Wikipedia lmowiki https://lmo.wikipedia.org/wiki/Pagina_principala MediaWiki 1.47.0-wmf.1 first-letter Media Special Ciciarada Utent Ciciarada Utent Wikipedia Ciciarada Wikipedia Archivi Ciciarada Archivi MediaWiki Ciciarada MediaWiki Modell Ciciarada Modell Jut Ciciarada Jut Categoria Ciciarada Categoria Portal Ciciarada Portal TimedText TimedText talk Mòdul Ciciarada Mòdul Evento Discussioni evento Eliseu Maria Coroli 0 135757 1329209 1148164 2026-05-10T14:14:27Z Rei Momo 2442 1329209 wikitext text/x-wiki {{LUDLUD}} [[Image:BISHOP eliseo maria coroli 1974.jpg|Right|thumb|280px|El vèsc Coroli in del 1974, pr'ì sò 50 ann de mèsa.]] '''Eliseu Maria Coroli''' ([[Burghnöv|Castelnöu Val Tidòn]] ([[Piasensa|PC]]), [[09_02|9 de febràr]] [[1900]] - [[Bragánsa Pará]], [[Brasil]], [[29_07|29 de lüi]] [[1982]]) l'è stai un prét ''Barnabita'' e dal [[1940]] al [[1977]] prìm ''Prelàt de Guamá'', teritòri che in del [[1980]] l'è diventàd diocesi, cul nùm de ''Diocesi de [[Bragánsa Pará]]. == Biugrafia == Nasüd a Castelnöu Val Tidòn, frasiòn ad Burgnöu, ([[Piasensa|PC]]) el [[09_02|9 de febràr]] [[1900]], l'é stai urdinàd prèt ''Barnabita'' in del [[1924]]. L'è stai mandàd misiunari in del [[Brasil]] del Süd quasi sübit, a la fìn d'i ann '20, e in del [[1930]] in d'la Prelatüra de Guamá. Cunsacràd Vesc el [[13_10|13 d'utùber]] [[1940]] dal cardinal Benedetto Aloisi Masella. L'ha custrüid tante scòle e l'ha fundài ''Radio Educadora'' una radio per i fiulìn e i pòver analfabeti. L'ha fundài anca l' ''Urdin de le Misiunarie de Santa Teresina'' e el g'ha impòst el ''quàrt vùt'': quell de l'alegria. L'Urdin l'é stài apruàd in dla sò Diocesi in del [[1976]] e dal [[Vatican]] in del [[1981]]. El s'è dimess el [[05_02|5 de febràr]] [[1977]], e g'hà lasàd el post a Mons. [[Michel Maria Giambelli]], anca lü Barnabita. L'è mort el [[29_07|929 de lüi]] [[1982]], e el riposa in d'la catedràl de [[Bragánsa Pará]]. In del [[1996]] l'è stài vèrt el prucèss de beatificasiòn. == Mòtt == ''Filiolis pax et gaudium'' (Ai fiulìn la pàs e l'alegria) == Bibliugrafia == * Terezinha Colares: ''O Missonário Feliz'', Grafica e Editora São Marcos Ltda, Paragominas, [[Brasil]] * [[Andrea Maria Erba]]: ''Eliseo Maria Coroli, il vescovo della carità e della gioia'', sü L'''Osservatore Romano'', [[09_02|9 de febràr]] [[2000]] * Ersilio Fausto Fiorentini: ''Il Vescovo della carità e della gioia'', Ed. Berti, [[Piasensa]], [[2006]], ISBN 887364140-7 * Sandro Pasquali: ''Si fece brasiliano per amore dei poveri'', sü ''Libertà'' (giurnàl àd [[Piasensa]]), [[31_01|31 de genàr]] [[1983]] == Ligam de föra == *[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bcoroli.html Prufìl de Mons. Coroli] {{DEFAULTSORT:Coroli, Eliseu Maria}} [[Categoria:Nassud in del 1900]] [[Categoria:Barnabiti]] [[Categoria:Missionari]] [[Categoria:Vescov de Bragança do Pará]] [[Categoria:Nassud in Emilia-Romagna]] [[Categoria:Mort in del 1982]] 6pwou70xiwzoqw2azv6brynif1nim36 1329210 1329209 2026-05-10T14:14:39Z Rei Momo 2442 1329210 wikitext text/x-wiki {{LUDLUD}} [[Image:BISHOP eliseo maria coroli 1974.jpg|Right|thumb|240px|El vèsc Coroli in del 1974, pr'ì sò 50 ann de mèsa.]] '''Eliseu Maria Coroli''' ([[Burghnöv|Castelnöu Val Tidòn]] ([[Piasensa|PC]]), [[09_02|9 de febràr]] [[1900]] - [[Bragánsa Pará]], [[Brasil]], [[29_07|29 de lüi]] [[1982]]) l'è stai un prét ''Barnabita'' e dal [[1940]] al [[1977]] prìm ''Prelàt de Guamá'', teritòri che in del [[1980]] l'è diventàd diocesi, cul nùm de ''Diocesi de [[Bragánsa Pará]]. == Biugrafia == Nasüd a Castelnöu Val Tidòn, frasiòn ad Burgnöu, ([[Piasensa|PC]]) el [[09_02|9 de febràr]] [[1900]], l'é stai urdinàd prèt ''Barnabita'' in del [[1924]]. L'è stai mandàd misiunari in del [[Brasil]] del Süd quasi sübit, a la fìn d'i ann '20, e in del [[1930]] in d'la Prelatüra de Guamá. Cunsacràd Vesc el [[13_10|13 d'utùber]] [[1940]] dal cardinal Benedetto Aloisi Masella. L'ha custrüid tante scòle e l'ha fundài ''Radio Educadora'' una radio per i fiulìn e i pòver analfabeti. L'ha fundài anca l' ''Urdin de le Misiunarie de Santa Teresina'' e el g'ha impòst el ''quàrt vùt'': quell de l'alegria. L'Urdin l'é stài apruàd in dla sò Diocesi in del [[1976]] e dal [[Vatican]] in del [[1981]]. El s'è dimess el [[05_02|5 de febràr]] [[1977]], e g'hà lasàd el post a Mons. [[Michel Maria Giambelli]], anca lü Barnabita. L'è mort el [[29_07|929 de lüi]] [[1982]], e el riposa in d'la catedràl de [[Bragánsa Pará]]. In del [[1996]] l'è stài vèrt el prucèss de beatificasiòn. == Mòtt == ''Filiolis pax et gaudium'' (Ai fiulìn la pàs e l'alegria) == Bibliugrafia == * Terezinha Colares: ''O Missonário Feliz'', Grafica e Editora São Marcos Ltda, Paragominas, [[Brasil]] * [[Andrea Maria Erba]]: ''Eliseo Maria Coroli, il vescovo della carità e della gioia'', sü L'''Osservatore Romano'', [[09_02|9 de febràr]] [[2000]] * Ersilio Fausto Fiorentini: ''Il Vescovo della carità e della gioia'', Ed. Berti, [[Piasensa]], [[2006]], ISBN 887364140-7 * Sandro Pasquali: ''Si fece brasiliano per amore dei poveri'', sü ''Libertà'' (giurnàl àd [[Piasensa]]), [[31_01|31 de genàr]] [[1983]] == Ligam de föra == *[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bcoroli.html Prufìl de Mons. Coroli] {{DEFAULTSORT:Coroli, Eliseu Maria}} [[Categoria:Nassud in del 1900]] [[Categoria:Barnabiti]] [[Categoria:Missionari]] [[Categoria:Vescov de Bragança do Pará]] [[Categoria:Nassud in Emilia-Romagna]] [[Categoria:Mort in del 1982]] rdmweld7w4gwx4rzgtlvojdm6va8as1 Pruvenza-Alp-Costa Azüra 0 157403 1329212 1235342 2026-05-10T15:01:57Z ~2026-28285-09 53030 1329212 wikitext text/x-wiki <br /><!-- '''Pruvenza-Alp-Costa Azüra''' --> {{LORUNIF}}{{Infobox Region Francia |native_name=Provence-Alpes-Côte-d'Azur |common_name=Provence-Alpes-Côte-d'Azur |image_flag =Flag_of_Provence_Alpes_Cote_d_Azur.png |capital=[[Marseja]] |area=31,400 |Regional president=Michel Vauzelle |population_census= |population_census_year= |population_estimate=4,666,000 |population_estimate_year=2004 |population_density=149 |arrondissements=18 |cantons=237 |communes=963 |départements= [[Alpes-de-Haute-Provence (dipartiment)|Alpes-de-Haute-Provence]], [[Alpes-Maritimes (dipartiment)|Alpes-Maritimes]], [[Bouches-du-Rhône (dipartiment)|Bouches-du-Rhône]], [[Hautes-Alpes (dipartiment)|Hautes-Alpes]], [[Var (dipartiment)|Var]], [[Vaucluse (dipartiment)|Vaucluse]] |image_map=Provence-Alpes-Côte d’Azur map.png |}} La '''Pruvenza-Alp-Costa Azüra''' (nòm uficiàl en [[fransés]]: ''Provence-Alpes-Côte-d'Azur'', en [[ucitan]]: ''Provença-Aups-Còsta d'Azur''; ''PACA'') l'è giöna de le 22 regiù de la [[Francia]]. La popolasiù totàl de la regiù l'è de 4,666,000 abitàncc (dato del 2004) distribüìcc söndèn'area de 31,400 km², per 'na [[densità di abitant|densità]] de 149 ab./km². Free Bossetti viva il ciolone del duce. == Sudiviziù aministratìva == La regiù de Provence-Alpes-Côte-d'Azur l'è dividìda 'ndei dipartimèncc de [[Alpes-de-Haute-Provence (dipartiment)|Alpes-de-Haute-Provence]], [[Alpes-Maritimes (dipartiment)|Alpes-Maritimes]], [[Bouches-du-Rhône (dipartiment)|Bouches-du-Rhône]], [[Hautes-Alpes (dipartiment)|Hautes-Alpes]], [[Var (dipartiment)|Var]] e [[Vaucluse (dipartiment)|Vaucluse]] che i ragrùpa 18 circondàre (en fransés: ''arrondissements'') e 963 cümü. La capital de la regiù l'è [[Marseja]]. {{Region de la Francia}} [[Categoria:Provenza-Alp-Costa Azura| ]] qtaxm9uub9lp1fc12sx5pnj9n6kqgzl 1329213 1329212 2026-05-10T15:02:46Z Locpac 34666 Undid edits by [[Special:Contribs/~2026-28285-09|~2026-28285-09]] ([[User talk:~2026-28285-09|talk]]) to last version by ScikingBot: reverting vandalism 1329213 wikitext text/x-wiki <br /><!-- '''Pruvenza-Alp-Costa Azüra''' --> {{LORUNIF}}{{Infobox Region Francia |native_name=Provence-Alpes-Côte-d'Azur |common_name=Provence-Alpes-Côte-d'Azur |image_flag =Flag_of_Provence_Alpes_Cote_d_Azur.png |capital=[[Marseja]] |area=31,400 |Regional president=Michel Vauzelle |population_census= |population_census_year= |population_estimate=4,666,000 |population_estimate_year=2004 |population_density=149 |arrondissements=18 |cantons=237 |communes=963 |départements= [[Alpes-de-Haute-Provence (dipartiment)|Alpes-de-Haute-Provence]], [[Alpes-Maritimes (dipartiment)|Alpes-Maritimes]], [[Bouches-du-Rhône (dipartiment)|Bouches-du-Rhône]], [[Hautes-Alpes (dipartiment)|Hautes-Alpes]], [[Var (dipartiment)|Var]], [[Vaucluse (dipartiment)|Vaucluse]] |image_map=Provence-Alpes-Côte d’Azur map.png |}} La '''Pruvenza-Alp-Costa Azüra''' (nòm uficiàl en [[fransés]]: ''Provence-Alpes-Côte-d'Azur'', en [[ucitan]]: ''Provença-Aups-Còsta d'Azur''; ''PACA'') l'è giöna de le 22 regiù de la [[Francia]]. La popolasiù totàl de la regiù l'è de 4,666,000 abitàncc (dato del 2004) distribüìcc söndèn'area de 31,400 km², per 'na [[densità di abitant|densità]] de 149 ab./km². == Sudiviziù aministratìva == La regiù de Provence-Alpes-Côte-d'Azur l'è dividìda 'ndei dipartimèncc de [[Alpes-de-Haute-Provence (dipartiment)|Alpes-de-Haute-Provence]], [[Alpes-Maritimes (dipartiment)|Alpes-Maritimes]], [[Bouches-du-Rhône (dipartiment)|Bouches-du-Rhône]], [[Hautes-Alpes (dipartiment)|Hautes-Alpes]], [[Var (dipartiment)|Var]] e [[Vaucluse (dipartiment)|Vaucluse]] che i ragrùpa 18 circondàre (en fransés: ''arrondissements'') e 963 cümü. La capital de la regiù l'è [[Marseja]]. {{Region de la Francia}} [[Categoria:Provenza-Alp-Costa Azura| ]] bwrdzy614bqf3pk9t4bct59ipv6nioz Ciciarada Utent:Qibufot 3 191759 1329217 857639 2026-05-11T11:50:42Z SHB2000 33205 SHB2000 l'ha trasformad la pagina "[[Ciciarada Utent:Pictuga]]" in "[[Ciciarada Utent:Qibufot]]": Pàgina tramudà an automàtich durant l'arnominament ëd l'utent «[[Special:CentralAuth/Pictuga|Pictuga]]» a «[[Special:CentralAuth/Qibufot|Qibufot]]» 857639 wikitext text/x-wiki ==Benvegnüü in sü la Wikipedia== Benvegnüü in sü la Wikipedia, l'enciclupedia libra che tücc i pòden jüdà a scriv. -- [[Druvadur:Dragonòt|Dragonòt]] ([[Ciciarada Druvadur:Dragonòt|ciciarade]]) 02:33, 11 Giü 2013 (CEST) dqcy569inoggdwhr79t7715m6cl7dif Francesca Presentini 0 220368 1329206 1324073 2026-05-10T13:58:56Z ~2026-28285-09 53030 1329206 wikitext text/x-wiki {{O|date=sginer 2024}} {{MILCLASS}} {{sbozz|grafia=MILCLASS}} [[File:Francesca Presentini (Fraffrog).jpg|thumb|La Francesca Presentini in del [[2016]]]] La '''Francesca Presentini''', in art '''Fraffrog''', ([[Camucia]], 3 de dicember 1993) a l'è 'na youtuber e illustratris italiana. A l’è anche na tifosa de la [[Pro Vasto]]. == Biografia == Nassuda in Toscana, la se diploma a 18 agn a l'Istitut Tecnich Agrari "A. Vegni" de [[Capezzine]] e in del midemm ann la vincc on concors europee cont on video in su [[YouTube]], el ''YouTube NextUp''. La fa san Michee a Milan in del 2014. In del sò canal la tratta di question ligaa a la creazion di illustrazion e di fumett. L'ha collaboraa cont el youtuber e illustrator [[Riccardo Accattatis]], in art ''RichardHTT''. == Oeuver == *Il fantastico pianeta che sta nel sistema solare. Ma nessuno lo sa perché nessuno l'ha mai visto, 2014, ISBN 978-8896275504 *Il Ducomentario, 2016, ISBN 978-8893360272 *Draw my childhood, 2018, ISBN 8893361299 *Le avventure di Rupert e il Riccio, 2020, ISBN 978-8893362467 *Che faccio da grande? E altre domande che mi faccio ancora oggi, 2023, ISBN 979-1281502017 *Il Pianeta Pillola, 2024, ISBN 979-1281502253 *Tutti possono disegnare (pure te), 2025, ISBN 979-1281502550 == Ligamm de foeura == *[http://www.fraffrog.it/ Sitt offizial] == Alter progett == {{Interproget}} {{DEFAULTSORT:Presentini, Francesca}} [[Categoria:Youtuber italian|Fraffrog]] [[Categoria:Nassud in del 1993]] <references group="https://www.flickr.com/photos/145963160@N03/29016742621/" responsive="" /> l5znbh3zu4lw8glij98r9qd84y441ij 1329207 1329206 2026-05-10T14:04:36Z ~2026-28285-09 53030 1329207 wikitext text/x-wiki {{O|date=sginer 2024}} {{MILCLASS}} {{sbozz|grafia=MILCLASS}} [[File:Francesca Presentini (Fraffrog).jpg|thumb|La Francesca Presentini in del [[2016]]]] La '''Francesca Presentini''', in art '''Fraffrog''', ([[Camucia]], 3 de dicember 1993) a l'è 'na youtuber e illustratris italiana. A l’è anche na tifosa de la [[Pro Vasto]]. == Biografia == Nassuda in Toscana, la se diploma a 18 agn a l'Istitut Tecnich Agrari "A. Vegni" de [[Capezzine|Capezzoli]]<nowiki/>e in del midemm ann la vincc on concors europee cont on video in su [[YouTube]], el ''YouTube NextUp''. La fa san Michee a Milan in del 2014. In del sò canal la tratta di question ligaa a la creazion di illustrazion e di fumett. L'ha collaboraa cont el youtuber e illustrator [[Riccardo Accattatis|Riccardo Accatettes]], in art ''RichardHTT''. == Oeuver == *Il fantastico pianeta che sta nel sistema solare. Ma nessuno lo sa perché nessuno l'ha mai visto, 2014, ISBN 978-8896275504 *Il Ducomentario, 2016, ISBN 978-8893360272 *Draw my childhood, 2018, ISBN 8893361299 *Le avventure di Rupert e il Riccio, 2020, ISBN 978-8893362467 *Che faccio da grande? E altre domande che mi faccio ancora oggi, 2023, ISBN 979-1281502017 *Il Pianeta Pillola, 2024, ISBN 979-1281502253 *Tutti possono disegnare (pure te), 2025, ISBN 979-1281502550 == Ligamm de foeura == *[http://www.fraffrog.it/ Sitt offizial] == Alter progett == {{Interproget}} {{DEFAULTSORT:Presentini, Francesca}} [[Categoria:Youtuber italian|Fraffrog]] [[Categoria:Nassud in del 1993]] <references group="https://www.flickr.com/photos/145963160@N03/29016742621/" responsive="" /> 92aaspvps8gswduyi4sppr6qh51xv1l 1329208 1329207 2026-05-10T14:04:51Z ~2026-28285-09 53030 1329208 wikitext text/x-wiki {{O|date=sginer 2024}} {{MILCLASS}} {{sbozz|grafia=MILCLASS}} [[File:Francesca Presentini (Fraffrog).jpg|thumb|La Francesca Presentini in del [[2016]]]] La '''Francesca Presentini''', in art '''Fraffrog''', ([[Camucia]], 3 de dicember 1993) a l'è 'na youtuber e illustratris italiana. A l’è anche na tifosa de la [[Pro Vasto]]. == Biografia == Nassuda in Toscana, la se diploma a 18 agn a l'Istitut Tecnich Agrari "A. Vegni" de [[Capezzine|Capezzoli]] e in del midemm ann la vincc on concors europee cont on video in su [[YouTube]], el ''YouTube NextUp''. La fa san Michee a Milan in del 2014. In del sò canal la tratta di question ligaa a la creazion di illustrazion e di fumett. L'ha collaboraa cont el youtuber e illustrator [[Riccardo Accattatis|Riccardo Accatettes]], in art ''RichardHTT''. == Oeuver == *Il fantastico pianeta che sta nel sistema solare. Ma nessuno lo sa perché nessuno l'ha mai visto, 2014, ISBN 978-8896275504 *Il Ducomentario, 2016, ISBN 978-8893360272 *Draw my childhood, 2018, ISBN 8893361299 *Le avventure di Rupert e il Riccio, 2020, ISBN 978-8893362467 *Che faccio da grande? E altre domande che mi faccio ancora oggi, 2023, ISBN 979-1281502017 *Il Pianeta Pillola, 2024, ISBN 979-1281502253 *Tutti possono disegnare (pure te), 2025, ISBN 979-1281502550 == Ligamm de foeura == *[http://www.fraffrog.it/ Sitt offizial] == Alter progett == {{Interproget}} {{DEFAULTSORT:Presentini, Francesca}} [[Categoria:Youtuber italian|Fraffrog]] [[Categoria:Nassud in del 1993]] <references group="https://www.flickr.com/photos/145963160@N03/29016742621/" responsive="" /> n52oz59x06hn6q1wks131saomx7hqd6 1329211 1329208 2026-05-10T14:19:27Z ~2026-28285-09 53030 1329211 wikitext text/x-wiki {{O|date=sginer 2024}} {{MILCLASS}} {{sbozz|grafia=MILCLASS}} [[File:Francesca Presentini (Fraffrog).jpg|thumb|La Francesca Presentini in del [[2016]]]] La '''Francesca Presentini''', in art '''Fraffrog''', ([[Camucia]], 3 de dicember 1993) a l'è 'na youtuber e illustratris italiana. A l’è anche na tifosa de la [[Pro Vasto]]. == Biografia == Nassuda in Toscana, la se diploma a 18 agn a l'Istitut Tecnich Agrari "A. Vegni" de [[Capezzine|Capezzoli]] e in del midemm ann la vincc on concors europee cont on video in su [[YouTube]], el ''YouTube NextUp''. La fa san Michee a Milan in del 2014. In del sò canal la tratta di question ligaa a la creazion di illustrazion e di fumett. L'ha collaboraa cont el youtuber e illustrator [[Riccardo Accattatis|Riccardo Accatettes]], in art ''RichardHTT o’sburon.'' == Oeuver == *Il fantastico pianeta che sta nel sistema solare. Ma nessuno lo sa perché nessuno l'ha mai visto, 2014, ISBN 978-8896275504 *Il Ducomentario, 2016, ISBN 978-8893360272 *Draw my childhood, 2018, ISBN 8893361299 *Le avventure di Rupert e il Riccio, 2020, ISBN 978-8893362467 *Che faccio da grande? E altre domande che mi faccio ancora oggi, 2023, ISBN 979-1281502017 *Il Pianeta Pillola, 2024, ISBN 979-1281502253 *Tutti possono disegnare (pure te), 2025, ISBN 979-1281502550 == Ligamm de foeura == *[http://www.fraffrog.it/ Sitt offizial] == Alter progett == {{Interproget}} {{DEFAULTSORT:Presentini, Francesca}} [[Categoria:Youtuber italian|Fraffrog]] [[Categoria:Nassud in del 1993]] <references group="https://www.flickr.com/photos/145963160@N03/29016742621/" responsive="" /> gvkmox7r2x40ry7sowkk0vz0czow2d0 1329214 1329211 2026-05-10T18:49:39Z Sciking 7100 Scancellaa i modifich de [[Special:Contributions/~2026-28285-09|~2026-28285-09]] ([[User talk:~2026-28285-09|discussion]]), riportada a la version de [[User:~2026-10170-06|~2026-10170-06]] 1324073 wikitext text/x-wiki {{O|date=sginer 2024}} {{MILCLASS}} {{sbozz|grafia=MILCLASS}} [[File:Francesca Presentini (Fraffrog).jpg|thumb|La Francesca Presentini in del [[2016]]]] La '''Francesca Presentini''', in art '''Fraffrog''', ([[Camucia]], 3 de dicember 1993) a l'è 'na youtuber e illustratris italiana. == Biografia == Nassuda in Toscana, la se diploma a 18 agn a l'Istitut Tecnich Agrari "A. Vegni" de [[Capezzine]] e in del midemm ann la vincc on concors europee cont on video in su [[YouTube]], el ''YouTube NextUp''. La fa san Michee a Milan in del 2014. In del sò canal la tratta di question ligaa a la creazion di illustrazion e di fumett. L'ha collaboraa cont el youtuber e illustrator [[Riccardo Accattatis]], in art ''RichardHTT''. == Oeuver == *Il fantastico pianeta che sta nel sistema solare. Ma nessuno lo sa perché nessuno l'ha mai visto, 2014, ISBN 978-8896275504 *Il Ducomentario, 2016, ISBN 978-8893360272 *Draw my childhood, 2018, ISBN 8893361299 *Le avventure di Rupert e il Riccio, 2020, ISBN 978-8893362467 *Che faccio da grande? E altre domande che mi faccio ancora oggi, 2023, ISBN 979-1281502017 *Il Pianeta Pillola, 2024, ISBN 979-1281502253 *Tutti possono disegnare (pure te), 2025, ISBN 979-1281502550 == Ligamm de foeura == *[http://www.fraffrog.it/ Sitt offizial] == Alter progett == {{Interproget}} {{DEFAULTSORT:Presentini, Francesca}} [[Categoria:Youtuber italian|Fraffrog]] [[Categoria:Nassud in del 1993]] <references group="https://www.flickr.com/photos/145963160@N03/29016742621/" responsive="" /> 6jif1ccg1v84y72xg38ful7nqo1hvxb Padmasambhāva 0 247650 1329215 1307682 2026-05-11T04:20:01Z InternetArchiveBot 32808 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 1329215 wikitext text/x-wiki {{NOL|dial=MIL}} [[Archivi:Guru_-_Boudha.jpg|alt=El Padmasambhāva.|miniatura|304x304px|El Padmasambhāva]] El '''Padmasambhāva''' ([[Lengua sanscrita|sanscret]]: पद्मसम्भव ''Padmasambhāva''; [[Lengua tibetana|tibetan]]: པདྨ་འབྱུང་གནས; ‘lu che l’è nassud fœura de un fior de lot’) l’è stait un majester de vajrā, [[Tantra|tantrista]], [[strion]], mistegh e santom indian che el s’è menad in sgir per el [[Tibet]] ind i segoi <sup>qd</sup>[[Sécul VIII|8]]–[[Sécul IX|9]] per insegnàgh ai sgent locai el [[buddhesim]] [[vajrayāna]] e i [[tantra]] buddhista.<ref name="tthr">{{cite book|author1=Kværne, Per|url=https://archive.org/details/tibetanhistoryre00tutt|title=The tibetan history reader|date=2013|publisher=Columbia University Press|isbn=978-0-231-14469-8|editor1-last=Tuttle|editor1-first=Gray|location=New York|page=[https://archive.org/details/tibetanhistoryre00tutt/page/n196 168]|author-link1=Per Kværne|editor2-last=Schaeffer|editor2-first=Kurtis R.|editor2-link=Kurtis Schaeffer|url-access=limited}}</ref><ref name="KPSR8">Khenchen Palden Sherab Rinpoche, ''The Eight Manifestations of Guru Padmasambhava'', (May 1992), https://turtlehill.org/cleanup/khen/eman.html {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221204090128/https://turtlehill.org/cleanup/khen/eman.html |date=2022-12-04 }}</ref><ref name=":2">Doney, Lewis. "Padmasambhava in tibetan Buddhism" in Silk, Jonathan A. et al. ''Brill's Encyclopedia of Buddhism,'' pp. 1197-1212. BRILL, Leiden, Boston.</ref> I tibetan ancamò al dì de incœu ghe disen '''''Guru Rinpoche''''', idest ‘el prezzios majester’ o – pussee impropriament – ‘el guru pussee venerabel’. L’è considerad ‘el pader del [[buddhesim tibetan]]’. El Padmasambhāva el ven anca tributad con la fondazzion de l’orden Nyingma<ref>{{cite book|last1=Harvey|first1=Peter|title=An Introduction to Buddhism Teachings, History and Practices.|date=2008|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|isbn=978-0-521-67674-8|pages=204|edition=2|url=http://www.cambridge.org/us/academic/subjects/religion/buddhism-and-eastern-religions/introduction-buddhism-teachings-history-and-practices-2nd-edition|access-date=6 October 2015}}</ref><ref name=":2" /> – l’orden religios pussee vegg dedenter del panorama buddhista tibetan – e cont el maistrament e conversion al ''[[dharma]]'' de un quaj demoni e diavel local che eren dree a impestà e fà su de dagn in Tibet in quii dì lì, e che lu el j’ha personalment voltad in de di ''[[dharmapāla]]''. Ind el buddhesim tibetan el Padmasambava l’è considerad propri un [[Buddhitaa|buddha]] in terra<ref name="KPSR8" /><ref name="princeton2">{{cite book|last1=Buswell|first1=Robert E.|url=https://books.google.com/books?id=DXN2AAAAQBAJ|title=The Princeton dictionary of Buddhism|last2=Lopez|first2=Donald S. Jr.|date=2013|publisher=Princeton University Press|isbn=978-1-4008-4805-8|location=Princeton|page=608|access-date=5 October 2015}}</ref><ref name="Schaik 2011, page 34-52">Schaik, Sam van. ''Tibet: A History''. Yale University Press 2011, page 34-5, 96-8.</ref> e i sò insegnament inn de dò sorte: quii de boca (''kama'') e quii scondud, o revelad (''terma''). De facc, la tradizzion buddhista tibetana la porta che i revelazzion misteghe del Padmasambhāva sajen de maneman descoverte de di persone fortunade ciamade ''tertön'' (‘lor che hann invegnud un tesor’), o revelador, quand che i condizzion per la revelazzion de la sò saviezza inn pronte per vesser rezzevude.<ref>Schaik, Sam van. ''Tibet: A History.'' Yale University Press 2011, p. 96.</ref><ref>Fremantle, Francesca (2001). ''Luminous Emptiness: Understanding the tibetan Book of the Dead''. Boston, Massachusetts, USA: Shambhala Publications, Inc. {{ISBN|1-57062-450-X}} p.19</ref> Es dis che el Padmasambhāva el ghe comparissa personalment a quii revelador chì in de di vision. El Padmasambhāva l’è venerad di buddhista in [[Tibett|Tibet]], [[Nepal]], [[Bhutan]] e ind i stacc de la region de l’[[Imalaja]] in [[India]], ma anca in de dei olter pais in tut el mond.<ref name="EB">{{cite web|title=Padmasambhava|url=https://www.britannica.com/biography/Padmasambhava|access-date=5 October 2015|website=Encyclopædia Britannica}}</ref><ref name="princeton">{{cite book|last1=Buswell|first1=Robert E.|url=https://books.google.com/books?id=DXN2AAAAQBAJ|title=The Princeton dictionary of Buddhism|last2=Lopez|first2=Donald S. Jr.|date=2013|publisher=Princeton University Press|isbn=978-1-4008-4805-8|location=Princeton|page=608|access-date=5 October 2015}}</ref> == Storia == [[Archivi:British_Library_fragment_of_the_Testament_of_Ba.jpg|miniatura|284x284px|Un toch piscinin de ''La testimonianza de Ba'']] A stà a quell che gh’è screit in su ''La testimonianza de Ba –'' un manoscricc antigh in sui ativitaa del sant – el Trisong Detsen, al temp el fiœul de l’imperador del Tibet, l’ha invidad in Tibet el filosef e abad buddhista Śāntarakṣita per spantegà el buddhesim ind la sò terra e vutàll a fà su el prim monasteri buddhista tibetan a Samye. Impunemanch, a gh’era ocors dei event minga trop propizzi: un [[deluvi]] l’haveva impienid d’aigua un templi buddhista local e una straluscia bestial l’era rivada sgiò propri in sul palazz del rè e trait adoss di bei dagn a la cort tibetana. I nobii locai s’eren donca convensgiud che i [[dia]] eren propri sossenn incagnid, e che i s’eren inrabid con la sgent tibetana perchè quist chì haveven trait adree di [[Buddhesim|buddhista]], ideje e credenze foreste ind la terra soa de lor.<ref name=":0">Schaik, Sam van. ''Tibet: A History.'' Yale University Press 2011, pp. 34-35.</ref> Perzò, el Śāntarakṣita el gh’ha havud de menàss a baita in Nepal, anca se i gh’hann pœu ciamad de tornà indree ancamò in Tibet quand che i sentiment anti-buddhista de la [[nobiltà|nobiltaa]] se fudessen calmad sgiò ind una quaj manera. [[Archivi:Trisong_Detsen.jpg|miniatura|284x284px|El Trisong Detsen]] Quand che l’è rivad in Tibet un’oltra vœulta – e anca per schivà de repeter ancamò l’istessa roba – el Śāntarakṣita el s’era trait adree el Padmasambhāva, un majester de [[tantra]] spert fiss che el vegneva de Oḍḍiyāna, una zitaa in quella che al dì de incœu l’è la Vall Swāt, in [[Pakistan]].<ref>{{Cite book|last=Meulenbeld|first=Ben|url=https://books.google.com/books?id=Y53pT_gGE_0C&dq=padmasambhava+swat+birthplace&pg=PA93|title=Buddhist Symbolism in tibetan Thangkas: The Story of Siddhartha and Other Buddhas Interpreted in Modern Nepalese Painting|date=2001|publisher=Binkey Kok|isbn=978-90-74597-44-9|pages=93|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Kazi|first=Jigme N.|url=https://books.google.com/books?id=_MwDEAAAQBAJ&dq=padmasambhava+swat+pakistan&pg=PT45|title=Sons of Sikkim: The Rise and Fall of the Namgyal Dynasty of Sikkim|date=2020-10-20|publisher=Notion Press|isbn=978-1-64805-981-0|pages=45|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|last=Schaik|first=Sam Van|url=https://books.google.com/books?id=RpLAKGG1ZX4C&dq=padmasambhava+swat&pg=PT81|title=Tibet: A History|date=2011-06-28|publisher=Yale University Press|isbn=978-0-300-17217-1|pages=81|language=en}}</ref> El mester del Padmasambhāva l’era propri quell de pasentà e maistrà i entitaa e [[Spirit|spiret]] locai per impressionà i nobii tibetan cont i sò [[Magia|podé magegh]] e ritualistegh strasordenari che l’haveva gadegnad intravers la sò cognossenza di [[tantra]] e di misteri dei art antighe. I font tibetane insubissen coma, a quell pont chì, el Padmasambhāva l’haveva evocad e sfidad i deitaa, spiret e [[Diavol|diavoi]] pagan locai, e depos a che fœusgia el j’haveva menasciad su tucc cont i sò podé propri fœura del comun. Quand che el je maistrè sgiò per ben, el sò amis Śāntarakṣita e el Trisong Detsen inn finalment riessid a indà inanz senza problema con la construzzion del [[monasteri]] coma i voleven.<ref name=":0" /> Intratanta, el Padmasambhāva el s’è dedegad soratut a la vita de cort e a l’insegnament di sò forme de [[yoga]] tantregh e de la dotrena de la sò fed buddhista.<ref name=":1">Schaik, Sam van. ''Tibet: A History.'' Yale University Press 2011, p. 35.</ref> [[Archivi:A_grand_view_of_Samye.jpg|miniatura|287x287px|El monasteri de Samye]] L’[[imperador]], però, l’ha inviad a usmà el priguel e el s’è incorsgiud de coma la presenza del Padmasambhāva potenzialment l’havariss podud tràss adree pussee problema e dagn de quii che l’era sgiamò stait bon de resœulver infinadess. De facc, la vita a cort l’haveva perdud la sò stabilitaa, anca perchè i homen haveven tacad a havégh tema che el Padmasambhāva el ghe [[instriadura|instriass]] su i fomen e i fiœule per sedùj. Per l’imperador a l’era anca pœu impossibel pensà minga al facc che quii [[dia]] e [[Demoni|demoni]] lì che infina a un quaj dì indree haveven causad [[fam]], [[Carestia|carestie]], [[Malatia|malagn]] e problema infinid a la sò sgent adess ghe staven sota a un indianin forest, e che lu el je comandava e menava anca in sgir a piasé, compagn de di s’ciavit senza gnà de [[volontà|volontaa]], gnà de [[forza]] e gnà de [[scervell]]. I podé del Padmasambhāva eren propri inscì bestiai che a l’era ciar ciarent che se el l’havess volsud, l’havariss podud gadegnà el tronn, la corona, el pajes e infinamai el mond intregh apena che l’havess sentud el besœugn de scœudes un quaj petit. L’imperador el gh’ha donca havud de fàss [[corasg]] per indà del Padmasambhāva a pedìgh de levà i tolle e lassà la [[cort]].<ref name=":1" /> ''La testimonianza de Ba'' la porta anca di cunt in su dei olter [[Miracol|miragoi]] insubid del Padmasambhāva, soratut sozziad cont el maistrament e pasentament de di spiret e demoni, ma anca con di [[Ritual|rituai]] per slongàss la vita e di [[Magia|magie]] d’aigua.<ref name=":2" /> == Agiografia == Per el Khenchen Palden Sheraba – un [[lama]] e litarad de la scœula Nyingma – a gh’è tradizzionalment nœuv-mila-nœuv-zent-novanta-nœuv biografie del Padmasambhāva.<ref name="KPSR8" /> === Nassiment e sgioventura === [[Archivi:Thangka_(AM_1931.626-5).jpg|alt=|miniatura|''Thangka'' del Padmasambhāva]] I agiografie del Padmasambhāva le depensgen coma un [[Bagai|putell]] de vocc agn adree a vegnì su de un [[Nelumbo nucifera|fior de lot]] dessoravia del lagh Dhanakosha, cont un rosc de [[ḍākinī]] che ghe ballen lilintorna.<ref name=":2" /><ref name=":4">Trungpa (2001) pp. 26-27. For debate un its geographical location, see also the article un [[Oddiyana]].</ref> Tamen, a gh’è dei oltre [[Storia|storie]] in sul sò nassiment, e vuna di pussee comune la porta che l’era nassud del venter de la reina Jalendra, mier del Sakra rè de Oḍḍiyāna, e che l’haveva rezzevud el nomen de Dorje Duddul (‘lu che el met sota di demoni cont un vajrā’), per via de di smagge che el gh’haveva in per tut el corp che, segonda la tradizzion, le identificaven coma un maistrador de diavoi.<ref name=":2" /> In ''El palazz de ramen'', el rè Indrabhuti de Oḍḍiyāna l’è dree a zircà un sgiojell che el permet de realizà i desideri, ma, inscambi, el trœuva el Padmasambhāva, tolt del rè per un’incarnazzion del buddha Amitabha. El rè el l’adota e el Padmasambhāva el ven subet incoronad coma ''Pema Gyalpo'' (‘el rè del fior de lot’).<ref name=":2" /><ref name=":4" /> Tutamanch, el Padmasambhāva el ghe copa fœura vun di minister del sò bobà adotiv e el ven [[Esili|esiliad]] del regn; tut zò el ghe da donca la possibilitaa de viver coma un ''[[mahasiddha]],'' un grand mistegh, e de imprender e prategà i [[tantra]] in sgir per l’[[India]].<ref name=":2" /><ref name=":4" /><ref>Morgan (2010) 208.</ref> In Himachal Pradesh, in India, el Padmasambhāva l’ha insegnad di prateghe tantreghe a la prenzipessa [[Mandarva]], la tosa del rè local. El rè, però, el j’ha descovert insema e l’ha pœu provad a brusàj su viv tucc duu per el foton causad de la vergnogna che sò fiœula la gh’haveva trait adoss. Es dis che, quand che el fum l’è sorad via, el Padmasambhāva e la prenzipessa eren ancamò minga nomà viv vivent, ma anca in [[meditazzion]], setad sgiò sora un fior de lot che l’era dree a vegnì de sora de un lagh liliarent. Propri maravejad per el miragol, el rè el ghe dè al Padmasambhāva e el sò regn, e la man de la s’ceta soa de lu in mariozz.<ref>Lama Chonam and Sangye Khandro, translators. ''The Lives and Liberation of Princess Mandarava: The Indian Consort of Padmasambhava.'' (1998). Wisdom Publications.</ref> Apœus a quest, el Padmasambhāva l’è tornad a baita con la sò nœuva fomna, e insema hann convers tut el regn al buddhesim.<ref name=":2" /> === Ativitaa in Tibet === [[Archivi:Guru_Padmasambhava_of_bSam-yas_Monastery_in_Tibet.jpg|miniatura|La sossenn famosa statua del Padmasambhāva ind el monasteri de Samye, benedeta de lu medem. A l’era propri inscì istessa istessa a lu che el gh’ha deit: ‘A la par propri mì!’]] I agiografie del Padmasambhāva discutissen fœura anca i sò ativitaa in [[Tibet]], a partì de quand l’era stait invidad a cort per vutà i tibetan a trà in pee el monasteri a Samye. El Padmasambhāva el ven depenc coma un espert de tantra adree a maistrà di demoni locai cont el voltàj in de di protetor del [[dharma]]. A l’è anca pœu considerad lu che l’ha spantegad el [[buddhesim]] [[Vajrayāna]] in Tibet e che l’ha introdut i sgent tibetane ai prateghe di tantra.<ref name=":2" /> Grazzia al sò rœul de fondador del monasteri de Samye – el prim monasteri buddhista del Tibet – el Padmasambhāva el ven anca retegnud el fondador de l’orden Nyingma del buddhesim tibetan.<ref>Norbu, Thubten Jigme; Turnbull, Colin (1987), ''Tibet: Its History, Religion and People'', Penguin Books, ISBN 0-14-021382-1. Page 162.</ref> I ativitaa del Padmasambhāva tœuven denter la pratega de di rituai tantregh per slongàgh la vita al rè, ma ancasì l’[[inizziazzion]] del medem rè Trisong Detsen ind i sò rit tantregh.<ref name=":2" /> In sgionta, i varie biografie del Padmasambhāva porten di cunt in su vuna di prenzipai spose tantreghe del Padmasambhāva: la prenzipessa [[Yeshe Tsogyal]] (‘l’imperatriz del lagh de la cognossenza’), che l’è deventada vuna di sò student intanta che lu l’era ancamò adree a viver a la cort imperial.<ref>'Guru Rinpoche' and 'Yeshe Tsogyal' in: Forbes, Andrew ; Henley, David (2013). ''The Illustrated tibetan Book of the Dead''. Chiang Mai: Cognoscenti Books. B00BCRLONM</ref> A l’è reverida coma ‘la mader del buddhesim tibetan’<ref>Gyatso, Janet (August 2006). "A Partial Genealogy of the Lifestory of Ye shes mtsho rgyal". The Journal of the International Association of tibetan Studies (2).</ref> e l’è considerada una [[Buddhitaa|buddha dona]],<ref>Changchub, Gyalwa; Namkhai Nyingpo (2002). Padmakara Translation Group (ed.). ''Lady of the Lotus-Born: The Life and Enlightenment of Yeshe Tsogyal''. Shambhala Publications, Inc. p. xxxvii. {{ISBN|1-57062-544-1}}.</ref> desgià che la vegnarà lee medema una majestra de tante dissipline ispirituai. Insema a lee, el Padmasambhāva l’ha scondud in sgir per el Tibet un poo de ''terma'' – revelazzion sagrade – intanta che lee la ghe scoltava su i sò prezzios insegnament che, de lì adree, la menarann a gadegnà la [[buddhitaa]] ind la vita soa de lee. A gh’è propri una mota de ''thangka'' – di picciure a la fœusgia tradizzional – che insubissen el Padmasambhāva cont i sò dò spose lì de banda a lu, sovenz con la Mandarva a la sò drizza e la Yeshe Tsogyal a la manzina.<ref>{{Cite web|title=Padmasambhava - The Treasury of Lives: Biographies of Himalayan Religious Masters|url=http://www.treasuryoflives.org/paintings/view/Padmasambhava/35|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20160506031510/http://treasuryoflives.org/paintings/view/Padmasambhava/35|archive-date=2016-05-06|access-date=2016-05-07}}</ref> Un frach de terma de la scœula Nyingma – di scricciure revelade – i vegnen propri dei ativitaa del Padmasambhāva e di sò student. Tamen, a ghe n’è pussee ancamò che i inn gnancamò stait descovert e che inn dree a speccià vergun che el vegna ciamad de l’ispiret del Padmasambhāva per spantegàgh la sò saviezza indepertut, quandonca el mond el saja pront per rezzevela.<ref name="KPSR">Khenchen Palden Sherab Rinpoche, Khenpo Tsewang Dongyal. ''Lion's Gaze: A Commentary un Tsig Sum Nedek''. Sky Dancer Press, 1998.</ref> In ''El palazz de ramen'', apœus a la mort del Trisong Detsen, a parariss che el Padmasambhāva l’haiva viasgiad infina al [[Sri Lanka|Lanka]], indova che l’ha miss sota e convers al [[dharma]] di ''rakśasa'', di demoni ciucia-sangh. I sò darere parolle inzighen a la venerazzion del ''[[bodhisattva]]'' [[Avalokiteśvara]].<ref name=":2" /> == Vocc manifestazzion == [[Archivi:Wrathful_Padmasambhava.jpg|alt=|miniatura|El Guru Senge Dradrog, una [[Divinità inrabiente|manifestazzion inrabienta]] del Padmasambhāva ]] [[Archivi:Bhutanese_painted_thanka_of_Guru_Nyima_Ozer,_late_19th_century,_Do_Khachu_Gonpa,_Chukka,_Bhutan.jpg|alt=|miniatura|Picciura bhutanesa che la figura el Guru Nyima Ozer, invers la fin del segol <sup>qd</sup>19]] I vocc manifestazzion inn i vocc forme prenzipai che el Padmasambhāva l’ha ciapad a un quaj pont de la sò vita. I representen dei aspet diferent del sò vesser, coma, per esempi, i sò [[Divinità inrabiente|forme inrabiente]] e pazzifeghe. I vegnen descrivude e numerade inscì: # '''Guru Pema Gyalpo''' (tibetan translitarad: ''gu ru pad ma rgyal-po'', [[sanscret]]: ''Guru Padmarāja'') de Oḍḍiyāna. El se manifesta coma un bagain de nomà quatr’agn depos che el [[buddha Śākyamuni]] l’ha gadegnad el ''[[nirvāṇa]]'' final. La sò pell l’è rossa e el ven considerad un’emanazzion asquas-inrabienta. # '''Guru Nyima Ozer''' (tibetan translitarad: ''gu ru nyi-ma 'od-zer'', sanscret: ''Guru Suryabhasa'' o ''Sūryaraśmi''; ‘el yogi del rasg del sol’). Anca quest chì un’emanazzion asquas-inrabienta; el se manifesta in [[India]] insema al Guru Pema Gyalpo e el ven despess depensgiud coma un [[Yoga|yogi]] struson. # '''Guru Loden Chokse''' (tibetan translitarad: ''gu ru blo ldan mchog sred''; sanscret: ''Guru Mativat Vararuci''; ‘lu che el possed la [[cognossenza]] suprema’). Un’emanazzion pazzifega. # '''Guru Padmasambhāva''' (sanscret: ''Guru Padmasambhāva;'' ‘l’essenza del fior de lot’) un simbol de perfezzion spiritual; completament in pas, el se manifesta per insegnàgh el [[dharma]] a la Mandarava, intanta che el transforma dei [[Energia|energie]] negative in vergot de pussee pazzifegh e compassionevel. A l’è propri in [[pas]] e el gh’ha una pell bianca bianchenta. # '''Guru Shakya Senge''' (tibetan translitarad: ''shAkya seng-ge'', [[sanscret]]: ''Guru Śākyasimha''; ‘el [[Panthera leo|leon]] invensgibel’). Un’emanazzion pazzifega, el se manifesta fœura coma un istudent de l’Ananda e el condus el rè Aśoka a la comprension del [[dharma]]. # '''Guru Senge Dradrog''' ([[Lengua tibetana|tibetan]] translitarad: ''gu ru seng-ge sgra-sgrogs'', sanscret: ''Guru Simhanāda;'' ‘el rusgid del leon’). Un’emanazzion inrabienta; el met sota e pasenta dei influenze negative. El se manifesta in India ind l’Universitaa de Nalanda e l’ispantega el dharma ind i ses ream di vesser senzient. L’è representad con la [[pell]] blœu e in mez a di fiame. # '''Guru Pema Jungne''' (tibetan translitarad: ''pad ma 'byung-gnas'', sanscret: ''Guru Padmakara;'' ‘lu che l’è nassud fœura de un fior de [[Nelumbo nucifera|lot]]’). El se manifesta inanz de rivà in [[Tibett|Tibet]] per insegnàgh el dharma ai sgent tibetane. L’incarna tute i sò manifestazzion e sgesta, e de raiva, e de compostezza. A l’è la manifestazzion pussee popolara inscì coma la pussee depencia ind i art tibetane. # '''Guru Dorje Drolo''' (tibetan translitarad: ''gu ru rDo-rje gro-lod'', sanscret: ''Guru Vajrā;'' ‘la [[saviezza]] [[Matt|mata]]’). Inrabient fiss, el se manifesta zinch agn depos che el Guru Pema Jungne el lassi el Tibet. A l’è ross scur e anca lu in mez a di fiame. == Iconografia == [[Archivi:Guru_Rinpoche_in_mist_2.jpg|alt=|miniatura|300x300px|El Coloss del Padmasambhāva, una statua del sant assossen granda volta infinamai 37,5 m. Lagh Rewalsar, Himachal Pradesh, India]] El Padmasambhāva l’è de solet figurad compagn de un [[omm|hom]] normal: de facc, el gh’ha nomà una [[Facia|fazza]] e dò [[man]], ma i [[Oeugg|œugg]] sœu de lu inn bei vert e i inn inscì caregh de energia che somejen podé sbusà quell che inn dree a vardà. In sul coo el gh’ha un capell fait a fœusgia de fior de lot a zinch petoi, i trè ponte del qual i representen i trii ''[[kaya]]''; invezzi, i sò zinch color representen i zinch ''kaya''. El [[sol]] e la [[luna]] simbolesgien speritsia e saviezza; el vajrā in scima a quist chì, la ''[[samādhi]]'' inscodibila. Con la sò man drizza el se ten al cœur un vajrā a zinch ponte; con la manzina, el fa un sgest de calma e dignitaa. Ind la sò man manzina el gh’ha anca una copa de neter sberlusent, faita cont un crani tajad in duu. Tegnud su del sò brasc manzin a gh’è anca un trident a trè ponte; ogna ponta la simbolesgia vuna di sò mojer, ancaben che el pœuda vesser una referenza a l’iconografia classega del dia [[Induesim|indó]] [[Śiva]] e ai sò representazzion religiose. == Prateghe sozziade == [[Archivi:TsozongOm-wiki.jpg|alt=|miniatura|El mantra del guru del vajrā scolpid in su una preja]] [[Archivi:Vajra_Guru_Mantra.svg|alt=|miniatura|El [[mantra]] del guru del vajrā screit coi abezzee ''lanydza'' e tibetan]] A partì di font pussee vegge infinadess, el Padmasambhāva l’è stait sozziad cont un [[stil|istil]] ritualistegh ciamad ''phurba'', ma anca con la deitaa [[Vajrakīlaya]] (una [[divinità meditazzional|divinitaa meditazzional]] basada in sul ''kīla'').<ref name=":2" /> === Mantra del guru del vajrā === Ind i tradizzion [[Buddhesim tibetan|buddhiste tibetane]] – soratut ind la scœula Nyingma – el [[mantra]] del guru del vajrā l’è retegnud un mantra bestial che el mena i persone a vegnì in comunion cont i trii vajrā de la corrent mental del Padmasambhāva e, per grazzia soa, anca con quelle de tute i oltre [[Buddhitaa|creadure inluminade]].<ref>Sogyal Rinpoche (1992). ''The tibetan Book of Living and Dying'', pp. 386-389 Harper, San Francisco. {{ISBN|0-7126-5437-2}}.</ref> El mantra del guru del vajrā a l’è: : ''Oṃ āḥ hūṃ vajrā guru padma siddhi hūṃ'' === Orazzion di set linie === L’orazzion di set linie l’è un’orazzion famosa fiss al Padmasambhāva che la ven rezzitada de tancc tibetan tucc i dì. A l’è inscì:<ref>{{Cite web|title=Seven Line Prayer|url=https://www.lotsawahouse.org/topics/seven-line-prayer/|access-date=15 August 2020|website=Lotsawa House}}</ref> : Hūṃ! Ind el nord-ovest de la terra de Oḍḍiyāna (''hung orgyen yul gyi nubjang tsam'')<br />Ind el cœur de un fior de lot, (''pema gesar dongpo la'')<br />Tì che t’hee gadegnad i conquiste pussee maravejose, (''yatsen chok gi ngödrub nyé'')<br />Tì che te see cognossud coma ‘quell che l’è nassud fœura del lot’, (''pema jungné shyé su drak'')<br />Serciad su de di rosc de ḍākinī, (''khor du khandro mangpö kor'')<br />Mì ghe vegni adree ai tœu pass, (''khyé kyi jesu dak drub kyi'')<br />Mì te preghi: riva, inspirem con la tova benedizzion! (''jingyi lab chir shek su sol'')<br />Guru padma siddhi hūṃ! [[Sanscret]]: : hūm । oḍiyāne vāyavye । padmakesarakāṇḍe । siddhirlabdhātyadbhutā । khyāta Padmasambhāva । bahuḍākībhirāvṛta । tavaivānusarāmi । āyāhyadhiṣṭhānārtham । guru padma siddhi hūm ॥ == Zinch spose prenzipai == {{Varda anca|Ḍākinī|Yeshe Tsogyal|grafia=MILCLASS}} [[Archivi:Padmasambhava_enthroned_with_Yeshe_Tsogyal.jpg|alt=|miniatura|395x395px|Padmasambhāva setad sgiò in sul sò tronn con la [[Yeshe Tsogyal]] lì insema dedebass]] Tancc istudent del Padmasambhāva s’inn voltad in de di [[Tantra|tantrista]] [[vajrayāna]] sossenn vanzad, e in sgionta hann anca pœu gadegnad l’inluminazzion. Intra quist chì, i pussee important inn provabilment i sò zinch spose prenzipai – sovenz ciamade anca ‘[[ḍākinī]] de la saviezza’ – e anca i sò vint-zinch student insema cont el [[rè]] Trisong Detsen. El Padmasambhāva el gh’ha havud zinch spose tantreghe prenzipai, che el tœuss su a scomenzà de l’India ancamò inanz de vesser ciamad in [[Tibet]] per la prima vœulta, ma de lì adree anca in Tibet. Quei fomen chì inn cognossude ancasì coma i ‘zinch spose’; lore chì riven su de di bande diferente de l’Asia meridional e i inn una testimonianza a la spertisia del Padmasambhāva de menàss in sgir per spantegà el [[dharma]] indepertut. I inn anca considerade dei emanazzion de di part diferente de la [[Vajravārāhī]], una [[deja]] [[tantra|tantrega]].<ref>Dowman, Keith. (1984). ''Sky Dancer: The Secret Life and Songs of the Lady Yeshe Tsogyel''. p. 265.</ref> Quei zinch ḍākinī de la [[saviezza]] chì i inn: * La '''[[Yeshe Tsogyal]]''' del Tibet, che l’era un’emanazzion de la [[parolla]] de la Vajravārāhī; * La '''Mandarava''' del Zahor, regn ind el nord-est de l’[[India]], che l’era un’emanazzion del corp de la Vajravārāhī; * La '''Belwong Kalasiddhi''' del nord-ovest de l’India, che l’era un’emanazzion de la qualitaa de la Vajravārāhī; * La '''Belmo Sakya Devi''' del [[Nepal]], che l’era un’emanazzion de la [[ment]] de la Vajravārāhī; * La '''Tashi Kyeden''' del [[Bhutan]], o ciamada ancasì ‘Mangala’, che l’era un’emanazzion de l’ativitaa de la Vajravārāhī. A l’è despess depencia insema al Guru Dorje Drolo.<ref name="KPSR8" /> == Vint-zinch student prenzipai == El Padmasambhāva el gh’ha havud vint-zinch student prenzipai adree a la fas inizzial de la scœula Nyingma.<ref>[http://www.rigpawiki.org/index.php?title=Samye_Chimphu RigpaShedra]</ref> Quii student chì i inn: [[Archivi:Denma_Tsemang.jpg|miniatura|Denma Tsemang]] [[Archivi:Palgyi_Sengge.jpg|miniatura|Palgyi Senge]] * El rè Trisong Detsen (tibetan: ཁྲི་སྲོང་ལྡེའུ་བཏཟན, tibetan translitarad: ''khri srong lde'u btzan'') * Denma Tsémang (tibetan: ལྡན་མ་རྩེ་མང, tibetan translitarad: ''ldan ma rtse mang'') * Nanam Dorje Dudjom, o Dorje Dudjom del Nanam (tibetan: རྡོ་རྗེ་བདུད་འཇོམ, tibetan translitarad: ''rdo rje bdud 'joms'') * Drokben Khyechung Lotsawa (tibetan: ཁྱེའུ་ཆུང་ལོ་ཙཱ་བ, tibetan translitarad: ''khye'u chung lo tsā ba'') * Lasum Gyelwa Changchup, o Gyalwa Changchub del Lasum (tibetan: ལ་སུམ་རྒྱལ་བ་བྱང་ཆུབ, tibetan translitarad: ''la sum rgyal ba byang chub'') * Gyalwa Choyang (tibetan: རྒྱལ་བ་མཆོག་དབྱངས, tibetan translitarad: ''rgyal ba mchog dbyangs'') * Dre Gyelwei Lodro, o Gyalwe Lodro del Dré (tibetan: རྒྱལ་བའི་བློ་གྲོས, tibetan translitarad: ''rgyal ba'i blo gros'') * Nyak Jnanakumara, o Jnanakumara del Nyak (tibetan: གཉགས་ཛཉའ་ན་ཀུ་མ་ར, tibetan translitarad: ''gnyags dzny' na ku ma ra'') * Kawa Paltsek (tibetan: སྐ་བ་དཔལ་བརྩེགས, tibetan translitarad: ''ska ba dpal brtsegs'') * Karchen Za, o Khandro Yeshe Tsogyal, idest la prenzipessa del Karchen (tibetan: མཁར་ཆེན་བཟའ་མཚོ་རྒྱལ, tibetan translitarad: ''mkhar chen bza' mtsho rgyal'') * Langdro Konchok Jungue, o Konchog Jungné del Langdro (tibetan: ལང་གྲོ་དཀོན་མཆོག་འབྱུང་གནས, tibetan translitarad: ''lang gro dkon mchog 'byung gnas'') * Sogdian Lhapel, Lhapal el Sokpo (tibetan: སོག་པོ་ལྷ་དཔལ, tibetan translitarad: ''sog po lha dpal'') * Namkhai Nyingpo (tibetan: ནམ་མཁའི་སྙིང་པོ, tibetan translitarad: ''nam mkha'i snying po'') * Nanam Zhang Yeshe De (tibetan: ཞང་ཡེ་ཤེས་སྡེ, tibetan translitarad: ''zhang ye shes sde'') * Lhalung Pelgi Dorje, o Lhalung Pelgyi Dorje (tibetan: ལྷ་ལུང་དཔལ་གྱི་རྡོ་རྗེ, tibetan translitarad: ''lha lung dpal gyi rdo rje'') * Shuphu Pelgi Senge, o Palgyi Senge (tibetan: དཔལ་གྱི་སེང་གེ, tibetan translitarad: ''dpal gyi seng ge'') * Karchen Palgyi Wangchuk (tibetan: དཔལ་གྱི་དབང་ཕྱུག, tibetan translitarad: ''dpal gyi dbang phyug'') * Odren Pelgi Wangchuk, o Palgyi Wangchuk de l’Odren (tibetan: འོ་དྲན་དཔལ་གྱི་དབང་ཕྱུག, tibetan translitarad: '''o dran dpal gyi dbang phyug'') * Palgyi Yeshe (tibetan: དཔལ་གྱི་ཡེ་ཤེས, tibetan translitarad: ''dpal gyi ye shes'') * Ma Rinchen-chok, o Rinchen Chok del Ma (tibetan: རྨ་རིན་ཆེན་མཆོག, tibetan translitarad: ''rma rin chen mchog'') * Nubchen Sangye Yeshe (tibetan: སངས་རྒྱས་ཡེ་ཤེས, tibetan translitarad: ''sangs rgyas ye shes''), reincarnad coma Tsasum Lingpa * Shubu Palgyi Senge (tibetan: ཤུད་བུ་དཔལ་གྱི་སེང་གེ, tibetan translitarad: ''shud bu dpal gyi seng ge'') * Vairocana, Vairotsana, o el grand tradutor (tibetan: བཻ་རོ་ཙ་ན, tibetan translitarad: ''bai ro tsa na'') * Yeshe Yang (tibetan: ཡེ་ཤེས་དབྱངས, tibetan translitarad: ''ye shes dbyangs'') * Gyelmo Yudra Nyingpo, Yudra Nyingpo del Gyalmo (tibetan: ག་ཡུ་སྒྲ་སྙིང་པོ, tibetan translitarad: ''g.yu sgra snying po'') [[Archivi:Padmasambhava_in_yam-yum.jpg|alt=|miniatura|272x272px|El Padmasambhāva in ''yam-yum'' cont una sposa spiritual]] In sgionta a la Yeshe Tsogyal, 15 oltre fomen eren deventade propri sperte ind i prateghe spirituai de la scœula Nyingma e inn anca recognossude coma di majestre indeperlore:<ref name="KPSR" /> * Tsenamza Sangyetso * Shekar Dorjetso * Tsombuza Pematso * Melongza Rinchensho * Ruza Tondrupma * Shubuza Sherampa * Yamdrokza Choki Dronma * Oceza Kargyelma * Dzemza Lhamo * Barza Lhayang * Chokroza Changchupman * Dronma Pamti Chenmo * Rongmenza Tsultrim-dron * Khuza Peltsunma * Trumza Shelmen == Gallaria == <gallery> Archivi:Pema Jungne-One-of-manifestations-of-Padmasambhava.jpg|Thangka del Guru Pema Jungne Archivi:Hemis Padmasambhava.jpg|Statua del Padmasambhāva ind el monasteri de Hemis, Ladakh, India. Archivi:Guru Padmasambhava sideview.jpg|Statua sagrada del Guru Padmasambhāva a Samdruptse, Namchi, Sikkim, India. Archivi:Guru Rinpoche, Yerpa 1993.JPG|Statua del Guru Rinpoche (Padmasambhāva) ind la sò caverna meditazzional a Yerpa, Tibet. Archivi:Hand print of Guru Rinpoche embedded in rock.jpg|Impronta de la man del Guru Rinpoche scolpida in su una preja a Pharping, Kathmandu. Archivi:Vajra Guru Mantra - Tibetan Script.svg|Mantra del Padmasambhāva in l’abezzee tibetan. </gallery> == Ligamen de denter == * [[Buddhesim tibetan]] * [[Yeshe Tsogyal]] == Ligamen de fœura == {{interproget}} == Referenze == {{reflist|2}} [[Categoria:Buddha]] [[Categoria:Bodhisattva]] [[Categoria:Lama]] [[Categoria:Sant budista]] [[Categoria:Yogi]] 9euwkmo3mnp1339vi8a8undvryppvpl Vuk Stefanović Karadžić 0 277208 1329216 1323899 2026-05-11T08:49:34Z Sciking 7100 /* Vos corelade */ 1329216 wikitext text/x-wiki {{NOLMIL}} {{SBOZZ}} [[File:VukKaradzic.jpg|thumb|El Karadžić]] El '''Vuk Stefanović Karadžić''' (in cirillegh ''Вук Стефановић Караџић''; [[Tršić]], 7 de november 1787 – [[Viena]], 7 de fevrer 1864) a l'è stad un lenguista e scritor serb, reformador pussee important de la [[lengua serba|soa lengua]]. De un quajvun l'è vist anca 'me vun di pader del [[nazzionalism serb]], anca se el so nazzionalism l'era pussee civegh e lenguistegh, a vedè tucc i parlant del [[Dialett štokav|štokav]] 'me di serb, senza considerazzion per la soa religion. == Riferiment == *[https://www.treccani.it/enciclopedia/vuk-stefanovic-karadzic/ Treccani] == Alter proget == {{Interproget}} == Vos corelade == *[[Reforma del Vuk Karadžić]] *[[Ljudevit Gaj]] {{DEFAULTSORT:Karadžić, Vuk}} [[Categoria:Nassud in del 1787]] [[Categoria:Mort in del 1864]] [[Categoria:Lenguista serb]] [[Categoria:Scritor serb]] pm590rzg0gobmardv36b18503ioi38y Ciciarada Utent:Pictuga 3 279285 1329218 2026-05-11T11:50:43Z SHB2000 33205 SHB2000 l'ha trasformad la pagina "[[Ciciarada Utent:Pictuga]]" in "[[Ciciarada Utent:Qibufot]]": Pàgina tramudà an automàtich durant l'arnominament ëd l'utent «[[Special:CentralAuth/Pictuga|Pictuga]]» a «[[Special:CentralAuth/Qibufot|Qibufot]]» 1329218 wikitext text/x-wiki #VARDA [[Ciciarada Utent:Qibufot]] 8m37gmg41xo1c31hvvawybsypk5igmo Ljudevit Gaj 0 279286 1329219 2026-05-11T11:56:33Z Sciking 7100 Creada pagina con "{{NOLMIL}} {{SBOZZ}} [[File:Ljudevit Gaj (Knjižnica Gajeva 1875).png|thumb|El Gaj]] El '''Ljudevit Gaj''' (nassud ''Ludwig Gay''; [[Krapina]], 8 de avost 1809 - [[Zagabria]], 20 de avril 1872) a l'è stad un scritor e politegh croat, figura ben importanta del moviment illiregh e pader de la standardizazzion de la lengua croata ispirada a una grafia fonetega compagna de quella che el [[Jan Hus]] l'heva catad foeura per el cech: el scriveva in principi in del so dialet ci..." 1329219 wikitext text/x-wiki {{NOLMIL}} {{SBOZZ}} [[File:Ljudevit Gaj (Knjižnica Gajeva 1875).png|thumb|El Gaj]] El '''Ljudevit Gaj''' (nassud ''Ludwig Gay''; [[Krapina]], 8 de avost 1809 - [[Zagabria]], 20 de avril 1872) a l'è stad un scritor e politegh croat, figura ben importanta del moviment illiregh e pader de la standardizazzion de la lengua croata ispirada a una grafia fonetega compagna de quella che el [[Jan Hus]] l'heva catad foeura per el cech: el scriveva in principi in del so dialet ciacav, ma poeu l'è passad al stocav, deventad el standard. == Riferiment == *[https://www.treccani.it/enciclopedia/ljudevit-gaj/ Treccani] == Alter proget == {{Interprogetto}} {{DEFAULTSORT:Gaj, Ljudevit}} lp62xaysb3m2k3ahw1wzu4ad0p9kkxp 1329220 1329219 2026-05-11T11:57:02Z Sciking 7100 added [[Category:Nassud in del 1809]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 1329220 wikitext text/x-wiki {{NOLMIL}} {{SBOZZ}} [[File:Ljudevit Gaj (Knjižnica Gajeva 1875).png|thumb|El Gaj]] El '''Ljudevit Gaj''' (nassud ''Ludwig Gay''; [[Krapina]], 8 de avost 1809 - [[Zagabria]], 20 de avril 1872) a l'è stad un scritor e politegh croat, figura ben importanta del moviment illiregh e pader de la standardizazzion de la lengua croata ispirada a una grafia fonetega compagna de quella che el [[Jan Hus]] l'heva catad foeura per el cech: el scriveva in principi in del so dialet ciacav, ma poeu l'è passad al stocav, deventad el standard. == Riferiment == *[https://www.treccani.it/enciclopedia/ljudevit-gaj/ Treccani] == Alter proget == {{Interprogetto}} {{DEFAULTSORT:Gaj, Ljudevit}} [[Categoria:Nassud in del 1809]] n3ngifk9987zjbboh7xm2yfw0mdo69h 1329221 1329220 2026-05-11T11:57:09Z Sciking 7100 added [[Category:Mort in del 1872]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 1329221 wikitext text/x-wiki {{NOLMIL}} {{SBOZZ}} [[File:Ljudevit Gaj (Knjižnica Gajeva 1875).png|thumb|El Gaj]] El '''Ljudevit Gaj''' (nassud ''Ludwig Gay''; [[Krapina]], 8 de avost 1809 - [[Zagabria]], 20 de avril 1872) a l'è stad un scritor e politegh croat, figura ben importanta del moviment illiregh e pader de la standardizazzion de la lengua croata ispirada a una grafia fonetega compagna de quella che el [[Jan Hus]] l'heva catad foeura per el cech: el scriveva in principi in del so dialet ciacav, ma poeu l'è passad al stocav, deventad el standard. == Riferiment == *[https://www.treccani.it/enciclopedia/ljudevit-gaj/ Treccani] == Alter proget == {{Interprogetto}} {{DEFAULTSORT:Gaj, Ljudevit}} [[Categoria:Nassud in del 1809]] [[Categoria:Mort in del 1872]] kahxjfvxxyhrsg0wa56xtg9hh9crdnt 1329222 1329221 2026-05-11T11:57:52Z Sciking 7100 added [[Category:Politegh croat]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 1329222 wikitext text/x-wiki {{NOLMIL}} {{SBOZZ}} [[File:Ljudevit Gaj (Knjižnica Gajeva 1875).png|thumb|El Gaj]] El '''Ljudevit Gaj''' (nassud ''Ludwig Gay''; [[Krapina]], 8 de avost 1809 - [[Zagabria]], 20 de avril 1872) a l'è stad un scritor e politegh croat, figura ben importanta del moviment illiregh e pader de la standardizazzion de la lengua croata ispirada a una grafia fonetega compagna de quella che el [[Jan Hus]] l'heva catad foeura per el cech: el scriveva in principi in del so dialet ciacav, ma poeu l'è passad al stocav, deventad el standard. == Riferiment == *[https://www.treccani.it/enciclopedia/ljudevit-gaj/ Treccani] == Alter proget == {{Interprogetto}} {{DEFAULTSORT:Gaj, Ljudevit}} [[Categoria:Nassud in del 1809]] [[Categoria:Mort in del 1872]] [[Categoria:Politegh croat]] 04enpauhzca7slefinuy9wtrmavzddl 1329223 1329222 2026-05-11T11:58:28Z Sciking 7100 added [[Category:Scritor croat]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] 1329223 wikitext text/x-wiki {{NOLMIL}} {{SBOZZ}} [[File:Ljudevit Gaj (Knjižnica Gajeva 1875).png|thumb|El Gaj]] El '''Ljudevit Gaj''' (nassud ''Ludwig Gay''; [[Krapina]], 8 de avost 1809 - [[Zagabria]], 20 de avril 1872) a l'è stad un scritor e politegh croat, figura ben importanta del moviment illiregh e pader de la standardizazzion de la lengua croata ispirada a una grafia fonetega compagna de quella che el [[Jan Hus]] l'heva catad foeura per el cech: el scriveva in principi in del so dialet ciacav, ma poeu l'è passad al stocav, deventad el standard. == Riferiment == *[https://www.treccani.it/enciclopedia/ljudevit-gaj/ Treccani] == Alter proget == {{Interprogetto}} {{DEFAULTSORT:Gaj, Ljudevit}} [[Categoria:Nassud in del 1809]] [[Categoria:Mort in del 1872]] [[Categoria:Politegh croat]] [[Categoria:Scritor croat]] k0ejzrlw0zbx3gn00nlwdcuigkznypy