Wikipedia lldwiki https://lld.wikipedia.org/wiki/Plata_prinzipala MediaWiki 1.46.0-wmf.26 first-letter Media Speciale Discussione Utente Discussioni utente Wikipedia Discussioni Wikipedia File Discussioni file MediaWiki Discussioni MediaWiki Template Discussioni template Aiuto Discussioni aiuto Categoria Discussioni categoria TimedText TimedText talk Modulo Discussioni modulo Evento Discussioni evento Austria 0 127 250520 242360 2026-05-05T12:37:34Z Asenoner 208 250520 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica de l'Austria |Inuem ufiziel = Republik Österreich |Capitela = {{Blason|Viena}} |Lingaz 1 = [[Tudësch]] |Inuem inn = Land der Berge, Land am Strome<br />''(Ladin: "Tiera di crëps, tiera pra l ruf")' |Inn = Land der Berge Land am Strome instrumental.ogg |Ega = 0,84 |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 446.315 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 461.432 <!--valor te miliarc--> |Forma de guviern = [[Republica]] [[parlament]]era [[Federazion|federela]] |Presidënt = [[Alexander Van der Bellen]] |Canzelier = [[Alexander Schallenberg]] ([[ÖVP]]) |Munëida = [[Euro]] |Cherta = EU location AUT.png }}L''''Austria''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''Austria'' o ''Esterraih'', [[badiot]] y [[Ladin fascian|fascian]]: ''Austria'', [[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Österreich''), ufizielmënter la '''Republica de l'Austria''' ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Republik Österreich''), ie n [[stat]] te l'[[Europa zentrela]]. Si capitela y majera zità ie [[Viena]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². == Geografia == [[File:Oesterreich topo.png|thumb|left|upright=1.25|Cherta topografica de l'Austria cun ziteies che à plu de 100.000 abitanc.]] == Storia == [[File:Austria_Hungary_ethnic.svg|thumb|Cherta etno-linguistica de l'[[Austria-Ungaria]] tl 1910.]]La republica de l'Austria ie nasciuda ai 10 de setëmber 1919 do che ie tumeda l'[[Austria-Ungaria]] ala fin de la [[Prima Gran Viera]]. ==Economia== [[File:Austria Product Exports (2019).svg|upright=1.4|thumb|right|Na reprejentazion proporzionela de la esportazions de l'Austria tl 2019]] == Spartizion aministrativa == L'Austria, coche republica federela, ie metuda adum da [[Stac federei de l'Austria|9 stac federei]] ([[lingaz tudësch|tudësch]]: ''Bundesländer'' o mé ''Länder'').<br /> Chisc stac possa fé leges che resta laite te la costituzion y uni stat à rapresentanzes tl parlamënt de l'Austria. [[Viena]] ie na zità-stat (''Stadtstaat''), ajache la zità fej ora belau dut l stat ncont de spersa y populazion.<br /> L majer stat per populazion ie [[Viena]] cun 1.920.949 abitanc, ma l ie l mënder per spersa cun 415&nbsp;km². L majer per spersa ie l'[[Austria Bassa]] cun 19.180&nbsp;km², l mënder per populazion ie l [[Burgenland]] cun 296.010 abitanc. {{Cherta Austria}} ===Lista di stac federei=== ''Liej de plu tl articul: [[Stac federei de l'Austria]]''<br> {| style="clear:both" class="sortable wikitable" |- style="background:#bbb" ! Blason ! Stat ! Capitela ! data-sort-type="number"|Spersa<br>(km<sup>2</sup>) ! data-sort-type="number"|Populazion<br />(jen. 2020) ! data-sort-type="number"|Pop.<br />per km<sup>2</sup> |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Oberoesterreich_Wappen.svg|40px]] | [[Austria Auta]]<br />(''Oberösterreich'') |{{Blason|Linz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:11982}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1490392}} | style="text-align:right" | {{formatnum:124.4}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Niederösterreich_CoA.svg|40px]] | [[Austria Bassa]]<br />(''Niederösterreich'') |{{Blason|Sankt Pölten}} | style="text-align:right" | {{formatnum:19178}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1684623}} | style="text-align:right" | {{formatnum:87.8}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Burgenland_Wappen.svg|40px]] | [[Burgenland]] | {{Blason|Eisenstadt}} | style="text-align:right" | {{formatnum:3965}} | style="text-align:right" | {{formatnum:294466}} | style="text-align:right" | {{formatnum:74.3}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Kaernten_CoA.svg|40px]] | [[Ciarënzia]]<br />(''Kärnten'') |{{Blason|Klagenfurt}} | style="text-align:right" | {{formatnum:9536}} | style="text-align:right" | {{formatnum:561390}} | style="text-align:right" | {{formatnum:58.9}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Salzburg_Wappen.svg|40px]] | [[Salzburg (stat)|Salzburg]] | {{Blason|Salzburg}} | style="text-align:right" | {{formatnum:7154}} | style="text-align:right" | {{formatnum:558479}} | style="text-align:right" | {{formatnum:78.1}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Steiermark_Wappen.svg|40px]] | [[Steiermark]] |{{Blason|Graz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:16401}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1246576}} | style="text-align:right" | {{formatnum:76.0}} |- style="background: #ddd" |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:AUT_Tirol_COA.svg|40px]] | [[Tirol (stat)|Tirol]] |{{Blason|Dispruch}}<br />(''Innsbruck'') | style="text-align:right" | {{formatnum:12648}} | style="text-align:right" | {{formatnum:757852}} | style="text-align:right" | {{formatnum:59.9}} |- style="background: #eee" | style="text-align:center" | [[File:Wien_3_Wappen.svg|40px]] | [[Viena]]<br />(''Wien'') | style="text-align:center" | –<!-- Nia mudé, la zità-stat de Viena ne à nia na capitela --> | style="text-align:right" | {{formatnum:415}} | style="text-align:right" | {{formatnum:1911728}} | style="text-align:right" | {{formatnum:4606.6}} |- style="background: #ddd" | style="text-align:center" | [[File:Vorarlberg_CoA.svg|40px]] | [[Vorarlberg]] | {{Blason|Bregenz}} | style="text-align:right" | {{formatnum:2601}} | style="text-align:right" | {{formatnum:397094}} | style="text-align:right" | {{formatnum:152.7}} |- style="background: #eee" |} ===Ziteies=== La majera zità de l'Austria cun na gran desfrënzia da la segonda ie la capitela [[Viena]], che ova na populazion de {{EWZT|AT|90001}} tl {{EWDJ|AT|90001}}. La segonda majera zità ie [[Graz]], che tl {{EWDJ|AT|60101}} ova na populazion de {{EWZT|AT|60101}}.<br> De ndut dal te l'Austria trë ziteies cun na populazion sëura i {{formatnum:200000}} abitanc (Viena, Graz y [[Linz]]) y trëi ziteies cun na populazion danter i {{formatnum:100000}} y {{formatnum:200000}} abitanc ([[Salzburg]], [[Dispruch]] y [[Klagenfurt]]). {| class="wikitable sortable" style="text-align:right" |- ! Inuem !! Stat ! Populazion<br />(tl 2022)<ref>{{cite web |url=https://www.statistik.at/web_en/statistics/index.html |title=Statistics |first=STATISTIK |last=AUSTRIA |website=www.statistik.at}}</ref> |- |style="text-align:left"| [[File:Wien Wappen.svg|26x26px]] '''[[Viena]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-W}}||{{formatnum:1931593}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Graz COA.svg|24x24px]] '''[[Graz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-ST}} ||{{formatnum:292630}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen Linz.svg|22x22px]] '''[[Linz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:207247}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Salzburg (Stadt) COA.svg|23x23px]] '''[[Salzburg]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-S}} ||{{formatnum:155331}} |- |style="text-align:left"| [[File:AT Innsbruck COA.svg|23x23px]] '''[[Dispruch]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-T}} ||{{formatnum:130585}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Klagenfurt COA.svg|24x24px]] '''[[Klagenfurt am Wörthersee]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:102618}} |- |style="text-align:left"| [[File:Villach CoA.svg|23x23px]] [[Villach]] ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:64071}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wels coat of arms.svg|24x24px]] [[Wels]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:63181}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Sankt Poelten COA.svg|23x23px]] '''[[Sankt Pölten]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:56360}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappendornbirn.svg|29x29px]] [[Dornbirn]] ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:50360}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen Wiener Neustadt.svg|30x30px]] [[Wiener Neustadt]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:47160}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Steyr COA.svg|25x25px]] [[Steyr]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:37879}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen at Feldkirch.svg|27x27px]] [[Feldkirch]] ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:34998}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Bregenz COA.svg|23x23px]] '''[[Bregenz]]''' ||style="text-align:left"| {{AT-V}} ||{{formatnum:29306}} |- |style="text-align:left"| [[File:Wappen von Leonding.svg|24x24px]] [[Leonding]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:28967}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Klosterneuburg COA.svg|25x25px]] [[Klosterneuburg]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:27542}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Baden COA.jpg|23x23px]] [[Baden bei Wien]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:25783}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Wolfsberg (Kaernten) COA.svg|20x20px]] [[Wolfsberg (Ciarënzia)|Wolfsberg]] ||style="text-align:left"| {{AT-K}} ||{{formatnum:25056}} |- |style="text-align:left"| [[File:Traun coat of arms.svg|24x24px]] [[Traun]] ||style="text-align:left"| {{AT-OÖ}} ||{{formatnum:24926}} |- |style="text-align:left"| [[File:AUT Krems an der Donau COA.svg|23x23px]] [[Krems an der Donau]] ||style="text-align:left"| {{AT-NÖ}} ||{{formatnum:24921}} |} [[File:Flag of Austria (state).svg|thumb|upright]] == Lians == * [[Geografia]] * [[Tirol]] {{Europa}} ==Vocabolar dl ladin leterar== [[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=90|left|thumb|100px|Austria]] '''Austria '''6 1870 ''Austria ''(AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432)<br /> gad. Austria grd. Austria fas. Austria fod. Austria col. Austria amp. Austria LD Austria<br /> '''topon. '''<br /> '''''monarchia asburgica '''''(fod.) Ⓘ Austria Ⓓ Österreich ◇ '''''a) E massima la puora jent, che ven su per limosena sarave ben contenta de podè tornà sot a l’Austria, sot a l’acuila, che davant i butava nte le spazadure. '''E massima la puora jent, che ven su per limosena sarave ben contenta de podè tornà sott all’ Austria, sott’ all’ acquila, che davant i but-tava ‘nte le spazzadure. ''AgostiniM, Dialogo1870*-2013:432 (col.). [[Categoria:Austria]] [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Union européa]] 0jr49a5jmjmw72mdtdtlay1i3icr2sz Gion Antoni Bühler 0 465 250513 245646 2026-05-05T12:09:32Z Cayne Wolf 13479 Referënza: https://hls-dhs-dss.ch/de/articles/041353/2003-01-30/ 250513 wikitext text/x-wiki [[File:GionAntoniBuehler.jpg|thumb|Gion Antoni Bühler]] [[File:Gion Antoni Buhler pag. 2.pdf|thumb]] [[File:Proverbis Buhler.jpg|thumb|Proverbis de [[Gion Antoni Bühler]]]] '''Gion Antoni Bühler''' ie nasciù a Domat ai 10.10.[[1825]] y ie mort a Domat ai 24.12.[[1897]]; l fova n poet y n scritëur de rujeneda [[rumanc]]ia dl [[Grijon]]. ==Vite== Gion Antoni Bühler é gnü batié ai 10 d'otober dl 1825 a Domat scöchie fi de Christian Balzer Bieler y Antonia Caluori. Sciöche plü tert le möt laurâ bele le pere sciöche maester. Gion Antoni Bühler á fat le seminar da maester a Cuira, danter le 1842 y le 1845. Dedô ál insigné te deplü scores dla Surselva y dla Sutselva, a Sursaissa, a Ilanz/Glion, a Panaduz y a Disentis/Mustér. Tl 1859 él gnü lité tla scora ciantunala a Cuira, olache al é sté maester de musiga, cianté, rumanc, todësch, metodologia, dessëgn y calligrafia cina a süa mort. Bühler sonâ de vigni sort de stromënc musicai y dlungia la scora insignâl sön deplü de chisc. Al ê ince fondadú y dirighënt de tröc cors, danter l'ater dla Uniun da chant romontsch y dla Musica d'armonia te Cor. Gion Antoni Bühler fova maridé cun Maria Catrina Schwarz da Cahantscha, ch'al â conesciü tratan so tëmp da insegnant tla Sursaissa. La familia â ot mituns y abitâ a Domat. Dailó é Bühler mort tl 1897, cun 72 agn. La fossa de familia é sön le curt a Cuira. <ref>Ines Gartmann: [https://hls-dhs-dss.ch/de/articles/041353/2003-01-30/ ''Gion Antoni Bühler.''].</ref> ==Operes== * [[:it:s:Rimas (Bühler)|Rimas]] * [[:it:s:Da nozzas bellas|Da nozzas bellas]] * [[:it:s:Diversas poesias (1888)/Salüd dels Romanschs a Coira|Salüd dels Romanschs a Coira]] * [[:it:s:Dovers del human|Dovers del human]] * [[:it:s:Gian Caldar: drama in 5 acts|Gian Caldar: drama in 5 acts]] * [[:it:s:Gianin e Marinella|Gianin e Marinella]] * [[:it:s:Il Calgèr da Sent|Il Calgèr da Sent]] * [[:it:s:Il novellist|Il novellist]] * [[:it:s:Il Vagabund senza Patria|Il Vagabund senza Patria]] * [[:it:s:L'uniun dels dialects rætho - romans|L'uniun dels dialects rætho - romans]] * [[:it:s:La fossa della mamma|La fossa della mamma]] * [[:it:s:Notizias historicas sur l'origin della Societad Rhaeto-romana|Notizias historicas sur l'origin della Societad Rhaeto-romana]] * [[:it:s:Çinc fablas veglias in original reto-roman|Çinc fablas veglias in original reto-roman]] * [[:it:s:Wilhelm Tell|Wilhelm Tell]] [[File:Decurtins - Rätoromanische chrestomathie, I.djvu|page=699|thumb]] <poem><i> Da nozzas bellas : (dialect da Domat) <small> Da nozzas bellas.<ref>In quest dialect tin ^ntj- indica be ttn B..a nasal.</ref> (Dialect da Domat.) 1. Oz vensa ing gi da gron legarmen; Tot fa bella gera, chi ch' 6 qua present: Ma 'gl ê er ing gi da grond' importonza, Cur ca sa spusan muronz a mnronzu. 2. lng tal gi an schizon er quels bugen, Ils quals gnong capeschan andreg seu senn; Els corran tugi, mattels a matellas, Antorn da hagordas pauras a bellas. 3. Els sa stondan plong lur tot sonza saver, S' inamureschan er cugl temps piglvòr, Ad en pauncs onns ven lu la nuvella Da lur nozzas er gcu da sangella. 4. Que ê aschei igl cors digl mon D' unviern a da stad ad er igl aton: A sco igl tat Qells onns a preu la tatta, Yot oss igl biede er prender sia matta. </small></i></poem> [[File:Decurtins - Rätoromanische chrestomathie, IV.djvu|page=924|thumb]] ==RM Wikipedia== [[:rm:Gion Antoni Bühler|Gion Antoni Bühler]] (rm:WP) ==Wikisource== [[:it:s:Autore:Gion Antoni Bühler|Gion Antoni Bühler]] ==Wikidata== [[d:Q14565824]] ==Fontanas== *Bezzola, Litteratura, 340-42; *L. Bühler, Gion Antoni B., en: Ischi, 71/1986, nr 26, 35-48; *Deplazes, Funtaunas 3, 39-50. ==Liams== * [http://www.annalas.ch/auturs/view/48 annalas] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20191213184958/http://www.annalas.ch/auturs/view/48 |date=2019-12-13 }} * [http://www.e-lir.ch/index.php?id=421&lemma=b&chavazzin=&lang=r Lexicon Istoric Retic] ==Referënzas== <references /> [[Categoria:Rumanc|Bühler Gion Antoni]] [[Categoria:Grijon]] cxio9fhtdluezxtx52uzpe147faqdw2 Ruscia 0 1062 250522 250497 2026-05-05T12:42:43Z Asenoner 208 250522 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Federazion Russa |Inuem ufiziel = Российская Федерация |Capitela = {{Blason|Moscau}} |Inuem inn = Государственный гимн Российской Федерации<br />''(Ladin: "Inn naziunel de la Federazion Russa")' |Inn = National Anthem of Russia (2000), instrumental, one verse.ogg |Majera zità = |Lingaz 1 = [[Lingaz rus|Rus]] |Ega = 13 |Forma de guviern = [[Republica]] [[federazion|federela]] semi-presidenziela sota n guviern zentralisà autoriter<ref name="Bækken2018">{{cite book | author = Håvard Bækken | date = 21 November 2018 | title = Law and Power in Russia: Making Sense of Quasi-Legal Practices | publisher = Routledge | pages = 64– | isbn = 978-1-351-33535-5 | url = https://books.google.com/books?id=OrN7DwAAQBAJ&pg=PA64}}</ref><ref name="cia">{{cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |title=Russia – The World Factbook |work=[[The World Factbook]] |publisher=[[Central Intelligence Agency]] |access-date=4 March 2022 |archive-date=9 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109173026/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |url-status=dead }}</ref><ref name="Agency2021">{{cite book | author = Central Intelligence Agency | date = 25 May 2021 | title = The CIA World Factbook 2021-2022 | publisher = Simon and Schuster | pages = | isbn = 978-1-5107-6382-1 | url = https://books.google.com/books?id=NyUFEAAAQBAJ&pg=PT3386}}</ref><ref name="Tabata2014">{{cite book|editor=Shinichiro Tabata|date=17 December 2014|title=Eurasia's Regional Powers Compared - China, India, Russia|publisher=[[Routledge]]|page=74|isbn=978-1-317-66787-2}}</ref><ref name="Cohen2014">{{cite book | author = Saul Bernard Cohen | year= 2014 | title = Geopolitics: The Geography of International Relations | edition = 3 | publisher = Rowman & Littlefield | page = 217 | isbn = 978-1-4422-2351-6 | oclc = 1020486977 | url = https://books.google.com/books?id=wTGeBQAAQBAJ&pg=PA217}}</ref><!--- Before adding [[Dominant-party system]] here, discuss in the talk page, additions before any consensus will be challenged and removed. ---> |Presidënt = [[Vladimir Putin]] |Prim minister = [[Mikhail Mishustin]] |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 1710 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 4328 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Rubl rus]] (₽) |Cherta = Russian Federation (orthographic projection) - All Territorial Disputes.svg }}La '''Ruscia''' (per [[Lingaz rus|rus]]: ''Россия''; ''Rossíja''), ufizielmënter la '''Federazion Russa''' (''Российская Федерация''; ''Rossíjskaja Federácija''), ie n [[stat]] transcuntinentel danter l’[[Europa]] y l’[[Asia]] y l plu gran stat al mond aldó dla spersa cun {{formatnum:17125191}} km², che ie n utaf de la spersa dl mond ulache l se lascia viver. La Ruscia se destira ora per 11 [[zones d'orar]] y cunfina cun 16 stac, che ie l numer plu aut de uni nazion. La Ruscia à la nonejima majera populazion al mond cun zirca 145 milions de abitanc. La capitela y majera zità ie [[Moscau]], che ie ënghe la majera zità che ie dl dut te l'Europa. [[San Petersburg]] ie l zënter culturel de la Ruscia y si segonda majera zità. Autri gran zëntri urbans ie [[Novosibirsk]], [[Iekaterinburg]], [[Nijni Novgorod]] y [[Kasan]]. I slavs de l'est ova furmà na grupa destinta te l'Europa danter l terzo y utaf secul d.C. L stat medievel dl [[Rus' de Kiev]] fova unit su tl 9ejim secul. Tl 988 ovel azetà l [[Cristianejim Ortodos]] dal [[Mper Bizantin]]. Do che l Rus' de Kiev fova tumà adalerch fova unic su n grum de pitli prinzipac, danter chisc la [[Republica de Novgorod]], l [[Gran Ducat de Moscau]] y [[Vladimir-Susdal]], la cuna de la Ruscia. L Gran Ducat de Moscau ova man man tëut ite chisc prinzipac ntëurvia y tl [[1547]] se ova si [[reniant]] [[Ivan l Spaventëus]] detlarà [[Zar]] y furmà l [[Zarat de la Ruscia]]. Nfin al [[18ejim secul]] se ova la Ruscia slargia ora dassënn tres [[cuncuista]], [[anescion]] y [[esplorazion]] y se ova svilupà dal [[Zarat de la Ruscia]] al [[Mper Rus]], l terzo majer [[mper]] te la storia. La monarchia fova stata tëuta ju do la [[Revoluzion Russa]] tl 1917 y la [[RSFS Russa]] fova deventà l prim stat al mond che fova [[sozialist]] aldò dla costituzion. Do na viera zevila ova la RSFS Russa metù su l'[[Union Sovietica]] adum cun trëi autra republiches. L stat ie pona jit tres na perioda de industrialisazion asvelta che à custà la vita de milions de persones. L'Union Sovietica fova stata determinënta te la [[Segonda Viera Mundiela]] y ne'n fova unida ora coche na [[superputënza]] y l rival di [[Stac Unii]] ntan la [[Viera Frëida]]. L tëmp Sovietich ova purtà pro n valgun di svilups tecnologics plu mpurtanc dl 20ejim secul sciche l prim [[satelit]] fat dala persona y la prima persona che fova juleda su tl [[spazium]].<br> Do la desfata de l'Union Sovietica tl 1991 se ova la RSFS Russa dat l'inuem de Federazion Russa. Do na crisa costituzionela tl 1993 oven metù su na nueva costituzion y la Ruscia ie da ilò incà deventeda na republica federela semi-presidenziela. Dal 2000 incà à [[Vladimir Putin]] duminà l sistem pulitich de la Ruscia y la democrazia à perdù valor, jan zeruch te n stat cun aspec autoriteres. L'economia de la Ruscia ie la 11ejima majera al mond ncont de [[PIB]] numinel y la sesta majera ncont de PIB a [[valivanza dl pudëi de compra]]. L ie n stat nutleèr y à la majera resserves de [[ermes nutleères]] al mond cun la cuarta majera spëisa per l militer. La Ruscia à la majera ressorses minereles y energetiches al mond y ie un di majeri produzënc de [[petruele]] y [[gas naturel]]. La ie n cumëmber permanënt dl [[Cunsëi de Segurëza de la Nazions Unides]], n cumëmber dl [[G20]], dl [[SCO]], [[BRICS]], [[APEC]], [[OSCE]] y [[WTO]]. La Ruscia à 30 sic de l'[[arpejon mundiela de l'UNESCO]]. La ie nce l fundadëur y cumëmber prinzipel de organisazions post-sovietiches sciche la [[CIS]], l'[[Organisazion dl Tratat de Segurëza Coletiva|OTCS]] y la [[Union Economica Eurasiatica|UEE]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} persones ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}, sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km², ie la Ruscia l majer stat de l'Europa sibe per populazion che per spersa. == Geografia == [[File:Russland_Relief.png|thumb|250px|left|Cherta topografica de la Ruscia.]] L grandiscimo raion de la Ruscia se destira ora dal est de l'Europa al nord y l est de l'Asia.<ref name="natgeo">{{cite encyclopedia |url=https://kids.nationalgeographic.com/geography/countries/article/russia |title=Russia |work=[[National Geographic Kids]] |date=21 March 2014 |access-date=26 May 2021}}</ref> La à la cuarta costa plu longia cun 37.653 km de costa. La Ruscia ie danter 41° y 82° de larghëza a nord y danter la lunghëza de 19° a est y 169° a vest, che ie na destenduda de ntëur a 9000 km da vest a est y danter 2500 y 4000 km da nord a sud. La spersa de la Ruscia ie la medemda de chëla de [[Pluton]].<ref>{{cite web |url=https://www.theguardian.com/science/across-the-universe/2015/jul/28/pluto-ten-things-we-now-know-about-the-dwarf-planet |title=Pluto: ten things we now know about the dwarf planet |work=[[The Guardian]] |first=Stuart |last=Clark |date=28 July 2015 |access-date=20 June 2021}}</ref> la Ruscia ie un de mé trëi stac al mond che cunfina cun trëi ozeans.<ref name="natgeo"/> La Ruscia à plu de {{formatnum:100000}} [[ruf|ruves]] y una de la majera ressorses de ega al mond, cun n chert de l'ega frëscia al mond.<ref name="Topo">{{cite web |url=http://countrystudies.us/russia/23.htm |title=Topography and Drainage |editor=Glenn E. Curtis |year=1998 |location=[[Washington, D.C.]] |publisher=Federal Research Division of the [[Library of Congress]] |access-date=8 July 2021}}</ref> L lech Baikal ie l majer y l plu cunesciù di lec te la Ruscia y l ie l lech plu sot, plu tler y plu vedl al mond.<ref>{{cite web |title=Lake Baikal—A Touchstone for Global Change and Rift Studies |publisher=[[United States Geological Survey]] |url=http://pubs.usgs.gov/fs/baikal/ |access-date=26 December 2007}}</ref> I lec de Ladoga y Onega tl nord-vest de la Ruscia toca pra i majeri lec de l'Europa.<ref name="natgeo"/> La [[Volga]] tl vest de la Ruscia vën udù coche l ruf naziunel y ie l ruf plu lonch de l'Europa. I ruves te la [[Siberia]] [[Ob]], [[Ienisei]], [[Lena]] y [[Amur]] toca pra i majeri ruves al mond.<ref>{{cite web |url=https://www.themoscowtimes.com/2019/05/15/russias-largest-rivers-from-the-amur-to-the-volga-a65593 |title=Russia's Largest Rivers From the Amur to the Volga |work=[[The Moscow Times]] |date=15 May 2019 |access-date=26 May 2021}}</ref> ===Tlima=== [[File:Köppen_Russia.svg|thumb|250px|left|Cherta de la zones tlimatiches te la Ruscia.]] La grandëza de la Ruscia y l fat che gran pertes di raions ie dalonc dal mer fej che l tlima duminant ie n [[tlima tume cuntinentel]].<ref name="Climate">{{cite web |url=http://countrystudies.us/russia/24.htm |title=Climate |editor=Glenn E. Curtis |year=1998 |location=Washington, D.C. |publisher=Federal Research Division of the [[Library of Congress]] |access-date=10 July 2021}}</ref> Autra sortes de tlima dal te la tundra y tl sud-vest. Gran pert dl nord de la Ruscia y la Siberia à n tlima subartich cun invierns estremamënter frëic (dantalduc te la [[Sakha]], ulache n à muserà la temperatura de −71,2 °C).<ref name="Arctic">{{cite web |url=https://www.thearcticinstitute.org/countries/russia/ |title=Russia |work=[[The Arctic Institute – Center for Circumpolar Security Studies]] |access-date=27 June 2021}}</ref> Te gran pert de la Ruscia dal mé doi [[sajon]]s: [[inviern]] y [[instà]]. N valgun raions tl Krai de Krasnodar sul Mer Fosch, dantaldut la zità de Soci, à n tlima subtropichel cun n inviern tiebe y scialdi tume.<ref name="Climate"/> Te gran pertes de la Siberia ie l'inviern scialdi plu sut de l'instà, ntant sce tl rest di raions ie la prezipitazions plu valives ntan l'ann. N valgun raions ulache fina l Volga y ntëur al Mer Caspich, per ejëmpl tl Oblast de Astrahan, à n tlima semi-arid o mez-sëch.<ref>{{cite journal |last1=Beck |first1=Hylke E. |last2=Zimmermann |first2=Niklaus E. |last3=McVicar |first3=Tim R. |last4=Vergopolan |first4=Noemi |last5=Berg |first5=Alexis|author6-link=Eric Franklin Wood |last6=Wood |first6=Eric F. |title=Present and future Köppen-Geiger climate classification maps at 1-km resolution |journal=Scientific Data |date=30 October 2018 |volume=5 |page=180214 |doi=10.1038/sdata.2018.214 |pmid=30375988 |pmc=6207062 |issn=2052-4463 |bibcode=2018NatSD...580214B}}</ref> == Storia == I slavs de l'est ova furmà na grupa destinta te l'Europa danter l terzo y utaf secul d.C. L stat medievel dl [[Rus' de Kiev]] fova unit su tl 9ejim secul. Tl 988 ovel azetà l [[Cristianejim Ortodos]] dal [[Mper Bizantin]]. Do che l Rus' de Kiev fova tumà adalerch fova unic su n grum de pitli prinzipac, danter chisc l [[Gran Ducat de Moscau]] y [[Vladimir-Susdal]], la cuna de la Ruscia. Tl [[1547]] se ova [[Ivan l Spaventëus]] detlarà [[Zar]] y furmà l [[Zarat de la Ruscia]]. Nfin al [[18ejim secul]] se ova la Ruscia slargia ora dassënn tres [[cuncuista]], [[anescion]] y [[esplorazion]] y se ova svilupà dal [[Zarat de la Ruscia]] al [[Mper Rus]], l terzo majer [[mper]] te la storia. La monarchia fova stata tëuta ju do la [[Revoluzion Russa]] tl 1917 y la [[RSFS Russa]] fova deventà l prim stat al mond [[sozialist]] aldò dla costituzion. Do na viera zevila ova la RSFS Russa metù su l'[[Union Sovietica]] adum cun trëi autra republiches. L stat ie pona jit tres na perioda de industrialisazion asvelta che à custà la vita de milions de persones. L'Union Sovietica fova stata determinënta te la [[Segonda Viera Mundiela]] y ne'n fova unida ora coche na [[superputënza]] y l rival di [[Stac Unii]] ntan la [[Viera Frëida]]. L tëmp Sovietich ova purtà pro n valgun di svilups tecnologics plu mpurtanc dl 20ejim secul sciche l prim [[satelit]] fat dala persona y la prima persona che fova juleda su tl [[spazium]].<br> Do la desfata de l'Union Sovietica tl 1991 se ova la RSFS Russa dat l'inuem de Federazion Russa. Do na crisa costituzionela tl 1993 oven metù su na nueva costituzion y la Ruscia ie da ilò incà deventeda na republica federela semi-presidenziela. Dal 2000 incà à [[Vladimir Putin]] duminà l sistem pulitich de la Ruscia y la democrazia à perdù valor, jan zeruch te n stat cun aspec autoriteres. <br> == Economia == [[File:Business_Centre_of_Moscow_2.jpg|thumb|left|290px|L ''Moscow International Business Center'' a [[Moscau]], che ie un di zëntri de la finanza plu mpurtanc te l'[[Europa]].]] La Ruscia à n'economia mescededa danter marcià liede y cuntrol statel, cun grandiscima ressorses minereles, dantaldut petruele y gas naturel. Tl 2017 fajova l setor de servijes ora l 62% dl [[PIB]], l setor de l'industria l 32% y l setor de agricultura l 5%. L [[livel de dejocupazion]] te la Ruscia ie generalmënter bas, ntëur ai 4%. == Pulitica == === Partida aministrative === ''Liej de plu tl articul: [[Partida de la Ruscia]]''<br> La Ruscia ie na federazion che dal 2014 incà ie metuda adum da 85 sogec federei. De chisc ie [[Oblasć de la Ruscia|46 n oblast]] ([[lingaz rus|rus]]: область), [[Republiches de la Ruscia|22 na republica]] ([[lingaz rus|rus]]:: республика), [[Krais de la Ruscia|9 n krai]] ([[lingaz rus|rus]]:: край), [[Okrugsc autonomesc de la Ruscia|4 n okrug autonom]] ([[lingaz rus|rus]]:: автономный округ), [[Ziteies federeles de la Ruscia|3 ziteies federeles]] ([[lingaz rus|rus]]:: город федерального значения) y [[Oblast autonom judier|1 n oblast autonom]] ([[lingaz rus|rus]]:: автономная область). === Sogec federei === [[File:Map_of_federal_subjects_of_Russia_(2022),_disputed_Crimea_and_Donbass.svg|center|500px|Federal subjects of Russia.]] Uni soget federel de la Ruscia toca pra una de chësta sortes: {| class="wikitable sortable" ! Spiegazion di sënies ! Descrizion |- | {{legend|#FFEC77|46&nbsp;[[Oblasć de la Ruscia|Oblasć]]}} | L oblast ie la sort de soget federel che vën dant l plu suënz y che à n guvernëur local che vën lità. L inuem dl oblast ie suënz chël de la majerà zità ulache l à ënghe si sënta. |- | {{legend|#00C160|22&nbsp;[[Republiches de la Ruscia|Republiches]]}} | La republiches à plu autonomia di oblasć y uni una à na si costituzion, rujeneda y legislatura. Ma a livel nternaziunel ieles reprejentedes dal guviern federel. Uni republica reprejentea na cërta mendranza linguistica y etnica. |- | {{legend|#FF9400|9&nbsp;[[Krais de la Ruscia|Krais]]}} | N krai ie bëndebo medemo sciche n oblast. L titul ''krai'' à plu che auter n significat storich de ''tiera de cunfin'' y ti vën dat a raions che a n cër pont te la storia de la Ruscia ova la funzion de tiera de cunfin. |- | {{legend|#006989|4&nbsp;[[Okrugsc autonomesc de la Ruscia|Okrugsc autonomesc ]]}} | N okrug autonom raprejentea na minuranza etnica scialdi granda, sciche la republiches, ma ne à nia chël livel de autonomia. |- | {{legend|#FF0037|3&nbsp;[[Ziteies federeles de la Ruscia|Ziteies federeles]]}} | Gran ziteies che à na funzion sciche na region separeda. |- | {{legend|#C300FF|1&nbsp;Oblast atuonom}} | L sëul oblast atuonom ie l [[oblast autonom judier]]. |} === Ziteies === ''Liej de plu tl articul: [[Lista de la majera ziteies te la Ruscia]]''<br> La majera zità de la Ruscia ie Moscau, che ova tl 2021 na populazion chemunela de {{formatnum:12655050}}, plu dl doppel de la segonda majera zità San Petersburg cun {{formatnum:5384342}}. Deguna autra zità ruva sëura 2 milions de abitanc.<br> La 16 majera ziteies de la Ruscia ova tl 2010 adum na population de belau 36 milions de persones, che ie zirca l 25% de la populazion de la Ruscia. Chëstes ie: {|class="wikitable sortable" ! rowspan="2" scope="col" style="width:50px;" | Posizion ! rowspan="2" |Zità ! rowspan="2" |Inuem [[lingaz rus|rus]] ! rowspan="2" |[[Partida de la Ruscia|Soget Federel]] ! rowspan="2" |[[Raions federei de la Ruscia|Raion Federel]] ! colspan="2" |Populazion<br /> ! rowspan="2" |Mudazion |- !Stima dl 2025<ref>{{cite web|url=https://rosstat.gov.ru/storage/mediabank/%D0%A1hisl_MO_01-01-2025.xlsx|title=Численность постоянного населения Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2025 года|website=rosstat.gov.ru|access-date=2026-01-17}}</ref><ref>{{cite web|url=https://citypopulation.de/en/russia/cities/|title=Russia: Federal Districts and Major Cities|website=citypopulation.de|access-date=2026-01-17}}</ref> !Cumpededa dl 2010<ref name="2010Census">{{ru-pop-ref|2010Census}}</ref> |- !align=center|1 |'''{{Blason|Moscau}}''' |{{lang|ru|Москва}} |{{flag|Moscau|name=Moscau (zità federela)}} |[[Raion Federel Zentrel|Zentrel]] |{{change|invert=on|13274285|11503501}} |- !align=center|2 |'''{{Blason|San Petersburg}}''' |{{lang|ru|Санкт-Петербург}} |{{flag|San Petersburg|name=San Petersburg (zità federela)}} |[[Raion Federel de Nord-vest|Nord-vest]] |{{change|invert=on|5652922|4879566}} |- !align=center|3 |'''{{Blason|Novosibirsk}}''' |{{lang|ru|Новосибирск}} |{{flag|Oblast de Novosibirsk}} |[[Raion Federel de la Siberia|Siberia]] |{{change|invert=on|1637266|1473754}} |- !align=center|4 |'''{{Blason|Iekaterinburg}}''' |{{lang|ru|Екатеринбург}} |{{flag|Oblast de Sverdlovsk}} |[[Raion Federel dl Ural|Ural]] |{{change|invert=on|1548187|1349772}} |- !align=center|5 |'''{{Blason|Kasan}}''' |{{lang|ru|Казань}} |{{flag|Tatarstan|name=Republica de Tatarstan}} |[[Raion Federel de la Volga|Volga]] |{{change|invert=on|1329825|1143535}} |- !align=center|6 |'''{{Blason|Krasnoiarsk}}''' |{{lang|ru|Красноярск}} |{{flag|Krai de Krasnoiarsk}} |Siberia |{{change|invert=on|1211756|973826}} |- !align=center|7 |'''{{Blason|Nijni Novgorod}}''' |{{lang|ru|Нижний Новгород}} |{{flag|Oblast de Nijni Novgorod}} |Volga |{{change|invert=on|1198245|1250619}} |- !align=center|8 |'''{{Blason|Celiabinsk}}''' |{{lang|ru|Челябинск}} |{{flag|Oblast de Celiabinsk}} |Ural |{{change|invert=on|1176770|1130132}} |- !align=center|9 |'''{{Blason|Ufa}}''' |{{lang|ru|Уфа}} |{{flag|Basckortostan|name=Republica de Basckortostan}} |Volga |{{change|invert=on|1166098|1062319}} |- !align=center|10 |'''{{Blason|Krasnodar}}''' |{{lang|ru|Краснодар}} |{{flag|Krai de Krasnodar}} |[[Raion Federel dl Sud|Sud]] |{{change|invert=on|1154885|744995}} |- !align=center|11 |'''{{Blason|Samara}}''' |{{lang|ru|Самара}} |{{flag|Oblast de Samara}} |Volga |{{change|invert=on|1154223|1164685}} |- !align=center|12 |'''{{Blason|Rostov sul Don}}''' |{{lang|ru|Ростов-на-Дону}} |{{flag|Oblast de Rostov}} |Sud |{{change|invert=on|1143123|1089261}} |- !align=center|13 |'''{{Blason|Omsk}}''' |{{lang|ru|Омск}} |{{flag|Oblast de Omsk}} |Siberia |{{change|invert=on|1101367|1154119}} |- !align=center|14 |'''{{Blason|Voronej}}''' |{{lang|ru|Воронеж}} |{{flag|Oblast de Voronej}} |Zentrel |{{change|invert=on|1041722|889680}} |- !align=center|15 |{{flagicon|Perm}} '''[[Perm (Ruscia)|Perm]]''' |{{lang|ru|Пермь}} |{{flag|Krai de Perm}} |Volga |{{change|invert=on|1027518|991162}} |- !align=center|16 |'''{{Blason|Volgograd}}''' |{{lang|ru|Волгоград}} |{{flag|Oblast de Volgograd}} |Sud |{{change|invert=on|1012219|1021215}} |} ===Zones d'orar=== {{Zones d'orar de la Ruscia}}L'''ëura de Moscau'' (''MSK'', [[lingaz rus|rus]]: моско́вское вре́мя) ie la [[zona d'orar]] de la zità de [[Moscau]], la capitela de la Ruscia. Dai 26 de utober 2014 incà curespuend chësta ëura dut l'ann alalongia a [[UTC+03:00]].<ref name=mskAbolished>{{cite news |url=http://en.ria.ru/russia/20141026/194606015/Russia-Turns-Clocks-Back-to-Winter-Time.html |date=26 October 2014 |title=Russia Turns Clocks Back to 'Winter' Time, during British summer time however Moscow time is only 2 hours ahead of the UK and 3 in the winter. |newspaper=RIA Novosti |access-date=27 October 2014 }}</ref> Scebën che la Ruscia à plu zones d'orar, vën l'ëura de Moscau adurveda te dut l stat coche l orar de la [[ferates]] y berches, ma nia de [[joler]]i. Nce tl radio vën anunzies suënz fates te l'ëura de Moscau. L'autra zones d'orar te la Ruscia vën suënz descrites in basa a l'ëura de Moscau mpede UTC. Per ejëmpl vëniel dit che la zità de Iakutsk, che ie te la zona d'orar [[UTC+09:00]], ie a MSK+6. == Notes == <references /> {{Asia}} {{Europa}} [[Categoria:Ruscia| ]] nixgf8b0szs1f7dlyp0qpvk2b2dr4uf 250523 250522 2026-05-05T12:44:38Z Asenoner 208 250523 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Federazion Russa |Inuem ufiziel = Российская Федерация |Capitela = {{Blason|Moscau}} |Inuem inn = Государственный гимн Российской Федерации<br />''(Ladin: "Inn naziunel de la Federazion Russa")' |Inn = National Anthem of Russia (2000), instrumental, one verse.ogg |Majera zità = |Lingaz 1 = [[Lingaz rus|Rus]] |Ega = 13 |Forma de guviern = [[Republica]] [[federazion|federela]] semi-presidenziela sota n guviern zentralisà autoriter<ref name="Bækken2018">{{cite book | author = Håvard Bækken | date = 21 November 2018 | title = Law and Power in Russia: Making Sense of Quasi-Legal Practices | publisher = Routledge | pages = 64– | isbn = 978-1-351-33535-5 | url = https://books.google.com/books?id=OrN7DwAAQBAJ&pg=PA64}}</ref><ref name="cia">{{cite web |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |title=Russia – The World Factbook |work=[[The World Factbook]] |publisher=[[Central Intelligence Agency]] |access-date=4 March 2022 |archive-date=9 January 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210109173026/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/russia/ |url-status=dead }}</ref><ref name="Agency2021">{{cite book | author = Central Intelligence Agency | date = 25 May 2021 | title = The CIA World Factbook 2021-2022 | publisher = Simon and Schuster | pages = | isbn = 978-1-5107-6382-1 | url = https://books.google.com/books?id=NyUFEAAAQBAJ&pg=PT3386}}</ref><ref name="Tabata2014">{{cite book|editor=Shinichiro Tabata|date=17 December 2014|title=Eurasia's Regional Powers Compared - China, India, Russia|publisher=[[Routledge]]|page=74|isbn=978-1-317-66787-2}}</ref><ref name="Cohen2014">{{cite book | author = Saul Bernard Cohen | year= 2014 | title = Geopolitics: The Geography of International Relations | edition = 3 | publisher = Rowman & Littlefield | page = 217 | isbn = 978-1-4422-2351-6 | oclc = 1020486977 | url = https://books.google.com/books?id=wTGeBQAAQBAJ&pg=PA217}}</ref><!--- Before adding [[Dominant-party system]] here, discuss in the talk page, additions before any consensus will be challenged and removed. ---> |Presidënt = [[Vladimir Putin]] |Prim minister = [[Mikhail Mishustin]] |Ann PIB = 2021 |PIB numinel = 1710 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 4328 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Rubl rus]] (₽) |Cherta = Russian Federation (orthographic projection) - All Territorial Disputes.svg }}La '''Ruscia''' (per [[Lingaz rus|rus]]: ''Россия''; ''Rossíja''), ufizielmënter la '''Federazion Russa''' (''Российская Федерация''; ''Rossíjskaja Federácija''), ie n [[stat]] transcuntinentel danter l’[[Europa]] y l’[[Asia]] y l plu gran stat al mond aldó dla spersa cun {{formatnum:17125191}} km², che ie n utaf de la spersa dl mond ulache l se lascia viver. La Ruscia se destira ora per 11 [[zones d'orar]] y cunfina cun 16 stac, che ie l numer plu aut de uni nazion. La Ruscia à la nonejima majera populazion al mond cun zirca 145 milions de abitanc. La capitela y majera zità ie [[Moscau]], che ie ënghe la majera zità che ie dl dut te l'Europa. [[San Petersburg]] ie l zënter culturel de la Ruscia y si segonda majera zità. Autri gran zëntri urbans ie [[Novosibirsk]], [[Iekaterinburg]], [[Nijni Novgorod]] y [[Kasan]]. I slavs de l'est ova furmà na grupa destinta te l'Europa danter l terzo y utaf secul d.C. L stat medievel dl [[Rus' de Kiev]] fova unit su tl 9ejim secul. Tl 988 ovel azetà l [[Cristianejim Ortodos]] dal [[Mper Bizantin]]. Do che l Rus' de Kiev fova tumà adalerch fova unic su n grum de pitli prinzipac, danter chisc la [[Republica de Novgorod]], l [[Gran Ducat de Moscau]] y [[Vladimir-Susdal]], la cuna de la Ruscia. L Gran Ducat de Moscau ova man man tëut ite chisc prinzipac ntëurvia y tl [[1547]] se ova si [[reniant]] [[Ivan l Spaventëus]] detlarà [[Zar]] y furmà l [[Zarat de la Ruscia]]. Nfin al [[18ejim secul]] se ova la Ruscia slargia ora dassënn tres [[cuncuista]], [[anescion]] y [[esplorazion]] y se ova svilupà dal [[Zarat de la Ruscia]] al [[Mper Rus]], l terzo majer [[mper]] te la storia. La monarchia fova stata tëuta ju do la [[Revoluzion Russa]] tl 1917 y la [[RSFS Russa]] fova deventà l prim stat al mond che fova [[sozialist]] aldò dla costituzion. Do na viera zevila ova la RSFS Russa metù su l'[[Union Sovietica]] adum cun trëi autra republiches. L stat ie pona jit tres na perioda de industrialisazion asvelta che à custà la vita de milions de persones. L'Union Sovietica fova stata determinënta te la [[Segonda Viera Mundiela]] y ne'n fova unida ora coche na [[superputënza]] y l rival di [[Stac Unii]] ntan la [[Viera Frëida]]. L tëmp Sovietich ova purtà pro n valgun di svilups tecnologics plu mpurtanc dl 20ejim secul sciche l prim [[satelit]] fat dala persona y la prima persona che fova juleda su tl [[spazium]]. Do la desfata de l'Union Sovietica tl 1991 se ova la RSFS Russa dat l'inuem de Federazion Russa. Do na crisa costituzionela tl 1993 oven metù su na nueva costituzion y la Ruscia ie da ilò incà deventeda na republica federela semi-presidenziela. Dal 2000 incà à [[Vladimir Putin]] duminà l sistem pulitich de la Ruscia y la democrazia à perdù valor, jan zeruch te n stat cun aspec autoriteres. L'economia de la Ruscia ie la 11ejima majera al mond ncont de [[PIB]] numinel y la sesta majera ncont de PIB a [[valivanza dl pudëi de compra]]. L ie n stat nutleèr y à la majera resserves de [[ermes nutleères]] al mond cun la cuarta majera spëisa per l militer. La Ruscia à la majera ressorses minereles y energetiches al mond y ie un di majeri produzënc de [[petruele]] y [[gas naturel]]. La ie n cumëmber permanënt dl [[Cunsëi de Segurëza de la Nazions Unides]], n cumëmber dl [[G20]], dl [[SCO]], [[BRICS]], [[APEC]], [[OSCE]] y [[WTO]]. La Ruscia à 30 sic de l'[[arpejon mundiela de l'UNESCO]]. La ie nce l fundadëur y cumëmber prinzipel de organisazions post-sovietiches sciche la [[CIS]], l'[[Organisazion dl Tratat de Segurëza Coletiva|OTCS]] y la [[Union Economica Eurasiatica|UEE]]. Cun na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|reference|P1082}}}} persones ai {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}}, sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km², ie la Ruscia l majer stat de l'Europa sibe per populazion che per spersa. == Geografia == [[File:Russland_Relief.png|thumb|250px|left|Cherta topografica de la Ruscia.]] L grandiscimo raion de la Ruscia se destira ora dal est de l'Europa al nord y l est de l'Asia.<ref name="natgeo">{{cite encyclopedia |url=https://kids.nationalgeographic.com/geography/countries/article/russia |title=Russia |work=[[National Geographic Kids]] |date=21 March 2014 |access-date=26 May 2021}}</ref> La à la cuarta costa plu longia cun 37.653 km de costa. La Ruscia ie danter 41° y 82° de larghëza a nord y danter la lunghëza de 19° a est y 169° a vest, che ie na destenduda de ntëur a 9000 km da vest a est y danter 2500 y 4000 km da nord a sud. La spersa de la Ruscia ie la medemda de chëla de [[Pluton]].<ref>{{cite web |url=https://www.theguardian.com/science/across-the-universe/2015/jul/28/pluto-ten-things-we-now-know-about-the-dwarf-planet |title=Pluto: ten things we now know about the dwarf planet |work=[[The Guardian]] |first=Stuart |last=Clark |date=28 July 2015 |access-date=20 June 2021}}</ref> la Ruscia ie un de mé trëi stac al mond che cunfina cun trëi ozeans.<ref name="natgeo"/> La Ruscia à plu de {{formatnum:100000}} [[ruf|ruves]] y una de la majera ressorses de ega al mond, cun n chert de l'ega frëscia al mond.<ref name="Topo">{{cite web |url=http://countrystudies.us/russia/23.htm |title=Topography and Drainage |editor=Glenn E. Curtis |year=1998 |location=[[Washington, D.C.]] |publisher=Federal Research Division of the [[Library of Congress]] |access-date=8 July 2021}}</ref> L lech Baikal ie l majer y l plu cunesciù di lec te la Ruscia y l ie l lech plu sot, plu tler y plu vedl al mond.<ref>{{cite web |title=Lake Baikal—A Touchstone for Global Change and Rift Studies |publisher=[[United States Geological Survey]] |url=http://pubs.usgs.gov/fs/baikal/ |access-date=26 December 2007}}</ref> I lec de Ladoga y Onega tl nord-vest de la Ruscia toca pra i majeri lec de l'Europa.<ref name="natgeo"/> La [[Volga]] tl vest de la Ruscia vën udù coche l ruf naziunel y ie l ruf plu lonch de l'Europa. I ruves te la [[Siberia]] [[Ob]], [[Ienisei]], [[Lena]] y [[Amur]] toca pra i majeri ruves al mond.<ref>{{cite web |url=https://www.themoscowtimes.com/2019/05/15/russias-largest-rivers-from-the-amur-to-the-volga-a65593 |title=Russia's Largest Rivers From the Amur to the Volga |work=[[The Moscow Times]] |date=15 May 2019 |access-date=26 May 2021}}</ref> ===Tlima=== [[File:Köppen_Russia.svg|thumb|250px|left|Cherta de la zones tlimatiches te la Ruscia.]] La grandëza de la Ruscia y l fat che gran pertes di raions ie dalonc dal mer fej che l tlima duminant ie n [[tlima tume cuntinentel]].<ref name="Climate">{{cite web |url=http://countrystudies.us/russia/24.htm |title=Climate |editor=Glenn E. Curtis |year=1998 |location=Washington, D.C. |publisher=Federal Research Division of the [[Library of Congress]] |access-date=10 July 2021}}</ref> Autra sortes de tlima dal te la tundra y tl sud-vest. Gran pert dl nord de la Ruscia y la Siberia à n tlima subartich cun invierns estremamënter frëic (dantalduc te la [[Sakha]], ulache n à muserà la temperatura de −71,2 °C).<ref name="Arctic">{{cite web |url=https://www.thearcticinstitute.org/countries/russia/ |title=Russia |work=[[The Arctic Institute – Center for Circumpolar Security Studies]] |access-date=27 June 2021}}</ref> Te gran pert de la Ruscia dal mé doi [[sajon]]s: [[inviern]] y [[instà]]. N valgun raions tl Krai de Krasnodar sul Mer Fosch, dantaldut la zità de Soci, à n tlima subtropichel cun n inviern tiebe y scialdi tume.<ref name="Climate"/> Te gran pertes de la Siberia ie l'inviern scialdi plu sut de l'instà, ntant sce tl rest di raions ie la prezipitazions plu valives ntan l'ann. N valgun raions ulache fina l Volga y ntëur al Mer Caspich, per ejëmpl tl Oblast de Astrahan, à n tlima semi-arid o mez-sëch.<ref>{{cite journal |last1=Beck |first1=Hylke E. |last2=Zimmermann |first2=Niklaus E. |last3=McVicar |first3=Tim R. |last4=Vergopolan |first4=Noemi |last5=Berg |first5=Alexis|author6-link=Eric Franklin Wood |last6=Wood |first6=Eric F. |title=Present and future Köppen-Geiger climate classification maps at 1-km resolution |journal=Scientific Data |date=30 October 2018 |volume=5 |page=180214 |doi=10.1038/sdata.2018.214 |pmid=30375988 |pmc=6207062 |issn=2052-4463 |bibcode=2018NatSD...580214B}}</ref> == Storia == I slavs de l'est ova furmà na grupa destinta te l'Europa danter l terzo y utaf secul d.C. L stat medievel dl [[Rus' de Kiev]] fova unit su tl 9ejim secul. Tl 988 ovel azetà l [[Cristianejim Ortodos]] dal [[Mper Bizantin]]. Do che l Rus' de Kiev fova tumà adalerch fova unic su n grum de pitli prinzipac, danter chisc l [[Gran Ducat de Moscau]] y [[Vladimir-Susdal]], la cuna de la Ruscia. Tl [[1547]] se ova [[Ivan l Spaventëus]] detlarà [[Zar]] y furmà l [[Zarat de la Ruscia]]. Nfin al [[18ejim secul]] se ova la Ruscia slargia ora dassënn tres [[cuncuista]], [[anescion]] y [[esplorazion]] y se ova svilupà dal [[Zarat de la Ruscia]] al [[Mper Rus]], l terzo majer [[mper]] te la storia. La monarchia fova stata tëuta ju do la [[Revoluzion Russa]] tl 1917 y la [[RSFS Russa]] fova deventà l prim stat al mond [[sozialist]] aldò dla costituzion. Do na viera zevila ova la RSFS Russa metù su l'[[Union Sovietica]] adum cun trëi autra republiches. L stat ie pona jit tres na perioda de industrialisazion asvelta che à custà la vita de milions de persones. L'Union Sovietica fova stata determinënta te la [[Segonda Viera Mundiela]] y ne'n fova unida ora coche na [[superputënza]] y l rival di [[Stac Unii]] ntan la [[Viera Frëida]]. L tëmp Sovietich ova purtà pro n valgun di svilups tecnologics plu mpurtanc dl 20ejim secul sciche l prim [[satelit]] fat dala persona y la prima persona che fova juleda su tl [[spazium]].<br> Do la desfata de l'Union Sovietica tl 1991 se ova la RSFS Russa dat l'inuem de Federazion Russa. Do na crisa costituzionela tl 1993 oven metù su na nueva costituzion y la Ruscia ie da ilò incà deventeda na republica federela semi-presidenziela. Dal 2000 incà à [[Vladimir Putin]] duminà l sistem pulitich de la Ruscia y la democrazia à perdù valor, jan zeruch te n stat cun aspec autoriteres. <br> == Economia == [[File:Business_Centre_of_Moscow_2.jpg|thumb|left|290px|L ''Moscow International Business Center'' a [[Moscau]], che ie un di zëntri de la finanza plu mpurtanc te l'[[Europa]].]] La Ruscia à n'economia mescededa danter marcià liede y cuntrol statel, cun grandiscima ressorses minereles, dantaldut petruele y gas naturel. Tl 2017 fajova l setor de servijes ora l 62% dl [[PIB]], l setor de l'industria l 32% y l setor de agricultura l 5%. L [[livel de dejocupazion]] te la Ruscia ie generalmënter bas, ntëur ai 4%. == Pulitica == === Partida aministrative === ''Liej de plu tl articul: [[Partida de la Ruscia]]''<br> La Ruscia ie na federazion che dal 2014 incà ie metuda adum da 85 sogec federei. De chisc ie [[Oblasć de la Ruscia|46 n oblast]] ([[lingaz rus|rus]]: область), [[Republiches de la Ruscia|22 na republica]] ([[lingaz rus|rus]]:: республика), [[Krais de la Ruscia|9 n krai]] ([[lingaz rus|rus]]:: край), [[Okrugsc autonomesc de la Ruscia|4 n okrug autonom]] ([[lingaz rus|rus]]:: автономный округ), [[Ziteies federeles de la Ruscia|3 ziteies federeles]] ([[lingaz rus|rus]]:: город федерального значения) y [[Oblast autonom judier|1 n oblast autonom]] ([[lingaz rus|rus]]:: автономная область). === Sogec federei === [[File:Map_of_federal_subjects_of_Russia_(2022),_disputed_Crimea_and_Donbass.svg|center|500px|Federal subjects of Russia.]] Uni soget federel de la Ruscia toca pra una de chësta sortes: {| class="wikitable sortable" ! Spiegazion di sënies ! Descrizion |- | {{legend|#FFEC77|46&nbsp;[[Oblasć de la Ruscia|Oblasć]]}} | L oblast ie la sort de soget federel che vën dant l plu suënz y che à n guvernëur local che vën lità. L inuem dl oblast ie suënz chël de la majerà zità ulache l à ënghe si sënta. |- | {{legend|#00C160|22&nbsp;[[Republiches de la Ruscia|Republiches]]}} | La republiches à plu autonomia di oblasć y uni una à na si costituzion, rujeneda y legislatura. Ma a livel nternaziunel ieles reprejentedes dal guviern federel. Uni republica reprejentea na cërta mendranza linguistica y etnica. |- | {{legend|#FF9400|9&nbsp;[[Krais de la Ruscia|Krais]]}} | N krai ie bëndebo medemo sciche n oblast. L titul ''krai'' à plu che auter n significat storich de ''tiera de cunfin'' y ti vën dat a raions che a n cër pont te la storia de la Ruscia ova la funzion de tiera de cunfin. |- | {{legend|#006989|4&nbsp;[[Okrugsc autonomesc de la Ruscia|Okrugsc autonomesc ]]}} | N okrug autonom raprejentea na minuranza etnica scialdi granda, sciche la republiches, ma ne à nia chël livel de autonomia. |- | {{legend|#FF0037|3&nbsp;[[Ziteies federeles de la Ruscia|Ziteies federeles]]}} | Gran ziteies che à na funzion sciche na region separeda. |- | {{legend|#C300FF|1&nbsp;Oblast atuonom}} | L sëul oblast atuonom ie l [[oblast autonom judier]]. |} === Ziteies === ''Liej de plu tl articul: [[Lista de la majera ziteies te la Ruscia]]''<br> La majera zità de la Ruscia ie Moscau, che ova tl 2021 na populazion chemunela de {{formatnum:12655050}}, plu dl doppel de la segonda majera zità San Petersburg cun {{formatnum:5384342}}. Deguna autra zità ruva sëura 2 milions de abitanc.<br> La 16 majera ziteies de la Ruscia ova tl 2010 adum na population de belau 36 milions de persones, che ie zirca l 25% de la populazion de la Ruscia. Chëstes ie: {|class="wikitable sortable" ! rowspan="2" scope="col" style="width:50px;" | Posizion ! rowspan="2" |Zità ! rowspan="2" |Inuem [[lingaz rus|rus]] ! rowspan="2" |[[Partida de la Ruscia|Soget Federel]] ! rowspan="2" |[[Raions federei de la Ruscia|Raion Federel]] ! colspan="2" |Populazion<br /> ! rowspan="2" |Mudazion |- !Stima dl 2025<ref>{{cite web|url=https://rosstat.gov.ru/storage/mediabank/%D0%A1hisl_MO_01-01-2025.xlsx|title=Численность постоянного населения Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2025 года|website=rosstat.gov.ru|access-date=2026-01-17}}</ref><ref>{{cite web|url=https://citypopulation.de/en/russia/cities/|title=Russia: Federal Districts and Major Cities|website=citypopulation.de|access-date=2026-01-17}}</ref> !Cumpededa dl 2010<ref name="2010Census">{{ru-pop-ref|2010Census}}</ref> |- !align=center|1 |'''{{Blason|Moscau}}''' |{{lang|ru|Москва}} |{{flag|Moscau|name=Moscau (zità federela)}} |[[Raion Federel Zentrel|Zentrel]] |{{change|invert=on|13274285|11503501}} |- !align=center|2 |'''{{Blason|San Petersburg}}''' |{{lang|ru|Санкт-Петербург}} |{{flag|San Petersburg|name=San Petersburg (zità federela)}} |[[Raion Federel de Nord-vest|Nord-vest]] |{{change|invert=on|5652922|4879566}} |- !align=center|3 |'''{{Blason|Novosibirsk}}''' |{{lang|ru|Новосибирск}} |{{flag|Oblast de Novosibirsk}} |[[Raion Federel de la Siberia|Siberia]] |{{change|invert=on|1637266|1473754}} |- !align=center|4 |'''{{Blason|Iekaterinburg}}''' |{{lang|ru|Екатеринбург}} |{{flag|Oblast de Sverdlovsk}} |[[Raion Federel dl Ural|Ural]] |{{change|invert=on|1548187|1349772}} |- !align=center|5 |'''{{Blason|Kasan}}''' |{{lang|ru|Казань}} |{{flag|Tatarstan|name=Republica de Tatarstan}} |[[Raion Federel de la Volga|Volga]] |{{change|invert=on|1329825|1143535}} |- !align=center|6 |'''{{Blason|Krasnoiarsk}}''' |{{lang|ru|Красноярск}} |{{flag|Krai de Krasnoiarsk}} |Siberia |{{change|invert=on|1211756|973826}} |- !align=center|7 |'''{{Blason|Nijni Novgorod}}''' |{{lang|ru|Нижний Новгород}} |{{flag|Oblast de Nijni Novgorod}} |Volga |{{change|invert=on|1198245|1250619}} |- !align=center|8 |'''{{Blason|Celiabinsk}}''' |{{lang|ru|Челябинск}} |{{flag|Oblast de Celiabinsk}} |Ural |{{change|invert=on|1176770|1130132}} |- !align=center|9 |'''{{Blason|Ufa}}''' |{{lang|ru|Уфа}} |{{flag|Basckortostan|name=Republica de Basckortostan}} |Volga |{{change|invert=on|1166098|1062319}} |- !align=center|10 |'''{{Blason|Krasnodar}}''' |{{lang|ru|Краснодар}} |{{flag|Krai de Krasnodar}} |[[Raion Federel dl Sud|Sud]] |{{change|invert=on|1154885|744995}} |- !align=center|11 |'''{{Blason|Samara}}''' |{{lang|ru|Самара}} |{{flag|Oblast de Samara}} |Volga |{{change|invert=on|1154223|1164685}} |- !align=center|12 |'''{{Blason|Rostov sul Don}}''' |{{lang|ru|Ростов-на-Дону}} |{{flag|Oblast de Rostov}} |Sud |{{change|invert=on|1143123|1089261}} |- !align=center|13 |'''{{Blason|Omsk}}''' |{{lang|ru|Омск}} |{{flag|Oblast de Omsk}} |Siberia |{{change|invert=on|1101367|1154119}} |- !align=center|14 |'''{{Blason|Voronej}}''' |{{lang|ru|Воронеж}} |{{flag|Oblast de Voronej}} |Zentrel |{{change|invert=on|1041722|889680}} |- !align=center|15 |{{flagicon|Perm}} '''[[Perm (Ruscia)|Perm]]''' |{{lang|ru|Пермь}} |{{flag|Krai de Perm}} |Volga |{{change|invert=on|1027518|991162}} |- !align=center|16 |'''{{Blason|Volgograd}}''' |{{lang|ru|Волгоград}} |{{flag|Oblast de Volgograd}} |Sud |{{change|invert=on|1012219|1021215}} |} ===Zones d'orar=== {{Zones d'orar de la Ruscia}}L'''ëura de Moscau'' (''MSK'', [[lingaz rus|rus]]: моско́вское вре́мя) ie la [[zona d'orar]] de la zità de [[Moscau]], la capitela de la Ruscia. Dai 26 de utober 2014 incà curespuend chësta ëura dut l'ann alalongia a [[UTC+03:00]].<ref name=mskAbolished>{{cite news |url=http://en.ria.ru/russia/20141026/194606015/Russia-Turns-Clocks-Back-to-Winter-Time.html |date=26 October 2014 |title=Russia Turns Clocks Back to 'Winter' Time, during British summer time however Moscow time is only 2 hours ahead of the UK and 3 in the winter. |newspaper=RIA Novosti |access-date=27 October 2014 }}</ref> Scebën che la Ruscia à plu zones d'orar, vën l'ëura de Moscau adurveda te dut l stat coche l orar de la [[ferates]] y berches, ma nia de [[joler]]i. Nce tl radio vën anunzies suënz fates te l'ëura de Moscau. L'autra zones d'orar te la Ruscia vën suënz descrites in basa a l'ëura de Moscau mpede UTC. Per ejëmpl vëniel dit che la zità de Iakutsk, che ie te la zona d'orar [[UTC+09:00]], ie a MSK+6. == Notes == <references /> {{Asia}} {{Europa}} [[Categoria:Ruscia| ]] ec1m8h54klr22rxtxkq9vytis8zpgqb Svizra 0 1185 250521 220483 2026-05-05T12:39:40Z Asenoner 208 250521 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Confederazion svizra |Inuem ufiziel = {{Collapsible list |titlestyle=font-weight:normal; background:transparent; text-align:left; |title=5 inuemes ufiziei| |{{left |''Schweizerische Eidgenossenschaft ([[lingaz tudësch|tudësch]])<br>Confédération suisse ([[lingaz franzëus|franzëus]])<br>Confederazione Svizzera ([[lingaz talian|talian]])<br>Confederaziun svizra ([[lingaz rumanc|rumanc]])<br>Confoederatio Helvetica ([[lingaz latin|latin]])''}}}} |Capitela = deguna (''[[de jure]]'')<br>{{Blason|Bern}} (''[[de facto]]'') |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = Psalm Svizer |Inn = Swiss Psalm.ogg |Lingaz 1 = {{Collapsible list |titlestyle=font-weight:normal; background:transparent; text-align:left;|title=4 rujenedes ufizieles| |[[lingaz tudësch|tudësch]]<br>[[lingaz franzëus|franzëus]]<br>[[lingaz talian|talian]]<br>[[lingaz rumanc|rumanc]] (recunesciù coche lingaz naziunel)}} |Lingaz 2 = |Spersa tiera = |Ega = 4,34 |Forma de guviern = [[Republica]] [[Federazion|federela]] diretëurela sota na democrazia semi-ndrëta<ref>{{Cite journal |last=Shugart |first=Matthew Søberg |date=December 2005 |title=Semi-Presidential Systems: Dual Executive And Mixed Authority Patterns |journal=French Politics |volume=3 |issue=3 |pages=323–351 |doi=10.1057/palgrave.fp.8200087 |s2cid=73642272}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Elgie |first=Robert |date=2016 |title=Government Systems, Party Politics, and Institutional Engineering in the Round |journal=Insight Turkey |volume=18 |issue=4 |pages=79–92 |issn=1302-177X |jstor=26300453}}</ref> |Presidënt = [[Ignazio Cassis]] |Prim minister = [[Élisabeth Borne]] |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 749 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 584 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Franch svizer]] (CHF) |Cherta = Europe-Switzerland.svg }}La '''Svizra''' ([[lingaz tudësch|tudësch]] ''Schweiz'', [[lingaz franzëus|franzëus]]: ''Suisse'', [[lingaz talian|talian]] ''Svizzera'', [[lingaz rumanc|rumanc]] ''Svizra'') ie n [[stat]] de l'[[Europa zentrela]]. La ie na cunfederazion de [[Ciantons de la Svizra|26 ciantons]] che cunfina a nord cun la [[Germania]], a est cun l [[Liechtenstein]] y l'[[Austria]], a sud cun la [[Talia]] y a vest cun la [[Franzia]]. L inuem ufiziel ie '''Cunfederazion elvetica''' (per tudësch ''Schweizerische Eidgenossenschaft'', per franzëus ''Confédération Helvétique'', per talian ''Confederazione Svizzera'' y per [[rumanc]] ''Confederaziun Svizra'', la sigla CH vën dal latin '''''Confoederatio Helvetica'''''). La [[capitela]] ie [[Bern]], che ie al medem tëmp ence la capitela dl [[Cianton de Bern|cianton dal medemo inuem]]. I svizri ne ie donca nia na nazion coche cumenanza de na grupa etnica, linguistica y religëusa. L sentimënt de perteniënza se basa plutosc sun l troi storich chemun, sun la condivijion de mic naziunei y de fundamëntes istituzioneles (federalism, democrazia dreta, neutralità), sun la geografia (l'[[Alpes|Elpes]]), sun la pitla dimenscions amesa i jeanc européesc y pert sun l stolz de reprejenté n caje particulèr te Europa. La Svizra ie stata na cunfederazion de ciantons mé fin dl 1848. Da chësta data iela ''de facto'' na republica federela cun 26 ciantons. Cun na reunida pro persona de 52.600 francs svizri dl 2004 (33.000 Euro), ie la Svizra un di paejes economicamënter plu pruspèrs al mond. Trëi cherc dla forza lëurativa ie atifs tl setëur terzièr. La [[Politica|pulitiga]] furesta ie carateriseda dala neutralità tradizionela. La Svizra fej pert dla Nazions Unides, dl'EFTA, dl Cunsëi europée, dl'Urganisazion mundiela dl cumerz ma nia dl'[[Union europea|Union européa]]. == Geografia == == Storia == == Lingac == La Svizra ie spartida te cater raions geografics, lenguistics y culturei desferënc: l raion tudësch, l raion franzëus, l raion talian y l raion grijon. L [[lingaz tudësch|tudësch]], l [[lingaz franzëus|franzëus]] y l [[lingaz talian|talian]] ie i lingac ufiziei; l [[lingaz rumanc|rumanc]] vën cunsciderà coche lingaz naziunel, y gode dl status de lingaz ufiziel tla [[Grijon]]. I documënc ufiziei dl'aministrazion federela muessa vester a disposizion ti trëi lingac ufiziei, na verscion per rumanc iel mé sun dumanda. L [[lingaz arpetan]] vën cunsciderà coche [[lingaz de mendranza]]. Variantes dl [[lingaz lumbard]] ie rujená tla raions dl cianton [[Tesin]] et dl [[Grijon]]. == Notes == <references/> {{Europa}} ==Vocabolar dl ladin leterar== [[File:Vocabolardlladinleterar.pdf|page=1003|thumb|100px|left|Svizra]] <b>Svizra </b>6 1833 <i>Svizzera </i>(DeRüM, TütParecé1833-1995:255) <br> gad. Svizera grd. Svizra fas. Svizra fod. Svizera amp. Svizera LD Svizra MdR Svizera<br> <b>topon. </b><br> <i><b></b></i>(gad. DLS 2002, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002, amp. DLS 2002, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ Svizzera Ⓓ Schweiz ◇ <i><b>a) Chëst ćiajó é delicat. Ći ćiajó él? / Ël é de la Svizera. </b>Quest çhiaŝó é delicat. Çhi çhiaŝó él? / Ël é de la Svizzera. </i>DeRüM, [[:it:s:Tüt é parećé, sentunse pro mësa|TütParecé]]1833-1995:255 (MdR). [[Categoria:Svizra| ]] [[Categoria:Stac dl'Europa]] k3hoanl0zsol8dky0tulus4ncf1u3k4 Talia 0 1194 250519 245593 2026-05-05T12:36:32Z Asenoner 208 250519 wikitext text/x-wiki {{Gherdëina}} {{Infobox Stat |Inuem = Republica Taliana |Inuem ufiziel = Repubblica Italiana |Capitela = {{Blason|Roma}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = Il Canto degli Italiani<br />''(Ladin: "La Ciantia di Talians")' |Inn = National anthem of Italy - U.S. Navy Band (long version).ogg |Lingaz 1 = [[Talian]]<sup>a</sup> |Lingaz 2 = |Spersa tiera = |Ega = 1,24 % |Forma de guviern = [[Republica]] [[parlament]]era [[Stat uniter|unitera]] |Presidënt = [[Sergio Mattarella]] |Prim minister = [[Giorgia Meloni]] |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 2106 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = 2610 <!--valor te miliarc--> |Munëida = [[Euro]] (€) |Cherta = EU-Italy.svg | footnote_a = <span style="font-size:100%;">L [[Lingaz tudësch|tudësch]] ie co-ufiziel te [[Südtirol]] y tl [[Friul-Unieja-Giulia]]; L [[Lingaz franzëus|franzëus]] ie co-ufiziel te la [[Val d'Aosta]]; L [[Lingaz sloven|sloven]] ie co-ufiziel te la [[provinzia de Triest]], te la [[provinzia de Gorizia]], y tl Friul-Unieja-Giulia; L [[lingaz ladin|ladin]] ie co-ufiziel te Südtirol, tl [[Trentin]] y te autri raions tl nord; L [[lingaz furlan|furlan]] ie co-ufiziel tl Friul-Unieja-Giulia; L [[lingaz sarde|sarde]] ie co-ufiziel te la [[Sardenia]].<ref>{{cite web |url=http://www.regione.sardegna.it/j/v/86?v=9&c=72&file=1997026 |title=Legge Regionale 15 ottobre 1997, n. 26 |publisher=Regione autonoma della Sardegna – Regione Autònoma de Sardigna |access-date=2022-03-28 |archive-date=2021-02-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210226213750/http://www.regione.sardegna.it/j/v/86?v=9&c=72&file=1997026 |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.regione.fvg.it/rafvg/cms/RAFVG/cultura-sport/patrimonio-culturale/comunita-linguistiche/|title=Regione Autonoma Friuli Venezia Giulia – Comunità linguistiche regionali|website=www.regione.fvg.it|access-date=2022-03-28|archive-date=2015-09-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20150904201140/https://www.regione.fvg.it/rafvg/cms/RAFVG/cultura-sport/patrimonio-culturale/comunita-linguistiche/|url-status=dead}}</ref></span> }}La '''Talia''' ([[Ladin gherdëina|gherdëina]] y [[badiot]]: ''Talia'', [[Ladin fascian|fascian]]: ''Tèlia'', [[talian]]: ''Italia'', {{IPA-it|iˈtaːlja||It-Italia.ogg}}), ufizielmënter tlameda la '''Republica Taliana'''<ref>{{cite web |title=United Nations – Change of name of country |url=http://unterm.un.org/dgaacs/unterm.nsf/c2f5f1ea9d52ce7485256dc5006e5940/a7c582eab561fa3f852573b600767fad/$FILE/Italy.pdf |website=unterm.un.org |publisher=United Nations |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304003523/http://unterm.un.org/dgaacs/unterm.nsf/c2f5f1ea9d52ce7485256dc5006e5940/a7c582eab561fa3f852573b600767fad/$FILE/Italy.pdf |archive-date=4 March 2016 |date=16 July 2003 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160304003523/http://unterm.un.org/dgaacs/unterm.nsf/c2f5f1ea9d52ce7485256dc5006e5940/a7c582eab561fa3f852573b600767fad/$FILE/Italy.pdf |date=4 March 2016 }}</ref><ref>{{cite web |title=OFFICIAL NAMES OF THE UNITED NATIONS MEMBERSHIP |url=https://www.un.int/protocol/sites/www.un.int/files/Protocol%20and%20Liaison%20Service/officialnamesofcountries.pdf |website=un.int |publisher=[[United Nations]] |access-date=18 February 2022}}</ref> ([[talian]]: ''Repubblica Italiana'' {{IPA-it|reˈpubblika itaˈljaːna|}}) ie n paesc dl'[[Europa]] meridiunela y n cumëmber dl'[[Union europea|Union Europea]]. Posizioneda tl zënter dl [[Mer Mediterran]], iela ijuleda dal rest dl cuntinënt tres l massif dl'[[Elpes]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². L cuntribut dla Talia ala zivilisazion uzidentela ie dastramb grand. La ie stata la cuna dl [[Empere roman]] y dla [[Renasciuda taliana]]. La Talia ie un di majeri atëures dla entraunides a livel internaziunel, cun si 60 milions de abitanc, fejela pert dla organisations internaziuneles plu imputrantes ([[NATO|Organisation dl Tratat de l Atlantich dl Nord]], [[Union europea|Union Europea]], [[G7|Grupa di Set]]). == Storia == ===Renascimënt=== [[File:Italy_1494.svg|thumb|left| I stac talians tl 1494]] [[File:Leonardo_self.jpg|thumb|[[Leonardo da Vinci]], simbol dl Renascimënt te la Talia.]] ===Rëni de Talia=== {{Main|Rëni de Talia}} Tl 1866 ova la Talia detlarà viera a l'[[Austria]] te na lianza cun la [[Pruscia]] y ova giatà l [[Veneto]] te la vënta. La trupes talianes fova marcedes ite a [[Roma]] tl 1870, metan fin a plu de mil ani dl guviern y pudëi dl Papa a Roma. La Talia fova deventeda pert de la [[lianza tripla]] cun l [[Mper Tudësch]] y l'[[Austria-Ungaria]] tl 1882, do na defrënzia de minonghes cun la [[Franzia]] n cont de si respetives espansions colonieles. Nce sce la relazions cun [[Berlin]] fova scialdi bones, la lianza cun [[Viena]] fova puramënter furmela, n gran pert davia che la Talia ova l nteres de giaté l [[Trentin]] y [[Triest]] da l'Austria-Ungaria. Chësc ova purtà la Talia a azeté l nvit de la [[Gran Bretania]] a se junté ai [[Aleac de la prima viera mundiela]], ajache i ti ova mpermetù plu raions a cost de l'Austria-Ungaria de cie che Viena ti ova mpermetù per si neutralità. La vënta ti ova dat ala Talia na sënta permanënta te la [[Sozietà de la Nazions]]. Tl 1922 fova [[Benito Mussolini]] deventà l prim minister de la Talia, scumencian na era dl guviern dl [[Partit Naziunel Fascist]], cunesciuda coche la "''Talia Fascista''". I fascisć talians ova metù su n [[guviern totaliter]] y scancelà la oposizion politica y nteletuela, dajan gran suport ala modernisazion economica, valores soziei tradiziunei y se ova muet plu daujin ala [[dlieja catolica]] tres i [[Tratac dl Lateran]] tl 1929 che ova furmà la [[Zità dl Vatican]] coche n stat sovran al post dl [[Stat de la Dlieja]]. Ti ani 1930 ova l guviern fascist scumencià na [[pulitica fulestiera]] plu agressiva. Pra chësta tucova na viera contra l'[[Etiopia]], scumenceda dala [[Eritrea Taliana]], che ova purtà a si [[anescion]];<ref name="fhdh">{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=GtCL2OYsH6wC|title=Cultural Sociology of the Middle East, Asia, and Africa: An Encyclopedia|author1=Andrea L. Stanton|author2=Edward Ramsamy|author3=Peter J. Seybolt|page=308|date=2012|access-date=6 April 2014|isbn=9781412981767|archive-url=https://web.archive.org/web/20140627193511/http://books.google.com/books?id=GtCL2OYsH6wC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false|archive-date=27 June 2014|url-status=live|df=dmy-all}}</ref> cunfrontazions cun la Sozietà de la Nazions che ova purtà a sanzions; n crëscer de l'autarchia economica y la firma dl [[Pat de Acel]]. La Talia fascista fova deventeda n cumëmber prinzipel de la [[Putënzes de l'ascil]] te la [[Segonda Viera Mundiela]]. Tl 1943 ova la desfata taliana-tudëscia sun plu fruntieres y la [[nvajion de la Sizilia]] da pert di [[Aleac de la segonda viera mundiela|Aleac]] purtà a la tumeda dl guviern fascist. L rë Vittorio Emmanuele III ova cumandà de śaré ite Mussolini. L nuef guviern ova firmà n armestize cui aleac de setëmber dl 1943. La forzes tudësces ova po tëut ite l nord y l zënter de la Talia, metan su la [[Republica Soziela Taliana]], n [[stat mariunëta]] menà da Mussolini y si loialisć fascisć. Chësc ova purtà a na [[viera zevila]] te la Talia cun l muvimënt de resistënza che cumbatova contra la forzes de la republica soziela y si aleac tudësc. Puech do la viera y la delibrazion dl stat, n melcuntënt te la populazion ova purtà a n [[referendum istituzionel talian dl 1946|referendum istituzionel]] sun sce la Talia dëssa resté na monarchia o deventé na republica. I talians ova tëut la dezijion de abanduné la monarchia y de furmé la Republica Taliana, che ie l stat talian de al didancuei. == Geografia == {{Location map+ |Italy |float=left |width=500 |caption=La 20 majera ziteies de la Talia|places= {{Location map~ |Italy|lat=41.9 |long=12.5 |label_size=80 |label=[[Roma]]|position=left}} {{Location map~ |Italy|lat=45.47|long= 9.18|label_size=80 |label=[[Milan]]|position=bottom}} {{Location map~ |Italy|lat=40.84|long=14.26|label_size=80 |label=[[Napoli]]|position=left}} {{Location map~ |Italy|lat=45.08|long= 7.68|label_size=80 |label=[[Turin]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=38.12|long=13.37|label_size=80 |label=[[Palermo]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=44.41|long= 8.93|label_size=80 |label=[[Genova]]|position=bottom}} {{Location map~ |Italy|lat=44.51|long=11.35|label_size=80 |label=[[Bologna]]|position=bottom}} {{Location map~ |Italy|lat=43.78|long=11.25|label_size=80 |label=[[Firënza]]|position=bottom}} {{Location map~ |Italy|lat=41.12|long=16.87|label_size=80 |label=[[Bari]]|position=right}} {{Location map~ |Italy|lat=37.5 |long=15.1 |label_size=80 |label=[[Catania]]|position=right}} {{Location map~ |Italy|lat=45.44|long=12.34|label_size=80 |label=[[Unieja]]|position=right}} {{Location map~ |Italy|lat=45.43|long=10.98|label_size=80 |label=[[Verona]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=38.18|long=15.55|label_size=80 |label=[[Messina]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=45.42|long=11.87|label_size=80 |label=[[Padua]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=45.63|long=13.8 |label_size=80 |label=[[Triest]]|position=right}} {{Location map~ |Italy|lat=45.54|long=10.22|label_size=80 |label=[[Brescia]]|position=top}} {{Location map~ |Italy|lat=40.47|long=17.23|label_size=80 |label=[[Taranto]]|position=right}} {{Location map~ |Italy|lat=44.8 |long=10.33|label_size=80 |label=[[Parma]]|position=left}} {{Location map~ |Italy|lat=43.88|long=11.1 |label_size=80 |label=[[Prato]]|position=left}} {{Location map~ |Italy|lat=44.65|long=10.93|label_size=80 |label=[[Modena]]|position=top}}}} {{clear}} == Economia == [[File:Milan_skyline_skyscrapers_of_Porta_Nuova_business_district.jpg|thumb|[[Milan]] ie n zënter de la finanza de mpurtanza globala y un di majeri zëntri de la moda al mond.]] ==Demografia== ===Rujenedes=== {{prinzipel|Lingaz talian}} La rujeneda ufiziela de la Talia ie l [[lingaz talian|talian]], sciche ie detlarà te la lege numer 482/1999<ref name="lang">{{cite web |title=Legge 15 Dicembre 1999, n. 482 "Norme in materia di tutela delle minoranze linguistiche storiche" pubblicata nella Gazzetta Ufficiale n. 297 del 20 dicembre 1999 |url=http://www.camera.it/parlam/leggi/99482l.htm |publisher=[[Italian Parliament]] |access-date=2 December 2014|url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20150512051856/http://www.camera.it/parlam/leggi/99482l.htm |archive-date=12 May 2015}}</ref> y tl statut speziel dl [[Trentin-Südtirol]],<ref>Statuto Speciale per il Trentino-Alto Adige, Art. 99</ref> che ie stat adotà te na [[lege costituzionela]]. L talian ie n [[lingaz romanz]] de la [[familia de lingac indoeuropeics]] che se à evolù dal [[latin vulgher]] dl [[Mper Roman]]. Adum cul [[lingaz sarde]] ie l talian la rujeneda che se à mudà l mancul dal [[latin]].<ref>{{cite encyclopedia |url=https://www.britannica.com/topic/Romance-languages |title=Romance languages |encyclopaedia=Encyclopædia Britannica |access-date=19 February 2017 |quote=...if the Romance languages are compared with Latin, it is seen that by most measures Sardinian and Italian are least differentiated...}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=yFfvAgAAQBAJ&dq=Italian+most+direct+descendant+of+Latin&pg=PA34|title=The peoples of Europe|isbn=9781176926981|last1=Fleure|first1=H. J.}}</ref><ref>{{cite web|url=https://books.google.com/books?id=q2MUAAAAIAAJ&q=Italian+most+direct+descendant+of+Latin|title=Hermathena|year=1942}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=yVPdDwAAQBAJ&dq=Italian+most+direct+descendant+of+Latin&pg=PA34|title=Historical Linguistics: A cognitive grammar introduction|isbn=9789027261236|last1=Winters|first1=Margaret E.|date=8 May 2020}}</ref> L vën rujenà da ntëur a 85 milions de persones (tl 2022) y ie na rujeneda ufiziela nce te la [[Svizra]] (tl [[Tessin]] y tl [[Grijon]]), a [[San Marino]] y te la [[Zità dl Vatican]]. Na gran pert de la jënt che rejona l talian sa da rujené doi rujenedes, l talian (standard o te na variazion raionela) y una de la rujenedes talianes dl post, suënz rujenedes a cësa ulache i ie cresciui su.<ref name=e25>{{cite web |url = https://www.ethnologue.com/25/language/ita |title=Talian pra l Ethnologue |type=report |date= juni 2012 |publisher= [[Cumiscion Europea]] |access-date=24 lugio 2015 |url-status=|archive-url= |archive-date=}}</ref> Da tenì cont iel che rujenedes sciche l [[lingaz sarde|sarde]], l [[lingaz napoletan|napoletan]] o l [[lingaz veneto|veneto]] ne vën te la linguistica nia ududes coche dialec dl talian ma plutosc coche rujenedes desfrëntes. L talian ie una de la majera rujenedes de l'[[Europa]], la ie una de la rujenedes ufizieles de la [[Organisazion per Segurëza y Cooperazion te l'Europa]] y una de la rujenedes de lëur dl [[Cunsëi d'Europa]]. La ie la segonda majera rujeneda de l'oma te l'[[Union Europa]] cun 67 milions persones (15% de la populazion de la UE) y la ie la segonda rujeneda de 13,4 milions de zitadins de la UE (3%).<ref name="forbes">{{cite web|url=https://www.forbes.com/sites/davekeating/2020/02/06/despite-brexit-english-remains-the-eus-most-spoken-language-by-far/|title=Despite Brexit, English Remains The EU's Most Spoken Language By Far|last=Keating|first=Dave|website=Forbes|language=en|access-date=7 February 2020}}</ref><ref name="europa2012">[http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_386_en.pdf Europeans and their Languages] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160106183351/http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_386_en.pdf |date= 6 January 2016 }}, [http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_386_anx_en.pdf Data for EU27], published in 2012.</ref> L talian ie la rujeneda prinzipela de la [[Santa Sënta]] y la [[lingua franca]] te la gerarchia de la [[dlieja catolica]]. La ie nce la rujeneda ufiziela dl [[Orden Sovran Militer de Malta]]. L talian vën adurvà scialdi te la [[terminologia de mujiga]] y [[opera]] cun n gran numer de paroles talianes che fej referimënt ala mujiga che ie deventedes paroles nternaziuneles adurvedes te autra rujenedes ntëur al mond. L talian fova stat fat la rujeneda ufiziela dl stat do l'[[unificazion de la Talia]], ulache dant fovela mé na [[rujeneda leterera]] baseda sui [[dialec toscans]] se basan sun coche rujenova la tlas auta de la sozietà de [[Firënza]].<ref>[http://www.italian-language-study.com/italian-language/modern-italian.htm] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20091003014156/http://www.italian-language-study.com/italian-language/modern-italian.htm|date=3 October 2009}}</ref> Belau duta la paroles natives tl talian fina cun na [[vocala]] y l talian à n sistem de set vocales ('e' y 'o' à n tonn mez-aut y mez-bas). L talian desferenzieia danter consonantes longes y curtes y geminazion (dublië) de la consonantes. == Pulitica == === Spartizion aministrativa === La Talia ie spartida su te 20 regions. Chëstes ie i ënc aministratifs che ie sëura la provinzies y sota l guviern. ===Lista de la regions=== {{prinzipel|Regions de la Talia}} Chësta ie na tabela che mostra le regions te la Talia ai 1 de jené 2020. {| class="wikitable sortable" width=70% border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style="margin-left:0.5em; margin-bottom:0.5em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse;" ! width="18%" | Region ! width="4%" | Capitela ! width="7%" | Populazion (ab.) ! width="7%" | Seuraspersa (km²) ! width="7%" | Densità (ab./km²) ! width="53%" | provinzies y ziteies metropolitanes<ref>la ziteies metropolitanes ie te cursif.</ref> ! width="4%" | Chemuns |- | '''{{IT-LOM}}''' | align=center|{{blason|Milan}} | align=right|{{formatnum:10027602}} | align=right|{{formatnum:23863}} | align="right" |420 | align=left|[[Provinzia de Bergamo|Bergamo]], [[Provinzia de Brescia|Brescia]], [[Provinzia de Como|Como]], [[Provinzia de Cremona|Cremona]], [[Provinzia de Lecco|Lecco]], [[Provinzia de Lodi|Lodi]], [[Provinzia de Mantua|Mantua]], ''[[Zità metropolitana de Milan|Milan]]'', [[Provinzia de Monza y Brianza|Monza y Brianza]], [[Provinzia de Pavia|Pavia]], [[Provinzia de Sondrio|Sondrio]], [[Provinzia de Varese|Varese]] | align=right|{{formatnum:1506}} |- | '''{{IT-LAZ}}''' | align=center|{{blason|Roma}} | align=right|{{formatnum:5755700}} | align=right|{{formatnum:17232}} | align=right|334 | align=left|[[Provinzia de Frosinone|Frosinone]], [[Provinzia de Latina|Latina]], [[Provinzia de Rieti|Rieti]], ''[[Zità metropolitana de Roma|Roma]]'', [[Provinzia de Viterbo|Viterbo]] | align=right|378 |- | '''{{IT-CAM}}''' | align=center|{{blason|Napoli}} | align=right|{{formatnum:5712143}} | align=right|{{formatnum:13671}} | align="right" |418 | align=left|[[Provinzia de Avellino|Avellino]], [[Provinzia de Benevento|Benevento]], [[Provinzia de Caserta|Caserta]], ''[[Zità metropolitana de Napoli|Napoli]]'', [[Provinzia de Salerno|Salerno]] | align=right|550 |- | '''{{IT-VEN}}''' | align=center|{{blason|Unieja}} | align=right|{{formatnum:4879133}} | align=right|{{formatnum:18345}} | align="right" |266 | align=left|[[Provinzia de Belum|Belum]], [[Provinzia de Padua|Padua]], [[Provinzia de Rovigo|Rovigo]], [[Provinzia de Treviso|Treviso]], ''[[Zità metropolitana de Unieja|Unieja]]'', [[Provinzia de Verona|Verona]], [[Provinzia de Vicenza|Vicenza]] | align=right|563 |- | '''{{IT-SIC}}''' | align=center|{{blason|Palermo}} | align=right|{{formatnum:4875290}} | align=right|{{formatnum:25832}} | align=right|189 | align=left|[[Provinzia de Agrigento|Agrigento]], [[Provinzia de Caltanissetta|Caltanissetta]], ''[[Zità metropolitana de Catania|Catania]]'', [[Provinzia de Enna|Enna]], ''[[Zità metropolitana de Messina|Messina]]'', ''[[Zità metropolitana de Palermo|Palermo]]'', [[Provinzia de Ragusa|Ragusa]], [[Provinzia de Siracusa|Siracusa]], [[Provinzia de Trapani|Trapani]] | align=right|390 |- | '''{{IT-EMR}}''' | align=center|{{blason|Bologna}} | align=right|{{formatnum:4464119}} | align=right|{{formatnum:22453}} | align="right" |199 | align=left|''[[Zità metropolitana de Bologna|Bologna]]'', [[Provinzia de Ferrara|Ferrara]], [[Provinzia de Forlì-Cesena|Forlì-Cesena]], [[Provinzia de Modena|Modena]], [[Provinzia de Parma|Parma]], [[Provinzia de Piacenza|Piacenza]], [[Provinzia de Ravenna|Ravenna]], [[Provinzia de Reggio Emilia|Reggio Emilia]], [[Provinzia de Rimini|Rimini]] | align=right|328 |- | '''{{IT-PMN}}''' | align=center|{{blason|Turin}} | align=right|{{formatnum:4311217}} | align=right|{{formatnum:25387}} | align=right|170 | align=left|[[Provinzia de Alessandria|Alessandria]], [[Provinzia de Asti|Asti]], [[Provinzia de Biella|Biella]], [[Provinzia de Cuneo|Cuneo]], [[Provinzia de Novara|Novara]], ''[[Zità metropolitana de Turin|Turin]]'', [[Provinzia de Verbano-Cusio-Ossola|Verbano-Cusio-Ossola]], [[Provinzia de Vercelli|Vercelli]] | align=right|{{formatnum:1181}} |- | '''{{IT-PUG}}''' | align=center|{{blason|Bari}} | align=right|{{formatnum:3953305}} | align=right|{{formatnum:19541}} | align=right|206 | align=left|''[[Zità metropolitana de Bari|Bari]]'', [[Provinzia de Barletta-Andria-Trani|Barletta-Andria-Trani]], [[Provinzia de Brindisi|Brindisi]], [[Provinzia de Lecce|Lecce]], [[Provinzia de Foggia|Foggia]], [[Provinzia de Taranto|Taranto]] | align=right|257 |- | '''{{IT-TOS}}''' | align=center|{{blason|Firënza}} | align=right|{{formatnum:3692555}} | align=right|{{formatnum:22987}} | align=right|162 | align=left|[[Provinzia de Arezzo|Arezzo]], ''[[Zità metropolitana de Firënza|Firënza]]'', [[Provinzia de Grosseto|Grosseto]], [[Provinzia de Livorno|Livorno]], [[Provinzia de Lucca|Lucca]], [[Provinzia de Massa y Carrara|Massa y Carrara]], [[Provinzia de Pisa|Pisa]], [[Provinzia de Pistoia|Pistoia]], [[Provinzia de Prato|Prato]], [[Provinzia de Siena|Siena]] | align=right|273 |- | '''{{IT-CAL}}''' | align=center|{{blason|Catanzaro}} | align=right|{{formatnum:1894110}} | align=right|{{formatnum:15221}} | align=right|128 | align=left|[[Provinzia de Catanzaro|Catanzaro]], [[Provinzia de Cosenza|Cosenza]], [[Provinzia de Crotone|Crotone]], ''[[Zità metropolitana de Reggio Calabria|Reggio Calabria]]'', [[Provinzia de Vibo Valentia|Vibo Valentia]] | align=right|404 |- | '''{{IT-SAR}}''' | align=center|{{blason|Cagliari}} | align=right|{{formatnum:1611621}} | align=right|{{formatnum:24100}} | align=right|68 | align=left|''[[Zità metropolitana de Cagliari|Cagliari]]'', [[Provinzia de Sud Sardenia|Sud Sardenia]], [[Provinzia de Nuoro|Nuoro]], [[Provinzia de Oristano|Oristano]], ''[[Zità metropolitana de Sassari|Sassari]]'' | align=right|377 |- | '''{{IT-LIG}}''' | align=center|{{blason|Genova}} | align=right|{{formatnum:1524826}} | align=right|{{formatnum:5416}} | align="right" |282 | align=left|''[[Zità metropolitana de Genova|Genova]]'', [[Provinzia de Imperia|Imperia]], [[Provinzia de La Spezia|La Spezia]], [[Provinzia de Savona|Savona]] | align=right|234 |- | '''{{IT-MAR}}''' | align=center|{{blason|Ancona}} | align=right|{{formatnum:1513672}} | align=right|{{formatnum:9427}} | align=right|160 | align=left|[[Provinzia de Ancona|Ancona]], [[Provinzia de Ascoli Piceno|Ascoli Piceno]], [[Provinzia de Fermo|Fermo]], [[Provinzia de Macerata|Macerata]], [[Provinzia de Pesaro y Urbino|Pesaro y Urbino]] | align=right|228 |- | '''{{IT-ABR}}''' | align=center|{{blason|L'Aquila}} | align=right|{{formatnum:1293941}} | align=right|{{formatnum:10831}} | align=right|119 | align=left|[[Provinzia de Chieti|Chieti]], [[Provinzia de L'Aquila|L'Aquila]], [[Provinzia de Pescara|Pescara]], [[Provinzia de Teramo|Teramo]] | align=right|305 |- | '''{{IT-FVG}}''' | align=center|{{blason|Triest}} | align=right|{{formatnum:1206216}} | align=right|{{formatnum:7924}} | align=right|152 | align=left|[[Provinzia de Gorizia|Gorizia]], [[Provinzia de Pordenone|Pordenone]], [[Provinzia de Triest|Triest]], [[Provinzia de Udin|Udin]] | align=right|282 |- | '''{{IT-TST}}''' | align=center|{{blason|Trënt}} | align=right|{{formatnum:1078069}} | align=right|{{formatnum:13616}} | align=right|79 | align=left|[[Südtirol|Bulsan]], [[Trentin|Trënt]] | align=right|215 |- | '''{{IT-UMB}}''' | align=center|{{blason|Perugia}} | align=right|{{formatnum:870165}} | align=right|{{formatnum:8464}} | align=right|103 | align=left|[[Provinzia de Perugia|Perugia]], [[Provinzia de Terni|Terni]] | align=right|92 |- | '''{{IT-BAS}}''' | align=center|{{blason|Potenza|text=[[Potenza (zità)|Potenza]]}} | align=right|{{formatnum:553254}} | align=right|{{formatnum:10073}} | align=right|55 | align=left|[[Provinzia de Matera|Matera]], [[Provinzia de Potenza|Potenza]] | align=right|131 |- | '''{{IT-MOL}}''' | align=center|{{blason|Campobasso}} | align=right|{{formatnum:300516}} | align=right|{{formatnum:4460}} | align=right|67 | align=left|[[Provinzia de Campobasso|Campobasso]], [[Provinzia de Isernia|Isernia]] | align=right|136 |- | '''{{IT-VAO}}''' | align=center|{{blason|Aosta}} | align=right|{{formatnum:125034}} | align=right|{{formatnum:3261}} | align=right|38 | align=left|''deguna''<ref>Te la Val d'Aosta ie la region y la provinzia la medema, perchël ne dal deguna aministrazion provinziela.</ref> | align=right|74 |- ! align=left| '''{{ITA}}''' ! align=center|Roma ! align=right|'''{{formatnum:59641488}}''' ! align=right|'''{{formatnum:302121}}''' ! align=right|'''197''' ! align=right|'''107''' ! align=right|'''7903''' |} ===Ziteies=== {{prinzipel|Lista de la majera ziteies te la Talia}} La majera zità de la Talia ie [[Roma]] che tl 2018 ova {{formatnum:2837332}} abitanc tl chemun. La segonda majera ie [[Milan]] cun {{formatnum:1396059}} abitanc tl chemun. Sce n cëla al raion metropolitan, po ie chël de Milan l majer de la Talia cun plu de 8 milions de abitanc (depënd da ulache n mët i cunfins), ntant sce l raion metropolitan de Roma à danter 4 y 5 milions de abitanc. Chësc ne ie nia da giamië cun la [[zità metropolitana de Milan]], che ie n ënt aministratif y ie mëndra de la [[zità metropolitana de Roma]].<br> La 10 majera ziteies de la Talia ie: {| class="wikitable sortable" style="text-align:right;" !Posizion !Zità !Populazion 2011 !Populazion 2019 !Mudazion !Region |- | align="center" | 1 || align="left" |[[Roma]]|| {{change|2617175|2837332}} | align="left" |{{IT-LAZ}} |- | align="center" | 2 || align="left" |[[Milan]]|| {{change|1242123|1396059}} | align="left" |{{IT-LOM}} |- | align="center" | 3 || align="left" |[[Napoli]]|| {{change|962003|962589}} | align="left" |{{IT-CAM}} |- | align="center" | 4 || align="left" |[[Turin]]|| {{change|872367|870952}} | align="left" |{{IT-PMN}} |- | align="center" | 5 || align="left" |[[Palermo]]|| {{change|657651|657960}} | align="left" |{{IT-SIC}} |- | align="center" | 6 || align="left" |[[Genova]]|| {{change|586180|574090}} | align="left" |{{IT-LIG}} |- | align="center" | 7 || align="left" |[[Bologna]]|| {{change|371337|390625}} | align="left" |{{IT-EMR}} |- | align="center" | 8 || align="left" |[[Firënza]]|| {{change|358079|372038}} | align="left" |{{IT-TOS}} |- | align="center" | 9 || align="left" |[[Bari]]|| {{change|315933|322316}} | align="left" |{{IT-PUG}} |- | align="center" | 10 || align="left" |[[Catania]]|| {{change|293902|311402}} | align="left" |{{IT-SIC}} |} ==Galaria== {{Gallery |title=La 20 majera ziteies de la Talia |width=240 |height=160 |align=center |File:Rome Skyline (8012016319).jpg|1. [[Roma]], [[Lazio]] |File:Full Milan skyline from Duomo roof.jpg|2. [[Milan]], [[Lombardia]] |File:Naples from the Castello Sant Elmo with Abbazia San Martino the port and the Vesuv.jpg|3. [[Napoli]], [[Campania]] |File:Turin monte cappuccini.jpg|4. [[Turin]], [[Piemont]] |File:Palermo02 flickr.jpg|5. [[Palermo]], [[Sizilia]] |File:Genova da Palazzo Rosso 01.JPG|6. [[Genova]], [[Liguria]] |File:Bologna seen from Asinelli tower.jpg|7. [[Bologna]], [[Emilia-Romagna]] |File:Sunset over florence 1.jpg|8. [[Firënza]], [[Toscana]] |File:The port of Bari, Italy (L. Massoptier).jpg|9. [[Bari]], [[Puglia]] |File:Sicilia - Catania dall'alto.jpg|10. [[Catania]], [[Sizilia]] |File:20110720 Verona 3078.jpg|11. [[Verona]], [[Veneto]] |File:Piazza San Marco (dal mare).jpg|12. [[Unieja]], [[Veneto]]|File:Messina 2003.JPG|13. [[Messina]], [[Sizilia]] |File:Padova, prato della valle, santa giustina.JPG|14. [[Padua]], [[Veneto]] |File:Piazza Unità d’Italia.jpg|15. [[Triest]], [[Friul-Unieja-Giulia]] |File:Brescia from above with the Duomo and the Torre del Popolo.jpg|16. [[Brescia]], [[Lombardia]] |File:Castello Aragonese(Taranto).JPG|17. [[Taranto]], [[Puglia]] |File:Piazza Garibaldi a Parma.jpg|18. [[Parma]], [[Emilia-Romagna]] |File:Panorama_di_Prato_Dal_Cupolin_degli_Ori_2.jpg|19. [[Prato]], [[Toscana]] |File:La Piazza Grande di Modena.JPG|20. [[Modena]], [[Emilia-Romagna]] }} == Referënzes == <references /> {{Europa}} [[Categoria:Talia]] [[Categoria:Stac dl'Europa]] [[Categoria:Union européa]] 16ww2f28ai13fub4jccx8mv2n1q9tqh Nghiltiera 0 3014 250517 250500 2026-05-05T12:34:40Z Asenoner 208 250517 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox Stat |Bandiera = Flag_of_England.svg |Blason = Royal_Arms_of_England.svg |Inuem = Nghiltiera |Inuem ufiziel = England |Capitela = {{Blason|London}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = God Save the King |Inn = United States Navy Band - God Save the Queen.ogg |Lingaz 1 = [[Nglëisc]] |Lingaz 2 = |Lingaz 3 = |Lingaz 4 = |Lingaz 5 = |Ega = |Monarch = [[Charles III]] |Presidënt = |Prim minister = |Canzelier = |Munëida = [[Pound Sterling]] (£) |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 2090 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = <!--valor te miliarc--> |TLD Internet = |Prefis dl telefon = +44 |Cherta = England_in_the_UK_and_Europe.svg |Furnea a = man ciancia |Codesc ISO 3166 = GB-ENG |Cherta2 = }}La '''Nghiltiera''' ([[lingaz nglëisc|nglëisc]]: ''England'', {{IPA-en|ˈɪŋɡ.lənd|pron|En-uk-England.ogg}}; [[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''Nghiltiera'', [[badiot]]: ''Inghiltera'') ie una de la [[Nazions dl Riam Unì|cater nazions che fej ora l Riam Unì]]. == Geografia == == Storia == [[File:Stonehenge2007_07_30.jpg|thumb|left|[[Stonehenge]], n monumënt [[neolitich]] te la Nghiltiera.]] == Pulitica == === Spartizion aministrativa === La Nghiltiera ie spartida su te 48 [[contées zeremonieles]]. Chëstes ie i ënc aministratifs che ie sëura i chemuns y sota l guviern. ===Lista de la contées zeremonieles de la Nghiltiera=== {| class="wikitable sortable" ! Contea ! Populazion ! Spersa(km²) ! Densità(ab./km²) |- |{{flag|Greater London}}||{{formatnum:7548600}}||1577||4806 |- |{{flag|West Midlands}}||{{formatnum:2603900}}||902||2888 |- |{{flag|Greater Manchester}}||{{formatnum:2562200}}||1276||2008 |- |{{flag|West Yorkshire}}||{{formatnum:2181200}}||2029||1075 |- |{{flag|Hampshire}}||{{formatnum:1705700}}||3769||453 |- |{{flag|Essex}}||{{formatnum:1688400}}||3670||459 |- |{{flag|Kent}}||{{formatnum:1647100}}||3736||441 |- |{{flag|Lancashire}}||{{formatnum:1451500}}||3075||472 |- |{{flag|Merseyside}}||{{formatnum:1350200}}||645||2094 |- |{{flag|South Yorkshire}}||{{formatnum:1299400}}||1552||838 |- |{{flag|Devon}}||{{formatnum:1135000}}||6707||169 |- |{{flag|Surrey}}||{{formatnum:1098300}}||1663||658 |- |{{flag|Tyne and Wear}}||{{formatnum:1089400}}||540||2017 |- |{{flag|North Yorkshire}}||{{formatnum:1067000}}||8654||124 |- |{{flag|Hertfordshire}}||{{formatnum:1066100}}||1643||649 |- |{{flag|Staffordshire}}||{{formatnum:1064800}}||2713||392 |- |{{flag|Nottinghamshire}}||{{formatnum:1060600}}||2160||491 |- |{{flag|Lincolnshire}}||{{formatnum:1010600}}||6959||145 |- |{{flag|Cheshire}}||{{formatnum:1003600}}||2343||428 |- |{{flag|Derbyshire}}||{{formatnum:996000}}||2625||379 |- |{{flag|Leicestershire}}||{{formatnum:933400}}||2156||433 |- |{{flag|Somerset}}||{{formatnum:905700}}||4171||217 |- |{{flag|Contea de Durham}}||{{formatnum:886500}}||2676||325 |- |{{flag|Norfolk}}||{{formatnum:84060}}||5371||156 |- |{{flag|Gloucestershire}}||{{formatnum:839000}}||3150||266 |- |{{flag|Berkshire}}||{{formatnum:825600}}||1262||653 |- |{{flag|West Sussex}}||{{formatnum:776300}}||1991||390 |- |{{flag|East Sussex}}||{{formatnum:761800}}||1792||424 |- |{{flag|Cambridgeshire}}||{{formatnum:760700}}||3389||224 |- |{{flag|Buckinghamshire}}||{{formatnum:719000}}||1874||384 |- |{{flag|Suffolk}}||{{formatnum:709300}}||3801||187 |- |{{flag|Dorset}}||{{formatnum:708100}}||2653||267 |- |{{flag|Northamptonshire}}||{{formatnum:678200}}||2364||287 |- |{{flag|Wiltshire}}||{{formatnum:642000}}||3485|1345||184 |- |{{flag|Oxfordshire}}||{{formatnum:635600}}||2605||244 |- |{{flag|Bedfordshire}}||{{formatnum:595800}}||1235||482 |- |{{flag|East Riding of Yorkshire}}||{{formatnum:590000}}||2479||238 |- |{{flag|Worcestershire}}||{{formatnum:555600}}||1741||319 |- |{{flag|Cornwall}}||{{formatnum:531600}}||3563||149 |- |{{flag|Warwickshire}}||{{formatnum:526800}}||1975||266 |- |{{flag|Cumbria}}||{{formatnum:497000}}||6768||73 |- |{{flag|Shropshire}}||{{formatnum:452600}}||3487||130 |- |{{flag|Bristol}}||{{formatnum:416400}}||110||3804 |- |{{flag|Northumberland}}||{{formatnum:310600}}||5013||62 |- |{{flag|Herefordshire}}||{{formatnum:178400}}||2180||82 |- |{{flag|Isle of Wight}}||{{formatnum:139500}}||380||367 |- |{{flag|Rutland}}||{{formatnum:38400}}||382||98 |- |{{flag|City of London}}||{{formatnum:8000}}||26||2759 |} ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Riam Unì]] mydk5apoppnjivccvqmt4ugaj0vjnnq 250518 250517 2026-05-05T12:35:28Z Asenoner 208 250518 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox Stat |Bandiera = Flag_of_England.svg |Blason = Royal_Arms_of_England.svg |Inuem = Nghiltiera |Inuem ufiziel = England |Capitela = {{Blason|London}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = God Save the King |Inn = United States Navy Band - God Save the Queen.ogg |Lingaz 1 = [[Nglëisc]] |Lingaz 2 = |Lingaz 3 = |Lingaz 4 = |Lingaz 5 = |Ega = |Monarch = [[Charles III]] |Presidënt = |Prim minister = |Canzelier = |Munëida = [[Pound Sterling]] (£) |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 2090 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = <!--valor te miliarc--> |TLD Internet = |Prefis dl telefon = +44 |Cherta = England_in_the_UK_and_Europe.svg |Furnea a = man ciancia |Codesc ISO 3166 = GB-ENG |Cherta2 = }}La '''Nghiltiera''' ([[lingaz nglëisc|nglëisc]]: ''England'', {{IPA-en|ˈɪŋɡ.lənd|pron|En-uk-England.ogg}}; [[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''Nghiltiera'', [[badiot]]: ''Inghiltera'') ie una de la [[Nazions dl Riam Unì|cater nazions che fej ora l Riam Unì]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². == Geografia == == Storia == [[File:Stonehenge2007_07_30.jpg|thumb|left|[[Stonehenge]], n monumënt [[neolitich]] te la Nghiltiera.]] == Pulitica == === Spartizion aministrativa === La Nghiltiera ie spartida su te 48 [[contées zeremonieles]]. Chëstes ie i ënc aministratifs che ie sëura i chemuns y sota l guviern. ===Lista de la contées zeremonieles de la Nghiltiera=== {| class="wikitable sortable" ! Contea ! Populazion ! Spersa(km²) ! Densità(ab./km²) |- |{{flag|Greater London}}||{{formatnum:7548600}}||1577||4806 |- |{{flag|West Midlands}}||{{formatnum:2603900}}||902||2888 |- |{{flag|Greater Manchester}}||{{formatnum:2562200}}||1276||2008 |- |{{flag|West Yorkshire}}||{{formatnum:2181200}}||2029||1075 |- |{{flag|Hampshire}}||{{formatnum:1705700}}||3769||453 |- |{{flag|Essex}}||{{formatnum:1688400}}||3670||459 |- |{{flag|Kent}}||{{formatnum:1647100}}||3736||441 |- |{{flag|Lancashire}}||{{formatnum:1451500}}||3075||472 |- |{{flag|Merseyside}}||{{formatnum:1350200}}||645||2094 |- |{{flag|South Yorkshire}}||{{formatnum:1299400}}||1552||838 |- |{{flag|Devon}}||{{formatnum:1135000}}||6707||169 |- |{{flag|Surrey}}||{{formatnum:1098300}}||1663||658 |- |{{flag|Tyne and Wear}}||{{formatnum:1089400}}||540||2017 |- |{{flag|North Yorkshire}}||{{formatnum:1067000}}||8654||124 |- |{{flag|Hertfordshire}}||{{formatnum:1066100}}||1643||649 |- |{{flag|Staffordshire}}||{{formatnum:1064800}}||2713||392 |- |{{flag|Nottinghamshire}}||{{formatnum:1060600}}||2160||491 |- |{{flag|Lincolnshire}}||{{formatnum:1010600}}||6959||145 |- |{{flag|Cheshire}}||{{formatnum:1003600}}||2343||428 |- |{{flag|Derbyshire}}||{{formatnum:996000}}||2625||379 |- |{{flag|Leicestershire}}||{{formatnum:933400}}||2156||433 |- |{{flag|Somerset}}||{{formatnum:905700}}||4171||217 |- |{{flag|Contea de Durham}}||{{formatnum:886500}}||2676||325 |- |{{flag|Norfolk}}||{{formatnum:84060}}||5371||156 |- |{{flag|Gloucestershire}}||{{formatnum:839000}}||3150||266 |- |{{flag|Berkshire}}||{{formatnum:825600}}||1262||653 |- |{{flag|West Sussex}}||{{formatnum:776300}}||1991||390 |- |{{flag|East Sussex}}||{{formatnum:761800}}||1792||424 |- |{{flag|Cambridgeshire}}||{{formatnum:760700}}||3389||224 |- |{{flag|Buckinghamshire}}||{{formatnum:719000}}||1874||384 |- |{{flag|Suffolk}}||{{formatnum:709300}}||3801||187 |- |{{flag|Dorset}}||{{formatnum:708100}}||2653||267 |- |{{flag|Northamptonshire}}||{{formatnum:678200}}||2364||287 |- |{{flag|Wiltshire}}||{{formatnum:642000}}||3485|1345||184 |- |{{flag|Oxfordshire}}||{{formatnum:635600}}||2605||244 |- |{{flag|Bedfordshire}}||{{formatnum:595800}}||1235||482 |- |{{flag|East Riding of Yorkshire}}||{{formatnum:590000}}||2479||238 |- |{{flag|Worcestershire}}||{{formatnum:555600}}||1741||319 |- |{{flag|Cornwall}}||{{formatnum:531600}}||3563||149 |- |{{flag|Warwickshire}}||{{formatnum:526800}}||1975||266 |- |{{flag|Cumbria}}||{{formatnum:497000}}||6768||73 |- |{{flag|Shropshire}}||{{formatnum:452600}}||3487||130 |- |{{flag|Bristol}}||{{formatnum:416400}}||110||3804 |- |{{flag|Northumberland}}||{{formatnum:310600}}||5013||62 |- |{{flag|Herefordshire}}||{{formatnum:178400}}||2180||82 |- |{{flag|Isle of Wight}}||{{formatnum:139500}}||380||367 |- |{{flag|Rutland}}||{{formatnum:38400}}||382||98 |- |{{flag|City of London}}||{{formatnum:8000}}||26||2759 |} ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Riam Unì]] 0q7ytxd1xjhkkl2f55ylx7yoii0yqzm 250525 250518 2026-05-05T12:49:27Z Asenoner 208 250525 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox Stat |Bandiera = Flag_of_England.svg |Blason = Royal_Arms_of_England.svg |Inuem = Nghiltiera / Inghiltera |Inuem ufiziel = England ([[lingaz nglëisc|nglëisc]]) |Capitela = {{Blason|London}} |Sënta guviern = |Majera zità = |Inuem inn = God Save the King |Inn = United States Navy Band - God Save the Queen.ogg |Lingaz 1 = [[Nglëisc]] |Lingaz 2 = |Lingaz 3 = |Lingaz 4 = |Lingaz 5 = |Ega = |Monarch = [[Charles III]] |Presidënt = |Prim minister = |Canzelier = |Munëida = [[Pound Sterling]] (£) |Ann PIB = 2020 |PIB numinel = 2090 <!--valor te miliarc--> |PIB VPC = <!--valor te miliarc--> |TLD Internet = |Prefis dl telefon = +44 |Cherta = England_in_the_UK_and_Europe.svg |Furnea a = man ciancia |Codesc ISO 3166 = GB-ENG |Cherta2 = }}La '''Nghiltiera''' o '''Inghiltera''' ([[lingaz nglëisc|nglëisc]]: ''England'', {{IPA-en|ˈɪŋɡ.lənd|pron|En-uk-England.ogg}}; [[Ladin gherdëina|gherdëina]]: ''Nghiltiera'', [[badiot]]: ''Inghiltera'') ie una de la [[Nazions dl Riam Unì|cater nazions che fej ora l Riam Unì]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². == Geografia == == Storia == [[File:Stonehenge2007_07_30.jpg|thumb|left|[[Stonehenge]], n monumënt [[neolitich]] te la Nghiltiera.]] == Pulitica == === Spartizion aministrativa === La Nghiltiera ie spartida su te 48 [[contées zeremonieles]]. Chëstes ie i ënc aministratifs che ie sëura i chemuns y sota l guviern. ===Lista de la contées zeremonieles de la Nghiltiera=== {| class="wikitable sortable" ! Contea ! Populazion ! Spersa(km²) ! Densità(ab./km²) |- |{{flag|Greater London}}||{{formatnum:7548600}}||1577||4806 |- |{{flag|West Midlands}}||{{formatnum:2603900}}||902||2888 |- |{{flag|Greater Manchester}}||{{formatnum:2562200}}||1276||2008 |- |{{flag|West Yorkshire}}||{{formatnum:2181200}}||2029||1075 |- |{{flag|Hampshire}}||{{formatnum:1705700}}||3769||453 |- |{{flag|Essex}}||{{formatnum:1688400}}||3670||459 |- |{{flag|Kent}}||{{formatnum:1647100}}||3736||441 |- |{{flag|Lancashire}}||{{formatnum:1451500}}||3075||472 |- |{{flag|Merseyside}}||{{formatnum:1350200}}||645||2094 |- |{{flag|South Yorkshire}}||{{formatnum:1299400}}||1552||838 |- |{{flag|Devon}}||{{formatnum:1135000}}||6707||169 |- |{{flag|Surrey}}||{{formatnum:1098300}}||1663||658 |- |{{flag|Tyne and Wear}}||{{formatnum:1089400}}||540||2017 |- |{{flag|North Yorkshire}}||{{formatnum:1067000}}||8654||124 |- |{{flag|Hertfordshire}}||{{formatnum:1066100}}||1643||649 |- |{{flag|Staffordshire}}||{{formatnum:1064800}}||2713||392 |- |{{flag|Nottinghamshire}}||{{formatnum:1060600}}||2160||491 |- |{{flag|Lincolnshire}}||{{formatnum:1010600}}||6959||145 |- |{{flag|Cheshire}}||{{formatnum:1003600}}||2343||428 |- |{{flag|Derbyshire}}||{{formatnum:996000}}||2625||379 |- |{{flag|Leicestershire}}||{{formatnum:933400}}||2156||433 |- |{{flag|Somerset}}||{{formatnum:905700}}||4171||217 |- |{{flag|Contea de Durham}}||{{formatnum:886500}}||2676||325 |- |{{flag|Norfolk}}||{{formatnum:84060}}||5371||156 |- |{{flag|Gloucestershire}}||{{formatnum:839000}}||3150||266 |- |{{flag|Berkshire}}||{{formatnum:825600}}||1262||653 |- |{{flag|West Sussex}}||{{formatnum:776300}}||1991||390 |- |{{flag|East Sussex}}||{{formatnum:761800}}||1792||424 |- |{{flag|Cambridgeshire}}||{{formatnum:760700}}||3389||224 |- |{{flag|Buckinghamshire}}||{{formatnum:719000}}||1874||384 |- |{{flag|Suffolk}}||{{formatnum:709300}}||3801||187 |- |{{flag|Dorset}}||{{formatnum:708100}}||2653||267 |- |{{flag|Northamptonshire}}||{{formatnum:678200}}||2364||287 |- |{{flag|Wiltshire}}||{{formatnum:642000}}||3485|1345||184 |- |{{flag|Oxfordshire}}||{{formatnum:635600}}||2605||244 |- |{{flag|Bedfordshire}}||{{formatnum:595800}}||1235||482 |- |{{flag|East Riding of Yorkshire}}||{{formatnum:590000}}||2479||238 |- |{{flag|Worcestershire}}||{{formatnum:555600}}||1741||319 |- |{{flag|Cornwall}}||{{formatnum:531600}}||3563||149 |- |{{flag|Warwickshire}}||{{formatnum:526800}}||1975||266 |- |{{flag|Cumbria}}||{{formatnum:497000}}||6768||73 |- |{{flag|Shropshire}}||{{formatnum:452600}}||3487||130 |- |{{flag|Bristol}}||{{formatnum:416400}}||110||3804 |- |{{flag|Northumberland}}||{{formatnum:310600}}||5013||62 |- |{{flag|Herefordshire}}||{{formatnum:178400}}||2180||82 |- |{{flag|Isle of Wight}}||{{formatnum:139500}}||380||367 |- |{{flag|Rutland}}||{{formatnum:38400}}||382||98 |- |{{flag|City of London}}||{{formatnum:8000}}||26||2759 |} ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Riam Unì]] mfyt6jw4pcs20vjrot6udypt7mcotqq Template:Infobox luech Nghiltiera 10 63920 250530 250511 2026-05-05T12:55:01Z Asenoner 208 250530 wikitext text/x-wiki <includeonly>{| cellpadding=2 style="float:right; clear:right; margin-left: 1em; border:1px solid #BBB; background-color:#F9F9F9; empty-cells:show; width:300px;" !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:120%" | {{{Inuem luech}}} |- {{#if:{{{Foto|}}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" align="center" {{!}} [[File:{{{Foto}}}|310px|center]] {{!}}- | {{#if:{{#invoke:wd|properties|P18}} | {{!}}- {{!}}colspan="2" align="center" {{!}} {{#invoke:wd|property|raw|P18|format=\[\[File:%p {{!}} 310px {{!}} center {{!}}] \]\]}} {{!}}- | }} }} |- {{#if:{{#invoke:wd|property|P94}} | {{!}}- {{!}} colspan="2" align="center" {{!}} {{#invoke:wd|property|raw|P94|format=\[\[File:%p {{!}} 90px {{!}} center {{!}}Blason de {{{Inuem luech}}}] \]\]}} |}} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Nfurmazions prinzipeles |-valign="top" | style="width:130px;font-size:90%" | '''Stat''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{GBR}} |- valign="top" |style="width:130px;font-size:90%" |'''[[Nazions dl Riam Unì|Nazion]]''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{ENG}} |- valign="top" |style="width:130px;font-size:90%;" |'''[[Contées zeremonieles de la Nghiltiera|Contea zeremoniela]]''' || style="width:180px;font-size:90%" | {{{Contea}}} |- valign="top" |colspan="2" align="center" style="border-bottom: 1px solid #a2a9b1;font-size:1%" | |- valign="top" |style="width:130px;font-size:90%" | {{#if:{{{Fundazion|}}}|'''Fundazion'''}} || style="width:180px;font-size:90%" | {{#if:{{{Fundazion|}}}|{{{Fundazion}}}}} {{#if:{{#invoke:wd|properties|P1082}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Populazion''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{formatnum:{{#invoke:wd|property|P1082}}}} ab. <small>({{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}})</small>{{#invoke:wd|references|P1082}} | }} |- valign="top" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P1082}} | {{#if:{{#invoke:wd|properties|P2046}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Densità''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{formatnum:{{#expr: {{#invoke:wd|property|P1082}} / {{#invoke:wd|property|P2046}} round 1 }}}}&nbsp;ab./km² | }} | }} {{#if:{{#invoke:wd|properties|P2046}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Spersa''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round1}}}}&nbsp;km²{{#invoke:wd|references|P2046}} | }} |- valign="center" |colspan="2" align="center" style="border-bottom: 1px solid #a2a9b1;font-size:1%" | |- valign="center" {{#if:{{#invoke:wd|properties|P625}} | {{!}}- valign="center" {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Coordinedes''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|property|linked|references|P625}} | }} |- {{#if:{{#invoke:wd|property|P2044}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Autëza''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{formatnum:{{#invoke:wd|property|P2044}}}}&nbsp;m | }} |- {{#if:{{#invoke:wd|properties|P281}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Codesc de la posta''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|properties|P281}} | }} |- {{#if:{{#invoke:wd|properties|P473}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Prefis dl telefon''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{#invoke:wd|properties|P473}} | }} |- {{#if:{{#invoke:wd|properties|P856}} | {{!}}- {{!}}style="width:160px;font-size:90%" {{!}} '''Plata internet''' {{!}}{{!}} style="width:160px;font-size:90%" align="left" {{!}} {{url|{{#invoke:wd|property|P856}}}} | }} |- !colspan="2" bgcolor="#E3E3E3" style="font-size:90%" | Cherta |- |colspan="2" align="center" | {{{Cherta}}} |- |}</includeonly> <noinclude> {{Infobox luech Nghiltiera |Foto = Oxford_Montage_2012.png |Inuem luech = Oxford |Blason = Coat_of_arms_for_the_City_of_Oxford.svg |Contea = {{flag|Oxfordshire}} |Fundazion = 8. secul |Spersa = 4545 |Autëza = 61 |Coordinates = {{coord|51|45|N|1|15|W|display=inline}} <!--mantenì chësc format--> |Data abitanc = 2017 |Abitanc = 151584 |Codesc posta = OX1, OX2, OX3, OX4 |Plata internet = www.oxford.gov.uk |Cherta = {{Mappa di localizzazione |ENG |label = Oxford |latitudineGradi = 51 |latitudinePrimi = 45 |longitudineGradi = -1 |longitudinePrimi = -15 |position = top |width = 300 |float = center |relief = yes }} }}[[Categoria:Templates Riam Unì]]</noinclude> 4r4tqfphofjn688erqb7g73ycs4xxl7 Oxford 0 63921 250524 99018 2026-05-05T12:48:09Z Asenoner 208 250524 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}}{{Infobox luech Nghiltiera |Foto = Oxford_Montage_2012.png |Inuem luech = Oxford |Blason = Coat_of_arms_for_the_City_of_Oxford.svg |Contea = {{flag|Oxfordshire}} |Fundazion = 8. secul do Gejù Crist |Autëza = 61 |Cherta = {{Mappa di localizzazione |ENG |label = Oxford |latitudineGradi = 51 |latitudinePrimi = 45 |longitudineGradi = -1 |longitudinePrimi = -15 |position = |width = 300 |float = center |relief = yes }} }}'''Oxford''' ie na [[zità]] te la [[Nghiltiera]] y la sënta aministrativa de la [[Contées zeremonieles de la Nghiltiera|contea zeremoniela]] [[Oxfordshire]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Luech te la Nghiltiera]] [[Categoria:Luech tl Riam Unì]] [[Categoria:Oxfordshire]] ic9ulgz1iop03b4dnxo639ktktn8mnc Template:Country data Tyne and Wear 10 64059 250526 244585 2026-05-05T12:51:55Z Asenoner 208 250526 wikitext text/x-wiki {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Tyne and Wear | flag alias = Flag of Tyne and Wear.svg | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} }} 7xp753883sbpch71fzkcua4c0ea5pgw Tyne and Wear 0 64647 250527 98577 2026-05-05T12:52:26Z Asenoner 208 250527 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}}{{Infobox contea Nghiltiera |Inuem = Tyne and Wear |Soget aministratif = [[Contea zeremoniela de la Nghiltiera]] |Bandiera = Flag of Tyne and Wear.svg |Blason = |Capitela = [[Newcastle upon Tyne]] |Seuraspersa = 540.0 |Abitanc = 1146624 |Data abitanc = stima dl 2019 |Cherta = Tyne%20and%20Wear%20UK%20locator%20map%202010.svg |Foto = Millennium%20bridge%202%20%281187059064%29.jpg |Descrizion foto = |ISO = |County_town = deguna }}L '''Tyne and Wear''' ie na [[contea zeremoniela de la Nghiltiera]]. Tl 2019 ovela na populazion de {{formatnum:1146624}} sun na spersa de {{formatnum:540.0}} km². Si sënta aministrativa ie a [[Newcastle upon Tyne]]. ==Geografia== [[File:Tyne%20and%20Wear%20banner%20Tyne%20Bridges.jpg|thumb|center|800px|Paesaj tl Tyne and Wear.]] ==Storia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Contea zeremoniela de la Nghiltiera]] [[Categoria:Tyne and Wear]] {{Contées zeremonieles de la Nghiltiera}} h67bv0vrwtkkwhug8ge8ellt8q4f1xl Birmingham 0 65464 250516 250501 2026-05-05T12:34:29Z Asenoner 208 250516 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox luech Nghiltiera |Inuem luech = Birmingham |Contea = {{flag|West Midlands}} |Fundazion = 601 do C. |Cherta = {{Mappa di localizzazione |ENG |label = Birmingham |latitudineGradi = 52 |latitudinePrimi = 28.8 |longitudineGradi = -1 |longitudinePrimi = -54.2 |position = |width = 300 |float = center |relief = yes }} }}'''Birmingham''' ({{IPA-en|ˈbɜːmɪŋəm|pron|En-uk-Birmingham.ogg}})<ref>{{Internetquelle |url=https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/birmingham |titel=Birmingham definition and meaning {{!}} Collins English Dictionary |abruf=2018-07-07 |sprache=en}}</ref> ie na [[zità]] te l'[[Nghiltiera]] te la [[Contées zeremonieles de la Nghiltiera|contea zeremoniela]] [[West Midlands]]. Tl 2019 ovela na populazion de {{formatnum: 1137100}} abitanc.<ref>Office for National Statistics: [https://www.ons.gov.uk/file?uri=%2fpeoplepopulationandcommunity%2fpopulationandmigration%2fpopulationestimates%2fdatasets%2fpopulationestimatesforukenglandandwalesscotlandandnorthernireland%2fmid20182019laboundaries/ukmidyearestimates20182019ladcodes.xls UK Midyear Estimates 2019], Population Estimates for UK, England and Wales, Scotland and Northern Ireland, 25 juni 2019 (XLS-Datei; 1,4 MB).</ref> ==Geografia== == Tlima == {{Tlima | TABELLE = | DIAGRAMM TEMPERATUR = | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS = | DIAGRAMM PREZIPITAZIONS AUTEZA = 250 | FUNTANA = [http://worldweather.wmo.int/010/c00028.htm WMO] | Überschrift = | Luech = Birmingham <!-- durchschnittliche Höchsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | hmjan = 6.0 | hmfeb = 6.2 | hmmär = 8.9 | hmapr = 11.9 | hmmai = 15.3 | hmjun = 18.8 | hmjul = 20.6 | hmaug = 20.1 | hmsep= 17.6 | hmokt = 13.8 | hmnov = 9.2 | hmdez = 7.1 <!-- durchschnittliche Niedrigsttemperatur für den jeweiligen Monat in °C --> | lmjan = 0.3 | lmfeb = 0.1 | lmmär = 1.5 | lmapr = 3.3 | lmmai = 6.0 | lmjun = 9.2 | lmjul = 11.1 | lmaug = 10.8 | lmsep= 8.8 | lmokt = 6.2 | lmnov = 2.9 | lmdez = 1.3 <!-- durchschnittliche Niederschlagsmenge für den jeweiligen Monat in mm --> | nbjan = 56 | nbfeb = 48 | nbmär = 52 | nbapr = 48 | nbmai = 55 | nbjun = 57 | nbjul = 47 | nbaug = 67 | nbsep= 54 | nbokt = 53 | nbnov = 59 | nbdez = 66 <!-- durchschnittliche Regentage für den jeweiligen Monat in d --> | rdjan = 16.7 | rdfeb = 12.8 | rdmär = 15.9 | rdapr = 14.1 | rdmai = 15.2 | rdjun = 12.6 | rdjul = 11.7 | rdaug = 13.5 | rdsep= 12.4 | rdokt = 13.4 | rdnov = 15.5 | rddez = 15.7 }} ==Storia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Luech te la Nghiltiera]] [[Categoria:Luech tl Riam Unì]] [[Categoria:West Midlands]] aq505mjlydotxg92qxiid6rjft9wzop Oakham 0 74536 250528 109452 2026-05-05T12:54:19Z Asenoner 208 250528 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox luech Nghiltiera |Foto = Oakham%20Castle%20and%20church%20spire.jpg |Inuem luech = Oakham |Blason = |Contea = {{flag|Rutland}} |Fundazion = |Spersa = |Autëza = 99 |Coordinates = {{coord|52|40.2|N|0|40|W|display=inline}} |Data abitanc = 2019 |Abitanc = 10975 |Codesc posta = |Plata internet = |Cherta = {{Mappa di localizzazione |ENG |label = Oakham |latitudineGradi = 52 |latitudinePrimi = 40.2 |longitudineGradi = 0 |longitudinePrimi = -40 |position = |width = 300 |float = center |relief = yes }} }}'''Oakham''' ie n luech te l'[[Nghiltiera]]. L ie la sënta aministrativa y l ''market town'' de la [[Contées zeremonieles de la Nghiltiera|contea zeremoniela]] [[Rutland]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Luech te la Nghiltiera]] [[Categoria:Luech tl Riam Unì]] [[Categoria:Rutland]] j7t5hfljbaol6zrszmvcpf0l9b2pd94 250529 250528 2026-05-05T12:54:45Z Asenoner 208 250529 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox luech Nghiltiera |Inuem luech = Oakham |Blason = |Contea = {{flag|Rutland}} |Fundazion = |Cherta = {{Mappa di localizzazione |ENG |label = Oakham |latitudineGradi = 52 |latitudinePrimi = 40.2 |longitudineGradi = 0 |longitudinePrimi = -40 |position = |width = 300 |float = center |relief = yes }} }}'''Oakham''' ie n luech te l'[[Nghiltiera]]. L ie la sënta aministrativa y l ''market town'' de la [[Contées zeremonieles de la Nghiltiera|contea zeremoniela]] [[Rutland]]. Tl {{#invoke:wd|qualifier|normal+|single|P1082|P585}} ovela na populazion de {{formatnum:{{#invoke:wd|property|references|P1082}}}} persones sun na spersa de {{formatnum:{{#expr:{{#invoke:wd|property|P2046}} round 1}}}}&nbsp;km². ==Geografia== ==Storia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Luech te la Nghiltiera]] [[Categoria:Luech tl Riam Unì]] [[Categoria:Rutland]] ewhwpozjh5vt0ahyfl1w3f3ovbfw93x Super Mario Party Jamboree 0 192228 250514 2026-05-05T12:20:14Z Wezpoyt 13477 Creata pagina con "{{gherdëina}} {{Infobox videojuech |Inuem = {{PAGENAME}} }}'''{{PAGENAME}}''' ie n [[videojuech]] svilupà da Nintendo y publicà ai 17 Otober 2024.<ref>https://www.thegamer.com/super-mario-party-jamboree-play-plaza-shops-unlocks-party-planner/</ref> ==Storia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Videojuech]]" 250514 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox videojuech |Inuem = {{PAGENAME}} }}'''{{PAGENAME}}''' ie n [[videojuech]] svilupà da Nintendo y publicà ai 17 Otober 2024.<ref>https://www.thegamer.com/super-mario-party-jamboree-play-plaza-shops-unlocks-party-planner/</ref> ==Storia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Videojuech]] der30036i3uxmo9j9163p1xk0sf1jf5 250515 250514 2026-05-05T12:22:37Z Wezpoyt 13477 250515 wikitext text/x-wiki {{gherdëina}} {{Infobox videojuech |Inuem = {{PAGENAME}} }}'''{{PAGENAME}}''' ie n [[videojuech]] svilupà da Nintendo y publicà ai 17 Utober 2024.<ref>https://www.thegamer.com/super-mario-party-jamboree-play-plaza-shops-unlocks-party-planner/</ref> ==Storia== ==Referënzes== <references/> [[Categoria:Videojuech]] 5taju9pq3ylw2tub13301oyyvzyi2mw