Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.46.0-wmf.26
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Tigzi Taragmawant
0
25455
116338
116331
2026-05-05T14:24:43Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116338
wikitext
text/x-wiki
Tigzi taragmawant neɣ Tigzi n tmacint (IA) d aḥric agejdan deg '''tsenselkimt''' i yessegzayen amek ara nefk i tmacinin neɣ i '''yiselkimen''' tazmert akken ad xedmen tiwuriwin i yesran tigzi n umdan. Gar tiwuriwin-a, nezmer ad nebder: almad, asissen n wawal d tutlayin, tuffɣa n tigtiwin (tifrat) i wuguren deg yal aḥric, akked tmuɣli d usekfel n tugniwin.
== Tigzi Taragmawant (IA): Amezruy, Tiwuriwin d Yinalkamen deg Yimal ==
=== Amezruy d Temhazt ===
Xas akken asugen n tmacinin i yesɛan tazmert n tidmi yella-d zik deg tsekla, aḥric-a n tussna ibedd s wudem unṣib deg yiseggasen n 1950. S tmuɣli ɣer umezruy n tiktut-a, nezmer ad t-nebḍu ɣef kraḍ(tlata) talliyin:
* '''Tallit n usugen:''' Deg yiseggasen imenza, imusnawen llan ssexdamen iwarzimen isehlen iwakken ad fken i tmacint asurif amezwaru n usegzi(ufeham). Tallit-a tebda-d mi d-yebda wemdan yettxemmim amek ara yessers tiḥerci d tegzi-ines deg tmacint. Nezmer ad nebḍu tallit-a ɣef kra n tneqqiḍin tigejdanin:
# '''Alan Turing d Ukayad-is (1950):''' Send ad d-iban yisem n "Tigzi Taragmawant", amusnaw n tusnakt d tsenselkimt Alan Turing yessers-d yiwen n usteqsi agejdan: ''"Tzemmer tmacint ad txemmem?"''. Iwakken ad d-yerr ɣef usteqsi-a, yesnulfa-d ayen umi ssawalen "Akayad n Turing" (Test de Turing). Iswi n ukayad-a d asekfel ma yezmer uselkim ad yurar d umdan s wudem ara yeǧǧen amdan ur yefhim ara ma yettmeslay d tmacint neɣ d amdan nniḍen.
# '''Agraw n Dartmouth (1956) - Anekcum unṣib:''' D agraw-a i d-yessentun aḥric-a s wudem unṣib. Imusnawen imeqqranen am John McCarthy d Marvin Minsky jemɛen-d akken ad sbedden tasekniremt (terminologie) n tussna-ya tamaynut. D John McCarthy i d-yesnulfan irem-a n '''"Tigzi Taragmawant"''' i tikkelt tamezwarut.
# '''Iwarzimen imenza d usegzi:''' Deg yiseggasen-a imenza, imusnawen llan sxeddamen '''iwarzimen''' imenza, yeshel usenked-nsen, iwakken ad fken i tmacint asurif amezwaru n '''usegzi'''. Ssexdamen-ten iwakken ad ferun tigda tifelsafiyin, ad uraren ccetranǧ, neɣ ad d-suddmen taywalt taḥerfit, am wahil "ELIZA" i d-yettarran awal i yimdanen am wakken d amsujji asnafsan.
# '''Tilisa d "Tagrest n Tegzi":''' Asugen n yimusnawen n tallit-nni yella meqqer aṭas; llan ttɣilen s ssehala ara d-snulfun timacinin i yesɛan tigzi yettcabin ɣer tin n umdan. Maca, mmlalen-d d tlisa n yimir-nni: iselkimen ur sɛin ara '''taẓwert n usiḍen''' iwatan, yernu ulac isefka isemmaden iwakken ad yili wemhaz. Ayagi yewwi-d ɣer tnaqṣit n wallalen d tedrimt i usnerni n unadi-a, d ayen i d-yeglan s tallit n tnezzut i wumi ssawalen "Anegres n Tegzi Taragmawant".
S umata, tallit-a n usugen d akud n wuguren lqayen d iswa imeqqranen. Xas akken tella-d deqs n tmuɣli i wuguren n tegzi, d tallit-a i d-yeṣṣawen abrid i tneflit i d-itebɛen mi d-yernu lǧehd n yiselkimen deg yiseggasen i d-idefren.
* '''Tallit n Tezmert n Usiḍen (Iseggasen n 1980 - 2000): Asaki d Tneflit n Yiselkimen:''' Mi banen iselkimen yelhan d '''teẓwert''' n usiḍen tameqqrant, tennerna tegzi taragmawant s waṭas.
Deffir tallit-nni n tegrest n tegzi, ibda-d usirem amaynut deg yiseggasen n 80. Ayen i d-yewwin abeddel-a mačči kan d tiktiwin timaynutin deg tsenselkimt, maca d '''angaw''' s timmad-is i yenneflan yernu yeffeɣ-d seg tlisa-ines timezwura.
Atent-a tneqqiḍin tigejdanin n tallit-a:
# '''Asnerni n Teẓwert n Usiḍen:''' Iselkimen uɣalen ǧehden yernu rxeṣen (ṣṣawḍen ɣer yixxamen d tkebbaniyin). Itebɛ-d ayagi "Asaḍuf n Moore", i d-yeqqaren d akken tazmert n yiselkimen tettnerni s waṭas yal sdis d mraw (18) n wayyuren. Ayagi yefka-d afud ameqqran i yimussnawen iwakken ad sseddun '''iwarzimen''' ixnazen i wumi ur zmiren ara zik.
# '''Inagrawen Imussnawen :''' Deg umkan ad nexdem timacinin yesɛan tigzi tamatut am wemdan, imusnawen bdan xeddmen ihallen uzzigen deg yiwen kan n uḥric. Amedya: aḥric n tujjya neɣ n takrura. Fkan-as i tmacint isuḍaf d tmussni lqayen n yimsujjiyen d yimussnawen, dɣa tuɣal tezmer ad d-tefk tifrat i waṭṭanen neɣ i wuguren icudden ɣer taɣult-nni.
# '''Tuɣalin n Yiẓeḍwa n Iṛununen Iragmawanen:''' Tikti n yiẓeḍwa n iṛununen tella-d zik (deg tallit n usugen), maca llan ḥebsen imi ulac '''teẓwert n usiḍen''' iwatan iwakken ad ten-sseddun. Deg yiseggasen n 80 d 90, mi d-yernu lǧehd n yiselkimen, bdan ssexdamen tarrayin timaynutin n walmad, dɣa bdan yiẓeḍwa-ya ttarran-d igemmaḍ yelhan, ladɣa deg usekfel n yisekkilen (OCR) am usenqed n tebṛatin n lbusṭa.
# '''Anekcum s Annar n Turart (Deep Blue - 1997):''' Yiwen seg yineḍruyen imeqqranen d imezruyanen n tallit-a d mi tezmer tmacint n IBM umi ssawalen "Deep Blue" ad ternu alɣuɣ n umaḍal deg turart n ccetranǧ, Garry Kasparov. Tamsudemt-a ur telmid ara weḥd-s, maca tesseqdec '''taẓwert n usiḍen''' tameqqrant iwakken ad tessenqad d imelyan n tuddsa deg yiwet n tasint. Ayagi yessebgen-d d akken tmacint tezmer ad teɣleb amdan deg tsertit n uswir aɛlayan.
'''S umata:''' Tallit-a mačči d tin i d-yewwin almad aselkiman s wudem-is atrar, maca d tin i d-yessersen azadur(llsas) n wangaw d wuzzal i tallit i d-itebɛen. Imi tesnerna tmacint deg '''tezmert n usiḍen''', teẓẓel abrid iwakken tigzi taragmawant ad tessemres ayen i d-yusan deffir-s: ''Isefka Imeqqranen (Big Data).''
* '''Tallit tatrart (Big Data):''' Deg yiseggasen-a ineggura, s tilin n yisefka imeqqranen (données massive / Big Data) akked wesnulfu n iẓeḍwa n iṛununen iragmawanen, tuɣal tegzi taragmawant tezmer ad telmed weḥd-s ('''Almad Aselkiman''' neɣ ''Machine Learning'').
jbnadwmd4kp9r9m34kdyqme09d9ju42
116342
116338
2026-05-06T11:29:42Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116342
wikitext
text/x-wiki
Tigzi taragmawant neɣ Tigzi n tmacint (IA) d aḥric agejdan deg '''tsenselkimt''' i yessegzayen amek ara nefk i tmacinin neɣ i '''yiselkimen''' tazmert akken ad xedmen tiwuriwin i yesran tigzi n umdan. Gar tiwuriwin-a, nezmer ad nebder: almad, asissen n wawal d tutlayin, tuffɣa n tigtiwin (tifrat) i wuguren deg yal aḥric, akked tmuɣli d usekfel n tugniwin.
== Tigzi Taragmawant (IA): Amezruy, Tiwuriwin d Yinalkamen deg Yimal ==
=== Amezruy d Temhazt ===
Xas akken asugen n tmacinin i yesɛan tazmert n tidmi yella-d zik deg tsekla, aḥric-a n tussna ibedd s wudem unṣib deg yiseggasen n 1950. S tmuɣli ɣer umezruy n tiktut-a, nezmer ad t-nebḍu ɣef kraḍ(tlata) talliyin:
* '''Tallit n usugen:''' Deg yiseggasen imenza, imusnawen llan ssexdamen iwarzimen isehlen iwakken ad fken i tmacint asurif amezwaru n usegzi(ufeham). Tallit-a tebda-d mi d-yebda wemdan yettxemmim amek ara yessers tiḥerci d tegzi-ines deg tmacint. Nezmer ad nebḍu tallit-a ɣef kra n tneqqiḍin tigejdanin:
# '''Alan Turing d Ukayad-is (1950):''' Send ad d-iban yisem n "Tigzi Taragmawant", amusnaw n tusnakt d tsenselkimt Alan Turing yessers-d yiwen n usteqsi agejdan: ''"Tzemmer tmacint ad txemmem?"''. Iwakken ad d-yerr ɣef usteqsi-a, yesnulfa-d ayen umi ssawalen "Akayad n Turing" (Test de Turing). Iswi n ukayad-a d asekfel ma yezmer uselkim ad yurar d umdan s wudem ara yeǧǧen amdan ur yefhim ara ma yettmeslay d tmacint neɣ d amdan nniḍen.
# '''Agraw n Dartmouth (1956) - Anekcum unṣib:''' D agraw-a i d-yessentun aḥric-a s wudem unṣib. Imusnawen imeqqranen am John McCarthy d Marvin Minsky jemɛen-d akken ad sbedden tasekniremt (terminologie) n tussna-ya tamaynut. D John McCarthy i d-yesnulfan irem-a n '''"Tigzi Taragmawant"''' i tikkelt tamezwarut.
# '''Iwarzimen imenza d usegzi:''' Deg yiseggasen-a imenza, imusnawen llan sxeddamen '''iwarzimen''' imenza, yeshel usenked-nsen, iwakken ad fken i tmacint asurif amezwaru n '''usegzi'''. Ssexdamen-ten iwakken ad ferun tigda tifelsafiyin, ad uraren ccetranǧ, neɣ ad d-suddmen taywalt taḥerfit, am wahil "ELIZA" i d-yettarran awal i yimdanen am wakken d amsujji asnafsan.
# '''Tilisa d "Tagrest n Tegzi":''' Asugen n yimusnawen n tallit-nni yella meqqer aṭas; llan ttɣilen s ssehala ara d-snulfun timacinin i yesɛan tigzi yettcabin ɣer tin n umdan. Maca, mmlalen-d d tlisa n yimir-nni: iselkimen ur sɛin ara '''taẓwert n usiḍen''' iwatan, yernu ulac isefka isemmaden iwakken ad yili wemhaz. Ayagi yewwi-d ɣer tnaqṣit n wallalen d tedrimt i usnerni n unadi-a, d ayen i d-yeglan s tallit n tnezzut i wumi ssawalen "Anegres n Tegzi Taragmawant".
S umata, tallit-a n usugen d akud n wuguren lqayen d iswa imeqqranen. Xas akken tella-d deqs n tmuɣli i wuguren n tegzi, d tallit-a i d-yeṣṣawen abrid i tneflit i d-itebɛen mi d-yernu lǧehd n yiselkimen deg yiseggasen i d-idefren.
* '''Tallit n Tezmert n Usiḍen (Iseggasen n 1980 - 2000): Asaki d Tneflit n Yiselkimen:''' Mi banen iselkimen yelhan d '''teẓwert''' n usiḍen tameqqrant, tennerna tegzi taragmawant s waṭas.
Deffir tallit-nni n tegrest n tegzi, ibda-d usirem amaynut deg yiseggasen n 80. Ayen i d-yewwin abeddel-a mačči kan d tiktiwin timaynutin deg tsenselkimt, maca d '''angaw''' s timmad-is i yenneflan yernu yeffeɣ-d seg tlisa-ines timezwura.
Atent-a tneqqiḍin tigejdanin n tallit-a:
# '''Asnerni n Teẓwert n Usiḍen:''' Iselkimen uɣalen ǧehden yernu rxeṣen (ṣṣawḍen ɣer yixxamen d tkebbaniyin). Itebɛ-d ayagi "Asaḍuf n Moore", i d-yeqqaren d akken tazmert n yiselkimen tettnerni s waṭas yal sdis d mraw (18) n wayyuren. Ayagi yefka-d afud ameqqran i yimussnawen iwakken ad sseddun '''iwarzimen''' ixnazen i wumi ur zmiren ara zik.
# '''Inagrawen Imussnawen :''' Deg umkan ad nexdem timacinin yesɛan tigzi tamatut am wemdan, imusnawen bdan xeddmen ihallen uzzigen deg yiwen kan n uḥric. Amedya: aḥric n tujjya neɣ n takrura. Fkan-as i tmacint isuḍaf d tmussni lqayen n yimsujjiyen d yimussnawen, dɣa tuɣal tezmer ad d-tefk tifrat i waṭṭanen neɣ i wuguren icudden ɣer taɣult-nni.
# '''Tuɣalin n Yiẓeḍwa n Iṛununen Iragmawanen:''' Tikti n yiẓeḍwa n iṛununen tella-d zik (deg tallit n usugen), maca llan ḥebsen imi ulac '''teẓwert n usiḍen''' iwatan iwakken ad ten-sseddun. Deg yiseggasen n 80 d 90, mi d-yernu lǧehd n yiselkimen, bdan ssexdamen tarrayin timaynutin n walmad, dɣa bdan yiẓeḍwa-ya ttarran-d igemmaḍ yelhan, ladɣa deg usekfel n yisekkilen (OCR) am usenqed n tebṛatin n lbusṭa.
# '''Anekcum s Annar n Turart (Deep Blue - 1997):''' Yiwen seg yineḍruyen imeqqranen d imezruyanen n tallit-a d mi tezmer tmacint n IBM umi ssawalen "Deep Blue" ad ternu alɣuɣ n umaḍal deg turart n ccetranǧ, Garry Kasparov. Tamsudemt-a ur telmid ara weḥd-s, maca tesseqdec '''taẓwert n usiḍen''' tameqqrant iwakken ad tessenqad d imelyan n tuddsa deg yiwet n tasint. Ayagi yessebgen-d d akken tmacint tezmer ad teɣleb amdan deg tsertit n uswir aɛlayan.
'''S umata:''' Tallit-a mačči d tin i d-yewwin almad aselkiman s wudem-is atrar, maca d tin i d-yessersen azadur(llsas) n wangaw d wuzzal i tallit i d-itebɛen. Imi tesnerna tmacint deg '''tezmert n usiḍen''', teẓẓel abrid iwakken tigzi taragmawant ad tessemres ayen i d-yusan deffir-s: ''Isefka Imeqqranen (Big Data).''
* '''Tallit Tatrart (Seg 2010 ar ass-a): Isefka Imeqqranen d Walmad Lqayen:''' Deg yiseggasen-a ineggura, s tilin n yisefka imeqqranen (données massive / Big Data) akked wesnulfu n iẓeḍwa n iṛununen iragmawanen, tuɣal tegzi taragmawant tezmer ad telmed weḥd-s ('''Almad Aselkiman''' neɣ ''Machine Learning'').
Tallit-a tbedd ɣef sin n yigejdan imeqqranen i d-yemlalen deg yiwen n wakud: asnerni ageɛmir n yisefka akked tezmert n usiḍen n tkaṛdiwin n udlif (GPU) i d-yefkan afud meqqren i yiselkimen.
Atent-a tneqqiḍin tigejdanin n tallit-a:
* '''Aṭuqqet n Yisefka (Big Data):''' S tneflit n internet, isilkimen n ufus, d yiẓeḍwa inmettiyen, imdanen bdan ssefrakawen isefka s wamḍan ur nesɛi tilisa yal ass. Isefka-ya imeqqranen uɣalen d aseṛɣu i tmacinin iwakken ad lemden s wudem ifazen.
* '''Almad Lqayen (Deep Learning):''' Imi tura tella '''teẓwert n usiḍen''' akked yisefka imeqqranen, imusnawen rran-d '''iẓeḍwa n iṛununen iragmawanen''' s wudem lqayen (s waṭas n tissiwin). Tarrayt-a n walmad aselkiman tewwi-d igemmaḍ igerrzen aṭas, ladɣa deg usekfel n tugniwin d usegzi n tutlayt tagamant.
* '''Tigzi Taragmawant Tasarawt (IA Générative):''' D aḥric amaynut i d-yufraren s waṭas deg yiseggasen-a ineggura. S useqdec n tmudmin timeqqranin n tutlayt (LLM), tigzi taragmawant tuɣal d '''asaraw''' n uḍris, n tugniwin, d tengalt. Tezmer ula ad '''tserwes''' taywalt akked wemdan s wudem yessewhamen.
* '''Uguren n Tudert n Tbaḍnit d Tmililɣi:''' S usemres ameqqran n yisefka udmawanen i walmad n tmudmin-a, yekker-d wugur ameqqran ɣef wamek ara nḥader '''tudert n tbaḍnit''' n yimdanen, akked wamek ara nessileɣ '''iwarzimen''' war miḥyaf neɣ asɣel.
'''S umata:''' Tallit tatrart d asurif ameqqran anda tigzi taragmawant teffeɣ-d seg yinadiyen n tesdawiyin ɣer tudert-nneɣ n yal ass. Tebna ɣef '''uzadur''' n wangaw ǧehden d tuddsa n yisefka imeqqranen, yernu la tessewjaday abrid ɣer yimal anda tmacint ad tezmer ad txeddem tiwuriwin ugar.
qo8xyurmuao61b5wl7v1d3oit52k7de
Umlil (akal)
0
25456
116337
2026-05-05T14:20:09Z
~2026-27384-63
16625
assaka abdelali
116337
wikitext
text/x-wiki
umlil iga loune
k9hzzaahttkcydz6gqb0vwyux8wkqn4
Shakira
0
25457
116339
2026-05-06T09:24:20Z
~2026-27392-94
16627
Asebtar amaynut: [[File:2023-11-16 Gala de los Latin Grammy, 03 (cropped)02.jpg|right|thumb|Shakira (2023)]] Shakira Isabel Mebarak Ripoll (tlul deg 2 n furar 1977) d Kulumbya|takulumbyant, d tacennayt, d tamyarut n tizlatin, d tamezḍaḥt, d tasegbart, yerna d tamallalt n yimeɣban. Tettwassen deg wuẓawan n pop d wuẓawan alatin n tura, armi i as-qqaren "Tagellit n wuẓawan alatin."
116339
wikitext
text/x-wiki
[[File:2023-11-16 Gala de los Latin Grammy, 03 (cropped)02.jpg|right|thumb|Shakira (2023)]]
Shakira Isabel Mebarak Ripoll (tlul deg 2 n furar 1977) d Kulumbya|takulumbyant, d tacennayt, d tamyarut n tizlatin, d tamezḍaḥt, d tasegbart, yerna d tamallalt n yimeɣban. Tettwassen deg wuẓawan n pop d wuẓawan alatin n tura, armi i as-qqaren "Tagellit n wuẓawan alatin."
ds4gxfrg32cvoxaz327lycj2druh0bi
116340
116339
2026-05-06T09:24:48Z
~2026-27392-94
16627
116340
wikitext
text/x-wiki
[[File:2023-11-16 Gala de los Latin Grammy, 03 (cropped)02.jpg|right|thumb|Shakira (2023)]]
'''Shakira Isabel Mebarak Ripoll''' (tlul deg 2 n furar 1977) d [[Kulumbya|takulumbyant]], d tacennayt, d tamyarut n tizlatin, d tamezḍaḥt, d tasegbart, yerna d tamallalt n yimeɣban. Tettwassen deg wuẓawan n pop d wuẓawan alatin n tura, armi i as-qqaren "Tagellit n wuẓawan alatin."
hderzld8a8oqek5xf6ktslha40cl17b
116341
116340
2026-05-06T10:58:13Z
~2026-27282-31
16628
116341
wikitext
text/x-wiki
[[File:2023-11-16 Gala de los Latin Grammy, 03 (cropped)02.jpg|right|thumb|Shakira (2023)]]
'''Shakira Isabel Mebarak Ripoll''' (tlul deg 2 n furar 1977) d [[Kulumbya|takulumbyant]], d tacennayt, d tamyarut n tizlatin, d tamezḍaḥt, d tasegbart, yerna d tamallalt n yimeɣban. Tettwassen deg wuẓawan n pop d wuẓawan alatin n tura, armi i as-qqaren "Tagellit n wuẓawan alatin."
== Tudert ==
Shakira tban-d s walbum-is ''Pies Descalzos'' (1995), i deg llant tizlatin "Estoy Aquí" d "Pies Descalzos, Sueños Blancos", i tt-yessulin d tamezwarut deg tkarḍiwin n wuẓawan n Tamrikt n Latin.<ref>[https://tn.com.ar/musica/noticias/2025/10/07/pies-descalzos-de-shakira-cumplio-30-anos-el-disco-que-le-abrio-el-camino-por-el-mundo/ “Pies descalzos” de Shakira cumplió 30 años: el disco que le abrió el camino por el mundo | TN]</ref> Album ''Dónde Están los Ladrones?'' (1998) isbedd ccan-is deg Tamrikt n Latin.<ref>[https://www.eltiempo.com/cultura/gente/donde-estan-los-ladrones-el-exito-de-shakira-que-tiene-una-history-real-en-bogota-3430310 '¿Dónde están los ladrones?', el éxito de Shakira que tiene una historia real en Bogotá]</ref> Album-is amezwaru s tenglizit ''Laundry Service'' (2001) yessuffeɣ-d tizlit "Whenever, Wherever" i yellan d tamezwarut deg waṭas n tkarḍiwin n ddunit, d tizlit "Underneath Your Clothes".<ref>[https://variety.com/2021/music/news/shakira-laundry-service-album-anniversary-interview-1235111293/ Shakira Recalls Mammoth Crossover Moment as 'Laundry Service' Turns 20]</ref>
Album-is i d-yusan seg wuẓawan aspenyuli ''Fijación Oral, Vol. 1'' (2005) d walbum s tenglizit ''Oral Fixation, Vol. 2'' (2005) sɛan tizlatin yettwasnen am "La Tortura" d "Hips Don't Lie," i yellan d tizlit tamezwarut n tmeṭṭut n Tamrikt n Wenẓul deg tkarḍiwin n ''Billboard Hot 100'' n Marikan.<ref>[https://www.hollywoodreporter.com/music/music-news/shakira-insisted-hips-dont-lie-added-to-album-1236213060/ Shakira Insisted Label Add 'Hips Don't Lie' to Album]</ref> Album ''She Wolf'' (2009) yewwi-d ɣef tlelli d wuẓawan electropop,<ref>[https://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/english/music/hips-dont-lie-and-waka-waka-top-10-shakira-pop-songs-that-defined-her-global-sound-and-chart-dominance/photostory/128637333.cms 'Hips Don’t Lie' and 'Waka Waka': Top 10 Shakira pop songs that defined her global sound and chart dominance]</ref> ma d ''Sale el Sol'' (2010) yewwi-d tizlit "Waka Waka (This Time for Africa)," i yellan d tizlit tunṣibt n Telɣuɣa n Ddunit 2010.<ref>[https://www.biobiochile.cl/noticias/2010/06/10/shakira-con-su-waka-waka-destaco-en-exitoso-concierto-inaugural-de-sudafrica-2010.shtml Shakira con su ‘Waka Waka’ destacó en exitoso concierto inaugural de ‘Sudáfrica 2010′ | Notas | BioBioChile]</ref>
Album ''Shakira'' (2014) d ''El Dorado'' (2017) sfuɣen-d tizlatin am "La La La" d "Chantaje". Album ''Las Mujeres Ya No Lloran'' (2024) yusa-d seg wayen i d-tɛedda deg berru-is, yewwi-d ɣef tezmert n tlawin.<ref>[https://www.megastar.fm/musica/noticias/reconstruccion-personal-shakira-las-mujeres-lloran-album-que-marca-regreso-20240322_3211478 La reconstrucción personal de Shakira en 'Las Mujeres Ya No Lloran', el álbum que marca su regreso]</ref> Syin akin, Shakira tga yiwet n tuzzya n ddunit ''Las Mujeres Ya No Lloran World Tour'' (2025–2026), i d-yewwin rrebeḥ d ameqqran.<ref>[https://www.billboard.com/pro/shakira-highest-grossing-latin-tour-guinness-record/ Shakira Sets Record for Highest-Grossing Latin Tour of All Time]</ref>
Shakira tzenz ugar n 95 n yimelyunen n yiḍebsiyen deg ddunit.<ref>[https://news.epson.com/news/shakira-latin-america-brand-ambassador Epson and Global Music Superstar Shakira Partner to Take Latin America by Storm | Epson US]</ref> Tesɛa kuẓ (4) n warrazen n Grammy, d mraw d semmus (15) n Latin Grammy.<ref>[https://www.grammy.com/artists/shakira/17393 Shakira | Artist | GRAMMY.com]</ref> Tagnit-is deg "Super Bowl halftime" n 2020 (akk d Jennifer Lopez) d yiwet n tignatin i d-muqlen aṭas n medden deg umezruy.<ref>[https://www.billboard.com/music/awards/j-lo-shakira-emmy-nomination-highlights-9425279/ J.Lo & Shakira Land Emmy Nods for Their Super Bowl Halftime Show & Other Nomination Highlights]</ref> Berra n wuẓawan, tessebedd ''Fundación Pies Descalzos'' i uselmed n warrac deg Kulumbya,<ref>[https://holrmagazine.com/shakiras-new-school-project-changing-lives-in-catatumbo/ Shakira's New School Project: Changing Lives in Catatumbo -]</ref> tga ṣṣut n Gazelle deg usaru ''Zootopia'' (2016) d ''Zootopia 2'' (2025),<ref>[https://deadline.com/2025/11/shakira-zootopia-2-music-video-gazelle-zoo-song-1236615726/ Shakira's 'Zoo' Song Gets Music Video Ahead Of 'Zootopia 2']</ref> tella d tamseddayt deg ubaɣur ''The Voice''.<ref>[https://uk.news.yahoo.com/shakira-leave-voice-just-one-season-185320999.html Shakira to leave The Voice after just one season - Yahoo News UK]</ref> Tella daɣen d yiwet n tanaẓurt i d-tabaɛen aṭas n medden deg yisebtar n tmetti, ugar n 90 n yimelyunen n wid i tt-id-itetabaɛen.<ref>[https://www.infobae.com/tecno/2026/01/01/shakira-la-reina-de-las-redes-sociales-122-millones-en-facebook-y-941-millones-en-instagram/ Shakira, la reina de las redes sociales: 122 millions en Facebook y 94,1 millions en Instagram - Infobae]</ref>
== Tasfift n tizlatin ==
=== Albumen n ustudyu ===
* ''Magia'' (1991)
* ''Peligro'' (1993)
* ''Pies Descalzos'' (1995)
* ''Dónde Están los Ladrones?'' (1998)
* ''Laundry Service'' (2001)
* ''Fijación Oral, Vol. 1'' (2005)
* ''Oral Fixation, Vol. 2'' (2005)
* ''She Wolf'' (2009)
* ''Sale el Sol'' (2010)
* ''Shakira'' (2014)
* ''El Dorado'' (2017)
* ''Las Mujeres Ya No Lloran'' (2024)
=== Albumen n usayes ===
* ''MTV Unplugged'' (2000)
* ''Live & off the Record'' (2004)
* ''Oral Fixation Tour'' (2007)
* ''Live from Paris'' (2011)
* ''Shakira in Concert: El Dorado World Tour'' (2019)
* ''Anniversary: Oral Fixation (20th) and Pies Descalzos (30th) Live'' (2025)
== Tamselyut ==
<references />
aygs1xsq4nt62p5jnbojgmjpbvbmby4