Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.8
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Nikola Kopernik
0
161
116731
116681
2026-06-27T19:32:20Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116731
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox biography}}
'''Nikola Kopernik''' d amussnayyur, aẓar-is d apuluni. Ittwassen s teẓri I d-iqqaren : iṭij d areggag (ur ittmimiḍ ara) di tlemmast n umeɣrad. Amaḍal itezzi ɣef yiman-is abrid i wass, deg usseggwas ɣef iṭij (système hélicocentrique).
Nikola Kopernik (s tlatinit: ''Nicolaus Copernicus'', s tepulunit: ''Mikołaj Kopernik'') d amusnaw n tesnallunt, d amusnak, d ameskar di tdamsa, akked d argaz n usɣan. Yettwassen s umata imi d netta i d-isbedden '''tiẓri n tlemmast n tfukt''' (héliocentrisme), i d-yennan belli d Tafukt(iṭṭij) i yellan di tlemmast n unagraw-nneɣ, mačči d Tagnit.
Kupernik ilul ass n 19 di furar 1473 di temdint n Torun di tmurt n Pulunya, gar twacult n imzenza d yinawuren (fonctionnaires). Xal-is Lukas Watzelrude imended ɣef tɣuri ines. Deg usseggwas n 1491, Kupernik ikcem ɣer tesdawit n Krakubi, syin akkin iruḥ ar tmurt Ṭelyan ad iɣer tussna n tijjit d wezref di Padu (tasdawit anda isɣer, kra n 100 issegwassen d asawen, umussnaw ameqqwran Galili). <br />
Deg usseggwas n 1497, yuɣ timsirin ɣef wezref di tesdawit n Bologne, din i yezdi taxxamt d usalmad amussnak Dominico Maria Novara (1454-1504). Kupernik, ilha-d s trakalt d tasnallunt.<br />
Deg usseggwas 1500, ifka isaragen ɣef tussnayyurt di Rome.
Deg usseggwas 1503, Kupernik ikfa Duktura-ines n uzref, di Ferrare.
Seg usseggwas 1503 ar usseggwas 1510, Kupernik illa ɣer xal-is di Plogne. Gar usseggwas 1507 d usseggwas 1515, ikfa adlis ɣef tasnallunt ''De Hypothesibus Motuum Coelestium'' a se ''Commentariolus''.
Deg usseggwas 1512, Kupernik ittekka di tesmilt I teknawt (comission de réforme) n uszemz. Deg usseggwas 1517, yura-d adlis ɣef isurdiyen, ibda lsas n udlis-is ''De Revolutionibus Orbium Coelestium'' I ikfa deg usseggwas 1530.
Zzat tegrawla takupernikit, imussnawen la d-qqaren: amaḍal ur ittmimiḍ ara. Imtiwgen illan tezzint ɣef tegnit(lqaɛa).<br />
Anagraw akuperniki ibedd ɣef:
- Yiwet : amaḍal itezzi deg yiwen wass ɣef yiman-is, deg usseggwas ɣef iṭij.
- Tis-snat, imtiwgen. nniḍden zgant tezzint ɣef iṭij.
S waya, Kupernik isebrurez-ed amek illa wass d yiḍ.
Maca, ayen i d-inna, di lqern XVI, d kra kan imussnawen I t)irefden; I t-yumnen; tugett ugin ayen I d-yenna; ayen id- yufa.
== Tameddurt n Nikola Kopernik: Seg Temẓi ɣer Tlallit n Teẓri Tatrart ==
Nikola Kopernik ilul deg wass n 19 furar 1473 deg temdint n Toruń, yellan d yiwet n temdint n tnezzut tameqqrant deg tmurt n Pulunya. Yekker-d deg yiwet n twacult tinesbaɣurt n yimezenza. Baba-s, i yesɛan ula d netta isem n Nikola, d amzenzi ameṛkanti i d-ikecmen ɣer temdint-a, ma d yemma-s, Barbara Watzenrode, tekka-d seg yiwet n twacult n yiqerra d yimwalan n temdint. Tudert n twacult-a tbeddel s lqedd mi yesɛa Kopernik mraw d yiwen n yiseggasen deg leɛmer-is, imi yemmut baba-s. Dɣa d ɛemmi-s seg tama n yemma-s, Lucas Watzenrode, i yuɣalen d asquf n temnaḍt n Varmie, i t-irebban yerna yeṭṭef aselmed-is gar yifassen-is akken ad as-yefk tagnit ad iɣer deg tesdawiyin timeqqranin n tallit-nni.
Deg useggas n 1491, Kopernik yekcem ɣer tesdawit n Krakuf (Cracovie) anda i yebda almud-is deg taɣult n tesnakt d tesnallunt. Ɣas akken ur d-yewwi ara agerdas-is dinna, aḥric-a n tmusni yeldi-as allen ɣef wuguren n umudem n Baṭlimus i yellan d lsas n tesnallunt taqbuṛt. Ɛemmi-s, i yebɣan ad t-yerr d argaz n wesɣan akken ad iṭṭef imukan ɛlayen deg tmezgida, iceggeɛ-it ɣer tmurt n Ṭṭelyan deg useggas n 1496. Dinna, Kopernik iɣra azref asɣanan deg tesdawit n Bologne, anda i d-yemlal d umusnaw n tesnallunt Domenico Maria Novara. Amussnaw-a yefka-as nnefxa tameqqrant akken ad isikked igenni yerna ad yexdem inadiyen-is imezwura ɣef wamek ttembiwilen yitran. Syin akkin, ikemmel almud-is deg tesnijjawt deg tesdawit n Padoue, yerna yewwi-d agerdas n dduktura deg uzref aɣarim d uzref asɣanan seg tesdawit n Ferrare deg useggas n 1503. Tirmit-a i d-yewwi deg Ṭṭelyan teldi-as tiwwura ɣer yidles amaynut n Taleslalit. i d-yebdan yettnerni di tallit-nni, yerna tesaweḍ-it ad yissin amek ad ixeddem s teẓri d uselken.
=== Leqdic Adeblan d Tlallit n Teẓri ===
Mi d-yuɣal ɣer Pulunya, Kopernik yuɣal d akanunik (chanoine) deg teknisa n Frauenburg (ass-a Frombork). Ɣas akken ass-a yettwassen meḥsub kan s tesnallunt, tudert-is takkullast tella teččur d leqdic adeblan d tsertit. Yexdem d amessuj i ɛemmi-s d yimeqqranen-nniḍen n teknisa, yerna yella d amaswaḍ ɣef yigran d wakalen n temnaḍt. Itekki daɣen deg yisquma n tsertit yerna yesbadu-d ilugan imaynuten i tdamsa d uṣerref n tedrimt. D netta i d-yuran aḍris ɣef wazal n tedrimt anda i d-yessegza amek i d-yettili uɣelluy n wazal n yidrimen n wureɣ d lfeṭṭa mi ara sen-rnun asexleḍ n tangiwin n dir, ayen i d-yefkan lsas i wayen yettwassnen ass-a s "Ulugen n Gresham-Copernicus".
=== Iseggasen Ineggura d Tmuɣli i d-Ibeddlen Ameɣraḍ ===
Kopernik yeṭṭef aṭas n wakud, ahat ugar n snat n tmerwin n yiseggasen, akken ad yekfu adlis-is ameqqran ''"De revolutionibus orbium coelestium"'' (Ɣef tuzzya n tɣawsiwin n yigenni). Yella yuggad ad t-id-ssuffɣen yimdanen d aḍris n ddel neɣ ad yesker aṭas n lmeḥnat sɣur taglizt imi tikta-s llan mgal tamuɣli tasɣanant yettwaqeblen di tallit-nni, i yellan iwala belli amdan d tagnit-is d nutni i izgan di tlemmast n txelqit. D yiwen n wulmad-is amectuḥ, i d-yusan seg tmurt n Lalman, isem-is Georg Joachim Rheticus, i t-iḥettmen yerna isebɣes-it ad d-yessufeɣ amahil-is ɣer tafat. Rheticus yella yettɛawan Kopernik deg yiseggasen-is ineggura, yerna d netta i d-yessufɣen aḍris imezwer ''"Narratio Prima"'' i d-yemmeslayen ɣef teẓri-ya uqbel ad d-yeffeɣ wedlis agejdan akken ad iwali amek ara t-qeblen yimdanen.
Deg taggara, Kopernik yeqbel ad d-yessufeɣ adlis-is akken ad d-yeglu s tegrawla tasnallanit i d-ixeddem. Ɣef leḥsab n umezruy, Kopernik i yellan yewweḍ-it waṭṭan yerna yeɣli-d fell-as waddad n twaɣit, yewweḍ-it-id wammud amezwaru n wedlis-is i d-yeffɣen seg tenzagt n teẓrigin deg wass i deg yemmut, deg 24 mayyu 1543. Yettwamḍel deg teglizt n Frombork, yerna isem-is yeqqim d azamul n tebɣest deg unadi n tidet. D ayen i t-yerran d yiwen gar yigelliden n tussna tatrart, i d-yeslulen tikti i d-yewwin abeddel lqayen deg tmuɣli n umdan ɣer tallunt d wamek i iqebbel aselken asnakti ɣef tikta tiqburin.
== Leqdic Agejdan: Tiẓri n Tlemmast n Tfukt ==
Send(Uqbel) Kopernik, amdan yella yettamen s teẓri n Baṭlimus (Ptolémée), i d-yennan belli Tagnit ur tettembiwil ara, d nettat i d amas n umeɣraḍ, yerna d yitran d tfukt(iṭṭij) i d-yettezzin fell-as. Tiẓri-ya tebna ɣef lsas asɣanan d uẓeɣẓen aqbur.
Kopernik ibeddel tamuɣli-ya s umudem amaynut, yebnan ɣef tɣawsiwin-a:
# '''Tafukt di Tlemmast:''' Tagnit mačči d talemmast n umeɣraḍ, maca d Tafukt i d-izgan di tlemmast.
# '''Tuzzya ɣef ugellus:''' Tagnit tettezzi ɣef '''ugellus-is''' aratak yal 24 n yisragen, d ayen i d-yettakkan ass d yiḍ.
# '''Tuzzya ɣef Tfukt:''' Tagnit d yimtiwgen-nniḍen tezzin ɣef Tfukt deg yiwet n tuzzya. Arured-nsen yemgarad ɣef leḥsab n wanmeggag yellan gar-asen d Tfukt.
# '''Amussu arudam n yitran:''' Amussu-nni i nettwali deg yigenni n yitran d tfukt, d amussu i d-yekkan seg umussu n Tagnit s timmad-is (marur n tmuɣli).
Aḍris-is agejdan i deg d-yessegza ayagi d adlis-nni ameqqran ''"De revolutionibus orbium coelestium"'' (Ɣef tuzzya n tɣawsiwin n yigenni), i d-yeffɣen deg useggas n 1543, akken kan yemmut.
== Asileɣ d Tuffut deg Tdamsa ==
Kopernik yella daɣen d amusnaw meqqren deg taɣult n tdamsa. Yefka-d tamuɣli-s ɣef tsiḍent d tedrimt. Yessufeɣ-d yiwen n ulugen i yettwassnen ass-a s '''"Alugen n Gresham-Copernicus"'''. Ulugen-a yeqqar-d: ''"Idrimen n dir ssufuɣen idrimen yelhan seg wulzuzen"'' . Isefhem-d amek i d-yettili uɣelluy n wazal n tedrimt mi ara yili usexleḍ di tanga i s d-ttwaxedmen yidrimen (amedya: asexleḍ n nneḥas deg wureɣ neɣ lfeṭṭa), ayen yettawin ɣer urured n lexlaṣ s tedrimt n dir, ma d tadrimt yelhan ad t-iffren umdan.
== Tigrawla Takupernikit d Wazal-is ==
Tamuɣli n Kopernik ur tbeddel ara kan aselken n tesnakt d tfizikt, maca tessaweḍ ɣer "Tegrawla Takupernikit" i d-yewwin abeddel ameqqran di tfalsafit d uẓeɣẓen amdan.
* '''Asemdu ɣef Tussna:''' Lsas i d-yefka yeldi abrid i yimusnawen am Galileo Galilei (i d-yesnernan tisellit s utiliskup), Johannes Kepler (i d-yufan alugen n tuzzya taglawayt/elliptique n yimtiwgen), d Isaac Newton (i d-isbedden tiẓri n teldayt).
* '''Asemdu ɣef Talsa:''' Tikti n Kopernik tekkes amdan seg tlemmast n txelqit, terra-t d amur amecṭuḥ deg tallunt meqqren. Ayagi yesnekna ula d isudaf n tmezgida di lweqt-nni, imi tiẓri-s tella mgal wayen i uɣen tannumi ttamnen yis.
== Taggrayt ==
Nikola Kopernik yegga-d aḥric ameqqran di tussna s tebɣest-is deg ubeddel n uẓeɣẓen amensay. Ayen i d-yewwi yella d asenɛet belli asmuqel n igenni ilaq ad yebnu ɣef tesnakt d uselken, mačči kan ɣef tikta tiqburin. D netta i d asalay amezwaru n tfizikt tatrart i ɣ-d-yessekcamen ɣer tmuɣli tusnant n tallunt d umeɣraḍ.
== Tamselyut ==
* [http://www.imyura.net Imyura.net, Mack A.U. d Yusef A.I.] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130812220445/http://www.imyura.net/ |date=2013-08-12 }}
{{DEFAULTSORT:Kopernik, Nikola}}
[[Taggayt:Tussna]]
[[Taggayt:Tameddurt]]
[[Taggayt:Amesnallun apuluni]]
[[Taggayt:Amesnallun n timiḍi wisXVI]]
[[Taggayt:Tasnallunt tabuḍant]]
[[Taggayt:Tugna n taglizt takaṭulit tapulunit]]
[[Taggayt:Amyaru n tutlayt talatint]]
[[Taggayt:Tugna tapulunit n timiḍi wisXVI]]
[[Taggayt:Tugna n Pruss]]
[[Taggayt:Anelmad n tasdawit n Bulunya]]
[[Taggayt:Anelmad n tasdawit Jagelun n Krakubya]]
[[Taggayt:Talalit n 1473]]
[[Taggayt:Talalit di Toruń]]
[[Taggayt:Lmut n 1543]]
[[Taggayt:Amezruy n unnay n Meɣres]]
[[Taggayt:Wikipedia:Afecku n tuqqla n imeɣriyen]]
gxxrq1ze582iho2iorug9xficg9f1t8
Tertulyan
0
25504
116734
116725
2026-06-28T10:34:46Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116734
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Tertullian2.png|vignette|Tarudemt n Tertulyan n 1584.]]
'''Tertulyan''' (s tlatinit: ''Quintus Septimius Florens Tertullianus'') d yiwen seg yimusnawen d yimyura imeqqranen n tsut tis snat, yellan d azamul deg umezruy n tsekla n Tafriqt n Ugafa. Ilul-d deg temdint n Qerṭaj (Carthage) ɣer wazal n useggas 155, yerna yemmut ɣer wazal n 220. Yettwassen s waṭas imi d netta i d amenzu i yuran s tlatinit ɣef usɣan amasiḥi, ayen i t-yerren d bab n tsekla tamasiḥit talatinit.
== Tudert d Unekcum-is ɣer Tmasiḥit ==
Tertulyan ilul-d deg yiwet n twacult tabaɣurt. Baba-s yella d aserdas ameqqran deg tredsa(lɛesker) taṛumanit. Deg temẓi-s, yeɣra aṭas n tussniwin, gar-asent:
* '''Tasnukyist'''.
* '''Azref'''.
* Tafelsafit d tsekla tagrikit-talatinit.
Ixdem d anezraf deg temdint n Roma. Di tazwara, yella d amgetyakuc. Ɣer wazal n useggas 197, yekcem ɣer wesɣan amasiḥi. Yuɣal d anaflas yeqquṛen, yettdafaɛen ɣef Yakuc amasiḥi s ljehd-is d tmusni-s, ladɣa mi iwala tabɣest n yimaɣrasen imasiḥiyen i yqeblen lmut s wudem n yigiten unṣiben n uwanak aṛumani.
== Leqdec-is deg Taɣult n Tesnakuca ==
Deg wayen yerzan tasnakuca, Tertulyan d amasnakuc ameqqran i d-yeǧǧan tiktiwin yeṭṭfen aẓar deg tayankuca n wemḍal utrim. Gar leqdec-is:
* '''Asnulfu n yirman imaynuten:''' D netta i d amenzu i d-yesseknen awal latini ''Trinitas'' (Tukṛaḍt / Trinité) iwakken ad yessegzi timmadit n Ṛebbi (Baba, Mmi-s, d Ṛṛuḥ Iqedsen). Yessemres irem amaynut iwakken ad ifru aṭas n wuguren inakttiyen.
Asnulfu n yirman imaynuten ɣer Tertulyan d yiwen seg yiḥricen i d-yeǧǧan lǧerra lqayen deg umezruy n tesnakuca. Uqbel-is, tuget n yedlisen imasiḥiyen llan ttwaran s tegrigit, dɣa tutlayt talatinit ur tesɛi ara amawal iwulman iwakken ad d-tessegzi inakttiyen ilsawen n wesɣan amaynut. Iwakken ad ifru ugur-a, Tertulyan ur yeqqim ara kan d asuqqel, maca yuɣal d amesnulfu ameqqran n tesniremt (amawal). Awal yettwasnen aṭas akk i d-yesnulfa d irem n '''"Trinitas"''' (Tukṛaḍt / Trinité), i yessexdem iwakken ad yessegzi amek Yakuc, i yellan d amagdaz, yezmer ad yili d yiwen deg tanga, maca s kraḍ n wudmawen neɣ yimdanen. Assemres-is i wawalen-a yefka lsas i tayankuca n tegnawt tutrimt iwakken ad tessebded iberdan-is mgal tiẓeṛyin i d-yewwin tiktiwin n tiḍent.
Rnu ɣer waya, Tertulyan yeddem-d aṭas n wawalen seg taɣult n uzref, imi netta s timmad-is yella d anezraf deg Roma. Ɣef umedya, yessemres awal '''"Sacramentum"''', i yellan zik d limin i yettgalla userdas aṛumani, iwakken ad d-yemeslay ɣef yisaragen imasiḥiyen am uɣḍas (baptême). D netta daɣen i d amenzu i d-yebder irem n '''"Testamentum"''' (Amtawa / Testament) iwakken ad d-yesbgen amgired gar Wemtawa Aqbur d Wemtawa Amaynut. S tikli-ya n usnulfu n yirman, Tertulyan yessemhaz tutlayt talatinit, yerra-tt d allal yesɛan tawwurt yezmren ad d-teglu s yimyerren n Yakuc d tesnakuca talqayant, yerna yeǧǧa-d tigemmi tameqqrant yeldin abrid i yimusnawen d yimyura i d-itebɛen deffir-s.
* '''Aḥareb mgal tiẓeṛyin n tiḍent:''' Yura aṭas n yiḍrisen mgal wid yeffɣen i webrid amasiḥi (am Marcion d Valentin), yerna yefka azal ameqqran i liman yeṣfan.
== Tasekla d Tira ==
Tasekla-s temḥaz aṭas, yerna yura ugar n 30 n yedlisen i d-yewwḍen ar ass-a. Aɣanib-is yettwassen s lqewwa d unqis. Adlis-is yettwasnen aṭas d '''Apologeticus''' (Astan), anda i ymudda astan ɣef yimasiḥiyen mgal taẓirt n Uwanak aṛumani. Yenna-d deg-s d akken imasiḥiyen d iɣermanen ilhan, ur kkin ara deg yinguzen n tsertit, yerna idamen n yimaɣrasen-nsen d "ifsan i d-yettaken imasiḥiyen imaynuten".
== Assaɣ-is d Uzref ==
Imi yella d anezraf, tiktiwin-is tiẓerfanin kcment ula deg tesnakuca-s. Isexdem aṭas n yiferdisen n uzref iwakken ad yessegzi assaɣen yellan gar Umdan d Yakuc. Tertulyan yettwali lmaɛṣeyya am tirmeggit mgal Asaḍuf n Ṛebbi, yerna yessebded tikti n tefgurt deg laxert s wudem azerfan.
== Tagara n tudert-is d Lǧerra-s ==
Di taggara n tudert-is (ɣer wazal n 207), Tertulyan idda d yiwet n tarbaɛt n yimasiḥiyen iwumi qqaṛen "Tamuntanit" (Montanisme), i yellan d agraw yeqquṛen mliḥ, sseḥramen aṭas n tɣawsiwin, yerna ttamnen s lweḥy amaynut. Ɣef wacemma n tiktiwin-is yeqquṛen, ur yettwaḥseb ara d "Agerram" ɣer tmesgida(taglizt) takatulikit, maca tiktiwin-is d tira-s ǧǧant-d lǧerra meqqren deg temṣukin n tfelsafit tamasiḥit, ladɣa ɣef yimusnawen i d-itebɛen am Ugerram Awgustin (Augustin d'Hippone).
kft6uv6d200kxndb0qvw7c76rmufcb9
Ugustus
0
25505
116730
116728
2026-06-27T16:30:22Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tucdiwin
116730
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Augustus of Prima Porta.jpg|vignette|Asebdad n umenkas aṛumani Ugustus.]]
'''Ugustus''', i wumi isem-is n tidet ''Gaius Julius Caesar Octavianus'' (Uktavyan), d amenkad aṛumani amezwaru. D netta i d-yesbedden '''Tamnekda Taṛumanit''' sdeffir n uɣelluy n '''Tegduda'''. Yewweḍ ɣer udabu deg yiwet n tallit n teẓɣent d ṭṭrad aɣarim, maca yessaweḍ ad d-yerr talwit, ad yesseggem awanek, dɣa yeldi-d yiwet n tsut iwumi qqaren "Talwit Taṛumanit" (''Pax Romana'').
sznjgyhlunql6tnx011odb2ctbq6glw
Imeɣrasen n Silitan
0
25506
116732
2026-06-27T21:29:38Z
Gurzil90x
14292
Amagrad amaynut
116732
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:View from Circo Massimo Rome Italy.jpg|vignette|Taglizt n ugerram Jean-et-Paul, anda ttwaḥarzent tɣawsiwin-nsent.]]
'''Imeɣrasen n Silitan''' (s tlatinit: ''Martyres Scillitani'') d yiwen n wegraw n 12 n yimasiḥiyen n Tefriqt n Ugafa, i ḥekmen fell-asen s lmut (s tukksa n yixfawen-nsen s ucekkin) ass n 17 Yulyu 180 S.Ɛ (Seld Ɛisa) di temdint n Qerṭaj. D nutni i d inagan imezwura akk yettwassnen n tmasiḥit di Tefriqt n Ugafa, yerna arruten n teɣdemt-nsen d yiwen seg yiḍrisen imezwura akk yettwajerden s tutlayt talatinit deg umezruy n tsekla tamasiḥit tafriqit.
06bmtet42n4xgwsfu3oxwpqeh0g0e10
116733
116732
2026-06-27T21:50:38Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tucdiwin
116733
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:View from Circo Massimo Rome Italy.jpg|vignette|Taglizt n ugerram Jean-et-Paul, anda ttwaḥarzent tɣawsiwin-nsent.]]
'''Imeɣrasen n Silitan''' (s tlatinit: ''Martyres Scillitani'') d yiwen n wegraw n 12 n yimasiḥiyen n Tefriqt n Ugafa, i ḥekmen fell-asen s lmut (s tukksa n yixfawen-nsen s useffud) ass n 17 Yulyu 180 S.Ɛ (Seld Ɛisa) di temdint n Qerṭaj. D nutni i d inagan imezwura akk yettwassnen n tmasiḥit di Tefriqt n Ugafa, yerna arruten n teɣdemt-nsen d yiwen seg yiḍrisen imezwura akk yettwajerden s tutlayt talatinit deg umezruy n tsekla tamasiḥit tafriqit.
avwx5moq2pd3rekj0sjv44mj0igfv2q
116735
116733
2026-06-28T10:57:47Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116735
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:View from Circo Massimo Rome Italy.jpg|vignette|Taglizt n ugerram Jean-et-Paul, anda ttwaḥarzent tɣawsiwin-nsent.]]
'''Imeɣrasen n Silitan''' (s tlatinit: ''Martyres Scillitani'') d yiwen n wegraw n 12 n yimasiḥiyen n Tefriqt n Ugafa, i ḥekmen fell-asen s lmut (s tukksa n yixfawen-nsen s useffud) ass n 17 Yulyu 180 S.Ɛ (Seld Ɛisa) di temdint n Qerṭaj. D nutni i d inagan imezwura akk yettwassnen n tmasiḥit di Tefriqt n Ugafa, yerna arruten n teɣdemt-nsen d yiwen seg yiḍrisen imezwura akk yettwajerden s tutlayt talatinit deg umezruy n tsekla tamasiḥit tafriqit.
== Amezruy d waddad asertan ==
Di tallit-nni, Tamenkda taṛumanit tella tessekcem tamurt n Tefriqt n Ugafa daw lḥekma-s. Asɣan aṛumani yella yettḥettim ɣef yimezdaɣ ad d-fken iseflan i yiṛebbiten irumaniyen akked umnukal aṛumani. Ayagi yella yettili-d s umata deg yal '''afakan''' n temnaḍt, am wansayen n leqder aɣelnaw. Maca, imasiḥiyen n tallit-nni ugin ad d-fken iseflan-a, imi llan ttamnen s yiwen n Yakuc(Illu), ayen i ten-yerran d ixeṣṣamen n uwanek(ddula) aṛumani .
Imeɣrasen-a llan d imezdaɣ n temdint n Silitan (Scillium), yiwet n temdint di temnaḍt taṛumanit n Tefriqt (ur iban ara mliḥ wemkan-is unṣib ar ass-a, maca anamek-is yezga-d di tmurt n Tunes n tura neɣ tama n usammer n Dzayer).
bbchgsaezurogccwh7y3dck8hpw6zcj