Wikipedia
niawiki
https://nia.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Olayama
MediaWiki 1.46.0-wmf.26
first-letter
Media
Spesial
Huhuo
Sangoguna
Huhuo zangoguna
Wikipedia
Huhuo Wikipedia
Berkas
Huhuo berkas
MediaWiki
Huhuo MediaWiki
Templat
Huhuo templat
Fanolo
Huhuo wanolo
Kategori
Huhuo kategori
Portal
Huhuo portal
TimedText
TimedText talk
Modul
Pembicaraan Modul
Acara
Huhuo Acara
Tuhegafoa I
0
716
27307
27000
2026-04-29T12:08:10Z
Edison Zega A.Lewi
702
Monönö ba zima'ifu
27307
wikitext
text/x-wiki
{{Desa
|töi = Tuhegafoa I
|töi bö'ö =
|peta =
|foto =
|provinsi = Sumatra Utara
|dati2 = Kabupaten
|töi dati2 = Nias
|dati3 = Kecamatan
|kecamatan = Botomuzöi
|kode pos = 22815
|fa'ebolo = 3,21
|fa'ebolo umbu = <ref name="BPS"/>
|niha mbanua = 228
|niha mbanua döfi = 2019
|niha mbanua umbu = <ref name="BPS">BPS Kabupaten Nias Utara (2020), ''Kecamatan Botomuzoi Dalam Angka 2020'', nga'örö 36. {{-id-}}</ref>
|fa'afasösö = 71
|koordinat =
|kemendagri = 12.04.21.2007
|RT =
|RW =
|KK =
|APBDesa =
|bolokha gu'ö =
}}
'''Tuhegafoa I''' ya'ia da'ö no sambua desa ba [[Kecamatan Botomuzöi]], [[Kabupaten Nias]]. Da'e Kodenia ba wamatörö Indonesia 12.04.21.2007.<ref>Kementerian Dalam Negeri (2019), [https://www.kemendagri.go.id/page/read/48/peraturan-menteri-dalam-negeri-no72-tahun-2019 ''Peraturan Menteri Dalam Negeri No.72 Tahun 2019''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210112085931/https://www.kemendagri.go.id/page/read/48/peraturan-menteri-dalam-negeri-no72-tahun-2019 |date=2021-01-12 }} (PDF), nga'örö 366. {{-id-}}</ref>
== Umbu ==
<references />
{{Navbox Kecamatan Botomuzöi}}
{{Navbox Kabupaten Nias}}
{{Authority control}}
[[Kategori:Desa ba Danö Niha]]
gtx7dkpmu1pyngfxqxf6rp4nlag975t
Hilihati
0
1008
27308
26329
2026-04-29T12:08:58Z
Edison Zega A.Lewi
702
Monönö ba zi ma'ifu
27308
wikitext
text/x-wiki
{{Desa
|töi = Hilihati
|töi bö'ö = Hili Hati
|peta =
|foto =
|provinsi = Sumatra Utara
|dati2 = Kabupaten
|töi dati2 = Nias Utara
|dati3 = Kecamatan
|kecamatan = Lahewa
|kode pos = 22853
|fa'ebolo = 7,35
|fa'ebolo umbu = <ref name="BPS"/>
|niha mbanua = 1.075
|niha mbanua döfi = 2019
|niha mbanua umbu = <ref name="BPS">BPS Kabupaten Nias Utara (2020), ''Kecamatan Lahewa Dalam Angka 2020'', nga'örö 38. {{-id-}}</ref>
|fa'afasösö = 146,00
|koordinat =
|kemendagri = 12.24.10.2010
|RT =
|RW =
|KK =
|APBDesa =
|bolokha gu'ö =
}}
'''Hilihati''' ya'ia da'ö no sambua desa ba [[Kecamatan Lahewa]], [[Kabupaten Nias Utara]]. Da'e Kodenia ba wamatörö Indonesia 12.24.10.2010. <ref>Kementerian Dalam Negeri (2019), [https://www.kemendagri.go.id/page/read/48/peraturan-menteri-dalam-negeri-no72-tahun-2019 ''Peraturan Menteri Dalam Negeri No.72 Tahun 2019''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210112085931/https://www.kemendagri.go.id/page/read/48/peraturan-menteri-dalam-negeri-no72-tahun-2019 |date=2021-01-12 }} (PDF), nga'örö 559. {{-id-}}</ref>
== Umbu ==
<references />
{{Navbox Kecamatan Lahewa}}
{{Navbox Kabupaten Nias Utara}}
{{Authority control}}
[[Kategori:Desa ba Danö Niha]]
tgtak1aslg39qwnripxmhdxidi3eeza
Provinsi Sumatra Utara
0
2805
27310
25720
2026-04-30T01:01:27Z
InternetArchiveBot
504
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
27310
wikitext
text/x-wiki
{{Kotak info provinsi Indonesia
| nama = Sumatra Utara
| singkatan = Sumut
| nama lain = Sumatera Utara
| julukan =
| bendera = Flag of North Sumatra.svg
| lambang = Coat of arms of North Sumatra.svg
| foto = {{Photomontage
| photo1a = Lake Toba, Sumatra.jpg
| photo2a = Medan city 2019.jpg
| photo3a = Bukit Holbung.jpg
| photo3b = Skewed Front View, Tjong A Fie Mansion, Medan.jpg
| photo4a = Rumah Bolon.jpg
| photo4b = Sinabung-Gundaling-20100913.JPG
| photo5a = Tari Perang Nias 3.jpg
| photo5b = Candi Bahal 1.JPG
| size = 300
| spacing = 1
| color = transparent
| border = 0
| text = Moroi yaŵa, kambera lumalö ba gambölö: [[Danau Toba]], Pusat [[Kota Medan]], [[Danau Toba]] faoma Hulo Samosir, Pecinan Medan - Rumah Tjong A Fie, desa satua [[Batak]] ba [[Samosir]], [[Gunung Sinabung]], fatele [[Nias]] ba [[Candi Bahal]]
}}
| motto = Owölö-ölö mohalöŵö, Mo'ahonoa Wa'auri, Molakhömi ba Budaya
| peta = Locator north sumatra.png
| tanggal = [[15 April]] [[1948]]
| dasar hukum = Undang-Undang No. 10 Döfi 1948<br/>Undang-Undang No. 24 Döfi 1956
| ibukota = [[Berkas:Logo Kota Medan (Seal of Medan).svg|20px]] [[Kota Medan]]
| kota besar = {{collapsible list|[[Kota Binjai|Binjai]]<br> [[Pematang Siantar]]<br>[[Gunung Sitoli]]<br> [[Padangsidimpuan]]<br> [[Kota Tanjung Balai|Tanjung Balai]]<br>[[Sibolga]]<br> [[Kota Tebing Tinggi|Tebing Tinggi]]}}
| luas = 72981,23
| luasdaratan = <!-- Tuliskan angka saja, tanpa satuan (km2) dan tanda titik sebagai pembatas ribuan. -->
| luasperairan = <!-- Tuliskan angka saja, tanpa satuan (km2) dan tanda titik sebagai pembatas ribuan. -->
| persenperairan = <!-- Tuliskan angka saja, tanpa satuan (%). -->
| latitude = 0º 50' Lintang Selatan - 4º 40' Lintang Utara
| longitude = 96º 40' - 100º 50' Bujur Timur
| peringkat populasi = 4
<!-- Populasi penduduk -->
| penduduk = 15136522
| kepadatan = 207,40
| tahun populasi = 2020
| populasi ref =<ref name="DUKCAPIL">[https://gis.dukcapil.kemendagri.go.id/peta/ Visualisasi Data Kependuduakan - Kementerian Dalam Negeri 2020] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220705211227/http://gis.dukcapil.kemendagri.go.id/peta/ |date=2022-07-05 }}, dukcapil.kemendagri.go.id, mufaigi me 20 Februari 2021 ({{-id-}})</ref>
<!-- Nama gubernur -->
| nama gubernur = [[Edy Rahmayadi]]
| nama wakil gubernur = Musa Rajekshah
| nama ketua DPRD = Baskami Ginting
| nama sekretaris daerah = R. Sabrina
| kabupaten = 25
| kota = 8
| kecamatan = 440
| kelurahan = 693
| desa = 5.419
| total APBD = Rp 13.880.970.638.142,00 <ref name="APBD">[https://www.sumutprov.go.id/content/userfiles/pengelolaan_anggaran/LAMPIRAN_1_PERDA_APBD_TA_2020.pdf Ringkasan APBD Tahun 2020] (PDF), sumutprov.go.id, mufaigi me 20 Yanuari 2021. ({{-id-}})</ref>
| tahun APBD = 2020
| PAD = Rp 5.967.650.671.842,00 ([[2020]])
| dau = Rp 2.731.961.034.000,00 ([[2020]])<ref>[http://www.djpk.kemenkeu.go.id/wp-content/uploads/2019/09/2.-DAU.pdf Rincian Alokasi Dana Alokasi Umum Provinsi/Kabupaten Kota Dalam APBN T.A 2020] (PDF), djpk.kemenkeu.go.id, mufaigi me 21 Februari 2021. ({{-id-}})</ref>
| dak = Rp 4.746.209.995.000,00 ([[2020]])
| suku = {{collapsible list|[[Soi Batak]] 44,75%<br>— [[Batak Toba|Toba]] 25,62%<br>— [[Soi Angkola|Angkola]] & [[Mandailing]] 11,27%<br>— [[Soi Karo|Karo]] 5,09%<br>— [[Batak Simalungun|Simalungun]] 2,04%<br>— [[Batak Pakpak|Pakpak]] 0,73%<br> [[Soi Jawa|Jawa]] 33,40%<br> [[Soi Nias|Nias]] 6,36%<br> [[Soi Melayu|Melayu]] 5,86%<br> [[Tionghoa]] 2,71%<br> [[Soi Minangkabau|Minangkabau]] 2,66%<br> [[Soi Aceh|Aceh]] 0,97% <br> Soi bö'ö 3,29%<ref name="SUMUT2018">[https://www.kompas.com/skola/read/2020/01/12/100000869/mengenal-provinsi-sumatera-utara?page=2 Mengenal Provinsi Sumatra Utara], kompas.com, mufaigi me 26 April 2020. ({{-id-}})</ref>}}
| agama = [[Islam]] 63,36%<br> [[Kristen]] 33,99%<br>— [[Niha Keriso Protestan|Protestan]] 26,66%<br>— [[Katolik]] 7,33%<br> [[Buddha]] 2,43%<br> [[Konghucu]] 0,11%<br> [[Hindu]] 0,10%<br> [[Parmalim]] 0,01%<ref name="SUMUT">[https://sumut.bps.go.id/publication/2021/02/26/e93c46a1e30092ec491ec8a9/provinsi-sumatera-utara-dalam-angka-2021.html Provinsi Sumatera Utara Dalam Angka 2021], sumut.bps.go.id, mufaigi me 5 Maret 2021. ({{-id-}})</ref>
| bahasa = {{collapsible list|[[Li Indonesia|Indonesia]] (resmi)<br>[[Li Batak|Batak]] (dominan)<br>—[[Li Batak Angkola|Batak Angkola]]<br>—[[Li Karo|Batak Karo]]<br>—[[Li Mandailing|Batak Mandailing]]<br>—[[Li Batak Pakpak|Batak Pakpak]]<br>—[[Li Simalungun|Batak Simalungun]]<br>—[[Li Batak Toba|Batak Toba]]<br>[[Li Jawa|Jawa]]<br>[[Li Melayu|Melayu]]<br>—[[Li Melayu Baba|Melayu Baba]]<br>—[[Li Melayu Deli|Melayu Deli]]<br>[[Li Minangkabau|Minangkabau]]<br>[[Li Niha|Nias]]<br>[[Li Aceh|Aceh]]<br>[[Li Arab|Arab]]<br>[[Li Hakka|Hakka]]<br>[[Li Hokkien|Hokkien]]<br>—Hokkien Medan<br>[[Li Tamil|Tamil]]<br>[[Li Tionghoa|Tionghoa]]}}
| lagu = [[Sinanggar Tullo]], [[Alusi Au]], Mbiring Manggis, Piso Surit, Selayang Pandang, Tanjung Katung, [[Ketabo]], Kijom, Serma Dengan Dengan, Pos ni Uhur Mai
| rumah = Balai Batak Toba
| senjata = Piso
| web = {{url|sumutprov.go.id}}
| catatan =
| translit_lang1 =
| translit_lang2_info =
| translit_lang2_type =
| translit_lang2 =
| translit_lang1_info =
| translit_lang1_type =
| utc = +07:00
| kode area = {{Collapsible list|
061 — Kota Medan — Kota Binjai — Stabat (Kabupaten Langkat) — Lubuk Pakam (Kabupaten Deli Serdang) — Perbaungan - Pantai Cermin (Kabupaten Serdang Bedagai)|
0620 — Pangkalan Brandan (Kabupaten Langkat)|
0621 — Kota Tebing Tinggi — Sei Rampah (Kabupaten Serdang Bedagai)|
0622 — Kota Pematangsiantar — Pematang Raya (Kabupaten Simalungun) — Limapuluh (Kabupaten Batu Bara)|
0623 — Kisaran (Kabupaten Asahan) — Kota Tanjung Balai|
0624 — Rantau Prapat (Kabupaten Labuhanbatu) — Aek Kanopan (Kabupaten Labuhanbatu Utara) — Kota Pinang (Kabupaten Labuhanbatu Selatan)|
0625 — Parapat (Kabupaten Simalungun) — Ajibata (Kabupaten Toba Samosir) — Simanindo (Kabupaten Samosir)|
0626 — Pangururan (Kabupaten Samosir)|
0627 — Sidikalang (Kabupaten Dairi) — Salak (Kabupaten Pakpak Bharat)|
0628 — Kabanjahe (Kabupaten Karo) — Sibolangit (Kabupaten Deli Serdang)|
0630 — Telukdalam (Kabupaten Nias Selatan)|
0631 — Kota Sibolga — Pandan (Kabupaten Tapanuli Tengah)|
0632 — Balige (Kabupaten Toba Samosir)|
0633 — Tarutung (Kabupaten Tapanuli Utara) — Dolok Sanggul (Kabupaten Humbang Hasundutan)|
0634 — Kota Padang Sidempuan — Sipirok (Kabupaten Tapanuli Selatan)|
0635 — Gunung Tua (Kabupaten Padang Lawas Utara)|
0636 — Panyabungan (Kabupaten Mandailing Natal) — Sibuhuan (Kabupaten Padang Lawas)|
0639 — Kota Gunung Sitoli}}
| flora = [[Kenanga]]
| fauna = [[Beo Nias]]
| TNKB = {{Collapsible list|BK (pesisir timur)|BB (pesisir barat)}}
| ISO = ID-SU
| zona waktu = [[Waktu Indonesia Barat|WIB]]
|IPM ={{increase}} 71,77 ([[2020]]) (<span style="background:Yellow;color:#000000"> Tinggi </span>)<br> {{increase}} 71,74 ([[2019]]) (<span style="background:Yellow;color:#000000"> Tinggi </span>) <ref name="IPM">{{cite web|url=https://www.bps.go.id/indicator/26/413/1/-metode-baru-indeks-pembangunan-manusia.html|title=Metode Baru Indeks Pembangunan Manusia 2019-2020|website=www.bps.go.id|accessdate=21 Januari 2021}}</ref>
| kode pos = 20''xxx''-22''xxx''
}}
'''Provinsi Sumatra Utara''' (asese te'adogo'ö ia '''Sumut''') no sambua provinsi ba [[Indonesia]] si so tanö yöu hulo [[Sumatra]]. Ibu kota provinsi andre [[Medan]] ba fa'ebolo mbolokhania 72.981,23 km<sup>2</sup>. Provinsi Sumatra Utara no göi provinsi numero öfa ba Indonesia soya ono mbanua aefa provinsi [[Jawa Barat]], [[Jawa Timur]] ba [[Jawa Tengah]]. Me ndröfi [[2020]] fa'oya nono mbanua Sumatra Utara 15.136.522 niha, fa'afasösönia 207,40 niha/km<sup>2</sup>.<ref>[https://gis.dukcapil.kemendagri.go.id/peta/ Visualisasi Data Kependuduakan - Kementerian Dalam Negeri 2020] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220705211227/http://gis.dukcapil.kemendagri.go.id/peta/ |date=2022-07-05 }}, dukcapil.kemendagri.go.id, mufaigi me 20 Februari 2021. ({{-id-}})</ref>
== Waö-waö ==
[[Berkas:Governor Marah Halim Harahap inspecting a field in South Tapanuli, Almanak Pemerintah Daerah Propinsi Sumatera Utara (1969), p383.jpg|jmpl|ki|220px|Gubernur Sumatera Utara, [[Marah Halim Harahap]], möi ifauzei mbanua ba Tapanuli Selatan, me döfi si 1969]]
Ba ginötö so niha [[Belanda]] ba Indonesia, hulo Sumatera Utara andre sambua wamatörö stöi Gouvernement van Sumatra banua nikuasoira meluo da'ö, ma'asagörö hulo Sumatra nifatörö samösa ''gubernur'' si mutaro ba [[Kota Medan]].<ref>{{Cite web|last=|first=|date=1 Desember 2020|title=Mengenal Provinsi Sumatera Utara Halaman all|url=https://www.kompas.com/skola/read/2020/01/12/100000869/mengenal-provinsi-sumatera-utara|website=KOMPAS.com|language=id|access-date=13 Februari 2022|archive-date=2023-02-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20230213021757/https://www.kompas.com/skola/read/2020/01/12/100000869/mengenal-provinsi-sumatera-utara|dead-url=no}}</ref> Aefa da'ö ba ndröfi si 1948, molo'ö Undang-undang Republik Indonesia No. 10 Tahun 1948, Provinsi Sumatera tebagi ba zi tölu provinsi sifabö'ö ya'ia da'ö: Sumatera Utara, [[Sumatera Tengah]], faoma [[Sumatera Selatan]]. Provinsi Sumatera Utara samösa sambua provinsi moroi ba wo'orudugö zi tölu mbanua ''administratif'' nitötöi faoma ''keresidenan'' ya'ia da'ö: Keresidenan Aceh, Keresidenan Sumatera Timur, faoma Keresidenan Tapanuli.<ref>{{Cite book|last=Presiden Republik Indonesia|date=15 April 1948|url=https://peraturan.bpk.go.id/Home/Download/14341/UU%20Nomor%2010%20Tahun%201948.pdf|title=UNDANG-UNDANG NOMOR 10 TAHUN 1948 TENTANG PEMBAGIAN SUMATERA DALAM TIGA PROPINSI.|url-status=live|access-date=2023-02-13|archive-date=2023-08-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20230805094311/https://peraturan.bpk.go.id/Home/Download/14341/UU%20Nomor%2010%20Tahun%201948.pdf|dead-url=no}}</ref>
Mena'ö te faehagö Undang-Undang Republik Indonesia (R.I.) No. 10 Tahun 1948 ba zi 15 April 1948, tetatugöi wa hulo Sumatera andre la bagi ba zi tölu provinsi si so kuaso wo'aturai ma ba wo'urusi provinsi-nia samösa, provinsi si tölu da'ö: Provinsi Sumatera Utara, Provinsi Sumatera Tengah, faoma Provinsi Sumatera Selatan. Hiza, ngaluo wesindro Provinsi Sumatera Utara la'osaraö ya'ia da'ö, 15 April 1948.<ref>{{Cite book|last=Syahminan, M., dan Katimin|date=2018|url=http://repository.uinsu.ac.id/12587/2/11.%20BUKU-KONFLIK%20OTORITAS.pdf|title=Konflik, Otoritas dan Kebijakan di Sumatera Utara|location=Medan|publisher=Perdana Publishing|isbn=978-602-5674-87-7|pages=21|url-status=live|access-date=2025-09-12|archive-date=2023-08-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20230805094155/http://repository.uinsu.ac.id/12587/2/11.%20BUKU-KONFLIK%20OTORITAS.pdf|dead-url=yes}}</ref>
Ba mböröta ndröfi si 1949, tefalua zui ''reorganisasi'' wamareta ba Sumatra. Molo'ö Keputusan Pemerintah Darurat R.I. Nomor 22/Pem/PDRI ba ngaluo si 17 Mei 1949, Sidadao ba nahia [[Daftar Gubernur Sumatera Utara|Gubernur Sumatera Utara]] lö hadöi. Ba tetohugö zui Ketetapan Pemerintah Darurat R.I. ba ngaluo si 17 Desember 1949, tefasindro Provinsi Aceh faoma Provinsi Tapanuli/Sumatera Timur. Lö ara aefa da'ö, faoma Peraturan Pemerintah Pengganti Undang-Undang No. 5 Tahun 1950 ba ngaluo si 14 Agustus 1950, sura si no tefaehagö lafuli ladöni furi ''(dicabut)'' ba la fasindro zui Provinsi Sumatera Utara.
Moroi ba Undang-Undang R.I. No. 24 Tahun 1956 ni faehagö me ngaluo si 7 Desember 1956, tefasindro Daerah Otonom Provinsi Aceh, irege wilayah Provinsi Sumatera Utara so ma'ifu zifao ba wilayah Provinsi Aceh.<ref>{{Cite web |url=http://www.sumutprov.go.id/tentang-provsu/sejarah |title=Sejarah Pemerintah Provinsi Sumatera Utara |access-date=2015-08-12 |archive-date=2016-11-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20161104192543/http://www.sumutprov.go.id/tentang-provsu/sejarah |dead-url=yes }}</ref>
== Geografi ==
Provinsi Sumatera Utara no so ia ba 1°–4° Lintang Utara faoma 98°–100° Bujur Timur.<ref>{{Cite book|date=2022|url=https://sumut.bps.go.id/publication/2022/12/30/f2b6d1e3019693cd02ac8228/provinsi-sumatera-utara-dalam-infografis-2022.html|title=Provinsi Sumatera Utara dalam Infografis 2022|publisher=BPS Provinsi Sumatera Utara|pages=3|url-status=live}}</ref> Tete danö ba Provinsi Sumatera Utara fa'ebolonia ikhamö ba zi 72.981,23 km<sup>2</sup>.<ref>{{Cite book|last=Aryani, D., dkk.|date=2022|url=https://sumut.bps.go.id/publication/2022/02/25/17ee98e7b1d625e53481dc38/provinsi-sumatera-utara-dalam-angka-2022.html|title=Provinsi Sumatera Utara Dalam Angka 2022|publisher=BPS Provinsi Sumatera Utara|editor-last=Gurning, M. J., dkk.|pages=4|issn=0215-2053|url-status=live}}</ref> Sumatera Utara andre tola tefa'oli ia ba Pesisir Timur, Pegunungan Bukit Barisan, Pesisir Barat, faoma [[Kepulauan Nias]] ma [[Tanö Niha]].
Ba gatumbukha fao ba provinsi si no alio sibai wa'atedou ngawalö lala wa'auri ba da'a, me ngawalö lala nifaehagö sifakhai ba ''infrastruktur'' no tobönö sibai moroi ba nahia tanöbö'ö. Tenga ha da'ö, fetaro ba gatumbukha andre no alio sibai wa'atedou wa'ato niha mbanua moroi ba mbanua tanöbö'ö. Ba ginötö kolonial [[Hindia Belanda]], banua andre fao ia ba ''residentie Sumatra's Oostkust'' sifagölö ba [[Riau|provinsi Riau]].
Ba mbanua si so fetaro ba gotalua, ma lamane ia ''provinsi berjajar'' [[Pegunungan Bukit Barisan]].<ref>{{Cite journal|last=Ginting, M. S. P., dan Girsang, R.|date=1992|title=Pemanfaatan Air Tanah dan Lingkungan Hidup di Sumatera Utara|url=https://www.iagi.or.id/web/digital/50/21th-Vol-II-(7-10-Des-1992)-357-368.pdf|journal=Proceedings of the Indonesian Association of Geologists XXI Annual Scientific Meeting|pages=728|isbn=979-8126-04-1}}</ref> Hiza, ba zi sara botohili andre no sambua mbanua salio wa'amonönö wa'ato niha. Simane ba zifasui mbanua ba [[Danau Toba]] faoma ba hlo [[Samosir]], sambua nahia sifasösö niha, si no mobal'ö tuho lala wa'auri ba ''danau'' da'a.
Na ba wetaro ba gaekhula, sambua nahia si tolazi, ya'ia da'ö si so ya'ira soi Batak, Minangkabau, faoma Aceh.<ref>Wulan, Y.C.,Yasmi, Y.,Purba, C.,Wollenberg, E., Analisis Konflik: Sektor Kehutanan di Indonesia 1997-2003, p.27, Center for International Forestry Research, 2004</ref>
=== Sifaola ===
Sifaola ba Provinsi Sumatera Utara ya'ia da'ö:<ref>{{Cite book|last=Aryani, D., dkk.|date=Februari 2023|url=https://sumut.bps.go.id/publication/2023/02/28/ee319bd16e8eaee7599bfaa7/provinsi-sumatera-utara-dalam-angka-2023.html|title=Provinsi Sumatera Utara dalam Angka 2023|location=Medan|publisher=BPS Provinsi Sumatera Utara|editor-last=Gurning, M. J., dkk.|pages=3|issn=0215-2053|url-status=live|access-date=2023-05-31|archive-date=2023-06-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20230602212755/https://sumut.bps.go.id/publication/2023/02/28/ee319bd16e8eaee7599bfaa7/provinsi-sumatera-utara-dalam-angka-2023.html|dead-url=no}}</ref>
{{batas_USBT
|tanöyöu=[[Aceh|Provinsi Aceh]]
|tanöraya=[[Riau|Provinsi Riau]], dan [[Sumatera Barat|Provinsi Sumatera Barat]],
|atumbukha=[[Selat Malaka]] dan Malaysia
|aekhula=[[Samudra Hindia]]
}}
Banua Provinsi Sumatera Utara so khönia 419 hulo.<ref>{{Cite book|last=Syahminan, M., dan Katimin|date=Desember 2018|url=http://repository.uinsu.ac.id/12587/2/11.%20BUKU-KONFLIK%20OTORITAS.pdf|title=Konflik. Otoritas dan Kebijakan di Sumatera Utara|location=Medan|publisher=Perdana Publishing|isbn=978-602-5674-87-7|pages=17|url-status=live|access-date=2023-05-31|archive-date=2023-08-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20230805094155/http://repository.uinsu.ac.id/12587/2/11.%20BUKU-KONFLIK%20OTORITAS.pdf|dead-url=no}}</ref> Provinsi Sumatera Utara so dombua hulo sebua si so ba wetaro tanö baero. Hulonia ya'ia da'ö hulo ''Simuk'' si so ba [[Tanö Niha|Danö Niha]]. Hulo si sambua tö ya'ia da'ö hulo ''Berhala'' si so ba [[Selat Malaka]].<ref>{{Cite book|last=Kusbianto|date=Oktober 2019|url=http://repository.dharmawangsa.ac.id/442/1/Finis.pdf|title=Penyelesaian Sengketa Tanah Garapan di Perkebunan: Litigasi, Non Litigasi dan Suguh Hati|location=Medan|publisher=Undhar Press|isbn=978-623-92025-0-7|editor-last=Aulia, E. W., dkk.|pages=15|url-status=live|access-date=2023-05-31|archive-date=2023-10-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20231011094113/http://repository.dharmawangsa.ac.id/442/1/Finis.pdf|dead-url=no}}</ref> Ba Danö Niha so 132 hulo nifaehuni ba zi sambua hulo sebua ba 131 hulo side-ide. Hulo sebuania ya'ia Danö Niha. Na hulo sigide-ide no so ia ba zifasui Tanö Niha.<ref>{{Cite book|last=Gustanto, dkk.|date=2005|url=https://repositori.kemdikbud.go.id/21149/1/2005-Buku-Nias.pdf|title=Adat dan Budaya Suku Bangsa Nias Sumatera Utara|location=Banda Aceh|publisher=Balai Kajian Sejarah dan Nilai Tradisional|isbn=979-9164-51-6|editor-last=Mulia|editor-first=Hendra|pages=7|url-status=live|access-date=2023-05-31|archive-date=2023-10-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20231011094126/https://repositori.kemdikbud.go.id/21149/1/2005-Buku-Nias.pdf|dead-url=no}}</ref> Tanö Niha andre so ia ba wetaro asi sebua ba zi sandrohu gaekhula ba [[Samudra Hindia]]. Nahia wamareta meluo da'ö ba [[Gunung Sitoli]].
Kepulauan Batu so khönia 51 hulo ba gotaluania so 4 hulo sebua, ya'ia da'ö: Sibuasi, Pini, Tanahbala, Tanahmasa. Famaretania ba Pulau Telo si so ba hulo Sibuasi. Kepulauan Batu so ia ba ''tenggara'' Danö Niha. Hulo tanöbö'ö ba Sumatera Utara: Imanna, Pasu, Bawa, Hamutaia, Batumakalele, Lego, Masa, Bau, Simaleh, Makole, Jake, ba Sigata, Wunga.
{{Börö zura}}
{{Umbu}}
{{reflist}}
[[Kategori:Nias]]
h4immshv48qvpj937r62l5nwilcpcc4
Tandraluo
0
3829
27311
25973
2026-04-30T01:12:23Z
InternetArchiveBot
504
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
27311
wikitext
text/x-wiki
'''Tandraluo''' no sambua gama-gama ni'oguna'ö ba wamaigi inötö, so nifali'ö ba danga, so nisaitagö ba dowa, so nifedadao ba dete meza, ba iada'a so ia bakha ba komputer ba ba telefon gokhö. Moguna ia ba wangerai hawa'ara gotalua moroi ba zalua si sambua irugi zalua si sambua tö. Ba dandraluo nifofanö mesin, so khönia tölu duturu saliŵa-liŵa: turu sadogo-dogo sanuturu ''jam'' ba turu sanau sanuturu ''menit'' ba turu fondrege anau sanuturu ''detik''. Ero sambua jam mubagi ia 60 menit ba sambua menit 60 detik. Andrö wa ifanaoka ia 60 kali turu detik ena'ö ifaonaoka ia sakali turu menit, ba 60 kali ifanaoka ia turu menit irege ibözi sara turu jam.<ref name=":0">{{Cite book|last=Abdullah|first=Mikrajuddin|date=2016|url=https://fmipa.itb.ac.id/wp-content/uploads/sites/7/2017/12/Diktat-Fisika-Dasar-I.pdf|title=Fisika Dasar I|location=Bandung|publisher=Institut Teknologi Bandung|isbn=|pages=37|url-status=live|access-date=2022-09-15|archive-date=2022-09-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20220915120547/https://fmipa.itb.ac.id/wp-content/uploads/sites/7/2017/12/Diktat-Fisika-Dasar-I.pdf|dead-url=yes}}</ref> Tefa'ele'ö ba zato dandraluo siföföna sibai me ngaotu ndröfia si-16. Ba ginötö da'ö lafofanö mesin dandraluo andre faoma kaŵe nigölugö ni'abölö'ö faoma tanga. Andrö göi lafotöi ia ''mekanik manual''. Tandraluo nifali'ö ba danga fondrege atua ya'ia dandraluo razo Inggris Elizabeth I nihaogö Robert Dudley me 1571. I'otarai ngaotu ndröfia si-16 irugi ngaotu ndröfia si-20 ha ira'alawe zangoguna'ö tandraluo nifali'ö ba danga andre. Tandraluo ndramatua ya'ia dandraluo ni'irö'ö ba nono zaraeŵa.<ref name="Evolu">{{cite web|url=http://www.vintagewatchstraps.com/wristwatches.html|title=THe Evolution of the Wristwatch|access-date=2022-09-15|archive-date=2013-12-08|archive-url=https://web.archive.org/web/20131208200615/http://vintagewatchstraps.com/wristwatches.html|dead-url=yes}}</ref>
[[Berkas:Orient_Star_-_Classic.jpg|jmpl|Tandraluo sangoguna'ö mesin nifofanö tambalou (lafotöi ia mekanik)]]
[[Berkas:Seiko 35A.jpg|jmpl|Seiko Astron, tandraluo sangoguna'ö mesin nifofanö batere (lafotöi ia quartz) siföföna ba zi sagörö ulidanö (1969)]]
[[Berkas:Timex T5E901 Ironman Triathlon 30 Lap FLIX.jpg|jmpl|Tandraluo nifofanö elektronik (lafotöi digital)]]
Ngaotu ndröfia wa'ara oi smanö mesin tandraluo ni'ila niha. Irege lasöndra niha hewisa wamofanö mesin dandraluo faoma fa'abölö listrik. Labörötaigö wamazökhi mesin dandraluo sibohou andre me 1946 ira Hamilton Watch Company moroi ba Lancaster, Pennsylvania, Amerika Serikat, heŵa'ae awena sa dania tola lafamawa ia ba zato me 1957.
Bahiza lö ara aefa da'ö lasöndra ira niha Jepang mesin dandraluo sabölö sökhi nifofanö faoma batere nifotöi nifotöi "quartz", sabölö atulö wangerainia inötö. Töi dandraluo andre Seiko Astron 35SQ ba tefa'olo ia ba zato me 1969.<ref name="seiko_history">[http://www.seikowatches.com/world/history/our_achievements/index.html Sejarah Penghargaan Seiko.]</ref> Latema'ö göi dandraluo ''quartz'' da'a ira IEEE (''Institute of Electrical and Electronics Engineers'') tobali sambua tarahösö waö-waö wa'atedou "ilmu teknik elektro" ba zi sagörö tanö.<ref name="IEEE">[http://www.ieeeghn.org/wiki/index.php/Milestones:List_of_IEEE_Milestones Daftar Milestones IEEE.]</ref> Ngawalö dandraluo sibohou da'a göi dania zame'e mo'amböta wa'oya wowöli niha dandraluo ''mekanik'' moroi ba [[Swiss]].<ref name="seiko_breakout">{{Cite web |url=http://www.watchtime.com/2009/12/1969-seikos-breakout-year/ |title=Seiko Breakout Year. |access-date=2022-09-15 |archive-date=2014-10-06 |archive-url=https://web.archive.org/web/20141006104604/http://www.watchtime.com/2009/12/1969-seikos-breakout-year/ |dead-url=yes }}</ref><ref name="invention.smithsonian.org">{{Cite web |url=http://invention.smithsonian.org/centerpieces/quartz/global/states.html |title=Smithsonian: The quartz revolution revitalized the U.S. watch industry. |access-date=2022-09-15 |archive-date=2010-06-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100615115217/http://invention.smithsonian.org/centerpieces/quartz/global/states.html |dead-url=yes }}</ref><ref>[http://hbr.org/product/seiko-watch-corporation-moving-upmarket/an/HKU658-PDF-ENG Harvard Business Review: Seiko Watch Corporation: Moving Upmarket]</ref> Gofu heza oi tesöndra dandraluo ''quartz'' nifazökhi oya merek bö'ö ba samulö'ö industri dandraluo ba zi sagörö ulidanö. Lö tola oya lafazökhi dandraluo meföna ba börö da'ö ha niha so'okhöta zi tola mangokhögö ya'ia. Börö "quartz" aoha ba alio wamazökhi tandraluo, irege tola abölö ide-ide mbölinia ba tola la'öli ia niha si fagölö.
== Tandraluo si lö abasö ==
Baero dandraluo si fagölötö so göi ngawalö ndraluo ni'oguna'ö ba wohalöŵö heza oya nidanö, irege silötolalö oköli manö dandraluo andrö hewa'ae no göna ia idanö ma zui alömö ia bakha ba nidanö (laŵaö ''water resistant'' ni'adogo'ö faoma WR ba li Inggris, faigi tou). So gafore fangerai wa'abakha tola alömö dandraluo ba wanaha idanö, ya'ia ATM (adogoa li Inggris ''atmospheres''). Ero sara ATM te'erai 10 meter. Na lasura 3 ATM eluahania 30 meter wa'abakha tola alömö dandraluo andrö. Ba da'a tou so mbosi wa'abölö dandraluo molo'ö ATM andrö.
{| class="wikitable"
|'''Bosi'''
|'''Faudu te'oguna'ö ia'''
|'''Famotokhi'''
|-
|WR 3 ATM / 30 m
|Tola la'oguna'ö ia ero ma'ökhö, he mosino he moteu. Tebai lafake ba wemondri, fatui, folangi, fagai, folaya-laya ba dete nidanö, ba tanöbö'önia si göna idanö.
|Tebai la'oguna'ö ba watuisa
|-
|WR 5 ATM / 50 m
|Tola la'oguna'ö ba wolangi, fagai, ba tanöbö'önia. Lö lafake ba watui.
|Tebai la'oguna'ö ba watuisa
|-
|WR 10 ATM / 100 m
|Tola lafake ba ginötö mangahele ba dete nidanö nidöni tundraha mesin salio awö ba ngawalö olahraga nidanö tanöbö'ö.
|Tebai la'oguna'ö ba watuisa
|-
|WR 20 ATM / 200 m
|Tola lafake ba we'amöi ba nasi faoma ngawalö olahraga nidanö.
|Tola lafake ba watuisa
|-
|Sifatui 100 m
|Da'a zilötolalö tefönui (standar ISO 6425) na möi ''scuba diving''. Tebai ia la'oguna'ö ia ba ''saturation diving''
|Tandraluo ndra si fatui 100 m ba 150 m
|-
|Sifatui 200 m ma zui 300 m
|Tola la'oguna'ö ba ''scuba diving'', ba tebai ba ''saturation diving''
|Ngawalö dandraluo ndra si fatui iada'a
|-
|Sifatui 300 m wa'abakha ma töra
|Tola la'oguna'ö ba nifotöi ''saturation diving'' (sangoguna'ö ''gas helium'').
|Tandraluo sangoguna'ö ''gas helium'', nihaogö khöndra somasi fatui professional. Fa'abakha tola alömö ia tola töra 300 m
|}
== Faigi göi ==
* [[Inötö]]
* [[Inötö ba Danö Niha]]
* [[Miwo manu]]
* [[Töi mbaŵa]]
== Umbu ==
<references />
[[Kategori:Surambaŵa]]
[[Kategori:Tandraluo]]
jvaolrhmauobksgxiuhfdwcw9wwl0q4
Sangoguna:James500
2
3883
27309
18402
2026-04-29T18:51:49Z
James500
1315
Remove template
27309
wikitext
text/x-wiki
{{#babel:en}}
[[en:User:James500]]
eu13so1xoub6xvcjld6yea9o5qsrodx
Universitas
0
4207
27312
25451
2026-04-30T01:15:44Z
InternetArchiveBot
504
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
27312
wikitext
text/x-wiki
[[Berkas:Gedung Pusat Universitas Gadjah Mada (3).jpg|jmpl|Gödo [[Universitas Gadjah Mada]] si so ba Yogyakarta]]
'''Universitas''' no sambua nifasindro tobali same'e famahaö awö wamalua fangosili ''ilmiah'' ba same'e töi wa'atua-tua (li Indonesia "gelar" ma li Inggris "degree"). Ena'ö lasöndra döi andrö niha, si lötolalö'ö no la'awalisi fefu wamahaö si no muhonogöi, ba no göi möna ira ba wamareso safuria. Sito'ölönia so dombua wamareso safuria andre: so nifotöi famareso (li Indonesia "ujian", li Inggris "exam") ba so wombelegö sambua zura sanau nifotöi "[[skripsi]]" (ba wanöndra töi "[[sarjana]]") ma zui "[[tesis]]" (ba wanöndra töi "[[doktor]]").
Töi universitas tehalö moroi ba li Latin "universitas magistrorum et scholarium" eluahania ambö töra fa'awösa ndra guru ba ere wangosili.
Universitas si föföna sibai simane ni'ilada ma'ökhö lafasindro ba [[Eropa]] ira ''biarawan''<ref>Lafotöi ''biarawan'' niha si fao ba wa'awösa fa'alowalangi, same'e fa'aurinia khö Keriso, irege laröi wa'auri fongambatösa.</ref> [[Gereja Katolik]].<ref>{{cite book|title=Managing the University Campus: Information to Support Real Estate Decisions|first=Alexandra |last= Den Heijer| isbn=9789059724877| year =2011|publisher=Academische Uitgeverij Eburon| quote= Many of the medieval universities in Western Europe were born under the aegis of the Catholic Church, usually as cathedral schools or by papal bull as Studia Generali.}}</ref><ref>{{cite book|title=Encyclopedia of Christian Education|first=Mark|last= A. Lamport |year= 2015| page =484|publisher=Rowman & Littlefield| isbn=9780810884939|quote= All the great European universities-Oxford, to Paris, to Cologne, to Prague, to Bologna—were established with close ties to the Church.}}</ref><ref>{{cite book|title=Encyclopedia of the Developing World|first=Thomas |last=B M. Leonard|year= 2013| isbn=9781135205157| page = 1369|publisher=Routledge|quote= Europe established schools in association with their cathedrals to educate priests, and from these emerged eventually the first universities of Europe, which began forming in the eleventh and twelfth centuries.}}</ref><ref>{{cite book|title=Sciences in the Universities of Europe, Nineteenth and Twentieth Centuries: Academic Landscapes|first=Kostas |last=Gavroglu|year= 2015| isbn=9789401796361| page = 302|publisher=Springer|quote=}}</ref><ref>{{cite book|title=First Peoples of the Americas and the European Age of Exploration|first=Patricia |last=GA. Dawson|year= 2015| isbn=9781502606853| page =103|publisher=Cavendish Square Publishing|quote=}}</ref> Töi universitas nifasindro me 1088 andrö ya'ia ''Università di Bologna'' (Universitas Bologna) ba kota Bologna, [[Italia]]. Lafotöi ia sindruhu universitas si föföna börö me:
* Ya'ia zame'e döi wa'atua-tua simane ni'ilada ma'ökhö (li Indonesia "gelar", li Inggris "degree").
* Lö so ia barö wamatörö [[Gereja]] (eluahania mamatörö samösa ia ma "independen" ba li Indonesia), heŵa'ae so ba gotalua ndra guru khönia ndra ere.
* I'oguna'ö wehede ''universitas'' ba wamasindro ya'ia.
* Ibe'e döi wa'atua-tua he töi ''sekular'', eluahania si lö fakhai ba [[agama]], ba he göi töi si fakhai ba agama: bahasa, retorika, [[logika]], [[teologi]], [[huku Gereja]], huku notaris.<ref>{{Cite web|url=https://www.unibo.it/en/university/who-we-are/our-history/university-from-12th-to-20th-century|title=The University from the 12th to the 20th century - University of Bologna|website=www.unibo.it|access-date=23 March 2021|archive-date=5 April 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210405221329/https://www.unibo.it/en/university/who-we-are/our-history/university-from-12th-to-20th-century|url-status=live}}</ref><ref>[http://www.topuniversities.com/worlduniversityrankings/results/2007/overall_rankings/worlds_oldest_universities/ Top Universities] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20090117202932/http://www.topuniversities.com/worlduniversityrankings/results/2007/overall_rankings/worlds_oldest_universities/ |date=17 January 2009 }} ''World University Rankings'' Retrieved 6 January 2010</ref><ref>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=wyjnHZ1IIlgC&q=the+oldest+university+in+the+world+Bologna&pg=PA18 |title=The Challenge of Bologna |author=Paul L. Gaston |year=2010 |page=18 |publisher=Stylus |isbn=978-1-57922-366-3 |access-date=7 July 2016 |archive-date=10 March 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210310171124/https://books.google.com/books?id=wyjnHZ1IIlgC&q=the+oldest+university+in+the+world+Bologna&pg=PA18 |url-status=live }}</ref><ref name="Hunt Janin 2008">Hunt Janin: "The university in medieval life, 1179–1499", McFarland, 2008, ISBN: 0-7864-3462-7, p. 55f.</ref><ref name="Ridder-Symoens 1992">de Ridder-Symoens, Hilde: [https://books.google.com/books?id=5Z1VBEbF0HAC ''A History of the University in Europe: Volume 1, Universities in the Middle Ages''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20211213223037/https://books.google.com/books?id=5Z1VBEbF0HAC&printsec=frontcover |date=13 December 2021 }}, Cambridge University Press, 1992, ISBN: 0-521-36105-2, pp. 47–55</ref>
So dombua universitas ba Danö Niha, ya'ia [[Universitas Nias Raya]] (UNIRAYA) ba [[Telukdalam]] awö [[Universitas Nias]] (UNIAS) ba [[Gunungsitoli]].
Ba Indonesia tefaböbö universitas ba fefu ngawalö zekola salaŵa nifotöi [[Perguruan Tinggi]]. Baero universitas fao ba da'ö ngawalö zekola salaŵa bö'ö simane akademi, institut, politeknik ba sekolah tinggi.
Bakha ba universitas so ngawalö [[fakultas]], same famahaö molo'ö bolo wamahaö si no muhonogöi, duma-dumania ba [[Fakultas Pertanian]] tebe'e wamahaö ba fefu zi fakhai ba wohalöŵö ba danö, ba [[Fakultas Kedokteran]] tebe'e fefu wamahaö si fakhai ba ngawalö wökhö ba lala wamadöhö ya'ia.<ref>{{Cite web |url=http://zkarnain.tripod.com/DIKNAS.HTM |title=Undang-Undang Republik Indonesia Nomor 2 Tahun 1989 tentang Sistem Pendidikan Nasional |access-date=2011-09-08 |archive-date=2023-01-31 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230131224436/https://zkarnain.tripod.com/DIKNAS.HTM |dead-url=yes }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://www.inherent-dikti.net/files/sisdiknas.pdf |title=Undang-Undang Republik Indonesia Nomor 20 Tahun 2003 tentang Sistem Pendidikan Nasional |access-date=09/09/2011 |archive-date=2011-05-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110513051314/http://www.inherent-dikti.net/files/sisdiknas.pdf |dead-url=yes }}</ref>
Me 2015 so 3.255 universitas ba Indonesia, so 121 [[universitas negeri]] (okhöta negara) ba 3.104 [[universitas swasta]] (okhöta niha sato).<ref>{{Cite web|url=https://www.bps.go.id/statictable/2015/09/14/1839/jumlah-perguruan-tinggi-mahasiswa-dan-tenaga-edukatif-negeri-dan-swasta-di-bawah-kementrian-pendidikan-dan-kebudayaan-menurut-provinsi-2013-2014-2014-2015.html|title=Badan Pusat Statistik|website=www.bps.go.id|language=en|access-date=20/05/2018}}</ref>
== Umbu ==
<references />
[[Kategori:Famahaö]]
[[Kategori:Bolo wamahaö]]
[[Kategori:Bolo wamahaö ba Universitas]]
[[Kategori:Perguruan Tinggi]]
[[Kategori:Universitas]]
bb1zo76qn97f4tmrb2g4symsgxm0eys