Wikipedia
mgwiki
https://mg.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Fandraisana
MediaWiki 1.47.0-wmf.12
first-letter
Rakitra
Manokana
Dinika
Mpikambana
Dinika amin'ny mpikambana
Wikipedia
Dinika amin'ny Wikipedia
Sary
Dinika amin'ny sary
MediaWiki
Dinika amin'ny MediaWiki
Endrika
Dinika amin'ny endrika
Fanoroana
Dinika amin'ny fanoroana
Sokajy
Dinika amin'ny sokajy
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Event
Event talk
Jean-Joseph Rabearivelo
0
1179
1147913
1146788
2026-07-22T11:46:57Z
Ankodondona
40441
Namafa teny
1147913
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona
|anarana=Jean Joseph Rabearivelo
|teraka=04 martsa 1901|toerana=[[Antananarivo]]
|maty=22 Jona 1937
|firenena={{Madagasikara}}
|asa=Poeta
|asa hafa=Mpandika teny
|taona niasana=1934
|image=Jean-Joseph_Rabearivelo_2.jpg}}
I '''Jean-Joseph Rabearivelo ''dia''''' [[mpanoratra]] malagasy, teraka tamin'ny 4 Martsa 1901 tao Isoraka, [[Antananarivo]]. Tamin'ny taona 1924 Rabearivelo no nanomboka niasa tao amin'ny Imprimerie de l'Imerina, ary nijanona niasa tao hatramin'ny nahafatesany. Tamin'ny 1915 Rabearivelo no nanomboka nampiseho ny asa-sorany tamin'ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]]. Nanoratra tamin' ny [[Fiteny frantsay|teny frantsay]] koa izy. Zavatra mampalahelo maro no nihatra tamin'ny fiainany. Tamin'ny 22 Jona 1937 no maty namono tena Rabearivelo.
== Tantaram-piainany ==
I Jean-Joseph Rabearivelo [[Mpanoratra|mpanoratra malagasy]], teraka tamin'ny tamin'ny [[4 Martsa]] [[1901]] tao Isoraka, [[Antananarivo]] tamin' ny anarana hoe Joseph-Casimir Rabe Antsa, zanak' i Rabozivelo, [[Zanadralambo]], avy ao Ambatofotsy - avaratr'[[Antananarivo]]. Efa taona maro taty aoriana no nanova anarana hoe ''Jean-Joseph Rabearivelo'' i Joseph-Casimir. Zaza sary izy.
Nanomboka tamin'ny taona [[1908]] dia ny anadahin-dreniny no niantoka sy nitaiza an-dRabearivelo. Nianatra tao amin'ny Frères des Écoles Chrétiennes Andohalo izy, avy eo tao amin'ny sekoly Masindahy Misely ao Amparibe, ary rehefa voaroaka tao dia nifindra tao amin'ny sekoly Flacourt Faravohitra. Teo amin'ny faha-13 taonany izy nandao ny fianarana saingy nanohy namaky boky ary nampiana-tena niteny [[Fiteny frantsay|frantsay]] sy [[Fiteny espaniôla|espaniola]]. Tamin'ny [[1916]] izy no nanomboka niasa, mpandika teny, mpitan-tsoratra tao amin'ny lehiben'ny kantao (canton) tao Ambatolampy, mpanao sary (dentelles) tao amin'ny goverinora tao Antananarivo. Nampianatra teny frantsay koa izy. Tamin'ny taona [[1924]] Rabearivelo no nanomboka niasa tao amin'ny Imprimerie de l'Imerina, ary nijanona niasa tao hatramin'ny nahafatesany na dia tsy nandray karama aza izy tamin'ny roa taona voalohany. Mpanao fanitsiana no asany tamin'izany. Nanambady an'i Mary Razafitrimo tamin'ny taona [[Jolay]] [[1926]]. Nanan-janaka dimy izy ireo dia i Solofo, Sahondra, Voahangy, Noro ary Velomboahangy. Maty tamin'ny taona [[1933]] i Voahangy zanany, ary izay no nahatonga ny anaran'ny zanany faravavy hoe Velomboahangy. Zavatra mampalahelo maro no nihatra tamin'ny fiainany. Ohatra: ny taona 1933 dia maty ny zanany vavimatoa. Sahirana tamin'ny fiainana. Tsy nahatratra ny tanjona niriany. Tamin'ny [[22 Jiona]] 1937 no maty namono tena Rabearivelo.
== Asa soratra ==
[[File:Jean-Joseph Rabearivelo en profil.jpg|thumb|Jean-Joseph Rabearivelo]]
Tamin'ny [[1915]] Rabearivelo no nanomboka nampiseho ny asa-sorany tamin'ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] tao amin'ny [[Gazetiboky|gazety boky]] ''Vakio Ity'', ary ny solonanarana ''K. Verbal'' no nentiny tamin'izany.
Tamin'ny [[24 Mey]] [[1921]] kosa no nitranga voalohany tao amin'ny gazety ''La Tribune de Madagascar '' ny asa-sorany amin'ny teny Frantsay izay mitondra ny lohanteny hoe ''Le Couchant''.
Tamin'ny 1924 no namoaka ny andian-tononkalo amin'ny [[Fiteny frantsay|teny frantsay]] ''La Coupe de Cendres''. Nanomboka teo dia hita tamin'ny gazety maro tao an-toerana sy tany ivelany toy ny ''Tsarahafatra, Mpanolotsaina, Capricorne, La Revue de Madagascar, Le Journal des Poetes, Zodiaque'' sns, i Rabearivelo ary isan'ny solonanarana nentiny tamin'izany i ''Amance Valmond''. Nitana an-tsoratra ny fiainany (journal intime) koa Rabearivelo, ary na efa norovitiny aza ny pejy nirakitra ny voalohandohan'ny fiainany dia mbola mahery ny 1800 pejy no voatahiry, mitantara ny fiainany nanomboka tamin'ny 1933 hatramin'ny nahafatesany.
Manavaka azy sy ny asa sorany: nandray betsaka tamin'ny fomba fanoratana vahiny izy nefa nanome lanja tanteraka ihany koa ny foto-pisainana sy ny lalan-tsaina ary ny fomba fanahoan-javatra malagasy. Saro-takarina ny asa sorany. Saropiaro tamin'ny fanomezana hasina ny Poezia sy ny teny malagasy.
== Boky efa nivoaka ==
=== Amboaran-tononkalo ===
* ''La Coupe des Cendres'' (1924)
* ''Sylves'' (1927)
* ''Volumes'' (1928)
* ''Presque-Songes'' (1934)
* ''Traduit de la Nuit'' (1935)
* ''Vientos de la Mañana'' (1935)
* ''Chants pour Abéones'' (1936)
* ''Le Vin Lourd'' (1936)
* ''Stances Oubliées'' (1936)
* ''Trèfles de Toujours et de Jamais'' (1936)
=== Tantara ===
* ''Le Prince s'amuse'' (1921)
* ''Le Bijou Rose et Noir'' (1921)
* ''Adèle et Arthur'' (1923)
* ''Interférences'' (1923)
* ''L'Aube Rouge'' (1923)
* ''Contes de la Nuit'' (1923)
=== Tantara tsangana ===
* ''Enfants d'Orphée'' (1931)
* ''Ephémérides'' (1934)
* ''Aux portes de la Ville'' (1935)
* ''Imaitsoanala'' (1936)
=== Boky hafa ===
* ''Tananarive, ses rues et ses quartiers'' (1936)
* ''Snoboland'' (1936)
== Jereo koa ==
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Ny Avana Ramanantoanina]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Rohy hafa ==
* [http://poetawebs.e-monsite.com/pages/fakafaka/page-62.html Pôetawebs], ahitana tantaram-piainana pôeta malagasy maro ka anisany ny an-dRabearivelo
* [http://vetso.serasera.org/index.php?rub=vetso/poeta&pid=p3f7cad9ca5dba Tononkalo ao amin'ny serasera.org]
* [http://www.freewebs.com/rabearivelo/ Takelaka ho an'i Rabearivelo] {{Wayback|url=http://www.freewebs.com/rabearivelo/ |date=20080726182146 }}
* [http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/rabearivelo.html Momba an-dRabearivelo] {{Wayback|url=http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/rabearivelo.html |date=20070712192349 }}, lahatsoratra amin'ny teny frantsay
* [http://www.samoela-andriani.org/jjrabe/jjrabe.htm Momba an-dRabearivelo] {{Wayback|url=http://www.samoela-andriani.org/jjrabe/jjrabe.htm |date=20080613114445 }}, lahatsoratra amin'ny teny malagasy
== Loharano ==
{{Reflist}}
{{DEFAULTSORT:Rabearivelo, Jean-Joseph}}
[[Category:Mpanoratra malagasy]]
[[Sokajy:Teraka tamin'ny taona 1901]]
[[Sokajy:Maty tamin'ny taona 1937]]
ten4rxg8phwkq8s0gbk80swy7j7332p
Dox (mpanoratra)
0
3326
1147909
1147091
2026-07-22T11:46:23Z
Lita71
40440
namafa teny
1147909
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|seha-pitiavana=Vadiny : Razanabololona Perle|anarana=Razakandraina Jean Verdi salomon|teraka=13 janoary 1913|maty=14 jona 1978|asa=Mpanoratra|firenena={{Madagasikara}}|asa hafa=mpanao hosodoko|toerana=Manankavaly}}
== Ny mombamomba azy==
'''Dox''', izay atao hoe '''Jean Verdi Salomon Razakandraina''' amin'ny anarany feno, dia teraka tamin'ny 13 Janoary 1913 tao Manankavaly, [[Anjepy]]. Azo lazaina ho anisan'ny [[Pôeta|pôety]] [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]] fanta-daza indrindra amin'izao andro izao i Dox.
== Tantaram-piainana ==
Teraka tamin' ny 13 Janoary 1913 tany Manankavaly izy<ref>https://ile-en-ile.org/dox/</ref>, fony nitana ny "Trano fitsaboana boka" tany. Ny dokotera Samuël Salomon rainy, fa ny faritanin' [[Antsirabe]] no tena fiaviany.
Sekoly maro no nianaran' i Dox: sekolim-panjakana tao [[Antsirabe]], sekoly prôtestanta tao [[Ambohijatovo]] avaratra, Ambohimanoro, Collège Paul Minault. Tao amin' ity kôlejy farany ity no nanombohany nanoratra raha nandray anjara tamin' ny gazety nifanaovan' izy samy mpianatra tao izy, ka tamin' izay no nakany ny solon' anarana hoe "Dox" (mifanohitra amin'ny hoe ''"paradoxe"'' , hoy izy, no nakany an' io noho izy tsy mba tia "paradoxe")<ref>https://journals.openedition.org/oceanindien/1401</ref>.
Tao amin' ny gazety ''Fandrosoam-baovao'' sy ''Tatsinanana'' no nisantarany fisehoana sy nitohizany nanoratra taona vitsivitsy. Tao aorian' izay no nanomboka nisesy ny famoahany boky, ao koa ny [[tantara]] fampiseho ambony lampihazo efa vita boky na tsy mbola nivoaka boky, ary ny dikana tantara an-tsehatra malaza frantsay izay vao i Dox no nanandrana nandika azy amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] vita pôezia.
Nampianatra tany [[Antsirabe]] i Dox, ary tamin' izany no nahafantarany an-dRazanabololona Perle izay tonga vadiny tamin' ny taona 1943. Nipetraka tao [[Mandoto]] izy ireo talohan' ny nifindrany tao [[Antananarivo]] indray noho ny antony ara-pahasalamana.
Taom-pahoriana ho an' i Dox ny folo taona nanomboka teo satria maty tamin'ny Nôvambra 1945 ny zanany voalohany. Nodimandry tamin' ny Febroary 1949 ny zanany fahatelo, ary iray volana taorian' io dia maty koa ny rainy tamin' ny Marsa 1949. Tsy ela taorian' ireo, tamin' ny taona 1954, no nodimandry Razanabololona Perle vadiny.
Maty tamin' ny 14 Jona 1978 tao [[Antananarivo]] i Dox, ary milevina ao amin' ny fasan-drazany ao Anjanapara Antsirabe.
Tsara ho fantatra fa disoan' ny olona matetika ny fanoratra ny anarany. Razakandraina no tena izy fa tsy Razakandrainy. Ny hevitr' izany anarana izany dia mifototra amin' ny hoe "andrandraina", araka ny filazan' i Dox azy.
== Ny mampiavaka azy ==
Nidonam-pahoriana maro i Dox tamin' ny fiainany (maty ny zanany voalohany tamin' ny Nôvambra 1945, ny fahatelo tamin' ny Janoary 1949, io taona ihany koa no maty ny rainy, ary lasa ny vadiny, Razanabololona Perle, tamin' ny Jolay 1954). Tsy mahagaga raha maro ny tononkalony no mihira ny [[fahafatesana]] sy ny fiononana.
Ny [[fitiavana]] no azo lazaina ho manan-toerana lehibe indrindra ao amin' ny soratr'i Dox: fitiavana manan-tarehy manokana anefa, fa tsy mba irony rediredim-pitia mitory fangorintsin' ny nofo eo anoloan' ny tiana, fa ny fihetseham-po aman-tsaina eo anoloan' ny tiana sy ny mety ho tiana na ny fitsikerana fihetseham-pom-pitiavana.
Ny fomba fanoratr' i Dox dia manana izay toetrany manokana izay koa: tsotra nefa lalina ary hita ny fampiasany hevi-dalina voalaza amin' ny teny misy sary sy loko.
I Dox dia:
* manoratra [[tononkalo]] miendrika "sonnet" 4-4-3-3, izany hoe ny andininy roa voalohany andalana efatra ary ny andininy roa faharoa andalana telo;
* mpanankato "bohemien", izany hoe mandehandeha;
* nikalo ny zava-boahary.
== Ny asa sorany ==
=== Ny boky sy amboaran-tononkalo navoakany ===
* ''Ny Hirako'' (1940),
* ''Izy mirahavavy'' (1946),
* ''Hira va'' (1948),
* ''Solemita'' (1949),
* ''Rakimalala'' (1955),
* ''larivo'' (1956),
* ''Voninkazon' ny Tanteraka'' (1956),
* ''Ny Fitiavany'' (1957),
* ''Apokalipsy'',
* ''Izy mirahalahy'' (1958),
* ''Fahatsiarovan-tena'' (1958),
* ''Amina Batsola'' (1958),
* ''Mavo handray fanjakana'' (1958)<ref>https://journals.openedition.org/oceanindien/1401</ref>,
* ''Telomiova'' (1960)
Marihina etoana fa maro ny tononkalony izay navadika ho hira, toy ny "Ny hirako" nataon' i Ramaroson William, niaraka amin' ny mpilalao mozika "Sorajavona". Ny amboaran-tononkalo nosoratany tamin' ny [[Fiteny frantsay|teny frantsay]] dia mitondra ny anarana hoe ''Chants capricornien'' ary novitainy tamin'ny taona 1971. Tsy natonta anefa izy io raha tsy tamin'ny taona 1991 ary naverina natonta indray tamin' ny taona 1995.
=== Ny tantara fampiseho ambony lampihazo ===
* ''Solemita'' (1949)
* ''Apokalipsy'' (1957)
* ''Estera'' (1958)
* ''Ombalahibemaso''
* ''Ombalahy savika ombalahy'' (1958).
=== Ny fandikana tantara an-tsehatra malaza nataony ===
* ''Le Cid'' - Corneille (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* ''Andromaque'' - Racine (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* Tononkalon' i Victor Hugo sy Ronsard (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* ''Romeo and Juliette'' - Shakespeare (nadika avy amin' ny [[Fiteny anglisy|teny anglisy]])
== Ny zanany ==
Niteraka dimy i Dox: i Fontaine Ratiaray Solohery Salomon, i Elie Ramasindraibe Salomon, i Josué Andrianandraina Salomon, i Roger Andriamamparanony Salomon (Dede Salomon eo amin' ny sehatry ny zavakanto), ary i Paulette Rasoamampianina Salomon. Ny zanany atao hoe Ratsitolora Arthur Salomon sy Rahantavololona Aimee Salomon dia ireo maty fony mbola zaza menavava.
Ilay mpanoratra fantatry ny maro amin' ny anarana hoe Hanitrony, izay filohan' ny sampana Havatsa-UPEM any [[Frantsa]], dia tsy zanak' i Dox fa zafikeliny ary zanak' i Roger Andriamamparanony Salomon.
== Jereo koa ==
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Ny Avana Ramanantoanina]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Rohy ivelany ==
* [http://vetso.serasera.org/index.php?rub=vetso/poeta&pid=p3f7caf8c1c8d7 Tononkalon' i Dox ao amin' ny Serasera.org]
* [http://www.freewebs.com/doxpoete/ DOX 1913 - 1978 Ecrivain - Poète de l'amour] {{Wayback|url=http://www.freewebs.com/doxpoete/ |date=20080213120325 }}
* [http://tattum.canalblog.com/archives/2006/11/08/2918963.html 2006, l'année Dox]
*[http://malagasyword.org/bins/teny2/razakandrainajeanverdisalomon Razakandraina Jean Verdi Salomon]
== Sokajy hafa ==
{{Sokajy/main}}
== Loharano ==
{{Reflist}}
[[Sokajy:Poeta malagasy]]
[[Sokajy:Mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1913]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 1978]]
mjejqp7t4kcbb2bka1dq0bw2s70f1zj
1147919
1147909
2026-07-22T12:07:54Z
Lita71
40440
nampiditra hevitra sy loharano
1147919
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|seha-pitiavana=Vadiny : Razanabololona Perle|anarana=Razakandraina Jean Verdi salomon|teraka=13 janoary 1913|maty=14 jona 1978|asa=Mpanoratra|firenena={{Madagasikara}}|asa hafa=mpanao hosodoko|toerana=Manankavaly}}
== Ny mombamomba azy==
'''Dox''', izay atao hoe '''Jean Verdi Salomon Razakandraina''' amin'ny anarany feno, dia teraka tamin'ny 13 Janoary 1913 tao Manankavaly, [[Anjepy]]. Azo lazaina ho anisan'ny [[Pôeta|pôety]] [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]] fanta-daza indrindra amin'izao andro izao i Dox.
== Tantaram-piainana ==
Teraka tamin' ny 13 Janoary 1913 tany Manankavaly izy<ref>https://ile-en-ile.org/dox/</ref>, fony nitana ny "Trano fitsaboana boka" tany. Ny dokotera Samuël Salomon rainy, fa ny faritanin' [[Antsirabe]] no tena fiaviany.
Sekoly maro no nianaran' i Dox: sekolim-panjakana tao [[Antsirabe]], sekoly prôtestanta tao [[Ambohijatovo]] avaratra, Ambohimanoro, Collège Paul Minault. Tao amin' ity kôlejy farany ity no nanombohany nanoratra raha nandray anjara tamin' ny gazety nifanaovan' izy samy mpianatra tao izy, ka tamin' izay no nakany ny solon' anarana hoe "Dox" (mifanohitra amin'ny hoe ''"paradoxe"'' , hoy izy, no nakany an' io noho izy tsy mba tia "paradoxe")<ref>https://journals.openedition.org/oceanindien/1401</ref>.
Tao amin' ny gazety ''Fandrosoam-baovao'' sy ''Tatsinanana'' no nisantarany fisehoana sy nitohizany nanoratra taona vitsivitsy. Tao aorian' izay no nanomboka nisesy ny famoahany boky, ao koa ny [[tantara]] fampiseho ambony lampihazo efa vita boky na tsy mbola nivoaka boky, ary ny dikana tantara an-tsehatra malaza frantsay izay vao i Dox no nanandrana nandika azy amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] vita pôezia.
Nampianatra tany [[Antsirabe]] i Dox, ary tamin' izany no nahafantarany an-dRazanabololona Perle izay tonga vadiny tamin' ny taona 1943. Nipetraka tao [[Mandoto]] izy ireo talohan' ny nifindrany tao [[Antananarivo]] indray noho ny antony ara-pahasalamana. Ankotrany naha mpampianatra azy dia mpandoko ihany koa izy<ref>https://ile-en-ile.org/dox/</ref>
Taom-pahoriana ho an' i Dox ny folo taona nanomboka teo satria maty tamin'ny Nôvambra 1945 ny zanany voalohany. Nodimandry tamin' ny Febroary 1949 ny zanany fahatelo, ary iray volana taorian' io dia maty koa ny rainy tamin' ny Marsa 1949. Tsy ela taorian' ireo, tamin' ny taona 1954, no nodimandry Razanabololona Perle vadiny.
Maty tamin' ny 14 Jona 1978 tao [[Antananarivo]] i Dox, ary milevina ao amin' ny fasan-drazany ao Anjanapara Antsirabe.
Tsara ho fantatra fa disoan' ny olona matetika ny fanoratra ny anarany. Razakandraina no tena izy fa tsy Razakandrainy. Ny hevitr' izany anarana izany dia mifototra amin' ny hoe "andrandraina", araka ny filazan' i Dox azy.
== Ny mampiavaka azy ==
Nidonam-pahoriana maro i Dox tamin' ny fiainany (maty ny zanany voalohany tamin' ny Nôvambra 1945, ny fahatelo tamin' ny Janoary 1949, io taona ihany koa no maty ny rainy, ary lasa ny vadiny, Razanabololona Perle, tamin' ny Jolay 1954). Tsy mahagaga raha maro ny tononkalony no mihira ny [[fahafatesana]] sy ny fiononana.
Ny [[fitiavana]] no azo lazaina ho manan-toerana lehibe indrindra ao amin' ny soratr'i Dox: fitiavana manan-tarehy manokana anefa, fa tsy mba irony rediredim-pitia mitory fangorintsin' ny nofo eo anoloan' ny tiana, fa ny fihetseham-po aman-tsaina eo anoloan' ny tiana sy ny mety ho tiana na ny fitsikerana fihetseham-pom-pitiavana.
Ny fomba fanoratr' i Dox dia manana izay toetrany manokana izay koa: tsotra nefa lalina ary hita ny fampiasany hevi-dalina voalaza amin' ny teny misy sary sy loko.
I Dox dia:
* manoratra [[tononkalo]] miendrika "sonnet" 4-4-3-3, izany hoe ny andininy roa voalohany andalana efatra ary ny andininy roa faharoa andalana telo;
* mpanankato "bohemien", izany hoe mandehandeha;
* nikalo ny zava-boahary.
== Ny asa sorany ==
=== Ny boky sy amboaran-tononkalo navoakany ===
* ''Ny Hirako'' (1940),
* ''Izy mirahavavy'' (1946),
* ''Hira va'' (1948),
* ''Solemita'' (1949),
* ''Rakimalala'' (1955),
* ''larivo'' (1956),
* ''Voninkazon' ny Tanteraka'' (1956),
* ''Ny Fitiavany'' (1957),
* ''Apokalipsy'',
* ''Izy mirahalahy'' (1958),
* ''Fahatsiarovan-tena'' (1958),
* ''Amina Batsola'' (1958),
* ''Mavo handray fanjakana'' (1958)<ref>https://journals.openedition.org/oceanindien/1401</ref>,
* ''Telomiova'' (1960)
Marihina etoana fa maro ny tononkalony izay navadika ho hira, toy ny "Ny hirako" nataon' i Ramaroson William, niaraka amin' ny mpilalao mozika "Sorajavona". Ny amboaran-tononkalo nosoratany tamin' ny [[Fiteny frantsay|teny frantsay]] dia mitondra ny anarana hoe ''Chants capricornien'' ary novitainy tamin'ny taona 1971. Tsy natonta anefa izy io raha tsy tamin'ny taona 1991 ary naverina natonta indray tamin' ny taona 1995.
=== Ny tantara fampiseho ambony lampihazo ===
* ''Solemita'' (1949)
* ''Apokalipsy'' (1957)
* ''Estera'' (1958)
* ''Ombalahibemaso''
* ''Ombalahy savika ombalahy'' (1958).
=== Ny fandikana tantara an-tsehatra malaza nataony ===
* ''Le Cid'' - Corneille (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* ''Andromaque'' - Racine (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* Tononkalon' i Victor Hugo sy Ronsard (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* ''Romeo and Juliette'' - Shakespeare (nadika avy amin' ny [[Fiteny anglisy|teny anglisy]])
== Ny zanany ==
Niteraka dimy i Dox: i Fontaine Ratiaray Solohery Salomon, i Elie Ramasindraibe Salomon, i Josué Andrianandraina Salomon, i Roger Andriamamparanony Salomon (Dede Salomon eo amin' ny sehatry ny zavakanto), ary i Paulette Rasoamampianina Salomon. Ny zanany atao hoe Ratsitolora Arthur Salomon sy Rahantavololona Aimee Salomon dia ireo maty fony mbola zaza menavava.
Ilay mpanoratra fantatry ny maro amin' ny anarana hoe Hanitrony, izay filohan' ny sampana Havatsa-UPEM any [[Frantsa]], dia tsy zanak' i Dox fa zafikeliny ary zanak' i Roger Andriamamparanony Salomon.
== Jereo koa ==
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Ny Avana Ramanantoanina]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Rohy ivelany ==
* [http://vetso.serasera.org/index.php?rub=vetso/poeta&pid=p3f7caf8c1c8d7 Tononkalon' i Dox ao amin' ny Serasera.org]
* [http://www.freewebs.com/doxpoete/ DOX 1913 - 1978 Ecrivain - Poète de l'amour] {{Wayback|url=http://www.freewebs.com/doxpoete/ |date=20080213120325 }}
* [http://tattum.canalblog.com/archives/2006/11/08/2918963.html 2006, l'année Dox]
*[http://malagasyword.org/bins/teny2/razakandrainajeanverdisalomon Razakandraina Jean Verdi Salomon]
== Sokajy hafa ==
{{Sokajy/main}}
== Loharano ==
{{Reflist}}
[[Sokajy:Poeta malagasy]]
[[Sokajy:Mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1913]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 1978]]
nblm4r31y7hskcpbo3y4osf07emtx80
1147920
1147919
2026-07-22T12:11:41Z
Lita71
40440
fanitsiana tsipelina
1147920
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|seha-pitiavana=Vadiny : Razanabololona Perle|anarana=Razakandraina Jean Verdi salomon|teraka=13 janoary 1913|maty=14 jona 1978|asa=Mpanoratra|firenena={{Madagasikara}}|asa hafa=mpanao hosodoko|toerana=Manankavaly}}
== Ny mombamomba azy==
'''I Dox''', izay atao hoe '''Jean Verdi Salomon Razakandraina''' amin'ny anarany feno, dia teraka tamin'ny 13 Janoary 1913 tao Manankavaly, [[Anjepy]]. Azo lazaina ho anisan'ny [[Pôeta|pôety]] [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]] fanta-daza indrindra amin'izao andro izao i Dox.
== Tantaram-piainana ==
Teraka tamin' ny 13 Janoary 1913 tany Manankavaly izy<ref>https://ile-en-ile.org/dox/</ref>, fony nitana ny "Trano fitsaboana boka" tany. Ny dokotera Samuël Salomon rainy, fa ny faritanin' [[Antsirabe]] no tena fiaviany.
Sekoly maro no nianaran' i Dox: sekolim-panjakana tao [[Antsirabe]], sekoly prôtestanta tao [[Ambohijatovo]] avaratra, Ambohimanoro, Collège Paul Minault. Tao amin' ity kôlejy farany ity no nanombohany nanoratra raha nandray anjara tamin' ny gazety nifanaovan' izy samy mpianatra tao izy, ka tamin' izay no nakany ny solon' anarana hoe "Dox" (mifanohitra amin'ny hoe ''"paradoxe"'' , hoy izy, no nakany an' io noho izy tsy mba tia "paradoxe")<ref>https://journals.openedition.org/oceanindien/1401</ref>.
Tao amin' ny gazety ''Fandrosoam-baovao'' sy ''Tatsinanana'' no nisantarany fisehoana sy nitohizany nanoratra taona vitsivitsy. Tao aorian' izay no nanomboka nisesy ny famoahany boky, ao koa ny [[tantara]] fampiseho ambony lampihazo efa vita boky na tsy mbola nivoaka boky, ary ny dikana tantara an-tsehatra malaza frantsay izay vao i Dox no nanandrana nandika azy amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] vita pôezia.
Nampianatra tany [[Antsirabe]] i Dox, ary tamin' izany no nahafantarany an-dRazanabololona Perle izay tonga vadiny tamin' ny taona 1943. Nipetraka tao [[Mandoto]] izy ireo talohan' ny nifindrany tao [[Antananarivo]] indray noho ny antony ara-pahasalamana. Ankotra ny naha mpampianatra azy dia mpandoko koa izy.<ref>https://ile-en-ile.org/dox/</ref>
Taom-pahoriana ho an' i Dox ny folo taona nanomboka teo satria maty tamin'ny Nôvambra 1945 ny zanany voalohany. Nodimandry tamin' ny Febroary 1949 ny zanany fahatelo, ary iray volana taorian' io dia maty koa ny rainy tamin' ny Marsa 1949. Tsy ela taorian' ireo, tamin' ny taona 1954, no nodimandry Razanabololona Perle vadiny.
Maty tamin' ny 14 Jona 1978 tao [[Antananarivo]] i Dox, ary milevina ao amin' ny fasan-drazany ao Anjanapara Antsirabe.
Tsara ho fantatra fa disoan' ny olona matetika ny fanoratra ny anarany. Razakandraina no tena izy fa tsy Razakandrainy. Ny hevitr' izany anarana izany dia mifototra amin' ny hoe "andrandraina", araka ny filazan' i Dox azy.
== Ny mampiavaka azy ==
Nidonam-pahoriana maro i Dox tamin' ny fiainany (maty ny zanany voalohany tamin' ny Nôvambra 1945, ny fahatelo tamin' ny Janoary 1949, io taona ihany koa no maty ny rainy, ary lasa ny vadiny, Razanabololona Perle, tamin' ny Jolay 1954). Tsy mahagaga raha maro ny tononkalony no mihira ny [[fahafatesana]] sy ny fiononana.
Ny [[fitiavana]] no azo lazaina ho manan-toerana lehibe indrindra ao amin' ny soratr'i Dox: fitiavana manan-tarehy manokana anefa, fa tsy mba irony rediredim-pitia mitory fangorintsin' ny nofo eo anoloan' ny tiana, fa ny fihetseham-po aman-tsaina eo anoloan' ny tiana sy ny mety ho tiana na ny fitsikerana fihetseham-pom-pitiavana.
Ny fomba fanoratr' i Dox dia manana izay toetrany manokana izay koa: tsotra nefa lalina ary hita ny fampiasany hevi-dalina voalaza amin' ny teny misy sary sy loko.
I Dox dia:
* manoratra [[tononkalo]] miendrika "sonnet" 4-4-3-3, izany hoe ny andininy roa voalohany andalana efatra ary ny andininy roa faharoa andalana telo;
* mpanankato "bohemien", izany hoe mandehandeha;
* nikalo ny zava-boahary.
== Ny asa sorany ==
=== Ny boky sy amboaran-tononkalo navoakany ===
* ''Ny Hirako'' (1940),
* ''Izy mirahavavy'' (1946),
* ''Hira va'' (1948),
* ''Solemita'' (1949),
* ''Rakimalala'' (1955),
* ''larivo'' (1956),
* ''Voninkazon' ny Tanteraka'' (1956),
* ''Ny Fitiavany'' (1957),
* ''Apokalipsy'',
* ''Izy mirahalahy'' (1958),
* ''Fahatsiarovan-tena'' (1958),
* ''Amina Batsola'' (1958),
* ''Mavo handray fanjakana'' (1958)<ref>https://journals.openedition.org/oceanindien/1401</ref>,
* ''Telomiova'' (1960)
Marihina etoana fa maro ny tononkalony izay navadika ho hira, toy ny "Ny hirako" nataon' i Ramaroson William, niaraka amin' ny mpilalao mozika "Sorajavona". Ny amboaran-tononkalo nosoratany tamin' ny [[Fiteny frantsay|teny frantsay]] dia mitondra ny anarana hoe ''Chants capricornien'' ary novitainy tamin'ny taona 1971. Tsy natonta anefa izy io raha tsy tamin'ny taona 1991 ary naverina natonta indray tamin' ny taona 1995.
=== Ny tantara fampiseho ambony lampihazo ===
* ''Solemita'' (1949)
* ''Apokalipsy'' (1957)
* ''Estera'' (1958)
* ''Ombalahibemaso''
* ''Ombalahy savika ombalahy'' (1958).
=== Ny fandikana tantara an-tsehatra malaza nataony ===
* ''Le Cid'' - Corneille (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* ''Andromaque'' - Racine (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* Tononkalon' i Victor Hugo sy Ronsard (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* ''Romeo and Juliette'' - Shakespeare (nadika avy amin' ny [[Fiteny anglisy|teny anglisy]])
== Ny zanany ==
Niteraka dimy i Dox: i Fontaine Ratiaray Solohery Salomon, i Elie Ramasindraibe Salomon, i Josué Andrianandraina Salomon, i Roger Andriamamparanony Salomon (Dede Salomon eo amin' ny sehatry ny zavakanto), ary i Paulette Rasoamampianina Salomon. Ny zanany atao hoe Ratsitolora Arthur Salomon sy Rahantavololona Aimee Salomon dia ireo maty fony mbola zaza menavava.
Ilay mpanoratra fantatry ny maro amin' ny anarana hoe Hanitrony, izay filohan' ny sampana Havatsa-UPEM any [[Frantsa]], dia tsy zanak' i Dox fa zafikeliny ary zanak' i Roger Andriamamparanony Salomon.
== Jereo koa ==
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Ny Avana Ramanantoanina]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Rohy ivelany ==
* [http://vetso.serasera.org/index.php?rub=vetso/poeta&pid=p3f7caf8c1c8d7 Tononkalon' i Dox ao amin' ny Serasera.org]
* [http://www.freewebs.com/doxpoete/ DOX 1913 - 1978 Ecrivain - Poète de l'amour] {{Wayback|url=http://www.freewebs.com/doxpoete/ |date=20080213120325 }}
* [http://tattum.canalblog.com/archives/2006/11/08/2918963.html 2006, l'année Dox]
*[http://malagasyword.org/bins/teny2/razakandrainajeanverdisalomon Razakandraina Jean Verdi Salomon]
== Sokajy hafa ==
{{Sokajy/main}}
== Loharano ==
{{Reflist}}
[[Sokajy:Poeta malagasy]]
[[Sokajy:Mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1913]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 1978]]
a0azpl6nmobg68cv08034ed9j0fclc8
1147922
1147920
2026-07-22T12:19:08Z
Lita71
40440
nanitsy tsipelina
1147922
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|seha-pitiavana=Vadiny : Razanabololona Perle|anarana=Razakandraina Jean Verdi salomon|teraka=13 janoary 1913|maty=14 jona 1978|asa=Mpanoratra|firenena={{Madagasikara}}|asa hafa=mpanao hosodoko|toerana=Manankavaly}}
== Ny mombamomba azy==
'''I Dox''', izay atao hoe '''Jean Verdi Salomon Razakandraina''' amin'ny anarany feno, dia teraka tamin'ny 13 Janoary 1913 tao Manankavaly, [[Anjepy]]. Azo lazaina ho anisan'ny [[Pôeta|pôety]] [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]] fanta-daza indrindra amin'izao andro izao i Dox.
== Tantaram-piainana ==
Teraka tamin' ny 13 Janoary 1913 tany Manankavaly izy<ref>https://ile-en-ile.org/dox/</ref>, fony nitana ny " Trano fitsaboana boka" tany. Ny dokotera Samuël Salomon rainy, fa ny faritanin' [[Antsirabe]] no tena fiaviany.
Sekoly maro no nianaran'i Dox: sekolim-panjakana tao [[Antsirabe]], sekoly prôtestanta tao [[Ambohijatovo]] avaratra, Ambohimanoro, Collège Paul Minault. Tao amin' ity kôlejy farany ity no nanombohany nanoratra raha nandray anjara tamin'ny gazety nifanaovan' izy samy mpianatra tao izy, ka tamin' izay no nakany ny solon' anarana hoe "Dox" (mifanohitra amin'ny hoe ''"paradoxe"'', hoy izy, no nakany an' io noho izy tsy mba tia "paradoxe")<ref>https://journals.openedition.org/oceanindien/1401</ref>.
Tao amin'ny gazety ''Fandrosoam-baovao'' sy ''Tatsinanana'' no nisantarany fisehoana sy nitohizany nanoratra taona vitsivitsy. Tao aorian'izay no nanomboka nisesy ny famoahany boky, ao koa ny [[tantara]] fampiseho ambony lampihazo efa vita boky na tsy mbola nivoaka boky, ary ny dikana tantara an-tsehatra malaza frantsay izay vao i Dox no nanandrana nandika azy amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] vita pôezia.
Nampianatra tany [[Antsirabe]] i Dox, ary tamin' izany no nahafantarany an-dRazanabololona Perle izay tonga vadiny tamin' ny taona 1943. Nipetraka tao [[Mandoto]] izy ireo talohan' ny nifindrany tao [[Antananarivo]] indray noho ny antony ara-pahasalamana. Ankotra ny naha mpampianatra azy dia mpandoko koa izy.<ref>https://ile-en-ile.org/dox/</ref>
Taom-pahoriana ho an'i Dox ny folo taona nanomboka teo satria maty tamin'ny Nôvambra 1945 ny zanany voalohany. Nodimandry tamin' ny Febroary 1949 ny zanany fahatelo, ary iray volana taorian'io dia maty koa ny rainy tamin' ny Marsa 1949. Tsy ela taorian'ireo, tamin' ny taona 1954, no nodimandry Razanabololona Perle vadiny.
Maty tamin'ny 14 Jona 1978 tao [[Antananarivo]] i Dox, ary milevina ao amin' ny fasan-drazany ao Anjanapara Antsirabe.
Tsara ho fantatra fa disoan' ny olona matetika ny fanoratra ny anarany. Razakandraina no tena izy fa tsy Razakandrainy. Ny hevitr' izany anarana izany dia mifototra amin' ny hoe "andrandraina", araka ny filazan' i Dox azy.
== Ny mampiavaka azy ==
Nidonam-pahoriana maro i Dox tamin' ny fiainany (maty ny zanany voalohany tamin'ny Nôvambra 1945, ny fahatelo tamin' ny Janoary 1949, io taona ihany koa no maty ny rainy, ary lasa ny vadiny, Razanabololona Perle, tamin' ny Jolay 1954). Tsy mahagaga raha maro ny tononkalony no mihira ny [[fahafatesana]] sy ny fiononana.
Ny [[fitiavana]] no azo lazaina ho manan-toerana lehibe indrindra ao amin' ny soratr'i Dox : fitiavana manan-tarehy manokana anefa, fa tsy mba irony rediredim-pitia mitory fangorintsin' ny nofo eo anoloan' ny tiana, fa ny fihetseham-po aman-tsaina eo anoloan' ny tiana sy ny mety ho tiana na ny fitsikerana fihetseham-pom-pitiavana.
Ny fomba fanoratr' i Dox dia manana izay toetrany manokana izay koa: tsotra nefa lalina ary hita ny fampiasany hevi-dalina voalaza amin' ny teny misy sary sy loko.
I Dox dia :
* manoratra [[tononkalo]] miendrika "sonnet" 4-4-3-3, izany hoe ny andininy roa voalohany andalana efatra ary ny andininy roa faharoa andalana telo;
* mpanankato "bohemien", izany hoe mandehandeha;
* nikalo ny zava-boahary.
== Ny asa sorany ==
=== Ny boky sy amboaran-tononkalo navoakany ===
* ''Ny Hirako'' (1940),
* ''Izy mirahavavy'' (1946),
* ''Hira va'' (1948),
* ''Solemita'' (1949),
* ''Rakimalala'' (1955),
* ''larivo'' (1956),
* ''Voninkazon' ny Tanteraka'' (1956),
* ''Ny Fitiavany'' (1957),
* ''Apokalipsy'',
* ''Izy mirahalahy'' (1958),
* ''Fahatsiarovan-tena'' (1958),
* ''Amina Batsola'' (1958),
* ''Mavo handray fanjakana'' (1958)<ref>https://journals.openedition.org/oceanindien/1401</ref>,
* ''Telomiova'' (1960)
Marihina etoana fa maro ny tononkalony izay navadika ho hira, toy ny "Ny hirako" nataon'i Ramaroson William, niaraka amin' ny mpilalao mozika "Sorajavona". Ny amboaran-tononkalo nosoratany tamin' ny [[Fiteny frantsay|teny frantsay]] dia mitondra ny anarana hoe ''Chants capricornien'' ary novitainy tamin'ny taona 1971. Tsy natonta anefa izy io raha tsy tamin'ny taona 1991 ary naverina natonta indray tamin' ny taona 1995.
=== Ny tantara fampiseho ambony lampihazo ===
* ''Solemita'' (1949)
* ''Apokalipsy'' (1957)
* ''Estera'' (1958)
* ''Ombalahibemaso''
* ''Ombalahy savika ombalahy'' (1958).
=== Ny fandikana tantara an-tsehatra malaza nataony ===
* ''Le Cid'' - Corneille (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* ''Andromaque'' - Racine (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* Tononkalon' i Victor Hugo sy Ronsard (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* ''Romeo and Juliette'' - Shakespeare (nadika avy amin' ny [[Fiteny anglisy|teny anglisy]])
== Ny zanany ==
Niteraka dimy i Dox: i Fontaine Ratiaray Solohery Salomon, i Elie Ramasindraibe Salomon, i Josué Andrianandraina Salomon, i Roger Andriamamparanony Salomon (Dede Salomon eo amin' ny sehatry ny zavakanto), ary i Paulette Rasoamampianina Salomon. Ny zanany atao hoe Ratsitolora Arthur Salomon sy Rahantavololona Aimee Salomon dia ireo maty fony mbola zaza menavava.
Ilay mpanoratra fantatry ny maro amin' ny anarana hoe Hanitrony, izay filohan' ny sampana Havatsa-UPEM any [[Frantsa]], dia tsy zanak' i Dox fa zafikeliny ary zanak' i Roger Andriamamparanony Salomon.
== Jereo koa ==
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Ny Avana Ramanantoanina]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Rohy ivelany ==
* [http://vetso.serasera.org/index.php?rub=vetso/poeta&pid=p3f7caf8c1c8d7 Tononkalon' i Dox ao amin' ny Serasera.org]
* [http://www.freewebs.com/doxpoete/ DOX 1913 - 1978 Ecrivain - Poète de l'amour] {{Wayback|url=http://www.freewebs.com/doxpoete/ |date=20080213120325 }}
* [http://tattum.canalblog.com/archives/2006/11/08/2918963.html 2006, l'année Dox]
*[http://malagasyword.org/bins/teny2/razakandrainajeanverdisalomon Razakandraina Jean Verdi Salomon]
== Sokajy hafa ==
{{Sokajy/main}}
== Loharano ==
{{Reflist}}
[[Sokajy:Poeta malagasy]]
[[Sokajy:Mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1913]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 1978]]
na7o124znijzyrpqaagj84vtfuwwh6q
1147923
1147922
2026-07-22T12:36:29Z
Nantesa
40448
Fanitsiana kely
1147923
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|seha-pitiavana=Vadiny : Razanabololona Perle|anarana=Razakandraina Jean Verdi salomon|teraka=13 janoary 1913|maty=14 jona 1978|asa=Mpanoratra|firenena={{Madagasikara}}|asa hafa=mpanao hosodoko|toerana=Manankavaly}}
== Ny mombamomba azy==
'''I Dox''', izay atao hoe '''Jean Verdi Salomon Razakandraina''' amin'ny anarany feno, dia teraka tamin'ny 13 Janoary 1913 tao Manankavaly, [[Anjepy]]. Azo lazaina ho anisan'ny [[Pôeta|pôety]] [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]] fanta-daza indrindra amin'izao andro izao i Dox.
== Tantaram-piainana ==
Teraka tamin' ny 13 Janoary 1913 tany Manankavaly izy<ref>https://ile-en-ile.org/dox/</ref>, fony nitana ny " Trano fitsaboana boka" tany. Ny dokotera Samuël Salomon rainy, fa ny faritanin' [[Antsirabe]] no tena fiaviany.
Sekoly maro no nianaran'i Dox: sekolim-panjakana tao [[Antsirabe]], sekoly prôtestanta tao [[Ambohijatovo]] avaratra, Ambohimanoro, Collège Paul Minault. Tao amin' ity kôlejy farany ity no nanombohany nanoratra raha nandray anjara tamin'ny gazety nifanaovan' izy samy mpianatra tao izy, ka tamin' izay no nakany ny solon' anarana hoe "Dox" (mifanohitra amin'ny hoe ''"paradoxe"'', hoy izy, no nakany an' io noho izy tsy mba tia "paradoxe")<ref>https://journals.openedition.org/oceanindien/1401</ref>.
Tao amin'ny gazety ''Fandrosoam-baovao'' sy ''Tatsinanana'' no nisantarany fisehoana sy nitohizany nanoratra taona vitsivitsy. Tao aorian'izay no nanomboka nisesy ny famoahany boky, ao koa ny [[tantara]] fampiseho ambony lampihazo efa vita boky na tsy mbola nivoaka boky, ary ny dikana tantara an-tsehatra malaza frantsay izay vao i Dox no nanandrana nandika azy amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] vita pôezia.
Nampianatra tany [[Antsirabe]] i Dox, ary tamin' izany no nahafantarany an-dRazanabololona Perle izay tonga vadiny tamin' ny taona 1943. Nipetraka tao [[Mandoto]] izy ireo talohan' ny nifindrany tao [[Antananarivo]] indray noho ny antony ara-pahasalamana. Ankoatran' ny naha mpampianatra azy dia mpandoko koa izy.<ref>https://ile-en-ile.org/dox/</ref>
Taom-pahoriana ho an'i Dox ny folo taona nanomboka teo satria maty tamin'ny Nôvambra 1945 ny zanany voalohany. Nodimandry tamin' ny Febroary 1949 ny zanany fahatelo, ary iray volana taorian'io dia maty koa ny rainy tamin' ny Marsa 1949. Tsy ela taorian'ireo, tamin' ny taona 1954, no nodimandry Razanabololona Perle vadiny.
Maty tamin'ny 14 Jona 1978 tao [[Antananarivo]] i Dox, ary milevina ao amin' ny fasan-drazany ao Anjanapara Antsirabe.
Tsara ho fantatra fa disoan' ny olona matetika ny fanoratra ny anarany. Razakandraina no tena izy fa tsy Razakandrainy. Ny hevitr' izany anarana izany dia mifototra amin' ny hoe "andrandraina", araka ny filazan' i Dox azy.
== Ny mampiavaka azy ==
Nidonam-pahoriana maro i Dox tamin' ny fiainany (maty ny zanany voalohany tamin'ny Nôvambra 1945, ny fahatelo tamin' ny Janoary 1949, io taona ihany koa no maty ny rainy, ary lasa ny vadiny, Razanabololona Perle, tamin' ny Jolay 1954). Tsy mahagaga raha maro ny tononkalony no mihira ny [[fahafatesana]] sy ny fiononana.
Ny [[fitiavana]] no azo lazaina ho manan-toerana lehibe indrindra ao amin' ny soratr'i Dox : fitiavana manan-tarehy manokana anefa, fa tsy mba irony rediredim-pitia mitory fangorintsin' ny nofo eo anoloan' ny tiana, fa ny fihetseham-po aman-tsaina eo anoloan' ny tiana sy ny mety ho tiana na ny fitsikerana fihetseham-pom-pitiavana.
Ny fomba fanoratr' i Dox dia manana izay toetrany manokana izay koa: tsotra nefa lalina ary hita ny fampiasany hevi-dalina voalaza amin' ny teny misy sary sy loko.
I Dox dia :
* manoratra [[tononkalo]] miendrika "sonnet" 4-4-3-3, izany hoe ny andininy roa voalohany andalana efatra ary ny andininy roa faharoa andalana telo;
* mpanankato "bohemien", izany hoe mandehandeha;
* nikalo ny zava-boahary.
== Ny asa sorany ==
=== Ny boky sy amboaran-tononkalo navoakany ===
* ''Ny Hirako'' (1940),
* ''Izy mirahavavy'' (1946),
* ''Hira va'' (1948),
* ''Solemita'' (1949),
* ''Rakimalala'' (1955),
* ''larivo'' (1956),
* ''Voninkazon' ny Tanteraka'' (1956),
* ''Ny Fitiavany'' (1957),
* ''Apokalipsy'',
* ''Izy mirahalahy'' (1958),
* ''Fahatsiarovan-tena'' (1958),
* ''Amina Batsola'' (1958),
* ''Mavo handray fanjakana'' (1958)<ref>https://journals.openedition.org/oceanindien/1401</ref>,
* ''Telomiova'' (1960)
Marihina etoana fa maro ny tononkalony izay navadika ho hira, toy ny "Ny hirako" nataon'i Ramaroson William, niaraka amin' ny mpilalao mozika "Sorajavona". Ny amboaran-tononkalo nosoratany tamin' ny [[Fiteny frantsay|teny frantsay]] dia mitondra ny anarana hoe ''Chants capricornien'' ary novitainy tamin'ny taona 1971. Tsy natonta anefa izy io raha tsy tamin'ny taona 1991 ary naverina natonta indray tamin' ny taona 1995.
=== Ny tantara fampiseho ambony lampihazo ===
* ''Solemita'' (1949)
* ''Apokalipsy'' (1957)
* ''Estera'' (1958)
* ''Ombalahibemaso''
* ''Ombalahy savika ombalahy'' (1958).
=== Ny fandikana tantara an-tsehatra malaza nataony ===
* ''Le Cid'' - Corneille (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* ''Andromaque'' - Racine (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* Tononkalon' i Victor Hugo sy Ronsard (nadika avy amin' ny teny frantsay)
* ''Romeo and Juliette'' - Shakespeare (nadika avy amin' ny [[Fiteny anglisy|teny anglisy]])
== Ny zanany ==
Niteraka dimy i Dox: i Fontaine Ratiaray Solohery Salomon, i Elie Ramasindraibe Salomon, i Josué Andrianandraina Salomon, i Roger Andriamamparanony Salomon (Dede Salomon eo amin' ny sehatry ny zavakanto), ary i Paulette Rasoamampianina Salomon. Ny zanany atao hoe Ratsitolora Arthur Salomon sy Rahantavololona Aimee Salomon dia ireo maty fony mbola zaza menavava.
Ilay mpanoratra fantatry ny maro amin' ny anarana hoe Hanitrony, izay filohan' ny sampana Havatsa-UPEM any [[Frantsa]], dia tsy zanak' i Dox fa zafikeliny ary zanak' i Roger Andriamamparanony Salomon.
== Jereo koa ==
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Ny Avana Ramanantoanina]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Rohy ivelany ==
* [http://vetso.serasera.org/index.php?rub=vetso/poeta&pid=p3f7caf8c1c8d7 Tononkalon' i Dox ao amin' ny Serasera.org]
* [http://www.freewebs.com/doxpoete/ DOX 1913 - 1978 Ecrivain - Poète de l'amour] {{Wayback|url=http://www.freewebs.com/doxpoete/ |date=20080213120325 }}
* [http://tattum.canalblog.com/archives/2006/11/08/2918963.html 2006, l'année Dox]
*[http://malagasyword.org/bins/teny2/razakandrainajeanverdisalomon Razakandraina Jean Verdi Salomon]
== Sokajy hafa ==
{{Sokajy/main}}
== Loharano ==
{{Reflist}}
[[Sokajy:Poeta malagasy]]
[[Sokajy:Mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1913]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 1978]]
kdgrrzficnhfskpekl2d8kq09w93se6
Georges Andriamanantena
0
3549
1147904
1147739
2026-07-22T11:45:08Z
Nantesa
40448
Fanovana kely
1147904
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Georges Andriamanantena|teraka=1 oktobra 1923|toerana=Ambohipotsy Antananarivo|maty=15 septambra 2008|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra|asa hafa=mpanao gazety|seha-pitiavana=Ravololona Edwige}}
I '''Georges Andriamanantena''', fantatry ny maro amin'ny solon'anarana maha pôeta hoe '''Rado''', mpanao gazety, mpanoratra, poeta teraka tamin' ny 1 Oktobra 1923 tao [[Antananarivo]] ary maty tamin' ny 15 Septambra 2018
== Fiainany ==
I Georges Andriamanantena dia teraka tamin' ny 1 Oktobra 1923 tao Ambohipotsy ([[Antananarivo]]). Ny rainy dia i Mpitandrina Gaston Andriamanantena (efa-maty) ary ny reniny dia Razafindrafara (efa maty), anisany taranaka mpitolona Menalamba. Ny fiaviany amin' ny lafin-dray dia ao [[Betsizaraina]] (Antananarivo) fa amin' ny lafin-dreny kosa dia [[Amboanana]] [[Arivonimamo]]<ref>https://mg.globalvoices.org/2013/12/13/55715/(</ref>.
Dimy mianadahy ny zanaky ny Ray aman-dReniny ary izy no farany amin'izy ireo. nianatra tao amin’ ny sekoly ôfisialin’ i Faravohitra (école officielle de Faravohitra) ao [[Antananarivo]] izy tamin' ny taona 1929-1933, taona nahafatesan’ny reniny, ka niditra tao amin’ny sekoly Ambohijatovo Atsimo (1933-1941) ary niditra tao amin’ ny kôlejy Paul Minault tamin' ny taona 1942.
Naka ny solon' anarana amin' ny asa soratra hoe '''Rado''' izy noho ny fitiavany ilay [[ohabolana]] hoe: "Voahangy mitoham-bolamena, raha misaraka tsy ampy ho rado" (mitory hatsaran-tarehy). Nanambady an' i Ravololona Edwige izy ary niteraka enina mianadahy (4 vavy, 2 lahy) sady manana zafikely efatra amby folo ary zafiafy roa amby folo.
Niditra tao amin' ny sehatry ny asa izy tamin' ny taona 1943 ka lasa mpitana kaonty tao amin' ny [[orinasa fiantohana]] " la préservatrice" iray tao Antananarivo. Ny taona 1955-1966 izy no nanorina sy niandraikitra ny Gazety HEHY niaraka tamin' ny rahalahiny Celestin ANDRIAMANTENA izay poety filohan'ny U.P.E.M (Union des Poètes et Ecrivains Malgaches). Efa talen'ny Trano Printy Protestanta Imarivolanitra izy ny taona 1967 hatramin'ny 1974.Tamin' ny taona 1960, nianatra fanaovan-gazety tany [[Strasbourg]] izy ary niasa ho mpanao gazety hatramin' ny taona 1978, sady nanomboka nifantoka sy niompana tanteraka tamin' ny fanoratana sy ny haisoratra.Ny taona 1977 hatramin'ny 1989 no naha talen'ny Foibe fanapariahana ny zava-kanto tao amin'ny MFZR (Ministeran'ny Fanolokolona ny Zava-kanto Revolisionera) ary lasa mpikambana tao amin’ ny [[Akademia Malagasy]] izy tamin' ny taona 1988.
I Georges Andriamanantena dia mpanoratra amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] indrindra ary mpiaro ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] [[Kolontsaina malagasy|malagasy]]. Namoaka boky folo mirakitra ny tononkalony i Rado, izay tafiditra ao anatin' ny fandaharam-pianarana ho an' ny kilasy ao amin' ny ambaratonga faharoa malagasy. Anisan' ny sanganasany malaza indrindra ny ''Dinitra'', ''Zo'', ''Sedra'', ary ''Voninkazo Adaladala. Nodimandry ny 15septambra 2008 tao Antananarivo i Rado dia ilay poeta mpivetso tononkalom-pitiavana, mpikalo ny tonokalon'ny fitolomana sy ady amin'ny tsy rariny, fitakiana zo, fiarovana, ny fanantenana, ny finoana sy ny fivavahana,...''
== Fianarana nataony ==
* 1929 - 1931: École officielle de Faravohitra
* 1932 - 1940: Ambohijatovo Atsimo (FFMA)
* 1941 - 1942: Kolejy Paul Minault
* 1943: Chambre de Commerce (fianarana comptabilité)
* 1959 - 1960: Centre International d’Enseignement Supérieur de Journalisme (Université de Strasbourg - France)
== Asa natao ==
* 1943 - 1955: Préservatrice Assurances
* 1955 - 1966: Gazety ''Hehy'' (nanao gazety)
* 1967 - 1974: Talen’ny Trano Famoaham-Boky Protestanta Imarivolanitra
* 1975 - 1977: Niverina tao amin’ny Gazety Hehy
* 1977 - 1989: Tale tao amin’ny Ministeran’ny Fanolokoloana sy ny Zavakanto Revolisionera
== Asa soratra ==
* ''Dinitra'' (1973)<ref>https://midi-madagasikara.mg/litterature-un-demi-siecle-du-parcours-contemporain-de-dinitra/</ref>;
* ''Ando'' (1977);
* ''Zo'' (1980);
* ''Sedra'' (1993);
* ''Ny Teny Malagasy'' (1994)
* ''Tsy maintsy mipoaka'' (2002);
* ''Voninkazo adaladala'' (2003);
* ''Fiteny roa - En deux Langues'' (2005)
Manana [[tononkalo]]<ref>https://mg.globalvoices.org/2008/09/19/1298</ref> voadika amin' ny [[Fiteny rosiana|teny rosiana]], [[Fiteny anglisy|anglisy]], [[Fiteny frantsay|frantsay]], [[Fiteny alemàna|alemana]].
== Fikambanana ==
Ireto ny fikambanana nisy azy:
* [[Havatsa-UPEM|Havatsa-Upem]]: Union des poètes et écrivains malgaches;
* Filohamboninahitry ny Fikambananan' ny Mpikabary eto Madagasikara;
* Mpikambana mahefa (membre titulaire) ao amin' ny [[Akademia Malagasy]]
* Mpikambana tao amin'ny OMDA (Office Malgache des Droits d'Auteur)
* Mpikambana tao amin'ny AKFM Fanavaozana
== Talenta hafa ==
Indreto koa ny talentany hafa:
* Sary [[hosodoko]], paik’afo (pyrogravure), kiky fitaratra (gravure sur verre), tosi-by (métal repoussé), famoronana hiram-bavaka.
* Ala voly: [[jono]] ([[ranomamy]] sy [[Ranomasina|ranomasina)]], filalaovana amin-jafikeliny.
== Mari-boninahitra ==
Nagazo mari-boninahitra izy (nomen' ny [[fanjakana]] fa tsy nangatahana):
* Chevalier,
* Officier,
* Commandeur,
* Grand Officier,
* Grand Croix de 2ème classe de l’Ordre National Malagasy
== Fampirantiana zavakanto ==
Ireo ny toerana nanaovany fampirantiana zavakanto:
* Antananarivo,
* Francoville,
* Paris (Frantsa)
== Fanolokoloana ==
<blockquote>[[Sary:Rado fanokanana ny lapantanana.JPG|vignette|RADO]]Tao an-tokantranon’ ny ray aman-dreninay, ankoatra ny fitaizana kristiana izay tena nimasoan’ izy ireo fatratra, dia nisy koa fanabeazana sy fanolokoloana noraisina tamin’ izy ireo.
* Isaky ny Alarobia hariva, alohan’ny hatoriana, dia misy fotoam-pivavahana iombonanay mianakavy, ka ifandimbiasana isan-kerinandro ny fitarihana azy. Tena nahasoa anay mianadahy isany izany. Ivelan’ny fitaizana azonay teo anivon’ny fiangonana isan’Alahady mantsy dia manatanjaka ny fijoroanay ho [[Kristianina|kristiana]] teo anivon’ny [[fiarahamonina]] izany, mandraka ankehitriny.
* Aorian’io fiaraha-mivavaka io koa dia ampianarina ny fomba amam-panao maha Malagasy anay. Indrindra ho tia sy hahay ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]]. Izay tena nimasoan’Idada tamin’izany dia ny fampahafantarana [[ohabolana]] malagasy taminay. Tsy maintsy mahay sy mahafantatra iray isan-kerinandro izahay, ary raha ilaina aza dia hiverenena amin’ny manaraka iny raha mbola tsy mazava.
* Ankoatr’ireo dia nampianarina ho tia [[hira]], [[tantara]], [[angano]], [[mozika]], [[sary]], [[sol-fa]], [[Zavamaneno|zava-maneno]]. Azoko lazaina fa ny fampitiavany anay ireny kanto ireny no nitarika anay ho amin’izao toerana misy anay ankehitriny izao: mpanoratra, mpanao [[gazety]], mpamoron-kiram-bavaka, mpanao [[sary]], mpamorona [[Zavakanto|zava-kanto]]. Nezahiny ny nividy [[Harmônia|harmonia]] hianaranay mitendry, na dia elaela ihany aza ny fanefana izany, fa naloa tsikelikely.
* Nampidirina tany amin’ny fitaizana [[Tily eto Madagasikara|Tily]] koa izahay mirahalahy. Manampy ny fitaizana maha olona koa izany: hahay mihafy, hahay mikarataka mba tsy ho very mandeha, hahaleo tena ary hahalala ny tontolon’ny fiarahamonina, ho [[Fitiavan-tanindrazana|tia tanindrazana]] sy hatahotra an’[[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]].
* Izany rehetra izany mitambatra no lasitra nibeazanay mianadahy avy. Ekeko marina ankehitriny fa ny fanolokoloana sy [[fanabeazana]] ao an-tokantrano toy izay natao taminay, no antoka voalohany hahafirenena vanona ny firenena. Raha tsy any amin’ny andron’ny fahazazana no voataiza ny zanaka mba hahalala ny sori-dalana tiana halehany dia firenena poakaty feno tsangan’olona tsy misy ilana azy ny firenena.
</blockquote>
== Jereo koa ==
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Rohy ivelany ==
* https://poetawebs.e-monsite.com/pages/fakafaka/page-35.html
== Loharano ==
[[Sokajy:Mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1923]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 2008]]
<references />
etlfjde5kkoysjpnsqbss961ylj8t49
1147916
1147904
2026-07-22T11:49:51Z
Nantesa
40448
Fanovana kely
1147916
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Georges Andriamanantena|teraka=1 oktobra 1923|toerana=Ambohipotsy Antananarivo|maty=15 septambra 2008|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra|asa hafa=mpanao gazety|seha-pitiavana=Ravololona Edwige}}
I '''Georges Andriamanantena''', fantatry ny maro amin'ny solon'anarana maha pôeta hoe '''Rado''', mpanao gazety, mpanoratra, poeta teraka tamin' ny 1 Oktobra 1923 tao [[Antananarivo]] ary maty tamin' ny 15 Septambra 2008.
== Fiainany ==
I Georges Andriamanantena dia teraka tamin' ny 1 Oktobra 1923 tao Ambohipotsy ([[Antananarivo]]). Ny rainy dia i Mpitandrina Gaston Andriamanantena (efa-maty) ary ny reniny dia Razafindrafara (efa maty), anisany taranaka mpitolona Menalamba. Ny fiaviany amin' ny lafin-dray dia ao [[Betsizaraina]] (Antananarivo) fa amin' ny lafin-dreny kosa dia [[Amboanana]] [[Arivonimamo]]<ref>https://mg.globalvoices.org/2013/12/13/55715/(</ref>.
Dimy mianadahy ny zanaky ny Ray aman-dReniny ary izy no farany amin'izy ireo. nianatra tao amin’ ny sekoly ôfisialin’ i Faravohitra (école officielle de Faravohitra) ao [[Antananarivo]] izy tamin' ny taona 1929-1933, taona nahafatesan’ny reniny, ka niditra tao amin’ny sekoly Ambohijatovo Atsimo (1933-1941) ary niditra tao amin’ ny kôlejy Paul Minault tamin' ny taona 1942.
Naka ny solon' anarana amin' ny asa soratra hoe '''Rado''' izy noho ny fitiavany ilay [[ohabolana]] hoe: "Voahangy mitoham-bolamena, raha misaraka tsy ampy ho rado" (mitory hatsaran-tarehy). Nanambady an' i Ravololona Edwige izy ary niteraka enina mianadahy (4 vavy, 2 lahy) sady manana zafikely efatra amby folo ary zafiafy roa amby folo.
Niditra tao amin' ny sehatry ny asa izy tamin' ny taona 1943 ka lasa mpitana kaonty tao amin' ny [[orinasa fiantohana]] " la préservatrice" iray tao Antananarivo. Ny taona 1955-1966 izy no nanorina sy niandraikitra ny Gazety HEHY niaraka tamin' ny rahalahiny Celestin ANDRIAMANTENA izay poety filohan'ny U.P.E.M (Union des Poètes et Ecrivains Malgaches). Efa talen'ny Trano Printy Protestanta Imarivolanitra izy ny taona 1967 hatramin'ny 1974.Tamin' ny taona 1960, nianatra fanaovan-gazety tany [[Strasbourg]] izy ary niasa ho mpanao gazety hatramin' ny taona 1978, sady nanomboka nifantoka sy niompana tanteraka tamin' ny fanoratana sy ny haisoratra.Ny taona 1977 hatramin'ny 1989 no naha talen'ny Foibe fanapariahana ny zava-kanto tao amin'ny MFZR (Ministeran'ny Fanolokolona ny Zava-kanto Revolisionera) ary lasa mpikambana tao amin’ ny [[Akademia Malagasy]] izy tamin' ny taona 1988.
I Georges Andriamanantena dia mpanoratra amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] indrindra ary mpiaro ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] [[Kolontsaina malagasy|malagasy]]. Namoaka boky folo mirakitra ny tononkalony i Rado, izay tafiditra ao anatin' ny fandaharam-pianarana ho an' ny kilasy ao amin' ny ambaratonga faharoa malagasy. Anisan' ny sanganasany malaza indrindra ny ''Dinitra'', ''Zo'', ''Sedra'', ary ''Voninkazo Adaladala. Nodimandry ny 15septambra 2008 tao Antananarivo i Rado dia ilay poeta mpivetso tononkalom-pitiavana, mpikalo ny tonokalon'ny fitolomana sy ady amin'ny tsy rariny, fitakiana zo, fiarovana, ny fanantenana, ny finoana sy ny fivavahana,...''
== Fianarana nataony ==
* 1929 - 1931: École officielle de Faravohitra
* 1932 - 1940: Ambohijatovo Atsimo (FFMA)
* 1941 - 1942: Kolejy Paul Minault
* 1943: Chambre de Commerce (fianarana comptabilité)
* 1959 - 1960: Centre International d’Enseignement Supérieur de Journalisme (Université de Strasbourg - France)
== Asa natao ==
* 1943 - 1955: Préservatrice Assurances
* 1955 - 1966: Gazety ''Hehy'' (nanao gazety)
* 1967 - 1974: Talen’ny Trano Famoaham-Boky Protestanta Imarivolanitra
* 1975 - 1977: Niverina tao amin’ny Gazety Hehy
* 1977 - 1989: Tale tao amin’ny Ministeran’ny Fanolokoloana sy ny Zavakanto Revolisionera
== Asa soratra ==
* ''Dinitra'' (1973)<ref>https://midi-madagasikara.mg/litterature-un-demi-siecle-du-parcours-contemporain-de-dinitra/</ref>;
* ''Ando'' (1977);
* ''Zo'' (1980);
* ''Sedra'' (1993);
* ''Ny Teny Malagasy'' (1994)
* ''Tsy maintsy mipoaka'' (2002);
* ''Voninkazo adaladala'' (2003);
* ''Fiteny roa - En deux Langues'' (2005)
Manana [[tononkalo]]<ref>https://mg.globalvoices.org/2008/09/19/1298</ref> voadika amin' ny [[Fiteny rosiana|teny rosiana]], [[Fiteny anglisy|anglisy]], [[Fiteny frantsay|frantsay]], [[Fiteny alemàna|alemana]].
== Fikambanana ==
Ireto ny fikambanana nisy azy:
* [[Havatsa-UPEM|Havatsa-Upem]]: Union des poètes et écrivains malgaches;
* Filohamboninahitry ny Fikambananan' ny Mpikabary eto Madagasikara;
* Mpikambana mahefa (membre titulaire) ao amin' ny [[Akademia Malagasy]]
* Mpikambana tao amin'ny OMDA (Office Malgache des Droits d'Auteur)
* Mpikambana tao amin'ny AKFM Fanavaozana
== Talenta hafa ==
Indreto koa ny talentany hafa:
* Sary [[hosodoko]], paik’afo (pyrogravure), kiky fitaratra (gravure sur verre), tosi-by (métal repoussé), famoronana hiram-bavaka.
* Ala voly: [[jono]] ([[ranomamy]] sy [[Ranomasina|ranomasina)]], filalaovana amin-jafikeliny.
== Mari-boninahitra ==
Nagazo mari-boninahitra izy (nomen' ny [[fanjakana]] fa tsy nangatahana):
* Chevalier,
* Officier,
* Commandeur,
* Grand Officier,
* Grand Croix de 2ème classe de l’Ordre National Malagasy
== Fampirantiana zavakanto ==
Ireo ny toerana nanaovany fampirantiana zavakanto:
* Antananarivo,
* Francoville,
* Paris (Frantsa)
== Fanolokoloana ==
<blockquote>[[Sary:Rado fanokanana ny lapantanana.JPG|vignette|RADO]]Tao an-tokantranon’ ny ray aman-dreninay, ankoatra ny fitaizana kristiana izay tena nimasoan’ izy ireo fatratra, dia nisy koa fanabeazana sy fanolokoloana noraisina tamin’ izy ireo.
* Isaky ny Alarobia hariva, alohan’ny hatoriana, dia misy fotoam-pivavahana iombonanay mianakavy, ka ifandimbiasana isan-kerinandro ny fitarihana azy. Tena nahasoa anay mianadahy isany izany. Ivelan’ny fitaizana azonay teo anivon’ny fiangonana isan’Alahady mantsy dia manatanjaka ny fijoroanay ho [[Kristianina|kristiana]] teo anivon’ny [[fiarahamonina]] izany, mandraka ankehitriny.
* Aorian’io fiaraha-mivavaka io koa dia ampianarina ny fomba amam-panao maha Malagasy anay. Indrindra ho tia sy hahay ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]]. Izay tena nimasoan’Idada tamin’izany dia ny fampahafantarana [[ohabolana]] malagasy taminay. Tsy maintsy mahay sy mahafantatra iray isan-kerinandro izahay, ary raha ilaina aza dia hiverenena amin’ny manaraka iny raha mbola tsy mazava.
* Ankoatr’ireo dia nampianarina ho tia [[hira]], [[tantara]], [[angano]], [[mozika]], [[sary]], [[sol-fa]], [[Zavamaneno|zava-maneno]]. Azoko lazaina fa ny fampitiavany anay ireny kanto ireny no nitarika anay ho amin’izao toerana misy anay ankehitriny izao: mpanoratra, mpanao [[gazety]], mpamoron-kiram-bavaka, mpanao [[sary]], mpamorona [[Zavakanto|zava-kanto]]. Nezahiny ny nividy [[Harmônia|harmonia]] hianaranay mitendry, na dia elaela ihany aza ny fanefana izany, fa naloa tsikelikely.
* Nampidirina tany amin’ny fitaizana [[Tily eto Madagasikara|Tily]] koa izahay mirahalahy. Manampy ny fitaizana maha olona koa izany: hahay mihafy, hahay mikarataka mba tsy ho very mandeha, hahaleo tena ary hahalala ny tontolon’ny fiarahamonina, ho [[Fitiavan-tanindrazana|tia tanindrazana]] sy hatahotra an’[[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]].
* Izany rehetra izany mitambatra no lasitra nibeazanay mianadahy avy. Ekeko marina ankehitriny fa ny fanolokoloana sy [[fanabeazana]] ao an-tokantrano toy izay natao taminay, no antoka voalohany hahafirenena vanona ny firenena. Raha tsy any amin’ny andron’ny fahazazana no voataiza ny zanaka mba hahalala ny sori-dalana tiana halehany dia firenena poakaty feno tsangan’olona tsy misy ilana azy ny firenena.
</blockquote>
== Jereo koa ==
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Rohy ivelany ==
* https://poetawebs.e-monsite.com/pages/fakafaka/page-35.html
== Loharano ==
[[Sokajy:Mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1923]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 2008]]
<references />
95gcungmn60vvgu5594n4zn1kh4r8cr
1147959
1147916
2026-07-23T09:16:22Z
Felana RASOARIMANANA
39788
Fanovana kely
1147959
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Georges Andriamanantena|teraka=1 oktobra 1923|toerana=Ambohipotsy Antananarivo|maty=15 septambra 2008|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra|asa hafa=mpanao gazety|seha-pitiavana=Ravololona Edwige}}
I '''Georges Andriamanantena''', fantatry ny maro amin'ny solon'anarana maha pôeta hoe '''Rado''', mpanao gazety, mpanoratra, poeta teraka tamin' ny 1 Oktobra 1923 tao [[Antananarivo]] ary maty tamin' ny 15 Septambra 2008.
== Fiainany ==
I '''Georges Andriamanantena''' dia teraka tamin' ny 1 Oktobra 1923 tao Ambohipotsy ([[Antananarivo]]). Ny rainy dia i Mpitandrina Gaston Andriamanantena (efa-maty) ary ny reniny dia Razafindrafara (efa maty), anisany taranaka mpitolona Menalamba. Ny fiaviany amin' ny lafin-dray dia ao [[Betsizaraina]] (Antananarivo) fa amin' ny lafin-dreny kosa dia [[Amboanana]] [[Arivonimamo]]<ref>https://mg.globalvoices.org/2013/12/13/55715/(</ref>.
Dimy mianadahy ny zanaky ny Ray aman-dReniny ary izy no farany amin'izy ireo. nianatra tao amin’ ny sekoly ôfisialin’ i Faravohitra (école officielle de Faravohitra) ao [[Antananarivo]] izy tamin' ny taona 1929-1933, taona nahafatesan’ny reniny, ka niditra tao amin’ny sekoly Ambohijatovo Atsimo (1933-1941) ary niditra tao amin’ ny kôlejy Paul Minault tamin' ny taona 1942.
Naka ny solon' anarana amin' ny asa soratra hoe '''Rado''' izy noho ny fitiavany ilay [[ohabolana]] hoe: "Voahangy mitoham-bolamena, raha misaraka tsy ampy ho rado" (mitory hatsaran-tarehy). Nanambady an' i Ravololona Edwige izy ary niteraka enina mianadahy (4 vavy, 2 lahy) sady manana zafikely efatra amby folo ary zafiafy roa amby folo.
Niditra tao amin' ny sehatry ny asa izy tamin' ny taona 1943 ka lasa mpitana kaonty tao amin' ny [[orinasa fiantohana]] " la préservatrice" iray tao Antananarivo. Ny taona 1955-1966 izy no nanorina sy niandraikitra ny Gazety HEHY niaraka tamin' ny rahalahiny Celestin ANDRIAMANTENA izay poety filohan'ny U.P.E.M (Union des Poètes et Ecrivains Malgaches). Efa talen'ny Trano Printy Protestanta Imarivolanitra izy ny taona 1967 hatramin'ny 1974.Tamin' ny taona 1960, nianatra fanaovan-gazety tany [[Strasbourg]] izy ary niasa ho mpanao gazety hatramin' ny taona 1978, sady nanomboka nifantoka sy niompana tanteraka tamin' ny fanoratana sy ny haisoratra.Ny taona 1977 hatramin'ny 1989 no naha talen'ny Foibe fanapariahana ny zava-kanto tao amin'ny MFZR (Ministeran'ny Fanolokolona ny Zava-kanto Revolisionera) ary lasa mpikambana tao amin’ ny [[Akademia Malagasy]] izy tamin' ny taona 1988.
I Georges Andriamanantena dia mpanoratra amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] indrindra ary mpiaro ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] [[Kolontsaina malagasy|malagasy]]. Namoaka boky folo mirakitra ny tononkalony i Rado, izay tafiditra ao anatin' ny fandaharam-pianarana ho an' ny kilasy ao amin' ny ambaratonga faharoa malagasy. Anisan' ny sanganasany malaza indrindra ny ''Dinitra'', ''Zo'', ''Sedra'', ary ''Voninkazo Adaladala. Nodimandry ny 15septambra 2008 tao Antananarivo i Rado dia ilay poeta mpivetso tononkalom-pitiavana, mpikalo ny tonokalon'ny fitolomana sy ady amin'ny tsy rariny, fitakiana zo, fiarovana, ny fanantenana, ny finoana sy ny fivavahana,...''
== Fianarana nataony ==
* 1929 - 1931: École officielle de Faravohitra
* 1932 - 1940: Ambohijatovo Atsimo (FFMA)
* 1941 - 1942: Kolejy Paul Minault
* 1943: Chambre de Commerce (fianarana comptabilité)
* 1959 - 1960: Centre International d’Enseignement Supérieur de Journalisme (Université de Strasbourg - France)
== Asa natao ==
* 1943 - 1955: Préservatrice Assurances
* 1955 - 1966: Gazety ''Hehy'' (nanao gazety)
* 1967 - 1974: Talen’ny Trano Famoaham-Boky Protestanta Imarivolanitra
* 1975 - 1977: Niverina tao amin’ny Gazety Hehy
* 1977 - 1989: Tale tao amin’ny Ministeran’ny Fanolokoloana sy ny Zavakanto Revolisionera
== Asa soratra ==
* ''Dinitra'' (1973)<ref>https://midi-madagasikara.mg/litterature-un-demi-siecle-du-parcours-contemporain-de-dinitra/</ref>;
* ''Ando'' (1977);
* ''Zo'' (1980);
* ''Sedra'' (1993);
* ''Ny Teny Malagasy'' (1994)
* ''Tsy maintsy mipoaka'' (2002);
* ''Voninkazo adaladala'' (2003);
* ''Fiteny roa - En deux Langues'' (2005)
Manana [[tononkalo]]<ref>https://mg.globalvoices.org/2008/09/19/1298</ref> voadika amin' ny [[Fiteny rosiana|teny rosiana]], [[Fiteny anglisy|anglisy]], [[Fiteny frantsay|frantsay]], [[Fiteny alemàna|alemana]].
== Fikambanana ==
Ireto ny fikambanana nisy azy:
* [[Havatsa-UPEM|Havatsa-Upem]]: Union des poètes et écrivains malgaches;
* Filohamboninahitry ny Fikambananan' ny Mpikabary eto Madagasikara;
* Mpikambana mahefa (membre titulaire) ao amin' ny [[Akademia Malagasy]]
* Mpikambana tao amin'ny OMDA (Office Malgache des Droits d'Auteur)
* Mpikambana tao amin'ny AKFM Fanavaozana
== Talenta hafa ==
Indreto koa ny talentany hafa:
* Sary [[hosodoko]], paik’afo (pyrogravure), kiky fitaratra (gravure sur verre), tosi-by (métal repoussé), famoronana hiram-bavaka.
* Ala voly: [[jono]] ([[ranomamy]] sy [[Ranomasina|ranomasina)]], filalaovana amin-jafikeliny.
== Mari-boninahitra ==
Nagazo mari-boninahitra izy (nomen' ny [[fanjakana]] fa tsy nangatahana):
* Chevalier,
* Officier,
* Commandeur,
* Grand Officier,
* Grand Croix de 2ème classe de l’Ordre National Malagasy
== Fampirantiana zavakanto ==
Ireo ny toerana nanaovany fampirantiana zavakanto:
* Antananarivo,
* Francoville,
* Paris (Frantsa)
== Fanolokoloana ==
<blockquote>[[Sary:Rado fanokanana ny lapantanana.JPG|vignette|RADO]]Tao an-tokantranon’ ny ray aman-dreninay, ankoatra ny fitaizana kristiana izay tena nimasoan’ izy ireo fatratra, dia nisy koa fanabeazana sy fanolokoloana noraisina tamin’ izy ireo.
* Isaky ny Alarobia hariva, alohan’ny hatoriana, dia misy fotoam-pivavahana iombonanay mianakavy, ka ifandimbiasana isan-kerinandro ny fitarihana azy. Tena nahasoa anay mianadahy isany izany. Ivelan’ny fitaizana azonay teo anivon’ny fiangonana isan’Alahady mantsy dia manatanjaka ny fijoroanay ho [[Kristianina|kristiana]] teo anivon’ny [[fiarahamonina]] izany, mandraka ankehitriny.
* Aorian’io fiaraha-mivavaka io koa dia ampianarina ny fomba amam-panao maha Malagasy anay. Indrindra ho tia sy hahay ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]]. Izay tena nimasoan’Idada tamin’izany dia ny fampahafantarana [[ohabolana]] malagasy taminay. Tsy maintsy mahay sy mahafantatra iray isan-kerinandro izahay, ary raha ilaina aza dia hiverenena amin’ny manaraka iny raha mbola tsy mazava.
* Ankoatr’ireo dia nampianarina ho tia [[hira]], [[tantara]], [[angano]], [[mozika]], [[sary]], [[sol-fa]], [[Zavamaneno|zava-maneno]]. Azoko lazaina fa ny fampitiavany anay ireny kanto ireny no nitarika anay ho amin’izao toerana misy anay ankehitriny izao: mpanoratra, mpanao [[gazety]], mpamoron-kiram-bavaka, mpanao [[sary]], mpamorona [[Zavakanto|zava-kanto]]. Nezahiny ny nividy [[Harmônia|harmonia]] hianaranay mitendry, na dia elaela ihany aza ny fanefana izany, fa naloa tsikelikely.
* Nampidirina tany amin’ny fitaizana [[Tily eto Madagasikara|Tily]] koa izahay mirahalahy. Manampy ny fitaizana maha olona koa izany: hahay mihafy, hahay mikarataka mba tsy ho very mandeha, hahaleo tena ary hahalala ny tontolon’ny fiarahamonina, ho [[Fitiavan-tanindrazana|tia tanindrazana]] sy hatahotra an’[[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]].
* Izany rehetra izany mitambatra no lasitra nibeazanay mianadahy avy. Ekeko marina ankehitriny fa ny fanolokoloana sy [[fanabeazana]] ao an-tokantrano toy izay natao taminay, no antoka voalohany hahafirenena vanona ny firenena. Raha tsy any amin’ny andron’ny fahazazana no voataiza ny zanaka mba hahalala ny sori-dalana tiana halehany dia firenena poakaty feno tsangan’olona tsy misy ilana azy ny firenena.
</blockquote>
== Jereo koa ==
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Rohy ivelany ==
* https://poetawebs.e-monsite.com/pages/fakafaka/page-35.html
== Loharano ==
[[Sokajy:Mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1923]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 2008]]
<references />
3shzqjy4u4aeq05v9of4rtds8mh3xfj
1147969
1147959
2026-07-23T10:56:17Z
Valimbavaka Rahary
39787
Nanampy sy nanitsy
1147969
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Georges Andriamanantena|teraka=1 oktobra 1923|toerana=Ambohipotsy Antananarivo|maty=15 septambra 2008|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra|asa hafa=mpanao gazety|seha-pitiavana=Ravololona Edwige}}
I '''Georges Andriamanantena''', fantatry ny maro amin'ny solon'anarana maha pôeta hoe '''Rado''', mpanao gazety, mpanoratra, poeta teraka tamin' ny 1 Oktobra 1923 tao [[Antananarivo]] ary maty tamin' ny 15 Septambra 2008.
== Fiainany ==
I '''Georges Andriamanantena''' dia teraka tamin' ny 1 Oktobra 1923 tao Ambohipotsy ([[Antananarivo]]). Ny rainy dia i Mpitandrina Gaston Andriamanantena (efa maty) ary ny reniny dia Razafindrafara (efa maty), anisany taranaka mpitolona Menalamba. Ny fiaviany amin' ny lafin-dray dia ao [[Betsizaraina]] (Antananarivo) fa amin' ny lafin-dreny kosa dia [[Amboanana]] [[Arivonimamo]]<ref>https://mg.globalvoices.org/2013/12/13/55715/(</ref>.
Dimy mianadahy ny zanaky ny Ray aman-dReniny ary izy no farany amin'izy ireo. nianatra tao amin’ ny sekoly ôfisialin’ i Faravohitra (école officielle de Faravohitra) ao [[Antananarivo]] izy tamin' ny taona 1929-1933, taona nahafatesan’ny reniny, ka niditra tao amin’ny sekoly Ambohijatovo Atsimo (1933-1941) ary niditra tao amin’ ny kôlejy Paul Minault tamin' ny taona 1942.
Naka ny solon' anarana amin' ny asa soratra hoe '''Rado''' izy noho ny fitiavany ilay [[ohabolana]] hoe: "Voahangy mitoham-bolamena, raha misaraka tsy ampy ho rado" (mitory hatsaran-tarehy). Nanambady an' i Ravololona Edwige izy ary niteraka enina mianadahy (4 vavy, 2 lahy) sady manana zafikely efatra amby folo ary zafiafy roa amby folo.
Niditra tao amin' ny sehatry ny asa izy tamin' ny taona 1943 ka lasa mpitana kaonty tao amin' ny [[orinasa fiantohana]] " la préservatrice" iray tao Antananarivo. Ny taona 1955-1966 izy no nanorina sy niandraikitra ny Gazety HEHY niaraka tamin' ny rahalahiny Celestin ANDRIAMANTENA izay poety filohan'ny U.P.E.M (Union des Poètes et Ecrivains Malgaches). Efa talen'ny Trano Printy Protestanta Imarivolanitra izy ny taona 1967 hatramin'ny 1974.Tamin' ny taona 1960, nianatra fanaovan-gazety tany [[Strasbourg]] izy ary niasa ho mpanao gazety hatramin' ny taona 1978, sady nanomboka nifantoka sy niompana tanteraka tamin' ny fanoratana sy ny haisoratra.Ny taona 1977 hatramin'ny 1989 no naha talen'ny Foibe fanapariahana ny zava-kanto tao amin'ny MFZR (Ministeran'ny Fanolokolona ny Zava-kanto Revolisionera) ary lasa mpikambana tao amin’ ny [[Akademia Malagasy]] izy tamin' ny taona 1988.
I Georges Andriamanantena dia mpanoratra amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] indrindra ary mpiaro ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] [[Kolontsaina malagasy|malagasy]]. Namoaka boky folo mirakitra ny tononkalony i Rado, izay tafiditra ao anatin' ny fandaharam-pianarana ho an' ny kilasy ao amin' ny ambaratonga faharoa malagasy. Anisan' ny sanganasany malaza indrindra ny ''Dinitra'', ''Zo'', ''Sedra'', ary ''Voninkazo Adaladala. Nodimandry ny 15septambra 2008 tao Antananarivo i Rado dia ilay poeta mpivetso tononkalom-pitiavana, mpikalo ny tonokalon'ny fitolomana sy ady amin'ny tsy rariny, fitakiana zo, fiarovana, ny fanantenana, ny finoana sy ny fivavahana,...''
== Fianarana nataony ==
* 1929 - 1931: École officielle de Faravohitra
* 1932 - 1940: Ambohijatovo Atsimo (FFMA)
* 1941 - 1942: Kolejy Paul Minault
* 1943: Chambre de Commerce (fianarana comptabilité)
* 1959 - 1960: Centre International d’Enseignement Supérieur de Journalisme (Université de Strasbourg - France)
== Asa natao ==
* 1943 - 1955: Préservatrice Assurances
* 1955 - 1966: Gazety ''Hehy'' (nanao gazety)
* 1967 - 1974: Talen’ny Trano Famoaham-Boky Protestanta Imarivolanitra
* 1975 - 1977: Niverina tao amin’ny Gazety Hehy
* 1977 - 1989: Tale tao amin’ny Ministeran’ny Fanolokoloana sy ny Zavakanto Revolisionera
== Asa soratra ==
* ''Dinitra'' (1973)<ref>https://midi-madagasikara.mg/litterature-un-demi-siecle-du-parcours-contemporain-de-dinitra/</ref>;
* ''Ando'' (1977);
* ''Zo'' (1980);
* ''Sedra'' (1993);
* ''Ny Teny Malagasy'' (1994)
* ''Tsy maintsy mipoaka ny sarom-bilany'' (2002);
* ''Voninkazo adaladala'' (2003);
* ''Fiteny roa - En deux Langues'' (2005)
Manana [[tononkalo]]<ref>https://mg.globalvoices.org/2008/09/19/1298</ref> voadika amin' ny [[Fiteny rosiana|teny rosiana]], [[Fiteny anglisy|anglisy]], [[Fiteny frantsay|frantsay]], [[Fiteny alemàna|alemana]].
== Fikambanana ==
Ireto ny fikambanana nisy azy:
* [[Havatsa-UPEM|Havatsa-Upem]]: Union des poètes et écrivains malgaches;
* Filohamboninahitry ny Fikambananan' ny Mpikabary eto Madagasikara;
* Mpikambana mahefa (membre titulaire) ao amin' ny [[Akademia Malagasy]]
* Mpikambana tao amin'ny OMDA (Office Malgache des Droits d'Auteur)
* Mpikambana tao amin'ny AKFM Fanavaozana
== Talenta hafa ==
Indreto koa ny talentany hafa:
* Sary [[hosodoko]], paik’afo (pyrogravure), kiky fitaratra (gravure sur verre), tosi-by (métal repoussé), famoronana hiram-bavaka.
* Ala voly: [[jono]] ([[ranomamy]] sy [[Ranomasina|ranomasina)]], filalaovana amin-jafikeliny.
== Mari-boninahitra ==
Nagazo mari-boninahitra izy (nomen' ny [[fanjakana]] fa tsy nangatahana):
* Chevalier,
* Officier,
* Commandeur,
* Grand Officier,
* Grand Croix de 2ème classe de l’Ordre National Malagasy
== Fampirantiana zavakanto ==
Ireo ny toerana nanaovany fampirantiana zavakanto:
* Antananarivo,
* Francoville,
* Paris (Frantsa)
== Fanolokoloana ==
<blockquote>[[Sary:Rado fanokanana ny lapantanana.JPG|vignette|RADO]]Tao an-tokantranon’ ny ray aman-dreninay, ankoatra ny fitaizana kristiana izay tena nimasoan’ izy ireo fatratra, dia nisy koa fanabeazana sy fanolokoloana noraisina tamin’ izy ireo.
* Isaky ny Alarobia hariva, alohan’ny hatoriana, dia misy fotoam-pivavahana iombonanay mianakavy, ka ifandimbiasana isan-kerinandro ny fitarihana azy. Tena nahasoa anay mianadahy isany izany. Ivelan’ny fitaizana azonay teo anivon’ny fiangonana isan’Alahady mantsy dia manatanjaka ny fijoroanay ho [[Kristianina|kristiana]] teo anivon’ny [[fiarahamonina]] izany, mandraka ankehitriny.
* Aorian’io fiaraha-mivavaka io koa dia ampianarina ny fomba amam-panao maha Malagasy anay. Indrindra ho tia sy hahay ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]]. Izay tena nimasoan’Idada tamin’izany dia ny fampahafantarana [[ohabolana]] malagasy taminay. Tsy maintsy mahay sy mahafantatra iray isan-kerinandro izahay, ary raha ilaina aza dia hiverenena amin’ny manaraka iny raha mbola tsy mazava.
* Ankoatr’ireo dia nampianarina ho tia [[hira]], [[tantara]], [[angano]], [[mozika]], [[sary]], [[sol-fa]], [[Zavamaneno|zava-maneno]]. Azoko lazaina fa ny fampitiavany anay ireny kanto ireny no nitarika anay ho amin’izao toerana misy anay ankehitriny izao: mpanoratra, mpanao [[gazety]], mpamoron-kiram-bavaka, mpanao [[sary]], mpamorona [[Zavakanto|zava-kanto]]. Nezahiny ny nividy [[Harmônia|harmonia]] hianaranay mitendry, na dia elaela ihany aza ny fanefana izany, fa naloa tsikelikely.
* Nampidirina tany amin’ny fitaizana [[Tily eto Madagasikara|Tily]] koa izahay mirahalahy. Manampy ny fitaizana maha olona koa izany: hahay mihafy, hahay mikarataka mba tsy ho very mandeha, hahaleo tena ary hahalala ny tontolon’ny fiarahamonina, ho [[Fitiavan-tanindrazana|tia tanindrazana]] sy hatahotra an’[[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]].
* Izany rehetra izany mitambatra no lasitra nibeazanay mianadahy avy. Ekeko marina ankehitriny fa ny fanolokoloana sy [[fanabeazana]] ao an-tokantrano toy izay natao taminay, no antoka voalohany hahafirenena vanona ny firenena. Raha tsy any amin’ny andron’ny fahazazana no voataiza ny zanaka mba hahalala ny sori-dalana tiana halehany dia firenena poakaty feno tsangan’olona tsy misy ilana azy ny firenena.
</blockquote>
== Jereo koa ==
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Rohy ivelany ==
* https://poetawebs.e-monsite.com/pages/fakafaka/page-35.html
== Loharano ==
[[Sokajy:Mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1923]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 2008]]
<references />
c1woqf935dybtqta5gej3tw5w6sl9co
Distrikan' Anjozorobe
0
8479
1147927
1080077
2026-07-22T14:59:12Z
Harambato
40444
Nanitsy teny
1147927
wikitext
text/x-wiki
{{coord|-18.400000|47.866670}}
{{infobox tanàna
|anarana= Distrikan' Anjozorobe
|faritany=[[Faritanin'i Antananarivo|Antananarivo]]
|faritra = [[Faritra Analamanga|Analamanga]]
|isam-ponina=442244
|velarantany= 4292
|firenena={{Madagasikara}}
|sary =Bureau de la sous préfecture d'Anjozorobe.jpg
}}
[[Sary:Gare routière d'Anjozorobe.jpg|vignette|Fiantsonan' ny fiara mpitatitra ao Anjozorobe]]
[[Sary:Anjozorobe district.png|vignette|Distrikan' Anjozorobe ao amin' ny [[Faritra Analamanga]]. ]]
Ny '''Distrikan' Anjozorobe''' dia distrika eto [[Madagasikara]], ao amin' ny tapany avaratra-adrefan' ny [[Faritanin' Antananarivo]], [[Faritra Analamanga]] no misy azy. Manana velarana mirefy 4 292 {{km2}} ho an' ny mponina miisa 442 244 izy. Andalovan' ny [[lalam-pirenena faha-3]] ny distrikan'Anjozorobe. Ny Tahirin-javaboarin' Anjozorobe-Angavo dia 11 km atsinanan' ny tanànan' Anjozorobe.
== Ny tanànan' Anjozorobe ==
90 kilômetatra any avaratr' [[Antananarivo]] no misy an' Anjozorobe. Eo amin' ny lafy ankavanan' ny renirano [[Mananara]], zanadranon' i [[Betsiboka (renirano)|Betsiboka]], renirano ngeza indrindra eto Madagasikara. Ny isan' ny mponin' Anjozorobe dia 20 000.
== Kaominina ao amin' ny Distrikan' Anjozorobe ==
[[Sary:Antananarivo Anjozorobe.png|vignette|Distrikan' Anjozorobe ao amin' ny ny [[Faritanin' Antananarivo]] ]]
Ao amin' ilay distrika dia misy kaominina roa ambin' ny folo, ambonivohitra sy ambanivohitra, dia ireto izany:
* [[Alakamisy (Anjozorobe)|Alakamisy]]
* [[Ambatomanoina]]
* [[Amboasary]]
* [[Ambohibary (Anjozorobe)|Ambohibary]]
* [[Ambongamarina]]
* [[Analaroa]]
* [[Anjozorobe]]
* [[Antanetibe (Anjozorobe)|Antanetibe]]
* [[Amparatanjona]]
* [[Beronono]]
* [[Betatao]]
* [[Mangamila]]
* [[Marotsipoy]]
== Jereo koa ==
Ny distrika ao amin' ny Faritra Analamanga
* [[Distrikan' Ambohidratrimo]]
* [[Distrikan' Andramasina]]
* [[Distrikan' Anjozorobe]]
* [[Distrikan' Ankazobe]]
* [[Distrikan' Antananarivo-Renivohitra]]
* [[Distrikan' Antananarivo-Atsimondrano]]
* [[Distrikan' Antananarivo-Avaradrano]]
* [[Distrikan' i Manjakandriana]]
{{commonscat|Anjozorobe}}
{{reflist}}
{{Kaominina faritra Analamanga}}
[[sokajy:Distrika ao Faritra Analamanga]]
[[Sokajy:Distrika ao Madagasikara]]
q8lmmmgu1w76lp0s8gf8kt212pollos
Anjozorobe
0
8480
1147970
1144007
2026-07-23T11:01:43Z
Valimbavaka Rahary
39787
Nanampy sy nanitsy
1147970
wikitext
text/x-wiki
{{coord|-18.400000|47.866670}}
{{infobox tanàna
|anarana= Anjozorobe
|faritany=[[Faritanin'i Antananarivo|Antananarivo]]
|faritra = [[Faritra Analamanga|Analamanga]]
|isam-ponina=24117
|velarantany= 512
|firenena={{Madagasikara}}
|sary =H%C3%B4tel_Castel_d%27_Anjozorobe_1.jpg
}}
'''Anjozorobe''' dia kaominina malagasy ao amin'ny [[distrikan' Anjozorobe]], [[Faritanin' Antananarivo]]. Ny isam-poniny dia
24117 araka ny faminavinana natao tamin'ny taona 2018. Ny kaodin-kaominina dia 10701 ary ny kaodin-distrika dia 107. Anjozorobe dia 100 kilometatra miala ao Antananarivo.
== Vokatry ny fambolena ==
Ny anjaran'ny tantsaha mampiasa zezika simika dia 25-50%.
Ny entana faharoa lafo vidy indrindra dia ny paraky (tabac).
Ny zava-bolena lehibe indrindra amin'ny lafin'ny velarantany dia vary.
Ny entana fahatelo lafo vidy indrindra dia ny Ovy (pomme de terre).
Ny isan'omby dia 4521.
Ny isan'ny taona nisiam-pesitry ny vorona teo anelanelan'ny taona 1999-2001 dia 3.
Ny zava-bolena faharoa lehibe indrindra amin'ny lafin'ny velarantany dia mangahazo.
Ny entana lafo vidy indrindra dia vary.
90 isan-jaton'ny tanimbary no voatondraka amin'ny tohidrano na paompy.
2 no isan'ny ombivavy be ronono.
80 ny mponina no miasa tany.
20 ny mponina no miasa amin'ny sampandraharaha.
1353 no isan'ny kisoa.
== Ara-tsosialy ==
Ahitana fikambanam-pampiasa rano ao.
== Ny Fotodrafitrasa misy ==
Misy masoivohon'ny banky.
Tongavan'ny lalam-paritra ilay tanàna.
Ahitana hopitaly na toeram-pitsaboana ao.
Ahitana tobim-pahasalamana ao.
Misy tsena isan'andro any.
Ijanon'ny taksiborosy ilay kaominina.
Misy fianarana ambaratonga faharoa (lise).
Andalovan'ny lalam-pirenena ilay kaominina.
Ahitana sekoly ambaratonga fototra.
Ahitana orinasa mampiasa olona latsaky ny folo.
Ahitana kolejy ao amin'ilay tanàna.
Tsy ny JIRAMA no manome ny rano.
Misy biraom-paositra ao.
Ny fokontany 24 dia misy fotodrafitran'ny Rano fisotro madio avokoa, misy toerana fidiovana avokoa ny akamaroan'ny EPP isam-pokontany
Tsy misy intsony EPP mitafo bozaka mba ialana amin'ny loza mety ateraky ny doro tanety
Misy Birao iombonan'ny Fananantany
Ratsy avokoa ny lalana mampitohy amin'ireo Kaominina manodidina sy ny fokontany
== Fitaterana ==
Ny fitaovam-pitaterana ampiasaina matetika indrindra dia fiara lehibe.
Ny faharetan'ny dia mankany amin'ny renivohi-paritany dia 2 ora.
Ahitana lalana godorô ao amin'ny kaominina.
Ny fotoam-pitaterana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny andro fahavaratra dia 2 ora.
Ny lalan-tany dia azo aleha mandavan-taona.
Ny saran-dalan'ny olona tokana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny andro fahavaratra dia 7000 Fmg.
Ny saran-dalan'ny olona tokana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny haintany dia 7000 Fmg.
== Fahasoavana ==
35 isan-jaton'ny mponina no atao hoe mahantra.
Ny halavan'ny vanim-potoana mety ahalanian'ny vokatry ny taon-dasa dia 4 volana.
5 isan-jaton'ny mponina no atao hoe manan-karena.
60 isan-jaton'ny mponina no manana fari-piainana antonontonony.
== Endri-javatra ==
Misy masoivohon'ny ministeran'ny fiompiana.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny fiompiana.
Misy sampan-draharaha misahana ny fananan-tany ao.
Misy sampandraharaha misahana ny fananan-tany ao.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny fahasalamana.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny fahasalamana.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny rano sy ny ala.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny rano sy ny ala.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny asa tany.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny asa tany.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny fanabeazana.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny fanabeazana.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny mponina.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny mponina.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny asa vaventy.
Misy masoivohon'ny ministeran'ny asa vaventy.
== Olana ==
Ahitana zandary ao amin'ilay kaominina.
==Gallery==
<gallery>
Anjozorobe église 1.jpg|{{center|}}
Collège publique d'Anjozorobe 1.jpg|{{center|}}
Taxi brousse Anjozorobe.jpg|{{center|[[Route nationale 3 (Madagascar)|RN 3]]}}
Mairie d'Anjozorobe 2.jpg|{{center|Town hall}}
Bureau des postes et télécommunications Anjozorobe.jpg|{{center|}}
Visages d' Anjozorobe.jpg|{{center|}}
</gallery>
== Rohy ivelany ==
* [http://www.ilo.cornell.edu/ilo/census.xls ilo.cornell.edu] - Statistika momba ny kaominina malagasy ary loharanom-pahaizana namoronana an'ity lahatsoratra ity.
{{commonscat}}
{{reflist}}
{{Analamanga}}
[[Sokajy:Tanàna ao Madagasikara]]
[[Sokajy:Kaominina any Faritra Analamanga]]
[[Sokajy:Kaominina any Madagasikara]]
oj3vgip30mukgn4s5ov0ld3mj4n6txn
Moramanga
0
8833
1147926
1137619
2026-07-22T13:50:24Z
Tsyaro
40446
Fanovana kely
1147926
wikitext
text/x-wiki
{{coord|18|56|49|S|48|13|49|E|}}
{{infobox tanàna
|anarana=Moramanga
|faritany=[[Faritanin'i Toamasina|Toamasina]]
|faritra= [[Alaotra-Mangoro]]
|isam-ponina=57084
|velarantany= 19.5
|firenena={{Madagasikara}}
|sary=Moramanga - marketplace.jpg
|tanàna=NC|fanjakana=NC|ben'ny tanàna=NC|tanàn-dehibe=NC}}
'''Moramanga''' dia firaisam-pokotany malagasy ao amin'ny [[distrikan'i Moramanga|fivondronan'i Moramanga]], [[Faritra Alaotra-Mangoro]] [[Faritanin'i Toamasina]]. Ny isam-poniny dia 57084 araka ny faminavinana natao tamin'ny taona 2018. Ny kaodin-distrika dia 314. Moramanga ihany koa no renivohitra faha roa ao aminy faritra Alaotra Mangoro zany hoe izy no renivohitry ny disitrika Moramanga. VID_20250418_172254.mp4
Moramanga dia andalovany lalam-pirenena faha roa izay mapitohy an' Antananarivo sy Toamasina sy fihandohany lalam-pirenena faha 44 izay mapitohy an'i Moramanga sy Ambatondrazaka.<ref><nowiki>https://www.madagascar-island.com/est-antananarivo/moramanga-est-antananarivo/</nowiki></ref>
Moramanga ihany koa dia toerana lalovan'i lalamasinina izay mapitohy Antananarivo sy Toamasina sy lalam-by makany Ambatondrazaka.
Izy dia saika lemanaka avokoa ka didinina tendrombohitra Andrefana sy Atsinana izay mihaavo eo 980 m .
Ny disitrika an'i Moramanga dia manana fivondronana 26 manodinana azy ny taona 2020.
Moramanga ihany koa no renivohitry foko Bezanozano. Ny disitrika Moramanga ihany koa no misy io foko Bezanozano io.<ref><nowiki>https://www.chatpfe.com/monographie-du-district-de-moramanga/?utm_source=chatgpt.com</nowiki></ref>
Kolo-tsaina sy tantara
Moramanga dia isany nimpoirany fifanorenana taminy androny fanjahan-tany teto Madagasikara. Izany hoe nanomboka tao Moramanga no fihetsiketsehina taminy fanoherana ny mpanjan-tany .<ref><nowiki>https://madagascar-green-island-discovery.com/moramanga/?utm_source=chatgpt.com</nowiki></ref>
==Renirano==
* [[Mangoro]] sy [[Samarirana]].
[[File:MoramangaDenkmal.jpg|thumb|left|Tsangambato eto Moramanga]]
[[File:MoramangaGrabGemälde2.jpg|thumb|left|Pasana]]
[[File:MoramangeGemäldeAmGrab2.jpg|thumb|left|Pasana]]
==Fiangonana==
* [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara|FJKM - Fiangonan'i Jesoa Kristy eto Madagasikara]]
* [[Fiangonana Loterana Malagasy|FLM - Fiangonana Loterana Malagasy]]
* [[Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina (Madagasikara)|Eglizy Katôlika]]
**[[Diôsezin' i Moramanga]]
* FFPM
* Fiangonana Miara Manompo Moramanga
* [[Eklesia Episkopaly Malagasy|EEM Eklesia Episkopaly Malagasy]] (Anglican Church of Madagascar)
* Fiagonana Rhema Terre de Sel
==Tanàna rahavavy==
*{{FRA}} - [[Sainte-Suzanne]] any [[La Réunion]]
==Jereo koa==
*[[Ambatovy (orinasa)]]
*[https://unhabitat.org/sites/default/files/download-manager-files/Moramanga%20Urban%20Profile%20%20Madagascar.pdf MADAGASCAR: PROFIL URBAIN DE MORAMANGA]
==Rohy ivelany ==
{{Kaominina sy distrikan'ny Faritra Alaotra-Mangoro}}
{{reflist}}
[[Sokajy:Kaominina any Faritra Alaotra-Mangoro]]
[[Sokajy:Tananan'i Faritra Alaotra-Mangoro]]
[[sokajy:Kaominina any Madagasikara]]
[[Sokajy:Tanàna ao Madagasikara]]
[[Sokajy:Moramanga]]
h10ss4doecwm7kxbz1fckterbckzb32
Johannes Heesters
0
11114
1147887
1036707
2026-07-22T01:11:51Z
InternetArchiveBot
25011
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
1147887
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Olona
| name = Johannes Heesters
| image = Johannes Heesters.jpg
| caption = Heesters in March 2006
| birth_date = {{birth date and age|1903|12|5}}
| birth_place = [[Amersfoort]], [[Netherlands]]
| job = [[Singer]] and [[actor]]
| yearsactive = 1917–ankehitriny
| salary =
| networth = $65,000,000
| spouse = [[Simone Rethel]] (1991)
| website = [http://www.johannes-heesters.de www.johannes-heesters.de]
| footnotes = Nahazo ny Loka Bambi 19
}}
'''Johannes Heesters''' teraka tamin'ny 5 Desambra 1903, dia mpilalao anaty horonantsary, mpihira ary mpampilalao Neerlandey.
[[Sary:Young Heesters.png|200px|ankavia|thumb|Heesters at sixteen in 1919]]
Niasa nandritry ny 91 taona izy, ary matetika niasa tamin'ny toerana miteny alemana. Tami'nny Aprily 2011, i Heesters no olona antitra indrindra amin'ny fampilalaovana. Nihira indray ho an'i Adolf Hitler izy ka noho izany dia nanana olana tamin'ny olona vitsivitsy.<ref>{{cite web
|url = http://www.independent.co.uk/news/world/europe/anger-at-concert-by-hitler-singer-104-783550.html
|title = Anger at concert by Hitler singer, 104
|accessdate = 2008-07-28
|last = Ellicott
|first = Claire
|date = [[February 18]], [[2008]]
|publisher = [[The Independent]]
|archivedate = 2008-12-08
|archiveurl = https://web.archive.org/web/20081208094109/http://www.independent.co.uk/news/world/europe/anger-at-concert-by-hitler-singer-104-783550.html
}}</ref>
Indroa nivady i Heesters : tamin'ny 1930 hatramin'ny 1930 izy nivady tamin'ny mpilalao anaty horonantsary Louise Ghijs (1906) ary tamin'ny 1991 hatramin'izao izy mivady amin'i Simone Rethel. Manana zanaka vavy roa i Heesters avy amin'ny fanambadiany voalohany. Dimy ny isan'ny zafikeliny, dimy amin'ny roapolo zafiafy, ary zafindoalika iray hatry ny taona 2011.
== Jereo koa ==
=== Rohy ivelany ===
* [http://www.johannes-heesters.de/ Official website] {{Wayback|url=http://www.johannes-heesters.de/ |date=20100126044630 }} (amin'ny teny alemana)
* [http://film.virtual-history.com/person.php?personid=1202 Postcards and tobacco cards] {{Wayback|url=http://film.virtual-history.com/person.php?personid=1202 |date=20090316072429 }}
[[Sokajy:Olona zato taona]]
llco6l1q1p5w40ym2l6jkh7v3alkrc2
Masindray (Soavinandriana)
0
46340
1147895
1147396
2026-07-22T03:40:24Z
InternetArchiveBot
25011
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
1147895
wikitext
text/x-wiki
I '''Masindray (Soavinandriana)''' dia kaominina malagasy ao amin'ny distrikan'i [[Distrikan'i Soavinandriana|Soavinandriana]].
==Tantara==
Ny niandohany: Sahala amin'ireo tanàna tranainy any amin'ny faritry ny tany avo (Hauts-Plateaux), i Masindray dia niforona avy amin'ny fifindran-monin'ireo foko Merina nifandray tamin'ny fanitaram-panjakana sy ny fitadiavana tany lonaka.[https://wikiedia.mg]
Anarana: Ny anarana hoe "Masindray" dia matetika mifandray amin'ny fomban-drazana sy ny fitsofan-drano mampiavaka ny fiarahamonina malagasy teo aloha (masina ny ray aman-dreny).[https://www.moov.mg]
Fanamarihana: Tsy tokony hifangaro amin'i Masindray Avaradrano (izay any akaikin'Antananarivo) ity kaominina ity.[https://fr.wipedia.org]{{...}}
==Jeografia==
Toerana misy azy: Ao amin'ny faritra afovoan'i Madagasikara, andrefan'Antananarivo no misy azy. Manana haavo tokony ho 1 335 ka hatramin'ny 1 377 metatra ambonin'ny ranomasina izy.[https://fr.wikipedia.org]
Rafi-tany: Ny tany ao an-toerana dia tany feno havoana sy lohasaha lonaka vokatry ny fipoahan'ny volkano fahiny (Massif volcanique de l'Itasy).[https://fr.scribd.com]{{...}}
==Toe-tany:==
Rano sy tany: Manankarena rano sy riaka ny distrika misy azy. Ny tany dia tany vokatry ny lavenon-javatra mandrehitra fahiny (sol volcanique) ho an'ny faritry ny Itasy, izay tany tena lonaka sy tsara ho an'ny fambolena.
Toetany:
Toetany vokatry ny havoana (climat d'altitude) izay manome hatsiaka amin'ny ririnina ary hafana antonony miaraka amin'ny orana amin'ny fahavaratra.[https://mg wikipedia.org] {{Wayback|url=https://mg/ |date=20130715181158 }}{{...}}
==Toe-karena==
Ny fambolena sy ny fiompiana no herin'ny toekarena ao Masindray.
Ny Fambolena: Izy io no loharanom-bola voalohany ho an'ny mponina. Ny tena volena any dia:Vary, katsaka, sy mangahazo.
Ny Paraky: Ity no vokatra mampiavaka sy manan-danja indrindra amin'ny toekarena ao amin'ny Distrikan'i Soavinandriana.Legioma sy Voankazo: Voly mampiditra vola haingana toy ny tongolo, voanjo, ary tsaramaso.[https://en wikipedia org]
Ny Fiompiana: Miompana amin'ny fiompiana omby (indrindra ny omby vavy be ronono amin'ny faritry ny Itasy) sy ny fiompiana kely (kisoa, akoho amam-borona).[https://midi-madagasikara.mg]
Ny Varotra: Ny fifanakalozana ara-barotra dia mifandray mivantana amin'ny tsenan'i Soavinandriana sy ny lalam-pirenena faha-43 (RN 43) izay mampitohy amin'i Analavory sy Antananarivo.{{...}}
==Jereo koa==
*[[Madagasikara]]
**[[Kaominina any Madagasikara]]
***Masindray (Soavinandriana)
==Rohy ivelany ==
{{vangovango|Madagasikara}}
[[sokajy:Kaominina any Madagasikara]]
[[Sokajy:Tanàna ao Madagasikara]]
h8f3ipu1rtdq5d27gph8dnri7tab9k4
São José dos Pinhais
0
68862
1147867
1123958
2026-07-21T11:13:53Z
CommonsDelinker
112
Replacing Bandeira_de_SJP.png with [[File:Bandeira_de_São_José_dos_Pinhais,_PR.png]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningless or ambiguous name)).
1147867
wikitext
text/x-wiki
{{coord|-25.530200|-49.208360}}
{{infobox tanàna
|anarana=São José dos Pinhais
|velarantany= 945,7
|isam-ponina= 261.125
|firenena={{BRA}}
|fanjakana ={{Paraná}}
|sary=Casarão Histórico de São José dos Pinhais.PNG
|saina =Bandeira de São José dos Pinhais, PR.png
}}
[[File:Parana Municip SaoJosedosPinhais.svg|thumb|left|Sao Jose dos Pinhais]]
I '''São José dos Pinhais''' dia kaominina ao [[Brazila]], ao amin'i [[sary:Bandeira do Paraná.svg|20px]] [[Paraná|Paraná]], ao amin'i [[Metropolitana de Curitiba]], [[Microregione di Curitiba|Curitiba]].
==Jeografia==
Ny velarantanin'ilay tanàna dia 945,7 kilometatra toradroa. Ny isam-ponina dia 261.125.
{{commonscat}}
[[sokajy:Tanàna ao Paraná]]
57taffxi3aq60rvys6w1wg4nrgvbcsr
Biquinhas
0
71652
1147858
1090837
2026-07-21T07:05:33Z
CommonsDelinker
112
Replacing Biquinhas_1_380.jpg with [[File:Bandeira_de_Biquinhas,_MG.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningless or ambiguous name)).
1147858
wikitext
text/x-wiki
{{coord|18|47|S|45|30|W}}
{{infobox tanàna
|anarana =Biquinhas
|velarantany = 457,226
|isam-ponina = 2.592
|firenena ={{BRA}}
|faritany={{Minas Gerais}}
|ben'ny tanàna =
|sary =Bandeira de Biquinhas, MG.jpg
}}
I '''Biquinhas''' dia kaominina ao [[Brazila]], ao amin'i [[Sary:Bandeira de Minas Gerais.svg|20px]] [[Minas Gerais]], ao amin'i [[Central Mineira]], [[Zana-paritan'i Três Marias|Três Marias]].
== Jeografia ==
{{...}}
Ny velarantanin'ilay tanàna dia 457,226 kilometatra toradroa. Ny isam-ponina dia 2.592 tamin'ny taona ; manome ny hakitroka 5 8.
Ny laharam-pehintaniny dia 18 ° 46 ' 58 S ary ny laharan-jarahasiny dia 18 ° 46 ' 58 W .
{{reflist}}
{{commonscat}}
[[Sokajy:Tanàna ao Minas Gerais]]
ntxn22s9czrzak4fiqd2kpwvunmybzr
Cachoeira Dourada (Minas Gerais)
0
71746
1147877
1130473
2026-07-21T16:19:37Z
CommonsDelinker
112
Replacing Bandeira_cachoeira.jpg with [[File:Bandeira_de_Cachoeira_Dourada,_MG.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningless or ambiguous name)).
1147877
wikitext
text/x-wiki
{{coord|18|31|S|49|30|W|}}
{{infobox tanàna
|anarana =Cachoeira Dourada (Minas Gerais)
|velarantany = 202,739
|isam-ponina = 2.706
|firenena ={{BRA}}
|faritany=[[Minas Gerais]]
|ben'ny tanàna =
|sary =
|saina =Bandeira de Cachoeira Dourada, MG.jpg
}}
[[File:MinasGerais Municip CachoeiraDourada.svg|thumb|left|Cachoeira Dourada]]
I '''Cachoeira Dourada (Minas Gerais)''' dia kaominina ao [[Brazila]], ao amin'i [[Sary:Bandeira de Minas Gerais.svg|20px]] [[Minas Gerais]], ao amin'i [[Triângulo Mineiro e Alto Paranaíba]], [[Zana-paritan'i Ituiutaba|Ituiutaba]].
== Jeografia ==
Ny velarantanin'ilay tanàna dia 202,739 kilometatra toradroa. Ny isam-ponina dia 2.706 tamin'ny taona 2020.
==Renirano==
*[[Rio Paranaíba]]
{{reflist}}
{{commonscat}}
[[Sokajy:Tanàna ao Minas Gerais]]
28kqt82dytdez54p8p5mulctyas3jct
Água Boa (Minas Gerais)
0
73750
1147863
1135419
2026-07-21T09:44:47Z
CommonsDelinker
112
Replacing Água_Boamgbandeira.png with [[File:Bandeira_de_Água_Boa,_MG.png]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningless or ambiguous name)).
1147863
wikitext
text/x-wiki
{{coord|17|59|46|S|42|23|27|W|}}
{{infobox tanàna
|anarana =Água Boa (Minas Gerais)
|velarantany = 1.320,34
|isam-ponina = 12.589
|haavo = 415
|firenena ={{BRA}}
|fanjakana= {{Minas Gerais}}
|ben'ny tanàna =
|sary =
|saina =Bandeira de Água Boa, MG.png
}}
[[File:MinasGerais Municip AguaBoa.svg|thumb|left| Agua Boa]]
I '''Água Boa (Minas Gerais)''' dia kaominina ao {{Brazila}}, ao amin'i {{Minas Gerais}}, ao amin'i [[Vale do Rio Doce]], [[Zana-paritan'i Peçanha|Peçanha]].
==Jeografia==
Ny velarantanin'ilay tanàna dia 1.320,34 kilometatra toradroa. Ny isam-ponina dia 12.589 tamin'ny taona 2022.
Ny kaominina manamorona an'i [[Angelândia]], [[Capelinha]], [[Franciscópolis]], [[Itambacuri]], [[Malacacheta]], [[Santa Maria do Suaçuí]], [[São José da Safira]] ary [[São Sebastião do Maranhão]]
Ny halavirana mankany an-drenivohitra ([[Belo Horizonte]]): 379 km
{{reflist}}
{{commonscat}}
[[Sokajy:Tanàna ao Minas Gerais]]
2vsox7uczl70bwczsa7l5755t37221j
Endrika:CPV
10
113354
1147870
1115893
2026-07-21T11:53:01Z
CommonsDelinker
112
Replacing Flag_of_Cape_Verde.svg with [[File:Flag_of_Cape_Verde_(10-17).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · Government standardized ratio is 2:3. For fu
1147870
wikitext
text/x-wiki
[[Image:Flag of Cape Verde (10-17).svg|18px]] [[Cabo Verde]]<noinclude>
[[Sokajy:Endrika ho an'ny firenena]]
[[Sokajy:Endrika Cabo Verde]]</noinclude>
6azqsnw59kzntvh4x31jcvsoc0qy5uc
Endrika:Country data Cape Verde
10
113515
1147871
702666
2026-07-21T11:55:36Z
CommonsDelinker
112
Replacing Flag_of_Cape_Verde.svg with [[File:Flag_of_Cape_Verde_(10-17).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · Government standardized ratio is 2:3. For fu
1147871
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Cape Verde
| flag alias = Flag of Cape Verde (10-17).svg
| flag alias-1975 = Flag of Cape Verde (1975-1992).svg
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = 1975
| redir1 = CPV
</noinclude>
}}
5p6orhs2jzskexahwqgn9gyofru6kwi
Kapvera
0
183451
1147872
1145169
2026-07-21T12:00:39Z
CommonsDelinker
112
Replacing Flag_of_Cape_Verde.svg with [[File:Flag_of_Cape_Verde_(10-17).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · Government standardized ratio is 2:3. For fu
1147872
wikitext
text/x-wiki
{{Coord|14.91717|-23.50433}}
[[sary:Flag of Cape Verde (10-17).svg|thumb|Sainan' i Kapvera|297x297px]]
[[sary:Cape Verde (orthographic projection).svg|thumb|200px|Saritany maneho an' i Kapvera eo anivon' izao tontolo izao]]
[[Sary:Coat of arms of Cape Verde.svg|vignette|176x176px|Mari-piandrianan' i Kapvera]]I '''Kapvera''' dia firenena ao [[Afrika Andrefana]], izay fitambarana nosy miisa folo sy nosy madinika miisa dimy, manana velaran-tany mirefy 4 033 km², nahazo ny fahaleovan-tenany tamin' ny taona 1975. I [[Praia]] no renivohiny. Ity renivohiny ity ihany koa no tanàna lehibe indrindra. Mizara vondrona roa ireo nosy ireo, dia ny vondro-nosy Sotavento (i Brava, i Fogo, i [[Santiago (Cabo Verde)|Santiago]] ary i Maio) ao atsimo sy ny vondro-nosy Barlavento (i Boa i Vista, i Sal, i São Nicolau, i Santa Luzia, i São Vicente ary i Santo Antão) ao avaratra. Atao hoe '''''Cabo Verde''''' ny anaran' io firenena io amin' ny [[Fiteny pôrtogey|teny pôrtogey]].
Misy mponina miisa 499 000 i Kapvera tamin' ny taona 2013 fa 583 255 kosa izany tamin' ny taona 2020. Atao hoe '''Kapverdiana''' ny vahoanan' i Kapvera, izay maro [[safiotra]] taranaky ny andevo afrikana taloha sy ny mpanjanatany eorôpeana ([[Pôrtogaly|Pôrtogey]]). Kristiana [[Katôlisisma|katôlika]] ny ankamaroan' ny mponina ao. Ny [[fiteny pôrtogey]] no [[fiteny ôfisialy]] ao.
Niharan' ny [[haintany]] matetika nanomboka tamin' ny taona 1968 ity firenena ity. Tantsaka mpamboly ny antsasa-manilan' ny mponiana ao Kapvera na dia maina ny [[toetany]] ary tsy mahavokatra ny nofon-tany. Miankina amin' ny vola alefan' ny Kapverdiana avy any amin' ny firenena hafa sy amin' ny fanampiana ara-bola iraisam-pirenena ny toekaren' i Kapvera.
[[Sary:Location Cape Verde AU Africa.svg|vignette|I Kapvera ao Afrika]]
Ny faritr' oran' i Kapvera dia -1.
== Jereo koa ==
'''Firenena ao Afrika:'''
[[Sary:Topographic map of Cape Verde-en.svg|vignette|Sarin-tany maneho ireo nosy mamorona an' i Kapvera]]
[[Afrika Atsimo]] - [[Alzeria]] - [[Angôla]] - [[Benino]] - [[Borkina Fasô]] - [[Borondy]] - [[Bôtsoana]] - [[Ejipta]] - [[Eritrea]] - [[Esoatiny]] ([[Soazilandy]] taloha) - [[Etiôpia]] - [[Gabôna]] - [[Gambia]] - [[Ganà]] - [[Ginea]] - [[Ginea Bisao]] - [[Ginea Ekoatôrialy]] - [[Jibotỳ]] - [[Kamerona]] - [[Kapvera]] - [[Kenia]] - [[Kômôro]] - [[Kôtidivoara]] - [[Lezôtô]] - [[Liberia]] - [[Libia]] - [[Madagasikara]] - [[Malaoy]] - [[Malỳ]] - [[Maorisy]] - [[Maoritania]] - [[Marôka]] - [[Môzambika]] - [[Namibia]] - [[Nizera]] - [[Nizeria]] - [[Oganda]] - [[Repoblika Arabo Saharaoy Demôkratika]] - [[Repoblika Demôkratikan' i Kôngô]] - [[Repoblikan' i Afrika Afovoany]] - [[Repoblikan' i Kôngô]] - [[Roanda]] - [[Saô Tôme e Prinsipe]] - [[Seisely]] - [[Senegaly]] - [[Siera Leôna]] - [[Sodàna]] - [[Sodàna Atsimo]] - [[Sômalia]] - [[Sômalilandy]] - [[Tanzania]] - [[Tôgô]] - [[Tonizia]] - [[Tsady]] - [[Zambia]] - [[Zimbaboe]].
'''Kôntinenta eto an-tany'''
* [[Afrika]]
* [[Amerika]] ([[Amerika Avaratra]] - [[Amerika Atsimo]])
* [[Azia]]
* [[Eorôpa]]
* [[Ôseania]]
* [[Antarktika]]
{{commonscat}}
[[sokajy:Firenena]]
[[sokajy:Cabo Verde|*]]
47a2kiqoc53pbl05vrp0uosbb9d35pe
Holdingford, Minnesota
0
228399
1147886
947628
2026-07-22T00:28:14Z
InternetArchiveBot
25011
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
1147886
wikitext
text/x-wiki
{{Coord|45.7333333333|-94.4666666667}}
{{infobox tanàna
|tanàna=Holdingford, Minnesota
|firenena={{Etazonia}}
|faritany=Minnesota
|velarantany=2.20
|isam-ponina=708
|ben'ny tanàna=
}}
'''Holdingford, Minnesota''' dia tanàna ao amin'ny faritany mizaka tenan'i [[Minnesota]], ao [[Etazonia]]. Ny kaodim-paositra dia 56340..
== Jeografia ==
Ny laharam-pehintaniny ary ny laharan-jarahasiny dia 45.7333333333 ary -94.4666666667.
Ny faritr'ora dia GMT -6.
== Jereo koa ==
* [[Etazonia]]
** [[Minnesota]]
=== Rohy ivelany ===
* [http://www.holdingfordmn.us/ www.holdingfordmn.us] {{Wayback|url=http://www.holdingfordmn.us/ |date=20141006103032 }}
[[sokajy:Tanàna ao amin'ny faritany mizaka tenan'i Minnesota]]
ex725n4ms5pz7ec7w22q2d9w6f9gbed
Talatavolonondry
0
230848
1147966
1115775
2026-07-23T10:44:06Z
Valimbavaka Rahary
39787
Nanampy sy nanova
1147966
wikitext
text/x-wiki
{{infobox tanàna
|anarana=Talatavolonondry
|faritany=Antananarivo
|isam-ponina=17403
|firenena={{Madagasikara}}
}}
'''Talata volonondry''' dia kaominina malagasy ao amin'ny [[Distrikan' Antananarivo-Avaradrano|distrikan' Antananarivo Avaradrano]], [[Faritanin' Antananarivo]]. Ny isam-poniny dia 17403 araka ny faminavinana natao tamin'ny taona 2000. Ny kaodin-kaominina dia 10237 ary ny kaodin-distrika dia 102. Ity kaominina ity dia malaza amin'ny fanamboarana koba sy saosisy malagasy ary be ny mpivarotra izany ao.
== Vokatry ny fambolena ==
Ny anjaran'ny tantsaha mampiasa zezika simika dia >75%.
Ny entana faharoa lafo vidy indrindra dia vary.
Ny zava-bolena lehibe indrindra amin'ny lafin'ny velarantany dia vary.
Ny entana fahatelo lafo vidy indrindra dia mangahazo.
Ny isan'omby dia 1000.
Ny isan'ny taona nisiam-pesitry ny vorona teo anelanelan'ny taona 1999-2001 dia 3.
Ny zava-bolena faharoa lehibe indrindra amin'ny lafin'ny velarantany dia mangahazo.
Ny entana lafo vidy indrindra dia tongolo.
30 isan-jaton'ny tanimbary no voatondraka amin'ny tohidrano na paompy.
140 no isan'ny ombivavy be ronono.
70 ny mponina no miasa tany.
10 ny mponina no miasa amin'ny fiompiana.
20 ny mponina no miasa amin'ny sampandraharaha.
150 no isan'ny kisoa.
== Ara-tsosialy ==
Ahitana fikambanam-piasatanana ao.
Ahitana fikambanan-tantsaha ao.
Ahitana fikambanam-pampiasa rano ao.
== Fotodrafitrasa ==
Tongavan'ny lalam-paritra ilay tanàna.
Ahitana tobim-pahasalamana ao.
Misy tsena isan'andro any.
Ijanon'ny taksiborosy ilay kaominina.
Andalovan'ny lalam-pirenena ilay kaominina.
Ahitana sekoly ambaratonga fototra.
Ahitana kolejy ao amin'ilay tanàna.
Tsy ny JIRAMA no manome ny rano.
Misy biraom-paositra ao.
== Fitaterana ==
Ny fitaovam-pitaterana ampiasaina matetika indrindra dia fiara lehibe.
Ny faharetan'ny dia mankany amin'ny renivohi-paritany dia 1 ora.
Ahitana lalana godorô ao amin'ny kaominina.
Ny fotoam-pitaterana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny andro fahavaratra dia 1 ora.
Ny lalan-tany dia azo aleha mandavan-taona.
Ny saran-dalan'ny olona tokana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny andro fahavaratra dia 2000 Fmg.
Misy fikambanan'ny mpampiasa lalan-tany ao.
Ny saran-dalan'ny olona tokana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny haintany dia 2000 Fmg.
== Fahasoavana ==
2 isan-jaton'ny mponina no tena mahantra dia mahantra.
70 isan-jaton'ny mponina no atao hoe mahantra.
Ny halavan'ny vanim-potoana mety ahalanian'ny vokatry ny taon-dasa dia 6 volana.
8 isan-jaton'ny mponina no atao hoe manan-karena.
20 isan-jaton'ny mponina no manana fari-piainana antonontonony.
== Endri-javatra ==
== Olana ==
Ahitana miaramila ao amin'ilay kaominina.
Tapaka in-1 ny lalana tao anatin'ny taona 1999-2001.
Ao amin'ny atao hoe faritra mena ilay kaominina.
Ny isan'ny vakitrano tanatin'ny taona 1999-2001 dia 14.
== Rohy ivelany ==
* [http://www.ilo.cornell.edu/ilo/census.xls ilo.cornell.edu] - Statistika momba ny kaominina malagasy ary loharanom-pahaizana namoronana an'ity lahatsoratra ity.
[[Sokajy:Kaominina any Madagasikara]]
ezwwo7r2b0gkewj0k40hll8iy0c43aa
Betatao
0
230904
1147928
1111016
2026-07-22T15:09:28Z
Harambato
40444
Nanova teny
1147928
wikitext
text/x-wiki
{{coord|-18.183330|47.783330}}
{{infobox tanàna
|anarana=Betatao
|faritany=Antananarivo
|isam-ponina=15092
|firenena={{Madagasikara}}
}}
'''Betatao dia firaisam-pokotany''' malagasy ao amin'ny [[distrikan'i Anjozorobe|fivondronan' Anjozorobe]], [[Faritanin'i Antananarivo|Faritanin'Antananarivo]]. Ny isan'ny mponiny ao dia tombanana ho 15092 araka ny faminavinana natao tamin'ny taona 2000.
Ny kaodin'ny kaominina dia ny 10715 , raha toa ka mitondra ny kaodin'ny distrika laharana 107
== Vokatry ny fambolena ==
Ny anjaran'ny tantsaha mampiasa zezika simika dia <5%.
Ny entana faharoa lafo vidy indrindra dia mangahazo.
Ny zava-bolena lehibe indrindra amin'ny lafin'ny velarantany dia vary.
Ny entana fahatelo lafo vidy indrindra dia haricot.
Ny isan'omby dia 7172.
Ny zava-bolena faharoa lehibe indrindra amin'ny lafin'ny velarantany dia mangahazo.
Ny entana lafo vidy indrindra dia vary.
30 isan-jaton'ny tanimbary no voatondraka amin'ny tohidrano na paompy.
98 ny mponina no miasa tany.
2 ny mponina no miasa amin'ny sampandraharaha.
2398 no isan'ny kisoa.
== Ara-tsosialy ==
Ahitana fikambanan-tantsaha ao.
Ahitana fikambanam-pampiasa rano ao.
== Fotodrafitrasa ==
Tongavan'ny lalam-paritra ilay tanàna.
Ahitana tobim-pahasalamana ao.
Ijanon'ny taksiborosy ilay kaominina.
Ahitana sekoly ambaratonga fototra.
Ahitana kolejy ao amin'ilay tanàna.
Tsy ny JIRAMA no manome ny rano.
== Fitaterana ==
Ny fitaovam-pitaterana ampiasaina matetika indrindra dia fiara lehibe.
Ny faharetan'ny dia mankany amin'ny renivohi-paritany dia 3 ora.
Ny fotoam-pitaterana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny andro fahavaratra dia 8 ora.
Ny lalan-tany dia azo aleha mandavan-taona.
Ny saran-dalan'ny olona tokana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny andro fahavaratra dia 11000 Fmg.
Ny saran-dalan'ny olona tokana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny haintany dia 11000 Fmg.
== Fahasoavana ==
25 isan-jaton'ny mponina no atao hoe mahantra.
Ny halavan'ny vanim-potoana mety ahalanian'ny vokatry ny taon-dasa dia 3 volana.
25 isan-jaton'ny mponina no atao hoe manan-karena.
50 isan-jaton'ny mponina no manana fari-piainana antonontonony.
== Endri-javatra ==
== Olana ==
== Rohy ivelany ==
* [http://www.ilo.cornell.edu/ilo/census.xls ilo.cornell.edu] - Statistika momba ny kaominina malagasy ary loharanom-pahaizana namoronana an'ity lahatsoratra ity.
[[Sokajy:Kaominina any Madagasikara]]
p2qg33kg1s4tmkq39y5uz7vrh08vmgm
1147932
1147928
2026-07-22T18:08:29Z
Harambato
40444
Fanovana teny
1147932
wikitext
text/x-wiki
{{coord|-18.183330|47.783330}}
{{infobox tanàna
|anarana=Betatao
|faritany=Antananarivo
|isam-ponina=15092
|firenena={{Madagasikara}}
}}
'''Betatao dia firaisam-pokotany''' malagasy ao amin'ny [[distrikan'i Anjozorobe|fivondronan' Anjozorobe]], [[Faritanin'i Antananarivo|Faritanin'Antananarivo]]. Ny isan'ny mponiny ao dia tombanana ho 15092 araka ny faminavinana natao tamin'ny taona 2000.
Ny kaodin'ny kaominina dia ny 10715 , raha toa ka mitondra ny kaodin'ny distrika laharana 107
== Vokatry ny fambolena ==
Mifototra amin'ny fomba sy tekinika maro ny fambolena fanaon'ny mponina ao amin'ny kaominina ambanivohitra betatao.Ny anjaran'ny tantsaha mampiasa zezika simika dia <5%.
Ny entana faharoa lafo vidy indrindra dia mangahazo.
Ny fambolena vary no lehibe indrindra amin'ny lafin'ny fambolena ary mibahana velarantany lehibe
Ny entana fahatelo lafo vidy indrindra dia ny tsaramaso
Ny isan'omby dia 7172 raha toa ka 2398 kosa ny isan'ny kisoa.
Anisan'ny fambolena faharoa lehibe indrindra mibahana velaran-tany ihany koa ny fambolena mangahazo.
Ny entana lafo vidy indrindra dia vary.
30 isan-jaton'ny tanimbary no voatondraka amin'ny tohidrano na paompy.
98 ny mponina no miasa tany.
2 ny mponina no miasa amin'ny Sandra.
== Ara-tsosialy ==
Ahitana fikambanan-tantsaha ao.
Ahitana fikambanam-pampiasa rano ao.
== Fotodrafitrasa ==
Tongavan'ny lalam-paritra ilay tanàna.
Ahitana tobim-pahasalamana ao.
Ijanon'ny taksiborosy ilay kaominina.
Ahitana sekoly ambaratonga fototra.
Ahitana kolejy ao amin'ilay tanàna.
Tsy ny JIRAMA no manome ny rano.
== Fitaterana ==
Ny fitaovam-pitaterana ampiasaina matetika indrindra dia fiara lehibe.
Ny faharetan'ny dia mankany amin'ny renivohi-paritany dia 3 ora.
Ny fotoam-pitaterana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny andro fahavaratra dia 8 ora.
Ny lalan-tany dia azo aleha mandavan-taona.
Ny saran-dalan'ny olona tokana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny andro fahavaratra dia 11000 Fmg.
Ny saran-dalan'ny olona tokana mankany amin'ny tanàn-dehibem-paritany amin'ny haintany dia 11000 Fmg.
== Fahasoavana ==
25 isan-jaton'ny mponina no atao hoe mahantra.
Ny halavan'ny vanim-potoana mety ahalanian'ny vokatry ny taon-dasa dia 3 volana.
25 isan-jaton'ny mponina no atao hoe manan-karena.
50 isan-jaton'ny mponina no manana fari-piainana antonontonony.
== Endri-javatra ==
== Olana ==
== Rohy ivelany ==
* [http://www.ilo.cornell.edu/ilo/census.xls ilo.cornell.edu] - Statistika momba ny kaominina malagasy ary loharanom-pahaizana namoronana an'ity lahatsoratra ity.
[[Sokajy:Kaominina any Madagasikara]]
6c9sgzuja260rzi130ojpnjc8k4g2r1
Beosy
0
231206
1147938
1130597
2026-07-23T03:54:33Z
~2026-39119-14
40302
Nanatsara rafi-pehezanteny
1147938
wikitext
text/x-wiki
Ny '''Beosy''' na '''Bôsy''' dia ilazana foko izay heverina ho anisan' ny [[Vazimba]], na vahoaka mpihavana akaiky aminy, izay nonina ao amin' ny [[Tsingin' i Bemaraha]]. Ny lovantsofina dia mamariparitra azy ireo ho olona kely ray sady zeny, nefa iadian-kevitra ny fahamarinan' izany. Mpihaza sy mpioty voan-javatra any anaty ala afovoan-tany izy ireo fa tsy toy ny [[Mikea]] izay mpihaza sy mpioty ary mpamboly any amin' ny tany iva amorontsiraka. Mifamatotra amin' ny ala sy ny loharanon-karena ao anatiny ny fomba fiainan' izy ireo.
== Ny toetoetran' ny Beosy ==
=== Ny Beosy sy ny Vazimba ===
Ny Bôsy, izay antsoina koa hoe Beosy, dia foko na mponina eto [[Madagasikara]] izay mbola iadian-kevitra ny fisiany sy ny tena toetrany. Matetika izy ireo no ampifandraisina amin' ny [[Vazimba]], mponina voalohany teto Madagasikara, ary mifandray akaiky amin' ny Vazimba. Ao amin' ny tantara sy lovantsofina maro dia heverina ho anisan' ny Vazimba ny Bôsy. Lazaina fa mponina anaty ala, mpihaza izy ireo, ary voalaza fa manana fahalalana betsaka momba ny [[zavaboary]] sy ny [[zavamaniry]].
Ny lovantsofina sasany dia manavaka ny Bôsy amin' ny Vazimba hafa, ka milaza ny fananan' ny Beosy toetra manokana mampiavaka azy. Ny Bôsy indraindray dia lazaina ho keliray, na heverina ho [[Pigmea]] mihitsy aza. Misy manohitra anefa izany filazana izany ary mbola tsy misy ny marimaritra iraisana. Hamafisina fa ny fomba fiainan' izy ireo dia mpifindrafindra monina sy ny fiankinan' ny fiainany amin' ny ala. Milaza ny lovantsofina sasany fa manam-pahalalanana manokana momba ny [[ody]] sy ny [[fitsaboana nentim-paharazana]] izy ireo.
=== Ny Beosy sy ny Mikea ===
Misy ny fampifangaroana ny Bôsy sy ny foko hafa voailikilika eto Madagasikara, toy ny [[Mikea]]. Mponina any amin' ny alan' ny ilany andrefana amin' i Madagasikara ihany koa ny Mikea, saingy miavaka amin' ny Vazimba sy ny Bôsy. Mpihaza sy mpioty any anaty ala afovoan-tany izy ireo fa tsy toy ny [[Mikea]] izay mpihaza sy mpioty ary mpamboly any amin' ny tany iva amorontsiraka.
== Ny fitenin' ny Beosy ==
Ny Beosy dia miteny amin' ny [[fitenim-paritra malagasy]]. Niezaka nanao izay hahitana ny mety ho sisa tamin' ny voambolan' ny [[Vazimba]] tao amin' ny fitenin' ny Beosy i Blench sy Walsh araka ny soratra navoakan' izy ireo tamin' ny taona 2009. Tsapa fa betsaka dia betsaka ny voambolana izay tsy hita amin' ny fitenim-paritra malagasy hafa, izay betsaka noho ny hita ao amin' ny fiteny malagasin' ny [[Mikea]] sady mety ho ny sisa tamin' ny fototry ny fitenin' ny Vazimba raha mitaha amin' ny fitenin' ny Mikea, raha toa ka misy tokoa izany. Mihasarotra ny mety ho fisian' izany, vokatry ny fampiasan' ny Beosy be loatra ny fitenenana iniana atao mba tsy hahafantaran' ny olon-kafa izay lazainy<ref><small>Blench & Walsh, 2009 draft ms, "[http://www.rogerblench.info/Language/Isolates/Vazimba%20vocabulary.pdf The vocabularies of Vazimba and Beosi: do they represent the languages of the pre-Austronesian populations of Madagascar?] {{Wayback|url=http://www.rogerblench.info/Language/Isolates/Vazimba%20vocabulary.pdf |date=20130513013015 }}".</small></ref>.
== Jereo koa ==
'''Ny foko eto Madagasikara'''
* [[Antambahoaka]] - [[Antandroy]] - [[Antankarana]] - [[Antanosy]] - [[Antefasy]] - [[Antemoro]] - [[Antesaka]] - [[Bara]] - [[Beosy]] - [[Betsileo]] - [[Betsimisaraka]] - [[Bezanozano]] - [[Mahafaly]] - [[Makoa]] - [[Masikoro]] - [[Merina]] - [[Mikea]] - [[Sakalava]] - [[Sihanaka]] - [[Tanala]] - [[Tsimihety]] - [[Vezo]] - [[Zafimaniry]] - [[Zafisoro]].
'''Ny vahoaka hafa eto Madagasikara'''
* [[Sinoa eto Madagasikara]]
* [[Vazaha eto Madagasikara]]
* [[Karàna]]
'''Foko ara-tantara eto Madagasikara'''
* [[Vazimba]]
* [[Antalaotra]]
== Loharano sy fanamarihana ==
[[Sokajy:Foko ao Madagasikara]]
ip1r0x49qyar2h9gi2fkdjop9kr091a
Dom Pedro
0
257110
1147879
1103495
2026-07-21T17:54:49Z
CommonsDelinker
112
Replacing Bandeira_dp.jpg with [[File:Bandeira_de_Dom_Pedro_(Maranhão).jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error)).
1147879
wikitext
text/x-wiki
{{coord|-5.037490|-44.438570}}
{{infobox tanàna
|anarana = Dom Pedro
|velarantany =
|fanjakana = {{Maranhão}}
|isam-ponina = 15570
|firenena = {{Brazila}}
|ben'ny tanàna =
|sary =Vista da cidade de Dom Pedro.jpg
|saina =Bandeira de Dom Pedro (Maranhão).jpg
}}
'''Dom Pedro''' dia tanàna ao amin'ny faritany mizaka tenan'i [[Maranhão]] ao amin'ny [[Brazila]].
== Jeografia ==
Ny isam-ponina dia 15570 mponina tamin'ny taona 2013.<ref name='geocities'>[http://download.geonames.org/export/ Brazila] ao amin'i geonames.org, novingiana ny 18/11/2018 </ref>
== Jereo koa ==
* [[Brazila]]
** [[Maranhão]]
== Tsiahy ==
<references/>
{{vangovango|Brazila}}
[[sokajy:Tanàna ao Maranhão]]
jwjgsh0rmm1jxf1l0tyg475t1g4tob7
Siméon Rajaona
0
262177
1147902
1145419
2026-07-22T11:43:50Z
Karou08
40450
Nanitsy lahatsoratra
1147902
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Siméon Rajaona|teraka=18 febroary 1926|toerana=Antananarivo|maty=23 jona 2013|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra|asa hafa=Mpanabe|seha-pitiavana=Manambady}}
I '''[[Siméon Rajaona]]''' dia [[mpahay teny]] malagasy teraka tao [[Antananarivo]] tamin' ny 18 Febroary 1926 ary maty tamin' ny 23 Jona 2013. Izy no sojabe voalohany tao amin' ny Lalam-piofanana Soratra sy Siansan' ny Fiolonana ao amin' ny [[Oniversite|Anjerimanontolo]] eto Madagasikara tamin' ny taona 1972. Mpikambana ao amin' ny [[Akademia Malagasy]] koa izy. Ny anarany feno dia Siméon Régis Rajaona. Izy no nitarika ny [[haiteny ara-drafitra]] sy nandray anjara asa tamin' ny fandalinana ny [[fiteny malagasy]] ka fantatra indrindra amin' izany ilay boky nosoratany mitondra ny lohateny hoe ''Structure du malgache, étude des formes prédicatives'' izay vitany soratra tamin' ny taona 1972. Izy dia mpanoratra amin'ny teny frantsay sy Malagasy ary anisany nahafatarana azy teo amin'ny riba Malagasy ny Takelaka Notsongaina.
== Ireto koa ny boky hafa sasany nosoratany: ==
* ''Takelaka notsongaina, Tome 1, 1962''
* ''Takelaka notsongaina, Tome 2, 1963''
* ''Problèmes de morphologie malgache, 1977''
* ''Mon corps soupire après toi, œuvre posthume, 2016''
== Fianakaviana ==
Zaza faharoa tamin' ny valo i Siméon Rajaona. Ny rainy, Jean François Régis Rajaona (1900-1962), dia mpanoratra sady mpisehatra, avy any [[Manandriana]] ao [[Avaradrano]] ary avy amin’ ny saranga [[andriana]] [[Zanadralambo amin' Andrianjaka|Zanadralambo amin’ Andrianjaka]]. Ny reniny, Edwige Bernadette Ralisoa (1902-2001), dia zanakavavin' i Jean-Baptiste Rahajarizafy, sekretera manokan' i Lyautey, mpanoratra sady governora tao [[Fianarantsoa]] tamin' izany fotoana izany, avy any Ambohimandrosohasina, havoana kely atsinanan' ny havoanan' ny mpanjakan' [[Ambohimanga]], taranaky ny fianakaviana [[Andriamasinavalona]] izay akaiky ny fahefan’ ny mpanjaka hatrany ary nanome azy manamboninahitra maro<ref>TIERSONNIER, Rév.P. Jacques, Au cœur de l’Ile Rouge, 50 ans de vie à Madagascar, Mémoires, Éditions Ambozontany, Antananarivo, 1990</ref>. Avy any [[Ambohidrapeto]], iray amin’ ireo [[Tendrombohitra roa ambin' ny folon' Imerina|havoana masina roa ambin’ ny folo]]<nowiki/>n' Imerina i Véronique Razafimbero, renin’ i Edwige, ary [[Zazamarolahy]], noho izany dia anisan’ ny [[andriana]] [[merina]], taranak’ [[Andrianampoinimerina]] sy Ramanantenasoa, iray amin’ ireo vady roa ambin’ ny folon' ny mpajaka.
Araka izany dia zanaky ny mpanoratra sady filôzôfa ary [[pretra]] [[zezoita]] [[Antoine de Padoue Rahajarizafy]] izay tsy iza fa anadahin-drenin' i Siméon Rajaona.
Mananjanaka dimy mianadahy ihany koa izy.
== Fiainany manokana ==
Manambady an' i Lydia Ratahiry i Siméon Rajaona ary manan-janaka dimy. Katôlika nafana fo avy amin' ny fianakaviana niaviany izy, ary nanokana ny tenany, niaraka tamin' ny asany tany amin' ny oniversite, ho amin' ny fisaintsainana ara-panahy kokoa. Fanampin' izany, ny sanganasany farany, ''Mon corps soupire après toi'' (lohateny nalaina avy amin' ny andininy iray ao amin' ny [[Bokin' ny Salamo|Salamo]], asa navoaka taorian' ny nahafatesany tamin' ny 2016<ref> <small>[archive]</small> », sur ''Midi Madagasikara'', 12 mars 2016 <small>(consulté le 18 septembre 2020</small></ref>), dia fandikana an-tsoratra ny fisaintsainana ara-panahy naharitra efapolo taona teo ho eo.
Tamin' ny 23 Jona 2013 no nodimandry teo amin' ny faha87 taonany tao an-tranony tao Antsahabe<ref>"Siméon Rajaona s'en est allé" in Midi Madagasikara du 24 Juin 2013.</ref>. Tamin’ ny andron’ ny fandevenana azy, tamin' ny 28 Jona 2013 dia nanome voninahitra manokana azy teo amin' ny kianjan' ny [[Oniversiten' Antananarivo]] ny sampam-pianarana manontolon' ny oniversite natrehin' ny olo-malaza ara-pôlitika sy ara-kolontsaina maro<ref>« <small>[archive]</small> », sur ''La Gazette de la Grande Ile'' <small>(consulté le 18 septembre 2020</small></ref>.
== Lalana nalehany ==
Tao amin’ ny Ecole des Frères teny Andohalo no nianaran' i Siméon voalohany, avy eo tao amin’ny Lycée Gallieni izay nahazoany ny bakalôrea nisy fizaràna roa, dia ny Filôzôfia sy ny [[Literatiora]] tamin’ ny taona 1946. Tamin’ io taona io ihany izy no nandeha nanohy ny fianarany tany [[Frantsa]] ary nanohy ny fianarany amin' ny Literatiora klasika ao amin' ny khâgne sy hypokhâgne ao amin' ny lisea Lakanal de Paris. Nahazo ny lisantsa momba ny Literatiora izy tamin' ny taona 1950 ary avy eo ny Diplôme d’Etudes Supérieures de langues classiques tamin' ny taona 1951. Tamin' ny taona 1955 dia nahazo ny Agrégation de grammaire izy.
Nanomboka nampianatra tao amin' ny lisea Haroa tao Fresh d’ Ajaccio ho mpampianatra literatiora. Niverina teto [[Madagasikara]], roa taona taty aoriana, lasa mpampianatra tao amin’ ny Lycée Gallieni teny Andohalo.
Tamin’ ny taona 1958 izy no lasa talen’ ny Centre d’Etudes et d’Information sur la Langue et la Civilisation Malgaches (CEILCM). Nanomboka tamin’ izay no nandalinany ny fahalalany ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]], nanampy azy sy nanentana ny dadatoany [[Antoine de Padoue Rahajarizafy]] izay namoaka ny ''Essai sur la grammaire malgache'' tamin' ny taona 1960. Nanohy ny fikarohana nataony i Siméon Rajaona mandra-piarovany ny tsangan-kevitra dôktôràm-panjakana tany Sorbonne izay nifantoka amin' ny fandalinana ny endrika entimilaza ao amin' ny firafitry ny teny malagasy tamin' ny taona 1970.
Voatendry ho Maître de Conférences tao amin’ ny Ecole Nationale des Lettres et Sciences Humaines izy tamin' ny taona 1960. Niara-nitantana amin' ny maha toeran’ ny talen’ ny CEILCM, talen' ny Département de Langue et de Littérature Malgache eo anivon’ ny Faculté des Lettres et des Sciences Humaines tao amin’ ny Oniversiten' i Madagasikara. Tamin' ny taona 1972 izy no sojabe malagasy voalohany tao amin' io sampam-pianarana io.
Mpikambana feno ao tamin' ny [[Akademia Malagasy]] ihany koa izy, izay namoaka ny asa sorany voalohany tamin' ny taona 1959, tamin’ ny alalan’ ny ''Bulletin'', asasoratra mitondra ny lohateny hoe "Essai d'analyse de la structure de la pensée malgache. Examen de quelques notions"<ref>Site agir.avec.madagascar.over-blog</ref>.
== Loharano ==
{{Reflist}}
== Jereo koa ==
* [[Rabenilaina Roger-Bruno]]
* [[Oniversiten' Antananarivo]]
* [[Oniversiten' i Toliara]]
* [[Haitsikerafiteny|Haiteny]]
* [[Haiteny ara-drafitra]]
* [[Fiteny malagasy]]
[[Sokajy:Mpanao malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1923]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 2013]]
iqusmcpton93blwy661ac00rq3ay7yp
Esther Randriamamonjy
0
264188
1147906
1147158
2026-07-22T11:45:20Z
Tsyaro
40446
Fanovana kely
1147906
wikitext
text/x-wiki
{{infobox olona
|Sary:Esther Randriamamonjy, Ecrivaine malgache 03.jpg
|anarana=Esther Rasoloarimalala Randriamamonjy
|teraka=11 Aprily 1933
|firenena=Madagasikara
|mpiaraka=
|asa=
[[Mpanoratra]] [[Mpampianatra]] [[Mpandikateny]]
|toerana=Ambohimahasoa Fianarantsoa}}
I '''Esther Randriamamonjy''', ny tena anarany '''Esther Rasoloarimalala Randriamamonjy<ref>{{Cite web |title=Site présentant l'écrivaine et ses œuvres |url=http://www.freewebs.com/esterrandriamamonjy/ |accessdate=2019-08-31 |archivedate=2014-10-06 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20141006075808/http://www.freewebs.com/esterrandriamamonjy/ }}</ref><ref>{{Cite web |title=Article publié dans le site internet madagascar-tribune.com |url=http://www.madagascar-tribune.com/Enseignante-Ecrivain-Membre,4382.html |access-date=2019-08-31 |archive-date=2019-08-31 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190831131855/https://www.madagascar-tribune.com/Enseignante-Ecrivain-Membre,4382.html |url-status=dead }}</ref>''', [[mpanoratra]] malagasy. Teraka tamin' ny 11 avrily 1933, tao Ambohimahasoa, [[Fianarantsoa]]. <ref>http://plateforme.education.mg/bibliotheque-numerique/course/view.php?id=484</ref>Zanak' Itompokolahy Rakotondrazaka, mpitandrina sady mpampianatra sy Itompokovavy Ravaomalala, mpikarakara tokantrano sy mpanao asantanana. Fantatra amin' ny sehatry ny [[literatiora]] ho an' ny ankizy amin' ny alalan' ny tantara foronina sy angano ary tantara izy; nandika ny tantaran' ny tanora nosoratana tamin' ny [[Fiteny rosiana|teny rosiana]] sy [[Fiteny frantsay|frantsay]] ary [[Fiteny anglisy|anglisy]] koa izy. Araka ny filazan' ny Association des Editeurs de Madagascar (AEDIM) dia ny boky soratany no tian' ny ankizy vakina indrindra eto [[Madagasikara]]<ref name="allafrica">{{Cite web|url=http://fr.allafrica.com/stories/201206300117.html|date=30 juin 2012}}.</ref> .
== Fianakaviana ==
Renim-pianakaviana sady renibe i Esther Randriamamonjy. Izy dia nanambady an' i [[Randriamamonjy Frédéric|Frédéric Randriamamonjy]] izay mpahay tantara sy mpampiantra tao amin' ny ENS sady niasa ho masoivohon' i Madagasikara any ivelany ary koa [[Akademia Malagasy|akademisiana]] sady mpanoratra boky.
== Fanabeazana ==
Nianatra teto Madagasikara sy tany ivelany i Esther Randriamamonjy, araka ny aseho manaraka eto:
* Fianarana amn' ny ambaratonga voalohany: sekoly prôtestanta tao Ambohimahasoa, kôlejy protestanta Rabaut-Saint Etienne, lasa kôlejy Randzavola, ao [[Fianarantsoa]];
* Fianarana amin' ny ambaratonga faharoa: Kôlejy prôtestanta Paul Minault (tamin'ny 1945-1952),
* Fianarana amin' ny ambaratonga ambony: vatsim-pianarana nomen' ny Eglises au Collège Lucie Berges any Strasbourg sy any Dijon, fiofanana ho mpanabe amin' ny kôlejy Carey Hall Birmingham. Mpampianatra teny malagasy sy frantsay ary angilsy nandritra ny taona maro izy ary efa talen-tsekoly ihany koa.
== Ny fiainany ny kanto ==
Mpikambana tao amin'ny Akademia nasionaly momba ny zavakanto sy ny literatiora izy. Mpikambana tao amin'ny HAVATSA UPEM. Nanomboka nitantara angano tamin'ny mpianatra madinika izy fony mbola mpianatra. Mpanoratra ho an'ny ankizy no ahafataran'ny maro azy. Nanoratra tao amin'ny gazety fandrosoam-baovao tamin'ny taona 1955. Mitohy izany fanoratana izany mandraka ankehitriny. Ny antony nanoratany dia mba hanamaro ireo boky ho an'ny mpamaky malagasy, ary hanabe voho ny teny malagasy sy ny [[Literatioran' i Madagasikara|literatiora malagasy]]. Amin'ny maha mpanoratra azy dia hoy indrindra izy: "Ny tarigetrako dia ny hampitsimoka ny voa efa àry.Mamoha izay mila hatory. Mandrisika ny mitady hihemotra. Manandratra ireo mamololona. Hioty ny salohy efa masaka".
== Asa soratra ==
Maro dia maro ny asa soratra efa navoakany. Ary maro toy izany ihany koa ny asa soratra amin'ny teny vahiny no efa voadikany amin'ny teny malagasy. Mielipatrana amin'ny haino aman-jery am-bava, an-tsary sy an-tsoratra, na eto an-toerana na any ivelany, ny sangan'asany. Manoratra ho an'ny sokajin'olona rehetra izy. I Esther Randriamamonjy dia namoaka boky mihoatra ny enimpolo<ref name="allafrica"/> ary namorona na nandika tantara an-jatony<ref name="allafrica" />.
=== Boky ===
* 2001: ''Tantaran' i Madagasikara isam-paritra,'' misy pejy miisa 588, nosoratana niaraka tamin' i [[Randriamamonjy Frédéric|Frédéric Randiamamonjy]], namboarin' ny [[Trano Printy Fiangonana Loterana Malagasy]] (TPFLM)
* Boky nadika ho an'ny ankizy:
** ''Ny zanaky ny biby,''
** ''Ikalamara,''
** ''I Menasanga,''
** ''I Dadabe,''
** ''Namboly nave,''
** ''Mihaza i Bitika,''
** ''Samy manao ny azy,''
** ''Fantatrao ve?''...
=== Tantara foronina ===
* 1994: ''Ho avy ny maraina,'' navoakan' ny TPFLM eto Antananarivo
* 1994: ''Trano rava''
* 2007: ''Ilay fitiavan-tena''
* 2007: ''Ilay dinan' ny fitia''
* 2017: ''Retour à l’amer'', fiaraha-miasa tamin' i Chantal Constant de Bordeaux
=== Tantara noforonina ho an' ankizy ===
* 1975: ''Ny sodin' i Solofo'' <ref name="allafrica"/>, navoakan' ny [[Edisiona Salohy]] ao [[Antananarivo]] <ref name="openlibrary">{{Cite web|url=https://openlibrary.org/books/OL654510M/Ny_sodin%27_i_solofo|date=11 décembre 2009}}.</ref> .
=== Angano malagasy ho an' ny ankizy ===
* ''I Trimobe sy i Fara vadiny,''
* ''I Faravavy nanjary lolo''
* ''Rankakafotra sy i Pitidrano diamondra,''
* ''Ny ankoholahy fantaka sy Ingahibe masoandro,..''
=== Boky kely ===
Fanangonam-boky kely "Amboaran' ny maraina" natokana ho an' ny ankizy roa ka hatramin' ny telo taona nosoratan' i Esther Randriamamonjy: ''I Kinga sy i Bota'' sy ''Manao baolina i Bota sy i Kinga'' no roa voalohany<ref><small>[https://tanikomadagascar.wordpress.com/tag/esther-rasoarimalala-randriamamonjy/ "Esther Rasoarimalala Randriamamonjy"] [[https://archive.wikiwix.com/cache/?url=https%3A%2F%2Ftanikomadagascar.wordpress.com%2Ftag%2Festher-rasoarimalala-randriamamonjy%2F arsiva]], ''Taniko Madagascar''</small></ref>.
=== Fandikan-teny ===
==== Asa vita nadika amin' ny teny malagasy ====
* 1999: ''Ireo fadiranovana I'' - Fandikan-teny malagasy amin' ny ''Les Miserables'' nataon' i [[Victor Hugo]]
* 2000: ''Ireo fadiranovana II'' - Fandikan-teny malagasy amin' ny ''Les Miserables'' nataon' i Victor Hugo
* 2000: ''Ireo fadiranovana III'' - Fandikan-teny malagasy amin' ny ''Les Miserables'' nataon' i Victor Hugo
* 2002: ''[[Vahiny (Albert Camus)|Vahiny]]'' - Fandikana ny boky ''L'étranger'' nosoratan' i [[Albert Camus]] amin' ny boky roa
==== Angano nadika amin' ny teny malagasy ====
* ''Ilay Osivavin' Ingahy Seguin'' - dikan-tenin' ny ''La Chèvre de Monsieur Seguin'' nosoratan' i Alphonse Daudet.
==== Boky nadika amin' ny teny vahiny ====
Asasoratr' i Esther Rasoarimalala Randriamamonjy no nadika amin' ny [[Fiteny rosiana|teny rosiana]]. Izany tetikasa izany dia niarahana tamin' ny Dokotera Ludmilla Kartachova. Ny voalohany dia ny tantara foronina "''Ho avy ny maraina''". Ny faharoa dia ny "''Trano rava''" izay nanaovana fanontana boky miisa 950.000 isa tao anatin' ny iray herinandro.
=== Asasoratra hatao tantara an-tsehatra ===
* ''Tsarao ary aho!'' Asasoratra misy pejy miisa 155<ref name="openlibrary2">{{Cite web|url=https://openlibrary.org/books/OL3738563M/Tsarao_ary_aho!|date=2003}}</ref>, aingam-panahy avy amin' ny fiainana sy fotoana naha-mpanjaka an-d[[Ranavalona I]] ary maneho ny lafiny tsy fantatra hatreto amin' ny maha izy an' ilay mpanjakavavy<ref name="allafrica2">{{Cite web|url=http://fr.allafrica.com/stories/201108020481.html|date=2011}}</ref> .
== Asa sy hetsika ==
Mba hampiroboroboana ny famakiam-boky dia nikarakara hetsika famakian-teny tamin' ny toerana samihafa i E. R. Randriamamonjy:
* famakiam-boky tao amin' ny lisea sy kôlejy;
* angano ankalamanjana, an-tranon-tsekoly, an-tranom-piangonana ary amin' ny toerana iraisana maro;
* fampahafantarana ireo fanangonanana ny asasorany
* Miara-miasa amina onjam-peo sy fahita lavitra maro izy: RNM, TVM, RDB, Radio ACEEM, Radio Moscou, Radio Finland, TV Finland. Toraka izany koa ny fiarahany miasa amin' ny sokajy na antokon' olona sy ONG ary mpanonta boky avy eto an-toerana sy any ivelany.
== Ny mampiavaka ny asa sorany ==
Ny literatiora manavanana azy dia ny literatiora an-tsoratra:tononkalo, sombin-tantara, tantara foronina, angano, sns. Ny sokajin-dahatsoratra fampiasany dia ny mitantara sy manoritsoritra. Ny fomba filazan-javatra mampiavaka azy dia: tia mampiasa tamberin-teny, tamberin-drafitra, fanovana endri-javatra, fanovana anarana, fehezanteny tso-drafitra.
== Ny tara-kevitra voiziny ==
Ny tara-kevitra voiziny dia ny [[fanabeazana]] ny ankizy, hahay miaina, hahafantatra, hifandray ary hanaja ny tontolo manodidina azy. Hoy indrindra izy: "Ny tarigetrako dia ny hampitsimoka ny voa efa àry.Mamoha izay mila hatory. Mandrisika ny mitady hihemotra. Manandratra ireo mamololona. Hioty ny salohy efa masaka".
== Jereo koa ==
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Loharano ==
{{Reflist}}
== Rohy ivelany ==
* [http://www.macp.gov.mg/fr Tranonkalan' ny ministeran' ny asa-tanana, kolontsaina ary vakoka] {{Wayback|url=http://www.macp.gov.mg/fr |date=20190831131900 }}
* [http://www.aedim.mg/ Tranonkalan' ny Association of Publisher of Madagascar] {{Wayback|url=http://www.aedim.mg/ |date=20141006113838 }}
* [http://catalogue.bnf.fr Tranonkalan' ny Tranombokim-pirenen' i Frantsa]
[[Sokajy:Mpanoratra malagasy]]
[[Sokajy:Teraka tamin'ny taona 1933]]
1utv6q6iasgvt9tgafquv9unm8s6ng5
Wikipedia:Sary/Sarin'ny anio/25 Aogositra 2022
4
267464
1147859
982335
2026-07-21T07:38:17Z
CommonsDelinker
112
Replacing Constitution_of_the_United_States,_page_1.jpg with [[File:Constitution_of_the_United_States_-_DPLA_-_9ca804144bd5965e992ae3528bc3c6a3_(page_1).jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR
1147859
wikitext
text/x-wiki
{{sariherinandro|Constitution of the United States - DPLA - 9ca804144bd5965e992ae3528bc3c6a3 (page 1).jpg|}}
o6oxsgd2ycxbki3ueuv69df8501c4vj
Lahatra (finoana malagasy)
0
278957
1147893
1147481
2026-07-22T02:22:41Z
InternetArchiveBot
25011
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
1147893
wikitext
text/x-wiki
Ny '''lahatra''', araka ny [[Fivavahan-drazana malagasy|finoan-drazana]] sy ny [[kolontsaina malagasy]], dia fandaminana apetrak' i [[Zanahary (finoan-drazana malagasy)|Zanahary]] na [[Zanahary (finoan-drazana malagasy)|Andriamanitra]] na [[vintana]] mihatra amin' ny olombelona sy [[Anjara (finoana)|anjara]] tandrify ny tsirairay eo amin' ny fiainany.
== Famaritana: ==
Ny lahatra eo amin’ny finoana malagasy dia ny fandaminana sy didy raikitra napetrak’i Zanahary mifehy ny fizotry ny fiainan’ny olombelona sy ny tontolo rehetra. Izy io dia heverina ho lalana lehibe tsy azo ihodivirana, manomboka amin’ny fahaterahana ka hatramin’ny fahatesan’ny olona iray.[https://plateforme.education.mg]
Mba hahazoana antoka ny dikan’ny lahatra amin’ny kolontsaina malagasy, ireto misy antsipiriany mivaingana avy amin’ny taranja Riba Malagasy .[https://www.jw.org]
== Ny Fiaviana sy ny Toetrany: ==
Avy amin’i Zanahary: Inona fa i Zanahary na Andriamanitra irery ihany no tompon’ny lahatra sy mpandamina ny zava-drehetra
.Tsy azo ovaina na andosirana: Ny lahatra dia didy tsy maintsy ekena, ary tsy manana fahefana hanova ny firafiny fototra ny olombelona.
Ohabolana ohatra: "Tsy misy biby te ho kary, fa mahery ny laha-janahary" (izany hoe misy zavatra ratsy na sarotra mihatra nefa tsy maintsy zakaina satria fandaharan’Andriamanitra).[https://wikipedia.mg]
== Ny Vokatry ny Finoana ny Lahatra (Tsara sy Ratsy): ==
'''Ny lafiny tsara''':
Manamafy orina ny fanekena ny fahefana tampon’Andriamanitra. Manampy ny olona hanana fahatoniana ao anaty fahoriana satria inoany fa sitrapon’ny Avo izany.[https://education org] {{Wayback|url=https://education/ |date=20180213160617 }}
'''Ny lafiny ratsy ('''Fatalisma):
Mety hahatonga ny olona ho kamo na hanaiky lembenana amin’ny fahantrana. Misy ny miteny hoe "miandry lahatra" fotsiny nefa tsy mety manao ezaka hamolavolana ny fiainany. Araka ny fiteny mantsy: "Tsy mba lahatra ny fahantrana, fa ady ny fiainana".[https://soamiely.medium.com]
== Ohabolana momba ny lahatra ==
* ''Aza latsana ny momba fa [[Zanahary (finoan-drazana malagasy)|Andriamanitra]] no tompon' ny lahatra.''
*''Aza mimenomenona amin' ny [[Anjara (finoana)|ajara]] fa tsy fantatra ny lahatry n''y Avo.
*''Ny fikasana no an' olombelona, fa ny didy sy ny lahatra an' Andriamanitra.''
* ''Ny mazoto no nambinina ka ny kamo avy koa no milaza ho miandry lahatra.''
*''Tsy misy biby te ho [[kary]], fa mahery ny laha-janahary.''
*Ny tody toy ny salaka: soa atao mihodidina, ratsy atao mihodidina." — Manambara fa na ny tsara na ny ratsy atao dia tsy maintsy miverina amin'ny tompony foana.[https://plateforme.education.mg]
*Mpamosavy milevina amoron-dalana, ka mahatantesa valin-kitsaka." — Raha nanao ratsy tamin'ny olona ianao, dia tsy maintsy mihafy sy mahatanty ny valiny rehefa miverina aminao izany.[https://ohabolana.org]
*Tody mbola ho ela ve no tsy hanaovan-dratsy? Aina no fetra": Fampahatsiahivana fa na mbola ho ela aza vao hisy [https://ohabolana.org ny] valiny, dia tsy maintsy ho avy izany mandritra ny andro iainana.
*"Ny tsiny sy ny tody dia arofanina tsy ianjerana amin'ny fanjakan'i Baroa": Ny fahatahorana ny tsiny sy ny tody no mibaiko ny olona hanana fitondran-tena tsara sy hanaja ny fihavanana ary ny lalàna eo amin'ny fiarahamonina.
== Jereo koa ==
* [[Vintana (finoan-drazana malagasy)]]
* [[Anjara (finoana)]]
* [[Tody]]
* [[Tsiny]]
*[[Tendry]]
== Rohy ivelany ==
* "[http://plateforme.education.mg/bibliotheque-numerique/course/view.php?id=103 Ny lahatra]", ''plateforme.education.mg''
* "[https://motmalgache.org/bins/teny2/lahatra Lahatra]", ''motmalgache.org''
* "[https://www.jw.org/mg/zavatra-misy/boky/Fandresen-dahatra-Miorina-Aminny-Soratra-Masina/Lahatra/ Lahatra]", ''jw.org/mg''
* "[https://ohabolana.org/ohabolana?q=lahatra&page=0 Lisitry ny ohabolana misy hoe lahatra]", ''ohabolana.org''
== Loharano sy fanamarihana ==
6x03lzu0yiisg148bklscn1hjtvbd3d
Televisa
0
279142
1147882
1114547
2026-07-21T18:33:09Z
CommonsDelinker
112
Removing [[:c:File:Plaza_Televisa_002.jpg|Plaza_Televisa_002.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Túrelio|Túrelio]] because: [[:c:COM:L|Copyright violation]]: [https://web.archive.org/web/20150826081907/http://www.televisa.com/instalacione
1147882
wikitext
text/x-wiki
[[File:Logotipo de Televisa.svg|thumbnail]]
[[Sary:TELEVISA CHAPULTEPEC.jpg|thumbnail]]
[[Sary:TelevisaBldgDF.JPG|thumbnail]]
[[Sary:Televisa Santa Fé - panoramio.jpg|thumbnail]]
'''Grupo Televisa S.A.B.''' dia orinasam-pampahalalam-baovao [[meksika]]na ary lehibe indrindra any [[Amerika Latina]]<ref>{{cite web |url=http://latercera.com/noticia/negocios/2011/04/655-358540-9-televisa-bajo-41-sus-ganancias-en-el-primer-trimestre-de-2011.shtml |title=Diario La Tercera (Argentina) "Televisa baja sus ganancias en primer trimestre de 2011" |publisher=Latercera.com |date=2011-04-15 |archive-url=https://archive.today/20130103234818/http://www.latercera.com/noticia/negocios/2011/04/655-358540-9-televisa-bajo-41-sus-ganancias-en-el-primer-trimestre-de-2011.shtml |archive-date=2013-01-03 |url-status=dead |accessdate=2019-03-07 |df=mdy-all |archivedate=2013-01-03 |archiveurl=https://archive.today/20130103234818/http://www.latercera.com/noticia/negocios/2011/04/655-358540-9-televisa-bajo-41-sus-ganancias-en-el-primer-trimestre-de-2011.shtml }}</ref><ref>{{cite web |url=http://www.maned.com/news/pressreleases/120309 |title=Editorial Televisa, World’s Largest Spanish-Language Publisher, Goes Live with K4 |date=December 3, 2009 |website=Managing Editor Inc. |archive-url=https://archive.today/20120604133321/http://www.maned.com/news/pressreleases/120309 |archive-date=June 4, 2012 |url-status=dead |access-date=2011-05-19 |df=mdy-all |accessdate=2020-11-02 |archivedate=2012-06-04 |archiveurl=https://archive.is/20120604133321/http://www.maned.com/news/pressreleases/120309 }}</ref> sy amin'ny tontolo miteny Espaniôla.<ref>[http://www.snellwilcox.com/news_events/press_releases/203 Putting Pictures to Work] {{Wayback|url=http://www.snellwilcox.com/news_events/press_releases/203 |date=20071214054201 }} – [[Snell Limited|Snell & Wilcox]]</ref> Orinasa fialam-boly iraisampirenena izy io, miaraka amin'ny ankamaroan'ny fandaharan'asany mandeha any Etazonia ao amin'ny [[Univision]], izay manana fifanarahana manokana.
== References ==
[[Sokajy:Orinasa meksikana]]
[[Sokajy:Fahitalavitra ao Meksika]]
<references />
6ov3f1jm3zp8o3yeht9rrc3voggy8wq
Iazidisma
0
279727
1147862
1090419
2026-07-21T09:14:06Z
CommonsDelinker
112
Replacing Yezidismardino.JPG with [[File:Yezidis_in_Mardin.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: Less messed up.).
1147862
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Yezidis in Mardin.jpg|vignette|296x296px|Mpino iazidy tamin' ny taonjato faha-19.]]
Ny '''iazidisma''' na '''iezidisma''', izay atao hoe '''fivavahan' ny anjely fito''', dia [[Fivavahana amin'andriamanitra tokana|fivavahana amin' andriamanitra tokana]] an' ny fianakaviambe ara-pivavahana iezidy, izay lazain' ny mpino ao aminy ho nipoitra avy ao [[Iràna Lehibe|Iràna taloha]]. Heverina ho anisan' ny [[fivavahana abrahamika]] ny iazidisma.
== Ny Iazidy na Iezidy ==
Vahoaka vitsy anisa anisan' ny [[Kiorda (vahoaka)|vahoaka kiorda]] ny mpino iazidy. Manaraka fivavahana mônôteista nipoitra avy amin' ny finoana tany aloha ela izy ireo. Ny Iazidy ([[Fiteny kiorda|kiorda]]: ئێزیدی / ''Êzîdî'') dia vahoaka vitsy anisa izay tsy manambady afa-tsy izy samy izy, avy any [[Mesôpôtamia]] ambony. Tamin' ny taona 2014 dia niharan' ny famongoran-taranaka nataon' ny Fanjakana Islamikan' i [[Iràka]] sy [[Ampiposahana (faritra)|Ampiposahana]], izay anisan' ny fomba amongorana ny kolontsaina tsy mozilmana ny Iazidy.
Nanomboka 4 750 taona talohan' ny [[Tetiandro gregôriana|tetiandro kristiana]] sy 990 taona talohan' ny [[Tetiandro hebreo|tetiandro jiosy]] ary 5 329 taona talohan' ny [[tetiandro mozilmana]] ny tetiandro iezidy.
== Ny finoana iazidy ==
Maro ny fifanahafana hita eo amin' ny iazidisma ankehitriny sy ny [[fivavahana iraniana]] taloha. Araka izany dia heverin' ny mpanaraka azy ho sisan' ny [[mitraisma]] iraniana marina izay nampifanarahina amin' ny tontolo feno fankahalana ny iazidisma, ka noho izany ia nampiditra singa avy ivelany, indrindra ny fampianaran' i Cheikh Adi, manam-pahaizana [[Sofisma (silamo)|sofy]] izay niorim-ponenana tao amin' ny lohasahan' i Lalish tamin' ny taonjato faha-12. Ny fikarohana hafa (eorôpeana na mozilmana) dia mihevitra ny iazidisma ho hetsika tsy nanaraka ny fampianarana ôfisialin' ny [[Sonisma|silamo sonita]] izay niseho tamin' ny taonjao faha-12, nikambana tamin' ny fanao efa nisy talohan' ny nidiran' ny fivavahana silamo tao [[Iràna]], dia fanao voatahiry tao amin' ny faritr' i [[Kordistàna]], indrindra taorian' i Cheikh Adi.
[[Sary:Pavaangyal.jpg|vignette|Melek Taûs, ilay anjely vorombola. Ity mari-pamantarana ity dia ahitana an' i Tawûsê Melek eo afovoany, ny ''Dingir'' someriana eo ankavia, ary ireo tafo boribory eo ambonin' ny fasan' i Sheikh 'Adī eo ankavanana.]]
Fiteny masin' ny Iazidy ny [[Fiteny kormanjy|fiteny kiorda kormanjy]]. Io fiteny io ihany no nanoratana ny boky roa ka io ihany koa no anaovana ny vavaka sy anatanterahana ny lanonana. Manana [[Soratra Masina|boky masina]] roa azy manokana ny mpino iazidy, dia ny ''Kitêba Cilwe'' ("Bokin' ny Fanambaràna") sy ny ''Mishefa Reş'' ("Boky Mainty"). Mitantara an' i Malek Tawûs ("anjely-vorombola", fisehoan' Andriamanitra) sy ny fifandraisany manokana amin' ny mpino iazidy ny ''Kitêba Cilwe'', fa ny ''Mishefa Reş'' kosa dia mitantara ny [[Famoronana (finoana sy fedrà)|famoronana]] an' izao rehetra izao, ny [[anjely]] fito, ny mpino iazidy ary ny lalàna tokony harahin' ny mpino iazidy. Miahiahy ny amin' ny fahamarinan' ireo lahatsoratra ireo izay sandoka naelin' ny mpitahiry boky tranainy atao hoe Jeremiah Shamir tao Mossoul ny fanadihadiana nataon' ny manam-pahaizana anefa.
Talohan' ny [[Famoronana (finoana sy fedrà)|namoronan]]' Andriamanitra izao tontolo izao dia namorona ny anjely fito Andriamanitra ary nanendry an' i Malek Tawûs ho lohan' izy ireo. Rehefa voaforona izao tontolo izao dia i Malek Tawûs no notendren' Andriamanitra hiandraikitra azy.
== Jereo koa ==
* [[Fivavahana abrahamika]]
*[[Fivavahana iraniana]]
* [[Kiorda (vahoaka)|Kiorda]]
kdqc2w38goqpq5e9pnmfrqdas8p6wt2
Tody
0
280480
1147896
1147465
2026-07-22T08:03:52Z
InternetArchiveBot
25011
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
1147896
wikitext
text/x-wiki
Ny '''tody''', eo amin' ny [[kolontsaina malagasy]] nentin-drazana, dia ny valiny mifandanja amin' izay zavatra niniana natao, izay mety ho tsara na ratsy, ka izany valiny izany dia tsy maintsy mihatra amin' ilay nanatanteraka na amin' ny taranany. Tsy maintsy mihatra ny tody noho ny maha valin' ny natao azy, ka tsy azo sakanana, tsy toy ny [[tsiny]] izay azo sorohina na alàna. Ny lamin-javatra nataon-[[Zanahary (finoan-drazana malagasy)|Janahary]] mifehy ny zavatra rehetra no mampihatra ny tody araka ny rariny sy ny hitsiny.
== Famaritana: ==
Ny tody dia soatoavina nentim-paharazana malagasy mampianatra fa ny zavatra rehetra niniana natao, na tsara na ratsy, dia tsy maintsy miverina amin'ny mpanao azy na amin'ny taranany. Izy io dia fitsipika ara-pitondrantena mifehy ny fiarahamonina, mitovy hevitra amin'ny hoe "karma".
Izao no tondro sy toetran'ny tody eo amin'ny fiainana malagasy:
'''Ny Fiaviana sy ny Hevitra fototra:'''
Avy amin'ny fototeny "ody": Mifandray amin'ny teny hoe "mody", izay midika fiverenana any amin'ny toerana niaingana.
Valin'ny natao: Mifandanja tanteraka amin'ny asa naseho ny tody. Ny asa tsara dia mitondra tody tsara, ary ny asa ratsy kosa mitondra loza na olana.
== Ny Toetran'ny Tody: ==
Tsy azo andosirana: Tsy azo ivalozana na ialana ny tody rehefa mihatra, tsy toy ny tsiny izay azo sorohina amin'ny alalan'ny fialan-tsiny na sorona.
Miampita amin'ny taranaka: Mety tsy amin'ilay olona nanao ny ratsy no mihatra ny tody fa amin'ny zanaka amandrefiny.
Tsy manavakavaka: Tsy misy olona afaka noho ny harenany, ny fahaizany, na ny sarangany eo amin'ny fiarahamonina.
Tsy fantatra ny fotoana: Efa ampoizina fa hisy izy, saingy miankina amin'ny lamin-javatra nentin-Janahary ny fotoana hiharan'izany.
'''Ny vokatry ny finoana ny tody eo amin'ny fiainana sy ny fisainana malagasy dia mizara ho lafiny tsara (mampandroso) sy lafiny ratsy (mampikororosy),''' ary hita taratra amin'ny alalan'ny fikarohana sy ny tahirin-kevitra ofisialy izany.[https://mg wikipedia.org] {{Wayback|url=https://mg/ |date=20130715181158 }}
== Ny vokatra tsara (Lafiny mampirindra): ==
Mampirindra sy mampilamina ny fiarahamonina: Lasa arofanina miaro amin'ny tsy mety ny tody satria matahotra ny valin'ny nataony ny olona.[https://plateforme education.mg]
Mahatonga hahay hitondra tena: Mandrisika ny olona hisahana fitondran-tena tsara sy hifidy tsara ny teny sy ny asa hataony.
Misakana ny fanaovana valifaty: Satria inoana fa misy fitsarana tsy hita maso na ny tody hamaly ny ratsy nataon'ny olona iray, dia tsy mirona handray lalàna ho an'ny tenany ny niharan-doza.
== Voka-dratsy (Ny lafiny mampanahy): ==
Na dia tsara aza ny tody, ny mpandinika sy ny mpanoratra maro, lohalaharana amin'izany i Michel Fety, dia nanasongadina fa misy loza mitatao ao anatin'ity finoana ity:ny tody.[https://journals.openedition.org]
Fanalana andraikitra sy fizakan-doza: Rehefa misy loza voajanahary na fahoriana mihatra (ohatra: fahafatesana tampoka na fatiantoka ara-barotra), dia mora amin'ny olona ny milaza izany ho "tody" na "tsiny" fa tsy mikaroka ny tena antony ara-tsiansa na ara-pahasalamana nitarika izany.
Tahotra sy tsy fandraisana andraikitra: Mety hiteraka horohoro ao anaty fiarahamonina izany, ka hahatonga ny olona hisalasala hamorona na handroso noho ny tahotra sao voadona ny fomban-drazana ka hitondra tody ratsy.
Fanamasinana ny fahantrana na ny loza mihatra amin'ny taranaka: Mety hampisy fitsarana ivelany ka hihasorana ny taranaky ny olona nanao ratsy, nefa tsy tompon'andraikitra tamin'ny lasa izy ireo.
== Ohabolana momba ==
* Ny tody misy, ny atao koa miverin-drahateo.
* Ny tody tsy misy fa ny atao no miverina.
* Ny [[tsiny]] azo sorohina, fa ny tody tsy misy fanafana.
* [[Papango]] maty, vorom-boafandrika; mataho-tody aho, fa vorom-boavono.
* "Aza ny lohasaha no jeren'ny olona ho mangingina, ka hanao ratsy, fa Andriamanitra eo an-tampon'ny loha."(Mampitandrina fa na tsy misy mahita aza ny ratsy atao, dia mahita ny Mpamorona ary hisy foana ny tody).
* Ny rano mivarina any an-drano ihany."(Ny soa na ny ratsy afafinao dia hiverina any aminao ihany amin'ny farany).
* "Ny rano tsy lo loha, fa raha lo loha, lo rambo."(Raha manao ratsy ny loham-pianakaviana na ny ray aman-dreny, dia mitondra fahoriana na tody ho an'ny taranany any aoriana).
* "Izay mamafy rivotra, hijinja tafio-drivotra."(Na dia ohabolana iraisam-pirenena aza ity, dia ampiasain'ny Malagasy hanehoana fa ny kely ratsy nafafinao dia hiverina ho loza lehibe ho anao).
== Jereo koa ==
* [[Tsiny]]
* [[Lahatra (finoana malagasy)]]
* [[Anjara (finoana)]]
* [[Fanandroana]]
* [[Fanandroana malagasy]]
* [[Fanalana faditra]]
* [[Vintana (finoan-drazana malagasy)|Vintana (finoana malagasy)]]
== Boky azo anovozan-kevitra ==
* Andriamanjato (Richard), ''Le tsiny et le tody dans la pensée malgache'', collection "Présence africaine", Paris 1957.
*Dahle (Lars Nilsen), ''Anganon' ny Ntaolo'', 1971.
* Navone (P. Gabriel), ''Ny atao no miverina - Ethnologie et proverbes malgaches'', Ed. Ambozontany, 1977.
*Rahajarizafy (Antoine de Padoue), ''Ny filozofia malagasy'', Ed. Fianarantsoa, 1981 (toko faha-3, p.62).
*Razafintsalama (Adolphe), ''Ny finoana sy ny fomba malagasy'', Ed. Md. Paoly Antananarivo, 1998.
== Loharano sy fanamarihana ==
9wwusq16scxwsir8nzws9wsjr6ntzjc
Elie Rajaonarison
0
282008
1147907
1147094
2026-07-22T11:45:29Z
Natanaboom
40443
Namafa teny
1147907
wikitext
text/x-wiki
Elie Rajaonarison (15 Novambra 1951 – 27 Novambra 2010) dia poeta, mpanakanto, mpampianatra ary mpiasam-panjakana avy eto Madagasikara . Noheverina ho mpitondra ny fanevan'ny tononkalo Malagasy maoderina ity mpanoratra ity <ref name="Fute2008">Auzias & Labourdette (2008), p. 142</ref>, ny angon-tononkalo navoakan'i Rajaonarison dia nahazoany fankatoavana iraisam-pirenena ary efa nadika tamin'ny teny frantsay sy anglisy.
{{infobox olona
||anarana=Elie Rajaonarison
|teraka=15 Novambra 1951
|maty=27 Novambra 2010
|firenena={{Madagasikara}}
|mpiaraka=
|asa=
[[Mpanoratra]] [[Mpampianatra]]
|toerana=Ambatondrazaka|seha-pitiavana=Ramananarivo Mamisoa}}
== Fiainana manokana ==
I '''Elie Rajaonarison''' dia mpanoratra malagasy, teraka tamin' ny 15 novambra 1951 tao [[Ambatondrazaka]]. Niteraka telo vavy tamin'i Mamisoa Ramananarivo izy <ref name="Madagate">{{cite web |date=November 27, 2010 |title=Elie Rajaonarison nous a quittés ce samedi 27 novembre 2010 |url=http://www.madagate.com/monde-malgache/articles/1599-elie-rajaonarison-nous-a-quittes-ce-samedi-27-novembre-2010.html |url-status=dead |accessdate=June 9, 2012 |publisher=Madagate.com |language=French, Malagasy |archive-date=2010-11-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101130052305/http://www.madagate.com/monde-malgache/articles/1599-elie-rajaonarison-nous-a-quittes-ce-samedi-27-novembre-2010.html }}</ref><ref>https://poetawebs.e-monsite.com/pages/sorapiainana/page-55-1.html</ref>.
Ny 27 novambra 2010 no nodimandry tamin'ny faha 59 taonany i Elie Rajaonarison <ref name="Madagate" /><ref>https://www.tiatanindrazana.mg/actualites/poete-universitaire-nodimandry-i-elie-rajaonarison-2714.php</ref>.
== Asa soratra sy sanganasa ==
Poeta sy mpanoratra ary niaro tanteraka ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] sy [[Fomban-drazana malagasy|fomba malagasy]] ny tenany. Amin'ireo mpanoratra nanangana ny [[Faribolana Sandratra]] mba ho fampiroborobona ny poezia teo anivon'ny tanora<ref name="Iowa">{{cite web |title=International Writing Program: Elie RAJAONARISON |url=http://iwp.uiowa.edu/writers/elie-rajaonarison |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120417081730/http://iwp.uiowa.edu/writers/elie-rajaonarison |archivedate=April 17, 2012 |accessdate=January 22, 2012 |publisher=University of Iowa}}</ref>.
Voalaza ho nanaitra sy nisarika poeta sy mpanankato malagasy maro noho ny fisehony matetika nitondra ireo sangan'asany, tao amin'ny Centre Germano-Malgache (CGM) tao [[Antananarivo]]<ref name="MidiMada">{{cite news|last=Rabe|first=Patrice|publisher=Midi Madagasikara|title=Disparition d'Elie Rajaonarison - Un géant de la littérature malgache s'en est allé|date=November 29, 2010|url=http://fr.allafrica.com/stories/201011300454.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101205104602/http://fr.allafrica.com/stories/201011300454.html|archivedate=December 5, 2010|accessdate=January 22, 2012|language=French|url-status=dead}}</ref>. Samoëla, mpihira malagasy, dia nanonona an'i [[Elie Rajaonarison]] tamin'ny hira mitondra ny lohateny hoe "Soly" tao amin'ny rakikirany voalohany, sy Mampirevy (1997), izay nanoro hevitra ireo manana fo sahirana mba hahita fampiononana ao amin'ny tononkalony ("Omeko anao ny tononkalon'i Elie Rajaonarison..."). Maro ny tononkalo nosoranan'i [[Jacques Prévert]] no nadikany tamin'ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]]<ref name="Madagate" />.
Mpanoratra [[tantara an-tsehatra]] koa, I Elie Rajaonarison, anisany nahafatarana azy ilay tantara mitondra ny lohanteny hoe ''Tana-Cergy'' izay notontosain'ny andiana mpilalao sarimihetsika [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] sy Frantsay ary nitety an'i Frantsa ary nahazo laza tsara tamin'izany<ref name=":0">Chataigner, Jean-Marc. "Disparition d'Elie RAJAONARISON, lettre de condoléances de Jean-Marc CHATAIGNER, Ambassadeur de France (30.11.10)" (in French). Ambassade et Consulat Général de France à Madagascar. Archived from the original on January 23, 2013. Retrieved January 22, 2012.</ref>. Mba hampielezana ny Malagasy amin'ny tontolon'ny teatra, dia nanao fandikana ny asa soratr'i [[Bernard-Marie Koltès]] avy amin'ny teny frantsay ho amin'ny teny Malagasy i Rajaonarison ary nahomby izany<ref name="Madagate" />.
Ny fakana sary nataony, dia nahazoany laza teo amin'ny sehatry ny zavakanto<ref name="Madagate" />. Nanoratra sy nitarika sarimihetsika maromaro izy<ref name="Fute2008" />, ary niara-niasa tamin'ireo mpanakanto hafa liana mba hanangana ny Komitin'ny Firenena Malagasy ao amin'ny ICOMOS (International Council on Monuments and Sites) mba hiarovana ny lova ara-kolontsaina sy ara-tantara azo tsapain-tanana an'i Madagasikara<ref name="Iowa" />.
== Asa sy fikambanana ==
Niasa ho Sekiretera Jeneralin'ny Minisitry ny Kolontsaina i Rajaonarison tamin'ny taona 1990 teo ambany fitondran'ny Filoha Albert Zafy<ref name=":0" />, ary mpikambana taloha tao amin'ny antoko politika AVI niaraka tamin'i Norbert Ratsirahonana<ref name="Madagate" />. Profesora tao amin'ny Oniversiten'i Madagasikara tao Ankatso, Antananarivo, nandritra ny 25 taona mahery izy, ary nasandratra ho lehiben'ny sampana haifiarahamonina tamin'ny asany. Nifantoka tamin'ny kolontsaina, tantara, zavakanto ary fomba fijery izao tontolo izao ny fianarany sy ny fikarohany. Fantatra tamin'ny finoany lalina, ny fitiavany an'i Madagasikara, ary ny toetrany mafana izy<ref name="MidiMada" /><ref name=":0" />.
== Jereo koa ==
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Ny Avana Ramanantoanina]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Loharano ==
[[Sokajy:mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1951]]
4e7oxyrppnfpthly6cup87uc562wp81
1147931
1147907
2026-07-22T15:32:26Z
~2026-41058-19
40454
Fanovana kely
1147931
wikitext
text/x-wiki
Elie Rajaonarison (15 Novambra 1951 – 27 Novambra 2010) dia poeta, mpanakanto, mpampianatra ary mpiasam-panjakana avy eto Madagasikara . Noheverina ho mpitondra ny fanevan'ny tononkalo Malagasy maoderina ity mpanoratra ity <ref name="Fute2008">Auzias & Labourdette (2008), p. 142</ref>, ny angon-tononkalo navoakan'i Rajaonarison dia nahazoany fankatoavana iraisam-pirenena ary efa nadika tamin'ny teny frantsay sy anglisy.
{{infobox olona
||anarana=Elie Rajaonarison
|teraka=15 Novambra 1951
|maty=27 Novambra 2010
|firenena={{Madagasikara}}
|mpiaraka=
|asa=
[[Mpanoratra]] [[Mpampianatra]]
|toerana=Ambatondrazaka|seha-pitiavana=Ramananarivo Mamisoa}}
== Fiainana manokana ==
I '''Elie Rajaonarison''' dia mpanoratra malagasy, teraka tamin' ny 15 novambra 1951 tao [[Ambatondrazaka]]. Niteraka telo vavy tamin'i Mamisoa Ramananarivo izy <ref name="Madagate">{{cite web |date=November 27, 2010 |title=Elie Rajaonarison nous a quittés ce samedi 27 novembre 2010 |url=http://www.madagate.com/monde-malgache/articles/1599-elie-rajaonarison-nous-a-quittes-ce-samedi-27-novembre-2010.html |url-status=dead |accessdate=June 9, 2012 |publisher=Madagate.com |language=French, Malagasy |archive-date=2010-11-30 |archive-url=https://web.archive.org/web/20101130052305/http://www.madagate.com/monde-malgache/articles/1599-elie-rajaonarison-nous-a-quittes-ce-samedi-27-novembre-2010.html }}</ref><ref>https://poetawebs.e-monsite.com/pages/sorapiainana/page-55-1.html</ref>.
Ny 27 novambra 2010 no nodimandry tamin'ny faha 59 taonany i Elie Rajaonarison <ref name="Madagate" /><ref>https://www.tiatanindrazana.mg/actualites/poete-universitaire-nodimandry-i-elie-rajaonarison-2714.php</ref>.
== Asa soratra sy sanganasa ==
Poeta sy mpanoratra ary niaro tanteraka ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] sy [[Fomban-drazana malagasy|fomba malagasy]] ny tenany. Amin'ireo mpanoratra nanangana ny [[Faribolana Sandratra]] mba ho fampiroborobona ny poezia teo anivon'ny tanora<ref name="Iowa">{{cite web |title=International Writing Program: Elie RAJAONARISON |url=http://iwp.uiowa.edu/writers/elie-rajaonarison |url-status=dead |archiveurl=https://web.archive.org/web/20120417081730/http://iwp.uiowa.edu/writers/elie-rajaonarison |archivedate=April 17, 2012 |accessdate=January 22, 2012 |publisher=University of Iowa}}</ref>.
Voalaza ho nanaitra sy nisarika poeta sy mpanankato malagasy maro noho ny fisehony matetika nitondra ireo sanganasany, tao amin'ny Centre Germano-Malgache (CGM) tao [[Antananarivo]]<ref name="MidiMada">{{cite news|last=Rabe|first=Patrice|publisher=Midi Madagasikara|title=Disparition d'Elie Rajaonarison - Un géant de la littérature malgache s'en est allé|date=November 29, 2010|url=http://fr.allafrica.com/stories/201011300454.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101205104602/http://fr.allafrica.com/stories/201011300454.html|archivedate=December 5, 2010|accessdate=January 22, 2012|language=French|url-status=dead}}</ref>. Samoëla, mpihira malagasy, dia nanonona an'i [[Elie Rajaonarison]] tamin'ny hira mitondra ny lohateny hoe "Soly" tao amin'ny rakikirany voalohany, sy Mampirevy (1997), izay nanoro hevitra ireo manana fo sahirana mba hahita fampiononana ao amin'ny tononkalony ("Omeko anao ny tononkalon'i Elie Rajaonarison..."). Maro ny tononkalo nosoranan'i [[Jacques Prévert]] no nadikany tamin'ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]]<ref name="Madagate" />.
Mpanoratra [[tantara an-tsehatra]] koa, I Elie Rajaonarison, anisany nahafatarana azy ilay tantara mitondra ny lohanteny hoe ''Tana-Cergy'' izay notontosain'ny andiana mpilalao sarimihetsika [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] sy Frantsay ary nitety an'i Frantsa ary nahazo laza tsara tamin'izany<ref name=":0">Chataigner, Jean-Marc. "Disparition d'Elie RAJAONARISON, lettre de condoléances de Jean-Marc CHATAIGNER, Ambassadeur de France (30.11.10)" (in French). Ambassade et Consulat Général de France à Madagascar. Archived from the original on January 23, 2013. Retrieved January 22, 2012.</ref>. Mba hampielezana ny Malagasy amin'ny tontolon'ny teatra, dia nanao fandikana ny asa soratr'i [[Bernard-Marie Koltès]] avy amin'ny teny frantsay ho amin'ny teny Malagasy i Rajaonarison ary nahomby izany<ref name="Madagate" />.
Ny fakana sary nataony, dia nahazoany laza teo amin'ny sehatry ny zavakanto<ref name="Madagate" />. Nanoratra sy nitarika sarimihetsika maromaro izy<ref name="Fute2008" />, ary niara-niasa tamin'ireo mpanakanto hafa liana mba hanangana ny Komitin'ny Firenena Malagasy ao amin'ny ICOMOS (International Council on Monuments and Sites) mba hiarovana ny lova ara-kolontsaina sy ara-tantara azo tsapain-tanana an'i Madagasikara<ref name="Iowa" />.
== Asa sy fikambanana ==
Niasa ho Sekiretera Jeneralin'ny Minisitry ny Kolontsaina i Rajaonarison tamin'ny taona 1990 teo ambany fitondran'ny Filoha Albert Zafy<ref name=":0" />, ary mpikambana taloha tao amin'ny antoko politika AVI niaraka tamin'i Norbert Ratsirahonana<ref name="Madagate" />. Profesora tao amin'ny Oniversiten'i Madagasikara tao Ankatso, Antananarivo, nandritra ny 25 taona mahery izy, ary nasandratra ho lehiben'ny sampana haifiarahamonina tamin'ny asany. Nifantoka tamin'ny kolontsaina, tantara, zavakanto ary fomba fijery izao tontolo izao ny fianarany sy ny fikarohany. Fantatra tamin'ny finoany lalina, ny fitiavany an'i Madagasikara, ary ny toetrany mafana izy<ref name="MidiMada" /><ref name=":0" />.
== Jereo koa ==
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Ny Avana Ramanantoanina]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
== Loharano ==
[[Sokajy:mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1951]]
auhs3f8zgfqjuxy6hhnxsq7uoa73udo
Rabarioelina Ndriana
0
283601
1147883
1147760
2026-07-21T19:06:32Z
~2026-39119-14
40302
Nanala ny fanavaozana [[Special:Diff/1134169|1134169]] nataon'i [[Special:Contributions/~2026-20251-02|~2026-20251-02]] ([[User talk:~2026-20251-02|dinika]])
1147883
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Rabarioelina Ndriana|teraka=1963|firenena=Madagasikara|asa=Mpahay tantara|asa hafa=Mpikaroka
Teôlôjiana|sary=Rabarioelina Ndriana01}}
Ny Andriana '''Rabarioelina''' Ndriana dia [[Teôlôjia|teôlôjiana]] [[Prôtestantisma eto Madagasikara|prôtestanta malagasy]], teraka tamin' ny taona 1963, ao amin' ny fokon' [[andriana]] [[merina]] avy ao [[Ambohimalaza]], ao [[Antananarivo]], renivohitr' i [[Madagasikara]]. Zanaky ny Profesora sy Dokotera Lala Rabarioelina, izay nodimandry tamin' ny taona 2023 teo amin' ny faha-93 taonany, izy<ref name=":2"><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''Taniko Madagasikara'', publié le 18 février 2023, mis à jour le 16 septembre 2024,</small> </ref>. Milaza izy fa voahosotra sy nohamasinina ho Mpanjakan' Imerina sy Mpanjakan' i Madagasikara tamin' ny taona 2015 ary miasa amin' ny tokony hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] indray<ref name=":6"><small>"[https://www.koolsaina.com/royaume-de-madagascar-monarchie-interview-ndriana-rabarioelina-ibc-television/#comments Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]", ''www.koolsaina.com''</small></ref><ref name=":3"><small>"[https://www.youtube.com/watch?v=CnzKEvBocnA&t=1s Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]" (Video), ''Youtube''</small></ref><ref><small>[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]], ''mg.wikipedia.org''</small></ref>.
Indreto koa ny lafin-javatra ahafantarana azy: nianatra fiteny maro (anisan' izany ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]]), manana maripahaizana dôktôrà roa momba ny [[teôlôjia]] tany [[Etazonia]]. Nianatra nitendry [[gitara klasika]] koa izy<ref><small>[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2021/06/ndriana-rabarioelina-travel-with.html?utm_source=chatgpt.com Pr. Dr. Ndriana Rabarioelina: "...Travel with the classical guitar ..."], Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar, 4 juin 2021.</small></ref>.
Nanohanana tsangan-kevitra nampitondrainy ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' izy<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA?utm_source=chatgpt.com Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", ''stalcuinhouseseminary.academia.edu''</small></ref>, izay miompana amin' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]] sy i [[Madagasikara]], ary koa amin' ny niandohan' ny olombelona, ka nikarohany ny fifandraisan' ny [[sivilizasiôna]] maro fahiny sy ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]]. Filoha mpanorina sy mpikambana ao amin' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' izy<ref name=":8" />.
== Zotram-piainany ==
=== Ny ray aman-dreniny ===
Teraka tamin' ny taona 1963 izy, zanaky ny profesora Lala Rabarioelina sy Rajerison Victorine<ref><small>"[https://gw.geneanet.org/taniko?lang=es&n=rabarioelina&p=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''</small></ref>, izay samy [[andriana]]<ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/12/tantaran-ny-andriana-eto-madagasikara.html? Tantaran' ny Andriana eto madagasikara]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>. I Lala Rabarioelina dia Docteur en Médecine (nianatra tany amin' ny Faculté de Médecine de [[Montpellier]]), mpandidy (major du Concours de chirurgie tany [[Frantsa]]), Professeur Agrégé de Chirurgie Générale (Paris, Frantsa), Professeur Emérite de l'Université (Oniversiten' i Madagasikara), Grand Chancelier de l'Ordre National de Madagascar<ref><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''tanikomadagascar.com''</small></ref>. Rajerison Victorine renin' i Ndriana Rabarioelina kosa dia manana ny diplôma ambony amin' ny haizaitra (diplôme de Haute Couture de Paris).
=== Ny fianarana norantoviny ===
Nahazo ny diplôma ''baccalauréat série C'' ([[matematika]] sy [[fizika]]) tao amin' ny [[Académie d' Aix-Marseille]] ('''''[[:fr:Académie_d'Aix-Marseille|fr]]''''') tany [[Frantsa]] izy, sy ny ''Licence en Théologie'' ary nahavita ''Master en Théologie'' tao amin' ny [[Faculté Libre de Théologie Réformée na Faculté Jean-Calvin]] ('''''[[:fr:Faculté_Jean-Calvin|fr]]''''') tao Aix-en-Provence any [[Frantsa]].
Nandalina fitantanana orinasa tao amin' ny [[Ecole Supérieure de Commerce de Paris]] (ESCP-Senior, Paris, 1994) ('''''[[:fr:ESCP_Business_School|fr]]''''') ary nandalim-pahaizana momba ny [[vatosoa]] tao amin' ny [[Gemological Institute of America]] (GIA, 2003, 2005) ('''''[[:en:Gemological_Institute_of_America|en]]''''') ary laharana voalohany mikasika ny [[diamondra]] tamin' ny mpiara-mianatra aminy.
[[Teôlôjia|Teôlôjiana]] i Ndriana Rabarioelina<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA? Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", S''t Alcuin House Seminary Academia''</small></ref> sady mpikaroka tantara koa<ref name=":9"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Science of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>. Nanao fikarohana izy ka nahazo ny diplôma ''PhD in Theology'' tamin' ny fanohanany ny [[tsangan-kevitra]] hoe "''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]''" na "Ny fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara" (''PhD'', Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Theological Seminary, USA, 2010, 458 pejy) mikasika ny "Tantara miafin' i Madagasikara nandritra ny telo arivo taona mahery" ary nahazo ny diplôma ''Doctor of Theology'' tamin' ny fanohanany ny [[tsangan-kevitra]] mitondra ny lohateny hoe "''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]''" na "I Madagasikara, ao amin' ny sisa tavela amin' ny toerana nahaterahan' ny olombelona" (''D.Theol''., Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Seminary, USA, 2016, 638 pejy) mikasika ny "Tantara miafin' i Madagasikara nandritra ny enina arivo taona mahery".
Nianatra sy nampitaha tenim-pirenena mihoatra ny roa ambin' ny folo koa izy ([[Fiteny malagasy|malagasy]], [[Fiteny hebreo|hebreo]], [[Fiteny arameana|arameana]], [[Fiteny grika|grika]], [[Fiteny anglisy|anglisy]], [[Fiteny alemàna|alemana]], [[Fiteny tamily taloha|tamily tranainy]], [[Fiteny sanskrity|sanskrity]], [[Fiteny someriana|someriana]], [[Fiteny malaiô-pôlineziana|malaiô-pôlineziana]], [[Vondrom-piteny amerindiana|amerindiana]], [[Fiteny aty Afrika|afrikana]], sns)<ref name=":9" />.
Anisan' ny mpampianatra azy:
* ny Profesora [[Pierre Berthoud]] (FLTR, [[Aix-en-Provence]], [[Frantsa]]), manam-pahaizana manokana momba ny [[Testamenta Taloha]];
* ny Profesora [[Peter R. Jones]] (Harvard, Princeton, [[Etazonia]]), manampahaizana momba ny [[Testamenta Vaovao]];
* ny Profesora Jean Marc Daumas de Cornilhac (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] sy ny [[Tantaran' ny kristianisma|tantaram-piangonana]];
* ny Profesora Maurice Carrez (FTP, [[Paris]], Frantsa) momba ny [[Fiteny grika|teny grika]] sy ny [[Testamenta Vaovao]];
* ny Profesora Edmund Clowney ([[Westminster, Kalifornia|Westminster]], WTS, Etazonia) momba ny [[teôlôjia biblika]];
* ny Profesora Roger Greenway (Westminster, WTS, Etazonia), momba ny [[World Missiology|World Missiolog]]<nowiki/>[[World Missiology|y]];
* ny Profesora Jean Brun (Oniversite, Dijon) momba ny [[filôzôfia kristiana]];
* ny Profesora Pierre Courthial (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[teôlôjia pratika]] sy ny [[apôlôjetika]];
* ny Profesora Olivier Clément (Institut Orthodoxe Saint Serge, Paris, Frantsa) momba ny [[teôlôjia ôrtôdôksa]];
* ary ny Profesora [[Pierre Chaunu]], manampahaizana momba ny [[Tantara]], mpikambana ao amin' ny Institut, Filohan' ny Académie des Sciences Morales et Politiques, Paris, Frantsa.
=== Raiamandreny mpiahy ===
Nilaza ho nahazo teny fikasana avy amin' Andriamanitra sy tsodrano avy amin' ny raiamandreny ara-panahy izy, dia ireto: ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]], mpanorina ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA) tao [[Montpellier]] tamin' ny taona 1946, mpiaraka nanorina ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]] (FJKM) tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny [[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara]] (FFKM) teny Ambohimalaza, Antananarivo, tamin' ny taona 1950, efa tonian' ny Fiombonan' ny Fiangonana Protestanta eto Madagasikara (FFPM) tamin' ny taona 1986-1992, solontenan' i Madagasikara tamin' ny fanorenana ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|Filankevitry ny Fiangonana eran-Tany]] na [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]] (WCC) tany [[Amsterdam]] tamin' ny taona 1947-1948.</small></ref> (taona 1981), ny mpitandrina Razafindrakoto Gabriel (taona 1986), i Mama [[Volahavana Germaine]]<ref><small>I Mama [[Volahavana Germaine]] (na Nenilava), mpiandry zokiolona (1941), raiamandreny nanorina ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] tamin' ny taona 1941, izay miombona amin' ny FFPM, efa nihaona tamin' i [[Olav V]], mpanjakan' i [[Nôrvezy]], tany amin' ny Lapan' Andriamanjaka tany [[Oslo]] any tamin' ny taona 1973, mpitory Filazantsara, mpiahy marary sy kamboty ary olona sahirana an-jatony, izay heverin' ny ao amin' ny hetsika [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Fifohazana]] ho mpaminany. ary mahay tenim-pirenena roa ambin' ny folo.</small></ref> (taona 1996), ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]]<ref><small>Ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra|Armand Gaetan Razafindratandra]], ao amin' ny [[Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina (Madagasikara)|Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina]] (EKAR) eto Madagasikara, mpiaraka nanorina ny Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara (FFKM) tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950.</small></ref> (taona 2007), i Mama Ravolazaimanga Bernadette (taona 2009), i Mama Rasoazanakolona Hèlene (taona 2012), i Dada Manase (taona 2018) ao anatin' ny [[Fiangonana Loterana Malagasy]], ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]]<ref name=":5">[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ <small>http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/</small>]</ref>. Anisan' ny raiamandrany mpiahy azy koa ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]], mpitandrina FJKM Ambavahadimitafo, mpampianatra tantaram-piangonana (FTP) ao Antananarivo, mpiaraka nanorina ny FJKM tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny FFKM tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950, mpiaraka nanorina ofisialy ny FPMA tany Paris tamin' ny taona 1959.</small></ref> sy ny profesora [[Albert Rakoto Ratsimamanga]]<ref><small>I [[Albert Rakoto Ratsimamanga]], Docteur en Médecine, Docteur ès Sciences, ambasadaoron' i Madagasikara tamin' ny taona 1960-1972, manampahaizana, tale amin' ny Centre National de Recherche Scientifique (CNRS) any [[Paris]], akademisiana amin' ny firenena maro, mpikambana ao amin' ny Institut any Paris, ary nahazo loka siantifika iraisam-pirenena maro.</small></ref>.
=== Anjara toerany teo amin' ny fiangonana ===
I Ndriana Rabarioelina dia kristiana prôtestanta. [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Mpiandry]] izy nanomboka amin' ny taona 1991, zanaky ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFPM]]). Izy dia efa filohan' ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille)<ref><small>Ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille) tamin' ny taona 1986-1988, izay mpikambana ao amin' ny [[Fikambanana Mampiely Baiboly Malagasy|Fikambanana Mampiely Baiboly]] eto Madagasikara (FMBM), ao amin' ny [[Fédération protestante de France]] (FPF), ao amin' ny [[Alliance nationale des églises luthériennes de France]] (ANELF), ao amin' ny [[Lutheran World Federation]] (WLF), ao amin' ny [[Alliance réformée mondiale]] (ARM) ary ao amin' ny [[Conseil oecuménique de églises]] (COE).</small> </ref> tamin' ny taona 1986-1988.
Izy no nahitana ny Lycée Gardanne, Département Bouche-du-Rhône, Région Provence (PACA), izay toerana nanaovana ny Fivoriambe Isankerintaona Fifohazana voalohany teo anivon' ny Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy (FPMA, 1989).
== Ny tsangan-keviny ==
=== Jiosy na Israelita ny Malagasy ===
Ny tsangan-kevitra nahazoan' i Ndriana Rabarioelina ny diplôma ''PhD in Theology'' dia mitondra ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' ("Fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara")<ref name=":0"><small>"[https://www.deliremadagascar.com/conference-internationale-sur-les-origines-juives-a-madagascar/ Conférence internationale sur les origines juives à Madagascar]", in [https://www.deliremadagascar.com/ deliremadagascar.com]</small></ref>. Izany [[tsangan-kevitra]] izany dia anohanany ny maha [[Jiosy]] na Jody ny [[Malagasy]].
Ny mpitandrina [[Ravelojaona (mpitandrina)|Ravelojaona]] no efa nanoratra fa [[Jiosy]] ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] (1909). Taty aoriana dia nanamafy izany i Mama [[Volahavana Germaine]] (1941). Manaraka, ilay misiônera [[lazarista]] atao hoe Rev. Père [[Joseph Briant]] (1946) dia niezaka nanamarina fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] ary nanamafy koa fa Jiosy ny Malagasy ny Rev. Dr. [[Roger Andriatsiratahina]] (1976) sy ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra]] (1979) <ref name=":1"><small>Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", États-Unis, 2010.</small></ref>. Ny filazan' i Rev. Père Joseph Briant fa nisy koa ny andiam-pifidrà-monina jiosy mankaty Madagasikara -- ka ny voalohany tamin' ireo fifindrà-monina ireo dia tamin' ny andron' i [[Sôlômôna]], manodidina ny taona 900 tal. J.K. -- dia nohamafisin' ny Pastora Tolotra Ratefy (1976) sy Pr. Dr. Ndriana Rabarioelina (2010) tao amin' ny fikarohana ara-teôlôjia sy ara-tantara nataon' izy ireo nandritra ny efapolo taona mahery<ref name=":1" />.
=== Madagasikara: fanjakà-mpanjaka teôkratika sy kristôkratika ===
Anisan' ny tohanan' i Ndriana Rabarioelina koa ny tokony hahatonga an' i Madagasikara ho fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]], sady hiverenana amin' ny fanjaka-mpanjaka manandratra indray ny rafitra ara-piarahamonina sy ara-pôlitika mankato an' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] sy manaja ny [[soatoavina]] malagasy, ary ny fandravana ny rafitra [[Repoblika|repoblikana]] napetraky ny mpanjanantany tandrefana<ref><small>"[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]]" in ''[https://mg.wikipedia.org/ mg.wikipedia.org]''</small></ref><ref><small>"[http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs Déclaration : Les Malagasy, descendants de juifs]" in ''[https://midi-madagasikara.mg/ midi-madagasikara.mg] {{Wayback|url=https://midi-madagasikara.mg/ |date=20230430165033 }}''</small></ref><ref><small>"[http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= Déclaration: les Malagasy dscendants des juifs] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= |date=20230430172043 }}", in ''[http://www.tonga-soa.com/ tonga-soa.com] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/ |date=20250616035827 }}''</small></ref>. Tsy mijanona ho tsangan-kevitra fotsiny ny famerenana ny fitondra-mpanjaka fa raha [[andriana]] na printsy fotsiny i Ndriana Rabarioelina tany am-panombohana dia narahiny fanambaràna ho Mpanjaka izany<ref><small>"[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2019/ Royal house of Madagascar]", in [http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ royal-house-of-madagascar.blogspot.com/]</small></ref>.
=== Avy amin' ny teny hebreo ny teny malagasy ===
Izao koa no anisan' ny hevitra tohanany: ny [[fiteny malagasy]] dia avy amin' ny [[fiteny hebreo]], ny [[kolontsaina malagasy]] dia avy amin' ny [[Jodaisma|kolontsaina jiosy]], ary nisy ny fifindrà-monina jiosy nankaty [[Madagasikara]], izay toherin' ny manam-pahaizana maro<ref><small>Sophie Goedefroit et Albert Roca (2021), "[https://publicacions.antropologia.cat/quaderns/article/download/371/199/1378 La "plus belle énigme du monde" ne veut pas être résolue. Le besoin de mémoire multiple à Madagascar]", ''publicacions.antropologia.cat''</small></ref>.
Nisy ny Fihaonana iraisam-pirenena mikasika ny Fiaviana Jiosy eto Madagasikara na ''Conférence Internationale sur les Origines Juives à Madagascar'' izay niarahan' ny Profesora [[Tudor Parfitt]] (Tale mpanorina ny Centre for Jewish Studies, SOAS, University of London, Academician, [[Fanjakana Mitambatra|United Kingdom]]) sy ny Pastora [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] (filoham-boninahitry ny Royal Academy of Sciences of Madagascar) ary ny Pr. Dr. Ndriana Rabarioelina (Filoha Mpanorina ny Royal Academy of Sciences of Madagascar), teo anatrehan' ny [[Raby]] dimy avy any [[Etazonia]], [[Kanada]], [[Marôka]], [[Frantsa]] ary [[Aostralia]], tao [[Antananarivo]] tamin' ny volana Mey 2017.<ref name=":8"><small>Royal Academy of Sciences of Madagascar, 2017.</small></ref>
== Mpanjakan' ny Merina sy mpanjakan' i Madagasikara ==
=== Ny fototry ny fanjakany ===
==== Taranaka mpanjaka ====
Nilaza i Ndriana Rabarioelina fa avy amin' ny mpanjaka [[Andriantomara]], ny mpanjaka [[Andrianerinerina]] Lahimatoan' Imerina, ny mpanjaka [[Andriamanelo]], ny mpanjaka [[Ralambo]], ny mpanjaka [[Andriantompokoindrindra]] Lahimatoan' Imerina, Tompon' ny Tranomanara, Tranofohiloha, Tranomasina, izay nolovany avy amin' ny razambeny mpanjaka [[Andriamamilazabe]], sy avy amin' ny mpanjaka [[Andrianjaka]] namorona ny [[Rova Manjakamiadana|Rovan' Antananarivo]], ny mpanjaka [[Andriantsitakatrandriana]], ny mpanjaka [[Andriantsimitoviaminandriandehibe]] ary ny mpanjaka [[Andrianampoinimerina]]. Ny ''Geneanet'' no ahitana tetiarana momba an' i Ndriana Rabarioelina<ref><small>"[[Ndriana Rabarioelina]]", ''Geneanet''</small></ref>.
Araka ny voalazan' i Ndriana Rabarioelina dia izao ny hafatry ny mpanjaka razambeny: <blockquote>An' [[Andriamanelo]] ny Alakamisy ary an' [[Andriamananintany]] ny Zoma. Raha manary fanjakana ny Terak' Andriamananintany dia miverina amin' Andriamanelo ny fanjakana. Vokany: ny hafatra napetraky ny mpanjaka [[Ralambo]] sy [[Andriantompokoindrindra]] ary [[Andrianjaka]] izay nisy fifanarahana fito dia manjaka aloha Andriantompokoindrindra avy amin' Andriamanelo, avy eo manjaka [[Andrianjaka]] avy amin' [[Andriamananintany]], ary ny Andriandahy avy amin' ny Terak' Andrianjaka manana reny mivantana [[Andriantompokoindrindra (foko)|Andriantompokoindrindra]] (foko) ihany no mahazo manjaka sy mahazo Tranomasina. Ny [[Ranavalona|vehi]][[Rasoherina|vavy]] tsy mahazo manjaka. Ary rehefa tsy manaja na very fanjakana ny Terak' Andrianjaka dia miverina amin' Andriantompokoindrindra Lahimatoan' Imerina, avy amin' Andriamanelo, ny fanjakana. (Ndriana Rabarioelina) </blockquote>Nambarany fa "avy amin' ny mpanjaka mpisorona [[Andriantompokoindrindra]] Lahimatoan' Imerina mivantana sady avy amin' ny mpanjaka [[Andrianjaka]] ary avy amin' ny mpanjaka [[Andrianampoinimerina]] eto Madagasikara izy". Ity fanambaràna ity dia singa fototra amin' ny maha-izy azy sy ny hetsika ataony.
==== Tendry avy amin' Andriamanitra ====
Araka ny voalazan' i Ndriana Rabarioelina hatrany dia [[Mpaminany malagasy|mpaminany]] miisa fito, raiamandreny andriana sy ireo zokiolona fotsy volo amin' ny tany, raiamandreny ara-panahy (ny Pastora [[Daniel Ratefy]] avy ao [[Ambohimalaza]], ny Pastor Razafindrakoto Gabriel avy ao [[Antanamalaza]], i [[Volahavana Germaine|Mama Volahavana Germaine]] avy amin' ny [[Tobilehibe Ankaramalaza|Toby Ankaramalaza]], i Dada Manasé avy amin' ny Toby Ankaramalaza, ny Andriambavy Rasoazanakolona Hélène na Mamafara avy amin' ny [[Toby Namahanambasy]] Imerinatsimo, ny Kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]] avy ao Ambohimalaza, ny Andriambavy Ravolazaimanga Bernadette<ref><small>Ravolazaimanga Bernadette dia voalaza fa mpiandry zokiolona indrindra (1955) amin' ny Toby Lehibe Ankaramalaza sy ny Toby Lehibe Manolotrony (FFPM). Raimandreny ny Toby Masina Itaitso (FLM, FFPM). Nampianarin' i Mama Volahavana Germaine Nenilava (Toby Amkaramalaza) sy Neny Ravelonjanahary (Toby Manolotrony). Anisan' ny olona manana vina kristiana ho an' i Madagasikara manontolo izy ary miasa ho amin' izany, satria araka ny Hafatr' i Jesosy Kristy tamin' i Mama Nenilava dia ho lasa ivon' ny [[fitoriana ny filazantsara]] maneran-tany i Madagasikara.</small> </ref> avy amin' ny [[Toby Itaitso]]) no nampilazain' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] mialoha nanomboka ny taona 1981, ny maha mpanjaka mpandova fanjakana sy nanome tsodrano an' i Ndriana Rabarioelina.
=== Ny fanjakany ===
==== Fiantombohan' ny fanjakany ====
Araka ny filazana nataony ihany dia tamin' ny volana Septambra 2015 no voalazany fa nanosorana sy nanamasinina azy ho mpanjaka tamin' ny lanonana ara-panahy teny [[Ambohidrabiby]] Hasin' Imerina, toerana manan-danja teo amin' ny tantaran’ ny [[Lisitry ny mpanjaka merina|mpanjaka merina sy mpanjaka eto Madagasikara]]. Nisy fahazavana avy any an-danitra nidina sy nipetraka naharitra ela teo aminy, ary "fahazavana avo zato heny noho ny fahazavan' ny [[masoandro]]" niposaka vao maraina avy any atsinanana tamin' io fotoana fanosorana mpanjaka sy fitsofandrano azy io teny Ambohidrabiby Hasin' Imerina, izay mariky ny "fanatrehan' Andriamanitra sy ny fankatoavany ary ny fitahiany".
Na dia teo aza izany fanosorana izany dia efa taty amin' ny taona 2020 no nahenoana ny maha mpanjaka azy, raha andriana na printsy no nahalalana azy hatramin' izay.
Izy dia nanorina ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, ny Fianakaviamben' ny Andriana eto Madagasikara, ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara, ny Fiombonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara ary niaraka nanorina ny fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA) niaraka tamin' ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] taorian' ny 06 Novambra 1995.
==== Ny anaram-boninahitra entiny ====
Izao ny anaram-boninahitra isalorany amin' ny maha mpanjaka azy, izay matetika adika amin' ny tenim-pirenena samihafa: "''Mpanjaka, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''".
==== Mbola mitaky ny tena fanjakana ====
Na dia efa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjaka aza i Ndriana Rabarioelina dia mbola miasa momba ny hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] sy ny handravana ny Repoblikan' i Madagasikara, izay lazainy fa naorin' ny mpanjanatany frantsay, mba hametrahany ny fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]].
=== Fidirana an-tsehatra amin' ny raharaham-pirenena ===
1) Ny Andriana Rabarioelina Ndriana dia nahazo fiofanana pôlitika nandritra ny dimy taona (1995-2000) tamin' ny Andriana Blaise Rabetafika, ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU)<ref><small>Ny Andriana Blaise Rabetafika dia ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU) sady zokiolona indrindra amin' ireo ambasadaoro erantany (1969-1992) tao amin' ny Firenena Mikambana, efa filohan' ny [[Filankevi-Pilaminan' ny Firenena Mikambana|Filankevitry ny Fandriampahalemana]] indroa (1985,1986) tao amin' ny Firenena Mikambana ary efa nahazo ny "Prix International Mercure d'Or" izay natokana ho an' ny filoham-pirenena avo lenta indrindra sy olona sangany sy mendrika indrindra eran-tany</small></ref>. Koa mandray anjara momba ny raharaha [[Pôlitika eto Madagasikara|pôlitika]] sy [[Fiarahamonina malagasy|sôsialy]] eto Madagasikara izy.
2) Nanome toromarika stratejika ara-tafika in-telo ho an' ny Ministry ny Fiarovam-pirenena Mamizara Jules sy Jeneraly miisa folo izy tao amin' ny biraon' ny Ministra ny Fiarovam-pirenena hampitsaharana ny [[ady an-trano]] niaraka amin' ny basy aman-tafondro sy ny hanavotana ny takalonaina sivily an-jatony tao Brickaville sy hamonjena ny vahoaka an-tapitrisa nijaly tamin' ny raharaha 2002. Tanteraka soa aman-tsara izany.
3) Nanohitra ny tsy fanarahan-dalàna sy ny [[Hosoka amin' ny fifidianana|hala-bato]] goavana ary nanao [[fampielezan-kevitra]] ho an' ny "Tsia" tamin' ny [[fitsapan-kevi-bahoaka]] tamin' ny taona 2010.
4) Nisakana ny fanotofana [[tanimbary]] arivo hektara mahery tamin' ny kaominina miisa enina ([[Ambohitrimanjaka]], [[Ambohidrapeto]], [[Fiombonana]], [[Ankadimanga]], [[Anosibe Zaivola]], [[Itaosy]]) ary niaro ny tantsaha enina alina mahery voan' ny tsindray hazo lena sy nampijalina. Ireo tanimbary ireo dia mirefy arivo hektara, mamelona vahoaka enina hetsy mahery eto [[Antananarivo]] sy ny manodidina. Nanoro hevitra izy mba hakisaka amin' ny toerana hafa ny [[tetikasa Tanamasoandro]] (2019)<ref><small>Fanambarana, Television MATV, 18 Oktobra 2019.</small></ref>. Vokany: Nafindra tany amin' ny toerankafa ny tetikasa Tanamasoandro.
5) Nanome hevitra mba handanian' ny [[Antenimierandoholona (Madagasikara)|Antenimierandoholona]] ny [[volavolan-dalàna]] manamafy fa an' i Madagasikara ny [[Nosy Miparitaka|nosy]] dimy manodidina an' i Madagasikara ([[Bassas da India]], [[Nosy Europa|Europa]], [[Nosy Glorieuses|Glorioso]], [[Juan de Nova]], [[Nosy Tromelin|Tromelin]]). Ramatoa Arlette Ramaroson, mpitsara iraisam-pirenena<ref><small>Ramatoa Arlette Ramaroson dia mpitsara iraisam-pirenena (TPI Rwanda, TPI Yogoslavia)</small></ref>, sy ny mpiaradia manampahaizana no nandrafitra ilay volavolan-dalàna ary nankatoavina sy nolanian' ny Antenimierandoholona tamin' ny 18 Desambra 2020.
=== Fitsipahana ny fanjakany ===
Tsy voarakitra loatra amin' ny literatiora akademika ny fanakianana ataon' ny mpitsikera an' i Ndriana Rabarioelina momba ny maha "Mpanjakan' Imerina" na "Mpanjakan' i Madagasikara" azy, fa avy amin' ny adihevitra ampahibemaso, amin' ny hevitry ny mpampiasa [[aterineto]], amin' ny fanadihadiana ara-tantara ivelan' ny sehatra akademika, ary amin' ny hevitra avoakan' ny antokon' olona samy mpandala ny fitondrà-mpanjaka ([[Mônarsisma|mônarsista]]) sy amin' ny mpanao pôlitika sasany.
==== Fitsipahana ny maha ara-dalàna ny tetiarana ====
Mpitsikera maro no milaza fa tsy voamarina ampahibemaso sy tsy misy fomba azo amarinana azy ny [[tetiarana]] anohanana ny sata maha mpandova fanjakana an' i Ndriana Rabarioelina. Voalaza fa ampahampahany na tsy hita amin' ny fomba ampy ao amin' ny arisiva ara-tantara azo jerena ny fampahalalana momba ny tetiarany.
Nomarihin' ny mpitsikera sasany fa tsy namela taranaka handova fanjakana amin' ny fomba mazava ny mpanjaka merina farany, [[Ranavalona III]], taorian' ny fanjavonan' ny taranany. Amin' ity toe-javatra ity dia sarotra porofoina amin' ny fomba azo antoka ny fitakiana fandovana fanjakana aty aorina. Tsy nanana afa-tsy zanakavavy iray ity mpanjakavavy ity, dia i Marie-Louise (1894-1948) izay tsy nanambady sy tsy nanan-janaka<ref><small>I Marie-Louise (1894-1948) izay teraka nandritra ny sesitany taorian' ny fanafoanan' i Frantsa ny Fanjakan' i Madagasikara tamin' ny 1897. Tsy nanambady sy tsy nanan-janaka izy. Maty tamin' ny taona 1948 izy. Noho izany dia tapitra teo aminy ny taranaka mivantana avy amin-dRanavalona III.</small></ref>.
Misy amin' ny mpanohitra no miaiky fa mety ho anisan' ny fianakavian' andriana i Rabarioelina, nefa tsy avy hatrany dia manome zo ho eo amin' ny seza fiandrianana ny maha andriana.
==== Olana momba ny fitsipiky ny fifandimbiasana ====
Nomarihin' ny mpitsipaka sasany fa tsy nanaraka rafitra henjana momba ny maha lahimatoa ny fandovana ny seza fiandrianan' ny [[Fanjakan' Imerina]], tsy toy ny fitondram-panjaka eorôpeana sasany. Araka ny tantara dia niankina amin' ny lafin-javatra maro ny fifandimbiasana: ny fanendren' ny mpanjaka ny handimby azy, ny fanohanan' ny fianakavian' andriana malaza, ny fifandanjana ara-pôlitika anatiny, ary ny fankatoavan' ny mpitana ny fomban-drazana. Izany dia manasarotra ny famantarana mandeha hoazy ny mpandova aty amin' ny taranaka maromaro taorian' ny naharavan' ilay fanjakana. Milaza ireo mpitsikera ireo fa tsy misy fitsipika voarakitry ny tantara azo anondroana mazava ny mpandimby tokana.
==== Tsy fahampian' ny fankatoavana iombonana ====
Amin' ny fanao ara-pôlitika merina, ny fikarana eo amin' ny seza fiandrianana amin' ny ankapobeny dia mitaky ny fisian' ny marimaritra iraisana eo amin' ny taranaka [[andriana]] lehibe, sy ny fankatoavan' ny manam-pahefana nentim-paharazana, ary ny fanatanterahana ny fombafomba mifandray amin' izany. Manamafy ny mpitsikera sasany fa tsy nisy izany fankatoavana iombonana izany na tao [[Faritra Analamanga|Analamanga]] na tany amin' ny faritra hafa eto Madagasikara. Maro ny mpanjaka, ny lehibe ara-drazana, ny taranak' andriana sns izay tsy manaiky ny maha mpanjaka an-dRabarioelina, na ho an' ny [[Merina]] na ho an' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] rehetra. Koa satria ahitana andriana sy taranaka mpanjaka isan-karazany sy isam-paritra ny eto Madagasikara, dia tsy hisy olon-tokana hekena amin' ny alalan' ny marimaritra iraisana ho mpanjaka. Ao koa ny fisian' ny firazanana na vondrona maro ao amin' ny Merina izay samy milaza tena fa afaka na tokony ho eo amin' ny toeran' ny mpanjaka. Izany no mahasarotra ny fahazoana olona iray eken' ny taranaka mpanjaka merina na malagasy ho mpanjakany.
==== Fanakianana ara-pôlitika sy ara-pivavahana ====
Misy koa tsikera maromaro mifantoka amin' ny tsy tena maha zava-dehibe ara-pôlitika ny famerenana ny [[fanjakà-mpanjaka]]. [[Repoblika]] i [[Madagasikara]] ankehitriny ka tsy manaiky fisiana fanjakà-mpanjaka ny andrim-panjakana misy ao aminy. Ampifandraisina amin' ny fanjakazakana ara-pôlitikan' ny Merina tamin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko]] hafa teto amin' ny Nosy ny [[Fanjakan' Imerina]] teo aloha, ka mety hiteraka fanoherana eo amin' ny toe-draharaham-pirenena mandala ny fahasamihafana ny fikasana hamerina ny fitondrà-mpanjaka. Heverin' ny sasany ho efa nilaozan' ny toetrandro na tsy mifanentana amin' ny zava-misy ara-pôlitika ankehitriny ny fiheverana ny fiverenana amin' ny fanjakà-mpanjaka. Araka io fomba fijery io dia heverina ho tetikasa ideôlôjika na an' ohatra ny fitakiana ny maha mpanjaka fa tsy safidy ara-pôlitika mifanentana amin' ny zava-misy.
Anisan' ny fanakianana ihany koa ny momba ny fiheverana ara-pôlitika sasany voizin-dRabarioelina, indrindra ny fikasany hametraka fahefana ara-pôlitika eo amin' ny fototra ara-pivavahana. Milaza ny mpanohitra izany hevitra izany fa ny fanandratana ny fahefana [[Teôkrasia|teôkratika]] dia tsy mifanaraka amin' ny foto-kevitra momba ny [[Sekiolarisma|maha laika]] ny fanjakana sy ny fandalana ny fahasamihafan' ny [[Fivavahana eto Madagasikara|atokom-pivavahana]].
==== Kely ny fankatoavan' ny besinimaro ====
Mpandinika maro no manamarika fa toa tsy miteraka hetsi-bahoaka miely patrana ho amin' ny famerenana ny fanjakà-mpanjaka ny hetsika sy ny hevitra voizin' i Ndriana Rabarioelina. Ny asany dia fantatra indrindra ao anatin' ny faribolan' ny mpandala ny fameranana ny fanjakà-mpanjaka sasany, sy ampahany amin' ny zanaka am-pielezana, ary vondrona manam-pahaizana sy ara-pivavahana voafetra. Izany dia manamafy ny fiheveran' ny mpanohitra azy fa mipetraka ho tsinontsinoavina ny fitakiana ataony eo amin' ny adihevitra pôlitika eto [[Madagasikara]].
== Ny zava-bitany ==
=== Ny boky nosoratany ===
Amin' ny asasorany dia ireto no azo tanisaina:
* ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' (2010)<ref name=":4"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''</small></ref>;
* ''[[The King and High Priest Andriantompokoindrindra]]'' (2012)<ref name=":4" />;
* ''[[The New Kingdom of Madagascar]]'' (2014)<ref name=":4" />;
* ''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]'' (2016)<ref name=":4" />.
Ireo boky ireo dia maneho ny fahavononany hikaroka ny fifandraisan' ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]] sy ny ara-panahy ary ny sivilizasiôna fahiny<ref name=":2" /><ref name=":5" /><ref name=":4" /><ref><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2012/07/interview-du-prince-rev-dr-ndriana.html? Interview de S.A.R. le Prince Rev. Dr. Ndriana Rabarioelina: " La christocratie est la solution durable de l'Eternel pour Madagascar]", ''Royal House of Madagascar'', 26 juillet 2012.</small></ref>.
=== Ny zavatra natsangany ===
==== Momba ny hira sy mozika ====
Mpitendry [[gitara klasika]] iraisam-pirenena i Ndriana Rabarioelina sady lehiben' ôrkesitra. Izy no filoha mpanorina ny fikambanana ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' (ONG-CNSMM) sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana,'' nanomboka tamin' ny taona 1996'','' izay natao hanomezam-boninahitra an' Andriamanitra, mpamorona ny Lanitra sy ny Tany, sy hanomezana lanja ny haimozika malagasy avo lenta, ary efa nanao fampisehoana maro, anisan' izany ny fampisehoana impito ny ''oratorio'' "''Messiah''" ([[George Frideric Handel|G.F. Hande]]<nowiki/>l) amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] niaraka amin' ny mpihira miisa 90 ao amin' ny antoko mpihira Zanak' Ambohimalaza (ZAMA) sy mpitendry mozika iraisam-pirenena miisa 20, ny "''Messe en Si mineur''" ([[Johann Sebastian Bach|J.S. Bach]]) niaraka tamin' ny ''CNSMM Choir'' sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana'', ary ny "Haleloia" (G.F. Handel) niaraka tamin' ny antoko mpihira malagasy maro izay nisy mpihira niisa 600 teo anoloan' ny Lapan' ny Tanàna Antananarivo<ref name=":4" /><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2020/05/blog-post_17.html Maestro Étienne Ramboatiana (1930-2007): Orchestra for Orchestra for 40 Guitars]",</small> <small>''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''.</small></ref><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2011/01/realisations-du-conservatoire-cnsmm.html? Achievements of the Superior Royal Conservarory of Music in Madagascar - CNSMM]", ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''</small></ref>.
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Musique Classique'' voalohany teto Madagasikara, nanomboka tamin' ny taona 1998, ary nikarakara [[kônseritra]] ampolony maro, izay nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto [[Madagasikara]], any [[Etazonia]], any [[Alemaina]], [[Fanjakana Mitambatra|United Kingdom]], [[Frantsa]], [[Nôrvezy]], [[Brezila]], [[Italia]], [[Rosia]], [[Afrika Atsimo]], nosy [[La Réunion|La Reunion]] sy firenena hafa.
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Jazz'' ''à Madagascar'', izay nanao fampisehoana mihoatra ny zato ary nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto Madagasikara, Etazonia, Alemana, [[Soisa]], [[Belzika]], United Kingdom, Nôrvezy, Brezila, Italia, [[Afrika Atsimo]], Frantsa, nosy La Reunion, nosy [[Maorisy]] sy firenena hafa.
==== Akademia ====
Filoha mpanorina ny ''International Royal Academy of Theology'' i Ndriana Rabarioelina nanomboka tamin' ny taona 2010, izay misy manampahaizana mikasika ny [[teôlôjia]] eto Madagasikara sy maneran-tany. Filoha mpanorina ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' koa izy nanomboka tamin' ny taona 2016, izay misy Malagasy manampahaizana amin' ny taranja maro (teôlôjia, siansa teôrika, siansa ampiharina, kolontsaina sy haikanto, siansa mikasika ny olombelona, tantara sy lalàna ary pôlitika, siansan' ny fampandrosoana).
=== Ny blaogy ampiasainy ===
Ity ny topimaso momba ny [[blaogy]] na [[vohikala]] izay anehoan' i Ndriana Rabarioelina tsy tapaka ny tenany. Ireo blaogy ireo dia manasongadina ny maha andriana sy mpanjaka azy hatrany na dia misy isan-karazany aza ny lohahevitra hita ao amin' izy ireo. Indreto ny sasany amin' izy ireo:
==== Blaogy momba ny tantara, ny siansa, ny zavakanto, sns ====
* ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''<ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/ Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar"], ''conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com''</small></ref><ref><small>Ny ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' dia miompana amin' ny [[kolontsaina]] sy ny [[mozika]] izay namoahany ny asany amin' ny maha lehiben' [[ôrkesitra]] sy mpitendry [[gitara klasika]] azy. Ato amin' ity blaogy ity dia manambara ny fomba fijeriny ara-javakanto sy ara-panabeazana izy, manasa amin' ny fampisehoana kôseritra, mitantara ny fiaraha-miasany iraisam-pirenena ary manome voninahitra ny lafiny ara-panahy amin' ny mozika.</small></ref>;
* ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''<ref><small>Ity blaogy ity dia manolotra ny asany amin' ny maha filohan' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' azy. Hita ny tantaram-piainany, ny andraikitra akademika sahaniny, ary ny seha-pikarohana andraisany anjara ([[Teôlôjia]], [[Jeôpôlitika]], [[Fiandohan'_ny_olombelona]], sns.). Ity blaogy ity koa dia mamintina ny fizotran' ny fianarana sy fikarohana nataon' i Ndriana Rabarioelina, ny mari-pahaizana momba ny teôlôjia sy ny fikarohana momba ny fisian' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i Madagasikara sy i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]], ny fiheverany ny anajara toeran' i [[Madagasikara]] eo amin' ny fiandohan' ny olombelona.</small></ref><ref><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/ Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>;
==== Blaogy momba pôlitika, ny sôsialy, ny fanjakana sns ====
Ireo blaogy ireo dia sehatra miompana amin' ny mpanjaka ara-drazana, ka izy no mpandray anjara lehibe amin' izany. Mamoaka lahatsoratra sy sary ary manambara hetsika ao izy.
* ''Fanjakan' i Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ''Fanjakan' i Madagasikara'' ity no itantarany ny fitarihany lanonana miaraka amin' ny tarana-mpanjaka antemoro sy merina, sy ny maro hafa, manamafy ny fifandraisan' ny samy [[Foko eto Madagasikara|foko]] [[Foko eto Madagasikara|malagasy]] sy ny tarana-mpanjaka manerana an' i Madagasikara. Asehony ny fanomezana — anisan' izany ny "Boky Masina" mirakitra ny 6 000 taona nisian' ny tantaran' ny [[Merina]] sy ny [[Antemoro]] — nandritra ireo fivoriana ireo. Takiany ny hananganana fanjakana kristiana araka ny "Sitrapon' Andriamanitra", tsy araka ny [[Repoblika|lamina repoblikana]], izay heveriny fa mifanohitra amin' ny soatoavina' ny razambe malagasy. Manohana am-pahavitrihana ny [[teôkrasia]] kristiana izy, miara-miasa amin' ny Fiangonana eto Madagasikara ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFKM]]), amin' ny sendikan' ny oniversite, ary amin' ny mpisehatra ara-tsôsialy, ho fototry ny fitantanana ny firenena.</small></ref><ref><small>"[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/ Fanjakan' i Madagasikara]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''<ref><small>Ato amijn' ity blaogy ity no ahitana ny fiantsoan' i Ndriana Rabarioelina, tamin' ny 14–15 Desambra 2022, ny mpanjaka sy ny andriana mba hanavotra ny firenena malagasy. Tsikerainy ny kolikoly mirongatra, ny fanitsakitsahana ny [[Zon' olombelona|zon']] [[Zon' olombelona|olombelona]] ary ny hosoka amin' ny fifidianana, ny fanimbana ny [[Tontolo iainana eto Madagasikara|tontolo iainana]] sy ny fahantran' ny 81,6% amin' ny vahoaka malagasy. Hamafisiny ny maha zava-dehibe ny [[soatoavina]] malagasy, ny fanajana ny fomba amam-panao ary ny firaisankinan' ny tarana-mpanjaka.</small></ref><ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/ ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''], ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ity no iresahany ny lanjan' ny Fiambonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara. Ao no ahitana ny fanambaràna ataony, ny fanosorana azy ho mpanjaka, ny zava-mitranga amin' ny taranaka mpanjaka. Mampivondrona ny Raiamandreny ara-drazana (mpanjaka sy andriana) avy amin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko malagasy]] rehetra izy. Resahiny ny fivoriana miaraka amin' ny mpanjaka solontena amin' ny lanonana nentim-paharazana (taombaovao, fanosorana ho mpanjaka, sns).</small></ref><ref><small>"[https://ampanjaka-madagasikara.blogspot.com/ Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara]", ''ampanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara'' (''TAMIMA'')<ref><small>Ny blaogy ''Fiombonambe Taranaka Andriana Miray (TAMIMA)'' dia iresahany momba ny fivondronan' ny Andriana, anisan' izany ny fihaonana tamin' ny taona 2021 sy 2022 izay niompana amin' ny tantara sy ny firaisankinan' ny taranaka mpanjaka. Ato amin' ity blaogy ity izy no mankalaza ny fety toy ny [[Taom-baovao malagasy|Taombaovao]] [[Taom-baovao malagasy|Malagasy]], izay angatahany ny fitahian' Andriamanitra ho an' ny tarana-mpanjaka.</small> </ref><ref><small>"[https://tamima-madagasikara.blogspot.com/ Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA)]", ''tamima-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Andriantompokoindrindra''<ref><small>Ity blaogy ''Ny Andriantompokoindrindra'' ity dia mifantoka amin' ny Fanjakana Merina sy ny andraikitra maha mpitarika ny Fiombonamben' ny Andriana eto Madagasikara azy. Ao amin' ity blaogy ity koa i Ndriana Rabarioelina dia manazava ny maha taranaky ny "mpanjaka-mpisorona" [[Andriantompokoindrindra|Andrianatompokoindrindra]] azy (1600–1610 tany ho any) sy ny mpanjaka tao [[Fanjakan' Imerina|Imerina]], itantarany ny fanosorana azy ho Mpanjaka tamin' ny taona 2015. Asehony ihany koa ny fototra ara-pivavahana sy ara-drazana momba ny maha ara-dalàna ny maha Mpanjaka azy sy ny fanoloran-tenany amin' ny hamerina indray ny Fanjakana Masina miorina amin' ny soatoavina malagasy sy kristiana .</small></ref><ref><small>"[https://andriantompokoindrindra.blogspot.com/ Ny Andriantompokoindrindra]", ''andriantompokoindrindra.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Jiosy eto Madagasikara''<ref><small>Ato no iresahany fa misy ifandraisany amin' ny [[Israelita]] fahiny ny razamben' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]], nanomboka amin' ny fifindra-monina ara-[[Baiboly]] teto [[Madagasikara]] tany amin' ny 3 000 taona lasa izay. Milaza koa izy fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny]] sy ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] ary ny [[Fomban-drazana malagasy|fomban-drazana]] sasany eto Madagasikara, araka ny fikarohana nataony nandritra ny telopolo taona. Miezaka mampiseho ny fitoviana misy eo amin' ny tantara malagasy sy ny fitantarana ao amin' ny [[Testamenta Taloha]] izy, indrindra amin' ny filazany fa eto Madagasikara ilay toerana atao hoe [[Ôfira]] .</small></ref><ref><small>"[https://jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com/ Jiosy eto Madagasikara]", ''jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Royal House of Madagascar''<ref><small>Io no blaogy ôfisialin' ny ''Royal House of Madagascar'', izay mirakitra hafatra ara-[[pôlitika]] sy ara-[[kolontsaina]], indrindra momba ny famerenana indray [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] miorina amin' ny soatoavina malagasy, ny fanolorana lalàmpanorenana vaovao eo ambany fahefan' ny mpanjaka, ary momba ny fifandraisana amin' ny fikambanana maneran-tany (ny [[Firenena Mikambana]], ny [[Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoana|Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoan]]<nowiki/>a (PNUD), sns.). Ity blaogy ity koa dia itakiany ny tokony hiverenana amin' Andriamanitra.</small></ref><ref name=":7"><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ Royal House of Madagascar]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>.
Anisan' ny anehoany hevitra koa ny blaogy ''Taniko Madagasikara'' ([https://tanikomadagascar.com/ Jereo eto]) sy blaogy maro hafa izay matetika manana anarana ahitana ny teny hoe "''Royal''".
== Ny fikambanana sy ny fifandraisana iraisam-pirenena ==
=== Fikambanana iraisam-pirenen' ny mpanjaka ===
I Ndriana Rabarioelina dia mpikambana miaraka amin' ny [[mpanjaka]] notsongaina eran-tany ao anatin' ny ''Delphic Royal Society'', nanomboka tamin' ny taona 2011 tao [[Berlin]] any [[Alemaina]], izay miaraka amin' ny ''Delphic International Council'' manome lanja ny kolontsaina sy haikanto avo lenta eran-tany.
=== Fifandraisana amin' ny any ivelany ===
I Ndriana Rabarioelina dia nampita "Hafatr' Andriamanitra" manohitra ny fiarahan' ny olona mitovy fananahana na ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality'' ary nalefa tamin' ny mpitarika fiangonana lehibe maneran-tany (ny [[Fiketrahana Masina|Fiangonana Katolika Apostolika Romana]] any [[Vatikàna]], ny [[Fiombonambe Anglikana|Anglican Communion]], ny [[Alliance réformée mondiale|World Reformed Alliance]], ny [[Fiangonana Loterana Eran-Tany|World Lutheran Federation]], ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]], ...) tamin' ny taona 2010 sy 2011.
Lehiben' ny delegasiona malagasy misy ny mpanjaka malagasy notsongaina, tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, indroa miantoana, tany [[Tripoli]] sy [[Benghazi]] any [[Libia]] tamin' ny taona 2008 sy 2009. Ary notendrena ho lehiben' ny delegasiona mitarika ny mpanjaka rehetra avy amin' ny firenena miisa dimampolo mahery raha nihaona tamin' ny filoham-pirenena miisa folo mahery avy any [[Amerika]], [[Eorôpa]], [[Afrika]] ary [[Atsinanana Afovoany|Afovoany Atsinanana]] tany Libia tamin' ny taona 2009.
I Ndriana Rabarioelina koa dia solontenan' ny ampanjaka rehetra eto Madagasikara tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, ary nihaona tamin' ny filoham-pirenena maro tany [[Pretoria]] atsy [[Afrika Atsimo]] tamin' ny taona 2011.
Efa nahazo ny mariboninahitra ''Grand Cross of the Royal Order of Bunyoro-Kitara Kingdom'' (eken' ny Fanjakana any [[Oganda]]) izy<ref name=":7" />.
== Jereo koa ==
* [[Andriana]]
* [[Repoblika]]
* [[Fokom-pirenena folo very|Foko folo verin' i Israely]]
* [[Jiosy malagasy]]
* [[Ratefy Tolotra]]
* [[Tudor Parfitt]]
* [[Joseph Briant]]
* [[Vahoaka milaza fa taranaky ny Israelita]]
* [[Fifindra-monina jiosy aty Madagasikara]]
== Fanovozan-kevitra ==
'''Boky sy lahatsoratra'''
* Briant, Joseph, ''[https://www.google.com/search?q=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&sca_esv=c7c67eb20f0b5775&sxsrf=ADLYWIKaeaF1lxKCRhfWaMtjxkig_QiHCw%3A1734705771500&ei=a4JlZ6CmHoHOhbIPxdK5gAE&ved=0ahUKEwjgh7PKyraKAxUBZ0EAHUVpDhAQ4dUDCA8&uact=5&oq=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&gs_lp=Egxnd3Mtd2l6LXNlcnAiJ0JyaWFudCwgSm9zZXBoLCBMJ2jDqWJyZXUgw6AgTWFkYWdhc2NhcjIIEAAYgAQYogQyCBAAGIAEGKIEMggQABiABBiiBDIIEAAYgAQYogRItRBQ4AZYlwpwBHgBkAEAmAHHA6ABxwOqAQM0LTG4AQPIAQD4AQH4AQKYAgWgAv4DqAIKwgIKEAAYsAMY1gQYR8ICDRAAGIAEGLADGEMYigXCAgcQIxgnGOoCmAMN8QWSdHSb40MGMYgGAZAGCpIHBTQuNC0xoAeGAw&sclient=gws-wiz-serp L'hébreu à Madagascar]''.
* Ferrand, Gabriel (1905). ''[https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k1667374 Les migrations musulmanes et juives à Madagascar]''. Paris: Revue de l'histoire des religions.
* Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", Doctoral Dissertation, Ph.D in Theology, SAHTS, États-Unis, 2010, 458 pages. Abstract in Saint-Alcuin House Journal, Volume 8, N<sup>o</sup> 1, États-Unis, And in Library of Congress, number (ISSN 1548-4459), États-Unis.
* Ramilison, Emmanuel (1951), ''[https://books.google.mg/books/about/Ny_Loharanon_ny_Andriana_nanjaka_teto_Im.html?id=LfxmQwAACAAJ&redir_esc=y Andriantomara-Andriamamilazabe. Loharanon' ny Andriana nanjaka eto Imerina]'', Imprimerie Ankehitriny.
* Ramilison, Emmanuel (1962), ''Ny Baiboly sy Andrianampoinimerina'', Librarie Iarivo, Antananarivo, 66 pejy.
* Kasanga, Fernand (1963), ''Ny Antemoro Anakara voasoratra tamin' ny taona 1506,'' Imprimerie Iarivo, Antananarivo.
* Rombaka, Jacques Philippe (1963), ''[https://www.bulac.fr/image/tantaran-drazana Tantaran-drazana Antemoro-Anteony]'', Antananarivo, Imprimerie LMS.
* Rombaka, Jacques Philippe (1970), ''[https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 Fomban-drazana antemoro-usages et coutumes antemoro] {{Wayback|url=https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 |date=20241220155652 }}'', Ambozontany, Fianarantsoa.
* [[Ratefy Tolotra|Ratefy, Tolotra]] (1986), ''"Sind die Madagassichen Juden"'' na "Jiosy ve ny malagasy ?", Munster-Antananarivo, 600 pejy.
*[https://forum.serasera.org/forum/message/m4f91363e6aa74/m4f914d7409e95 Lahatsoratra tao amin' ny ''Midi Madagascar'' tamin' ny 20 Avrily 2012] (rohy maty: http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs)
* "[https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html Ndriana Rabarioelina : des propositions pertinentes…] {{Wayback|url=https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html |date=20241220163037 }}", ''www.madagate.org''
* "[https://www.malagasynews.com/info-breves/le-prince-ndriana-rabarioelina-appelle-les-dirigeants-a-demolir-toutes-nouvelles-constructions-dans-le-rova-dantananarivo/ Le prince Ndriana Rabarioelina appelle les dirigeants à démolir toutes nouvelles constructions dans le Rova d’Antananarivo].", ''www.malagasynews.com''
* International Royal Academy of Theology (2010): ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality,'' http://academy-of-theology.blogspot.com/2011/06/message-of-the-lord-adonai-elohim-to-all.html
* "[https://gw.geneanet.org/kingofmada_w?lang=fr&pz=king+ndriana&nz=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''
* "[https://web.facebook.com/ndriana.rabarioelina?_rdc=1&_rdr Ndriana Rabarioelina]", ''web.facebook.com''
* "[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/2020/? Fanosorana mpanjaka sy tsodrano ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara (Taona 2015)]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''
* "[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2020/09/? The anointing and the consecration of HRM King Ndriana Rabarioelina (in 2015)]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''
* "[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/? Famindrana zakaka sy famindrana fahefana ho an' ny Mmpanjaka Ndriana Rabarioelina avy amin' ny Lahimatoan' Imerina (taona 2015)]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''
'''Sary mihetsika'''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=BeFJAOfucqs Ny Jiosy eto Madagasikara, ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina]", ''youtube.com''
* "[https://tanikomadagascar.com/2019/10/05/tantara-sy-fiainam-pirenena-prince-dr-ndriana-rabarioelina/ Tantara sy Fiainam-pirenena]" (''youtube''), ''tanikomadagascar.com''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=_6UVnBc0dgE Ndriana Rabarioelina: Manandratra Fanjakan' ny Mpisorona]", ''youtube.com''.
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Teny+Gasy Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Teny Gasy"]", 06 Novambra 2021, Madagascar24TV, youtube.com: "(66) Ny Mpanjaka Ndrian<nowiki/>a Rabarioelina, "Tena Gasy" 01 Oktobra 2022, Madagascar24TV - YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Dinika Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Dinika"]", MBSTV, 03 Oktobra 2022, youtube.com: "Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, "Dinika" 03oktobra2022, MBS TV".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A%22Antso+ho+an%27+ny+firenena Mpanjaka Ndriana Rabarioelina:''"Antso ho an' ny firenena'']''"''', 13 Oktobra 2022, youtube.com: "Antso ho an' ny Firenena, Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%2C+Fanjakan%27+i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, ''Fanjakan' i Madagasikara'']''"'', 21/07/2023, Le 20H15, Madagascar24Redaction: youtube.com: "(66) Le 20H15 - 2023 07 21 - Mpanjaka Ndriana Rabarioelina- YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%C2%A0%3A+%22Fanjakam-Pisorona%2C+Fanjakan%27i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina : "''Fanjakam-Pisorona, Fanjakan'i Madagasikara'']''""'', 22/07/2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Mijoro+ny+Fianakaviambe+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Mijoro ny Fianakaviambe eto Madagasikara"'']''"'', 05 Aogositra 2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Ny+Jiosy+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Ny Jiosy eto Madagasikara"'']''"'', TV I-BC, 2023, youtube.com".
== Loharano sy fanamarihana ==
[[Sokajy:Mpanao malagasy]]
37lbsd2omimz62a1jgn5056v9zq4hrc
1147898
1147883
2026-07-22T10:23:51Z
Thelezifor
15140
Namafa soratra tsy ilaina
1147898
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Rabarioelina Ndriana|teraka=1963|firenena=Madagasikara|asa=Mpahay tantara|asa hafa=Mpikaroka
Teôlôjiana|sary=Rabarioelina Ndriana01}}
'''Rabarioelina''' '''Ndriana''' dia [[Teôlôjia|teôlôjiana]] [[Prôtestantisma eto Madagasikara|prôtestanta malagasy]], teraka tamin' ny taona 1963, ao amin' ny fokon' [[andriana]] [[merina]] avy ao [[Ambohimalaza]], ao [[Antananarivo]], renivohitr' i [[Madagasikara]], mpanindrahibndra ny fitondra-mpanjaka. Zanaky ny profesora sy dokotera Lala Rabarioelina izy<ref name=":2"><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''Taniko Madagasikara'', publié le 18 février 2023, mis à jour le 16 septembre 2024,</small> </ref>. Milaza izy fa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjakan' Imerina sy mpanjakan' i Madagasikara tamin' ny taona 2015 ary mikatroka amin' ny tokony hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] indray<ref name=":6"><small>"[https://www.koolsaina.com/royaume-de-madagascar-monarchie-interview-ndriana-rabarioelina-ibc-television/#comments Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]", ''www.koolsaina.com''</small></ref><ref name=":3"><small>"[https://www.youtube.com/watch?v=CnzKEvBocnA&t=1s Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]" (Video), ''Youtube''</small></ref><ref><small>[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]], ''mg.wikipedia.org''</small></ref>.
Nanohanana tsangan-kevitra nampitondrainy ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' izy<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA?utm_source=chatgpt.com Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", ''stalcuinhouseseminary.academia.edu''</small></ref>, izay miompana amin' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]] sy i [[Madagasikara]], ary koa amin' ny niandohan' ny olombelona, ka nikarohany ny fifandraisan' ny [[sivilizasiôna]] maro fahiny sy ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]]. Filoha mpanorina sy mpikambana ao amin' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' izy<ref name=":8" />.
== Zotram-piainany ==
=== Ny ray aman-dreniny ===
Teraka tamin' ny taona 1963 izy, zanaky ny profesora Lala Rabarioelina sy Rajerison Victorine<ref><small>"[https://gw.geneanet.org/taniko?lang=es&n=rabarioelina&p=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''</small></ref>, izay samy [[andriana]]<ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/12/tantaran-ny-andriana-eto-madagasikara.html? Tantaran' ny Andriana eto madagasikara]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>. I Lala Rabarioelina dia Docteur en Médecine (nianatra tany amin' ny Faculté de Médecine de [[Montpellier]]) sy mpandidy<ref><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''tanikomadagascar.com''</small></ref>. Rajerison Victorine renin' i Ndriana Rabarioelina kosa dia manana ny diplôma ambony amin' ny haizaitra (diplôme de Haute Couture de Paris).
=== Ny fianarana norantoviny ===
Nahazo ny diplôma ''baccalauréat série C'' tao amin' ny [[Académie d' Aix-Marseille]] ('''''[[:fr:Académie_d'Aix-Marseille|fr]]''''') tany [[Frantsa]] i Rabarioelina Ndriana, sy ny ''Licence en Théologie'' ary nahavita ''Master en Théologie'' tao amin' ny [[Faculté Libre de Théologie Réformée na Faculté Jean-Calvin]] ('''''[[:fr:Faculté_Jean-Calvin|fr]]''''') tao Aix-en-Provence any [[Frantsa]].
Nandalina fitantanana orinasa tao amin' ny [[Ecole Supérieure de Commerce de Paris]] (ESCP-Senior, Paris, 1994) ('''''[[:fr:ESCP_Business_School|fr]]''''') ary nandalim-pahaizana momba ny [[vatosoa]] tao amin' ny [[Gemological Institute of America]] (GIA, 2003, 2005) ('''''[[:en:Gemological_Institute_of_America|en]]''''').
[[Teôlôjia|Teôlôjiana]] i Ndriana Rabarioelina<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA? Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", S''t Alcuin House Seminary Academia''</small></ref> sady mpikaroka tantara koa<ref name=":9"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Science of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>. Nanao fikarohana izy ka nahazo ny diplôma ''PhD in Theology'' tamin' ny fanohanany ny [[tsangan-kevitra]] hoe "''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]''" na "Ny fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara" (''PhD'', Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Theological Seminary, USA, 2010, 458 pejy) mikasika ny "Tantara miafin' i Madagasikara nandritra ny telo arivo taona mahery" ary nahazo ny diplôma ''Doctor of Theology'' tamin' ny fanohanany ny tsangan-kevitra mitondra ny lohateny hoe "''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]''" na "I Madagasikara, ao amin' ny sisa tavela amin' ny toerana nahaterahan' ny olombelona" (''D.Theol''., Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Seminary, USA, 2016, 638 pejy).
Nianatra sy nampitaha tenim-pirenena mihoatra ny roa ambin' ny folo koa izy ([[Fiteny malagasy|malagasy]], [[Fiteny hebreo|hebreo]], [[Fiteny arameana|arameana]], [[Fiteny grika|grika]], [[Fiteny anglisy|anglisy]], [[Fiteny alemàna|alemana]], [[Fiteny tamily taloha|tamily tranainy]], [[Fiteny sanskrity|sanskrity]], [[Fiteny someriana|someriana]], [[Fiteny malaiô-pôlineziana|malaiô-pôlineziana]], [[Vondrom-piteny amerindiana|amerindiana]], [[Fiteny aty Afrika|afrikana]], sns)<ref name=":9" />.
Anisan' ny mpampianatra azy ireto profesora manaraka ireto:
* i [[Pierre Berthoud]] (FLTR, [[Aix-en-Provence]], [[Frantsa]]), manam-pahaizana momba ny [[Testamenta Taloha]];
* i [[Peter R. Jones]] (Harvard, Princeton, [[Etazonia]]), manampahaizana momba ny [[Testamenta Vaovao]];
* i Jean Marc Daumas de Cornilhac (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] sy ny [[Tantaran' ny kristianisma|tantaram-piangonana]];
* i Maurice Carrez (FTP, [[Paris]], Frantsa) momba ny [[Fiteny grika|teny grika]] sy ny [[Testamenta Vaovao]];
* i Edmund Clowney ([[Westminster, Kalifornia|Westminster]], WTS, Etazonia) momba ny [[teôlôjia biblika]];
* i Roger Greenway (Westminster, WTS, Etazonia), momba ny [[World Missiology|World Missiolog]][[World Missiology|y]];
* i J<nowiki/>ean Brun (Oniversite, Dijon) momba ny [[filôzôfia kristiana]];
* i Pierre Courthial (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[teôlôjia pratika]] sy ny [[apôlôjetika]];
* i Olivier Clément (Institut Orthodoxe Saint Serge, Paris, Frantsa) momba ny [[teôlôjia ôrtôdôksa]];
* ary i [[Pierre Chaunu]], manampahaizana momba ny [[Tantara]].
=== Raiamandreny mpiahy ===
Nilaza ho nahazo teny fikasana avy amin' Andriamanitra sy tsodrano avy amin' ny raiamandreny ara-panahy izy, dia ireto: ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]], mpanorina ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA) tao [[Montpellier]] tamin' ny taona 1946, mpiaraka nanorina ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]] (FJKM) tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny [[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara]] (FFKM) teny Ambohimalaza, Antananarivo, tamin' ny taona 1950, efa tonian' ny Fiombonan' ny Fiangonana Protestanta eto Madagasikara (FFPM) tamin' ny taona 1986-1992, solontenan' i Madagasikara tamin' ny fanorenana ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|Filankevitry ny Fiangonana eran-Tany]] na [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]] (WCC) tany [[Amsterdam]] tamin' ny taona 1947-1948.</small></ref> (taona 1981), ny mpitandrina Razafindrakoto Gabriel (taona 1986), i Mama [[Volahavana Germaine]]<ref><small>I Mama [[Volahavana Germaine]] (na Nenilava), mpiandry zokiolona (1941), raiamandreny nanorina ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] tamin' ny taona 1941, izay miombona amin' ny FFPM, efa nihaona tamin' i [[Olav V]], mpanjakan' i [[Nôrvezy]], tany amin' ny Lapan' Andriamanjaka tany [[Oslo]] any tamin' ny taona 1973, mpitory Filazantsara, mpiahy marary sy kamboty ary olona sahirana an-jatony, izay heverin' ny ao amin' ny hetsika [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Fifohazana]] ho mpaminany. ary mahay tenim-pirenena roa ambin' ny folo.</small></ref> (taona 1996), ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]]<ref><small>Ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra|Armand Gaetan Razafindratandra]], ao amin' ny [[Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina (Madagasikara)|Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina]] (EKAR) eto Madagasikara, mpiaraka nanorina ny Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara (FFKM) tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950.</small></ref> (taona 2007), i Mama Ravolazaimanga Bernadette (taona 2009), i Mama Rasoazanakolona Hèlene (taona 2012), i Dada Manase (taona 2018) ao anatin' ny [[Fiangonana Loterana Malagasy]], ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]]<ref name=":5">[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ <small>http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/</small>]</ref>. Anisan' ny raiamandrany mpiahy azy koa ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]], mpitandrina FJKM Ambavahadimitafo, mpampianatra tantaram-piangonana (FTP) ao Antananarivo, mpiaraka nanorina ny FJKM tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny FFKM tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950, mpiaraka nanorina ofisialy ny FPMA tany Paris tamin' ny taona 1959.</small></ref> sy ny profesora [[Albert Rakoto Ratsimamanga]]<ref><small>I [[Albert Rakoto Ratsimamanga]], Docteur en Médecine, Docteur ès Sciences, ambasadaoron' i Madagasikara tamin' ny taona 1960-1972, manampahaizana, tale amin' ny Centre National de Recherche Scientifique (CNRS) any [[Paris]], akademisiana amin' ny firenena maro, mpikambana ao amin' ny Institut any Paris, ary nahazo loka siantifika iraisam-pirenena maro.</small></ref>.
=== Anjara toerany teo amin' ny fiangonana ===
I Ndriana Rabarioelina dia kristiana prôtestanta. [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Mpiandry]] izy nanomboka amin' ny taona 1991, zanaky ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFPM]]). Izy dia efa filohan' ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille)<ref><small>Ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille) tamin' ny taona 1986-1988, izay mpikambana ao amin' ny [[Fikambanana Mampiely Baiboly Malagasy|Fikambanana Mampiely Baiboly]] eto Madagasikara (FMBM), ao amin' ny [[Fédération protestante de France]] (FPF), ao amin' ny [[Alliance nationale des églises luthériennes de France]] (ANELF), ao amin' ny [[Lutheran World Federation]] (WLF), ao amin' ny [[Alliance réformée mondiale]] (ARM) ary ao amin' ny [[Conseil oecuménique de églises]] (COE).</small> </ref> tamin' ny taona 1986-1988.
Izy no nahitana ny Lycée Gardanne, Département Bouche-du-Rhône, Région Provence (PACA), izay toerana nanaovana ny Fivoriambe Isankerintaona Fifohazana voalohany teo anivon' ny Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy (FPMA, 1989).
== Ny tsangan-keviny ==
=== Jiosy na Israelita ny Malagasy ===
Ny tsangan-kevitra nahazoan' i Ndriana Rabarioelina ny diplôma ''PhD in Theology'' dia mitondra ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' ("Fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara")<ref name=":0"><small>"[https://www.deliremadagascar.com/conference-internationale-sur-les-origines-juives-a-madagascar/ Conférence internationale sur les origines juives à Madagascar]", in [https://www.deliremadagascar.com/ deliremadagascar.com]</small></ref>. Izany [[tsangan-kevitra]] izany dia anohanany ny maha [[Jiosy]] na Jody ny [[Malagasy]].
Ny mpitandrina [[Ravelojaona (mpitandrina)|Ravelojaona]] no efa nanoratra fa [[Jiosy]] ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] (1909). Taty aoriana dia nanamafy izany i Mama [[Volahavana Germaine]] (1941). Izany tsangan-kevitra izany dia efa naelin' ny ilay misiônera [[lazarista]] atao hoe [[Joseph Briant]] (1946) izay niezaka naniamarina fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] Toraka izany koa i [[Roger Andriatsiratahina]] (1976) sy ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra]] (1979) izay nanamafy fa Jiosy ny Malagasy <ref name=":1"><small>Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", États-Unis, 2010.</small></ref>. Ny filazan' i Joseph Briant fa nisy koa ny andiam-pifidrà-monina jiosy mankaty Madagasikara -- ka ny voalohany tamin' ireo fifindrà-monina ireo dia tamin' ny andron' i [[Sôlômôna]], manodidina ny taona 900 tal. J.K. -- dia nohamafisin' i Tolotra Ratefy (1976) sy i Ndriana Rabarioelina (2010) tao amin' ny fikarohana ara-teôlôjia sy ara-tantara nataon' izy ireo nandritra ny efapolo taona mahery<ref name=":1" />.
=== Madagasikara: fanjakà-mpanjaka teôkratika sy kristôkratika ===
Anisan' ny tohanan' i Ndriana Rabarioelina koa ny tokony hahatonga an' i Madagasikara ho fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]], sady hiverenana amin' ny fanjaka-mpanjaka manandratra indray ny rafitra ara-piarahamonina sy ara-pôlitika mankato an' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] sy manaja ny [[soatoavina]] malagasy, ary ny fandravana ny rafitra [[Repoblika|repoblikana]] <ref><small>"[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]]" in ''[https://mg.wikipedia.org/ mg.wikipedia.org]''</small></ref><ref><small>"[http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs Déclaration : Les Malagasy, descendants de juifs]" in ''[https://midi-madagasikara.mg/ midi-madagasikara.mg] {{Wayback|url=https://midi-madagasikara.mg/ |date=20230430165033 }}''</small></ref><ref><small>"[http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= Déclaration: les Malagasy dscendants des juifs] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= |date=20230430172043 }}", in ''[http://www.tonga-soa.com/ tonga-soa.com] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/ |date=20250616035827 }}''</small></ref>. Tsy mijanona ho tsangan-kevitra fotsiny ny famerenana ny fitondra-mpanjaka fa raha [[andriana]] na printsy fotsiny i Ndriana Rabarioelina tany am-panombohana dia narahiny fanambaràn-tena ho mpanjaka izany<ref><small>"[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2019/ Royal house of Madagascar]", in [http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ royal-house-of-madagascar.blogspot.com/]</small></ref>.
=== Avy amin' ny teny hebreo ny teny malagasy ===
Izao koa no anisan' ny hevitra tohanan' i Ndriana Rabarioelina: ny [[fiteny malagasy]] dia avy amin' ny [[fiteny hebreo]], ny [[kolontsaina malagasy]] dia avy amin' ny [[Jodaisma|kolontsaina jiosy]], ary nisy ny fifindrà-monina jiosy nankaty [[Madagasikara]], izay toherin' ny manam-pahaizana maro<ref><small>Sophie Goedefroit et Albert Roca (2021), "[https://publicacions.antropologia.cat/quaderns/article/download/371/199/1378 La "plus belle énigme du monde" ne veut pas être résolue. Le besoin de mémoire multiple à Madagascar]", ''publicacions.antropologia.cat''</small></ref>.
Nisy ny "Fihaonana iraisam-pirenena mikasika ny Fiaviana Jiosy eto Madagasikara" na ''Conférence Internationale sur les Origines Juives à Madagascar'' izay niarahan' ny profesora [[Tudor Parfitt]] sy ny pastora [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] ary ny Ndriana Rabarioelina, teo anatrehan' ny [[Raby]] dimy avy any [[Etazonia]], [[Kanada]], [[Marôka]], [[Frantsa]] ary [[Aostralia]], tao [[Antananarivo]] tamin' ny volana Mey 2017<ref name=":8"><small>Royal Academy of Sciences of Madagascar, 2017.</small></ref>.
== Mpanjakan' ny Merina sy mpanjakan' i Madagasikara ==
=== Ny fototry ny fanjakany ===
==== Taranaka mpanjaka ====
Nilaza i Ndriana Rabarioelina fa avy amin' ny mpanjaka [[Andriantomara]], ny mpanjaka [[Andrianerinerina]], ny mpanjaka [[Andriamanelo]], ny mpanjaka [[Ralambo]], ny mpanjaka [[Andriantompokoindrindra]], tompon' ny Tranomanara, Tranofohiloha, Tranomasina, izay nolovany avy amin' ny mpanjaka [[Andriamamilazabe]] razambeny, sy avy amin' ny mpanjaka [[Andrianjaka]], ny mpanjaka [[Andriantsitakatrandriana]], ny mpanjaka [[Andriantsimitoviaminandriandehibe]] ary ny mpanjaka [[Andrianampoinimerina]]. Ny ''Geneanet'' no ahitana tetiarana momba an' i Ndriana Rabarioelina<ref><small>"[[Ndriana Rabarioelina]]", ''Geneanet''</small></ref>.
Araka ny voalazan' i Ndriana Rabarioelina dia izao ny hafatry ny mpanjaka razambeny: <blockquote>An' [[Andriamanelo]] ny Alakamisy ary an' [[Andriamananintany]] ny Zoma. Raha manary fanjakana ny Terak' Andriamananintany dia miverina amin' Andriamanelo ny fanjakana. Vokany: ny hafatra napetraky ny mpanjaka [[Ralambo]] sy [[Andriantompokoindrindra]] ary [[Andrianjaka]] izay nisy fifanarahana fito dia manjaka aloha Andriantompokoindrindra avy amin' Andriamanelo, avy eo manjaka [[Andrianjaka]] avy amin' [[Andriamananintany]], ary ny Andriandahy avy amin' ny Terak' Andrianjaka manana reny mivantana [[Andriantompokoindrindra (foko)|Andriantompokoindrindra]] (foko) ihany no mahazo manjaka sy mahazo Tranomasina. Ny [[Ranavalona|vehi]][[Rasoherina|vavy]] tsy mahazo manjaka. Ary rehefa tsy manaja na very fanjakana ny Terak' Andrianjaka dia miverina amin' Andriantompokoindrindra Lahimatoan' Imerina, avy amin' Andriamanelo, ny fanjakana. (Ndriana Rabarioelina) </blockquote>
==== Tendry avy amin' Andriamanitra ====
Araka ny filazan' i Ndriana Rabarioelina dia mpaminany miisa fito, raiamandreny andriana sy ireo zokiolona fotsy volo amin' ny tany, raiamandreny ara-panahy (ny pastora [[Daniel Ratefy]] avy ao [[Ambohimalaza]], ny pastora Razafindrakoto Gabriel avy ao [[Antanamalaza]], i [[Volahavana Germaine|Mama Volahavana Germaine]] avy amin' ny [[Tobilehibe Ankaramalaza|Toby Ankaramalaza]], i Dada Manasé avy amin' ny Toby Ankaramalaza, ny Andriambavy Rasoazanakolona Hélène na Mamafara avy amin' ny [[Toby Namahanambasy]] Imerinatsimo, ny Kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]] avy ao Ambohimalaza, ny Andriambavy Ravolazaimanga Bernadette<ref><small>Ravolazaimanga Bernadette dia voalaza fa mpiandry zokiolona indrindra (1955) amin' ny Toby Lehibe Ankaramalaza sy ny Toby Lehibe Manolotrony (FFPM). Raimandreny ny Toby Masina Itaitso (FLM, FFPM). Nampianarin' i Mama Volahavana Germaine Nenilava (Toby Amkaramalaza) sy Neny Ravelonjanahary (Toby Manolotrony). Anisan' ny olona manana vina kristiana ho an' i Madagasikara manontolo izy ary miasa ho amin' izany, satria araka ny Hafatr' i Jesosy Kristy tamin' i Mama Nenilava dia ho lasa ivon' ny [[fitoriana ny filazantsara]] maneran-tany i Madagasikara.</small> </ref> avy amin' ny [[Toby Itaitso]]) no nampilazain' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] mialoha nanomboka ny taona 1981, ny maha mpanjaka mpandova fanjakana sy nanome tsodrano an' i Ndriana Rabarioelina.
=== Ny fanjakany ===
==== Fiantombohan' ny fanjakany ====
Araka ny filazana nataon' i Ndriana Rabarioelina dia tamin' ny volana Septambra 2015 no nanosorana sy nanamasinina azy ho mpanjaka tamin' ny lanonana ara-panahy teny [[Ambohidrabiby]]. Nisy fahazavana avy any an-danitra nidina sy nipetraka naharitra ela teo aminy, ary "fahazavana avo zato heny noho ny fahazavan' ny [[masoandro]]" niposaka vao maraina avy any atsinanana tamin' io fotoana fanosorana mpanjaka sy fitsofandrano azy io teny Ambohidrabiby, izay mariky ny "fanatrehan' Andriamanitra sy ny fankatoavany ary ny fitahiany". <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Na dia teo aza izany fanosorana izany dia efa taty amin' ny taona 2020 no nahenoana ny maha mpanjaka azy, raha andriana na printsy no nahalalana azy hatramin' izay. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
==== Ny anaram-boninahitra entiny ====
Izao ny anaram-boninahitra isalorany amin' ny maha mpanjaka azy, izay matetika adika amin' ny tenim-pirenena samihafa: "''Mpanjaka, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''".
==== Mbola mitaky ny tena fanjakana ====
Na dia efa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjaka aza i Ndriana Rabarioelina dia mbola miasa momba ny hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] sy ny handravana ny Repoblikan' i Madagasikara, izay lazainy fa naorin' ny mpanjanatany frantsay, mba hametrahany ny fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]].
=== Fidirana an-tsehatra amin' ny raharaham-pirenena ===
Rabarioelina Ndriana dia nahazo fiofanana pôlitika nandritra ny dimy taona (1995-2000) tamin' i Blaise Rabetafika, ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU)<ref><small>Ny Andriana Blaise Rabetafika dia ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU) sady zokiolona indrindra amin' ireo ambasadaoro erantany (1969-1992) tao amin' ny Firenena Mikambana, efa filohan' ny [[Filankevi-Pilaminan' ny Firenena Mikambana|Filankevitry ny Fandriampahalemana]] indroa (1985,1986) tao amin' ny Firenena Mikambana ary efa nahazo ny "Prix International Mercure d'Or" izay natokana ho an' ny filoham-pirenena avo lenta indrindra sy olona sangany sy mendrika indrindra eran-tany</small></ref>. Mandray anjara momba ny raharaha [[Pôlitika eto Madagasikara|pôlitika]] sy [[Fiarahamonina malagasy|sôsialy]] eto Madagasikara izy.
Nanome toromarika stratejika ara-tafika in-telo ho an' ny Ministry ny Fiarovam-pirenena Mamizara Jules sy Jeneraly miisa folo izy tao amin' ny biraon' ny Ministra ny Fiarovam-pirenena hampitsaharana ny [[ady an-trano]] niaraka amin' ny basy aman-tafondro sy ny hanavotana ny takalonaina sivily an-jatony tao Brickaville sy hamonjena ny vahoaka an-tapitrisa nijaly tamin' ny raharaha 2002. Tanteraka soa aman-tsara izany. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nanohitra ny tsy fanarahan-dalàna sy ny [[Hosoka amin' ny fifidianana|hala-bato]] goavana ary nanao [[fampielezan-kevitra]] ho an' ny "Tsia" tamin' ny [[fitsapan-kevi-bahoaka]] tamin' ny taona 2010. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nisakana ny fanotofana [[tanimbary]] arivo hektara mahery tamin' ny kaominina miisa enina ([[Ambohitrimanjaka]], [[Ambohidrapeto]], [[Fiombonana]], [[Ankadimanga]], [[Anosibe Zaivola]], [[Itaosy]]) ary niaro ny tantsaha enina alina mahery voan' ny tsindray hazo lena sy nampijalina. Ireo tanimbary ireo dia mirefy arivo hektara, mamelona vahoaka enina hetsy mahery eto [[Antananarivo]] sy ny manodidina. Nanoro hevitra izy mba hakisaka amin' ny toerana hafa ny [[tetikasa Tanamasoandro]] (2019). Vokany: nafindra tany amin' ny toerankafa ny tetikasa Tanamasoandro. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nanome hevitra mba handanian' ny [[Antenimierandoholona (Madagasikara)|Antenimierandoholona]] ny [[volavolan-dalàna]] manamafy fa an' i Madagasikara ny [[Nosy Miparitaka|nosy]] dimy manodidina an' i Madagasikara ([[Bassas da India]], [[Nosy Europa|Europa]], [[Nosy Glorieuses|Glorioso]], [[Juan de Nova]], [[Nosy Tromelin|Tromelin]]). Ramatoa Arlette Ramaroson, mpitsara iraisam-pirenena, sy ny mpiaradia manampahaizana no nandrafitra ilay volavolan-dalàna ary nankatoavina sy nolanian' ny Antenimierandoholona tamin' ny 18 Desambra 2020. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
=== Fitsipahana ny fanjakany ===
Tsy voarakitra loatra amin' ny literatiora akademika ny fanakianana ataon' ny mpitsikera an' i Ndriana Rabarioelina momba ny maha "Mpanjakan' Imerina" na "Mpanjakan' i Madagasikara" azy, fa avy amin' ny adihevitra ampahibemaso, amin' ny hevitry ny mpampiasa [[aterineto]], amin' ny fanadihadiana ara-tantara ivelan' ny sehatra akademika, ary amin' ny hevitra avoakan' ny antokon' olona samy mpandala ny fitondrà-mpanjaka ([[Mônarsisma|mônarsista]]) sy amin' ny mpanao pôlitika sasany.
==== Fitsipahana ny maha ara-dalàna ny tetiarana ====
Maro no milaza fa tsy voamarina ampahibemaso sy tsy misy fomba azo amarinana azy ny [[tetiarana]] anohanana ny sata maha mpandova fanjakana an' i Ndriana Rabarioelina. Ampahampahany na tsy hita amin' ny fomba ampy ao amin' ny arisiva ara-tantara azo jerena ny fampahalalana momba ny tetiarany.
Tsy namela taranaka handova fanjakana amin' ny fomba mazava ny mpanjaka merina farany, [[Ranavalona III]], taorian' ny fanjavonan' ny taranany. Amin' ity toe-javatra ity dia sarotra porofoina amin' ny fomba azo antoka ny fitakiana fandovana fanjakana aty aorina. Tsy nanana afa-tsy zanakavavy iray ity mpanjakavavy ity, dia i Marie-Louise (1894-1948) izay tsy nanambady sy tsy nanan-janaka<ref><small>I Marie-Louise (1894-1948) izay teraka nandritra ny sesitany taorian' ny fanafoanan' i Frantsa ny Fanjakan' i Madagasikara tamin' ny 1897. Tsy nanambady sy tsy nanan-janaka izy. Maty tamin' ny taona 1948 izy. Noho izany dia tapitra teo aminy ny taranaka mivantana avy amin-dRanavalona III.</small></ref>.
Misy ny miaiky fa mety ho anisan' ny fianakavian' andriana i Rabarioelina, nefa tsy avy hatrany dia manome zo ho eo amin' ny seza fiandrianana ny maha andriana.
==== Olana momba ny fitsipiky ny fifandimbiasana ====
Nomarihin' ny mpanohitra sasany fa tsy nanaraka rafitra henjana momba ny maha lahimatoa ny fandovana ny seza fiandrianan' ny [[Fanjakan' Imerina]], tsy toy ny fitondram-panjaka eorôpeana sasany. Araka ny tantara dia niankina amin' ny lafin-javatra maro ny fifandimbiasana: ny fanendren' ny mpanjaka ny handimby azy, ny fanohanan' ny fianakavian' andriana malaza, ny fifandanjana ara-pôlitika anatiny, ary ny fankatoavan' ny mpitana ny fomban-drazana. Izany dia manasarotra ny famantarana mandeha hoazy ny mpandova aty amin' ny taranaka maromaro taorian' ny naharavan' ilay fanjakana. Milaza ireo mpitsikera ireo fa tsy misy fitsipika voarakitry ny tantara azo anondroana mazava ny mpandimby tokana.
==== Tsy fahampian' ny fankatoavana iombonana ====
Amin' ny fanao ara-pôlitika merina, ny fikarana eo amin' ny seza fiandrianana amin' ny ankapobeny dia mitaky ny fisian' ny marimaritra iraisana eo amin' ny taranaka [[andriana]] lehibe, sy ny fankatoavan' ny manam-pahefana nentim-paharazana, ary ny fanatanterahana ny fombafomba mifandray amin' izany. Tsy nisy anefa izany fankatoavana iombonana izany na tao [[Faritra Analamanga|Analamanga]] na tany amin' ny faritra hafa eto Madagasikara. Maro ny mpanjaka, ny lehibe ara-drazana, ny taranak' andriana sns izay tsy manaiky ny maha mpanjaka an-dRabarioelina, na ho an' ny [[Merina]] na ho an' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] rehetra. Koa satria ahitana andriana sy taranaka mpanjaka isan-karazany sy isam-paritra eto Madagasikara, dia tsy hisy olon-tokana hekena amin' ny alalan' ny marimaritra iraisana ho mpanjaka. Ao koa ny fisian' ny firazanana na vondrona maro ao amin' ny Merina izay samy milaza tena fa afaka na tokony ho eo amin' ny toeran' ny mpanjaka. Izany no mahasarotra ny fahazoana olona iray eken' ny taranaka mpanjaka merina na malagasy ho mpanjakany.
==== Fanakianana ara-pôlitika sy ara-pivavahana ====
Misy koa tsikera maromaro mifantoka amin' ny tsy tena maha zava-dehibe ara-pôlitika ny famerenana ny [[fanjakà-mpanjaka]]. [[Repoblika]] i [[Madagasikara]] ankehitriny ka tsy manaiky fisiana fanjakà-mpanjaka ny andrim-panjakana misy ao aminy. Ampifandraisina amin' ny fanjakazakana ara-pôlitikan' ny Merina tamin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko]] hafa teto amin' ny Nosy ny [[Fanjakan' Imerina]] teo aloha, ka mety hiteraka fanoherana eo amin' ny toe-draharaham-pirenena mandala ny fahasamihafana ny fikasana hamerina ny fitondrà-mpanjaka. Maro koa ny mihevitra fa efa nilaozan' ny toetrandro na tsy mifanentana amin' ny zava-misy ara-pôlitika ankehitriny ny fiheverana ny fiverenana amin' ny fanjakà-mpanjaka. Araka io fomba fijery io dia tetikasa ideôlôjika na an' ohatra ny fitakiana ny maha mpanjaka fa tsy safidy ara-pôlitika mifanentana amin' ny zava-misy.
Anisan' ny fanakianana ihany koa ny momba ny fiheverana ara-pôlitika sasany voizin-dRabarioelina, indrindra ny fikasany hametraka fahefana ara-pôlitika eo amin' ny fototra ara-pivavahana. Milaza ny mpanohitra izany hevitra izany fa ny fanandratana ny fahefana [[Teôkrasia|teôkratika]] dia tsy mifanaraka amin' ny foto-kevitra momba ny [[Sekiolarisma|maha laîka]] ny fanjakana sy ny fandalana ny fahasamihafan' ny [[Fivavahana eto Madagasikara|atokom-pivavahana]].
==== Kely ny fankatoavan' ny besinimaro ====
Mpandinika maro no manamarika fa toa tsy miteraka hetsi-bahoaka miely patrana ho amin' ny famerenana ny fanjakà-mpanjaka ny hetsika sy ny hevitra voizin' i Ndriana Rabarioelina. Ny asany dia fantatra indrindra ao anatin' ny faribolan' ny mpandala ny fameranana ny fanjakà-mpanjaka sasany, sy ampahany amin' ny zanaka am-pielezana, ary vondrona manam-pahaizana sy ara-pivavahana voafetra. Izany dia manamafy ny fiheveran' ny mpanohitra azy fa mipetraka ho tsinontsinoavina ny fitakiana ataony eo amin' ny adihevitra pôlitika eto [[Madagasikara]].
== Ny zava-bitany ==
=== Ny boky nosoratany ===
Amin' ny asasorany dia ireto no azo tanisaina:
* ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' (2010)<ref name=":4"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''</small></ref>;
* ''[[The King and High Priest Andriantompokoindrindra]]'' (2012)<ref name=":4" />;
* ''[[The New Kingdom of Madagascar]]'' (2014)<ref name=":4" />;
* ''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]'' (2016)<ref name=":4" />.
Ireo boky ireo dia maneho ny fahavononany hikaroka ny fifandraisan' ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]] sy ny ara-panahy ary ny sivilizasiôna fahiny<ref name=":2" /><ref name=":5" /><ref name=":4" /><ref><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2012/07/interview-du-prince-rev-dr-ndriana.html? Interview de S.A.R. le Prince Rev. Dr. Ndriana Rabarioelina: " La christocratie est la solution durable de l'Eternel pour Madagascar]", ''Royal House of Madagascar'', 26 juillet 2012.</small></ref>.
=== Ny zavatra natsangany ===
==== Momba ny hira sy mozika ====
Mpitendry [[gitara klasika]] iraisam-pirenena i Ndriana Rabarioelina sady lehiben' ôrkesitra. Izy no filoha mpanorina ny fikambanana ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' (ONG-CNSMM) sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana,'' nanomboka tamin' ny taona 1996'','' izay natao hanomezam-boninahitra an' Andriamanitra sy hanomezana lanja ny haimozika malagasy avo lenta, ary efa nanao fampisehoana maro, anisan' izany ny fampisehoana impito ny ''oratorio'' "''Messiah''" ([[George Frideric Handel|G.F. Hande]]<nowiki/>l) amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] niaraka amin' ny mpihira miisa 90 ao amin' ny antoko mpihira Zanak' Ambohimalaza (ZAMA) sy mpitendry mozika iraisam-pirenena miisa 20, ny "''Messe en Si mineur''" ([[Johann Sebastian Bach|J.S. Bach]]) niaraka tamin' ny ''CNSMM Choir'' sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana'', ary ny "Haleloia" (G.F. Handel) niaraka tamin' ny antoko mpihira malagasy maro izay nisy mpihira niisa 600 teo anoloan' ny Lapan' ny Tanàna Antananarivo<ref name=":4" /><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2020/05/blog-post_17.html Maestro Étienne Ramboatiana (1930-2007): Orchestra for Orchestra for 40 Guitars]",</small> <small>''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''.</small></ref><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2011/01/realisations-du-conservatoire-cnsmm.html? Achievements of the Superior Royal Conservarory of Music in Madagascar - CNSMM]", ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''</small></ref>.
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Musique Classique'' voalohany teto Madagasikara, nanomboka tamin' ny taona 1998, ary nikarakara [[kônseritra]] ampolony maro, izay nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto [[Madagasikara]], any [[Etazonia]], any [[Alemaina]], [[Fanjakana Mitambatra|United Kingdom]], [[Frantsa]], [[Nôrvezy]], [[Brezila]], [[Italia]], [[Rosia]], [[Afrika Atsimo]], nosy [[La Réunion|La Reunion]] sy firenena hafa. <sup>[Omeo ny loharano hanamarinana izany rehetra izany]</sup>
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Jazz'' ''à Madagascar'', izay nanao fampisehoana mihoatra ny zato ary nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto Madagasikara, Etazonia, Alemana, [[Soisa]], [[Belzika]], United Kingdom, Nôrvezy, Brezila, Italia, [[Afrika Atsimo]], Frantsa, nosy La Reunion, nosy [[Maorisy]] sy firenena hafa. <sup>[Omeo ny loharano hanamarinana izany rehetra izany]</sup>
==== Akademia ====
Filoha mpanorina ny ''International Royal Academy of Theology'' i Ndriana Rabarioelina nanomboka tamin' ny taona 2010, izay misy <u>manampahaizana mikasika ny [[teôlôjia]] eto Madagasikara sy maneran-tany</u> <sup>[Omeo ny loharano]</sup>. Filoha mpanorina ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' koa izy nanomboka tamin' ny taona 2016, izay misy Malagasy manampahaizana amin' ny taranja maro (teôlôjia, siansa teôrika, siansa ampiharina, kolontsaina sy haikanto, siansa mikasika ny olombelona, tantara sy lalàna ary pôlitika, siansan' ny fampandrosoana). <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
==== Fikambanana ====
Izy dia nanorina ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, ny Fianakaviamben' ny Andriana eto Madagasikara, ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara, ny Fiombonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara ary niaraka nanorina ny fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA) niaraka tamin' ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] taorian' ny 06 Novambra 1995.
=== Ny blaogy ampiasainy ===
Ity ny topimaso momba ny [[blaogy]] na [[vohikala]] izay anehoan' i Ndriana Rabarioelina tsy tapaka ny tenany. Ireo blaogy ireo dia manasongadina ny maha andriana sy mpanjaka azy hatrany na dia misy isan-karazany aza ny lohahevitra hita ao amin' izy ireo. Indreto ny sasany amin' izy ireo:
==== Blaogy momba ny tantara, ny siansa, ny zavakanto, sns ====
* ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''<ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/ Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar"], ''conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com''</small></ref><ref><small>Ny ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' dia miompana amin' ny [[kolontsaina]] sy ny [[mozika]] izay namoahany ny asany amin' ny maha lehiben' [[ôrkesitra]] sy mpitendry [[gitara klasika]] azy. Ato amin' ity blaogy ity dia manambara ny fomba fijeriny ara-javakanto sy ara-panabeazana izy, manasa amin' ny fampisehoana kôseritra, mitantara ny fiaraha-miasany iraisam-pirenena ary manome voninahitra ny lafiny ara-panahy amin' ny mozika.</small></ref>;
* ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''<ref><small>Ity blaogy ity dia manolotra ny asany amin' ny maha filohan' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' azy. Hita ny tantaram-piainany, ny andraikitra akademika sahaniny, ary ny seha-pikarohana andraisany anjara ([[Teôlôjia]], [[Jeôpôlitika]], [[Fiandohan'_ny_olombelona]], sns.). Ity blaogy ity koa dia mamintina ny fizotran' ny fianarana sy fikarohana nataon' i Ndriana Rabarioelina, ny mari-pahaizana momba ny teôlôjia sy ny fikarohana momba ny fisian' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i Madagasikara sy i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]], ny fiheverany ny anajara toeran' i [[Madagasikara]] eo amin' ny fiandohan' ny olombelona.</small></ref><ref><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/ Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>;
==== Blaogy momba pôlitika, ny sôsialy, ny fanjakana sns ====
Ireo blaogy ireo dia sehatra miompana amin' ny mpanjaka ara-drazana, ka izy no mpandray anjara lehibe amin' izany. Mamoaka lahatsoratra sy sary ary manambara hetsika ao izy.
* ''Fanjakan' i Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ''Fanjakan' i Madagasikara'' ity no itantarany ny fitarihany lanonana miaraka amin' ny tarana-mpanjaka antemoro sy merina, sy ny maro hafa, manamafy ny fifandraisan' ny samy [[Foko eto Madagasikara|foko]] [[Foko eto Madagasikara|malagasy]] sy ny tarana-mpanjaka manerana an' i Madagasikara. Asehony ny fanomezana — anisan' izany ny "Boky Masina" mirakitra ny 6 000 taona nisian' ny tantaran' ny [[Merina]] sy ny [[Antemoro]] — nandritra ireo fivoriana ireo. Takiany ny hananganana fanjakana kristiana araka ny "Sitrapon' Andriamanitra", tsy araka ny [[Repoblika|lamina repoblikana]], izay heveriny fa mifanohitra amin' ny soatoavina' ny razambe malagasy. Manohana am-pahavitrihana ny [[teôkrasia]] kristiana izy, miara-miasa amin' ny Fiangonana eto Madagasikara ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFKM]]), amin' ny sendikan' ny oniversite, ary amin' ny mpisehatra ara-tsôsialy, ho fototry ny fitantanana ny firenena.</small></ref><ref><small>"[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/ Fanjakan' i Madagasikara]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''<ref><small>Ato amijn' ity blaogy ity no ahitana ny fiantsoan' i Ndriana Rabarioelina, tamin' ny 14–15 Desambra 2022, ny mpanjaka sy ny andriana mba hanavotra ny firenena malagasy. Tsikerainy ny kolikoly mirongatra, ny fanitsakitsahana ny [[Zon' olombelona|zon']] [[Zon' olombelona|olombelona]] ary ny hosoka amin' ny fifidianana, ny fanimbana ny [[Tontolo iainana eto Madagasikara|tontolo iainana]] sy ny fahantran' ny 81,6% amin' ny vahoaka malagasy. Hamafisiny ny maha zava-dehibe ny [[soatoavina]] malagasy, ny fanajana ny fomba amam-panao ary ny firaisankinan' ny tarana-mpanjaka.</small></ref><ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/ ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''], ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ity no iresahany ny lanjan' ny Fiambonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara. Ao no ahitana ny fanambaràna ataony, ny fanosorana azy ho mpanjaka, ny zava-mitranga amin' ny taranaka mpanjaka. Mampivondrona ny Raiamandreny ara-drazana (mpanjaka sy andriana) avy amin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko malagasy]] rehetra izy. Resahiny ny fivoriana miaraka amin' ny mpanjaka solontena amin' ny lanonana nentim-paharazana (taombaovao, fanosorana ho mpanjaka, sns).</small></ref><ref><small>"[https://ampanjaka-madagasikara.blogspot.com/ Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara]", ''ampanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara'' (''TAMIMA'')<ref><small>Ny blaogy ''Fiombonambe Taranaka Andriana Miray (TAMIMA)'' dia iresahany momba ny fivondronan' ny Andriana, anisan' izany ny fihaonana tamin' ny taona 2021 sy 2022 izay niompana amin' ny tantara sy ny firaisankinan' ny taranaka mpanjaka. Ato amin' ity blaogy ity izy no mankalaza ny fety toy ny [[Taom-baovao malagasy|Taombaovao]] [[Taom-baovao malagasy|Malagasy]], izay angatahany ny fitahian' Andriamanitra ho an' ny tarana-mpanjaka.</small> </ref><ref><small>"[https://tamima-madagasikara.blogspot.com/ Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA)]", ''tamima-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Andriantompokoindrindra''<ref><small>Ity blaogy ''Ny Andriantompokoindrindra'' ity dia mifantoka amin' ny Fanjakana Merina sy ny andraikitra maha mpitarika ny Fiombonamben' ny Andriana eto Madagasikara azy. Ao amin' ity blaogy ity koa i Ndriana Rabarioelina dia manazava ny maha taranaky ny "mpanjaka-mpisorona" [[Andriantompokoindrindra|Andrianatompokoindrindra]] azy (1600–1610 tany ho any) sy ny mpanjaka tao [[Fanjakan' Imerina|Imerina]], itantarany ny fanosorana azy ho Mpanjaka tamin' ny taona 2015. Asehony ihany koa ny fototra ara-pivavahana sy ara-drazana momba ny maha ara-dalàna ny maha Mpanjaka azy sy ny fanoloran-tenany amin' ny hamerina indray ny Fanjakana Masina miorina amin' ny soatoavina malagasy sy kristiana .</small></ref><ref><small>"[https://andriantompokoindrindra.blogspot.com/ Ny Andriantompokoindrindra]", ''andriantompokoindrindra.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Jiosy eto Madagasikara''<ref><small>Ato no iresahany fa misy ifandraisany amin' ny [[Israelita]] fahiny ny razamben' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]], nanomboka amin' ny fifindra-monina ara-[[Baiboly]] teto [[Madagasikara]] tany amin' ny 3 000 taona lasa izay. Milaza koa izy fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny]] sy ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] ary ny [[Fomban-drazana malagasy|fomban-drazana]] sasany eto Madagasikara, araka ny fikarohana nataony nandritra ny telopolo taona. Miezaka mampiseho ny fitoviana misy eo amin' ny tantara malagasy sy ny fitantarana ao amin' ny [[Testamenta Taloha]] izy, indrindra amin' ny filazany fa eto Madagasikara ilay toerana atao hoe [[Ôfira]] .</small></ref><ref><small>"[https://jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com/ Jiosy eto Madagasikara]", ''jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Royal House of Madagascar''<ref><small>Io no blaogy ôfisialin' ny ''Royal House of Madagascar'', izay mirakitra hafatra ara-[[pôlitika]] sy ara-[[kolontsaina]], indrindra momba ny famerenana indray [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] miorina amin' ny soatoavina malagasy, ny fanolorana lalàmpanorenana vaovao eo ambany fahefan' ny mpanjaka, ary momba ny fifandraisana amin' ny fikambanana maneran-tany (ny [[Firenena Mikambana]], ny [[Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoana|Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoan]]<nowiki/>a (PNUD), sns.). Ity blaogy ity koa dia itakiany ny tokony hiverenana amin' Andriamanitra.</small></ref><ref name=":7"><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ Royal House of Madagascar]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>.
Anisan' ny anehoany hevitra koa ny blaogy ''Taniko Madagasikara'' ([https://tanikomadagascar.com/ Jereo eto]) sy blaogy maro hafa izay matetika manana anarana ahitana ny teny hoe "''Royal''".
== Fikambanana sy hetsika iraisam-pirenena ==
=== Fikambanana iraisam-pirenen' ny mpanjaka ===
I Ndriana Rabarioelina dia mpikambana miaraka amin' ny [[mpanjaka]] notsongaina eran-tany ao anatin' ny ''Delphic Royal Society'', nanomboka tamin' ny taona 2011 tao [[Berlin]] any [[Alemaina]], izay miaraka amin' ny ''Delphic International Council'' manome lanja ny kolontsaina sy haikanto avo lenta eran-tany. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
=== Fifandraisana amin' ny samy mpanjaka maneran-tany ===
I Ndriana Rabarioelina dia nampita "Hafatr' Andriamanitra" manohitra ny fiarahan' ny olona mitovy fananahana na ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality'' ary nalefa tamin' ny mpitarika fiangonana lehibe maneran-tany (ny [[Eglizy Katôlika Rômanina|Eglizy Katolika Apostolika Romana]] any [[Vatikàna]], ny [[Fiombonambe Anglikana|Anglican Communion]], ny [[Alliance réformée mondiale|World Reformed Alliance]], ny [[Fiangonana Loterana Eran-Tany|World Lutheran Federation]], ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]], ...) tamin' ny taona 2010 sy 2011. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Lehiben' ny delegasiona malagasy misy ny mpanjaka malagasy notsongaina, tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, indroa miantoana, tany [[Tripoli]] sy [[Benghazi]] any [[Libia]] tamin' ny taona 2008 sy 2009. Ary notendrena ho lehiben' ny delegasiona mitarika ny mpanjaka rehetra avy amin' ny firenena miisa dimampolo mahery raha nihaona tamin' ny filoham-pirenena miisa folo mahery avy any [[Amerika]], [[Eorôpa]], [[Afrika]] ary [[Atsinanana Afovoany|Afovoany Atsinanana]] tany Libia tamin' ny taona 2009.
I Ndriana Rabarioelina koa dia solontenan' ny ampanjaka rehetra eto Madagasikara tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, ary nihaona tamin' ny filoham-pirenena maro tany [[Pretoria]] atsy [[Afrika Atsimo]] tamin' ny taona 2011.
Nahazo ny mariboninahitra ''Grand Cross of the Royal Order of Bunyoro-Kitara Kingdom'' any [[Oganda]] izy<ref name=":7" />.
== Jereo koa ==
* [[Andriana]]
* [[Repoblika]]
* [[Fokom-pirenena folo very|Foko folo verin' i Israely]]
* [[Jiosy malagasy]]
* [[Ratefy Tolotra]]
* [[Tudor Parfitt]]
* [[Joseph Briant]]
* [[Vahoaka milaza fa taranaky ny Israelita]]
* [[Fifindra-monina jiosy aty Madagasikara]]
== Fanovozan-kevitra ==
'''Boky sy lahatsoratra'''
* Briant, Joseph, ''[https://www.google.com/search?q=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&sca_esv=c7c67eb20f0b5775&sxsrf=ADLYWIKaeaF1lxKCRhfWaMtjxkig_QiHCw%3A1734705771500&ei=a4JlZ6CmHoHOhbIPxdK5gAE&ved=0ahUKEwjgh7PKyraKAxUBZ0EAHUVpDhAQ4dUDCA8&uact=5&oq=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&gs_lp=Egxnd3Mtd2l6LXNlcnAiJ0JyaWFudCwgSm9zZXBoLCBMJ2jDqWJyZXUgw6AgTWFkYWdhc2NhcjIIEAAYgAQYogQyCBAAGIAEGKIEMggQABiABBiiBDIIEAAYgAQYogRItRBQ4AZYlwpwBHgBkAEAmAHHA6ABxwOqAQM0LTG4AQPIAQD4AQH4AQKYAgWgAv4DqAIKwgIKEAAYsAMY1gQYR8ICDRAAGIAEGLADGEMYigXCAgcQIxgnGOoCmAMN8QWSdHSb40MGMYgGAZAGCpIHBTQuNC0xoAeGAw&sclient=gws-wiz-serp L'hébreu à Madagascar]''.
* Ferrand, Gabriel (1905). ''[https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k1667374 Les migrations musulmanes et juives à Madagascar]''. Paris: Revue de l'histoire des religions.
* Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", Doctoral Dissertation, Ph.D in Theology, SAHTS, États-Unis, 2010, 458 pages. Abstract in Saint-Alcuin House Journal, Volume 8, N<sup>o</sup> 1, États-Unis, And in Library of Congress, number (ISSN 1548-4459), États-Unis.
* Ramilison, Emmanuel (1951), ''[https://books.google.mg/books/about/Ny_Loharanon_ny_Andriana_nanjaka_teto_Im.html?id=LfxmQwAACAAJ&redir_esc=y Andriantomara-Andriamamilazabe. Loharanon' ny Andriana nanjaka eto Imerina]'', Imprimerie Ankehitriny.
* Ramilison, Emmanuel (1962), ''Ny Baiboly sy Andrianampoinimerina'', Librarie Iarivo, Antananarivo, 66 pejy.
* Kasanga, Fernand (1963), ''Ny Antemoro Anakara voasoratra tamin' ny taona 1506,'' Imprimerie Iarivo, Antananarivo.
* Rombaka, Jacques Philippe (1963), ''[https://www.bulac.fr/image/tantaran-drazana Tantaran-drazana Antemoro-Anteony]'', Antananarivo, Imprimerie LMS.
* Rombaka, Jacques Philippe (1970), ''[https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 Fomban-drazana antemoro-usages et coutumes antemoro] {{Wayback|url=https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 |date=20241220155652 }}'', Ambozontany, Fianarantsoa.
* [[Ratefy Tolotra|Ratefy, Tolotra]] (1986), ''"Sind die Madagassichen Juden"'' na "Jiosy ve ny malagasy ?", Munster-Antananarivo, 600 pejy.
*[https://forum.serasera.org/forum/message/m4f91363e6aa74/m4f914d7409e95 Lahatsoratra tao amin' ny ''Midi Madagascar'' tamin' ny 20 Avrily 2012] (rohy maty: http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs)
* "[https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html Ndriana Rabarioelina : des propositions pertinentes…] {{Wayback|url=https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html |date=20241220163037 }}", ''www.madagate.org''
* "[https://www.malagasynews.com/info-breves/le-prince-ndriana-rabarioelina-appelle-les-dirigeants-a-demolir-toutes-nouvelles-constructions-dans-le-rova-dantananarivo/ Le prince Ndriana Rabarioelina appelle les dirigeants à démolir toutes nouvelles constructions dans le Rova d’Antananarivo].", ''www.malagasynews.com''
* International Royal Academy of Theology (2010): ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality,'' http://academy-of-theology.blogspot.com/2011/06/message-of-the-lord-adonai-elohim-to-all.html
* "[https://gw.geneanet.org/kingofmada_w?lang=fr&pz=king+ndriana&nz=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''
* "[https://web.facebook.com/ndriana.rabarioelina?_rdc=1&_rdr Ndriana Rabarioelina]", ''web.facebook.com''
* "[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/2020/? Fanosorana mpanjaka sy tsodrano ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara (Taona 2015)]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''
* "[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2020/09/? The anointing and the consecration of HRM King Ndriana Rabarioelina (in 2015)]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''
* "[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/? Famindrana zakaka sy famindrana fahefana ho an' ny Mmpanjaka Ndriana Rabarioelina avy amin' ny Lahimatoan' Imerina (taona 2015)]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''
'''Sary mihetsika'''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=BeFJAOfucqs Ny Jiosy eto Madagasikara, ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina]", ''youtube.com''
* "[https://tanikomadagascar.com/2019/10/05/tantara-sy-fiainam-pirenena-prince-dr-ndriana-rabarioelina/ Tantara sy Fiainam-pirenena]" (''youtube''), ''tanikomadagascar.com''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=_6UVnBc0dgE Ndriana Rabarioelina: Manandratra Fanjakan' ny Mpisorona]", ''youtube.com''.
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Teny+Gasy Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Teny Gasy"]", 06 Novambra 2021, Madagascar24TV, youtube.com: "(66) Ny Mpanjaka Ndrian<nowiki/>a Rabarioelina, "Tena Gasy" 01 Oktobra 2022, Madagascar24TV - YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Dinika Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Dinika"]", MBSTV, 03 Oktobra 2022, youtube.com: "Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, "Dinika" 03oktobra2022, MBS TV".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A%22Antso+ho+an%27+ny+firenena Mpanjaka Ndriana Rabarioelina:''"Antso ho an' ny firenena'']''"''', 13 Oktobra 2022, youtube.com: "Antso ho an' ny Firenena, Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%2C+Fanjakan%27+i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, ''Fanjakan' i Madagasikara'']''"'', 21/07/2023, Le 20H15, Madagascar24Redaction: youtube.com: "(66) Le 20H15 - 2023 07 21 - Mpanjaka Ndriana Rabarioelina- YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%C2%A0%3A+%22Fanjakam-Pisorona%2C+Fanjakan%27i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina : "''Fanjakam-Pisorona, Fanjakan'i Madagasikara'']''""'', 22/07/2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Mijoro+ny+Fianakaviambe+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Mijoro ny Fianakaviambe eto Madagasikara"'']''"'', 05 Aogositra 2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Ny+Jiosy+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Ny Jiosy eto Madagasikara"'']''"'', TV I-BC, 2023, youtube.com".
== Loharano sy fanamarihana ==
[[Sokajy:Mpanao malagasy]]
5ls1snmnl95bp2pfrj8zin95ckhu0ud
1147899
1147898
2026-07-22T11:13:05Z
Thelezifor
15140
Namerina indray soratra nisy namafa
1147899
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Rabarioelina Ndriana|teraka=1963|firenena=Madagasikara|asa=Mpahay tantara|asa hafa=Mpikaroka
Teôlôjiana|sary=Rabarioelina Ndriana01}}
'''Rabarioelina''' '''Ndriana''' dia [[Teôlôjia|teôlôjiana]] [[Prôtestantisma eto Madagasikara|prôtestanta malagasy]], teraka tamin' ny taona 1963, ao amin' ny fokon' [[andriana]] [[merina]] avy ao [[Ambohimalaza]], ao [[Antananarivo]], renivohitr' i [[Madagasikara]], mpanindrahibndra ny fitondra-mpanjaka. Zanaky ny profesora sy dokotera Lala Rabarioelina izy<ref name=":2"><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''Taniko Madagasikara'', publié le 18 février 2023, mis à jour le 16 septembre 2024,</small> </ref>. Milaza izy fa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjakan' Imerina sy mpanjakan' i Madagasikara tamin' ny taona 2015 ary mikatroka amin' ny tokony hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] indray<ref name=":6"><small>"[https://www.koolsaina.com/royaume-de-madagascar-monarchie-interview-ndriana-rabarioelina-ibc-television/#comments Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]", ''www.koolsaina.com''</small></ref><ref name=":3"><small>"[https://www.youtube.com/watch?v=CnzKEvBocnA&t=1s Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]" (Video), ''Youtube''</small></ref><ref><small>[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]], ''mg.wikipedia.org''</small></ref>.
Nanohanana tsangan-kevitra nampitondrainy ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' izy<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA?utm_source=chatgpt.com Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", ''stalcuinhouseseminary.academia.edu''</small></ref>, izay miompana amin' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]] sy i [[Madagasikara]], ary koa amin' ny niandohan' ny olombelona, ka nikarohany ny fifandraisan' ny [[sivilizasiôna]] maro fahiny sy ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]]. Filoha mpanorina sy mpikambana ao amin' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' izy<ref name=":8" />.
== Zotram-piainany ==
=== Ny ray aman-dreniny ===
Teraka tamin' ny taona 1963 izy, zanaky ny profesora Lala Rabarioelina sy Rajerison Victorine<ref><small>"[https://gw.geneanet.org/taniko?lang=es&n=rabarioelina&p=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''</small></ref>, izay samy [[andriana]]<ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/12/tantaran-ny-andriana-eto-madagasikara.html? Tantaran' ny Andriana eto madagasikara]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>. I Lala Rabarioelina dia Docteur en Médecine (nianatra tany amin' ny Faculté de Médecine de [[Montpellier]]) sy mpandidy<ref><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''tanikomadagascar.com''</small></ref>. Rajerison Victorine renin' i Ndriana Rabarioelina kosa dia manana ny diplôma ambony amin' ny haizaitra (diplôme de Haute Couture de Paris).
=== Ny fianarana norantoviny ===
Nahazo ny diplôma ''baccalauréat série C'' tao amin' ny [[Académie d' Aix-Marseille]] ('''''[[:fr:Académie_d'Aix-Marseille|fr]]''''') tany [[Frantsa]] i Rabarioelina Ndriana, sy ny ''Licence en Théologie'' ary nahavita ''Master en Théologie'' tao amin' ny [[Faculté Libre de Théologie Réformée na Faculté Jean-Calvin]] ('''''[[:fr:Faculté_Jean-Calvin|fr]]''''') tao Aix-en-Provence any [[Frantsa]].
Nandalina fitantanana orinasa tao amin' ny [[Ecole Supérieure de Commerce de Paris]] (ESCP-Senior, Paris, 1994) ('''''[[:fr:ESCP_Business_School|fr]]''''') ary nandalim-pahaizana momba ny [[vatosoa]] tao amin' ny [[Gemological Institute of America]] (GIA, 2003, 2005) ('''''[[:en:Gemological_Institute_of_America|en]]''''').
[[Teôlôjia|Teôlôjiana]] i Ndriana Rabarioelina<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA? Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", S''t Alcuin House Seminary Academia''</small></ref> sady mpikaroka tantara koa<ref name=":9"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Science of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>. Nanao fikarohana izy ka nahazo ny diplôma ''PhD in Theology'' tamin' ny fanohanany ny [[tsangan-kevitra]] hoe "''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]''" na "Ny fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara" (''PhD'', Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Theological Seminary, USA, 2010, 458 pejy) mikasika ny "Tantara miafin' i Madagasikara nandritra ny telo arivo taona mahery" ary nahazo ny diplôma ''Doctor of Theology'' tamin' ny fanohanany ny tsangan-kevitra mitondra ny lohateny hoe "''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]''" na "I Madagasikara, ao amin' ny sisa tavela amin' ny toerana nahaterahan' ny olombelona" (''D.Theol''., Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Seminary, USA, 2016, 638 pejy).
Nianatra sy nampitaha tenim-pirenena mihoatra ny roa ambin' ny folo koa izy ([[Fiteny malagasy|malagasy]], [[Fiteny hebreo|hebreo]], [[Fiteny arameana|arameana]], [[Fiteny grika|grika]], [[Fiteny anglisy|anglisy]], [[Fiteny alemàna|alemana]], [[Fiteny tamily taloha|tamily tranainy]], [[Fiteny sanskrity|sanskrity]], [[Fiteny someriana|someriana]], [[Fiteny malaiô-pôlineziana|malaiô-pôlineziana]], [[Vondrom-piteny amerindiana|amerindiana]], [[Fiteny aty Afrika|afrikana]], sns)<ref name=":9" />.
Anisan' ny mpampianatra azy ireto profesora manaraka ireto:
* i [[Pierre Berthoud]] (FLTR, [[Aix-en-Provence]], [[Frantsa]]), manam-pahaizana momba ny [[Testamenta Taloha]];
* i [[Peter R. Jones]] (Harvard, Princeton, [[Etazonia]]), manampahaizana momba ny [[Testamenta Vaovao]];
* i Jean Marc Daumas de Cornilhac (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] sy ny [[Tantaran' ny kristianisma|tantaram-piangonana]];
* i Maurice Carrez (FTP, [[Paris]], Frantsa) momba ny [[Fiteny grika|teny grika]] sy ny [[Testamenta Vaovao]];
* i Edmund Clowney ([[Westminster, Kalifornia|Westminster]], WTS, Etazonia) momba ny [[teôlôjia biblika]];
* i Roger Greenway (Westminster, WTS, Etazonia), momba ny [[World Missiology|World Missiolog]][[World Missiology|y]];
* i J<nowiki/>ean Brun (Oniversite, Dijon) momba ny [[filôzôfia kristiana]];
* i Pierre Courthial (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[teôlôjia pratika]] sy ny [[apôlôjetika]];
* i Olivier Clément (Institut Orthodoxe Saint Serge, Paris, Frantsa) momba ny [[teôlôjia ôrtôdôksa]];
* ary i [[Pierre Chaunu]], manampahaizana momba ny [[Tantara]].
=== Raiamandreny mpiahy ===
Nilaza ho nahazo teny fikasana avy amin' Andriamanitra sy tsodrano avy amin' ny raiamandreny ara-panahy izy, dia ireto: ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]], mpanorina ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA) tao [[Montpellier]] tamin' ny taona 1946, mpiaraka nanorina ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]] (FJKM) tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny [[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara]] (FFKM) teny Ambohimalaza, Antananarivo, tamin' ny taona 1950, efa tonian' ny Fiombonan' ny Fiangonana Protestanta eto Madagasikara (FFPM) tamin' ny taona 1986-1992, solontenan' i Madagasikara tamin' ny fanorenana ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|Filankevitry ny Fiangonana eran-Tany]] na [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]] (WCC) tany [[Amsterdam]] tamin' ny taona 1947-1948.</small></ref> (taona 1981), ny mpitandrina Razafindrakoto Gabriel (taona 1986), i Mama [[Volahavana Germaine]]<ref><small>I Mama [[Volahavana Germaine]] (na Nenilava), mpiandry zokiolona (1941), raiamandreny nanorina ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] tamin' ny taona 1941, izay miombona amin' ny FFPM, efa nihaona tamin' i [[Olav V]], mpanjakan' i [[Nôrvezy]], tany amin' ny Lapan' Andriamanjaka tany [[Oslo]] any tamin' ny taona 1973, mpitory Filazantsara, mpiahy marary sy kamboty ary olona sahirana an-jatony, izay heverin' ny ao amin' ny hetsika [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Fifohazana]] ho mpaminany. ary mahay tenim-pirenena roa ambin' ny folo.</small></ref> (taona 1996), ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]]<ref><small>Ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra|Armand Gaetan Razafindratandra]], ao amin' ny [[Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina (Madagasikara)|Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina]] (EKAR) eto Madagasikara, mpiaraka nanorina ny Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara (FFKM) tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950.</small></ref> (taona 2007), i Mama Ravolazaimanga Bernadette (taona 2009), i Mama Rasoazanakolona Hèlene (taona 2012), i Dada Manase (taona 2018) ao anatin' ny [[Fiangonana Loterana Malagasy]], ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]]<ref name=":5">[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ <small>http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/</small>]</ref>. Anisan' ny raiamandrany mpiahy azy koa ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]], mpitandrina FJKM Ambavahadimitafo, mpampianatra tantaram-piangonana (FTP) ao Antananarivo, mpiaraka nanorina ny FJKM tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny FFKM tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950, mpiaraka nanorina ofisialy ny FPMA tany Paris tamin' ny taona 1959.</small></ref> sy ny profesora [[Albert Rakoto Ratsimamanga]]<ref><small>I [[Albert Rakoto Ratsimamanga]], Docteur en Médecine, Docteur ès Sciences, ambasadaoron' i Madagasikara tamin' ny taona 1960-1972, manampahaizana, tale amin' ny Centre National de Recherche Scientifique (CNRS) any [[Paris]], akademisiana amin' ny firenena maro, mpikambana ao amin' ny Institut any Paris, ary nahazo loka siantifika iraisam-pirenena maro.</small></ref>.
=== Anjara toerany teo amin' ny fiangonana ===
I Ndriana Rabarioelina dia kristiana prôtestanta. [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Mpiandry]] izy nanomboka amin' ny taona 1991, zanaky ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFPM]]). Izy dia efa filohan' ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille)<ref><small>Ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille) tamin' ny taona 1986-1988, izay mpikambana ao amin' ny [[Fikambanana Mampiely Baiboly Malagasy|Fikambanana Mampiely Baiboly]] eto Madagasikara (FMBM), ao amin' ny [[Fédération protestante de France]] (FPF), ao amin' ny [[Alliance nationale des églises luthériennes de France]] (ANELF), ao amin' ny [[Lutheran World Federation]] (WLF), ao amin' ny [[Alliance réformée mondiale]] (ARM) ary ao amin' ny [[Conseil oecuménique de églises]] (COE).</small> </ref> tamin' ny taona 1986-1988.
Izy no nahitana ny Lycée Gardanne, Département Bouche-du-Rhône, Région Provence (PACA), izay toerana nanaovana ny Fivoriambe Isankerintaona Fifohazana voalohany teo anivon' ny Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy (FPMA, 1989).
== Ny tsangan-keviny ==
=== Jiosy na Israelita ny Malagasy ===
Ny tsangan-kevitra nahazoan' i Ndriana Rabarioelina ny diplôma ''PhD in Theology'' dia mitondra ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' ("Fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara")<ref name=":0"><small>"[https://www.deliremadagascar.com/conference-internationale-sur-les-origines-juives-a-madagascar/ Conférence internationale sur les origines juives à Madagascar]", in [https://www.deliremadagascar.com/ deliremadagascar.com]</small></ref>. Izany [[tsangan-kevitra]] izany dia anohanany ny maha [[Jiosy]] na Jody ny [[Malagasy]].
Ny mpitandrina [[Ravelojaona (mpitandrina)|Ravelojaona]] no efa nanoratra fa [[Jiosy]] ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] (1909). Taty aoriana dia nanamafy izany i Mama [[Volahavana Germaine]] (1941). Izany tsangan-kevitra izany dia efa naelin' ny ilay misiônera [[lazarista]] atao hoe [[Joseph Briant]] (1946) izay niezaka naniamarina fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] Toraka izany koa i [[Roger Andriatsiratahina]] (1976) sy ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra]] (1979) izay nanamafy fa Jiosy ny Malagasy <ref name=":1"><small>Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", États-Unis, 2010.</small></ref>. Ny filazan' i Joseph Briant fa nisy koa ny andiam-pifidrà-monina jiosy mankaty Madagasikara -- ka ny voalohany tamin' ireo fifindrà-monina ireo dia tamin' ny andron' i [[Sôlômôna]], manodidina ny taona 900 tal. J.K. -- dia nohamafisin' i Tolotra Ratefy (1976) sy i Ndriana Rabarioelina (2010) tao amin' ny fikarohana ara-teôlôjia sy ara-tantara nataon' izy ireo nandritra ny efapolo taona mahery<ref name=":1" />.
=== Madagasikara: fanjakà-mpanjaka teôkratika sy kristôkratika ===
Anisan' ny tohanan' i Ndriana Rabarioelina koa ny tokony hahatonga an' i Madagasikara ho fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]], sady hiverenana amin' ny fanjaka-mpanjaka manandratra indray ny rafitra ara-piarahamonina sy ara-pôlitika mankato an' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] sy manaja ny [[soatoavina]] malagasy, ary ny fandravana ny rafitra [[Repoblika|repoblikana]] <ref><small>"[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]]" in ''[https://mg.wikipedia.org/ mg.wikipedia.org]''</small></ref><ref><small>"[http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs Déclaration : Les Malagasy, descendants de juifs]" in ''[https://midi-madagasikara.mg/ midi-madagasikara.mg] {{Wayback|url=https://midi-madagasikara.mg/ |date=20230430165033 }}''</small></ref><ref><small>"[http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= Déclaration: les Malagasy dscendants des juifs] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= |date=20230430172043 }}", in ''[http://www.tonga-soa.com/ tonga-soa.com] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/ |date=20250616035827 }}''</small></ref>. Tsy mijanona ho tsangan-kevitra fotsiny ny famerenana ny fitondra-mpanjaka fa raha [[andriana]] na printsy fotsiny i Ndriana Rabarioelina tany am-panombohana dia narahiny fanambaràn-tena ho mpanjaka izany<ref><small>"[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2019/ Royal house of Madagascar]", in [http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ royal-house-of-madagascar.blogspot.com/]</small></ref>.
=== Avy amin' ny teny hebreo ny teny malagasy ===
Izao koa no anisan' ny hevitra tohanan' i Ndriana Rabarioelina: ny [[fiteny malagasy]] dia avy amin' ny [[fiteny hebreo]], ny [[kolontsaina malagasy]] dia avy amin' ny [[Jodaisma|kolontsaina jiosy]], ary nisy ny fifindrà-monina jiosy nankaty [[Madagasikara]], izay toherin' ny manam-pahaizana maro<ref><small>Sophie Goedefroit et Albert Roca (2021), "[https://publicacions.antropologia.cat/quaderns/article/download/371/199/1378 La "plus belle énigme du monde" ne veut pas être résolue. Le besoin de mémoire multiple à Madagascar]", ''publicacions.antropologia.cat''</small></ref>.
Nisy ny "Fihaonana iraisam-pirenena mikasika ny Fiaviana Jiosy eto Madagasikara" na ''Conférence Internationale sur les Origines Juives à Madagascar'' izay niarahan' ny profesora [[Tudor Parfitt]] sy ny pastora [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] ary ny Ndriana Rabarioelina, teo anatrehan' ny [[Raby]] dimy avy any [[Etazonia]], [[Kanada]], [[Marôka]], [[Frantsa]] ary [[Aostralia]], tao [[Antananarivo]] tamin' ny volana Mey 2017<ref name=":8"><small>Royal Academy of Sciences of Madagascar, 2017.</small></ref>.
== Mpanjakan' ny Merina sy mpanjakan' i Madagasikara ==
=== Ny fototry ny fanjakany ===
==== Taranaka mpanjaka ====
Nilaza i Ndriana Rabarioelina fa avy amin' ny mpanjaka [[Andriantomara]], ny mpanjaka [[Andrianerinerina]], ny mpanjaka [[Andriamanelo]], ny mpanjaka [[Ralambo]], ny mpanjaka [[Andriantompokoindrindra]], tompon' ny Tranomanara, Tranofohiloha, Tranomasina, izay nolovany avy amin' ny mpanjaka [[Andriamamilazabe]] razambeny, sy avy amin' ny mpanjaka [[Andrianjaka]], ny mpanjaka [[Andriantsitakatrandriana]], ny mpanjaka [[Andriantsimitoviaminandriandehibe]] ary ny mpanjaka [[Andrianampoinimerina]]. Ny ''Geneanet'' no ahitana tetiarana momba an' i Ndriana Rabarioelina, fa saingy tsy ahafaha-mahafantatra ny fifandraisany amin' ny mpanjaka merina teo aloha izany<ref><small>"[[Ndriana Rabarioelina]]", ''Geneanet''</small></ref>.
Araka ny voalazan' i Ndriana Rabarioelina dia izao ny hafatry ny mpanjaka razambeny:<blockquote>An' [[Andriamanelo]] ny Alakamisy ary an' [[Andriamananintany]] ny Zoma. Raha manary fanjakana ny Terak' Andriamananintany dia miverina amin' Andriamanelo ny fanjakana. Vokany: ny hafatra napetraky ny mpanjaka [[Ralambo]] sy [[Andriantompokoindrindra]] ary [[Andrianjaka]] izay nisy fifanarahana fito dia manjaka aloha Andriantompokoindrindra avy amin' Andriamanelo, avy eo manjaka [[Andrianjaka]] avy amin' [[Andriamananintany]], ary ny Andriandahy avy amin' ny Terak' Andrianjaka manana reny mivantana [[Andriantompokoindrindra (foko)|Andriantompokoindrindra]] (foko) ihany no mahazo manjaka sy mahazo Tranomasina. Ny [[Ranavalona|vehi]][[Rasoherina|vavy]] tsy mahazo manjaka. Ary rehefa tsy manaja na very fanjakana ny Terak' Andrianjaka dia miverina amin' Andriantompokoindrindra Lahimatoan' Imerina, avy amin' Andriamanelo, ny fanjakana. (Ndriana Rabarioelina) </blockquote>
==== Tendry avy amin' Andriamanitra ====
Araka ny filazan' i Ndriana Rabarioelina dia mpaminany miisa fito, raiamandreny andriana sy ireo zokiolona fotsy volo amin' ny tany, raiamandreny ara-panahy (ny pastora [[Daniel Ratefy]] avy ao [[Ambohimalaza]], ny pastora Razafindrakoto Gabriel avy ao [[Antanamalaza]], i [[Volahavana Germaine|Mama Volahavana Germaine]] avy amin' ny [[Tobilehibe Ankaramalaza|Toby Ankaramalaza]], i Dada Manasé avy amin' ny Toby Ankaramalaza, ny Andriambavy Rasoazanakolona Hélène na Mamafara avy amin' ny [[Toby Namahanambasy]] Imerinatsimo, ny Kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]] avy ao Ambohimalaza, ny Andriambavy Ravolazaimanga Bernadette<ref><small>Ravolazaimanga Bernadette dia voalaza fa mpiandry zokiolona indrindra (1955) amin' ny Toby Lehibe Ankaramalaza sy ny Toby Lehibe Manolotrony (FFPM). Raimandreny ny Toby Masina Itaitso (FLM, FFPM). Nampianarin' i Mama Volahavana Germaine Nenilava (Toby Amkaramalaza) sy Neny Ravelonjanahary (Toby Manolotrony). Anisan' ny olona manana vina kristiana ho an' i Madagasikara manontolo izy ary miasa ho amin' izany, satria araka ny Hafatr' i Jesosy Kristy tamin' i Mama Nenilava dia ho lasa ivon' ny [[fitoriana ny filazantsara]] maneran-tany i Madagasikara.</small> </ref> avy amin' ny [[Toby Itaitso]]) no nampilazain' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] mialoha nanomboka ny taona 1981, ny maha mpanjaka mpandova fanjakana sy nanome tsodrano an' i Ndriana Rabarioelina.
=== Ny fanjakany ===
==== Fanosorana niteraka resabe ====
Araka ny filazana nataon' i Ndriana Rabarioelina dia tamin' ny volana Septambra 2015 no nanosorana sy nanamasinina azy ho mpanjaka tamin' ny lanonana ara-panahy teny [[Ambohidrabiby]]. Nisy fahazavana avy any an-danitra nidina sy nipetraka naharitra ela teo aminy, ary "fahazavana avo zato heny noho ny fahazavan' ny [[masoandro]]" niposaka vao maraina avy any atsinanana tamin' io fotoana fanosorana mpanjaka sy fitsofandrano azy io teny Ambohidrabiby, izay mariky ny "fanatrehan' Andriamanitra sy ny fankatoavany ary ny fitahiany". <sup>[Omeo ny loharano]</sup> Na dia teo aza izany fanosorana izany dia efa taty amin' ny taona 2020 no nahenoana ny maha mpanjaka azy, raha andriana na printsy no nahalalana azy hatramin' izay. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Nilaza anefa ny andriana andriana [[Ralitera Jaques]] fa tsy fanosorana azy ho mpanjaka tamin' io andro io fa fotoana nanendrena azy hitantana vonjimaika ara-panjakana ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA) satria efa tsy salama Ralitera Étienne rain' i Ralitera Jaques, izay lehiben' io fikambanana io tamlin' izany fotoana izany. Tsy fanosorana azy tamin' io andro io fa tso-drano hahafahany miasa tsara. Araka ny filazan' io andriana io ihany dia tsy hankatoavin' izy ireo ny maha mpanjakan' i Madagasikara azy satria tsy manaraka ny soatoavina sy ny rafitra ary ny fomba malagasy ianao izy<ref><small href="Armand Gaétan Razafindratandra">"[https://web.facebook.com/groups/616012189011168/posts/1250031802275867/?_rdc=1&_rdr# Toherin' ireo taranak' andriana ny fanandratan-tenan' i Ndriana Rabarioelina ho mpanjaka]", ''web.facebook.com''</small></ref>.
==== Ny anaram-boninahitra entiny ====
Izao ny anaram-boninahitra isalorany amin' ny maha mpanjaka azy, izay matetika adika amin' ny tenim-pirenena samihafa: "''Mpanjaka, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''".
==== Mbola mitaky ny tena fanjakana ====
Na dia efa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjaka aza i Ndriana Rabarioelina dia mbola miasa momba ny hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] sy ny handravana ny Repoblikan' i Madagasikara, izay lazainy fa naorin' ny mpanjanatany frantsay, mba hametrahany ny fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]].
=== Fidirana an-tsehatra amin' ny raharaham-pirenena ===
Rabarioelina Ndriana dia nahazo fiofanana pôlitika nandritra ny dimy taona (1995-2000) tamin' i Blaise Rabetafika, ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU)<ref><small>Ny Andriana Blaise Rabetafika dia ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU) sady zokiolona indrindra amin' ireo ambasadaoro erantany (1969-1992) tao amin' ny Firenena Mikambana, efa filohan' ny [[Filankevi-Pilaminan' ny Firenena Mikambana|Filankevitry ny Fandriampahalemana]] indroa (1985,1986) tao amin' ny Firenena Mikambana ary efa nahazo ny "Prix International Mercure d'Or" izay natokana ho an' ny filoham-pirenena avo lenta indrindra sy olona sangany sy mendrika indrindra eran-tany</small></ref>. Mandray anjara momba ny raharaha [[Pôlitika eto Madagasikara|pôlitika]] sy [[Fiarahamonina malagasy|sôsialy]] eto Madagasikara izy.
Nanome toromarika stratejika ara-tafika in-telo ho an' ny Ministry ny Fiarovam-pirenena Mamizara Jules sy Jeneraly miisa folo izy tao amin' ny biraon' ny Ministra ny Fiarovam-pirenena hampitsaharana ny [[ady an-trano]] niaraka amin' ny basy aman-tafondro sy ny hanavotana ny takalonaina sivily an-jatony tao Brickaville sy hamonjena ny vahoaka an-tapitrisa nijaly tamin' ny raharaha 2002. Tanteraka soa aman-tsara izany. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nanohitra ny tsy fanarahan-dalàna sy ny [[Hosoka amin' ny fifidianana|hala-bato]] goavana ary nanao [[fampielezan-kevitra]] ho an' ny "Tsia" tamin' ny [[fitsapan-kevi-bahoaka]] tamin' ny taona 2010. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nisakana ny fanotofana [[tanimbary]] arivo hektara mahery tamin' ny kaominina miisa enina ([[Ambohitrimanjaka]], [[Ambohidrapeto]], [[Fiombonana]], [[Ankadimanga]], [[Anosibe Zaivola]], [[Itaosy]]) ary niaro ny tantsaha enina alina mahery voan' ny tsindray hazo lena sy nampijalina. Ireo tanimbary ireo dia mirefy arivo hektara, mamelona vahoaka enina hetsy mahery eto [[Antananarivo]] sy ny manodidina. Nanoro hevitra izy mba hakisaka amin' ny toerana hafa ny [[tetikasa Tanamasoandro]] (2019). Vokany: nafindra tany amin' ny toerankafa ny tetikasa Tanamasoandro. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nanome hevitra mba handanian' ny [[Antenimierandoholona (Madagasikara)|Antenimierandoholona]] ny [[volavolan-dalàna]] manamafy fa an' i Madagasikara ny [[Nosy Miparitaka|nosy]] dimy manodidina an' i Madagasikara ([[Bassas da India]], [[Nosy Europa|Europa]], [[Nosy Glorieuses|Glorioso]], [[Juan de Nova]], [[Nosy Tromelin|Tromelin]]). Ramatoa Arlette Ramaroson, mpitsara iraisam-pirenena, sy ny mpiaradia manampahaizana no nandrafitra ilay volavolan-dalàna ary nankatoavina sy nolanian' ny Antenimierandoholona tamin' ny 18 Desambra 2020. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
=== Fitsipahana ny maha mpanjaka azy ===
Tsy voarakitra loatra amin' ny literatiora akademika ny fanakianana ataon' ny mpitsikera an' i Ndriana Rabarioelina momba ny maha "Mpanjakan' Imerina" na "Mpanjakan' i Madagasikara" azy, fa avy amin' ny adihevitra ampahibemaso, amin' ny hevitry ny mpampiasa [[aterineto]], amin' ny fanadihadiana ara-tantara ivelan' ny sehatra akademika, ary amin' ny hevitra avoakan' ny antokon' olona samy mpandala ny fitondrà-mpanjaka ([[Mônarsisma|mônarsista]]) sy amin' ny mpanao pôlitika sasany.
==== Fanoherana ny maha mpajakan' Imerina azy ====
Lazain' ny taranak' andriana sasany ho misandoka ho mpanjakan' Imerina i Ndriana Rabarioelina. Anisan' ireo izay manohitra azy amin' izany ny andriana [[Ralitera Jaques]] izay nilaza izao teny manaraka izao<ref><small href="Armand Gaétan Razafindratandra">"[https://web.facebook.com/groups/616012189011168/posts/1250031802275867/?_rdc=1&_rdr# Toherin' ireo taranak' andriana ny fanandratan-tenan' i Ndriana Rabarioelina ho mpanjaka]", ''web.facebook.com''</small></ref>:<blockquote>Tompony Aho fa tsy mpindrana. Izaho Andriambe Ralitera Jacques, nandimby ny raiko ny Andriambe [[Ralitera Étienne]] lehiben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara, dia manao izao fanitsiana manaraka izao ho an' i Andriana Rabarioelina Ndriana:
Miangavy anao aho tsy hamoaka intsony vaovao diso sy ny sary misy ny Masina Ralitera Étienne (Efa nanarin' i Masina Violette Ralitera ianao tamin' io fihetsikao io fa tsy mendrika ary tokony hiera aloha).
Ireo sary avoakanao ireo dia fotoana nanendrena anao hitantana vonjimaika (administratif) ara-panjakana ny TAMIMA satria efa tsy salama ny Masina Ralitera Étienne. Tsy fanosorana anao na inona na inona tamin' io andro io fa tso-drano hahafahanao miasa tsara.
Koa averiko etoana fa fanimbazimbana ny Masina Ralitera Étienne izao ataonao izao ary tsy hankatoavinay ny maha mpanjakan' i Madagasikara anao, Tompoko, satria tsy manaraka ny soatoavina sy ny rafitra sy ny fomba malagasy ianao.</blockquote>
==== Fitsipahana ny maha ara-dalàna ny tetiarana ====
Maro no milaza fa tsy voamarina ampahibemaso sy tsy misy fomba azo amarinana azy ny [[tetiarana]] anohanana ny sata maha mpandova fanjakana an' i Ndriana Rabarioelina. Ampahampahany na tsy hita amin' ny fomba ampy ao amin' ny arisiva ara-tantara azo jerena ny fampahalalana momba ny tetiarany.
Tsy namela taranaka handova fanjakana amin' ny fomba mazava ny mpanjaka merina farany, [[Ranavalona III]], taorian' ny fanjavonan' ny taranany. Amin' ity toe-javatra ity dia sarotra porofoina amin' ny fomba azo antoka ny fitakiana fandovana fanjakana aty aorina. Tsy nanana afa-tsy zanakavavy iray ity mpanjakavavy ity, dia i Marie-Louise (1894-1948) izay tsy nanambady sy tsy nanan-janaka<ref><small>I Marie-Louise (1894-1948) izay teraka nandritra ny sesitany taorian' ny fanafoanan' i Frantsa ny Fanjakan' i Madagasikara tamin' ny 1897. Tsy nanambady sy tsy nanan-janaka izy. Maty tamin' ny taona 1948 izy. Noho izany dia tapitra teo aminy ny taranaka mivantana avy amin-dRanavalona III.</small></ref>.
Misy ny miaiky fa mety ho anisan' ny fianakavian' andriana i Rabarioelina, nefa tsy avy hatrany dia manome zo ho eo amin' ny seza fiandrianana ny maha andriana.
==== Olana momba ny fitsipiky ny fifandimbiasana ====
Nomarihin' ny mpanohitra sasany fa tsy nanaraka rafitra henjana momba ny maha lahimatoa ny fandovana ny seza fiandrianan' ny [[Fanjakan' Imerina]], tsy toy ny fitondram-panjaka eorôpeana sasany. Araka ny tantara dia niankina amin' ny lafin-javatra maro ny fifandimbiasana: ny fanendren' ny mpanjaka ny handimby azy, ny fanohanan' ny fianakavian' andriana malaza, ny fifandanjana ara-pôlitika anatiny, ary ny fankatoavan' ny mpitana ny fomban-drazana. Izany dia manasarotra ny famantarana mandeha hoazy ny mpandova aty amin' ny taranaka maromaro taorian' ny naharavan' ilay fanjakana. Milaza ireo mpitsikera ireo fa tsy misy fitsipika voarakitry ny tantara azo anondroana mazava ny mpandimby tokana.
==== Tsy fahampian' ny fankatoavana iombonana ====
Amin' ny fanao ara-pôlitika merina, ny fikarana eo amin' ny seza fiandrianana amin' ny ankapobeny dia mitaky ny fisian' ny marimaritra iraisana eo amin' ny taranaka [[andriana]] lehibe, sy ny fankatoavan' ny manam-pahefana nentim-paharazana, ary ny fanatanterahana ny fombafomba mifandray amin' izany. Tsy nisy anefa izany fankatoavana iombonana izany na tao [[Faritra Analamanga|Analamanga]] na tany amin' ny faritra hafa eto Madagasikara. Maro ny mpanjaka, ny lehibe ara-drazana, ny taranak' andriana sns izay tsy manaiky ny maha mpanjaka an-dRabarioelina, na ho an' ny [[Merina]] na ho an' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] rehetra. Koa satria ahitana andriana sy taranaka mpanjaka isan-karazany sy isam-paritra eto Madagasikara, dia tsy hisy olon-tokana hekena amin' ny alalan' ny marimaritra iraisana ho mpanjaka. Ao koa ny fisian' ny firazanana na vondrona maro ao amin' ny Merina izay samy milaza tena fa afaka na tokony ho eo amin' ny toeran' ny mpanjaka. Izany no mahasarotra ny fahazoana olona iray eken' ny taranaka mpanjaka merina na malagasy ho mpanjakany.
==== Fanakianana ara-pôlitika sy ara-pivavahana ====
Misy koa tsikera maromaro mifantoka amin' ny tsy tena maha zava-dehibe ara-pôlitika ny famerenana ny [[fanjakà-mpanjaka]]. [[Repoblika]] i [[Madagasikara]] ankehitriny ka tsy manaiky fisiana fanjakà-mpanjaka ny andrim-panjakana misy ao aminy. Ampifandraisina amin' ny fanjakazakana ara-pôlitikan' ny Merina tamin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko]] hafa teto amin' ny Nosy ny [[Fanjakan' Imerina]] teo aloha, ka mety hiteraka fanoherana eo amin' ny toe-draharaham-pirenena mandala ny fahasamihafana ny fikasana hamerina ny fitondrà-mpanjaka. Maro koa ny mihevitra fa efa nilaozan' ny toetrandro na tsy mifanentana amin' ny zava-misy ara-pôlitika ankehitriny ny fiheverana ny fiverenana amin' ny fanjakà-mpanjaka. Araka io fomba fijery io dia tetikasa ideôlôjika na an' ohatra ny fitakiana ny maha mpanjaka fa tsy safidy ara-pôlitika mifanentana amin' ny zava-misy.
Anisan' ny fanakianana ihany koa ny momba ny fiheverana ara-pôlitika sasany voizin-dRabarioelina, indrindra ny fikasany hametraka fahefana ara-pôlitika eo amin' ny fototra ara-pivavahana. Milaza ny mpanohitra izany hevitra izany fa ny fanandratana ny fahefana [[Teôkrasia|teôkratika]] dia tsy mifanaraka amin' ny foto-kevitra momba ny [[Sekiolarisma|maha laîka]] ny fanjakana sy ny fandalana ny fahasamihafan' ny [[Fivavahana eto Madagasikara|atokom-pivavahana]].
==== Kely ny fankatoavan' ny besinimaro ====
Mpandinika maro no manamarika fa toa tsy miteraka hetsi-bahoaka miely patrana ho amin' ny famerenana ny fanjakà-mpanjaka ny hetsika sy ny hevitra voizin' i Ndriana Rabarioelina. Ny asany dia fantatra indrindra ao anatin' ny faribolan' ny mpandala ny fameranana ny fanjakà-mpanjaka sasany, sy ampahany amin' ny zanaka am-pielezana, ary vondrona manam-pahaizana sy ara-pivavahana voafetra. Izany dia manamafy ny fiheveran' ny mpanohitra azy fa mipetraka ho tsinontsinoavina ny fitakiana ataony eo amin' ny adihevitra pôlitika eto [[Madagasikara]].
== Ny zava-bitany ==
=== Ny boky nosoratany ===
Amin' ny asasorany dia ireto no azo tanisaina:
* ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' (2010)<ref name=":4"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''</small></ref>;
* ''[[The King and High Priest Andriantompokoindrindra]]'' (2012)<ref name=":4" />;
* ''[[The New Kingdom of Madagascar]]'' (2014)<ref name=":4" />;
* ''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]'' (2016)<ref name=":4" />.
Ireo boky ireo dia maneho ny fahavononany hikaroka ny fifandraisan' ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]] sy ny ara-panahy ary ny sivilizasiôna fahiny<ref name=":2" /><ref name=":5" /><ref name=":4" /><ref><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2012/07/interview-du-prince-rev-dr-ndriana.html? Interview de S.A.R. le Prince Rev. Dr. Ndriana Rabarioelina: " La christocratie est la solution durable de l'Eternel pour Madagascar]", ''Royal House of Madagascar'', 26 juillet 2012.</small></ref>.
=== Ny zavatra natsangany ===
==== Momba ny hira sy mozika ====
Mpitendry [[gitara klasika]] iraisam-pirenena i Ndriana Rabarioelina sady lehiben' ôrkesitra. Izy no filoha mpanorina ny fikambanana ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' (ONG-CNSMM) sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana,'' nanomboka tamin' ny taona 1996'','' izay natao hanomezam-boninahitra an' Andriamanitra sy hanomezana lanja ny haimozika malagasy avo lenta, ary efa nanao fampisehoana maro, anisan' izany ny fampisehoana impito ny ''oratorio'' "''Messiah''" ([[George Frideric Handel|G.F. Hande]]<nowiki/>l) amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] niaraka amin' ny mpihira miisa 90 ao amin' ny antoko mpihira Zanak' Ambohimalaza (ZAMA) sy mpitendry mozika iraisam-pirenena miisa 20, ny "''Messe en Si mineur''" ([[Johann Sebastian Bach|J.S. Bach]]) niaraka tamin' ny ''CNSMM Choir'' sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana'', ary ny "Haleloia" (G.F. Handel) niaraka tamin' ny antoko mpihira malagasy maro izay nisy mpihira niisa 600 teo anoloan' ny Lapan' ny Tanàna Antananarivo<ref name=":4" /><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2020/05/blog-post_17.html Maestro Étienne Ramboatiana (1930-2007): Orchestra for Orchestra for 40 Guitars]",</small> <small>''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''.</small></ref><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2011/01/realisations-du-conservatoire-cnsmm.html? Achievements of the Superior Royal Conservarory of Music in Madagascar - CNSMM]", ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''</small></ref>.
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Musique Classique'' voalohany teto Madagasikara, nanomboka tamin' ny taona 1998, ary nikarakara [[kônseritra]] ampolony maro, izay nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto [[Madagasikara]], any [[Etazonia]], any [[Alemaina]], [[Fanjakana Mitambatra|United Kingdom]], [[Frantsa]], [[Nôrvezy]], [[Brezila]], [[Italia]], [[Rosia]], [[Afrika Atsimo]], nosy [[La Réunion|La Reunion]] sy firenena hafa. <sup>[Omeo ny loharano hanamarinana izany rehetra izany]</sup>
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Jazz'' ''à Madagascar'', izay nanao fampisehoana mihoatra ny zato ary nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto Madagasikara, Etazonia, Alemana, [[Soisa]], [[Belzika]], United Kingdom, Nôrvezy, Brezila, Italia, [[Afrika Atsimo]], Frantsa, nosy La Reunion, nosy [[Maorisy]] sy firenena hafa. <sup>[Omeo ny loharano hanamarinana izany rehetra izany]</sup>
==== Akademia ====
Filoha mpanorina ny ''International Royal Academy of Theology'' i Ndriana Rabarioelina nanomboka tamin' ny taona 2010, izay misy <u>manampahaizana mikasika ny [[teôlôjia]] eto Madagasikara sy maneran-tany</u> <sup>[Omeo ny loharano]</sup>. Filoha mpanorina ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' koa izy nanomboka tamin' ny taona 2016, izay misy Malagasy manampahaizana amin' ny taranja maro (teôlôjia, siansa teôrika, siansa ampiharina, kolontsaina sy haikanto, siansa mikasika ny olombelona, tantara sy lalàna ary pôlitika, siansan' ny fampandrosoana). <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
==== Fikambanana ====
Izy dia nanorina ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, ny Fianakaviamben' ny Andriana eto Madagasikara, ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara, ny Fiombonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara ary niaraka nanorina ny fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA) niaraka tamin' ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] taorian' ny 06 Novambra 1995.
=== Ny blaogy ampiasainy ===
Ity ny topimaso momba ny [[blaogy]] na [[vohikala]] izay anehoan' i Ndriana Rabarioelina tsy tapaka ny tenany. Ireo blaogy ireo dia manasongadina ny maha andriana sy mpanjaka azy hatrany na dia misy isan-karazany aza ny lohahevitra hita ao amin' izy ireo. Indreto ny sasany amin' izy ireo:
==== Blaogy momba ny tantara, ny siansa, ny zavakanto, sns ====
* ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''<ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/ Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar"], ''conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com''</small></ref><ref><small>Ny ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' dia miompana amin' ny [[kolontsaina]] sy ny [[mozika]] izay namoahany ny asany amin' ny maha lehiben' [[ôrkesitra]] sy mpitendry [[gitara klasika]] azy. Ato amin' ity blaogy ity dia manambara ny fomba fijeriny ara-javakanto sy ara-panabeazana izy, manasa amin' ny fampisehoana kôseritra, mitantara ny fiaraha-miasany iraisam-pirenena ary manome voninahitra ny lafiny ara-panahy amin' ny mozika.</small></ref>;
* ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''<ref><small>Ity blaogy ity dia manolotra ny asany amin' ny maha filohan' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' azy. Hita ny tantaram-piainany, ny andraikitra akademika sahaniny, ary ny seha-pikarohana andraisany anjara ([[Teôlôjia]], [[Jeôpôlitika]], [[Fiandohan'_ny_olombelona]], sns.). Ity blaogy ity koa dia mamintina ny fizotran' ny fianarana sy fikarohana nataon' i Ndriana Rabarioelina, ny mari-pahaizana momba ny teôlôjia sy ny fikarohana momba ny fisian' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i Madagasikara sy i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]], ny fiheverany ny anajara toeran' i [[Madagasikara]] eo amin' ny fiandohan' ny olombelona.</small></ref><ref><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/ Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>;
==== Blaogy momba pôlitika, ny sôsialy, ny fanjakana sns ====
Ireo blaogy ireo dia sehatra miompana amin' ny mpanjaka ara-drazana, ka izy no mpandray anjara lehibe amin' izany. Mamoaka lahatsoratra sy sary ary manambara hetsika ao izy.
* ''Fanjakan' i Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ''Fanjakan' i Madagasikara'' ity no itantarany ny fitarihany lanonana miaraka amin' ny tarana-mpanjaka antemoro sy merina, sy ny maro hafa, manamafy ny fifandraisan' ny samy [[Foko eto Madagasikara|foko]] [[Foko eto Madagasikara|malagasy]] sy ny tarana-mpanjaka manerana an' i Madagasikara. Asehony ny fanomezana — anisan' izany ny "Boky Masina" mirakitra ny 6 000 taona nisian' ny tantaran' ny [[Merina]] sy ny [[Antemoro]] — nandritra ireo fivoriana ireo. Takiany ny hananganana fanjakana kristiana araka ny "Sitrapon' Andriamanitra", tsy araka ny [[Repoblika|lamina repoblikana]], izay heveriny fa mifanohitra amin' ny soatoavina' ny razambe malagasy. Manohana am-pahavitrihana ny [[teôkrasia]] kristiana izy, miara-miasa amin' ny Fiangonana eto Madagasikara ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFKM]]), amin' ny sendikan' ny oniversite, ary amin' ny mpisehatra ara-tsôsialy, ho fototry ny fitantanana ny firenena.</small></ref><ref><small>"[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/ Fanjakan' i Madagasikara]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''<ref><small>Ato amijn' ity blaogy ity no ahitana ny fiantsoan' i Ndriana Rabarioelina, tamin' ny 14–15 Desambra 2022, ny mpanjaka sy ny andriana mba hanavotra ny firenena malagasy. Tsikerainy ny kolikoly mirongatra, ny fanitsakitsahana ny [[Zon' olombelona|zon']] [[Zon' olombelona|olombelona]] ary ny hosoka amin' ny fifidianana, ny fanimbana ny [[Tontolo iainana eto Madagasikara|tontolo iainana]] sy ny fahantran' ny 81,6% amin' ny vahoaka malagasy. Hamafisiny ny maha zava-dehibe ny [[soatoavina]] malagasy, ny fanajana ny fomba amam-panao ary ny firaisankinan' ny tarana-mpanjaka.</small></ref><ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/ ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''], ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ity no iresahany ny lanjan' ny Fiambonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara. Ao no ahitana ny fanambaràna ataony, ny fanosorana azy ho mpanjaka, ny zava-mitranga amin' ny taranaka mpanjaka. Mampivondrona ny Raiamandreny ara-drazana (mpanjaka sy andriana) avy amin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko malagasy]] rehetra izy. Resahiny ny fivoriana miaraka amin' ny mpanjaka solontena amin' ny lanonana nentim-paharazana (taombaovao, fanosorana ho mpanjaka, sns).</small></ref><ref><small>"[https://ampanjaka-madagasikara.blogspot.com/ Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara]", ''ampanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara'' (''TAMIMA'')<ref><small>Ny blaogy ''Fiombonambe Taranaka Andriana Miray (TAMIMA)'' dia iresahany momba ny fivondronan' ny Andriana, anisan' izany ny fihaonana tamin' ny taona 2021 sy 2022 izay niompana amin' ny tantara sy ny firaisankinan' ny taranaka mpanjaka. Ato amin' ity blaogy ity izy no mankalaza ny fety toy ny [[Taom-baovao malagasy|Taombaovao]] [[Taom-baovao malagasy|Malagasy]], izay angatahany ny fitahian' Andriamanitra ho an' ny tarana-mpanjaka.</small> </ref><ref><small>"[https://tamima-madagasikara.blogspot.com/ Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA)]", ''tamima-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Andriantompokoindrindra''<ref><small>Ity blaogy ''Ny Andriantompokoindrindra'' ity dia mifantoka amin' ny Fanjakana Merina sy ny andraikitra maha mpitarika ny Fiombonamben' ny Andriana eto Madagasikara azy. Ao amin' ity blaogy ity koa i Ndriana Rabarioelina dia manazava ny maha taranaky ny "mpanjaka-mpisorona" [[Andriantompokoindrindra|Andrianatompokoindrindra]] azy (1600–1610 tany ho any) sy ny mpanjaka tao [[Fanjakan' Imerina|Imerina]], itantarany ny fanosorana azy ho Mpanjaka tamin' ny taona 2015. Asehony ihany koa ny fototra ara-pivavahana sy ara-drazana momba ny maha ara-dalàna ny maha Mpanjaka azy sy ny fanoloran-tenany amin' ny hamerina indray ny Fanjakana Masina miorina amin' ny soatoavina malagasy sy kristiana .</small></ref><ref><small>"[https://andriantompokoindrindra.blogspot.com/ Ny Andriantompokoindrindra]", ''andriantompokoindrindra.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Jiosy eto Madagasikara''<ref><small>Ato no iresahany fa misy ifandraisany amin' ny [[Israelita]] fahiny ny razamben' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]], nanomboka amin' ny fifindra-monina ara-[[Baiboly]] teto [[Madagasikara]] tany amin' ny 3 000 taona lasa izay. Milaza koa izy fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny]] sy ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] ary ny [[Fomban-drazana malagasy|fomban-drazana]] sasany eto Madagasikara, araka ny fikarohana nataony nandritra ny telopolo taona. Miezaka mampiseho ny fitoviana misy eo amin' ny tantara malagasy sy ny fitantarana ao amin' ny [[Testamenta Taloha]] izy, indrindra amin' ny filazany fa eto Madagasikara ilay toerana atao hoe [[Ôfira]] .</small></ref><ref><small>"[https://jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com/ Jiosy eto Madagasikara]", ''jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Royal House of Madagascar''<ref><small>Io no blaogy ôfisialin' ny ''Royal House of Madagascar'', izay mirakitra hafatra ara-[[pôlitika]] sy ara-[[kolontsaina]], indrindra momba ny famerenana indray [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] miorina amin' ny soatoavina malagasy, ny fanolorana lalàmpanorenana vaovao eo ambany fahefan' ny mpanjaka, ary momba ny fifandraisana amin' ny fikambanana maneran-tany (ny [[Firenena Mikambana]], ny [[Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoana|Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoan]]<nowiki/>a (PNUD), sns.). Ity blaogy ity koa dia itakiany ny tokony hiverenana amin' Andriamanitra.</small></ref><ref name=":7"><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ Royal House of Madagascar]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>.
Anisan' ny anehoany hevitra koa ny blaogy ''Taniko Madagasikara'' ([https://tanikomadagascar.com/ Jereo eto]) sy blaogy maro hafa izay matetika manana anarana ahitana ny teny hoe "''Royal''".
== Fikambanana sy hetsika iraisam-pirenena ==
=== Fikambanana iraisam-pirenen' ny mpanjaka ===
I Ndriana Rabarioelina dia mpikambana miaraka amin' ny [[mpanjaka]] notsongaina eran-tany ao anatin' ny ''Delphic Royal Society'', nanomboka tamin' ny taona 2011 tao [[Berlin]] any [[Alemaina]], izay miaraka amin' ny ''Delphic International Council'' manome lanja ny kolontsaina sy haikanto avo lenta eran-tany. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
=== Fifandraisana amin' ny samy mpanjaka maneran-tany ===
I Ndriana Rabarioelina dia nampita "Hafatr' Andriamanitra" manohitra ny fiarahan' ny olona mitovy fananahana na ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality'' ary nalefa tamin' ny mpitarika fiangonana lehibe maneran-tany (ny [[Eglizy Katôlika Rômanina|Eglizy Katolika Apostolika Romana]] any [[Vatikàna]], ny [[Fiombonambe Anglikana|Anglican Communion]], ny [[Alliance réformée mondiale|World Reformed Alliance]], ny [[Fiangonana Loterana Eran-Tany|World Lutheran Federation]], ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]], ...) tamin' ny taona 2010 sy 2011. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Lehiben' ny delegasiona malagasy misy ny mpanjaka malagasy notsongaina, tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, indroa miantoana, tany [[Tripoli]] sy [[Benghazi]] any [[Libia]] tamin' ny taona 2008 sy 2009. Ary notendrena ho lehiben' ny delegasiona mitarika ny mpanjaka rehetra avy amin' ny firenena miisa dimampolo mahery raha nihaona tamin' ny filoham-pirenena miisa folo mahery avy any [[Amerika]], [[Eorôpa]], [[Afrika]] ary [[Atsinanana Afovoany|Afovoany Atsinanana]] tany Libia tamin' ny taona 2009.
I Ndriana Rabarioelina koa dia solontenan' ny ampanjaka rehetra eto Madagasikara tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, ary nihaona tamin' ny filoham-pirenena maro tany [[Pretoria]] atsy [[Afrika Atsimo]] tamin' ny taona 2011.
Nahazo ny mariboninahitra ''Grand Cross of the Royal Order of Bunyoro-Kitara Kingdom'' any [[Oganda]] izy<ref name=":7" />.
== Jereo koa ==
* [[Andriana]]
* [[Repoblika]]
* [[Fokom-pirenena folo very|Foko folo verin' i Israely]]
* [[Jiosy malagasy]]
* [[Ratefy Tolotra]]
* [[Tudor Parfitt]]
* [[Joseph Briant]]
* [[Vahoaka milaza fa taranaky ny Israelita]]
* [[Fifindra-monina jiosy aty Madagasikara]]
== Fanovozan-kevitra ==
'''Boky sy lahatsoratra'''
* Briant, Joseph, ''[https://www.google.com/search?q=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&sca_esv=c7c67eb20f0b5775&sxsrf=ADLYWIKaeaF1lxKCRhfWaMtjxkig_QiHCw%3A1734705771500&ei=a4JlZ6CmHoHOhbIPxdK5gAE&ved=0ahUKEwjgh7PKyraKAxUBZ0EAHUVpDhAQ4dUDCA8&uact=5&oq=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&gs_lp=Egxnd3Mtd2l6LXNlcnAiJ0JyaWFudCwgSm9zZXBoLCBMJ2jDqWJyZXUgw6AgTWFkYWdhc2NhcjIIEAAYgAQYogQyCBAAGIAEGKIEMggQABiABBiiBDIIEAAYgAQYogRItRBQ4AZYlwpwBHgBkAEAmAHHA6ABxwOqAQM0LTG4AQPIAQD4AQH4AQKYAgWgAv4DqAIKwgIKEAAYsAMY1gQYR8ICDRAAGIAEGLADGEMYigXCAgcQIxgnGOoCmAMN8QWSdHSb40MGMYgGAZAGCpIHBTQuNC0xoAeGAw&sclient=gws-wiz-serp L'hébreu à Madagascar]''.
* Ferrand, Gabriel (1905). ''[https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k1667374 Les migrations musulmanes et juives à Madagascar]''. Paris: Revue de l'histoire des religions.
* Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", Doctoral Dissertation, Ph.D in Theology, SAHTS, États-Unis, 2010, 458 pages. Abstract in Saint-Alcuin House Journal, Volume 8, N<sup>o</sup> 1, États-Unis, And in Library of Congress, number (ISSN 1548-4459), États-Unis.
* Ramilison, Emmanuel (1951), ''[https://books.google.mg/books/about/Ny_Loharanon_ny_Andriana_nanjaka_teto_Im.html?id=LfxmQwAACAAJ&redir_esc=y Andriantomara-Andriamamilazabe. Loharanon' ny Andriana nanjaka eto Imerina]'', Imprimerie Ankehitriny.
* Ramilison, Emmanuel (1962), ''Ny Baiboly sy Andrianampoinimerina'', Librarie Iarivo, Antananarivo, 66 pejy.
* Kasanga, Fernand (1963), ''Ny Antemoro Anakara voasoratra tamin' ny taona 1506,'' Imprimerie Iarivo, Antananarivo.
* Rombaka, Jacques Philippe (1963), ''[https://www.bulac.fr/image/tantaran-drazana Tantaran-drazana Antemoro-Anteony]'', Antananarivo, Imprimerie LMS.
* Rombaka, Jacques Philippe (1970), ''[https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 Fomban-drazana antemoro-usages et coutumes antemoro] {{Wayback|url=https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 |date=20241220155652 }}'', Ambozontany, Fianarantsoa.
* [[Ratefy Tolotra|Ratefy, Tolotra]] (1986), ''"Sind die Madagassichen Juden"'' na "Jiosy ve ny malagasy ?", Munster-Antananarivo, 600 pejy.
*[https://forum.serasera.org/forum/message/m4f91363e6aa74/m4f914d7409e95 Lahatsoratra tao amin' ny ''Midi Madagascar'' tamin' ny 20 Avrily 2012] (rohy maty: http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs)
* "[https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html Ndriana Rabarioelina : des propositions pertinentes…] {{Wayback|url=https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html |date=20241220163037 }}", ''www.madagate.org''
* "[https://www.malagasynews.com/info-breves/le-prince-ndriana-rabarioelina-appelle-les-dirigeants-a-demolir-toutes-nouvelles-constructions-dans-le-rova-dantananarivo/ Le prince Ndriana Rabarioelina appelle les dirigeants à démolir toutes nouvelles constructions dans le Rova d’Antananarivo].", ''www.malagasynews.com''
* International Royal Academy of Theology (2010): ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality,'' http://academy-of-theology.blogspot.com/2011/06/message-of-the-lord-adonai-elohim-to-all.html
* "[https://gw.geneanet.org/kingofmada_w?lang=fr&pz=king+ndriana&nz=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''
* "[https://web.facebook.com/ndriana.rabarioelina?_rdc=1&_rdr Ndriana Rabarioelina]", ''web.facebook.com''
* "[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/2020/? Fanosorana mpanjaka sy tsodrano ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara (Taona 2015)]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''
* "[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2020/09/? The anointing and the consecration of HRM King Ndriana Rabarioelina (in 2015)]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''
* "[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/? Famindrana zakaka sy famindrana fahefana ho an' ny Mmpanjaka Ndriana Rabarioelina avy amin' ny Lahimatoan' Imerina (taona 2015)]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''
'''Sary mihetsika'''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=BeFJAOfucqs Ny Jiosy eto Madagasikara, ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina]", ''youtube.com''
* "[https://tanikomadagascar.com/2019/10/05/tantara-sy-fiainam-pirenena-prince-dr-ndriana-rabarioelina/ Tantara sy Fiainam-pirenena]" (''youtube''), ''tanikomadagascar.com''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=_6UVnBc0dgE Ndriana Rabarioelina: Manandratra Fanjakan' ny Mpisorona]", ''youtube.com''.
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Teny+Gasy Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Teny Gasy"]", 06 Novambra 2021, Madagascar24TV, youtube.com: "(66) Ny Mpanjaka Ndrian<nowiki/>a Rabarioelina, "Tena Gasy" 01 Oktobra 2022, Madagascar24TV - YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Dinika Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Dinika"]", MBSTV, 03 Oktobra 2022, youtube.com: "Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, "Dinika" 03oktobra2022, MBS TV".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A%22Antso+ho+an%27+ny+firenena Mpanjaka Ndriana Rabarioelina:''"Antso ho an' ny firenena'']''"''', 13 Oktobra 2022, youtube.com: "Antso ho an' ny Firenena, Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%2C+Fanjakan%27+i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, ''Fanjakan' i Madagasikara'']''"'', 21/07/2023, Le 20H15, Madagascar24Redaction: youtube.com: "(66) Le 20H15 - 2023 07 21 - Mpanjaka Ndriana Rabarioelina- YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%C2%A0%3A+%22Fanjakam-Pisorona%2C+Fanjakan%27i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina : "''Fanjakam-Pisorona, Fanjakan'i Madagasikara'']''""'', 22/07/2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Mijoro+ny+Fianakaviambe+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Mijoro ny Fianakaviambe eto Madagasikara"'']''"'', 05 Aogositra 2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Ny+Jiosy+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Ny Jiosy eto Madagasikara"'']''"'', TV I-BC, 2023, youtube.com".
== Loharano sy fanamarihana ==
[[Sokajy:Mpanao malagasy]]
h3tf8k49eh2mjtf0zbqc8mx03orlbt8
1147917
1147899
2026-07-22T11:54:53Z
Thelezifor
15140
Fandraisan' ny fitondram-panjakana azy
1147917
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Rabarioelina Ndriana|teraka=1963|firenena=Madagasikara|asa=Mpahay tantara|asa hafa=Mpikaroka
Teôlôjiana|sary=Rabarioelina Ndriana01}}
'''Rabarioelina''' '''Ndriana''' dia [[Teôlôjia|teôlôjiana]] [[Prôtestantisma eto Madagasikara|prôtestanta malagasy]], teraka tamin' ny taona 1963, ao amin' ny fokon' [[andriana]] [[merina]] avy ao [[Ambohimalaza]], ao [[Antananarivo]], renivohitr' i [[Madagasikara]], mpanindrahibndra ny fitondra-mpanjaka. Zanaky ny profesora sy dokotera Lala Rabarioelina izy<ref name=":2"><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''Taniko Madagasikara'', publié le 18 février 2023, mis à jour le 16 septembre 2024,</small> </ref>. Milaza izy fa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjakan' Imerina sy mpanjakan' i Madagasikara tamin' ny taona 2015 ary mikatroka amin' ny tokony hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] indray<ref name=":6"><small>"[https://www.koolsaina.com/royaume-de-madagascar-monarchie-interview-ndriana-rabarioelina-ibc-television/#comments Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]", ''www.koolsaina.com''</small></ref><ref name=":3"><small>"[https://www.youtube.com/watch?v=CnzKEvBocnA&t=1s Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]" (Video), ''Youtube''</small></ref><ref><small>[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]], ''mg.wikipedia.org''</small></ref>.
Nanohanana tsangan-kevitra nampitondrainy ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' izy<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA?utm_source=chatgpt.com Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", ''stalcuinhouseseminary.academia.edu''</small></ref>, izay miompana amin' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]] sy i [[Madagasikara]], ary koa amin' ny niandohan' ny olombelona, ka nikarohany ny fifandraisan' ny [[sivilizasiôna]] maro fahiny sy ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]]. Filoha mpanorina sy mpikambana ao amin' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' izy<ref name=":8" />.
== Zotram-piainany ==
=== Ny ray aman-dreniny ===
Teraka tamin' ny taona 1963 izy, zanaky ny profesora Lala Rabarioelina sy Rajerison Victorine<ref><small>"[https://gw.geneanet.org/taniko?lang=es&n=rabarioelina&p=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''</small></ref>, izay samy [[andriana]]<ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/12/tantaran-ny-andriana-eto-madagasikara.html? Tantaran' ny Andriana eto madagasikara]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>. I Lala Rabarioelina dia Docteur en Médecine (nianatra tany amin' ny Faculté de Médecine de [[Montpellier]]) sy mpandidy<ref><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''tanikomadagascar.com''</small></ref>. Rajerison Victorine renin' i Ndriana Rabarioelina kosa dia manana ny diplôma ambony amin' ny haizaitra (diplôme de Haute Couture de Paris).
=== Ny fianarana norantoviny ===
Nahazo ny diplôma ''baccalauréat série C'' tao amin' ny [[Académie d' Aix-Marseille]] ('''''[[:fr:Académie_d'Aix-Marseille|fr]]''''') tany [[Frantsa]] i Rabarioelina Ndriana, sy ny ''Licence en Théologie'' ary nahavita ''Master en Théologie'' tao amin' ny [[Faculté Libre de Théologie Réformée na Faculté Jean-Calvin]] ('''''[[:fr:Faculté_Jean-Calvin|fr]]''''') tao Aix-en-Provence any [[Frantsa]].
Nandalina fitantanana orinasa tao amin' ny [[Ecole Supérieure de Commerce de Paris]] (ESCP-Senior, Paris, 1994) ('''''[[:fr:ESCP_Business_School|fr]]''''') ary nandalim-pahaizana momba ny [[vatosoa]] tao amin' ny [[Gemological Institute of America]] (GIA, 2003, 2005) ('''''[[:en:Gemological_Institute_of_America|en]]''''').
[[Teôlôjia|Teôlôjiana]] i Ndriana Rabarioelina<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA? Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", S''t Alcuin House Seminary Academia''</small></ref> sady mpikaroka tantara koa<ref name=":9"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Science of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>. Nanao fikarohana izy ka nahazo ny diplôma ''PhD in Theology'' tamin' ny fanohanany ny [[tsangan-kevitra]] hoe "''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]''" na "Ny fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara" (''PhD'', Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Theological Seminary, USA, 2010, 458 pejy) mikasika ny "Tantara miafin' i Madagasikara nandritra ny telo arivo taona mahery" ary nahazo ny diplôma ''Doctor of Theology'' tamin' ny fanohanany ny tsangan-kevitra mitondra ny lohateny hoe "''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]''" na "I Madagasikara, ao amin' ny sisa tavela amin' ny toerana nahaterahan' ny olombelona" (''D.Theol''., Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Seminary, USA, 2016, 638 pejy).
Nianatra sy nampitaha tenim-pirenena mihoatra ny roa ambin' ny folo koa izy ([[Fiteny malagasy|malagasy]], [[Fiteny hebreo|hebreo]], [[Fiteny arameana|arameana]], [[Fiteny grika|grika]], [[Fiteny anglisy|anglisy]], [[Fiteny alemàna|alemana]], [[Fiteny tamily taloha|tamily tranainy]], [[Fiteny sanskrity|sanskrity]], [[Fiteny someriana|someriana]], [[Fiteny malaiô-pôlineziana|malaiô-pôlineziana]], [[Vondrom-piteny amerindiana|amerindiana]], [[Fiteny aty Afrika|afrikana]], sns)<ref name=":9" />.
Anisan' ny mpampianatra azy ireto profesora manaraka ireto:
* i [[Pierre Berthoud]] (FLTR, [[Aix-en-Provence]], [[Frantsa]]), manam-pahaizana momba ny [[Testamenta Taloha]];
* i [[Peter R. Jones]] (Harvard, Princeton, [[Etazonia]]), manampahaizana momba ny [[Testamenta Vaovao]];
* i Jean Marc Daumas de Cornilhac (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] sy ny [[Tantaran' ny kristianisma|tantaram-piangonana]];
* i Maurice Carrez (FTP, [[Paris]], Frantsa) momba ny [[Fiteny grika|teny grika]] sy ny [[Testamenta Vaovao]];
* i Edmund Clowney ([[Westminster, Kalifornia|Westminster]], WTS, Etazonia) momba ny [[teôlôjia biblika]];
* i Roger Greenway (Westminster, WTS, Etazonia), momba ny [[World Missiology|World Missiolog]][[World Missiology|y]];
* i J<nowiki/>ean Brun (Oniversite, Dijon) momba ny [[filôzôfia kristiana]];
* i Pierre Courthial (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[teôlôjia pratika]] sy ny [[apôlôjetika]];
* i Olivier Clément (Institut Orthodoxe Saint Serge, Paris, Frantsa) momba ny [[teôlôjia ôrtôdôksa]];
* ary i [[Pierre Chaunu]], manampahaizana momba ny [[Tantara]].
=== Faharesen-dahatra ara-pivavahana ===
Nilaza ho nahazo teny fikasana avy amin' Andriamanitra sy tsodrano avy amin' ny raiamandreny ara-panahy izy, dia ireto: ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]], mpanorina ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA) tao [[Montpellier]] tamin' ny taona 1946, mpiaraka nanorina ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]] (FJKM) tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny [[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara]] (FFKM) teny Ambohimalaza, Antananarivo, tamin' ny taona 1950, efa tonian' ny Fiombonan' ny Fiangonana Protestanta eto Madagasikara (FFPM) tamin' ny taona 1986-1992, solontenan' i Madagasikara tamin' ny fanorenana ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|Filankevitry ny Fiangonana eran-Tany]] na [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]] (WCC) tany [[Amsterdam]] tamin' ny taona 1947-1948.</small></ref> (taona 1981), ny mpitandrina Razafindrakoto Gabriel (taona 1986), i Mama [[Volahavana Germaine]]<ref><small>I Mama [[Volahavana Germaine]] (na Nenilava), mpiandry zokiolona (1941), raiamandreny nanorina ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] tamin' ny taona 1941, izay miombona amin' ny FFPM, efa nihaona tamin' i [[Olav V]], mpanjakan' i [[Nôrvezy]], tany amin' ny Lapan' Andriamanjaka tany [[Oslo]] any tamin' ny taona 1973, mpitory Filazantsara, mpiahy marary sy kamboty ary olona sahirana an-jatony, izay heverin' ny ao amin' ny hetsika [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Fifohazana]] ho mpaminany. ary mahay tenim-pirenena roa ambin' ny folo.</small></ref> (taona 1996), ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]]<ref><small>Ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra|Armand Gaetan Razafindratandra]], ao amin' ny [[Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina (Madagasikara)|Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina]] (EKAR) eto Madagasikara, mpiaraka nanorina ny Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara (FFKM) tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950.</small></ref> (taona 2007), i Mama Ravolazaimanga Bernadette (taona 2009), i Mama Rasoazanakolona Hèlene (taona 2012), i Dada Manase (taona 2018) ao anatin' ny [[Fiangonana Loterana Malagasy]], ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]]<ref name=":5">[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ <small>http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/</small>]</ref>. Anisan' ny raiamandrany mpiahy azy koa ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]], mpitandrina FJKM Ambavahadimitafo, mpampianatra tantaram-piangonana (FTP) ao Antananarivo, mpiaraka nanorina ny FJKM tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny FFKM tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950, mpiaraka nanorina ofisialy ny FPMA tany Paris tamin' ny taona 1959.</small></ref> sy ny profesora [[Albert Rakoto Ratsimamanga]]<ref><small>I [[Albert Rakoto Ratsimamanga]], Docteur en Médecine, Docteur ès Sciences, ambasadaoron' i Madagasikara tamin' ny taona 1960-1972, manampahaizana, tale amin' ny Centre National de Recherche Scientifique (CNRS) any [[Paris]], akademisiana amin' ny firenena maro, mpikambana ao amin' ny Institut any Paris, ary nahazo loka siantifika iraisam-pirenena maro.</small></ref>.
I Ndriana Rabarioelina dia kristiana prôtestanta. [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Mpiandry]] izy nanomboka amin' ny taona 1991, zanaky ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFPM]]). Izy dia efa filohan' ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille)<ref><small>Ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille) tamin' ny taona 1986-1988, izay mpikambana ao amin' ny [[Fikambanana Mampiely Baiboly Malagasy|Fikambanana Mampiely Baiboly]] eto Madagasikara (FMBM), ao amin' ny [[Fédération protestante de France]] (FPF), ao amin' ny [[Alliance nationale des églises luthériennes de France]] (ANELF), ao amin' ny [[Lutheran World Federation]] (WLF), ao amin' ny [[Alliance réformée mondiale]] (ARM) ary ao amin' ny [[Conseil oecuménique de églises]] (COE).</small> </ref> tamin' ny taona 1986-1988.
Izy no nahitana ny Lycée Gardanne, Département Bouche-du-Rhône, Région Provence (PACA), izay toerana nanaovana ny Fivoriambe Isankerintaona Fifohazana voalohany teo anivon' ny Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy (FPMA, 1989).
== Ny tsangan-keviny ==
=== Jiosy na Israelita ny Malagasy ===
Ny tsangan-kevitra nahazoan' i Ndriana Rabarioelina ny diplôma ''PhD in Theology'' dia mitondra ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' ("Fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara")<ref name=":0"><small>"[https://www.deliremadagascar.com/conference-internationale-sur-les-origines-juives-a-madagascar/ Conférence internationale sur les origines juives à Madagascar]", in [https://www.deliremadagascar.com/ deliremadagascar.com]</small></ref>. Izany [[tsangan-kevitra]] izany dia anohanany ny maha [[Jiosy]] na Jody ny [[Malagasy]].
Ny mpitandrina [[Ravelojaona (mpitandrina)|Ravelojaona]] no efa nanoratra fa [[Jiosy]] ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] (1909). Taty aoriana dia nanamafy izany i Mama [[Volahavana Germaine]] (1941). Izany tsangan-kevitra izany dia efa naelin' ny ilay misiônera [[lazarista]] atao hoe [[Joseph Briant]] (1946) izay niezaka naniamarina fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] Toraka izany koa i [[Roger Andriatsiratahina]] (1976) sy ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra]] (1979) izay nanamafy fa Jiosy ny Malagasy <ref name=":1"><small>Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", États-Unis, 2010.</small></ref>. Ny filazan' i Joseph Briant fa nisy koa ny andiam-pifidrà-monina jiosy mankaty Madagasikara -- ka ny voalohany tamin' ireo fifindrà-monina ireo dia tamin' ny andron' i [[Sôlômôna]], manodidina ny taona 900 tal. J.K. -- dia nohamafisin' i Tolotra Ratefy (1976) sy i Ndriana Rabarioelina (2010) tao amin' ny fikarohana ara-teôlôjia sy ara-tantara nataon' izy ireo nandritra ny efapolo taona mahery<ref name=":1" />.
=== Avy amin' ny teny hebreo ny teny malagasy ===
Izao koa no anisan' ny hevitra tohanan' i Ndriana Rabarioelina: ny [[fiteny malagasy]] dia avy amin' ny [[fiteny hebreo]], ny [[kolontsaina malagasy]] dia avy amin' ny [[Jodaisma|kolontsaina jiosy]], ary nisy ny fifindrà-monina jiosy nankaty [[Madagasikara]], izay toherin' ny manam-pahaizana maro<ref><small>Sophie Goedefroit et Albert Roca (2021), "[https://publicacions.antropologia.cat/quaderns/article/download/371/199/1378 La "plus belle énigme du monde" ne veut pas être résolue. Le besoin de mémoire multiple à Madagascar]", ''publicacions.antropologia.cat''</small></ref>.
Nisy ny "Fihaonana iraisam-pirenena mikasika ny Fiaviana Jiosy eto Madagasikara" na ''Conférence Internationale sur les Origines Juives à Madagascar'' izay niarahan' ny profesora [[Tudor Parfitt]] sy ny pastora [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] ary ny Ndriana Rabarioelina, teo anatrehan' ny [[Raby]] dimy avy any [[Etazonia]], [[Kanada]], [[Marôka]], [[Frantsa]] ary [[Aostralia]], tao [[Antananarivo]] tamin' ny volana Mey 2017<ref name=":8"><small>Royal Academy of Sciences of Madagascar, 2017.</small></ref>.
=== Madagasikara: tokony ho fanjakà-mpanjaka teôkratika sy kristôkratika ===
Anisan' ny tohanan' i Ndriana Rabarioelina koa ny tokony hahatonga an' i Madagasikara ho fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]], sady hiverenana amin' ny fanjaka-mpanjaka manandratra indray ny rafitra ara-piarahamonina sy ara-pôlitika mankato an' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] sy manaja ny [[soatoavina]] malagasy, ary ny fandravana ny rafitra [[Repoblika|repoblikana]] <ref><small>"[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]]" in ''[https://mg.wikipedia.org/ mg.wikipedia.org]''</small></ref><ref><small>"[http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs Déclaration : Les Malagasy, descendants de juifs]" in ''[https://midi-madagasikara.mg/ midi-madagasikara.mg] {{Wayback|url=https://midi-madagasikara.mg/ |date=20230430165033 }}''</small></ref><ref><small>"[http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= Déclaration: les Malagasy dscendants des juifs] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= |date=20230430172043 }}", in ''[http://www.tonga-soa.com/ tonga-soa.com] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/ |date=20250616035827 }}''</small></ref>. Tsy mijanona ho tsangan-kevitra fotsiny ny famerenana ny fitondra-mpanjaka fa raha [[andriana]] na printsy fotsiny i Ndriana Rabarioelina tany am-panombohana dia narahiny fanambaràn-tena ho mpanjaka izany<ref><small>"[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2019/ Royal house of Madagascar]", in [http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ royal-house-of-madagascar.blogspot.com/]</small></ref>.
== Mpanjakan' ny Merina sy mpanjakan' i Madagasikara ==
=== Ny fototry ny fanjakany ===
==== Taranaka mpanjaka ====
Nilaza i Ndriana Rabarioelina fa avy amin' ny mpanjaka [[Andriantomara]], ny mpanjaka [[Andrianerinerina]], ny mpanjaka [[Andriamanelo]], ny mpanjaka [[Ralambo]], ny mpanjaka [[Andriantompokoindrindra]], tompon' ny Tranomanara, Tranofohiloha, Tranomasina, izay nolovany avy amin' ny mpanjaka [[Andriamamilazabe]] razambeny, sy avy amin' ny mpanjaka [[Andrianjaka]], ny mpanjaka [[Andriantsitakatrandriana]], ny mpanjaka [[Andriantsimitoviaminandriandehibe]] ary ny mpanjaka [[Andrianampoinimerina]]. Ny ''Geneanet'' no ahitana tetiarana momba an' i Ndriana Rabarioelina, fa saingy tsy ahafaha-mahafantatra ny fifandraisany amin' ny mpanjaka merina teo aloha izany<ref><small>"[[Ndriana Rabarioelina]]", ''Geneanet''</small></ref>.
Araka ny voalazan' i Ndriana Rabarioelina dia izao ny hafatry ny mpanjaka razambeny:<blockquote>An' [[Andriamanelo]] ny Alakamisy ary an' [[Andriamananintany]] ny Zoma. Raha manary fanjakana ny Terak' Andriamananintany dia miverina amin' Andriamanelo ny fanjakana. Vokany: ny hafatra napetraky ny mpanjaka [[Ralambo]] sy [[Andriantompokoindrindra]] ary [[Andrianjaka]] izay nisy fifanarahana fito dia manjaka aloha Andriantompokoindrindra avy amin' Andriamanelo, avy eo manjaka [[Andrianjaka]] avy amin' [[Andriamananintany]], ary ny Andriandahy avy amin' ny Terak' Andrianjaka manana reny mivantana [[Andriantompokoindrindra (foko)|Andriantompokoindrindra]] (foko) ihany no mahazo manjaka sy mahazo Tranomasina. Ny [[Ranavalona|vehi]][[Rasoherina|vavy]] tsy mahazo manjaka. Ary rehefa tsy manaja na very fanjakana ny Terak' Andrianjaka dia miverina amin' Andriantompokoindrindra Lahimatoan' Imerina, avy amin' Andriamanelo, ny fanjakana. (Ndriana Rabarioelina) </blockquote>
==== Tendry avy amin' Andriamanitra ====
Araka ny filazan' i Ndriana Rabarioelina dia mpaminany miisa fito, raiamandreny andriana sy ireo zokiolona fotsy volo amin' ny tany, raiamandreny ara-panahy (ny pastora [[Daniel Ratefy]] avy ao [[Ambohimalaza]], ny pastora Razafindrakoto Gabriel avy ao [[Antanamalaza]], i [[Volahavana Germaine|Mama Volahavana Germaine]] avy amin' ny [[Tobilehibe Ankaramalaza|Toby Ankaramalaza]], i Dada Manasé avy amin' ny Toby Ankaramalaza, ny Andriambavy Rasoazanakolona Hélène na Mamafara avy amin' ny [[Toby Namahanambasy]] Imerinatsimo, ny Kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]] avy ao Ambohimalaza, ny Andriambavy Ravolazaimanga Bernadette<ref><small>Ravolazaimanga Bernadette dia voalaza fa mpiandry zokiolona indrindra (1955) amin' ny Toby Lehibe Ankaramalaza sy ny Toby Lehibe Manolotrony (FFPM). Raimandreny ny Toby Masina Itaitso (FLM, FFPM). Nampianarin' i Mama Volahavana Germaine Nenilava (Toby Amkaramalaza) sy Neny Ravelonjanahary (Toby Manolotrony). Anisan' ny olona manana vina kristiana ho an' i Madagasikara manontolo izy ary miasa ho amin' izany, satria araka ny Hafatr' i Jesosy Kristy tamin' i Mama Nenilava dia ho lasa ivon' ny [[fitoriana ny filazantsara]] maneran-tany i Madagasikara.</small> </ref> avy amin' ny [[Toby Itaitso]]) no nampilazain' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] mialoha nanomboka ny taona 1981, ny maha mpanjaka mpandova fanjakana sy nanome tsodrano an' i Ndriana Rabarioelina.
=== Ny fanjakany ===
==== Fanosorana niteraka resabe ====
Araka ny filazana nataon' i Ndriana Rabarioelina dia tamin' ny volana Septambra 2015 no nanosorana sy nanamasinina azy ho mpanjaka tamin' ny lanonana ara-panahy teny [[Ambohidrabiby]]. Nisy fahazavana avy any an-danitra nidina sy nipetraka naharitra ela teo aminy, ary "fahazavana avo zato heny noho ny fahazavan' ny [[masoandro]]" niposaka vao maraina avy any atsinanana tamin' io fotoana fanosorana mpanjaka sy fitsofandrano azy io teny Ambohidrabiby, izay mariky ny "fanatrehan' Andriamanitra sy ny fankatoavany ary ny fitahiany". <sup>[Omeo ny loharano]</sup> Na dia teo aza izany fanosorana izany dia efa taty amin' ny taona 2020 no nahenoana ny maha mpanjaka azy, raha andriana na printsy no nahalalana azy hatramin' izay. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Nilaza anefa ny andriana andriana [[Ralitera Jaques]] fa tsy fanosorana azy ho mpanjaka tamin' io andro io fa fotoana nanendrena azy hitantana vonjimaika ara-panjakana ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA) satria efa tsy salama Ralitera Étienne rain' i Ralitera Jaques, izay lehiben' io fikambanana io tamlin' izany fotoana izany. Tsy fanosorana azy tamin' io andro io fa tso-drano hahafahany miasa tsara. Araka ny filazan' io andriana io ihany dia tsy hankatoavin' izy ireo ny maha mpanjakan' i Madagasikara azy satria tsy manaraka ny soatoavina sy ny rafitra ary ny fomba malagasy ianao izy<ref><small href="Armand Gaétan Razafindratandra">"[https://web.facebook.com/groups/616012189011168/posts/1250031802275867/?_rdc=1&_rdr# Toherin' ireo taranak' andriana ny fanandratan-tenan' i Ndriana Rabarioelina ho mpanjaka]", ''web.facebook.com''</small></ref>.
==== Ny anaram-boninahitra entiny ====
Izao ny anaram-boninahitra isalorany amin' ny maha mpanjaka azy, izay matetika adika amin' ny tenim-pirenena samihafa: "''Mpanjaka, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''".
==== Mbola mitaky ny tena fanjakana ====
Na dia efa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjaka aza i Ndriana Rabarioelina dia mbola miasa momba ny hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] sy ny handravana ny Repoblikan' i Madagasikara, izay lazainy fa naorin' ny mpanjanatany frantsay, mba hametrahany ny fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]].
=== Fidirana an-tsehatra amin' ny raharaham-pirenena ===
Rabarioelina Ndriana dia nahazo fiofanana pôlitika nandritra ny dimy taona (1995-2000) tamin' i Blaise Rabetafika, ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU)<ref><small>Ny Andriana Blaise Rabetafika dia ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU) sady zokiolona indrindra amin' ireo ambasadaoro erantany (1969-1992) tao amin' ny Firenena Mikambana, efa filohan' ny [[Filankevi-Pilaminan' ny Firenena Mikambana|Filankevitry ny Fandriampahalemana]] indroa (1985,1986) tao amin' ny Firenena Mikambana ary efa nahazo ny "Prix International Mercure d'Or" izay natokana ho an' ny filoham-pirenena avo lenta indrindra sy olona sangany sy mendrika indrindra eran-tany</small></ref>. Mandray anjara momba ny raharaha [[Pôlitika eto Madagasikara|pôlitika]] sy [[Fiarahamonina malagasy|sôsialy]] eto Madagasikara izy.
Nanome toromarika stratejika ara-tafika in-telo ho an' ny Ministry ny Fiarovam-pirenena Mamizara Jules sy Jeneraly miisa folo izy tao amin' ny biraon' ny Ministra ny Fiarovam-pirenena hampitsaharana ny [[ady an-trano]] niaraka amin' ny basy aman-tafondro sy ny hanavotana ny takalonaina sivily an-jatony tao Brickaville sy hamonjena ny vahoaka an-tapitrisa nijaly tamin' ny raharaha 2002. Tanteraka soa aman-tsara izany. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nanohitra ny tsy fanarahan-dalàna sy ny [[Hosoka amin' ny fifidianana|hala-bato]] goavana ary nanao [[fampielezan-kevitra]] ho an' ny "Tsia" tamin' ny [[fitsapan-kevi-bahoaka]] tamin' ny taona 2010. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nisakana ny fanotofana [[tanimbary]] arivo hektara mahery tamin' ny kaominina miisa enina ([[Ambohitrimanjaka]], [[Ambohidrapeto]], [[Fiombonana]], [[Ankadimanga]], [[Anosibe Zaivola]], [[Itaosy]]) ary niaro ny tantsaha enina alina mahery voan' ny tsindray hazo lena sy nampijalina. Ireo tanimbary ireo dia mirefy arivo hektara, mamelona vahoaka enina hetsy mahery eto [[Antananarivo]] sy ny manodidina. Nanoro hevitra izy mba hakisaka amin' ny toerana hafa ny [[tetikasa Tanamasoandro]] (2019). Vokany: nafindra tany amin' ny toerankafa ny tetikasa Tanamasoandro. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nanome hevitra mba handanian' ny [[Antenimierandoholona (Madagasikara)|Antenimierandoholona]] ny [[volavolan-dalàna]] manamafy fa an' i Madagasikara ny [[Nosy Miparitaka|nosy]] dimy manodidina an' i Madagasikara ([[Bassas da India]], [[Nosy Europa|Europa]], [[Nosy Glorieuses|Glorioso]], [[Juan de Nova]], [[Nosy Tromelin|Tromelin]]). Ramatoa Arlette Ramaroson, mpitsara iraisam-pirenena, sy ny mpiaradia manampahaizana no nandrafitra ilay volavolan-dalàna ary nankatoavina sy nolanian' ny Antenimierandoholona tamin' ny 18 Desambra 2020. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
=== Fitsipahana ny maha mpanjaka azy ===
Tsy voarakitra loatra amin' ny literatiora akademika ny fanakianana ataon' ny mpitsikera an' i Ndriana Rabarioelina momba ny maha "Mpanjakan' Imerina" na "Mpanjakan' i Madagasikara" azy, fa avy amin' ny adihevitra ampahibemaso, amin' ny hevitry ny mpampiasa [[aterineto]], amin' ny fanadihadiana ara-tantara ivelan' ny sehatra akademika, ary amin' ny hevitra avoakan' ny antokon' olona samy mpandala ny fitondrà-mpanjaka ([[Mônarsisma|mônarsista]]) sy amin' ny mpanao pôlitika sasany.
==== Fanoherana ny maha mpajakan' Imerina azy ====
Lazain' ny taranak' andriana sasany ho misandoka ho mpanjakan' Imerina i Ndriana Rabarioelina. Anisan' ireo izay manohitra azy amin' izany ny andriana [[Ralitera Jaques]] izay nilaza izao teny manaraka izao<ref><small href="Armand Gaétan Razafindratandra">"[https://web.facebook.com/groups/616012189011168/posts/1250031802275867/?_rdc=1&_rdr# Toherin' ireo taranak' andriana ny fanandratan-tenan' i Ndriana Rabarioelina ho mpanjaka]", ''web.facebook.com''</small></ref>:<blockquote>Tompony Aho fa tsy mpindrana. Izaho Andriambe Ralitera Jacques, nandimby ny raiko ny Andriambe [[Ralitera Étienne]] lehiben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara, dia manao izao fanitsiana manaraka izao ho an' i Andriana Rabarioelina Ndriana:
Miangavy anao aho tsy hamoaka intsony vaovao diso sy ny sary misy ny Masina Ralitera Étienne (Efa nanarin' i Masina Violette Ralitera ianao tamin' io fihetsikao io fa tsy mendrika ary tokony hiera aloha).
Ireo sary avoakanao ireo dia fotoana nanendrena anao hitantana vonjimaika (administratif) ara-panjakana ny TAMIMA satria efa tsy salama ny Masina Ralitera Étienne. Tsy fanosorana anao na inona na inona tamin' io andro io fa tso-drano hahafahanao miasa tsara.
Koa averiko etoana fa fanimbazimbana ny Masina Ralitera Étienne izao ataonao izao ary tsy hankatoavinay ny maha mpanjakan' i Madagasikara anao, Tompoko, satria tsy manaraka ny soatoavina sy ny rafitra sy ny fomba malagasy ianao.</blockquote>
==== Fitsipahana ny maha ara-dalàna ny tetiarana ====
Maro no milaza fa tsy voamarina ampahibemaso sy tsy misy fomba azo amarinana azy ny [[tetiarana]] anohanana ny sata maha mpandova fanjakana an' i Ndriana Rabarioelina. Ampahampahany na tsy hita amin' ny fomba ampy ao amin' ny arisiva ara-tantara azo jerena ny fampahalalana momba ny tetiarany.
Tsy namela taranaka handova fanjakana amin' ny fomba mazava ny mpanjaka merina farany, [[Ranavalona III]], taorian' ny fanjavonan' ny taranany. Amin' ity toe-javatra ity dia sarotra porofoina amin' ny fomba azo antoka ny fitakiana fandovana fanjakana aty aorina. Tsy nanana afa-tsy zanakavavy iray ity mpanjakavavy ity, dia i Marie-Louise (1894-1948) izay tsy nanambady sy tsy nanan-janaka<ref><small>I Marie-Louise (1894-1948) izay teraka nandritra ny sesitany taorian' ny fanafoanan' i Frantsa ny Fanjakan' i Madagasikara tamin' ny 1897. Tsy nanambady sy tsy nanan-janaka izy. Maty tamin' ny taona 1948 izy. Noho izany dia tapitra teo aminy ny taranaka mivantana avy amin-dRanavalona III.</small></ref>.
Misy ny miaiky fa mety ho anisan' ny fianakavian' andriana i Rabarioelina, nefa tsy avy hatrany dia manome zo ho eo amin' ny seza fiandrianana ny maha andriana.
==== Olana momba ny fitsipiky ny fifandimbiasana ====
Nomarihin' ny mpanohitra sasany fa tsy nanaraka rafitra henjana momba ny maha lahimatoa ny fandovana ny seza fiandrianan' ny [[Fanjakan' Imerina]], tsy toy ny fitondram-panjaka eorôpeana sasany. Araka ny tantara dia niankina amin' ny lafin-javatra maro ny fifandimbiasana: ny fanendren' ny mpanjaka ny handimby azy, ny fanohanan' ny fianakavian' andriana malaza, ny fifandanjana ara-pôlitika anatiny, ary ny fankatoavan' ny mpitana ny fomban-drazana. Izany dia manasarotra ny famantarana mandeha hoazy ny mpandova aty amin' ny taranaka maromaro taorian' ny naharavan' ilay fanjakana. Milaza ireo mpitsikera ireo fa tsy misy fitsipika voarakitry ny tantara azo anondroana mazava ny mpandimby tokana.
==== Tsy fahampian' ny fankatoavana iombonana ====
Amin' ny fanao ara-pôlitika merina, ny fikarana eo amin' ny seza fiandrianana amin' ny ankapobeny dia mitaky ny fisian' ny marimaritra iraisana eo amin' ny taranaka [[andriana]] lehibe, sy ny fankatoavan' ny manam-pahefana nentim-paharazana, ary ny fanatanterahana ny fombafomba mifandray amin' izany. Tsy nisy anefa izany fankatoavana iombonana izany na tao [[Faritra Analamanga|Analamanga]] na tany amin' ny faritra hafa eto Madagasikara. Maro ny mpanjaka, ny lehibe ara-drazana, ny taranak' andriana sns izay tsy manaiky ny maha mpanjaka an-dRabarioelina, na ho an' ny [[Merina]] na ho an' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] rehetra. Koa satria ahitana andriana sy taranaka mpanjaka isan-karazany sy isam-paritra eto Madagasikara, dia tsy hisy olon-tokana hekena amin' ny alalan' ny marimaritra iraisana ho mpanjaka. Ao koa ny fisian' ny firazanana na vondrona maro ao amin' ny Merina izay samy milaza tena fa afaka na tokony ho eo amin' ny toeran' ny mpanjaka. Izany no mahasarotra ny fahazoana olona iray eken' ny taranaka mpanjaka merina na malagasy ho mpanjakany.
==== Fanakianana ara-pôlitika sy ara-pivavahana ====
Misy koa tsikera maromaro mifantoka amin' ny tsy tena maha zava-dehibe ara-pôlitika ny famerenana ny [[fanjakà-mpanjaka]]. [[Repoblika]] i [[Madagasikara]] ankehitriny ka tsy manaiky fisiana fanjakà-mpanjaka ny andrim-panjakana misy ao aminy. Ampifandraisina amin' ny fanjakazakana ara-pôlitikan' ny Merina tamin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko]] hafa teto amin' ny Nosy ny [[Fanjakan' Imerina]] teo aloha, ka mety hiteraka fanoherana eo amin' ny toe-draharaham-pirenena mandala ny fahasamihafana ny fikasana hamerina ny fitondrà-mpanjaka. Maro koa ny mihevitra fa efa nilaozan' ny toetrandro na tsy mifanentana amin' ny zava-misy ara-pôlitika ankehitriny ny fiheverana ny fiverenana amin' ny fanjakà-mpanjaka. Araka io fomba fijery io dia tetikasa ideôlôjika na an' ohatra ny fitakiana ny maha mpanjaka fa tsy safidy ara-pôlitika mifanentana amin' ny zava-misy.
Anisan' ny fanakianana ihany koa ny momba ny fiheverana ara-pôlitika sasany voizin-dRabarioelina, indrindra ny fikasany hametraka fahefana ara-pôlitika eo amin' ny fototra ara-pivavahana. Milaza ny mpanohitra izany hevitra izany fa ny fanandratana ny fahefana [[Teôkrasia|teôkratika]] dia tsy mifanaraka amin' ny foto-kevitra momba ny [[Sekiolarisma|maha laîka]] ny fanjakana sy ny fandalana ny fahasamihafan' ny [[Fivavahana eto Madagasikara|atokom-pivavahana]].
==== Kely ny fankatoavan' ny besinimaro sy ny fanjakana malagasy ====
Mpandinika maro no manamarika fa toa tsy miteraka hetsi-bahoaka miely patrana ho amin' ny famerenana ny fanjakà-mpanjaka ny hetsika sy ny hevitra voizin' i Ndriana Rabarioelina. Ny asany dia fantatra indrindra ao anatin' ny faribolan' ny mpandala ny fameranana ny fanjakà-mpanjaka sasany, sy ampahany amin' ny zanaka am-pielezana, ary vondrona manam-pahaizana sy ara-pivavahana voafetra. Izany dia manamafy ny fiheveran' ny mpanohitra azy fa mipetraka ho tsinontsinoavina ny fitakiana ataony eo amin' ny adihevitra pôlitika eto [[Madagasikara]].
Saika tsy misy na kely dia kely ny fankatoavan' ny fitondram-panjakana sy ny andrim-panjakana malagsy ny maha mpanjaka azy raha ampitahaina amin' ny mpanjaka any amin' ny faritra hafa eto Madagasikara (any amin' ny [[Sakalava]] sy ny [[Antankarana]], ohatra).
== Ny zava-bitany ==
=== Ny boky nosoratany ===
Amin' ny asasorany dia ireto no azo tanisaina:
* ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' (2010)<ref name=":4"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''</small></ref>;
* ''[[The King and High Priest Andriantompokoindrindra]]'' (2012)<ref name=":4" />;
* ''[[The New Kingdom of Madagascar]]'' (2014)<ref name=":4" />;
* ''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]'' (2016)<ref name=":4" />.
Ireo boky ireo dia maneho ny fahavononany hikaroka ny fifandraisan' ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]] sy ny ara-panahy ary ny sivilizasiôna fahiny<ref name=":2" /><ref name=":5" /><ref name=":4" /><ref><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2012/07/interview-du-prince-rev-dr-ndriana.html? Interview de S.A.R. le Prince Rev. Dr. Ndriana Rabarioelina: " La christocratie est la solution durable de l'Eternel pour Madagascar]", ''Royal House of Madagascar'', 26 juillet 2012.</small></ref>.
=== Ny zavatra natsangany ===
==== Momba ny hira sy mozika ====
Mpitendry [[gitara klasika]] iraisam-pirenena i Ndriana Rabarioelina sady lehiben' ôrkesitra. Izy no filoha mpanorina ny fikambanana ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' (ONG-CNSMM) sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana,'' nanomboka tamin' ny taona 1996'','' izay natao hanomezam-boninahitra an' Andriamanitra sy hanomezana lanja ny haimozika malagasy avo lenta, ary efa nanao fampisehoana maro, anisan' izany ny fampisehoana impito ny ''oratorio'' "''Messiah''" ([[George Frideric Handel|G.F. Hande]]<nowiki/>l) amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] niaraka amin' ny mpihira miisa 90 ao amin' ny antoko mpihira Zanak' Ambohimalaza (ZAMA) sy mpitendry mozika iraisam-pirenena miisa 20, ny "''Messe en Si mineur''" ([[Johann Sebastian Bach|J.S. Bach]]) niaraka tamin' ny ''CNSMM Choir'' sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana'', ary ny "Haleloia" (G.F. Handel) niaraka tamin' ny antoko mpihira malagasy maro izay nisy mpihira niisa 600 teo anoloan' ny Lapan' ny Tanàna Antananarivo<ref name=":4" /><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2020/05/blog-post_17.html Maestro Étienne Ramboatiana (1930-2007): Orchestra for Orchestra for 40 Guitars]",</small> <small>''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''.</small></ref><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2011/01/realisations-du-conservatoire-cnsmm.html? Achievements of the Superior Royal Conservarory of Music in Madagascar - CNSMM]", ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''</small></ref>.
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Musique Classique'' voalohany teto Madagasikara, nanomboka tamin' ny taona 1998, ary nikarakara [[kônseritra]] ampolony maro, izay nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto [[Madagasikara]], any [[Etazonia]], any [[Alemaina]], [[Fanjakana Mitambatra|United Kingdom]], [[Frantsa]], [[Nôrvezy]], [[Brezila]], [[Italia]], [[Rosia]], [[Afrika Atsimo]], nosy [[La Réunion|La Reunion]] sy firenena hafa. <sup>[Omeo ny loharano hanamarinana izany rehetra izany]</sup>
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Jazz'' ''à Madagascar'', izay nanao fampisehoana mihoatra ny zato ary nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto Madagasikara, Etazonia, Alemana, [[Soisa]], [[Belzika]], United Kingdom, Nôrvezy, Brezila, Italia, [[Afrika Atsimo]], Frantsa, nosy La Reunion, nosy [[Maorisy]] sy firenena hafa. <sup>[Omeo ny loharano hanamarinana izany rehetra izany]</sup>
==== Akademia ====
Filoha mpanorina ny ''International Royal Academy of Theology'' i Ndriana Rabarioelina nanomboka tamin' ny taona 2010, izay misy <u>manampahaizana mikasika ny [[teôlôjia]] eto Madagasikara sy maneran-tany</u> <sup>[Omeo ny loharano]</sup>. Filoha mpanorina ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' koa izy nanomboka tamin' ny taona 2016, izay misy Malagasy manampahaizana amin' ny taranja maro (teôlôjia, siansa teôrika, siansa ampiharina, kolontsaina sy haikanto, siansa mikasika ny olombelona, tantara sy lalàna ary pôlitika, siansan' ny fampandrosoana). <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
==== Fikambanana ====
Izy dia nanorina ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, ny Fianakaviamben' ny Andriana eto Madagasikara, ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara, ny Fiombonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara ary niaraka nanorina ny fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA) niaraka tamin' ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] taorian' ny 06 Novambra 1995.
=== Ny blaogy ampiasainy ===
Ity ny topimaso momba ny [[blaogy]] na [[vohikala]] izay anehoan' i Ndriana Rabarioelina tsy tapaka ny tenany. Ireo blaogy ireo dia manasongadina ny maha andriana azy sy ny fiheverany ny tenany ho mpanjaka hatrany na dia misy isan-karazany aza ny lohahevitra hita ao amin' izy ireo. Indreto ny sasany amin' izy ireo:
==== Blaogy momba ny tantara, ny siansa, ny zavakanto, sns ====
* ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''<ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/ Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar"], ''conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com''</small></ref><ref><small>Ny ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' dia miompana amin' ny [[kolontsaina]] sy ny [[mozika]] izay namoahany ny asany amin' ny maha lehiben' [[ôrkesitra]] sy mpitendry [[gitara klasika]] azy. Ato amin' ity blaogy ity dia manambara ny fomba fijeriny ara-javakanto sy ara-panabeazana izy, manasa amin' ny fampisehoana kôseritra, mitantara ny fiaraha-miasany iraisam-pirenena ary manome voninahitra ny lafiny ara-panahy amin' ny mozika.</small></ref>;
* ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''<ref><small>Ity blaogy ity dia manolotra ny asany amin' ny maha filohan' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' azy. Hita ny tantaram-piainany, ny andraikitra akademika sahaniny, ary ny seha-pikarohana andraisany anjara ([[Teôlôjia]], [[Jeôpôlitika]], [[Fiandohan'_ny_olombelona]], sns.). Ity blaogy ity koa dia mamintina ny fizotran' ny fianarana sy fikarohana nataon' i Ndriana Rabarioelina, ny mari-pahaizana momba ny teôlôjia sy ny fikarohana momba ny fisian' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i Madagasikara sy i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]], ny fiheverany ny anajara toeran' i [[Madagasikara]] eo amin' ny fiandohan' ny olombelona.</small></ref><ref><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/ Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>;
==== Blaogy momba pôlitika, ny sôsialy, ny fanjakana sns ====
Ireo blaogy ireo dia sehatra miompana amin' ny mpanjaka ara-drazana, ka izy no mpandray anjara lehibe amin' izany. Mamoaka lahatsoratra sy sary ary manambara hetsika ao izy.
* ''Fanjakan' i Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ''Fanjakan' i Madagasikara'' ity no itantarany ny fitarihany lanonana miaraka amin' ny tarana-mpanjaka antemoro sy merina, sy ny maro hafa, manamafy ny fifandraisan' ny samy [[Foko eto Madagasikara|foko]] [[Foko eto Madagasikara|malagasy]] sy ny tarana-mpanjaka manerana an' i Madagasikara. Asehony ny fanomezana — anisan' izany ny "Boky Masina" mirakitra ny 6 000 taona nisian' ny tantaran' ny [[Merina]] sy ny [[Antemoro]] — nandritra ireo fivoriana ireo. Takiany ny hananganana fanjakana kristiana araka ny "Sitrapon' Andriamanitra", tsy araka ny [[Repoblika|lamina repoblikana]], izay heveriny fa mifanohitra amin' ny soatoavina' ny razambe malagasy. Manohana am-pahavitrihana ny [[teôkrasia]] kristiana izy, miara-miasa amin' ny Fiangonana eto Madagasikara ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFKM]]), amin' ny sendikan' ny oniversite, ary amin' ny mpisehatra ara-tsôsialy, ho fototry ny fitantanana ny firenena.</small></ref><ref><small>"[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/ Fanjakan' i Madagasikara]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''<ref><small>Ato amijn' ity blaogy ity no ahitana ny fiantsoan' i Ndriana Rabarioelina, tamin' ny 14–15 Desambra 2022, ny mpanjaka sy ny andriana mba hanavotra ny firenena malagasy. Tsikerainy ny kolikoly mirongatra, ny fanitsakitsahana ny [[Zon' olombelona|zon']] [[Zon' olombelona|olombelona]] ary ny hosoka amin' ny fifidianana, ny fanimbana ny [[Tontolo iainana eto Madagasikara|tontolo iainana]] sy ny fahantran' ny 81,6% amin' ny vahoaka malagasy. Hamafisiny ny maha zava-dehibe ny [[soatoavina]] malagasy, ny fanajana ny fomba amam-panao ary ny firaisankinan' ny tarana-mpanjaka.</small></ref><ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/ ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''], ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ity no iresahany ny lanjan' ny Fiambonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara. Ao no ahitana ny fanambaràna ataony, ny fanosorana azy ho mpanjaka, ny zava-mitranga amin' ny taranaka mpanjaka. Mampivondrona ny Raiamandreny ara-drazana (mpanjaka sy andriana) avy amin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko malagasy]] rehetra izy. Resahiny ny fivoriana miaraka amin' ny mpanjaka solontena amin' ny lanonana nentim-paharazana (taombaovao, fanosorana ho mpanjaka, sns).</small></ref><ref><small>"[https://ampanjaka-madagasikara.blogspot.com/ Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara]", ''ampanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara'' (''TAMIMA'')<ref><small>Ny blaogy ''Fiombonambe Taranaka Andriana Miray (TAMIMA)'' dia iresahany momba ny fivondronan' ny Andriana, anisan' izany ny fihaonana tamin' ny taona 2021 sy 2022 izay niompana amin' ny tantara sy ny firaisankinan' ny taranaka mpanjaka. Ato amin' ity blaogy ity izy no mankalaza ny fety toy ny [[Taom-baovao malagasy|Taombaovao]] [[Taom-baovao malagasy|Malagasy]], izay angatahany ny fitahian' Andriamanitra ho an' ny tarana-mpanjaka.</small> </ref><ref><small>"[https://tamima-madagasikara.blogspot.com/ Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA)]", ''tamima-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Andriantompokoindrindra''<ref><small>Ity blaogy ''Ny Andriantompokoindrindra'' ity dia mifantoka amin' ny Fanjakana Merina sy ny andraikitra maha mpitarika ny Fiombonamben' ny Andriana eto Madagasikara azy. Ao amin' ity blaogy ity koa i Ndriana Rabarioelina dia manazava ny maha taranaky ny "mpanjaka-mpisorona" [[Andriantompokoindrindra|Andrianatompokoindrindra]] azy (1600–1610 tany ho any) sy ny mpanjaka tao [[Fanjakan' Imerina|Imerina]], itantarany ny fanosorana azy ho Mpanjaka tamin' ny taona 2015. Asehony ihany koa ny fototra ara-pivavahana sy ara-drazana momba ny maha ara-dalàna ny maha Mpanjaka azy sy ny fanoloran-tenany amin' ny hamerina indray ny Fanjakana Masina miorina amin' ny soatoavina malagasy sy kristiana .</small></ref><ref><small>"[https://andriantompokoindrindra.blogspot.com/ Ny Andriantompokoindrindra]", ''andriantompokoindrindra.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Jiosy eto Madagasikara''<ref><small>Ato no iresahany fa misy ifandraisany amin' ny [[Israelita]] fahiny ny razamben' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]], nanomboka amin' ny fifindra-monina ara-[[Baiboly]] teto [[Madagasikara]] tany amin' ny 3 000 taona lasa izay. Milaza koa izy fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny]] sy ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] ary ny [[Fomban-drazana malagasy|fomban-drazana]] sasany eto Madagasikara, araka ny fikarohana nataony nandritra ny telopolo taona. Miezaka mampiseho ny fitoviana misy eo amin' ny tantara malagasy sy ny fitantarana ao amin' ny [[Testamenta Taloha]] izy, indrindra amin' ny filazany fa eto Madagasikara ilay toerana atao hoe [[Ôfira]] .</small></ref><ref><small>"[https://jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com/ Jiosy eto Madagasikara]", ''jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Royal House of Madagascar''<ref><small>Io no blaogy ôfisialin' ny ''Royal House of Madagascar'', izay mirakitra hafatra ara-[[pôlitika]] sy ara-[[kolontsaina]], indrindra momba ny famerenana indray [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] miorina amin' ny soatoavina malagasy, ny fanolorana lalàmpanorenana vaovao eo ambany fahefan' ny mpanjaka, ary momba ny fifandraisana amin' ny fikambanana maneran-tany (ny [[Firenena Mikambana]], ny [[Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoana|Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoan]]<nowiki/>a (PNUD), sns.). Ity blaogy ity koa dia itakiany ny tokony hiverenana amin' Andriamanitra.</small></ref><ref name=":7"><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ Royal House of Madagascar]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>.
Anisan' ny anehoany hevitra koa ny blaogy ''Taniko Madagasikara'' ([https://tanikomadagascar.com/ Jereo eto]) sy blaogy maro hafa izay matetika manana anarana ahitana ny teny hoe "''Royal''".
== Fikambanana sy hetsika iraisam-pirenena ==
=== Fikambanana iraisam-pirenen' ny mpanjaka ===
I Ndriana Rabarioelina dia mpikambana miaraka amin' ny [[mpanjaka]] notsongaina eran-tany ao anatin' ny ''Delphic Royal Society'', nanomboka tamin' ny taona 2011 tao [[Berlin]] any [[Alemaina]], izay miaraka amin' ny ''Delphic International Council'' manome lanja ny kolontsaina sy haikanto avo lenta eran-tany. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
=== Fifandraisana amin' ny samy mpanjaka maneran-tany ===
I Ndriana Rabarioelina dia nampita "Hafatr' Andriamanitra" manohitra ny fiarahan' ny olona mitovy fananahana na ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality'' ary nalefa tamin' ny mpitarika fiangonana lehibe maneran-tany (ny [[Eglizy Katôlika Rômanina|Eglizy Katolika Apostolika Romana]] any [[Vatikàna]], ny [[Fiombonambe Anglikana|Anglican Communion]], ny [[Alliance réformée mondiale|World Reformed Alliance]], ny [[Fiangonana Loterana Eran-Tany|World Lutheran Federation]], ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]], ...) tamin' ny taona 2010 sy 2011. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Lehiben' ny delegasiona malagasy misy ny mpanjaka malagasy notsongaina, tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, indroa miantoana, tany [[Tripoli]] sy [[Benghazi]] any [[Libia]] tamin' ny taona 2008 sy 2009. Ary notendrena ho lehiben' ny delegasiona mitarika ny mpanjaka rehetra avy amin' ny firenena miisa dimampolo mahery raha nihaona tamin' ny filoham-pirenena miisa folo mahery avy any [[Amerika]], [[Eorôpa]], [[Afrika]] ary [[Atsinanana Afovoany|Afovoany Atsinanana]] tany Libia tamin' ny taona 2009. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
I Ndriana Rabarioelina koa dia solontenan' ny ampanjaka rehetra eto Madagasikara tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, ary nihaona tamin' ny filoham-pirenena maro tany [[Pretoria]] atsy [[Afrika Atsimo]] tamin' ny taona 2011. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Nahazo ny mariboninahitra ''Grand Cross of the Royal Order of Bunyoro-Kitara Kingdom'' any [[Oganda]] izy<ref name=":7" />.
== Jereo koa ==
* [[Andriana]]
* [[Jiosy malagasy]]
* [[Ratefy Tolotra]]
* [[Joseph Briant]]
* [[Vahoaka milaza fa taranaky ny Israelita]]
== Fanovozan-kevitra ==
'''Boky sy lahatsoratra'''
* Briant, Joseph, ''[https://www.google.com/search?q=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&sca_esv=c7c67eb20f0b5775&sxsrf=ADLYWIKaeaF1lxKCRhfWaMtjxkig_QiHCw%3A1734705771500&ei=a4JlZ6CmHoHOhbIPxdK5gAE&ved=0ahUKEwjgh7PKyraKAxUBZ0EAHUVpDhAQ4dUDCA8&uact=5&oq=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&gs_lp=Egxnd3Mtd2l6LXNlcnAiJ0JyaWFudCwgSm9zZXBoLCBMJ2jDqWJyZXUgw6AgTWFkYWdhc2NhcjIIEAAYgAQYogQyCBAAGIAEGKIEMggQABiABBiiBDIIEAAYgAQYogRItRBQ4AZYlwpwBHgBkAEAmAHHA6ABxwOqAQM0LTG4AQPIAQD4AQH4AQKYAgWgAv4DqAIKwgIKEAAYsAMY1gQYR8ICDRAAGIAEGLADGEMYigXCAgcQIxgnGOoCmAMN8QWSdHSb40MGMYgGAZAGCpIHBTQuNC0xoAeGAw&sclient=gws-wiz-serp L'hébreu à Madagascar]''.
* Ferrand, Gabriel (1905). ''[https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k1667374 Les migrations musulmanes et juives à Madagascar]''. Paris: Revue de l'histoire des religions.
* Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", Doctoral Dissertation, Ph.D in Theology, SAHTS, États-Unis, 2010, 458 pages. Abstract in Saint-Alcuin House Journal, Volume 8, N<sup>o</sup> 1, États-Unis, And in Library of Congress, number (ISSN 1548-4459), États-Unis.
* Ramilison, Emmanuel (1951), ''[https://books.google.mg/books/about/Ny_Loharanon_ny_Andriana_nanjaka_teto_Im.html?id=LfxmQwAACAAJ&redir_esc=y Andriantomara-Andriamamilazabe. Loharanon' ny Andriana nanjaka eto Imerina]'', Imprimerie Ankehitriny.
* Ramilison, Emmanuel (1962), ''Ny Baiboly sy Andrianampoinimerina'', Librarie Iarivo, Antananarivo, 66 pejy.
* Kasanga, Fernand (1963), ''Ny Antemoro Anakara voasoratra tamin' ny taona 1506,'' Imprimerie Iarivo, Antananarivo.
* Rombaka, Jacques Philippe (1963), ''[https://www.bulac.fr/image/tantaran-drazana Tantaran-drazana Antemoro-Anteony]'', Antananarivo, Imprimerie LMS.
* Rombaka, Jacques Philippe (1970), ''[https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 Fomban-drazana antemoro-usages et coutumes antemoro] {{Wayback|url=https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 |date=20241220155652 }}'', Ambozontany, Fianarantsoa.
* [[Ratefy Tolotra|Ratefy, Tolotra]] (1986), ''"Sind die Madagassichen Juden"'' na "Jiosy ve ny malagasy ?", Munster-Antananarivo, 600 pejy.
*[https://forum.serasera.org/forum/message/m4f91363e6aa74/m4f914d7409e95 Lahatsoratra tao amin' ny ''Midi Madagascar'' tamin' ny 20 Avrily 2012] (rohy maty: http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs)
* "[https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html Ndriana Rabarioelina : des propositions pertinentes…] {{Wayback|url=https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html |date=20241220163037 }}", ''www.madagate.org''
* "[https://www.malagasynews.com/info-breves/le-prince-ndriana-rabarioelina-appelle-les-dirigeants-a-demolir-toutes-nouvelles-constructions-dans-le-rova-dantananarivo/ Le prince Ndriana Rabarioelina appelle les dirigeants à démolir toutes nouvelles constructions dans le Rova d’Antananarivo].", ''www.malagasynews.com''
* International Royal Academy of Theology (2010): ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality,'' http://academy-of-theology.blogspot.com/2011/06/message-of-the-lord-adonai-elohim-to-all.html
* "[https://gw.geneanet.org/kingofmada_w?lang=fr&pz=king+ndriana&nz=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''
* "[https://web.facebook.com/ndriana.rabarioelina?_rdc=1&_rdr Ndriana Rabarioelina]", ''web.facebook.com''
* "[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/2020/? Fanosorana mpanjaka sy tsodrano ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara (Taona 2015)]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''
* "[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2020/09/? The anointing and the consecration of HRM King Ndriana Rabarioelina (in 2015)]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''
* "[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/? Famindrana zakaka sy famindrana fahefana ho an' ny Mmpanjaka Ndriana Rabarioelina avy amin' ny Lahimatoan' Imerina (taona 2015)]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''
'''Sary mihetsika'''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=BeFJAOfucqs Ny Jiosy eto Madagasikara, ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina]", ''youtube.com''
* "[https://tanikomadagascar.com/2019/10/05/tantara-sy-fiainam-pirenena-prince-dr-ndriana-rabarioelina/ Tantara sy Fiainam-pirenena]" (''youtube''), ''tanikomadagascar.com''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=_6UVnBc0dgE Ndriana Rabarioelina: Manandratra Fanjakan' ny Mpisorona]", ''youtube.com''.
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Teny+Gasy Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Teny Gasy"]", 06 Novambra 2021, Madagascar24TV, youtube.com: "(66) Ny Mpanjaka Ndrian<nowiki/>a Rabarioelina, "Tena Gasy" 01 Oktobra 2022, Madagascar24TV - YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Dinika Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Dinika"]", MBSTV, 03 Oktobra 2022, youtube.com: "Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, "Dinika" 03oktobra2022, MBS TV".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A%22Antso+ho+an%27+ny+firenena Mpanjaka Ndriana Rabarioelina:''"Antso ho an' ny firenena'']''"''', 13 Oktobra 2022, youtube.com: "Antso ho an' ny Firenena, Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%2C+Fanjakan%27+i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, ''Fanjakan' i Madagasikara'']''"'', 21/07/2023, Le 20H15, Madagascar24Redaction: youtube.com: "(66) Le 20H15 - 2023 07 21 - Mpanjaka Ndriana Rabarioelina- YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%C2%A0%3A+%22Fanjakam-Pisorona%2C+Fanjakan%27i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina : "''Fanjakam-Pisorona, Fanjakan'i Madagasikara'']''""'', 22/07/2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Mijoro+ny+Fianakaviambe+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Mijoro ny Fianakaviambe eto Madagasikara"'']''"'', 05 Aogositra 2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Ny+Jiosy+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Ny Jiosy eto Madagasikara"'']''"'', TV I-BC, 2023, youtube.com".
== Loharano sy fanamarihana ==
[[Sokajy:Mpanao malagasy]]
2iz77mh3q707135kb3exrkf7g4xs8wf
1147930
1147917
2026-07-22T15:25:40Z
~2026-39119-14
40302
Nanitsy hadisoam-pitendrena
1147930
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Rabarioelina Ndriana|teraka=1963|firenena=Madagasikara|asa=Mpahay tantara|asa hafa=Mpikaroka
Teôlôjiana|sary=Rabarioelina Ndriana01}}
'''Rabarioelina''' '''Ndriana''' dia [[Teôlôjia|teôlôjiana]] [[Prôtestantisma eto Madagasikara|prôtestanta malagasy]], teraka tamin' ny taona 1963, ao amin' ny fokon' [[andriana]] [[merina]] avy ao [[Ambohimalaza]], ao [[Antananarivo]], renivohitr' i [[Madagasikara]], mpanindrahibndra ny fitondra-mpanjaka. Zanaky ny profesora sy dokotera Lala Rabarioelina izy<ref name=":2"><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''Taniko Madagasikara'', publié le 18 février 2023, mis à jour le 16 septembre 2024,</small> </ref>. Milaza izy fa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjakan' Imerina sy mpanjakan' i Madagasikara tamin' ny taona 2015 ary mikatroka amin' ny tokony hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] indray<ref name=":6"><small>"[https://www.koolsaina.com/royaume-de-madagascar-monarchie-interview-ndriana-rabarioelina-ibc-television/#comments Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]", ''www.koolsaina.com''</small></ref><ref name=":3"><small>"[https://www.youtube.com/watch?v=CnzKEvBocnA&t=1s Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]" (Video), ''Youtube''</small></ref><ref><small>[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]], ''mg.wikipedia.org''</small></ref>.
Nanohanana tsangan-kevitra nampitondrainy ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' izy<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA?utm_source=chatgpt.com Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", ''stalcuinhouseseminary.academia.edu''</small></ref>, izay miompana amin' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]] sy i [[Madagasikara]], ary koa amin' ny niandohan' ny olombelona, ka nikarohany ny fifandraisan' ny [[sivilizasiôna]] maro fahiny sy ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]]. Filoha mpanorina sy mpikambana ao amin' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' izy<ref name=":8" />.
== Zotram-piainany ==
=== Ny ray aman-dreniny ===
Teraka tamin' ny taona 1963 izy, zanaky ny profesora Lala Rabarioelina sy Rajerison Victorine<ref><small>"[https://gw.geneanet.org/taniko?lang=es&n=rabarioelina&p=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''</small></ref>, izay samy [[andriana]]<ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/12/tantaran-ny-andriana-eto-madagasikara.html? Tantaran' ny Andriana eto madagasikara]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>. I Lala Rabarioelina dia Docteur en Médecine (nianatra tany amin' ny Faculté de Médecine de [[Montpellier]]) sy mpandidy<ref><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''tanikomadagascar.com''</small></ref>. Rajerison Victorine renin' i Ndriana Rabarioelina kosa dia manana ny diplôma ambony amin' ny haizaitra (diplôme de Haute Couture de Paris).
=== Ny fianarana norantoviny ===
Nahazo ny diplôma ''baccalauréat série C'' tao amin' ny [[Académie d' Aix-Marseille]] ('''''[[:fr:Académie_d'Aix-Marseille|fr]]''''') tany [[Frantsa]] i Rabarioelina Ndriana, sy ny ''Licence en Théologie'' ary nahavita ''Master en Théologie'' tao amin' ny [[Faculté Libre de Théologie Réformée na Faculté Jean-Calvin]] ('''''[[:fr:Faculté_Jean-Calvin|fr]]''''') tao Aix-en-Provence any [[Frantsa]].
Nandalina fitantanana orinasa tao amin' ny [[Ecole Supérieure de Commerce de Paris]] (ESCP-Senior, Paris, 1994) ('''''[[:fr:ESCP_Business_School|fr]]''''') ary nandalim-pahaizana momba ny [[vatosoa]] tao amin' ny [[Gemological Institute of America]] (GIA, 2003, 2005) ('''''[[:en:Gemological_Institute_of_America|en]]''''').
[[Teôlôjia|Teôlôjiana]] i Ndriana Rabarioelina<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA? Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", S''t Alcuin House Seminary Academia''</small></ref> sady mpikaroka tantara koa<ref name=":9"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Science of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>. Nanao fikarohana izy ka nahazo ny diplôma ''PhD in Theology'' tamin' ny fanohanany ny [[tsangan-kevitra]] hoe "''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]''" na "Ny fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara" (''PhD'', Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Theological Seminary, USA, 2010, 458 pejy) mikasika ny "Tantara miafin' i Madagasikara nandritra ny telo arivo taona mahery" ary nahazo ny diplôma ''Doctor of Theology'' tamin' ny fanohanany ny tsangan-kevitra mitondra ny lohateny hoe "''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]''" na "I Madagasikara, ao amin' ny sisa tavela amin' ny toerana nahaterahan' ny olombelona" (''D.Theol''., Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Seminary, USA, 2016, 638 pejy).
Nianatra sy nampitaha tenim-pirenena mihoatra ny roa ambin' ny folo koa izy ([[Fiteny malagasy|malagasy]], [[Fiteny hebreo|hebreo]], [[Fiteny arameana|arameana]], [[Fiteny grika|grika]], [[Fiteny anglisy|anglisy]], [[Fiteny alemàna|alemana]], [[Fiteny tamily taloha|tamily tranainy]], [[Fiteny sanskrity|sanskrity]], [[Fiteny someriana|someriana]], [[Fiteny malaiô-pôlineziana|malaiô-pôlineziana]], [[Vondrom-piteny amerindiana|amerindiana]], [[Fiteny aty Afrika|afrikana]], sns)<ref name=":9" />.
Anisan' ny mpampianatra azy ireto profesora manaraka ireto:
* i [[Pierre Berthoud]] (FLTR, [[Aix-en-Provence]], [[Frantsa]]), manam-pahaizana momba ny [[Testamenta Taloha]];
* i [[Peter R. Jones]] (Harvard, Princeton, [[Etazonia]]), manampahaizana momba ny [[Testamenta Vaovao]];
* i Jean Marc Daumas de Cornilhac (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] sy ny [[Tantaran' ny kristianisma|tantaram-piangonana]];
* i Maurice Carrez (FTP, [[Paris]], Frantsa) momba ny [[Fiteny grika|teny grika]] sy ny [[Testamenta Vaovao]];
* i Edmund Clowney ([[Westminster, Kalifornia|Westminster]], WTS, Etazonia) momba ny [[teôlôjia biblika]];
* i Roger Greenway (Westminster, WTS, Etazonia), momba ny [[World Missiology|World Missiolog]][[World Missiology|y]];
* i J<nowiki/>ean Brun (Oniversite, Dijon) momba ny [[filôzôfia kristiana]];
* i Pierre Courthial (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[teôlôjia pratika]] sy ny [[apôlôjetika]];
* i Olivier Clément (Institut Orthodoxe Saint Serge, Paris, Frantsa) momba ny [[teôlôjia ôrtôdôksa]];
* ary i [[Pierre Chaunu]], manampahaizana momba ny [[Tantara]].
=== Faharesen-dahatra ara-pivavahana ===
Nilaza ho nahazo teny fikasana avy amin' Andriamanitra sy tsodrano avy amin' ny raiamandreny ara-panahy izy, dia ireto: ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]], mpanorina ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA) tao [[Montpellier]] tamin' ny taona 1946, mpiaraka nanorina ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]] (FJKM) tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny [[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara]] (FFKM) teny Ambohimalaza, Antananarivo, tamin' ny taona 1950, efa tonian' ny Fiombonan' ny Fiangonana Protestanta eto Madagasikara (FFPM) tamin' ny taona 1986-1992, solontenan' i Madagasikara tamin' ny fanorenana ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|Filankevitry ny Fiangonana eran-Tany]] na [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]] (WCC) tany [[Amsterdam]] tamin' ny taona 1947-1948.</small></ref> (taona 1981), ny mpitandrina Razafindrakoto Gabriel (taona 1986), i Mama [[Volahavana Germaine]]<ref><small>I Mama [[Volahavana Germaine]] (na Nenilava), mpiandry zokiolona (1941), raiamandreny nanorina ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] tamin' ny taona 1941, izay miombona amin' ny FFPM, efa nihaona tamin' i [[Olav V]], mpanjakan' i [[Nôrvezy]], tany amin' ny Lapan' Andriamanjaka tany [[Oslo]] any tamin' ny taona 1973, mpitory Filazantsara, mpiahy marary sy kamboty ary olona sahirana an-jatony, izay heverin' ny ao amin' ny hetsika [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Fifohazana]] ho mpaminany. ary mahay tenim-pirenena roa ambin' ny folo.</small></ref> (taona 1996), ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]]<ref><small>Ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra|Armand Gaetan Razafindratandra]], ao amin' ny [[Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina (Madagasikara)|Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina]] (EKAR) eto Madagasikara, mpiaraka nanorina ny Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara (FFKM) tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950.</small></ref> (taona 2007), i Mama Ravolazaimanga Bernadette (taona 2009), i Mama Rasoazanakolona Hèlene (taona 2012), i Dada Manase (taona 2018) ao anatin' ny [[Fiangonana Loterana Malagasy]], ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]]<ref name=":5">[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ <small>http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/</small>]</ref>. Anisan' ny raiamandrany mpiahy azy koa ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]], mpitandrina FJKM Ambavahadimitafo, mpampianatra tantaram-piangonana (FTP) ao Antananarivo, mpiaraka nanorina ny FJKM tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny FFKM tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950, mpiaraka nanorina ofisialy ny FPMA tany Paris tamin' ny taona 1959.</small></ref> sy ny profesora [[Albert Rakoto Ratsimamanga]]<ref><small>I [[Albert Rakoto Ratsimamanga]], Docteur en Médecine, Docteur ès Sciences, ambasadaoron' i Madagasikara tamin' ny taona 1960-1972, manampahaizana, tale amin' ny Centre National de Recherche Scientifique (CNRS) any [[Paris]], akademisiana amin' ny firenena maro, mpikambana ao amin' ny Institut any Paris, ary nahazo loka siantifika iraisam-pirenena maro.</small></ref>.
I Ndriana Rabarioelina dia kristiana prôtestanta. [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Mpiandry]] izy nanomboka amin' ny taona 1991, zanaky ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFPM]]). Izy dia efa filohan' ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille)<ref><small>Ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille) tamin' ny taona 1986-1988, izay mpikambana ao amin' ny [[Fikambanana Mampiely Baiboly Malagasy|Fikambanana Mampiely Baiboly]] eto Madagasikara (FMBM), ao amin' ny [[Fédération protestante de France]] (FPF), ao amin' ny [[Alliance nationale des églises luthériennes de France]] (ANELF), ao amin' ny [[Lutheran World Federation]] (WLF), ao amin' ny [[Alliance réformée mondiale]] (ARM) ary ao amin' ny [[Conseil oecuménique de églises]] (COE).</small> </ref> tamin' ny taona 1986-1988.
Izy no nahitana ny Lycée Gardanne, Département Bouche-du-Rhône, Région Provence (PACA), izay toerana nanaovana ny Fivoriambe Isankerintaona Fifohazana voalohany teo anivon' ny Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy (FPMA, 1989).
== Ny tsangan-keviny ==
=== Jiosy na Israelita ny Malagasy ===
Ny tsangan-kevitra nahazoan' i Ndriana Rabarioelina ny diplôma ''PhD in Theology'' dia mitondra ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' ("Fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara")<ref name=":0"><small>"[https://www.deliremadagascar.com/conference-internationale-sur-les-origines-juives-a-madagascar/ Conférence internationale sur les origines juives à Madagascar]", in [https://www.deliremadagascar.com/ deliremadagascar.com]</small></ref>. Izany [[tsangan-kevitra]] izany dia anohanany ny maha [[Jiosy]] na Jody ny [[Malagasy]].
Ny mpitandrina [[Ravelojaona (mpitandrina)|Ravelojaona]] no efa nanoratra fa [[Jiosy]] ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] (1909). Taty aoriana dia nanamafy izany i Mama [[Volahavana Germaine]] (1941). Izany tsangan-kevitra izany dia efa naelin' ny ilay misiônera [[lazarista]] atao hoe [[Joseph Briant]] (1946) izay niezaka naniamarina fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] Toraka izany koa i [[Roger Andriatsiratahina]] (1976) sy ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra]] (1979) izay nanamafy fa Jiosy ny Malagasy <ref name=":1"><small>Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", États-Unis, 2010.</small></ref>. Ny filazan' i Joseph Briant fa nisy koa ny andiam-pifidrà-monina jiosy mankaty Madagasikara -- ka ny voalohany tamin' ireo fifindrà-monina ireo dia tamin' ny andron' i [[Sôlômôna]], manodidina ny taona 900 tal. J.K. -- dia nohamafisin' i Tolotra Ratefy (1976) sy i Ndriana Rabarioelina (2010) tao amin' ny fikarohana ara-teôlôjia sy ara-tantara nataon' izy ireo nandritra ny efapolo taona mahery<ref name=":1" />.
=== Avy amin' ny teny hebreo ny teny malagasy ===
Izao koa no anisan' ny hevitra tohanan' i Ndriana Rabarioelina: ny [[fiteny malagasy]] dia avy amin' ny [[fiteny hebreo]], ny [[kolontsaina malagasy]] dia avy amin' ny [[Jodaisma|kolontsaina jiosy]], ary nisy ny fifindrà-monina jiosy nankaty [[Madagasikara]], izay toherin' ny manam-pahaizana maro<ref><small>Sophie Goedefroit et Albert Roca (2021), "[https://publicacions.antropologia.cat/quaderns/article/download/371/199/1378 La "plus belle énigme du monde" ne veut pas être résolue. Le besoin de mémoire multiple à Madagascar]", ''publicacions.antropologia.cat''</small></ref>.
Nisy ny "Fihaonana iraisam-pirenena mikasika ny Fiaviana Jiosy eto Madagasikara" na ''Conférence Internationale sur les Origines Juives à Madagascar'' izay niarahan' ny profesora [[Tudor Parfitt]] sy ny pastora [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] ary ny Ndriana Rabarioelina, teo anatrehan' ny [[Raby]] dimy avy any [[Etazonia]], [[Kanada]], [[Marôka]], [[Frantsa]] ary [[Aostralia]], tao [[Antananarivo]] tamin' ny volana Mey 2017<ref name=":8"><small>Royal Academy of Sciences of Madagascar, 2017.</small></ref>.
=== Madagasikara: tokony ho fanjakà-mpanjaka teôkratika sy kristôkratika ===
Anisan' ny tohanan' i Ndriana Rabarioelina koa ny tokony hahatonga an' i Madagasikara ho fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]], sady hiverenana amin' ny fanjaka-mpanjaka manandratra indray ny rafitra ara-piarahamonina sy ara-pôlitika mankato an' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] sy manaja ny [[soatoavina]] malagasy, ary ny fandravana ny rafitra [[Repoblika|repoblikana]] <ref><small>"[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]]" in ''[https://mg.wikipedia.org/ mg.wikipedia.org]''</small></ref><ref><small>"[http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs Déclaration : Les Malagasy, descendants de juifs]" in ''[https://midi-madagasikara.mg/ midi-madagasikara.mg] {{Wayback|url=https://midi-madagasikara.mg/ |date=20230430165033 }}''</small></ref><ref><small>"[http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= Déclaration: les Malagasy dscendants des juifs] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= |date=20230430172043 }}", in ''[http://www.tonga-soa.com/ tonga-soa.com] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/ |date=20250616035827 }}''</small></ref>. Tsy mijanona ho tsangan-kevitra fotsiny ny famerenana ny fitondra-mpanjaka fa raha [[andriana]] na printsy fotsiny i Ndriana Rabarioelina tany am-panombohana dia narahiny fanambaràn-tena ho mpanjaka izany<ref><small>"[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2019/ Royal house of Madagascar]", in [http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ royal-house-of-madagascar.blogspot.com/]</small></ref>.
== Mpanjakan' ny Merina sy mpanjakan' i Madagasikara ==
=== Ny fototry ny fanjakany ===
==== Taranaka mpanjaka ====
Nilaza i Ndriana Rabarioelina fa avy amin' ny mpanjaka [[Andriantomara]], ny mpanjaka [[Andrianerinerina]], ny mpanjaka [[Andriamanelo]], ny mpanjaka [[Ralambo]], ny mpanjaka [[Andriantompokoindrindra]], tompon' ny Tranomanara, Tranofohiloha, Tranomasina, izay nolovany avy amin' ny mpanjaka [[Andriamamilazabe]] razambeny, sy avy amin' ny mpanjaka [[Andrianjaka]], ny mpanjaka [[Andriantsitakatrandriana]], ny mpanjaka [[Andriantsimitoviaminandriandehibe]] ary ny mpanjaka [[Andrianampoinimerina]]. Ny ''Geneanet'' no ahitana tetiarana momba an' i Ndriana Rabarioelina, fa saingy tsy ahafaha-mahafantatra ny fifandraisany amin' ny mpanjaka merina teo aloha izany<ref><small>"[[Ndriana Rabarioelina]]", ''Geneanet''</small></ref>.
Araka ny voalazan' i Ndriana Rabarioelina dia izao ny hafatry ny mpanjaka razambeny:<blockquote>An' [[Andriamanelo]] ny Alakamisy ary an' [[Andriamananintany]] ny Zoma. Raha manary fanjakana ny Terak' Andriamananintany dia miverina amin' Andriamanelo ny fanjakana. Vokany: ny hafatra napetraky ny mpanjaka [[Ralambo]] sy [[Andriantompokoindrindra]] ary [[Andrianjaka]] izay nisy fifanarahana fito dia manjaka aloha Andriantompokoindrindra avy amin' Andriamanelo, avy eo manjaka [[Andrianjaka]] avy amin' [[Andriamananintany]], ary ny Andriandahy avy amin' ny Terak' Andrianjaka manana reny mivantana [[Andriantompokoindrindra (foko)|Andriantompokoindrindra]] (foko) ihany no mahazo manjaka sy mahazo Tranomasina. Ny [[Ranavalona|vehi]][[Rasoherina|vavy]] tsy mahazo manjaka. Ary rehefa tsy manaja na very fanjakana ny Terak' Andrianjaka dia miverina amin' Andriantompokoindrindra Lahimatoan' Imerina, avy amin' Andriamanelo, ny fanjakana. (Ndriana Rabarioelina) </blockquote>
==== Tendry avy amin' Andriamanitra ====
Araka ny filazan' i Ndriana Rabarioelina dia mpaminany miisa fito, raiamandreny andriana sy ireo zokiolona fotsy volo amin' ny tany, raiamandreny ara-panahy (ny pastora [[Daniel Ratefy]] avy ao [[Ambohimalaza]], ny pastora Razafindrakoto Gabriel avy ao [[Antanamalaza]], i [[Volahavana Germaine|Mama Volahavana Germaine]] avy amin' ny [[Tobilehibe Ankaramalaza|Toby Ankaramalaza]], i Dada Manasé avy amin' ny Toby Ankaramalaza, ny Andriambavy Rasoazanakolona Hélène na Mamafara avy amin' ny [[Toby Namahanambasy]] Imerinatsimo, ny Kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]] avy ao Ambohimalaza, ny Andriambavy Ravolazaimanga Bernadette<ref><small>Ravolazaimanga Bernadette dia voalaza fa mpiandry zokiolona indrindra (1955) amin' ny Toby Lehibe Ankaramalaza sy ny Toby Lehibe Manolotrony (FFPM). Raimandreny ny Toby Masina Itaitso (FLM, FFPM). Nampianarin' i Mama Volahavana Germaine Nenilava (Toby Amkaramalaza) sy Neny Ravelonjanahary (Toby Manolotrony). Anisan' ny olona manana vina kristiana ho an' i Madagasikara manontolo izy ary miasa ho amin' izany, satria araka ny Hafatr' i Jesosy Kristy tamin' i Mama Nenilava dia ho lasa ivon' ny [[fitoriana ny filazantsara]] maneran-tany i Madagasikara.</small> </ref> avy amin' ny [[Toby Itaitso]]) no nampilazain' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] mialoha nanomboka ny taona 1981, ny maha mpanjaka mpandova fanjakana sy nanome tsodrano an' i Ndriana Rabarioelina.
=== Ny fanjakany ===
==== Fanosorana niteraka resabe ====
Araka ny filazana nataon' i Ndriana Rabarioelina dia tamin' ny volana Septambra 2015 no nanosorana sy nanamasinina azy ho mpanjaka tamin' ny lanonana ara-panahy teny [[Ambohidrabiby]]. Nisy fahazavana avy any an-danitra nidina sy nipetraka naharitra ela teo aminy, ary "fahazavana avo zato heny noho ny fahazavan' ny [[masoandro]]" niposaka vao maraina avy any atsinanana tamin' io fotoana fanosorana mpanjaka sy fitsofandrano azy io teny Ambohidrabiby, izay mariky ny "fanatrehan' Andriamanitra sy ny fankatoavany ary ny fitahiany". <sup>[Omeo ny loharano]</sup> Na dia teo aza izany fanosorana izany dia efa taty amin' ny taona 2020 no nahenoana ny maha mpanjaka azy, raha andriana na printsy no nahalalana azy hatramin' izay. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Nilaza anefa ny andriana andriana [[Ralitera Jaques]] fa tsy fanosorana azy ho mpanjaka tamin' io andro io fa fotoana nanendrena azy hitantana vonjimaika ara-panjakana ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA) satria efa tsy salama Ralitera Étienne rain' i Ralitera Jaques, izay lehiben' io fikambanana io tamlin' izany fotoana izany. Tsy fanosorana azy tamin' io andro io fa tso-drano hahafahany miasa tsara. Araka ny filazan' io andriana io ihany dia tsy hankatoavin' izy ireo ny maha mpanjakan' i Madagasikara azy satria tsy manaraka ny soatoavina sy ny rafitra ary ny fomba malagasy ianao izy<ref><small href="Armand Gaétan Razafindratandra">"[https://web.facebook.com/groups/616012189011168/posts/1250031802275867/?_rdc=1&_rdr# Toherin' ireo taranak' andriana ny fanandratan-tenan' i Ndriana Rabarioelina ho mpanjaka]", ''web.facebook.com''</small></ref>.
==== Ny anaram-boninahitra entiny ====
Izao ny anaram-boninahitra isalorany amin' ny maha mpanjaka azy, izay matetika adika amin' ny tenim-pirenena samihafa: "''Mpanjaka, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''".
==== Mbola mitaky ny tena fanjakana ====
Na dia efa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjaka aza i Ndriana Rabarioelina dia mbola miasa momba ny hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] sy ny handravana ny Repoblikan' i Madagasikara, izay lazainy fa naorin' ny mpanjanatany frantsay, mba hametrahany ny fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]].
=== Fidirana an-tsehatra amin' ny raharaham-pirenena ===
Rabarioelina Ndriana dia nahazo fiofanana pôlitika nandritra ny dimy taona (1995-2000) tamin' i Blaise Rabetafika, ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU)<ref><small>Ny Andriana Blaise Rabetafika dia ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU) sady zokiolona indrindra amin' ireo ambasadaoro erantany (1969-1992) tao amin' ny Firenena Mikambana, efa filohan' ny [[Filankevi-Pilaminan' ny Firenena Mikambana|Filankevitry ny Fandriampahalemana]] indroa (1985,1986) tao amin' ny Firenena Mikambana ary efa nahazo ny "Prix International Mercure d'Or" izay natokana ho an' ny filoham-pirenena avo lenta indrindra sy olona sangany sy mendrika indrindra eran-tany</small></ref>. Mandray anjara momba ny raharaha [[Pôlitika eto Madagasikara|pôlitika]] sy [[Fiarahamonina malagasy|sôsialy]] eto Madagasikara izy.
Nanome toromarika stratejika ara-tafika in-telo ho an' ny Ministry ny Fiarovam-pirenena Mamizara Jules sy Jeneraly miisa folo izy tao amin' ny biraon' ny Ministra ny Fiarovam-pirenena hampitsaharana ny [[ady an-trano]] niaraka amin' ny basy aman-tafondro sy ny hanavotana ny takalonaina sivily an-jatony tao Brickaville sy hamonjena ny vahoaka an-tapitrisa nijaly tamin' ny raharaha 2002. Tanteraka soa aman-tsara izany. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nanohitra ny tsy fanarahan-dalàna sy ny [[Hosoka amin' ny fifidianana|hala-bato]] goavana ary nanao [[fampielezan-kevitra]] ho an' ny "Tsia" tamin' ny [[fitsapan-kevi-bahoaka]] tamin' ny taona 2010. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nisakana ny fanotofana [[tanimbary]] arivo hektara mahery tamin' ny kaominina miisa enina ([[Ambohitrimanjaka]], [[Ambohidrapeto]], [[Fiombonana]], [[Ankadimanga]], [[Anosibe Zaivola]], [[Itaosy]]) ary niaro ny tantsaha enina alina mahery voan' ny tsindray hazo lena sy nampijalina. Ireo tanimbary ireo dia mirefy arivo hektara, mamelona vahoaka enina hetsy mahery eto [[Antananarivo]] sy ny manodidina. Nanoro hevitra izy mba hakisaka amin' ny toerana hafa ny [[tetikasa Tanamasoandro]] (2019). Vokany: nafindra tany amin' ny toerankafa ny tetikasa Tanamasoandro. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nanome hevitra mba handanian' ny [[Antenimierandoholona (Madagasikara)|Antenimierandoholona]] ny [[volavolan-dalàna]] manamafy fa an' i Madagasikara ny [[Nosy Miparitaka|nosy]] dimy manodidina an' i Madagasikara ([[Bassas da India]], [[Nosy Europa|Europa]], [[Nosy Glorieuses|Glorioso]], [[Juan de Nova]], [[Nosy Tromelin|Tromelin]]). Ramatoa Arlette Ramaroson, mpitsara iraisam-pirenena, sy ny mpiaradia manampahaizana no nandrafitra ilay volavolan-dalàna ary nankatoavina sy nolanian' ny Antenimierandoholona tamin' ny 18 Desambra 2020. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
=== Fitsipahana ny maha mpanjaka azy ===
Tsy voarakitra loatra amin' ny literatiora akademika ny fanakianana ataon' ny mpitsikera an' i Ndriana Rabarioelina momba ny maha "Mpanjakan' Imerina" na "Mpanjakan' i Madagasikara" azy, fa avy amin' ny adihevitra ampahibemaso, amin' ny hevitry ny mpampiasa [[aterineto]], amin' ny fanadihadiana ara-tantara ivelan' ny sehatra akademika, ary amin' ny hevitra avoakan' ny antokon' olona samy mpandala ny fitondrà-mpanjaka ([[Mônarsisma|mônarsista]]) sy amin' ny mpanao pôlitika sasany.
==== Fanoherana ny maha mpajakan' Imerina azy ====
Lazain' ny taranak' andriana sasany ho misandoka ho mpanjakan' Imerina i Ndriana Rabarioelina. Anisan' ireo izay manohitra azy amin' izany ny andriana [[Ralitera Jaques]] izay nilaza izao teny manaraka izao<ref><small href="Armand Gaétan Razafindratandra">"[https://web.facebook.com/groups/616012189011168/posts/1250031802275867/?_rdc=1&_rdr# Toherin' ireo taranak' andriana ny fanandratan-tenan' i Ndriana Rabarioelina ho mpanjaka]", ''web.facebook.com''</small></ref>:<blockquote>Tompony Aho fa tsy mpindrana. Izaho Andriambe Ralitera Jacques, nandimby ny raiko ny Andriambe [[Ralitera Étienne]] lehiben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara, dia manao izao fanitsiana manaraka izao ho an' i Andriana Rabarioelina Ndriana:
Miangavy anao aho tsy hamoaka intsony vaovao diso sy ny sary misy ny Masina Ralitera Étienne (Efa nanarin' i Masina Violette Ralitera ianao tamin' io fihetsikao io fa tsy mendrika ary tokony hiera aloha).
Ireo sary avoakanao ireo dia fotoana nanendrena anao hitantana vonjimaika (administratif) ara-panjakana ny TAMIMA satria efa tsy salama ny Masina Ralitera Étienne. Tsy fanosorana anao na inona na inona tamin' io andro io fa tso-drano hahafahanao miasa tsara.
Koa averiko etoana fa fanimbazimbana ny Masina Ralitera Étienne izao ataonao izao ary tsy hankatoavinay ny maha mpanjakan' i Madagasikara anao, Tompoko, satria tsy manaraka ny soatoavina sy ny rafitra sy ny fomba malagasy ianao.</blockquote>
==== Fitsipahana ny maha ara-dalàna ny tetiarana ====
Maro no milaza fa tsy voamarina ampahibemaso sy tsy misy fomba azo amarinana azy ny [[tetiarana]] anohanana ny sata maha mpandova fanjakana an' i Ndriana Rabarioelina. Ampahampahany na tsy hita amin' ny fomba ampy ao amin' ny arisiva ara-tantara azo jerena ny fampahalalana momba ny tetiarany.
Tsy namela taranaka handova fanjakana amin' ny fomba mazava ny mpanjaka merina farany, [[Ranavalona III]], taorian' ny fanjavonan' ny taranany. Amin' ity toe-javatra ity dia sarotra porofoina amin' ny fomba azo antoka ny fitakiana fandovana fanjakana aty aorina. Tsy nanana afa-tsy zanakavavy iray ity mpanjakavavy ity, dia i Marie-Louise (1894-1948) izay tsy nanambady sy tsy nanan-janaka<ref><small>I Marie-Louise (1894-1948) izay teraka nandritra ny sesitany taorian' ny fanafoanan' i Frantsa ny Fanjakan' i Madagasikara tamin' ny 1897. Tsy nanambady sy tsy nanan-janaka izy. Maty tamin' ny taona 1948 izy. Noho izany dia tapitra teo aminy ny taranaka mivantana avy amin-dRanavalona III.</small></ref>.
Misy ny miaiky fa mety ho anisan' ny fianakavian' andriana i Rabarioelina, nefa tsy avy hatrany dia manome zo ho eo amin' ny seza fiandrianana ny maha andriana.
==== Olana momba ny fitsipiky ny fifandimbiasana ====
Nomarihin' ny mpanohitra sasany fa tsy nanaraka rafitra henjana momba ny maha lahimatoa ny fandovana ny seza fiandrianan' ny [[Fanjakan' Imerina]], tsy toy ny fitondram-panjaka eorôpeana sasany. Araka ny tantara dia niankina amin' ny lafin-javatra maro ny fifandimbiasana: ny fanendren' ny mpanjaka ny handimby azy, ny fanohanan' ny fianakavian' andriana malaza, ny fifandanjana ara-pôlitika anatiny, ary ny fankatoavan' ny mpitana ny fomban-drazana. Izany dia manasarotra ny famantarana mandeha hoazy ny mpandova aty amin' ny taranaka maromaro taorian' ny naharavan' ilay fanjakana. Milaza ireo mpitsikera ireo fa tsy misy fitsipika voarakitry ny tantara azo anondroana mazava ny mpandimby tokana.
==== Tsy fahampian' ny fankatoavana iombonana ====
Amin' ny fanao ara-pôlitika merina, ny fikarana eo amin' ny seza fiandrianana amin' ny ankapobeny dia mitaky ny fisian' ny marimaritra iraisana eo amin' ny taranaka [[andriana]] lehibe, sy ny fankatoavan' ny manam-pahefana nentim-paharazana, ary ny fanatanterahana ny fombafomba mifandray amin' izany. Tsy nisy anefa izany fankatoavana iombonana izany na tao [[Faritra Analamanga|Analamanga]] na tany amin' ny faritra hafa eto Madagasikara. Maro ny mpanjaka, ny lehibe ara-drazana, ny taranak' andriana sns izay tsy manaiky ny maha mpanjaka an-dRabarioelina, na ho an' ny [[Merina]] na ho an' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] rehetra. Koa satria ahitana andriana sy taranaka mpanjaka isan-karazany sy isam-paritra eto Madagasikara, dia tsy hisy olon-tokana hekena amin' ny alalan' ny marimaritra iraisana ho mpanjaka. Ao koa ny fisian' ny firazanana na vondrona maro ao amin' ny Merina izay samy milaza tena fa afaka na tokony ho eo amin' ny toeran' ny mpanjaka. Izany no mahasarotra ny fahazoana olona iray eken' ny taranaka mpanjaka merina na malagasy ho mpanjakany.
==== Fanakianana ara-pôlitika sy ara-pivavahana ====
Misy koa tsikera maromaro mifantoka amin' ny tsy tena maha zava-dehibe ara-pôlitika ny famerenana ny [[fanjakà-mpanjaka]]. [[Repoblika]] i [[Madagasikara]] ankehitriny ka tsy manaiky fisiana fanjakà-mpanjaka ny andrim-panjakana misy ao aminy. Ampifandraisina amin' ny fanjakazakana ara-pôlitikan' ny Merina tamin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko]] hafa teto amin' ny Nosy ny [[Fanjakan' Imerina]] teo aloha, ka mety hiteraka fanoherana eo amin' ny toe-draharaham-pirenena mandala ny fahasamihafana ny fikasana hamerina ny fitondrà-mpanjaka. Maro koa ny mihevitra fa efa nilaozan' ny toetrandro na tsy mifanentana amin' ny zava-misy ara-pôlitika ankehitriny ny fiheverana ny fiverenana amin' ny fanjakà-mpanjaka. Araka io fomba fijery io dia tetikasa ideôlôjika na an' ohatra ny fitakiana ny maha mpanjaka fa tsy safidy ara-pôlitika mifanentana amin' ny zava-misy.
Anisan' ny fanakianana ihany koa ny momba ny fiheverana ara-pôlitika sasany voizin-dRabarioelina, indrindra ny fikasany hametraka fahefana ara-pôlitika eo amin' ny fototra ara-pivavahana. Milaza ny mpanohitra izany hevitra izany fa ny fanandratana ny fahefana [[Teôkrasia|teôkratika]] dia tsy mifanaraka amin' ny foto-kevitra momba ny [[Sekiolarisma|maha laîka]] ny fanjakana sy ny fandalana ny fahasamihafan' ny [[Fivavahana eto Madagasikara|atokom-pivavahana]].
==== Kely ny fankatoavan' ny besinimaro sy ny fanjakana malagasy ====
Mpandinika maro no manamarika fa toa tsy miteraka hetsi-bahoaka miely patrana ho amin' ny famerenana ny fanjakà-mpanjaka ny hetsika sy ny hevitra voizin' i Ndriana Rabarioelina. Ny asany dia fantatra indrindra ao anatin' ny faribolan' ny mpandala ny famerenana ny fanjakà-mpanjaka sasany, sy ampahany amin' ny zanaka am-pielezana, ary vondrona manam-pahaizana sy ara-pivavahana voafetra. Izany dia manamafy ny fiheveran' ny mpanohitra azy fa mipetraka ho tsinontsinoavina ny fitakiana ataony eo amin' ny adihevitra pôlitika eto [[Madagasikara]].
Saika tsy misy na kely dia kely ny fankatoavan' ny fitondram-panjakana sy ny andrim-panjakana malagsy ny maha mpanjaka azy raha ampitahaina amin' ny mpanjaka any amin' ny faritra hafa eto Madagasikara (any amin' ny [[Sakalava]] sy ny [[Antankarana]], ohatra).
== Ny zava-bitany ==
=== Ny boky nosoratany ===
Amin' ny asasorany dia ireto no azo tanisaina:
* ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' (2010)<ref name=":4"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''</small></ref>;
* ''[[The King and High Priest Andriantompokoindrindra]]'' (2012)<ref name=":4" />;
* ''[[The New Kingdom of Madagascar]]'' (2014)<ref name=":4" />;
* ''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]'' (2016)<ref name=":4" />.
Ireo boky ireo dia maneho ny fahavononany hikaroka ny fifandraisan' ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]] sy ny ara-panahy ary ny sivilizasiôna fahiny<ref name=":2" /><ref name=":5" /><ref name=":4" /><ref><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2012/07/interview-du-prince-rev-dr-ndriana.html? Interview de S.A.R. le Prince Rev. Dr. Ndriana Rabarioelina: " La christocratie est la solution durable de l'Eternel pour Madagascar]", ''Royal House of Madagascar'', 26 juillet 2012.</small></ref>.
=== Ny zavatra natsangany ===
==== Momba ny hira sy mozika ====
Mpitendry [[gitara klasika]] iraisam-pirenena i Ndriana Rabarioelina sady lehiben' ôrkesitra. Izy no filoha mpanorina ny fikambanana ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' (ONG-CNSMM) sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana,'' nanomboka tamin' ny taona 1996'','' izay natao hanomezam-boninahitra an' Andriamanitra sy hanomezana lanja ny haimozika malagasy avo lenta, ary efa nanao fampisehoana maro, anisan' izany ny fampisehoana impito ny ''oratorio'' "''Messiah''" ([[George Frideric Handel|G.F. Hande]]<nowiki/>l) amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] niaraka amin' ny mpihira miisa 90 ao amin' ny antoko mpihira Zanak' Ambohimalaza (ZAMA) sy mpitendry mozika iraisam-pirenena miisa 20, ny "''Messe en Si mineur''" ([[Johann Sebastian Bach|J.S. Bach]]) niaraka tamin' ny ''CNSMM Choir'' sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana'', ary ny "Haleloia" (G.F. Handel) niaraka tamin' ny antoko mpihira malagasy maro izay nisy mpihira niisa 600 teo anoloan' ny Lapan' ny Tanàna Antananarivo<ref name=":4" /><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2020/05/blog-post_17.html Maestro Étienne Ramboatiana (1930-2007): Orchestra for Orchestra for 40 Guitars]",</small> <small>''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''.</small></ref><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2011/01/realisations-du-conservatoire-cnsmm.html? Achievements of the Superior Royal Conservarory of Music in Madagascar - CNSMM]", ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''</small></ref>.
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Musique Classique'' voalohany teto Madagasikara, nanomboka tamin' ny taona 1998, ary nikarakara [[kônseritra]] ampolony maro, izay nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto [[Madagasikara]], any [[Etazonia]], any [[Alemaina]], [[Fanjakana Mitambatra|United Kingdom]], [[Frantsa]], [[Nôrvezy]], [[Brezila]], [[Italia]], [[Rosia]], [[Afrika Atsimo]], nosy [[La Réunion|La Reunion]] sy firenena hafa. <sup>[Omeo ny loharano hanamarinana izany rehetra izany]</sup>
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Jazz'' ''à Madagascar'', izay nanao fampisehoana mihoatra ny zato ary nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto Madagasikara, Etazonia, Alemana, [[Soisa]], [[Belzika]], United Kingdom, Nôrvezy, Brezila, Italia, [[Afrika Atsimo]], Frantsa, nosy La Reunion, nosy [[Maorisy]] sy firenena hafa. <sup>[Omeo ny loharano hanamarinana izany rehetra izany]</sup>
==== Akademia ====
Filoha mpanorina ny ''International Royal Academy of Theology'' i Ndriana Rabarioelina nanomboka tamin' ny taona 2010, izay misy <u>manampahaizana mikasika ny [[teôlôjia]] eto Madagasikara sy maneran-tany</u> <sup>[Omeo ny loharano]</sup>. Filoha mpanorina ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' koa izy nanomboka tamin' ny taona 2016, izay misy Malagasy manampahaizana amin' ny taranja maro (teôlôjia, siansa teôrika, siansa ampiharina, kolontsaina sy haikanto, siansa mikasika ny olombelona, tantara sy lalàna ary pôlitika, siansan' ny fampandrosoana). <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
==== Fikambanana ====
Izy dia nanorina ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, ny Fianakaviamben' ny Andriana eto Madagasikara, ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara, ny Fiombonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara ary niaraka nanorina ny fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA) niaraka tamin' ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] taorian' ny 06 Novambra 1995.
=== Ny blaogy ampiasainy ===
Ity ny topimaso momba ny [[blaogy]] na [[vohikala]] izay anehoan' i Ndriana Rabarioelina tsy tapaka ny tenany. Ireo blaogy ireo dia manasongadina ny maha andriana azy sy ny fiheverany ny tenany ho mpanjaka hatrany na dia misy isan-karazany aza ny lohahevitra hita ao amin' izy ireo. Indreto ny sasany amin' izy ireo:
==== Blaogy momba ny tantara, ny siansa, ny zavakanto, sns ====
* ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''<ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/ Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar"], ''conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com''</small></ref><ref><small>Ny ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' dia miompana amin' ny [[kolontsaina]] sy ny [[mozika]] izay namoahany ny asany amin' ny maha lehiben' [[ôrkesitra]] sy mpitendry [[gitara klasika]] azy. Ato amin' ity blaogy ity dia manambara ny fomba fijeriny ara-javakanto sy ara-panabeazana izy, manasa amin' ny fampisehoana kôseritra, mitantara ny fiaraha-miasany iraisam-pirenena ary manome voninahitra ny lafiny ara-panahy amin' ny mozika.</small></ref>;
* ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''<ref><small>Ity blaogy ity dia manolotra ny asany amin' ny maha filohan' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' azy. Hita ny tantaram-piainany, ny andraikitra akademika sahaniny, ary ny seha-pikarohana andraisany anjara ([[Teôlôjia]], [[Jeôpôlitika]], [[Fiandohan'_ny_olombelona]], sns.). Ity blaogy ity koa dia mamintina ny fizotran' ny fianarana sy fikarohana nataon' i Ndriana Rabarioelina, ny mari-pahaizana momba ny teôlôjia sy ny fikarohana momba ny fisian' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i Madagasikara sy i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]], ny fiheverany ny anajara toeran' i [[Madagasikara]] eo amin' ny fiandohan' ny olombelona.</small></ref><ref><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/ Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>;
==== Blaogy momba pôlitika, ny sôsialy, ny fanjakana sns ====
Ireo blaogy ireo dia sehatra miompana amin' ny mpanjaka ara-drazana, ka izy no mpandray anjara lehibe amin' izany. Mamoaka lahatsoratra sy sary ary manambara hetsika ao izy.
* ''Fanjakan' i Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ''Fanjakan' i Madagasikara'' ity no itantarany ny fitarihany lanonana miaraka amin' ny tarana-mpanjaka antemoro sy merina, sy ny maro hafa, manamafy ny fifandraisan' ny samy [[Foko eto Madagasikara|foko]] [[Foko eto Madagasikara|malagasy]] sy ny tarana-mpanjaka manerana an' i Madagasikara. Asehony ny fanomezana — anisan' izany ny "Boky Masina" mirakitra ny 6 000 taona nisian' ny tantaran' ny [[Merina]] sy ny [[Antemoro]] — nandritra ireo fivoriana ireo. Takiany ny hananganana fanjakana kristiana araka ny "Sitrapon' Andriamanitra", tsy araka ny [[Repoblika|lamina repoblikana]], izay heveriny fa mifanohitra amin' ny soatoavina' ny razambe malagasy. Manohana am-pahavitrihana ny [[teôkrasia]] kristiana izy, miara-miasa amin' ny Fiangonana eto Madagasikara ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFKM]]), amin' ny sendikan' ny oniversite, ary amin' ny mpisehatra ara-tsôsialy, ho fototry ny fitantanana ny firenena.</small></ref><ref><small>"[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/ Fanjakan' i Madagasikara]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''<ref><small>Ato amijn' ity blaogy ity no ahitana ny fiantsoan' i Ndriana Rabarioelina, tamin' ny 14–15 Desambra 2022, ny mpanjaka sy ny andriana mba hanavotra ny firenena malagasy. Tsikerainy ny kolikoly mirongatra, ny fanitsakitsahana ny [[Zon' olombelona|zon']] [[Zon' olombelona|olombelona]] ary ny hosoka amin' ny fifidianana, ny fanimbana ny [[Tontolo iainana eto Madagasikara|tontolo iainana]] sy ny fahantran' ny 81,6% amin' ny vahoaka malagasy. Hamafisiny ny maha zava-dehibe ny [[soatoavina]] malagasy, ny fanajana ny fomba amam-panao ary ny firaisankinan' ny tarana-mpanjaka.</small></ref><ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/ ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''], ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ity no iresahany ny lanjan' ny Fiambonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara. Ao no ahitana ny fanambaràna ataony, ny fanosorana azy ho mpanjaka, ny zava-mitranga amin' ny taranaka mpanjaka. Mampivondrona ny Raiamandreny ara-drazana (mpanjaka sy andriana) avy amin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko malagasy]] rehetra izy. Resahiny ny fivoriana miaraka amin' ny mpanjaka solontena amin' ny lanonana nentim-paharazana (taombaovao, fanosorana ho mpanjaka, sns).</small></ref><ref><small>"[https://ampanjaka-madagasikara.blogspot.com/ Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara]", ''ampanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara'' (''TAMIMA'')<ref><small>Ny blaogy ''Fiombonambe Taranaka Andriana Miray (TAMIMA)'' dia iresahany momba ny fivondronan' ny Andriana, anisan' izany ny fihaonana tamin' ny taona 2021 sy 2022 izay niompana amin' ny tantara sy ny firaisankinan' ny taranaka mpanjaka. Ato amin' ity blaogy ity izy no mankalaza ny fety toy ny [[Taom-baovao malagasy|Taombaovao]] [[Taom-baovao malagasy|Malagasy]], izay angatahany ny fitahian' Andriamanitra ho an' ny tarana-mpanjaka.</small> </ref><ref><small>"[https://tamima-madagasikara.blogspot.com/ Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA)]", ''tamima-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Andriantompokoindrindra''<ref><small>Ity blaogy ''Ny Andriantompokoindrindra'' ity dia mifantoka amin' ny Fanjakana Merina sy ny andraikitra maha mpitarika ny Fiombonamben' ny Andriana eto Madagasikara azy. Ao amin' ity blaogy ity koa i Ndriana Rabarioelina dia manazava ny maha taranaky ny "mpanjaka-mpisorona" [[Andriantompokoindrindra|Andrianatompokoindrindra]] azy (1600–1610 tany ho any) sy ny mpanjaka tao [[Fanjakan' Imerina|Imerina]], itantarany ny fanosorana azy ho Mpanjaka tamin' ny taona 2015. Asehony ihany koa ny fototra ara-pivavahana sy ara-drazana momba ny maha ara-dalàna ny maha Mpanjaka azy sy ny fanoloran-tenany amin' ny hamerina indray ny Fanjakana Masina miorina amin' ny soatoavina malagasy sy kristiana .</small></ref><ref><small>"[https://andriantompokoindrindra.blogspot.com/ Ny Andriantompokoindrindra]", ''andriantompokoindrindra.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Jiosy eto Madagasikara''<ref><small>Ato no iresahany fa misy ifandraisany amin' ny [[Israelita]] fahiny ny razamben' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]], nanomboka amin' ny fifindra-monina ara-[[Baiboly]] teto [[Madagasikara]] tany amin' ny 3 000 taona lasa izay. Milaza koa izy fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny]] sy ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] ary ny [[Fomban-drazana malagasy|fomban-drazana]] sasany eto Madagasikara, araka ny fikarohana nataony nandritra ny telopolo taona. Miezaka mampiseho ny fitoviana misy eo amin' ny tantara malagasy sy ny fitantarana ao amin' ny [[Testamenta Taloha]] izy, indrindra amin' ny filazany fa eto Madagasikara ilay toerana atao hoe [[Ôfira]] .</small></ref><ref><small>"[https://jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com/ Jiosy eto Madagasikara]", ''jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Royal House of Madagascar''<ref><small>Io no blaogy ôfisialin' ny ''Royal House of Madagascar'', izay mirakitra hafatra ara-[[pôlitika]] sy ara-[[kolontsaina]], indrindra momba ny famerenana indray [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] miorina amin' ny soatoavina malagasy, ny fanolorana lalàmpanorenana vaovao eo ambany fahefan' ny mpanjaka, ary momba ny fifandraisana amin' ny fikambanana maneran-tany (ny [[Firenena Mikambana]], ny [[Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoana|Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoan]]<nowiki/>a (PNUD), sns.). Ity blaogy ity koa dia itakiany ny tokony hiverenana amin' Andriamanitra.</small></ref><ref name=":7"><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ Royal House of Madagascar]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>.
Anisan' ny anehoany hevitra koa ny blaogy ''Taniko Madagasikara'' ([https://tanikomadagascar.com/ Jereo eto]) sy blaogy maro hafa izay matetika manana anarana ahitana ny teny hoe "''Royal''".
== Fikambanana sy hetsika iraisam-pirenena ==
=== Fikambanana iraisam-pirenen' ny mpanjaka ===
I Ndriana Rabarioelina dia mpikambana miaraka amin' ny [[mpanjaka]] notsongaina eran-tany ao anatin' ny ''Delphic Royal Society'', nanomboka tamin' ny taona 2011 tao [[Berlin]] any [[Alemaina]], izay miaraka amin' ny ''Delphic International Council'' manome lanja ny kolontsaina sy haikanto avo lenta eran-tany. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
=== Fifandraisana amin' ny samy mpanjaka maneran-tany ===
I Ndriana Rabarioelina dia nampita "Hafatr' Andriamanitra" manohitra ny fiarahan' ny olona mitovy fananahana na ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality'' ary nalefa tamin' ny mpitarika fiangonana lehibe maneran-tany (ny [[Eglizy Katôlika Rômanina|Eglizy Katolika Apostolika Romana]] any [[Vatikàna]], ny [[Fiombonambe Anglikana|Anglican Communion]], ny [[Alliance réformée mondiale|World Reformed Alliance]], ny [[Fiangonana Loterana Eran-Tany|World Lutheran Federation]], ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]], ...) tamin' ny taona 2010 sy 2011. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Lehiben' ny delegasiona malagasy misy ny mpanjaka malagasy notsongaina, tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, indroa miantoana, tany [[Tripoli]] sy [[Benghazi]] any [[Libia]] tamin' ny taona 2008 sy 2009. Ary notendrena ho lehiben' ny delegasiona mitarika ny mpanjaka rehetra avy amin' ny firenena miisa dimampolo mahery raha nihaona tamin' ny filoham-pirenena miisa folo mahery avy any [[Amerika]], [[Eorôpa]], [[Afrika]] ary [[Atsinanana Afovoany|Afovoany Atsinanana]] tany Libia tamin' ny taona 2009. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
I Ndriana Rabarioelina koa dia solontenan' ny ampanjaka rehetra eto Madagasikara tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, ary nihaona tamin' ny filoham-pirenena maro tany [[Pretoria]] atsy [[Afrika Atsimo]] tamin' ny taona 2011. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Nahazo ny mariboninahitra ''Grand Cross of the Royal Order of Bunyoro-Kitara Kingdom'' any [[Oganda]] izy<ref name=":7" />.
== Jereo koa ==
* [[Andriana]]
* [[Jiosy malagasy]]
* [[Ratefy Tolotra]]
* [[Joseph Briant]]
* [[Vahoaka milaza fa taranaky ny Israelita]]
== Fanovozan-kevitra ==
'''Boky sy lahatsoratra'''
* Briant, Joseph, ''[https://www.google.com/search?q=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&sca_esv=c7c67eb20f0b5775&sxsrf=ADLYWIKaeaF1lxKCRhfWaMtjxkig_QiHCw%3A1734705771500&ei=a4JlZ6CmHoHOhbIPxdK5gAE&ved=0ahUKEwjgh7PKyraKAxUBZ0EAHUVpDhAQ4dUDCA8&uact=5&oq=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&gs_lp=Egxnd3Mtd2l6LXNlcnAiJ0JyaWFudCwgSm9zZXBoLCBMJ2jDqWJyZXUgw6AgTWFkYWdhc2NhcjIIEAAYgAQYogQyCBAAGIAEGKIEMggQABiABBiiBDIIEAAYgAQYogRItRBQ4AZYlwpwBHgBkAEAmAHHA6ABxwOqAQM0LTG4AQPIAQD4AQH4AQKYAgWgAv4DqAIKwgIKEAAYsAMY1gQYR8ICDRAAGIAEGLADGEMYigXCAgcQIxgnGOoCmAMN8QWSdHSb40MGMYgGAZAGCpIHBTQuNC0xoAeGAw&sclient=gws-wiz-serp L'hébreu à Madagascar]''.
* Ferrand, Gabriel (1905). ''[https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k1667374 Les migrations musulmanes et juives à Madagascar]''. Paris: Revue de l'histoire des religions.
* Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", Doctoral Dissertation, Ph.D in Theology, SAHTS, États-Unis, 2010, 458 pages. Abstract in Saint-Alcuin House Journal, Volume 8, N<sup>o</sup> 1, États-Unis, And in Library of Congress, number (ISSN 1548-4459), États-Unis.
* Ramilison, Emmanuel (1951), ''[https://books.google.mg/books/about/Ny_Loharanon_ny_Andriana_nanjaka_teto_Im.html?id=LfxmQwAACAAJ&redir_esc=y Andriantomara-Andriamamilazabe. Loharanon' ny Andriana nanjaka eto Imerina]'', Imprimerie Ankehitriny.
* Ramilison, Emmanuel (1962), ''Ny Baiboly sy Andrianampoinimerina'', Librarie Iarivo, Antananarivo, 66 pejy.
* Kasanga, Fernand (1963), ''Ny Antemoro Anakara voasoratra tamin' ny taona 1506,'' Imprimerie Iarivo, Antananarivo.
* Rombaka, Jacques Philippe (1963), ''[https://www.bulac.fr/image/tantaran-drazana Tantaran-drazana Antemoro-Anteony]'', Antananarivo, Imprimerie LMS.
* Rombaka, Jacques Philippe (1970), ''[https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 Fomban-drazana antemoro-usages et coutumes antemoro] {{Wayback|url=https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 |date=20241220155652 }}'', Ambozontany, Fianarantsoa.
* [[Ratefy Tolotra|Ratefy, Tolotra]] (1986), ''"Sind die Madagassichen Juden"'' na "Jiosy ve ny malagasy ?", Munster-Antananarivo, 600 pejy.
*[https://forum.serasera.org/forum/message/m4f91363e6aa74/m4f914d7409e95 Lahatsoratra tao amin' ny ''Midi Madagascar'' tamin' ny 20 Avrily 2012] (rohy maty: http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs)
* "[https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html Ndriana Rabarioelina : des propositions pertinentes…] {{Wayback|url=https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html |date=20241220163037 }}", ''www.madagate.org''
* "[https://www.malagasynews.com/info-breves/le-prince-ndriana-rabarioelina-appelle-les-dirigeants-a-demolir-toutes-nouvelles-constructions-dans-le-rova-dantananarivo/ Le prince Ndriana Rabarioelina appelle les dirigeants à démolir toutes nouvelles constructions dans le Rova d’Antananarivo].", ''www.malagasynews.com''
* International Royal Academy of Theology (2010): ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality,'' http://academy-of-theology.blogspot.com/2011/06/message-of-the-lord-adonai-elohim-to-all.html
* "[https://gw.geneanet.org/kingofmada_w?lang=fr&pz=king+ndriana&nz=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''
* "[https://web.facebook.com/ndriana.rabarioelina?_rdc=1&_rdr Ndriana Rabarioelina]", ''web.facebook.com''
* "[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/2020/? Fanosorana mpanjaka sy tsodrano ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara (Taona 2015)]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''
* "[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2020/09/? The anointing and the consecration of HRM King Ndriana Rabarioelina (in 2015)]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''
* "[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/? Famindrana zakaka sy famindrana fahefana ho an' ny Mmpanjaka Ndriana Rabarioelina avy amin' ny Lahimatoan' Imerina (taona 2015)]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''
'''Sary mihetsika'''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=BeFJAOfucqs Ny Jiosy eto Madagasikara, ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina]", ''youtube.com''
* "[https://tanikomadagascar.com/2019/10/05/tantara-sy-fiainam-pirenena-prince-dr-ndriana-rabarioelina/ Tantara sy Fiainam-pirenena]" (''youtube''), ''tanikomadagascar.com''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=_6UVnBc0dgE Ndriana Rabarioelina: Manandratra Fanjakan' ny Mpisorona]", ''youtube.com''.
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Teny+Gasy Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Teny Gasy"]", 06 Novambra 2021, Madagascar24TV, youtube.com: "(66) Ny Mpanjaka Ndrian<nowiki/>a Rabarioelina, "Tena Gasy" 01 Oktobra 2022, Madagascar24TV - YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Dinika Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Dinika"]", MBSTV, 03 Oktobra 2022, youtube.com: "Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, "Dinika" 03oktobra2022, MBS TV".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A%22Antso+ho+an%27+ny+firenena Mpanjaka Ndriana Rabarioelina:''"Antso ho an' ny firenena'']''"''', 13 Oktobra 2022, youtube.com: "Antso ho an' ny Firenena, Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%2C+Fanjakan%27+i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, ''Fanjakan' i Madagasikara'']''"'', 21/07/2023, Le 20H15, Madagascar24Redaction: youtube.com: "(66) Le 20H15 - 2023 07 21 - Mpanjaka Ndriana Rabarioelina- YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%C2%A0%3A+%22Fanjakam-Pisorona%2C+Fanjakan%27i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina : "''Fanjakam-Pisorona, Fanjakan'i Madagasikara'']''""'', 22/07/2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Mijoro+ny+Fianakaviambe+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Mijoro ny Fianakaviambe eto Madagasikara"'']''"'', 05 Aogositra 2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Ny+Jiosy+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Ny Jiosy eto Madagasikara"'']''"'', TV I-BC, 2023, youtube.com".
== Loharano sy fanamarihana ==
[[Sokajy:Mpanao malagasy]]
4x0ymk8how9xobsyl31f1wjzqn8r8nu
1147967
1147930
2026-07-23T10:49:32Z
Thelezifor
15140
Rohy anatiny
1147967
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Rabarioelina Ndriana|teraka=1963|firenena=Madagasikara|asa=Mpahay tantara|asa hafa=Mpikaroka
Teôlôjiana|sary=Rabarioelina Ndriana01}}
'''Rabarioelina''' '''Ndriana''' dia [[Teôlôjia|teôlôjiana]] [[Prôtestantisma eto Madagasikara|prôtestanta malagasy]], teraka tamin' ny taona 1963, ao amin' ny fokon' [[andriana]] [[merina]] avy ao [[Ambohimalaza]], ao [[Antananarivo]], renivohitr' i [[Madagasikara]], mpanindrahibndra ny fitondra-mpanjaka. Zanaky ny profesora sy dokotera Lala Rabarioelina izy<ref name=":2"><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''Taniko Madagasikara'', publié le 18 février 2023, mis à jour le 16 septembre 2024,</small> </ref>. Milaza izy fa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjakan' Imerina sy mpanjakan' i Madagasikara tamin' ny taona 2015 ary mikatroka amin' ny tokony hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] indray<ref name=":6"><small>"[https://www.koolsaina.com/royaume-de-madagascar-monarchie-interview-ndriana-rabarioelina-ibc-television/#comments Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]", ''www.koolsaina.com''</small></ref><ref name=":3"><small>"[https://www.youtube.com/watch?v=CnzKEvBocnA&t=1s Les solutions proposées par Ndriana Rabarioelina à travers le retour à la monarchie]" (Video), ''Youtube''</small></ref><ref><small>[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]], ''mg.wikipedia.org''</small></ref>.
Nanohanana tsangan-kevitra nampitondrainy ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' izy<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA?utm_source=chatgpt.com Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", ''stalcuinhouseseminary.academia.edu''</small></ref>, izay miompana amin' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]] sy i [[Madagasikara]], ary koa amin' ny niandohan' ny olombelona, ka nikarohany ny fifandraisan' ny [[sivilizasiôna]] maro fahiny sy ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]]. Filoha mpanorina sy mpikambana ao amin' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' izy<ref name=":8" />.
== Zotram-piainany ==
=== Ny ray aman-dreniny ===
Teraka tamin' ny taona 1963 izy, zanaky ny profesora Lala Rabarioelina sy Rajerison Victorine<ref><small>"[https://gw.geneanet.org/taniko?lang=es&n=rabarioelina&p=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''</small></ref>, izay samy [[andriana]]<ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/12/tantaran-ny-andriana-eto-madagasikara.html? Tantaran' ny Andriana eto madagasikara]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>. I Lala Rabarioelina dia Docteur en Médecine (nianatra tany amin' ny Faculté de Médecine de [[Montpellier]]) sy mpandidy<ref><small>"[https://tanikomadagascar.com/2023/02/18/faculte-de-medecine-dantananarivo-deces-du-professeur-lala-rabarioelina/ Faculté de médecine d’Antananarivo – Décès du professeur Lala Rabarioelina]", ''tanikomadagascar.com''</small></ref>. Rajerison Victorine renin' i Ndriana Rabarioelina kosa dia manana ny diplôma ambony amin' ny haizaitra (diplôme de Haute Couture de Paris).
=== Ny fianarana norantoviny ===
Nahazo ny diplôma ''baccalauréat série C'' tao amin' ny [[Académie d' Aix-Marseille]] ('''''[[:fr:Académie_d'Aix-Marseille|fr]]''''') tany [[Frantsa]] i Rabarioelina Ndriana, sy ny ''Licence en Théologie'' ary nahavita ''Master en Théologie'' tao amin' ny [[Faculté Libre de Théologie Réformée na Faculté Jean-Calvin]] ('''''[[:fr:Faculté_Jean-Calvin|fr]]''''') tao Aix-en-Provence any [[Frantsa]].
Nandalina fitantanana orinasa tao amin' ny [[Ecole Supérieure de Commerce de Paris]] (ESCP-Senior, Paris, 1994) ('''''[[:fr:ESCP_Business_School|fr]]''''') ary nandalim-pahaizana momba ny [[vatosoa]] tao amin' ny [[Gemological Institute of America]] (GIA, 2003, 2005) ('''''[[:en:Gemological_Institute_of_America|en]]''''').
[[Teôlôjia|Teôlôjiana]] i Ndriana Rabarioelina<ref><small>"[https://stalcuinhouseseminary.academia.edu/RevDrNdrianaRABARIOELINA? Prince Dr. Ndriana Rabarioelina]", S''t Alcuin House Seminary Academia''</small></ref> sady mpikaroka tantara koa<ref name=":9"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Science of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>. Nanao fikarohana izy ka nahazo ny diplôma ''PhD in Theology'' tamin' ny fanohanany ny [[tsangan-kevitra]] hoe "''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]''" na "Ny fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara" (''PhD'', Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Theological Seminary, USA, 2010, 458 pejy) mikasika ny "Tantara miafin' i Madagasikara nandritra ny telo arivo taona mahery" ary nahazo ny diplôma ''Doctor of Theology'' tamin' ny fanohanany ny tsangan-kevitra mitondra ny lohateny hoe "''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]''" na "I Madagasikara, ao amin' ny sisa tavela amin' ny toerana nahaterahan' ny olombelona" (''D.Theol''., Doctoral Dissertation, Saint Alcuin House Seminary, USA, 2016, 638 pejy).
Nianatra sy nampitaha tenim-pirenena mihoatra ny roa ambin' ny folo koa izy ([[Fiteny malagasy|malagasy]], [[Fiteny hebreo|hebreo]], [[Fiteny arameana|arameana]], [[Fiteny grika|grika]], [[Fiteny anglisy|anglisy]], [[Fiteny alemàna|alemana]], [[Fiteny tamily taloha|tamily tranainy]], [[Fiteny sanskrity|sanskrity]], [[Fiteny someriana|someriana]], [[Fiteny malaiô-pôlineziana|malaiô-pôlineziana]], [[Vondrom-piteny amerindiana|amerindiana]], [[Fiteny aty Afrika|afrikana]], sns)<ref name=":9" />.
Anisan' ny mpampianatra azy ireto profesora manaraka ireto:
* i [[Pierre Berthoud]] (FLTR, [[Aix-en-Provence]], [[Frantsa]]), manam-pahaizana momba ny [[Testamenta Taloha]];
* i [[Peter R. Jones]] (Harvard, Princeton, [[Etazonia]]), manampahaizana momba ny [[Testamenta Vaovao]];
* i Jean Marc Daumas de Cornilhac (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] sy ny [[Tantaran' ny kristianisma|tantaram-piangonana]];
* i Maurice Carrez (FTP, [[Paris]], Frantsa) momba ny [[Fiteny grika|teny grika]] sy ny [[Testamenta Vaovao]];
* i Edmund Clowney ([[Westminster, Kalifornia|Westminster]], WTS, Etazonia) momba ny [[teôlôjia biblika]];
* i Roger Greenway (Westminster, WTS, Etazonia), momba ny [[World Missiology|World Missiolog]][[World Missiology|y]];
* i J<nowiki/>ean Brun (Oniversite, Dijon) momba ny [[filôzôfia kristiana]];
* i Pierre Courthial (FLTR, Aix-en-Provence, Frantsa) momba ny [[teôlôjia pratika]] sy ny [[apôlôjetika]];
* i Olivier Clément (Institut Orthodoxe Saint Serge, Paris, Frantsa) momba ny [[teôlôjia ôrtôdôksa]];
* ary i [[Pierre Chaunu]], manampahaizana momba ny [[Tantara]].
=== Faharesen-dahatra ara-pivavahana ===
Nilaza ho nahazo teny fikasana avy amin' Andriamanitra sy tsodrano avy amin' ny raiamandreny ara-panahy izy, dia ireto: ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ratefy]], mpanorina ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA) tao [[Montpellier]] tamin' ny taona 1946, mpiaraka nanorina ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]] (FJKM) tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny [[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara]] (FFKM) teny Ambohimalaza, Antananarivo, tamin' ny taona 1950, efa tonian' ny Fiombonan' ny Fiangonana Protestanta eto Madagasikara (FFPM) tamin' ny taona 1986-1992, solontenan' i Madagasikara tamin' ny fanorenana ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|Filankevitry ny Fiangonana eran-Tany]] na [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]] (WCC) tany [[Amsterdam]] tamin' ny taona 1947-1948.</small></ref> (taona 1981), ny mpitandrina Razafindrakoto Gabriel (taona 1986), i Mama [[Volahavana Germaine]]<ref><small>I Mama [[Volahavana Germaine]] (na Nenilava), mpiandry zokiolona (1941), raiamandreny nanorina ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] tamin' ny taona 1941, izay miombona amin' ny FFPM, efa nihaona tamin' i [[Olav V]], mpanjakan' i [[Nôrvezy]], tany amin' ny Lapan' Andriamanjaka tany [[Oslo]] any tamin' ny taona 1973, mpitory Filazantsara, mpiahy marary sy kamboty ary olona sahirana an-jatony, izay heverin' ny ao amin' ny hetsika [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Fifohazana]] ho mpaminany. ary mahay tenim-pirenena roa ambin' ny folo.</small></ref> (taona 1996), ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]]<ref><small>Ny kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra|Armand Gaetan Razafindratandra]], ao amin' ny [[Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina (Madagasikara)|Eglizy Katôlika Apôstôlika Rômanina]] (EKAR) eto Madagasikara, mpiaraka nanorina ny Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara (FFKM) tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950.</small></ref> (taona 2007), i Mama Ravolazaimanga Bernadette (taona 2009), i Mama Rasoazanakolona Hèlene (taona 2012), i Dada Manase (taona 2018) ao anatin' ny [[Fiangonana Loterana Malagasy]], ny [[Fiangonan' i Jesoa Kristy eto Madagasikara]]<ref name=":5">[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ <small>http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/</small>]</ref>. Anisan' ny raiamandrany mpiahy azy koa ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]]<ref><small>Ny mpitandrina [[Daniel Ralibera]], mpitandrina FJKM Ambavahadimitafo, mpampianatra tantaram-piangonana (FTP) ao Antananarivo, mpiaraka nanorina ny FJKM tamin' ny taona 1968, mpiaraka nanorina ny FFKM tao Ambohimalaza tamin' ny taona 1950, mpiaraka nanorina ofisialy ny FPMA tany Paris tamin' ny taona 1959.</small></ref> sy ny profesora [[Albert Rakoto Ratsimamanga]]<ref><small>I [[Albert Rakoto Ratsimamanga]], Docteur en Médecine, Docteur ès Sciences, ambasadaoron' i Madagasikara tamin' ny taona 1960-1972, manampahaizana, tale amin' ny Centre National de Recherche Scientifique (CNRS) any [[Paris]], akademisiana amin' ny firenena maro, mpikambana ao amin' ny Institut any Paris, ary nahazo loka siantifika iraisam-pirenena maro.</small></ref>.
I Ndriana Rabarioelina dia kristiana prôtestanta. [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Mpiandry]] izy nanomboka amin' ny taona 1991, zanaky ny [[Tobilehibe Ankaramalaza]] ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFPM]]). Izy dia efa filohan' ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille)<ref><small>Ny [[Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy]] (FPMA Aix-Marseille) tamin' ny taona 1986-1988, izay mpikambana ao amin' ny [[Fikambanana Mampiely Baiboly Malagasy|Fikambanana Mampiely Baiboly]] eto Madagasikara (FMBM), ao amin' ny [[Fédération protestante de France]] (FPF), ao amin' ny [[Alliance nationale des églises luthériennes de France]] (ANELF), ao amin' ny [[Lutheran World Federation]] (WLF), ao amin' ny [[Alliance réformée mondiale]] (ARM) ary ao amin' ny [[Conseil oecuménique de églises]] (COE).</small> </ref> tamin' ny taona 1986-1988.
Izy no nahitana ny Lycée Gardanne, Département Bouche-du-Rhône, Région Provence (PACA), izay toerana nanaovana ny Fivoriambe Isankerintaona Fifohazana voalohany teo anivon' ny Fiangonana Protestanta Malagasy aty Andafy (FPMA, 1989).
== Ny tsangan-keviny ==
=== Jiosy na Israelita ny Malagasy ===
Ny tsangan-kevitra nahazoan' i Ndriana Rabarioelina ny diplôma ''PhD in Theology'' dia mitondra ny lohateny hoe ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' ("Fifandraisana ara-Baiboly eo amin' i Israely sy i Madagasikara")<ref name=":0"><small>"[https://www.deliremadagascar.com/conference-internationale-sur-les-origines-juives-a-madagascar/ Conférence internationale sur les origines juives à Madagascar]", in [https://www.deliremadagascar.com/ deliremadagascar.com]</small></ref>. Izany [[tsangan-kevitra]] izany dia anohanany ny maha [[Jiosy]] na Jody ny [[Malagasy]].
Ny mpitandrina [[Ravelojaona (mpitandrina)|Ravelojaona]] no efa nanoratra fa [[Jiosy]] ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] (1909). Taty aoriana dia nanamafy izany i Mama [[Volahavana Germaine]] (1941). Izany tsangan-kevitra izany dia efa naelin' ny ilay misiônera [[lazarista]] atao hoe [[Joseph Briant]] (1946) izay niezaka naniamarina fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] Toraka izany koa i [[Roger Andriatsiratahina]] (1976) sy ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra]] (1979) izay nanamafy fa Jiosy ny Malagasy <ref name=":1"><small>Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", États-Unis, 2010.</small></ref>. Ny filazan' i Joseph Briant fa nisy koa ny andiam-pifidrà-monina jiosy mankaty Madagasikara -- ka ny voalohany tamin' ireo fifindrà-monina ireo dia tamin' ny andron' i [[Sôlômôna]], manodidina ny taona 900 tal. J.K. -- dia nohamafisin' i Tolotra Ratefy (1976) sy i Ndriana Rabarioelina (2010) tao amin' ny fikarohana ara-teôlôjia sy ara-tantara nataon' izy ireo nandritra ny efapolo taona mahery<ref name=":1" />.
=== Avy amin' ny teny hebreo ny teny malagasy ===
Izao koa no anisan' ny hevitra tohanan' i Ndriana Rabarioelina: ny [[fiteny malagasy]] dia avy amin' ny [[fiteny hebreo]], ny [[kolontsaina malagasy]] dia avy amin' ny [[Jodaisma|kolontsaina jiosy]], ary nisy ny fifindrà-monina jiosy nankaty [[Madagasikara]], izay toherin' ny manam-pahaizana maro<ref><small>Sophie Goedefroit et Albert Roca (2021), "[https://publicacions.antropologia.cat/quaderns/article/download/371/199/1378 La "plus belle énigme du monde" ne veut pas être résolue. Le besoin de mémoire multiple à Madagascar]", ''publicacions.antropologia.cat''</small></ref>.
Nisy ny "Fihaonana iraisam-pirenena mikasika ny Fiaviana Jiosy eto Madagasikara" na ''Conférence Internationale sur les Origines Juives à Madagascar'' izay niarahan' ny profesora [[Tudor Parfitt]] sy ny pastora [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] ary ny Ndriana Rabarioelina, teo anatrehan' ny [[Raby]] dimy avy any [[Etazonia]], [[Kanada]], [[Marôka]], [[Frantsa]] ary [[Aostralia]], tao [[Antananarivo]] tamin' ny volana Mey 2017<ref name=":8"><small>Royal Academy of Sciences of Madagascar, 2017.</small></ref>.
=== Madagasikara: tokony ho fanjakà-mpanjaka teôkratika sy kristôkratika ===
Anisan' ny tohanan' i Ndriana Rabarioelina koa ny tokony hahatonga an' i Madagasikara ho fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]], sady hiverenana amin' ny fanjaka-mpanjaka manandratra indray ny rafitra ara-piarahamonina sy ara-pôlitika mankato an' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] sy manaja ny [[soatoavina]] malagasy, ary ny fandravana ny rafitra [[Repoblika|repoblikana]] <ref><small>"[[FANJAKAN’ I MADAGASIKARA|Fanjakan' i Madagasikara]]" in ''[https://mg.wikipedia.org/ mg.wikipedia.org]''</small></ref><ref><small>"[http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs Déclaration : Les Malagasy, descendants de juifs]" in ''[https://midi-madagasikara.mg/ midi-madagasikara.mg] {{Wayback|url=https://midi-madagasikara.mg/ |date=20230430165033 }}''</small></ref><ref><small>"[http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= Déclaration: les Malagasy dscendants des juifs] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/for/ecrire.php3?nume=3949&repid=31423&th= |date=20230430172043 }}", in ''[http://www.tonga-soa.com/ tonga-soa.com] {{Wayback|url=http://www.tonga-soa.com/ |date=20250616035827 }}''</small></ref>. Tsy mijanona ho tsangan-kevitra fotsiny ny famerenana ny fitondra-mpanjaka fa raha [[andriana]] na printsy fotsiny i Ndriana Rabarioelina tany am-panombohana dia narahiny fanambaràn-tena ho mpanjaka izany<ref><small>"[http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2019/ Royal house of Madagascar]", in [http://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ royal-house-of-madagascar.blogspot.com/]</small></ref>.
== Mpanjakan' ny Merina sy mpanjakan' i Madagasikara ==
=== Ny fototry ny fanjakany ===
==== Taranaka mpanjaka ====
Nilaza i Ndriana Rabarioelina fa avy amin' ny mpanjaka [[Andriantomara]], ny mpanjaka [[Andrianerinerina]], ny mpanjaka [[Andriamanelo]], ny mpanjaka [[Ralambo]], ny mpanjaka [[Andriantompokoindrindra]], tompon' ny Tranomanara, Tranofohiloha, Tranomasina, izay nolovany avy amin' ny mpanjaka [[Andriamamilazabe]] razambeny, sy avy amin' ny mpanjaka [[Andrianjaka]], ny mpanjaka [[Andriantsitakatrandriana]], ny mpanjaka [[Andriantsimitoviaminandriandehibe]] ary ny mpanjaka [[Andrianampoinimerina]]. Ny ''Geneanet'' no ahitana tetiarana momba an' i Ndriana Rabarioelina, fa saingy tsy ahafaha-mahafantatra ny fifandraisany amin' ny mpanjaka merina teo aloha izany<ref><small>"[[Ndriana Rabarioelina]]", ''Geneanet''</small></ref>.
Araka ny voalazan' i Ndriana Rabarioelina dia izao ny hafatry ny mpanjaka razambeny:<blockquote>An' [[Andriamanelo]] ny Alakamisy ary an' [[Andriamananintany]] ny Zoma. Raha manary fanjakana ny Terak' Andriamananintany dia miverina amin' Andriamanelo ny fanjakana. Vokany: ny hafatra napetraky ny mpanjaka [[Ralambo]] sy [[Andriantompokoindrindra]] ary [[Andrianjaka]] izay nisy fifanarahana fito dia manjaka aloha Andriantompokoindrindra avy amin' Andriamanelo, avy eo manjaka [[Andrianjaka]] avy amin' [[Andriamananintany]], ary ny Andriandahy avy amin' ny Terak' Andrianjaka manana reny mivantana [[Andriantompokoindrindra (foko)|Andriantompokoindrindra]] (foko) ihany no mahazo manjaka sy mahazo Tranomasina. Ny [[Ranavalona|vehi]][[Rasoherina|vavy]] tsy mahazo manjaka. Ary rehefa tsy manaja na very fanjakana ny Terak' Andrianjaka dia miverina amin' Andriantompokoindrindra Lahimatoan' Imerina, avy amin' Andriamanelo, ny fanjakana. (Ndriana Rabarioelina) </blockquote>
==== Tendry avy amin' Andriamanitra ====
Araka ny filazan' i Ndriana Rabarioelina dia mpaminany miisa fito, raiamandreny andriana sy ireo zokiolona fotsy volo amin' ny tany, raiamandreny ara-panahy (ny pastora [[Daniel Ratefy]] avy ao [[Ambohimalaza]], ny pastora Razafindrakoto Gabriel avy ao [[Antanamalaza]], i [[Volahavana Germaine|Mama Volahavana Germaine]] avy amin' ny [[Tobilehibe Ankaramalaza|Toby Ankaramalaza]], i Dada Manasé avy amin' ny Toby Ankaramalaza, ny Andriambavy Rasoazanakolona Hélène na Mamafara avy amin' ny [[Toby Namahanambasy]] Imerinatsimo, ny Kardinaly [[Armand Gaétan Razafindratandra]] avy ao Ambohimalaza, ny Andriambavy Ravolazaimanga Bernadette<ref><small>Ravolazaimanga Bernadette dia voalaza fa mpiandry zokiolona indrindra (1955) amin' ny Toby Lehibe Ankaramalaza sy ny Toby Lehibe Manolotrony (FFPM). Raimandreny ny Toby Masina Itaitso (FLM, FFPM). Nampianarin' i Mama Volahavana Germaine Nenilava (Toby Amkaramalaza) sy Neny Ravelonjanahary (Toby Manolotrony). Anisan' ny olona manana vina kristiana ho an' i Madagasikara manontolo izy ary miasa ho amin' izany, satria araka ny Hafatr' i Jesosy Kristy tamin' i Mama Nenilava dia ho lasa ivon' ny [[fitoriana ny filazantsara]] maneran-tany i Madagasikara.</small> </ref> avy amin' ny [[Toby Itaitso]]) no nampilazain' [[Andriamanitra (tokana)|Andriamanitra]] mialoha nanomboka ny taona 1981, ny maha mpanjaka mpandova fanjakana sy nanome tsodrano an' i Ndriana Rabarioelina.
=== Ny fanjakany ===
==== Fanosorana niteraka resabe ====
Araka ny filazana nataon' i Ndriana Rabarioelina dia tamin' ny volana Septambra 2015 no nanosorana sy nanamasinina azy ho mpanjaka tamin' ny lanonana ara-panahy teny [[Ambohidrabiby]]. Nisy fahazavana avy any an-danitra nidina sy nipetraka naharitra ela teo aminy, ary "fahazavana avo zato heny noho ny fahazavan' ny [[masoandro]]" niposaka vao maraina avy any atsinanana tamin' io fotoana fanosorana mpanjaka sy fitsofandrano azy io teny Ambohidrabiby, izay mariky ny "fanatrehan' Andriamanitra sy ny fankatoavany ary ny fitahiany". <sup>[Omeo ny loharano]</sup> Na dia teo aza izany fanosorana izany dia efa taty amin' ny taona 2020 no nahenoana ny maha mpanjaka azy, raha andriana na printsy no nahalalana azy hatramin' izay. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Nilaza anefa ny andriana andriana [[Ralitera Jaques]] fa tsy fanosorana azy ho mpanjaka tamin' io andro io fa fotoana nanendrena azy hitantana vonjimaika ara-panjakana ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA) satria efa tsy salama Ralitera Étienne rain' i Ralitera Jaques, izay lehiben' io fikambanana io tamlin' izany fotoana izany. Tsy fanosorana azy tamin' io andro io fa tso-drano hahafahany miasa tsara. Araka ny filazan' io andriana io ihany dia tsy hankatoavin' izy ireo ny maha mpanjakan' i Madagasikara azy satria tsy manaraka ny soatoavina sy ny rafitra ary ny fomba malagasy ianao izy<ref><small href="Armand Gaétan Razafindratandra">"[https://web.facebook.com/groups/616012189011168/posts/1250031802275867/?_rdc=1&_rdr# Toherin' ireo taranak' andriana ny fanandratan-tenan' i Ndriana Rabarioelina ho mpanjaka]", ''web.facebook.com''</small></ref>.
==== Ny anaram-boninahitra entiny ====
Izao ny anaram-boninahitra isalorany amin' ny maha mpanjaka azy, izay matetika adika amin' ny tenim-pirenena samihafa: "''Mpanjaka, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''".
==== Mbola mitaky ny tena fanjakana ====
Na dia efa voahosotra sy nohamasinina ho mpanjaka aza i Ndriana Rabarioelina dia mbola miasa momba ny hamerenana ny [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] sy ny handravana ny Repoblikan' i Madagasikara, izay lazainy fa naorin' ny mpanjanatany frantsay, mba hametrahany ny fanjakana [[Teôkrasia|teôkratika]] sy [[Kristôkrasia|kristôkratika]].
=== Fidirana an-tsehatra amin' ny raharaham-pirenena ===
Rabarioelina Ndriana dia nahazo fiofanana pôlitika nandritra ny dimy taona (1995-2000) tamin' i Blaise Rabetafika, ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU)<ref><small>Ny Andriana Blaise Rabetafika dia ambasadaoron' i Madagasikara tany amin' ny [[Firenena Mikambana]] (ONU) sady zokiolona indrindra amin' ireo ambasadaoro erantany (1969-1992) tao amin' ny Firenena Mikambana, efa filohan' ny [[Filankevi-Pilaminan' ny Firenena Mikambana|Filankevitry ny Fandriampahalemana]] indroa (1985,1986) tao amin' ny Firenena Mikambana ary efa nahazo ny "Prix International Mercure d'Or" izay natokana ho an' ny filoham-pirenena avo lenta indrindra sy olona sangany sy mendrika indrindra eran-tany</small></ref>. Mandray anjara momba ny raharaha [[Pôlitika eto Madagasikara|pôlitika]] sy [[Fiarahamonina malagasy|sôsialy]] eto Madagasikara izy.
Nanome toromarika stratejika ara-tafika in-telo ho an' ny Ministry ny Fiarovam-pirenena Mamizara Jules sy Jeneraly miisa folo izy tao amin' ny biraon' ny Ministra ny Fiarovam-pirenena hampitsaharana ny [[ady an-trano]] niaraka amin' ny basy aman-tafondro sy ny hanavotana ny takalonaina sivily an-jatony tao Brickaville sy hamonjena ny vahoaka an-tapitrisa nijaly tamin' ny raharaha 2002. Tanteraka soa aman-tsara izany. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nanohitra ny tsy fanarahan-dalàna sy ny [[Hosoka amin' ny fifidianana|hala-bato]] goavana ary nanao [[fampielezan-kevitra]] ho an' ny "Tsia" tamin' ny [[fitsapan-kevi-bahoaka]] tamin' ny taona 2010. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nisakana ny fanotofana [[tanimbary]] arivo hektara mahery tamin' ny kaominina miisa enina ([[Ambohitrimanjaka]], [[Ambohidrapeto]], [[Fiombonana]], [[Ankadimanga]], [[Anosibe Zaivola]], [[Itaosy]]) ary niaro ny tantsaha enina alina mahery voan' ny tsindray hazo lena sy nampijalina. Ireo tanimbary ireo dia mirefy arivo hektara, mamelona vahoaka enina hetsy mahery eto [[Antananarivo]] sy ny manodidina. Nanoro hevitra izy mba hakisaka amin' ny toerana hafa ny [[tetikasa Tanamasoandro]] (2019). Vokany: nafindra tany amin' ny toerankafa ny tetikasa Tanamasoandro. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
Nanome hevitra mba handanian' ny [[Antenimierandoholona (Madagasikara)|Antenimierandoholona]] ny [[volavolan-dalàna]] manamafy fa an' i Madagasikara ny [[Nosy Miparitaka|nosy]] dimy manodidina an' i Madagasikara ([[Bassas da India]], [[Nosy Europa|Europa]], [[Nosy Glorieuses|Glorioso]], [[Juan de Nova]], [[Nosy Tromelin|Tromelin]]). Ramatoa Arlette Ramaroson, mpitsara iraisam-pirenena, sy ny mpiaradia manampahaizana no nandrafitra ilay volavolan-dalàna ary nankatoavina sy nolanian' ny Antenimierandoholona tamin' ny 18 Desambra 2020. <sup>[Omeo ny loharano ahafahana manamarina izany]</sup>
=== Fitsipahana ny maha mpanjaka azy ===
Tsy voarakitra loatra amin' ny literatiora akademika ny fanakianana ataon' ny mpitsikera an' i Ndriana Rabarioelina momba ny maha "Mpanjakan' Imerina" na "Mpanjakan' i Madagasikara" azy, fa avy amin' ny adihevitra ampahibemaso, amin' ny hevitry ny mpampiasa [[aterineto]], amin' ny fanadihadiana ara-tantara ivelan' ny sehatra akademika, ary amin' ny hevitra avoakan' ny antokon' olona samy mpandala ny fitondrà-mpanjaka ([[Mônarsisma|mônarsista]]) sy amin' ny mpanao pôlitika sasany.
==== Fanoherana ny maha mpajakan' Imerina azy ====
Lazain' ny taranak' andriana sasany ho misandoka ho mpanjakan' Imerina i Ndriana Rabarioelina. Anisan' ireo izay manohitra azy amin' izany ny andriana [[Ralitera Jaques]] izay nilaza izao teny manaraka izao<ref><small href="Armand Gaétan Razafindratandra">"[https://web.facebook.com/groups/616012189011168/posts/1250031802275867/?_rdc=1&_rdr# Toherin' ireo taranak' andriana ny fanandratan-tenan' i Ndriana Rabarioelina ho mpanjaka]", ''web.facebook.com''</small></ref>:<blockquote>Tompony Aho fa tsy mpindrana. Izaho Andriambe Ralitera Jacques, nandimby ny raiko ny Andriambe [[Ralitera Étienne]] lehiben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara, dia manao izao fanitsiana manaraka izao ho an' i Andriana Rabarioelina Ndriana:
Miangavy anao aho tsy hamoaka intsony vaovao diso sy ny sary misy ny Masina Ralitera Étienne (Efa nanarin' i Masina Violette Ralitera ianao tamin' io fihetsikao io fa tsy mendrika ary tokony hiera aloha).
Ireo sary avoakanao ireo dia fotoana nanendrena anao hitantana vonjimaika (administratif) ara-panjakana ny TAMIMA satria efa tsy salama ny Masina Ralitera Étienne. Tsy fanosorana anao na inona na inona tamin' io andro io fa tso-drano hahafahanao miasa tsara.
Koa averiko etoana fa fanimbazimbana ny Masina Ralitera Étienne izao ataonao izao ary tsy hankatoavinay ny maha mpanjakan' i Madagasikara anao, Tompoko, satria tsy manaraka ny soatoavina sy ny rafitra sy ny fomba malagasy ianao.</blockquote>
==== Fitsipahana ny maha ara-dalàna ny tetiarana ====
Maro no milaza fa tsy voamarina ampahibemaso sy tsy misy fomba azo amarinana azy ny [[tetiarana]] anohanana ny sata maha mpandova fanjakana an' i Ndriana Rabarioelina. Ampahampahany na tsy hita amin' ny fomba ampy ao amin' ny arisiva ara-tantara azo jerena ny fampahalalana momba ny tetiarany.
Tsy namela taranaka handova fanjakana amin' ny fomba mazava ny mpanjaka merina farany, [[Ranavalona III]], taorian' ny fanjavonan' ny taranany. Amin' ity toe-javatra ity dia sarotra porofoina amin' ny fomba azo antoka ny fitakiana fandovana fanjakana aty aorina. Tsy nanana afa-tsy zanakavavy iray ity mpanjakavavy ity, dia i Marie-Louise (1894-1948) izay tsy nanambady sy tsy nanan-janaka<ref><small>I Marie-Louise (1894-1948) izay teraka nandritra ny sesitany taorian' ny fanafoanan' i Frantsa ny Fanjakan' i Madagasikara tamin' ny 1897. Tsy nanambady sy tsy nanan-janaka izy. Maty tamin' ny taona 1948 izy. Noho izany dia tapitra teo aminy ny taranaka mivantana avy amin-dRanavalona III.</small></ref>.
Misy ny miaiky fa mety ho anisan' ny fianakavian' andriana i Rabarioelina, nefa tsy avy hatrany dia manome zo ho eo amin' ny seza fiandrianana ny maha andriana.
==== Olana momba ny fitsipiky ny fifandimbiasana ====
Nomarihin' ny mpanohitra sasany fa tsy nanaraka rafitra henjana momba ny maha lahimatoa ny fandovana ny seza fiandrianan' ny [[Fanjakan' Imerina]], tsy toy ny fitondram-panjaka eorôpeana sasany. Araka ny tantara dia niankina amin' ny lafin-javatra maro ny fifandimbiasana: ny fanendren' ny mpanjaka ny handimby azy, ny fanohanan' ny fianakavian' andriana malaza, ny fifandanjana ara-pôlitika anatiny, ary ny fankatoavan' ny mpitana ny fomban-drazana. Izany dia manasarotra ny famantarana mandeha hoazy ny mpandova aty amin' ny taranaka maromaro taorian' ny naharavan' ilay fanjakana. Milaza ireo mpitsikera ireo fa tsy misy fitsipika voarakitry ny tantara azo anondroana mazava ny mpandimby tokana.
==== Tsy fahampian' ny fankatoavana iombonana ====
Amin' ny fanao ara-pôlitika merina, ny fikarana eo amin' ny seza fiandrianana amin' ny ankapobeny dia mitaky ny fisian' ny marimaritra iraisana eo amin' ny taranaka [[andriana]] lehibe, sy ny fankatoavan' ny manam-pahefana nentim-paharazana, ary ny fanatanterahana ny fombafomba mifandray amin' izany. Tsy nisy anefa izany fankatoavana iombonana izany na tao [[Faritra Analamanga|Analamanga]] na tany amin' ny faritra hafa eto Madagasikara. Maro ny mpanjaka, ny lehibe ara-drazana, ny taranak' andriana sns izay tsy manaiky ny maha mpanjaka an-dRabarioelina, na ho an' ny [[Merina]] na ho an' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] rehetra. Koa satria ahitana andriana sy taranaka mpanjaka isan-karazany sy isam-paritra eto Madagasikara, dia tsy hisy olon-tokana hekena amin' ny alalan' ny marimaritra iraisana ho mpanjaka. Ao koa ny fisian' ny firazanana na vondrona maro ao amin' ny Merina izay samy milaza tena fa afaka na tokony ho eo amin' ny toeran' ny mpanjaka. Izany no mahasarotra ny fahazoana olona iray eken' ny taranaka mpanjaka merina na malagasy ho mpanjakany.
==== Fanakianana ara-pôlitika sy ara-pivavahana ====
Misy koa tsikera maromaro mifantoka amin' ny tsy tena maha zava-dehibe ara-pôlitika ny famerenana ny [[fanjakà-mpanjaka]]. [[Repoblika]] i [[Madagasikara]] ankehitriny ka tsy manaiky fisiana fanjakà-mpanjaka ny andrim-panjakana misy ao aminy. Ampifandraisina amin' ny fanjakazakana ara-pôlitikan' ny Merina tamin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko]] hafa teto amin' ny Nosy ny [[Fanjakan' Imerina]] teo aloha, ka mety hiteraka fanoherana eo amin' ny toe-draharaham-pirenena mandala ny fahasamihafana ny fikasana hamerina ny fitondrà-mpanjaka. Maro koa ny mihevitra fa efa nilaozan' ny toetrandro na tsy mifanentana amin' ny zava-misy ara-pôlitika ankehitriny ny fiheverana ny fiverenana amin' ny fanjakà-mpanjaka. Araka io fomba fijery io dia tetikasa ideôlôjika na an' ohatra ny fitakiana ny maha mpanjaka fa tsy safidy ara-pôlitika mifanentana amin' ny zava-misy.
Anisan' ny fanakianana ihany koa ny momba ny fiheverana ara-pôlitika sasany voizin-dRabarioelina, indrindra ny fikasany hametraka fahefana ara-pôlitika eo amin' ny fototra ara-pivavahana. Milaza ny mpanohitra izany hevitra izany fa ny fanandratana ny fahefana [[Teôkrasia|teôkratika]] dia tsy mifanaraka amin' ny foto-kevitra momba ny [[Sekiolarisma|maha laîka]] ny fanjakana sy ny fandalana ny fahasamihafan' ny [[Fivavahana eto Madagasikara|atokom-pivavahana]].
==== Kely ny fankatoavan' ny besinimaro sy ny fanjakana malagasy ====
Mpandinika maro no manamarika fa toa tsy miteraka hetsi-bahoaka miely patrana ho amin' ny famerenana ny fanjakà-mpanjaka ny hetsika sy ny hevitra voizin' i Ndriana Rabarioelina. Ny asany dia fantatra indrindra ao anatin' ny faribolan' ny mpandala ny famerenana ny fanjakà-mpanjaka sasany, sy ampahany amin' ny zanaka am-pielezana, ary vondrona manam-pahaizana sy ara-pivavahana voafetra. Izany dia manamafy ny fiheveran' ny mpanohitra azy fa mipetraka ho tsinontsinoavina ny fitakiana ataony eo amin' ny adihevitra pôlitika eto [[Madagasikara]].
Saika tsy misy na kely dia kely ny fankatoavan' ny fitondram-panjakana sy ny andrim-panjakana malagsy ny maha mpanjaka azy raha ampitahaina amin' ny mpanjaka any amin' ny faritra hafa eto Madagasikara (any amin' ny [[Sakalava]] sy ny [[Antankarana]], ohatra).
== Ny zava-bitany ==
=== Ny boky nosoratany ===
Amin' ny asasorany dia ireto no azo tanisaina:
* ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]'' (2010)<ref name=":4"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html Some members of the Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''</small></ref>;
* ''[[The King and High Priest Andriantompokoindrindra]]'' (2012)<ref name=":4" />;
* ''[[The New Kingdom of Madagascar]]'' (2014)<ref name=":4" />;
* ''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]'' (2016)<ref name=":4" />.
Ireo boky ireo dia maneho ny fahavononany hikaroka ny fifandraisan' ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantara malagasy]] sy ny ara-panahy ary ny sivilizasiôna fahiny<ref name=":2" /><ref name=":5" /><ref name=":4" /><ref><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2012/07/interview-du-prince-rev-dr-ndriana.html? Interview de S.A.R. le Prince Rev. Dr. Ndriana Rabarioelina: " La christocratie est la solution durable de l'Eternel pour Madagascar]", ''Royal House of Madagascar'', 26 juillet 2012.</small></ref>.
=== Ny zavatra natsangany ===
==== Momba ny hira sy mozika ====
Mpitendry [[gitara klasika]] iraisam-pirenena i Ndriana Rabarioelina sady lehiben' ôrkesitra. Izy no filoha mpanorina ny fikambanana ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' (ONG-CNSMM) sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana,'' nanomboka tamin' ny taona 1996'','' izay natao hanomezam-boninahitra an' Andriamanitra sy hanomezana lanja ny haimozika malagasy avo lenta, ary efa nanao fampisehoana maro, anisan' izany ny fampisehoana impito ny ''oratorio'' "''Messiah''" ([[George Frideric Handel|G.F. Hande]]<nowiki/>l) amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] niaraka amin' ny mpihira miisa 90 ao amin' ny antoko mpihira Zanak' Ambohimalaza (ZAMA) sy mpitendry mozika iraisam-pirenena miisa 20, ny "''Messe en Si mineur''" ([[Johann Sebastian Bach|J.S. Bach]]) niaraka tamin' ny ''CNSMM Choir'' sy ny ''Orchestre Philharmonique Amontana'', ary ny "Haleloia" (G.F. Handel) niaraka tamin' ny antoko mpihira malagasy maro izay nisy mpihira niisa 600 teo anoloan' ny Lapan' ny Tanàna Antananarivo<ref name=":4" /><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2020/05/blog-post_17.html Maestro Étienne Ramboatiana (1930-2007): Orchestra for Orchestra for 40 Guitars]",</small> <small>''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''.</small></ref><ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/2011/01/realisations-du-conservatoire-cnsmm.html? Achievements of the Superior Royal Conservarory of Music in Madagascar - CNSMM]", ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''</small></ref>.
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Musique Classique'' voalohany teto Madagasikara, nanomboka tamin' ny taona 1998, ary nikarakara [[kônseritra]] ampolony maro, izay nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto [[Madagasikara]], any [[Etazonia]], any [[Alemaina]], [[Fanjakana Mitambatra|United Kingdom]], [[Frantsa]], [[Nôrvezy]], [[Brezila]], [[Italia]], [[Rosia]], [[Afrika Atsimo]], nosy [[La Réunion|La Reunion]] sy firenena hafa. <sup>[Omeo ny loharano hanamarinana izany rehetra izany]</sup>
Filoha mpanorina ny ''Festival International de Jazz'' ''à Madagascar'', izay nanao fampisehoana mihoatra ny zato ary nandraisan' ny mpitendry zavamaneno anjara avy eto Madagasikara, Etazonia, Alemana, [[Soisa]], [[Belzika]], United Kingdom, Nôrvezy, Brezila, Italia, [[Afrika Atsimo]], Frantsa, nosy La Reunion, nosy [[Maorisy]] sy firenena hafa. <sup>[Omeo ny loharano hanamarinana izany rehetra izany]</sup>
==== Akademia ====
Filoha mpanorina ny ''International Royal Academy of Theology'' i Ndriana Rabarioelina nanomboka tamin' ny taona 2010, izay misy <u>manampahaizana mikasika ny [[teôlôjia]] eto Madagasikara sy maneran-tany</u> <sup>[Omeo ny loharano]</sup>. Filoha mpanorina ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' koa izy nanomboka tamin' ny taona 2016, izay misy Malagasy manampahaizana amin' ny taranja maro (teôlôjia, siansa teôrika, siansa ampiharina, kolontsaina sy haikanto, siansa mikasika ny olombelona, tantara sy lalàna ary pôlitika, siansan' ny fampandrosoana). <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
==== Fikambanana ====
Izy dia nanorina ny Fianakaviamben' ny Andriana Merina, ny Fianakaviamben' ny Andriana eto Madagasikara, ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara, ny Fiombonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara ary niaraka nanorina ny fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA) niaraka tamin' ny mpitandrina [[Ratefy Tolotra|Tolotra Ratefy]] taorian' ny 06 Novambra 1995.
=== Ny blaogy ampiasainy ===
Ity ny topimaso momba ny [[blaogy]] na [[vohikala]] izay anehoan' i Ndriana Rabarioelina tsy tapaka ny tenany. Ireo blaogy ireo dia manasongadina ny maha andriana azy sy ny fiheverany ny tenany ho mpanjaka hatrany na dia misy isan-karazany aza ny lohahevitra hita ao amin' izy ireo. Indreto ny sasany amin' izy ireo:
==== Blaogy momba ny tantara, ny siansa, ny zavakanto, sns ====
* ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar''<ref><small>"[https://conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com/ Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar"], ''conservatoire-cnsmm-madagascar.blogspot.com''</small></ref><ref><small>Ny ''Conservatoire National Supérieur de Musique de Madagascar'' dia miompana amin' ny [[kolontsaina]] sy ny [[mozika]] izay namoahany ny asany amin' ny maha lehiben' [[ôrkesitra]] sy mpitendry [[gitara klasika]] azy. Ato amin' ity blaogy ity dia manambara ny fomba fijeriny ara-javakanto sy ara-panabeazana izy, manasa amin' ny fampisehoana kôseritra, mitantara ny fiaraha-miasany iraisam-pirenena ary manome voninahitra ny lafiny ara-panahy amin' ny mozika.</small></ref>;
* ''Royal Academy of Sciences of Madagascar''<ref><small>Ity blaogy ity dia manolotra ny asany amin' ny maha filohan' ny ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' azy. Hita ny tantaram-piainany, ny andraikitra akademika sahaniny, ary ny seha-pikarohana andraisany anjara ([[Teôlôjia]], [[Jeôpôlitika]], [[Fiandohan'_ny_olombelona]], sns.). Ity blaogy ity koa dia mamintina ny fizotran' ny fianarana sy fikarohana nataon' i Ndriana Rabarioelina, ny mari-pahaizana momba ny teôlôjia sy ny fikarohana momba ny fisian' ny fifandraisana ara-[[Baiboly]] eo amin' i Madagasikara sy i [[Fanjakan' i Israely (mitambatra)|Israely]], ny fiheverany ny anajara toeran' i [[Madagasikara]] eo amin' ny fiandohan' ny olombelona.</small></ref><ref><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/ Royal Academy of Sciences of Madagascar]", ''royal-academy-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>;
==== Blaogy momba pôlitika, ny sôsialy, ny fanjakana sns ====
Ireo blaogy ireo dia sehatra miompana amin' ny mpanjaka ara-drazana, ka izy no mpandray anjara lehibe amin' izany. Mamoaka lahatsoratra sy sary ary manambara hetsika ao izy.
* ''Fanjakan' i Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ''Fanjakan' i Madagasikara'' ity no itantarany ny fitarihany lanonana miaraka amin' ny tarana-mpanjaka antemoro sy merina, sy ny maro hafa, manamafy ny fifandraisan' ny samy [[Foko eto Madagasikara|foko]] [[Foko eto Madagasikara|malagasy]] sy ny tarana-mpanjaka manerana an' i Madagasikara. Asehony ny fanomezana — anisan' izany ny "Boky Masina" mirakitra ny 6 000 taona nisian' ny tantaran' ny [[Merina]] sy ny [[Antemoro]] — nandritra ireo fivoriana ireo. Takiany ny hananganana fanjakana kristiana araka ny "Sitrapon' Andriamanitra", tsy araka ny [[Repoblika|lamina repoblikana]], izay heveriny fa mifanohitra amin' ny soatoavina' ny razambe malagasy. Manohana am-pahavitrihana ny [[teôkrasia]] kristiana izy, miara-miasa amin' ny Fiangonana eto Madagasikara ([[Fiombonan' ny Fiangonana Kristiana eto Madagasikara|FFKM]]), amin' ny sendikan' ny oniversite, ary amin' ny mpisehatra ara-tsôsialy, ho fototry ny fitantanana ny firenena.</small></ref><ref><small>"[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/ Fanjakan' i Madagasikara]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''<ref><small>Ato amijn' ity blaogy ity no ahitana ny fiantsoan' i Ndriana Rabarioelina, tamin' ny 14–15 Desambra 2022, ny mpanjaka sy ny andriana mba hanavotra ny firenena malagasy. Tsikerainy ny kolikoly mirongatra, ny fanitsakitsahana ny [[Zon' olombelona|zon']] [[Zon' olombelona|olombelona]] ary ny hosoka amin' ny fifidianana, ny fanimbana ny [[Tontolo iainana eto Madagasikara|tontolo iainana]] sy ny fahantran' ny 81,6% amin' ny vahoaka malagasy. Hamafisiny ny maha zava-dehibe ny [[soatoavina]] malagasy, ny fanajana ny fomba amam-panao ary ny firaisankinan' ny tarana-mpanjaka.</small></ref><ref><small>"[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/ ''Fianakaviamben' ny Andriana Merina''], ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara''<ref><small>Ao amin' ity blaogy ity no iresahany ny lanjan' ny Fiambonamben' ny Ampanjaka eto Madagasikara. Ao no ahitana ny fanambaràna ataony, ny fanosorana azy ho mpanjaka, ny zava-mitranga amin' ny taranaka mpanjaka. Mampivondrona ny Raiamandreny ara-drazana (mpanjaka sy andriana) avy amin' ny [[Foko eto Madagasikara|foko malagasy]] rehetra izy. Resahiny ny fivoriana miaraka amin' ny mpanjaka solontena amin' ny lanonana nentim-paharazana (taombaovao, fanosorana ho mpanjaka, sns).</small></ref><ref><small>"[https://ampanjaka-madagasikara.blogspot.com/ Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara]", ''ampanjaka-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara'' (''TAMIMA'')<ref><small>Ny blaogy ''Fiombonambe Taranaka Andriana Miray (TAMIMA)'' dia iresahany momba ny fivondronan' ny Andriana, anisan' izany ny fihaonana tamin' ny taona 2021 sy 2022 izay niompana amin' ny tantara sy ny firaisankinan' ny taranaka mpanjaka. Ato amin' ity blaogy ity izy no mankalaza ny fety toy ny [[Taom-baovao malagasy|Taombaovao]] [[Taom-baovao malagasy|Malagasy]], izay angatahany ny fitahian' Andriamanitra ho an' ny tarana-mpanjaka.</small> </ref><ref><small>"[https://tamima-madagasikara.blogspot.com/ Fiombonamben' ny Taranaka Andriana Miray eto Madagasikara (TAMIMA)]", ''tamima-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Andriantompokoindrindra''<ref><small>Ity blaogy ''Ny Andriantompokoindrindra'' ity dia mifantoka amin' ny Fanjakana Merina sy ny andraikitra maha mpitarika ny Fiombonamben' ny Andriana eto Madagasikara azy. Ao amin' ity blaogy ity koa i Ndriana Rabarioelina dia manazava ny maha taranaky ny "mpanjaka-mpisorona" [[Andriantompokoindrindra|Andrianatompokoindrindra]] azy (1600–1610 tany ho any) sy ny mpanjaka tao [[Fanjakan' Imerina|Imerina]], itantarany ny fanosorana azy ho Mpanjaka tamin' ny taona 2015. Asehony ihany koa ny fototra ara-pivavahana sy ara-drazana momba ny maha ara-dalàna ny maha Mpanjaka azy sy ny fanoloran-tenany amin' ny hamerina indray ny Fanjakana Masina miorina amin' ny soatoavina malagasy sy kristiana .</small></ref><ref><small>"[https://andriantompokoindrindra.blogspot.com/ Ny Andriantompokoindrindra]", ''andriantompokoindrindra.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Ny Jiosy eto Madagasikara''<ref><small>Ato no iresahany fa misy ifandraisany amin' ny [[Israelita]] fahiny ny razamben' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]], nanomboka amin' ny fifindra-monina ara-[[Baiboly]] teto [[Madagasikara]] tany amin' ny 3 000 taona lasa izay. Milaza koa izy fa avy amin' ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] ny [[Fiteny malagasy|teny]] sy ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] ary ny [[Fomban-drazana malagasy|fomban-drazana]] sasany eto Madagasikara, araka ny fikarohana nataony nandritra ny telopolo taona. Miezaka mampiseho ny fitoviana misy eo amin' ny tantara malagasy sy ny fitantarana ao amin' ny [[Testamenta Taloha]] izy, indrindra amin' ny filazany fa eto Madagasikara ilay toerana atao hoe [[Ôfira]] .</small></ref><ref><small>"[https://jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com/ Jiosy eto Madagasikara]", ''jiosy-eto-madagasikara.blogspot.com''</small></ref>;
* ''Royal House of Madagascar''<ref><small>Io no blaogy ôfisialin' ny ''Royal House of Madagascar'', izay mirakitra hafatra ara-[[pôlitika]] sy ara-[[kolontsaina]], indrindra momba ny famerenana indray [[Fanjakan' Imerina|Fanjakan' i Madagasikara]] miorina amin' ny soatoavina malagasy, ny fanolorana lalàmpanorenana vaovao eo ambany fahefan' ny mpanjaka, ary momba ny fifandraisana amin' ny fikambanana maneran-tany (ny [[Firenena Mikambana]], ny [[Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoana|Fandaharan' Asan' ny Firenena Mikambana ho an' ny Fampandrosoan]]<nowiki/>a (PNUD), sns.). Ity blaogy ity koa dia itakiany ny tokony hiverenana amin' Andriamanitra.</small></ref><ref name=":7"><small>"[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/ Royal House of Madagascar]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''</small></ref>.
Anisan' ny anehoany hevitra koa ny blaogy ''Taniko Madagasikara'' ([https://tanikomadagascar.com/ Jereo eto]) sy blaogy maro hafa izay matetika manana anarana ahitana ny teny hoe "''Royal''".
== Fikambanana sy hetsika iraisam-pirenena ==
=== Fikambanana iraisam-pirenen' ny mpanjaka ===
I Ndriana Rabarioelina dia mpikambana miaraka amin' ny [[mpanjaka]] notsongaina eran-tany ao anatin' ny ''Delphic Royal Society'', nanomboka tamin' ny taona 2011 tao [[Berlin]] any [[Alemaina]], izay miaraka amin' ny ''Delphic International Council'' manome lanja ny kolontsaina sy haikanto avo lenta eran-tany. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
=== Fifandraisana amin' ny samy mpanjaka maneran-tany ===
I Ndriana Rabarioelina dia nampita "Hafatr' Andriamanitra" manohitra ny fiarahan' ny olona mitovy fananahana na ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality'' ary nalefa tamin' ny mpitarika fiangonana lehibe maneran-tany (ny [[Eglizy Katôlika Rômanina|Eglizy Katolika Apostolika Romana]] any [[Vatikàna]], ny [[Fiombonambe Anglikana|Anglican Communion]], ny [[Alliance réformée mondiale|World Reformed Alliance]], ny [[Fiangonana Loterana Eran-Tany|World Lutheran Federation]], ny [[Filankevitra Ekiomenikan' ny Fiangonana|World Council of Churches]], ...) tamin' ny taona 2010 sy 2011. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Lehiben' ny delegasiona malagasy misy ny mpanjaka malagasy notsongaina, tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, indroa miantoana, tany [[Tripoli]] sy [[Benghazi]] any [[Libia]] tamin' ny taona 2008 sy 2009. Ary notendrena ho lehiben' ny delegasiona mitarika ny mpanjaka rehetra avy amin' ny firenena miisa dimampolo mahery raha nihaona tamin' ny filoham-pirenena miisa folo mahery avy any [[Amerika]], [[Eorôpa]], [[Afrika]] ary [[Atsinanana Afovoany|Afovoany Atsinanana]] tany Libia tamin' ny taona 2009. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
I Ndriana Rabarioelina koa dia solontenan' ny ampanjaka rehetra eto Madagasikara tamin' ny Fihaonambe Iraisam-Pirenenan' ny Mpanjaka sy Zanakandriana ary Mpitarika ara-drazana, ary nihaona tamin' ny filoham-pirenena maro tany [[Pretoria]] atsy [[Afrika Atsimo]] tamin' ny taona 2011. <sup>[Omeo ny loharano]</sup>
Nahazo ny mariboninahitra ''Grand Cross of the Royal Order of Bunyoro-Kitara Kingdom'' any [[Oganda]] izy<ref name=":7" />.
== Jereo koa ==
* [[Andriana]]
* [[Jiosy malagasy]]
* [[Ratefy Tolotra]]
* [[Joseph Briant]]
* [[Vahoaka milaza fa taranaky ny Israelita]]
* [[Richard Brothers]]
* [[Anglô-israelisma]]
== Fanovozan-kevitra ==
'''Boky sy lahatsoratra'''
* Briant, Joseph, ''[https://www.google.com/search?q=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&sca_esv=c7c67eb20f0b5775&sxsrf=ADLYWIKaeaF1lxKCRhfWaMtjxkig_QiHCw%3A1734705771500&ei=a4JlZ6CmHoHOhbIPxdK5gAE&ved=0ahUKEwjgh7PKyraKAxUBZ0EAHUVpDhAQ4dUDCA8&uact=5&oq=Briant%2C+Joseph%2C+L%27h%C3%A9breu+%C3%A0+Madagascar&gs_lp=Egxnd3Mtd2l6LXNlcnAiJ0JyaWFudCwgSm9zZXBoLCBMJ2jDqWJyZXUgw6AgTWFkYWdhc2NhcjIIEAAYgAQYogQyCBAAGIAEGKIEMggQABiABBiiBDIIEAAYgAQYogRItRBQ4AZYlwpwBHgBkAEAmAHHA6ABxwOqAQM0LTG4AQPIAQD4AQH4AQKYAgWgAv4DqAIKwgIKEAAYsAMY1gQYR8ICDRAAGIAEGLADGEMYigXCAgcQIxgnGOoCmAMN8QWSdHSb40MGMYgGAZAGCpIHBTQuNC0xoAeGAw&sclient=gws-wiz-serp L'hébreu à Madagascar]''.
* Ferrand, Gabriel (1905). ''[https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k1667374 Les migrations musulmanes et juives à Madagascar]''. Paris: Revue de l'histoire des religions.
* Rabarioelina, Ndriana (Rev. Dr.) (2011), "''Biblical Relations between Israel and Madagascar''", Doctoral Dissertation, Ph.D in Theology, SAHTS, États-Unis, 2010, 458 pages. Abstract in Saint-Alcuin House Journal, Volume 8, N<sup>o</sup> 1, États-Unis, And in Library of Congress, number (ISSN 1548-4459), États-Unis.
* Ramilison, Emmanuel (1951), ''[https://books.google.mg/books/about/Ny_Loharanon_ny_Andriana_nanjaka_teto_Im.html?id=LfxmQwAACAAJ&redir_esc=y Andriantomara-Andriamamilazabe. Loharanon' ny Andriana nanjaka eto Imerina]'', Imprimerie Ankehitriny.
* Ramilison, Emmanuel (1962), ''Ny Baiboly sy Andrianampoinimerina'', Librarie Iarivo, Antananarivo, 66 pejy.
* Kasanga, Fernand (1963), ''Ny Antemoro Anakara voasoratra tamin' ny taona 1506,'' Imprimerie Iarivo, Antananarivo.
* Rombaka, Jacques Philippe (1963), ''[https://www.bulac.fr/image/tantaran-drazana Tantaran-drazana Antemoro-Anteony]'', Antananarivo, Imprimerie LMS.
* Rombaka, Jacques Philippe (1970), ''[https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 Fomban-drazana antemoro-usages et coutumes antemoro] {{Wayback|url=https://www.sudoc.abes.fr/cbs/xslt/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=097789631 |date=20241220155652 }}'', Ambozontany, Fianarantsoa.
* [[Ratefy Tolotra|Ratefy, Tolotra]] (1986), ''"Sind die Madagassichen Juden"'' na "Jiosy ve ny malagasy ?", Munster-Antananarivo, 600 pejy.
*[https://forum.serasera.org/forum/message/m4f91363e6aa74/m4f914d7409e95 Lahatsoratra tao amin' ny ''Midi Madagascar'' tamin' ny 20 Avrily 2012] (rohy maty: http://www.midi-madagasikara.mg/index.php/component/content/article/5-societe/2933-declaration--les-malagasy-descendants-de-juifs)
* "[https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html Ndriana Rabarioelina : des propositions pertinentes…] {{Wayback|url=https://www.madagate.org/politique-madagascar/dossier/1752-ndriana-rabarioelina--des-propositions-pertinentes.html |date=20241220163037 }}", ''www.madagate.org''
* "[https://www.malagasynews.com/info-breves/le-prince-ndriana-rabarioelina-appelle-les-dirigeants-a-demolir-toutes-nouvelles-constructions-dans-le-rova-dantananarivo/ Le prince Ndriana Rabarioelina appelle les dirigeants à démolir toutes nouvelles constructions dans le Rova d’Antananarivo].", ''www.malagasynews.com''
* International Royal Academy of Theology (2010): ''Message of the Lord Adonai Elohim to All Churches in the World on the Homosexuality,'' http://academy-of-theology.blogspot.com/2011/06/message-of-the-lord-adonai-elohim-to-all.html
* "[https://gw.geneanet.org/kingofmada_w?lang=fr&pz=king+ndriana&nz=ndriana Ndriana Rabarioelina]", ''gw.geneanet.org''
* "[https://web.facebook.com/ndriana.rabarioelina?_rdc=1&_rdr Ndriana Rabarioelina]", ''web.facebook.com''
* "[https://fanjakana-madagasikara.blogspot.com/2020/? Fanosorana mpanjaka sy tsodrano ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, avy amin' ny Lahimatoan' Imerina, Lehiben' ny Fianakaviamben' ny Mpanjaka eto Madagasikara (Taona 2015)]", ''fanjakana-madagasikara.blogspot.com''
* "[https://royal-house-of-madagascar.blogspot.com/2020/09/? The anointing and the consecration of HRM King Ndriana Rabarioelina (in 2015)]", ''royal-house-of-madagascar.blogspot.com''
* "[https://mpanjaka-madagasikara.blogspot.com/2020/? Famindrana zakaka sy famindrana fahefana ho an' ny Mmpanjaka Ndriana Rabarioelina avy amin' ny Lahimatoan' Imerina (taona 2015)]", ''mpanjaka-madagasikara.blogspot.com''
'''Sary mihetsika'''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=BeFJAOfucqs Ny Jiosy eto Madagasikara, ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina]", ''youtube.com''
* "[https://tanikomadagascar.com/2019/10/05/tantara-sy-fiainam-pirenena-prince-dr-ndriana-rabarioelina/ Tantara sy Fiainam-pirenena]" (''youtube''), ''tanikomadagascar.com''
* "[https://www.youtube.com/watch?v=_6UVnBc0dgE Ndriana Rabarioelina: Manandratra Fanjakan' ny Mpisorona]", ''youtube.com''.
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Teny+Gasy Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Teny Gasy"]", 06 Novambra 2021, Madagascar24TV, youtube.com: "(66) Ny Mpanjaka Ndrian<nowiki/>a Rabarioelina, "Tena Gasy" 01 Oktobra 2022, Madagascar24TV - YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+Dinika Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "Dinika"]", MBSTV, 03 Oktobra 2022, youtube.com: "Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, "Dinika" 03oktobra2022, MBS TV".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A%22Antso+ho+an%27+ny+firenena Mpanjaka Ndriana Rabarioelina:''"Antso ho an' ny firenena'']''"''', 13 Oktobra 2022, youtube.com: "Antso ho an' ny Firenena, Ny Mpanjaka Ndriana Rabarioelina".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%2C+Fanjakan%27+i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina, ''Fanjakan' i Madagasikara'']''"'', 21/07/2023, Le 20H15, Madagascar24Redaction: youtube.com: "(66) Le 20H15 - 2023 07 21 - Mpanjaka Ndriana Rabarioelina- YouTube".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%C2%A0%3A+%22Fanjakam-Pisorona%2C+Fanjakan%27i+Madagasikara Mpanjaka Ndriana Rabarioelina : "''Fanjakam-Pisorona, Fanjakan'i Madagasikara'']''""'', 22/07/2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Mijoro+ny+Fianakaviambe+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Mijoro ny Fianakaviambe eto Madagasikara"'']''"'', 05 Aogositra 2023, youtube.com".
* "[https://www.youtube.com/results?search_query=Mpanjaka+Ndriana+Rabarioelina%3A+%22Ny+Jiosy+eto+Madagasikara%22 Mpanjaka Ndriana Rabarioelina: "''Ny Jiosy eto Madagasikara"'']''"'', TV I-BC, 2023, youtube.com".
== Loharano sy fanamarihana ==
[[Sokajy:Mpanao malagasy]]
433987qx4imgi0nhwjozjedxejumuqs
Andriamandresy
0
285212
1147878
1136390
2026-07-21T17:10:15Z
~2026-39119-14
40302
Namafa soratra tsy ilaina
1147878
wikitext
text/x-wiki
I '''Andriamandresy''' dia mpanjakan' i [[Fanjakan' i Menabe|Menabe]] tamin' ny taonjato faha-16, tamin' ny taona 1560, zanakalahin' [[Andriamandazoala]] izy ary [[Andriamisara]] no rahalahiny. Izy roa ireo sy ny anabavin' izy ireo iray dia niampita ny reniranon' i [[Mangoky]] ka nahita ny [[Fanjakan' i Menabe]]. Nandimby an' [[Andriamandazoala]] rainy izy ary [[Andriandahifotsy]] no nandimby azy (1610-1685).
Anisan' ny mpanjakan' i Menabe folo amin' ny efatra ambin' ny folo tokavina amin' ny [[Fitampoha]] izy, araka izao filaharana izao: Tsiranto na [[Andriamisara]] - Rahiala na <u>Andriamandresy</u> - Andriamihaminarivo na [[Andriandahifotsy]] - [[Andriamahatindriarivo]] - [[Andrianilainarivo]] - [[Andriatahoranarivo]] - [[Andriamihoatrarivo]] - [[Andriamanetriarivo]] - [[Andriamamotroarivo]] - [[Andriatsihoenarivo]] na Kamamy (rain' ny printsesy Kamamy).
Andriamandresy, rehefa voaroaka tao [[Faritra Menabe|Menabe]] taorian' ny herisetra nifandimby teo amin' ny laharan' ny fifandimbiasana no nanorina ny foko [[Antesaka]]<ref><small>Diagram Group (2013). ''[https://books.google.mg/books?id=xJQuAgAAQBAJ&redir_esc=y Encyclopedia of African Peoples]''. San Francisco, CA: Routledge.</small></ref>.
== Jereo koa ==
* [[Fanjakan' i Menabe]]
* [[Fanjakana sakalava]]
* [[Lisitry ny mpanjaka teto Madagasikara]]
* [[Lisitry ny fanjakana teto Madagasikara]]
* [[Tantaran' i Madagasikara]]
== Loharano sy fanamarihana ==
jkpb3e9l73e8zknz2sinzpmuq733hap
Fiovan' ny toetany
0
285459
1147874
1117097
2026-07-21T12:21:47Z
CommonsDelinker
112
Replacing Corn_shows_the_affect_of_drought.jpg with [[File:Corn_shows_the_effect_of_drought.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error)).
1147874
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Corn shows the effect of drought.jpg|vignette|Fiovan'ny fambolena. Misy fiatraikany ratsy amin'ny fambolena ny [[haintany]] sy ny fiakaran'ny maripana ary ny toetrandro mahery vaika. [[Texas]], [[Etazonia]].|343x343px]]
Ny '''fiovan'ny toetany''' dia fiovana maharitra miseho amin'ny lamin-drafitry ny [[toetany]] amin'ny faritra iray na maneran-tany, izay maharitra ela kokoa noho ny fiovana eo amin' ny [[toetrandro]]. ary mitranga mandritra ny fotoana lava, manomboka amin'ny taona vitsivitsy ary mety mahatratra taona an'arivony na an-tapitrisany. Misy koa ny manao hoe "fiovaovan' ny toetrandro" nefa ny teny hoe "[[toetrandro]]" (amin' ny fotoana tsy maharitra, mety ho iray andro na andro vitsivitsy monja) dia tsy mitovy hevitra amin' ny hoe "[[toetany]]" (maharitra am-polony na an-jato taona na mihoatra aza).
[[Sary:Pangea animation 03.gif|vignette|200x200px|Pangea]]
Ny fiovana dia mety ho voajanahary, vokatry ny toetran'ny [[Tany]] (fiovana anatiny), vokatry ny zavatra avy ety ivelany na vokatry ny asan'ny olombelona (fiovan'ny toetany ankehitriny vokatry ny fandefasana [[etona mampihiboka hafanana]], indrindra amin'ny fampiasana [[fandrehitra]] avy any anaty tany).
Niova ny toetany nandritra ny tantaran'ny Tany, miaraka amin'ny fiovan'ny toetany eo anelanelan'ny vanim-potoana jeôlôjika samihafa.
Faritra maro ao [[Madagasikara]] ihany koa no lasibatr'ireo vokadratsy entin'ny fiovan'ny toetany.<ref>https://mg.globalvoices.org/2025/02/04/173516/</ref>
== Jereo koa ==
* [[Toetany]]
* [[Toetrandro]]
jy5xxvo4c42x2ivp7jmw9c2leqb7i5p
Ny Avana Ramanantoanina
0
286868
1147905
1147676
2026-07-22T11:45:11Z
Zamazawadi
40439
Namafa fotsy(espace)
1147905
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Ny Avana RAMANANTOANINA|teraka=26 febroary 1891|toerana=Ambatofotsy Avaradrano|maty=1940|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra, poeta|seha-pitiavana=Manambady|asa hafa=Mpitolona}}
I '''Ny Avana Ramanantoanina''' (1891–1940) dia [[pôeta]] sy mpanoratra [[tantara an-tsehatra]]. Anisan'ny mpanoratra malaza eto [[Madagasikara]] . Nalaza tamin' ny [[tononkalo]], ary koa ny tantara nosoratany koa izy. Nanoratra tamin' ny andron' ny [[Empira Mpanjanaka Frantsay|fanjanahantany]] izy ary heverina ho mpanoratra malagasy voalohany nandefa hafatra pôlitika ao anatin' ny asasorany. Nanoratra tamin' ny teny maro izy, indrindra ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]]. Niaraka tamin' i [[Jean-Joseph Rabearivelo]], izay lazaina fa pôeta afrikanina voalohany nanoratra araka ny fanao tandrefana.
== Ny mombamomba azy ==
Michel Ramanantoanina no tena anarany fa Ny Avana Ramanantoanina kosa no anarana maha mpanoratra, teraka tamin' ny 26 febroary 1891 tao Ambatofotsy<ref name=":0">[https://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb12421580n Notice de personne "Ny Avana Ramanantoanina (1891-1940)" | BnF Catalogue général - Bibliothèque nationale de France]</ref>, tanàna ambanivohitr' [[Antananarivo]], ao amin' ny faritra afovoan' i Madagasikara, tao amin' ny fianakavian' ny aristôkrasia merina taloha izay rava tamin' ny fanjanahantany frantsay tamin' ny taona 1896<ref name=":1">[https://www.larousse.fr/encyclopedie/litterature/Ramanantoanina_dit_Ny_Avana/171142 Ramanantoanina dit Ny Avana - LAROUSSE]</ref>. Maty izy tamin'ny 5 Martsa 1940 teto Antananarivo, nanambady an'i RAZANABENJA Esther sy Rakotonaivo ary nanan-janaka enina.<ref name=":0" />
'''Ny asa aman-draharaha nataony'''
Niasa tamin'ny raharaha momba ny lalamby sy tamin'ny fivarotam-boky
'''Ny fitsapana nihatra taminy'''
1902: Maty ny rainy sy ny anabaviny
1914: Maty ny reniny
1932: Maty ny zanany (Benjamina)
1939: Maty ny zanany (Solofoniaina)
Indroa rava tokantrano koa izy.
'''Ny sekoly nianarany'''
-Nianatra tao Ambohijatovo (FFMA) sy tao amin'ny Le Myre de vilers
-Niomana ho dokotera nefa na dia anisan'ny mpianatra havana a aza dia tsy tafiditra na tsy afaka tamin'ny fanadinana
-CESD no fari-pahaizana nijanonany
== Ny asa sorany ==
Rehefa vita ny fianarany tao amin' ny sekoly tsy miankina [[Prôtestantisma|prôtestanta]], Ramanantoanina dia nanomboka nanoratra sy namoaka ny sanganasany tamin' ny gazety literatiora maromaro teo an-toerana teo amin' ny faha-16 taonany tamin' ny anarana hoe ''Ny Avana''. Nanomboka nalaza izy tamin' ny famoahany voalohany ny ''Chant de fiancailles'' ("Hiran' ny fifamofoana") tamin' ny taona 1907. dia nanakiana mafy ny fahefana mpanjanaka frantsay. Mpikambana tao amin' ny fikambanana [[Fanindrahindram-pirenena|nasiônalista]] miafina [[Vy Vato Sakelika]] (VVS) izy, ary natao sesitany tany [[Mayotte]] any [[Tamba-nosin' i Kômôro|Kômôro]] rehefa noraran' ny mpanjanatany frantsay ilay fikambanana tamin' ny taona 1917<ref name=":1" />. Voarara ny asasorany noho izany ary tsy naverina navoaka raha tsy tamin' ny taompolo 1980 teto Madagasikara. Vokatra izany dia tsy dia fatatra loatra teo amin' ny tontolon' ny literatiora iraisam-pirenena ny asasorany raha mitaha amin' ny an-dRabearivelo.
Ramanantoanina dia anisan' ny andiana pôeta malagasy voalohany nanandrana namolavola rafitra sy teôria momba ny [[tononkalo]] amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]], izay nantsoin' ny taranaka mpanotra malagasy taty aoriana hoe ''Ny Mpanoratra zokiny''. Nahazo aingam-panahy avy amin' ny ''[[hainteny]]'' asasorany, izay nampiditra toetra filamatra amin' ny endrika toy ny "embona" sy "hanina" ao anatin' ny tononkalony ho fitaovana ho enti-mampiroborobo ny firaisan' ny samy [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] sy hamporisihana ny fiverenana amin' ny soatoavina nentin-drazana.<ref>[https://fr.allafrica.com/stories/202009300702.html Madagascar: Littérature - Ny Avana Ramanantoanina, le prophète d'une nostalgie moderne - allAfrica.com]</ref>
Rehefa niverina avy tany an-tsesitany tany [[Tamba-nosin' i Kômôro|Kômôro]] izy tamin' ny taona 1922 dia nesorina taminy ny fahafahana hahazo asa be karama ao amin' ny governemanta mpanjanaka, fa afaka mahazo fivelomana antonony kosa tao amin' ny trano fivarotam-boky tao an-drenivohitra. Ny asasorany nandritra io vanim-potoana io dia nanjary nitombo hatrany tamin' ny fivoizana ny lohahevitra momba ny fahadisoam-panantenana. Nanangana hetsika ara-literatiora antsoina hoe ''Mitady ny Very'' izy, ary tamin' ny 5 Aogositra 1931 dia namoaka [[gazety]] <ref name=":2">[https://everything.explained.today/Ny_Avana_Ramanantoanina/ Ny Avana Ramanantoanina Explained]</ref>
Taorian' ny fahaleovantena tamin' ny taona 1960 dia nampidirina teto amin' ny firenena ny asasorany ho porofon' ny [[fitiavan-tanindrazana]] nananan' ny Malagasy avara-pianarana tao Antananarivo nandritra ny fanjanahantany. Misy lalana mitondra ny anarany ny ao Antananarivo.<ref name=":2" />
Ny Avana Ramanantoanina (1891–1940) dia pôeta, mpanoratra tantara an-tsehatra ary isan'ireo olo-malaza teo amin'ny literatiora malagasy tamin'ny fiandohan'ny taonjato faha-20. Anisan'ny mpanoratra nanamarika ny vanim-potoanan'ny fanjanahantany frantsay teto Madagasikara izy noho ny fahaizany mampiditra hevitra ara-tsosialy sy ara-pôlitika tao anatin'ny asa sorany.
Nalaza indrindra tamin'ny fanoratana tononkalo i Avana Ramanantoanina. Ny tononkalony dia naneho matetika ny fitiavan-tanindrazana, ny kolontsaina malagasy, ny fiainan'ny vahoaka ary ny faniriana fahafahana. Na dia teo aza ny fanaraha-maso nataon'ny fitondrana mpanjanaka tamin'izany fotoana izany, dia nahay nampita hafatra miafina sy fanehoan-kevitra momba ny zava-misy ara-pôlitika izy tamin'ny alalan'ny haisoratra.
Ankoatra ny tononkalo dia nanoratra tantara an-tsehatra sy lahatsoratra maro ihany koa izy. Ny asany dia nandray anjara tamin'ny fampandrosoana ny literatiora malagasy maoderina ary nanampy tamin'ny fanomezana lanja ny teny malagasy ho fitaovana enti-maneho hevitra sy mamorona zavakanto.
Matetika i Avana Ramanantoanina no ampitahaina amin'i Jean-Joseph Rabearivelo, izay niara-belona taminy ary anisan'ireo mpanorina ny literatiora malagasy maoderina. Samy nampiasa ny teny malagasy sy ny teny frantsay izy ireo ary samy nitady fomba vaovao hampivoarana ny haisoratra malagasy.
Na dia nodimandry tamin'ny taona 1940 aza i Avana Ramanantoanina, dia mbola anisan'ireo mpanoratra lehibe tsaroana ao amin'ny tantaran'ny literatiora malagasy izy. Mbola vakiana sy dinihina any an-tsekoly sy eny amin'ny sehatra akademika ny sasany amin'ireo asa sorany noho ny lanjany ara-kolontsaina sy ara-tantara.
'''Ny maha mpanoratra azy'''
'''1-Ny solon'anarany'''
Teo amin'ny faha 16 taonany dia nanomboka namoaka ny asa sorany izy tamin'ny gazety literatiora maromaro teto an-toerana tamin'ny anarana hoe : "Ny Havana", "Gasy kely".
'''2-Ny gazety nisy ny asa sorany'''
Tamin'ny 1907 dia tao amin'ny gazety basivava izy no nanomboka nanoratra, gazety Masoandro, Ny Lakolosy Volamena, Trompetra Volamena, Ny Mpandinika, Sampan'oliva ary kalokalo Tatsinanana.
'''3-Ny asa soratra nahafantarana azy'''
Anisan'ny tononkalo nahalalana azy ny "vazon'ny lavitra", "Asakasakareo", ary "Ny anay".
'''Ny tara-kevitra novetsoiny'''
-Ny fitiavan-tanindrazana
-Ny fikatsahana ny tonga lafatra
-Ny fankafizana ny zavaboaary
-Ny fahafatesana
-Ny fitiavana
-Ny fitodihana any ambanivohitra
==Toetra mampiavaka ny asa sorany==
*Fitiavan-tanindrazana sy fahatsiarovan-tena maha-Malagasy.
*Fampiasana teny sy fomba fiteny manakaiky ny fiainan'ny vahoaka.
*Fampidirana hafatra ara-tsosialy sy ara-pôlitika.
*Fandinihana ny fiainan'olombelona sy ny fiarahamonina.
*Fampiroboroboana ny teny malagasy amin'ny sehatry ny literatiora.
==Anjara toerana eo amin'ny literatiora malagasy==
Heverina ho iray amin'ireo mpialoha lalana tamin'ny [[literatiora malagasy maoderina]] i Avana Ramanantoanina. Ny asa sorany dia nandray anjara tamin'ny fananganana literatiora afaka maneho ny maha-izy azy ny vahoaka malagasy sy ny zava-misy niainany nandritra ny vanim-potoanan'ny fanjanahantany.
== Loharano ==
{{Reflist}}
== Jereo koa ==
* [[Ralaimongo Jean|Jean Ralaimongo]]
* [[Ravoahangy-Andrianavalona Joseph|Joseph Ravoahangy]]
* [[Raseta Joseph Delphin|Joseph Raseta]]
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1891]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 1940]]
30192828cx2zxk6u8yn48xne89obcvw
1147968
1147905
2026-07-23T10:50:13Z
Valimbavaka Rahary
39787
Nanampy
1147968
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Ny Avana RAMANANTOANINA|teraka=26 febroary 1891|toerana=Ambatofotsy Avaradrano|maty=1940|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra, poeta|seha-pitiavana=Manambady|asa hafa=Mpitolona}}
I '''Ny Avana Ramanantoanina''' (1891–1940) dia [[pôeta]] sy mpanoratra [[tantara an-tsehatra]]. Anisan'ny mpanoratra malaza eto [[Madagasikara]] . Nalaza tamin' ny [[tononkalo]], ary koa ny tantara nosoratany koa izy. Nanoratra tamin' ny andron' ny [[Empira Mpanjanaka Frantsay|fanjanahantany]] izy ary heverina ho mpanoratra malagasy voalohany nandefa hafatra pôlitika ao anatin' ny asasorany. Nanoratra tamin' ny teny maro izy, indrindra ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]]. Niaraka tamin' i [[Jean-Joseph Rabearivelo]], izay lazaina fa pôeta afrikanina voalohany nanoratra araka ny fanao tandrefana. Ny Avana Ramanantoanina no ahafantaran'ny maro azy fa Michel Ramanantoanina kosa no tena anarany.
== Ny mombamomba azy ==
Michel Ramanantoanina no tena anarany fa Ny Avana Ramanantoanina kosa no anarana maha mpanoratra, teraka tamin' ny 26 febroary 1891 tao Ambatofotsy<ref name=":0">[https://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb12421580n Notice de personne "Ny Avana Ramanantoanina (1891-1940)" | BnF Catalogue général - Bibliothèque nationale de France]</ref>, tanàna ambanivohitr' [[Antananarivo]], ao amin' ny faritra afovoan' i Madagasikara, tao amin' ny fianakavian' ny aristôkrasia merina taloha izay rava tamin' ny fanjanahantany frantsay tamin' ny taona 1896<ref name=":1">[https://www.larousse.fr/encyclopedie/litterature/Ramanantoanina_dit_Ny_Avana/171142 Ramanantoanina dit Ny Avana - LAROUSSE]</ref>. Maty izy tamin'ny 5 Martsa 1940 teto Antananarivo, nanambady an'i RAZANABENJA Esther sy Rakotonaivo ary nanan-janaka enina.<ref name=":0" />
'''Ny asa aman-draharaha nataony'''
Niasa tamin'ny raharaha momba ny lalamby sy tamin'ny fivarotam-boky
'''Ny fitsapana nihatra taminy'''
1902: Maty ny rainy sy ny anabaviny
1914: Maty ny reniny
1932: Maty ny zanany (Benjamina)
1939: Maty ny zanany (Solofoniaina)
Indroa rava tokantrano koa izy.
'''Ny sekoly nianarany'''
-Nianatra tao Ambohijatovo (FFMA) sy tao amin'ny Le Myre de vilers
-Niomana ho dokotera nefa na dia anisan'ny mpianatra havana a aza dia tsy tafiditra na tsy afaka tamin'ny fanadinana
-CESD no fari-pahaizana nijanonany
== Ny asa sorany ==
Rehefa vita ny fianarany tao amin' ny sekoly tsy miankina [[Prôtestantisma|prôtestanta]], Ramanantoanina dia nanomboka nanoratra sy namoaka ny sanganasany tamin' ny gazety literatiora maromaro teo an-toerana teo amin' ny faha-16 taonany tamin' ny anarana hoe ''Ny Avana''. Nanomboka nalaza izy tamin' ny famoahany voalohany ny ''Chant de fiancailles'' ("Hiran' ny fifamofoana") tamin' ny taona 1907. dia nanakiana mafy ny fahefana mpanjanaka frantsay. Mpikambana tao amin' ny fikambanana [[Fanindrahindram-pirenena|nasiônalista]] miafina [[Vy Vato Sakelika]] (VVS) izy, ary natao sesitany tany [[Mayotte]] any [[Tamba-nosin' i Kômôro|Kômôro]] rehefa noraran' ny mpanjanatany frantsay ilay fikambanana tamin' ny taona 1917<ref name=":1" />. Voarara ny asasorany noho izany ary tsy naverina navoaka raha tsy tamin' ny taompolo 1980 teto Madagasikara. Vokatra izany dia tsy dia fatatra loatra teo amin' ny tontolon' ny literatiora iraisam-pirenena ny asasorany raha mitaha amin' ny an-dRabearivelo.
Ramanantoanina dia anisan' ny andiana pôeta malagasy voalohany nanandrana namolavola rafitra sy teôria momba ny [[tononkalo]] amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]], izay nantsoin' ny taranaka mpanotra malagasy taty aoriana hoe ''Ny Mpanoratra zokiny''. Nahazo aingam-panahy avy amin' ny ''[[hainteny]]'' asasorany, izay nampiditra toetra filamatra amin' ny endrika toy ny "embona" sy "hanina" ao anatin' ny tononkalony ho fitaovana ho enti-mampiroborobo ny firaisan' ny samy [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] sy hamporisihana ny fiverenana amin' ny soatoavina nentin-drazana.<ref>[https://fr.allafrica.com/stories/202009300702.html Madagascar: Littérature - Ny Avana Ramanantoanina, le prophète d'une nostalgie moderne - allAfrica.com]</ref>
Rehefa niverina avy tany an-tsesitany tany [[Tamba-nosin' i Kômôro|Kômôro]] izy tamin' ny taona 1922 dia nesorina taminy ny fahafahana hahazo asa be karama ao amin' ny governemanta mpanjanaka, fa afaka mahazo fivelomana antonony kosa tao amin' ny trano fivarotam-boky tao an-drenivohitra. Ny asasorany nandritra io vanim-potoana io dia nanjary nitombo hatrany tamin' ny fivoizana ny lohahevitra momba ny fahadisoam-panantenana. Nanangana hetsika ara-literatiora antsoina hoe ''Mitady ny Very'' izy, ary tamin' ny 5 Aogositra 1931 dia namoaka [[gazety]] <ref name=":2">[https://everything.explained.today/Ny_Avana_Ramanantoanina/ Ny Avana Ramanantoanina Explained]</ref>
Taorian' ny fahaleovantena tamin' ny taona 1960 dia nampidirina teto amin' ny firenena ny asasorany ho porofon' ny [[fitiavan-tanindrazana]] nananan' ny Malagasy avara-pianarana tao Antananarivo nandritra ny fanjanahantany. Misy lalana mitondra ny anarany ny ao Antananarivo.<ref name=":2" />
Ny Avana Ramanantoanina (1891–1940) dia pôeta, mpanoratra tantara an-tsehatra ary isan'ireo olo-malaza teo amin'ny literatiora malagasy tamin'ny fiandohan'ny taonjato faha-20. Anisan'ny mpanoratra nanamarika ny vanim-potoanan'ny fanjanahantany frantsay teto Madagasikara izy noho ny fahaizany mampiditra hevitra ara-tsosialy sy ara-pôlitika tao anatin'ny asa sorany.
Nalaza indrindra tamin'ny fanoratana tononkalo i Avana Ramanantoanina. Ny tononkalony dia naneho matetika ny fitiavan-tanindrazana, ny kolontsaina malagasy, ny fiainan'ny vahoaka ary ny faniriana fahafahana. Na dia teo aza ny fanaraha-maso nataon'ny fitondrana mpanjanaka tamin'izany fotoana izany, dia nahay nampita hafatra miafina sy fanehoan-kevitra momba ny zava-misy ara-pôlitika izy tamin'ny alalan'ny haisoratra.
Ankoatra ny tononkalo dia nanoratra tantara an-tsehatra sy lahatsoratra maro ihany koa izy. Ny asany dia nandray anjara tamin'ny fampandrosoana ny literatiora malagasy maoderina ary nanampy tamin'ny fanomezana lanja ny teny malagasy ho fitaovana enti-maneho hevitra sy mamorona zavakanto.
Matetika i Avana Ramanantoanina no ampitahaina amin'i Jean-Joseph Rabearivelo, izay niara-belona taminy ary anisan'ireo mpanorina ny literatiora malagasy maoderina. Samy nampiasa ny teny malagasy sy ny teny frantsay izy ireo ary samy nitady fomba vaovao hampivoarana ny haisoratra malagasy.
Na dia nodimandry tamin'ny taona 1940 aza i Avana Ramanantoanina, dia mbola anisan'ireo mpanoratra lehibe tsaroana ao amin'ny tantaran'ny literatiora malagasy izy. Mbola vakiana sy dinihina any an-tsekoly sy eny amin'ny sehatra akademika ny sasany amin'ireo asa sorany noho ny lanjany ara-kolontsaina sy ara-tantara.
'''Ny maha mpanoratra azy'''
'''1-Ny solon'anarany'''
Teo amin'ny faha 16 taonany dia nanomboka namoaka ny asa sorany izy tamin'ny gazety literatiora maromaro teto an-toerana tamin'ny anarana hoe : "Ny Havana", "Gasy kely".
'''2-Ny gazety nisy ny asa sorany'''
Tamin'ny 1907 dia tao amin'ny gazety basivava izy no nanomboka nanoratra, gazety Masoandro, Ny Lakolosy Volamena, Trompetra Volamena, Ny Mpandinika, Sampan'oliva ary kalokalo Tatsinanana.
'''3-Ny asa soratra nahafantarana azy'''
Anisan'ny tononkalo nahalalana azy ny "vazon'ny lavitra", "Asakasakareo", ary "Ny anay".
'''Ny tara-kevitra novetsoiny'''
-Ny fitiavan-tanindrazana
-Ny fikatsahana ny tonga lafatra
-Ny fankafizana ny zavaboaary
-Ny fahafatesana
-Ny fitiavana
-Ny fitodihana any ambanivohitra
==Toetra mampiavaka ny asa sorany==
*Fitiavan-tanindrazana sy fahatsiarovan-tena maha-Malagasy.
*Fampiasana teny sy fomba fiteny manakaiky ny fiainan'ny vahoaka.
*Fampidirana hafatra ara-tsosialy sy ara-pôlitika.
*Fandinihana ny fiainan'olombelona sy ny fiarahamonina.
*Fampiroboroboana ny teny malagasy amin'ny sehatry ny literatiora.
==Anjara toerana eo amin'ny literatiora malagasy==
Heverina ho iray amin'ireo mpialoha lalana tamin'ny [[literatiora malagasy maoderina]] i Avana Ramanantoanina. Ny asa sorany dia nandray anjara tamin'ny fananganana literatiora afaka maneho ny maha-izy azy ny vahoaka malagasy sy ny zava-misy niainany nandritra ny vanim-potoanan'ny fanjanahantany.
== Loharano ==
{{Reflist}}
== Jereo koa ==
* [[Ralaimongo Jean|Jean Ralaimongo]]
* [[Ravoahangy-Andrianavalona Joseph|Joseph Ravoahangy]]
* [[Raseta Joseph Delphin|Joseph Raseta]]
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:mpanoratra malagasy]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1891]]
[[sokajy:Maty tamin'ny taona 1940]]
60pwn0k1ixba1sqn9keylzygrvuk008
Dinika amin'ny Wikipedia:Lahatsoratra Misy nangataka
5
287898
1147864
1147855
2026-07-21T10:15:37Z
A09
31143
Voafafa ny fanovana ny [[Special:Contributions/~2026-40756-12|~2026-40756-12]] ([[User talk:~2026-40756-12|Dinika]]); voaverina amin'ny votoatiny teo aloha nataon'i [[User:102.17.118.246|102.17.118.246]]
1098439
wikitext
text/x-wiki
==NY FILOZOFIA==
¤Ny filozofia:
RH1: Ilaina,Tsy ilay, Ny mahazava-dehibe ny filozofia.
*Ny toe-tsaina filozofie:
RH1: Ilaina, Tsy ilaina, Ny mampiavaka ny toe-tsaina filozofika.
¤NY SIANSA
*Ny siansa:
RH1: Ny lanjany, Ny fetrany, Mila ny filozofia.
*Ny fandrosoan'ny siansa:
RH1: Ny lanjany, Ny voka-dratsiny, Mila moraly.
== Raha dinintsika ny toetsaina siantifika Dia fahamendrena ara-moraly indrindra no tena raketiny ==
Ahoana ny hevitrao monba izany [[Manokana:Fandraisan'anjara/102.17.118.246|102.17.118.246]] 2 Aprily 2025 à 12:06 (UTC)
dmc03sat47us5ds0lpn9snhs3ry2fi6
Joseph Briant
0
290300
1147876
1133088
2026-07-21T15:58:41Z
~2026-39119-14
40302
Nanitsy hadisoam-pitendrena
1147876
wikitext
text/x-wiki
I '''Joseph Briant''' dia [[pretra]], misiônera [[vinsansiana]] sy [[lazarista]] frantsay izay nipetraka teto [[Madagasikara]] tamin' ny tapaky ny taonjato faha-20. Nalaza indrindra izy tamin' ny asasorany izay nahabe resaka, ''[[L'hébreu à Madagascar – Aperçus – Suggestions]]'', nivoaka tamin' ny taona 1946. Ao amin' io boky io i Joseph Briant dia mametraka ny vinavina sy ny tombantombana nataony momba ny onjam-pifindrà-monina jiosy teto Madagasikara, izay nandray anjara amin' ny fisian' ny mponina sy ny kolontsaina eto amin' ny Nosy. Nilaza i Briant fa nisy onja telo lehibe tamin' ny fifindrà-monina jiosy teto Madagasikara.
== Mombamba azy ==
Teraka tamin' ny 15 Jona 1888 tao Plérin ([[Frantsa]]) izy ary maty tamin' ny 13 Novambre 1960 tao [[Antananarivo]] ([[Madagasikara]])<sup>[mila fanamarinana]</sup>. Mpanoratra tsy dia fantatra loatra eo amin' ny tontolon' ny fikarohana ankehitriny i Joseph Briant, saingy matetika voatonona ao amin' ny asasoratra tranainy na ivelan' ny sehatra akademika momba ny fiandohan' ny mponina sy ny fampitahana ny fomba amam-panao ara-pivavahana. I Joseph Briant dia niseho tao anatin' ny vanim-potoana nisongadinan' ny fomba fikarohana tamin' ny taonjato faha-19 sy tany am-piandohan' ny taonjato faha-20 momba ny fiaviana "tatsinanana" na "ara-Baiboly" ho an' ny vahoaka sasany. Tafiditra ao anatin' ny hetsika manafangaro ny [[Ôrientalisma (siansa)|ôrientalisma]] amin' ny [[Famakafakana ny Baiboly|famakafakana Baiboly]] ary ny prôtô-etnôlôjia ireo asasoratra ireo. Tamin' izany fotoana izany dia maro ny mpanoratra no nanao izay hampifandray ny fitantaran' ny Baiboly sy ny vahoaka ao [[Afrikana (vahoaka)|Afrika]] sy any [[Aziatika|Azia]] ary aty amin' ny [[Ranomasimbe Indiana|Ranomasimbe Indianina]].
== Ny tsangan-kevitr' i Joseph Briant ==
=== Ankapobeny ===
Ny loharanom-baovao momba an' i Joseph Briant dia maneho azy ho tompon' ny petra-kevitra izay milaza fa ny vahoaka sasany — indrindra aty amin' ny [[Ranomasimbe Indiana|Ranomasimbe Indianina]], anisan' izany i [[Madagasikara]] — dia manam-piaviana mifandray amin' ny [[Hebreo (vahoaka)|Hebreo]] fahiny na amin' ny [[Semita|vahoaka semitika]].
Ny fiheverany dia mifototra amin' ny karazana tohan-kevitra maro: fisian' ny singa ara-kolontsaina mitovy ([[fombafomba]], [[Fady (malagasy)|fady]], fanao ara-piarahamonina), sy fitovitoviana ara-piteny, ary fisian' ny zavatra mitovitovy eo amin' ny lafiny fivavahana ([[mônôteisma]], fanao momba ny [[sorona]], fifadiana ny sakafo sasany). Ireo fiheverana ireo dia fahita matetika tao amin' ny literatioran' izany vanim-potoana izany, saingy heverina ankehitriny ho malemy eo amin' ny lafiny fomba fiasa.
Tsy fahita firy ny fanaovana tonon-tsiahy mazava tsara ny asan' i Joseph Briant ary matetika sarotra ny manamarina amin' ny katalôgy akademika ankehitriny. Indraindray izy dia ampifandraisina amin' ny famoahana an-tsoratra na andrana lahatsoratra mifandraika amin' ny "[[Fokom-pirenena folo very|fokon' i Israely very]]", amin' ny fifindra-monina fahiny nankao [[Afrika]] sy nankaty amin' ny [[Ranomasimbe Indiana|Ranomasimbe Indianina]], ary amin' ny fitoviana misy eo amin' ny fomban-drazana afrikana sy ny [[jodaisma]] taloha.
=== Momba ny fifindrà-monina jiosy eto Madagasikara ===
Ao amin' ny boky nosoratany mitondra ny lohateny hoe ''L'Hébreu à Madagascar : aperçus – suggestions'' (1945–1946) no ahitana ny tsangan-kevitr' i Joseph Briant momba ny fisian' ny [[Fifindra-monina jiosy aty Madagasikara|fifindrà-monina jiosy nankaty Madagasikara]].
==== Onja voalohany tamin' ny andron' i Sôlômôna ====
Nilaza i Briant fa ny tantsambo jiosy, izay nanompo an' i [[Sôlômôna]] mpanjaka (nanjaka tamin' ny taonjato faha-10 tal JK), dia nanao dia lavitra an-dranomasina, ka tonga teto [[Madagasikara]].
Mandika andinin-teny sasany ao amin’ ny [[Baiboly]] i Briant, indrindra fa ireo izay miresaka momba ny varotra nataon’ i Sôlômôna tany amin’ ny faritra lavitra, ho porofon’ ny dia lavitra natao taty Madagasikara. Asongadin' i Briant ny fitovian' ny fomba amam-panao malagasy sasany amin' ny fomban-drazana jiosy, sy ny fifandraisana eo amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] sy [[Fiteny hebreo|teny hebreo]]. Ireo fifandraisana ireo dia matetika mifototra amin' ny fitoviana ara-panononana ary tsy jereny ny fivoaran' ny fiteny nandritra ny an' arivony taona.
==== Onja faharoa tamin' ny taonjato faha-2 sy faha-3 ====
Nilaza i Briant fa nisy [[Jiosy]] avy any [[Ejipta tamin' ny Andro Taloha|Egipta]] nonina teto [[Madagasikara]] tamin' ny taonjato faha-2 sy faha-3, ary niandohan' ny [[Antandroy]] sy ny [[Vazimba]] tao [[Fanjakan' Imerina|Imerina]] izy ireo. Izany dia miorina amin' izay heveriny ho fitoviana ara-kolontsaina sy ara-piteny, ary koa amin' ny fandikana ny [[lovantsofina]]. Amin' ny ankapobeny dia miankina amin' ny fisian' ny Jiosy tany Ejipta sy ny fiheverana azy ireo ho nahay nitondra sambo ny petra-kevitr' i Briant. Manasongadina ny fitovian' ny kolontsaina sy ny fiteny i Briant, nefa heverin' ny mpahay siansa ho zavatra ivelambelany fa tsy manaporofo na inona na inona izany.
==== Onja fahatelo tamin' ny taonjato faha-13 sy faha-14 ====
Nilaza i Briant fa ny Jiosy nandray kolontsaina [[silamo]] sy [[Arabo (vahoaka)|arabo]], avy any [[Meka (Arabia Saodita)|Meka]] ao [[Saikanosin' i Arabia|Arabia]], dia niorim-ponenana teto [[Madagasikara]] tamin’ ny taonjato faha-13 sy faha-14, ka niteraka ny [[Antemoro|foko antemoro]] samihafa ([[Zafiraminia]], [[Anakara]], sns.). Izany dia mifototra indrindra amin' ny lovantsofin' ny Antemoro, izay milaza fa manam-piaviana any ivelany. Ny Antemoro dia manana [[lovantsofina]] izay manondro ny fiaviany, matetika mifandray amin' ny olona iray antsoina hoe [[Raminia]]. Adikan' i Briant ho mpitarika jiosy avy any Meka io olona io. I Briant dia manasongadina ny fitoviana misy eo amin' ny [[sorabe]] ampiasain' ny Antemoro sy ny [[Abidy hebreo|soratra hebreo]], ary ny fitovian' ny fanao ara-pivavahana sy fanaovana [[sikidy]] sasany. Asongadin' i Briant ny fisian' ny vondrom-piarahamonina jiosy tany [[Arabia]] tamin' izany fotoana izany mba hanamarinany ny fifindrà-monina avy amin' io faritra io.
=== Fanakianana ny tsangan-kevitr' i Briant ===
==== Fanakianana ny fisian' ny onjam-pifindrà-monina ====
Tsy misy ny soritra [[Arkeôlôjia|arkeôlôjika]], toy ny soratsokitra, na zavatra sisa tavela teto [[Madagasikara]], izay afaka manamarina ny fisian’ ny Jiosy tamin’ ny andro fahiny, tamin’ ny andron’ i [[Sôlômôna]]. Taty aoriana, teo anelanelan' ny taonjato faha-5 sy faha-10 taor JK, ny fifindra-monin' ny [[Aostrôneziana (vahoaka)|Aostrôneziana]] aty Madagasikara, izay niandohan' ny fonenan' ny [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]] taty. Izany dia mahatonga ny fifindrà-monina jiosy tamin' ny taonjato faha-10 tal JK ho sarotra arovana.
Tombantombana fotsiny ny fampifanandrifiana ny [[Antandroy]] sy ny [[Vazimba]] amin' ny fiaviana jiosy. Ny Vazimba no heverina ho mponina voalohany teto amin' ny Nosy, talohan' ny nahatongavan' ny [[Aostrôneziana (vahoaka)|Aostrôneziana]]. Tsy manome porofo mivaingana mampifandray manokana ny Jiosy avy any [[Ejipta tamin' ny Andro Taloha|Ejipta]] amin' i Madagasikara tamin' izany fotoana izany I Briant. Tsy misy fikarohana [[Arkeôlôjia|arkeôlôjika]] eto Madagasikara manamarina ny fisian' ny Jiosy tamin' ny taonjato faha-2 sy faha-3. Tsy misy ny soratra, na zavatra, na sisa tavela momba ny fiorenam-ponenana izay azo atao vavolombelona momba ny fifindrà-monina toy izany. Ambaran' ny angona momba ny arkeôlôjia sy ny fiteny amin' izao fotoana izao fa nanomboka taty aoriana ny fiorenam-ponenan' ny Aostrôneziana teto Madagasikara, teo anelanelan' ny taonjato faha-5 sy faha-10 taor JK. Fanampin' izany dia tsy misy firaketana momba fifindra-monina goavana avy any Ejipta mankany amin' ny [[Ranomasimbe Indiana|Ranomasimbe Indianina]] mandritra io vanim-potoana io.
Na dia hita teto Madagasikara aza ny zavatra manam-piaviana [[Arabo (vahoaka)|arabo]] sy [[silamo]], dia tsy misy soritra [[Arkeôlôjia|arkeôlôjika]] manamarina manokana ny fisian' ny Jiosy tamin' ny taonjato faha-13 sy faha-14. Ny fitovian' ny kolontsaina sy ny voambolana hita eo amin' ny [[Antemoro]] dia azo inoana fa vokatry ny fifanakalozana ara-barotra sy ara-kolontsaina nitranga teo amin' i [[Madagasikara]] sy ny [[Tontolo Arabo]] sy [[Tontolo Silamo|Islamika]] nanomboka tamin' ny taonjato faha-10. Nitana anjara toerana lehibe tamin’ ny fampidirana ny [[Silamo|finoana silamo]] sy ny [[Abidy arabo|soratra arabo]] ary singa ara-kolontsaina hafa teto Madagasikara ny tantsambo sy mpivarotra arabo.
==== Haiteny tsy manasaro-javatra ====
Tsikerain' ny mpahay tantara sy ny mpahay teny fatratra ny tsangan-kevitr' i Joseph Briant, indrindra fa i [[Pierre Vérin]], izay mamaritra azy ireny ho mifototra amin’ ny [[Haitsikerafiteny|haiteny]] tsy manasaro-javatra. Tsy misy ny porofo [[Arkeôlôjia|arkeôlôjika]] manohana ny petra-kevitr' i Briant momba ny fifindrà-monina jiosy goavana teto Madagasikara. Ny fifandraisana ara-piteny atolotr' i Briant dia matetika zavatra ivelambelany sy tsy dia misy fomba fiasa hentitra loatra, mifototra amin' ny fifanahafam-panononana kisendrasendra.
==== Fisainana mpanjanaka ====
Ampahany amin' ny fisainana mpanjanaka ny tsangan-kevitr' i Briant, mifanaraka amin' ny tontolon' ny [[rijan-kevitra hamitika]], izay niparitaka be nandritra ny vanim-potoan' ny fanjanahantany, nikatsaka ny haneho fa avy any ivelany ny sivilizasiôna taty [[Afrika]], indrindra fa avy amin' ny [[Semita]], ka mandà ny fahafahan' ny [[Afrikana (vahoaka)|Afrikana]] hampivelatra ny kolontsainy manokana.
==== Tsy manaja ny fomba fiasa siantifika ====
Mampifangaro singa amin' ny haifiteny, ny tantara, ny fivavahana ary ny fomba amam-panao ny asan' i Briant, nefa tsy manaja ny fomba fiasa siantifika hentitra momba ireo taranja ireo. Izany dia nanampy trotraka ny fanjavozavon' ny lalana sy manasarotra ny fanavahana ny tena zava-misy marina.
== Mpialoha lalalana sy mpandova ==
Ny tsangan-kevitra narovan' i Joseph Briant momba ny fiaviana hebreon' ny Malagasy sasany dia tsy nipoitra irery fa anisan' ny lova ara-tsaina efa nisy hatry ny ela, novolavolain' ny lovantsofina sy ny fandinihan' ny mpanjanaka ary ny vinavinan' ny manam-pahaizana, ary avy eo notohizan' ny mpanoratra taty aoriana.
=== Ny mpialoha ===
Ela be talohan' i Briant, ny hevitra momba ny fisian' ny Isiraelita aty Afrika dia niorim-paka tamin' ny lovantsofina jiosy tamin' ny [[Andro Antenatenany]]. I [[Eldad ha-Dani]], angamba tamin' ny taonjato faha-9, dia nampiely ny tantaran' ny "[[Fokom-pirenena folo very|Foko folo verin' i Israely]]" izay lazainy fa niorim-ponenana tany amin' ny faritra lavitra dia lavitra, indrindra fa tao [[Afrika Atsinanana]] (''Sefer Eldad ha-Dani'', taonjato faha-9). Na dia tsy nanonona an' i Madagasikara aza izy, dia nandray anjara tamin' ny fametrahana lasitra maharitra, dia ny fisian' ny [[Jiosy am-pielezana|zanaka am-pielezana israelita]] miparitaka hatrany amin' ny faran' ny tany.
Tamin' ny taonjato faha-17 no nampiharin' i [[Étienne de Flacourt]] amin' i Madagasikara io fomba famakafakana io. Ao amin' ny bokiny mitondra ny lohateny hoe ''Histoire de la Grande Isle Madagascar'' (1658) dia nanoro hevitra izy fa mety misy fiaviana mifandray amin' i [[Abrahama (patriarka)|Abrahama]] ny vondrona sasany, toy ny "[[Zafibrahima|Zafehibrahim]]". Niantehitra amin' ny fampitahana anarana sy fomban-drazana, izay mampiavaka ny manampahaizana tamin' izany fotoana izany, izy.
Tamin' ny taonjato faha-19 sy tany am-piandohan' ny taonjato faha-20, ireo vinavina ireo dia nisy mpijery indray tao anatin' ny tontolo prôtô-siantifika. I [[Jacques Auber]] dia nanao ezaka hametrahana fifandraisana eo amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] sy ny [[Fiteny hebreo|teny hebreo]] (ohatra: ''Histoire de l'Océan Indien'' sy ''La langue malgache en 30 familles de mots'' ary ''Madagascar, clé des études linguistiques d'un vaste secteur oriental''). I [[Myriam Harry]] kosa dia nandinika ny fitoviana misy eo amin' ny [[Fomban-drazana malagasy|fomban-drazana]] [[Fomban-drazana malagasy|malagasy]] sasany sy ny fomba amam-panao tany [[Atsinanana Akaiky]] taloha (''Routes malgaches, le Sud de Madagascar'' (1943), ''D'autres îles de volupté'' (1940), ''Sous le signe du Taureau : Le sud de Madagascar'' (1947). Na izany aza, ireo asa ireo dia mbola voamariky ny fomba fiasa marefo.
=== Mpandimby sy mpandova ===
Nanana mpandova ny rijan-kevitra nataon' i Briant, indrindra teo amin' ny sehatra tsy akademika na ara-pivavahana. Nanomboka tamin' ny fiandohan' ny taonjato faha-20, ny mpanoratra malagasy toa an-d[[Ravelojaona (mpitandrina)|Ravelojaona]] (1909) dia namolavola hevitra momba ny fiaviana jiosy ho an' ny Malagasy. Io fomba fisainana io dia notohizan' i [[Roger Andriatsiratahina]] sy [[Ratefy Tolotra]] tamin' ny taompolo 1970.
Vao haingana, i [[Rabarioelina Ndriana|Ndriana Rabarioelina]] no nandray an-kitsirano ireo tsangan-kevitra ireo tao amin' ny ''Relations bibliques entre Israël et Madagascar'' (2010), izay niarovany ny hevitra momba ny fifindrà-monina fahiny mampifandray ireo tontolo roa ireo.
Mandritra izany fotoana izany, ny mpikaroka toa an' i [[Tudor Parfitt]] dia tsy manohana ireo vinavina ireo, fa mandalina azy ireo amin' ny maha fomba fanehoana ny maha izy azy ara-kolontsaina ny vahoaka sady mamakafaka ny fomba filazan' ny vondrona sasany izay milaza ho manana razambe israelita.
----
== Jereo koa ==
* [[Fifindra-monina jiosy aty Madagasikara]]
* [[Rabarioelina Ndriana]]
* [[Ratefy Tolotra]]
* [[Semita]] - [[Hamita (vahoaka)|Hamita]] - [[Jafetita]]
* [[Jiosy malagasy]]
* [[Fiteny malagasy]]
* [[Fiteny hebreo]]
* [[Ôfira]]
fzh5vp5ekp3brk56kqxiuuh9ulotw8s
Emilson Daniel Andriamalala
0
290950
1147910
1134890
2026-07-22T11:46:23Z
AS-JO9232
40449
nanasaraka teny
1147910
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Tsiferana Emilison Daniel Andriamalala|teraka=22 oktobra 1916|toerana=Toamasina|maty=25 may 1975|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra
Pôeta|imag
( E. D.A)|asa hafa=Mpampianatra
Akademisianina|image=https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Emilson_Daniel_ANDRIAMALALA.jpg}}
I '''Andriamalala Emilson Daniel Tsiferana''' dia mpanoratra, pôeta, mpampianatra ary akademisiana, izay heverina ho rain' ny realisma malagasy. Fantatra indrindra amin' ny anarana hoe: '''E. D. Andriamalala''' na '''E.D.A''' izy.
== Fiainana manokana ==
Andriamalala Emilison Daniel Tsiferana no tena anarany. Teraka tamin'ny 22 oktobra 1916 tao [[Toamasina]]. Zanak'i Razafitsiferana Randimby sy Razafinirina Marguerite. Nanambady an-dRamialinoro Berthe izy. Niteraka telo ambin' ny folo mianadahy izy ireo. Ny 25 may 1979 no nodimandry tao Itaosy i E.D.A.<ref>https://poetawebs.e-monsite.com/pages/sorapiainana/page-54-1.html</ref>
== Mpanoratra ==
Fantatra amin' ny soniany ED Andriamalala ity mpanoratra ity, izay anisan' ny olo-malaza amin' ny [[Literatiora malagasy|literatiora]] [[Literatiora malagasy|malagasy]]. Niorina mafy tao anatin' ny [[fiarahamonina malagasy]] ny sanganasany, izay nitrandraka lohahevitra toy ny maha Malagasy, ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] [[Kolontsaina malagasy|malagasy]] ary ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantaran' ny fireneny malagasy]]. Nanomboka ny maha mpanoratra azy izy tamin' ny famoahana [[tononkalo]] tao amin' ny [[gazety]] isan-karazany toa ny ''Takavira''. Taorian' izay, teo anelanelan' ny taona 1958 sy 1960, dia namoaka tantara fohy tao amin' ny gazetiboky toy ''Ny Nosy Manontolo'', ''Dingana'', ''Fanasina'' ary ''Hehy'' izy.
Manolotra fisaintsainana filôzôfika momba ny fisainan' ny Malagasy nandritra [[Zanatanin' i Madagasikara sy ny tany miankina|fanjanahantany]]. ny tantara foronina nosoratany tamin' ny teny malagasy. Samy hita tamin' ny asa sorany ny [[ohabolana]] sy ny [[angano]] ary ny [[voambolana]] malagasy tranainy. Anisan' ny tantara noforoniny ny ''Fofombadiko'' (1954, nahazo ny Loka Akbaraly) sy ny ''Hetraketraka'' (1963) ary ''Ilay Vohitry ny Nofy'' (1970, Loka avy amin' ny Minisiteran' ny Fanabeazana), izay tafiditra ao amin' ny fandaharam-pampianarana ankapobeny eto Madagasikara.
Niresaka momba ny [[fanagasiana]] i Emilson Daniel Andriamalala tao amin' ny boky mitondra ny lohateny hoe ''[[Ny Fanagasiana]]'', izay nivoaka tamin' ny taona 1974. Amin' ity asasoratra ity dia namaritra ny fanagasiana ho fampifanarahana amin' ny toetra sy fisainana malagasy izy, ka nandroso lohahevitra telo, dia ny fanagasiana ny fampianarana sy ny fanagasiana ny toekarena ary ny fanagasiana ny toetsaina.
Ankoatra ny tantara noforoniny dia nanoratra tantara an-tsehatra sy andrana an-dahatsoratra ary lahatsoratra fohy i Andriamalala, ka azo lazaina fa nitondra anjara biriky lehibe teo amin' ny literatiora sy ny [[kolontsaina malagasy]]. Zava-baovao tamin' izany fotoana izany ny fomba fanoratrany, izay niavaka noho ny fisian' ny fitantarana anaty fitantarana.
Nisy tamin' ny sanganasany ny nadika amin' ny [[Fiteny frantsay|teny frantsay]], indrindra fa ny ''Ma promise'' tamin' ny taona 2020 sy ny ''Le hameau des rêves'' tamin' ny 2023, nadikan' i Johary Ravaloson.<ref>1-<nowiki>https://www.indigo-lemag.com/le-centenaire-de-la-naissance-de-ed-andriamalala-celebre/</nowiki></ref>
== Jereo koa ==
* [[Fanagasiana]]
* ''[[Ny Fanagasiana]]''
== Loharano ==
hzuxddgsm35tz51igfrrnzbkwdxihyb
1147924
1147910
2026-07-22T12:41:25Z
Mahery13
40447
Namafa
1147924
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Tsiferana Emilison Daniel Andriamalala|teraka=22 oktobra 1916|toerana=Toamasina|maty=25 may 1975|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra
Pôeta|imag
( E. D.A)|asa hafa=Mpampianatra
Akademisianina|image=https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Emilson_Daniel_ANDRIAMALALA.jpg}}
I '''Andriamalala Emilson Daniel Tsiferana''' dia mpanoratra, pôeta, mpampianatra ary akademisiana, izay heverina ho rain' ny realisma malagasy. Fantatra indrindra amin' ny anarana hoe: '''E. D. Andriamalala''' na '''E.D.A''' izy.
== Fiainana manokana ==
Andriamalala Emilison Daniel Tsiferana no tena anarany. Teraka tamin'ny 22 oktobra 1916 tao [[Toamasina]]. Zanak'i Razafitsiferana Randimby sy Razafinirina Marguerite. Nanambady an-dRamialinoro Berthe izy. Niteraka telo ambin' ny folo mianadahy izy ireo. Ny 25 may 1979 no nodimandry tao Itaosy i E.D.A.<ref>https://poetawebs.e-monsite.com/pages/sorapiainana/page-54-1.html</ref>
== Mpanoratra ==
Fantatra amin' ny soniany ED Andriamalala ity mpanoratra ity, izay anisan' ny olo-malaza amin' ny [[Literatiora malagasy|literatiora]] [[Literatiora malagasy|malagasy]]. Niorina mafy tao anatin' ny [[fiarahamonina malagasy]] ny sanganasany, izay nitrandraka lohahevitra toy ny maha Malagasy, ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] [[Kolontsaina malagasy|malagasy]] ary ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantaran' ny fireneny malagasy]]. Nanomboka ny maha mpanoratra azy izy tamin' ny famoahana [[tononkalo]] tao amin' ny [[gazety]] isan-karazany toa ny ''Takavira''. Taorian' izay, teo anelanelan' ny taona 1958 sy 1960, dia namoaka tantara fohy tao amin' ny gazetiboky toy ''Ny Nosy Manontolo'', ''Dingana'', ''Fanasina'' ary ''Hehy'' izy.
Manolotra fisaintsainana filôzôfika momba ny fisainan' ny Malagasy nandritra [[Zanatanin' i Madagasikara sy ny tany miankina|fanjanahantany]]. ny tantara foronina nosoratany tamin' ny teny malagasy. Samy hita tamin' ny asa sorany ny [[ohabolana]] sy ny [[angano]] ary ny [[voambolana]] malagasy tranainy. Anisan' ny tantara noforoniny ny ''Fofombadiko'' (1954, nahazo ny Loka Akbaraly) sy ny ''Hetraketraka'' (1963) ary ''Ilay Vohitry ny Nofy'' (1970, Loka avy amin' ny Minisiteran' ny Fanabeazana), izay tafiditra ao amin' ny fandaharam-pampianarana ankapobeny eto Madagasikara.
Niresaka momba ny [[fanagasiana]] i Emilson Daniel Andriamalala tao amin' ny boky mitondra ny lohateny hoe ''[[Ny Fanagasiana]]'', izay nivoaka tamin' ny taona 1974. Amin' ity asasoratra ity dia namaritra ny fanagasiana ho fampifanarahana amin' ny toetra sy fisainana malagasy izy, ka nandroso lohahevitra telo, dia ny fanagasiana ny fampianarana sy ny fanagasiana ny toekarena ary ny fanagasiana ny toetsaina.
Ankoatra ny tantara noforoniny dia nanoratra tantara an-tsehatra sy andrana an-dahatsoratra ary lahatsoratra fohy i Andriamalala, ka azo lazaina fa nitondra anjara biriky lehibe teo amin' ny literatiora sy ny [[kolontsaina malagasy]]. Zava-baovao tamin' izany fotoana izany ny fomba fanorany, izay niavaka noho ny fisian' ny fitantarana anaty fitantarana.
Nisy tamin' ny sanganasany ny nadika amin' ny [[Fiteny frantsay|teny frantsay]], indrindra fa ny ''Ma promise'' tamin' ny taona 2020 sy ny ''Le hameau des rêves'' tamin' ny 2023, nadikan' i Johary Ravaloson.<ref>1-<nowiki>https://www.indigo-lemag.com/le-centenaire-de-la-naissance-de-ed-andriamalala-celebre/</nowiki></ref>
== Jereo koa ==
* [[Fanagasiana]]
* ''[[Ny Fanagasiana]]''
== Loharano ==
rpqshoo50jqm7jgdlbeolcrcea2ombl
Ny Pays de Galles
0
291337
1147964
1097730
2026-07-23T10:41:39Z
~2026-41209-62
40464
Pejy fihodinana mankany [[Kambria]]
1147964
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Kambria]]
'''Pays de Galles''' (Cymru amin'ny teniny any ) dia iray amin'ny firenena izay ao amin'ny izay antsoina hoe Grande-Bretagne. Ny manamorna azy avy any avaratra sy andrefana dia ny Ranomasina Irlandy, [[Angletera]] dia manamorana azy avy any atsinanana, ny "Channel Bristol" avy any atsimo, ary ny Ranomasina Celtic avy any atsimo andrefana. Amin'ny taona 2021, dia nisy mponina 3,2 tapitrisa ny Pays de Galles. Ny velarantanin'ilay tanàna dia 21,218 kilomètres carrés (8,192 milles carrés); ny morontsirany dia mirefy {{Convert|1680|mi}}. Feno tendrombohitra be ny ankamaroan ny Pays de Galles ary any amin'ny faritra avaratra sy eo afovoany noho misy any akamaroany tendrombohitra avoavo, anisan'izany i Snowdon (na {{Lang|cy|Yr Wyddfa}} ), izay tendrony ambony indrindra. Ny renivohiny sy ny tanàna lehibe indrindrany dia Cardiff .
t01y8i7ifgh4j48x2dongpfutg8wf12
Sokajy:Tanàna ao Kambria
14
292217
1147965
1101110
2026-07-23T10:43:15Z
~2026-41209-62
40464
[[Sokajy:Jeografian'i Kambria]]
1147965
wikitext
text/x-wiki
[[Sokajy:Tanàna ao Fanjakana Mitambatra]]
[[Sokajy:Jeografian'i Kambria]]
bb63wfi88mod2d7r6sv6fw79h7rlpab
Malok'ila
0
293883
1147894
1147385
2026-07-22T03:17:10Z
InternetArchiveBot
25011
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
1147894
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox filma|anarana=Malok'ila|directors=Mamitiana Razafimandimby sy Gérard Razafindrakoto|studio=Scoop Digital|firenena=Madagasikara|fiteny=Malagasy}}
== Inona izany hoe "Malok’ila"? ==
'''Malok’ila''' dia andian-t[[sarimihetsika]]<ref>[https://www.tiatanindrazana.mg/kolontsaina/misaona-ny-sarimihetsika-malagasy-namonjy-ireo-namany-efa-lasana-i-emmanuel-malokila-59542.php?utm_source=chatgpt.com https://www.tiatanindrazana.mg/kolontsaina/misaona-ny-sarimihetsika-malagasy-namonjy-ireo-namany-efa-lasana-i-emmanuel-malokila-59542]</ref> malagasy feno fitiavana, hatsikana, ary lesona momba ny fiainana andavanandro. Nipoitra tamin’ny taona 2007<ref>https://letterboxd.com/film/malokila-5</ref> izy io, ary isan'ireo andian-tsarimihetsika malaza indrindra teo amin’ny tantaran’ny sarimihetsika [[Malagasy (vahoaka)|Malagasy]]<ref>{{Cite web |url=https://scoopdigital.mg/ |title=kopian'ny arisiva |access-date=2025-06-09 |archive-date=2025-02-21 |archive-url=https://web.archive.org/web/20250221105028/https://scoopdigital.mg/ |url-status=dead }}</ref>. Nandritra ny taona maro, dia nisy fizarana maro navoaka, anisan’ireo tena nanamarika ny mpijery ny fivoahan'ny fanodinana tany ivelany ka nivoahan'ny '''Malok’ila 8 Jours en France''' tamin’ny 2010 ary koa ny '''Malok’ila 5 Étoiles''' tamin’ny 2009<ref>https://letterboxd.com/film/malokila-5</ref>.
== Ny Votoatin'ny Tantara ==
Ny lohahevitra: Ny fiainana andavanandron'ny fianakaviana malagasy sy ny manodidina azy, ahitana fifandirana, fitiavana, olana ara-bola, ary ny fahasamihafan'ny fisainana eo amin'ny tontolo ambanivohitra sy an-tanondehibe.[https://tiatanindrazana.mg] {{Wayback|url=https://tiatanindrazana.mg/ |date=20260519061635 }}
Ny endriny:
Miavaka amin'ny fampidirana hatsikana mandeha ho azy (humour spontané) sy ireo teny lasa fampiasan'ny olona maro teo amin'ny fiainana andavanandro.[https://tiatanindrazana.mg] {{Wayback|url=https://tiatanindrazana.mg/ |date=20260519061635 }}
== Ny Fahombiazany sy ny Fivoarany ==
Andiany maro: Nahatratra fizarana mihoatra ny 16 (Malok'ila 1 ka hatramin'ny 16+) ny tantara rehefa nandeha ny taona.[https://www themoviedb.org]
Nivoaka tany ivelany: Noho ny fahombiazany, dia nisy ny fizarana nalaina tany ivelan'i Madagasikara, toy ny Malok'ila 5 Étoiles (2009) sy ny Malok'ila 8 Jours en France (2010).[https://wikipedia.mg]
Ny fiverenany: Nisy ny andiany vaovao sy fiverenana an-tsehatra toy ny Malok'ila Le Grand Retour sy Malok'ila Forehitra mba hamelomana indray ny hambom-pon'ny sarimihetsika malagasy.[https://wikipedia.mg]
== Iza ireo mpilalao sy ny ekipa? ==
Maro ireo mpilalao sarimihetsika malagasy<ref>https://www.moov.mg/article/83548-tantara-mitohy-malokila-mpilalao-miisa-6-no-efa-nindaosinny-fahafatesana</ref> sangany na vao nisondrotra hita nifandimbidimby nilalao ny andian-tantara Malok'ila<ref>https://www.moov.mg/article/83548-tantara-mitohy-malokila-mpilalao-miisa-6-no-efa-nindaosinny-fahafatesana</ref> fa anisany hita matetika sy fototra ireo tanisaina manaraka ireto :
* '''Rajao (Tsarafara Rakotoson)''' <ref>[https://fr.allafrica.com/stories/202405030278.html?utm_source=chatgpt.com https://fr.allafrica.com/stories/202405030278.html]</ref>– Mpilalao fototra sy mpitarika ny ekipa.
* '''Johary (Benjamina Ranaivoson)''' – [[Dokotera]] tanora avy any ivelany.
* '''Bakoly (Nadia Benjamina Robinarimalala)''' – Mpitsabo mpanampy.
* Mpilalao<ref>[https://letterboxd.com/film/malokila-10/?utm_source=chatgpt.com https://letterboxd.com/film/malokila-10]</ref> hafa izay samy manana ny anjara asany<ref>[https://en.myshows.me/movie/699535/?utm_source=chatgpt.com https://en.myshows.me/movie/699535]</ref> manokana :
** '''Raly''' (vadin'i Rajao) – Sahondra Raholiarihanta
** '''Razoary''' – Lalao Bernadette Ramasinarivo
** '''Pasitera''' – Jocelyn Christophe Rakotondrafara
** '''Marianne''' – Olga Volamasy
** '''Randrenja''' – Gérard Razafindrakoto
** '''Nasolo''' – Rado M. Rabarison
** '''Landy''' – Rova Faraniana Rakotoarisoa
** '''Bakoly''' – Nadia Benjamina Robinarimalala
** '''Fetra''' – Israel Andrianarivo
** '''Feno''' – Tsiry Rajaofera
* '''Mamitiana Razafimandimby''' sy '''Gérard Razafindrakoto''' no mpamorona sy mpanonta ny andian-tsarimihetsika<ref>[https://letterboxd.com/film/malokila-8/?utm_source=chatgpt.com https://letterboxd.com/film/malokila-8]</ref>.
== Lisitr'ireo fizarana rehetra amin'ny tantara mitohy "Malok'ila" ==
* '''Malok'ila''' (2007): Fizarana voalohany, nampahafantarana voalohany an'ireo mpilalao fototra tao amin'ny hopitaly.
* '''Malok'ila 2''' (2007): Tohin'ny tantara voalohany, mbola mitohy ny fisehoan-javatra mampihomehy fanaon'i Rajao sy ny namany.
* '''Malok'ila 3''' (2008): Mifantoka amin'ny fianakavian-dRajao sy Randrenja.
* '''Malok'ila 4''' (2008): Mampiseho ny fifandirana eo amin’i Johary, Bakoly ary Landy. Ireo dia nifamaofao tao anaty tantaram-pitiavana telo zoro.
* '''Malok'ila 5''' '''étoiles''' (2009)
* '''Malok'ila''' '''Flotte 6''' (2009)
* '''Malok'ila 7''' (2010)
* '''Malok'ila 8 – 8 andro tany Frantsa''' (2010): Mandeha any Frantsa ireo mpilalao, mitady vola hanohanana ny fiangonany.
* '''Malok'ila 9 – Inona no vaovao Malok'ila?''' (2010)
* '''Malok'ila 10''' (2011)
* '''Malok’ila 11 Shi Yi''' (2012)
* '''Malok'ila 12 au Texas''' (2012)
* '''Malok'ila 13 – May''' (2013) Fizarana lava indrindra hatreto (110 minitra).
* '''Malok'ila 14 – Carat''' (2013)
* '''Malok'ila 15 –''' '''Le Grand Retour''' (2023): Fiverenana lehibe taorian'ny 7 taona fahanginana, miaraka amin’ireo mpilalao taloha sy mpilalao vaovao.
* '''Malok'ila 16 – Zeparsa''' (2024) Fizarana farany hatreto, mampiditra olona vaovao nefa mbola mitazona ny endrika sy fomba manamarika ny Malok'ila ihany.
== Malok'ila "hika farany" ==
Ireto andihany ireto no Malok'ila nivoaka farany:
* '''Malok’ila 15 – Le Grand Retour (2023)'''<ref>[https://lexpress.mg/15/05/2023/cinema-malokila-revient-sur-lecran-apres-9-ans/?utm_source=chatgpt.com https://lexpress.mg/15/05/2023/cinema-malokila-revient-sur-lecran-apres-9-ans]</ref>: Taorian’ny 9 taona fahanginan<ref>[https://lexpress.mg/15/05/2023/cinema-malokila-revient-sur-lecran-apres-9-ans/?utm_source=chatgpt.com https://lexpress.mg/15/05/2023/cinema-malokila-revient-sur-lecran-apres-9-ans]</ref>a, dia niverina ny fanodinana ny andian-tsarimihetsika Malok'ila. Navoaka tamin’ny volana Mey 2023. Nandritry ny famoahana io vokatra io dia nisy fihaonamben'ireo mpanakafy sy ireo mpanokatra tao amin’ny Mining Business Center Ivato izay nanehoan'izy ireo fihetseham-po sy ny fankasitrahana maro<ref>[https://lexpress.mg/15/05/2023/cinema-malokila-revient-sur-lecran-apres-9-ans/?utm_source=chatgpt.com https://lexpress.mg/15/05/2023/cinema-malokila-revient-sur-lecran-apres-9-ans]</ref>.
* '''Malok’ila Zeparsa (2024)'''<ref>[https://www.lexpress.mg/2024/04/cinema-malokila-zeparsa-sous-les.html?utm_source=chatgpt.com https://www.lexpress.mg/2024/04/cinema-malokila-zeparsa-sous-les.html]</ref>: Ity fizarana ity dia naverina tamin’ny endrika nentim-paharazana, miaraka amin’ny fanavaozana sy fanampiana mpilalao vaovao. Ny tantara dia manaraka ny fiainan’ny tovolahy iray, Rajao Junior, izay mitondra ny anaran-dreniny sy ny fitiavana ny fianakaviana.
== Ireo mpilalao sarimihetsika Malok'ila efa nodimandry ==
Mampalahelo fa maro amin’ireo mpilalao taloha no efa nodimandry, anisan’izany i Emmanuel Andriamahefa (Emmanuel)<ref>[https://www.moov.mg/article/83548-tantara-mitohy-malokila-mpilalao-miisa-6-no-efa-nindaosinny-fahafatesana?utm_source=chatgpt.com https://www.moov.mg/article/83548-tantara-mitohy-malokila-mpilalao-miisa-6-no-efa-nindaosinny-fahafatesana]</ref>, izay nanampy tamin’ny fananganana ny tantara sy ny hatsikana. Ny fahafatesan’izy ireo dia niteraka fahatsiarovana sy fankalazana ny asany teo amin’ny fiarahamonina sy ny tontolon’ny sarimihetsika Malagasy. Anisan'ireo nody mandry koa :
* '''Randrenja''' (Gérard Razafindrakoto)<ref>[https://trakt.tv/movies/malok-ila-2007?utm_source=chatgpt.com https://trakt.tv/movies/malok-ila-2007]</ref>
* '''Dr. Johary''' (Benjamina Ranaivoson)
* '''Mariane''' (Olga Volamasy)<ref>[https://www.tiatanindrazana.mg/kolontsaina/misaona-ny-sarimihetsika-malagasy-namonjy-ireo-namany-efa-lasana-i-emmanuel-malokila-59542.php?utm_source=chatgpt.com https://www.tiatanindrazana.mg/kolontsaina/misaona-ny-sarimihetsika-malagasy-namonjy-ireo-namany-efa-lasana-i-emmanuel-malokila-59542.php]</ref>
* '''Ralay''' (Sahondra Raholiarihanta)<ref>[https://fr.allafrica.com/stories/202305150577.html?utm_source=chatgpt.com https://fr.allafrica.com/stories/202305150577.html]</ref>
* '''Rajacquis''' (Jocelyn Christophe Rakotondrafara)<ref>[https://trakt.tv/movies/malok-ila-2007?utm_source=chatgpt.com https://trakt.tv/movies/malok-ila-2007]</ref>
== Aiza no ahitana azy? ==
* '''Scoop Digital'''<ref>[https://scoopdigital.mg/?utm_source=chatgpt.com https://scoopdigital.mg]</ref> – Ny orinasan’ny famokarana sy fizarana ny andian-tsarimihetsika Malok’ila.
* '''YouTube''' – Afaka mahita fizarana sasantsasany ianao amin’ny alalan’ny fantsona ofisialy.
* '''VCD sy DVD''' – Afaka mividy amin’ny fivarotana na amin’ny alalan’ny fivarotana an-tserasera.
== Lesona sy hafatra ==
Ny '''Malok’ila''' dia tsy vitan’ny hatsikana sy fialamboly ihany, fa manolotra lesona momba ny [[fitiavana]], ny fianakaviana, ny fiainana andavanandro, ary ny fahaiza-manao amin’ny fiainana. Izy io dia mitondra hafatra momba ny maha-zava-dehibe ny fifandraisana sy ny fiaraha-mientana amin’ny fiarahamonina<ref>[https://www.tiatanindrazana.mg/kolontsaina/misaona-ny-sarimihetsika-malagasy-namonjy-ireo-namany-efa-lasana-i-emmanuel-malokila-59542.php?utm_source=chatgpt.com https://www.tiatanindrazana.mg/kolontsaina/misaona-ny-sarimihetsika-malagasy-namonjy-ireo-namany-efa-lasana-i-emmanuel-malokila-59542.php]</ref>. Matetika dia asian'ireo mpamokatra sarisary zarin-tenany momba ny fiainam-pirenena sy ny politika eto [[Madagasikara]] ny sarimihetsika Malok'ila ka mahasarika ny mpankafy tokoa.
== Loharano ==
<references />
9ob3tzmp05y7i0ax7wkbbawwb4a7czn
Dinika:Rabarioelina Ndriana
1
294163
1147900
1108304
2026-07-22T11:19:54Z
Thelezifor
15140
Nanitsy tsipelina
1147900
wikitext
text/x-wiki
Salama Tompoko
Ity pejy « Ndriana Rabarioelina » ity dia iresahana an’ i Ndriana Rabarioelina manokana. Tokony zavatra azo hamarinina no lazaina ato, izany hoe misy loharano azo anamarinana izany. Manaraka ny fitsipika ao amin’ ny Wikipedia izany fomba fiasa izany, mba hialana amin’ ny filazana tsy marim-pototra.
'''Fanajana ny fanoratana teny malagasy sy araka ny fitsipi-panoratana ato amin’ ny Wikipedia'''
Tsy tokony hampiasaina amin’ny tsy antony ny [[sora-baventy]] ary tokony hatao araka ny fitsipiky ny Wikipedia. Ny litera [[fanafohezan-teny]] sy ny litera anombohana ny [[Anaran-tsamirery|anarana-tsamirery]] na anombohana ny teny tsirairay manan-danja ao amin’ ny andian-teny milaza anarana orinasa na fikambanana na firena na faritra manokana … no atao sora-baventy.
Ny anaram-pirenena efa misy amin’ny teny malagasy sy ny zavatra hafa efa misy fanagasiana azy fantatry ny maro dia soratina araka izany satria Wikipedia amin’ny teny malagasy ny raki-pahalalana eto, izay tsy natao ihany hizaràna fahalalana fa natao hanehoana ny fananan’ ny teny malagasy fahaleovan-tenana.
'''Tsy tokony hanaovana dokam-barotra na fanindrahindrana olona'''
Ankoatra izany dia tsy tokony ato no hanaovana dokam-barotra na fiderana olona iray na maro. Raha te hanao izany dia tokony holazaina mazava ny loharano midera na maninadrahidra na mandoka azy fa tsy isika mpanoratra ato avy hatrany no hanao izany. Mazava ho azy fa tsy ny zavatra lazain’ izy tenany momba ny tenany izany. Tokony iezahana ny hahazo loharanom-baovao ivelan’ izay nataon’ ilay olona resahina (i Ndriana Rabarioelina) na nataon’ ny fikambanana natsangany na ikambanany mba hialana amin ‘ ny dokam-barotra sy ny fanindrahindrana tafahoatra an’ ilay olona.
'''Fampiasana anaram-boninahitra tsy amin’ ny toerana tokony hanaovana izany'''
Ny fampiasana anaram-boninahitra dia any amin’ ny sehatra ifampiresahana amin’ ilay olona mivantana no anaovana izany (taratasy alefa aminy, resadresaka ifanaovana aminy mivantana, … Na izany aza dia tsy terena hanao izany izay miresaka aminy). Ny fampialohavana ny teny toy ny hoe « Andriana », « Mpanjaka », « Masina » sns izay tsy mikambana amin’ ny anarany dia tsy tokony ho hita ato, ankoatry ny hoe resak’ olona notaterina tsy misy fanovana izany (izay tokony hatao anaty farango sosona « … »). Jereo ny olona hafa resahina ato amin’ ny Wikipedia amin’ ny teny malagasy na Wikipedia amin’ ny teny hafa fa tsy mampiasa anaram-boninahitra ideraderana ilay olona. Na inona saranga misy azy, ny fahaizana ananany, ny andraikitra sahaniny tsy ilaina ary tsy mety ny mamerimberina izany ato.
'''Mamorona pejy hafa rehefa te hampahafantatra zavatra na olona hafa'''
Amin’ ny maha momba an’ i Ndriana Rabarioelina ity pejy ity dia tsy ato no amelabelarana ny momba ny zavatra hafa na ny olona nitaiza azy na niara-niasa sns taminy na ny toerana manan-danja aminy. Raha te hiresaka momba ireo zavatra na olona hafa na toerana ireo dia azo atao ny mamorona pejy vaovao. Azo atao ny mametraka ny filazana atao tovana any amin’ ny toerana misy ny fanamarihana.
'''Fampiasana loharanom-pahalalana'''
Tsy izay rehetra voasoratra any amin’ ny loharanom-pahalalana na loharanom-baovao no hosoratana ato ara-bakiteny. Raha atao anaty farango sosona izany (« … ») dia mety. Zavatra azo hamarinina no tokony ho soratana ato. Ny fanambarany ny tenany mivantana dia tokony lazaina am-pahatsorana fa izy no nanambara izany amin' ny olona na amin' ny boky na amin' ny fitaovan-tserasera.
'''Raki-pahalalana ny Wikipedia '''
Hamafisina fa tsy blaogy ny Wikipedia fa [[raki-pahalalana]]. Tokony am-pahatsorana no ilazana ny zavatra lazaina ato. Misy sehatra hafa azo ampiasaina raha te hanao dokam-barotra na hanindrahindra zavatra iray. Tsy tokony ho baranahiny ny fanoratana ato amin’ny Wikipedia malagasy fa hatao izay haha avo lenta ny zavatra soratana ato, toy ny any amin’ ny Wikipedia amin’ ny teny hafa.
Manandrama manoratra any amin’ ny Wikipedia hafa [https://fr.wikipedia.org/w/index.php?search=Ndriana+Rabarioelina&title=Sp%C3%A9cial%3ARecherche&ns0=1 (frantsay], [https://en.wikipedia.org/w/index.php?search=Ndriana+Rabarioelina&title=Special%3ASearch&ns0=1 anglisy], sns) ianao fa voafafa avy ahatrany ny zavatra soratanao raha tsapa fa misy fitanilana sy fanindrahidrana olona na hevitra na zavatra hafa.
[[Mpikambana:Thelezifor|Thelezifor]] ([[Dinika amin'ny mpikambana:Thelezifor|resaka]]) 20 Jiona 2025 à 09:30 (UTC)
guriclzo6jwplc3pgob4yyccle740uu
Paul Rapatsalahy
0
294237
1147908
1147727
2026-07-22T11:45:44Z
Harambato
40444
Namafa teny
1147908
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Paul Rapatsalahy|teraka=28 jona 1911|toerana=Ambidivato, Antananarivo|maty=14 Febroary 1988|firenena=Madagasikara|karazana=Malagasy|asa=Mpanao gazety|asa hafa=Mpanoratra}}
'''Paul Rapatsalahy''' dia mpanao gazety, [[mpanoratra]], mpanonta boky ary mpandraharaha ara-[[kolontsaina malagasy]], teraka tamin'ny taona 1911 tao [[Ambidivato]], [[Antananarivo]], ary nodimandry tamin'ny volana Febroary 1988 tao Antananarivo. Anisan'ireo olo-malaza nandray anjara lehibe tamin'ny fampiroboroboana ny asa fanaovan-gazety, ny literatiora ary ny [[kolontsaina malagasy]] nandritra ny taonjato faha-20 izy.[https://www.akademia-malagasy.mg] {{Wayback|url=https://www.akademia-malagasy.mg/ |date=20260521195901 }}
== Fiainana sy asa ==
Fantatra tamin'ny solon'anarana hoe Idealy-Soa i Paul Rapatsalahy. Nanomboka teo amin'ny sehatry ny asa [[fanaovan-gazety]] sy ny famoaham-boky izy, ary lasa iray amin'ireo mpisava lalana tamin'izany sehatra izany teto [[Madagasikara]]. Izy no nanorina ny trano pirinty Takariva sy ny gazety Takariva, izay isan'ireo [[gazety]] nahitana fiantraikany teo amin'ny tontolon'ny asa fanaovan-gazety [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]]. Ankoatra izany dia namoaka gazety maro tamin'ny teny malagasy sy teny frantsay ary nandray anjara tamin'ny fampandrosoana ny fampahalalam-baovao tamin'ny alalan'ny onjam-peo ihany izy.
Tsy voafetra tamin'ny asa fanaovan-gazety ny fandraisany anjara. Anisan'ireo tetikasa lehibe notanterahiny ny fananganana ny trano famokarana kapila [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]] voalohany, ny fikarakarana ny fifaninanana Miss Madagascar voalohany izay nahafahan'ny mpandray anjara malagasy nandray anjara tamin'ny fifaninanana Miss World,ary ny fananganana ny tranombakoka tsy miankina voalohany teto Madagasikara. Naneho ny fahalianany tamin'ny fifandraisana iraisam-pirenena koa izy tamin'ny naha-solontenan'ny [[UNESCO]] azy teto [[Madagasikara]] sy tamin'ny fanohanany ny fampiasana ny [[Fiteny esperantô|fiteny Esperanto]].[https://www.unesco.org/fr/countries/mg]
== Asa soratra ==
Mpikambana tao amin'ny [[Akademia Malagasy]] i Paul Rapatsalahy. Namokatra sanganasa maro izy, izay tombanana ho maherin'ny enimpolo. Ny asa sorany dia nahitana tantara foronina, lahatsoratra ary fanadihadiana [[Kolontsaina malagasy|ara-kolontsaina]] sy ara-tsosialy. Anisan'ireo sanganasany malaza ny:
* <nowiki>''Ilay tsipika mena''</nowiki>
* <nowiki>''Myra''</nowiki>
* <nowiki>''Fara''</nowiki>
* <nowiki>''Voahangy''</nowiki>
* <nowiki>''Lilia''</nowiki>
* lahatsoratra sy fanadihadiana maro momba ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] sy ny [[fiarahamonina malagasy]].
Nampifangaro ny fitiavany ny kolontsaina malagasy sy ny traikefa azony nandritra ny dia maro nataony tany ivelany ny asa sorany. Na dia tsy dia nandray anjara mivantana tamin'ireo hetsika nasiônalista sasany aza izy, dia nankasitrahana noho ny ezaka nataony tamin'ny fiarovana sy fampiroboroboana ny kolontsaina malagasy.
== Fianakaviana ==
Paul Rapatsalahy dia rain'i José Rapatsalahy, izay mpanoratra malagasy koa. José Rapatsalahy dia anisan'ireo [[mpanoratra]] nanana ny lazany teo amin'ny [[Literatioran' i Madagasikara|literatiora malagasy]] talohan'ny nahafatesany tamin'ny taona 1984.
== Marim-pakasitrahana ==
Noho ny asa sy ny fandraisany anjara tamin'ny fampandrosoana ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] sy ny fampahalalam-baovao teto [[Madagasikara]] dia nomena ny mari-boninahitra "Commandeur de l'Ordre National Malgache "i Paul Rapatsalahy.
Taorian'ny nahafatesany tamin'ny volana Febroary 1988 dia notsaroana hatrany ny lova navelany. Tamin'ny taona 2002 dia nomena ny anarany ny lalana iray ao Antananarivo ho fanomezam-boninahitra azy.
== Loharano ==
* https://www.akademia-malagasy.mg {{Wayback|url=https://www.akademia-malagasy.mg/ |date=20260521195901 }}
* https://www.unesco.org/fr/countries/mg
* https://www.nocomment.mg/storage/app/public/edito/0ovKGP88488687c649d5161280f24580253101.pdf
* https://www.inalco.fr/
* [https://midi-madagasikara.mg/paul-rapatsalahy-2016-annee-de-la-celebration-de-son-100e-anniversaire/ https://midi-madagasikara.mg/paul-rapatsalahy-2016]
== Jereo koa ==
* [[Akademia Malagasy]]
* [[Ralaimongo Jean|Jean Ralaimongo]]
* [[Ravoahangy-Andrianavalona Joseph|Joseph Ravoahangy]]
* [[Raseta Joseph Delphin|Joseph Raseta]]
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
[[Sokajy:Teraka tamin'ny taona 1911]]
[[Sokajy:Mpanoratra Malagasy]]
cm3s8ligpcfduagq1fxkg37cz0ydwbm
1147915
1147908
2026-07-22T11:49:02Z
Harambato
40444
Nanitsy teny
1147915
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Paul Rapatsalahy|teraka=28 jona 1911|toerana=Ambidivato, Antananarivo|maty=14 Febroary 1988|firenena=Madagasikara|karazana=Malagasy|asa=Mpanao gazety|asa hafa=Mpanoratra}}
'''Paul Rapatsalahy''' dia mpanao gazety, [[mpanoratra]], mpanonta boky ary mpandraharaha ara-[[kolontsaina malagasy]], teraka tamin'ny taona 1911 tao [[Ambidivato]], [[Antananarivo]], ary nodimandry tamin'ny volana Febroary 1988 tao Antananarivo. Anisan'ireo olo-malaza nandray anjara lehibe tamin'ny fampiroboroboana ny asa fanaovan-gazety, ny literatiora ary ny [[kolontsaina malagasy]] nandritra ny taonjato faha-20 izy.[https://www.akademia-malagasy.mg] {{Wayback|url=https://www.akademia-malagasy.mg/ |date=20260521195901 }}
== Fiainana sy asa ==
Fantatra tamin'ny solon'anarana hoe Idealy-Soa i Paul Rapatsalahy. Nanomboka teo amin'ny sehatry ny asa [[fanaovan-gazety]] sy ny famoaham-boky izy, ary lasa iray amin'ireo mpisava lalana tamin'izany sehatra izany teto [[Madagasikara]]. Izy no nanorina ny trano pirinty Takariva sy ny gazety Takariva, izay isan'ireo [[gazety]] nahitana fiantraikany teo amin'ny tontolon'ny asa fanaovan-gazety [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]]. Ankoatra izany dia namoaka gazety maro tamin'ny teny malagasy sy teny frantsay ary nandray anjara tamin'ny fampandrosoana ny fampahalalam-baovao tamin'ny alalan'ny onjam-peo ihany izy.
Tsy voafetra tamin'ny asa fanaovan-gazety ny fandraisany anjara. Anisan'ireo tetikasa lehibe notanterahiny ny fananganana ny trano famokarana kapila [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]] voalohany, ny fikarakarana ny fifaninanana Miss Madagascar voalohany izay nahafahan'ny mpandray anjara malagasy nandray anjara tamin'ny fifaninanana Miss World, ary ny fananganana ny tranombakoka tsy miankina voalohany teto Madagasikara. Naneho ny fahalianany tamin'ny fifandraisana iraisam-pirenena koa izy tamin'ny naha-solontenan'ny [[UNESCO]] azy teto [[Madagasikara]] sy tamin'ny fanohanany ny fampiasana ny [[Fiteny esperantô|fiteny Esperanto]].[https://www.unesco.org/fr/countries/mg]
== Asa soratra ==
Mpikambana tao amin'ny [[Akademia Malagasy]] i Paul Rapatsalahy. Namokatra sanganasa maro izy, izay tombanana ho maherin'ny enimpolo. Ny asa sorany dia nahitana tantara foronina, lahatsoratra ary fanadihadiana [[Kolontsaina malagasy|ara-kolontsaina]] sy ara-tsosialy. Anisan'ireo sanganasany malaza ny:
* <nowiki>''Ilay tsipika mena''</nowiki>
* <nowiki>''Myra''</nowiki>
* <nowiki>''Fara''</nowiki>
* <nowiki>''Voahangy''</nowiki>
* <nowiki>''Lilia''</nowiki>
* lahatsoratra sy fanadihadiana maro momba ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] sy ny [[fiarahamonina malagasy]].
Nampifangaro ny fitiavany ny kolontsaina malagasy sy ny traikefa azony nandritra ny dia maro nataony tany ivelany ny asa sorany. Na dia tsy dia nandray anjara mivantana tamin'ireo hetsika nasiônalista sasany aza izy, dia nankasitrahana noho ny ezaka nataony tamin'ny fiarovana sy fampiroboroboana ny kolontsaina malagasy.
== Fianakaviana ==
Paul Rapatsalahy dia rain'i José Rapatsalahy, izay mpanoratra malagasy koa. José Rapatsalahy dia anisan'ireo [[mpanoratra]] nanana ny lazany teo amin'ny [[Literatioran' i Madagasikara|literatiora malagasy]] talohan'ny nahafatesany tamin'ny taona 1984.
== Marim-pakasitrahana ==
Noho ny asa sy ny fandraisany anjara tamin'ny fampandrosoana ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] sy ny fampahalalam-baovao teto [[Madagasikara]] dia nomena ny mari-boninahitra "Commandeur de l'Ordre National Malgache "i Paul Rapatsalahy.
Taorian'ny nahafatesany tamin'ny volana Febroary 1988 dia notsaroana hatrany ny lova navelany. Tamin'ny taona 2002 dia nomena ny anarany ny lalana iray ao Antananarivo ho fanomezam-boninahitra azy.
== Loharano ==
* https://www.akademia-malagasy.mg {{Wayback|url=https://www.akademia-malagasy.mg/ |date=20260521195901 }}
* https://www.unesco.org/fr/countries/mg
* https://www.nocomment.mg/storage/app/public/edito/0ovKGP88488687c649d5161280f24580253101.pdf
* https://www.inalco.fr/
* [https://midi-madagasikara.mg/paul-rapatsalahy-2016-annee-de-la-celebration-de-son-100e-anniversaire/ https://midi-madagasikara.mg/paul-rapatsalahy-2016]
== Jereo koa ==
* [[Akademia Malagasy]]
* [[Ralaimongo Jean|Jean Ralaimongo]]
* [[Ravoahangy-Andrianavalona Joseph|Joseph Ravoahangy]]
* [[Raseta Joseph Delphin|Joseph Raseta]]
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
[[Sokajy:Teraka tamin'ny taona 1911]]
[[Sokajy:Mpanoratra Malagasy]]
1aa7halicl609uedqmohek7wsdr2b1e
1147941
1147915
2026-07-23T06:56:52Z
Mahery13
40447
Nanova soratra
1147941
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Paul Rapatsalahy|teraka=28 jona 1911|toerana=Ambidivato, Antananarivo|maty=14 Febroary 1988|firenena=Madagasikara|karazana=Malagasy|asa=Mpanao gazety|asa hafa=Mpanoratra}}
'''Paul Rapatsalahy''' dia mpanao gazety, [[mpanoratra]], mpanonta boky ary mpandraharaha ara-[[kolontsaina malagasy]], teraka tamin'ny taona 1911 tao [[Ambidivato]], [[Antananarivo]], ary nodimandry tamin'ny volana Febroary 1988 tao Antananarivo. Anisan'ireo olo-malaza nandray anjara lehibe tamin'ny fampiroboroboana ny asa fanaovan-gazety, ny literatiora ary ny [[kolontsaina malagasy]] nandritra ny taonjato faha-20 izy.[https://www.akademia-malagasy.mg] {{Wayback|url=https://www.akademia-malagasy.mg/ |date=20260521195901 }}
== Fiainana sy asa ==
Fantatra tamin'ny solon'anarana hoe Idealy-Soa i Paul Rapatsalahy. Nanomboka teo amin'ny sehatry ny asa [[fanaovan-gazety]] sy ny famoaham-boky izy, ary lasa iray amin'ireo mpisava lalana tamin'izany sehatra izany teto [[Madagasikara]]. Izy no nanorina ny trano pirinty Takariva sy ny gazety Takariva, izay isan'ireo [[gazety]] nahitana fiantraikany teo amin'ny tontolon'ny asa fanaovan-gazety [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]]. Ankoatra izany dia namoaka gazety maro tamin'ny teny malagasy sy teny frantsay ary nandray anjara tamin'ny fampandrosoana ny fampahalalam-baovao tamin'ny alalan'ny onjam-peo ihany izy.
Tsy voafetra tamin'ny asa fanaovan-gazety ny fandraisany anjara. Anisan'ireo tetikasa lehibe notanterahiny ny fananganana ny trano famokarana kapila [[Malagasy (vahoaka)|malagasy]] voalohany, ny fikarakarana ny fifaninanana Miss Madagascar voalohany izay nahafahan'ny mpandray anjara malagasy nandray anjara tamin'ny fifaninanana Miss World, ary ny fananganana ny tranombakoka tsy miankina voalohany teto Madagasikara. Naneho ny fahalianany tamin'ny fifandraisana iraisam-pirenena koa izy tamin'ny naha-solontenan'ny [[UNESCO]] azy teto [[Madagasikara]] sy tamin'ny fanohanany ny fampiasana ny [[Fiteny esperantô|fiteny Esperanto]].[https://www.unesco.org/fr/countries/mg]
== Asa soratra ==
Mpikambana tao amin'ny [[Akademia Malagasy]] i Paul Rapatsalahy. Namokatra sanganasa maro izy, izay tombanana ho mahery ny enimpolo. Ny asa sorany dia nahitana tantara foronina, lahatsoratra ary fanadihadiana [[Kolontsaina malagasy|ara-kolontsaina]] sy ara-tsosialy. Anisan'ireo sanganasany malaza ny:
* <nowiki>''Ilay tsipika mena''</nowiki>
* <nowiki>''Myra''</nowiki>
* <nowiki>''Fara''</nowiki>
* <nowiki>''Voahangy''</nowiki>
* <nowiki>''Lilia''</nowiki>
* Lahatsoratra sy fanadihadiana maro momba ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] sy ny [[fiarahamonina malagasy]].
Nampifangaro ny fitiavany ny kolontsaina malagasy sy ny traikefa azony nandritra ny dia maro nataony tany ivelany ny asa sorany. Na dia tsy dia nandray anjara mivantana tamin'ireo hetsika nasiônalista sasany aza izy, dia nankasitrahana noho ny ezaka nataony tamin'ny fiarovana sy fampiroboroboana ny kolontsaina malagasy.
== Fianakaviana ==
Paul Rapatsalahy dia rain'i José Rapatsalahy, izay mpanoratra malagasy koa. José Rapatsalahy dia anisan'ireo [[mpanoratra]] nanana ny lazany teo amin'ny [[Literatioran' i Madagasikara|literatiora malagasy]] talohan'ny nahafatesany tamin'ny taona 1984.
== Marim-pakasitrahana ==
Noho ny asa sy ny fandraisany anjara tamin'ny fampandrosoana ny [[Kolontsaina malagasy|kolontsaina]] sy ny fampahalalam-baovao teto [[Madagasikara]] dia nomena ny mari-boninahitra "Commandeur de l'Ordre National Malgache "i Paul Rapatsalahy.
Taorian'ny nahafatesany tamin'ny volana Febroary 1988 dia notsaroana hatrany ny lova navelany. Tamin'ny taona 2002 dia nomena ny anarany ny lalana iray ao Antananarivo ho fanomezam-boninahitra azy.
== Loharano ==
* https://www.akademia-malagasy.mg {{Wayback|url=https://www.akademia-malagasy.mg/ |date=20260521195901 }}
* https://www.unesco.org/fr/countries/mg
* https://www.nocomment.mg/storage/app/public/edito/0ovKGP88488687c649d5161280f24580253101.pdf
* https://www.inalco.fr/
* [https://midi-madagasikara.mg/paul-rapatsalahy-2016-annee-de-la-celebration-de-son-100e-anniversaire/ https://midi-madagasikara.mg/paul-rapatsalahy-2016]
== Jereo koa ==
* [[Akademia Malagasy]]
* [[Ralaimongo Jean|Jean Ralaimongo]]
* [[Ravoahangy-Andrianavalona Joseph|Joseph Ravoahangy]]
* [[Raseta Joseph Delphin|Joseph Raseta]]
* [[David Jaomanoro]]
* [[Jean-Joseph Rabearivelo]]
* [[Jacques Rabemananjara]]
* [[Jean-Luc Raharimanana]]
* [[Michèle Rakotoson]]
* [[Dox (Jean Verdi Salomon Razakandrainy)|Dox]]
* [[Naivoharison Patrick Ramanmonjisoa]]
* [[Lucien Xavier Michel Andrianarahinjaka|Lucien Xavier Michel-Andrianarahinjaka]]
* [[Esther Nirina]]
* [[Hajasoa Vololona Picard]]
* [[Charlotte-Arrisoa Rafenomanjato]]
* [[Pastora Rahajason]]
* [[Elie Rajaonarison]]
* [[Flavien Ranaivo]]
* [[Esther Razana]]
* [[Samuel Ratany]]
* [[Lisitry ny mpanoratra malagasy]]
[[Sokajy:Teraka tamin'ny taona 1911]]
[[Sokajy:Mpanoratra Malagasy]]
0vtf1z3sfv5l0928vcevzzlxpl85jun
The New Kingdom of Madagascar
0
294263
1147884
1109757
2026-07-21T20:19:27Z
~2026-39119-14
40302
Namafa soratra tsy ilaina
1147884
wikitext
text/x-wiki
Ny boky '''''The New Kingdom of Madagascar''''', navoakan’ i [[Rabarioelina Ndriana|Ndriana]] [[Rabarioelina Ndriana|Rabarioelina]], tamin’ ny taona 2014, dia mikaroka ny fototry ny [[Mônarsia|fanjaka-mpanjaka]] malagasy vaovao, amin’ ny alalan’ ny fikarohana ara-[[tantara]] sy ara-[[teôlôjia]] ary ara-[[pôlitika]] nataony.
== Lohahevitra sy tanjona ==
Nambaran’ i [[Rabarioelina Ndriana|Ndriana Rabarioelina]] fa ny fitondra-mpanjaka tafaverina amin' ny laoniny dia afaka manome an’ i [[Madagasikara]] lalana marin-toerana sy masina ho amin’ ny [[Fampandrosoana ara-toekarena sy ara-piarahamonina|fampandrosoana]]. Manolo-kevitra izy ny hananganana [[governemanta]] tsy miandany sy mahaleo tena, tohanan' ny [[Mpanjaka nentim-paharazana eto Madagasikara|mpanjaka nentim-paharazana]], ary fanitsiana [[Lalàmpanorenana|lalàm-panorenana]] hamerenana amin' ny laoniny ny andraikitra ara-pôlitikan' ny mpanjaka nentim-paharazana.
Manohana lalàm-panorenana miorina amin’ ny finoana ilay boky, ary mampahatsiahy ireo tetikasa [[Teôkrasia|teôkratika]] efa voalaza tao amin’ ny asa sorany tamin’ ny taona 2012 (''[[The King and High Priest Andriantompokoindrindra]]''). Ity lalàm-panorenana ity dia mikendry ny hanome voninahitra ny [[soatoavina]] ara-[[kolontsaina malagasy]] sy ny [[Zon' olombelona|zon']] [[Zon' olombelona|olombelona]] ary ny [[Sitrapon' Andriamanitra|sitrapon']] [[Sitrapon' Andriamanitra|Andriamanitra]].
Manolotra fepetra azo tsapain-tanana i Ndriana Rabarioelina, toy ny fikarakarana [[fifidianana]] amin’ ny vanim-potoanan’ ny main-tany (mba hialana amin’ ny fikorontanan’ ny toetrandro), ny dinika nasiônaly eo amin' ny fahefana mitondra sy ny mpanjaka izay matetika tsy raharahaina amin' ny adihevitra pôlitika ankehitriny.
Tsy fiverenana amin' ny fitondrana tany aloha izany, fa vina teôkratika amin' izao fotoana izao, izay manana anjara toerana lehibe eo amin' ny dingana ara-pôlitika sy ny lalàm-panorenana ary ny fananganana fanjakana. Araka ny filazan’ ny mpanoratra, ny fitondra-mpanjaka toy izany ihany no afaka mamerina ny firaisankina ara-tsôsialy sy ny rariny ary ny tena [[Fiandrianana|fiandrianam-pirenena]].
== Jereo koa ==
* ''[[Biblical Relations between Israel and Madagascar]]''
* ''[[The King and High Priest Andriantompokoindrindra]]''
* ''[[Madagascar in the Last Vestiges of the Birthplace of Humanity]]''
2420rii478dcqgpvqa27h4axmixe8zy
Mofo ramanonaka
0
294311
1147921
1110096
2026-07-22T12:13:12Z
~2026-41121-38
40451
Fanampiana hevitra vaovao
1147921
wikitext
text/x-wiki
Ny ramanonaka dia mofo malagasy manitra sy matsiro, maro no mankafy azy io ETO amin'ity nosintsika ity rehefa ampiarahana amin'ny kafe mahery ny maraina, ary atao tohan'aina rehefa folak'andro iny.<ref>Ilerouge.com</ref>
Noho ireo akora nanamboarana azy toy ny koba varigasy sy varim-bazaha, narahina siramamy Kely ary sira araka izay itiavana azy, dia manana tsiro masiraizy . Endasina amin'ny menaka ao anaty maditra kosa mba ho tonga boribory sy tsara jerena. Zovy ny malagasy tsy ho tia ramanonaka.
Mahavatra mihitsy ireo mpivarotra azy eny antsenakely mifoha vao maneno ankoho mba
mba ahavita maro amin'ny maraian<ref>madagaiscar voyage </ref>
Dingana iray fanaovana mofo ramanonaka<ref><nowiki>https://www.spyceez.com/recette/ramanonaka-le-beignet-sale-de-madagascar/</nowiki></ref>
0cjneequ8x1ki5taishh3ytkii73ovj
1147925
1147921
2026-07-22T12:48:11Z
~2026-41121-38
40451
Fanovana teny
1147925
wikitext
text/x-wiki
Ny ramanonaka dia mofo malagasy manitra sy matsiro, maro no mankafy azy io .Eto amin'ity nosintsika ity rehefa ampiarahana amin'ny kafe mahery ny maraina, ary atao tohan'aina rehefa folak'andro iny.<ref>Ilerouge.com</ref>
Noho ireo akora nanamboarana azy toy ny koba varigasy sy varim-bazaha, narahina siramamy Kely ary sira araka izay itiavana azy, dia manana tsiro masiraizy . Endasina amin'ny menaka ao anaty maditra kosa mba ho tonga boribory sy tsara jerena. Zovy ny malagasy tsy ho tia ramanonaka.
Mahavatra mihitsy ireo mpivarotra azy eny antsenakely mifoha vao maneno ankoho mba
mba ahavita maro amin'ny maraian<ref>madagaiscar voyage </ref>
Dingana iray fanaovana mofo ramanonaka<ref><nowiki>https://www.spyceez.com/recette/ramanonaka-le-beignet-sale-de-madagascar/</nowiki></ref>
i0kbr0x1hkumm15axukfyths2lq2ua3
Roger Andriatsiratahina
0
294356
1147961
1113841
2026-07-23T09:43:51Z
Thelezifor
15140
Nanatsara rafi-pehezanteny
1147961
wikitext
text/x-wiki
I '''Roger Andriatsiratahina''', izay antsoina matetika hoe '''Dr. Roger''', dia [[pastora]] sy [[Teôlôjia|teôlôjiana]] [[Loteranisma|loterana]] malagasy tena nahay. Mpitondra fivavahana ''aumônier'' tao amin' ny Hôpitaly Loterana Ambohibao sady talen' ny Sekoly Fampianarana Teolojia Loterana (Se.Fa.Te.L) izy tamin' ny fotoana nahafaty azy tamin' ny 13 Nôvambra 2020 izy, noho ny aretim-po teo amin' ny taona fisotroan-dronono<ref name=":0"><small>"[https://www.deliremadagascar.com/tag/rev-dr-andriatsiratahina-roger/ Rév Dr Andriatsiratahina Roger]", ''www.deliremadagascar.com''</small></ref><ref name=":1"><small>"[https://www.deliremadagascar.com/necrologie-une-etoile-sest-eteinte/ Nécrologie: Une étoile s'est éteinte]", ''www.deliremadagascar.com''</small></ref>. I Roger Andriatsiratahina dia ihaonan' ny finoana lalina sy ny fanoloran-tena ara-tsaina ary ny fanompoana feno fanetren-tena. Olona manan-danja eo amin' ny [[Prôtestantisma eto Madagasikara|prôtestantisma malagasy]] izy.
== Ny fiainany manokana ==
=== Ny ankohonany ===
Nanambady an' i Bernadette Raharimalala tamin' ny 13 Ôktôbra 1979 i Roger Andriatsiratahina ary niteraka efatra (telo lahy sy vavy tokana). Raim-pianakaviana be fandavan-tena izy, izay nahavita nampifandanja ny fanoloran-tena akademika sy ara-pivavahana ary ara-pianakaviana<ref name=":0" /><ref name=":1" />.
=== Ny zavatra tiany ===
Ankoatra ny [[teôlôjia]] dia ny [[haiady]] (indrindra ny ''[[judo]]'') sy ny ''[[yoga]]'' no zavatra tian' i Roger Andriatsiratahina tamin' ny fahatanorany. Natao [[kônfirmasiôna]] tamin' ny fahafolo taona sy tapany izy, ary izany dia niafara tamin' ny asa voamariky ny fahitsiana sy ny fahamalinana ary ny finoana lalina<ref name=":1" />.
=== Niova ho Loterana ===
[[Eklesia Episkopaly Malagasy|Anglikana]] i Roger Andriatsiratahina tamin' ny voalohany nefa nisy fiantraikany mafy tamin' ny fizotran' ny fiainam-panahiny ny [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Fifohazana]] sy ny asan' i [[Volahavana Germaine]] (na [[Volahavana Germaine|Nenilava]]). Nanamarika ny fiandohan' ny fanompoany ny fiovam-pinoany ho Loterana taorian' ny [[Fahasitranana mahagaga|fanasitranana amin' ny alalan' ny vavaka]]<ref name=":0" />.
== Ny fianarana sy ny fahaizany ==
Anisan' ny kalazalahy telo nanana mari-pahaizana dôktôrà momba ny [[teôlôjia]] i Roger Andriatsiratahina, niaraka amin' ny pastora [[Péri Rasolondraibe]] sy ny pastora [[Joseph Randrianasolo]] (zaodahiny), izay samy pastora loterana taranaka voalohany nahazo ny ''Ph.D''. avy amin' ny sekoly anglô-saksôna<ref name=":0" />.
Nahazo mari-pahaizana momba ny [[sôsiôlôjia]] tao amin' ny Oniversiten' i Madagasikara (ao amin' ny EESDEGS), avy eo nahazo vatsim-pianarana avy amin' ny [[Fiangonana Loterana Eran-Tany]] (frantsay: ''Fédération luthérienne mondiale''; anglisy: ''Lutheran World Federation'') hahazoana ny mari-pahaizana ''Master in Theology'' tao amin' ny [[Luther Seminary]], any Saint Paul (any [[Minnesota]], [[Etazonia]]) tamin' ny taona 1990, avy eo nahazo diplôma ''PhD in Theological Studies'' tao amin' ny [[Trinity Evangelical Divinity School]] ('''''[[:en:Trinity_Evangelical_Divinity_School|en]]''''') (any [[Illinois]], Etazonia)<ref name=":0" /><ref name=":2"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html? Some members of the Royal Acadmly of Sciences of Madagascar]", ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' (2017)</small></ref>. Manam-pahaizana momba ny [[teôlôjia sistematika]] izy<ref name=":2" />. Nitondra ny lohateny hoe "''Towards a new understanding of man based on the Biblical concept of the heart"'' ("Mankany amin' ny fahatakarana vaovao momba ny olombelona mifototra amin' ny atao hoe fo araka ny Baiboly") ny doktôrà amin' ny teolojia nataony<ref name=":0" />.
== Ny asa nataony ==
=== Mpampianatra ===
Nampianatra amin' ny maha mpampianatra mpitsidika azy (''professeur invité'') tao amin’ ny Oniversity FJKM Ravelojaona (OnFRA) sy tao amin' ny Institut Catholique de Madagascar (ICM) i Roger Andriatsiratahina<ref name=":2" />.
=== Mpitandrina ===
Nandritra ny fotoana ela i Roger Andriatsiratahina no ''aumônier principal'' tao amin' ny hôpitaly loteranan' Ambohibao sady talen' ny Se.Fa.Te.L. Izy koa dia sekretera jeneralin' ny [[Fiombonan' ny Fiangonana Protestanta eto Madagasikara|Fiombonan' ny Fangonana Protestanta eto Madagasikara]] (FFPM), izay nitanany andraikitra lehibe teo amin' ny serasera sy ny fanohanana toekarena ary ny fitantanana fananana<ref name=":0" />.
== Ny toetrany ==
Ahafantarana an' i Roger Andriatsiratahina ny fahenterany amin' ny fampiharana ny [[foto-pampianarana]] sy ny hatsikana ataony ao amin' ny toriteniny (toy ny hoe "Perato ny tanany ary kapao ny tongony"), nankasitraka ny [[ekiomenisma]] izy. Nahazo ny anaram-bositra hoe "Ingahy Lalàna"' izy, izany dia manambara ny fananjany hentitra ny lalàmpanorenana sy ny [[katekisma]]. Na dia izany aza dia nanetry tena sy nandala ny maha olona izy<ref name=":0" />.
== Jereo koa ==
* [[Péri Rasolondraibe]]
* [[Joseph Randrianasolo]]
== Loharano sy fanamarihana ==
akger9670ws57042rn1910youa6grrh
1147962
1147961
2026-07-23T09:55:20Z
Thelezifor
15140
Asa soratra
1147962
wikitext
text/x-wiki
I '''Roger Andriatsiratahina''', izay antsoina matetika hoe '''Dr. Roger''', dia [[pastora]] sy [[Teôlôjia|teôlôjiana]] [[Loteranisma|loterana]] malagasy tena nahay. Mpitondra fivavahana ''aumônier'' tao amin' ny Hôpitaly Loterana Ambohibao sady talen' ny Sekoly Fampianarana Teolojia Loterana (Se.Fa.Te.L) izy tamin' ny fotoana nahafaty azy tamin' ny 13 Nôvambra 2020 izy, noho ny aretim-po teo amin' ny taona fisotroan-dronono<ref name=":0"><small>"[https://www.deliremadagascar.com/tag/rev-dr-andriatsiratahina-roger/ Rév Dr Andriatsiratahina Roger]", ''www.deliremadagascar.com''</small></ref><ref name=":1"><small>"[https://www.deliremadagascar.com/necrologie-une-etoile-sest-eteinte/ Nécrologie: Une étoile s'est éteinte]", ''www.deliremadagascar.com''</small></ref>. I Roger Andriatsiratahina dia ihaonan' ny finoana lalina sy ny fanoloran-tena ara-tsaina ary ny fanompoana feno fanetren-tena. Olona manan-danja eo amin' ny [[Prôtestantisma eto Madagasikara|prôtestantisma malagasy]] izy.
== Ny fiainany manokana ==
=== Ny ankohonany ===
Nanambady an' i Bernadette Raharimalala tamin' ny 13 Ôktôbra 1979 i Roger Andriatsiratahina ary niteraka efatra (telo lahy sy vavy tokana). Raim-pianakaviana be fandavan-tena izy, izay nahavita nampifandanja ny fanoloran-tena akademika sy ara-pivavahana ary ara-pianakaviana<ref name=":0" /><ref name=":1" />.
=== Ny zavatra tiany ===
Ankoatra ny [[teôlôjia]] dia ny [[haiady]] (indrindra ny ''[[judo]]'') sy ny ''[[yoga]]'' no zavatra tian' i Roger Andriatsiratahina tamin' ny fahatanorany. Natao [[kônfirmasiôna]] tamin' ny fahafolo taona sy tapany izy, ary izany dia niafara tamin' ny asa voamariky ny fahitsiana sy ny fahamalinana ary ny finoana lalina<ref name=":1" />.
=== Niova ho Loterana ===
[[Eklesia Episkopaly Malagasy|Anglikana]] i Roger Andriatsiratahina tamin' ny voalohany nefa nisy fiantraikany mafy tamin' ny fizotran' ny fiainam-panahiny ny [[Fifohazana (kristianisma malagasy)|Fifohazana]] sy ny asan' i [[Volahavana Germaine]] (na [[Volahavana Germaine|Nenilava]]). Nanamarika ny fiandohan' ny fanompoany ny fiovam-pinoany ho Loterana taorian' ny [[Fahasitranana mahagaga|fanasitranana amin' ny alalan' ny vavaka]]<ref name=":0" />.
== Ny fianarana sy ny fahaizany ==
Anisan' ny kalazalahy telo nanana mari-pahaizana dôktôrà momba ny [[teôlôjia]] i Roger Andriatsiratahina, niaraka amin' ny pastora [[Péri Rasolondraibe]] sy ny pastora [[Joseph Randrianasolo]] (zaodahiny), izay samy pastora loterana taranaka voalohany nahazo ny ''Ph.D''. avy amin' ny sekoly anglô-saksôna<ref name=":0" />.
Nahazo mari-pahaizana momba ny [[sôsiôlôjia]] tao amin' ny Oniversiten' i Madagasikara (ao amin' ny EESDEGS), avy eo nahazo vatsim-pianarana avy amin' ny [[Fiangonana Loterana Eran-Tany]] (frantsay: ''Fédération luthérienne mondiale''; anglisy: ''Lutheran World Federation'') hahazoana ny mari-pahaizana ''Master in Theology'' tao amin' ny [[Luther Seminary]], any Saint Paul (any [[Minnesota]], [[Etazonia]]) tamin' ny taona 1990, avy eo nahazo diplôma ''PhD in Theological Studies'' tao amin' ny [[Trinity Evangelical Divinity School]] ('''''[[:en:Trinity_Evangelical_Divinity_School|en]]''''') (any [[Illinois]], Etazonia)<ref name=":0" /><ref name=":2"><small>"[https://royal-academy-of-madagascar.blogspot.com/2017/11/iii-members-of-royal-academy-of.html? Some members of the Royal Acadmly of Sciences of Madagascar]", ''Royal Academy of Sciences of Madagascar'' (2017)</small></ref>. Manam-pahaizana momba ny [[teôlôjia sistematika]] izy<ref name=":2" />. Nitondra ny lohateny hoe "''Towards a new understanding of man based on the Biblical concept of the heart"'' ("Mankany amin' ny fahatakarana vaovao momba ny olombelona mifototra amin' ny atao hoe fo araka ny Baiboly") ny doktôrà amin' ny teolojia nataony<ref name=":0" />.
== Ny asa nataony ==
=== Mpampianatra ===
Nampianatra amin' ny maha mpampianatra mpitsidika azy (''professeur invité'') tao amin’ ny Oniversity FJKM Ravelojaona (OnFRA) sy tao amin' ny Institut Catholique de Madagascar (ICM) i Roger Andriatsiratahina<ref name=":2" />.
=== Mpitandrina ===
Nandritra ny fotoana ela i Roger Andriatsiratahina no ''aumônier principal'' tao amin' ny hôpitaly loteranan' Ambohibao sady talen' ny Se.Fa.Te.L. Izy koa dia sekretera jeneralin' ny [[Fiombonan' ny Fiangonana Protestanta eto Madagasikara|Fiombonan' ny Fangonana Protestanta eto Madagasikara]] (FFPM), izay nitanany andraikitra lehibe teo amin' ny serasera sy ny fanohanana toekarena ary ny fitantanana fananana<ref name=":0" />.
== Ny toetrany ==
Ahafantarana an' i Roger Andriatsiratahina ny fahenterany amin' ny fampiharana ny [[foto-pampianarana]] sy ny hatsikana ataony ao amin' ny toriteniny (toy ny hoe "Perato ny tanany ary kapao ny tongony"), nankasitraka ny [[ekiomenisma]] izy. Nahazo ny anaram-bositra hoe "Ingahy Lalàna"' izy, izany dia manambara ny fananjany hentitra ny lalàmpanorenana sy ny [[katekisma]]. Na dia izany aza dia nanetry tena sy nandala ny maha olona izy<ref name=":0" />.
== Asa soratra ==
Indreto ny sasany amin' ny asa soratra nataony:
* ''Church Empowerment for Cultural and Political Awareness: The Emergence of Revival Movements Within Protestant Churches, Brief History of the Revival Movement of Soatanana''. (memoara Master tao amin' ny [[Luther Seminary]], Minnesota, taona 1990<ref name=":0" />.
* ''Towards a New Understanding of Man Based on the Biblical Concept of the Heart''., Tezy doktôrà nahazoany ny Ph.D. tao amin' ny [[Trinity Evangelical Divinity School]], Illinois (Etazonia)<ref name=":0" />.
== Jereo koa ==
* [[Péri Rasolondraibe]]
* [[Joseph Randrianasolo]]
== Loharano sy fanamarihana ==
eb313n9sg2313uj2cb7wqma65dtmtp6
Scaevola taccada
0
295554
1147860
1142091
2026-07-21T08:01:09Z
CommonsDelinker
112
Replacing Scaveola-taccada20.JPG with [[File:Scaevola_taccada_20.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · typo).
1147860
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Scaevola taccada 20.jpg|vignette|378x378px|''Scaevola taccada'']]
Ny '''''Scaevola taccada''''' dia [[Angiospermae|zavamaniry]] [[Angiospermae|mamony]], ao amin' ny fianakaviana ''[[Goodeniaceae]]'', hita any amin' ny [[ala honko]] sy amin' ny toerana amoron-tsiraka be vato na fasika any amin' ny [[Faritra trôpikaly|faritra]] [[Faritra trôpikaly|trôpikalin']] i [[Faritra Indô-Pasifika|Indô-Pasifika]]. Izy io dia [[hazobotry]] maniry an-torapasika, fahita manamorona ny [[Ranomasin' i Arabia]], ny [[Ranomasimbe Indiana|Ranomasimbe Indianina]] trôpikaly ary any amin' ny nosy trôpikaly ao amin' ny [[Ranomasimbe Pasifika]]. Antsoina hoe '''''Scaevola sericea''''' na '''''Scaevola koenigii''''' koa izy io. Amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] izy dia atao hoe '''soanarika''', '''variñato''', '''bararaka''' ary '''litsoa''', nefa mety hanondroana karazana hafa ireto teny ireo.
== Anarany ==
* ''Lobelia taccada'' <small>Gaertn</small>.
* ''Scaevola frutescens'' <small>K.Krause</small>
* ''Scaevola koenigii'' <small>Vahl</small>
* ''Scaevola sericea'' <small>Vahl</small>
* ''Scaevola taccada'' <small>(Gaertn.) Roxb.</small>
== Faritra sy toerana aniriany ==
[[Sary:Scaevola taccada 4.jpg|vignette|''Scaevola taccada'']]
Ny ''Scaevola taccada'' dia hita any amin' ny faritra amorontsiraka any [[Okinawa (nosy)|Okinawa]], [[Taioàna|Taiwan]], [[Repoblika Entim-Bahoakan' i Sina|Sina]] atsimo, [[Vietnamy]], [[Malezia]], [[Filipina]], [[Indônezia]], [[Timôro Atsinanana]], [[Aostralia]] Avaratra, [[Pôlinezia]], [[Melanezia]], [[Mikrônezia]], [[Afrika Atsinanana]], [[Madagasikara]], [[Maorisy]], [[Seisely]], [[Ômàna|Ômana]], [[Iemena]], [[India]], [[Maldiva]], [[Mianmara]], [[Tailandy]], [[Kambôdia|Kambôja]], vondron-nosy Chagos, [[Kômôro]], ary [[La Réunion]]. Ny tontolo feno sira, izay tena mampiavaka ny [[torapasika]] trôpikaly, no tian' io zavamaniry io aniriana.
== Fampiasana ==
=== Fiarovana ny tontolo iainana ===
[[Sary:Starr 010209-0286 Scaevola taccada.jpg|vignette|''Scaevola taccada'']]
Any amin' ny nosy sasany any amin' ny [[Ranomasimbe Pasifika]] dia ampiasaina mba hisorohana ny [[Fikao-tany|fikao]]<nowiki/>ky ny morontsiraka ary koa amin' ny fanajariana ny tany ny ''Scaevola taccada''. Ambolena eny amoron-dranomasina ihany koa izy io mba hiarovana ny zavamaniry hafa izay ambolena eo koa.
=== Toerana firovana ho an' ny biby ===
Manome toerana azo antoka sy alokaloka ho an' ny fano maitso (''[[Chelonia mydas]]'') tonga manatody eny amin' ny morontsiraka aniriany.
=== Fitsaboana sy sakafo ===
[[Sary:Scaevola taccada kz02.jpg|vignette|274x274px|''Scaevola taccada'']]
Ampiasaina amin' ny fitsaboana nentim-paharazana pôlineziana sy aziatika ny ampahany sasany amin' ilay zavamaniry. Natete hanasitranana ny famaivain' ny mason' ny mpanjono ambany ranomasina Chamorro ao amin' ny tangoro-nosy Mariana ny ranon-javatra avy amin' ilay zavamaniry. Teo amin' ny tantara, tany [[Maldiva]] dia natao ho sakafo amin' ny [[mosary]] ny ravin' io zavamaniry io.
== Jereo koa ==
* [[Scaevola (zavamaniry)|''Scaevola'' (zavamaniry)]]
* [[Bararaka]] (''Scaevola taccada''; ''[[Muntafara sessilifolia]]'' na ''[[Tabernaemontana sessilifolia]]'').
* [[Variñato]] (''Scaevola taccada''; ''[[Scaevola plumieri]]'')
6o2pvmnreczfq4wis61rjhole2dax2n
Scaevola (zavamaniry)
0
295555
1147861
1131695
2026-07-21T08:03:57Z
CommonsDelinker
112
Replacing Scaveola-taccada20.JPG with [[File:Scaevola_taccada_20.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · typo).
1147861
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Scaevola taccada 20.jpg|vignette|[[Scaevola taccada|''Scaevola taccada'']]|370x370px]]
Ny '''''Scaevola''''' dia vondron-karazana [[Angiospermae|zavamaniry mamony]] ao amin' ny fianakaviana ''[[Goodeniaceae]]''. Misy karazany 130 mahery izy io, ary i [[Aostralia]] sy [[Pôlinezia]] no tena ahitana fahasamihafan-karazana maro. Misy karazana 80 eo ho eo any Aostralia, izay hita manerana an' ilay kôntinanta, amin' ny toeram-paniriana isan-karazany.
== Karazana ==
[[Sary:Scaevola plumieri with ripe and unripe drupes Dunedin Florida.jpg|vignette|302x302px|''[[Scaevola plumieri]]'']]
Tamin' ny Janoary 2020, ny ''[[Plants of the World Online]]'' dia nanaikyireto karazana ireto:
* ''Scaevola acacioides'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola aemula'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola albida'' <small>(Sm.) Druce</small>
* ''Scaevola amblyanthera'' <small>F.Muell.</small>
* ''Scaevola anchusifolia'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola angulata'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola angustata'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola archeriana'' <small>L.W.Sage</small>
* ''Scaevola arenaria'' <small>E.Pritz.</small>
* ''Scaevola argentea'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola auriculata'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola balansae'' <small>Guillaumin</small>
* ''Scaevola ballajupensis'' <small>L.W.Sage</small>
* ''Scaevola barrierei'' <small>A.S.Wulff & Munzinger</small>
* ''Scaevola basedowii'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola beckii'' <small>Zahlbr.</small>
* ''Scaevola brookeana'' <small>F.Muell.</small>
* ''Scaevola browniana'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola bursariifolia'' <small>J.M.Black</small>
* ''Scaevola calendulacea'' <small>(Andrews) Druce</small>
* ''Scaevola calliptera'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola canescens'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola'' × ''cerasifolia'' <small>Skottsb.</small>
* ''Scaevola chamissoniana'' <small>Gaudich.</small>
* ''Scaevola chanii'' <small>K.M.Wong</small>
* ''Scaevola chrysopogon'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola coccinea'' <small>Däniker</small>
* ''Scaevola collaris'' <small>F.Muell.</small>
* ''Scaevola collina'' <small>J.M.Black ex E.L.Robertson</small>
* ''Scaevola coriacea'' <small>Nutt.</small>
* ''Scaevola crassifolia'' <small>Labill.</small>
* ''Scaevola cuneiformis'' <small>Labill.</small>
* ''Scaevola cunninghamii'' <small>DC.</small>
* ''Scaevola cylindrica'' <small>Schltr. & K.Krause</small>
* ''Scaevola densifolia'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola depauperata'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola enantophylla'' <small>F.Muell.</small>
* ''Scaevola eneabba'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola erosa'' <small>Guillaumin</small>
* ''Scaevola floribunda'' <small>A.Gray</small>
* ''Scaevola gaudichaudiana'' <small>Cham.</small>
* ''Scaevola gaudichaudii'' <small>Hook. & Arn.</small>
* ''Scaevola glabra'' <small>Hook. & Arn.</small>
* ''Scaevola glabrata'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola glandulifera'' <small>DC.</small>
* ''Scaevola globosa'' <small>(Carolin) Carolin</small>
* ''Scaevola globulifera'' <small>Labill.</small>
* ''Scaevola glutinosa'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola gracilis'' <small>Hook.f.</small>
* ''Scaevola graminea'' <small>Ewart & A.H.K.Petrie</small>
* ''Scaevola hainanensis'' <small>Hance</small>
* ''Scaevola hamiltonii'' <small>K.Krause</small>
* ''Scaevola hobdyi'' <small>W.L.Wagner</small>
* ''Scaevola hookeri'' <small>F.Muell. ex Hook.f.</small>
* ''Scaevola humifusa'' <small>de Vriese</small>
* ''Scaevola humilis'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola kallophylla'' <small>G.J.Howell</small>
* ''Scaevola kilaueae'' <small>O.Deg.</small>
* ''Scaevola laciniata'' <small>F.M.Bailey</small>
* ''Scaevola lanceolata'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola linearis'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola longifolia'' <small>de Vriese</small>
* ''Scaevola macrophylla'' <small>(de Vriese) Benth.</small>
* ''Scaevola macropyrena'' <small>I.H.Müll.</small>
* ''Scaevola macrostachya'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola marquesensis'' <small>F.Br.</small>
* ''Scaevola micrantha'' <small>C.Presl</small>
* ''Scaevola microcarpa'' <small>Cav.</small>
* ''Scaevola microphylla'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola mollis'' <small>Hook. & Arn.</small>
* ''Scaevola montana'' <small>Labill.</small>
* ''Scaevola muluensis'' <small>K.M.Wong</small>
* ''Scaevola myrtifolia'' <small>(de Vriese) K.Krause</small>
* ''Scaevola neoebudica'' <small>Guillaumin</small>
* ''Scaevola nitida'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola nubigena'' <small>Lauterb.</small>
* ''Scaevola obovata'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola oldfieldii'' <small>F.Muell.</small>
* ''Scaevola oppositifolia'' <small>Roxb.</small>
* ''Scaevola ovalifolia'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola oxyclona'' <small>F.Muell.</small>
* ''Scaevola paludosa'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola parvibarbata'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola parviflora'' <small>K.Krause</small>
* ''Scaevola parvifolia'' <small>F.Muell. ex Benth.</small>
* ''Scaevola pauciflora'' <small>Leenh.</small>
* ''Scaevola paulayi'' <small>Fosberg</small>
* ''Scaevola phlebopetala'' <small>F.Muell.</small>
* ''Scaevola pilosa'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola platyphylla'' <small>Lindl.</small>
* ''[[Scaevola plumieri]]'' <small>(L.) Vahl</small>
* ''Scaevola porocarya'' <small>F.Muell.</small>
* ''Scaevola porrecta'' <small>A.C.Sm.</small>
* ''Scaevola procera'' <small>Hillebr.</small>
* ''Scaevola pulchella'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola pulvinaris'' <small>K.Krause</small>
* ''Scaevola racemigera'' <small>Däniker</small>
* ''Scaevola ramosissima'' <small>(Sm.) K.Krause</small>
* ''Scaevola repens'' <small>de Vriese</small>
* ''Scaevola restiacea'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola revoluta'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola sericophylla'' <small>F.Muell. ex Benth.</small>
* ''Scaevola socotraensis'' <small>H.St.John</small>
* ''Scaevola spicigera'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola spinescens'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola striata'' <small>R.Br.</small>
* ''Scaevola subcapitata'' <small>F.Br.</small>
* ''[[Scaevola taccada]]'' <small>(Gaertn.) Roxb.</small> (''Scaevola koenigii'' <small>Wahl</small>)
* ''Scaevola tahitensis'' <small>Carlquist</small>
* ''Scaevola tenuifolia'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola thesioides'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola tomentosa'' <small>Gaudich.</small>
* ''Scaevola tortuosa'' <small>Benth.</small>
* ''Scaevola verticillata'' <small>Leenh.</small>
* ''Scaevola virgata'' <small>Carolin</small>
* ''Scaevola wrightii'' <small>(Griseb.) M.Gómez</small>
* ''Scaevola xanthina'' <small>K.A.Sheph. & Hislop</small>
== Jereo koa ==
* ''[[Goodenia]]''
emru765a9ttvu2znu18skkhlze8jitr
RABENALISOA Ravalitera Jean
0
296071
1147960
1123148
2026-07-23T09:21:59Z
Felana RASOARIMANANA
39788
Nampiditra sary
1147960
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Rabenalisoa Ravalitera Jean|teraka=28 Novambra 1945|firenena=Madagasikara|asa=Mpampianatra- mpikaroka|asa hafa=Mpikabary, mpanoratra...|image=Nalisoa_RAVALITERA.jpg|toerana=Tsiroanomandidy}}
[[Sary:Nalisoa RAVALITERA.jpg|vignette|Nalisoa RAVALITERA]]
== Mombamomba azy ==
I RABENALISOA Ravalitera Jean ,izay fatatra koa amin'ny solon'anarana hoe J. Nalisoa RAVALITERA na Benaina eo amin'ny asa sorany .Izy dia teraka tamin'ny 28 Novambra 1945 tao [[Tsiroanomandidy]] ary nanambady an'i Lisy Ravalitera izay mpanoratra toa azy ihany<ref>https://newsmada.com/2025/11/11/nalisoa-ravalitera-un-monument-vivant-de-la-litterature-fete-ses-80-ans/</ref> .
== Ny andraikiny ==
Betsaka ireo sehatr'asa izay iseharany satria sady mpampianatra mpikaroka izy no mpanabe, [[mpanoratra]], [[mpikabary]], talen'ny foibe momban'ny teny ao amin'ny [[Akademia Malagasy|akademia]] malagasy, talen'ny haikanto sy hailaza ao amin'ny akademia koa izy<ref>https://fr.globalvoices.org/2025/06/03/295889/</ref>, ary tomponandraikitry ny " radio" anjomara (94.8 fm)<ref>https://tv.kolo.mg/confessions-nalisoa-ravalitera/</ref>
== Ny fikambanana ==
Nisy ihany koa ireo fikambananana izay nisy azy na teto an-toerana na tany ivelany toy ny ACALAN ( Académie de Langues des Africains)<ref>https://tv.kolo.mg/confessions-nalisoa-ravalitera/</ref>, [[Faribolana Sandratra|faribolana]] SANDRATRA, Havatsa U.P.E.M ( Union des Poétes et des écrivains malgache ), FI.MPI.MA ( FIkambanan' ny MPikabary MAlagasy )<ref>https://www.moov.mg/actualite/108878-litterature-jean-rabenalisoa-ravalitera-celebre-par-lhavatsa-upem-pour-ses-80-ans</ref>
== Asa soratra ==
Eo amin'ny sehatry ny [[kanto]] indray dia nanoratra tantara( tantara fihaino, sombin-tantara) izy, fa indrindra ny tena nanavanana azy sy nironany kokoa dia ny fanoratana [[tononkalo]] ary isany tena nahafatarana azy sy tiany ilay mitondra ny lohateny hoe " ampitoviana"<ref>https://tanikomadagascar.com/2023/05/08/confession-nalisoa-ravalitera/</ref>.
== Ny boky ==
Amin'ny maha ao anaty fikambananana azy dia niara-niasa tamina mpanoratra hafa teo amin'ny resaka famoaham-boky izy toy ny [[boky]] "fara mamy" ( J. Nalisoa RAVALITERA, Hermann Ravelomanana, Fanomezana Rabemolaly), "matoy" ( J. Nalisoa RAVALITERA, Omgui, Ranoë), kanefa nanoratra boky ho azy manokana izy toy "tapa-porohana", " zetra", "fitia manandala", "mavana"<ref>https://tv.kolo.mg/confessions-nalisoa-ravalitera/</ref>.
== Miavaka ==
Manana mari-pahaizana docteur amin'ny " es-lettres" izy. Ary niavaka ny nanehoany izany " thése" izany satria dia teny gasy no nanantanterahany azy, izay zavatra tsy mbola fahita maneran-tany mihitsy . Lohahevitra tamin' izany dia ny hoe " ny very tadiavina ao anatin 'ny asa soratr'i saint louis Raphaël Rafringa"<ref>https://tv.kolo.mg/confessions-nalisoa-ravalitera/</ref>
== Fialamboly ==
Na dia eo izany rehetra izany, izy dia isan'ireo olona mpanao fanatanjahantena ka ny tena nanavanana azy dia voley baolina sy ny [[Baolina kitra|baolina]] kitra ary efa nisy fotoana izy efa tompondaka tamin' izany. Hoy ilay mpanoratra iray izay hoe" ao anatin'ny vatana tomady no ahitana saina matsilo".<ref>https://tv.kolo.mg/confessions-nalisoa-ravalitera/</ref>
____________________________________________
== Loharano ==
[[Sokajy:Olona malagasy]]
84fip75uybthuxa88ro5ojnnmeqpx6e
BioLib
0
296189
1147885
1127697
2026-07-21T20:28:03Z
InternetArchiveBot
25011
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
1147885
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Biolib logo oficial.png|vignette|339x339px|Sary sy soratra famantarana ny ''BioLib'']]
Ny '''''Biological Library''''', izay fantatra ihany koa amin' ny fanafohezana hoe '''''BioLib''''', dia angon-drakitra momba ny taksônômia an-tserasera. I Zicha sy Ondřej ary ny namany no mpanoratra azy. Mifantoka amin' ny zavamananaina isan-karazanay ao amin' ny [[Tsekia|Repoblika Tseky]] ity angon-drakitra ity saingy tsy voafetra ho amin' io.
== Rohy ivelany ==
* [https://www.biolib.cz/en/ www.biolib.cz/en/] (amin' ny [[Fiteny anglisy|teny anglisy]])
* [https://www.biolib.cz/cz/main/ www.biolib.cz/cz/main/] {{Wayback|url=https://www.biolib.cz/cz/main/ |date=20251030091415 }} (amin' ny [[Fiteny tseky|teny tseky]])
ipa1amtskpnr7ppsbhigkqqakgu1vgt
Tenente Coimbra
0
296534
1147857
1123931
2026-07-21T00:39:18Z
CommonsDelinker
112
Removing [[:c:File:TenenteCoimbra2019.jpg|TenenteCoimbra2019.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Krd|Krd]] because: No permission since 25 June 2026.
1147857
wikitext
text/x-wiki
'''Matheus Coimbra Martins de Aguiar''' (teraka ny 8 Janoary 1991), fantatra kokoa amin'ny anarana hoe '''Tenente Coimbra''', dia [[mpanao politika]] [[Brezila|breziliana]] izay mpikambana ao amin'ny Antenimieran'ny mpanao lalàna ao {{São Paulo}} nanomboka tamin'ny taona 2019 ary voafidy indray tamin'ny taona 2023.<ref>(pt) [https://g1.globo.com/sp/santos-regiao/eleicoes/2022/noticia/2022/10/02/tenente-coimbra-e-reeleito-deputado-estadual-em-sp-pela-2a-vez-podemos-comemorar.ghtml Tenente Coimbra é reeleito deputado estadual em SP]</ref> Mifandray amin'ny [[Partido Liberal|Antoko Liberaly]] (PL)
Niasa tao amin'ny [[tafika]] breziliana nandritra ny sivy taona izy teo aloha.<ref>(pt) [https://aspomilnoticias.com.br/deputado-estadual-ten-coimbra-recebe-premio-aguia-da-aspomil/ Deputado Estadual recebe premio]</ref>
==Jereo koa==
{{commonscat|Tenente Coimbra}}
[[Sokajy:Mpanao politika paulista]]
[[Sokajy:Partido Liberal|Coimbra]]
[[Sokajy:Miaramila breziliana]]
[[Sokajy:solombavambahoaka breziliana|Coimbra]]
[[sokajy:Teraka tamin'ny taona 1991]]
pppg6eb9zleihr81bz7uu6fx8h4icnz
Passifloraceae
0
296542
1147865
1131230
2026-07-21T10:36:36Z
Thelezifor
15140
Nanitsy voambolana
1147865
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Passiflora edulis.JPG|vignette|347x347px|''Passiflora edulis'']]
Ny '''''Passifloraceae''''' dia fianakavian-javamaniry [[Angiospermae|mamony]], ao amin' ny filaharana [[Violales]] teo aloha na [[Malpighiales]] taty aoriana, misy karazana 750 eo ho eo voatsinjara ao anatin' ny antokon-javamaniry 16 ka hatramin' ny 30, arakaraka ny fanasokajiana. Amin' izy ireo dia misy ny [[Hazo (zavamaniry)|hazo]], ny [[hazobotry]] sy [[kirihitra]], ny [[vahy]] ary [[zavamaniry mianika]]. Hita amin' ny faritra mafana ny ankamaroany. Ity fianakaviana ity dia nomena anarana avy amin' ny antokon-javamaniry ''Passiflora'' ([[garanadelina]]) ahitana ny ''Passiflora edulis'' izay hanim-boa, ary koa ny zavamaniry an-jaridaina isan-karazany.
[[Sary:PassifloraCaerulea-flower-1m.jpg|vignette|314x314px|''Passiflora caerulea'']]
Ny [[Fanasokajian' i Cronquist|fanasokajiana klasikan' i Cronquist]] teo aloha dia nametraka ity fianakaviana ity tao amin' ny filaharana Violales, saingy ny fanasokajiana môderina kokoa toy ny an' ny ''[[Angiosperm Phylogeny Group]]'', dia nampiditra azy ao amin' ny Malpighiales ary nitarina ilay fianakaviana mba hampidirana ny ''[[Malesherbiaceae]]'' (antoko ''Malesherbia'') sy ''[[Turneraceae]]'' (antoko ''Adenoa'', ''Erblichia'', ''Hyalocalyx'', ''Loewia'', ''Mathurina'', ''Piriqueta'', ''Stapfiella'', ''Streptopetalum'', ''Tricliceras'' ary ''[[Turnera]]'') taloha izay lasa zana-pianakaviana ''Malesherbioideae'' sy ''Turneroideae''.
== Antoko ==
Indreto ny antoko ao amin' ny ''Passifloraceae'':
* ''[[Adenia]]'' Forssk.
* ''Adenoa'' Arbo
* ''Afroqueta'' Thulin & Razafim
* ''Ancistrothyrsus'' Harms
* ''Androsiphonia'' Stapf
* ''Arboa'' Thulin & Razafim
* ''Barteria'' Hook.f. (tafiditra ao ny ''Smeathmannia'' Sol. ex R.Br.)
* ''Basananthe'' Peyr.
* ''Crossostemma'' Planch. ex Benth.
* ''Deidamia'' Noronha ex Thouars
* ''Dilkea'' Mast.
* ''Efulensia'' C.H.Wright
* ''Erblichia'' Seem.
* ''Hyalocalyx'' Rolfe
* ''Jongkindia'' Breteler & F.T.Bakker
* ''Loewia'' Urb.
* ''Mathurina'' Balf.f.
* ''Mitostemma'' Mast.
* ''Oxossia'' L. Rocha
* ''Paropsia'' Noronha ex Thouars
* ''Paropsiopsis'' Engl.
* ''[[Passiflora]]'' L.
* ''Piriqueta'' Aubl.
* ''Schlechterina'' Harms
* ''Stapfiella'' Gilg
* ''Streptopetalum'' Hochst.
* ''Tricliceras'' Thonn. ex DC.
* ''[[Turnera]]'' L.
* ''Viridivia'' J.H.Hemsl. & Verdc.
== Jereo koa ==
* [[Malpighiales]]
153zamg3rd0sjgugyz7f6a0njubzjjb
Adenia
0
296556
1147866
1123676
2026-07-21T10:40:34Z
Thelezifor
15140
Karazana misy eto Madagasikara
1147866
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Adenia pechuelii-01.jpg|vignette|362x362px|''Adenia pechuelii'']]
Ny '''''Adenia''''' dia vondron-karazan-javamaniry [[Angiospermae|mamony]], ao amin' ny fianakaviana ''[[Passifloraceae]]'', teratany indrindra aty [[Afrika]] trôpikaly, eto [[Madagasikara]] ary any [[Azia]]. Ny karazana sasany amin' io vondron-karazana dia mahazaka tany karankaina.
[[Sary:Adenia fruticosa 02 ies.jpg|vignette|228x228px|''Adenia fruticosa'']]
Misy karazana 95 eo ho eo ity vondron-karazana ity, ka ny 60 ao [[Afrika]], ny 20 eto [[Madagasikara]] ary ny 15 any [[Azia]]. Ireo karazana ireo dia manana endrika isan-karazany: [[vahy]], [[Hazo (zavamaniry)|hazo]], [[hazobotry]], sns, ary hita amin' ny karazana toeram-paniriana samihafa, manomboka amin' ny [[Tany efitra|tany efitry]] ny faritra afrikanina sasany ka hatrany amin' ny [[ala mikitroka]] any [[Azia Atsimo-Atsinanana]]. Ny karazana misy eto [[Madagasikara]] dia matetika antsoina amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] hoe '''''hola'''''.
== Anarana hafa ==
[[Sary:Adenia hondala.jpg|vignette|249x249px|''Adenia hondala'']]Indreto ny anarana hafa nahafantarana ny karazana sasany ao amin' ny :
* ''Blepharanthes'' <small>Sm.</small>, nom. inval.
* ''Clemanthus'' <small>Klotzsch</small>
* ''Echinothamnus'' <small>Engl.</small>
* ''Erythrocarpus'' <small>M.Roem.</small>
* ''Jaeggia'' <small>Schinz</small>
* ''Keramanthus'' <small>Hook.f.</small>
* ''Kolbia'' <small>P.Beauv.</small>
* ''Machadoa'' <small>Welw. ex Hook.f.</small>
* ''Microblepharis'' <small>(Wight & Arn.) M.Roem.</small>
* ''Modecca'' <small>Lam.</small>
* ''Ophiocaulon'' <small>Hook.f.</small>
* ''Paschanthus'' <small>Burch.</small>
== Karazana ==
Ity manaraka ity ny lisitry ny karazana 106 ao amin' ny vondron-karazana ''Adenia'' izay eken' ny [[Plants of the World Online]] tamin' ny 3 Jolay 2023.
* ''Adenia aculeata'' (Oliv. ex Hook.) Engl.
* ''Adenia acuta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia adenifera'' W.J.de Wilde
* ''Adenia angulosa'' G.W.Hu & Q.F.Wang
* ''Adenia antongilliana'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia ballyi'' Verdc.
* ''Adenia banaensis'' C.Cusset
* ''Adenia barthelatii'' M.Pignal, Yockteng, Hearn & Labat
* ''Adenia bequaertii'' Robyns & Lawalrée
* ''Adenia boivinii'' W.J.de Wilde
* ''Adenia cardiophylla'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia cissampeloides'' (Planch. ex Hook.) Harms
* ''Adenia cladosepala'' (Baker) Harms
* ''Adenia cordifolia'' (Blume) Engl.
* ''Adenia crassa'' Merr.
* ''Adenia cynanchifolia'' (Benth.) Harms
* ''[[Adenia densiflora]]'' (Baker) Harms
* ''Adenia digitata'' (Harv.) Engl.
* ''Adenia dinklagei'' Hutch. & Dalziel
* ''Adenia dolichosiphon'' Harms
* ''Adenia ecirrosa'' W.J.de Wilde
* ''Adenia elegans'' H.Perrier
* ''Adenia ellenbeckii'' Harms
* ''Adenia epigea'' H.Perrier
* ''Adenia erecta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fasciculata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fernandesiana'' A.Robyns
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' (Drake ex Jum.) Harms
* ''Adenia fruticosa'' Burtt Davy
* ''Adenia gedoensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia glauca'' Schinz
* ''Adenia globosa'' Engl.
* ''Adenia goetzei'' Harms
* ''Adenia gracilis'' Harms
* ''Adenia guineensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia gummifera'' (Harv.) Harms
* ''Adenia hastata'' (Harv.) Schinz
* ''Adenia heterophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia hondala'' (Gaertn.) W.J.de Wilde
* ''Adenia huillensis'' (Welw.) A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia inermis'' (W.J.de Wilde) W.J.de Wilde
* ''Adenia isaloensis'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia karibaensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia keramanthus'' Harms
* ''Adenia kigogoensis'' Hearn
* ''Adenia kinabaluensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia kirkii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia lanceolata'' Engl.
* ''Adenia lapiazicola'' Bard.-Vauc.
* ''Adenia latipetala'' W.J.de Wilde
* ''Adenia letouzeyi'' W.J.de Wilde
* ''Adenia lewallei'' A.Robyns
* ''Adenia lindiensis'' Harms
* ''Adenia litoralis'' Hearn
* ''Adenia lobata'' (Jacq.) Engl.
* ''Adenia longistipulata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia macrophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia malangeana'' Harms
* ''Adenia mannii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia mcdadiana'' Hearn
* ''Adenia metamorpha'' Hearn
* ''Adenia metriosiphon'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia monadelpha]]'' H.Perrier
* ''Adenia mossambicensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia natalensis'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia olaboensis]]'' Claverie
* ''Adenia ovata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia pachyphylla'' W.J.de Wilde
* ''Adenia panduriformis'' Engl.
* ''Adenia pechuelii'' (Engl.) Harms
* ''Adenia peltata'' (Baker) Schinz
* ''Adenia penangiana'' (Wall. ex G.Don) W.J.de Wilde
* ''Adenia perrieri'' Clavaud
* ''Adenia pierrei'' Gagnep.
* ''Adenia pinnatisecta'' (Craib) Craib
* ''Adenia poggei'' (Engl.) Engl.
* ''Adenia poilanei'' C.Cusset
* ''Adenia pulchra'' M.G.Gilbert & W.J.de Wilde
* ''Adenia pyromorpha'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia racemosa'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia refracta]]'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia repanda'' (Burch.) Engl.
* ''Adenia reticulata'' (De Wild. & T.Durand) Engl.
* ''Adenia rumicifolia'' Engl. & Harms
* ''Adenia schliebenii'' Harms
* ''Adenia schweinfurthii'' Engl.
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' Clavaud
* ''Adenia spinosa'' Burtt Davy
* ''Adenia staudtii'' Harms
* ''Adenia stenodactyla'' Harms
* ''Adenia stolzii'' Harms
* ''Adenia stricta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia stylosa'' (H.Perrier) Hearn
* ''Adenia subsessilifolia'' H.Perrier
* ''Adenia tisserantii'' A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia tricostata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia trilobata'' (Roxb.) Engl.
* ''Adenia trisecta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia tuberifera'' R.E.Fr.
* ''Adenia venenata'' Forssk.
* ''Adenia viridiflora'' Craib
* ''Adenia volkensii'' Harms
* ''Adenia welwitschii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia wightiana'' (Wall. ex Wight & Arn.) Engl.
* ''Adenia wilmsii'' Harms
* ''Adenia zambesiensis'' R.Fern. & A.Fern.
=== Karazana misy eto Madagasikara ===
I [[Madagasikara]] dia ahitana karazana ''Adenia'' manodidina ny 30, ary tsy hita afa-tsy eto amin' ny Nosy ny ankamaroan' ireo karazana ireo. Zavamaniry mitahiry rano izy ireo, izay mety hanana vodiny na fotony mivonto fitehirizan-drano. Indreto ny karazana sasany hita eto [[Madagasikara]]:
* ''Adenia acuta'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia antongilliana'' <small>(Tul.) Schinz</small>
* ''Adenia apiculata'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia boinensis'' <small>H.Perrier Ined.</small> (ou ''[[Adenia monadelpha]]'' ?) -- vahiranga
* ''Adenia boivinii'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia cladosepala'' <small>(Baker) Harms</small> (← ''Modecca cladosepala'' <small>Baker</small> sy ''Adenia ambongensis'')
* ''[[Adenia densiflora]]'' <small>(Baker) Harms</small> -- kindredretsa, voatavohazo
* ''Adenia ecirrosa'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia elegans'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia epigea'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia fasciculata'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (← ''Ophiocaulon firingalavense'' <small>Drake ex Jum.</small> -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
* ''Adenia humbertii''
* ''[[Adenia isaloensis]]'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small> (← ''Adenia sphaerocarpa subsp. isaloensis'' <small>H.Perrier</small>) -- sarimoky
* ''Adenia lapiazicola'' <small>Bard.-Vauc.</small>
* ''Adenia litoralis'' <small>Hearn</small>
* Adenia mcdadiana <small>Hearn</small>
* ''Adenia metamorpha <small>Hearn</small>''
* ''Adenia monadelpha'' <small>H.Perrier</small>
* ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small> -- holaboay, holamboay, holitramboay, olaboay
* ''Adenia pachyphylla'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia peltata'' <small>(Baker) Schinz</small> (← ''Modecca peltata'' <small>Baker</small>)
* ''Adenia perrieri'' <small>Clavaud</small>
* ''Adenia pinifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia polyphylla'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia pyromorpha'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia refracta'' <small>(Tul.) Schinz</small> (← ''Modecca refracta'' <small>Tul.</small>) -- hola
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Clavaud</small> -- hazolava, hola, vahimboay
** ''Adenia sphaerocarpa subsp. mandrarensis'' <small>H.Perrier</small> -- hola
* ''Adenia stylosa'' <small>(H.Perrier) Hearn</small> (← ''Adenia epigea var. stylosa'' <small>H.Perrier</small> sy ''Adenia firingalavensis'' var. ''stylosa)''
* ''Adenia subsessilifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia tsaranoroensis''
* ''Adenia vespertilio'' <small>H.Perrier</small>
== Jereo koa ==
* ''[[Passifloraceae]]''
* [[Malpighiales]]
4qbrmwv3qcau0b3b20h07z4jb9eedlr
1147868
1147866
2026-07-21T11:32:30Z
Thelezifor
15140
Anarana amin' ny teny malagasy
1147868
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Adenia pechuelii-01.jpg|vignette|362x362px|''Adenia pechuelii'']]
Ny '''''Adenia''''' dia vondron-karazan-javamaniry [[Angiospermae|mamony]], ao amin' ny fianakaviana ''[[Passifloraceae]]'', teratany indrindra aty [[Afrika]] trôpikaly, eto [[Madagasikara]] ary any [[Azia]]. Ny karazana sasany amin' io vondron-karazana dia mahazaka tany karankaina.
[[Sary:Adenia fruticosa 02 ies.jpg|vignette|228x228px|''Adenia fruticosa'']]
Misy karazana 95 eo ho eo ity vondron-karazana ity, ka ny 60 ao [[Afrika]], ny 20 eto [[Madagasikara]] ary ny 15 any [[Azia]]. Ireo karazana ireo dia manana endrika isan-karazany: [[vahy]], [[Hazo (zavamaniry)|hazo]], [[hazobotry]], sns, ary hita amin' ny karazana toeram-paniriana samihafa, manomboka amin' ny [[Tany efitra|tany efitry]] ny faritra afrikanina sasany ka hatrany amin' ny [[ala mikitroka]] any [[Azia Atsimo-Atsinanana]]. Ny karazana misy eto [[Madagasikara]] dia matetika antsoina amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] hoe '''''hola'''''.
== Anarana hafa ==
Indreto ny anarana hafa nahafantarana ny karazana sasany ao amin' ny :
* ''Blepharanthes'' <small>Sm.</small>, nom. inval.
* ''Clemanthus'' <small>Klotzsch</small>
* ''Echinothamnus'' <small>Engl.</small>
* ''Erythrocarpus'' <small>M.Roem.</small>
* ''Jaeggia'' <small>Schinz</small>
* ''Keramanthus'' <small>Hook.f.</small>
* ''Kolbia'' <small>P.Beauv.</small>
* ''Machadoa'' <small>Welw. ex Hook.f.</small>
* ''Microblepharis'' <small>(Wight & Arn.) M.Roem.</small>
* ''Modecca'' <small>Lam.</small>
* ''Ophiocaulon'' <small>Hook.f.</small>
* ''Paschanthus'' <small>Burch.</small>
== Karazana ==
[[Sary:Adenia hondala.jpg|vignette|249x249px|''Adenia hondala'']]Ity manaraka ity ny lisitry ny karazana 106 ao amin' ny vondron-karazana ''Adenia'' izay eken' ny ''[[Plants of the World Online]]'' tamin' ny 3 Jolay 2023.
* ''Adenia aculeata'' (Oliv. ex Hook.) Engl.
* ''Adenia acuta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia adenifera'' W.J.de Wilde
* ''Adenia angulosa'' G.W.Hu & Q.F.Wang
* ''Adenia antongilliana'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia ballyi'' Verdc.
* ''Adenia banaensis'' C.Cusset
* ''Adenia barthelatii'' M.Pignal, Yockteng, Hearn & Labat
* ''Adenia bequaertii'' Robyns & Lawalrée
* ''Adenia boivinii'' W.J.de Wilde
* ''Adenia cardiophylla'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia cissampeloides'' (Planch. ex Hook.) Harms
* ''Adenia cladosepala'' (Baker) Harms
* ''Adenia cordifolia'' (Blume) Engl.
* ''Adenia crassa'' Merr.
* ''Adenia cynanchifolia'' (Benth.) Harms
* ''[[Adenia densiflora]]'' (Baker) Harms
* ''Adenia digitata'' (Harv.) Engl.
* ''Adenia dinklagei'' Hutch. & Dalziel
* ''Adenia dolichosiphon'' Harms
* ''Adenia ecirrosa'' W.J.de Wilde
* ''Adenia elegans'' H.Perrier
* ''Adenia ellenbeckii'' Harms
* ''Adenia epigea'' H.Perrier
* ''Adenia erecta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fasciculata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fernandesiana'' A.Robyns
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' (Drake ex Jum.) Harms
* ''Adenia fruticosa'' Burtt Davy
* ''Adenia gedoensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia glauca'' Schinz
* ''Adenia globosa'' Engl.
* ''Adenia goetzei'' Harms
* ''Adenia gracilis'' Harms
* ''Adenia guineensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia gummifera'' (Harv.) Harms
* ''Adenia hastata'' (Harv.) Schinz
* ''Adenia heterophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia hondala'' (Gaertn.) W.J.de Wilde
* ''Adenia huillensis'' (Welw.) A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia inermis'' (W.J.de Wilde) W.J.de Wilde
* ''Adenia isaloensis'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia karibaensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia keramanthus'' Harms
* ''Adenia kigogoensis'' Hearn
* ''Adenia kinabaluensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia kirkii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia lanceolata'' Engl.
* ''Adenia lapiazicola'' Bard.-Vauc.
* ''Adenia latipetala'' W.J.de Wilde
* ''Adenia letouzeyi'' W.J.de Wilde
* ''Adenia lewallei'' A.Robyns
* ''Adenia lindiensis'' Harms
* ''Adenia litoralis'' Hearn
* ''Adenia lobata'' (Jacq.) Engl.
* ''Adenia longistipulata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia macrophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia malangeana'' Harms
* ''Adenia mannii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia mcdadiana'' Hearn
* ''Adenia metamorpha'' Hearn
* ''Adenia metriosiphon'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia monadelpha]]'' H.Perrier
* ''Adenia mossambicensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia natalensis'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia olaboensis]]'' Claverie
* ''Adenia ovata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia pachyphylla'' W.J.de Wilde
* ''Adenia panduriformis'' Engl.
* ''Adenia pechuelii'' (Engl.) Harms
* ''Adenia peltata'' (Baker) Schinz
* ''Adenia penangiana'' (Wall. ex G.Don) W.J.de Wilde
* ''Adenia perrieri'' Clavaud
* ''Adenia pierrei'' Gagnep.
* ''Adenia pinnatisecta'' (Craib) Craib
* ''Adenia poggei'' (Engl.) Engl.
* ''Adenia poilanei'' C.Cusset
* ''Adenia pulchra'' M.G.Gilbert & W.J.de Wilde
* ''Adenia pyromorpha'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia racemosa'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia refracta]]'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia repanda'' (Burch.) Engl.
* ''Adenia reticulata'' (De Wild. & T.Durand) Engl.
* ''Adenia rumicifolia'' Engl. & Harms
* ''Adenia schliebenii'' Harms
* ''Adenia schweinfurthii'' Engl.
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' Clavaud
* ''Adenia spinosa'' Burtt Davy
* ''Adenia staudtii'' Harms
* ''Adenia stenodactyla'' Harms
* ''Adenia stolzii'' Harms
* ''Adenia stricta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia stylosa'' (H.Perrier) Hearn
* ''Adenia subsessilifolia'' H.Perrier
* ''Adenia tisserantii'' A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia tricostata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia trilobata'' (Roxb.) Engl.
* ''Adenia trisecta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia tuberifera'' R.E.Fr.
* ''Adenia venenata'' Forssk.
* ''Adenia viridiflora'' Craib
* ''Adenia volkensii'' Harms
* ''Adenia welwitschii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia wightiana'' (Wall. ex Wight & Arn.) Engl.
* ''Adenia wilmsii'' Harms
* ''Adenia zambesiensis'' R.Fern. & A.Fern.
=== Karazana misy eto Madagasikara ===
I [[Madagasikara]] dia ahitana karazana ''Adenia'' manodidina ny 30, ary tsy hita afa-tsy eto amin' ny Nosy ny ankamaroan' ireo karazana ireo. Zavamaniry mitahiry rano izy ireo, izay mety hanana vodiny na fotony mivonto fitehirizan-drano. Indreto ny karazana sasany hita eto [[Madagasikara]]:
* ''Adenia acuta'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia antongilliana'' <small>(Tul.) Schinz</small>
* ''Adenia apiculata'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia boinensis'' <small>H.Perrier Ined.</small> (ou ''[[Adenia monadelpha]]'' ?) -- vahiranga
* ''Adenia boivinii'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia cladosepala'' <small>(Baker) Harms</small> (← ''Modecca cladosepala'' <small>Baker</small> sy ''Adenia ambongensis'')
* ''[[Adenia densiflora]]'' <small>(Baker) Harms</small> -- kindredretsa, voatavohazo
* ''Adenia ecirrosa'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia elegans'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia epigea'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia fasciculata'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (← ''Ophiocaulon firingalavense'' <small>Drake ex Jum.</small> -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
* ''Adenia humbertii''
* ''[[Adenia isaloensis]]'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small> (← ''Adenia sphaerocarpa subsp. isaloensis'' <small>H.Perrier</small>) -- sarimoky
* ''Adenia lapiazicola'' <small>Bard.-Vauc.</small>
* ''Adenia litoralis'' <small>Hearn</small>
* Adenia mcdadiana <small>Hearn</small>
* ''Adenia metamorpha <small>Hearn</small>''
* ''Adenia monadelpha'' <small>H.Perrier</small>
* ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small> -- holaboay, holamboay, holitramboay, olaboay
* ''Adenia pachyphylla'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia peltata'' <small>(Baker) Schinz</small> (← ''Modecca peltata'' <small>Baker</small>)
* ''Adenia perrieri'' <small>Clavaud</small>
* ''Adenia pinifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia polyphylla'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia pyromorpha'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia refracta'' <small>(Tul.) Schinz</small> (← ''Modecca refracta'' <small>Tul.</small>) -- hola
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Clavaud</small> -- hazolava, hola, vahimboay
** ''Adenia sphaerocarpa subsp. mandrarensis'' <small>H.Perrier</small> -- hola
* ''Adenia stylosa'' <small>(H.Perrier) Hearn</small> (← ''Adenia epigea var. stylosa'' <small>H.Perrier</small> sy ''Adenia firingalavensis'' var. ''stylosa)''
* ''Adenia subsessilifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia tsaranoroensis''
* ''Adenia vespertilio'' <small>H.Perrier</small>
== Jereo koa ==
* ''[[Passifloraceae]]''
* [[Malpighiales]]
* [[Holabe]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Boletus colossus]]'' <small>R. Heim.</small> (''[[Boletaceae]]'')
* [[Laza (zavamaniry)|Laza]]: ''Adenia firingalavensis'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Cissus laza]]'' (''[[Vitaceae]]''); ''[[Commiphora guillauminii]]'' H.Perrier (''[[Burseraceae]]''); ''[[Cyphostemma laza]]'' Descoings (''[[Vitaceae]]''); ''[[Ficus reflexa]]'' Thumb. (← ''Ficus pyrifolia'' Lamk. var. ''occidentalis'') (''[[Moraceae]]'')
* [[Olaboay]]: ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small>; ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]'')
* [[Vahitambotrika]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Byttneria voulily]]'' <small>(Baill.) Arènes</small> (''[[Malvaceae]]''); ''[[Tetracera pauciflora]]'' <small>Baker</small> (''[[Dilleniaceae]]'')
* [[Hazolava (zavamaniry)|Hazolava]]: ''[[Neobeguea mahafaliensis]]'' <small>J.F. Leroy</small> (''[[Meliaceae]]''); ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Claverie</small> (''[[Passifloraceae]]'')
8gzkrrb3kw978j9txgijkoe54ykary4
1147869
1147868
2026-07-21T11:32:54Z
Thelezifor
15140
/* Jereo koa */
1147869
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Adenia pechuelii-01.jpg|vignette|362x362px|''Adenia pechuelii'']]
Ny '''''Adenia''''' dia vondron-karazan-javamaniry [[Angiospermae|mamony]], ao amin' ny fianakaviana ''[[Passifloraceae]]'', teratany indrindra aty [[Afrika]] trôpikaly, eto [[Madagasikara]] ary any [[Azia]]. Ny karazana sasany amin' io vondron-karazana dia mahazaka tany karankaina.
[[Sary:Adenia fruticosa 02 ies.jpg|vignette|228x228px|''Adenia fruticosa'']]
Misy karazana 95 eo ho eo ity vondron-karazana ity, ka ny 60 ao [[Afrika]], ny 20 eto [[Madagasikara]] ary ny 15 any [[Azia]]. Ireo karazana ireo dia manana endrika isan-karazany: [[vahy]], [[Hazo (zavamaniry)|hazo]], [[hazobotry]], sns, ary hita amin' ny karazana toeram-paniriana samihafa, manomboka amin' ny [[Tany efitra|tany efitry]] ny faritra afrikanina sasany ka hatrany amin' ny [[ala mikitroka]] any [[Azia Atsimo-Atsinanana]]. Ny karazana misy eto [[Madagasikara]] dia matetika antsoina amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] hoe '''''hola'''''.
== Anarana hafa ==
Indreto ny anarana hafa nahafantarana ny karazana sasany ao amin' ny :
* ''Blepharanthes'' <small>Sm.</small>, nom. inval.
* ''Clemanthus'' <small>Klotzsch</small>
* ''Echinothamnus'' <small>Engl.</small>
* ''Erythrocarpus'' <small>M.Roem.</small>
* ''Jaeggia'' <small>Schinz</small>
* ''Keramanthus'' <small>Hook.f.</small>
* ''Kolbia'' <small>P.Beauv.</small>
* ''Machadoa'' <small>Welw. ex Hook.f.</small>
* ''Microblepharis'' <small>(Wight & Arn.) M.Roem.</small>
* ''Modecca'' <small>Lam.</small>
* ''Ophiocaulon'' <small>Hook.f.</small>
* ''Paschanthus'' <small>Burch.</small>
== Karazana ==
[[Sary:Adenia hondala.jpg|vignette|249x249px|''Adenia hondala'']]Ity manaraka ity ny lisitry ny karazana 106 ao amin' ny vondron-karazana ''Adenia'' izay eken' ny ''[[Plants of the World Online]]'' tamin' ny 3 Jolay 2023.
* ''Adenia aculeata'' (Oliv. ex Hook.) Engl.
* ''Adenia acuta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia adenifera'' W.J.de Wilde
* ''Adenia angulosa'' G.W.Hu & Q.F.Wang
* ''Adenia antongilliana'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia ballyi'' Verdc.
* ''Adenia banaensis'' C.Cusset
* ''Adenia barthelatii'' M.Pignal, Yockteng, Hearn & Labat
* ''Adenia bequaertii'' Robyns & Lawalrée
* ''Adenia boivinii'' W.J.de Wilde
* ''Adenia cardiophylla'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia cissampeloides'' (Planch. ex Hook.) Harms
* ''Adenia cladosepala'' (Baker) Harms
* ''Adenia cordifolia'' (Blume) Engl.
* ''Adenia crassa'' Merr.
* ''Adenia cynanchifolia'' (Benth.) Harms
* ''[[Adenia densiflora]]'' (Baker) Harms
* ''Adenia digitata'' (Harv.) Engl.
* ''Adenia dinklagei'' Hutch. & Dalziel
* ''Adenia dolichosiphon'' Harms
* ''Adenia ecirrosa'' W.J.de Wilde
* ''Adenia elegans'' H.Perrier
* ''Adenia ellenbeckii'' Harms
* ''Adenia epigea'' H.Perrier
* ''Adenia erecta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fasciculata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fernandesiana'' A.Robyns
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' (Drake ex Jum.) Harms
* ''Adenia fruticosa'' Burtt Davy
* ''Adenia gedoensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia glauca'' Schinz
* ''Adenia globosa'' Engl.
* ''Adenia goetzei'' Harms
* ''Adenia gracilis'' Harms
* ''Adenia guineensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia gummifera'' (Harv.) Harms
* ''Adenia hastata'' (Harv.) Schinz
* ''Adenia heterophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia hondala'' (Gaertn.) W.J.de Wilde
* ''Adenia huillensis'' (Welw.) A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia inermis'' (W.J.de Wilde) W.J.de Wilde
* ''Adenia isaloensis'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia karibaensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia keramanthus'' Harms
* ''Adenia kigogoensis'' Hearn
* ''Adenia kinabaluensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia kirkii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia lanceolata'' Engl.
* ''Adenia lapiazicola'' Bard.-Vauc.
* ''Adenia latipetala'' W.J.de Wilde
* ''Adenia letouzeyi'' W.J.de Wilde
* ''Adenia lewallei'' A.Robyns
* ''Adenia lindiensis'' Harms
* ''Adenia litoralis'' Hearn
* ''Adenia lobata'' (Jacq.) Engl.
* ''Adenia longistipulata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia macrophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia malangeana'' Harms
* ''Adenia mannii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia mcdadiana'' Hearn
* ''Adenia metamorpha'' Hearn
* ''Adenia metriosiphon'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia monadelpha]]'' H.Perrier
* ''Adenia mossambicensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia natalensis'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia olaboensis]]'' Claverie
* ''Adenia ovata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia pachyphylla'' W.J.de Wilde
* ''Adenia panduriformis'' Engl.
* ''Adenia pechuelii'' (Engl.) Harms
* ''Adenia peltata'' (Baker) Schinz
* ''Adenia penangiana'' (Wall. ex G.Don) W.J.de Wilde
* ''Adenia perrieri'' Clavaud
* ''Adenia pierrei'' Gagnep.
* ''Adenia pinnatisecta'' (Craib) Craib
* ''Adenia poggei'' (Engl.) Engl.
* ''Adenia poilanei'' C.Cusset
* ''Adenia pulchra'' M.G.Gilbert & W.J.de Wilde
* ''Adenia pyromorpha'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia racemosa'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia refracta]]'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia repanda'' (Burch.) Engl.
* ''Adenia reticulata'' (De Wild. & T.Durand) Engl.
* ''Adenia rumicifolia'' Engl. & Harms
* ''Adenia schliebenii'' Harms
* ''Adenia schweinfurthii'' Engl.
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' Clavaud
* ''Adenia spinosa'' Burtt Davy
* ''Adenia staudtii'' Harms
* ''Adenia stenodactyla'' Harms
* ''Adenia stolzii'' Harms
* ''Adenia stricta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia stylosa'' (H.Perrier) Hearn
* ''Adenia subsessilifolia'' H.Perrier
* ''Adenia tisserantii'' A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia tricostata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia trilobata'' (Roxb.) Engl.
* ''Adenia trisecta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia tuberifera'' R.E.Fr.
* ''Adenia venenata'' Forssk.
* ''Adenia viridiflora'' Craib
* ''Adenia volkensii'' Harms
* ''Adenia welwitschii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia wightiana'' (Wall. ex Wight & Arn.) Engl.
* ''Adenia wilmsii'' Harms
* ''Adenia zambesiensis'' R.Fern. & A.Fern.
=== Karazana misy eto Madagasikara ===
I [[Madagasikara]] dia ahitana karazana ''Adenia'' manodidina ny 30, ary tsy hita afa-tsy eto amin' ny Nosy ny ankamaroan' ireo karazana ireo. Zavamaniry mitahiry rano izy ireo, izay mety hanana vodiny na fotony mivonto fitehirizan-drano. Indreto ny karazana sasany hita eto [[Madagasikara]]:
* ''Adenia acuta'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia antongilliana'' <small>(Tul.) Schinz</small>
* ''Adenia apiculata'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia boinensis'' <small>H.Perrier Ined.</small> (ou ''[[Adenia monadelpha]]'' ?) -- vahiranga
* ''Adenia boivinii'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia cladosepala'' <small>(Baker) Harms</small> (← ''Modecca cladosepala'' <small>Baker</small> sy ''Adenia ambongensis'')
* ''[[Adenia densiflora]]'' <small>(Baker) Harms</small> -- kindredretsa, voatavohazo
* ''Adenia ecirrosa'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia elegans'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia epigea'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia fasciculata'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (← ''Ophiocaulon firingalavense'' <small>Drake ex Jum.</small> -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
* ''Adenia humbertii''
* ''[[Adenia isaloensis]]'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small> (← ''Adenia sphaerocarpa subsp. isaloensis'' <small>H.Perrier</small>) -- sarimoky
* ''Adenia lapiazicola'' <small>Bard.-Vauc.</small>
* ''Adenia litoralis'' <small>Hearn</small>
* Adenia mcdadiana <small>Hearn</small>
* ''Adenia metamorpha <small>Hearn</small>''
* ''Adenia monadelpha'' <small>H.Perrier</small>
* ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small> -- holaboay, holamboay, holitramboay, olaboay
* ''Adenia pachyphylla'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia peltata'' <small>(Baker) Schinz</small> (← ''Modecca peltata'' <small>Baker</small>)
* ''Adenia perrieri'' <small>Clavaud</small>
* ''Adenia pinifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia polyphylla'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia pyromorpha'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia refracta'' <small>(Tul.) Schinz</small> (← ''Modecca refracta'' <small>Tul.</small>) -- hola
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Clavaud</small> -- hazolava, hola, vahimboay
** ''Adenia sphaerocarpa subsp. mandrarensis'' <small>H.Perrier</small> -- hola
* ''Adenia stylosa'' <small>(H.Perrier) Hearn</small> (← ''Adenia epigea var. stylosa'' <small>H.Perrier</small> sy ''Adenia firingalavensis'' var. ''stylosa)''
* ''Adenia subsessilifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia tsaranoroensis''
* ''Adenia vespertilio'' <small>H.Perrier</small>
== Jereo koa ==
* ''[[Passifloraceae]]''
* [[Malpighiales]]
* [[Holabe]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Boletus colossus]]'' <small>R. Heim.</small> (''[[Boletaceae]]'')
* [[Laza (zavamaniry)|Laza]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Cissus laza]]'' (''[[Vitaceae]]''); ''[[Commiphora guillauminii]]'' H.Perrier (''[[Burseraceae]]''); ''[[Cyphostemma laza]]'' Descoings (''[[Vitaceae]]''); ''[[Ficus reflexa]]'' Thumb. (← ''Ficus pyrifolia'' Lamk. var. ''occidentalis'') (''[[Moraceae]]'')
* [[Olaboay]]: ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small>; ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]'')
* [[Vahitambotrika]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Byttneria voulily]]'' <small>(Baill.) Arènes</small> (''[[Malvaceae]]''); ''[[Tetracera pauciflora]]'' <small>Baker</small> (''[[Dilleniaceae]]'')
* [[Hazolava (zavamaniry)|Hazolava]]: ''[[Neobeguea mahafaliensis]]'' <small>J.F. Leroy</small> (''[[Meliaceae]]''); ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Claverie</small> (''[[Passifloraceae]]'')
jcm0hu7fa2lp4y3aewrxltuuchc3b5t
1147901
1147869
2026-07-22T11:31:41Z
Thelezifor
15140
Rohy anatiny
1147901
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Adenia pechuelii-01.jpg|vignette|362x362px|''Adenia pechuelii'']]
Ny '''''Adenia''''' dia vondron-karazan-javamaniry [[Angiospermae|mamony]], ao amin' ny fianakaviana ''[[Passifloraceae]]'', teratany indrindra aty [[Afrika]] trôpikaly, eto [[Madagasikara]] ary any [[Azia]]. Ny karazana sasany amin' io vondron-karazana dia mahazaka tany karankaina.
[[Sary:Adenia fruticosa 02 ies.jpg|vignette|228x228px|''Adenia fruticosa'']]
Misy karazana 95 eo ho eo ity vondron-karazana ity, ka ny 60 ao [[Afrika]], ny 20 eto [[Madagasikara]] ary ny 15 any [[Azia]]. Ireo karazana ireo dia manana endrika isan-karazany: [[vahy]], [[Hazo (zavamaniry)|hazo]], [[hazobotry]], sns, ary hita amin' ny karazana toeram-paniriana samihafa, manomboka amin' ny [[Tany efitra|tany efitry]] ny faritra afrikanina sasany ka hatrany amin' ny [[ala mikitroka]] any [[Azia Atsimo-Atsinanana]]. Ny karazana misy eto [[Madagasikara]] dia matetika antsoina amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] hoe '''''hola'''''.
== Anarana hafa ==
Indreto ny anarana hafa nahafantarana ny karazana sasany ao amin' ny :
* ''Blepharanthes'' <small>Sm.</small>, nom. inval.
* ''Clemanthus'' <small>Klotzsch</small>
* ''Echinothamnus'' <small>Engl.</small>
* ''Erythrocarpus'' <small>M.Roem.</small>
* ''Jaeggia'' <small>Schinz</small>
* ''Keramanthus'' <small>Hook.f.</small>
* ''Kolbia'' <small>P.Beauv.</small>
* ''Machadoa'' <small>Welw. ex Hook.f.</small>
* ''Microblepharis'' <small>(Wight & Arn.) M.Roem.</small>
* ''Modecca'' <small>Lam.</small>
* ''Ophiocaulon'' <small>Hook.f.</small>
* ''Paschanthus'' <small>Burch.</small>
== Karazana ==
[[Sary:Adenia hondala.jpg|vignette|249x249px|''Adenia hondala'']]Ity manaraka ity ny lisitry ny karazana 106 ao amin' ny vondron-karazana ''Adenia'' izay eken' ny ''[[Plants of the World Online]]'' tamin' ny 3 Jolay 2023.
* ''Adenia aculeata'' (Oliv. ex Hook.) Engl.
* ''Adenia acuta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia adenifera'' W.J.de Wilde
* ''Adenia angulosa'' G.W.Hu & Q.F.Wang
* ''Adenia antongilliana'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia ballyi'' Verdc.
* ''Adenia banaensis'' C.Cusset
* ''Adenia barthelatii'' M.Pignal, Yockteng, Hearn & Labat
* ''Adenia bequaertii'' Robyns & Lawalrée
* ''Adenia boivinii'' W.J.de Wilde
* ''Adenia cardiophylla'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia cissampeloides'' (Planch. ex Hook.) Harms
* ''Adenia cladosepala'' (Baker) Harms
* ''Adenia cordifolia'' (Blume) Engl.
* ''Adenia crassa'' Merr.
* ''Adenia cynanchifolia'' (Benth.) Harms
* ''[[Adenia densiflora]]'' (Baker) Harms
* ''Adenia digitata'' (Harv.) Engl.
* ''Adenia dinklagei'' Hutch. & Dalziel
* ''Adenia dolichosiphon'' Harms
* ''Adenia ecirrosa'' W.J.de Wilde
* ''Adenia elegans'' H.Perrier
* ''Adenia ellenbeckii'' Harms
* ''Adenia epigea'' H.Perrier
* ''Adenia erecta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fasciculata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fernandesiana'' A.Robyns
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' (Drake ex Jum.) Harms
* ''Adenia fruticosa'' Burtt Davy
* ''Adenia gedoensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia glauca'' Schinz
* ''Adenia globosa'' Engl.
* ''Adenia goetzei'' Harms
* ''Adenia gracilis'' Harms
* ''Adenia guineensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia gummifera'' (Harv.) Harms
* ''Adenia hastata'' (Harv.) Schinz
* ''Adenia heterophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia hondala'' (Gaertn.) W.J.de Wilde
* ''Adenia huillensis'' (Welw.) A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia inermis'' (W.J.de Wilde) W.J.de Wilde
* ''Adenia isaloensis'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia karibaensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia keramanthus'' Harms
* ''Adenia kigogoensis'' Hearn
* ''Adenia kinabaluensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia kirkii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia lanceolata'' Engl.
* ''Adenia lapiazicola'' Bard.-Vauc.
* ''Adenia latipetala'' W.J.de Wilde
* ''Adenia letouzeyi'' W.J.de Wilde
* ''Adenia lewallei'' A.Robyns
* ''Adenia lindiensis'' Harms
* ''Adenia litoralis'' Hearn
* ''Adenia lobata'' (Jacq.) Engl.
* ''Adenia longistipulata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia macrophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia malangeana'' Harms
* ''Adenia mannii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia mcdadiana'' Hearn
* ''Adenia metamorpha'' Hearn
* ''Adenia metriosiphon'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia monadelpha]]'' H.Perrier
* ''Adenia mossambicensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia natalensis'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia olaboensis]]'' Claverie
* ''Adenia ovata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia pachyphylla'' W.J.de Wilde
* ''Adenia panduriformis'' Engl.
* ''Adenia pechuelii'' (Engl.) Harms
* ''Adenia peltata'' (Baker) Schinz
* ''Adenia penangiana'' (Wall. ex G.Don) W.J.de Wilde
* ''Adenia perrieri'' Clavaud
* ''Adenia pierrei'' Gagnep.
* ''Adenia pinnatisecta'' (Craib) Craib
* ''Adenia poggei'' (Engl.) Engl.
* ''Adenia poilanei'' C.Cusset
* ''Adenia pulchra'' M.G.Gilbert & W.J.de Wilde
* ''Adenia pyromorpha'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia racemosa'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia refracta]]'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia repanda'' (Burch.) Engl.
* ''Adenia reticulata'' (De Wild. & T.Durand) Engl.
* ''Adenia rumicifolia'' Engl. & Harms
* ''Adenia schliebenii'' Harms
* ''Adenia schweinfurthii'' Engl.
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' Clavaud
* ''Adenia spinosa'' Burtt Davy
* ''Adenia staudtii'' Harms
* ''Adenia stenodactyla'' Harms
* ''Adenia stolzii'' Harms
* ''Adenia stricta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia stylosa'' (H.Perrier) Hearn
* ''Adenia subsessilifolia'' H.Perrier
* ''Adenia tisserantii'' A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia tricostata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia trilobata'' (Roxb.) Engl.
* ''Adenia trisecta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia tuberifera'' R.E.Fr.
* ''Adenia venenata'' Forssk.
* ''Adenia viridiflora'' Craib
* ''Adenia volkensii'' Harms
* ''Adenia welwitschii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia wightiana'' (Wall. ex Wight & Arn.) Engl.
* ''Adenia wilmsii'' Harms
* ''Adenia zambesiensis'' R.Fern. & A.Fern.
=== Karazana misy eto Madagasikara ===
I [[Madagasikara]] dia ahitana karazana ''Adenia'' manodidina ny 30, ary tsy hita afa-tsy eto amin' ny Nosy ny ankamaroan' ireo karazana ireo. Zavamaniry mitahiry rano izy ireo, izay mety hanana vodiny na fotony mivonto fitehirizan-drano. Indreto ny karazana sasany hita eto [[Madagasikara]]:
* ''Adenia acuta'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia antongilliana'' <small>(Tul.) Schinz</small>
* ''Adenia apiculata'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia boivinii'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia cladosepala'' <small>(Baker) Harms</small> (← ''Modecca cladosepala'' <small>Baker</small> sy ''Adenia ambongensis'')
* ''[[Adenia densiflora]]'' <small>(Baker) Harms</small> -- kindredretsa, voatavohazo
* ''Adenia ecirrosa'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia elegans'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia epigea'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia fasciculata'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (← ''Ophiocaulon firingalavense'' <small>Drake ex Jum.</small> -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
* ''Adenia humbertii''
* ''[[Adenia isaloensis]]'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small> (← ''Adenia sphaerocarpa subsp. isaloensis'' <small>H.Perrier</small>) -- sarimoky
* ''Adenia lapiazicola'' <small>Bard.-Vauc.</small>
* ''Adenia litoralis'' <small>Hearn</small>
* ''Adenia mcdadiana'' <small>Hearn</small>
* ''Adenia metamorpha <small>Hearn</small>''
* ''Adenia monadelpha'' <small>H.Perrier</small>
* ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small> -- holaboay, holamboay, holitramboay, olaboay
* ''Adenia pachyphylla'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia peltata'' <small>(Baker) Schinz</small> (← ''Modecca peltata'' <small>Baker</small>)
* ''Adenia perrieri'' <small>Clavaud</small>
* ''Adenia pinifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia polyphylla'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia pyromorpha'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia refracta]]'' <small>(Tul.) Schinz</small> (← ''Modecca refracta'' <small>Tul.</small>) (← ''Adenia boinensis'' <small>H.Perrier Ined.</small>) -- hola, vahiranga
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Clavaud</small> -- hazolava, hola, vahimboay
** ''Adenia sphaerocarpa subsp. mandrarensis'' <small>H.Perrier</small> -- hola
* ''Adenia stylosa'' <small>(H.Perrier) Hearn</small> (← ''Adenia epigea var. stylosa'' <small>H.Perrier</small> sy ''Adenia firingalavensis'' var. ''stylosa)''
* ''Adenia subsessilifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia tsaranoroensis''
* ''Adenia vespertilio'' <small>H.Perrier</small>
== Jereo koa ==
* ''[[Passifloraceae]]''
* [[Malpighiales]]
* [[Holabe]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Boletus colossus]]'' <small>R. Heim.</small> (''[[Boletaceae]]'')
* [[Laza (zavamaniry)|Laza]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Cissus laza]]'' (''[[Vitaceae]]''); ''[[Commiphora guillauminii]]'' H.Perrier (''[[Burseraceae]]''); ''[[Cyphostemma laza]]'' Descoings (''[[Vitaceae]]''); ''[[Ficus reflexa]]'' Thumb. (← ''Ficus pyrifolia'' Lamk. var. ''occidentalis'') (''[[Moraceae]]'')
* [[Olaboay]]: ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small>; ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]'')
* [[Vahitambotrika]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Byttneria voulily]]'' <small>(Baill.) Arènes</small> (''[[Malvaceae]]''); ''[[Tetracera pauciflora]]'' <small>Baker</small> (''[[Dilleniaceae]]'')
* [[Hazolava (zavamaniry)|Hazolava]]: ''[[Neobeguea mahafaliensis]]'' <small>J.F. Leroy</small> (''[[Meliaceae]]''); ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Claverie</small> (''[[Passifloraceae]]'')
fjgj2rgyenp98elj5yd18uktrssd6hz
1147956
1147901
2026-07-23T09:02:01Z
Thelezifor
15140
Mpanoratra
1147956
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Adenia pechuelii-01.jpg|vignette|362x362px|''Adenia pechuelii'']]
Ny '''''Adenia''''' dia vondron-karazan-javamaniry [[Angiospermae|mamony]], ao amin' ny fianakaviana ''[[Passifloraceae]]'', teratany indrindra aty [[Afrika]] trôpikaly, eto [[Madagasikara]] ary any [[Azia]]. Ny karazana sasany amin' io vondron-karazana dia mahazaka tany karankaina.
[[Sary:Adenia fruticosa 02 ies.jpg|vignette|228x228px|''Adenia fruticosa'']]
Misy karazana 95 eo ho eo ity vondron-karazana ity, ka ny 60 ao [[Afrika]], ny 20 eto [[Madagasikara]] ary ny 15 any [[Azia]]. Ireo karazana ireo dia manana endrika isan-karazany: [[vahy]], [[Hazo (zavamaniry)|hazo]], [[hazobotry]], sns, ary hita amin' ny karazana toeram-paniriana samihafa, manomboka amin' ny [[Tany efitra|tany efitry]] ny faritra afrikanina sasany ka hatrany amin' ny [[ala mikitroka]] any [[Azia Atsimo-Atsinanana]]. Ny karazana misy eto [[Madagasikara]] dia matetika antsoina amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] hoe '''''hola'''''.
== Anarana hafa ==
Indreto ny anarana hafa nahafantarana ny karazana sasany ao amin' ny :
* ''Blepharanthes'' <small>Sm.</small>, nom. inval.
* ''Clemanthus'' <small>Klotzsch</small>
* ''Echinothamnus'' <small>Engl.</small>
* ''Erythrocarpus'' <small>M.Roem.</small>
* ''Jaeggia'' <small>Schinz</small>
* ''Keramanthus'' <small>Hook.f.</small>
* ''Kolbia'' <small>P.Beauv.</small>
* ''Machadoa'' <small>Welw. ex Hook.f.</small>
* ''Microblepharis'' <small>(Wight & Arn.) M.Roem.</small>
* ''Modecca'' <small>Lam.</small>
* ''Ophiocaulon'' <small>Hook.f.</small>
* ''Paschanthus'' <small>Burch.</small>
== Karazana ==
[[Sary:Adenia hondala.jpg|vignette|249x249px|''Adenia hondala'']]Ity manaraka ity ny lisitry ny karazana 106 ao amin' ny vondron-karazana ''Adenia'' izay eken' ny ''[[Plants of the World Online]]'' tamin' ny 3 Jolay 2023.
* ''Adenia aculeata'' (Oliv. ex Hook.) Engl.
* ''Adenia acuta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia adenifera'' W.J.de Wilde
* ''Adenia angulosa'' G.W.Hu & Q.F.Wang
* ''Adenia antongilliana'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia ballyi'' Verdc.
* ''Adenia banaensis'' C.Cusset
* ''Adenia barthelatii'' M.Pignal, Yockteng, Hearn & Labat
* ''Adenia bequaertii'' Robyns & Lawalrée
* ''Adenia boivinii'' W.J.de Wilde
* ''Adenia cardiophylla'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia cissampeloides'' (Planch. ex Hook.) Harms
* ''Adenia cladosepala'' (Baker) Harms
* ''Adenia cordifolia'' (Blume) Engl.
* ''Adenia crassa'' Merr.
* ''Adenia cynanchifolia'' (Benth.) Harms
* ''[[Adenia densiflora]]'' (Baker) Harms
* ''Adenia digitata'' (Harv.) Engl.
* ''Adenia dinklagei'' Hutch. & Dalziel
* ''Adenia dolichosiphon'' Harms
* ''Adenia ecirrosa'' W.J.de Wilde
* ''Adenia elegans'' H.Perrier
* ''Adenia ellenbeckii'' Harms
* ''Adenia epigea'' H.Perrier
* ''Adenia erecta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fasciculata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fernandesiana'' A.Robyns
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' (Drake ex Jum.) Harms
* ''Adenia fruticosa'' Burtt Davy
* ''Adenia gedoensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia glauca'' Schinz
* ''Adenia globosa'' Engl.
* ''Adenia goetzei'' Harms
* ''Adenia gracilis'' Harms
* ''Adenia guineensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia gummifera'' (Harv.) Harms
* ''Adenia hastata'' (Harv.) Schinz
* ''Adenia heterophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia hondala'' (Gaertn.) W.J.de Wilde
* ''Adenia huillensis'' (Welw.) A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia inermis'' (W.J.de Wilde) W.J.de Wilde
* ''Adenia isaloensis'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia karibaensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia keramanthus'' Harms
* ''Adenia kigogoensis'' Hearn
* ''Adenia kinabaluensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia kirkii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia lanceolata'' Engl.
* ''Adenia lapiazicola'' Bard.-Vauc.
* ''Adenia latipetala'' W.J.de Wilde
* ''Adenia letouzeyi'' W.J.de Wilde
* ''Adenia lewallei'' A.Robyns
* ''Adenia lindiensis'' Harms
* ''Adenia litoralis'' Hearn
* ''Adenia lobata'' (Jacq.) Engl.
* ''Adenia longistipulata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia macrophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia malangeana'' Harms
* ''Adenia mannii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia mcdadiana'' Hearn
* ''Adenia metamorpha'' Hearn
* ''Adenia metriosiphon'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia monadelpha]]'' H.Perrier
* ''Adenia mossambicensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia natalensis'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia olaboensis]]'' Claverie
* ''Adenia ovata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia pachyphylla'' W.J.de Wilde
* ''Adenia panduriformis'' Engl.
* ''Adenia pechuelii'' (Engl.) Harms
* ''Adenia peltata'' (Baker) Schinz
* ''Adenia penangiana'' (Wall. ex G.Don) W.J.de Wilde
* ''Adenia perrieri'' Clavaud
* ''Adenia pierrei'' Gagnep.
* ''Adenia pinnatisecta'' (Craib) Craib
* ''Adenia poggei'' (Engl.) Engl.
* ''Adenia poilanei'' C.Cusset
* ''Adenia pulchra'' M.G.Gilbert & W.J.de Wilde
* ''Adenia pyromorpha'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia racemosa'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia refracta]]'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia repanda'' (Burch.) Engl.
* ''Adenia reticulata'' (De Wild. & T.Durand) Engl.
* ''Adenia rumicifolia'' Engl. & Harms
* ''Adenia schliebenii'' Harms
* ''Adenia schweinfurthii'' Engl.
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Claverie</small>
* ''Adenia spinosa'' Burtt Davy
* ''Adenia staudtii'' Harms
* ''Adenia stenodactyla'' Harms
* ''Adenia stolzii'' Harms
* ''Adenia stricta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia stylosa'' (H.Perrier) Hearn
* ''Adenia subsessilifolia'' H.Perrier
* ''Adenia tisserantii'' A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia tricostata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia trilobata'' (Roxb.) Engl.
* ''Adenia trisecta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia tuberifera'' R.E.Fr.
* ''Adenia venenata'' Forssk.
* ''Adenia viridiflora'' Craib
* ''Adenia volkensii'' Harms
* ''Adenia welwitschii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia wightiana'' (Wall. ex Wight & Arn.) Engl.
* ''Adenia wilmsii'' Harms
* ''Adenia zambesiensis'' R.Fern. & A.Fern.
=== Karazana misy eto Madagasikara ===
I [[Madagasikara]] dia ahitana karazana ''Adenia'' manodidina ny 30, ary tsy hita afa-tsy eto amin' ny Nosy ny ankamaroan' ireo karazana ireo. Zavamaniry mitahiry rano izy ireo, izay mety hanana vodiny na fotony mivonto fitehirizan-drano. Indreto ny karazana sasany hita eto [[Madagasikara]]:
* ''Adenia acuta'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia antongilliana'' <small>(Tul.) Schinz</small>
* ''Adenia apiculata'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia boivinii'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia cladosepala'' <small>(Baker) Harms</small> (← ''Modecca cladosepala'' <small>Baker</small> sy ''Adenia ambongensis'')
* ''[[Adenia densiflora]]'' <small>(Baker) Harms</small> -- kindredretsa, voatavohazo
* ''Adenia ecirrosa'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia elegans'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia epigea'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia fasciculata'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (← ''Ophiocaulon firingalavense'' <small>Drake ex Jum.</small> -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
* ''Adenia humbertii''
* ''[[Adenia isaloensis]]'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small> (← ''Adenia sphaerocarpa subsp. isaloensis'' <small>H.Perrier</small>) -- sarimoky
* ''Adenia lapiazicola'' <small>Bard.-Vauc.</small>
* ''Adenia litoralis'' <small>Hearn</small>
* ''Adenia mcdadiana'' <small>Hearn</small>
* ''Adenia metamorpha <small>Hearn</small>''
* ''Adenia monadelpha'' <small>H.Perrier</small>
* ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small> -- holaboay, holamboay, holitramboay, olaboay
* ''Adenia pachyphylla'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia peltata'' <small>(Baker) Schinz</small> (← ''Modecca peltata'' <small>Baker</small>)
* ''Adenia perrieri'' <small>Clavaud</small>
* ''Adenia pinifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia polyphylla'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia pyromorpha'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia refracta]]'' <small>(Tul.) Schinz</small> (← ''Modecca refracta'' <small>Tul.</small>) (← ''Adenia boinensis'' <small>H.Perrier Ined.</small>) -- hola, vahiranga
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Claverie</small> -- hazolava, hola, vahimboay
** ''Adenia sphaerocarpa subsp. mandrarensis'' <small>H.Perrier</small> -- hola
* ''Adenia stylosa'' <small>(H.Perrier) Hearn</small> (← ''Adenia epigea var. stylosa'' <small>H.Perrier</small> sy ''Adenia firingalavensis'' var. ''stylosa)''
* ''Adenia subsessilifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia tsaranoroensis''
* ''Adenia vespertilio'' <small>H.Perrier</small>
== Jereo koa ==
* ''[[Passifloraceae]]''
* [[Malpighiales]]
* [[Holabe]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Boletus colossus]]'' <small>R. Heim.</small> (''[[Boletaceae]]'')
* [[Laza (zavamaniry)|Laza]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Cissus laza]]'' (''[[Vitaceae]]''); ''[[Commiphora guillauminii]]'' H.Perrier (''[[Burseraceae]]''); ''[[Cyphostemma laza]]'' Descoings (''[[Vitaceae]]''); ''[[Ficus reflexa]]'' Thumb. (← ''Ficus pyrifolia'' Lamk. var. ''occidentalis'') (''[[Moraceae]]'')
* [[Olaboay]]: ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small>; ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]'')
* [[Vahitambotrika]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Byttneria voulily]]'' <small>(Baill.) Arènes</small> (''[[Malvaceae]]''); ''[[Tetracera pauciflora]]'' <small>Baker</small> (''[[Dilleniaceae]]'')
* [[Hazolava (zavamaniry)|Hazolava]]: ''[[Neobeguea mahafaliensis]]'' <small>J.F. Leroy</small> (''[[Meliaceae]]''); ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Claverie</small> (''[[Passifloraceae]]'')
bkiq7bavkq0rjoqrq08chx1majd4mcg
1147957
1147956
2026-07-23T09:02:12Z
Thelezifor
15140
Rohy anatiny
1147957
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Adenia pechuelii-01.jpg|vignette|362x362px|''Adenia pechuelii'']]
Ny '''''Adenia''''' dia vondron-karazan-javamaniry [[Angiospermae|mamony]], ao amin' ny fianakaviana ''[[Passifloraceae]]'', teratany indrindra aty [[Afrika]] trôpikaly, eto [[Madagasikara]] ary any [[Azia]]. Ny karazana sasany amin' io vondron-karazana dia mahazaka tany karankaina.
[[Sary:Adenia fruticosa 02 ies.jpg|vignette|228x228px|''Adenia fruticosa'']]
Misy karazana 95 eo ho eo ity vondron-karazana ity, ka ny 60 ao [[Afrika]], ny 20 eto [[Madagasikara]] ary ny 15 any [[Azia]]. Ireo karazana ireo dia manana endrika isan-karazany: [[vahy]], [[Hazo (zavamaniry)|hazo]], [[hazobotry]], sns, ary hita amin' ny karazana toeram-paniriana samihafa, manomboka amin' ny [[Tany efitra|tany efitry]] ny faritra afrikanina sasany ka hatrany amin' ny [[ala mikitroka]] any [[Azia Atsimo-Atsinanana]]. Ny karazana misy eto [[Madagasikara]] dia matetika antsoina amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] hoe '''''hola'''''.
== Anarana hafa ==
Indreto ny anarana hafa nahafantarana ny karazana sasany ao amin' ny :
* ''Blepharanthes'' <small>Sm.</small>, nom. inval.
* ''Clemanthus'' <small>Klotzsch</small>
* ''Echinothamnus'' <small>Engl.</small>
* ''Erythrocarpus'' <small>M.Roem.</small>
* ''Jaeggia'' <small>Schinz</small>
* ''Keramanthus'' <small>Hook.f.</small>
* ''Kolbia'' <small>P.Beauv.</small>
* ''Machadoa'' <small>Welw. ex Hook.f.</small>
* ''Microblepharis'' <small>(Wight & Arn.) M.Roem.</small>
* ''Modecca'' <small>Lam.</small>
* ''Ophiocaulon'' <small>Hook.f.</small>
* ''Paschanthus'' <small>Burch.</small>
== Karazana ==
[[Sary:Adenia hondala.jpg|vignette|249x249px|''Adenia hondala'']]Ity manaraka ity ny lisitry ny karazana 106 ao amin' ny vondron-karazana ''Adenia'' izay eken' ny ''[[Plants of the World Online]]'' tamin' ny 3 Jolay 2023.
* ''Adenia aculeata'' (Oliv. ex Hook.) Engl.
* ''Adenia acuta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia adenifera'' W.J.de Wilde
* ''Adenia angulosa'' G.W.Hu & Q.F.Wang
* ''Adenia antongilliana'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia ballyi'' Verdc.
* ''Adenia banaensis'' C.Cusset
* ''Adenia barthelatii'' M.Pignal, Yockteng, Hearn & Labat
* ''Adenia bequaertii'' Robyns & Lawalrée
* ''Adenia boivinii'' W.J.de Wilde
* ''Adenia cardiophylla'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia cissampeloides'' (Planch. ex Hook.) Harms
* ''Adenia cladosepala'' (Baker) Harms
* ''Adenia cordifolia'' (Blume) Engl.
* ''Adenia crassa'' Merr.
* ''Adenia cynanchifolia'' (Benth.) Harms
* ''[[Adenia densiflora]]'' (Baker) Harms
* ''Adenia digitata'' (Harv.) Engl.
* ''Adenia dinklagei'' Hutch. & Dalziel
* ''Adenia dolichosiphon'' Harms
* ''Adenia ecirrosa'' W.J.de Wilde
* ''Adenia elegans'' H.Perrier
* ''Adenia ellenbeckii'' Harms
* ''Adenia epigea'' H.Perrier
* ''Adenia erecta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fasciculata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fernandesiana'' A.Robyns
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' (Drake ex Jum.) Harms
* ''Adenia fruticosa'' Burtt Davy
* ''Adenia gedoensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia glauca'' Schinz
* ''Adenia globosa'' Engl.
* ''Adenia goetzei'' Harms
* ''Adenia gracilis'' Harms
* ''Adenia guineensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia gummifera'' (Harv.) Harms
* ''Adenia hastata'' (Harv.) Schinz
* ''Adenia heterophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia hondala'' (Gaertn.) W.J.de Wilde
* ''Adenia huillensis'' (Welw.) A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia inermis'' (W.J.de Wilde) W.J.de Wilde
* ''Adenia isaloensis'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia karibaensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia keramanthus'' Harms
* ''Adenia kigogoensis'' Hearn
* ''Adenia kinabaluensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia kirkii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia lanceolata'' Engl.
* ''Adenia lapiazicola'' Bard.-Vauc.
* ''Adenia latipetala'' W.J.de Wilde
* ''Adenia letouzeyi'' W.J.de Wilde
* ''Adenia lewallei'' A.Robyns
* ''Adenia lindiensis'' Harms
* ''Adenia litoralis'' Hearn
* ''Adenia lobata'' (Jacq.) Engl.
* ''Adenia longistipulata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia macrophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia malangeana'' Harms
* ''Adenia mannii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia mcdadiana'' Hearn
* ''Adenia metamorpha'' Hearn
* ''Adenia metriosiphon'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia monadelpha]]'' H.Perrier
* ''Adenia mossambicensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia natalensis'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia olaboensis]]'' Claverie
* ''Adenia ovata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia pachyphylla'' W.J.de Wilde
* ''Adenia panduriformis'' Engl.
* ''Adenia pechuelii'' (Engl.) Harms
* ''Adenia peltata'' (Baker) Schinz
* ''Adenia penangiana'' (Wall. ex G.Don) W.J.de Wilde
* ''Adenia perrieri'' Clavaud
* ''Adenia pierrei'' Gagnep.
* ''Adenia pinnatisecta'' (Craib) Craib
* ''Adenia poggei'' (Engl.) Engl.
* ''Adenia poilanei'' C.Cusset
* ''Adenia pulchra'' M.G.Gilbert & W.J.de Wilde
* ''Adenia pyromorpha'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia racemosa'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia refracta]]'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia repanda'' (Burch.) Engl.
* ''Adenia reticulata'' (De Wild. & T.Durand) Engl.
* ''Adenia rumicifolia'' Engl. & Harms
* ''Adenia schliebenii'' Harms
* ''Adenia schweinfurthii'' Engl.
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' Clavaud
* ''Adenia spinosa'' Burtt Davy
* ''Adenia staudtii'' Harms
* ''Adenia stenodactyla'' Harms
* ''Adenia stolzii'' Harms
* ''Adenia stricta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia stylosa'' (H.Perrier) Hearn
* ''Adenia subsessilifolia'' H.Perrier
* ''Adenia tisserantii'' A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia tricostata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia trilobata'' (Roxb.) Engl.
* ''Adenia trisecta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia tuberifera'' R.E.Fr.
* ''Adenia venenata'' Forssk.
* ''Adenia viridiflora'' Craib
* ''Adenia volkensii'' Harms
* ''Adenia welwitschii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia wightiana'' (Wall. ex Wight & Arn.) Engl.
* ''Adenia wilmsii'' Harms
* ''Adenia zambesiensis'' R.Fern. & A.Fern.
=== Karazana misy eto Madagasikara ===
I [[Madagasikara]] dia ahitana karazana ''Adenia'' manodidina ny 30, ary tsy hita afa-tsy eto amin' ny Nosy ny ankamaroan' ireo karazana ireo. Zavamaniry mitahiry rano izy ireo, izay mety hanana vodiny na fotony mivonto fitehirizan-drano. Indreto ny karazana sasany hita eto [[Madagasikara]]:
* ''Adenia acuta'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia antongilliana'' <small>(Tul.) Schinz</small>
* ''Adenia apiculata'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia boivinii'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia cladosepala'' <small>(Baker) Harms</small> (← ''Modecca cladosepala'' <small>Baker</small> sy ''Adenia ambongensis'')
* ''[[Adenia densiflora]]'' <small>(Baker) Harms</small> -- kindredretsa, voatavohazo
* ''Adenia ecirrosa'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia elegans'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia epigea'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia fasciculata'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (← ''Ophiocaulon firingalavense'' <small>Drake ex Jum.</small> -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
* ''Adenia humbertii''
* ''[[Adenia isaloensis]]'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small> (← ''Adenia sphaerocarpa subsp. isaloensis'' <small>H.Perrier</small>) -- sarimoky
* ''Adenia lapiazicola'' <small>Bard.-Vauc.</small>
* ''Adenia litoralis'' <small>Hearn</small>
* ''Adenia mcdadiana'' <small>Hearn</small>
* ''Adenia metamorpha <small>Hearn</small>''
* ''Adenia monadelpha'' <small>H.Perrier</small>
* ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small> -- holaboay, holamboay, holitramboay, olaboay
* ''Adenia pachyphylla'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia peltata'' <small>(Baker) Schinz</small> (← ''Modecca peltata'' <small>Baker</small>)
* ''Adenia perrieri'' <small>Clavaud</small>
* ''Adenia pinifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia polyphylla'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia pyromorpha'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia refracta]]'' <small>(Tul.) Schinz</small> (← ''Modecca refracta'' <small>Tul.</small>) (← ''Adenia boinensis'' <small>H.Perrier Ined.</small>) -- hola, vahiranga
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Clavaud</small> -- hazolava, hola, vahimboay
** ''Adenia sphaerocarpa subsp. mandrarensis'' <small>H.Perrier</small> -- hola
* ''Adenia stylosa'' <small>(H.Perrier) Hearn</small> (← ''Adenia epigea var. stylosa'' <small>H.Perrier</small> sy ''Adenia firingalavensis'' var. ''stylosa)''
* ''Adenia subsessilifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia tsaranoroensis''
* ''Adenia vespertilio'' <small>H.Perrier</small>
== Jereo koa ==
* ''[[Passifloraceae]]''
* [[Malpighiales]]
* [[Holabe]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Boletus colossus]]'' <small>R. Heim.</small> (''[[Boletaceae]]'')
* [[Laza (zavamaniry)|Laza]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Cissus laza]]'' (''[[Vitaceae]]''); ''[[Commiphora guillauminii]]'' <small>H.Perrier</small> (''[[Burseraceae]]''); ''[[Cyphostemma laza]]'' <small>(Desc.) Desc.</small> (''[[Vitaceae]]''); ''[[Ficus reflexa]]'' <small>Thumb</small>. (← ''Ficus pyrifolia'' var. ''occidentalis'' <small>H.Perrier</small>) (''[[Moraceae]]'')
* [[Holaboay]]: ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small>; ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]'')
* [[Vahitambotrika]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Byttneria voulily]]'' <small>(Baill.) Arènes</small> (''[[Malvaceae]]''); ''[[Tetracera rutenbergii]] <small>Buchen.</small>'' (''← [[Tetracera pauciflora]]'' <small>Baker</small>) (''[[Dilleniaceae]]'')
* [[Hazolava (zavamaniry)|Hazolava]]: ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Claverie</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Neobeguea mahafaliensis]]'' <small>J.F. Leroy</small> (''[[Meliaceae]]'')
afg9j90ty4gdx8ww1la86adqixsywpf
1147958
1147957
2026-07-23T09:04:06Z
Thelezifor
15140
1147958
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Adenia pechuelii-01.jpg|vignette|362x362px|''Adenia pechuelii'']]
Ny '''''Adenia''''' dia vondron-karazan-javamaniry [[Angiospermae|mamony]], ao amin' ny fianakaviana ''[[Passifloraceae]]'', teratany indrindra aty [[Afrika]] trôpikaly, eto [[Madagasikara]] ary any [[Azia]]. Ny karazana sasany amin' io vondron-karazana dia mahazaka tany karankaina.
[[Sary:Adenia fruticosa 02 ies.jpg|vignette|228x228px|''Adenia fruticosa'']]
Misy karazana 95 eo ho eo ity vondron-karazana ity, ka ny 60 ao [[Afrika]], ny 20 eto [[Madagasikara]] ary ny 15 any [[Azia]]. Ireo karazana ireo dia manana endrika isan-karazany: [[vahy]], [[Hazo (zavamaniry)|hazo]], [[hazobotry]], sns, ary hita amin' ny karazana toeram-paniriana samihafa, manomboka amin' ny [[Tany efitra|tany efitry]] ny faritra afrikanina sasany ka hatrany amin' ny [[ala mikitroka]] any [[Azia Atsimo-Atsinanana]]. Ny karazana misy eto [[Madagasikara]] dia matetika antsoina amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] hoe '''''hola'''''.
== Anarana hafa ==
Indreto ny anarana hafa nahafantarana ny karazana sasany ao amin' ny :
* ''Blepharanthes'' <small>Sm.</small>, nom. inval.
* ''Clemanthus'' <small>Klotzsch</small>
* ''Echinothamnus'' <small>Engl.</small>
* ''Erythrocarpus'' <small>M.Roem.</small>
* ''Jaeggia'' <small>Schinz</small>
* ''Keramanthus'' <small>Hook.f.</small>
* ''Kolbia'' <small>P.Beauv.</small>
* ''Machadoa'' <small>Welw. ex Hook.f.</small>
* ''Microblepharis'' <small>(Wight & Arn.) M.Roem.</small>
* ''Modecca'' <small>Lam.</small>
* ''Ophiocaulon'' <small>Hook.f.</small>
* ''Paschanthus'' <small>Burch.</small>
== Karazana ==
[[Sary:Adenia hondala.jpg|vignette|249x249px|''Adenia hondala'']]Ity manaraka ity ny lisitry ny karazana 106 ao amin' ny vondron-karazana ''Adenia'' izay eken' ny ''[[Plants of the World Online]]'' tamin' ny 3 Jolay 2023.
* ''Adenia aculeata'' (Oliv. ex Hook.) Engl.
* ''Adenia acuta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia adenifera'' W.J.de Wilde
* ''Adenia angulosa'' G.W.Hu & Q.F.Wang
* ''Adenia antongilliana'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia ballyi'' Verdc.
* ''Adenia banaensis'' C.Cusset
* ''Adenia barthelatii'' M.Pignal, Yockteng, Hearn & Labat
* ''Adenia bequaertii'' Robyns & Lawalrée
* ''Adenia boivinii'' W.J.de Wilde
* ''Adenia cardiophylla'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia cissampeloides'' (Planch. ex Hook.) Harms
* ''Adenia cladosepala'' (Baker) Harms
* ''Adenia cordifolia'' (Blume) Engl.
* ''Adenia crassa'' Merr.
* ''Adenia cynanchifolia'' (Benth.) Harms
* ''[[Adenia densiflora]]'' (Baker) Harms
* ''Adenia digitata'' (Harv.) Engl.
* ''Adenia dinklagei'' Hutch. & Dalziel
* ''Adenia dolichosiphon'' Harms
* ''Adenia ecirrosa'' W.J.de Wilde
* ''Adenia elegans'' H.Perrier
* ''Adenia ellenbeckii'' Harms
* ''Adenia epigea'' H.Perrier
* ''Adenia erecta'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fasciculata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia fernandesiana'' A.Robyns
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' (Drake ex Jum.) Harms
* ''Adenia fruticosa'' Burtt Davy
* ''Adenia gedoensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia glauca'' Schinz
* ''Adenia globosa'' Engl.
* ''Adenia goetzei'' Harms
* ''Adenia gracilis'' Harms
* ''Adenia guineensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia gummifera'' (Harv.) Harms
* ''Adenia hastata'' (Harv.) Schinz
* ''Adenia heterophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia hondala'' (Gaertn.) W.J.de Wilde
* ''Adenia huillensis'' (Welw.) A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia inermis'' (W.J.de Wilde) W.J.de Wilde
* ''Adenia isaloensis'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia karibaensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia keramanthus'' Harms
* ''Adenia kigogoensis'' Hearn
* ''Adenia kinabaluensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia kirkii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia lanceolata'' Engl.
* ''Adenia lapiazicola'' Bard.-Vauc.
* ''Adenia latipetala'' W.J.de Wilde
* ''Adenia letouzeyi'' W.J.de Wilde
* ''Adenia lewallei'' A.Robyns
* ''Adenia lindiensis'' Harms
* ''Adenia litoralis'' Hearn
* ''Adenia lobata'' (Jacq.) Engl.
* ''Adenia longistipulata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia macrophylla'' (Blume) Koord.
* ''Adenia malangeana'' Harms
* ''Adenia mannii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia mcdadiana'' Hearn
* ''Adenia metamorpha'' Hearn
* ''Adenia metriosiphon'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia monadelpha]]'' H.Perrier
* ''Adenia mossambicensis'' W.J.de Wilde
* ''Adenia natalensis'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia olaboensis]]'' Claverie
* ''Adenia ovata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia pachyphylla'' W.J.de Wilde
* ''Adenia panduriformis'' Engl.
* ''Adenia pechuelii'' (Engl.) Harms
* ''Adenia peltata'' (Baker) Schinz
* ''Adenia penangiana'' (Wall. ex G.Don) W.J.de Wilde
* ''Adenia perrieri'' Clavaud
* ''Adenia pierrei'' Gagnep.
* ''Adenia pinnatisecta'' (Craib) Craib
* ''Adenia poggei'' (Engl.) Engl.
* ''Adenia poilanei'' C.Cusset
* ''Adenia pulchra'' M.G.Gilbert & W.J.de Wilde
* ''Adenia pyromorpha'' (H.Perrier) W.J.de Wilde
* ''Adenia racemosa'' W.J.de Wilde
* ''[[Adenia refracta]]'' (Tul.) Schinz
* ''Adenia repanda'' (Burch.) Engl.
* ''Adenia reticulata'' (De Wild. & T.Durand) Engl.
* ''Adenia rumicifolia'' Engl. & Harms
* ''Adenia schliebenii'' Harms
* ''Adenia schweinfurthii'' Engl.
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' Claverie
* ''Adenia spinosa'' Burtt Davy
* ''Adenia staudtii'' Harms
* ''Adenia stenodactyla'' Harms
* ''Adenia stolzii'' Harms
* ''Adenia stricta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia stylosa'' (H.Perrier) Hearn
* ''Adenia subsessilifolia'' H.Perrier
* ''Adenia tisserantii'' A.Fernald & R.Fernald
* ''Adenia tricostata'' W.J.de Wilde
* ''Adenia trilobata'' (Roxb.) Engl.
* ''Adenia trisecta'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia tuberifera'' R.E.Fr.
* ''Adenia venenata'' Forssk.
* ''Adenia viridiflora'' Craib
* ''Adenia volkensii'' Harms
* ''Adenia welwitschii'' (Mast.) Engl.
* ''Adenia wightiana'' (Wall. ex Wight & Arn.) Engl.
* ''Adenia wilmsii'' Harms
* ''Adenia zambesiensis'' R.Fern. & A.Fern.
=== Karazana misy eto Madagasikara ===
I [[Madagasikara]] dia ahitana karazana ''Adenia'' manodidina ny 30, ary tsy hita afa-tsy eto amin' ny Nosy ny ankamaroan' ireo karazana ireo. Zavamaniry mitahiry rano izy ireo, izay mety hanana vodiny na fotony mivonto fitehirizan-drano. Indreto ny karazana sasany hita eto [[Madagasikara]]:
* ''Adenia acuta'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia antongilliana'' <small>(Tul.) Schinz</small>
* ''Adenia apiculata'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia boivinii'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia cladosepala'' <small>(Baker) Harms</small> (← ''Modecca cladosepala'' <small>Baker</small> sy ''Adenia ambongensis'')
* ''[[Adenia densiflora]]'' <small>(Baker) Harms</small> -- kindredretsa, voatavohazo
* ''Adenia ecirrosa'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia elegans'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia epigea'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia fasciculata'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (← ''Ophiocaulon firingalavense'' <small>Drake ex Jum.</small> -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
* ''Adenia humbertii''
* ''[[Adenia isaloensis]]'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small> (← ''Adenia sphaerocarpa subsp. isaloensis'' <small>H.Perrier</small>) -- sarimoky
* ''Adenia lapiazicola'' <small>Bard.-Vauc.</small>
* ''Adenia litoralis'' <small>Hearn</small>
* ''Adenia mcdadiana'' <small>Hearn</small>
* ''Adenia metamorpha <small>Hearn</small>''
* ''Adenia monadelpha'' <small>H.Perrier</small>
* ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small> -- holaboay, holamboay, holitramboay, olaboay
* ''Adenia pachyphylla'' <small>W.J.de Wilde</small>
* ''Adenia peltata'' <small>(Baker) Schinz</small> (← ''Modecca peltata'' <small>Baker</small>)
* ''Adenia perrieri'' <small>Clavaud</small>
* ''Adenia pinifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia polyphylla'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia pyromorpha'' <small>(H.Perrier) W.J.de Wilde</small>
* ''[[Adenia refracta]]'' <small>(Tul.) Schinz</small> (← ''Modecca refracta'' <small>Tul.</small>) (← ''Adenia boinensis'' <small>H.Perrier Ined.</small>) -- hola, vahiranga
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Clavaud</small> -- hazolava, hola, vahimboay
** ''Adenia sphaerocarpa subsp. mandrarensis'' <small>H.Perrier</small> -- hola
* ''Adenia stylosa'' <small>(H.Perrier) Hearn</small> (← ''Adenia epigea var. stylosa'' <small>H.Perrier</small> sy ''Adenia firingalavensis'' var. ''stylosa)''
* ''Adenia subsessilifolia'' <small>H.Perrier</small>
* ''Adenia tsaranoroensis''
* ''Adenia vespertilio'' <small>H.Perrier</small>
== Jereo koa ==
* ''[[Passifloraceae]]''
* [[Malpighiales]]
* [[Holabe]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Boletus colossus]]'' <small>R. Heim.</small> (''[[Boletaceae]]'')
* [[Laza (zavamaniry)|Laza]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Cissus laza]]'' (''[[Vitaceae]]''); ''[[Commiphora guillauminii]]'' <small>H.Perrier</small> (''[[Burseraceae]]''); ''[[Cyphostemma laza]]'' <small>(Desc.) Desc.</small> (''[[Vitaceae]]''); ''[[Ficus reflexa]]'' <small>Thumb</small>. (← ''Ficus pyrifolia'' var. ''occidentalis'' <small>H.Perrier</small>) (''[[Moraceae]]'')
* [[Holaboay]]: ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small>; ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]'')
* [[Vahitambotrika]]: ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Byttneria voulily]]'' <small>(Baill.) Arènes</small> (''[[Malvaceae]]''); ''[[Tetracera rutenbergii]] <small>Buchen.</small>'' (''← [[Tetracera pauciflora]]'' <small>Baker</small>) (''[[Dilleniaceae]]'')
* [[Hazolava (zavamaniry)|Hazolava]]: ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Claverie</small> (''[[Passifloraceae]]''); ''[[Neobeguea mahafaliensis]]'' <small>J.F. Leroy</small> (''[[Meliaceae]]'')
draek3tafqkkdlg9k40q34nmxqo0gze
Phyllanthus niruri
0
297841
1147936
1137345
2026-07-23T01:04:23Z
~2026-39119-14
40302
Nanampy teny fanazavana
1147936
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Keezhanelli.JPG|vignette|416x416px|Ambanivoa na anakatsotsy (''Phyllanthus niruri'' )]]
Ny '''''Phyllanthus niruri''''' dia karazana [[Angiospermae|zavamaniry mamony]] ao amin' ny fianakaviana ''[[Phyllanthaceae]]''. Maniry any amin' ny toerana amorontsiraka amin' ny faritra mafana izy io. Mifandray akaiky amin' ny ''[[Euphorbia]]'' izy io. Ny anarana amin' ny teny malagasy ahafantarana azy dia '''ambanivoa''' sy '''anakatsotsy'''.
== Fanoritsoritana ==
[[Sary:Keezharnelli 2 Phyllanthus niruri.jpg|vignette|310x310px|Ravin' ny ''Phyllanthus niruri'']]
Ahitra kely maniry isan-taona sy manana taho mitsangana ny ''Phyllanthus niruri'', 30 hatramin' ny 60 sm ny haavony. Rehefa tapaka na misy mikiky ny tahony dia mamoaka ranony ([[lateksa]]) mangarahara. Misampana haingana ilay zavamaniry, ka manome zana-tahony ipoiran' ny [[Ravina (zavamaniry)|ravina]] misy [[fôlikiola]] (kitapo kely) mifandimby. Mifandimby sy tsotra ary marefo ny raviny izay ahitana [[zana-pelana]] fohy.
[[Sary:Phyllanthus niruri.jpg|ankavia|vignette|215x215px|Vonin' ny ''Phyllanthus niruri'']]
[[Sary:Keezharnelli new.jpg|vignette|Voan' ny ''Phyllanthus niruri'' ao ambany ravina]]
Fotsy misy afovoany mavo ary misy ravimbony 5 mipoitra eo am-poto-dravina ny voniny vavy izay kely, manana halava 2 mm. Manana [[lahimbony]] miisa 3 tsy misy tangozany ny voniny lahy izay manana halava mirefy 0,5 mm.
== Fampiasana ==
Ampiasaina amin' ny fitsaboana ny hepatita B (aretin' aty) indraindray ny ''Phyllanthus niruri'', saingy ny fanadihadiana nataon' ny Cochrane 2011 dia nanatsoaka hevitra fa tsy tohanan' ny angon-drakitra misy io fampiasana ilay zavamaniry io. Ity zavamaniry ity koa dia inoana fa afaka manamontsana ny vatokely miforona izay miteraka manitokitoka ao amin' ny [[Voa (taovam-biby)|voa]]n' ny olombelna na ao amin' ny [[afero]]. Miantso azy io hoe "''chancapiedra''" (ara-bakiteny hoe "mpamaky vato") ny mponina miteny [[Fiteny espaniôla|espaniôla]] any [[Amazônia]] noho izany toetrany ara-pitsaboana izany.
== Lisitry ny zana-karazana sy ny ovan-karazana ==
Inty ny lisitry ny zana-karazana araka ny ''[[Catalogue of Life]]'' <small>(7</small> <small>Aogositra 2014)</small> sy ny ''[[World Checklist of Selected Plant Families]]'' (WCSP) <small>(7</small> <small>Aogositra 2014)</small> :
* ''Phyllanthus niruri'' subsp. ''lathyroides'' (Kunth) G.L.Webster (1955)
* ''Phyllanthus niruri'' subsp. ''niruri''
Inty ny lisiry ny zana-karazana sy ny ovan-karazana araka ny ''[[Tropicos]]'' <small>(7</small> <small>Aogositra 2014)</small> (Fampitandremana: Ity dia lisitra tsy izay mety misy teny mitovy hevitra):
* ''Phyllanthus niruri'' subsp. ''lathyroides'' (Kunth) G.L. Webster
* ''Phyllanthus niruri'' subsp. ''niruri''
* [[Phyllanthus niruri var. amarus|''Phyllanthus niruri'' var. ''amarus'']] (Schumach. & Thonn.) Leandri
* ''Phyllanthus niruri'' var. ''baronianus'' (Leandri) Leandri
* ''Phyllanthus niruri'' var. ''debilis'' Müll. Arg.
* ''Phyllanthus niruri'' var. ''genuinus'' Beille
* ''Phyllanthus niruri'' var. ''javanicus'' Müll. Arg.
* ''Phyllanthus niruri'' var. ''niruri''
* ''Phyllanthus niruri'' var. ''radicans'' Müll. Arg.
* ''Phyllanthus niruri'' var. ''scabrellus'' Müll. Arg.
* ''Phyllanthus niruri'' var. ''tenuicaulis'' (Müll. Arg.) Griseb.
== Jereo koa ==
* ''[[Phyllanthus]]''
7vsde7zjx6t73phefpkfu8xh6pmsib6
Phyllanthus
0
297843
1147933
1138220
2026-07-22T19:30:48Z
~2026-39119-14
40302
Nanitsy hadisoam-pitendrena
1147933
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Keezhaarnelli Phyllanthus niruri 1.jpg|vignette|605x605px|''[[Phyllanthus niruri]]'']]
Ny '''''Phyllanthus''''' dia vondron-karazana [[Angiospermae|zavamaniry mamony]] ao amin' ny fianakaviana ''[[Phyllanthaceae]]'', ao amn' ny filaharana [[Malpighiales]]. Izy no lehibe indrindra amin' ny vondron-karazana ao amin' io fianakaviana io. Miovaova be ny fanombanana ny isan' ny karazana ao amin' ity vondron-karazana ity, manomboka amin' ny 750 ka hatramin' ny 1 200. Manana endrika isan-karazany izay samy manana ny fomba faniriany ny ''Phyllanthus'': isan-taona na mihoatra ny roa taona, ahitra na hazobotry na zavamaniry mianika na mitsingevana anaty rano, ary misy ny matevim-pototra mitahiry rano.Manana taho miendrika ravina (sahala amin' ny an' ny [[raketa]]) ny sasany.
Saika ny zavamaniry rehetra ao amin' ny ''Phyllanthus'' dia maneho fomba fitomboana manokana arakaraka ny karazana, antsoina hoe "fomba fisampanana filantôida" izay misy rantsana mitsangana mitondra rantsana marindrano na somary mihilana, mora mihintsana sy mitondra ny voniny. Fohy dia fohy ka lasa kirany ny ravina amin' ny teza lehibe afovoany (mitsangana), fa mivoatra ara-dalàna kosa ny ravina amin' ny teza hafa.
I Carl Linnaeus no nanao ny famariparitana voalohany ny ''Phyllanthus'' tamin' ny taona 1753; ny karazana filamatra dia ny ''[[Phyllanthus niruri]]''. Ny karazana ao amin' ny ''Phyllanthus'' dia miparitaka any amin' ny faritra trôpikaly sy sobtrôpikaly rehetra.
== Karazana ==
Niteraka fampifangaroan-javatra sy tsy fitovian-kevitra be dia be ny famaritana an' io vondron-karazana io. Ny fanadihadiana filôjenetika môlekiolary dia naneho fa ny ''Phyllanthus'' dia parafiletika raha mitaha amin' ny ''[[Reverchonia]]'', ny ''[[Glochidion]]'', ny ''[[Sauropus]]'', ary ny ''[[Breynia]]''. Ny fanavaozana ny fianakaviana ''[[Phyllanthaceae]]'' tamin' ny taona 2006 dia nampiditra ireo vondron-karazana efatra ireo ho ao amin' ny ''Phyllanthus''. Ity famaritana ny ''Phyllanthus'' mivelatra be ity dia mety ho zaraina amin' ny vondron-karazana kely kokoa, anisan' izany ny karazana any [[Repoblika Entim-Bahoakan' i Sina|Sina]] miisa 32 (sy any [[Indôsina]] avaratra). Misy ankehitriny ny fanavaozana tanteraka an' ilay antoko, anisan' izany ny fanasokajiana vaovao, an-dalam-panatanterahana amin' izao fotoana izao, taorian' ny fandinihana môlekiolary lalina natao vao haingana momba ny vondrona lehibe tafiditra ao.
=== Karazana notsongaina ===
* ''Phyllanthus abnormis'' <small>Baill.</small>
* ''Phyllanthus acidus'' <small>(L.) Skeels</small>
* ''Phyllanthus acuminatus'' <small>Vahl</small>
* ''[[Phyllanthus amarus]]'' <small>Schumacher</small>
* ''Phyllanthus anamalayanus'' <small>(Gamble) G.L.Webster</small>
* ''Phyllanthus angustifolius'' <small>(Sw.) Sw.</small>
* ''Phyllanthus arbuscula'' <small>(Sw.) J.F.Gmel.</small>
* ''Phyllanthus axillaris'' <small>(Sw.) Müll.Arg.</small>
* ''Phyllanthus brasiliensis'' <small>(Aubl.) Poir.</small>
* ''Phyllanthus caesiifolius'' <small>Petra Hoffm. & Cheek</small>
* ''Phyllanthus caroliniensis'' <small>Walt.</small>
* ''Phyllanthus cauliflorus'' <small>(Sw.) Griseb.</small>
* ''Phyllanthus cladanthus'' <small>Müll.Arg.</small>
* ''Phyllanthus cochinchinensis'' <small>(Lour.) Spreng.</small>
* ''Phyllanthus coluteoides'' <small>Baill. ex Müll.Arg.</small>
* ''Phyllanthus cuneifolius'' <small>(Britt.) Croizat</small>
* ''Phyllanthus debilis'' <small>Klein ex Willd.</small>
* ''Phyllanthus distichus'' <small>Hook. & Arn.</small>
* ''Phyllanthus emblica'' <small>L.</small>
* ''Phyllanthus engleri'' <small>Pax</small>
* ''Phyllanthus epiphyllanthus'' <small>L.</small>
* ''Phyllanthus ericoides'' <small>Torr.</small>
* ''Phyllanthus eximius'' <small>G.L.Webster & Proctor</small>
* ''Phyllanthus fadyenii'' <small>Urb.</small>
* ''Phyllanthus fluitans'' <small>Benth. ex Müll.Arg.</small>
* ''Phyllanthus fraternus'' <small>G.L.Webster</small>
* ''Phyllanthus gentryi'' <small>Webster</small>
* ''Phyllanthus grandifolius'' <small>L.</small>
* ''Phyllanthus gunnii'' <small>Hook.f.</small>
* ''Phyllanthus hakgalensis''
* ''Phyllanthus hirtellus'' <small>F.Muell. ex Mull.Arg.</small>
* ''Phyllanthus juglandifolius'' <small>Willd.</small>
* ''Phyllanthus lacunarius'' <small>F.Muell.</small>
* ''Phyllanthus latifolius'' <small>(L.) Sw.</small>
* ''Phyllanthus liebmannianus'' <small>Muell.Arg.</small>
* ''Phyllanthus maderaspatensis'' <small>L.</small>
* ''Phyllanthus microcladus'' <small>Muell.Arg.</small>
* ''Phyllanthus millei'' <small>Standl.</small>
* ''Phyllanthus mirabilis'' <small>Müll.Arg.</small>
* ''Phyllanthus montanus'' <small>(Sw.) Sw.</small>
* ''Phyllanthus myrtifolius'' <small>(Wight.) Muell.Arg.</small>
* ''Phyllanthus muellerianus'' <small>(Kuntze) Exell</small>
* ''[[Phyllanthus niruri]]'' <small>L.</small> (anisany ny ''[[Phyllanthus amarus]]'' sy ny ''[[Phyllanthus debilis]]'')
* ''Phyllanthus nyale'' <small>Petra Hoffm. & Cheek</small>
* ''Phyllanthus parvifolius'' <small>Buch.-Ham. ex D.Don</small>
* ''Phyllanthus pavonianus'' <small>Baill.</small>
* ''Phyllanthus pentaphyllus'' <small>C.Wright ex Griseb.</small>
* ''Phyllanthus phialanthoides'' <small>Falcón & J.L.Gómez</small>
* ''Phyllanthus polygonoides'' <small>Nutt. ex Spreng.</small>
* ''Phyllanthus polyspermus'' <small>Shumach. & Thonn.</small>
* ''Phyllanthus profusus'' <small>N.E.Br.</small>
* ''Phyllanthus pulcher'' <small>Wallich ex Muell.Arg.</small>
* ''Phyllanthus reticulatus'' <small>Poir.</small>
* ''Phyllanthus revaughanii'' <small>Coode</small>
* ''Phyllanthus rufuschaneyi'' <small>Welzen, R.W.Bouman & Ent</small>
* ''Phyllanthus saffordii'' <small>Merr.</small>
* ''Phyllanthus salviifolius'' <small>Kunth</small>
* ''Phyllanthus sepialis'' <small>Müll.Arg.</small>
* ''Phyllanthus societatis'' <small>Müll.Arg.</small>
* ''Phyllanthus sponiifolius'' <small>Müll.Arg.</small>
* ''Phyllanthus stipulatus'' <small>(Raf.) G.L. Webster</small>
* ''Phyllanthus taxodiifolius'' <small>Beille</small>
* ''Phyllanthus tenellus'' <small>Roxb.</small>
* ''Phyllanthus urinaria'' <small>L.</small> – chamberbitter
* ''Phyllanthus virgatus'' <small>G.Forst.</small>
* ''Phyllanthus warnockii'' <small>G.L.Webster</small>
* ''Phyllanthus watsonii'' <small>Airy Shaw</small>
* ''Phyllanthus welwitschianus'' <small>Müll.Arg.</small>
=== Karazana misy eto Madagasikara ===
Manana karazana ''Phyllanthus'' maherin' ny 170 i [[Madagasikara]], ka ny ankamaroany (90 %) dia tsy hita na aiza na aiza eto ambonin' ny tany. Indreto ny karazana sasany eto Madagasikara:
* ''[[Phyllanthus betsileanus]]'' -- hazotana
* ''[[Phyllanthus bojerianus]]'' -- ambalazo, ambolaza, hazontaha, karepa, marefolena, marofolena, piky, raipika, repika
* ''[[Phyllanthus casticum]]'' (na ''Phyllanthus decipiens'' na ''Phyllanthus mocquerysianus'') -- antentona, antsolibe, faintina, fanavitiana, hazontana, hazontanty, hazotana, hazotanty, mantsikara, masikariva, tainto, taintona, tentina.
** ''Phyllanthus casticum'' subsp. ''angavensis'' Leandri (na ''[[Phyllanthus angavensis]]'') -- [[sañira]]
* ''[[Phyllanthus fuscoluridus]]'' -- antentona, mantsikara, taintona, tentina, tsikarivana
* ''[[Phyllanthus isalensis]]'' -- hazotana
* ''[[Phyllanthus madagascariensis]]'' -- hazotana, taintona
* ''[[Phyllanthus maderaspatensis]]'' -- karepa, mikintsa
* ''[[Phyllanthus mantsakariva]]'' -- mantsakariva
* ''[[Phyllanthus melleri]]'' -- antentona
* ''[[Phyllanthus multiflorus]]'' -- leza
* ''[[Phyllanthus niruri]]'' -- anakatsotsy
* ''[[Phyllanthus nummulariifolius]]'' -- fangy, rimorimo, tamborotanosy
* ''[[Phyllanthus philippioides]]'' -- ramangina
* ''[[Phyllanthus seyrigii]]'' -- hazotana, maintsikariva, mantsakariva, masikariva, sañira, sanirabe, saniratandroy, taitomaintsikariva
* ''[[Phyllanthus urinaria]]'' -- lanoro, lanory (efa nafindra any amin' ny ''Emblica'' (?))
* ''[[Phyllanthus vakinankaratrae]]'' -- anakatsotry
* ''[[Phyllanthus vergens]]'' -- karepa
Izao ny anarana miverimberina anondroana ireo zavamaniry ireo amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]]:
* antentona, tainto, taintona, tentina, tento, tentona sns.
* antsoly, sns.
* hazontaha, hazontana, hazotana
* karepa, karepy, karepoka
* maintsikariva, mantsakariva, mantsikara, masikariva,
* piky, raipika, repika
* sañira, sanira, sanirana, sns
Indreto ny karazana efa nafindra vondrona:
* ''[[Margaritaria anomala]]'' (Baill.) Fosberg (←''Phyllanthus erythroxyloides'') -- fangora, karepa, karepadahy, karepedahy, karepidahiantitra, karepoka, koropoka, malaintay, sofindambo, taolakena
* ''[[Margaritaria decaryana]]'' (Leandri) G.L.Webster (←''Phyllanthus'' decaryanus) -- fatsikakalahy, hazomena, tsifolaboay
* ''[[Margaritaria rhomboidalis]]'' (Baill.) G.L.Webster (←na ''Phyllanthus rhomboidalis'') -- berafitse, karepoka
== Jerer koa ==
* [[Lisitry ny karazana ao amin' ny Phyllanthus|Lisitry ny karazana ao amin' ny ''Phyllanthus'']]
* ''[[Margaritaria decaryana|Margaritaria]]''
ovbke58qwr0pc6j011ckw69syjf0lam
Margaritaria decaryana
0
297851
1147934
1130350
2026-07-23T00:58:32Z
~2026-39119-14
40302
Nanitsy hadisoam-pitendrena
1147934
wikitext
text/x-wiki
Ny '''''Margaritaria decaryana''''' dia karazan-javamaniry [[Angiospermae|mamony]] ao amin' ny fianakaviana ''[[Phyllanthaceae]],'' izay tsy misy afa-tsy eto [[Madagasikara]], nofaritan' i Jacques Désiré Leandri. Izy io dia miavaka noho ny fananany [[Voankazo|voa]] misy hodiny mafy miaraka amin' ny vihim-boany boribory fisaka toy ny kapila. [[Hazobotry]] na [[kirihitra]] any amin' ny ala maina na any amin' ny ala mando izy io, izay hita indrindra any andrefana sy atsimo-andrefan' i Madagasikara. Miavaka ity karazany ity noho ny raviny tsotra sy mifandimby ary ny felany feno, sy noho ny endriky ny voniny mifanaraka amin' ny an' ny vondrona ''[[Margaritaria]]'' amin' ny heviny tery. '''Fatsikakalahy''', '''hazomena''' na '''tsifolaboay''' ny anarany amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]] ary ''Phyllanthus decaryanus'' ny anarany ara-tsiansa teo aloha.
== Jereo koa ==
* ''[[Margaritaria]]''
* ''[[Phyllanthus]]''
mslqc8vobc48obiw2cfark93mj7bt62
Zecharia Sitchin
0
298404
1147963
1136140
2026-07-23T10:12:15Z
Thelezifor
15140
Jereo koa
1147963
wikitext
text/x-wiki
I '''Zecharia Sitchin''' dia mpanoratra amerikana manam-piaviana sôvietika. Ny teôriany, mampifangaro ny neô-evhemerisma sy ny fikendrena marani-tsaina (''intelligent design'') amin' ny karazana avy any ivelan' ny Tany, dia heverin' ny mpahay siansa sy mpahay tantara ho pseodôsiantifika (sarintsarina siansa). Nalaza eran-tany noho ny asa sorany izy. Mpandraharaha sy mpiasa tao amin' ny [[Mossad]] koa izy. Teraka tamin' ny 11 Jolay 1920 tao Baku izy ary maty tamin' ny 9 Oktobra 2010 tao New York.
== Zotram-piainany ==
I Zecharia Sitchin dia teraka tamin' ny 11 Jolay 1920, tao Baku (RSS Azerbaijana, [[Firaisana Sôvietika]]) tao amin' ny fianakaviana jiosy izy, saingy nifindra monina any Palestina ka tao izy dia liana tamin' ny arkeôlôjian' ny [[Atsinanana Afovoany]]. Nianatra tao amin' ny London School of Economics and Political Science izy ary avy eo dia nahazo diplôma momba ny toekarena tao amin' ny Oniversiten' i Londres. Nifindra tany [[New York]] izy tamin' ny taona 1952, rehefa avy niasa ho mpamoaka lahatsoratra sy mpanao gazety tany [[Israely]].
Tamin' ny taona 1976 izy dia namoaka ny ''Ilay Planeta Faha-12'', izay nampalaza azy. Ny bokiny rehetra dia nadika amin' ny fiteny am-polony ary namidy tamin' ny kopia an-tapitrisany maro, na dia teo aza ny toetra tsy tena matotra ao amin' ny tsangan-kevitra novolavolainy.
Hatramin' ny nahafatesany, i Janet Sitchin, zanaky ny iray tampo aminy, dia nanitsy boky avy amin' ny fitsongana lahatsoratra avy amin' ny ''Tantaran' ny Mponin' ny Tany'' izay nohatevenniny amin' ny taratasy sy lahatsoratra ary valandresaka izay mbola tsy navoaka talohan' io.
== Rijan-kevitra ==
=== Ny Annunaki ===
Ao amin' ny bokiny, i Zecharia Sitchin dia manolotra ny petra-kevitra momba ny niandohan' ny olombelona, mifototra amin' ny fahazoany manokana (sady iadian' ny manam-pahaizana hevitra) ny hevitry ny takelaka tanimanga misy soratra miendri-pantsika nosoratana talohan' ny vanim-potoana babilôniana. Nolazainy fa ny namorona ny olombelona dia ny [[anunnaki]], andriamanitra someriana, izay nasehony fa zavamananaina avy any ivelan' ny Tany, izay tonga teto amin' ny Tany nandritra ny vanim-potoana talohan' ny tantara ary nasandratry ny olombelona ho [[Andriamanitra (ankapobeny)|andriamanitra]] tany am-boalohany. I [[Mesôpôtamia|Mezôpôtamia]], hoy izy, no faritra voalohany nozanahin' ireo mpitsidika avy any amin' ny habakabaka ireo.
Ny anunnaki no namorona ny ''[[Homo sapiens]]'' tamin' ny fampivadiany ny [[fototarazo]]<nowiki/>ny tamin' ny an' ny ''[[Homo erectus]]'', ary avy eo dia nampiasa azy ireo ho andevo natao hitrandraka akora fanodina ([[volamena]] indrindraindrindra) ilaina mba hiarovana ny [[Soson-drivotra|atmôsfera]]<nowiki/>n' i Nibiru, planeta nonenan' izy ireo, izay tandindomin-doza tamin' izany fotoana izany.
Satria ny 98 % amin' ny fototarazon' ny olombelona dia hita ao amin' ny rajako [[Simpansy|simpanje]], dia azo atao ny manontany tena hoe aiza ireo fototarazo avy amin' ny annunaki ireo.
Ireo petra-kevitra ireo dia noraisin' ny boky nosoratan' ilay Anglisy atao hoe David Icke momba ny firahalahiana babilôniana, saingy, tsy toa azy i Sitchin fa tsy mihevitra ny anunnaki ho manana fiaviana [[reptiliana]] (mitovitovy amin' ny androngo na bibilava). Ilay Frantsay atao hoe Anton Parks dia mamariparitra ny fototarazon' ny anunnaki ho reptiliana ao amin' ny bokiny mitondra ny lohateny hoe ''Ny Tsiambaratelon' ny Kintana Maizina''.
Ny iray amin' ny petra-kevitr' i Sitchin dia mamerina mijery ny [[fedrà]] momba an' i [[Losifera]], ilay [[anjely]] mpikomy izay sahy nanatona ny olombelona na dia teo aza ny fandraran' Andriamanitra. Raha ny marina dia anunnaki mpivadika izy io, angamba i [[Enki (andriamanitra)|Enki]], izay tsy nahatanty ny fiheverana fa karazana natao handevozina fotsiny ny olombelona.
=== Ny Planeta X ===
Ao amin' ny bokiny mitondra ny lohateny hoe ''Ny Planeta faha-12'', izy dia manolotra fandikana ny hevitry ny ampahany amin' ny angano fahiny, ''Ny Tantaran' ny Famoronana'', hita tao amin' ny sisam-paharavan' ny tranombokin' i Ashurbanipal any [[Ninive]]. Tsy ady an' ohatra any an-danitra eo amin' ny samy andriamanitra no fahazoany azy, fa zava-nitranga astrônômika tena nisy, ka ny andriamanitra tsirairay dia maneho planeta iray, noho izy nahatsikaritra fa planeta tsy fantatra no voalaza fa i [[Tiamat]].
Nohazavainy fa nisy fifandonana teo amin' ny planeta ranoka goavam-be Tiamat sy i Kingou, satelita iray an' i Nibiru izay planeta goavam-be, of antsoina koa hoe [[Mardoka|Marduk]] koa. Voatapaka roa i Tiamat: ny tapany iray lasa Tany, ary ny iray hafa, izay nopotehina, dia lasa [[Fehikibo Asterôida]]. Niditra tao amin' ny ôrbitan' ny Tany i Kingou ary lasa [[Volana]]. Satria boribory lavalava ny endriky ny ôrbitan' i Nibiru dia tsy mandalo eo akaikin' ny Tany izy raha tsy isaky ny 3 600 taona, ka miteraka korontana sy faharavana lehibe isaky ny miseho izany.
Izany teôria izany dia lavin' ny fiarahamonina siantifika.
== Jereo koa ==
* [[Losifera]]
* [[Erich von Däniken]]
* [[Graham Hancock]]
* [[Immanuel Velikovsky]]
* [[David Icke]]
* [[Michael Tsarion]]
d4l3uvyhk377fqa9gvvdllv0twq9ltc
Phyllanthus amarus
0
299027
1147937
1147559
2026-07-23T01:09:20Z
~2026-39119-14
40302
Nanatsara rafi-pehezanteny
1147937
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Phyllanthus amarus 257290771.jpg|vignette|368x368px|''Phyllanthus amarus'']]
Ny '''''Phyllanthus amarus''''' na '''''Phyllanthus niruri'' var. ''amarus''''' dia karazana [[Angiospermae|zavamaniry mamony]], ahitra ao amin' ny fianakaviana ''[[Phyllanthaceae]]'', hita any amin' ny faritra trôpikaly any [[Amerika]], any [[India]], any [[Repoblika Entim-Bahoakan' i Sina|Sina]], any [[Srilanka]], ary any [[Azia Atsimo-Atsinanana]]. Atao hoe '''anakatsotsy''' izy io amin' ny [[Fiteny malagasy|teny malagasy]].
== Famariparitana ==
[[Sary:Keezhanelli.JPG|ankavia|vignette|''Phyllanthus amarus'']]
Zavamaniry kely ny ''Phyllanthus amarus'', ahitra maniry isan-taona, izay manana haavo 30 hatramin' ny 60 sm. Maniry tsara amin' ny tany misy hamandoana sy somary misy alokaloka ny ''Phyllanthus amarus'', ary mahatratra ny fahalehibeazany ao anatin' ny 2 hatramin' ny 3 volana.
=== Ravina ===
[[Sary:Kizharnelli1.JPG|vignette|''Phyllanthus amarus'']]
Misy andalan-dravina roa ny rantsan' ny ''Phyllanthus amarus'' izay madinika. Miendrika salavalava ireo ravina ireo izay mirefy 5 hatramin' ny 10 mm sy mifandimby.
=== Vony ===
[[Sary:Phyllanthus amarus 199968575.jpg|ankavia|vignette|240x240px|Vony sy voan' ny ''Phyllanthus amarus'']]
Mirefy 2 mm eo ho eo ny vonin' ny ''Phyllanthus amarus'' miendrika kintana.
=== Voany ===
[[Sary:Keezharnelli new.jpg|vignette|Ravina sy voan' ny ''Phyllanthus amarus'']]
Madinika ny voan' ny ''Phyllanthus amarus'' sady mipetaka manaraka ny andavan' ny rantsany eo ambanin' ny andalan-dravina.
== Singa simika ao aminy ==
Misy [[flavônôida]] (kersetinina-3-0-gliokôsida sy rotinina), [[taninina]] (jeraniinina, amariinna ary galôkatesinina), ary [[alkalôida]] (filantinina, karazana kinôlizidinina, sekiorininina, nôrsekiorininina, izôbiobialinina ary epibiobialinina) ny ''Phyllanthus amarus''.
== Fampiasana ==
Ampiasaina amin' ny [[fitsaboana nentim-paharazana]] amin' ny kolontsaina isan-karazany ny ''Phyllanthus amarus'', anisan' izany fitsaboana ao amin' ny foko amazôniana maro sy ny [[Ayurveda|fitsaboana aiorvedika]] ary ny fanafodim-bahoaka [[Singaley (vahoaka)|singaley]].
== Jereo koa ==
* ''[[Phyllanthus]]''
* ''[[Phyllanthus niruri]]''
* [[Zavamaniry fanao fanafody eto Madagasikara]]
dzaja90o575czzu9hjhinqbp8zrwmwq
Hobiana Andrianimerina
0
300672
1147951
1147331
2026-07-23T08:18:33Z
Mahery13
40447
Nanampy soratra
1147951
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Hobiana Andrianimerina|firenena=Madagasikara|karazana=Malagasy|asa=Mpanoratra|image=File:Hobiana.jpg|asa hafa=Mpandraraha}}
'''Hobiana Andrianimerina''' dia mpanoratra malagasy, poeta ary mpanoratra sombin-tantara. Ny fampitana ny kolontsaina sy ny tantara malagasy ho an'ny tanora no ahafantarana azy.'''RAZANAJATOVO Andrianimerina Hobiana''' no tena anarany , fantatra amin'ny anarana hoe '''Hobiana''' .<ref>BOKY : ''HAVATSA NOTSONGAINA .''Havatsa- Upem . 2012</ref>
== Tantaram-piainany==
Teo amin'ny faha 14 taonany no nanombohany nanoratany<ref name=":0">https://newsmada.com/2023/09/21/un-mois-un-ecrivain-hobiana-andrianimerina-a-lhonneur</ref>. Nianatra momba ny fizika sy simia teny amin'ny Oniversite Ankatso izy talohan'ny nanohizany ny asa soratra<ref name=":0" />.
Mpikambana tao amin'ny Havatsa-Upem nanombona ny taona 1997 izy ary anisan'ny mpamorona ny Havatsa-Upem Arivonimamo ihany koa ny taona 2001<ref name=":1">https://newsmada.com/2023/12/06/litterature-hobiana-andrianimerina-partage-son-savoir/</ref>.
Ny taona 2012 dia nisolo tena an'i Madagasikara tany amin'ny "Sommet des poètes de l'Indianocéanie" izay nokarakarain'ny La Réunion izy<ref name=":1" />.
Ny taona 2023 dia voatendry ho anisan'ireo filakevim-pitantanana tao amin'ny OMDA (Office malgache du droit d'auteur) sampana literatiora izy<ref name=":1" />.
== Eo amin'ny sehatry ny literatiora ==
Karazany maro ny asa soratr'i Hobiana Andranimerina: ao ny tononkalo, ny sombin-tantara, ny tantara foronina<ref name=":0" />.
Mpanentana atrikasa mahakasika ny haisoratra sy valan-dresaka momba ny literatiora malagasy, ny teny malagasy ary ireo teknika fanoratana izy. Ny taona 2023 dia nandray anjara tamin'ny atrikasa izay nokarakarain'ny fikambanana Opération Bokiko izy ary ireo fihaonana izay nokarakarain'ny Tranom-bokim-pirenena<ref>https://newsmada.com/2023/03/13/hobiana-andrianimerina-linspiration-le-talent-et-la-maitrise-des-techniques-litteraires</ref>.
Izy no namorona ny vondrona Famoloana Telozoro izay mikarakara fihaonana mahakasika ny literatiora, ny fiteny malagasy ary ny kolon-tsaina malagasy<ref name=":1" />.
== Asa soratra ==
Ireto avy ny asa soratr'i Hobiana:
* ''Adolantsento'', angon-tononkalo navoaka ny taona 2011<ref name=":1" />
* ''Rom-pandinkena,'' angon-tsombin-tantara navoaka ny taona 2020<ref name=":1" />
* ''Ohabolana'', ''Kolo Saina ho an'ny Ankizy'', boky misy andany maro natokana ho an'ny tanora navoaka nanomboka ny taona 2021
* ''Nofy Ratsy, Nofy Tsara'', sombin-tantara nahazo loka nandritra ny fifaninam-pirenena momba ny haisoratra ny taona 2022 ary avy eo natonta ho boky<ref name=":1" />
* ''Ny valamparian'i Bebe,'' tantara ho an'ny tanora nalaina avy amin'ny fijoroana vavolombelona nifandraika tamin'ny fikomiana malagasy tamin'ny taona 1947<ref>https://2424.mg/la-lisiere-de-la-riziere-de-meme-de-hobiana-andrianimerina-pour-raconter-linsurrection-de-1947-aux-plus-jeunes</ref>
* ''Ikotosachet'' - ''Mieux comprendre la pollution plastique'', boky amin'ny fiteny roa izay fanentanana momba ny tontolo iainanan navoaka ny taona 2025
Nansray anjara tamin'ny andiana asa soratra ''Lettres de Lémurie'' ihany koa izy<ref name=":2">https://newsmada.com/2023/07/13/bar-a-livres-zoom-sur-hobiana-andrianimerina</ref>.
== Mari-boninahitra ==
Nahazo ny Mpanoratra mendrika indrindra ny taona 2019 i Hobiana Andrianimerina<ref name=":1" />. Ny taona 2022 dia nandresy tamin'ny fifaninam-pirenena momba ny haisoratra tao amin'ny sokajy sombin-tantara izy izay nokarakaraina noho ny Iray volan'ny teny malagasy tamin'ny alalan'ny asa soratra ''Nofy Ratsy, Nofy Tsara''<ref name=":1" />.
Voasondrotra teo amin'ny laharana Commandeur de l'ordre des Arts, des Lettres et de la Culture de Madagascar ihany koa izy<ref name=":2" />.
== Loharano ==
[[Sokajy:mpanoratra malagasy]]
9atqvk4m6hydsrvtvsu584ybq1b0d4e
Brachylaena
0
300890
1147897
1144784
2026-07-22T09:15:41Z
Thelezifor
15140
1147897
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Brachylaena discolor tree - South Africa.jpg|vignette|367x367px| ''Brachylaena discolor'']]
Ny '''''Brachylaena''''' dia antokon-javamaniry mamony ao amin' ny fianakaviana ''[[Asteraceae]]'' na ''[[Asteraceae|Compositae]]''. Karazana maro no tsy fahita afa-tsy eto [[Madagasikara]], ary ny hafa dia miparitaka any ao [[Afrika]], indrindra ny faritra atsimo. ''Brachylaena'' <small>R.Br.</small> no anarany feno. Hazo sy [[hazobotry]] misy raviny mifandimby ny karazana ao aminy. Iray amin' ireo karazana ireo ny ''[[Brachylaena merana]]'' eto Madagasikara, izay avo indrindra amin' ny karazana ao amin' ny ''Asteraceae'' rehetra, izay mahatratra haavo 40 m, sy ny ''[[Brachylaena huillensis]]'' ao [[Afrika Atsinanana]] dia mitovy haavo aminy (fa jereo koa ny ''[[Strobocalyx arborea]]''). Diôika izy ireo, manana vony lahy sy vavy entin' ny zavamaniry misaraka. Somary miendrika kapila (boribory fisana) ny kapitioly (loha voninkazo). Ny ''Brachylaena'' ''huillensis'' no hany karazana miely patrana, hazo manjaka indrindra any amin' ny alan' ny ''Brachylaena'' ary anisan' ny karazana fahita indrindra any amin' ny ala sasany ao [[Afrika Atsinanana]]. Toeram-ponenana manan-danja ho an' ny karazam-biby maro izy io.
== Lisitry ny karazana ==
Inty ny lisitry ny karazana ao amin' ny ''Brachylaena'' araka ny ''[[Plants of the World Online]]'':
* ''Brachylaena discolor'' <small>DC.</small>
* ''Brachylaena elliptica'' <small>Less.</small>
* ''Brachylaena glabra'' <small>(L.f.) Druce</small>
* ''Brachylaena huillensis'' <small>O.Hoffm.</small>
* ''Brachylaena ilicifolia'' <small>(Lam.) E.Phillips & Schweick.</small>
* ''[[Brachylaena merana]]'' <small>Humbert</small>
* ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small>
* ''Brachylaena neriifolia'' <small>(L.) R.Br.</small>
* ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>Humbert</small>
* ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>Humbert</small>
* ''[[Brachylaena stellulifera]]'' <small>Humbert</small>
* ''Brachylaena uniflora'' <small>Harv.</small>
Mbola iadian-kevitra ny karazana sasany:
* Heverin' ny manam-pahaizana sasany fa ''Brachylaena discolor'' var. ''rotundata'' <small>(S.Moore) Beentje</small> ny ''[[Brachylaena rotundata]]'' <small>S.Moore</small>.
* Heverin' ny manam-pahaizana sasany ho ''Brachylaena discolor'' var. ''transvaalensis'' <small>(E.Phillips & Schweick.) Beentje</small> ny ''[[Brachylaena transvaalensis]]'' <small>Hutch. ex E.Phillips & Schweick</small><small>.</small>
=== Karazana misy eto Magasikara ===
Indreto ny karazana maniry eto [[Madagasikara]]:
* ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> -- angamerana, kisaka, mananotra, merakazotakandro, merampamelona, merana
* ''[[Brachylaena microphylla]]'' -- kilango, masinjoana, masonjoana, merana, peha
* ''[[Brachylaena perrieri]]'' -- hazotokana, kisaka, mera
* ''[[Brachylaena ramiflora]]'' -- hazotokana, kisaka, mananitra, mananotra, mananotsa, sotromorona
** ''Brachylaena ramiflora'' var. ''bernieri'' -- meranahazotokana
* ''[[Brachylaena stellulifera]]'' --
== Jereo koa ==
* [[Hazotokana]]: ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>(DC.) Humbert</small> (''[[Asteraceae]]''); ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>(Drake) Humber</small> (''[[Asteraceae]]''); ''[[Vernonia]]'' sp.
* [[Kisaka]]: ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>(Drake) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>(DC.) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Diegodendron humberti]]'' <small>Capuron</small> (''[[Bixaceae]]''/''[[Diegodendraceae]]''); ''[[Sideroxylon]]'' sp. (''[[Sapotaceae]]''); ''[[Xerophyta dasylirioides]]'' <small>Baker</small> (''[[Velloziaceae]]'').
* [[Mananotra]]: ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>(DC.) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Vernonia ibityensis]]'' <small>Humbert</small> (''Asteraceae'')
* [[Masinjoana]]: ''[[Enterospermum madagascariense]]'' <small>(Baill.) Homolle</small> (''[[Rubiaceae]]''); ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small> (''Asteraceae'').
* [[Mera (zavamaniry)]]: ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>(Drake) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Cordia mairei]]'' <small>Humbert</small> (''[[Boraginaceae]]''); ''[[Vitex leandrii]]'' <small>Moldenke</small> (''[[Lamiaceae]]'')
* [[Merana]]: ''[[Androstachys imberbis]]'' <small>Airy Shaw</small> (''[[Euphorbiaceae]]''); ''[[Androstachys viticifolia]]'' <small>Airy Shaw</small> (''Euphorbiaceae''); ''[[Asteropeia multiflora]]'' <small>Thouars</small> (''[[Asteropeiaceae]]''); ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> (''[[Asteraceae]]''); ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small> (''Asteraceae'')
* [[Peha]]: ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Dicoma incana]]'' <small>(Baker) O. Hoffm.</small> (''Asteraceae''); ''[[Dicoma tomentosa]]'' <small>Klatt</small> (''Asteraceae'')
0ligpsdsiox3fgrb3iyyawkx8wkwe8e
1147950
1147897
2026-07-23T08:03:49Z
Thelezifor
15140
Namelona rohy
1147950
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Brachylaena discolor tree - South Africa.jpg|vignette|367x367px| ''Brachylaena discolor'']]
Ny '''''Brachylaena''''' dia antokon-javamaniry mamony ao amin' ny fianakaviana ''[[Asteraceae]]'' na ''[[Asteraceae|Compositae]]''. Karazana maro no tsy fahita afa-tsy eto [[Madagasikara]], ary ny hafa dia miparitaka any ao [[Afrika]], indrindra ny faritra atsimo. ''Brachylaena'' <small>R.Br.</small> no anarany feno. Hazo sy [[hazobotry]] misy raviny mifandimby ny karazana ao aminy. Iray amin' ireo karazana ireo ny ''[[Brachylaena merana]]'' eto Madagasikara, izay avo indrindra amin' ny karazana ao amin' ny ''Asteraceae'' rehetra, izay mahatratra haavo 40 m, sy ny ''[[Brachylaena huillensis]]'' ao [[Afrika Atsinanana]] dia mitovy haavo aminy (fa jereo koa ny ''[[Strobocalyx arborea]]''). Diôika izy ireo, manana vony lahy sy vavy entin' ny zavamaniry misaraka. Somary miendrika kapila (boribory fisana) ny kapitioly (loha voninkazo). Ny ''Brachylaena'' ''huillensis'' no hany karazana miely patrana, hazo manjaka indrindra any amin' ny alan' ny ''Brachylaena'' ary anisan' ny karazana fahita indrindra any amin' ny ala sasany ao [[Afrika Atsinanana]]. Toeram-ponenana manan-danja ho an' ny karazam-biby maro izy io.
== Lisitry ny karazana ==
Inty ny lisitry ny karazana ao amin' ny ''Brachylaena'' araka ny ''[[Plants of the World Online]]'':
* ''Brachylaena discolor'' <small>DC.</small>
* ''Brachylaena elliptica'' <small>Less.</small>
* ''Brachylaena glabra'' <small>(L.f.) Druce</small>
* ''Brachylaena huillensis'' <small>O.Hoffm.</small>
* ''Brachylaena ilicifolia'' <small>(Lam.) E.Phillips & Schweick.</small>
* ''[[Brachylaena merana]]'' <small>Humbert</small>
* ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small>
* ''Brachylaena neriifolia'' <small>(L.) R.Br.</small>
* ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>Humbert</small>
* ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>Humbert</small>
* ''[[Brachylaena stellulifera]]'' <small>Humbert</small>
* ''Brachylaena uniflora'' <small>Harv.</small>
Mbola iadian-kevitra ny karazana sasany:
* Heverin' ny manam-pahaizana sasany fa ''Brachylaena discolor'' var. ''rotundata'' <small>(S.Moore) Beentje</small> ny ''[[Brachylaena rotundata]]'' <small>S.Moore</small>.
* Heverin' ny manam-pahaizana sasany ho ''Brachylaena discolor'' var. ''transvaalensis'' <small>(E.Phillips & Schweick.) Beentje</small> ny ''[[Brachylaena transvaalensis]]'' <small>Hutch. ex E.Phillips & Schweick</small><small>.</small>
=== Karazana misy eto Magasikara ===
Indreto ny karazana maniry eto [[Madagasikara]]:
* ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> -- angamerana, kisaka, mananotra, merakazotakandro, merampamelona, merana
* ''[[Brachylaena microphylla]]'' -- kilango, masinjoana, masonjoana, merana, peha
* ''[[Brachylaena perrieri]]'' -- hazotokana, kisaka, mera
* ''[[Brachylaena ramiflora]]'' -- hazotokana, kisaka, mananitra, mananotra, mananotsa, sotromorona
** ''Brachylaena ramiflora'' var. ''bernieri'' -- meranahazotokana
* ''[[Brachylaena stellulifera]]'' --
== Jereo koa ==
* [[Hazotokana]]: ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>(DC.) Humbert</small> (''[[Asteraceae]]''); ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>(Drake) Humber</small> (''[[Asteraceae]]''); ''[[Vernonia]]'' sp.
* [[Kisaka]]: ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>(Drake) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>(DC.) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Diegodendron humberti]]'' <small>Capuron</small> (''[[Bixaceae]]''/''[[Diegodendraceae]]''); ''[[Sideroxylon]]'' sp. (''[[Sapotaceae]]''); ''[[Xerophyta dasylirioides]]'' <small>Baker</small> (''[[Velloziaceae]]'').
* [[Mananotra]]: ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>(DC.) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Distephanus ibityensis]]'' <small>(Humbert) V.A.Funk & H.Robinson</small> (← ''[[Vernonia ibityensis]]'' <small>Humbert</small>) (''Asteraceae'')
* [[Masinjoana]]: ''[[Coptosperma madagascariense]]'' <small>(Baill.) De Block</small> (← ''[[Enterospermum madagascariense]]'' <small>(Baill.) Homolle</small>) (''[[Rubiaceae]]''); ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small> (''Asteraceae'').
* [[Mera (zavamaniry)|Mera]]: ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>(Drake) Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Cordia mairei]]'' <small>Humbert</small> (''[[Boraginaceae]]''); ''[[Vitex leandrii]]'' <small>Moldenke</small> (''[[Lamiaceae]]'')
* [[Merana]]: ''[[Stachyandra imberbis]]'' <small>(Airy Shaw) Radcl.-Sm.</small> (← ''[[Androstachys imberbis]]'' <small>Airy Shaw</small>) (''[[Euphorbiaceae]]''); ''[[Stachyandra viticifolia]]'' <small>(Airy Shaw) Radcl.-Sm.</small> (← ''[[Androstachys viticifolia]]'' <small>Airy Shaw</small>) (''Euphorbiaceae''); ''[[Asteropeia multiflora]]'' <small>Thouars</small> (''[[Asteropeiaceae]]''); ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> (''[[Asteraceae]]''); ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small> (''Asteraceae'')
* [[Peha]]: ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small> (''Asteraceae''); ''[[Dicoma incana]]'' <small>(Baker) O. Hoffm.</small> (''Asteraceae''); ''[[Dicoma tomentosa]]'' <small>Klatt</small> (''Asteraceae'')
tezfbjiim8nz7wdcfr1qmvjb10up7fv
Endrika:Cabo Verde
10
300991
1147873
1145159
2026-07-21T12:07:50Z
CommonsDelinker
112
Replacing Flag_of_Cape_Verde.svg with [[File:Flag_of_Cape_Verde_(10-17).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · Government standardized ratio is 2:3. For fu
1147873
wikitext
text/x-wiki
[[Image:Flag of Cape Verde (10-17).svg|22px]] [[Cabo Verde]]<noinclude>
[[Sokajy:Endrika ho an'ny firenena]]
[[Sokajy:Endrika Cabo Verde]]</noinclude>
deanw7855rfakrt5rtxkmvduvvi2wfs
NY TANTARAN’NY LITERATIORA MALAGASY
0
301019
1147914
1145405
2026-07-22T11:47:06Z
Hanitriniala
40445
Nanitsy teny
1147914
wikitext
text/x-wiki
== '''NY TANTARAN’NY LITERATIORA MALAGASY''' ==
=== '''NY VANIM-POTOANA KRISTIANA''' '''1818 - 1896''' ===
==== '''Ny zava-nisy:''' ====
Ny 23 aogositra 1818 tonga teto Madagasikara ireo Misionera anglisy, [[:fr:Thomas_Bevan|Thomas Bevan]] sy [[:fr:Thomas_Bevan|David Jones]], nitondra ny fivavahana Kristiana sy ny soratra.
* 23 Mars 1823, namoahan’I [[:fr:Radama_Ier|Radama I]] didy, hanoratana ny teny Malagasy amin’ny abidy Latina.
* Naorina ny Sekoly
* Natsangana ny Fiangonana ary nahely ny fivavahana Kristiana
* 1835 voadika tamin’ny teny malagasy ny Baiboly
* Fanenjehin’I [[:fr:Ranavalona_Ire|RANAVALONA I]] ny fivavahana Kristiana sy fandroahana ny Misionera
* 1837 nandefonana an-d[[Rafaravavy Rasalama|Rasalama maritiora]]
* 1861 ny nivoahan’ny Gazety Malagasy voalohany, “Teny Soa Hanalan’andro”
* 06 aogositra 1896 , lasa [[:fr:Colonie_de_Madagascar_et_dépendances|zanatany frantsay i Madagasikara]]
==== '''Ny tara-kevitra:''' ====
- Fiheverana an’ Andriamanitra ho be fitiavana
- Malemy ny olombelona ka mila an’ Andriamanitra
- Fandalovana ny fiainana an-tany
- Fanantenana Paradisa
- Fahoriana noho ny fanenjehana
- Fangatahana fiarovana amin’ Andriamanitra
- Faharatsian’ny fiainana an-tany
==== '''Asa''' '''soratra''' ====
- [[:fr:Colonie_de_Madagascar_et_dépendances|Tononkira maintimolaly]]
- Kaonseritra masina
- Lahatsoratra famotopotoran-kevitra
- Sombin-tantara voalohany: “[https://www.sudoc.abes.fr/cbs/DB=2.1//SRCH?IKT=12&TRM=095092234 Ny dian’ny mpivahiny]”, nadika tamin’ny tantara masina anglisy hoe: “Pilgrim’s Progress”.
==== '''Gazety''' ====
- Teny soa (1861: Gazety voalohany)
- Ny Sakaizan’ny tanora
- Mpanolo-tsaina
==== '''MPANORATRA''' ====
- [[:fr:Littérature_malgache|RAJAONAH (Tselatra)]]
- [https://journals.openedition.org/oceanindien/1391?lang=en RAINISOA Ratsimandisa]
- [http://plateforme.education.mg/bibliotheque-numerique/course/view.php?id=87 Josoa RAMANISA]
- ANDRIANAIVORAVELONA Joseph.(Rainy)
- RAJAONARY
- Pasitera RABARY
=== '''NY VANIM-POTOANA FAKAN-TAHAKA''' '''1896-1915''' ===
'''Ny zava-nisy:'''
# 1912 nijoro ny [[:fr:Vy_Vato_Sakelika|VVS]]
# 1914: Nipoaka ny [[:fr:Première_Guerre_mondiale|ady lehibe voalohany]]
# 1915: Sarona ny fisian’ny VVS
# Naely ny fironan-tsaina “Libérté de Pensée”
# Nofoanana ny fampianarana teny malagasy sy ny [[Tantaran' i Madagasikara|tantaran’i Madagasikara]].
# Napetrak’ i [[Joseph Simon Gallieni|Gallieni]] ny politika “zarazarao hanjakana”
# Novaina ho 14 jolay ny fandroana
# Nampidirina tao anatin’ny rafitra anjakan’ ny vola ny Malagasy
# Niova ny rafitra nitondrana ny fampianarana (Teny frantsay no nentina nampianatra)
==== '''Ny tara-kevitra:''' ====
- Fanindraindrana ny vazaha
- Fandrosoana
- Fananandratana ny siantsa
- Adin’ny mpino sy ny tsy mpino
==== '''Asasoratra''' ====
- Tononkalo
- Sombin-tantara
- Tantara an-tsehatra ''Zefina sy Armand,'' RAJAONAH Tselatra : Tantara an-tsehatra malagasy voalohany
- Lahatsoratra famotopotoran-kevitra
==== '''Gazety''' ====
- Teny soa
- Mpanolo-tsaina
- Mifoha I Madagasikara
- Ny masoandro
- Lakolosy volamena
- Ny Trompetra volamena
- Vaovao Frantsay Malagasy
- Basy vava
==== '''Ny mpanoratra''' ====
- [http://plateforme.education.mg/bibliotheque-numerique/course/view.php?id=88 Radium Rhosalis (RAMAHOLIMIHASO)]
- Rabary
- Stella (Edouard ANDRIANJAFITRIMO)
- [https://journals.openedition.org/oceanindien/1391?lang=en JUPITER na Justin RAINIZANABOLOLONA]
- [[Ny Avana Ramanantoanina|Ny Avana RAMANANTOANINA]] na Gasy kely
- Paraboles na Bolespara ( Rafanoharana)
=== '''Ny vanim-potoana nahamoana ny literatiora''' '''(1915-1922)''' ===
Antony nahamoana ny literatiora:
Nalefa sesitany tany Comores ireo mpanoratra mpikambana tao amin’ny VVS
Vao niana-namindra teo amin’ny fanoratana ireo mpanoratra zandriny
Henjana ny sivana an-gazety
=== '''Ny vanim-potoana fiforetana anaty''' '''(1922-1929)''' ===
==== '''Ny zava-nisy:''' ====
* Fahasahiranana ara-toekarena vokatry ny ady lehibe I
* Tafaverina an-tanindrazana ireo sisa tsy maty tamin’ny ady sy ireo nalefa sesitany
* Tafaverina ihany koa ny mpanoratra natao sesitany
* Nisy ireo aretina politika
* Nisy ireo loza voajanahary
* Nisy ny fampiharana ny [[:fr:S.M.O.T.I.G.|SMOTIG]]
* Nofoanana ireo fampianarana tantara Malagasy
==== '''Ny tara-kevitra:''' ====
* Embona sy hanina
* Fasana sy fahafatesana
* Fahakambotiana
* Alahelo
* Fiainana feno fahoriana
* Enji-dresin’ny fiainana
==== '''Asasoratra''' ''':''' ====
Tononkalo
Sombin-tantara
Tantara an-tsehatra
Lahatsoratra famotopotoran-kevitra
==== '''Ny gazety:''' ====
Akon’ iarivo
Takariva volafotsy
Mazava
Trompetra volamena
Kalokalo tatsinana
Tsara hafatra
Ny mpandinika
Telegrafy
==== '''Ny mpanoratra''' ''':''' ====
===== '''Zokiny:''' =====
''Ny avana RAMANATOANINA''
''RAVELOJAONA''
''Belzaboba, (RATSIMISETA)''
''JUPITER (Justin RAINIZANABOLOLONA)''
''Stella (Edouard ANDRIANJAFITRIMO)''
===== Zandriny: =====
· [https://www.interforum.fr/images/CNR/art/doc/a/a9deaa451b313638333931343439303333323138NONPUBLIE.epub Lys Ber ( Joseph Honoré RABEKOTO)]
· [[:fr:Littérature_malgache|Rodlish (Arthur RAZAKARIVONY)]]
· [[Samuel Ratany|Tanicus (Samuel RATANY)]]
· [[Jean-Joseph Rabearivelo|K. Verbal (Jean Joseph RABEARIVELO)]]
· HARIOLEY (Elie RAHAROLAHY)
=== '''Ny vanim-potoana mitady ny very''' '''(1930 - 1945)''' ===
'''1. Ny zava-nisy:'''
· 19 may 1929: fikambanam-be fitakiana voalohany ny fahaleovantena
· 29 Aprily 1931: notokanana ny [https://www.radiomadagasikara.com/ RNM]
· 1935 : fankalazana ny faha zato taonan’ny nandika ny Baiboly Malagasy
· 1937: faha zato taona ny nandefonana an- dRasalama
· 21 oktobra 1937: nambara tao amin’ny Gazety Fandrosoam-baovaoa fa “h''ita lany ny very”''
· 31 oktobra 1938: fampodiana ny taolam-balon-d[[Ranavalona III]]
· 1939-1945: [[Ady Lehibe Faharoa|Ady lehibe II]] nandraisan’ny Malagasy anjara
· Fitodihana amin’ny maha malagasy
'''Ny tara-kevitra:'''
· Tanana haolo
· Fiverenana amin’ny tontolo ambanivohitra
· Ny hatsaran-tarehy
· Fiantorahana amin’ny hery tsy fantatra
· Nofinofy
==== '''Asa soratra''' : ====
· Tononkalo
· Sombin-tantara
· Tantara an-tsehatra
· Lahatsoratra famotopotoran-kevitra
===== '''Ny gazety:''' =====
· Vaovao Frantsay Malagasy
· Kintan’ny maraina
· Akon’ iarivo
· Takariva volafotsy
· Mazava
· Trompetra volamena
· Kalokalo tatsinana
· Tsara hafatra
· Ny mpandinika
· Telegrafy
'''Ny mpanoratra'''
· Ny avana RAMANATOANINA
· K. Verbal (Jean Joseph RABEARIVELO
· RAJOELISOLO Charles
· RAJHONSON
· RAMAHOLIMIHASO
· RAFANOHARANA
· [[Jean Narivony|Jean NARIVONY]]
· [[Ravelojaona (mpitandrina)|RAVELOJAONA]]
· Belzaboba, (RATSIMISETA)
· JUPITER (Justin RAINIZANABOLOLONA)
· Stella (Edouard ANDRIANJAFITRIMO)
· [[Dox (mpanoratra)|DOX]]
· Paul Kambety (Rapatsalahy Paul Idealy Soa)
· Charlotte RAZAFINIAINA
· Lys Ber ( Joseph Honoré RABEKOTO)
· [[Rodlish]] (Arthur RAZAKARIVONY)
· HARIOLEY (Elie RAHAROLAHY)
=== '''Ny vanim-potoana fitakiana fahaleovan-tena na fanarenana1945 - 1960''' ===
'''Ny zava-nisy:'''
· 1945: nifarana ny ady lehibe II
· 1947 nanomboka ny fitakiana ny fahaleovantena
· Maro ny antoko politika niforona : [[Mouvement démocratique de la rénovation malgache|MDRM]]/[[Parti des déshérités de Madagascar|PADESM]]/[[Antokon' ny Kongresin' ny Fahaleovantenan' i Madagasikara|AKFM]]/[[Parti social démocrate malgache|PSD]]/[[Mouvement national pour l'indépendance de Madagascar|MONIMA]]
· Sahirana tanteraka ny firenena Eropeana vokatry ny fahapotehana tamin’ny ady
· Jona1955: Fampiharana ny “Lois cadres” na ny lalàna lasitra
· 28 Septambra 1958: Fitsapan-kevibahoaka nandresen’ny “Eny”
· Fahaleovantenam-pirenena eo ambany firaisam-be frantsay
· 14 Okt1958 nijoro ny [[:fr:Première_République_(Madagascar)|Repoblika Malagasy voalohany]]
· [[:fr:Indépendance_de_Madagascar|26 Jona 1960]]: nanambarana ampahabemaso ny fahaleovantenan’i Madagasikara
==== ''' Ny tara-kevitra:''' ====
· Fitsikerana ny toe-tsaina voazanaka
· Fanoherana ny fanjanahan-tany
· Fitakiana ny fanahafahana
· Fiantsoana ny olona ho tia tanindrazana
==== '''Asasoratra''' ''':''' ====
· Tononkalo
· Sombin-tantara
· Tantara an-tsehatra
· Lahatsoratra famotopotoran-kevitra
· Tantara foronina
==== '''Ny gazety''' ''':''' ====
· Gazetintsika
· Vaovao Frantsay – Malagasy
· Lakroan’I Madagasikara
· Ny Sakaizan’ny tanora
· Hehy
· Fanasina
· Kintan’ny maraina
'''Ny mpanoratra'''
· DOX
· [http://plateforme.education.mg/bibliotheque-numerique/course/view.php?id=84 Michel ANDRIANJAFY]
· Jean NARIVONY
· [https://data.bnf.fr/ark:/12148/cb120884275.pdf RANDJAVOLA]
· [[Eliza Freda]]
· [[Fredy Jaofera|Fredy RAJAOFERA]]
· RADO
· [https://vetso.serasera.org/mpanoratra/ranja-zanamihoatra/tononkalo Randza ZANAMIHOATRA]
· Ranomahery ([[Régis Rajemisa Raolison|Régis RAJEMISA RAOLISON]])
· Michel ANDRIANJAFY
· [[Antoine de Padoue Rahajarizafy|Antoine de Padou RAHAJARIZAFY]]
=== '''Ny vanim-potoana saritsarim-pahaleovantena''' '''(1960 - 1972)''' ===
==== '''Zava-misy teo amin’ny tantara''' ''':''' ====
Lafiny Politika
· 1960-1972: Repoblika voalohany ka [[Tsiranana Philibert|Philbert Tsiranana]] no Filoha
· Antoko politika matanjaka tamin’izany ny PSD (Parti Social Democrate); ny AKFM (Antokon’ny Kongresin’ny Fahaleovantenan’I Madagasikara; ny MONIMA ( MOuvement National pour l’Independence de MAdagascar).
· Mbola tao anaty firaisam-be frantsay i Madagasikara. Nanohy ny politika nifandraisana tamin’i Frantsa ny mpitondra.
· Aprily 1971 : nipoaka ny fihetseham-bahoaka tany atsimo notarihin’i [[Monja Jaona]]
· 13 may 1972: fihetsehem-bahoaka notarihin’ny mpianatra, nanohana azy ireo ny mpiasa ka nanao fitokonam-be.
Teo amin’ny lafiny toe-karena
· Azo an-taratasy ny fahaleovan-tena sady sarintsariny ihany izany;
· Mbola voazanaka ara-toekarena sy ara-tsaina ny Malagasy
· Tao anatin’ny “Accord de Cooperation” sy ny faribola “Franc” i Madagasikara.
· Tranombarotra vaventy no nitantana ny fanangonam-bokatra sy ny fanaparitahana ny entam-barotra voahodina avy any ivelany: ny “[https://annuaire-entreprises.data.gouv.fr/entreprise/572073914 Compagnie Marseillaise]” sy ny “Compagnie Lyonnaise”, [[c:File:Société_Industrielle_et_Commerciale_de_l'Emyrne,_usine_de_Soanierana_(Tananarive,_Madagascar)._Mise_en_caisse_des_boîtes_de_conserve,_en_vue_de_leur_expédition_-_Geoffroy,_Pierre_-_btv1b101115315.jpg|SICE (Société Industrielle et Commerciale de l’Emyrne)]]
· Noho izany, tsy nahaleo tena tamin’ny lafiny toe-karena i Madagasikara.
· Nampiharina ny “Politikan’ny kibo”: nampidirana haitao vaovao teo amin’ny fambolena sy fiompiana, napetraka ny “Ferme d’ Etat” isam-paritany nefa tsy nahomby izany.
Teo amin’ny fiarahamonina sy kolontsaina
· Teo amin’ny fampianarana: teny enti-mampianatra ny teny frantsay;
· Rafi-pampianarana voavolavolan’ny Frantsay no nampiharina; fampianarana nanjana-tsaina no nisy teto.
· Oktobra 1961: natsangana ny Oniversite teto Madagasikara
· Mbola vitsy ny Sekoly tany ambanivohitra. Ny renivohi-paritany sy ny tanan-dehibe vitsivitsy no nanana CEG sy Lycée. Nisy anefa ny sivana hany ka Sekoly miangatra, tsy mifanentana amin’ny zaza malagasy no teto. Vokany, betsaka ny tsy fitoviana teo amin’ny fiarahamonina.
==== '''Zava-misy teo amin’ny Literatiora''' ''':''' ====
Ny mpanoratra
· '''Ireo hita teo aloha:''' DOX/ RP RAHAJARIZAFY/ RADO/ Régis Rajemisa RAOLISON/EDA/ Clarisse RATSIFANDRIHAMANANA/ René ANDRIARIMALALA na Ener LALANDY/ Randja ZANAMIHOATRA/ Fredy RAJAOFERA/ Jean Louis RANAIVOSON.
· '''Ireo mpanoratra taty aoriana:''' [[Clarisse Ratsifandrihamanana|Clarisse RATSIFANDRIHAMANANA,]] RABENJA Salomon, Jeannot RATSIMBAZAFY
Gazety''':'''
· Vaovao Frantsay- Malagasy''',''' Maresaka, basivava, Imongo vaovao, Hehy, Madagascar Matin, Vaovao isan’andro, Andry, Tselatra, Lumière, Lakroan’I Madagasikara, Fanasina.
Tara'''-'''kevitra nampiavaka ny vanim-potoana
· Ny fahaleovan-tena
· Ny fanoherana ny saritsarim-pahaleovan-tena izay ahatsapana fanjanahana ny toe-karena, fanjanahan-tsaina; fanjanahana amin’ny endriny vaovao sy ny tsy fitoviana; ny fanjakan’ny Imperialista.
· Fanohizana ny fitadiavana ny very ahitana:
- Fitaomana ny olona hampijoro ny maha malagasy: teny, fomba amam-panao, toe-tsaina
- Fitaomana ny olona hamelo-maso ny tanindrazana, hiverina eny ambanivohitra.
- Fampahatsiahivana ny tolona teo aloha.
· Fanabeazana ny vahoaka manoloana ny fandrosoana
==== '''Asa soritra''' ''':''' ====
· Tononkalo
· Sombin-tantara
· Tantara an-tsehatra
· Lahatsoratra famotopotoran-kevitra
· Tantara foronina
==== '''Tononkalo''' ''':''' ====
''DINITRA, nosoratan’I RADO''
'''Tantara noforonina''' ''':'''
· ''Ny fofombadiko, Ilay vohitry ny nofy,'' nosoratin’i EDA
· ''Voromby, Sikajin’I Dadabe,'' nosoratin-dRANDRIAMIADANARIVO
· ''Ny zanako,''nosoratin’ i Clarisse RATSIFANDRIHAMANANA
===== '''TONONKALO''' ''':''' =====
''MAINTY AHO''
''Moa ve iny haizina iny no mahamainty ito hoditro,''
''Hampitombo ny hovitrovitro,''
''Sa ny zezika noraisiko, nokiraiko andavanandro,''
''Nololohaviko isan’andro?''
''Tazako eto anelanelan’ito lamba rovidrovitra:''
''Mainty aho, mainty ny hoditro''
''Misy ra mba mena koa mamelona ny vontoatiko''
''Mikoriana ato anatiko''
''Misy noho mahatsiaro, hozatra miretsidretsika''
''Hery velona mihetsika''
''Misy taolana mijoro sy miraikitra aman-taho''
''Saingy kosa…mainty aho''
Clarisse RATSIFANDRHAMANANA
=== '''Ny vanim-potoana ankehitriny :''' '''(1972 – 2000)''' ===
Azo zaraina ho zana-banim-potoana roa araka ny fandinihana hita hatramin’izao ity vanim-potoana ity.
- 1972-1991: Tolom-piavotana
- 1991-2000: Fanalalahana
==== '''I. TOLOM-PIAVOTANA (1972-1991)''' ====
===== '''Zava-misy teo amin’ny tantara''' =====
====== '''Lafiny Polotika''' ======
- 13 may 1972: fihetsiketsehana notarihin’ny mpianatra nanehoany ny tsy fankasitrahany ny politikam-pampianarany; fitokonam-be no nanohanan’ny mpiasa azy ireo.
- 18 may 1972: natolotry ny Filoha Philbert TSIRANANA an’I [[Ramanantsoa Gabriel|Jenaraly Gabriel RAMANANTSOA]] ny fitondrana. Tapitra hatreo ny Repoblika I
- 8 oktobra 1972: Fitsapan-kevi-bahoaka nanamafisan’ny Malagasy ny fanomezana fahefana feno ny Jeneraly RAMANANTSOA. Nisy tsy fifankahazoana teo amin’ny tafika.
- 05 febroary 1975: natolotry ny Jeneraly RAMANATSOA ny [[Ratsimandrava Richard|Kolonely Richard RATSIMANDRAVA]] ny fahefana.
- 11 febroary 1975: maty novonoin’ny olona ny Kolonely RATSIMANDRAVA. Nanomboka teo ny “Directoire Militaire” fitondra-miaramila.
- 15 jona 1975: nofidin’ny Directoire Militaire hitondra ny tany sy ny Fanjakana ny [[Ratsiraka Didier|Capitaine de Fregate RATSIRAKA Didier Ignace.]]
- 21 desambra 1975: lanieram-bahoaka ny fototra iorenan’ny [[Charles Ravoajanahary|Revolisiona Sosialista Malagasy]] voarakitry ny Boky mena.
- 30 desambra 1975: nijoro ny Repoblika Demokratika Malagasy
- May 1991: nitaky ny hanovana ny lalam-panorenana sy hananganana ny Repoblika faha III ny vahoaka notarihin’ny mpanao politika sasantsasany.
- 10 Aogositra 1991 : diabe nataon’ny vahoaka teny Iavoloha, izay namoizana ain’olona maro.
- 31 oktobra 1991: fifanekena natao tao amin’ny PANORAMA izay namaranana ny fitokonam-be.
'''''Teo amin’ny lafiny toe-karena'''''
Hita tamin’izany:
· Ny fanavaozana ny “Fanekem-piaraha-miasa” tamin’ny Frantsay na ny “Accord de Cooperation”.
· Ny fialana tamin’ny “[[:fr:Zone_franc|Zone Franc]]”.
· Ny fananganana ny [https://faolex.fao.org/docs/pdf/Mad162827.pdf SINPA] (Société d’ Intérêt National pour les Produits Agricoles) sy ny [https://annuaire-entreprises.data.gouv.fr/entreprise/352188676 SONACO] (Société Nationale pour le Commerce), sy ny, COTONA, SOTEMA, SIRAMA, HODIMA, SUMATEX, …
· Ny fandraisana ho fananam-panjakana ireo Indostria vaventy toy ny SECREN () sy ny Indostria famokarana angovo toy ny JIRAMA, SOLIMA.
· Ny fananganana ny BTM (Bankin’ny Tantsaha Mpamokatra).
· Ny fananganana ny Koperativan’ny fambolena ho an’ny tantsaha mifanampy, toy PROCOPS ().
· Ny fandraisana ho fananam-panjakana ireo kompania vaventy nisahana ny varotra ivelany: Compagnie Marseillaise, Compagnie Lyonnaise, SICE
Tsy nandeha araka ny tokony ho izy anefa ny ankamaroan’ireny sehatr’asa sy orinasa ireny.
'''''Teo amin’ny fiarahamonina sy kolontsaina'''''
· Ny rafitra sosialisma no nitondrana ny tany sy ny fanjakana
· Nampiharina ny famahoahana sy ny fanagasiana ny fampianarana tany amin’ny Sekoly Fanabeazana Fototra; teny malagasy sy teny frantsay tany amin’ny Sekoly Ambaratonga Faharoa sy Sekoly Ambaratonga Faharoa Manokana ary teny frantsay tany amin’ny Ambaratonga ambony.
· Nampitomboina ny toeram-pitsaboana,
· Nitombo ny fahantrana sy ny tsy an’asa (ZOAM); niharihary bebe koa ny tsy fitovian’ny fari-piainana noho ny fidinan’ny vokatra malagasy teo amin’ny tsena iraisam-pirenena sy ny tsy fandehanan’ireo orinasam-panjakana ary ny fahasarotan’ny fitsinjarana ny vokatra.
· Natao ny fanitsiana ara-drafitra nefa vao mainka nitombo ny fahasahiranana.
'''Zava-misy teo amin’ny Literatiora'''
Ny mpanoratra
· '''Ireo hita teo aloha:''' izay mpikambana tao amin’ny UPEM ny ankamaroany: RAKOTOMALALA Rabarijaona, RAKOTOSON Emeralda, DOX, RP RAHAJARIZAFY, RADO, Régis Rajemisa RAOLISON, Celestin ANDRIAMANANTENA, Rafidy RAVELOMANANTSOA, Job RAKOTOJAONA, Lolo RAJONHS, Herizo ANDRIANAMPOIZINA, Andry ANDRAINA, Bernard RAVELOHARISON, Julie RAZZA, RANDRIAMAROZAKA, , RAKOTOARISON Harry Andriamanjato na RHA Nary.
· '''Ireo mpanoratra taty aoriana:''', izay saika tao amin’ny FIVOY sy ny FARIBOLANA SANDRATRA: RAZAIARIMANANA Lydia na LYDIARY, RALAISAHOLIMANANA Louis Dominique na ILAY, RAKOTOSOLO JOSEPH na Solofo José, Elie RAJAONARISON, Nalisoa RAVALITERA, RANOE, Niry SOLOSOA,..
Ny sehatra nanoratana
GAZETY na GAZETY BOKY''':''' Maresaka, Basivava, Imongo vaovao, Hehy, Madagascar Matin, Midi Madagascar, DMD, Martioria vavolombelona, Feon’Imerina, Zoko, Vintsy, Omaly sy anio, Andry, Lakroan’i Madagasikara, Ny fahaleovan-tenan’i Madagasikara…
Tara'''-'''kevitra nampiavaka ny vanim-potoana
- Fampitahana ny rafi-pitondrana
- Fampisehoana ireo zava-misy iainana izay niteraka ny fahadisoam-panantenana:
- Fahantrana ara-batana sy ara-tsaina
- Fahasarotan’ny fiainana sy fitadiavana asa
- Tsy fahamarinana amin’ny lafiny maro
- Fitaomana ny olona mba hitolona hanova rafitra, ny TTF (Tanindrazana Tolom-piavotana Fahafahana)
- Fiantsoana ny olona hiverina ho eny ambanivohitra.
- Fanoherana ny fanavakavaham-bolonkoditra
===== '''Asasoratra''' =====
· Tononkalo
· Sombin-tantara
· Tantara an-tsehatra
· Tantara foronina
· Lahatsoratra famotopotoran-kevitra
Ohatra:
''Fanagasiana'' EDA
''Haisoratra sy Firenena'' RANDRIAMAROZAKA
=== '''II. FANALALAHANA : 1991-2000''' ===
==== '''Zava-misy teo amin’ny tantara''' ''':''' ====
Lafiny Polotika :
* 1991: noho ny tsy fetezan-javatra isan-karazany teo amin’ny Fitondrana dia nisy fihetseham-bahoaka manerana ny Nosy. Niharihary izany tamin’ny fitokonana teny amin’ny “Kianjan’ny 13 may” Antananarivo.
· 10 aogositra 1991: nirohotra niaka-dapa teny Iavoloha, toerana misy ny Lapan’ny Filoha ny vahoaka nitokona. Naparitaky ny miaramilam-panjakana tamin’ny fitaovam-piadiana izy ireo; betsaka ny maty ary maro koa ny naratra.
* Nanomboka teo dia niovaova ny mpitondra ary nokendrena ny hisian’ny “Fitondrana entim-bahoaka”.
· 12 martsa 1998: Fitsapan-kevi-bahoaka mikasika ny “Faritany mizaka tena” ka nahalany ny “Eny”
Teo amin’ny lafiny toe-karena :
· Nitatra ny fitrandrahan-karena samihafa, anisan’izany ny harena an-kibon’ny tany sy ny haza an-dranomasina.
· Nampiharina teo amin’ny fambolena sy fiompiana ny fomba isan-karazany hampiroboroboana azy.
· Nandroso sy nivoatra ny famokarana taozavatra malagasy sy ny vokatry ny hairaha isan-karazany.
· Fiorenan’ny orin’asa AFAKA HABA
· Nitombo sy niroborobo ireo orinasa fanodinana sy seha-pamokarana ampiasana haitao vaovao. saingy tsy afa-mivelatra noho ny fibosesehan’ny ny entana avy any ivelany ka niteraka fahasahiranana ho an’ireo mpandraharaha malagasy.
Teo amin’ny fiarahamonina sy kolontsaina :
· Niseho saika isan-taona ny rivo-doza.
· Nandripaka ny valala sy ny areti-mifindra toy ny Kôlera, ny Pesta, ny Gripa, ny SIDA…
· Firoboroboan’ny fizahantany mba hampiditra vola vahiny amin’ny alalan’ny fiarovana tontolo iainana sy ny fisarihana amin’ny alalan’ireo “valan-javaboaary” vaovao.
· Fampiroboroboana ny fambolem-bary sy ny taozavatra….
· Nipoitra ireo Oniversite tsy miankina sy ireo sampam-pianarana araka ny hairaha manofana mpianatra hiasa avy hatrany.
· Firoboroboan’ny “Haino aman-jery tsy miankina”
· Nisy ny fanampiana avy any ivelany
· Nitombo ny fandaozana ny eny ambanivohitra
· Nirongatra ny dahalo, nanjaka ny vaky trano sy ny fandrobana.
· Nahazo vahana ny risoriso sy ny varo-maizina ary nitranga ny fangalarana taolam-paty
· '''06 novambra 1995:''' may ny Rovan’i Manjakamiadana
· Nampitomboina ny toeram-pitsaboana, natao koa ny fanarenana ireo orinasa sosialista
· Nitontongana hatrany ny fari-piainan’ny ankamaroan’ny olona, vao mainka koa niharihary ny tsy fitoviana ary nitombo isa ireo 4-mi.
==== '''Zava-misy teo amin’ny Literatiora''' ''':''' ====
Ny mpanoratra
· '''Ireo mpanoratra ao''' amin’ny HAVATSA-UPEM sy tao amin’ny FARIBOLANA SANDRATRA: Henri RAHAINGOSON (Di), Patrick Iharilanto ANDRIAMANGATIANA (IPA), Georges ANDRIAMANANTENA (RADO), René ANDRIAMALALA (Ener LALANDY), Nirhy Lanto, RANAIVO Julien, Arsène ANDRIANARIVONY (Nérsea VONY), Esthér RANDRIAMAMONJY, Abeline Eléonore, RAZAFIARIVONY Wilson, RHA Nary, Georgette Ranivoarivelo Gabrielle( GRG)''',''' Iangotiana, Fredy RAJAOFERA, Solofo JOSE, Lydiary, Nalisoa RAVALITERA, RANOE, Manitra ADRIAMASINORO, RAMPANANA Raymond, ZO Maminirina, RABESAIKY Guillaume (OM-GUI), Riso LALASOA, Elie RAJAONARISON, Claude RANDRIANANTENAINA (Claura), Zo MAMINIRINA, NY EJA, TSITOHERY, TAHIRINTSOA, NOFY, AVELO Nidor, …
· '''Ireo mpanoratra tantara an’onjam-peo:''' VAHANDANITRA, RANOHARISON Zanany, ARIKAOMISA Randria(RANDRIAMANANTENA Arséne)
· '''Ireo mpanoratra hafa:''' RAZAFIARIJAONA Haingo Michél (Haingo), RAHOLDINA Ranaivo Herinantsoina (NAIVONANTSOINA Holdina), Mbato RAVALISON (FMTM), …
Ny sehatra nanoratana
· GAZETY na GAZETY BOKY''':''' Midi Madagascar; Express de Madagascar; Madagascar TRIBUNE; ny Gazetiko; Lakroan’i Madagasikara; MARESAKA, TELONOHOREFY; LE TARATASY; VALIHA sy AMBIOKA (gazety Literera)...
· Haino aman-jery:
Radio: RNM, DON BOSCO, ACCEM RADIO, Radio FAHAZAVANA, NY FEON’IMERINA, LAZAN’IARIVO, Radio MADA, FARIMBONA, TSIOKA VAO, RFV, CORAIL, …
Fahitalavitra : TVM, MATV, RECCORD, TV PLUS, RAVINALA, …
Tara'''-'''kevitra nampiavaka ny vanim-potoana :
· Ny fitiavana sy ny tontolony
· Tsy fahatokisana ny mpanao politika izay nandiso fanantenana.
· Tsy fisian’ny fahamarinana eo amin’ny sehatra maro
· Fitomboan’ny fahantrana, firoboroboan’ny asan-dahalo, fandaozana ny eny ambanivohitra; fivezivezen’ny harem-pirenenna… sy filofosana hanarina izany.
· Fahasimban’ny tontolo iainana sy ny fanarenana azy.
· Fanarenana ny toe-tsaina: fampahafantarana ny maha malagasy sy ny haren-tsaina malagasy.
==== '''Asasoratra''' ''':''' ====
· Tononkalo
· Sombin-tantara
· Tantara an-tsehatra
· Tantara foronina
· Lahatsoratra famotopotoran-kevitra
sf8ousj0wr2mba367p1c1th6cmy5zxn
Hazotana
0
301090
1147929
1145852
2026-07-22T15:15:49Z
~2026-39119-14
40302
Nanitsy hadisoam-pitendrena
1147929
wikitext
text/x-wiki
Ny '''hazotana''' dia [[hazobotry]] isan-karazany ao amin' ny antoko ''[[Phyllanthus]],'' ao amin' ny fianakaviana ''[[Phyllanthaceae]]'', indrindra ireto:
* ''[[Phyllanthus betsileanus]]'' <small>Leandri</small> -- hazotana
* ''[[Phyllanthus casticum]]'' <small>P.Willemet</small> -- faintina, hazontanty, hazotana, hazotanty, taintona, tentina
* ''[[Phyllanthus isalensis]]'' <small>Leandri</small> -- hazotana
* ''[[Phyllanthus madagascariensis]]'' <small>Müll. Arg.</small> -- hazotana, taintona
* ''[[Phyllanthus seyrigii]]'' <small>Leandri</small> -- hazotana, maintsikariva, mantsakariva, masikariva, sañira, sanirabe, saniratandroy, taitomaintsikariva
== Jereo koa ==
* ''[[Phyllanthus]]''
na3knt997qjhrgquavunlx9ywwe8y1x
Sañira
0
301091
1147935
1145850
2026-07-23T01:00:13Z
~2026-39119-14
40302
Namafa soratra tsy ilaina
1147935
wikitext
text/x-wiki
Ny '''sañira''' dia zavamaniry isan-karazany ao amin' ny fianakaviana ''[[Phyllanthaceae]]'' sy ''[[Sapindaceae]]'':
* ''[[Deinbollia pervillei]]'' <small>(Blume) Radlk.</small> (''Sapindaceae'') -- ampelamainty, ampolifotsy, dovy, mampoly, moramenavavy, sañira, somotsohy
* ''[[Doratoxylon littorale]]'' <small>Capuron</small> (''Sapindaceae'') -- elatrangidina, helatrangidina, marodina, marodona, menafata, menafatana, ramiavo, sañira, zanaravavy
* [[Molinaea tolambitou|''Molinaea tolambitou'' var. ''delphinensis'']] <small>Capuron</small>. (''Sapindaceae'') -- sañira
* ''[[Neotina isoneura]]'' <small>(Radlk.) Capuron</small> (''Sapindaceae'') -- aokalahy, fangadiravina, felaborona, felamborona, hazombato, lanary, manavodrevo, odifo, ramamelana, sañira, tsietilalana, vantsilambato, 19 voalanara
* ''[[Phyllanthus angavensis]]'' <small>Leandri</small> (''Phyllanthaceae'') -- sañira
* [[Phyllanthus casticum|''Phyllanthus casticum'' var. ''madagascariensis'']] <small>(Leandri) Leandri</small> (''Phyllanthaceae'') -- faintina, hazontanty, hazotana, hazotanty, taintona, tentina
* ''[[Phyllanthus seyrigii]]'' <small>Leandri</small> (''Phyllanthaceae'') -- hazotana, maintsikariva, mantsakariva, masikariva, sañira, sanirabe, saniratandroy, taitomaintsikariva
* ''[[Plagioscyphus louvelii]]'' <small>Danguy et Choux</small> (''Sapindaceae'') -- famatsilakana, lanahary, lanarimadindravina, lanary, marodina, marodona, ramaindafa, ramaindafy, sañira, somotrorana, soraitra, soretriala, takoako, tsindramiramy, valary
* ''[[Tina chapelieriana]]'' <small>(Cambess.) Kalkman</small> (''Sapindaceae'') -- famantsilakana, fandifiana, fandifihahely, fandifihana, felaborona, hazombato, hazomposa, hazomposalahy, hazompoza, hazompozalahy, karambito, lanary, marodina, marody, masonambatsy, menahy, ramaindafa, ramaindafy, sañira, sanirafotsy, sanirambaza, sanirana, somotrorana, soretra, soretro, soritra, tolambito, voandelakala
== Jereo koa ==
* ''[[Deinbollia]]''
* ''[[Doratoxylon]]''
* ''[[Molinaea]]''
* ''[[Neotina]]''
* ''[[Phyllanthus]]''
* ''[[Plagioscyphus]]''
* ''[[Tina (zavamaniry)|Tina]]''
hv5at3k1yndqjad79r0nz0vwy9gw10w
Auguste RAJON
0
301392
1147912
1147272
2026-07-22T11:46:35Z
Rktn.A
40442
Nanova mari-piat
1147912
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Auguste RAJAONARIVELO|teraka=1890|maty=26 août 1957|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra|toerana=Antananarivo}}
== NY FIAINANY ==
Teraka tamin'ny taona 1890 '''RAJAONARIVELO Auguste'''. Mpanoratra ilay tantara foronina nomeny ny lohateny hoe: ''Bina'' no ahafantaran'ny maro azy.
Fony kely dia ambara fa tena nazoto sy narani-tsaina i '''Auguste RAJON'''.
•MPF ao [[Ambatobevanja]] no sekoly nianarany voalohany.
• [[Le Myre-de-Vilers]] : Nanoman-tena ho [[mpampianatra]], ka vao 17 taona monja (1907) dia efa nahazo ny mari-pahaizana CAE ary nitana ny laharana voalohany izy tamin'izany. Nampianatra nandritra ny 40 taona izy.
== NY FIAINANY KANTO ==
Maro tokoa ny asa soratr'i A.RAJON ary saika nisandrahaka tamin'ireo karazany rehetra nisy izany: [[tononkalo]], [[tantara foronina]], [[sombin-tantara]], [[famotopotoran-kevitra]] ary tantara faneho an-dampihazo. Ny tantara foronina sy ny sombin-tantara anefa no tena nimasoany sy nanananytakenta tokoa.
=== Ireo gazety namoaka ny asa sorany: ===
• Ny [[Gazetim-panjakana]]:
• [[Ny Akon'Iarivo]]: namoaka "Ny havesatry ny harena", "Ririnina sy Lohataona";
• [[Ny Fandrosoam-baovao]];
• [[Ny tanamasoandro]],...
=== Ny tantara foronina nosoratany kosa dia: ===
• Ralobo;
• Robin'Ikamandonto;
• Ra iraisana;
• Bina, 1932: loka 1° tamin'ny fifaninana " Belles Lettres Malagasy" nampanaovin'ny fikambanan'ny Mpanao [[Gazety]] Malagasy ( Ny Veromanitra izay nosoratan'i BETSILEOLAHY na i [[PARABOLES]] no nahazo ny laharana faharoa tamin'izany).
Maty ny 26 août i '''Auguste RAJAONARIVELO'''.
== LOHARANO ==
https://fr.scribd.com/document/677398370/Malagasy-4eme
casumn51ffpi6t0mewsm9mliezi4c7r
Ramangamalefaka
0
301393
1147903
1147323
2026-07-22T11:45:01Z
Mihaino
35843
1147903
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Alfred RAMANDIAMANANA|teraka=1886|toerana=Ambohimandroso|maty=17 Mey 1938|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra}}
'''Alfred RAMANDIAMANANA''' no tena anaran'i Ramangamalefaka. Teraka tamin'ny taona 1886 tao Ambohimandroso izy.
== Ny fiainany ==
Tamin'ny taona 1886 no nahaterahan'i Alfred RAMANDIAMANANA tao [[Ambohimandroso]], zana- d[[RAINISOASEHENO]] "komandy" sy RAKETAKA.
Maro ny solon'anarana nahafantaran'ny olona ity [[mpanoratra]] ity: ADJEMINAH, R.MANGA, Alfre D.N.M, RAMANDIAMANANA ary RAMANGAMALEFAKA.
Anisan'ny [[mpanoratra]] tena nodokafan' i [[Ny Avana Ramanantoanina|Ny Avana]] i D.N.M.satria tena hita taratra ao amin'ny asa sorany ny fahafolahany ny [[haisoratra]] sy ny fiezahany hikaly hatrany ny [[tononkalo]] sy [[sombin-tantara]] navoakany izay miavaka amin'ny alalan'ireo hevitra maro sesehena, ny sary sy ny loko ary ny talenta nananany eo amin'ny lafiny mahatsikaiky ( izay zary saika lasa hatsikana mihitsy aza). Vo 20 taona monja (1906) i R.MANGA dia efa nanoratra tao amin'ny [[gazety]] Basivava, niaraka tamin' Ny Avana, RATOVOHERIZO... Niara-niasa tamin-d[[RAINIZANABOLOLONA]] sy tamina gazety maro izy.
Voarohirohy tamin'ny raharahan'ny VVS ihany koa ny lehilahy ka natao sesitany tany [[Mayotte]]- [[Kômôro|Comores]]
== Ny fiainany ny kanto ==
Taty aoriana dia namoaka ny asa sorany ihany koa ireo [[gazety]] hafa toy ny Tanamasoandro, ny Akon'Iarivo, ny Lakolosy Volamena...
Mpanoratra sombin-tantara mahatsikaiky no ahalalan'ny maro azy. Na izany aza dia namoaka tantara fampiseho an-dampihazo ihany koa ozy. Nalaza indrindra tamin'izany ohatra, ny Peratra mahavariana izay nolalaovin'ny tarika ANTANANARIVO TEATRA. I Romain ANDRIANJAFY no nitondra io tarika io tamin'izany fotoana izany (1906).
Maty tamin'ny 17 mey 1938 RAMANDIAMANANA.
== Loharano ==
https://vetso.serasera.org/mpanoratra/ramangamalefaka/tononkalo
ftxbkdjhl605ol505znzf7gweapdmzj
1147911
1147903
2026-07-22T11:46:31Z
Mihaino
35843
1147911
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Alfred RAMANDIAMANANA|teraka=1886|toerana=Ambohimandroso|maty=17 Mey 1938|firenena=Madagasikara|asa=Mpanoratra}}
'''Alfred RAMANDIAMANANA''' no tena anaran'i Ramangamalefaka. Teraka tamin'ny taona 1886 tao Ambohimandroso izy.
== Ny fiainany ==
Tamin'ny taona 1886 no nahaterahan'i Alfred RAMANDIAMANANA tao [[Ambohimandroso]], zana- d[[RAINISOASEHENO]] "komandy" sy RAKETAKA.
Maro ny solon'anarana nahafantaran'ny olona ity [[mpanoratra]] ity: ADJEMINAH, R.MANGA, Alfre D.N.M, RAMANDIAMANANA ary RAMANGAMALEFAKA.
Anisan'ny [[mpanoratra]] tena nodokafan' i [[Ny Avana Ramanantoanina|Ny Avana]] i D.N.M.satria tena hita taratra ao amin'ny asa sorany ny fahafolahany ny [[haisoratra]] sy ny fiezahany hikaly hatrany ny [[tononkalo]] sy [[sombin-tantara]] navoakany izay miavaka amin'ny alalan'ireo hevitra maro sesehena, ny sary sy ny loko ary ny talenta nananany eo amin'ny lafiny mahatsikaiky ( izay zary saika lasa hatsikana mihitsy aza). Vo 20 taona monja (1906) i R.MANGA dia efa nanoratra tao amin'ny [[gazety]] Basivava, niaraka tamin' Ny Avana, RATOVOHERIZO... Niara-niasa tamin-d[[RAINIZANABOLOLONA]] sy tamina gazety maro izy.
Voarohirohy tamin'ny raharahan'ny VVS ihany koa ny lehilahy ka natao sesitany tany [[Mayotte]]- [[Kômôro|Comores]]
== Ny fiainany ny kanto ==
Taty aoriana dia namoaka ny asa sorany ihany koa ireo [[gazety]] hafa toy ny Tanamasoandro, ny Akon'Iarivo, ny Lakolosy Volamena...
Mpanoratra sombin-tantara mahatsikaiky no ahalalan'ny maro azy. Na izany aza dia namoaka tantara fampiseho an-dampihazo ihany koa izy. Nalaza indrindra tamin'izany ohatra, ny Peratra mahavariana izay nolalaovin'ny tarika ANTANANARIVO TEATRA. I Romain ANDRIANJAFY no nitondra io tarika io tamin'izany fotoana izany (1906).
Maty tamin'ny 17 mey 1938 RAMANDIAMANANA.
== Loharano ==
https://vetso.serasera.org/mpanoratra/ramangamalefaka/tononkalo
i1uit988qle675xtplpsa9a4c5lboff
Ranoë
0
301413
1147946
1147527
2026-07-23T07:34:20Z
Gaël RALANTONIRINA
35834
1147946
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox olona|anarana=Rakotomahafaly Norbert Eugene ( Ranoë)|teraka=01 martsa 1959|firenena=Madagasikara|asa=mpampianatra|asa hafa=mpikabary, mpanoratra, akademisianina}}
Rakotomahafaly Norbert Eugene na Ranoë dia mpanoratra sady poeta eto madagasikara . Mpikambana ao amiin ' ny faribolana sandratra sy eo anivon ' ny akademia malagasy.
==Mombamomba azy==
Rakotomahafaly Norbert Eugene dia mpanoratra sady poeta fatatry ny maro amin' ny anaram-penina hoe Ranoë, izay isalorana eo amin ' ny tontolon ' ny literatiora . Izy dia teraka ny 01 martsa 1959 ; manambady izy ary manan-janaka efatra mianadahy . Izy dia mpampianatra sady mpikabary koa , miasa amina onjam-peo sy fanaovana gazety an-tsoratra ary mpikambana eo anivon ' ny akademia malagasy<ref>https://www.moov.mg/tendance/Madagasikara/103642-ranoe-mpanoratra-isanny-mpanorina-ny-faribolana-sandratra-namorona-ny-riankalo</ref>.
== Anaram-peninny ==
Ny anaram-penina hoe Ranoë dia tsy nalaina alavitra fa fanambarana ireo lohan ' anarana natambatra tsirairay '''Ra'''kotomahafaly '''No'''rbert '''Ë'''ugene ka nahazoana ny hoe " '''Ranoë'''"<ref>https://www.moov.mg/tendance/Madagasikara/103642-ranoe-mpanoratra-isanny-mpanorina-ny-faribolana-sandratra-namorona-ny-riankalo</ref>
== sanganasany ==
Na dia ny fanoratana tononakalo aza no tena nahafataran' ny maro azy , dia tsy nijanona tamin' izay anefa izy , fa nanoratra sombin-tantara, tantara foronina , tantara an' onjam-peo , lahatsoratra famotoporan-kevitra ary indrindra isany nampiavaka azy ny riankalo. Betsaka ireo asa soratra efa voasorany , efa nahasoratra tononkalo 200, riankalo 60, sombin-tantara 06 , tantara foronina 08, ary famotopotoran-kevitra .<ref>https://poetawebs.e-monsite.com/pages/tapatapakahitra/page-65.html</ref>
== Riankalo ==
Ny « riankalo » raha hazavaina dia lahatsoratra ihaonan’ny tononkalo sy ny sombin-tantara ny riankalo, izany hoe : toy ny lahatsoratra tsotra ny endriny, saingy mety ahitana fehezanteny mirafitra, sarin-teny, rima… « Tsy lahatsoratra tsotra izy satria ahitana fiangaliana sy ahitana taratra ny hanatratra ny antsoina hoe poezia vita amin'ny teny. Tsy tononkalo koa anefa satria tsy manara-drafitra », hoy ny fanazavany. Nahazo ny loka voalohany nomen’ny Akademia Malagasy ny riankalo nosoratan’i Ranoe, mitondra ny lohateny hoe : « Volana », tamin’ny taona 1987.<ref>https://poetawebs.e-monsite.com/pages/tapatapakahitra/page-65.html</ref>
== Ranoë sy ny faribolana sandratra ==
Araky ny nolazainy dia " Tsy hoe nanangana faribolana Sandratra izahay fa ny fiarahana nahatsapa fa lasa ankilabao ny literatiora malagasy tany amin'ny taona 1980 tany sy fiheverana izay hanarenana izany no nampifanatona mpanoratra vitsivitsy izay nihabetsaka taty aoriana no nampijoro ny faribolana ara-panjakana ny taona 1989." izay tsy mitsahatra mamokotra sy mamelona ny literatiora malagasy amin' ny endriny maro<ref>https://poetawebs.e-monsite.com/pages/tapatapakahitra/page-65.html</ref> . Ny tenany koa no nanorina ny Gazety ''Ambioka'', tamin’ny taona 1997<ref>https://www.moov.mg/tendance/Madagasikara/103642-ranoe-mpanoratra-isanny-mpanorina-ny-faribolana-sandratra-namorona-ny-riankalo</ref>. Ny fahatsapany, fa tsy nanome vahana loatra ny literatiora ireo gazety nisy, no nahatonga azy hamorona ity gazety mifototra ranoray amin’ny literatiora ity. Natolony ho an'ny Faribolana Sandratra izany gazety noforoniny izany.Ny mampiavaka azy dia izy no hany gazety tokana mifototra amin'ny literatiora. Ny ambioka moa ara-bakiteny dia ilazana masom-boly voafantina afafy na ambolena hahazoana vokatra tsara.<ref>https://poetawebs.e-monsite.com/pages/tapatapakahitra/page-65.html</ref>
== Ranoë sy ny fandikan-teny ==
Araka ny heviny " Ny fandikan-teny literera dia tokony mifototra amin'ny kolon-tsain'ny teny handikana ka dika fanahy ny anarany amin'izay. Koa rehefa nandika ireo tononkalon'i Jacques Prevert izaho sy Elie RAJAONARISON dia izao no foto-pisainana nitondrana ny raharaha: ndeha atao hoe gasy i J. Prevert, teto Madagasikara izy no nanoratra. Faharoa, mpamorona isika fa tsy mpamerina. Noho izany famoronana faharoa no dika teny atao. fa tsy sanatria akory hoe fakan-tahaka na fankafizana ilay mpanoratra fotsiny<ref>https://www.moov.mg/tendance/Madagasikara/103642-ranoe-mpanoratra-isanny-mpanorina-ny-faribolana-sandratra-namorona-ny-riankalo</ref>,<ref>https://poetawebs.e-monsite.com/pages/tapatapakahitra/page-65.html</ref>
== Ranoë sy ny hafany ==
"zava-kanto no ataonao ka tariho amin'ny lalana tsara ny olona, aza poizinina ny kolontsain'ny firenena, diniho tsara àry ny vatsin-tsaina atolotra ny olona"<ref>https://poetawebs.e-monsite.com/pages/tapatapakahitra/page-65.html</ref>
== Loharano ==
10tsfaty95zk6nwmqeads3igf8lhkf5
Terminalia
0
301441
1147875
1147665
2026-07-21T14:47:30Z
~2026-39119-14
40302
Nanitsy hadisoam-pitendrena
1147875
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Terminalia-catappa-Réunion.jpg|vignette|443x443px|''[[Terminalia catappa]]'']]
Ny '''''Terminalia''''' dia antokon-javamairy mamony ao amin' ny fianakaviana ''[[Combretaceae]]'' ao amin' ny filaharana [[Myrtales]]. Matetika izy io no hazo lehibe, misy karazany eo anelanelan' ny 100 sy 300, miely patrana manerana ny faritra trôpikaly eran-tany.
== Karazana ==
[[Sary:Terminalia catappa 1.jpg|vignette|208x208px|''Terminalia catappa'']]
[[Sary:Terminalia australis.jpg|vignette|210x210px|''Terminalia australis'']]
Araka ny ''[[Plants of the World Online]]'', dia misy karazana ''Terminalia'' miisa 278 ekena tramin' ny volana Jolay 2024. Anisany ireto karazana voafantina ireto:
* ''Terminalia acuminata'' <small>(Fr. Allem.) Eichl.</small>
* ''Terminalia albida'' <small>Scott-Elliot</small>
* ''Terminalia amazonia'' <small>(J.F.Gmel.) Exell</small>
* ''Terminalia anogeissiana'' <small>Gere & Boatwr.</small>
* ''Terminalia arbuscula'' <small>Sw.</small>
* ''Terminalia archipelagi'' <small>Coode</small>
* ''Terminalia arenicola'' <small>Byrnes</small>
* ''Terminalia arjuna'' <small>(Roxb. ex DC.) Wight & Arn.</small>
* ''Terminalia arostrata'' <small>Ewart & O.B.Davies</small>
* ''Terminalia australis'' <small>Cambess</small>
* ''Terminalia avicennioides'' <small>Guill. & Perr.</small>
* ''Terminalia bellirica'' <small>(Gaertn.) Roxb.</small>
* ''Terminalia bentii'' <small>(Baker) Gere & Boatwr.</small>
* ''Terminalia bialata'' <small>(Roxb.) Steud.</small>
* ''Terminalia buceras'' <small>(L.) C.Wright</small>
* ''Terminalia bucidoides'' <small>Standley & L.O.Williams</small>
* ''Terminalia bursarina'' –
* ''Terminalia calamansanai'' <small>(Blanco) Rolfe</small>
* ''Terminalia cambodiana'' <small>Gagnep</small>.
* ''Terminalia canescens'' <small>(DC.) Radlk.</small>
* ''Terminalia carolinensis'' <small>Kaneh.</small>
* ''[[Terminalia catappa]]'' <small>L.</small>
* ''Terminalia chebula'' <small>Retz.</small>
* ''Terminalia cherrieri'' <small>McKee</small>
* ''Terminalia circumalata'' <small>F.Muell.</small>
* ''Terminalia cunninghamii'' <small>C.A.Gardner</small>
* ''Terminalia dhofarica'' <small>(A.J.Scott) Gere & Boatwr.</small>
* ''Terminalia eddowesii'' <small>Coode</small>
* ''Terminalia engleri'' <small>Gere & Boatwr.</small>
* ''Terminalia elliptica'' <small>Willd.</small>
* ''Terminalia eriostachya'' <small>A.Rich.</small>
* ''Terminalia ferdinandiana'' <small>Exell</small>
* ''Terminalia fitzgeraldii'' <small>C.A.Gardner</small>
* ''Terminalia glabrata'' <small>G.Forst.</small>
* ''Terminalia grandiflora'' <small>Benth.</small>
* ''Terminalia hadleyana'' <small>W.Fitzg.</small>
* ''Terminalia ivorensis'' <small>A.Chev.</small>
* ''Terminalia januariensis'' <small>DC.</small>
* ''Terminalia kaernbachii'' <small>Warb.</small>
* ''Terminalia kangeanensis'' <small>Slooten</small>
* ''Terminalia kuhlmannii'' <small>Alwan & Stace</small>
* ''Terminalia kumpaja'' <small>R.L.Barrett</small>
* ''Terminalia latifolia'' <small>Sw.</small>
* ''Terminalia latipes'' <small>Benth.</small>
* ''Terminalia leiocarpa'' <small>(DC.) Baill.</small>
* ''Terminalia littoralis'' <small>L.</small>
* ''Terminalia macroptera'' <small>Guill. & Perr.</small>
* ''Terminalia megalocarpa'' <small>Exell</small>
* ''Terminalia microcarpa'' <small>Decne.</small>
* ''Terminalia muelleri'' <small>Benth.</small>
* ''Terminalia myriocarpa'' <small>Van Heurck & Müll.Arg.</small>
* ''[[Terminalia neotaliala]]''
* ''Terminalia nitens'' <small>C.Presl</small>
* ''Terminalia novocaledonica'' <small>Däniker</small>
* ''Terminalia oblongata'' <small>F.Muell.</small>
* ''Terminalia paniculata'' <small>Roth</small>
* ''Terminalia parviflora'' <small>Thwaites</small>
* ''Terminalia pellucida'' <small>C.Presl</small>
* ''Terminalia pendula'' <small>(Edgew.) Gere & Boatwr.</small> (anisany ny ''Terminalia phillyreifolia'')
* ''Terminalia petiolaris'' <small>Benth.</small>
* ''Terminalia platyphylla'' <small>F.Muell.</small>
* ''Terminalia platyptera'' <small>F.Muell.</small>
* ''Terminalia polycarpa'' <small>Engl. & Diels</small>
* ''Terminalia porphyrocarpa'' <small>F.Muell. ex Benth.</small>
* ''Terminalia prunioides'' <small>M.A.Lawson</small>
* ''Terminalia reitzii'' <small>Excell</small>
* ''Terminalia rerei'' <small>Coode</small>
* ''Terminalia richii'' <small>A.Gray</small>
* ''Terminalia rostrata'' <small>Fosberg & Falanruw</small>
* ''Terminalia schimperiana'' <small>Hochst.</small>
* ''Terminalia sericea'' <small>Burch. ex DC.</small>
* ''Terminalia superba'' <small>Engl. & Diels</small>
* ''Terminalia triptera'' <small>Stapf</small>. (← ''Terminalia nigrovenulosa'' <small>Pierre</small>)
* ''Terminalia volucris'' <small>Benth.</small>
=== Karazana misy eto Madagasikara ===
Eto Madagasikara dia misy karazana ''Terminalia'' eo anelanelan' ny 40 sy 45, ary ny maro aminy dia tsy fahita afa-tsy eto amin' ny Nosy:
* Terminalia ankaranensis <small>Capuron</small>
* Terminalia belini <small>Capuron</small>
* Terminalia bentzoe <small>(L.) L. fil.</small>
* Terminalia boivinii <small>Tul.</small>
* ''[[Terminalia calcicola]]'' <small>H.Perrier</small> -- sariramy
* Terminalia calophylla <small>Tul.</small>
* Terminalia capuronii <small>Gere & Boatwr.</small>
* ''[[Terminalia catappa]]'' <small>L.</small> (←''Terminalia badamia'') -- antafana, atafa, atafana, hafafo, hatafa, hatafamena, hatafana, hatofa
* Terminalia cephalota <small>McPherson</small>
* Terminalia crenata <small>Tul</small>.
* Terminalia cyanocarpa <small>Capuron</small>
* Terminalia disjuncta <small>Capuron</small>
* Terminalia diversipilosa <small>Capuron</small>
* Terminalia exelliana <small>Capuron</small>
* Terminalia exsculpta <small>Tul</small>.
* Terminalia fatraea <small>(Poir.) DC.</small>
* Terminalia geayi <small>H.Perrier</small>
* Terminalia gracilipes <small>Capuron</small>
* ''[[Terminalia leandriana]]'' <small>Capuron</small> -- tanatanandimoha
* Terminalia mantaliopsis Capuron
* ''[[Terminalia mantaly]]'' <small>H.Perrier</small> -- mantalia, mantaliala, mantaly, talio, taly, tsihazo
* ''[[Terminalia monoceros]]'' <small>Capuron</small> -- hazobe, kobahy, taly
* Terminalia namorokensis <small>Capuron</small> -- mantaly
* ''[[Terminalia neotaliala]]'' <small>Capuron</small> (← ''Terminalia taliala'') -- talia, taliala, talinala
* Terminalia neouliginosa <small>Gere & Boatwr.</small>
* Terminalia neraudifolia <small>Tul.</small>
* Terminalia ombrophila <small>Capuron</small>
* Terminalia parvifolia <small>Baker</small>
* Terminalia pauciflora <small>Capuron</small>
* Terminalia pellucida <small>Gere & Boatwr.</small>
* Terminalia perrieri <small>Capuron</small>
* Terminalia phanerophlebia <small>Baker</small>
* ''[[Terminalia pumila]]'' <small>Tul.</small> -- fatra, atrea, piriokitra, voafatra, voafatrea, voafatsindakana, voafatsy, voampatra, voampirokitra, vopirakitra
* Terminalia rhopalophora <small>Capuron</small>
* Terminalia rubricarpa <small>Capuron</small>
* Terminalia rufovestita <small>Capuron</small>
* Terminalia sambiranensis <small>H.Perrier</small>
* Terminalia septentrionalis <small>Capuron</small>
* Terminalia seyrigii <small>(H.Perrier) Capuron</small>
* Terminalia suarezensis <small>H.Perrier</small>
* Terminalia tetrandra <small>(P.Danguy) Capuron</small>
* Terminalia tricristata <small>(H.Perrier) Capuron</small>
* ''[[Terminalia tropophylla]]'' <small>H.Perrier</small> --taliala
* ''[[Terminalia ulexoides]]'' <small>H.Perrier</small> -- hamaninombilahy, hamaniomby, hamanipombilahy
* Terminalia urschii <small>H.Perrier</small>
'''Anarana amin' ny teny malagasy'''
Indreto ny anarana malagasy iantsoana ny karazana sasany: antafana, atafa, atafana, atafana, atrea, fatra, hafafo, hamaninombilahy, hamaniomby, hamanipombilahy, hatafa, hatafamena, hatafana, hatofa, hazobe, kobahy, mantalia, mantaliala, mantaly, mantaly, piriokitra, sariramy, talia, taliala, taliala, talinala, talio, taly, taly, tanatanandimoha, tsihazo, voafatra, voafatrea, voafatsindakana, voafatsy, voampatra, voampirokitra, vopirakitra.
== Jereo koa ==
* [[Lisitry ny karazana ao amin' ny Terminalia|Lisitry ny karazana ao amin' ny ''Terminalia'']]
8lutxbhow3v5g2a76a76f47x6twyny1
Ni Fampita
0
301467
1147880
1147802
2026-07-21T18:24:22Z
Mikoriana
40064
/* */
1147880
wikitext
text/x-wiki
Ni Fampita Andrianaivo
Andrianaivo Tina Irina Diamondra [https://poetawebs.e-monsite.com/pages/sehatra/antson-ny-fanahy-sy-tsy-angola.html] no misalotra ny solon'anarana hoe Ni Fampita Andrianaivo. Pôeta vehivavy, zanak'Itasy, niditra ho mpikambana Havàtsa-UPEM tamin'ny taona 2022.
'''Efa namoaka boky manokana roa''' :
- ''Tsy Angola'',[https://poetawebs.e-monsite.com/pages/sehatra/antson-ny-fanahy-sy-tsy-angola.html] navoaka tamin'ny fomba ôfisialy tao amin'ny efitrano Dox, Tranombokim-pirenena Anosy tamin'ny 24 mey 2024.
- ''ORIMA'', nivoaka tamin'ny fomba ôfisialy tao amin'ny efitrano malalaky ny Kaominina Imerintsiatosika tamin'ny taona 2026.
Ankoatra ny boky manokana dia efa nandray anjara tamin'ireto boky ireto koa i Ni Fampita Andrianaivo :
- ''Ny marina tsy hamarina''
- ''Ny Havàtsan'i Dol'Aj''
- ''Singo-panahy''
Tantara an'onjampeo nosoratany
- Iza no nahavanon-doza ?
Hatreto, tononkalo avokoa ny asa sorany efa nivoaka am-boky.
9lut715vxvgw9fkbre971y5gi4flbv6
1147881
1147880
2026-07-21T18:29:34Z
Mikoriana
40064
Tsipelina
1147881
wikitext
text/x-wiki
Ni Fampita Andrianaivo
Andrianaivo Tina Irina Diamondra [https://poetawebs.e-monsite.com/pages/sehatra/antson-ny-fanahy-sy-tsy-angola.html] no misalotra ny solon'anarana hoe Ni Fampita Andrianaivo. Pôeta vehivavy, zanak'Itasy, niditra ho mpikambana Havàtsa-UPEM tamin'ny taona 2022.
'''Efa namoaka boky manokana roa''' :
- ''Tsy Angola'',[https://poetawebs.e-monsite.com/pages/sehatra/antson-ny-fanahy-sy-tsy-angola.html] navoaka tamin'ny fomba ôfisialy tao amin'ny efitrano Dox, Tranombokim-pirenena Anosy tamin'ny 24 mey 2024.
- ''ORIMA'', nivoaka tamin'ny fomba ôfisialy tao amin'ny efitrano malalaky ny Kaominina Imerintsiatosika tamin'ny taona 2026.
Ankoatra ny boky manokana dia efa nandray anjara tamin'ireto boky ireto koa i Ni Fampita Andrianaivo :
- ''Ny marina tsy hamarina''
- ''Ny Havàtsan'i Dol'Aj''
- ''Singo-panahy''
'''Tantara an'onjampeo''' nosoratany
- ''Iza no nahavanon-doza ? '', Viva Radio 98.8 FM, 05 okt 2025
Hatreto, tononkalo avokoa ny asa sorany efa nivoaka am-boky.
'''Loharano''' :
Tranonkala Poetawebs, Viva Radio 98.8 FM
4n21cfwwb2s6kdp9yzrcjk6snli5rbq
Alphe Léon Martiasy
0
301481
1147888
2026-07-22T02:14:06Z
Mikoriana
40064
Loharano
1147888
wikitext
text/x-wiki
Alphe Léon Martiasy dia mpanao gazety niasa tao amin'ny TV Record. Voatonona ho Commissaire aux comptes tao amin'ny biraon'ny Syndicat des Journalistes Malgaches (SJM) tamin'ny fananganana ilay sendika tamin'ny taona 2012. <ref>Midi Madagasikara </ref>
Nodimandry ny 21 jolay 2026 izy.
21rnitkpwu1h422dyqpwwqem5dv4g28
1147889
1147888
2026-07-22T02:15:02Z
Mikoriana
40064
/* */
1147889
wikitext
text/x-wiki
Alphe Léon Martiasy dia mpanao gazety niasa tao amin'ny TV Record, Talen'ny fanoratana nanomboka ny taona 2002 hatramin'ny 2025. Voatendry ho Commissaire aux comptes tao amin'ny biraon'ny Syndicat des Journalistes Malgaches (SJM) tamin'ny fananganana ilay sendika tamin'ny taona 2012. <ref>Midi Madagasikara </ref>
Nodimandry ny 21 jolay 2026 izy.
llq5lr306787xss98m2357054a6ipo3
1147890
1147889
2026-07-22T02:17:26Z
Mikoriana
40064
/* */
1147890
wikitext
text/x-wiki
Alphe Léon Martiasy dia mpanao gazety niasa tao amin'ny TV Record, Talen'ny fanoratana nanomboka ny taona 2002 hatramin'ny 2025. Voatendry ho Commissaire aux comptes tao amin'ny biraon'ny Syndicat des Journalistes Malgaches (SJM) tamin'ny fananganana ilay sendika tamin'ny taona 2012. [https://www.madagascar-tribune.com/Un-syndicat-des-journalistes-est,16915.html]
Nodimandry ny 21 jolay 2026 izy.
od5j9qyqykkqe6k49138b6mbz9lobpu
1147891
1147890
2026-07-22T02:19:08Z
Mikoriana
40064
/* */
1147891
wikitext
text/x-wiki
Alphe Léon Martiasy dia mpanao gazety niasa tao amin'ny TV Record, Talen'ny fanoratana nanomboka ny taona 2002 hatramin'ny 2025. Voatendry ho Commissaire aux comptes tao amin'ny biraon'ny Syndicat des Journalistes Malgaches (SJM) tamin'ny fananganana ilay sendika tamin'ny taona 2012. [https://www.madagascar-tribune.com/Un-syndicat-des-journalistes-est,16915.html]
Nodimandry ny 21 jolay 2026 izy rehefa notsaboina naharitraritra. [https://www.facebook.com/100054226141185/posts/1549459796871544/?app=fbl]
6qx9hyt6ugg74ajeaa1b6pm60j2rsdn
1147892
1147891
2026-07-22T02:20:07Z
Mikoriana
40064
Tsipelina
1147892
wikitext
text/x-wiki
Alphe Léon Martiasy dia mpanao gazety niasa tao amin'ny TV Record, Tonian-dahatsoratra nanomboka ny taona 2002 hatramin'ny 2025. Voatendry ho mpanamarim-bola tao amin'ny biraon'ny Syndicat des Journalistes Malgaches (SJM) tamin'ny fananganana ilay sendika tamin'ny taona 2012. [https://www.madagascar-tribune.com/Un-syndicat-des-journalistes-est,16915.html]
Nodimandry ny 21 jolay 2026 izy rehefa notsaboina naharitraritra. [https://www.facebook.com/100054226141185/posts/1549459796871544/?app=fbl]
3oiz7zm7yuarkjm8flj47weqxf5k83o
Hazotokana
0
301482
1147918
2026-07-22T12:01:01Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147918
wikitext
text/x-wiki
Ny '''hazotokana''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Asteraceae]]'':
* ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>(DC.) Humbert</small> (''[[Asteraceae]]'') -- hazotokana, kisaka, mananitra, mananotra, mananotsa, sotromorona
* ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>(Drake) Humber</small> (''[[Asteraceae]]'') -- hazotokana, kisaka, mera
* ''Vernonia'' sp. -- hazotokana
== Jereo koa ==
* ''[[Brachylaena]]''
* ''[[Vernonia]]''
6ho4zlb07jzctd4ufrhnbofb7zrcpmf
Kisaka
0
301483
1147939
2026-07-23T06:46:58Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147939
wikitext
text/x-wiki
Ny '''kisaka''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Asteraceae]]'', ''[[Bixaceae]]'' na ''[[Diegodendraceae]], [[Sapotaceae]]'' ary ''[[Velloziaceae]]'':
* ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> (''Asteraceae'') -- angamerana, kisaka, mananotra, merakazotakandro, merampamelona, merana
* ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>(Drake) Humbert</small> (''Asteraceae'') -- hazotokana, kisaka, mera
* ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>(DC.) Humbert</small> (''Asteraceae'') -- hazotokana, kisaka, mananitra, mananotra, mananotsa, sotromorona
* ''[[Diegodendron humberti]]'' <small>Capuron</small> (''Bixaceae''/''Diegodendraceae'') --
* ''Sideroxylon'' sp. (''Sapotaceae'') --
* ''[[Xerophyta dasylirioides]]'' <small>Baker</small> (''Velloziaceae'') --
== Jereo koa ==
* ''[[Brachylaena]]''
* ''[[Diegodendron]]''
* ''[[Sideroxylon]]''
* ''[[Xerophyta]]''
est25n9kef8elqwl8zaffebyo3jk7kv
1147945
1147939
2026-07-23T07:29:46Z
Thelezifor
15140
Anarana amin' ny teny malagasy
1147945
wikitext
text/x-wiki
Ny '''kisaka''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Asteraceae]]'', ''[[Bixaceae]]'' na ''[[Diegodendraceae]], [[Sapotaceae]]'' ary ''[[Velloziaceae]]'':
* ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> (''Asteraceae'') -- angamerana, kisaka, mananotra, merakazotakandro, merampamelona, merana
* ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>(Drake) Humbert</small> (''Asteraceae'') -- hazotokana, kisaka, mera
* ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>(DC.) Humbert</small> (''Asteraceae'') -- hazotokana, kisaka, mananitra, mananotra, mananotsa, sotromorona
* ''[[Diegodendron humbertii]]'' <small>Capuron</small> (''Bixaceae''/''Diegodendraceae'') -- ampoly, kisaka, lekirina
* ''Sideroxylon'' sp. (''Sapotaceae'') -- kisaka
* ''[[Xerophyta dasylirioides]]'' <small>Baker</small> (''Velloziaceae'') -- fanasandovia, hosaña, hosandahy, kisaka, maimbelona, maimbolena, rangimbato, tongolombato, tongotrakoho
== Jereo koa ==
* ''[[Brachylaena]]''
* ''[[Diegodendron]]''
* ''[[Sideroxylon]]''
* ''[[Xerophyta]]''
5puq6v4c3mh5vysbkxomta444rj0bg9
Holabe
0
301484
1147940
2026-07-23T06:56:17Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry isan-karazany
1147940
wikitext
text/x-wiki
Ny '''holabe''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Boletaceae]]'' sy ''[[Passifloraceae]]'':
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''Passifloraceae'') -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
* ''[[Boletus colossus]]'' <small>R. Heim.</small> (''Boletaceae'') -- ampoly, kisaka, lekirina
== Jereo koa ==
* ''[[Adenia]]''
* ''[[Boletus]]''
ilmip2vuxa0ihdiqjjn5xknd8wmmo6w
Mananotra
0
301485
1147942
2026-07-23T07:05:56Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147942
wikitext
text/x-wiki
Ny '''mananotra''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakavina
* ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> -- angamerana, kisaka, mananotra, merakazotakandro, merampamelona, merana
* ''[[Brachylaena ramiflora]]'' <small>(DC.) Humbert</small> -- hazotokana, kisaka, mananitra, mananotra, mananotsa, sotromorona
* ''[[Distephanus ibityensis]]'' <small>(Humbert) V.A.Funk & H.Robinson</small> (← ''[[Vernonia ibityensis]]'' <small>Humbert</small>) -- mananotra, ramanjoko
== Jereo koa ==
* ''[[Brachylaena]]''
* ''[[Distephanus]]''
* ''[[Vernonia]]''
8cgkul6qff6j06yde3j2vmakm0sat99
Masinjoana
0
301486
1147943
2026-07-23T07:22:01Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147943
wikitext
text/x-wiki
Ny '''masinjoany''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Asteraceae]]'' sy ''[[Rubiaceae]]'':
* ''[[Enterospermum madagascariense]]'' <small>(Baill.) Homolle</small> (''Rubiaceae'') -- masanjoana, masinjany, masinjoana, masonjana
* ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small> (''Asteraceae'') -- kilango, masinjoana, masonjoana, merana, peha
== Jereo koa ==
* ''[[Enterospermum]]''
* ''[[Brachylaena]]''
rlrksd2dhjcoht4s5uqylb2c7xbch1t
1147944
1147943
2026-07-23T07:26:18Z
Thelezifor
15140
Anarana hafa
1147944
wikitext
text/x-wiki
Ny '''masinjoany''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Asteraceae]]'' sy ''[[Rubiaceae]]'':
* ''[[Coptosperma madagascariense]]'' <small>(Baill.) De Block</small> (← ''[[Enterospermum madagascariense]]'' <small>(Baill.) Homolle</small>) (''Rubiaceae'') -- masanjoana, masinjany, masinjoana, masonjana
* ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small> (''Asteraceae'') -- kilango, masinjoana, masonjoana, merana, peha
== Jereo koa ==
* ''[[Brachylaena]]''
* ''[[Coptosperma]]''
* ''[[Enterospermum]]''
h635brbqzpldsya6z2a3632fd4njhyi
Mera (zavamaniry)
0
301487
1147947
2026-07-23T07:39:03Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147947
wikitext
text/x-wiki
Ny '''mera''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Asteraceae]]'' sy ''[[Boraginaceae]]'' ary ''[[Lamiaceae]]'':
* ''[[Brachylaena perrieri]]'' <small>(Drake) Humbert</small> (''Asteraceae'') -- hazotokana, kisaka, mera
* ''[[Cordia mairei]]'' <small>Humbert</small> (''Boraginaceae'') -- mera, merandahy, varo, varonala, vatsibaria
* ''[[Vitex leandrii]]'' <small>Moldenke</small> (''Lamiaceae'') -- mera
== Jereo koa ==
* ''[[Brachylaena]]''
* ''[[Cordia]]''
* ''[[Vitex]]''
fzfrz6wopgdwhiwoy3155l0ll0i399b
Merana
0
301488
1147948
2026-07-23T07:52:29Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147948
wikitext
text/x-wiki
Ny '''merana''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Asteraceae]]'' sy ''[[Asteropeiaceae]]'' ary ''[[Euphorbiaceae]]'':
* ''[[Asteropeia multiflora]]'' <small>Thouars</small> (''Asteropeiaceae'') -- andrampotsy, andrevola, andriavola, andrivola, famolafotsy, fandamena, fanoalafotsy, fanola, fanolafotsy, haraka, hazotseha, jodo, manokofotsy, merana, mohara, sotry, tambonana
* ''[[Brachylaena merana]]'' <small>(Baker) Humbert</small> (''Asteraceae'') -- angamerana, kisaka, mananotra, merakazotakandro, merampamelona, merana
* ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small> (''Asteraceae'') -- kilango, masinjoana, masonjoana, merana, peha
* ''[[Stachyandra imberbis]]'' <small>(Airy Shaw) Radcl.-Sm.</small> (← ''[[Androstachys imberbis]]'' <small>Airy Shaw</small>) (''Euphorbiaceae'') -- merana
* ''[[Stachyandra viticifolia]]'' <small>(Airy Shaw) Radcl.-Sm.</small> (← ''[[Androstachys viticifolia]]'' <small>Airy Shaw</small>) (''Euphorbiaceae'') -- merana
== Jereo koa ==
* ''[[Androstachys]]''
* ''[[Asteropeia]]''
* ''[[Brachylaena]]''
* ''[[Stachyandra]]''
riwrp19laitn9hn26lubhbd0v53bk4d
Peha
0
301489
1147949
2026-07-23T07:58:49Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147949
wikitext
text/x-wiki
Ny '''peha''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Asteraceae]]'':
* ''[[Brachylaena microphylla]]'' <small>Humbert</small> -- kilango, masinjoana, masonjoana, merana, peha
* ''[[Dicoma incana]]'' <small>(Baker) O. Hoffm.</small> -- peha
* ''[[Dicoma tomentosa]]'' <small>Klatt</small> -- peha
== Jereo koa ==
* ''[[Brachylaena]]''
* ''[[Dicoma]]''
muf30ioeu51glmtlb56309p491kxdzf
Laza (zavamaniry)
0
301490
1147952
2026-07-23T08:35:08Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147952
wikitext
text/x-wiki
Ny '''laza''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Burseraceae]]'', ''[[Moraceae]]'', ''[[Passifloraceae]]'' ary ''[[Vitaceae]]''.
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''Passifloraceae'') -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
* ''[[Commiphora guillauminii]]'' <small>H.Perrier</small> (''Burseraceae'') -- laza, matambelo, sakoanala
* ''[[Cyphostemma laza]]'' <small>(Desc.) Desc.</small> (← ''[[Cissus laza]]'' <small>Desc</small>.) (''Vitaceae'') -- laza
* ''[[Ficus reflexa]]'' <small>Thumb.</small> (''Ficus reflexa'' subsp. ''reflexa'' ← ''Ficus pyrifolia'' var. ''occidentalis'' <small>H.Perrier</small>) (''Moraceae'') -- laza, mandresy
== Jereo koa ==
* ''[[Adenia]]''
* ''[[Cissus]]''
* ''[[Commiphora]]''
* ''[[Cyphostemma]]''
* ''[[Ficus]]''
4xxaik1rzx15lnne7uhsvi357j9kzgf
Holaboay
0
301491
1147953
2026-07-23T08:40:57Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147953
wikitext
text/x-wiki
Ny '''holaboay''' na '''olaboay''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Passifloraceae]]'':
* ''[[Adenia olaboensis]]'' <small>Claverie</small> -- holaboay, holamboay, holitramboay, olaboay
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
== Jereo koa ==
* ''[[Adenia]]''
htr2x931vcio6xrpxt8zifatn2tyjpo
Vahitambotrika
0
301492
1147954
2026-07-23T08:50:30Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147954
wikitext
text/x-wiki
Ny '''vahitambotrika''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Dilleniaceae]]'' sy ''[[Malvaceae]]'' ary ''[[Passifloraceae]]''):
* ''[[Adenia firingalavensis]]'' <small>(Drake ex Jum.) Harms</small> (''[[Passifloraceae]]'') -- holabe, holaboay, laza, lokaranga, lokoranga, lokovahy, olaboay, vahitambotrika
* ''[[Byttneria voulily]]'' <small>(Baill.) Arènes</small> (''[[Malvaceae]]'') -- amposy, famonty, gariby, garitsy, hazompositra, ibotosy, kivahy, kovahy, sarihasy, sarovahy, sitampiky, tanatsirare, timotimotra, tsimotsimotika, tsitampiky, vahimirazo, vahinamalo, vahinamalona, vahitambotrika, volihy, volily
* ''[[Tetracera rutenbergii]]'' <small>Buchen.</small> (← ''[[Tetracera pauciflora]]'' <small>Baker</small> )(''[[Dilleniaceae]]'') -- vahitamboho, vahitambotrika
== Jereo koa ==
* ''[[Adenia]]''
* ''[[Byttneria]]''
* ''[[Tetracera]]''
o1n78c8121uioqjysv1seoqsgn138b8
Hazolava (zavamaniry)
0
301493
1147955
2026-07-23T08:58:27Z
Thelezifor
15140
Zavamaniry samihafa
1147955
wikitext
text/x-wiki
Ny '''hazolava''' dia zavamaniry samihafa ao amin' ny fianakaviana ''[[Meliaceae]]'' sy ''[[Passifloraceae]]'':
* ''[[Adenia sphaerocarpa]]'' <small>Claverie</small> (''Passifloraceae'') -- hazolava, hola, vahimboay
* ''[[Neobeguea mahafaliensis]]'' <small>J.F. Leroy</small> (''Meliaceae'') -- andipasy, andy, bemahova, handy, hazolava
== Jereo koa ==
* ''[[Adenia]]''
* ''[[Neobeguea]]''
anrpznjj7tlybe3yhbglaey5h20vnnq
Richard Brothers
0
301494
1147971
2026-07-23T11:12:42Z
Thelezifor
15140
Olona nampianatra ny anglô-israelisma
1147971
wikitext
text/x-wiki
[[Sary:Richard Brothers.jpg|vignette|Richard Brothers]]
I '''Richard Brothers''' dia anisan' ireo olona voalohany nino sy nampianatra ny [[anglô-israelisma]], izay teôria momba ny [[Fokom-pirenena folo very|Foko folo very tao Israely]]. Teraka tamin' ny 25 Desambra 1757 izy ary maty tamin' ny 25 Janoary 1824. Manamboninahitra tao amin' ny tafika an-dranomasin' i Britaina Lehibe izay lasa mpahita fahitana ara-pivavahana sady mpanorina fototra ny anglô-israelisma, izay foto-pampianarana milaza fa ny Anglô-Saksôna dia nisan' ny Foko very tao Israely. Nitory faminaniana apôkaliptika (momba ny fiafaran' izao tontolo izao) sy nanohitra ny ady ifanaovan' ny firenena. Vokatr' izany dia nahiboka nandritra ny iraika ambin' ny folo taona tao amin' ny toeram-pitsaboana ho an' ny marary saina izy.
== Jereo koa ==
* [[Zecharia Sitchin]]
* [[Anglô-israelisma]]
5ofx5vx8qhi6e12zt1y1q99xrw7qrsa