Wikipedia
kcgwiki
https://kcg.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1tsak_Wat_Wu
MediaWiki 1.47.0-wmf.8
first-letter
Media
Wat khwo
A̱lyiat
A̱tyunta̱m
A̱lyiat a̱tyunta̱m
Wukipedia
A̱lyiat Wukipedia
Fail
A̱lyiat fail
MediaWiki
A̱lyiat MediaWiki
Ta̱mpi̱let
A̱lyiat ta̱mpi̱let
Beang
A̱lyiat beang
Sa
A̱lyiat nsa
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
A̱ya
0
118
46048
44810
2026-06-28T09:32:50Z
Genesis shan
44
46048
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ya/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ya/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ya/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ya/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ya/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ya/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''A̱ya''' yet a̱kwop bya ba̱ laai ma̱ a̱gi̱gak ncen a̱ni. mba '''A̱ya''' bani yet a̱kwop bya da̱ ba̱ kwi da̱nian sang za ku da̱nian jen ngyet a̱won a̱ni bah, a̱won ba̱ a̱cucuk a̱kwon wa nang a̱ fak a̱ khwi nok di̱ njen jhyiang a̱ni.
'''A̱ya''' mun yet a̱tanka̱i ncyiat ghyiang hwa a̱ yet a̱cecet da̱ a̱tsak ncyiat wu a̱ni. Nwuan kidee ji mi̱ng [[a̱ga̱faat nya̱nyiat]] (a̱ra̱ke), [[Swaat|swakpat]], [[Swakpat|swaat]], [[zuk]], cyat, cyicyia̱, [[A̱shyiat]] ba̱ng si̱ nat.
==Ya̱fang==
<references/>
20pzpmos169ijmjolbfyxqwh2nt19pf
A̱ta̱ngwat
0
285
46016
37042
2026-06-27T14:04:27Z
AshiyaG
2949
46016
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Starsinthesky.jpg|thumb|Á̱kpa á̱ta̱ngwat ka̱ mwok di̱ fam nyiung]]
[[Fail:The Sun by the Atmospheric Imaging Assembly of NASA's Solar Dynamics Observatory - 20100819.jpg|thumb|Ghwughwu mam hu nang ''Atmospheric Imaging Assembly'' a̱si̱ ''Solar Dynamics Observatory'' NASA ku kyiak a̱ni]]
'''A̱ta̱ngwat''' ka (á̱kpa: '''á̱ta̱ngwat''' ''na'') kyang hwa mi̱ kyai tswazwa ku sai mat a̱ngga a̱ bwan nang a̱ma̱ntei ku li nang a̱jojot tuk a̱ni ku kaat nka nang cet a̱gba̱ndang kwak a̱byin nhu hwa ba̱ng mba ndung.
==Ya̱fang==
<references/>
5gnl1mcmub5o2p7brbtm2nbyfcv3g1s
46017
46016
2026-06-27T14:05:17Z
AshiyaG
2949
46017
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ta̱ngwat/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ta̱ngwat/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ta̱ngwat/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Starsinthesky.jpg|thumb|Á̱kpa á̱ta̱ngwat ka̱ mwok di̱ fam nyiung]]
[[Fail:The Sun by the Atmospheric Imaging Assembly of NASA's Solar Dynamics Observatory - 20100819.jpg|thumb|Ghwughwu mam hu nang ''Atmospheric Imaging Assembly'' a̱si̱ ''Solar Dynamics Observatory'' NASA ku kyiak a̱ni]]
'''A̱ta̱ngwat''' ka (á̱kpa: '''á̱ta̱ngwat''' ''na'') kyang hwa mi̱ kyai tswazwa ku sai mat a̱ngga a̱ bwan nang a̱ma̱ntei ku li nang a̱jojot tuk a̱ni ku kaat nka nang cet a̱gba̱ndang kwak a̱byin nhu hwa ba̱ng mba ndung.
==Ya̱fang==
<references/>
c3jmieh77ek5s6x13a409wicdpl1anf
46018
46017
2026-06-27T14:05:49Z
AshiyaG
2949
46018
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ta̱ngwat/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ta̱ngwat/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ta̱ngwat/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ta̱ngwat/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ta̱ngwat/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ta̱ngwat/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Starsinthesky.jpg|thumb|Á̱kpa á̱ta̱ngwat ka̱ mwok di̱ fam nyiung]]
[[Fail:The Sun by the Atmospheric Imaging Assembly of NASA's Solar Dynamics Observatory - 20100819.jpg|thumb|Ghwughwu mam hu nang ''Atmospheric Imaging Assembly'' a̱si̱ ''Solar Dynamics Observatory'' NASA ku kyiak a̱ni]]
'''A̱ta̱ngwat''' ka (á̱kpa: '''á̱ta̱ngwat''' ''na'') kyang hwa mi̱ kyai tswazwa ku sai mat a̱ngga a̱ bwan nang a̱ma̱ntei ku li nang a̱jojot tuk a̱ni ku kaat nka nang cet a̱gba̱ndang kwak a̱byin nhu hwa ba̱ng mba ndung.
==Ya̱fang==
<references/>
b4kwyryl2ox0lox4x1l00mtpvcncwzu
Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak
0
538
46022
14326
2026-06-27T14:21:12Z
AshiyaG
2949
46022
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{| class="wikitable" align=right border width="200"
| colspan="2" align=center|'''Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak'''
|-
| colspan="2" align=center|[[Fail:Mar de China Meridional - BM WMS 2004.jpg|200px]]
|-
|[[Fail:South China Sea.jpg|thumb|Ta̱si̱la Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak]]
|-
|}
'''Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak''' hu yet kyai a̱sa̱khwot ku shyia̱ di̱ ngaan fam Jenshyung [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Pasi̱fi̱k]] wu wa. Ka̱ byia̱ a̱gi̱gak di̱ fam a̱za hu ma̱ng khwong kyai a̱sa̱khwot fam a̱byin Caina A̱tak hu (a̱jawa a̱lyoot nhu ka ku ghwut), di̱ fam jenshyung hu ma̱ng Li̱m-a̱byin Ndocaina hu, di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng bibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot [[Taiwan]] ma̱ng fam a̱za-jenshyung a̱byin [[Filipin]] hu (nang Luzon, Mi̱ndoro ma̱ng Pa̱la̱wan), a̱wot di̱ fam a̱tak hu ma̱ng Borneyo, fam a̱tyin Sumatra a mbeang Bibyin A̱ka̱wa̱tyia̱ A̱sa̱khwot Bangka Belitung hu, ku si̱ keang shi kyai kpa̱mkpaan kilomita a̱ma̱ntanaai 3,500,000 (met a̱ma̱ntanaai 1,400,000).
==Ya̱fang==
<references/>
[[Sa:Nvam_a̱sa̱khwot_swanta]]
[[Sa:Nkyai_A̱sa̱khwot_swanta]]
hhe734sx827b9q2ksl3tgg4ob8wg8wa
46023
46022
2026-06-27T14:23:29Z
AshiyaG
2949
46023
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{| class="wikitable" align=right border width="200"
| colspan="2" align=center|'''Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak'''
|-
| colspan="2" align=center|[[Fail:Mar de China Meridional - BM WMS 2004.jpg|200px]]
|-
|[[Fail:South China Sea.jpg|thumb|Ta̱si̱la Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak]]
|-
|}
'''Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak''' hu yet kyai a̱sa̱khwot ku shyia̱ di̱ ngaan fam Jenshyung [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Pasi̱fi̱k]] wu wa. Ka̱ byia̱ a̱gi̱gak di̱ fam a̱za hu ma̱ng khwong kyai a̱sa̱khwot fam a̱byin Caina A̱tak hu (a̱jawa a̱lyoot nhu ka ku ghwut), di̱ fam jenshyung hu ma̱ng Li̱m-a̱byin Ndocaina hu, di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng bibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot [[Taiwan]] ma̱ng fam a̱za-jenshyung a̱byin [[Filipin]] hu (nang Luzon, Mi̱ndoro ma̱ng Pa̱la̱wan), a̱wot di̱ fam a̱tak hu ma̱ng Borneyo, fam a̱tyin Sumatra a mbeang Bibyin A̱ka̱wa̱tyia̱ A̱sa̱khwot Bangka Belitung hu, ku si̱ keang shi kyai kpa̱mkpaan kilomita a̱ma̱ntanaai 3,500,000 (met a̱ma̱ntanaai 1,400,000).
==Ya̱fang==
<references/>
[[Sa:Nvam_a̱sa̱khwot_swanta]]
[[Sa:Nkyai_A̱sa̱khwot_swanta]]
qy3nrglbzdtky0stjzsfbde165datfj
46024
46023
2026-06-27T14:24:21Z
AshiyaG
2949
46024
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
{| class="wikitable" align=right border width="200"
| colspan="2" align=center|'''Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak'''
|-
| colspan="2" align=center|[[Fail:Mar de China Meridional - BM WMS 2004.jpg|200px]]
|-
|[[Fail:South China Sea.jpg|thumb|Ta̱si̱la Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak]]
|-
|}
'''Kyai A̱sa̱khwot Caina A̱tak''' hu yet kyai a̱sa̱khwot ku shyia̱ di̱ ngaan fam Jenshyung [[A̱gba̱ndang Kyai A̱sa̱khwot Pasi̱fi̱k]] wu wa. Ka̱ byia̱ a̱gi̱gak di̱ fam a̱za hu ma̱ng khwong kyai a̱sa̱khwot fam a̱byin Caina A̱tak hu (a̱jawa a̱lyoot nhu ka ku ghwut), di̱ fam jenshyung hu ma̱ng Li̱m-a̱byin Ndocaina hu, di̱ fam a̱tyin hu ma̱ng bibyin a̱ka̱wa̱tyia̱ a̱sa̱khwot [[Taiwan]] ma̱ng fam a̱za-jenshyung a̱byin [[Filipin]] hu (nang Luzon, Mi̱ndoro ma̱ng Pa̱la̱wan), a̱wot di̱ fam a̱tak hu ma̱ng Borneyo, fam a̱tyin Sumatra a mbeang Bibyin A̱ka̱wa̱tyia̱ A̱sa̱khwot Bangka Belitung hu, ku si̱ keang shi kyai kpa̱mkpaan kilomita a̱ma̱ntanaai 3,500,000 (met a̱ma̱ntanaai 1,400,000).
==Ya̱fang==
<references/>
[[Sa:Nvam_a̱sa̱khwot_swanta]]
[[Sa:Nkyai_A̱sa̱khwot_swanta]]
55pywd40m15vga4cx04qc1mftnon6im
A̱lakumi a̱yit
0
4175
46010
38771
2026-06-27T13:47:59Z
AshiyaG
2949
46010
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[File:Giraffe close-up.webm|thumb|A̱lakumi a̱yit]]
'''A̱lakumi a̱yit''' wu (á̱kpa '''a̱yaalakumi a̱yit''' ''ba'') yet a̱gba̱ndang nyam wa mi̱ [[Afi̱rika]] a̱ byia̱ gbaat a̱ si̱ nwaai mman a̱ neet ma̱ng ''jenut'' '''Giraffa''' a̱ni. A̱ bu yet a̱nyiung ma̱ á̱ga̱nga̱ng nyám nang á̱ shyiat mi̱ nkyai ma̱ a̱kavwuo vwuon mi̱ swanta hu . Mi̱ taa̱da, a̱lakumi a̱yit ku shyia di̱ kwai , ''Gi̱raffa camelopardalis'', ma̱ a̱bankwaí a̱kubunyiung ja. Di̱ jen jhyang, á̱niet-tyan ku cam ba̱ si̱ ka̱u mba di̱ kwaí a̱ni̱nai ja ma̱ng nkak kwai na̱ nang á̱ ku nzwop fai mi̱ mitokondi̱ra ma̱ng a̱li DNA, nang ku ngyet ''morphological'' maai wa a̱ni. Nce a̱natat ghyáng ma̱ mba bu shyiat bah mi̱ kwai ''Gi̱raffa'' á̱ lyen ma̱ng ce ku bwat ma̱ng mba a̱ni bu shi a̱kpa bah.
{{Swánga̱lyiatwuki|a̱lakumi a̱yit}}
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
[[Sa:Nyám]]
[[Sa:Nyám a̱yit]]
ncqvf6bavug2z28yd2th570p8m55azv
46011
46010
2026-06-27T13:50:17Z
AshiyaG
2949
46011
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱lakumi a̱yit/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱lakumi a̱yit/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱lakumi a̱yit/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱lakumi a̱yit/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[File:Giraffe close-up.webm|thumb|A̱lakumi a̱yit]]
'''A̱lakumi a̱yit''' wu (á̱kpa '''a̱yaalakumi a̱yit''' ''ba'') yet a̱gba̱ndang nyam wa mi̱ [[Afi̱rika]] a̱ byia̱ gbaat a̱ si̱ nwaai mman a̱ neet ma̱ng ''jenut'' '''Giraffa''' a̱ni. A̱ bu yet a̱nyiung ma̱ á̱ga̱nga̱ng nyám nang á̱ shyiat mi̱ nkyai ma̱ a̱kavwuo vwuon mi̱ swanta hu . Mi̱ taa̱da, a̱lakumi a̱yit ku shyia di̱ kwai , ''Gi̱raffa camelopardalis'', ma̱ a̱bankwaí a̱kubunyiung ja. Di̱ jen jhyang, á̱niet-tyan ku cam ba̱ si̱ ka̱u mba di̱ kwaí a̱ni̱nai ja ma̱ng nkak kwai na̱ nang á̱ ku nzwop fai mi̱ mitokondi̱ra ma̱ng a̱li DNA, nang ku ngyet ''morphological'' maai wa a̱ni. Nce a̱natat ghyáng ma̱ mba bu shyiat bah mi̱ kwai ''Gi̱raffa'' á̱ lyen ma̱ng ce ku bwat ma̱ng mba a̱ni bu shi a̱kpa bah.
{{Swánga̱lyiatwuki|a̱lakumi a̱yit}}
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
[[Sa:Nyám]]
[[Sa:Nyám a̱yit]]
ex3j7u3zzmxj8o9jdtef6d3sbqu2iew
46012
46011
2026-06-27T13:50:59Z
AshiyaG
2949
46012
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱lakumi a̱yit/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱lakumi a̱yit/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱lakumi a̱yit/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱lakumi a̱yit/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱lakumi a̱yit/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱lakumi a̱yit/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[File:Giraffe close-up.webm|thumb|A̱lakumi a̱yit]]
'''A̱lakumi a̱yit''' wu (á̱kpa '''a̱yaalakumi a̱yit''' ''ba'') yet a̱gba̱ndang nyam wa mi̱ [[Afi̱rika]] a̱ byia̱ gbaat a̱ si̱ nwaai mman a̱ neet ma̱ng ''jenut'' '''Giraffa''' a̱ni. A̱ bu yet a̱nyiung ma̱ á̱ga̱nga̱ng nyám nang á̱ shyiat mi̱ nkyai ma̱ a̱kavwuo vwuon mi̱ swanta hu . Mi̱ taa̱da, a̱lakumi a̱yit ku shyia di̱ kwai , ''Gi̱raffa camelopardalis'', ma̱ a̱bankwaí a̱kubunyiung ja. Di̱ jen jhyang, á̱niet-tyan ku cam ba̱ si̱ ka̱u mba di̱ kwaí a̱ni̱nai ja ma̱ng nkak kwai na̱ nang á̱ ku nzwop fai mi̱ mitokondi̱ra ma̱ng a̱li DNA, nang ku ngyet ''morphological'' maai wa a̱ni. Nce a̱natat ghyáng ma̱ mba bu shyiat bah mi̱ kwai ''Gi̱raffa'' á̱ lyen ma̱ng ce ku bwat ma̱ng mba a̱ni bu shi a̱kpa bah.
{{Swánga̱lyiatwuki|a̱lakumi a̱yit}}
[[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]]
[[Sa:Nyám]]
[[Sa:Nyám a̱yit]]
petdxmlxebt4pexvihjkgje4gnf00p1
Sidi
0
5435
46025
32242
2026-06-27T14:29:37Z
AshiyaG
2949
46025
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bold text'''{{Databox}}
'''Sidi''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong:]] ''Cedi''; a̱lama kurum: '''GH₵'''; zwunzwuo-a̱muup kurum: '''GHS''') hu hwa yet swang kurum a̱byin [[Gana]]. Huhwa yet kurum naai nang á̱ ku mak nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nhu di̱ nkhang Ri̱pobi̱lik Gana ma̱ng kurum hu ma̱nyin nang á̱ nyian ta̱m ma̱ng a̱nhu. Á̱ ka̱u Sidi nyiung di̱ tswá Pesewa (Gp) cyi jhyiung.
Lilyim shyia̱ sa̱t hu, a̱byin Gana si̱ ghai a̱pyia̱ nka ma̱ng a̱kpam Afi̱rika Jenshyung Bi̱ri̱ti̱n wu, a̱ ku yet kurum bibyin tyok-ya̱wap Bi̱ri̱ti̱n hu di̱ fam hu. A̱son kurum shyia̱ sa̱t Ri̱pobi̱lik a̱fai wu kya ku yet A̱kpam Gana wu (1958–1965). Da̱ a̱lyia̱ 1965, a̱byin Gana si̱ khai ka̱ ghwon si̱tem kurum tyok-ya̱wap Bi̱ri̱ti̱n wu a̱wot ka̱ si̱ san si̱tem desi̱mat wu nang bibyin ma̱ a̱di̱di̱t ku san a̱ni. Á̱ ku nwuo ma̱nf a̱lyoot Afi̱rika ka Sidi (1965–1967) á̱ si̱ shai a̱khwukhwop si̱tem a̱kpam Bi̱ri̱ti̱n wu. A̱son A̱kwak A̱son A̱byin ka Kwame Nkrumah ku nwuo ma̱ng ngwat kurum Sidi na ma̱ng tswá kurum Pesewa mi̱ Zwat A̱natat 1965 á̱ si̱ shai a̱kpam Gana wu, sule ma̱ng kobo. Sidi hu ku byia̱ da̱ nhu ghwughwu A̱kwak A̱son A̱byin wu a̱wot ku si̱ shyia̱ ca̱caat na̱ng sule a̱ni̱nai ma̱ng kobo naai (8s 4d), si̱ a̱hwa fa a̱khwukhwop kobo cyi jhyiung, a̱wot pesewa 1 si̱ shyia̱ ca̱caat ma̱ng kobo nyiung.
[[Sa: Atyapland WikiOutreach]]
== Ya̱fang ==
{{Reflist}}
[[Sa:Atyapland WikiOutreach]]
[[Sa:Gana]]
qdelpzadg34z8fg6yq5vk8f24vgvt18
46026
46025
2026-06-27T14:31:24Z
AshiyaG
2949
46026
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Sidi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Sidi/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Sidi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bold text'''{{Databox}}
'''Sidi''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong:]] ''Cedi''; a̱lama kurum: '''GH₵'''; zwunzwuo-a̱muup kurum: '''GHS''') hu hwa yet swang kurum a̱byin [[Gana]]. Huhwa yet kurum naai nang á̱ ku mak nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nhu di̱ nkhang Ri̱pobi̱lik Gana ma̱ng kurum hu ma̱nyin nang á̱ nyian ta̱m ma̱ng a̱nhu. Á̱ ka̱u Sidi nyiung di̱ tswá Pesewa (Gp) cyi jhyiung.
Lilyim shyia̱ sa̱t hu, a̱byin Gana si̱ ghai a̱pyia̱ nka ma̱ng a̱kpam Afi̱rika Jenshyung Bi̱ri̱ti̱n wu, a̱ ku yet kurum bibyin tyok-ya̱wap Bi̱ri̱ti̱n hu di̱ fam hu. A̱son kurum shyia̱ sa̱t Ri̱pobi̱lik a̱fai wu kya ku yet A̱kpam Gana wu (1958–1965). Da̱ a̱lyia̱ 1965, a̱byin Gana si̱ khai ka̱ ghwon si̱tem kurum tyok-ya̱wap Bi̱ri̱ti̱n wu a̱wot ka̱ si̱ san si̱tem desi̱mat wu nang bibyin ma̱ a̱di̱di̱t ku san a̱ni. Á̱ ku nwuo ma̱nf a̱lyoot Afi̱rika ka Sidi (1965–1967) á̱ si̱ shai a̱khwukhwop si̱tem a̱kpam Bi̱ri̱ti̱n wu. A̱son A̱kwak A̱son A̱byin ka Kwame Nkrumah ku nwuo ma̱ng ngwat kurum Sidi na ma̱ng tswá kurum Pesewa mi̱ Zwat A̱natat 1965 á̱ si̱ shai a̱kpam Gana wu, sule ma̱ng kobo. Sidi hu ku byia̱ da̱ nhu ghwughwu A̱kwak A̱son A̱byin wu a̱wot ku si̱ shyia̱ ca̱caat na̱ng sule a̱ni̱nai ma̱ng kobo naai (8s 4d), si̱ a̱hwa fa a̱khwukhwop kobo cyi jhyiung, a̱wot pesewa 1 si̱ shyia̱ ca̱caat ma̱ng kobo nyiung.
[[Sa: Atyapland WikiOutreach]]
== Ya̱fang ==
{{Reflist}}
[[Sa:Atyapland WikiOutreach]]
[[Sa:Gana]]
g1n0niypuoh6twm452icj8ecn19572d
46027
46026
2026-06-27T14:35:46Z
AshiyaG
2949
46027
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Sidi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Sidi/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Sidi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Sidi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Sidi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Sidi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Bold text'''{{Databox}}
'''Sidi''' ([[Shong (a̱lyem)|Shong:]] ''Cedi''; a̱lama kurum: '''GH₵'''; zwunzwuo-a̱muup kurum: '''GHS''') hu hwa yet swang kurum a̱byin [[Gana]]. Huhwa yet kurum naai nang á̱ ku mak nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱nhu di̱ nkhang Ri̱pobi̱lik Gana ma̱ng kurum hu ma̱nyin nang á̱ nyian ta̱m ma̱ng a̱nhu. Á̱ ka̱u Sidi nyiung di̱ tswá Pesewa (Gp) cyi jhyiung.
Lilyim shyia̱ sa̱t hu, a̱byin Gana si̱ ghai a̱pyia̱ nka ma̱ng a̱kpam Afi̱rika Jenshyung Bi̱ri̱ti̱n wu, a̱ ku yet kurum bibyin tyok-ya̱wap Bi̱ri̱ti̱n hu di̱ fam hu. A̱son kurum shyia̱ sa̱t Ri̱pobi̱lik a̱fai wu kya ku yet A̱kpam Gana wu (1958–1965). Da̱ a̱lyia̱ 1965, a̱byin Gana si̱ khai ka̱ ghwon si̱tem kurum tyok-ya̱wap Bi̱ri̱ti̱n wu a̱wot ka̱ si̱ san si̱tem desi̱mat wu nang bibyin ma̱ a̱di̱di̱t ku san a̱ni. Á̱ ku nwuo ma̱nf a̱lyoot Afi̱rika ka Sidi (1965–1967) á̱ si̱ shai a̱khwukhwop si̱tem a̱kpam Bi̱ri̱ti̱n wu. A̱son A̱kwak A̱son A̱byin ka Kwame Nkrumah ku nwuo ma̱ng ngwat kurum Sidi na ma̱ng tswá kurum Pesewa mi̱ Zwat A̱natat 1965 á̱ si̱ shai a̱kpam Gana wu, sule ma̱ng kobo. Sidi hu ku byia̱ da̱ nhu ghwughwu A̱kwak A̱son A̱byin wu a̱wot ku si̱ shyia̱ ca̱caat na̱ng sule a̱ni̱nai ma̱ng kobo naai (8s 4d), si̱ a̱hwa fa a̱khwukhwop kobo cyi jhyiung, a̱wot pesewa 1 si̱ shyia̱ ca̱caat ma̱ng kobo nyiung.
[[Sa: Atyapland WikiOutreach]]
== Ya̱fang ==
{{Reflist}}
[[Sa:Atyapland WikiOutreach]]
[[Sa:Gana]]
7dlv0ps3yt3r7tz35nko48wolj5hgpd
Riyom
0
5469
46019
31674
2026-06-27T14:08:15Z
AshiyaG
2949
46019
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Riyom''' ji yet [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya]]| Sot A̱gwomna̱ti Mali ji shyia̱ mi̱ [[Si̱tet Pi̱lato]] a̱bin [[Naijeriya]] kya a̱ni. A̱tuk 1 Zwat Swak 1996 kya a̱ ku ghaai Riyom ji neet mi̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali a̱ ngyei Bariki Ladi a̱ni. Jenar Sani A̱ba̱ca wa ku nwuak ji swat a̱pyia̱ nji. A̱keangntyok ki kya a̱ bu ngyei ''Riyom''.
[[Sa: Atyapland WikiOutreach]]
jgd3hh97a5qy2rhzh1fkye7zd1smhgj
46020
46019
2026-06-27T14:08:57Z
AshiyaG
2949
46020
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Riyom/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Riyom/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Riyom/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Riyom''' ji yet [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya]]| Sot A̱gwomna̱ti Mali ji shyia̱ mi̱ [[Si̱tet Pi̱lato]] a̱bin [[Naijeriya]] kya a̱ni. A̱tuk 1 Zwat Swak 1996 kya a̱ ku ghaai Riyom ji neet mi̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali a̱ ngyei Bariki Ladi a̱ni. Jenar Sani A̱ba̱ca wa ku nwuak ji swat a̱pyia̱ nji. A̱keangntyok ki kya a̱ bu ngyei ''Riyom''.
[[Sa: Atyapland WikiOutreach]]
0k8wkbflhcbl5ygqbsjip9e9kuw1ha8
46021
46020
2026-06-27T14:09:32Z
AshiyaG
2949
46021
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Riyom/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Riyom/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Riyom/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Riyom/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Riyom/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Riyom/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Riyom''' ji yet [[Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya]]| Sot A̱gwomna̱ti Mali ji shyia̱ mi̱ [[Si̱tet Pi̱lato]] a̱bin [[Naijeriya]] kya a̱ni. A̱tuk 1 Zwat Swak 1996 kya a̱ ku ghaai Riyom ji neet mi̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali a̱ ngyei Bariki Ladi a̱ni. Jenar Sani A̱ba̱ca wa ku nwuak ji swat a̱pyia̱ nji. A̱keangntyok ki kya a̱ bu ngyei ''Riyom''.
[[Sa: Atyapland WikiOutreach]]
g0kuvfqj49ojh8z1x97sytc8quqlacz
Kudaru
0
5542
46013
38325
2026-06-27T13:56:01Z
AshiyaG
2949
46013
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Kudaru''' yet a̱keang kya ka̱ shyia̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali [[Lere, Ka̱duna|Lere]] ma̱ [[A̱tak Ka̱duna|a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]] di̱ [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] a̱byin [[Naijeriya]].<ref name=Min>{{Cite web |url=https://www.mindat.org/feature-2326738.html |title=Old Kudaru, Lere, Kaduna State, Nigeria |website=mindat.org |access-date=Zwat A̱kubunyiung 24, 2020}}</ref> Zwunzwuo-a̱muup a̱vwuo jija yet 811.<ref>{{cite web|title=Post Offices- with map of LGA |publisher=NIPOST |url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |accessdate=2020-09-11 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |archivedate=2009-10-07 }}</ref>
==Lyennkhang-a̱byin==
Á̱ ku ta̱taat nyia̱ a̱vwuo ka á̱ ngyei kpa̱m nywak Kudaru hu a̱ni byia̱ nfang fori̱fi̱ri zwak fayalayit ku swan gba̱za̱zai ma̱ a̱da̱dei a̱ni, nfang zwak ''peralkaline arfvedsonite'' ma̱ng zwak ''metaluminous biotite'', nang á̱ sak tsi̱tsak 176.9 ± 2.5 ma̱ng 180.55 ± 0.6 Ma. A̱ka̱fan nani, nang a̱lyiak mba yet a̱si̱ zwák tangka̱i-A jija "byia̱ ta̱m ba̱t di̱ fam nyian a̱li̱kalai na̱ byia̱ lyen ba̱t, a̱yaa-HFSE, a̱yaareshyo Ga/Al, ma̱ng fi̱ri̱m kyiai-a̱vwuo ziri̱kwon".<ref>{{Cite journal |url=https://doi.org/10.1007/s00531-020-01818-8 |last1=Kamaunji |first1=V.D. |last2=Wang |first2=L. |last3=Ahmed |first3=H.A. |title=Coexisting A1 and A2 granites of Kudaru Complex: implications for genetic and tectonic diversity of A-type granite in the Younger Granite province, north-central Nigeria |date=February 1, 2020 |journal=Int J Earth Sci (Geol Rundsch) |volume=109 |issue=2 |pages=109, 511–535 (2020) |doi=10.1007/s00531-020-01818-8 |s2cid=210999324 |access-date=Zwat A̱kubunyiung 25, 2020|url-access=subscription }}</ref>
==Ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lere, Si̱tet Ka̱duna|Lere]]
[[Sa:A̱ka̱vwuo na̱ byia̱ á̱niet ba̱t mi̱ Si̱tet Ka̱duna]]
[[Sa:Atyapland WikiOutreach]]
7axcbezcphaex3b487e1fycyk1onl6a
46014
46013
2026-06-27T13:58:09Z
AshiyaG
2949
46014
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Kudaru/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Kudaru/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Kudaru/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Kudaru''' yet a̱keang kya ka̱ shyia̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali [[Lere, Ka̱duna|Lere]] ma̱ [[A̱tak Ka̱duna|a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]] di̱ [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] a̱byin [[Naijeriya]].<ref name=Min>{{Cite web |url=https://www.mindat.org/feature-2326738.html |title=Old Kudaru, Lere, Kaduna State, Nigeria |website=mindat.org |access-date=Zwat A̱kubunyiung 24, 2020}}</ref> Zwunzwuo-a̱muup a̱vwuo jija yet 811.<ref>{{cite web|title=Post Offices- with map of LGA |publisher=NIPOST |url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |accessdate=2020-09-11 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |archivedate=2009-10-07 }}</ref>
==Lyennkhang-a̱byin==
Á̱ ku ta̱taat nyia̱ a̱vwuo ka á̱ ngyei kpa̱m nywak Kudaru hu a̱ni byia̱ nfang fori̱fi̱ri zwak fayalayit ku swan gba̱za̱zai ma̱ a̱da̱dei a̱ni, nfang zwak ''peralkaline arfvedsonite'' ma̱ng zwak ''metaluminous biotite'', nang á̱ sak tsi̱tsak 176.9 ± 2.5 ma̱ng 180.55 ± 0.6 Ma. A̱ka̱fan nani, nang a̱lyiak mba yet a̱si̱ zwák tangka̱i-A jija "byia̱ ta̱m ba̱t di̱ fam nyian a̱li̱kalai na̱ byia̱ lyen ba̱t, a̱yaa-HFSE, a̱yaareshyo Ga/Al, ma̱ng fi̱ri̱m kyiai-a̱vwuo ziri̱kwon".<ref>{{Cite journal |url=https://doi.org/10.1007/s00531-020-01818-8 |last1=Kamaunji |first1=V.D. |last2=Wang |first2=L. |last3=Ahmed |first3=H.A. |title=Coexisting A1 and A2 granites of Kudaru Complex: implications for genetic and tectonic diversity of A-type granite in the Younger Granite province, north-central Nigeria |date=February 1, 2020 |journal=Int J Earth Sci (Geol Rundsch) |volume=109 |issue=2 |pages=109, 511–535 (2020) |doi=10.1007/s00531-020-01818-8 |s2cid=210999324 |access-date=Zwat A̱kubunyiung 25, 2020|url-access=subscription }}</ref>
==Ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lere, Si̱tet Ka̱duna|Lere]]
[[Sa:A̱ka̱vwuo na̱ byia̱ á̱niet ba̱t mi̱ Si̱tet Ka̱duna]]
[[Sa:Atyapland WikiOutreach]]
7kt19lp7xwackxd22v7ohe78lc6b0q2
46015
46014
2026-06-27T13:58:54Z
AshiyaG
2949
46015
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Kudaru/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Kudaru/Fantswam|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Kudaru/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Kudaru/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Kudaru/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Kudaru/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Kudaru''' yet a̱keang kya ka̱ shyia̱ Sot A̱gwomna̱ti Mali [[Lere, Ka̱duna|Lere]] ma̱ [[A̱tak Ka̱duna|a̱tak]] [[Si̱tet Ka̱duna]] di̱ [[Fam A̱ka̱wa̱tyia̱]] a̱byin [[Naijeriya]].<ref name=Min>{{Cite web |url=https://www.mindat.org/feature-2326738.html |title=Old Kudaru, Lere, Kaduna State, Nigeria |website=mindat.org |access-date=Zwat A̱kubunyiung 24, 2020}}</ref> Zwunzwuo-a̱muup a̱vwuo jija yet 811.<ref>{{cite web|title=Post Offices- with map of LGA |publisher=NIPOST |url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |accessdate=2020-09-11 |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx |archivedate=2009-10-07 }}</ref>
==Lyennkhang-a̱byin==
Á̱ ku ta̱taat nyia̱ a̱vwuo ka á̱ ngyei kpa̱m nywak Kudaru hu a̱ni byia̱ nfang fori̱fi̱ri zwak fayalayit ku swan gba̱za̱zai ma̱ a̱da̱dei a̱ni, nfang zwak ''peralkaline arfvedsonite'' ma̱ng zwak ''metaluminous biotite'', nang á̱ sak tsi̱tsak 176.9 ± 2.5 ma̱ng 180.55 ± 0.6 Ma. A̱ka̱fan nani, nang a̱lyiak mba yet a̱si̱ zwák tangka̱i-A jija "byia̱ ta̱m ba̱t di̱ fam nyian a̱li̱kalai na̱ byia̱ lyen ba̱t, a̱yaa-HFSE, a̱yaareshyo Ga/Al, ma̱ng fi̱ri̱m kyiai-a̱vwuo ziri̱kwon".<ref>{{Cite journal |url=https://doi.org/10.1007/s00531-020-01818-8 |last1=Kamaunji |first1=V.D. |last2=Wang |first2=L. |last3=Ahmed |first3=H.A. |title=Coexisting A1 and A2 granites of Kudaru Complex: implications for genetic and tectonic diversity of A-type granite in the Younger Granite province, north-central Nigeria |date=February 1, 2020 |journal=Int J Earth Sci (Geol Rundsch) |volume=109 |issue=2 |pages=109, 511–535 (2020) |doi=10.1007/s00531-020-01818-8 |s2cid=210999324 |access-date=Zwat A̱kubunyiung 25, 2020|url-access=subscription }}</ref>
==Ya̱fang==
{{reflist}}
[[Sa:Lere, Si̱tet Ka̱duna|Lere]]
[[Sa:A̱ka̱vwuo na̱ byia̱ á̱niet ba̱t mi̱ Si̱tet Ka̱duna]]
[[Sa:Atyapland WikiOutreach]]
8pl48ushqfcrdn9q00xyozb7j0sor9g
A̱ghyui Nun
0
7743
46028
2026-06-27T20:36:00Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46028
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa State]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> The river is formed when the [[Niger River]] splits into two at Toru-Abubou, near Agbere Town in [[Sagbama]] Local Government Area of [[Bayelsa State]], forming the Nun and the [[Forcados River|Forcados]] rivers.<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=These Nigerian Rivers Have the Weirdest Names |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
k8stmggdqa51rjkxbg4h2izr9xus7vn
46029
46028
2026-06-27T20:37:17Z
Holiness Istifanus
2354
46029
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa State]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> The river is formed when the [[Niger River]] splits into two at Toru-Abubou, near Agbere Town in [[Sagbama]] Local Government Area of [[Bayelsa State]], forming the Nun and the [[Forcados River|Forcados]] rivers.<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=These Nigerian Rivers Have the Weirdest Names |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
tf8vc94zwa1guu62jezxf69knw9wf55
46030
46029
2026-06-27T20:38:15Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46030
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa State]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> The river is formed when the [[Niger River]] splits into two at Toru-Abubou, near Agbere Town in [[Sagbama]] Local Government Area of [[Bayelsa State]], forming the Nun and the [[Forcados River|Forcados]] rivers.<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=These Nigerian Rivers Have the Weirdest Names |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
==A̱yafang==
o85z52pa6cagi4l9vs4rwz9z8un24au
46031
46030
2026-06-27T20:53:29Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46031
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa sited]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> cen hu ni mun kanang [[cen si Niger]] sa̱ng a̱kafiyang ma̱ng Toru-Abubou, kpakpaan Agbere Town ma̱ng [[Sagbama]] ma̱ng sot a̱gwamnati a̱mali asi [[sitet si Bayelsa]], forming the Nun and the [[Forcados River|Forcados]] rivers.<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=These Nigerian Rivers Have the Weirdest Names |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
==A̱yafang==
0vh9csbof9rll1140ynakry96y92idh
46032
46031
2026-06-27T20:58:22Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46032
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa sited]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> cen hu ni mun kanang [[cen si Niger]] sa̱ng a̱kafiyang ma̱ng Toru-Abubou, kpakpaan Agbere Town ma̱ng [[Sagbama]] ma̱ng sot a̱gwamnati a̱mali asi [[sitet si Bayelsa]], mun cen Nun hu mang a̱cicen[[Forcados River|Forcados]].<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=a̱cicen Nigeriya bya byia a̱cicet lilyoot wu |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
==A̱yafang==
1amt5m88n43u3siir929kxd286f0h1f
46034
46032
2026-06-27T21:04:00Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46034
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa sited]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> cen hu ni mun kanang [[cen si Niger]] sa̱ng a̱kafiyang ma̱ng Toru-Abubou, kpakpaan Agbere Town ma̱ng [[Sagbama]] ma̱ng sot a̱gwamnati a̱mali asi [[sitet si Bayelsa]], mun cen Nun hu mang a̱cicen[[Forcados River|Forcados]].<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=a̱cicen Nigeriya bya byia a̱cicet lilyoot wu |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
Upon emerging from its parent river, Niger, the Nun River flows for almost {{convert|100|mi|km|disp=flip}} south to the [[Gulf of Guinea]] at [[Akassa]].<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Nun-River|title=Nun River | river, Nigeria | Britannica|website=www.britannica.com}}</ref><ref>{{Cite news |last= |first= |date=2018-11-01 |title=Dredging Escravos channel to boost Nigeria's economy |url=https://guardian.ng/opinion/dredging-escravos-channel-to-boost-nigerias-economy/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-07-22 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
Its course runs mainly through thinly settled areas and swamps.<ref name="Nun River">{{cite web|title=Nun River|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/422471/Nun-River|publisher=Encyclopædia Britannica|accessdate=17 July 2013}}</ref>
==A̱yafang==
ps0k6r60fdc59j52prwbqv6xmw511uf
46035
46034
2026-06-27T21:11:22Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46035
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa sited]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> cen hu ni mun kanang [[cen si Niger]] sa̱ng a̱kafiyang ma̱ng Toru-Abubou, kpakpaan Agbere Town ma̱ng [[Sagbama]] ma̱ng sot a̱gwamnati a̱mali asi [[sitet si Bayelsa]], mun cen Nun hu mang a̱cicen[[Forcados River|Forcados]].<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=a̱cicen Nigeriya bya byia a̱cicet lilyoot wu |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
Duk mun hu na̱ng a̱ mun hu ma̱ng a̱ya a̱tyia cen ba a̱ni a̱si, Niger, cen Nun hu si kpa̱ra̱p shim tat a̱sam {{convert|100|mi|km|disp=flip}} south to the [[Gulf of Guinea]] at [[Akassa]].<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Nun-River|title=Nun River | river, Nigeria | Britannica|website=www.britannica.com}}</ref><ref>{{Cite news |last= |first= |date=2018-11-01 |title=Dredging Escravos channel to boost Nigeria's economy |url=https://guardian.ng/opinion/dredging-escravos-channel-to-boost-nigerias-economy/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-07-22 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
Its course runs mainly through thinly settled areas and swamps.<ref name="Nun River">{{cite web|title=Nun River|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/422471/Nun-River|publisher=Encyclopædia Britannica|accessdate=17 July 2013}}</ref>
==A̱yafang==
9nlntg6hm7cdql27tx3bm247xxhc57c
46036
46035
2026-06-27T21:18:02Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46036
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa sited]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> cen hu ni mun kanang [[cen si Niger]] sa̱ng a̱kafiyang ma̱ng Toru-Abubou, kpakpaan Agbere Town ma̱ng [[Sagbama]] ma̱ng sot a̱gwamnati a̱mali asi [[sitet si Bayelsa]], mun cen Nun hu mang a̱cicen[[Forcados River|Forcados]].<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=a̱cicen Nigeriya bya byia a̱cicet lilyoot wu |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
Duk mun hu na̱ng a̱ mun hu ma̱ng a̱ya a̱tyia cen ba a̱ni a̱si, Niger, cen Nun hu si kpa̱ra̱p shim tat a̱sam {{convert|100|mi|km|disp=flip}} south to the [[Gulf of Guinea]] at [[Akassa]].<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Nun-River|title=Nun River | river, Nigeria | Britannica|website=www.britannica.com}}</ref><ref>{{Cite news |last= |first= |date=2018-11-01 |title=Dredging Escravos channel to boost Nigeria's economy |url=https://guardian.ng/opinion/dredging-escravos-channel-to-boost-nigerias-economy/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-07-22 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
A̱ kwak cúng mi̱n jen jhyang di̱ yong a̱bafa̱fap nswat a̱vwuo ma̱ng a̱nian.<ref name="Nun River">{{cite web|title=Nun River|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/422471/Nun-River|publisher=Encyclopædia Britannica|accessdate=17 July 2013}}</ref>
==A̱yafang==
sbma3zruo63dloeem02ynh0op11vioh
46037
46036
2026-06-27T21:20:40Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46037
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa sited]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> cen hu ni mun kanang [[cen si Niger]] sa̱ng a̱kafiyang ma̱ng Toru-Abubou, kpakpaan Agbere Town ma̱ng [[Sagbama]] ma̱ng sot a̱gwamnati a̱mali asi [[sitet si Bayelsa]], mun cen Nun hu mang a̱cicen[[Forcados River|Forcados]].<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=a̱cicen Nigeriya bya byia a̱cicet lilyoot wu |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
Duk mun hu na̱ng a̱ mun hu ma̱ng a̱ya a̱tyia cen ba a̱ni a̱si, Niger, cen Nun hu si kpa̱ra̱p shim tat a̱sam {{convert|100|mi|km|disp=flip}} a̱tak a̱si [[Gulf of Guinea]] ma̱ng [[Akassa]].<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Nun-River|title=Nun River | river, Nigeria | Britannica|website=www.britannica.com}}</ref><ref>{{Cite news |last= |first= |date=2018-11-01 |title=Dredging Escravos channel to boost Nigeria's economy |url=https://guardian.ng/opinion/dredging-escravos-channel-to-boost-nigerias-economy/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-07-22 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
A̱ kwak cúng mi̱n jen jhyang di̱ yong a̱bafa̱fap nswat a̱vwuo ma̱ng a̱nian.<ref name="Nun River">{{cite web|title=Nun River|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/422471/Nun-River|publisher=Encyclopædia Britannica|accessdate=17 July 2013}}</ref>
==A̱yafang==
r2kdzaxm35bi2ijshdgjmq7s7vlf0dd
46039
46037
2026-06-27T21:23:55Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46039
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa sited]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> cen hu ni mun kanang [[cen si Niger]] sa̱ng a̱kafiyang ma̱ng Toru-Abubou, kpakpaan Agbere Town ma̱ng [[Sagbama]] ma̱ng sot a̱gwamnati a̱mali asi [[sitet si Bayelsa]], mun cen Nun hu mang a̱cicen[[Forcados River|Forcados]].<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=a̱cicen Nigeriya bya byia a̱cicet lilyoot wu |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
Duk mun hu na̱ng a̱ mun hu ma̱ng a̱ya a̱tyia cen ba a̱ni a̱si, Niger, cen Nun hu si kpa̱ra̱p shim tat a̱sam {{convert|100|mi|km|disp=flip}} a̱tak a̱si [[Gulf of Guinea]] ma̱ng [[Akassa]].<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Nun-River|title=Nun River | river, Nigeria | Britannica|website=www.britannica.com}}</ref><ref>{{Cite news |last= |first= |date=2018-11-01 |title=Dredging Escravos channel to boost Nigeria's economy |url=https://guardian.ng/opinion/dredging-escravos-channel-to-boost-nigerias-economy/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-07-22 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
A̱ kwak cúng mi̱n jen jhyang di̱ yong a̱bafa̱fap nswat a̱vwuo ma̱ng a̱nian.<ref name="Nun River">{{cite web|title=Nun River|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/422471/Nun-River|publisher=Encyclopædia Britannica|accessdate=17 July 2013}}</ref>
In the 19th century, the Nun was a hub for trade between [[Europe]] and the [[Igbo people]] – based at [[Aboh]].<ref>{{Cite news | title=THE RIVER NUN CALLED, AND GABRIEL OKARA ANSWERED AT LAST…| url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/03/31/the-river-nun-called-and-gabriel-okara-answered-at-last? | access-date=2025-05-30 |newspaper=[[This Day]]}}</ref> The river's trading history began with the trade of slaves but was later replaced by [[palm oil]] export. However, at the turn of the century, the river mouth silted heavily, blocking the passage.<ref>{{Cite web|url=https://www.researchgate.net/figure/Map-of-the-Niger-Delta-showing-the-Nun-River-Nun-River_fig1_312039763|title=Map of the Niger Delta showing the Nun River Nun River}}</ref> Subsequently, traders began using the more accessible waters of the [[Forcados River]].<ref name="Nun River"/>
The Nun River is immortalized in the poetry of [[Gabriel Okara]]. His poem ''The Call of the River Nun'' is a [[Nostalgia|nostalgic]] ode to the river that passes through his home.<ref>{{cite web |title=The Call of the River Nun |url=http://www.shvoong.com/books/poetry/1760891-river-nun/ |website=www.shvoong.com |archiveurl=https://web.archive.org/web/20110719185735/http://www.shvoong.com/books/poetry/1760891-river-nun/ |archivedate=19 July 2011 }}</ref>
==A̱yafang==
a4uohu20rgku64fkf6ewuwcsmut1m3k
46043
46039
2026-06-27T21:41:56Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46043
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa sited]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> cen hu ni mun kanang [[cen si Niger]] sa̱ng a̱kafiyang ma̱ng Toru-Abubou, kpakpaan Agbere Town ma̱ng [[Sagbama]] ma̱ng sot a̱gwamnati a̱mali asi [[sitet si Bayelsa]], mun cen Nun hu mang a̱cicen[[Forcados River|Forcados]].<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=a̱cicen Nigeriya bya byia a̱cicet lilyoot wu |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
Duk mun hu na̱ng a̱ mun hu ma̱ng a̱ya a̱tyia cen ba a̱ni a̱si, Niger, cen Nun hu si kpa̱ra̱p shim tat a̱sam {{convert|100|mi|km|disp=flip}} a̱tak a̱si [[Gulf of Guinea]] ma̱ng [[Akassa]].<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Nun-River|title=Nun River | river, Nigeria | Britannica|website=www.britannica.com}}</ref><ref>{{Cite news |last= |first= |date=2018-11-01 |title=Dredging Escravos channel to boost Nigeria's economy |url=https://guardian.ng/opinion/dredging-escravos-channel-to-boost-nigerias-economy/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-07-22 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
A̱ kwak cúng mi̱n jen jhyang di̱ yong a̱bafa̱fap nswat a̱vwuo ma̱ng a̱nian.<ref name="Nun River">{{cite web|title=Nun River|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/422471/Nun-River|publisher=Encyclopædia Britannica|accessdate=17 July 2013}}</ref>
Mi̱ ndyia 19th, Nun wu ku yet avwuo a̱buwang tsa̱tsak [[Europe]] ma̱ng [[Igbo people]] – shyia ma̱ng swat [[Aboh]].<ref>{{Cite news | title=THE RIVER NUN CALLED, AND GABRIEL OKARA ANSWERED AT LAST…| url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/03/31/the-river-nun-called-and-gabriel-okara-answered-at-last? | access-date=2025-05-30 |newspaper=[[This Day]]}}</ref> Nkhang cen a̱buwang na tsa neet ma̱ng a̱buwang ku a̱yaa khwo a̱si ba shai a̱si mbai ma̱ng [[a̱myia̱nkwan]]. Ma̱ng a̱nyia, ma di bwaak ndyia na, a̱nu cen ka si khuk a̱byeang, a̱si nyim a̱vwuo nwuai ka.<ref>{{Cite web|url=https://www.researchgate.net/figure/Map-of-the-Niger-Delta-showing-the-Nun-River-Nun-River_fig1_312039763|title=Map of the Niger Delta showing the Nun River Nun River}}</ref> Subsequently, a̱niet a̱bwang ba si tsa nyia tam ma̱ng a̱sakhwot of the [[Forcados River]] a̱ ciring.<ref name="Nun River"/>
The Nun River is immortalized in the poetry of [[Gabriel Okara]]. His poem ''The Call of the River Nun'' is a [[Nostalgia|nostalgic]] ode to the river that passes through his home.<ref>{{cite web |title=The Call of the River Nun |url=http://www.shvoong.com/books/poetry/1760891-river-nun/ |website=www.shvoong.com |archiveurl=https://web.archive.org/web/20110719185735/http://www.shvoong.com/books/poetry/1760891-river-nun/ |archivedate=19 July 2011 }}</ref>
==A̱yafang==
iesq0vnicrw87rjunvum9sp4f3nue40
46044
46043
2026-06-27T21:46:56Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46044
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa sited]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> cen hu ni mun kanang [[cen si Niger]] sa̱ng a̱kafiyang ma̱ng Toru-Abubou, kpakpaan Agbere Town ma̱ng [[Sagbama]] ma̱ng sot a̱gwamnati a̱mali asi [[sitet si Bayelsa]], mun cen Nun hu mang a̱cicen[[Forcados River|Forcados]].<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=a̱cicen Nigeriya bya byia a̱cicet lilyoot wu |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
Duk mun hu na̱ng a̱ mun hu ma̱ng a̱ya a̱tyia cen ba a̱ni a̱si, Niger, cen Nun hu si kpa̱ra̱p shim tat a̱sam {{convert|100|mi|km|disp=flip}} a̱tak a̱si [[Gulf of Guinea]] ma̱ng [[Akassa]].<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Nun-River|title=Nun River | river, Nigeria | Britannica|website=www.britannica.com}}</ref><ref>{{Cite news |last= |first= |date=2018-11-01 |title=Dredging Escravos channel to boost Nigeria's economy |url=https://guardian.ng/opinion/dredging-escravos-channel-to-boost-nigerias-economy/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-07-22 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
A̱ kwak cúng mi̱n jen jhyang di̱ yong a̱bafa̱fap nswat a̱vwuo ma̱ng a̱nian.<ref name="Nun River">{{cite web|title=Nun River|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/422471/Nun-River|publisher=Encyclopædia Britannica|accessdate=17 July 2013}}</ref>
Mi̱ ndyia 19th, Nun wu ku yet avwuo a̱buwang tsa̱tsak [[Europe]] ma̱ng [[Igbo people]] – shyia ma̱ng swat [[Aboh]].<ref>{{Cite news | title=THE RIVER NUN CALLED, AND GABRIEL OKARA ANSWERED AT LAST…| url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/03/31/the-river-nun-called-and-gabriel-okara-answered-at-last? | access-date=2025-05-30 |newspaper=[[This Day]]}}</ref> Nkhang cen a̱buwang na tsa neet ma̱ng a̱buwang ku a̱yaa khwo a̱si ba shai a̱si mbai ma̱ng [[a̱myia̱nkwan]].A̱mgba̱m ma̱ng a̱nia, ma di bwaak ndyia na, a̱nu cen ka si khuk a̱byeang, a̱si nyim a̱vwuo nwuai ka.<ref>{{Cite web|url=https://www.researchgate.net/figure/Map-of-the-Niger-Delta-showing-the-Nun-River-Nun-River_fig1_312039763|title=Map of the Niger Delta showing the Nun River Nun River}}</ref> Lilyim, a̱niet a̱bwang ba si tsa nyia tam ma̱ng a̱sakhwot of the [[Forcados River]] a̱ ciring.<ref name="Nun River"/>
The Nun River is immortalized in the poetry of [[Gabriel Okara]]. His poem ''The Call of the River Nun'' is a [[Nostalgia|nostalgic]] ode to the river that passes through his home.<ref>{{cite web |title=The Call of the River Nun |url=http://www.shvoong.com/books/poetry/1760891-river-nun/ |website=www.shvoong.com |archiveurl=https://web.archive.org/web/20110719185735/http://www.shvoong.com/books/poetry/1760891-river-nun/ |archivedate=19 July 2011 }}</ref>
==A̱yafang==
ceg32mrtpsakeemf8apelnj117t0tiv
46046
46044
2026-06-27T21:49:00Z
Holiness Istifanus
2354
/* */
46046
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Nun''', hu nang a mun a̱ ge Rio Nun, ku yet cen hwa ma̱ng [[Bayelsa sited]], [[Nigeria]].<ref name=rivers>{{cite book|last1=ed|first1=Uma Eleazu, general|title=Nigeria, the first 25 years|date=1988|publisher=Infodata [u.a.]|location=Port Harcourt, Rivers State|isbn=9781296151}}</ref><ref>{{Cite web |title=Nun River {{!}} Nigeria, West Africa, Niger Delta {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Nun-River |access-date=2023-09-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> cen hu ni mun kanang [[cen si Niger]] sa̱ng a̱kafiyang ma̱ng Toru-Abubou, kpakpaan Agbere Town ma̱ng [[Sagbama]] ma̱ng sot a̱gwamnati a̱mali asi [[sitet si Bayelsa]], mun cen Nun hu mang a̱cicen[[Forcados River|Forcados]].<ref>{{cite web |last1=Toromade |first1=Samson |title=a̱cicen Nigeriya bya byia a̱cicet lilyoot wu |url=https://www.zikoko.com/citizen/rivers-in-nigeria/ |website=Zikoko! |date=25 September 2022}}</ref>
Duk mun hu na̱ng a̱ mun hu ma̱ng a̱ya a̱tyia cen ba a̱ni a̱si, Niger, cen Nun hu si kpa̱ra̱p shim tat a̱sam {{convert|100|mi|km|disp=flip}} a̱tak a̱si [[Gulf of Guinea]] ma̱ng [[Akassa]].<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/place/Nun-River|title=Nun River | river, Nigeria | Britannica|website=www.britannica.com}}</ref><ref>{{Cite news |last= |first= |date=2018-11-01 |title=Dredging Escravos channel to boost Nigeria's economy |url=https://guardian.ng/opinion/dredging-escravos-channel-to-boost-nigerias-economy/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-07-22 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
A̱ kwak cúng mi̱n jen jhyang di̱ yong a̱bafa̱fap nswat a̱vwuo ma̱ng a̱nian.<ref name="Nun River">{{cite web|title=Nun River|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/422471/Nun-River|publisher=Encyclopædia Britannica|accessdate=17 July 2013}}</ref>
Mi̱ ndyia 19th, Nun wu ku yet avwuo a̱buwang tsa̱tsak [[Europe]] ma̱ng [[Igbo people]] – shyia ma̱ng swat [[Aboh]].<ref>{{Cite news | title=THE RIVER NUN CALLED, AND GABRIEL OKARA ANSWERED AT LAST…| url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/03/31/the-river-nun-called-and-gabriel-okara-answered-at-last? | access-date=2025-05-30 |newspaper=[[This Day]]}}</ref> Nkhang cen a̱buwang na tsa neet ma̱ng a̱buwang ku a̱yaa khwo a̱si ba shai a̱si mbai ma̱ng [[a̱myia̱nkwan]].A̱mgba̱m ma̱ng a̱nia, ma di bwaak ndyia na, a̱nu cen ka si khuk a̱byeang, a̱si nyim a̱vwuo nwuai ka.<ref>{{Cite web|url=https://www.researchgate.net/figure/Map-of-the-Niger-Delta-showing-the-Nun-River-Nun-River_fig1_312039763|title=Map of the Niger Delta showing the Nun River Nun River}}</ref> Lilyim, a̱niet a̱bwang ba si tsa nyia tam ma̱ng a̱sakhwot a̱si [[Forcados River]] a̱ ciring.<ref name="Nun River"/>
The Nun River is immortalized in the poetry of [[Gabriel Okara]]. His poem ''The Call of the River Nun'' is a [[Nostalgia|nostalgic]] ode to the river that passes through his home.<ref>{{cite web |title=The Call of the River Nun |url=http://www.shvoong.com/books/poetry/1760891-river-nun/ |website=www.shvoong.com |archiveurl=https://web.archive.org/web/20110719185735/http://www.shvoong.com/books/poetry/1760891-river-nun/ |archivedate=19 July 2011 }}</ref>
==A̱yafang==
l230t3sor0tl2qhw17sfuulanp3fmud
A̱ghyui Otamiri
0
7744
46033
2026-06-27T20:59:56Z
Danjuma Anthony
411
/* */
46033
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Otamiri''' yet a̱nyiung da̱ yong a̱tsak a̱ghyui mi [[Si̱tet Imo]], [[Naijeriya]].<ref>{{cite news |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |work=The Guardian Nigeria |date=8 November 2021 |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |access-date=17 April 2026}}</ref> A̱ghyui ka shyia̱ a̱lyoot ka neet ma̱ng ''Ota Miri'', a [[deity]] who owns all the waters that are called by his name, and who is often the dominating god of [[Mbari (art)|Mbari]] houses.{{cn|date=May 2024}} The river runs south from [[Egbu]] past [[Owerri]] and through [[Nekede]], [[Ihiagwa]], [[Eziobodo]], Olokwu Umuisi, Mgbirichi and [[Umuagwo]] to Ozuzu in [[Etche]], in the [[Rivers State]], from where it flows to the [[Atlantic Ocean]]. The length of the river from its source to its [[confluence]] at Emeabiam with the Uramiriukwa River is {{convert|30|km|mi}}.<ref>{{Cite news |date=2021-11-08 |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-25 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
The Otamiri watershed covers about {{convert|10000|km2|mi2}} with annual rainfall of {{convert|2250|to|2500|mm|in}}. The watershed is mostly covered by depleted rain forest vegetation, with mean temperatures of {{convert|27|C|F}} throughout the year. Conversion of the [[tropical rainforest]] to grassland with slash and burn practices is degrading [[soil quality]].{{Cn|date=June 2024}}
The Otamiri is joined by the [[Nworie River]] at Nekede in Owerri, a river about {{convert|9.2|km|mi}} long. The Nworie river is subject to intensive human and industrial activities, and is used as a source of drinking water by the poor when the public water system fails. The Nworie is polluted by [[Biodegradable waste|organic wastes]] but in 2008 was not above acceptable levels of chemical [[pollution]]. [[Waste management]] in Owerri is inefficient and contributes to pollution of the river. Most of the wastes from Owerri are dumped at the Avu [[landfill]] in Owerri West on the [[A3 highway (Nigeria)|Port Harcourt highway]], which creates a high concentration of [[phosphate]] and [[nitrate]] in the Otamiri.
South of Owerri the river flows through an alternating sequence of sands, sandstones and clay-shales. Random sand samples from the bank of Otamiri River between [[Chokocho]] and Umuanyaga, Etche Local Government Area, Rivers State<ref>{{Cite news |last=Contributor |first=Pulse |date=2021-10-13 |title=A brief walk into the history and economy of Etche culture |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c |access-date=2022-03-25 |newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref> showed that 86 percent of the sand particles, are within the ideal range for glass making.<ref>{{cite conference |last1=Adejumo |first1=Taiye Elisha |last2=Esau |first2=F. I. |title=Assessment of Quality of Sand from Rivers Imo and Otamiri, Imo State for Construction Purposes |conference=Proceedings of 2nd International Engineering conference (!EC 2017) |publisher=Federal University of Technology |location=Minna, Nigeria |date=18 November 2017 |url=http://repository.futminna.edu.ng:8080/jspui/handle/123456789/6170 }}</ref>
bn3r05g7fmzuwd2sggwpw9lt5yk8z3y
46038
46033
2026-06-27T21:21:24Z
Danjuma Anthony
411
/* */
46038
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Otamiri''' yet a̱nyiung da̱ yong a̱tsak a̱ghyui mi [[Si̱tet Imo]], [[Naijeriya]].<ref>{{cite news |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |work=The Guardian Nigeria |date=8 November 2021 |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |access-date=17 April 2026}}</ref> A̱ghyui ka shyia̱ a̱lyoot ka neet ma̱ng ''Ota Miri'', a̱bagwaza ka bang a̱mgba̱m a̱sa̱khwot nang á̱ yei da̱ nka a̱ni, a̱wot kikya a̱swaa a̱bagwaza a̱si a̱kasa [[Mbari (art)|Mbari]]. A̱ghyui ka tyong a̱tak [[Egbu]] kai swak [[Owerri]] a̱wot ma̱ng [[Nekede]], [[Ihiagwa]], [[Eziobodo]], Olokwu Umuisi, Mgbirichi ma̱ng [[Umuagwo]] si̱nat Ozuzu mi̱ [[Etche]], mi̱ [[Si̱tet Riva]] ji, neet da̱ a̱vwuo ka̱ ntyong si̱nat from where it flows to the [[Jok Ati̱lantik]] ji. The length of the river from its source to its [[confluence]] at Emeabiam with the Uramiriukwa River is {{convert|30|km|mi}}.<ref>{{Cite news |date=2021-11-08 |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-25 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
The Otamiri watershed covers about {{convert|10000|km2|mi2}} with annual rainfall of {{convert|2250|to|2500|mm|in}}. The watershed is mostly covered by depleted rain forest vegetation, with mean temperatures of {{convert|27|C|F}} throughout the year. Conversion of the [[tropical rainforest]] to grassland with slash and burn practices is degrading [[soil quality]].{{Cn|date=June 2024}}
The Otamiri is joined by the [[Nworie River]] at Nekede in Owerri, a river about {{convert|9.2|km|mi}} long. The Nworie river is subject to intensive human and industrial activities, and is used as a source of drinking water by the poor when the public water system fails. The Nworie is polluted by [[Biodegradable waste|organic wastes]] but in 2008 was not above acceptable levels of chemical [[pollution]]. [[Waste management]] in Owerri is inefficient and contributes to pollution of the river. Most of the wastes from Owerri are dumped at the Avu [[landfill]] in Owerri West on the [[A3 highway (Nigeria)|Port Harcourt highway]], which creates a high concentration of [[phosphate]] and [[nitrate]] in the Otamiri.
South of Owerri the river flows through an alternating sequence of sands, sandstones and clay-shales. Random sand samples from the bank of Otamiri River between [[Chokocho]] and Umuanyaga, Etche Local Government Area, Rivers State<ref>{{Cite news |last=Contributor |first=Pulse |date=2021-10-13 |title=A brief walk into the history and economy of Etche culture |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c |access-date=2022-03-25 |newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref> showed that 86 percent of the sand particles, are within the ideal range for glass making.<ref>{{cite conference |last1=Adejumo |first1=Taiye Elisha |last2=Esau |first2=F. I. |title=Assessment of Quality of Sand from Rivers Imo and Otamiri, Imo State for Construction Purposes |conference=Proceedings of 2nd International Engineering conference (!EC 2017) |publisher=Federal University of Technology |location=Minna, Nigeria |date=18 November 2017 |url=http://repository.futminna.edu.ng:8080/jspui/handle/123456789/6170 }}</ref>
kx0p2xe3fvtf8xwbf0g3pbyrdn1sjm9
46040
46038
2026-06-27T21:23:56Z
Danjuma Anthony
411
/* */
46040
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Otamiri''' yet a̱nyiung da̱ yong a̱tsak a̱ghyui mi [[Si̱tet Imo]], [[Naijeriya]].<ref>{{cite news |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |work=The Guardian Nigeria |date=8 November 2021 |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |access-date=17 April 2026}}</ref> A̱ghyui ka shyia̱ a̱lyoot ka neet ma̱ng ''Ota Miri'', a̱bagwaza ka bang a̱mgba̱m a̱sa̱khwot nang á̱ yei da̱ nka a̱ni, a̱wot kikya a̱swaa a̱bagwaza a̱si a̱kasa [[Mbari (art)|Mbari]]. A̱ghyui ka tyong a̱tak [[Egbu]] kai swak [[Owerri]] a̱wot ma̱ng [[Nekede]], [[Ihiagwa]], [[Eziobodo]], Olokwu Umuisi, Mgbirichi ma̱ng [[Umuagwo]] si̱nat Ozuzu mi̱ [[Etche]], mi̱ [[Si̱tet Riva]] ji, neet da̱ a̱vwuo ka̱ ntyong si̱nat from where it flows to the [[Jok Ati̱lantik]] ji. The length of the river from its source to its [[confluence]] at Emeabiam with the Uramiriukwa River is {{convert|30|km|mi}}.<ref>{{Cite news |date=2021-11-08 |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-25 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
The Otamiri watershed covers about {{convert|10000|km2|mi2}} with annual rainfall of {{convert|2250|to|2500|mm|in}}. The watershed is mostly covered by depleted rain forest vegetation, with mean temperatures of {{convert|27|C|F}} throughout the year. Conversion of the [[tropical rainforest]] to grassland with slash and burn practices is degrading [[soil quality]].{{Cn|date=June 2024}}
The Otamiri is joined by the [[Nworie River]] at Nekede in Owerri, a river about {{convert|9.2|km|mi}} long. The Nworie river is subject to intensive human and industrial activities, and is used as a source of drinking water by the poor when the public water system fails. The Nworie is polluted by [[Biodegradable waste|organic wastes]] but in 2008 was not above acceptable levels of chemical [[pollution]]. [[Waste management]] in Owerri is inefficient and contributes to pollution of the river. Most of the wastes from Owerri are dumped at the Avu [[landfill]] in Owerri West on the [[A3 highway (Nigeria)|Port Harcourt highway]], which creates a high concentration of [[phosphate]] and [[nitrate]] in the Otamiri.
South of Owerri the river flows through an alternating sequence of sands, sandstones and clay-shales. Random sand samples from the bank of Otamiri River between [[Chokocho]] and Umuanyaga, Etche Local Government Area, Rivers State<ref>{{Cite news |last=Contributor |first=Pulse |date=2021-10-13 |title=A brief walk into the history and economy of Etche culture |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c |access-date=2022-03-25 |newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref> showed that 86 percent of the sand particles, are within the ideal range for glass making.<ref>{{cite conference |last1=Adejumo |first1=Taiye Elisha |last2=Esau |first2=F. I. |title=Assessment of Quality of Sand from Rivers Imo and Otamiri, Imo State for Construction Purposes |conference=Proceedings of 2nd International Engineering conference (!EC 2017) |publisher=Federal University of Technology |location=Minna, Nigeria |date=18 November 2017 |url=http://repository.futminna.edu.ng:8080/jspui/handle/123456789/6170 }}</ref>
==A̱ya̱fang==
pz5wpdq52rnjge0i2r56igtevprlbzq
46041
46040
2026-06-27T21:24:47Z
Danjuma Anthony
411
/* A̱ya̱fang */
46041
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Otamiri''' yet a̱nyiung da̱ yong a̱tsak a̱ghyui mi [[Si̱tet Imo]], [[Naijeriya]].<ref>{{cite news |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |work=The Guardian Nigeria |date=8 November 2021 |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |access-date=17 April 2026}}</ref> A̱ghyui ka shyia̱ a̱lyoot ka neet ma̱ng ''Ota Miri'', a̱bagwaza ka bang a̱mgba̱m a̱sa̱khwot nang á̱ yei da̱ nka a̱ni, a̱wot kikya a̱swaa a̱bagwaza a̱si a̱kasa [[Mbari (art)|Mbari]]. A̱ghyui ka tyong a̱tak [[Egbu]] kai swak [[Owerri]] a̱wot ma̱ng [[Nekede]], [[Ihiagwa]], [[Eziobodo]], Olokwu Umuisi, Mgbirichi ma̱ng [[Umuagwo]] si̱nat Ozuzu mi̱ [[Etche]], mi̱ [[Si̱tet Riva]] ji, neet da̱ a̱vwuo ka̱ ntyong si̱nat from where it flows to the [[Jok Ati̱lantik]] ji. The length of the river from its source to its [[confluence]] at Emeabiam with the Uramiriukwa River is {{convert|30|km|mi}}.<ref>{{Cite news |date=2021-11-08 |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-25 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
The Otamiri watershed covers about {{convert|10000|km2|mi2}} with annual rainfall of {{convert|2250|to|2500|mm|in}}. The watershed is mostly covered by depleted rain forest vegetation, with mean temperatures of {{convert|27|C|F}} throughout the year. Conversion of the [[tropical rainforest]] to grassland with slash and burn practices is degrading [[soil quality]].{{Cn|date=June 2024}}
The Otamiri is joined by the [[Nworie River]] at Nekede in Owerri, a river about {{convert|9.2|km|mi}} long. The Nworie river is subject to intensive human and industrial activities, and is used as a source of drinking water by the poor when the public water system fails. The Nworie is polluted by [[Biodegradable waste|organic wastes]] but in 2008 was not above acceptable levels of chemical [[pollution]]. [[Waste management]] in Owerri is inefficient and contributes to pollution of the river. Most of the wastes from Owerri are dumped at the Avu [[landfill]] in Owerri West on the [[A3 highway (Nigeria)|Port Harcourt highway]], which creates a high concentration of [[phosphate]] and [[nitrate]] in the Otamiri.
South of Owerri the river flows through an alternating sequence of sands, sandstones and clay-shales. Random sand samples from the bank of Otamiri River between [[Chokocho]] and Umuanyaga, Etche Local Government Area, Rivers State<ref>{{Cite news |last=Contributor |first=Pulse |date=2021-10-13 |title=A brief walk into the history and economy of Etche culture |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c |access-date=2022-03-25 |newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref> showed that 86 percent of the sand particles, are within the ideal range for glass making.<ref>{{cite conference |last1=Adejumo |first1=Taiye Elisha |last2=Esau |first2=F. I. |title=Assessment of Quality of Sand from Rivers Imo and Otamiri, Imo State for Construction Purposes |conference=Proceedings of 2nd International Engineering conference (!EC 2017) |publisher=Federal University of Technology |location=Minna, Nigeria |date=18 November 2017 |url=http://repository.futminna.edu.ng:8080/jspui/handle/123456789/6170 }}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
8m1200fr76blb4sx6yzja6wv84qkz7e
46042
46041
2026-06-27T21:32:13Z
Danjuma Anthony
411
/* */
46042
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Otamiri''' yet a̱nyiung da̱ yong a̱tsak a̱ghyui mi [[Si̱tet Imo]], [[Naijeriya]].<ref>{{cite news |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |work=The Guardian Nigeria |date=8 November 2021 |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |access-date=17 April 2026}}</ref> A̱ghyui ka shyia̱ a̱lyoot ka neet ma̱ng ''Ota Miri'', a̱bagwaza ka bang a̱mgba̱m a̱sa̱khwot nang á̱ yei da̱ nka a̱ni, a̱wot kikya a̱swaa a̱bagwaza a̱si a̱kasa [[Mbari (art)|Mbari]]. A̱ghyui ka tyong a̱tak [[Egbu]] kai swak [[Owerri]] a̱wot ma̱ng [[Nekede]], [[Ihiagwa]], [[Eziobodo]], Olokwu Umuisi, Mgbirichi ma̱ng [[Umuagwo]] si̱nat Ozuzu mi̱ [[Etche]], mi̱ [[Si̱tet Riva]] ji, neet da̱ a̱vwuo ka̱ ntyong si̱nat from where it flows to the [[Jok Ati̱lantik]] ji. A̱swap a̱ghyui ka neet di̱ can ghwut ka ji si̱nat a̱fwuop nka ji ma̱ Emeabiam ndung ma̱ng [[A̱ghyui Uramiriukwa]] A̱ghyui ka cit 30-km-mi.<ref>{{Cite news |date=2021-11-08 |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-25 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
The Otamiri watershed covers about {{convert|10000|km2|mi2}} with annual rainfall of {{convert|2250|to|2500|mm|in}}. The watershed is mostly covered by depleted rain forest vegetation, with mean temperatures of {{convert|27|C|F}} throughout the year. Conversion of the [[tropical rainforest]] to grassland with slash and burn practices is degrading [[soil quality]].{{Cn|date=June 2024}}
The Otamiri is joined by the [[Nworie River]] at Nekede in Owerri, a river about {{convert|9.2|km|mi}} long. The Nworie river is subject to intensive human and industrial activities, and is used as a source of drinking water by the poor when the public water system fails. The Nworie is polluted by [[Biodegradable waste|organic wastes]] but in 2008 was not above acceptable levels of chemical [[pollution]]. [[Waste management]] in Owerri is inefficient and contributes to pollution of the river. Most of the wastes from Owerri are dumped at the Avu [[landfill]] in Owerri West on the [[A3 highway (Nigeria)|Port Harcourt highway]], which creates a high concentration of [[phosphate]] and [[nitrate]] in the Otamiri.
South of Owerri the river flows through an alternating sequence of sands, sandstones and clay-shales. Random sand samples from the bank of Otamiri River between [[Chokocho]] and Umuanyaga, Etche Local Government Area, Rivers State<ref>{{Cite news |last=Contributor |first=Pulse |date=2021-10-13 |title=A brief walk into the history and economy of Etche culture |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c |access-date=2022-03-25 |newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref> showed that 86 percent of the sand particles, are within the ideal range for glass making.<ref>{{cite conference |last1=Adejumo |first1=Taiye Elisha |last2=Esau |first2=F. I. |title=Assessment of Quality of Sand from Rivers Imo and Otamiri, Imo State for Construction Purposes |conference=Proceedings of 2nd International Engineering conference (!EC 2017) |publisher=Federal University of Technology |location=Minna, Nigeria |date=18 November 2017 |url=http://repository.futminna.edu.ng:8080/jspui/handle/123456789/6170 }}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
2z7ualcm5a7a7h9cyj4uot3gnssbpbu
46045
46042
2026-06-27T21:48:32Z
Danjuma Anthony
411
/* */
46045
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Otamiri''' yet a̱nyiung da̱ yong a̱tsak a̱ghyui mi [[Si̱tet Imo]], [[Naijeriya]].<ref>{{cite news |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |work=The Guardian Nigeria |date=8 November 2021 |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |access-date=17 April 2026}}</ref> A̱ghyui ka shyia̱ a̱lyoot ka neet ma̱ng ''Ota Miri'', a̱bagwaza ka bang a̱mgba̱m a̱sa̱khwot nang á̱ yei da̱ nka a̱ni, a̱wot kikya a̱swaa a̱bagwaza a̱si a̱kasa [[Mbari (art)|Mbari]]. A̱ghyui ka tyong a̱tak [[Egbu]] kai swak [[Owerri]] a̱wot ma̱ng [[Nekede]], [[Ihiagwa]], [[Eziobodo]], Olokwu Umuisi, Mgbirichi ma̱ng [[Umuagwo]] si̱nat Ozuzu mi̱ [[Etche]], mi̱ [[Si̱tet Riva]] ji, neet da̱ a̱vwuo ka̱ ntyong si̱nat from where it flows to the [[Jok Ati̱lantik]] ji. A̱swap a̱ghyui ka neet di̱ can ghwut ka ji si̱nat a̱fwuop nka ji ma̱ Emeabiam ndung ma̱ng [[A̱ghyui Uramiriukwa]] A̱ghyui ka cit 30-km-mi.<ref>{{Cite news |date=2021-11-08 |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-25 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
The Otamiri watershed covers about {{convert|10000|km2|mi2}} with annual rainfall of {{convert|2250|to|2500|mm|in}}. The watershed is mostly covered by depleted rain forest vegetation, with mean temperatures of {{convert|27|C|F}} throughout the year. Conversion of the [[tropical rainforest]] to grassland with slash and burn practices is degrading [[soil quality]].{{Cn|date=June 2024}}
Otamiri wu mun ma̱ng [[A̱ghyui Nworie]] ma̱ Nekede mi̱ Owerri, a̱ghyui ka cit a̱swop 9.2|km-mi. A̱ghyui Nworie ka shyia̱ mbwak a̱tyubishi ma̱ng nta̱m a̱bwang, a̱wot ka yet a̱tyin beang a̱kunak ma̱nang a̱sa̱khwot swuo ka̱nang a̱sa̱khwot a̱keang shyia̱ kyang. The Nworie is polluted by [[Biodegradable waste|organic wastes]] but in 2008 was not above acceptable levels of chemical [[pollution]]. [[Waste management]] in Owerri is inefficient and contributes to pollution of the river. Most of the wastes from Owerri are dumped at the Avu [[landfill]] in Owerri West on the [[A3 highway (Nigeria)|Port Harcourt highway]], which creates a high concentration of [[phosphate]] and [[nitrate]] in the Otamiri.
South of Owerri the river flows through an alternating sequence of sands, sandstones and clay-shales. Random sand samples from the bank of Otamiri River between [[Chokocho]] and Umuanyaga, Etche Local Government Area, Rivers State<ref>{{Cite news |last=Contributor |first=Pulse |date=2021-10-13 |title=A brief walk into the history and economy of Etche culture |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c |access-date=2022-03-25 |newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref> showed that 86 percent of the sand particles, are within the ideal range for glass making.<ref>{{cite conference |last1=Adejumo |first1=Taiye Elisha |last2=Esau |first2=F. I. |title=Assessment of Quality of Sand from Rivers Imo and Otamiri, Imo State for Construction Purposes |conference=Proceedings of 2nd International Engineering conference (!EC 2017) |publisher=Federal University of Technology |location=Minna, Nigeria |date=18 November 2017 |url=http://repository.futminna.edu.ng:8080/jspui/handle/123456789/6170 }}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
ts2xumeqy1fls3agr9qa5aj65kwwnix
46047
46045
2026-06-27T21:56:26Z
Danjuma Anthony
411
/* */
46047
wikitext
text/x-wiki
'''A̱ghyui Otamiri''' yet a̱nyiung da̱ yong a̱tsak a̱ghyui mi [[Si̱tet Imo]], [[Naijeriya]].<ref>{{cite news |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |work=The Guardian Nigeria |date=8 November 2021 |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |access-date=17 April 2026}}</ref> A̱ghyui ka shyia̱ a̱lyoot ka neet ma̱ng ''Ota Miri'', a̱bagwaza ka bang a̱mgba̱m a̱sa̱khwot nang á̱ yei da̱ nka a̱ni, a̱wot kikya a̱swaa a̱bagwaza a̱si a̱kasa [[Mbari (art)|Mbari]]. A̱ghyui ka tyong a̱tak [[Egbu]] kai swak [[Owerri]] a̱wot ma̱ng [[Nekede]], [[Ihiagwa]], [[Eziobodo]], Olokwu Umuisi, Mgbirichi ma̱ng [[Umuagwo]] si̱nat Ozuzu mi̱ [[Etche]], mi̱ [[Si̱tet Riva]] ji, neet da̱ a̱vwuo ka̱ ntyong si̱nat from where it flows to the [[Jok Ati̱lantik]] ji. A̱swap a̱ghyui ka neet di̱ can ghwut ka ji si̱nat a̱fwuop nka ji ma̱ Emeabiam ndung ma̱ng [[A̱ghyui Uramiriukwa]] A̱ghyui ka cit 30-km-mi.<ref>{{Cite news |date=2021-11-08 |title=Imo decries pollution of Otamiri river by residents |url=https://guardian.ng/news/imo-decries-pollution-of-otamiri-river-by-residents/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-03-25 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref>
Shinshyim a̱sa̱khwot Otamiri ji kup tat {{convert|10000|km2|mi2}} ma̱ng za kuzang jen tat {{convert|2250|to|2500|mm|in}}. The watershed is mostly covered by depleted rain forest vegetation, with mean temperatures of {{convert|27|C|F}} throughout the year. Conversion of the [[tropical rainforest]] to grassland with slash and burn practices is degrading [[soil quality]].{{Cn|date=June 2024}}
Otamiri wu mun ma̱ng [[A̱ghyui Nworie]] ma̱ Nekede mi̱ Owerri, a̱ghyui ka cit a̱swop 9.2|km-mi. A̱ghyui Nworie ka shyia̱ mbwak a̱tyubishi ma̱ng nta̱m a̱bwang, a̱wot ka yet a̱tyin beang a̱kunak ma̱nang a̱sa̱khwot swuo ka̱nang a̱sa̱khwot a̱keang shyia̱ kyang. The Nworie is polluted by [[Biodegradable waste|organic wastes]] but in 2008 was not above acceptable levels of chemical [[pollution]]. [[Waste management]] in Owerri is inefficient and contributes to pollution of the river. Most of the wastes from Owerri are dumped at the Avu [[landfill]] in Owerri West on the [[A3 highway (Nigeria)|Port Harcourt highway]], which creates a high concentration of [[phosphate]] and [[nitrate]] in the Otamiri.
South of Owerri the river flows through an alternating sequence of sands, sandstones and clay-shales. Random sand samples from the bank of Otamiri River between [[Chokocho]] and Umuanyaga, Etche Local Government Area, Rivers State<ref>{{Cite news |last=Contributor |first=Pulse |date=2021-10-13 |title=A brief walk into the history and economy of Etche culture |url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c |access-date=2022-03-25 |newspaper=[[Pulse Nigeria]]|language=en}}</ref> showed that 86 percent of the sand particles, are within the ideal range for glass making.<ref>{{cite conference |last1=Adejumo |first1=Taiye Elisha |last2=Esau |first2=F. I. |title=Assessment of Quality of Sand from Rivers Imo and Otamiri, Imo State for Construction Purposes |conference=Proceedings of 2nd International Engineering conference (!EC 2017) |publisher=Federal University of Technology |location=Minna, Nigeria |date=18 November 2017 |url=http://repository.futminna.edu.ng:8080/jspui/handle/123456789/6170 }}</ref>
==A̱ya̱fang==
{{Reflist}}
e0hr8oqmwu04b4ovnjcoyeb659c95ul
A̱shyiat
0
7745
46049
2026-06-28T10:01:10Z
Genesis shan
44
Created page with "'''|A̱shyiat''' yet zwa a̱kwop ku cyiat ja ji byia wa ku bwong mami a̱ni a̱wot nang a̱ghyiang a̱niet cak a̱ nkhwi tutu zwon ku tutu a̱kusuru a̱ni. Nggu '''A̱shyiat''' wuni bu ni̱ ngyet kyang khwi [[Cyi]] ku shita a̱byin a̱ni, a̱won ba̱ yet a̱kwop byia ba̱ sweang a̱ni nang [[A̱yangkwai]] a̱ni"
46049
wikitext
text/x-wiki
'''|A̱shyiat''' yet zwa a̱kwop ku cyiat ja ji byia wa ku bwong mami a̱ni a̱wot nang a̱ghyiang a̱niet cak a̱ nkhwi tutu zwon ku tutu a̱kusuru a̱ni.
Nggu '''A̱shyiat''' wuni bu ni̱ ngyet kyang khwi [[Cyi]] ku shita a̱byin a̱ni, a̱won ba̱ yet a̱kwop byia ba̱ sweang a̱ni nang [[A̱yangkwai]] a̱ni
n5yd8v0743blkxydxprd1z4wqmdiff8
46057
46049
2026-06-28T10:33:41Z
Genesis shan
44
46057
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''|A̱shyiat''' yet zwa a̱kwop ku cyiat ja ji byia wa ku bwong mami a̱ni a̱wot nang a̱ghyiang a̱niet cak a̱ nkhwi tutu zwon ku tutu a̱kusuru a̱ni.
Nggu '''A̱shyiat''' wuni bu ni̱ ngyet kyang khwi [[Cyi]] ku shita a̱byin a̱ni, a̱won ba̱ yet a̱kwop byia ba̱ sweang a̱ni nang [[A̱yangkwai]] a̱ni
==Yafang==
{{reflist}}
tu44kpavprtn2wne14m0b1fgklydltl
46058
46057
2026-06-28T10:35:48Z
Genesis shan
44
46058
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱shyia/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱shyia|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱shyia/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱shyia/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱shyia/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱shyia/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''|A̱shyiat''' yet zwa a̱kwop ku cyiat ja ji byia wa ku bwong mami a̱ni a̱wot nang a̱ghyiang a̱niet cak a̱ nkhwi tutu zwon ku tutu a̱kusuru a̱ni.
Nggu '''A̱shyiat''' wuni bu ni̱ ngyet kyang khwi [[Cyi]] ku shita a̱byin a̱ni, a̱won ba̱ yet a̱kwop byia ba̱ sweang a̱ni nang [[A̱yangkwai]] a̱ni
==Yafang==
{{reflist}}
s6dfb739i3z1p3p8yt4kiwcyyxhr8gy
Cyi
0
7746
46050
2026-06-28T10:15:21Z
Genesis shan
44
Created page with "{{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}"
46050
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
h55prok60bo1yfkie7wz664jixmueq6
46051
46050
2026-06-28T10:20:51Z
Genesis shan
44
46051
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Cyi''' yet zwa kyangyak ja nang a̱ cyui a̱byin a̱wot ku laai a̱ corop a̱byin nang [[A̱kamm]], [[A̱danka̱li]]
31e2wm7l26yvbztdrexd7xuraj1ua9x
46052
46051
2026-06-28T10:23:00Z
Genesis shan
44
46052
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
'''Cyi''' yet zwa kyangyak ja nang a̱ cyui a̱byin a̱wot ku laai a̱ corop a̱byin nang [[A̱kamm]], [[A̱danka̱li]] [[Fail:Early yam rack 11.jpg|thumb|no=a]]
m57o8r4mfuy876rcvmnul35h56mbiwm
46053
46052
2026-06-28T10:27:05Z
Genesis shan
44
46053
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Early yam rack 11.jpg|thumb|Cyi]]
'''Cyi''' yet zwa kyangyak ja nang a̱ cyui a̱byin a̱wot ku laai a̱ corop a̱byin nang [[A̱kamm]], [[A̱runuguna]]
1zphrzdn35ygqe5kglmjujcygpzb0yr
46054
46053
2026-06-28T10:28:32Z
Genesis shan
44
46054
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Early yam rack 11.jpg|thumb|Cyi]]
'''Cyi''' yet zwa kyangyak ja nang a̱ cyui a̱byin a̱wot ku laai a̱ corop a̱byin nang [[A̱kamm]], [[A̱runguna]]
==Yafang==
<reflist>
c4k78l78hpy645ewu8j4fmjlqsbsuqp
46055
46054
2026-06-28T10:30:02Z
Genesis shan
44
46055
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Early yam rack 11.jpg|thumb|Cyi]]
'''Cyi''' yet zwa kyangyak ja nang a̱ cyui a̱byin a̱wot ku laai a̱ corop a̱byin nang [[A̱kamm]], [[A̱runguna]]
==Yafang==
{{reflist}}
qje3cx0xwh3evacwqqxaspsgplqro8r
46056
46055
2026-06-28T10:30:34Z
Genesis shan
44
46056
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Early yam rack 11.jpg|thumb|Cyi]]
'''Cyi''' yet zwa kyangyak ja nang a̱ cyui a̱byin a̱wot ku laai a̱ corop a̱byin nang [[A̱kamm]], A̱runguna
==Yafang==
{{reflist}}
pdax93lcug29dqtu1qpl6wegolbz5rn
46059
46056
2026-06-28T10:43:31Z
Genesis shan
44
46059
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Early yam rack 11.jpg|thumb|Cyi]]
'''Cyi''' yet zwa kyangyak ja nang a̱ cyui a̱byin a̱wot ku laai a̱ corop a̱byin nang [[A̱kamm]], A̱runguna a̱ni.
Nhu '''cyi''' hu, di̱ njen jhyiang a̱ kpa nhu a̱ ntyei tuk a̱wot a̱ ya nhu ma̱ng nyung [[Kusat]] ku nyung [[shyui]] ku nyung [[Mbap A̱kam|A̱kam]] ku kuzangkai nyung nang a̱ ngyaan tuk a̱ni.
==Yafang==
{{reflist}}
rbc8ym8n4zyatbcp6gg20cqb0n9oa0z
46060
46059
2026-06-28T10:47:17Z
Genesis shan
44
46060
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Early yam rack 11.jpg|thumb|Cyi]]
'''Cyi''' yet zwa kyangyak ja nang a̱ cyui a̱byin a̱wot ku laai a̱ corop a̱byin nang [[A̱kamm]], A̱runguna a̱ni.
Nhu '''cyi''' hu, di̱ njen jhyiang a̱ kpa nhu a̱ ntyei tuk a̱wot a̱ ya nhu ma̱ng nyung [[Kusat]] ku nyung [[shyui]] ku nyung [[Mbap A̱kam|A̱kam]] ku kuzangkai nyung nang a̱ ngyaan tuk a̱ni.
Nhu '''Cyi''' hu yet kyang kurum hwa ma̱ [[a̱byin A̱tyap|Abyin A̱tyap]] nang kuzang asam atyap kap ani
==Yafang==
{{reflist}}
86h3fxfphg0vp4fq3rjms0p5r7x0ppa
46061
46060
2026-06-28T10:50:34Z
Genesis shan
44
46061
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Early yam rack 11.jpg|thumb|Cyi]]
'''Cyi''' yet zwa kyangyak ja nang a̱ cyui a̱byin a̱wot ku laai a̱ corop a̱byin nang [[A̱kamm]], A̱runguna a̱ni.
Nhu '''cyi''' hu, di̱ njen jhyiang a̱ kpa nhu a̱ ntyei tuk a̱wot a̱ ya nhu ma̱ng nyung [[Kusat]] ku nyung [[shyui]] ku nyung [[Mbap A̱kam|A̱kam]] ku kuzangkai nyung nang a̱ ngyaan tuk a̱ni.
Nhu '''Cyi''' hu yet kyang kurum hwa ma̱ [[a̱byin A̱tyap|A̱byin A̱tyap]] nang kuzang a̱sam a̱tyap kap a̱ni mbeang a̱nyuk ba di̱n jen jhyang dyo
==Yafang==
{{reflist}}
suiacqcpd7siy2e31yly5l6mqex0kw3
46062
46061
2026-06-28T10:53:46Z
Genesis shan
44
46062
wikitext
text/x-wiki
{{1}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cyi/Ca̱crak|Ca̱crak]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cyi|Fantswam]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cyi/Gworog|Gworog]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}}
{{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cyi/Tuku|Tuku]]}}
{{2}}
{{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}}
{{Databox}}
[[Fail:Early yam rack 11.jpg|thumb|Cyi]]
'''Cyi''' yet zwa kyangyak ja nang a̱ cyui a̱byin a̱wot ku laai a̱ corop a̱byin nang [[A̱kamm]], A̱runguna a̱ni.
Nhu '''cyi''' hu, di̱ njen jhyiang a̱ kpa nhu a̱ ntyei tuk a̱wot a̱ ya nhu ma̱ng nyung [[Kusat]] ku nyung [[shyui]] ku nyung [[Mbap A̱kamm|A̱kam]] ku kuzangkai nyung nang a̱ ngyaan tuk a̱ni.
Nhu '''Cyi''' hu yet kyang kurum hwa ma̱ [[a̱byin A̱tyap|A̱byintyok A̱tyap]] nang kuzang a̱sam a̱tyap kap a̱ni mbeang a̱nyuk ba di̱n jen jhyang dyo
==Yafang==
{{reflist}}
o4pncrby5984j0jr0kxsqal3ltidtmu