Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.8
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Tamyit tamaziɣt taqburt
0
25493
116717
116714
2026-06-25T21:04:49Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116717
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Bull's head from the Mithraeum, Tiddis, Numidia, Algeria - 52573537881.jpg|vignette|Azamul n yakuc Agurzil, yettwaf deg Tiddis.]]
Imaziɣen iqburen sbedden-d anagraw n usɣan d wumyan s lqay, i d-yesskanayen assaɣ-nsen akked ugama, igenni, d wid yemmuten.
== Iɣbula n Tmyit Tamaziɣt (Tasarut n Tmusni) ==
Imi imaziɣen iqburen llan ttwaqqnen ɣer timawit d wansayen, aṭas n tmusniwin i d-newwi ɣef wumyan-nsen kkan-d seg kraḍ n yiɣbula igejdanen:
* '''Iɣbula ibeṛṛaniyen (Igrigiyen d Yirumaniyen):''' Imezrayen d yimusnawen iqburen, ugar-nsen Hirudut (Hérodote), fkan-d igzulen d yimawalen lqayen ɣef yiyakucen d tsedmirin n yimaziɣen iqburen (i llan ttsemmin-asen Ilubiyen).
* '''Taẓuri n yiẓra d tsenzikt (tasnarkulujit):''' Unuɣen n Tassili n Aǧǧer, aẓru n weṭlas, d tuttriwin tisemrasin sskanayen-d tugniwin n yiɣersiwen iqeddsen d yiɣsuran n ddin.
* '''Timawit d Wansayen n wass-a:''' Tisekkiwin n tsekla timawit, timucuha, inzan d tfaskiwin am Yennayer d tnezzut, sɛan iẓuran srid ɣer wumyan iqburen.
== Iyakucen d Tyakucin Igejdanen ==
Am yigrawen iqburin nniḍen, tamyit tamaziɣt tesɛa agraw n yiyakucen i yettmuddun isem i tɣawsiwin n ugama, asirem, d yimenɣi:
=== Anẓar (Akuc n Waman d Ugeffur) ===
D yiwen seg yiyakucen yemnekden yettwassnen aṭas deg Tmazɣa, i yettbanen d amatar n tudert d tmerniwt. Asɣan-is iṭṭef adras ameqqran ar wass-a deg ddeqs n tmura n Tefriqt n Ugafa, s wansay n '''"Tislit n''' '''Wanẓar"'''. Asmi ara teḥbes lehwa, tilawin ssewjayen-d taɣenjat yettwazewqen, ttɣennint tizlatin akken ad ssutrent deg Unẓar ad d-yerr amengi n waman ɣer yisafen u ad yefk tudert i tyerza.
=== Ifri / Tafrikt (Tayakuct n Yifran d Temḥaddit) ===
Tamyit tamaziɣt tefka azal i yifran d tesrafin imi llan d imukan n tɣellist. '''Ifri''' d tayakuct n temḥaddit d uḥraz, i d-yettakken isem-is ula i wegdud "Ifren". Ruma asmi tewweḍ ɣer Tmazɣa, truḥ teddem isem-nni n tayakuct-a rran-tt d ''Dea Africa'' (Tayakuct n Tefriqt), d nettat i d-yefkan isem i umenẓaw meṛṛa. Tettwassen daɣen s temḥaddit n yiminigen d tnezzut.
=== Gurzil (Akuc n Ṭṭrad d Tezmert) ===
D akuc s talɣa n wezger d yiṭij. Yettwassen s waṭas ɣer teqbilin timensayin n yilewaten (Laguatan) deg Libya, yella d amatar n tebɣest. Deg tneqqisin n yimenɣiyen, llan srusun aqerru n wezger i wakken ad sen-d-yefk Gurzil(neɣ Agurzil) tagzemt u ad kksen tigdi i yigen-nsen mgal irumaniyen d yibizanṭiyen.
=== Amun / Aman (Akuc Ameqqran) ===
D illu (akuc) ameqqran n tanzruft, yettwassen s yikraren-is d tmerkantiwt-ines deg temdint n Siwa (Maṣer). Igrigiyen sduklen-t d Wakuc-nsen "Zeus" (uɣalen s isem n ''Zeus-Ammon''), maca aẓar-is yekka-d seg tesnimant d tkerrist tmaziɣt, d azamul n tkessawt d temnukda taqburt.
==== Aẓar Amenzu: Amun deg Tɣerma n Maṣer ====
Deg umezruy unṣib n maṣer taqburt, '''Amun''' (neɣ Imen) yekka-d seg tɣerma n Maṣer. Awal-a s tmaṣrit taqburt anamek-is '''"Win yeffren"'''.
* '''Tazwara-s:''' Yebda yettwassen deg Tlallit Taqburt n tɣerma tamaṣrit s wudem amecṭuḥ am wakuc n ugeffur d waḍu.
* '''Asimɣer-is:''' Azal-is yuli nezzeh deg tallit n Tlallit Talemmast d Tlallit Tamaynut deg tɣerma tamaṣrit, ladɣa asmi i d-yewwi adabu ɣer temdint n Waset (Tiba / Thèbes). Dinna yeddukel akked wakuc n yiṭij "Ra", yuɣal d '''Amun-Ra''', agellid n yiyakucen u d amḥaddi n yiferɛunen.
S waya, taṭurduksit n umezruy tessebgan-d belli Amun s tmuɣli tanaṣlit yekka-d seg wasif n Nil, mačči d amaziɣ seg tazwara. Maca, tadyant n Amun ur tfukk ara dagi.
==== Asileɣ d Tmazɣa: Afakan n Siwa ====
Ayen i d-yettaran Amun yesɛa taɣara tamaziɣt d awwaḍ-is ɣer tlemmast n tneẓruft taɣerbayt, ɣer temdint n '''Siwa''' (Isiwan). Siwa d adeg amaziɣ s waṭas n wansayen-is d tutlayt-is (Tasiwit), yezga-d deg rrif n tlisa gar Maṣer d Libya n wass-a.
Deg tegzirt-a tamecṭuḥt (oasis), yebna yiwen wafakan ameqqran i wurakl<ref>Oracle</ref> n Amun. Afakan-a yewweḍ ɣer yiwet n cciɛa meqqren deg umaḍal agrakal. Imaziɣen imuriyen d yinumidiyen llan ttasen-d ɣur-s i wakken ad d-ssutren tifrat ɣef txidas n tudert-nsen. Cciɛa n w'''afakan'''-a tewweḍ armi ula d aɣella agrigi '''[[Aliksandr Ameqqran|Aleksander Ameqqran]]''' yerza-d ɣur-s deg useggas 331 u.Ɛ (uqbel Ɛisa) srid seg Maṣer, i wakken ad t-yeqbel urakl-nni d mmi-s n Amun, ayen i as-yefkan aẓayer n uferɛun.
=== Azamul n Yikerri: D ansay Amaziɣ neɣ Amaṣri? ===
'''Imyerren''' igejdanen n Amun, ladɣa deg temnaḍt n Siwa d Tmazɣa, qqnen srid ɣer yikerri. Yettmuggez-d d akuc s uqerru neɣ s wacciwen n yikerri yemḍewwren.
Dagi i d-yekcem umezruy amaziɣ s telqayt. Amusnaw n umezruy ''Gabriel Camps'' d wiyaḍ ssegzan-d yiwen n usileɣ ameqqran:
# '''Aqader n Yikerri ɣer Yimaziɣen:''' Uqbel ad d-yaweḍ Amun ɣer yimaziɣen, ineggaru-ya llan ttgallayen s yikerri. Tasnarkulujit tufa-d deg udrar n weṭlas aṣeḥrawi aṭas n wunuɣen ɣef yiẓra i d-yesskanayen ikerra isɛan aḍebsi n yiṭij gar wacciwen-nsen. Tamyit-a d tin i d-yebdan aṭas n leqrun uqbel n usimɣer n Amun deg Maṣer.
# '''Tadukli n Sin Wumyan:''' Asmi taɣerma tamaṣrit tufa-d iman-is gar teqbilin tilubiyin (timaziɣin) n Siwa d tneẓruft, tebna assaɣ gar Wakuc-nsen "Amun-Ra" akked Wakuc-nni aɣerfan n yimaziɣen i d-yettugensen s yikerri. Yuɣal Amun n Siwa, i d-wwin Yigrigiyen u semman-as '''Zeus-Ammon''', d asdukkel gar wucen amaṣri d wansay amaziɣ n uqader n yikerri.
=== Antay d Tinjis (Antée d Tingis) ===
'''Antay''' d agellid amaziɣ (neɣ akuc) n wakal. Deg wumyi, yella d mmi-s n Wakal d Yilel, ur yettwut ara deg yimenɣi ma yeqqim tfekka-s tettnal akal. Yettwassen s umenɣi-s ameqqran mgal Hiraklis (Héraclès). Tameṭṭut-is d '''Tinjis''', i yellan d ssebba n usileɣ d usemma n temdint taqerṭant n Ṭanja deg Merruk.
== Tanimit: Assaɣ ɣer Ugama d Yitran ==
Anagraw amyan amaziɣ yebna ɣef umnekni d uqader n ugama (Animisme). Imaziɣen sɛan assaɣ lqayen gar-asen d wayen i ten-id-yezzin:
* '''Tafukt d Ayyur:''' Imaziɣen iqburen, akken t-id-yeffser umezray Herodotus, llan ttbuddun iseflawen i tfukt (iṭij) d wayyur. Asɣan-a yettban-d deg tewsatin n tira d ccwami i d-yegran deg yidles amaziɣ sumata.
* '''Idurar d Tiẓgiwin:''' Adrar n weṭlas (Atlas) mačči kan d adrar adigan, maca d azamul adelsan. Deg wumyi n yigrigiyen, Atlas d Atitan irefden igenni ɣef tuyat-is, maca laṣel-is tkka-d srid seg tmuɣli tuɣrist tamaziɣ i yiɣeẓran d tqacucin n yidurar.
Anagraw amyan amaziɣ yebna ɣef tikti n "tdukli n ugama d yakuc" (animisme/panthéisme). Imaziɣen iqburen ur bḍin ara gar win d-ixelqen d wayen yettwaxelqen.
Ma nmuqel-it s tmuɣli n tfeṣna, nezmer ad nini d akken agama s timmad-is d ayakucan ameqqran. Yakuc amaziɣ ur yezgi ara beṛṛa i umaḍal, maca yettwagenses deg-s. Agama yessekfal-d '''imyerren''' yemgaraden n tumast-is, u yal aḥric deg ugama (am udrar, asif, aẓru, neɣ aseklu) yettili d '''askar''' id-yesskanayen udem seg wudmawen n tudert. Ihi, ayen yeddren neɣ ayen illan merra yeddukkel s yiwet n '''tawenza''' i yezdin lxelq ɣer llsas-is.
Asɣan-a n ugama yettban-d deg waṭas n yeḥricen:
* '''Iẓra d yidurar (Litholâtrie):''' Imaziɣen llan ttqadaren iẓra imeqqranen d tqacucin n yidurar imi ttwalin-ten d iɣsuran igejdanen n tumast. Aṭas n yimukan ttwaxeddmen d isemḍal neɣ d ideggen i d-yessuturen tasreɣta, am udrar n Jurjura neɣ Awrasi, i llan d izamulen n tɣellist d lewqama.
* '''Tiliwa d isafen:''' Aman d asagem n tudert. Imaziɣen llan fkan isem n tqedsit i waṭas n tliwa d yisafen. Llan srusun iseflawen ɣer rrif n waman, ttẓallun i wakken ad ssiriden aṭṭanen-nsen neɣ ad d-ssutren aɛiwen. Ansay n tuzza n tiɣersiwin (tifeɣwa) ɣer waman neɣ tacuddit n lḥenni ɣef yisekla yeṭṭfen deg tliwa d ansay id-yegran ar wass-a.
* '''Isekla iqeddsen:''' Isekla imeqqranen am tzebbujt neɣ taslent llan ttwamugzen d imukan n tẓallit, anda imettiwen d lejdud ẓẓun iẓuran-nsen.
== Iyakucen Numidiyen d Yimuriyen ur Nettwassen Ara Aṭas ==
Ssebba i yeǧǧan aṭas n yiyakucen imaziɣen ad d-ggren deg tatut d akken imaziɣen llan seddayen ismawen n yiyakucen-nsen d wid n yirumaniyen (asdukkel n yisɣanen - ''syncrétisme''), neɣ ur d-ǧǧin ara idlisen s tira-nsen ɣef waya. Maca, tiggaz i d-tufa tesnarkulujit deg teblaḍin d yiẓekwan, ladɣa deg Numidya d Muriṭanya, ssuliyent-d igrawen n yiyakucen ur nelli ara d imeqqranen am Anẓar neɣ Gurzil, maca llan d igejdanen deg tmiwa-nsen:
=== Baccax (Bacax) ===
D akuc n yifran d yidurar. Yettwassen s waṭas deg temnaḍt n Numidya (gar Tqerṭajt d Qsenṭina), ladɣa deg yifri aqeddas n ''Ghar El Djeema'' (Adrar n Taya). Afakan n Baccax yella d ifri s timmad-is. Imdanen llan ttasen-d ɣer yifri-a ad d-ssutren asujji neɣ usutel. Tirggaz yettwafen dinna qqarent-d: ''"I yakuc ameqqran Baccax"'', ayen i d-yesskanayen aẓayer n tmusni n wakuc-a deg tjumma tameqqrant.
=== Makurgum (Macurgum / Macurcum) ===
D akuc idigan yettwassnen aṭas deg tmiwa n Numidya taqburt. Yettunefk-as uzamul n temḥaddit. Yella d akuc iwumi llan ttgalayen deg wakud n waṭṭan neɣ n ṭṭrad, i d-yettmuddun tebɣest i yiɣermanen.
=== Auliswa (Aulisua) ===
D tayakuct neɣ d akuc n wakal d tayri. Yettwabder-d deg tira n waṭas n yimukan deg Tafriqt n Ugafa, yettwaqqen ɣer tmerniwt n wakal d yisufar n tfellaḥt. Auliswa tella d tnafa i yimkraz i d-yessuturen asnerni n lɣella i tmurt-nsen.
9cpmpzg6qdyqhkxuueqcu5wnz32scvs
Wikipedia:Tajmaɛt/Yunyu 2026
4
25503
116716
116709
2026-06-25T13:29:36Z
MediaWiki message delivery
4167
/* Intégration du lien vers les contacts juridiques et de sécurité dans le pied de page de votre wiki */ tigezmi tamaynut
116716
wikitext
text/x-wiki
== RFC about AI-generated content in Wikimedia Commons ==
<bdi lang="en" dir="ltr">Apologies for writing in English, please help translate this message to your language. You are invited to participate in a [[c:Commons:Requests for comment/Policy update for AI content|request for comment on Wikimedia Commons about a policy update for AI content]]. This may affect files that are uploaded to Wikimedia Commons for use on this project. Thank you. [[m:User:Codename Noreste|Codename Noreste]] ([[m:User talk:Codename Noreste|mmeslay]])</bdi> 23 Yunyu 2026 à 17:11 (UTC)
<!-- Message envoyé par User:Codename Noreste@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=30513860 -->
== <span lang="fr" dir="ltr">Intégration du lien vers les contacts juridiques et de sécurité dans le pied de page de votre wiki</span> ==
<div lang="fr" dir="ltr">
<section begin="Message"/>
'''Contacts juridiques et de sécurité'''
Bonjour à toute la communauté, la Fondation Wikimedia a mis à disposition une [[wmf:Special:MyLanguage/Legal:Wikimedia Foundation Legal and Safety Contact Information|page unique dédiée aux mentions légales et à la sécurité]], à ajouter en pied de page de votre wiki, afin de garantir l'accès à des informations juridiques exactes. Il s'agit d'une exigence réglementaire. Nous avons déjà mis en place des liens vers les wikis en anglais, allemand, italien, espagnol et d'autres langues de Wikipedia, et nous les déploierons bientôt sur votre wiki. Pour en savoir plus, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_Legal_and_Safety_Contacts_FAQ|consultez la page du projet]] et n'hésitez pas à laisser vos commentaires dans ce fil de discussion ou sur la [[m:Special:MyLanguage/Talk:Wikimedia Foundation Legal and Safety Contacts FAQ|page de discussion]].
<section end="Message"/>
</div>
-- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 25 Yunyu 2026 à 13:29 (UTC)
<!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=30731267 -->
lx5i9t4k113g0rx64dt2qgj8tcqthd1
Tertulyan
0
25504
116718
2026-06-26T10:20:09Z
Gurzil90x
14292
Amagrad amaynut
116718
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Tertullian2.png|vignette|Tarudemt n Tertulyan n 1584.]]
'''Tertulyan''' (s tlatinit: ''Quintus Septimius Florens Tertullianus'') d yiwen seg yimusnawen d yimyura imeqqranen n tsut tis snat, yellan d azamul deg umezruy n tsekla n Tafriqt n Ugafa. Ilul-d deg temdint n Qerṭaj (Carthage) ɣer wazal n useggas 155, yerna yemmut ɣer wazal n 220. Yettwassen s waṭas imi d netta i d amenzu i yuran s tlatinit ɣef usɣan amasiḥi, ayen i t-yerren d bab n tsekla tamasiḥit talatinit.
qzep3jizccm6eyetmr0rjumo77ieert
116719
116718
2026-06-26T10:36:50Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116719
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Tertullian2.png|vignette|Tarudemt n Tertulyan n 1584.]]
'''Tertulyan''' (s tlatinit: ''Quintus Septimius Florens Tertullianus'') d yiwen seg yimusnawen d yimyura imeqqranen n tsut tis snat, yellan d azamul deg umezruy n tsekla n Tafriqt n Ugafa. Ilul-d deg temdint n Qerṭaj (Carthage) ɣer wazal n useggas 155, yerna yemmut ɣer wazal n 220. Yettwassen s waṭas imi d netta i d amenzu i yuran s tlatinit ɣef usɣan amasiḥi, ayen i t-yerren d bab n tsekla tamasiḥit talatinit.
== Tudert d Unekcum-is ɣer Umasiḥiyya ==
Tertulyan ilul-d deg yiwet n twacult tabaɣurt. Baba-s yella d aserdas ameqqran deg tredsa(lɛesker) taṛumanit. Deg temẓi-s, yeɣra aṭas n tussniwin, gar-asent:
* '''Tasnukyist''' (Rhétorique).
* '''Azref''' (Droit).
* Tafelsafit d tsekla tagrikit-talatinit.
Ixdem d anezraf deg temdint n Roma. Di tazwara, yella d amgetyakuc. Ɣer wazal n useggas 197, yekcem ɣer wesɣan amasiḥi. Yuɣal d anaflas yeqquṛen, yettdafaɛen ɣef Yakuc amasiḥi s ljehd-is d tmusni-s, ladɣa mi iwala tabɣest n yimaɣrasen imasiḥiyen i yqeblen lmut s wudem n yigiten unṣiben n uwanak aṛumani.
3jgzboar84832nktlbvcy1ckblz2s50
116720
116719
2026-06-26T10:37:08Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tucdiwin
116720
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Tertullian2.png|vignette|Tarudemt n Tertulyan n 1584.]]
'''Tertulyan''' (s tlatinit: ''Quintus Septimius Florens Tertullianus'') d yiwen seg yimusnawen d yimyura imeqqranen n tsut tis snat, yellan d azamul deg umezruy n tsekla n Tafriqt n Ugafa. Ilul-d deg temdint n Qerṭaj (Carthage) ɣer wazal n useggas 155, yerna yemmut ɣer wazal n 220. Yettwassen s waṭas imi d netta i d amenzu i yuran s tlatinit ɣef usɣan amasiḥi, ayen i t-yerren d bab n tsekla tamasiḥit talatinit.
== Tudert d Unekcum-is ɣer Umasiḥiyya ==
Tertulyan ilul-d deg yiwet n twacult tabaɣurt. Baba-s yella d aserdas ameqqran deg tredsa(lɛesker) taṛumanit. Deg temẓi-s, yeɣra aṭas n tussniwin, gar-asent:
* '''Tasnukyist'''.
* '''Azref'''.
* Tafelsafit d tsekla tagrikit-talatinit.
Ixdem d anezraf deg temdint n Roma. Di tazwara, yella d amgetyakuc. Ɣer wazal n useggas 197, yekcem ɣer wesɣan amasiḥi. Yuɣal d anaflas yeqquṛen, yettdafaɛen ɣef Yakuc amasiḥi s ljehd-is d tmusni-s, ladɣa mi iwala tabɣest n yimaɣrasen imasiḥiyen i yqeblen lmut s wudem n yigiten unṣiben n uwanak aṛumani.
i4peu4bw7pa06r4iaf7in2872fwmy6q
116721
116720
2026-06-26T10:37:35Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tucdiwin
116721
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Tertullian2.png|vignette|Tarudemt n Tertulyan n 1584.]]
'''Tertulyan''' (s tlatinit: ''Quintus Septimius Florens Tertullianus'') d yiwen seg yimusnawen d yimyura imeqqranen n tsut tis snat, yellan d azamul deg umezruy n tsekla n Tafriqt n Ugafa. Ilul-d deg temdint n Qerṭaj (Carthage) ɣer wazal n useggas 155, yerna yemmut ɣer wazal n 220. Yettwassen s waṭas imi d netta i d amenzu i yuran s tlatinit ɣef usɣan amasiḥi, ayen i t-yerren d bab n tsekla tamasiḥit talatinit.
== Tudert d Unekcum-is ɣer Tmasiḥit ==
Tertulyan ilul-d deg yiwet n twacult tabaɣurt. Baba-s yella d aserdas ameqqran deg tredsa(lɛesker) taṛumanit. Deg temẓi-s, yeɣra aṭas n tussniwin, gar-asent:
* '''Tasnukyist'''.
* '''Azref'''.
* Tafelsafit d tsekla tagrikit-talatinit.
Ixdem d anezraf deg temdint n Roma. Di tazwara, yella d amgetyakuc. Ɣer wazal n useggas 197, yekcem ɣer wesɣan amasiḥi. Yuɣal d anaflas yeqquṛen, yettdafaɛen ɣef Yakuc amasiḥi s ljehd-is d tmusni-s, ladɣa mi iwala tabɣest n yimaɣrasen imasiḥiyen i yqeblen lmut s wudem n yigiten unṣiben n uwanak aṛumani.
9z5zhkau8oh0li77n0hfkud0swmkcnr