Wikipedia
madwiki
https://mad.wikipedia.org/wiki/Tan%C3%A8yan
MediaWiki 1.47.0-wmf.10
first-letter
Mèḍia
Spesial
Pakanḍhâ'ân
Pangangghuy
Pakanḍhâ'ânna pangangghuy
Wikipèḍia
Pakanḍhâ'ânna Wikipèḍia
Bhengkek
Pakanḍhâ'ânna bhengkek
MèḍiaWiki
Pakanḍhâ'ânna MèḍiaWiki
Cèṭa'an
Pakanḍhâ'ânna cèṭa'an
Bhântowan
Pakanḍhâ'ânna bhântowan
Bhângsa
Pakanḍhâ'ânna bhângsa
TimedText
TimedText talk
Modul
Pembicaraan Modul
Acara
Pembicaraan Acara
Asia
0
5766
64961
57420
2026-07-15T11:23:23Z
Rèng anè
4736
Ghun meccè'èn kalèmat bân èn-laènna
64961
wikitext
text/x-wiki
{{Multiscript|Asia|ꦄꦱꦶꦪ|أسيا}}
{{kegunaanlain}}
{{Infobox continent
| title = Asia
| image = File:Asia (orthographic projection).svg
| area = {{convert|44391000|km2|sqmi|abbr=on}}<ref name=NG264>{{cite book|publisher=National Geographic Society (U.S.)|title= National Geographic Family Reference Atlas of the World|location=Washington, D.C.|year=2006|page=264}}</ref>
| population = 4,772,161,567 (2024)
| density = 153 per Km<sup>2</sup> (397 jiwa per mi<sup>2</sup>)
| demonym = [[Bhângsa Asia]]
| countries = 49 (sè 5-na kennèng sengkèta)
| list_countries = Dâftar naghârâ neng Asia
| dependencies = {{Collapsible list
|list_style = text-align:left;
|1 = [[file:flag of the United Kingdom.svg|24px|border|link=]] [[Akrotiri bân Dhekelia]]|2 = {{flag|Wilayah Samudra Hindia Britania}}|3 = {{flag|Polo Natal}}|4 = [[file:flag of Australia.svg|24px|border|link=]] [[Kapolowan Cocos (Keeling)]]|5 = {{flag|Hong Kong}}|6 = {{flag|Makau}}
}}
| unrecognized = {{Collapsible list
|list_style = text-align:left;
|1 = {{flag|Abkhazia}}|2 = {{flag|Artsakh}}|3 = {{flag|Siprus Dâjâ|name=Siprus Ḍâjâ}}|4 = {{flag|Ossetia Lao'}}|5 = {{flag|Taiwan}}|6 =
}}
| languages = [[Bhâsa neng Asia|Dâftar bhâsa neng Asia]]<!--Ghi' ta' èghâbây-->
| time = [[UTC+2]] kantos [[UTC+12]]
| internet = [[.asia]]
| cities = [[Dâftar wilayah mètropolitan neng Asia]]<br />[[Dâftar koṭṭa neng Asia]]<!--ghita' èghâbây-->
{{Collapsible list
|list_style = text-align:left;
|1 = {{flagicon|Jepang}} [[Tokyo]] <br />{{flagicon|Jepang}} [[Osaka]] <br />{{flagicon|India}} [[Mumbai]] <br />{{flagicon|India}} [[Delhi]] <br />{{flagicon|Pakistan}} [[Karachi]] <br />
{{flagicon|Indonesia}} [[Jakarta]]
<br /> {{flagicon|Indonesia}} [[Balikpapan]]<br />
{{flagicon|Indonesia}} [[Medan]]
<br /> {{flagicon|Indonesia}} [[Sorbhâjâ]]<br />{{flagicon|Inḍonèsia }} [[Palembang]]<br /> {{flagicon|Indonesia}} [[Manado]]<br />{{flagicon|Indonesia}} [[Makassar]]<br />{{flagicon|Korea Selatan}} [[Seoul]] <br />{{flagicon|Korea Selatan}} [[Busan]] <br />{{flagicon|China}} [[Shanghai]] <br />{{flagicon|China}} [[Beijing]] <br />{{flagicon|China}} [[Guangzhou]] <br />{{flagicon|China}} [[Hong Kong]] <br />{{flagicon|Rusia}} [[Vladivostok]]<br /> {{flagicon|Rusia}} [[Novosibirsk]]<br/> {{flagicon|Rusia}} [[Yekaterinburg]] <br />{{flagicon|Filipina}} [[Manila]]<br />{{flagicon|Iran}} [[Tehran]] <br />{{flagicon|Pakistan}} [[Lahore]]<br /> {{flagicon|India}} [[Kolkata]]
<br />{{flagicon|Taiwan}} [[Taipei]] <br />{{flagicon|Thailand}} [[Bangkok]] <br />{{flagicon|Singapura}} [[Singapura]] <br />{{flagicon|Malaysia}} [[Kuala Lumpur]]<br /> {{flagicon|Vietnam}} [[Koṭṭa Hồ Chí Minh]]<br />{{flagicon|Uni Emirat Arab}} [[Dubai]]
}}
}}
[[File:Asia Globe NASA.jpg|jmpl|300px|Ghâmbhâr komposit satelit benua Asia.]]
[[File:Supranational Asian Bodies.svg|jmpl|252x252px|Manḍirâ naghârâ tor [[Template:Badan Asia Supranasional|Bhâdhân Asia Supranasional]] sè ngennengè wilayah Asia.]]
'''Asia''' aslèra sabuwâ [[bennua|benua]] sè palèng legghâ nangèng jhughân sè palèng longsa' benua neng bhumè, nogghâi bibârâ 44,58 juta kilomèter persegi, otabâ 30% ḍâri bibârâna tèngghângan bhumè. Akennengan neng bhumè jhâlao' tor jhâtèmor, bâtes Asia èkaèdhâr [[Samudra Arktik]] neng ḍâjâna, [[Samudra Pasifik]] neng tèmorra, [[Samudra Hindia]] neng lao'na, [[Tasè' Mèra]] tor [[Èropa]] neng songkèr bârâ'.<ref name = 'KBBID Asia'>{{id}}
Pusat Bahasa Departemen Pendidikan Republik Indonesia
{{cite web
|url=https://kbbi.kemdikbud.go.id/entri/Asia
|title=Arti kata Asia pada Kamus Besar Bahasa Indonesia dalam jaringan
|accessdate=4 Desember 2019
|archive-date=2023-10-07
|archive-url=https://web.archive.org/web/20231007025410/https://kbbi.kemdikbud.go.id/entri/Asia
|url-status=dead
}}</ref> Sacara gèologis tor gèografis, Asia arasop sareng benua [[Èropa]], ḍuwâ' benua sè arasop ka'ḍissa lajhu arembi' [[Èurasia]]. Benua ka'ḍinto aghâḍhuwi salèsèr gèografis sè maghâtton, pandhâliyân ghurun neng [[Tèmor Tengnga]] tor [[Asia Tengnga]] kantos ḍhâu ojhân tropis neng [[Asia Tongghârâ]], ngaghungè ghunong palèng tèngghi sadhunnya èngghi panèka [[Ghunong Everest]]. Benua sè ampon abit abhâdhi kennengan ḍâ' rang-pèrang Manossa panèka, pasarèyanna dhâb-[[paradhâbhân]] sè sarèyang nèngghâlaghi bhuktè sè èmpiris.
Sacara historis, Asia abhâḍhi kennengan sè segghut kamaojuddhâ paradhâbhân kona akadhi [[Mesopotamia]], [[Lembah Songay Indus]], [[Tiongkok]], tor [[Persia]], sè aghâḍhuwi masèsa ghâsar ḍâ' nyekkarra èlmo pangonèngan, seni, falsafah, aghâma, mangsan [[Èkonomi|pamèngghungan]] dhunnya. Asia jhughân abhâḍhi nokta asekkarra ma-aghâma sè èkalonta, akadhi aghâma [[Hindu]], [[Buddha]], [[Islam]], kantos [[Kristen]]. Ajhumbhuna sajhârâ sè soghi nèka èkasareng salèsèr istiadat, bhâsa, tor bhudhâjâ, ḍâmon Asia èkasangghân dinamis tor kaskajâ raghâmma mènangka sè sadhunnya. Kantos sanonto, Asia pajhât abhâdhi bhellenna [[Èkonomi|pamèngghungan]] global, sè otamana kalabân jurgetta èkonomi akadhi [[Tiongkok]], [[Jeppang|Jepang]], [[India]], tor [[Korèa Lao'|Korèa Jhâlao']].
Sacara dèmografi, Asia epèngghun lèbât ḍâri 4,7 miliâr manossa (2023), sè mabâkkèlaghi korang lebbi 60% ḍâlem ''populasi'' neng dhunnya.<ref>{{cite journal | url=http://www.economist.com/diversions/millennium/displayStory.cfm?Story_ID=346605 | title=Like herrings in a barrel | journal=The Economist | date=23 Desember 1999 | issue=Millennium issue: Population | publisher=The ''Economist'' online, The Economist Group | access-date=9 Februari 2014 | archive-date=4 Januari 2010 | archive-url=https://web.archive.org/web/20100104100155/http://www.economist.com/diversions/millennium/displayStory.cfm?Story_ID=346605 | dead-url=yes }}.</ref> Neng benua nèka bâḍâ 49 râ-naghârâ sè èyangghânè sareng kobhengan internasional, anadhinèng naghârâ [[Rusia]] tor [[Turki]] angghâḍhuwi wilayah sè mèlaghisè bâtes Asia kalabân [[Èropa]]. Ṭa-koṭṭa rajâ ènga' [[Tokyo]], [[Shanghai]], [[Mumbai]], kantos [[Jakarta]] abhâḍhi pasèmowan èkonomi, politik, jhughân bhudhâjâ sè penṭèng. Makkè mujud pabhidhâ'ân rajâ ḍâlem standar sokma, sistem politik, otabâ onḍhâk èkonomi pandhâliyân naghârâ, Asia monḍhi aḍibâsa sè akas neng longkang ''teknologi'', ''industri'', tor ''èkonomi'', palampan vital neng plaghânsana global.<ref name=McG-H>{{cite web | title=Asia | url=http://accessscience.com/abstract.aspx?id=054800&referURL=http%3a%2f%2faccessscience.com%2fcontent.aspx%3fid%3d054800 | work=AccessScience | publisher=McGraw-Hill | accessdate=26 Juli 2011 | archive-date=27 November 2011 | archive-url=https://web.archive.org/web/20111127141127/http://accessscience.com/abstract.aspx?id=054800&referURL=http%3A%2F%2Faccessscience.com%2Fcontent.aspx%3Fid%3D054800 | dead-url=yes }}</ref>
== Sombher ==
{{reflist|2}}
{{Topik bennua Asia}}
{{Asia}}
{{bennua}}
{{Authority control}}
[[Category:Asia| ]]
[[Category:Bennua]]
<references group="lower-alpha" />
2zwurijtg73gaxdrct5f4p1pp61yf6f
Melville J. Herskovits
0
16033
64959
53355
2026-07-15T05:20:02Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
64959
wikitext
text/x-wiki
{{infobox orang}}
'''Melville Jean Herskovits''' (10 Sèptèmber 1895 – 25 Fèbruari 1963) panèka sala settong antropolog dâri Amérika Sarikat sè lahèr è Bellefontaine, Ohio. Dhibi'na panèka bhujângghâ buku sè kontrovèrsial "''The Myth of the Negro'' ''Past"'' sè caréta pangaro kabhudhâjâân Afrika dâlem kaodi'en kolè' cèlleng Amérika. Dhibi'na noro' andil abânto aghâbây konsep relativitas kabhudhâjâân lèbât bukuna iyâ arèya ''"Man and His Works."''<ref>{{Cite news |title=Melville J. Herskovits {{!}} Africa, Culture & Race {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/biography/Melville-J-Herskovits |access-date=2026-01-02 |work=Encyclopedia Britannica |language=en}}</ref>
== Panḍiḍighân ==
Dhibi’na lulus dâri sakola ménèngah nâ taon 1912. Taon 1915, Herskovits sakola è paḍâ bâktona neng ''University of Cincinnati'' bhân ''Hebrew Union College''. Namong, perjhâlânan Herskovits sè ajhâr ta’ è paterros sebbâb Perang Dhunnya I. lantas ngalakoni ngaladhinè sè abitdèh lèma' bellès bulan è Prancis kaangguy dhâddhi prajhurit bhân prajhurit kellas settong è Korps Medis Angkatan Darat Amerika Sarikat, Dhibi’na è mardhika ḍâlem taon 1919. Dhibi’na ajhâr sakejjhâ' è ''University of Poitiers'' sabellunna abelih ka Amérika Sarikat kaangguy masok ka ''University of Chicago'', è ḍissa dhibi’na ollè ghellâr Ph.B (Sarjana Filsafat) ḍâlem sejârâ è taon 1920.<ref name=":0">{{Cite web |title=Herskovits, Melville J. (Melville Jean), 1895-1963 {{!}} Archival and Manuscript Collections |url=https://findingaids.library.northwestern.edu/agents/people/2091 |access-date=2026-01-02 |website=findingaids.library.northwestern.edu}}</ref>
Herskovits ngallè ka antropologi è ḍâlem taon 1920, molaè ajhâr pascasarjana è ''Columbia University'' ḍâlem bimbingan Franz Boas. Taon 1921, Dhibi’na ollè ghellâr A.M. bhân molaè karir ngajhâr nâ dhâddhi èstèn è Columbia. Dhibi’na terus bhântèng tolang sareng Boas, naréma ghellâr Ph.D. Taon 1923 kalabân disertasi sè a jhudhul "''The Cattle Complex in East Africa''."<ref name=":0" />
== Karjâ ==
Dhibi’na molaé karir ngajhâr padâ bâktona é Columbia taon 1924 sampé ' 1927 bhân dhâddhi éstèn profesor ''Howard University.'' Lantas ngallè dhâddhi éstèn profesor è Northwestern (1927), Dhibi’na dhâddhi ketua (1938) mapanjheng departèmèn Studi Afrika sè pangadâ' (1951), bhân pessat perpustakaan kaangghuy ngembang aghi sala sèttong kompolan Studi Afrika sè palèng bâghus è dhunnya.<ref name=":1">{{Cite web |title=Melville Herskovits |url=https://anthropology.iresearchnet.com/melville-herskovits/ |access-date=2026-01-02 |website=anthropology.iresearchnet.com}}</ref>
Herskovits ngalakoni panelitian è Guyana Belanda (samangken Suriname) sa abitdeh mosem panas 1928 sampè' 1929, è Trinidad (Juni–Sèptèmbhèr 1939), è Haiti (mosem panas 1934), bhân è Brasil (1941–1942), tor ngalakoni kalakoan sè lebbi serring è Afrika (Bârâk, Temor, bhân Laok).<ref name=":1" />
== Sombhèr ==
<references />
1mj2nhxxjj3c12d7z8ghtj1bq2802ma
64960
64959
2026-07-15T05:20:24Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
64960
wikitext
text/x-wiki
{{infobox orang}}
'''Melville Jean Herskovits''' (10 Sèptèmber 1895 – 25 Fèbruari 1963) panèka sala settong antropolog dâri Amérika Sarikat sè lahèr è Bellefontaine, Ohio. Dhibi'na panèka bhujângghâ buku sè kontrovèrsial "''The Myth of the Negro'' ''Past"'' sè caréta pangaro kabhudhâjâân Afrika dâlem kaodi'en kolè' cèlleng Amérika. Dhibi'na noro' andil abânto aghâbây konsep relativitas kabhudhâjâân lèbât bukuna iyâ arèya ''"Man and His Works."''<ref>{{Cite news |title=Melville J. Herskovits {{!}} Africa, Culture & Race {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/biography/Melville-J-Herskovits |access-date=2026-01-02 |work=Encyclopedia Britannica |language=en}}</ref>
== Panḍiḍighân ==
Dhibi’na lulus dâri sakola ménèngah nâ taon 1912. Taon 1915, Herskovits sakola è paḍâ bâktona neng ''University of Cincinnati'' bhân ''Hebrew Union College''. Namong, perjhâlânan Herskovits sè ajhâr ta’ è paterros sebbâb Perang Dhunnya I. lantas ngalakoni ngaladhinè sè abitdèh lèma' bellès bulan è Prancis kaangguy dhâddhi prajhurit bhân prajhurit kellas settong è Korps Medis Angkatan Darat Amerika Sarikat, Dhibi’na è mardhika ḍâlem taon 1919. Dhibi’na ajhâr sakejjhâ' è ''University of Poitiers'' sabellunna abelih ka Amérika Sarikat kaangguy masok ka ''University of Chicago'', è ḍissa dhibi’na ollè ghellâr Ph.B (Sarjana Filsafat) ḍâlem sejârâ è taon 1920.<ref name=":0">{{Cite web |title=Herskovits, Melville J. (Melville Jean), 1895-1963 {{!}} Archival and Manuscript Collections |url=https://findingaids.library.northwestern.edu/agents/people/2091 |access-date=2026-01-02 |website=findingaids.library.northwestern.edu}}</ref>
Herskovits ngallè ka antropologi è ḍâlem taon 1920, molaè ajhâr pascasarjana è ''Columbia University'' ḍâlem bimbingan Franz Boas. Taon 1921, Dhibi’na ollè ghellâr A.M. bhân molaè karir ngajhâr nâ dhâddhi èstèn è Columbia. Dhibi’na terus bhântèng tolang sareng Boas, naréma ghellâr Ph.D. Taon 1923 kalabân disertasi sè a jhudhul "''The Cattle Complex in East Africa''."<ref name=":0" />
== Karjâ ==
Dhibi’na molaé karir ngajhâr padâ bâktona é Columbia taon 1924 sampé ' 1927 bhân dhâddhi éstèn profesor ''Howard University.'' Lantas ngallè dhâddhi éstèn profesor è Northwestern (1927), Dhibi’na dhâddhi ketua (1938) mapanjheng departèmèn Studi Afrika sè pangadâ' (1951), bhân pessat perpustakaan kaangghuy ngembang aghi sala sèttong kompolan Studi Afrika sè palèng bâghus è dhunnya.<ref name=":1">{{Cite web |title=Melville Herskovits |url=https://anthropology.iresearchnet.com/melville-herskovits/ |access-date=2026-01-02 |website=anthropology.iresearchnet.com}}</ref>
Herskovits ngalakoni panelitian è Guyana Belanda (samangken Suriname) sa abitdeh mosem panas 1928 sampè' 1929, è Trinidad (Juni–Sèptèmbhèr 1939), è Haiti (mosem panas 1934), bhân è Brasil (1941–1942), tor ngalakoni kalakoan sè lebbi serring è Afrika (Bârâk, Temor, bhân Laok).<ref name=":1" />
== Sombher ==
<references />
ohmzwrukvl58xga97fegp0ojl1w5c6a