Wikipedia nupwiki https://nup.wikipedia.org/wiki/Kpataki_Kperegi MediaWiki 1.47.0-wmf.1 first-letter Gbyagulazhi Kayin Egan Ezaloci Egan ezaloci Wikipedia Egan Wikipedia Gbofa Egan gbofa MediaWiki Egan MediaWiki Nyanga Egan nyanga Banjire Egan banjire Ekpo Egan ekpo TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Babatunde Fashola 0 152 30766 30475 2026-05-07T21:49:52Z Jameel35 98 30766 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Babatunde Raji Fashola''' CON SAN (Yoruba: Babatundé Raji Fashola; Ah man'u 28 6. Bedzo Emiwan-Ezagbakozhi 1963), [[Lawyer]] begi enan nyan kin [[Nigeria]] wun yi'o, nan jin Federal Minister nyan etun be emi dagan (2019 lo 2023). Wun jin minista nyan Enan, Etun Ah be Emizhi dagan (2015 lo 2019). Wun jin gomina Lagos zuguba dagan (Togaya ebaci 2007 lo Togaya ebaci 2015). ==Yizhele== Ah man Fashola (June 28, 1963) [[Lagos]]'o, Asibiti Island Maternity'o zuriya Ademola Fashola, Egi jarida [[Daily Times]] nyan payin, Ah be Olufunke Agunbiade, Nurse, wun de yegi 12. == Santatun == js2lyt8yudtw2cyiv6ft451gnp58p15 30767 30766 2026-05-07T21:50:57Z Jameel35 98 30767 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Babatunde Raji Fashola''' CON SAN (Yoruba: Babatundé Raji Fashola; Ah man'u 28 6. Bedzo Emiwan-Ezagbakozhi 1963), [[Lawyer]] begi enan nyan kin [[Nigeria]] wun yi'o, nan jin Federal Minister nyan etun be emi dagan (2019 lo 2023). Wun jin minista nyan enan, etun ah be emizhi dagan (2015 lo 2019). Wun jin gomina Lagos zuguba dagan (Togaya ebaci 2007 lo Togaya ebaci 2015). ==Yizhele== Ah man Fashola (June 28, 1963) [[Lagos]]'o, Asibiti Island Maternity'o zuriya Ademola Fashola, Egi jarida [[Daily Times]] nyan payin, Ah be Olufunke Agunbiade, Nurse, wun de yegi 12. == Santatun == qxjh9ua5qqx4s9pzb2kyovfoyl2s4mr 30768 30767 2026-05-07T21:52:10Z Jameel35 98 30768 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Babatunde Raji Fashola''' CON SAN (Yoruba: Babatundé Raji Fashola; Ah man'u 28 6. Bedzo Emiwan-Ezagbakozhi 1963), [[Lawyer]] begi enan nyan kin [[Nigeria]] wun yi'o, nan jin Federal Minister nyan etun be emi dagan (2019 lo 2023). Wun jin minista nyan enan, etun ah be emizhi dagan (2015 lo 2019). Wun jin gomina Lagos zuguba dagan (Togaya ebaci 2007 lo Togaya ebaci 2015). ==Yizhele== Ah man Fashola (June 28, 1963), [[Lagos]]'o Asibiti Island Maternity'o zuriya Ademola Fashola, egi jarida [[Daily Times]] nyan payin, ah be Olufunke Agunbiade Nurse, wun de yegi 12. == Santatun == 9qqh691jyxz7cv43qxgbimxxm0b3isp 1911 revolution 0 2017 30755 30748 2026-05-07T16:12:48Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30755 wikitext text/x-wiki 1911 Revolution; nan ah kpeye be Xinhai revolution Koma Hsinhai Revolution nyin nan, chi zo imperial dynasty nyan kin China, Qing dynasty chi shiti nyan tutu Republic of China (ROC). Revolution wunci yi ewunsun nyan eya guwo ah be ekinan. Nasara'u la gbingbin nyan Chinese Monarchy, zuzo nyan Mulki nyan Qing kin China'o ya eya bididi, eya( 267), chi yi chaba nyan Republican era nyan kin China. tqw7n9yq9qz6h00jpdwubvn43dq244i 30758 30755 2026-05-07T17:25:11Z 787IYO 59 30758 wikitext text/x-wiki 1911 Revolution, nan ah kpeye be Xinhai revolution Koma Hsinhai Revolution nyin nan, chi zo imperial dynasty nyan kin [[China]], Qing dynasty chi shiti nyan tutu Republic of China (ROC). Revolution wunci yi ewunsun nyan eya guwo ah be ekinan. Nasara'u la gbingbin nyan Chinese Monarchy, zuzo nyan Mulki nyan Qing kin China'o ya eya bididi, eya ( 267), chi yi chaba nyan Republican era nyan kin [[China]]. == Santatun == 0urqeonurwrjuj1cktjc637wzxqsa1x 1996 United States presidential election 0 2123 30756 28950 2026-05-07T16:15:42Z Umar Ahmad2345 99 Edit 30756 wikitext text/x-wiki Enan siyasa nyan presidential election de chi che min America'o ela (5,1996). Bill Clinton be AI Gore,de lili be ya zuguba. Ah gbin eza Republican toh majority leader payin Bob Dole ah be former secretary nyan housing and urban development Jack Kemp be Ross Perot gani be economist Pat Choate. 1j28zyx57tt8kapu7ntj9i4oagmxjoh 30757 30756 2026-05-07T17:23:46Z 787IYO 59 30757 wikitext text/x-wiki Enan siyasa nyan presidential election de chi che min [[America|America'o]] ela (5, 1996). Bill Clinton be AI Gore, de lili be ya zuguba. Ah gbin eza Republican toh majority leader payin Bob Dole ah be former secretary nyan housing and urban development Jack Kemp be Ross Perot gani be economist Pat Choate. == Santatun == eei7vj4o9exnwjhicefkyosccfznm4m South Africa 0 2278 30752 30751 2026-05-07T12:37:23Z VisionHer 943 30752 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''South Africa''', Republic of South Africa (RSA), wunga yi southernmost country nyan Africa'o. Province gutwani nyanba'u de gangani yilozun'o ekpalo 2,798 kilometres (1,739 miles), nyan coastline nan lo South Atlantic be [[Indian Premier League|Indian]] Ocean nyin;<ref>http://www.samsa.org.za/. South African Maritime Safety Authority. https://web.archive.org/web/20081229120804/http://www.samsa.org.za/<nowiki/>.from the original on 29 December 2008. Retrieved 16 June 2008.</ref> yilazhin'o yi be kin [[Namibia]] ke Botswana ah be, [[Zimbabwe]]; gwapin be gwalo yilazhin'o [[Mozambique]] ah be [[Eswatini]]; wun ci toh [[Lesotho]]. Wun de epe kin 1,221,037 Square kilometres (471,445 square miles), kin wuncin de eza sunsun 63 million (nan wancin gan nyan tswanyin Africa'o nan). Pretoria ga yi admirative capital'o, gancin Cape Town yi Seat of Parliament, yi legislative capital, Bloemfontein chi judicial capital. Ezhiko nan wancin gan chi de eza sunsun gan nan yi Johannesburg, ganging Cape Town be Durban nyin. == Santatun == qcixi6ovluwlse694m238899u9mzprs Palau 0 2425 30753 2026-05-07T15:10:04Z ATACK5050 880 Created page with "Palau, Republic of Palau ,yi kin chi Micronesia subregion nyan Oceania western Pacific Ocean bo. The Republic of Palau de island 340 western part nyan Caroline Island'o, gancin eastern be central part chi tswa Federated States nyan Micronesia. Wun de epe kin 466 km2(180 sq mi),chi la wun yi kin nan gbagba gan nyan 16th chi yizhe'o nan. Chi yi Island nan wancin gan Koror nan, emi nyan ezhiko nan tiye gan kin wunci'o be sunna yiri nini nan, ezhiti,Ngerulmud,chi island nya..." 30753 wikitext text/x-wiki Palau, Republic of Palau ,yi kin chi Micronesia subregion nyan Oceania western Pacific Ocean bo. The Republic of Palau de island 340 western part nyan Caroline Island'o, gancin eastern be central part chi tswa Federated States nyan Micronesia. Wun de epe kin 466 km2(180 sq mi),chi la wun yi kin nan gbagba gan nyan 16th chi yizhe'o nan. Chi yi Island nan wancin gan Koror nan, emi nyan ezhiko nan tiye gan kin wunci'o be sunna yiri nini nan, ezhiti,Ngerulmud,chi island nyan Babeldaob,Malekeok State'o. Palau de maritime border be international waters north'o,the Federation States of Micronesia east'o, Indonesia south'o,ah be the Philippines northwest'o jp228wa4dps5w2slnflxvjqbiua4bma 30759 30753 2026-05-07T19:18:13Z Nupemiyo 35 30759 wikitext text/x-wiki Palau, Republic of Palau ,yi kin chi Micronesia subregion nyan Oceania western Pacific Ocean bo. The Republic of Palau de island 340 western part nyan Caroline Island'o, gancin eastern be central part chi tswa Federated States nyan Micronesia. Wun de epe kin 466 km2(180 sq mi),chi la wun yi kin nan gbagba gan nyan 16th chi yizhe'o nan. Chi yi Island nan wancin gan Koror nan, emi nyan ezhiko nan tiye gan kin wunci'o be sunna yiri nini nan, ezhiti,Ngerulmud,chi island nyan Babeldaob,Malekeok State'o. Palau de maritime border be international waters north'o,the Federation States of Micronesia east'o, Indonesia south'o,ah be the Philippines northwest'o. 8ezzo78zq9o5r4ytg2cg9syt8cm45ss 30760 30759 2026-05-07T19:18:56Z Nupemiyo 35 30760 wikitext text/x-wiki '''Palau''', Republic of Palau ,yi kin chi Micronesia subregion nyan Oceania western Pacific Ocean bo. The Republic of Palau de island 340 western part nyan Caroline Island'o, gancin eastern be central part chi tswa Federated States nyan Micronesia. Wun de epe kin 466 km2(180 sq mi),chi la wun yi kin nan gbagba gan nyan 16th chi yizhe'o nan. Chi yi Island nan wancin gan Koror nan, emi nyan ezhiko nan tiye gan kin wunci'o be sunna yiri nini nan, ezhiti,Ngerulmud,chi island nyan Babeldaob,Malekeok State'o. Palau de maritime border be international waters north'o,the Federation States of Micronesia east'o, Indonesia south'o,ah be the Philippines northwest'o. qfbraw8t6feqidmrn7xkq4cnbboslwq 30761 30760 2026-05-07T19:19:32Z Nupemiyo 35 30761 wikitext text/x-wiki '''Palau''', Republic of Palau ,yi kin chi Micronesia subregion nyan Oceania western Pacific Ocean bo. The Republic of Palau de island 340 western part nyan Caroline Island'o, gancin eastern be central part chi tswa Federated States nyan Micronesia. Wun de epe kin 466 km2(180 sq mi),chi la wun yi kin nan gbagba gan nyan 16th chi yizhe'o nan. Chi yi Island nan wancin gan Koror nan, emi nyan ezhiko nan tiye gan kin wunci'o be sunna yiri nini nan, ezhiti,Ngerulmud,chi island nyan Babeldaob,Malekeok State'o. Palau de maritime border be international waters north'o,the Federation States of Micronesia east'o, Indonesia south'o,ah be the Philippines northwest'o. == Santatun == ts24uteis0sipx418m47kx5nvrmeh19 30762 30761 2026-05-07T19:23:29Z Nupemiyo 35 30762 wikitext text/x-wiki '''Palau''', Republic of Palau ,yi kin chi Micronesia subregion nyan Oceania western Pacific Ocean bo. The Republic of Palau de island 340 western part nyan Caroline Island'o, gancin eastern be central part chi tswa Federated States nyan Micronesia. Wun de epe kin 466 km2(180 sq mi),chi la wun yi kin nan gbagba gan nyan 16th chi yizhe'o nan. Chi yi Island nan wancin gan Koror nan, emi nyan ezhiko nan tiye gan kin wunci'o be sunna yiri nini nan, ezhiti,Ngerulmud,chi island nyan Babeldaob,Malekeok State'o. Palau de maritime border be international waters north'o,the Federation States of Micronesia east'o, Indonesia south'o,ah be the [[Philippines]] northwest'o. == Santatun == m83ymj6ehckku59s7y09mpx6cb6rc7c 30763 30762 2026-05-07T19:25:21Z Nupemiyo 35 30763 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Palau''', Republic of Palau ,yi kin chi Micronesia subregion nyan Oceania western Pacific Ocean bo. The Republic of Palau de island 340 western part nyan Caroline Island'o, gancin eastern be central part chi tswa Federated States nyan Micronesia. Wun de epe kin 466 km2(180 sq mi),chi la wun yi kin nan gbagba gan nyan 16th chi yizhe'o nan. Chi yi Island nan wancin gan Koror nan, emi nyan ezhiko nan tiye gan kin wunci'o be sunna yiri nini nan, ezhiti,Ngerulmud,chi island nyan Babeldaob,Malekeok State'o. Palau de maritime border be international waters north'o,the Federation States of Micronesia east'o, Indonesia south'o,ah be the [[Philippines]] northwest'o. == Santatun == k120ojwqps0js267mbf1mc8ddzidbqy 30764 30763 2026-05-07T21:46:41Z Jameel35 98 30764 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Palau;''' Republic of Palau yi kin chi Micronesia subregion nyan Oceania western Pacific Ocean bo. The Republic of Palau de island 340 western part nyan Caroline Island'o, gancin eastern be central part chi tswa Federated States nyan Micronesia. Wun de epe kin (466 km2 _ 180 sq mi), chi la wun yi kin nan gbagba gan nyan 16th chi yizhe'o nan. Chi yi Island nan wancin gan Koror nan, emi nyan ezhiko nan tiye gan kin wunci'o be sunna yiri nini nan, ezhiti,Ngerulmud,chi island nyan Babeldaob,Malekeok State'o. Palau de maritime border be international waters north'o,the Federation States of Micronesia east'o, Indonesia south'o,ah be the [[Philippines]] northwest'o. == Santatun == 6io3fpb28uq0x19vfr7ci4g2kkhccub 30765 30764 2026-05-07T21:48:01Z Jameel35 98 30765 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Palau;''' Republic of Palau yi kin chi Micronesia subregion nyan Oceania western Pacific Ocean bo. The Republic of Palau de island 340 western part nyan Caroline Island'o, gancin eastern be central part chi tswa Federated States nyan Micronesia. Wun de epe kin (466 km2 _ 180 sq mi), chi la wun yi kin nan gbagba gan nyan 16th chi yizhe'o nan. Chi yi Island nan wancin gan Koror nan, emi nyan ezhiko nan tiye gan kin wunci'o be sunna yiri nini nan, ezhiti, Ngerulmud, chi island nyan Babeldaob, Malekeok State'o. Palau de maritime border be international waters north'o,the Federation States of Micronesia east'o, [[Indonesia]] south'o,ah be the [[Philippines]] northwest'o. == Santatun == j98lozcq290bbke681w1rtezx852x94 New Zealand 0 2426 30754 2026-05-07T15:11:58Z ATACK5050 880 Created page with "New Zealand,yi Island country dan southwestern Pacific Ocean bo. Wun de landmasses guba-the north Island (Te Ika-a-Māui) ah be south Island (Te Waipounamu)-chi de island wawagi 600. Wunga yi Island country nan wancin gan nyan tswanyin chi nan wun man chi east nyan Australia eko Tasman Sea ah be south nyan Islands nyan New Caledonia,Fiji,ah be Tonga. Kin wuncin topography nan kperi nan,Pati Zhi,ah be southern Alps(Kã Tiritiri o the Moana),lo tectonic uplift ah be volcan..." 30754 wikitext text/x-wiki New Zealand,yi Island country dan southwestern Pacific Ocean bo. Wun de landmasses guba-the north Island (Te Ika-a-Māui) ah be south Island (Te Waipounamu)-chi de island wawagi 600. Wunga yi Island country nan wancin gan nyan tswanyin chi nan wun man chi east nyan Australia eko Tasman Sea ah be south nyan Islands nyan New Caledonia,Fiji,ah be Tonga. Kin wuncin topography nan kperi nan,Pati Zhi,ah be southern Alps(Kã Tiritiri o the Moana),lo tectonic uplift ah be volcanic eruption zhi. Ezhiti New Zealand yi Wellington, ezhiko nan wancin gan nan yi Auckland. p5zv8yodmbta1i07s9qs4irzumwgqxr Orange River 0 2427 30769 2026-05-08T05:09:41Z 787IYO 59 Created page with "Orange River, yi ndaduma Southern Africa. Wunga yi ndaduma nan wancin gan kin [[South Africa|South Africa'o]] nan. be epe 2,432 km (1,511 mi), Basin nyan Orange River'e je lo [[Lesotho]] lo [[South Africa]] toh [[Namibia]] lo north. Wun'e nan dagan Drakensberg mountains lo Lesotho, che je lo westwards south Africa lo Atlantic Ocean. Ndaduma wuncin ga man gangani international border guba tacin South Africa be Lesotho gani be South Africa toh Namibia, toh dana kaman nan z..." 30769 wikitext text/x-wiki Orange River, yi ndaduma Southern Africa. Wunga yi ndaduma nan wancin gan kin [[South Africa|South Africa'o]] nan. be epe 2,432 km (1,511 mi), Basin nyan Orange River'e je lo [[Lesotho]] lo [[South Africa]] toh [[Namibia]] lo north. Wun'e nan dagan Drakensberg mountains lo Lesotho, che je lo westwards south Africa lo Atlantic Ocean. Ndaduma wuncin ga man gangani international border guba tacin South Africa be Lesotho gani be South Africa toh Namibia, toh dana kaman nan zhi fi south Africa'o nan. Banbe Upington nyin, wun da ezhiko tacin zhi gogan'a. Orange River la egwa wangi kaman ya ewo kuyekan kin South Africa be lila be irrigation ya hydroelectric power. Ah tu nuwan wuncin Orange River ebo eri Dutch nan fe jin Mulki nan, the House of Orange, gwata Dutch explorer Robert Jacob Gordon. Sunna nakena zhi yi sunna ndaduma, orthography nyan Khoekhoegowab'o wun de kika ke Garib Nan, nan de yiyi Afrikaans ke Gariep River be gigandan velar fricative gwata alveolar click, Groote River, de wiwa Nū "Black". Wun de yekpe isiZulu'o ke isangu. bpc3qqiqllrpahnpcowazx6zk696c62