Wikipedia papwiki https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal MediaWiki 1.39.0-wmf.21 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Página Prinsipal 0 1 89424 88580 2022-07-24T22:38:16Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki __NOTOC__ <div style="background-color:#f5fffa; border: 2px solid #696; color:#000; margin-top: 10px; padding-top: 10px; text-align:center;"> <h1 style="font-size: 162%; border: none; margin: 0; padding:.1em;"> Bonbiní na Wikipedia</h1> '''''E ensiklopedia liber!''''' Tur hende por [[Wikipedia:Kon_kuminsa_yuda|yuda konstruí]] e promé ensiklopedia na Papiamentu. <br>E Wikipedia na papiamentu a habri na aña 2006 i awor tin '''[[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]]''' [[Special:Allpages|artíkulo]]. </div> [[Wikipedia|Wikipedia]] ta un proyekto kolaborativo ku un komunidat mundial. E tin e meta pa traha un [[ensiklopedia]], den tur [[idioma]], riba [[internet]]. E proyekto aki ta habri, esei ta nifiká ku tur hende por kopera òf editá artíkulo na e proyekto aki. Awor aki ta buska hende ku den nan tempu liber por traha artíkulo i asina kontribuí na e Wikipedia na [[Papiamento|Papiamentu]]. Tambe bo por tradusí un artíkulo for di un otro idioma pa e Wikipedia na Papiamentu. E [[Wikipedia na Papiamentu]] ta ofisial for di 26 di mart 2006.<br /> [[Wikipedia]] ta un proyekto komunitario ku un sosiedat internashonal. E tin e meta pa ehekutá un [[ensiklopedia]], [[multilengualismo|multilingual]] riba [[internèt]]. E proyekto akí ta públiko, esei ta nifiká ku tur persona por kontribuí na e proyekto akí. Aktualmente ta ser buská hende ku den nan tempu liber por traha artíkulo i asina kontribuí na e Wikipedia na [[papiamentu]]. Tambe por tradusí artíkulo for di un otro idioma den wikipedia na [[papiamentu]]. E Wikipedia na papiamentu ta ofisial desde 26 di mart 2006.<br /> <div style="background: #f5faff; float: right; width: 40%; border: 1px solid #cedff2;"> <div style="background: #cedff2; margin: 10px 10px 0 10px; border: 1px solid #a3b0bf;"> <h4 style="padding: 0.3em; margin: 0px;"> Preguntanan hasi frekuentemente </h4> </div> <div style="background: none; margin: 5px 10px 10px 10px;"> *[[Wikipedia:Kon_kuminsa_yuda|Kon mi por yuda ku e proyekto?]] *[[Wikipedia:Kon_pa_edita_artikulo|Kon mi por editá un artíkulo?]] *[[Wikipedia:Kon_pa_traha_artikulo|Kon mi por traha un artíkulo?]] *[[Wikipedia:Kiko_ta_reglanan|Kiko ta e reglanan?]] *[[Wikipedia:Mi_mester_ta_miembro|Mi mester ta miembro di Wikipedia?]] *[[Ortografia_di_papiamentu|Kon mi por skirbi papiamentu korekto?]] *[[Ortografia_di_Papiamento|Kon mi por skirbi Papiamento korekto?]] *[[Wikipedia|Kiko wikipedia ta eksaktamente?]] </div> <div style="background: #cedff2; margin: 10px 10px 0 10px; border: 1px solid #a3b0bf;"> <h4 style="padding: 0.3em; margin: 0px;"> Di tur un tiki </h4> </div> <div style="background: none; margin: 5px 10px 10px 10px;"> *[[Dividivi]] *[[Ritmo Kombina]] *[[Caquetio]] *[[Himno di Boneiru]] *[[Katedral di sumpiña]] *[[Kolegio di supervishon finansiero Aruba]] </div> <div style="background: #cedff2; margin: 10px 10px 0 10px; border: 1px solid #a3b0bf;"> <h4 style="padding: 0.3em; margin: 0px;"> Miembronan </h4> </div> <div style="background: none; margin: 5px 10px 10px 10px;"> Hasi pregunta na: *[[user:Caribiana|Caribiana]] *[[user:dwerg85|dwerg85]] [[Special:Listusers|Sobra usadónan]] </div> <div style="background: #cedff2; margin: 10px 10px 0 10px; border: 1px solid #a3b0bf;"> <h4 style="padding: 0.3em; margin: 0px;"> Kategorianan popular </h4> </div> <div style="background: none; margin: 5px 10px 10px 10px;"> [[Siencia|Siencia]] &#8226; [[Teknologia|Teknologia]] <br> [[Deporte|Deporte]] &#8226; [[Musika|Musika]] <br> [[Idioma|Idioma]] &#8226; [[Kultura|Kultura]] <br> [[Polítika|Polítika]] &#8226; [[Religion|Religion]] <br> [[Hendenan|Hendenan]] &#8226; [[Historia|Historia]] </div> <div style="background: #cedff2; margin: 10px 10px 0 10px; border: 1px solid #a3b0bf;"> <h4 style="padding: 0.3em; margin: 0px;"> Artikulo di Aktualidat </h4> </div> <div style="background: none; margin: 5px 10px 10px 10px;"> * [[Bruela di macaco|Virùs di makaku]] * [[Diana Lebacs]] * [[Felix Chakuto|Wèlga grandi di haf di Kòrsou]] * [[Norma-Wever-Croes]] * [[Dia di Bandera (Kòrsou)]] * [[Abolishon di sklabitut den Reino Hulandes]] </div> </div> <div style="background: #f5fffa; margin-right: 41%; border: solid 1px #cef2e0;"> <div style="background: none; padding: 10px;"> <div style="background: #cef2e0; border: 1px solid #a3bfb1; margin-bottom: 5px;"> <h4 style="padding: 0.3em; margin: 0px;"> Bo tabata sa ku... </h4> </div> <div style="margin-top: 0px;"> * ...[[planeta]] [[Tera]] por pas 63 biaha den planeta [[Uranus]]? * ... ántes damanan di [[Egipto]] tabata hasi uso di extension den nan kabei? *...ántes porta di [[frishidel|frishidèr]] por a habri di pafó so i a kambia esaki pasó muchanan tabata keda será paden ora nan tabata hunga tapa kara i sofoká? * ...ántes [[hungamento di sam|hungamentu di sam]] tabata un forma di spar hopi plaka praktiká pa hende pober haña plaka será pa hasi kos pendiente, p.e., ora un yu ta risibí i/òf pa mantenshon di kas? *... e palabra '[[ok]]' ta un abreviashon skondí pa 'ol korrect <= all correct'? *...trahadó riba trùk di sushi, kunukero, bartènder i taksista tin mas chèns di muri riba trabou ku un [[polis]]? *[[Kòrsou]] tin 1 hungadó den [[Major League Baseball|liga mayor]] pa kada 21.000 habitante. Kompará ku [[Republika Dominikano|Repúblika Dominikano]] (1 pa kada 125.000 habitante) i [[Merka]] (1 pa kada 503.000) <div style="background: #cef2e0; border: 1px solid #a3bfb1; margin-top: 6px;"> <h4 style="padding: 0.3em; margin: 0px;"> Artíkulo mas kompleto </h4> </div> <div> *[[Hulanda|Hulanda]] *[[Ortografia di Papiamento|Ortografia di Papiamentu]] *[[Gramatica di Papiamento|Gramátika di Papiamentu]] *[[Ortografia di papiamentu]] *[[Aruba]] *[[Kòrsou]] *[[Boneiru]] </div> </div> '''Papiamentu òf Papiamento? No ta mes un kos.''' Ta un idioma ku dos ortografia (dos sistema di skibimentu: [[Papiamento na Aruba|Papiamento]] di Aruba i [[Ortografia_di_papiamentu|Papiamentu]] di Kòrsou i Boneiru). Den Wikipedia nos mester kooperá! Si bo traha un artíkulo nobo, usa bo mes ortografia. Por fabor no kambia e ortografia di teksto eksistente. (For di kuminsamentu, e menú i kategoria di Wikipedia ta na papiamentu.) ==Famia di proyektonan== [[m:|Meta-Wiki]] · [[wikt:|Wikitonary]] · [[b:|Wikibooks]] · [[n:|Wikinews]] · [[q:|Wikiquote]] · [[s:|Wikisource]] · [[c:|Wikimedia Commons]] · [[voy:|Wikivoyage]] · [[v:|Wikiversity]] · [[species:|Wikispecies]] · [[d:|Wikidata]] · [[mw:|MediaWiki]] Bo por buska Wikipedia na otro idiomanan den [http://www.wikipedia.org Wikipedia portal]. </div> </div> [[Category:Wikipedia]] moq9lgfylq4nk5fhymxtew0w4vqs7po 1954 0 2034 89402 89225 2022-07-24T21:41:05Z Caribiana 8320 ampliashon wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''1954''' ta un aña komun ku a kuminsa riba un djabierna riba e [[kalènder gregoriano]]. {| align="right" |----- | <small>[[Kalender 1954]]</small> |} == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' * [[31 di ougùstùs|31]] - [[Aleksandr Lukashenko]], presidente di [[Belarus]] '''Sèptèmber''' '''Oktober''' * [[8 di oktober|8]] - Orkan Hazel ta pasa nort di e [[Islanan ABC]]; bientu i yobida fuerte te 250 mm ta kousa daño material na [[Aruba]] i [[Kòrsou]]. '''Novèmber''' * [[15 di novèmber|15]] - Na tur seis isla di [[Antias Hulandes]] a tuma lugá elekshon pa [[Parlamento di Antias Hulandes]]. '''Desèmber''' * [[8 di desèmber|8]] - Efraïn Jonckheer ta bira ofisialmente promé [[promé minister|premier]] di [[Antias Hulandes]]. * [[15 di desèmber|15]] - [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] ta firma e [[Statuut pa e Reino Hulandes]] na [[Den Haag]]. * [[29 di desèmber|29]] - Ta proklamá e [[Statuut pa e Reino Hulandes]]. == A nase == '''Yanüari''' * [[14 di yanüari|14]] - [[Gustave Nouel]], artista plástiko di [[Aruba]] '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' *[[17 di yüli|17]] - [[Angela Merkel]] *[[28 di yüli|28]] - [[Hugo Chávez]] '''Ougùstùs''' * [[12 di ougùstùs|12]] - [[François Hollande]] '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' * [[17 di aprel|17]] - [[Nilda Pinto]] (35), eskritor [[Kòrsou|kurasoleño]] '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] lg8e3wi67xtf7zaao2apk8utvunrdxj 89403 89402 2022-07-24T21:42:42Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''1954''' ta un aña komun ku a kuminsa riba un djabierna riba e [[kalènder gregoriano]]. {| align="right" |----- | <small>[[Kalender 1954]]</small> |} == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' * [[31 di ougùstùs|31]] - [[Aleksandr Lukashenko]], presidente di [[Belarus]] '''Sèptèmber''' '''Oktober''' * [[8 di oktober|8]] - Orkan Hazel ta pasa nort di e [[Islanan ABC]]; bientu i yobida fuerte te 250 mm ta kousa daño material na [[Aruba]] i [[Kòrsou]]. '''Novèmber''' * [[15 di novèmber|15]] - Na tur seis isla di [[Antias Hulandes]] a tuma lugá elekshon pa [[Parlamento di Antias Hulandes]]. '''Desèmber''' * [[8 di desèmber|8]] - Efraïn Jonckheer ta bira ofisialmente e promé [[promé minister|premier]] di [[Antias Hulandes]]. * [[15 di desèmber|15]] - [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] ta firma e [[Statuut pa e Reino Hulandes]] na [[Den Haag]]. * [[29 di desèmber|29]] - Ta proklamá e [[Statuut pa e Reino Hulandes]]. == A nase == '''Yanüari''' * [[14 di yanüari|14]] - [[Gustave Nouel]], artista plástiko di [[Aruba]] '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' *[[17 di yüli|17]] - [[Angela Merkel]] *[[28 di yüli|28]] - [[Hugo Chávez]] '''Ougùstùs''' * [[12 di ougùstùs|12]] - [[François Hollande]] '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' * [[17 di aprel|17]] - [[Nilda Pinto]] (35), eskritor [[Kòrsou|kurasoleño]] '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] 1jwlgprvttbwngdq5gjpneq0hj5ez2w Leiden 0 2622 89429 74633 2022-07-25T09:54:08Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Leiden''' ta un suidat na [[Hulanda]]. Leiden tin mas o menos 120.000 habitante (2014). Leiden tin e [[universidat]] di mas bieu na Hulanda. [[File:Map - NL - Municipality code 0546 (2009).svg|thumb|left|330px|Lokalisashon di Leiden den Hulanda]] <gallery> File:Flag of Leiden.svg|Bandera di Leiden File:Leiden wapen.svg|Eskudo di Leiden </gallery> [[Category:Hulanda]] [[Category:Siudadnan]] 4g8qm6dyyun969hqray8k6hqz0hylkx Amigoe 0 3012 89359 89358 2022-07-24T12:03:27Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amigoe''' ta un [[korant]] na idioma [[hulandes]] ku ta wòrdu distribuí tantu na [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]] y [[Hulanda]]. E korant, inisialmente yama ''Amigoe di Curaçao'', a keda funda na desember 1883 dor di kleronan di e Orden di Dominikano. Amigoe ta establese na Scherpenheuvel z/n. Desde promé di mei 2019 e redaktor en hefe ta Norman Serphos. E direktor ta Michael Voges. == Eks-redaktor i reporteronan konosí == <!-- ORDEN ALFABETIKO RIBA FAM --> * [[Aart Broek]] (literatura) * [[Peter Dicker]] (redaktor en hefe) * [[Henry Habibe]] (literatura) * [[Carel de Haseth]] (Ñapa) * [[Gustaaf de Jongh]] (deporte) * [[René van Nie]] (kolumnista) * [[Ronny Rens]] (redaktor en hefe) * [[Jos de Roo]] (redaktor pagina di buki) * [[Wim Rutgers]] (literatura) == Link eksterno == * [https://amigoe.com/ Wepsait ofisial] * [https://www.delpher.nl/nl/kranten/results?query=&page=1&sortfield=date&cql%5B%5D=(date+_gte_+%2201-01-1618%22)&cql%5B%5D=(date+_lte_+%2231-12-1995%22)&cql%5B%5D=ppn+any+(840847114+OR+376311975+OR+863860281)&coll=dddtitel Delpher (edishonnan disponibel online 1884-1995)] [[Category:Literatura]] 9i6lc4jc1rlkmz95arapgq9t5hkqpeb 89360 89359 2022-07-24T12:24:01Z Caribiana 8320 ampliashon wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amigoe''' ta un [[korant]] na idioma [[hulandes]] ku ta wòrdu distribuí tantu na [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]] y [[Hulanda]]. E korant, inisialmente yama ''Amigoe di Curaçao'', a keda funda na desember 1883 dor di kleronan di e Orden di Dominikano. E sirkulashon na [[Aruba]] ta kuminsa na 1884.<ref name="auto">Amanda C. Quick, ''World Press Encyclopedia'' (2003), p. 43</ref> E korant tabata sali semanalmente te ku 1935, ora a kuminsa publiká dos bes pa siman. Na 1941 e ta bira un diario ku pablikashon tur dia eksepto djadumingu.<ref>{{citeer web|url= https://entrepreneurcaribbean.com/2018/07/15/amigoe-leading-the-way-as-watchdog-of-the-dutch-caribbean-islands-2/ |title= Amigoe, Library of Congress| uitgever=Library of Congress |accessdate= 2022-07-24}}</ref> Dia [[8 di yanüari]] [[1985]] a funda un version riba [[Internet]] di e korant.<ref>{{citeer web|url= http://whois.domaintools.com/amigoe.com|title= Amigoe.com WHOIS, DNS, & Domain Info – DomainTools| publisher=WHOIS]|accessdate=20222-07-24}}</ref> Amigoe ta establese na Scherpenheuvel z/n. Desde promé di mei 2019 e redaktor en hefe ta Norman Serphos. E direktor ta Michael Voges. == Eks-redaktor i reporteronan konosí == <!-- ORDEN ALFABETIKO RIBA FAM --> * [[Aart Broek]] (literatura) * [[Peter Dicker]] (redaktor en hefe) * [[Henry Habibe]] (literatura) * [[Carel de Haseth]] (Ñapa) * [[Gustaaf de Jongh]] (deporte) * [[René van Nie]] (kolumnista) * [[Ronny Rens]] (redaktor en hefe) * [[Jos de Roo]] (redaktor pagina di buki) * [[Wim Rutgers]] (literatura) == Link eksterno == * [https://amigoe.com/ Wepsait ofisial] * [https://www.delpher.nl/nl/kranten/results?query=&page=1&sortfield=date&cql%5B%5D=(date+_gte_+%2201-01-1618%22)&cql%5B%5D=(date+_lte_+%2231-12-1995%22)&cql%5B%5D=ppn+any+(840847114+OR+376311975+OR+863860281)&coll=dddtitel Delpher (edishonnan disponibel online 1884-1995)] {{Appendix}} [[Category:Literatura]] ofzkf075nku3ez7j67gdzs8rvssnmdb 89361 89360 2022-07-24T12:24:25Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Amigoe''' ta un [[korant]] na idioma [[hulandes]] ku ta wòrdu distribuí tantu na [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]] y [[Hulanda]]. E korant, inisialmente yama ''Amigoe di Curaçao'', a keda funda na desember 1883 dor di kleronan di e Orden di Dominikano. E sirkulashon na [[Aruba]] ta kuminsa na 1884.<ref name="auto">Amanda C. Quick, ''World Press Encyclopedia'' (2003), p. 43</ref> E korant tabata sali semanalmente te ku 1935, ora a kuminsa publiká dos bes pa siman. Na 1941 e ta bira un diario ku pablikashon tur dia eksepto djadumingu.<ref>{{citeer web|url= https://entrepreneurcaribbean.com/2018/07/15/amigoe-leading-the-way-as-watchdog-of-the-dutch-caribbean-islands-2/ |title= Amigoe, Library of Congress| uitgever=Library of Congress |accessdate= 2022-07-24}}</ref> Dia [[8 di yanüari]] [[1985]] a funda un version riba [[Internet]] di e korant.<ref>{{citeer web|url= http://whois.domaintools.com/amigoe.com|title= Amigoe.com WHOIS, DNS, & Domain Info – DomainTools| publisher=WHOIS|accessdate=20222-07-24}}</ref> Amigoe ta establese na Scherpenheuvel z/n. Desde promé di mei 2019 e redaktor en hefe ta Norman Serphos. E direktor ta Michael Voges. == Eks-redaktor i reporteronan konosí == <!-- ORDEN ALFABETIKO RIBA FAM --> * [[Aart Broek]] (literatura) * [[Peter Dicker]] (redaktor en hefe) * [[Henry Habibe]] (literatura) * [[Carel de Haseth]] (Ñapa) * [[Gustaaf de Jongh]] (deporte) * [[René van Nie]] (kolumnista) * [[Ronny Rens]] (redaktor en hefe) * [[Jos de Roo]] (redaktor pagina di buki) * [[Wim Rutgers]] (literatura) == Link eksterno == * [https://amigoe.com/ Wepsait ofisial] * [https://www.delpher.nl/nl/kranten/results?query=&page=1&sortfield=date&cql%5B%5D=(date+_gte_+%2201-01-1618%22)&cql%5B%5D=(date+_lte_+%2231-12-1995%22)&cql%5B%5D=ppn+any+(840847114+OR+376311975+OR+863860281)&coll=dddtitel Delpher (edishonnan disponibel online 1884-1995)] {{Appendix}} [[Category:Literatura]] 9e3f70xq6knyydzjwp94cehvhzoegxk Oregon 0 3081 89440 81754 2022-07-25T10:19:06Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Oregon''' ta un di e sinkuenta estado di e pais [[Estadonan Uni di Merka]] (United States of America). E tin un poblashon di 4,028,977 habitante (2015 est.). [[File:Map of USA OR.svg|thumbnail|left]] {{Stati è territorii di i Stati Uniti}} [[Category:Estadonan Uni di Merka]] fu1umy1nbsxi1xkk6hg6qrfcpgn2z7w Jenson Button 0 3266 89434 84094 2022-07-25T10:05:04Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Jenson Button''' (*[[19 yanüari]] [[1980]]) ta un koredo di outo [[Formula 1]] di e [[Inglatera]]. Kampeon na 2009. {{DEFAULTSORT:Button, Jenson}} [[Category:Koredó]] [[Category:Hende]] dk2zvvznikcrv5ptsbfirvghqy03u9b 89435 89434 2022-07-25T10:05:42Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Jenson Button''' (n. [[19 di yanüari]] [[1980]]) ta un koredó di outo [[Formula 1]] di e [[Inglatera]]. Kampeon na 2009. {{DEFAULTSORT:Button, Jenson}} [[Category:Koredó]] [[Category:Hende]] 70hronhu8unfkp4uqa6nllhoyyhroyp 89436 89435 2022-07-25T10:06:01Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Jenson Button''' (n. [[19 di yanüari]] [[1980]]) ta un koredó di outo [[Formula 1]] di [[Inglatera]]. Kampeon na 2009. {{DEFAULTSORT:Button, Jenson}} [[Category:Koredó]] [[Category:Hende]] 1cizmsa0e395389j4ir8w36exiv65js California 0 3315 89445 81782 2022-07-25T10:38:21Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''California''' ta un di e sinkuenta (50) estado di [[Estadonan Uni di Merka]], i tin un poblashon di 36.961.664 habitante. Su [[kapital]] ta [[Sacramento, California|Sacramento]]. [[Los Angeles]] ta e siudat mas grandi den California. Otro siudatnan grandi ta [[San Francisco, California|San Francisco]], [[San Diego, California|San Diego]], [[Fresno, California|Fresno]], [[San Jose, California|San Jose]], i [[Oakland, California|Oakland]]. [[File:Map of USA highlighting California.png|thumb|250px|left]] [[File:Flag of California.svg|thumb|left|Bandera di California]] {{Estado i teritorio di Estadonan Uni di Merka}} [[Category:Estadonan Uni di Merka]] 1yh9ltp4itiam21bomnxfm4bzo12m3z Arizona 0 3320 89443 81780 2022-07-25T10:24:45Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Arizona''' ta un di e sinkuenta (50) estado di e pais [[Estadonan Uni di Merka]], i tin un poblashon di 6.595.778 habitante. Su [[kapital]] i siudat mas grandi ta [[Phoenix]]. [[File:Map of USA highlighting Arizona.png|thumb|250px|left]] <gallery> File:Flag of Arizona.svg|Bandera di Arizona Image:North San Francisco Street, Flagstaff AZ.jpg Image:Grand Canyon Hopi Point with rainbow 2013.jpg Image:Coyote Canis latrans mearnsi.jpg </gallery> {{Estado i teritorio di Estadonan Uni di Merka}} [[Category:Estadonan Uni di Merka]] kwip4lcjk37rwvsnuvqnrri2rvia8yx Alabama 0 3371 89441 81775 2022-07-25T10:20:50Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alabama''' (estado di Alabama) ta un di e sinkuenta (50) estadonan di e pais [[Estadonan Uni di Merka]], i tin un poblashon di 4.447.101. E kapital di Alabama ta [[Montgomery]]. [[Birmingham]] ta e siudat mas grandi di Alabama. [[File:Map of USA highlighting Alabama.png |thumb|250px|left]] [[File:Flag of Alabama.svg|thumb|left|Bandera di Alabama]] {{Estado i teritorio di Estadonan Uni di Merka}} [[Category:Estadonan Uni di Merka]] msc5v7dr3ia3x7j65nu6m9pqynztrai Arkansas 0 3375 89444 81781 2022-07-25T10:26:17Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Arkansas''' (State of Arkansas) ta un di e sinkuenta (50) estado di e pais [[Estadonan Uni di Merka]], i tin un poblashon di 2.855.390 habitante. Su [[kapital]] ta [[Little Rock]]. [[File:Map of USA highlighting Arkansas.png|thumb|250px|left]] [[File:Flag of Arkansas.svg|thumb|left|Bandera di Arkansas]] {{Commonscat}} {{Estado i teritorio di Estadonan Uni di Merka}} [[Category:Estadonan Uni di Merka]] a03hfkaiws6xueb4752ge3pnyp70g9r Universidat 0 3964 89416 86677 2022-07-24T22:21:52Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} Un '''universidat''' ta un instituto ku ta duna enseñansa superior i ta hasi diferente investigashon sientífiko. E ta otorgá gradonan akadémiko i títulonan profeshonal. E nòmber universidat ta bini for di e palabra latin ''universitas magistrorum et scholarium'', kual ta nifiká mas o ménos komunidat di profesornan i akadémikonan. Universidatnan manera nos konosé awendia, a originá na final di tempunan medieval. E universidat di [[Bologna]] ta e promé universidat Oropeo i a keda fundá na aña 1088 den e stat italiano na Bologna. == Historia == For di añanan 700 promé ku [[Kristu]] tabatin ya kaba despues di skolnan básiko, skolnan di enseñansa avansá ku bo por a sigui studia si bo tabatin sèn pa paga esaki. E skolnan aki tabata di tal manera i tambe asina karu ku ta solamente yunan di hendenan pudiente i aristokratnan por bishitá. Mayoria profesornan tabata [[filósofo]], [[oradó]] òf [[gramátiko]]. Den e tempu di [[Helenismo]] tabatin algun instituto ku por wòrdu kompará ku universidatnan di awendia. Esnan mas konosí tabata skol filosófiko di [[Antena]] i [[Mouseion]] di [[Alexandrië]] ku su konosido [[biblioteka]]. Den e tempu di e [[Imperio Romano]] tabatin tambe kasi mesun tipo di institutonan na [[Nort Afrika]], [[Roma]] i [[Massilia]]. Den e di kuater siglo Imperio Romano a split den dos parti, ost i wèst. Despues di e kaida di Imperio Romano parti wèst, enseñansa superior sekular a disparsé kasi kompletamente na Wèst Oropa. Den e tempu ei a keda interes solamente pa estudionan superior teológiko. Tempu ku [[Islam]] tabata ekspandiendo tabatin gran interes den siensia griego i filosofia. Na [[Bagdad]], [[Cairo]] i [[Cordoba]] tabatin universidatnan importante. Hopi oropeo a bai biba na e paisnan aki pa studia i tambe duna lès. E promé universidatnan oropeo a wòrdu fundá manera esun di Cordoba na aña 1088 na [[Italia]] i na [[Fransia]] pa duna estudionan di lei, medisina i teologia. Na 1409 e universidat di [[Aix-en-Provence]] a wòrdu fundá dor di [[Lodewijk II di Anjou]]. Despues di esaki a sigui funda mas universidatnan na [[Inglatera]] i Oropa sentral i oriental. E universidatnan medieval tabata haña sosten di outoridatnan di [[iglesia]] i sivil. Segun iglesia universidat ta un medio pa konserva fe. Esaki tabata en bèrdat e kaso pasobra e meta prinsipal di e universidatnan no tabata atkerimentu di konosementu, pero pa konserva konosementu i doktrina di iglesia. E universidatnan tabatin hopi privilegio i tabata operá manera un estado den e estado. Na Oropa mucha hòmber tabata bai universidat despues di a terminá nan estudio [[Trivium]], kual tabata konsistí di gramátika, retórika i lógika, i [[Quadrivium]], kual ta aritmétika, geometria, músika y astronomia. Esaki tabata e plan di estudio den e tempu di Imperio Romano. [[File:Humboldt.jpg|220px|thumb|right|[[Wilhelm von Humboldt]]]] Na komienso di e tempu moderno djis despues di tempu medieval a funda diferente universidat rònt mundu ku tabata ofresé diferente estudio. Danki na e influensia di [[Iluminashon]] tabatin hopi kambio den universidatnan na final di siglo diesocho. Nan a introdusí na universidatnan un método sientífiko moderno. A kuminsá usa e método eksperimental mas i mas. Siensia a haña su lugá den universidat. E énfasis a kuminsá bai mas tantu riba atkerimentu di mas konosementu. E meta tabata konosementu i no aplikashon di e konosementu aki. E tipo di universidat aki a wòrdu yama universidat Humboldt, kual ta e nòmber di [[Wilhelm von Humboldt]]. A sigui usa e modèl Humboldt aki pa basta tempu. Durante e último dékada a stòp di usa e modèl aki pasobra a kuminsá enfoká mas tantu riba aplikashon di konosementu den industria i komunidat. Asina aki e laso entre universidatnan i komunidat i industria a bira mas fuerte. I di e manera aki un sistema nobo sientífiko a nase. == Universidatnan rònt mundu == === Universidatnan mas antiguo === Hopi sivilisashon antiguo tabatin sentronan òf institutonan ku tabata ofresé estudionan superior. [[China]] tin e universidat mas antiguo na mundu, Skol Superior [[Shang Hsiang]] imperial durante e periodo [[Yu]](2257 p. K. – 2208 p. K.). E aktual [[Universidat Nankin]] tabata yama promé [[Akademia Sentral Imperial di Nanking]], fundá na aña 258. [[Universidat Hunan]] ([[Changsha]] ta un kontinuidat di [[Akademia Yuelu]] fundá na aña 976. E Universidat di Takshashila, fundá na [[Taxila]] ([[Pakistan]]) alrededor di siglo VII p. K., tabata ofresé títulonan universitario. E Universidat di Nalanda, funda na [[Bihar]] ([[India]]), alrededor di siglo V p. K., tambe tabata duna títulonan akadémiko i tabata ofresé kursonan pa esnan ku a kaba di gradua. Na [[Gresia]], [[Platon]] tambe a funda un akademia na aña 387 p. K. === Universidatnan na Persia i Árabe === E universidatnan na [[Iran|Persia]] i Arabia ta e orígen di universidat moderno. Durante siglo IV i na final di siglo V a konosé e famoso skolnan di [[Edesa]] i [[Nisibis]], fundá pa sirionan kristian i komunidat di maestronan dediká na ekségesis bíbliko. Na aña 489, e sirionan kristian a wòrdu ekspulsá for di [[Imperio Bizantino]], nan a bai [[Persia]]. Nan a wòrdu bon risibí einan i asina a funda [[Akademia di Medisina di Gondishapur]], ku a bira famoso rònt mundu. Na aña 529 [[Justiniano I]] a sera e [[Akademia di Atenas]], pa logra un unidat religioso serka e sentronan di estudio di Imperio Romano. Entre añanan 637 i 651, musulmannan árabe a derota e [[Imperio Persa]] i a poderá di [[Gondishapur]]. Na final di siglo VIII e akademia Gondishapur a wòrdu trasladá pa Bagdad, kaminda e la wòrdu reorganisá i a haña un otro nòmber; ''Bayt al Hikma''(Kas di Sabiduria). Di e manera aki por a tradusí obranan sientífiko di médikonan i filósofonan griego. Na siglo VIII hospitalnan tabatin un vínkulo basta estrecho ku e universidatnan di medisina kreando asina un sistema laiko, tolerante i rigoroso ku a hasi tal institutonan basta famoso. Di e manera aki a nase tambe college, e sistema nobo di estudionan superior na [[Merka]]. Algun di e universidatnan mas famoso tabata: * [[Universidat di Bagdad]] (''Bayt al Hikma'', final di siglo VIII): akinan a studia e famoso sabio [[Al-Razi]] (Rhazes) (865-925). * [[Universidat di Samarcanda]]: tabatin un opservatorio basta importante * [[Universidat al-Karaouine]] na [[Fe]]z (Marueko): fundá na aña 859. * [[Universidat di Damasco]]: ku su skol di medisina na nan 1158 kual tabata e sentro sientífiko na [[Siria]]. * Universidat di Cairo (Al-Azhar, 988): e universidat aki ta funshonal te asta dia di awe. === Universidatnan Oropeo === Na sur di Italia, [[Skol di Medisina Salernitana]] ku a wòrdu fundá na siglo IX a aktualisá [[medisina klásiko]]. Na aña 1088 a kuminsá ku [[Universidat di Bologna]] (speshalidat tabata lei). E universidat aki tabata ofresé estudionan di medisina. Despues mas i mas universidat a keda fundá rònt Oropa. E proménan tabata: * Universidat di Ohrid (Reino di Bulgaria, aktual Masedonia) S. IX; * Universidat di Bologna (Italia) aña 1089; * [[Universidat di Oxford]] (Inglatera) aña 1096; * Universidat di París (Fransia) aña 1150; * Universidat di Módena (Italia) aña 1175; * [[Universidat di Cambridge]] (Inglatera) alrededor di aña 1208; * Universidat di Palencia (Spaña) aña 1208; * [[Universidat di Salamanca]] (Spaña) aña 1218; * Universidat di Padua (Italia) aña 1223; * Universidat di Nápoles Federico II (Italia) aña 1224 (esaki ta e universidat laiko mas antiguo na mundu); * Universidat di Valladolid (Spaña), siglo XIII; * Universidat di Coímbra (Portugal) aña 1290; * Universidat di Lérida (Spaña) aña 1300; * Universidat di Perugia (Italia) aña 1308. Den tempu medieval, e palabra universidat tabata designá pa e gremio empresarial na Oropa. E universidatnan na Oropa den e tempu ei tabata wòrdu hopi influenshá pa podernan religioso, ku tabata strès riba estudionan religioso i teológiko. E pensamentu sientífiko i humanista a krese pafó di universidat. E [[Universidat di Cambridge]], por ehèmpel, a krea su promé kátedra di investigashon sientífiko na aña 1794. === Universidatnan Merikano === Algun universidat merikano ta usa e denominashon college (Boston College, Dartmouth College, Canisius College, etc.) òf instituto (Instituto di Teknologia di Massachusetts, Instituto di Teknologia di Georgia, Instituto di Teknologia di California, etc.) na lugá di universidat. Despues di segunda guera mundial (1939-1945), Merka a bira un super potensia mundial i Oropa a dekaí. Den e tempu ei hopi intelektual i sientífiko aleman a bai biba Merka. Aktualmente e universidat di mas mihó na mundu ta reuní huntu i ta purba pa atraé profeshonalnan di kualke pais dor di na poder ekonómiko. Esaki nos ta yama ''brain drain''. Siensia natural i informátika ta wòrdu duná riba un nivel haltu na institutonan manera MIT na Massachussets. No tin masha interes pa investigashon riba tereno sosial, artístiko i literario. === Universidatnan Latinoamerikano === E promé universidatnan di latino Amérika a wòrdu funda pa korona Spañó den e etapa kolonial(promé ku aña 1810). Ni Inglatera ni Portugal i ningun otro potensia kolonial di e tempu ei no a funda universidatnan na Amérika. E promé universidat ofisialmente fundá na Latinoamérika di akuerdo ku e norma hurídiko imponé dor di monarkia spañó tabata [[Real y Pontificia Universidad de San Marcos]] na [[Lima]], [[Perú]]. E universidat a wòrdu fundá [[12 di mei]] na aña 1551. Banda di esaki e ta tambe esun di mas antiguo di e kontinente ei ku e sigui funshoná for di siglo XVI. E di dos universidat fundá pa korona spañó tabata Real y Pontificia Universidad de Mexico, 21 di sèptèmber 1551, kual aktualmente no ta eksistí mas. For di siglo XVII a keda fundá Universidad Nacional de Córdoba (8 di ougustus 1621), Universidad San Francisco Xavier de Chuquisaca (27 di mart 1624) i Universidad de San Carlos de Guatemala(31 di yanüari 1676). Ademas di esnan ya kaba menshoná, na [[Santo Domingu]], a konstituí Universidad de Santo Tomás de Aquino. Esaki a keda aprobá 28 di òktober 1538. Sin embargo e universidat aki no a ser rekonosé ofisialmente pa korona spañó. Ta te 26 di mei 1747 e universidat aki a keda ofisialmente fundá. Segun algun historiadó e universidat aki a sera i segun otronan e la stòp di eksistí. na aña 1824. E aktual Universidad Autónoma de Santo Domingo ku a habri ofisialmente na aña 1914 ta esun ku a sigui segun historiadónan. E tema aki te ainda ta punto di diskushon. E modelo tabata e universidatnan di Spaña(Salamanca, Alcalá de Henares), pero e universidatnan kolonial tabata semi religioso; nan kriterionan i métodonan a sigui pa un largu tempu. E aspektonan aktual a nase huntu ku e reforma universitario di aña 1918, kual e ekstendé henter Latinoamérika. [[Brasil]] no tabatin universidat den e époka kolonial. E reforma universitario tabata un influensia fuerte. [[Bolivia]] kontrali di Brasil si tabatin hopi instituto di enseñansa. Esun di mas importante tabata UMRP de San Francisco Xavier di Chuquisaca. == Edukashon i Investigashon == E tareanan prinsipal di un universidat ta duna edukashon sientífiko i hasi investigashon riba tur tipo di tereno. Enseñansa superior na universidat ta kuminsá despues di edukashon sekundario. Estudio superior tin e siguiente struktura: tres òf kuater aña [[Lisensiatura]](Bachelor) i despues un òf dos aña di [[Maestria]](Master). Despues di a terminá e lisensiatura i maestria e studiante por yama su mes un [[doctorandus]]. E ta haña komo titulo dilanti di su nòmber [[drs]] òf [[mr.]]. Despues di a hal maestria tambe tin e posibilidat pa promové. Bo ta promové dor di hasi un investigashon sientífiko riba un tema i despues skibi i defendé públikamente un [[tésis]](''proefschrift na ulandes''). Esaki bou di supervishon di un promotor ku mayoria bia ta un profesor haltu di un universidat. Bo mester ta un doctorandus pa promové. Despues e persona konserní ta haña e titulo di [[doctor]]. == Universidatnan den teritorio karibense di [[Reino Hulandes]] == === [[Aruba]] === * Aureus University School of Medicine * [[Universidad di Aruba]] * Xavier University School of Medicine === [[Boneiru]] === * Xavier University School of Medicine, a muda pa Kòrsou na 2010 i ta yama Avalon University * Saint James School of Medicine], kampus presente 2015 [[File:Hoofdingang van de University of Curacao-Mei 2018.jpg|thumb|right‎|[[University of Curaçao|Universidat di Kòrsou mr. dr. Moises Frumencio da Costa Gomez]]]] === [[Kòrsou]] === * Avalon University School of Medicine * Caribbean Medical University * St. Martinus University Faculty of Medicine * [[University of Curaçao]] * Inter-Continental University of the Caribbean * International Hospitality and Tourism College * University of the Dutch Caribbean === Sint Maarten === * American University of the Caribbean * American University of Integrative Sciences (2013-2016, a muda pa [[Barbados]]) * Universidat di Sint Maarten === Sint Eustatius === * American University of Integrative Sciences, a muda na 2013 pa Sint Maarten === Saba === * Saba University School of Medicine == Otro link == * [https://www.uoc.cw/ Site di University of Curaçao] * [https://web.archive.org/web/20110511183939/http://www.ua.aw/ua/home.do Site di Universidad di Aruba] * [https://web.archive.org/web/20101219063451/http://www.udc.an/cms/ Site di the University of the Dutch Caribbean] * [https://web.archive.org/web/20100502021850/http://www.ciucuracao.info/ Site di Caribbean International University] * [http://www.martinus.edu/ Site di St. Martinus University] * [https://web.archive.org/web/20101127071654/http://www.icuc-university.org/ Site di Inter-Continental University of the Caribbean] * [http://hbo-otcschool.com/ Site di OTC HBO] [[Category:Universidat]] jc0rggxjmzqy538x9lkxiue0pi3ojb9 Tésis 0 3993 89414 75270 2022-07-24T21:59:12Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} Un '''tésis''' òf disertashon ta manera un buki skibi pa un [[promovendus]] ku ta trata un investigashon sientífiko riba un tópiko. E por konsistí di un konhunto di publikashon sientífiko. E promovendus ta hasi su mes investigashon kompletamente independiente. Despues di aprobashon di e [[promotor]] i tambe despues di a defendé e tésis, e promovendus ta haña e titulo di [[doctor]]. Hasi un investigashon i pone e resultadonan den un tésis no ta algu fásil. Esaki por dura hopi aña, 4 aña òf mas. Pa skibi un tésis e persona konserní mester tin e titulo di [[doctorandus]]. [[category:universidat]] 87tegxknuxsqwpj0lgyuqj75ba0ap4v Promotor 0 4014 89413 85726 2022-07-24T21:58:27Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} Un '''promotor''' ta un profesor di un [[universidat]] ku ta guia i yuda un [[promovendus]] ku su [[tésis]]. E promotor tin komo tarea pa kontrolá i garantisá e kalidat di e investigashon sientífiko i e nivel di e tésis pa e promoshon. Si e tésis wòrdu aprobá dor e promotor mes konserní, e no mag di yuda e promovendus mas na momentu ku esaki tin ku defendé su tésis dilanti otro profesornan i ekspertonan. Mayoria bia e promovendus tin ku paga un promotor pa para komo garantia p’e durante su investigashon sientífiko i su tésis. [[category:profeshon]] [[Category:Universidat]] ja01mhzelgj8a26g8623gr2cvgklc5u Promovendus 0 4015 89412 75269 2022-07-24T21:57:48Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} Un '''promovendus''' (na [[latin]]: ''esun ku tin ku promové'') ta un persona ku pa medio di hasi un investigashon sientífiko kompletamente independiente i pone e resultadonan den un [[tésis]] ke haña e titulo akadémiko [[doctor]]. Segun normanan [[Hulanda|hulandes]] un promovendus no ta un studiante, pero un persona ku ta produsí konosementu sientífiko. Ta p’esei hopi di e personanan aki ta den servisio di un [[universidat]] na [[Hulanda]]. Pero tambe ta posibel pa promové dor di hasi un investigashon den un laboratorio industrial, un [[hospital]] òf un [[biblioteka]] sientífiko. [[Category:Universidat]] e61wan96p4263o975uk5bz047z2yxts Biblioteka 0 4030 89407 80527 2022-07-24T21:51:01Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} Un '''biblioteka''' òf '''libreria''' (na [[griego]]: βιβλιοθηκη ''bibliotèkè'', ''"lugá pa warda buki"'') ta un kolekshon di buki, dokumento, fuente literario, rekurso òf material útil pa uso komun; organisá i mantené pa un instituto privá òf públiko. Biblioteka por ta nifiká tambe e lugá òf espasio kaminda ta warda e kolekshon aki. Den un biblioteka mayoria bia tin un espasio tambe pa sinta studia. [[File:Biblioteca Nacional Aruba.jpg‎‎|thumb|left|[[Biblioteca Nacional Aruba]]]] E kolekshonnan den un biblioteka ta wòrdu usá pa personanan ku no tin e moda pa kumpra nan mes kolekshonnan, pero ku si mester di esakinan pa studia òf pa hasi kualke investigashon. Tin bia tambe bo ta haña den un biblioteka kolekshonnan antiguo òf ku un balor asina haltu ku no por haña esakinan pa kumpra. Banda di esaki por haña tambe yudansa serka un [[bibliotekario]], kual ta un eksperto den buska, organisá i interpretá informashon. Awendia bibliotekanan ta manera un mangasina di konosementu i un punto di akseso pa imprenta, oudio i materialnan visual den tur tipo di format. Bibliotekanan tambe ta fasilitá e públiko ku akseso na fuentenan elektróniko i [[Internèt]]. == Tipo di Biblioteka == Rònt mundu bo por haña diferente tipo di biblioteka. Esnan mas konosi ta: * Biblioteka públiko * Biblioteka nashonal * Biblioteka sientífiko * Biblioteka Musikal * Biblioteka Digital == Mira tambe == * [[Biblioteca Nacional Aruba|Biblioteka Nashonal Aruba]] * [[Biblioteka Nashonal Kòrsou]] == Linknan eksterno == * [https://web.archive.org/web/20100814163312/http://www.curacaopubliclibrary.an/ Sitio ofisial di Biblioteka Públiko Kòrsou] * [http://www.bibliotecanacional.aw/ Sitio ofisial di Biblioteca Nacional Aruba] [[Category:Edukashon]] 0w5ogvtqttej1ioh7m70oxo8ymrpcdn 89408 89407 2022-07-24T21:52:34Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} Un '''biblioteka''' òf '''libreria''' (na [[griego]]: βιβλιοθηκη ''bibliotèkè'', ''"lugá pa warda buki"'') ta un kolekshon di buki, dokumento, fuente literario, rekurso òf material útil pa uso komun; organisá i mantené pa un instituto privá òf públiko. Biblioteka por ta nifiká tambe e lugá òf espasio kaminda ta warda e kolekshon aki. Den un biblioteka mayoria bia tin un espasio tambe pa sinta studia. E kolekshonnan den un biblioteka ta wòrdu usá pa personanan ku no tin e moda pa kumpra nan mes kolekshonnan, pero ku si mester di esakinan pa studia òf pa hasi kualke investigashon. Tin bia tambe bo ta haña den un biblioteka kolekshonnan antiguo òf ku un balor asina haltu ku no por haña esakinan pa kumpra. Banda di esaki por haña tambe yudansa serka un [[bibliotekario]], kual ta un eksperto den buska, organisá i interpretá informashon. Awendia bibliotekanan ta manera un mangasina di konosementu i un punto di akseso pa imprenta, oudio i materialnan visual den tur tipo di format. Bibliotekanan tambe ta fasilitá e públiko ku akseso na fuentenan elektróniko i [[Internèt]]. == Tipo di Biblioteka == Rònt mundu bo por haña diferente tipo di biblioteka. Esnan mas konosi ta: * Biblioteka públiko * Biblioteka nashonal * Biblioteka sientífiko * Biblioteka Musikal * Biblioteka Digital [[File:Biblioteca Nacional Aruba.jpg‎‎|thumb|[[Biblioteca Nacional Aruba]]]] == Mira tambe == * [[Biblioteca Nacional Aruba|Biblioteka Nashonal Aruba]] * [[Biblioteka Nashonal Kòrsou]] == Linknan eksterno == * [https://web.archive.org/web/20100814163312/http://www.curacaopubliclibrary.an/ Sitio ofisial di Biblioteka Públiko Kòrsou] * [http://www.bibliotecanacional.aw/ Sitio ofisial di Biblioteca Nacional Aruba] [[Category:Edukashon]] 4760z3jcioieolo5hhh9eyqwdyjmjy3 Alaska 0 4057 89442 81779 2022-07-25T10:22:04Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Alaska''' ta un di e sinkuenta estado di [[Estadonan Uni di Merka]] i esun mas grandi. E ta situá den e parti di mas nort-west di e [[Amérika|kontinente merikano]], ku [[Canada]] na parti ost, e [[Oceano Arktiko]] na parti nort, i e [[Oceano Pasifiko]] na parti sur, ku [[Rusia]] mas leu over di e [[Straat di Bering]]. Aproksimadamente mitar di Alaska su 698.473 residente ta biba den e area metropolitano di [[Anchorage]]. Na 2009, Alaska tabata e estado menos denso poblá di Merka. Su [[kapital]] ta [[Juneau]]. [[File:Map of USA highlighting Alaska.png|thumb|250px|left|Alaska & Estadonan Uni di Merka]] [[File:Flag of Alaska.svg|thumb|left|Bandera di Alaska]] {{Estado i teritorio di Estadonan Uni di Merka}} [[Category:Estadonan Uni di Merka]] 65lyjg6ca7ciqu97v4smowxknpc5lvs Diploma 0 4106 89406 74217 2022-07-24T21:49:55Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} Un '''diploma''' ta un prueba riba papel di a terminá ku éksito un estudio òf preparashon. Ta haña un diploma mayoria bia despues di a pasa un eksamen final. Esaki ta diferenshá di e tipo di skol, estudio òf nivel di enseñansa. Un diploma ta manera un yabi pa por ehersé un funshon, drenta i traha den un organisashon òf rekisito di atmishon pa un siguiente estudio òf preparashon. [[category:edukashon]] 6ylc7bw61qgr9wt57yrm9btpli6nvmf Noruega 0 4219 89438 83936 2022-07-25T10:14:14Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Infopais |nomber_nativo = ''Noruega'' |nomber_propio = Kongeriket Norge<br />Kongeriket Noreg |nomber_komun = Noruega |imagen_bandera = Flag of Norway.svg |imagen_mapa = Norway on the globe (Europe centered).svg |imagen_wapen = Coat of arms of Norway.svg |himno_nashonal = ''Ja, vi elsker dette landet''<br /><center>[[File:Norway (National Anthem).ogg]]</center> |kapital = [[Oslo]] |stat_mas_grandi = [[Oslo]] |idiomanan_ofisial = [[:no:Norsk|Norsk]] <small>([[:no:Bokmål|Bokmål]] / [[:nn:Nynorsk|Nynorsk]])</small><br />[[:se:Sámegielat|Davvisámegiella]] |idiomanan_regional = [[:se:Sámegielat|Lullisámegiella]], [[:se:Sámegielat|Ubmisámegiella]], [[:se:Sámegielat|Bihtánsámegiella]], [[:se:Sámegielat|Julevsámegiella]], [[:no:Kvensk|Kvensk]], [[:no:Skandinaviske romanifolk|Tavringer]], [[:no:Skandinaviske romanifolk|Romani]] |forma_di_gobernashon = [[Unitary state|Unitary]] [[Parliamentary system|parliamentary]] [[constitutional monarchy]] |titulonan_kabesantenan = <br />- [[Monarkia hulandes|Rei]]<br />- [[Promé Minister di Kòrsou|Promé Minister]] |nombernan_kabesantenan = [[Harald V]]<br /> [[:en:Jonas Gahr Støre|Jonas Gahr Støre]] ([[:en:Arbeiderpartiet|Ap]]) (2021–) |tipo_di_soberania = Pais den [[Suecia]] |eventonan_di_fundashon = [[Statuut pa e Suecia|Statuut]] |fechanan_di_fundashon = <br />[[7 june]] [[1905]] |area = 385 207<ref name="kart">{{Cite web|url=https://www.kartverket.no/Kunnskap/Fakta-om-Norge/Arealstatistikk/Arealstatistikk-Norge/|title=Arealstatistics for Norway 2020|publisher=Kartverket, mapping directory for Norway|year=2019|date=2019-12-20|accessdate=2020-03-09|language=no}}</ref> |rango_area = 67 |persentahe_awa = 6 |pop_aproksima = 5 425 270<ref name="ssbf" /> |ana_kalkulashon_di_pop = 2021 |rango_populashon = di 120 |densidat_pop = 14.0 |rango_densidat_pop = di 213 |pop_segun_senso = |ana_di_senso = |moneda = Norske kroner |kodigo_moneda = NOK |zona_di_tempu = |utc_offset = +1 |kodigo_tld = .no |kodigo_pa_yama = 47 |ana_hdi = 2015 |hdi = 0,949 |rango_hdi = di 1 |}} '''Noruega''' ta un pais cu keda na parti nord di e kontinente [[Oropa]]. E [[kapital]] di e pais ta e siudad [[Oslo]]. Noruega tin un area di 385.207 kilometer kuadrá i un poblashon di 5.425.270<ref name="ssbf">{{Citeer web|url=https://www.ssb.no/en/befolkning/statistikker/folkemengde/aar-per-1-januar|title=Population, 2022-01-01|publisher=Statistics Norway|date=2022-01-01|accessdate=2022-02-23|language=no}}</ref><small>(2022)</small>. {{Appendix}} <!--{{Commons|Norway|Noruega}}--> {{Oropa}} [[Category:Monarkia]] [[Category:Noruega]] e8vj1z9vzwol31ba6k4lg8o3iltej6i 89439 89438 2022-07-25T10:17:18Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Infopais |nomber_nativo = ''Noruega'' |nomber_propio = Kongeriket Norge<br />Kongeriket Noreg |nomber_komun = Noruega |imagen_bandera = Flag of Norway.svg |imagen_mapa = Norway on the globe (Europe centered).svg |imagen_wapen = Coat of arms of Norway.svg |himno_nashonal = ''Ja, vi elsker dette landet''<br /><center>[[File:Norway (National Anthem).ogg]]</center> |kapital = [[Oslo]] |stat_mas_grandi = [[Oslo]] |idiomanan_ofisial = [[:no:Norsk|Norsk]] <small>([[:no:Bokmål|Bokmål]] / [[:nn:Nynorsk|Nynorsk]])</small><br />[[:se:Sámegielat|Davvisámegiella]] |idiomanan_regional = [[:se:Sámegielat|Lullisámegiella]], [[:se:Sámegielat|Ubmisámegiella]], [[:se:Sámegielat|Bihtánsámegiella]], [[:se:Sámegielat|Julevsámegiella]], [[:no:Kvensk|Kvensk]], [[:no:Skandinaviske romanifolk|Tavringer]], [[:no:Skandinaviske romanifolk|Romani]] |forma_di_gobernashon = [[Sistema parlamentario]]<br/ > [[Monarkia constitucional|monarkia konstitushonal]] |titulonan_kabesantenan = <br />- [[Monarkia hulandes|Rei]]<br />- [[Promé Minister di Kòrsou|Promé Minister]] |nombernan_kabesantenan = [[Harald V]]<br /> [[:en:Jonas Gahr Støre|Jonas Gahr Støre]] ([[:en:Arbeiderpartiet|Ap]]) (2021–) |tipo_di_soberania = Pais den [[Suecia]] |eventonan_di_fundashon = [[Statuut pa e Suecia|Statuut]] |fechanan_di_fundashon = <br />[[7 di yüni]] [[1905]] |area = 385 207<ref name="kart">{{Cite web|url=https://www.kartverket.no/Kunnskap/Fakta-om-Norge/Arealstatistikk/Arealstatistikk-Norge/|title=Arealstatistics for Norway 2020|publisher=Kartverket, mapping directory for Norway|year=2019|date=2019-12-20|accessdate=2020-03-09|language=no}}</ref> |rango_area = 67 |persentahe_awa = 6 |pop_aproksima = 5 425 270<ref name="ssbf" /> |ana_kalkulashon_di_pop = 2021 |rango_populashon = di 120 |densidat_pop = 14.0 |rango_densidat_pop = di 213 |pop_segun_senso = |ana_di_senso = |moneda = Norske kroner |kodigo_moneda = NOK |zona_di_tempu = |utc_offset = +1 |kodigo_tld = .no |kodigo_pa_yama = 47 |ana_hdi = 2015 |hdi = 0,949 |rango_hdi = di 1 |}} '''Noruega''' ta un pais cu keda na parti nord di e kontinente [[Oropa]]. E [[kapital]] di e pais ta e siudad [[Oslo]]. Noruega tin un area di 385.207 kilometer kuadrá i un poblashon di 5.425.270<ref name="ssbf">{{Citeer web|url=https://www.ssb.no/en/befolkning/statistikker/folkemengde/aar-per-1-januar|title=Population, 2022-01-01|publisher=Statistics Norway|date=2022-01-01|accessdate=2022-02-23|language=no}}</ref><small>(2022)</small>. {{Appendix}} <!--{{Commons|Norway|Noruega}}--> {{Oropa}} [[Category:Monarkia]] [[Category:Noruega]] pcmul1t20zbexhlqclqqslwqyj6wn0f 1933 0 4236 89389 84932 2022-07-24T19:17:51Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''1933''' ta un aña komun kuminsando riba un djadumingu riba e [[kalènder gregoriano]]. E ta e di trintitres aña di [[siglo 20]] i e di kuater aña di dékada 1930. == A sosodé == '''Yanüari''' * [[19 di yanüari|19]] - Na [[Kòrsou]] den Parke Wilhelmina na [[Punda]] ta develá e estatua di Reina Wilhelmina, un inisiativa di e klup di damas "Entre Nous" bou [[presidente|presidensia]] di [[Rebecca Cohen Henriquez]]. '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' * [[8 di yüli|8]] – Ta noufragá den serkania di [[Kòrsou]] e bapor [[Hulanda|hulandes]] ''Julio Maria''. Sinku morto ta kai.<ref>[http://www.archiefleeuwardercourant.nl/vw/article.do?code=LC&date=19330708&id=LC-19330708-3004 www.archiefleeuwardercourant.nl]</ref> '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' * [[9 di yanüari|9]] - [[Sonia Garmers]], eskritor di buki di [[Kòrsou]]. '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' * [[25 di oktober|25]] - [[Boy Dap]] (f. 2021), músiko, kantante i kompositor di [[Kòrsou]] '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' {{Appendix}} [[Category:Aña]] ktwjlf7ja01jmtxbohn002sc5s5omdx 1934 0 4237 89390 86821 2022-07-24T19:38:26Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''1934''' ta un aña komun kuminsando riba un djaluna riba e [[kalènder gregoriano]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' * [[15 di febrüari|15]] - Na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], [[Aruba]] a funda e asosiashon deportivo [[Racing Club Aruba]] (RCA) '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' * [[2 di ougùstùs|2]] - [[Adolf Hitler]] ta bira presidente (''Führer'') di [[Alemania]] tras di e morto di presidente [[Paul von Hindenburg]]. '''Sèptèmber''' '''Oktober''' [[File:Vliegtuig de Snip.jpg|thumb|150px|Avion Fokker PH-AI, konosi komo "De Snip" na 1934]] '''Novèmber''' '''Desèmber''' * [[22 di desember|22]] - Na [[Aeropuerto Hato]] ta aterisá e avion konosi komo "De Snip", ku a realisá e promé konekshon direkto [[Hulanda]]-[[Kòrsou]] i e promé buelo pa krusa mei-mei di e [[Oséano Atlántiko]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405818:mpeg21:a0054|titel="Snip" gisteren tien jaar geleden aangekomen|werk=[[Amigoe]]|datum=1944-12-23|bezochtdatum=2022-05-30}}</ref> Kapitan di e avion tabata Jan Hondong (1893-1968). == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' * [[7 di yüni|7]] - [[Jossy Mansur]] (f. 2016), editor, traduktor i eskritor [[aruba]]no. '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' * [[2 di ougùstùs|2]] - [[Paul von Hindenburg]] (86), politiko i marechal [[Alemania|alemán]] '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' {{Appendix}} [[Category:Aña]] hu70ucf8490sk08kh4a4ta9aknbu7cq 1936 0 4239 89391 87894 2022-07-24T19:54:50Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''1936''' ta un [[schrikkeljaar]] kuminsando riba un djarason riba e [[kalènder gregoriano]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' * [[17 di desèmber|17]] - [[Frank Martinus Arion]] (f. 2015), eskritor, poeta i lingwista di [[Kòrsou]] == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' * [[5 di mart|5]] - [[Johannes Boskaljon]] (72), músiko i kompositor di [[Kòrsou]] '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] 17vby1ee82tdbebueabnfgi2j4545ty 1937 0 4240 89392 82478 2022-07-24T20:12:53Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''1937''' ta un aña komun kuminsando riba un djabièrnè riba e [[kalènder gregoriano]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' * [[5 di febrüari|5]] - [[Rudy Plaate]], kantoutor, músiko i kantante [[Kòrsou|kurasoleño]] * [[23 di febrüari|23]] - [[Raymundo Saleh]] (f.2021), polítiko [[Boneiru|boneriano]] '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' * [[2 di mei|2]] - [[Jandi Paula]] (f.2018), intelektual, historiadó i polítiko di [[Kòrsou]] '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] 1ybicww9mhqou48tlcs4rekw7ivg8p6 1938 0 4241 89393 89233 2022-07-24T20:21:52Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''1938''' ta un aña komun kuminsando riba un djasabra riba e [[kalènder gregoriano]]. E ta e di 38 aña di [[siglo 20]] i e di 9 aña di dékada 1930. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' * [[25 di yanüari|25]] - [[Betico Croes]] (f.1986), polítiko [[aruba]]no * [[31 di yanüari|31]] - [[Beatrix di Hulanda]], reina di [[Reino Hulandes]] di 1980 pa 2013 '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' * [[11 di yüli|11]] - [[Daniel Leo]] (f.1989), polítiko [[aruba]]no '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] n2xpd7j2y78k8h5e5k5rompgg2rsguh 1940 0 4243 89394 89299 2022-07-24T20:26:05Z Caribiana 8320 ampliashon wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''1940''' ta un "[[schrikkeljaar]]" kuminsando riba un djaluna riba e [[kalènder gregoriano]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' * [[15 di aprel|15]] - E promé restorant di McDonald's ta habri na [[San Bernardino]], [[California]]. [[File:Rotterdam, Laurenskerk, na bombardement van mei 1940.jpg|thumb|200px|Misa Laurens na Rotterdam despues di bombardeo na mei 1940]] '''Mei''' * [[10 di mei|10]] - Ehersito [[Alemania|aleman]] ta invadí [[Hulanda]]. Sinko dia largo Hulanda ta resisti e enemigo. Na [[Kòrsou]] 127 residente ku pasport aleman of [[Austria|austriako]] y na Aruba 75 residente aleman ta wordo interná den un kampo na [[Boneiru]]. * [[14 di mei|14]] - [[Alemania]] ta bombardea [[Rotterdam]]. * [[15 di mei|15]] - Hulanda ta rindi na e alemannan-nazi. Hulanda ta okupá i no tin kontakto mas entre Hulanda i [[Antias Hulandes]]. Di mei te yüli centenares di sòldá [[Inglatera|ingles]] ta yega Aruba y Kòrsou pa proteha e industria petrolero. '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' * [[12 di aprel|12]] - [[Eligio Melfor]], eskritor, aktor i kómiko [[Kòrsou|kurasoleño]] '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' * [[23 di oktober|23]] - [[Pelé]], futbolista di [[Brazil]] '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] p324d7i4ld5mpryzuvcbh652w3ghfy3 1947 0 4250 89395 89230 2022-07-24T20:31:03Z Caribiana 8320 ampliashon wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''1947''' ta un aña komun kuminsando riba un djarason riba e [[kalènder gregoriano]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' [[File:Jnehru.jpg|thumb|150px|Jawaharlal Nehru den dekada 40]] '''Yüli''' * [[15 di yüli|15]] - Na [[Aruba]] ta funda e asosiashon deportivo [[SV Dakota]] '''Ougùstùs''' * [[15 di ougùstùs|15]] - [[Jawaharlal Nehru]] ta bira e prome [[Promé minister]] di [[India]] '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' * [[20 di novèmber|20]] - Na [[Inglatera]] [[Elizabeth II|Prinsesa Elizabeth]] ta kasa ku [[Principe Felipe|Philip Mountbatten]] '''Desèmber''' * [[15 di desèmber|15]] - Dilanti kosta di [[Kòrsou]] e tankero [[Argentina|argentino]] ''Los Pozos'' i e tankero [[Venezuela|venezolano]] ''Tucupita'' ta dal otro i pega na kandela, kousando morto di 26 tripulante. == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' * [[7 di febrüari|7]] - [[Nel Oduber]], polítiko [[Aruba|arubiano]] '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' * [[15 di yüli|15]] - [[Jossy Brokke]], kantante [[aruba]]no * [[30 di yüli|30]] - [[Arnold Schwarzenegger]], aktor i polítiko [[austria]]ko-[[Estadonan Uni di Merka|merikano]] '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' * [[5 di sèptèmber|5]] - [[Rudy Croes]] (f.2021), polítiko [[Aruba|arubiano]] * [[12 di sèptèmber|12]] - [[Diana Lebacs]] (f.2022), poeta, eskritor, aktris [[Kòrsou|kurasoleño]]. '''Òktober''' * [[3 di oòktober|3]] - [[Ramoncito Booi]], polítiko [[Boneiru|boneriano]] '''Novèmber''' '''Desèmber''' *[[14 di desèmber|14]] - [[Dilma Rousseff]], polítiko [[Brazil|brasileño]] == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] fvq1tg3now4ug6gl6ssxcqxxk2f6oq8 1949 0 4252 89396 87802 2022-07-24T20:31:58Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''1949''' ta un aña komun kuminsando riba un djasabra riba e [[kalènder gregoriano]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' * [[17 di mart|17]] - Na e seis isla di [[Antias Hulandes]] ta tuma lugá e promé elekshon general pa e promé Parlamento di Antias Hulandes. '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' * [[19 di mart|19]] - [[Valery Leontiev]], kantante, kantoutor i aktor [[Rusia|ruso]] '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' * [[6 di òktober|6]] - [[Bobby Farrell]], bailadó, kantante i DJ [[Aruba|arubano]] * [[22 di òktober|22]] - Leonora Sneek-Gibbs (f.2022), aktivista y politiko di Sint Eustatius. '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] ed82jag59zr5cguvnyceqwayp5bpctl 89397 89396 2022-07-24T20:44:37Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''1949''' ta un aña komun kuminsando riba un djasabra riba e [[kalènder gregoriano]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' * [[17 di mart|17]] - Na e seis isla di [[Antias Hulandes]] ta tuma lugá e promé elekshon general pa e promé Parlamento di Antias Hulandes. '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' * [[4 di ougùstùs|4]] - Na [[Willemstad]] (Kòrsou) ta instalá [[Angela Altagracia de Lannoy-Willems]] komo miembro di parlamento antiano; e promé muhé den historia di [[Antias Hulandes]]. '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' * [[19 di mart|19]] - [[Valery Leontiev]], kantante, kantoutor i aktor [[Rusia|ruso]] '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' * [[6 di òktober|6]] - [[Bobby Farrell]], bailadó, kantante i DJ [[Aruba|arubano]] * [[22 di òktober|22]] - Leonora Sneek-Gibbs (f.2022), aktivista y politiko di Sint Eustatius. '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] 6autw2oinqgl58y28h0amagvvqwys6d 1950 0 4253 89398 89301 2022-07-24T20:46:34Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''1950''' (MCML) tabata un aña komun kuminsando riba un djadumingu riba e [[kalènder gregoriano]]. E tabata e di 50 aña di [[siglo 20]] i e promé aña di dékada 1950. == A sosodé == '''Yanüari''' * [[20 di yanuari|20]] - Fin di e époka kolonial pa [[Sürnam]]. E Areglo Interino (Interimregeling) ta drenta na vigor, kual ta stipulá un posishon outónomo dentro di [[Reino Hulandes]] pa Sürnam. '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' * [[11 di oktober|11]] - Jaime Córdoba, politiko [[Kòrsou|kurasoleño]] * [[20 di oktober|20]] - E Areglo Interino di [[Antias Hulandes]] ta drenta parsialmente na vigor. Esaki den kuadro di e proximo elekshon nan pa [[Konseho Insular]] segun e Areglo Insular (ERNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ABCDDD:010826594:mpeg21:a0068 Interim-regeling Ned.Antillen gedeeltelijk in werkingtreding], Trouw (10 oktober 1950)</ref> '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' * [[26 di febrüari|26]] - [[Lucille George-Wout]], politiko i [[gobernador]] di [[Kòrsou]] (2013-presente) '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' * [[27 di ougùstus|27]] - [[Charles Fleischer]], komediante, aktor i direktor di pelikula [[Estadonan Uni di Merka|merikano]] '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' * [[31 di desèmber|31]] - [[Doble-R|Rignald Recordino]], kompositor, musiko i areglista di [[Kòrsou]] == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' {{Appendix}} [[Category:Aña]] 8dr0quryvzmds1pqupqo7iqyfjqwxa8 1951 0 4254 89400 89031 2022-07-24T21:24:58Z Caribiana 8320 ampliashon wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''1951''' ta un aña komun kuminsando riba un djaluna riba e [[kalènder gregoriano]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' * [[3 di mart|3]] - Pa dekreto real ta proklamá e Reglamento Insular di Antias Hulandes (''Eilanden Regeling Nederlandse Antillen'', ERNA). Ku esaki e islanan karibense di Reino Hulandes a wòrdu restructurá segun e modelo di munisipio [[Hulanda|hulandes]] den kuater [[teritorio insular]] (''eilandgebied''), esta [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]] i Isla Ariba. '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' * [[2 di yüli|2]] - Tantu na [[Aruba]] komo na [[Kòrsou]] ta tuma lugá e promé reunion di nan propio [[Konseho Insular]]. Na [[Kòrsou]] e reunion ta presidí pa [[gezaghebber]] Michael Gorsira i na Aruba pa gezaghebber Lindoro Kwartsz. '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' * [[1 di novèmber|1]] - [[Frits Goedgedrag]], (f.2015), promé gobernador di pais [[Kòrsou]] * [[5 di novèmber|5]] - [[Vale Croes]] (f.2015), kantante i komediante [[Aruba|arubiano]] '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] ag8iellnwalc8y9s450qnyqzj5r8id3 89401 89400 2022-07-24T21:28:46Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''1951''' ta un aña komun kuminsando riba un djaluna riba e [[kalènder gregoriano]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' * [[3 di mart|3]] - Pa dekreto real ta proklamá e [[Reglamento Insular di Antias Hulandes]] (''Eilanden Regeling Nederlandse Antillen'', ERNA). Ku esaki e islanan karibense di Reino Hulandes a keda restrukturá den kuater [[teritorio insular]] (''eilandgebied''), esta [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]] i Isla Ariba. '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' * [[2 di yüli|2]] - Tantu na [[Aruba]] komo na [[Kòrsou]] ta tuma lugá e promé reunion di nan propio [[Konseho Insular]]. Na [[Kòrsou]] e reunion ta presidí pa [[gezaghebber]] Michael Gorsira i na Aruba pa gezaghebber Lindoro Kwartsz. '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' * [[1 di novèmber|1]] - [[Frits Goedgedrag]], (f.2015), promé gobernador di pais [[Kòrsou]] * [[5 di novèmber|5]] - [[Vale Croes]] (f.2015), kantante i komediante [[Aruba|arubiano]] '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] nvmbbbs8wd2ruw5vqrckati8lsxy3dy HAVO 0 4515 89404 75115 2022-07-24T21:46:36Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Hoger algemeen voortgezet onderwijs''', abreviá komo HAVO, ta e prome ku delaster nivel mas haltu denter di enseñansa secundario den [[Reino Hulandes]] y [[Surnam]]. Educacion HAVO ta formacion general (teoria) y no un formacion profesional (''Bildung versus Ausbildung''). E havo-diploma ta duna un studiante entrada na e nivel HBO di enseñansa tertiaro. [[Category:Edukashon]] lya8kjt39eyfxgb00jlpvkkzbno9gjv Universidat del Bío-Bío 0 4644 89417 75215 2022-07-24T22:23:59Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidat del Bío-Bío''' ta un skol akademiko situá na [[Concepción]], [[Chile]]. == Link eksterno == * [http://www.ubiobio.cl Portal ofisial di Universidat del Bío-Bío] {es} [[File:Biblioteca Universidad del Bío-Bío.jpg|left|250px|thumb|Biblioteka di Universidad del Bío-Bío (2018)]] [[Category:Universidat]] [[Category:Chile]] nr4x506oc024kbnlip5vw6ph06mz9p0 Universidad del Desarrollo 0 4659 89426 61668 2022-07-25T09:42:51Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidad del Desarrollo''' ('''UDD''') ta un skol akademiko situa na [[Chile]]. == Link eksterno == * [http://www.udd.cl Portal ofisial di UDD] {es} [[Category:Chile]] [[Category:Universidat]] ese426g8vuj0iaa52fwtbcug18zqbgi Universidad San Sebastián 0 4716 89415 75209 2022-07-24T22:00:23Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidad San Sebastián''' ('''USS''') ta un institushon akademiko katoliko i priva [[Chile|chileno]]. Fundá na 1989 na [[Concepción]], [[Chile]]. Su sede prinsipal ta na [[Santiago di Chile|Santiago]], pero tambe tin sedenan na Concepción, Valdivia i Puerto Montt. USS tin un total di 24 mil studiante. == Link eksterno == * [http://www.uss.cl Portal ofisial di USS] {es} [[Category:Universidat]] [[Category:Chile]] 2rymubnusahy55s8w4p2qjc5jmn6vz5 Voivodat di Podlakia 0 4805 89385 62448 2022-07-24T16:23:43Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Voivodat di Podlakia'''- ta e unidad administrativo den Polonia. E kapital ta [[Białystok]]. [[Category:Voivodatnan di Polonia]] floye2yb9iq0royn2nq1o14kdslq73a Universidad de los Andes (Chile) 0 4865 89410 75211 2022-07-24T21:55:48Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidad de los Andes''' ('''UANDES''') ta un institushon akademiko katóliko priva [[Chile|chileno]]. Fundá na 1989 su sede prinsipal ta na [[Santiago di Chile]]. == Link eksterno == * [http://www.uandes.cl Portal ofisial di UANDES] {es} [[File:Logo uandes.png|thumb|left|180px|Emblema di UANDES]] [[Category:Universidat]] [[Category:Chile]] 4rpnz99cck5u66uedn4kapgdma5rlix Universidat di Harvard 0 5426 89420 80914 2022-07-24T22:28:34Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidat di Harvard''' ta un skol akademiko priva situá na [[Cambridge, Massachusetts|Cambridge]], [[Massachusetts]], [[Estadonan Uni di Merka]]. Fundá na 1636 komo ''Harvard College'' e ta e institushon di enseñansa superior mas bieu na Merka i ta kalifiká entre esunnan mas prestigioso na mundu.<ref>Wong, Alia, [https://www.theatlantic.com/education/archive/2018/09/america-private-college-tuition/569812/ At Private Colleges, Students Pay for Prestige], The Atlantic (11 septèmber 2018)</ref> == Link eksterno == * [http://www.harvard.edu Portal ofisial di Universidat di Harvard] {en} [[File:Harvard University,. November, 2019. pic.bb8.jpg|thumb|left|Universidat di Harvard]] {{Appendix}} [[Category:Universidat]] [[:Category:Estadonan Uni di Merka]] 0kj2jqrc7gh6ono6ghbqe7y3mfjfgbk Universidat Yale 0 5427 89422 75241 2022-07-24T22:32:39Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidat Yale''' ta un skol akademiko situá na [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Connecticut]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]]. == Link externo == * [http://www.yale.edu Portal ofisial di Universidat di Yale] {en} [[File:Yale University Shield 1.svg|thumb|Emblema di Universidat di Yale]] [[Category:Universidat]] o23yyxq81fbiz8el6spabs8zutyvojv 89423 89422 2022-07-24T22:32:55Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidat Yale''' ta un skol akademiko situá na [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Connecticut]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]]. == Link externo == * [http://www.yale.edu Portal ofisial di Universidat di Yale] {en} [[File:Yale University Shield 1.svg|thumb|left|Emblema di Universidat di Yale]] [[Category:Universidat]] 7snbleloiycwyn9yb9zaurq3omqdm4g Voorbereidend wetenschappelijk onderwijs 0 5694 89405 76775 2022-07-24T21:47:27Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Voorbereidend wetenschappelijk onderwijs''', abreviá komo '''VWO''', ta e nivel mas haltu denter di enseñansa sekundario den [[Reino Hulandes]] i [[Surnam]]. Edukashon VWO tin un durashon di 6 aña (edat 12-18 aña) i ta konsistí di [[atheneum]], [[enseñansa bilingual]] (tweetalig onderwijs), [[gymnasium]], [[vwo-technasium]] i [[vwo-plus]]. E vwo-diploma ta duna un studiante entrada na e nivel [[HBO]] i [[WO]] di enseñansa tertiario. == Islanan ABC == Enseñansa na nivel di VWO na [[Aruba]], [[Boneiru]] i [[Kòrsou]] konose ''atheneum'' so. == Onderbouw == E onderbouw ta konsistí di klas 1, 2 i 3. Den e klasnan aki ahinda e alumnonan tin mesun materia. Parti di onderbouw ta e [[Formashon Basiko]], esaki ta e materianan basiko ku kada alumno ku ta sigui skol sekundario mester haña. Banda di esaki tin algun materia ku ta spesifiko pa vwo so, manera [[Latin]] i [[Griego antaño]] na gymnasium. Despues di onderbouw ta sigui bovenbouw kaminda e alumno ta kies su profil. ==Bovenbouw== Den bovenbouw e alumnonan ta sigui prinsipalmente materianan ku ta ser finalisá ku un èksamen eskolar den klas 4 òf 5 òf ku na fin di klas 6 ta ser finalisá ku un èksamen eskolar òf un èksamen sentral. ===Profilnan=== Meskos ku den havo, vwo tambe konose 4 profil: * [[Cultuur & Maatschappij]] (C&M) * [[Economie & Maatschappij]] (E&M) * [[Natuur & Gezondheid]] (N&G) * [[Natuur & Techniek]] (N&T) Serka e profilnan Cultuur & Maatschappij i Economie & Maatschappij (ku wiskunde C/A/B) e enfasis ta mas riba idiomanan i sosiedat. Serka e sobrá profilnan e enfasis ta mas riba wiskunde i siensa di naturalesa. Den delaster añanan por nota ku kompará ku antes, mas alumno ta kies pa e profilnan ku ta trata naturalesa i no esnan ku ta trata sosiedat ===Materianan obligatorio=== Apart for di e profil tin e siugiente materianan ku ta obligatorio pa kada alumno ku ta bishita vwo: * [[Hulandes]] * [[Ingles]] * [[Wiskunde]] * Culturele en kunstzinnige vorming (CKV) (òf Klassieke culturele vorming (KCV), als klassieke talen worden gekozen*) * [[Algemene natuurwetenschappen]] (ANW) * Un segundo idioma estranhero, di kua por skohe for di: [[Fries]]* (Europees Nederland), Papiaments (Caribisch Nederland), [[Aleman]], [[Franses]], [[Spaño]], [[Ruso]]*, [[Italiano]]*, [[Chines]]*, [[Arabir]]*, [[Turko]]* (òf [[Griego]] of [[Latin]] si e alumno ta sigui gymnasium). No ta tur skol ta duna oportunidat pa sigui tur idioma. Un alumno por haña vrijstelling di un segundo idioma si skol bai di akuerdo ku esaki. * [[Maatschappijleer]]* * [[Gimnastik]] * Rekentoets* <sub>Materianan marká ku un * ta solamente aksesibel na Hulanda</sub> ==Diploma== Un alumno vwo tin por lo menos nuebe sifra ku ta konta den e areglo pa slag/druip: Hulandes, Ingles, un segundo idioma stranhero, kuater materia di profil, un sifra den e parti liber i un [[sifra di kombinashon]]. Atraves di e 9 sifra final nan aki ta konstatá si e kandidato a slag. E sifra final di un materia ta wòrdu kalkula dor di konta e sifra final di èksamen eskolar i e sifra di e èksamen eskolar huntu i saka promedio di esaki. Un kandidato a slag pa vwo si e ta kumpli ku e siguiente kriterio: * tur sifra final ta 6 of mas haltu, òf * e alumno tin 1x5 i pa sobrá materianan e tin 6 of mas haltu, òf * e alumno tin 1x4 òf 2x5 of 1x5 i 1x4 i pa sobrá materianan e tin un 6 òf mas haltu kaminda ku e promedio ta por lo menos 6,0. Banda di esei mester kumpli ku e siguiente kriterio: * E alumno mester tin un voldoende òf goed pa gymnastik i CKV òf KCV; * E alunmo mag tin por lo maksimo 1x5 pa e materianan wiskunde, Ingles i Hulandes * E promedio di e sifranan di e èksamen sentral mester ta un 5,5. Den esaki ta wak e promé [[desimal]] ku mester ta un 5 of mas haltu. Pues un 5,49 no ta sufisiente. ==Eksterior== Vwo ta komparabel ku e [[algemeen secundair onderwijs]] (ASO) na [[Vlaanderen]], den boka di pueblo tambe konosí komo "humaniora". Na [[Alemania]] tin e [[Abitur]] i den Medio i [[Ost Europa]] e ekivalente di vwo yama [[Matura]]. ==Historia== * Na 1968 a introdusi vwo komo parti di e [[Mammoetwet]]. E ta e sucesor di e [[hogereburgerschool]]. * Na 1993 a introdusi e [[Formashon Basiko]] den onderbouw (klas 1, 2 ku 3) * Na 1998 a inrodusi e di [[dos fase]] den bovenbouw (klas 4, 5 ku 6) * Na 2006 a renoba e [[formashon basiko]] * Na 2007 a revisa e di dos fase. E Voorbereidend wetenschappelijk onderwijs nieuwe stijl a hasi su entrada. ===Vwo oude stijl=== ====Materianan obligatorio==== * Hulandes * Ingles * Maatschappijleer (4 vwo òf 5 vwo) * Lichamelijke opvoeding, gym * Wiskunde Na èksamen final e alumno mester tabatin alomenos 7 materia (inkluyendo e materianan obligatorio pa 6 vwo). Eventualmente por a tuma 8 òf mas materia tambe, dependiendo di e oportunidat di roster. Na 2001 e lastu èksamen nan den oude stijl a tuma lugá. Despues di esaki e èksamen nan di oude stijl tabata wòrdu duna den supuestamente ''bezemklas'' òf enseñansa pa adulto. [[Category:Edukashon]] 5q38zdk61a9yhtwl63czwlvd9cun0kr Sam Cooke 0 5695 89437 84340 2022-07-25T10:12:11Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Samuel 'Sam' Cooke''' (n. [[22 di yanüari]] [[1931]] na [[Los Angeles]] - f. [[11 di desèmber]] [[1964]]) tabata un kantante i kompositor [[Estadonan Uni di Merka|merikano]] i e ta ser konsiderá komo un dje grandinan di tur tempu. Ku gran influensia tantu riba tereno vokal i komposishon, Cooke ta konosí komo e rei di músika [[soul]] pa su koló di bos pekuliar i tambe su importansia den músika popular. Su fundeshi di músika soul a kontribuí na kresementu di artistanan manera Aretha Franklin, Bobby Womack, Al Green, Curtis Mayfield, [[Stevie Wonder]], Marvin Gaye i Billy Preston, pero tambe el a yuda músika di artistanan manera Otis Redding i James Brown. Cooke tabatin 30 hit den top 40 entre 1957 i 1964, pero tambe tres despues di su morto. Hitnan grandi manera "You Send Me", "A Change Is Gonna Come", "Cupid", "Chain Gang", "Wonderful World", i "Twistin' the Night Away" ta algun di su kantikanan mas popular. Cooke tabata un di e promé artistanan di koló ku tabata atendé ku e banda ekonómiko di su karera. El a funda su mes kompanía diskero i tambe su mes kompanía publisitario. Tambe e tabata aktivo den e Civil Rights Movement. Dia 11 di desember 1964 Cooke ta ser tirá fatalmente pa señora Bertha Franklin, ku un resultado mortal. Despues di un investigashon huesnan ta dikta ku e morto di Cooke ta un homisidio hustifikabel. Ainda familiarnan i konosínan di Cooke tin nan dudanan tokante su fayesimentu. == Hubentut i karera == Cooke su nòmber original ta Samuel Cook. Su fam original no tabata kontené e lèter 'e' patras. Mas despues el a agregá esaki na su fam, aunke e motibu pa ku e desishon akí aínda ta deskonosí. E tabata un di e ocho yunan di reverendo Charles Cook, un pastor baptista, i su kasá Annie Mae. Na 1933 e famia a muda pa [[Chicago]]. Cooke a sigui su estudionan na Doolittle Elementary i na Wendell Phillips Academy High School na Chicago, e mesun skol ku [[Nat "King" Cole]] a bishitá un par di aña prome. Sam Cooke a kuminsá su karera ku su rumannan den un grupo ku tabata hiba e nòmber "The singing children" na edat di 9 aña. Ela bira konosí na edat di 14 aña ora el a kuminsá kanta ku e grupo Highway QC's. Durante e temporada aki Cooke a sera amistat ku su bisiña i tambe kantante di gòspel, Lou Rawls ku tabata kanta den un grupo rival. Na 1950 Cooke a remplasá Reubert H. Harris komo 'lead' di e banda di gòspel [[The soul Stirrers]]. Bou di liderasgo di Cooke e banda a logra firma ku e kompanía Specialty Records, i e promé kansión ku nan a graba bou di e kompanía akí tabata "Jesus gave me water". Nan a graba mas kansiónnan manera "Peace in the Valley", "How Far Am I From Canaan?", "Jesus Paid the Debt" i "One More River". E kansiónan akí pa gran parti a ser kompositá pa Cooke mes. Hopi bes Cooke tabata ser kreditá pa trese gòspel bou di e hubentut, espesialmente mucha muhénan ku tabata kore bai esenario ora e grupo ta toka djis pa nan mira Cooke. === Kruse pa músika pop === Su promé kantika pòp tabata "Loveable" (1956), vershon kopiá i adaptá for di e kansión "Wonderful" ku a ser lansá bou di e nòmber "Dale Cook" pa asina su fanatikonan di gòspel no deskubrí ku ta e. Den e tempunan ei kanta músika pòp tabata ser konsiderá mundano i diabóliko pa hendenan kreyente. Sinembargo ku e stèm pekuliar di Sam hendennan a ripará ku ta e tabata tras di e kansiónnan. Doño di e kompanía diskero a duna Cook pèrmit pa kanta bou di su mes nòmber, pero ora ela haña sa ta ki tipo di músika Cooke tabata produsiendo ela rabia. Esakinan a trese konflikto i a kousa ku Sam a bandoná e kompanía diskero akî. Na 1957 Cooke a aparesé den e show ABC's ''The Guy Mitchell Show.'' Ne mesun aña ela firma ku e kompanía diskero "Keen Records" i a saka e kansion "You send me" ku a keda seis siman na tòp 1 riba Billboard R&B chart. Pero riba e Billboard general tambe ela keda 3 siman na tòp 1.[[File:Sam Cooke billboard.jpg|left|230px|thumb]] E la lansa su mes kompanía diskero, Sar Records, huntu ku J.W. Alexander i su manager, Roy Crain. E kompanía no muchu tempu después a firma artistanan manera The Simms Twins, The Valentinos ( Bobby Womack i su ruman hòmbernan), Bobby Womack i Johnnie Taylor. Despues di esei Cooke a lanta un kompanía publisitario i tambe un kompanía di manager i a firma ku RCA Records. Un di su promé hitnan ku RCA tabata "Chain gang" kual a yega top 2 riba Billboard pòp chart. E hit aki a ser siguí pa otro hitnan inkluyendo "Sad Mood", "Cupid", "Bring it on Home to Me" (ku Lou Rawls komo korista), "Another Saturday Night" i "Twistin' the Night Away". Komo mayoria artista di R&B di e tempu ei Sam tabata konsentrá mas riba saka kantikanan individual ku saka un album kompletu. E tabatin 29 Top 40 riba pòp charts i mas ainda riba e listanan di R&B. E tabata un kompositor prolifiko i e mes a skibi gran mayoria parti di su kansiónnan. == Matrimonio == [[File:Sam Cooke in the recording studio 1961.jpg|thumb]] Cook a kasa dos bes. Su prome matrimonio tabata ku e kantante-bailarina Dolores Mohawk. Dolores a haña un aksidente di trafiko ku a kousa su morto. Aunke Cooke i Mohawk tabata divorsiá na e momentunan ei, Cooke a kubri tur e gastunan di e morto di Mohawk. Ku su segundo kasá Barbara Cook a haña 3 yu. Linda(1953), Tracy(1960), Vincent(1961-1963). Vincent a fayese trágikamente despues di a hoga den un pool. E morto a laga Sam basta ratu inkonsolabel pero despues ela rekuperá i bolbe drenta studio bèk. Ta pa e mesun motibu aki Sam i su kasá a konfrontá konfliktonan ku a pone nan separa. == Morto == Cooke a fayesé na edat di 33 aña riba 1 di Desèmber 1964 na Hacienda Motel, Los Angeles, California. Riba alertanan di un posibel tiroteo i sekuestro na e motèl, polisnan a bin enkontrá ku e kurpa sin bida di Cooke, ku solamente un jacket na su kurpa i sapatu, sin karson i sin ropa interior. {{DEFAULTSORT:Cooke, Sam}} [[Category:Hende]] [[Category:Kantante]] 5v130ulvn4pjkth1r05g7noofvtqin8 Stadion Ergilio Hato 0 5728 89388 79854 2022-07-24T16:31:24Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante}} {{Databox}} '''Stadion Ergilio Hato''', tambe konosí komo '''Sentro Deportivo Kòrsou''' (SDK), ta un stadion di multiproposito ku ta situá na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta e stadion di mas grandi riba e isla i tin kapasidat pa tene 15.000 bishitante. E stadion ta keda uzá mas pa partidonan di [[futbòl]] i ta e vèlt ofisial di e [[ekipo nashonal di futbòl di Kòrsou]]. E stadion a keda duná e nòmber di [[Ergilio Hato]], un hungadó di futbòl legendario di [[Kòrsou]]. [[Category:Deporte]] [[Category:Kòrsou]] a42ivyowi163y2nudqbt2a3isq5p06p Derek Gilroy 0 5786 89432 84147 2022-07-25T10:01:38Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Derek 'G-Rock' Gilroy''' (n. [[7 di sèptèmber]] na [[Canada]]) ta un aktor di [[pelikula]] i [[DJ]] [[Canada|kanadiense]]<ref>http://www.rottentomatoes.com/celebrity/derek_gilroy/</ref>. == Pelikulanan == ===Sine=== * ''The Matthew Shepard Story'' (2002) * ''This Time Around'' (2003) * ''Weirdsville'' (2007) * ''Hairspray'' (2007) * ''Hank and Mike'' (2008) * ''Dawgs Playing Poker'' (2008) * ''Tooth Fairy'' (2010) * ''Bringing Ashley Home'' (2011) * ''Magic Beyond Words: The J.K. Rowling Story'' (2011) * ''Elysium'' (2013) * ''The Guerilla Picture Show'' (2013) * ''Evil Feed'' (2013) * ''The Millionaires Club'' (2013) * ''Cheat'' (2014) * ''The Perfect Pickup'' (2016) ===Televishon=== * ''Spynet'' (2002) * ''This Is Wonderland'' (2004) * ''Psych'' (2010) * ''Supernatural'' (2012) {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=map_bms |oldid =194292|titulo=Derek Gilroy}} {{References}} ;Linknan eksterno * [http://www.imdb.com/name/nm1978395/ Derek Gilroy @ IMDb] }} {{DEFAULTSORT:Gilroy, Derek}} [[Category:Hende]] [[Category:Aktor]] [[Category:Canada]] r66e1lmr9g8o1ysr7dwtio08evp4w2b Djibouti 0 6320 89362 76170 2022-07-24T13:09:04Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Djibouti''' ([[somali]]: ''Jabuuti'', [[árabe]]:جيبوتي ''Jībūtī''), ofisialmente '''Repúblika Djibouti''' , ta un pais den [[Afrika]]. E tin frontera ku [[Eritrea]] panort, [[Etiopia]] den west i suit i [[Somalia]] den suitost. E ta situá strategikamente na un di e rutanan di navigashon mas trafiká na mundu i tin kontrol riba e entrada na [[Oséano indio]]. [[File:Flag of Djibouti.svg|thumb|left|300px|]] {{Afrika}} [[Category:Djibouti]] med20grzsd6agdgtc335wbi94e6w84y Bulzi 0 6780 89431 73756 2022-07-25T09:57:46Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bulzi''' ta un [[munisipio]] na [[Sardegna]], [[Italia]]. [[File:Map of comune of Bulzi (province of Sassari, region Sardinia, Italy) - 2016.svg|thumb|left|Mapa di Bulzi na provinsia Sassari]] [[Category:Sardegna]] ta8ykecu4kdtwgr2ksa3m3hv4qxgc3h Rei di e Gitanonan 0 6884 89427 85861 2022-07-25T09:44:10Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''''Rei di e Gitanonan''''' ([[Português|port]]: ''O Rei dos Ciganos'') ta un telenovela di [[Brazil]], produsi i trasmiti den blanko-pretu pa TV Globo. Su estreno a tuma luga dia 12 di september 1966 i su ultimo kapitulo a keda pasa dia 20 di febrüari 1967, totalisando 120 episodio. E telenovela ta skirbi pa Moysés Weltman i dirigi pa Ziembinski.<ref>{{citeer web|url=https://web.archive.org/web/20141221222128/http://memoriaglobo.globo.com/programas/entretenimento/novelas/o-rei-dos-ciganos/curiosidades.htm|titel=O Rei dos Ciganos|bezochtdatum=2022-04-19|werk=Contigo}}</ref> == Elenko == {| class="wikitable" !Aktor !Personahe |- |Carlos Alberto || Wladimir |- |Sonia Clara || Wanda |- |André Villon || Konde Fernando Racozy |- |Jaime Barcellos || Miguel |- |Theresa Amayo || Svetlana |- |Rubens de Falco || Claude Ludenwerg |- |Rosita Thomaz Lopes || Yara Racozy |- | Ziembinski || Steiner |- |Glauce Rocha || Gerdora |- |José de Arimathéa || Ivan |- |Renata Fronzi || Tania |- |Riva Blanche Baronesa || Von Grauben |} {{Appendix}} [[Category:Brazil]] srhqvda408yd778g52uaegc9t4wztr3 Universidat di Georgetown 0 7067 89419 76604 2022-07-24T22:27:25Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidat di Georgetown''' ta un skol akademiko situa na [[Georgetown, Washington D. C.|Georgetown]], [[Washington D. C.]], [[Estadonan Uni di Merka|USA]]. == Link eksterno == * [http://www.georgetown.edu Portal ofisial di Universidat di Georgetown] {en} [[Category:Universidat]] [[Category:Estadonan Uni di Merka]] go0uf247y6p408wr6kdo9m1sqca9lgj Universidat Catolico di Louvain 0 7068 89409 71556 2022-07-24T21:53:58Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidat Catolico di Louvain''' (''Université catholique de Louvain'', '''UCLouvain''') ta un skol akademiko situa na [[Louvain]], [[Wallonie]], [[Bélgika]]. == Link eksterno == * [http://www.uclouvain.be Portal ofisial di Universidat Catolico di Louvain] {fr} {en} [[Category:Universidat]] 4du0maxls3owmte3bp03h8o40zmxfq4 Universidat di Barcelona 0 7069 89418 80598 2022-07-24T22:26:23Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidat di Barcelona''' ([[catalan]]: ''Universitat de Barcelona, UB''; [[spaño]]: ''Universidad de Barcelona'') ta un skol akademiko publiko situa na [[Barcelona]], [[Spaña]]. E ta wordu generalmente mira komo e mihor universidat di Spaña i un di e mas prestigioso universidatnan pafor di mundu di habla ingles.<ref>[https://web.archive.org/web/20200920113921/http://nturanking.lis.ntu.edu.tw/ranking/OverallRanking/ World University Rankings], NTU Ranking</ref><ref>[http://www.urapcenter.org/2016/world.php?q=MS0yNTA= URAP - University Ranking by Academic Performance]</ref><ref>[https://www.usnews.com/education/best-global-universities/university-of-barcelona-500261 US News - University of Barcelona]</ref> == Link eksterno == * [http://www.ub.edu Portal ofisial di Universidat di Barcelona] {en} {es} {ca} {{Appendix}} [[Category:Universidat]] [[Category:Spaña]] hn9n71ar945jzd3zw5scg8ip590cq6m Universidat di Michigan 0 7071 89421 75243 2022-07-24T22:30:06Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Universidat di Michigan''' ta un skol akademiko situa na [[Ann Arbor, Michigan|Ann Arbor]], [[Michigan]], [[Estadonan Uni di Merka|Merka]]. == Link externo == * [http://www.umich.edu Portal ofisial di Universidat di Michigan] {en} [[File:Seal of the University of Michigan.svg|thumb|left|Seyo di universidat di Michigan]] [[Category:Universidat]] aym8pi6o1t4fv0tg9z02eqmw7492jxu Marcel Amont 0 7090 89430 84327 2022-07-25T09:55:47Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Marcel Amont''', nomber artistiko di '''Marcel Jean-Pierre Balthazar Miramon''' (n. [[1 di aprel]] [[1929]] na [[Bordeaux]]), ta un aktor i kantante di musika popular [[Fransia|franses]] ku a kosecha éksito den e dekada 1960 i 1970.<ref>[https://web.archive.org/web/20140220062207/http://www.marcelamont.com/page/Biographie.html]</ref>. == Biografia == Nasí na Bordeaux, yiu di un Maestro Ramo, amtenar di ferrocarril, i Romélie Lamazou, enfermera. E via, despues di e banda, entre e instrukshon di education físiko i di arte drastico, Conservation. Di media, i, finalmente, e kantika, e delaster palabra di deporte. Despues di a hasi e our di e aktividat artista na bordo, e "bai" di Paris lat di 1950, kaminda e ta chikitu di poko un nòmber di e mayoria di e kabinet di e dos partinan (''Skohí d'aki'', ''e Fuente di 4 temporadanan di aña'', etc)<ref>[https://web.archive.org/web/20140220062207/http://www.marcelamont.com/page/Biographie.html Biographie].</ref>. [[1956]] ta aña di milager. Den e Olympic, a pasa e promé parti diDit Pia<span> </span>: pa promé biaha manera un " programa di suplente ", ta un santu "revelashon aña" i kaba sinku siman mas lat den e di dos servisio den e kuartal. Anto pa esaki éksito, ''na publico'', riba su promé disko den públiko i ta hiba e Premio diAkademia Charla En Cos den e grupo di Sera Gainsbourg i Late Krio i, den e proseso, a inisia den e pelíkula ademas di Breedte Bordo di ''E brùit ta muchu bunita''. Bai fini otro Markt awa Ariba di e famoso show di television di ''36 spièrta''. Den 1962, e a hasi su promé on a nan en show na Bobino pa 3 luna i medio, e goto, ademas di nan mes text, e krea lorá kantika firma na Ccloud Lugar (''Di Bandera di rei'', ''en en titulo'', ''E Rango oochi'', ''Jazz i Java''). Na 1965, kohe riba e Olympic di sinku siman. Di innovacion ta ekstremo reconecta<span> </span>: den poní den asina ku no ta revolucion di bo balans. Dia 1 di oktober 1967 e tabata e anfitrion di e promé emishon na koló den e historia di e televishon franses (riba''e parti Ariba di e Toren''). Na [[1970]], eOlympic, semper ta grupo di bo balans i kantante, rondoná di specialisa i ta utilisá antilles grandi pa algun di nan montejo. Di éksito a asina ku e spetakel dura 5 siman. Encarga di e mucha kantante dinámiko, agradabel i lus na directora di dos pintorescos i popular. E ta miéntras ku un media musica, i pa e motibu, rechaso di presentashon di un produktor amerikano i e di BC. El a participa den hopi espectacular di variedat den e decada di 1960 i 1970, inkluyendo di Mart i Albert Arpetan. Na [[1974]], e ta e anfitrion di e diadomingo den e programa di ''Toutankhamont''. Manera hopi di prinsipal artista di e dekada di 1960 i 1970, e decada di 1980 ta duru riba esakinan di communicacion na nivel di frances, sinembargo, por mas di dos decada, e visa pa su arte a habri e portanan di tera stranhero (gira di Japon, Rusia, reina di e Fundashon di Could di skol San Francisco, e ''Estudio di e On'' di Roma durante un aña, etc). E utilidat di muzik di dos text di George Based (''Un chikitu Eva ta muchu'', ''E Bieu Fosil''), ku a duna na [[1976]] en di ''Bombero di Mariella''. Na 1980, a parti di sanidat for di e pre en frances di e kantu di Eurovisión ku e kantu ''Kompañeronan di enólogo''. E dia 23 di maart, durante di fin di pre en coleccion di TF1, presentá pa Even Dhéliat, e klas {{4e}} 6 sanidat pa e resultado di e promesa di telespectadores. Den e proyekto frances, kende a haña un nobo rosea den e añanan [[2000]]. Asina, na [[2006]], kohe ku nobo album, ''e je log'', e pensamentu di Francees Dreyfus, e firma di duits ku Gas Jaoui, Gerard Gaan, Die Lockwood, Biréli Lagere. Na 2007, topa Limpi, 50 aña despues di e promé paso. Caba di [[2008]], a tuma parti na e album pa muchanan di Guillano Liber, derecho ''di kosnan naties''. Durante dos aña, ta un di e kabes di arte di e bahada di ''suave Edat, di tur e imagennan'' pa temporal 3 i 4. Na {{date||octobre|2009}}, sera nan 80 aña ku un seri di recital ta di Gran Comedia na Paris. Na [[2010]], a tuma parti na e album pa e muchanan ''di E Wowo di kaiman'' diMa Damos, skirbi varios text, i kantando un dato ku su<ref>[http://www.chartsinfrance.net/Emma-Daumas/news-71088.html Article ''Charts in France'']</ref>, música di su yiu Matias di Ramo. [[File:Marcel_Amont_en_2017.jpg|thumb|310x310px|Markt Man na e scenario pa tur Suave Edat, na [[2017|aña 2017]].]] Na [[2012]], despues na e poblacion di un buki di registro titulo ''Di e bulevar e buraku di e tempu'' (Edison Pero), publiko " nevó ", un buki ilustrador ku foto, riba tur su álbumes personal (Edison Die Arpetan). Hasi su promé paris l'Palabra , e 25 november pa selebrá nan mas di 60 aña. Ofresé un sala di spetakel, asombroso moderno, entre e para i e kantu tur, un aviacion di éksito konosí pa publico en general, chikitu obranan siñando, tecnica i balor ku nan ta mas recent, ku ta hasi e delisia di su publiko fiel i un generashon nobo di espectadores. Den 2013, di kantu ''tin esey gel di'' e figuranan den e strepi honor di e pelíkula ''Grandi Trampa'' dirigí riba Te Leren. E mesun aña, a tuma parti na e videoclip di "Pasobra e anochi", un kantu di kolektivo, e Margaretha kontra di malesa di Alzheimer, diseño pa bringa kontra di malesa. Na januari 2014, Marine Media/Mundial Basis publiko un dòbel CD ''di e Antologia'' (di éksito di 1959 di 1975). Di maart 2014, a sali for di {{7e|livre}}, ''un Karta na e amigunan'', e desishon festivo karta enviadas di e hendenan ku e ta stima i ku e ta konosí pa mayoria di nan. Entre bisindario<span> </span>: Charla Aznavour, Marie Chevalier, Vec Maand, Aan Souchon, François More, Online bon Cana, entre otro. Di november 2016 pa februari 2017, lo partisipá na e {{10e|anniversaire}} di e " suave Edat, di tur e imagennan ", ademas di Gerard Enorme, Sheila, Huges Aufray, entre otro. Bo ta 2018, ta pèrkurá pa e marcha di para en op ku un show nobo, "Markt te kantidat di relatonan i kanta e parti Ariba", na ku e konfia den forma di un ambiente, e siguiente di su bida, for di nueva di crece di fransia riba e dia di awe, rita su grandi éxitos i nobo kantika, si nan ta òf no tin di nan mes i nan punto di relatonan. == Diskografia marcial == * 1956 : ''Escamillo'' (Georges Coulonges / C. Roi) * 1957 : ''La Chanson du grillon'' (Jean Dréjac) * 1958 : ''Julie'' (Jacques Datin - Maurice Vidalin) * 1958 : ''L'Amour en mer'' (Michel Rivgauche) * 1959 : ''Tout doux, tout doucement'' (Frank Gérald - Pierre Delanoë) * 1959 : ''Bleu blanc blond'' (Jean Dréjac / H. Green) * 1960 : ''Les Bleuets d'azur'' (J. Larue / Guy Magenta) * 1961 : ''Dans le cœur de ma blonde'' (Jean Dréjac / N. Petty) * 1962 : ''Un Mexicain'' (Jacques Plante / Charles Aznavour) * 1963 : ''Moi le clown'' (J.Mareuil - Charles Aznavour) * 1965 : ''Maria et le Pot au lait'' (Marcel Amont) * 1965 : ''Au bal de ma banlieue'' (Jean Dréjac) * 1967 : ''Dans 45 Ans'' ([[John Lennon]] - [[Paul McCartney]]) * 1970 : ''Le Monsieur qui volait'' (Claude Nougaro - Marcel Amont) * 1971 : ''L'amour ça fait passer le temps'' (Jean-Michel Rivat - Franck Thomas / Roland Vincent) * 1971 : ''Monsieur'' (Gilles Thibault / Jacques Renard) * 1971 : ''Benjamin le bienheureux'' (Yvan Dessca / Eric Charden) * 1971 : ''C'est aujourd'hui dimanche'' (Bernard Estardy - Jean-Michel Rivat / Franck Thomas) * 1974 : ''Y a toujours un peintre'' (Jean-Michel Rivat- Roland Vincent) * 1974 : ''Le Chapeau de Mireille'' (Georges Brassens) * 1975 : ''Les Artistes'' (Marcel Amont - Jacques Revaux / Roland Vincent) * 1976 : ''La musique est de retour'' (Marcel Amont - M. Jourdan /Gustin) * 1977 : ''On ne guérit pas de son enfance'' (Marcel Amont / M. Cywie) * 1979 : ''Viennois'' (Alain Souchon) * 1979 : ''Paris rombière'' (François Cavanna / Roland Vincent) * 1979 : ''Pour traverser la rivière'' (Gilles Vigneault) * 1979 : ''La Galère'' (Maxime Le Forestier / Julien Clerc) * 1982 : ''Demain j'arrête de fumer'' (Marcel Amont) * 1985 : ''Le Tam-tam des gorilles'' (Lana et Paul Sebastian / Sylvain Lebel) (45 tours pour enfants) * 1991 : ''Sympathic'' (Marcel Amont) * 2006 : ''Démodé'' (Marcel Amont / P. Loffredo) * 2009 : ''Il a neigé'' (Marcel Amont / Mathias Miramon) E titulo di Markt e parti di awa Riba e catalogo ribaMundial == Diskografia ocean di barn == Markt Man, fiel di su historia barnes, tin grabashon hopi disko di barn . esakinan disko content kantika tradicional manera e text di autor clasico di literatura bertica i e gascuña, manera Jakòb di Gezin, Over Maart, Alexia Potret , òf Siman Aros. E kompromiso ku lèter [[Occitano|ocean]] e crystal di su buki, ''Con por bo ta un gascon ?''. * [[1962]]<span> </span>: ''Muzik di vaye di Aspe, Barn i di e Prinses'' * [[1979]]<span> </span>: ''Manera a kanta den barnes'' * [[1981]]<span> </span>: ''E konta riba beurs'' * [[1981]]<span> </span>: ''E Het'' * [[1987]]<span> </span>: ''Marka awa Ariba a kanta e gastonan potros'' * [[1997]]<span> </span>: ''Marka awa Ariba a kanta e potros gastonan'' (CD) == Filmografía == * 1956<span> </span>: ''E brùit ta muchu mas bunita'' di Are Gerard En Uit * 1961<span> </span>: ''man robes di e unidat'' di Guy Lefranc * 1973<span> </span>: ''Male hari i yora'' di Markt Mas (Sèt di TV) * 1983<span> </span>: ''Di Biuda roa'' diÉdouard Molinanan * 1984<span> </span>: ''Skol di solo'' di Jan En Jacques Aublanc * 1984<span> </span>: ''E Tiroteo di ber'' di Jan Fléchet * 2012<span> </span>: ''Aisha'' en pelíkula pa Asina Benguigui * 2014<span> </span>: ''E Sanger di wendrùif'' (Sèt di TV picuda ''Babel ta yega pretu'') Marka Riu == Bukinan == * ''Ta un kantika, ku ta hasi den un kantu? '' (Sivil, 1989) * ''A bisa, ta skirbi, ta kanta'' (Testigu. Cristian Pero, 2000) * ''Bo ta e por ta un gascon ? '' (Testigu. Atlanta, 2001) * ''E otro belast muzik di Vaye'' (Testigu. Sùit En West, 2006) * ''Den e bolivar ta pasa e tempu'' (Testigu. Cristian Pero, 2009) * ''Nevó'' (Testigu. Die Arpetan, 2012) * ''Karta di su amigunan'' (Testigu. Chiflet & Cie, 2014) == Preis i distinshon == * Na e Gran Prix du disque den 1956 * Preis Vencent Sorto por SACA bo ta 1972 ku ''E Amor, ta hasi ku e tempu pasa'' * {{Déco|CdrOAL}}Komandante di e dekreto di Arte i Literatura{{Déco|CdrOAL}} {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Link eksterno * [https://web.archive.org/web/20180830183447/http://www.marcelamont.com/ Lugá ib ofisial] * imdb name|id=0025165 }} {{DEFAULTSORT:Amont, Marcel}} [[Category:Hende]] [[Category:Kantante]] [[Category:Aktor]] [[Category:Francia]] 58fudhvs1xnuh290elwma7z4rt5jrs3 Somerville College 0 7171 89411 71888 2022-07-24T21:56:56Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Somerville College''' ta un skol akademiko di [[Universidat di Oxford]] situa na [[Oxford]], [[Inglatera]], [[Reino Uni]]. E biblioteka di Somerville ta e biblioteka mas grandi. Ta e skol di [[Margaret Thatcher]] y [[Indira Gandhi]]. == Link eksterno == * [https://www.some.ox.ac.uk/ Portal ofisial di Somerville College] {en} [[Category:Universidat]] kmaj4ak9ky9p8tzurcxr2uvw0b2u8uq Ortografia 0 7338 89433 79239 2022-07-25T10:03:15Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} [[File:Bodleian Libraries, Spelling alphabet.jpg|thumb|300px|Ta uza leter di alfabeto como signo di skirbi]] '''Ortografia''' ta bin for di e palabra Griego ὀρθογραφία (''orthographia''), cu nifica skirbi corecto. Ortografia ta fiha regla con pa skirbi palabra y con ta uza signo di skirbi. E palabra ortografia por referi tanto na e manera con pa skirbi un idioma cu ta lenguahe verbal prome ku tur cos como na e manera con ta representa un idioma den forma grafico basa riba convencionnan oficial of aceptacion general. Tin diferente principio general cu por mantene ora di traha un ortografia. E dosnan mas conoci ta: e principio [[fonologia|fonologico]] y esun [[etimologia|etimologico]]. Tin pais cu regularmente ta reforma nan ortografia pa esaki cuadra mas cu e cambionan di pronunciacion cu ta tuma lugar den tempo. Algun ehempel di esaki ta e reforma di [[Alemán|Aleman]] na 1996 y e acuerdo di reforma ortografico di [[Português|Portugues]] na 1990. [[Category:Linguistica]] il3assmha255h62qzmbyasproc1zd2k Jimmie Johnson 0 7410 89428 84170 2022-07-25T09:47:30Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Jimmie Kenneth Johnson''' (*[[El Cajon, California]], 17 di septembre [[1975]]) ta un koredo di auto di kareda den e categoria [[NASCAR]]. == Link eksterno == * {{Official website|http://www.jimmiejohnson.com.}} {{DEFAULTSORT:Johnson, Jimmy}} [[Category:Koredó]] [[Category:Estadonan Uni di Merka]] [[Category:Hende]] i35l2mcy3r49wzmvn03nfq6ovcw1vn1 Aloe vera 0 7907 89387 86305 2022-07-24T16:30:29Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Aloe vera''' (nomber scientifico: ''Aloë vera'') of '''Sentebibu''' na [[Kòrsou]], ta un mata tipo suculento di e genero Aloe. E ta un mata perenial semper berde, cu ta origina di e Peninsula Arabico, pero cu ta crece den mondi den climanan tropical, semi tropical y arido rond di mundo. E ta ser cultiva pa uzonan agricultural y medicinal. E especie tambe ta wordo uza como mata decorativo y por crece paden di cas como un mata den pochi. Aloe Vera por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina. == Descripcion == Aloe vera ta un mata sin troncon of cu troncon chikito cu ta alcanza un largura di 60-100 cm y ta propaga su mes na un manera natural y asexual via ''yiu''. E blachinan di e mata ta diki cu hopi carni y ta color berde te cu berde shinishi, y algun variacion tin pikpik blanco riba e superficie di e parti ariba of abou di e blachi. E blachinan tin rand corta cu puntanan blanco chikito den forma di djente. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo, caminda e flornan ta colga di un taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2-3 cm color geel. Manera otro especie di Aloe, Aloe vera ta forma e ''Arbuscular mycorrhizas'', un relacion simbiotico cu un fungi cu ta duna e mata mihor acceso na e mineralnan nutriente den tera. E blachi di Aloe vera ta contene fitokimico cu ta wordo studia encaunto su posibilad pa bioactividad manera manano, poli manano, antra kinona glucocisio-C, antrona, y otro antra kinona manera emodin y varios otro lectin. == Taxonomia y etimologia == Aloe vera tin un cantidad di sinonimo: ''A. barbadensis'' (Mills), ''Aloe indica'' (Royle), ''Aloe perfoliata'' L. var. ''vera'' y ''A. vulgaris'' (Lam). Nomber nan comun ta inclui ''Chinese Aloe'', ''Indian Aloe'', ''True Aloe'', ''Barbados Aloe'', ''Burn Aloe'', ''First Aid Plant''. E epitet ''vera'' ta nifica “berdadero”. Algun literatura ta identifica e especie di ''Aloe vera'' cu e pikpik blanco como ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' y tambe a wordo sugeri cu e especie ta conspecifico cu ''A. masswana''. [[File:National Park Arikok (Aruba) 12 39 27 860000.jpeg|thumb|250px|left|Aloe (''A. barbadensis'') creciendo den mondi di [[Parke Nacional Arikok|Parke Nacional Aruba]]]] E especie a wordo describi pa prome biaha door di [[Carl Linnaeus]] na 1753 como ''Aloe perfoliata'' var. ''vera'' y atrobe riba 6 april 1768 pa Nicolaas Laurens Burman como ''Aloe vera'' den e publicacion ''Flora Indica'' y Phillip Miller como ''Aloe barbadensis'' dies dia despues di Burman den ''Gardener’s Dictionary.'' Tecnica basa riba comparacion di [[ADN]] ta sugeri cu Aloe vera ta relativamente relata cu ''[[Aloe perryi]]'', un especie endemico na [[Yemen]]. E tecnica similar di comparacion di secuencia ADN chloroplast y prefil di ISSR tambe ta sugeri cu e ta relata cu ''Aloe forbessi, Aloe inermis, Aloe scobirifolia, Aloe sinkatana'' y ''Aloe striata.'' Cu excepcion di e especie Sur Africano ''A.striata'' e especienan aki di Aloe ta indigeno di Socotra na [[Yemen]], [[Sudan]] y [[Somalia]]. E ausencia di un poblacion natural di e especie, a pone cu algun autor a sugeri cu Aloe vera tin un origin hibrido. == Habitat y distribuimento == [[File:Aloe vera in Aruba.jpg|thumb|Un troshi di Aloe vera (''A. barbadensis'') cu su flornan geel]] Ta considera aloe vera un mata nativo solamente den parti zuid oost di [[Peninsula Arabico]] den [[sero Al-Hajar]] na parti noord oost di [[Oman]]. Sinembargo, e mata ta wordo cultiva rond di mundo caminda awe e ta naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]] y su bisiñanan, y tambe [[Islanan Canarias]], [[Islanan Madeira]] y [[Capo Verde]]. Tambe e ta naturalisa den region di [[Algarve]] na [[Portugal]] y ta crece den mondi den parti zuid di [[Spaña]], specialmente den region di [[Murcia]]. E especie a wordo introduci na [[China]] y varios parti di zuid [[Oropa|Europa]] den siglo 17. E la naturalisa na hopi otro lugar y por wordo haña den region cu clima arido, tempera y tropical den continentenan cu clima tempera. E distribuimento actual di e mata por ta un resultado di cultivacion. == Cultivacion == Aloe vera ta wordo creci en gran parti como un mata ornamental. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E especie ta resistente den zona 8-11 y no por tolera ni vries, ni sneeuw. E ta un especie relativamente resistente pa varios insecto, pero algun insecto manera cierto especie di [[afido]], [[insectonan scama]] y ''[[tetranychidae]]'', por causa e salud di e mata pa deteriora. E mata a gana ''Royal Horticulture Society'' su “''Award of Garden Merit''”. [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|left|Veld pa cultivacion di aloe na Kòrsou (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|left|Forno na Kòrsou unda ta evapora e liquido di e aloe vera]] Den pochi, e especie ta rekeri un bon drenahe, tera cu hopi santo den e pochi y solo. Ora haña solo di mas e mata por kima of por krimp si e pochi no por dren e awa. Uzando un gordura comercial di bon calidad “mescla pa cadushi y suculento” ta recomenda siendo cu esaki ta permiti un bon drenahe. Un pochi di [[teracota]] ta preferibel den e caso aki, paso e material ta poroso. E matanan den pochi mester seca completo, prome cu duna esakinan awa di nobo. Ora e mata ta den pochi, e propogacion di e matanan menor ("yiu") por yena e espacio den e pochi rond di e mata mayor. Ora esaki pasa mester dividi e matanan y hincanan den pochi nobo pa asina tin espacio pa crecemento sigui tuma lugar y tambe preveni infestacion di [[parasiet]]. Durante winter aloe vera por drumi, caminda e mester menos hidracion ainda. Den areanan cu ta vries of sneeuw ta bon pa tene e especie paden of den un cas di glas cayente. Tin cultivacion agricultural di aloe vera ta tuma lugar riba scala grandi na [[Australia]], [[Cuba]], [[Republica Dominicana]], [[China]], [[Mexico]], [[India]], [[Spaña]], [[Kenia]], [[Tanzania]], [[Sur Afrika|Sur Africa]] y tambe [[Estadonan Uni di Merka|Merca]], caminda locual wordo produci ta ser uza pa suminstra e industria cosmetico. === [[Islanan ABC]] === Rond 1840 e especie a wordo introduci na e [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (usa pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' na Hato, [[Aruba]]]] Awendia e cultivacion di e especie ta tuma lugar riba scala chikito na [[Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Aruba Aloe Factory|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e aloe vera. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref>.<ref>[https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref> == Uzo == Dos substancia di e aloe vera, esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''. === Investigacion === [[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]] E evidencia ta den conflicto pa cu si aloe vera ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi. Gel di aloe vera ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di aloe vera topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso. === Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario === Aloe vera por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]]. === Suplimento pa dieta === Aloin, un compuesto haña den e latex semi likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescirbi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon. Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico. === Medicina tradicional === Aloe vera ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di aloe vera ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD. === Mercancia === Aloe vera ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di aloe vera den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”. == Toxicidad == Ingestacion oral di extracto di un blachi di aloe vera no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”. Uzo di Aloe vera topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di Aloe vera ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion. === Interaccion cu medicacion prescirbi === Ingestacion di Aloe vera por tin interaccion peligroso cu medicacion prescirbi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun. == Mira tambe == * [[Aruba Aloe Factory]] == Galeria == <gallery> File:Aloe vera leaf showing the gel (1).JPG|Blachi y gel interno File:Aloe plant bud.jpg|Un mata di Aloe vera cu su ”yiu” den un pochi File:Aloe vera leaf.jpg|Blachi di Aloe vera, por observa e rand serrata cu djentenan blanco File:Aloe vera.jpg|E flornan di e mata di Aloe vera </gallery> {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}} {{References}} }} [[Category:Flora]] bfxvfx7kzhk8m6unf543o18k588nthq 26 di mart 0 7917 89381 87817 2022-07-24T16:12:37Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''26 di mart''' ta e di 85 dia di aña (86 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 280 dia pa sera e aña. == A sosodé == * [[1982]] - Ta inougurá Kas di [[Aruba]] (''Arubahuis'') na [[Den Haag]] * [[2000]] - [[Vladimir Putin]] ta gana elekshon presidensial na [[Rusia]] * [[2006]] - E proyekto [[Wikipedia]] na [[Papiamentu]] a lanza ofisialmente * [[2006]] - [[Emily de Jongh-Elhage]] ta bira [[promé minister]] di [[Antias Hulandes]] * [[2010]] - Gobièrnu di Aruba a dekretá un ''[[shelter in place]]'' general pa su teritorio despues ku a konstatá dos kaso di [[Crisis di COVID-19 na Aruba|COVID-19]] dia [[13 di mart]]. [[File:Diana Ross at Caesars Palace by dvsross Nr.4.jpg|thumb|150px|Diana Ross na 2010]] == A nase == * [[1944]] - [[Diana Ross]], kantante [[Estadonan Uni di Merka|merikano]] == A fayesé == * [[2022]] - [[Francisco Celaire]] (81), trahadó sosial, aktor i politiko [[aruba]]no. == A selebrá/konmemorá == * [[Pasku grandi]] na [[1595]], [[1606]], [[1617]], [[1690]], [[1758]], [[1769]], [[1780]], [[1815]], [[1826]], [[1837]], [[1967]], [[1978]], [[1989]], [[2062]]. * Dia Mundial di Klima == Mira tambe == * [[25 di mart]] * [[27 di mart]] * [[26 di febrüari]] * [[26 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] pa97wp1vvddj0lt61aa36mqyy46seik 12 di mart 0 7921 89371 87441 2022-07-24T15:49:30Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''12 di mart''' ta e di 71 [[dia]] di aña (72 den un schrikkeljaar) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 294 dia pa sera e aña. == A sosodé == * [[1894]] - Ta kuminza bende [[Coca-Cola]] den boter * [[1983]] - [[Aruba]] ta logra su [[Status aparte di Aruba|status aparte]] na Conferencia di Mesa Rondo == A nase == * [[1953]] - [[Eric de Brabander]], eskritor [[Kòrsou|kurasoleño]] == A fayesé == * [[1945]] - [[Anne Frank]] (15), autor hulandes-aleman di origen hudieu (fecha no ta presis) == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[11 di mart]] * [[13 di mart]] * [[12 di febrüari]] * [[12 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] 31pzmjmdjqxh0tiutzlctxznehn4xnn 28 di mart 0 7923 89382 89115 2022-07-24T16:14:04Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''28 di mart''' ta e di 87 dia di aña (88 den un "[[schrikkeljaar]]") riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 278 dia pa sera e aña. == A sosodé == * [[2020]] - Ta instala Gabinete Jacobs II na [[Sint Maarten]] == A nase == * [[1986]] - [[Lady Gaga]], kantante, kantoutor i aktris merikano. == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * Pasku grandi na [[1655]], [[1660]], [[1717]], [[1723]], [[1728]], [[1869]], [[1875]], [[1880]], [[1937]], [[1948]], [[2027]], [[2032]]. == Mira tambe == * [[27 di mart]] * [[29 di mart]] * [[28 di febrüari]] * [[28 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] 4p9h40itte8nzlrkc0arseq4577cf8z 30 di mart 0 7925 89383 84986 2022-07-24T16:17:11Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''30 di mart''' ta e di 89 [[dia]] di aña (90 den un "[[schrikkeljaar]]") riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 276 dia pa sera e aña. == A sosodé == * [[2021]] - Na [[Aruba]] [[Gabinete Wever-Croes I]] ta kai. == A nase == * [[1987]] - [[Shairon Martis]], pelotero == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * Pasku grandi na [[1603]], [[1614]], [[1625]], [[1687]], [[1698]], [[1755]], [[1766]], [[1777]], [[1823]], [[1834]], [[1902]], [[1975]], [[1986]], [[1997]]. == Mira tambe == * [[29 di mart]] * [[31 di mart]] * [[30 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] mfr0v8vn2mmik6evphqtyw1liu8fa6b 31 di mart 0 7926 89384 83217 2022-07-24T16:21:55Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''31 di mart''' ta e di 90 [[dia]] di aña (91 den un "[[schrikkeljaar]]") riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 275 dia pa sera e aña. [[File:Tour Eiffel Wikimedia Commons.jpg|thumb|right|120px|Bista riba Toren Eiffel, Paris]] == A sosodé == * [[1889]] - Ta inougurá ofisialmente e [[Toren Eiffel]] na [[Paris]] == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * Pasku grandi na [[1619]], [[1630]], [[1641]], [[1652]], [[1709]], [[1720]], [[1771]], [[1782]], [[1793]], [[1839]], [[1850]], [[1861]], [[1872]], [[1907]], [[1918]], [[1929]], [[1991]], [[2002]], [[2013]], [[2024]]. == Mira tambe == * [[30 di mart]] * [[1 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] 2cv5u51lqdk6flb88ir3oe5udkjh3a3 13 di mart 0 7947 89372 78913 2022-07-24T15:54:00Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''13 di mart''' ta e di 72 [[dia]] di aña (73 den un schrikkeljaar) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 293 dia pa sera e aña. == A sosodé == * [[2020]] - Na [[Aruba]] i [[Kòrsou]] ta registrá e promé kasonan di kontagio ku e virus [[COVID-19]]. E kasonan ta trata di personanan ku tabata den eksterior unda tin [[Pandemia coronavirus 2019-2020|plamamentu di e virus]]. == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[12 di mart]] * [[14 di mart]] * [[13 di febrüari]] * [[13 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] ixin3uiggtts9wlyre7rx7u97g8brvj 14 di mart 0 7950 89374 78914 2022-07-24T16:00:35Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''14 di mart''' ta e di 73 [[dia]] di aña (74 den un schrikkeljaar) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 292 dia pa sera e aña. == A sosodé == [[File:Albert Einstein photo 1921.jpg|thumb|150px|Albert Einstein (1921)]] == A nase == * [[1804]] - [[Johann Strauss sr.]] (f. 1849), kompositor [[Oustria|austriako]] * [[1879]] - [[Albert Einstein]] (f. [[1955]]), físiko teorétiko [[Alemania|aleman]] * [[1958]] - [[Albert II]], prinsipe di [[Monaco]] == A fayesé == * [[2018]] - [[Stephen Hawking]] (76), físiko, kosmólogo i matemátiko [[Reino Uni|britaniko]] == A selebrá/konmemorá == * {{AND}} - Dia di Independensia (1993) [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] hf1y71ywtqggvbfqebshfr7xvsaz4c4 89375 89374 2022-07-24T16:01:43Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''14 di mart''' ta e di 73 [[dia]] di aña (74 den un schrikkeljaar) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 292 dia pa sera e aña. == A sosodé == [[File:Albert Einstein photo 1921.jpg|thumb|150px|Albert Einstein (1921)]] == A nase == * [[1804]] - [[Johann Strauss sr.]] (f. 1849), kompositor [[Oustria|austriako]] * [[1879]] - [[Albert Einstein]] (f. [[1955]]), físiko teorétiko [[Alemania|aleman]] * [[1958]] - [[Albert II]], prinsipe di [[Monaco]] == A fayesé == * [[2018]] - [[Stephen Hawking]] (76), físiko, kosmólogo i matemátiko [[Reino Uni|britaniko]] == A selebrá/konmemorá == * {{AND}} - Dia di Independensia (1993) == Mira tambe == * [[13 di mart]] * [[15 di mart]] * [[14 di febrüari]] * [[14 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] ljyl9rdz9za5j5ro5al5z9u5iqi4r8i 11 di mart 0 7952 89370 78877 2022-07-24T15:47:22Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''11 di mart''' ta e di 70 [[dia]] di aña (71 den un schrikkeljaar) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 295 dia pa sera e aña. == A sosodé == * [[1990]] - [[Lituania]] ta separá di [[Union Sovietiko]]. * [[2011]] - Na [[Hapon]] ta surgi e [[terremoto|teremoto]] 130 km dilanti kosta ku magnitut 9.0 riba [[eskala di Richter]] unda e plachi [[Oceano Pasifiko|pasifiko]] ku a pasa bou di e plachi oroaziatiko i ta lanté 30-40 meter ariba kousando un [[tsunami]] destruktivo ku ola di 10 meter haltu ku a hasi hopi daño riba e pais unda 23.000 hende a pèrdè nan bida. * [[2020]] - [[Organisashon Mundial di Salú]] ta proklamá e brote di e virus [[COVID-19]] komo [[pandemia]]. == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[10 di mart]] * [[12 di mart]] * [[11 di febrüari]] * [[11 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] piiu0pfma7y8nd39wc6eg9m4cryx6vn 10 di mart 0 7953 89369 88668 2022-07-24T15:42:42Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''10 di mart''' ta e di 69 [[dia]] di aña (70 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 296 dia pa sera e aña. [[File:Fulgencio Batista, 1938.jpg|thumb|150px|Fulgencio Batista (1938)]] == A sosodé == * [[1893]] - [[Kosta di Marfil]] ta wòrdu konvertí den un kolonia di [[Fransia]]. * [[1952]] - [[Fulgencio Batista]] ta liderá e golpe di estado eksitoso na [[Cuba]]. * [[1954]] - A inougurá ofisialmente [[Radio Hoyer]], e promé radioemisora na [[Kòrsou]] pa transmití na [[papiamentu]]. * [[1966]] - [[Beatrix di Hulanda|Princesa Beatrix]] di Hulanda ta kasa na [[Amsterdam]] ku Claus van Amsberg. * [[2015]] - [[Colombia]] ta wordu sakudi pa un [[teremoto|temblor]] di 6.6 grado riba [[eskala di Richter]]. == A nase == * [[1957]] - [[Osama bin Laden]] (f. 2011), terorista [[Arabia Saudita|saudita]], fundadó i lider di Al-Queda * [[1979]] - [[Francis Sling]], artista visual i musiko di [[Kòrsou]] == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[9 di mart]] * [[11 di mart]] * [[10 di febrüari]] * [[10 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] hnmcd2062zzgf00njmzn9tcpmxrdug2 16 di mart 0 7961 89376 87672 2022-07-24T16:04:55Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''16 di mart''' ta e di 75 [[dia]] di aña (76 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 290 dia pa sera e aña. == A sosodé == * [[1976]] - Ta dekretá e [[bandera di Aruba]] komo bandera ofisial di e isla. * [[1990]] - Ta tene elekshon pa [[Parlamento di Antias Hulandes]] ("Staten van de Nederlandse Antillen") na [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. * [[2022]] - Ta tene elekshon munisipal na [[Hulanda]], eksepto e munisipio spesial di [[Boneiru]], [[Saba]] i [[Sint Eustatius]] ku lo tin elekshon pa Konseho Insular na [[2023]]. == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[15 di mart]] * [[17 di mart]] * [[16 di febrüari]] * [[16 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] 6xmmq4nl306mz5v2h6yekql0pl0zyxx 17 di mart 0 7962 89377 87670 2022-07-24T16:07:13Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''17 di mart''' ta e di 76 [[dia]] di aña (77 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 289 dia pa sera e aña. == A sosodé == * [[1949]] - Na [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]] ta tuma luga e promé elekshon a base di derechi di voto general pa konstitui e prome parlamento ku ta henteramente elegi. Esaki ta haya e nomber [[Parlamento di Antias Hulandes]] ("Staten van de Nederlandse Antillen"). * [[1969]] - [[Golda Meir]] ta bira [[promé minister]] di [[Israel]] == A nase == [[File:Derek Walcott Festival de Poesía.jpg|thumb|150px|Derek Walcott (2012)]] == A fayesé == * [[2017]] - [[Derek Walcott]] (78), poeta i outor di komedia di [[Saint Lucia]] == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[16 di mart]] * [[18 di mart]] * [[17 di febrüari]] * [[17 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] 9lszbq137przama64k7fvrvebnj8454 24 di aprel 0 7978 89366 79077 2022-07-24T13:18:59Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''24 di aprel''' ta e di 114 [[dia]] di aña (115 den un schrikkeljaar) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 251 dia pa sera e aña. == A sosodé == * [[1915]] - Ta kuminsa e genosidio [[Armenia|armenio]] * [[2005]] - Kardinal Joseph Ratzinger ta wordu inougurá komo e di 265 [[papa]] di iglesia katoliko- romano bou di e nomber Papa Benedikto XVI. * [[2017]] - Tres morto ta kai na [[Venezuela]] durante demonstrashonnan kontra gobièrnu di presidente [[Nicolás Maduro]] == A nase == * [[1953]] - [[Herman van Bergen]], artista plástiko multidisiplinario [[Kòrsou|kurasoleño]]-[[hulandes]]. == A fayesé == == A selebrá/konmemoraá == * Pasku Grandi na [[1639]], [[1707]], [[1791]], [[1859]], [[2011]]. == Mira tambe == * [[23 di aprel]] * [[25 di aprel]] * [[24 di mart]] * [[24 di mei]] [[Category:Fecha]] [[Category:Aprel]] 6dk9d03xv5duzt98d41aajui3hrdq6h Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes 0 8204 89399 81786 2022-07-24T21:06:04Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} E '''lista di [[minister plenipotenciario]] di [[Antias Hulandes]]''' ta duna un resumen di e ministernan plenipotenciario di e pais Antias Hulandes den Gobierno di Reino. E funcion a wordo institui na [[1955]] despues cu e [[Statuut pa e Reino Hulandes]] a drenta na vigor y a keda elimina cu e [[disolucion di Antia Hulandes]] na [[2010]]. Te dia [[1 di januari]] [[1986]] e minister plenipotenciario di Antias Hulandes tabata tambe representa [[Aruba]]. For di [[1947]] caba tabatin un representante oficial di Antias Hulandes na [[Den Haag]]. Den curso di tempo e funcion aki a evolua den e funcion di minister plenipotenciario. Personanan cu a sirbi como representante tabata: [[Moises Frumencio da Costa Gomez]] (1947-1948), Michael Gorsira (1948-1951) y [[Cola Debrot]] (1951-1954). {| class="wikitable vatop" ! !! Nomber !! Periodo !! Gabinete !! Partido |- |[[File:Wem Lampe (cropped).jpg|70px]]|| [[Wem Lampe]] ||1 augustus 1955 - 1 februari 1968 ||Jonckheer I <br/ >Jonckheer II <br/ >Jonckheer III<br/ > Jonckheer IV || PPA ([[Aruba]]) |- | [[File:Efraïn Jonckheer, premier van de Nederlandse Antillen, Bestanddeelnr 920-4404.jpg|70px]] ||[[Efraïn Jonckheer]]||1 februari 1968 - 16 januari 1971|| Jonckheer IV <br/ >Sprockel <br/ >Petronia ||DP ([[Kòrsou|Corsou]]) |- | [[File:Premier Nederlandse Antillen Boy Rozendal.jpg|70px]] ||[[Boy Rozendal]]||15 februari 1971 - 31 december 1973|| Isa-Beaujon ||DP (Corsou) |- | [[File:Richard Pieternella (cropped).jpg|70px]] ||Richard Pieternella||1 januari 1974 - 31 januari 1975|| Evertsz ||URA (Corsou) |- |[[File:Premier Nederlandse Antillen Boy Rozendal.jpg|70px]] ||Boy Rozendal||1 februari 1975 - 1 december 1975|| Evertsz ||DP (Corsou) |- | [[File:Eldred Maduro (cropped).jpg|70px]] || Eldred Maduro||1 december 1975 - 21 november 1979|| Evertsz <br/ >Rozendal<br/ >Pourier I || PNP (Corsou) |- | [[File:Ronald Casseres (cropped).jpg|70px]] ||Ronald Casseres||18 december 1979 - 30 september 1982|| Martina I || MAN (Corsou) |- | [[File:Richard Pieternella (cropped).jpg|70px]] ||Richard Pieternella||1 oktober 1982 - 12 november 1982|| Martina I || URA (Corsou) |- | ||Marco de Castro||12 november 1982 - 1 oktober 1984|| Martina II<br/ >Martina III || MAN (Corsou) |- | [[File:Gualberto Hernandez (cropped).jpg|70px]] ||Gualberto Hernandez||12 oktober 1984 - 7 juni 1988|| Liberia-Peters I<br/ >Martina IV|| DP (Corsou) |- | ||Edsel Jesurun||8 juni 1989 - 30 maart 1994|| Liberia-Peters II<br/ >Liberia-Peters III<br/ >Paula || PNP (Corsou) |- |[[File:CareldeHaseth (cropped).jpg|70px]] ||Carel de Haseth||1 mei 1994 - 1 juli 1998|| Pourier II ||PAR (Corsou) |- | ||Dito Mendes de Gouveia||1 juli 1998 - 31 december 1999|| ||(Corsou) |- | [[File:CareldeHaseth (cropped).jpg|70px]] ||Carel de Haseth||1 januari 2000 - 22 juli 2003|| Pourier III<br/ > Ys I ||PAR (Corsou) |- | ||Maurice Adriaens||22 juli 2003 - 3 juni 2004|| Louisa-Godett ||[[Partido Frente Obrero Liberashon 30 di Mei|FOL]] (Corsou) |- |[[File:CareldeHaseth (cropped).jpg|70px]] ||Carel de Haseth||3 juni 2004 - 23 juli 2004|| Ys II ||PAR (Corsou) |- |[[File:Paul Comenencia (cropped).jpg|70px]] ||Paul Comenencia||23 juli 2004 - 4 juli 2009||Ys II <br/ >de Jongh-Elhage I || PAR (Corsou) |- | || Marcel van der Plank||4 juli 2009 - 10 oktober 2010|| de Jongh-Elhage I <br/ >de Jongh-Elhage II ||PAR (Corsou) |} [[Category:Polítika|Antias Hulandes]] [[Category:Antias Hulandes]] on073vn0vol4pr0lr0hzwf2eokr4q5w 9 di mart 0 8366 89363 84731 2022-07-24T13:11:34Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''9 di mart''' ta e di 68 [[dia]] di aña (69 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 297 dia pa sera e aña. == A sosodé == [[File:Pastor Maldonado 2015 Malaysia.jpg|thumb|150px|Pastor Maldonado na [[Malasia]] na 2015]] == A nase == * [[1454]] - [[Amerigo Vespucci]], deskubridó [[italia]]no (f. 1512) * [[1934]] - [[Joeri Gagarin]], astronouta [[Rusia|ruso]] (f. 1968) * [[1969]] - [[Izaline Calister]], kantante di [[Kòrsou]] * [[1985]] - [[Pastor Maldonado]], koredó di outo [[Formula 1]] di [[Venezuela]] == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] f38xxylehezfzj65vsuj1bqyztoumgt 89364 89363 2022-07-24T13:14:22Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''9 di mart''' ta e di 68 [[dia]] di aña (69 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 297 dia pa sera e aña. == A sosodé == [[File:Pastor Maldonado 2015 Malaysia.jpg|thumb|150px|Pastor Maldonado na [[Malasia]] na 2015]] == A nase == * [[1454]] - [[Amerigo Vespucci]], deskubridó [[italia]]no (f. 1512) * [[1934]] - [[Joeri Gagarin]], astronouta [[Rusia|ruso]] (f. 1968) * [[1969]] - [[Izaline Calister]], kantante di [[Kòrsou]] * [[1985]] - [[Pastor Maldonado]], koredó di outo [[Formula 1]] di [[Venezuela]] == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[8 di mart]] * [[10 di mart]] * [[9 di febrüari]] * [[9 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] 0p07siebw7fc8o87disi2tsvo3hnzry 20 di mart 0 8380 89378 86420 2022-07-24T16:08:22Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''20 di mart''' ta e di 79 [[dia]] di aña (80 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 286 dia pa e aña bòltu. == A sosodé == * [[1956]] - [[Tunesia]] ta independisá di [[Fransia]] * [[2019]] - Ta tene elekshon pa [[Konseho Insular]] di [[Boneiru]] i [[Saba]]. Despues ku a disolbe e konseho insular di [[Sint Eustatius]] na 2018, a suspendé e elekshon riba e isla aki temporalmente te 2020. == A nase == * [[1948]] - Henny Eman, promé [[Promé minister|premier]] di pais [[Aruba]] (1986-1989) == A fayesé == * [[2004]] - [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] (94), monarka di Reino Hulandes == A selebrá/konmemorá == * [[File:Flag of Iran.svg|25px|border]] [[Iran]] - Aña Nobo (Nowrooz) * Dia Internashonal di Felisidat == Mira tambe == * [[19 di mart]] * [[21 di mart]] * [[20 di febrüari]] * [[20 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] katqhfd9qhmogct9l9b6zgfd6g7tnah 21 di mart 0 8383 89379 86422 2022-07-24T16:09:06Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''21 di mart''' ta e di 80 [[dia]] di aña (81 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 285 dia pa e aña bòltu. == A sosodé == * [[1935]] - Persia ta kambia nomber pa [[Iran]] * [[1966]] - Na [[New York City|New York]] e Asamblea General di [[Nashonan Uni|Nashonnan Uni]] ta proklamá ''Día Internashonal pa Eliminashon di Diskriminashon Rasial'' na memoria di e masakre di Sharpeville ([[Sur Afrika]]) riba e mesun fecha na 1960. * [[1990]] - [[Namibia]] ta independisá di [[Sur Afrika]]. * [[2006]] - Na [[San Francisco, California]] ta funda "Twitter", un wepsait di mikroblogging * [[2016]] - E poblashon di [[Hulanda]] ta alkansa 17 mion habitante. * [[2020]] - Pa kombati e [[Crisis di COVID-19 na Aruba|krisis di corona]] ta institui un [[toke de keda]] di 21.00 ora pa 06.00 ora pa tempo indefini na [[Aruba]]. Den kaso di violashon e multa por suma te cu AWG 10,000. [[File:Ronaldinho in 2019.jpg|thumb|150px|Ronaldinho na 2019]] == A nase == * [[1950]] - [[Sergej Lavrov]], polítiko [[rusia|ruso]] i desde 2004 minister di Asuntu Eksterno * [[1955]] - [[Jair Bolsonaro]], di 38 presidente di [[Brazil]] * [[1960]] - [[Ayrton Senna]] (f. [[1994]]), koredó di auto di e categoria [[Formula 1]] * [[1980]] - [[Ronaldo de Assis]] (Ronaldinho), futbolista di [[Brazil]] * [[1995]] - [[Chadwick Tromp]], pelotero profeshonal di [[Aruba]] == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * {{MEX}} - Natalisio di [[Benito Juárez]], dia festivo nashonal * {{NAM}} - Dia di Independensia, dia festivo nashonal * Dia Internashonal pa Eliminashon di Diskriminashon Rasial * [[Dia di Mama]] (den gran parti di mundu [[árabe]]) * Dia Internashonal di Poesia (proklamá pa [[UNESCO]] na [[1999]]) == Mira tambe == * [[20 di mart]] * [[22 di mart]] * [[21 di febrüari]] * [[21 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] dhi2zk94p5a933m846zy2t449a6hu5g Benito Juárez 0 8384 89386 84965 2022-07-24T16:25:08Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Benito Pablo Juárez García''' (n. [[21 di mart]] 1806 na San Pablo Guelatao – f. 18 di yüli 1872 na [[Ciudad di Mexico|Siudat di México]]), tabata un hurista i politiko liberal [[Mexico|mehikano]]<ref>{{citeer web |url=https://www.infoplease.com/people/who2-biography/benito-juarez|titel=Benito Juárez|werk=Infoplease|bezochtdatum=2022-03-20}}</ref> Ela sirbi komo [[presidente]] di [[Mexico]] di 1858 te 1872. Durante gran parti di su presidensia e tabata oponente di tantu e konservadónan komo e gobièrnu di emperador Maximiliano. Hopi bes ta konsiderá Juárez komo e lider mas grandi i mas keri di Mexico. E tabata un indjan di e pueblo Zapoteco i e prome presidente den kontinente [[Amérika]] di origen indjan puro. Juárez ta wordu mira komo un reformador progresista, dediká na [[demokrasia]], [[derechi]]nan igual i kontra di e poder enorme ku [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katoliko romano]] tabata posee den politika mehikano di e tempu ei. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Juárez, Benito}} [[Category:Hende]] [[Category:Politiko]] [[Category:Mexico]] 9aewhoprri3c1aqzpg8c4c8t9sc483x 23 di mart 0 8389 89368 86424 2022-07-24T13:22:06Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Dtabox}} '''23 di mart''' ta e di 82 [[dia]] di aña (83 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 283 dia pa e aña bòltu. == A sosodé == * [[1919]] - [[Benito Mussolini]] ta funda su movementu polítiko fasista na [[Milano]]. * [[1956]] - [[Pakistan]] ta bira e prome repúblika [[islam|islámiko]] na mundu. == A nase == [[File:Elizabeth Taylor, late 1950s.jpg|thumb|150px|Liz Taylor na fin di dekada 50]] == A fayesé == * [[2011]] - [[Elisabeth Taylor]] (79), aktris ingles-merikano. == A selebrá/konmemorá == * {{PAK}} - Dia di Pakistan of Dia di Repúblika * Dia Mundial di [[Meteologia]] == Mira tambe == * [[22 di mart]] * [[24 di mart]] * [[23 di febrüari]] * [[23 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] fab1dzyfxe123d8djz8kb5rjgnt3fnw 89373 89368 2022-07-24T15:57:58Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''23 di mart''' ta e di 82 [[dia]] di aña (83 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 283 dia pa e aña bòltu. == A sosodé == * [[1919]] - [[Benito Mussolini]] ta funda su movementu polítiko fasista na [[Milano]]. * [[1956]] - [[Pakistan]] ta bira e prome repúblika [[islam|islámiko]] na mundu. == A nase == [[File:Elizabeth Taylor, late 1950s.jpg|thumb|150px|Liz Taylor na fin di dekada 50]] == A fayesé == * [[2011]] - [[Elisabeth Taylor]] (79), aktris ingles-merikano. == A selebrá/konmemorá == * {{PAK}} - Dia di Pakistan of Dia di Repúblika * Dia Mundial di [[Meteologia]] == Mira tambe == * [[22 di mart]] * [[24 di mart]] * [[23 di febrüari]] * [[23 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] re8i3rxwxbpp4ixqqlrw5qxuegdnyl6 24 di mart 0 8390 89367 85000 2022-07-24T13:21:10Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''24 di mart''' ta e di 83 [[dia]] di aña (84 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 282 dia pa e aña bòltu. == A sosodé == * [[1882]] - [[Robert Koch]] ta anunsiá e deskubrimentu di e [[bakteria]] responsabel pa tuberkulósis ''Mycobacterium tuberculosis''. * [[1933]] - Parlamento di [[Alemania]] ("Reichstag") ta vota pa otorga outoridat pleno na [[Adolf Hitler]]. * [[2017]] - Presidente [[Nicolás Maduro]] di [[Venezuela]] ta pidi [[Nashonan Uni|Nashonnan Uni]] ayudo relashona ku e eskases grandi di medisina na su pais. == A nase == * [[1951]] - [[Tommy Hilfiger]], diseñadó di moda [[Estadonan Uni di Merka|merikano]]. [[File:Johan Cruyff 1974c.jpg|thumb|150px|Johan Cruyff na 1974]] == A fayesé == * [[2016]] - [[Johan Cruyff]] (68), futbolista i entrenadó [[Hulanda|hulandes]] == A selebrá/konmemorá == * [[Pasku Grandi]] na [[1799]], [[1940]], [[2008]] (di dos dia di Pasku Grandi). == Mira tambe == * [[23 di mart]] * [[25 di mart]] * [[24 di febrüari]] * [[24 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] ap6e9cbgiyp8ripo52czz4lfzdck24b 25 di mart 0 8391 89380 87359 2022-07-24T16:12:04Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''25 di mart''' ta e di 84 [[dia]] di aña (85 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 281 dia pa e aña bòltu. == A sosodé == * [[421]] - Ta funda [[Venezia]], siudat [[italia]]no. * [[1821]] - [[Gresia]] ta deklara su mes [[Independensia|independiente]] di e [[Imperio Otomano]], aunke esaki no ta wordu rekonosí te 1929. * [[1924]] - [[Gresia]] ta bira repúblika. * [[1957]] - Na [[Roma]] ta firma e "Tratadonan di Roma", den kual ta lanta [[Union Oropeo|Komunidat Ekonomiko Oropeo]] i Euratom. == A nase == * [[1947]] - [[Elton John]], kantante i kompositor [[Reino Uni|britániko]]. * [[1972]] - [[Naftali Bennett]], politiko [[israel]]i, di 13 [[promé minister]] di Israel == A fayesé == * [[2006]] - Rocio Dúrcal (61), kantante i aktris [[Spaña|spaño]] konosi komo ''Reina di [[Ranchera]]''. == A selebrá/konmemorá == * {{BLR}} - Dia di Libertat (dia nashonal) * {{GRC}} - Dia di Independensia (dia nashonal) * {{SVN}} - [[Dia di Mama]] * {{USA}} - Dia di Medaya di Honor * [[Pasku Grandi]] na [[1663]], [[1674]], [[1731]], [[1742]], [[1883]], [[1894]], [[1951]], [[2035]], [[2046]]. == Mira tambe == * [[24 di mart]] * [[26 di mart]] * [[25 di febrüari]] * [[25 di aprel]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mart]] j511ncf0kalhre8omx761w7ugkucemu 24 di mei 0 8511 89365 86676 2022-07-24T13:15:45Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''24 di mei''' ta e di 144 [[dia]] di aña (145 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 221 dia pa finalisa e aña. == A sosodé == * [[2021]] - [[Guillermo Lasso]] ta asumi presidensia di [[Ecuador]] == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * {{BMU}} - Dia di Bermuda * {{ERI}} - Dia di Independensia == Mira tambe == * [[23 di mei]] * [[25 di mei]] * [[24 di aprel]] * [[24 di yüni]] [[Category:Fecha]] [[Category:Mei]] rd085vf4czma418jcd8czbfwrub9xxw Bruela di macaco 0 8518 89425 88284 2022-07-24T22:40:49Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Bruela di macaco''' of '''virùs di makaku''' ([[ingles]]: ''Monkeypox'', [[hulandes]]: ''Apenpokken'') ta un malesa contagioso ocaciona pa e [[virus]] di bruela di macaco (MPV). E malesa ta wordo transmiti di animal pa hende y ta presenta mas tanto den e regionnan occidental y central di [[Afrika|continente Afrika]]. E sintomanan inicial ta keintura, dolor di cabes, dolor muscular, ganglionan linfatico hincha y cansancio.<ref name="virus"/> Despues ta sigui un tipo di blar cu ta haya casca. E lapso di tempo entre e contagio y e sintomanan ta mas o menos 10 [[dia]]. Duracion di e sintomanan ta tipicamente dos pa cuater siman.<ref name="virus">{{en}}{{citeer web |titel=Signs and Symptoms Monkeypox |url=https://web.archive.org/web/20171015202514/https://www.cdc.gov/poxvirus/monkeypox/symptoms.html|werk=CDC|datum=2015-05-11|bezochtdatum=2022-05-26}}</ref> [[File:Stages of monkeypox lesion development.jpg|thumb|200px|left|Estadio di desaroyo di e lesionnan di bruela di macaco]] [[File:Monkeypox.jpg|thumb|200px|left|Lesionnan di bruela di macaco riba brasa y pia di un mucha]] Bruela di macaco a wordo identifica pa prome bes den macaconan di laboratorio na [[Kopenhagen|Copenhagen]], [[Dinamarka|Dinamarca]].<ref>{{en}}{{citeer web |titel=Monkeypox|url=https://web.archive.org/web/20171015113128/https://www.cdc.gov/poxvirus/monkeypox/index.html|werk=CDC |datum=2015-05-11|bezochtdatum=2022-05-26}}</ref> Macaco sinembargo no ta e portador natural di e virus; esaki ta bestianan manera raton, rata y conenchi. Na 1970 a detecta e prome casonan di MPV den hende na [[Republika demokratika di Kongo|Republica Democratico di Congo]]. E brote di bruela di macaco na [[2022]] tabata e prome incidencia di un transmision grandi pafor di Africa. Esaki a cuminsa na [[Reino Uni]] na mei 2022 y despues mas caso a keda confirma na [[Oropa|Europa]], [[Nort Amérika|Norte America]] y [[Australia]].<ref>{{en}}{{citeer web |title=Monkeypox cases investigated in Europe, the United States, Canada and Australia |url=https://www.bbc.co.uk/news/health-61506562 |werk=BBC News|bezochtdatum=2022-05-26}}</ref> Na [[Aruba]] e malesa a haya clasificacion "Categoria A" bou di malesanan infeccioso, cu ta e mesun categoria cu [[COVID-19]] y cu ta duna autoridadnan e poder pa impone medida (por ehempel [[Karantena|quarantena]] obligatorio) pa proteha e poblacion.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://aruba.nu/2022/05/apenpokken-krijgt-op-aruba-zelfde-classificatie-als-covid19/|titel=Apenpokken krijgt op Aruba dezelfde classificatie als COVID19|werk=Arba.nu|datum=2022-05-30|bezochtdatum=2022-05-31}}</ref> {{Appendix}} [[Category:Malesa]] [[Category:Virologia]] g8155jsekgi23j1whydm49jtorxwerx 25 di yüli 0 8676 89446 2022-07-25T11:44:41Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''25 di yüli''' ta e di 206 [[dia]] di aña (207 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 159 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[24 di yüli]] * [[26 di yüli]] * [[25 di mei]] * [[25 di ougùstùs]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Yüli]]" wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''25 di yüli''' ta e di 206 [[dia]] di aña (207 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 159 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[24 di yüli]] * [[26 di yüli]] * [[25 di mei]] * [[25 di ougùstùs]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Yüli]] b4ynszjrpwkavngfrtmq9jtamwklyjq 26 di yüli 0 8677 89447 2022-07-25T11:46:03Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''26 di yüli''' ta e di 207 [[dia]] di aña (208 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 158 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[25 di yüli]] * [[27 di yüli]] * [[26 di mei]] * [[26 di ougùstùs]] [[Category:Fecha]] [[Category:Yüli]]" wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''26 di yüli''' ta e di 207 [[dia]] di aña (208 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 158 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[25 di yüli]] * [[27 di yüli]] * [[26 di mei]] * [[26 di ougùstùs]] [[Category:Fecha]] [[Category:Yüli]] tvd7uv2n9e9igf9u9nf8uisk1ixmgfy 27 di yüli 0 8678 89448 2022-07-25T11:47:45Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''27 di yüli''' ta e di 208 [[dia]] di aña (209 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 157 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[26 di yüli]] * [[28 di yüli]] * [[27 di mei]] * [[27 di ougùstùs]] [[Category:Fecha]] [[Category:Yüli]]" wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''27 di yüli''' ta e di 208 [[dia]] di aña (209 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 157 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[26 di yüli]] * [[28 di yüli]] * [[27 di mei]] * [[27 di ougùstùs]] [[Category:Fecha]] [[Category:Yüli]] 2g8ijl9s86siepnsqb6orpndwdl2q30 28 di yüli 0 8679 89449 2022-07-25T11:48:53Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''28 di yüli''' ta e di 209 [[dia]] di aña (210 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 156 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[27 di yüli]] * [[29 di yüli]] * [[28 di mei]] * [[28 di ougùstùs]] [[Category:Fecha]] [[Category:Yüli]]" wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''28 di yüli''' ta e di 209 [[dia]] di aña (210 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 156 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[27 di yüli]] * [[29 di yüli]] * [[28 di mei]] * [[28 di ougùstùs]] [[Category:Fecha]] [[Category:Yüli]] f91ydns3eihby8hppbpmcvhnfpdgipz 29 di yüli 0 8680 89450 2022-07-25T11:50:04Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''29 di yüli''' ta e di 210 [[dia]] di aña (211 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 155 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[28 di yüli]] * [[30 di yüli]] * [[29 di mei]] * [[29 di ougùstùs]] [[Category:Fecha]] [[Category:Yüli]]" wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''29 di yüli''' ta e di 210 [[dia]] di aña (211 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 155 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[28 di yüli]] * [[30 di yüli]] * [[29 di mei]] * [[29 di ougùstùs]] [[Category:Fecha]] [[Category:Yüli]] 3ba0x7pyookeaizsk8294wnw2161zcc