Wikipedia
miwiki
https://mi.wikipedia.org/wiki/Hau_K%C4%81inga
MediaWiki 1.47.0-wmf.8
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Reo Marēo
0
19074
168356
168348
2026-06-30T00:33:32Z
~2026-37441-18
23319
He hē te ingoa "Marēo" takea mai te ingoa "Malay" i te reo Pākehā, he kupu "Melayu" (--> Marāiu) te ingoa tikatika i tēnā reo
168356
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox language
| name = Reo Marāiu<!-- more accurate fit of /məˈla.ju/ according to Māori phonotactic rules -->
| altname = Reo Marēo
| ethnicity = [[Marēo (mātāwaka)|Marēo]]
| nativename = {{lang|ms|Bahasa Melayu}}<br/>{{lang|ms-Arab|{{Script|Arab|بهاس ملايو}}}}<br />{{Script|Rjng|ꤷꥁꤼ ꤸꥍꤾꤿꥈ}}
| states = [[Poronai]], [[Initonīhia]], [[Marēhia]], [[Hingapoa]], [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]], [[Piripīni]] ([[Parāwana]], [[Mekamoutere Hurū]], me ngā wāhanga o [[Minitanāo]]), [[Tairanga-ki-te-Tonga]], [[Motu Kirihimete]], [[Ngā Motu Koko]]
| speakers = [[Reo tuatahi|L1]] – {{sigfig|76.9|2}} miriona
| date = 2007
| ref = ne2007
| speakers2 = Tapeke (L1 me [[Reo tuarua|L2]]): 200–290 miriona (2009)<ref>{{cite web|last=Uli|first=Kozok|title=How many people speak Indonesian|url=http://ipll.manoa.hawaii.edu/indonesian/2012/03/10/how-many-people-speak-indonesian/|publisher=University of Hawaii at Manoa|access-date=20 October 2012|date=10 March 2012|quote=James T. Collins (''Bahasa Sanskerta dan Bahasa Melayu'', Jakarta: KPG 2009) gives a conservative estimate of approximately 200 million, and a maximum estimate of 250 million speakers of Malay (Collins 2009, p. 17).}}</ref>
| speakers_label =
| familycolor = Austronesian
| fam2 = [[Ngā reo Marēo-Porinīhia|Whānau Marēo-Porinīhia]]
| fam3 = [[Ngā reo Marēo|Whānau Marēo]]
| fam4 =
| fam5 =
| fam6 =
| ancestor = [[Reo Marēo Tuauri]]
| ancestor2 = [[Reo Marēo Puāwaitanga]]
| ancestor3 = [[Reo Marēo Puāwaitanga|Reo Marēo Mua-Hou]]
| stand1 = [[Reo Initonīhia]] (hei ''Bahasa Indonesia'')
| stand2 = [[Reo Marēo Marēhia]] (hei ''Bahasa Melayu'')
| script = {{ubl|[[Tuhi Rātini|Rātini]] ([[Tātaki kupu Marēo|Arapū Marēo]])|[[Tuhi Ārapi|Ārapi]] ([[Tuhi Tiawi]])<ref>{{cite news|url=http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2008/8/26/nation/22168989&sec=nation|title=Kedah MB defends use of Jawi on signboards|date=26 August 2008|newspaper=[[The Star (Malaysia)|The Star]]|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20121029105406/http://thestar.com.my/news/story.asp?file=%2F2008%2F8%2F26%2Fnation%2F22168989&sec=nation|archive-date=29 October 2012}}</ref>|Ārapi ([[Tuhi Pekono]]) (kei [[Initonīhia]])<ref name="Kitabi">Dahlan, H. Abdullah Zaini. Kitabati, Practical Methods for Learning to Read & Write Pegon (Kitabati, Metode Praktis Belajar Membaca & Menulis Pegon). Zaini Press. Accessed April 19, 2023. [https://ia903106.us.archive.org/22/items/etaoin/Kitabati.pdf https://ia903106.us.archive.org/22/items/etaoin/Kitabati.pdf].{{Dead link|date=Pipiri 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>|[[Tuhi Tāi]] (kei [[Tairanga]])|[[Tuhi matapō Marēo]]<br/>
Wā o mua [[tuhi Parawha]], [[tuhi Kawi]], [[ngā tuhi Uru]], [[tuhi Retianga]]}}
| nation = {{startplainlist|class=nowrap}}
* {{flag|Poronai}}
* {{flag|Initonīhia}} (hei [[reo Initonīhia]])
* {{flag|Marēhia}}
* {{flag|Hingapoa}}
{{endplainlist}}
| minority = {{ubl|
{{flag|Initonīhia}}|{{flag|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti}} (hei [[reo Initonīhia]])<ref name="easttimorgovernment.com">{{cite web|url=http://www.easttimorgovernment.com/languages.htm|title=East Timor Languages|website=www.easttimorgovernment.com|access-date=30 July 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304130633/http://easttimorgovernment.com/languages.htm|archive-date=4 March 2016|url-status=dead}}</ref>}}
{{flag|Tairanga}} (hei [[Reo Marēo Keratana-Patani|reo Marēo Patani]])
| agency = {{ubl|[[Language Development and Fostering Agency]] kei Initonīhia|[[Dewan Bahasa dan Pustaka|Institute of Language and Literature]] kei Marēhia|[[Dewan Bahasa dan Pustaka Brunei|Language and Literature Bureau]] kei Poronai|[https://www.languagecouncils.sg/mbms/en Malay Language Council] kei Hingapoa|[[Majlis Bahasa Brunei-Indonesia-Malaysia|Brunei–Indonesia–Malaysia Language Council – MABBIM]] (a trilateral joint venture)}}
| iso1 = ms
| iso2b = may
| iso2t = msa
| iso3 = msa<!--The rest of the codes under the [msa] macrolanguage are at [[Malayan languages]], [[Malay trade and creole languages]], [[Cocos Malay]] and [[Urak Lawoi' language]]-->
| lc1 = zlm
| ld1 = Malay (individual language)
| lc2 = kxd
| ld2 = [[Brunei Malay]]
| lc3 = ind
| ld3 = [[Indonesian language|Indonesian]]
| lc4 = zsm
| ld4 = [[Malaysian Malay|Standard Malay]]
| lc5 = jax
| ld5 = [[Jambi Malay]]
| lc6 = meo
| ld6 = [[Kedah Malay]]
| lc7 = kvr
| ld7 = [[Kerinci language|Kerinci]]
| lc8 = xmm
| ld8 = [[Manado Malay]]
| lc9 = min
| ld9 = [[Minangkabau language|Minangkabau]]
| lc10 = mui
| ld10 = [[Musi language|Musi]]
| lc11 = zmi
| ld11 = [[Negeri Sembilan Malay|Negeri Sembilan]]
| lc12 = max
| ld12 = [[North Moluccan Malay]]
| lc13 = mfa
| ld13 = [[Kelantan-Pattani Malay]]
| lc14 = coa
| ld14 = [[Cocos Malay]]
| lc15 = bjn
| ld15 = [[Banjarese language|Banjarese]]
| lc16 = bew
| ld16 = [[Betawi language|Betawi]]
| lc17 = msi
| ld17 = [[Sabah Malay]]
| lc18 = mqg
| ld18 = Kota Bangun Kutai Malay
| lingua = 31-MFA-a
| sign = [[Uhingaro Ringa Reo Marēo]]
| glotto = indo1326
| glottoname = partial match
| glottorefname = Indonesian Archipelago Malay
| pronunciation = {{IPA-ms|ba.ha.sa mə.la.ju|}}
| map = Malayophone_world.svg
| mapcaption = Ngā whenua whakamahi te reo Marāiu.
<!--Malay language Spoken Area Map v1.png {{legend|#0000ff|Initonīhia}}(hei reo Initonīhia)
{{legend|#00bc00|Marēhia}}
{{legend|#76f36b|Hingapoa me Poronai ((Ko te reo Marēo Paraewa he reo ōkawa)}}
{{legend|#88caff|Tīmoa-ki-te-Rāwhiti (hei reo Initonīhia)}}
{{legend|#f7f36b|Tairanga-ki-te-Tonga, Motu Kirihimete, Ngā Motu Koko, te aha, te aha}}-->
}}
Ko te '''reo Marāiu'''<!-- more accurate fit of /məˈla.ju/ according to Māori phonotactic rules --> (''bahasa Melayu'') o te '''reo Marēo''' (mai i te kupu [[Reo Pākehā|Pākehā]] ''Malay'') he [[Ngā reo Ahiteronīhia|reo Ahiteronīhia]], te [[reo ōkawa]] o whenua [[Poronai]], [[Hingapoa]], [[Marēhia]], me [[Initonīhia]]. Te reo anō hoki ka kōrerohia kei [[Tīmoa-ki-te-Rāwhiti]], [[Tairanga]], me [[Piripīni]].
Ka weherua tēnei reo ki rua reo taumata: te [[reo Marēhia]] (''bahasa Malaysia'') nō reo ā-iwi [[:ms:Johor|Tohōro]] me te [[reo Initonīhia]] nō reo ā-iwi [[:ms:Kepulauan Riau|ngā motu o Riau]].<ref>{{cite book |author=Asmah Haji Omar |title=Pluricentric Languages: Differing Norms in Different Nations |publisher=Mouton de Gruyte |year=1992 |isbn=3-11-012855-1 |editor-last=Clyne |editor-first=Michael J. |editor-link=Michael Clyne |location=Berlin & New York |pages=403–4 |chapter=Malay as a pluricentric language |author-link=Asmah Haji Omar}}</ref> Ko te tapeke kaikōrero 290 miriona tāngata<ref>10 million in Malaysia, 5 million in Indonesia as "Malay" plus 260 million as "[[Indonesian language|Indonesian]]", etc.</ref> (koni ake, iti iho rānei 260 miriona tāngata hei "[[reo Initonīhia]]")<ref>{{cite journal|last=Wardhana|first=Dian Eka Chandra|date=2021|title=Indonesian as the Language of ASEAN During the New Life Behavior Change 2021|url=http://ejournal.karinosseff.org/index.php/jswse/article/view/114|journal=Journal of Social Work and Science Education|volume=1|issue=3|pages=266–280|doi=10.52690/jswse.v1i3.114|access-date=29 January 2021|doi-access=free}}</ref> ki ngā pae o [[Ahia-ki-te-Rāwhiti-mā-Tonga Moana-nui-a-Kiwa]].
== Tohutoro ==
<references />
{{Reo-stub}}
[[Category:Reo Marēo]]
535syfxb5b4studwmqgk9bwu6ucurab