Wikipedia
madwiki
https://mad.wikipedia.org/wiki/Tan%C3%A8yan
MediaWiki 1.47.0-wmf.8
first-letter
Mèḍia
Spesial
Pakanḍhâ'ân
Pangangghuy
Pakanḍhâ'ânna pangangghuy
Wikipèḍia
Pakanḍhâ'ânna Wikipèḍia
Bhengkek
Pakanḍhâ'ânna bhengkek
MèḍiaWiki
Pakanḍhâ'ânna MèḍiaWiki
Cèṭa'an
Pakanḍhâ'ânna cèṭa'an
Bhântowan
Pakanḍhâ'ânna bhântowan
Bhângsa
Pakanḍhâ'ânna bhângsa
TimedText
TimedText talk
Modul
Pembicaraan Modul
Acara
Pembicaraan Acara
Enrico Fermi
0
13550
64734
42904
2026-06-28T13:47:19Z
Seeharee
1782
64734
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox orang}}
'''Enrico Fermi''' (29 September 1901 – 28 November 1954) iyâ arèa seoranh Fisikawan [[Italia]]-[[Amerika Serikat|Amerika]] sè palèng èkaènga’i kalabhân karyana dhâlem pelurahan beta, orèng pertama sè angembhânganghi rekator nuklir, bân anghembhângaghi teori kuantum.<ref name=":1">Hart, Michael. 1982. Seratus Tokoh Yang Paling Berpengaruh Dalam Sejarah. Hal. 383-386.</ref> Dhibi’na ollè hadiah Nobel dhâlem bidang fisika 1938.<ref name=":1" /> Enrico Fermi aropa’aghi orèng sè cokop pènter è abad ka-20 mon èabhes dâri sakabbhinna sabab bân jurusan.<ref name=":1" />
== Ka'odien bân karer ==
Enrico Fermi lahèr è Roma, Italia è tanggâl 29 September 1901.<ref name=":2">"[https://antenati.cultura.gov.it/ark:/12657/an_ua19794170/5xZQ9bW Portale Antenati]". ''Portale Antenati'' (in Italian). eakses tangghal 2025-04-17</ref> Dhibi’na iyâ arèya ana’ nomer tello’ ḍâri Alberto Fermi, seorang kapala ḍivis è Kamentrian Perkerètaapian, bân Ida de Gattis seorang guru sakola’an ḍâsar.<ref name=":2" /><ref>Segrè, Emilio (1970). ''Enrico Fermi, Physicist''. Chicago: University of Chicago Press. ISBN <bdi>978-0-226-74473-5</bdi>. OCLC 118467</ref><ref>Amaldi, Edoardo (2001). "Commemoration of the Academy Fellow Enrico Fermi". In Bernardini, C.; Bonolis, Luisa (eds.). ''Enrico Fermi: His Work and Legacy, Bologna: Società Italiana di Fisica: Springer. pp. 23–35, ISBN <bdi>978-88-7438-015-2</bdi>. OCLC 56686431''</ref> Kaka’na, Maria, dutaon lebbi toa, tarètanna Giulio sataon lebbi toa. Samarèna kadue ana’ lake’ jerèya èkèrèm ka komunitas dhisa ka’angghuy èrabhât, Enrico agabung polè kalabân kaluargâna è Roma teppa’ dhibi’na aomor dutaon satengnga.<ref>Cooper, Dan (1999). ''Enrico Fermi: And the Revolutions in Modern physics''. New York: Oxford University Press. ISBN <bdi>978-0-19-511762-2</bdi>. OCLC 39508200</ref> Maskè dhibi’na èbaptis dhaddhi Katolik sasoai kalabân katerroan kaè-nyaina, kaluargâna ta’ patè rèligius; Enrico iyâ arèya seorang agnostik salanjhâng oḍi’ dhibâsana.<ref>Laura Fermi (24 October 2014). ''Atoms in the Family: My Life with Enrico Fermi''. University of Chicago Press. p. 52. ISBN <bdi>9780226149653</bdi>.</ref> Dhâddhi ana’ lake’, dhibi’na anḍi’ cita-cita sè paḍe kalabân tarètanna Giulio, abangun motor listrik bân amain kalabân listrik bân mèkanik.<ref>Segrè, Emilio (1970). ''Enrico Fermi, Physicist''. Chicago: University of Chicago Press. ISBN <bdi>978-0-226-74473-5</bdi>. OCLC 118467</ref> Giulio wafat teppa’ operasi gerrungan è taon 1915<ref>Fermi, Laura (1954). ''Atoms in the Family: My Life with Enrico Fermi''. Chicago: University of Chicago Press. OCLC 537507</ref> bân Maria wafat ḍâlem kacelaka’an kapal terbâng è semma’na Mila taon 1959.<ref>"[https://web.archive.org/web/20170830153427/http://www.olgiateolona26giugno1959.org/10_lives/Sac.html Maria Fermi Sacchetti (1899–1959)]". ''www.OlgiateOlona26giugno1959.org'' (in Italian). Archived from the original, eakses tangghal 2025-04-17</ref>
Enrico Fermi amolaè karir pendidikanna kalabhân ajhâr tata bahasa, namonh è saat jeria jughân bakatdhâ dhâ’ ka [[matematika]] bân [[fisika]] molaè èbhâng-tembhâng dhibi’ bân keluargana. Saènggâ, è taon 1918, dhibi’na motosaghi alanjutaghi pendidikan è Universitas Pisa bân matadhâ’ bhekto empa’ taon ka’angguy lulus kalabhân teppa’ bân è taon 1922 ngaollè gelar doktoral è bidang fisika è dissa’.<ref>"[https://www.merdeka.com/enrico-fermi Enrico Fermi]", Merdeka.com, akses e tangghal 2025-04-07.</ref>
Saterossa, dhibi’na sempar alanjutaghi pendidikan sakajjhe’ è Jerman bân Belanda sampè’ taon 1924 dhibi’na abheli ka [[Italia]] ka’angguy ngajher [[Matematika]] bân [[Fisika]] è Universitas Florence. È taon 1938, dhibi’na ngaollè gelar profesor dâri Universitas Roma, pas ollè posisi ngajher è bidang Fisika Universitas Colombia, bân dhibi’na pas ngaollè posisi polè Institusi Pembelajaran Nuklir è Universitas Chicago, posisi sè è teggu’ sampe’ karir bân kaodi’anna ambhu. Enrico Fermi toman èbherri’ Nobel Prize in Physics è taon 1938 kalabhân karyana sè aropa’aghi induced radioactivity. Fermi seccara biasa èanggep dhâddhi sala sèttong èlmoan sè kasohor è abad ka-20, sè cè’ berhasilla dâlem tèori bân èksperimènna. Abhâreng kalabhân Robet Oppenheimer, Fermi segghut èsebbhut dâddhi The Father of the Atomic Bomb. Èsampèng pan berempan pangargâ’an sè èkaollè Fermin, pan berempan Institusi akanta Fermi National Accelerator Laboratory bân Enrico Fermi Nuclear Generating Station, aguna’aghi nyama Fermi ka’angguy nyama Institusina.<ref name=":0">Hart, Michael. 1982. "Seratus Tokoh Yang Paling Berpengaruh Dalam Sejarah". Hal. 383-386.</ref>
== Sè è temmo Fermi ==
Enrico Fermi aropa’aghi tokoh sè sanget penting dâlem kaètan aghâbay bom atom, maskè pan berempan orèng laèn negghu’ peran è padâ pentingnga dâlem kalakoan jeria.<ref name=":1" /> Tape, artè penting dhâ’ ka Fermi amola dâlem pan berempan peranan otamana dâlem hal sè nemmi reakor atom.<ref name=":1" /> Fermin abherri’ sombhengan tèori sè nantoaghi, bân sè aghâbây reaktor pertamana<ref name=":1" />. Molaè taon 1945, tade’ bom atom sè èguna’aghi dâlem paperangan, tape sè bânnyak reaktor nuklir èkaghâbây ka’angguy maodhi’ listrik ka’angguy tojjhuen-tojjhuen perdamaian.<ref name=":1" /> Reaktor-reaktor tampa’na andhi’ artè sè lebbi parlo sè bisa èguna’aghi ka’angguy aprodusir radio isotop sè èguna’aghi è bidang kedokteran bân penyelidikan ilmiah.<ref name=":1" /> Bede katako’an jhâ’ reaktor nuklir bisa bencana rajhâ dhâ’ ka manossa, tapè tadhe’ sè nganngep jhâ’ temmoan jeriah adhe’ artena.<ref name=":1" /> Ka orèng-orèng è zamanna, ta’ tao ghâbay kebaikan otabhena kajhube’en, hasèl temmuan Fermi bisa abherri’ pangaro sè cokop loas dâlem kaodi’en deggi’.<ref name=":1" />
== Sombher ==
<references />
1h0dv8pe856mgp2yoa5w8fhocx7lkuk
Paus Yohanes Paulus II
0
19421
64736
64732
2026-06-29T08:45:30Z
~2026-37491-85
5284
64736
wikitext
text/x-wiki
[[Bhengkek:Pope John Paul II smile.jpg|jmpl|Paus Yohanes Paulus II taon 1980]]
'''Paus Yohanes Paulus II''' (18 Mèi 1920 – 2 Arpil 2005), sè nyama sokklana '''Karol Józef Wojtyła''', aiyâ arèya Paus,Uskup Roma, bân kapala Gereja Katolik Roma molaè 19 Oktober 1978 ghân ka kapatèyanna è tangghâl 2 April 2005. Salèrana kapèlè mènangka paus è bâkto omor 58 taon ḍâri Konklaf Kapausan Oktober 1978, sè èpabâḍâ saellana Paus Yohanes Paulus I, sè kapèlè è konklaf bulân Agustus, adhingghâl omor 33 arè saellana jârèya. Salèrana kapèlè è arè ka tello' konklaf bân mèlè nyama kapausan akadhi lu-dhulluna ka'angghuy ngahormadhi jârèya.<ref>{{Cite web |date=2021-11-17 |title=John Paul the Great Catholic University {{!}} JPCatholic |url=https://jpcatholic.edu/index.php |access-date=2026-06-28 |website=John Paul the Great Catholic University |language=en}}</ref> Salèrana iyâ arèya Paus non-Italia pertama molaè Paus Adrianus VI, sè ajabat sakejjhâ' antara taon 1522-1523.
Paus Yohanes Paulus II selama masa kapausanna aperrangè komunisme, kapitalisme sè ta' teppa' bân penindasan politik. Salèrana secara signifikan atingkataghi hubungan Gereja Katolik kalabân Yahudi, Islam, Gereja Ortodoks Tèmor. Salèrana jhughân ajhungjhung tèngghi ajhârân Gereja ènga' hal-hal ha' ka'angghuy oḍi', atoran kalahèran, panahbisan imamat, bân imam sè oḍi' selibat, serta kalabân tegghâs alabân aborsi bân abhillâi pendekatan Gereja Katolik Roma sè lebbi tradisional ka'angghuy seksualitas manossa. Maskè salèrana adukung reformasi Gereja sè kadhâddhiyân saellana Konsili Vatikan II, Salèrana èyangghep mènangka orèng sè konservatif ḍâlem kapausanna mènorot bânnya'na orèngk.<ref>{{Cite web |date=2005-04-03 |title=John Paul's Conservative Legacy - CBS News |url=https://www.cbsnews.com/news/john-pauls-conservative-legacy/ |access-date=2026-06-28 |website=www.cbsnews.com |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=The Riddle of John Paul II |url=https://www.beliefnet.com/faiths/2000/02/the-riddle-of-john-paul-ii.aspx |access-date=2026-06-28 |website=www.beliefnet.com |language=en}}</ref>
ella ngalakonee parjhaalaanan ka 129 naghaaraa, tamaso' InDoneesia, selama dhaaddhi Paus baan dhaaddhi pemimpin dhunnya see paleeng baannya' eentar Daalem sajhaaraana.<ref>{{Cite book |last=Maxwell-Stuart |first=P. G. |url=http://archive.org/details/chronicleofpopes0000maxw |title=Chronicle of the popes : the reign-by-reign record of the Papacy from St. Peter to the present |date=2006 |publisher=London : Thames & Hudson |others=Internet Archive |isbn=978-0-500-28608-1}}</ref><ref>{{Cite web |title=CNN.com - Gorbachev: Pope was 'example to all of us' - Apr 4, 2005 |url=https://edition.cnn.com/2005/WORLD/europe/04/03/pope.gorbachev/index.html |access-date=2026-06-29 |website=edition.cnn.com}}</ref> Taon 1989, saleerana eentar ka InDoneesia. Kottha-kottha see eeyeentaree iyaa areeya Jakarta, Medan, Yogyakarta baan Dili. Sarllana eentar ka InDoneesia, Dhaabuna iyaa areeya: "TaDaa' naghaaraa see see kosee toleeran eenta' InDoneesia ee dhunnya reeya."
PreesiDeen Soeharto nareema cabisanna Paus Yohanes Paulus II ee Istana Mardhika ee tangghaal 11 Oktober 1989. PreesiDeen Soeharto tao mabaaDaa cabisan ka Vatikan ee tangghaal 25 Nopeember 1972, atemmonee Paus Paulus VI.
Saleerana acaca Daalem bhaasa Italia, Prancis, Jeerman, Inggris, Spanyl, Portugis, Ukraina, Rusia, Kroasia, Esperanro, Yunani Kona baan Latin saleena bhaasa pertamana, bhaasa Polandia.<ref>{{Cite web |title=Pope John Paul II |url=http://www.robinsonlibrary.com/philosophy/denominations/catholic/history/johnpaul2.htm |archive-url=https://web.archive.org/web/20150402135430/http://www.robinsonlibrary.com/philosophy/denominations/catholic/history/johnpaul2.htm |archive-date=2015-04-02 |access-date=2026-06-29 |website=www.robinsonlibrary.com}}</ref> Meenangka baagiyaan Daari wewenang panggilan soccer a see universal, saleerana ella ngalakonee beatifikasi Daa' ka 1.340 oreeng baan ngalakonee ka onisasi 483 santo/santa,<ref>{{Cite web |title=USCCB - (Office of Media Relations) - Pope John Paul II A Light for the World |url=http://www.usccb.org/comm/popejohnpaulii/biography.shtml |archive-url=https://web.archive.org/web/20110623031352/http://www.usccb.org/comm/popejohnpaulii/biography.shtml |archive-date=2011-06-23 |access-date=2026-06-29 |website=www.usccb.org}}</ref><ref>{{Cite news |date=2005-04-12 |title=Cardinals Lobby for Swift Sainthood for John Paul II |url=https://www.nytimes.com/2005/04/12/international/worldspecial2/cardinals-lobby-for-swift-sainthood-for-john.html |access-date=2026-06-29 |work=The New York Times |language=en-US |issn=0362-4331}}</ref> lebbi baannya' Daari gabunganna beatifikasi baan kanonisasi see eelakonee lu-dhulluna selama 5 abad baa'aari'.<ref>{{Cite news |date=2006-03-31 |title=Whatever happened to ... canonising John Paul II? |url=https://www.theguardian.com/world/2006/apr/01/catholicism.religion |access-date=2026-06-29 |work=The Guardian |language=en-GB |issn=0261-3077}}</ref><ref>{{Cite web |last=Gertz |first=Steven |date=2003-10-01 |title=John Paul II's Canonization Cannon |url=https://www.christianitytoday.com/2003/10/john-paul-iis-canonization-cannon-2/ |access-date=2026-06-29 |website=Christianity Today |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=USCCB - Beatifications During Pope John Paul II’s Pontificate |url=http://www.usccb.org/pope/beatify.htm#10 |archive-url=https://web.archive.org/web/20081211002153/http://www.usccb.org/pope/beatify.htm#10 |archive-date=2008-12-11 |access-date=2026-06-29 |website=www.usccb.org}}</ref><ref>{{Cite web |title=Saints proclaimed during the Pontificate of John Paul II |url=https://www.vatican.va/news_services/liturgy/saints/index_saints_en.html |archive-url=http://web.archive.org/web/20260213110714/https://www.vatican.va/news_services/liturgy/saints/index_saints_en.html |archive-date=2026-02-13 |access-date=2026-06-29 |website=www.vatican.va}}</ref>
== Sombher ==
hdivgi9a146s8xheu2eixntwzc3ti1o
64737
64736
2026-06-29T08:48:26Z
Azura1269
2978
Batalkan revisi [[Special:Diff/64736|64736]] oleh [[Special:Contributions/~2026-37491-85|~2026-37491-85]] ([[User talk:~2026-37491-85|bicara]])
64737
wikitext
text/x-wiki
'''Paus Yohanes Paulus II''' (18 Mèi 1920 – 2 Arpil 2005), sè nyama sokklana '''Karol Józef Wojtyła''', aiyâ arèya Paus,Uskup Roma, bân kapala Gereja Katolik Roma molaè 19 Oktober 1978 ghân ka kapatèyanna è tangghâl 2 April 2005. Salèrana kapèlè mènangka paus è bâkto omor 58 taon ḍâri Konklaf Kapausan Oktober 1978, sè èpabâḍâ saellana Paus Yohanes Paulus I, sè kapèlè è konklaf bulân Agustus, adhingghâl omor 33 arè saellana jârèya. Salèrana kapèlè è arè ka tello' konklaf bân mèlè nyama kapausan akadhi lu-dhulluna ka'angghuy ngahormadhi jârèya.<ref>{{Cite web |date=2021-11-17 |title=John Paul the Great Catholic University {{!}} JPCatholic |url=https://jpcatholic.edu/index.php |access-date=2026-06-28 |website=John Paul the Great Catholic University |language=en}}</ref> Salèrana iyâ arèya Paus non-Italia pertama molaè Paus Adrianus VI, sè ajabat sakejjhâ' antara taon 1522-1523.
Paus Yohanes Paulus II selama masa kapausanna aperrangè komunisme, kapitalisme sè ta' teppa' bân penindasan politik. Salèrana secara signifikan atingkataghi hubungan Gereja Katolik kalabân Yahudi, Islam, Gereja Ortodoks Tèmor. Salèrana jhughân ajhungjhung tèngghi ajhârân Gereja ènga' hal-hal ha' ka'angghuy oḍi', atoran kalahèran, panahbisan imamat, bân imam sè oḍi' selibat, serta kalabân tegghâs alabân aborsi bân abhillâi pendekatan Gereja Katolik Roma sè lebbi tradisional ka'angghuy seksualitas manossa. Maskè salèrana adukung reformasi Gereja sè kadhâddhiyân saellana Konsili Vatikan II, Salèrana èyangghep mènangka orèng sè konservatif ḍâlem kapausanna mènorot bânnya'na orèngk.<ref>{{Cite web |date=2005-04-03 |title=John Paul's Conservative Legacy - CBS News |url=https://www.cbsnews.com/news/john-pauls-conservative-legacy/ |access-date=2026-06-28 |website=www.cbsnews.com |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=The Riddle of John Paul II |url=https://www.beliefnet.com/faiths/2000/02/the-riddle-of-john-paul-ii.aspx |access-date=2026-06-28 |website=www.beliefnet.com |language=en}}</ref>
== Sombher ==
896c7t24ytzv3qdfbz9cwr09a3hrs02
64738
64737
2026-06-29T08:51:37Z
Azura1269
2978
64738
wikitext
text/x-wiki
'''Paus Yohanes Paulus II''' (18 Mèi 1920 – 2 Arpil 2005), sè nyama sokklana '''Karol Józef Wojtyła''', aiyâ arèya Paus,Uskup Roma, bân kapala Gereja Katolik Roma molaè 19 Oktober 1978 ghân ka kapatèyanna è tangghâl 2 April 2005. Salèrana kapèlè mènangka paus è bâkto omor 58 taon ḍâri Konklaf Kapausan Oktober 1978, sè èpabâḍâ saellana Paus Yohanes Paulus I, sè kapèlè è konklaf bulân Agustus, adhingghâl omor 33 arè saellana jârèya. Salèrana kapèlè è arè ka tello' konklaf bân mèlè nyama kapausan akadhi lu-dhulluna ka'angghuy ngahormadhi jârèya.<ref>{{Cite web |date=2021-11-17 |title=John Paul the Great Catholic University {{!}} JPCatholic |url=https://jpcatholic.edu/index.php |access-date=2026-06-28 |website=John Paul the Great Catholic University |language=en}}</ref> Salèrana iyâ arèya Paus non-Italia pertama molaè Paus Adrianus VI, sè ajabat sakejjhâ' antara taon 1522-1523.
Paus Yohanes Paulus II selama masa kapausanna aperrangè komunisme, kapitalisme sè ta' teppa' bân penindasan politik. Salèrana secara signifikan atingkataghi hubungan Gereja Katolik kalabân Yahudi, Islam, Gereja Ortodoks Tèmor. Salèrana jhughân ajhungjhung tèngghi ajhârân Gereja ènga' hal-hal ha' ka'angghuy oḍi', atoran kalahèran, panahbisan imamat, bân imam sè oḍi' selibat, serta kalabân tegghâs alabân aborsi bân abhillâi pendekatan Gereja Katolik Roma sè lebbi tradisional ka'angghuy seksualitas manossa. Maskè salèrana adukung reformasi Gereja sè kadhâddhiyân saellana Konsili Vatikan II, Salèrana èyangghep mènangka orèng sè konservatif ḍâlem kapausanna mènorot bânnya'na orèngk.<ref>{{Cite web |date=2005-04-03 |title=John Paul's Conservative Legacy - CBS News |url=https://www.cbsnews.com/news/john-pauls-conservative-legacy/ |access-date=2026-06-28 |website=www.cbsnews.com |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=The Riddle of John Paul II |url=https://www.beliefnet.com/faiths/2000/02/the-riddle-of-john-paul-ii.aspx |access-date=2026-06-28 |website=www.beliefnet.com |language=en}}</ref>
Paus Yohanes Paulus II ella ngalakonè parjhâlânan ka 129 naghârâ, tamaso' Inḍonèsia, selama dhâddhi Paus bân dhâddhi pemimpin dhunnya sè palèng bânnya' èntar ḍâlem sajhârâna.<ref>{{Cite book |last=Maxwell-Stuart |first=P. G. |url=http://archive.org/details/chronicleofpopes0000maxw |title=Chronicle of the popes : the reign-by-reign record of the Papacy from St. Peter to the present |date=2006 |publisher=London : Thames & Hudson |others=Internet Archive |isbn=978-0-500-28608-1}}</ref><ref>{{Cite web |title=CNN.com - Gorbachev: Pope was 'example to all of us' - Apr 4, 2005 |url=https://edition.cnn.com/2005/WORLD/europe/04/03/pope.gorbachev/index.html |access-date=2026-06-29 |website=edition.cnn.com}}</ref> Taon 1989, salèrana èntar ka Inḍonèsia. Kottha-kottha sè èyèntarè iyâ arèya Jakarta, Medan, Yogyakarta bân Dili. Sarllana èntar ka Inḍonèsia, ḍhâbuna iyâ arèya: "Taḍâ' naghârâ sè sè kosè tolèran ènta' Inḍonèsia è dhunnya rèya."
Prèsiḍèn Soeharto narèma cabisanna Paus Yohanes Paulus II è Istana Mardhika è tangghâl 11 Oktober 1989. PrèsiDèn Soeharto tao mabâḍâ cabisan ka Vatikan è tangghâl 25 Nopèmber 1972, atemmonè Paus Paulus VI.
Salèrana manabi acaca, bisa acaca ḍâlem bhâsa Italia, Prancis, Jèrman, Inggris, Spanyl, Portugis, Ukraina, Rusia, Kroasia, Esperanro, Yunani Kona bân Latin salèna bhâsa pertamana, bhâsa Polandia.<ref>{{Cite web |title=Pope John Paul II |url=http://www.robinsonlibrary.com/philosophy/denominations/catholic/history/johnpaul2.htm |archive-url=https://web.archive.org/web/20150402135430/http://www.robinsonlibrary.com/philosophy/denominations/catholic/history/johnpaul2.htm |archive-date=2015-04-02 |access-date=2026-06-29 |website=www.robinsonlibrary.com}}</ref> Mènangka bâgiyân ḍâri wewenang panggilan soccer a sè universal, salèrana ella ngalakonè beatifikasi ḍâ' ka 1.340 orèng bân ngalakonè ka onisasi 483 santo/santa,<ref>{{Cite web |title=USCCB - (Office of Media Relations) - Pope John Paul II A Light for the World |url=http://www.usccb.org/comm/popejohnpaulii/biography.shtml |archive-url=https://web.archive.org/web/20110623031352/http://www.usccb.org/comm/popejohnpaulii/biography.shtml |archive-date=2011-06-23 |access-date=2026-06-29 |website=www.usccb.org}}</ref><ref>{{Cite news |date=2005-04-12 |title=Cardinals Lobby for Swift Sainthood for John Paul II |url=https://www.nytimes.com/2005/04/12/international/worldspecial2/cardinals-lobby-for-swift-sainthood-for-john.html |access-date=2026-06-29 |work=The New York Times |language=en-US |issn=0362-4331}}</ref> lebbi bânnya' Dâri gabunganna beatifikasi bân kanonisasi sè èlakonè lu-dhulluna selama 5 abad bâ'âri'.<ref>{{Cite news |date=2006-03-31 |title=Whatever happened to ... canonising John Paul II? |url=https://www.theguardian.com/world/2006/apr/01/catholicism.religion |access-date=2026-06-29 |work=The Guardian |language=en-GB |issn=0261-3077}}</ref><ref>{{Cite web |last=Gertz |first=Steven |date=2003-10-01 |title=John Paul II's Canonization Cannon |url=https://www.christianitytoday.com/2003/10/john-paul-iis-canonization-cannon-2/ |access-date=2026-06-29 |website=Christianity Today |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web |title=USCCB - Beatifications During Pope John Paul II’s Pontificate |url=http://www.usccb.org/pope/beatify.htm#10 |archive-url=https://web.archive.org/web/20081211002153/http://www.usccb.org/pope/beatify.htm#10 |archive-date=2008-12-11 |access-date=2026-06-29 |website=www.usccb.org}}</ref><ref>{{Cite web |title=Saints proclaimed during the Pontificate of John Paul II |url=https://www.vatican.va/news_services/liturgy/saints/index_saints_en.html |archive-url=http://web.archive.org/web/20260213110714/https://www.vatican.va/news_services/liturgy/saints/index_saints_en.html |archive-date=2026-02-13 |access-date=2026-06-29 |website=www.vatican.va}}</ref>
== Sombher ==
p9b7kbfwr65i3nb6r7gxubn88etzh6r
Hijab menurut Negara
0
19422
64733
2026-06-28T13:07:32Z
Alykarina
4610
←Membuat halaman berisi 'Ngangghuy kodug wajib è naghârâ-naghârâ konservatif akadhi Iran bân Afghanistan. È Gaza, Negara Palestina, para pejabat sakola'an jhughân ampon motossaghi ka'angghuy èparloaghi bâbine' ka'angghuy ngangghuy kodung, <ref name="auto1">{{Cite news |last=Mahmoud |first=Amany |date=October 6, 2022 |title=Gaza schools impose hijab to students' dismay |url=https://www.al-monitor.com/originals/2022/10/gaza-schools-impose-hijab-students-dismay |archive-url=https:...'
64733
wikitext
text/x-wiki
Ngangghuy kodug wajib è naghârâ-naghârâ konservatif akadhi Iran bân Afghanistan. È Gaza, Negara Palestina, para pejabat sakola'an jhughân ampon motossaghi ka'angghuy èparloaghi bâbine' ka'angghuy ngangghuy kodung, <ref name="auto1">{{Cite news |last=Mahmoud |first=Amany |date=October 6, 2022 |title=Gaza schools impose hijab to students' dismay |url=https://www.al-monitor.com/originals/2022/10/gaza-schools-impose-hijab-students-dismay |archive-url=https://web.archive.org/web/20221013171059/https://www.al-monitor.com/originals/2022/10/gaza-schools-impose-hijab-students-dismay |archive-date=October 13, 2022 |work=[[Al-Monitor]]}}</ref> sanajân Otoritas Palestina (è taon 1990) nganggep kodung panèka pèlèan. <ref name="auto8">{{Cite web |date=4 May 1990 |title=Women, the Hijab and the Intifada |url=https://merip.org/1990/05/women-the-hijab-and-the-intifada/}}</ref>
È pan-bârâmpan naghârâ sè mayoritas Muslim (akadhi Maroko bân Tunisia) bâḍâ keluhan pembatasan otabâ diskriminasi ḍâ' bhâbinè'an sè ngangghuy kodung, sè bisa èangghep mènangka tanḍha Islamisme.<ref>{{Cite web |last=Nate Schenkkan |date=2011 |title=Kyrgyzstan: Hijab Controversy Charges Debate over Islam's Role in Society |url=https://eurasianet.org/kyrgyzstan-hijab-controversy-charges-debate-over-islams-role-in-society |access-date=2021-09-19 |website=[[Eurasianet]] |language=en}}</ref> Pan-bârâmpan naghârâ mayoritas muslim ampon ngalarang niqab bân kodung è sakola'an umum, universitas, otabâ geḍḍhung pamarèntah, è antarana Tunisia (molaè taon 1981, <ref name="tunisiahijab">Abdelhadi, Magdi [http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/5382946.stm Tunisia attacked over headscarves], ''BBC News'', 26 September 2006. Accessed 6 June 2008.</ref> sabâgiyân èpaèlang è taon 2011), Turki (sè èbâgi èpaèlang ), <ref>[http://english.aljazeera.net/news/europe/2008/06/200861502253559528.html Turkey headscarf ruling condemned] Al Jazeera English (7 June 2008). Retrieved in February 2009.</ref> <ref name="news24.com">{{Cite web |date=23 September 2014 |title=Turkey-lifts-ban-on-headscarves-at-high-schools |url=http://www.news24.com/World/News/Turkey-lifts-ban-on-headscarves-at-high-schools-20140923 |access-date=26 December 2016 |website=News24.com}}</ref> Kosovo (molaè taon 2009), <ref name="Kosovo">[https://www.bbc.co.uk/news/world-europe-11065911 "Headscarf ban sparks debate over Kosovo's identity"] ''news.bbc.co.uk'' 24 August 2010. Link retrieved 24 August 2010</ref> Azerbaijan (molaè taon 2010 <ref>{{Cite web |date=30 December 2010 |title=AZERBAIJAN: Feud over ban on Islamic head scarves fuels fears of Iranian meddling |url=http://latimesblogs.latimes.com/babylonbeyond/2010/12/azerbaijianiran-hijab-ban-school-girls-iran-cleric-fatwa-ideology-islam-war.html}}</ref> ), Kazakhstan, bân Kirgistan. <ref>{{Cite news |title=Kyrgyzstan Bans Head Scarves From Schools |url=https://www.rferl.org/a/Kyrgyzstan_Bans_Head_Scarves_From_Schools/1503459.html |access-date=2023-08-24 |work=RadioFreeEurope/RadioLiberty |language=en}}</ref> Tajikistan sè mayoritas Muslim èlarang kodung sacara samporna è tangghâl 20 Juni 2024. <ref>{{Cite web |date=2024-06-24 |title=Why did Muslim-majority Tajikistan ban the hijab? |url=https://www.euronews.com/2024/06/24/why-did-muslim-majority-tajikistan-ban-the-hijab |access-date=2024-06-27 |website=euronews |language=en}}</ref>
Larangan hukum ghâbây niqab bân cadar, variasi bhâḍhânna bhâbinè'an Muslim sè notobi mowana, lebbi jhârna' ḍâri sè bâḍâ è kdoug. Satèya, 16 naghârâ ampon èlarang niqab (jhâ' èsamaaghi sareng hijab), è antarana Tunisia, <ref name="reuters.com">{{Cite news |date=5 July 2019 |title=Tunisian PM bans wearing of niqab in public institutions |url=https://www.reuters.com/article/uk-tunisia-niqab-security-idUKKCN1U01CH |access-date=5 July 2019 |work=Reuters}}</ref> Austria, Denmark, Prancis, Belgia, Tajikistan, Bulgaria, <ref name="auto7">[https://www.smh.com.au/world/bulgaria-the-latest-european-country-to-ban-the-burqa-and-niqab-in-public-places-20160930-grss9q.html Bulgaria the latest European country to ban the burqa and niqab in public places], Smh.com.au: accessed 5 December 2016.</ref> Kamerun, Chad, Republik Kongo, Gabon, Belanda, <ref>{{Cite news |last=Halasz |first=Stephanie |last2=McKenzie |first2=Sheena |date=27 June 2018 |title=The Netherlands introduces burqa ban in some public spaces |url=https://edition.cnn.com/2018/06/27/europe/netherlands-partial-burqa-ban-intl/index.html |access-date=9 August 2018 |work=CNN |issue=27 June 2018 |agency=CNN}}</ref>, Region Xiang <ref>{{Cite news |last=Phillips |first=Tom |date=13 January 2015 |title=China bans burqa in capital of Muslim region of Xinjiang |url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/china/11342070/China-bans-burqa-in-capital-of-Muslim-region-of-Xinjiang.html |access-date=9 August 2018 |work=The Telegraph |issue=13 January 2015 |agency=The Telegraph}}</ref> Maroko, Sri Lanka bân Swiss.
== Afrika ==
=== Aljazair ===
E bâkto Perang Aljazair è taon 1954-1962, bhâbinè'an Aljazair molaè èangghep bebas sacara hukum ka'angghuy kalowar ḍâri pengasingan bân noro' ta' ngangghuy kodung ètempat umum, polana bhâbinè'an aktif noro' perjuangan kemerdekaan nasional.
È taon 2018, pamarèntah aghâbây undang-undang sè ngalarang ngangghuy penotop mowana, sè èsebbhut burka otabâ niqab, sareng pegawai negeri bâbinè' è bâkto alako. Perdana Menteri è bâkto jârèya, Ahmed Ouyahia, mandhâr larangan polana keyakinanna jhâ' bhâbinè'an koḍhu èkennal è kennengngan alako.
=== Kamerun ===
È tangghâl 12 Juli 2015, duwâ' bhâbinè' sè ngangghuy bhâḍhân aghâma mabâli bom bunuh diri è Fotokol, sè matè'è 13 orèng. orèng bânnya'. Saellana serrangan, molaè 16 Juli, Kamerun èlarang ngangghuy cadar sè anotop kabbi mowana, è antarana niqab, è wilayah Jauh Utara è tangghâl 16 Juli. Gubernur Midjiyawa Bakari ḍâri wilayah sè kabânnya'an Muslim ngoca' jhâ' langkah panèka ka'angghuy nyegghâ serrangan salanjhângnga è naghârâ sè kabânnya'an Kristen.
=== Chad ===
Saellana èbom bunuh diri ganda è tangghâl 15 Juni 2015, sè matè'è 33 orèng è N'Djamena, pamarèntah Chad èomommaghi è tangghâl 17 Juni 2015, larangan ngangghuy burqa è wilayahna polana alasan kaamanan. <ref>{{Cite news |date=17 June 2016 |title=Chad arrests five and bans burqa after suicide bombings |url=https://www.reuters.com/article/us-chad-blast-idUSKBN0OX2L720150617 |work=Reuters}}</ref> È taon 2015, Perdana Menteri Kalzeube Pahimi Deubet nyebbut burqa "kamuflase". <ref>{{Cite news |date=17 June 2015 |title=Chad bans face veil after bombings |url=https://www.bbc.com/news/world-africa-33166220 |access-date=10 November 2019 |language=en-GB}}</ref> Bhâbinè'an sè èlanggâr larangan panèka èkennèng penjara.
== Shombâr ==
<references />
7gjgsbe1tipkb9tepzl48jpe2ribm3h
Ricardo Clark
0
19423
64735
2026-06-29T01:37:28Z
Dankkum dunya
3170
←Membuat halaman berisi '{{Infobox orang}} '''Ricardo Anthony Clark''' (lahèr 10 Pèbruwari 1983)<ref>{{Cite web |last=ColumbusCrew.com |title=Ricardo Clark {{!}} Columbus Crew |url=https://www.columbuscrew.com/players/ricardo-clark/ |access-date=2026-06-29 |website=ColumbusCrew.com |language=en}}</ref> panèka orèng sè toman dhâddhi pamaèn ebbal ḍâri Amèrika Serikat sè posisina dhâddhi ''gelandang'' (ḍâlem [[:id:Gelandang_(sepak_bola)|bhâsa Inḍonèsia]]). Sabâktona ka...'
64735
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox orang}}
'''Ricardo Anthony Clark''' (lahèr 10 Pèbruwari 1983)<ref>{{Cite web |last=ColumbusCrew.com |title=Ricardo Clark {{!}} Columbus Crew |url=https://www.columbuscrew.com/players/ricardo-clark/ |access-date=2026-06-29 |website=ColumbusCrew.com |language=en}}</ref> panèka orèng sè toman dhâddhi pamaèn ebbal ḍâri Amèrika Serikat sè posisina dhâddhi ''gelandang'' (ḍâlem [[:id:Gelandang_(sepak_bola)|bhâsa Inḍonèsia]]). Sabâktona karier profesionalla, Clark amaèn ka'angghuy pan-saponapan klub tamaso' è ḍâlemma panèka MetroStars, San Jose Earthquakes, Houston Dynamo, bân Columbus Crew SC è Amèrika Serikat, jhughân Eintracht Frankfurt è Jèrman bân Stabæk è Norwègia. Clark panèka jhughânan maso' ḍâlem catettan pamaèn tim nasional Amèrika Serikat.
== Kaoḍi'ân ==
Clark lahèr è Atlanta, Gèorgia. Clark nempo pamolanganna è Universitas Furman abiddhâ ḍu taon sabellumma èpèlè mènangka orotan nomer ḍuwâ' ḍâlem MLS SuperDraft 2003 sareng MetroStars. Sa'amponna ḍu mosèm bân nyapa' para' 100 panampilan, Clark èyallè ḍâ' San Jose Earthquakes. Nalèkana kerjasama kasebbhut ngallè ḍâri San Jose ḍâ' Houston è taon 2006 bân aghântè nyama dhâddhi Houston Dynamo, Clark abhâreng ngallè jhughân. Clark amaèn sa'abiddhâ empa' mosèm bân abhânto klub ngaollè ḍuwâ' MLS Cup sè ahèrra nerrossaghi karier ḍâ' Èropa.
== Bâkto ghi' Ngoḍâ bân Pamolangan ==
Clark asakola è St. Pius X Catholic High School. Clark ngaghungi katoronan Trinidad ḍâri pihak ramana.<ref>{{Cite web |last=Soccer |first=World |date=2010-05-26 |title=USA squad |url=https://www.worldsoccer.com/world-soccer-latest/usa-squad-298487 |access-date=2026-06-29 |website=World Soccer |language=en}}</ref> È sakola'anna, Clark ngaollè ḍuwâ' gellar juara naghârâ bâgiyân (satate champion) jhughân ḍu kalè tapèlè mènangka pamaèn palèng beccè' è sanaghârâ bâgiyân (''State Player of the Year''). È taon ḍi-buḍina, tim sakola'anna ngaollè rèkor 22 kamennangan bân 1 kakala'an, sabâtara Clark ènobattaghi mènangka Parade All-American. è lèvel klub, Clark amaèn ka'angghuy AFC Lightning, mennang ḍuwâ' gellar kajuwara'an naghârâ bâgiyân bân ènobattaghi mènangka MVP è Adidas ESP Camp 2000. Clark pas mategghu ka'agghuy nerrossaghi karier ebballa è Universitas Furman,<ref>{{Cite web |title=Untitled Document |url=http://eweb.furman.edu/athletics/soccer_mens/seasons/2001/pressrel/01signees.htm |access-date=2026-06-29 |website=eweb.furman.edu}}</ref> agabung ḍâlem kellas rekrutmen sè nengneng è rèngking nomer empa' nasional.
== Sombher ==
a5aea6rwjjo8tkph0hre3nyidspga8x
Vladimir Putin
0
19424
64739
2026-06-29T09:30:38Z
Azura1269
2978
←Membuat halaman berisi '[[Bhengkek:Vladimir Putin (2026 02 23).jpg|jmpl|Fotona Vladimir Putin, 2026]] '''Vladimir Vladimirovich Putin''' (/ˈpuːtɪn/; bhâsa Rusia: Владимир Владимирович Путин, lahèr 7 Oktober 1952) iyâ arèya politikus Rusia, salèrana aropa'aghi Prèsiḍèn Rusia sè satèya.<ref>{{Cite web |title=Владимир Путин – личный сайт |url=http://en.putin.kremlin.ru/bio |access-date=2026-06-29 |website=Владимир Пу...'
64739
wikitext
text/x-wiki
[[Bhengkek:Vladimir Putin (2026 02 23).jpg|jmpl|Fotona Vladimir Putin, 2026]]
'''Vladimir Vladimirovich Putin''' (/ˈpuːtɪn/; bhâsa Rusia: Владимир Владимирович Путин, lahèr 7 Oktober 1952) iyâ arèya politikus Rusia, salèrana aropa'aghi Prèsiḍèn Rusia sè satèya.<ref>{{Cite web |title=Владимир Путин – личный сайт |url=http://en.putin.kremlin.ru/bio |access-date=2026-06-29 |website=Владимир Путин – личный сайт |language=ru}}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-12-08 |title=Vladimir Putin Is Running for a Fifth—Yes, Fifth—Term as Russia's President |url=https://www.biography.com/political-figures/vladimir-putin |access-date=2026-06-29 |website=Biography |language=en-US}}</ref> Putin dhâddhi prèsiḍèn kalabân masa jabatan palèng abit nomer 2 è Èropa saellana Aleksandr Lukashenko, prèsiḍèn Belarus.
Putin ella dhâddhi Prèsiḍèn Rusia molaè 7 Mèi 2012.<ref>{{Cite web |title=- YouTube |url=https://www.youtube.com/watch?v=TNiWnSOsAnE |access-date=2026-06-29 |website=www.youtube.com}}</ref> Putin sabellunna dhâddhi Perdana Menteri ḍâri taon 1999 ghân 2000, Prèsiḍèn ḍâri taon 2000 ghân 2008, bân dhâddhi Perdana Menteri polè ḍâri taon 2008 ghân 2012. È masa jabatanna mènangka Perdana Menteri, salèrana dhâddhi Katowa Partai Rusia Bersatu, partai pamarènta è naghârâ Rusia.<ref name="kremlinbio" />
Putin ajhâr bhâsa Jèrman è SMA Sankt-Peterburg 281, bân bisa acaca ḍâlem bhâsa Jèrman.<ref>{{Cite news |title=Putin dazzles with German skills as he unexpectedly steps in as translator at forum (VIDEO) |url=https://www.rt.com/news/338957-putin-translates-german-wimmer/ |access-date=2026-06-29 |work=RT International |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=5 times Putin used foreign languages for diplomacy (VIDEO) |url=https://www.rt.com/news/339003-putin-foreign-languages-diplomacy/ |access-date=2026-06-29 |work=RT International |language=en-US}}</ref> Putin ajhâr èlmo hokom è Universitas Negeri Sankt-Peterburg taon 1970, bân lulus taon 1975.<ref>{{Cite web |title=Putin's Career Rooted in Russia's KGB (washingtonpost.com) |url=https://www.washingtonpost.com/wp-srv/inatl/longterm/russiagov/putin.htm |access-date=2026-06-29 |website=www.washingtonpost.com}}</ref>
== Sombher ==
<references responsive="0"></references>
ar6wgdrefsqf0l43ym0wu4i9w5krbh0
64740
64739
2026-06-29T09:33:33Z
Azura1269
2978
64740
wikitext
text/x-wiki
[[Bhengkek:Vladimir Putin (2026 02 23).jpg|jmpl|Fotona Vladimir Putin, 2026]]
'''Vladimir Vladimirovich Putin''' (/ˈpuːtɪn/; bhâsa Rusia: Владимир Владимирович Путин, lahèr 7 Oktober 1952) iyâ arèya politikus Rusia, salèrana aropa'aghi Prèsiḍèn Rusia sè satèya.<ref>{{Cite web |title=Владимир Путин – личный сайт |url=http://en.putin.kremlin.ru/bio |access-date=2026-06-29 |website=Владимир Путин – личный сайт |language=ru}}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-12-08 |title=Vladimir Putin Is Running for a Fifth—Yes, Fifth—Term as Russia's President |url=https://www.biography.com/political-figures/vladimir-putin |access-date=2026-06-29 |website=Biography |language=en-US}}</ref> Putin dhâddhi prèsiḍèn kalabân masa jabatan palèng abit nomer 2 è Èropa saellana Aleksandr Lukashenko, prèsiḍèn Belarus.
Putin ella dhâddhi Prèsiḍèn Rusia molaè 7 Mèi 2012.<ref>{{Cite web |title=- YouTube |url=https://www.youtube.com/watch?v=TNiWnSOsAnE |access-date=2026-06-29 |website=www.youtube.com}}</ref> Putin sabellunna dhâddhi Perdana Menteri ḍâri taon 1999 ghân 2000, Prèsiḍèn ḍâri taon 2000 ghân 2008, bân dhâddhi Perdana Menteri polè ḍâri taon 2008 ghân 2012. È masa jabatanna mènangka Perdana Menteri, salèrana dhâddhi Katowa Partai Rusia Bersatu, partai pamarènta è naghârâ Rusia.
Putin ajhâr bhâsa Jèrman è SMA Sankt-Peterburg 281, bân bisa acaca ḍâlem bhâsa Jèrman.<ref>{{Cite news |title=Putin dazzles with German skills as he unexpectedly steps in as translator at forum (VIDEO) |url=https://www.rt.com/news/338957-putin-translates-german-wimmer/ |access-date=2026-06-29 |work=RT International |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=5 times Putin used foreign languages for diplomacy (VIDEO) |url=https://www.rt.com/news/339003-putin-foreign-languages-diplomacy/ |access-date=2026-06-29 |work=RT International |language=en-US}}</ref> Putin ajhâr èlmo hokom è Universitas Negeri Sankt-Peterburg taon 1970, bân lulus taon 1975.<ref>{{Cite web |title=Putin's Career Rooted in Russia's KGB (washingtonpost.com) |url=https://www.washingtonpost.com/wp-srv/inatl/longterm/russiagov/putin.htm |access-date=2026-06-29 |website=www.washingtonpost.com}}</ref>
== Sombher ==
<references responsive="0"></references>
== Pranala lowar ==
* [http://en.putin.kremlin.ru/bio/page-0 Situs web pribadi resmi]
* [http://en.kremlin.ru/ Situs resmi Presiden Rusia]
0ce27b9cee8r2bd3g80hi95urbuyae3
64741
64740
2026-06-29T09:41:35Z
Azura1269
2978
64741
wikitext
text/x-wiki
[[Bhengkek:Vladimir Putin (2026 02 23).jpg|jmpl|Fotona Vladimir Putin, 2026]]
'''Vladimir Vladimirovich Putin''' (/ˈpuːtɪn/; bhâsa Rusia: Владимир Владимирович Путин, lahèr 7 Oktober 1952) iyâ arèya politikus Rusia, salèrana aropa'aghi Prèsiḍèn Rusia sè satèya.<ref>{{Cite web |title=Владимир Путин – личный сайт |url=http://en.putin.kremlin.ru/bio |access-date=2026-06-29 |website=Владимир Путин – личный сайт |language=ru}}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-12-08 |title=Vladimir Putin Is Running for a Fifth—Yes, Fifth—Term as Russia's President |url=https://www.biography.com/political-figures/vladimir-putin |access-date=2026-06-29 |website=Biography |language=en-US}}</ref> Putin dhâddhi prèsiḍèn kalabân masa jabatan palèng abit nomer 2 è Èropa saellana Aleksandr Lukashenko, prèsiḍèn Belarus.
Putin ella dhâddhi Prèsiḍèn Rusia molaè 7 Mèi 2012.<ref>{{Cite web |title=- YouTube |url=https://www.youtube.com/watch?v=TNiWnSOsAnE |access-date=2026-06-29 |website=www.youtube.com}}</ref> Putin sabellunna dhâddhi Perdana Menteri ḍâri taon 1999 ghân 2000, Prèsiḍèn ḍâri taon 2000 ghân 2008, bân dhâddhi Perdana Menteri polè ḍâri taon 2008 ghân 2012. È masa jabatanna mènangka Perdana Menteri, salèrana dhâddhi Katowa Partai Rusia Bersatu, partai pamarènta è naghârâ Rusia.
Putin ajhâr bhâsa Jèrman è SMA Sankt-Peterburg 281, bân bisa acaca ḍâlem bhâsa Jèrman.<ref>{{Cite news |title=Putin dazzles with German skills as he unexpectedly steps in as translator at forum (VIDEO) |url=https://www.rt.com/news/338957-putin-translates-german-wimmer/ |access-date=2026-06-29 |work=RT International |language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news |title=5 times Putin used foreign languages for diplomacy (VIDEO) |url=https://www.rt.com/news/339003-putin-foreign-languages-diplomacy/ |access-date=2026-06-29 |work=RT International |language=en-US}}</ref> Putin ajhâr èlmo hokom è Universitas Negeri Sankt-Peterburg taon 1970, bân lulus taon 1975.<ref>{{Cite web |title=Putin's Career Rooted in Russia's KGB (washingtonpost.com) |url=https://www.washingtonpost.com/wp-srv/inatl/longterm/russiagov/putin.htm |access-date=2026-06-29 |website=www.washingtonpost.com}}</ref>
== Kaoḍi'ân pribadina ==
=== Kalowargana ===
È tangghâl 28 Juli 1983, Putin akabin bân Lyudmila Shkrebneva, bân sè kaḍuwâ neng-enneng è Jèrman ḍâri taon 1985 ghân taon 1990. Sè kaḍuwâ pas nga'anḍi' ḍuwâ'ân pottrè, iyâ arèya Mariyana Putina, sè lahèr tangghâl 28 April 1985 è Sankt-Peterburg, Rusia, bân Yekaterina Putina, sè lahèr tangghâl 31 Agustus 1986 è Dresden, Jèrman Tèmor.<ref>{{Cite book |last=Sakwa |first=Richard |url=https://books.google.co.id/books?id=pr59AgAAQBAJ&redir_esc=y |title=Putin: Russia's Choice |date=2007-11-13 |publisher=Routledge |isbn=978-1-134-13345-1 |language=en}}</ref>
== Sombher ==
<references responsive="0"></references>
== Pranala lowar ==
* [http://en.putin.kremlin.ru/bio/page-0 Situs web pribadi resmi]
* [http://en.kremlin.ru/ Situs resmi Presiden Rusia]
bp30oqxs5h4xn7msbk6tpi3jmcn8ufo