Wikipedia
nupwiki
https://nup.wikipedia.org/wiki/Kpataki_Kperegi
MediaWiki 1.47.0-wmf.1
first-letter
Gbyagulazhi
Kayin
Egan
Ezaloci
Egan ezaloci
Wikipedia
Egan Wikipedia
Gbofa
Egan gbofa
MediaWiki
Egan MediaWiki
Nyanga
Egan nyanga
Banjire
Egan banjire
Ekpo
Egan ekpo
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Ali-Shir Nava'i
0
104
30771
30697
2026-05-08T16:42:56Z
Nupemiyo
35
30771
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|item=Q503340}}
'''Ali-Shir Nava'i''' dagan tswafo gutuani nyan (February 1441 lo January 1501), na Ah kezhe kpeye be '''Nizām-al-Din ʿAli-Shir Herawī''' na.<ref>Robinson, Chase; Foot, Sarah, eds. (2012). ''The Oxford History of Historical Writing Volume 2: 400-1400''. Oxford University Press. p. 275.https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-191-63693-6. ... biographies on individuals only started to appear in larger numbers during the late fifteenth century under the Timurid dynasty, such as Khvandamir's glorification of his patron, the Timurid poet and statesman Mir Ali Shir Navai</ref> (Chagatai: نظام الدین علی شیر نوایی, Persian: نظامالدین علیشیر نوایی) echingi kachi, Enyan kachi, egban dinchi nyan eka, ah be zhimi gbachi wunga wun yi'o, Hanafi Maturidi enyan sanci nan yi yesan gbakara nyan daka literature Chagatai nan.
== Santatun ==
{{Reflist}}
986emv9yq0hwnymdnkse98jzwx49phy
30772
30771
2026-05-08T16:43:45Z
Nupemiyo
35
30772
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|item=Q503340}}
'''Ali-Shir Nava'i''' dagan tswafo gutuani nyan (February 1441 lo January 1501), na Ah kezhe kpeye be '''Nizām-al-Din ʿAli-Shir Herawī''' na.<ref>Robinson, Chase; Foot, Sarah, eds. (2012). ''The Oxford History of Historical Writing Volume 2: 400-1400''. Oxford University Press. p. 275.https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-191-63693-6. ... biographies on individuals only started to appear in larger numbers during the late fifteenth century under the Timurid dynasty, such as Khvandamir's glorification of his patron, the Timurid poet and statesman Mir Ali Shir Navai</ref> (Chagatai: نظام الدین علی شیر نوایی, Persian: نظامالدین علیشیر نوایی) echingi kachi, enyan kachi, egban dinchi nyan eka, ah be zhimi gbachi wunga wun yi'o, Hanafi Maturidi enyan sanci nan yi yesan gbakara nyan daka literature Chagatai nan.
== Santatun ==
{{Reflist}}
ckfultd8i3mjsvx004fhznwitq553bk
Ali Kararname
0
106
30776
29318
2026-05-09T09:29:45Z
Nupemiyo
35
30776
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ali kararname''' (Turkish: kararname -i Ali), wunyi inchi yan government daga (1867), nalugwa State Officials atsutsuladan tagada yan labari na akpayilatinyana ya regime na.<ref>F. Kabasakal Arat, Zehra (2007). https://books.google.com/books?id=ubjCDGcZ1Z4C&dq=Ali+Kararname&pg=PA21 Philadelphia: University of Pennsylvania Press. p. 21.[https://en.m.wikipedia.org/wiki/ISBN_(identifier) ISBN] [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/978-0-8122-4000-9 978-0-8122-4000-9]. Retrieved 25 August 2011.</ref>
== Santatun ==
s6bghkwzejb119xktn274ltsi5nluz3
Umaru Musa Yar'Adua
0
1547
30774
25163
2026-05-08T18:08:12Z
Jameel35
98
30774
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|item=Q104705}}
'''Umaru Musa Yar'adua''' GCFR (dagan tswafo gwegi be ni nyan August zhi tswafo <ref>Adetayo, Olalekan; Ebhuomhan, Sebastine (15 July 2008). "Confusion reigns over Yar'Adua's birthday". ''The Punch (Lagos)''. Punch Nigeria Limited. Archived from the original on 21 October 2008. Retrieved 17 July 2008.</ref>gutsun nyan May, 2010), egi siyasa wun yi'o nan jin nusa nyan kin [[Nigeria Police Force|Nigeria]] dagan (2007 lo 2010), nan ah la'u tu ke sangana nyan kuliya Nigeria nan jin tswafo shi be ni nyan (April, 2007), nan wun man la kuti tswafo gbanwo din nni nyan (May, 2007).
== Santatun ==
3itvl91sd0hv4b799fbh6u97yu6edvq
30775
30774
2026-05-08T18:08:52Z
Jameel35
98
30775
wikitext
text/x-wiki
{{Databox|item=Q104705}}
'''Umaru Musa Yar'adua;''' GCFR (Dagan tswafo gwegi be ni nyan August zhi tswafo <ref>Adetayo, Olalekan; Ebhuomhan, Sebastine (15 July 2008). "Confusion reigns over Yar'Adua's birthday". ''The Punch (Lagos)''. Punch Nigeria Limited. Archived from the original on 21 October 2008. Retrieved 17 July 2008.</ref>gutsun nyan May, 2010), egi siyasa wun yi'o nan jin nusa nyan kin [[Nigeria Police Force|Nigeria]] dagan (2007 lo 2010), nan ah la'u tu ke sangana nyan kuliya Nigeria nan jin tswafo shi be ni nyan (April, 2007), nan wun man la kuti tswafo gbanwo din nni nyan (May, 2007).
== Santatun ==
pzuuf1i4hk0n8z52d44q8ramgiqj2dg
New Zealand
0
2426
30777
30754
2026-05-09T09:30:54Z
Nupemiyo
35
30777
wikitext
text/x-wiki
New Zealand,yi Island country dan southwestern Pacific Ocean bo. Wun de landmasses guba-the north Island (Te Ika-a-Māui) ah be south Island (Te Waipounamu)-chi de island wawagi 600. Wunga yi Island country nan wancin gan nyan tswanyin chi nan wun man chi east nyan Australia eko Tasman Sea ah be south nyan Islands nyan New Caledonia,Fiji,ah be Tonga. Kin wuncin topography nan kperi nan,Pati Zhi,ah be southern Alps(Kã Tiritiri o the Moana),lo tectonic uplift ah be volcanic eruption zhi. Ezhiti New Zealand yi Wellington, ezhiko nan wancin gan nan yi Auckland.
== Santatun ==
sb0cdjeao1237bjceln1gfx88goc78d
30778
30777
2026-05-09T09:31:58Z
Nupemiyo
35
30778
wikitext
text/x-wiki
'''New Zealand''',yi Island country dan southwestern Pacific Ocean bo. Wun de landmasses guba-the north Island (Te Ika-a-Māui) ah be south Island (Te Waipounamu)-chi de island wawagi 600. Wunga yi Island country nan wancin gan nyan tswanyin chi nan wun man chi east nyan Australia eko Tasman Sea ah be south nyan Islands nyan New Caledonia,Fiji,ah be Tonga. Kin wuncin topography nan kperi nan,Pati Zhi,ah be southern Alps(Kã Tiritiri o the Moana),lo tectonic uplift ah be volcanic eruption zhi. Ezhiti New Zealand yi Wellington, ezhiko nan wancin gan nan yi Auckland.
== Santatun ==
o75h9h2m81qn7sz7hs7zd532qchhhf8
30779
30778
2026-05-09T09:38:14Z
Nupemiyo
35
30779
wikitext
text/x-wiki
'''New Zealand''', yi Island country dan southwestern Pacific Ocean bo. Wun de landmasses guba-the north Island (Te Ika-a-Māui) ah be south Island (Te Waipounamu) chi de island wawagi 600. Wunga yi Island country nan wancin gan nyan tswanyin chi nan wun man chi east nyan Australia eko Tasman Sea ah be south nyan Islands nyan New Caledonia, Fiji, ah be Tonga. Kin wuncin topography nan kperi nan, pati zhi, ah be southern Alps(Kã Tiritiri o the Moana), lo tectonic uplift ah be volcanic eruption zhi. Ezhiti New Zealand yi Wellington, ezhiko nan wancin gan nan yi Auckland.
== Santatun ==
o3ejns84f6zelkuv7vribwttjqoi8zz
30780
30779
2026-05-09T09:39:26Z
Nupemiyo
35
30780
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''New Zealand''', yi Island country dan southwestern Pacific Ocean bo. Wun de landmasses guba-the north Island (Te Ika-a-Māui) ah be south Island (Te Waipounamu) chi de island wawagi 600. Wunga yi Island country nan wancin gan nyan tswanyin chi nan wun man chi east nyan Australia eko Tasman Sea ah be south nyan Islands nyan New Caledonia, Fiji, ah be Tonga. Kin wuncin topography nan kperi nan, pati zhi, ah be southern Alps(Kã Tiritiri o the Moana), lo tectonic uplift ah be volcanic eruption zhi. Ezhiti New Zealand yi Wellington, ezhiko nan wancin gan nan yi Auckland.
== Santatun ==
6rafudm986lhinei2lnyil9joopy666
Orange River
0
2427
30770
30769
2026-05-08T15:10:03Z
VisionHer
943
30770
wikitext
text/x-wiki
Orange River, yi ndaduma Southern Africa. Wunga yi ndaduma nan wancin gan kin [[South Africa|South Africa'o]] nan. be epe 2,432 km (1,511 mi), Basin nyan Orange River'e je lo [[Lesotho]] lo [[South Africa]] toh [[Namibia]] lo north.
Wun'e nan dagan Drakensberg mountains lo Lesotho, che je lo westwards south Africa lo Atlantic Ocean. Ndaduma wuncin ga man gangani international border guba tacin South Africa be Lesotho gani be South Africa toh Namibia, toh dana kaman nan zhi fi south Africa'o nan. Banbe Upington nyin, wun da ezhiko tacin zhi gogan'a. Orange River la egwa wangi kaman ya ewo kuyekan kin South Africa be lila be irrigation ya hydroelectric power. Ah tu nuwan wuncin Orange River ebo eri Dutch nan fe jin Mulki nan, the House of Orange, gwata Dutch explorer Robert Jacob Gordon. Sunna nakena zhi yi sunna ndaduma, orthography nyan Khoekhoegowab'o wun de kika ke Garib Nan, nan de yiyi Afrikaans ke Gariep River be gigandan velar fricative gwata alveolar click, Groote River, de wiwa Nū "Black". Wun de yekpe isiZulu'o ke isangu.
== Santatun ==
2ynjrnjhfmepxpzx4j7wqrg1rl3dv79
30773
30770
2026-05-08T16:44:30Z
Nupemiyo
35
30773
wikitext
text/x-wiki
'''Orange River''', yi ndaduma Southern Africa. Wunga yi ndaduma nan wancin gan kin [[South Africa|South Africa'o]] nan. be epe 2,432 km (1,511 mi), Basin nyan Orange River'e je lo [[Lesotho]] lo [[South Africa]] toh [[Namibia]] lo north.
Wun'e nan dagan Drakensberg mountains lo Lesotho, che je lo westwards south Africa lo Atlantic Ocean. Ndaduma wuncin ga man gangani international border guba tacin South Africa be Lesotho gani be South Africa toh Namibia, toh dana kaman nan zhi fi south Africa'o nan. Banbe Upington nyin, wun da ezhiko tacin zhi gogan'a. Orange River la egwa wangi kaman ya ewo kuyekan kin South Africa be lila be irrigation ya hydroelectric power. Ah tu nuwan wuncin Orange River ebo eri Dutch nan fe jin Mulki nan, the House of Orange, gwata Dutch explorer Robert Jacob Gordon. Sunna nakena zhi yi sunna ndaduma, orthography nyan Khoekhoegowab'o wun de kika ke Garib Nan, nan de yiyi Afrikaans ke Gariep River be gigandan velar fricative gwata alveolar click, Groote River, de wiwa Nū "Black". Wun de yekpe isiZulu'o ke isangu.
== Santatun ==
kn1rni22c332f74t40ykb057mdbq45w