Wikipedia
kabwiki
https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan
MediaWiki 1.47.0-wmf.9
first-letter
Media
Uslig
Mmeslay
Amseqdac
Amyannan umsqedac
Wikipedia
Amyannan n Wikipedia
Tugna
Amyannan n tugna
MediaWiki
Amyannan n MediaWiki
Talɣa
Amyannan n talɣa
Tallat
Amyannan n tallat
Taggayt
Amyannan n taggayt
Awwur
Amyannan uwwur
Asenfaṛ
Amyannan usenfaṛ
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Sujet
Taẓnagt n Srayer
0
17495
116754
116573
2026-07-01T16:55:32Z
Vsinaz
16232
Vsinaz yesiweḍ asebtar seg [[Taznagt n Srayr]] ar [[Taznagt n Srayer]] nnig anegzum : Titre mal orthographié
116573
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taznagt n Srayr''' (s [[tifinaɣ]]: '''ⵜⴰⵣⵏⴰⴳⵜ ⵏ ⵙⵔⴰⵢⵔ''') d yiwet n [[tantala]] [[Tamaziɣt]] ttmeslayen s yis [[iznagen n srayer|Iznagen n Srayer]] deg tama n [[Arif|warif]] id yezgan s ugafa n [[ameṛṛuk]], Tantala ayyi tudes (teqreb) s waṭas ar [[Tutlayin timaziɣin n waṭlas|tutlaytin timaziɣin n waṭlas]] ɣas akken tettwasemdu s [[Tarifit|trifit]].
== Addad ==
Tantala taznagt d tin [[tutlayt yettwaggzen s ungar|yettwaggzen s ungar]] acku gran-d anagar n 50,000 neɣ 70,000 n ifganen i zeddiɣ (mazal) ttmeslayen s yis.
== Imniren ==
{{refs}}
{{tamaziɣt}}
[[Taggayt:Tutlayin timaziɣin]]
[[Taggayt:Tutlayin]]
[[Taggayt:Tutlayin n Umeṛṛuk]]
antrwpwoqyfmz3eox3pgim09qorman0
116756
116754
2026-07-01T16:59:34Z
Vsinaz
16232
Vsinaz yebeddel isem n usebtar seg [[Taznagt n Srayer]] ar [[Taẓnagt n Srayer]] : Titre mal orthographié
116573
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taznagt n Srayr''' (s [[tifinaɣ]]: '''ⵜⴰⵣⵏⴰⴳⵜ ⵏ ⵙⵔⴰⵢⵔ''') d yiwet n [[tantala]] [[Tamaziɣt]] ttmeslayen s yis [[iznagen n srayer|Iznagen n Srayer]] deg tama n [[Arif|warif]] id yezgan s ugafa n [[ameṛṛuk]], Tantala ayyi tudes (teqreb) s waṭas ar [[Tutlayin timaziɣin n waṭlas|tutlaytin timaziɣin n waṭlas]] ɣas akken tettwasemdu s [[Tarifit|trifit]].
== Addad ==
Tantala taznagt d tin [[tutlayt yettwaggzen s ungar|yettwaggzen s ungar]] acku gran-d anagar n 50,000 neɣ 70,000 n ifganen i zeddiɣ (mazal) ttmeslayen s yis.
== Imniren ==
{{refs}}
{{tamaziɣt}}
[[Taggayt:Tutlayin timaziɣin]]
[[Taggayt:Tutlayin]]
[[Taggayt:Tutlayin n Umeṛṛuk]]
antrwpwoqyfmz3eox3pgim09qorman0
116758
116756
2026-07-01T17:00:27Z
Vsinaz
16232
116758
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taẓnagt n Srayr''' (s [[tifinaɣ]]: '''ⵜⴰⵣⵏⴰⴳⵜ ⵏ ⵙⵔⴰⵢⵔ''') d yiwet n [[tantala]] [[Tamaziɣt]] ttmeslayen s yis [[Iẓnagen n Srayer]] deg tama n [[Arif|warif]] id yezgan s ugafa n [[ameṛṛuk]], Tantala ayyi tudes (teqreb) s waṭas ar [[Tutlayin timaziɣin n waṭlas|tutlaytin timaziɣin n waṭlas]] ɣas akken tettwasemdu s [[Tarifit|trifit]].
== Addad ==
Tantala taznagt d tin [[tutlayt yettwaggzen s ungar|yettwaggzen s ungar]] acku gran-d anagar n 50,000 neɣ 70,000 n ifganen i zeddiɣ (mazal) ttmeslayen s yis.
== Imniren ==
{{refs}}
{{tamaziɣt}}
[[Taggayt:Tutlayin timaziɣin]]
[[Taggayt:Tutlayin]]
[[Taggayt:Tutlayin n Umeṛṛuk]]
e7knn5jwjhicz2zt8xp2lamubtepgcf
116764
116758
2026-07-01T17:52:16Z
Vsinaz
16232
116764
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taẓnagt n Srayr''' (s [[tifinaɣ]]: '''ⵜⴰⵥⵏⴰⴳⵜ ⵏ ⵙⵔⴰⵢⵔ''') d yiwet n [[tantala]] [[Tamaziɣt]] ttmeslayen s yis [[Iẓnagen n Srayer]] deg tama n [[Arif|warif]] id yezgan s ugafa n [[ameṛṛuk]], Tantala ayyi tudes (teqreb) s waṭas ar [[Tutlayin timaziɣin n waṭlas|tutlaytin timaziɣin n waṭlas]] ɣas akken tettwasemdu s [[Tarifit|trifit]].
== Addad ==
Tantala taznagt d tin [[tutlayt yettwaggzen s ungar|yettwaggzen s ungar]] acku gran-d anagar n 50,000 neɣ 70,000 n ifganen i zeddiɣ (mazal) ttmeslayen s yis.
== Imniren ==
{{refs}}
{{tamaziɣt}}
[[Taggayt:Tutlayin timaziɣin]]
[[Taggayt:Tutlayin]]
[[Taggayt:Tutlayin n Umeṛṛuk]]
mu10tvddfjez1q46szesgyg86ovlrtc
116768
116764
2026-07-01T21:03:30Z
Vsinaz
16232
116768
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Taẓnagt n Srayer''' (s [[tifinaɣ]]: '''ⵜⴰⵥⵏⴰⴳⵜ ⵏ ⵙⵔⴰⵢⵔ''') d yiwet n [[tantala]] [[Tamaziɣt]] ttmeslayen s yis [[Iẓnagen n Srayer]] deg tama n [[Arif|warif]] id yezgan s ugafa n [[ameṛṛuk]], Tantala ayyi tudes (teqreb) s waṭas ar [[Tutlayin timaziɣin n waṭlas|tutlaytin timaziɣin n waṭlas]] ɣas akken tettwasemdu s [[Tarifit|trifit]].
== Addad ==
Tantala taznagt d tin [[tutlayt yettwaggzen s ungar|yettwaggzen s ungar]] acku gran-d anagar n 50,000 neɣ 70,000 n ifganen i zeddiɣ (mazal) ttmeslayen s yis.
== Imniren ==
{{refs}}
{{tamaziɣt}}
[[Taggayt:Tutlayin timaziɣin]]
[[Taggayt:Tutlayin]]
[[Taggayt:Tutlayin n Umeṛṛuk]]
7canoiw6kgiwo5k5oukyul9qfbjyyfg
Skundinavya
0
23632
116767
109313
2026-07-01T20:33:09Z
InternetArchiveBot
10734
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
116767
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Scandinavian States.svg|vignette|200x200px|{{Legend|red|Tlata n tigeldiwin n Skundinavya : [[Tugna:Flag_of_Norway.svg|bordure|15x15px]] [[Nuṛvij]], [[Tugna:Flag_of_Sweden.svg|bordure|15x15px]] [[Sswid]] ed [[Tugna:Flag_of_Denmark.svg|bordure|15x15px]] [[Tagelda n Danmaṛk|Danmaṛk]].}}{{Legend|orange|Timura niḍen n Skundinavya (tikkwal) : [[Tugna:Flag_of_Finland.svg|bordure|15x15px]] [[Finland]], [[Tugna:Flag_of_Iceland.svg|bordure|15x15px]] [[Island]] ed [[Tugna:Flag of the Faroe Islands.svg|bordure|15x15px]] [[Tigzirin n Faru]].}}]]
'''Skundinavya''' (s [[tadanict]] : ''Skandinavien'', s [[tnurvijit]] : ''Skandinavia'', s [[Tutlayt taswidt|taswidt]] : ''Skandinavien''), d temnaḍt n [[Turuft Ugafa|Turuft n Ugafa]] deg-s [[Sswid]], [[Nuṛvij]], [[Danmaṛk]] ed tikkwal deg-s daɣen [[Finland]], [[Island]] ed [[Tigzirin n Faru]]<ref name=":0">{{En}} [https://www.britannica.com/place/Scandinavia Scandinavia], deg ''britannica.com''.</ref>.
== Amezruy ==
Seg taggara n [[Azarmezruy|uzarmezruy]], igduden n Skundinavya sɛin yiwen laṣel ɣef tuddsa tinmettiyin ed ɣer teflas timasɣanin tinaṣlin, tinmettiyin tefellaḥin ur ssinent ara tissumga. Di leqrun [[Lqern wis 8|wis 8]] d [[Lqern wis 11|wis 11]], tella tiwayin n iskundinavyen deg [[Turuft]] (Viking) ed iskundinavyen i bdan unermes akked idelsan Utaram ed [[Tamasiḥit]]. Seg imiren, tigeldiwin n Nurvij, [[Sswid]] ed [[Tagelda n Danmaṛk|Danmaṛk]] nnuɣent wway-gar-asent<ref name=":1">{{Fr}} [https://www.larousse.fr/encyclopedie/autre-region/Scandinavie/143442 Scandinavie], deg ''larousse.fr''.</ref>.
[[Tugna:Skandinavism.jpg|gauche|vignette|187x187px|Tadukli n Skundinavya deg [[lqern wis 19]]; (anurviji, adenmarki d asswidi).]]
[[Tadukli n Kalmar]] (1397-1520) teffeɣ tadukli tasertit n tlata n tigeldiwin-nni, umaɛna [[Sswid]] ed [[Tagelda n Danmaṛk|Danmaṛk]] nnuɣent ɣef iḥekmen [[Ilel n Baltik]]<ref name=":1" />.
Takti n Tadukli n Skundinavya iban-d deg [[lqern wis 19]], ed tefka deg [[Ṭṭraḍ Amaḍlan Amezwaru]] ɣef Tamɣiwent n Trawsa<ref name=":1" />.
Deffir [[Ṭṭraḍ Amaḍlan Wis Sin]], [[Sswid]] tetteṭṭef dima tasertit-ines n trawsa, ma [[Tagelda n Danmaṛk|Danmaṛk]] akked [[Nuṛvij]] tekcem ɣer [[Tuddsa n temsisit n ugafa anaṭlas|Tuddsa n temsisit n ugafa anaṭlas (NATO)]] deg [[1949]] ed [[Finland]] testinyi aɣan n Paris akked [[Tadukli Tasuvyitit]] deg [[1947]]<ref name=":1" />.
Seg [[1973]], [[Tagelda n Danmaṛk|Danmaṛk]] tekcem ɣer [[Tadukli Tuṛufit]], d acu kan, [[Finland]] tekcem seg [[1995]] akked [[Sswid]]<ref name=":1" />.
== Tasnamurt ==
=== Anezwu ===
[[Tagelda n Danmaṛk|Danmaṛk]], wenẓul n [[Sswid]] ed ugemmaḍ umalu n [[Nuṛvij]] sɛant [[Anezwu agarwan|unezwu agarwan]], ma talemmast n Skundinavya tesɛa [[Anezwu amenẓaw|unezwu amenẓaw]]. Kra n idurar n [[Nuṛvij]] ed [[Sswid]] sɛant n inezwu n [[Tundra]] akked tezɣal tegres, ma deg [[Island]] ed [[Grinland]] yella [[Anezwu asfaylu|unezwu usfaylu]]<ref>{{Fr}} [https://www.marcovasco.fr/europe/scandinavie/guide-scandinavie/meteo-de-la-scandinavie.html#:~:text=Chaque%20r%C3%A9gion%20de%20Scandinavie%20poss%C3%A8de,climat%20continental%20beaucoup%20plus%20humide. LE CLIMAT DE LA SCANDINAVIE] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240331211329/https://www.marcovasco.fr/europe/scandinavie/guide-scandinavie/meteo-de-la-scandinavie.html#:~:text=Chaque%20r%C3%A9gion%20de%20Scandinavie%20poss%C3%A8de,climat%20continental%20beaucoup%20plus%20humide. |date=2024-03-31 }}, deg ''marcovasco.fr''.</ref>.
== Idles ==
=== Tutlayin ===
Igduden n Skundinavya fehmen gar-asen mi yettmeslayen mebla lǧehd<ref>{{Fr}} [https://web.archive.org/web/20040618230043/http://www.clio.fr/BIBLIOTHEQUE/origines_et_formation_de_la_scandinavie.asp Origines et formation de la Scandinavie], deg ''clio.fr''.</ref>. Tutlayin n Skundinavya d terbaɛt n [[Tutlayt taǧermanit|tutlayin tiǧermanin]] deg-s tutlayin tatrarin : [[tadanict]], [[Tutlayt taswidt|taswidt]], [[tnurvijit]], [[tislandit]] ed tutlayt n Faru. S umata tutlayin-nni bḍant ɣef sin n tirbuyaɛ; tutlayin n Skundinavya n usammar ([[tadanict]] ed [[Tutlayt taswidt|taswidt]]), tutlayin n Skundinavya n umalu ([[tnurvijit]], [[tislandit]] ed tutlayt n Faru)<ref>{{En}} [https://www.britannica.com/topic/Scandinavian-languages Scandinavian languages], deg ''britannica.com''.</ref>.
== Tazmilt ==
<references />
23f8dhisqb1liclnzxtny7grz107efh
Tertulyan
0
25504
116766
116743
2026-07-01T19:35:12Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116766
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Tertullian2.png|vignette|Tarudemt n Tertulyan n 1584.]]
'''Tertulyan''' (s tlatinit: ''Quintus Septimius Florens Tertullianus'') d yiwen seg yimusnawen d yimyura imeqqranen n tsut tis snat, yellan d azamul deg umezruy n tsekla n Tafriqt n Ugafa. Ilul-d deg temdint n Qerṭaj (Carthage) ɣer wazal n useggas 155, yerna yemmut ɣer wazal n 220. Yettwassen s waṭas imi d netta i d amenzu i yuran s tlatinit ɣef usɣan amasiḥi, ayen i t-yerren d bab n tsekla tamasiḥit talatinit.
== Tudert d Unekcum-is ɣer Tmasiḥit ==
Tertulyan ilul-d deg yiwet n twacult tabaɣurt. Baba-s yella d aserdas ameqqran deg tredsa(lɛesker) taṛumanit. Deg temẓi-s, yeɣra aṭas n tussniwin, gar-asent:
* '''Tasnukyist'''.
* '''Azref'''.
* Tafelsafit d tsekla tagrikit-talatinit.
Ixdem d anezraf deg temdint n Roma. Di tazwara, yella d amgetyakuc. Ɣer wazal n useggas 197, yekcem ɣer wesɣan amasiḥi. Yuɣal d anaflas yeqquṛen, yettdafaɛen ɣef Yakuc amasiḥi s ljehd-is d tmusni-s, ladɣa mi iwala tabɣest n yimaɣrasen imasiḥiyen i yqeblen lmut s wudem n yigiten unṣiben n uwanak aṛumani.
== Leqdec-is deg Taɣult n Tesnakuca ==
Deg wayen yerzan tasnakuca, Tertulyan d amasnakuc ameqqran i d-yeǧǧan tiktiwin yeṭṭfen aẓar deg tayankuca n wemḍal utrim. Gar leqdec-is:
* '''Asnulfu n yirman imaynuten:''' D netta i d amenzu i d-yesseknen awal latini ''Trinitas'' (Tukṛaḍt / Trinité) iwakken ad yessegzi timmadit n Ṛebbi (Baba, Mmi-s, d Ṛṛuḥ Iqedsen). Yessemres irem amaynut iwakken ad ifru aṭas n wuguren inakttiyen.
Asnulfu n yirman imaynuten ɣer Tertulyan d yiwen seg yiḥricen i d-yeǧǧan lǧerra lqayen deg umezruy n tesnakuca. Uqbel-is, tuget n yedlisen imasiḥiyen llan ttwaran s tegrigit, dɣa tutlayt talatinit ur tesɛi ara amawal iwulman iwakken ad d-tessegzi inakttiyen ilsawen n wesɣan amaynut. Iwakken ad ifru ugur-a, Tertulyan ur yeqqim ara kan d asuqqel, maca yuɣal d amesnulfu ameqqran n tesniremt (amawal). Awal yettwasnen aṭas akk i d-yesnulfa d irem n '''"Trinitas"''' (Tukṛaḍt / Trinité), i yessexdem iwakken ad yessegzi amek Yakuc, i yellan d amagdaz, yezmer ad yili d yiwen deg tanga, maca s kraḍ n wudmawen neɣ yimdanen. Assemres-is i wawalen-a yefka lsas i tayankuca n tegnawt tutrimt iwakken ad tessebded iberdan-is mgal tiẓeṛyin i d-yewwin tiktiwin n tiḍent.
Rnu ɣer waya, Tertulyan yeddem-d aṭas n wawalen seg taɣult n uzref, imi netta s timmad-is yella d anezraf deg Roma. Ɣef umedya, yessemres awal '''"Sacramentum"''', i yellan zik d limin i yettgalla userdas aṛumani, iwakken ad d-yemeslay ɣef yisaragen imasiḥiyen am uɣḍas (baptême). D netta daɣen i d amenzu i d-yebder irem n '''"Testamentum"''' (Amtawa / Testament) iwakken ad d-yesbgen amgired gar Wemtawa Aqbur d Wemtawa Amaynut. S tikli-ya n usnulfu n yirman, Tertulyan yessemhaz tutlayt talatinit, yerra-tt d allal yesɛan tawwurt yezmren ad d-teglu s yimyerren n Yakuc d tesnakuca talqayant, yerna yeǧǧa-d tigemmi tameqqrant yeldin abrid i yimusnawen d yimyura i d-itebɛen deffir-s.
* '''Aḥareb mgal tiẓeṛyin n tiḍent:''' Yura aṭas n yiḍrisen mgal wid yeffɣen i webrid amasiḥi (am Marcion d Valentin), yerna yefka azal ameqqran i liman yeṣfan.
Deg umezruy n tesnakuca tamasiḥit, aḥareb n Tertulyan mgal tiẓeṛyin n tiḍent yettwaḥseb d yiwen seg yiḥricen igejdanen n tudert-is d leqdec-is. Imi asɣan amasiḥi yella d amaynut deg tsut tis snat, aṭas n yimdanen i d-yewwin lefhama nsen i yexulfen lsas n liman aqbur, dɣa Tertulyan yerra-tt d aɣan fell-as ad iḥareb tiktiwin-a, iwumi qqaṛen tiẓeṛyin n unufel (hérésies), s yimru-ines d tmusni-s lqayant. Ayen i d-yemmezlen deg uḥareb-is mgal tiẓeṛyin n tiḍent d asseqdec-is n tarrayin tizerfanin. Imi yella d anezraf deg Roma, yeddem-d iferdisen n uzref aṛumani issekcem-iten deg tesnakuca. Deg wedlis-is yettwasnen "''De praescriptione haereticorum''" (Ɣef uweṣṣi mgal imesnulfuyen n tiḍent), yessemres yiwen n wawal azerfan, i d-yemmalen tasekkirt i ssekcamen deg ccṛeɛ iwakken ad kksen azref i ucemmat. Yenna-d s wudem alɣawan belli wid iḍefren tiẓeṛyin n tiḍent ur sɛin ara akk aẓayeṛ neɣ azref ad sseqdcen Adlis Iqedsen neɣ ad d-ksen seg-s isallen, axaṭer Adlis-a d ayla unṣib n Tmesgida taṣeḥḥit i t-id-yewerten srid seg yimceggɛen n Ɛisa. S wannect-a, Tertulyan ihudd-asen lsas agejdan n umeslay uqbel ula d asekcem deg umjadel asnakucan.
Yiwen seg yicenga imeqqranen i mgal yura Tertulyan d Marciyun (Marcion). Marciyun yella isseɣzay tikti belli Yakuc n Wemtawa Aqbur (Aṛebbi n wudayen, i yettwali d amesbaṭli yerna d aḥercaw) yemxallaf ɣef Yakuc n Wemtawa Amaynut (Aṛebbi n leḥnana d tayri i d-yessebgen Ɛisa). Iwakken ad isefsex tikerkas-a yerna ad tent-yemḥu seg wallaɣen n yimasiḥiyen, Tertulyan yura semmus(xemsa) n yedlisen iwumi isemma "''Adversus Marcionem''" (Mgal Marciyun). Yessegza-d deg-sen s telqayt tasnaktant belli Yakuc(illu) d amagdaz, ur yezmir ara ad yili d sin neɣ ad yebḍu. Yessebgen-d amek Amtawa Amaynut d akemmel alami i Wemtawa Aqbur, mačči d anemgal-is, yerna isukkes-d belli tikli n Yakuc tezdi lǧehd d teɣdemt akked tamella d umsuref.
== Tasekla d Tira ==
Tasekla-s temḥaz aṭas, yerna yura ugar n 30 n yedlisen i d-yewwḍen ar ass-a. Aɣanib-is yettwassen s lqewwa d unqis. Adlis-is yettwasnen aṭas d '''Apologeticus''' (Astan), anda i ymudda astan ɣef yimasiḥiyen mgal taẓirt n Uwanak aṛumani. Yenna-d deg-s d akken imasiḥiyen d iɣermanen ilhan, ur kkin ara deg yinguzen n tsertit, yerna idamen n yimaɣrasen-nsen d "ifsan i d-yettaken imasiḥiyen imaynuten".
Tira n Tertulyan ur telli ara d tira tasusamt neɣ d tin n uɣerbaz, maca d amjadel aḥmayan n wunnar. Aɣanib-is d win yesɛan lǧehd, azaylal akked tyita yessawḍen srid ɣer wul d wallaɣ. Imi yeɣra tasnukyist yerna yella d anezraf di Roma, yesseqdec allalen meṛṛa n tesnawalt d tesnukyest iwakken ad iḥudd tiktiwin-is. Tira-s teččuṛ d isenfal imeskariyen, arwas imserreḥ, akked wudem n teḍṣa yessewhamen.
== Assaɣ-is d Uzref ==
Imi yella d anezraf, tiktiwin-is tiẓerfanin kcment ula deg tesnakuca-s. Isexdem aṭas n yiferdisen n uzref iwakken ad yessegzi assaɣen yellan gar Umdan d Yakuc. Tertulyan yettwali lmaɛṣeyya am tirmeggit mgal Asaḍuf n Ṛebbi, yerna yessebded tikti n tefgurt deg laxert s wudem azerfan.
== Tagara n tudert-is d Lǧerra-s ==
Di taggara n tudert-is (ɣer wazal n 207), Tertulyan idda d yiwet n tarbaɛt n yimasiḥiyen iwumi qqaṛen "Tamuntanit" (Montanisme), i yellan d agraw yeqquṛen mliḥ, sseḥramen aṭas n tɣawsiwin, yerna ttamnen s lweḥy amaynut. Ɣef wacemma n tiktiwin-is yeqquṛen, ur yettwaḥseb ara d "Agerram" ɣer tmesgida(taglizt) takatulikit, maca tiktiwin-is d tira-s ǧǧant-d lǧerra meqqren deg temṣukin n tfelsafit tamasiḥit, ladɣa ɣef yimusnawen i d-itebɛen am Ugerram Awgustin (Augustin d'Hippone).
1n54f1lh72zbtzp0ic5kkc4qcjwfthw
Taryanit
0
25507
116752
116749
2026-07-01T13:29:02Z
Gurzil90x
14292
Arniɣ-d ayen ilaqen
116752
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Ariusz.JPG|vignette|Tamudemt n Aryus.]]
'''Taryanit''' d amussu asɣanan d tesnillut (tesnakuca) deg tmasiḥit i d-ibanen deg tazwara n lqern wis 4. Tella-d sɣur yiwen uqissis (udem asɣanan) iwumi qqaṛen '''[[Aryus]]''' (Arius, 250–336), i yellan d amceggaɛ deg temdint n Skendriya (Alexandrie) di tmurt n [[Maṣer]].
eq91dk6g3mgg563qxf919398u615d88
Aryus
0
25508
116753
116751
2026-07-01T13:32:53Z
Gurzil90x
14292
seɣtiɣ kra n tucdiwin
116753
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Ariusz.JPG|vignette|Tamudemt n Aryus]]
'''Aryus''' (s tlatinit: Arius, s tegrikit: Areios), ilul gar iseggasen n 250 d 256, yemmut deg useggas n 336, d aqessis amasiḥi, d amussnaw n tesnakuct, yedder deg temdint n Aleksandriya deg Maṣer. D netta i d amesnulfu n tmuɣli tamsɣant i wumi qqaren [[Taryanit]], yegla-d s wuguren imeqqranen deg umezruy n teglizt tamsiḥit tamezwarut.
== Tameddurt-is d Tlalit-is ==
Aryus ilul gar useggas n 250 d 256 S.Ɛ. (Seld Tallalit n Ɛisa) deg yiwet n temnaḍt tuzzigt n tmurt n Libya (Cyrenaïque) n zik, ayen i t-yerran d mmi-s n Tafriqt Ugafa. Ɣef leḥsab n yimazrayen, Aryus yella d argaz amesɣan yesɛan lqedd aṭas, yettwassen s tmusni-s d taywalt-is lqayen d yemdanen.
Yeɣra tasnillut(tasenakuct) deg temdint n Antyuc (Antioche) s ddaw ufus n umezraw meqqren Lusyan n Antyuc. Syin akkin, iruḥ ɣer temdint n [[Taskendrit|Aleksandriya]] (Alexandrie) di [[Maṣer]], anda yuɣal d aqessis deg teglizt n Bukalis. Dinna i d-yebda yettbecciṛ tiktiwin-is i d-ijebden aṭas n yemdanen ɣur-s, ama d imesnulfuyen, ama d imdanen n teglizt.
== Tiktiwin-is d Teẓriyin n Taryanit ==
Ayen i d-yewwi Aryus macci d tasreḍt tamaynut, maca d abeddel aẓuran deg tmuɣli ɣef wassaɣ gar Yillu (Rebbi) d Mmi-s (Ɛisa/Yasuɛ). Tiktiwin n taryanit bnant ɣef lsas n tmeẓla akked uqader ameqqran i tdukli n Yillu.
* '''Yillu d Amagdaz:''' I Aryus, Yillu (Ababat) d yiwen, d azedgan, yerna d '''amagdaz'''. Ur yesɛi ara tazwara, ur yettnulfu ara, yerna ur yezmir ara ad yettwabḍu neɣ ad ibeddel.
* '''Asaraw n Mmi-s:''' Aryus yebna tiẓri-s ɣef yiwen n lsas yeqqaren: "Yella wakud ideg Mmi-s ur yelli ara". I Aryus, Ɛisa ur yelli ara zik-nni s yiwet n teɣzi akked Yillu. Yillu d netta i d '''asaraw''' amenzu i d-yessufɣen Mmi-s uqbel ad yexleq amaḍal.
* '''Amyellel:''' Imi Mmi-s yettwaxleq (neɣ yettwasarew), ur yezmir ara ad yesɛu yiwet n tumast akked Yillu, yerna yella ddaw-as. D ayen i d-yesskanen belli Aryus ur yeqbil ara takraḍit (Trinité) akken i tt-fehmen wiyaḍ.
i1jkug880t4b7plrvzxyd8yp30gou4z
116769
116753
2026-07-02T10:35:03Z
Gurzil90x
14292
arniɣ ayen ilaqen
116769
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Ariusz.JPG|vignette|Tamudemt n Aryus]]
'''Aryus''' (s tlatinit: Arius, s tegrikit: Areios), ilul gar iseggasen n 250 d 256, yemmut deg useggas n 336, d aqessis amasiḥi, d amussnaw n tesnakuct, yedder deg temdint n Aleksandriya deg Maṣer. D netta i d amesnulfu n tmuɣli tamsɣant i wumi qqaren [[Taryanit]], yegla-d s wuguren imeqqranen deg umezruy n teglizt tamsiḥit tamezwarut.
== Tameddurt-is d Tlalit-is ==
Aryus ilul gar useggas n 250 d 256 S.Ɛ. (Seld Tallalit n Ɛisa) deg yiwet n temnaḍt tuzzigt n tmurt n Libya (Cyrenaïque) n zik, ayen i t-yerran d mmi-s n Tafriqt Ugafa. Ɣef leḥsab n yimazrayen, Aryus yella d argaz amesɣan yesɛan lqedd aṭas, yettwassen s tmusni-s d taywalt-is lqayen d yemdanen.
Yeɣra tasnillut(tasenakuct) deg temdint n Antyuc (Antioche) s ddaw ufus n umezraw meqqren Lusyan n Antyuc. Syin akkin, iruḥ ɣer temdint n [[Taskendrit|Aleksandriya]] (Alexandrie) di [[Maṣer]], anda yuɣal d aqessis deg teglizt n Bukalis. Dinna i d-yebda yettbecciṛ tiktiwin-is i d-ijebden aṭas n yemdanen ɣur-s, ama d imesnulfuyen, ama d imdanen n teglizt.
== Tiktiwin-is d Teẓriyin n Taryanit ==
Ayen i d-yewwi Aryus macci d tasreḍt tamaynut, maca d abeddel aẓuran deg tmuɣli ɣef wassaɣ gar Yillu (Rebbi) d Mmi-s (Ɛisa/Yasuɛ). Tiktiwin n taryanit bnant ɣef lsas n tmeẓla akked uqader ameqqran i tdukli n Yillu.
* '''Yillu d Amagdaz:''' I Aryus, Yillu (Ababat) d yiwen, d azedgan, yerna d '''amagdaz'''. Ur yesɛi ara tazwara, ur yettnulfu ara, yerna ur yezmir ara ad yettwabḍu neɣ ad ibeddel.
* '''Asaraw n Mmi-s:''' Aryus yebna tiẓri-s ɣef yiwen n lsas yeqqaren: "Yella wakud ideg Mmi-s ur yelli ara". I Aryus, Ɛisa ur yelli ara zik-nni s yiwet n teɣzi akked Yillu. Yillu d netta i d '''asaraw''' amenzu i d-yessufɣen Mmi-s uqbel ad yexleq amaḍal.
* '''Amyellel:''' Imi Mmi-s yettwaxleq (neɣ yettwasarew), ur yezmir ara ad yesɛu yiwet n tumast akked Yillu, yerna yella ddaw-as. D ayen i d-yesskanen belli Aryus ur yeqbil ara takraḍit (Trinité) akken i tt-fehmen wiyaḍ.
== Asqamu n Niqya d Yimenɣi n Tesnillut(Tasenakuct) ==
Deg useggas n 318 S.Ɛ., yebda umenɣi gar Aryus d Usqaf Aleksander n Aleksandriya. Aleksander isufeɣ-d Aryus seg teglizt imi iwala deg tektiwin-is d "ffɣent i wubrid". Maca Aryus yufa tallelt ɣer waṭas n yisqafen n unẓul d usamar, gar-asen Usebyus n Nikumidya.
Amenkad n Ṛuma, Kunsṭantin Amezwaru, i yebɣan ad isdukkel tamnekda-s, icuɣef-it umjadel-agi i d-yebdan yettbabbaz tasreḍt tamasiḥit. Ɣef waya, yessegraw-d '''Asqamu amezwaru n Niqya''' deg useggas n 325 S.Ɛ. Deg usqamu-a, d teẓri n ''Athanase'' (''Athanase'' d anelmad n ''Aleksander'') i d-yufraren. Asqamu yeɣtes belli Mmi-s d Ubabat sɛan "yiwet n tumast" (''homoousios''). Aryus yugin ad yestenyi aɣtas-agi, yettwakkes-as wemkan-is, yettwanfa (yettwanfa ɣer Ilirya).
== Taggara n Tudert-is ==
Tudert n Aryus ur tfukk ara di Niqya. Isqafen i t-iḥemmlen kemmlen amahil-nsen i wakken ad t-id-rren. Amenkad Kunsṭantin, ɣer taggara n tudert-is, yuɣal yessexdam aṭas n yiwellihen n yitaryaniyen, yerna yebɣa ad d-yerr Aryus s wudem unṣib ɣer teglizt deg useggas n 336 S.Ɛ., di temdint n Kunsṭantinupel. Maca, s wudem ur yettwarǧi ara, Aryus yemmut, yiwen n wass send(uqbel) agraw i as-d-heggan. Kra n yimussnawen d yimazrayen qqaren belli ahat tettwafk-as ssem (yettwasemmem).
2w2wmly91d9rmdc4aidj0vkef0undrd
Taznagt n Srayr
0
25509
116755
2026-07-01T16:55:32Z
Vsinaz
16232
Vsinaz yesiweḍ asebtar seg [[Taznagt n Srayr]] ar [[Taznagt n Srayer]] nnig anegzum : Titre mal orthographié
116755
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECTION [[Taznagt n Srayer]]
5mcmnmse7gvm23oaju8zjw7m4kajqgo
Taznagt n Srayer
0
25510
116757
2026-07-01T16:59:34Z
Vsinaz
16232
Vsinaz yebeddel isem n usebtar seg [[Taznagt n Srayer]] ar [[Taẓnagt n Srayer]] : Titre mal orthographié
116757
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECTION [[Taẓnagt n Srayer]]
89slxeiee0xvjcz76gil5gif5k65z4i
Iẓnagen n Srayer
0
25511
116759
2026-07-01T17:35:32Z
Vsinaz
16232
Yettwarna s tsuqilt n usebter " [[:en:Special:Redirect/revision/1361055803|Senhaja de Srair people]]"
116759
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title fn org" id="6" |Iẓnagen n Srayer
! colspan="2" class="infobox-above nickname" style="font-size:115%; font-weight:normal;" |<div lang="sjs">''Iṣenhajen n Srayer''</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Sanhajas_de_Srayr.PNG|sans_cadre]]<div class="infobox-caption">Tamurt n Iẓnagen n Srayer</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tamɣart tamattant
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |151.245<ref name="SenhajaSh">{{Cite book}}</ref>, ~85.000 n imeslayen n tmaziɣt<ref name="SenhajaBook">{{Cite book}}</ref><br />
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura s umyag ameqqran
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Al Hoceïma Province|Tawilayt n Al Hoceïma]], [[Morocco|Ameṛṛuk]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tutlayin
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Taznagt n Srayer]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tameddurt
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Islam]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura n yimdanen
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Iẓnagen]], [[Iktamen|Ikutamen]]
|}
'''Iẓnagen n Srayer''' d yiwet n tegrawt taɣelnawt d tkunfidiṛalit n tiqbilin [[Imaziɣen|timaziɣin]] deg ugafa n [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]]. Ttwasbedden deg temnaḍt n [[Arrif|Warrif]] alemmas deg tɣiwanin n [[Targist]] d [[Ktama]] d [[Ayt Bufraḥ]]. Ttwaḥesben d tamdrust tamsilsit deg [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]].
Ttemneqṣen seg udmawen n lǧiran am [[Iriffiyen]] d [[Ijebliyen]] s tutlayt-nsen, d timsal n tdukli-nsen n yidles.
*
*
== Isebtaren ==
<templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Reflist}}
[[Taggayt:Agdud]]
[[Taggayt:Iɣerfan d tiwsitin timaziɣin]]
[[Taggayt:Pages avec des traductions non relues]]
ktbmqo6x8vua5ckd6e1jvrwb6dle976
116760
116759
2026-07-01T17:44:19Z
Vsinaz
16232
116760
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title fn org" id="6" |Iẓnagen n Srayer
! colspan="2" class="infobox-above nickname" style="font-size:115%; font-weight:normal;" |<div lang="sjs">''Iṣenhajen n Srayer''</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Sanhajas_de_Srayr.PNG|sans_cadre]]<div class="infobox-caption">Tamurt n Yiẓnagen n Srayer</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tamɣart tamattant
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |151.245<ref name=":0">Adardak Charif. ''Chelha des Senhaja Sraïr :un parler amazigh minoritaire en voie de disparition dans les montagnes du Rif (Nord du Maroc)'' </ref>, ~85.000 n imeslayen n tmaziɣt<ref name=":1">Evgeniya Gutova''. Senhaja Berber Varieties Phonology, Morphology, And Morphosyntax''</ref><br />
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura s umyag ameqqran
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Tawilayt n Lḥusima]], [[Lmerruk|Ameṛṛuk]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tutlayin
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Taznagt n Srayer]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tameddurt
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Islam]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura n yimdanen
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Iẓnagen]], [[Iktamen|Ikutamen]]
|}
'''Iẓnagen n Srayer''' d yiwet n tegrawt taɣelnawt d tkunfidiṛalit n tiqbilin [[Imaziɣen|timaziɣin]] deg ugafa n [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]]. Ttwasbedden deg temnaḍt n [[Arrif|Warrif]] alemmas deg tɣiwanin n [[Targist]] d [[Ktama]] d [[Ayt Bufraḥ]]. Ttwaḥesben d tamdrust tamsilsit deg [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]].<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ttemneqṣen seg udmawen n lǧiran am [[Iriffiyen]] d [[Ijebliyen]] s [[tutlayt]]-nsen, d timsal n tdukli-nsen n yidles.<ref>Adardak Charif. ''Processus d’organisation territoriale de la Région de «Senhaja Sraîr» jusqu’à la fin du Protectorat espagnol (1956)''</ref><ref>Nacer Djabi (2019). ''Les mouvements amazighs en afrique du nord: élites, formes d'expression et défis''.</ref>
== Isebtaren ==
{{Reflist}}
[[Taggayt:Agdud]]
[[Taggayt:Iɣerfan d tiwsitin timaziɣin]]
[[Taggayt:Imaziɣen]]
3actqn21k4p5ay6f4oho8ucji8ld44o
116761
116760
2026-07-01T17:45:45Z
Vsinaz
16232
116761
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title fn org" id="6" |Iẓnagen n Srayer
! colspan="2" class="infobox-above nickname" style="font-size:115%; font-weight:normal;" |<div lang="sjs">''Iṣenhajen n Srayer''</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Sanhajas_de_Srayr.PNG|sans_cadre]]<div class="infobox-caption">Tamurt n Yiẓnagen n Srayer</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tamɣart tamattant
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |151.245<ref name=":0">Adardak Charif. ''Chelha des Senhaja Sraïr :un parler amazigh minoritaire en voie de disparition dans les montagnes du Rif (Nord du Maroc)'' </ref>, ~85.000 n imeslayen n tmaziɣt<ref name=":1">Evgeniya Gutova''. Senhaja Berber Varieties Phonology, Morphology, And Morphosyntax''</ref><br />
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura s umyag ameqqran
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Tawilayt n Lḥusima]], [[Lmerruk|Ameṛṛuk]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tutlayin
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Taznagt n Srayer]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tameddurt
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Islam]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura n yimdanen
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Iẓnagen]], [[Iktamen|Ikutamen]]
|}
'''Iẓnagen n Srayer''' d yiwet n tegrawt taɣelnawt d tkunfidiṛalit n tiqbilin [[Imaziɣen|timaziɣin]] deg ugafa n [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]]. Ttwasbedden deg temnaḍt n [[Arrif|Warrif]] alemmas deg tɣiwanin n [[Targist]] d [[Ktama]] d [[Ayt Bufraḥ]]. Ttwaḥesben d tamdrust tamsilsit deg [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]].<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ttemneqṣen seg udmawen n lǧiran-nsen am [[Iriffiyen]] d [[Ijebliyen]] s [[tutlayt]]-nsen, d timsal n tdukli-nsen n yidles.<ref>Adardak Charif. ''Processus d’organisation territoriale de la Région de «Senhaja Sraîr» jusqu’à la fin du Protectorat espagnol (1956)''</ref><ref>Nacer Djabi (2019). ''Les mouvements amazighs en afrique du nord: élites, formes d'expression et défis''.</ref>
== Isebtaren ==
{{Reflist}}
[[Taggayt:Agdud]]
[[Taggayt:Iɣerfan d tiwsitin timaziɣin]]
[[Taggayt:Imaziɣen]]
hvpfiytm81xjqm8xvhq5l03lgsfmlo8
116762
116761
2026-07-01T17:47:23Z
Vsinaz
16232
116762
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title fn org" id="6" |Iẓnagen n Srayer
! colspan="2" class="infobox-above nickname" style="font-size:115%; font-weight:normal;" |<div lang="sjs">''Iṣenhajen n Srayer''</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Sanhajas_de_Srayr.PNG|sans_cadre]]<div class="infobox-caption">Tamurt n Yiẓnagen n Srayer</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tamɣart tamattant
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |151.245<ref name=":0">Adardak Charif. ''Chelha des Senhaja Sraïr :un parler amazigh minoritaire en voie de disparition dans les montagnes du Rif (Nord du Maroc)'' </ref>, ~85.000 n imeslayen n tmaziɣt<ref name=":1">Evgeniya Gutova''. Senhaja Berber Varieties Phonology, Morphology, And Morphosyntax''</ref><br />
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura s umyag ameqqran
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Tawilayt n Lḥusima]], [[Lmerruk|Ameṛṛuk]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tutlayin
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Taẓnagt n Srayer]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tameddurt
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Islam]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura n yimdanen
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Iẓnagen]], [[Iktamen|Ikutamen]]
|}
'''Iẓnagen n Srayer''' d yiwet n tegrawt taɣelnawt d tkunfidiṛalit n tiqbilin [[Imaziɣen|timaziɣin]] deg ugafa n [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]]. Ttwasbedden deg temnaḍt n [[Arrif|Warrif]] alemmas deg tɣiwanin n [[Targist]] d [[Ktama]] d [[Ayt Bufraḥ]]. Ttwaḥesben d tamdrust tamsilsit deg [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]].<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ttemneqṣen seg udmawen n lǧiran-nsen am [[Iriffiyen]] d [[Ijebliyen]] s [[tutlayt]]-nsen, d timsal n tdukli-nsen n yidles.<ref>Adardak Charif. ''Processus d’organisation territoriale de la Région de «Senhaja Sraîr» jusqu’à la fin du Protectorat espagnol (1956)''</ref><ref>Nacer Djabi (2019). ''Les mouvements amazighs en afrique du nord: élites, formes d'expression et défis''.</ref>
== Isebtaren ==
{{Reflist}}
[[Taggayt:Agdud]]
[[Taggayt:Iɣerfan d tiwsitin timaziɣin]]
[[Taggayt:Imaziɣen]]
kt6u130eg2u5pgan94wg1xhsk32u65i
116763
116762
2026-07-01T17:51:30Z
Vsinaz
16232
116763
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title fn org" id="6" |Iẓnagen n Srayer
! colspan="2" class="infobox-above nickname" style="font-size:115%; font-weight:normal;" |<div lang="sjs">''Iṣenhajen n Srayer''</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Sanhajas_de_Srayr.PNG|sans_cadre]]<div class="infobox-caption">Tamurt n Yiẓnagen n Srayer</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tamɣart tamattant
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |151.245<ref name=":0">Adardak Charif. ''Chelha des Senhaja Sraïr :un parler amazigh minoritaire en voie de disparition dans les montagnes du Rif (Nord du Maroc)'' </ref>, ~85.000 n imeslayen n tmaziɣt<ref name=":1">Evgeniya Gutova''. Senhaja Berber Varieties Phonology, Morphology, And Morphosyntax''</ref><br />
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura s umyag ameqqran
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Tawilayt n Lḥusima]], [[Lmerruk|Ameṛṛuk]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tutlayin
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Taẓnagt n Srayer]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tameddurt
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Islam]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura n yimdanen
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Iẓnagen]], [[Iktamen|Ikutamen]]
|}
'''Iẓnagen n Srayer''' (s [[tifinaɣ]]: '''ⵉⵥⵏⴰⴳⵉⵏ ⵏ ⵙⵔⴰⵢⵉⵔ''') d yiwet n tegrawt taɣelnawt d tkunfidiṛalit n tiqbilin [[Imaziɣen|timaziɣin]] deg ugafa n [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]]. Ttwasbedden deg temnaḍt n [[Arrif|Warrif]] alemmas deg tɣiwanin n [[Targist]] d [[Ktama]] d [[Ayt Bufraḥ]]. Ttwaḥesben d tamdrust tamsilsit deg [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]].<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ttemneqṣen seg udmawen n lǧiran-nsen am [[Iriffiyen|Irifiyen]] d [[Ijebliyen]] s [[tutlayt]]-nsen, d timsal n tdukli-nsen n yidles.<ref>Adardak Charif. ''Processus d’organisation territoriale de la Région de «Senhaja Sraîr» jusqu’à la fin du Protectorat espagnol (1956)''</ref><ref>Nacer Djabi (2019). ''Les mouvements amazighs en afrique du nord: élites, formes d'expression et défis''.</ref>
== Isebtaren ==
{{Reflist}}
[[Taggayt:Agdud]]
[[Taggayt:Iɣerfan d tiwsitin timaziɣin]]
[[Taggayt:Imaziɣen]]
bjbl2vka2an6od6rs05m0gle8ytee3s
116765
116763
2026-07-01T17:52:36Z
Vsinaz
16232
116765
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title fn org" id="6" |Iẓnagen n Srayer
! colspan="2" class="infobox-above nickname" style="font-size:115%; font-weight:normal;" |<div lang="sjs">''Iṣenhajen n Srayer''</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Sanhajas_de_Srayr.PNG|sans_cadre]]<div class="infobox-caption">Tamurt n Yiẓnagen n Srayer</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tamɣart tamattant
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |151.245<ref name=":0">Adardak Charif. ''Chelha des Senhaja Sraïr :un parler amazigh minoritaire en voie de disparition dans les montagnes du Rif (Nord du Maroc)'' </ref>, ~85.000 n imeslayen n tmaziɣt<ref name=":1">Evgeniya Gutova''. Senhaja Berber Varieties Phonology, Morphology, And Morphosyntax''</ref><br />
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura s umyag ameqqran
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Tawilayt n Lḥusima]], [[Lmerruk|Ameṛṛuk]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tutlayin
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Taẓnagt n Srayer]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Tameddurt
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Islam]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color:#b0c4de; color:inherit;" |Timura n yimdanen
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |[[Iẓnagen]], [[Iktamen|Ikutamen]]
|}
'''Iẓnagen n Srayer''' (s [[tifinaɣ]]: '''ⵉⵥⵏⴰⴳⵏ ⵏ ⵙⵔⴰⵢⵔ''') d yiwet n tegrawt taɣelnawt d tkunfidiṛalit n tiqbilin [[Imaziɣen|timaziɣin]] deg ugafa n [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]]. Ttwasbedden deg temnaḍt n [[Arrif|Warrif]] alemmas deg tɣiwanin n [[Targist]] d [[Ktama]] d [[Ayt Bufraḥ]]. Ttwaḥesben d tamdrust tamsilsit deg [[Ameṛṛuk|Umeṛṛuk]].<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ttemneqṣen seg udmawen n lǧiran-nsen am [[Iriffiyen|Irifiyen]] d [[Ijebliyen]] s [[tutlayt]]-nsen, d timsal n tdukli-nsen n yidles.<ref>Adardak Charif. ''Processus d’organisation territoriale de la Région de «Senhaja Sraîr» jusqu’à la fin du Protectorat espagnol (1956)''</ref><ref>Nacer Djabi (2019). ''Les mouvements amazighs en afrique du nord: élites, formes d'expression et défis''.</ref>
== Isebtaren ==
{{Reflist}}
[[Taggayt:Agdud]]
[[Taggayt:Iɣerfan d tiwsitin timaziɣin]]
[[Taggayt:Imaziɣen]]
bwxjrnoi6m5n5ejko1hh61hlrxlib7w
Niru
0
25512
116770
2026-07-02T10:42:29Z
Gurzil90x
14292
Amagrad amaynut
116770
wikitext
text/x-wiki
[[Tugna:Nero Glyptothek Munich 321.jpg|vignette|Aqerru n Niru, seg usebdad-ines.]]
'''Niru''' (s tlatinit: ''Nero Claudius Caesar Augustus Germanicus''), ilul deg 15 Dujamber 37 S.Ɛ, yemmut deg 9 Yunyu 68 S.Ɛ, d amenkad aṛumani wis semmus(xemsa), yerna d aneggaru deg twacult n Yulyu-Klud (''Julio-Claudienne''). Yeṭṭef adabu seg useggas 54 ar 68 S.Ɛ. Xas akken iseggasen imezwura n udabu-s llan d wid n talwit d teɣdemt, isem-is yeqqen s lqis ɣer tdankit, takriḍt, akked Tmes Tameqqrant n Ṛuma. D yiwen seg yigelliden i d-yeǧǧan later lqayen deg umezruy n tmenkda taṛumanit, maca yettwassen s yir isem ɣef ljal n temsal n ddell i yexdem.
53270k7vzjgxdwbslit5wawouct3uc8