Wikipedia nupwiki https://nup.wikipedia.org/wiki/Kpataki_Kperegi MediaWiki 1.47.0-wmf.1 first-letter Gbyagulazhi Kayin Egan Ezaloci Egan ezaloci Wikipedia Egan Wikipedia Gbofa Egan gbofa MediaWiki Egan MediaWiki Nyanga Egan nyanga Banjire Egan banjire Ekpo Egan ekpo TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Ali-Shir Nava'i 0 104 30771 30697 2026-05-08T16:42:56Z Nupemiyo 35 30771 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q503340}} '''Ali-Shir Nava'i''' dagan tswafo gutuani nyan (February 1441 lo January 1501), na Ah kezhe kpeye be '''Nizām-al-Din ʿAli-Shir Herawī''' na.<ref>Robinson, Chase; Foot, Sarah, eds. (2012). ''The Oxford History of Historical Writing Volume 2: 400-1400''. Oxford University Press. p. 275.https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-191-63693-6. ... biographies on individuals only started to appear in larger numbers during the late fifteenth century under the Timurid dynasty, such as Khvandamir's glorification of his patron, the Timurid poet and statesman Mir Ali Shir Navai</ref> (Chagatai: نظام الدین علی شیر نوایی, Persian: نظام‌الدین علی‌شیر نوایی) echingi kachi, Enyan kachi, egban dinchi nyan eka, ah be zhimi gbachi wunga wun yi'o, Hanafi Maturidi enyan sanci nan yi yesan gbakara nyan daka literature Chagatai nan. == Santatun == {{Reflist}} 986emv9yq0hwnymdnkse98jzwx49phy 30772 30771 2026-05-08T16:43:45Z Nupemiyo 35 30772 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q503340}} '''Ali-Shir Nava'i''' dagan tswafo gutuani nyan (February 1441 lo January 1501), na Ah kezhe kpeye be '''Nizām-al-Din ʿAli-Shir Herawī''' na.<ref>Robinson, Chase; Foot, Sarah, eds. (2012). ''The Oxford History of Historical Writing Volume 2: 400-1400''. Oxford University Press. p. 275.https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-191-63693-6. ... biographies on individuals only started to appear in larger numbers during the late fifteenth century under the Timurid dynasty, such as Khvandamir's glorification of his patron, the Timurid poet and statesman Mir Ali Shir Navai</ref> (Chagatai: نظام الدین علی شیر نوایی, Persian: نظام‌الدین علی‌شیر نوایی) echingi kachi, enyan kachi, egban dinchi nyan eka, ah be zhimi gbachi wunga wun yi'o, Hanafi Maturidi enyan sanci nan yi yesan gbakara nyan daka literature Chagatai nan. == Santatun == {{Reflist}} ckfultd8i3mjsvx004fhznwitq553bk Ali Kararname 0 106 30776 29318 2026-05-09T09:29:45Z Nupemiyo 35 30776 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Ali kararname''' (Turkish: kararname -i Ali), wunyi inchi yan government daga (1867), nalugwa State Officials atsutsuladan tagada yan labari na akpayilatinyana ya regime na.<ref>F. Kabasakal Arat, Zehra (2007). https://books.google.com/books?id=ubjCDGcZ1Z4C&dq=Ali+Kararname&pg=PA21 Philadelphia: University of Pennsylvania Press. p. 21.[https://en.m.wikipedia.org/wiki/ISBN_(identifier) ISBN] [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-8122-4000-9 978-0-8122-4000-9]. Retrieved 25 August 2011.</ref> == Santatun == s6bghkwzejb119xktn274ltsi5nluz3 Umaru Musa Yar'Adua 0 1547 30774 25163 2026-05-08T18:08:12Z Jameel35 98 30774 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q104705}} '''Umaru Musa Yar'adua''' GCFR (dagan tswafo gwegi be ni nyan August zhi tswafo <ref>Adetayo, Olalekan; Ebhuomhan, Sebastine (15 July 2008). "Confusion reigns over Yar'Adua's birthday". ''The Punch (Lagos)''. Punch Nigeria Limited. Archived from the original on 21 October 2008. Retrieved 17 July 2008.</ref>gutsun nyan May, 2010), egi siyasa wun yi'o nan jin nusa nyan kin [[Nigeria Police Force|Nigeria]] dagan (2007 lo 2010), nan ah la'u tu ke sangana nyan kuliya Nigeria nan jin tswafo shi be ni nyan (April, 2007), nan wun man la kuti tswafo gbanwo din nni nyan (May, 2007). == Santatun == 3itvl91sd0hv4b799fbh6u97yu6edvq 30775 30774 2026-05-08T18:08:52Z Jameel35 98 30775 wikitext text/x-wiki {{Databox|item=Q104705}} '''Umaru Musa Yar'adua;''' GCFR (Dagan tswafo gwegi be ni nyan August zhi tswafo <ref>Adetayo, Olalekan; Ebhuomhan, Sebastine (15 July 2008). "Confusion reigns over Yar'Adua's birthday". ''The Punch (Lagos)''. Punch Nigeria Limited. Archived from the original on 21 October 2008. Retrieved 17 July 2008.</ref>gutsun nyan May, 2010), egi siyasa wun yi'o nan jin nusa nyan kin [[Nigeria Police Force|Nigeria]] dagan (2007 lo 2010), nan ah la'u tu ke sangana nyan kuliya Nigeria nan jin tswafo shi be ni nyan (April, 2007), nan wun man la kuti tswafo gbanwo din nni nyan (May, 2007). == Santatun == pzuuf1i4hk0n8z52d44q8ramgiqj2dg New Zealand 0 2426 30777 30754 2026-05-09T09:30:54Z Nupemiyo 35 30777 wikitext text/x-wiki New Zealand,yi Island country dan southwestern Pacific Ocean bo. Wun de landmasses guba-the north Island (Te Ika-a-Māui) ah be south Island (Te Waipounamu)-chi de island wawagi 600. Wunga yi Island country nan wancin gan nyan tswanyin chi nan wun man chi east nyan Australia eko Tasman Sea ah be south nyan Islands nyan New Caledonia,Fiji,ah be Tonga. Kin wuncin topography nan kperi nan,Pati Zhi,ah be southern Alps(Kã Tiritiri o the Moana),lo tectonic uplift ah be volcanic eruption zhi. Ezhiti New Zealand yi Wellington, ezhiko nan wancin gan nan yi Auckland. == Santatun == sb0cdjeao1237bjceln1gfx88goc78d 30778 30777 2026-05-09T09:31:58Z Nupemiyo 35 30778 wikitext text/x-wiki '''New Zealand''',yi Island country dan southwestern Pacific Ocean bo. Wun de landmasses guba-the north Island (Te Ika-a-Māui) ah be south Island (Te Waipounamu)-chi de island wawagi 600. Wunga yi Island country nan wancin gan nyan tswanyin chi nan wun man chi east nyan Australia eko Tasman Sea ah be south nyan Islands nyan New Caledonia,Fiji,ah be Tonga. Kin wuncin topography nan kperi nan,Pati Zhi,ah be southern Alps(Kã Tiritiri o the Moana),lo tectonic uplift ah be volcanic eruption zhi. Ezhiti New Zealand yi Wellington, ezhiko nan wancin gan nan yi Auckland. == Santatun == o75h9h2m81qn7sz7hs7zd532qchhhf8 30779 30778 2026-05-09T09:38:14Z Nupemiyo 35 30779 wikitext text/x-wiki '''New Zealand''', yi Island country dan southwestern Pacific Ocean bo. Wun de landmasses guba-the north Island (Te Ika-a-Māui) ah be south Island (Te Waipounamu) chi de island wawagi 600. Wunga yi Island country nan wancin gan nyan tswanyin chi nan wun man chi east nyan Australia eko Tasman Sea ah be south nyan Islands nyan New Caledonia, Fiji, ah be Tonga. Kin wuncin topography nan kperi nan, pati zhi, ah be southern Alps(Kã Tiritiri o the Moana), lo tectonic uplift ah be volcanic eruption zhi. Ezhiti New Zealand yi Wellington, ezhiko nan wancin gan nan yi Auckland. == Santatun == o3ejns84f6zelkuv7vribwttjqoi8zz 30780 30779 2026-05-09T09:39:26Z Nupemiyo 35 30780 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''New Zealand''', yi Island country dan southwestern Pacific Ocean bo. Wun de landmasses guba-the north Island (Te Ika-a-Māui) ah be south Island (Te Waipounamu) chi de island wawagi 600. Wunga yi Island country nan wancin gan nyan tswanyin chi nan wun man chi east nyan Australia eko Tasman Sea ah be south nyan Islands nyan New Caledonia, Fiji, ah be Tonga. Kin wuncin topography nan kperi nan, pati zhi, ah be southern Alps(Kã Tiritiri o the Moana), lo tectonic uplift ah be volcanic eruption zhi. Ezhiti New Zealand yi Wellington, ezhiko nan wancin gan nan yi Auckland. == Santatun == 6rafudm986lhinei2lnyil9joopy666 Orange River 0 2427 30770 30769 2026-05-08T15:10:03Z VisionHer 943 30770 wikitext text/x-wiki Orange River, yi ndaduma Southern Africa. Wunga yi ndaduma nan wancin gan kin [[South Africa|South Africa'o]] nan. be epe 2,432 km (1,511 mi), Basin nyan Orange River'e je lo [[Lesotho]] lo [[South Africa]] toh [[Namibia]] lo north. Wun'e nan dagan Drakensberg mountains lo Lesotho, che je lo westwards south Africa lo Atlantic Ocean. Ndaduma wuncin ga man gangani international border guba tacin South Africa be Lesotho gani be South Africa toh Namibia, toh dana kaman nan zhi fi south Africa'o nan. Banbe Upington nyin, wun da ezhiko tacin zhi gogan'a. Orange River la egwa wangi kaman ya ewo kuyekan kin South Africa be lila be irrigation ya hydroelectric power. Ah tu nuwan wuncin Orange River ebo eri Dutch nan fe jin Mulki nan, the House of Orange, gwata Dutch explorer Robert Jacob Gordon. Sunna nakena zhi yi sunna ndaduma, orthography nyan Khoekhoegowab'o wun de kika ke Garib Nan, nan de yiyi Afrikaans ke Gariep River be gigandan velar fricative gwata alveolar click, Groote River, de wiwa Nū "Black". Wun de yekpe isiZulu'o ke isangu. == Santatun == 2ynjrnjhfmepxpzx4j7wqrg1rl3dv79 30773 30770 2026-05-08T16:44:30Z Nupemiyo 35 30773 wikitext text/x-wiki '''Orange River''', yi ndaduma Southern Africa. Wunga yi ndaduma nan wancin gan kin [[South Africa|South Africa'o]] nan. be epe 2,432 km (1,511 mi), Basin nyan Orange River'e je lo [[Lesotho]] lo [[South Africa]] toh [[Namibia]] lo north. Wun'e nan dagan Drakensberg mountains lo Lesotho, che je lo westwards south Africa lo Atlantic Ocean. Ndaduma wuncin ga man gangani international border guba tacin South Africa be Lesotho gani be South Africa toh Namibia, toh dana kaman nan zhi fi south Africa'o nan. Banbe Upington nyin, wun da ezhiko tacin zhi gogan'a. Orange River la egwa wangi kaman ya ewo kuyekan kin South Africa be lila be irrigation ya hydroelectric power. Ah tu nuwan wuncin Orange River ebo eri Dutch nan fe jin Mulki nan, the House of Orange, gwata Dutch explorer Robert Jacob Gordon. Sunna nakena zhi yi sunna ndaduma, orthography nyan Khoekhoegowab'o wun de kika ke Garib Nan, nan de yiyi Afrikaans ke Gariep River be gigandan velar fricative gwata alveolar click, Groote River, de wiwa Nū "Black". Wun de yekpe isiZulu'o ke isangu. == Santatun == kn1rni22c332f74t40ykb057mdbq45w