Wikipedia kabwiki https://kab.wikipedia.org/wiki/Asebter_agejdan MediaWiki 1.47.0-wmf.11 first-letter Media Uslig Mmeslay Amseqdac Amyannan umsqedac Wikipedia Amyannan n Wikipedia Tugna Amyannan n tugna MediaWiki Amyannan n MediaWiki Talɣa Amyannan n talɣa Tallat Amyannan n tallat Taggayt Amyannan n taggayt Awwur Amyannan uwwur Asenfaṛ Amyannan usenfaṛ TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Sujet Titus 0 25518 116854 116853 2026-07-19T21:45:47Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 116854 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Titus Ny Carlsberg Glyptotek IN3159.jpg|vignette|Titus]] '''Titus Flavius Caesar Vespasianus Augustus''', yettwassnen s yisem n '''Titus''', d amenkad aṛumani i d-yemmugren tallit n unbaḍ gar useggas 79 d 81 S.Ɛ (Seld Ɛisa). D netta i d amenkad wis sin n ugdez n Yiflavyanen, iṭṭef adabu seld lmut n baba-s, [[Vespasyan|Vespasian]]. Ɣas akken tallit n unbaḍ-is tella d tawezlant (sin n iseggasen d kra n wayyuren), Titus yewwi-d tisellat n yigelliden imeqranen, yerna yeǧǧa-d ccama lqayen deg umezruy aṛumani. == 1. Temẓi-s akked Tudert-is Taserdasit == Send(Qbel) ad yali ɣer wemkan n '''usɣim''' n tmenkda, Titus yedder tudert n userdas n usɣan, anda yesken-d tazmert-is. * '''Tirmit taserdasit tamezwarut:''' Yedda d uqerru ameqran deg yiserdasen iṛumaniyen deg Bṛiṭanya (Britannia) akked Lalman (Germania), anda i d-yewwi aṭas n '''tirmitin''' meqren. Tirmit taserdasit tamezwarut n Titus tella d lsas lqayen ɣef wacu i d-yebna tudert-is tasertant akked tserdasit i t-yessawḍen ɣer tqacuct n udabu aṛumani. Send(qbel) ad yuɣal d amenkad, yewwi-d ad yezger ɣef yiwet n utteki i d-yewwi ɣef yal ilemẓi aṛumani n tserkemt yattuyen: aqdec deg yigen ameqran. Titus yekker-d deg yiwet n twacult i d-ikecmen s amkan yelhan di Ṛuma, u asmi yella d ilemẓi, yesɛedda aṭas n wakud-is deg teɣremt umenkad akked Briṭanikus (Britannicus), mmi-s n umenkad Klud (Claude). Dinna yelmed tiẓuriwin, adiwennit, d tfesniwin n lɛesker. Di wakud n tlelli-s, yella yettnadi deg tmusniwin u yettzi aṭas ɣef yiɣerbazen iṛumaniyen akked yifakanen n Ṛuma iwakken ad yelmed ansayen n usɣan d tsertit n lejdud-is, ayen i as-d-yefkan tafrit lqayen ɣef wazal n tɣerma taṛumanit. Akken kan yewweḍ ɣer temẓi-s tameqrant, gar useggas 57 d 59 S.Ɛ, yekcem s udem unṣib ɣer tlufa n yigen. Titus yettwaceggeɛ ɣer tmurt n Lalman (Germania) s yisem n umɣar aserdas (tribunus militum). Tasga-ya n ugafa tella tettwassen s unezwu-ines aqseḥan akked yimihiyen-is yeffren, imi iserdasen irumaniyen llan ttidiren deg yigruren d imeqranen, tqabalen tigzamin d unṭag n yidrumen iberraniyen yellan mgal n tmenkda. Deg wasatal-a n twaɣit d lḥerṣ, Titus yelmed amek i d-yettili unbaḍ, amek ttarran iserdasen d tigrawin yedduklen, u yessenher iserdasen-is s tabɣest d tiḥerci. Ayen i t-yerran ifaz-d d tazmert-is tabeddanit; yella d amdan iṣeḥḥan, yessen ad iseqdec uzzal, u yettarra ddehn-is ɣer yal asɣel d wulɣu n yimdanen-is. Ur yelli ara d aqerruy yettaggin ad yexleḍ gar yiserdasen neɣ ad yebɛed fell-asen, maca yella d argaz n urmas akked tnekkit, ayen i as-d-yewwin leqder ameqran gar yiserdasen iweɛṛen n Lalman. Seld tirmit-is deg ugafa, Titus yettwaceggeɛ ɣer tmurt n Briṭanya (Britannia) gar useggas 59 d 61 S.Ɛ, iwakken ad ikemmel tamazant-is taserdasit. Di tallit-nni, Briṭanya tella d tasga tamaynut i d-yettwakksen s dderɛ seld anekcum n umenkad Klud, akal-is d ameqran u anmeggag-is ɣef Ṛuma yeǧǧa-tt d amkan anda azbu n yimezdaɣ yezga yettnerni. Di tmurt-a, Titus yarna ibeyyen-d aswir-is yeflalin deg tsuddest taserdasit. Yeqdec akken iwata mgal n tegrawliwin timecṭaḥ, issebded tafada n laman deg kra n temnaḍin iweɛṛen, yerna isken-d actal-is deg usezri n tilufa s wudem uzzig. Amyaru aṛumani Suétone (Suetonius), mi d-yura ɣef tmeddurt n yigelliden deg udlis-is, isebder-d belli Titus yeǧǧa-d ccan d ameqran u yella d amatar ufrir gar yimdanen n Lalman d Briṭanya. Tisellat-is tugar tilisa n yigruren iserdasen armi uɣalen yiserdasen d yimezdaɣ n temnaḍin-a bnan-as aṭas n tsereɣtin d yizmulen n usmekti iwakken ad ǧǧen isem-is deg tkatut u ad sseḥbibren ɣef ccfawa n tezmart-is. * '''Amgaru n Udayen:''' Deg useggas 67 S.Ɛ, iwet mgal wid i d-yebdan '''azbu''' di tmurt n Udayen. Mi yuɣal baba-s d amenkad deg useggas 69 S.Ɛ, Titus iṭṭef-d asenbeḍ n uselwi n tserdast deg ugmuḍ(ccerq). * [[Tugna:The Arch of Titus, Upper Via Sacra, Rome (31605340150).jpg|vignette|Taganza n Titus di Ṛuma, zdat n unmager.]]'''Anekcum ɣer Uṛcalim:''' Deg useggas 70 S.Ɛ, Titus yesutel tamdint n Uṛcalim. '''Tamhelt-a''' tessuli s usedrem n ufakan wis Sin d tmenɣiwt n waṭas n yimdanen. Ɣer yiṛumaniyen, aya yella d '''asenɛet''' n tezmart-nsen akked '''tmanegt'''; ma ɣer umezruy n udayen, yettwaḥseb d '''tanɣaɣreft''' tameqrant. Iwakken ad d-mektin aya, bnan "Taganza n Titus" di Ṛuma, i d-yemmalen ayen id-wwin d agerruj seg Uṛcalim. == 2. Anekcum ɣer Udabu d Tsertit == Mi yemmut [[Vespasyan|Vespasian]] deg useggas 79 S.Ɛ, Titus igzem-itt di rray ad yuɣal d amenkad. Deg tazwara, agdud aṛumani yekcem-it tugdi. Imdanen llan ttagaden ahat ad yuɣal d aḥeqqar neɣ d '''iniɣi''' (criminel) am [[Niru]], ɣef ljal n tiqesḥi-s asmi yella d aserdas, d wassaɣ-is n tayri akked tgellidt Bérénice (i d-yekkan seg Ccerq, ayen ur nqebbel ara wansay aṛumani). Maca, '''tasedmirt''' n Titus temgarad akk ɣef wayen nwan. Mi yeṭṭef adabu, ibeddel tikli-s: * Yerra-d asqamu aṛumani (Sénat) ɣer wemkan-is, yegdel tigiḍiwin mgal yemdanen n tsertit. * Ikkes '''tiwsiwin''' timeqranin ur nesɛi anamek-nsent deg tmetti. * Yebḍa aṭas n '''teɣbula'''/'''yimengiyen''' d idrimen ɣef yigellilen. Amyaru Suétone, di udlis-is, iweṣṣef-it s wawal-a yettwassnen: ''"Titus d lfeṛḥ d wul n talsa"''. === 3. Tizeɣnin d Twuɣa di Tallit-is === Tallit n Titus, ɣas wezilet, temlal-d d kraḍ n '''tezeɣnin''' timeqranin i d-yessutren anabaḍ iǧehden. Deg wakk tiwuɣa-ya, Titus yesken-d tabɣest d tegzi-ines, yerna ixelleṣ aṭas seg "lǧib-is" iwakken ad iɛiwen '''tiɣtas'''. {| class="wikitable" |'''Tawuɣa''' |'''Aseggas''' |'''Ayen yeḍran''' |'''Asseggem d Tallelt n Titus''' |- |'''Aṭerḍeq n Vésuve''' |79 S.Ɛ |Adrar n tmes (Vésuve) iṭerḍeq-d, yeṣfeḍ timdinin n Pompéi d Herculaneum seg udem n lqaɛa. |Yessers asqamu uzzig, yuzen aklan d tallelt i yimenɛawen, yefka tiyita n tedrimt iwulmen. |- |'''Timest di Ṛuma''' |80 S.Ɛ |Timest tameqrant tečča aṭas n yiɣerban, isulayen d tmezduɣin di temdint n Ṛuma, tuɣ 3 n wussan. |Yeṭṭef '''tasiḍent''' n wasaɣen, ifreq aqqaṛen d ufrux i yimezdaɣ yeqqimen bla axxam, yebda tulya n lebni. |- |'''Tawla tameqrant''' |80/81 S.Ɛ |Yiwet n tsakrart neɣ n waṭṭan yebda ileḥu deg tmenkda, yenɣa aṭas n lɣaci. |Yerfed arkawel n tezmert, yewwi-d imnadiyen ara yesferken tiwuɣa-agi di '''tallunt''' tazayezt. |} == 4. Aḥric n Lebni d Tẓuri == Titus isnerna di tmenkda s waṭas n leqdicat n lebni, ama i '''tnafutiwin''' tizuyaz neɣ i ucebbaḥ n temdint. * '''Anrar n Yiflavyanen (Akulusyum):''' I kemmel lbni n unrar-a ameqran (i yebda baba-s). D netta i t-id-yeldin deg useggas 80 S.Ɛ s tfaskiwin n yisalen d '''yisenɛaten''' meqren i d-yuɣen 100 n wussan gar ccḍeḥ, imennuɣen n igladyaturen, d ṣṣyada n yiɣersiwen. * '''Iḥemmamen n Titus:''' Yebna iḥemmamen n waman izuyaz ɣer tama n ''ukulusyum'', i yellan s ttawil '''ufrir''' i yal amazdaɣ deg Ṛuma. == 5. Tamettant d Tukkest == [[Tugna:Tito, fine I sec. dc..JPG|vignette|Asebdad n Titus s wudem aserdas.]] Deg ctember 81 S.Ɛ, Titus yemmut seg tawla tamcumt (ahat seg lmalarya) deg taddart n Aquae Cutiliae, anda yemmut baba-s yakan. Tamettant-is tella-d d asfel ameqran i ugdud yellan iḥemmel-it aṭas. Agraw aṛumani isali-t ɣer wemkan n yigucelen; yerra-t d '''agerram'''. Iṭṭef-d amkan-is gma-s amecṭuḥ, Dumisyan. Mgal Titus, tallit n Dumisyan tefka-d udem '''awahan''', imi yuɣal d aḥeqqar amesbaṭli mgal yiwudam n udabu, ayen i d-yesseknen ugar azal ameqran i d-yeǧǧa Titus di '''tukkest'''-is i tmenkda taṛumanit. 73ghnc7omvn0i8ze4xbbsfpx5efvq8s 116855 116854 2026-07-20T09:46:43Z Gurzil90x 14292 Arniɣ-d ayen ilaqen 116855 wikitext text/x-wiki [[Tugna:Titus Ny Carlsberg Glyptotek IN3159.jpg|vignette|Titus]] '''Titus Flavius Caesar Vespasianus Augustus''', yettwassnen s yisem n '''Titus''', d amenkad aṛumani i d-yemmugren tallit n unbaḍ gar useggas 79 d 81 S.Ɛ (Seld Ɛisa). D netta i d amenkad wis sin n ugdez n Yiflavyanen, iṭṭef adabu seld lmut n baba-s, [[Vespasyan|Vespasian]]. Ɣas akken tallit n unbaḍ-is tella d tawezlant (sin n iseggasen d kra n wayyuren), Titus yewwi-d tisellat n yigelliden imeqranen, yerna yeǧǧa-d ccama lqayen deg umezruy aṛumani. == 1. Temẓi-s akked Tudert-is Taserdasit == Send(Qbel) ad yali ɣer wemkan n '''usɣim''' n tmenkda, Titus yedder tudert n userdas n usɣan, anda yesken-d tazmert-is. * '''Tirmit taserdasit tamezwarut:''' Yedda d uqerru ameqran deg yiserdasen iṛumaniyen deg Bṛiṭanya (Britannia) akked Lalman (Germania), anda i d-yewwi aṭas n '''tirmitin''' meqren. Tirmit taserdasit tamezwarut n Titus tella d lsas lqayen ɣef wacu i d-yebna tudert-is tasertant akked tserdasit i t-yessawḍen ɣer tqacuct n udabu aṛumani. Send(qbel) ad yuɣal d amenkad, yewwi-d ad yezger ɣef yiwet n utteki i d-yewwi ɣef yal ilemẓi aṛumani n tserkemt yattuyen: aqdec deg yigen ameqran. Titus yekker-d deg yiwet n twacult i d-ikecmen s amkan yelhan di Ṛuma, u asmi yella d ilemẓi, yesɛedda aṭas n wakud-is deg teɣremt umenkad akked Briṭanikus (Britannicus), mmi-s n umenkad Klud (Claude). Dinna yelmed tiẓuriwin, adiwennit, d tfesniwin n lɛesker. Di wakud n tlelli-s, yella yettnadi deg tmusniwin u yettzi aṭas ɣef yiɣerbazen iṛumaniyen akked yifakanen n Ṛuma iwakken ad yelmed ansayen n usɣan d tsertit n lejdud-is, ayen i as-d-yefkan tafrit lqayen ɣef wazal n tɣerma taṛumanit. Akken kan yewweḍ ɣer temẓi-s tameqrant, gar useggas 57 d 59 S.Ɛ, yekcem s udem unṣib ɣer tlufa n yigen. Titus yettwaceggeɛ ɣer tmurt n Lalman (Germania) s yisem n umɣar aserdas (tribunus militum). Tasga-ya n ugafa tella tettwassen s unezwu-ines aqseḥan akked yimihiyen-is yeffren, imi iserdasen irumaniyen llan ttidiren deg yigruren d imeqranen, tqabalen tigzamin d unṭag n yidrumen iberraniyen yellan mgal n tmenkda. Deg wasatal-a n twaɣit d lḥerṣ, Titus yelmed amek i d-yettili unbaḍ, amek ttarran iserdasen d tigrawin yedduklen, u yessenher iserdasen-is s tabɣest d tiḥerci. Ayen i t-yerran ifaz-d d tazmert-is tabeddanit; yella d amdan iṣeḥḥan, yessen ad iseqdec uzzal, u yettarra ddehn-is ɣer yal asɣel d wulɣu n yimdanen-is. Ur yelli ara d aqerruy yettaggin ad yexleḍ gar yiserdasen neɣ ad yebɛed fell-asen, maca yella d argaz n urmas akked tnekkit, ayen i as-d-yewwin leqder ameqran gar yiserdasen iweɛṛen n Lalman. Seld tirmit-is deg ugafa, Titus yettwaceggeɛ ɣer tmurt n Briṭanya (Britannia) gar useggas 59 d 61 S.Ɛ, iwakken ad ikemmel tamazant-is taserdasit. Di tallit-nni, Briṭanya tella d tasga tamaynut i d-yettwakksen s dderɛ seld anekcum n umenkad Klud, akal-is d ameqran u anmeggag-is ɣef Ṛuma yeǧǧa-tt d amkan anda azbu n yimezdaɣ yezga yettnerni. Di tmurt-a, Titus yarna ibeyyen-d aswir-is yeflalin deg tsuddest taserdasit. Yeqdec akken iwata mgal n tegrawliwin timecṭaḥ, issebded tafada n laman deg kra n temnaḍin iweɛṛen, yerna isken-d actal-is deg usezri n tilufa s wudem uzzig. Amyaru aṛumani Suétone (Suetonius), mi d-yura ɣef tmeddurt n yigelliden deg udlis-is, isebder-d belli Titus yeǧǧa-d ccan d ameqran u yella d amatar ufrir gar yimdanen n Lalman d Briṭanya. Tisellat-is tugar tilisa n yigruren iserdasen armi uɣalen yiserdasen d yimezdaɣ n temnaḍin-a bnan-as aṭas n tsereɣtin d yizmulen n usmekti iwakken ad ǧǧen isem-is deg tkatut u ad sseḥbibren ɣef ccfawa n tezmart-is. Ayen i d-yewwi Titus seg yiseggasen-a imezwura n tserdast mačči kan d asileɣ d taɣda tastratijit, maca d tussna lqayen n tmeddurt n yiserdasen d uɣan-nsen aɣelnaw. Asmi i d-yuɣal ɣer Ṛuma di taggara n tmazant-is, Titus yewwi-d yid-s agerdas n tissas d "lḥeqq deg wawal", ayen i as-yeldin tiwwura n tsertit. Dinna i yeṭṭef amkan n uqestur (anedbal aṛumani), yebda-d tikli-s di tedbelt taṛumanit. Tirmit-a tamezwarut deg Lalman d Briṭanya tella d taḍullit iwakken ad iḥeggi abrid-is, u ad yuɣal d amgi agejdan deg tmenkda aṛumanit, ladɣa asmi i d-yemlal d umgaru ameqran n Udayen s ljehd d tiḥerci i d-ijmeɛ seg yiḍan isemmaḍen n umalu. * '''Amgaru n Udayen:''' Deg useggas 67 S.Ɛ, iwet mgal wid i d-yebdan '''azbu''' di tmurt n Udayen. Mi yuɣal baba-s d amenkad deg useggas 69 S.Ɛ, Titus iṭṭef-d asenbeḍ n uselwi n tserdast deg ugmuḍ(ccerq). * [[Tugna:The Arch of Titus, Upper Via Sacra, Rome (31605340150).jpg|vignette|Taganza n Titus di Ṛuma, zdat n unmager.]]'''Anekcum ɣer Uṛcalim:''' Deg useggas 70 S.Ɛ, Titus yesutel tamdint n Uṛcalim. '''Tamhelt-a''' tessuli s usedrem n ufakan wis Sin d tmenɣiwt n waṭas n yimdanen. Ɣer yiṛumaniyen, aya yella d '''asenɛet''' n tezmart-nsen akked '''tmanegt'''; ma ɣer umezruy n udayen, yettwaḥseb d '''tanɣaɣreft''' tameqrant. Iwakken ad d-mektin aya, bnan "Taganza n Titus" di Ṛuma, i d-yemmalen ayen id-wwin d agerruj seg Uṛcalim. == 2. Anekcum ɣer Udabu d Tsertit == Mi yemmut [[Vespasyan|Vespasian]] deg useggas 79 S.Ɛ, Titus igzem-itt di rray ad yuɣal d amenkad. Deg tazwara, agdud aṛumani yekcem-it tugdi. Imdanen llan ttagaden ahat ad yuɣal d aḥeqqar neɣ d '''iniɣi''' (criminel) am [[Niru]], ɣef ljal n tiqesḥi-s asmi yella d aserdas, d wassaɣ-is n tayri akked tgellidt Bérénice (i d-yekkan seg Ccerq, ayen ur nqebbel ara wansay aṛumani). Maca, '''tasedmirt''' n Titus temgarad akk ɣef wayen nwan. Mi yeṭṭef adabu, ibeddel tikli-s: * Yerra-d asqamu aṛumani (Sénat) ɣer wemkan-is, yegdel tigiḍiwin mgal yemdanen n tsertit. * Ikkes '''tiwsiwin''' timeqranin ur nesɛi anamek-nsent deg tmetti. * Yebḍa aṭas n '''teɣbula'''/'''yimengiyen''' d idrimen ɣef yigellilen. Amyaru Suétone, di udlis-is, iweṣṣef-it s wawal-a yettwassnen: ''"Titus d lfeṛḥ d wul n talsa"''. === 3. Tizeɣnin d Twuɣa di Tallit-is === Tallit n Titus, ɣas wezilet, temlal-d d kraḍ n '''tezeɣnin''' timeqranin i d-yessutren anabaḍ iǧehden. Deg wakk tiwuɣa-ya, Titus yesken-d tabɣest d tegzi-ines, yerna ixelleṣ aṭas seg "lǧib-is" iwakken ad iɛiwen '''tiɣtas'''. {| class="wikitable" |'''Tawuɣa''' |'''Aseggas''' |'''Ayen yeḍran''' |'''Asseggem d Tallelt n Titus''' |- |'''Aṭerḍeq n Vésuve''' |79 S.Ɛ |Adrar n tmes (Vésuve) iṭerḍeq-d, yeṣfeḍ timdinin n Pompéi d Herculaneum seg udem n lqaɛa. |Yessers asqamu uzzig, yuzen aklan d tallelt i yimenɛawen, yefka tiyita n tedrimt iwulmen. |- |'''Timest di Ṛuma''' |80 S.Ɛ |Timest tameqrant tečča aṭas n yiɣerban, isulayen d tmezduɣin di temdint n Ṛuma, tuɣ 3 n wussan. |Yeṭṭef '''tasiḍent''' n wasaɣen, ifreq aqqaṛen d ufrux i yimezdaɣ yeqqimen bla axxam, yebda tulya n lebni. |- |'''Tawla tameqrant''' |80/81 S.Ɛ |Yiwet n tsakrart neɣ n waṭṭan yebda ileḥu deg tmenkda, yenɣa aṭas n lɣaci. |Yerfed arkawel n tezmert, yewwi-d imnadiyen ara yesferken tiwuɣa-agi di '''tallunt''' tazayezt. |} == 4. Aḥric n Lebni d Tẓuri == Titus isnerna di tmenkda s waṭas n leqdicat n lebni, ama i '''tnafutiwin''' tizuyaz neɣ i ucebbaḥ n temdint. * '''Anrar n Yiflavyanen (Akulusyum):''' I kemmel lbni n unrar-a ameqran (i yebda baba-s). D netta i t-id-yeldin deg useggas 80 S.Ɛ s tfaskiwin n yisalen d '''yisenɛaten''' meqren i d-yuɣen 100 n wussan gar ccḍeḥ, imennuɣen n igladyaturen, d ṣṣyada n yiɣersiwen. * '''Iḥemmamen n Titus:''' Yebna iḥemmamen n waman izuyaz ɣer tama n ''ukulusyum'', i yellan s ttawil '''ufrir''' i yal amazdaɣ deg Ṛuma. == 5. Tamettant d Tukkest == [[Tugna:Tito, fine I sec. dc..JPG|vignette|Asebdad n Titus s wudem aserdas.]] Deg ctember 81 S.Ɛ, Titus yemmut seg tawla tamcumt (ahat seg lmalarya) deg taddart n Aquae Cutiliae, anda yemmut baba-s yakan. Tamettant-is tella-d d asfel ameqran i ugdud yellan iḥemmel-it aṭas. Agraw aṛumani isali-t ɣer wemkan n yigucelen; yerra-t d '''agerram'''. Iṭṭef-d amkan-is gma-s amecṭuḥ, Dumisyan. Mgal Titus, tallit n Dumisyan tefka-d udem '''awahan''', imi yuɣal d aḥeqqar amesbaṭli mgal yiwudam n udabu, ayen i d-yesseknen ugar azal ameqran i d-yeǧǧa Titus di '''tukkest'''-is i tmenkda taṛumanit. cqnxeghmc2i0brn7wvuvscovmz0njw7