Wikipedia
madwiki
https://mad.wikipedia.org/wiki/Tan%C3%A8yan
MediaWiki 1.47.0-wmf.12
first-letter
Mèḍia
Spesial
Pakanḍhâ'ân
Pangangghuy
Pakanḍhâ'ânna pangangghuy
Wikipèḍia
Pakanḍhâ'ânna Wikipèḍia
Bhengkek
Pakanḍhâ'ânna bhengkek
MèḍiaWiki
Pakanḍhâ'ânna MèḍiaWiki
Cèṭa'an
Pakanḍhâ'ânna cèṭa'an
Bhântowan
Pakanḍhâ'ânna bhântowan
Bhângsa
Pakanḍhâ'ânna bhângsa
TimedText
TimedText talk
Modul
Pembicaraan Modul
Acara
Pembicaraan Acara
Kabhupatèn Pamekkasân
0
319
65053
64207
2026-07-20T15:51:10Z
BasilLeaf
2023
65053
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Pamekasan}}
'''Kabhupatèn Pamekkasân''' (peghu: كابّوڤاتَين ڤامۤكّاسۤا࣪ن)(ꦏꦨꦸꦥꦠꦺꦤ꧀ꦥꦩꦼꦏ꧀ꦏꦱꦤ꧀) otabâ '''Mekkasân''' èngghi panèka sala sèttong kabhupatèn è [[polo Madura]], Propinsi Jhâbâ Tèmor. Èbhu kottana èngghi panèka '''[[kotta Pamekasan]]'''. Lokasi kabhupatèn Pamekkasân bada è tengah [[polo Madura]], abatessan kalaban tasè' Jhâbâ è Ḍâjâ, [[kabupaten Sumenep]] è tèmor, [[sellat Madhurâ]] è lao' bân [[kabupaten Sampang]] è bârâ'.
Kabhupatèn Pamekkasân è bâgi dhâddhi 13 [[kecamatan]], sè è bâgi dhâddhi pan-brâmpan [[disa|dhisa]] bân [[kelurahan]]. Pusat pemerentaan bâḍâ è [[kecamatan Pamekasan, Pamekasan|kecamatan Pamekasan]].
'''Geografi'''
Kabupaten Pamekasan iyâ arèya sala sèttong kabupatèn neng è polo madhurah, sè tempat epon è simpang jaringan jhâlân Sampang-Sumenep. Loasna 79.230 hektar, èpadhâddhi 13 kecamatan bân 189 dhisa. Secara jembar, Kabupaten Pamekasan aropa’agi tana randha e lao’ ban tana tènggi è kampong tengnga bân lao’, kalabân lereng ta’ korang dhari 2%.
== Plessir ==
* [[Pantai Talang Siring]]
* [[Pantai Jumiang]]
* [[Api abadi]]
* [[Batu Ampar]]
== Pranala loar ==
* [http://www.eastjava.com/tourism/pamekasan/ Lokasi plessir è Pamekasan]
{{Kabupaten Pamekasan}}
[[Bhângsa:Kabhupatèn Pamekkasân| ]]
[[Bhângsa:Geografi]]
kff61icxvxu0s1h85eid9zu7bs2zk7m
Kabhupatèn Sampang
0
321
65056
48706
2026-07-20T17:59:40Z
BasilLeaf
2023
65056
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sampang}}
'''Kabupaten Sampang''' (كابّوڤاتَين سامڤاڠ) èngghi panèka sala sèttong [[kabupaten]] è [[polo Madura]], provinsi [[Jaba Temor]]. Ibukottana enggi panèka '''[[kotta Sampang]]'''. Lokasi kabupaten Sampang bada è tengnga [[polo Madura]], abatessan kalaban [[tasek Jaba]] è daja, [[kabupaten Pamekasan]] è temor, bân [[selat Madura]] è laok bân [[kabupaten Bangkalan]] è bara'.
Kabupaten Sampang ebagi dadi 12 [[kecamatan]], sè ebâgui dâddi pan-berempan [[disa]] bân [[kelurahan]]. Pusat pemerèntaan bada è [[kotta Sampang]].
Ârea panèka 1.228,25 km² bân è sensus 2010 kabbhi 877.772 orèng bân è sensus 2020 populasina 969.694 orèng. Perkiraan resmi ghâbây tengnga taon 2024 panèka 1.033.926 orèng – sè èpadhâddhi 512.140 orèng lake' bân 521.786 orèng binè'. Pusat administrasina ènggi panèka palabbuwân Sampang, neng pasèsèr lao'na Madhurâ.
catètan :
# Kabupaten Sampang tamaso' Polo kene' Polo Mandangin, pasèsèr la'na Madhurâ.
# Kadhâddiyán dâri 6 kacamadhân (Banyanyar, Dalpenang, Gunung Sekar, Karang Dalem, Polagan dan Rong Tengah) bân 12 disa.
== Plessir ==
* [[Polo Mandangin]]
* [[Pantai Camplong]]
* [[Pemakaman Madegan]]
* [[Waduk Klampis]]
* [[Air terjun Toroan]]
* [[Reruntuhan Raden Segoro]] bân [[alas monyet Nepa]]
* [[Reruntuhan Pababaran]]
* [[Batu Ampar]]
== Pranala loar ==
* [http://www.eastjava.com/tourism/sampang/ Lokasi plessir è Sampang]
{{Kabupaten Sampang}}
[[Bhângsa:Kabupten Sampang|Kabhupatèn_Sampang]]
[[Bhângsa:Kabhupatèn]]
jcqn6d2b03j1v0fv1yur9ii56d1j9sh
Kabhupatèn Siḍoarjo
0
1909
65057
63371
2026-07-20T21:03:54Z
BasilLeaf
2023
65057
wikitext
text/x-wiki
'''Kabhupatèn Siḍoarjo,''' (peghu: كابّوڤاتَين سيڊو وارجّۤا)(ꦏꦨꦸꦥꦠꦺꦤ꧀ꦯꦶꦝꦸꦮꦂꦗ) iyâ arèya sala sèttong kabhupatèn è Provinsi [[Jhâbâ Tèmor|Jhâbâh tèmor]], [[Inḍonesia|Indonesia.]] ibu kottana iyâ arèya Kacamadhân Siḍoarjo kottana. Kabhupatèn arèya abâtâs sareng [[Koṭṭa Sorbhâjâ|Kotta Sorbhâjâ]] bân [[Kabhupatèn Gersèk]] è ḍâjâ, Sellat Mâdhurâ è tèmor, Kabhupatèn Pasuruan è lao', sareng Kabhupatèn Mojokerto è bârâ'.<ref name=":0">jatim.bpk.go.id, [https://jatim.bpk.go.id/kabupaten-sidoarjo/ "Kabupaten Sidoarjo"], aksès 2023-01-20.</ref> Abhâreng bân Gersèk, Siḍoarjo aropaaghi sala sèttong kotta se abhânto Sorbhâjâ, bân masok ḍâlem lèngker Gerbangkertosusila. Masyarakat kabhupatèn rèya ajumla 2.064.168 orèng è taon 2021.<ref>radarsidoarjo.jawapos.com, [https://radarsidoarjo.jawapos.com/kota-delta/04/01/2022/selama-pandemi-jumlah-penduduk-sidoarjo-meningkat-30-ribu-jiwa/ "Selama Pandemi, Jumlah Penduduk Sidoarjo Meningkat 30 Ribu Jiwa"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230120052832/https://radarsidoarjo.jawapos.com/kota-delta/04/01/2022/selama-pandemi-jumlah-penduduk-sidoarjo-meningkat-30-ribu-jiwa/ |date=2023-01-20 }}, aksès 2023-01-20.</ref> Lowas Kabhupatèn Siḍoarjo iyâ arèya 634, 39km².<ref name=":0" />
== Sajhârâ ==
Siḍoarjo lambâ' èkennal mènangka pusat administrasi Kâraja'an Janggalâ. È jhâman kolonial Hindia Bâlândhâ, Siḍoarjo tamaso' bâgiyân ḍâri Kabupatèn Sorbhâjâ (samangkèn Gresik). Nyama ḍaèra jârèya è bâkto jârèya Sidokare. Sidokare èpimpin bi' sèttong patih sè anyama R. Ng. Djojohardjo, sè ngennengngè dhisa Pucang Anom, èbhânto bi' sèttong wedana, Bagus Ranuwiryo, sè ngennengngè dhisa Pangabahan. È taon 1859 adhâsar dha’ Kapotossa Pamarènta Hindia Bâlandhâ Nomer 9/1859 tangghâl 31 Januari 1859, Staatsblad No 6, ḍaèra Kabupatèn Sorbhâjâ èbâgi dhâddhi ḍuwa’ bâgiyân iyâ arèya Kabupatèn Sorbhâjâ bi' Kabupatèn Siḍoarjo. Sidokare èpimpin bi' R. Notopuro (saterrossa èsebbhut R.T.P. Tjokronegoro), orèng asli Kasepuhan. èpon panèka pottrana R.A.P. Tjokronegoro, Bupati Sorbhâja. Tangghâl 28 Mèi 1859, nyamana Kabupatèn Sidokare sè anḍi’ konotasi sè korang nyaman, èobâ dhâddhi Kabupatèn Siḍoarjo.
== Gèografis ==
Wilayah Kabupatèn Siḍoarjo bâḍâ è ḍuwâ' songay, satèya èkènnal bân sebbhudhân Kottha "Delta". Kabupatèn Siḍoarjo bâḍâ è antara 112,5 – 112,9 dhârâjhât bujur tèmor bân 7,3 – 7,5 dhârâjhât lintang lao'. <ref>Badan Pusat Statistik Kabupaten Sidoarjo, KABUPATEN SIDOARJO DALAM ANGKA 2017, hlm 5.</ref>
== Sombhèr ==
<references />
7s77fvq6i3wxs10gegx54ptn4hzf4oq
Kabhupatèn Ponorogo
0
1917
65054
39878
2026-07-20T16:58:40Z
BasilLeaf
2023
65054
wikitext
text/x-wiki
'''Kabhupatèn Ponorogo''' otabâ '''Panaraghâ''' (peghu: كابّوڤاتَين ڤاناراࢴّۤا)(ꦏꦨꦸꦥꦠꦺꦤ꧀ꦥꦤꦫꦓ) iyâ arèya sala sèttong Kabhupatèn è [[Jhâbâ Tèmor|Jhâbâ Temor]], [[Inḍonesia|Indonèsia]]. Neng Kabhupatèn Ponorogo bâḍâ sala settong pondhuk rajâ sè anyama Pesantren Modern Darussalam Gontor.<ref>gontor.ac.id, [https://www.gontor.ac.id/latar-belakang Latar Belakang] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230120001729/https://www.gontor.ac.id/latar-belakang |date=2023-01-20 }}, aksès 2023-01-20.</ref> Kabhupatèn Ponorogo èkènnal kalabân jhulughân Bhumi Reog polana kesenian Reog asalla ḍâri Kabhupatèn Ponorogo.<ref>kompas.com, [https://surabaya.kompas.com/read/2022/04/05/192000678/dijuluki-kota-reog-ini-sejarah-kabupaten-ponorogo-ada-sejak-tahun-1496?page=all "Dijuluki Kota Reog, Ini Sejarah Kabupaten Ponorogo, Ada Sejak Tahun 1496"], aksès 2023-01-20.</ref> Bânnyak wisata sè bâḍâ è Kabhupatèn Ponorogo yakni Curug Pangkal, Kedung Kenthus, bân laènna.<ref>Fanani, Muhammad Farih, merdeka.com, [https://www.merdeka.com/trending/tempat-wisata-ponorogo-yang-keren-dan-wajib-dikunjungi-kln.html "Tempat Wisata Ponorogo yang Keren dan Wajib Dikunjungi"], aksès 2023-01-20.</ref>
== Gèografis ==
Kabhupatèn Ponorogo bâdâ neng è 111°7’ sampèk 111° 52’ Bujur Tèmor bân 7° 49’ sampèk 8° 20’ Lintang Selatan.<ref>Kabupaten Ponorogo. Hlm 2. Akses tangghâl 20 November 2022. </ref>
== Sombher ==
<references />
nlxdc4gvvrz6f6x4n6xoxduc1c6z846
Prilly Latuconsina
0
1934
65083
40799
2026-07-22T05:28:00Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65083
wikitext
text/x-wiki
{{infobox orang}}
'''Prilly Latuconsina''', S.I.Kom (bhâbbhâr, 15 Oktober 1996) iyâ arèyâ pemeran, presenter, penyanyi, model, pengusaha, aktivis, penulis, bân produser [[Indonesia]] katoronan Ambon bân Sondhâ.<ref>detik.com, [https://www.detik.com/edu/detikpedia/d-6308039/profil-prilly-latuconsina-lulusan-lspr-yang-siap-jadi-dosen-ugm Profil Prilly Latuconsina, Lulusan LSPR yang Siap Jadi Dosen UGM] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221219082744/https://www.detik.com/edu/detikpedia/d-6308039/profil-prilly-latuconsina-lulusan-lspr-yang-siap-jadi-dosen-ugm |date=2022-12-19 }}, aksès 19 Ḍèsèmber 2022.</ref>
== Oḍi' bân Pendidikan ==
Prilly panèka pottra sulung ḍâri ḍuwâ’ sodaraan, ḍâri pasangan Rizal Latuconsina, sè asalla ḍâri Ambon bân Ully Djulita, sè asalla ḍâri Sunda. Jèyâ andi’ ale’ sè anyama Raja Latuconsina.<ref name=":0">Detik Com, [https://hot.detik.com/celebofthemonth/celeb-of-the-month/d-3454713/cerita-masa-masa-sekolah-prilly-latuconsina Cerita Masa-Masa Sekolah Prilly Latuconsina], aksès 18 Ḍèsèmber 2022</ref>
Prilly molaè pendidighân nèng SDIT Asy-Syukriyyah, polana pangaterrona eppa’na, sopajâ dibi’na la andi’ nilai-nilai agâma bhâkto gi’ kènnè’. Samarena tammat, Prilly ngâlanjutaghi pendidikanna nèng SMP Negeri 4 Tangerang Selatan bân SMA Negeri 7 Tangerang Selatan. Namong, polana andi’ kaodi’èn è dunnya bhirâkan bhâkto maso’ SMA, Prilly amutusaghi kaangghuy sakola è Homeschooling Kak Seto.<ref name=":0" />
Prilly perna anunda pendidikan kâ pârguruèn tèngghi. È taon 2017, jèyâ molaè ngalanjutaghi polè pendidikanna nèng ''London School of Public Relations'' kalabân ngala’ jurusân Ilmu Komunikasi. È bhâkto repot nèng dhunnya bhirâkan Entertainment bân bisnis, Prilly berhasil mamarè kuliana tepat bhâkto è 2021, lolos kalabân nèlaè A bân ollè predikat Cumlaude, pole olle Beasiswa Full Pascasarjana ḍâri LSPR sampe’ anyandâng predikat ''“Best Of The Best Graduate 2021”''.<ref>Bisnis Com, [https://m.bisnis.com/amp/read/20171009/197/697329/prilly-latuconsina-senang-jalani-dunia-perkuliahan Prilly Latuconsina Senang Jalani Dunia Perkuliahan] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221017160349/https://m.bisnis.com/amp/read/20171009/197/697329/prilly-latuconsina-senang-jalani-dunia-perkuliahan |date=2022-10-17 }}, aksès 18 Dèsèmber 2022.</ref><ref>Kumparan, [https://m.bisnis.com/amp/read/20171009/197/697329/prilly-latuconsina-senang-jalani-dunia-perkuliahan Cerita Prilly Latuconsina Tetap Kuliah sambil Bekerja] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221017160349/https://m.bisnis.com/amp/read/20171009/197/697329/prilly-latuconsina-senang-jalani-dunia-perkuliahan |date=2022-10-17 }}, diakses 18 Ḍèsèmber 2022.</ref><ref>News Media, [https://www.newsmedia.co.id/highlight/pr-601024417/selesai-35-tahun-prilly-latuconsina-lulus-kuliah-di-london-school-public-relation-dengan-cumlaude Selesai 3,5 Tahun, Prilly Latuconsina Lulus Kuliah di London School Public Relation dengan Cumlaude] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230607045416/https://www.newsmedia.co.id/highlight/pr-601024417/selesai-35-tahun-prilly-latuconsina-lulus-kuliah-di-london-school-public-relation-dengan-cumlaude |date=2023-06-07 }}, aksès 18 Ḍèsèmber 2022</ref>
== Pèrjhâlânan Karèr ==
=== '''Awwâl Karèr''' ===
Prilly amolaè karèra è dunnya bhirâkan Indonesia bhâkto taon 2009. Sabelluna ongghu-ongghu nyemplong, Prilly mânghângsèh kâmampoan lakonna è Sanggar Ananda.<ref name=":1">fimela.com, [https://www.fimela.com/entertainment/read/3480860/prilly-latuconsina-dan-cerita-jadi-artis-lewat-sanggar Prilly Latuconsina dan Cerita Jadi Artis Lewat Sanggar], aksès 19 Ḍèsèmber 2022.</ref> Jèyâ dâ'-adâ'na poddul è lajâr kaca kalabân angèbhâ acara ''Si Bolang'' sè syotèng è Lombok, Nusa Tenggara Barat, kaangghuy duwâ' episode bân dhâddhi presenter program kanak ''Koki Cilik.''
=== Senni Lakon ===
Prilly angawalè ḍebuddhâ ḍâlem alalakon kalabân peranna mènangka Molly è sinetron ''Gerhana Jadi 2'' sè è rèlès bhâkto taon 2010.<ref>kompas.com, [https://entertainment.kompas.com/read/2022/08/30/142209566/film-film-yang-dibintangi-prilly-latuconsina Film-film yang Dibintangi Prilly Latuconsina], aksès 19 Ḍèsèmber 2022.</ref> Nyamanna molaè è kennal bhâkto amerrannaghi toko Yumi dâlem sinetron ''Hanya Kamu'' sâlama ḍuwâ' mosèm bhâkto taon 2012 bán 2013.
Prilly molaè bâdâ è moncè' popularitas, nalèka ḍibi'na sukses aperannaghi dhâddhi Sisi dâlem sinetron ''Ganteng-Ganteng Serigala'' sè è ghâbây bi' Amanah Surga Productions kantos è tayangaghi nèng SCTV bhákto taon 2014 sampè' 2015.<ref name=":1" /> Bhârkat peranna jarèya, Prilly olle penghargaan dhâddhi Aktris Utama Paling Ngetop dâlem ajang penghargaan SCTV Awards è taon 2014. Samarenna tammat, Prilly alakon sinetron ngâlanjutaghi sabelunna, panèka ''Ganteng-Ganteng Serigala Returns'' kalabân peran sè laèn, yakni dhâddhi Prilly.
Kabhâjjhrâna Prilly dâlem peranna e sinetron kasèbbut, maolle hasèl pole, panèka olle penghargaan dhâddhi Aktris Utama Paling Ngetop dâlem ajang penghargaan SCTV Awards bhâkto taon 2015, bân olle penghargaan dhâddhi Aktris Terfavorit sâlama tello' taon ta' bu-ambu, nèng ajang Panasonic Gobel Awards ḍâri taon 2015 sampè' 2017, bân kèya dháddhi Aktris Terpopuler Indonesia Television Awards 2016.<ref>solopos.com, [https://www.solopos.com/indonesian-television-awards-2016-alan-walker-panaskan-panggung-prilly-jadi-aktris-terpopuler-753397 INDONESIAN TELEVISION AWARDS 2016 : Alan Walker Panaskan Panggung, Prilly Jadi Aktris Terpopuler,] aksès 19 Ḍèsèmber 2022.</ref>
Bhâkto taon 2017, jèya amerannaghi dhâddhi Putih è dâlem sinetron sè a judul Bawang Merah Bawang Putih sè è ghâbây bi’ MD Entertainment bân a peran dhâddhi Amara è sinetron Amara Sahabat Langit sè è ghâbây bi’ MD Entertainment kèya, sè è dimma sinetron jarèya olle penghargaan dâlem kategori “Sinetron Serial Laga” dâri Anugerah Lembaga Sensor Film Indonesia (LSFI) 2018.
Nèng dunnya fèlm, Prilly anengghâ’ karèrra nèng dunnya perfèlman sajjhâ’ taon 2013, dâlem fèlm sè a judul ''Honeymoon.'' È taon 2016, panèka taon ḍâ’-aḍâ’na Prilly sè dhâddhi pamerran otama dâlem fèlm sè a judul Surat Untukmu a dhâddhi parabân Jâbhâ sè a nyama Gendis. Teros è bulân Dèsèmber 2016, Prilly abeli pole merannaghi fèlm lajâr lebâr komédi sè a judul ''Hangout'' sè pojhur maolle lebbi dâri 2,6 juta bân e padhâddhi nominasi dâlem ajang penghargaan ''Indonesian Box Office Movie Awards 2017'' katègori ''Pemeran Utama Wanita Terbaik.''
È taon saterrossâ, Prilly abeli pole noro' fèlm horor sè a judul ''Danur: I Can See Ghosts'' aperanaghi dhâddhi Risa Saraswati. Fèlm jârèya pojhur maolle lebbi dâri 2,7 juta panonton bân jughân pârtama kalè olle penghargaan rekor Museum Rekor Dunia Indonesia dháddhi felm horor Indonesia kalabân pánonton palèng bennya' dâlem bhâkto ènnem are kalabân mangaolle 1.022.582 pânonton.
Samarenna suksès kalabân felm horor pârtama kalèna jèya, e taon 2018, Prilly kengèng e parcajhâ pole kaangghuy aperannaghi film ''Danur 2: Maddah'' sè la ma olle jumla pânonton lebbi dâri 2,5 juta bân felm ''Danur 3: Sunyaruri'' e taon 2019 sè la pojhur maolle jumla pânonton lebbi dâri 2,4 juta pânonton.
=== Senni Mosèk ===
Sabelunna tacabbhur nèng dunnya tarèk sowara dhâddhi pânyanyi solo, Prilly toman maddhek grup sè anyama Duo Jelly a bâreng Hanggini Purinda Retto sè dimma kabbina dâ-padâ a ngawwâlè karerra dâri program Koki Cilik sè e bentok e taon 2010. Namong, polana kasèbughán syutèngnga, Prilly ahèrra mutusaghi kalowar e taon 2013. Duo Jelly toman aghâbây laghu sè a judul "''Batu''" nèng taon 2013, nalèka Prilly ghi' aghâbung.
== Sombher ==
dvd0163cy2qmcc5hciyaewzydeyge18
65084
65083
2026-07-22T05:28:03Z
KiranBOT
3717
removed AMP tracking from URLs ([[:m:User:KiranBOT/AMP|details]]) ([[User talk:Usernamekiran|report error]]) v2.2.9s
65084
wikitext
text/x-wiki
{{infobox orang}}
'''Prilly Latuconsina''', S.I.Kom (bhâbbhâr, 15 Oktober 1996) iyâ arèyâ pemeran, presenter, penyanyi, model, pengusaha, aktivis, penulis, bân produser [[Indonesia]] katoronan Ambon bân Sondhâ.<ref>detik.com, [https://www.detik.com/edu/detikpedia/d-6308039/profil-prilly-latuconsina-lulusan-lspr-yang-siap-jadi-dosen-ugm Profil Prilly Latuconsina, Lulusan LSPR yang Siap Jadi Dosen UGM] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221219082744/https://www.detik.com/edu/detikpedia/d-6308039/profil-prilly-latuconsina-lulusan-lspr-yang-siap-jadi-dosen-ugm |date=2022-12-19 }}, aksès 19 Ḍèsèmber 2022.</ref>
== Oḍi' bân Pendidikan ==
Prilly panèka pottra sulung ḍâri ḍuwâ’ sodaraan, ḍâri pasangan Rizal Latuconsina, sè asalla ḍâri Ambon bân Ully Djulita, sè asalla ḍâri Sunda. Jèyâ andi’ ale’ sè anyama Raja Latuconsina.<ref name=":0">Detik Com, [https://hot.detik.com/celebofthemonth/celeb-of-the-month/d-3454713/cerita-masa-masa-sekolah-prilly-latuconsina Cerita Masa-Masa Sekolah Prilly Latuconsina], aksès 18 Ḍèsèmber 2022</ref>
Prilly molaè pendidighân nèng SDIT Asy-Syukriyyah, polana pangaterrona eppa’na, sopajâ dibi’na la andi’ nilai-nilai agâma bhâkto gi’ kènnè’. Samarena tammat, Prilly ngâlanjutaghi pendidikanna nèng SMP Negeri 4 Tangerang Selatan bân SMA Negeri 7 Tangerang Selatan. Namong, polana andi’ kaodi’èn è dunnya bhirâkan bhâkto maso’ SMA, Prilly amutusaghi kaangghuy sakola è Homeschooling Kak Seto.<ref name=":0" />
Prilly perna anunda pendidikan kâ pârguruèn tèngghi. È taon 2017, jèyâ molaè ngalanjutaghi polè pendidikanna nèng ''London School of Public Relations'' kalabân ngala’ jurusân Ilmu Komunikasi. È bhâkto repot nèng dhunnya bhirâkan Entertainment bân bisnis, Prilly berhasil mamarè kuliana tepat bhâkto è 2021, lolos kalabân nèlaè A bân ollè predikat Cumlaude, pole olle Beasiswa Full Pascasarjana ḍâri LSPR sampe’ anyandâng predikat ''“Best Of The Best Graduate 2021”''.<ref>Bisnis Com, [https://lifestyle.bisnis.com/read/20171009/197/697329/prilly-latuconsina-senang-jalani-dunia-perkuliahan Prilly Latuconsina Senang Jalani Dunia Perkuliahan] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221017160349/https://m.bisnis.com/amp/read/20171009/197/697329/prilly-latuconsina-senang-jalani-dunia-perkuliahan |date=2022-10-17 }}, aksès 18 Dèsèmber 2022.</ref><ref>Kumparan, [https://lifestyle.bisnis.com/read/20171009/197/697329/prilly-latuconsina-senang-jalani-dunia-perkuliahan Cerita Prilly Latuconsina Tetap Kuliah sambil Bekerja] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20221017160349/https://m.bisnis.com/amp/read/20171009/197/697329/prilly-latuconsina-senang-jalani-dunia-perkuliahan |date=2022-10-17 }}, diakses 18 Ḍèsèmber 2022.</ref><ref>News Media, [https://www.newsmedia.co.id/highlight/pr-601024417/selesai-35-tahun-prilly-latuconsina-lulus-kuliah-di-london-school-public-relation-dengan-cumlaude Selesai 3,5 Tahun, Prilly Latuconsina Lulus Kuliah di London School Public Relation dengan Cumlaude] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230607045416/https://www.newsmedia.co.id/highlight/pr-601024417/selesai-35-tahun-prilly-latuconsina-lulus-kuliah-di-london-school-public-relation-dengan-cumlaude |date=2023-06-07 }}, aksès 18 Ḍèsèmber 2022</ref>
== Pèrjhâlânan Karèr ==
=== '''Awwâl Karèr''' ===
Prilly amolaè karèra è dunnya bhirâkan Indonesia bhâkto taon 2009. Sabelluna ongghu-ongghu nyemplong, Prilly mânghângsèh kâmampoan lakonna è Sanggar Ananda.<ref name=":1">fimela.com, [https://www.fimela.com/entertainment/read/3480860/prilly-latuconsina-dan-cerita-jadi-artis-lewat-sanggar Prilly Latuconsina dan Cerita Jadi Artis Lewat Sanggar], aksès 19 Ḍèsèmber 2022.</ref> Jèyâ dâ'-adâ'na poddul è lajâr kaca kalabân angèbhâ acara ''Si Bolang'' sè syotèng è Lombok, Nusa Tenggara Barat, kaangghuy duwâ' episode bân dhâddhi presenter program kanak ''Koki Cilik.''
=== Senni Lakon ===
Prilly angawalè ḍebuddhâ ḍâlem alalakon kalabân peranna mènangka Molly è sinetron ''Gerhana Jadi 2'' sè è rèlès bhâkto taon 2010.<ref>kompas.com, [https://entertainment.kompas.com/read/2022/08/30/142209566/film-film-yang-dibintangi-prilly-latuconsina Film-film yang Dibintangi Prilly Latuconsina], aksès 19 Ḍèsèmber 2022.</ref> Nyamanna molaè è kennal bhâkto amerrannaghi toko Yumi dâlem sinetron ''Hanya Kamu'' sâlama ḍuwâ' mosèm bhâkto taon 2012 bán 2013.
Prilly molaè bâdâ è moncè' popularitas, nalèka ḍibi'na sukses aperannaghi dhâddhi Sisi dâlem sinetron ''Ganteng-Ganteng Serigala'' sè è ghâbây bi' Amanah Surga Productions kantos è tayangaghi nèng SCTV bhákto taon 2014 sampè' 2015.<ref name=":1" /> Bhârkat peranna jarèya, Prilly olle penghargaan dhâddhi Aktris Utama Paling Ngetop dâlem ajang penghargaan SCTV Awards è taon 2014. Samarenna tammat, Prilly alakon sinetron ngâlanjutaghi sabelunna, panèka ''Ganteng-Ganteng Serigala Returns'' kalabân peran sè laèn, yakni dhâddhi Prilly.
Kabhâjjhrâna Prilly dâlem peranna e sinetron kasèbbut, maolle hasèl pole, panèka olle penghargaan dhâddhi Aktris Utama Paling Ngetop dâlem ajang penghargaan SCTV Awards bhâkto taon 2015, bân olle penghargaan dhâddhi Aktris Terfavorit sâlama tello' taon ta' bu-ambu, nèng ajang Panasonic Gobel Awards ḍâri taon 2015 sampè' 2017, bân kèya dháddhi Aktris Terpopuler Indonesia Television Awards 2016.<ref>solopos.com, [https://www.solopos.com/indonesian-television-awards-2016-alan-walker-panaskan-panggung-prilly-jadi-aktris-terpopuler-753397 INDONESIAN TELEVISION AWARDS 2016 : Alan Walker Panaskan Panggung, Prilly Jadi Aktris Terpopuler,] aksès 19 Ḍèsèmber 2022.</ref>
Bhâkto taon 2017, jèya amerannaghi dhâddhi Putih è dâlem sinetron sè a judul Bawang Merah Bawang Putih sè è ghâbây bi’ MD Entertainment bân a peran dhâddhi Amara è sinetron Amara Sahabat Langit sè è ghâbây bi’ MD Entertainment kèya, sè è dimma sinetron jarèya olle penghargaan dâlem kategori “Sinetron Serial Laga” dâri Anugerah Lembaga Sensor Film Indonesia (LSFI) 2018.
Nèng dunnya fèlm, Prilly anengghâ’ karèrra nèng dunnya perfèlman sajjhâ’ taon 2013, dâlem fèlm sè a judul ''Honeymoon.'' È taon 2016, panèka taon ḍâ’-aḍâ’na Prilly sè dhâddhi pamerran otama dâlem fèlm sè a judul Surat Untukmu a dhâddhi parabân Jâbhâ sè a nyama Gendis. Teros è bulân Dèsèmber 2016, Prilly abeli pole merannaghi fèlm lajâr lebâr komédi sè a judul ''Hangout'' sè pojhur maolle lebbi dâri 2,6 juta bân e padhâddhi nominasi dâlem ajang penghargaan ''Indonesian Box Office Movie Awards 2017'' katègori ''Pemeran Utama Wanita Terbaik.''
È taon saterrossâ, Prilly abeli pole noro' fèlm horor sè a judul ''Danur: I Can See Ghosts'' aperanaghi dhâddhi Risa Saraswati. Fèlm jârèya pojhur maolle lebbi dâri 2,7 juta panonton bân jughân pârtama kalè olle penghargaan rekor Museum Rekor Dunia Indonesia dháddhi felm horor Indonesia kalabân pánonton palèng bennya' dâlem bhâkto ènnem are kalabân mangaolle 1.022.582 pânonton.
Samarenna suksès kalabân felm horor pârtama kalèna jèya, e taon 2018, Prilly kengèng e parcajhâ pole kaangghuy aperannaghi film ''Danur 2: Maddah'' sè la ma olle jumla pânonton lebbi dâri 2,5 juta bân felm ''Danur 3: Sunyaruri'' e taon 2019 sè la pojhur maolle jumla pânonton lebbi dâri 2,4 juta pânonton.
=== Senni Mosèk ===
Sabelunna tacabbhur nèng dunnya tarèk sowara dhâddhi pânyanyi solo, Prilly toman maddhek grup sè anyama Duo Jelly a bâreng Hanggini Purinda Retto sè dimma kabbina dâ-padâ a ngawwâlè karerra dâri program Koki Cilik sè e bentok e taon 2010. Namong, polana kasèbughán syutèngnga, Prilly ahèrra mutusaghi kalowar e taon 2013. Duo Jelly toman aghâbây laghu sè a judul "''Batu''" nèng taon 2013, nalèka Prilly ghi' aghâbung.
== Sombher ==
3mabh54a3pwrb4yfyf9estfsoe0bgel
Kabhupatèn Probolinggo
0
2351
65055
47289
2026-07-20T17:08:07Z
BasilLeaf
2023
65055
wikitext
text/x-wiki
{{RedireksiIndoKabKota|Probolinggo|Kota}}
{{redirect|Probolinggo}}
{{Dati2
| settlement_type = Kabupaten
| translit_lang1_type = [[Bahasa Madura|Madura]]
| translit_lang1_type1 = [[Bahasa Jawa|Jawa]]
| translit_lang1_type2 = [[Bahasa Tionghoa|Tionghoa]]
| nama = Kabupaten Probolinggo
| propinsi = [[Jawa Timur]]
| ibukota = [[Kraksaan, Probolinggo|Kraksaan]]<ref>[http://www.djpp.depkumham.go.id/inc/buka.php?czoyOToiZD0yMDAwKzEwJmY9cHAyLTIwMTAuaHRtJmpzPTEiOw== Peraturan Pemerintah Nomor 2 Tahun 2010 tentang Pemindahan ibu kota Kabupaten Probolinggo dari wilayah Kota Probolinggo ke wilayah Kecamatan Kraksaan, Kabupaten Probolinggo, Provinsi Jawa Timur]{{Pranala mati|date=Mei 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
| luas = 1696,17
| penduduk = 1174890
| penduduktahun = 2023
| kepadatan =
| demonim = - {{font|size=90%|''Probolinggoan''}} {{font|size=60%|([[Bahasa Indonesia|Indonesia]])}}<br> - {{font|size=90%|''Prabâlingghâ’ân''}} {{font|size=60%|([[Bahasa Madura|Madura]])}}<br> - {{font|size=90%|''Pråbålinggåan''}} {{font|size=60%|([[Bahasa Jawa|Jawa]])}}
| agama = {{ublist |item_style=white-space;
|92,82% [[Islam]]
|3,60% [[Hindu]]
|{{Tree list}}
* 3,01% [[Kekristenan|Kristen]]
** 1,51% [[Protestan]]
** 1,50% [[Katolik]]
{{Tree list/end}}
|0,50% [[Agama Buddha|Buddha]] |0,04% [[Konghucu]] |0,03% [[Keyakinan|Kepercayaan]]<ref name="PAS"/>}}
| kecamatan = [[Daftar kecamatan dan kelurahan di Kabupaten Probolinggo|24]]
| kelurahan = [[Daftar kecamatan dan kelurahan di Kabupaten Probolinggo|5]]
| desa = [[Daftar kecamatan dan kelurahan di Kabupaten Probolinggo|325]]
| kodearea = +62 335
| kodepos = [[Daftar kodepos di Indonesia|672xx – 672xx]]
| nomor_polisi = * N ''xxxx'' M*/N*/O*
* N ''xxxx'' P*/Q*/R*/S* <small>{{efn|[[Sumberasih, Probolinggo|Sumberasih]], [[Tongas, Probolinggo|Tongas]], dan [[Wonomerto, Probolinggo|Wonomerto]]}}
| iso = ID-JI
| motto = Prasadja ngesti wibawa<br/>{{small|{{jv}} Hidup sederhana untuk menciptakan kemuliaan}}
| hari jadi = {{start date and age|1746|04|18}}
| julukan = {{hlist|Bumi Bayuangga<br/>{{font|size=90%|"'''Bayu''' {{font|size=80%|(''angin'')}}, '''Ang'''gur, dan Mang'''ga'''"}}}}
| lambang = Logo Kabupaten Probolinggo - Seal of Probolinggo Regency.svg
| translit_lang1_info = {{resize|10pt|''Prabâlingghâ''}} {{font|size=60%|([[Bahasa Madura#Sistem Penulisan|Latèn]])}}<br> {{resize|11pt|ڤرابۤاليڠک࣭ۤا}} {{font|size=60%|([[Abjad Pegon|Pèghu]])}}<br> {{resize|10pt|ꦦꦿꦧꦭꦶꦁꦒ}} {{font|size=60%|([[Aksara Jawa#Penggunaan dalam bahasa Madura|Carakan]])}}
| translit_lang1_info1 = {{resize|10pt|''Pråbålinggå''}} {{font|size=60%|([[Bahasa Jawa#Fonologi|Gêdrig]])}}<br> {{resize|11pt|ڤراباليڠڮا}} {{font|size=60%|([[Abjad Pegon|Pégon]])}}<br> {{resize|10pt|ꦥꦿꦧꦭꦶꦁꦒ}} {{font|size=60%|([[Aksara Jawa|Hånåcåråkå]])}}
| translit_lang1_info2 = {{Lang|zh-hant|{{resize|10pt|龐越}}}} {{font|size=60%|([[Aksara Han|Hànzì]])}}<br> {{resize|10pt|''Pángyuè''}} {{font|size=60%|([[Hanyu Pinyin|Pīnyīn]])}}<br> {{resize|10pt|''Phâng-oa̍t''}} {{font|size=60%|([[Pe̍h-ōe-jī]])}}
| foto = {{multiple image|border= infobox|total_width= 300|image_style= border:1;
|perrow = 2/2
|image5=Boats at Duta Beach, Paiton, Probolinggo, East Java, 2017-09-14.jpg
|caption5=Pantai Duta
|image6=Jawa Power.jpg
|caption6=PLTU Paiton
|image1=Candi Jabung sisi belakang-samping.jpg
|caption1=Candi Jabung
|image2=Jaran Bodhag Probolinggo.jpg
|caption2=Kesenian Jaran Bodhag
|image4=The beautiful madakaripura waterfall.jpg
|caption4=Air Terjun Madakaripura
|image3=Andhika bayu nugraha-taman nasional bromo tengger semeru.jpg
|caption3=Taman Nasional Bromo Tengger Semeru
}}
| peta = [[Berkas:Locator kabupaten probolinggo.png]]
| koordinat = {{coord|-7.761957|113.415962}}
| dau = Rp 848.994.313.000,- (2013)<ref>{{cite web|url=http://www.djpk.depkeu.go.id/regulation/27/tahun/2013/bulan/02/tanggal/04/id/873/|title=Perpres No. 10 Tahun 2013|date=2013-02-04|accessdate=2013-02-15|archive-date=2013-02-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20130214064515/http://www.djpk.depkeu.go.id/regulation/27/tahun/2013/bulan/02/tanggal/04/id/873|dead-url=yes}}</ref>
| semboyan = Bus Patas{{br}}{{small|"Bersama Untuk Sinergi Empat Tas; Loyalitas, Efektivitas, Kualitas, dan Tuntas"}}
| dasar hukum = UU No.12/1950
| tanggal = 8 Agustus 1950
| kepala daerah = [[Bupati]]
| nama kepala daerah = [[Muhammad Haris Damanhuri Romly]]
| nama_wakil_kepala_daerah = [[Fahmi Abdul Haq Zaini]]
| sekretaris daerah = Ugas Irwanto
| nama_ketua_dprd = Oka Mahendra Jati Kusuma
| web = {{url|probolinggokab.go.id}}
| bahasa = [[Bahasa Indonesia|Indonesia]] (resmi),<br> [[Bahasa Madura|Madura]] (dominan) <br> [[Bahasa Jawa|Jawa]]<br>-[[Rumpun Dialek Arekan|Jawa Arekan]]<br>-[[Bahasa Tengger|Jawa Tengger]], [[Daftar bahasa di Indonesia|Lainnya]]
| slogan = ''Endless Probolinggo''
| flora = [[Anggur|Anggur biru]]
| fauna = [[Rangkong]]
| zona waktu = [[Waktu Indonesia Barat]]
}}
'''Kabhupatèn Probolinggo''' otabâ '''Prabâlingghâ''' (peghu: كابّوڤاتَين ڤرابۤاليڠࢴّا)(ꦏꦨꦸꦥꦠꦺꦤ꧀ꦦꦿꦧꦭꦶꦁꦒ) iyâ arèya sala sèttong kabhupatèn sè baḍâ è [[Jhâbâ Tèmor|Jhâbâ Tèmor,]] [[Inḍonesia|Inḍonèsia.]] Kabhupatèn Probolinggo lowassa 169.616,65 Ha. Kabhupatèn Probolinggo rèya èkennal ândi' ḍuwâ' mosèm sabbhân taon yakni mosèm nimor bân mos nembèrâ' <ref name=":0">jatim.bpk.go.id. "Kabupaten Probolinggo"[https://jatim.bpk.go.id/kabupaten-probolinggo/]</ref>
== Gèografi ==
Lokasi Kabhupatèn Probolinggo bâḍâ è 112°50’ – 113°30’ Bujur Tèmor (BT) dan 7°40’ – 8°10’ Lintang Selatan (LS). Kabhupatèn Probolinggo bâḍâ è bâbâna epènggirre gunong se atirep dèri bâra' ka tèmor.<ref name=":0" />
== Sombher ==
<references />
r6uz1p2t891fdlonpfzffno7us96tb5
Kabhupatèn Ngawi
0
2626
65052
64178
2026-07-20T14:30:23Z
BasilLeaf
2023
65052
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox lokasi}}
[[Bhengkek:Lambang Kabupaten Ngawi (svg).svg|jmpl|Logo Ngawi]]
'''Kabhupatèn Ngawi''' (كابّوڤاتَين ڠاوي) iyà arèya sala sèttong kabhupatèn è [[Jhâbâ Tèmor|Propènsi Jhàbà Tèmor,]] [[Inḍonesia|Indonèsia]]. Kottha otamana iyâ arèya [[Kacamadhân Ngawi]]. Kabhupatèn Ngawi bâḍâ è palèng bârâ' Propènsi Jhâbâ Tèmor sè terkas abâtes bi' [[Jhâbâ Tengnga|Propènsi Jhâbâ Tengnga]].
Kabhupatèn rèya terkas abâtes bi' Kabhupatèn Grobogan è ḍâjâna, Kabhupatèn Blora (ḍu'ânna maso' Propènsi Jhâbâ Tengnga bân Kabhupatèn Bojonegoro. Kabhupatèn Ngawi abâtes bi' Kabhupatèn Madiun è tèmor. Kabhupatèn Magetan bân Kabhupatèn Madiun è lâo', bân Kabupaten Sragen bân Kabhupatèn Karanganyar (Propènsi Jhâbâ Tengnga) è bâgiyân bârâ'.<ref name=":0">Portal Resmi Pemerintah Kabupaten Ngawi. [https://ngawikab.go.id/letak-geografis/ "Letak Geografis"]. aksès 12-02-2024 </ref>
=== Sokklana nyama ===
Oca' Ngawi sokklana ḍâri oca' Jhâbâ Kona, artèna [[perrèng]]. Oca' ''awi'' samarèna aghâḍhuwi ter-ater "ng," sè noddhuwaghi jhâ' ḍaèra arèya bânnya' bhungkana perrèng. Pâḍâ bi' nyamana ḍaèra laènna, bânnya' nyamana kennengngan otabâ kampong sè èkala' ḍâri totombuwân. Contona, "Ngawi" èmaksod ḍâ' kennengngan sè bâḍâ è pèngghir songay Bèngawan Solo bân Bengawan Madiun sè bânnya' perrèng.[5]
== Gèografis ==
Mènorot geografis Kabhupaten Ngawi bâḍâ è 7o21’-7o31’ Lintang Lao' bân 110o10’-111o40’ Bujur Tèmor.<ref name=":0" />
== Sombher ==
[[Bhângsa:Indonesia]]
<references />
s3o637301sv1hq29fl8enkgdxto35jx
Distosia
0
2692
65077
48268
2026-07-22T02:01:38Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65077
wikitext
text/x-wiki
'''Ḍistosia''' otabâ arèmbi’ ta' lancar iyâ arèya kadhâddhiyân bilâ [[bâlânadhân]] (uterus) akelbhu' lomra, tapè bâjhi’ ghi’ ta’ kalowar ḍâri tongkèng bâkto arèmbi’ sabâb jhâlan kalowarra ka'anḍhângan. <ref>InfoSehat FKUI. (2020). ''Penyebab Persalinan Macet atau Distosia, Kondisi yang Buat Sulit Melahirkan – Info Sehat FKUI''. Fakultas Kedokteran UI. https://fk.ui.ac.id/infosehat/penyebab-persalinan-macet-atau-distosia-kondisi-yang-buat-sulit-melahirkan/ {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240619132225/https://fk.ui.ac.id/infosehat/penyebab-persalinan-macet-atau-distosia-kondisi-yang-buat-sulit-melahirkan/ |date=2024-06-19 }} Aksès 3 Maret 2024</ref> ''Komplikasi'' neng è bhâji’ iyâ arèya ta’ ollè [[oksigèn]] sè cokop dhâddhi nyabâbhi kamatèyan. Parkara arèya matèngghi rèsiko bâbinè’ ngalamè infèksi, ''ruptur'' utèri, otabâ aghili ḍârâ bâkto marèna arèmbi’. ''Komplikasi'' ḍâlem bâkto sè lanjhâng è bâbinè’ iyâ arèya ''fistula'' obstètri. Arèmbhi’ ta' lancar èsabâbaghi arèmbhi’ sajân, bâkto fase arèmbhi’ aktif lebbi ḍâri 12 jhâm.
Sabâb otama lahèran ta' lancar iyâ arèya: bhâji’ rajâ otabâ olona bhâji’sè abnormal, tongkèng copè’, bân masala è jhâlân lahèran. Kennengngan sè ta’ lomra iyâ arèya ḍistosia bhâu iyâ arèya bhâu aḍâ' ta' bisa ghâmpang kalowar ḍâri bâbâ tolang kamalowan. Panyabâb rèsiko tongkèng copè’ iyâ arèya kakorangan [[Gizi|''gizi'']] bân korangnga sonar [[mata arè]] nyabâbaghi kakorangan vitamin Ḍ.<ref>NHS. (2020). ''Vitamin D''. NHS. <nowiki>https://www.nhs.uk/conditions/vitamins-and-minerals/vitamin-d/</nowiki> Aksès 3 Maret 2024
</ref> Bhâb rèya lebbi lomra kadhaddhiyân sabâb tongkèng ta' tombu samporna. Masala jhâlân lahèr tamaso' farji’ bân [[perinèum]] copè’ kèrana polana bâbinè’ èsonnat otabâ anḍi’ tumor. ''Partogram'' lako èghuna’aghi ka'angghuy nyègher kamajhuwân arèmbi’ bân aḍiagnosis masala. Arèya èkacampo bi' pamarèksaan abâ' ka'angghuy ngataowè arèmbi’ ta' lancar.
Carana arèmbi’ ta' lancar ngara parlo [[operasi sèsar]] otabâ èkstraksi ''vakum'' kalabân ''kemungkinan'' operasi ''simfisis pubis''. partèngka laènna iyâ arèya: ajâgâ sopajhâ èbhu cokop ngènom bân abherri' antibiotik bilâ aèng kakabâ leddhu’ lebbi ḍâri 18 jhâm. Neng Afrika bân Asia, alahèran ta' lancar èpangarowè ḍuwâ’ bân lèma’ persen ḍâri kalahèran. È taon 2015, ra-kèra bâḍâ 6,5 juta arèmbi’ ta' lancar otabâ ruptur utèri.<ref>Sari, Ratna Dewi Puspita. [https://garuda.kemdikbud.go.id/documents/detail/328318 "Ruptur Uteri"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240303051034/https://garuda.kemdikbud.go.id/documents/detail/328318 |date=2024-03-03 }}. Garuda. 2015-03-15. Aksès 2024-03-03.</ref> Arèya nyabbâbaghi 23,000 kamatèyan èbhu toron ḍâri 29.000 kamatèyan è taon 1990 (ra-kèra 8% ḍâri sakabbhinna kamatèyan sè asanglè' bi' kalahèran). Kadhâddhiyân arèya dhâddhi sala sèttong sabâb otama arèmbi’ matè. Kabânnya’an kamatèyan polana kabâḍâ’an rèya dâddhi è naghâra akembâng.
== Sabâb ==
Sabâb otama arèmbi’ ta' lancar iyâ arèya''':''' bhâji’ rajhâ otabâ bhâji’ bâḍâ è kennengan abnormal, tongkèng copè’ bân masala neng jhâlân rèmbi’.<ref>Tim Promkes RSST. Kemenkes Direktorat Jendral Pelayanan Kesehatan. [https://yankes.kemkes.go.id/view_artikel/2002/penyebab-makrosomia-dan-upaya-pencegahannya "Penyebab Makrosomia dan Upaya Pencegahannya"]. 2022-12-29. Aksès 2024-03-03.</ref> Kennengngan abnormal iyâ arèya ḍistosia bhâu kabâḍâ’ân bâu antèrior bisa ghâmpang kalowar ḍâri bâbâ tolang kamalowan. Bâb-sabâb rèsiko tongkèng copè’, kaḍhiyâ kakorangan gizi bân korangnga paparan sonar mataarè nyabâbaghi kakorangan vitamin Ḍ. Masalah jhâlân arèmbhi’ tamaso' farji’ bân pèrinèum copè’ sè kèrana èsabâbaghi bâbine’ sè èsonnat otabâ anḍi’ tumor.
=== Ḍiagnosis ===
Arèmbi’ ta' lancar bisa èpategges sareng ḍiagnosis adhâsaraghi pamarèksaan fisik.
==== tata cara ====
tata cara lahèran ta' lancar iyâ arèya operasi sèsar otabâ èkstraksi vakum operasi simfisis pubis.<ref>[https://medicinka.com/id/a/i/symphysiotomy-6211 "Simfisiotomi"] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240303051034/https://medicinka.com/id/a/i/symphysiotomy-6211 |date=2024-03-03 }}. Medicinka. Aksès 2024-03-03.</ref> tènḍhak sè laèn tamasok: ajhâgâ hiḍrasi èbhu bân antibiotik bilâ katobân marè leddhu’ lebbi ḍâri 18 jhâm.
===== Prognosis =====
Bilâ [[operasi sèsar]] èlakonè è bâkto sè teppa’, prognosis dhâddhi lebbi saè. Ḍistosia ḍâlem bâkto sè lanjhâng bisa nyabâbaghi bhâji’ èparèmbhi’ matè, fistula obstetrik, bân kamatèyan èbhu.
====== Èpiḍemiologi ======
È taon 2013, bâḍâ 19.000 kamatèyan èbhu ḍâri 29.000 kamatèyan è taon 1990.
== Ètimologi ==
Oca’ ḍistosia artèna arèmbi’ malarat. Antonimma iyâ arèya ''èutocia'' otabâ arèmbi’ gâmpang.
Oca’ laènna kangghuy arèmbi’ ta' lancar akadhiyâ: arembi’ malarat, arèmbi’ abnormal, arèmbi’ malarat, bân arèmbi’ ḍisfungsional.
=== Kèbân laèn ===
Oca’ rèya bisa kèya èghuna’aghi è konteks macemma kèbân. Ḍistosia sè anḍi’ hubungan moso mano’-mano’ bân rèptil èsebbhut kèya ''egg binḍing''.
Sabâgiyân kârna pembiyaghân sèlektif se lowas, jhârân ngalamè ḍistosia lebbi segghut ḍâri pembiyaghân laènna.
* Bhântowan kaanghuy arèmbi’: ḍistosia jhârân. Oladhi posisi cètak.
* Distosia jhârân. Oladhi posisi cètak.
== Sombher ==
<references />
k1djpe1992g8uzoe7vrbvjn30on5uyb
Cèṭa'an:Country data Filipina
10
5862
65066
27287
2026-07-21T12:50:47Z
CommonsDelinker
24
Replacing Flag_of_the_First_Spanish_Republic.svg with [[File:Flag_of_Spain_(1873–1874).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR4|Criterion 4]]).
65066
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
|alias = Filipina
| flag alias = Flag of the Philippines.svg
|alt attribute = Manḍhira Filipina
| flag alias-1535 = Flag_of_Cross_of_Burgundy.svg
| flag alias-1821 = Flag of Spain (1785-1873 and 1875-1931).svg
| flag alias-1873 = Flag of Spain (1873–1874).svg
| flag alias-1875 = Flag of Spain (1785-1873 and 1875-1931).svg
| flag alias-aguinaldo = Philippines Flag Original.svg
| flag alias-1898 = Flag of the United States (1896-1908).svg
| flag alias-1908 = US flag 46 stars.svg
| flag alias-1912 = US flag 48 stars.svg
| flag alias-1919 = Flag of the Philippines (1919-1936).svg
| flag alias-1936 = Flag of the Philippines (navy blue).svg
| flag alias-1985 = Flag of the Philippines (light blue).svg
| flag alias-1986 = Flag of the Philippines (navy blue).svg
|flag alias-war = War Flag of the Philippines.svg
|link alias-naval = Angkatan Tèrta Filipina
|size = {{{size|}}}
|name = {{{name|}}}
|altlink = {{{altlink|}}}
|variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1535
| var2 = 1821
| var3 = 1873
| var4 = 1875
| var5 = aguinaldo
| var6 = 1898
| var7 = 1908
| var8 = 1912
| var9 = 1919
| var10 = 1936
| var11 = 1985
| var12 = 1986
|redir1 = PHL
|redir2 = PHI
|redir3 = Philippines
</noinclude>
}}
s2p75opqgv4oxqlaiqluuq8jqr24wb0
Cèṭa'an:Country data Swedia
10
7827
65059
27231
2026-07-21T08:30:40Z
CommonsDelinker
24
Replacing Naval_Ensign_of_Sweden.svg with [[File:Naval_ensign_of_Sweden.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR6|Criterion 6]].).
65059
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Swedia
| flag alias = Flag of Sweden.svg
| flag alias-1562 = Sweden-Flag-1562.svg
| flag alias-1844 = Swedish norwegian union flag.svg
| flag alias-naval = Naval ensign of Sweden.svg
| link alias-naval = Angkatan Laut Swedia
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| altvar = {{{altvar|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1562
| var2 = 1844
| redir1 = SWE
| redir2 = Sweden
</noinclude>
}}
cgq1koml379aemihigr4xvrtiaikm2z
Cèṭa'an:Country data Spanyol
10
7831
65068
27241
2026-07-21T12:53:26Z
CommonsDelinker
24
Replacing Flag_of_the_First_Spanish_Republic.svg with [[File:Flag_of_Spain_(1873–1874).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR4|Criterion 4]]).
65068
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Spanyol
| flag alias = Flag of Spain.svg
| flag alias-1506 = Flag of New Spain.svg
| flag alias-1701 = Bandera de España 1701-1748.svg
| flag alias-1785 = Flag of Spain (1785-1873 and 1875-1931).svg
| flag alias-1873 = Flag of Spain (1873–1874).svg
| flag alias-1931 = Flag of the Second Spanish Republic.svg
| flag alias-1939 = Flag of Spain (1938 - 1945).svg
| flag alias-1945 = Flag of Spain (1945–1977).svg
| flag alias-1977 = Flag of Spain (1977 - 1981).svg
| flag alias-civil = Flag of Spain (Civil).svg
| link alias-naval = Angkatan Laut Spanyol
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1506
| var2 = 1701
| var3 = 1785
| var4 = 1873
| var5 = 1931
| var6 = 1939
| var7 = 1945
| var8 = 1977
| var9 = civil
| redir1 = ESP
| redir2 = Spain
|redir3=SPA
</noinclude>
}}
qos2j9ev2ejh066bdu7gvyxbi8ol2q5
Cèṭa'an:Country data Tanjung Verde
10
8584
65061
28826
2026-07-21T10:05:46Z
CommonsDelinker
24
Replacing Flag_of_Cape_Verde.svg with [[File:Flag_of_Cape_Verde_(10-17).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · Government standardized ratio is 2:3. For fu
65061
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Tanjung Verde
| flag alias = Flag of Cape Verde (10-17).svg
| flag alias-1975 = Flag of Cape Verde (1975-1992).svg
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1975
| redir1 = CPV
| redir2 = Cape Verde
| redir3 = Cape Verde Islands
</noinclude>
}}
rrn34m0byaynk5nlxprcz9bb0a272ir
Cèṭa'an:Country data Imperium Swedia
10
9060
65060
29788
2026-07-21T08:33:09Z
CommonsDelinker
24
Replacing Naval_Ensign_of_Sweden.svg with [[File:Naval_ensign_of_Sweden.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR6|Criterion 6]].).
65060
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Imperium Swedia
| shortname alias = Swedia
| flag alias = Naval ensign of Sweden.svg
| border = yes
| flag alias-1620 = Flag of Sweden (1562–1650).svg
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1620
| cat = Swedia
</noinclude>
}}
l99e73fun8l7jthct6oxund4dw8z8hf
ꦝꦶꦱꦃ
0
12053
65092
42028
2026-07-22T12:23:31Z
Rèng anè
4736
Meccè'èn èjhâ'ân carakan
65092
wikitext
text/x-wiki
{{multiscript|Dhisa|ꦝꦶꦱꦃ|ديسا}}
[[Bhengkek:Majidee Malay Village.JPG|jmpl|ꦱꦺꦠ꧀ꦠꦺꦴꦁꦢꦶꦱꦲꦺ[[ꦗꦺꦴꦲꦺꦴꦂ]]꧈[[ꦩꦭꦻꦱꦶꦪ]]꧉]]
'''ꦢꦶꦱ'''꧈ꦩꦤꦺꦴꦠ꧀ꦥꦺꦪꦂꦱꦱꦺꦗꦒꦠ꧀(ꦈꦤꦶꦮ꦳ꦼꦂꦱꦭ꧀)ꦲꦺꦁꦒꦶꦥꦤꦺꦏꦱꦥꦺꦴꦱ꧀ꦥ(ꦄꦒ꧀ꦭꦺꦴꦩꦺꦫꦱꦶ)ꦲꦺꦴꦠꦧꦧꦠ꧀ꦠꦿꦤꦲꦺꦱꦩ꧀ꦧꦠ꧀ꦏꦺꦴꦛ꧀ꦛꦲꦺꦴꦠꦧꦏꦧꦸꦥꦠꦺꦤ꧀ꦥꦉꦁꦒꦸꦤ꧀ꦤꦤ꧀ꦲꦺꦝꦲꦺꦫꦥꦢꦶꦱꦃꦲꦤ꧀(ꦫꦸꦫꦭ꧀)꧉ꦲꦺ[[ꦆꦤ꧀ꦢꦺꦴꦤꦺꦱꦶꦪ]]꧈ꦄꦤ꧀ꦢꦶꦏ'''ꦢꦶꦱ'''ꦥꦤꦺꦏꦲꦱ꧀ꦭꦺꦫꦥꦩꦤ꧀ꦛꦮꦶꦭꦪꦃꦄꦢ꧀ꦩꦶꦤꦶꦱ꧀ꦠꦿꦠꦶꦥ꦳꧀ꦲꦺꦧꦧꦤ[[ꦏꦼꦕꦩꦠ꧀ꦢꦤ꧀]]ꦭꦺꦴꦁꦏꦁꦥꦂꦤꦠꦏꦧꦸꦥꦠꦺꦤ꧀ꦱꦺꦲꦺꦏꦩꦺꦴꦱ꧀ꦠꦏꦢꦭꦂꦫꦤ꧀[[ꦩꦺꦴꦱ꧀ꦠꦏꦢꦶꦱ]]꧈ꦥꦃꦠꦺꦁꦒꦶ꧈ꦏ꧀ꦭꦺꦧꦸꦤ꧀ꦏꦩꦺꦠꦺꦴꦮꦧꦤ꧀ꦱꦩꦒꦱ꧀ꦱ꧉
== ꦥꦩꦺꦪꦂꦱꦤ꧀ꦢꦶꦱꦩꦤꦺꦴꦠ꧀ꦢꦫꦥ꧀ꦥꦤ꧀ꦄꦃꦭꦶ ==
;ꦨꦩ꧀ꦧꦁꦈꦠꦺꦴꦪꦺꦴ:''ꦢꦶꦱꦩꦱ꧀ꦭꦺꦫꦏꦼꦤ꧀ꦤꦼꦁꦔꦤ꧀ꦤꦱꦥꦤ꧀ꦝꦫꦗꦥꦔꦼꦁꦒꦸꦤ꧀ꦱꦺꦲꦤꦺꦠꦿꦲꦺꦔꦺꦴꦤ꧀(ꦒꦲꦸꦠ)ꦲꦺꦭꦺꦴꦤꦺꦥꦤꦤꦼꦩ꧀ꦩꦤ꧀ꦧꦤ꧀ꦤꦼꦏ꧀ꦏꦱꦼꦫꦥꦝꦃꦲꦂꦫꦤ꧀''
;ꦌꦂꦨꦶꦤ꧀ꦠꦂꦠꦺꦴ: [[Bhengkek:Desa Wisata Panglipuran.jpg|jmpl|ꦢꦶꦱꦮꦶꦱꦠꦥꦁꦭꦶꦥꦸꦫꦤ꧀ꦲꦺ[[ꦧꦭꦶ]]꧈[[ꦆꦤ꧀ꦢꦺꦴꦤꦺꦱꦶꦪ]]]]''ꦢꦶꦱꦲꦺꦁꦒꦶꦥꦤꦺꦏꦥꦂꦠꦏ꧀ꦱꦺꦪꦤ꧀ꦒꦺꦪꦺꦴꦒꦿꦥ꦳ꦶꦱ꧀ꦱꦺꦲꦺꦪꦁꦒꦭ꧀ꦭꦒꦶꦢꦭꦂꦫꦤ꧀ꦏꦤ꧀ꦄꦂꦏꦤ꧀ꦤꦤ꧀ꦥ꦳ꦶꦱꦶꦪꦺꦴꦒꦿꦥ꦳ꦶꦱ꧀ꦱꦺꦴꦱꦶꦪꦭ꧀ꦌꦏꦺꦴꦤꦺꦴꦩꦶꦱ꧀ꦥꦺꦴꦭꦶꦠꦶꦏ꧀ꦏꦸꦭ꧀ꦠꦸꦫꦭ꧀ꦱꦲꦺꦢꦂꦫꦝꦊꦩ꧀ꦱꦺꦴꦧꦭ꧀ꦭꦤ꧀ꦧꦤ꧀ꦩꦱꦺꦱꦕꦩ꧀ꦧꦩꦂꦱꦺꦴꦢ꧀ꦢꦶꦏꦼꦭꦧꦤ꧀ꦝꦲꦺꦫꦱꦼꦥꦭꦺꦪꦤ꧀''
;ꦯꦸꦠꦂꦗꦺꦴꦑꦂꦠꦺꦴꦲꦢꦶꦏꦸꦱꦸꦩꦺꦴ:''ꦢꦶꦱꦩꦱ꧀ꦭꦺꦫꦠꦺꦴꦁꦒꦭ꧀ꦭꦤ꧀ꦲꦸꦏꦸꦩ꧀ꦩꦏꦼꦤ꧀ꦤꦼꦁꦔꦤ꧀ꦱꦩꦱ꦳ꦫꦏꦠ꧀ꦱꦺꦒꦝꦸꦮꦤ꧀ꦲꦃꦩꦠꦿꦧ꧀ꦧꦒꦶꦱꦺꦴꦩꦤꦧꦶꦃꦢꦶꦧꦶꦃꦱꦺꦩꦱ꧀ꦭꦺꦫꦥꦂꦤꦠꦠꦂꦠꦺꦴꦤ꧀ꦢꦲꦺꦧꦧꦤꦕꦩꦠ꧀''
;ꦮꦶꦭꦶꦪꦼꦩ꧀ꦎꦒ꧀ꦧꦼꦂꦤ꧀ꦧꦤ꧀ꦌꦩ꧀ꦌꦥ꦳꧀ꦟꦶꦩ꧀ꦏꦺꦴꦥ꦳꧀:''ꦢꦶꦱꦲꦺꦁꦒꦶꦥꦤꦺꦏꦠꦺꦴꦁꦒꦭ꧀ꦭꦤ꧀ꦎꦂꦒꦤꦶꦱꦱꦶꦏꦲꦺꦴꦝꦶꦃꦲꦤ꧀ꦱꦺꦴꦱꦶꦪꦭ꧀ꦲꦺꦭꦺꦴꦁꦏꦁꦝꦲꦺꦫꦏꦲꦼꦁꦒꦤ꧀꧈''
;ꦌꦱ꧀ꦢꦺꦩꦶꦯꦿ:''ꦢꦶꦱꦲꦺꦁꦒꦶꦥꦤꦺꦏꦱꦥꦺꦴꦱ꧀ꦥꦩꦲꦺꦴꦂꦫꦤ꧀ꦏꦼꦤ꧀ꦤꦼꦁꦔꦤ꧀ꦧꦤ꧀ꦩꦲꦺꦴꦂꦫꦤ꧀ꦝꦲꦺꦫꦥꦤꦤꦼꦩ꧀ꦩꦤ꧀ꦏꦼꦭꦧꦤ꧀ꦥꦠ꧀ꦩꦗꦸꦥꦠ꧀ꦠꦂꦠꦤ꧀ꦠꦺꦴꦱꦺꦧꦶꦧꦫꦤꦥꦤ꧀ꦢꦭꦶꦪꦤ꧀꧇꧕꧐꧇–꧇꧑꧐꧐꧐꧇ꦄꦫꦺ꧉''
;ꦥꦺꦴꦭ꧀ꦌꦕ꧀ꦭꦺꦤ꧀ꦢꦶꦱ꧀:''ꦢꦶꦱꦲꦺꦁꦒꦶꦥꦤꦺꦏꦱꦥꦺꦴꦱ꧀ꦥꦮꦶꦭꦪꦃꦱꦺꦗꦸꦩ꧀ꦭꦃꦥꦔꦼꦁꦒꦸꦤ꧀ꦤꦱ꧀ꦭꦺꦴꦤ꧀ꦝꦸꦥ꧀ꦝꦫꦶ꧇꧒꧕꧐꧐꧇ꦚꦧꦏꦼꦭꦧꦤ꧀ꦫꦠꦺꦴꦫꦩꦺꦤꦁꦏꦲꦠꦺꦠꦺꦁ:
# ꦲꦒꦝꦸꦮꦶꦱꦺꦴꦭꦲꦺꦴꦝꦶꦃꦱꦺꦥꦠꦁꦤꦺꦁꦲꦺꦴꦤꦺꦁꦥꦤ꧀ꦢꦭꦶꦪꦤ꧀ꦤꦲꦺꦧꦸꦮꦤ꧀ꦚꦧ
# ꦧꦝꦥꦫꦺꦤ꧀ꦠꦺꦁꦔꦤ꧀ꦫꦺꦴꦩꦱ꧀ꦱꦱꦺꦱꦩꦺꦥꦂꦏꦫꦏꦥꦝꦧꦁꦱꦃꦲꦤ꧀ꦄꦂꦱꦏꦧꦠ꧀ꦠꦿꦃꦲꦤ꧀
# ꦤꦺꦠꦿꦥꦔꦺꦔꦺꦴꦤ꧀ꦤꦤ꧀(ꦒꦲꦸꦠ)ꦲꦱꦺꦥ꦳ꦠ꧀ꦄꦒꦿꦫꦶꦱ꧀ꦧꦤ꧀ꦏꦢꦭꦂꦫꦤ꧀ꦠꦺꦴꦂꦥ꦳ꦏ꧀ꦠꦺꦴꦂꦄꦭꦩ꧀ꦱꦲꦺꦢꦂꦲꦏꦢꦶꦆꦏ꧀ꦭꦶꦩ꧀ꦏꦠꦏ꧀ꦱꦺꦪꦤ꧀ꦄꦭꦩ꧀ꦏꦱ꧀ꦏꦗꦄꦭꦩ꧀꧈
== ꦏꦤ꧀ꦄꦂꦏꦤ꧀ ==
ꦢꦶꦱꦒꦝꦸꦮꦤ꧀ꦠꦼꦭ꧀ꦭꦺꦴꦃꦄꦂꦏꦤ꧀ꦪꦃꦤꦺ:<ref>{{Cite web|last=Media|first=Kompas Cyber|title=Dhisa: Definisi dan Unsurnya|url=https://www.kompas.com/skola/read/2020/01/09/130000569/dhisa-definisi-dan-unsurnya|website=KOMPAS.com|language=id|access-date=2020-12-27}}</ref>
* [[ꦝꦲꦺꦫ]]꧈ꦏꦫꦱꦤ꧀ꦝꦲꦺꦫꦝꦊꦩ꧀ꦥꦺꦪꦂꦱꦲꦺꦁꦒꦶꦏꦃꦝꦶꦤ꧀ꦠꦺꦴꦩꦺꦧꦸꦩꦺꦱꦺꦥꦿꦺꦴꦢꦸꦏ꧀ꦠꦶꦥ꦳꧀ꦧꦤ꧀ꦧꦸꦩꦺꦱꦺꦧꦸꦤ꧀ꦠꦼꦤ꧀꧈ꦱꦉꦁꦥꦔꦁꦒꦸꦪꦾꦤ꧀ꦤ꧈ꦏꦊꦧ꧀ꦧꦸꦗꦸꦒꦤ꧀ꦄꦂꦏꦤ꧀ꦭꦺꦴꦏꦱꦶ꧈ꦧꦶꦧꦫ꧈ꦧꦤ꧀ꦲꦚ꧀ꦕꦼꦂꦱꦺꦩꦱ꧀ꦭꦺꦫꦭꦶꦁꦏꦸꦔꦤ꧀[[ꦒꦺꦪꦺꦴꦒꦿꦥ꦳ꦶ]]ꦱꦲꦺꦢꦂꦫꦤ꧀꧈
* ꦥꦔꦼꦁꦒꦸꦤ꧀ꦲꦺꦁꦒꦶꦥꦤꦺꦏꦏꦫꦒꦸꦪ꧀ꦗꦸꦩ꧀ꦭꦃ[[ꦫꦱꦶꦪꦺꦴꦗꦼꦤꦶꦱ꧀ꦥꦫꦺꦴꦧ]]꧈ꦧꦱ꧀ꦠꦤ꧀ꦥꦔꦼꦁꦒꦸꦤ꧀ꦥꦤꦩ꧀ꦧꦃꦲꦤ꧀ꦕꦼꦂꦫꦺꦩꦺꦴꦤ꧀ꦠꦚ꧀ꦗꦸꦂꦫꦤ꧀ꦧꦤ꧀ꦏꦸꦮꦭꦶꦠꦱ꧀ꦥꦔꦼꦁꦒꦸꦤ꧀ꦤ꧉
* ꦫꦤ꧀ꦠꦥ꧀ꦥꦤ꧀ꦏꦲꦺꦴꦝꦶꦃꦲꦤ꧀ꦢꦶꦱꦱꦺꦕꦺꦃꦲꦒꦲꦸꦠꦤ꧀ꦤꦏꦼꦭꦧꦤ꧀ꦤꦺꦴꦂꦩꦗꦠ꧀ꦩꦺꦏ꧈ꦄꦢꦠ꧀ꦆꦱ꧀ꦠꦶꦪꦢꦠ꧀ꦧꦤ꧀ꦄꦱ꧀ꦥꦺꦏ꧀ꦧꦸꦢꦗꦥꦭꦺꦪꦤ꧀ꦱꦺꦭꦭꦩ꧀ꦥꦤ꧀꧉
== ꦭꦺꦴꦁꦒꦸꦮꦶꦗꦸꦒꦤ꧀ ==
* [[ꦢꦶꦱꦲꦺꦆꦤ꧀ꦢꦺꦴꦤꦺꦱꦶꦪ]]
* [[ꦢꦶꦱꦮꦶꦱꦠ]]
== ꦱꦺꦴꦩ꧀ꦧꦼꦂ ==
{{Reflist}}
{{Macam pembagian negara}}
{{Bentang lahan dan bentuk lahan}}
[[Bhângsa:Desa|Desa]]
[[Bhângsa:Bentuk lahan antropogenik]]
k3y2gd66p8bdwb9f6ywjpvy52em9pt8
Miriam Boediardjo
0
13675
65082
42922
2026-07-22T04:49:36Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65082
wikitext
text/x-wiki
Prof. Dr. '''Miriam Budiardjo''' (20 Nopèmber 1923 – Tangghâl 8 Januwâri 2007) panèka ahli bân diplomat [[Ilmu politik|èlmo politik]] [[Inḍonèsia]] . Salèrana panèka la toman dhâddhi bâkkèl katowa [[Komisi Nasional Hak Asasi Manusia|Komisi Hak Asasi Manossa Nasional]] (Komnas HAM) ghâbây pèriode 1993-1998. Miriam panèka rajina [[Ali Budiardjo]], tokoh parjuangan Inḍonèsia. Salèrana aropa’agi sala settong sè maddhek [[Fakultas Ilmu Sosial dan Ilmu Politik Universitas Indonesia|Fakultas Ilmu Sosial sareng Politik Universitas Indonesia]] (FISIP UI), dhâddhi Dekan è pèriode taon 1974–1979. <ref name="tokoh">{{Cite web |date=8 January 2007 |title=Guru Besar Para Pakar Politik |url=https://tokoh.id/biografi/1-ensiklopedi/guru-besar-para-pakar-politik/ |access-date=1 October 2020 |publisher=Tokoh Indonesia |language=id}}</ref> Bâ'na panèka bhâbinè' sè partama sè atugas mènangka diplomat ghâbây Inḍonèsia, sè èbâkkèllè pan-bârâmpan naghâra tamaso' [[Inḍia|India]] bân [[Amerika Serikat|Amèrika Serikat]].
== Odhi' bân karir ==
Miriam lahèr è tangghâl 20 Nopèmber 1923 è [[Kotta Kediri|kottha Kediri]], [[Jhâbâ Tèmor]] . <ref name="tokoh2">{{Cite web |date=8 January 2007 |title=Guru Besar Para Pakar Politik |url=https://tokoh.id/biografi/1-ensiklopedi/guru-besar-para-pakar-politik/ |access-date=1 October 2020 |publisher=Tokoh Indonesia |language=id}}</ref> Tarètan lakè'na anyama [[Soedjatmoko]], ban ale'na anyama [[Nugroho Wisnumurti]] . <ref name="tokoh2" /> Bâ'na jhughân anḍi' alè' binè', Siti Wahyuni, sè salastarèna akabin bân [[Sutan Syahrir|Sutan Sjahrir]]. <ref name="tokoh2" /> Miriam asakola è [[Universitas Indonesia]] . <ref name="tokoh3">{{Cite web |date=8 January 2007 |title=Guru Besar Para Pakar Politik |url=https://tokoh.id/biografi/1-ensiklopedi/guru-besar-para-pakar-politik/ |access-date=1 October 2020 |publisher=Tokoh Indonesia |language=id}}</ref> È taon 1940-an, èpon aktif sareng kalompo' aktivis ngodâ sè saterrossa ègabung ḍâ' [[Partai Sosialis Indonesia]], bân aktivissâ aghâbây èpon atugas mènangka Sekretaris Delegasi Inḍonèsia ghâbây [[Perjanjian Renville]] . <ref name="tokoh3" /> Salastarèna dhâddhi diplomat, sè dhâddhi bhâbinè' sè partama sè atugas è Inḍonèsia, atugas è jabatan-jabatan è antarana [[New Delhi]] bân [[Washington D.C.|Washington DC]] è ahèr taon 1940-an bân awwâl taon 1950-an. <ref name="tokoh3" />
Bâkto bâdâ è Amèrika Serikat Miriam ollè gellar MA è ḍâlem èlmo politik ḍâri [[Universitas Georgetown]], bân ajhâr sakejjâ' è [[Universitas Harvard]], namong èpaèlang sabellunna lastarè sarjana. <ref name="ipsa">{{Cite web |date=25 October 2013 |title=Sekelumit Prof. Dr. Miriam Budiardjo |url=https://aipi-politik.org/kolom-aipi/220-sekelumit-prof-dr-h-c-miriam-budiardjo-m-a |archive-url=https://web.archive.org/web/20200929232141/https://aipi-politik.org/kolom-aipi/220-sekelumit-prof-dr-h-c-miriam-budiardjo-m-a |archive-date=2020-09-29 |access-date=1 October 2020 |publisher=Indonesian Political Science Association |language=id}}</ref> Saterrossa èghâdhui gellar doktor ḍâri [[Universitas Indonesia]], è dhissa saterrossa èpadhâddhi fakultas. <ref name="tokoh4">{{Cite web |date=8 January 2007 |title=Guru Besar Para Pakar Politik |url=https://tokoh.id/biografi/1-ensiklopedi/guru-besar-para-pakar-politik/ |access-date=1 October 2020 |publisher=Tokoh Indonesia |language=id}}</ref> Bâkto bâḍâ è Universitas Indonesia, ka'dissa nolès ''Fundamentals of Political Science'' . <ref>{{Cite web |title=DASAR-DASAR Ilmu Politik |url=https://lib.unikom.ac.id/opac/detail/0-11474/dasardasar-ilmu-politik |access-date=1 October 2020 |publisher=UNIKOM |language=id |archive-date=18 June 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230618160006/https://lib.unikom.ac.id/opac/detail/0-11474/dasardasar-ilmu-politik |url-status=dead }}</ref> Buku teks panèka èghuna'aghi bânnya', kalabân lebbi ḍâri 20 cètagghân. <ref name="tokoh5">{{Cite web |date=8 January 2007 |title=Guru Besar Para Pakar Politik |url=https://tokoh.id/biografi/1-ensiklopedi/guru-besar-para-pakar-politik/ |access-date=1 October 2020 |publisher=Tokoh Indonesia |language=id}}</ref> Miriam jhughân nolès buku sè aèssè partisipasi bân partai politik sè èterbi' è taon 1998, <ref>{{Cite web |title=Partisipasi Dan Partai Politik |url=http://perpustakaan.kemnaker.go.id/buku/detail/1769 |access-date=1 October 2020 |language=id |archive-date=18 June 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230618160005/http://perpustakaan.kemnaker.go.id/buku/detail/1769 |url-status=dead }}</ref> bân buku è taon 1956 sè ajhâbhâraghi parlemen samentara Inḍonèsia. <ref name="tokoh5" />
Ḍâri taon 1974 kantos taon 1979, Miriam dhâddhi Dekan Fakultas Ilmu Sosial sareng Politik è Universitas Indonesia, settong unit akademik se èpaddek abhâreng sareng kalompo’ kènè’ ilmuwan sosial laènna. <ref name="tokoh6">{{Cite web |date=8 January 2007 |title=Guru Besar Para Pakar Politik |url=https://tokoh.id/biografi/1-ensiklopedi/guru-besar-para-pakar-politik/ |access-date=1 October 2020 |publisher=Tokoh Indonesia |language=id}}</ref> Bângatowana è posisi jârèya panèka [[Selo Soemardjan]]. Pan-brâmpan morèddhâ è Universitas Indonesia tamaso' ilmuwan politik [[Arbi Sanit]] bân [[Juwono Sudarsono]], <ref name="tokoh7">{{Cite web |date=8 January 2007 |title=Guru Besar Para Pakar Politik |url=https://tokoh.id/biografi/1-ensiklopedi/guru-besar-para-pakar-politik/ |access-date=1 October 2020 |publisher=Tokoh Indonesia |language=id}}</ref> bân sosiolog [[Imam B. Prasodjo]] sè aropa'aghi mantona. <ref>{{cite news|work=Antara News|language=id|url=https://www.antaranews.com/berita/50492/pakar-politik-prof-miriam-budiardjo-wafat|title=Pakar Politik Prof Miriam Budiardjo Wafat|date=8 January 2007|access-date=1 October 2020}}</ref> ḍâri taon 1993 kantos 1998, Miriam alako mènangka Bâkkèl Katowa Komisi Hak Asasi Manossa Nasional. <ref name="tokoh7" />
Miriam sèdhâ è tangghâl 8 Januwâri 2007 è [[Daerah Khusus Ibukota Jakarta|Jakarta]].
== Buku ==
* Dasar-dasar Ilmu Politik
== Sombher ==
ht7ucuehfs8qm05l4usvmrm0kbd76a7
Wardah Hafidz
0
15754
65089
52684
2026-07-22T06:47:43Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65089
wikitext
text/x-wiki
[[Bhengkek:Wardah Hafidz in "Jakarta Disorder" (documentary).jpg|jmpl]]
'''Wardah Hafidz''' ( lahèr 28 Oktober 1952) panèka aktivis [[Inḍonèsia]]. Salèrana panèka pamaḍḍhek UPC (Urban Poor Consortium), organisasi non-pâmârènta sè alako ka'angghuy abèla orèng mèskèn è kottah. <ref>[https://m.merdeka.com/jatim/meneladani-wardah-hafidz-anak-kiai-yang-jadi-pembela-kaum-miskin.html Meneladani Wardah Hafidz, Anak Kiai yang Jadi Pembela Kaum Miskin] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220331184055/https://m.merdeka.com/jatim/meneladani-wardah-hafidz-anak-kiai-yang-jadi-pembela-kaum-miskin.html |date=2022-03-31 }}. ''Merdeka''. Èaksès 2025-12-31.</ref>
== Bâkto Kènè' ==
Wardah lahèr è Jombang tanggâl 28 Oktober 1952. È rabât ḍâlem kâlowarga ponḍhuk Islam sè kowat. Embana panèka [[kèyaè]] (Olama' Islam) sè ngator [[Ponḍhuk pasantrèn|Ponḍhuk]] è bâkto pânjhâjhâ'an [[Jeppang]]. Eppa’na Wardah nerrossaghi kalakowan sè paḍâ. Sa'amponna lolos ḍâri Ponḍhuk Islam Tebuireng, eppa’na Wardah ḍhâḍḍhi pangoloh tor bânnya’ noro’ ngabḍi ḍâ’ masyarakat è ḍâlem pendidikan aghâma. Mènangka kaluwarga santrè, kâlowargana Wardah anḍi’ hubungan semma’ ban [[Abdurrahman Wahid|Gus Dur]] tor [[Emha Ainun Nadjib|Cak Nun]].
Maske latar bhâlakang kalowargana bânnya' merri' pârhatiyân ḍâ' aghâma, namong molaè ghi' kènè' Wardah anḍi' pamangghiyân sè laèn ḍâri kâlowargana bân lingkunganna.
== Pendidikan ==
Ngèrèng traḍisi kâluwarga, Wardah mamarè pendidikan SMP è madrasah kâluwargana è Jombang. Saellana jârèya, èpon nerrossaghi pendidikan è sâkola'an Islam Muallimat è [[Ḍaèra Istimèwa Jogjakarta|Jogjakarta]]. È bâkto ghi' ngoḍâ, Wardah ta' setuju kalabân standarisasi pendidikan è kâlowargana bân nyata'aghi pangaterrona ka'angghuy nerrossaghi pendidikan è sakola'an umum. Namong, orèng towana ta' poron, bân èbhuna ta' nolak bân nerrossaghi è Mu'allimat è ḍâlem bâkto ennem taon.
Sa'amponna lolos ḍâri Mu'allimat, Wardah nèkat nerrosaghi sakola’anna menorot pèlèyanna ḍhibi’. Saterrossa ajhâr sastra Bhâsa Inggris è [[Universitas Negeri Malang|IKIP Malang]] bân ngajhâri è Sakola'an Penerbangan Curug samarèna lolos. Sa'ellana jârèya èpatabâr mènangka ḍosèn è almamater, tapè ètolak bân mèlè nerrossaghi pangajhârân è [[Amerika Serikat|Amèrika Serikat]] kalabân bèyasiswa ka Ball State University è Muncie, Indiana, jurusan [[sosiologi]].
È taon 1997 Wardah bân kancana maḍḍhek UPC (Urban Poor Consortium). Fokus otamana UPC panèka ka'angghuy matombu gerraghân orèng mèskèn è kottah ka'angghuy ḍhâḍḍhi subjek sè mapan ka'angghuy parobâ'ân.
Wardah ngaḍhâbbhi tantangan è ḍâlem lalakonna, tamaso’ ètangkep polisi è bulân Pèbruari 2000 Teppa' aḍèmo sareng tokang bèca' sè terro atemmowa sareng Prèsiḍèn [[Abdurrahman Wahid]] (Gus Dur) ka'angguy nyare ka'aḍhilân. Abâreng 11 tokang bèca' laènna bân angghuta Lembaga Bantuan Hukum Jakarta (LBH Jakarta), salèrana pas èbèbasaghi bân ta' ètahan. <ref>Rohmatin, Binti (2019-03-05). [https://radarjombang.jawapos.com/nasional/05/03/2019/wardah-hafidz-aktivis-perempuan-indonesia-asal-kabupaten-jombang/ "Wardah Hafidz, Aktivis Perempuan Indonesia Asal Kabupaten Jombang"]. ''Radar Jombang''. Èaksès 2025-12-31.</ref>
== Sombher ==
359kds8crpj1erag6jt8ougqdlm3kuo
Ibnu Abi Syaibah
0
15958
65079
56611
2026-07-22T03:05:02Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65079
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox orang}}
'''Abu Bakar Abdullah bin Muhammad bin Abi Syaibah Ibrahim bin Utsman bin Khuwasati al-Absi al-Kufi''' otabâ '''Ibnu Abi Syaibah'''<ref>{{Cite book |last=عادل نويهض |url=http://archive.org/details/ADL1988ARAR |title=معجم المفسرين |date=1988}}</ref> (lahèr taon 159 H/775 M - sèdhâ taon 235 H/ 849 M), sè èjhulughi mènangka sayyid al-huffadz panèka sala sèttong [[olama']] bân parawi hadis ḍâri kalangan Sunni bân sala sèttong olama' sè palèng kalonta. Abi Syaibah aropa'aghi panolès kètab ''Mushannaf Ibnu Abi Syaibah.'' Abi Syaibah jhughân nyoson musnad bân tafsèr Al-Qur'an.<ref>{{Cite journal |last=الشهري |first=غرمان بن عبد الله بن سعيد |date=2024-07-31 |title=من أعلام الطب عند المسلمين أبو بكر بن عبدالملك ابن زهر (507- 595ه) دراسة تاريخية |url=https://doi.org/10.55074/hesj.vi40.1109 |journal=مجلة العلوم التربوية و الدراسات الإنسانية |issue=40 |pages=497–516 |doi=10.55074/hesj.vi40.1109 |issn=2709-0302}}</ref><ref>{{Cite book |last=dhahabi |url=http://archive.org/details/tazkiratul_huffaz |title=Tazkiratul Huffaz |date=2016-03-07}}</ref>
== Ghuru-Ghuruna ==
Ḍâri ghi' kènè', Abi Syaibah ajhâr èlmo aghâma kalabân disiplin. Ghuruna sè palèng kalonta ḍâri bânnya'an ghuru èngghi ka'ḍinto Syarik bin Abdillah Al Qadhi rahimahullah. Ḍâri omor bân apalan, Abi Syaibah sapantaran sareng olama'-olama' rajâ akadhi [[Ahmad bin Hanbal]], [[Ishaq bin Rahawaih]], bân [[Ali bin al-Madini|Ali bin]] [[Ali bin al-Madini|al-Madini]]. [[Yahya bin Ma'in]] pan-bârâmpan taon lebbi towa ḍâri ghuru-ghuru sè è sebbhut.<ref>{{Cite web |last=ID |first=Atsar |title=Biografi Abu Bakar bin Abi Syaibah |url=https://www.atsar.id/2019/07/biografi-abu-bakar-bin-abi-syaibah.html |access-date=2026-01-02 |website=Atsar ID {{!}} Arsip Fawaid Salafy |archive-date=2026-01-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260116064425/https://www.atsar.id/2019/07/biografi-abu-bakar-bin-abi-syaibah.html |url-status=dead }}</ref>
== Kètab ''Al Mushannaf'' ''li Ibni Abi Syaibah'' ==
Cèta'an kapèng sèttong ḍâri kètab ''Al Mushannaf li Ibni Abi Syaibah'' èpaterbi' è taon 2008 ''Miladiah''. Kètab panèka bâḍâ 25 jiliḍ bân ''ètahqiq'' sareng Abu Muhammad Usamah bin Ibrahim bin Muhammad. Kètab ''Al Mushannaf'' ''li Ibni Abi Syaibah,'' saccara kasadhâjâna (25 jiliḍ) èssè 40.754 hadis, kalabân olasan sanad ḍi-buḍina è jilid ka-25 kaca 501, panèka Yunus Ibn ‘Aun ('''يونس ابن عون''') sè narèma hadis ḍâri Ibnu Siiriin. Imam Abu Bakar Abdullah Ibnu Abi Syaibah lahèr è Kufah - Iraq è taon 159 Hijriyâ (mènorot Ibnu Zubair bân Al-Khathib Al-Baghdadi) saka'ḍimma sè ètolès è ḍâlem kètab ''Tarikh Baghdad'', jilid 10, kaca 66, kètab ''Siiru A’lam al Nubalaa’'', jilid 11, kaca 122, bân kètab ''Tarikh Maulid al ‘Ulamaa’ Wa Wafyaatuhum'', jilid 1, kaca, 372.<ref>{{Cite web |last=Waspada.id |date=2024-07-15 |title=Tafakur Al Mushannaf Li Ibni Abi Syaibah: Karya Tsiqah Muhadits Kufah |url=https://www.waspada.id/aceh/tafakur-al-mushannaf-li-ibni-abi-syaibah-karya-tsiqah-muhadits-kufah/ |access-date=2026-01-02 |website=WASPADA |language=id}}</ref>
== Sombher ==
tw66y3dua8jwvhqra1mty6peqtcz3pj
Alap-alap sapè
0
16266
65074
56940
2026-07-22T00:20:46Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65074
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox spesies}}
'''Alap-alap sapè''' ([[bhâsa Inḍonèsia]]: ''Alap-alap sapè''; [[bhâsa Latin]]: ''Falco moluccensis'') panèka ''spesies'' mano' ḍâri kalowarga ''Falconifae'', ḍâri ''genus Falco''. Mano' panèka aropa'aghi jennis mano' pamangsa mamalia kènè, bhâkbhuru, mano', kaddhâl, serangga sè anḍi' habitat è ḍaèra abukka' è sakabbhina tèngghina. Akadhi kebbhun, tegghâlân, alas, otabâ parkotta'an.
Mano' panèka aropa'aghi sala sèttong satwa sè èjâgâ kalabân dhâsar Paratoran Rèpublik Inḍonèsia UU Nomer 5 taon 1990 bân èyator ḍâlem PP Nomer 7 taon 1999 bân Paratoran Mentri KLHK Nomer 106 taon 2018. Kabâḍâ'ânna alap-alap sapè otabâ ellang alap sapè (''Falco moluccensis'') molaè langka, saèngghâ tamaso' ka ḍâlem golongan satwa sè èjâgâ. Manabi ètemmo ngobu mano' alap-alap sapè panèka ta' kalabân èdhin sè essa, bisa èyancam pidana okoman kantos 10 taon otabâ dhendhâ Rp. 200 juta.<ref>{{Cite web |last=KSDAE |first=Datin |title=Data Jenis Tumbuhan dan Satwa Liar Dilindungi - Ditjen Konservasi Sumber Daya Alam dan Ekosistem |url=http://pusatksdae.or.id/ |access-date=2026-01-04 |website=pusatksdae.or.id |archive-date=2026-04-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260429152619/https://pusatksdae.or.id/ |url-status=dead }}</ref>
== Ciri-Ciri ==
Alap-alap sapè anḍi' bhâdhân kènè' (30 cm). Sè lakè', bhâdhân bâgiyân attassa coklat petteng. Mahkotan bân bhâdhân bâgiyân attas abâk konèng, aghâris bân bâḍâ titik celleng tebbel. Bhâdhân bâgiyân bâbâ, konèng sorem kalabân calorètan celleng tebbel. Bunto'on bârna bu-abu abâk bhiru, konco'on potè, bân ghâris lèbâr celleng è ''sub-terminal''. Manabi bâbinè', panèka okorranna lebbi rajâ, ghâris tebbel è bunto'on. ris-ghâris coklat, cocco'on bu-abu bâk bhiru, konco'on celleng, sera konèng, sokona konèng. Mano' alap-alap sapè biasana amangsa mamalia kènè, bhâkbhuru, bân èn-laènna.
Dhing ngabbher, alingkar ghân ni'-sakoni', ngabâng neng-enneng sambi maghuli lèmbângnga. Nyocco' nalèkana amangsa. Neng-enneng è tèyang, kan-bhungka'an, bâto cadas. Lèbunna rajâ ḍâri ranca'an kaju, alapès ḍâun, ''epifit'', otabâ lomot, è bhungka sè terisolir, otabâ è lobângnga kan-bhungka'an. Tellorra abârna abâk mèra, ti'-titi' coklat jumlana 4. Abuḍu' neng bulân April-Agustus.<ref>{{Cite web |title=Wayback Machine |url=http://bio.undip.ac.id/sbw/sp_daftar_indo.htm |archive-url=https://web.archive.org/web/20120706065729/http://bio.undip.ac.id/sbw/sp_daftar_indo.htm |archive-date=2012-07-06 |access-date=2026-01-04 |website=bio.undip.ac.id}}</ref>
== Panyebbhârân ==
Alap-alap sapè panèka bâḍâ neng è ḍaèra abukka' è bhân-sabbhân katèngghiyân, teppi alas, kebbhun lahan partaniyan è Kalimantan, Jhâbâ, Bhâli, Sulawesi, Maluku, Nusa Tenggara, bân Papua.<ref>{{Cite web |last=Jagarimba |date=2021-03-05 |title=Bud Anderson, Melintasi Benua Demi Alap - Alap Sapi Di Labuan Bajo |url=https://www.jagarimba.id/bud-anderson-melintasi-benua-demi-alap-alap-sapi-di-labuan-bajo/ |access-date=2026-01-04 |website=Jagarimba |language=en-US}}</ref>
== Sombher ==
kh5jlzgj8902jyy1t76ovyzobxs4ll4
Adhisty Zara
0
17225
65073
63279
2026-07-22T00:10:38Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65073
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox orang}}
'''Aḍhisty Zara Sunḍari Kusumawarḍhani''' (lahèr è tangghâl 21 Junè 2003) panèka sala sèttong ''panyanyi bân aktris'' Inḍonèsia. Zara panèka mantan angghuta JKT48, ampon dhâddhi angghuta Tim T molaè 1 Ḍèsèmber 2016, kantos lulus è 4 ḍèsèmber 2019.<ref>{{Cite news |last=Team |first=JKT48 Operation |title=JKT48 {{!}} Berita Terbaru {{!}} Pengumuman Mengenai Pertunjukan Terakhir Ayana, Sonia, Rachel, Vanka, Vienny, Yona, Angel, Michelle, dan Zara |url=https://jkt48.com/news/detail/id/1211?lang=id |access-date=2026-01-12 |work=JKT48 Official Web Site |archive-date=2023-04-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230409181104/https://jkt48.com/news/detail/id/1211?lang=id |url-status=dead }}</ref>
== Kaoḍi'ân awwâl ==
Zara lahèr kalab~Na nyama Aḍhisty Zara Sunḍari Kusumawardhani è tangghâl 21 Junè 2003, è Banḍung, Jhâbâ Bârâ'.<ref>{{Cite news |last=PT. VIVA MEDIA BARU - VIVA |date=2020-08-21 |title=Adhisty Zara, Gadis Cantik dengan Segudang Prestasi |url=https://www.viva.co.id/showbiz/gosip/1295050-adhisty-zara-gadis-cantik-dengan-segudang-prestasi |access-date=2026-01-12 |language=id}}</ref> Zara panèka pottra nomer ḍuwâ' ḍâri empa' pottra sè èlahèrraghi ḍâri Mario Salaḍin Akbar Kusumawarḍhana bân Sofia Yulinar.<ref>{{Cite news |last=Faliha |first=Andriana |title=6 Potret Kedekatan Zara Adhisty dan Keluarga, Selalu Kompak dan Harmonis {{!}} merdeka.com |url=https://m.merdeka.com/jabar/6-potret-kedekatan-zara-adhisty-dan-keluarga-selalu-kompak.html |access-date=2026-01-12 |work=merdeka.com |language=en |archive-date=2020-08-22 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200822163950/https://m.merdeka.com/jabar/6-potret-kedekatan-zara-adhisty-dan-keluarga-selalu-kompak.html |url-status=dead }}</ref> Zara arpa'aghi alè'en Hasyakyla Utami Kusumawardhani bân kakak ḍâri Anakin Tangguh Kusumawardhana bân Kenjiro Tesla Ascary Kusumawarḍhana.
== Filmografi ==
=== Film ===
{| class="wikitable"
|+Peran akting
!Taon
!Juḍul
!Peran
!Catedhân
|-
| rowspan="2" |2018
|''Ḍilan 1990''
|Ḍisa
|
|-
|''Keluarga Cemara''
|Euis Hanḍayani
|
|-
| rowspan="3" |2019
|''Ḍilan 1991''
|Ḍisa
|
|-
|''Ḍua Garis Biru''
|Ḍara Yurika
|
|-
|''Ratu Ilmu Hitam''
|Ḍina
|
|-
| rowspan="3" |2020
|''Milea: Suara'' ''Ḍari Ḍilan''
|Ḍisa
|
|-
|''Mariposa''
|Natasha Kay Loovi (Acha)
|
|-
|''Lily of the Valley''
|Lily
| rowspan="2" |Film pendek
|-
| rowspan="4" |2022
|''Happy Anniversary''
|Tari
|-
|''Keluarga Cemara 2''
|Euis Handayani
|
|-
|''12 Cerita Glen Anggara''
|Natasha Kay Loovi (Acha)
|
|-
|''Before I Met You''
|Gaḍis
|
|-
|2023
|''Virgo anḍ the Sparklings''
|Virgo/Riani
|
|-
| rowspan="3" |2024
|''Munkar''
|Ranum
|
|-
|''Cinta'' ''ḍari Timor''
|Bintang
|
|-
|''Cinta'' ''ḍalam Ikhlas''
|Ara
|
|-
| rowspan="4" |2025
|''Berebut Jenazah''
|Naomi Takehashi
|
|-
|''Sihir Pelakor''
|Pelanggan salon
|Penampilan khusus
|-
|''Bertaut Rinḍu''
|Jovanka
|
|-
|''Tukar Takdir''
|Zahra
|
|}
=== Televisi ===
{| class="wikitable"
|+Peran akting
!Taon
!Juḍul
!Peran
!Catedhân
|-
|2020—2021
|''I Hear(t) You''
|Sharona Armanḍio
| rowspan="6" |Miniseri
|-
|2021
|''Live with My Ketos''
|Gabriella
|-
| rowspan="2" |2022
|''Virgin the Series''
|Talita Arabella Aḍinatha
|-
|''Keluarga Cemara the Series''
|Euis Handayani
|-
| rowspan="4" |2023
|''Switchover''
|Naomi Anna
|-
|''YOLO!''
|Ḍita Pramesti
|-
|''Hubungi Agen Gue!''
|Abâ' dhibi'na
|Miniseri (Episoḍe 4)
|-
|''The Aces''
|Rania
|Miniseri
|-
|2024
|''Just Wanna Say I Love You''
|Nina
|Miniseri (Episoḍe 1)
|-
|2025—sekarang
|''Beri Cinta Waktu''
|Aḍila Syafitri
|
|}
=== Viḍeo musik ===
{| class="wikitable"
!Taon
!Juḍul
!Panyanyi
!Catedhân
!{{abbr|Ref.|Referensi}}
|-
|2019
|"Ternyata Ḍia Gila"
|Julian Jacob, Young Lex
|
| align="center" |
|}
== Ḍiskografi ==
=== Singel ===
{| class="wikitable"
|+Sebagai penyanyi utama
!Taon
!Juḍul
!Album
!Catedhân
!{{abbr|Ref.|Referensi}}
|-
|2019
|"Seperti Cemara"|rowspan="2" {{Singel non-album}}
|Abhâreng Widuri Puteri
| align="center" |<ref>{{Cite web |title=Spotify – Web Player |url=https://open.spotify.com/album/255NSXQ4lyCR7QfvPxaAAB |access-date=2026-01-12 |website=Spotify |language=en}}</ref>
|-
|2022
|"Harta Berharga"
|Abhâreng Widuri Puteri, Muzakki Ramdhan
| align="center" |<ref>{{Cite web |title=Spotify – Web Player |url=https://open.spotify.com/album/1bJ6ss8J5Alr9qnrXbEBFE |access-date=2026-01-12 |website=Spotify |language=en}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2023
|"Sahabat Angin"
| rowspan="2" align="center" |''Virgo & The Sparklings (Original Sounḍtrack)''
|
| align="center" |<ref>{{Cite web |title=Spotify – Web Player |url=https://open.spotify.com/track/3LBHMbhyvIPvUa2r0MFyKx |access-date=2026-01-12 |website=Spotify |language=en}}</ref>
|-
|"Bersorai"
|
| align="center" |<ref>{{Cite web |title=Spotify – Web Player |url=https://open.spotify.com/track/24ZJwhYbY8YtS4nGpsBRaU |access-date=2026-01-12 |website=Spotify |language=en}}</ref>
|}
{| class="wikitable"
|+Panampilân singel (''Featuring singles'')
!Taon
!Juḍul
!Album
!Catedhân
!{{abbr|Ref.|Referensi}}
|-
|2024
|"Mencintai Kehilangan"|{{Singel non-album}}
|Abhâreng [[Abun Sungkar]]
| align="center" |<ref>{{Cite web |title=Spotify – Web Player |url=https://open.spotify.com/track/0X9eAxjK4DWbpCboTowVKa |access-date=2026-01-12 |website=Spotify |language=en}}</ref>
|}
== Sombher ==
<references />
5vxcmi48uenpug8r9dhkrw9oq5r3odc
Aldi Taher
0
17635
65085
64873
2026-07-22T05:39:12Z
Nil NZ
5381
Vandalism. Membatalkan revisi [[Special:Diff/64873|64873]] oleh [[Special:Contributions/~2026-38768-75|~2026-38768-75]] ([[User talk:~2026-38768-75|bicara]])
65085
wikitext
text/x-wiki
{{infobox orang}}
Rahmat Aldiansyah (lahèr tangghâl 25 Oktober 1983) otabâ sè èkennal kalabân nyama '''Aldi Taher''' èngghi panèka palakon, pelawak, penyanyè -tokang aghâbây laghu, moḍèl, prèsènter, krèator kontèn, tokang aghâbây filem, sareng [[politikus]] ḍâri bhângsa [[Inḍonèsia]].<ref>Aulia Supintou. "[https://www.idntimes.com/hype/entertainment/biodata-dan-profil-aldi-taher-00-6x7yf-wgr698 Biodata dan Profil Aldi Taher, Bikin Heboh Soal Nyaleg dari 2 Partai"] . IDN Times. 2023-05-26. Èyaksès 2026-01-16. </ref>
== Kaoḍi'ân awwâlna ==
Aldi Taher èlahèraghi kalabân asma Rahmat Aldiansyah, mènangka dhâddhi pottra sè nomer tello' ḍâri ennem satarètanan sè orèng seppona katoronan Minangkabau, èngghi panèka Ramlis Saputra Sidi Rusli Taher sareng Rosita Bagindo Oedin, saèngghâ salèrana tamaso' kompoy ḍâri orèng sè maddhek Universitas Jayabaya, èngghi panèka Moeslim Taher.<ref>{{Cite news |title=Aldi Taher Bangga Kisah Kakek-Neneknya Dijadikan Buku |url=https://hot.detik.com/celeb/2287662/aldi-taher-bangga-kisah-kakek-neneknya-dijadikan-buku |access-date=2026-01-16 |work=detikhot}}</ref>
== Karèr ==
Aldi amolaè akarèr è ḍunia hiburân kalabân noro' lomba moḍèl sè èlaksanaaghi sareng majalah Anèka Yess! è taon 2001. Salèrana molaè èkennal sareng orèng bânynya' saamponna dhâddhi moḍèl kaangghuy vidèo klip dari grup musik Ada Band kalabân juḍul laghu "[[Manossa]] sè Bhudhu". Aldi jhughân dhâddhi finalis è lomba MTV VJ Hunt.
Salèrana jhughân toman aghâbây grup musik sè ènyamaè Radio asareng [[Raffi Ahmad|Raffi]] [[Raffi Ahmad|Ahmad]], Irwansyah, Indra Perdana Sinaga, Mende, sareng Okin, tor jhughân aghâbây grup musik duo sè ènyamaè Kingkong - sè toman makalowar sèttong album sè ajuḍul Nyarè Orèng Binè' Laèn è taon 20008.<ref>Puteri Avantika. "[https://www.idntimes.com/hype/entertainment/aldi-taher-raffi-ahmad-dan-irwansyah-c1c2-01-nzrkj-stmc7x Pernah Satu Band, 9 Momen Reuni Aldi Taher, Raffi Ahmad, dan Irwansyah"] . IDN Times. 2023-02-17. Aksès 2026-01-16. </ref> Salèrana jhughân aghâbây laghu kaangghuy filem Leak asareng Nadia Vega.
È taon 2013 sampè' 2016, salèrana jhughân toman agabung ḍâlem grup vokal bâgiyân Lakè'an sè anyama Trio Ubur Ubur, sè èpaddhek karana sèrial tèlèvisi Emak Ijah Terro Èntara Ka Mekka (2013 - 2015).<ref>{{Cite web |last=Santi |title=Lama Tak Tampil di TV, Apa Kabar Trio Ubur Ubur? |url=https://www.insertlive.com/hot-gossip/20200207190202-7-80039/lama-tak-tampil-di-tv-apa-kabar-trio-ubur-ubur |access-date=2026-01-16 |website=hot-gossip |language=id-ID}}</ref>
È taon 2022, Aldi kalonta polè karana anyanyè laghu "[[Lesti Kejora|Lesti]] Sayang [[Rizky Billar|Rizky]] [[Rizky Billar|Billar]]".<ref>Surya Hadiansyah. "[https://www.liputan6.com/showbiz/read/5095820/aldi-taher-ciptakan-lagu-untuk-dukung-lesti-kejora-dan-rizky-billar-berdamai Aldi Taher Ciptakan Lagu untuk Dukung Lesti Kejora dan Rizky Billar Berdamai"] . Liputan 6. 2022-10-13. Èyaksès 2026-01-16.</ref>
== Sombher ==
<references />
9hhuwc4entalfpd5jpno8dykeeqe0mw
Ḍinḍa Mahira
0
17841
65090
58618
2026-07-22T07:05:59Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65090
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox orang}}
'''Ḍinḍa Septriani''' (lahèr è tangghâl 17 Novèmber 2003), lebbi èkennal kalabân Ḍinḍa Mahira, panèka sala sèttong artis bân moḍèl asal Inḍonèsia.
== Kaoḍi'ân Awwâl ==
Dinda èlahèrraghi kalabân nyama Ḍinḍa Septriani è tangghâl 17 November 2003, è Palembang, [[Somattra Lao']].<ref>{{Cite web |last=Liputan6.com |date=2020-02-21 |title=6 Pesona Dinda Mahira, Pemeran Yulia Sinetron Kisah Cinta Anak Tiri |url=https://www.liputan6.com/hot/read/4184918/6-pesona-dinda-mahira-pemeran-yulia-sinetron-kisah-cinta-anak-tiri |access-date=2026-01-17 |website=liputan6.com |language=id |archive-date=2026-05-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260521142218/https://www.liputan6.com/hot/read/4184918/6-pesona-dinda-mahira-pemeran-yulia-sinetron-kisah-cinta-anak-tiri |url-status=dead }}</ref> Sabellunna nerrossaghi alako dhâddhi aktris,Ḍinḍâ aktif noro' lomba karaddhinan molaè ghi' kènè'.<ref>{{Cite web |last=N |first=Triadanti |date=2019-06-26 |title=10 Fakta Dinda Mahira, Pemeran Safira di Sinetron Topeng Kaca |url=https://www.idntimes.com/hype/entertainment/10-fakta-dinda-mahira-pemeran-safira-di-sinetron-topeng-kaca-00-7bx9b-5g61t1 |access-date=2026-01-17 |website=IDN Times |language=id}}</ref>
== Filmografi ==
=== Film ===
{| class="wikitable"
|+Peran akting
!Taon
!Juḍul
!Peran
!Catedhân
|-
|2023
|''Bangku Kosong: Ujian Terakhir''
|Inka
|
|-
| rowspan="2" |2025
|''Pencarian Terakhir''
|Maya
|
|-
|''Tak Kenal Maka Taaruf''
|Cleo
|
|}
=== Televisi ===
{| class="wikitable"
|+Peran akting
!Taon
!Juḍul
!Peran
!Catedhân
|-
| rowspan="3" |2018
|''Mahluk Manis'' ''ḍalam Bis''
|Gaby
|
|-
|''Robin Hooḍwati Pencuri Hati Yang HQQ''
|
|Film televisi
|-
|''Cinta Misteri''
|Zahra
|
|-
| rowspan="2" |2019
|''Topeng Kaca''
|Safira/Amira
|
|-
|''Cinta Anak Muda''
|Naḍya
|
|-
| rowspan="4" |2020
|''Kisah Cinta Anak Tiri''
|Yulia
|
|-
|''Jomblo Ngenes Anti Galau''
|
| rowspan="2" |Film televisi
|-
|''Jangan Aḍa Sambel ḍi Antara Kita''
|
|-
|''Titisan: Thalia Pewaris Tahta Iblis''
|Ḍewi
|Miniseri
|-
| rowspan="3" |2021
|''Baḍai Pasti Berlalu''
|Valen
|
|-
|''Yang Masih Jomlo Can't Relate''
|
| rowspan="2" |Film televisi
|-
|''Ḍari Bakmie Jaḍi You Love Me''
|
|-
| rowspan="14" |2022
|''My Nerd Girl''
|Amelia Putri Wasis
| rowspan="2" |Miniseri
|-
|''Nania Lain'' ''Ḍunia''
|Inka
|-
|''I'm Addicted To, Pak'' ''Ḍosen Bagi Cintanya Dong''
|
| rowspan="5" |Film televisi
|-
|''True Loph in Pet Shop''
|
|-
|''Miss Kuli'' ''ḍan Boss Sejoli''
|
|-
|''Virus Cintamu Gak Aḍa Vaksin Boosternya''
|
|-
|''Martabak No. 32 Spesial Anti Gagal''
|
|-
|''Cerita Putih Abu-Abu''
|Olivia
|Miniseri
|-
|''32 Hari, Makin ke Sini Makin Kemari''
|
| rowspan="9" |Film televisi
|-
|''Joḍoh Nyasar ḍi Citayam Fashion Week''
|
|-
|''Panggilan Cintanya'' ''Ḍiangkat Dong''
|
|-
|''Sanḍiwara Cinta Terjebak Flexing''
|
|-
|''Suster Strawberry Cantik Siapa yang Punya''
|
|-
|''Ijinkan Aku Reservasi Cinta'' ''ḍi Hatimu''
|
|-
| rowspan="5" |2023
|''Cinta Pangeran Anggur Pantang'' ''Ḍianggurin''
|
|-
|''Sekali Payung Semua Cinta Terlampaui''
|
|-
|''Semua Bisa Jaḍi Mantan, tapi Mba Ḍokter Jangan''
|
|-
|''My Nerd Girl 2''
|Amelia Putri Wasis
|Miniseri
|-
|''Kesana Kemari, Eh Cintaku Malah Nyangkut'' ''ḍi Hati Guru Satu Ini''
|
| rowspan="5" |Film televisi
|-
| rowspan="5" |2024
|''Miss Amis Tapi Manis Bikin Cintaku Ngga Abis-abis''
|
|-
|''Awal Mulanya Gimana Mbak Taylor?''
|
|-
|''Emang Boleh Gebetan Segemesin Ini''
|
|-
|''Si Manis Jembatan Perasaan Aku'' ''ḍan Kamu''
|
|-
|''My Nerd Girl 3''
|Amelia Putri Wasis
|Miniseri
|-
|2025
|''Kapten Nomor 35: Cinta Nomor Satu untuk Semua''
|
|Film televisi
|}
=== Video musik ===
{| class="wikitable"
!Taon
!Juḍul
!Penyanyi
!Catedhân
!{{abbr|Ref.|Referensi}}
|-
|2020
|"Cukup Ḍikenang Saja"
|The Junas
|
| align="center" |
|}
== Sombher ==
<references />
752656ywb4ywk8dqlyl6xpcpiwlca0a
Graciella Abigail
0
18204
65078
59688
2026-07-22T02:37:08Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65078
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox orang}}
'''Graciella Abigail''' (lahèr è tangghâl 14 Ḍèsèmber 2012) panèka artis bân moḍèl kabhângsa'an Inḍonèsia.<ref>{{Cite news |title=5 Fakta Graciella Abigail, Artis Cilik yang Jadi Ye Seung di ‘Miracle in Cell No.7’ Versi Indonesia - CewekBanget |url=https://cewekbanget.grid.id/read/062058031/5-fakta-graciella-abigail-artis-cilik-yang-jadi-ye-seung-di-miracle-in-cell-no7-versi-indonesia |access-date=2026-01-19 |work=CewekBanget |language=id}}</ref><ref>{{Cite news |last=Wakhidah |first=Siwi Nur |title=7 Potret Graciella Abigail, Lawan Main Vino G. Bastian di Film Miracle Cell No.7 {{!}} merdeka.com |url=https://m.merdeka.com/trending/7-potret-graciella-abigail-lawan-main-vino-g-bastian-di-miracle-cell-no7.html |access-date=2026-01-19 |work=merdeka.com |language=en |archive-date=2020-01-31 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200131183719/https://m.merdeka.com/trending/7-potret-graciella-abigail-lawan-main-vino-g-bastian-di-miracle-cell-no7.html |url-status=dead }}</ref><ref>{{Cite news |last=graciellabigail |first=Instagram |title=Imut! Ini Graciella Abigail, Aktris 'Miracle in Cell No.7' Saat Tiup Kue Ultah |url=https://food.detik.com/foto-kuliner/d-4880655/imut-ini-graciella-abigail-aktris-miracle-in-cell-no7-saat-tiup-kue-ultah |access-date=2026-01-19 |work=detikfood |language=id-ID}}</ref><ref>{{Cite news |last=Liputan6.com |title=7 Potret Graciella Abigail, Pemeran Ye Seung 'Miracle in Cell No.7' Indonesia |url=https://www.liputan6.com/hot/read/4167297/7-potret-graciella-abigail-pemeran-ye-seung-miracle-in-cell-no7-indonesia |access-date=2026-01-19 |work=liputan6.com |language=id}}</ref><ref>{{Cite news |title=Adu Akting Vino Bastian dan Graciella Abigail Sebagai Ayah dan Anak di Film Miracle In Cell No 7 - Wartakotalive.com |url=https://wartakota.tribunnews.com/2020/05/11/adu-akting-vino-bastian-dan-graciella-abigail-sebagai-ayah-dan-anak-di-film-miracle-in-cell-no-7 |access-date=2026-01-19 |work=Wartakotalive.com |language=id-ID}}</ref><ref>{{Cite news |last=Media |first=Kompas Cyber |date=2022-01-27 |title=Profil Graciella Abigail, Pemeran Raya di Layangan Putus |url=https://entertainment.kompas.com/read/2022/01/18/112920066/profil-graciella-abigail-pemeran-raya-di-layangan-putus |access-date=2026-01-19 |work=KOMPAS.com |language=en}}</ref>
== Kalakoan ==
Sabellunna maso' ka dhunnya akting, Graciella aktif è biḍang moḍèl. Graciella segghut noro' paraga'an busana na'-kana'. È taon 2017, Graciella mennang juara sèttong è lomba moḍèl Gaḍing Moḍèl Search Kiḍs.<ref>{{Cite web |last=Times |first=IDN |title=10 Fakta Graciella Abigail, Si Yesung Miracle in Cell No. 7 Indonesia |url=https://www.idntimes.com/hype/entertainment/aulia-supintou/10-fakta-graciella-abigail-si-yesung-miracle-in-cell-no-7-indonesia |archive-url=https://web.archive.org/web/20230425093107/https://www.idntimes.com/hype/entertainment/aulia-supintou/10-fakta-graciella-abigail-si-yesung-miracle-in-cell-no-7-indonesia |archive-date=2023-04-25 |access-date=2026-01-19 |website=IDN Times |language=id}}</ref><ref>{{Cite web |title=Profil Graciella Abigail, Bintang Cilik Miracle in Cell No. 7 yang Ajarkan Vino G. Bastian Menangis |url=https://www.suara.com/entertainment/2022/09/07/154902/profil-graciella-abigail-bintang-cilik-miracle-in-cell-no-7-yang-ajarkan-vino-g-bastian-menangis |access-date=2026-01-19 |website=suara.com |language=id}}</ref>
== Filmografi ==
=== Film ===
{| class="wikitable"
|+Peran akting
!Taon
!Juḍul
!Peran
!Catedhân
|-
|2019
|''Habibie & Ainun 3''
|Felicia
|Karjâ lughâlluna
|-
|2020
|''Asih 2''
|Alea
|
|-
|2021
|''Hari yang'' ''Ḍijanjikan''
|Ica
|
|-
| rowspan="2" |2022
|''Miracle in Cell No. 7''
|Kartika Rozak
|
|-
|''Kalian Pantas Mati''
|Ḍini kènè'
|
|-
|2023
|''Layangan Putus the Movie''
|Bulan Raya Sugarda
|
|-
| rowspan="3" |2024
|''Ḍinḍa''
|Lucy
|
|-
|''Ḍilan: Wo Ai Ni 1983''
|Bulan
|
|-
|''2nd Miracle in Cell No. 7''
|Kartika Rozak
|
|-
| rowspan="2" |2025
|''Jumbo''
|Maesaroh
|Sowara
|-
|''What's Up with Secretary Kim''
|Kimberly
|
|}
=== Film panḍâ' ===
{| class="wikitable"
!Taon
!Juḍul
!Peran
!Catedhân
|-
|2023
|''Rapsodi: Fragments of Happiness''
|
|
|}
<references />
enqm6r87mjktscwtn6ldg65m82hr15c
Martin Scorsese
0
18303
65081
60114
2026-07-22T04:34:02Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65081
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox orang}}
'''Martin Charles Scorsese''' (lahèr 17 Nopèmber 1942) panèka tokang ghâbây fèlem. Martin bânnya' ngaollè pangarghâ'ân, tamaso' ''Academy Award'', bân èn-laènna.
== Kaoḍi'ân Awwâl ==
Nyama lahèrra Martin panèka Martin Marcantonio Luciano Scorsese.<ref>{{Cite web |title=#83 Royal Descents, Notable Kin, and Printed Sources: A Third Set of Ten Hollywood Figures (or Groups Thereof), with a Coda on Two Directors |url=http://www.americanancestors.org/third-set-of-ten-hollywood/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20110524152257/http://www.americanancestors.org/third-set-of-ten-hollywood/ |archive-date=2011-05-24 |access-date=2026-01-20 |website=www.americanancestors.org}}</ref><ref>{{Cite web |date=2014-01-22 |title=Martin Scorsese Fast Facts |url=https://www.cnn.com/us/martin-scorsese-fast-facts |access-date=2026-01-20 |website=CNN |language=en}}</ref> Martin lahèr è ḍaèra Flushing è wilajâ Queens, kotta New York è tangghâl 17 Nopèmber 1942.<ref>{{Cite web |title=Martin Scorsese |url=https://www.neh.gov/about/awards/jefferson-lecture/martin-scorsese-biography |access-date=2026-01-20 |website=National Endowment for the Humanities |language=en}}</ref> orèng seppona panèka Catherine Scorsese (''née Cappa'') bân Charles Scorsese, alako è ''Garment District''. Martin jâ-rajâ è lingkungan sè rèng-orèngnga kabânnya'ân aghâmana Katolik.<ref>{{Cite web |title=Martin Scorsese - Biography - Movies & TV - NYTimes.com |url=http://movies.nytimes.com/person/110533/Martin-Scorsese/biography |archive-url=https://web.archive.org/web/20120210213146/http://movies.nytimes.com/person/110533/Martin-Scorsese/biography |archive-date=2012-02-10 |access-date=2026-01-20 |website=movies.nytimes.com}}</ref>
Martin asakola è ''Cardinal Hayes High School'' khusus lakè' è Bronx,<ref>{{Cite web |title=Martin Scorsese {{!}} Encyclopedia.com |url=https://www.encyclopedia.com/people/literature-and-arts/film-and-television-biographies/martin-scorsese |access-date=2026-01-20 |website=www.encyclopedia.com}}</ref> bân lulus taon 1960. Terros Martin pas nerrossaghi ḍâ' ''Washington Square College'' NYU sè samangkèn èkennal mènangka ''College of Arts and Science''),<ref>{{Cite web |date=2003-10-05 |title=Scorsese, Martin – Senses of Cinema |url=http://www.sensesofcinema.com/2002/great-directors/scorsese/ |access-date=2026-01-20 |language=en-US |archive-date=2010-12-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101225033838/http://www.sensesofcinema.com/2002/great-directors/scorsese/ |url-status=dead }}</ref> bân ngaollè gellar sarjana seni.<ref>{{Cite web |title=NYU > A & S > Past CAS Alumni Achievement Award Recipients |url=http://cas.nyu.edu/object/ug.alumni.pastrecipients |archive-url=https://web.archive.org/web/20120406192153/http://cas.nyu.edu/object/ug.alumni.pastrecipients |archive-date=2012-04-06 |access-date=2026-01-20 |website=cas.nyu.edu}}</ref>
== Lako ==
Martin ngawwâlli lakona lèbât fèlem panḍâ' è NYU sè èpangaro sareng Haig P. Manoogian, tamaso' ''The Big Shave''. Martin alako mènangka kru (palako) bân ''èditor'' sabellumma dhâddhi sutradara fèlem ''Who’s That Knocking at My Door'', sè ngaollè pojhiyân bânnya' orèng.
È taon 1967, Martin aghâbây fèlem lanjhâng lu-ghâlluna, fèlem celleng potè ''I Call First'', sè èbherri' juḍul anyar panèka ''Who's That Knocking at My Door''. Empa' fèlemma Martin ampon maso' ka ḍâlem Ḍaftar Fèlem Nasional sareng Perpustakaan Kongres mènangka "ama'na saccara bhudhâjâ, sajhârâ, otabâ pangalèburân".<ref>{{Cite web |title=I Call First / Who’s That Knocking at My Door? movie review (1967) {{!}} Roger Ebert |url=https://www.rogerebert.com/reviews/i-call-first-whos-that-knocking-at-my-door-1967 |access-date=2026-01-20 |website=www.rogerebert.com |language=en-US}}</ref>
Martin ngaollè cem-macem pangarghâ'ân ḍâ' fèlem sè ampon èghâbây abâ'ân. Cem-macem pangarghâ'ânna Martin panèka ''Academy Award'', empa' ''BAFTA Awards'', tello' ''Emmy Awards'', ''Grammy Award'' bân tello' ''Golden Globe Awards''. Martin ampon ngaollè pangarghâ'ân AFI ''Life Achievement Award'' è taon 1997, ''Kennedy Center Honor'' taon 2007, ''Cecil B. DeMille Award'' taon 2010, bân ''BAFTA Fellowship'' taon 2012.<ref>{{Cite web |last=Institute |first=American Film |title=AFI'S 100 YEARS...100 MOVIES - 10TH ANNIVERSARY EDITION |url=http://www.afi.com/100years/movies10.aspx |archive-url=https://web.archive.org/web/20140109230331/http://www.afi.com/100years/movies10.aspx |archive-date=2014-01-09 |access-date=2026-01-20 |website=www.afi.com}}</ref>
== Sombher ==
jmyfu5jszljpg2trk1595unms5i6491
Venna Melinda
0
18524
65088
60928
2026-07-22T06:46:57Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65088
wikitext
text/x-wiki
{{infobox orang}}
'''Venna Melinda Bruglia''' (lahèr tangghâl 29 Julè 1972) èngghi panèka sorang moḍèl sareng palakon [[Inḍonèsia]].<ref>Fadelis Sigalingging. "[https://rri.co.id/hiburan/838945/mengenal-lebih-dekat-sosok-venna-melinda Mengenal Lebih Dekat Sosok Venna Melinda] ". RRI. 2024-07-20. Èyaksès 2026-01-21. </ref> Salèrana aropa'aghi pemennang Bâkkèl 1 None Jakarta Bârâ' sareng Pemennang None Jakarta Abang None [[Daerah Khusus Ibukota Jakarta|Jakarta]] taon 1992 tor kontès kecantikan Pottrè Inḍonèsia taon 1994.
È taon sè samè, salèrana abakkèlè Inḍonèsia è ajang intèrnasional Miss Universe taon 1994 è Filipina tor salèrana dhâddhi sorang pengamat. Salaèn akarèr è ḍunia hiburân, Venna jhughân akarèr ḍâlem politik kalabân dhâddhi Angghuta DPR ḍâri fraksi Partai Demokrat abâkkèlè wilajâ pamèlèan Jhâbâ Tèmor VI è prioḍe 2009-2014 sareng 2014-2018.<ref>Melvina Tionardus dan Andika Aditia. "[https://entertainment.kompas.com/read/2023/01/10/104420066/profil-dan-biodata-venna-melinda-umur-pasangan-dan-karier. Profil dan Biodata Venna Melinda: Umur, Pasangan, dan Karier] ". Kompas. 2023-01-10. Èyaksès 2026-01-21. </ref>
== Kaoḍi'ânna dhibi'èn ==
Venna Melinda lahèr è Sorbhâjâ, Jhâbâ Tèmor, ḍâri ramana sè katoronan Jhâbâ tor èbhuna katoronan Bhâli. Salèrana akabin kalabân Ivan Fadilla, sè jhughân Abang Jakarta taon 1992. Ḍâri kabinan kasebbhut, kaḍuwâna èparèngè ḍuwâ' ana', èngghi panèka Verrel Bramasta sareng Athalla Naufal.<ref>Ulfa Luthfia Hidayatty. "[https://www.idntimes.com/life/family/arti-nama-anak-venna-melinda-00-zcgqn-th1g40 Jadi Idola, Ini 3 Arti Nama Anak Venna Melinda yang Indah & Kaya Makna] ". IDN Times. 2019-05-01. Èyaksès 2026-01-21.</ref> È tangghâl 22 Pèbruwari 2013, Venna Melinda lèbât kuasa hokomna ngalakonè gugâdhân kaangghuy apèsa ḍâ' rakana è Pengaḍilân Aghâma Jakarta Lao' tanpa nyebbhutaghi Hak Asuh Ana' sarta Arta Gono Gini.<ref>Julian Edward. "[https://www.liputan6.com/showbiz/read/653915/venna-melinda-ivan-bercerai-anak-anak-lebih-mensyukuri-hidup Venna Melinda-Ivan Bercerai, Anak-Anak Lebih Mensyukuri Hidup] ". Liputan 6. 2013-07-31. Èyaksès 2026-01-21.</ref><ref>Aliya Fathiyah. "[https://www.tempo.co/hiburan/cerai-venna-melinda-dan-ivan-fadilla-rebutan-rumah-1380670 Cerai Venna Melinda dan Ivan Fadilla Rebutan Rumah]". Tempo. 2016-02-25. Èyaksès 2026-01-21. </ref>
== Karèr ==
Karèrna èmolaè kalabân akting ḍâlem filem Catetdhân Si Boy II.<ref>Iip Afifullah. "[https://www.idntimes.com/hype/throwback/artis-di-film-lawas-catatan-si-boy-c1c2-01-xb2jf-mqyll2 Ingat? 7 Artis Ini Pernah Akting di Film Lawas ‘Catatan Si Boy’]". IDN Times. 2019-01-24. Èyaksès 2026-01-21.</ref><ref>Muhammad Fahrur Safi'i. "[https://www.liputan6.com/hot/read/4146242/kabar-terbaru-6-pemain-wanita-di-film-lawas-catatan-si-boy Kabar Terbaru 6 Pemain Wanita di Film Lawas 'Catatan Si Boy'] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20251109033106/https://www.liputan6.com/hot/read/4146242/kabar-terbaru-6-pemain-wanita-di-film-lawas-catatan-si-boy |date=2025-11-09 }} ". Liputan 6. 2020-01-01. Èyaksès 2026-01-21.</ref>
== Diskografi ==
* The Other Side of Me
== Sombher ==
<references />
06p6jdu6wgi912oq2cvi7kjg5a50bfy
Sergey Brin
0
18642
65087
61004
2026-07-22T05:55:47Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65087
wikitext
text/x-wiki
Sergey Mikhailovich Brin (Bhâsa Rusia: Сергей Михайлович Брин; lahèr 21 Agustus 1973) panèka pangusaha Amèrika. Lahèr è Rusia, Sergey Brin ajhâr èlmo komputer bân matematika sabelluna maddhek Google asareng Larry Page. Sergey Brin panèka prèsidèn tèknologi è Google bân anḍi' kasoghiyân bhârsè ra-kèra $100 miliar, sè madhâddhi salèrana mènangka orèng palèng soghi nomer bâllu' è dhunnya.<ref>"Bloomberg Billionaires Index". Bloomberg. April 18, 2021. https://www.bloomberg.com/billionaires/ Èaksès tangghâl 21-01-2026
</ref>
== Kaoḍi'ân awwâl bân pendidikan ==
Sergey Mikhailovich Brin lahèr è Moskwa, Uni Sovièt, ḍâri sèttong kalowarghâ Yâhudi. Eppa'na anyama Mikhail Brin bân èbhuna anyama Evgenia Brin (née Krasnokutskaya), rèng seppona panèka ahli matematika lulusan Moscow State University. È taon 1979, bâkto Brin aomor 6 taon, kalowarghâna ngallè ka Amèrika Serikat. È ka'dissa', Brin asakola è sakola ḍhâsar Paint Branch Montossori, Adelphi, Maryland. Eppa'na, sè jhughân profèsor è departemen matematika University of Maryland, andi' kontribusi rajâ maongghâ pangalèburrâ Brin ka matematika. È bulân Sèptèmber 1990, saellana lulus ḍâri Eleanor Roosevelt High School, Brin ètarèma è Univèrsitas Maryland, College Park. È ka'dissa' salèrana ngala' jurusan èlmo komputer bân matematika, tor suksès ollè gellar Bachelor of Science è taon 1993. Brin pas nerrossaghi pendidikan èlmo komputerra è Stanford University lèbât biasiswa dâri National Science Foundation. Salèrana narèma gellar master è bulân Agustus 1995.
Brin jhughân anḍi' gellar MBA dâri IE Business School.
== Pangalèburrâ ka "Mesin Pencari" ==
Brin anḍi' pangalèbur ka Internèt bân search engine ("Mesin Pencari") ta' abit saellana èpon ètarèma è Univèrsitas Stanford. Salèrana nolès bânnya' paper sè abahas tentang data-mining bân pattern extraction. Salèrana jhughân nolès software sè bisa ngobâ TeX dhâddhi HTML ghâbây maghâmpang sakabbhina tugassâ.
Kadhâddhiyân sè penting ka Brin è Stanford panèka bâkto salèrana atemmo sareng Larry Page. Mètorot rumor è Google, Page bân Brin "ta' salèng senneng bâkto awwâl salèrana katemmo è pascasarjana èlmo komputer Stanford University taon 1995. Tapè, salèrana akhèrra nemmo jhâ' salèrana anḍi' pangalèbur sè paḍâ: panèka nyarè bân nemmo informasi sè rèlevan ḍâri sakompolan data sè rajâ. Areng-sareng, duwâ' sakanca'an ka'dinto nolès sèttong karya ajudul "The Anatomy of a Large-Scale Hypertextual Web Search Engine" Sè èyangghep mènangka awwâl karirra Brin bân Page.
== Kasoghiyân ==
È bulân April 2021, Brin andi' kasoghiyân lebbi ḍâri US$100 miliar. Kasoghiyânna ongghâ lekkas saellana bâḍâ pandemi Covid-19. Perusahaan induk Google panèka Alphabet, ajellassaghi jhâ' ongghâna performa perusahaan polana lebbi bânnya' orèng sè ngangghuy YouTube bân Google Search. Bân ongghâna performa perusahaan ka'dinto ampon nambâ kasoghiyânna Brin $20.4 miliar bânnya'na ḍâlem bâkto empa' bulân è awwâl taon 2021.<ref>"Mesin Pencari, Keturunan, Dan Sergey Brin". Eyerys. April 18, 2021. https://www.eyerys.com/id/articles/people/mesin-pencari-keturunan-dan-sergey-brin {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220703060147/https://www.eyerys.com/id/articles/people/mesin-pencari-keturunan-dan-sergey-brin |date=2022-07-03 }} Èaksès tangghâl 21-01-2026</ref>
== Sombher-sombher ==
<references />
rfnxh24glmkn5lfpt7pxoobmneany92
Saskia Chadwick
0
18903
65086
62061
2026-07-22T05:53:49Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65086
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox orang}}
'''Saskia Allysia Mattea Chaḍwick''' (lahèr è tangghâl 9 Nopèmber 2006) panèka aktris bân moḍel asal Inḍonèsia.<ref>{{Cite web |last=Correcto |title=Biografi dan Profil Lengkap Saskia Chadwick, Pemain Dari Jendela SMP yang Mirip Vanesha Prescilla |url=https://correcto.id/beranda/read/36716/biografi-dan-profil-lengkap-saskia-chadwick-pemain-dari-jendela-smp-yang-mirip-vanesha-prescilla |access-date=2026-02-13 |website=correcto.id |language=en}}</ref><ref>{{Cite web |title=Sosok Saskia Chadwick, Gadis Cantik Asal Bali, Pemeran Santi di Sinetron Jendela SMP, Ini Profilnya |url=https://manado.tribunnews.com/2020/09/26/sosok-saskia-chadwick-gadis-cantik-asal-bali-pemeran-santi-di-sinetron-jendela-smp-ini-profilnya |access-date=2026-02-13 |website=Tribunmanado.co.id |language=id-ID}}</ref><ref>Profil-Biodata Saskia Chadwick, Aktris Pemeran Santi dalam Sinetron ''Dari Jendela SMP'' di SCTV". ''Caping.co.id''. Diarsipkan dari asli tanggal 16 Juli 2022. Diakses tanggal 31 Oktober 2020.</ref> èkennal polana peranna è serial ''Cinta Misteri'' bân amain è film ''ḍari Jenḍela SMP''.<ref>{{Cite web |last=Rasyid |first=Satriadi |date=2020-08-04 |title=10 Pesona Saskia Chadwick, Pemeran Santi di sinetron Dari Jendela |url=https://www.idntimes.com/hype/entertainment/pesona-saskia-chadwick-c1c2-1-01-n93cm-j7zx2n |access-date=2026-02-13 |website=IDN Times |language=id}}</ref>
== Filmografi ==
=== Film ===
{| class="wikitable"
|+Peran akting
!Taon
!Juḍul
!Peran
!Catedhân
|-
|2022
|''DJS the Movie: Biarkan Aku Menari''
|Santi
|
|-
|2023
|''Anwar: The Untold Story''
|Nurul Izzah Anwar
|
|-
| rowspan="2" |2024
|''Munkar''
|Robiatul
|
|-
|''Petak Umpet''
|Shila
|
|-
| rowspan="2" |2025
|''Jalan Pulang''
|Arum
|
|-
|''Tak Kenal Maka Taaruf''
|Zoya
|
|}
=== Televisi ===
{| class="wikitable"
|+Peran akting
!Taon
!Juḍul
!Peran
!Catedhân
|-
| rowspan="3" |2018
|''Cinta Misteri''
|Tania
|Karya debut
|-
|''Jodohku Anak Ibu Kost''
|
| rowspan="6" |Film televisi
|-
|''Jatuh Bangun Dapetin Restu Crazy Rich Camer''
|
|-
| rowspan="6" |2019
|''Terpampang Nyata Bukan Fatamorgana Cinta Neng Laundry''
|
|-
|''Aku Lintah Padamu, Nempel Teroosss''
|
|-
|''Jangan Lupa Kasih Cintaku Bintang Lima ya''
|
|-
|''Energi Cinta Cinderella Matre''
|
|-
|''Cinta Suci''
|Nina
|
|-
|''Cinta Anak Muda''
|Viona
|
|-
| rowspan="3" |2020
|''Cintaku di Share Location di Hatimu''
|
| rowspan="3" |Film televisi
|-
|''Terinfeksi Virus Tongseng yang Ku Mau''
|
|-
|''Di dalam Soto yang Segar, Terdapat Cinta yang Enak''
|
|-
|2020—2022
|''Dari Jendela SMP''
|Santi
|
|-
| rowspan="2" |2022
|''Buku Harian Seorang Istri''
|Saskia
|
|-
|''Cintamu Sehangat Kuah Sotomu''
|
| rowspan="8" |Film televisi
|-
| rowspan="5" |2023
|''Sekali Payung Semua Cinta Terlampaui''
|
|-
|''Akibat Kebanyakan Ngopi Cinta Mbaknya''
|
|-
|''Mata Hati yang Tak Pernah Mati''
|
|-
|''Cinta Abang Somay Endingnya di Luar Nalar''
|
|-
|''Malik Sang Malin Kundang''
|Rena
|-
| rowspan="5" |2024
|''Supaya Cinta Kita Mulus, Pinjam Dombanya Seratus''
|
|-
|''Dari Sini Kita Belajar untuk Jatuh Cinta''
|
|-
|''My Nerd Girl 3''
|Ziva
| rowspan="2" |Miniseri
|-
|''Ular Tangga Dara(h)''
|Livy Adellia
|-
|''Ketemu di Mimpi is Level 34 of Kangen''
|Saskia
|Film televisi
|-
| rowspan="3" |2025
|''Leiden''
|Rhea
| rowspan="2" |Miniseri
|-
|''Anonymous Love''
|Celline
|-
|''Cinta Dua Wajah''
|Nadia
|Film televisi
|}
=== Viḍeo musik ===
{| class="wikitable"
!Taon
!Juḍul
!Peran
!Catedhân
!<abbr>Ref.</abbr>
|-
|2023
|"Langit Merah Muda"
|Paolo Lee
|
|
|}
== Pangarghâ'ân bân nominasi ==
{| class="wikitable"
!Taon
!Pangarghâ'ân
!Kategori
!Karjâ
!Hasèl
!<abbr>Ref.</abbr>
|-
| rowspan="2" |2020
| rowspan="2" |''SCTV Awards''
|Penḍatang Anyar Palèng Ngetop
| align="center" |''Dari Jendela SMP''
| rowspan="4" |Nominasi
| rowspan="2" align="center" |<ref>{{Cite news |last=Merdeka |first=Tim |title=Ini Daftar Lengkap Pemenang SCTV Awards 2020 {{!}} merdeka.com |url=https://m.merdeka.com/artis/ini-daftar-lengkap-pemenang-sctv-awards-2020.html |access-date=2026-02-13 |work=merdeka.com |language=en |archive-date=2022-12-10 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221210143258/https://m.merdeka.com/artis/ini-daftar-lengkap-pemenang-sctv-awards-2020.html |url-status=dead }}</ref>
|-
|Artis Palèng Sosmeḍ
| rowspan="4" align="center" |—
|-
| rowspan="2" |2025
| rowspan="2" |''SCTV Awards''
|Aktris FTV Palèng Ngetop
| rowspan="2" align="center" |<ref>Jauhar, M. Altaf (25 Oktober 2025). "Daftar Lengkap Nominasi dan Pemenang SCTV Awards 2025, Jadi Tahun Kejayaan Asmara Gen Z". Liputan6.com. Diakses tanggal 25 Oktober 2025</ref>
|-
|Artis Palèng ''Socmeḍ''
|}
== Sombher ==
<references />
syun9kjz1pb41ib5gou0tx8b293n3k5
Amr bin Ash
0
19042
65075
62698
2026-07-22T00:27:31Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65075
wikitext
text/x-wiki
{{infobox orang}}
'''Amr bin al-Ash bin Wa'il bin Hasyim''' ( Bhâsa {{Lang-ar|عمرو بن العاص بن وائل بن هاشم}}; 664—573) otabâ '''Amru bin al-Ash''' otabâ '''Amru bin Ash''' panèka [[Sohabhât Nabbhi|Sohabhât]] Nabbhi [[Muhammad]], Gubernur Messèr, ahli è bidang diplomasi bân jenderal perrang è bâkto [[Kekhalifahan Rasyidin|Khilafah Rasyidin]] bân [[Kekhalifahan Umayyah|Khalifah Umayyah]].<ref name=":0">Dzahabi, Imam (2017). ''Terjemah Siyar A'lam an-Nubala''. Jakarta: Pustaka Azzam. ISBN 978-602-236-270-8</ref>
Amru molaè penaklukan [[Mesir|Messèr]] kalabân inisiatif dhibi' è akhir taon 639, makala [[Kekaisaran Bizantium]] è ḍâlem bânnya' mennang sè ḍi-buḍina penyerahan Alexandria è taon 641 otabâ 642. Panèka tamaso' penaklukan Isam sè palèng lekkas. Sampè' ètoro'è ka bârâ' sareng yâ'ni ka Tripoli è Libya samangkèn.<ref>{{Cite web |title=Kisah Amr bin Ash Menaklukkan Barqah dan Tripoli Tanpa Perlawanan |url=https://kalam.sindonews.com/read/1270921/70/kisah-amr-bin-ash-menaklukkan-barqah-dan-tripoli-tanpa-perlawanan-1701940329 |access-date=2026-02-24 |website=SINDOnews Internasional |language=id-ID}}</ref> È ḍâlem perjanjian sè ètandatanang sareng Gubernur [[Kekaisaran Bizantium|Bizantium]], [[Koresh Agung|Cyrus]], Amru ajamin rèng Messèr bân mawâjib majâr pajhek (jizyah) ghâbây rèng lakè' dhibhâsa non-Muslim. Amru ajâgâ birokrasi sè èdominasi Koptik bân ahubungan bhâghus sareng patriark Koptik Benjamin. Amru maddhek [[Fustat]] mènangka ibukota propinsi.<ref>{{Cite web |last=ID |first=Atsar |title=Biografi Amr bin Al Ash, Penakluk Mesir |url=https://www.atsar.id/2022/01/biografi-amr-bin-al-ash-penakluk-mesir.html |access-date=2026-02-24 |website=Atsar ID {{!}} Arsip Fawaid Salafy |archive-date=2026-02-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260214075043/https://www.atsar.id/2022/01/biografi-amr-bin-al-ash-penakluk-mesir.html |url-status=dead }}</ref>
Amru marènta kalabân cara sè relatif mandiri, ngaaollè arta sè bânnya', bân ajâgâ kapentingan para penakluk Arab sè maddhek garnisun Fustat sè ahubungan sareng otoritas pusat è Madinah. Saellana ngorangè otoritas Amru, Khalifah [[Utsman bin Affan|Utsman]] meccat Amru è taon 646 saamponna èkoca'aghi penerusna, Abdullah bin Saad ta' bhâghus è ḍâlem mimpin pajhek. Saellana pemberontak ḍâri Mesir [[Pembunuhan Utsman|matè'è Usman]], Amru ajhâu ḍâri parkarana. È [[Fitnah Pertama|Perang Saudara Pertama]], Amru noro' [[Mu'awiyah bin Abu Sufyan]] alabân Khalifah [[Ali bin Abi Thalib|Ali]] polana ollè jhânjhi dhâddhi Gubernur Messèr bân pendapatan pajakna. Amru atugas mènangka dhâddhi bâkkèl Mu'awiyah è ḍâlem rèmbhâk sè gagal kaangghuy mamarè perrang. Saellana jârèya, Amru ngala' kakobâsa'an è Messèr ḍâri para loyalis Ali, sampè' matè'è Gubernur [[Muhammad bin Abu Bakar|Muhammad ibn Abu Bakr]], bân ngala' jabatan gubernur. Mu'awiyah pagghun nyoro Amru dhâddhi Gubernur Messèr è 661, bân Amru marenta propinsi kasebbhut kantos matè.<ref name=":0" />
== Carèta oḍi' ==
Amru panèka tokoh [[Quraisy|Quraish]] sè ahli ḍâlem urusan politik bân strategi perrang. Bâkto [[Muslim|orèng Islam]] hijrah ḍâri [[Mekka|Mekkah]] ka [[Ethiopia|Habasyah]], Amru dhâddhi otosân Quraisy sè tugasna kaangghuy mayâkin Rato [[Najasyi]] otabâ Negus kaangghuy mabâli orèng Islam ka naghârâ aslina, namong hal ka'dinto ta' berhasil.<ref>{{Cite web |title=Kisah Masuknya Islam Najasyi, Raja Habasyah yang Bijaksana |url=https://kalam.sindonews.com/read/457762/70/kisah-masuknya-islam-najasyi-raja-habasyah-yang-bijaksana-1623848778 |access-date=2026-02-24 |website=SINDOnews Internasional |language=id-ID}}</ref> Bhâdhânna Amr abâk panḍâ’ kalaban obu’ celleng, pènter nompa’ jhârân è jhâman jahiliyah bân lebbi towa ḍâri Umar.
== Sombher ==
<references />
[[Bhângsa:Sohabhât Nabbhi]]
6nd8h1zlirhsx5wmtdhswe2j0ir9mj3
An-Nu'man bin Muqarrin
0
19043
65076
62641
2026-07-22T00:32:28Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65076
wikitext
text/x-wiki
{{infobox orang}}
'''An-Nu'man bin Muqarrin al-Muzani''' ( {{Lang-ar|النعمان بن مقرن المزني}}, sèdhâ taon 641) panèka sala sèttong [[sohabhât Nabbhi]] [[Muhammad]], tamaso' kaom [[Anshar|Ansar]] sè maso' Islam saamponna Perrang Uhud.
== Carèta oḍi' ==
An-Nu'man bin Muqarrin asalla ḍâri [[Bani Muzainah|Banu Muzainah,]] suku sè oḍi' è antarana [[Maḍina|Madinah]] bân [[Mekka|Mekkah]].<ref>{{Cite web |title=Peranan Nu’man bin Muqarrin Al-Muzani dalam penaklukan Kota Nahawand tahun 21 H/642 M |url=https://elibrary.uinbanten.ac.id/index.php?p=show_detail&id=21447&keywords= |access-date=2026-02-25 |website=elibrary.uinbanten.ac.id}}</ref> An-Nu'man sareng tan-tarètanna sè sanga’ orèng maso’ Islam saamponna ngaonèngè kabhenḍerran ajhârân [[Islam]] sè èbhâkta sareng Nabbhi Muhammad. An-Nu'man ta' noro' [[Perrang Bâḍâr|Perrang Badar]] bân [[Perrang Uhud|Uhud]], polana ghi' ta' maso' Islam.
Saamponna maso’ aghâma Islam, An-Nu'man noro’ [[Pertempuran Khandaq|Perrang Ahzab]] (Khandak) tor bhân-sabbhân perrang kaangguy abèla kabhenḍerran aghâma Islam. An-Nu'man ngèbâ benḍira Muzainah è bâkto Penaklukan Mekkah. Saellana Nabbhi Muhammad sèdhâ, An-Nu'man noro’ perrang kaangghuy mamosna’aghi nabbhi-nabbhi palsu.<ref>{{Cite web |last=ID |first=Atsar |title=Kisah An Nu’man bin Muqarrin radhiyallahu ‘anhu |url=https://www.atsar.id/2018/02/kisah-numan-bin-muqarrin-radhiyallahu.html |access-date=2026-02-25 |website=Atsar ID {{!}} Arsip Fawaid Salafy |archive-date=2026-01-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20260116052250/https://www.atsar.id/2018/02/kisah-numan-bin-muqarrin-radhiyallahu.html |url-status=dead }}</ref> È jhâman Khilafah Umar, An-Nu'man neptep è Kufa lajhu dhâddhi Gubernur Kaskar. Saellana jârèya, An-Nu'man noro' è ḍâlem penaklukan Islam è [[Iran|Persia]]<ref>Dzahabi, Imam (2017). Terjemah Siyar A'lam an-Nubala. Jakarta: Pustaka Azzam. hlm. 78. <nowiki>ISBN 978-602-236-270-8</nowiki>.</ref> bân dhâddhi otosân ka Kaisar Persia [[Yazdegerd III|Yazdajir]].
Ta' abit sabellunna Perrang Qadisiyyah, panglima muslim Sad bin Abi Waqqas ngèrèm rombongan ka Kaisar Sasanian, Yazdagird. Rombongan panèka èpimpin sareng an-Numan ibn Mugarrin, bân tojjhuwân otama panèka kaangghuy ngajhâk kaisar kaangghuy maso' Islam. Bâkto an-Numan bân rombonganna ḍâpa' ka Ctesiphon, ibukota Sasanian, orèng-orèng kottha jârèya ngabâs rèng-orèng rowa kalabân terro taowa bân ngabâs kalabân hina. Orèng-orèng rowa akomèntar ka penampilan sè sèderhana, kalambhi bân sepatu sè kasar, bân jhâran sè katon lemah. Orèng Islam aromasa biyasa atemmo bi' Yazdagird bân ngolo' penerjemah pas ngoca':
"Kabâlâ ka rèng-orèng jârèya (orèng Islam): Mon bâ'na enḍâ', ḍâteng ka kakobasa'anna sèngko' bân arapa bâ'na ma' terro nyerrangnga sèngko' kabbhi?"
An-Numan ngatèla ka kancana bân ngoca': "Mon bâ'na terro, kaulâ bhâkal abâles ghâbây bâ'na. Namong, mon sala sèttong ḍâri bâ'na terro acaca, bhâdhi èbhâkta'aghi dhimen." Orèng Islam mator ka an-Numan kaangghuy acaca bân ngoca' ka Kaisar, sambi ngoca': "Orèng rèya acaca dhâddhi ngèḍingaghi apa."
An-Numan aḍu’a kalabân amolja’aghi tor amoljâ’aghi Ghustè Allah tor nyo’on kataremtemman tor berkat ḍâ’ Nabina. Saterrossa adhâbu: "Saongghuna Allah ampon Maha Bhâghus bân Maha Agung ghâbây kaulâ bân ampon ngotos Rasul kaangghuy nojjhuwaghi kabhâgusan bân marènta'aghi kaulâ kaangghuy noro'è; kaangghuy maènga'aghi ḍâ' ponapa sè jhujhur bân alarang kaulâ ḍâri hal ka'ḍinto.
== Sombher ==
<references />
n42rz7is13vhc4f7cgk43llnavfem4y
Masjid Rajâ Al-Jabbar
0
19060
65058
63774
2026-07-21T00:40:58Z
CommonsDelinker
24
Removing [[:c:File:Al-Jabbar_Mosque_2025.jpg|Al-Jabbar_Mosque_2025.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Krd|Krd]] because: [[:c:Commons:Deletion requests/File:Al-Jabbar Mosque 2025.jpg|]].
65058
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox lokasi}}
'''Masjid Rajâ Al-Jabbar''' ([[Bhâsa Arab|Bhâsa]] {{lang-ar|مسجد جامع الجبار}}), è singkat '''MRAJ''' otabâ sè lebbi è kennal kalabân '''Masjid Ngambâng Gedebage''' panèka masjid sè bâḍâ è [[Kottha Banḍung|Kottha Bânḍung]], Provinsi [[jhâbâ Bârâ']], [[Inḍonèsia|Inḍonesia]]. Pambhângonan masjid al jabbar abi' korang lebbhi 1 triliun ḍâri dhâna APBD,<ref>{{Cite web |title=Media, Kompas Cyber (2022-09-17). "Masjid Al Jabbar Dibangun zaman ahmad heryawan pada tahun 2017". KOMPAS.com. |url=https://www.kompas.com/properti/read/2022/09/17/190000521/masjid-al-jabbar-dikritik-gara-gara-makan-duit-rp-1-triliun-apakah}}</ref><ref>{{Cite web |last=Nahal |first=An |date=2024-04-06 |title=Masjid Raya Al Jabbar: Sejarah, Daya Tarik & Tiket Masuk 2026 |url=https://salsawisata.com/masjid-raya-al-jabbar/ |access-date=2026-03-02 |language=id}}</ref> masjid nèka molay è bhângon è taon 2017 è attas danau ghâbâyân bân anyar marè è taon 2020.<ref>{{Cite web |last=Hutama |first=Dimas |date=2022-05-17 |title=9 Potret Masjid Terapung Gedebage, Ikon Wisata Baru Bandung |url=https://www.idntimes.com/travel/destination/9-potret-masjid-terapung-gedebage-ikon-wisata-baru-di-bandung-01-rbmsh-y9wx2q |access-date=2026-03-01 |website=IDN Times |language=id}}</ref>
== Sajhârâ ==
=== Sabelluna dhâddhi masjid ===
È zâman dhullu, kawasan Gedebage rèya rawa-rawa bekkas è dhina'aghina Danau Bânḍung zâman dhullu. Saterrosa è ahèr abad ka-19, rawa-rawa rèya molay kerrèng bân è padhâddhi area sabâ. Saterrosa perusahaan seppur naghârâ, ''Staatsspoorwegen'' abhângon jhâlân seppur sè ngubhungaghi Gedebage bân Cicalengka è tengngana rawa-rawa rèya. Ta' abit ḍâri jèya, Gedebage dhâddhi kacamatan, samarèna Kottha Bânḍung è pèsa ḍâri Kabupatèn Bânḍung è taon 2006.
=== Pambhângonan ===
Polana paḍhât kawasan paroma'an, pamerènta Provinsi jhâbâ Bârâ' anḍi' tarèka abhângon masjid sè lebbi rajâ ḍâri Masjid Rajâ Bânḍung. Saterrosa tarèka abhângon masjid è mopakatè sareng Pamarènta Inḍonesia, bân pambhângonan masjid è molay tangghâl 29 Ḍèsèmber 2017, è molay kalabân pacara nyabâ' bâto kabidhân sareng mantan Gubernur jhâbâ Bârâ', Ahmad Heryawan bân mantan Wakèl Gubernur jhâbâ Bârâ', Deddy Mizwar.<ref>{{Cite web |title=BAPPEDA JABAR |url=https://bappeda.jabarprov.go.id/spesifikasi-masjid-terapung-al-jabbar-calon-masjid-raya-jawa-barat-yang-baru/ |access-date=2026-03-01 |language=en}}</ref> Pambhângonan ta' ipateros è taon 2020 polana pandemi COVID-19, bân è terrosaghi sèttong satengnga taon samarèna, è tangghâl 24 Agustus 2021.<ref>{{Cite web |last=Nurulliah |first=Novianti |title=Terhenti Selama Pandemi, Pembangunan Masjid Raya Al Jabbar di Bandung Dilanjutkan |url=https://www.pikiran-rakyat.com/bandung-raya/pr-012462843/terhenti-selama-pandemi-pembangunan-masjid-raya-al-jabbar-di-bandung-dilanjutkan |access-date=2026-03-01 |website=www.Pikiran-Rakyat.com |language=id}}</ref> Samarèna ngalebâti bâkto abhângon 5 taon, masjid rèya ahèra è resmiaghi è tangghâl 30 Ḍèsèmber 2022 sareng Gubernur Ridwan Kamil.<ref>{{Cite news |last=Media |first=Kompas Cyber |date=2022-12-26 |title=Fakta-fakta Masjid Al Jabbar: Habiskan Dana Rp 1 Triliun, Mampu Tampung 33.000 Jemaah Halaman all - Kompas.com |url=https://bandung.kompas.com/read/2022/12/26/205647778/fakta-fakta-masjid-al-jabbar-habiskan-dana-rp-1-triliun-mampu-tampung-33000?page=all |access-date=2026-03-01 |work=KOMPAS.com |language=id}}</ref>
== Sombher ==
<references />
[[Bhângsa:Masjid è kottha Bânḍung]]
m4q7jizvyloulew01xja5wzi9s27y3d
Kocèng Raas
0
19413
65080
64718
2026-07-22T03:55:39Z
InternetArchiveBot
639
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
65080
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Catbreed
|name = Kucing Busok Raas
|image = Busok Tonduk.jpg|thumb|Busok
|imagecaption =
|altname = Kucing Madura
|nickname = Kucing Busok (warna biru)<br />Kucing Kecubung (warna cokelat) atau Kucing Busok Raas
|country = {{Bendera|Indonesia}}
|ticastd =
|fifestd =
|wcfstd =
|cfastd =
|ffestd =
|cccastd =
|acfstd =
|gccfstd =
|ccastd =
|nzcfstd =
|saccstd =
|aacestd =
|acfastd =
|cffstd =
|otherstd =
|note =
}}
[[Berkas:Busok cats.jpg|jmpl|Kucing Busok Raas variasi Blue]]
[[Berkas:Lilac kecilku.jpg|jmpl|Kucing Busok Raas variasi Lilac Mink]]
[[Berkas:Busok Hitam.png|al=Kucing Busok Black|jmpl|Kucing Busok Raas variasi Black]]
[[Berkas:Coklat1.jpg|jmpl|Kucing Busok Raas Variasi Chocolate]]
'''Kocèng Busok Raas''' (èkennal kalabân kocèng Madhurâ) aropa'aghi ras kocèng domestik endemik sè asalla ḍâri polo Raas è Indonesia.<ref name=":0">{{Cite web |title=Ras Kucing Asli Indonesia |url=http://kucingkita.com/ras-kucing/ras-kucing-asli-indonesia |archive-url=https://web.archive.org/web/20160414092856/http://kucingkita.com/ras-kucing/ras-kucing-asli-indonesia |archive-date=2016-04-14 |access-date=2026-06-21 |website=KucingKita.com |language=en}}</ref><ref name=":4">{{Cite news |date=2014-02-19 |title=Mengenal Kucing Busok: Kucing Asli Pulau Raas |url=https://portalmadura.com/mengenal-kucing-busok-kucing-asli-pulau-raas/6682/ |access-date=2026-06-21 |work=PortalMadura.com |language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web |title=Daya Tarik Warna Buso pada Kucing Madura |url=http://www.meongers.com/1/post/2013/10/daya-tarik-warna-buso-pada-kucing-madura.html |access-date=2026-06-21 |website=Meongers |language=en |archive-date=2014-05-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140516101319/http://www.meongers.com/1/post/2013/10/daya-tarik-warna-buso-pada-kucing-madura.html |url-status=dead }}</ref><ref name=":2">{{Cite web |last=Admin |title=MEMBURU KUCING MADURA! |url=http://www.lppm.ipb.ac.id/index.php?option=com_content&view=article&id=541:memburu-kucing-madura-&catid=38:warta-iptek&Itemid=50 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160412063210/http://www.lppm.ipb.ac.id/index.php?option=com_content&view=article&id=541:memburu-kucing-madura-&catid=38:warta-iptek&Itemid=50 |archive-date=2016-04-12 |access-date=2026-06-21 |website=www.lppm.ipb.ac.id |language=en-gb}}</ref> Busok Raas aropa'aghi ras kocèng murni tadâ' samporan gèn ḍâri ras kocèng laènna.<ref name=":1" /><ref name=":2" /> Kocèng rèya tamaso' kocèng sè langka bân anḍi' variasi genetika sè tèngghi. per taon 2016, diperkirakan Busok Raas kalabân gen asli coma korang ḍâri 100 bigghi'.<ref name=":3">{{Cite web |title=BREEDS ORIGINATING FROM SOUTH-EAST ASIA |url=http://messybeast.com/southeastasian-breeds.htm |access-date=2026-06-21 |website=messybeast.com}}</ref> Kocèng Busok Raas satèya bâḍâ 4 variasi bârna iyâ arèya blue/abu, black/celleng, chocolate/cokelat, bân lilac kalabân ciri khassa bunto' sè panḍâ' ban bilu'. Kocèng Busok satèya andi' wadah sè anyama IBRA (Indonesian Busok Raas Asosiation) sè èpajhâgâ bân I Putu Aditya Perdana, Hany Kolopaking, Dionisius Suharmin, bân Dr. Vimala Dewi Lukito.<ref name=":3" />
Parkembângan kocèng rèya coma kaḍâḍḍiyân è polo Raas. Kocèng Busok Raas cè' èlindunganna bân rèng-orèng satempat,<ref name=":0" /><ref name=":1" /> saèngghâ alarang ras kocèng rèya ngallè ka loar polo.<ref>{{Cite web |title=#nationalcatday, Perjuangkan Kucing Busok Madura |url=https://surabaya.tribunnews.com/2014/10/30/nationalcatday-perjuangkan-kucing-busok-madura |access-date=2026-06-21 |website=Surya.co.id |language=id-ID}}</ref> Biyasana coma kocèng Busok Raas sè la è sakè sè ollè è ghibâ ngallè ka lowar polo ma'lè kamurniyanna Busok Raas nattep kajâgâ. Kalahèranna ana'na kocèng Busok Raas kalabân bârna bhiru pastè è tos-nantos bân masyarakat satempat. Ana'na kocèng jariyâ degghi' bhâkal èberri' ka orèng-orèng tartanto ghâbây hadiyâ, akadhiyâ sè sayang ka kocèng.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
== Sajharâ ==
Busok Raas aropa'aghi kocèng sè awwal molana ta' èkataowèn asal-mowasalla. Coma parkèra'an kocèng rèya bâḍâ secara alami.<ref name=":1" /> Mètorot toko Polo Raas, Madhurâ anyata'aghi kocèng Busok Raas acèpta ḍâri hasèl kabinanna kocèng Pitua (atandu') kalabân kocèng domèstik polo Raas. Salaèn ḍâri jâriyâ Koceng Busok Raas èparcajâ jhâ' asalla ḍâri ras asia karna ropa bunto'na sè bilu' è bâgiyân konco'na.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
Informasi kabâdâ'anna Busok Raas rèya la aghâbây perhatiyân pan-bârâmpan kalompo' sè sayang ka kocèng è Indonesia. Kalompo' kocèng jâriyâ terro kabâḍâ'an kocèng Busok nattep tajâgâ bân kocèng jâriyâ bisa èyakowè è dhunnya 'per-kocèngan' internasional. sabagiyân kocèng Busok Raas perna kèya è ghibâ ka lowar polo Raas ka'angghuy pangembangan, saènggha pan bârampan kocèng Busok Raas bisa è temmowè è Bhâli, Jâkarta, Sumenep, Bandung, Bogor,<ref>{{Cite web |last=Berlian |first=Daurina Lestari, Isra |date=2017-12-05 |title=Sumenep Gelar 39 Agenda Wisata di 2018, Catat Tanggalnya |url=https://www.viva.co.id/gaya-hidup/travel/984573-sumenep-gelar-39-agenda-wisata-di-2018-catat-tanggalnya |access-date=2026-06-23 |website=www.viva.co.id |language=id}}</ref> bân è Semarang.<ref>{{Cite web |title=Ini Dia Kucing Busok Khas Pulau Raas Indonesia, Mata Tajam dan Berwibawa |url=https://jateng.tribunnews.com/2017/08/22/ini-dia-kucing-busok-khas-pulau-raas-indonesia-mata-tajam-dan-berwibawa |access-date=2026-06-23 |website=Tribunjateng.com |language=id-ID}}</ref>
== Karakteristik ==
Busok Raas andi' karakteristik fisik sè mirip bân macan toltol bân kocèng hutan.<ref name=":0" /><ref name=":4" /><ref name=":1" /> Busok Raas aropa'aghi kocèng sè apenampilan anggun<ref name=":1" /> bân okoranna seḍḍheng kalabân okoran sè lebbi rajâ ḍâri okoranna ras kocèng biyasana. Mowa kocèng rèya abentu' masaghi tello' bân sakonè' masaghi kalabân cangkem sè lancèp sakoni'. Kopènga manjheng ka aḍhâ', lanjhâng bân akonco'. Kocèng rèya andi' bunto' sè lanjhâng kalabân sabâgiyân bâgiyanna sè bilu'.<ref>{{Cite news |date=2015-08-28 |title=Raas, Kucing Asli Indonesia Dari Madura - Meowmagz |url=http://meowmagz.com/2015/08/raas-kucing-asli-indonesia-dari-madura/ |access-date=2026-06-23 |work=Meowmagz |language=en-US |archive-date=2016-06-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160629143743/http://meowmagz.com/2015/08/raas-kucing-asli-indonesia-dari-madura/ |url-status=dead }}</ref> Busok Raas andi' bârna mata sè hijau towa bân biyasana abârna bhiru mon kocèng sè abârna coklat towa kalabân bentuk oval bân matana ta' cè' lèbârrâ.
== Sombher ==
<references />
efl1613ohx42gth6hc3herg840r3fii
Paris
0
19475
65062
2026-07-21T12:34:53Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
Event Pitabangan with Wikimedia Malaysia
65062
wikitext
text/x-wiki
'''Paris''' iyâ arèya ibukota bân kottha palèng rajâ è [[Prancis]], kalabân ra-kèra orèngnga bâḍâ 2,04 juta è kennengngan 105,4 km2 (40,7 mi persegi), bân 13,2 juta è bulan Jânuari 2026.<ref>{{Cite web |title=Estimation de la population au 1ᵉʳ janvier 2026 {{!}} Insee |url=https://www.insee.fr/fr/statistiques/8721456 |access-date=2026-07-21 |website=www.insee.fr}}</ref> Bâḍâ Songay Seine è hnga-tengngana Île-de-France, sè aropaaghi kottha palèng bânnya' orèngnga nomer empa' è Uni Eropa (UE). Ènyamaè "Kota Cahaya", sabâgiyân polana peranna è Zaman Pencerahan, Paris ampon dhâddhi sala sèttong pusat kauangan, diplomasi, perdagangan, buḍâjâ, mode, bân gastronomi è dhunnya molaè abad ke-17.<ref>{{Cite web |date=2026-07-19 |title=Paris {{!}} Definition, Map, Population, Facts, & History {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Paris |access-date=2026-07-21 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
== Sombher ==
<references />
gz061cwl7q1142v7r3pwfx30uuguooj
65063
65062
2026-07-21T12:48:58Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
65063
wikitext
text/x-wiki
{{infobox lokasi}}
'''Paris''' iyâ arèya ibukota bân kottha palèng rajâ è [[Prancis]], kalabân ra-kèra orèngnga bâḍâ 2,04 juta è kennengngan 105,4 km2 (40,7 mi persegi), bân 13,2 juta è bulan Jânuari 2026.<ref>{{Cite web |title=Estimation de la population au 1ᵉʳ janvier 2026 {{!}} Insee |url=https://www.insee.fr/fr/statistiques/8721456 |access-date=2026-07-21 |website=www.insee.fr}}</ref> Bâḍâ Songay Seine è hnga-tengngana Île-de-France, sè aropaaghi kottha palèng bânnya' orèngnga nomer empa' è Uni Eropa (UE). Ènyamaè "Kota Cahaya", sabâgiyân polana peranna è Zaman Pencerahan, Paris ampon dhâddhi sala sèttong pusat pèssè, diplomasi, dhâghâng, [[bhudhâjâ]], fashion, bân gastronomi è dhunnya molaè abad ke-17.<ref>{{Cite web |date=2026-07-19 |title=Paris {{!}} Definition, Map, Population, Facts, & History {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Paris |access-date=2026-07-21 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
Sacara administrasi, Paris èbâgi dhâddhi ḍupolo bâgiyân, sè bhân-sabbhânna anḍi' identitas bhudhâjâ bi'-dhibi'. Renovasi Haussmann è Paris, sè aghâbây boulevard, taman, bân karjâ umum anyar, aghâbây kottha modern sè èkennal mènangka "ibukota abad ke-19". Paris panèka pusat seppor, jhâlân, bân transportasi udara; è taon 2024 Bandara Charles de Gaulle panèka bandara sè palèng sibuk è [[Èropa]]. Paris anḍi' sala sèttong sistem transportasi sè palèng berkelanjutan è dhunnya bân sala sèttong ḍâri ḍuwâ' kottha sè ampon narèma Sustainable Transport Award duwâ' kalè.<ref>{{Cite web |last=Mobility |first=ICLEI Sustainable |date=2019-11-26 |title=Paris leads the way for sustainable urban mobility |url=https://sustainablemobility.iclei.org/paris-leads-the-way-for-sustainable-mobility/ |access-date=2026-07-21 |website=ICLEI Sustainable Mobility |language=en-GB}}</ref> Métro sè èhias Art Nouveau ampon dhâddhi simbol kottha. Paris èkennal polana museum bân landmark arsitekturna: Musée d'Orsay, Musée Marmottan Monet, bân Musée de l'Orangerie èkennal polana koleksi seni Impresionis Perancis, è bâkto Musée National d'Art Moderne, Musée Rodin, bân Musée Picasso èkennal polana koleksi seni modern bân kontemporer. Sabâgiyân kottha è salanjhângnga Seine dhâddhi mènangka Situs Warisan Dunia UNESCO molaè taon 1991.
Prèsiden Perancis bân kaḍuwâ' Majlis Parlemen Perancis alengghi è Paris. Paris panèka kennengnganna pan-bârâmpan organisasi Perserikatan Bangsa-Bangsa, è antarana UNESCO, bân jhughân organisasi internasional laènna akadhi OECD, Biro Timbangan bân Ukuran Internasional (è Saint-Cloud sè èsebbhut), Badan Energi Internasional, Organisasi Internasional Francophonie, Federasi Internasional Hak Asasi Manusia, bân Fédération demobile, akadhi badan-badan internasional è Eropa Badan Antariksa Eropa, Otoritas Perbankan Eropa, bân Otoritas Efek bân Pasar Eropa. Kottha panèka aghâdhui bânnya' acara olah raga, akadhi French Open, bân panèka kennengnganna klub bal-balan asosiasi Paris Saint-Germain bân klub rugby union Stade Français. Paris jhughân ampon aghâdhui Olimpiade Musim Panas tello kale, è taon 1900, 1924 bân 2024.
== Sombher ==
<references />
2t5xbs2lzz9qya6ys8g04064jlulbrx
65064
65063
2026-07-21T12:49:41Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
65064
wikitext
text/x-wiki
{{infobox lokasi}}
'''Paris''' iyâ arèya ibukota bân kottha palèng rajâ è [[Prancis]], kalabân ra-kèra orèngnga bâḍâ 2,04 juta è kennengngan 105,4 km2 (40,7 mi persegi), bân 13,2 juta è bulan Jânuari 2026.<ref>{{Cite web |title=Estimation de la population au 1ᵉʳ janvier 2026 {{!}} Insee |url=https://www.insee.fr/fr/statistiques/8721456 |access-date=2026-07-21 |website=www.insee.fr}}</ref> Bâḍâ Songay Seine è nga-tengngana Île-de-France, sè aropaaghi kottha palèng bânnya' orèngnga nomer empa' è Uni Eropa (UE). Ènyamaè "Kota Cahaya", sabâgiyân polana peranna è Zaman Pencerahan, Paris ampon dhâddhi sala sèttong pusat pèssè, diplomasi, dhâghâng, [[bhudhâjâ]], fashion, bân gastronomi è dhunnya molaè abad ke-17.<ref>{{Cite web |date=2026-07-19 |title=Paris {{!}} Definition, Map, Population, Facts, & History {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Paris |access-date=2026-07-21 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
Sacara administrasi, Paris èbâgi dhâddhi ḍupolo bâgiyân, sè bhân-sabbhânna anḍi' identitas bhudhâjâ bi'-dhibi'. Renovasi Haussmann è Paris, sè aghâbây boulevard, taman, bân karjâ umum anyar, aghâbây kottha modern sè èkennal mènangka "ibukota abad ke-19". Paris panèka pusat seppor, jhâlân, bân transportasi udara; è taon 2024 Bandara Charles de Gaulle panèka bandara sè palèng sibuk è [[Èropa]]. Paris anḍi' sala sèttong sistem transportasi sè palèng berkelanjutan è dhunnya bân sala sèttong ḍâri ḍuwâ' kottha sè ampon narèma Sustainable Transport Award duwâ' kalè.<ref>{{Cite web |last=Mobility |first=ICLEI Sustainable |date=2019-11-26 |title=Paris leads the way for sustainable urban mobility |url=https://sustainablemobility.iclei.org/paris-leads-the-way-for-sustainable-mobility/ |access-date=2026-07-21 |website=ICLEI Sustainable Mobility |language=en-GB}}</ref> Métro sè èhias Art Nouveau ampon dhâddhi simbol kottha. Paris èkennal polana museum bân landmark arsitekturna: Musée d'Orsay, Musée Marmottan Monet, bân Musée de l'Orangerie èkennal polana koleksi seni Impresionis Perancis, è bâkto Musée National d'Art Moderne, Musée Rodin, bân Musée Picasso èkennal polana koleksi seni modern bân kontemporer. Sabâgiyân kottha è salanjhângnga Seine dhâddhi mènangka Situs Warisan Dunia UNESCO molaè taon 1991.
Prèsiden Perancis bân kaḍuwâ' Majlis Parlemen Perancis alengghi è Paris. Paris panèka kennengnganna pan-bârâmpan organisasi Perserikatan Bangsa-Bangsa, è antarana UNESCO, bân jhughân organisasi internasional laènna akadhi OECD, Biro Timbangan bân Ukuran Internasional (è Saint-Cloud sè èsebbhut), Badan Energi Internasional, Organisasi Internasional Francophonie, Federasi Internasional Hak Asasi Manusia, bân Fédération demobile, akadhi badan-badan internasional è Eropa Badan Antariksa Eropa, Otoritas Perbankan Eropa, bân Otoritas Efek bân Pasar Eropa. Kottha panèka aghâdhui bânnya' acara olah raga, akadhi French Open, bân panèka kennengnganna klub bal-balan asosiasi Paris Saint-Germain bân klub rugby union Stade Français. Paris jhughân ampon aghâdhui Olimpiade Musim Panas tello kale, è taon 1900, 1924 bân 2024.
== Sombher ==
<references />
k0v65ngdr0p9mft5rosfsmhrbezk0a3
65065
65064
2026-07-21T12:50:38Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
added [[Category:Ibu kota naghârâ]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]
65065
wikitext
text/x-wiki
{{infobox lokasi}}
'''Paris''' iyâ arèya ibukota bân kottha palèng rajâ è [[Prancis]], kalabân ra-kèra orèngnga bâḍâ 2,04 juta è kennengngan 105,4 km2 (40,7 mi persegi), bân 13,2 juta è bulan Jânuari 2026.<ref>{{Cite web |title=Estimation de la population au 1ᵉʳ janvier 2026 {{!}} Insee |url=https://www.insee.fr/fr/statistiques/8721456 |access-date=2026-07-21 |website=www.insee.fr}}</ref> Bâḍâ Songay Seine è nga-tengngana Île-de-France, sè aropaaghi kottha palèng bânnya' orèngnga nomer empa' è Uni Eropa (UE). Ènyamaè "Kota Cahaya", sabâgiyân polana peranna è Zaman Pencerahan, Paris ampon dhâddhi sala sèttong pusat pèssè, diplomasi, dhâghâng, [[bhudhâjâ]], fashion, bân gastronomi è dhunnya molaè abad ke-17.<ref>{{Cite web |date=2026-07-19 |title=Paris {{!}} Definition, Map, Population, Facts, & History {{!}} Britannica |url=https://www.britannica.com/place/Paris |access-date=2026-07-21 |website=www.britannica.com |language=en}}</ref>
Sacara administrasi, Paris èbâgi dhâddhi ḍupolo bâgiyân, sè bhân-sabbhânna anḍi' identitas bhudhâjâ bi'-dhibi'. Renovasi Haussmann è Paris, sè aghâbây boulevard, taman, bân karjâ umum anyar, aghâbây kottha modern sè èkennal mènangka "ibukota abad ke-19". Paris panèka pusat seppor, jhâlân, bân transportasi udara; è taon 2024 Bandara Charles de Gaulle panèka bandara sè palèng sibuk è [[Èropa]]. Paris anḍi' sala sèttong sistem transportasi sè palèng berkelanjutan è dhunnya bân sala sèttong ḍâri ḍuwâ' kottha sè ampon narèma Sustainable Transport Award duwâ' kalè.<ref>{{Cite web |last=Mobility |first=ICLEI Sustainable |date=2019-11-26 |title=Paris leads the way for sustainable urban mobility |url=https://sustainablemobility.iclei.org/paris-leads-the-way-for-sustainable-mobility/ |access-date=2026-07-21 |website=ICLEI Sustainable Mobility |language=en-GB}}</ref> Métro sè èhias Art Nouveau ampon dhâddhi simbol kottha. Paris èkennal polana museum bân landmark arsitekturna: Musée d'Orsay, Musée Marmottan Monet, bân Musée de l'Orangerie èkennal polana koleksi seni Impresionis Perancis, è bâkto Musée National d'Art Moderne, Musée Rodin, bân Musée Picasso èkennal polana koleksi seni modern bân kontemporer. Sabâgiyân kottha è salanjhângnga Seine dhâddhi mènangka Situs Warisan Dunia UNESCO molaè taon 1991.
Prèsiden Perancis bân kaḍuwâ' Majlis Parlemen Perancis alengghi è Paris. Paris panèka kennengnganna pan-bârâmpan organisasi Perserikatan Bangsa-Bangsa, è antarana UNESCO, bân jhughân organisasi internasional laènna akadhi OECD, Biro Timbangan bân Ukuran Internasional (è Saint-Cloud sè èsebbhut), Badan Energi Internasional, Organisasi Internasional Francophonie, Federasi Internasional Hak Asasi Manusia, bân Fédération demobile, akadhi badan-badan internasional è Eropa Badan Antariksa Eropa, Otoritas Perbankan Eropa, bân Otoritas Efek bân Pasar Eropa. Kottha panèka aghâdhui bânnya' acara olah raga, akadhi French Open, bân panèka kennengnganna klub bal-balan asosiasi Paris Saint-Germain bân klub rugby union Stade Français. Paris jhughân ampon aghâdhui Olimpiade Musim Panas tello kale, è taon 1900, 1924 bân 2024.
== Sombher ==
<references />
[[Bhângsa:Ibu kota naghârâ]]
iu64gc4wa2u1r1lice79d9qmit5op8f
Bhângsa:Ibu kota naghârâ
14
19476
65067
2026-07-21T12:51:06Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
←Membuat halaman berisi 'Kompolan ibu kottha naghârâ'
65067
wikitext
text/x-wiki
Kompolan ibu kottha naghârâ
6ykwopaf9i050r8lcdiiycn1d1nyhri
Radhin Kènè'
0
19477
65069
2026-07-21T12:57:36Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
Dibuat dengan menerjemahkan halaman "[[:id:Special:Redirect/revision/28799251|Pangeran Kecil]]"
65069
wikitext
text/x-wiki
'''''Le Petit Prince''''' (Radhin Kènè') iyâ arèya novèl karjâ Antoine de Saint-Exupéry sè terbi' è taon 1943. Novèl [[Bhâsa Prancis|Perancis]] panèka ampon èterjemahaghi ka lebbi ḍâri 300 bhâsa bân dialek, bân ampon èjhuwâl lebbi ḍâri 140 juta eksemplar kantos samangkèn. Saint-Exupéry dhibi' panèka pelopor penerbangan komersial è Eropa, Afrika, bân Amerika Selatan. Saint noro' ajuwang ka kamardhikaan Prancis è [[Perrang Dhunnya II|Perang Dunia II]] bân dhâddhi Pahlawan Prancis.
g6gfs0lsp1fhu8kzhh8c2nbed0qo29q
65070
65069
2026-07-21T12:58:15Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
nambâ kothak info
65070
wikitext
text/x-wiki
{{Kotakinfo Buku
| name = Pangeran Kecil
| title_orig = ''Le Petit Prince''
| translator =Wing Karjo dkk
| image = Berkas:lepetitprinceindonesia.jpg
| image_caption = Sampul ''Pangeran Kecil'' terbitan [[Gramedia]]
| author = [[Antoine de Saint Exupéry]]
| illustrator = [[Antoine de Saint Exupéry]]
| cover_artist = [[Antoine de Saint Exupéry]]
| country = [[Prancis]]
| language = [[Prancis]]
| series =
| subject =
| genre = [[Novel]]
| publisher = '''[[Bahasa Indonesia]]''': [[Pustaka Jaya]], [[Gramedia]]
| release_date =1979
| english_release_date = 1943
| timeline =
| dedicated_to =[[Leon Werth]]
| media_type =
| pages =
| size_weight =
| size =
| weight =
| isbn =
| preceded_by =
| followed_by =
}}
'''''Le Petit Prince''''' (Radhin Kènè') iyâ arèya novèl karjâ Antoine de Saint-Exupéry sè terbi' è taon 1943. Novèl [[Bhâsa Prancis|Perancis]] panèka ampon èterjemahaghi ka lebbi ḍâri 300 bhâsa bân dialek, bân ampon èjhuwâl lebbi ḍâri 140 juta eksemplar kantos samangkèn. Saint-Exupéry dhibi' panèka pelopor penerbangan komersial è Eropa, Afrika, bân Amerika Selatan. Saint noro' ajuwang ka kamardhikaan Prancis è [[Perrang Dhunnya II|Perang Dunia II]] bân dhâddhi Pahlawan Prancis.
agb2qipqth6lhno6jfow5nfayuc97i6
65072
65070
2026-07-21T13:05:05Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
65072
wikitext
text/x-wiki
{{Kotakinfo Buku
| name = Pangeran Kecil
| title_orig = ''Le Petit Prince''
| translator =Wing Karjo dkk
| image = Berkas:lepetitprinceindonesia.jpg
| image_caption = Sampul ''Pangeran Kecil'' terbitan [[Gramedia]]
| author = [[Antoine de Saint Exupéry]]
| illustrator = [[Antoine de Saint Exupéry]]
| cover_artist = [[Antoine de Saint Exupéry]]
| country = [[Prancis]]
| language = [[Prancis]]
| series =
| subject =
| genre = [[Novel]]
| publisher = '''[[Bahasa Indonesia]]''': [[Pustaka Jaya]], [[Gramedia]]
| release_date =1979
| english_release_date = 1943
| timeline =
| dedicated_to =[[Leon Werth]]
| media_type =
| pages =
| size_weight =
| size =
| weight =
| isbn =
| preceded_by =
| followed_by =
}}
'''''Le Petit Prince''''' (Radhin Kènè') iyâ arèya novèl karjâ Antoine de Saint-Exupéry sè terbi' è taon 1943. Novèl [[Bhâsa Prancis|Perancis]] panèka ampon èterjemahaghi ka lebbi ḍâri 300 bhâsa bân dialek, bân ampon èjhuwâl lebbi ḍâri 140 juta eksemplar kantos samangkèn. Saint-Exupéry dhibi' panèka pelopor penerbangan komersial è Eropa, Afrika, bân Amerika Selatan. Saint noro' ajuwang ka kamardhikaan Prancis è [[Perrang Dhunnya II|Perang Dunia II]] bân dhâddhi Pahlawan Prancis.
Radhin Kènè' dhâddhi Buku Terbaik Abad ke-20 è Prancis. Èterbitaghi è ḍâlem bhâsa Inḍonesia aslina è taon 1950 sareng J. B. Wolters, èterbitaghi abhârâng è [[Groningen]] (Balandhâ) bân [[Daerah Khusus Ibukota Jakarta|Jakarta]] (Indonesia). Sèttong terbitan bhâsa [[Bhâsa Inḍonèsia|Indonesia]] èterbitaghi sareng [[Pustaka Jaya]] è taon 1979, bân saterrossa èterbi'aghi dhâddhi ḍuwâ' versi sè bhidhâ [[Gramedia]] (2003 bân 2010)
gnke6yb2ytgw2tz4fsegzj3y4zkpbci
Cèṭa'an:Kotakinfo Buku
10
19478
65071
2026-07-21T12:59:03Z
Alfiyah Rizzy Afdiquni
9
←Membuat halaman berisi '{{Infobox | italic title = {{{italic title|<noinclude>no</noinclude>}}} | bodyclass = vcard | bodystyle = {{#if:{{{infoboxwidth|{{{width|}}}}}} |width:{{{infoboxwidth|{{{width}}}}}} }} <!---------------Title-----------------> | titlestyle = font-size:125%; font-style:italic; padding-bottom:0.2em<!--(so title doesn't touch border)-->; | title = <includeonly>{{#if:{{{name|}}}{{{caption|{{{image_caption|}}}}}}{{{editors|{{{editor|}}}}}}{{{authors|{{{author|}}}}}}{{...'
65071
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox
| italic title = {{{italic title|<noinclude>no</noinclude>}}}
| bodyclass = vcard
| bodystyle = {{#if:{{{infoboxwidth|{{{width|}}}}}} |width:{{{infoboxwidth|{{{width}}}}}} }}
<!---------------Title----------------->
| titlestyle = font-size:125%; font-style:italic; padding-bottom:0.2em<!--(so title doesn't touch border)-->;
| title = <includeonly>{{#if:{{{name|}}}{{{caption|{{{image_caption|}}}}}}{{{editors|{{{editor|}}}}}}{{{authors|{{{author|}}}}}}{{{audio_read_by|}}}{{{title_orig|}}}{{{title_working|}}}{{{translators|{{{translator|}}}}}}{{{illustrators|{{{illustrator|}}}}}}{{{cover_artist|}}}{{{country|}}}{{{language|}}}{{{series|}}}{{{release_number|}}}{{{subjects|{{{subject|}}}}}}{{{genres|{{{genre|}}}}}}{{{set_in|}}}{{{published|}}}{{{publisher|}}}{{{publisher2|}}}{{{pub_date|{{{release_date|}}}}}}{{{english_pub_date|{{{english_release_date|}}}}}}{{{media_type|}}}{{{pages|}}}{{{awards|{{{award|}}}}}}{{{isbn_note|{{{ISBN_note|}}}}}}{{{dewey|}}}{{{congress|}}}| }}<!-- hack for ref ordering
-->{{{name|{{PAGENAMEBASE}}}}} <!--
--><span class="Z3988"
title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt={{urlencode:info:ofi/fmt:kev:mtx:book}}&rft.genre=book&rft.btitle={{urlencode:{{{name|}}}}}<!--
-->{{#if:{{{author|}}} |&rft.author={{urlencode:{{{author}}}}}}}<!--
-->{{#if:{{{last|}}} |&rft.aulast={{urlencode:{{{last}}}}}}}<!--
-->{{#if:{{{first|}}} |&rft.aufirst={{urlencode:{{{first}}}}}}}<!--
-->{{#if:{{{pub_date|{{{release_date|}}}}}} |&rft.date={{urlencode:{{{pub_date|{{{release_date}}}}}}}}}}<!--
-->{{#if:{{{publisher|}}} |&rft.pub={{urlencode:{{{publisher}}}}}}}<!--
-->{{#if:{{{location|}}} |&rft.place={{urlencode:{{{location}}}}}}}<!--
-->{{#if:{{{pages|}}} |&rft.pages={{urlencode:{{{pages}}}}}}}<!--
-->{{#if:{{{series|}}} |&rft.series={{urlencode:{{{series}}}}}}}<!--
-->{{#if:{{{oclc|}}} |&rft_id=info:oclcnum/{{{oclc}}}}}"><!--
--></span><!--
--></includeonly>
<!---------------Image----------------->
| imagestyle = {{#if:{{{image|}}}||display:none}}
| image = {{#if:{{{image|}}} <!--
then:-->| {{#invoke:InfoboxImage|InfoboxImage |image={{{image|}}} |size={{{image_size|}}} |sizedefault=frameless |upright=1 |alt={{{alt|}}} |border={{{border|}}} |suppressplaceholder=yes}}<!--
else:-->| {{#ifeq:{{yesno|{{lc:{{{exclude_cover|no}}}}}}}|yes | |{{main other|[[Kategori:Buku tanpa gambar sampul]]}} }}
}}
| caption = {{{caption|{{{image_caption|}}}}}}
<!---------------Data------------------>
| label1 = Penyunting{{#if:{{{editors|}}}}}
| data1 = {{{editors|{{{editor|}}}}}}
| label2 = Pengarang{{#if:{{{authors|}}}}}
| data2 = {{{authors|{{{author|}}}}}}
| label3 = Audio dibaca oleh
| data3 = {{{audio_read_by|}}}
| label4 = Judul asli
| data4 = {{#if:{{{title_orig|}}} |{{#if:{{{orig_lang_code|}}}|{{lang|{{{orig_lang_code|}}} |{{{title_orig}}} |italics={{#invoke:infobox/utilities|set_italics|{{{orig_lang_code|}}}|{{{title_orig}}}}}}}|''{{{title_orig}}}''}} }}
| label5 = Judul produksi
| data5 = {{#if:{{{title_working|}}} |''{{{title_working}}}''}}
| label6 = Penerjemah{{#if:{{{translators|}}}}}
| data6 = {{{translators|{{{translator|}}}}}}
| label7 = Ilustrator{{#if:{{{illustrators|}}}}}
| data7 = {{{illustrators|{{{illustrator|}}}}}}
| label8 = Perancang sampul
| data8 = {{{cover_artist|}}}
| label10 = Negara
| data10 = {{{country|}}}
| label11 = Bahasa
| data11 = {{{language|}}}
| label12 = Seri
| data12 = {{{series|}}}
| label13 = {{longitem|Nomor rilis}}
| data13 = {{{release_number|}}}
| label14 = Subjek{{#if:{{{subjects|}}}}}
| data14 = {{{subjects|{{{subject|}}}}}}
| label15 = Genre{{#if:{{{genres|}}}}}
| data15 = {{#invoke:WikidataIB|getValue|P136|{{{genres|{{{genre|}}}}}}}}
| label16 = Latar tempat/waktu
| data16 = {{{set_in|}}}
| label17 = Diterbitkan
| data17 = {{{published|}}}
| label18 = Penerbit
| data18 = {{{publisher|}}}{{#if:{{{publisher2|}}} |, {{{publisher2}}} }}
| label19 = {{longitem|Tanggal terbit}}
| data19 = {{#invoke:WikidataIB|getValue|P577|{{{pub_date|{{{release_date|}}}}}}}}
| label20 = {{longitem|Tgl. terbit (bhs. Inggris)}}
| data20 = {{{english_pub_date|{{{english_release_date|}}}}}}
| label21 = {{longitem|Tgl. terbit (bhs. Indonesia)}}
| data21 = {{{indonesia_pub_date|{{{indonesia_release_date|{{{indonesian_release_date|}}}}}}}}}
| label22 = Jenis media
| data22 = {{{media_type|}}}
| label23 = Halaman
| data23 = {{#invoke:WikidataIB|getValue|P1104|{{{pages|}}}}}
| label24 = Penghargaan{{#if:{{{awards|}}}}}
| data24 = {{{awards|{{{award|}}}}}}
| label30 = [[ISBN (pengidentifikasi)|ISBN]]
| data30 = {{#if:{{{isbn|{{{ISBN|}}}}}}
| {{#ifeq:{{{isbn|{{{ISBN|}}}}}}|FETCH_WIKIDATA
| {{#if:{{#property:P212}}|{{#invoke:ISBNT|link|{{#property:P212}}}}[[Kategori:Halaman yang menggunakan ISBN dari wikidata]]}}
| {{ISBNT|1={{{isbn|{{{ISBN}}}}}}}} {{{isbn_note|{{{ISBN_note|}}}}}}
}}
}}
| label31 = [[OCLC (pengidentifikasi)|{{abbr|OCLC|Online Computer Library Center number}}]]
| data31 = {{#if:{{{oclc|}}} |[https://www.worldcat.org/oclc/{{urlencode:{{{oclc}}}}} {{{oclc}}}]}}
| label32 = {{longitem|[[Klasifikasi Desimal Dewey|Desimal Dewey]]}}
| data32 = {{#invoke:WikidataIB|getValue|P1036|{{{dewey|}}}}}
| label33 = [[LCC (pengidentifikasi)|{{abbr|LCC|Klasifikasi Perpustakaan Kongres}}]]
| data33 = {{#invoke:WikidataIB|getValue|P1149|{{{congress|}}}}}
| label34 = Didahului oleh
| data34 = {{#if:{{{preceded_by|}}} |''{{{preceded_by|}}} ''
| {{#if:{{{preceded_by_quotation_marks|}}} |"{{{preceded_by_quotation_marks|}}}"}}
}}
| label35 = Diikuti oleh
| data35 = {{#if:{{{followed_by|}}} |''{{{followed_by|}}} ''
| {{#if:{{{followed_by_quotation_marks|}}} |"{{{followed_by_quotation_marks|}}}"}}
}}
| label36 = {{longitem|Teks asli}}
| data36 = {{#if:{{both|{{{native_wikisource|}}}|{{{orig_lang_code|}}}}} <!--
then:-->| ''{{lang |{{{orig_lang_code|}}}
| [[s:{{#if:{{{orig_lang_code|}}}|{{{orig_lang_code|}}}:}}{{{native_wikisource|}}}|{{{title_orig|{{{name|{{PAGENAME}}}}}}}}]]<!--
-->}}'' at <!--
-->{{#if:{{#invoke:lang|is_ietf_tag|{{{orig_lang_code}}}}}|{{#invoke:lang|name_from_tag|{{{orig_lang_code}}}}}}} [[Wikisource]]<!--
-->{{main other|[[Kategori:Artikel yang tertaut ke Wikisource berbahasa asing]]}} <!--(create hidden category to be monitored by WikiProject:Wikisource)
else:-->| {{#if:{{both|{{{native_external_url|}}}|{{{orig_lang_code|}}}}}
| ''{{lang |{{{orig_lang_code|}}}
| [{{{native_external_url|}}} {{{title_orig|{{{name|{{PAGENAME}}}}}}}}]<!--
-->}}'' <!--
-->{{#if:{{{native_external_host|}}} |di {{{native_external_host|}}} |daring}}
}} }}
| label37 = {{#if:{{{native_wikisource|}}} |Terjemahan |{{#if:{{{native_external_url|}}}|Terjemahan|Teks}} }}
| data37 = {{#if:{{{wikisource|}}} <!--
then:-->| ''[[s:{{{wikisource|}}}|{{{name|{{PAGENAME}}}}}]]'' di <!--
-->{{#if:{{{native_wikisource|}}} |Wikisource |[[Wikisource]]}}<!--
-->{{main other|[[Kategori:Artikel yang tertaut ke Wikisource]]}} <!--(create hidden category to be monitored by WikiProject:Wikisource)
else:-->| {{#if:{{{external_url|}}}
| ''[{{{external_url|}}} {{{name|{{PAGENAME}}}}}]'' <!--
-->{{#if:{{{external_host|}}} |di {{{external_host|}}} |daring}}
}} }}
| label38 = Situs web
| data38 = {{{website|{{{homepage|{{{URL|{{#ifeq:{{{website|{{{homepage|{{{URL|}}}}}}}}}
| FETCH_WIKIDATA
| {{#if:{{#property:P856}}|{{Url|1={{#invoke:WikidataIB|getValue|P856|FETCH_WIKIDATA}} }} }}
|}}}}}}}}}}}
| belowstyle = border-top:#aaa 1px solid;font-size:90%;
| below = {{{notes|{{{note|}}}}}}
}}{{#invoke:Check for unknown parameters|check|unknown={{main other|[[Kategori:Halaman yang menggunakan infobox book dengan parameter yang tidak diketahui|_VALUE_{{PAGENAME}}]]}}|preview=Halaman menggunakan [[Templat:Infobox book]] dengan parameter "_VALUE_" yang tidak diketahui|ignoreblank=y| alt | audio_read_by | author | authors | award | awards | border | caption | congress | country | cover_artist | dewey | editor | editors | english_pub_date | english_release_date | exclude_cover | external_host | external_url | first | followed_by | followed_by_quotation_marks | genre | genres | homepage | illustrator | illustrators | image | image_caption | image_size | infoboxwidth | isbn | ISBN | isbn_note | ISBN_note | italic title | language | last | location | media_type | name | native_external_host | native_external_url | native_wikisource | nocat_wdimage | note | notes | oclc | orig_lang_code | pages | preceded_by | preceded_by_quotation_marks | pub_date | published | publisher | publisher2 | release_date | release_number | series | set_in | subject | subjects | title_orig | title_working | translator | translators | URL | website | width | wikisource
}}{{Wikidata image |1={{{image|}}} |2={{{nocat_wdimage|}}}
}}<noinclude>
{{Documentation}}
</noinclude>
trb7fl52kk79vbavkyxfl2g6fyxao2v
Hugo Lloris
0
19479
65091
2026-07-22T09:53:41Z
Ibrohim tijani
4106
←Membuat halaman berisi '{{Infobox orang}} '''Hugo Hadrien Dominique Lloris''' ( lahir 26 Desember 1986) panèka [[Sepak bola|pemain bal-balan]] Perancis sè amaèn mènangka [[Penjaga gawang|kiper]] ghâbây klub [[Major League Soccer|bal-balan Liga Utama]] [[Los Angeles FC]] . Lloris molaè kalakoanna è klub kampong asalla [[OGC Nice|Nice]], sè aghâbây debut è bâkto ghi' ngodâ è bulân Oktober 2005, bân molaè kalakoanna dhâddhi kiper è bâkto tim ghâpanèka napa' ka fina...'
65091
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox orang}}
'''Hugo Hadrien Dominique Lloris''' ( lahir 26 Desember 1986) panèka [[Sepak bola|pemain bal-balan]] Perancis sè amaèn mènangka [[Penjaga gawang|kiper]] ghâbây klub [[Major League Soccer|bal-balan Liga Utama]] [[Los Angeles FC]] .
Lloris molaè kalakoanna è klub kampong asalla [[OGC Nice|Nice]], sè aghâbây debut è bâkto ghi' ngodâ è bulân Oktober 2005, bân molaè kalakoanna dhâddhi kiper è bâkto tim ghâpanèka napa' ka final [[Coupe de la Ligue]] . Saellana tello' musim suksès è klub, èpon apinda ka [[Olympique Lyonnais|Lyon]] . Lloris mennang pan-bârâmpan penghargaan domestik è musim pertamana è klub bân, è musim kaduwâ'na, mènnang nominasi penghargaan polana penampilanna è [[Liga Champions UEFA]], sè aghâbây Lyon napa' ka semi-final kaangghuy pertama kalèna. Lloris noro' klub [[Premier League|Liga Premier]] [[Tottenham Hotspur F.C.|Tottenham Hotspur]] è taon 2012 bân ampon lebbi dâri 400 penampilan ghâbây klub è dhâlem sabellas musim, ènyamaè [[Kapten (sepak bola asosiasi)|kapten]] è taon 2015 bân abhânto tim kaangghuy napa' ka final [[Liga Champions UEFA]] è [[Final Liga Champions UEFA 2019|taon 2019.]] Lloris noro' Los Angeles FC è Major League Soccer è taon 2024.
Lloris ampon abâkkèllè [[Tim nasional sepak bola Prancis|Perancis]] è tingkatan [[Tim nasional sepak bola U-18 Prancis|bâbâ-18]], [[Tim nasional sepak bola U-19 Prancis|bâbâ-19]], bân [[Tim nasional sepak bola U-21 Prancis|bâbâ-21]] . Lloris amaèn è tim sè mennang [[Kejuaraan Eropa U-19 UEFA 2005]] . Lloris aghâbây debut internasional sènior è bulân November 2008 è pertandingan persahabatan è bâbâna tim bal-balan nasional Uruguay. Salèrana abhânto Prancis lolos ka Piala Dunia FIFA 2010 bân narèma pujian dâri media polana penampilanna è ḍâlem ḍuwâ' pertandingan è bâbâna tim sèpak bola nasional Republik Irlandia è babak kualifikasi Piala Dunia FIFA 2010 – babak kaḍuwâ' UEFA. Salèrana kapten tim nasional ka'angghuy lughâlluna è taon 2010, bân dhâddhi kapten pèlèyan lughâllu è tangghâl 28 Pèbruari 2012, sè ngater Prancis ka saparapat final [[UEFA Euro 2012]] bân [[2014 FIFA World Cup|Piala Dunia 2014]], bân jhughân juara è [[UEFA Euro 2016|Euro 2016]] bân [[2022 FIFA World Cup|Piala Dunia 2022]], bân Piala [[2018 FIFA World Cup|Dunia 2018 Piala]] è Rusia. Kalabân 145 penampilan, èpon panèka [[Tim nasional sepak bola Prancis#Penampilan terbanyak|pemain sè palèng bânnya' ècap è Prancis]].
== Kaoḍi'ân Awwâl ==
Hugo Hadrien Dominique Lloris <ref>{{Cite web |date=15 November 2022 |title=Daftar Skuad: Piala Dunia FIFA Qatar 2022: Prancis (FRA) |url=https://fdp.fifa.org/assetspublic/ce44/pdf/SquadLists-English.pdf |access-date=15 November 2022 |publisher=FIFA |page=12}}</ref> lahir è tangghâl 26 Desember 1986 <ref>{{Cite web |date=15 Juli 2018 |title=Piala Dunia FIFA Rusia 2018: Daftar Pemain: Prancis |url=https://www.fifadata.com/documents/FWC/2018/pdf/FWC_2018_SQUADLISTS.PDF |archive-url=https://web.archive.org/web/20190611000407/https://www.fifadata.com/documents/FWC/2018/pdf/FWC_2018_SQUADLISTS.PDF |archive-date=11 Juni 2019 |publisher=FIFA |page=11}}</ref> è kottah Mediterania [[Nice]] dâri keluarga kelas attas. èbhuna sè asalla ḍâri Perancis panèka pangacara bân ramana panèka bankir sè bâdâ è [[Monte Carlo]] bân dâri keturunan Catalan Spanyol. <ref>{{cite news |date=22 Juni 2012 |title=Hugo Lloris |url=http://www.lesechos.fr/22/06/2012/LesEchos/21211-189-ECH_hugo-lloris.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20150706180146/http://www.lesechos.fr/22/06/2012/LesEchos/21211-189-ECH_hugo-lloris.htm |archive-date=6 Juli 2015 |access-date=2 April 2015 |work=Les Échos}}</ref> <ref name="hugo_lloris">{{berita kutipan|url=http://soccernet.espn.go.com/feature?id=673250&cc=5901|archive-url=https://web.archive.org/web/20110628232316/http://soccernet.espn.go.com/feature?id=673250&cc=5901|url-status=dead|archive-date=28 Juni 2011|title=Liga Champions 2009–10, Grup E|date=11 September 2009|access-date=3 Mei 2010|publisher=[[ESPN]]}}</ref> <ref>{{berita kutipan|url=http://www.philippebilger.com/blog/2010/04/hugo-lloris-un-dernier-rempart.html|title=Hugo Lloris: un dernier rempart|date=2 April 2010|access-date=3 Mei 2010|publisher=Philippe Bilger|bahasa=fr}}</ref> Bâ'na andi' ale' sè ghi' ngodâ, [[Gautier Lloris|Gautier]], sè amaèn ghâbây klub ale'na sè la towa [[OGC Nice|Nice]] mènangka [[Bek tengah|bek tèngghâ]] . <ref>{{cite news |title=Gautier Lloris dari les jejak de son frère |url=http://www.leparisien.fr/sports/gautier-lloris-sur-les-traces-de-son-frere-08-03-2011-1348292.php |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20131211080249/http://www.leparisien.fr/sports/gautier-lloris-sur-les-traces-de-son-frere-08-03-2011-1348292.php |work=[[Le Parisien]] |tanggal=8 Maret 2011 |tanggal akses=31 Oktober 2012 |bahasa=fr |tanggal arsip=11 Desember 2013}}</ref> <ref>{{mengutip berita|url=http://cote-d-azur.france3.fr/info/nice-en-finale-de-la-coupe-gambardella-a-paris-73609914.html|title=Nice di final Coupe Gambardella à Paris|date=25 April 2012|access-date=31 Oktober 2012|work=France 3|language=fr}}</ref> Bâkto ghi' ngodâ, akadhi kanca tim internasional bân klubna [[Yoann Gourcuff]], Lloris cemerlang è tenis bân amaèn olah raga kantos aomor 13 taon. Bâ'na tamaso' pemain tèngghi è kelompok omorra, è peringkat tèngghi è klasemen nasional naghara sabellunna motossaghi kaangghuy fokus ka sèpak bola. <ref name="hugo_lloris" />
==Statistik karier==
{{updated|pertandingan dimainkan 24 Juni 2025}}<ref name="NFT"/><ref>{{cite web |url=http://www.lfp.fr/joueur/index.asp?no_joueur=105440&page=carriere |title=La Carriere de Hugo Lloris |access-date=7 February 2010 |publisher=[[Ligue de Football Professionnel]] |language=fr |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20091218095814/http://www.lfp.fr/joueur/index.asp?no_joueur=105440&page=carriere |archive-date=18 December 2009}}</ref><ref>{{cite web |url=http://www.olweb.fr/fr/Pros/300004/Fiche-Joueur/1754/Lloris-Hugo |title=Hugo LLORIS |access-date=7 February 2010 |publisher=[[Olympique Lyonnais]] |language=fr |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20091003124155/http://www.olweb.fr/fr/Pros/300004/Fiche-Joueur/1754/Lloris-Hugo |archive-date=3 October 2009}}</ref><ref>{{Soccerway|1255|Hugo Lloris|access-date=2 January 2018}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align: center;"
|+ Penampilan dan gol menurut klub, musim dan kompetisi
!rowspan="2"|Klub
!rowspan="2"|Musim
!colspan="3"|Liga
!colspan="2"|Piala nasional{{efn|Includes [[Coupe de France]], [[FA Cup]], [[U.S. Open Cup]]}}
!colspan="2"|Piala liga{{efn|Includes [[Coupe de la Ligue]], [[EFL Cup|Football League/EFL Cup]]}}
!colspan="2"|Kontinental
!colspan="2"|Lainnya
!colspan="2"|Total
|-
!Divisi!!Tampil!!Gol!!Tampil!!Gol!!Tampil!!Gol!!Tampil!!Gol!!Tampil!!Gol!!Tampil!!Gol
|-
|rowspan="3"|[[OGC Nice II|Nice II]]
|2004–05
|[[Championnat de France Amateur|CFA]]
|12||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||colspan="2"|—||colspan="2"|—||12||0
|-
|2005–06
|CFA
|8||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||colspan="2"|—||colspan="2"|—||8||0
|-
!colspan="2"|Total
!20!!0!!colspan="2"|—!!colspan="2"|—!!colspan="2"|—!!colspan="2"|—!!20!!0
|-
|rowspan="4"|[[OGC Nice|Nice]]
|[[2005–06 Ligue 1|2005–06]]
||[[Ligue 1]]
|5||0||1||0||5||0||colspan="2"|—|| colspan="2"|—||11||0
|-
|[[2006–07 Ligue 1|2006–07]]
|Ligue 1
|37||0||0||0||0||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||37||0
|-
|[[2007–08 Ligue 1|2007–08]]
|Ligue 1
|30||0||0||0||0||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||30||0
|-
!colspan="2"|Total
!72!!0!!1!!0!!5!!0!!colspan="2"|—!!colspan="2"|—!!78!!0
|-
|rowspan="6"|[[Olympique Lyonnais|Lyon]]
|[[2008–09 Olympique Lyonnais season|2008–09]]
|Ligue 1
|35||0||2||0||0||0||8{{efn|name=UCL|Appearances in [[UEFA Champions League]]}}||0||1{{efn|name=TDC|Appearance in [[Trophée des Champions]]}}||0||46||0
|-
|[[2009–10 Olympique Lyonnais season|2009–10]]
|Ligue 1
|36||0||2||0||0||0||14{{efn|name=UCL}}||0||colspan="2"|—||52||0
|-
|[[2010–11 Olympique Lyonnais season|2010–11]]
|Ligue 1
|37||0||2||0||0||0||8{{efn|name=UCL}}||0||colspan="2"|—||47||0
|-
|[[2011–12 Olympique Lyonnais season|2011–12]]
|Ligue 1
|36||0||4||0||3||0||10{{efn|name=UCL}}||0||colspan="2"|—||53||0
|-
|[[2012–13 Olympique Lyonnais season|2012–13]]
|Ligue 1
|2||0||0||0||0||0||0||0||1{{efn|name=TDC}}||0||3||0
|-
!colspan="2"|Total
!146!!0!!10!!0!!3!!0!!40!!0!!2!!0!!201!!0
|-
|rowspan="13"|[[Tottenham Hotspur F.C.|Tottenham Hotspur]]
|[[2012–13 Tottenham Hotspur F.C. season|2012–13]]
|[[Premier League]]
|27||0||0||0||1||0||5{{efn|name=UEL|Appearances in [[UEFA Europa League]]}}||0||colspan="2"|—||33||0
|-
|[[2013–14 Tottenham Hotspur F.C. season|2013–14]]
|Premier League
|37||0||1||0||1||0||6{{efn|name=UEL}}||0||colspan="2"|—||45||0
|-
|[[2014–15 Tottenham Hotspur F.C. season|2014–15]]
|Premier League
|35||0||0||0||1||0||8{{efn|name=UEL}}||0||colspan="2"|—||44||0
|-
|[[2015–16 Tottenham Hotspur F.C. season|2015–16]]
|Premier League
|37||0||0||0||0||0||9{{efn|name=UEL}}||0||colspan="2"|—||46||0
|-
|[[2016–17 Tottenham Hotspur F.C. season|2016–17]]
|Premier League
|34||0||1||0||0||0||8{{efn|Six appearances in UEFA Champions League, two appearances in UEFA Europa League}}||0||colspan="2"|—||43||0
|-
|[[2017–18 Tottenham Hotspur F.C. season|2017–18]]
|Premier League
|36||0||0||0||0||0||7{{efn|name=UCL}}||0||colspan="2"|—||43||0
|-
|[[2018–19 Tottenham Hotspur F.C. season|2018–19]]
|Premier League
|33||0||0||0||0||0||11{{efn|name=UCL}}||0||colspan="2"|—||44||0
|-
|[[2019–20 Tottenham Hotspur F.C. season|2019–20]]
|Premier League
|21||0||2||0||0||0||4{{efn|name=UCL}}||0||colspan="2"|—||27||0
|-
|[[2020–21 Tottenham Hotspur F.C. season|2020–21]]
|Premier League
|38||0||1||0||4||0||5{{efn|name=UEL}}||0||colspan="2"|—||48||0
|-
|[[2021–22 Tottenham Hotspur F.C. season|2021–22]]
|Premier League
|38||0||2||0||2||0||1{{efn|Appearance in [[UEFA Europa Conference League]]}}||0||colspan="2"|—||43||0
|-
|[[2022–23 Tottenham Hotspur F.C. season|2022–23]]
|Premier League
|25||0||0||0||0||0||6{{efn|name=UCL}}||0||colspan="2"|—||31||0
|-
|[[2023–24 Tottenham Hotspur F.C. season|2023–24]]
|Premier League
|0||0||0||0||0||0||0||0||colspan="2"|—||0||0
|-
!colspan="2"|Total
!361!!0!!7!!0!!9!!0!!70!!0!!colspan="2"|—!!447!!0
|-
|rowspan="3"|[[Los Angeles FC]]
|[[2024 Los Angeles FC season|2024]]
|[[Major League Soccer|MLS]]
|33||0||3||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||10{{efn|Six appearances in [[Leagues Cup]], four appearances in [[MLS Cup playoffs]]}}||0||46||0
|-
|[[2025 Los Angeles FC season|2025]]
|MLS
|15||0||colspan="2"|—||colspan="2"|—||6{{efn|Appearances in [[CONCACAF Champions Cup]]}}||0||4{{efn|One appearance in [[2025 FIFA Club World Cup qualification#Play-off match|FIFA Club World Cup play-off]], three appearances in [[FIFA Club World Cup]]}}||0||25||0
|-
!colspan="2"|Total
!48!!0!!3!!0!!colspan="2"|—!!6!!0!!14!!0!!71!!0
|-
!colspan="3"|Total karier
!647!!0!!21!!0!!17!!0!!116!!0!!16!!0!!817!!0
|}
{{notelist}}
== Prestasi ==
'''Lyon'''
* [[:id:Piala_Prancis|Piala Prancis]]: [[:id:Piala_Prancis|2011–12]]<ref>{{cite news |date=28 April 2012 |title=Lyon vs US Quevilly |url=https://www.espn.com/soccer/match/_/gameId/340948 |access-date=1 October 2022 |publisher=ESPN}}</ref>
* [[:id:Piala_Super_Prancis|Piala Super Prancis]]: [[:id:Piala_Super_Prancis|2012]]<ref>{{cite web |date=28 July 2012 |title=Lyon Defeats Montpellier in Penalties To Take 2012 Trophee Des Champions At Red Bull Arena |url=https://www.newyorkredbulls.com/post/2012/07/28/lyon-defeats-montpellier-penalties-take-2012-trophee-des-champions-red-bull-arena |access-date=11 October 2020 |publisher=New York Red Bulls}}</ref>
'''Tottenham Hotspur'''
* Runner-up [[:id:Piala_EFL|Piala EFL]]: [[:id:Piala_EFL|2014–15]], [[:id:Piala_EFL|2020–21]]<ref>{{cite news |last=McNulty |first=Phil |date=25 April 2021 |title=Manchester City 1–0 Tottenham Hotspur |url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/56790307 |access-date=25 April 2021 |website=BBC Sport}}</ref>
* Runner-up [[:id:Liga_Champions_UEFA|Liga Champions UEFA]]: [[:id:Liga_Champions_UEFA|2018–19]]<ref>{{cite news |last=McNulty |first=Phil |date=1 June 2019 |title=Tottenham Hotspur 0–2 Liverpool |url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/48368443 |access-date=1 June 2019 |website=BBC Sport}}</ref>
'''Los Angeles FC'''
* [[:id:Piala_A.S._Terbuka|Piala A.S. Terbuka]]: [[:id:Piala_A.S._Terbuka|2024]]<ref>{{cite news |last=Butler |first=Dylan |date=26 September 2024 |title=Champions! LAFC win US Open Cup over Sporting Kansas City |url=https://www.mlssoccer.com/news/champions-lafc-win-us-open-cup-over-sporting-kansas-city |access-date=26 September 2024 |publisher=Major League Soccer}}</ref>
'''Prancis U-19'''
* [[:id:Kejuaraan_Eropa_U-19_UEFA|Kejuaraan Eropa U-19 UEFA]]: [[:id:Kejuaraan_Eropa_U-19_UEFA_2005|2005]]<ref>{{cite news |title=France savour first triumph |url=https://www.uefa.com/under19/history/2005/ |access-date=1 October 2022 |publisher=UEFA Euro U19 Championship}}</ref><ref>{{cite news |title=European U-19 Championship 2005 |url=https://www.rsssf.org/tablese/ec-u18-05.html |access-date=1 October 2022 |publisher=RSSF}}</ref>
'''Prancis'''
* [[:id:Piala_Dunia_FIFA|Piala Dunia FIFA]]: [[:id:Piala_Dunia_FIFA_2018|2018]];<ref>{{cite news |last=McNulty |first=Phil |date=15 July 2018 |title=France 4–2 Croatia |url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/44754965 |access-date=19 December 2022 |website=BBC Sport}}</ref> runner-up: [[:id:Piala_Dunia_FIFA_2022|2022]]<ref>{{cite news |last=McNulty |first=Phil |date=18 December 2022 |title=Argentina 3–3 France |url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/63932622 |access-date=19 December 2022 |website=BBC Sport}}</ref>
* [[:id:Liga_Negara_UEFA|Liga Negara UEFA]]: [[:id:Liga_Negara_UEFA|2020–21]]<ref>{{cite web |date=10 October 2021 |title=France beat Spain to win Nations League |url=https://www.uefa.com/uefanationsleague/match/2030761--spain-vs-france/ |access-date=10 October 2021 |work=UEFA}}</ref>
* Runner-up [[:id:Kejuaraan_Eropa_UEFA|Kejuaraan Eropa UEFA]]: [[:id:Kejuaraan_Eropa_UEFA_2016|2016]]<ref>{{cite news |author=Phil McNulty |date=10 July 2016 |title=Portugal 1–0 France (AET) |url=https://www.bbc.com/sport/football/36696772 |access-date=1 October 2022 |publisher=BBC Sport}}</ref>
'''Individu'''
* [[:id:Toulon_Tournament|Toulon Tournament]] Best Goalkeeper: 2006<ref>{{cite web |date=1 June 2005 |title=Youthful talents convene in Toulon |url=http://www.eurosport.com/football/youths-descend-on-toulon_sto725522/story.shtml |access-date=3 January 2016 |publisher=Eurosport}}</ref>
* [[:id:Ligue_1|Ligue 1]] [[:id:Trophées_UNFP_du_football#Goalkeeper_of_the_Year|Goalkeeper of the Year]]: [[:id:2008–09_Ligue_1#Goalkeeper_of_the_Year|2008–09]], [[:id:2009–10_Ligue_1#Goalkeeper_of_the_Year|2009–10]], [[:id:2011–12_Ligue_1#Annual_awards|2011–12]]<ref>{{cite news |date=31 August 2012 |title=France goalkeeper Lloris joins Tottenham |url=https://www.reuters.com/article/uk-soccer-england-lloris-idUKBRE87U18D20120831 |access-date=1 October 2022 |publisher=Reuters}}</ref>
* Ligue 1 [[:id:Trophées_UNFP_du_football#2009|Team of the Year]]: [[:id:2008–09_Ligue_1#Team_of_the_Year|2008–09]], [[:id:2009–10_Ligue_1#Team_of_the_Year|2009–10]], [[:id:2011–12_Ligue_1#Annual_awards|2011–12]]{{citation needed|date=April 2019}}
* [[:id:UNFP_Player_of_the_Month|UNFP Player of the Month]]: September 2009<ref>{{cite news |title=Lloris l'assurance tous risques.... |url=http://www.footballeurspros.fr/ligue1/trophee-du-joueur/trophees-du-mois.html?tx_unfptrophee_pi1%5Buid%5D=96&cHash=0216b5af7c |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120227154732/http://www.footballeurspros.fr/ligue1/trophee-du-joueur/trophees-du-mois.html?tx_unfptrophee_pi1%5Buid%5D=96&cHash=0216b5af7c |archive-date=27 February 2012 |access-date=16 April 2010 |publisher=[[Union Nationale des Footballeurs Professionnels|UNFP]] |language=fr}}</ref>
* [[:id:Major_League_Soccer_All-Star_Game|MLS All-Star]]: [[:id:2024_MLS_All-Star_Game|2024]]
'''Orders'''
* [[:id:Knight_of_the_Legion_of_Honour|Knight of the Legion of Honour]]: 2018<ref>{{cite journal |date=1 January 2019 |title=Décret du 31 décembre 2018 portant promotion et nomination |trans-title=Decree of 31 December 2018 on promotion and appointment |url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000037909703 |journal=Official Journal of the French Republic |language=fr |volume=2019 |issue=1 |id=PRER1835394D |access-date=28 November 2020}}</ref>
== Sombher ==
6o35upn9f9pffnm88je81i9vqf6uq8z
Benḍirâ Prancis
0
19480
65093
2026-07-22T14:16:41Z
Dankkum dunya
3170
←Membuat halaman berisi '{{Infobox flag | Name = Bendera Prancis | Article = | Nickname = ''Tricolour'' (Triwarna) | Image = Flag of France official.svg | Image_size = 250px | Use = 111000 | Symbol = | Proportion = 2:3 | Adoption = 15 Pèbruwari 1794{{refn|group=catatan|Penggunaan tidak menetap — diadopsi kembali pada tahun 1830 setelah jeda 15 tahun, dan terakhir diadopsi kembali pada tanggal 5 Maret 1848 setelah beberapa hari.}} | Design =...'
65093
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox flag
| Name = Bendera Prancis
| Article =
| Nickname = ''Tricolour'' (Triwarna)
| Image = Flag of France official.svg
| Image_size = 250px
| Use = 111000
| Symbol =
| Proportion = 2:3
| Adoption = 15 Pèbruwari 1794{{refn|group=catatan|Penggunaan tidak menetap — diadopsi kembali pada tahun 1830 setelah jeda 15 tahun, dan terakhir diadopsi kembali pada tanggal 5 Maret 1848 setelah beberapa hari.}}
| Design = [[Triwarna (bendera)|Triwarna]] vertikal berwarna biru, putih, dan merah
| Designer = [[Gilbert du Motier de La Fayette|Lafayette]], [[Jacques-Louis David]]
| Image2 = Flag of France.svg
| Use2 = 111000
| Proportion2 = 2:3
| Adoption2 = 1974<ref name=lightyear>{{Cite web |title=À propos du bleu du drapeau tricolore - |trans-title=Tentang warna biru pada bendera triwarna |author= |website=Société Française de Vexillologie |date=n.d. |access-date=23 November 2021 |url= https://drapeaux-sfv.org/vexillologie/actualites/article/a-propos-du-bleu-du-drapeau-tricolore |language=fr}}</ref>
| Design2 = Varian yang dapat ditukar dari bendera nasional dengan nuansa yang lebih terang
| Type = National
}}
'''Benḍirâ Prancis''' otabâ jhhughân èsebbhut mènangka '''Tricolore''' (Triwarna) aropa'aghi benḍirâ nasional [[Prancis]] sè lu-ghâlluna èkennallaghi è tangghâl 27 Juli 1789 sareng Gilbert du Motier de La Fayette.<ref>{{Cite book |last=Lafayette |first=Marie Joseph Paul Yves Roch Gilbert Du Motier marquis de |url=https://play.google.com/books/reader?id=RDB66nh0t2gC&hl=id |title=Memoirs, Correspondence and Manuscripts of General Lafayette |date=1837 |publisher=Saunders and Otley |language=en}}</ref> È tangghâl 27 Juli, talè pangaè'èn triwana èyangghuy mènangka bâgiyân ḍâri saragam Garda Nasional, pasukan polisi nasional sè èpaghântè milisi.<ref>{{Cite journal |last=Clifford |first=Dale L. |date=2001 |title=Can the Uniform Make the Citizen? Paris, 1789-1791 |url=https://www.jstor.org/stable/30053984 |journal=Eighteenth-Century Studies |volume=34 |issue=3 |pages=363–382 |issn=0013-2586}}</ref> Benḍirâ panèka ngaghungè tello' bârna èngghi panèka bhiru, potè, bân mèra. Ghârissâ bârna sè èghuna'aghi samangkèn molaè èkennallaghi sareng Prèsiḍèn Valéry Marie René Giscard d'Estaing.
== Benḍirâ Historis ==
<gallery mode="nolines" perrow="8" widths="130" style="background:white; padding:15px; text-align:left">
Bhengkek:Oriflamme.svg|Banner [[wangsa Kapetia|bhângsa Kapetia]]
Bhengkek:Flag of France (XII-XIII).svg|{{FIAV|historical}} Benḍirâ [[Kerajaan Prancis|Karaton Prancis]] è bâbâna Ḍinasti Kapetia abaḍ 12
Bhengkek:Flag of France (XIV-XVI).svg|{{FIAV|historical}} Benḍirâ [[Kerajaan Prancis|Karaton Prancis]] è bâbâna Ḍinasti Kapetia abaḍ 14
Bhengkek:Pavillon royal de la France.svg|al=The Royal Banner of France or "Bourbon Flag". The House of Bourbon ruled France from 1589 to 1792 and again from 1815 to 1848.|{{FIAV|historical}} Benḍirâ [[Kerajaan Prancis|Karaton Prancis]] è bâbâna [[Wangsa Bourbon]] sè kobâsa ḍâri 1589 - 1792 bân 1815 - 1848.
Bhengkek:Royal Standard of the King of France.svg|{{FIAV|historical}} Benḍirâ Resmi Prancis {{nowrap|(1643)}}
Bhengkek:Pavillon royal de France.svg|{{FIAV|historical}} {{FIAV|variant}} Macemma Benḍirâ Prancis {{nowrap|(1643)}}
Bhengkek:Royal Standard of King Louis XIV.svg|{{FIAV|historical}} {{FIAV|variant}} Macemma Benḍirâ Prancis kalabân lambang Bourbon {{nowrap|(1643)}}
Bhengkek:Flag of Philippe Pétain, Chief of State of Vichy France.svg|Benḍirâ [[Prancis Vichy]]
Bhengkek:Flag of Free France (1940-1944).svg|Benḍirâ [[Prancis Bebas]]
</gallery>
== Sombher ==
fhagzfc6f9htp3i7trvurqwnwa2fsj6