIII, Pope}}
[[Category: ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
tsjofee99o8thmy4yav5dcct5e8ct3u
32387
32371
2026-07-12T23:11:38Z
Senator Choko
24
/* okwu ndị o kwuru */
32387
wikitext
text/x-wiki
[[File:Pope Gregory VIII.jpg|thumb|Pope Gregory VIII]]
'''[[w:Pope Gregory VIII|Pope Gregory VIII]]''' ([[w:ig:Latin|Latin]]: ''Gregorius VIII''; ''c''. 1100/1105 – 17 Disemba 1187), A mụrụ ya Alberto di Morra, chịrị dị ka [[w:Pope|Pope]] nke [[w:Chọọchị Katọlik|Chọọchị Katọlik]] site na 21 Ọktoba 1187 ruo mgbe ọ nwụrụ.
== okwu ndị okwuru ==
*Mgbe anyị nụrụ maka oke ikpe dị egwu nke aka Chineke wakporo ala [[w:Siege of Jerusalem (1187)|Jerusalem]], anyị na ụmụnna anyị nwere nsogbu ma anyị amaghị ihe anyị ga-eme ma ọ bụ ihe anyị kwesịrị ime. ... n'ihi esemokwu nke ajọ omume nke ndị Kraịst wetara n'ala ahụ n'oge na-adịbeghị anya site n'ike mmụọ nsọ nke ekwensu, [[w:Saladin|Saladin]] bịarutere akụkụ ndị ahụ na ọtụtụ ndị agha ji ngwa agha. ... mgbe agha ahụ sonyeere, e meriri akụkụ anyị ma jide obe Onyenwe anyị. E gburu ndị bishọp, jide eze, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị ikom anyị niile ka e gburu n'aka mma agha ma ọ bụ jide ha n'ụlọ mkpọrọ. ... Asụsụ agaghị ekwu okwu ma ọ bụ nghọta aghọta ihe ala ahụ tara ahụhụ ugbu a, etu o siri taa anyị na ndị Kraịst niile ahụhụ.
**''[[w:Audita tremendi|Audita tremendi]]'' (29 October 1187) calling for the [[w:Third Crusade|Third Crusade]], quoted in Jessalynn Bird, Edward Peters and James M. Powell (eds.), ''Crusade and Christendom: Annotated Documents in Translation from Innocent III to the Fall of Acre, 1187-1291'' (2013), pp. 5–7
*Ya mere, anyị kwesịrị ịṅa ntị ma na-echegbu onwe anyị maka mmehie ọ bụghị naanị nke ndị bi n'ala ahụ kamakwa nke anyị na nke ndị Kraịst dum ka ihe fọdụrụ n'ala ahụ ghara ịla n'iyi ma nwee ike iwe iwe n'ógbè ndị ọzọ. ... N'ihi nke a, onye ọ bụla aghaghị ịghọta ma mee ihe kwekọrọ na ya, ka site n'ịkwụghachi mmehie anyị, anyị wee bụrụ ndị a tọghatara nye Onyenwe anyị site na nchegharị na ọrụ nsọpụrụ Chineke, anyị wee buru ụzọ gbanwee ihe ọjọọ anyị na-eme ná ndụ anyị. Mgbe ahụ, anyị nwere ike ịnagide obi ọjọọ na obi ọjọọ nke ndị iro anyị. Ihe ha na-atụghị egwu ịnwa megide Chineke, anyị agaghị egbu oge imere Chineke.
**''Audita tremendi'' (29 October 1187), quoted in Jessalynn Bird, Edward Peters and James M. Powell (eds.), ''Crusade and Christendom: Annotated Documents in Translation from Innocent III to the Fall of Acre, 1187-1291'' (2013), p. 7
*Rụsie ọrụ ike maka mgbake nke ala ahụ nke Eziokwu si n'ala pụta maka nzọpụta anyị, ọ bụghịkwa ileghara anya iburu osisi obe a kpụrụ akpụ maka anyị. Lezienụ anya ọ bụghị maka uru na otuto nke ụwa, kama maka uche Chineke onye kụziiri anyị ịtọgbọ mkpụrụ obi anyị maka ụmụnna anyị. ... Unu kwesịrị ime ihe n'enweghị ụjọ ma ghara ịtụ egwu inye ihe onwunwe nke ụwa, nke ga-adịru obere oge dị otú ahụ. ... Anyị na-ekwe nkwa mgbaghara mmehie ha zuru oke na ndụ ebighị ebi nye ndị na-arụ ọrụ njem a na obi mwute na mmụọ dị umeala n'obi ma pụọ na nchegharị mmehie ha na ezi okwukwe.
**''Audita tremendi'' (29 October 1187), quoted in Jessalynn Bird, Edward Peters and James M. Powell (eds.), ''Crusade and Christendom: Annotated Documents in Translation from Innocent III to the Fall of Acre, 1187-1291'' (2013), pp. 7–8
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Gregory VIII, Pope}}
[[Category: ụmụ nwoke]]
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
6uhq30f4ky3o9rkactaw9zjlt0k1vgk
Billy Graham
0
11621
32372
2026-07-12T20:00:04Z
Adimora chidinma
470
Jiri '[[File:Billy Graham bw photo, April 11, 1966.jpg|thumb|Ndụ dị mkpụmkpụ, ụbọchị niile bụkwa onyinye sitere n'aka Chineke]] '''[[w:Billy Graham|William Franklin Graham, Jr.]]''' (Nọvemba 7, 1918 - Febụwarị 21, 2018), nke a maara nke ọma dịka '''Billy Graham''', bụ onye [[w:Evangelism|Evangelism]] [[w:Christianity|Christian]] na onye [[w:Evangelism|evangelism]]. == okwu ndị o kwuru == *O yiri ka ọtụtụ ndị India nwere echiche na Iso Ụz...' kere ihü
32372
wikitext
text/x-wiki
[[File:Billy Graham bw photo, April 11, 1966.jpg|thumb|Ndụ dị mkpụmkpụ, ụbọchị niile bụkwa onyinye sitere n'aka Chineke]]
'''[[w:Billy Graham|William Franklin Graham, Jr.]]''' (Nọvemba 7, 1918 - Febụwarị 21, 2018), nke a maara nke ọma dịka '''Billy Graham''', bụ onye [[w:Evangelism|Evangelism]] [[w:Christianity|Christian]] na onye [[w:Evangelism|evangelism]].
== okwu ndị o kwuru ==
*O yiri ka ọtụtụ ndị India nwere echiche na Iso Ụzọ Kraịst bụ okpukpe ọdịda anyanwụ. Nke ahụ ezighi ezi. E nwere chọọchị Ndị Kraịst na India tupu a chọpụta America.
**[https://web.archive.org/web/20250118095358/https://time.com/archive/6828430/religion-billy-in-india/ Religion: Billy in India]
*Chineke enyela anyị aka abụọ, otu ka anyị nabata na nke ọzọ ka anyị na-enye.
* Ma kọmunist ga-anwụ ma ọ bụ Iso Ụzọ Kraịst ga-anwụ n'ihi na ọ bụ n'ezie agha dị n'etiti Kraịst na onye na-emegide Kraịst.
** "Satan's Religion" in ''American Mercury'' (August 1954), p. 41 <!-- Statement of 1953, as quoted in ''Ask Billy Graham : The World's Best-Loved Preacher Answers Your Most Important Questions'' (2007) by Bill Adler, p. 25 -->
* Anọ m na-akwado ọgwụ mgbochi ịmụ nwa mana ime ka ahụ ghara ịdị mma bụ ihe na-emebi ọrụ dị mkpa nke ahụ.
** Statement prior to 1963, as quoted in [https://books.google.com/books?id=fbXeTqBPiP8C&pg=PA44&dq=%22i+have+come+out+in+favor+of+birth+control%22&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjgn5DY277MAhUEJiYKHQ6CBUoQ6AEINTAA#v=onepage&q=%22i%20have%20come%20out%20in%20favor%20of%20birth%20control%22&f=false ''Fit to Be Tied: Sterilization and Reproductive Rights in America, 1950-1980'', (2011), Rebecca M. Kluchin, p. 44]<!-- Rutgers University Press, {{ISBN|081354999X}} {{ISBN|9780813549996}} citing, Gerald Grant, PhD, “Fauquier Hospital Sterilization Story,” [Background Reports, (New York: [[w:National Conference for Community and Justice|National Council of Christians and Jews]], January 1963], p. 7. See note 114, p. 233. [https://books.google.com/books?id=fbXeTqBPiP8C&pg=PA233&dq=%22grant+fauquier+hospital+Sterilization+story%22&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiAl53XzrnMAhVBQSYKHbp8CUEQ6AEIJTAA#v=onepage&q=%22grant%20fauquier%20hospital%20Sterilization%20story%22&f=false][https://www.google.com/search?q=Sterilization&rlz=1C1CHFX_enUS523US525&oq=Sterilization&aqs=chrome..69i57j69i61&sourceid=chrome&ie=UTF-8#tbm=bks&q=%22fauquier+hospital+Sterilization+story%22++january+1963+washington+post]<small> [http://soe.syr.edu/about/member.aspx?fac=189 Gerald Grant] is Hannah Hammond Professor of Education and Sociology Emeritus in [[w:Syracuse University|Syracuse University's]] School of Education...Before coming to Syracuse, Grant was education editor and a writer on the national staff of [[w:The Washington Post|The Washington Post]] (1961-67)." [http://www.syr.edu/news/archive/story.php?id=6049] </small> -->
*Obi ike na-efe efe. Mgbe nwoke nwere obi ike guzoro ọtọ, ọkpụkpụ ndị ọzọ na-esi ike.
**"A Time for Moral Courage", ''Reader’s Digest'' (July 1964)<!-- Reprinted in [http://news.google.com/newspapers?nid=757&dat=19641029&id=rIcwAAAAIBAJ&sjid=lEQDAAAAIBAJ&pg=6379,1764784 The Virgin Island Daily News (29 October 1964)] with the permission of Reader's Digest -->
* Nraranye maka ihe dị ukwuu na-eme ka ndị mmadụ bụrụ ezigbo mmadụ.
**"A Time for Moral Courage", ''Reader’s Digest'' (July 1964)<!-- Reprinted in [http://news.google.com/newspapers?nid=757&dat=19641029&id=rIcwAAAAIBAJ&sjid=lEQDAAAAIBAJ&pg=6379,1764784 The Virgin Island Daily News (29 October 1964)] with the permission of Reader's Digest -->
*Enwere m ọmịiko maka nwoke ahụ na-amaghị ihe na-akpali akpali nke iguzosi ike n'ezi ihe na ịnọgidesi ike na ya n'atụghị egwu. '''Obi ike omume nwere ụgwọ ọrụ nke ihere na-apụghị ichetụ n'echiche.''' Dị ka obere adrenaline, ọ na-ejupụta mmụọ site na ike.
**"A Time for Moral Courage", ''Reader’s Digest'' (July 1964)<!-- Reprinted in [http://news.google.com/newspapers?nid=757&dat=19641029&id=rIcwAAAAIBAJ&sjid=lEQDAAAAIBAJ&pg=6379,1764784 The Virgin Island Daily News (29 October 1964)] with the permission of Reader's Digest -->
* Achọghị m ịhụ ajọ mbunobi okpukpe n'ụdị ọ bụla. Ọ ga-enye m nsogbu ma ọ bụrụ na e nwee agbamakwụkwọ n'etiti ndị na-akwado okpukperechi na ndị na-akwado ọchịchị. Ndị aka ike enweghị mmasị n'okpukperechi ma e wezụga ịgbanwe ya..
** ''Parade'' (February 1, 1981); cited in ''Thy Kingdom Come : How the Religious Right Distorts Faith and Threatens America'' (2007) <!-- *Cited by ''Liberty Magazine''[http://www.libertymagazine.org/index.php?id=1867] -->
* '''N'ime njem m, achọpụtala m na ndị na-ele eluigwe anya ka ha na-anọ jụụ ma na-enwe obi ụtọ n'ụbọchị kachasị njọ.''' A sị na ebube nke Eluigwe dị adị n'ezie nye anyị, ọ bụrụ na anyị ebighị ndụ maka ihe onwunwe na ihe ndị ọzọ maka ihe ndị na-adịru ebighị ebi na ihe ime mmụọ, ndụ a agaghị enye anyị nsogbu ngwa ngwa. <br /> Otu enyi m gwara m gbasara ịkwụsị n'akụkụ okporo ámá na London ma na-ege otu nwoke na-akpọ ọkpọkọ. Ọ nọ na-akpọ "[[w:Amara Dị Ebube |Amara Dị Ebube]]" ma na-amụmụ ọnụ ọchị site n'ọnụ ruo n'ọnụ. Enyi m jụrụ ya ma ọ bụ onye Scotland, ọ zara, "Mba, onye nwe m, '''ụlọ m dị n'eluigwe. Ana m agagharị n'ụwa a.'''”
** ''Hope for the Troubled Heart: Finding God in the Midst of Pain'' (1991); the last statement of this anecdote has often become quoted as if it originated with Graham: "My home is in Heaven. I'm just traveling through this world."
*[Ụfọdụ ndị nwere olileanya na Chineke ga-akwụghachi ha ụgwọ maka obiọma ha (maọbụ maka ezi omume ọzọ ha mere), ma ọ bụ site n'ịgọzi ha ugbu a ma ọ bụ site n'inye ha ndụ ebighị ebi. Echiche dị n'ime ha bụ na n'ikpe ikpeazụ, Chineke ga-atụ uche ezi omume ha megide omume ọjọọ ha, ọ bụrụkwa na ha nwere ezi omume karịa omume ọjọọ, Chineke ga-ahapụ ha ka ha banye n'eluigwe. Otú ọ dị, nke a bụ nghọtahie dị ukwuu nke ihe Baịbụl na-akụzi n'ezie. Baịbụl kwuru na Chineke dị nsọ ma dị ọcha, ọbụna otu mmehie - naanị otu - ga-ezuru iji gbochie anyị ịbanye n'eluigwe.
**[https://www.kansascity.com/living/advice-columns/article325426/You-can%E2%80%99t-buy-your-way-into-heaven.html#storylink=cpy "You can’t buy your way into heaven"] (August 16, 2013), ''The Kansas City Star'', Kansas City
===Dịka m dị: Akụkọ ndụ Billy Graham ===
:Dịka M Dị: Akụkọ Ndụ Billy Graham (1997, 2007)
*"Kedu ihe ijuanya kachasị ukwuu ị hụrụla gbasara ndụ?" otu nwa akwụkwọ mahadum jụrụ m afọ ole na ole gara aga. <br /> "Ọ dị mkpụmkpụ" Azara m n'egbughị oge. … '''Oge na-aga ngwa ngwa, n'agbanyeghị onye anyị bụ ma ọ bụ ihe anyị mere, oge ga-abịa mgbe ndụ anyị ga-agwụ. Dịka Jizọs kwuru, "Maka ụbọchị o ji dị, anyị aghaghị ịrụ ọrụ nke Onye zitere m. Abali na-abịa, mgbe onye ọ bụla na-apụghị ịrụ ọrụ" (Jọn 9:4). ... Ndụ dị mkpụmkpụ, ụbọchị niile bụkwa onyinye sitere n'aka Chineke.'''
** ''Just As I Am : The Autobiography of Billy Graham'' (1997), co-written with Cliff Barrows
* '''Amaghị m ihe ga-eme n'ọdịnihu, mana amaara m nke a: ihe kacha mma ka ga-eme! Eluigwe na-eche anyị, nke ahụ ga-adịkwa ebube karịa ihe ọ bụla anyị nwere ike iche n'echiche.''' Ama m na ndụ m ga-agwụ n'oge na-adịghị anya. Ana m ekele Chineke maka ya, nakwa maka ihe niile O nyere m ná ndụ a. Ma ana m atụ anya Eluigwe. Ana m atụ anya izute ndị enyi na ndị m hụrụ n'anya bụ ndị gara aga. Ana m atụ anya nnwere onwe Eluigwe site na mwute na ihe mgbu. Ana m atụkwa anya ijere Chineke ozi n'ụzọ ndị anyị na-apụghị ịmalite iche n'echiche, n'ihi na Baịbụl na-eme ka o doo anya na Eluigwe abụghị ebe ịnọ nkịtị. Karịsịa, ana m atụ anya ịhụ Kraịst ma na-akpọ isiala n'ihu Ya n'ito na ekele maka ihe niile O meere anyị, nakwa maka iji m mee ihe n'ụwa a site na amara Ya — dịka m dị.
** ''Just As I Am : The Autobiography of Billy Graham'' (1997), co-written with Cliff Barrows
*Billy Graham kọwara njem ya na India na 1972 na nzukọ ya na Indira Gandhi n'oge njem ahụ n'akụkọ ndụ ya. Banyere ikike ya izute Indira Gandhi, Graham dere, sị:<br> Onyeisiala Nixon, site n'arịrịọ nke onye nnọchi anya Amerịka na New Delhi, gwara m ka m chọọ ajụjụ ọnụ na Prime Minista Indira Gandhi, n'akụkụ ụfọdụ ka m chọpụta ụdị onye nnọchi anya ọ chọrọ n'aka Amerịka. Ọ gwara m ka m hụ ihe niile gbasara ya - mmegharị aka ya, ọdịdị ihu ya, otú anya ya dị. "Mgbe ị mechara ajụjụ ọnụ ahụ," ka ọ gwara m, "gaa na ụlọ ọrụ nnọchiteanya Amerịka ma gwa m akụkọ gị." Ya mere, mgbe m gara leta Oriakụ Gandhi n'isi obodo India, m jụrụ ya ajụjụ ahụ. Ọ gwara m na ọ chọrọ onye ghọtara akụnụba, onye nwere ntị nke Onyeisiala, na onye nwere mmetụta na Congress. Akọrọ m nke a nye Onyeisiala. O mechara họpụta Daniel Patrick Moynihan. Ma akụkọ m metụtara mkpebi Onyeisiala, amụtaghị m ya.
*Ebumnuche anyị ịga India bụ ikwusa ozi ọma na Nagaland, ebe dịpụrụ adịpụ nke dị n'akụkụ ugwu nke India nke jupụtara n'ime ọhịa, nke dị nso na ókèala Burma. Ebe ahụ bụ ebe obibi nke ebo iri na abụọ dị iche iche, nke ọ bụla nwere asụsụ nke ya, ọtụtụ mgbekwa nwere akụkọ ihe mere eme nke ịchụ nta isi. Esemokwu dị n'etiti ebo Nagaland, na otu ndị agha okpuru agha nke chọrọ nnwere onwe pụọ na India, mere ka ọ bụrụ ebe a na-anaghị eguzosi ike. N'oge agha Akbar Abdul-Haqq mere afọ ise gara aga n'obodo kachasị ukwuu (na isi obodo Nagaland), Kohima, e gburu mmadụ atọ n'oge mgbalị igbu ọchụ megide onye nnọchiteanya gọọment India.
*N'otu aka, n'ihi enweghị ntụkwasị obi nke Nagaland, ọ bụ naanị ndị mba ọzọ ole na ole ka enyere ikike gọọmentị ịga leta mpaghara ahụ. N'aka nke ọzọ, Nagaland bụ ebe obibi nke otu n'ime ebe ndị Kraịst kacha nwee ọnụ ọgụgụ na India; n'oge nleta anyị, ihe karịrị ọkara nke ndị bi na ya nke mmadụ 500,000 bụ Ndị Kraịst, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ha niile bi n'obodo nta. Nọvemba 1972 mere emume ncheta narị afọ nke ọbịbịa nke ndị ozi ala ọzọ Baptist na Nagaland, a kpọkwara anyị òkù na Kohima dịka akụkụ nke emume ahụ.
*Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọrụ ebube, gọọmentị India na New Delhi nyere anyị ikike ịbanye Nagaland na ngwụcha Nọvemba. Ikike a bụ nzaghachi nye arịrịọ sitere n'aka ndị nnọchiteanya nke Reverend Longri Ao na ndị isi chọọchị ndị ọzọ si Nagaland. (Onye nyeere ha aka bụ otu onye ụkọchukwu India nwere onyinye aha ya bụ Robert Cunville, onye bụ onyeisi nke North East India Christian Council ma kpọọ ya ka ọ bụrụ onye nduzi nke ozi ọma ntorobịa maka World Council of Churches; o mechara sonyere otu anyị dị ka onye ozi ọma ma nwee ozi sara mbara ọ bụghị naanị na India kamakwa n'ọtụtụ akụkụ ụwa ndị ọzọ.)
*"Bill," John kwuru, "ị na-aga India, mba na-enweghị echiche Chineke. Ị ga-achọ ụzọ pụrụ iche iji bata n'echiche ndị mmadụ, n'ihi na ha amaghị ihe ọ bụla gbasara Baịbụl ma ọ bụ Chineke. Ị nwere ụzọ dị otu a n'uche?" N'ikweta na amaghị m, atụọrọ m aro ka anyị mee ka okwu ahụ bụrụ okwu ekpere siri ike.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{commonscat}}
* [http://www2.wheaton.edu/bgc/archives/exhibits/NYC57/16sample88.htm 1957 event in Times Square (video)]
* [https://web.archive.org/web/20000818173056/http://www.lbjlib.utexas.edu/johnson/archives.hom/oralhistory.hom/Graham-B/GrahamB.asp Monroe Billington, Oral History Interview with Billy Graham, (12 October 1983), transcript, Lyndon Baines Johnson Library]
* [https://www.nytimes.com/2018/02/21/obituaries/billy-graham-dead.html ''The New York Times'' obituary (21 February 2018)]
* [https://www.reuters.com/article/us-people-billy-graham/billy-graham-preacher-to-millions-adviser-to-u-s-presidents-dies-at-99-idUSKCN1G51O9 ''Reuters'' obituary]
{{DEFAULTSORT:Graham, Billy}}
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
fxdm4q17tblzl3hnfj2n8tbjehr9bez
32386
32372
2026-07-12T23:09:53Z
Senator Choko
24
/* okwu ndị o kwuru */
32386
wikitext
text/x-wiki
[[File:Billy Graham bw photo, April 11, 1966.jpg|thumb|Ndụ dị mkpụmkpụ, ụbọchị niile bụkwa onyinye sitere n'aka Chineke]]
'''[[w:Billy Graham|William Franklin Graham, Jr.]]''' (Nọvemba 7, 1918 - Febụwarị 21, 2018), nke a maara nke ọma dịka '''Billy Graham''', bụ onye [[w:Evangelism|Evangelism]] [[w:Christianity|Christian]] na onye [[w:Evangelism|evangelism]].
== okwu ndị okwuru ==
*O yiri ka ọtụtụ ndị India nwere echiche na Iso Ụzọ Kraịst bụ okpukpe ọdịda anyanwụ. Nke ahụ ezighi ezi. E nwere chọọchị Ndị Kraịst na India tupu a chọpụta America.
**[https://web.archive.org/web/20250118095358/https://time.com/archive/6828430/religion-billy-in-india/ Religion: Billy in India]
*Chineke enyela anyị aka abụọ, otu ka anyị nabata na nke ọzọ ka anyị na-enye.
* Ma kọmunist ga-anwụ ma ọ bụ Iso Ụzọ Kraịst ga-anwụ n'ihi na ọ bụ n'ezie agha dị n'etiti Kraịst na onye na-emegide Kraịst.
** "Satan's Religion" in ''American Mercury'' (August 1954), p. 41 <!-- Statement of 1953, as quoted in ''Ask Billy Graham : The World's Best-Loved Preacher Answers Your Most Important Questions'' (2007) by Bill Adler, p. 25 -->
* Anọ m na-akwado ọgwụ mgbochi ịmụ nwa mana ime ka ahụ ghara ịdị mma bụ ihe na-emebi ọrụ dị mkpa nke ahụ.
** Statement prior to 1963, as quoted in [https://books.google.com/books?id=fbXeTqBPiP8C&pg=PA44&dq=%22i+have+come+out+in+favor+of+birth+control%22&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjgn5DY277MAhUEJiYKHQ6CBUoQ6AEINTAA#v=onepage&q=%22i%20have%20come%20out%20in%20favor%20of%20birth%20control%22&f=false ''Fit to Be Tied: Sterilization and Reproductive Rights in America, 1950-1980'', (2011), Rebecca M. Kluchin, p. 44]<!-- Rutgers University Press, {{ISBN|081354999X}} {{ISBN|9780813549996}} citing, Gerald Grant, PhD, “Fauquier Hospital Sterilization Story,” [Background Reports, (New York: [[w:National Conference for Community and Justice|National Council of Christians and Jews]], January 1963], p. 7. See note 114, p. 233. [https://books.google.com/books?id=fbXeTqBPiP8C&pg=PA233&dq=%22grant+fauquier+hospital+Sterilization+story%22&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiAl53XzrnMAhVBQSYKHbp8CUEQ6AEIJTAA#v=onepage&q=%22grant%20fauquier%20hospital%20Sterilization%20story%22&f=false][https://www.google.com/search?q=Sterilization&rlz=1C1CHFX_enUS523US525&oq=Sterilization&aqs=chrome..69i57j69i61&sourceid=chrome&ie=UTF-8#tbm=bks&q=%22fauquier+hospital+Sterilization+story%22++january+1963+washington+post]<small> [http://soe.syr.edu/about/member.aspx?fac=189 Gerald Grant] is Hannah Hammond Professor of Education and Sociology Emeritus in [[w:Syracuse University|Syracuse University's]] School of Education...Before coming to Syracuse, Grant was education editor and a writer on the national staff of [[w:The Washington Post|The Washington Post]] (1961-67)." [http://www.syr.edu/news/archive/story.php?id=6049] </small> -->
*Obi ike na-efe efe. Mgbe nwoke nwere obi ike guzoro ọtọ, ọkpụkpụ ndị ọzọ na-esi ike.
**"A Time for Moral Courage", ''Reader’s Digest'' (July 1964)<!-- Reprinted in [http://news.google.com/newspapers?nid=757&dat=19641029&id=rIcwAAAAIBAJ&sjid=lEQDAAAAIBAJ&pg=6379,1764784 The Virgin Island Daily News (29 October 1964)] with the permission of Reader's Digest -->
* Nraranye maka ihe dị ukwuu na-eme ka ndị mmadụ bụrụ ezigbo mmadụ.
**"A Time for Moral Courage", ''Reader’s Digest'' (July 1964)<!-- Reprinted in [http://news.google.com/newspapers?nid=757&dat=19641029&id=rIcwAAAAIBAJ&sjid=lEQDAAAAIBAJ&pg=6379,1764784 The Virgin Island Daily News (29 October 1964)] with the permission of Reader's Digest -->
*Enwere m ọmịiko maka nwoke ahụ na-amaghị ihe na-akpali akpali nke iguzosi ike n'ezi ihe na ịnọgidesi ike na ya n'atụghị egwu. '''Obi ike omume nwere ụgwọ ọrụ nke ihere na-apụghị ichetụ n'echiche.''' Dị ka obere adrenaline, ọ na-ejupụta mmụọ site na ike.
**"A Time for Moral Courage", ''Reader’s Digest'' (July 1964)<!-- Reprinted in [http://news.google.com/newspapers?nid=757&dat=19641029&id=rIcwAAAAIBAJ&sjid=lEQDAAAAIBAJ&pg=6379,1764784 The Virgin Island Daily News (29 October 1964)] with the permission of Reader's Digest -->
* Achọghị m ịhụ ajọ mbunobi okpukpe n'ụdị ọ bụla. Ọ ga-enye m nsogbu ma ọ bụrụ na e nwee agbamakwụkwọ n'etiti ndị na-akwado okpukperechi na ndị na-akwado ọchịchị. Ndị aka ike enweghị mmasị n'okpukperechi ma e wezụga ịgbanwe ya..
** ''Parade'' (February 1, 1981); cited in ''Thy Kingdom Come : How the Religious Right Distorts Faith and Threatens America'' (2007) <!-- *Cited by ''Liberty Magazine''[http://www.libertymagazine.org/index.php?id=1867] -->
* '''N'ime njem m, achọpụtala m na ndị na-ele eluigwe anya ka ha na-anọ jụụ ma na-enwe obi ụtọ n'ụbọchị kachasị njọ.''' A sị na ebube nke Eluigwe dị adị n'ezie nye anyị, ọ bụrụ na anyị ebighị ndụ maka ihe onwunwe na ihe ndị ọzọ maka ihe ndị na-adịru ebighị ebi na ihe ime mmụọ, ndụ a agaghị enye anyị nsogbu ngwa ngwa. <br /> Otu enyi m gwara m gbasara ịkwụsị n'akụkụ okporo ámá na London ma na-ege otu nwoke na-akpọ ọkpọkọ. Ọ nọ na-akpọ "[[w:Amara Dị Ebube |Amara Dị Ebube]]" ma na-amụmụ ọnụ ọchị site n'ọnụ ruo n'ọnụ. Enyi m jụrụ ya ma ọ bụ onye Scotland, ọ zara, "Mba, onye nwe m, '''ụlọ m dị n'eluigwe. Ana m agagharị n'ụwa a.'''”
** ''Hope for the Troubled Heart: Finding God in the Midst of Pain'' (1991); the last statement of this anecdote has often become quoted as if it originated with Graham: "My home is in Heaven. I'm just traveling through this world."
*[Ụfọdụ ndị nwere olileanya na Chineke ga-akwụghachi ha ụgwọ maka obiọma ha (maọbụ maka ezi omume ọzọ ha mere), ma ọ bụ site n'ịgọzi ha ugbu a ma ọ bụ site n'inye ha ndụ ebighị ebi. Echiche dị n'ime ha bụ na n'ikpe ikpeazụ, Chineke ga-atụ uche ezi omume ha megide omume ọjọọ ha, ọ bụrụkwa na ha nwere ezi omume karịa omume ọjọọ, Chineke ga-ahapụ ha ka ha banye n'eluigwe. Otú ọ dị, nke a bụ nghọtahie dị ukwuu nke ihe Baịbụl na-akụzi n'ezie. Baịbụl kwuru na Chineke dị nsọ ma dị ọcha, ọbụna otu mmehie - naanị otu - ga-ezuru iji gbochie anyị ịbanye n'eluigwe.
**[https://www.kansascity.com/living/advice-columns/article325426/You-can%E2%80%99t-buy-your-way-into-heaven.html#storylink=cpy "You can’t buy your way into heaven"] (August 16, 2013), ''The Kansas City Star'', Kansas City
===Dịka m dị: Akụkọ ndụ Billy Graham ===
:Dịka M Dị: Akụkọ Ndụ Billy Graham (1997, 2007)
*"Kedu ihe ijuanya kachasị ukwuu ị hụrụla gbasara ndụ?" otu nwa akwụkwọ mahadum jụrụ m afọ ole na ole gara aga. <br /> "Ọ dị mkpụmkpụ" Azara m n'egbughị oge. … '''Oge na-aga ngwa ngwa, n'agbanyeghị onye anyị bụ ma ọ bụ ihe anyị mere, oge ga-abịa mgbe ndụ anyị ga-agwụ. Dịka Jizọs kwuru, "Maka ụbọchị o ji dị, anyị aghaghị ịrụ ọrụ nke Onye zitere m. Abali na-abịa, mgbe onye ọ bụla na-apụghị ịrụ ọrụ" (Jọn 9:4). ... Ndụ dị mkpụmkpụ, ụbọchị niile bụkwa onyinye sitere n'aka Chineke.'''
** ''Just As I Am : The Autobiography of Billy Graham'' (1997), co-written with Cliff Barrows
* '''Amaghị m ihe ga-eme n'ọdịnihu, mana amaara m nke a: ihe kacha mma ka ga-eme! Eluigwe na-eche anyị, nke ahụ ga-adịkwa ebube karịa ihe ọ bụla anyị nwere ike iche n'echiche.''' Ama m na ndụ m ga-agwụ n'oge na-adịghị anya. Ana m ekele Chineke maka ya, nakwa maka ihe niile O nyere m ná ndụ a. Ma ana m atụ anya Eluigwe. Ana m atụ anya izute ndị enyi na ndị m hụrụ n'anya bụ ndị gara aga. Ana m atụ anya nnwere onwe Eluigwe site na mwute na ihe mgbu. Ana m atụkwa anya ijere Chineke ozi n'ụzọ ndị anyị na-apụghị ịmalite iche n'echiche, n'ihi na Baịbụl na-eme ka o doo anya na Eluigwe abụghị ebe ịnọ nkịtị. Karịsịa, ana m atụ anya ịhụ Kraịst ma na-akpọ isiala n'ihu Ya n'ito na ekele maka ihe niile O meere anyị, nakwa maka iji m mee ihe n'ụwa a site na amara Ya — dịka m dị.
** ''Just As I Am : The Autobiography of Billy Graham'' (1997), co-written with Cliff Barrows
*Billy Graham kọwara njem ya na India na 1972 na nzukọ ya na Indira Gandhi n'oge njem ahụ n'akụkọ ndụ ya. Banyere ikike ya izute Indira Gandhi, Graham dere, sị:<br> Onyeisiala Nixon, site n'arịrịọ nke onye nnọchi anya Amerịka na New Delhi, gwara m ka m chọọ ajụjụ ọnụ na Prime Minista Indira Gandhi, n'akụkụ ụfọdụ ka m chọpụta ụdị onye nnọchi anya ọ chọrọ n'aka Amerịka. Ọ gwara m ka m hụ ihe niile gbasara ya - mmegharị aka ya, ọdịdị ihu ya, otú anya ya dị. "Mgbe ị mechara ajụjụ ọnụ ahụ," ka ọ gwara m, "gaa na ụlọ ọrụ nnọchiteanya Amerịka ma gwa m akụkọ gị." Ya mere, mgbe m gara leta Oriakụ Gandhi n'isi obodo India, m jụrụ ya ajụjụ ahụ. Ọ gwara m na ọ chọrọ onye ghọtara akụnụba, onye nwere ntị nke Onyeisiala, na onye nwere mmetụta na Congress. Akọrọ m nke a nye Onyeisiala. O mechara họpụta Daniel Patrick Moynihan. Ma akụkọ m metụtara mkpebi Onyeisiala, amụtaghị m ya.
*Ebumnuche anyị ịga India bụ ikwusa ozi ọma na Nagaland, ebe dịpụrụ adịpụ nke dị n'akụkụ ugwu nke India nke jupụtara n'ime ọhịa, nke dị nso na ókèala Burma. Ebe ahụ bụ ebe obibi nke ebo iri na abụọ dị iche iche, nke ọ bụla nwere asụsụ nke ya, ọtụtụ mgbekwa nwere akụkọ ihe mere eme nke ịchụ nta isi. Esemokwu dị n'etiti ebo Nagaland, na otu ndị agha okpuru agha nke chọrọ nnwere onwe pụọ na India, mere ka ọ bụrụ ebe a na-anaghị eguzosi ike. N'oge agha Akbar Abdul-Haqq mere afọ ise gara aga n'obodo kachasị ukwuu (na isi obodo Nagaland), Kohima, e gburu mmadụ atọ n'oge mgbalị igbu ọchụ megide onye nnọchiteanya gọọment India.
*N'otu aka, n'ihi enweghị ntụkwasị obi nke Nagaland, ọ bụ naanị ndị mba ọzọ ole na ole ka enyere ikike gọọmentị ịga leta mpaghara ahụ. N'aka nke ọzọ, Nagaland bụ ebe obibi nke otu n'ime ebe ndị Kraịst kacha nwee ọnụ ọgụgụ na India; n'oge nleta anyị, ihe karịrị ọkara nke ndị bi na ya nke mmadụ 500,000 bụ Ndị Kraịst, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ha niile bi n'obodo nta. Nọvemba 1972 mere emume ncheta narị afọ nke ọbịbịa nke ndị ozi ala ọzọ Baptist na Nagaland, a kpọkwara anyị òkù na Kohima dịka akụkụ nke emume ahụ.
*Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọrụ ebube, gọọmentị India na New Delhi nyere anyị ikike ịbanye Nagaland na ngwụcha Nọvemba. Ikike a bụ nzaghachi nye arịrịọ sitere n'aka ndị nnọchiteanya nke Reverend Longri Ao na ndị isi chọọchị ndị ọzọ si Nagaland. (Onye nyeere ha aka bụ otu onye ụkọchukwu India nwere onyinye aha ya bụ Robert Cunville, onye bụ onyeisi nke North East India Christian Council ma kpọọ ya ka ọ bụrụ onye nduzi nke ozi ọma ntorobịa maka World Council of Churches; o mechara sonyere otu anyị dị ka onye ozi ọma ma nwee ozi sara mbara ọ bụghị naanị na India kamakwa n'ọtụtụ akụkụ ụwa ndị ọzọ.)
*"Bill," John kwuru, "ị na-aga India, mba na-enweghị echiche Chineke. Ị ga-achọ ụzọ pụrụ iche iji bata n'echiche ndị mmadụ, n'ihi na ha amaghị ihe ọ bụla gbasara Baịbụl ma ọ bụ Chineke. Ị nwere ụzọ dị otu a n'uche?" N'ikweta na amaghị m, atụọrọ m aro ka anyị mee ka okwu ahụ bụrụ okwu ekpere siri ike.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{commonscat}}
* [http://www2.wheaton.edu/bgc/archives/exhibits/NYC57/16sample88.htm 1957 event in Times Square (video)]
* [https://web.archive.org/web/20000818173056/http://www.lbjlib.utexas.edu/johnson/archives.hom/oralhistory.hom/Graham-B/GrahamB.asp Monroe Billington, Oral History Interview with Billy Graham, (12 October 1983), transcript, Lyndon Baines Johnson Library]
* [https://www.nytimes.com/2018/02/21/obituaries/billy-graham-dead.html ''The New York Times'' obituary (21 February 2018)]
* [https://www.reuters.com/article/us-people-billy-graham/billy-graham-preacher-to-millions-adviser-to-u-s-presidents-dies-at-99-idUSKCN1G51O9 ''Reuters'' obituary]
{{DEFAULTSORT:Graham, Billy}}
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
kq8lrwz2t1sgzof7eo911neg78ne4dt
Otú:Ọnwụ 1833
14
11622
32375
2026-07-12T20:13:35Z
Chrysella
54
Jiri 'Ndị nwụrụ n'afọ 1833' kere ihü
32375
wikitext
text/x-wiki
Ndị nwụrụ n'afọ 1833
ga6fbjxbgno7f65ohfgh05b8u9rmnzb
Otú:Ndị si England
14
11623
32376
2026-07-12T20:14:18Z
Chrysella
54
Jiri 'Ndị mmadụ si England' kere ihü
32376
wikitext
text/x-wiki
Ndị mmadụ si England
5jkyw2iplr8csifwxl0ku2wzubrnfjz
Adoniram Judson Gordon
0
11624
32377
2026-07-12T20:21:29Z
Adimora chidinma
470
Jiri '[[File:Adoniram Judson Gordon (cropped).jpg|thumb|right|Adoniram Judson Gordon]] '''[[w:ig:Adoniram Judson Gordon|Adoniram Judson Gordon]]''' (Eprel 19, 1836 - Febụwarị 2, 1895) bụ onye nkwusa, onye edemede, onye na-ede egwu, na onye hiwere Gordon College. == okwu ndị o kwuru == * Ozizi bụ usoro ndụ; ọ bụ ọkpụkpụ eziokwu, nke a ga-eyikwasị ma chịkọta site na amara dị ndụ nke ndụ dị nsọ. Ọ bụ naanị ihe dị ndụ nke ọkpụkp...' kere ihü
32377
wikitext
text/x-wiki
[[File:Adoniram Judson Gordon (cropped).jpg|thumb|right|Adoniram Judson Gordon]]
'''[[w:ig:Adoniram Judson Gordon|Adoniram Judson Gordon]]''' (Eprel 19, 1836 - Febụwarị 2, 1895) bụ onye nkwusa, onye edemede, onye na-ede egwu, na onye hiwere Gordon College.
== okwu ndị o kwuru ==
* Ozizi bụ usoro ndụ; ọ bụ ọkpụkpụ eziokwu, nke a ga-eyikwasị ma chịkọta site na amara dị ndụ nke ndụ dị nsọ. Ọ bụ naanị ihe dị ndụ nke ọkpụkpụ ya na-aghọ ihe na-akpasu iwe.
** Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895), p. 194.
* Ịhụnanya dị ukwuu maka Ọkpara Chineke, imeri ma merie ma duzie mmetụta ndị a na-adịghị mma na nke na-adịghị mma nke obi ebumpụta ụwa — nke a bụ ihe dị mkpa.
** Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895), p. 396.
*Iru újú bụ naanị otu n'ime ihe ndị dị ala n'okwu nsọ nke ngọzi anyị
** Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895), p. 555.
*I nwere ike ime ihe karịrị ikpe ekpere mgbe i kpechara ekpere, mana ị gaghị eme ihe karịrị ikpe ekpere ruo mgbe i kpere ekpere.
** [http://www.cybernation.com/quotationcenter/quoteshow.php?type=author&id=3581 More Than 27,000 Great Quotations To Inspire You!]
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{commons|Adoniram Judson Gordon}}
*[http://www.mbbc.edu/page.aspx?m=2185 A Short Biography of Adonirum Judson Gordon]
*[http://books.google.com/books?id=pdNE8FX2nS8C&pg=PA174&dq=missionary+statesman+adoniram+judson+gordon A Biography of A. J. Gordon with Letters and Illustrative Extracts Drawn from Unpublished or Uncollected Sermons & Addresses] by his son, Ernest Barron Gordon (PDF Extract)
{{DEFAULTSORT:Gordon, Adoniram Judson}}
[[Category:Ụmụ nwoke]][[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
72lk96qc7fz1nv9nstjvpslxag1np7h
32385
32377
2026-07-12T23:08:12Z
Senator Choko
24
/* okwu ndị o kwuru */
32385
wikitext
text/x-wiki
[[File:Adoniram Judson Gordon (cropped).jpg|thumb|right|Adoniram Judson Gordon]]
'''[[w:ig:Adoniram Judson Gordon|Adoniram Judson Gordon]]''' (Eprel 19, 1836 - Febụwarị 2, 1895) bụ onye nkwusa, onye edemede, onye na-ede egwu, na onye hiwere Gordon College.
== okwu ndị okwuru ==
* Ozizi bụ usoro ndụ; ọ bụ ọkpụkpụ eziokwu, nke a ga-eyikwasị ma chịkọta site na amara dị ndụ nke ndụ dị nsọ. Ọ bụ naanị ihe dị ndụ nke ọkpụkpụ ya na-aghọ ihe na-akpasu iwe.
** Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895), p. 194.
* Ịhụnanya dị ukwuu maka Ọkpara Chineke, imeri ma merie ma duzie mmetụta ndị a na-adịghị mma na nke na-adịghị mma nke obi ebumpụta ụwa — nke a bụ ihe dị mkpa.
** Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895), p. 396.
*Iru újú bụ naanị otu n'ime ihe ndị dị ala n'okwu nsọ nke ngọzi anyị
** Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895), p. 555.
*I nwere ike ime ihe karịrị ikpe ekpere mgbe i kpechara ekpere, mana ị gaghị eme ihe karịrị ikpe ekpere ruo mgbe i kpere ekpere.
** [http://www.cybernation.com/quotationcenter/quoteshow.php?type=author&id=3581 More Than 27,000 Great Quotations To Inspire You!]
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{commons|Adoniram Judson Gordon}}
*[http://www.mbbc.edu/page.aspx?m=2185 A Short Biography of Adonirum Judson Gordon]
*[http://books.google.com/books?id=pdNE8FX2nS8C&pg=PA174&dq=missionary+statesman+adoniram+judson+gordon A Biography of A. J. Gordon with Letters and Illustrative Extracts Drawn from Unpublished or Uncollected Sermons & Addresses] by his son, Ernest Barron Gordon (PDF Extract)
{{DEFAULTSORT:Gordon, Adoniram Judson}}
[[Category:Ụmụ nwoke]][[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
eav01okr10bscgw5tzbkdg262xtxe5t
Thomas Goodwin
0
11625
32378
2026-07-12T20:30:14Z
Adimora chidinma
470
Jiri '[[File:ThomasGoodwin.jpg|thumb|right|200px]] '''[[w:ig:Thomas Goodwin|Thomas Goodwin]]''' (5 Ọktoba 1600 – 23 Febrụwarị 1680), nke a maara dị ka “Elder”, bụ onye bekee Puritan Theologian na onye nkwusa, na onye ndu dị mkpa nke ndị nweere onwe ya. Ọ jere ozi dị ka onye ụkọchukwu Oliver Cromwell, ma ndị omeiwu nyere ya iwu dịka onye isi oche nke kọleji Magdalen, Oxford na 1650. == okwu ndị o kwuru == * Ọ bụ omenala ndị eze ukwu Rom,...' kere ihü
32378
wikitext
text/x-wiki
[[File:ThomasGoodwin.jpg|thumb|right|200px]]
'''[[w:ig:Thomas Goodwin|Thomas Goodwin]]''' (5 Ọktoba 1600 – 23 Febrụwarị 1680), nke a maara dị ka “Elder”, bụ onye bekee Puritan Theologian na onye nkwusa, na onye ndu dị mkpa nke ndị nweere onwe ya. Ọ jere ozi dị ka onye ụkọchukwu Oliver Cromwell, ma ndị omeiwu nyere ya iwu dịka onye isi oche nke kọleji Magdalen, Oxford na 1650.
== okwu ndị o kwuru ==
* Ọ bụ omenala ndị eze ukwu Rom, n'ọnụ ụzọ mmeri ha, ịtụba mkpụrụ ego ọhụrụ n'etiti ìgwè mmadụ ahụ; Otú ahụ ka Kraịst, na nrịgo mmeri ya n'eluigwe, na-atụba onyinye kachasị ukwuu maka ọdịmma nke mmadụ ndị e nyere.
** Reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895), p. 78.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
*[http://www.puritansermons.com/bio/biogoodw.htm Thomas Goodwin]
{{DEFAULTSORT:Goodwin, Thomas}}
[[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ndị si England]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
jks9h8db622ahk51yo8hseoz7o76rwm
Washington Gladden
0
11626
32379
2026-07-12T20:57:21Z
Adimora chidinma
470
Jiri '[[File:WashingtonGladden.jpg|thumb|right|""Naanị oge," ibu ahụ ga-ada n'ụkwụ onye njem ala nsọ, ebe okporo ụzọ dị elu na nke dị egwu na-ejikọ ọnụ n'okporo ámá ọlaedo.]] '''[[w:ig:Washington Gladden|Washington Gladden]]''' (Febụwarị 11, 1836 – Julaị 2, 1918) bụ onye pastọ chọọchị Amerịka a ma ama na onye ndu mbụ nke mmegharị Social Gospel. Ọ bụ onye otu ndị isi nke Progressive Movement, jere ozi ruo afọ abụọ d...' kere ihü
32379
wikitext
text/x-wiki
[[File:WashingtonGladden.jpg|thumb|right|""Naanị oge," ibu ahụ ga-ada n'ụkwụ onye njem ala nsọ, ebe okporo ụzọ dị elu na nke dị egwu na-ejikọ ọnụ n'okporo ámá ọlaedo.]]
'''[[w:ig:Washington Gladden|Washington Gladden]]''' (Febụwarị 11, 1836 – Julaị 2, 1918) bụ onye pastọ chọọchị Amerịka a ma ama na onye ndu mbụ nke mmegharị Social Gospel. Ọ bụ onye otu ndị isi nke Progressive Movement, jere ozi ruo afọ abụọ dị ka onye otu Columbus ma na-eme mkpọsa megide Boss Tweed dị ka onye nchịkọta akụkọ nke New York Independent. Gladden bụ ikekwe onye mbụ bụ onye okpukperechi US nke kwadoro njikọ nke ndị ọrụ; ọ megidekwara nkewa agbụrụ. Ọ bụ onye edemede bara ụba, nwere akwụkwọ 40 a na-asọpụrụ ya, yana ọtụtụ abụ.
== okwu ndị o kwuru ==
* Naanị ihe m chọrọ bụ ka e mee ka ụkpụrụ ahụ mata na ọ dịghị onye na-adị ndụ nye onwe ya; na ọ dịghị onye na-arụ ọrụ naanị ya; na azụmahịa niile bụ nlekọta; na ọ dịghị iwu nke ndụ ma e wezụga iwu Kraịst; na ajụjụ bụ isi maka mmadụ ọ bụla abụghị ego ole ọ nwere ike inweta, kama ego ole ọ nwere ike inye.
** ''The New Idolatry'' (1905), p. 242
=== ''Mba na Alaeze ahụ'' (1909) ===
* Ịhazi na idobe ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya dị mma na nke ziri ezi; ka e wee ghara inwe mmegbu ma ọ bụ ikpe na-ezighị ezi, kama ọ bụ nkwekọrịta zuru oke maka onye ọ bụla; ka e wee ghara ikwe ka ndị siri ike rie anụ oriri n'ahụ ndị na-adịghị ike; ka iwu nke inye aka wee merie, kama iwu nke ndagwurugwu ... ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya dị mma na nke ziri ezi ga-eweta obodo e guzobere ma lekọta ha, nke a na-apụghị ile anya, na ọganihu dị egwu; ọganihu na udo na obi ụtọ a ga-akpọsa onwe ha ozugbo ma guzobe ihe na-adọrọ adọrọ. Obodo dị otú a ga-abụ ihe ndọta nke ga-adọta onwe ya, ụmụ mmadụ niile. Ha niile ga-achọ ịnọ na ya.
** pp. 4-5
* Anyị enwebeghị ọha mmadụ n'ụwa nke na-anọchite anya ụkpụrụ nke ozizi Jisọs n'ọtụtụ ebe. Anyị enweela ọtụtụ ọha mmadụ, bụ́ ndị isi ha dabere n'ike agha; ọtụtụ ọha mmadụ dabere n'ohu ma ọ bụ ohu; ọtụtụ ọha mmadụ hiwere na ọdịiche dị n'etiti ndị ọchịchị na ndị na-ejere ozi; ọtụtụ ọha mmadụ nke ụkpụrụ iwu ha bụ asọmpi, ma ọ bụ ọgụ maka uru na ikike; mana anyị ahụbeghị ọha mmadụ nke dabere na iwu nke ụmụnna na ụkpụrụ nke ije ozi.
** p. 7
* Onye ọ bụla nke ozi ọma ahụ anụwo nke ọma ma ọ bụghị nke nzọpụta onwe onye. N'ihi na n'eziokwu, a na-azọpụta onye ahụ naanị mgbe e tinyere ya n'ezi mmekọrịta na obodo ebe ọ bi, ntọala nke mmekọrịta ziri ezi ndị a n'etiti mmadụ bụkwa ọrụ Kraịst bịara ịrụ. Ya mere, ozi ọma nke onye ọ bụla na ozi ọma mmekọrịta mmadụ na ibe ya nwere njikọ dị mkpa, nke ejikọtara ya nke ọma agaghị abịara mmadụ ọzọ ma e wezụga obodo, dịka ndụ nwere ike ịbịa n'alaka ahụ mgbe e kewapụrụ ya na osisi vaịn.
** pp. [http://books.google.com/books?id=MSg3AAAAMAAJ&pg=PA10 10-11]
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895)===
:<small>Quotes reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small>
* Onye ọ bụla n'ime anyị nwere ike ịma ihe bụ nzube ọchịchị nke ndụ ya; onye maara na nzube ọchịchị ya bụ ịtụkwasị Kraịst obi ma soro ya maara na ya bụ Onye Kraịst.
** P. 17.
* Onye njem ahụ, Kraịst Jisọs, enyerela ọtụtụ ndị njem ike gwụrụla aka ịlaghachi n'ụlọ site n'ibu arọ dị arọ dịka nke gị. Ọtụtụ mgbe, ọ na-arịgo ma na-agbada n'okporo ụzọ ndụ a ịchọ ndị njem ala nsọ dị otú ahụ gabigara ókè; olu Ya na-adakwa n'elu okwu niile nke ire na-arụsi ọrụ ike na mkpọtụ nke wiil ndị na-arụsi ọrụ ike, na-asị, — “Bịakwutenụ m, unu niile ndị na-arụ ọrụ ma na-ebu ibu arọ, M ga-emekwa ka unu zuru ike."
** P. 98.
* Nna-ukwu, ka m'so gi je ije<br>N'uzo di ala nke ije ozi n'efu;<br>Gwa m ihe nzuzo gi; Nyere m aka idi<br> nsogbu nke ndọgbu, oke nlekọta.
** P. 124.
* Isi ihe dị n'okpukpe a nke Jisọs Kraịst bụ eziokwu; mana ọ pụrụ ịbụ eziokwu nye naanị ndị ga-eme uche Ya.
** P. 135.
* Otu ihe na-emerụ ahụ ma na-egbu egbu nke ọrụ ụka anyị ugbu a bụ ihe mgbochi dị n'etiti chọọchị na ndị kacha daa ogbenye. Ihe mbụ anyị ga-eme bụ ịkwatu ihe mgbochi a. Echiche a dị n'etiti ndị ogbenye na a chọghị ha n'ụlọ ụka. Echiche a ziri ezi ma ọ bụ na ọ ezighi ezi. Ọ bụrụ na ọ ziri ezi, mgbe ahụ enweghị ọrụ ozi ala ọzọ, maka anyị bụ́ ndị pastọ, ọkara nke mgbanwe nke ọgbakọ anyị na Iso Ụzọ Kraịst. Ọ bụrụ na ọ ezighi ezi, anyị ka nwere ikpe mara Chineke n'ihi na anyị ekwela ka echiche dị otú ahụ gaa mba ọzọ; anyị ga-ejikwa obi ike niile gwa onwe anyị okwu n'ọrụ ime ka ndị ogbenye kwenye na a chọrọ ha, a ga-anabatakwa ha n'ụlọ ụka.
** P. 146.
* Mba, ọ dịghị ogologo oge nkwadebe nke ị ga-agafe; ihe niile adịla njikere ugbu a; ọ dịghị ihe ga-egbochi gị ịghọ Onye Kraịst n'oge a. Ọ bụrụkwa na onye ọ bụla n'ime unu agbalịala ime ka onwe ya ka mma ruo mgbe ike gwụrụ ya ma daa mbà n'ọrụ ahụ, naanị ihe ị ga-eme bụ itinye ya n'aka ndị siri ike.
** P. 152.
* Ị bụghị ezigbo Onye Kraịst ma ị na-eleghara ọrụ nkịtị anya dị ka mgbe ị na-eme ya. Ịbanye n'ọgbakọ bụ ọrụ doro anya nye ndị niile chọrọ ịbụ Ndị Kraịst.
** P. 155.
* Ọ bụrụ na ị dị mma nke ọma, ọ gaghị adị mkpa ka i kwupụta Kraịst ma ọlị. Ọ bụ naanị n'ihi na ị dịghị mma nke ọma ka Kraịst na-agwa gị, sị, "Soro m." Ọ bụghị ịkpọ ndị ezi omume, kama ọ bịara ịkpọ ndị mmehie ka ha chegharịa. Ọ bụghị ndị zuru oke ka Ọ chọrọ n'ọgbakọ Ya, kama ọ bụ ndị nwere nghọta miri emi nke ezughị okè nke ha, ndị kwere na ike Ya zuru oke n'adịghị ike.
** P. 155.
*""Naanị oge," ibu ahụ ga-ada n'ụkwụ onye njem ala nsọ, ebe okporo ụzọ dị elu na nke dị egwu na-ejikọ ọnụ n'okporo ámá ọlaedo.
** P. 300.
* Ị̀ ga-agwa Ya n'eziokwu na ị nweghị ike ibu ibu gị, nakwa na ị chọrọ enyemaka? Ị̀ ga-ekwe ka O nyere gị aka n'ụzọ nke Ya, ma nwee obi ụtọ ma kelee Ya ma ọ bụrụ na Ọ ga-anara gị naanị n'okpuru nlekọta Ya, ma duzie ụzọ ndụ gị niile maka gị?
** P. 594.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Gladden, Washington}}
[[Category:Ụmụ nwoke]][[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
l6ycmorpc0ucf5qovp3klmyfvk2d59h
32384
32379
2026-07-12T23:04:40Z
Senator Choko
24
/* okwu ndị o kwuru */
32384
wikitext
text/x-wiki
[[File:WashingtonGladden.jpg|thumb|right|""Naanị oge," ibu ahụ ga-ada n'ụkwụ onye njem ala nsọ, ebe okporo ụzọ dị elu na nke dị egwu na-ejikọ ọnụ n'okporo ámá ọlaedo.]]
'''[[w:ig:Washington Gladden|Washington Gladden]]''' (Febụwarị 11, 1836 – Julaị 2, 1918) bụ onye pastọ chọọchị Amerịka a ma ama na onye ndu mbụ nke mmegharị Social Gospel. Ọ bụ onye otu ndị isi nke Progressive Movement, jere ozi ruo afọ abụọ dị ka onye otu Columbus ma na-eme mkpọsa megide Boss Tweed dị ka onye nchịkọta akụkọ nke New York Independent. Gladden bụ ikekwe onye mbụ bụ onye okpukperechi US nke kwadoro njikọ nke ndị ọrụ; ọ megidekwara nkewa agbụrụ. Ọ bụ onye edemede bara ụba, nwere akwụkwọ 40 a na-asọpụrụ ya, yana ọtụtụ abụ.
== okwu ndị okwuru ==
* Naanị ihe m chọrọ bụ ka e mee ka ụkpụrụ ahụ mata na ọ dịghị onye na-adị ndụ nye onwe ya; na ọ dịghị onye na-arụ ọrụ naanị ya; na azụmahịa niile bụ nlekọta; na ọ dịghị iwu nke ndụ ma e wezụga iwu Kraịst; na ajụjụ bụ isi maka mmadụ ọ bụla abụghị ego ole ọ nwere ike inweta, kama ego ole ọ nwere ike inye.
** ''The New Idolatry'' (1905), p. 242
=== ''Mba na Alaeze ahụ'' (1909) ===
* Ịhazi na idobe ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya dị mma na nke ziri ezi; ka e wee ghara inwe mmegbu ma ọ bụ ikpe na-ezighị ezi, kama ọ bụ nkwekọrịta zuru oke maka onye ọ bụla; ka e wee ghara ikwe ka ndị siri ike rie anụ oriri n'ahụ ndị na-adịghị ike; ka iwu nke inye aka wee merie, kama iwu nke ndagwurugwu ... ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya dị mma na nke ziri ezi ga-eweta obodo e guzobere ma lekọta ha, nke a na-apụghị ile anya, na ọganihu dị egwu; ọganihu na udo na obi ụtọ a ga-akpọsa onwe ha ozugbo ma guzobe ihe na-adọrọ adọrọ. Obodo dị otú a ga-abụ ihe ndọta nke ga-adọta onwe ya, ụmụ mmadụ niile. Ha niile ga-achọ ịnọ na ya.
** pp. 4-5
* Anyị enwebeghị ọha mmadụ n'ụwa nke na-anọchite anya ụkpụrụ nke ozizi Jisọs n'ọtụtụ ebe. Anyị enweela ọtụtụ ọha mmadụ, bụ́ ndị isi ha dabere n'ike agha; ọtụtụ ọha mmadụ dabere n'ohu ma ọ bụ ohu; ọtụtụ ọha mmadụ hiwere na ọdịiche dị n'etiti ndị ọchịchị na ndị na-ejere ozi; ọtụtụ ọha mmadụ nke ụkpụrụ iwu ha bụ asọmpi, ma ọ bụ ọgụ maka uru na ikike; mana anyị ahụbeghị ọha mmadụ nke dabere na iwu nke ụmụnna na ụkpụrụ nke ije ozi.
** p. 7
* Onye ọ bụla nke ozi ọma ahụ anụwo nke ọma ma ọ bụghị nke nzọpụta onwe onye. N'ihi na n'eziokwu, a na-azọpụta onye ahụ naanị mgbe e tinyere ya n'ezi mmekọrịta na obodo ebe ọ bi, ntọala nke mmekọrịta ziri ezi ndị a n'etiti mmadụ bụkwa ọrụ Kraịst bịara ịrụ. Ya mere, ozi ọma nke onye ọ bụla na ozi ọma mmekọrịta mmadụ na ibe ya nwere njikọ dị mkpa, nke ejikọtara ya nke ọma agaghị abịara mmadụ ọzọ ma e wezụga obodo, dịka ndụ nwere ike ịbịa n'alaka ahụ mgbe e kewapụrụ ya na osisi vaịn.
** pp. [http://books.google.com/books?id=MSg3AAAAMAAJ&pg=PA10 10-11]
===''Akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu na-ere ọkụ nke ndị edemede mara mma'' (1895)===
:<small>Quotes reported in Josiah Hotchkiss Gilbert, ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small>
* Onye ọ bụla n'ime anyị nwere ike ịma ihe bụ nzube ọchịchị nke ndụ ya; onye maara na nzube ọchịchị ya bụ ịtụkwasị Kraịst obi ma soro ya maara na ya bụ Onye Kraịst.
** P. 17.
* Onye njem ahụ, Kraịst Jisọs, enyerela ọtụtụ ndị njem ike gwụrụla aka ịlaghachi n'ụlọ site n'ibu arọ dị arọ dịka nke gị. Ọtụtụ mgbe, ọ na-arịgo ma na-agbada n'okporo ụzọ ndụ a ịchọ ndị njem ala nsọ dị otú ahụ gabigara ókè; olu Ya na-adakwa n'elu okwu niile nke ire na-arụsi ọrụ ike na mkpọtụ nke wiil ndị na-arụsi ọrụ ike, na-asị, — “Bịakwutenụ m, unu niile ndị na-arụ ọrụ ma na-ebu ibu arọ, M ga-emekwa ka unu zuru ike."
** P. 98.
* Nna-ukwu, ka m'so gi je ije<br>N'uzo di ala nke ije ozi n'efu;<br>Gwa m ihe nzuzo gi; Nyere m aka idi<br> nsogbu nke ndọgbu, oke nlekọta.
** P. 124.
* Isi ihe dị n'okpukpe a nke Jisọs Kraịst bụ eziokwu; mana ọ pụrụ ịbụ eziokwu nye naanị ndị ga-eme uche Ya.
** P. 135.
* Otu ihe na-emerụ ahụ ma na-egbu egbu nke ọrụ ụka anyị ugbu a bụ ihe mgbochi dị n'etiti chọọchị na ndị kacha daa ogbenye. Ihe mbụ anyị ga-eme bụ ịkwatu ihe mgbochi a. Echiche a dị n'etiti ndị ogbenye na a chọghị ha n'ụlọ ụka. Echiche a ziri ezi ma ọ bụ na ọ ezighi ezi. Ọ bụrụ na ọ ziri ezi, mgbe ahụ enweghị ọrụ ozi ala ọzọ, maka anyị bụ́ ndị pastọ, ọkara nke mgbanwe nke ọgbakọ anyị na Iso Ụzọ Kraịst. Ọ bụrụ na ọ ezighi ezi, anyị ka nwere ikpe mara Chineke n'ihi na anyị ekwela ka echiche dị otú ahụ gaa mba ọzọ; anyị ga-ejikwa obi ike niile gwa onwe anyị okwu n'ọrụ ime ka ndị ogbenye kwenye na a chọrọ ha, a ga-anabatakwa ha n'ụlọ ụka.
** P. 146.
* Mba, ọ dịghị ogologo oge nkwadebe nke ị ga-agafe; ihe niile adịla njikere ugbu a; ọ dịghị ihe ga-egbochi gị ịghọ Onye Kraịst n'oge a. Ọ bụrụkwa na onye ọ bụla n'ime unu agbalịala ime ka onwe ya ka mma ruo mgbe ike gwụrụ ya ma daa mbà n'ọrụ ahụ, naanị ihe ị ga-eme bụ itinye ya n'aka ndị siri ike.
** P. 152.
* Ị bụghị ezigbo Onye Kraịst ma ị na-eleghara ọrụ nkịtị anya dị ka mgbe ị na-eme ya. Ịbanye n'ọgbakọ bụ ọrụ doro anya nye ndị niile chọrọ ịbụ Ndị Kraịst.
** P. 155.
* Ọ bụrụ na ị dị mma nke ọma, ọ gaghị adị mkpa ka i kwupụta Kraịst ma ọlị. Ọ bụ naanị n'ihi na ị dịghị mma nke ọma ka Kraịst na-agwa gị, sị, "Soro m." Ọ bụghị ịkpọ ndị ezi omume, kama ọ bịara ịkpọ ndị mmehie ka ha chegharịa. Ọ bụghị ndị zuru oke ka Ọ chọrọ n'ọgbakọ Ya, kama ọ bụ ndị nwere nghọta miri emi nke ezughị okè nke ha, ndị kwere na ike Ya zuru oke n'adịghị ike.
** P. 155.
*""Naanị oge," ibu ahụ ga-ada n'ụkwụ onye njem ala nsọ, ebe okporo ụzọ dị elu na nke dị egwu na-ejikọ ọnụ n'okporo ámá ọlaedo.
** P. 300.
* Ị̀ ga-agwa Ya n'eziokwu na ị nweghị ike ibu ibu gị, nakwa na ị chọrọ enyemaka? Ị̀ ga-ekwe ka O nyere gị aka n'ụzọ nke Ya, ma nwee obi ụtọ ma kelee Ya ma ọ bụrụ na Ọ ga-anara gị naanị n'okpuru nlekọta Ya, ma duzie ụzọ ndụ gị niile maka gị?
** P. 594.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Gladden, Washington}}
[[Category:Ụmụ nwoke]][[Category: ndị nwụrụ anwụ]]
2u8lbmt0if6brlsufraxheu5kprrezp
Cotton Mather
0
11627
32380
2026-07-12T21:25:16Z
Nma jeni
1068
Jiri '{{Databox}} [[File:Cotton Mather.jpg |thumb|right| Cotton Mather (circa 1700)]] '''[[w:ig:Cotton Mather|Cotton Mather]]''' (Febụwarị 12, 1663 – Febụwarị 13, 1728), A.B. 1678 (Harvard College), A.M. 1681; doctorate nsọpụrụ 1710 (Mahadum Glasgow), bụ onye ụkọchukwu Puritan nke New England nwere mmetụta na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye edemede bara ụba na onye na-ede akwụkwọ nta. ==Okwu okwuru== * Okpu...' kere ihü
32380
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Cotton Mather.jpg |thumb|right| Cotton Mather (circa 1700)]]
'''[[w:ig:Cotton Mather|Cotton Mather]]''' (Febụwarị 12, 1663 – Febụwarị 13, 1728), A.B. 1678 (Harvard College), A.M. 1681; doctorate nsọpụrụ 1710 (Mahadum Glasgow), bụ onye ụkọchukwu Puritan nke New England nwere mmetụta na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye edemede bara ụba na onye na-ede akwụkwọ nta.
==Okwu okwuru==
* Okpukperechi wetara ọganihu, ada ahụ bibiri nne ya.
** [http://books.google.com/books?id=49JdS7NoSawC&printsec=frontcover&dq=Magnalia+Christi+Americana#PPA63,M1 ''Magnalia Christi Americana''] (''Akụkọ Ihe Mere Eme nke Chọọchị nke New England''), s. 63 (1702). Mather, Mgbe ọ na-ekwu maka ọnọdụ ime mmụọ nke ógbè ndị ahụ, o hotara otu ilu ochie n'asụsụ Latin: ''Religio peperit Divitias, et filia devoravit matrem.''
* Ndị Obodo ahụ, bụ́ ndị ndị New-England nwere ugbu a, anọwo n'ọnọdụ mwute na mwute kemgbe ha malitere ịzụ anụ ụlọ n'ebe ahụ; ọ bụ ezie na anyị amaghị "Olee mgbe" ma ọ bụ "Olee otú" ndị "India" ahụ si buru ụzọ ghọọ ndị bi na Kọntinent a dị ike, mana anyị nwere ike iche na Ekwensu ghọgburu ndị Salvages ahụ nọ ebe a, n'olileanya na Oziọma nke Onyenwe anyị Jizọs Kraịst agaghị abịa ebe a ibibi ma ọ bụ kpasuo "Alaeze Ukwu" ya nsogbu n'elu ha.
** [https://archive.org/stream/magnaliachristia00math#page/n345/mode/2up ''Magnalia Christi Americana''] (''Akụkọ Bekee Ọhụrụ''), Book III, p. 190 (1702).
* Ihe ọmụma gị emeela ka i nwee ike ịtụgharị uche na mmekọrịta ndị a, nke mmadụ ole na ole nwere ike iche echiche, ọ dịghịkwa mma ka mmadụ niile hụ. Ole echiche Plato nke ndị mmụọ ọjọọ, nke ndị Kraịst na ndị ọkà mmụta mbụ anyị na-akpọ Ndị Nna kwadoro, karịa ka ha hụrụ na akụkọ ndị na-eso, ga-ekwe ka nwoke dị umeala n'obi kwe ka Chineke gị nke Akwụkwọ Nsọ, nke sonyere na Nkà Ihe Ọmụma Gị kacha nwee ezi uche, ga-enyere gị aka ikpe ikpe n'ụzọ na-adịghị ahụkebe. A sị na m mere ihe n'oge gara aga n'ihu m, akụziri m ozizi nke ndị mmụọ ọjọọ, ma ọ bụ kọwaa n'akụkọ ihe omimi anwansi, m gaara eme ihe ngosi, na agụọla m ihe ma chee echiche ntakịrị n'oge m; mana ọ gaghị adị m mma, ọ gaghịkwa aba uru nye ndị ahụ dị mfe nghọta, ndị m bu n'obi ime ka ha dị ọcha.Ya mere, ebe a, emetụbeghị m ihe niile aka na mkpịsị akwụkwọ Amerịka; mkpịsị akwụkwọ nke ọzara gị nyekwara gị ikike igosi nsọpụrụ na nsọpụrụ kachasị elu. Ọ bụ ezie na enweghị m ọrụ, mana enwere m obi ike na agaghị m ezute na mpụ ọ bụla, ọ bụrụ na m na-achọ gị obi ụtọ n'ihu ọha, n'aha nnukwu ìgwè mmadụ ndị ị tinyere n'okpuru ọrụ ebighị ebi. Ya mere, n'aha ọtụtụ narị ndị ọrịa, ndị aka ebere na nkà gị kesara ọgwụ nzuzo gị n'efu; na n'aha obodo gị dum, nke nwere ihe mere o ji kwere na ị ga-anọchi Nna na Nna Nna Gị Dị Nsọ n'ọrụ na-aga nke ọma maka ọdịmma anyị; ana m asị, n'aha ha, ugbu a, ana m achọ ka unu nwee ọganihu nke ndị hụrụ n'anya Jerusalem. Ọ bụ ezie na a na-ahụ ya mgbe ụfọdụ, na a na-achọpụtakarị onye nwere ọgụgụ isi nke onye dere ya n'akwụkwọ ozi nraranye, obi ga-adị m ụtọ ma ọ bụrụ na akwụkwọ ozi nraranye a nke m achọpụtala na m bụ,
:(Maazị) Ohu gị dị umeala n'obi nke ukwuu,
:C. Mather.
== Maka Cotton Mather ==
*Akwụkwọ ndị America kwesịrị ịdị mkpa nye ndị America ọ bụghị dị ka ihe na-akpali mmasị, ihe ochie nke oge gara aga nke Amerịka nke na-enweghị njikọ na ugbu a ma ọ bụ ọdịnihu nke Amerịka, kama dị ka omenala dị mkpa nke na-agwa ndị edemede Amerịka site na [[Cotton Mather]] na [[w:Nathaniel Hawthorne]] ruo [[w:Walt Whitman]], [[w:William Carlos Williams]], na [[w:William Faulkner]] ruo [[w:Adrienne Rich]], [[w:Toni Cade Bambara]], na [[w:Judy Grahn]].
**[[w:Paula Gunn Allen]] ''Nzube Dị Nsọ: Ịnaghachi Ụmụ Nwanyị n'Omenala Ndị America nke Ndị India'' (1986)
* Ndị [[w:Puritan|Puritan]] nọ na New England enwetaghị nsogbu ndị India ozugbo, n'ihi na ọrịa ndị ụgbọ mmiri azụmaahịa butere na mbụ n'ụsọ oké osimiri emebiela ọnụ ọgụgụ ndị India nke ukwuu. Ma mgbe
[[w:Pequot people|Pequots]] guzogidere mbugharị nke ndị ọbịa na Ndagwurugwu Connecticut na 1637, otu ndị Puritan gbara obodo Pequot gburugburu ma gbaa ya ọkụ. A gbara ihe dị ka narị ndị India ise ọkụ ma ọ bụ gbaa ha égbè mgbe ha na-agbalị ịgbapụ; ndị ọcha ji obi ha niile kelee Chineke na ha furu naanị mmadụ abụọ. E wee sụchaa ọhịa ahụ maka ndị Pequots ọ bụla lanarịrịnụ, e reekwa ha ka ha bụrụ ohu. Cotton Mather kelere Onyenwe anyị na "n'ụbọchị a anyị ezipụla mkpụrụ obi ndị ọgọ mmụọ narị isii na hel."
** [[w:Peter Farb]], ''Mmalite nke Mmadụ ruo Mmepeanya'' (1968)
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Cotton Mather}}
[[Category: Ndị dị ndụ]]
2ffe7uzgxqw6m3yr1qrye9u5x5nkgkz
John Ross Macduff
0
11628
32381
2026-07-12T21:55:45Z
IfyClassique
1341
Jiri '{{Databox}} [[File:John ross macduff.jpg|thumb|John Ross Macduff]] '''[[w:John Ross Macduff|John Ross Macduff]]''' ([[w:|1818]]– [[w:|30 April]] [[w:|1895]]) bụ ụkọchukwu na onye edemede okpukpe nke Scotland. ==Okwu okwuru== ===''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895)=== DOBW *Àgwà bụ ihe sitere na omume kwa ụbọchị, kwa elekere, na okwu, na echiche; mgbaghara kwa ụbọchị, enweghị ọdịmma onwe onye nanị, obiọma, ọmịiko...' kere ihü
32381
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:John ross macduff.jpg|thumb|John Ross Macduff]]
'''[[w:John Ross Macduff|John Ross Macduff]]''' ([[w:|1818]]– [[w:|30 April]] [[w:|1895]]) bụ ụkọchukwu na onye edemede okpukpe nke Scotland.
==Okwu okwuru==
===''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895)===
DOBW
*Àgwà bụ ihe sitere na omume kwa ụbọchị, kwa elekere, na okwu, na echiche; mgbaghara kwa ụbọchị, enweghị ọdịmma onwe onye nanị, obiọma, ọmịiko, ọrụ ebere, àjà maka ọdịmma nke ndị ọzọ, mgba megide ọnwụnwa, nrubeisi n'okpuru ọnwụnwa. Oh, ọ bụ ndị a, dị ka ngwakọta agba dị na foto, ma ọ bụ ngwakọta egwu, bụ ndị mejupụtara nwoke ahụ.
**P. 46.
*A raara ihe niile Kraịst mere n'ihu ọha nye Chineke site n'ekpere—ime mmiri Chukwu Ya, mgbanwe ọdịdị Ya, ọrụ ebube Ya, ahụhụ dị egwu Ya, na ọnwụ Ya. Ọ hapụrụ ume ikpeazụ Ya n'ime ekpere. Philip Henry kwuru sị, "Ume ikpeazụ Ya bụ ume ekpere."
**P. 66.
*Okwukwe anaghị ebu ụzọ ajụ ihe e ji mee achịcha ahụ, kama ọ na-eri ya. Ọ naghị enyocha ihe ndị dị n'ime iyi dị ndụ, kama ọ na-eji ọṅụ adọta mmiri site na "olulu nke nzọpụta."
**P. 230.
*Chọọ ịgwakọta ịdị nwayọọ n'ịba mba gị niile; nagide adịghị ike nke ndị ọzọ; mee ka ihe ndị iwu kwadoro ghara ịdị mma; ekwula okwu ọjọọ, ọ bụrụ na ihe ọma ga-abara gị uru.
**P. 256.
*Ọbụladị mgbe onyinyo nke ule gbara anyị gburugburu, ka anyị "si n'ime ígwé ojii ahụ gafere" site n'echiche na-akwado anyị— "Ọchịchọ m niile, Chineke, bụ ime ihe na-atọ Gị ụtọ na ịkwalite ebube Gị!"
**P. 283.
* Ọ bụrụ na, dị ka Jekọb, ị tụkwasịrị Chineke obi n'ihe ndị dị nta, Ọ nwere ike iji ihe ndị ukwu zaa gị.
**P. 601.
== Njikọ mpụga ==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Macduff ,John Ross}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
h4e3oxsw918bfgnquy9owwzjpo048pv
32382
32381
2026-07-12T22:01:36Z
IfyClassique
1341
/* Njikọ mpụga */
32382
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:John ross macduff.jpg|thumb|John Ross Macduff]]
'''[[w:John Ross Macduff|John Ross Macduff]]''' ([[w:|1818]]– [[w:|30 April]] [[w:|1895]]) bụ ụkọchukwu na onye edemede okpukpe nke Scotland.
==Okwu okwuru==
===''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895)===
DOBW
*Àgwà bụ ihe sitere na omume kwa ụbọchị, kwa elekere, na okwu, na echiche; mgbaghara kwa ụbọchị, enweghị ọdịmma onwe onye nanị, obiọma, ọmịiko, ọrụ ebere, àjà maka ọdịmma nke ndị ọzọ, mgba megide ọnwụnwa, nrubeisi n'okpuru ọnwụnwa. Oh, ọ bụ ndị a, dị ka ngwakọta agba dị na foto, ma ọ bụ ngwakọta egwu, bụ ndị mejupụtara nwoke ahụ.
**P. 46.
*A raara ihe niile Kraịst mere n'ihu ọha nye Chineke site n'ekpere—ime mmiri Chukwu Ya, mgbanwe ọdịdị Ya, ọrụ ebube Ya, ahụhụ dị egwu Ya, na ọnwụ Ya. Ọ hapụrụ ume ikpeazụ Ya n'ime ekpere. Philip Henry kwuru sị, "Ume ikpeazụ Ya bụ ume ekpere."
**P. 66.
*Okwukwe anaghị ebu ụzọ ajụ ihe e ji mee achịcha ahụ, kama ọ na-eri ya. Ọ naghị enyocha ihe ndị dị n'ime iyi dị ndụ, kama ọ na-eji ọṅụ adọta mmiri site na "olulu nke nzọpụta."
**P. 230.
*Chọọ ịgwakọta ịdị nwayọọ n'ịba mba gị niile; nagide adịghị ike nke ndị ọzọ; mee ka ihe ndị iwu kwadoro ghara ịdị mma; ekwula okwu ọjọọ, ọ bụrụ na ihe ọma ga-abara gị uru.
**P. 256.
*Ọbụladị mgbe onyinyo nke ule gbara anyị gburugburu, ka anyị "si n'ime ígwé ojii ahụ gafere" site n'echiche na-akwado anyị— "Ọchịchọ m niile, Chineke, bụ ime ihe na-atọ Gị ụtọ na ịkwalite ebube Gị!"
**P. 283.
* Ọ bụrụ na, dị ka Jekọb, ị tụkwasịrị Chineke obi n'ihe ndị dị nta, Ọ nwere ike iji ihe ndị ukwu zaa gị.
**P. 601.
== Njikọ mpụga ==
{{Wikipedia}}
{{DEFAULTSORT: Macduff ,John Ross}}
[[Category:Ndị nwụrụ anwụ]]
[[Category:Ụmụ nwoke]]
hr2p4uptrfhzdsve0uul8f3kz1rq1o9
William Morley Punshon
0
11629
32393
2026-07-13T08:22:18Z
Specialyvonne
1337
Jiri '[[File:Portrait of William Morley Punshon (4670466).jpg|thumb|William Morley Punshon]] '''[[w:ig:William Morley Punshon|William Morley Punshon]]''' (29 Mee n'afọ 1824 – 14 Eprel n'afọ 1881) bụ chi nke ndị Bekee na-anaghị agbaso iwu. ==Okwu Okwuru== ==''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895)=== :<small>Okwu ndị e hotara n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert bụ ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small> * Chine...' kere ihü
32393
wikitext
text/x-wiki
[[File:Portrait of William Morley Punshon (4670466).jpg|thumb|William Morley Punshon]]
'''[[w:ig:William Morley Punshon|William Morley Punshon]]''' (29 Mee n'afọ 1824 – 14 Eprel n'afọ 1881) bụ chi nke ndị Bekee na-anaghị agbaso iwu.
==Okwu Okwuru==
==''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895)=== :<small>Okwu ndị e hotara n'akwụkwọ Josiah Hotchkiss Gilbert bụ ''Dictionary of Burning Words of Brilliant Writers'' (1895).</small>
* Chineke akụziwo ihe mmụta nke òtù ụmụnna zuru ụwa ọnụ n'Akwụkwọ Nsọ, mmadụ ekwesịghịkwa ịgbagha ozizi ahụ. Ịma jijiji n'ime ice ma ọ bụ ọkụ n'ógbè okpomọkụ; n'ime obi ụtọ ma ọ bụ n'ime ọhịa ọhịa nke oké ọhịa ochie; ịgbalịsi ike n'ụwa n'ịchọ ezumike ike gwụrụ, ma ọ bụ ịnọ jụụ n'ime ndụ n'ime obi ọhịa nna ochie; ịchịkọta ihe omume ọma niile gbara ya gburugburu dị ka uwe, ma ọ bụ ịlụ ọgụ n'ọgụ dị egwu megide ụwa nke gọnarịrị ya, e nwere mmadụ dị n'ime nke na-ejikọ m na nwoke ahụ site na njikọ mbụ na nke na-apụghị ịgbagha agbagha. Ọ bụ nwanne m nwoke, enweghịkwa m ike ịkwụsị mmekọrịta ahụ. Ọ bụ nwanne m nwoke, enweghịkwa m ike ịhapụ onwe m n'ọrụ imere ya ihe ọma. ** p. 41.
* Anyị agaghị eji ọrụ ebere dochie anya ịdị nsọ; ma e nwere ohere maka ịhụnanya sitere n'aka Chineke n'ime obi nke ịhụnanya mmadụ metụrụla aka. ** peeji nke 47.
* Ọ bụghị naanị na anyị na-agba akaebe n'ugwu nsọ nke e guzobere onye na-enye iwu, kamakwa nke nnukwu onye nchụàjà ukwu. Ọ bụ nnukwu ọrụ ncheta nke a na-ahọpụta ya ọzọ n'ọrụ - ebe a na-agọzi ọkọlọtọ tupu ndị agha agaa n'ọgbọ agha. Olu ahụ na-ekwu okwu site n'eluigwe dị ka onye eze na-ege onye ọchịagha ahọpụtara ntị, ma na-eme ka obi dị ya ụtọ site n'ịgba ya ume site n'enyemaka eze. Lee nsọpụrụ anyị, ụmụnna anyị, anyị, ndị mmehie, kwesịrị ile anya n'ebe ihe ahụ mere! Ka anyị na-ahụ Ya ka ọ na-eguzo naanị ya n'elu ugwu - ọhụrụ site na nhọpụta Ya nke ebube - dị jụụ na eze n'eluigwe Ya - nyere ike; mgbe ahụ ka anyị na-ahụ Ya, na nzọụkwụ siri ike, na-eje ije n'okporo ụzọ gbara ọchịchịrị nke, site na nhapụ, ihe mgbu, mkparị, ịhapụ, na-akwụsị n'ọnwụ Ya n'elu obe - n'ezie enweghị ntụkwasị obi anyị ga-apụ n'anya, na ịdabere na onye mmeri dị otú ahụ, anyị kwesịrị inwe "ọṅụ n'ikwere." N'ezie, iwe anyị megide mmehie ọjọọ nke mere ka nhụjuanya a niile dị mkpa kwesịrị ịkpalite n'ime anyị. N'ezie, obi anyị kwesịrị ijikọ na ịnụ ọkụ n'obi nke nrubeisi na ekele nke nrubeisi nke ndụ nwere ike igosipụta nke ọma. ** peeji nke 67.
* A mụrụ unu niile n'ọkwa eze. Akpọla onye ogbenye asị, gị ọgaranya - ọrụ ya dị ebube karịa okomoko gị. Egbula onye ọgaranya, gị ogbenye - obiọma ya dị mma karịa ntamu gị. Jikọọ aka, unu abụọ, ọgaranya na ogbenye ọnụ, ka unu na-arụsi ọrụ ike n'òtù ụmụnna nke ubi owuwe ihe ubi Chineke - ndị nketa nke ihe nketa abụọ - gị ogbenye, nke ọrụ eze gị - gị ọgaranya, nke ebere eze nwanyị - ka eluigwe gbaa akaebe nye nwunye ọhụrụ. ** p. 111. * Ọ bụ ezie na nye anyị - ndị ọrụ ike - ọ ka bụ abalị, nye Ya - Nna anyị ukwu nke na-ele ọrụ anyị anya, na nye ha - ndị anyị na ha rụchara ọrụ - "ìhè dị na mbara igwe doro anya." Ọ bụ ezie na nye anyị, n'okpuru, enwere naanị mkpọtụ na-ada ụda, mkpu nke esemokwu, mkpu nke ihe mgbu, nke na-ada n'otu okwu nke ụda dị iche iche nke na-enweghị ụda; nye ha, n'elu n'ebe dị elu, jụụ dị jụụ, a na-anụ naanị ụda nke awa ahụ nke na-akọ maka ọsọ oge a kapịrị ọnụ, na olu nke mgbịrịgba ọṅụ na-ada maka nnukwu nwunye ụwa. * p. 114. * Eruola m újú n'oge gara aga, nwanne m nwoke; o nyela oge ka mma. Atụla egwu ọbịbịa nke ọdịnihu; ọ ga-awa n'ebube na-enwu enwu ma dịkwa nchebe. Bịa, n'elu ebe ịchụàjà nke okwukwe ka e tee mmanụ dị ka ndị Daniel nke taa, ozugbo onye amụma na onye ọrụ ahụ — ihu na-enwu enwu na amụma na-enwu enwu, aka jupụtara n'ezi obi na omume dị nsọ. ** p. 130.
* Ya mere, gawanụ, ụmụ okorobịa, ebe otuto na-echere unu. Ubi ahụ bụ ụwa. Gawanụ ebe ndị ihere na-awagharị, chịkọta ha n'ogige ebe nsọ. Gawanụ ebe ndị ekpenta omume na-ezukọ, gwa ha maka ọgwụ na-agwọ ọrịa. Gawanụ ebe mpụ na-aga, ma fee ozi ozi ọma n'elu ikuku na-ekpo ọkụ. Gawanụ ebe ọ bụla e nwere ndị na-amaghị ihe a ga-akụziri unu ihe, ndị na-atụ egwu ka a na-eme ha obi ụtọ, ndị na-enweghị ike inyere unu aka, ndị a kụkwara ka unu bụrụ ndị a gọziri agọzi, ndị mmehie na-eme ka unu nwetaghachi onwe unu. Gawanụ ebe ọ bụla okwukwe nwere ike ịhụ, ma ọ bụ olileanya nwere ike iku ume, ma ọ bụ ịhụnanya nwere ike ịrụ ọrụ, ma ọ bụ obi ike nwere ike ịnwa. Gawanụ merie mmụọ unu dị ka dike n'ebe ahụ. * p. 131. * Enweghị njikọ a na-apụghị izere ezere n'etiti Iso Ụzọ Kraịst na ndị na-enyo enyo. Eziokwu abụghị salad, ka ọ̀ bụ, na ị ga-eyi ya mmanya vinega mgbe niile? * p. 139. * N'etiti ihe omume na-akpali akpali na ọtụtụ ihe omume nke oge anyị bi na ya, ịnọpụ iche n'esemokwu bụ ịnọnyere ndị iro nke Onye Nzọpụta. Ọ dịghị onye iro ka ukwuu n'ịgbasa ebumnuche Ya n'ụwa karịa enweghị mmasị dị jụụ nke dị oke nsọpụrụ iji ghọgbuo, ebe ọ bụ ihe na-enweghị nlezianya ma ọ bụ ụjọ isonyere Ya. ** p. 341. * Oziọma ahụ na-aga n'ihu na ntọala nke mmebi iwu zuru ụwa ọnụ; ozi ọma ahụ na-ejikọta ụdị okike mmadụ niile n'otu ahụmịhe nkịtị nke ikpe ọmụma na mkpa na enweghị enyemaka; nke a bụkwa ihe na-adịghị amasị gị gbasara ya. ** p. 189. * Ya mere, mkpu nke okwu mkparị, ha na-eti mkpu ike n'isi onye ezi omume, na-enye aka na ekele ya ziri ezi na maka aha ọma ya sara mbara. Chebe naanị ezi akọ na uche n'ebe Chineke nọ, na nzube ịhụnanya n'ebe ndị mmadụ ibe gị nọ, ịkwesighikwa ịma jijiji ma ọ bụ maa jijiji, ọ bụ ezie na ìgwè nkịta obi spaniel na-akwa ákwá n'ụkwụ gị. ** p. 215.
* Chineke anọwo na-arụ ọrụ mgbe niile, na-agbanwe agbanwe, n'ike Ya dị jụụ, site n'ihe yiri ya, nke bụ eziokwu, site n'aka ụgha, nke bụ eziokwu. Ọ bụghị n'efu ka ọkụ nke onye nwụrụ anwụ gbara ọkụ - ọ bụghị n'efu ka ndị nwere obi ike tara ahụhụ tara ahụhụ n'elu ugwu ihere ndị na-esochi. Nzube Chineke adịghị ada ada. Mmekpa ahụ na ọnwụnwa nke oge gara aga bụ ndị na-akọ ugbo siri ike n'ọrụ Ya bụ́ ndị na-anaghị akwụsị ọrụ ha, ndị mekwara ka olulu ha dị ogologo. N'ime olulu ndị ahụ, mkpụrụ na-adịghị emebi emebi adaala. Ụwa nke na-enweghị nchebara echiche azọchaala ya; anya mmiri na ọbara agbaala ya mmiri; anyanwụ ndidi ekpoola ọkụ ma mee ka ọ too ruo mgbe ọ ga-acha; ọ ga-adịkwa njikere n'oge na-adịghị anya. ** p. 216. * Ọ dịghị mgbe a chọrọ ndị ikom nwere okwukwe dị jụụ na nke siri ike karịa taa. Ụmụnna m, n'ikpere unu na n'òtù unu! N'ikpere unu n'ekpere dị umeala n'obi; n'òtù unu n'obi ike siri ike nke onye iro ọ bụla na-apụghị ime ka nnụnụ quail bụrụ. Guzosie ike n'obi ike na n'ịdị nwayọọ maka eziokwu nke unu kwenyere na ha na-ejikọ aka na Nnwere Onwe na Ọganihu na Chineke. Dị ike nke ukwuu nke na ị gaghị atụ egwu ịbụ onye ezi omume. Hụ mmadụ dị nro na obi Katọlik n'anya. Mgbe ahụ, guzoro jụụ ma ghara ịkwagharị dịka kpakpando. ** p. 222. * Ka ọ bụrụ nke anyị ịdabere n'onwe anyị n'etiti ndị agha nke ndị na-agbanwe agbanwe - dị adị n'ọgbọ nke ndị na-enweghị ihe ọmụma - eziokwu n'etiti ọtụtụ aghụghọ; mgbe a nwara ịpụ n'ụkpụrụ, sie ike dị ka osisi oak n'ilekọta ya; mgbe a na-arịọ gị ka ị dọta uche nke ndị mmehie, sie ike dị ka nkume n'ịgọnarị anyị. * p. 247.
* Site n'omume mara mma na aha mara mma, ndị ikom a nwere obi dike ahụ na okwukwe nke onye na-ekwupụta. Okwukwe ha bụ, n'ezie, ike ha. Ike n'ọkwa kachasị elu nke akọ na uche, n'ezi obi ahụ nke sitere na nkwenye, na nke na-akpali itinye aka n'ọrụ; ha hụrụ ihe dị anya n'ihe gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị, n'ihi na ịhụ Ya nke a na-apụghị ịhụ anya; mara ihe nke ọma ịmara na amụma kacha mma maka ndụ ugbu a, bụ nkwanye ùgwù maka ndụ nke ga-abịa, ha nwere obi ike na ntachi obi na ndidi n'okpuru ule; ha echefughị ụkpụrụ ha gbara mgba maka ya, na ebumnuche nke njem ha dị anya, ha "meriri ọzara maka Chineke." * p. 313. * Ebula n'uche dike ọ bụla na-agaghị ekwe omume. Gbalịa ka ị dị jụụ n'akụkụ nke gị. Ebila ndụ n'ala igwe ojii nke eluigwe dị elu; mee ike gị niile iweta otuto nke eluigwe n'ezie, ma kpughee ya n'ahụ ndị ọrụ ibe gị n'ụwa ọrụ a. Chọọ ime ka azụmahịa na-egbuke egbuke na iguzosi ike n'ezi ihe na-enweghị ntụpọ, na azụmaahịa na-egbuke egbuke na ịma mma nke ịdị nsọ. ** p. 313. * Ọrụ abụghị, dịka ụfọdụ ndị chere n'ụzọ na-ezighị ezi, ikpe nke ọbụbụ ọnụ mbụ ahụ. E nwere ọrụ, na-egbuke egbuke, na-enye ahụike, na-adịghị agwụ ike, na Paradaịs na-adaghị ada. Site na mmehie, ọrụ ghọrọ ọrụ siri ike - ụwa gbochiri ọmụmụ nwa ya na-enweghị atụ, a chọkwara ka ogwe aka siri ike nke onye ọrụ ugbo, ọ bụghị ịzụlite, kama ka ọ "kwada" ya. Mana ọrụ n'onwe ya dị mma, ọ dịkwa mkpa maka mkpughe zuru oke nke ndụ kachasị elu. ** p. 367. * Ọrụ bụ ezigbo onye na-eme ihe ike nke na-akụpụ ọla ndị dị n'ala n'oge ọrịa ka ọ bụrụ ọlaedo. * ** p. 367.
* N'ezie, e nwere ihe dị mma n'ịhazi Nri Anyasị Onyenweanyị dị ka ihe ncheta guzosiri ike nke ụka nwere ike iji cheta ihe kacha ukwuu, nke obi onye ọ bụla kwere ekwe nwere ike icheta enyi ya kacha hụ n'anya. Unu, ndị mụtaworo ịhụ Onye Nzọpụta n'anya, ga-eji iwu Ya kpọrọ ihe maka Onye Nzọpụta. Unu ndị na-aṅụrị ọṅụ na nzọpụta nke ọnwụ Ya zụtara, agaghị ada ada site n'ekele na okwukwe igosi ọnwụ Onyenweanyị ruo mgbe Ọ ga-abịa. ** p. 371. * Ụmụnna m, ebe a n'ime sakrament bụ egwurugwu nke ọgbụgba ndụ ọhụrụ na nke ka mma, nkwa nzọpụta ọhụrụ azụtara, na ike enyere, na ngọzi enyere mkpụrụ obi kwere ekwe. Ugbu a, dịka ọ dị n'ọgbụgba ndụ unu, unu na-akwụ nkwa unu - oge, talent, mmetụta, ihe onwunwe, ndụ, ihe niile Chineke, - Onye ahụ nke na-enweghị njedebe, n'iweda onwe ya ala n'olu dị ala, "Ìhè m, ike m, ịdị ọcha m, ọṅụ m, eluigwe m, ihe niile nke unu." I gosiwo Onyenwe anyị taa na ọ bụ Chineke gị, ije ije n'ụzọ Ya, na idebe ụkpụrụ Ya na iwu Ya, na ikpe Ya, ige ntị n'olu Ya; Onyenwe anyị enyewokwa gị taa na ị bụ ndị Ya pụrụ iche, dịka O kwere gị nkwa. Ya mere, ụmụnna m, n'ọgbụgba ndụ ngọzi, unu na-egosi ọnwụ Ya ruo mgbe Ọ ga-abịa. ** p. 372. * Anyị onwe anyị kwa aghaghị ịbanye n'ime mwute nke Onye Nzọpụta. Maka anyị, ọ bụrụ na anyị ekwere na Ya, Ọ na-agbawa achịcha, na-awụsa mmanya vaịn: mgbe anyị riri ma na-aṅụ ihe ọṅụṅụ, anyị na-egosi ọnwụ Onyenwe anyị ruo mgbe Ọ ga-abịa. Ọnwụ Ya, ọ bụghị ndụ Ya, ọ bụ ezie na nke ahụ dị ọkụ na nsọ na-enweghị onyinyo nke ntụpọ. Ọnwụ Ya, ọ bụghị ozizi Ya, ọ bụ ezie na nke ahụ gụnyere izu oke nke amamihe nke bụ Chineke. Ọnwụ Ya, ọ bụghị ọrụ ebube Ya, ọ bụ ezie na ụzọ Ya bụ ngagharị nke ebere, ụwa ṅụrịrị ọṅụ ma nwee obi ụtọ n'ụzọ Ya nke ngọzi. Ọnwụ Ya! Ahụ Ya abụghị ihe dị ebube, kama ọ gbajiri agbaji; Ọbara ya, ọ bụghị nke na-esi n'akwara onye mmeri apụta, kama nke na-awụpụ, wụsara n'ihi mmadụ. Ọnwụ ya! Ọnwụ ya ka dị! Ncheta kachasị ukwuu ma na-eweta nsọpụrụ kachasị elu, ma maka ụwa ma maka eluigwe! ** peeji nke 373.
* A ga-ewere isonye gị n'oriri nsọ dị ka ihe ọhụrụ nke alụmdi na nwunye gị, dị ka ime ka ọgbụgba ndụ gị dị ọhụrụ; dị ka inyefe gị, zuru oke ma ghara ịla azụ, nye ọrụ Onyenwe anyị. Ọ bụ otu a ka ị na-ekwupụta Kraịst, na onye akaebe Ya nye ụwa. Ọ bụrụ na ị na-eri ihe ma na-aṅụ ihe ọṅụṅụ n'aghọtaghị nzube ukwu a, ị na-eri ihe ma na-aṅụ ihe na-erughị eru; ọ bụrụ na ị jụ nzube dị otú ahụ, ma n'echiche ma ọ bụ n'omume, ị na-akpọgide Ọkpara Chineke n'obe gị ọzọ, ma na-emechu Ya ihu n'ihu ọha. Site n'iji ihe rụrụ arụ nke amara eme ihe n'enweghị ọchịchọ ọ bụla maka amara nke ụzọ, ọ dị ka a ga-asị na ị bepụrụ ma merụọ Onye Nzọpụta ahụ n'ụlọ ndị enyi Ya a, ma mee ka mma nke aghụghọ gị dị nkọ n'elu tebụl nke iwu mebiri emebi. * p. 374. * Enweghị ihe efu n'eluigwe na ala omume nke Chineke. Gwa m okwu taa; — ọ ga-aga n'ihu ruo mgbe ebighị ebi. ** p. 388. * Afọ ndị a agwụla agwụ, ama m; ike gwụrụ onye nche dị n'ugwu ahụ nke nọworo ogologo oge na-ele anya n'ụtụtụ; ike gwụrụ ìgwè mmadụ ndị nọ na-echegbu onwe ha bụ́ ndị na-eche ozi ọma ya n'okpuru. Ọtụtụ mgbe, mkpu arịgoro n'ọchịchịrị ahụ, "Onye nche, gịnị banyere abalị?" ma ọtụtụ mgbe, azịza na-eweta mwute na-abịa, "Ọ ka dị abalị; kpakpando ndị a doro anya n'elu m, mana ha na-enwu n'ebe dị anya, n'akụkụ igwe ojii ahụ na-agbada nke ukwuu, ifufe abalị dị mwute na-efekwa." Ma oge ga-abịa, ikekwe n'oge na-adịghị anya karịa ka anyị na-atụ anya ya, mgbe ihu onye nche ahụ na-acha ọcha ga-ezukọta n'ọkwa dị elu karị, na mgbe a ga-enye ihe ịma aka ahụ, na olileanya nke ọhụụ dị nso, "Onye nche, gịnị banyere abalị ahụ?" Azịza ya ga-abịa, "Ọchịchịrị adịghị oke oke dịka ọ dịbu; e nwere obere eriri dị n'akụkụ mbara igwe; Ígwé dị na ndagwurugwu, mana ìhè dị n'ugwu dị anya. Ọ na-abịarukwu nso - nkwa nke ụbọchị ahụ. Ígwé ojii na-efegharị ngwa ngwa, ha jupụtara na amber na ọlaedo. Ọ bụ, ọ bụ ìhè anyanwụ kacha mma m na-enwe gburugburu m - ụtụtụ! Ọ bụ ụtụtụ!" ** peeji nke 410.
* Ụmụ okorobịa, unu ndị nwere nsọpụrụ ọ bụla, kedu ụdị ya? Ọ̀ bụ osisi na-ekpo ọkụ n'ụlọ, nke a ga-eji ihe e ji kpuchie ma kpuchie ya na enyo, ka Maachị, nwa okorobịa ahụ nwere obi ike, ghara ịma jijiji ndụ ya n'egwuregwu ya siri ike n'etiti okooko osisi? ma ọ bụ osisi siri ike, nke na-aṅụrị ọṅụ mgbe ifufe ọhịa na-agafe n'akụkụ heather ma ọ bụ na-eti mkpu n'elu elu Lebanon 'Anyị chọrọ, kwere m, obi ike nke nsọpụrụ Chineke iji gbaa ezi akaebe maka Onyenwe anyị ugbu a. * p. 452. * Ụmụ okorobịa, kwụsịnụ, m na-arịọ unu, n'ahụmịhe nke unu, ịgba alụkwaghịm dị mwute nke dịkarịsịrị n'etiti ọgụgụ isi na nsọpụrụ Chineke. Guzosie ike, na-enweghị mgbagha, dike, n'ebe ịchụàjà nke eziokwu; ka aghụghọ ma ọ bụ ịkwa emo ghara ịchụpụ unu site n'ebe ịchụàjà ahụ. Ka okwukwe unu dabere na ntụkwasị obi nwatakịrị, na njide onye nwụrụ anwụ, n'eziokwu dịka ọ dị na Jisọs. * p. 453. * Ka mmadụ nwee ụkpụrụ siri ike n'okpukpe ya, o nwere ike ịga site n'ebe okpomọkụ ruo n'osisi, ọ gaghị enwe oyi n'oge njem ahụ. ** p. 501.
* Ha ga-ebili, ihe ndị a niile? Ò ga-abụ ụda opi nke na ọ dịghị onye n'ime ha ga-ajụ ịnụ ya, mkpụrụ obi ahụ, na-abanyeghachi n'ebe nsọ ya nke e ji ụrọ ma ọ bụ ụrọ nkịtị mee, ga-aga n'ihu ikpe? "Ọtụtụ na ndị dị ike, mana ha niile gbachiri nkịtị," hà ga-eso anyị kpee ikpe nke onye ikpeazụ? N'ụwa ahụ, ọ̀ bụ eziokwu na ọlaedo abụghị ego, ọkwa ahụ abụghịkwa ihe nketa, na naanị otu aha ka a na-asọpụrụ? Mgbe ahụ, ọ bụrụ na nke a bụ njedebe nke mmadụ niile, ka ndị dị ndụ tinye ya n'obi. N'ịdị umeala n'obi na iche echiche, ka anyị chọọ ebe mgbaba e ji n'aka; dị ka nwatakịrị na ezi obi, ka anyị kwuo okwu n'otu Aha a nabatara; ka anyị ghọta ịdị nso dị nro na enweghị njedebe nke Chineke Nna anyị, site na Jisọs Onye Nkwa anyị na Enyi anyị. * p. 519. * Kwuo eziokwu, n'ụzọ niile! Kwuo ya ka onye ọ bụla ghara imehie okwu ahụ. Nwee obi ike na egwu n'ịba mba njehie gị, na n'ịba mba gị nke ime ihe ọjọọ; Ndị akaebe Kraịst niile ga-abụ ndị "dị ike maka eziokwu"; mana bụrụ mmadụ, hụ ibe ha n'anya, dị nwayọọ, na ụmụnna ruo mgbe ahụ. Ọ bụrụ na ị ga-enye ihe akaebe nke Onye Mgbapụta, nye ya anya mmiri nke Onye Mgbapụta. Lee anya gị, lee anya n'ụzọ ziri ezi na obiọma, dị ka mmadụ kwesịrị ile anya n'ebe mmadụ nọ, ma eze, ọ bụ ezie na otu yi, ma onye nke ọzọ kpuo okpu eze ya. ** p. 579
==Njikọ Mpụga==
{{wikipedia}}
{{DEFAULTSORT:Punsho, William Morley}}
[[Category:Ụmụ nwoke]]
[[Category: Ndị nwụrụ anwụ]]
c1ze6nmehhx9ore5i1wbpxtjxu9luct