Wikipedia kcgwiki https://kcg.wikipedia.org/wiki/A%CC%B1tsak_Wat_Wu MediaWiki 1.47.0-wmf.9 first-letter Media Wat khwo A‌̱lyiat A‌̱tyunta̱m A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m Wukipedia A‌̱lyiat Wukipedia Fail A‌̱lyiat fail MediaWiki A‌̱lyiat MediaWiki Ta‌̱mpi‌̱let A‌̱lyiat ta‌̱mpi‌̱let Beang A‌̱lyiat beang Sa A‌̱lyiat nsa TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk A̱baan (a̱sa̱khwot) 0 73 46727 41848 2026-07-08T10:34:11Z AshiyaG 2949 46727 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱baan (a̱sa̱khwot)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[A̱baan (a̱sa̱khwot)/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱baan (a̱sa̱khwot)/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hantavirut/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hantavirut/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hantavirut/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱baan''' na yet a̱jojot kyayak wa a̱ nhyat ma̱ng nkyang nok vam nang kap vam ku saat nna nang á̱ ngyei ''mammary gland'' di̱n Shong a̱ni hwa saat nna mi̱ nyám ji̱ nwaai mman nji. A̱baan''' na yet a̱sai a̱sa̱khwot wa na̱ ghwut neet ma̱ a̱bi̱baan a̱nyiuk nang mman nwuai a̱ni. [[Fail:Melkkarussell.jpg|thumb|Nnyak da̱ a̱vwuo shui '''A̱baan''']] ==Bu nwuan== * [[A̱baan (kap vam)]] ==Ya̱fang== <references/> 75ketrqoiborhdke00yrxu6f6v2y7ft 46728 46727 2026-07-08T10:34:48Z AshiyaG 2949 46728 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱baan (a̱sa̱khwot)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱baan (a̱sa̱khwot)/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱baan (a̱sa̱khwot)/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱baan (a̱sa̱khwot)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱baan (a̱sa̱khwot)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱baan (a̱sa̱khwot)/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱baan''' na yet a̱jojot kyayak wa a̱ nhyat ma̱ng nkyang nok vam nang kap vam ku saat nna nang á̱ ngyei ''mammary gland'' di̱n Shong a̱ni hwa saat nna mi̱ nyám ji̱ nwaai mman nji. A̱baan''' na yet a̱sai a̱sa̱khwot wa na̱ ghwut neet ma̱ a̱bi̱baan a̱nyiuk nang mman nwuai a̱ni. [[Fail:Melkkarussell.jpg|thumb|Nnyak da̱ a̱vwuo shui '''A̱baan''']] ==Bu nwuan== * [[A̱baan (kap vam)]] ==Ya̱fang== <references/> ln1b8vxqtkcx2ugr330nvnmseeee34h A̱khwup 0 176 46744 12138 2026-07-08T10:59:05Z AshiyaG 2949 46744 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱khwup/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱khwup/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱kyerak/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱kyerak/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱kyerak/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱kyerak/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱khwup''' yet jen nang nggwoneam ka̱n nwai wam a̱ni. ==Ya̱fang== <references/> kdtvapyt1dggayf0xy8xa4e73btk2nd 46745 46744 2026-07-08T10:59:51Z AshiyaG 2949 46745 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱khwup/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱khwup/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱khwup/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱khwup/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱khwup/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱khwup/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱khwup''' yet jen nang nggwoneam ka̱n nwai wam a̱ni. ==Ya̱fang== <references/> kao2e2bxkfsdrgna9ax8bpsjxuyj82q A̱kusambwat 0 183 46738 44191 2026-07-08T10:52:37Z AshiyaG 2949 46738 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱kusambwat/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱kusambwat/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱kusambwat/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} [[Fail:Bombina bombina 1 (Marek Szczepanek).jpg|thumb|A̱kusambwat a̱fa-ndong Yurop (''Bombina bombina'')]] '''A̱kusambwat''' yet nyam ja ji̱ byia̱ a̱khwot kwa a̱ni. Kwa nggu hu byia̱ swurup. ==A̱yafang== <references/> {{Wiktionary}} kutqurns6ffvluu6jpivo3hynlhwi89 46739 46738 2026-07-08T10:53:20Z AshiyaG 2949 46739 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱kusambwat/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱kusambwat/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱kusambwat/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱kusambwat/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱kusambwat/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱kusambwat/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} [[Fail:Bombina bombina 1 (Marek Szczepanek).jpg|thumb|A̱kusambwat a̱fa-ndong Yurop (''Bombina bombina'')]] '''A̱kusambwat''' yet nyam ja ji̱ byia̱ a̱khwot kwa a̱ni. Kwa nggu hu byia̱ swurup. ==A̱yafang== <references/> {{Wiktionary}} ilii5v79z0wkx3gl3mxfena01fp69cl Ji̱p 0 487 46729 38938 2026-07-08T10:36:07Z AshiyaG 2949 46729 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Ji̱p/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ji̱p/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Ji̱p/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} [[File:Coturnix coturnix MWNH 1114.JPG |thumb| cyi nji̱p]] '''Ji̱p''' yet tsuung a̱lyoot ja da̱ a̱di̱di̱t nce a̱ka̱man nang á̱ tung á̱ mat di̱ tak ti̱tak ''Galliformes'' hu a̱ni. A̱lyoot nte̵i di̱ nsot jí̱p yet a̱sorong a̱ka̱man tung nia,<ref>[https://www.npwrc.usgs.gov/about/faqs/animals/names.htm USGS - Animal Congregations, or What Do You Call a Group] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20150320071411/http://www.npwrc.usgs.gov/about/faqs/animals/names.htm |date=March 20, 2015 }}</ref> ku a̱cyiet-sot.<ref>"[http://www.merriam-webster.com/dictionary/bevy Bevy]", ''Merriam-Webster.com''.</ref> [[File:Quial Bird in Shankipara, Mymensingh.jpg|thumb|Ji̱p mi̱ a̱ka̱keang Shankipara, [[Mymensingh]], [[Bangladesh]]]]. [[File:Common Quail (Coturnix coturnix) (W1CDR0001390 BD1).ogg|thumb|si̱sak ji a̱gbak nji̱p ngyei (''Coturnix coturnix'')]] A̱khwukhwop nji̱p swanta ji á̱ ku mun ji mi̱ a̱sorong Phasianidae ja, a̱wot jí̱p swanta fai hu á̱ si̱ mun ji mi̱ a̱sorong and Odontophoridae. Kwai si̱ buttonquail ji̱ á̱ ku ti̱n ji a̱lyoot ka mat a̱ka̱ka̱u tai a̱ghyang ma̱ng ji̱p, a̱wot ba̱ si̱ kuu a̱sorong Turnicidae mi̱ a̱kum Charadriiformes ba. A̱gwam ji̱p wu, a̱khwakhwop ji̱p swanta, ma̱ng jen a̱ ja á̱ ku lyai mi̱ a̱bwuanng nkyang-zwa na, a̱wot neet ma̱ng a̱wat a̱bwuang a̱nia á̱ si̱ nwuo shyiat nji kpa̱sai, ku ma̱nang á̱ ku nghwap di̱n jen jhyang, á̱ si̱ tyan ji ma̱nang jí̱p a̱tak a̱ni. Ntangka̱i a̱cecet kwai nji wu yet kyang-zwa hwa da̱nian kyayak ya ku cyi-nywan da̱nian ya, a̱wot á̵̱ nyia̱ a̱kat nji na ma̱ng bibyin vwuo ku mi̱ a̱ta̱pwuom, di̱n can ma̱nang á̱ si̱ mi̱n nkai nji a̱ghwon ji ka shi koji ma̱ng a̱ta̱pwuom wu, ku ji shi kyai ma̱ng a̱ka̱vwuo a̱ta̱usa tityan nang ji ka mmeang a̱ni. Mi̱ a̱lyia̱ 2007, á̱ ku jhya jíp milyon 40 mi̱ si̱set Amerika.<ref>{{cite book|title=2007 Census of Agriculture: United States Summary and State Data Volume 1 • Geographic Area Series • Part 51 AC-07-A-51|date=February 2009|publisher=[[USDA]]|page=423|url=http://www.agcensus.usda.gov/Publications/2007/Full_Report/usv1.pdf|access-date=2014-02-04|archive-date=2017-12-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20171201132158/https://www.agcensus.usda.gov/Publications/2007/Full_Report/usv1.pdf|url-status=dead}}</ref> ==Swanta fai== *Genus ''Callipepla''<!-- reviews: Auk115:394 --> **Ji̱p swuut, (ma̱nang á̱ lyen ji ma̱ng a̱lyoot Ji̱p a̱sa̱khwot bula a̱ni) ''Callipepla squamata'' **Ji̱p lak fwuong, ''Callipepla douglasii'' **Ji̱p Kalifoniya, ''Callipepla californica'' **Ji̱p Gambet, ''Callipepla gambelii'' *A̱li ''Cyrtonyx'' **Ji̱p Montezuma, ''Cyrtonyx montezumae'' **Ji̱p a̱ghya, ''Cyrtonyx ocellatus'' *A̱li ''Dactylortyx'' **Ji̱p a̱bwom, ''Dactylortyx thoracicus'' *A̱li ''Philortyx'' **Ji̱p a̱fwup, ''Philortyx fasciatus'' *A̱li ''[[Colinus]]'' **A̱sai nji̱p A̱za, ''Colinus virginianus'' **Ji̱p a̱dyudyung za̱nwuat, ''Colinus nigrogularis'' **Ji̱p a̱sai a̱ya̵amaat, ''Colinus leucopogon'' **a̱sai nji̱p ghwuap, ''Colinus cristatus'' *A̱li ''[[Odontophorus]]'' **[[Marbled wood quail]], ''Odontophorus gujanensis'' **[[Spot-winged wood quail]], ''Odontophorus capueira'' **[[Black-eared wood quail]], ''Odontophorus melanotis'' **[[Rufous-fronted wood quail]], ''Odontophorus erythrops'' **[[Black-fronted wood quail]], ''Odontophorus atrifrons'' **[[Chestnut wood quail]], ''Odontophorus hyperythrus'' **[[Dark-backed wood quail]], ''Odontophorus melanonotus'' **[[Rufous-breasted wood quail]], ''Odontophorus speciosus'' **[[Tacarcuna wood quail]], ''Odontophorus dialeucos'' **[[Gorgeted wood quail]], ''Odontophorus strophium'' **[[Venezuelan wood quail]], ''Odontophorus columbianus'' **[[Black-breasted wood quail]], ''Odontophorus leucolaemus'' **[[Stripe-faced wood quail]], ''Odontophorus balliviani'' **[[Starred wood quail]], ''Odontophorus stellatus'' **[[Spotted wood quail]], ''Odontophorus guttatus'' *Genus ''Oreortyx'' **[[Mountain quail]], ''Oreortyx pictus'' *Genus ''Rhynchortyx'' **[[Tawny-faced quail]], ''Rhynchortyx cinctus'' ==Ya̱fang== <references/> {{swánga̱lyiatwuki}} [[Sa:A̱ka̱man]] dozpt8b00tqkxl8wx8s209nnpxlnzj0 46730 46729 2026-07-08T10:36:40Z AshiyaG 2949 46730 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Ji̱p/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ji̱p/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Ji̱p/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ji̱p/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Ji̱p/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ji̱p/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} [[File:Coturnix coturnix MWNH 1114.JPG |thumb| cyi nji̱p]] '''Ji̱p''' yet tsuung a̱lyoot ja da̱ a̱di̱di̱t nce a̱ka̱man nang á̱ tung á̱ mat di̱ tak ti̱tak ''Galliformes'' hu a̱ni. A̱lyoot nte̵i di̱ nsot jí̱p yet a̱sorong a̱ka̱man tung nia,<ref>[https://www.npwrc.usgs.gov/about/faqs/animals/names.htm USGS - Animal Congregations, or What Do You Call a Group] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20150320071411/http://www.npwrc.usgs.gov/about/faqs/animals/names.htm |date=March 20, 2015 }}</ref> ku a̱cyiet-sot.<ref>"[http://www.merriam-webster.com/dictionary/bevy Bevy]", ''Merriam-Webster.com''.</ref> [[File:Quial Bird in Shankipara, Mymensingh.jpg|thumb|Ji̱p mi̱ a̱ka̱keang Shankipara, [[Mymensingh]], [[Bangladesh]]]]. [[File:Common Quail (Coturnix coturnix) (W1CDR0001390 BD1).ogg|thumb|si̱sak ji a̱gbak nji̱p ngyei (''Coturnix coturnix'')]] A̱khwukhwop nji̱p swanta ji á̱ ku mun ji mi̱ a̱sorong Phasianidae ja, a̱wot jí̱p swanta fai hu á̱ si̱ mun ji mi̱ a̱sorong and Odontophoridae. Kwai si̱ buttonquail ji̱ á̱ ku ti̱n ji a̱lyoot ka mat a̱ka̱ka̱u tai a̱ghyang ma̱ng ji̱p, a̱wot ba̱ si̱ kuu a̱sorong Turnicidae mi̱ a̱kum Charadriiformes ba. A̱gwam ji̱p wu, a̱khwakhwop ji̱p swanta, ma̱ng jen a̱ ja á̱ ku lyai mi̱ a̱bwuanng nkyang-zwa na, a̱wot neet ma̱ng a̱wat a̱bwuang a̱nia á̱ si̱ nwuo shyiat nji kpa̱sai, ku ma̱nang á̱ ku nghwap di̱n jen jhyang, á̱ si̱ tyan ji ma̱nang jí̱p a̱tak a̱ni. Ntangka̱i a̱cecet kwai nji wu yet kyang-zwa hwa da̱nian kyayak ya ku cyi-nywan da̱nian ya, a̱wot á̵̱ nyia̱ a̱kat nji na ma̱ng bibyin vwuo ku mi̱ a̱ta̱pwuom, di̱n can ma̱nang á̱ si̱ mi̱n nkai nji a̱ghwon ji ka shi koji ma̱ng a̱ta̱pwuom wu, ku ji shi kyai ma̱ng a̱ka̱vwuo a̱ta̱usa tityan nang ji ka mmeang a̱ni. Mi̱ a̱lyia̱ 2007, á̱ ku jhya jíp milyon 40 mi̱ si̱set Amerika.<ref>{{cite book|title=2007 Census of Agriculture: United States Summary and State Data Volume 1 • Geographic Area Series • Part 51 AC-07-A-51|date=February 2009|publisher=[[USDA]]|page=423|url=http://www.agcensus.usda.gov/Publications/2007/Full_Report/usv1.pdf|access-date=2014-02-04|archive-date=2017-12-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20171201132158/https://www.agcensus.usda.gov/Publications/2007/Full_Report/usv1.pdf|url-status=dead}}</ref> ==Swanta fai== *Genus ''Callipepla''<!-- reviews: Auk115:394 --> **Ji̱p swuut, (ma̱nang á̱ lyen ji ma̱ng a̱lyoot Ji̱p a̱sa̱khwot bula a̱ni) ''Callipepla squamata'' **Ji̱p lak fwuong, ''Callipepla douglasii'' **Ji̱p Kalifoniya, ''Callipepla californica'' **Ji̱p Gambet, ''Callipepla gambelii'' *A̱li ''Cyrtonyx'' **Ji̱p Montezuma, ''Cyrtonyx montezumae'' **Ji̱p a̱ghya, ''Cyrtonyx ocellatus'' *A̱li ''Dactylortyx'' **Ji̱p a̱bwom, ''Dactylortyx thoracicus'' *A̱li ''Philortyx'' **Ji̱p a̱fwup, ''Philortyx fasciatus'' *A̱li ''[[Colinus]]'' **A̱sai nji̱p A̱za, ''Colinus virginianus'' **Ji̱p a̱dyudyung za̱nwuat, ''Colinus nigrogularis'' **Ji̱p a̱sai a̱ya̵amaat, ''Colinus leucopogon'' **a̱sai nji̱p ghwuap, ''Colinus cristatus'' *A̱li ''[[Odontophorus]]'' **[[Marbled wood quail]], ''Odontophorus gujanensis'' **[[Spot-winged wood quail]], ''Odontophorus capueira'' **[[Black-eared wood quail]], ''Odontophorus melanotis'' **[[Rufous-fronted wood quail]], ''Odontophorus erythrops'' **[[Black-fronted wood quail]], ''Odontophorus atrifrons'' **[[Chestnut wood quail]], ''Odontophorus hyperythrus'' **[[Dark-backed wood quail]], ''Odontophorus melanonotus'' **[[Rufous-breasted wood quail]], ''Odontophorus speciosus'' **[[Tacarcuna wood quail]], ''Odontophorus dialeucos'' **[[Gorgeted wood quail]], ''Odontophorus strophium'' **[[Venezuelan wood quail]], ''Odontophorus columbianus'' **[[Black-breasted wood quail]], ''Odontophorus leucolaemus'' **[[Stripe-faced wood quail]], ''Odontophorus balliviani'' **[[Starred wood quail]], ''Odontophorus stellatus'' **[[Spotted wood quail]], ''Odontophorus guttatus'' *Genus ''Oreortyx'' **[[Mountain quail]], ''Oreortyx pictus'' *Genus ''Rhynchortyx'' **[[Tawny-faced quail]], ''Rhynchortyx cinctus'' ==Ya̱fang== <references/> {{swánga̱lyiatwuki}} [[Sa:A̱ka̱man]] tke0rc6d07jmg969b78mdjd84aw2lwi Ka̱uru 0 498 46687 44144 2026-07-07T14:27:40Z Danjuma Anthony 411 46687 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Ka̱uru/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ka̱uru/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Ka̱uru/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ka̱uru/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Ka̱uru/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ka̱uru/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Ka̱uru yed A̱dadai A̱vwuo tung A̱gwapnati jyung ja A̱tak Si̱tet Kaduna ma̱ bin Naijeriya. A̱vwuo ka ni kwup a̱bin ka̱ bai kilometā 3.186 km2. A̱ngyei a̱gba̱ndang a̱keang tung a̱niet ka Ka̱uru. Numba a̱vwuo si̱ yed 811. ==Ya̱fang== <references/> ==A̱ka̱fwuop nta== {{Commons category-inline|Kauru|Ka̱uru}} {{Susot A̱gwomna̱ti Mali Si̱tet Ka̱duna}} [[Category:Susot a̱gwomna̱ti mali Naijeriya]] [[Sa:Susot a̱gwomna̱ti mali A̱tak Ka̱duna]] [[Sa:Susot a̱gwomna̱ti mali Si̱tet Ka̱duna]] r6j3o7yp2l39o9y5d5r1igm8nj2qjny Tson 0 781 46740 12503 2026-07-08T10:54:24Z AshiyaG 2949 46740 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Tson/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Tson/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Tson/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱kusambwat/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱kusambwat/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱kusambwat/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}}'''Tson''' yet yak ha na̱ li na̱ng tsintyiang a̱ni. A̱ cyui tsón ma̱ng a̱wot a̱ sa ncyim ji. Ka̱ ji maai ya, a̱ ni̱ fak kwoot a̱won a̱tsot yak hu a̱tin. ==Ya̱fang== <references/> by75i6ukhyqcdh8id7l5ffmtx69v44z 46741 46740 2026-07-08T10:55:07Z AshiyaG 2949 46741 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Tson/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Tson/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Tson/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Tson/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Tson/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Tson/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Tson''' yet yak ha na̱ li na̱ng tsintyiang a̱ni. A̱ cyui tsón ma̱ng a̱wot a̱ sa ncyim ji. Ka̱ ji maai ya, a̱ ni̱ fak kwoot a̱won a̱tsot yak hu a̱tin. ==Ya̱fang== <references/> rs1lrpkti7cpqwe3mqxd5cntsims0jg Zama̱ni Lyekhwot 0 838 46736 36343 2026-07-08T10:49:44Z AshiyaG 2949 46736 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Zama̱ni Lyekhwot/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Zama̱ni Lyekhwot''' (byin 19 Zwat A̱natat 1944) yet a̱khwukhwop mejo-jenera wa mi̱ sot [[A̱khwot Á̱kwop A̱byin Naijeriya]] a̱ ku nyia̱ ta̱m gbangbang nang gwomna a̱khwot a̱kwop [[Si̱tet Rivat]] a̱ni kyiak neet mi̱ Zwat A̱natat 1975 ba̱ng si̱ tat Zwat A̱natat 1978 di̱n jen ntyok A̱yaajenera Murtala Muhammed ma̱ng [[Olusegun Obasanjo]]. Lyekhwot yet a̱tyotyap wa. ==Ya̱fang== {{Reflist}} ==A̱ka̱fwuop nta== {{Commons category}} [[Sa:A̱tyap]] [[Sa:Á̱niet nswuan]] [[Sa:Byin 1944]] [[Sa:Á̱niet Si̱tet Ka̱duna]] [[Sa:Á̱niet ba̱ng tyok ma̱ A̱tyap]] g5klz1eq9yurffu1toy5c3jkx3qxpbp 46737 46736 2026-07-08T10:50:28Z AshiyaG 2949 46737 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Zama̱ni Lyekhwot/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Zama̱ni Lyekhwot/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Zama̱ni Lyekhwot/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Zama̱ni Lyekhwot/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Zama̱ni Lyekhwot/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Zama̱ni Lyekhwot/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Zama̱ni Lyekhwot''' (byin 19 Zwat A̱natat 1944) yet a̱khwukhwop mejo-jenera wa mi̱ sot [[A̱khwot Á̱kwop A̱byin Naijeriya]] a̱ ku nyia̱ ta̱m gbangbang nang gwomna a̱khwot a̱kwop [[Si̱tet Rivat]] a̱ni kyiak neet mi̱ Zwat A̱natat 1975 ba̱ng si̱ tat Zwat A̱natat 1978 di̱n jen ntyok A̱yaajenera Murtala Muhammed ma̱ng [[Olusegun Obasanjo]]. Lyekhwot yet a̱tyotyap wa. ==Ya̱fang== {{Reflist}} ==A̱ka̱fwuop nta== {{Commons category}} [[Sa:A̱tyap]] [[Sa:Á̱niet nswuan]] [[Sa:Byin 1944]] [[Sa:Á̱niet Si̱tet Ka̱duna]] [[Sa:Á̱niet ba̱ng tyok ma̱ A̱tyap]] k84mqyvzmxttria6al6z7mnbnhrxplu A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006 0 1588 46731 15128 2026-07-08T10:39:34Z AshiyaG 2949 46731 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Ji̱p/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ji̱p/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox|item=Q37285}} '''A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006''' ku yet a̱yangka̱nan A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak FIFA swak ma̱ng a̱ni̱nai nang sot a̱la̱u-a̱ti̱tak bibyin swanta ji nyia̱ a̱ka̱nyiung lilyim kuzang ndyia̱ a̱naai a̱ni mat cat a̱nga̱ri̱m a̱fai mi̱ vwuo hu. Á̱ ku nyia̱ a̱yangka̱nan wuni kyiak neet mi̱ mam 9 mi̱ Zwat A̱taa ba̱ng si̱ tat mam 9 2006 mi̱ [[Jami̱ni]], a̱byin ka̱ ku san a̱wat nyia̱ nyia̱ jini mi̱ Zwat A̱natat 2000. ==A̱ka̱fwuop nta== {{Commons category|2006 FIFA World Cup|A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006}} *[https://www.fifa.com/tournaments/mens/worldcup/2006germany 2006 FIFA World Cup Germany], FIFA.com *[https://web.archive.org/web/20111220061505/http://www.fifa.com/mm/document/afdeveloping/technicaldevp/50/08/34/fwc%5f2006%5fgermany%5f1%5f1%5f263.pdf FIFA Technical Report (Part 1)] and [https://web.archive.org/web/20111220070751/http://www.fifa.com/mm/document/afdeveloping/technicaldevp/50/08/32/fwc%5f2006%5fgermany%5f1%5f2%5f262.pdf (Part 2)] *[https://web.archive.org/web/20070817005955/http://www.rsssf.com/tables/2006f.html RSSSF Archive of finals] *[http://fifaworldcup.yahoo.com/ Official FIFA World Cup site] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060615125930/http://fifaworldcup.yahoo.com/ |date=15 June 2006 }} *[https://web.archive.org/web/20061220141203/http://wm2006.deutschland.de/EN/Navigation/Home/home.html Germany 2006 – Home] *{{Cite web |url=http://fifaworldcup.yahoo.com/06/en/ |title=FIFAworldcup.com – The Official Site of FIFA World Cup |access-date=23 February 2006 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070313221204/http://fifaworldcup.yahoo.com/06/en/ |archive-date=13 March 2007 |url-status=bot: unknown}} [[Category:A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006| ]] [[Category:2006 ma̱ a̱la̱u-a̱ti̱tak nsot|A̱kurung Swanta A̱la̱u-a̱ti̱tak]] [[Category:2005–06 ma̱ a̱la̱u-a̱ti̱tak Jami̱ni|Swanta]] [[Category:a̱yaayangka̱nan A̱kurung Swanta FIFA]] [[Category:2006]] emq4s3ayqqq4ifb65mhnknvyz6y1jtf 46732 46731 2026-07-08T10:44:22Z AshiyaG 2949 46732 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ji̱A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox|item=Q37285}} '''A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006''' ku yet a̱yangka̱nan A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak FIFA swak ma̱ng a̱ni̱nai nang sot a̱la̱u-a̱ti̱tak bibyin swanta ji nyia̱ a̱ka̱nyiung lilyim kuzang ndyia̱ a̱naai a̱ni mat cat a̱nga̱ri̱m a̱fai mi̱ vwuo hu. Á̱ ku nyia̱ a̱yangka̱nan wuni kyiak neet mi̱ mam 9 mi̱ Zwat A̱taa ba̱ng si̱ tat mam 9 2006 mi̱ [[Jami̱ni]], a̱byin ka̱ ku san a̱wat nyia̱ nyia̱ jini mi̱ Zwat A̱natat 2000. ==A̱ka̱fwuop nta== {{Commons category|2006 FIFA World Cup|A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006}} *[https://www.fifa.com/tournaments/mens/worldcup/2006germany 2006 FIFA World Cup Germany], FIFA.com *[https://web.archive.org/web/20111220061505/http://www.fifa.com/mm/document/afdeveloping/technicaldevp/50/08/34/fwc%5f2006%5fgermany%5f1%5f1%5f263.pdf FIFA Technical Report (Part 1)] and [https://web.archive.org/web/20111220070751/http://www.fifa.com/mm/document/afdeveloping/technicaldevp/50/08/32/fwc%5f2006%5fgermany%5f1%5f2%5f262.pdf (Part 2)] *[https://web.archive.org/web/20070817005955/http://www.rsssf.com/tables/2006f.html RSSSF Archive of finals] *[http://fifaworldcup.yahoo.com/ Official FIFA World Cup site] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060615125930/http://fifaworldcup.yahoo.com/ |date=15 June 2006 }} *[https://web.archive.org/web/20061220141203/http://wm2006.deutschland.de/EN/Navigation/Home/home.html Germany 2006 – Home] *{{Cite web |url=http://fifaworldcup.yahoo.com/06/en/ |title=FIFAworldcup.com – The Official Site of FIFA World Cup |access-date=23 February 2006 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070313221204/http://fifaworldcup.yahoo.com/06/en/ |archive-date=13 March 2007 |url-status=bot: unknown}} [[Category:A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006| ]] [[Category:2006 ma̱ a̱la̱u-a̱ti̱tak nsot|A̱kurung Swanta A̱la̱u-a̱ti̱tak]] [[Category:2005–06 ma̱ a̱la̱u-a̱ti̱tak Jami̱ni|Swanta]] [[Category:a̱yaayangka̱nan A̱kurung Swanta FIFA]] [[Category:2006]] 099rpth12x37ndh3vkkqoxbe9a7cel8 Martin Luther King Jnr. 0 3432 46686 30426 2026-07-07T14:25:48Z Danjuma Anthony 411 46686 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Martin Luther King Jnr./Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Martin Luther King Jnr./Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Martin Luther King Jnr./Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Martin Luther King Jnr./Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Martin Luther King Jnr./Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Martin Luther King Jnr./Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Martin Luther King Jr.''' (byin '''Michael King Jr.'''; Zwat Jhyiung 15, 1929&nbsp;– Zwat Nyaai 4, 1968) ku yet [[A̱tyushei A̱lyiat A̱gwaza]] Ba̱ptis ma̱ng a̱tyufuut cat-a̱shai A̱merika wa, a̱ si̱ ka yet a̱tyonyiung mami a̱ca̱cet a̱yaakwak a̱son a̱guguut cat a̱ka̱wat á̱niet wa kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1955 ba̱ng si̱ nat jen hyiai nggu ji ma̱ a̱lyia̱ 1968. A̱ ku bu yet a̱kwak-a̱son cot Afi̱rika-A̱merika wa ma̱ng nggwon a̱tyufuut cat a̱ka̱wat á̱niet ma̱ng a̱tyushei A̱lyiat A̱gwaza gbangbang, Martin Luther King&nbsp;Sr., King si̱ ya a̱son ma̱ng cat a̱ka̱wat á̱niet a̱sa̱khwot-nvam ma̱ a̱byin [[Muná̱pyia̱ Sí̱tet]] di̱n vak nwai koot-a̱sok ma̱ng nwai khwi cam á̱niet-a̱byin. A̱ ku shyia̱ cet nta̱m nggu hu da̱ a̱vwuo nwuak a̱cucuk Krista nggu ma̱ng fuut cat a̱ka̱wat nwai koot a̱sok Mahatma Gandhi, a̱ si̱ kwak tyeizat nwai cat koot a̱sok ma̱ng fa ghyang mi̱ fwuo di̱ nyia̱ fi̱p ma̱ng ncam Jim Crow ma̱ng nkyang jhyang na̱ ghai á̱niet a̱ni. ==A̱ka̱fwuop nta== {{Sister project links |wikt=no |commons=Martin Luther King, Jr. |b=no |n=no |q=Martin Luther King Jr. |s=Author:Martin Luther King |v=Ethics/Nonkilling/Leadership/Martin Luther King, Jr. |species=no |voy=no |d=y}} * [http://www.thekingcenter.org/ The King Center] * [http://vault.fbi.gov/Martin_Luther_King,_Jr. FBI file on Martin Luther King Jr.]{{Dead link|date=June 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} * [http://crdl.usg.edu/events/mlk_nobel_prize/ Martin Luther King Jr.'s Nobel Peace Prize] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140524042909/http://crdl.usg.edu/events/mlk_nobel_prize/ |date=2014-05-24 }}, Civil Rights Digital Library (di̱n Shong) * [https://kinginstitute.stanford.edu/ The Martin Luther King, Jr. Research and Education Institute], Stanford University (di̱n Shong) * [http://digital.lib.buffalo.edu/collection/LIB-UA015/ Dr. Martin Luther King Jr. at Buffalo], digital collection of King's visit and speech in Buffalo, New York on November 9, 1967, from the University at Buffalo Libraries (di̱n Shong) * [https://www.bbc.co.uk/programmes/p00lgzyl BBC ''Face to Face'' interview] ma̱ng Martin Luther King mbeang [[John Freeman (British politician)|John Freeman]], á̱ shei Zwat Swak 29, 1961. (di̱n Shong) * {{Nobelprize}} including the Nobel Lecture, December 11, 1964 ''The quest for peace and justice'' (di̱n Shong) * [http://archives.tricolib.brynmawr.edu/resources/scpc-cdg-a-king_jr_martin_luther Martin Luther King, Jr. Collected Papers] held by the [https://www.swarthmore.edu/peace-collection Swarthmore College Peace Collection] (di̱n Shong) [[Sa:Martin Luther King Jr.| ]] [[Sa:Byin 1929]] [[Sa:Kwi 1968]] [[Sa:A̱yaasen Anggi̱likan]] [[Sa:Á̱nietlyuut Ba̱ptis]] [[Sa:Á̱niet Ba̱ptis A̱labama]] [[Sa:Á̱nietfuut cat a̱ka̱wat á̱niet]] [[Sa:Kyangbwak Martin Luther King|Martin Luther Jr.]] [[Sa:Á̱niet Ati̱lanta]] [[Sa:Á̱nietlyuut wusika A̱merika]] 6xbybu1dcljiv3vkl5sxwl6b59g1i75 Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem) 0 3953 46746 36707 2026-07-08T11:01:19Z AshiyaG 2949 46746 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱khwup/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱khwup/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱khwup/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱khwup/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Ukwuani''', '''Aboh''', ma̱ng '''Ndoni''' yet sot zwá-a̱lyiat [[Lilyem Igboyit|a̱lyem A̱kum-a̱cyi]] ja nang á̱ lyiat ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ni. ==Ya̱fang== {{reflist}} {{Lilyem Naijeriya}} [[Sa:Lilyem Naijeriya]] [[Sa:Lilyem Igboyit]] pd1qsjo1jvxve2x767dxdw0t3lsvb48 46747 46746 2026-07-08T11:02:06Z AshiyaG 2949 46747 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Ukwuani''', '''Aboh''', ma̱ng '''Ndoni''' yet sot zwá-a̱lyiat [[Lilyem Igboyit|a̱lyem A̱kum-a̱cyi]] ja nang á̱ lyiat ma̱ a̱byin [[Naijeriya]] a̱ni. ==Ya̱fang== {{reflist}} {{Lilyem Naijeriya}} [[Sa:Lilyem Naijeriya]] [[Sa:Lilyem Igboyit]] 8b12wi64p2vsfib028yrk4bpwqsxv43 A̱li̱p 0 4165 46721 39382 2026-07-08T10:27:10Z AshiyaG 2949 46721 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱li̱p/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[A̱li̱p/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Ba̱ng a̱ghyi/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ba̱ng a̱ghyi/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Ba̱ng a̱ghyi/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ba̱ng a̱ghyi/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Mi̱ nyinyam nwuai mman, nyinyam a̱da̱gut ma̱ng fa̱nn,<ref>{{cite book|last1=Helms|first1=Doris R.|last2=Helms|first2=Carl W.|last3=Kosinski|first3=Robert J.|last4=Cummings|first4=John C.|title=Biology in the Laboratory With BioBytes 3.1 CD-ROM|url=https://books.google.com/books?id=Fw54Ce6DfPYC&pg=SA36-PA12|publisher=W. H. Freeman|page=36-12|date=1997|isbn=978-0-7167-3146-7 }}</ref><ref>{{cite book|title=A living bay: the underwater world of Monterey Bay|year=2000|publisher=University of California Press|isbn=978-0-520-22149-9|author=Langstroth, Lovell|author2=Libby Langstroth|author3=Todd Newberry|author4=Monterey Bay Aquarium|page=[https://archive.org/details/livingbayunderwa0000lang/page/244 244]|url=https://archive.org/details/livingbayunderwa0000lang/page/244}}</ref> a̱li̱p ka (pl.: li̱li̱p ku ani; di̱ yei Latin, 'nywak' ku 'sa̱khyat') yet kap vam tausa hwa ku shyia̱ da̱ a̱nu ghwut kyayak ku seang mi̱n na a̱ni (a̱bwong), i.e. shyia̱ kpa̱nkpaan ma̱ng a̱gyaan a̱nu ka. Tam nka hu yet turung [[bying]] lilyim kyayak ku seang mi̱n na a̱ni. ==Ya̱fang== {{Wiktionary}} [[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]] o953yhfabto21ufrf24xqgiaee832s4 46722 46721 2026-07-08T10:28:44Z AshiyaG 2949 46722 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱li̱p/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[A̱li̱p/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱li̱p/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱li̱p/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱li̱p/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱li̱p/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Mi̱ nyinyam nwuai mman, nyinyam a̱da̱gut ma̱ng fa̱nn,<ref>{{cite book|last1=Helms|first1=Doris R.|last2=Helms|first2=Carl W.|last3=Kosinski|first3=Robert J.|last4=Cummings|first4=John C.|title=Biology in the Laboratory With BioBytes 3.1 CD-ROM|url=https://books.google.com/books?id=Fw54Ce6DfPYC&pg=SA36-PA12|publisher=W. H. Freeman|page=36-12|date=1997|isbn=978-0-7167-3146-7 }}</ref><ref>{{cite book|title=A living bay: the underwater world of Monterey Bay|year=2000|publisher=University of California Press|isbn=978-0-520-22149-9|author=Langstroth, Lovell|author2=Libby Langstroth|author3=Todd Newberry|author4=Monterey Bay Aquarium|page=[https://archive.org/details/livingbayunderwa0000lang/page/244 244]|url=https://archive.org/details/livingbayunderwa0000lang/page/244}}</ref> a̱li̱p ka (pl.: li̱li̱p ku ani; di̱ yei Latin, 'nywak' ku 'sa̱khyat') yet kap vam tausa hwa ku shyia̱ da̱ a̱nu ghwut kyayak ku seang mi̱n na a̱ni (a̱bwong), i.e. shyia̱ kpa̱nkpaan ma̱ng a̱gyaan a̱nu ka. Tam nka hu yet turung [[bying]] lilyim kyayak ku seang mi̱n na a̱ni. ==Ya̱fang== {{Wiktionary}} [[Sa:Tyap Wikimedians Zaria Outreach]] jdntxiyofi1ry86coicr2mxzmmsurtw A̱tsan kuntyin 0 4172 46748 43705 2026-07-08T11:02:51Z AshiyaG 2949 46748 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} A̱tsan kuntyin ( a̱kpa: Á̱katsan kuntyin na ) wu ku ka , yet vak tsa lyuut hwa kanang kwa lyuut sang kyang mami . A̱katsan kuntyin na byia̱ li̱ vwuon song lyuut ma̱ng nfa̱. iv2qlusnajmeb3a3sfnlbpytr0npctv 46749 46748 2026-07-08T11:04:06Z AshiyaG 2949 46749 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱tsan kuntyin/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱tsan kuntyin/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱tsan kuntyin/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ukwuani-Aboh-Ndoni (a̱lyem)/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} A̱tsan kuntyin ( a̱kpa: Á̱katsan kuntyin na ) wu ku ka , yet vak tsa lyuut hwa kanang kwa lyuut sang kyang mami . A̱katsan kuntyin na byia̱ li̱ vwuon song lyuut ma̱ng nfa̱. 1gzzvinuy4vrf8vooa3z4t63vqhx35j 46750 46749 2026-07-08T11:05:40Z AshiyaG 2949 46750 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱tsan kuntyin/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱tsan kuntyin/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱tsan kuntyin/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱tsan kuntyin/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱tsan kuntyin/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱tsan kuntyin/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} A̱tsan kuntyin ( a̱kpa: Á̱katsan kuntyin na ) wu ku ka , yet vak tsa lyuut hwa kanang kwa lyuut sang kyang mami . A̱katsan kuntyin na byia̱ li̱ vwuon song lyuut ma̱ng nfa̱. 1um6an2pr6ms8xk67hlb306elef2kjo A̱bakurung 0 4200 46754 31168 2026-07-08T11:09:03Z AshiyaG 2949 46754 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱swa/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱swa/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱swa/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱swa/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱swa/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱swa/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱bakurung''' ku '''a̱da̱dei a̱kurung''' yet kyang ba̱ng a̱sa̱khwot swuo hwa. [[Sa: Tyap Wikimedians Zaria Outreach]] cvqsd8500h4zs5ji2j09ec1ms7nofn9 46755 46754 2026-07-08T11:09:57Z AshiyaG 2949 46755 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱bakurung/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱bakurung/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱bakurung/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱swa/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱swa/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱swa/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱bakurung''' ku '''a̱da̱dei a̱kurung''' yet kyang ba̱ng a̱sa̱khwot swuo hwa. [[Sa: Tyap Wikimedians Zaria Outreach]] 9p332pggvx1x8wl89573ajr2mqeuq6c 46756 46755 2026-07-08T11:10:32Z AshiyaG 2949 46756 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱bakurung/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱bakurung/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱bakurung/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱bakurung/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱bakurung/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱bakurung/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱bakurung''' ku '''a̱da̱dei a̱kurung''' yet kyang ba̱ng a̱sa̱khwot swuo hwa. [[Sa: Tyap Wikimedians Zaria Outreach]] e97gmrdmt3hdqak5q8r50pd05nvt8ye A̱kyerak 0 5445 46742 33707 2026-07-08T10:56:27Z AshiyaG 2949 46742 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱kyerak/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱kyerak/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱kyerak/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Tson/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Tson/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Tson/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Akyerak''' wa yet mai tyei cet a̱tyubishi di nkyang nung a ngwan ani. Mba̱n li cet va̱m hwa̱ nbyia̱ nye a̱tisayin vam hu. [[Sa:Atyapland WikiOutreach]] ==Ya̱fang== {{Reflist}} 53dh4a7fztx4ze1nz9105nk566n0oik 46743 46742 2026-07-08T10:57:24Z AshiyaG 2949 46743 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱kyerak/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱kyerak/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱kyerak/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱kyerak/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱kyerak/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱kyerak/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Akyerak''' wa yet mai tyei cet a̱tyubishi di nkyang nung a ngwan ani. Mba̱n li cet va̱m hwa̱ nbyia̱ nye a̱tisayin vam hu. [[Sa:Atyapland WikiOutreach]] ==Ya̱fang== {{Reflist}} hlf3jb72r8reg1z3f23diuubr7jvp2t A̱swa 0 5495 46751 32649 2026-07-08T11:06:50Z AshiyaG 2949 46751 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱swa/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱tsan kuntyin/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱tsan kuntyin/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱tsan kuntyin/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱tsan kuntyin/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱tsan kuntyin/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱swa''' yet fuong hwua nang a̱tyubishi byie mung fuo ngu a̱ni si shim nkyang a̱tachyie ka da̱t di yong a̱ni, mat angbam nkyang nang a̱yin nshyie apyie ngu ani. Ka a̱yin shyia̱ ma̱ng a̱swa, ka̱ doot a̱ fa̱k nyi̱nyang swat ku di̱ yihwa ha wa yet si̱ ku naat a̱ nwuot a̱ni. Zan ma̱ng shim a̱kpa á̱niet hu, a̱yin maai shya ma̱ng a̱swa ku di̱ nkyang cong shansham ku di̱di̱ri̱k bah. [[Sa: Atyapland WikiOutreach]] i036oaum8d6q760zvudjnnc4uhuwm8e 46752 46751 2026-07-08T11:07:27Z AshiyaG 2949 46752 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱swa/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱swa/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱swa/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱tsan kuntyin/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱tsan kuntyin/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱tsan kuntyin/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱swa''' yet fuong hwua nang a̱tyubishi byie mung fuo ngu a̱ni si shim nkyang a̱tachyie ka da̱t di yong a̱ni, mat angbam nkyang nang a̱yin nshyie apyie ngu ani. Ka a̱yin shyia̱ ma̱ng a̱swa, ka̱ doot a̱ fa̱k nyi̱nyang swat ku di̱ yihwa ha wa yet si̱ ku naat a̱ nwuot a̱ni. Zan ma̱ng shim a̱kpa á̱niet hu, a̱yin maai shya ma̱ng a̱swa ku di̱ nkyang cong shansham ku di̱di̱ri̱k bah. [[Sa: Atyapland WikiOutreach]] j6xocja2oja4preh5bkatprojivql9q 46753 46752 2026-07-08T11:08:17Z AshiyaG 2949 46753 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱swa/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱swa/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱swa/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱swa/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱swa/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱swa/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱swa''' yet fuong hwua nang a̱tyubishi byie mung fuo ngu a̱ni si shim nkyang a̱tachyie ka da̱t di yong a̱ni, mat angbam nkyang nang a̱yin nshyie apyie ngu ani. Ka a̱yin shyia̱ ma̱ng a̱swa, ka̱ doot a̱ fa̱k nyi̱nyang swat ku di̱ yihwa ha wa yet si̱ ku naat a̱ nwuot a̱ni. Zan ma̱ng shim a̱kpa á̱niet hu, a̱yin maai shya ma̱ng a̱swa ku di̱ nkyang cong shansham ku di̱di̱ri̱k bah. [[Sa: Atyapland WikiOutreach]] iik2le6zqlunb35uj4dso12w33kay8v Cung sai 0 5602 46685 33687 2026-07-07T14:23:02Z Danjuma Anthony 411 46685 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Cung sai/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Cung sai/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Cung sai/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Cung sai/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Cung sai/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Cung sai/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Cung sai''' ma wot, bwouk mang shei hu bai ndyo abyin, ku si yet kyang shim hwa ma swat ta amgbam nang konyan li mang aghyi nggu ani cacaat mang aswap acyet ka ani. ==Ya̱fang== {{Reflist}} [[Sa:Atyapland WikiOutreach]] lq6qpbx1qnvdmy6enpoeay3ho673o4a A̱byintyok Dagbon 0 6300 46684 39207 2026-07-07T14:21:04Z Danjuma Anthony 411 46684 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱byintyok Dagbonn/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱byintyok Dagbon/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱byintyok Dagbon/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱byintyok Dagbon/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱byintyok Dagbon/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱byintyok Dagbon/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱byintyok Dagbon''' ([[Dagbani (a̱lyem)|Dagbani:]] {{lang|dag|Dagbaŋ}} {{Pronunciation|Dag-dagbaŋ.ogg|Fa̱k|(|help=no}}) ka, kikya yet a̱khwukhwop a̱ swak wu ma̱ng a̱si̱ ka̱ laai kwop a̱ni mi̱ bibyintyok taada [[Gana]]<ref>{{Cite journal |last=MacGaffey |first=Wyatt |date=2004-01-01 |title=Earth Shrines and the Politics of Memory in Dagbon |url=https://gs.uwpress.org/content/7/1/11 |journal=Ghana Studies |language=en |volume=7 |issue=1 |pages=11–24 |doi=10.3368/gs.7.1.11 |issn=1536-5514}}</ref><ref>{{Cite web |date=2017-06-01 |title=Zwat A̱taa 1: First Centralized States Formed in the Savanna (Mamprugu, Dagbon, and Nanumba) |url=https://www.eaumf.org/ejm-blog/jun-1-mamprugu-dagbon-nanumba |access-date=2023-10-21 |website=Edward A. Ulzen Memorial Foundation |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |last=Mireri |first=Julian |date=2022-04-15 |title=Mole-Dagbon tribe: history, food, dance, languages, weapons, facts |url=https://yen.com.gh/173201-mole-dagbon-tribe-history-food-dance-languages-facts.html |access-date=2023-10-21 |website=Yen.com.gh – Ghana news. |language=en}}</ref> nang [[A̱dagba̱mba (nwap)|A̱dagba̱mba]] (ku A̱dagbani) ba ku kpaat a̱ni mi̱ ndyia̱ 1400. Di̱n jen ya̱ngam nka ji, ka̱ ku mbyia̱ ma̱ng a̱nka, di̱n jen jhyáng, nfam A̱za, Tswazwa Jenshyung, Tswazwa A̱tyin, Sa̱vana ma̱ng A̱za-a̱tyin a̱byin Gana a̱fwun.<ref>{{Cite web |title=Makro Online Site {{!}} Makro South Africa {{!}} Never Miss a Deal. Get the Best Deals |url=https://www.makro.co.za/books/non-fiction-specialist/mathematics-sciences/mathematics-sciences/history-of-the-gbewaa-kingdoms-paperback-softback-/p/6515da28-fac2-495a-b20a-e331aa084999 |access-date=2023-10-21 |website=www.makro.co.za |archive-date=2023-10-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231028171526/https://www.makro.co.za/books/non-fiction-specialist/mathematics-sciences/mathematics-sciences/history-of-the-gbewaa-kingdoms-paperback-softback-/p/6515da28-fac2-495a-b20a-e331aa084999 |url-status=dead }}</ref> Ka̱ ku laai kup nkap [[Burkina Faso|Buri̱kina Faso]], ma̱ng fam A̱za-a̱tyin [[Khwong A̱nyung Nzwuom]]<ref>{{Cite journal |last=Massing |first=Andreas W. |date=2004-12-20 |title=Baghayogho |url=https://journals.openedition.org/etudesafricaines/4850?gathStatIcon=true&lang=en |journal=Cahiers d'études africaines |language=en |volume=44 |issue=176 |pages=887–922 |doi=10.4000/etudesafricaines.4850 |issn=0008-0055|doi-access=free }}</ref> and North West [[Togo]].<ref>{{Cite web |title=CONFERENCE OF DAGBAMBA (DAGOMBA) CHIEFS |url=http://udsspace.uds.edu.gh/bitstream/123456789/1745/1/CONFERENCE%20OF%20DAGBAMBA%20%28DAGOMBA%29%20%20CHIEFS.pdf |access-date=2025-04-15 |archive-date=2024-02-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240224120019/http://udsspace.uds.edu.gh/bitstream/123456789/1745/1/CONFERENCE%20OF%20DAGBAMBA%20%28DAGOMBA%29%20%20CHIEFS.pdf |url-status=dead }}</ref> Neet di̱n jen shyia̱ sa̱t a̱byin Gana ma̱ a̱lyia̱ 1957, a̱byintyok ka si̱ bwuok ka̱ yet a̱byin ka̱ sang cet nang ka̱ ku mbyia̱ gbangbang a̱ni. Nta̱m taada nia ma̱nyin nang á̱gwam nka si̱ bai tsa nyia̱ nang bibyintyok Gana nghyáng.<ref>{{Cite journal |jstor=resrep10120.5 |url=https://www.jstor.org/stable/pdf/resrep10120.5.pdf |title=Politics, Chieftaincy and Customary Law in Ghana |last1=Owusu-Mensah |first1=Isaac |journal=Tradition and Justice |date=2013 |pages=31–48 }}</ref> ==A̱ya̱fang== {{reflist}} ld0lra8lihnzfm54wi16xx5u38zoclz Lala Fatma n Sumet 0 6740 46733 41841 2026-07-08T10:46:21Z AshiyaG 2949 46733 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lala Fatma n Sumet/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ji̱A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Lala Fatma N'Sumet''' (langx|ar|لالة فاطمة نسومر; 1830 – 1863) a̱ kuyet a̱tyu nyia̱ fip tyok cit a̱kwak-a̱son ma̱ng jen 1849&ndash;1857 nang Fa̱ransa nsan Aljeriya a̱wot da̱nian kwi ma̱ng kwi ba̱si tyia̱ Aljeriya a̱sai nfwuo. A̱kwak a̱son jhyá ma̱ a̱di̱di̱t nyia̱ fi̱p a̱tazwa a̱khwot a̱khwop Fa̱rassa, ba tat ta̱bat mi zwat a̱natat a̱lyia̱ 1857. Á̱ ku nyim nggu ma̱ng jaru ba̱ng si̱ tat a̱khwu nggu ndyia̱ a̱natat. Á̱ yet a̱gwamzwang a̱byin A̱lgeriya kya. ==A̱lyoot== [[Lala (title)|''Lala'']], a̱byii̱k a̱ mun swa̱nga̱lyiat Berber ji a̱ni, a̱yet a̱vwuo nwuat dyep kya nang á̱ khap sak da̱nian a̱nyiuk ba ba̱ng a̱cicet ntyok a̱ni ku da̱nian a̱za̱za̱rak a̱nyiuk.<ref name="Benramdane">{{cite journal |language=fr |first=Farid |last=Benramdane |title=Espace, signe et identité au Maghreb. Du nom au symbole |journal=Insaniyat / إنسانيات. Revue algérienne d'anthropologie et de sciences sociales |publisher=Centre de recherche en anthropologie sociale et culturelle |volume=9 |issue=31 |date=December 1999 |pages=1–4 |issn=1111-2050 |doi=10.4000/insaniyat.8250}} <!-- WP:AGF from FR wiki--></ref> "N'Sumet" fa "a̱ Sumer", a̱vwuo ka nang Sumet ku ngyet a̱keang kpa̱nkpaan ma̱ng [[Zawiya (institution)|zawiya]] si̱ kwai, Sidahmed ji. A̱ ku lung a̱lyoot ka ma̱ng jen jhyang "Lala N'Ouerdja". A̱lyoot mbyin nggu li ka ngyei ka̱ yet "Fadhma Si Ahmed Ou Méziane", a̱wot a̱ si̱ shii Fatma N'Soumer ma̱ng a̱ngaan ka Lala Fatma N'Soumer di̱n jen.<ref name="CLD">{{cite encyclopedia |title=Dictionnaire de la culture berbère en Kabylie |date=2005 |last=Lacost-Dujardin |first=Camille |publisher=La Découverte |location=Paris |pages=323–324 |id= |url= |access-date= |isbn=2-7071-4588-2 |lang=fr }} <!-- WP:AGF of FR wiki article reference.--></ref> ==Nkhang shyicet== Fadhma Si Ahmed Ou Méziane á̱ ku byin nggu a̱ca̱caat ndyia̱ 1830 ma̱ Sid Ahmed Mohamed ma̱ng Terkia n'ath Ykhoulaf<ref name="oussedik7" /><!-- Source adds "de Askeur" to mother but I assume this is just an "of town" addition, not really part of her name --> mi̱ kyang hu yet ma̱nini si̱ Abi Youcef, kpa̱nkpaan ma̱ng Aïn El Hammam. Ma̱nang á̱ nyia̱ a̱di̱dam a̱lyoot nggu wu a̱ni, á̱ ghwut ma̱ng kwai si̱ a̱tyu á̱ nwuat gu shi marabout, [[Ahmed Ou Méziane]], a̱tyu a̱ nwuak gu cet a̱khwukhwut swak a̱nyiuk a̱ghyang ma̱ sot a̱niet A̱ljeriya ji ma̱ng ce a̱ja. A̱li nggu ka si̱ mbeang tat mman 8: a̱sam 5 ma̱ng a̱nap 2.<ref name="oussedik7">Oussedik 1986, p. 7&ndash;8</ref> A̱tyia̱ Fadhma wu kuyet a̱pyia̱ a̱si̱ madrasa (A̱li tyiet Islamic) mun zawiya wu si̱ Rahmaniyya a̱kum si̱ Sufi Islam, a̱cucuk shyist di̱ Sidi M'hamed Bou Qobrine mi̱ lilyim ndyia̱ 1790s. Di̱ ya, Fadhma byia̱ ̱wat shyiat fang swak mman ma̱di̱di̱t ma̱ ce hu. Ca̱caat a̱lyia̱ 16&ndash;18 a̱wot ma̱ng shim a̱nietkhwop a̱sam nggu nang a̱pyia̱ a̱li lilyim a̱khwu a̱tyia̱ nggu ka, á̱ ku tyia̱ Fadhma mi̱ nyeang lap ma̱ng a̱na̱nyiuk a̱mali, Si Yahia n'ath Ikhoulaf. A̱wot a̱nia, a̱niet nyeang ba si̱ kam ma̱ a̱ngang; a̱si̱ bwuk nat mā̄ng nfang khwi nggu na. Mat a̱lyia̱ ya, a̱tyok nggu wu si̱ lak shim a̱ tyat nyeang hu, tyei nggu lsk shyia̱ a̱wat nat nyeang ghyang.<ref>Oussedik 1986, pp.10&ndash;11</ref> Sa mmam mbyin nguu ji ma̱ng a̱cyiet ka à̱ bwuut á̱ ngyei Kabyliya, a̱byin a̱niet Kabyle ka. Fa̱ransa si̱ san Aljeriya hu tsa mi̱ a̱lyia̱ 1830, ma̱ng a̱lyia̱ nang á̱ ku mbyin nggu a̱ni. ==Ya̱fang== [[Sa:Feminizi̠m ma̠ng Tashikum/2026]] 4bcoydi7hj9oa9x24qak6rk6rh2haai 46734 46733 2026-07-08T10:47:15Z AshiyaG 2949 46734 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lala Fatma n Sumet/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lala Fatma n Sumet/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lala Fatma n Sumet/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lala Fatma n Sumet/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Ji̱A̱kurung A̱la̱u-a̱ti̱tak Swanta FIFA 2006/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Lala Fatma N'Sumet''' (langx|ar|لالة فاطمة نسومر; 1830 – 1863) a̱ kuyet a̱tyu nyia̱ fip tyok cit a̱kwak-a̱son ma̱ng jen 1849&ndash;1857 nang Fa̱ransa nsan Aljeriya a̱wot da̱nian kwi ma̱ng kwi ba̱si tyia̱ Aljeriya a̱sai nfwuo. A̱kwak a̱son jhyá ma̱ a̱di̱di̱t nyia̱ fi̱p a̱tazwa a̱khwot a̱khwop Fa̱rassa, ba tat ta̱bat mi zwat a̱natat a̱lyia̱ 1857. Á̱ ku nyim nggu ma̱ng jaru ba̱ng si̱ tat a̱khwu nggu ndyia̱ a̱natat. Á̱ yet a̱gwamzwang a̱byin A̱lgeriya kya. ==A̱lyoot== [[Lala (title)|''Lala'']], a̱byii̱k a̱ mun swa̱nga̱lyiat Berber ji a̱ni, a̱yet a̱vwuo nwuat dyep kya nang á̱ khap sak da̱nian a̱nyiuk ba ba̱ng a̱cicet ntyok a̱ni ku da̱nian a̱za̱za̱rak a̱nyiuk.<ref name="Benramdane">{{cite journal |language=fr |first=Farid |last=Benramdane |title=Espace, signe et identité au Maghreb. Du nom au symbole |journal=Insaniyat / إنسانيات. Revue algérienne d'anthropologie et de sciences sociales |publisher=Centre de recherche en anthropologie sociale et culturelle |volume=9 |issue=31 |date=December 1999 |pages=1–4 |issn=1111-2050 |doi=10.4000/insaniyat.8250}} <!-- WP:AGF from FR wiki--></ref> "N'Sumet" fa "a̱ Sumer", a̱vwuo ka nang Sumet ku ngyet a̱keang kpa̱nkpaan ma̱ng [[Zawiya (institution)|zawiya]] si̱ kwai, Sidahmed ji. A̱ ku lung a̱lyoot ka ma̱ng jen jhyang "Lala N'Ouerdja". A̱lyoot mbyin nggu li ka ngyei ka̱ yet "Fadhma Si Ahmed Ou Méziane", a̱wot a̱ si̱ shii Fatma N'Soumer ma̱ng a̱ngaan ka Lala Fatma N'Soumer di̱n jen.<ref name="CLD">{{cite encyclopedia |title=Dictionnaire de la culture berbère en Kabylie |date=2005 |last=Lacost-Dujardin |first=Camille |publisher=La Découverte |location=Paris |pages=323–324 |id= |url= |access-date= |isbn=2-7071-4588-2 |lang=fr }} <!-- WP:AGF of FR wiki article reference.--></ref> ==Nkhang shyicet== Fadhma Si Ahmed Ou Méziane á̱ ku byin nggu a̱ca̱caat ndyia̱ 1830 ma̱ Sid Ahmed Mohamed ma̱ng Terkia n'ath Ykhoulaf<ref name="oussedik7" /><!-- Source adds "de Askeur" to mother but I assume this is just an "of town" addition, not really part of her name --> mi̱ kyang hu yet ma̱nini si̱ Abi Youcef, kpa̱nkpaan ma̱ng Aïn El Hammam. Ma̱nang á̱ nyia̱ a̱di̱dam a̱lyoot nggu wu a̱ni, á̱ ghwut ma̱ng kwai si̱ a̱tyu á̱ nwuat gu shi marabout, [[Ahmed Ou Méziane]], a̱tyu a̱ nwuak gu cet a̱khwukhwut swak a̱nyiuk a̱ghyang ma̱ sot a̱niet A̱ljeriya ji ma̱ng ce a̱ja. A̱li nggu ka si̱ mbeang tat mman 8: a̱sam 5 ma̱ng a̱nap 2.<ref name="oussedik7">Oussedik 1986, p. 7&ndash;8</ref> A̱tyia̱ Fadhma wu kuyet a̱pyia̱ a̱si̱ madrasa (A̱li tyiet Islamic) mun zawiya wu si̱ Rahmaniyya a̱kum si̱ Sufi Islam, a̱cucuk shyist di̱ Sidi M'hamed Bou Qobrine mi̱ lilyim ndyia̱ 1790s. Di̱ ya, Fadhma byia̱ ̱wat shyiat fang swak mman ma̱di̱di̱t ma̱ ce hu. Ca̱caat a̱lyia̱ 16&ndash;18 a̱wot ma̱ng shim a̱nietkhwop a̱sam nggu nang a̱pyia̱ a̱li lilyim a̱khwu a̱tyia̱ nggu ka, á̱ ku tyia̱ Fadhma mi̱ nyeang lap ma̱ng a̱na̱nyiuk a̱mali, Si Yahia n'ath Ikhoulaf. A̱wot a̱nia, a̱niet nyeang ba si̱ kam ma̱ a̱ngang; a̱si̱ bwuk nat mā̄ng nfang khwi nggu na. Mat a̱lyia̱ ya, a̱tyok nggu wu si̱ lak shim a̱ tyat nyeang hu, tyei nggu lsk shyia̱ a̱wat nat nyeang ghyang.<ref>Oussedik 1986, pp.10&ndash;11</ref> Sa mmam mbyin nguu ji ma̱ng a̱cyiet ka à̱ bwuut á̱ ngyei Kabyliya, a̱byin a̱niet Kabyle ka. Fa̱ransa si̱ san Aljeriya hu tsa mi̱ a̱lyia̱ 1830, ma̱ng a̱lyia̱ nang á̱ ku mbyin nggu a̱ni. ==Ya̱fang== [[Sa:Feminizi̠m ma̠ng Tashikum/2026]] ducyyu8r26t4ixsdn67civce6g12cow 46735 46734 2026-07-08T10:48:14Z AshiyaG 2949 46735 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Lala Fatma n Sumet/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Lala Fatma n Sumet/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Lala Fatma n Sumet/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Lala Fatma n Sumet/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Lala Fatma n Sumet/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Lala Fatma n Sumet/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Lala Fatma N'Sumet''' (langx|ar|لالة فاطمة نسومر; 1830 – 1863) a̱ kuyet a̱tyu nyia̱ fip tyok cit a̱kwak-a̱son ma̱ng jen 1849&ndash;1857 nang Fa̱ransa nsan Aljeriya a̱wot da̱nian kwi ma̱ng kwi ba̱si tyia̱ Aljeriya a̱sai nfwuo. A̱kwak a̱son jhyá ma̱ a̱di̱di̱t nyia̱ fi̱p a̱tazwa a̱khwot a̱khwop Fa̱rassa, ba tat ta̱bat mi zwat a̱natat a̱lyia̱ 1857. Á̱ ku nyim nggu ma̱ng jaru ba̱ng si̱ tat a̱khwu nggu ndyia̱ a̱natat. Á̱ yet a̱gwamzwang a̱byin A̱lgeriya kya. ==A̱lyoot== [[Lala (title)|''Lala'']], a̱byii̱k a̱ mun swa̱nga̱lyiat Berber ji a̱ni, a̱yet a̱vwuo nwuat dyep kya nang á̱ khap sak da̱nian a̱nyiuk ba ba̱ng a̱cicet ntyok a̱ni ku da̱nian a̱za̱za̱rak a̱nyiuk.<ref name="Benramdane">{{cite journal |language=fr |first=Farid |last=Benramdane |title=Espace, signe et identité au Maghreb. Du nom au symbole |journal=Insaniyat / إنسانيات. Revue algérienne d'anthropologie et de sciences sociales |publisher=Centre de recherche en anthropologie sociale et culturelle |volume=9 |issue=31 |date=December 1999 |pages=1–4 |issn=1111-2050 |doi=10.4000/insaniyat.8250}} <!-- WP:AGF from FR wiki--></ref> "N'Sumet" fa "a̱ Sumer", a̱vwuo ka nang Sumet ku ngyet a̱keang kpa̱nkpaan ma̱ng [[Zawiya (institution)|zawiya]] si̱ kwai, Sidahmed ji. A̱ ku lung a̱lyoot ka ma̱ng jen jhyang "Lala N'Ouerdja". A̱lyoot mbyin nggu li ka ngyei ka̱ yet "Fadhma Si Ahmed Ou Méziane", a̱wot a̱ si̱ shii Fatma N'Soumer ma̱ng a̱ngaan ka Lala Fatma N'Soumer di̱n jen.<ref name="CLD">{{cite encyclopedia |title=Dictionnaire de la culture berbère en Kabylie |date=2005 |last=Lacost-Dujardin |first=Camille |publisher=La Découverte |location=Paris |pages=323–324 |id= |url= |access-date= |isbn=2-7071-4588-2 |lang=fr }} <!-- WP:AGF of FR wiki article reference.--></ref> ==Nkhang shyicet== Fadhma Si Ahmed Ou Méziane á̱ ku byin nggu a̱ca̱caat ndyia̱ 1830 ma̱ Sid Ahmed Mohamed ma̱ng Terkia n'ath Ykhoulaf<ref name="oussedik7" /><!-- Source adds "de Askeur" to mother but I assume this is just an "of town" addition, not really part of her name --> mi̱ kyang hu yet ma̱nini si̱ Abi Youcef, kpa̱nkpaan ma̱ng Aïn El Hammam. Ma̱nang á̱ nyia̱ a̱di̱dam a̱lyoot nggu wu a̱ni, á̱ ghwut ma̱ng kwai si̱ a̱tyu á̱ nwuat gu shi marabout, [[Ahmed Ou Méziane]], a̱tyu a̱ nwuak gu cet a̱khwukhwut swak a̱nyiuk a̱ghyang ma̱ sot a̱niet A̱ljeriya ji ma̱ng ce a̱ja. A̱li nggu ka si̱ mbeang tat mman 8: a̱sam 5 ma̱ng a̱nap 2.<ref name="oussedik7">Oussedik 1986, p. 7&ndash;8</ref> A̱tyia̱ Fadhma wu kuyet a̱pyia̱ a̱si̱ madrasa (A̱li tyiet Islamic) mun zawiya wu si̱ Rahmaniyya a̱kum si̱ Sufi Islam, a̱cucuk shyist di̱ Sidi M'hamed Bou Qobrine mi̱ lilyim ndyia̱ 1790s. Di̱ ya, Fadhma byia̱ ̱wat shyiat fang swak mman ma̱di̱di̱t ma̱ ce hu. Ca̱caat a̱lyia̱ 16&ndash;18 a̱wot ma̱ng shim a̱nietkhwop a̱sam nggu nang a̱pyia̱ a̱li lilyim a̱khwu a̱tyia̱ nggu ka, á̱ ku tyia̱ Fadhma mi̱ nyeang lap ma̱ng a̱na̱nyiuk a̱mali, Si Yahia n'ath Ikhoulaf. A̱wot a̱nia, a̱niet nyeang ba si̱ kam ma̱ a̱ngang; a̱si̱ bwuk nat mā̄ng nfang khwi nggu na. Mat a̱lyia̱ ya, a̱tyok nggu wu si̱ lak shim a̱ tyat nyeang hu, tyei nggu lsk shyia̱ a̱wat nat nyeang ghyang.<ref>Oussedik 1986, pp.10&ndash;11</ref> Sa mmam mbyin nguu ji ma̱ng a̱cyiet ka à̱ bwuut á̱ ngyei Kabyliya, a̱byin a̱niet Kabyle ka. Fa̱ransa si̱ san Aljeriya hu tsa mi̱ a̱lyia̱ 1830, ma̱ng a̱lyia̱ nang á̱ ku mbyin nggu a̱ni. ==Ya̱fang== [[Sa:Feminizi̠m ma̠ng Tashikum/2026]] nfp7ho5xrnowecy03ktlri33ae5khtj Hantavirut 0 7573 46723 43189 2026-07-08T10:29:33Z AshiyaG 2949 46723 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱li̱p/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[A̱li̱p/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱li̱p/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱li̱p/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱li̱p/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱li̱p/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} {| class="infobox" style="width:320px; float:right; border:1px solid #a2a9b1; background:#f8f9fa; margin:0 0 1em 1em; font-size:90%; border-collapse:collapse; text-align:left;" |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:8px; font-size:120%; font-style:italic;" | A̱tohantavirut |- | colspan="2" style="text-align:center; padding:10px;" | [[File:Sin Nombre virus Hanta TEM 1137 lores.jpg|Sin_Nombre_virus_Hanta_TEM_1137_lores|250px]] |- |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:6px;" | Khap Virut |- ! style="background:#eaecf0; padding:6px; width:35%;" | Sót: | style="padding:6px;" | ''Riboviria'' |- ! style="background:#eaecf0; padding:6px;" | Fam: | style="padding:6px;" | ''Orthornavirae'' |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:6px;" | Á̱bun ngyei |- | colspan="2" style="padding:8px;" | * ''Hantavirut'' |} '''Hantavirut''' shyia̱ mami zwa nkyang na̱ cong ma̱ng zwán ji a̱ni. Á̱shyia̱ mi̱ng sa nang á̱ngyei [[Virut]] á̱ni. Ka̱ a̱bu na khap di̱n sa nang á̱ngyei jenut a̱ni a̱yet [[A̱tohantavirut]] a. Hantavirut kwa̱i a̱cyuang nyam a, nang á̱ngyei [[rodent]] a̱ni. Á̱tyia̱bishi ma meang ni̱ ba̱ shyia̱ ba ka̱ nang gu la ku a̱ya kyang nang nyam ji bya̱ virut ba a̱ni nswan, ku ji byan mi̱ng a̱ntyak ku bying, ku a̱ti̱mpyia̱ a̱ni. Ka̱ nang ba̱ shyia̱ ma̱ tsa ba ka, zwan ji nang ba kwak a̱ni ni̱ng khwut kpa̱sai ba, a̱wot ka̱ ba nwuo vam a̱tyiabishi, ba tyei zwan ji na bai suyang a̱ni. Zwán a̱ja yet [[Hemorajik Fiiva a̱cong ma̱ng Renal Sindrom]] a̱ni, ma̱ng [[Hantavirut Pulmonari Sindrom]]. ==Zwan ji== Hantavirut cong mi̱ng zwán ji bai suyang a̱ni. A̱ shyiat hantavirut ba mi̱ fam kwa̱imam a̱ta̱chyia̱ hu hwa, nang a̱byin [[USA(United State of America)]], ti̱tyan jyang mi̱ [[Africa]], [[Asia]], mi̱ng [[Yurope]] nshyia̱ a̱ni. '''Hantavirut Pulmonari Sindrom(HPS).''' '''HPS''' yet zwan ji tyei fwuong a̱khwu, a̱wot ji vwou a̱khwu hyiat a̱yin a̱ni ba. A̱tanka̱i virut a kwak zwan ji ni a̱ni shyia̱ a̱feang: [[Andet virut]] ma̱ng [[Sin Nomba virut]]. A̱lama zwan wu ni ni̱ng khwut mami sati 1 nat 8. A̱yaalama ba ni̱ng khan khwut a̱ni yet: ===A̱YAALAMA=== Van, Shi̱nshiim, Kpeam a̱cyi̱ci̱p ma̱ sama̱ng a̱bwan a̱ti̱tak, dyang, a̱ma, ja̱n jyang mi̱ zankhwan ji, Laat swan, A̱lyia̱ ka tswot mi̱ng ca̱t a̱wot ka̱ tswot a̱kyai tswot hu, A̱sok na tyong a̱nsham ba, na̱ laat. '''''A̱ghyang a̱niet ni̱ng fak:''''' A̱pyia̱ saat, Kwi vam, Cak weam vam, Kwoi, A̱lyia̱ bwuang, A̱khang, A̱fa kpeam. Ka̱ nang bancyuang ndang a̱nsok na, na̱ shyia̱ ma̱ bolyia̱ ji a̱ni tyong, swan ji na tabat laat, a̱wot a̱sokhwot na̱ tung mi̱ bwuong fri̱ng hu. Mat a̱nya afa̱k a̱khwu nyia̱. Coot na bai ka̱ nang a̱ bok zwan ji ni ansham mami zwat 3 nat 6. '''Hemorajik Fiiva a̱cong ma̱ng Renal Sindrom(HFRS)''' '''HFRS''' yet zwan ji tyei fwuong a̱khwu, ja̱n jyang ji ni̱ng hyiat a̱yin a̱ngbam. A̱lama zwan wu ni ni̱ng khwut mami sati 1 nat 2. ===A̱YAALAMA=== A̱yaalama ba ni̱ng khan khwut da kanyung a̱ni. '''''A̱si̱bani nshyia̱ mami:''''' A̱pyia̱ saat ka̱ bang mi̱ cet a̱ni, A̱fa kpeam mi̱ng A̱ma kpeam, Shi̱nshiim/Cak weam vam, A̱lyia̱ bwuang, A̱gbi̱ri̱ng a̱ghyi, Cet cung a̱nsok hu na cyong, A̱nsok na ná tyong ba, Nnang a̱nsok wu na cak a̱wot a̱nsok na na̱ wai a̱kai vam hu, A̱buu ka na lak tam da̱ kanyung da̱ nyan anya a̱sakhwot nah tung mi̱ vam hu, A̱nsok na̱ shyia̱ man ntyak. Coot na bai ka̱ nang a̱ bok zwan ji ni ansham mami zwat ma̱ da̱ da̱i. ==Shyat Tswa Virut Ji== r86mn3byqsanfe85j1jmjmmkicdennk 46724 46723 2026-07-08T10:30:26Z AshiyaG 2949 46724 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hantavirut/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[HantavirutA̱li̱p/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hantavirut/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱li̱p/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱li̱p/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱li̱p/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} {| class="infobox" style="width:320px; float:right; border:1px solid #a2a9b1; background:#f8f9fa; margin:0 0 1em 1em; font-size:90%; border-collapse:collapse; text-align:left;" |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:8px; font-size:120%; font-style:italic;" | A̱tohantavirut |- | colspan="2" style="text-align:center; padding:10px;" | [[File:Sin Nombre virus Hanta TEM 1137 lores.jpg|Sin_Nombre_virus_Hanta_TEM_1137_lores|250px]] |- |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:6px;" | Khap Virut |- ! style="background:#eaecf0; padding:6px; width:35%;" | Sót: | style="padding:6px;" | ''Riboviria'' |- ! style="background:#eaecf0; padding:6px;" | Fam: | style="padding:6px;" | ''Orthornavirae'' |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:6px;" | Á̱bun ngyei |- | colspan="2" style="padding:8px;" | * ''Hantavirut'' |} '''Hantavirut''' shyia̱ mami zwa nkyang na̱ cong ma̱ng zwán ji a̱ni. Á̱shyia̱ mi̱ng sa nang á̱ngyei [[Virut]] á̱ni. Ka̱ a̱bu na khap di̱n sa nang á̱ngyei jenut a̱ni a̱yet [[A̱tohantavirut]] a. Hantavirut kwa̱i a̱cyuang nyam a, nang á̱ngyei [[rodent]] a̱ni. Á̱tyia̱bishi ma meang ni̱ ba̱ shyia̱ ba ka̱ nang gu la ku a̱ya kyang nang nyam ji bya̱ virut ba a̱ni nswan, ku ji byan mi̱ng a̱ntyak ku bying, ku a̱ti̱mpyia̱ a̱ni. Ka̱ nang ba̱ shyia̱ ma̱ tsa ba ka, zwan ji nang ba kwak a̱ni ni̱ng khwut kpa̱sai ba, a̱wot ka̱ ba nwuo vam a̱tyiabishi, ba tyei zwan ji na bai suyang a̱ni. Zwán a̱ja yet [[Hemorajik Fiiva a̱cong ma̱ng Renal Sindrom]] a̱ni, ma̱ng [[Hantavirut Pulmonari Sindrom]]. ==Zwan ji== Hantavirut cong mi̱ng zwán ji bai suyang a̱ni. A̱ shyiat hantavirut ba mi̱ fam kwa̱imam a̱ta̱chyia̱ hu hwa, nang a̱byin [[USA(United State of America)]], ti̱tyan jyang mi̱ [[Africa]], [[Asia]], mi̱ng [[Yurope]] nshyia̱ a̱ni. '''Hantavirut Pulmonari Sindrom(HPS).''' '''HPS''' yet zwan ji tyei fwuong a̱khwu, a̱wot ji vwou a̱khwu hyiat a̱yin a̱ni ba. A̱tanka̱i virut a kwak zwan ji ni a̱ni shyia̱ a̱feang: [[Andet virut]] ma̱ng [[Sin Nomba virut]]. A̱lama zwan wu ni ni̱ng khwut mami sati 1 nat 8. A̱yaalama ba ni̱ng khan khwut a̱ni yet: ===A̱YAALAMA=== Van, Shi̱nshiim, Kpeam a̱cyi̱ci̱p ma̱ sama̱ng a̱bwan a̱ti̱tak, dyang, a̱ma, ja̱n jyang mi̱ zankhwan ji, Laat swan, A̱lyia̱ ka tswot mi̱ng ca̱t a̱wot ka̱ tswot a̱kyai tswot hu, A̱sok na tyong a̱nsham ba, na̱ laat. '''''A̱ghyang a̱niet ni̱ng fak:''''' A̱pyia̱ saat, Kwi vam, Cak weam vam, Kwoi, A̱lyia̱ bwuang, A̱khang, A̱fa kpeam. Ka̱ nang bancyuang ndang a̱nsok na, na̱ shyia̱ ma̱ bolyia̱ ji a̱ni tyong, swan ji na tabat laat, a̱wot a̱sokhwot na̱ tung mi̱ bwuong fri̱ng hu. Mat a̱nya afa̱k a̱khwu nyia̱. Coot na bai ka̱ nang a̱ bok zwan ji ni ansham mami zwat 3 nat 6. '''Hemorajik Fiiva a̱cong ma̱ng Renal Sindrom(HFRS)''' '''HFRS''' yet zwan ji tyei fwuong a̱khwu, ja̱n jyang ji ni̱ng hyiat a̱yin a̱ngbam. A̱lama zwan wu ni ni̱ng khwut mami sati 1 nat 2. ===A̱YAALAMA=== A̱yaalama ba ni̱ng khan khwut da kanyung a̱ni. '''''A̱si̱bani nshyia̱ mami:''''' A̱pyia̱ saat ka̱ bang mi̱ cet a̱ni, A̱fa kpeam mi̱ng A̱ma kpeam, Shi̱nshiim/Cak weam vam, A̱lyia̱ bwuang, A̱gbi̱ri̱ng a̱ghyi, Cet cung a̱nsok hu na cyong, A̱nsok na ná tyong ba, Nnang a̱nsok wu na cak a̱wot a̱nsok na na̱ wai a̱kai vam hu, A̱buu ka na lak tam da̱ kanyung da̱ nyan anya a̱sakhwot nah tung mi̱ vam hu, A̱nsok na̱ shyia̱ man ntyak. Coot na bai ka̱ nang a̱ bok zwan ji ni ansham mami zwat ma̱ da̱ da̱i. ==Shyat Tswa Virut Ji== rj744ybmbg37c5c780ppwnmvxqbc9mi 46725 46724 2026-07-08T10:31:28Z AshiyaG 2949 46725 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hantavirut/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[Hantavirut/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hantavirut/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hantavirut/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hantavirut/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hantavirut/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} {| class="infobox" style="width:320px; float:right; border:1px solid #a2a9b1; background:#f8f9fa; margin:0 0 1em 1em; font-size:90%; border-collapse:collapse; text-align:left;" |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:8px; font-size:120%; font-style:italic;" | A̱tohantavirut |- | colspan="2" style="text-align:center; padding:10px;" | [[File:Sin Nombre virus Hanta TEM 1137 lores.jpg|Sin_Nombre_virus_Hanta_TEM_1137_lores|250px]] |- |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:6px;" | Khap Virut |- ! style="background:#eaecf0; padding:6px; width:35%;" | Sót: | style="padding:6px;" | ''Riboviria'' |- ! style="background:#eaecf0; padding:6px;" | Fam: | style="padding:6px;" | ''Orthornavirae'' |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:6px;" | Á̱bun ngyei |- | colspan="2" style="padding:8px;" | * ''Hantavirut'' |} '''Hantavirut''' shyia̱ mami zwa nkyang na̱ cong ma̱ng zwán ji a̱ni. Á̱shyia̱ mi̱ng sa nang á̱ngyei [[Virut]] á̱ni. Ka̱ a̱bu na khap di̱n sa nang á̱ngyei jenut a̱ni a̱yet [[A̱tohantavirut]] a. Hantavirut kwa̱i a̱cyuang nyam a, nang á̱ngyei [[rodent]] a̱ni. Á̱tyia̱bishi ma meang ni̱ ba̱ shyia̱ ba ka̱ nang gu la ku a̱ya kyang nang nyam ji bya̱ virut ba a̱ni nswan, ku ji byan mi̱ng a̱ntyak ku bying, ku a̱ti̱mpyia̱ a̱ni. Ka̱ nang ba̱ shyia̱ ma̱ tsa ba ka, zwan ji nang ba kwak a̱ni ni̱ng khwut kpa̱sai ba, a̱wot ka̱ ba nwuo vam a̱tyiabishi, ba tyei zwan ji na bai suyang a̱ni. Zwán a̱ja yet [[Hemorajik Fiiva a̱cong ma̱ng Renal Sindrom]] a̱ni, ma̱ng [[Hantavirut Pulmonari Sindrom]]. ==Zwan ji== Hantavirut cong mi̱ng zwán ji bai suyang a̱ni. A̱ shyiat hantavirut ba mi̱ fam kwa̱imam a̱ta̱chyia̱ hu hwa, nang a̱byin [[USA(United State of America)]], ti̱tyan jyang mi̱ [[Africa]], [[Asia]], mi̱ng [[Yurope]] nshyia̱ a̱ni. '''Hantavirut Pulmonari Sindrom(HPS).''' '''HPS''' yet zwan ji tyei fwuong a̱khwu, a̱wot ji vwou a̱khwu hyiat a̱yin a̱ni ba. A̱tanka̱i virut a kwak zwan ji ni a̱ni shyia̱ a̱feang: [[Andet virut]] ma̱ng [[Sin Nomba virut]]. A̱lama zwan wu ni ni̱ng khwut mami sati 1 nat 8. A̱yaalama ba ni̱ng khan khwut a̱ni yet: ===A̱YAALAMA=== Van, Shi̱nshiim, Kpeam a̱cyi̱ci̱p ma̱ sama̱ng a̱bwan a̱ti̱tak, dyang, a̱ma, ja̱n jyang mi̱ zankhwan ji, Laat swan, A̱lyia̱ ka tswot mi̱ng ca̱t a̱wot ka̱ tswot a̱kyai tswot hu, A̱sok na tyong a̱nsham ba, na̱ laat. '''''A̱ghyang a̱niet ni̱ng fak:''''' A̱pyia̱ saat, Kwi vam, Cak weam vam, Kwoi, A̱lyia̱ bwuang, A̱khang, A̱fa kpeam. Ka̱ nang bancyuang ndang a̱nsok na, na̱ shyia̱ ma̱ bolyia̱ ji a̱ni tyong, swan ji na tabat laat, a̱wot a̱sokhwot na̱ tung mi̱ bwuong fri̱ng hu. Mat a̱nya afa̱k a̱khwu nyia̱. Coot na bai ka̱ nang a̱ bok zwan ji ni ansham mami zwat 3 nat 6. '''Hemorajik Fiiva a̱cong ma̱ng Renal Sindrom(HFRS)''' '''HFRS''' yet zwan ji tyei fwuong a̱khwu, ja̱n jyang ji ni̱ng hyiat a̱yin a̱ngbam. A̱lama zwan wu ni ni̱ng khwut mami sati 1 nat 2. ===A̱YAALAMA=== A̱yaalama ba ni̱ng khan khwut da kanyung a̱ni. '''''A̱si̱bani nshyia̱ mami:''''' A̱pyia̱ saat ka̱ bang mi̱ cet a̱ni, A̱fa kpeam mi̱ng A̱ma kpeam, Shi̱nshiim/Cak weam vam, A̱lyia̱ bwuang, A̱gbi̱ri̱ng a̱ghyi, Cet cung a̱nsok hu na cyong, A̱nsok na ná tyong ba, Nnang a̱nsok wu na cak a̱wot a̱nsok na na̱ wai a̱kai vam hu, A̱buu ka na lak tam da̱ kanyung da̱ nyan anya a̱sakhwot nah tung mi̱ vam hu, A̱nsok na̱ shyia̱ man ntyak. Coot na bai ka̱ nang a̱ bok zwan ji ni ansham mami zwat ma̱ da̱ da̱i. ==Shyat Tswa Virut Ji== 6kgx6h7a2n9l68b6xftu8bdsugn1xub 46726 46725 2026-07-08T10:32:49Z AshiyaG 2949 46726 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[Hantavirut/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[Hantavirut/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[Hantavirut/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[Hantavirut/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[Hantavirut/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[Hantavirut/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} {| class="infobox" style="width:320px; float:right; border:1px solid #a2a9b1; background:#f8f9fa; margin:0 0 1em 1em; font-size:90%; border-collapse:collapse; text-align:left;" |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:8px; font-size:120%; font-style:italic;" | A̱tohantavirut |- | colspan="2" style="text-align:center; padding:10px;" | [[File:Sin Nombre virus Hanta TEM 1137 lores.jpg|Sin_Nombre_virus_Hanta_TEM_1137_lores|250px]] |- |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:6px;" | Khap Virut |- ! style="background:#eaecf0; padding:6px; width:35%;" | Sót: | style="padding:6px;" | ''Riboviria'' |- ! style="background:#eaecf0; padding:6px;" | Fam: | style="padding:6px;" | ''Orthornavirae'' |- ! colspan="2" style="background:#fdf5ce; text-align:center; padding:6px;" | Á̱bun ngyei |- | colspan="2" style="padding:8px;" | * ''Hantavirut'' |} '''Hantavirut''' shyia̱ mami zwa nkyang na̱ cong ma̱ng zwán ji a̱ni. Á̱shyia̱ mi̱ng sa nang á̱ngyei [[Virut]] á̱ni. Ka̱ a̱bu na khap di̱n sa nang á̱ngyei jenut a̱ni a̱yet [[A̱tohantavirut]] a. Hantavirut kwa̱i a̱cyuang nyam a, nang á̱ngyei [[rodent]] a̱ni. Á̱tyia̱bishi ma meang ni̱ ba̱ shyia̱ ba ka̱ nang gu la ku a̱ya kyang nang nyam ji bya̱ virut ba a̱ni nswan, ku ji byan mi̱ng a̱ntyak ku bying, ku a̱ti̱mpyia̱ a̱ni. Ka̱ nang ba̱ shyia̱ ma̱ tsa ba ka, zwan ji nang ba kwak a̱ni ni̱ng khwut kpa̱sai ba, a̱wot ka̱ ba nwuo vam a̱tyiabishi, ba tyei zwan ji na bai suyang a̱ni. Zwán a̱ja yet [[Hemorajik Fiiva a̱cong ma̱ng Renal Sindrom]] a̱ni, ma̱ng [[Hantavirut Pulmonari Sindrom]]. ==Zwan ji== Hantavirut cong mi̱ng zwán ji bai suyang a̱ni. A̱ shyiat hantavirut ba mi̱ fam kwa̱imam a̱ta̱chyia̱ hu hwa, nang a̱byin [[USA(United State of America)]], ti̱tyan jyang mi̱ [[Africa]], [[Asia]], mi̱ng [[Yurope]] nshyia̱ a̱ni. '''Hantavirut Pulmonari Sindrom(HPS).''' '''HPS''' yet zwan ji tyei fwuong a̱khwu, a̱wot ji vwou a̱khwu hyiat a̱yin a̱ni ba. A̱tanka̱i virut a kwak zwan ji ni a̱ni shyia̱ a̱feang: [[Andet virut]] ma̱ng [[Sin Nomba virut]]. A̱lama zwan wu ni ni̱ng khwut mami sati 1 nat 8. A̱yaalama ba ni̱ng khan khwut a̱ni yet: ===A̱YAALAMA=== Van, Shi̱nshiim, Kpeam a̱cyi̱ci̱p ma̱ sama̱ng a̱bwan a̱ti̱tak, dyang, a̱ma, ja̱n jyang mi̱ zankhwan ji, Laat swan, A̱lyia̱ ka tswot mi̱ng ca̱t a̱wot ka̱ tswot a̱kyai tswot hu, A̱sok na tyong a̱nsham ba, na̱ laat. '''''A̱ghyang a̱niet ni̱ng fak:''''' A̱pyia̱ saat, Kwi vam, Cak weam vam, Kwoi, A̱lyia̱ bwuang, A̱khang, A̱fa kpeam. Ka̱ nang bancyuang ndang a̱nsok na, na̱ shyia̱ ma̱ bolyia̱ ji a̱ni tyong, swan ji na tabat laat, a̱wot a̱sokhwot na̱ tung mi̱ bwuong fri̱ng hu. Mat a̱nya afa̱k a̱khwu nyia̱. Coot na bai ka̱ nang a̱ bok zwan ji ni ansham mami zwat 3 nat 6. '''Hemorajik Fiiva a̱cong ma̱ng Renal Sindrom(HFRS)''' '''HFRS''' yet zwan ji tyei fwuong a̱khwu, ja̱n jyang ji ni̱ng hyiat a̱yin a̱ngbam. A̱lama zwan wu ni ni̱ng khwut mami sati 1 nat 2. ===A̱YAALAMA=== A̱yaalama ba ni̱ng khan khwut da kanyung a̱ni. '''''A̱si̱bani nshyia̱ mami:''''' A̱pyia̱ saat ka̱ bang mi̱ cet a̱ni, A̱fa kpeam mi̱ng A̱ma kpeam, Shi̱nshiim/Cak weam vam, A̱lyia̱ bwuang, A̱gbi̱ri̱ng a̱ghyi, Cet cung a̱nsok hu na cyong, A̱nsok na ná tyong ba, Nnang a̱nsok wu na cak a̱wot a̱nsok na na̱ wai a̱kai vam hu, A̱buu ka na lak tam da̱ kanyung da̱ nyan anya a̱sakhwot nah tung mi̱ vam hu, A̱nsok na̱ shyia̱ man ntyak. Coot na bai ka̱ nang a̱ bok zwan ji ni ansham mami zwat ma̱ da̱ da̱i. ==Shyat Tswa Virut Ji== dg1q6vdhq21h4xjm3911215sdfdeolz Wukipedia:A̱yangka̱nan Wuki Afi̱rika 2026 mi̱ Naijeriya 4 7750 46713 46620 2026-07-07T23:38:03Z Danjuma Anthony 411 /* Lyulyoot a̱yaati̱kut */ 46713 wikitext text/x-wiki == Lyulyoot a̱yaati̱kut == {|class="wikitable sortable mw-collapsible" |+ class="nowrap" | Nkhang ! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap |- | 1|| [[w:en:Aba River (Nigeria)|Aba River (Nigeria)]] || [[A̱ghyui Aba]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] | 2|| [[w:en:Bandama River|Bandama River]] || [[A̱ghyui Bandama]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] | 3|| [[w:en:Cavalla River|Cavalla River]] || [[A̱ghyui Ka̱va̱la]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] | 4|| [[w:en:Imo River|Imo River]] || [[A̱ghyui Imo]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 10:26, 1 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |5 | [[w:en:Kolenté River|Kolenté River]] || [[A̱ghyui Kolenté]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |6 | [[w:en:Moa River|Moa River]] || [[A̱ghyui Mowa]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |7 | [[w:en:Oba River|Oba River]] || [[A̱ghyui Oba]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |8 | [[w:en:Oyan River Dam|Oyan River Dam]] || [[A̱ghyui Oyan]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |9 | [[w:en:Osun River|Osun River]] || [[A̱ghyui Oshun]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |10 | [[w:en:Ouémé River|Ouémé River]] || [[A̱ghyui Kweme]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |11 | [[w:en:Matsirga waterfalls|Matsirga waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Ma̱'jhyuo]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[User:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[User talk:Danjuma Anthony|talk]]) 17:59, 26 June 2026 (UTC)]] |12 | [[w:en:Orashi River|Orashi River]] || [[A̱ghyui Orashi]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[User:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[User talk:Danjuma Anthony|talk]]) 22:54, 26 June 2026 (UTC)]] |13 | [[w:en:Nun River|Nun River]] || [[A̱ghyui Nun]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[User:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[User talk:Holiness Istifanus|talk]]) 20:30, 27 June 2026 (UTC)]] |14 | [[w:en:Assop Waterfalls|Assop Waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Assop]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |15 | [[w:en:River Delimi|River Delimi]] || [[A̱ghyui Delimi]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |16 | [[w:en:Otamiri River|Otamiri River]] || [[A̱ghyui Otamiri ]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |17 | [[w:en:Farin Ruwa Falls|Farin Ruwa Falls]] || [[A̱ga̱ra̱ng A̱sai A̱sa̱khwot]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |18 | [[w:en:Owu Waterfalls|Owu Waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Owu]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 00:28, 1 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |19 | [[w:en:Erin-Ijesha Waterfalls|Erin-Ijesha Waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 00:38, 8 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |20 | [[w:en:Awhum Waterfall|Awhum Waterfall]] || [[A̱ga̱ra̱ng Awhum]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 00:14, 1 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |21 | [[w:en:River Ogori|River Ogori]] || [[A̱ga̱ra̱ng Ogori]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |} 4vlyt1fahsd2otd33en4wk185j5e1tx 46714 46713 2026-07-07T23:39:45Z Danjuma Anthony 411 /* Lyulyoot a̱yaati̱kut */ 46714 wikitext text/x-wiki == Lyulyoot a̱yaati̱kut == {|class="wikitable sortable mw-collapsible" |+ class="nowrap" | Nkhang ! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap |- | 1|| [[w:en:Aba River (Nigeria)|Aba River (Nigeria)]] || [[A̱ghyui Aba]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] | 2|| [[w:en:Bandama River|Bandama River]] || [[A̱ghyui Bandama]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] | 3|| [[w:en:Cavalla River|Cavalla River]] || [[A̱ghyui Ka̱va̱la]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] | 4|| [[w:en:Imo River|Imo River]] || [[A̱ghyui Imo]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 10:26, 1 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |5 | [[w:en:Kolenté River|Kolenté River]] || [[A̱ghyui Kolenté]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |6 | [[w:en:Moa River|Moa River]] || [[A̱ghyui Mowa]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |7 | [[w:en:Oba River|Oba River]] || [[A̱ghyui Oba]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |8 | [[w:en:Oyan River Dam|Oyan River Dam]] || [[A̱ghyui Oyan]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |9 | [[w:en:Osun River|Osun River]] || [[A̱ghyui Oshun]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |10 | [[w:en:Ouémé River|Ouémé River]] || [[A̱ghyui Kweme]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |11 | [[w:en:Matsirga waterfalls|Matsirga waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Ma̱'jhyuo]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[User:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[User talk:Danjuma Anthony|talk]]) 17:59, 26 June 2026 (UTC)]] |12 | [[w:en:Orashi River|Orashi River]] || [[A̱ghyui Orashi]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[User:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[User talk:Danjuma Anthony|talk]]) 22:54, 26 June 2026 (UTC)]] |13 | [[w:en:Nun River|Nun River]] || [[A̱ghyui Nun]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[User:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[User talk:Holiness Istifanus|talk]]) 20:30, 27 June 2026 (UTC)]] |14 | [[w:en:Assop Waterfalls|Assop Waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Assop]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |15 | [[w:en:River Delimi|River Delimi]] || [[A̱ghyui Delimi]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |16 | [[w:en:Otamiri River|Otamiri River]] || [[A̱ghyui Otamiri ]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |17 | [[w:en:Farin Ruwa Falls|Farin Ruwa Falls]] || [[A̱ga̱ra̱ng A̱sai A̱sa̱khwot]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |18 | [[w:en:Owu Waterfalls|Owu Waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Owu]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 00:28, 1 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |19 | [[w:en:Erin-Ijesha Waterfalls|Erin-Ijesha Waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 00:38, 8 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |20 | [[w:en:Awhum Waterfall|Awhum Waterfall]] || [[A̱ga̱ra̱ng Awhum]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 00:14, 1 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |21 | [[w:en:River Ogori|River Ogori]] || [[A̱ga̱ra̱ng Ogori]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |21 | [[w:en:Ubu River|Ubu River]] || [[A̱gyui Ubu]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |} a4ff4jjpiaa083q4xyvret7paapld69 46715 46714 2026-07-07T23:40:27Z Danjuma Anthony 411 /* Lyulyoot a̱yaati̱kut */ 46715 wikitext text/x-wiki == Lyulyoot a̱yaati̱kut == {|class="wikitable sortable mw-collapsible" |+ class="nowrap" | Nkhang ! La̱. !! Wukipedia nShong!! Wukipedia nTyap |- | 1|| [[w:en:Aba River (Nigeria)|Aba River (Nigeria)]] || [[A̱ghyui Aba]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] | 2|| [[w:en:Bandama River|Bandama River]] || [[A̱ghyui Bandama]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] | 3|| [[w:en:Cavalla River|Cavalla River]] || [[A̱ghyui Ka̱va̱la]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] | 4|| [[w:en:Imo River|Imo River]] || [[A̱ghyui Imo]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 10:26, 1 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |5 | [[w:en:Kolenté River|Kolenté River]] || [[A̱ghyui Kolenté]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |6 | [[w:en:Moa River|Moa River]] || [[A̱ghyui Mowa]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |7 | [[w:en:Oba River|Oba River]] || [[A̱ghyui Oba]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |8 | [[w:en:Oyan River Dam|Oyan River Dam]] || [[A̱ghyui Oyan]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |9 | [[w:en:Osun River|Osun River]] || [[A̱ghyui Oshun]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |10 | [[w:en:Ouémé River|Ouémé River]] || [[A̱ghyui Kweme]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |11 | [[w:en:Matsirga waterfalls|Matsirga waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Ma̱'jhyuo]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[User:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[User talk:Danjuma Anthony|talk]]) 17:59, 26 June 2026 (UTC)]] |12 | [[w:en:Orashi River|Orashi River]] || [[A̱ghyui Orashi]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[User:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[User talk:Danjuma Anthony|talk]]) 22:54, 26 June 2026 (UTC)]] |13 | [[w:en:Nun River|Nun River]] || [[A̱ghyui Nun]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[User:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[User talk:Holiness Istifanus|talk]]) 20:30, 27 June 2026 (UTC)]] |14 | [[w:en:Assop Waterfalls|Assop Waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Assop]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |15 | [[w:en:River Delimi|River Delimi]] || [[A̱ghyui Delimi]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |16 | [[w:en:Otamiri River|Otamiri River]] || [[A̱ghyui Otamiri ]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |17 | [[w:en:Farin Ruwa Falls|Farin Ruwa Falls]] || [[A̱ga̱ra̱ng A̱sai A̱sa̱khwot]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |18 | [[w:en:Owu Waterfalls|Owu Waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Owu]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Holiness Istifanus|Holiness Istifanus]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Holiness Istifanus|a̱lyiat]]) 00:28, 1 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |19 | [[w:en:Erin-Ijesha Waterfalls|Erin-Ijesha Waterfalls]] || [[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 00:38, 8 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |20 | [[w:en:Awhum Waterfall|Awhum Waterfall]] || [[A̱ga̱ra̱ng Awhum]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 00:14, 1 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |21 | [[w:en:River Ogori|River Ogori]] || [[A̱ga̱ra̱ng Ogori]] |-[[A‌̱tyunta̱m:]] |21 | [[w:en:Ubu River|Ubu River]] || [[A̱ghyui Ubu]] |-[[A‌̱tyunta̱m:[[A‌̱tyunta̱m:Danjuma Anthony|Danjuma Anthony]] ([[A‌̱lyiat a‌̱tyunta‌̱m:Danjuma Anthony|a̱lyiat]]) 00:40, 8 Zwat A̱natat 2026 (WAT)]] |} 2fdgjqea7j304hntj0qelsipsf4scis A̱ghyui Mowa 0 7790 46680 46520 2026-07-07T14:12:52Z Zichatmoses 2829 46680 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} The '''A̱ghyui Mowa''' ('''A̱ghyui Mowa''')<ref name=EB1911>{{Cite EB1911 |wstitle=Liberia|volume=16 |page=539 |first=Harry |last=Johnston}}</ref> a̱ yet a̱ghyui ma is a river in [[a̱temam Afi̱ri̱ka]]. a̱ neet a̱ ghwuut [[Gi̱ni̱]] a̱wot na naat a̱ zhaa si naat a̱ kawatyia̱,hu hwa si yet a̱ mami nkyang si Gi̱ni̱–[[Labe̱riya]] mang nhu Gi̱ni̱–[[Sera Li̱one]] ghaak.a̱ghyui hu ni si naat mami [[fam a̱za, si Sera Li̱one|fam a̱tamam]] si of Sera Li̱one.<ref name=EB1911/> [[Yenga]], [[a̱ghyui ti̱wa]] mang[[Sulima, Sera Li̱one|Sulima]] a̱ shyia̱ ma moa. ==A̱ya̱fang== 5fjcsqfbbl6pm4wy9zkj58xgmin0mq6 46681 46680 2026-07-07T14:13:32Z Zichatmoses 2829 46681 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Mowa/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Mowa/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} The '''A̱ghyui Mowa''' ('''A̱ghyui Mowa''')<ref name=EB1911>{{Cite EB1911 |wstitle=Liberia|volume=16 |page=539 |first=Harry |last=Johnston}}</ref> a̱ yet a̱ghyui ma is a river in [[a̱temam Afi̱ri̱ka]]. a̱ neet a̱ ghwuut [[Gi̱ni̱]] a̱wot na naat a̱ zhaa si naat a̱ kawatyia̱,hu hwa si yet a̱ mami nkyang si Gi̱ni̱–[[Labe̱riya]] mang nhu Gi̱ni̱–[[Sera Li̱one]] ghaak.a̱ghyui hu ni si naat mami [[fam a̱za, si Sera Li̱one|fam a̱tamam]] si of Sera Li̱one.<ref name=EB1911/> [[Yenga]], [[a̱ghyui ti̱wa]] mang[[Sulima, Sera Li̱one|Sulima]] a̱ shyia̱ ma moa. ==A̱ya̱fang== ltkajhtxf91q6pir6fvgev054yx31ex 46682 46681 2026-07-07T14:14:13Z Zichatmoses 2829 46682 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Mowa/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Mowa/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ghyui Mowa/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ghyui Mowa/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}}A̱ghyui Mowa {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} The '''A̱ghyui Mowa''' ('''A̱ghyui Mowa''')<ref name=EB1911>{{Cite EB1911 |wstitle=Liberia|volume=16 |page=539 |first=Harry |last=Johnston}}</ref> a̱ yet a̱ghyui ma is a river in [[a̱temam Afi̱ri̱ka]]. a̱ neet a̱ ghwuut [[Gi̱ni̱]] a̱wot na naat a̱ zhaa si naat a̱ kawatyia̱,hu hwa si yet a̱ mami nkyang si Gi̱ni̱–[[Labe̱riya]] mang nhu Gi̱ni̱–[[Sera Li̱one]] ghaak.a̱ghyui hu ni si naat mami [[fam a̱za, si Sera Li̱one|fam a̱tamam]] si of Sera Li̱one.<ref name=EB1911/> [[Yenga]], [[a̱ghyui ti̱wa]] mang[[Sulima, Sera Li̱one|Sulima]] a̱ shyia̱ ma moa. ==A̱ya̱fang== jlspzke1ietzwrqa1mfuj3fx3hwj6a9 46683 46682 2026-07-07T14:14:48Z Zichatmoses 2829 46683 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Mowa/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Mowa/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ghyui Mowa/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ghyui Mowa/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ghyui Mowa/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ghyui Mowa/Tuku|Tuku]]}} {{2}}A̱ghyui Mowa {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} The '''A̱ghyui Mowa''' ('''A̱ghyui Mowa''')<ref name=EB1911>{{Cite EB1911 |wstitle=Liberia|volume=16 |page=539 |first=Harry |last=Johnston}}</ref> a̱ yet a̱ghyui ma is a river in [[a̱temam Afi̱ri̱ka]]. a̱ neet a̱ ghwuut [[Gi̱ni̱]] a̱wot na naat a̱ zhaa si naat a̱ kawatyia̱,hu hwa si yet a̱ mami nkyang si Gi̱ni̱–[[Labe̱riya]] mang nhu Gi̱ni̱–[[Sera Li̱one]] ghaak.a̱ghyui hu ni si naat mami [[fam a̱za, si Sera Li̱one|fam a̱tamam]] si of Sera Li̱one.<ref name=EB1911/> [[Yenga]], [[a̱ghyui ti̱wa]] mang[[Sulima, Sera Li̱one|Sulima]] a̱ shyia̱ ma moa. ==A̱ya̱fang== 3vu3sd6rb1fnepiz06qndr8a7m050e6 46693 46683 2026-07-07T20:47:32Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46693 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Mowa/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Mowa/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ghyui Mowa/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ghyui Mowa/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ghyui Mowa/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ghyui Mowa/Tuku|Tuku]]}} {{2}}A̱ghyui Mowa {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} The '''A̱ghyui Mowa''' ('''A̱ghyui Mowa''')<ref name=EB1911>{{Cite EB1911 |wstitle=Liberia|volume=16 |page=539 |first=Harry |last=Johnston}}</ref> a̱ yet a̱ghyui wa ma [[a̱temam Afi̱ri̱ka]]. a̱ neet a̱ ghwuut [[Gi̱ni̱]] a̱wot na naat a̱ zhaa si naat a̱ kawatyia̱,hu hwa si yet a̱ mami nkyang si Gi̱ni̱–[[Labe̱riya]] mang nhu Gi̱ni̱–[[Sera Li̱one]] ghaak.a̱ghyui hu ni si naat mami [[fam a̱za, si Sera Li̱one|fam a̱tamam]] si of Sera Li̱one.<ref name=EB1911/> [[Yenga]], [[a̱ghyui ti̱wa]] mang[[Sulima, Sera Li̱one|Sulima]] a̱ shyia̱ ma moa. ==A̱ya̱fang== gdpu0jdseade0h7t3nkuisa5tqbyejd A̱ga̱ra̱ng Awhum 0 7791 46705 46530 2026-07-07T22:29:53Z Danjuma Anthony 411 /* Nkhyang */ 46705 wikitext text/x-wiki {{Short description|nwap mi̱ Naijeriya}} {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱ga̱ra̰ng Awhum''' wu shyia̱ ma̱ a̱keang Amu-Ugwu a̱si a̱gba̱dang a̱keang Awhum mi̱ [[Udi, Enugu|Sot A̱gwomna̱ti Mali Udi]], [[A̱byin Enugu|Si̱tet Enugu, Naijeriya]].<ref>{{Cite news|url=http://www.nigerianbulletin.com/threads/10-top-waterfalls-in-nigeria-%E2%80%93-their-location-and-history.199353/|title=10 Top Waterfalls in Nigeria – Their Location and History|newspaper=Nigerian Bulletin - Nigeria News Updates|access-date=2016-12-14}}</ref> '''A̱ga̱ra̱ng Awhum wu''' mun ghywut di̱ a̱gba̱dang a̱fang si̱ tsok ji byia̱ a̱sa̱khwot na̱ tyong a̱tazwa ka a̱kpai a̱ghyui. A̱ka̱vwuo njhyang si̱ a̱ga̱ra̱ng wu ni̱ swan hyia̱nhyam ma̱ jen jhyang si̱ tyiak jen ji. '''A̱ga̱ra̱ng Awhum wu''' yet a̱za mita 30<ref name=":0">{{Cite news |date=2017-05-13 |title=Destination... Awhum Waterfall and Cave |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/destination-awhum-waterfall-and-cave/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-05-18 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> a̱wot ka̱ shyia̱ ma̱ng swat hu kpa̱nkpaan [[A̱khwukhwop Awhum]] wu.<ref name=":0" /> Á̱ nyia̱ a̱sa̱khwot na nyia̱ a̱ki̱kan taada (na byia̱ cet coot) a̱wot na bu byia̱ cet vwuong tswa a̱ta̱nyeang ku ma̱ji wa á̱ nshum a̱kaat. Ku ni kyiak tat a̱cyiet mmiti 50 neet di̱ tyen na̱ nghwut a̱ni ba̱bai tyan na ncorop a̱ni. A̱vwuo a̱nyin yet a̱cucuk a̱vwuo ma̱nang á̱ si̱ mi̱n nyia̱ a̱vwuo khwi cung fwung.<ref>{{Cite news |last= |first= |date=2017-05-13 |title=Destination... Awhum Waterfall and Cave |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/destination-awhum-waterfall-and-cave/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-05-30 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> A̱ga̱ra̱ng Awhum wu min yet a̱sa̱ra̱i a̱vwuo fwung nang á̱ lyen wa a̱ni ka shyia̱ mi̱ [[Naijeriya|A̱byin Naijeriya]].<ref>{{Cite news|url=https://lifestyle.thecable.ng/21-places-every-tourist-must-visit-in-nigeria/|title=21 places every tourist must visit in Nigeria|date=2016-08-16|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|access-date=2016-12-14}}</ref> [[File:Awhum falls.ogv|thumb|Ghwughwu-a̱guguut ku tat cung ma̱ng cet a̱sa̱khwot hu.]] ==Nkhyang== Neet nang gugop gu tsa mi̱n shyia̱ neet ma̱ jen ma̱di̱di̱t, á̱ lyen a̱niet byia̱ ba bah. Di nzwang a̱khwot a̱khwop Naijeriya ji, a̱niet ba ku lung gugop da̱nian ki̱ di̱ bom a̱ka gbi̱ri̱m nhu. A̱niet taada ku mi̱n ndyen a̱vwuo ka neet a̱fwun bah á̱ si shyia̱ monks' a̱ ku cwuok mi ndyia̱ 1975.[https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-east/573268-special-report-amazing-story-of-water-cave-where-nigerians-visit-for-leisure-healings.html] == Nghwughwu == <gallery> File:Statue of Mary at the Cave on the path to Awhum waterfall.jpg File:Statues inside the cave on the path to Awhum waterfall.jpg File:Awhum monastery cave and waterfall, Enugu, Nigeria 12.jpg File:Awhum monastery cave and waterfall, Enugu, Nigeria 15.jpg File:Awhum Water Fall Enugu, Nigeria.jpg|Awhum Water Fall Enugu, Nigeria </gallery> ==A̱ya̱fang== rduov6heqykf3o97nqlmjy3gaantclx 46706 46705 2026-07-07T22:31:21Z Danjuma Anthony 411 /* Nghwughwu */ 46706 wikitext text/x-wiki {{Short description|nwap mi̱ Naijeriya}} {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ga̱ra̰ng Awhum/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱ga̱ra̰ng Awhum''' wu shyia̱ ma̱ a̱keang Amu-Ugwu a̱si a̱gba̱dang a̱keang Awhum mi̱ [[Udi, Enugu|Sot A̱gwomna̱ti Mali Udi]], [[A̱byin Enugu|Si̱tet Enugu, Naijeriya]].<ref>{{Cite news|url=http://www.nigerianbulletin.com/threads/10-top-waterfalls-in-nigeria-%E2%80%93-their-location-and-history.199353/|title=10 Top Waterfalls in Nigeria – Their Location and History|newspaper=Nigerian Bulletin - Nigeria News Updates|access-date=2016-12-14}}</ref> '''A̱ga̱ra̱ng Awhum wu''' mun ghywut di̱ a̱gba̱dang a̱fang si̱ tsok ji byia̱ a̱sa̱khwot na̱ tyong a̱tazwa ka a̱kpai a̱ghyui. A̱ka̱vwuo njhyang si̱ a̱ga̱ra̱ng wu ni̱ swan hyia̱nhyam ma̱ jen jhyang si̱ tyiak jen ji. '''A̱ga̱ra̱ng Awhum wu''' yet a̱za mita 30<ref name=":0">{{Cite news |date=2017-05-13 |title=Destination... Awhum Waterfall and Cave |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/destination-awhum-waterfall-and-cave/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-05-18 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> a̱wot ka̱ shyia̱ ma̱ng swat hu kpa̱nkpaan [[A̱khwukhwop Awhum]] wu.<ref name=":0" /> Á̱ nyia̱ a̱sa̱khwot na nyia̱ a̱ki̱kan taada (na byia̱ cet coot) a̱wot na bu byia̱ cet vwuong tswa a̱ta̱nyeang ku ma̱ji wa á̱ nshum a̱kaat. Ku ni kyiak tat a̱cyiet mmiti 50 neet di̱ tyen na̱ nghwut a̱ni ba̱bai tyan na ncorop a̱ni. A̱vwuo a̱nyin yet a̱cucuk a̱vwuo ma̱nang á̱ si̱ mi̱n nyia̱ a̱vwuo khwi cung fwung.<ref>{{Cite news |last= |first= |date=2017-05-13 |title=Destination... Awhum Waterfall and Cave |url=https://guardian.ng/saturday-magazine/destination-awhum-waterfall-and-cave/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2023-05-30 |newspaper=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US}}</ref> A̱ga̱ra̱ng Awhum wu min yet a̱sa̱ra̱i a̱vwuo fwung nang á̱ lyen wa a̱ni ka shyia̱ mi̱ [[Naijeriya|A̱byin Naijeriya]].<ref>{{Cite news|url=https://lifestyle.thecable.ng/21-places-every-tourist-must-visit-in-nigeria/|title=21 places every tourist must visit in Nigeria|date=2016-08-16|newspaper=[[TheCable]]|language=en-US|access-date=2016-12-14}}</ref> [[File:Awhum falls.ogv|thumb|Ghwughwu-a̱guguut ku tat cung ma̱ng cet a̱sa̱khwot hu.]] ==Nkhyang== Neet nang gugop gu tsa mi̱n shyia̱ neet ma̱ jen ma̱di̱di̱t, á̱ lyen a̱niet byia̱ ba bah. Di nzwang a̱khwot a̱khwop Naijeriya ji, a̱niet ba ku lung gugop da̱nian ki̱ di̱ bom a̱ka gbi̱ri̱m nhu. A̱niet taada ku mi̱n ndyen a̱vwuo ka neet a̱fwun bah á̱ si shyia̱ monks' a̱ ku cwuok mi ndyia̱ 1975.[https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-east/573268-special-report-amazing-story-of-water-cave-where-nigerians-visit-for-leisure-healings.html] == Nghwughwu == <gallery> File:Statue of Mary at the Cave on the path to Awhum waterfall.jpg File:Statues inside the cave on the path to Awhum waterfall.jpg File:Awhum monastery cave and waterfall, Enugu, Nigeria 12.jpg File:Awhum monastery cave and waterfall, Enugu, Nigeria 15.jpg File:Awhum Water Fall Enugu, Nigeria.jpg|A̱ga̱ra̱ng Awhum Enugu, Naijeriya </gallery> ==A̱ya̱fang== fi4oj5zvlq9tnys0z80t2bstvk465lz A̱ghyui Ka̱va̱la 0 7793 46692 46643 2026-07-07T14:41:15Z Zichatmoses 2829 46692 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Ka̱va̱la/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Ka̱va̱la/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ghyui Ka̱va̱la/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ghyui Ka̱va̱la/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ghyui Ka̱va̱la/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ghyui Ka̱va̱la/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Ba kavala cen (lean yia Cavally yat,ba Youbou mu ba Diougou)a yat cen a mu yamma afirka, arewa doat mu a faeg Nimba mu pakpan, naat yia Ivory Coast ku aboik mu gak Ivory Coast. Asi taek mu pakpan mu bandang avwou, a sheay mu 21 km (13 mi) gabas mu harpa, Liberiya hu. A noak mu gak afayaeg anaat atat mu lyakar akaeyang mu akaeyang mu liberiya ku Ivory Coast. A byia asoub 515 kilomitas (320 mi),a su bu yat bandang cen ha mu liberiya.[2] Alyoat ka neat mu cavalla tsaai mackerel a hwut mu anu kyia.[3] A yat ali mu nba endemic Chiloglanis normani. fntwt3didgax06dva9wqw6pmj82ohku A̱ghyui Oba 0 7841 46688 46618 2026-07-07T14:29:36Z Zichatmoses 2829 46688 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Á̱ghyui Oba''' ([[Yoruba language|Yoruba]]: '''Odo Ọba''') ka yet kyai A̱sa̱khwot hwa ma mi [[sí̱tet Oyo]] mí̱ng [[sí̱tet Osun]] ma̱ bin [[Najeriya]]. Kyai A̱ghyui hu vwon neet A̱za bang nat A̱tak, a̱za ka yet kyai a̱yit hwa a̱wot a̱tak ka sí̱ yet tswa sí̱sop ja. Á̱lyak a̱niet ba swan ma ja̱jaat a̱ghyui ka ni a̱ni, yet a̱ni khap bia mí̱ng a̱ni bwa̱i fa̱n. ==A̱lyoot== Á̱ ku tya̱ Á̱lyoot A̱ghyui ka da nyan [[(A̱boi)| Ọba]] wa a̱byik a̱nyung ma mi a̱nyuk [[Shango]] ba. Shango wu yet a̱boi a̱gbai za wa ma̱ bin [[Yoruba]] ka. A̱kum a̱nyuk gu ba, a̱ ku nbya̱ [[Ọshun]] mí̱ng [[Ọya]]. Sí̱ sak ji nang a̱ntak nghang na a̱ni. Ọshun sí̱ lai Ọba gu tyat fufwuo gu a tya̱ mí̱ng kyayak Shango hu, nya̱ ku na tya̱ gu fak nyiyang gu. Shango ba nfak kyang nang Ọba nya̱ a̱ni, a̱lya̱ ka sí̱ byan mang a̱ngu. A̱wot Ọshun mí̱ng Ọba sí̱ fak a̱wun ba̱ sí̱ tyong, ba̱ sí̱ bwak a̱tya̱ a̱ka̱ghyui. Dí̱ hu hwa nbya̱ a̱ghyui Ọshun ka mang a̱sí̱ Ọba ka nmyim da vwuo a̱nyung. kojma2ngbx1idjrbgr1qlcqdfl26k3h 46689 46688 2026-07-07T14:30:22Z Zichatmoses 2829 46689 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Oba/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Oba/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/A̱ghyui Oba]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Á̱ghyui Oba''' ([[Yoruba language|Yoruba]]: '''Odo Ọba''') ka yet kyai A̱sa̱khwot hwa ma mi [[sí̱tet Oyo]] mí̱ng [[sí̱tet Osun]] ma̱ bin [[Najeriya]]. Kyai A̱ghyui hu vwon neet A̱za bang nat A̱tak, a̱za ka yet kyai a̱yit hwa a̱wot a̱tak ka sí̱ yet tswa sí̱sop ja. Á̱lyak a̱niet ba swan ma ja̱jaat a̱ghyui ka ni a̱ni, yet a̱ni khap bia mí̱ng a̱ni bwa̱i fa̱n. ==A̱lyoot== Á̱ ku tya̱ Á̱lyoot A̱ghyui ka da nyan [[(A̱boi)| Ọba]] wa a̱byik a̱nyung ma mi a̱nyuk [[Shango]] ba. Shango wu yet a̱boi a̱gbai za wa ma̱ bin [[Yoruba]] ka. A̱kum a̱nyuk gu ba, a̱ ku nbya̱ [[Ọshun]] mí̱ng [[Ọya]]. Sí̱ sak ji nang a̱ntak nghang na a̱ni. Ọshun sí̱ lai Ọba gu tyat fufwuo gu a tya̱ mí̱ng kyayak Shango hu, nya̱ ku na tya̱ gu fak nyiyang gu. Shango ba nfak kyang nang Ọba nya̱ a̱ni, a̱lya̱ ka sí̱ byan mang a̱ngu. A̱wot Ọshun mí̱ng Ọba sí̱ fak a̱wun ba̱ sí̱ tyong, ba̱ sí̱ bwak a̱tya̱ a̱ka̱ghyui. Dí̱ hu hwa nbya̱ a̱ghyui Ọshun ka mang a̱sí̱ Ọba ka nmyim da vwuo a̱nyung. 9n91h28qza38bex5lhiby045ob6bkw0 46690 46689 2026-07-07T14:31:04Z Zichatmoses 2829 46690 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Oba/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Oba/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ghyui Oba/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ghyui Oba/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ghyui Oba/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/A̱ghyui Oba]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Á̱ghyui Oba''' ([[Yoruba language|Yoruba]]: '''Odo Ọba''') ka yet kyai A̱sa̱khwot hwa ma mi [[sí̱tet Oyo]] mí̱ng [[sí̱tet Osun]] ma̱ bin [[Najeriya]]. Kyai A̱ghyui hu vwon neet A̱za bang nat A̱tak, a̱za ka yet kyai a̱yit hwa a̱wot a̱tak ka sí̱ yet tswa sí̱sop ja. Á̱lyak a̱niet ba swan ma ja̱jaat a̱ghyui ka ni a̱ni, yet a̱ni khap bia mí̱ng a̱ni bwa̱i fa̱n. ==A̱lyoot== Á̱ ku tya̱ Á̱lyoot A̱ghyui ka da nyan [[(A̱boi)| Ọba]] wa a̱byik a̱nyung ma mi a̱nyuk [[Shango]] ba. Shango wu yet a̱boi a̱gbai za wa ma̱ bin [[Yoruba]] ka. A̱kum a̱nyuk gu ba, a̱ ku nbya̱ [[Ọshun]] mí̱ng [[Ọya]]. Sí̱ sak ji nang a̱ntak nghang na a̱ni. Ọshun sí̱ lai Ọba gu tyat fufwuo gu a tya̱ mí̱ng kyayak Shango hu, nya̱ ku na tya̱ gu fak nyiyang gu. Shango ba nfak kyang nang Ọba nya̱ a̱ni, a̱lya̱ ka sí̱ byan mang a̱ngu. A̱wot Ọshun mí̱ng Ọba sí̱ fak a̱wun ba̱ sí̱ tyong, ba̱ sí̱ bwak a̱tya̱ a̱ka̱ghyui. Dí̱ hu hwa nbya̱ a̱ghyui Ọshun ka mang a̱sí̱ Ọba ka nmyim da vwuo a̱nyung. 78tcel59iptx3zbcidtb4cjr8pf8uay 46691 46690 2026-07-07T14:31:30Z Zichatmoses 2829 46691 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Oba/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Oba/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ghyui Oba/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ghyui Oba/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ghyui Oba/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ghyui Oba/A̱ghyui Oba]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''Á̱ghyui Oba''' ([[Yoruba language|Yoruba]]: '''Odo Ọba''') ka yet kyai A̱sa̱khwot hwa ma mi [[sí̱tet Oyo]] mí̱ng [[sí̱tet Osun]] ma̱ bin [[Najeriya]]. Kyai A̱ghyui hu vwon neet A̱za bang nat A̱tak, a̱za ka yet kyai a̱yit hwa a̱wot a̱tak ka sí̱ yet tswa sí̱sop ja. Á̱lyak a̱niet ba swan ma ja̱jaat a̱ghyui ka ni a̱ni, yet a̱ni khap bia mí̱ng a̱ni bwa̱i fa̱n. ==A̱lyoot== Á̱ ku tya̱ Á̱lyoot A̱ghyui ka da nyan [[(A̱boi)| Ọba]] wa a̱byik a̱nyung ma mi a̱nyuk [[Shango]] ba. Shango wu yet a̱boi a̱gbai za wa ma̱ bin [[Yoruba]] ka. A̱kum a̱nyuk gu ba, a̱ ku nbya̱ [[Ọshun]] mí̱ng [[Ọya]]. Sí̱ sak ji nang a̱ntak nghang na a̱ni. Ọshun sí̱ lai Ọba gu tyat fufwuo gu a tya̱ mí̱ng kyayak Shango hu, nya̱ ku na tya̱ gu fak nyiyang gu. Shango ba nfak kyang nang Ọba nya̱ a̱ni, a̱lya̱ ka sí̱ byan mang a̱ngu. A̱wot Ọshun mí̱ng Ọba sí̱ fak a̱wun ba̱ sí̱ tyong, ba̱ sí̱ bwak a̱tya̱ a̱ka̱ghyui. Dí̱ hu hwa nbya̱ a̱ghyui Ọshun ka mang a̱sí̱ Ọba ka nmyim da vwuo a̱nyung. k1rrhehn9yifrhi6vwax0gwoqbvloy6 A̱ga̱ra̱ng Ogori 0 7842 46659 46658 2026-07-07T12:07:04Z Zichatmoses 2829 46659 wikitext text/x-wiki Cen Ogori a yat cen ha munigeriya. A shia mu Ogoni, Ohimini, Benue State, in the central part of the state, near the settlements of Ikpajough and Ukanan, and is about 210 kilometers southeast of Abuja, the capital. The Ogori River is part of the Niger River drainage basin.[2] 44j95ijpux8t6c5lyrrffp03rm2nvne 46660 46659 2026-07-07T12:22:24Z Zichatmoses 2829 46660 wikitext text/x-wiki Cen Ogori a yat cen ha munigeriya. A shia mu Ogoni, Ohimini, jihar Benue, in the mu sakiya avwou jihar hu, near the settlements of Ikpajough and Ukanan, and is about 210 kilometers southeast of Abuja, the capital. The Ogori River is part of the Niger River drainage basin.[2] d2ysqngna3rhu4urvxibu4sxvm902ec 46661 46660 2026-07-07T12:29:25Z Zichatmoses 2829 46661 wikitext text/x-wiki Cen Ogori a yat cen ha munigeriya. A shia mu Ogoni, Ohimini, jihar Benue, in the mu sakiya avwou jihar hu,pakpan mu avwou Ikpajough ku Ukanan, ku akang naat mu 210 kilometers southeast of Abuja, the capital. The Ogori River is part of the Niger River drainage basin.[2] 9o285mp0vik2l13qxr5q0t10yigq69b 46662 46661 2026-07-07T12:35:31Z Zichatmoses 2829 46662 wikitext text/x-wiki Cen Ogori a yat cen ha munigeriya. A shia mu Ogoni, Ohimini, jihar Benue, in the mu sakiya avwou jihar hu, pakpan mu avwou Ikpajough ku Ukanan, ku akang naat mu 210 kilometas kudu maso mu gabas Abuja,Ba bandang. Ba Ogori cen hu beay avwou mu niger cen drainage basin.[2] sks4e05pvo3mjuy5g5jd0ap2d4ilna4 46663 46662 2026-07-07T12:43:52Z Zichatmoses 2829 46663 wikitext text/x-wiki Cen Ogori a yat cen ha mu nigeriya. A shia mu Ogoni, Ohimini, jihar Benue, mu sakiya avwou jihar hu, pakpan mu avwou Ikpajough ku Ukanan, ku akyaeg naat mu 210 kilometas kudu maso mu gabas Abuja, Ba bandang. Ba Ogori cen hu byea avwou mu kogi maduguna aswhoat cen.[2] 6qdbzt62lhzqh25f0n5cfcschm8thhb 46664 46663 2026-07-07T12:44:55Z Zichatmoses 2829 46664 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Cen Ogori a yat cen ha mu nigeriya. A shia mu Ogoni, Ohimini, jihar Benue, mu sakiya avwou jihar hu, pakpan mu avwou Ikpajough ku Ukanan, ku akyaeg naat mu 210 kilometas kudu maso mu gabas Abuja, Ba bandang. Ba Ogori cen hu byea avwou mu kogi maduguna aswhoat cen.[2] sdnqgqzj4mjl3gndmyg8pxo3nv28exk 46665 46664 2026-07-07T12:46:36Z Zichatmoses 2829 46665 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Cen Ogori a yat cen ha mu nigeriya. A shia mu Ogoni, Ohimini, jihar Benue, mu sakiya avwou jihar hu, pakpan mu avwou Ikpajough ku Ukanan, ku akyaeg naat mu 210 kilometas kudu maso mu gabas Abuja, Ba bandang. Ba Ogori cen hu byea avwou mu kogi maduguna aswhoat cen.[2] 88bxryjjx9vurkmtcj8x5ikz03irvam 46666 46665 2026-07-07T12:47:21Z Zichatmoses 2829 46666 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Cen Ogori a yat cen ha mu nigeriya. A shia mu Ogoni, Ohimini, jihar Benue, mu sakiya avwou jihar hu, pakpan mu avwou Ikpajough ku Ukanan, ku akyaeg naat mu 210 kilometas kudu maso mu gabas Abuja, Ba bandang. Ba Ogori cen hu byea avwou mu kogi maduguna aswhoat cen.[2] sml1my3puk5ntz92f2r70yxkv4mpnpq 46667 46666 2026-07-07T12:47:51Z Zichatmoses 2829 46667 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ga̱ra̱ng Ogori/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Cen Ogori a yat cen ha mu nigeriya. A shia mu Ogoni, Ohimini, jihar Benue, mu sakiya avwou jihar hu, pakpan mu avwou Ikpajough ku Ukanan, ku akyaeg naat mu 210 kilometas kudu maso mu gabas Abuja, Ba bandang. Ba Ogori cen hu byea avwou mu kogi maduguna aswhoat cen.[2] 2y7u024u5ekjv80kltnmsumz9a9v4v7 A̱ghyui Bandama 0 7843 46668 2026-07-07T13:16:32Z Zichatmoses 2829 Created page with "Ba Bandama cen ha yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. The south-flowing river is fed by the Marahoué, Solomougou, Kan and Nzi rivers and empties into the Tagba Lagoon and the Gulf of Guinea.[1] The Bandama flows through Lake Kossou, a large artificial lake created in 1973 by the construction of the Kossou Dam at Kossou. Yamoussoukro, the capital of Ivory Coast, is located adjacent to the Bandama River. The Rallye Côte d'Ivoire is often hosted arou..." 46668 wikitext text/x-wiki Ba Bandama cen ha yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. The south-flowing river is fed by the Marahoué, Solomougou, Kan and Nzi rivers and empties into the Tagba Lagoon and the Gulf of Guinea.[1] The Bandama flows through Lake Kossou, a large artificial lake created in 1973 by the construction of the Kossou Dam at Kossou. Yamoussoukro, the capital of Ivory Coast, is located adjacent to the Bandama River. The Rallye Côte d'Ivoire is often hosted around the Bandama. References 78epmuzg2v8v19l76psawc6qvdyygm5 46669 46668 2026-07-07T13:19:07Z Zichatmoses 2829 46669 wikitext text/x-wiki Ba Bandama cen ha yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan and Nzi rivers and empties into the Tagba Lagoon and the Gulf of Guinea.[1] The Bandama flows through Lake Kossou, a large artificial lake created in 1973 by the construction of the Kossou Dam at Kossou. Yamoussoukro, the capital of Ivory Coast, is located adjacent to the Bandama River. The Rallye Côte d'Ivoire is often hosted around the Bandama. References d2m1rgengrvfl8lk90w6ajmhg6p69ds 46670 46669 2026-07-07T13:21:48Z Zichatmoses 2829 46670 wikitext text/x-wiki Ba Bandama cen ha yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan.[1] The Bandama flows through Lake Kossou, a large artificial lake created in 1973 by the construction of the Kossou Dam at Kossou. Yamoussoukro, the capital of Ivory Coast, is located adjacent to the Bandama River. The Rallye Côte d'Ivoire is often hosted around the Bandama. References tfgzc556twlw5jyujigdsxn5hu1pd0i 46671 46670 2026-07-07T13:23:43Z Zichatmoses 2829 46671 wikitext text/x-wiki Ba Bandama cen ha yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan.[1] Ba Bandama hwut naat mu Lake Kossou, a bandang artificial lake created in 1973 by the construction of the Kossou Dam at Kossou. Yamoussoukro, the capital of Ivory Coast, is located adjacent to the Bandama River. The Rallye Côte d'Ivoire is often hosted around the Bandama. References l8wn20nry7htgh5cuu1i9o2c64k0mw2 46672 46671 2026-07-07T13:29:24Z Zichatmoses 2829 46672 wikitext text/x-wiki Ba Bandama cen ha. A yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan.[1] Ba Bandama hwut naat mu Lake Kossou, a bandang ha mu avwou atyubyishi a ya ani mu 1973 by the construction of the Kossou Dam at Kossou. Yamoussoukro, the capital of Ivory Coast, is located adjacent to the Bandama River. The Rallye Côte d'Ivoire is often hosted around the Bandama. References ddgg7k1wns3avjamll2qrlr7fnz2owe 46673 46672 2026-07-07T13:32:48Z Zichatmoses 2829 46673 wikitext text/x-wiki Ba Bandama cen ha. A yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan.[1] Ba Bandama hwut naat mu Lake Kossou, a bandang ha mu avwou atyubyishi a ya ani. mu 1973 ku acu aya tam nouk avwou ani ku ba Kossou Dam mu Kossou. Yamoussoukro, the capital of Ivory Coast, is located adjacent to the Bandama River. The Rallye Côte d'Ivoire is often hosted around the Bandama. References 9ae0pn4x3xxu2tm08f683xgakerfnvv 46674 46673 2026-07-07T13:39:22Z Zichatmoses 2829 46674 wikitext text/x-wiki Ba Bandama cen ha. A yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan.[1] Ba Bandama hwut naat mu Lake Kossou, a bandang ha mu avwou atyubyishi a ya ani. mu 1973 ku acu aya tam nouk avwou ani ku ba Kossou Dam mu Kossou. Yamoussoukro, Ba bandang akayaeg mu Ivory Coast, A naat mu adjacent a ba naat cen Bandama. The Rallye Côte d'Ivoire is often hosted around the Bandama. References qlhm2dpm53lklp808tl8x4vnoye05mg 46675 46674 2026-07-07T13:49:47Z Zichatmoses 2829 46675 wikitext text/x-wiki Ba Bandama cen ha. A yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan.[1] Ba Bandama hwut naat mu Lake Kossou, a bandang ha mu avwou atyubyishi a ya ani. mu 1973 ku acu aya tam nouk avwou ani ku ba Kossou Dam mu Kossou. Yamoussoukro, Ba bandang akayaeg mu Ivory Coast, A naat mu adjacent a ba naat cen Bandama. Ba bandang avwou ha ye an saey anacan ani pakpan mu Bandama. References 95f0jmfa31o7f00m3rbkuzi9r5zwyn1 46676 46675 2026-07-07T13:51:42Z Zichatmoses 2829 46676 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[London/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[London/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Ba Bandama cen ha. A yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan.[1] Ba Bandama hwut naat mu Lake Kossou, a bandang ha mu avwou atyubyishi a ya ani. mu 1973 ku acu aya tam nouk avwou ani ku ba Kossou Dam mu Kossou. Yamoussoukro, Ba bandang akayaeg mu Ivory Coast, A naat mu adjacent a ba naat cen Bandama. Ba bandang avwou ha ye an saey anacan ani pakpan mu Bandama. References hpvg1qpm4iovvma4bgu7bkvtxrs3pva 46677 46676 2026-07-07T13:54:58Z Zichatmoses 2829 46677 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Bandama/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Bandama/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[London/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[London/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Ba Bandama cen ha. A yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan.[1] Ba Bandama hwut naat mu Lake Kossou, a bandang ha mu avwou atyubyishi a ya ani. mu 1973 ku acu aya tam nouk avwou ani ku ba Kossou Dam mu Kossou. Yamoussoukro, Ba bandang akayaeg mu Ivory Coast, A naat mu adjacent a ba naat cen Bandama. Ba bandang avwou ha ye an saey anacan ani pakpan mu Bandama. References k8mlsosqgflb45rczhzbsguehme2yo6 46678 46677 2026-07-07T13:55:30Z Zichatmoses 2829 46678 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Bandama/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Bandama/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ghyui Bandama/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ghyui Bandama/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[London/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[London/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Ba Bandama cen ha. A yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan.[1] Ba Bandama hwut naat mu Lake Kossou, a bandang ha mu avwou atyubyishi a ya ani. mu 1973 ku acu aya tam nouk avwou ani ku ba Kossou Dam mu Kossou. Yamoussoukro, Ba bandang akayaeg mu Ivory Coast, A naat mu adjacent a ba naat cen Bandama. Ba bandang avwou ha ye an saey anacan ani pakpan mu Bandama. References 7wf2mbabtulnwk2xcziqb6647vlq5sr 46679 46678 2026-07-07T13:55:57Z Zichatmoses 2829 46679 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Bandama/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Bandama/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ghyui Bandama/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ghyui Bandama/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ghyui Bandama/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ghyui Bandama/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Ba Bandama cen ha. A yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan.[1] Ba Bandama hwut naat mu Lake Kossou, a bandang ha mu avwou atyubyishi a ya ani. mu 1973 ku acu aya tam nouk avwou ani ku ba Kossou Dam mu Kossou. Yamoussoukro, Ba bandang akayaeg mu Ivory Coast, A naat mu adjacent a ba naat cen Bandama. Ba bandang avwou ha ye an saey anacan ani pakpan mu Bandama. References 9xabukeduqr96ancdb35zmywfzlstn7 46719 46679 2026-07-08T00:12:57Z Danjuma Anthony 411 /* */ 46719 wikitext text/x-wiki {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Bandama/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Bandama/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ghyui Bandama/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ghyui Bandama/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ghyui Bandama/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ghyui Bandama/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} Ba Bandama cen ha. A yat bandang cen mu Ivory Coast mu aswop 800 kilometas. Ba kudu hu naat mun cen ku ma a ya ba Marahoué, Solomougou, Kan mu Nzi a byeay avwou ba mu cen Tagba Lagoon mu ba and Gulf ku pakpan..<ref>{{Cite web |title=Gulf of Guinea {{!}} Africa, Map, Location, & Facts {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Gulf-of-Guinea |access-date=2024-03-13 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref> Ba Bandama hwut naat mu Lake Kossou, a bandang ha mu avwou atyubyishi a ya ani. mu 1973 ku acu aya tam nouk avwou ani ku ba Kossou Dam mu Kossou. Yamoussoukro, Ba bandang akayaeg mu Ivory Coast, A naat mu adjacent a ba naat cen Bandama. Ba bandang avwou ha ye an saey anacan ani pakpan mu Bandama. References duso10vzvxm7np8np80j591ylxfe6hs A̱ghyui Oyan 0 7844 46694 2026-07-07T20:48:44Z Godiva Kajhyung 1671 Created page with "The '''Oyan River Dam''' is in [[Abeokuta North]] local government area of [[Ogun State]] in the West of [[Nigeria]], about 20&nbsp;km north west of the state capital [[Abeokuta]]. The dam crosses the Oyan River, a tributary of the [[Ogun River]]. It is used primarily to supply raw water to [[Lagos]] and Abeokuta, but has potential for use in irrigation and power generation.{{Citation needed|date=September 2023}}" 46694 wikitext text/x-wiki The '''Oyan River Dam''' is in [[Abeokuta North]] local government area of [[Ogun State]] in the West of [[Nigeria]], about 20&nbsp;km north west of the state capital [[Abeokuta]]. The dam crosses the Oyan River, a tributary of the [[Ogun River]]. It is used primarily to supply raw water to [[Lagos]] and Abeokuta, but has potential for use in irrigation and power generation.{{Citation needed|date=September 2023}} pnq7xx5ejv7k7sm6u5xs6viqcgvhb1a 46695 46694 2026-07-07T21:01:02Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46695 wikitext text/x-wiki Nghu '''A̱ghyui oyam''' shyia̱ ma[[a̱za abeku̱ta]]a̱ badidai fam gwa̱na̱ti̱ si̱[[si̱ta̱te ogun]]a̱ shyia̱ ma fam a̱temam si [[Naijeri̱a]], shyii hu shyia̱ nang 20&nbsp;km si fam a̱za jenshun si a̱bandang a̱keayang si si̱tate si [[Abekuta]].A̱wot a̱bandang a̱ghyui si swak di a̱ghyui oyam,a̱yet a̱badi̱dai cen si [[cen ogun]]. Din cen hu ni wa nang a̱niet[[Lago̱t]] ma̱ng Abekuta shyiat a̱sakwot,a̱ si yet ba̱t din ntam a̱yit ma̱ng shyia̱t long.{{Citation needed|date=September 2023}} e5p6rwfqu8wm6vjvx5oe5afhoksf5k2 46696 46695 2026-07-07T21:01:29Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46696 wikitext text/x-wiki Nghu '''A̱ghyui oyam''' shyia̱ ma [[a̱za abeku̱ta]]a̱ badidai fam gwa̱na̱ti̱ si̱[[si̱ta̱te ogun]]a̱ shyia̱ ma fam a̱temam si [[Naijeri̱a]], shyii hu shyia̱ nang 20&nbsp;km si fam a̱za jenshun si a̱bandang a̱keayang si si̱tate si [[Abekuta]].A̱wot a̱bandang a̱ghyui si swak di a̱ghyui oyam,a̱yet a̱badi̱dai cen si [[cen ogun]]. Din cen hu ni wa nang a̱niet[[Lago̱t]] ma̱ng Abekuta shyiat a̱sakwot,a̱ si yet ba̱t din ntam a̱yit ma̱ng shyia̱t long.{{Citation needed|date=September 2023}} fxevygq5evm6cpi3n0rwdszc3z3kvb4 46697 46696 2026-07-07T21:01:48Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46697 wikitext text/x-wiki Nghu '''A̱ghyui oyam''' shyia̱ ma [[a̱za abeku̱ta]]a̱ badidai fam gwa̱na̱ti̱ si̱ [[si̱ta̱te ogun]] a̱ shyia̱ ma fam a̱temam si [[Naijeri̱a]], shyii hu shyia̱ nang 20&nbsp;km si fam a̱za jenshun si a̱bandang a̱keayang si si̱tate si [[Abekuta]].A̱wot a̱bandang a̱ghyui si swak di a̱ghyui oyam,a̱yet a̱badi̱dai cen si [[cen ogun]]. Din cen hu ni wa nang a̱niet[[Lago̱t]] ma̱ng Abekuta shyiat a̱sakwot,a̱ si yet ba̱t din ntam a̱yit ma̱ng shyia̱t long.{{Citation needed|date=September 2023}} 4img20hxrs2afmlbe7dke8b36vodxs4 46698 46697 2026-07-07T21:02:22Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46698 wikitext text/x-wiki Nghu '''A̱ghyui oyan''' shyia̱ ma [[a̱za abeku̱ta]]a̱ badidai fam gwa̱na̱ti̱ si̱ [[si̱ta̱te ogun]] a̱ shyia̱ ma fam a̱temam si [[Naijeri̱a]], shyii hu shyia̱ nang 20&nbsp;km si fam a̱za jenshun si a̱bandang a̱keayang si si̱tate si [[Abekuta]].A̱wot a̱bandang a̱ghyui si swak di a̱ghyui oyan,a̱yet a̱badi̱dai cen si [[cen ogun]]. Din cen hu ni wa nang a̱niet[[Lago̱t]] ma̱ng Abekuta shyiat a̱sakwot,a̱ si yet ba̱t din ntam a̱yit ma̱ng shyia̱t long.{{Citation needed|date=September 2023}} e1ntw4r76vorp1nj0gn12ni8wfpt9fs 46699 46698 2026-07-07T21:23:25Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46699 wikitext text/x-wiki Nghu '''A̱ghyui oyan''' shyia̱ ma [[a̱za abeku̱ta]]a̱ badidai fam gwa̱na̱ti̱ si̱ [[si̱ta̱te ogun]] a̱ shyia̱ ma fam a̱temam si [[Naijeri̱a]], shyii hu shyia̱ nang 20&nbsp;km si fam a̱za jenshun si a̱bandang a̱keayang si si̱tate si [[Abekuta]].A̱wot a̱bandang a̱ghyui si swak di a̱ghyui oyan,a̱yet a̱badi̱dai cen si [[cen ogun]]. Din cen hu ni wa nang a̱niet[[Lago̱t]] ma̱ng Abekuta shyiat a̱sakwot,a̱ si yet ba̱t din ntam a̱yit ma̱ng shyia̱t long.{{Citation needed|date=September 2023}} ==Nok nghu a̱ghyui hu== a̱ nok a̱ghyui hu ni a̱tuk 29 si zwat tat, ma̱ a̱lyia 1983 din bwuak a̱kwak a̱son naijeria [[Shehu Shagari]], a̱wot a̱gwamna̱ti si Ogun-Osun wa chok nggu cen hu si sot cen Ogun-Osun hu. A̱ghyui hu ni shyia̱ a̱vwuo a̱ shyia̱ nang niyan ani, ma̱ng a̱ cecet a̱kakong ma̱ng a̱keuob ba̱t ma̱ng a̱byin ka ka sang cet a̱ni. shyii nghu ba̱t bai nang {{convert|4,000|ha}} a̱wot a̱byia̱ a̱ babndsbg a̱vwuo si 9,000&nbsp;km<sup>2</sup>.a̱ghyui ka li junjung a̱ bai {{cvt|1044|m}}, a̱ byia̱ a̱za {{cvt|30.4|m}} ma̱ng bang kyang ba̱t si milion 270 <sup>3</sup>.<ref name=asaolu>{{cite journal |last1=Ofoezie |first1=IE |last2=Asaolu |first2=SO |title=Water level regulation and control of schistosomiasis transmission: a case study in Oyan Reservoir, Ogun State, Nigeria |journal=Bulletin of the World Health Organization |date=1997 |volume=75 |issue=5 |pages=435–41 |pmid=9447776 |pmc=2487010}}</ref> a̱ ku nok hu ba̱t danian a̱niet lago̱t ma̱ng abekuta ba shyia̱ a̱ tsak a̱sakhwuot, ma̱ng lin a̱ma di 3,000 hecta̱ a̱bin si niyan Ogun. a̱ ya cicen a̱tat ku zsn hu si byia̱ megawat a̱tat a̱si tyia ma a̱lyia̱ 1983 a̱wot si 2024 a̱ tsaa nyia̱ tam ma̱ng hu ba.<ref>{{Cite web|url=https://www.visitnigerianow.com/tours/oyandam/|title=Oyan Dam|website=Visit Nigeria Now|language=en-GB|access-date=2020-01-22}}{{Dead link|date=October 2025 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> lzwwcl75eted2qu2m23b4ounme8h3xu A̱ghyui Oshun 0 7845 46700 2026-07-07T21:27:41Z Godiva Kajhyung 1671 Created page with "The ''' Oṣun River''' (sometimes spelt Oshun, [[Yoruba language|Yoruba]]: Odò Ọ̀ṣun), is a [[river]] of [[Yorubaland]] that rises in [[Ekiti State]] and flows westwards into [[Osun State]] before turning southwestwards at its confluence with the [[Erinle River]] near the town of Ede and then heading south at the Asejire reservoir flowing though the rest of the state and [[Ogun State]] in Southwestern [[Nigeria]] before eventually discharging into the Lekki Lago..." 46700 wikitext text/x-wiki The ''' Oṣun River''' (sometimes spelt Oshun, [[Yoruba language|Yoruba]]: Odò Ọ̀ṣun), is a [[river]] of [[Yorubaland]] that rises in [[Ekiti State]] and flows westwards into [[Osun State]] before turning southwestwards at its confluence with the [[Erinle River]] near the town of Ede and then heading south at the Asejire reservoir flowing though the rest of the state and [[Ogun State]] in Southwestern [[Nigeria]] before eventually discharging into the [[Lekki Lagoon]] and the Atlantic at the [[Gulf of Guinea]]. The river is named after the deity [[Oṣun]], one of the most popular and venerated [[Orisha]]s.<ref name="Murrell2009">{{cite book|last1=Murrell|first1=Nathaniel Samuel|title=Afro-Caribbean Religions: An Introduction to Their Historical, Cultural, and Sacred Traditions|date=2009|publisher=Temple University Press|isbn=9781439901755|url=https://books.google.com/books?id=9h5KDRfZ-JgC&q=oshun+&pg=PA35}}</ref> The annual traditional worship at the [[Osun-Osogbo|Ọs&#x323;un Shrine]] near the Ọṣun River at [[Osogbo]] has become a popular [[pilgrimage]] and important [[tourist]] [[Tourist attraction|attraction]], drawing people from all over Nigeria and abroad to the annual [[festival]] in August. Oṣun is one of the [[List of water deities|river god]]desses in Yorubaland, she is noted for providing for the needs of the people. As a mortal, she was reputedly one of the wives of [[Shango|&#x323;Ṣango]], the [[Alaafin of Oyo]] and the [[Yoruba religion|Yoruba]] god of thunder. Osun is said to have been a native of Igede-Ekiti, headquarters of Irepodun/Ifelodun local government area, [[Ekiti State|Ekiti state]], Nigeria hence her main source is situated at Igede-Ekiti. Osun, third child of the marriage between Ake (a hunter and prince from [[Ile-Ife]]) and Erindo (Ake's wife) that would also gave birth to fifteen more children including the popular Rivers Ogbese and Elemi. While Ogbese was the brand legend of the old Afrikola, Elemi river continues to adorn the beauty of our land. Osun, the second wife of Alaafin Ṣango, turned to a river after she lost in the contest of who succeeds their father, Ake.{{efn|Across multiple versions of the story, there are different reasons why Oṣun turned into a river.}} In the olden days during war times, incantation was considered the most potent form of weapon. Hence, the smartest and the very vast one carries the day. "Igede" was a derivative of "Ogede"- meaning incantation and finally became "Igede" by nominalisation. So, "Ilè Ògèdè or Igede means the land of [[incantation]]. Igede-Ekiti is home to more than sixteen rivers, and it hasn't been proven otherwise by anyone or any documents that no river flows into Igede-Ekiti from anywhere. Instead, rivers flow from Igede-Ekiti to other towns and places. It is an old belief that the river goddess has been able to give babies to the barren women and change the lives of many people.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=b7KbLLjzuRgC&q=Osun+River+Goddess&pg=PA132|isbn=9781888729177|page=132|title=Sacred Places of Goddess: 108 Destinations|publisher=CCC Publishing|year=2005|author=Katen Tate}}</ref> There have also been many fictional stories about goddess Oṣun, including ''Shegun Coker and the Cursed Temple'' by Kolawole Michael, 2008.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=XIx0TjQb8yEC&q=Osun+River&pg=PA10|title=Osun across the Waters: A Yoruba Goddess in Africa and the Americas|isbn=9780253108630|author=Joseph M. Murphy, Mei-Mei Sanford|page=10|year=2001|publisher=Indiana University Press}}</ref> In 2018, the river suddenly began to change color and investigation by Urban Alert (a civic-tech [[nonprofit organization]]) revealed that illegal and unregulated licensed gold mining activities at the [[River source|headwaters]] upper course is the root cause.<ref>{{Cite news |date=2022-06-20 |title=INVESTIGATION: How illegal mining fuels poverty, river pollution, sacred grove desecration in Osun |url=https://www.thecable.ng/investigation-how-illegal-mining-fuels-poverty-river-pollution-sacred-grove-desecration-in-osun |access-date=2022-06-24 |newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> The activities of these miners have contaminated the river with heavy metals, thereby threatening the river and the [[Osun-Osogbo|Osun Osogbo Sacred Grove]]. 0ud7ifhy0aivm7rwr0md45zbnc2hk4a 46701 46700 2026-07-07T22:17:30Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46701 wikitext text/x-wiki Nghu''' A̱ghyui Oshun''' (ma nang a̱niet ni lyuut a̱ni Oshun, [[a̱lyeam a̱gwuangpang|a̱gwuangpang]]: Odò Ọ̀ṣun), a̱ yet [[cen]] a̱si [[a̱byin a̱gwuangpang]] a̱ neet ma [[si̱tate Ekiti]] a̱wot a̱sakhwuot na tyuong naat aza a̱za a̱tamam si naat [[sitate Oshun]] a̱si bs beusk a̱ tyia̱ fam jenshun a̱ ba mim ma [[A̱ghyui Erinle]] a̱ shyia̱ kpamkpaan ma̱ng a̱ ba a̱keayang si Ede a̱ si bu tyia nanh fam jenshun si cen Asejire a̱ si ks̱i kuxsn a̱vwuo ma sitate mang si [[si̱tste Ogun]] in Southwestern [[Nigeria]] before eventually discharging into the [[Lekki Lagoon]] and the Atlantic at the [[Gulf of Guinea]]. The river is named after the deity [[Oṣun]], one of the most popular and venerated [[Orisha]]s.<ref name="Murrell2009">{{cite book|last1=Murrell|first1=Nathaniel Samuel|title=Afro-Caribbean Religions: An Introduction to Their Historical, Cultural, and Sacred Traditions|date=2009|publisher=Temple University Press|isbn=9781439901755|url=https://books.google.com/books?id=9h5KDRfZ-JgC&q=oshun+&pg=PA35}}</ref> The annual traditional worship at the [[Osun-Osogbo|Ọs&#x323;un Shrine]] near the Ọṣun River at [[Osogbo]] has become a popular [[pilgrimage]] and important [[tourist]] [[Tourist attraction|attraction]], drawing people from all over Nigeria and abroad to the annual [[festival]] in August. Oṣun is one of the [[List of water deities|river god]]desses in Yorubaland, she is noted for providing for the needs of the people. As a mortal, she was reputedly one of the wives of [[Shango|&#x323;Ṣango]], the [[Alaafin of Oyo]] and the [[Yoruba religion|Yoruba]] god of thunder. Osun is said to have been a native of Igede-Ekiti, headquarters of Irepodun/Ifelodun local government area, [[Ekiti State|Ekiti state]], Nigeria hence her main source is situated at Igede-Ekiti. Osun, third child of the marriage between Ake (a hunter and prince from [[Ile-Ife]]) and Erindo (Ake's wife) that would also gave birth to fifteen more children including the popular Rivers Ogbese and Elemi. While Ogbese was the brand legend of the old Afrikola, Elemi river continues to adorn the beauty of our land. Osun, the second wife of Alaafin Ṣango, turned to a river after she lost in the contest of who succeeds their father, Ake.{{efn|Across multiple versions of the story, there are different reasons why Oṣun turned into a river.}} In the olden days during war times, incantation was considered the most potent form of weapon. Hence, the smartest and the very vast one carries the day. "Igede" was a derivative of "Ogede"- meaning incantation and finally became "Igede" by nominalisation. So, "Ilè Ògèdè or Igede means the land of [[incantation]]. Igede-Ekiti is home to more than sixteen rivers, and it hasn't been proven otherwise by anyone or any documents that no river flows into Igede-Ekiti from anywhere. Instead, rivers flow from Igede-Ekiti to other towns and places. It is an old belief that the river goddess has been able to give babies to the barren women and change the lives of many people.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=b7KbLLjzuRgC&q=Osun+River+Goddess&pg=PA132|isbn=9781888729177|page=132|title=Sacred Places of Goddess: 108 Destinations|publisher=CCC Publishing|year=2005|author=Katen Tate}}</ref> There have also been many fictional stories about goddess Oṣun, including ''Shegun Coker and the Cursed Temple'' by Kolawole Michael, 2008.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=XIx0TjQb8yEC&q=Osun+River&pg=PA10|title=Osun across the Waters: A Yoruba Goddess in Africa and the Americas|isbn=9780253108630|author=Joseph M. Murphy, Mei-Mei Sanford|page=10|year=2001|publisher=Indiana University Press}}</ref> In 2018, the river suddenly began to change color and investigation by Urban Alert (a civic-tech [[nonprofit organization]]) revealed that illegal and unregulated licensed gold mining activities at the [[River source|headwaters]] upper course is the root cause.<ref>{{Cite news |date=2022-06-20 |title=INVESTIGATION: How illegal mining fuels poverty, river pollution, sacred grove desecration in Osun |url=https://www.thecable.ng/investigation-how-illegal-mining-fuels-poverty-river-pollution-sacred-grove-desecration-in-osun |access-date=2022-06-24 |newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> The activities of these miners have contaminated the river with heavy metals, thereby threatening the river and the [[Osun-Osogbo|Osun Osogbo Sacred Grove]]. sbz8ct2tu1cpjcamwab8h5wkoq8v1qi 46702 46701 2026-07-07T22:22:42Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46702 wikitext text/x-wiki Nghu''' A̱ghyui Oshun''' (ma nang a̱niet ni lyuut a̱ni Oshun, [[a̱lyeam a̱gwuangpang|a̱gwuangpang]]: Odò Ọ̀ṣun), a̱ yet [[cen]] a̱si [[a̱byin a̱gwuangpang]] a̱ neet ma [[si̱tate Ekiti]] a̱wot a̱sakhwuot na tyuong naat aza a̱za a̱tamam si naat [[sitate Oshun]] a̱si bs beusk a̱ tyia̱ fam jenshun a̱ ba mim ma [[A̱ghyui Erinle]] a̱ shyia̱ kpamkpaan ma̱ng a̱ ba a̱keayang si Ede a̱ si bu tyia nanh fam jenshun si cen Asejire a̱ si ka̱i kuzan a̱vwuo ma sitate mang si [[si̱tate Ogun]]ma fam jedshun si [[Naijeria]] a̱wot a̱sakhwuit ns si bs tat a̱ nwuai [[cen Lekki]] ma̱nb si Atlantic hu ma [a̱kawuotyia̱ Gi̱ni̱]]. The river is named after the deity [[Oṣun]], one of the most popular and venerated [[Orisha]]s.<ref name="Murrell2009">{{cite book|last1=Murrell|first1=Nathaniel Samuel|title=Afro-Caribbean Religions: An Introduction to Their Historical, Cultural, and Sacred Traditions|date=2009|publisher=Temple University Press|isbn=9781439901755|url=https://books.google.com/books?id=9h5KDRfZ-JgC&q=oshun+&pg=PA35}}</ref> The annual traditional worship at the [[Osun-Osogbo|Ọs&#x323;un Shrine]] near the Ọṣun River at [[Osogbo]] has become a popular [[pilgrimage]] and important [[tourist]] [[Tourist attraction|attraction]], drawing people from all over Nigeria and abroad to the annual [[festival]] in August. Oṣun is one of the [[List of water deities|river god]]desses in Yorubaland, she is noted for providing for the needs of the people. As a mortal, she was reputedly one of the wives of [[Shango|&#x323;Ṣango]], the [[Alaafin of Oyo]] and the [[Yoruba religion|Yoruba]] god of thunder. Osun is said to have been a native of Igede-Ekiti, headquarters of Irepodun/Ifelodun local government area, [[Ekiti State|Ekiti state]], Nigeria hence her main source is situated at Igede-Ekiti. Osun, third child of the marriage between Ake (a hunter and prince from [[Ile-Ife]]) and Erindo (Ake's wife) that would also gave birth to fifteen more children including the popular Rivers Ogbese and Elemi. While Ogbese was the brand legend of the old Afrikola, Elemi river continues to adorn the beauty of our land. Osun, the second wife of Alaafin Ṣango, turned to a river after she lost in the contest of who succeeds their father, Ake.{{efn|Across multiple versions of the story, there are different reasons why Oṣun turned into a river.}} In the olden days during war times, incantation was considered the most potent form of weapon. Hence, the smartest and the very vast one carries the day. "Igede" was a derivative of "Ogede"- meaning incantation and finally became "Igede" by nominalisation. So, "Ilè Ògèdè or Igede means the land of [[incantation]]. Igede-Ekiti is home to more than sixteen rivers, and it hasn't been proven otherwise by anyone or any documents that no river flows into Igede-Ekiti from anywhere. Instead, rivers flow from Igede-Ekiti to other towns and places. It is an old belief that the river goddess has been able to give babies to the barren women and change the lives of many people.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=b7KbLLjzuRgC&q=Osun+River+Goddess&pg=PA132|isbn=9781888729177|page=132|title=Sacred Places of Goddess: 108 Destinations|publisher=CCC Publishing|year=2005|author=Katen Tate}}</ref> There have also been many fictional stories about goddess Oṣun, including ''Shegun Coker and the Cursed Temple'' by Kolawole Michael, 2008.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=XIx0TjQb8yEC&q=Osun+River&pg=PA10|title=Osun across the Waters: A Yoruba Goddess in Africa and the Americas|isbn=9780253108630|author=Joseph M. Murphy, Mei-Mei Sanford|page=10|year=2001|publisher=Indiana University Press}}</ref> In 2018, the river suddenly began to change color and investigation by Urban Alert (a civic-tech [[nonprofit organization]]) revealed that illegal and unregulated licensed gold mining activities at the [[River source|headwaters]] upper course is the root cause.<ref>{{Cite news |date=2022-06-20 |title=INVESTIGATION: How illegal mining fuels poverty, river pollution, sacred grove desecration in Osun |url=https://www.thecable.ng/investigation-how-illegal-mining-fuels-poverty-river-pollution-sacred-grove-desecration-in-osun |access-date=2022-06-24 |newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> The activities of these miners have contaminated the river with heavy metals, thereby threatening the river and the [[Osun-Osogbo|Osun Osogbo Sacred Grove]]. s1dwfk5ch2jner00jx62e6s1qr9nnqg 46703 46702 2026-07-07T22:26:18Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46703 wikitext text/x-wiki Nghu''' A̱ghyui Oshun''' (ma nang a̱niet ni lyuut a̱ni Oshun, [[a̱lyeam a̱gwuangpang|a̱gwuangpang]]: Odò Ọ̀ṣun), a̱ yet [[cen]] a̱si [[a̱byin a̱gwuangpang]] a̱ neet ma [[si̱tate Ekiti]] a̱wot a̱sakhwuot na tyuong naat aza a̱za a̱tamam si naat [[sitate Oshun]] a̱si bs beusk a̱ tyia̱ fam jenshun a̱ ba mim ma [[A̱ghyui Erinle]] a̱ shyia̱ kpamkpaan ma̱ng a̱ ba a̱keayang si Ede a̱ si bu tyia nanh fam jenshun si cen Asejire a̱ si ka̱i kuzan a̱vwuo ma sitate mang si [[si̱tate Ogun]]ma fam jedshun si [[Naijeri-ya]] a̱wot a̱sakhwuot ns si bs tat a̱ nwuai [[cen Lekki]] ma̱nb si Atlantic hu ma [a̱kawuo̱tyia̱ Gi̱ni̱]]. A̱ shyia̱ a̱lyoot A̱hhyui ka di a̱lyoot a̱ba a̱gwaza mba hu [[Oṣun]], one of the most popular and venerated [[Orisha]]s.<ref name="Murrell2009">{{cite book|last1=Murrell|first1=Nathaniel Samuel|title=Afro-Caribbean Religions: An Introduction to Their Historical, Cultural, and Sacred Traditions|date=2009|publisher=Temple University Press|isbn=9781439901755|url=https://books.google.com/books?id=9h5KDRfZ-JgC&q=oshun+&pg=PA35}}</ref> The annual traditional worship at the [[Osun-Osogbo|Ọs&#x323;un Shrine]] near the Ọṣun River at [[Osogbo]] has become a popular [[pilgrimage]] and important [[tourist]] [[Tourist attraction|attraction]], drawing people from all over Nigeria and abroad to the annual [[festival]] in August. Oṣun is one of the [[List of water deities|river god]]desses in Yorubaland, she is noted for providing for the needs of the people. As a mortal, she was reputedly one of the wives of [[Shango|&#x323;Ṣango]], the [[Alaafin of Oyo]] and the [[Yoruba religion|Yoruba]] god of thunder. Osun is said to have been a native of Igede-Ekiti, headquarters of Irepodun/Ifelodun local government area, [[Ekiti State|Ekiti state]], Nigeria hence her main source is situated at Igede-Ekiti. Osun, third child of the marriage between Ake (a hunter and prince from [[Ile-Ife]]) and Erindo (Ake's wife) that would also gave birth to fifteen more children including the popular Rivers Ogbese and Elemi. While Ogbese was the brand legend of the old Afrikola, Elemi river continues to adorn the beauty of our land. Osun, the second wife of Alaafin Ṣango, turned to a river after she lost in the contest of who succeeds their father, Ake.{{efn|Across multiple versions of the story, there are different reasons why Oṣun turned into a river.}} In the olden days during war times, incantation was considered the most potent form of weapon. Hence, the smartest and the very vast one carries the day. "Igede" was a derivative of "Ogede"- meaning incantation and finally became "Igede" by nominalisation. So, "Ilè Ògèdè or Igede means the land of [[incantation]]. Igede-Ekiti is home to more than sixteen rivers, and it hasn't been proven otherwise by anyone or any documents that no river flows into Igede-Ekiti from anywhere. Instead, rivers flow from Igede-Ekiti to other towns and places. It is an old belief that the river goddess has been able to give babies to the barren women and change the lives of many people.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=b7KbLLjzuRgC&q=Osun+River+Goddess&pg=PA132|isbn=9781888729177|page=132|title=Sacred Places of Goddess: 108 Destinations|publisher=CCC Publishing|year=2005|author=Katen Tate}}</ref> There have also been many fictional stories about goddess Oṣun, including ''Shegun Coker and the Cursed Temple'' by Kolawole Michael, 2008.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=XIx0TjQb8yEC&q=Osun+River&pg=PA10|title=Osun across the Waters: A Yoruba Goddess in Africa and the Americas|isbn=9780253108630|author=Joseph M. Murphy, Mei-Mei Sanford|page=10|year=2001|publisher=Indiana University Press}}</ref> In 2018, the river suddenly began to change color and investigation by Urban Alert (a civic-tech [[nonprofit organization]]) revealed that illegal and unregulated licensed gold mining activities at the [[River source|headwaters]] upper course is the root cause.<ref>{{Cite news |date=2022-06-20 |title=INVESTIGATION: How illegal mining fuels poverty, river pollution, sacred grove desecration in Osun |url=https://www.thecable.ng/investigation-how-illegal-mining-fuels-poverty-river-pollution-sacred-grove-desecration-in-osun |access-date=2022-06-24 |newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> The activities of these miners have contaminated the river with heavy metals, thereby threatening the river and the [[Osun-Osogbo|Osun Osogbo Sacred Grove]]. 56l68lh6yh1ap9xsf3pelt9wr79vptu 46704 46703 2026-07-07T22:26:58Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46704 wikitext text/x-wiki Nghu''' A̱ghyui Oshun''' (ma nang a̱niet ni lyuut a̱ni Oshun, [[a̱lyeam a̱gwuangpang|a̱gwuangpang]]: Odò Ọ̀ṣun), a̱ yet [[cen]] a̱si [[a̱byin a̱gwuangpang]] a̱ neet ma [[si̱tate Ekiti]] a̱wot a̱sakhwuot na tyuong naat aza a̱za a̱tamam si naat [[sitate Oshun]] a̱si bs beusk a̱ tyia̱ fam jenshun a̱ ba mim ma [[A̱ghyui Erinle]] a̱ shyia̱ kpamkpaan ma̱ng a̱ ba a̱keayang si Ede a̱ si bu tyia nanh fam jenshun si cen Asejire a̱ si ka̱i kuzan a̱vwuo ma sitate mang si [[si̱tate Ogun]] ma fam jenshun si [[Naijeriya]] a̱wot a̱sakhwuot ns si bs tat a̱ nwuai [[cen Lekki]] ma̱nb si Atlantic hu ma [a̱kawuo̱tyia̱ Gi̱ni̱]]. A̱ shyia̱ a̱lyoot A̱hhyui ka di a̱lyoot a̱ba a̱gwaza mba hu [[Oṣun]], one of the most popular and venerated [[Orisha]]s.<ref name="Murrell2009">{{cite book|last1=Murrell|first1=Nathaniel Samuel|title=Afro-Caribbean Religions: An Introduction to Their Historical, Cultural, and Sacred Traditions|date=2009|publisher=Temple University Press|isbn=9781439901755|url=https://books.google.com/books?id=9h5KDRfZ-JgC&q=oshun+&pg=PA35}}</ref> The annual traditional worship at the [[Osun-Osogbo|Ọs&#x323;un Shrine]] near the Ọṣun River at [[Osogbo]] has become a popular [[pilgrimage]] and important [[tourist]] [[Tourist attraction|attraction]], drawing people from all over Nigeria and abroad to the annual [[festival]] in August. Oṣun is one of the [[List of water deities|river god]]desses in Yorubaland, she is noted for providing for the needs of the people. As a mortal, she was reputedly one of the wives of [[Shango|&#x323;Ṣango]], the [[Alaafin of Oyo]] and the [[Yoruba religion|Yoruba]] god of thunder. Osun is said to have been a native of Igede-Ekiti, headquarters of Irepodun/Ifelodun local government area, [[Ekiti State|Ekiti state]], Nigeria hence her main source is situated at Igede-Ekiti. Osun, third child of the marriage between Ake (a hunter and prince from [[Ile-Ife]]) and Erindo (Ake's wife) that would also gave birth to fifteen more children including the popular Rivers Ogbese and Elemi. While Ogbese was the brand legend of the old Afrikola, Elemi river continues to adorn the beauty of our land. Osun, the second wife of Alaafin Ṣango, turned to a river after she lost in the contest of who succeeds their father, Ake.{{efn|Across multiple versions of the story, there are different reasons why Oṣun turned into a river.}} In the olden days during war times, incantation was considered the most potent form of weapon. Hence, the smartest and the very vast one carries the day. "Igede" was a derivative of "Ogede"- meaning incantation and finally became "Igede" by nominalisation. So, "Ilè Ògèdè or Igede means the land of [[incantation]]. Igede-Ekiti is home to more than sixteen rivers, and it hasn't been proven otherwise by anyone or any documents that no river flows into Igede-Ekiti from anywhere. Instead, rivers flow from Igede-Ekiti to other towns and places. It is an old belief that the river goddess has been able to give babies to the barren women and change the lives of many people.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=b7KbLLjzuRgC&q=Osun+River+Goddess&pg=PA132|isbn=9781888729177|page=132|title=Sacred Places of Goddess: 108 Destinations|publisher=CCC Publishing|year=2005|author=Katen Tate}}</ref> There have also been many fictional stories about goddess Oṣun, including ''Shegun Coker and the Cursed Temple'' by Kolawole Michael, 2008.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=XIx0TjQb8yEC&q=Osun+River&pg=PA10|title=Osun across the Waters: A Yoruba Goddess in Africa and the Americas|isbn=9780253108630|author=Joseph M. Murphy, Mei-Mei Sanford|page=10|year=2001|publisher=Indiana University Press}}</ref> In 2018, the river suddenly began to change color and investigation by Urban Alert (a civic-tech [[nonprofit organization]]) revealed that illegal and unregulated licensed gold mining activities at the [[River source|headwaters]] upper course is the root cause.<ref>{{Cite news |date=2022-06-20 |title=INVESTIGATION: How illegal mining fuels poverty, river pollution, sacred grove desecration in Osun |url=https://www.thecable.ng/investigation-how-illegal-mining-fuels-poverty-river-pollution-sacred-grove-desecration-in-osun |access-date=2022-06-24 |newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> The activities of these miners have contaminated the river with heavy metals, thereby threatening the river and the [[Osun-Osogbo|Osun Osogbo Sacred Grove]]. 9e4cjeav0e90n4au3xi9upd890fdcff 46720 46704 2026-07-08T09:58:18Z Godiva Kajhyung 1671 /* */ 46720 wikitext text/x-wiki Nghu''' A̱ghyui Oshun''' (ma nang a̱niet ni lyuut a̱ni Oshun, [[a̱lyeam a̱gwuangpang|a̱gwuangpang]]: Odò Ọ̀ṣun), a̱ yet [[cen]] a̱si [[a̱byin a̱gwuangpang]] a̱ neet ma [[si̱tate Ekiti]] a̱wot a̱sakhwuot na tyuong naat aza a̱za a̱tamam si naat [[sitate Oshun]] a̱si bs beusk a̱ tyia̱ fam jenshun a̱ ba mim ma [[A̱ghyui Erinle]] a̱ shyia̱ kpamkpaan ma̱ng a̱ ba a̱keayang si Ede a̱ si bu tyia nanh fam jenshun si cen Asejire a̱ si ka̱i kuzan a̱vwuo ma sitate mang si [[si̱tate Ogun]] ma fam jenshun si [[Naijeriya]] a̱wot a̱sakhwuot ns si bs tat a̱ nwuai [[cen Lekki]] ma̱nb si Atlantic hu ma [a̱kawuo̱tyia̱ Gi̱ni̱]]. A̱ shyia̱ a̱lyoot A̱hhyui ka di a̱lyoot a̱ba a̱gwaza mba hu [[Oṣun]], one of the most popular and venerated [[Orisha]]s.<ref name="Murrell2009">{{cite book|last1=Murrell|first1=Nathaniel Samuel|title=Afro-Caribbean Religions: An Introduction to Their Historical, Cultural, and Sacred Traditions|date=2009|publisher=Temple University Press|isbn=9781439901755|url=https://books.google.com/books?id=9h5KDRfZ-JgC&q=oshun+&pg=PA35}}</ref> a̱tung khwui si taada di kuxsn a̱lyia̱ annua ma [[Osun-Osogbo|Ọs&#x323;un Shrine]] a̱ shyia̱ kpampaan ma̱ng a̱ghyui di oshun ma[[Osogbo]] shyia̱ lyien s̱niet ba̱t a̱wot a̱ di bwuak a̱ tyia̱ [[a̱vwuo tyiá a̱ghyi a̱niet khwui]] ma̱ng a̱niet ba byia dhyii a̱ni [[a̱niet tyiá a̱ghyi]] [[a̱vwuo tyiá a̱ghyi|tyià aghyi]], a̱wvuo ka nang a̱niet madi̱dit ma swanta hu ni cing a̱ni ba nwuang song hu ni kuzan a̱lyia̱ [[song]] ma zwat a̱ni̱nai. Oshun yet a̱nyuing di [[a̱lyoot a̱ya congcong a̱sakhwuot|a̱congcong a̱sakhwuot]] ba shyia̱ ma a̱byin a̱gwuangpang a̱ni, a̱ yet acongcong wa nang a̱lyien mu nwuak a̱ zanang si a̱niet nggu. nang nggu yet a̱yin a̱ni, a̱ ku yet a̱tyo nyuing di a̱ngyui̱k [[Shango|&#x323;Ṣango]],nggu wa yet [[a̱gwam oyo]] mang nghu [[taada a̱gwuangpang|a̱gwuangpang]] a̱gwaza a̱ba̱i-nzaa.Oshun wa yet a̱tsak a̱keayang si Igede-Ekiti, a̱banfang fam si a̱gwamna̱ti Irepodun/Ifelodun ', [[si̱tate Ekiti|Ekiti si̱tate]], Naijeriya a̱nia hu wa ba̱t nang a̱ja hu wa Igede-Ekiti di yet a̱tssk nggu ka. Oshun, si yet nggon a̱tat si nyeayang nggu hu ma̱ng Ake (a̱tyo-a̱kat ma̱ng nggo a̱gwam neet [[Ile-Ife]]) ma̱ng Erindo (a̱byii̱k Ake) nggu ma ã̄ si byin mman swak ma̱ng fwuon mbeayeang si A̱ghyui Ogbede ma̱ng Elemi. While Ogbese was the brand legend of the old Afrikola, Elemi river continues to adorn the beauty of our land. Osun, the second wife of Alaafin Ṣango, turned to a river after she lost in the contest of who succeeds their father, Ake.{{efn|Across multiple versions of the story, there are different reasons why Oṣun turned into a river.}} In the olden days during war times, incantation was considered the most potent form of weapon. Hence, the smartest and the very vast one carries the day. "Igede" was a derivative of "Ogede"- meaning incantation and finally became "Igede" by nominalisation. So, "Ilè Ògèdè or Igede means the land of [[incantation]]. Igede-Ekiti is home to more than sixteen rivers, and it hasn't been proven otherwise by anyone or any documents that no river flows into Igede-Ekiti from anywhere. Instead, rivers flow from Igede-Ekiti to other towns and places. It is an old belief that the river goddess has been able to give babies to the barren women and change the lives of many people.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=b7KbLLjzuRgC&q=Osun+River+Goddess&pg=PA132|isbn=9781888729177|page=132|title=Sacred Places of Goddess: 108 Destinations|publisher=CCC Publishing|year=2005|author=Katen Tate}}</ref> There have also been many fictional stories about goddess Oṣun, including ''Shegun Coker and the Cursed Temple'' by Kolawole Michael, 2008.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=XIx0TjQb8yEC&q=Osun+River&pg=PA10|title=Osun across the Waters: A Yoruba Goddess in Africa and the Americas|isbn=9780253108630|author=Joseph M. Murphy, Mei-Mei Sanford|page=10|year=2001|publisher=Indiana University Press}}</ref> In 2018, the river suddenly began to change color and investigation by Urban Alert (a civic-tech [[nonprofit organization]]) revealed that illegal and unregulated licensed gold mining activities at the [[River source|headwaters]] upper course is the root cause.<ref>{{Cite news |date=2022-06-20 |title=INVESTIGATION: How illegal mining fuels poverty, river pollution, sacred grove desecration in Osun |url=https://www.thecable.ng/investigation-how-illegal-mining-fuels-poverty-river-pollution-sacred-grove-desecration-in-osun |access-date=2022-06-24 |newspaper=[[TheCable]]|language=en-US}}</ref> The activities of these miners have contaminated the river with heavy metals, thereby threatening the river and the [[Osun-Osogbo|Osun Osogbo Sacred Grove]]. 34v7g4rdgzmmcaimr2k02hjidoeldhf A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha 0 7846 46707 2026-07-07T23:07:10Z Danjuma Anthony 411 N khwuk wat huni hwa 46707 wikitext text/x-wiki [[File:Erin-Ijesha Waterfalls.webm|thumb|alt="Erin-Ijesha Waterfalls level 2 video"|A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha a̱tyong 2 ghwughwu-a̱guguut]] [[File:Olumirin falls.ogg|thumb|A̱niet a̱cyiet swuo wun ma̱ a̱ga̱ra̱ng Olumirin mi̱ Erin Ijesha, Si̱tet Osun]] '''A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha''' (á̱ bu lyen nggu nang '''A̱ga̱rang Olumirin''') yet a̱ga̱ra̱ng a̱ shyia̱ mi̱ Erin-odo, [[Si̱tet Osun]], Naijeriya. A̱ yet a̱kwa a̱veuo nfwuo a̱niet ncong swuo wun hwa a̱ni shyia̱ ma̱ Oriade [[Sot A̱gwomna̱ti mali Naijeria. Di̱ hyia̱ a̱byin hu, a̱ga̱ra̱ng wu a̱niet a̱kat bya ku shyia̱ nggu mi̱ ndyia̱ 1140 AD.<ref name=Olumirin/><ref>{{Cite news |last=eribake |first=akintayo |date=2015-04-02 |title=Olumirin waterfalls: Nature's gift to Erin-Ijesha |url=https://www.vanguardngr.com/2015/04/olumirin-waterfalls-natures-gift-to-erin-ijesha/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> Mat a̱nia, a̱di̱da̱i taada a̱byin wu nyia̱ a̱byii̱k wa ku shyia̱ a̱ga̱ra̱ng wu á̱ ngyei nggu Akinla, shyia̱ a̱byin Erin-Ijesa ma̱ng a̱ka̱bwuon-a̱nap a̱si Oduduwa, di̱n jen shai a̱vwuo kpaat á̱niet [[Ife]] si̱ nat Erin-Ijesa.<ref>{{cite news |title=Erin-Ijesha Waterfalls |url=https://www.vanguardngr.com/2015/04/olumirin-waterfalls-natures-gift-to-erin-ijesha/ |location=Lagos, Nigeria|agency=Vanguard |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Akinla sii̱ tyia̱ nggu a̱lyoot Olumirin, elision a̱si ''oluwa mirin'' di̱ [[A̱ghwangkpang]] á̱ fa "a̱gwaza a̱ghyang". A̱ga̱ra̱ng wu kyiak a̱ka̱tyong a̱na̱tat, a̱tazwa nang ma̱nang a̱keang Abake nshyia̱ ma̱ng swat a̱ni. A̱keang Abake ka̱u gak ma̱ng village Ẹfọ̀n-Alààyè mi̱ [[Si̱tet Ekiti]].<ref name=Olumirin>{{cite magazine|url=http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/promenade/24431-olumirin-waterfall-splash-of-the-sublime.html |magazine=The Nation |title=Olumirin Waterfall Splash of the sublime |author=Okorie Uguru |date=October 29, 2011 |accessdate=February 26, 2015 |url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150226175033/http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/promenade/24431-olumirin-waterfall-splash-of-the-sublime.html |archivedate=February 26, 2015 }}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.punchng.com/feature/people-places/erin-ijesa-waterfalls-captivating-work-of-nature/ |title=Erin-Ijesa Waterfalls: Captivating work of nature |author=Femi Makinde |newspaper=[[The Punch]]|date=December 28, 2014 |accessdate=February 26, 2015 |url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150310032558/http://www.punchng.com/feature/people-places/erin-ijesa-waterfalls-captivating-work-of-nature/ |archivedate=March 10, 2015 }}</ref><ref>{{cite web|url=https://naijatreks.com/2011/04/olumirin-waterfalls/|website=Naijatreks|title=The Mysterious Waters of Olumirin Falls in Erin-Ijesa|author=Folarin Kolawole|date=April 29, 2011|accessdate=February 26, 2015}}</ref> [[File:Erin-Ijesha WaterFalls StepsHikers.jpg|thumb|Hikers at Erin-odo WaterFalls]] The Erin-odo Waterfalls is a popular excursion point for schools around the neighbourhood.<ref>{{Cite news|title=REPORTER'S DIARY: Inside the decrepit Erin-Ijesha Waterfall in Osun|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/461866-reporters-diary-inside-the-decrepit-erin-ijesha-waterfall-in-osun.html|access-date=June 12, 2021|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> The natives regard the waterfall as a sacred site and a means of purifying their souls. Festivals were formerly celebrated and sacrifices performed at the site.<ref>{{Cite news|title=Erin-Ijesha Waterfalls is a sanctuary of purity and beauty|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/erin-ijesha-waterfalls-a-sanctuary-of-purity-and-beauty/z7j13k2|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref> ==See also== *[[List of waterfalls]] *[[Ikogosi Warm Springs]] ==References== {{reflist}} ==External links== {{Commons category|Erin-Ijesha Waterfalls}} 8tndgo9s7edtmfs0bkfo5qr5ktgndin 46708 46707 2026-07-07T23:09:35Z Danjuma Anthony 411 A̱di̱da̱i jhyuk 46708 wikitext text/x-wiki [[File:Erin-Ijesha Waterfalls.webm|thumb|alt="Erin-Ijesha Waterfalls level 2 video"|A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha a̱tyong 2 ghwughwu-a̱guguut]] nmalgi540z96k1l8qeltefy1gxvmzr4 46709 46708 2026-07-07T23:17:19Z Danjuma Anthony 411 /* */ 46709 wikitext text/x-wiki [[File:Erin-Ijesha Waterfalls.webm|thumb|alt="Erin-Ijesha Waterfalls level 2 video"|A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha a̱tyong 2 ghwughwu-a̱guguut]] [[File:Olumirin falls.ogg|thumb|A̱niet a̱cyiet swuo wun ma̱ a̱ga̱ra̱ng Olumirin mi̱ Erin Ijesha, Si̱tet Osun]] '''A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha''' (á̱ bu lyen nggu nang '''A̱ga̱rang Olumirin''') yet a̱ga̱ra̱ng a̱ shyia̱ mi̱ Erin-odo, [[Si̱tet Osun]], Naijeriya. A̱ yet a̱kwa a̱veuo nfwuo a̱niet ncong swuo wun hwa a̱ni shyia̱ ma̱ Oriade [[Sot A̱gwomna̱ti mali Naijeria. Di̱ hyia̱ a̱byin hu, a̱ga̱ra̱ng wu a̱niet a̱kat bya ku shyia̱ nggu mi̱ ndyia̱ 1140 AD.<ref name=Olumirin/><ref>{{Cite news |last=eribake |first=akintayo |date=2015-04-02 |title=Olumirin waterfalls: Nature's gift to Erin-Ijesha |url=https://www.vanguardngr.com/2015/04/olumirin-waterfalls-natures-gift-to-erin-ijesha/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> Mat a̱nia, a̱di̱da̱i taada a̱byin wu nyia̱ a̱byii̱k wa ku shyia̱ a̱ga̱ra̱ng wu á̱ ngyei nggu Akinla, shyia̱ a̱byin Erin-Ijesa ma̱ng a̱ka̱bwuon-a̱nap a̱si Oduduwa, di̱n jen shai a̱vwuo kpaat á̱niet [[Ife]] si̱ nat Erin-Ijesa.<ref>{{cite news |title=Erin-Ijesha Waterfalls |url=https://www.vanguardngr.com/2015/04/olumirin-waterfalls-natures-gift-to-erin-ijesha/ |location=Lagos, Nigeria|agency=Vanguard |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Akinla sii̱ tyia̱ nggu a̱lyoot Olumirin, elision a̱si ''oluwa mirin'' di̱ [[A̱ghwangkpang]] á̱ fa "a̱gwaza a̱ghyang". A̱ga̱ra̱ng wu kyiak a̱ka̱tyong a̱na̱tat, a̱tazwa nang ma̱nang a̱keang Abake nshyia̱ ma̱ng swat a̱ni. A̱keang Abake ka̱u gak ma̱ng village Ẹfọ̀n-Alààyè mi̱ [[Si̱tet Ekiti]].<ref name=Olumirin>{{cite magazine|url=http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/promenade/24431-olumirin-waterfall-splash-of-the-sublime.html |magazine=The Nation |title=Olumirin Waterfall Splash of the sublime |author=Okorie Uguru |date=October 29, 2011 |accessdate=February 26, 2015 |url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150226175033/http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/promenade/24431-olumirin-waterfall-splash-of-the-sublime.html |archivedate=February 26, 2015 }}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.punchng.com/feature/people-places/erin-ijesa-waterfalls-captivating-work-of-nature/ |title=Erin-Ijesa Waterfalls: Captivating work of nature |author=Femi Makinde |newspaper=[[The Punch]]|date=December 28, 2014 |accessdate=February 26, 2015 |url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150310032558/http://www.punchng.com/feature/people-places/erin-ijesa-waterfalls-captivating-work-of-nature/ |archivedate=March 10, 2015 }}</ref><ref>{{cite web|url=https://naijatreks.com/2011/04/olumirin-waterfalls/|website=Naijatreks|title=The Mysterious Waters of Olumirin Falls in Erin-Ijesa|author=Folarin Kolawole|date=April 29, 2011|accessdate=February 26, 2015}}</ref> [[File:Erin-Ijesha WaterFalls StepsHikers.jpg|thumb|Hikers ma̱ A̱ga̱ra̱ng Erin-odo wu]] A̱ga̱ra̱ng Erin-odo wu yet a̱sa̱ra̱i a̱vwuo cong lyen kyang fai a̱ka̱vwuo fang na̱ shyia̱ kpa̱nkpaan a̱ja a̱ni.<ref>{{Cite news|title=REPORTER'S DIARY: Inside the decrepit Erin-Ijesha Waterfall in Osun|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/461866-reporters-diary-inside-the-decrepit-erin-ijesha-waterfall-in-osun.html|access-date=June 12, 2021|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> The natives regard the waterfall as a sacred site and a means of purifying their souls. Festivals were formerly celebrated and sacrifices performed at the site.<ref>{{Cite news|title=Erin-Ijesha Waterfalls is a sanctuary of purity and beauty|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/erin-ijesha-waterfalls-a-sanctuary-of-purity-and-beauty/z7j13k2|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref> ==Bu nwan== *[[List of waterfalls]] *[[Ikogosi Warm Springs]] ==A̱ya̱fang== {{reflist}} ==A̱ka̱fwuop nta== {{Commons category|Erin-Ijesha Waterfalls}} toh4f0ek1gi0lx8q49qqiio8j9pu9o3 46710 46709 2026-07-07T23:26:13Z Danjuma Anthony 411 /* */ 46710 wikitext text/x-wiki [[File:Erin-Ijesha Waterfalls.webm|thumb|alt="Erin-Ijesha Waterfalls level 2 video"|A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha a̱tyong 2 ghwughwu-a̱guguut]] [[File:Olumirin falls.ogg|thumb|A̱niet a̱cyiet swuo wun ma̱ a̱ga̱ra̱ng Olumirin mi̱ Erin Ijesha, Si̱tet Osun]] '''A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha''' (á̱ bu lyen nggu nang '''A̱ga̱rang Olumirin''') yet a̱ga̱ra̱ng a̱ shyia̱ mi̱ Erin-odo, [[Si̱tet Osun]], Naijeriya. A̱ yet a̱kwa a̱veuo nfwuo a̱niet ncong swuo wun hwa a̱ni shyia̱ ma̱ Oriade [[Sot A̱gwomna̱ti mali Naijeria. Di̱ hyia̱ a̱byin hu, a̱ga̱ra̱ng wu a̱niet a̱kat bya ku shyia̱ nggu mi̱ ndyia̱ 1140 AD.<ref name=Olumirin/><ref>{{Cite news |last=eribake |first=akintayo |date=2015-04-02 |title=Olumirin waterfalls: Nature's gift to Erin-Ijesha |url=https://www.vanguardngr.com/2015/04/olumirin-waterfalls-natures-gift-to-erin-ijesha/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> Mat a̱nia, a̱di̱da̱i taada a̱byin wu nyia̱ a̱byii̱k wa ku shyia̱ a̱ga̱ra̱ng wu á̱ ngyei nggu Akinla, shyia̱ a̱byin Erin-Ijesa ma̱ng a̱ka̱bwuon-a̱nap a̱si Oduduwa, di̱n jen shai a̱vwuo kpaat á̱niet [[Ife]] si̱ nat Erin-Ijesa.<ref>{{cite news |title=Erin-Ijesha Waterfalls |url=https://www.vanguardngr.com/2015/04/olumirin-waterfalls-natures-gift-to-erin-ijesha/ |location=Lagos, Nigeria|agency=Vanguard |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Akinla sii̱ tyia̱ nggu a̱lyoot Olumirin, elision a̱si ''oluwa mirin'' di̱ [[A̱ghwangkpang]] á̱ fa "a̱gwaza a̱ghyang". A̱ga̱ra̱ng wu kyiak a̱ka̱tyong a̱na̱tat, a̱tazwa nang ma̱nang a̱keang Abake nshyia̱ ma̱ng swat a̱ni. A̱keang Abake ka̱u gak ma̱ng village Ẹfọ̀n-Alààyè mi̱ [[Si̱tet Ekiti]].<ref name=Olumirin>{{cite magazine|url=http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/promenade/24431-olumirin-waterfall-splash-of-the-sublime.html |magazine=The Nation |title=Olumirin Waterfall Splash of the sublime |author=Okorie Uguru |date=October 29, 2011 |accessdate=February 26, 2015 |url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150226175033/http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/promenade/24431-olumirin-waterfall-splash-of-the-sublime.html |archivedate=February 26, 2015 }}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.punchng.com/feature/people-places/erin-ijesa-waterfalls-captivating-work-of-nature/ |title=Erin-Ijesa Waterfalls: Captivating work of nature |author=Femi Makinde |newspaper=[[The Punch]]|date=December 28, 2014 |accessdate=February 26, 2015 |url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150310032558/http://www.punchng.com/feature/people-places/erin-ijesa-waterfalls-captivating-work-of-nature/ |archivedate=March 10, 2015 }}</ref><ref>{{cite web|url=https://naijatreks.com/2011/04/olumirin-waterfalls/|website=Naijatreks|title=The Mysterious Waters of Olumirin Falls in Erin-Ijesa|author=Folarin Kolawole|date=April 29, 2011|accessdate=February 26, 2015}}</ref> [[File:Erin-Ijesha WaterFalls StepsHikers.jpg|thumb|Hikers ma̱ A̱ga̱ra̱ng Erin-odo wu]] A̱ga̱ra̱ng Erin-odo wu yet a̱sa̱ra̱i a̱vwuo cong lyen kyang fai a̱ka̱vwuo fang na̱ shyia̱ kpa̱nkpaan a̱ja a̱ni.<ref>{{Cite news|title=REPORTER'S DIARY: Inside the decrepit Erin-Ijesha Waterfall in Osun|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/461866-reporters-diary-inside-the-decrepit-erin-ijesha-waterfall-in-osun.html|access-date=June 12, 2021|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> A̱niet nswat a̱ja ba tyan a̱ga̱ra̱ng wu ma̱nang a̱vwuo kyang niat a̱ni ma̱ng tyei swuan ba kyakyai. Á̱ ni song a̱yet a̱wot á̱ bu ni naap za̱náng da̱ a̱vwuo ka.<ref>{{Cite news|title=Erin-Ijesha Waterfalls is a sanctuary of purity and beauty|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/erin-ijesha-waterfalls-a-sanctuary-of-purity-and-beauty/z7j13k2|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref> ==Bu nwan== *[[List of waterfalls]] *[[Ikogosi Warm Springs]] ==A̱ya̱fang== {{reflist}} ==A̱ka̱fwuop nta== {{Commons category|Erin-Ijesha Waterfalls}} rpwds9qg6ivbe2yeqwjfrt3pbu3dlju 46711 46710 2026-07-07T23:30:54Z Danjuma Anthony 411 /* */ 46711 wikitext text/x-wiki {{Short description|nwap mi̱ Naijeriya}} {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} [[File:Erin-Ijesha Waterfalls.webm|thumb|alt="Erin-Ijesha Waterfalls level 2 video"|A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha a̱tyong 2 ghwughwu-a̱guguut]] [[File:Olumirin falls.ogg|thumb|A̱niet a̱cyiet swuo wun ma̱ a̱ga̱ra̱ng Olumirin mi̱ Erin Ijesha, Si̱tet Osun]] '''A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha''' (á̱ bu lyen nggu nang '''A̱ga̱rang Olumirin''') yet a̱ga̱ra̱ng a̱ shyia̱ mi̱ Erin-odo, [[Si̱tet Osun]], Naijeriya. A̱ yet a̱kwa a̱veuo nfwuo a̱niet ncong swuo wun hwa a̱ni shyia̱ ma̱ Oriade [[Sot A̱gwomna̱ti mali Naijeria. Di̱ hyia̱ a̱byin hu, a̱ga̱ra̱ng wu a̱niet a̱kat bya ku shyia̱ nggu mi̱ ndyia̱ 1140 AD.<ref name=Olumirin/><ref>{{Cite news |last=eribake |first=akintayo |date=2015-04-02 |title=Olumirin waterfalls: Nature's gift to Erin-Ijesha |url=https://www.vanguardngr.com/2015/04/olumirin-waterfalls-natures-gift-to-erin-ijesha/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> Mat a̱nia, a̱di̱da̱i taada a̱byin wu nyia̱ a̱byii̱k wa ku shyia̱ a̱ga̱ra̱ng wu á̱ ngyei nggu Akinla, shyia̱ a̱byin Erin-Ijesa ma̱ng a̱ka̱bwuon-a̱nap a̱si Oduduwa, di̱n jen shai a̱vwuo kpaat á̱niet [[Ife]] si̱ nat Erin-Ijesa.<ref>{{cite news |title=Erin-Ijesha Waterfalls |url=https://www.vanguardngr.com/2015/04/olumirin-waterfalls-natures-gift-to-erin-ijesha/ |location=Lagos, Nigeria|agency=Vanguard |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Akinla sii̱ tyia̱ nggu a̱lyoot Olumirin, elision a̱si ''oluwa mirin'' di̱ [[A̱ghwangkpang]] á̱ fa "a̱gwaza a̱ghyang". A̱ga̱ra̱ng wu kyiak a̱ka̱tyong a̱na̱tat, a̱tazwa nang ma̱nang a̱keang Abake nshyia̱ ma̱ng swat a̱ni. A̱keang Abake ka̱u gak ma̱ng village Ẹfọ̀n-Alààyè mi̱ [[Si̱tet Ekiti]].<ref name=Olumirin>{{cite magazine|url=http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/promenade/24431-olumirin-waterfall-splash-of-the-sublime.html |magazine=The Nation |title=Olumirin Waterfall Splash of the sublime |author=Okorie Uguru |date=October 29, 2011 |accessdate=February 26, 2015 |url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150226175033/http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/promenade/24431-olumirin-waterfall-splash-of-the-sublime.html |archivedate=February 26, 2015 }}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.punchng.com/feature/people-places/erin-ijesa-waterfalls-captivating-work-of-nature/ |title=Erin-Ijesa Waterfalls: Captivating work of nature |author=Femi Makinde |newspaper=[[The Punch]]|date=December 28, 2014 |accessdate=February 26, 2015 |url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150310032558/http://www.punchng.com/feature/people-places/erin-ijesa-waterfalls-captivating-work-of-nature/ |archivedate=March 10, 2015 }}</ref><ref>{{cite web|url=https://naijatreks.com/2011/04/olumirin-waterfalls/|website=Naijatreks|title=The Mysterious Waters of Olumirin Falls in Erin-Ijesa|author=Folarin Kolawole|date=April 29, 2011|accessdate=February 26, 2015}}</ref> [[File:Erin-Ijesha WaterFalls StepsHikers.jpg|thumb|Hikers ma̱ A̱ga̱ra̱ng Erin-odo wu]] A̱ga̱ra̱ng Erin-odo wu yet a̱sa̱ra̱i a̱vwuo cong lyen kyang fai a̱ka̱vwuo fang na̱ shyia̱ kpa̱nkpaan a̱ja a̱ni.<ref>{{Cite news|title=REPORTER'S DIARY: Inside the decrepit Erin-Ijesha Waterfall in Osun|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/461866-reporters-diary-inside-the-decrepit-erin-ijesha-waterfall-in-osun.html|access-date=June 12, 2021|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> A̱niet nswat a̱ja ba tyan a̱ga̱ra̱ng wu ma̱nang a̱vwuo kyang niat a̱ni ma̱ng tyei swuan ba kyakyai. Á̱ ni song a̱yet a̱wot á̱ bu ni naap za̱náng da̱ a̱vwuo ka.<ref>{{Cite news|title=Erin-Ijesha Waterfalls is a sanctuary of purity and beauty|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/erin-ijesha-waterfalls-a-sanctuary-of-purity-and-beauty/z7j13k2|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref> ==Bu nwan== *[[List of waterfalls]] *[[Ikogosi Warm Springs]] ==A̱ya̱fang== {{reflist}} ==A̱ka̱fwuop nta== {{Commons category|Erin-Ijesha Waterfalls}} qtn3d1yqi1rr29cvocx447nckddpguu 46712 46711 2026-07-07T23:32:15Z Danjuma Anthony 411 /* */ 46712 wikitext text/x-wiki {{Short description|nwap mi̱ Naijeriya}} {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} [[File:Erin-Ijesha Waterfalls.webm|thumb|alt="Erin-Ijesha Waterfalls level 2 video"|A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha a̱tyong 2 ghwughwu-a̱guguut]] [[File:Olumirin falls.ogg|thumb|A̱niet a̱cyiet swuo wun ma̱ a̱ga̱ra̱ng Olumirin mi̱ Erin Ijesha, Si̱tet Osun]] '''A̱ga̱ra̱ng Erin-Ijesha''' (á̱ bu lyen nggu nang '''A̱ga̱rang Olumirin''') yet a̱ga̱ra̱ng a̱ shyia̱ mi̱ Erin-odo, [[Si̱tet Osun]], Naijeriya. A̱ yet a̱kwa a̱veuo nfwuo a̱niet ncong swuo wun hwa a̱ni shyia̱ ma̱ Oriade [[Sot A̱gwomna̱ti mali Naijeria. Di̱ hyia̱ a̱byin hu, a̱ga̱ra̱ng wu a̱niet a̱kat bya ku shyia̱ nggu mi̱ ndyia̱ 1140 AD.<ref name=Olumirin/><ref>{{Cite news |last=eribake |first=akintayo |date=2015-04-02 |title=Olumirin waterfalls: Nature's gift to Erin-Ijesha |url=https://www.vanguardngr.com/2015/04/olumirin-waterfalls-natures-gift-to-erin-ijesha/ |location=Lagos, Nigeria|access-date=2022-10-10 |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|language=en-GB}}</ref> Mat a̱nia, a̱di̱da̱i taada a̱byin wu nyia̱ a̱byii̱k wa ku shyia̱ a̱ga̱ra̱ng wu á̱ ngyei nggu Akinla, shyia̱ a̱byin Erin-Ijesa ma̱ng a̱ka̱bwuon-a̱nap a̱si Oduduwa, di̱n jen shai a̱vwuo kpaat á̱niet [[Ife]] si̱ nat Erin-Ijesa.<ref>{{cite news |title=Erin-Ijesha Waterfalls |url=https://www.vanguardngr.com/2015/04/olumirin-waterfalls-natures-gift-to-erin-ijesha/ |location=Lagos, Nigeria|agency=Vanguard |newspaper=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]}}</ref> Akinla sii̱ tyia̱ nggu a̱lyoot Olumirin, elision a̱si ''oluwa mirin'' di̱ [[A̱ghwangkpang]] á̱ fa "a̱gwaza a̱ghyang". A̱ga̱ra̱ng wu kyiak a̱ka̱tyong a̱na̱tat, a̱tazwa nang ma̱nang a̱keang Abake nshyia̱ ma̱ng swat a̱ni. A̱keang Abake ka̱u gak ma̱ng village Ẹfọ̀n-Alààyè mi̱ [[Si̱tet Ekiti]].<ref name=Olumirin>{{cite magazine|url=http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/promenade/24431-olumirin-waterfall-splash-of-the-sublime.html |magazine=The Nation |title=Olumirin Waterfall Splash of the sublime |author=Okorie Uguru |date=October 29, 2011 |accessdate=February 26, 2015 |url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150226175033/http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/saturday-magazine/weekend-treat/promenade/24431-olumirin-waterfall-splash-of-the-sublime.html |archivedate=February 26, 2015 }}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.punchng.com/feature/people-places/erin-ijesa-waterfalls-captivating-work-of-nature/ |title=Erin-Ijesa Waterfalls: Captivating work of nature |author=Femi Makinde |newspaper=[[The Punch]]|date=December 28, 2014 |accessdate=February 26, 2015 |url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150310032558/http://www.punchng.com/feature/people-places/erin-ijesa-waterfalls-captivating-work-of-nature/ |archivedate=March 10, 2015 }}</ref><ref>{{cite web|url=https://naijatreks.com/2011/04/olumirin-waterfalls/|website=Naijatreks|title=The Mysterious Waters of Olumirin Falls in Erin-Ijesa|author=Folarin Kolawole|date=April 29, 2011|accessdate=February 26, 2015}}</ref> [[File:Erin-Ijesha WaterFalls StepsHikers.jpg|thumb|Hikers ma̱ A̱ga̱ra̱ng Erin-odo wu]] A̱ga̱ra̱ng Erin-odo wu yet a̱sa̱ra̱i a̱vwuo cong lyen kyang fai a̱ka̱vwuo fang na̱ shyia̱ kpa̱nkpaan a̱ja a̱ni.<ref>{{Cite news|title=REPORTER'S DIARY: Inside the decrepit Erin-Ijesha Waterfall in Osun|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/461866-reporters-diary-inside-the-decrepit-erin-ijesha-waterfall-in-osun.html|access-date=June 12, 2021|newspaper=[[Premium Times]]}}</ref> A̱niet nswat a̱ja ba tyan a̱ga̱ra̱ng wu ma̱nang a̱vwuo kyang niat a̱ni ma̱ng tyei swuan ba kyakyai. Á̱ ni song a̱yet a̱wot á̱ bu ni naap za̱náng da̱ a̱vwuo ka.<ref>{{Cite news|title=Erin-Ijesha Waterfalls is a sanctuary of purity and beauty|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/erin-ijesha-waterfalls-a-sanctuary-of-purity-and-beauty/z7j13k2|newspaper=[[Pulse Nigeria]]}}</ref> ==Bu nwan== *[[List of waterfalls]] *[[Ikogosi Warm Springs]] ==A̱ya̱fang== {{reflist}} ==A̱ka̱fwuop nta== {{Commons category|Erin-Ijesha Waterfalls}} ssjyocb506rpak37hv2iyfxptvn9u0c A̱ghyui Ubu 0 7847 46716 2026-07-08T00:04:04Z Danjuma Anthony 411 N khwuk wat huni hwa 46716 wikitext text/x-wiki '''A̱ghyui Ubu''' yet cen hwa hu shyia̱ ma̱ sa Otolo ji mi̱ [[A̱byin Anambra]], a̱tak a̱vwuo Naijeriya. Ka tyong kpa̱ra̱p naat Ekwusigo ma̱ng A̱za Nnewi Sot A̱gwomna̱ti ma̱li, a̱ji wa ka̱ ntyei nkukwaat a̱cwuang a̱cicen a̱wot na̱ si kai a̱ka̱keang. A̱ghyui kan ngyet a̱pyia̱ a̱lyiat a̱niet meam swat lak shishi̱k da̱nian a̱ka̱vwuo a̱bwuang ma̱ng nkyang a̱niet nswat a̱keang nyia̱ kpa̱nkpaan ma̱ng a̱tyong a̱sa̱khwot ka a̱ni.<ref>{{Cite journal |last=Uzoukwu |first=Bieluonwu A. |last2=Ngoka |first2=Chibuike |last3=Nneji |first3=Nkemjika |date=2004-06-01 |title=Monitoring of Seasonal Variation in the Water Quality of Ubu River in Ekwusigo and Nnewi Local Government Areas of Anambra State, Nigeria |url=https://doi.org/10.1007/s00267-004-3058-2 |journal=Environmental Management |language=en |volume=33 |issue=6 |pages=886–898 |doi=10.1007/s00267-004-3058-2 |issn=1432-1009}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Uzoukwu |first=Bieluonwu |last2=Onomake |first2=Okiemute |date=2005-02-01 |title=Physicochemical Profile Studies of Soil Along the Banks of Ubu River in Ekwusigo and Nnewi Local Government Areas of Anambra State of Nigeria |url=https://www.researchgate.net/publication/7935262_Physicochemical_Profile_Studies_of_Soil_Along_the_Banks_of_Ubu_River_in_Ekwusigo_and_Nnewi_Local_Government_Areas_of_Anambra_State_of_Nigeria |journal=Annali di chimica |volume=95 |pages=95–104 |doi=10.1002/adic.200590011}}</ref> 97cwbrr3zq46r3ne9bqch7tduwe2xwc 46717 46716 2026-07-08T00:04:45Z Danjuma Anthony 411 /* */ 46717 wikitext text/x-wiki '''A̱ghyui Ubu''' yet cen hwa hu shyia̱ ma̱ sa Otolo ji mi̱ [[A̱byin Anambra]], a̱tak a̱vwuo Naijeriya. Ka tyong kpa̱ra̱p naat Ekwusigo ma̱ng A̱za Nnewi Sot A̱gwomna̱ti ma̱li, a̱ji wa ka̱ ntyei nkukwaat a̱cwuang a̱cicen a̱wot na̱ si kai a̱ka̱keang. A̱ghyui kan ngyet a̱pyia̱ a̱lyiat a̱niet meam swat lak shishi̱k da̱nian a̱ka̱vwuo a̱bwuang ma̱ng nkyang a̱niet nswat a̱keang nyia̱ kpa̱nkpaan ma̱ng a̱tyong a̱sa̱khwot ka a̱ni.<ref>{{Cite journal |last=Uzoukwu |first=Bieluonwu A. |last2=Ngoka |first2=Chibuike |last3=Nneji |first3=Nkemjika |date=2004-06-01 |title=Monitoring of Seasonal Variation in the Water Quality of Ubu River in Ekwusigo and Nnewi Local Government Areas of Anambra State, Nigeria |url=https://doi.org/10.1007/s00267-004-3058-2 |journal=Environmental Management |language=en |volume=33 |issue=6 |pages=886–898 |doi=10.1007/s00267-004-3058-2 |issn=1432-1009}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Uzoukwu |first=Bieluonwu |last2=Onomake |first2=Okiemute |date=2005-02-01 |title=Physicochemical Profile Studies of Soil Along the Banks of Ubu River in Ekwusigo and Nnewi Local Government Areas of Anambra State of Nigeria |url=https://www.researchgate.net/publication/7935262_Physicochemical_Profile_Studies_of_Soil_Along_the_Banks_of_Ubu_River_in_Ekwusigo_and_Nnewi_Local_Government_Areas_of_Anambra_State_of_Nigeria |journal=Annali di chimica |volume=95 |pages=95–104 |doi=10.1002/adic.200590011}}</ref> ==A̱ya̱fang== 9el5vd0wmxhrf2l5bbqjg7xml8d1bra 46718 46717 2026-07-08T00:07:23Z Danjuma Anthony 411 /* */ 46718 wikitext text/x-wiki {{Short description|nwap mi̱ Naijeriya}} {{1}} {{Zwa-a̱lyiat-Tyap-Maba̱ta̱do|[[{{FULLPAGENAME}}|Maba̱ta̱do]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ca̱caat|[[A̱ghyui Ubu/Ca̱crak|Ca̱crak]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Fantswam|[[A̱ghyui Ubu/Fantswam|Fantswam]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Gworog|[[A̱ghyui Ubu/Gworog|Gworog]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Sholyia̱|[[A̱ghyui Ubu/Sholyia̱|Sholyia̱]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Ta̱kad|[[A̱ghyui Ubu/Ta̱kad|Ta̱kad]]}} {{Zwa-a̱lyiat-Tuku|[[A̱ghyui Ubu/Tuku|Tuku]]}} {{2}} {{A̱lyem Maba̱ta̱do|a̱lyem=Maba̱ta̱do}} {{Databox}} '''A̱ghyui Ubu''' yet cen hwa hu shyia̱ ma̱ sa Otolo ji mi̱ [[A̱byin Anambra]], a̱tak a̱vwuo Naijeriya. Ka tyong kpa̱ra̱p naat Ekwusigo ma̱ng A̱za Nnewi Sot A̱gwomna̱ti ma̱li, a̱ji wa ka̱ ntyei nkukwaat a̱cwuang a̱cicen a̱wot na̱ si kai a̱ka̱keang. A̱ghyui kan ngyet a̱pyia̱ a̱lyiat a̱niet meam swat lak shishi̱k da̱nian a̱ka̱vwuo a̱bwuang ma̱ng nkyang a̱niet nswat a̱keang nyia̱ kpa̱nkpaan ma̱ng a̱tyong a̱sa̱khwot ka a̱ni.<ref>{{Cite journal |last=Uzoukwu |first=Bieluonwu A. |last2=Ngoka |first2=Chibuike |last3=Nneji |first3=Nkemjika |date=2004-06-01 |title=Monitoring of Seasonal Variation in the Water Quality of Ubu River in Ekwusigo and Nnewi Local Government Areas of Anambra State, Nigeria |url=https://doi.org/10.1007/s00267-004-3058-2 |journal=Environmental Management |language=en |volume=33 |issue=6 |pages=886–898 |doi=10.1007/s00267-004-3058-2 |issn=1432-1009}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Uzoukwu |first=Bieluonwu |last2=Onomake |first2=Okiemute |date=2005-02-01 |title=Physicochemical Profile Studies of Soil Along the Banks of Ubu River in Ekwusigo and Nnewi Local Government Areas of Anambra State of Nigeria |url=https://www.researchgate.net/publication/7935262_Physicochemical_Profile_Studies_of_Soil_Along_the_Banks_of_Ubu_River_in_Ekwusigo_and_Nnewi_Local_Government_Areas_of_Anambra_State_of_Nigeria |journal=Annali di chimica |volume=95 |pages=95–104 |doi=10.1002/adic.200590011}}</ref> ==A̱ya̱fang== 0k2uaa4l50uywuk28shz257y2z8a4c9