Wikipedia
niawiki
https://nia.wikipedia.org/wiki/Olayama
MediaWiki 1.39.0-wmf.26
first-letter
Media
Si tohude
Huhuo
Sangoguna
Huhuo zangoguna
Wikipedia
Huhuo Wikipedia
Berkas
Huhuo berkas
MediaWiki
Huhuo MediaWiki
Templat
Huhuo templat
Fanolo
Huhuo wanolo
Kategori
Huhuo kategori
Portal
Huhuo portal
TimedText
TimedText talk
Modul
Pembicaraan Modul
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Ndriwo
0
311
17639
14771
2022-08-27T10:20:15Z
Slaia
39
mangehaogö nösi
wikitext
text/x-wiki
[[Berkas:Roasted Pork Neck Meat with Sweet & Sour Sauce.jpg|jmpl|Nagole mbawi nisala sami sibai.]]
'''Ndriwo''' no fehede ni'oguna'ö niha ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] ba nagole si tobali faosatö gö na manga ira.<ref>Itaria la'ali ndriwo ba li Indonesia faoma ''hidangan pencuci mulut'' (li Inggris ''dessert''). Lö faudu wamo'elua andrö, börö me ndriwo tenga ha onönöta bahiza faosatö gö samösa. Andrö laŵa'ö ba li Niha, ''Ilau mamondriwo ndra sibayania.'' Ta'ila wa ''mamondriwo'' ba da'a tenga sara gae, sambua gulo-gulo ma ''es krim'' si to'ölö latötöi ''dessert'' ba li Inggris. Mamondriwo eluahania mame'e ö si fao nagole mbawi ma zui nagole manu.</ref> Nagole andre tola nagole mbawi, manu ma i'a ma tanö bö'önia. Me föna ha ŵaraö so ndriwo me lö lala wangirö'ö ya'ia. Ha i'a soköli zi tola la'irö'ö ara ba nomo ba tobali ndriwo sasese so ba mbanu-banua misa. Baero da'ö awena so ndriwo, ha na la'odödögö wamahö manu ma zui bawi ba urifö bö'ö. Ma zui na so walöŵa ba owasa bö'ö ba mbanua.<ref>Ma'ökhö me no so nifotöi ''lamari es'', tola la'irö'ö nagole niha, irege tohöna ndriwo gofu hamega omasi niha wemanga ya'ia.</ref> Na ambö wemanga nagole ba mo'amböta ba mboto nifotöi ''zat besi''. Lö ta'ila na da'ö göi mbörö wa asese so wökhö nifotöi ''anaemia'' ba Danö Niha me föna, ya'ia na lö döla-döla, adogo-dogo hanu-hanu ba mamözi-mözi dödö. Ma'ökhö ta'ila wa heŵa'ae lö manga ndriwo ma nagole niha, tola te'a'asogö ''zat besi'' soguna ba mboto na tobönö la'a [[nandröta]], [[toru]], [[höwa]], ngawalö [[harita]] ma zui ngawalö mbulu-geu sowuge'e bö'ö.
== Eluaha wehede ndriwo ==
Me föna so tölu faosatö gö ba Danö Niha: [[gowi]], ndriwo ba [[bulu-geu]]. Ba hiza i'otarai me tebörögö wananö [[fakhe]] ba ginötö wamareta [[Suharto|presiden Soeharto]] itugu laröi wemanga gowi niha irege hatö fakhe mboto gö ni'ara. Börö da'ö faosatö gö no tobali: fakhe, ndriwo ba bulu-geu.
'''Ndriwo''' no fefu gö moroi ba nagole. Eluahania ndriwo andrö tola nagole [[manu]], [[Bebe|mbebe]], [[Bawi|mbawi]], [[Sökha|zökha]], [[I'a|gi'a]] ba tanö bö'önia. Ba hiza lö asese manga mbebe, zökha, gi'a ba tanö bö'önia niha ba Danö Niha me föna. Börö da'ö na laŵaö ndriwo si lö tola lö'ö ba dödöra nagole manu ba nagole mbawi.
Ma'ökhö no oya gö tanö bö'ö si tobali ndriwo si tola la'öli ba zogale. Töra-töra niha si toröi ba zahatö ba ngai [[Asi|nasi]] ma zui sahatö ba [[fasa]] segebua si mane ba [[Gunungsitoli]], [[Telukdalam|Telukdalam]] ba ba mbanua tanö bö'ö. Heŵa'ae si manö, ato na sa niha ba Danö Niha samakhai ndriwo faoma nagole mbawi ba nagole manu na laŵaö, "He [[sibaya]], hadia so ndriwoda khöu?".
== Guna wemanga nagole ba mboto ==
[[Berkas:Symptoms of anemia.svg|jmpl|Ngawalö dandra-tandra wökhö ''anemia'' ba li Inggris]]
Moguna sibai ba mboto wemanga [[nagole]], börö me tesöndra oya nifotöi [[Protein|''protein'']], [[Vitamin|''vitamin'']] ba [[Mineral|''mineral'']] bakha ba nagole. Duma-dumania moguna khö mboto nifotöi [[Zat besi|''zat besi'']],<ref>[https://www.bbcgoodfood.com/howto/guide/spotlight-high-iron BBC Good Food, ''Spotlight on... high-iron'']</ref> sambua ''mineral'' si so ba nagole. ''Zat besi'' andre hulö [[moto]] sanörö-nöröi fefu ndroto-ndroto mbotoda ba wolohe nifotöi [[Oksigen|''oksigen'']] soguna sibai ba [[Do|ndro]]. Börö da'ö niha so'amböta ''zat besi'' tola göna ia fökhö nifotöi [[Anemia|''anaemia'']]:<ref>[https://www.nhs.uk/conditions/iron-deficiency-anaemia/ NHS, ''Iron deficiency anaemia'']</ref> oi manö lö döla-döla, adogo-dogo [[hanu-hanu]], mamözi-mözi [[Tödö|dödö]] ba mo'amböta la'a-la'a [[Uli|guli]].
Töra-töra ba ginötö me mangebua ndraono si mane ba ndröfia zikola SMP irugi SMA ma zui ba ginötö irugi mbaŵa ndra alawe (mangahori ndro) moguna sibai ''zat besi''. Na lö lala wamönösi ya'ia faoma nagole ma zui fangali nagole si mane nitutunö sitou, moguna la'a onönöa ''zat besi'' nifotöi ''suplemen'' ba li Indonesia si tola la'öli ba fasa ma zui ba [[apotik]].
Ba hiza '''moguna tetöngöni''' wa ena'ö tola tahalö ''suplemen'' si '''lö tola lö'ö''' tafahuhuosi khö [[doto]], börö no ide'ide sibai zu'a-su'ania (8,7mg ero ma'ökhö na iramatua ma 8,7mg-14.8mg na ira alawe). Na töra wanga'ida ''suplemen zat besi'', eluahania töra dosi (''kelebihan dosis'' ba li Indonesia) ba tola so wökhö tanöbö'ö simane lö möi baero nösi dalu (''sembelit'' ba li Indonesia), mofökhö, umuta ba fökhö dalu ma na'i fa'amate töra-töra ba ndraono.
== Zu'a-su'a wemanga nagole ==
[[Berkas:Spinazie vrouwelijke plant (Spinacia oleracea female plant).jpg|jmpl|Oya ''zat besi'' bakha ba mbulu höwa, börö da'ö tola tobali ia fangali ndriwo/nagole na lö lala wemanga nagole.]]
Ba hiza fanofuda, ha wa'oya moguna mu'a nagole ena'ö obönö ''zat besi'' bakha ba mbotoda? Na molo'ö su'a-su'a nisura ba da'e<ref>[https://www.bbcgoodfood.com/howto/guide/how-much-meat-safe-eat BBC Good Food, ''How much meat is safe to eat?'']</ref> ba moguna manga 50g nagole manu ba 70g nagole mbawi ero ma'ökhö. Eluahania na sakali samigu mu'a 250g - 500g nagole no tola obönö zoguna ba mboto.
Töra moroi ba da'ö lö sala, ba hiza itugu töra wemanga nagole itugu alio göi we'aso wökhö si mane nifotöi [[Kanker|''kanker'']], ya'ia da'ö na so nagole sanöi-nöi manö irege ebua bakha ba mbotoda (''[[tumor]] ganas'').
== Fangali nagole ==
[[Berkas:2016-01 Agaricus bisporus 03.jpg|jmpl|Oya ''zat besi'' göi bakha ba nandröta, börö da'ö tola tobali ia fangali nagole na lö lala wemanga nagole.]]
Tenga ha ba nagole tesöndra ''zat besi'' andrö. So göi ''zat besi'' bakha ba gö si mane [[nandröta]], [[toru]], [[höwa]], ngawalö [[harita]] ba ngawalö mbulu-geu.<ref>[https://www.bbcgoodfood.com/howto/guide/spotlight-high-iron BBC Good Food, ''Spotlight on... high-iron'']</ref> Eluahania na so wamalali-lali ngawalö gö, itaria nagole ba itaria fangali nagole andre ba tola so wa'abönö ''zat besi'' soguna ba mboto irege lö göna fökhö ''anemia'' ma zui ''kanker'' niŵa'ö moroi yaŵa no mege.
== Umbu ==
{{Template:Reflist}}
[[Kategori:Ngawalö gö]]
[[Kategori:Sinura si fakhai ba kesehatan]]
bzaptycsyz2vs9oouoyi1er0kjzd1pp
Wikipedia:Sura amilita
4
1549
17641
17595
2022-08-27T10:22:59Z
Slaia
39
mi-38
wikitext
text/x-wiki
Faigi [[Wikipedia:Sura amilita/doc|lala wama'anö zura amilita]] tou ba gahe zura andre.
Migu si-52: [[/52|???]]
Migu si-51: [[/51|???]]
Migu si-50: [[/50|???]]
Migu si-49: [[/49|???]]
Migu si-48: [[/48|???]]
Migu si-47: [[/47|???]]
Migu si-46: [[/46|???]]
Migu si-45: [[/45|???]]
Migu si-44: [[/44|???]]
Migu si-43: [[/43|???]]
Migu si-42: [[/42|???]]
Migu si-41: [[/41|???]]
Migu si-40: [[/40|???]]
Migu si-39: [[/39|???]]
Migu si-38: [[/38|Ndriwo]]
Migu si-37: [[/37|Tuo]]
Migu si-36: [[/36|Banua Niha Keriso]]
Migu si-35: [[/35|Niha Keriso]]
Migu si-34: [[/34|Fangesa Sebua]]
Migu si-33: [[/33|YouTube]]
Migu si-32: [[/32|Fökhö mbua]]
Migu si-31: [[/31|Fulu Goroisa Lowalangi]]
Migu si-30: [[/30|Instagram]]
Migu si-29: [[/29|Rafarafa]]
Migu si-28: [[/28|???]]
Migu si-27: [[/27|???]]
Migu si-26: [[/26|???]]
Migu si-25: [[/25|???]]
Migu si-24: [[/24|???]]
Migu si-23: [[/23|???]]
Migu si-22: [[/22|???]]
Migu si-21: [[/21|???]]
Migu si-20: [[/20|???]]
Migu si-19: [[/19|???]]
Migu si-18: [[/18|???]] Hong Kong
Migu si-17: [[/17|???]] Tuo
Migu si-16: [[/16|???]] Astronomi
Migu si-15: [[/15|???]] YouTube
Migu si-14: [[/14|Fökhö gulo]]
Migu si-13: [[/13|Famohu niha]]
Migu si-12: [[/12|Harimbale]]
Migu si-11: [[/11|Gowirio]]
Migu si-10: [[/10|Amaedola]]
Migu si-9: [[/9|Fangowalu]]
Migu si-8: [[/8|???]]
Migu si-7: [[/7|???]]
Migu si-6: [[/6|???]]
Migu si-5: [[/5|???]]
Migu si-4: [[/4|???]]
Migu si-3: [[/3|???]]
Migu si-2: [[/2|???]]
Migu si-1: [[/1|???]]
== Lala wanura ==
Baso [[/doc|hewisa wama'anö zura amilita]]
h7dldecyg01o4g09bb3363lms6f080n
Hambu-hambu
0
3114
17637
17027
2022-08-27T04:12:31Z
Yasanto Lase
30
wikitext
text/x-wiki
''Sura ba da'a wurugö nösi zura''
{{Taxobox
| name = Hambu-hambu
| image = Euthyn_affin_101018-8111_tdp.jpg | image_width = 250px
| image_caption = Tongkol, ''Euthynnus affinis''<br>moroi ba [[Jakarta]]
| status = LC
| status_system = iucn3.1
| status_ref =<ref name=IUCN>{{aut|Collette, B., S.-K. Chang, W. Fox, M. Juan Jorda, N. Miyabe, R. Nelson, & Y. Uozumi}}. 2011. [http://www.iucnredlist.org/details/170336/0 ''Euthynnus affinis'']. In: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2. <www.iucnredlist.org>. Downloaded on 17 October 2012.</ref>
| regnum = Animalia
| phylum = Chordate
| classis = Actinopterygii
| ordo = Perciformes
| familia = Scombridae
| genus = ''Euthynnus''
| species = '''''E. affinis'''''
| binomial = '''''Euthynnus affinis'''''
| binomial_authority = ([[Theodore Edward Cantor|Cantor]], 1849)
| synonyms = ''Thynnus affinis'' <small>Cantor, 1849</small><ref>{{aut|Cantor, T.E.}} 1849. ''J. Asiatic Soc. Bengal'', '''18'''(2): 1088-1090</ref>
<br>''Euthunnus yaito'' <small>Kishinouye, 1915</small>;
<br>''Wanderer wallisi'' <small>Whitley, 1937</small>;
<br>''Euthunnus affinis affinis'' <small>Fraser-Brunner, 1949</small>;
<br>''Euthunnus affinis yaito'' <small>Fraser-Brunner, 1949</small>;
<br>''Euthunnus alletteratus affinis'' <small>Beaufort, 1951</small>;
<br>''Euthunnus wallisi'' <small>Whitley, 1964</small>.
}}
'''Hambu-hambu''' ('''''Euthynnus affinis''''') ya'ia da'ö i'a sauri ba nasi moroi ba ngafu ''Scombridae''. No mu'anöröi ba wetaro nasi si lö abakha sibai ba Indo-Pasifik Barat, hambu-hambu andre, sambua ngawalö gi'a zasese lagaini sangalui i'a ba nasi, ba hambu-hambu andre, oya ba nasi Indonesia ofeta ba [[Tanö Niha|Danö Niha]]. Ba fasa ba zi sagörö ulidanö, hambu-hambu andre latötöi faoma töi ''kawakawa'', ''little tuna'', ''mackerel tuna'', mazui ''false albacore''.
== Fangi'ila (Pengenalan) ==
[[Berkas:Euaff u0.gif|jmpl|kiri]]
I'a si lö ebua ba si lö ide-ide, fondrege wa'anaunia so ba zi 100 seti ma samete,FL (''fork length''), ba sindruhunia sito'ölönia ma sifagölötö ha ba zi 60 cm. Töla hulu gi'a andre, owuge'e araidö-raidö, ba hulö so ma'ifu zafusi, ba talu so zokhoi-khoi, ba la'a-la'ania awuzi-wuzi. Ba hiza hambu-hambu andre, löhadöi huna-huna. Hiza hewa'ae simanö da'ö, ba so göi zohuna-huna sauri ba wetaro ''corselet'' faoma ‘'gurat sisi''. <ref name="fao">2001. [ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/009/y0870e/y0870e00.pdf FAO Species Identification Guide: ''The Living Marine Resources of The Western Pacific''. Vol. '''6''']{{Pranala mati|date=Maret 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}: 3732. Food and Agriculture Organization, Rome. ISBN 92-5-104587-9</ref>
Ifö gi'a da'a no'ide-ide, salere. Khoi-khoi ma sisir saring so ba 29-34 (''berjumlah 29-34'') ba giwo-iwo, moroi ba högö. Fere-fere siföföna si so ba hulu, so ba zi 11-24 rozi ndroinia, fere-fere sidua, sahatö ba fere-fere si'oföna, so ya'i gotalua ma'ifu. Fere-fere si so ba naha tanöbö'ö, so dombua zitedou ma ''(flaps)'' ba gotalua were-fere zi so ba dalu''. Fere-fere sigide-ide (finlet) 8-10 ngawua si so ba dölahulu, ba so ''6-8 buah'' sahatö ba gi'o.<ref name="fao"/>
== Sito'ölö Nifalua Hambu-hambu (Agihan dan kebiasaan) ==
Ngawalö hambu-hambu simane Tongkol como tesöndra ba nasi sanaukhu-naukhu ba Indo-Pasifik Barat, ya'ia da'ö ba nasi Samudera Hindia ibörötaigö ba zi'anörö'ö ba Afrika Selatan, Somalia, Laut Merah, Laut Arab, ilau ia ofeta ba India, ba Asia Tenggara faoma ba Indonesia, ofeta ba wetaro gaekhula Australia; ilau ia ba Samudera Pasifik, ilau ia miyöu ba nasi Jepang fetaro raya, miraya ofeta gatumbukha ba Austraila, faoma ba gatumbukha ba hulo si so ba Pasifik ofeta Hawaii faoma Kepulauan Marquesas.<ref name="fao2"/>
I'a da'a epipelagis faoma neritik, ya'ia da'ö sangiagö asi sebolo ba wa'aukhu 18°-29 °C. Hulö gi'a tuna tanöbö'o, ngawalö da'a asese mongawawa orudu ba zisambua ngawawa soya sifagölö wa'egesolo fefu. Simane ''Thunnus albacares'' side-idenia, ''Katsuwonus pelamis'', ''Auxis'' sp., simanö göi ''Megalaspis cordyla'', si so ba zisambua ngawawa ba si ba zi 100 ofeta 5.000 rozi gi'a.<ref name="fao2"/>
Tongkol como lö ifili-fili gönia, i'a guro, cumi-cumi simanö göi sotong, ba i'a tanöbö'ö. Ba ginötönia, hambu-hambu andre i'a ia göi faoma i'a setuhuk ba i'a cucut.<ref name="fao2">1983. FAO Species Catalogue. [ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/009/ac478e/ac478e00.pdf Vol. 2. Scombrids of the world. An annotated and illustrated catalogue of tunas, mackerels, bonitos and related species known to date]. ''FAO Fish. Synop. '', (125) Vol.. '''2''': 33-34. ISBN 92-5-101381-0</ref>
Baŵa wa'oya hambu-hambu andre, oi fabö'ö dozi banua. Simane ba Afrika Timur I'onarai baŵa si sara ofeta bawa si önö; ba Filipina ba mbawa sitölu ofeta baŵa silima; ba Indonesia ba mbawa Siŵalu ofeta baŵa sifulu, ba Kepulauan Seychelles, ba mbaŵa sifulu ofeta ba mbaŵa si lima.<ref name="fao2"/>
== Fangoguna'ö (Pemanfaatan) ==
Hambu-hambu sambua ngawalö gi'a nigaini ndra sifagai ba zi so ba zi sagörö ulidanö. Hambu-hambu simane Tongkol como soya nigaini ba Filipina, Malaysia, faoma Pakistan; na ba India I'a da'a no sambua gi'a soharago sibai.<ref name="fao2"/> Fangoguna'ö ba zisagörö ulidanö gi'a da'a moroi ba zinura 8 negara (dari catatan 8 negara) me döfi si 1975 ofeta döfi si 1981 so ba zi 44-65 ribu ton ero döfi, ba hiza lö aoha wa'amanöi wangoguna'ö ya'ia ofeta 84 ribu ton me döfi 1977.<ref name="fao2"/> Ba na tefaigi ba gotalua ndröfi si 1990-1995, moroi ba wamareta Perikanan ma Statistik Perikanan ba moroi ba FAO la sura so ba zi 90.987 ofeta 111.996 ton.<ref name="fao"/> Ba no so sa'ae naha ba wo bokai hambu-hambu andre ma lamane pelabuhan pendaratan tongkol si no lahogö ba Indonesia, simane ba Manado, Padang, Cilacap, Tegal, ba sogöi ba Sumenep.<ref name="nontji">1987. ''Laut Nusantara''. Penerbit Djambatan, Jakarta. Hal. 297. ISBN 979-428-045-3</ref>
I'a da'a sito'ölönia na lara'u ia ba fao ba gi'a tanöbö'ö. Fakake ni'oguna'ö ba wondra'u hambu-hambu andre ya'ia da'ö fuka insang ma ba li Indonesia jaring insang, faoma pancing tonda. Fa'itaria i'a da'a aekhu ia ba pukat pantai mazui pancing rawai.<ref name="fao2"/>
Hambu-hambu lafamawa nagamaudu lö ara sibai aefa lagaini, ba tola göi la irö'ö mangoguna'ö esi ena'ö mangabe'e, ba so ni be'e ba mbele-bele ma dikalengkan. Ba oya göi hambu-hambu andre ni'oköli'ö.<ref name="fao"/> Nagole hambu-hambu andre, sökhi sibai, ba no oya wamala gö nihaogö niha.<ref name="fao2"/>
== Umbu ==
[[Kategori:Nias]]
[[Kategori:Bohou tesura]]
c2py2icfdd39rpqoygdwp55caun96vn
Wikipedia:Sura amilita/34
4
3776
17638
17605
2022-08-27T09:31:03Z
Slaia
39
wikitext
text/x-wiki
[[Berkas:Houten beeld, een vierarmige hermafrodiet voorstellend- Stichting Nationaal Museum van Wereldculturen - TM-1940-1.jpg|jmpl|100x150px]]
'''Fangesa Sebua,''' ma sabölö fagönania '''Fangesa Dödö Sebua''' no töi nibe'e ba ginötö 1915-1930 me alio muzawili [[Turia Somuso Dödö|Duria Somuso Dödö]] ba zi sagörö Tanö Niha irege ba ginötö si lö arara ato Nono Niha tobali niha Keriso.
Me luo da'ö no 50 fakhe wa'ara me no tohare misi Protestan ba Danö Niha, bahiza hulö na ambö mowua halöŵö ndra falito andrö. Samösa ba gotalua ndra falito andrö sotöi J.A. Fehr manura simane me 1890: ''Alimagö me Ono Niha hulö wa sindruhu lö ba dödöra wangata'ufi Lowalangi''. Irugi da'ö ha itaria ba gotalua Nono Niha so zi tobali niha Keriso, sato latohugö wolo'ö famati Nono Niha, ya'ia da'ö solohe adu.
Ba i'anema'ö tohare wangesa dödö si muzawili hulö galitö ba zi sagörö Tanö Niha. La'olembai wamati khö Keriso niha, ba lafakiko fefu zi fakhai ba wamatira föna, ya'ia da'ö folohe adu. Waö-waönia awö lua-luania? {{Baso|Fangesa Dödö Sebua}}
i4ua6zmi5vmxqvyyvhqxj3wta5ob96i
Kofi
0
3805
17631
2022-08-26T12:37:23Z
Yasanto Lase
30
←Membuat halaman berisi '[[File:Dombua galasi kofi.jpg|thumb|Dombua Galasi Kofi]] '''Kofi''' sambua döi zinanö ma sinumbua sauri ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] buania nitutu (nigili) irege ohama sitola nifaruka ba nidanö ba tola labadu, idanö si no la'ukhugö si no lafaruka gulo, nalabadu ia, ba möi fanaha wanuköu.<ref>{{en}} Webster M. 2010. [http://www.merriam-webster.com/dictionary/coffee. Coffee Definition.] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi sambua bagotalua zoya zinumbua ni...'
wikitext
text/x-wiki
[[File:Dombua galasi kofi.jpg|thumb|Dombua Galasi Kofi]]
'''Kofi''' sambua döi zinanö ma sinumbua sauri ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] buania nitutu (nigili) irege ohama sitola nifaruka ba nidanö ba tola labadu, idanö si no la'ukhugö si no lafaruka gulo, nalabadu ia, ba möi fanaha wanuköu.<ref>{{en}} Webster M. 2010. [http://www.merriam-webster.com/dictionary/coffee. Coffee Definition.] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi sambua bagotalua zoya zinumbua nifaliaro ma ni'odödögö wananö ya ba zi 50 ''negara''. So dombua ngawalö ma ''spesies'' zinanö kofi ya'ia da'ö kofi Robusta ''(Kopi Robusta-Coffea canephora)'' faoma kofi Arabika ''(Kopi Arabika - Coffea arabica)''. Kofi andre, fagölö wanötöi ya'ia he sanandrösa ba mbuania si no latutu faoma töinia sanandrösa ba döi zinumbua ya'ia da'ö faoma lamane; '''Kofi'''. Ba Danö Niha, kofi no sambua fasumangeta na so dome simöi ba nomo niha. Dozi omo, so kofi, heŵa'ae so'omo so wanufa ba dome, sitola mamili hadia kofi ma [[Tesi|tesi]]. Hiza si'oföna lafaehagö ya'ia da'ö kofi. Kofi andre, tenga no oi la'ila niha ba zisagörö ulidanö. Simane ba Danö Niha, kofi andre no irai lafaehagö hewisa lala wamaruka ya'ia ba ginötö ''Sail Nias 2019''<ref>Anjos Nias,"Cerita Kopi Dari Festival Kopi Nusantara, Sail Nias 2019", [https://www.andijosua.id/2019/09/cerita-kopi-dari-festival-kopi.html] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref>. Samawa kofi, lafaehagö ngawalö kofi ba niha somasi mamadu kofi.
Waö-waö kofi andre fatua lö labadu niha somasi mamadu kofi, so ma'ifu lala si lö tola lö'ö lafalua ya'ia da'ö maneu bua kofi si no tola lateteu faoma ''mesin'' hegöi niteteu faoma tanga.<ref>{{cite web|url=http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|title=Methods of Coffee Harvesting: Selective and Strip|accessdate=26-8-2022|archive-date=26-8-2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925191529/http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|dead-url=yes}}</ref> Aefa da'ö, hunö kofi si no lateteu, la'okhoi'ö awena latafi'ö irege oroma gadaya ma si lö ösi. Aefa latafi'ö, latutu ma na so ''mesin giling'' lagili, na no aefa da'ö tola sa'ae lahaogö kofi ba na so zomasi mangoguna'ö gulo, ba ginötö fatua lö lahawui ia faoma idanö lanönö gulo ndrohu-ndrohu ha wa'ami gulo zomasi niha.<ref>ncausa.org, "10 Steps from Seed to Cup", [https://www.ncausa.org/About-Coffee/10-Steps-from-Seed-to-Cup] Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref>
Molo'ö si no musura ba mböröta wangi'ila sinumbua kofi andre bua zinanö same'e amaola ba zamadu ya'ia, si'oföna sibai moroi ba ''Bangsa Etiopia'' fetaro ''Benua Afrika'' me 3000 fakhe (1000 SM) si lalö.<ref name=sej1>{{en}} Jason. 2008. [http://www.2basnob.com/coffee-history.html. The History of Coffee]{{Pranala mati|date=Mei 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi andre idugu tedou la'ila niha ba no möi fa'amuzaewe duria ba mbanua soya misa. Indonesia no tola 400 ''ribu ton'' kofi ero döfi.<ref>US National Coffee Association, USNCA. Top Ten Coffee-Producing Countries. 1999.</ref> Baero raso faoma fa'omuhuo kofi andre, tola göi fangadogo-dogo'ö ''risiko'' niha si no göna fökhö ''kanker'', ''diabetes'', ''batu empedu'', ba ngawalö wökhö tanöbö'ö simane fökhö tödö ''kardiovaskuler''.<ref>Agardh EE, Carlsson S, Ahlbom A, Efendic S, Grill V, Hammar N, Hilding A, Ostenson CGO. 2004. Coffee consumption, type 2 diabetes and impaired glucose tolerance in Swedish men and women. ''J Internal Med'' 255(6):645-652.</ref><ref>Ranheim T, Halvorsen B. 2005. Coffee consumption and human health - beneficial or detrimental? - Mechanisms for effects of coffee consumption on different risk factors for cardiovascular disease and type 2 diabetes mellitus. ''Mol Nutr Food Research'' 49(3):274-284.</ref>
== Böröta Duho Wehede Kofi ''(Etimologi)'' ==
Böröta duho wehede ''kofi'' molo'ö si no tesura ya'ia da'ö moroi ba wehede ''bahasa Arab'': قهوة ''qahwah'' nifo'eluaha fa'abölö ma ''kekuatan'', börö me ba mböröta no la'oguna'ö sitobali ''ö'' simöi fangabölö mboto. Fehede ''qahwah'' ifuli so wa'atebulö fanötöi kofi andre ya'ia da'ö ''kahveh''<ref>Profesi Online UNM, "Mengenal Kopi: Sejarah, Legenda, dan Mitos",[https://profesi-unm.com/2021/03/20/mengenal-kopi-sejarah-legenda-dan-mitos/]Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref> nihalö moroi ba wehede ''bahasa Turki'' ba sifao fa'atedou ginötö ba tebulö zui nitötöi faoma fehede ''koffie'' ba wehede ''bahasa Belanda''. Fangoguna'ö fehede ''koffie'' ba zi lö ara no la'oguna'ö ba li Indonesia ya'ia da'ö '''kopi''' simane si no ta'ila ofeta ma'ökhö.
== Waö-waö ''(Sejarah)'' ==
=== Si'oföna sibai moroi ba Negara Afrika ===
Ba ginötö kofi andre ibörötaigö la'ila dozi niha ba ndröfi 800 SM,<ref name=bean/> söndra tanöbö'ö manguma'ö wa me 850 M.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com">http://www.decentcoffee.com/CoffeeHistory.html Coffee History Part One di Decentcoffee.com</ref> Ba ginötö da'ö, ato niha ba ''Benua Afrika'', ya'ia da'ö si'oföna sibai ''bangsa Etiopia'', la'a ma labadu kofi andre lafaogö ia ba dawö gurifö ''(lemak hewan)'' faoma ''anggur'' ba wonönö ''protein'' faoma ''energi'' ba mboto.<ref name=natg>National Geographic. 2009. [http://www.nationalgeographic.com/coffee/ax/frame.html. Coffee, Beyond The Buzz]. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fangi'ila kofi andre tenga ni'odödögö, ya'ia da'ö me inötö samösa gubalo sotöi ''Khalid'' moroi ba ''Abyssinia'' me'i'ila fefu [[Nambi|nambi]] nikubaloininia lö erege dödö ba zima'ö-ma'ökhö irugi aekhu luo ba zitanö'owi, ba me ifaigi wa nambinia andrö la mbua geu zi hulö mbua ''beri''.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com"/> Hiza kubalo andrö, i rino mbua geu da'ö (kofi) ba aefa da'ö, i'a.<ref name=bean>Bean Scoop. 2006. [http://www.decentcoffee.com/history.html. ''Coffee History '']. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fa'ato'ölö da'a idugu tedou ba monönö wangi'ila ba muzawili ba ''negara-negara'' si so ba [[Afrika]], hiza oi fabö'ö-bö'ö lala wangahaogö ya'ia. Hiza ba ziha'uga fakhe aefa da'ö, kofi ''(biji kopi)'' andre la'ohe sanörö tanö simate ma [[Laut Merah]] ba ofeta ba danö [[Arab Saudi|Arab]] si no tedou wangehao ya'ia.<ref name=natg/>
=== Fozawili kofi ba Arab ''(Penyebaran kopi di Arab)'' ===
Bangsa Arab si no tedou ''peradaban'' moroi ba Afrika, tenga ha fondrino kofi, hiza la rino ba lahalö du'a nia ''(ambil sari)''.<ref name=natg/> Ba abad ke-13, niha [[Islam]] ato zamadu kofi ba wonönö fa'abölöra ba wamalua ''ibadah''.<ref name="independent">{{Cite web |url=http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |title=''How Islamic inventors changed the world''. Maret 2006. Independent.co.uk |access-date=2013-12-12 |archive-date=26-8-2022 |archive-url=https://archive.today/20120716070311/http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |dead-url=yes }}</ref> Fa'atehöngö kofi no möi fondrou'ö ba wamozawili ''agama Islam'' meluo da'ö irugi Afrika Utara, Mediterania, faoma India.<ref name=natg/>
Ba ginötö da'ö, lö ato zananö kofi baero Negara Arab, börö me Arab andre lö mamalö-malö la dou'ö ''ekspor'' kofi zi ''infertil-tidak subur'' larino ba la'oköli'ö.<ref name=bean/> Da'a zimöi lö tedou wananö kofi awena ba ndröfi si 1600 a, samösa ''peziarah India'' sotöi ''Baba Budan'' mofozu molohe kofi ''fertil'' baero danö [[Mekah]] ba latanö ba danö tanöbö'ö.<ref name=bean/>
[[Berkas:Canaletto (1697-1768), Venezia, campo Santi Giovanni e Paolo, 1736-1740.jpg|jmpl|kiri|200px|[[Venesia]], kota wamawa kofi ba ginötö kofi mozawili ba mbanua Eropa]]
=== Kofi numalö ba Eropa ''(Kopi Mencapai Pasar Eropa)'' ===
Kofi si'oföna sibai numalö ba [[Eropa]] ba ndröfi si 1615 ni'ohe zamawa ofeta ba [[Venesia]].<ref name=natg/> Samawa andre i'owuloi kofi moroi ba niha [[Turki]], hiza lö tobönö mu'a'asogö ni'oguna'öra ba da'a. Börö da'ö, bangsa Eropa labörögö latanö zinumbua kofi.<ref name=natg/> Bangsa [[Belanda]] sambua negara ba Eropa sananö kofi ba ndröfi si 1616.<ref>{{Cite web|title=A Brief History of Coffee|url=https://www.civilizedcoffee.com/blog/a-brief-history-of-coffee|website=Civilized Coffee|language=en-US| Mufaigi me 26-8-2022}}</ref> Aefa da'ö döfi 1690, kofi la'ohe ba [[Pulau Jawa]] ba wo ''kultivasi'' ba ngawawa sebua, sebolo. Ba ginötö da'ö, [[Indonesia]] so ba mbawa wamatörö Kolonial Belanda.<ref name=natg/>
== Umbu ==
[[Kategori:Nias]]
[[Kategori:Sinumbua]]
[[Kategori:Bohou tesura]]
pq862rapir3r7ry6nmw8gqzste3w058
17632
17631
2022-08-27T00:16:16Z
Yasanto Lase
30
wikitext
text/x-wiki
[[File:Dombua galasi kofi.jpg|thumb|Dombua Galasi Kofi]]
'''Kofi''' sambua döi zinanö ma sinumbua sauri ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] buania nitutu (nigili) irege ohama sitola nifaruka ba nidanö ba tola labadu, idanö si no la'ukhugö si no lafaruka gulo, nalabadu ia, ba möi fanaha wanuköu.<ref>{{en}} Webster M. 2010. [http://www.merriam-webster.com/dictionary/coffee. Coffee Definition.] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi sambua bagotalua zoya zinumbua nifaliaro ma ni'odödögö wananö ba zi 50 ''negara''. So dombua ngawalö ma ''spesies'' zinanö kofi ya'ia da'ö kofi Robusta ''(Kopi Robusta-Coffea canephora)'' faoma kofi Arabika ''(Kopi Arabika - Coffea arabica)''. Kofi andre, fagölö wanötöi ya'ia he sanandrösa ba mbuania si no latutu faoma töinia sanandrösa ba döi zinumbua ya'ia da'ö faoma lamane; '''Kofi'''. Ba Danö Niha, kofi no sambua fasumangeta na so dome simöi ba nomo niha. Dozi omo, so kofi, heŵa'ae so'omo so wanufa ba dome, sitola mamili hadia kofi ma [[Tesi|tesi]]. Hiza si'oföna lafaehagö ya'ia da'ö kofi. Kofi andre, tenga no oi la'ila niha ba zisagörö ulidanö. Simane ba Danö Niha, kofi andre no irai lafaehagö hewisa lala wamaruka ya'ia ba ginötö ''Sail Nias 2019''<ref>Anjos Nias,"Cerita Kopi Dari Festival Kopi Nusantara, Sail Nias 2019", [https://www.andijosua.id/2019/09/cerita-kopi-dari-festival-kopi.html] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref>. Samawa kofi, lafaehagö ngawalö kofi ba niha somasi mamadu kofi.
Waö-waö kofi andre fatua lö labadu niha somasi mamadu kofi, so ma'ifu lala si lö tola lö'ö lafalua ya'ia da'ö maneu bua kofi si no tola lateteu faoma ''mesin'' hegöi niteteu faoma tanga.<ref>{{cite web|url=http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|title=Methods of Coffee Harvesting: Selective and Strip|accessdate=26-8-2022|archive-date=26-8-2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925191529/http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|dead-url=yes}}</ref> Aefa da'ö, hunö kofi si no lateteu, la'okhoi'ö awena latafi'ö irege oroma gadaya ma si lö ösi. Aefa latafi'ö, latutu ma na so ''mesin giling'' lagili, na no aefa da'ö tola sa'ae lahaogö kofi ba na so zomasi mangoguna'ö gulo, ba ginötö fatua lö lahawui ia faoma idanö lanönö gulo ndrohu-ndrohu ha wa'ami gulo zomasi niha.<ref>ncausa.org, "10 Steps from Seed to Cup", [https://www.ncausa.org/About-Coffee/10-Steps-from-Seed-to-Cup] Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref>
Molo'ö si no musura ba mböröta wangi'ila sinumbua kofi andre bua zinanö same'e amaola ba zamadu ya'ia, si'oföna sibai moroi ba ''Bangsa Etiopia'' fetaro ''Benua Afrika'' me 3000 fakhe (1000 SM) si lalö.<ref name=sej1>{{en}} Jason. 2008. [http://www.2basnob.com/coffee-history.html. The History of Coffee]{{Pranala mati|date=Mei 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi andre idugu tedou la'ila niha ba no möi fa'amuzaewe duria ba mbanua soya misa. Indonesia no tola 400 ''ribu ton'' kofi ero döfi.<ref>US National Coffee Association, USNCA. Top Ten Coffee-Producing Countries. 1999.</ref> Baero raso faoma fa'omuhuo kofi andre, tola göi fangadogo-dogo'ö ''risiko'' niha si no göna fökhö ''kanker'', ''diabetes'', ''batu empedu'', ba ngawalö wökhö tanöbö'ö simane fökhö tödö ''kardiovaskuler''.<ref>Agardh EE, Carlsson S, Ahlbom A, Efendic S, Grill V, Hammar N, Hilding A, Ostenson CGO. 2004. Coffee consumption, type 2 diabetes and impaired glucose tolerance in Swedish men and women. ''J Internal Med'' 255(6):645-652.</ref><ref>Ranheim T, Halvorsen B. 2005. Coffee consumption and human health - beneficial or detrimental? - Mechanisms for effects of coffee consumption on different risk factors for cardiovascular disease and type 2 diabetes mellitus. ''Mol Nutr Food Research'' 49(3):274-284.</ref>
== Böröta Duho Wehede Kofi ''(Etimologi)'' ==
Böröta duho wehede ''kofi'' molo'ö si no tesura ya'ia da'ö moroi ba wehede ''bahasa Arab'': قهوة ''qahwah'' nifo'eluaha fa'abölö ma ''kekuatan'', börö me ba mböröta no la'oguna'ö sitobali ''ö'' simöi fangabölö mboto. Fehede ''qahwah'' ifuli so wa'atebulö fanötöi kofi andre ya'ia da'ö ''kahveh''<ref>Profesi Online UNM, "Mengenal Kopi: Sejarah, Legenda, dan Mitos",[https://profesi-unm.com/2021/03/20/mengenal-kopi-sejarah-legenda-dan-mitos/]Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref> nihalö moroi ba wehede ''bahasa Turki'' ba sifao fa'atedou ginötö ba tebulö zui nitötöi faoma fehede ''koffie'' ba wehede ''bahasa Belanda''. Fangoguna'ö fehede ''koffie'' ba zi lö ara no la'oguna'ö ba li Indonesia ya'ia da'ö '''kopi''' simane si no ta'ila ofeta ma'ökhö.
== Waö-waö ''(Sejarah)'' ==
=== Si'oföna sibai moroi ba Negara Afrika ===
Ba ginötö kofi andre ibörötaigö la'ila dozi niha ba ndröfi 800 SM,<ref name=bean/> söndra tanöbö'ö manguma'ö wa me 850 M.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com">http://www.decentcoffee.com/CoffeeHistory.html Coffee History Part One di Decentcoffee.com</ref> Ba ginötö da'ö, ato niha ba ''Benua Afrika'', ya'ia da'ö si'oföna sibai ''bangsa Etiopia'', la'a ma labadu kofi andre lafaogö ia ba dawö gurifö ''(lemak hewan)'' faoma ''anggur'' ba wonönö ''protein'' faoma ''energi'' ba mboto.<ref name=natg>National Geographic. 2009. [http://www.nationalgeographic.com/coffee/ax/frame.html. Coffee, Beyond The Buzz]. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fangi'ila kofi andre tenga ni'odödögö, ya'ia da'ö me inötö samösa gubalo sotöi ''Khalid'' moroi ba ''Abyssinia'' me'i'ila fefu [[Nambi|nambi]] nikubaloininia lö erege dödö ba zima'ö-ma'ökhö irugi aekhu luo ba zitanö'owi, ba me ifaigi wa nambinia andrö la mbua geu zi hulö mbua ''beri''.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com"/> Hiza kubalo andrö, i rino mbua geu da'ö (kofi) ba aefa da'ö, i'a.<ref name=bean>Bean Scoop. 2006. [http://www.decentcoffee.com/history.html. ''Coffee History '']. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fa'ato'ölö da'a idugu tedou ba monönö wangi'ila ba muzawili ba ''negara-negara'' si so ba [[Afrika]], hiza oi fabö'ö-bö'ö lala wangahaogö ya'ia. Hiza ba ziha'uga fakhe aefa da'ö, kofi ''(biji kopi)'' andre la'ohe sanörö tanö simate ma [[Laut Merah]] ba ofeta ba danö [[Arab Saudi|Arab]] si no tedou wangehao ya'ia.<ref name=natg/>
=== Fozawili kofi ba Arab ''(Penyebaran kopi di Arab)'' ===
Bangsa Arab si no tedou ''peradaban'' moroi ba Afrika, tenga ha fondrino kofi, hiza la rino ba lahalö du'a nia ''(ambil sari)''.<ref name=natg/> Ba abad ke-13, niha [[Islam]] ato zamadu kofi ba wonönö fa'abölöra ba wamalua ''ibadah''.<ref name="independent">{{Cite web |url=http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |title=''How Islamic inventors changed the world''. Maret 2006. Independent.co.uk |access-date=2013-12-12 |archive-date=26-8-2022 |archive-url=https://archive.today/20120716070311/http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |dead-url=yes }}</ref> Fa'atehöngö kofi no möi fondrou'ö ba wamozawili ''agama Islam'' meluo da'ö irugi Afrika Utara, Mediterania, faoma India.<ref name=natg/>
Ba ginötö da'ö, lö ato zananö kofi baero Negara Arab, börö me Arab andre lö mamalö-malö la dou'ö ''ekspor'' kofi zi ''infertil-tidak subur'' larino ba la'oköli'ö.<ref name=bean/> Da'a zimöi lö tedou wananö kofi awena ba ndröfi si 1600 a, samösa ''peziarah India'' sotöi ''Baba Budan'' mofozu molohe kofi ''fertil'' baero danö [[Mekah]] ba latanö ba danö tanöbö'ö.<ref name=bean/>
[[Berkas:Canaletto (1697-1768), Venezia, campo Santi Giovanni e Paolo, 1736-1740.jpg|jmpl|kiri|200px|[[Venesia]], kota wamawa kofi ba ginötö kofi mozawili ba mbanua Eropa]]
=== Kofi numalö ba Eropa ''(Kopi Mencapai Pasar Eropa)'' ===
Kofi si'oföna sibai numalö ba [[Eropa]] ba ndröfi si 1615 ni'ohe zamawa ofeta ba [[Venesia]].<ref name=natg/> Samawa andre i'owuloi kofi moroi ba niha [[Turki]], hiza lö tobönö mu'a'asogö ni'oguna'öra ba da'a. Börö da'ö, bangsa Eropa labörögö latanö zinumbua kofi.<ref name=natg/> Bangsa [[Belanda]] sambua negara ba Eropa sananö kofi ba ndröfi si 1616.<ref>{{Cite web|title=A Brief History of Coffee|url=https://www.civilizedcoffee.com/blog/a-brief-history-of-coffee|website=Civilized Coffee|language=en-US| Mufaigi me 26-8-2022}}</ref> Aefa da'ö döfi 1690, kofi la'ohe ba [[Pulau Jawa]] ba wo ''kultivasi'' ba ngawawa sebua, sebolo. Ba ginötö da'ö, [[Indonesia]] so ba mbawa wamatörö Kolonial Belanda.<ref name=natg/>
== Umbu ==
[[Kategori:Nias]]
[[Kategori:Sinumbua]]
[[Kategori:Bohou tesura]]
elo56am5uoujqyx76nvnj4u84oxg4ig
17633
17632
2022-08-27T00:17:56Z
Yasanto Lase
30
wikitext
text/x-wiki
[[File:Dombua galasi kofi.jpg|thumb|Dombua Galasi Kofi]]
'''Kofi''' sambua döi zinanö ma sinumbua sauri ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] buania nitutu (nigili) irege ohama sitola nifaruka ba nidanö ba tola labadu, idanö si no la'ukhugö si no lafaruka gulo, nalabadu ia, ba möi fanaha wanuköu. Kofi ba li Indonesia latötöi; '''Kopi'''.<ref>{{en}} Webster M. 2010. [http://www.merriam-webster.com/dictionary/coffee. Coffee Definition.] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi sambua bagotalua zoya zinumbua nifaliaro ma ni'odödögö wananö ba zi 50 ''negara''. So dombua ngawalö ma ''spesies'' zinanö kofi ya'ia da'ö kofi Robusta ''(Kopi Robusta-Coffea canephora)'' faoma kofi Arabika ''(Kopi Arabika - Coffea arabica)''. Kofi andre, fagölö wanötöi ya'ia he sanandrösa ba mbuania si no latutu faoma töinia sanandrösa ba döi zinumbua ya'ia da'ö faoma lamane; '''Kofi'''. Ba Danö Niha, kofi no sambua fasumangeta na so dome simöi ba nomo niha. Dozi omo, so kofi, heŵa'ae so'omo so wanufa ba dome, sitola mamili hadia kofi ma [[Tesi|tesi]]. Hiza si'oföna lafaehagö ya'ia da'ö kofi. Kofi andre, tenga no oi la'ila niha ba zisagörö ulidanö. Simane ba Danö Niha, kofi andre no irai lafaehagö hewisa lala wamaruka ya'ia ba ginötö ''Sail Nias 2019''<ref>Anjos Nias,"Cerita Kopi Dari Festival Kopi Nusantara, Sail Nias 2019", [https://www.andijosua.id/2019/09/cerita-kopi-dari-festival-kopi.html] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref>. Samawa kofi, lafaehagö ngawalö kofi ba niha somasi mamadu kofi.
Waö-waö kofi andre fatua lö labadu niha somasi mamadu kofi, so ma'ifu lala si lö tola lö'ö lafalua ya'ia da'ö maneu bua kofi si no tola lateteu faoma ''mesin'' hegöi niteteu faoma tanga.<ref>{{cite web|url=http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|title=Methods of Coffee Harvesting: Selective and Strip|accessdate=26-8-2022|archive-date=26-8-2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925191529/http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|dead-url=yes}}</ref> Aefa da'ö, hunö kofi si no lateteu, la'okhoi'ö awena latafi'ö irege oroma gadaya ma si lö ösi. Aefa latafi'ö, latutu ma na so ''mesin giling'' lagili, na no aefa da'ö tola sa'ae lahaogö kofi ba na so zomasi mangoguna'ö gulo, ba ginötö fatua lö lahawui ia faoma idanö lanönö gulo ndrohu-ndrohu ha wa'ami gulo zomasi niha.<ref>ncausa.org, "10 Steps from Seed to Cup", [https://www.ncausa.org/About-Coffee/10-Steps-from-Seed-to-Cup] Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref>
Molo'ö si no musura ba mböröta wangi'ila sinumbua kofi andre bua zinanö same'e amaola ba zamadu ya'ia, si'oföna sibai moroi ba ''Bangsa Etiopia'' fetaro ''Benua Afrika'' me 3000 fakhe (1000 SM) si lalö.<ref name=sej1>{{en}} Jason. 2008. [http://www.2basnob.com/coffee-history.html. The History of Coffee]{{Pranala mati|date=Mei 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi andre idugu tedou la'ila niha ba no möi fa'amuzaewe duria ba mbanua soya misa. Indonesia no tola 400 ''ribu ton'' kofi ero döfi.<ref>US National Coffee Association, USNCA. Top Ten Coffee-Producing Countries. 1999.</ref> Baero raso faoma fa'omuhuo kofi andre, tola göi fangadogo-dogo'ö ''risiko'' niha si no göna fökhö ''kanker'', ''diabetes'', ''batu empedu'', ba ngawalö wökhö tanöbö'ö simane fökhö tödö ''kardiovaskuler''.<ref>Agardh EE, Carlsson S, Ahlbom A, Efendic S, Grill V, Hammar N, Hilding A, Ostenson CGO. 2004. Coffee consumption, type 2 diabetes and impaired glucose tolerance in Swedish men and women. ''J Internal Med'' 255(6):645-652.</ref><ref>Ranheim T, Halvorsen B. 2005. Coffee consumption and human health - beneficial or detrimental? - Mechanisms for effects of coffee consumption on different risk factors for cardiovascular disease and type 2 diabetes mellitus. ''Mol Nutr Food Research'' 49(3):274-284.</ref>
== Böröta Duho Wehede Kofi ''(Etimologi)'' ==
Böröta duho wehede ''kofi'' molo'ö si no tesura ya'ia da'ö moroi ba wehede ''bahasa Arab'': قهوة ''qahwah'' nifo'eluaha fa'abölö ma ''kekuatan'', börö me ba mböröta no la'oguna'ö sitobali ''ö'' simöi fangabölö mboto. Fehede ''qahwah'' ifuli so wa'atebulö fanötöi kofi andre ya'ia da'ö ''kahveh''<ref>Profesi Online UNM, "Mengenal Kopi: Sejarah, Legenda, dan Mitos",[https://profesi-unm.com/2021/03/20/mengenal-kopi-sejarah-legenda-dan-mitos/]Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref> nihalö moroi ba wehede ''bahasa Turki'' ba sifao fa'atedou ginötö ba tebulö zui nitötöi faoma fehede ''koffie'' ba wehede ''bahasa Belanda''. Fangoguna'ö fehede ''koffie'' ba zi lö ara no la'oguna'ö ba li Indonesia ya'ia da'ö '''kopi''' simane si no ta'ila ofeta ma'ökhö.
== Waö-waö ''(Sejarah)'' ==
=== Si'oföna sibai moroi ba Negara Afrika ===
Ba ginötö kofi andre ibörötaigö la'ila dozi niha ba ndröfi 800 SM,<ref name=bean/> söndra tanöbö'ö manguma'ö wa me 850 M.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com">http://www.decentcoffee.com/CoffeeHistory.html Coffee History Part One di Decentcoffee.com</ref> Ba ginötö da'ö, ato niha ba ''Benua Afrika'', ya'ia da'ö si'oföna sibai ''bangsa Etiopia'', la'a ma labadu kofi andre lafaogö ia ba dawö gurifö ''(lemak hewan)'' faoma ''anggur'' ba wonönö ''protein'' faoma ''energi'' ba mboto.<ref name=natg>National Geographic. 2009. [http://www.nationalgeographic.com/coffee/ax/frame.html. Coffee, Beyond The Buzz]. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fangi'ila kofi andre tenga ni'odödögö, ya'ia da'ö me inötö samösa gubalo sotöi ''Khalid'' moroi ba ''Abyssinia'' me'i'ila fefu [[Nambi|nambi]] nikubaloininia lö erege dödö ba zima'ö-ma'ökhö irugi aekhu luo ba zitanö'owi, ba me ifaigi wa nambinia andrö la mbua geu zi hulö mbua ''beri''.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com"/> Hiza kubalo andrö, i rino mbua geu da'ö (kofi) ba aefa da'ö, i'a.<ref name=bean>Bean Scoop. 2006. [http://www.decentcoffee.com/history.html. ''Coffee History '']. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fa'ato'ölö da'a idugu tedou ba monönö wangi'ila ba muzawili ba ''negara-negara'' si so ba [[Afrika]], hiza oi fabö'ö-bö'ö lala wangahaogö ya'ia. Hiza ba ziha'uga fakhe aefa da'ö, kofi ''(biji kopi)'' andre la'ohe sanörö tanö simate ma [[Laut Merah]] ba ofeta ba danö [[Arab Saudi|Arab]] si no tedou wangehao ya'ia.<ref name=natg/>
=== Fozawili kofi ba Arab ''(Penyebaran kopi di Arab)'' ===
Bangsa Arab si no tedou ''peradaban'' moroi ba Afrika, tenga ha fondrino kofi, hiza la rino ba lahalö du'a nia ''(ambil sari)''.<ref name=natg/> Ba abad ke-13, niha [[Islam]] ato zamadu kofi ba wonönö fa'abölöra ba wamalua ''ibadah''.<ref name="independent">{{Cite web |url=http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |title=''How Islamic inventors changed the world''. Maret 2006. Independent.co.uk |access-date=2013-12-12 |archive-date=26-8-2022 |archive-url=https://archive.today/20120716070311/http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |dead-url=yes }}</ref> Fa'atehöngö kofi no möi fondrou'ö ba wamozawili ''agama Islam'' meluo da'ö irugi Afrika Utara, Mediterania, faoma India.<ref name=natg/>
Ba ginötö da'ö, lö ato zananö kofi baero Negara Arab, börö me Arab andre lö mamalö-malö la dou'ö ''ekspor'' kofi zi ''infertil-tidak subur'' larino ba la'oköli'ö.<ref name=bean/> Da'a zimöi lö tedou wananö kofi awena ba ndröfi si 1600 a, samösa ''peziarah India'' sotöi ''Baba Budan'' mofozu molohe kofi ''fertil'' baero danö [[Mekah]] ba latanö ba danö tanöbö'ö.<ref name=bean/>
[[Berkas:Canaletto (1697-1768), Venezia, campo Santi Giovanni e Paolo, 1736-1740.jpg|jmpl|kiri|200px|[[Venesia]], kota wamawa kofi ba ginötö kofi mozawili ba mbanua Eropa]]
=== Kofi numalö ba Eropa ''(Kopi Mencapai Pasar Eropa)'' ===
Kofi si'oföna sibai numalö ba [[Eropa]] ba ndröfi si 1615 ni'ohe zamawa ofeta ba [[Venesia]].<ref name=natg/> Samawa andre i'owuloi kofi moroi ba niha [[Turki]], hiza lö tobönö mu'a'asogö ni'oguna'öra ba da'a. Börö da'ö, bangsa Eropa labörögö latanö zinumbua kofi.<ref name=natg/> Bangsa [[Belanda]] sambua negara ba Eropa sananö kofi ba ndröfi si 1616.<ref>{{Cite web|title=A Brief History of Coffee|url=https://www.civilizedcoffee.com/blog/a-brief-history-of-coffee|website=Civilized Coffee|language=en-US| Mufaigi me 26-8-2022}}</ref> Aefa da'ö döfi 1690, kofi la'ohe ba [[Pulau Jawa]] ba wo ''kultivasi'' ba ngawawa sebua, sebolo. Ba ginötö da'ö, [[Indonesia]] so ba mbawa wamatörö Kolonial Belanda.<ref name=natg/>
== Umbu ==
[[Kategori:Nias]]
[[Kategori:Sinumbua]]
[[Kategori:Bohou tesura]]
ezx9375o2wz54pon3f85z39uq8iu8je
17634
17633
2022-08-27T00:22:00Z
Yasanto Lase
30
wikitext
text/x-wiki
[[File:Dombua galasi kofi.jpg|thumb|Dombua Galasi Kofi]]
'''Kofi''' sambua döi zinanö ma sinumbua sauri ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] buania nitutu (nigili) irege ohama sitola nifaruka ba nidanö ba tola labadu, idanö si no la'ukhugö si no lafaruka gulo, nalabadu ia, ba möi fanaha wanuköu. Kofi ba li Indonesia latötöi; '''Kopi'''.<ref>{{en}} Webster M. 2010. [http://www.merriam-webster.com/dictionary/coffee. Coffee Definition.] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi sambua bagotalua zoya zinumbua nifaliaro ma ni'odödögö wananö ba zi 50 ''negara''. So dombua ngawalö ma ''spesies'' zinanö kofi ya'ia da'ö kofi Robusta ''(Kopi Robusta-Coffea canephora)'' faoma kofi Arabika ''(Kopi Arabika - Coffea arabica)''. Kofi andre, fagölö wanötöi ya'ia he sanandrösa ba mbuania si no latutu faoma töinia sanandrösa ba döi zinumbua ya'ia da'ö faoma lamane; '''Kofi'''. Ba Danö Niha, kofi no sambua fasumangeta na so dome simöi ba nomo niha. Dozi omo, so kofi, heŵa'ae so'omo so wanufa ba dome, sitola mamili hadia kofi ma [[Tesi|tesi]]. Hiza si'oföna lasao'ö, ya'ia da'ö kofi. Kofi andre, na iada'a no oi la'ila niha ba zisagörö ulidanö. Simane ba Danö Niha, kofi andre göi no irai lafaehagö föna zato hewisa lala wamaruka ya'ia ba ginötö ''Sail Nias 2019''<ref>Anjos Nias,"Cerita Kopi Dari Festival Kopi Nusantara, Sail Nias 2019", [https://www.andijosua.id/2019/09/cerita-kopi-dari-festival-kopi.html] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref>. Samawa kofi, lafaehagö ngawalö kofi ba niha somasi mamadu kofi.
Waö-waö kofi andre fatua lö labadu niha somasi mamadu kofi, so ma'ifu lala si lö tola lö'ö lafalua ya'ia da'ö maneu bua kofi si no tola lateteu faoma ''mesin'' hegöi niteteu faoma tanga.<ref>{{cite web|url=http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|title=Methods of Coffee Harvesting: Selective and Strip|accessdate=26-8-2022|archive-date=26-8-2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925191529/http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|dead-url=yes}}</ref> Aefa da'ö, hunö kofi si no lateteu, la'okhoi'ö awena latafi'ö irege oroma gadaya ma si lö ösi. Aefa latafi'ö, latutu ma na so ''mesin giling'' lagili, na no aefa da'ö tola sa'ae lahaogö kofi ba na so zomasi mangoguna'ö gulo, ba ginötö fatua lö lahawui ia faoma idanö lanönö gulo ndrohu-ndrohu ha wa'ami gulo zomasi niha.<ref>ncausa.org, "10 Steps from Seed to Cup", [https://www.ncausa.org/About-Coffee/10-Steps-from-Seed-to-Cup] Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref>
Molo'ö si no musura ba mböröta wangi'ila sinumbua kofi andre bua zinanö same'e amaola ba zamadu ya'ia, si'oföna sibai moroi ba ''Bangsa Etiopia'' fetaro ''Benua Afrika'' me 3000 fakhe (1000 SM) si lalö.<ref name=sej1>{{en}} Jason. 2008. [http://www.2basnob.com/coffee-history.html. The History of Coffee]{{Pranala mati|date=Mei 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi andre idugu tedou la'ila niha ba no möi fa'amuzaewe duria ba mbanua soya misa. Indonesia no tola 400 ''ribu ton'' kofi ero döfi.<ref>US National Coffee Association, USNCA. Top Ten Coffee-Producing Countries. 1999.</ref> Baero raso faoma fa'omuhuo kofi andre, tola göi fangadogo-dogo'ö ''risiko'' niha si no göna fökhö ''kanker'', ''diabetes'', ''batu empedu'', ba ngawalö wökhö tanöbö'ö simane fökhö tödö ''kardiovaskuler''.<ref>Agardh EE, Carlsson S, Ahlbom A, Efendic S, Grill V, Hammar N, Hilding A, Ostenson CGO. 2004. Coffee consumption, type 2 diabetes and impaired glucose tolerance in Swedish men and women. ''J Internal Med'' 255(6):645-652.</ref><ref>Ranheim T, Halvorsen B. 2005. Coffee consumption and human health - beneficial or detrimental? - Mechanisms for effects of coffee consumption on different risk factors for cardiovascular disease and type 2 diabetes mellitus. ''Mol Nutr Food Research'' 49(3):274-284.</ref>
== Böröta Duho Wehede Kofi ''(Etimologi)'' ==
Böröta duho wehede ''kofi'' molo'ö si no tesura ya'ia da'ö moroi ba wehede ''bahasa Arab'': قهوة ''qahwah'' nifo'eluaha fa'abölö ma ''kekuatan'', börö me ba mböröta no la'oguna'ö sitobali ''ö'' simöi fangabölö mboto. Fehede ''qahwah'' ifuli so wa'atebulö fanötöi kofi andre ya'ia da'ö ''kahveh''<ref>Profesi Online UNM, "Mengenal Kopi: Sejarah, Legenda, dan Mitos",[https://profesi-unm.com/2021/03/20/mengenal-kopi-sejarah-legenda-dan-mitos/]Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref> nihalö moroi ba wehede ''bahasa Turki'' ba sifao fa'atedou ginötö ba tebulö zui nitötöi faoma fehede ''koffie'' ba wehede ''bahasa Belanda''. Fangoguna'ö fehede ''koffie'' ba zi lö ara no la'oguna'ö ba li Indonesia ya'ia da'ö '''kopi''' simane si no ta'ila ofeta ma'ökhö.
== Waö-waö ''(Sejarah)'' ==
=== Si'oföna sibai moroi ba Negara Afrika ===
Ba ginötö kofi andre ibörötaigö la'ila dozi niha ba ndröfi 800 SM,<ref name=bean/> söndra tanöbö'ö manguma'ö wa me 850 M.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com">http://www.decentcoffee.com/CoffeeHistory.html Coffee History Part One di Decentcoffee.com</ref> Ba ginötö da'ö, ato niha ba ''Benua Afrika'', ya'ia da'ö si'oföna sibai ''bangsa Etiopia'', la'a ma labadu kofi andre lafaogö ia ba dawö gurifö ''(lemak hewan)'' faoma ''anggur'' ba wonönö ''protein'' faoma ''energi'' ba mboto.<ref name=natg>National Geographic. 2009. [http://www.nationalgeographic.com/coffee/ax/frame.html. Coffee, Beyond The Buzz]. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fangi'ila kofi andre tenga ni'odödögö, ya'ia da'ö me inötö samösa gubalo sotöi ''Khalid'' moroi ba ''Abyssinia'' me'i'ila fefu [[Nambi|nambi]] nikubaloininia lö erege dödö ba zima'ö-ma'ökhö irugi aekhu luo ba zitanö'owi, ba me ifaigi wa nambinia andrö la mbua geu zi hulö mbua ''beri''.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com"/> Hiza kubalo andrö, i rino mbua geu da'ö (kofi) ba aefa da'ö, i'a.<ref name=bean>Bean Scoop. 2006. [http://www.decentcoffee.com/history.html. ''Coffee History '']. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fa'ato'ölö da'a idugu tedou ba monönö wangi'ila ba muzawili ba ''negara-negara'' si so ba [[Afrika]], hiza oi fabö'ö-bö'ö lala wangahaogö ya'ia. Hiza ba ziha'uga fakhe aefa da'ö, kofi ''(biji kopi)'' andre la'ohe sanörö tanö simate ma [[Laut Merah]] ba ofeta ba danö [[Arab Saudi|Arab]] si no tedou wangehao ya'ia.<ref name=natg/>
=== Fozawili kofi ba Arab ''(Penyebaran kopi di Arab)'' ===
Bangsa Arab si no tedou ''peradaban'' moroi ba Afrika, tenga ha fondrino kofi, hiza la rino ba lahalö du'a nia ''(ambil sari)''.<ref name=natg/> Ba abad ke-13, niha [[Islam]] ato zamadu kofi ba wonönö fa'abölöra ba wamalua ''ibadah''.<ref name="independent">{{Cite web |url=http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |title=''How Islamic inventors changed the world''. Maret 2006. Independent.co.uk |access-date=2013-12-12 |archive-date=26-8-2022 |archive-url=https://archive.today/20120716070311/http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |dead-url=yes }}</ref> Fa'atehöngö kofi no möi fondrou'ö ba wamozawili ''agama Islam'' meluo da'ö irugi Afrika Utara, Mediterania, faoma India.<ref name=natg/>
Ba ginötö da'ö, lö ato zananö kofi baero Negara Arab, börö me Arab andre lö mamalö-malö la dou'ö ''ekspor'' kofi zi ''infertil-tidak subur'' larino ba la'oköli'ö.<ref name=bean/> Da'a zimöi lö tedou wananö kofi awena ba ndröfi si 1600 a, samösa ''peziarah India'' sotöi ''Baba Budan'' mofozu molohe kofi ''fertil'' baero danö [[Mekah]] ba latanö ba danö tanöbö'ö.<ref name=bean/>
[[Berkas:Canaletto (1697-1768), Venezia, campo Santi Giovanni e Paolo, 1736-1740.jpg|jmpl|kiri|200px|[[Venesia]], kota wamawa kofi ba ginötö kofi mozawili ba mbanua Eropa]]
=== Kofi numalö ba Eropa ''(Kopi Mencapai Pasar Eropa)'' ===
Kofi si'oföna sibai numalö ba [[Eropa]] ba ndröfi si 1615 ni'ohe zamawa ofeta ba [[Venesia]].<ref name=natg/> Samawa andre i'owuloi kofi moroi ba niha [[Turki]], hiza lö tobönö mu'a'asogö ni'oguna'öra ba da'a. Börö da'ö, bangsa Eropa labörögö latanö zinumbua kofi.<ref name=natg/> Bangsa [[Belanda]] sambua negara ba Eropa sananö kofi ba ndröfi si 1616.<ref>{{Cite web|title=A Brief History of Coffee|url=https://www.civilizedcoffee.com/blog/a-brief-history-of-coffee|website=Civilized Coffee|language=en-US| Mufaigi me 26-8-2022}}</ref> Aefa da'ö döfi 1690, kofi la'ohe ba [[Pulau Jawa]] ba wo ''kultivasi'' ba ngawawa sebua, sebolo. Ba ginötö da'ö, [[Indonesia]] so ba mbawa wamatörö Kolonial Belanda.<ref name=natg/>
== Umbu ==
[[Kategori:Nias]]
[[Kategori:Sinumbua]]
[[Kategori:Bohou tesura]]
bjynu49n83jhctt3fzfirrl05vyylc3
17635
17634
2022-08-27T00:25:08Z
Yasanto Lase
30
wikitext
text/x-wiki
[[File:Dombua galasi kofi.jpg|thumb|Dombua Galasi Kofi]]
'''Kofi''' sambua döi zinanö ma sinumbua sauri ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] buania nitutu (nigili) irege ohama sitola nifaruka ba nidanö ba tola labadu, idanö si no la'ukhugö si no lafaruka gulo, nalabadu ia, ba möi fanaha wanuköu. Kofi ba li Indonesia latötöi; '''Kopi'''.<ref>{{en}} Webster M. 2010. [http://www.merriam-webster.com/dictionary/coffee. Coffee Definition.] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi sambua bagotalua zoya zinumbua nifaliaro ma ni'odödögö wananö ba zi 50 ''negara''. So dombua ngawalö ma ''spesies'' zinanö kofi ya'ia da'ö kofi Robusta ''(Kopi Robusta-Coffea canephora)'' faoma kofi Arabika ''(Kopi Arabika - Coffea arabica)''. Kofi andre, fagölö wanötöi ya'ia he sanandrösa ba mbuania si no latutu faoma töinia sanandrösa ba döi zinumbua ya'ia da'ö faoma lamane; '''Kofi'''. Ba Danö Niha, kofi no sambua fasumangeta na so dome simöi ba nomo niha. Dozi omo, so kofi, heŵa'ae so'omo so wanufa ba dome, sitola mamili hadia kofi ma [[Tesi|tesi]]. Hiza si'oföna lasao'ö, ya'ia da'ö kofi. Kofi andre, na iada'a no oi la'ila niha ba zisagörö ulidanö. Simane ba Danö Niha, kofi andre göi no irai lafaehagö föna zato hewisa lala wamaruka ya'ia ba ginötö ''Sail Nias 2019''<ref>Anjos Nias,"Cerita Kopi Dari Festival Kopi Nusantara, Sail Nias 2019", [https://www.andijosua.id/2019/09/cerita-kopi-dari-festival-kopi.html] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref>. Samawa kofi, lafaehagö ngawalö kofi ba niha somasi mamadu kofi.
Waö-waö kofi andre fatua lö labadu niha somasi mamadu kofi, so ma'ifu lala si lö tola lö'ö lafalua ya'ia da'ö maneu bua kofi si no tola lateteu faoma ''mesin'' hegöi niteteu faoma tanga.<ref>{{cite web|url=http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|title=Methods of Coffee Harvesting: Selective and Strip|accessdate=26-8-2022|archive-date=26-8-2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925191529/http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|dead-url=yes}}</ref> Aefa da'ö, hunö kofi si no lateteu, la'okhoi'ö awena latafi'ö irege oroma gadaya ma si lö ösi. Aefa latafi'ö, latutu ma na so ''mesin giling'' lagili, na no aefa da'ö tola sa'ae lahaogö kofi ba na so zomasi mangoguna'ö gulo, ba ginötö fatua lö lahawui ia faoma idanö lanönö gulo ndrohu-ndrohu ha wa'ami gulo zomasi niha.<ref>ncausa.org, "10 Steps from Seed to Cup", [https://www.ncausa.org/About-Coffee/10-Steps-from-Seed-to-Cup] Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref>
Molo'ö si no musura ba mböröta wangi'ila sinumbua kofi andre bua zinanö same'e amaola ba zamadu ya'ia, si'oföna sibai moroi ba ''Bangsa Etiopia'' fetaro ''Benua Afrika'' me 3000 fakhe (1000 SM) si lalö.<ref name=sej1>{{en}} Jason. 2008. [http://www.2basnob.com/coffee-history.html. The History of Coffee]{{Pranala mati|date=Mei 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi andre idugu tedou la'ila niha ba no möi fa'amuzaewe duria ba mbanua soya misa. Indonesia tola 400 ''ribu ton'' kofi ero döfi.<ref>US National Coffee Association, USNCA. Top Ten Coffee-Producing Countries. 1999.</ref> Baero raso faoma fa'omuhuo kofi andre, tola göi fangadogo-dogo'ö ''risiko'' niha si no göna fökhö ''kanker'', ''diabetes'', ''batu empedu'', ba ngawalö wökhö tanöbö'ö simane fökhö tödö ''kardiovaskuler''.<ref>Agardh EE, Carlsson S, Ahlbom A, Efendic S, Grill V, Hammar N, Hilding A, Ostenson CGO. 2004. Coffee consumption, type 2 diabetes and impaired glucose tolerance in Swedish men and women. ''J Internal Med'' 255(6):645-652.</ref><ref>Ranheim T, Halvorsen B. 2005. Coffee consumption and human health - beneficial or detrimental? - Mechanisms for effects of coffee consumption on different risk factors for cardiovascular disease and type 2 diabetes mellitus. ''Mol Nutr Food Research'' 49(3):274-284.</ref>
== Böröta Duho Wehede Kofi ''(Etimologi)'' ==
Böröta duho wehede ''kofi'' molo'ö si no tesura ya'ia da'ö moroi ba wehede ''bahasa Arab'': قهوة ''qahwah'' nifo'eluaha fa'abölö ma ''kekuatan'', börö me ba mböröta no la'oguna'ö sitobali ''ö'' simöi fangabölö mboto. Fehede ''qahwah'' ifuli so wa'atebulö fanötöi kofi andre ya'ia da'ö ''kahveh''<ref>Profesi Online UNM, "Mengenal Kopi: Sejarah, Legenda, dan Mitos",[https://profesi-unm.com/2021/03/20/mengenal-kopi-sejarah-legenda-dan-mitos/]Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref> nihalö moroi ba wehede ''bahasa Turki'' ba sifao fa'atedou ginötö ba tebulö zui nitötöi faoma fehede ''koffie'' ba wehede ''bahasa Belanda''. Fangoguna'ö fehede ''koffie'' ba zi lö ara no la'oguna'ö ba li Indonesia ya'ia da'ö '''kopi''' simane si no ta'ila ofeta ma'ökhö.
== Waö-waö ''(Sejarah)'' ==
=== Si'oföna sibai moroi ba Negara Afrika ===
Ba ginötö kofi andre ibörötaigö la'ila dozi niha ba ndröfi 800 SM,<ref name=bean/> söndra tanöbö'ö manguma'ö wa me 850 M.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com">http://www.decentcoffee.com/CoffeeHistory.html Coffee History Part One di Decentcoffee.com</ref> Ba ginötö da'ö, ato niha ba ''Benua Afrika'', ya'ia da'ö si'oföna sibai ''bangsa Etiopia'', la'a ma labadu kofi andre lafaogö ia ba dawö gurifö ''(lemak hewan)'' faoma ''anggur'' ba wonönö ''protein'' faoma ''energi'' ba mboto.<ref name=natg>National Geographic. 2009. [http://www.nationalgeographic.com/coffee/ax/frame.html. Coffee, Beyond The Buzz]. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fangi'ila kofi andre tenga ni'odödögö, ya'ia da'ö me inötö samösa gubalo sotöi ''Khalid'' moroi ba ''Abyssinia'' me'i'ila fefu [[Nambi|nambi]] nikubaloininia lö erege dödö ba zima'ö-ma'ökhö irugi aekhu luo ba zitanö'owi, ba me ifaigi wa nambinia andrö la mbua geu zi hulö mbua ''beri''.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com"/> Hiza kubalo andrö, i rino mbua geu da'ö (kofi) ba aefa da'ö, i'a.<ref name=bean>Bean Scoop. 2006. [http://www.decentcoffee.com/history.html. ''Coffee History '']. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fa'ato'ölö da'a idugu tedou ba monönö wangi'ila ba muzawili ba ''negara-negara'' si so ba [[Afrika]], hiza oi fabö'ö-bö'ö lala wangahaogö ya'ia. Hiza ba ziha'uga fakhe aefa da'ö, kofi ''(biji kopi)'' andre la'ohe sanörö tanö simate ma [[Laut Merah]] ba ofeta ba danö [[Arab Saudi|Arab]] si no tedou wangehao ya'ia.<ref name=natg/>
=== Fozawili kofi ba Arab ''(Penyebaran kopi di Arab)'' ===
Bangsa Arab si no tedou ''peradaban'' moroi ba Afrika, tenga ha fondrino kofi, hiza la rino ba lahalö du'a nia ''(ambil sari)''.<ref name=natg/> Ba abad ke-13, niha [[Islam]] ato zamadu kofi ba wonönö fa'abölöra ba wamalua ''ibadah''.<ref name="independent">{{Cite web |url=http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |title=''How Islamic inventors changed the world''. Maret 2006. Independent.co.uk |access-date=2013-12-12 |archive-date=26-8-2022 |archive-url=https://archive.today/20120716070311/http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |dead-url=yes }}</ref> Fa'atehöngö kofi no möi fondrou'ö ba wamozawili ''agama Islam'' meluo da'ö irugi Afrika Utara, Mediterania, faoma India.<ref name=natg/>
Ba ginötö da'ö, lö ato zananö kofi baero Negara Arab, börö me Arab andre lö mamalö-malö la dou'ö ''ekspor'' kofi zi ''infertil-tidak subur'' larino ba la'oköli'ö.<ref name=bean/> Da'a zimöi lö tedou wananö kofi awena ba ndröfi si 1600 a, samösa ''peziarah India'' sotöi ''Baba Budan'' mofozu molohe kofi ''fertil'' baero danö [[Mekah]] ba latanö ba danö tanöbö'ö.<ref name=bean/>
[[Berkas:Canaletto (1697-1768), Venezia, campo Santi Giovanni e Paolo, 1736-1740.jpg|jmpl|kiri|200px|[[Venesia]], kota wamawa kofi ba ginötö kofi mozawili ba mbanua Eropa]]
=== Kofi numalö ba Eropa ''(Kopi Mencapai Pasar Eropa)'' ===
Kofi si'oföna sibai numalö ba [[Eropa]] ba ndröfi si 1615 ni'ohe zamawa ofeta ba [[Venesia]].<ref name=natg/> Samawa andre i'owuloi kofi moroi ba niha [[Turki]], hiza lö tobönö mu'a'asogö ni'oguna'öra ba da'a. Börö da'ö, bangsa Eropa labörögö latanö zinumbua kofi.<ref name=natg/> Bangsa [[Belanda]] sambua negara ba Eropa sananö kofi ba ndröfi si 1616.<ref>{{Cite web|title=A Brief History of Coffee|url=https://www.civilizedcoffee.com/blog/a-brief-history-of-coffee|website=Civilized Coffee|language=en-US| Mufaigi me 26-8-2022}}</ref> Aefa da'ö döfi 1690, kofi la'ohe ba [[Pulau Jawa]] ba wo ''kultivasi'' ba ngawawa sebua, sebolo. Ba ginötö da'ö, [[Indonesia]] so ba mbawa wamatörö Kolonial Belanda.<ref name=natg/>
== Umbu ==
[[Kategori:Nias]]
[[Kategori:Sinumbua]]
[[Kategori:Bohou tesura]]
cfrxjhgg30dl656re65vs7hrcd6h92x
17636
17635
2022-08-27T01:05:44Z
Yasanto Lase
30
wikitext
text/x-wiki
{{Warning |Sura andre tou awena na mubörögö mu'ali moroi ba Li Indonesia. Anau sibai ia, börö da'ö moguna ara ginötö wangohalöŵögöigö ya'ia, böi laŵösi na omasi'ö wonönö}}
[[File:Dombua galasi kofi.jpg|thumb|Dombua Galasi Kofi]]
'''Kofi''' sambua döi zinanö ma sinumbua sauri ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] buania nitutu (nigili) irege ohama sitola nifaruka ba nidanö ba tola labadu, idanö si no la'ukhugö si no lafaruka gulo, nalabadu ia, ba möi fanaha wanuköu. Kofi ba li Indonesia latötöi; '''Kopi'''.<ref>{{en}} Webster M. 2010. [http://www.merriam-webster.com/dictionary/coffee. Coffee Definition.] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi sambua bagotalua zoya zinumbua nifaliaro ma ni'odödögö wananö ba zi 50 ''negara''. So dombua ngawalö ma ''spesies'' zinanö kofi ya'ia da'ö kofi Robusta ''(Kopi Robusta-Coffea canephora)'' faoma kofi Arabika ''(Kopi Arabika - Coffea arabica)''. Kofi andre, fagölö wanötöi ya'ia he sanandrösa ba mbuania si no latutu faoma töinia sanandrösa ba döi zinumbua ya'ia da'ö faoma lamane; '''Kofi'''. Ba Danö Niha, kofi no sambua fasumangeta na so dome simöi ba nomo niha. Dozi omo, so kofi, heŵa'ae so'omo so wanufa ba dome, sitola mamili hadia kofi ma [[Tesi|tesi]]. Hiza si'oföna lasao'ö, ya'ia da'ö kofi. Kofi andre, na iada'a no oi la'ila niha ba zisagörö ulidanö. Simane ba Danö Niha, kofi andre göi no irai lafaehagö föna zato hewisa lala wamaruka ya'ia ba ginötö ''Sail Nias 2019''<ref>Anjos Nias,"Cerita Kopi Dari Festival Kopi Nusantara, Sail Nias 2019", [https://www.andijosua.id/2019/09/cerita-kopi-dari-festival-kopi.html] Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref>. Samawa kofi, lafaehagö ngawalö kofi ba niha somasi mamadu kofi.
Waö-waö kofi andre fatua lö labadu niha somasi mamadu kofi, so ma'ifu lala si lö tola lö'ö lafalua ya'ia da'ö maneu bua kofi si no tola lateteu faoma ''mesin'' hegöi niteteu faoma tanga.<ref>{{cite web|url=http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|title=Methods of Coffee Harvesting: Selective and Strip|accessdate=26-8-2022|archive-date=26-8-2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20150925191529/http://www.casabrasilcoffees.com/learn/harvesting/methods-of-coffee-harvesting-selective-and-strip/|dead-url=yes}}</ref> Aefa da'ö, hunö kofi si no lateteu, la'okhoi'ö awena latafi'ö irege oroma gadaya ma si lö ösi. Aefa latafi'ö, latutu ma na so ''mesin giling'' lagili, na no aefa da'ö tola sa'ae lahaogö kofi ba na so zomasi mangoguna'ö gulo, ba ginötö fatua lö lahawui ia faoma idanö lanönö gulo ndrohu-ndrohu ha wa'ami gulo zomasi niha.<ref>ncausa.org, "10 Steps from Seed to Cup", [https://www.ncausa.org/About-Coffee/10-Steps-from-Seed-to-Cup] Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref>
Molo'ö si no musura ba mböröta wangi'ila sinumbua kofi andre bua zinanö same'e amaola ba zamadu ya'ia, si'oföna sibai moroi ba ''Bangsa Etiopia'' fetaro ''Benua Afrika'' me 3000 fakhe (1000 SM) si lalö.<ref name=sej1>{{en}} Jason. 2008. [http://www.2basnob.com/coffee-history.html. The History of Coffee]{{Pranala mati|date=Mei 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Kofi andre idugu tedou la'ila niha ba no möi fa'amuzaewe duria ba mbanua soya misa. Indonesia tola 400 ''ribu ton'' kofi ero döfi.<ref>US National Coffee Association, USNCA. Top Ten Coffee-Producing Countries. 1999.</ref> Baero raso faoma fa'omuhuo kofi andre, tola göi fangadogo-dogo'ö ''risiko'' niha si no göna fökhö ''kanker'', ''diabetes'', ''batu empedu'', ba ngawalö wökhö tanöbö'ö simane fökhö tödö ''kardiovaskuler''.<ref>Agardh EE, Carlsson S, Ahlbom A, Efendic S, Grill V, Hammar N, Hilding A, Ostenson CGO. 2004. Coffee consumption, type 2 diabetes and impaired glucose tolerance in Swedish men and women. ''J Internal Med'' 255(6):645-652.</ref><ref>Ranheim T, Halvorsen B. 2005. Coffee consumption and human health - beneficial or detrimental? - Mechanisms for effects of coffee consumption on different risk factors for cardiovascular disease and type 2 diabetes mellitus. ''Mol Nutr Food Research'' 49(3):274-284.</ref>
== Böröta Duho Wehede Kofi ''(Etimologi)'' ==
Böröta duho wehede ''kofi'' molo'ö si no tesura ya'ia da'ö moroi ba wehede ''bahasa Arab'': قهوة ''qahwah'' nifo'eluaha fa'abölö ma ''kekuatan'', börö me ba mböröta no la'oguna'ö sitobali ''ö'' simöi fangabölö mboto. Fehede ''qahwah'' ifuli so wa'atebulö fanötöi kofi andre ya'ia da'ö ''kahveh''<ref>Profesi Online UNM, "Mengenal Kopi: Sejarah, Legenda, dan Mitos",[https://profesi-unm.com/2021/03/20/mengenal-kopi-sejarah-legenda-dan-mitos/]Mufaigi me 26 Agustus 2022</ref> nihalö moroi ba wehede ''bahasa Turki'' ba sifao fa'atedou ginötö ba tebulö zui nitötöi faoma fehede ''koffie'' ba wehede ''bahasa Belanda''. Fangoguna'ö fehede ''koffie'' ba zi lö ara no la'oguna'ö ba li Indonesia ya'ia da'ö '''kopi''' simane si no ta'ila ofeta ma'ökhö.
== Waö-waö ''(Sejarah)'' ==
=== Si'oföna sibai moroi ba Negara Afrika ===
Ba ginötö kofi andre ibörötaigö la'ila dozi niha ba ndröfi 800 SM,<ref name=bean/> söndra tanöbö'ö manguma'ö wa me 850 M.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com">http://www.decentcoffee.com/CoffeeHistory.html Coffee History Part One di Decentcoffee.com</ref> Ba ginötö da'ö, ato niha ba ''Benua Afrika'', ya'ia da'ö si'oföna sibai ''bangsa Etiopia'', la'a ma labadu kofi andre lafaogö ia ba dawö gurifö ''(lemak hewan)'' faoma ''anggur'' ba wonönö ''protein'' faoma ''energi'' ba mboto.<ref name=natg>National Geographic. 2009. [http://www.nationalgeographic.com/coffee/ax/frame.html. Coffee, Beyond The Buzz]. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fangi'ila kofi andre tenga ni'odödögö, ya'ia da'ö me inötö samösa gubalo sotöi ''Khalid'' moroi ba ''Abyssinia'' me'i'ila fefu [[Nambi|nambi]] nikubaloininia lö erege dödö ba zima'ö-ma'ökhö irugi aekhu luo ba zitanö'owi, ba me ifaigi wa nambinia andrö la mbua geu zi hulö mbua ''beri''.<ref name="Coffee History Part One di Decentcoffee.com"/> Hiza kubalo andrö, i rino mbua geu da'ö (kofi) ba aefa da'ö, i'a.<ref name=bean>Bean Scoop. 2006. [http://www.decentcoffee.com/history.html. ''Coffee History '']. Mufaigi me 26 Agustus 2022.</ref> Fa'ato'ölö da'a idugu tedou ba monönö wangi'ila ba muzawili ba ''negara-negara'' si so ba [[Afrika]], hiza oi fabö'ö-bö'ö lala wangahaogö ya'ia. Hiza ba ziha'uga fakhe aefa da'ö, kofi ''(biji kopi)'' andre la'ohe sanörö tanö simate ma [[Laut Merah]] ba ofeta ba danö [[Arab Saudi|Arab]] si no tedou wangehao ya'ia.<ref name=natg/>
=== Fozawili kofi ba Arab ''(Penyebaran kopi di Arab)'' ===
Bangsa Arab si no tedou ''peradaban'' moroi ba Afrika, tenga ha fondrino kofi, hiza la rino ba lahalö du'a nia ''(ambil sari)''.<ref name=natg/> Ba abad ke-13, niha [[Islam]] ato zamadu kofi ba wonönö fa'abölöra ba wamalua ''ibadah''.<ref name="independent">{{Cite web |url=http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |title=''How Islamic inventors changed the world''. Maret 2006. Independent.co.uk |access-date=2013-12-12 |archive-date=26-8-2022 |archive-url=https://archive.today/20120716070311/http://www.independent.co.uk/news/science/how-islamic-inventors-changed-the-world-469452.html |dead-url=yes }}</ref> Fa'atehöngö kofi no möi fondrou'ö ba wamozawili ''agama Islam'' meluo da'ö irugi Afrika Utara, Mediterania, faoma India.<ref name=natg/>
Ba ginötö da'ö, lö ato zananö kofi baero Negara Arab, börö me Arab andre lö mamalö-malö la dou'ö ''ekspor'' kofi zi ''infertil-tidak subur'' larino ba la'oköli'ö.<ref name=bean/> Da'a zimöi lö tedou wananö kofi awena ba ndröfi si 1600 a, samösa ''peziarah India'' sotöi ''Baba Budan'' mofozu molohe kofi ''fertil'' baero danö [[Mekah]] ba latanö ba danö tanöbö'ö.<ref name=bean/>
[[Berkas:Canaletto (1697-1768), Venezia, campo Santi Giovanni e Paolo, 1736-1740.jpg|jmpl|kiri|200px|[[Venesia]], kota wamawa kofi ba ginötö kofi mozawili ba mbanua Eropa]]
=== Kofi numalö ba Eropa ''(Kopi Mencapai Pasar Eropa)'' ===
Kofi si'oföna sibai numalö ba [[Eropa]] ba ndröfi si 1615 ni'ohe zamawa ofeta ba [[Venesia]].<ref name=natg/> Samawa andre i'owuloi kofi moroi ba niha [[Turki]], hiza lö tobönö mu'a'asogö ni'oguna'öra ba da'a. Börö da'ö, bangsa Eropa labörögö latanö zinumbua kofi.<ref name=natg/> Bangsa [[Belanda]] sambua negara ba Eropa sananö kofi ba ndröfi si 1616.<ref>{{Cite web|title=A Brief History of Coffee|url=https://www.civilizedcoffee.com/blog/a-brief-history-of-coffee|website=Civilized Coffee|language=en-US| Mufaigi me 26-8-2022}}</ref> Aefa da'ö döfi 1690, kofi la'ohe ba [[Pulau Jawa]] ba wo ''kultivasi'' ba ngawawa sebua, sebolo. Ba ginötö da'ö, [[Indonesia]] so ba mbawa wamatörö Kolonial Belanda.<ref name=natg/>
== Umbu ==
[[Kategori:Nias]]
[[Kategori:Sinumbua]]
[[Kategori:Bohou tesura]]
kg2jn3thy48wdsbeqsnw8ulnxitonqz
Wikipedia:Sura amilita/38
4
3806
17640
2022-08-27T10:22:23Z
Slaia
39
sura amilita mi-38
wikitext
text/x-wiki
[[Berkas:Roasted Pork Neck Meat with Sweet & Sour Sauce.jpg|jmpl|150px]]
'''Ndriwo''' no fehede ni'oguna'ö niha ba [[Tanö Niha|Danö Niha]] ba nagole si tobali faosatö gö na manga ira. Nagole andre tola nagole mbawi, manu ma i'a ma tanö bö'önia. Me föna ha ŵaraö so ndriwo me lö lala wangirö'ö ya'ia. Ha i'a soköli zi tola la'irö'ö ara ba nomo ba tobali ndriwo sasese so ba mbanu-banua misa. Baero da'ö awena so ndriwo, ha na la'odödögö wamahö manu ma zui bawi ba urifö bö'ö. Ma zui na so walöŵa ba owasa bö'ö ba mbanua. Na ambö wemanga nagole ba mo'amböta ba mboto nifotöi ''zat besi''. Lö ta'ila na da'ö göi mbörö wa asese so wökhö nifotöi ''anaemia'' ba Danö Niha me föna, ya'ia na lö döla-döla, adogo-dogo hanu-hanu ba mamözi-mözi dödö. Ma'ökhö ta'ila wa heŵa'ae lö manga ndriwo ma nagole niha, tola te'a'asogö ''zat besi'' soguna ba mboto na tobönö la'a [[nandröta]], [[toru]], [[höwa]], ngawalö [[harita]] ma zui ngawalö mbulu-geu sowuge'e bö'ö. {{Baso|Ndriwo}}
ihuta7ohsuizh9v8j4mw7kwp7uadgft