Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.46.0-wmf.26 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Tafsut n Yimaziɣen 0 93 116328 116117 2026-05-04T18:40:29Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116328 wikitext text/x-wiki {{Databox}} Ass n [[20 ibrir]], d amulli n tefsut amaziɣ, amulli n tefsut n tlelli. D yiwen wass i deg a nesfugel i tikkelt tis 25 tadyant n imaziɣen. Anwa-t weqbayli ur nesli neɣ ur nessin tafsut n imaziɣen ? Anwa-t umaziɣ im’ ur yiwiḍ yissel? Wa yecfa wa ala akken it-iccenu [[Abranis]] deg yiwet si tezlatin-is maca, tura, seg weqrur-nni ameẓyan alma d amɣar-nni acaraf, ssnen akk anamek-is uzemz-a*. Azekka daɣen, a nemyager akk d yiman-neɣ, akk d weḥric-a axatar deg umezruy azi* n Tferka n ugafa. Mačči d asfugel iɣ-d-yeggran ass-a, ur ɣ-yeţţak wul i waya acku gran-aɣ-n yiswan wuɣur mazal werɛad nessaweḍ, yeggra-ɣ-n webrid i mazal ur ifuk ara, ggrant-aɣ-n ccfayat ur neḥriz akken iwata...teggra-yaɣ-n tutlayt tamaziɣt i yuɣalen amzun d taǧǧalt. Ggrant-aɣ-n terwiḥin n wid yeţwanɣan di tefsut taberkant. Widak-nni i d-yekkren di [[1980]] d widak i d-yekkren di [[2001]] yiwen n yiri nsen. Timesbaniyin-nni i yeḍran di tmurt n leqbayel send iḍelli, iḍelli neɣ ass-a, ţţakent-ed udem n weqbayli i yerɣan af [[tilelli]]. Ayen awk wiɣer id-nessaweḍ ass-a,123 n imeɣrasen i nɣan iserdasen d isultiyen n udabu azzayri aɛrab inselmizri akk d ibuxusen-is, yesban-aɣ-d dakken: ger yiḍelli d wass-a, ulac dacu i ibeddlen fell-aɣ. Imi mazal neqqen arrac nneɣ am yizan, teţwaḥreṣ ugar n yiḍelli. « Aman-nni yeččuren d ḥellejɣar d nutni d nutni, bedlen-asen kan acemmux » Tafsut n imaziɣen mačči kan akka i ţ-lul-ed ger yiḍ d wass: dayen wiɣer i d-nessaweḍ, dayen awk id-yekkan zdat-es i ţ-id-ismentsen. Idim mazal tuɣ yeḥma ass mi yeţwakkes usarag n (Dda lmulud) [[Mulud At Mɛammer]] af tmedyazt taqburt n yeqbayliyen(asarag-a tuɣ teţţuhega-n i wass n [[10 meɣres]]), yugi-ţ udabu azzayri, teţwakkes kan akka...d amnukal n ugerzu n [[Tizi-Wezzu]] s yiman-is i s-ţ-yennan i dda Lmulud. Si tal tama, di yal adrum, bdan medden ţţarran nnehtat si cayaḍ i sen-iserkeb udabu azzayri, bdan ţţiwzagen waman...aseqqi yemmar-ed akken yerɣa. Meḥyaf-nni i isik Bu-iledyen af yeqbayliyen yezzi-d af bab-is, tefɣ-ed tiɣri n wid yugin ddel d uzaglu. Dɣa tetṭerḍeq af tikkelt, temmar-ed af yiwin yidis. [[kamal Belqasem]] d yiwen seg yiḍan n “El-Moudjahed“ i s-d-itekkan i dda lmulud, s rregmat akk d useglef; ira ad yefk iɣil i wat-is: wid-nni iɣ-d-imedlen tiwwura, wid-nni iţţarrayin af wegdud. Tamesbanit tamenzut i d-yellan di Tizi-Wezzu d tin n [[11 meɣres]] [[1980]], tsembiwel addad(liḥala) n timiren. D inelmaden d tinelmadin n Taseddawit [[Asif Ɛisi]] d [[Iḥesnawen]] i yetṭfen tuɣḍaṭ-a, ur ẓẓrin ara kan dacu i yellan yegguni-ten … Aɣaram asdawan n wasif ɛisi, mazal-it ar ass-a i wakken a d-yesmekti wid yeţţun, akken a ten-d-yeḥku af yiḍ-nni n [[19 yebrir]][[1980]] mi d-mkuben iserdasen s yeqjan. D ahmaj i hemjen deg inelmaden d tnelmadin. Acḥal iwin ar lḥebs, acḥal ɛedmen ger-asen... A nekk seg wayaki mebla ma neţţu awk imeɣnasen i s-yefkan udem azedgan i wayen i d-yeḍran. Ur ntekk ara kan akka ma yella ur d-nudir irgazen am [[Ɛebbuṭ]], Lunawsi, [[Mezdad]], Saɛdi, [[Ferḥat Mhenni]], [[Zituni]]... d yawk arrac imaziɣen i iseblen iman-nsen i wakken tadyant n [[20 Yebrir]] a ţ-aweḍ ar tal taddart di tmurt n Yeqbayliyen. Aseggas yezzi af waya, si tama n [[Bgayet]] iɣ-d-tekka taɣrit n Imaziɣen tikkelt-a...Tafsut n [[1981]] Ilmeẓyen d telmeẓyin n din ččan aḥlalas n udabu azzayri, awal nsen yiwen: werǧin ad teḥlelli-d tugduţ i yeqbayliyen Seg wass-nni, Iqbayliyen fkan awal, ggulen dakken tineţţi nsen ur tnegger u s deffir-sen ḍefren-d imaziɣen s umata. Ulayɣer a nesṭuqet awal, d timuggiyin i asenfar nneɣ. Imal n yeqbayliyen atan di tmurt nsen, iẓuran-nsen ɣzan almi anda yiwen ur yessin…Imal n tutlayt nsen atan ger tarwa-s, atan di tmurt-is, deg urebbi n warraw-is. Talalit n [[Amussu Adelsan Amaziɣ]] s tumert medden ay ţ-muggren, ass-nni i yebda umennuɣ af yidles d tutlayt nneɣ yeţţali yeţnerni almi ass-a, ulac win ur nessin xas ula cwiyya n umezruy nneɣ. Tafat iɣ-d-isiɣ Umussu d ajgagal s wiyes nerfreẓ abrid deg wi’ nteddu, nerfed aqerru nneɣ ar igenwan mebla akukru. Ula ma xas ass-a, Amussu yebḍa d icḥricen seg mi kkan ikabaren nnig-es, iswi-s amenzu n win n widak icḥemlen ayla nsen, akal nsen... Azekka d amulli n wass mi d-tefrari tagut af wid iran seg wul tugduţ d yetṭfen deg iẓuran nsen…amennuɣ simmal irennu, agdud simmal yeţţaki. Ad rnuɣ af wayaki, amennuɣ n imeɣnasen s yimru , tamedyazt d ccna. [[Maɛṭub Lwennas]] seg imezwura i sen-yerran tajmilt i tlawin d yergazen n tefsut imaziɣen, tasfift i d-yessufeɣ kra n wayyuren kann s deffir 20 yebrir anda icennu: [[Eḥzen Lwad Ɛisi]] Mi yebda imenɣi Yewweḍ-iten Lɛesker deg Yiḍ Tuddar slant irkwelli, suwwent ɣer Tizi Kul abrid a yeţfeggiḍ Ur telli d tisselbi, nehwaǧ tilleli, Uqbel aɣ-ḥerren ɣer lhid. Akken nella zik a nili, Ma yella imenɣi, Wi’ mmuten ad yennerni mmi-s. A wid iḥekmen ayenni, ur nelli d ulli, Tamurt iban-d lsas-is. Tamaziɣt ad tennerni … [[Ferḥat Mhenni]], yeccna tafsut imaziɣen: Nnif d lḥerma dayen yeḍran Di tefsut n [[Tizi Wezzu]] Llan d ilemẓyen d tlemẓyin fɣan-d s iberdan. Nnan-d ala dayen neɛya Si lbaṭel akk d uzaglu ... Neɣ ayen yeccna [[Buǧemɛa Agraw]] : Timest n 54 tensa di 62 Teggra-d tirgit deg iɣed-nni Tuɣal tecɛel di 80 Tetṭef-iţ-id tideţ n lesnin Ansi i d-isuḍ ubeḥri D leqbayel i izuggiren Mazal-aɣ d imaziɣen … Ma ţţuɣ arrac nneɣ yeɣlin, Nekk mačči d aqbayli Lwennas d dda Lmulud Mazal-aɣ d imaziɣen Ur neţr’uz ur nkennu Ur nqebbel ara azaglu Mazal-aɣ…mazal-aɣ d imaziɣen ... == Amezruy n Tefsut n Yimaziɣen : D acu yeḍran ? == [Tafsut n 1980 deg Tmurt n Leqbayel d tin ay ikecmen deg umezruy (ttarix) n tmaziɣt d win n Ldzayer akk-n ma tella. Deg wussan-nni, ḍrant aṭas n tɣawsiwin s tghawla, d tid ay yuraren ddurh d ameqqran deg tikli i lmend n wakkaz s tmazight deg tmurt-is. Yelha ma nessawel-d ghef way-n yedhran deg Tefsut-nni akk-n ad nefhem xir tidyanin-a. Adhris-a ay d-nuwey d tukkist (extrait) seg "Weghmis n Tedyanin n Tmurt n Leqbayel" ay yura [[Racid Caker]] deg tallit-nni u yeffeɣ-d deg tesɣunt (revue) n "Les Temps Modernes" (uṭṭunen 432-433, Yunyu-Ɣuct 1982), akk d tesɣunt Tafsut.] Ass n lḥedd, 9 Meɣres 1980 : Tasdawit n Tizi Wezzu tella tesaa imir-n sin n yiseggasen d wezgen seg wasmi ay tettwaldi yernu yufa-d lḥal yagi tga tlata yisundilen (grèves) imeqranen, aneggaru deg-sen d win ay d-yellan deg gar 17 Tubeṛ d 13 Nwembeṛ 1979. Asunded-nni gan-t ɣef wugur n ugenses idetti (représentation authentique) n yinelmaden sdaxel n tesdawit. Akabar n Tirni n Weslelli Aɣelnaw (FLN) yella la d-yeqqar dakk-n inelmaden ara yesseḥṛasen akk-n ad gen isundilen-a d "imesmaziɣen" (berbéristes) neɣ d imaṛksiyen imaziɣen (u llan qqaren-asen "Bougiots"). Seg yimir-n, iselmaden ay llan ttwalin-ten d imarksiyen, llan ur ten-ttaznen ara ɣer Tizi Wezzu, wanag ttaznen-ten ɣer tesdawit n [[Sṭif]]. Ma d iselmaden idzayriyen ay yeghran deg Fransa llan ttqaraaen-ten u tikkwal ssagaden-ten. Yagi, deg way-n iaaddan, adtas n tikkal ur jjin ara ad d-ilint tmeskanin tidelsanin (manifestations culturelles) tidelsanin timaziɣin deg Tizi Wezzu. Ur jjin ara [[At Mengellat]] neɣ [[Yidir]] ad cnun, gedlen tamezgunt (pièce de théâtre) n "2000 n yiseggasen n Ṭradh" ay llan tturaren-tt-id s teqbaylit. Kra n wussan uqbel ma yusa-d Mouloud Mammeri ɣer tesdawit n Tizi Wezzu akk-n ad d-yeg asarag-is, sneṭḍen yinelmaden inazalen (affiches) deg yiɣerban akk-n ad d-xebbren ɣef way-a. Anemhal n tesdawit (recteur), ɣas ma yella ur as-yeɛjib ara lḥal, yeqbel ad d-yili usarag-nni imi d aseqqamu (comité) n uɣaram (cité) n Asif Aɛisi ay d-yelhan s tigin n usarag-a yernu aseqqamu-a testeɛṛef yes-s tedbelt (administration). D acu kan, aṭas n yinazalen ay d-yettwasɣersen. Deg yiḍ n wass n lḥedd d letniyen (ɣef ttnac n yiḍ), yeɣra-as-d yiwen i Mouloud Mammeri, yenna-as dakk-n d netta ay d anemhal n tesdawit n Tizi Wezzu u yenna-as dakk-n asarag-nni-ines yebṭel. Ass n letniyen 10 Meɣres 1980 Azekka-nni taṣ̣ebḥit, Mouloud Mammeri yesteqsa, u d Mass Arab, anemhal (directeur) n tesdawit n Tizi Wezzu s timmad-is ay as-yennan dakk-n maci d netta ay as-d-yeɣran yernu asarag-ines ur yettwamneɛ, ur yettuwexxer. Ɣef tizi n ttnac n wass, Mouloud Mammeri yeqleɛ seg Ldzayer, yedda id-s [[Salem Caker]] d yiwen n unehhaṛ iqeddcen deg CRAPE, la tteddun ɣer Tizi Wezzu. Mi uwḍen ɣer [[Dreɛ Ben Xedda]], ɣef jjuj, yeḥbes-iten yiwen n wuggug (barrage) n yibulisen (uggug niḍen yella yegguni-ten deg [[Buxalfa]]). Sdeffir ma walan lekwaɣeḍ-is, ibulisen uwyen Mouloud Mammeri ɣer uwali n Tizi Wezzu, u d netta ay as-d-yennan s yimi-s dakk-n asarag-ines (conférence) ɣer "yisefra iqdimen n teqbaylit" yettwamneɛ imi ay-a "yezmer ad d-yawi ccwal", am wakk-n ay as-yenna ad yeffeɣ seg Tizi Wezzu imir-nni kan. Yuɣ lḥal, awali yekcef-d ula d win ay iwekkel akk-n ad as-d-iɣer i Mammeri deg yiḍ-nni u ad as-yini dakk-n asarag-is yettwamneɛ. Wagi d Mass Merabten, d anemhal (directeur) n COUS. Akk-a, Mammeri yeqqel yeẓra dakk-n anemhal n tesdawit ula ay t-yegren deg way-nni. Yuɣ lḥal, anemhal n tesdawit akk d umaru amatu (secrétaire général) qqlen nnan-as i Mammeri dakk-n ay-nni yekka-d nnig n tezmert-nsen. ɣef ṛṛebɛa d wezgen n tmeddit, llan ugar n 1000 n medden ara yettṛajun melmi ara yebdu usarag-nni. Mi ẓran dakk-n yettwamneɛ, bdan la ten-id-ttalin wurfan, yernu ssefran ad gen timlilit i uzekka-nni, 11 Meɣres, ɣef 9 n tṣ̣ebḥit. Ass n ttlata 11 Meɣres Inelmaden gan tameskant-nsen (manifestation) tamezwarut deg yizenqan n Tizi Wezzu. ɣef ttesɛa n tṣ̣ebḥit ay mlalen u gar n 10:15 d 12:15, gar n 500 d 700 n yinelmaden ay yelḥan deg yizenqan n Tizi Wezzu, zzin-d sin iberdan ɣef yizenqan imeqranen n temdint. Tikli teḥbes sdat n Useqqamu Aɣelnaw Aɣerfan (CNP) n FLN, sdat n twilayt u sdat n tesnawit (lycée) n temdint, u llan refden tiḥucay ay deg d-uran "Idles amaziɣ : idles aɣerfan", "Awali, Aseqqamu aɣelnaw aɣerfan, asarag n Mammeri yettwamneɛ ?", "Ḥebset aqmaḍ n yedles". Uran-d daɣen s tefṛensist : "Ad yeɣli weqmaḍ" (répression), "Awali, Aseqqamu aɣelnaw aɣerfan d iqettalen". Ma s tmaziɣt uran-d "Tamaziɣt d tameslayt-nneɣ", "Ad nerreẓ wala ad neknu", "Neɛya deg lbaṭel". Imeẓla (ssrabes) n weqmaḍ (répression) llan ḥedṛen s waṭas dinna : ibulisen, ijadeṛmiyen d yisexsayen (pompiers), d acu kan, ur d-giren ara iman-nsen. Kullec yeḥbes deg temdint yernu medden llan la d-ttḍillin seg ṭṭwaqi n yexxamen. Medden amzun ddan u fkan-asen lḥeqq i yinelmaden-nni, maca ur d-sbanen ara lebɣi-nsen akk-n ad ttekkin neɣ ad ɛawnen inelmaden. D acu, llant kra n temɣarin nnant-asen d "arrac ijehlen". Deg tmeddit n wass-nni, mlalen yiselmaden idzayriyen n tesdawit n Tizi Wezzu u uran-d aḍris (texte) n yiwet n tsakbabt (pétition), aḍris-nni gan-t d tabṛat yeldin i uneɣlaf (ministre) n usselmed aɛlayan. Deg weḍris-nsen, iselmaden ur qbilen ara imi ay yettwamneɛ usarag (conférence) n umeddakel-nsen deg tesdawit, u sḥeṛsen i wakk-n ad tettuqader lḥeṛma n tesdawit (ur qbilen ara imi ara d-keccmen yibulisen ɣer daxel n tesdawit ...), a m wakk-n ssuttren ad tili tlelli n wawal ladɣa deg way-n yerzan idles d yiles amaziɣ. Tabṛat-nni zemlen-tt (stenyan-tt) ṛebɛin n yiselmaden (ṛebɛa yimuren ɣef xemsa seg yiselmaden idzayriyen yellan qeddcen deg tesdawit n Tizi Wezzu). Ass n laṛebɛa 12 Meɣres 1980 Agraw amatu (assemblée générale) n yinelmaden n Tizi Wezzu yura-d yiwet n "tebṛat yeldin i Uselway n Tegduda". Tabṛat-nni ssuffɣen-d seg-s luluf n tsukan (copies) u ferqen-tent deg waṭas n yimukan (Ldzayer, Bumerdas, atg.). Tabṛat-a yettwarun s yiles ur nqesseḥ ara aṭas d tin ay deg d-bedren yinelmaden ay-n d-yeqqar werkawal aɣelnaw (charte nationale). Daɣen, inelmaden bedren-d deg tebṛat-nsen akk ay-n yeḍran deg wussan-nni nnan-d dakk-n iles d yedles imaziɣen ttalasen ad ttusnernin, am wakk-n d-ssuttren dakk-n tamaziɣt ad teqqel d iles aɣelnaw wis sin deg tmurt. Deg Ldzayer tamaneɣt, medden yeslan s way-n ara iḍerrun deg Tizi Wezzu, banen-d amzun ur uminen ara, bitt llan kra kra nnan-d dakk-n ay-a d lekdeb akk yernu ur uminen ara ula s Mouloud Mammeri dakk-n yella. D acu kan, llan kra n medden, qlilit, llan bɣan ad gen tameskant (tamesbanit) deg wezniq ! Ass n lexmis 13 Meɣres 1980 Iselmaden n Usudu n Tussniwin Tudmisin (Institut des Sciences Économiques) n Ldzayer tamaneɣt) asmi ay ẓran s lexbar, gan tasakbabt (pétition) ay fkan i weɣlif (ministère) akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara amnaɛ n usarag-nni (conférence) n Mammeri. Aḍris-a zemlen-t (stenyan-t) ṛebɛin n yiselmaden, meḥsub tlata n yimuren ɣef ṛebɛa seg yiselmaden idzayriyen (gar-asen wid iqeddcen deg PAGS [akabar amesdukli (parti communiste)] d wid iqeddcen deg tedbelt (administration)]. Deg webrid, gar Budwaw d Tizi Wezzu, amur ameqran deg yigalisen (tiplakin) akk d tseddariyin (abribus) uran deg-sent s ssbiɣa : "Tugdut", "Aït Ahmed deg tmurt !", "Ḥebset assenger n yedles !", "FLN amaynut d afaci", "Akk d inmeglayen" (opposants). Tira-a uran-tent deg yiḍ n 12 d 13 Meɣres. Medden walan daɣen tira am tigi deg Tizi Wezzu akk d yiberdan yettalin ɣer tuddar deg Tmurt n Leqbayel. Adabu yeɛreḍ ad yeffer akk tira-nni s tɣawla s ssbiɣa tamellalt neɣ taweṛdit, deg wass n lexmis, 13 Meɣres. Ass-nni daɣen ay d-yeffeɣ umagrad (article) amezwaru deg lbeṛṛani ɣef way-n ara iḍerrun deg Tizi Wezzu. Wa d amagrad awezlan ay d-yeffɣen deg weɣmis afṛensis n Libération, yeḥka-d ay-n yeḍran s tidet deg wass n 11 Meɣres. (Mebla ccek, d ay-n ay yejjan akk lejnas ad d-rren lwelha-nsen ɣer tedyanin-a !). Ass n ljemɛa 14 Meɣres 1980 Medden bdan la ttmeslayen ɣef tira-nni u mxallafen leṛyuy-nsen fell-asen. Ass n ssebt 15 Meɣres 1980 Terza yiwet n tfagla (délégation) n yinelmaden i tikkelt tamezwarut ɣer tselwit (présidence) u tejja-n dinna tabṛat yeldin i uselway. D A. Benhabyles ay ten-yemmugren, iban-d yewhem maca ur d-yesban ara taɛdawt-ines. Inelmaden sseknen-as-d amek ay tettwaru tmaziɣt (s tfinaɣ) u yenna-d dakk-n yefka tira-nni i Uselway (?). Deg temlilit-ines tis snat akk d yinelmaden ay d-yesban addud-ines (position). Ass n lḥedd 16 Meɣres 1980 Deg Ldzayer, medden la ttmeslayen dakk-n tella yiwet n tewriqt n FFS ay yettwaferqen ɣef yinelmaden deg wussan-nni (yuɣ lḥal, d tin ay d tawriqt tis tlata ara yefreq ukabar-a deg setta n wayyuren ineggura). Tawriqt-a tessawal-d ɣef tedyanin-nni n Tizi Wezzu u tenna-d dakk-n 2000 n yinelmaden ay yettekkan deg tmeskant-nni (tamesbanit) n 11 Meɣres (yili ay-a ur iṣ̣eḥḥa). Deg Tmurt n Leqbayel, ass n lḥedd 16, letniyen 17 d wass n ttlata 18 Meɣres, medden gan timeskanin (timesbaniyin) deg Laṛebɛa n Ayt Yiraten, deg Yiɛeẓẓugen akk d Ɛin Lḥemmam. Deg Laṛebɛa n Ayt Yiraten, medden qqimen la tteddun deg yizenqan tlata n wussan, wa sdeffir wa. Aṭas seg wid yettekkan deg tmeskanin-a d ilmeẓyen (inelmaden n tesnawiyin [lycéens], atg.), akk d kra n yigerdan d tlawin (amur ameqran deg-sent d timɣarin). Ḍrant tɣawsiwin yessewhamen. Deg [[Larebɛa n At Yiraten]], medden kecmen ɣer lkaziṛna u ḥettmen iserdasen (iɛsekṛiyen) ad d-ffɣen seg-s s yiceṭṭiḍen n waddal (sport) (imi ay llan la ttgen addal) i wakk-n ad ttekkin yid-sen deg tmeskant ɣef yiles amaziɣ. Ula d amɣiwan (lmir) ḥettmen-t ad d-yeffeɣ, u ad yezwir i ṣ̣ṣ̣ef u ad d-yini "Ad ddren Yimaziɣen". Deg yal amkan, medden rẓan jjaj d yigalisen (tiplakin) n lbenyanat n ddula u uran fell-asen isekkilen (lḥuṛuf) n tfinaɣ. Deg Yiɛeẓẓugen, yiwen n ubulis yusa-d ad yennaɣ medden imi ay rẓan yiwen n ugalis n FLN, dɣa smaren fell-as acabcaq n ssbiɣa tazewwaɣt. Imsenza (ttejjaṛ) ɣelqen tiḥuna-nsen maca kra nnan-d dakk-n d medden ay ten-iḥettmen ad ɣelqen. Ass n letniyen 17 Meɣres 1980 Daniel Junqua yellan la iqeddec d anemyaru (correspondant) deg weɣmis n "Le Monde", yedda ɣer Tizi Wezzu u yebda la yesteqsay inelmaden d yiselmaden. Yeɛreḍ ad yesteqsi daɣen kra n yemḍebbren, maca ur yessaweḍ ara (anemhal n tesdawit [recteur] ulac-it, atg.). Deg wass n 19 Meɣres, yeffeɣ-d umagrad (article) amezwaru deg Le Monde u yeḥka-d ɣef lumuṛ akk-n ḍrant (mebla azeyyed wala assenqes). Deg tesdawit n Tizi Wezzu, inelmaden d yiselmaden la ssawalen ɣef wakk ay-n yeḍran. Llan kra bɣan ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara ad ad d-gren iman-nsen yikabaren (partis) n tenmegla (opposition) deg temsalt-a u ad ɛerḍen ad sqedcen tidyanin-a deg leṣ̣laḥ-nsen, d acu kan, rran-ten deg rrif yernu jjan ay-n akk-n llan bɣan ad t-gen. Tameddit-nni, Ferhat Mhenni, acennay n terbaɛt Imaziɣen Imula iga abaraz (gala) deg telmessit (foyer) n yinelmaden deg Yiḥesnawen. Ḥedṛen azal n 1000 n yinelmaden, gar-asen anemhal (directeur) n COUS, Merabtene, yellan yeskeṛ yernu llan la smesxiren yes-s yinelmaden. Abaraz-nni yeqqel d timlilit ay yes d-sseknen yinelmaden dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression) n ddula. Timlilit-a teqqel mechuṛet imi ay sqerdcen yinelmaden s lejheṛ ɣef kra n temsal tisertiyin (politiques) am tuqqla n Aït Ahmed d Boudiaf. Arezki About yellan iqeddec deg unegmi (laboratoire) n tesdawit, yessawel-d ɣef yiwet n tewriqt ay n FUAA ay d-sɛeddan s ddaw n tewwurt n texxamt-is. Ass n ttlata 18 Meɣres 1980 Lexbar n timeskanin (timesbaniyin) ay d-yellan deg Laṛebɛa n Ayt Yiraten, Iɛeẓẓugen d Ɛin Lḥemmam yelfa-d d tidet. Medden qqlen la ttwalin lumuṛ s leḥder (ladɣa irgazen imeqranen), imi ugaden "lemmer ad yekker ṭṭrad aɣarim (guerre civile)". Ass n laṛebɛa 19 Meɣres 1980 Aneɣlaf (lewzir) n usselmed aɛlayan, Bererhi, yemlal i tikkelt tamezwarut akk d Mammeri, u yessutter seg-s ssmaḥ d ameqran s yiles "aẓidan am tamemt", maca ur iban ara ɣef wacu. Tikkelt niḍen, yeɣra-as akk-n ad t-yenṣ̣eḥ ur yettekkay ara deg yisaragen (conférences) ay ssefran ad ten-gen yinelmaden deg uɣaram (cité) n tesdawit n teqcicin deg Ben Aknoun, ɣef yedles aɣelnaw. Nnan-asen daɣen akk-a i Mass Labidi akk d Rachid Boudjedra, imi ay ugaden lemmer ad ttekkin deg yisaragen-nni. Mammeri yessutter ssmaḥ s leḥdaqa deg teqcicin ay t-iɛerḍen. Kra n teqcicin n Tdukli Taɣelnawt n Yelmeẓyen Idzayriyen (UNJA) ɛerḍent ad frunt ugur-a, maca ur ssawḍent ara. Ass n lexmis 20 Meɣres 1980 Aɣmis n El Moudjahid yessuffeɣ-d yiwet n tebṛat n ucemmet d rregmat yettwaxetmen s yisem n K.B. (mebla ccek d Kamel Belkacem, anemhal n tira [rédacteur en chef] n weɣmis-a). Tabṛat-a tetthem Mammeri (mebla ma tebder-d isem-is) belli d axabit ixeddmen akk d temharsa (colonialisme). Tasɣunt n "Révolution Africaine" tessuffeɣ-d daɣen tigejdit (éditorial), ur yettwafhem ara d acu ay d-yeqsed maca, deg tgara, iwet-d deg wid ay d-yessekren ccwal deg Tizi Wezzu. Ma d aɣmis n Algérie Actualité yenna-d dakk-n tirzi ay iga Chadli ɣer Ccerq Alemmas d tin ay yessefra ad tt-yeg aṭas ay-a, yernu ccwal yekkren deg tmurt n Leqbayel ur yeqqin ara ɣer tirzi-a. Nnig way-a, Chadli yessefra ad yerzu ɣef Tizi Wezzu deg wass n 15 neɣ 16 Meɣres. ɣef way-a ay gan kra n lecɣal n ucebbeḥ n temdint s tɣawla deg wussan-nni. Deg Dreɛ Lmizan, inelmaden n tesnawiyin (lycées) ɛerḍen ad gen tamsekant (tamesbanit) i tikkelt tamezwarut deg wussan-nni n yimuras (vacances). Ttekkan azal n 200 n yinelmaden deg tmeskant-nni. Deg Tizi Wezzu, inelmaden gan timlilit iweɛṛen ay deg kra ur qbilen ara imi ay d-gren iman-nsen yikabaren n tenmegla (partis d'opposition) am FFS, FUAA d PRS. Kra bedren-d ula d PAGS (akabar amesdukli [parti communiste]) yellan la yesseqdac ma ulac sin wid yellan "la d-ssenkaren" inelmaden). Deg temlilit-a, inelmaden n Tizi Wezzu fran-tt-id ad ddun ɣer Laṛebɛa n Ayt Yiraten, Iɛeẓẓugen d tmura niḍen u ad ɛerḍen ad ten-qennɛen ur d-ttadren ara ɣer Tizi Wezzu akk-n ad msegrawen dinna. Tameskant-nni ay ɣef llan la ssawalen medden aṭas ay-a (ula deg Ldzayer) yewɛeṛ akk-n ad tt-ḥebsen. Iɣallen n laman llan swejden iman-nsen akk-n ad wten. Ass n ssebt 22 Meɣres 1980 Iselmaden n Tizi Wezzu la ssawalen ɣef tririt ara gen i umagrad-nni (article) n ucemmet d rregmat ay d-yeffɣen deg El Moudjahid. Yuɣ lḥal, amagrad-a iḥuza ula d iselmaden n tesdawit n Tizi Wezzu. Deg Ldzayer, kra n yiselmaden n tesdawit ɛerḍen ad d-gen tasakbabt (pétition) ara fken i El Moudjahid akk-n ad as-yeḍmen i Mammeri lḥeqq n uwajeb deg weɣmis-a. Ciṭṭaḥ kan ay iqeblen ad zemlen (ad stenyin) tasakbabt-a. Ula d wid iqeddcen deg CRAPE (anda ay yella Mammeri iqeddec d anemhal [directeur]), maci aṭas ay tt-izemlen. Ass n letniyen 24 Meɣres 1980 Iselmaden n tesdawit n Tizi Wezzu ur msefhamen ara ɣef lecɣal ara gen. Tabṛat yeldin ay uran i uneɣlaf (lewzir) werɛad ur tt-uzinen ara. Deg Usudu n Tussniwin Tudmisin (Institut des Sciences Economiques) deg Tizi Wezzu, anemhal Arab yessebded-d taseqqamut taslemdant (commission pédagogique). Iselmaden ssuttren deg tedbelt (administration) ad asen-tefru ugur n ussuffeɣ n tsukan (polycopies) uqbel n 29 Meɣres. Ma ur yefri ara wugur-a, ad gen asunded (grève). Ass n ttlata 25 Meɣres 1980 Asudu n Tussniwin Tudmisin (Institut des Sciences Economiques) n Ldzayer yebda-d asunded (grève) n tlata n wussan imi aseqqamu (comité) n usudu-nsen ur testeɛṛef ara yes-s tesdawit. Aneɣlaf (ministre) n Usselɣu (information), Mehri, yemlal d Mammeri u yessutter seg-s ssmaḥ s leḥdaqa imi ur yezmir ara ad t-yejj ad d-yessuffeɣ tiririt-ines deg weɣmis n El Moudjahed. Mammeri ur yebɣi ara ad ikemmel asseḥṛes-ines ɣef El Moudjahed, dɣa yeɛred ad yessutter ad d-yessuffeɣ tiririt-ines deg Algérie-Actualité. Gar way-a d way-n niḍen, anemhal n Unadi ussnan (rechercher scientifique) n weɣlif (ministère), Mass Benbouzid, akk d kra n medden n ONRS, nnan-d dakk-n ad qeblen lemmer ad d-gen amkan i usselmed n tmaziɣt deg tesdawit u ad d-gen afurk (branche) n unadi deg wenrar-a. Aṭas n tsakbabin (pétitions) n wurfan n medden ara d-yettawḍen ɣer udabu. 26 Meɣres 1980 Gan tameskant (tamesbanit) niḍen deg Tizi Wezzu, ay deg ttekkan azal n 1000 n yinelmaden. Ibulisen ur d-giren ara iman-nsen. 30 Meɣres 1980 Deg Fṛansa, Aït Menguellet yeɣra-d kra n yisefra deg tewwurt n Pantin. Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan (droits) idelsanen iger-d tiɣri akk-n ad msegrawen medden deg tsusmi sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Fṛansa. 6 Yebrir 1980 Inelmaden gan timlilit deg Yiḥesnawen (Tizi Wezzu) u fran-tt-id ad ṭṭfen u ad qqimen deg tzeqqa (salle) n assukken (reprographie) n tesdawit u gren-d tiɣri akk-n ad gen tameskant (tamesbanit) deg wass n 7 Yebrir deg Ldzayer tamaneɣt. 7 Yebrir 1980 Lɛecṛa n tṣ̣ebḥit. Ldzayer tamaneɣt, deg Tsenbert (place) n Umezwaru n Mayyu. 500 n yinelmaden d yiselmaden ay yemsegrawen akk-n ad d-ssuttren dakk-n idles amaziɣ yettalas ad yili. Tiḥucay ay refden yura-d deg-sent "Idles aɣerfan (culture populaire)", "Tilelli n wawal", "tamaziɣt ur telli ara d iles adzayri ?", "tugdut tadelsant (démocratie culturelle)". Wid yettekkan deg tmeskant-a (tamesbanit) bdan la d-cennun imseɣret (nnacid) n yemjuhad "Min jibalina" (Seg yidurar-nneɣ ay d-tuli taɣect n tlelli). Ibulisen bdan la kkaten medden akk-n kan d-tebda tikli. Wten wid yettekkan u qemḍen-ten mebla ṛṛeḥma. Azal n 200 ay ssulin deg yifurguten s tiyta n tdebbuzin. Gar wid yettekkan, llan aṭas ay yettwajerḥen, gar-asen xemsa ɣlin deg lkuma. Yiwen seg wid yettekkan wten-t s tdebbuzin alama ay yemmut. Deg tesdawit n Ldzayer, inelmaden deɣren (bbuṭin) akk-n ad gen asunded (grève). Tasdawit n Tizi Wezzu tga asunded daɣen yernu ṭṭfen-tt yinelmaden, deg-s ara ttɣimin, deg-s ara gganen. ɣef leḥdac d wezgen n tṣ̣ebḥit, deg tesdawit talemmast n Ldzayer, inelmaden gan timlilit akk-n ad mciwṛen ɣef tikliwin niḍen ara gen sdat n teɣsart talemmast n yibulisen (commissariat central) akk-n ad sbegnen dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression). ɣef tlata n tmeddit, Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen (Comité de défense des droits culturels) yessegrew-d azal n 1000 n yemdanen deg tsusmi sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Fṛansa. Wid igan amsegraw-a llan bɣan ad as-fken yiwen n ussumer (motion) i wenmahal (ambassadeur). D acu kan , aneggaru-a yegguma ad ten-yemmager u yenna-d dakk-n wigi ur llin d Idzayriyen. Aseqqamu yura-d yiwet n tebṛat yeldin i uselway (ṛṛayes) u iga-d tasakbabt (pétition) ara sseddun d tebṛat-nni. Tameddit : Inelmaden n Tizi Wezzu gan timlilit ay deg ay tt-id-fran ad gen asunded amatu (grève générale) mebla tilisa, u ad qqimen ṭṭfen tasdawit. Ass n 8 Yebrir 1980 Deg Ldzayer tamaneɣt, ugar n 1000 n yinelmaden ay d-yeffɣen ad ttekkin deg tmeskant (tamesbanit) u la ttberriḥen "Ad yeɣli weqmaḍ (répression)", "Ibulisen d iqettalen", "Brum-asen-d i wid yettwaṭṭfen", "Idles aɣerfan (culture populaire) adzayri". Llan daɣen la d-cennun imesɣerten (nnacidat) n tmurt. Ibulisen dehhmen-ten s ljehd ɣer daxel n tesdawit. Tameskant-a teqqim ugar n snat n tsaɛtin. Amur ameqran deg wid yettwaṭṭfen bran-asen-d. Deg Tmurt n Leqbayel, d luluf n yifellaḥen seg Ɛin Lḥemmam d Laṛebɛa n Ayt Yiraten ay iɛerḍen ad ttekkin deg yiwet n tikli ay gan deg Tizi Wezzu. Igen (armée) yergel-asen iberdan u iḥettem-iten ad qqlen ɣer tuddar-nsen. Amur ameqran deg wid yettwaṭṭfen iḍelli-nni bran-asen-d. Inelmaden n Bumerdas gan asunded (grève). Inelmaden d yiqeddacen n tesdawit talemmast n Ldzayer gan-d assumer (motion) n uɛiwen n yinelmaden n Tizi Wezzu. Nnig way-a, gan-d daɣen anaru (bureau) ara yesseddun lecɣal n tmeskanin (timesbaniyin) deg Ldzayer tamaneɣt. 9 Yebrir 1980 Amussu (mouvement) yebda la yettimɣur deg Tmurt n Leqbayel. Ilmeẓyen n Yiwaḍiyen, Ayt Yanni, Ljemɛa n Ssarij, Delles, Buṛj Mnayel, Sidi Ɛic, atg. gan timeskanin (timesbaniyin) akk-n ad d-ssuttren ad as-yettunefk lḥeqq i yedles amaziɣ ad yili. Ass-nni deg Sidi Ɛic, yettwamneɛ ubaraz (gala) n Ferhat n Imaziɣen Imula. Ibulisen ṭṭfen Ferhat. Seg 9 ar 15 Yebrir 1980 Deg tuddar n Tmurt n Leqbayel, gan-d iseqquma n uqareɛ d uɛiwen n yinelmaden igan asunded (grève). 10 Yebrir 1980 Akabar n Terni Weslelli Aɣelnaw (FLN) iga tameskant (tamesbanit) mgal n tin ay gan yinelmaden deg Tizi Wezzu. 11 Yebrir 1980 Mouloud Mammeri yuzen tiririt-ines i weɣmis n El Moudjahid ay d-yessuffɣen amagrad-nni (article) n ucemmet "Wid yettafken timsirin" (dduṛus). El Moudjahid yegguma ad d-yessuffeɣ tiririt n Mammeri. D aɣmis n Le Matin ay tt-id-yessuffɣen. Inelmaden gan-as-d tisukan (copies) s Roneo u ferqen-tt ɣef medden ama deg Ldzayer, ama deg Fṛansa. 13 Yebrir 1980 Aneɣlaf (lewzir) n usselmed aɛlayan yemlal d yiwet n terbaɛt n yiselmaden n Tizi Wezzu. Inelmaden n tesnawit (lycée) n Amirouche, deg Tizi Wezzu, bdan-d asunded (grève) u ṭṭfen tasnawit-nni. Iqeddacen n sbiṭar n Tizi Wezzu uznen assumer (motion) n uɛiwen i yinelmaden igan asunded akk d tebṛat yeldin i uselway (ṛṛayes) Chadli ay deg ay as-ssuttren ad yeḥbes weqmaḍ (répression). Yiwet n tewriqt yettwaferqen ɣef medden (u nnan-d dakk-n n FFS) tger-d tiɣri akk-n ad gen medden asunded amatu (grève générale) deg wass n 16 Yebrir. 15 Yebrir 1980 Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer (Comité de la défense des droits culturels en Algérie) iger-d tiɣri akk-n ad gen tikli deg wass n 26 Yebrir sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Fṛansa u deg wass n Umezwaru n Mayyu seg wezniq n "Filles du Clavaire" alama d Bastille. Sbiṭar n Tizi Wezzu ṭṭfen-t yiqeddacen. 16 Yebrir 1980 Medden gan asunded (grève) ikemlen deg Tmurt n Leqbayel. Acennay Ferhat Mhenni n terbaɛt n Imaziɣen Imula yettwaker deg Dar El Beida [deg ccerq n Ldzayer tamaneɣt] ɣef tizi n jjuj d wezgen n tmeddit. Aneɣlaf (lewzir) n usselmed aɛlayan iɛeyyen-asen i yinelmaden n Tizi Wezzu akk-n ad qqlen ɣer tɣuri deg wass 19 Yebrir. Tameddit-nni, mlalen yiqeddacen n Sonelec, Sonelgaz, Sonitex, Casoral, sbiṭar n Tizi Wezzu akk d yiselmaden n yinelmaden akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression) n ddula u sbedden-d aseqqamu aɣerfan (comité populaire) i usseddu n lecɣal. 18 Yebrir 1980 Iminigen msegrawen sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Ottawa yernu gan tikli tazamalt (symbolique) sdat n wemni (parlement) akanadi. 20 Yebrir 1980 ɣef lweḥda n tṣ̣ebḥit : tebda-d temhelt (opération) n Mizrana. Iɣallen n weqmaḍ (répression) kecmen ɣer wakk imukan ay ṭṭfen yinelmaden d yiqeddacen (tasdawit, sbiṭar, lluzinat). Inelmaden yellan ṭṭsen bdan-ten s tiyta nitni mazal-iten deg wusu. Wid ara irewwlen bran-d fell-asen iḍan. Inelmaden la d-ttneggizen seg lbaṭimat n uɣaram (cité) n tesdawit mebla ma lsan iceṭṭiḍen-nsen. Iselmaden ttwarefden seg yexxamen-nsen. Akk iqeddacen n sbiṭar ttwaṭṭfen, u uwyen-d deg wemkan-nsen imejjayen (iṭbiben) n lɛeskeṛ. La ittezzi wawal dakk-n mmuten 32 n medden u d timeyyatin ay ijerḥen. Imezdaɣen n Tizi Wezzu gan asunded amatu (grève générale). Medden ur d-jjin ula d yiwen n ugalis (taplakt) yuran s taɛṛabt deg yizenqan. Tamurt n Leqbayel tegzem ɣef ddunit. Yettwamneɛ unekcum ɣer-s ladɣa ɣef yineɣmasen (imesjeṛnanen). 21 Yebrir 1980 21 seg wid yettwaṭṭfen ttucaṛɛen deg Leqṣ̣er [Bgayet] u yeḥkem-d fell-asen wexxam n ccṛeɛ ad kecmen ɣer lḥebs. Medden bdan la regglen iberdan deg temdint akk d teɣsart n tmacint (gare). Iɣallen n weqmaḍ (répression) bdan la tteddun deg yizenqan s yibeckiḍen yesɛan tiferyin yernu sxerben igniren (galeries) imaynuten (ahat gan ay-a akk-n ad smentsen [provoquer] medden ?). Medden sxerben ammas n tinḍi (centre d'artisanat), taɣsart (station) n lkiṛan akk d tedwirt n Kharroubi. Imezdaɣen n tuddar ay d-iqerben ɣer Tizi Wezzu udren-d akk-n u gan tikli deg temdint-a akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression) d tmenɣiwt n medden. 22 Yebrir 1980 Asunded amatu (grève générale) yuweḍ ɣer wass-ines wis tlata. Mazal la regglen iberdan deg Tizi Wezzu. Imeskanen (manifestants) la tteddun deg temdint s tḥucay akk-n ad d-ssuttren ad asen-d-brun i wid yettwaṭṭfen u ad ḥebsen aqmaḍ (répression). Imeskanen refden daɣen tiḥucay ay deg d-uran "Imaziɣen". Ibulisen (tamunin tiɣelnawin n tɣellist, CNS) mmɣen ɣef yiselmaden seg sdeffir. Llan-d yimenɣin imeqranen deg wakk imukan n Tizi Wezzu gar yibulisen d yimeskanen. Imesdurar qqlen-d ɣer temdint yernu ula d nitni bdan la regglen iberdan. Sxerben inura (lbiruwat) n APS, SAA, axxam n tinḍi, anaru (lbiru) n ukabar n FLN, asensu (hôtel) n Balwa akk d tzeqqa n ssinima Mondial. Iqeddacen n sbiṭar n Mustapha Bacha, deg Ldzayer tamaneɣt, bdan-d ula d nitni asunded akk-n ad msegman d Tmurt n Leqbayel. 23 Yebrir 1980 Ass wis ṛebɛa n ussunded amatu (grève générale). Ibulisen la ttaṭṭafen medden s waṭas u deg yal amkan. Imeskanen (manifestants) ay d-yusan seg Tegzirt nnuɣen akk d yiɣallen n weqmaḍ (répression) deg unekcum n temdint n Tizi Wezzu. Yella-d daɣen yimenɣi d ameqran deg Dreɛ Ben Xedda. 24 Yebrir 1980 Tebda la d-tteqqel "lehna" cwiṭ, cwiṭ. Tiḥuna n tuccit bdant la leddint tameddit n wass-nni. Llan-d yimenɣiyen d imeqranen gar yimeskanen (manifestants) (deg Yiwaḍiyen, Laṛebɛa n Ayt Yiraten d Ɛin Lḥemmam) d yiɣallen n weqmaḍ. Igniren (galeries) imaynuten hudden seg lketṛa n sselɛa. 25 Yebrir 1980 Iɣallen n weqmaḍ ṭṭfen akk tamdint n Tizi Wezzu. Tilibizyu n Ldzayer tṣ̣ewwer-d imukan yettwasxerben. ɣef lxemsa n tmeddit, anmahal (ambassadeur) n Ldzayer deg Fṛansa yemlal d weɣlif (ministère) n tɣawsiwin n beṛṛa deg Quai d'Orsay. ɣef lxemsa u xemsin n ddqayeq, anebdad (préfet) n yibulisen n Paris yenna-as i Useqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer dakk-n tikli-nni ay ssefran ad tt-gen i uzekka-nni tettwamneɛ. 26 Yebrir 1980 Anebdad (préfet) yemneɛ tikli-nni, d acu kan, ɣas ma yella Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer llan zemren ad t-ttehmen, yessɣer aqerru u iger-d tiɣri deg weɣmis (ajeṛnan) d ṛṛadyu akk-n ad d-asen ttekkin medden deg tikli-nni. 500 n yemdanen ay yettekkan. 400 seg-sen ṭṭfen-ten yibulisen u uwyen-ten ɣer Vincennes anda ay ten-qellben, weṣ̣ṣ̣fen-ten yernu gan-asen tisenta (fiches). Tadukli (Amicale) n Yidzayriyen deg Fṛansa tessegrew-d 200 n yemdanen akk-n ad smentsen (provoquer) wid ara yettekkin deg tikli-nni, usan-d deg lkiṛan ɣer Paris yernu llan ttuxellaṣ̣en s wass. 29 Yebrir 1980 Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer yessefra ad yeg tikli tasusamt deg wass n 1 Mayyu, d acu kan, anebdad n Paris yemneɛ tikli-nni imi "ay tezmer ad d-teglu s ccwal". 10 Mayyu 1980 Matoub Lounes iga abaraz (gala) deg Olympia (deg Paris). Medden gan ddqiqa n tsusmi akk-n ad msegman d umussu aɣerfan (mouvement populaire) deg Ldzayer. 12 Mayyu 1980 Tasdawit n Ldzayer tga asunded (grève). 16 Mayyu 1980 El Moudjahid yessuffeɣ-d umuɣ (liste) n 24 n yimeḥbas u yenna-d dakk-n wigi ad ɛeddin deg ccṛeɛ n laman n ddula deg Lemdeyya. 18 Mayyu 1980 Deg Tizi Wezzu gan asunded amatu (grève générale), medden akk ttekkan deg-s (ala igniren [galeries] imaynuten n Ldzayer. 19 Mayyu 1980 Deg Ldzayer gan tameskant (manifestation) mgal n weqmaḍ (répression). 24 Mayyu 1980 Inelmaden gan timlilit deg tesdawit talemmast n Ldzayer, maca mmɣen fell-asen wid ay yessexdam udabu. 25 Mayyu 1980 Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer yessuffeɣ-d "Tabṛat yeldin i Chadli" sdeffir ma yessegrew-d 3522 n tekbabin (signatures). 3 Yunyu 1980 Aseqqamu agraɣlan n uɛiwen n teɣtas n weqmaḍ deg Ldzayer (Comité international de soutien aux victimes de la répression en Algérie) yessuffeɣ-d tasakbabt-ines (pétition). Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer sbedden-t-id s tidet u yessegrew-d 140 n tekbabin (signatures) sɣur yemdanen yettwassnen deg tesdawiyin d tẓuri (art). 21 Yunyu 1980 ɣef jjuj n tmeddit, Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer (CDDCA) akk d Useqqamu agraɣlan mgal aqmaḍ (répression) gan timlilit sdat n Taggazt n Leqdic (Bourse de travail) deg Paris. Gar yiberriḥen (slogans) ay d-nnan medden : "Ḥebsem aqmaḍ", "Brum-asen-d i yimeḥbas akk mebla ccuruṭ", "ilsawen iɣerfanen (populaires) (taɛṛabt n Ldzayer d tmaziɣt d ilsawen iɣelnawen". Akk tuddsiwin (organisations) d yemdanen idzayriyen d yefṛensisen yettwassnen ttwaɛerḍen-d ɣer temlilit-a. Ttekkan deg-s akk wid ay yesteɛṛfen s yimenzayen-a (principes). CDDCA, ASEP, UNEF, LCR, FEN, FO, OCI, FFS. Ma Djamel Allam akk d terbaɛt n Djurdjura gguman ad ttekkin deg temlilit-a. Ferhat d Aït Menguellet llan ttwaṭṭfen deg Ldzayer. 25 Yunyu 1980 Deg Tizi Wezzu, medden gan ass n webdad i lmend n yimeḥbas. ɣef tmanya n tmeddit, Tanegga n Tɣamsa Tadzayrit (APS) tenna-d dakk-n 24-nni n yimeḥbas n Berrouaghia ad asen-fken tilelli takudant (liberté provisoire) i uzekka-nni. 26 Yunyu 1980 Teqleɛ yiwet n terbaɛt, deg-s aṭas n tkeṛwas, seg Tizi Wezzu, akk-n ad d-awyen imeḥbas-nni umi d-bran. Wigi, mi ten-id-ssawḍen ɣer Tizi Wezzu, gan-asen tameɣra. Umuɣ n 24-nni n yimeḥbas n Berrouaghia : # ABBUT Arezki # CEMIM Meqqran # AGGUN Aḥmed # ḤALET Racid # AḤMED ZAYED Yidir # XELLIL Saɛid # At Wakli Racid # LAMARI Idriss # AIT LARBI Arezki # LUNAWSI Mulud # ALI CCIX Ubraham # NAYET ABDELLAH Muḥemmed # BACA Mustafa # RACIDI Muḥemmed # BEN AMUN Kamal # SAADI Mulud # BELƔEZLI Acur # [[Saɛid Saɛdi|SAƐDI Saɛid]] # BERDUS Mammar # STIET Muḥamed # BURRIF Salaḥ # TARI Laziz # BRAHIMI Ali # ZENATI ǧamal [[Racid Caker]] yemmut deg wass n [[5 Ɣuct]] 1980 deg yiwet n twaɣit n webrid ay deg mmuten ula d tameṭṭut-is, memmi-s d yemma-s. Yella d aselmad amalal (assistant) n tdamsa (économie) deg tesdawit n Tizi Wezzu. Yettekka deg umussu (mouvement) n Tefsut n 1980 deg umazday (collectif) "mgal n weqmaḍ" (anti-répression) deg tesdawit. Tiɣbula: [http://membres.lycos.fr/cicbgayet/ch20avril80.html http://membres.lycos.fr/cicbgayet/ch20avril80.html] Tasuqilt sɣur [[Omar MOUFFOK]] == 1980 : Abeddel ameqran == "Tafsut n Yimaziɣen" n 1980 d yiwet seg tedyanin tisertiyin (politiques) timeqranin akk deg Ldzayer timziregt (indépendante). Uqbel, tamsalt n tmaziɣt tella tenkeṛ-itt ddula yernu imassanen (savants) llan qqnen fell-as allen, neɣ ur ttwalin-tt d tamsalt ur nesɛi azal meɣɣren, d tin yeqqnen s afulkluṛ. D acu kan, asmi ay d-ḍrant tedyanin n 1980, tamsalt-a deg yiwen webrid kan tban-d u yegget fell-as wawal. Timeskanin (timesbaniyin) akk d yimenɣiyen ay d-yellan gar medden d yiɣallen n ddula deg wakk timiwa n Tmurt n Leqbayel akk d Ldzayer tamaneɣt gar Meɣres n 1980 d Mayyu n 1981 sseknen-d dakk-n wid yessutturen tamaziɣt ur llin d aggagen (intellectuels) imeɛzulen, wanag d ay-n yerzan u bɣan-tt akk wid yessawalen tamaziɣt deg Ldzayer. "Tafsut n Yimaziɣen" d tin ay d-yemlan dakk-n medden ukin-d u bdan la ttxemmimen ad d-neṭqen, ad d-ssiwlen i yiman-nsen ɣef way-n bɣan deg yiwet n tmurt anda ddula tella tebɣa ad d-tessken dakk-n kullec deg-s yeddukkel. Uqbel, tasertit (politique), tasnakta (idéologie) d yedles llan s ddaw n umunupul n ddula yernu d tamenḍawt (consitution) ay as-iḍemnen ay-a. U deg way-n yerzan iles, ulac kra n tlelli deg tmurt imi seg wasmi ay tuwey Ldzayer azarug-ines (indépendance), akk timenḍawin n tmurt qqarent-d dakk-n d "taɛṛabt ay d iles aɣelnaw unṣ̣ib (national et officiel) n tmurt". Iḍrisen n llsas (textes fondamentaux) n tmurt d nitni sskanayen-d s lejheṛ dakk-n d ddula kan ay yettalasen ad teṭṭef asselɣu (information) u ad t-tesseddu s yiles ay as-yehwan. Tiɣawsiwin banent ugar mi ara nɣer tizzwariyin (préambules) ay d-uran i tmenḍawin (constitutions), d tid-nni umi qqaren "irkawalen iɣelnawen" (chartes nationales). D acu kan, seg wasmi ay tɛedda Tefsut n 1980, lejyal n yelmeẓyen bdan la d-sskanayen dakk-n ugin ineḍfaren-nni (dogmes) ay yettwaḥettmen fell-asen. D ljil s lekmal-is n yelmeẓyen, d imezdaɣen akk n Tmurt n Leqbayel ay d-yekkren u ssuttren "asteɛṛef s yiles amaziɣ" d u ad asen-tettunefk "tlelli n wawal". D tadyant yesɛan iẓuran lqayit Assutter n tmaziɣt yesɛa iẓuran ijehden deg wegdud, d ay-n ara idumen yernu ur yezmir ad yettussusem. Amnaɛ n usarag (conférence) n Mouloud Mammeri deg wass n 10 Meɣres 1980 d ifeṭṭiwej ay d-yessaɣen urfan yellan ffren seg zik-nni. Yagi, deg Tmurt n Leqbayel, medden llan wwan u rran urfan-nsen ɣer daxel seg tezwara n yiseggasen n 1970. Tasdawit n Tizi Wezzu, yettwaldin deg 1979, tejbed-d aṭas n waggagen, teqqel d amkan anda ay ttemlilin akk wid yeɣran deg Tmurt n Leqbayel. Ay-a yurar dduṛ deg ussenker n tmeskanin-nni (timesbaniyin). Maca ɣas ma yella d tasdawit n Tizi Wezzu ay yeqqimen acḥal n ledwaṛ la tessedday deg tmeskanin-nni, ay-n ay d-yesnekren medden ur yeqqin ara kan ɣer temsal taggagin (intellectuelles). Amur ameqran deg yimezdaɣen n Tmurt n Leqbayel ḥulfan dakk-n terza-ten temsalt n ussutter n tmaziɣt yernu ttekkan deg tedyanin-nni. Yuɣ lḥal, seg wasmi ay tuwey Ldzayer azarug-is (indépendance), ula d yiwen wass ur d-llint tmeskanin (timesbaniyin) timeqranin am tid ay d-yellan deg wussan-nni n tefsut. Ama deg Tizi Wezzu, ama deg Bgayet, d ledwaṛ ay qqimen medden la ttgen timeskanin (timesbaniyin). Ula deg temdinin timecṭuḥin, ffɣen-d medden akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara tikli n ddula (Ɛin Lḥemmam, Laṛebɛa n Ayt Yiraten, Dreɛ Lmizan, Buɣni, Iɛeẓẓugen, Amiẓur, Sidi Ɛic, Aqbu, atg.), ula deg tuddar. ɣas ma yella kra n yimanayen (observateurs) ifṛensisen nnan dakk-n ala deg Tizi Wezzu d tama-ines ay d-llant tedyanin, Tamurt n Leqbayel akk tewlawel, s "tmeqrant", s "tmecṭuḥt". Bitt, tikkwal, kra seg yimenɣiyen ay d-yellan deg "tmecṭuḥt" (Bgayet d yeɣzer n Ṣṣ̣umam) ugaren wid ay d-yellan deg Tizi Wezzu. Aqmaḍ (répression) ur yezgil ula d yiwet n tama. Tubiret d Bgayet, ɣas ma llan kra ay yettwalin dakk-n txuṣ̣ṣ̣ timmuzɣa-nsent, uɣent tiytiwin ijehden ugar n tid ay tuɣ Tizi Wezzu. Akk-n yebɣu yili, ɣas ma yella kulci yebda-d seg Tizi Wezzu, ddula ur twit ara medden deg-s akk-n ay ten-twet anda niḍen yernu seg 1980 d asawen, teqqel tettḥadar tamdint-a d tmura ay d-iqerben ɣer-s. Tamsalt n tmaziɣt dindin kan tefreq u tennul aṭas n tmiwa n tmurt n Ldzayer. Yernu d ilmeẓyen s umata ay tt-yettnaɣen fell-as, dɣa d ay-n ay aɣ-yejjan ad d-nini dakk-n amussu-a (mouvement) d win ara idumen u ad yesɛu azal meɣɣren deg uzekka n tmurt. Ddula teɛreḍ ad tesseddu awal dakk-n wid ay d-yesnekren tamsalt n tmaziɣt d kra n yemdanen ur nemɛin, ur nesɛi azal yernu "jjmen tallit n Fṛansa", maca ay-a ur yelli d tidet, wanag wid yennuɣen ɣef temsalt n tmaziɣt ggten u meẓẓiyit. Amur ameqran deg wid irefden tamsalt-a dima llan sɛan s ddaw n 25 n yiseggasen deg leɛmeṛ-nsen. Wid yerɣan fell-as aṭas, amur meɣɣren deg-sen d inelmaden n tesnawit (lycée), yernu ur ttɛeddin ara i ɛecrin n yiseggasen deg leɛmeṛ. Akk-a ay yella lḥal ama deg tmeskanin (timesbaniyin) n 1980, ama deg wakk tid ay tent-id-iḍefren. Akk-a daɣen ay yella lḥal deg tmeskanin-nni ay d-yellan deg Nwembeṛ n 1985 : ixxamen n ccṛeɛ n Tmurt n Leqbayel ḥekmen s lḥebs ɣef wazal n meyya n yelmeẓyen ɣef ljal n "ccwal" ay snekren deg yiberdan, akk-n ma llan d inelmaden n tesnawit (lycée). Ljil-a n yelmeẓyen d Ldzayer ay ten-yesseɣren akk yernu ur ssinen ara Fṛansa ... ɣas ma yella nga-as dakk-n wid ay d-yesnekren timeskanin-a (timesbaniyin) d imdanen yeɣran s tefṛensist yernu ahat jjmen kra n zzman iɛeddan, amek ara d-nessefhem dakk-n ilmeẓyen n Tmurt n Leqbayel ay tessɣer ddula n Ldzayer ad ddun d wid yebɣan ad rren Ldzayer ɣer deffir ? Yuɣ lḥal, tasertit-nni (politique) n usseɛṛeb ur tessaweḍ ara ad d-teqleɛ "ay-n ay d-yeqqimen" seg temsalt n tmaziɣt seg Tmurt n Leqbayel wanag d assejhed ay tt-tessejhed. Takti (lfekra) n tmaziɣt tuɣ akk timiwa n Tmurt n Leqbayel deg lweqt ay deg ddula tella tugi-tt u la tt-tettḥaṛab seg lqaɛa. D ti ay d tiɣawsiwin ay wuɣur yessefk ad d-rren lwelha-nsen wid yesseddayen lumuṛ n ddula. Amussu (mouvement) n tmaziɣt ur yelli ara daɣen yezmer ad yettwarnu, imi ay d-yenker deg yiwet n tallit ay t-iɛawnen ɣef way-nni, d tallit ay deg ikabaren (partis) uffiren (gar-asen FFS n Aït Ahmed d kra n trebbaɛ timecṭuḥin n uzelmaḍ) gren-d iman-nsen, d acu kan, medden maci d ikabaren-nni ay ḍefren wanag ay-n ay ten-yessewlawlen yugar ay-a. Yuɣ lḥal, ikabaren n tenmegla (opposition) deg Ldzayer qqimen d uffiren alama ay d tagara n 1988, yernu ula d yiwen wass ur ssawḍen ad rṣ̣un iman-nsen deg wegdud u ad yaɣ uẓar-nsen deg-s u ad idum, yernu ula d yiwen wass ur gin kra n tigawt (action) ara idumen akk-n ad qablen tasertit (politique) n ddula. Akk iɣallen isertiyen (politiques) ay temneɛ ddula llan d uffiren, ur zmiren ara ad gen kra ara d-yawin lfayda ibanen, ur llin ara sɛan isenfaren (projects) ibanen, llan ttwaqemḍen (réprimer) dima neɣ sya ɣer da, dɣa ula d yiwet seg trebbaɛ-a ur tessaweḍ ad d-tban, ad tif tiyaḍ neɣ ad temneɛ seg uqareɛ d weqmaḍ (répression) n yibulisen. Amussu (mouvement) adelsan amaziɣ yefhem seg tazwara dakk-n ur yessefk ara ad d-yeɣli deg snat n tfexxtin : tamezwaurt, ur yessefk ara ad yeqqel d uffir, tis snat, ur yessefk ara ad yeqqim s ddaw tecḍaḍt n yikabaren (partis). Dɣa, wid ay t-id-yesnekren deg yiseggasen n 1980, ssawlen-d s lejheṛ, ẓran-ten medden. Yuɣ lḥal, mi ara nwali ɣer ussirem-nsen, ɣer tmuɣliwin d uxemmem-nsen, ad nẓer dakk-n wid yennuɣen ɣef tmaziɣt glan-d s ubeddel ameqran deg tmurt n Ldzayer, snekren-d tagrawla (révolution) n tidet : medden qqlen zemren ad ssiwlen s lejheṛ, deg webrid, yernu yettwakcef-d weqmaḍ-nni (répression) ay tqemmeḍ ddula n Ldzayer s kra n win ara d-yessiwlen. D ay-a ay yejjan ad d-yekker yiwen n ljil n yimeɣnasen (militants) ur nettagad, d wid iwejden ad nnaɣen akk d weqmaḍ n ddula u ad bedden ɣef wawal-nsen alama d ṭṭerf. Zik, akk-n ad tessens urfan n medden, ddula tella tettaṭṭaf wid ay d-yessenkaren timeskanin (timesbaniyin) neɣ tḥebbes medden yettekkan deg trebbaɛ ur nelli, neɣ deg trebbaɛ, seg wasmi ay tent-id-sbedden llan yagi deg-sent yemdanen iqeddcen d yiɣallen n laman, maca, asmi ay d-yekker ljil-a amaynut n yelmeẓyen, tiɣawsiwin qqlent ur la tteddunt ara am wakk-a. Tiɛeqqayin n tmaziɣt ɣlint u mɣint-d deg yal tama, d ay-n ay d-yesnekren aṭas n medden, mi tensa tmes da, ad d-tekker anda niḍen. Yeqqel yimenɣi iban, yettili-d s lejheṛ, d imenɣi s ljehd n yiɣil ay yekksen tugdi akk d tsusmi seg wulawen n medden. Yekkes lweḥc-nni izedɣen medden zik-nni, deg tallit n Boumediene, asmi ay llan ttxemmimen dakk-n iɣallen n ddula llan deg yal amkan. D acu kan, yessefk daɣen ad nẓer dakk-n deg 1980, ddula n Ldzayer tella la tettbeddil : tamettant (lmut) n Boumediene tessewlawel akk ddula d werkad ay tella terked-it zik-nni, yernu adabu (autorité) n Chadli Bendjedid ur yejhid ara akk. D ay-a ay yejjan ddula amzun temmehmeh, ur teẓri ara d acu n tikli ara d-tawi akk d tmeskanin-nni (timesbaniyin) n 1980, ladɣa imi ula d yiwen wass ur d-llint tedyanin timeqranin am tid-nni yernu tella ddula ur tebni ara fell-asent ad d-ilint. Tlata n wayyuren ay teqqim ddula ɛerqent-as, tikkelt ad tesseqdec iɣil (dɣa tiyita ijehden akk d tin n 20 Yebrir, asmi ay mmɣen yibulisen ɣef tesdawit n Tizi Wezzu), tikkelt, tɛerreḍ ad tessens times, am wasmi ay d-bran i 24-nni n warrac "ay d-yesnekren ccwal" sdeffir ma ɛeddan deg ccṛeɛ n laman n ddula). Taggara, ddula tefren ad teqbel tamsalt n tmaziɣt, ad tt-teddem u ad d-telhu id-s akk-n ad tezmer ad tt-teḥkem, yili uqbel tella teffeɣ-as akk afus. D acu kan, deg tallit-nni n ukukru n ddula, wid ay d-yesnekren amussu (mouvement) amaziɣ ssawḍen ad d-sseknen dakk-n tamsalt n tmaziɣt tesɛa iẓuran lqayen deg wegdud : medden gan sin n yisudiden imuta (grèves générales), llant-d aṭas n tmeskanin, llan-d aṭas n yimenɣiyen u qqlen yimenɣiyen-nni weɛṛen u meɣɣrit ugar sdeffir n 20 Yebrir. Seg wasmi ay tuwey Ldzayer azarug-ines (indépendance), d tikkelt tamezwarut ay deg ara d-kkren yimezdaɣen n yiwet n tama s lekmal-is u ssawḍen ad bedden acḥal n ledwaṛ deg wudem n ddula. S way-a, d imeɣnasen (militants) n yedles, amur ameqran deg-sen meẓẓiyit, yernu deg tallit-nni tella texḍa-ten tsertit (politique) neɣ akk-n kan ay bdan keccmen deg-s, ssawḍen ad gen ay-n ur igi ula d yiwen n ukabar aserti (parti politique) n menwala ar imir-n : bedden s lejheṛ deg wudem n ddula yernu idum webdad-nsen alama ay ḥettmen ddula ad testeɛṛef s temsalt-nsen yernu ad tessenqes seg teqseḥ n weqmaḍ-ines (répression). 1980 : Tadukli n waggagen* d wegdud *intellectuels "Tafsut n Yimaziɣen" n 1980 tella-d deg yiwet n tallit ay tt-iɛawnen akk-n ad d-tili : imeɣnasen (militants) n tmaziɣt qqimen la qeddcen azal xmesṭac n yiseggasen deg yedles, ɣas s tuffra, imeɣnasen yerɣan aṭas ɣef temsal-a bdan la keccmen tasertit (politique) yernu tebda la tettwabnay cwiṭ, cwiṭ yiwen n uẓeḍḍa (réseau) n "yimeɣnasen imesmaziɣen" (amazighistes). Gar way-a d way-n niḍen, Tizi Wezzu tella la tettnerni s tɣawla, dɣa, sdeffir ma tella d tamdint yeqquren, teqqel d tamdint meɣɣren deg tama-nni. Deg 1979, tettwaldi tesdawit n Tizi Wezzu, dɣa d nettat ay d ssebba ay yejjan Tafsut n 1980 ad d-taɣ. ɣas ma yella timeskanin (timesbaniyin) n 1980 maci d aggagen (intellectuels) d yesdawanen (universitaires) kan i yiman-nsen ay tent-igan, maca tildin n tesdawit deg Tizi Wezzu d ay-n yuraren dduṛ meɣɣren deg tmeskanin-a yernu d nettat ay yejjan amussu (mouvement) ad yimɣur. Amussu (mouvement) amaziɣ, asmi ay d-yeṭṭerḍeq, yelfa-d d ameqran, xelḍen deg-s akk medden yernu ur iṣ̣eggem ara aṣ̣eggem ay ijehden, dɣa d tasdawit ay yuraren dduṛ deg usseqɛed d usseddu n lecɣal n umussu-nni. ɣef way-a, maci deg lbaṭel ara tɛerreḍ ddula n Ldzayer ad tessenqes seg ljehd n tesdawit n Tizi Wezzu (imi ur tezmir ara ad tt-tekkes) : akk isenfaren (projets) n wesnerni n tesdawit-a llan ttuwexxaren, sneqsen seg-s inelmaden alama ay d ay-n kan, ttwakksen seg-s yinurar n usselmed s lekmal-nsen yernu iban dakk-n ddula tebɣa ad terr tasdawit-a d tarbaɛt kan n yiɣerbazen (llakulat) n yisuda (instituts) n usselmed aɛlayan, ay deg ur ttilin ara waṭas n yinelmaden u ad ifsusen i weḥkam. Tafsut n 1980 tessken-d daɣen dakk-n tella-d tdukli gar waggagen imeɣnasen (intellectuels militants) d wegdud deg Tmurt n Leqbayel. Ay-a yesskanay-d ay-n gant trebbaɛ deg lɣerba seg 1965 alama ay d imir-n d ay-n yeddan d way-n yebɣa wegdud, yernu leqdic-nsen yegla-d s lateṛ d ameqran deg tmetti (société) n Tmurt n Leqbayel. Werjin yewlawel wegdud deg Tmurt n Leqbayel u deg Ldzayer akk akk-n yewlawel asmi ay sdukklen waggagen (intellectuels) iɣallen-nsen akk d wegdud, u d ay-a ay yejjan amussu (mouvement) amaziɣ ad d-iban s lejheṛ u ad yimɣur akk-n ad yaɣ akk Tamurt n Leqbayel akk d Ldzayer tamaneɣt u ad yeqqim akk-n ugar n useggas (seg 10 Meɣres 1980 ar 19 Meɣres 1981). 1980 : d tiyita ay d-yejjan lateṛ Deg yiseggasen ay d-iḍefren tafsut n 1980, nezmer ad nger tamawt dakk-n amussu (mouvement) amaziɣ yekka ɣef snat n talliyin yemgerraden (yemxallafen). Talliyin-a mgerradent ama deg tegnit ay deg d-llant, ama deg tsudist-nsent (stratégie). Tallit n Meɣres 1980 ar Ctembeṛ 1981, nezmer ad as-nsemmi "tallit yeḥman", d tin ay deg yella waṭas n leqdic akk d tmeskanin (timesbaniyin) timeqranin deg webrid (ama deg Tmurt n Leqbayel neɣ deg Ldzayer tamaneɣt), timliliyin, inejmuyaɛ yemgerraden, timsirin (dduṛus) n tmaziɣt (ama deg Ldzayer neɣ deg Tmurt). Yuɣ lḥal, imir-n, wid ay d-yesnekren u sseddan amussu (mouvement) amaziɣ dindin kan ukin dakk-n timsal n tmagit (identité) tamaziɣt d tid wuɣur d-rran medden lwelha-nsen yernu aṭas n medden ay yewlawlen fell-asent. Akukru n ddula akk d beddu n weskasi (débat) ɣef yedles deg tmurt n Ldzayer d ay-n ay yejjan imeɣnasen (militants) ad faṛsen tagnit u ad sdumen lḥeṛs ɣef ddula. Yuɣ lḥal, imeɣnasen ssarmen ad teg ddula kra n tɣawsa ibanen i tmaziɣt, ad teldi tiwwura u lxerṣ̣um ad teqbel ad tettusselmed tmaziɣt u ad yili unadi fell-as deg tesdawiyin n Tizi Wezzu akk d Ldzayer tamaneɣt. D ay-a ay yes d-yewɛed uneɣlaf (lewzir) n usselmed aɛlayan n tallit-nni, A. Bererhi. D acu kan, dindin kan teqqel ddula ɣer weqmaḍ-ines. Tebda la tferren wid ara teṭṭef u ad ten-tawey ɣer lḥebs (maci d imeɣnasen n menwala) i wakk-n ad tesseɛreq tikli i umussu (mouvement) amaziɣ. Asmi ay ifuk useqqamu alemmas n FLN askasi-ines (débat) ɣef yedles aɣelnaw ay d-yellan gar Yunyu d Yunyuz n 1981, iga-d timeɣtusin (résolutions) ɣef yedles, dɣa tebda tikli n ddula la d-tettban. Ddula tɛawed yefren ad tkemmel deg timuɣliwin-ines tiquranin imi askasi-a yefra-tt-id dakk-n tamagit (identité) tadzayrit d taɛṛabt-tineslemt. Llan kra n yemdanen seg wid yettekkan deg weskasi-nni, nnan-d dakk-n mazal zemrent ad ilint lemcawṛat ɣef temsalt-a (ɣas ma yella timuɣliwin n yemdanen-a llant beɛdent s waṭas ɣef tid n yimeɣnasen [militants] imaziɣen), d acu kan, d wid yettnaɣen ɣef tesnakta (idéologie) taɛṛabt ay yernan deg weskasi-a. Yagi, aṭas n yiseggasen seg wasmi ay bdan yemsaɛṛaben (arabistes) d yemsaɛṛaben-isenselmen (arabo-islamistes) la keccmen u la ttaṭṭafen akk tisuda (institutions) n tesnakta n ddula, ladɣa deg yedles, deg usselmed u deg ukabar (parti) n FLN. Imeɣnasen (militants) n tmaziɣt ɛerḍen tikkelt taneggarut "ad ḥeṛsen ddula swadda", dɣa gren-d tiɣri i medden, deg wass n 26 Ctembeṛ, akk-n ad gen asunded amatu (grève générale) u ad ɣanzun (boycotter) aɣerbaz (llakul), d acu kan, tikkelt-nni, medden ur ten-ḍfiren ara akk-n yessefk acku, mebla ccek, ur yeffiɣ ara fell-asen way-nni deg tegnit-nni. Dɣa, iban-asen-d i yimeɣnasen n tmaziɣt dakk-n ulac d acu ara asen-d-tefk ddula, wanag taneggarut-a la tqeddec akk-n ad yeqqim kullec akk-n yella zik, bitt, tebda la tqeddec akk-n ad tessejhed asseɛṛeb. Ay-a iban-d deg tuqqla (rentrée) ɣer tesdawit deg 1981, imi ay teɛzem ddula ad tesseɛṛeb akk ifurkawen (branches) n tussniwin talsanin (sciences humaines) deg tesdawit. Dɣa iban dakk-n ddula tebɣa d nettat kan ara iḥekmen tasnakta (idéologie) sdaxel n tesdawit. Seg yimir-nni, imeɣnasen (militants) n tmaziɣt ɛawden ṣ̣eggmen iman-nsen akk-n ad d-awin tikli ara idumen, yernu d ay-n kan ara yeffɣen fell-asen. Dɣa bdan la d-ssuffuɣen tisufaɣ (publications), ɣas sɛint ara ttesriḥ, maca ddula ur tgi acemma akk-n ad teḥbes afraq-nsent, yernu tisufaɣ-a llant d ttawil ay yes sseddan yimeɣnasen isalan (lexbarat) ilelliyen akk d weskasi-nsen (débat) ɣef tekta (lfekrat) deg Tmurt n Leqbayel. Daɣen, sbedden-d yimeɣnasen tirebbaɛ n leqdic ɣef yinurar yerzan iles d yedles : dɣa bdant trebbaɛ-a la qeddcent ɣef usseqɛed n yiles amaziɣ (la d-bennun awalen itekniyen [techniques]), u ssawḍen ad d-ssuffɣen iqeddicen yemmuzzgen (spécialisés), werjin ttwagan-d uqbel deg tmaziɣt, am "Tmawalt n Tusnakt" (Léxique de mathématiques). Daɣen, bdan yimeɣnasen la ttgen timsirin (dduṛus) i usselmed n (tira) tmaziɣt s tuffra. S way-a, qqlen yimeɣnasen ur la ttnadin ara ad asen-d-tefk ddula kra, wanag llan la qeddcen yal ass akk-n ad d-bnun amussu (mouvement) ijehden ugar yernu d win ur nezmir ad yens : d idles amaziɣ ay izemren i yiman-is yernu yettuwehha ɣer yimal (avenir). D ay-a ay yejjan imeɣnasen ad d-sbedden tasɣunt (revue) Tafsut, ay yettwagan i lmend n tezrawin d weskasi (études et débats). Tafsut teqqel d ttawil ay deg aggagen (intellectuels) imaziɣen qqlen la d-ttarun ay-n ttxemmimen ɣef temsal n yedles. Daɣen, yella mazal la d-yettili wembaddel gar waggagen (intellectuels) d wegdud deg Tmurt n Leqbayel; llant aṭas n tegnatin ay deg ttemlilin am yibarazen (galas) d leqdicat ay d-yettilin ladɣa deg tesdawit n Tizi Wezzu. Yuɣ lḥal, deg yiseggasen ay d-iḍefren tafsut n 1980, tkemmel teddert tdukli-nni yellan gar waggagen d yegdud, u ay-a yettban-d s tmeskanin-nni (timesbaniyin) ay d-yellan deg yiseggasen n 1980, u ay deg tikkwal llan-d yimenɣiyen meɣɣren gar yelmeẓyen d yibulisen deg wakk timiwa n Tmurt n Leqbayel. ɣef umedya (lemtel), asmi ay ttwaṭṭfen sebɛa n yimeɣnasen (militants) n tmaziɣt deg Fuṛaṛ n 1985, dindin kan kkren-d akk medden n Tmurt n Leqbayel (llant-d tmeskanin deg Tizi Wezzu, deg Bgayet, deg Yiɛeẓẓugen, ...). Deg umezwaru n Nwembeṛ, ttwaṭṭfen medden deg temsalt-nni n Temɣunt tadzayrit n yizerfan n wemdan (Ligue algérienne des droits de l'homme), yili tamɣunt-a llan la ttekkan deg-s yimeɣnasen n tmaziɣt s waṭas. D ay-n ay yessekren ccwal d ameqran u deg tgara, ixxamen n ccṛeɛ n tmiwa ay deg tekker ḥekmen-d lḥebs i wazal n meyya n medden ɣef ljal n ccwal. Seg 1980 [ɣer 1990], nezmer ad d-nini dakk-n azal n 300 n medden ay yettucaṛɛen yernu yettwaḥkem fell-asen lḥebs ɣef ljal n yimenɣi ɣef tmaziɣt ama deg Tmurt n Leqbayel, ama deg Ldzayer tamaneɣt (attekki deg tmeskanin [timesbaniyin], afraq n tewriqin, attekki deg leqdicat d lecɣal yeqqnen ɣer ussutter n tmaziɣt). Ma d wid ay yettwaṭṭfen sakk-in bran-asen-d mebla ma ɛeddan deg ccṛeɛ, wid yettwaṭṭfen deg yexxamen n yibulisen, wid yettwaḥebsen tallit ɣezzifen mebla ssebba, wid ay d-ɣerrqen seg yiɣerbazen (llakulat), wid umi kksen ipaspuṛen-nsen u menɛen-ten ad ffɣen seg tmurt, wigi akk ur nezmir ad ten-id-neḥseb : tiɣawsiwin-a llant ḍerrunt-d yal ass, qqlent d tarutint ay nnummen akk yimeɣnasen (militants) n tmaziɣt. Dɣa, ay-a akk yessnakay-aɣ-d amek ay tefka temsalt n tmaziɣt iẓuran deg wegdud deg Tmurt n Leqbayel, medden qqlen sskanayen-d s lejheṛ tamagit-nsen (identité) tamaziɣt deg Tmurt n Leqbayel. ɣas ma tessukk ddula acḥal n yiseggasen n lḥeṛs d weqmaḍ ɣef wegdud, maca ay-a ur yessaweḍ ara ad yeqḍeɛ ay-n izedɣen deg wulawen n medden. Ccwal yekkren deg 1985-1986 deg Tmurt n Leqbayel yella d win iweɛṛen ugar n win n 1980, u yessken-d dakk-n medden ukin-d deg tama-a, yernu amussu (mouvement) amaziɣ yessaweḍ ad d-yessuffeɣ urfan n medden ɣer lejheṛ u qqlen medden, ama deg tmurt n Ldzayer, ama deg umaḍal (ddunit) slan s temsalt-a n tmaziɣt u ttḍafaren-tt. Lejnas steɛṛfen s ljehd n umussu* amaziɣ *mouvement D ay-n ibanen dakk-n amussu (mouvement) amaziɣ ɛawnen-t-id s waṭas yiminigen (iɣriben) imaziɣen. Iminigen-a yekkan acḥal n yiseggasen deg lbeṛṛani yernu sɛan ttejṛiba deg temsal n tsertit, d nitni ay iɛawnen amussu ay yekkren deg tmurt n Leqbayel akk-n ad yemmager u ad yeṣ̣ber i weqmaḍ (répression) n ddula. Amussu amaziɣ yeqqel yesɛa ineṭṭaqen (porte-paroles) deg lɣerba, d wid ay yellan la ttxebbiren lejnas ɣef way-n la iḍerrun deg Tmurt n Leqbayel : seg 1980 d asawen, teqqel tɣamsa (presse) la d-tessawaḍ isalan (lexbarat) n way-n iḍerrun deg Tmurt n Leqbayel ugar n zik. D ay-a ay yejjan ddula ur tesseqdac ara aqmaḍ (répression) ameqran deg Tmurt n Leqbayel u tuwey-d tikli ay deg tḥuder imezdaɣen n tama-a. D ay-a daɣen ay yejjan medden ad qqlen ad ttarun neɣ ad ssawalen mebla akukru, mebla ma sneqsen ay-n ay ugaden ur as-iɛejjeb ara i ddula, u d ay-a ay d-ikecfen aqmaḍ n ddula, u teqqel tneggarut-a ur tezmir ara ad teqmeḍ medden s tsusmi, ur isell yiwen, am zik-nni. Azal n ɛecrin n yiseggasen ay teqqim ddula, yinabaḍen-ines (lḥukumat) yemxallafen, la tqemmeḍ, la tettakel ɣef yizerfan (lḥuquq) d tellyin, u tuweḍ alama ay d asseqdec n uɛetteb d tmenɣiwt ! Akk-n ad tefk lḥeqq i yiman-is u ad teg lecɣal-a akk, ddula tettḥaṛab akk wid ay d-yekkren ɣer-s s yisem n Tegrawla (Révolution) yessuffɣen Fṛansa u s yisem n yimenɣi mgal (contre) n temnukda (impérialisme). Deg tallit-nni, llan medden yettwakren, ttwaṭṭfen mebla lqanun, ttuɛettben mebla ma yewlawel yiwen u mebla ma faqent trebbaɛ tibeṛṛaniyin yettnaɣen ɣef yizerfan (lḥuquq) n wemdan u ad d-lhunt s temsal-a. Seg 1980 d asawen, ttuwehhant akk teftilin ɣef Ldzayer, ladɣa ɣef Tmurt n Leqbayel : ay-n yebɣu teg-it ddula akk-n ad teḥbes tikli n yisalan (lexbarat), ur tessaweḍ ara, medden akk ẓran. Seg yimir-n, ddula teqqel teẓra dakk-n ur tezmir ara ad tkemmel aqmaḍ (répression) s tuffra. Deg lweqt ay deg llant la d-ḍerrunt tedyanin deg tmurt, deg lɣerba, imeɣnasen bdan-d leqdic n wesḥulfu (sensibilisation) d ussaki n medden, alama ay yeqqel umussu (mouvement) amaziɣ la d-ijebbed u la yettqenniɛ Idzayriyen yellan deg lɣerba ugar n Tdukli n Yidzayriyen deg Tuṛuft (Amicale des Algériens en Europe), yellan, deg tidet, d tarbaɛt itebɛen ɣer FLN deg lbeṛṛani. Daɣen, deg tallit-nni, bdan wid yessawalen tamaziɣt deg lɣerba s timmad-nsen la d-ttarun idlisen ussnanen (scientifiques) ɣef tmaziɣt, dɣa d ay-a ay yekkan ibeṛṛaniyen ad d-rren ugar lwelha-nsen ɣer way-n iḍerrun deg Tmurt n Leqbayel. Asmi ay bdan Yimazɣanen (Maghrébins) la d-lehhun nitni s timmad-nsen s tezrawin (études) ɣef tmaziɣt, tebda la tettebɛad takti-nni (lfekra) dakk-n d timura « listiɛmeṛ » ara ijebbden lexyuḍ. Ay-n d-ttinin neɣ ttarun-t-id yimassanen-a (savants) imazɣanen d ay-n zemren ad t-amnen medden, d nitni ara d-yessawalen ɣef yiman-nsen, maci d wiyaḍ ara d-ineṭṭqen deg umur-nsen. Imi ay d-lhan id-s yimazɣanen (maghrébins) n tmura yemgerraden n Tefriqt n Ugafa, tebda « tmesmaziɣt » (berbérisme) la tetteqqel d amussu (mouvement) n uxemmem iḥuzan akk tama-a, ur yeqqim ara kan deg yiwet n tmurt. Timmuzɣa* akk d tugdut *amazighité ɣas ma yella imussa isnaktanen (mouvement idéologiques) deg tmura n Tmazɣa (Maghreb) mgerraden, maca tella yiwet n tɣawsa ay ten-yesdukklen : Tamazɣa d taɛṛabt yernu s kra n leqdic ara yettwagan ɣef yedles, yessefk ad yeqqim kan deg tlisa-a. Ma d timmuzɣa (amazighité), ya tettwankeṛ maḍi, ya tettwaḥqer alama ay d ay-n kan. Win yessawalen tamaziɣt, imi ay yettwankeṛ am wakk-a, ur yessefk ara ad newhem mi ara t-nwali yettsuɣu-d : « Ala ! Lliɣ yernu mazal bɣiɣ ad iliɣ azekka ! ». D ay-n ibanen ad d-yini ay-a, d lḥeqq-is. D ay-n ibanen dakk-n ankaṛ akk d tririt-agi deg rrif d ay-n ara iḍurren Amaziɣ s timmad-is, maca ay-a yezmer ad yili daɣen d amihi (danger) i tmetti (société) s lekmal-is, imi, mi ara tessers ddula tilisa am tigi i yedles, ad teqqel tmuɣli n yedles d tamuɣli tuḥṛist, d tin ur nettaẓ ɣer sdat, d tin ur nqebbel wiyaḍ, d tin wesdukkel n bessif n wakk medden s ddaw n yiwet n tecḍaḍt, d tin ay deg ay-n ur tebɣi ara ddula ad t-tekkes, ɣas yella deg yedles, u d tin ay deg ttin ledwaṛ gar ddula d wegdud : deg lweqt ay deg idles d agdud ay t-id-yettgen, ad teqqel d ddula d nettat ara t-id-yettgen i wegdud. Skud ur werɛad ur steɛṛfen ara yimezdaɣen n Tmazɣa (Maghreb) s wakk ay-n yellan deg tgemmi-nsen (patrimoine), werjin ad d-ffɣen seg ḍḍeɛfan d tiggunẓit tadelsant (sous-développement culturel). Ur yezmir ad d-yili wesnulfu wala tudert tadelsant n tidet mi ara tqeddec ddula akk-n ad ttun medden amezruy (ttarix) d yedles-nsen, mi ara d-tḥettem fell-asen (u ɣef yiman-is) lḥeqq d umezruy n tkellax, mi ara tbennu azekka n tmetti (société) ɣef tmucuha werjin nelli deg lweqt ay deg tejja ay-n yellan. Ḍḍeɛfan ay yeḍɛef yedles deg tmura n Tmazɣa (Maghreb) u ladɣa deg Ldzayer d ay-n ay d-yurew wemnaɛ ay ttwamenɛent waṭas n tɣawsiwin seg seg wasmi ay uwyent tmura-a izurag-nsent (indépendances) : tamaziɣt teqqel deg rrif, maca daɣen, tettuḥaṛeb tefṛensist yellan, ama nebɣa neɣ negguma, d ttawil yuɣen aẓar deg Tmazɣa u d yiwen seg yilsawen igan leqran i yedles d ccfawat-nneɣ. Ay-a yerra idles n tmura n Tmazɣa d igellil, yernu qrib ulac akk tudert taggagt (intellectuelle) deg yimukan ay teṭṭef ddula. Axemmem yeddren, idles yeqqnen ɣer tidet ttafen kan iman-nsen beṛṛa i tsuda (institutions) n ddula, ttilin-d kan deg yimukan idergen i wallen n ddula, ladɣa deg lbeṛṛani. Yagi, maci deg lbaṭel ara naf dakk-n amur ameqran deg way-n d-itteffɣen deg yedles d tudert taggagt (intellectuelle), itteffeɣ-d s tmaziɣt neɣ s tefṛensist. Ay-a ur yebɣi ara ad d-yini dakk-n taɛṛabt ur tezmir ara ad tesseddu idles amuddir, wanag ssebba nettat iles-a, deg tegnit ay deg nella, ata-n gar yifassen n d wid yeṭṭfen tasertit (politique) d tesnakta (idéologie) n ddula. Akk Imazɣanen (Maghrébins), ama d wid yessawalen s tmaziɣt neɣ d wid yessawalen s taɛṛabt, ala d rrbeḥ kan ara rebḥen lemmer ad ḥesben timmuzɣa d aḥric seg wayla-nsen. Asmi ara mṣ̣alaḥen Yimazɣanen wagar-asen u ad qeblen tikkersit (complexité) d tenḍa (diversité) n tmagit (identité) d yedles-nsen, ass-nni, tezmer ad teqqel Tmazɣa d tamurt n wesnulfu d unnerni. Tukci n wazal i tmaziɣt d ay-n ara yesqeɛden assaɣen (relations) gar uɣerman (citoyen) d ddula ay t-iḥekmen. Amussu (mouvement) n tmaziɣt d win ay d-yeglan yid-s s ussutter n tuggta (pluralisme), n weqbal n wiyaḍ, n tenḍa (diversité) akk d tlelli (liberté), ama d tin n wemdan, ama d tin n terbaɛt. Amussu-a yugi ad ttuḥettmen medden ad ddren s ddaw n yiwet kan n tecḍaḍt, tin ara tḥettem fell-asen ddula u d tin ay izemren ad tɣurr kra akk-n ad sbedden leḥkem amesbaṭli. Tabṛat n umussu-a tban, ladɣa deg Tmurt n Leqbayel : maci d ddula ara d-yesnulfun neɣ ara d-yebnun « idles » i wegdud, yernu ay-nni ur yelli d idles wanag d timucuha tunṣ̣ibin (officielles) ara qebleɣ mebla ma nniɣ-d acemma. S yisem-iw d aɣerman ilelli, ttalaseɣ ad d-iniɣ d acu ay lliɣ, d acu ay bɣiɣ ad qqleɣ u ad bnuɣ ay-a. Tamagit-inu (identité), idles-inu ur llin ara, akk-n ay d-yenna Kateb Yacine, d akaram (dossier) n lekwaɣeḍ ay d-tga ddula, d win ay tettbeddil akk-n ay as-yehwa, ma d nekk ad qebleɣ ay-n s tsusmi. Idles d ay-n ay d-tesnulfuy yal ass tmetti (société) tilellit. ɣef way-a, amussu (mouvement) amaziɣ ur yelli d win ay yes bɣan Yimaziɣen ad ɣelqen ɣef yiman-nsen, d amussu uḥṛis yerzan kan kra n wegdud, neɣ d taɣelnaẓri (nationalisme) tamaynut am tid-n akk yekkan : wanag, assutter amaziɣ d win ay d-yuwyen taɣawsa tamaynut, d tin ay yugaren iɛeddan i tlisa n tmaziɣt-nni s timmad-is, d assirem i lebni n tmetti (société) ay deg tella tenḍa (diversité), ay deg medden mṣ̣alaḥen wagar-asen yernu maci d amnaɛ, aḥqar d wenkaṛ ara yesseddayen tiɣawsiwin n tmurt. Ad tili tlelli tadelsant (culturelle) d tlelli i yiles amaziɣ, maca daɣen ad tili tlelli i wakk medden, acku wid yessawalen tamaziɣt fehmen dakk-n ur zmiren ara ad ttwaḍemnen yizerfan-nsen (lḥuquq) s tidet u ad dumen deg yiwet tmetti (société) ala ma yella d aɣerman (citoyen) ara yeṭṭfen leḥkem yernu amdan ur itteqqel ara ittedder u itteddu akk-n ay as-yehwa i ddula neɣ i kra n terbaɛt yerran leḥkem d ayla-s. Yettwakkes-d seg « Imazighen ass-a », n Salem Chaker (tiẓrigin Bouchène, Ldzayer, 1990). Tasuqilt sɣur Omar MOUFFOK tamesluyt Sɣur Amnay [http://www.imyura.net http://www.imyura.net] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130812220445/http://www.imyura.net/ |date=2013-08-12 }} Amezruy n Tefsut n Yimaziɣen yessuqqel-it-id [[OMAR MOUFFOK]] - Tiddukla Tadelsant Imedyazen, [http://imedyazen1.tripod.com] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210208111010/http://imedyazen1.tripod.com/ |date=2021-02-08 }} [http://membres.lycos.fr/cicbgayet/ch20avril80.html http://membres.lycos.fr/cicbgayet/ch20avril80.html] * '''Imazighen ass-a''', n Salem Caker (tiẓrigin Bouchène, Lezzayer, 1990). [[Taggayt:Amezruy]] [[Taggayt:Tifaskiwin]] [[Taggayt:Tifaskiwin tidelsanin]] [[Taggayt:Tilemmiẓin n yebrir]] nxifge64k9a0v8vyk6sn3od0f9u8nfk Tutlayt yettwaggzen s ungar 0 138 116333 116242 2026-05-04T19:23:08Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116333 wikitext text/x-wiki '''Tutlayt yellan deg yimizi''' d [[tutlayt]] iy teddun ad tenger deg [[imal|yimal]] yudsen i waṭas n isragen (ssebbat). Aṭas seg tutlayin-a ttaǧǧan-tent yimawlan-nsent, yerna sseqdacen deg wemkan-nsent tutlayin niḍen, tid ay yettuseqdacen s waṭas di tamiwin neɣ di tmura i deg ttidiren, am teglizit deg Yiwunak Yedduklan neɣ taspenyulit di Miksik. Aṭas n tutlayin niḍen ay uɣalen ur tent-lemmden ara yigerdan neɣ tisuta timaynutin, dɣa asmi ara yemmet umsiwel-nsent aneggaru, tutlayin-a ad negrent. Tuɣ tegnit, aṭas n tutlayin umi d-yeqqim anagar yiwen neɣ drus maḍi n yimsawalen ay tent-yettmeslayen, yernu asmi ara mmten, ula d tutlayt-nni ad tettusemma temmut, dɣa ur d-mazal ad yili win ara tt-yemmeslayen wala win ara tt-yissinen. ==Tamselyut== *[http://imedyazen1.tripod.com/id14.html imedyazen]{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} sɣur Omar mouffok. [[category:tutlayin]] sekydm8e79ii3vpx67kfutqqf511jef Amgaru aɣarim n Spenyul 0 139 116321 99227 2026-05-04T16:10:46Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116321 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amgaru aɣarim n Spenyul''' d amgaru i deg nnuɣen wid yebɣan ad rren [[Spenyul]] d tigduda d wid yebɣan ad teqqim tgeldit si 1936 ɣer 1939. Sakin, seg useggas-nni d asawen, d Franco ay yernan wid yebɣan tigduda u d netta ay yuɣalen d aqerru n leḥkem di Spenyul. Di 1947, Franco yerra-d tageldit ɣer Spenyul, d acu kan, ula d yiwen ur yettalas ad yili d agellid ala kan ma yuɣal Franco ur yezmir ara ad yeḥkem neɣ yeɛzem ad yeǧǧ lehkem i ugellid. Di tallit-nni akk n leḥkem-is, Spenyul tuɣal d tamurt i deg ttwagedlen (interdit) yikabaren isertiyen akk d tdukliwin, yernu ala kan d taspenyulit ay d tutlayt yesɛan aẓayer (statut) di tmurt-a. Imawlan n tutlayin nniḍen akk n Spenyul (tabaskit, takatalant, tagalisit, atg.) llan ttnaɣen akken zemren akken ad sɛun izerfan-nsen idelsanen. Dɣa yiwet si tmiwa ay yenṭerren aṭas akk si lbaṭel n Franco d tama n Tmurt n Yibaskiyen i deg ay d-tennulfa terbaɛt timselleḥt n ETA, ay yebdan imenɣi i lmend n uzarug (indépendance) n Yibaskiyen. Franco yemmut di 1975, u temmut yid-s tallit-nni n lbaṭel ameqqran. Seg wass-n d asawen, tennefsusi ccedda i deg llant ttidirent tutlayin timeddursa (minoritaires) di Spenyul, u ttunefken-asent akk yiẓuyar (statuts) di tmiwa i deg ay tent-ttmeslayen. == Tamselyut == * [http://imedyazen1.tripod.com/id53.html imedyazen] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150601172621/http://imedyazen1.tripod.com/id53.html |date=2015-06-01 }} sɣur Omar Mouffok [[Taggayt:Amezruy]] ps83j7o0lkvsnloejizg563ew8qo0mg Ibaskiyen 0 153 116324 108521 2026-05-04T17:10:00Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116324 wikitext text/x-wiki {{Infobox ethnic group |group = Ibaskiyen |native_name = {{lang|eu|Euskaldunak}} (s tbaskit) | image = | caption = |population = {{circa|3 imelyan}} |region1 = {{flagcountry|Spanya}} |pop1 = 2,410,000 |ref1 = <ref name="EuskoJaurlaritzaren2013">{{cite book|url=http://www.euskara.euskadi.net/contenidos/informacion/argitalpenak/eu_6092/adjuntos/V.%20Inkesta.pdf|title=V. inkesta soziolinguistikoa 2011|trans-title=V. Sociolinguistic Survey|language=eu|publisher=Central Publications Service of the Basque Government|location=Vitoria-Gasteiz|year=2013|isbn=978-84-457-3303-5|accessdate=2 November 2016}}</ref><ref>{{cite web |url=http://www.ine.es/FichasWeb/RegComunidades.do?fichas=4&buscador=&botonFichas=Ir+a+la+tabla+de+resultados |title=INE |author=<!--Staff writer(s); no by-line.--> |date=2013 |website= |publisher=INE |accessdate=5 November 2014 |archive-date=7 November 2014 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141107002529/http://www.ine.es/FichasWeb/RegComunidades.do?fichas=4&buscador=&botonFichas=Ir+a+la+tabla+de+resultados |url-status=dead }}</ref> |region2 = {{flagcountry|Fransa}} |pop2 = 239,000 |ref2 = <ref name="EuskoJaurlaritzaren2013"/> |region3 = {{flagcountry|Iwunak Yeddukklen}} |pop3 = 57,793 |ref3 = <ref name=ancestry2000>{{cite web|format=XLS|url=https://www.census.gov/population/socdemo/ancestry/ancestry_q_by_DAC_2000.xls|title=Census 2000: Table 1. First, Second, and Total Responses to the Ancestry Question by Detailed Ancestry Code: 2000|work=U.S. Census Bureau|date=22 January 2007|accessdate=2 November 2016}}</ref> |region4 = {{flagcountry|Kanada}} |pop4 = 6,965<ref>{{cite web|url=http://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=PR&Code1=01&Geo2=PR&Code2=01&Data=Count&SearchText=Canada&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=Ethnic%20origin&TABID=1 |title=Census Profile, 2016 Census - Canada [Country&#93; and Canada [Country&#93; |publisher=2.statcan.gc.ca |date=2018-03-20 |accessdate=2018-04-16}}</ref> |langs = [[Tabaskit]] • [[Taspenyult]] • [[Tafransist]] |rels = [[Tamasiḥt]] (ladɣa [[Takatulit]]),<ref>Estadísticas Enseñanzas no Universitarias – Resultados Detallados – Curso 2007–2008, Ministry of Education, educacion.es – Compiled by Fernando Bravo. FP: Formación Profesional (Vocational training).</ref> nniḍen }} '''Ibaskiyen''' d imezdaɣen n [[Tmurt n Yibaskiyen]], d yiwet n tama ay d-yuzgan ɣef yiri n y[[ilel]] (lebḥer), ger n [[Fransa]] akk d Spenyul akk d yidurar n [[Pyrénées]] utrimen (iɣerbiyen). D nitni ay d imezdaɣ iqdimen akk n tmiwa-yagi yernu ttmeslayen yiwet n tutlayt, [[tabaskit]], seg wakken d taqdimt, ar ass-a werɛad d-ufin yimassanen d acu n tutlayt nniḍen ay tt-icuban neɣ d acu n twacult n tutlayin i ɣer ara tt-qqnen. Tamurt n Yibaskiyen ass-a tebḍa ɣef sin yeḥricen. Yiwen weḥric, win n ugafa (nord), d Fransa ay t-iḥekmen u yuzga-d [[ugezdu]] n Pyrénées-Atlantiques, ma d aḥric nniḍen, win n [[wenẓul]] , d Spenyul ay t-iḥekmen yernu yebḍa ɣef snat n tmiwa (timettiyin timaniyin) : tin n Tmurt n Yibaskiyen, tamaneɣt-is d [[Vitoria]], akk d tin n Navarra u tamaneɣt-is qqaren-as [[Pamplona]]. D acu kan, Ibaskiyen ara yessuturen acḥal d iseggasen aya ad awin azarug-nsen , ttwalin tamu rt-nsen d yiwet-is, agdud-nsen yeddukel, yernu smenyafayen ad semmin i yiman-nsen "[[Euskaldunak]]" u ad semmin i tmurt-nsen "[[Euskadi]]", ma d tutlayt-nsen, qqaren-as "[[Euskara]]". Di Spenyul llan azal n 2.600.000 n Yibaskiyen di lweqt i deg di Fpansa llan kan 250.000. Azal n 700.000 n Yibaskiyen ay yettmeslayen tabaskit di Spenyul, di lweqt i deg di Fransa, 400.00 kan ay tt-yettmeslayen. Ibaskiyen sɛan yiwet n tɣerma d taqdimt aṭas yernu mazal-itt tedder ar ass-a, u sɛan yiwet n tsekla tatlayt d tamerkantit maci d kra, cennun-tt-id kra akken n yimedyazen umi qqaren id "bertsolari". Ibaskiyen mazal diɣ ṭṭfen deg waṭas n wansayen, gar-asen takessawt n wakraren deg wedrar, addal n takurt tabaskit akk d wadag n y[[iceṭṭiḍen]]. == Amezruy-nsen <ref>http://imedyazen1.tripod.com/id12.html{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> == Idrizen iqdimen akk ay d-ufan ɣef Yibaskiyen ttuɣalen ɣer 8000 n yiseggasen uqbel n [[Ɛisa]], u akken yebɣu yili, d igiman n yiseggasen ayaka seg wasmi ara ttidiren Yibaskiyen di tmiwa-yagi i deg llan ass-a. Seg wasmi ay bdan a d-keccmen yiberraniyen ɣer tmurt-nsen, Ibaskiyen, ladɣa wid n Navarra, zgan-d mgal-nsen u nuḍḥen akken ad ilin d ilelliyen. Dɣa nnuɣen mgal n [[Rruman]] yernu di tallit i deg llan Y[[inselmen]] sbedden [[tixlifin]]-nsen di Spenyul, yernu Fransa llan ḥekmen-tt [[Yefranken]] , ssawḍen Yibaskiyen ad d-gen tageldit timziregt di [[Navarra]] di 850, s ddaw n leḥkem n [[Inigo Arista]]. Tageldit-agi tewweḍ ɣer tallit-is n wureɣ s ddaw n leḥkem n Sancho III Ameqqran, ay iḥekmen tamurt si 1000 alammi d 1035. Ma di tama n ugafa, llan sɛan diɣ Yibaskiyen yiwet n tgeldit nniḍen ay yellan qrib d timziregt, d tin umi qqaren Soule. D acu kan, deg yiseggasen ay d-iḍefren, tufa-d Navarra iman-is zzint-as-d tgeldiwin timsiḥiyin (chrétiennes) si yal tama yernu tigi gant fell-as lḥers akken ad teǧǧ tilelli-yines u llant tettent-as-d seg wakal-is, dɣa seg yimir-n ay tuɣal Navarra tettɛeddi sya ɣer da s ddaw n leɛnaya n tgeldiwin-agi (Castilla, Aragon akk d Fransa), akken ur tseɛɛu ara uguren yid-sent. Maca, xas tella Navarra tettɛeddi s yisem s ddaw n leḥkem aberrani, isuḍaf-yines (leqwanin-is) d yeglamen (privilèges) n wid ay tt-iḥekmen llan mazal ttuqadaren. Ma d tageldit tabaskit n Soule tebda ula d nettat tettɛeddi s ddaw n leɛnaya n lḥekkam ifrensisen u seg yimir-n ay tebda a tesruḥuy cwiṭ, cwiṭ tilelli-yines. Di 1234, yuli [[Champagne Thibaud Amenzu]] ɣer leḥkem di Navarra u yewwi amkan n twacult-nni yellan teḥkem tamurt uqbel, d anect-a ay yeǧǧan Navarra ad teqqen ɣer Fransa si 1284 alammi d 1328. D acu kan, di tallit-nni n leḥkem afrensis, tesseǧhed Navarra tinettit-is tasertit , yernu werǧin qbilen Yibaskiyen ad ten-teḥkem Fransa. Xas akken ifuk leḥkem usrid n Fransa di Navarra, d yiwet n twacult tafrensist, [[Evreux]], ay ikemmlen teḥkem tamurt. Ma d tama n [[Soule]] yewwi-tt ugellid n Fransa, [[Philippe le Bel]] di [[1306]], u seg yimir-n ay tuɣal d aḥric si tgeldit tafrensist. Uguren ay tella tesɛa twacult n Evreux di Navarra ldin-as tawwurt i Ferdinand II n Aragon akken ad yesdukel tama-yagi ɣer tgeldit n Castilla. Ma Navarra n Wadda (neɣ Navarre yellan ɣer tama n Fransa) tewwi-tt twacult tafrensist n Bourbon di lqern wis XVI. Di 1607, agellid n Fransa, [[Henri IV]] (Henri III n Navarra), ay yellan si twacult-agi, ikemmel asdukel Navarra n Wadda ɣer Fransa u seg wass-n ay tuɣal d aḥric si tmurt-a, tleḥḥu s usaḍuf n Fransa. Ma d Navarra taspenyulit, xas akken tella d aḥric si Spenyul s yisem, kemmlent [[tsuda]]-yines a xeddment alammi d [[1841]], asmi ay d asen-ttwakksen i lḥekkam ibaskiyen n tama-nni [[iglamen]]-nsen (. Yuɣ lḥal, teɣli Tmurt n Yibaskiyen di beḍḍu akk d leḥkem aberrani imi, si tama, Ibaskiyen ur nudan ara ad d-gen tamurt meqqren yedduklen, si tama nniḍen, timura d-yezzin fell-as llant ugarent Tamurt n Yibaskiyen di lǧehd. Di 1959, snulfan-d [[yiɣelnaẓriyen]] ibaskiyen yiwet n [[tuddsa]] timselleḥt, isem-is [[E.T.A]], d tin ara yekkaten i lmend n uzarug n Tmurt n Yibaskiyen di [[Spenyul]], xas akken tettunefk-as [[timanit]] i tama-yagi akk d Navarra di [[1980]]. == Tamselyut == <references/> * Deg [http://www.mondeberbere.com/tabrat/trabat2.htm mondeberbere.com] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20061116090536/http://www.mondeberbere.com/tabrat/trabat2.htm |date=2006-11-16 }} sɣur imedyazen. [[Taggayt:Agdud]] 8y1s1zphqpaskjiu9ok37zn8mzbi0e4 Tisṭunit 0 157 116332 87199 2026-05-04T19:09:09Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116332 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tisṭunit''' d nettat ay d tutlayt tunṣibt n tegduda n Isṭunya yernu llan wazal 1.500.000 n yemdanen ay tt-yettmeslayen di tmurt-a (95% seg yimezdaɣen n tmurt) d wazal n 60.000 n yemdanen nniḍen ay yettidiren di lɣerba, gar-asen 20.000 deg Yiwunak Yedduklen (USA) d 14.500 di [[Kanada]]. Tisṭunit tesɛa diɣ wid ay tt-yettmeslayen di Litṭunya akk d [[Rusya]], ladɣa di temdint n Saint Petersburg, di [[Finland]], di [[Sswid]], di Tgeldit Yedduklen (Royaume-Uni) akk d [[Ustṛalya]]. == Tawacult-is == Tutlayt tisṭunit d yiwet si tutlayin tuṛaliyin. Tawacult n tutlayin tuṛaliyin d tin yebḍan ɣef wacḥal n yifurka, yiwen deg-sent d win umi qqaren tutlayin tifinubaltiyin, yernu deg-s ay tella tisṭunit. Yiwet si tutlayin ay tt-icuban aṭas d tutlayt tafinlandit ay ttmeslayen di [[Finland]], yernu tella diɣ yiwet n tutlayt, tamjaṛit (hongrois) ay ttmeslayen di Tuṛuft tagmuḍant (tacerqit), teqreb ɣer tisṭunit imi ula d nettat tettekka di twacult n tutlayin tuṛaliyin. Yuɣ lḥal, llan kra ay iɣilen d akken imi ay tettuneḥsab Isṭunya d yiwet si tmura tibaltiyin (d tamurt ay d-yuzgan rrif n yilel -lebḥeṛ- Abalti), dɣa ula d tutlayt-is tetbeɛ ɣer twacult n tutlayin tibaltiyin, am tlitwanit akk d tlitṭunit (siked utṭun wis 3 n Tebrat n Yimedyazen), d acu kan, xas Isṭunya teqreb ɣer [[Litwanya]] akk d [[Litṭunya]], tutlayt-is ur tcuba tid n tmura-yagi wanag teqreb ugar ɣer tfinlandit. Yuɣ lḥal, seg wakken tettemcabi tisṭunit ɣer tfinlandit alammi ula d wid ay tent-yettmeslayen zemren ad msefhamen wagar-asen, yernu snat-agi n tutlayin cerkent azal n 83.5 % seg umawal-nsen. Tutlayin nniḍen yettemcabin aṭas ɣer tisṭunit d tid ay itebɛen, am nettat, s afurk n tutlayin tifinubaltiyin am tkaṛilit (ay ttmeslayen wazal n 10.000 n yemdanen deg Ugafa utrim -nord-ouest- n Rusya), akk d kra n tutlayin ayen yellan ɣef yiri n nnger am tingrit, talivunit akk d tvultit, yernu seg wakken yeshel wemsefham ger n tutlayin-agi alammi ay llan ula d kra n yimassanen ay tent-yettwalin d tintalyin n yiwet kan n tutlayt. == Tintalyin n tisṭunit == Tisṭunit tebḍa ɣef snat n tentalyin (dialecte) timeqqranin, tisṭunit n Ugafa (nord, neɣ tin umi qqaren tisṭunit n [[Talinn]], tamaneɣt), akk d tisṭunit n Wenẓul (sud, neɣ diɣ tin umi qqaren tisṭunit n [[Tartu]]), am wakken yal yiwet si tentalyin-agi tesɛɛa tiduntalyin-is (sous-dialectes), nezmer ad d-nebder seg-sent tiduntalyin timulgiyin ay ttmeslayen deg wenẓul utrim (sud-ouest) akk d tduntalyin n Voru Setu ay ttmeslayen deg wenẓul agmuḍan (sud-est). Ma d tisṭunit n ugafa, nezmer diɣ ad tt-nebḍu d tiduntalyin u ad d-nebder seg-sent : taduntala n tegzirin, d tisṭunit ay ttmeslayen di tegzirin n Saaremaa akk d Hiiumaa, ay d-yuzgan deg utaram n Isṭunya, deg yilel Abalti; taduntala n yiri n lebḥeṛ n ugafa-agmuḍan ay icuban mliḥ tafinlandit; takodaveret ay ttmeslayen di tmiwa n Kodavere akk d Maarja Magdaleena, akk d tduntala tutrimt (taɣerbit) ay ttmeslayen deg yiwen n weḥric meqqren di tmurt, yekka-d ɣef tmiwa n Laanemaa, ɣef ugafa n Parnumaa akk d utaram n Harjumaa. Xas ma yella anect-agi akk n tentalyin ay tesɛa tisṭunit, maca yezmer ad d-yili wemsefham s tentalyin-agi merṛa ger n wid ay yettmeslayen tisṭunit. Tutlayt tizeɣt (standard) akk d tsekla ay tesseqdac ass-a Isṭunya d tin ay d-yekkan si tentala n tisṭunit n ugafa, d acu kan, tisṭunit n wenẓul tesɛa diɣ ula d nettat tasekla tatlayt (littérature orale), d tamedyazt, ay yesɛan ma cwiṭ, 350 n yiseggasen seg wasmi ay d-tennulfa. == Tira-s == Tikkelt tamenzut i deg ay tekcem tisṭunit s annar n tira, d imassanen almaniyen ay tt-yuran, dɣa taɣdirawt (orthographe) ay sqedcen wigi i lmend n tira-s d tin ay iqerben ɣer teɣdirawt n talmanit u ɣef wanect-a ay d-yeqqim wedriz (lateṛ) n tira talmaniyin di tid n tisṭunit alammi d talemmast n lqern wis 19. Si [[1850]] d asawen ay bdan Yisṭuniyen a snernayen taɣdirawt-nsen akken ad tt-rren d tizeɣt (standard), dɣa bdan tekksen s kra n wayen yellan d aberṛani di tirawt-nsen (écriture) u ttaran-d deg wemkan-is isekkilen ara ten-yedǧen ad d-neṭqen tutlayt-nsen akken tt-id-netṭqen di laṣel, maci akken tt-id-inetṭeq uberṛani. Agemmay ay tesseqdac ass-a tisṭunit yesɛa 17 n tergalin (consonnes) akk d 9 n teɣra (voyelles). == Tasɣent-is* di tmetti == Ass-a, tuɣal tisṭunit tizeɣt d nettat ay d tutlayt ay yettuseqdacen yernu ay yettwaqeblen deg yeswiren (niveaux) merṛa n tmetti. D acu kan, asmi ay tella Isṭunya s ddaw n udabu asuvyati, d tarusit ay yellan d tutlayt tamenṣabt tawḥidt yernu ɛerḍen Yisuvyatiyen ad mḥun tisṭunit akk d yedles isṭuni si tmurt-a, maca ayen ɛerḍen ad t-xedmen ur d-yewwi ara abaɣur meqqren, imi ay kemmlen medden ttmeslayen tisṭunit yernu lemmden-tt di tmiwa merṛa n tegduda, yernu igerdan ay d-ilulen si jjwaǧ n Yisṭuniyen akk d Yirusiyen llan ula d nitni lemmden tisṭunit. Di [[1990]], yessebded-d unabaḍ isṭuni Aseqqamu n Tutlayt Taɣelnawt i lmend n weḥraz akk d ussebɣes (encouragement) n usseqdec n tutlayt tisṭunit. Ass-a, xas ma yella tarusit mazal tesɛa azal-is di tmurt-a yernu nezmer ad d-nini tettusemma d "tutlayt tamenṣabt" tis snat, tisṭunit attan a tettuselmad yernu tettuseqdac deg yiɣerbazen yernu win yebɣan ad yuɣal d aɣarim (citoyen) isṭuni tewwi-d fell-as ad yissin tutlayt-a. Deg ugafa agmuḍan (nord-est) n tmurt, anda yettidir umur ameqqran akk deg Yirusiyen n Isṭunya, mazal llan yiɣerbazen irusiyen, d acu kan, maci d ahucal (obligatoire) ɣef medden ad sseɣren igerdan-nsen deg-sen. Tisṭunit ay ttmeslayen yiminigen Isṭuniyen di lɣerba --d tisṭunit ay llan ttmeslayen-tt yeɣriben iṛuḥen ɣer Marikan di tallit n Wemgaru Amaḍlan (guerre mondiale) wis sin-- temxallaf citṭ ɣef tisṭunit tizeɣt yettuseqdacen ass-a di tmurt, maca mazal wid yettmeslayen tisṭunit di lɣerba zemren ad fehmen wid ay tt-yettmeslayen di tmurt. D acu kan, ilaq kan ad d-nger tamawt d akken kra seg wayen ay d-uran yeɣriben s tisṭunit yemxallaf ɣef wayen d-ttarun ass-a wid yellan di tmurt, imi tutlayt ay llan ttarun-tt zik di lɣerba amzun iɛedda-tt zzman ass-a, mi akka ay snernan Yisṭuniyen tutlayt-nsen di tmurt-nsen. == Amezruy-is == Ar ass-a werɛad ur ẓrin ara yimassanen melmi ay d-frurint tutlayin tifinubaltiyin (gar-asent tisṭunit) seg tutlayt tajaddit ay tent-id-yefkan, d acu kan, ass-a sɛan kra n yisallen ɣef temlilti ay mlalent tutlayin-a akk d tutlayin nniḍen deg umezruy. Ifinubaltiyen bdan ttemlilin d yegduden ijirmaniyen (lejdud n Walmaniyen n wass-a) si lqern amenzu n Sidna Aisa, yernu anect-a yedǧa aṭas n wawalen ijirmaniyen ad d-kecmen tutlayt-nsen u ad d-qqimen ar ass-a di tisṭunit. Sakin, di lqern wis sebɛa n Sidna Aisa, bdan diɣ ttemlilin Yifinubaltiyen akk d Yeslaviyen (lejdud n Yirusiyen n wass-a) yernu seg yimir-n ay bdan keccmen-ten-id diɣ wawalen islaviyen. Alammi d 1520 ay d-uran Yisṭuniyen iḍrisen-nsen imenza s tisṭunit, d win umi semman "Ddeɛwat n Kullamaa", yernu di tezwara n lqern wis sbeɛṭac, bdant a d-teffɣent tjerṛumin (grammaires) timezwura n tisṭunit. Xas ma yella anẓul n Isṭunya yesɛa yiwet n tsekla n yisefra d tanesbaɣurt (tameṛkantit) maci d kra, tasekla-ya ur tt-urin ara alammi d talemmast n lqern wis tseɛṭac. Di tazwara n lqern wis tseɛṭac akk d tlemmast-is ay tebda diɣ a d-tettlal tutlayt tisṭunit tatrart (moderne) di tira, imi tallit-a tella-d d tin i deg thenna tmurt yernu tebda a d-tettlal tɣelnaẓrit (nationalisme) deg wulawen n Yisṭuniyen. Tiddukla Tisṭunit n Wid Yeɣran, ay d-sbedden di [[1838]], tessuffeɣ-d aṭas n yedlisen akk d tsufiɣin (publications) nniḍen, gar-asen(t) Kalevipoeg, d yiwet n telkensit (collection) n yedlisen n yisefra iɣerfanen (populaires) ay d-yeffɣen ger n [[1857]] d [[1861]]. Di tallit-nni daɣen ay d-ffɣen yeɣmisen imenza n tutlayt tisṭunit, nezmer ad d-nebder gar-asen "Perno Postimees", ay d-yeffɣen ger n yiseggasen n 1857 d 1863, akk d "Tartu Postimees" ay d-yeffɣen si [[1864]] alammi d [[1880]]. Yuɣ lḥal di tallit-nni, d Rusya ay yellan teḥkem Isṭunya yernu ahat d leqdic-nni ay bdan xeddmen-t Yisṭuniyen imir-n akken ad d-ssidren tutlayt-nsen ay yedǧan Irusiyen ad rren tarusit d tutlayt tamenṣabt (officielle) n usselmed di Isṭunya. D acu kan, ur tɛetṭel ara tennulfa-d terbaɛt nniḍen n yimura isṭuniyen, di tezwara n lqern wis ɛecrin, d tin umi semman "Noor Eesti" neɣ tarbaɛt n "Isṭunya Tilemẓit", yernu kemmlen leqdic i lmend n wesnerni akk d usseǧhed n tutlayt-nsen taseklant (littéraire). Dɣa uɣalen yimura isṭuniyen tekksen s kra n wayen yellan d arusi neɣ d almani si tutlayt-nsen u ttnadin ad d-ssidren deg-s ayen yellan d-yekkan si tisṭunit taneṣlit, am wakken ay rran tasekla tafinlandit akk d tin n Tuṛuft n Wetram (lɣerb) d tiliwa i seg ay d-ttagment tikta-nsen (idées). Imura-yagi yecban Johannes Aavik, snernan mliḥ tamawalt (léxique) n tutlayt tisṭunit, dɣa skeflen-d awalen isṭuniyen ineṣliyen ay d-mazal ddren di tentalyin (dialectes) yemxallafen n tmurt, reḍlen-d diɣ awalen si tfinlandit ay icuban mliḥ tisṭunit, am wakken ay d-snulfan iẓuran imaynuten i seg zemren ad d-ssuddmen awalen. Di [[1920]], asmi ay tewwi Isṭunya azarug-is (indépendance) amenzu, tegra-yas-d tegnit n liser i tutlayt tisṭunit, d acu kan, di [[1940]], asmi ay d-kecmen Yisuvatiyen tamurt, qedcen yineggura-yagi ɣef wamek ara mḥun tisṭunit u ad d-ḥettmen deg wemkan-is tutlayt tarusit ay ttwalin imir-n d nettat kan ara yesduklen akk igduden isuvyatiyen. Teqqim tegnit-agi alammi d 1990, asmi ay tuɣal tisṭunit i tikkelt nniḍen d tutlayt taɣelnawt di tmurt-is. Ass-a, mbeɛd ɛecṛa n yiseggasen n wussisen (efforts), tuɣal tisṭunit d tutlayt ay tfehhem tuget deg yimezdaɣen n Isṭunya, yernu yis-s ay tesselḥay tmurt-agi tamecṭuḥt tiɣawsiwin-is. == Asefru si tsekla tisṭunit == Wagi d yiwen n usefru si tsekla tisṭunit, tura-t-id Lydia Koidula (1843-1886), d yiwet n tmedyazt n tmurt-a. Tasuqilt sɣur "'''Winna'''", si '''Luxembourg'''. :Aṭas ay riɣ tamurt-iw :Fkiɣ-as ula d ul-iw :I kemm ay cennuɣ :D kemm ay d tinzert-iw :Isṭunya deg d-mɣin yijedǧigen :Ideddicen-im ḥulfeɣ-asen deg yiman-iw :Mi tgerrzeḍ gerrzeɣ, lferḥ-inem d lfeṛḥ-iw :Uh a tamurt-iw ! :A tamurt-iw ihhuskin, riɣ-kem :Xsiɣ ad gneɣ yid-m :Ad i-yawi yiḍes s iri-m :Isṭunia-yinu yeḥerz Yillew :Ifrax-im cennun-iyi-d :Ijedǧigen-im meqqin-d deg-i :Uh a tamurt-iw ! == Tamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen == * [http://imedyazen1.tripod.com/ http://imedyazen1.tripod.com/] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210208111010/http://imedyazen1.tripod.com/ |date=2021-02-08 }} [[Taggayt:Tutlayin|S]] qdgutftkue6il3y9ugcrbkkl24cbecs Bernardo Atxaga 0 169 116323 79996 2026-05-04T16:38:57Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116323 wikitext text/x-wiki {{infobox biography}} '''Bernardo Atxaga''', isem-is n tidett Joseba Irazu, yernu ilul-d di [[1951]] di temdint n [[Asteasu]], di temnaḍt n [[Guipuzcoa]], di Tmurt n Yibaskiyen n wenẓul, di [[Spenyul]]. Atxaga ay yeɣran tussniwin tudmisin (sciences économiques) di tesdawit, yeqdec azal n ḥdac wagguren di tbanka di temdint n [[San Sebastian]]. Sakin, yuɣal ɣer tesdawit akken ad iɣer tasnagayt u seg yimir-n ay yekcem s amḍal n tira akken ad yuɣal d yiwen seg yimura imeqqranen n tutlayt tabaskit akk d tespenyulit. Adlis amezwaru ay d-yessuffeɣ d ammud n yisefra umi isemma [[Ziutateak]] (timdinin), yura-t di [[1976]], yernu sin n yiseggasen sakin, yerna yessuffeɣ-d ammud nniḍen n yisefra, [[Etiopia]], d win i yes ay ibeddel si lqaɛa tamedyazt tabaskit u yerbeḥ-d fell-as arraz n wezɣan (prix de la critique) aspenyuli. Ikemmel dɣa seg yimir-n yettaru, u di ɛecrin n yiseggasen-nni ay d-iḍefren, yessuffeɣ-d ugar n ɛecrin n yedlisen n tsekla i yigerdan akk d yelmeẓyen, am wakken ay yura imsuyas i waṭas n tesgilin n rr'adyu akk d tceqfatin n umezgun. Atxaga yesɛa diɣ assaɣ iǧehden akk d uẓawan abaski imi ay yura acḥal n tezlatin s tutlayt-is. D acu kan, tamelt-yines tameqqrant deg wemḍal n tsekla yekseb-itt-id s wungalen-is i yes ay yuɣal yettwassen akk deg wemḍal ladɣa imi ay ten-id-ssuqlen ɣer waṭas n tutlayin. Ungal amenzu ay yura, "Bi anai" (Sin watmaten) yerbeḥ-d yis-s Atxaga arraz n wezɣan i tikkelt tis snat di [[1985]]. Rebɛa n yiseggasen sakin, di 1988, yessuffeɣ-d Atxaga ungal-is ay ifazen akk, Obabakoak (at [[Obaba]]), d win i ɣef d-yerbeḥ Arraz Aɣelnaw n Tsekla (Primio Nacional de Literatura) n Spenyul u yella-d d amaru abaski amenzu ara d-irebḥen arraz-agi, am wakken ay d-yerbeḥ diɣ fell-as arraz n wedlis abaski, Euskadi, akk d warraz n wezɣan aspenyuli i tikkelt tis tlata. Obabakoak nzan seg-s 30.000 n wudmawen. Si ger yedlisen nniḍen ay yettwassnen ay d-yessuffeɣ Atxaga, nezmer ad d-nebder "Tamurt n Yibaskiyen akk d Yedles neɣ mi ara d-yaki yinisi", "Anẓad ay d-yemɣin deg yiles" akk d yiwen n wedlis i yigerdan isem-is "Shola akk d yilfan". Si melmi kan, yerna yessuffeɣ-d daɣen sin yedlisen s wazal-nsen, "Argaz awḥid" akk d "Igenwan-nni". Tirawt n Bernardo Atxaga d tin i deg texleḍ tsekla tamaynut n wass-a akk d tsekla tamsilawt ay d-yettmeslayen ɣef tɣawsiwin akken llant di tudert, ama lhant, ama d iri-tent. Deg wungalen-is, Atxaga yettban-d seg wid yekkaten ɣef ugama yernu udmawen d wid ay d-yeddem seg wegdud abaski ara yettqabalen lehmum n tmetti n tallit-agi-nneɣ. Yuɣ lḥal, werǧin yenwi Atxaga d akken ad d-yaweḍ wass i deg ara yuɣal yisem-is mechur' am wass-a, yernu kra ttxemmimen, qqaren-as d akken Bernardo Atxaga yessaweḍ ad as-d-yerr ttar' i tutlayt tabaskit, ay yettwaḥeqren acḥal, imi ass-a tewweḍ [[Madrid]] alammi ay testeɛr'ef s yiwen n umara d Abaski. == Tamselyut == *[http://imedyazen1.tripod.com/id53.html imedyazen] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150601172621/http://imedyazen1.tripod.com/id53.html |date=2015-06-01 }} sɣur Omar MOUFFOK [[Taggayt:Tameddurt|Atxaga]] fasi0yex4eg96kdhtv9ervrcfv348yy Taluksemburgit 0 180 116329 87338 2026-05-04T18:44:28Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116329 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Tutlayt taluksemburgit''' d nettat ay d tutlayt taɣelnawt n [[Luxembourg]] seg wass n 24 Fur'ar' 1984, yernu ttmeslayen-tt di tmiwa merr'a n tmurt-agi tamecṭuḥt am wakken ay tt-ttmeslayen di tmiwa n [[Fransa]] akk d [[Biljik]] ay iqerben ɣer Luxembourg. Taluksemburgit tefruri-d si tutlayt tajirmanit di lqern wis 4 n Sidna Aisa (germanique, d tutlayt taqburt n Lalman i seg ay d-tefruri ula d talmanit), tutlayt n Luxembourg tuɣal isker ay temgerrad (temxallaf) ɣef tutlayt-nni tajaddiwt ay tt-id-yefkan, alammi ay tuɣal ass-a, aṭas n Walmaniyen ur fessus ara fell-asen ad tt-fehmen ma yella slan-as. Win yettmeslayen talmanit yezmer ad yeɛqel awal-a neɣ awal-adi, neɣ yezmer ad yefhem amek tebna kra n tefyirt (phrase) s tluksemburgit -akken ay yezmer Walmani n kra n tama "ad yefhem" tantala (dialecte) talmanit n kra n tama nniḍen- d acu kan, tikwal win yettmeslayen talmanit tikwal iweḥḥel-d d kra n wawalen akk d tefyirin ur nelli d tijirmaniyin yernu sseqdacen-tent di tluksemburgit, dɣa d anect-nni ay sen-yesseɛraqen ad fehmen tutlayt-a akken ilaq lḥal, ala kan ma lemden-tt si swadda. == Acḥal ay tt-yettmeslayen == Di Luxembourg, tutlayt-a d nettat ay ttmeslayen qrib akk imezdaɣen n tmurt, dɣa tesɛa din azal n 290.000 n yemsiwlen (locuteurs). D acu kan, llan diɣ di Luxembourg wazal n 110.000 n yiberr'aniyen ay izedɣen yernu qeddcen di tmurt-a yernu yal ass keccmen-d wazal n 65.000 n yemdanen nniḍen si Fr'ansa akk d Biljik akken ad qedcen di Luxembourg yernu tuget meqqren deg-sen ur ttmeslayen taluksemburgit, ur tt-fehhmen, d acu kan, anabaḍ n Luxembourg yesselmad tutlayt-a ama i yimeqqranen ay izedɣen di tmurt-a neɣ i warraw n wigi asmi ara kecmen s aɣerbaz aɣelnaw. Di Fr'ansa, anda ay ttmeslayen taluksemburgit di tmiwa n Thionville akk d Diddenuewen, di Lorraine, xas ma yella ulac addun (recensement) ɣef wacḥal ay tt-yettmeslayen ad ilin wazal n 30 neɣ n 40.000 n yemdanen ay tt-yesseqdacen di tmiwa-ya. Ma di Biljik, anda ay ttmeslayen taluksemburgit di tama n Arlon neɣ Areler Land, ad ilin wazal n 25.000 n yemdanen ay tt-yessnen. == Tagnit n tluksemburgit deg yisuḍaf (leqwanin) == Di Luxembourg, xas ma yella taluksemburgit tesɛa amkan n tutlayt taɣelnawt, anabaḍ n Luxembourg d tafr'ensist kan ay yesseqdac di tira n yisuḍaf (leqwanin), d acu kan, anect-a ur d as-yekkis ara i tluksemburgit ad tettuseqdac deg yinurar merr'a yerzan tadbelt (administration) akk d teɣdemt (justice), yernu iqeddacen ay iqeddcen deg yinurar-agi tewwi-d fell-asen merr'a ad issinen ad ɣren u ad arun u ad mmeslayen taluksemburgit. Ma di Biljik, yessebded-d Useqqamu n Tmetti Tafr'ensiswalt n Biljik (Conseil de la Communauté Francophone) yiwen n usaḍuf di 1990 i lmend n weḥraz akk d wesnerni n tutlayin tiẓiyanin (régionales), dɣa seg yimir-n ay d-sbedden Aseqqamu n Tutlayin Tiẓiyanin akken ad d-yelhu d wuguren merr'a yeqqnen ɣer tutlayin-a, yernu taluksemburgit d yiwet si tutlayin i yes d-yelha useqqamu-yagi. Ma di Fr'ansa, ulac akk d acu n uẓayer (statut) ay tesɛa tutlayt taluksemburgit. == Asselmed-ines == Di Luxembourg, d taluksemburgit ay d tutlayt n usselmed deg yelmaten n yigerdan (jardins ḍenfants), ma deg uɣerbaz amenzu, xas ma yella aḥric meqqren seg uselmed yettili-d s talmanit, ttilint diɣ kra n tnegwa (matières) ay sselmanden s tluksemburgit. Di tesnawit (lycée), iḥebbes welmad n tluksemburgit yernu tutlayt-a tettuseqdac kan di kra n temsirin tisensanin (cours pratiques). Ma di tesdawit, taluksemburgit ur tettuselmad, ur tettuseqdac d tutlayt n usselmed, ala kan deg wannanen (stages) n wid ara yuɣalen d iselmaden deg yelmaten n yigerdan neɣ deg yiɣerbazen imenza neɣ diɣ wid yeqqaren ɣef tsekla taluksemburgit. Yuɣ lḥal, taluksemburgit sselmaden-tt diɣ i yimeqqranen, ama i yiqeddacen iberr'aniyen akk d i yiminigen neɣ i yiqeddacen iluskemburgiyen ay ixuṣṣen di tutlayt-a. Di tmurt n Biljik, tutlayt tamenṣabt n usselmed d tafr'ensist, d acu kan, aṭas seg wid yettmeslayen taluksemburgit di tmurt-a a yessuturen ad tekcem tutlayt-nsen s aɣerbaz, yernu deg yiwen n welma n yigerdan n tama-ya, atni a ttaɛraḍen yiwen n wahil (programme) n usselmed s tutlayt taluksemburgit. Aṭas n yimeqqranen ibiljikiyen ara yettnadin diɣ ad lemden taluksemburgit, ladɣa wid ara iqeddcen di Luxembourg, d acu kan, asselmed-nsen yettemlili-d uguren imi tikwal d iselmaden ay d-ilehhun yid-sen d wid ur neẓwir ara aṭas di tluksemburgit. Ma di Fr'ansa, tutlayt taluksemburgit qrib tɣab akk seg wahilen n usselmed n tmiwa i deg ay tt-ttmeslayen. Tutlayt-a sselmaden-tt kan deg yiwen n uɣerbaz alemmas yernu s tin kan n tarmit (expérimentalement), yernu imḍebbren n yiɣerbazen n tmiwa-ya fkan ugar n wazal i uselmed n talmanit. D acu kan, simmal ara ttnernin yimeqqranen ara ilemmden taluksemburgit ula di Fr'ansa, imi aṭas deg wigi d wid diɣ ay ixeddmen di Luxembourg (azal n 31.000 n yemdanen di 1997). == Taluksemburgit deg yimediaten* == (*)médias Di Luxembourg, tella yiwet n terga taɣelnawt, RTL Letzebuerg, tettmeslay ala kan s tluksemburgit, tesskan-d ahilen yemgerraden (ir'upur'ṭajen, tisgilin, isallen, atg.) yernu tesɛa tasɣent (ddur') s wazal-is deg wesnerni n tutlayt taluksemburgit ama di tmurt-a, ama berr'a i tlisa, imi ay nezmer ad naf tagra-yagi ula deg ugensa (satellite). Llant diɣ tregwa n rr'adyu ay yettmeslayen s kra ara yekk wass s tluksemburgit. Xas ma yella amur meqqren seg yeɣmisen s talmanit ay d-iteffeɣ yernu ulac iɣmisen n tluksemburgit ay d-iteffɣen yal ass neɣ yal ddur't, iɣmisen n tutlayt talmanit akk d tefr'ensist sseddayen-d imagraden s tluksemburgit. D acu kan, llant diɣ kra n tesɣunin ay d-iteffɣen ala kan s tluksemburgit yernu sya ɣer da ad d-yeffeɣ diɣ wedlis amaynut s tutlayt-a. Taluksemburgit d tutlayt mecṭuḥen s waṭas ger n tutlayin ay s-d-yezzin, d acu kan, tessaweḍ ad d-tekkes amkan-is di tdamsa (économie) imi ass-a, aṭas n yiberr'aniyen ara tt-ilemmden, yernu attan a tneǧǧer' abrid-is cwiṭ, cwiṭ akken ula d nettat ad tuɣal d tutlayt n yedles, am tutlayin nniḍen. == Tamselyut == * [http://imedyazen1.tripod.com/id68.html imedyazen]{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} Sɣur Omar MOUFFOK [[Taggayt:Tutlayin|L]] 7kl9duyy490biqo2gk54p2yaclmfezm Awerǧeǧǧi 0 200 116322 97162 2026-05-04T16:29:40Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116322 wikitext text/x-wiki {{Automatic taxobox}} '''warẓigen''' neɣ '''Awerǧeǧǧi''' ([[Assaɣ ussnan]]: '''Cicadidae''') d [[tawacult (tasnudert)|tawacult]] n [[aburɣas|ibureɣsen]] yettsuɣun deg unebdu. Yemgarad wamek i s-qqaren s Teqbaylit. Aburɣes-a yettidir deg yal tama d twennaṭ n umadal anagar tamiwin n tizgelt tagafant d [[Antraktika]]. Maca yettili s tuget deg tamiwin tiɣurarin am [[taceẓruft|tniriwin]]. Warẓigen yebṭa ɣer snat n telmas s unect n wallus n tudert-is, '''warẓigen amseggas''' i yettidiren gar n sin alamma d 5 n iseggasen ma d talmest tis snat d '''warẓigen anallus''' yettidiren gar n 13 alamma d 17 n iseggasen, dɣa talmest-a tettidir tuget n tudert-is s ddaw n wakal alamma tewweṭ 13 neɣ 17 n iseggasen deg waddar-is (lɛemṛ-is) anda i d-tteffɣen ɣef yiwet n tikkelt yirna s waṭas. Ayyen yettaken tagʷnit i [[aɣersiw|yiɣersiwen]] niden i wakken ad ččen deg-sent == Aglam == Warẓigen d aburɣes alemmas n [[ableɣ|ubleɣ]], ila ger n 2 alamma 5 cm, Tafekka-ines d tazurant yerna teččur d anẓaden. Akken ila 4 n [[afriw|wafriwen]], sin deg-sen meqqer-it (d wid n ufella) ma d sin niden meẓẓiy-it (wid n wadda). Afriwen-is d ifrawanen ayen yettaǧǧan iẓuran-nsen ad binen == Amyaraw == [[Tawtemt]] n warẓigen tettarew timellalin-is deg yimɣan akk d yifurkawen yekkawen neɣ yeqquren. Tezmer ad tessers ger n 200 alamma 300 n tmellalin deg yiwet n tikkelt. Timellalin-a ttefrurxent-d ger n wayyur n Ctember d Tuber, mi ara d-taweḍ tsemhuyt n [[amwan|umwan]] . Akken kan ara d-tefrurex twekka n uwerǧeǧǧi, ad tekcem ɣer wakal w ad teffer din. Tawekka ayi tezmer ad tidir alamma d 4 n yiseggasen ddaw wakal == Imesli == == Tasensartut == ==Warẓigen deg yidles== Warẓigen iban-ed daɣen deg kra n tmucuha. Amedya, amauru arumi [[Jean de La Fontaine|La Fontaine]] yessker-d yiwet n [[ungal|ungal]] ɣef uwerǧeǧǧi akk d [[Ageṭṭuf|tweṭṭuft]]. Deg ungal-a, awerǧeǧǧi yeqqim icennu s teɣzi n unebdu, deg wakud anda taweṭṭuft tqeddec i wakken ad teg tamaguzt (lɛewla) i [[tagrest|tegrest]]. Ungal-a yettwassen deg Tmaziɣt. Deg tmurt n Yiqbayliyen. == Tiwlafin == [[Tugna:Lyristes_plebejus2.jpg|right|200px|thumb|'''Warẓigen''' (Lyristes plebejus)]] ==Tamselyut== * [http://imedyazen1.tripod.com/ Tiddukla Tadelsant Imedyazen] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210208111010/http://imedyazen1.tripod.com/ |date=2021-02-08 }} [[Taggayt:Tudersent]] [[Taggayt:ibureɣsen]] [[Taggayt:Tiwaculin ibureɣsen]] [[Taggayt:ibureɣsen deg yidles]] fsjp9noj5ft9jm2ol6z3nypsmprjg5d Isṭunya 0 220 116325 109626 2026-05-04T17:26:02Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116325 wikitext text/x-wiki {{Infobox country}} '''Isṭunya''' ('''Eesti Vabariik''' s tutlayt tistunit), d yiwet n tmurt n umenẓaw '''Urub'''. Tezgad si tama usamar n [[Ilel n Baltik|ill n Baltik]], ddaw n tmurt n [[Finland|Finlund]], ttama n Gulf n Finlund, ar ugafa n tmurt n [[Litwanya]], ar umalu n tmurt n [[Rusya|Russ]]. Tamurt n Isṭuni, d tmura n [[Latvya]] d [[Litwanya]], ttusemant timura n baltik. Isṭuni tetteka di [[Tadukli Tuṛufit|tidukla n Urup]] seg umezwaru n mayu [[2004]], u tesekcem aṣurdi n [[Euro]] seg umenzu Yennayer 2008. Tekcem ar [[Tuddsa n temsisit n ugafa anaṭlas|Temsisa Taṭlasit]] (OTAN) ass [[29 meɣres]] [[2004]]. == Tasertit n tutlayin di Isṭunya : d leqdic iteddun ɣer sdat == == Aqeddem == Amagrad ay d awen-d-newwi ass-a d win ay d-yettmeslayen ɣef tutlayt tisṭunit, d tutlayt taɣelnawt n tmurt n Isṭunya. Tamurt-a ay d-yuzgan di Tuṛuft n Ugafa (Europe du Nord), teqreb ɣer Rusya yernu tella d yiwet si tegdudyin tiqburin n [[Tdukli Tasuvyatit]] (Union soviétique), am Litwanya akk d Kirgizistan i ɣef ay d-newwi awal yagi. Iṣtunya d yiwet si tmura tibaltiyin, meḥsub d tamurt ay d-yuzgan ɣef yilel Abalti (mer baltique), yernu am nettat, am Litwanya akk d Litṭunya, tekcem-itent Tdukli Tasivyatit di 1940, u terra-tent tamara d aḥric si tmurt-agi tameqqrant, alammi d 1991, asmi ay tewwi Isṭunya azarug-is (indépendance). Di tallit-nni n lbaṭel ɣezzifen ay tesɛedda Isṭunya, tuɣal tisṭunit, tutlayt n yimawlan n tmurt, d tutlayt ur nesɛi azal sdat n tutlayt tarusit ay d-tḥettem fell-asen Musku. Yuɣ lḥal, Irusiyen, xas ulamma "ttqadaren" igduden yellan ttidiren di Tdukli Tasuvyatit, llan ttwalin iman-nsen d nitni ay ten-yifen merṛa, d idles-nsen ay yernan win n tdersiyin nniḍen (minorités) yernu d tutlayt-nsen ay ilaqen ad tt-lemden akk yegduden isuvyatiyen nniḍen. S wanect-a, Irusiyen yettidiren di Isṭunya werǧin walan iman-nsen terra-ten tmara ad lemden tutlayt tisṭunit, wanag ttwalin d akken d imawlan n tmurt ay d-tewwi ad lemden tutlayt-nsen. Yuɣal bab n yiger d akli. D acu kan, ddunit ttetti, tettemtetti, idewweṛ-d zzman i deg d as-d-yuɣal uzarug-is i Isṭunya, yernu yuɣal-as-d wemkan-is i tutlayt tisṭunit. Ass-a, mi akka ay d-teffeɣ Isṭunya seg ujeɣlal-nni i deg tella zik-nni, tezzi udem-is ɣer Tuṛuft tutrimt (taɣerbit) akken ad tesnerni tadamsa-yines, dɣa anect-a yedǧa-tt ad tesnerni ula d tutlayt-is, tutlayt tisṭunit i yes tteddu tmurt, akken ad tqabel Isṭunya tallit n wass-a. D anect-a ay ibeddlen zzman ɣef Yirusiyen yettidiren di Isṭunya. Assemɣer ay ssemɣaren iman-nsen ɣef tisṭunit tura yexsi, tarusit-nni-nsen ay llan ttwalin-tt tif tisṭunit tuɣal ur teswi ara di tegduda-yagi tamaynut, dɣa tewwi-d fell-asen ass-a, ma bɣan ad ttekkin ula d nitni di tmurt-a, ur ten-yettara ara zzman di rrif, tewwi-d fell-asen ad lemden tisṭunit, d tin kan ara d asen-yessifessen tudert di tmurt-a n yimawlan-is. D acu kan, akken diɣ ad tettwaqbel Isṭunya di terbaɛt-agi n tmura n Tuṛuft wukud tebɣa ad tettekki, tewwi-d fell-as ula d nettat ad tqader izerfan n wemdan d yizerfan n tutlayin ay ttmeslayen di tmurt-is, dɣa amagrad-agi ad aɣ-yedǧ ad nẓer amek ay tqeddec Isṭunya akken ad as-d-terr azal-is i tutlayt taɣelnawt n tmurt, d wamek ara tqeddec diɣ akken ad teɛdel ger n tutlayin nniḍen merṛa ay ttmeslayen di tmurt-a. Afud igerrzen. == Tagnit == Ger n yiseggasen n 1940 d 1991, d Tadukli Tasuvyatit ay yetṭfen Isṭunya, ala kan ger n yiseggasen 1941 d 1944, asmi ay d-kecmen Yinaziyen n Lalman ɣer tmurt-a. D acu kan, asmi ay tebda thezzel (affaiblir) Tdukli Tasuvyatit, yebda leḥkem yettbeddil afus di tmura ay teḥkem tneggarut-agi, yernu tisertiyin tisuvyatiyin n peristroika* akk d glasnost* snernant ifadden i yegduden isuvyatiyen akken ad ssutren ugar n tlelli. Dɣa yessaweḍ wanect-a ɣer ɣellu n Tdukli Tasuvyatit di 1991 yernu yuɣal-as-d uzarug-is (indépedance) i Isṭunya i deg ay beddlent tzemmar iḥekmen tamurt. [*Perestroika : D tasertit ay d-yessebded uselway asuvyati, Mixail Gorbatcev, akken ad yeg tisemmeskal (réformes) i udabu asuvyati, i tdamsa n tmurt akken ad nnernint, yernu diɣ i lmend n ubeddel n wamek ttxemmimen Yisuvyatiyen akken ad zemren ad snernin tamurt-nsen. '''Glasnost''' : d tasertit n tallit n perestroika ay d-yessebded diɣ Gorbatcev akken ad yerr yis-s kra n wayen xeddmen yemḍebbren isuvyatiyen d afrawan (transparent), yezmer ad t-iẓer wegdud.]. Yuɣ lḥal, abeddel ameqqran am wa [ay d-yeɣlin deg yiwet kan n teswiɛt], yella yewɛeṛ ɣef Isṭunya ad taɣ yid-s tanumi. Dɣa abeddel-agi yemxallaf wamek ay iḥuza imezdaɣen n Isṭunya akken mxallafent tmiwa (tamaneɣt n tmurt Talinn akk d Ugafa agmuḍan -nord-est n tmurt) d wakken mxallafen diɣ yinurar n leqdic di tmurt (ɣef umedya : tibankiwin -banques- ma nquren-itent ɣer leqdic deg yemɣizen -mines), yernu yemxallaf diɣ wamek ay iḥuza ubeddel-agi igduden yemxallafen yettidiren di Isṭunta, am Yisṭuniyen akk d Yirusiyen. Di ɛecṛa n yiseggasen-agi ineggura, tisnaddanin (statistiques) n yimezdaɣen n Isṭunya beddlent aṭas u yennerna citṭ wanect ay yellan n Yisṭuniyen di tmurt-nsen [ugar n wanect ay nnernan yegduden nniḍen yettidiren di Isṭunya]. D acu kan, addun (recensement) n useggas n 2000 yesskan-d d akken igduden merṛa n Isṭunya neqsen ɣef wakken llan zik-nni. Dɣa mbeɛd tella Isṭunya tesɛa 1.565.000 n yimezdaɣen, tuɣal deg useggas n 2000 tesɛɛa kan 1.361.000 n yimezdaɣen, yernu wid ur nelli ara d Isṭuniyen di tmurt-a neqsen-d ɣer 459.000 n yemdanen (32,1 % seg yimezdaɣen n tmurt). Ma d Irusiyen n Isṭunya neqsen s 25 %. Tuɣ, ayen akk yessawḍen s anect-a, netta d addukel n ssebbat yemxallafen, gar-asent tuffɣa n waṭas n yimezdaɣen ɣer lberṛani, anqas ay neqsen wid ay d-yettlalen akk d unnerni d wanqas n yegduden yemxallafen yettidiren di tmurt-a. D acu kan, ayen igan amgerrad-agi (lxilaf) ger yegduden yettidiren di tmurt-a d tutlayt tayemmat, maci d ayen nniḍen, imi tutlayt d nettat ay yettaken azal i wemdan di Isṭinya n wass-a. Dɣa d tutlayt ay d-yellan d abrid i seg ay d-tewwi ɣef wemdan ad iɛeddi akken ad yaweḍ ɣer rrbeḥ u ad yesɛu azal di tmetti, yernu d tin ay yettaldin tiwwura i wemdan akken ad yili d win ara yafen iman-is ama seg yidis n uxeddim, ama seg yidis n tedrimt. Di tallit tasuvyatit, yeqdec udabu akken ad yerr tarusit d nettat kan ay d tutlayt i yes tlehḥu tmurt, dɣa ass-a, mi akka ay tewwi Isṭunya azarug-is, anect-a yexleq-d uguren i wid yessnen kan tutlayt tarusit. Nnig waya, yeḍfer diɣ udabu arusi yiwet n tsertit n usselmed ay yesseqdec kan di Isṭunya, d tin n usseqdec n trusit akk d tisṭunit d tutlayin n usselmed, d acu kan, yal yiwet deg-sen qqaren-tt kan deg yiɣerbazen-is, dɣa d anect-nni diɣ ay yessawḍen ad d-yexleq snat n trebbaɛ yeɣran, d acu kan, ur zmirent ara ad msefhament wagar-asent imi ur ttmeslayent yiwet n tutlayt, ur sɛint yiwen n yedles. Dɣa d anect-nni ay yessawḍen ad tuɣal tmetti tisṭunit akken tella ass-a am wakken ay d-llant diɣ waṭas n ssebbat nniḍen ay yesmeɣren amgerrad ger n snat-agi n trebbaɛ : Timiwa i deg tettidir yal tarbaɛt : Wid yettmeslayen tarusit, tudet deg-sen d arraw n wid ay d-yunagen ɣer Isṭunya si tmiwa nniḍen n Tdukli Tasuvyatit yernu amur meqqren deg-sen di temdinin ay ttidiren neɣ di tmiwa n Ugafa agmuḍan (nord-est) n Isṭunya. Aṭas seg-sen ay yettidiren di Tallinn [tamaneɣt n tmurt] akk d tmiwa ay d-yezzin fell-as (Harjumaa), u llant tirebbaɛ nniḍen timecṭaḥ seg wid yettmeslayen tarusit, ttidiren di tmiwa nniḍen, d acu kan, 90% seg-sen di temdinin ay zedɣen yernu anect-a yennerna seg wasmi ay ffɣen yiserdasen Isuvyatiyen (sakin Irusiyen) si Isṭunya. Inurar n leqdic i deg txeddem yal tarbaɛt : di tallit n perestroika, Irusiyen n Isṭunya llan qeddcen di tkebbaniyin yettaɣen, znuzuyent, llan ssekcamen-d u ssuffuɣen sselɛa si Isṭunya, am wakken ay llan qeddcen di tkebbaniyin tisuvyatiyin tiqburin ay yuɣalen ur a d-ssekcament ara aṭas imir-n. Nnig waya, llan Yirusiyen-agi diɣ mazal-iten tteklen ɣef leɛnaya n unabaḍ (gouvernement) n Musku, xas ulamma aneggaru-ya ur d-iqqim wara wayen ay yella yezmer ad asen-t-yeg akken ad ten-iɛiwen asmi tebda tettbeddil tegnit yernu tella tteddu Tdukli Tasuvyatit akken ad teɣli. Anect-a yessehzel (affaiblir) mliḥ tanezzawt-nsen (commerce) akk d Rusya, yernu ayen akken d-xeddmen teɣli yis-s ula di Isṭunya, ur yezmir ad yenz am zik di tmurt-a i ɣer d-tekcem tdamsa tamaynut, d anect-nni ay tessawḍen Irusiyen n Isṭunya ad uɣalen di rrif seg yidis n tdamsa u ad ttwaɛezlen di tmurt-a. Nnig waya, yiwet si ssebbat meqqren ay yessawḍen diɣ Irusiyen ad ɣlin di Isṭunya nettat d lqella n tmusni n tutlayt tisṭunit ɣur-sen, dɣa d anect-nni ay sen-ireglen abrid akken ad znuzuyen u ad ttaɣen akk d Yisṭuniyen, am wakken diɣ lqella n tmusni-nsen di tutlayin tiberṛaniyin tkemmel-asen, imi anect-a yerra-ten ur zmiren ad sseftin (investir) idrimen di lberṛani, ur tezmir ad ten-id-tṣaḥ tallalt taberṛanit. Dɣa yuɣal win yebɣan ad t-id-iṣaḥ leqdic, tewwi-d fell-as ad yissin mliḥ tutlayin nniḍen menɣir tarusit. == Tasertit n tutlayin == Tasertit n tutlayin ay d-tewwi Isṭunya di ɛecṛa n yiseggasen-agi ineggura nezmer ad tt-nebḍu ɣef tlata n talliyin, ɣef leḥsab n wemxallef ay mxallafen yeswiyen (buts) imeqqranen n Isṭunya di yal tallit. Tallit tamenzut tebda-d di tgara n yiseggasen n 1980 akk d tezwara n yiseggasen n 1990, asmi ay d-xelqent tsertiyin n glasnost akk d perestroika tagnit i deg ara d as-d-yuɣal uzarug-is i Isṭunya di 1991. Tallit tis snat tebda-d asmi ay yefren wegdud isṭuni tamenḍawt (constition) tamaynut n tmurt-is di 1992, dɣa ayen ay d-yeddan di tmenḍawt-a (lebni n tmurt, aḥraz n yizerfan n wemdan, atg.) d ayen ay d-icerḍen ɣef Isṭunya ad d-tessebded tasertit n tutlayin d tamaynut yernu telha. Yuɣ lḥal, simmal yettaǧhad uzarug (souverainenté) n Isṭunya, simmal tqeddec deg yinurar n tugdut, n tdamsa, n tedrimt akk d laman akken ad tekcem ɣer terbaɛt n tmura tutrimin (tiɣerbiyin) u ad taf iman-is gar-asent. Di tgara n yiseggasen n 1990, d anect-a dɣa ay yuɣalen d iswi ameqqran n Isṭunya ay yedǧan timsal nniḍen n tmetti ur nesɛi ara azal meqqren, yernu abeddel-agi meqqren di tɣawsiwin n tmurt d ayen ara d aɣ-yedǧen ad d-nini d akken yeldi-yas tawwurt i yiwet n tallit d tamaynut di tsertit n tutlayin n Isṭunya, d tin ay d tallit tis tlata. Tinwit (amendement) n tmenḍawt ay yerran tutlayt tisṭunit d tutlayt taɣelnawt di Isṭunya d tin ay d-sbedden deg wass n 6 Dujembeṛ 1988, di tallit i deg mazal Isṭunya d tigdida di Tdukli Tasuvyatit. Ma deg wass n 18 Yennayer 1989, tlata n yiseggasen uqbel ma tewwi azarug-is, yessebded-d usuvyat ameqqran n Isṭunya yiwen n usaḍuf (lqanun) amaynut ɣef tutlayin, d asaḍuf ay d-yellan kan si leɛḍil, akken ad tesɛeddi yis-s Isṭunya tallit n ubeddel. Xas ulamma di tallit-nni n unnefsusi wid yebɣan ad tawi tmurt-nsen azarug fuṛsen tagnit rran tisṭunit d nettat ay d tutlayt tamenṣabt tawḥidt di Isṭunya, iswi n wanect-a di tidet netta d asnerni n wazal n tutlayt tisṭunit akken ad tuɣal am nettat am trusit di tegduda-yagi yellan tettidir ussan-is ineggura di Tdukli Tasuvyatit. Dɣa yecreḍ-d usaḍuf-nni amaynut d akken kra n yiqeddacen iqeddcen di kra n yinurar tewwi-d fell-asen ad issinen mliḥ ama d tisṭunit, ama d tarusit, u ma yessen yiwen 800 kan n wawalen, anect-a yezmer ad t-iqam akken ad tt-isellek. Yuɣ lḥal, mi iga unabaḍ isṭuni aya, yella yessaram ad yefru ugur-nni i deg tarbaɛt yeɣran s tisṭunit ur tezmir ara ad temsefham d tin yeɣran s trusit yernu akken ad yessiweḍ leqdic-agi s iswi-yines, yefka unabaḍ (gouvernement) isṭuni ṛebɛa n yiseggasen i yiman-is i deg yessefra ad yesselḥu tamurt am wakka, s snat n tutlayin alamma d 1 Fuṛar 1993, d acu kan, ikemmel iqeddec unabaḍ s usaḍuf-agi alammi d 1995, asmi ay yefren asaḍuf amaynut n tutlayin. Imi di tallit-agi tamenzut, ayen iceɣben Isṭuniyen netta d aẓayer (staut) n tisṭunit di tmurt-is sdat n tutlayt tarusit ay iǧehden, timsal yeqqnen s asnerni n tutlayt tisṭunit akk d usselmed-ines llan twalin-tent imir-n ur sɛint azal meqqren. Asadu'f n 1989 yesseǧhed-as amkan-is i tisṭunit ay yettusemman d tutlayt tamenṣabt n ddewla, nnig waya, rnan Yisṭuniyen gan-d isuḍaf imecṭaḥ nniḍen s idis n usaḍuf-a ameqqran akken ad rnun ad ḥerzen amkan n tutlayt-nsen u ad tt-rren d nettat ay d tutlayt yernan akk tutlayin nniḍen n Isṭunya, ladɣa tarusit. Asaḍuf n 1989 yedǧa diɣ ad d-nnulfun ttawilat n teɣwalt (communications) yesseqdacen tisṭunit, akken ad yedǧ Isṭuniyen ad ttemselɣun (communiquer) s tutlayt-nsen. D acu kan, asaḍuf-agi yefka-yas izerfan-is diɣ i yal aterras (individu) di tmurt, ladɣa i wid ur nettmeslay ara tisṭunit, dɣa uɣalen wigi ttalasen ur sseqdacen ara tisṭunit akk d ddewla yernu zemren ad d-xedmen lekwaɣeḍ-nsen s trusit. Amagrad wis 3 n usaḍuf-agi yeqqar-d d akken (t)aterras(t) ur nettmeslay ara tisṭunit yettalas/tettalas ad yesselḥu/tesselḥu lumuṛ-is s trusit di tsuda (institutions) n ddewla akk d unabaḍ, akk d tsuda, tikebbaniyin d tuddsiwin (organisations) n Tegduda Tanemlayt Tasuvyatit n Isṭunya. Asaḍuf-agi yedǧa diɣ ula d asselmed s tutlayt tarusit ad ikemmel, dɣa nezmer ad d-nini d akken asaḍuf-a yeḥrez tarusit u yefka-yas tamkant i yiman-is di tmurt n Isṭunya, d acu kan, yesselha diɣ s waṭas amkan n tutlayt tisṭunit. Yella-d diɣ di tallit-nni usaḍuf i lmend n weḥraz n tdersiyin (minorités) nniḍen, dɣa d anect-nni ara tent-yedǧen ad sɛunt iɣerbazen s tutlayinnsent. Asadu'f-agi yedǧa diɣ ad d-ilin wahilen (programmes) n rṛadyu d tilibizyu s tutlayin n tdersiyin timecṭaḥ n Isṭunya u ad d-ilint ula d tisuda akk d trebbaɛ tidelsanin ara iqedcen i lmend n weḥraz n yedles n yegduden-agi. Asadu'f-agi d win ay d-yewwin abaɣur (lfayda) meqqren i yegduden nniḍen imecṭaḥ nniḍen n Isṭunya, menɣir Irusiyen, imi igduden-a werǧin sɛin izerfan idelsanen di tallit tasuvyatit. Asaḍuf-agi ihi yedǧa tidersiyin timecṭaḥ (ad ɛiwdent) ad ldint iɣerbazen akk d tdusa-nsent, yernu i tikkelt tamenzut deg umezruy, yesteɛṛef unabaḍ isṭuni s tdersiyin timecṭaḥ nniḍen akken ay yesteɛṛef s Yirusiyen, dɣa yeɛdel ger n yegduden merṛa yettidiren di tmurt-is yernu yefka-yasen llsas ibedden ɣef usaḍuf (lqanun) akken ad snernin iman-nsen (ɣef umedya uɣalen merṛa ttalasen ad sseɣren igerdan-nsen s tutlayin-nsen). Uɣalen ihi Yirusiyen ttalasen kan ad sqedcen tutlayt-nsen deg wayen ḥwaǧen, am nitni am yegduden nniḍen di Isṭunya, yernu anect-a yekkes seg wallaɣen n medden tikta-nni n tesnakta (idéologie) ay yettwalin d akken d tarusit ay ilaqen ad tili d tutlayt i yes ara ttemsefhamen yegduden wagar-asen neɣ diɣ, takti-nni ay yettwalin d akken tidersiyin nniḍen tewwi-d ad ttmeslayent dǧent akk tutlayin-nsent akken ad ttmeslayent tarusit, d tikta i yes yella iqeddec zik unabaḍ asuvyati. D acu kan, xas tenqes tezmert n trusit di Isṭunya, mazal sɛan Yirusiyen di tmurt-a izerfan i yes ifen tidersiyin nniḍen di tmurt-a. Yuɣ lḥal, lemmer ad nuɣal ɣer tidet, asaḍuf n tutlayin n 1989 ur d-igli ara s ubeddel ameqqran di tegnit i deg llant tutlayin uqbel n yimir-n, wanag yedǧa tagnit akken tella u yeḍmen-asen kan i yegduden n tmurt ad lemmden tutlayin-nsen deg uɣerbaz, am wakken ara tesɛu tisṭunit aẓayer ɛlayen ɣer Yisṭuniyen u ad tesɛu trusit aẓayer ɛlayen ɣer Yirusiyen. Asadu'f n tutlayin n 1989 yefka-yas i tisṭunit aẓayer n tutlayt taɣelnawt, d tutlayt n ddewla akk d tedbelt (administration) yernu d tin i yes ara yettmeslay weḥric meqqren di tmetti, xas ulamma nettat deg wennar, yerra-tt umezruy d tutlayt tameddarsut (minoritaires) di tmurt-is, imi di tilawt (en réalité). Dɣa xas tuɣal tisṭunit d tutlayt taɣelnawt, maci d nettat ay d tutlayt ay izerɛen mliḥ di tmurt, maci d nettat ay fehhmen akk medden : di lweqt i deg amur meqqren seg yimezdaɣen n Isṭunya zemren ad tt-sellken s trusit, ala kan amur amecṭuḥ seg yimezdaɣen n Isṭunya ur nelli ara d Isṭuniyen ay yessnen tisṭunit akken ilaq. Dɣa assebded n usaḍuf-agi yeldi-d tiwwura akken ad beddlent tzemmar n tmurt ifassen, u ad d-yeglu wanect-a s tlalit n tedɣert (élite) tamaynut di Isṭunya. Nnig waya, imi ulac aṭas n tɣawsiwin ay ibeddlen ɣef wid yettmeslayen tarusit di tmurt-a (imi tamusni n tisṭunit tettwacreḍ-d kan seg weḥric amecṭuḥ seg-sen), tkemmel lqella n wemsefham ger n Yisṭuniyen akk d Yirusiyen, yernu anect-a yegla-d s wuguren nniḍen ay yeldin tiwwura i tmura tiberṛaniyin akken ad d-grent iman-nsent di tɣawsiwin n tidaxliyin n Isṭunya. Imi ahilen (programmes) n unabaḍ n yimir-n ssulin kan leḥsabat-nsen ɣer lqerb di lweqt i deg dǧan timsal i ɣef ilaq ad ssalin leḥsabat ɣer lbeɛd, am usselmed akk d unekcum n tmurt di trebbaɛ tigraɣlanin, tḥulfa Isṭunya d akken tewwi-d fell-as, di tegnit-agi n wuguren ay d-ilulen, ad teg aḥurif nniḍen yifen amenzu-nni akken ad tesselhu tagnit n tutlayin di Isṭunya. Akken ad tessiweḍ Isṭunya s iswiyen-yines deg wayen yerzan asaḍuf-nni n tutlayin, tessebded-d acḥal n tsuda di tedbelt (administration). Akken ad d-yelhu unabaḍ d usselmed n tisṭunit i Yirusiyen imeqqranen yettidiren di Isṭunya, yessebded-d, s yiwen n usaḍuf deg wass n 13 Meɣres 1989, yiwen n useqqamu d uslig (spécial) umi isemma Ammas n Tutlayt Tisṭunit. Ma deg wass n 31 Meɣres 1989, terna tessebded-d Isṭunya Aseqqamu n Weḥraz n Tutlayt. Asmi ay d-yelfa d akken aseqqamu-ya ur d-yewwi ara abaɣur (lfayda) deg wayen yerzan asnas (application) n usaḍuf-nni n tutlayin, yessebded-d unabaḍ deg wass n 23 Nwembeṛ 1990, Aseqqamu n Tutlayt Taɣelnawt, i lmend n waya. Yuɣal Useqqamu-yagi d udus (organisme) ameqqran akk di tmurt ay d-yelhan d tɣawsiwin n tutlayt di Isṭunya, dɣa yelha-d s umata d temsal n usseqdec n tutlayt tisṭunit di Isṭunya akk d usselmed-ines s yisem-is d tutlayt tayemmat neɣ d tutlayt tis snat i yimezdaɣen n Isṭunya, am wakken diɣ ay yettɛawan Useqqamu n Tutlayt Taɣelnawt tutlayin timeddursa nniḍen u yelha-d d wasnas n yisuḍaf ay tent-yerzan. Iswiyen imeqqranen n Useqqamu-yagi nitni d assebded n tsertiyin n tutlayt akk d yiɣawasen (plans) i lmend n wesnerni n tutlayt, u yekcem deg waya weḍfar n wesnas n Usaḍuf n Tutlayin, asselhu n tarrayin (méthodes) n usselmed, aḍfar leqdicat yeqqnen ɣer tmawalt (léxique) d yismawen usligen (noms propres) akk d yeḍfar n leqdicat yeqqnen ɣer tesnilsit tamettit (sociolinguiste). D acu kan, di 1997, yuɣal Useqqamu-yagi d udus kan yettqaraɛen ma yella iteddu mliḥ leqdic ɣef tutlayt neɣ ala. Di Yulyu n 1993, yessebded-d uselway n Isṭunya Lennart Meri ayen umi isemma Tadabut Timdewweṛt n Uselway (Table Ronde Présidentielle), d agraw ameɣlal (permanent) i deg ay d-ttemlilin yigensasen (représentants) n tdersiyin n tmurt d wid ur nesɛi ara taɣlent (nationalité) tisṭunit akk d yimaslaḍen n wemni (membres du parlement) n Isṭunya i lmend n wembaddel n leṛyuy akk d ussenqes n teɛdawt ger n trebbaɛ tisertiyin yemxallafen n yegduden yettidiren di tmurt-a. Tiɣawsiwin yelhan akk d tid n d iri i yes d-yegla usaḍuf n tutlayin amezwaru d tid ay yuɣalen ttwaḍfarent s lqerb. Asmi ay walan Yisṭuniyen d akken tallit n uɛeddi si tegnit ɣer tayeḍ deg wayen yerzan tutlayin tfuk, yernu assebded n tmenḍawt tisṭunit tamaynut di 1992 yecreḍ-d ad tbeddel tegnit n tutlayin di Isṭunya, ɛezmen ihi Yisṭuniyen ad d-sbedden asaḍuf n tutlayin amaynut ara d-yemyezgen d tallit-agi ay d-ikecmen. I lmend n waya, ɛawden ssulin Yisṭuniyen leḥsabat-nsen deg wayen yerzan amek ara ssemyezwaren iswiyen-nsen deg wayen yerzan tasertit-nsen n tutlayin, dɣa imi iswi n Isṭunya n yimir-n netta d lebni n tmurt i uzekka, fernen yemḍebbren ad as-fken i tmurt yiwet kan n tutlayt ara icerken akk imezdaɣen-is, d tin i yes ara tebnu tmurt, dɣa rran tisṭunit d tutlayt tamenzut i wid yettmeslayen tisṭunit yernu d tutlauyt tis snat i wid ur tt-nettmeslay ara. Imi ay tuɣal tisṭunit d tutlayt n ddewla akk d tin n Yisṭuniyen ay d-yekkren yis-s, tewwi-d ad sqeɛden tutlayt-a, ad as-gen ilugan yernu ad tt-rren d tutlayt tizeɣt (standard) akken ad tezmer ad tuɣal d tutlayt i yes ara tlehḥu ddewla. Nnig waya, tewwi-d diɣ ɣef ddewla ad tqabel yiwet n tegnit iṣeɛben i deg ay tebɣa ad tesnerni tutlayt tisṭunit akken ad tt-terr d tutlayt ara fehhmen akk yimezdaɣen n tmurt, ula d wid ur tt-nettmeslay ara (ladɣa Irusiyen), dɣa tewwi-d ad txemmem Isṭunya ɣef wamek ara d asen-tesselmed tutlayt tisṭunit i yineggura-ya, ladɣa imi ay izemren ad ḥulfun d akken almad n tutlayt tisṭunit s yisem-is d tutlayt-nsen tis snat, d taɛkemt kan ara d asen-d-yernu. Annar wis sin yesɛan azal meqqren i ɣef d-tewwi ad xemmem i usebded n usaḍuf amaynut n tutlayin netta d win n yeqqnen ɣer tsertit n usselmed n tutlayin tiberṛaniyin, ladɣa deg wayen yerzan almad-nsent akk d usseqdec-nsent di kra n yinurar n leqdic (takkast -douane-, iqeddicen yeqqnen ɣer tmerrayt -tourisme-, atg.). Dɣa ma mazal Isṭunya ur teẓwir ara deg yinurar-agi, ur tettazmar ara ad tekcem u ad taf iman-is di trebbaɛ tigraɣlanin n laman (am Temsisa Taṭlasit -OTAN) neɣ tirebbaɛ tudmisin (économiques) am Tdukli Tuṛufit (Union Européenne), dɣa ilaq ɣef tmurt-a ad teẓwer akken ad d-tessewjed iman-is akken ilaq deg yinurar n tmerrayt akk d tnezzawt (commerce) tagraɣlant. Ma d annar wis tlata, d win yeqqnen s assebded n weḥkim (contrôle, régulation) deg wayen yerzan assaɣen (ralations) n tezmert yellan ger n tutlayin timeddursa akk d usselmed-nsent. Dɣa llan sin n leqdicat ay ilaqen ad ttwaxedmen deg wennar-agi : tukksa n unagraw (système) ay d-yettwaweṛten si tallit tasuvyatit, win i deg ala kan d tarusit ay yettusexdamen i lmend n usselḥu n tmurt yernu igduden nniḍen tewwi-d fell-asen ad dǧen akk tutlayin-nsen akken ad ddmen tarusit, ladɣa imi anagraw-agi yuɣal ass-a d ssebba i unulfu n yemgerraden (conflits) ger n trebbaɛ [ɣef umedya, wid yessnen ala kan tarusit, atni ass-a ttwaɛezlen, yernu beɛden ɣef wakk inurar imaynuten n leqdic di Isṭunya], am wakken ay ilaq ad d-yexleq unabaḍ tagnit i deg tidersiyin timecṭaḥ nniḍen, meḥsub wid ur nelli d Iṣtuniyen wala d Irusiyen, ad zemrent ula d nitenti ad ḥerzent tutlayin akk d yidelsan-nsent. Dɣa deg wayen yerzan anect-a, acḥal d abrid ay tɛawen ddewla tirebbaɛ-agi s yedrimen akken ad gen aṭas n yiqeddicen idelsanen neɣ ɣef tutlayin-nsen. D acu kan, tamsalt-nni tamenzut ay d-nebder, tin yerzan Irusiyen akk d leqdic n unabaḍ akken ad asen-yessiɣ tanumi d tegnit-agi tamaynut d ayen yeḥwaǧen tazmert tasertit tameqqrant akk d tallalt (lemɛawna) taberṛanit. Ihi ɣef llsas n yeswiyen-agi akk ay d-yessebded unabaḍ isṭuni tasertit-is tamaynut n tutlayin i deg llan wugar n 70 n yisuḍaf, ama d wid ay d-yeddan di tmenḍawt neɣ d isuḍaf akk d warraten (actes) nniḍen imecṭaḥ ay d-iḍefren sakin. Yuɣ lḥal, llsas ameqqran n yisuḍaf n Isṭunya netta d tamenḍawt (constitution) yernu taneggarut-agi tettwafren deg wass n 28 Yunyu 1992 u tebda tqeddec tmurt yis-s deg wass n 3 Yulyu 1992. Tamenḍawt-a tesdukel ama d ansay (tradition) n yisuḍaf isṭuniyen n wasmi ay tewwi Isṭunya azarug-is (indépendance) amenzu [ger n 1920 d 1940], ama d isuḍaf ay d-tewwi ad ten-id-ternu tmurt ɣef idra n ubeddel n tegnit tagraɣlant. Tamenḍawt-agi teqqar-d d akken Isṭunya d Awanek-aɣlan (Etat-nation) yernu d Awanek (ddewla) yedduklen seg yidis n tsertit (Amagrad 2), akka i wakken ur ttazmaren ara yegduden n tmurt-agi ad d-gen timiwa tifulmanin (autonomes) i yiman-nsen. Dɣa ayen tessefra ad t-teg Isṭunya i lmend n lebni n tmurt s tsertit-agi-yines tamaynut n tutlayin, meḥsub assebded n tutlayt ara icerken akk imezdaɣen n tmurt akk d wethelli di tutlayin timeddursa nniḍen d ayen diɣ ay d-tebder ula d tamenḍawt n tmurt, yernu nezmer ad ten-id-nessegzel am wakka : * Tutlayt ara yeduklen imezdaɣen n Isṭunya deg wakal akk n tmurt nettat d tutlayt tisṭunit. * Tidersiyin ttalasent ad issinent snat n tutlayin, tisṭunit -tutlayt taɣelnawt- akk d tutlayin-nsent timeddursa. Yuɣ lḥal, nezmer ad d-nini d akken isuḍaf yerzan tutlayt zgan ttbeddilen di Isṭunya yernu d tiɣawsiwin tisertiyin n daxel n tmurt akk d lḥeṛs ara d-sseḥṛasent tmura tiberṛaniyin ay yedǧan abeddel-agi ad d-yili. Dɣa, xas ma yella tamenḍawt di 1992 ay tt-id-sbedden, maca asaḍuf amaynut n tutlayin ur t-id-sbedden ara alammi d 1995. Tuɣ, isuḍaf n tutlayt akk d tiqqermi (citoyenneté) n 1995 ldint tiwwura i werkad n tmetti akk d lebni n tmurt iǧehden, yernu isuḍaf-agi ur smenyafen ula d yiwen n wegdud ɣef wayeḍ di Isṭunya wanag ttusqedcen kan d allal i lmend n wesdukel n yimezdaɣen merṛa n tmurt. Qrib yal amdan yettidiren s wudem n usaḍuf (légalement) di Isṭunya yettalas ad yessuter u ad t-id-tṣaḥ teɣlent (nationalité) tisṭunit, akken yebɣu yili laṣel-is yernu anect-a akk yesskan-d d akken abeddel n tmetti tisṭunit d win ara tt-yettawin deg webrid n tugdut, n tullya akk d uqader n yizefan n wemdan. D acu kan, tutlayt tisṭunit n wass-a yedǧa-tt zzman ɣer deffir deg wayen yerzan taknussna (technologie). Timacinin n tsuqilt (machines de traduction) akk d wahilen n weɛqal n wawal melmi kan ay d-yebda unadi fell-asen akken ad ten-id-xedmen, iseɣẓanen (logiciels) s tisṭunit mazal-iten qlilit yernu ayen ay d-yeffɣen yagi deg wennar-a qlil kan anda ay yettuseqdac yernu ilaq ad d-nini d akken d anabaḍ ur d anabaḍ ay yessawḍen ɣer tegnit-agi umi ay werǧin yefka azal i temsalt-a. D acu kan, Aseqqamu n Tutlayt Tisṭunit yessebded-d asenfar (projet) i lmend n wesnerni n tutlayt tisṭunit deg useggas n 2001, u yekcem leqdic-agi di leqdicat n Useggas Uṛufi n Tutlayin, dɣa atan yekkat Useqqamu ass-a akken ad d-yessaki medden akk d trebbaɛ ay terza temsalt ɣef tḍullit (nécéssité) n tifin n tifrat i lexṣaṣ n ttawil atrar (moderne) s tutlayt tisṭunit akk d wayen ilaqen ad yettwaxdem i lmend n wesnerni n tisṭunit deg wennar-agi. == Tamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen == * [http://imedyazen1.tripod.com/ http://imedyazen1.tripod.com/] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210208111010/http://imedyazen1.tripod.com/ |date=2021-02-08 }} Sɣur n Mart Rannut, Tasdawit n usselmed n Talinn Tasuqilt sɣur Omar MOUFFOK d Abbas IFERḤATEN. [[Taggayt:Timura n Turuft]] rph46bjpi8cqxb4r6fhap9p4u05kc2j Kamirun 0 221 116326 108444 2026-05-04T17:31:57Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116326 wikitext text/x-wiki {{Infobox country}} [[Tugna:Carte cameroun francais.gif|290px|Carte du Cameroun - Map of Cameroon|thumb|right]] '''Tigduda n Kamirun''', d yiwet n tmurt i d-yezgan di [[Tafriqt talemmast|tefriqt talemmast]] ger [[Nijirya]], [[Ččad]], [[Tagduda n Tefriqt Talemmast]], [[Kungu]], [[Gabun]], [[Ginya Tasebgast]] d [[Axliǧ n Ginya]] (n [[Agaraw anaṭlas]]). Yiwen n weḥric n wakal n kamirun yella s ddaw leɛnaya n udabu [[Tagelda Yedduklen|abriṭani]] (Isem-is Kamruns), ma d wayeḍ yella s ddaw [[Fransa|ifrensiyen]] (i yewwin azarug-is deg umenzu n Yennayer 1960). Sin-agi yemḍiqen mlalen deg 1961 i wakken ad tlul Tigduda tafidiralit n Kamirun. Deg 20 mayyu 1972, tuɣal isem-is Tigduda idduklen n Kamirun. Ma di 1984, tamurt teṭṭef isem unṣib n '''Tigduda n Kamirun'''. == Tamsalt n tutlayt di Cameroun == === Aqeddem === Kamirun d yiwet si tmura n Tefriqt taɣerbit, yernu am nettat am tmura nniḍen n tama-ya, tesɛa aṭas n yegduden d waṭas n tutlayin. Kamirun d yiwet si tmura n Tefriqt i deg ttwahdaṛent aṭas n tutlayin (ugar n 200), maca d ayen yessewhamen ma nenna-d dakken ar ass-a, ula d yiwet si tutlayin tifriqiyin n Kamirun ur tuɣal d tutlayt taɣelnawt. Anabaḍ (lḥukuma) n Kamirun yesteɛṛif kan s tefṛensist d teglizit (imi tamurt-agi tettusteɛmeṛ sɣur Legliz d Fṛansa), d nitenti umi tefka azal, xas ma yella yettili-d diɣ umenniɣ ger n snat-agi n tutlayin di tmurt-a. Maca, xas ma yella tutlayin tiɣelnawin n Kamirun tṭuqqtent, qqiment merṛa di rrif, yernu aya maci d ayen yelhan i wegdud. Imi imḍebbren n tmurt ttmeslayen u qeddcen kan s tutlayt taberṛanit, amur ameqran deg Yikamruniyen ḍhan-d amzun ttwaɛezlen di tmurt-nsen, ur fehhmen d acu ara ttmeslayen wid yellan nnig-nsen, yernu unjug-agi (obstacle) n tutlayt yergel-asen abrid i waṭas n yimezdaɣen n tmurt-a i wakken ad ttekkin di tsertit (politique) n tmurt-nsen. Maci ala d Kamirun ay yellan di tegnit-agi, wannag llant aṭas n tmura nniḍen di Tefriqt ara yettidiren akka : tadɣert (élite) tesɛa tutlayt-is, d tin i yes tezmer ad teḥkem tamurt s yiles ay tfehhem nettat, iles n umesbaṭli aqdim, di lweqt i deg agdud yellan s ddaw-atsen ttmeslayen-as kan s yiles-is asmi ara t-ḥwiǧen ad yedɣer (ad yebbuṭi). Xas ma yella Cameroun d tamurt yewwin azarug-is , asmi ay tt-ffɣent Fṛansa d Legliz, ur d-dǧint ara amkan-nsent d ilem, wanag imḍebbren n tmurt, xas d arraw n tmurt, qqnen allen-nsen ɣef yilsawen n tmurt-nsen. === Tazwart === Tigduda n Cameroun d tamurt tagtutlayt (i deg ggtent tutlayin), i deg llant azal n 247 n tutlayin tineṣliyin n tmurt, yiwet n tutlayt n teywalt (communication - d tapidgint n teglizit) akk d snat n tutlayin tunṣibit , taglizit d tefṛensist. Snat-agi n tutlayin tunṣibit tewṛet-itent-id Cameroun si tallit-nni n tehrest (listiɛmaṛ), asmi Briṭanya d Fṛansa bḍant akal n tmurt-agi wagar-asen ger n tgara n Tṭrad n Umaḍal amezwaru d wasmi ay tewwi tmurt azarug-is . Atṭuqqet n tutlayin di Cameroun maci d ayen yessishilen taywalt (communication) ger yimezdaɣen n tmurt-a; dɣa skud Cameroun ur tesɛi ara tutlayt n teywalt ara yettwafhamen deg tmiwa n tmurt merṛa, amsefham mazal ad yeqqim yewɛeṛ ger Yikamruniyen. Nnig waya, xas ma yella tafṛensist d teglizit d tutlayin tunṣibin di snat di Cameroun, snat-agi n tutlayin ur ɛdilent ara deg wamek ay ttuseqdacent neɣ ttuselmadent, yernu aya iḍurr tasertit n tesnutlayt ay yebɣa ad yelḥu yis-s udabu n Cameroun. Yuɣ lḥal, tasertit n tutlayt di tmurt-a mazal-itt terwi yernu mazal ur d-banen ara yeswan-is : tasertit-agi ur tefki ara akk azal i tutlayin tineṣliyin n tmurt i wakken ad ten-tesnerni, yernu ur tessaweḍ ara ad terr tamurt n Cameroun d tin ay ilehḥun s snat n tutlayin tunṣibin akken yessefk lḥal. Dɣa, tasertit-nni tunṣibt i yes tebɣa naqal Cameroun ad tesdukel tamurt, ass-a tuɣal d ssebba n yemgerraden d wemsefraq aserti. Taluft n tutlayin di Cameroun d taqdimt yernu nezmer ad naf iẓuran-is di tallit n tehrest (listiɛmaṛ), tallit i deg ay d-yella wemgerrad ger tedbelt n tehrest d yemseɣdaden (missionnaires). Ass-a, taluft n Cameroun deg wayen yerzan tutlayin netta d amek ara tefru ugur-agi n utṭuqqet n tutlayin u ad tefru ugur n tutlayt taɣelnawt di lweqt i deg ara tkemmel ad tesselḥay tamurt s wudem amellil (efficacement) s snat tutlayt tunṣibin u ad teg akk ayen yessefken i wakken ad tesserbeḥ aya. === Cameroun s ttfaṣil u s tewzel === ɣef leḥsab n CIA Fact Book, di Yulyu 2001, Cameroun tella tesɛa 15.803.220 n yimezdaɣen. Tajumma n Cameroun tewweḍ ɣer 475.442 km², yernu tesɛa tilisa akk d Nigeria deg utaram (lɣerb), akk d Tcad deg ugafa-acerqi , akk d Tegduda n Tefriqt Talemmast di ccerq, akk d Ginya Tasebgast, Gabon d Congo deg wenẓul (sud). Cameroun tesɛa 10 tmiwa tideblanin (administratives), gar-asent snat ttmeslayent s teglizit, ma di tmanya-nni nniḍen, d tafṛensist ay yettwahdaṛen. Di 1472, asmi ay yewweḍ yemsilel (navigateur) apuṛtugali Fernando Po ɣer temda (bassin) n Biafra, yekcem s uɣerrabu-yines ɣer wasif n Wouri ay d-yuzgan ɣef yiri n lebḥeṛ. Po yewhem mi ay iwala dakken llan yiqayemrunen (crevettes) deg wasif-nni, dɣa d aya ay t-yedǧan ad as-isemmi i wasif-agi "Rio dos Camarões" (asif n yiqayemrunen). Dɣa d wa ay d isem ay fkan i tmurt-nni merṛa. Asmi ay d-usan Walmaniyen akken ad tṭfen tamurt-a, semman-as "Kamerun". Igliziyen, asmi ay d-wwḍen, semman-as "Cameroon", ma d Ifṛensisen llan qqaren-as "Cameroun". Di 1884, tekcem Lalman ɣer Cameroun, u yebda-d leḥkem almani ɣef tmurt-a asmi ay stenyan Walmaniyen amtawa (leɛqed) ger tmurt-nsen d Yedoualaten (yiwen seg yegduden n Cameroun) di Yulyu n 1884, dɣa seg yimir-nni ay tuɣal Cameroun d tanemzuɣt (protectorat) talmanit. Maca asmi ay texṣer Lalman Ttṛad n Umaḍal amezwaru (di 1916), Fṛansa d Briṭanya bḍant Cameroun wagar-asent. Naqal llant ḥekment tamurt-a s ddaw n lewkala n Temɣunt n Yeɣlanen (Société des Nations), sakkin, d Tuddsa n Yeɣlanen Yedduklen (ONU) ay ikemmlen twekkel Fṛansa d Briṭanya i wakken ad kemmlent ad tṭfent Cameroun. Briṭanya ṣaḥent-tt-id snat n tesfifin n wakal, llan deg-sent azal n 90.000 km² yernu uzgant-d ɣef tlisa n Nigeria. Tasfift-nni n wakal ay d-yuzgan deg ugafa (nord) llan qqaren-as "Cameroun Tabriṭanit n Ugafa" (British Northert Cameroons), ma d tin n wenẓul qqaren-as "Cameroun Tabriṭanit n Wenẓul" (Southern British Cameroons"). D Fṛansa umi d-iṣaḥ umur ameqran si Cameroun yernu tefka-yas i umur-agi leḥkem-is i yiman-is, wanag Briṭanya, si Lagos, di Nigeria, ay tella la tesselḥay lumuṛ n wakalen-is di Cameroun. Cameroun tafṛensist tewwi azarug-is (indépendance) deg umenzu n Yennayer, 1960. Sakkin, di Fuṛaṛ n 1960, imezdaɣen n Cameroun Tabriṭanit n Wenẓul deɣren (bbuṭin) i wakken ad sduklen tamurt-nsen akk d Cameroun ay teffeɣ Fṛansa. Tadukli-yagi terna teǧhed ugar deg umenzu n Tubeṛ 1961, asmi ay yettusdukel akk wakal n Cameroun, u tga-d tmurt-agi tafidiṛalit i deg llant snat n tmura, Cameroun Taɣerbit d Cameroun Tacerqit. Tafidiṛalit-agi teqqim alamma ay d 20 Magu 1972, asmi ay yerra adabu ddewla-yagi d tin yedduklen ugar, s wesnulfu n 7 temnaḍin . Sakkin, di 1984, aselway yessuffeɣ-d tanaḍt (décret) i deg d-rnant tlata temnaḍint timaynutin ɣer sebɛa-nni yellan naqal, u tuɣal Cameroun tesɛa ɛecṛa temnaḍin. Deg wennar n uselmed, Cameroun tettḍafar sin yinagrawen (systèmes) : anagraw n uselmed s tutlayt taglizit ay yettwabnan ɣef leḥsab n unagraw aneglusaksi (anglo-saxon), akk d unagraw n uselmed s tutlayt tafṛensist ay yettwabnan ɣef leḥsab n unagraw afṛensis. Dɣa llan yiɣerbazen yesselmaden s wahil (programme) aglizi am wakken ay llan wid yesselmaden s wahil afṛensis, d acu kan, di tesdawit (université), inelmaden qqaren s snat tutlayin, s teglizit akk d tefṛensist. ɣef leḥsab n tesnaddanin (statistiques) n 1995, 63.4 % n Yikamruniyen ay yessnen ad ɣren, 75 % n yergazen d 52,01 % n tilawin. === Tagtutlayt (plurilinguisme) d tsertit n tutlayt di Cameroun === Akken ay d-nenna sufella-yagi, Cameroun d tamurt tagtutlayt i deg llant 247 n tutlayin tineṣliyin, snat tutlayin tunṣibin akk d yiwet n tpidgint n teglizit ay ttmeslayen di Cameroun. [Tapidgint d tutlayt ur nelli ara d taneṣlit di tmurt, tikwal tettili d axaluḍ n snat neɣ n waṭas n tutlayin, sseqdacen-tt medden yettmeslayen tutlayin yemgerraden i wakken ad msefhamen yis-s. Tapidgint n Cameroun d taglizit ixelḍen d tutlayin nniḍen]. Xas ma yella adeg n internet n Ethnologue yeqqar-d dakken llant 279 n tutlayin di Cameroun, kra yimesnilsiyen (linguistes) am Wolf nnan-d dakken aya ur iṣehḥa ara, imi ay llant kra n tentalyin (dialectes) ay yettwaḥesben d tutlayin, yili nitenti d tintalyin kan n kra n tutlayt. Ger tutlayin tineṣliyin n Cameroun, llant ṛebɛa tutlayin qrib ad negrent, tigi d tutlayt tadulit (duli), tageyt (gey), tanagumit (nagumi) akk d tyenit (yeni). Tutlayin-agi akk ttmeslayen-tent deg ugafa (nord) n tmurt. Adeg n Ethnologue yenna-d di 1996, dakken 14 n tutlayin nniḍen n Cameroun ay inegren yagi. Di Tefriqt, llant ṛebɛa n twaculin timeqranin n tutlayin, tlata deg-sent nezmer ad tent-naf di Cameroun, imi di tmurt-a nezmer ad naf tutlayin n twacult tafrusyawit (afro-asiatique), tutlayin n twacult taniluṣeḥṛawit (nilo-saharienne) akk d tutlayin n twacult tanijirukuṛdufanit (nilo-kordofanienne). Tutlayin n twacult tanijirukuṛdufanit d nitenti ay yetṭuqqten di Cameroun, di lweqt i deg ulac akk kra n tutlayt n twacult taxuysant (khoisan) di tmurt-a. Tutlayin tineṣliyin ay fehhmen waṭas n medden nitenti d tafulfuldet (fulfulde), tewondot (ewondo), tabasaat (basaa), tadwualat (duala), tahausat (hausa), tawandalat (wandala), takanurit (kanuri), taɛṛabt tacuwat (choa), tapidgint n teglizit akk d tefṛensist. D acu kan, tlata kan tutlayin si ger tigi ay yettwahdaṛen yernu ttwafhament ugar tiyaḍ di tmiwa timeqranin di Cameroun, d tid ay sseqdacen medden di tmiwa-ya i wakken ad msefhamen wagar-asen : deg ugafa (nord) amur ameqran di medden yettmeslay neɣ ifehhem tafulfuldet, di lweqt i deg tapidgint n teglizit tettuseqdac di lɣerb, ma d tafṛensist tettuseqdac deg timiwa ay d-yeqqimen di tmurt. D acu kan, ulac leḥyuḍ yebḍan ger yal tutlayt d tayeḍ, yernu merṛa tutlayin-agi nezmer ad naf imdanen ay tent-yessnen di merṛa timiwa n tmurt. Tafulfuldet ttmeslayen-tt yernu tettwafham di tama n ugafa (nord) anda ay tella tama n Adamawa akk d temnaḍin (provinces) n ugafa ubɛid, dɣa, akal i deg tettuseqdac tfulfuldet yewweḍ ɣer 162.107 km² neɣ 34,8 % seg wakal n Cameroun. Azal n 3 yimelyunen n medden ay yettmeslayen tafulfuldet, xas ma yella amur ameqran di medden-agi d almad ay tt-lemden, maci d nettat ay d tutlayt-nsen tayemmat. Wid yesɛan tafulfuldet d tutlayt-nsen tayemmat (Ifulfuldeyen) ur ttɛeddin ara i 350.000, maca tutlayt-nsen si zik ay tesɛa azal. Di lqern wis 17, tafulfuldet tettuseqdec d tutlayt i wezraɛ n Lislam deg ugafa (nord) n Cameroun. Tapidgint n teglizit n Cameroun sseqdacen-tt aṭas n medden maci ala di tmiwa ay teḥkem zik Briṭanya (timnaḍin n Ugafa Utrim d Wenẓul Utrim), wanag ula di tmiwa n yiri n lebḥeṛ akk d lɣerb n Cameroun. Ass-a, nezmer ad nḥulfu i tezrirt (influence) n tpidgint-agi ula di temnaḍin i deg sseqdacen tafṛensist. Dɣa ass-a, tapidgint n teglizit n Cameroun ur teqqim ara d tutlayt n teywalt (communication) ala kan ger Yikamruniyen yessawalen taglizit, wanag attan la tettimɣur, la tteffeɣ ɣef tlisa-s n zik-nni u tezmer, yiwwas, ad tuɣal d tutlayt n teywalt taɣelnawt (nationale). Ama di temdinin neɣ di tmurt, tapidgint n teglizit n Cameroun tuɣal la tettuseqdac di teklizin (églises) am wakken tettuseqdac di leswaq, deg yinegsaren (parking) n tkeṛwas, di teɣsarin (gares) n tmacinin, deg wezniq neɣ di tegnatin nniḍen. Yuɣ lḥal, tutlayt-agi "ur nelli n yiwen" nuɣal nezmer ad tt-naf anda ma nedda di tudert timettit-tudmist (socio-économique) n yimezdaɣen n Cameroun, yernu si tallit n Lalman ay tebda tpidgint-agi la tetturar dduṛ-agi. Ma yella d tafṛensist, alamma ay d asmi ay tewwi Cameroun azarug-is (indépendance) ay tuɣal tesɛa dduṛ meqqren di teywalt (communication), imi seg yimir-n d asawen, bdan Yikamruniyen la lemmden s waṭas tutlayt-a. Dɣa, menɣir tlata-nni n temnaḍin (provinces) n ugafa anda d tafulfuldet ay d tutlayt n teywalt akk d snat-nni n temnaḍin i deg ssawalen (tapidgint n) taglizit, d tafṛensist ay yetturaren dduṛ meqqren di teywalt di xemsa-nni n temnaḍin nniḍen ay d-yegran di Cameroun. S waya, tennulfa-d yiwet n tefṛensist d taɣerfant (populaire), sseqdacen-tt Yikamruniyen yettmeslayen tutlayin yemgerraden wagar-asen, ladɣa di temdinin d tmiwa iqerben ɣer temdint. Nnig waya, Ikamruniyen merṛa, ama d wid yesseqdacen taglizit, tafṛensist neɣ tafulfuldet, ttemsefhamen merṛa wagar-asen s tefṛensist, u tettɣimi-d tutlayt-a d nettat ay d tutlayt n wemsefham tameqrant akk di tmurt. Snat-nni n tutlayin tunṣibin n Cameroun, taglizit d tefṛensist, kecemnt-d s amezruy n tmurt-a di 1916, asmi ay tettwarna Lalman u tettwabḍa Cameroun ger Fṛansa d Briṭanya. Inehrasen (colonisateurs) imaynuten nudan ad ḥettmen tutlayt-nsen ɣef yimezdaɣen n tmurt-agi, ladɣa deg yinurar n uselmed akk d tedbelt (administration). D aya ay yessawḍen snat-agi n tutlayin ad fkent aẓar di Cameroun di tallit n tsehrest (listiɛmaṛ), yernu asmi ay tewwi Cameroun azarug-is (indépendance), uɣalent ǧehdent ugar. Asmi ay teddukel Cameroun, di 1961, taglizit d tefṛensist uɣalent d snat n tutlayin tunṣibin n tmurt-a imi Cameroun tefren ad tesselḥu tamurt s tesnutlayt (bilinguisme). === Tasertit n tutlayt di tallit n tsehrest (listiɛmaṛ) === Yessefk ad d-nini dakken uqbel ma kecmen-d yinehrasen (colonisateurs) ɣer Cameroun, kra n tutlayin tineṣliyin n tmurt-a ssawḍent ad sɛunt azal d ameqran. Tutlayt tabamunt (bamun) tella d yiwet si tutlayin-agi, yernu d sselṭan Njoya (yiwen ugellid ineslem n Cameroun) ay tt-yesqeɛɛden i wakken ad tuɣal d tutlayt n uselmed, uqbel ma wwḍen-d yemseɣdaden (missionnaires) almaniyen. Tutlayt tafulfuldet daɣen tella tesɛa azal meqqren imi di lqern wis 17, d ta ay d tutlayt ay yettusqedcen i wezraɛɛ n Lislam di tlata-nni n temnaḍin n ugafa (nord). Di tallit n tsehrest (listiɛmaṛ), timura tinehrasin gant ifadden i wakken d tutlayin-nsent ara yettuseqdacen. Xas ma yella tadbelt talmanit di Cameroun tga ifadden i wakken d talmanit ara yettusqedcen di tmurt-a, imseɣdaden (missionnaires) almaniyen d yimarikaniyen iprisbitiriyen smenyafen ad sqedcen tutlayin tineṣliyin n yimezdaɣen n Cameroun, am tbasaat (basaa), tabulut (bulu), tadualat (duala), tewondot (ewondo) akk d tmungakat (mungaka) i wakken ad slemden medden u ad ten-id-sxedmen ɣer ddin amasiḥi. Xas ma yella almaniyen ur ldin ara aṭas n yiɣerbazen di Cameroun, maca ɛerḍen ad ḥettmen ɣef yiɣerbazen ad sseqdacen talmanit, u ḥeṛsen imseɣdaden i wakken ad gen aya. D acu kan, imseɣdaden llan tṭfen aṭas n yiɣerbazen yernu d nitni ay yellan ḥekmen deg uselmed di tallit talmanit, di Cameroun. Xas llan Walmaniyen bɣan ad ḥettmen tutlayt-nsen ɣef Yikamruniyen, ineggura-yagi kemmlen la sseqdacen tutlayin-nsen tineṣliyin wagar-asen mebla uguren. Asmi ay texṣer Lalman tamurt n Cameroun, inehrasen (colonisateurs) imaynuten wwin-d yid-sen tasertit (politique) n tutlayin nniḍen. Ibriṭaniyen ḥekmen Cameroun s webrid arusrid (indirectement), u d lḥekkam ineṣliyen n tmurt i yes tella Briṭanya la tesselḥay tamurt, dɣa, nezmer ad d-nini dakken di tegnit am ta, qrib yettuḥettem ɣef Yikamruniyen ad issinen u ad sqedcen tutlayin-nsen tineṣliyin. Maca deg weḥric-nni ay teḥkem Fṛansa, Ifṛensisen llan bɣan ad ssertin (assimiler) Ikamruniyen, meḥsub ad asen-mḥun laṣel-nsen, tamagit-nsen (identité) u ad ten-rren d Ifṛensisen. D aya ay yedǧan Fṛansa ur tqebbel ara aseqdec n tutlayin tineṣliyin. Di tmiwa yellan s ddaw n leɛnaya tabriṭanit, kra n tutlayin tineṣliyin am tbafutt (bafut), tadualat (duala) akk d tmungakat (mungaka) llant la ttuseqdacent lwaḥid akk d teglizit deg uselmed. Yuɣ lḥal, Ibriṭaniyen dǧan timsal n uselmed ger yifassen n trebbaɛ n ddin akk d wusligen (privés), di lweqt i deg adabu afṛensis d netta ay d-yelhan s timmad-is s wakk timsal n uselmed n Yefriqiyen yellan s ddaw leḥkem-is. Di tmiwa ay teḥkem Fṛansa, dima llan yemgerraden (conflits) ger yemseɣdaden (missionnaires) d udabu afṛensis, imi imseɣdaden kemmlen la sseqdacen tutlayin tineṣliyin i lmend n uselmed d usexdem n medden ɣer tmasiḥit. D aya ay yedǧan adabu afṛensis ad yeg ussisen (efforts) i wakken ad yesnerni tafṛensist di Cameroun di lweqt i deg yerra tutlayin tineṣliyin di rrif. Di 1917, tadbelt (administration) tafṛensist tuɣal la tettak tallalt (lemɛawna) n yedrimen i yiɣerbazen yesseqdacen tafṛensist d tutlayt n uselmed. Sakkin, deg umenzu n Tubeṛ akk d 28 Dujembeṛ 1920, yeffeɣ-d usaḍuf i wakken ad ttwaɣelqen yiɣerbazen yellan sselmaden s tutlayin tineṣliyin di Cameroun, ad yeɣleq 47 yiɣerbazen ay yeldi ugellid Njoya di tama n Yibamunen, anda tutlayt n uselmed tella d tabamunt. Ma di 1922, Fṛansa teɣleq 1800 yiɣerbazen n yemseɣdaden iprisbitiriyen imarikaniyen i deg tutlayt n uselmed tella d tabulut (bulu). Tkemmel Fṛansa la tɣelleq deg yiɣerbazen, alamma ay d asmi ay d-teqqim tefṛensist d tutlayt tawḥidt n uselmed di Cameroun. D acu kan, xas texdem Fṛansa akk aya, tutlayin tineṣliyin kemmlent la ttuseqdacent deg usexdem n medden ɣer ddin amasiḥi d teywalt (communication) ger medden. Dɣa, di lweqt i deg tutlayt tunṣibt (officielle) tella d tutlayt n teywalt tunṣibt, tutlayin tineṣliyin d nitenti ay yellan d tutlayin n teywalt ɣer wegdud ama di teklizt (église), deg leswaq, neɣ di tmeɣriwin tidelsanin, deg wexxam d wanda nniḍen. Maca tisertiyin (politiques) n tutlayt ay sqedcent Lalman, Briṭanya akk d Fṛansa ur dǧint ara ad tili kra n tutlayt taneṣlit ara yesɛun azal meqqren ugar n tiyaḍ, u ad tuɣal d nettat ay d tutlayt taɣelnawt asmi ara tawi Cameroun azarug-is (indépendance). === Tasertit n tutlayt di tallit n uzarug (indépendance) === Asmi ay tewwi Cameroun azarug-is, d tafṛensist ay yuɣalen d tutlayt-is tunṣibt (officielle) di tama yessawalen tafṛensist, di lweqt i deg taglizit tuɣal d tutlayt tunṣibt n tama yessawalen taglizit. Asmi ay teddukel tmurt deg umenzu n Tubeṛ, 1961, tagduda tafidiṛalit ay d-ilulen imir-n tuɣal tesɛa snat tutlayin tunṣibin. Cameroun, am waṭas n tmura tifriqiyin nniḍen, tesmenyaf d tutlayin "tirawsanin" (neutres) ay tesmenyaf ad tent-terr d tutlayin tunṣibin, imi taglizit akk d tefṛensist ur llint ara d tutlayin tineṣliyin n kra n wegdud yettidiren di Cameroun, yernu adabu akamruni iga aya i wakken ur d-ttilin ara wuguren ger yegduden, yernu ur yettṣerrif ara diɣ udabu idrimen i wakken ad yesnerni tutlayin tineṣliyin n tmurt. S waya ay nezmer ad nefhem ayɣer ay yerra udabu tutlayin tineṣliyin di rrif u yesmenyaf tutlayin n yinehrasen (colonisateurs) iqburen. Kra waggagen (intellectuels) ikamruniyen am Fonlon (di 1963), ur kukran ara ad d-ssumren (proposer) dakken yessefk ad rren aselmed n yigerdan d asnutlay (bilingue) seg yiseggasen imezwura n uɣerbaz, imi di tallit-nni ay ttilin yigerdan mazal-iten leqqaqit i wakken ad lemden tutlayin timaynutin. Ma d tutlayin tineṣliyin, nezmer ad d-nini dakken ur sɛin ara akk amkan deg yiseggasen imezwura n uzarug (indépendance) n Cameroun. Maca, xas ma yella anabaḍ yessusem, llant aṭas n trebbaɛ ay iqedcen mebla aḥbas i lmend n wesnerni n tutlayin tineṣliyin, u gar-asent nezmer ad d-nebder PROPELCA (Programme de Recherche Opérationnelle pour l'Enseignement des Langues au Cameroun), ara iqeddcen si 1977 ɣef temsal yerzan aselmed s tutlayin tiyemmatin di Cameroun. Maca llant daɣen trebbaɛ n SIL-Cameroun, Tiddukla Takamrunit n Tsuqilt n Wedlis d Uselmed n Tɣuri (CABTAL) akk d Tiddukla Taɣelnawt n Tseqquma n Tutlayt Tikamruniyin (National Association of Cameroonian Language Committees (NACALCO). Di 1979, yettwaxdem leqdic igerrzen i lmend n usizeɣ (standardisation) n tirawt n tutlayin tikamruniyin yernu aya yettekka mliḥ deg wesnerni n tutlayin-agi. Tamenḍawt n 18 Yennayer 1996 teḍmen akemmel n tsertit tunṣibt n tesnutlayt (bilinguisme) d wesnerni n tutlayin tiɣelnawin (tineṣliyin) n Cameroun, yernu aya yusa-d kan d akemmel i leqdic-nni ay d-bdant trebbaɛ-agi iqedcen ɣef tutlayin tineṣliyin, yernu tamenḍawt-agi d ayen ara yedǧen Cameroun ad teg leqrar ama i tutlayin-is tunṣibin, ama i tutlayin-is tineṣliyin ay yellan merṛa d aḥric si tgemmi (patrimoine) tadelsant n tmurt-agi. Di 1998, yella-d diɣ ubeddel d ameqran ɣef tutlayin n Cameroun imi amni (parlement) akamruni yesɛedda yiwen usenfar n usaḍuf (projet de loi) ay yefkan azal i uselmed n tutlayin tiɣelnawin, dɣa d asenfar-agi ay yuɣalen d asaḍuf 98/004 n 14 Yebrir 1998 ay d-iga uselway i lmend n uselmed n tutlayin tineṣliyin n tmurt. Xas ma yella Aɣlif (ministère) n Uselmed aɣelnaw werɛad ur d-igi ara aɣawas (plan) i wakken ad yexdem s usaḍuf-agi deg wennar, ulac ccek dakken asmi ay d-tga Cameroun asaḍuf-agi, tebda-d tikli tamaynut i lmend n wesnerni n tutlayin-is tiɣelnawin. D acu kan, mi ara nwali mliḥ ɣer wayen d-yeqqar usaḍuf-agi d tegnit i deg tella Cameroun, nezmer ad nesteqsi iman-nneɣ ma yella dɣa d tidet Cameroun tezmer ad d-tesseḍru ayen teɛzem ad t-texdem neɣ asaḍuf-agi ad yeqqim kan di lkaɣeḍ (am tmenḍawt n 1996), ad yettṛaju melmi ara t-id-sseḍrun deg wennar. Yuɣ lḥal llan yagi kra ara yettwalin dakken anabaḍ (lḥukuma) ur ixeddem ara ayen d-yenna. Xas ma yella asaḍuf-agi d ussis (lmeǧhud) i wakken ad teg ddewla ayen yessefken i tutlayin tiɣelnawin, maca aɛetṭel n ddewla i wakken ad texdem s usaḍuf-a yesbanay-d dakken imḍebbren xedmen-d asaḍuf-agi uqbel lawan-is neɣ ur xemmen ara akken yessefk i wakken ad t-id-gen. Akka ay s-teḍra diɣ i tmenḍawt-nni n 1996. Dɣa, deg wayen yerzan aselmed n tutlayin-agi, mazal werɛad ur tefri ara yiwet n temsalt : lemmer ad kecment tutayin tiɣelnawin s aɣerbaz, inelmaden ad tent-lemden d tinegwa (matières) neɣ ad lemmden yis-sent kullec ? Asaḍuf akamruni yenna-d dakken inelmaden ad lemmden tutlayin-agi d tinegwa, d acu kan, lemmer ad ttusqedcent tutlayin tiɣelnawin d ttawil i uselmed, aṭas n Yikamruniyen ara ilemden tutlayin-nsen tiyemmatin, yernu aya ad yessishel aselmed n tɣuri i waṭas n yimezdaɣen n tmurt. Lemmer ad ttuslemdent tutlayin-agi d tinegwa kan, mazal llan wuguren nniḍen ay yessefk ad ten-yefru unabaḍ akamruni. Yuɣ lḥal, ma iḥelles-d unabaḍ ad yesseḍru ayen d-yenna usaḍuf n 1998, yessefk ad ixemmem ɣef yeswiren (niveaux) n yinelmaden umi ara yesselmed tutlayin tineṣliyin, d wacḥal n tsaɛtin ara lemmden yinelmaden tutlayin-agi di dduṛt, am wakken ay yessefk ad ssersen tiwtilin (ccuruṭ) ay yessefken ad ilin deg yiselmaden ara yeslemden tutlayin-agi, imi aselmed n tutlayin tineṣliyin s wudem iṣehḥan ur yessefk ara ad yettunefk kan i menwala, yernu yessefk diɣ ɣef unabaḍ ad yessɣer iselmaden imaynuten u ad asen-yeg ifadden, am wakken ara d-yessebded timṣukyin (structures) ara d-yelhun d useḍru n tsertit-agi (politique) u yessefk diɣ ɣef unabaḍ ad d-yefk idrimen ara yettusqedcen i wakken ad ttwaxedmen akk lecɣal-agi s wudem iṣehḥan. S umata, tagnit n tutlayin di Cameroun ur txulef ara tin n umur ameqran di tmura n wenẓul (sud) n Sṣeḥra : d timura i deg llant aṭas n tutlayin; tutlayt n unehras (colonisateur) aqbur d nettat ay d tutlayt tunṣibt; anabaḍ (lḥukuma) terra tutlayin tineṣliyin di rrif; mazal timura-yagi sɛan assaɣen (liens) iǧehden akk d tmura ay tent-yeshersen (ay tent-yesteɛmṛen) zik-nni; yernu llan wuguren ger yegduden yettmeslayen tutlayin yemgerraden (yemxallafen) di tmura-ya. Tasnutlayt tunṣibt d uselmed asnutlay Akken d-nenna sufella-yagi, tasnutlayt (bilinguisme) d nettat ay d tasertit (politique) tunṣibt (officielle) ay i ɣef tebna Cameroun tasertit-is n tutlayin. Amagrad 1, taṣeddart 3 n tmenḍawt (constitution) n 18 Yennayer 1996 yesban-d mliḥ aya : "Tutlayin tunṣibin n Tegduda n Cameroun d taglizit d tefṛensist, tutlayin-agi di snat sɛɛant yiwen uẓayer (statut). Awanak (ddewla) yessefk ad yeḍmen asnerni n tesnutlayt di merṛa timiwa akk d yinurar merṛa n tmurt, am wakken yessefk diɣ ad yeḥrez u ad yesnerni tutlayin tiɣelnawin." Xas ma yella timenḍawin iɛeddan n Cameroun, seg wasmi ay tewwi tmurt-agi azarug, mmeslayent-d ɣef tsertit tunṣibt n tesnutlayt, ar ass-a, werɛad ur tban ara tsertit-agi deg wennar. Xas ma yella tamenḍawt teqqar-d dakken tafṛensist akk d teglizit sɛant yiwen uẓayer, meḥsub ɛedlent di Cameroun, d tafṛensist ay yernan taglizit deg yinurar n tedbelt (administration), aselmed d ttawilat n teywalt (communication). Yuɣ lḥal, nezmer ad d-nini mebla akukru dakken tafṛensist s yisem-is d tutlayt, d idles neɣ d tasertit, teǧhed deg wakk inurar n tmurt. Tafṛensist terna taglizit imi tamezwarut-agi ttmeslayen-tt u fehhmen-tt waṭas n medden, wid yessawalen tafṛensist si zik ay tṭfen imukan iɛlayanen n unabaḍ (lḥukuma) akk d tedbelt (administration) yernu Cameroun ur tesɛi ara tasetit n tutlayin ara iḍemnen s tidet izerfan (lḥuquq) n tutlayin tidersanin (minoritaires). Nnig waya, tasertit tunṣibt n tesnutlayt tesnulfa-d bedḍu ger wid yettmeslayen taglizit d wid yettmeslayen tafṛensist di Cameroun, yernu deg yiseggasen-agi ineggura, nger tamawt dakken aya yezmer ad yessiweḍ ɣer wuguren imeqranen ay izemren ad bḍun tamurt. Dɣa, xas ma yella tasertit n tesnutlayt tettwaxdem-d i wakken ad tesdukel tamurt, tasertit-agi tezmer daɣen ad tili d ssebba n wuguren neɣ n bedḍu n tmurt. Imi d tafṛensist ay iǧehden deg yinurar merṛa, uɣalen wid yessawalen taglizit la ttḥulfun i yiman-nsen ttwaḥeqren, u la ttwalin dakken taglizit-nni-nsen d ssiman ay ten-yesduklen, msegman wagar-asen u ttḥulfun dakken sɛan tamagit (identité) ay ten-icerken. Wid yessawalen taglizit dima ttasmen ɣef tmiwa i deg ttidiren di Cameroun. Dɣa, asmi ay d-ffɣent ddiɛayat deg yiseggasen n 90 dakken anabaḍ ad d-yesnulfu timnaḍin (provinces) timaynutin i yes ara yesdukel timnaḍin yessawalen taglizit akk d temnaḍin yessawalen tafṛensist ay ten-id-iqerben i wakken ad d-gent timnaḍin tifulmanin (autonomes), imezdaɣen n temnaḍin yessawalen taglizit ugin aya yernu nnuɣen i wakken ur d-yettili ara rṛay-agi. Wid yessawalen taglizit walan dakken aya d aɣawas (plan) ay d-ihegga udabu i wakken ad yarez timiwa yessawalen taglizit ɣer tmiwa yessawalen tafṛensist, dɣa s waya, zemren ad sṛuḥen tutlayt taglizit d yedles-nsen. Imi ay d-tewḥel Cameroun di tallit-nni di tegnit iweɛṛen am tin, bdan yemḍebbren ikamruniyen la ttemcawaṛen i wakken ad d-xedmen tamenḍawt tamaynut, deg wayen umi semman "askasi ameqran" (grand débat). Wid yessawalen taglizit, s umata, smenyafen ad teqqim tmurt n Cameroun dima s ɛecṛa temnaḍin-yines, mebla ma beddlent tlisa-nsent, u ma yella anabaḍ la yettxemmim ad yefk tafulmant (autonomie) i kra n temnaḍin, wid yessawalen taglizit smenyafen ad yefk kan tafulmant i wakk timnaḍin n tmurt u ad yerr Cameroun d tamurt tafidiṛalit. I wakken ad tesnerni Cameroun tasertit n tesnutlayt (bilinguisme), tebda la tesselmad s snat tutlayin si 1961. Yella yessefk ihi ɣef tmurt ad tesseqdec snat tutlayin deg uselmed, ladɣa deg weswir (niveau) n tesdawit. Cameroun tesɛa setta n tesdawiyin n uwanak (ddewla), ṛebɛa deg-sent sseqdacent tafṛensist d teglizit d tutlayin n uselmed. Di tesdawit takamrunit, wid yessawalen tafṛensist d wid yessawalen taglizit ttɣimin idis s idis deg yimukan anda ay qqaren, lemmden akken. Ma d aselmad yesseqdac tutlayt tunṣibt ay yessen xir i wakken ad yesselmed timsirin-is (dduṛus) di lweqt i deg inelmaden ttaddamen tinqiḍin s tutlayt ay sen-yehwan, yernu asmi ara d-awḍen yikayaden (examens), zemren ad ten-sɛeddin s tutlayt ay sen-yehwan diɣ, ama s teglizit neɣ s tefṛensist. D acu kan, aseqdec n snat tutlayin di tesdawit takamrunit d ayen ay d-yeglan s waṭas n wuguren. Tamenzut, amur ameqran di temsirin s tefṛensist ay yettwaxdam, imi amur ameqran deg yiselmaden seg wid yessawalen tafṛensist, yernu inelmaden yessawalen taglizit ur ten-yeɛǧib ara waya u ttḥulfun dakken la yettɛeddi meḥyaf fell-asen. ɣef leḥsab n tezrawin (études) ay iga Tambi (1973) d Njeck (1992), di tasdawit n Yaoundé, 80% si temsirin yettwaxdam s tefṛensist di lweqt i deg ala kan 20% n temsirin ara yettwaxdamen s teglizit. D aya ay yedǧan inelmaden yessawalen taglizit ur ferṛḥen ara s tsertit tunṣibt n tesnutlayt di tmurt-nsen. Ugur nniḍen ay d-yesnulfa uselmed asnutlay netta d tukci n tenqiḍin deg yikayaden (examens), imi inelmaden yessawalen taglizit qqaren-d dakken iselmaden ur d asen-ttaken ara tinqiḍin yelhan. Di Cameroun, anelmad yezmer ad yesɛeddi akayad-is ama s tefṛensist neɣ s teglizit, maca aṭas seg wid yessawalen taglizit, mi ur rebbḥen ara di tezrawin-nsen, d iselmaden-nsen ay sseḍlamen, u qqaren-d dakken iselmaden yessawalen tafṛensist, imi ur ẓwiren ara di teglizit, ur fehhmen ara akken yessefk ayen d-uran yinelmaden-nsen yessawalen taglizit. Dɣa aya d yiwet si ssebbat ay yedǧan ikamruniyen yessawalen taglizit d wid yessawalen tafṛensist ur ttemsefhamen ara yernu yal tarbaɛt tettcikki di tayeḍ. Ma d taluft tis tlata ay d-tesnulfa tsertit-agi n tesnutlayt teqqen s aselmed n tutlayt tunṣibt tis snat i yinelmaden. Yuɣ lḥal, i wakken inelmaden ikamruniyen ad afen iman-nsen di tmurt-nsen u ad ilin wejden i wakken ad ɣren akken yessefk, adabu yesselmad tafṛensist i yinelmaden yessawalen taglizit, am wakken yesselmad taglizit i yinelmaden yessawalen tafṛensist. D acu kan, aselmed-agi n uheggi ur yettwaxdem akken yessefk, adabu ur yefki ara ttawilat yessefken i waya, yernu inelmaden ur sɛin ara lebɣi iǧehden i wakken ad lemden tutlayt-nsen tunṣibt tis snat. Anect-a maci d ayen ittgen ifadden i yinelmaden i wakken ad nadin ɣren mliḥ. Yessefk ɣef Cameroun ad tesselhu aselmed n uheggi ay tteg i yinelmaden, am wakken ara teqdec i wakken ad tesselhu aswir (niveau) n tmusni n yiselmaden di tutlayin tunṣibin. Aya ad yedǧ inelmaden ad sɛun laman xir n zik deg yiselmaden-nsen, yernu wid yessawalen taglizit ur ttḥulfun ara i yiman-nsen ttwaḥeqren. Yessefk diɣ ad d-nger tamawt dakken imi Cameroun tesɛa snat tutlayin tunṣibin, aya yedǧa tamurt-agi ad tesɛu sin yinagrawen (systèmes) n uselmed yemgerraden, yernu ula d aya yesnulfa-d uguren yeḥwaǧen tifratin. Deg unagraw n uselmed afṛensis, taglizit d tanga (matière) yettuḥettmen ɣef wakk inelmaden seg wasmi ara d-bdun almad alamma d asmi ara faken almad-nsen alemmas. D acu kan, deg unagraw n uselmed aglizi, yessefk ɣef akk inelmaden ad lemden tafṛensist seg useggas-nsen amenzu n welmad alamma d asmi ara awḍen s aswir n GCE. Dɣa, anelmad yessawalen tafṛensist yernu yeɣra s unagraw afṛensist yewjed ad yelmed di tesdawit s tefṛensist xir n unelmad yessawalen taglizit u yeɣra s unagraw aglizi. Nnig waya, tukci n tenqiḍin temxallaf ger unagraw aglizi d unagraw afṛensis, yernu anect-a d ugur meqqren deg uselmed. Anelmad yeqqaren s unagraw aglizi yettextiri tamezzugt (spécialité) asmi ara yextir tinegwa (matières) i deg yeẓwer, yernu d tinegwa-nni kan ara yesɛeddi asmi ara yesɛeddi akayad n GCE (lbak), di lweqt i deg anelmad yeqqaren s unagraw afṛensis yettuḥettem fell-as ad iɣer akk tinegwa yernu ur irebbeḥ ara alamma yewwi-d talemmast (moyenne) deg wakk tinegwa ay yeqqar. Nnig waya, deg wayen yerzan aselmed n tutlayin tiberṛaniyin, d anagraw n welmad afṛensis ay yifen anagraw n welmad aglizi. Deg unagraw afṛensis, inelmaden yeqqaren deg uɣerbaz alemmas lemmden taspenyulit d talmanit, di lweqt i deg anagraw aglizi ur yesselmad ara i yinelmaden-is tutlayin-agi, dɣa wid yessawalen tafṛensist ifen wid yessawalen taglizit di tmusni n tutlayin tiberṛaniyin, yernu aya yezmer ad yedǧ inelmaden yeɣran s teglizit ad ḥulfun dakken ttwaḥeqren. Yuɣ lḥal, xas ma yella Cameroun la tesselḥay tamurt s tsertit n tesnutlayt, tamurt-a werɛad ur tesɛi ara tasertit n useqɛed n tutlayt ara tt-yedǧen ad tesseqdec snat tutlayin akken yessefk. Adabu ur a ixeddem acemma i wakken ad iẓer ma yella ayen ixeddem ɣef tutlayt yewwi-d kra n lfayda neɣ ala. Xas ma yella taglizit akk d tefṛensist simmal la irennu uzal-nsent di Cameroun u la ttuɣalent d tutlayin n wemsefham ger Yikamruniyen yettmeslayen aṭas n tutlayin yemgerraden, adabu ur a itteg acemma i wakken ad yesnerni snat-agi n tutlayin. Lemmer d lebɣi, adabu yessefk ad yeqdec ɣef useqɛed d usizeɣ n teglizit akk d tefṛensist n Cameroun, d acu kan, ar ass-a mazal adabu yesxasṣ ttawil i wanect-a. Tamurt ur tezmir ara ad tesnerni tutlayin-is tunṣibin mebla ma tga aya. Amkan n tutlayin tineṣliyin Di tmurt n Cameroun, adabu yesseqdac kan tutlayin tunṣibin di lweqt i deg tutlayin tineṣliyin ala d agdud ay tent-yesseqdacen, citṭaḥ kan deg-sent ay yettwarun, yernu ddrent kan deg yilsawen n medden ay tent-yesseqdacen wagar-asen ama di tmurt neɣ deg yexxamen. Di temsalt-agi, Bitja'a Kody yenna-d : "tutlayin tiɣelnawin (tineṣliyin) ddrent kan deg yimawen n medden, la tent-sseqdacen kan sdaxel n twacult. Adabu ur yettnadi ara akk ad tent-yesseqdec ala kan di lḥemlat n tefranin (lbuṭ) anda kra ttmeslayen s tutlayin tiɣelnawin i wakken ad qennɛen medden. Ula d yiwet si tutlayin tiɣelnawin ur tettuseqdac di tedbelt (administration) neɣ di tɣemsa (presse), wala deg udellel neɣ di tilibizyu taɣelnawt, wala deg yiɣerbazen n ddewla neɣ di lḥemlat n uselmed n tɣuri ay ixeddem udabu." Ass-a, tutlayin-agi atenti la teddunt i wakken ad negrent, ladɣa di temdinin anda ay uɣalen yelmeẓyen la sseqdacen ugar tutlayin tunṣibin (officielles). Bitja'a Kody (2001) yenna-d dakken ɣef leḥsab n yiwet n tezrawt (étude) yettwaxedmen di temdint n Yaoundé, 32% seg yelmeẓyen yesɛan ger 10 d 17 yiseggasen di leɛmeṛ-nsen ur ssinen ara ad ssiwlen ula d yiwet si tutlayin tineṣliyin n Cameroun. D tafṛensist ay d tutlayt-nsen tawḥidt i yes ttemsefhamen akk d wiyaḍ. Bitja'a Kody yenna-d dakken ilmeẓyen yellan di liḥala-yagi mazal ad rnun di lǧil ara d-iteddun, imi Ikamruniyen ur nessin ara tutlayin tineṣliyin n tmurt ur zemmren ara ad slemden tutlayin-agi i yigerdan-nsen. Yuɣ lḥal, d Ikamruniyen s timmad-nsen ara ineqqen tutlayin-nsen tineṣliyin. Di lweqt i deg timenḍawin (constitutions) tiqdimin n Cameroun (1961, 1972, 1984) ur d-nnint acemma ɣef tutlayin tineṣliyin n Cameroun, tin n 1996 tefka azal i wesnerni-nsent, yernu aya d abeddel ameqran deg wennar n tsertit n tutlayin di Cameroun. Nnig waya, awanak (ddewla) itteg ifadden i medden (usligen - privés) i wakken ad qedcen i lmend n wesnerni n tutlayin tineṣliyin. ɣef waya, tirebbaɛ tusligin (privées) gant isenfaren (projets) n uneɛruḍ n uselmed akk d unadi ɣef tutlayin tineṣliyin yernu adabu, xas ma yella ur a d-yettak ara afus n lemɛawna, yeqbel iqeddicen-agi s tsusmi. Iqeddicen ay xeddment trebbaɛ am SIL-Cameroon, CABTAL akk d NACALCO d ayen igerrzen iteddun deg webrid yelhan : tirebbaɛ-agi la qeddcent i wakken ad ssizɣent (standardiser) tutlayin tineṣliyin u ad tent-slemden, am wakken ara ttgent leqdicat n unadi fell-asent u qeddcent i wakken ad tent-ttmeslayen medden yernu ur neggrent ara. D acu kan, nesḥissif imi tutlayin tineṣliyin mazal-itent ɣabent deg uɣerbaz n uwanak (ddewla), xas ma yella, ɣef leḥsab n wakken ay d-yeqqar Chumbow (1996), "aseqdec n tutlayin tiyemmatin seg yiseggasen imezwura n uselmed yetturar dduṛ meqqren deg wesnerni n tḥeṛci n wegrud". Xas ma yella kra n tmura n Tefriqt n ddaw n Sṣeḥra sseqdacent tutlayin tineṣliyin deg uselmed di tlata yiseggasen imezwura n uselmed, Cameroun tesseqdac tutlayin-is tunṣibin (tafṛensist d teglizit) deg wakk iswiren (niveaux) n welmad, seg wasmi ara d-bdun warrac almad-nsen alamma d asmi ara awḍen ɣer tesdawit. D aya ay yedǧan medden ad ḥemmlen tutlayin tunṣibin u ad sɛunt azal ɣur-sen di lweqt i deg ḥeqren tutlayin tineṣliyin n tmurt-nsen. Maca taḥeqranit-agi n tutlayin tineṣliyin maci ala di Cameroun ay yella, yernu Adegbija (2000) yeqqar-d : "Yuɣ lḥal, deg waṭas n tmura ay yellan zik d tihersin (colonies) n Fṛansa d Portugal, tutlayin tineṣliyin ur ttwaqbalent, ur ttuselmadent deg uɣerbaz ula deg yiseggasen imezwura n welmad. Imi timura-yagi d tigellilin taswiɛt-a, ur bɣint ara ad gent ussisen (lmeǧhudat) i wakken ad beddent i tutlayin-nsent tineṣliyin, nnig waya, imawlan ttnadin i wakken igerdan-nsen ad lemden tutlayin tuṛufiyin (européennes) ɣef zik lḥal. Ttejṛiba tesban-d dakken amur ameqran deg yimawlan di Cameroun ur qbilen ara ad lemden yigerdan-nasen tutlayin tineṣliyin deg uɣerbaz. Aṭas n yimawlan ay yettaznen igerdan-nsen ɣer walmaten n yigerdan (jardins ḍenfants) akken kan ara awḍen tlata yiseggasen i wakken ad lemden taglizit neɣ tafṛensist. D ayen ibanen dakken imawlan ara yefken arraw-nsen i wakken ad lemden tutlayt tunṣibt ur begɣun ara ad lemden warraw-nsen tutlayin tineṣliyin asmi ara kecmen s aɣerbaz. Dɣa, tagnit-agi maci d nettat ara iɛiwnen tutlayin tineṣliyin ad kecment s aɣerbaz akamruni. Almaten n yigerdan sseqdacen tarrayin (méthodes) n uselmed tibriṭaniyin, timarikaniyin neɣ tifṛensisin. D tikli-yagi ay yedǧan timura n Tefriqt taɣerbit ay testeɛmeṛ Fṛansa zik-nni, ad qqiment dima qqnent idles-nsen ɣer Fṛansa, yernu d aya ay d-yezgan d unjug (obstacle) i wakken ur ttnernint ara tutlayin tineṣliyin di tmura-nsent. D acu kan, xas ma yella tebɣa Cameroun ad tessekcem tutlayin tineṣliyin s aɣerbaz, taswiɛt-a, ur tezmir ara ad teg aya, acku ameṣruf (budget) ay yefka udabu n tmurt-a i uselmed mecṭuh mliḥ, yernu ur yettadǧa ara agrud akamruni ad yesɛu ula cwiṭ seg wayen yeḥwaǧ d ttawil i wakken ad yelmed, nnig waya, lexṣaṣ n yedrimen yesxasṣ ula d tasnarrayt (méthodologie) n uselmed akk d usekcem n yiselmaden imaynuten. Seg wakken xusṣen yedrimen di Cameroun alamma ay yeqqim unabaḍ (lḥukuma) ɛecṛa yiseggasen ur yezmir ara ad d-yessekcem iselmaden imaynuten s aɣerbaz amenzu (primaire), yernu alamma ay d melmi kan ay tekfa taluft-agi. Dɣa, di tallit-nni, aṭas n tneɣra (classes) ay yeqqimen mebla aselmad yernu amur ameqran deg yigerdan ur ɣrin ara aṭas neɣ ur ufin ara win ara ten-yesseɣren. Ma yella tadamsa (économie) n tmurt ur tezmir ara i uɣerbaz, amek ay ara tezmer i usekcem n tutlayin tineṣliyin s aɣerbaz amenzu ? Yuɣ lḥal, asekcem n tutlayin s tineṣliyin s aɣerbaz maci d awezɣi neɣ d ayen iweɛṛen aṭas ɣef udabu akamruni, maca ugur atan deg wanect ara d-yesqam waya, ladɣa ma neẓra dakken aṭas seg yiselmaden n yiɣerbazen ikamruniyen la ttuxellaṣen s yedrimen n lemɛawna n Tbanka Tamaḍlant (Banque Mondiale). Imi adabu la yesseqac kan taglizit akk d tefṛensist deg uselmed, yernu yettmeslay d wegdud ala s tutlayin-agi, aṭas n medden yettmeslayen tutlayin tineṣliyin qqimen di rrif, ur zmiren ara ad ttekkin neɣ ad d-inin rṛay-nsen di temsal yesɛan azal di tmurt-nsen, yernu s waya, ur ttazmaren ara ad ttekkin deg wesnerni n tmurt-nsen. Aṭas deg-sen ur ẓrin d acu yellan di tmenḍawt (constitution) wala deg usaḍuf (lqanun) n uɛaqeb n tmurt-nsen d yisuḍaf ay yesselḥayen tudert-nsen. Dɣa, aselḥu n lumuṛ n uwanak (ddewla) d ayen yellan ger yifassen kan n tedɣert (élite), yernu xas ma yella adabu yessefra ad yesselmed taɣuri i yimeqranen, ar ass-a werɛad ur yebdi ara aya. Yuɣ lḥal, Tadaǧeu (1975) yenna-d dakken lemmer adabu ad yesselḥu tamurt s tlata tutlayin, taglizit, tafṛensist d tutlayin tineṣliyin, ad yeg ifadden i wakken ad ttwalemdent deg uɣerbaz u ad ttusqedcent deg yinurar merṛa, aya yezmer ad d-yawi abaɣur (lfayda) meqqren i Yikamruniyen. Ma d nekni si tama-nneɣ, nettwali dakken yelha lemmer tutlayin-agi tineṣliyin ad tent-skecmen deg s aɣerbaz amenzu : tabasaat (basaa), tabulut (bulu), tewondot (ewondo), tadualat (duala), tafe'fe't (fe'fe'), tafulfuldet (fulfulde), tamungakat (mungaka) akk d tpidgint n teglizit. Tabasaat ad tt-sqedcen wid ay tt-yessawalen di tama n yiri n lebḥeṛ n Cameroun akk d temnaḍin (provinces) n tlemmast n tmurt; tabulut akk d tewondot ad tent-sqedcen di tlemmast, deg wenẓul (sud) akk d temnaḍin ticerqiyin; tadualat ad tt-sqedcen wid Yedualaten akk d kra n yegduden n terbaɛt tasawat (sawa) am Yibakweriyen (Bakweri) akk d Yibakossiyen (Bakossi) di temnaḍin n wenẓul aɣerbi, d Yemboten (Mbo) yettidiren di temnaḍt n Yiri n Lebḥeṛ; tafe'fe't ad tt-sqedcen di temnaḍt taɣerbit; tafulfuldet ad tt-sqedcen di tlata-nni n temnaḍin n ugafa; tamungakat ad tt-sqedcen deg Temnaḍt n Ugafa Aɣerbi u di tgara, tapidgint n teglizit n Cameroun ad tt-sqedcen di temnaḍin anda ay ttmeslayen taglizit. === Askasi ɣef tutlayt taɣelnawt === Seg wasmi ay tewwi Cameroun azarug-is (indépendance), afran n tutlayt taɣelnawt (tutlayt neɣ tutlayin tineṣliyin i yes ara sselḥun tamurt) yella-yas d ugur. Xas ma yella adabu yefren ad yewwet nneḥ ɣef temsalt-agi imi ay yugad lemmer ad yefren kra n tutlayt/tutlayin, u ad yedǧ tiyaḍ, aya ad d-yexleq uguren ger yegduden yemgerraden n Cameroun yernu ad ihudd tadukli n tmurt, kra n waggagen (intellectuels) imeqranen, imuzzag (spécialistes) n uselmed d yimesnilsiyen (linguistes) lhan-d mliḥ akk d temsalt-agi yernu nudan ad as-d-afen tifrat. Ngijol (1964) yessumer-d (proposer) ad tesɛu tmurt n Cameroun yiwet kan n tutlayt taɣelnawt i lmend n teywalt, n uselmed n tɣuri akk d uselmed deg uɣerbaz d wesnerni n tmagit (idendité) tadelsant n tmurt. Ma d Ba Njock (1966), si tama-s, yessumer-d dakken adabu ad yebḍu tamurt d timiwa ɣef leḥsab n tutlayin, yal yiwet ad tesɛu tutlayt-is i yiman-is. Xas ma yella takti-yagi (lfekra) telha, tifrat am ta tezmer ad d-tesnulfu uguren di kra n tmiwa anda ur tban ara d acu-tt tutlayt ay yettuseqdacen deg-sen s waṭas. Ahat, Ba Njock akk d wid yeddan d tmuɣli-s mmeslayen-d ɣef takti-yagi imi ay walan dakken deg yiseggasen n settin, yebda udabu la yesselmad setta si tutlayin tineṣliyin n tmurt di tesdawit tafidiṛalit, d acu kan, adabu akamruni yeḥbes aselmed-agi imi ay yugad lemmer ad d-neṭqen Yikamruniyen yettmeslayen tutlayin nniḍen u ad d-ssutren ad tent-sselmaden ula d nitenti. Nnig waya, i wakken ad yefru udabu tamsalt n wanta ay d tutlayt yifen tayeḍ, imḍebbren nnan-d tutlayin tineṣliyin merṛa n Cameroun d "tutlayin tiɣelnawin", ɛedlent akk yernu ulac amgerrad (lxilaf) gar-asent. Di temlilit n Useqqamu Aɣelnaw n Temsal Tidelsanin ay d-yellan di Yaoundé seg 18 ɣer 22 Dujembeṛ 1974, yeɛzem udabu ad asent-yessawal i tutlayin tineṣliyin "tutlayin tiɣelnawin". D acu kan, di lweqt i deg anabaḍ (lḥukuma) yella yeḥwaǧ ad yesɛu tabɣest (lkuṛaj) i wakken ad yefren anti ay d tutlayin tiɣelnawin i yes ara yesselḥu tamurt, netta yessanef i temsalt-a, u yefren ad yeɛdel ger wakk tutlayin mebla ma yefra ugur. Maca xas ma yella adabu ur yessaweḍ ara ad yefru aya, llant di Cameroun ɛecṛa n rṛadyuwat taẓiyanin (régionales), yal tamnaḍt tesɛa tin-is, yernu ttwaxedment-d i wakken ad ttmeslayen s tutlayin ay ttmeslayen aṭas di temnaḍin-nsent. Lweqt ay tettak yal rṛadyu i tutlayt-is taneṣlit yemxallaf si temnaḍt ɣer tayeḍ. Di temnaḍt n Ugafa Ubɛid (Extrême-Nord), rṛadyu n temnaḍt tettak 27.36% si lweqt-is i tutlayin tineṣliyin, ma d tamnaḍt n Ugafa Aɣerbi, rṛadyu-yines yellan di Bamenda tettak kan 4,17% si lweqt-is i tutlayin tineṣliyin. Yuɣ lḥal, yella wemgerrad d ameqran di lweqt ay tettak yal rṛadyu i tutlayin tineṣliyin, yernu aya yesskan-d dakken yal rṛadyu d nettat ay yettḍebbiren deg wanect ara tefk d lweqt i tutlayin-agi. Amur ameqran di teywalt (communication) yettwaxdam s teglizit d tefṛensist, ama di rṛadyu neɣ di tilibizyu n Cameroun, yernu aya yesskan-d dakken amur ameqran seg yimezdaɣen n Cameroun rran-ten di rrif imi ur sen-ttmeslayen ara s tutlayin-nsen, di lweqt i deg Ikamruniyen-agi, lemmer ad asen-mmeslayen s tutlayin ay fehhmen, zemren ad nefɛen tamurt-nsen ugar. Ula d Todd (1983) tettwali dakken yelha lemmer ad tefren Cameroun yiwet kan n tutlayt taɣelnawt. ɣef leḥsab-is nettat, tapidgint n teglizit n Cameroun tezmer ad turar dduṛ n tutlayt taɣelnawt mebla uguren imi tutlayt-a tesɛa tamṣuka (structure) iqerben ɣer tin n tutlayin tineṣliyin, yernu d nettat kan ay d tutlayt tawḥidt di Cameroun ur nesɛi ara agdud neɣ taqbilt ay tt-yettmeslayen d tutlayt-is taneṣlit, ur tesɛi tama ibanen anda ay tt-ttmeslayen wala ddyana yeqqnen ɣur-s, am wakken ur telli ara d tutlayt ay d-iḥettem kra n unabaḍ (lḥukuma) n yinehrasen (colonisateurs). S waya, wid yetṭfen talemmast ttwalin dakken tapidgint n teglizit n Cameroun d tutlayt ay izemren ad tesdukel mliḥ Ikamruniyen imi "ur telli d tutlayt n yiwen". Llan wid ur neddi ara rṛay-agi, qqaren-d dakken tapidgint teqreb ɣer teglizit yernu amur ameqran di tmawalt-is (léxique) d awalen ay d-yekkan si teglizit.D acu kan, imi tutlayt-agi ttmeslayen-tt u ttemsefhamen yis-s waṭas n medden yettmeslayen tutlayin yemgerraden, yelha ma yella tettuseqdec d tutlayt n uselmed, u teqqar-d Todd (1983) dakken "lemmer ad tuɣal tpidgintd tutlayt n uselmed, aya ur d-yesqamay ara aṭas i unabaḍ (lḥukuma) akamruni. Tutlayt-agi fehhmen-tt waṭas n medden deg waṭas n tmiwa n tmurt, yernu ttemsefhamen yis-s Yikamruniyen ula akk d yinaragen-nsen (lǧiran) ifriqiyen, yernu xas ma yella qlil kan anda ay tettili tutlayt-agi d tutlayt tayemmat n wegrud, tikwal, llan aṭas n yigerdan n Cameroun ay s-isellen i tutlayt-a tettuseqdac seg wasmi ara ilin d imecṭaḥ. Aṭas aya seg wasmi ara tetturar tpidgint n teglizit n Cameroun dduṛ n usiweḍ n yedles akamruni, yernu tezmer ad tettuseqdec mebla uguren deg wemni (parlement) neɣ di lemcawṛat n tedrimt". Imi ay tettwaḥseb tpidgint n teglizit n Cameroun d yiwet si tutlayin n tmurt-a, tezmer ad turar dduṛ n tutlayt taɣelnawt mebla uguren. Nnig waya, aseqɛed d usizeɣ-yines (standardisation) ur s-d-yesqamay ara akk aṭas i udabu imi ay yella yagi wayen yuran s tutlayt-a. Maca xas ma yella tapidgint n teglizit n Cameroun tezmer ad d-awi ibuɣar (lfaydat) imeqranen i tmurt, adadu, taswiɛt-a, mazal yegguma ad yeg ifadden i wakken ad tettuseqdec. === Tagrayt === Xas ma yella tasertit (politique) n Cameroun terked u tezmer tmurt ad d-telhu d wuguren n tutlayt, yettban-aɣ-d dakken aya maci si temsal timeqranin ay iceɣben adabu. Yuɣ lḥal, Cameroun, am waṭas n tmura n Tefriqt n ddaw n Sṣeḥra, ur tettwali ara dakken timsal n tutlayt zwarent. Dɣa, skud ulac uguren akk d tsertit n tutlayt i yes la tlehḥu tmurt ass-a, fiḥel ma yexdem udabu acemma nniḍen i wakken ad yefru uguren ay d-mazal ɛellqen. Xas ma yella imesnilsiyen (linguistes) d yimassanen ay d-yerran lwelha-nsen ɣer temsalt n tutlayin tineṣliyin la d-ttmeslayen u la d-ssumuren (proposer) iberdan ara yefrun ugur-agi, adabu akamruni yettban-aɣ-d dakken yefṛeḥ s tegnit i deg tella tmurt ass-a deg wennar n tutlayin. Yuɣ lḥal, ayen ara ixeddem udabu, la t-ixeddem kan i teswiɛt mebla ma iwala ɣer lbeɛd. I wakken ad teg Cameroun tasetit n tutlayt yelhan, yessefk fell-as ad tesselmed igerdan s tutlayt-nsen tayemmat deg yiseggasen-nsen imezwura n welmad, sakkin, ad asen-tesselmed tutlayin tunṣibin (officielles - taglizit akk d tefṛensist). Maca, i wakken ad terbeḥ tsertit-agi, yessefk ad tettwaxdem ɣef leḥsab n ttawil yellan, u cwiṭ, cwiṭ kan, ladɣa di tmiwa n tmurt, berṛa i temdinin, anda igerdan ssnen kan tutlayin-nsen tineṣliyin. Dɣa, tutlayin tineṣliyin n yal tama ad ttusqedcent i uselmed u tent-snernin deg yeswiren (niveaux) yemgerraden. Yernu, mi ara tennerni kra n tutlayt, tezmer ad tuɣal d nettat ay d tutlayt n uselmed n temnaḍt merṛa. Anabaḍ (lḥukuma), iseqquma aẓiyanen (régionaux), yiseqquma n tutlayt d yemdanen iqeddcen ɣef tutlayt yessefk ad gen ifadden i yinelmaden i wakken maci ala d taglizit d tefṛensist wanag ula d tutlayin tineṣliyin, yernu yessefk ad yettwaxdem waya deg wakk timiwa n tmurt. Maca taswiɛt-a, tamsalt n tutlayt mazal werɛad tefri di tmurt n Cameroun anda amur ameqran seg yimezdaɣen "ur neɣri ara" ttwaɛezlen imi ur ssinen tafṛensist wala taglizit. Nnig waya, imi igerdan ur a lemmden ara s tutlayt-nsen tayemmat, aṭas n yigerdan ur a nrebbeḥ ara di tezrawin-nsen (leqraya), acku seɛɛun uguren akk d teglizit d tefṛensist, u di tgara, xas ma yella adabu yebɣa ad yesselḥu tamurt s snat tutlayin tunṣibin u yebɣa ad yeɛdel gar-asent, ur yessaweḍ ara, yernu yessefk ad yefru uguren yerzan aya imi ay yella wemgerrad (conflit) ger wid yessawalen tafṛensist d wid yessawalen taglizit, yernu aya yezmer ad yessiweḍ ɣer bedḍu n tmurt. ɣef waya, yessefk ɣef Cameroun ad tɛawed tamuɣli deg tikli ay d-tewwi di tsertit-is n tutlayin u ad teg ayen yessefken s tidet i wakken ad ten-tefru. == Idlisen == * Chumbow, Sammy Beban (1996): "The Role of National Languages within a Comprehensive Language Policy for Cameroon". Academic Discourse presented at the University of Buea. * Ngijol, Pierre (1964): "Nécessité ḍune langue nationale". ABBIA No. 7: 83-99. Njeck, Alice Forsab (1992): Official Bilingualism in the University of Yaounde : Some Educational and Social Issues. Mémoire de Maîtrise, Université de Yaoundé. * Tadaǧeu, Maurice (1975): "Language Planning in Cameroon: Towards a Trilingual Education System". In: Herbert, Robert K. (ed.): Patterns in Language, Culture and Society: Sub-Saharan Africa. Colombus, Ohio: 53-75. (= Working Papers in Linguistics 19). * Tambi, Jot (1973): Received Language Bilingualism in Cameroon: A Study of Functions and Attitudes. Mémoire du DES, Université de Yaoundé. * Todd, Loreto (1983): "Language Options for Education in a Multilingual Society: Cameroon". In: Kennedy, Chris (ed): Language Planning and Language Education. London: 160-171. * Yettwakkes-d umagrad-agi si Linguistik online 18, 1/04 http://www.linguistik-online.de/18_04/echu.html {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120118053646/http://www.linguistik-online.de/18_04/echu.html |date=2012-01-18 }} == Tamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen == * Wikipedia s tefranṣiṣt * [http://imedyazen1.tripod.com/ http://imedyazen1.tripod.com/] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210208111010/http://imedyazen1.tripod.com/ |date=2021-02-08 }} Sɣur '''George Echu''', Tasuqilt sɣur '''Omar Mouffok'''. [[Taggayt:Kamirun| ]] 41w6sel0gpur4tmqb9kuz2t8u0ldj99 Luxembourg 0 224 116327 77248 2026-05-04T17:46:46Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116327 wikitext text/x-wiki {{Infobox country}} [[Tugna:Lu-map-FR.png|thumb|290px|right|Luxembourg]] '''Luxembourg''' d yiwet n tmurt tamecṭuḥt ay d-yuzgan ger tlisa, ger yiberdan. Sufella d [[Biljik]] ay tt-id-ilessen, swadda d [[Fransa]], ma seg wegmuḍ (ccerq) d [[Lalman]]. Akal-agi amecṭuḥ ay d-iweḥlen ger n "yimeqqranen", xas ur yewwiḍ ara wezgen n umelyun n medden ay t-izedɣen, ass-a nefren ad awen-d-nawi fell-as awal, acku tikwal, aṭas ara d-nelmed si tɣawsiwin timecṭaḥ. Naɣ yeqqar-as wanzi ɣur-neɣ "Izem yeḥwaǧ s aɣerda". Luxembourg, d tamurt i ɣef ur nsel ara aṭas n tɣawsiwin, d acu kan, aɣlan-agi (nation) amecṭuḥ yesɛa tutlayt-is i yiman-is, d tin umi qqaren taluksemburgit, ur telli d tantala (dialecte) n tefr'ensist wala d talɣa tadigant (forme locale) n talmanit, wanag d tutlayt i yiman-is, d tin ay d iles aneṣli n yimezdaɣen n tmurt-agi yernu yis-s ay ttidiren di tudert-nsen n yal ass. D ayen ibanen ma nenna-yawen-d d akken imezdaɣen n Luxembourg, Iluksemburgiyen, d agdud yesɛan nnif ɣef wazalen-is (valeurs), ɣef tnettit-is (identité) akk d tutlayt-is. Dɣa xas ma yella idles afr'ensis yeǧhed, yeffeɣ i tlisa n Fr'ansa alammi ay yewweḍ ass-a s idurar n [[Ǧerǧer]] akk d tmura n Tefriqt, xas ma yella tutlayt talmanit tewweḍ ɣer ṭṭerf n wemḍal, anda ma nedda nezmer ad naf wid yettmeslayen yis-s neɣ ay tt-ilemmden, di Luxembourg, ayen yellan d aberr'ani iban, ma d ayen yellan n tmurt d netta ay yesɛan azal meqqren, ur t-rrin di rrif am wiyaḍ, wanag refden-t d asawen akken ad yagar akk ayen d-ikecmen si berr'a. Di Luxembourg, yal taɣawsa tesɛa amkan-is, yal yiwen yesɛa ccɣel-is. Iberr'aniyen keccmen-d ssbeḥ ad qedcen, tameddit, yal yiwen ad yuɣal s axxam-is neɣ ɣer tmurt-is, ma d tutlayin tiberraniyin ay d-ikecmen ɣer Luxembourg akken kecment ɣer tmura nniḍen, sseqdacen-tent Yiluksemburgiyen di leṣlaḥ-nsen, rran-tent d taklatin-nsen deg wexxam-nsen, yal yiwet fkan-as ccɣel-is, d acu kan, mi ara d-taweḍ tizi n tidet, mi ara terzu temsalt asselḥu n tɣawsiwin n tmurt, asselmed n yigerdan akk d usseqdec n tutlayt di tudert-nsen, Iluksemburgiyen d tin-nsen kan ay sseqdacen, xas ssnen mliḥ tafrensist akk d talmanit. Tutlayt taluksemburgit ay yellan d yiwet si tutlayin tiɣelnawin timecṭaḥ akk deg wemḍal, yerfed-itt unabaḍ (gouvernement) aluksemburgi d asawen akken ad tili d tutlayt tamenṣabt (officielle) tamenzut di tmurt, yuɣ lḥal, tamurt-agi tamecṭuḥt, teẓra d akken imi ay d tamecṭuḥt, lǧiran-is zemren ad as-uɣalen d icenga-yines, zemren ad tt-ttcen s tefses. ɣef wanect-a ay terra tutlayt-is, xas akken d tamecṭuḥt d tutlayt n tmurt yernu d yiwen seg yizumal meqqren n tfernant (patrie) taluksemburgit. Anect-a yesskan-d tikkelt nniḍen d akken tutlayt ur telli d awal kan, wanag d tigejdit meqqren di tnettit (identité) n tmura akk d yegduden. D acu kan, nnig waya, tutlayt taluksemburgit yerfed-itt ula d agdud-is deg wul-is, imi ay yuki d akken d nettat ay d tarwiḥt n tmurt-is, dɣa yefka-yas tamkant ɛlayen, xas ad naf aṭas n Yiluksemburgiyen iqeddcen s tefrensist neɣ qqaren aɣmis-nsen s talmanit, iles ay sseqdacen wagar-asen ur d asen-yeɛriq ara, zzux-nsen d tutlayt-nsen, werɛad ur lmiden ara ad zuxxen s wayen ur nelli nsen. == Tamselyut == * [http://imedyazen1.tripod.com/id68.html imedyazen]{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} [[Taggayt:Timura n Turuft]] kijtxp5q9cg97j96sxcvetz6qtgx2gb Ǧamila n Tferka 0 484 116334 107834 2026-05-04T19:44:34Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116334 wikitext text/x-wiki '''Ǧamila n Tferka''' d yiwet n tamedyazt taqbaylit ifazen. Tlul-d deg taddart n [[At Yemɣur]], deg tɣiwant n [[Amecras]] di tama n [[Buɣni]] ([[Tizi Wezzu]]). Tura yiwen n wedlis umi tsema '''Tiregwa n Nnfiḍ'''. Atan wayen yura fell-as uneɣmas Salem Amran n weɣmis n [[Dépêche de Kabylie]], di Yebrir 2007, tasuqilt sɣur [[Omar MOUFFOK]]. '''Aṭṭuqqet n lxir ur yettḍurru'''. Akka ay as-yeqqar yiwen n wanzi inefɛen deg yinurar akk n tudert, ladɣa deg unnar n tmaziɣt, imi s kra n wedlis ara d-yeffɣen s yiles-a, nesteṛḥib yes-s imi ara yejj tamaziɣt ad taf amkan-is u ad tejhed. Ussan-a, yeffeɣ-d wedlis n yisefra n Djamila n Tferka, tamedyazt-nni yettwassnen deg tesgilt (nnuba) n « Tamedyazt war tilas », ay d-yettqeddim [[Muḥend Taferka]] deg BRTV. ”Tiregwa n Nnfiḍ”, ammud (recueil) n Ǧamila, d [[Muḥend Taferka]] s timmad-is ay as-d-yuran timsegrit (post-face) ay deg nezmer ad nɣer '''Ttawil inefɛen akk ay tesseqdac tmeṭṭut taqbaylit akken ad d-tessiwel ɣef ddunit d yiɣeblan-is d isefra'''. Ǧamila n Tferka tessen amek ara d-tecnu kullec s usefru, u tid yettgen am nettat, tikkwal yettwakkes-asent wawal. Adlis n Ǧamila yesɛa 180 n yisebtar yernu ulac deg-s tisuqilin (asṭerjem) ɣer tefṛansist (akken nennum nettaf deg kra n wammuden n yisefra niḍen). Taqcict-a tlul-d deg taddart n At Yemɣur, deg tɣiwant n Amecras ([[Tizi Wezzu]]). Deg wammud-ines, tefka Ǧamila amur ameqqran i tayri akken ad d-tessken i medden dakken ɣas ma yella nesmeɛreq nettu-tt, tayri dima tetteqqel-d, dima nesmektay-itt-id. Dɣa, Ǧamila tcennu ɣef wakk idisan n tayri, ula ɣef uḥemmel n tayri u mi ara nɣer isefra-ines, ur nettḥulfu i trutint, wala i uɛiwed. Isefra n Ǧamila ccuṛen d tamitafuṛt akk d tugniwin n tmedyazt. Deg usefru-ines ”Mi iḍaq ṛṛuḥ”, teqqar-d : Aman leḥḥun deg lqaɛa Mi iḍaq seg-sen igenni Ccwal selleɣ-as yettɛeyyiḍ Taṛwiḥt ihennan, temḥa Tettkemmil : Ur zmirent tejmilin Lxir-ik ad ak-t-rrent Neɣ aḥriq n tjejjigin Yal ass ma hdiɣ-ak-tent Ad yettwalas wul ddin Tamuɣli-a tumliḥt ay tesɛa Djamila teddukkel d tmussni-ines ijehden deg teqbaylit. D ay-a ay d-yettafken isefra ẓiden i tɣuri. Nnig temsalt n tayri, Ǧamila Taferka tessawal daɣen ɣef tmedyazt s timmad-is, ɣef tegnit n tmeṭṭut, ɣef waḍḍan, ɣef tmetti (société), ɣef lḥif, ɣɣef tudert, ɣef talwit d waṭas n tlufa niḍen. Deg way-n yerzan tamṣukt (structure), Ǧamila tebna isefra-ines s yiberdan yemgerraden. Kra deg-sen d iskendriyen (alexandrins), maca tebna-d daɣen ifyar (vers) s 8 n tunṭiqin (octosyllabe), akk d yisefra itteddun s ṛebɛa yefyar neɣ s ttesɛa yefyar. Tameɣrut (rime) n Ǧamila d tin ay deg teṭṭuqqet temṣ̣ukt n AAB, u tesseqdec tameɣrut tanmidegt (rime croisée). Yessefk ad d-nger tamawt dakk-n Djamila tesseqdec aṭas tamitafuṛt deg yisefra-ines, u llan kra deg-nsen, deg wezwel-nsen (titre) yagi ad tt-naf am “Ajejjig n Lekdeb”, “Tabrat i zzheṛ”, “Snulfu-iyi-d”. Ammud-a (recueil) tessuffeɣ-it-id Djamila i ddemma-ines, d acu kan , tettekka deg-s BRTV. D tiẓrigin ”Le Savoir” [Tizi Wezzu] ay t-id-yessuffɣen. Axxam-a n ussuffeɣ n yedlisen, melmi kan ay d-yebda leqdic u la yettnerni cwiṭ, cwiṭ. Ǧamila n Tferka, tesɛa daɣen zzheṛ imi argaz-ines, Salem Saɛd, yebded s idis-is, yettɛawan-itt. Tanaẓurt-a la tt-yettṛaju waṭas n lxir ɣer sdat. Ihi a Ǧamila, ɣas faṛes ! == Tamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen == * [http://imedyazen1.tripod.com/id105.html http://imedyazen1.tripod.com/id105.html]{{Assaɣ yerrẓen|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} [[Taggayt:Tameddurt|n Tferka, Ǧamila]] [[Taggayt:Tasekla|n Tferka, Ǧamila]] 6jo07m0p03fuobq67149jgqp5zrb8v8 Tamurt n Ibaskiyen 0 4411 116330 98593 2026-05-04T18:48:21Z InternetArchiveBot 10734 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 116330 wikitext text/x-wiki {{Infobox country}} Tamurt Ibaskiyen tuzga-d ger snat n tmura: Fransa akk d Spenyul (Spanya). Imezdaɣ-is isem-nnsen [[Ibaskiyen]]. Tamaneɣt-is [[Bilbao]]. Amezruy n tmurt n Ibaskiyen yella-d di tlisa n snat n temnaḍin <ref>{{Cite Web |title=Archive copy |url=http://imedyazen1.tripod.com/ |access-date=2012-03-09 |archive-date=2021-02-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210208111010/http://imedyazen1.tripod.com/ |url-status=dead }}</ref>: # Tamurt n Ibaskiyen ugafa # Tamurt n Ibaskiyen n wenẓul == DI TMURT N YIBASKIYEN N UGAFA == : Anadi di tserkam n tmetti n leqrun wis 16, wis 17 d wis 18 yesskanay-d d akken tiserkam iḥekmen Tamurt n Yibaskiyen di tallit-nni llant tekksent-d rrbeḥ-nsent seg yiqeddicen ay llant xeddment i lmend n Ugellid n Fransa akk d Navarre n Wadda, dɣa ɣef wanect-a, kra n Yibirjwaziyen ibaskiyen llan ttṣaḥen-asen-d yimukan ɛlayen di leḥkem, yettxelliṣ-iten ugellid, seɛɛun tifesniwin deg [[yigen]] yernu tekksen-asen i wiyaḍ ixfawen-nsen ihaggaren (noblesse) akk d yimukan-nsen n leḥkem. Sponde, Bela, Belsance, Gramont, Etchauz akk d Meharin llan seg wid yeṭṭfen leḥkem u tuli yis-sen ddunit imi ay sennden ɣer tgeldit tafrensist akk d yimasiwen ay iqerben s agellid. Wwḍen alammi ay ten-tecrek nnesba yid-sen yernu sduklen ssɛaya-nsen akk d tin n wigi. D acu kan, anect-agi diɣ yessaweḍ-iten ad ssersen imal n Tmurt n Yibaskiyen ger n yifassen n Fransa, ur reglen- as abrid i uzureg (indépendance) n tmurt-nsen. Tawaddfa-yagi yessbanay-aɣ-tt-id mliḥ umezruy di tallit n Wemgaru n [[Tesreḍt]] [asmi ay nnuɣen Yikaṭuliyen d Yeprrutistanen di Fransa si [[1562]] ɣer [[1598]]]. Imir-n, aṭas n yimasiwen [[ibaskiyen]] (am Luxe, Espelette, Garou, Etchauz akk d Domezain) ay d-ibedden i lmend n Ugellid n Fransa, akken ad t-ḥudden, dɣa rran timura-nsen s ddaw n leḥkem n tgeldit, ladɣa di tallit n Charles IX. Yernu nnernan wassaɣen n lemɛawna ugar di tallit n Henri IV (Henri III n Navarre), ay d-yeskecmen aṭas n yimasiwen Ibaskiyen ɣer leqṣer-ines u gar-asen nezmer ad d-nader Armendaritz, Laxague akk d [[Haramboure]]. Tawaddfa-yagi n Tmurt n Yibaskiyen ɣer Fransa yesseɛjel-itt-id rrbeḥ n tgeldit mgal n Usemmeskel [abeddel n tesreḍt takaṭulit] akk d wesbeddi n tsertit n usselmes [[tafrensist]]. * Mgal timerkanṭit « ''I tɣimit n tlella, n yesladen akk d yeglamen'' » d awal ay llan ttɛawaden-t-id si [[Palais]] alamma d [[Ustaritz]], Yibaskiyen inesbuɣar (imerkantiyen) yeṭṭfen leḥkem di [[leqrun wis 17]] d wis [[18]]. Kra n yenmezrayen walan anect-a d asuter n Yibaskiyen akken ad awin tilelli u ad ḥekmen i yiman-nsen [[tisuda]] tibaskiyin, d acu kan, anect-a ur iṣehḥa ara imi d wid-n akken ay yellan qqaren-d awal-agi ay yellan tekksen-d lfayda meqqren si tedbelt (administration) n Tgeldit tafrensist. Ihi, "[[tilelli]]" ay llan ssuturen-tt-id wigi yezmer kan ahat ad ilin qeṣden-d yis-s lebɣi-nsen akken ad ten-id-tuɣal tlelli-nni n zik ay d asen-tespuḥ tsertit n usselmes n Fransa, am wakken ara yili usuter-agi-nsen yesskanay-d diɣ tugdi-nsen akken ad asen-truḥ tlelli d leḥkem sya ar sdat imi di tallit-nni tella a d-tettenka r tserkemt tamaynut n yemzenza d yimawlan n wakal akk d yimesbankiyen ilibirraliyen, ay yellan ttuɣalen d inesbuɣar (imerkantiyen) s lɛejlan yernu zgan-d mgal n uqader n yisuḍaf, akken ma llan. Nezmer dɣa ad d-nefk sin n yimedyaten i deg ara d-nesban aya : Di 1784, ssutren yimawlan n wakal inesbuɣar n [[Navarre]] seg [[unemzaɣ]] n [[Béarnais]], [[Polverel]], ad as-yaru asektay i Ugellid n [[Fransa]] i deg ara d as-yessefhem ayɣer ay ilaq ad qqiment "tlella d yesladen" n tgeldit n [[Navarre]], dɣa asmi yexdem aya, fkan-as yimawlan n wakal Ibaskiyen amkan gar-asen, yuɣal ula d netta yesɛa akal u yerbeḥ-d ixef n tihhugra. D acu kan, lemmer ad nwali mliḥ s agbur n wayen d-issumer, ad nẓer d akken Polverel yessider-d takti n ussuter n tfulmant (autonomie) di lweqt i deg wiyaḍ akk ttun-tt [u a ttxemmimen amek ara kemmlen ad ttidiren deg yeglamen s ddaw n leɛnaya n Fransa], yernu yewwet-d Polverel deg usektay-is mgal n "unedbal n wakalen" ay yellan yekkat mgal n twaculin tinesbuɣar timaynutin n yemzenza akk d yimesbankiyen. Yuɣ lḥal, Polverel iger-d tivri, xas maci s ledjherr, akken ad asen-d-uɣalen i Yibaskiyen yizerfan-nsen ay sen-yefka umezruy, ad asen-d-tuval tmurt n lejdud-nsen i deg ttalasen, yernu ayen ara d-yesbegnen aya netta d akken Polverel yuv abrid-is i yiman-is asmi ay d-tekker Tegrawla tafrensist. * Tagrawla tafrensist Atmaten n twacult n Garat n Ustaritz, ay ttwalin yenmazrayen seg wid yellan ttḥuddun "tisuda tibaskiyin", leɛben ddurr d ameqqran di lebni n [[Tegrawla tafrensist]] akk d wesbeddi n unagraw azerfan (système juridique) d tedbelt tamaynut n Fransa. D acu kan, asmi ay ttwakksen akk [[yeglamen imsugal]] deg yiḍ n [[4 Ɣect 1789]], ttwakksent ula d tisuda tibaskiyin, xas akken ifuk lḥif ɣef wegdud abaski, ay yeddren acḥal d leqrun s ddaw n lbaṭel n yimasiwen, ma d atmaten n twacult n Garat, rewlen s tuffra si tmurt. Tagrawla tafrensist tefka azal, di tgara, i tutlayt tafrensist ay yuɣalen d tutlayt tawḥidt i yes tteddu tegduda, i yes ttdeddu tedbelt akk d yiɣerbazen. Ibaskiyen n Ugafa (n Fransa) ay d-yuran ɣef tnettit tabaskit seg yimir-n d asawen, am Antoine d'Abbadie di "[[Eskualtzaleen Biltzara]]", ur d asen-iban ara webrid ara aɣen, wanag llan ttmalen tikwal ɣer tesnakta takarlit (carlisme), tikwal ɣer tesnakta tafrensist yerran [[tutlayin timedrusa]] n Fransa d aḥric kan seg ufulklurr n tmiwa n tmurt. D acu kan, llan-d kra n yemyura ay nezmer ad d-nini d akken d tisuraf (exceptions), am Chaho akk d Broussain. ==Di tmurt n y ibaskiyen n wenẓul, di spenyul == Di lqern wis 18, talibirralit taspenyulit tella d nettat ay d tasnakta ay ḍefrent s umata tserkam ɛlayen n Yibaskiyen n Spenyul, wid yellan sɛan aṭas n wakal, akk d yiburjwaziyen n temdinin yebdan seɛɛun akal neɣ llan bɣan ad t-sɛun. Taɣdart (élite) n Yibaskiyen akk d tin n Yikatalanen llant d tirebbaɛ yesɛan aswir adelsan (niveau culturel) ɛlayen akk di tmetti taspenyulit, yernu llan dima d nitni ay d imezwura di tmurt ay d-ilemmden ayen d-yettnulfun d amaynut di tussna di tmura nniêen n [[Turruft]] . Aṭas deg-sen ay yellan ttaznen arraw-nsen akken ad ɣren di tesdawiyin n Fransa d [[Legliz]] neɣ di [[tesdawit n Bergara]]. D tarbaɛt-agi diɣ ay d-yesbedden Takebbanit n[[ Caracas]], d takebbanit n [[tnezzawt]]meqqren ay ṭṭfen Yibaskiyen yernu tettekka mliḥ di [[tenneflit]] n [[Venezuela]]. Tura-d [[tmesnalest]] (anthropulug) [[ Marianne Heiberg]] : «''Deg wayen yerzan tinettit, at tegrawt-agi llan ttwalin iman-nsen d akken ulac wi yellan d "Ispenyuliyen" ugar-nsen di Spenyul. Llan ḥesben iman-nsen ṣubben-d seg wid-n akken umi ur xliḍen ara yidammen akk d Yimurriyen neɣ Uwdayen, wid-n akken yessuffɣen ikefrriyen* yernu rran-d taɣerma akk d [[Tamasiḥit]] ɣer tmurt. Xas ulamma aṭas deg-sen llan ttmeslayen tabaskit, d [[taspenyulit]] ay llan smenyafayen ad tt-sqedcen ama deg wexxam neɣ di berra''» <ref> Marianne Heiberg, ''The Making of the Basque Nation, Cambridge University Press, 2007-09-17 - 284 pages.''</ref> U terna-d : «Dɣa amkan ay d as-fkan wigi i tbaskit d win kan n tutlayt n yimeksawen, d tutlayt n yimezdaɣen n tmurt ur d-neswi si tala n ṭṭbeɛ akk d tɣerma, di lweqt i deg taspenyulit tella d tutlayt n ṭṭbeɛ, n yedles, n leqraya akk d rrbeḥ n temdinin, yernu simmal yella yettali ccan n temdinin, simmal tella tettuɣal tbaskit di rrif, tettzad fell-as tḥeqranit». [*yuɣ lḥal, Ispenyuliyen yennuɣen mgal n Yinselmen di Spenyul, llan ttwalin Inselmen d Wuwdayen d ikefrriyen.] Si 1876 d asawen, beddlen wid yellan di tserkam yeṭṭfen leḥkem : anekcum n tmurt n Yibaskiyen s ulzuz (ssuq) akk d usaḍuf (lqanun) aspenyuli yewwi-d yid-s yiwet n tegrawt (tarbaɛt) tamaynut n yinesbuɣar iqeddcen di temguri (industrie) akk d tbankiwin (banques), yernu wigi wwḍen alammi ay ṭṭfen imukan ɛlayen deg udabu aspenyuli. Iburjwaziyen-agi yennerna leḥkem d timmerkantit-nsen asmi ay d-sbedden anagraw n "Conciertos Economicos" (Iburaz Udmisen), d ayen ay ten-yeddjan ad rren tiseqquma n temnaḍin ddaw n leḥkem-nsen u ad sneqsen tiwsi ɣef wayen llan xeddmen-t-id u znuzuyen-t, dɣa anect-a yegla-d s uxeṣṣar ameqqran ɣef tserkemt n yiqeddacen akk d wegdud s umata. Tamsedrast-agi tabaskit tuɣal d aḥric si tburjwazit taɣelnawt taspenyulit yernu aɣerya ad teqdec i lmend n lebni n tmurt timsihrit tatrart di Tmurt n Yibaskiyen, nettat teqdec i lebni n tmurt n Spenyul. == Timsulya == <references/> == Ẓer daɣen == *[[Tabaskit]] *[[Ibaskiyen]] *[[Spanya]] [[Taggayt:Timura n Ddunit‏‎]] [[Taggayt:Timura n Turuft‏‎ ]] bmfz1bxjktpwxvg2ofwkj6vua1ztho4 Timziɣwawin 0 22385 116335 103615 2026-05-04T21:34:28Z Abillardoo 16203 /* Tiskanin n tekwatt */ 116335 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Timziɣwawin''' ([[Assaɣ ussnan]]: '''Eukaryote'''. Si [[Tagrikt|tegrikt]]: «''ευ - eu = izil, ilha''» yakked «''κάρυον - karyon = aɣwaw''») d tagrawt n [[amuddir|yimuddiren]] ukrisen, ẓlin (ttumeyyzen) d akken tanga tajinumt yettilin deg-sen tessutel deg [[aɣwaw (tasnudrant)|uɣwaw]] ittuɣellfen s ufrar, ma d teɣratin-is zzin-asen-d yifraren. Timziɣwawin tegber seg [[imɣi|yimɣan]] d [[aɣersiw|yiɣersiwen]] d [[Adal|wadalen]] akken i tga s umata d tugtakwat - s tmerniwt n kra n telmas yettusessemlen am [[tiɣersmenziwin|tɣersmenziwin]] ('''Protozoa'''). == Tiskanin n tekwatt == [[Takwatt|Tikwatin]] n tmziɣwawin ugarent tikwatin n [[timenzɣwawin|tmenzɣwawin]] ('''Prokaryota'''), akken ilant tisuddsin yugten seg yifraren isɣunanen igensanen isem-it-sent [[tagmant|tigmanin]] ('''organelle'''). == [[Talsuffɣa]] == == Aɣawas n ufurk amehzan == == [[Tagelda (tasnudert)|Tigeldiwin]] == == Imniren == == Ẓeṛ daɣen == [[Taggayt:Tiɣula (tasnudert)]] [[Taggayt:Tasnudert]] [[Taggayt:Tasensartut]] nhjrn7dy655fuh08iq33dpq09ojiq2l 116336 116335 2026-05-04T21:37:40Z Abillardoo 16203 /* */ 116336 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Timziɣwawin''' ([[isem ussnan]]: '''Eukaryote'''), (si [[Tagrikt|tegrikt]]: «''ευ - eu = izil, ilha''» yakk d «''κάρυον - karyon = aɣwaw''») d tagrawt n [[amuddir|yimuddiren]] ukrisen, ttumiyyzen d tanga tajinumt anda tessutel deg [[aɣwaw (tasnudrant)|uɣwaw]] ittuɣellfen s ufrar, ma d teɣratin-is zzin-asen-d yifraren. Timziɣwawin tegber seg [[imɣi|yimɣan]] d [[aɣersiw|yiɣersiwen]] d [[Adal|wadalen]], akken i tga s umata d tugtakwat - s tmerniwt n kra n telmas yettusessemlen am [[tiɣersmenziwin|tɣersmenziwin]] ('''Protozoa'''). == Tiskanin n tekwatt == [[Takwatt|Tikwatin]] n tmziɣwawin ugarent tikwatin n [[timenzɣwawin|tmenzɣwawin]] ('''Prokaryota'''), akken ilant tisuddsin yugten seg yifraren isɣunanen igensanen isem-it-sent [[tagmant|tigmanin]] ('''organelle'''). == [[Talsuffɣa]] == == Aɣawas n ufurk amehzan == == [[Tagelda (tasnudert)|Tigeldiwin]] == == Imniren == == Ẓeṛ daɣen == [[Taggayt:Tiɣula (tasnudert)]] [[Taggayt:Tasnudert]] [[Taggayt:Tasensartut]] 9c95dp2gpa621mgulrkfpzk5gei3l3c Tigzi Taragmawant 0 25455 116331 116319 2026-05-04T19:08:01Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 116331 wikitext text/x-wiki Tigzi taragmawant neɣ Tigzi n tmacint (IA) d aḥric agejdan deg '''tsenselkimt''' i yessegzayen amek ara nefk i tmacinin neɣ i '''yiselkimen''' tazmert akken ad xedmen tiwuriwin i yesran tigzi n umdan. Gar tiwuriwin-a, nezmer ad nebder: almad, asissen n wawal d tutlayin, tuffɣa n tigtiwin (tifrat) i wuguren deg yal aḥric, akked tmuɣli d usekfel n tugniwin. == Tigzi Taragmawant (IA): Amezruy, Tiwuriwin d Yinalkamen deg Yimal == === Amezruy d Temhazt === Xas akken asugen n tmacinin i yesɛan tazmert n tidmi yella-d zik deg tsekla, aḥric-a n tussna ibedd s wudem unṣib deg yiseggasen n 1950. S tmuɣli ɣer umezruy n tiktut-a, nezmer ad t-nebḍu ɣef kraḍ(tlata) talliyin: * '''Tallit n usugen:''' Deg yiseggasen imenza, imusnawen llan ssexdamen iwarzimen isehlen iwakken ad fken i tmacint asurif amezwaru n usegzi(ufeham). Tallit-a tebda-d mi d-yebda wemdan yettxemmim amek ara yessers tiḥerci d tegzi-ines deg tmacint. Nezmer ad nebḍu tallit-a ɣef kra n tneqqiḍin tigejdanin: # '''Alan Turing d Ukayad-is (1950):''' Send ad d-iban yisem n "Tigzi Taragmawant", amusnaw n tusnakt d tsenselkimt Alan Turing yessers-d yiwen n usteqsi agejdan: ''"Tzemmer tmacint ad txemmem?"''. Iwakken ad d-yerr ɣef usteqsi-a, yesnulfa-d ayen umi ssawalen "Akayad n Turing" (Test de Turing). Iswi n ukayad-a d asekfel ma yezmer uselkim ad yurar d umdan s wudem ara yeǧǧen amdan ur yefhim ara ma yettmeslay d tmacint neɣ d amdan nniḍen. # '''Agraw n Dartmouth (1956) - Anekcum unṣib:''' D agraw-a i d-yessentun aḥric-a s wudem unṣib. Imusnawen imeqqranen am John McCarthy d Marvin Minsky jemɛen-d akken ad sbedden tasekniremt (terminologie) n tussna-ya tamaynut. D John McCarthy i d-yesnulfan irem-a n '''"Tigzi Taragmawant"''' i tikkelt tamezwarut. # '''Iwarzimen imenza d usegzi:''' Deg yiseggasen-a imenza, imusnawen llan sxeddamen '''iwarzimen''' imenza, yeshel usenked-nsen, iwakken ad fken i tmacint asurif amezwaru n '''usegzi'''. Ssexdamen-ten iwakken ad ferun tigda tifelsafiyin, ad uraren ccetranǧ, neɣ ad d-suddmen taywalt taḥerfit, am wahil "ELIZA" i d-yettarran awal i yimdanen am wakken d amsujji asnafsan. # '''Tilisa d "Tagrest n Tegzi":''' Asugen n yimusnawen n tallit-nni yella meqqer aṭas; llan ttɣilen s ssehala ara d-snulfun timacinin i yesɛan tigzi yettcabin ɣer tin n umdan. Maca, mmlalen-d d tlisa n yimir-nni: iselkimen ur sɛin ara '''taẓwert n usiḍen''' iwatan, yernu ulac isefka isemmaden iwakken ad yili wemhaz. Ayagi yewwi-d ɣer tnaqṣit n wallalen d tedrimt i usnerni n unadi-a, d ayen i d-yeglan s tallit n tnezzut i wumi ssawalen "Anegres n Tegzi Taragmawant". S umata, tallit-a n usugen d akud n wuguren lqayen d iswa imeqqranen. Xas akken tella-d deqs n tmuɣli i wuguren n tegzi, d tallit-a i d-yeṣṣawen abrid i tneflit i d-itebɛen mi d-yernu lǧehd n yiselkimen deg yiseggasen i d-idefren. * '''Tallit n''' '''tezmert n usiḍen:''' Mi banen iselkimen yelhan d '''teẓwert''' n usiḍen tameqqrant, tennerna tegzi taragmawant s waṭas. * '''Tallit tatrart (Big Data):''' Deg yiseggasen-a ineggura, s tilin n yisefka imeqqranen (données massive / Big Data) akked wesnulfu n iẓeḍwa n iṛununen iragmawanen, tuɣal tegzi taragmawant tezmer ad telmed weḥd-s ('''Almad Aselkiman''' neɣ ''Machine Learning''). mqajgqne9j6mvw6kbojkb31b27q1xyx