Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.47.0-wmf.8 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Adrar n ufakan 0 22478 116736 103960 2026-06-28T15:14:45Z Prosnu 16846 116736 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Adrar n ufakan''' (s [[Tutlayt taɛrabt|Taɛrabt]]: ''المسجد الأقصى,'' ''al-Masjid al-Aqṣā''',''''' s [[tutlayt taɛebrit|Thibṛut]]: ''הר הבית'', ''har ha Bayi'') d adeg uɣris yakk deg wesɣan n [[tudayt]]. S unect n wansayen n [[udayen|wudayen]], din i yella ibedd [[afakan n Uṛcalim|ufakan n Uṛcalim]] yettwadermen deg useggas n [[70]] sɣur n umenkad [[Titus]]. Amur utrim n yiɣraben ilaten yessehrew-iten Hirudus i wakken ad issemɣur adeg-a, sin alin ad yili d agri amyiwen i ufakan n Uṛcalim w ad yesger [[aɣrab utrim|aɣrab utrim neɣ aɣrab n unegger]]. Assa, asarag n tmesgidiwin tettaṭṭaf amur ameqran seg wedrar n ufakan igan d sin n ismektayen inselmen meqqren: [[Tamesgida n el-Aqṣa]] yakked [[Takerbust n weẓru|tkerbust n weẓru]]. == Aglam == == Isuken imasɣanen igejdanen == == Ansa uɣris uday == == Ansa uɣris ineslem == == Imniren == [[Taggayt:Uṛcalim]] [[Taggayt:Israyil]] [[Taggayt:Ideggan uɣrisen]] nuh9y4mev7xknocaogg7p0xtvcpoc42 Tertulyan 0 25504 116738 116734 2026-06-28T19:15:43Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 116738 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Tertullian2.png|vignette|Tarudemt n Tertulyan n 1584.]] '''Tertulyan''' (s tlatinit: ''Quintus Septimius Florens Tertullianus'') d yiwen seg yimusnawen d yimyura imeqqranen n tsut tis snat, yellan d azamul deg umezruy n tsekla n Tafriqt n Ugafa. Ilul-d deg temdint n Qerṭaj (Carthage) ɣer wazal n useggas 155, yerna yemmut ɣer wazal n 220. Yettwassen s waṭas imi d netta i d amenzu i yuran s tlatinit ɣef usɣan amasiḥi, ayen i t-yerren d bab n tsekla tamasiḥit talatinit. == Tudert d Unekcum-is ɣer Tmasiḥit == Tertulyan ilul-d deg yiwet n twacult tabaɣurt. Baba-s yella d aserdas ameqqran deg tredsa(lɛesker) taṛumanit. Deg temẓi-s, yeɣra aṭas n tussniwin, gar-asent: * '''Tasnukyist'''. * '''Azref'''. * Tafelsafit d tsekla tagrikit-talatinit. Ixdem d anezraf deg temdint n Roma. Di tazwara, yella d amgetyakuc. Ɣer wazal n useggas 197, yekcem ɣer wesɣan amasiḥi. Yuɣal d anaflas yeqquṛen, yettdafaɛen ɣef Yakuc amasiḥi s ljehd-is d tmusni-s, ladɣa mi iwala tabɣest n yimaɣrasen imasiḥiyen i yqeblen lmut s wudem n yigiten unṣiben n uwanak aṛumani. == Leqdec-is deg Taɣult n Tesnakuca == Deg wayen yerzan tasnakuca, Tertulyan d amasnakuc ameqqran i d-yeǧǧan tiktiwin yeṭṭfen aẓar deg tayankuca n wemḍal utrim. Gar leqdec-is: * '''Asnulfu n yirman imaynuten:''' D netta i d amenzu i d-yesseknen awal latini ''Trinitas'' (Tukṛaḍt / Trinité) iwakken ad yessegzi timmadit n Ṛebbi (Baba, Mmi-s, d Ṛṛuḥ Iqedsen). Yessemres irem amaynut iwakken ad ifru aṭas n wuguren inakttiyen. Asnulfu n yirman imaynuten ɣer Tertulyan d yiwen seg yiḥricen i d-yeǧǧan lǧerra lqayen deg umezruy n tesnakuca. Uqbel-is, tuget n yedlisen imasiḥiyen llan ttwaran s tegrigit, dɣa tutlayt talatinit ur tesɛi ara amawal iwulman iwakken ad d-tessegzi inakttiyen ilsawen n wesɣan amaynut. Iwakken ad ifru ugur-a, Tertulyan ur yeqqim ara kan d asuqqel, maca yuɣal d amesnulfu ameqqran n tesniremt (amawal). Awal yettwasnen aṭas akk i d-yesnulfa d irem n '''"Trinitas"''' (Tukṛaḍt / Trinité), i yessexdem iwakken ad yessegzi amek Yakuc, i yellan d amagdaz, yezmer ad yili d yiwen deg tanga, maca s kraḍ n wudmawen neɣ yimdanen. Assemres-is i wawalen-a yefka lsas i tayankuca n tegnawt tutrimt iwakken ad tessebded iberdan-is mgal tiẓeṛyin i d-yewwin tiktiwin n tiḍent. Rnu ɣer waya, Tertulyan yeddem-d aṭas n wawalen seg taɣult n uzref, imi netta s timmad-is yella d anezraf deg Roma. Ɣef umedya, yessemres awal '''"Sacramentum"''', i yellan zik d limin i yettgalla userdas aṛumani, iwakken ad d-yemeslay ɣef yisaragen imasiḥiyen am uɣḍas (baptême). D netta daɣen i d amenzu i d-yebder irem n '''"Testamentum"''' (Amtawa / Testament) iwakken ad d-yesbgen amgired gar Wemtawa Aqbur d Wemtawa Amaynut. S tikli-ya n usnulfu n yirman, Tertulyan yessemhaz tutlayt talatinit, yerra-tt d allal yesɛan tawwurt yezmren ad d-teglu s yimyerren n Yakuc d tesnakuca talqayant, yerna yeǧǧa-d tigemmi tameqqrant yeldin abrid i yimusnawen d yimyura i d-itebɛen deffir-s. * '''Aḥareb mgal tiẓeṛyin n tiḍent:''' Yura aṭas n yiḍrisen mgal wid yeffɣen i webrid amasiḥi (am Marcion d Valentin), yerna yefka azal ameqqran i liman yeṣfan. Deg umezruy n tesnakuca tamasiḥit, aḥareb n Tertulyan mgal tiẓeṛyin n tiḍent yettwaḥseb d yiwen seg yiḥricen igejdanen n tudert-is d leqdec-is. Imi asɣan amasiḥi yella d amaynut deg tsut tis snat, aṭas n yimdanen i d-yewwin lefhama nsen i yexulfen lsas n liman aqbur, dɣa Tertulyan yerra-tt d aɣan fell-as ad iḥareb tiktiwin-a, iwumi qqaṛen tiẓeṛyin n unufel (hérésies), s yimru-ines d tmusni-s lqayant. Ayen i d-yemmezlen deg uḥareb-is mgal tiẓeṛyin n tiḍent d asseqdec-is n tarrayin tiẓerfanin. Imi yella d anezraf deg Roma, yeddem-d iferdisen n uzref aṛumani issekcem-iten deg tesnakuca. Deg wedlis-is yettwasnen "''De praescriptione haereticorum''" (Ɣef uweṣṣi mgal imesnulfuyen n tiḍent), yessemres yiwen n wawal azerfan, i d-yemmalen tasekkirt i ssekcamen deg ccṛeɛ iwakken ad kksen azref i ucemmat. Yenna-d s wudem alɣawan belli wid iḍefren tiẓeṛyin n tiḍent ur sɛin ara akk aẓayeṛ neɣ azref ad sseqdcen Adlis Iqedsen neɣ ad d-ksen seg-s isallen, axaṭer Adlis-a d ayla unṣib n Tmesgida taṣeḥḥit i t-id-yewerten srid seg yimceggɛen n Ɛisa. S wannect-a, Tertulyan ihudd-asen lsas agejdan n umeslay uqbel ula d asekcem deg umjadel asnakucan. == Tasekla d Tira == Tasekla-s temḥaz aṭas, yerna yura ugar n 30 n yedlisen i d-yewwḍen ar ass-a. Aɣanib-is yettwassen s lqewwa d unqis. Adlis-is yettwasnen aṭas d '''Apologeticus''' (Astan), anda i ymudda astan ɣef yimasiḥiyen mgal taẓirt n Uwanak aṛumani. Yenna-d deg-s d akken imasiḥiyen d iɣermanen ilhan, ur kkin ara deg yinguzen n tsertit, yerna idamen n yimaɣrasen-nsen d "ifsan i d-yettaken imasiḥiyen imaynuten". == Assaɣ-is d Uzref == Imi yella d anezraf, tiktiwin-is tiẓerfanin kcment ula deg tesnakuca-s. Isexdem aṭas n yiferdisen n uzref iwakken ad yessegzi assaɣen yellan gar Umdan d Yakuc. Tertulyan yettwali lmaɛṣeyya am tirmeggit mgal Asaḍuf n Ṛebbi, yerna yessebded tikti n tefgurt deg laxert s wudem azerfan. == Tagara n tudert-is d Lǧerra-s == Di taggara n tudert-is (ɣer wazal n 207), Tertulyan idda d yiwet n tarbaɛt n yimasiḥiyen iwumi qqaṛen "Tamuntanit" (Montanisme), i yellan d agraw yeqquṛen mliḥ, sseḥramen aṭas n tɣawsiwin, yerna ttamnen s lweḥy amaynut. Ɣef wacemma n tiktiwin-is yeqquṛen, ur yettwaḥseb ara d "Agerram" ɣer tmesgida(taglizt) takatulikit, maca tiktiwin-is d tira-s ǧǧant-d lǧerra meqqren deg temṣukin n tfelsafit tamasiḥit, ladɣa ɣef yimusnawen i d-itebɛen am Ugerram Awgustin (Augustin d'Hippone). dahxofblorawy5imw7st33770b3jnqo 116739 116738 2026-06-28T19:18:56Z Gurzil90x 14292 seɣtiɣ kra n tucdiwin 116739 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Tertullian2.png|vignette|Tarudemt n Tertulyan n 1584.]] '''Tertulyan''' (s tlatinit: ''Quintus Septimius Florens Tertullianus'') d yiwen seg yimusnawen d yimyura imeqqranen n tsut tis snat, yellan d azamul deg umezruy n tsekla n Tafriqt n Ugafa. Ilul-d deg temdint n Qerṭaj (Carthage) ɣer wazal n useggas 155, yerna yemmut ɣer wazal n 220. Yettwassen s waṭas imi d netta i d amenzu i yuran s tlatinit ɣef usɣan amasiḥi, ayen i t-yerren d bab n tsekla tamasiḥit talatinit. == Tudert d Unekcum-is ɣer Tmasiḥit == Tertulyan ilul-d deg yiwet n twacult tabaɣurt. Baba-s yella d aserdas ameqqran deg tredsa(lɛesker) taṛumanit. Deg temẓi-s, yeɣra aṭas n tussniwin, gar-asent: * '''Tasnukyist'''. * '''Azref'''. * Tafelsafit d tsekla tagrikit-talatinit. Ixdem d anezraf deg temdint n Roma. Di tazwara, yella d amgetyakuc. Ɣer wazal n useggas 197, yekcem ɣer wesɣan amasiḥi. Yuɣal d anaflas yeqquṛen, yettdafaɛen ɣef Yakuc amasiḥi s ljehd-is d tmusni-s, ladɣa mi iwala tabɣest n yimaɣrasen imasiḥiyen i yqeblen lmut s wudem n yigiten unṣiben n uwanak aṛumani. == Leqdec-is deg Taɣult n Tesnakuca == Deg wayen yerzan tasnakuca, Tertulyan d amasnakuc ameqqran i d-yeǧǧan tiktiwin yeṭṭfen aẓar deg tayankuca n wemḍal utrim. Gar leqdec-is: * '''Asnulfu n yirman imaynuten:''' D netta i d amenzu i d-yesseknen awal latini ''Trinitas'' (Tukṛaḍt / Trinité) iwakken ad yessegzi timmadit n Ṛebbi (Baba, Mmi-s, d Ṛṛuḥ Iqedsen). Yessemres irem amaynut iwakken ad ifru aṭas n wuguren inakttiyen. Asnulfu n yirman imaynuten ɣer Tertulyan d yiwen seg yiḥricen i d-yeǧǧan lǧerra lqayen deg umezruy n tesnakuca. Uqbel-is, tuget n yedlisen imasiḥiyen llan ttwaran s tegrigit, dɣa tutlayt talatinit ur tesɛi ara amawal iwulman iwakken ad d-tessegzi inakttiyen ilsawen n wesɣan amaynut. Iwakken ad ifru ugur-a, Tertulyan ur yeqqim ara kan d asuqqel, maca yuɣal d amesnulfu ameqqran n tesniremt (amawal). Awal yettwasnen aṭas akk i d-yesnulfa d irem n '''"Trinitas"''' (Tukṛaḍt / Trinité), i yessexdem iwakken ad yessegzi amek Yakuc, i yellan d amagdaz, yezmer ad yili d yiwen deg tanga, maca s kraḍ n wudmawen neɣ yimdanen. Assemres-is i wawalen-a yefka lsas i tayankuca n tegnawt tutrimt iwakken ad tessebded iberdan-is mgal tiẓeṛyin i d-yewwin tiktiwin n tiḍent. Rnu ɣer waya, Tertulyan yeddem-d aṭas n wawalen seg taɣult n uzref, imi netta s timmad-is yella d anezraf deg Roma. Ɣef umedya, yessemres awal '''"Sacramentum"''', i yellan zik d limin i yettgalla userdas aṛumani, iwakken ad d-yemeslay ɣef yisaragen imasiḥiyen am uɣḍas (baptême). D netta daɣen i d amenzu i d-yebder irem n '''"Testamentum"''' (Amtawa / Testament) iwakken ad d-yesbgen amgired gar Wemtawa Aqbur d Wemtawa Amaynut. S tikli-ya n usnulfu n yirman, Tertulyan yessemhaz tutlayt talatinit, yerra-tt d allal yesɛan tawwurt yezmren ad d-teglu s yimyerren n Yakuc d tesnakuca talqayant, yerna yeǧǧa-d tigemmi tameqqrant yeldin abrid i yimusnawen d yimyura i d-itebɛen deffir-s. * '''Aḥareb mgal tiẓeṛyin n tiḍent:''' Yura aṭas n yiḍrisen mgal wid yeffɣen i webrid amasiḥi (am Marcion d Valentin), yerna yefka azal ameqqran i liman yeṣfan. Deg umezruy n tesnakuca tamasiḥit, aḥareb n Tertulyan mgal tiẓeṛyin n tiḍent yettwaḥseb d yiwen seg yiḥricen igejdanen n tudert-is d leqdec-is. Imi asɣan amasiḥi yella d amaynut deg tsut tis snat, aṭas n yimdanen i d-yewwin lefhama nsen i yexulfen lsas n liman aqbur, dɣa Tertulyan yerra-tt d aɣan fell-as ad iḥareb tiktiwin-a, iwumi qqaṛen tiẓeṛyin n unufel (hérésies), s yimru-ines d tmusni-s lqayant. Ayen i d-yemmezlen deg uḥareb-is mgal tiẓeṛyin n tiḍent d asseqdec-is n tarrayin tizerfanin. Imi yella d anezraf deg Roma, yeddem-d iferdisen n uzref aṛumani issekcem-iten deg tesnakuca. Deg wedlis-is yettwasnen "''De praescriptione haereticorum''" (Ɣef uweṣṣi mgal imesnulfuyen n tiḍent), yessemres yiwen n wawal azerfan, i d-yemmalen tasekkirt i ssekcamen deg ccṛeɛ iwakken ad kksen azref i ucemmat. Yenna-d s wudem alɣawan belli wid iḍefren tiẓeṛyin n tiḍent ur sɛin ara akk aẓayeṛ neɣ azref ad sseqdcen Adlis Iqedsen neɣ ad d-ksen seg-s isallen, axaṭer Adlis-a d ayla unṣib n Tmesgida taṣeḥḥit i t-id-yewerten srid seg yimceggɛen n Ɛisa. S wannect-a, Tertulyan ihudd-asen lsas agejdan n umeslay uqbel ula d asekcem deg umjadel asnakucan. == Tasekla d Tira == Tasekla-s temḥaz aṭas, yerna yura ugar n 30 n yedlisen i d-yewwḍen ar ass-a. Aɣanib-is yettwassen s lqewwa d unqis. Adlis-is yettwasnen aṭas d '''Apologeticus''' (Astan), anda i ymudda astan ɣef yimasiḥiyen mgal taẓirt n Uwanak aṛumani. Yenna-d deg-s d akken imasiḥiyen d iɣermanen ilhan, ur kkin ara deg yinguzen n tsertit, yerna idamen n yimaɣrasen-nsen d "ifsan i d-yettaken imasiḥiyen imaynuten". == Assaɣ-is d Uzref == Imi yella d anezraf, tiktiwin-is tiẓerfanin kcment ula deg tesnakuca-s. Isexdem aṭas n yiferdisen n uzref iwakken ad yessegzi assaɣen yellan gar Umdan d Yakuc. Tertulyan yettwali lmaɛṣeyya am tirmeggit mgal Asaḍuf n Ṛebbi, yerna yessebded tikti n tefgurt deg laxert s wudem azerfan. == Tagara n tudert-is d Lǧerra-s == Di taggara n tudert-is (ɣer wazal n 207), Tertulyan idda d yiwet n tarbaɛt n yimasiḥiyen iwumi qqaṛen "Tamuntanit" (Montanisme), i yellan d agraw yeqquṛen mliḥ, sseḥramen aṭas n tɣawsiwin, yerna ttamnen s lweḥy amaynut. Ɣef wacemma n tiktiwin-is yeqquṛen, ur yettwaḥseb ara d "Agerram" ɣer tmesgida(taglizt) takatulikit, maca tiktiwin-is d tira-s ǧǧant-d lǧerra meqqren deg temṣukin n tfelsafit tamasiḥit, ladɣa ɣef yimusnawen i d-itebɛen am Ugerram Awgustin (Augustin d'Hippone). 8i44324siqb9k8t9z8o30ro9dqac64y 116743 116739 2026-06-29T09:53:18Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 116743 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Tertullian2.png|vignette|Tarudemt n Tertulyan n 1584.]] '''Tertulyan''' (s tlatinit: ''Quintus Septimius Florens Tertullianus'') d yiwen seg yimusnawen d yimyura imeqqranen n tsut tis snat, yellan d azamul deg umezruy n tsekla n Tafriqt n Ugafa. Ilul-d deg temdint n Qerṭaj (Carthage) ɣer wazal n useggas 155, yerna yemmut ɣer wazal n 220. Yettwassen s waṭas imi d netta i d amenzu i yuran s tlatinit ɣef usɣan amasiḥi, ayen i t-yerren d bab n tsekla tamasiḥit talatinit. == Tudert d Unekcum-is ɣer Tmasiḥit == Tertulyan ilul-d deg yiwet n twacult tabaɣurt. Baba-s yella d aserdas ameqqran deg tredsa(lɛesker) taṛumanit. Deg temẓi-s, yeɣra aṭas n tussniwin, gar-asent: * '''Tasnukyist'''. * '''Azref'''. * Tafelsafit d tsekla tagrikit-talatinit. Ixdem d anezraf deg temdint n Roma. Di tazwara, yella d amgetyakuc. Ɣer wazal n useggas 197, yekcem ɣer wesɣan amasiḥi. Yuɣal d anaflas yeqquṛen, yettdafaɛen ɣef Yakuc amasiḥi s ljehd-is d tmusni-s, ladɣa mi iwala tabɣest n yimaɣrasen imasiḥiyen i yqeblen lmut s wudem n yigiten unṣiben n uwanak aṛumani. == Leqdec-is deg Taɣult n Tesnakuca == Deg wayen yerzan tasnakuca, Tertulyan d amasnakuc ameqqran i d-yeǧǧan tiktiwin yeṭṭfen aẓar deg tayankuca n wemḍal utrim. Gar leqdec-is: * '''Asnulfu n yirman imaynuten:''' D netta i d amenzu i d-yesseknen awal latini ''Trinitas'' (Tukṛaḍt / Trinité) iwakken ad yessegzi timmadit n Ṛebbi (Baba, Mmi-s, d Ṛṛuḥ Iqedsen). Yessemres irem amaynut iwakken ad ifru aṭas n wuguren inakttiyen. Asnulfu n yirman imaynuten ɣer Tertulyan d yiwen seg yiḥricen i d-yeǧǧan lǧerra lqayen deg umezruy n tesnakuca. Uqbel-is, tuget n yedlisen imasiḥiyen llan ttwaran s tegrigit, dɣa tutlayt talatinit ur tesɛi ara amawal iwulman iwakken ad d-tessegzi inakttiyen ilsawen n wesɣan amaynut. Iwakken ad ifru ugur-a, Tertulyan ur yeqqim ara kan d asuqqel, maca yuɣal d amesnulfu ameqqran n tesniremt (amawal). Awal yettwasnen aṭas akk i d-yesnulfa d irem n '''"Trinitas"''' (Tukṛaḍt / Trinité), i yessexdem iwakken ad yessegzi amek Yakuc, i yellan d amagdaz, yezmer ad yili d yiwen deg tanga, maca s kraḍ n wudmawen neɣ yimdanen. Assemres-is i wawalen-a yefka lsas i tayankuca n tegnawt tutrimt iwakken ad tessebded iberdan-is mgal tiẓeṛyin i d-yewwin tiktiwin n tiḍent. Rnu ɣer waya, Tertulyan yeddem-d aṭas n wawalen seg taɣult n uzref, imi netta s timmad-is yella d anezraf deg Roma. Ɣef umedya, yessemres awal '''"Sacramentum"''', i yellan zik d limin i yettgalla userdas aṛumani, iwakken ad d-yemeslay ɣef yisaragen imasiḥiyen am uɣḍas (baptême). D netta daɣen i d amenzu i d-yebder irem n '''"Testamentum"''' (Amtawa / Testament) iwakken ad d-yesbgen amgired gar Wemtawa Aqbur d Wemtawa Amaynut. S tikli-ya n usnulfu n yirman, Tertulyan yessemhaz tutlayt talatinit, yerra-tt d allal yesɛan tawwurt yezmren ad d-teglu s yimyerren n Yakuc d tesnakuca talqayant, yerna yeǧǧa-d tigemmi tameqqrant yeldin abrid i yimusnawen d yimyura i d-itebɛen deffir-s. * '''Aḥareb mgal tiẓeṛyin n tiḍent:''' Yura aṭas n yiḍrisen mgal wid yeffɣen i webrid amasiḥi (am Marcion d Valentin), yerna yefka azal ameqqran i liman yeṣfan. Deg umezruy n tesnakuca tamasiḥit, aḥareb n Tertulyan mgal tiẓeṛyin n tiḍent yettwaḥseb d yiwen seg yiḥricen igejdanen n tudert-is d leqdec-is. Imi asɣan amasiḥi yella d amaynut deg tsut tis snat, aṭas n yimdanen i d-yewwin lefhama nsen i yexulfen lsas n liman aqbur, dɣa Tertulyan yerra-tt d aɣan fell-as ad iḥareb tiktiwin-a, iwumi qqaṛen tiẓeṛyin n unufel (hérésies), s yimru-ines d tmusni-s lqayant. Ayen i d-yemmezlen deg uḥareb-is mgal tiẓeṛyin n tiḍent d asseqdec-is n tarrayin tizerfanin. Imi yella d anezraf deg Roma, yeddem-d iferdisen n uzref aṛumani issekcem-iten deg tesnakuca. Deg wedlis-is yettwasnen "''De praescriptione haereticorum''" (Ɣef uweṣṣi mgal imesnulfuyen n tiḍent), yessemres yiwen n wawal azerfan, i d-yemmalen tasekkirt i ssekcamen deg ccṛeɛ iwakken ad kksen azref i ucemmat. Yenna-d s wudem alɣawan belli wid iḍefren tiẓeṛyin n tiḍent ur sɛin ara akk aẓayeṛ neɣ azref ad sseqdcen Adlis Iqedsen neɣ ad d-ksen seg-s isallen, axaṭer Adlis-a d ayla unṣib n Tmesgida taṣeḥḥit i t-id-yewerten srid seg yimceggɛen n Ɛisa. S wannect-a, Tertulyan ihudd-asen lsas agejdan n umeslay uqbel ula d asekcem deg umjadel asnakucan. Yiwen seg yicenga imeqqranen i mgal yura Tertulyan d Marciyun (Marcion). Marciyun yella isseɣzay tikti belli Yakuc n Wemtawa Aqbur (Aṛebbi n wudayen, i yettwali d amesbaṭli yerna d aḥercaw) yemxallaf ɣef Yakuc n Wemtawa Amaynut (Aṛebbi n leḥnana d tayri i d-yessebgen Ɛisa). Iwakken ad isefsex tikerkas-a yerna ad tent-yemḥu seg wallaɣen n yimasiḥiyen, Tertulyan yura semmus(xemsa) n yedlisen iwumi isemma "''Adversus Marcionem''" (Mgal Marciyun). Yessegza-d deg-sen s telqayt tasnaktant belli Yakuc(illu) d amagdaz, ur yezmir ara ad yili d sin neɣ ad yebḍu. Yessebgen-d amek Amtawa Amaynut d akemmel alami i Wemtawa Aqbur, mačči d anemgal-is, yerna isukkes-d belli tikli n Yakuc tezdi lǧehd d teɣdemt akked tamella d umsuref. == Tasekla d Tira == Tasekla-s temḥaz aṭas, yerna yura ugar n 30 n yedlisen i d-yewwḍen ar ass-a. Aɣanib-is yettwassen s lqewwa d unqis. Adlis-is yettwasnen aṭas d '''Apologeticus''' (Astan), anda i ymudda astan ɣef yimasiḥiyen mgal taẓirt n Uwanak aṛumani. Yenna-d deg-s d akken imasiḥiyen d iɣermanen ilhan, ur kkin ara deg yinguzen n tsertit, yerna idamen n yimaɣrasen-nsen d "ifsan i d-yettaken imasiḥiyen imaynuten". == Assaɣ-is d Uzref == Imi yella d anezraf, tiktiwin-is tiẓerfanin kcment ula deg tesnakuca-s. Isexdem aṭas n yiferdisen n uzref iwakken ad yessegzi assaɣen yellan gar Umdan d Yakuc. Tertulyan yettwali lmaɛṣeyya am tirmeggit mgal Asaḍuf n Ṛebbi, yerna yessebded tikti n tefgurt deg laxert s wudem azerfan. == Tagara n tudert-is d Lǧerra-s == Di taggara n tudert-is (ɣer wazal n 207), Tertulyan idda d yiwet n tarbaɛt n yimasiḥiyen iwumi qqaṛen "Tamuntanit" (Montanisme), i yellan d agraw yeqquṛen mliḥ, sseḥramen aṭas n tɣawsiwin, yerna ttamnen s lweḥy amaynut. Ɣef wacemma n tiktiwin-is yeqquṛen, ur yettwaḥseb ara d "Agerram" ɣer tmesgida(taglizt) takatulikit, maca tiktiwin-is d tira-s ǧǧant-d lǧerra meqqren deg temṣukin n tfelsafit tamasiḥit, ladɣa ɣef yimusnawen i d-itebɛen am Ugerram Awgustin (Augustin d'Hippone). e952h5fc7uqc0ikwa274p581j2wq5p3 Imeɣrasen n Silitan 0 25506 116740 116735 2026-06-28T19:31:37Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 116740 wikitext text/x-wiki [[Tugna:View from Circo Massimo Rome Italy.jpg|vignette|Taglizt n ugerram Jean-et-Paul, anda ttwaḥarzent tɣawsiwin-nsent.]] '''Imeɣrasen n Silitan''' (s tlatinit: ''Martyres Scillitani'') d yiwen n wegraw n 12 n yimasiḥiyen n Tefriqt n Ugafa, i ḥekmen fell-asen s lmut (s tukksa n yixfawen-nsen s useffud) ass n 17 Yulyu 180 S.Ɛ (Seld Ɛisa) di temdint n Qerṭaj. D nutni i d inagan imezwura akk yettwassnen n tmasiḥit di Tefriqt n Ugafa, yerna arruten n teɣdemt-nsen d yiwen seg yiḍrisen imezwura akk yettwajerden s tutlayt talatinit deg umezruy n tsekla tamasiḥit tafriqit. == Amezruy d waddad asertan == Di tallit-nni, Tamenkda taṛumanit tella tessekcem tamurt n Tefriqt n Ugafa daw lḥekma-s. Asɣan aṛumani yella yettḥettim ɣef yimezdaɣ ad d-fken iseflan i yiṛebbiten irumaniyen akked umnukal aṛumani. Ayagi yella yettili-d s umata deg yal '''afakan''' n temnaḍt, am wansayen n leqder aɣelnaw. Maca, imasiḥiyen n tallit-nni ugin ad d-fken iseflan-a, imi llan ttamnen s yiwen n Yakuc(Illu), ayen i ten-yerran d ixeṣṣamen n uwanek(ddula) aṛumani . Imeɣrasen-a llan d imezdaɣ n temdint n Silitan (Scillium), yiwet n temdint di temnaḍt taṛumanit n Tefriqt (ur iban ara mliḥ wemkan-is unṣib ar ass-a, maca anamek-is yezga-d di tmurt n Tunes n tura neɣ tama n usammer n Dzayer). == Azmaẓ di Qerṭaj == Azmaẓ neɣ taɣdemt n yimeɣrasen-a yella-d di temdint n Qerṭaj zdat unebdaḍ aṛumani (proconsul) isem-is Vigellius Saturninus. Aḍris n uzmaẓ-nsen (Acta martyrum) yeqqim-d ar ass-a, yefka-d inagan ɣef wayen yeḍran di tzeqqa n teɣdemt. Saturninus yeɛreḍ ad ten-iqenneɛ ad beddlen rray-nsen. Yenna-yasen belli adabu aṛumani ad asen-tsuref ma yella uɣalen-d ɣer ubrid n lejdud-nsen, fkan iseflan deg wafakan, yerna stɛerfen s udabu n umnukad. Maca yiwen seg-sen, isem-is Sfiraṭus (Speratus), i d-yemmeslayen s yisem n wegraw meṛṛa, yerra-yas-d s lḥis akked tezdeg:<blockquote>''"Nekkni ur nexdim ayen n diri, ur negzim awal ɣef yiwen, yerna ur neɛṣi ara lqanun n tmurt. Yal ass nettxelliṣ tiwsi-nteɣ, maca ur nettɛuzzu ara amnukad n ddunit-a. Nekkni nettabaɛ Akuc, win ur yezmir ad t-iwali yiwen s wallen n wemdan."''</blockquote>Saturninus yefka-yasen kraḍ(tlata) wussan n usirem akken ad xemmemen u ad uɣalen ɣer webrid n temnekda, maca ugin ad rren awal. Dɣa, imi qqimen tṭfen deg liman-nsen, yefka-d lamer akken ad ten-nɣen s useffud. 2z6fldaicalowracl1w6uh9ny82myky