Wikipedia
niawiki
https://nia.wikipedia.org/wiki/Olayama
MediaWiki 1.39.0-wmf.22
first-letter
Media
Si tohude
Huhuo
Sangoguna
Huhuo zangoguna
Wikipedia
Huhuo Wikipedia
Berkas
Huhuo berkas
MediaWiki
Huhuo MediaWiki
Templat
Huhuo templat
Fanolo
Huhuo wanolo
Kategori
Huhuo kategori
Portal
Huhuo portal
TimedText
TimedText talk
Modul
Pembicaraan Modul
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Koendrafö
0
243
17423
15910
2022-07-30T14:37:28Z
Nagoyo Manase
1175
/* Ngawalö zoguna ba zato */mangehaogö ma'ifu
wikitext
text/x-wiki
{{Desa
|töi = Koendrafö
|töi bö'ö = Koendrafo
|peta =
|foto =
|provinsi = Sumatra Utara
|dati2 = Kabupaten
|töi dati2 = Nias Selatan
|dati3 = Kecamatan
|kecamatan = Lölömatua
|kode pos = 22867
|fa'ebolo =
|fa'ebolo umbu =
|niha mbanua = 543
|niha mbanua döfi = 2019
|niha mbanua umbu = <ref name="BPS" />
|fa'afasösö =
|koordinat = {{coord|0.952194|97.638972|display=inline}}
|kemendagri = 12.14.01.2006
|RT =
|RW =
|KK =
|APBDesa =
|bolokha gu'ö =
}}
'''Koendrafö''' no sambua desa ba [[Kecamatan Lölömatua]], [[Kabupaten Nias Selatan]]. Kodenia ba wamatörö Indonesia 12.14.01.2006.<ref>[https://www.kemendagri.go.id/page/read/48/peraturan-menteri-dalam-negeri-no72-tahun-2019 ''Peraturan Menteri Dalam Negeri No.72 Tahun 2019''] (PDF), Kementerian Dalam Negeri, nga'örö 474. {{-id-}}</ref> No so ia ba gotalua mbanua [[Tesikhöri]] tanö yöu, [[Hilifaondratö]] tanö ba gatumbukha, [[Hili'otalua]] tanö raya ba [[Lawalawaluo]] tanö ba gaekhula. Fetaronia ba gambara danö [https://goo.gl/maps/YKCD8k4nupPsi9226 0°57'07.9"N 97°38'20.3"E].<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 6.</ref>
== Sowanua ==
Molo'ö data statistik moroi ba ndröfi 2019 so 543 niha ba Goendrafö, ba gotaluara so 280 ndra alawe ba 263 ndra matua.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 17-18</ref> Si 543 niha andrö tefaböbö ba 119 ngambatö.<ref name="BPS">BPS Kabupaten Nias Selatan (2020), ''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 21</ref>
== Ngawalö zoguna ba zato ==
Ba Goendrafö so sambua sekola [[SD]], sambua [[SMP]] ba sambua [[SMA]].<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 25-29</ref> Tola te'erai mbanua andre si tedou moroi ba mbanua tanö bö'ö, börö wa'oya zekola si so khönia.
Molo'ö data BPS Kabupaten Nias Selatan 2020 ba no afökhö we'amöi ba [[Rumah Sakit]] moroi ba mbanua andre, börö me aröu sibai. Simanö göi nahia wanabina awö [[poliklinik]] ba [[apotik]], heŵa'ae so sa [[puskesmas]] ba zahatö.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 42-43</ref>
He na aröu ia moroi ba ''sarana kesehatan'', so sa'atö ba Goendrafö sambua harimbale si tobali nigamö fefu mbanua si fasui.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 69</ref> Töra moroi ba da'ö so göi sambua [[koperasi]] (nifotöi ''Credit Union'' ba naha bö'ö) soguna sibai ba wondrou'ö lala wa'auri.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 74</ref>
Baero da'ö so ba Goendrafö dombua gosali Protestan [[BNKP]] awö mato ha'uga ngawua gosali sekte Protestant sigide-ide ba sambua gereja [[Katolik]].
Ba hiza ato na sa nomo si lö manöndra haga [[listrik]] ba desa andre. Ha 60 omo zi so listrik.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 76</ref> So göi sambua ''menara'' ''hape'' BTS (''Base Transceiver Station'') ba mbanua andre, ba hiza lö abölö sibai ''sinyal''.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 87</ref>
== Famatörö ==
Ba ginötö wamatörö niha [[Belanda]] me tefasindro [[afdeeling]] [[Nias]] ba ndröfi 1919, Koendrafö tefaböbö ba [[Onderafdeeling]] Zuid Nias (Nias Selatan) ba [[Onderdistrik]] [[Lölöwa'u]]. Simanö göi me aefa [[merdeka]], me Onderdistrik Lölöwa'u tobali [[Kecamatan Lölöwa'u]], toröi manö Goendrafö ba gölana Lölöwa'u.<ref>Fitri Indra Wardhono, [https://www.slideshare.net/fitriwardhono/profil-wilayah-kabupaten-nias-selatan ''Profil Wilayah Kabupaten Nias Selatan''], mufaigi me 31 Oktober 2020, nga'örö. 3-6</ref>
Ba hiza me 1996 me tefasindrö [[Kecamatan Lölömatua]], tefawu'a Goendrafö tobali ngaro Kecamatan Lölömatua si no fahatö sibai.
== Ni'osatuagö ==
Herman Laia, S.H., M.Hum., (★ 22 Yuni 1953, † 11 Agustus 2017), sekola ba Fakultas Hukum [[Universitas Sumatra Utara]] (USU), Medan (S2, 1996), guru sebua ba irai dekan ba Fakultas Hukum [[Univesitas Katolik Medan]] (UNIKA) (1985-2004), anggota DPRD Sumatra Utara (1997-1999), samösa moroi ba zi hadauga ''tokoh'' sangodödögö wamazökhi Kabupaten Nias Selatan (ba ginötö nifotöi ''pemekaran'' moroi ba Kabupaten Nias) da'ö göi wa tobali ia Ketua Bamus Pernis (2001-2005). Me mowua halöŵöra ba tefasindro Kabupaten Nias Selatan ba ndröfi 2003, tobali ia Kepala Bappeda [[Kabupaten Nias Selatan]] (2004-2008) ba oya ngawalö jabatan ba wamatörö Kabupaten Nias Selatan irege pensiun ia 2013 börö wökhö.
== Umbu ==
<references />
== Khai-khai baero ==
* [https://niasselatankab.bps.go.id/publication.html Badan Pusat Statistik Kabupaten Nias Selatan].
{{Navbox Kecamatan Lölömatua}}
{{Navbox Kabupaten Nias Selatan}}
{{Authority control}}
[[Kategori:Desa ba Danö Niha]]
gho6hneyylex2d4q3ohn2b8t2de9pk9
17424
17423
2022-07-30T14:41:16Z
Nagoyo Manase
1175
/* Ni'osatuagö */typo
wikitext
text/x-wiki
{{Desa
|töi = Koendrafö
|töi bö'ö = Koendrafo
|peta =
|foto =
|provinsi = Sumatra Utara
|dati2 = Kabupaten
|töi dati2 = Nias Selatan
|dati3 = Kecamatan
|kecamatan = Lölömatua
|kode pos = 22867
|fa'ebolo =
|fa'ebolo umbu =
|niha mbanua = 543
|niha mbanua döfi = 2019
|niha mbanua umbu = <ref name="BPS" />
|fa'afasösö =
|koordinat = {{coord|0.952194|97.638972|display=inline}}
|kemendagri = 12.14.01.2006
|RT =
|RW =
|KK =
|APBDesa =
|bolokha gu'ö =
}}
'''Koendrafö''' no sambua desa ba [[Kecamatan Lölömatua]], [[Kabupaten Nias Selatan]]. Kodenia ba wamatörö Indonesia 12.14.01.2006.<ref>[https://www.kemendagri.go.id/page/read/48/peraturan-menteri-dalam-negeri-no72-tahun-2019 ''Peraturan Menteri Dalam Negeri No.72 Tahun 2019''] (PDF), Kementerian Dalam Negeri, nga'örö 474. {{-id-}}</ref> No so ia ba gotalua mbanua [[Tesikhöri]] tanö yöu, [[Hilifaondratö]] tanö ba gatumbukha, [[Hili'otalua]] tanö raya ba [[Lawalawaluo]] tanö ba gaekhula. Fetaronia ba gambara danö [https://goo.gl/maps/YKCD8k4nupPsi9226 0°57'07.9"N 97°38'20.3"E].<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 6.</ref>
== Sowanua ==
Molo'ö data statistik moroi ba ndröfi 2019 so 543 niha ba Goendrafö, ba gotaluara so 280 ndra alawe ba 263 ndra matua.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 17-18</ref> Si 543 niha andrö tefaböbö ba 119 ngambatö.<ref name="BPS">BPS Kabupaten Nias Selatan (2020), ''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 21</ref>
== Ngawalö zoguna ba zato ==
Ba Goendrafö so sambua sekola [[SD]], sambua [[SMP]] ba sambua [[SMA]].<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 25-29</ref> Tola te'erai mbanua andre si tedou moroi ba mbanua tanö bö'ö, börö wa'oya zekola si so khönia.
Molo'ö data BPS Kabupaten Nias Selatan 2020 ba no afökhö we'amöi ba [[Rumah Sakit]] moroi ba mbanua andre, börö me aröu sibai. Simanö göi nahia wanabina awö [[poliklinik]] ba [[apotik]], heŵa'ae so sa [[puskesmas]] ba zahatö.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 42-43</ref>
He na aröu ia moroi ba ''sarana kesehatan'', so sa'atö ba Goendrafö sambua harimbale si tobali nigamö fefu mbanua si fasui.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 69</ref> Töra moroi ba da'ö so göi sambua [[koperasi]] (nifotöi ''Credit Union'' ba naha bö'ö) soguna sibai ba wondrou'ö lala wa'auri.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 74</ref>
Baero da'ö so ba Goendrafö dombua gosali Protestan [[BNKP]] awö mato ha'uga ngawua gosali sekte Protestant sigide-ide ba sambua gereja [[Katolik]].
Ba hiza ato na sa nomo si lö manöndra haga [[listrik]] ba desa andre. Ha 60 omo zi so listrik.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 76</ref> So göi sambua ''menara'' ''hape'' BTS (''Base Transceiver Station'') ba mbanua andre, ba hiza lö abölö sibai ''sinyal''.<ref>''Kecamatan Lolomatua dalam angka 2020'', nga'örö 87</ref>
== Famatörö ==
Ba ginötö wamatörö niha [[Belanda]] me tefasindro [[afdeeling]] [[Nias]] ba ndröfi 1919, Koendrafö tefaböbö ba [[Onderafdeeling]] Zuid Nias (Nias Selatan) ba [[Onderdistrik]] [[Lölöwa'u]]. Simanö göi me aefa [[merdeka]], me Onderdistrik Lölöwa'u tobali [[Kecamatan Lölöwa'u]], toröi manö Goendrafö ba gölana Lölöwa'u.<ref>Fitri Indra Wardhono, [https://www.slideshare.net/fitriwardhono/profil-wilayah-kabupaten-nias-selatan ''Profil Wilayah Kabupaten Nias Selatan''], mufaigi me 31 Oktober 2020, nga'örö. 3-6</ref>
Ba hiza me 1996 me tefasindrö [[Kecamatan Lölömatua]], tefawu'a Goendrafö tobali ngaro Kecamatan Lölömatua si no fahatö sibai.
== Ni'osatuagö ==
Herman Laia, S.H., M.Hum., (★ 22 Yuni 1953, † 11 Agustus 2017), sekola ba Fakultas Hukum [[Universitas Sumatra Utara]] (USU), Medan (S2, 1996), guru sebua ba irai dekan ba Fakultas Hukum [[Univesitas Katolik Medan]] (UNIKA) (1985-2004), anggota DPRD Sumatra Utara (1997-1999), samösa moroi ba zi hadauga ''tokoh'' sangodödögö wamazökhi Kabupaten Nias Selatan (ba ginötö da'ö lafotöi ''pemekaran'' moroi ba Kabupaten Nias) da'ö göi wa tobali ia Ketua Bamus Pernis (2001-2005). Me mowua halöŵöra ba tefasindro Kabupaten Nias Selatan ba ndröfi 2003, tobali ia Kepala Bappeda [[Kabupaten Nias Selatan]] (2004-2008) ba oya ngawalö ''jabatan'' ba wamatörö Kabupaten Nias Selatan irege pensiun ia 2013 börö wökhö.
== Umbu ==
<references />
== Khai-khai baero ==
* [https://niasselatankab.bps.go.id/publication.html Badan Pusat Statistik Kabupaten Nias Selatan].
{{Navbox Kecamatan Lölömatua}}
{{Navbox Kabupaten Nias Selatan}}
{{Authority control}}
[[Kategori:Desa ba Danö Niha]]
3c84ivs6f2kpp6fnlonebapw4ef794t
Fökhö waosa
0
3773
17425
2022-07-30T16:13:49Z
Edison Zega A.Lewi
702
Fökhö
wikitext
text/x-wiki
'''''Fökhö waosa''' ''
Fökhö waosa ma (Li Indonesia bisul, Li ilmiah furunkel) ya’ia da’ö fökhö samuto ba guli sangowulo ba mbörö mbu (Li Indonesia folikel rambut) ma tögi si tumbu mbu. Ba mbalö ziföföna uli sanuge waosa ha mogötu ba tagoyomö, ba mamuto hulö ndreŵa ma deŵa sebua, ba aukhu sifao we’ötö-ötö ba wa’afökhö. Itugu ara ba itugu mangebua mo baya ba mo’ösi nana, irege dumanö wa’atedou we’ötö-ötönia. Ba na ahou wodadaluni ba tola mangebua irege aboto ba kalua mbaya sifao nana.
== Nahia zasese tumbu waosa ba mboto niha ==
Waosa si to’ölönia tumbu ba guli si so bu sesolo ma bu sise-ise, uli zasese kalua mböböi, ma ba guli zasese fadekha ba nukha simane ba waha, taro’o, sola, ölu-ölu, alogo, haru-haru, hulu, tötö’a, bagi, ba tola göi tumbu ia banahia tanöbö’ö simane ba högö, dangi-dangi, ta’io, ahe, ba ba nahia tanöbö’ö ba mboto niha.
==Tandra nirasoi ma ni’ila na motuge waosa==
Na motuge waosa ba mboto niha so nirasoi ma sitola oroma dandrania, ya’ia da’ö:
* Mofa’aukhu;
* Alua zogötu zi hulö ndreŵa ba guli si tugu mangebua, tagoyomö sifao we’ötö-ötö;
* So göi waosa situmbu tenga ha sambua mbawania ba zisambua nahia, asese lafotöi ia waosa sifaraha (Li Indonesia bisul sabut);
* Abao mari mbagi (Li Indonesia kelenjar getah bening membengkak) asese lafotöi tika;
* So göi waosa si lö ila oköli, na no atöla ia ba kalu-kalua manö nana, ba itugu mangebua mbawania. Asese alua na mofökhö gulo niha sigöna waosa simane da’ö;
* Ba tanöbö’önia.
== Hawisa wofaehusi waosa ba deŵa? ==
Ato niha zasese elungu wofaehusi wa’atohare ba mbotonia hadia faosa ma deŵa. Alua da’e börö wa’atohare ndreŵa ba waosa fagölö ha mogötu ide-ide moroi ba wamobörö. Na tohare ndreŵa ma waosa fagölö mogötu wa’obu’unia ba guli ba fagölö tagoyomö ba afökhö na todekha ma na mubabaya. Ba hiza’i fabö’ö hadia mbörö wa so ndrewa ba hadia mbörö wa alua waosa, simanö göi fabö’ö lala wodadaluni waosa ba fabö’ö lala wodadaluni ndreŵa.
Wa so ndreŵa börö wa’ateduhö dögi mbörö mbu ba wanikha salua baguli sifao wilo-iwlo guli si no mate ma soköli. Fa’atohare ndreŵa fagölö wa’atoharera waosa ha mogötu ba mobaya ba hiza’i lö mangebua.
Bö’ö na tohare waosa ba mböröta ide-ide ba lö ara aefa da’ö mangebua, ba abölö afökhö wo’ötö-ötönia moroi ba ndreŵa.
Amaehuta tanöbö’ö deŵa ba faosa, ya’ia da’ö nahia wa’atumbu ma wa’amotugenia. Deŵa asese tumbu ba guli sofanikha simane ba mbawa, tötö’a, ma ba hulu. Bö’ö göi nahia wa’amotuge waosa, sito’ölönia ba nahia zasese aböböi ma zui ba zasese fadekha nukha simane ba waha, sola, taro’o, ölu-ölu, alogo, bagi, ba tanöbö’önia.
== Böröta wökhö waosa ==
Sofatumbuö wa’alua waosa ya’ia da’ö börö wa’aukhu mbawa dungö sifa’usu ba guli (Li Indonesia infeksi bakteri Staphylococcus aureus pada kulit),
== Dalu-datu wamadöhö waosa ba Danö Niha ==
== Umbu ==
[[Kategori:Bohou tesura]]
mlzz2ttgld1ovpbl467szjm4jt4vrq0