Wikipedia ilowiki https://ilo.wikipedia.org/wiki/Umuna_a_Panid MediaWiki 1.47.0-wmf.1 first-letter Midia Espesial Tungtungan Agar-aramat Agar-aramat tungtungan Wikipedia Wikipedia tungtungan Papeles Papeles tungtungan MediaWiki MediaWiki tungtungan Plantilia Plantilia tungtungan Tulong Tulong tungtungan Kategoria Kategoria tungtungan TimedText TimedText talk Modulo Modulo tungtungan Event Event talk Dagiti pagsasao ti Filipinas 0 583 405696 402075 2026-05-08T05:28:14Z InternetArchiveBot 14943 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 405696 wikitext text/x-wiki {{para iti|pamilia ti pagsasao|Sasao a Filipino}} {{Infobox sasao ti pagilian | country = Filipinas | image = Phillanguages.jpg | image size = 275px | caption = Mapa dagiti kangrunaan nga [[Etnolingnguistika|etnolingnguistiko]] a grupo ti Filipinas | official = [[Pagsasao a Filipino|Filipino]] ([[Pagsasao a Tagalog|Tagalog]]) ken [[Ingles a Filipino|Ingles]]{{refn|Constitution of the Philippines 1987,<ref name=philconst>{{cite web|url=http://www.gov.ph/constitutions/1987-constitution/|title=The Constitution of the Republic of the Philippines – GOVPH|publisher=|access-date=2016-10-06|archive-date=2016-06-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20160617132725/http://www.gov.ph/constitutions/1987-constitution/|url-status=dead}}</ref> Article XIV, Section 7.|name=philconstXIV-7}} | national = [[Pagsasao a Filipino|Filipino]]{{refn|Constitution of the Philippines 1987,<ref name=philconst /> Article XIV, Section 6.|name=philconstXIV-6}} | regional = {{hlist | | [[Pagsasao nga Aklanon|Aklanon]] | [[Pagsasao a Bikol Sentral|Bikol]] | [[Pagsasao a Cebuano|Cebuano]] | [[Pagsasao a Chabacano|Chavacano]] | [[Pagsasao a Hiligaynon|Hiligaynon]] | [[Pagsasao nga Ibanag|Ibanag]] | [[Pagsasao nga Ilokano|Ilokano]] | [[Pagsasao nga Ibatan|Ibatan]] | [[Pagsasao a Kapampangan|Kapampangan]] | [[Pagsasao a Kinaray-a|Kinaray-a]] | [[Pagsasao a Maguindanao|Maguindanao]] | [[Pagsasao a Maranao|Maranao]] | [[Pagsasao a Pangasinan|Pangasinan]] | [[Pagsasao a Sambal|Sambal]] | [[Pagsasao a Surigaonon|Surigaonon]] | [[Pagsasao a Tagalog|Tagalog]] | [[Pagsasao a Tausug|Tausug]] | [[Pagsasao a Waraywaray|Waraywaray]] | [[Pagsasao a Yakan|Yakan]]<ref name="7 mother tounges">[http://www.gmanetwork.com/news/story/317280/news/nation/deped-adds-7-languages-to-mother-tongue-based-education-for-kinder-to-grade-3 DepEd adds 7 languages to mother tongue-based education for Kinder to Grade 3]. GMA News. Hulio 13, 2013.</ref> }} | foreign = {{hlist | | [[Pagsasao nga Espaniol|Espaniol]] | [[Pagsasao nga Arabiko|Arabiko]] | [[Pagsasao a Hapon|Hapon]] | [[Pagsasao nga Insik|Insik]] | [[Pagsasao a Tamil|Tamil]] | [[Pagsasao a Koreano|Koreano]] | [[Pagsasao a Malayo|Malayo]] }} | sign = [[Pagsasao a Senias a Filipino]] | keyboard = [[QWERTY]] | keyboard image = [[Papeles:KB United States-NoAltGr.svg|200px]] }} Adda dagiti agarup a 120 aginggana kadagiti 175 a pagsasao idiay [[Filipinas]], depende iti pamay-an ti pannakaidasig.<ref>{{Cite book |author=McFarland, C. D. |year=1993 |title=Subgrouping and Number of Philippine Languages |postscript=<!--None-->}}</ref> Ti uppat ket dagiti saanen a naisasao. Gangani amin ket [[sasao a Malayo-Polinesio]], bayat a ti maysa ket [[Pagsasao a Chabacano|Chavacano]], ti maysa a [[pagsasao a kreol|kreol]] a naibatay iti [[Sasao a Romanse|pagsasao a Romanse]]. Ti dua ket opisial (Ingles ken Filipino), bayat a (manipud idi 2015) sangapulo ket siam ket dagiti opisial a [[Listaan dagiti rehional a pagsasao idiay Filipinas|katakunaynay a pagsasao]].<ref name="7 mother tounges" /><ref>The regional languages are the auxiliary official languages in the regions and shall serve as auxiliary media of instruction therein... Article XIV Section 7.</ref> No mairaman dagiti agsasao iti maikadua a pagsasao, ad-adu dagiti agsasao iti Filipino ngem iti Ingles idiay Filipinas.<ref>[http://www.ethnologue.com/country/ph/languages/ Dagiti Pagsasao ti Filipinas]</ref> Inbagbaga ti [[Komisyon sa Wikang Filipino]] dagiti 135 nga adda a sasa a Filipino iti pagilian babaen ti bukodna a mapa iti Atlas Filipinas a naipablaak idi 2014. Dagiti indihenio a sinuratan ti Filipinas ([[Alpabeto a Kulitan|Kulitan]], [[Baybayin]], [[Tagbanwa]] ken dadduma pay) ket manmanoda a maus-usar; imbes ket, ti sasao a Filipino ket naisursurat ita nga aldaw iti [[sinuratan a Latin]] gapu iti kolonial a panagsanay ti Espaniol ken Amerikano. Maus-usar pay ti [[sinuratan nga Arabiko]] kadagiti lugar ti Muslim kadagiti sangkabassit a lugar idiay akin-abagatan a Filipinas. Addaita ti agdama a tiganay iti pagilian a mangipasa iti ''Burador a Linteg ti Baybayin'', nga opisial a mangirangarang ti [[Baybayin]] a kas ti nailian a sinuratan ti panagsurat iti pagilian a maikuyog ti sinuratan a Latin. Ti Filipinas laeng ti pagilian iti [[ASEAN]] a saan nga opisial nga agusar iti ania man kadagiti bukodna a tradisional a sinuratan a panagsurat. == Dagiti nailian ken opisial a pagsasao == Ti [[Batay-linteg ti Filipinas ti 1987|batay-linteg ti 1987]] ket mangirangarang ti [[Pagsasao a Filipino|Filipino]] a kas ti nailian a pagsasao ti pagilian. Ti [[Pagsasao a Filipino|Filipino]] ken ti [[Ingles a Filipino|Ingles]] ket opisialda a pagsasao, nga agraman iti pannakabigbig dagiti rehional a pagsasao akas katakunaynay nga opisial kadagiti respetiboda a rehion, a mairaman ti [[Pagsasao nga Aklanon|Aklanon]], [[Pagsasao a Bikol Sentral|Bikol]], [[Pagsasao a Cebuano|Cebuano]], [[Pagsasao a Chabacano|Chavacano]], [[Pagsasao a Hiligaynon|Hiligaynon]], [[Pagsasao nga Ibanag|Ibanag]], [[Pagsasao nga Ilokano|Ilokano]], [[Pagsasao nga Ibatan|Ibatan]], [[Pagsasao a Kapampangan|Kapampangan]], [[Pagsasao a Kinaray-a|Kinaray-a]], [[Pagsasao a Maguindanao|Maguindanao]], [[Pagsasao a Maranao|Maranao]], [[Pagsasao a Pangasinan|Pangasinan]], [[Pagsasao a Sambal|Sambal]], [[Pagsasao a Surigaonon|Surigaonon]], [[Pagsasao a Tagalog|Tagalog]], [[Pagsasao a Tausug|Tausug]], [[Pagsasao a Waraywaray|Waraywaray]], ken [[Pagsasao a Yakan|Yakan]]. Ti [[Pagsasao nga Espaniol|Espaniol]] ken [[Pagsasao nga Arabiko|Arabiko]] ket maital-oda a kas pagpilian ken boluntario laeng.<ref>'''Article XIV, Sec 7''': For purposes of communication and instruction, the official languages of the Philippines are Filipino and, until otherwise provided by law, English. The regional languages are the auxiliary official languages in the regions and shall serve as auxiliary media of instruction therein. Spanish and Arabic shall be promoted on a voluntary and optional basis.</ref> Ti [[Pagsasao nga Espaniol|Espaniol]] ket isuidi ti nailian ken opisial apagsasao ti pagilian kadagiti napalabas nga ad-adu ngem tallo a siglo babaen ti turay ti kolonial nga Espaniol, ken nagbalin a [[lingua franca]] ti Filipinas kadagitisiglo ti maika-19 ken nasapa a maika-20. Idi 1863 ti maysa nga opisial a bilin ti Espaniol ket nagipaammo iti [[unibersal nga edukasion]], a nagpartuat iti libre a publiko a panagadal iti [[Pagsasao nga Espaniol|Espaniol]].<ref name=PhilCS-Edu>{{cite web|url=http://countrystudies.us/philippines/53.htm|title=Philippines – EDUCATION|publisher=|accessdate=Marso 15, 2015}}</ref> Daytoy pay idi ti pagsasao ti [[Yaalsa ti Filipino]], ken ti [[Batay-linteg ti Malolos]] idi 1899 nga epektibo a nagirangarang iti daytoy a kas ti opisial a pagsasao ti [[Umuna a Republika ti Filipinas]].<ref>Article 93 of the [[Batay-linteg ti Malolos|Malolos Constitution]] reads, "Art. 93. The use of languages spoken in the Philippines shall be optional. This use cannot be regulated except by virtue of law, and solely for acts of public authority and in the courts. For these acts the Spanish language will be used in the meantime."</ref> Ni [[José Rizal]], ti nailian a bannuar ket kaaduan a nagsurat kadagiti obrana iti Espaniol. Ni Luciano de la Rosa ket nangipundar a ti Espaniol ket naisasao idi babaen ti dagup a 60% iti populasion idi nasapa a maika-20 a siglo a kas ti umuna, maikadua wenno maikatlo a pagsasao. Kalpasan ti panagsakop ti Amerikano ti Filipinas ken ti panagusar ti Ingles, nagin-inut a bimmassit ti panagusar ti Espanioly, a naipangpangruna kadagidi tawen ti 1940. == Dagiti indihenio a pagsasao == [[Papeles:Philippine languages per region.png|thumb|upright=0.9|Dagiti nangruna a pagsasao babaen ti rehion. Dagiti rehion a namarkaan iti diamente ket mangibaga ti pagsasao a mangbukel laeng bassit iti populasion.]] Segun ti [[Ethnologue]], ti dagup dagiti 182 a patneng a pagsasao ket naisasaoda iti pagilian ken uppat kadagitoy a pagsasao ket naidasigda akas awanen: Dicamay Agta, Katabaga, [[Pagsasao a Tayabas Ayta|Tayabas Ayta]] ken Villaviciosa Agta.<ref name=Ethnologue>{{cite web |editor-last1=Lewis |editor-first1=M. Paul |editor-last2=Simons |editor-first2=Gary F. |last3=Fennig |first3=Charles D. |date=2015 |url=http://www.ethnologue.com/country/PH |title=Ethnologue: Languages of the World |edition=18 |location=Dallas, Texas |publisher=SIL International}}</ref> Malaksid iti [[Pagsasao nga Ingles|Ingles]], [[Pagsasao nga Espaniol|Espaniol]], ken dagiti [[Dagiti karuay ti Insik|karuay ti Insik]] ([[Hokkien a Filipino]], [[Insik a Yue|Kantones]], ken [[Insik a Mandarin|Mandarin]]),ken [[Pagsasao a Chabacano|Chavacano]], amin dagiti pagsasao ket tagikua ti [[Sasao a Malayo-Polinesio|pamilia ti pagsasao a Malayo-Polinesio]]. Adda dagiti 13 nga indihenio a pagsaao nga ddaan iti saan a basbassit ngem maysa a riwriw a patneng nga agsasao: ti [[Pagsasao a Tagalog|Tagalog]], [[Pagsasao a Cebuano|Cebuano]], [[Pagsasao nga Ilokano|Ilokano]], [[Pagsasao a Hiligaynon|Hiligaynon]], [[Pagsasao a Waraywaray|Waraywaray]], [[Pagsasao a Kapampangan|Kapampangan]], [[Pagsasao a Bikol Sentral|Bikol Sentral]], [[Pagsasao a Pangasinan|Pangasinan]], [[Pagsasao a Maranao|Maranao]], [[Pagsasao a Maguindanao|Maguindanao]], [[Pagsasao a Kinaray-a|Kinaray-a]], ken [[Pagsasao a Tausug|Tausug]]. Maysa wenno ad-adu kadagitoy ket patneng a naisasao iti ad-adu ngem 90% iti populasion. Ti [[Sasao a Filipino|pamilia ti sasao a Filipino]] nga inlasin babaen ni [[Robert Blust]] ket mangiraman kadagiti pagsasao ti amianan a [[Sulawesi]] ken ti [[pagsasao a Yami]] ti [[Taiwan]], ngem sanna nga iraman ti [[sasao a Sama–Bajaw]] iti [[Purpuro ti Sulu]] ken dagiti pay daduma a [[sasao nga Amianan a Borneano]] a naisasao idiay akin-abagatan a [[Palawan]]. Ti [[Pagsasao nga Eskayano|Eskayano]] ket ti maysa nga artipisial a katakunaynay a pagsasao a napartuat a kas mangisimbolo iti pagilian ti [[Bohol]] kalpasan ti [[Gubat ti Filipino–Amerikano]]. Daytoy ket inus-usar babaen dagiti agarup a 500 a tattao. === Panagsinnaranay a pannakaawat === Ti sasao a Filipino ket masansana a tinawtawagan babaen dagiti Filipino a kas dagiti [[dialekto]], gapu daytoy ti reliko saan saan a hustoa bokabulario nga inus-usar iti literatura idi las-ud ti paset ti panawen ti Amerikano (1898–1946).<!--<ref name=Gonzalez1998 />--> Bayat nga adda met dagiti ginasut a dialekto iti Filipinas, irepresenta dagitoy dagiti panagduduma dagiti saan a basbassit ngem 120 naisangayan a pagsasao, ken adu kadagitoy a pagsasao ket mangitalinaayda iti ad-adu a pagiddiatan ngem dagiti pagiddiatan dagiti napauten a pagsasao ti Europa a kas ti Pranses ken Espaniol. Dagiti kaaduan a paggiddiatan dagiti pagsasao ket mabalin a makita kadagiti sumaganad a patarus iti [http://iloko.tripod.com/philproverb.html nailian a pasasao iti Filipinas] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071211100217/http://iloko.tripod.com/philproverb.html |date=2007-12-11 }}: {| class="wikitable" style="font-size:95%;background-color:white;" |- ! scope="col" | Pagsasao ! scope="col" | Patarus |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Ilokano|Ilokano]] | Ti tao nga saanna ammo ti tumaliaw iti naggapuanna ket saan a makadanon iti papananna. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Aklanon|Aklanon]] | Ro uwa' gatan-aw sa anang ginhalinan hay indi makaabut sa anang ginapaeangpan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Asi|Asi (''Bantoanon'')]] | Kag tawong waya giruromroma it ida ginghalinan, indi makaabot sa ida apagtuan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Dialekto a Boholano|Binol-anon]] | Sija nga dī kahibawng mulingi sa ijang gi-gikanan, dī gajud maka-abot sa ijang padul-ngan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Butuanon|Butuanon]] | Kadtong dili kahibalo molingi sa iyang atubangan, sigurado jud ma dam-ag. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Laud a Miraya Bikol (''Ligao'')]] | Kan idi tatao magkiling sa inalian,idi makaabot sa papaidtuhan |- ! scope="row" style="text-align:left;" | Gubatnon Bikol (''Gubat'') | An diri maaram mag-imud sa pinaghalian, diri makaabot sa pakakadtu-an. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Buhinon Bikol (''Buhi'')]] | Yu di nikiling sa pinagalinan, di makaantos sa pupuntahan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol|Aplaya a Bikol (''Canaman'')]] | An dai tataong magsalingoy sa saiyang ginikanan, dai makakaabot sa padudumanan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Daya a Miraya Bikol (''Daraga'')]] | Su indi tataw makarumdom nung ginitan, indi makaabot sa adunan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Laud a Miraya Bikol (''Oas'')]] | Kan na taw na idi tataw mag linguy sa sanyang inalian, idi man maka abot sa sanyang paidtunan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol Rinconada|Bikol Riconada]] (''Iriga'') | A dirî tattaoŋ maglīlî sa pinaŋgalinan, dirî makaaābot sa pig-iyānan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Masbatenio|Masbatenio]] | An dili maaram maglingi sa ginhalian, kay dili makaabot sa kakadtuhan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Capiznon|Capiznon]] | Ang indi kabalo magbalikid sa iya ginhalinan, indi makalab-ot sa iya palakadtuan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Cuyonon|Cuyonon]] | Ang ara agabalikid sa anang ing-alinan, indi enged maka-abot sa anang papakonan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Cebuano|Cebuano]] | Kadtong dili kahibalo molingi sa iyang kagikan, dili makaabot sa iyang padulngan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Chabacano|Caviteño Chabacano]] | Quien no ta bira cara na su origen no de incarsa na su destinacion. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Chabacano|Ternateño Chabacano]] | Ay nung sabi mira i donde ya bini no di yega na destinasyon. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Chabacano|Zamboangueño Chavacano]] | El Quien no sabe vira el cara na su origen, nunca llega na su destinación. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Ibanag|Ibanag]] | I tolay nga ari mallipay ta naggafuananna, ari makadde ta angayanna. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | Ifuntok | Nan Adi mang ustsong sinan narpuwan na, adi untsan isnan umayan na. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Itawit|Itawit]] | Ya tolay nga mari mallipay tsa naggafuananna, mari makakandet tsa angayanna. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Hiligaynon|Hiligaynon (''Ilonggo'')]] | Ang indi makahibalo magbalikid sang iya ginhalinan, indi makaabot sa iya padulungan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bajaw|Jama Mapun]] | Soysoy niya' pandoy ngantele' patulakan ne, niya' ta'abut katakkahan ne. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Kapampangan|Kapampangan]] | Ing e byasang malikid king kayang penibatan, e ya miras king kayang pupuntalan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Kinaray-a|Kinaray-a]] | Ang indi kamaan magbalikid sa ana ginhalinan, indi makaabot sa ana paaragtunan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Manobo|Manobo (''Obo'')]] | Iddos minuvu no konnod kotuig nod loingoy to id pomonan din, konna mandad od poko-uma riyon tod undiyonnan din. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Maranao|Maranao]] | So tao a di matao domingil ko poonan iyan na di niyan kakowa so singanin iyan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Malayo|Malayo]] | Orang yang melupakan asal-usulnya tak mungkin mencapai tujuannya. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Pangasinan|Pangasinan]] | Say toon agga onlingao ed pinanlapuan to, agga makasabi'd laen to. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Romblomanon|Romblomanon (''Ini'')]] | Ang tawo nga bukon tigo mag lingig sa iya guinghalinan hay indi makasampot sa iya ning pagakadtoan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Botolan|Sambal (''Botolan'')]] | Hay ahe nin nanlek ha pinag-ibatan, ay ahe makarateng ha lalakwen. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Sambal|Sambal]] | Hay kay tanda mamanomtom ha pinangibatan, kay immabot sa kakaon. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Sangir|Sangil]] | Tao mata taya mabiling su pubuakengnge taya dumanta su kadam tangi. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Sama|Sinama]] | Ya Aa ga-i tau pa beleng ni awwal na, ga-i du sab makasong ni maksud na. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Espaniol|Espaniol]] | El que no sabe mirar atrás, de donde viene, nunca llegará a su destino. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Surigaonon|Surigaonon]] | Adton dili mahibayo molingi sa ija ing-gikanan, dili gajod makaabot sa ija pasingdan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Sasao a Bisakol|Sorsoganon]] | An diri mag-imud sa pinaghalian diri makaabot sa kakadtuan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Tagalog|Tayabas Tagalog]] | {{lang|tl|Ang hindi maalam lumingon sa pinaroonan ay hindi makakarating sa paroroonan.}} |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Tagalog|Tagalog]] | {{lang|tl|Ang hindi marunong lumingon sa pinanggalingan ay hindi makararating sa paroroonan.}} |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Tausug|Tausug]] | In di' maingat lumingi' pa bakas liyabayan niya, di' makasampay pa kadtuun niya. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Waraywaray|Waraywaray]] (''Leyte'') | An diri maaram lumingi ha tinikangan, diri maulpot ha kakadtoan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Waraywaray|Waraywaray]] (''Akin-abagatan a{{nbsp}}Samar'') | An diri maaram lumingi sa tinikangan, diri maulpot sa kakadtoan. |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Yakan|Yakan]] | Mang gey matau mamayam si bakas palaihan nen, gey tekka si papilihan nen. |} ==== Panaggigidiat ti dialekto ==== Ti gatad ti panaggigiddiat dagiti daialekto ket agdumaduma manipud iti baetan dagiti pagsasao. Dagiti pagsasao a kas ti Tagalog, Kapampangan ken Pangasinan ket ammo nga adaan iti moderado a panaggigiddiat ti dialekto. Kadagiti pagsasao ti [[Rehion ti Bicol]], nupay kasta, adda du a pagigiddiatan ti dialekto. Adda dagiti ili nga adda kadagiti bukodda a dialekto. Dita baba ket ti sentensia iti "Napautka kadi nga adda idiay Tiendaan?" a naipatarus kadagiti dadduma a karuay ti Bikol. Ti patarus ket sarunuen babaen ti dialekto ken ti maitunos a [[Sasao a Bikol|pagsasao]], ken ti siudad/ili idiay Bicol a nakaisasaoan. Ti kamaudian a patarus ket iti Tagalog. * Haloy ka duman sa saodan? (Pagalagadan nga Aplaya a Bikol, ti dialekto ti [[pagsasao a Bikol Sentral|Bikol Sentral]]; [[Canaman, Camarines Sur]]) * Aloy ka duman sa saodan? (Magarao, ti karuay ti Aplaya a Bikol; [[Magarao, Camarines Sur]]) * Huray ka doon sa saodan? ([[Pagsasao a Bikol ti Pandan|Bikolano ti Akin-amia a Catanduanes wenno ''Bikol ti Pandan'']]; [[Pandan, Catanduanes]]) * Naəban ikā sadtō sāran? ([[Pagsasao a Bikol Rinconada|Bikol Rinconada]]; [[Siudad ti Iriga]]) * Nauban ikā sadtō sāran? ([[Pagsasao a Bikol Rinconada|Bikol Rinconada]]; [[Nabua, Camarines Sur]]) * Uban ika adto sa saod? (Libon, [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Bikol ti Albay]]; [[Libon, Albay]]) * Naәgәy ika adto sa saran? (Buhinon, [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Bikol ti Albayl]]; [[Buhi, Camarines Sur]]) * Eley ka idto sa sed? (Laud a Miraya Bikol, [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Bikol ti Albay]]; [[Oas, Albay]]) * Na-alõy ika idto sa sâran/mercado?(Laud a Miraya Bikol, [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Bikol ti Albay]]; [[Polangui, Albay]]) * Naulay ka didto sa saran? (Daya a Miraya Bikol, [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Bikol ti Albay]]; [[Daraga, Albay]]) * Dugay ka didto sa mercado? (Ticao, [[Pagsasao a Masbatenio|Masbatnio]]; [[Monreal, Masbate]]) * Awat ka didto sa plasa? (Gubat, [[Pagsasao a Sorsoganon|Akin-abagatan a Sorsogon]]; [[Gubat, Sorsogon]]) * Matagal ka ba roon sa pamilihan? ([[Pagsasao a Tagalog|Tagalog]]) ==== Tsart a panangiyasping ti sasao a Filipino ==== Dita baba ket ti tsart ti sasao a Filipino. Bayat nga adda dagiti suppiatan no ania dagiti maidasig a kas ''[[pagsasao]]'' ken no ania dagiti maidasig a kas ''[[dialekto]]'', ti tsart ket mangpasingked a ti kaaduan ket addaan iti panagpapada, ngem saanda a nga agsisinnaranay a maawatan. Naurnos dagitoy a pagsasao segun dagiti rehion a patneng a nakasasaonda (manipud iti amianan nga agpaabagatan, kalpasanna ti daya nga agpalaud). {| class="wikitable" style="font-size:95%;background-color:white;" |- ! scope="row" style="text-align:left;" | Ilokano ! scope="col" | maysa ! scope="col" | dua ! scope="col" | tallo ! scope="col" | uppat ! scope="col" | tao ! scope="col" | balay ! scope="col" | aso ! scope="col" | niog ! scope="col" | aldaw ! scope="col" | baro ! scope="col" | datayo ! scope="col" |ania ! scope="col" | ken <!-- See Talk page |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Sama|Sinama]] | isa, correction-issa | duwa | tallu | ampat- correction- mpat | tao,- aa | luma | asu, ero | coconut, correction-soka | allaw, correction- ullow | bagu, correction- baha-u | kita | iyon, correction-iyan --> |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Ibatan|Ibatan]] | asa | dadowa | tatdo | apat | tao | vahay | chito | niyoy | araw | va-yo | yaten | ango | kan |- ! scope="row" style="text-align:left;" | Ifuntok | əsang | tswa | Tulo | əpat | tacu | Afong | aso | inyog | acəw | falu | tsattaku | ngag | ya |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Ibanag|Ibanag]] | tadday | dua | tallu | appa' | tolay | balay | kitu | inniuk | aggaw | bagu | sittam | anni | |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Gaddang|Gaddang]] | tata | addwa | tallo | appat | tolay | balay | atu | ayog | aw | bawu | ikkanetem | sanenay | |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Pangasinan|Pangasinan]] | sakey | duara | talora | apatira | too | abong | aso | niyog | agew | balo | sikatayo | anto | tan/et |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Kapampangan|Kapampangan]] | metung | adwa | atlu | apat | tau | bale | asu | ngungut | aldo | bayu | ikatamu | nanu | ampong/at |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[pagsasao a Tagalog|Tagalog]] | isa | dalawa | tatlo | apat | tao | bahay | aso | niyog | araw | bago | tayo | ano | at |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol Sentral|Bikol Sentral]] | saro | duwa | tulo | apat | tawo | harong | ayam | niyog | aldaw | ba-go | kita | ano | buda |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol Rinconada|Bikol Rinconada]] | əsad | darwā | tolō | əpat | tawō | baləy | ayam | noyog | aldəw | bāgo | kitā | onō | ag, sagkəd, sakâ |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Laud a Miraya Bikol]] | sad | duwa | tulo | upat | taw | balõy | ayam | nuyog | aldõw | bâgo | kita, sato | uno | dangan, mî, saka |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol ti Albay|Daya Miraya Bikol]] | usad | duwa | tulo | upat | taw | balay | ayam | nuyog | aldaw | bâgo | kita, satun, kami | uno | dangan, mî, saka, kina |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Masbatenio|Masbatenio]] | usad | duha | tulo | upat | tawo | balay | ido | buko, lubi | aldaw | bag-o | kita, kami, amon | nano | kag |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Romblomanon|Romblomanon]] | isa | duha | tuyo | upat | tawo | bayay | ayam | niyog | adlaw | bag-o | kita, aton | ano | kag |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Asi|Bantoanon]] | usa | ruha | tuyo | upat | tawo | bayay | iro | nidog | adlaw | bag-o | kita, ato | ni-o | ag |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Onhan|Onhan]] | isya | darwa | tatlo | apat | tawo | balay | ayam | niyog | adlaw | bag-o | kita, taton | ano | ag |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Kinaray-a|Kinaray-a]] | sara | darwa | tatlo | apat | taho | balay | ayam | niyog | adlaw | bag-o | kita, taten | ano, iwan | kag |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Hiligaynon|Hiligaynon]] | isa | duha | tatlo | apat | tawo | balay | ido | lubi | adlaw | bag-o | kita | ano | kag |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Cebuano|Cebuano]] | usa | duha | tulo | upat | tawo | balay | iro | lubi | adlaw | bag-o | kita | unsa | ug |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Surigaonon|Surigaonon]] | isa | duha | tuyo | upat | tao | bayay | idu | Niyog | adlaw | bag-o | kami | unu | sanan |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Waraywaray|Waraywaray]] | usa | duha | tulo | upat | tawo | balay | ayam | lubi | adlaw | bag-o | kita | ano | ngan, ug |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Tboli|T'boli]] | sotu | lewu | tlu | fat | tau | gunu | ohu | lefo | kdaw | lomi | tekuy | tedu | |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Tausug|Tausug]] | hambuuk | duwa | tu | upat | tau | bay | iru' | niyug | adlaw | ba-gu | kitaniyu | unu | iban |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Espaniol|Espaniol]] | uno | dos | tres | cuatro | persona | casa | perro | coco | día | nuevo | nosostros | que | y/e |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Chabacano|Chavacano]] | uno | dos | tres | cuatro | gente | casa | perro | coco | dia | nuevo | {{nowrap|Zamboangueño: nosotros/kame;}} {{nowrap|Bahra: mijotros/motros;}} {{nowrap|Caviteño: nisos}} | cosá/ qué | y/e |} Adda pay ti pagsasao nga insasao babaen dagiti [[tattao a Tao]] (ammo pay a kas Yami) ti [[Isla ti Orkidia]] ti [[Taiwan]] a saan a nairaman iti pagsasao ti Filipinas.Ti pagsasaoda, ti [[Pagsasao a Yami|Tao]] (wenno Yami) ket paset ti [[sasao a Bataniko]] a mangiraman ti [[Pagsasao nga Ibatan|Ibatan]], Babuyan, ken Itbayat ti ''[[Batanes]]''. {| class="wikitable" style="font-size:95%;background-color:white;" ! scope="col" | Ilokano ! scope="col" | maysa ! scope="col" | dua ! scope="col" | talloe ! scope="col" | uppat ! scope="col" | tao ! scope="col" | balay ! scope="col" | aso ! scope="col" | niog ! scope="col" | aldaw ! scope="col" | baro ! scope="col" | datayo ! scope="col" | amia ! scope="col" | ken |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Yami|Tao]] | ása | dóa (raroa) | tílo (tatlo) | ápat | tao | vahay | gara | ngata | araw | vayo | tata | vela | |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Ibatan|Ibatan]] | asa | dadowa | tatdo | apat | tao | vahay | chito | niyoy | araw | va-yo | yaten | ango | |} === Listaan dagiti agsasao iti tunggal maysa pagsasao === Dita baba ket ti karkulo ti populasion manipud itisenso ti Filipnas idi 2000 babaen ti [[Philippine Statistics Authority|Turay ti Estadistika ti Filipinas]] iti bilang dagiti Filipino nga agsasao kadagiti sumaganad nga 18 a pagsasao a kas patneng a pagsasao. {| class="wikitable" style="font-size:95%;background-color:white;text-align:right;" ! scope="col" | Pagsasao ! scope="col" | Dagiti patneng nga agsasao<ref>Philippine Census, 2000. Table 11. Household Population by Ethnicity, Sex and Region: 2000</ref> |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Tagalog|Tagalog]] | 26,387,855 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Cebuano|Cebuano]] | 21,340,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Ilokano|Ilokoano]] | 7,779,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Hiligaynon|Hiligaynon]] | 7,000,979 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Waraywaray|Waraywaray]] | 3,100,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Kapampangan|Kapampangan]] | 2,900,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Bikol Sentral|Bikol Sentral]]<ref>Lobel, Jason. ''An Satuyang Tataramon'' – Ethnologue. ''[[Pagsasao a Bikol Sentral|Bikol Sentral]]'' (Dagiti daialekto: Naga, Legazpi, Daet, Partido, and Virac)</ref> | 2,500,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Pangasinan|Pangasinan]] | 2,434,086 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Maranao|Meranaw]] | 2,150,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Tausug|Tausug]] | 1,822,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Maguindanao|Maguindanao]] | 1,800,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Chabacano|Chavacano]] | 1,200,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Kinaray-a|Kinaray-a]] | 1,051,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Surigaonon|Surigaonon]] | 1,000,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Masbatenio|Masbatenio]] | 530,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Aklanon|Aklanon]] | 520,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Ibanag|Ibanag]] | 320,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao a Yakan|Yakan]] | 110,000 |- ! scope="row" style="text-align:left;" | [[Pagsasao nga Eskayano|Eskayano]] | 500 |} == Kitaen pay == * [[Alpabeto a Filipino]] * [[Ortograpia a Filipino]] * [[Sasao a Filipino]] == Dagiti nagibasaran == {{fake heading|sub=3|Dagiti nota}} {{Reflist}} {{fake heading|sub=3|Dagiti sapasap a nagibasaran}} {{Refbegin|30em}} * {{Cite web |title=Ethnologue report for Philippines |url=http://www.ethnologue.com/country/PH }} * {{Cite book |author1=Lobel, Jason William |author2=Wilmer Joseph S. Tria |title=An Satuyang Tataramon: A Study of the Bikol language |publisher=Lobel & Tria Partnership Co. |year=2000 |isbn=971-92226-0-3}} * {{Cite journal |author=Malcolm Warren Mintz |title=Bikol |journal=Facts About the World's Languages: an Encyclopedia of the World's Major Languages, Past and Present |year=2001 |pages= |isbn=0-8242-0970-2}} * {{Cite book |author=Reid, Lawrence A. |title=Philippine minor Languages: Word lists and phonologies |publisher=University of Hawai'i Press |year=1971 |isbn=0-87022-691-6}} * {{cite book |author=Rubino, Carl Ralph Galvez |title=Tagalog-English English-Tagalog Dictionary |publisher=Hippocrene Books |year=1998 |isbn=0-7818-0961-4}} * {{Cite book |author=Rubino, Carl Ralph Galvez |title=Ilocano Dictionary and Grammar |publisher=University of Hawai'i Press |year=2000 |isbn=0-8248-2088-6}} * {{Cite web |author=Carl Ralph Galvez Rubino |title=The Philippine National Proverb |work=Translated into various Philippine languages |url=http://iloko.tripod.com/philproverb.html |accessdate=July 28, 2005 |archive-date=December 11, 2007 |archive-url=https://web.archive.org/web/20071211100217/http://iloko.tripod.com/philproverb.html |url-status=dead }} * {{Cite book |author=Sundita, Christopher Allen |title=In Bahasa Sug: An Introduction to Tausug |work=Lobel & Tria Partnership, Co. |year=2002 |isbn=971-92226-6-2}} * {{Cite web |author=Christopher Sundita |title=Languages or Dialects? |work=Understanding the Native Tongues of the Philippines |url=http://www.geocities.com/csundita/filipiniana/rplanguages.html |accessdate=July 28, 2005 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20060616023054/http://www.geocities.com/csundita/filipiniana/rplanguages.html |archivedate=2006-06-16 }} * {{Cite book |author=Yap, Fe Aldave |title=A Comparative Study of Philippine Lexicons |publisher=Institute of Philippine languages, Department of Education, Culture, and Sports |year=1977 |isbn=971-8705-05-8}} * {{Cite journal |author=R. David Zorc |title=The Bisayan dialects of the Philippines: Subgrouping and reconstruction |journal=Pacific Linguistics |volume=C |issue=44 |year=1977 |pages= }} * {{Cite journal |author=R. David Zorc |title=Hiligaynon |journal=Facts About the World's Languages: an Encyclopedia of the World's Major Languages, Past and Present |year=2001 |pages= }} * {{Cite journal |author=Joseph Reylan B. Viray |title=Dagang Simbahan |journal=Makata International Journal of Poetry |volume=7 |issue=12 |year=2006}} * {{Cite journal |author=Luciano de la Rosa |title=El Filipino: Origen y Connotación |journal=El renacimiento filipino |year=1960}} {{Refend}} == Adupay a mabasbasa == * {{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=BZ4fbMPV3k0C&pg=PA372&lpg=PA372&dq=exogenous+language |title=At War With Words |first=Mirjana N. |last=Dedaić |first2=Daniel N. |last2=Nelson |year=2003 |publisher=Walter de Gruyter |isbn=3-11-017649-1 |accessdate=2007-10-04 |postscript=<!--None-->}} * {{Cite book |url=https://books.google.com/books?id=ata9lBT5euwC&pg=PA31&lpg=PA31&dq=exogenous+language |title=Bilinguality and Bilingualism |first=Josiane F. |last=Hamers |year=2000 |publisher=Cambridge University Press |isbn=0-521-64843-2 |accessdate=2007-10-04 |postscript=<!--None-->}} == Dagiti silpo ti ruar == {{Refbegin}} * [http://wika.pbworks.com/Maraming+Wika,+Matatag+na+Bansa+-+Chairman+Nolasco Ricardo Maria Nolasco iti dibersidad dagitipagsasao ti Filipinas] * [http://www2.hawaii.edu/~reid/ Lawrence R. Reid] Panid ti web ni Dr. Lawrence A. Reid. * [http://www.languagelinks.org/onlinepapers/fil_met.html Ti panagbalbaliws ti Filipno a kas nailian a Pagsasao] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210506035605/http://www.languagelinks.org/onlinepapers/fil_met.html |date=2021-05-06 }} * [http://iloko.tripod.com/ Carl Rubino] panid tiweb ni Dr. Carl Rubino. Ti Filipino lingguista a nagadal iti sasao a Filipino. {{Refend}} [[Kategoria:Dagiti pagsasao ti Filipinas]] 94sh7zefmia8dnvzsh97oezwrttcfi2 Cavite 0 2973 405695 403480 2026-05-08T03:51:39Z InternetArchiveBot 14943 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 405695 wikitext text/x-wiki {{Infobox probinsia | name = Cavite | native_name = | official_name = | settlement_type = [[Dagiti probinsia ti Filipinas|Probinsia]] | image_skyline = | image_alt = | image_caption = | image_flag = Vlag Fil Cavite.gif | flag_size = 120x80px | image_seal = | seal_size = 100x80px | image_shield = | shield_alt = | nickname = | motto = | image_map = Ph locator cavite.svg | map_alt = | map_caption = Mapa iti Filipinas a mangipakita ti pakasarakan iti Cavite. | coordinates = {{coord|format=dms|region:PH_type:adm1st|display=inline,title}} | coordinates_footnotes = | subdivision_type = [[Listaan dagiti naturay nga estado|Pagilian]] | subdivision_name = {{wagayway|Filipinas}} | subdivision_type1 = [[Dagiti rehion ti Filipinas|Rehion]] | subdivision_name1 = [[CALABARZON]] (Rehion IV-A) | established_title = Pannakabangon | established_date = Marso 10, 1872 | seat_type = Kapitolio | seat = [[Imus, Cavite|Imus]] (de jure) *<br /><small> [[Ciudad ti Trece Martires|Trece Martires]] (de facto) (tugaw ti gobierno)</small> | leader_party = | government_footnotes = <ref>Dagiti daulo ti [http://web.archive.org/web/20130530173153/http://dilg.gov.ph/provinces.php probinsia]: [[Departamento iti Kaunegan ken Lokal a Gobierno]], [[Ciudad ti Quezon|Siudad ti Quezon]]- Naala idi 06 Enero 2013</ref> | government_type = [[Dagiti probinsia ti Filipinas|Probinsia]] | leader_title = [[Gobernador]] | leader_name = Athena Bryana D. Tolentino | leader_title1 = [[Bise Gobernador]] | leader_name1 = Shernan Jaro | area_total_km2 = 1427.06 | area_rank = Maika-69 | area_note = | population_footnotes = <ref>{{Populasion ti Filipinas|Calabarzon|Taudan}}</ref> | population_total = {{Populasion ti Filipinas|Calabarzon|<!--psgc a kodigo -->042100000}} | population_as_of = {{Populasion ti Filipinas|Calabarzon|TAWEN}} | population_rank = Umuna | population_density_km2 = auto | population_density_rank = Maika-2 | population_note = | elevation_m = | demographics_type1 = Pannakabingbingay | demographics1_footnotes = | demographics1_title1 = [[Dagiti siudad ti Filipinas#Dagiti nawaya a siudad|Nawaya&nbsp;a&nbsp;siudad]] | demographics1_info1 = 0 | demographics1_title2 = [[Dagiti siudad ti Filipinas#Pannakaidasig|Komponente&nbsp;a&nbsp;siudad]] | demographics1_info2 = 7 | demographics1_title3 = [[Dagiti ili ti Filipinas|Munisipalidad]] | demographics1_info3 = 16 | demographics1_title4 = [[Baranggay]] | demographics1_info4 = 829 | demographics1_title5 = [[Kamara_dagiti_Pannakabagi_iti_Filipinas#Distrito_a_panakaitakderan|Distrito]] | demographics1_info5 = [[Dagiti lehislatibo a distrito iti Cavite|7]] | blank_name_sec1 = Pagsasao | blank_info_sec1 = [[Pagsasao a Tagalog|Tagalog]], [[Pagsasao a Chabacano|Chabacano]], [[Pagsasao nga Ingles|Ingles]] | population_demonym = | timezone = [[Oras idiay Filipinas|PHT]] | utc_offset = +08 | postal_code_type = [[Listaan dagiti kodigo ti koreo idiay Filipinas|Koreo]] | postal_code = [[Listaan_dagiti_kodigo_ti_koreo_idiay_Filipinas#Cavite|Kitaen ti listaan]] | area_code_type = [[Dagiti numero ti telepono idiay Filipinas|Panagtawag]] | area_code = 2 | iso_code = [[ISO 3166-2:PH|PH-CAV]] | website = [http://www.cavite.gov.ph/ www.cavite.gov.ph] | footnotes = }} Ti '''Cavite''' ([[Pagsasao a Filipino|Filipino]]: '''''Kabite''''') ket maysa a [[Dagiti probinsia ti Filipinas|probinsia]] iti [[Filipinas]] a masarakan iti umabagatan a playa ti [[Luek Manila]], iti rehion ti [[CALABARZON]] iti [[Luzon]], 30 a kilometro iti abagatan ti [[Metro Manila]]. Ti kapitoliona ket ti [[Ciudad ti Trece Martires|Siudad ti Trece Martires]] ti Cavite. Kabeddengna dagiti probinsia ti [[Laguna]] iti daya ken ti [[Batangas]] iti abagatan, ken ti [[Baybay Abagatan Tsína]] iti laud. ==Heograpia== Addaan ti Cavite iti 17 nga [[Dagiti ili ti Filipinas|ili]] ken 6 a [[Dagiti siudad ti Filipinas|siudad]]. ===Dagiti siudad=== *[[Bacoor, Cavite|Siudad ti Bacoor]] *[[Ciudad ti Cavite|Siudad ti Cavite]] *[[Dasmariñas, Cavite|Siudad ti Dasmariñas]] *[[Imus, Cavite|Siudad ti Imus]] *[[Ciudad ti Tagaytay|Siudad ti Tagaytay]] *[[Ciudad ti Trece Martires|Siudad ti Trece Martires]] ===Dagiti ili=== {{columns-list|colwidth=30em| *[[Alfonso, Cavite|Alfonso]] *[[Amadeo, Cavite|Amadeo]] *[[Carmona, Cavite|Carmona]] *[[Gen. Emilio Aguinaldo, Cavite|Gen. Emilio Aguinaldo]] *[[Gen. Mariano Alvarez, Cavite|Gen. Mariano Alvarez]] *[[Gen. Trias, Cavite|Gen. Trias]] *[[Indang, Cavite|Indang]] *[[Kawit, Cavite|Kawit]] *[[Magallanes, Cavite|Magallanes]] *[[Maragondon, Cavite|Maragondon]] *[[Mendez, Cavite|Mendez]] (Mendez-Nuñez) *[[Naic, Cavite|Naic]] *[[Noveleta, Cavite|Noveleta]] *[[Rosario, Cavite|Rosario]] *[[Silang, Cavite|Silang]] *[[Tanza, Cavite|Tanza]] *[[Ternate, Cavite|Ternate]] }} ===Dagiti isla ti Cavite=== # Isla ti Balot, mabirukan idiay sabangan ti Karayan Ternate <ref>[http://ternate-cavite.tripod.com/ "Ternate Website"]{{Natay a silpo|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. Sapot a pagsaadan ti Ternate Cavite. Naala idi 2011-10-28.</ref> # Isla ti Caballo # [[Corregidor]] # [[El Fraile|Isla ti El Fraile]] # Kota Frank # Isla ti La Monja, mabirukan idiay laud ti Corregidor # Isla ti Limbones, mabirukan idiay aplay ti Maragondon idiay asideg ti pagbeddengan ti Batangas # ''Pulo ni Burunggoy'' (itan ket ti Island Cove Resort) a mabirukan idiay [[Luek Bacoor]]<ref>[http://www.islandcovephil.com/about/history/ "Pakasaritaan"] {{Webarchive|url=https://archive.today/20120904063112/http://www.islandcovephil.com/about/history/ |date=2012-09-04 }}. Naala idi 2011-10-28.</ref> # Isla ti Santa Amalia, mabirukan idiay amianan a laud ti Corregidor<ref>Buyot ti Estados Unidos (1916). [http://books.google.com/books?id=fc4DAAAAMAAJ "Dagiti lugar ti milisia ti Estados Unidos, Dagiti Nailian a Kamposanto, ken dagiti parke ti milisia"], p. 344. Pagmalditan nga Opisina ti Gobierno, Washington.</ref> [[Papeles:Aguinaldo Shrine (Kawit, Cavite).jpg|thumb|right|250px|[[Aguinaldo Shrine]], ti naikaipasngayan ti birthplace Pannakawaya ti Filipinas.]] [[Papeles:Corregidor DN-ST-86-01667.JPEG|thumb|250px|right|[[Corregidor]] - ti naindayegan a kinaudi a balwarte dagiti managsalaknib a puersa ti Filipinas ken Amerika, ket paset ti [[Ciudad ti Cavite|Siudad ti Cavite]].]] ==Ekonomia== ===Dagiti Paggatangan=== * [[SM City Bacoor]] * SM City Dasmariñas (agdama a mapadpadakkel) * [[SM City Rosario]] * SM Center Molino * SM Marketmall Dasmariñas (naipakpatakder) * SM City Tagaytay (naisingasingd) * SM City Naic (naisingasing) * Robinsons Place Imus * Robinsons Place Dasmariñas * Robinsons Supermarket Gen. Trias * Robinsons Summit Ridge Tagaytay * Wilcon Builder's Depot - Dasmariñas (naipakpatakder) * Central Mall Dasmariñas ''(mairaman ti SM Savemore Dasmarinas)'' (naipakpatakder) * SaveMore Tagaytay * Puregold GMA * Puregold Bacoor * Puregold Tanza * Puregold jr. Tagaytay * Waltermart Carmona * Waltermart Dasmariñas * Waltermart General Trias * FRC Supermall Bacoor ''(idiay asideg ti SM Savemore Zapote)'' * FRC Supermall Imus ''(idiay asideg tiPuregold Imus)'' * Lotus Mall Imus ''(idiay asideg ti Waltermart Supermarket Imus)'' * RFC Mall Bacoor * RFC Mall Zapote Bacoor * Fun Mall Rosario * Annies Plaza Tanza * L Paseo Arcade Siudad ti Trece Martires * L Paseo Arcade Indang * Puregold Jr. Dasmariñas (naisingasing) ==Pagluganan== ===Dagiti kompania ti bus iti Cavite=== {| class="wikitable" |- !<small>Kompania ti bus</small> !<small>Dalan</small> |- | rowspan=6 | <small>SAN AGUSTIN</small> | Dasmariñas City - Lawton (Regular Aircon) |- | Tagaytay - Lawton (Regular Aircon) |- | Mendez - Lawton (Regular Aircon) |- | Cavite City - Lawton (Regular Aircon) |- | Tagaytay City-Mendez Crossing Cavite - Cubao (Philtranco Alibangbang, Araneta Center Bus Terminal) (Regular Aircon) |- | Balayan Batangas - Cubao (Philtranco Alibangbang, Araneta Center Bus Terminal) (Regular Aircon) |- | rowspan=5 | <small>ERJOHN & ALMARK</small> |- | Dasmariñas City - Lawton / Ayala (Regular Aircon) |- | Silang - Lawton / Ayala (Regular Aircon) |- | Tagaytay - Lawton / Ayala (Regular Aircon) |- | Mendez - Lawton / Ayala (Regular Aircon) |- | rowspan=3 | <small>BATMAN STAREXPRESS CORP. (BSC) </small> |- | Lian/Nasugbu Batangas - Pasay/Baclaran (Aircon Super De Luxe, Regular Aircon) |- | Balayan Batangas - Pasay/Baclaran (Aircon Super De Luxe, Regular Aircon) |- | rowspan=3 | <small>MINDANAO EXPRESS (Operated by: SAN AGUSTIN & ERJOHN & ALMARK)</small> |- | Mendez Crossing Cavite/Lian/Nasugbu Batangas - Lawton (Regular Aircon) |- | Mendez Crossing Cavite/Lian/Nasugbu Batangas - Pasay/Baclaran (Regular Aircon) |- | rowspan=2 | <small>JASPER JEAN SERVICES</small> |- | Dasmariñas City - POEA Ortigas / Cubao / [[Navotas]] (Regular Aircon, Semi-DeLuxe) |- | rowspan=7 | <small>[[Saulog Transit, Inc.|SAULOG TRANSIT INC.]]</small> |- | Cavite City - Lawton (Regular Aircon, De Luxe) |- | Cavite City - Olongapo City, Zambales/San Fernando Pampanga via Coastal Rd, EDSA, NLEX & SCTEX (Regular Aircon, De Luxe) |- | Cavite City - Baguio via NLEX & National Road (Regular Aircon, De Luxe) |- | Ternate - Olongapo City, Zambales/San Fernando Pamapanga via Coastal Rd, EDSA, NLEX & SCTEX (Regular Aircon, De Luxe) |- | Mendez - Olognapo City, Zambales/San Fernando Pampanga via Coastal Rd, EDSA, NLEX & SCTEX (Regular Aircon, De Luxe) |- | Tagaytay - Olongapo City, Zambales/San Fernando Pampanga via Coastal Rd, EDSA, NLEX & SCTEX (Regular Aircon, De Luxe) |- | rowspan=2 | <small>SAINT ANTHONY of PADUA</small> |- | Cavite City - Lawton (Regular Aircon) |- | rowspan=3 | <small>LORNA EXPRESS</small> |- | Dasmariñas City/Tagaytay City-Mendez Crossing Cavite - Lawton (Regular Aircon) |- | Indang/Trece Martirez - Pasay/Baclaran (Ordinary) |- |- | rowspan=2 | <small>JETHRO LINER</small> |- | Maragondon - Lawton (Aircon, Mini-De Luxe) |- | rowspan=3 | <small>STARLINER</small> |- | Dasmariñas City - Lawton (Regular Aircon) |- | Cavite City - Lawton (Regular Aircon) |- | rowspan=2 | <small>EDMOND LINES</small> |- | Naic - Lawton (Regular Aircon) |- | rowspan=2 | <small>ARIEL EXPRESS</small> |- | Ternate - Lawton (Regular Aircon) |- | rowspan=2 | <small>RICHFORD BUS LINES</small> |- | Maragondon - Lawton (Regular Aircon) |- | rowspan=2 | <small>JUAYMAH MAUREEN TRANSPORT</small> |- | General Mariano Alvarez/Carmona - Quiapo/Lawton/Ayala/Alabang (Old bus-type Aircon) |- | rowspan=2 | <small>JONCY TRANSPORT</small> |- | Naic/Tanza - Lawton (Regular Aircon, Semi-De Luxe) |- | rowspan=3 | <small>SOLID STAR (Fides Express/Del Carmen Trans.)</small> |- | Dasmariñas City - Lawton/Quiapo (Regular Aircon, Semi-De Luxe) |- | Dasmariñas City - Ayala, Makati (Regular Aircon, Old Class-City Buses) |- | rowspan=2 | <small>ALFONSO LINER</small> |- | Alfonso Cavite - Pasay/Baclaran (Regular Aircon) |- | rowspan=3 | <small>CAVITE BATANGAS TRANSPORT SERVICES & COOPERATIVE (CBTSC)</small> |- | Alfonso Cavite/Dasmariñas City - Lawton (Regular Aircon) |- | Alfonso Cavite - Pasay (Ordinary) |- | rowspan=2 | <small>DON ALDRIN</small> |- | Trece Martirez City - Pasay/Baclaran (Regular Aircon) |- | rowspan=3 | <small>DIONET'S LINER</small> |- | Trece Martirez City - Lawton (Regular Aircon) |- | Indang/Trece Matirez - Pasay/Baclaran (Ordinary) |- | rowspan=2 | <small>BLESSED GRACE EXPRESS</small> |- | Indang/Trece Matirez - Pasay/Baclaran (Ordinary) |- | rowspan=2 | <small>BAES EXPRESS</small> |- | Indang/Trece Matirez - Pasay/Baclaran (Ordinary) |- | rowspan=2 | <small>FERDINAND LINER</small> |- | Indang/Trece Matirez - Pasay/Baclaran (Ordinary) |- | rowspan=3 | <small>CELYROSA EXPRESS (Safeway Express) </small> |- | Calatagan Batangas/Tagaytay City-Mendez Crossing Cavite - Pasay/Baclaran (Aircon & Ordinary) |- | Indang/Trece Martirez - Pasay/Baclaran (Ordinary) |- | rowspan=2 | <small>PERALDO LINER</small> |- | Indang/Trece Martirez City - Pasay/Baclaran (Aircon & Ordinary) |- | rowspan=2 | <small>FERAER LINER</small> |- | Indang/Trece Martirez - Pasay/Baclaran (Ordinary) |} == Demograpia == {{Pakasaritaan ti senso ti Filipinas}} ==Dagiti nagibasaran== {{Reflist}} == Dagiti akinruar a silpo == *[http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/province.asp?regName=REGION+IV-A+%28CALABARZON%29&regCode=04&provCode=042100000&provName=CAVITE Pagalagadan ti Heograpia a Kodigo ti Filipinas] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160314014522/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/province.asp?regName=REGION+IV-A+%28CALABARZON%29&regCode=04&provCode=042100000&provName=CAVITE |date=2016-03-14 }} {{Cavite}} {{Luzon lateral}} [[Kategoria:Dagiti probinsia ti Filipinas|Cavite]] 8ic5i0o5qa85l5rft5aqnu852mii6bq Baguio 0 3111 405693 405107 2026-05-08T00:06:22Z InternetArchiveBot 14943 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 405693 wikitext text/x-wiki {{Infobox pagnaedan idiay Filipinas | name = Baguio | native_name = ''Siudad ti Baguio'' | settlement_type = [[Dagiti siudad ti Filipinas|Siudad]] | image_skyline = Burnham Park Lagoon.jpg | image_caption = [[Liwasang Burnham]] | subdivision_name1 = [[Rehion Administratibo ti Kordiliera]] (CAR) | subdivision_name2 = [[Benguet]] | subdivision_name3 = [[Lehislatibo a distrito iti Siudad ti Baguio#Maymaysa a distrito|Maymaysa a distrito]] | established_title = Pannakabangon | established_date = 1900 |established_title2 = Pannakasiudad |established_date2 = [[Septiembre 1]], [[1909]] | p1 = 129 | leader_title = [[Mayor|Alkalde]] | leader_name = [[Mauricio Domogan]] ([[Lakas Kampi-CMD]]) | area_footnotes = <ref name=NSCB>{{cite web |title=Probinsia ti Benguet |url=http://nap.psa.gov.ph/activestats/psgc/province.asp?provcode=141100000&regCode=14&regName=CAR+%2D+Cordillera+Administrative+Region |work=PSGC Interaktibo |publisher=Opisina ti Koordinasion ti Nailian nga Estadistika |accessdate=25 Abril 2018 |location=Siudad ti Makati, Filipinas }}{{Natay a silpo|date=September 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> | area_total_km2 = 57.5 | elevation_m = 1500 | population_footnotes = <ref name=NSO>{{Populasion ti Filipinas|CAR|Taudan}}</ref> | population_total = {{Populasion ti Filipinas|CAR|<!--psgc a kodigo-->141102000}} | population_as_of = {{Populasion ti Filipinas|CAR|TAWEN}} | postal_code = 2600 | area_code = 74 | blank_info_sec1 = Awanan a klase }} Ti '''Siudad ti Baguio''' ket maysa a primera a klase a [[Dagiti siudad ti Filipinas|siudad]] iti [[Dagiti probinsia ti Filipinas|probinsia]] ti [[Benguet]] iti isla ti [[Luzon]] iti [[Filipinas]]. Impasdek kas siudad dagiti [[Estados Unidos|Amerikano]] idi 1900 ken pinusgan ti [[Asemblia ti Filipinas]] kas Kalgaw a Kapitolio iti Filipinas idi [[Hunio 1]], [[1903]]. Iti kada kalgaw, mapan ti Gobierno iti Filipinas iti Baguio ket idiay a matarawidwidan ti pagilian. Adda Mansion ti Presidente, dagiti opisina ti Korte Suprema ken Lehislatibo iti Baguio. Ti met laeng Siudad ti Baguio ti nagyanan ti opisina ti [[Rehion Administratibo ti Kordiliera]] (Kordiliera Administratibo a Rehion wenno KAR). Sakupen ti Siudad ti Baguio ti 49 a kuadrado kilometro ti naturod a dagdaga iti maysa a banak nga aganay a 1,500 metro ti kangatona iti akin-abagatan a laud a deppaar ti kabambatayan ti Kordiliera a Tengnga iti amianan a Luzon. Pinalawlawan ti probinsia ti Benguet a sigud a nakaipasetanna kas maysa nga [[Dagiti ili ti Filipinas|ili]] sakbay a napagbalin kas agwaywayas a siudad. Kabeddeng ti Baguio ti ili ti [[Tuba, Benguet|Tuba]] iti abagatan ken laud, ti [[Itogon, Benguet]] iti daya, ken ti [[La Trinidad, Benguet|La Trinidad]] a kapitolio ti Benguet iti amianan. Tallo ti kangrunaan a dalanan a sumang-at iti Baguio, ti Kalsada Kennon a mangrugi iti [[Rosario, La Union]], ti Kalsada Marcos manipud iti [[Agoo, La Union]], ken ti Kalsada Naguilian manipud [[Bauang, La Union]]. Dagiti maar-aramat a pagsasao iti Baguio ket [[Pagsasao nga Ilokano|Ilokano]], [[Pagsasao nga Ingles|Ingles]], [[Pagsasao a Kankana-ey|Kankana-ey]], [[Pagsasao nga Ibaloi|Ibaloi]], [[Pagsasao nga Itogon|Itogon]], [[Pagsasao a Tagalog|Tagalog]], [[Pagsasao nga Intsik]], [[Pagsasao nga Aleman|Aleman]], [[Pagsasao nga Olandés|Olandés]], ken [[Pagsasao a Koreano|Koreano]]. == Dagiti baranggay == Addaan ti Siudad ti Baguio iti 129 a [[baranggay|barbaranggay]].<ref name=NSCB /> {{columns-list|colwidth=30em| * Apugan-Loakan * Asin Road * Atok Trail * Bakakeng Central * Bakakeng North * Happy Hollow * Balsigan * Bayan Park West (Bayan Park) * Bayan Park East * Brookspoint * Brookside * Cabinet Hill-Teacher's Camp * Camp Allen * Camp 7 * Camp 8 * Campo Filipino * City Camp Central * City Camp Proper * Country Club Village * Cresencia Village * Dagsian, Upper * DPS Area * Dizon Subdivision * Quirino Hill, East * Engineers' Hill * Fairview Village * Fort del Pilar * General Luna, Upper * General Luna, Lower * Gibraltar * Greenwater Village * Guisad Central * Guisad Sorong * Hillside * Holy Ghost Extension * Holy Ghost Proper * Imelda Village * Irisan * Kayang Extension * Kias * Kagitingan * Loakan Proper * Lopez Jaena * Lourdes Subdivision Extension * Dagsian, Lower * Lourdes Subdivision, Lower * Quirino Hill, Lower * General Emilio F. Aguinaldo * Lualhati * Lucnab * Magsaysay, Lower * Magsaysay Private Road * Aurora Hill Proper * Bal-Marcoville (Marcoville) * Quirino Hill, Middle * Military Cut-off * Mines View Park * Modern Site, East * Modern Site, West * New Lucban * Aurora Hill, North Central * Sanitary Camp, North * Outlook Drive * Pacdal * Pinget * Pinsao Pilot Project * Pinsao Proper * Puliwes * Pucsusan * MRR-Queen Of Peace * Rock Quarry, Lower * Salud Mitra * San Antonio Village * San Luis Village * San Roque Village * San Vicente * Santa Escolastica * Santo Rosario * Santo Tomas School Area * Santo Tomas Proper * Scout Barrio * Session Road Area * Slaughter House Area * Sanitary Camp South * Saint Joseph Village * Teodora Alonzo * Trancoville * Rock Quarry, Upper * Victoria Village * Quirino Hill, West * Andres Bonifacio (Lower Bokaw * Legarda-Burnham-Kisad * Imelda R. Marcos (La Salle) * Lourdes Subdivision, Proper * Quirino-Magsaysay, Upper (Upp * A. Bonifacio-Caguioa-Rimando * Ambiong * Aurora Hill, South Central * Abanao-Zandueta-Kayong-Chugum * Bagong Lipunan (Market Area) * BGH Compound * Bayan Park Village * Camdas Subdivision * Palma-Urbano (Cari?o-Palma) * Dominican Hill Mirador * Alfonso Tabora * Dontogan * Ferdinand (Happy Homes-Campo) * Happy Homes (Happy Homes-Lucban) * Harrison-Claudio Carantes * Honeymoon (Honeymoon-Holy Ghost) * Kabayanihan * Kayang-Hilltop * Gabriela Silang * Liwanag-Loakan * Malcolm Square-Perfecto * Manuel A. Roxas * Padre Burgos * Quezon Hill, Upper * Rock Quarry, Middle * Phil-Am * Quezon Hill Proper * Middle Quezon Hill Subdivision * Rizal Monument Area * SLU-SVP Housing Village * South Drive * Magsaysay, Upper * Market Subdivision, Upper * Padre Zamora }} == Heograpia == Ti Siudad ti Baguio ket mabirukan iti 5,200 pie ti ngato ti lessaad ti baybay, ken naiyumok iti kaunegan ti kabambantayan ti [[Tengnga a Kordiliera (Luzon)|Tengnga a Kordiliera]] iti akin-amianan a [[Luzon]]. Ti siudad ket napalikmutan babaen ti probinsia ti [[Benguet]]. Daytoy ket sakupenna ti bassit a lugar iti 57.5 kuadrado kilometro (22.2 kd mi). Kaaduan iti naparang-ay a paset ti siudad ket naipatakder iti di nadalumpinas, turod a rabaw ti daga ti akin-amianan a paset. Idi nagaramid ti plano ni [[Daniel Burnham]] para iti siudad, inaramidna ti munisipio a kas puntos a reperensia ti pagpatinggaan a gay-at ti siudad iti {{pagbaliwen|8.2|km}} manipud iti daya aginggana iti laud ken iti {{pagbaliwen|7.2|km}} manipud iti amianan aginggana iti {{pagbaliwen|2|km}} iti abagatan. Daytoy ti kangatuan a nangruna a siudad iti Filipinas iti termino ti kangato. Ni Andy Chen ket nagsurat iti maipanggep ti Heograpia ti Baguio idi 1910. === Klima === Ti Siudad ti Baguio ket mangipakita ti [[klima ti subtropikal a kabambantayan]] babaen ti [[pannakaidasig ti klima ti Köppen]]. Ti siudad ket ammo para iti kalalaingan a klimana. Gapu ti daytoy ti Baguio ket nabirngasan a kas ti "Kalgaw a Kapitolio ti Filipinas". Gapu ti kangatona, ti temperatura ti siudad ket 8 a grado Celsius a nababbaba no maipada ti napipia a temperatura iti amin a paset ti pagilian.<ref name="asiatravel.com">{{cite web|title=Panagbanniaga a Pakaammo ti Siudad ti Baguio, Filipinas|url=http://www.asiatravel.com/philippines/baguio1.html|publisher=Asia Travel|accessdate=26 Pebrero 2013|archive-date=1997-11-22|archive-url=https://web.archive.org/web/19971122170130/http://www.asiatravel.com/philippines/baguio1.html|url-status=dead}}</ref> Ti napipia a temperatura ket sumakop manipud iti 15 aginggana ti 23 grado Celsius. Kadawyan daytoy a nababbaba iti las-ud ti naladaw ken nasapa a bulbulan ti tawen. Ti kababaan idi a nairehistro a temperatura ket 6.3 grado Celsius idi Enero 18, 1961. Daytoy ket maigiddiat ti amin a panawen a kangato iti 30.4 grado Celsius a nairehistro idi Marso 15, 1988 idi las-ud ti [[El Niño]] a tiempo idi 1988.<ref name="Inq20081217">{{cite news|url=http://newsinfo.inquirer.net/breakingnews/regions/view_article.php?article_id=178518|title=Baguio wakes up to coldest morn in 2008|last=Basilan|first=Jacquelyn|author2=Khristine Love Vicente|date=17 Disiembre 2008|work=Breaking News / Regions|publisher=Philippine Daily Inquirer|accessdate=12 Enero 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081219102310/http://newsinfo.inquirer.net/breakingnews/regions/view_article.php?article_id=178518|archivedate=2008-12-19|url-status=live}}</ref> Ti Baguio ket manmano laeng a malabsanna ti 26 grado Celsius uray iti las-ud ti kapudotan a paset ti tawen. Kasla met laeng dagiti siudad nga addaan iti klima ti subtropikal a kabambantayan, ti Baguio ket madmadlaw a makakitkita ti bassit a panagtudtudo iti las-ud ti namaga tiempo. Nupay kasta, ti siudad ket addaan iti adu unay a panagtudtudo iti las-ud ti ti tiempo ti tudo, kadagiti bulan ti Hulio ken Agosto ti addaan iti napipia ti ad-adu ngem {{pagbaliwen|1000|mm|0|abbr=on}} a tudo. Ti Baguio ket agpipia ti sumurok a {{pagbaliwen|4500|mm|0|abbr=on}} iti tinawen a tudo. {{Klima | location = Siudad ti Baguio | metric first = Yes | single line = Yes | Jan record high F = 79 | Feb record high F = 81 | Mar record high F = 82 | Apr record high F = 84 | May record high F = 81 | Jun record high F = 95 | Jul record high F = 80 | Aug record high F = 80 | Sep record high F = 79 | Oct record high F = 81 | Nov record high F = 80 | Dec record high F = 80 | year record high F = 84 | Jan high F = 72 | Feb high F = 73 | Mar high F = 76 | Apr high F = 77 | May high F = 76 | Jun high F = 75 | Jul high F = 71 | Aug high F = 71 | Sep high F = 71 | Oct high F = 73 | Nov high F = 74 | Dec high F = 74 | year high F = 74 | Jan low F = 52 | Feb low F = 56 | Mar low F = 58 | Apr low F = 60 | May low F = 61 | Jun low F = 61 | Jul low F = 60 | Aug low F = 60 | Sep low F = 60 | Oct low F = 60 | Nov low F = 59 | Dec low F = 57 | year low F = 59 | Jan record low C = 6 | Feb record low F = 47 | Mar record low F = 52 | Apr record low F = 50 | May record low F = 57 | Jun record low F = 53 | Jul record low F = 54 | Aug record low F = 55 | Sep record low F = 57 | Oct record low F = 52 | Nov record low F = 49 | Dec record low F = 46 | year record low C = 6 | precipitation colour = green | Jan precipitation mm = 22.86 | Feb precipitation mm = 22.86 | Mar precipitation mm = 43.18 | Apr precipitation mm = 109.2 | May precipitation mm = 401.3 | Jun precipitation mm = 436.9 | Jul precipitation mm = 1074.4 | Aug precipitation mm = 1160.8 | Sep precipitation mm = 713.7 | Oct precipitation mm = 381 | Nov precipitation mm = 124.5 | Dec precipitation mm = 50.8 | year precipitation mm = 4541.5 | source 1 = Weatherbase<ref name="Weatherbase">{{cite web | url = http://www.weatherbase.com/weather/weather.php3?s=082389 | title = Weatherbase: Baguio, Dagiti Rekord ken dagiti Napipia ti Filipinas | accessdate = 22 Nobiembre 2011 | publisher = [[Weatherbase]] | archive-date = 2015-10-04 | archive-url = https://web.archive.org/web/20151004175306/http://www.weatherbase.com/weather/weather.php3?s=082389 | url-status = dead }}</ref> | date = Nobiembre 2011}} == Demograpia == {{Pakasaritaan ti senso ti Filipinas}} == Dagiti nagibasaran == {{Reflist}} == Dagiti akinruar a silpo == {{Rekursos dagiti artikulo ti pagtaengan idiay Filipinas}} * [http://www.baguio.gov.ph/ Opisial a Website ti Siudad ti Baguio] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070322023916/http://www.baguio.gov.ph/ |date=2007-03-22 }} * [http://www.baguiocity.com/ baguiocity.com] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210610084020/https://baguiocity.com/ |date=2021-06-10 }} * [http://www.baguiodirectory.com/ Direktorio ti Baguio] {{Baguio}} {{Benguet}} [[Kategoria:Baguio| ]] sq8to88oaqt3esse3bwrddph11ybk1r Ebanghelio ni Maria Magdalena 0 3724 405698 302850 2026-05-08T07:27:33Z InternetArchiveBot 14943 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 405698 wikitext text/x-wiki {{Gnostisismo}} Ti '''''Ebanghelio ni Maria Magdalena''''' ket masarakan iti [[Codex nga Akhmim]], maysa a teksto a [[Gnostisismo|gnostiko]] ti of the [[apokripa]] a [[Baro a Tulag]] a naala iti [[Cairo]], [[Ehipto]] idi [[1896]]. Ngem sa laeng naipablaak daytoy idi [[1955]], kalpasan a rimmuar ti [[Biblioteka a Nag Hammadi]]. Sumagmamano kadagiti teksto ti Codex nga Akhmim ti adda met laeng kadagiti teksto ti Nag Hammadi, ngem awan ti "Ebanghelio ni Maria Magdalena." Iti popular a literatura, am-ammo daytoy kas Ebanghelio ni [[Maria Magdalena]], nupay kasta saan a nadakamat iti teksto ti "Magdalena" ket mabalin a ti Maria ket maysa kadagiti innem a Maria iti Baro a Tulag. Ti teksto ti Ebanghelio ket kangrunaan a maseknan iti * [[mortalidad]] ken ti nagtaudan ti mortalidad kas bunga ti [[demi-urge]] * iyuuli ni [[Jesus]] * ti iyuuli ti kararua segun iti [[gnostisismo]] == Akinruar a silsilpo == * [http://www.earlychristianwritings.com/gospelmary.html ''Ebanghelio ni Maria''] * [http://reluctant-messenger.com/gospel-magdalene.htm ''Ebanghelio ni Maria'']: (sinkretiko a teksto, nairaman dagiti Koptiko ken nasapsapa a Griego a kopkopia) * [http://esotericathesixth.tripod.com/esotericathesixth/Gnostic.GospelofMary.htm Ebanghelio ni Maria (sabali pay a teksto)] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230403183326/https://esotericathesixth.tripod.com/esotericathesixth/Gnostic.GospelofMary.htm |date=2023-04-03 }} {{pungol}} [[Kategoria:Liblibro]] [[Kategoria:Gnostisismo]] [[Kategoria:Kristianidad]] 13gljtvhi8fwdd9ui69pxydljxs1x5n Gales 0 9204 405699 397542 2026-05-08T09:08:37Z InternetArchiveBot 14943 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 405699 wikitext text/x-wiki {{coord|52.3|N|3.6|W|display=title|scale:5000000}} {{Infobox pagilian |native_name = ''Cymru'' <ref group="nb">Naipangiletra pay a "Gymru", "Nghymru" wenno "Chymru" kadagiti sabsabali a naglaon, a ti pagsasao a Gales nga addaan ti panagrugi a panag-umel – kitaen ti [[Gales a morpolohia]].</ref> |conventional_long_name = Gales |common_name = Wales |image_flag = Flag of Wales (1959–present).svg |alt_flag = Maysa a wagayway iti agtaktakder a bannagaw iti berde ken puraw a pagikabilan. |national_motto = ''Cymru am byth''<br /><small>({{lang-ilo|Ti Gales nga Ingganat-inggana}})</small> |national_anthem = ''[[Hen Wlad Fy Nhadau]]''<br /><small>({{lang-ilo|Daga dagiti ammak}})</small> |map_width = 250px |image_map = Wales in the UK and Europe.svg |map_caption = {{map_caption|location_color=nangisit a berde|subregion=ti [[Nagkaykaysa a Pagarian]]|subregion_color=napudaw a berde|region=ti[[Europa|kontinente ti Europa]]|region_color=nangisit a kolordapo}} |capital = [[Cardiff]] |coordinates = {{coord|51|29|N|3|11|W|type:city(324800)_region:GB-CRF|display=inline}} |largest_city = kapitolio |languages_type = Dagiti [[Opisial a pagsasao]] |languages = [[Pagsasao a Gales|Gales]], [[Pagsasao nga Ingles|Ingles]] |demonym = [[Tattao a Gales|Gales]] |government_type = [[Gales a debolusion|Mangibagi a Gobierno]] iti maysa a [[Batay-linteg a monarkia]] |leader_title2 = [[Umuna a Ministro iti Gales|Umuna a Ministro]] |leader_name2 = [[Carwyn Jones]] [[Kameng dagiti Nailain a Gimong para iti Gales|AM]] |leader_title3 = |leader_name3 = |leader_title4 = [[Kangrunaan a Ministro iti Nagkaykaysa a Pagarian]] |leader_name4 = [[David Cameron]] [[Dagiti Kameng ti Parlamento a nabutosan idiay Nagkaykaysa a Pagarian ti sapasap a panagbutos, 2010|MP]] |leader_title5 = [[Sekretario iti Estado para iti Gales|Sekretario ti Estado ]] (idiay [[Gobierno ti Nagkaykaysa a Pagarian]]) |leader_name5 = [[Cheryl Gillan]] [[Dagiti Kameng ti Parlamento a nabutosan idiay Nagkaykaysa a Pagarian ti sapasap a panagbutos, 2010|MP]] |leader_title1 = [[Monarkia iti Nagkaykaysa a Pagarian|Monarkia]] |leader_name1 = [[Charles III]] |legislature = [[Parlamento iti Nagkaykaysa a Pagarian|Parlamento ti UK]]<br /> ken [[Nailian a Gimong para iti Gales]] |sovereignty_type = [[Ti Gales iti Nangato a Tengnga a Panawen|Panagtitipon]] |sovereignty_note = |established_event1 = {{nowrap|babaen ti [[Gruffydd ap Llywelyn]]}} |established_date1 = 1057 |area_rank = |area_km2 = 20,779 |area_sq_mi = 8,022 |percent_water = |population_estimate = 3,006,400 |population_estimate_rank = |population_estimate_year = mid 2010 |population_census = 2,903,085 |population_census_year = 2001 |population_density_km2 = 140 |population_density_sq_mi = 361 |population_density_rank = |GDP_PPP = US$85.4 bilion |GDP_PPP_rank = |GDP_PPP_year = 2006 (para iti nailian nga estadistika) |GDP_PPP_per_capita = US$30,546 |GDP_PPP_per_capita_rank = |GDP_nominal = |GDP_nominal_rank = |GDP_nominal_year = |GDP_nominal_per_capita = |GDP_nominal_per_capita_rank = |HDI = |HDI_rank = |HDI_year = |HDI_category = |currency = [[Libra nga esterlina]] |currency_code = GBP |time_zone = GMT |utc_offset = 0 |time_zone_DST = BST |DST_note = |utc_offset_DST = +1 |cctld = [[.uk]]<ref group="nb">Ken ti [[.eu]], a kas paset ti Kappon ti Europa. Ti [[ISO 3166-1]] ket [[Britania|GB]], ngem ti [[.gb]] ken saan a maus-usar.</ref> |calling_code = 44 |date_format = aa/bb/tttt ([[Anno Domini|AD]] wenno [[Kadawyan a Panawen|CE]]) |drives_on =left |patron_saint = [[Saint David|Saint David, ''Dewi Sant'']] }} Ti '''Gales''' {{IPAc-en|audio=en-us-Wales.ogg|ˈ|w|eɪ|l|z}} ({{lang-cy|Cymru}}, {{IPA-cy|ˈkəm.rɨ|pron|Cymru.ogg}}) ket maysa a pagilian a [[Dagiti pagilian iti Nagkaykaysa a Pagarian| paset]] iti [[Nagkaykaysa a Pagarian]] ken ti isla iti [[Britania|Nalatak a Britania]],<ref name="Stats 1">{{cite web|url=http://www.ons.gov.uk/ons/guide-method/geography/beginner-s-guide/administrative/the-countries-of-the-uk/index.html|title=Dagiti pagilian iti UK|publisher=statistics.gov.uk|accessdate=Oktubre 10, 2008|archive-date=2016-01-05|archive-url=http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20160105160709/http://www.ons.gov.uk/ons/guide-method/geography/beginner-s-guide/administrative/the-countries-of-the-uk/index.html|url-status=dead}}</ref> a [[Gales–Inglatera|nabeddengan]] babaen ti [[Inglatera]] iti daya ken ti [[Taaw Atlantiko]] ken [[Baybay Irlandes]] iti laud. Adaan ti populasiona ti tallo a riwriw, ken ti kalawa a {{pagbaliwen|20779|km2|sqmi|abbr=on}}. Ti Gales ket addaan ti sumurok a {{pagbaliwen|1200|km|mi|abbr=on}} nga aplaya, a mairaman dagiti [[Listaan dagiti is-isla iti Gales|is-isla]]; ti kadakkelan, [[Anglesey]], ken isu pay ti kadakkelan idiay Baybay irlandes. Ti Gales ket maysa a kabanbantayan, a dagiti kangatuan a murdongna iti amianan ken tengnga a luglugar, a kangrunaan idiay [[Snowdonia]], a naglaon daytoy ti [[Snowdon]], ti kangatuanna a pantokna. == Paammo == <references group="nb"/> == Dagiti nagibasaran == {{Reflist}} {{heograpia-pungol}} [[Kategoria:Europa|Gales]] rlms4scqffpx9a8h8lhns2l8fserluw Alpabeto a Hanunó'o 0 11133 405691 324579 2026-05-07T21:45:18Z InternetArchiveBot 14943 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 405691 wikitext text/x-wiki {{Infobox sistema ti panagsurat | name = Hanunó'o | altname = {{script|Hano|ᜱᜨᜳᜨᜳᜢ}} | type = [[Abugida]] | languages = [[Pagsasao a Hanunó'o|Hanunó'o]] | fam1 = [[Alpabeto a Proto-Sinaitiko]] | fam2 = [[Alpabeto a Penisio]] | fam3 = [[Alpabeto nga Arameo]] | fam4 = [[Sinuratan a Brahmi|Brahmi]] | fam5 = [[Pallava]] | fam6 = [[Daan a Kawi]] | sisters = [[Alpabeto a Balines|Balines]]<br>[[Sinuratan a Batak|Batak]]<br>[[Baybayin]]<br>[[Sinuratan a Buhid|Buhid]]<br>[[Sinuratan a Habanes|Habanes]]<br>[[Sinuratan a Lontara|Lontara]]<br />[[Sinuratan a Daan a Sundanes|Daan a Sundanes]]<br />[[Sinuratan a Rencong|Rencong]]<br />[[Sinuratan a Rejang|Rejang]]<br>[[Tagbanwa]] | time = c. 1300 a siglo &ndash;ken agdama | unicode = [http://www.unicode.org/charts/PDF/U1720.pdf U+1720&ndash;U+173F] | iso15924 = Hano | sample= Hanunoo script sample.svg | image_size=150px }} Ti '''Hanunó’o''' ket maysa kadagiti patneng a sinuratan iti [[Filipinas]] ken inus-usar babaen ti [[tattao a Mangyan]] iti abagatan a [[Mindoro]] iti panagsuratda ti [[Pagsasao a Hanunó’o]].<ref name="Postma">{{cite journal | first=Antoon | last=Postma | title=Contemporary Mangyan Scripts | journal=Philippine Journal of Linguistics | volume=2 | issue=1 | date=Hulio 1971 | pages=1–12}}</ref> Daytoy ket maysa nga [[abugida]] a nagtaud manipud kadagiti [[Dagiti sinuratan nga Indio|sinuratan nga Indio]], nga asideg a makaibagian iti [[Baybayin]], ken nalatak iti pannakaisuratna nga agpatakder ken agpangato a maisurat, nga ad-adu ngem agpababa a kas dagiti amin a sinuratan (yantangay daytoy ket basbasaen a naka-ilad manipud ti kanigid a mapan iti kanawan). Kadawyan daytoy a naisurat iti kawayan babaen ti panagusar ti buneng.<ref name="Rubino">{{cite web | last=Rubino | first=Carl | title=Ti Sinuratan a Hanunoo | work=Ancient Scripts of the Philippines | url=http://iloko.tripod.com/Hanunoo.html | accessdate=Septiembre 1, 2008 | archive-date=2022-02-13 | archive-url=https://web.archive.org/web/20220213113915/https://iloko.tripod.com/Hanunoo.html | url-status=dead }}</ref>Ti kaadduan nga ammo a kadagiti naisurat a Hanunó'o ket agdama laeng, ngamin ket nalaka a madadael ti kawayan. Yantangay narigat met a masurotan dagiti pakasaritaan iti daytoy a sinuratan.<ref name="Postma"/> ==Dagiti nagibasaran== {{Reflist}} {{Dagiti sinuratan a Filipino}} [[Kategoria:Dagiti sinuratan a Filipino]] f5edlt1xwq4yjglr9wozh3wi3leufjs Billit 0 15088 405694 404247 2026-05-08T01:31:55Z InternetArchiveBot 14943 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 405694 wikitext text/x-wiki {{Automatic taxobox |name = Billit |fossil_range = [[Naladaw a Hurasiko]]–Agdama, {{Fossil range|150|0}} |image = Monticola gularis male non-breeding - Khao Yai.jpg |image_caption = [[Puraw ti karabukobna a Bato a Tordo]]<br />(''Monticola gularis'') |image_alt = Ti maysa a billit nga agap-apon iti daan a pugdol ti kayo. |taxon = Aves |authority = [[Carolus Linnaeus|Linnaeus]], 1758<ref>{{Cite web | url=http://taxonomicon.taxonomy.nl/TaxonTree.aspx?id=80129&tree=0.1 | title=Systema Naturae 2000 / Pannakaidasig, Klases Aves | accessdate=11 Hunio 2012 | last=Brands | first=Sheila | date=14 Agosto 2008 | work=Gandat: Ti Taxonomicon | archive-date=2008-05-05 | archive-url=https://web.archive.org/web/20080505214909/http://taxonomicon.taxonomy.nl/TaxonTree.aspx?id=80129&tree=0.1 | url-status=dead }}</ref> |subdivision_ranks = [[Klase (biolohia)|Dagiti Subklase]] |subdivision = *{{extinct}}[[Archaeornithes]] [[Paraphyly|*]] *{{extinct}}[[Enantiornithes]] *{{extinct}}[[Hesperornithes]] *{{extinct}}[[Ichthyornithes]] *[[Neornithes]] Ken kitaen ti testo }} Dagiti '''billit''' ([[Klase (biolohia)|klase]] '''Aves''') ket [[dutdot|nadutdotan]], [[panagtayab ti billit|napayakan]], [[bipedismo|dua ti sakana]], [[endoterma (biolohia)|endotermika]] ([[nabara ti dara]]), [[itlog (biolohia)|agititlog]], a [[bertebrado]] nga ay-ayup. Nga adda dagiti agarup a 10,000 sibibiag a sebbangan, isu dagitoy ti kaaduan a bertebrado a klase dagiti bertebrado a [[tetrapodo]]. Amin dagiti agdama a sebbangan ket tagikua ti subklase ti [[Dagiti moderno a billit|Neornithes]], ken agnaed kadagiti ekosistema iti ballasiw ti lubong, manipud iti Artiko aginggana idiay Antartiko. Dagiti [[Sibibiag a takson|sibibiag]] a bilbillit ket sumakopda kadagiti kadakkel manipud iti {{convert|5|cm|in|sigfig=1|abbr=on}} [[Bee Hummingbird]] aginggana iti {{convert|2.75|m|ft|sigfig=1|abbr=on}} [[Abestrus]]. Ti [[Paleontolohia|posil a rehistro]] ket mangituding a dagiti billit ket rimsua iti kaunegan kadagiti [[Theropoda|terepodo]] a [[dinosaurio]] idi panawen ti [[Hurasiko]] a paset ti panawen, idi agarup a 160 riwriw a tawtawen. Dagiti [[Paleontologo]] ket maikapanunutanda dagiti billit nga is-isu laeng dagiti [[klado]] dagiti dinosaurio a nagbiag manipud iti [[Kretaseo–Paleoheno a pasamak ti panagawan]] idi 65.5 (Ma). Dagiti [[Dagiti moderno a billit|moderno a billit]] ket [[bagi a plano|naidasig]] babaen kadagiti [[dutdot]], ti maysa a [[sippit]] nga awan ti [[ngipen]], ti [[Obiposision|panagitlog]] dagiti [[Eggshell|natangken ti kontsana]] nga itlog, ti maysa a nagato a [[metabolismo|metaboliko]] a grado, adda ti uppat a kamara a [[puso]], ken ti maysa a nalagan ngem natibker a [[Tulang ti billit|tultulang]]. Dagiti amin a sibibiag a sebbangan iti billít ket adda kadagiti [[payak]] malaksid laeng ti awan tattan a saan a tumaytayab a [[moa]] iti [[Baro a Selanda]]. Dagiti payak ket dagiti naparangay a takiag, ken kaaduan kadagiti sebbangan ti billit ket [[panagtayab ti billít|makatayab]]. Dagiti saan a makatayab a billít ket mairaman dagiti [[ratida]], dagiti [[pinguino]], ken dagiti adu pay a naipagduduma a [[Endemismo kadagiti billit|endemiko]] a sebbangan ti isla. Dagiti billít ket addaanda kadagiti naisangsangayan a [[panagpalpa a sistema|panagpalpa]] ken [[panaganges a sistema]] a dagitoy ket nasayaat a naampon para iti panagtayab. Adda dagiti dadduma a billít, a naipangpangruna dagiti [[korbidos]] ken dagiti [[loro]], ket maysa dagitoy a nasaririt a sebbangan ti ayup; adu dagiti bilbilang iti sebbangan ti billit a napalpalliwan nga [[Panag-usar ti ramit babaen dagiti ayup|agar-aramid ken agus-usar ti ramramit]], ken adu kaditi sosial a sebbangan ket mangipakpakita ti kultural a panagiyallawat iti panakaammo kadagiti ballasiw a kaputotan. Adu kadagiti sebbangan ket gumon-od iti tinawen nga adayo a [[panagakar ti billit|panagakar]], ken adu pay dagiti agar-aramid iti basbassit ken saan nga agnanayon a panagakar. Dagiti billit ket sosialda; dagitoy ket makisinnaritada nga ugusar kadagiti makita a senial ken babaen kadagiti panagtawag ken [[kanta ti billit|kankanta]], ken makibinglayda kadagiti sosial nga ug-ugali, a mairaman ti [[Dagiti tumultulong iti umok|panagtitinnulongan a panagtaraken]] ken panaganup, [[Panagpangen (panagkukua)|panagpangen]], ken [[panag-ummong a panagkukua|panag-ummong]] dagiti balang. Ti nawatiwat a kaaduan dagiti sebbangan ti billít ket [[sosial a monagamo]], kadawyan para iti maysa a panawen a panagtaraken, ken sagpaminsan pay nga adu a tawen, ngem manmano iti amain a kabibiagda. Adda dagiti dadduma pay a sebbangan a [[polihinia|poligamo]] ("adu kadagiti babbai") wenno, manmano, a [[poliandria|poliandriko]] ("adu kadagiti lallaki") a panagtaraken a sistema. Dagiti itlog ket kadawyan a mayitlog iti maysa nga umok ken [[Avian a panagpessa|mapessaan]] babaen dagiti nagannak. Kaaduan kadagiti billit ket adda iti napaatiddog a panagaywan kalpasan ti panagpessa. Adu kadagiti sebbangan ket importante para iti ekonomia, a kaaduan a taudan iti makmakan babaen ti panaganup wenno panagtaraken. Adda dagiti sebbangan, a naisangsangayan dagiti [[agkankanta a billit]] ken dagiti [[loro]], ket nadayeg dagitoy nga abalbalayan nga ayup. Dagiti dadduma pay a panagusar ket maiaraman ti panag-apit iti [[guano]] para ti panag-usar nga [[abuno]]. Dagiti billit [[Listaan dagiti piksional a billit|naisangsangayan a piguro]] iti amin nga aspeto iti kultura ti nagtagitaoan manipud iti relihion aginggana ti daniw ken dagiti nadayeg a musika. Agarup a 120–130 a sebbangan ket nagbalin nga [[panagawan|awanen]] a kas ti nagbanagan iti aramid ti tao manipud idi maika-17 a siglo, ken dagiti gasgasut a naskbayan pay. Iti agdama, agarup a 1,200 a sebbangan dagiti billit ket maipangta ti pannakaawan babaen dagiti inar-aramid ti tao, ngem adda met dagiti ganetget a maar-aramid para iti [[panagaywan ti billit|panagsalaknib]] kaniada. == Dagiti nagibasaran == {{Reflist}} {{Taxonbar|from=Q5113}} {{Kontrol ti autoridad}} {{pungol-nangruna}} [[Kategoria:Dagiti billit| ]] [[Kategoria:Ay-ayup]] rzdh3be0q9l3o9y2av9l6bf37ngvefe Angelina Jolie 0 40311 405692 405224 2026-05-07T22:10:47Z InternetArchiveBot 14943 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 405692 wikitext text/x-wiki {{infobox tao |background = aktres |name=Angelina Jolie |image=Angelina Jolie 2 June 2014 (cropped).jpg |alt=Retrato ni Angelina Jolie |caption=Ni Jolie idi Hunio 2014 |birth_name=Angelina Jolie Voight |birth_date={{birth date and age|1975|6|4}} |birth_place=Los Angeles, California, Estados Unidos |citizenship={{unbulleted list|Estados Unidos|Cambodia}} |occupation=Aktres, agpatpataud iti pelikula, humanitariano |years_active=1982; 1991–agdama |spouse={{unbulleted list|[[Jonny Lee Miller]]|(1996–1999; diborsio)|[[Billy Bob Thornton]]|(2000–2003; diborsio)|[[Brad Pitt]]|(2014–agdama)}} |children=6 |parents={{unbulleted list|[[Jon Voight]]|[[Marcheline Bertrand]]}} |relatives={{unbulleted list|[[James Haven]] (kabsat a lalaki)|[[Barry Voight]], [[Chip Taylor]] (uuliteg)}}}} Ni '''Angelina Jolie Pitt''' ({{IPAc-en|dʒ|oʊ|ˈ|l|iː}}; nakaiyanakan a nagan iti '''Voight'''; {{Kabibiag|NAILINIA2}}) ket aktres nga Amerikana, agpatpataud iti pelikula, ken humanitariano. Ni Jolie ket naiyanak idiay [[Los Angeles]], [[California]], ti anak a babai ni aktor [[Jon Voight]] ken aktres [[Marcheline Bertrand]]. Isu na iti kabsat a babai ni aktor [[James Haven]] ken kaanakan a babai ni [[Chip Taylor]].<ref name="The Devil in Miss Jolie">{{cite journal | last=Udovitch | first=Mim | url=http://angelanna3.tripod.com/interviews1999/id5.html | title=The Devil in Miss Jolie | journal=Rolling Stone | date=Agosto 19, 1999 | accessdate=Pebrero 6, 2015 | archive-date=2001-05-31 | archive-url=https://web.archive.org/web/20010531031925/http://angelanna3.tripod.com/interviews1999/id5.html | url-status=dead }}</ref> == Dagiti nagibasaran == {{Reflist}} == Dagiti akinruar a silpo == {{Commons-nailinia}} {{Wikiquote-inline}} * {{IMDb nagan|1401|Angelina Jolie}} {{Kontrol ti autoridad}} {{bio-pungol}} {{Kabibiag|KATEGORIA|Jolie, Angelina}} n9sm5uqlylfj8nz2oc3x419rwqz4mv7 Diplomat nga Hotel 0 81565 405697 405112 2026-05-08T06:50:52Z InternetArchiveBot 14943 Rescuing 0 sources and tagging 2 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 405697 wikitext text/x-wiki Ti '''Baguio City Heritage Hill and Nature Park''' (a dati ken ammo latta a kas ti '''Diplomat Hotel''') ket maysa a nabay-an a pasilidad a masarakan iti atop ti Dominican Hill, [[Baguio]], [[Pilipinas]]. Inumpisaan ti lokal a gobyerno ti panagpabaro iti lugar idi Abril 2022 babaen ti grant a 15 milyon pesos manipud ti [[:en:National_Commission_for_Culture_and_the_Arts|National Commission for Culture and the Arts.]] <ref>{{Cite news|last=Comanda|first=Rizaldy C.|date=1 April 2022|title=Historic Diplomat Hotel gets P15-M grant for conservation|work=Manila Bulletin|url=https://mb.com.ph/2022/04/01/historic-diplomat-hotel-gets-p15m-grant-for-conservation/|access-date=14 December 2022}}</ref> Ti amin a daga a pagyananna ket naawaganen a Dominican Heritage Hill and Nature Park. Manipud iti batong krus a masarakan iti sangawayan iti maikadua a patung-nga, makita ti lawlaw ti siudad a napintas a tan-awen. [[Papeles:Inside_the_abandoned_Diplomat_Hotel.JPG|thumb| Maysa kadagiti koridor iti west wing ti Dominican Hill Retreat House. Maysa kadagiti dua a fountain ti naglabas a hotel ket makitkita iti uneg a lado ti kaliwa.]] == Pakasaritaan == [[Papeles:Dominican_Hill_and_Retreat_House_NHCP_marker.jpg|left|thumb| Naikabil ti historical marker idi 2014]] === Dominican Balay-turismo === Idi 1911, dagiti Amerikano a padi iti [[:en:Dominican_Order|Orden ti Mannursuro]] (ammo met laeng kas “Dominican Order”) ken bassit a bilang dagiti Kastila nga agtignay kadakuada ket nagsang-at ti plano a mangpatakder ti balay-pagpasiar para kadakuada ken dagiti madre ti orden da idiay [[:en:Baguio|Baguio]]. Maysa kadagiti miembro ti orden, ni Fr. [[:en:Roque_Ruaño|Roque Ruaño,]] O.P., nga isu met ti arkitekto ti [[:en:Main_Building_(University_of_Santo_Tomas)|kangrunaan a pagtaengan]] ti agdama a kampus ti [[:en:University_of_Santo_Tomas|Unibersidad ti Santo Tomas,]] ti nagsurat ti plano ti pasilidad. Naala da ti 17-ektarya a daga manipud kadagiti Amerikano nga agtutubo idiay Baguio, ken nagrugi ti konstruksyon idi 1913 a si Ruano met ti nangidaulo. Naipatungpal ti pammadayaw idi Mayo 1915. Tapno mapakinabangan ti [[:en:Tax_exemption|tax exemption,]] nagtukod ti orden ti seminaryo a pinangnaganan ''Colegio del Santissimo Rosario'' <ref>{{Cite news|date=5 October 2022|title=Haunted and creepy places in the Philippines to visit this spooky szn|work=POP!|url=https://pop.inquirer.net/333596/haunted-and-creepy-places-in-the-philippines|access-date=14 December 2022}}</ref> idi Hunio 1915, ngem gapu iti bassit unay nga enrollees, nagsardeng ti eskuela kalpasan ti dua a tawen ken nausar manen ti pasilidad iti kasarsaruno a gamit. Ti bantay a pagyanan ti pasilidad ket pinanagan a “Dominican Hill.” During [[:en:World_War_II|World War II,]] the people fleeing from the Japanese sought refuge within its walls. Japanese forces invaded the property and turned it into their headquarters, making it as the last bastion and garrison of the Japanese Imperial Army. War crimes in the forms of tortures, rapes, and executions were done, the majority of the victims being priests, nuns, as well as refugees. They were tied into the trees and repeatedly stabbed or shot. Their bones and skulls were found near the fountain.<ref>{{Cite news|last=Monzon|first=Alden|date=30 October 2020|title=Tales of WWII-era Japanese ghosts persist in Philippines|work=ABS CBN News|url=https://news.abs-cbn.com/news/10/30/20/tales-of-wwii-era-japanese-ghosts-persist-in-philippines|access-date=14 December 2022}}</ref> Nausar pay met ti pasilidad kas kampo dagiti sekreto a pulis a [[:en:Kempeitai|Kempeitai]], a nangaramid met iti "comfort station" a pagipitan ken pangabusaran kadagiti [[:en:Comfort_women|babai nga naipaidam]]. Iti panagliberasyon ti Pilipinas idi Abril 1945, binomba dagiti Amerikano ti lugar ken naibusor ti gawed a paset (right wing) ti edificio, bayat a nagpakamatay dagiti Hapones. Iti panawen ti 1945 aginggana 1947, naurnos manen ti pasilidad ken inusar manen dagiti agtultuloy a miembro ti Orden Katoliko. === Kas maysa nga hotel === [[Papeles:Diplomat_Hotel_20190322_(3).jpg|thumb| Ti uneg a garden adda iti eastern a paset ti edificio. Maysa kadagiti dua a fountain ti hotel ket makitana iti baba.]] Nabaknang ti Diplomat Hotels, Inc. iti panagtagikua iti daga idi 1973 ken inurnosda iti 33-kuwartong hotel.<ref name="reyes1">{{Cite news|last=Reyes|first=Jovelyn|date=December 17, 2002|title=Baguio To Build Prayer Mountain For Rp Peace|publisher=Philippine Daily Inquirer|url=https://books.google.com/books?id=CVk1AAAAIBAJ&pg=PA16|access-date=13 December 2022}}</ref> Ngem naipateg latta dagiti bukod ken nadumaduma a disenyo nga impatungpal dagiti Dominikano a padi idi. Ti hotel ket pinatakder ken pinatalged ni Antonio Agapito "Tony" Agpaoa, maysa nga agnanaed idiay Baguio ken agpapada iti negosyo ken [[:en:Faith_healing|pamati a panagagas]] nga agnanayon gapu iti "[[:en:Psychic_surgery|psychic surgery]]". Idi 1980s, inatake ti puso ken nakita a nagkaadda ti panagdur-os ti utok. Pumanaw idi 1987. Iti panawen ti panawenna, nagsardeng ti operasyon ti hotel ken naabandona. <ref name="frank1">{{Cite news|last=Cimatu|first=Frank|date=November 19, 2006|title=Baguio To Pattern Burnham Park After New York Central Park.|language=en|publisher=Philippine Daily Inquirer|url=https://books.google.com/books?id=ulc1AAAAIBAJ&pg=PA15|access-date=13 December 2022}}</ref> Kalpasan ti pannakaabandonar, ti lugar ket pinangawanan ken pinagtakawan. Nasayyasaya met ti edificio iti [[:en:1990_Luzon_earthquake|panaglinog idi 1990 idiay Luzon.]] == Nabiit pay a pannakausar == Ti Housing and Urban Development Coordinating Council, a dati nga ammo a Ministry of Human Settlements, ti immaliw ti panagtagikua iti hotel a nagbalin kalpasanna nga pagtaengan ti Presidential Management Staff (PMS). Naited kalpasanna iti Gobyerno ti Siudad ti Baguio ti daga babaen ti TCT No. T-85948 idi Abril 5, 2005 ken nausarna manen iti nagan a Dominican Heritage Hill and Nature Park. Ti kasuratan ti pannakaited, nga impatungpal ti Presidential Management Staff ken dagiti resolusyon ti siudad, ket agtungpal ti Baguio iti panagrebabilitar ken panagpaado iti daga.<ref name="MC05272012">{{Cite news|last=Dar|first=Lito|date=May 27, 2012|title=City official inaugurate new function halls at Heritage Hill|work=Baguio Midland Courier|agency=PIA|url=http://www.baguiomidlandcourier.com.ph/archiveview.asp?mode=archives/2012/may/5-27-2012/city10.txt|access-date=2 April 2021}}{{Natay a silpo|date=December 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Ti daga ket ita adda idiay panangsalimetmet ti City Environment and Parks Management Office (CEPMO). Idi Mayo 2012, innaugurar ti Baguio ti dua a baro a function halls iti hotel kas paset ti panagpapaado iti daga a naisalaknib a pamaneknek ken panangipatungpal iti turismo.<ref name="MC05272012"/> Mabalin nga maarkila dagiti halls iti P200 tunggal oras wenno P2,000 tunggal aldaw para kadagiti kasangay, training, ken workshop. Ti amin a daga ket naideklarar kas maysa a lugar a makasaysayan babaen ti City Resolution No. 168, series of 2013. Nagun-odna ti [[Ti amin a daga ket naideklarar kas maysa a lugar a makasaysayan babaen ti City Resolution No. 168, series of 2013. Nagun-odna ti National Historical Site a estado manipud ti National Historical Commission of the Philippines idi Setiembre 2014.|National Historical Site a estado manipud ti National Historical Commission of the Philippines]] idi Setiembre 2014.<ref>{{Cite news|last=Dumlao|first=Artemio|date=September 8, 2014|title=Dominican retreat house now a heritage site|work=The Philippine Star|url=https://www.philstar.com/other-sections/the-good-news/2014/09/08/1366444/dominican-retreat-house-now-heritage-site|access-date=2 April 2021}}</ref> Inusar ti siudad ti daga kas sentro ti arte para iti panangilukat ti Entacool Festival, kalpasan ti pannakaited ti titulo a Creative City ken Baguio manipud ti [[:en:United_Nations_Educational,_Scientific,_and_Cultural_Organization|United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organization]] (UNESCO) idi 2017. Ti Entacool ket pannakaisagup ti Cordilleran a balikas nga “entaku” a mangipakahulagan ti “umay tay amin” ken ti “cool” a mangipakita ti nasayaat a klima ti Baguio. Ti dati a hotel ket nagserserbi a pagdumduma ti art exhibit a kas ti pintura, bamboo installations, eskultura, ken photo exhibit iti panagtaray ti festival.<ref>{{Cite news|last=Moran|first=Kathy|date=December 1, 2018|title=Baguio: A city of arts, culture and all things cool|work=Philstar|url=https://www.philstar.com/lifestyle/modern-living/2018/12/01/1873065/baguio-city-arts-culture-and-all-things-cool|access-date=2 April 2021}}</ref> <ref>{{Cite news|last=de Guzman|first=Nickky Faustine|date=December 5, 2018|title=Focusing on the art of Baguio|work=BusinessWorld|url=https://www.bworldonline.com/focusing-on-the-art-of-baguio/|access-date=2 April 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|title=City Launches Creative Festival|url=https://www.baguio.gov.ph/content/city-launches-creative-festival|website=The City Government of Baguio Official Website}}{{Natay a silpo|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> Agserbi latta daytoy iti kasta a gamit para kadagiti 2019 ken 2020 nga edision ti Baguio Creative City Festival a napalubosan a tawagan nga Ibagiw Festival. Ti "Ibagiw" ket naggapu iti balikas a "bagiw" a liddom nga agtutubo a kas kadawyan iti siudad. <ref>{{Cite web|title=Baguio Creative City Festival 2019 set Nov.|url=https://www.baguio.gov.ph/content/baguio-creative-city-festival-2019-set-nov|website=The City Government of Baguio Official Website}}{{Natay a silpo|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> <ref>{{Cite news|last=Tibaldo|first=Art|date=October 19, 2020|title=Tibaldo: The 2020 Ibagiw Creative Festival|work=Sunstar Baguio|url=https://www.sunstar.com.ph/article/1873983/Baguio/Opinion/Tibaldo-The-2020-Ibagiw-Creative-Festival|access-date=2 April 2021}}</ref> Idi 2019, inkalinteg ti gobyerno ti siudad nga agserbi daytoy a lugar kas ulimek a pagnaedan dagiti agtutubo ken mannaniw iti panangsalimetmet ti titulo a Creative City.<ref>{{Cite news|last=See|first=Dexter|date=December 7, 2019|title=Dominican Hill in Baguio to serve as haven for artists|work=Baguio Herald Express|url=https://www.baguioheraldexpressonline.com/dominican-hill-in-baguio-to-serve-as-haven-for-artists/|access-date=2 April 2021|archive-date=7 August 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200807205043/https://www.baguioheraldexpressonline.com/dominican-hill-in-baguio-to-serve-as-haven-for-artists/|url-status=dead}}</ref> Daytoy a lugar ket paborito a pagdadaelan para iti paggigian ti [[:en:Photography|retrato]], torneo ti airsoft, panagaramid ti pelikula, kasangay, cosplay ken dadduma pay. == Iti nalatak a kultura == Ti hotel ket maipagar-aram dagiti agtulnog iti paranormal a nasang-at ti [[:en:Vengeful_ghost|espiritu a saan nga agtalna]] <ref>{{Cite news|last=Cruz|first=Larry|date=December 14, 2024|title=One of the 'most haunted places' in the Philippines|work=[[Daily Tribune (Philippines)]]|url=https://tribune.net.ph/2024/12/14/one-of-the-most-haunted-places-in-the-philippines|access-date=December 15, 2024}}</ref> gapu iti nadagsen ken naparikut a kasaysayan ti World War II, <ref name="Choose PH Baguio">{{Cite web|last=Palma, Renzelle Ann|date=23 October 2013|title=Top 5 Baguio Haunted Spots|url=http://www.choosephilippines.com/specials/lists/794/baguio-haunted-spots/|url-status=usurped|archive-url=https://web.archive.org/web/20131029174410/http://www.choosephilippines.com/specials/lists/794/baguio-haunted-spots/|archive-date=October 29, 2013|access-date=6 June 2018|website=Choose Philippines. Find. Discover. Share.|publisher=[[ABS-CBN Corporation]]}}</ref> <ref name="Lakbay Baguio">{{Cite web|last=Vince|date=23 October 2014|title=Five Haunted Places In Baguio City|url=http://lakbaybaguio.com/2014/10/five-haunted-places-baguio-city/|access-date=6 June 2018|publisher=LakbayBaguio|archive-date=22 December 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161222221840/http://lakbaybaguio.com/2014/10/five-haunted-places-baguio-city/|url-status=dead}}</ref> ken maipatarus met a "magnet ti kararwa." <ref name="frank1"/> Adda ti bagbaga a makita a multo a Hapon, madre nga awan ulo, dagiti ar-arbis a sirok, ung-ung ken ug-ugong, ken dagiti aparision a masarakan iti retrato nga inala iti lugar. Naparang met daytoy iti TV a [[:en:Magandang_Gabi,_Bayan|Magandang Gabi, Bayan]] idi Halloween Special ti 2004, [[:en:AHA!|AHA!]], ken [[:en:Kapuso_Mo,_Jessica_Soho|Kapuso Mo, Jessica Soho]] idi 2016 ken 2023. == Dagiti reperensia == {{Reflist}} == Dagiti silpo iti ruar == * {{Kategoria ti Commons-nailinia}} {{Baguio}} [[Kategoria:Baguio]] [[Kategoria:Infobox mapframe nga awanan iti ID ti relasion ti OSM iti Wikidata]] hnxzkygaf37wzfem5is3mdxuy9rzrx2 Adelina Barrion 0 81817 405690 405676 2026-05-07T20:53:54Z InternetArchiveBot 14943 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 405690 wikitext text/x-wiki {{short description|Filipino nga entomologo ken geneticist}} {{Infobox academic | honorific_prefix = <!-- see [[MOS:CREDENTIAL]] and [[MOS:HONORIFIC]] --> | name = Adelina Adato Barrion | honorific_suffix = | image = | image_size = | alt = | caption = | birth_date = {{birth date|1951|09|09}} | birth_place = | death_date = {{death date and age|2010|07|10|1951|09|09}} | death_place = | death_cause = | citizenship = | other_names = | occupation = | known_for = | title = | boards = <!--board or similar positions extraneous to main occupation--> | spouse = | partner = | children = | parents = | relatives = | awards = <!--notable national-level awards only--> | website = | education = | alma_mater = [[UPLB Kolehio ti Agrikultura ]] | thesis_title = | thesis_url = | thesis_year = | school_tradition = | doctoral_advisor = | academic_advisors = | influences = <!--must be referenced from a third-party source--> | discipline = [[Entomologo]]<br>[[Genetiko]] | sub_discipline = <!--academic discipline specialist area – e.g. Sub-atomic research, 20th-century Danish specialist, Pauline research, Arcadian and Ugaritic specialist--> | workplaces = [[UPLB College of Arts and Sciences]]<br>[[UPLB Museum of Natural History]] | doctoral_students = <!--only those with WP articles--> | notable_students = | main_interests = Dagiti tumatayab ti Filipinas | notable_works = }} Ni '''Adelina Adato Barrion''' (Setiembre 9, 1951<ref name="dost">{{Cite web|url=http://spheres.dost.gov.ph/sci-profile.php?i=000012|title=DOST-STII &#124; SPHERES|website=spheres.dost.gov.ph}}{{Natay a silpo|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> – Hulio 10, 2010) ket maysa idi a Filipino [[entomologist]] ken [[geneticist]] a ti nasaknap a kontribusionna iti panagadal kadagiti tumatayab ti Filipinas ket nakagun-od kenkuana ti moniker a "Babai ti Gagamba ti Asia",<ref name="kulisap">Dr. Adelina A. Barrion: Spinning more golden webs of honor, unwinding helices of knowledge of Philippine insect genetics. Lit, Ireneo L. Jr., Kulisap, 1997</ref>" urayno isu ket nakatulong pay iti dakkel iti panagadal kadagiti sabali a sebbangan, ken iti panagadal ti genetika iti sapasap.<ref name="greenpeace">{{Cite web |url=https://www.greenpeace.org/seasia/ph/Global/seasia/binaries/2007/10/appendix-c-members-of-the-sc.pdf |title=Archived copy |access-date=2018-10-08 |archive-date=2018-10-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181009052720/https://www.greenpeace.org/seasia/ph/Global/seasia/binaries/2007/10/appendix-c-members-of-the-sc.pdf |url-status=dead }}</ref> Isu ket nangidaulo pay ti Genetika ken Molekular a Biolohia a Dibision ti Instituto ti Biolohiko a Siensia, idiay [[Unibersidad ti Filipinas Los Baños]]' [[UPLB Kolehio ti Arte ken Siensia|Kolehio ti Arte ken Siensia]], ken nagserbi a kas ti kurator ti [[Museo ti Natural a Pakasaritaan ti UPLB]]. ==Edukasyon== Nagturpos ni Barrion iti bachelor’s degree-na iti Entomology idiay [[UPLB Kolehio ti Agrikultura]] idi 1974, ken nakagun-od iti Master’s ken Doctorate degrees-na iti Genetics (Entomology) idi 1978 ken 1985, agpada.<ref name="dost"/> ==Dagiti Premio== Dagiti pammadayaw a naited ken ni Barrion iti panaglabas dagiti tawen ket mairaman:<ref name="dost"/> * Uichanco Award for Outstanding Entomologist (Philippine Association of Entomologists) - May 23, 1997 * NAST Outstanding Research Paper (Department of Science and Technology - National Academy of Science and Technology, DOST-NAST) - July 17, 1996 * Outstanding Teacher in Biological Sciences (University of the Philippines) - March 3, 1994 * CAS Outstanding Alumnus (UPLB Alumni Association) - 1992 * Outstanding Model Lady Educator and Public Servant of the Year (Media Exponent of the Philippine Unity and Progress, Inc.) - November 15, 1992 * SEARCA Professional Chair Holder in Genetics ([[Southeast Asian Ministers of Education Organization]]-[[Southeast Asian Regional Center for Graduate Study and Research in Agriculture]])- January 1990 – December 1991 * Outstanding Young Scientist Award (NAST-DOST) -July 11, 1990 * Outstanding Biologist (Philobioscientia) - February 22, 1990 * Best Paper Award in Entomology (Pest Control Council of the Philippines) - May 12, 1989 * Outstanding Researcher (UPLB College of Arts and Sciences) - November 23, 1988 * Outstanding Researcher (UPLB Institute of Biological Sciences) - November 13, 1988 * Golden Leadership Award (Humanitarian Center of the Philippines) - December 13, 1987 * Luisito Cuy Memorial Award (Luisito S. Cuy Foundation) - 1987 * Kalayaan Award (International Public Assistance Civic Organization) - 1987 * Best Paper Award, Entomology (Pest Control Council of the Philippines) - 1985 * IRRI Fellowship ([[International Rice Research Institute]]) - 1981–1985 * IPB Fellowship ([[UPLB College of Agriculture]]) - 1969–1978 * UP Undergraduate Fellowship (University of the Philippines Los Banos) - 1969–1974 ==Dagiti Reperensia== {{reflist}} {{authority control}} {{DEFAULTSORT:Barrion, Adelina}} [[Kategoria:Dagiti Araknologo]] [[Kategoria:Dagiti biologo a Filipino]] [[Kategoria:Akademiko a babbai a Filipino]] [[Kategoria:Unibersidad ti Filipinas Los Baños alumni]] [[Kategoria:2010 nga ipapatay]] [[Kategoria:1951 a pannakayanak]] [[Kategoria:Dagiti babbai a sientista a Filipino]] [[Kategoria:Dagiti genetiko a Filipino]] [[Kategoria:Dagiti babbai nga entomologo]] [[Kategoria:Dagiti babbai a genetiko]] [[Kategoria:Akademiko a tauhan ti Unibersidad ti Filipinas]]. [[Kategoria:dagiti babbai a sientista idi maika-20 a siglo]]. a9cy1yd289orn1fqibkck8jqghohs2e