Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.39.0-wmf.21
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
1918
0
2033
89470
89350
2022-07-25T18:01:42Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''1918''' ta un aña komun ku a kuminsa riba un djamars riba e [[kalènder gregoriano]]. E aña aki a marka e fin di e [[Prome Guera Mundial|promé Guera Mundial]] desde 11.00 ora riba dia [[11 di novèmber]] i tambe di e [[pandemia]] di [[grip]], ku a kousa morto di 50 pa 100 mion hende ront mundu.
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
* [[31 di yanüari|31]] - [[Union Sovietiko|Rusia Sovietiko]] ta rekonose e independensia di [[Finlandia]].
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
* [[27 di mei|27]] - [[Georgia]] ta proklamá su independensia di e Repúblika Demokrática Federal di Transkaukasia.
* [[28 di mei|28]] - [[Armenia]] i [[Azerbaijan]] tambe ta proklamá nan independensia.
'''Yüni'''
'''Yüli'''
* [[3 di yüli|3]] - Na [[Hulanda]] ta tene elekshon parlamentario, unda pa prome bes ta aplikabel e derecho di voto general pa hende homber.
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[File:Gamal Nasser.jpg|thumb|100px|Gamal Abdel Nasser]]
== A nase ==
'''Yanüari'''
* [[15 di yanüari|15]] - [[Gamal Abdel Nasser]] (f.1970), presidente di [[Egipto]]
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
* [[10 di novèmber|10]] - [[Oda Blinder]] (f.1969), poeta [[Kòrsou|kurasoleño]]
'''Desèmber'''
* [[12 di desèmber|12]] - [[Nilda Pinto]] (f.1954), eskritor [[Kòrsou|kurasoleño]]
== A fayese ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[Category:Aña]]
pyvc84ai2imae9bj1uj8o3id6o93k2o
Reina Máxima
0
2095
89489
84263
2022-07-25T22:06:43Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Máxima Zorreguieta''' ([[Buenos Aires]], [[Argentina]], [[17 Mei]] [[1971]]), ta esposa di [[Rei Willem-Alexander]] di [[Reino Hulandes]].
== Famia ==
Reina Máxima i Rei Willem-Alexander tin tres yui muhe.
* [[Prinsesa Amalia]] ([[2003]])
* [[Prinsesa Alexia]] ([[2005]])
* [[Prinsesa Ariane]] ([[2007]])
[[Category:Hende]]
q6uoc1te8qtyl8dxmq961trrrj70h3f
Maduro & Curiel's Bank N.V.
0
2535
89486
75078
2022-07-25T21:55:41Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Maduro & Curiel's Bank N.V. ta un banko ku su ofisina prinsipal na [[Kòrsou]]. Na [[Aruba]] e banko ta hasi negoshi bou di e nomber [[Caribbean Mercantile Bank N.V.]].
Na 1916 e banko a wòrdu funda komo Maduro Bank. Fundadonan tabata Joseph Alvarez-Correa i e famia Levy-Maduro.
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
nnvji4p8ji2ov9ptwwp76shv4phg1si
Telearuba
0
2576
89484
80423
2022-07-25T21:33:52Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Telearuba Logo.png|thumb|300px|Logo di Telearuba]]
'''Telearuba''' ta e planta nashonal di television di [[Aruba]] y e prome planta di television Arubiano. Telearuba ta den aire for di 29 di september 1963 y tabata forma parti huntu cu [[Telecuracao]] di [[Antilliaanse Televisie Maatschappij N.V.]] Inisialmente transmishon tabata riba kanal 12, pero poko tempo despues a pasa esaki pa kanal 13. Na 1973 a kuminsa transmiti na kolor.
Desde desember 1985 Telearuba ta un sosiedad anonimo riba su mes y di kual awendia [[Servicio di Telecomunicacion Aruba (SETAR) N.V.]] ta e uniko akshonista. Despues di a kumpra Telearuba na 2004 SETAR a inverti den e planta di television pa mantene su ekipo ultra moderno y digitalisa. Desde 2009 e ekipo digital por procesa High Definition y graba contenido riba hard disk y memory cards y na 2010 a haya su canal High Definition, 313HD. Na 2017 a cambia tambe e truck di transmision cu tabata Standard Definition y analoog pa High Definition.
==Link externo==
* [https://telearuba.aw/ Wepsite ofisial di Telearuba]
==Referensha==
*''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', Walburg Pers, 1985, ISBN 90-6011-360-8
[[Category:Kompanianan di Gobièrnu]]
[[Category:Telekomunikashon]]
[[Category:Aruba]]
fmflhbzjjcvyzty5l5xl47watctn7ut
Caracas
0
2740
89508
69782
2022-07-25T22:35:01Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Caracas''' ta [[kapital]] i siudat mas grandi di [[Venezuela]]. Na aña 2005 e tabatin 3.140.076 habitante. Caracas ta situa na parti nort di Venezuela. E klima ta suave.
[[File:Flag of Caracas.svg|150px|left|thumb|Bandera di Caracas]]
[[File:Coat of arms of Caracas.svg|150px|left|thumb|Eskudo di Caracas]]
[[Category:Venezuela]]
[[Category:Siudadnan]]
k8yy372o0bmao1w694y8hmih93v7a88
Wèr
0
3931
89483
69955
2022-07-25T21:32:19Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Wer''' ta e estado di e atmosfera, na e grado ku e ta friu of kayente, seku of mua, klaro of nublá. Mayoria fenómeno di wer ta okurí den e [[troposferio]], djis abou di e [[stratosferio]]. Wer ta referí, en general, na aktividat i kambio di temperatura di persipitashon di dia pa dia, anto [[klima]] ta definí komo e promedio di e kondishonnan di un luga sobre di periodonan largu di tempu. Ora e e ta husá din kualifikashon, "wer" ta kompronde pa nifika e wer di planeta [[Tera]].
[[Image:Thunder lightning Garajau Madeira 289985700.jpg|thumb|250px|left|Un stòrm banda di Garajau, [[Madeira]]]]
[[Category:Siensia]]
kgge4baekc6cz3u7m29zktb3o3x7239
Ònderstant
0
4101
89493
74215
2022-07-25T22:12:30Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ònderstant''' (na [[Hulandes]]: ''uitkering'' i [[Papiamento]] ''onderstand'') ta e suma di plaka ku ta duna personanan den nesesidat periódikamente. Mayoria bia e personanan aki no tin un trabou òf pa un òf otro motibu no tin un entrada supstansial pa mantené nan mes. E suma di plaka aki ta sali for di fondonan públiko i ta wòrdu reglamentá pa gobièrnu.
[[category: Seguridat Sosial]]
k1sbxfmu5g8wsdpaa7mb2jz8vspxnx7
Compas
0
4210
89494
65982
2022-07-25T22:15:06Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Compas''' ta un instrumento di nabegacion pa haya direccion parti nort. E tradicion compas magnetico ta consisti di un magnet colga, cu bo ta hay'e bou di e influencia di magnetico di tera den un cierto direccion, na unda ta bira posibel pa indica e nort magnetico (Nm) y suit magnetico (Sm).
E aplicacion specifico di un compas di magnet ta inclui un gimbal pa uzo den e boto, conoci como compas di barco.
[[File:2016 Busola.JPG|thumb|left|Un compas]]
[[File:Gyroscope_operation.gif|thumb|left|Un <sup>1</sup>gimbal cu ta core tres as cu ta drey.]]
[[Category:Invento]]
ah6raznbrykzgf3mpbf8q3wwujotf86
Mango
0
4672
89481
75362
2022-07-25T21:24:53Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Mangifera indica. Tropical Brazil.JPG|thumb | 300px |Mango]]
Un '''Mango''' (''Mangifera indica'') ta un tipo di fruta ku ta pertenesé na e genus di Mangifera, ku ta un tipo di mata ku ta saka flor. E Mango ta un di e frutanan tropikal mas kultivá na mundu. E fruta a origina na [[India]] anto for di einan e la plama bai ront mundu.
Den sierto kulturanan e mango ta wordu husá pa dekorashonan pa kasamentu, publiko i religioso.
[[Category:Frutanan]]
[[Category:Botanika]]
fi8sfxkjtvrjblpyw3cbjpqyu1au5mn
Kolonianan Hulandes Merikano
0
4728
89496
81698
2022-07-25T22:23:13Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:20191123 Guyana 0197 Fort Island sRGB.jpg|thumb|300px|Edifisio di Raad van Politie di Essequebo ([[Guyana]])]]
E tipo di [[Kolonialismo|kolonialismo]] ku tabata komun serka otro paisnan oropeo, e akto di move bai un pais pa konstrui un kolonia no tabata mashá komun serka e [[Hulanda|Hulandesnan]]. E Hulandesnan tabata konsentra mas riba negoshi, e pòstnan di interkambio hulandes tabata existi ront mundu. Pero te ainda Hulandesnan a traha various forti i habitashon riba e [[kontinente]]nan [[Estadonan Uni di Merka|merikano]] i e islanan den [[Laman Karibe]]. Aunke mayoria di nan a bai perdi na fin di e siglo 17.
Pero Hulanda por a keda ku su kolonianan den [[Laman Karibe|Karibe]] ([[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] ku [[Saba]]) te ora e la duna nan gobernashon autonomo den 1954 i ku te ainda ta parti di e [[Reino Hulandes]]. I tambe e kolonia di [[Sürnam]] te ku e la haya su [[independensia]] na 1975.
==Nort Amerika==
===Karibe===
====Antia Hulandes====
Kolonisashon di Karibe pa Hulandesnan e kuminsa na anja 1620 riba [[St. Croix]] i [[Tobago]], siguí pa habitashonan riba [[Tortuga (Isla)|Tortuga]] (awoki Île Tortue na [[Haiti]]) i Sint Maarten. Ora e hulandesnan e perde Sint Maarten pa e Spanjonan na a tuma [[Kòrsou]] i [[Sint Eustatius]] bou di mando. Despues nan e hanja mitar di Sint Maarten bèk, partiendo e ku [[Fransia]]. E grens entre e dos partinan di e isla a keda varia te ora nan a bira ofisial na anja 1816.
Otro islanan a wordu kaptura den karibe pa preveni un atake [[Spaña|spaño]] durante e [[guera di 80 aña]]. I pa soru ku spañonan no lo hanja akseso di palu i salu den e region. Eseinan ta :
*[[Kòrsou]] na 1634
* [[Saba]] na 1640
* [[Sint Eustatius]] na 1636
* [[Boneiru]] na 1634
* [[Aruba]] na 1637
* [[Sint Maarten]] na 1631
* [[Tortola]], [[Virgin Gorda]], [[Jost van Dyke]] prome ku 1640
Te ku lat den e siglo 19 e islanan [[Venezuela|Venezolano]] di [[Isla Aves|Aves]], e [[Archipielago Las Aves]], [[Los Roques]] i [[La Orchila]] tambe tabata wordu konsidera komo parti di Karibe hulandes dor di e Gobiernu hulandes.
[[Antia Hulandes]] a keda un teritorio di Hulanda. E la haya gobernashon propio na anja 1954. Na 1986, Aruba a haya autonomia, un [[Status aparte di Aruba|status aparte]] di Antia Hulandes. Dia [[10 di oktober]] [[2010]] Antia Hulandes a wordu desmantelá. E islanan di Kòrsou ku Sint Maarten a bira paisnan den [[Reino Hulandes]]. Boneiru, Saba i Sint Eustatius a bira komo munisipio un parti di Hulanda.
====Tobago====
Hulanda a purba varios biaha pa tin un kolonia riba e isla di [[Tobago]] pero kada biaha e tabata wordu distruí dor di otro [[Oropa|paisnan oropeo].
====Virgin Islands====
E Hulandesnan a establese un base riba St. Croix na 1625, e mesun anja ku e Inglesnan. Protestantnan Franses tambe a yuda nan pero e konflikto hulandes ku e kolonia Ingles a kolumina ku e la wordu abandona prome ku 1650. E Hulandesnan a establese un habitashon riba Tortola prome ku 1640 anto despues na Anegada i Virgin Gorda. E Inglesnan a tuma Tortola na 1672 i Virgin Gorda na 1680.
===Estadonan Uni di Merka===
Na 1602, e Gobiernu di e Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden a charter e [[Vereenigde Oostindische Compagnie]], of VOC ku e mishon di explora un pasahe na [[India]] pa e pais, esaki a resulta den un par di expidishon importante ku a krea e provensia di [[Nieuw Nederland]].
Na 1609, e VOC a komishoná expolador Ingles [[Henry Hudson]] ku, den un atempto pa yega na un pasashi nord-ost pa India, a diskubri i tuma un parti di Merka kaminda awendia ta [[Estadonan Uni]] i [[Canada]] pa Hulanda. Ku e pensamentu ku esaki lo ta e miho ruta pa explora, Hudson a nabega e pasashi di New York Bay riba e riu di Hudson ku e la duna su nomber. Na 1614, Adriaen Block a gia un expidishon na e lower Hudson den e Tyger, anto despues a explora e rui di East River riba e barku di Onrust, asina birando e prome oropeano ku a nabega e area di Hellegat riba e pasashi di Long Island Sound. Block Island i su haf a wordu yamá na su nomber. Ora e la bin bek, Block a kompilá un mapa, anto a bira e prome ku a aplika e nomber "Niew Nederland" na e area entre Virginia Ingles anto Canada Franses, kaminda mas despues e la hanja derechi di komersio exklusivo dor di e gobiernu Hulandes.
[[File:GezichtOpNieuwAmsterdam.jpg|thumb|300px|right|Un bista riba e suidat di [[Nieuw Amsterdam]]]]
Despues di un par di expedishon pa interkambia lana ku e [[Nativonan di Amérika|nativonan]], e prome luga permanente ku e Hulandesnan a konstrui tabata [[Fort Nassau (Nieuw Nederland|Fort Nassau]] riba un isla den e Hudson, kaminda aworaki yama Albany. E habitashon a sirbi komo un factorij pa hasi negoshi ku indjanan, anto a wordu remplasá despues dor di Fort Oranje. Tur dos fortifikashon a wordu yama den honor di e kas royal Oranje-Nassau.
Na 1621, un kompania nobo a wordu establesé ku un monopolio riba negoshinan riba e kontinente merikano anto West Afrika: e (Westindische Compagnie of WIC). E WIC a buska rekonosimentu den e area di merka hulandes - ku a wordu yamá New Nederland - komo un provensia hulandes, ku e la hanja na 1623. E anja ei, un otro forti ku tambe tabata yama Fort Nassau a wordu traha riba e rui di Delaware banda di kaminda aworaki ta Gloucester City, New Jersey.
Na 1624, e prome kolonistanan, mayoria di nan tabata bin for di Wallonïe anto [[katibu|katibunan]] ku tabata di e kompania, a yega den e provensia nobo. Nan a yega na Gouverneurseiland anto a wordu hibá na Fort Oranje, Fort Wilhelmus anto Kievietshoek. Na 1626, e direktor di e WIC, Peter Minuit a kumpra e isla di Manhattan for di e indjanan Lenape anto a kuminsa konstrui fort Amsterdam, ku a krese pa bira e haf i kapital, Nieuw Amsterdam, E kolonia a sigui krese na areanan den serkania manera Pavonia, Brooklyn, Bronx, i Long Island.
No tur e habitantenan di e provensia tabata Hulandes, pero a bin for di various otro pais na oropa i tambe afrika, tresé originalmente komo katibu. Hopi hende di Nieuw Nederland tabata di Wallonie, Alemania i Skandenavië. Tambe tabata tin inglesnan ku a reloka for di New England. Na 1664, un expidishon ingles mandá pa e Duke di York i Albany (despued James II di Inglaterra) a drenta haf di Nieuw Amsterdam, anto a agreva un attake. Dor ku e tabata den un nadeel grandi, Direktor-General [[Peter Stuyvesant]] a entrega su mes anto e Inglesnan a kaptura Niew Nederland. E provensia a hanja e nomber [[New York]]. E otro parti bou di e riu a hanja e nomber [[New Jersey]].
E konflikto aki a kousa e Di dos Guerra Hulandes-Ingles pero en fin Hulanda a kita nan klaim riba Nieuw Nederland pa interkambio di [[Suriname]].
== Sur Amerika ==
=== Brazil ===
[[File:Cidade mauricia.jpg|thumb|300px|right|Mauritsstad e kapital di Nieuw Holland na Brazil]]
For di 1630, Hulanda a hanja kontrol di un parti grandi di e pida nort-ost di Brazil. E WIC a pone nan hoofdkantoor na [[Recife]]. The gobernador, [[Johan Maurits]] a invita various artista i scientifiko na e kolonia pa yuda promove migrashon na [[Sur Amerika]]. Pero e portuguesnan a gana un viktoria riba Hulanda na 1649. I na 26di Yanüari, 1654, e Hulandesnan a entrega nan mes i a duna kontrol di tur Brazil na e portuguesnan. Despued ku nan a gana e Guerra Hulandes-Ingles, Hulanda a demanda e kolonia di Brazil bek. Anto a menasa pa okupa [[Lisboa]] anto e kolonia Brasilero, pasobra e portuesnan tabata den un guerra kontra di [[Spanja]] kaba nan a kumpli. Pero e lider nobo Jogan de Witt a tene komersio mas importante ku territorio, anto a bende e kolonia bek na Portugal na 1661.
=== Chile ===
Na 1600 , e suidat [[Chile|chileño]] di Valdivia a wordu kaptura dor di e pirata Hulandes Sebastian de Corden. E la bai laga e suidad despues di un par di luna. Despues na 1642 e VOC i e WIC a manda un battalon di un par di boto pa chile pa konkistá e suidad di chile i e minanan di [[oro]] for di e spanjonan.<ref>[https://web.archive.org/web/20090531120539/http://www.valdiviachile.com/ciudad/descubre-valdivia/historia-valdivia.htm Valdivia.]</ref> E expanshon a wordu kondukta dor di Hendrik Brouwer, un general Hulandes. Na 1643 Brouwer a konkistá e Arcipielago di Chiloé anto e suidad di Valdivia. Brouwer a muri na 7 di augustus 1643, anto e vice-general Elias Herckmans a tuma kontrol.
Emigrashon pa chile a sigui te ku kuminsamentu di e Siglo 20, mayoria di nan for di e Boernan di Sur Afrika. Pero durante e guerra di Boer, Inglatera a kaptura e dos areanan di Transvaal na Sur Afrika i Chile. Te ahinda den mas ku 50.000 hende bibá na chile ku ansestronan Hulandes.
=== Guiana ===
E WIC a traha un forti riba e riu di Essequibo na 1616. E hulandesnan a kuminsa hasi negoshi ku e hendenan indigeno, meskos ku na surnam anto a establese plantashi di suku ku tabata wordu mantene dor di katibunan for di afrika. Aunke e kosta di Guyana a keda bou di kontrol Hulandesm e Inglesnan a establese plantashonan west di e [[Rui di Surnam]]. Konflikto entre e dos paisnan a resulta ku e area a kambia di man varios biaha, pero pa 1796 e Inglesnan tabata kontrola e region. E hulandesnan e duna kontrol di e kolonianan di Essequibo, Demerara, i Berbice na Inglaterra na 1814.
=== Suriname ===
E kolonia oropeo na [[Suriname]] a wordu fundá na e anjanan 1650' dor di Lord Willoughby, e gobernador di [[Barbados]]. E kolonia aki a wordu kaptura dor Abraham Crijnsen bou di mando di e Hulandesnan. Na 31 di July 1667, bou di e [[Tratado di Breda]] e Hulandesnan a ofrese Nieuw Nederland komo interkambio pa nan faktorianan di suku na Surnam. Na 1683 Suriname a wordu bendi na e WIC anto e keda konosi komo [[Guyana Hulandes]]. E kolonia a desaroya un ekonomia basá riba agrikultura i sklabitud. Durante e guerranan Napoleano, Inglatera a kontrolá Suriname di 1799 te ku 1816 te ora nan a dun'e bek na e Hulandesnan. Hulanda a abolisá sklabitud na 1863 i a importa un forsa di labor for di e kolonianan Ingles i Hulandes den Ost-India pa keda drai ku e ekonomia. Gobernashon internal a wordu duná na 1954 anto independiensia na 1975. E prospekto di independensia a pone ku un gran parti di e poblashon di e pais nobo a imigra bai Hulanda i Merka. E komunidat Surnam na Hulanda ta aworaki kasi mes grandi ku na e pais mes, mas o menos (450.000). <ref>[https://web.archive.org/web/20161018214251/http://www.vijfeeuwenmigratie.nl/land/Suriname#503-inhetkort Imigrashon Surnam na Hulanda]</ref>
== Wak tambe ==
*[[West Indische Companie Hulandes]]
*[[Emperio Hulandes]]
*[[Imperialismo]]
*[[Kolonialismo]]
*[[Sklabitud#Komersio di katibu transatlántiko|Komersio di katibu transátlantiko]]
== Referensianan ==
{{reflist}}
[[Category:Historia]]
982t8u7jxiitpn9nq43rgw7b6v13zdb
Voivodat di Lodz
0
4773
89505
62479
2022-07-25T22:30:14Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Voivodat di Lodz''' ta un unidat di e divishon administrativo [[Polonia|polako]]; su kapital ta [[Lodz]].
[[Category:Voivodatnan di Polonia]]
qx3r3alsdst98h21g0zo1hl2ner4o63
Voivodat di Santo Krus
0
4798
89499
72691
2022-07-25T22:25:24Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Voivodat di Santo Krus''' - ta e unidad administrativo den Polonia. E kapital ta [[Kielce]].
[[Category:Voivodatnan di Polonia]]
fka047oaynnbqh6svuzn2upy7vjd9ro
Voivodat di Lublin
0
4799
89497
62008
2022-07-25T22:23:58Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Voivodat di Lublin'''- ta e unidad administrativo den Polonia. E kapital ta [[Lublin]].
[[Category:Voivodatnan di Polonia]]
hbks6h8ixedw76gg28hgetpo8om8xt0
Voivodat di Opole
0
4800
89502
61714
2022-07-25T22:27:17Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Voivodat di Opole'''- ta e unidad administrativo den Polonia. E kapital ta [[Opole]].
[[Category:Voivodatnan di Polonia]]
924xsjrz9cpxqc5rq5glx6tkr0523u8
Voivodat di Mazovia
0
4801
89503
66166
2022-07-25T22:27:47Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Voivodat di Mazovia'''- ta e unidad administrativo den Polonia. E kapital ta [[Varsovia]].
[[Category:Voivodatnan di Polonia]]
jwqtpmxvedptqu9nn7ohk67hgxmjxc7
Voivodat di Pomerania
0
4802
89501
61999
2022-07-25T22:26:38Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Voivodat di Pomerania'''- ta e unidad administrativo den Polonia. E kapital ta [[Gdańsk]].
[[Category:Voivodatnan di Polonia]]
5o956q7x2x19h7tg8iq791gn4j5dkzv
Voivodat di Silesia
0
4803
89498
61717
2022-07-25T22:24:47Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Voivodat di Silesia'''- ta e unidad administrativo den Polonia. E kapital ta [[Katowice]].
[[Category:Voivodatnan di Polonia]]
216u3gvmx81g9tv2szbxnszgrvj5971
Voivodat di Pomerania Oksidental
0
4806
89500
63529
2022-07-25T22:25:58Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Voivodat di Pomerania Oksidental'''- ta e unidad administrativo den Polonia. E [[kapital]] ta [[Szczecin]].
[[Category:Voivodatnan di Polonia]]
ikxa5cfycpc385bpqtzgjzk0galwpb3
Voivodat di Lubuskia
0
4808
89504
62460
2022-07-25T22:28:33Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Voivodat di Lubuskia''' ta un unidad administrativo den Polonia. Voivodat aki tin 2 sedenan di gobierno lokal - [[Gorzów Wielkopolski]] i [[Zielona Góra]].
[[Category:Voivodatnan di Polonia]]
coslh7x7iqtb0xuqcnfo5ho75lweo3f
Jeffrey Dahmer
0
5702
89479
84120
2022-07-25T21:19:52Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Jeffrey Lionel Dahmer''' ([[Milwaukee]], 21 di mei 1960 – Portage, 28 di november 1994), tambe konosí komo e '''Kanibal di Milwaukee''', tabata un asesino di serie i un delinkuente seksual [[Estadonan Uni di Merka|merikano]] ku a komete asesinato, violashon i desmembriamentu di 17 hòmber i hobensito entre 1978 i 1991. Hopi di su ultimo asesinatonan tambe tabata envolví nekrofilia, kanibalismo i preservashon di partinan di kurpa di e viktimanan. Mayoria bes e tabata preserva hinter e kurpa of parti di e struktura skeletoral.
Dahmer a ser diagnostiká ku borderline personality disorder, aunke na momentu di su kaso el a ser deklará mentalmente sano. Kulpabel di diesinku di e dieseis mortonan kela ser deklará kulpabel di dje na [[Wisconsin]], Dahmer a ser sentensiá na diesinku termino di bida largu dia 15 di febrüari 1992. I mas despues ela bolbe ser sentensiá na un termino di bida largu mas pa un asesinato adishonal ku el a kometé na [[Ohio]], na 1978.
Dia 28 di Novèmber 1994, Dahmer a ser agredí dor di Christopher Scarver un detenido den e prizòn di Columbia Correctional Institute. Esaki a kousa morto di Jeffrey Dahmer ku tambe tabata interná den e prizòn ariba menshoná.
== Bida previo ==
Jeffrey Dahmer a nase dia 21 di mei 1960 na West Allis, Wisconsin. E tabata e prome yu di e pareha Joyce Annette (née Flint) i Lionel Herbert Dahmer. Jeffrey su mama tabata traha komo instruktora di mashin di tek, mientras su tata tabata bishita Marquette University kaminda e tabata sigui un estudio pa e por a optené un lisensia den kimika. Su tata tabata di ansesto aleman i su mama di "welsh".
Aunke Dhamer su mayornan tabata tin hopi amor i dedikashon pe, su mama tabata konosí pa ta un persona tenso, ku gusta atenshon i tambe ku tabata hopi argumentativo ku su kasá i tambe su bisiñanan. Ora su yu a kumisa bai skol, Joyce tabata pasa mayoria di su tempu drumí pa rekuperá di kansansio. Lionel su estudionan tabata pone ku e no tabata pasa hopi tempu na kas i ora e tabata na kas Joyce tabata eksihí su atenshon konstantemente. Konstantemente Joyce tabata hinka su mes den un estado di ansiedat i manipula su kasá pa e por haña e atenshon rekerí. Na un sierto okashon Joyce Dahmer a trata na kometé suisidio hasiendo uso di pildoranan di [[Equanil]] na kual e tabata adikto. Komo resultado ningun di e dos mayornan tabatin sufisiente tempu pa Jeffrey.
Dahmer mes a eksperensiá su añanan infantil komo añanan di tenshon ekstremo kual e la nota pa gran mayoria parti serka su mayornan ku tabata argumentá i diskutí ku otro konstantemente. Na skol, e tabata ketu i tambe timido. Riba un di su reportenan eskolar un dosente a deskribí Dahmer komo un mucha reserva i ku ta mustra manera un mucha ku ta sintié neglishá. I asina hopi kolega eskolar di Dahmer tabata konsideré komo un mucha ketu. Aunke e tabata reservá e tabatin un grupo di amigu.
For di un edat relativamente hóben Dahmer a kumisa manifesta un interes pa animal. Amigunan di Dahmer a dina di konosé kuden komienso Dahmer tabata kapturá insektonan grandi, barbulète, bichi di kandela i hinkanan den pòchinan di glas.
{{DEFAULTSORT:Dahmer, Jeffrey}}
[[Category:Hende]]
0utnmwy4q7x0zhtvysx49zjx8n0nk48
Ferrari
0
6063
89487
75107
2022-07-25T21:59:49Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ferrari''' ta un compania italiano-hulandes di automovilnan deportivo categoria luho cu sede na [[Maranello]] ([[Italia]]). E a funda e [[1929]] por un piloto di auto di competishon, [[Enzo Ferrari]], cu e nomber di Scuderia Ferrari, construyendo automovilnan di competishon y, mas tarde, e [[1947]], fabricando autonan deportivo.
== Modelonan ==
=== Modelonan aktual ===
==== 8-silinder ====
* Ferrari Portofino
* Ferrari GTC4 Lusso T
* Ferrari 488 GTB
* Ferrari 488 Spider
* Ferrari 488 Pista
* Ferrari 488 Pista Aperta
* Ferrari SF90 Stradale
* Ferrari F8 Tributo
* Ferrari F8 Spider
* Ferrari Roma
==== 12-silinder ====
* Ferrari GTC4 Lusso
* Ferrari 812 Superfast
* Ferrari Monza SP1
* Ferrari Monza SP2
* Ferrari 812 GTS
=== Prototiponan ===
* Ferrari Modulo ([[1970]]) (diseña pa Pininfarina)
* Ferrari Studio CR 25 ([[1974]]) (diseña pa Pininfarina)
* Ferrari Mythos ([[1989]]) (diseña pa Pininfarina)
* Ferrari Rossa ([[2000]]) (diseña pa Pininfarina)
* Ferrari GG50 ([[2005]]) (diseña pa Giorgetto Giugiaro)
* F80 (----) (diseña pa Adriano Raeli)
<gallery widths="160" heights="160">
File:Ferrari0632.JPG|Ferrari F355
File:2018 Ferrari 812 Superfast 6.5 Front.jpg|Ferrari 812 Superfast di 2018
</gallery>
[[Category:Empresa]]
cjn1foa9ilgzyt3qhmabvyde2mwmefn
Template:MDG
10
6171
89453
67592
2022-07-25T12:25:57Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flag of Madagascar.svg|25px|border]] [[Madagascar]]<noinclude>
[[Category:Wikipedia:Shablonnan pais i bandera]]</noinclude>
8oi5rdc5go0pc073m1pnfdz21n9nfwu
Roubaix
0
6724
89509
77164
2022-07-25T22:36:48Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Roubaix''' ta un siudad industrial bieu cu ta keda den e region di [[Hauts-de-France]] den e parti nort di [[Fransia]], no muchu leu for di e frontera ku [[Bélgika]]. Tin aktualmente cerca di 96 mil hende, ta e di tres siudad mas poblá di region, despues di [[Lille]] y di [[Amiens]].
[[Category:Francia]]
[[Category:Siudadnan]]
2vylqpv4ub8htkaf0zcbcg9xkix6gfq
Biella
0
6736
89507
70383
2022-07-25T22:32:26Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Biella''' ta un siudat den e noord di [[Italia]], ku un poblashon di 44.599 hende, den e region di [[Piemonte]].
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
6u6mi3jac20gilroajs8z8y6vse5ahs
Olmedo
0
6752
89495
73881
2022-07-25T22:16:53Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Olmedo''' ta un [[munisipio]] na [[Sardegna]], [[Italia]].
[[File:Map of comune of Olmedo (province of Sassari, region Sardinia, Italy) - 2016.svg|thumb|left|Mapa di Olmedo na privinsia Sassari, region Sardegna]]
[[Category:Sardegna]]
fo5kki0g1ar3tuv3wv7blhi3pw8k343
Tula (Italia)
0
6832
89488
73318
2022-07-25T22:01:32Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tula''' ta un pueblo situá den provinsia [[Sassari (provinsia)|Sassari]] na [[Sardegna]], [[Italia]]. E tin un poblashon di 1.664 habitante (31-12-2004) i un superfisie di 65,6 km². Su densidat di poblashon ta di 25 habitante pa km².
[[File:Map of comune of Tula (province of Sassari, region Sardinia, Italy) - 2016.svg|thumb|left|Posishon di Tula den provinsia Sassari]]
[[Category:Sardegna]]
[[Category:Italia]]
842jhalvg121mz06q6rxhgx57p1hv6d
Viddalba
0
6835
89506
70372
2022-07-25T22:31:46Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Viddalba''' ta un [[munisipio]] na [[Sardegna]], [[Italia]].
[[Category:Sardegna]]
qrel3pafvhpv7m1ez6kalnzclmpthoj
Frente Obrero Liberashon 30 di Mei
0
7100
89471
86382
2022-07-25T18:07:54Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
'''Frente Obrero i Liberashon 30 di mei''' ta un [[partido polítiko]] [[populista]] na [[ Kòrsou]] fundá na 1969. E partido a partisipá na elekshon general pa [[Staten di Antia Hulandes]] pa Kòrsou i pa [[Konseho Insular]] di Kòrsou te ora a [[Disolucion di Antia Hulandes|disolvé Antia Hulandes]] na 2010. Despues di pèrdè su asiento den [[Staten di Kòrsou]] den e [[Elekshon General di Kòrsou, 2012]], e partido no ta representá mas den parlamento di Kòrsou.<ref>{{cite news|url=http://www.curacaochronicle.com/local/pueblo-soberano-biggest-party-after-elections-2012/|work=Curaçao Chronicle|title=Pueblo Soberano Biggest Party After Elections 2012|date=19 October 2012|accessdate=2 November 2012}}</ref>
== Antia Hulandes ==
[[File:Wilson Godett (cropped).png|thumb|Wilson "Papa" Godett na 1984]]
A lanta e partido na 1969 i a nombr'é pa e akshonnan sosial di [[Trinta di Mei]]. Ora Wilson Godett i [[Stanley Brown]] a sali elegí pa Staten di Antia Hulandes nan tabata prezu ainda pa motibu di nan partisipashon den e akshonnan di dia [[30 di mei (fecha)|30 di mei]]. Nan futuro miembresia den Staten a sigurá nan libertat.<ref name=Versgeperst>{{cite web|url=http://www.versgeperst.com/nieuws/175269/partijen-aan-het-woord-frente-obrero.html|language=Dutch|title=Partijen aan het woord: Frente Obrero|date=12 October 2012|accessdate=13 October 2012|author=Leoni Leidel-Schenk}}</ref> Durante elekshonnan di 2002 i 2006 e partido a gana respektivamente 5 i 2 di e 14 asientonan di Kòrsou den [[Staten di Antia Hulandes]],<ref>{{cite web|url=http://www.kse.cw/registrosivil/land2006/uitslag2006/index.html|title=Totaaluitslag 2006|work=Main Electoral Office, Curaçao (Conseho Supremo Elektoral)|accessdate=3 October 2012|language=Dutch}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.kse.cw/registrosivil/land2002/uitslag2002/index.html|title=Totaaluitslag 2002|work=Main Electoral Office, Curaçao (Conseho Supremo Elektoral)|accessdate=3 October 2012|language=Dutch}}</ref> pero no a haña niun asiento den elekshon di 2010.<ref>{{cite web|url=http://www.kse.cw/land2010.html|title=Totaaluitslag 2010|work=Main Electoral Office, Curaçao (Conseho Supremo Elektoral)|accessdate=3 October 2012|language=Dutch}}</ref>
Na 2003, e partido a logra haña ocho asiento (34% di tur voto) i a bira e partido di mas grandi den e konseho insular ku tabatin total 21 asiento,<ref>{{cite web|url=http://www.kse.cw/registrosivil/eiland2003/uitslag2003/index.html|title=Verkiezingsuitslag 2003|work=Main Electoral Office, Curaçao (Conseho Supremo Elektoral)|accessdate=3 October 2012|language=Dutch}}</ref> i a pèrdè dos asiento na 2007.<ref>{{cite web|url=http://www.kse.cw/eiland2007.html|title=Eilandsraadverkiezingen, 2007.|work=Main Electoral Office, Curaçao (Conseho Supremo Elektoral)|accessdate=3 October 2012|language=Dutch}}</ref> E partido tabatin dos [[promé minister di Antia Hulandes]] den su historia: Ben Komproe i Mirna Louisa-Godett. Gobernadó, sr. [[Frits Goedgedrag]] a apuntá Sra Godett pa motibu ku el a reusá di inougurá sra, Godett su ruman (i yu di sr. Wilson Godett) sr. [[Anthony Godett]]. E úniko asiento<ref>{{cite web|url=http://www.kse.cw/eiland2010.html|title=Eilandsraadverkiezingen, 27 augustus 2010.|work=Main Electoral Office, Curaçao (Conseho Supremo Elektoral)|accessdate=3 October 2012|language=Dutch}}</ref> ku e partido a haña den Konseho Insular durante elekshon di 2010 (okupá pa sr. Anthony Godett), outomátikamente a bira un asiento den [[Staten di Kòrsou]] ora a [https://pap.wikipedia.org/wiki/Disolucion_di_Antia_Hulandes disolvé Antia Hulandes] na 2010.
== Kòrsou ==
E partido a partisipá na elekshon na 2012 i a optené 1,790 voto (2.1%). Esaki no tabata sufisiente pa un asiento.
E partido a inskribí pa por partisipá na elekshonan di 2016 i 2017, pa kua e mester a haña respektivamente 870 i 792 voto di sosten (1% voto di e elekshonnan previo). Na 2016 (ku 622 voto) e partido no a logra kualifiká, pero si na 2017 (ku 1,124 voto), via un lista kombiná, huntu ku [[Partido Aliansa Nobo]]. E partido no a logra haña asiento den parlamento den elekshon di 2017.
{| class="wikitable"
|-
! aña !! voto !! % di voto !! asiento !! sosten di lista !! sosten di lista<br>(rekerí)!! lista kombiná ku
|-
| [[Elekshon general di Kòrsou, 2012|2012]] || 1,790 ||2.1||- || no nesesario || || -
|-
| [[Elekshon general di Kòrsou, 2016|2016]] || no a kualifiká || || || 622||870 || -
|-
| [[Elekshon general di Kòrsou, 2017|2017]] || 859 || 1.1 || -||1,124||792 ||Partido Aliansa Nobo
|}
{{Appendix}}
[[Category:Polítika]]
pzaywmmwaowj3x5vos0fbyd31sxnpus
Venezia
0
7128
89482
71686
2022-07-25T21:26:32Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Venezia''' ta un siudat den e noord di [[Italia]], ku un poblashon di 53.976 hende, kapital di region di [[Veneto]].
[[File:Collage Venezia.jpg|thumbnail|left|Venezia]]
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
6qppizxp1l6e8depkh6i928i50adwwx
Minister sin cartera
0
7386
89451
88146
2022-07-25T12:00:10Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Un '''Minister sin cartera''' ta un minister sin responsabilidadnan delinea o sea un minister cu no ta para na cabes di un cierto [[ministerio]].
E funcion aki ta particularmente comun na paisnan goberna pa un [[gobierno di coalicion]] y pa un [[gabinete (politica)|gabinete di minister]] cu poder ehecutivo. Apesar cu e minister sin cartera no ta encabesa un cierto ministerio o organo, e ta ricibi un salario di mandatario y tin derecho di voto pa cu decisionnan di e gabinete. Na algun pais e puesto di "minister sin cartera" o puestonan equivalente no ta comun. Aki ta trata di paisnan unda e poder ehecutivo no ta consisti di un coalicion di partidonan politico o unda tin un sistema di gobernacion presidential, manera [[Estadonan Uni di Merka|Merca]].
== Aruba ==
* [[Marisol Lopez Tromp]] (2020-) Riba dia [[25 di yüli|25 di juli]] [[2020]], despues di un escalacion di e conflicto entre partido [[Pueblo Orguyoso y Respeta|POR]] y su minister Lopez-Tromp, [[Politica di Aruba|Conseho di Minister]] di [[Aruba]] ta dicidi pa kita e cartera di ministerio di Desaroyo Teritorial, Infrastructura y Medio Ambiente di e mandatario. Lopez-Tromp a retene su titulo di minister y a keda asigna cu algun tarea specifico den cuadro di mehora e proceso y re-activa economia, e asina yama "proyectonan fast track" inicia pa motivo di e [[crisis di COVID-19 na Aruba]].<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/pb-hoe-aruba-met-de-covid-crises-en-coalitie-crisis-omgaat/ Hoe Aruba met de Covid crises en coalitie crisis omgaat], [[Gabinete Wever-Croes I]], 26 juli 2020</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Polítika]]
hqnsofusf8b2jlookvvm06xb4617z7n
Percy Irausquin
0
7853
89462
84163
2022-07-25T15:27:21Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Joseph Gregory Percy Irausquin''' (n. 25 di juni [[1969]] na [[Aruba]] - f. 14 di augustus [[2008]] na [[Amsterdam]]) tabata un [[diseñador di moda]] y modista [[Aruba|Arubiano]] basa na Amsterdam.<ref>[https://web.archive.org/web/20080922030401/http://www.fashionunited.co.uk/News/Columns/Dutch_designer_Percy_Irausquin_in_accidental_death_200808146006/ Dutch designer in accidental death], Fashion United (14 augustus 2008)</ref> Media Hulandes tabata describie como un di e diseñadornan hoben mas talentoso na Hulanda.<ref>[http://www.expatica.com/nl/articles/news/Dutch-news-in-brief_-Friday-15-August-2008.html Fashion designer Percy Irausquin], Expatica.com (15 augustus 2008)</ref> E corant nacional Hulandes [[De Volkskrant]] a describi su diseñonan como “sexy y extravagante” y “na moda pero no exigente”.<ref>[https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/percy-irausquin-dood-gevonden~b7d3614f/ Percy Irausquin dood gevonden], De Volkskrant (15 augustus 2008)</ref>
Na e edad di 39 aña Irausquin ta sufri un derame cerebral na su cas na Amsterdam y ta fayece. Su restonan ta dera na Sabana Basora riba su isla natal.<ref>[https://www.volkskrant.nl/cultuur-media/veel-belangstelling-voor-uitvaart-percy-irausquin~b1fb1a22/ Veel belangstelling voor uitvaart Percy Irausquin], De Volkskrant (25 augustus 2008)</ref>
== Coleccion y Premio ==
* 2001-''Inspiration Amoureuse''. Su prome coleccion pa cual su rumannan muhe tabata su fuente di inspiracion. E ta gana e premio Frans Molenaar y ta sali un di e cuater finalistanan di e premio cu jury profesional pa e Robijn Fashion Award<ref>[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/archief/article/detail/2485779/2001/10/20/Percy-Irausquin-een-jurk-voor-elke-zus.dhtml Trouw, 20-10-2001]</ref>.
* 2002-''Bacchanal Chique''. Su proyecto final durante su estudio na Fashion Institute Arnhem (ArtEZ).
* 2003-''Edmee Enbias'', un coleccion ta carga nomber di su wela. 'En bias', corta scuins riba e hilo di e tela, ta e nomber di e tecnica cu a bira su marca comercial den transcurso di aña.
* 2004-''Hiver Palm Beach'', su prome coleccion [[prêt-à-porter]].
* 2005-''All dressed up and nowhere to go'' y ''Belle du Jour''. Na 2005 e ta duna su prome solo-show durante e Amsterdam International Fashion Week.
* 2006-''Supernova'' y ''Tapis Rouge''.
* 2007-''Suzy Parker'' y ''Raison d'être'', cu e coleccionnan aki ta ta lansa e nomber ''Atelier PRC''<ref>[http://www.fashionscene.nl/p/119828/percy_lanceert_atelier_prc Fashionscene, 18-9-2007]</ref>, durante e show na e misa De Duif na Amsterdam<ref>[http://www.fashionmission.nl/haute-couturelabel-atelier-prc-door-designer-percy-irausquin-0020871909.dfs Fashionmission 17-9-2007]</ref>.
* 2008-''Il etait une fois'', exhibi na [[Teatro Tuschinski]] na Amsterdam, y na juli e coleccion di prêt-à-porter ''Full Bloom'', inspira riba flor, ta wordo exhibi durante e Amsterdam International Fashion Week.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =994514902|titulo=Percy Irausquin}}
{{References}}
;Literatura
* Verbruggen, Carin, & Ferry Drenthem Soesman (red.) (2013). ''Percy Irausquin : “with love, for love”'' / contr.: texto Fiona Hering … e.a.; imagen: Percy Irausquin. Lecturis, Amsterdam. 101 p. ISBN 978-94-6226-015-3.
}}
{{DEFAULTSORT:Irausquin, Percy}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Arubano konosí]]
0lstoj8jravapdspg2ka789uowm75k3
89464
89462
2022-07-25T15:30:20Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Joseph Gregory Percy Irausquin''' (n. [[25 di yüni|25 di juni]] [[1969]] na [[Aruba]] - f. 14 di augustus [[2008]] na [[Amsterdam]]) tabata un [[diseñador di moda]] y modista [[Aruba|Arubiano]] basa na Amsterdam.<ref>[https://web.archive.org/web/20080922030401/http://www.fashionunited.co.uk/News/Columns/Dutch_designer_Percy_Irausquin_in_accidental_death_200808146006/ Dutch designer in accidental death], Fashion United (14 augustus 2008)</ref> Media Hulandes tabata describie como un di e diseñadornan hoben mas talentoso na Hulanda.<ref>[http://www.expatica.com/nl/articles/news/Dutch-news-in-brief_-Friday-15-August-2008.html Fashion designer Percy Irausquin], Expatica.com (15 augustus 2008)</ref> E corant nacional Hulandes [[De Volkskrant]] a describi su diseñonan como “sexy y extravagante” y “na moda pero no exigente”.<ref>[https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/percy-irausquin-dood-gevonden~b7d3614f/ Percy Irausquin dood gevonden], De Volkskrant (15 augustus 2008)</ref>
Na e edad di 39 aña Irausquin ta sufri un derame cerebral na su cas na Amsterdam y ta fayece. Su restonan ta dera na Sabana Basora riba su isla natal.<ref>[https://www.volkskrant.nl/cultuur-media/veel-belangstelling-voor-uitvaart-percy-irausquin~b1fb1a22/ Veel belangstelling voor uitvaart Percy Irausquin], De Volkskrant (25 augustus 2008)</ref>
== Coleccion y Premio ==
* 2001-''Inspiration Amoureuse''. Su prome coleccion pa cual su rumannan muhe tabata su fuente di inspiracion. E ta gana e premio Frans Molenaar y ta sali un di e cuater finalistanan di e premio cu jury profesional pa e Robijn Fashion Award<ref>[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/archief/article/detail/2485779/2001/10/20/Percy-Irausquin-een-jurk-voor-elke-zus.dhtml Trouw, 20-10-2001]</ref>.
* 2002-''Bacchanal Chique''. Su proyecto final durante su estudio na Fashion Institute Arnhem (ArtEZ).
* 2003-''Edmee Enbias'', un coleccion ta carga nomber di su wela. 'En bias', corta scuins riba e hilo di e tela, ta e nomber di e tecnica cu a bira su marca comercial den transcurso di aña.
* 2004-''Hiver Palm Beach'', su prome coleccion [[prêt-à-porter]].
* 2005-''All dressed up and nowhere to go'' y ''Belle du Jour''. Na 2005 e ta duna su prome solo-show durante e Amsterdam International Fashion Week.
* 2006-''Supernova'' y ''Tapis Rouge''.
* 2007-''Suzy Parker'' y ''Raison d'être'', cu e coleccionnan aki ta ta lansa e nomber ''Atelier PRC''<ref>[http://www.fashionscene.nl/p/119828/percy_lanceert_atelier_prc Fashionscene, 18-9-2007]</ref>, durante e show na e misa De Duif na Amsterdam<ref>[http://www.fashionmission.nl/haute-couturelabel-atelier-prc-door-designer-percy-irausquin-0020871909.dfs Fashionmission 17-9-2007]</ref>.
* 2008-''Il etait une fois'', exhibi na [[Teatro Tuschinski]] na Amsterdam, y na juli e coleccion di prêt-à-porter ''Full Bloom'', inspira riba flor, ta wordo exhibi durante e Amsterdam International Fashion Week.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =994514902|titulo=Percy Irausquin}}
{{References}}
;Literatura
* Verbruggen, Carin, & Ferry Drenthem Soesman (red.) (2013). ''Percy Irausquin : “with love, for love”'' / contr.: texto Fiona Hering … e.a.; imagen: Percy Irausquin. Lecturis, Amsterdam. 101 p. ISBN 978-94-6226-015-3.
}}
{{DEFAULTSORT:Irausquin, Percy}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Arubano konosí]]
0fzvx1rup5hso0ope9z8oarqwb02te2
30 di aprel
0
7991
89492
87912
2022-07-25T22:11:23Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''30 di aprel''' ta e di 120 dia di aña (121 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 245 dia pa sera e aña.
== A sosode ==
* [[1974]] - [[Koningin Julianabrug]] na [[Kòrsou]] ta wordu inougurá ofisialmente.
* [[1980]] - Abdikashon di [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] i inougurashon di [[Beatrix di Hulanda|Reina Beatrix]] na Nieuwe Kerk na [[Amsterdam]] ta bin ku disturbionan.
* [[1984]] - Na [[Colombia]] e minister di Hustisia, [[Rodrigo Lara]], ta wordu asesiná dor di kompinchinan di e [[Pablo Escobar]], hefe di e kartel di droga di [[Medellín]].
*[[2009]] - Bishita di [[Beatrix di Hulanda|Reina Beatrix]] na [[Apeldoorn]] ta wordu pará despues di un asalto ku ta kosta bida di ocho persona, incluso e malechor.
*[[2013]] - Abdikashon di [[Beatrix di Hulanda|Reina Beatrix]] i inougurashon di su yu homber [[Rei Willem-Alexander]].
== A nase ==
* [[1939]] - Pieter van Vollenhoven, kasa di prinsesa [[Margarita di Hulanda]]
== A fayese ==
* [[1945]] - Eva Braun (33), kasa di [[Adolf Hitler]]
* [[1945]] - [[Adolf Hitler]] (56), politiko i [[diktadura|diktador]] [[Alemania|aleman]]
== A selebrá/konmemorá ==
* {{NED}} - [[Dia di Rey|Dia di la Reina]] tabata wordu selebra den [[Reino Hulandes]] riba e fecha aki desde aña 1891 te cu 2013
* {{BON}} - Dia di [[Rincon]]
* {{SXM}} - Dia di Karnaval
[[Category:Fecha]]
qgu5rzgazydjublims6l1os1sf3pifz
Template:Navegashon Instrumento musikal di Aruba, Boneiru i Kòrsou
10
8049
89475
79989
2022-07-25T19:14:46Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<br clear=all />
{| class="toccolours"
|-
! width="100%" bgcolor=#DDDDFF style="text-align: center;" | <center>Instrumento musikal di [[Aruba]], [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]</center>
|-
| colspan="2" align="center" style="font-size: 90%;"|[[Agan]] · [[Bamba]] · [[Bastel]] · [[Benta]] · [[Chapi]] · [[Gogorobi]] · [[Heru]] · [[Kachu]] · [[Caha di Orgel|Ka'i Orgel]] · [[Kimba tutu]] · [[Matrimonial]] · [[Raspu]] · [[Tambu]] · [[Tambu grandi]] · [[Triangel]] · [[Wiri]]
|}
[[Category:Templates]]
tvm3ulcxllz3jzic4gcm4w29ym8xx4e
International Standard Book Number
0
8242
89490
82560
2022-07-25T22:07:34Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:ISBN Details.svg|thumb|200px|Kódigo di ISBN]]
'''International Standard Book Number''' (ISBN, Number standart internashonal di buki) ta un identifikashon numeral pa buki komersial, ku ta akoplá na un solo vershon di un buki i ku ta funkshona komo kódigo uniko. Kasnan publisitario ta kumpra ISBN-nan di un afiliado di e agensia internashonal di ISBN.<ref>{{en}}[https://www.isbn-international.org/ The International ISBN Agency], isbn-international.org/. Rekuperá 28-11-2021.</ref> E sistema di ISBN ta wordu krea na 1966 dor di profesor Gordon Foster pa e compania WHSmith, ku ta rebendedó di buki, korant i revistanan na [[Reino Uni]]. Na 1970 el a wordu aksepta komo standart internashonal (ISO 2108).
== Link eksterno ==
* [http://isbn.org Websait ofisial di ISBN]
{{Appendix}}
[[Category:Literatura]]
jqhe3gwp81q0jimcvq9nur627ot3gik
Everon Jackson Hooi
0
8341
89491
86744
2022-07-25T22:10:23Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Everon Jackson Michael Werner Hooi''' (n. [[30 di mei (fecha)|30 di mei]] [[1982]] na [[Kòrsou]]) ta un aktor i presentadó di televishon na [[Hulanda]] di orígen [[Kòrsou|kurasoleño]].<ref>{{citeer web|titel=Everon Jackson Hooi|url=https://www.imdb.com/name/nm1237934/|werk=IMDb|datum=|bezochtdatum=2022-03-07}}</ref> E ta prinsipalmente konosí pa su papel komo Bing Mauricius den ''Goede tijden, slechte tijden'' ([[papiamentu]]: ''Den bon tempu, den mal tempu''), un telenovela hulandes ku ta ser transmiti via RTL 4 desde òktober 1990.
==Sinematografia==
===Televishon===
* ''De Erfenis'' - Ciro Pieterszoon (2004)
* ''Goede tijden, slechte tijden - Bing Mauricius (2005 - presente)''
* ''Act Like A Star'' - miembro di hurado (2011)
* ''De Dino Show'' - kliente (2012)
* ''Naranjina en de Kadekapers'' - asistente portuario (2012)
* ''Expeditie Robinson'' - kandidato (2013)
* ''Van der Vorst ziet sterren'' - su mes (2014)
* ''Ranking the Stars'' - su mes (2015)
* ''Zeesterren'' - su mes (2016)
* ''Carlo's TV Café'' - ko-presentadó (2016)
* ''De TV Kantine'' - Derek Morgan / Sergio Vyent (2016; 2021)
*''Wie is de Mol?'' - De Mol (2022)
===Pelikula===
* ''Barry H'' - Jerrel (2001)
* ''Doodeind'' - Chris (2006)
* ''Buladó'' - Ouira (2020)
* ''De familie Claus 2 - Steven (2021)
===Teatro===
* ''Heartbreak Hotel - Colli (2000)
* ''HUP - Sven (2001)
* ''Let's Dance - Nelson (2003)
* ''Daniël en de Duivel - Daniël (2007)
* ''Super op Zuid - Roy (2008)
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20170923120714/http://everonjacksonhooi.nl/ Pagina web ofisial di Everon Jackson Hooi]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Hooi, Everon Jackson}}
[[Category: Hende]]
m5xkjo100cs7piy463aglf9xc1qanyj
Rodolfo Lenz
0
8448
89480
85970
2022-07-25T21:23:01Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Rudolf (Rodolfo) Heinrich Robert Lenz''' (n. 10 di september 1863 na Halle (Saale, [[Alemania]]) – f. 7 di september [[1938]] na [[Santiago di Chile]]) tabata un linguista, romanista y folklorista [[Alemania|Aleman]], cu a naturalisa como [[Chile|Chileno]]. E ta sobresali cu su trabou pionero riba tereno di estudio cientifico di e idiomanan [[Mapuche|Mapudungun]] y [[Papiamentu|Papiamento]].
== Etimologia di Papiamento ==
Lenz ta conta como e fundador di e [[etimologia]] di Papiamento, prestando trabou pionero cu su investigacion di Papiamento, un [[idioma crioyo]] cu raiz den idiomanan [[Spaño]] y [[Português]].
Durante un biahe den bapor pa [[Oropa|Europa]] na 1921 e ta haci escala na [[Willemstad]], unda e ta cumpra varios buki di Papiamento den e libreria "Bethencourt e Hijos". Mientras cu e di dos koki a bordo, Natividad Sillie, tabata lesa na bos halto cuentanan y canticanan folklorico y articulonan literario, e tabata fungi como fuente importante pa su investigacion.<ref>{{es}}{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-PAPIAMENTO-LENZ-1928/mode/2up|auteur=Lenz, Rodolfo|datum=1928|titel="El Papiamento: La lengua criolla de Curazao. La gramática mas sencilla|werk= |bezochtdatum=2022-04-26}}</ref> Na 1928 ta publica e buki ''El Papiamento'', un di e descripcionnan mas cientifico di Papiamento. Apesar di cu su teorianan a keda disputa despues, entre otro dor di [[Antoine Maduro]], ta considera e buki aki e "biblia" di Papiamento.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643827:mpeg21:a0109|titel=Bezinning op Papiamento. Prof. Rona: enige taal van hoge cultuur in Latijns Amerika|werk=[[Amigoe]]|datum=1968-08-21|bezochtdatum=2022-04-26}}</ref>
==Bibliografia==
*''Estudios araucanos'', Santiago (1895–1897)
*''Diccionario etimológico de las voces chilenas derivadas de lenguas indígenas americanas'', Santiago (1905–1910)
*''Un grupo de consejas chilenas'', Santiago (1912)
*''Sobre la poesía popular impresa de Santiago de Chile'', Santiago (1919)
*''Sobre el estudio de idiomas'', Santiago (1919)
*''La oración y sus partes'', Madrid (1920)
*''El papiamento, la lengua criolla de Curazao'', Santiago (1928)
*''El español en Chile'', Buenos Aires (1940)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Lenz, Rodolfo}}
[[Category:Chile]]
[[Category:Papiamento]]
q7x4ccze4j5kx1zr8deoldq1qtcgk3t
Lista di Arubano conoci
0
8454
89463
89229
2022-07-25T15:28:36Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Aki ta sigui un '''lista di persona conoci''', sea naci na [[Aruba]] of cu laso cu Aruba.
== Arte y Cultura ==
* [[Diana Antonette]]
* [[Hubert Booi]] (1919-2014)
* [[Nydia Ecury]] (1926-2012)
* [[Henry Habibe]] (1940)
* [[Percy Irausquin]], diseñador di moda (1969-2008)
* [[Laura Wernet-Paskel]] (1911-1962)
=== Musica ===
* [[Dave Benton]] (1951)
* [[Jossy Brokke]] (1947)
* [[Janiro (Ataniro) Eisden]] (1975)
* [[Euson]] (1941)
* [[Bobby Farrell]] (1949-2010)
* [[Bernadina Growell]] (1939-2009)
* [[Padu Lampe]] (1920-1919)
* [[Roger Peterson]] (1980)
* [[Claudius Philips]] (1964)
* [[Pete Philly]] (1980)
* [[Edsilia Rombley]] ([[Amsterdam]], 1978)
* [[Edjean Semeleer]]
* [[Jonathan (Jeon) Thiel]] (1991)
* [[Rufo Wever]] (1917-1977)
=== Literatura ===
* [[Desiree Correa]]
*[[Denis Henriquez]]
* [[Jossy Mansur]] (1934-2016)
* [[Quito Nicolaas]]
* [[Roland Peterson]]
== Politica ==
* [[Guillfred Besaril]]
* [[Andin Bikker]]
* [[Alfonso Boekhoudt]]
* [[Betico Croes]]
* [[Hendrik Croes]]
* [[Mito Croes]]
* [[Rudy Croes]] (1947-2021)
* [[Henny Eman]]
* [[Mike Eman]]
* [[Henny "Shon A" Eman]] (1916-1967)
* [[Frans Figaroa]]
* [[Juancho Irausquin]]
* [[Rudy Lampe]]
* [[Marisol Lopez Tromp]]
* [[Xiomara Maduro]]
* [[John Merryweather]] (1932-2019)
* [[Nel Oduber]]
* [[Otmar Oduber]]
* [[Misha Raymond]]
* [[Fredis Refunjol]]
* [[Benny Sevinger]]
* [[Felipe Tromp]]
* [[Evelyn Wever-Croes]]
* [[Mervin Wyatt-Ras]]
== Deporte ==
=== Futbol ===
* [[David Abdul]]
* [[Eric Abdul]]
* [[Elvis Albertus]]
* [[Reinhard Breinburg]]
* [[Denzel Dumfries]]
* [[Hedwiges Maduro]]
=== Baseball ===
* [[Xander Bogaerts]]
* [[Eugene Kingsale]]
* [[Calvin Maduro]]
* [[Chadwick Tromp]]
=== Otro deporte ===
* [[Lucien Dirksz]], ciclista
* [[Jemal Le Grand]], landado
* [[Carl Henriquez]], hisado di peso
* [[Nicole Hoevertsz]], landado sincronisa
* [[Shanayah Howell]], ciclista BMX
* [[Miguel Janssen]], atleta
* [[Eugène Martineau]], atleta
* [[Jayme Mata]], judoka
* [[Sarah-Quita Offringa]], windsurfer
* [[Jan Roodzant]], landado
* [[Fiderd Vis]], judoka
* [[Pierre de Windt]], atleta
== Otro ==
* [[Edward Cheung]], cientifico
* [[Boy Ecury]], luchado di resistencia
[[Category:Arubano konosí]]
21x0s3tj24vbgemmdo8205tae28hdp9
1 di yüni
0
8529
89510
86970
2022-07-25T22:37:53Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''1 di yüni''' ta e di 152 [[dia]] di aña (153 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 213 dia pa finalisa e aña.
== A sosodé ==
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[31 di mei]]
* [[2 di yüni]]
* [[1 di mei]]
* [[1 di yüli]]
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüni]]
0lmu6i2bggdejx0chsnwnf6fufzns6f
25 di yüni
0
8580
89465
88954
2022-07-25T15:34:05Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''25 di yüni''' ta e di 176 [[dia]] di aña (177 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 189 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1947]] - Ta publiká pa promé bes e diario, ''[[E Kas Patras]]'', di [[Anne Frank]].
* [[1982]] - Na tur seis isla di [[Antias Hulandes]] a tuma lugá e elekshon pa [[Parlamento di Antias Hulandes]].
* [[2021]] - Na [[Aruba]] ta tuma lugá elekshon parlamentario, den kual sinku [[partido polítiko]] ta logra haya representashon den [[Parlamento di Aruba]].
== A nase ==
* [[1969]] - [[Percy Irausquin]] (f.2008), diseñador di moda i modista [[aruba]]no
== A fayesé ==
* [[2009]] - [[Michael Jackson]] (50), kantante, kompositor i bailadó [[Estadonan Uni di Merka|merikano]]
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[24 di yüni]]
* [[26 di yüni]]
* [[25 di mei]]
* [[25 di yüli]]
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüni]]
5clf2kyz9xck4xqkbtyl6joonsckfs5
Bèto Adriana
0
8639
89458
88674
2022-07-25T13:16:58Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Eduardo {Bèto) Adriana''' (n. [[29 di yüli]] [[1925]] na [[Otrobanda]] - f. [[10 di aprel]] [[1997]] na [[Kòrsou]]) tabata un deportista [[Kòrsou|kurasoleño]] den ramo di atletismo, hisamentu di peso i deporte di tiru. E tabata un di e deportistanan mas destaká di [[Antias Hulandes]] ku un gran kantidat di logro nashonal i internashonal entre 1946 i dékada 1970.<ref>{{citeer web|url=https://web.archive.org/web/20200418004423/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ad/beto-adriana-1.html|titel=Bèto Adriana|werk=Sports Reference|datum= |bezochtdatum=2022-07-14}}</ref>
== Bida ==
Nasí na Otrobanda Adriana ta lanta den bario di Santa Rosa.<ref name="Naam"/> Ku 13 aña e ta kuminsa praktiká atletismo, entre otro tiramentu di sper i disko i pushamentu di bala di heru.<ref name="Beto"/> Despues e ta pasa pa praktiká futbòl, bòkseo i hisamentu di peso. Durante un periodo kortiko e tabata trein bodybuilding i na 1949 a sali ganadó di e promé kompetensia di Mr. Curaçao. Despues di esei el a konsentra riba hisamentu di peso i desde 1965 tambe tabata praktiká deporte di tiru. Su karera deportivo ta span mas ku 55 aña.<ref name="Beto"/>
Den pushamentu di bala di heru Adriana ta bira medayista di oro durante Kampeonato Sentroamerikano i di Karibe na [[Barranquilla]] den 1946; medayista di plata na [[Guatemala]] den 1950 i medayista di plata na [[San Juan]] den 1962. Den Weganan Sentroamerikano i di Karibe na [[Mexico]] den 1954 el a kompetí den tantu pushamentu di bala di heru (atletismo) i hisamentu di peso i a gana oro den tur dos kompetensia.<ref name="Naam">[https://naam.cw/2005/07/18/legendario-deportista-beto-adriana-esun-di-mas-grandi/ Legendario deportista ‘Beto’ Adriana, esun di mas grandi], NAAM</ref>
Su mayor éksitonan Adriana e logra den deporte di hisamentu di peso i tabata wòrdu konsidera e miho pesista di tur tempu durante kampeonatonan mundial i regional.<ref name="Beto">{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645197:mpeg21:a0122|titel=Levende sportlegende Beto Adriano|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-07-22|bezochtdatum=2022-07-14}}</ref> El a titulá kampeon di Kòrsou kategoria superpisá di 1950 te 1965 (eksepto 1957) i tambe kampeon nashonal [[Antias Hulandes|antiano]] stret di 1950 te 1965. Den hisamentu di peso el a gana tres medaya di bròns na Weganan Panamerikano entre 1955 i 1963. Na 1955 e ta termina number 5 den pushamentu di bala di heru.<ref name="Naam"/> Adriana a representa [[Antias Hulandes]] na [[Weganan Olímpiko]], den deporte di hisa peso (1960) i deporte di tiru (1972).<ref>[https://www.olympedia.org/athletes/55097 Bèto Adriana], Olympedia</ref> Na 1985 el a titulá kampeon, kategoria "English Match" durante e Kampeonato Antiano di Tiru na Kòrsou.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643205:mpeg21:a0077|titel=Sint Jago legt beslag op Antilliaanse titel|werk=[[Amigoe]]|datum=1985-01-21|bezochtdatum=2022-07-14}}</ref>
== Honor ==
Curacaose Sport Federatie (C.S.F.) a dediká e premiashon deportivo anual di mas haltu di Kòrsou na su persona, esta: ''Kopa Bèto Adriana''.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Adriana, Bèto}}
[[Category:Deporte]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Kòrsou]]
dk6d6pe1vg0dmxatdscvo44s83a6can
89485
89458
2022-07-25T21:34:31Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Eduardo (Bèto) Adriana''' (n. [[29 di yüli]] [[1925]] na [[Otrobanda]] - f. [[10 di aprel]] [[1997]] na [[Kòrsou]]) tabata un deportista [[Kòrsou|kurasoleño]] den ramo di atletismo, hisamentu di peso i deporte di tiru. E tabata un di e deportistanan mas destaká di [[Antias Hulandes]] ku un gran kantidat di logro nashonal i internashonal entre 1946 i dékada 1970.<ref>{{citeer web|url=https://web.archive.org/web/20200418004423/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ad/beto-adriana-1.html|titel=Bèto Adriana|werk=Sports Reference|datum= |bezochtdatum=2022-07-14}}</ref>
== Bida ==
Nasí na Otrobanda Adriana ta lanta den bario di Santa Rosa.<ref name="Naam"/> Ku 13 aña e ta kuminsa praktiká atletismo, entre otro tiramentu di sper i disko i pushamentu di bala di heru.<ref name="Beto"/> Despues e ta pasa pa praktiká futbòl, bòkseo i hisamentu di peso. Durante un periodo kortiko e tabata trein bodybuilding i na 1949 a sali ganadó di e promé kompetensia di Mr. Curaçao. Despues di esei el a konsentra riba hisamentu di peso i desde 1965 tambe tabata praktiká deporte di tiru. Su karera deportivo ta span mas ku 55 aña.<ref name="Beto"/>
Den pushamentu di bala di heru Adriana ta bira medayista di oro durante Kampeonato Sentroamerikano i di Karibe na [[Barranquilla]] den 1946; medayista di plata na [[Guatemala]] den 1950 i medayista di plata na [[San Juan]] den 1962. Den Weganan Sentroamerikano i di Karibe na [[Mexico]] den 1954 el a kompetí den tantu pushamentu di bala di heru (atletismo) i hisamentu di peso i a gana oro den tur dos kompetensia.<ref name="Naam">[https://naam.cw/2005/07/18/legendario-deportista-beto-adriana-esun-di-mas-grandi/ Legendario deportista ‘Beto’ Adriana, esun di mas grandi], NAAM</ref>
Su mayor éksitonan Adriana e logra den deporte di hisamentu di peso i tabata wòrdu konsidera e miho pesista di tur tempu durante kampeonatonan mundial i regional.<ref name="Beto">{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645197:mpeg21:a0122|titel=Levende sportlegende Beto Adriano|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-07-22|bezochtdatum=2022-07-14}}</ref> El a titulá kampeon di Kòrsou kategoria superpisá di 1950 te 1965 (eksepto 1957) i tambe kampeon nashonal [[Antias Hulandes|antiano]] stret di 1950 te 1965. Den hisamentu di peso el a gana tres medaya di bròns na Weganan Panamerikano entre 1955 i 1963. Na 1955 e ta termina number 5 den pushamentu di bala di heru.<ref name="Naam"/> Adriana a representa [[Antias Hulandes]] na [[Weganan Olímpiko]], den deporte di hisa peso (1960) i deporte di tiru (1972).<ref>[https://www.olympedia.org/athletes/55097 Bèto Adriana], Olympedia</ref> Na 1985 el a titulá kampeon, kategoria "English Match" durante e Kampeonato Antiano di Tiru na Kòrsou.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643205:mpeg21:a0077|titel=Sint Jago legt beslag op Antilliaanse titel|werk=[[Amigoe]]|datum=1985-01-21|bezochtdatum=2022-07-14}}</ref>
== Honor ==
Curacaose Sport Federatie (C.S.F.) a dediká e premiashon deportivo anual di mas haltu di Kòrsou na su persona, esta: ''Kopa Bèto Adriana''.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Adriana, Bèto}}
[[Category:Deporte]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Kòrsou]]
ghp9rjtbdc7ulqi8qcfmu0ocn6hxdm4
25 di yüli
0
8676
89457
89446
2022-07-25T13:09:51Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''25 di yüli''' ta e di 206 [[dia]] di aña (207 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 159 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
== A nase ==
* [[1919]] - [[Hubert Booi]] (f.2014), poeta, outor, dramaturgo, aktor i deklamadó [[Boneiru|boneriano]]-[[Aruba]]no.
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[24 di yüli]]
* [[26 di yüli]]
* [[25 di mei]]
* [[25 di ougùstùs]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüli]]
752ajk3y9v85vunbzhhwjhbthv8lag6
26 di yüli
0
8677
89454
89447
2022-07-25T12:30:04Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''26 di yüli''' ta e di 207 [[dia]] di aña (208 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 158 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1581]] - E Repúblika di Shete Provinsia Uni di Hulanda ta deklará [[independensia]] di [[Spaña]]
* [[1978]] - [[Konseho Insular]] di [[Kòrsou]] ta aprobá e [[Himno di Kòrsou]] komo e himno nashonal di Kòrsou.
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* Dia internashonal di Konservashon di Ekosistema di e matanan di mangel
* {{CUB}} - Dia di Revolushon Nashonal
* {{MLD}} - Dia di Independensia
== Mira tambe ==
* [[25 di yüli]]
* [[27 di yüli]]
* [[26 di mei]]
* [[26 di ougùstùs]]
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüli]]
n9mm0u9vkz02oi3ev1ygioekfjth7dx
27 di yüli
0
8678
89455
89448
2022-07-25T12:38:48Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''27 di yüli''' ta e di 208 [[dia]] di aña (209 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 157 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1943]] – Na kaminda di Lagunillas ([[Venezuela]]) pa [[Kòrsou]] e barku ''ss Rosalia'', ku tabata situá na 10 miya foi kosta suit di [[Willemstad]] den serkania di [[Bullenbaai]], ta wordu torpediá dos bes pa e supmarino [[Alemania|aleman]], Kriegsmarine U-615. Bintitres morto ta kai.
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[26 di yüli]]
* [[28 di yüli]]
* [[27 di mei]]
* [[27 di ougùstùs]]
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüli]]
szbk7oe7mtx676gcu994w2ffc8mg8a5
28 di yüli
0
8679
89456
89449
2022-07-25T12:55:22Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''28 di yüli''' ta e di 209 [[dia]] di aña (210 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 156 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1914]] - Ta estayá e [[Prome Guera Mundial|promé Guera Mundial]]
* [[2021]] - [[Pedro Castillo]] ta asumí e presidensia di [[Peru]]
== A nase ==
* [[1929]] - Jacqueline Kennedy Onassis (f.1994), promé dama di [[Estadonan Uni di Merka|Merka]]
* [[1954]] - [[Hugo Chávez]] (f.2013), polítiko i militar [[Venezuela|venezolano]], presidente de Venezuela entre 1999 i 2013.
* [[1976]] - [[Grisha Heyliger-Marten]], polítiko di [[Sint Maarten]]
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* {{PER}} - Dia di Independensia
== Mira tambe ==
* [[27 di yüli]]
* [[29 di yüli]]
* [[28 di mei]]
* [[28 di ougùstùs]]
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüli]]
4lxpsmi9tw39m7pyr9d25s7x1m3y3rh
29 di yüli
0
8680
89459
89450
2022-07-25T13:56:34Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''29 di yüli''' ta e di 210 [[dia]] di aña (211 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 155 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1984]]: Na [[Kòrsou]] dos homber ta sekuestra un avion di e linea aereo [[Venezuela|venezolano]] [[Aeropostal]] ku 82 pasahero abordo, eksigiendo plaka, arma i un helikopter. E servisio di inteligensia di Venezuela, DISIP, ta mata e dos sekuestrado i ta reskata e rehennan.<ref>[http://community.fortunecity.ws/olympia/jordan/568/parte12.html Apoderamiento de aeronaves en Venezuela 1958-1989]</ref>
* [[2001]]: Na [[Bogotá]] e selekshon di futbòl di [[Colombia]] ta gana pa promé bes e Kopa Amerika, derotando [[Mexico]] 1-0.
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[28 di yüli]]
* [[30 di yüli]]
* [[29 di mei]]
* [[29 di ougùstùs]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüli]]
5og02hcbdk0lvnty3c35q0chr3tmgr6
89460
89459
2022-07-25T14:15:36Z
Caribiana
8320
/* A sosodé */
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''29 di yüli''' ta e di 210 [[dia]] di aña (211 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 155 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1984]]: Na [[Aeropuerto Hato]] na [[Kòrsou]] dos homber ta sekuestrá un avion di e linea aerea [[Venezuela|venezolano]] [[Aeropostal]] ku 82 pasahero abordo, eksigiendo plaka, arma i un helikòpter. Komandonan di e servisio di inteligensia di Venezuela, DISIP, ta mata e dos sekuestradó i ta reskatá e rehennan.<ref>[http://community.fortunecity.ws/olympia/jordan/568/parte12.html Apoderamiento de aeronaves en Venezuela 1958-1989]</ref>
* [[2001]]: Na [[Bogota]] e selekshon di futbòl di [[Colombia]] ta gana pa promé bes e Kopa Amerika, derotando [[Mexico]] 1-0.
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[28 di yüli]]
* [[30 di yüli]]
* [[29 di mei]]
* [[29 di ougùstùs]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüli]]
glfbixfi0trvh095dofx3x9eydrt02j
89461
89460
2022-07-25T14:18:14Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''29 di yüli''' ta e di 210 [[dia]] di aña (211 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 155 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1984]]: Na [[Aeropuerto Hato]] na [[Kòrsou]] dos homber ta sekuestrá un avion di e linea aerea [[Venezuela|venezolano]] [[Aeropostal]] ku 82 pasahero abordo, eksigiendo plaka, arma i un helikòpter. Komandonan di e servisio di inteligensia di Venezuela, DISIP, ta mata e dos sekuestradó i ta reskatá e rehennan.<ref>[http://community.fortunecity.ws/olympia/jordan/568/parte12.html Apoderamiento de aeronaves en Venezuela 1958-1989]</ref>
* [[2001]]: Na [[Bogota]] e selekshon di futbòl di [[Colombia]] ta gana pa promé bes e Kopa Amerika, derotando [[Mexico]] 1-0.
== A nase ==
* [[1925]] - [[Bèto Adriana]] (f.1997), deportista [[Kòrsou|kurasoleño]] den atletismo, hisamentu di peso i deporte di tiru.
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[28 di yüli]]
* [[30 di yüli]]
* [[29 di mei]]
* [[29 di ougùstùs]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüli]]
g1uc69cpd1olu7arx8flwq1gbuwl94t
Template:MLD
10
8681
89452
2022-07-25T12:25:25Z
Caribiana
8320
Created page with "[[File:Flag of Maldives.svg|25px|border]] [[Maldivas]]<noinclude> [[Category:Wikipedia:Shablonnan pais i bandera]]</noinclude>"
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flag of Maldives.svg|25px|border]] [[Maldivas]]<noinclude>
[[Category:Wikipedia:Shablonnan pais i bandera]]</noinclude>
mvs44bh0y4dma87wd4x4w2qtz6owga9
Oda Blinder
0
8682
89466
2022-07-25T16:10:27Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Oda Blinder''', pseudónimo di '''Maria Yolanda Corsen''' (n. [[10 di november]] [[1918]] na [[Willemstad]] – f. [[30 di yuli]] [[1969]] na [[Kòrsou]]) tabata un poeta [[Kòrsou|kurasoleño]]. == Bida == Yolanda Corsen tabata yu di Charles Sickman Corsen (1889-1971) i Jannetje Juliana Antonia Palm (1890-1962). El a lanta den un famia katoliko, unda e tabata e di dos di seis yu. Despues di logra su Mulo-diploma e ta haya empleo na Madur..."
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Oda Blinder''', pseudónimo di '''Maria Yolanda Corsen''' (n. [[10 di november]] [[1918]] na [[Willemstad]] – f. [[30 di yuli]] [[1969]] na [[Kòrsou]]) tabata un poeta [[Kòrsou|kurasoleño]].
== Bida ==
Yolanda Corsen tabata yu di Charles Sickman Corsen (1889-1971) i Jannetje Juliana Antonia Palm (1890-1962). El a lanta den un famia katoliko, unda e tabata e di dos di seis yu. Despues di logra su Mulo-diploma e ta haya empleo na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel's Bank]]. Sin kasa, e ta keda biba serka su mayornan den Mgr. Nieuwindtstraat na [[Otrobanda]]. Apesar di su salú debil, algu ku el a lucha kune durante henter su bida, e ta keda kuida su mayornan. E ta fayesé poko despues di e disturbionan di [[Trinta di Mei]] ku lo kambio Kòrsou pa semper. Ta supone ku Blinder lo a heredá su inklinashon pa poesia di su welo, [[Joseph Sickman Corsen]] (1855-1911), kende tabata kompositor, eskritor i traduktor. Komo poeta el a haya fama ku e poema 'Atardi' (1905), ku na [[Kòrsou]] a duna inisio na e arte di poesia na [[Papiamentu]]. Famia Corsen ta konta ku un poeta mas den persona di Charles (Chal) Corsen, kende tambe tabata artista plástiko.
{{DEFAULTSORT:Blinder, Oda}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Literatura]]
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Pseudónimo]]
lnqsdram9phnqs8i6p58p7gsq5pxv0m
89467
89466
2022-07-25T17:50:26Z
Caribiana
8320
referensia anadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Oda Blinder''', pseudónimo di '''Maria Yolanda Corsen''' (n. [[10 di novèmber]] [[1918]] na [[Willemstad]] – f. [[30 di yüli]] [[1969]] na [[Kòrsou]]) tabata un poeta [[Kòrsou|kurasoleño]].
== Bida ==
Yolanda Corsen tabata yu di Charles Sickman Corsen (1889-1971) i Jannetje Juliana Antonia Palm (1890-1962). El a lanta den un famia katoliko, unda e tabata e di dos di seis yu. Despues di logra su Mulo-diploma e ta haya empleo na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel's Bank]]. Sin kasa, e ta keda biba serka su mayornan den Mgr. Nieuwindtstraat na [[Otrobanda]]. Apesar di su salú debil, algu ku el a lucha kune durante henter su bida, e ta keda kuida su mayornan. E ta fayesé poko despues di e disturbionan di [[Trinta di Mei]] ku lo kambio Kòrsou pa semper. Ta supone ku Blinder lo a heredá su inklinashon pa poesia di su welo, [[Joseph Sickman Corsen]] (1855-1911), kende tabata kompositor, eskritor i traduktor. Komo poeta el a haya fama ku e poema 'Atardi' (1905), ku na [[Kòrsou]] a duna inisio na e arte di poesia na [[Papiamentu]]. Famia Corsen ta konta ku un poeta mas den persona di Charles (Chal) Corsen, kende tambe tabata artista plástiko.
== Obra di Oda Blinder ==
=== Publikashon separá ===
*''Brieven van een curaçaose blinde en andere gedichten''. Prólogo i ilustrashon Charles Eyck. Heerlen: Uitgeverij Winants, 1968 (di dos edishon 1970).
* ''Incognito''. Ilustrashon Ch.J.H. Engels. Rotterdam: flamboyant / p, 1973. (awor Haarlem: In de Knipscheer)
* ''Verzamelde stilte; Proza en gedichten.'' Redakshon i epílogo Luc Tournier. Amsterdam: Meulenhoff, 1981.
=== Publikashon den antologianan ===
* Anonimo (kompilashon), ''Bloemlezing Antilliaans poëzie.'' z.p., z.j. (stencil di skol).
* Klaas de Groot (kompilashon), ''Vaar naar de vuurtoren; [Eiland, Isla, Island, Eilân].'' Haarlem: In de Knipscheer, 2010.
* Klaas de Groot (kompilashon), ''Grenzenloos, 40 jaar Knipscheerpoëzie.'' Haarlem: In de Knipscheer, 2018.
* [[Jules de Palm|J.Ph. de Palm]] i mr. H. Pos (kompilashon), ''Kennismaking met de antilliaanse en de surinaamse poëzie.'' Amsterdam: Sticusa, 1973.
* Laurens Vancrevel (kompilashon), ''Spiegel van de surrealistische poëzie in het Nederlands.'' Amsterdam: Meulenhoff, 1989.
* Laurens Vancrevel (kompilashon), ''Nieuwe anthologie van de Nederlandse surrealistische poëzie.'' Bloemendaal: Brumes Blondes, 2012.
== Riba Oda Blinder (selekshon) ==
* Aart Broek, ‘Oda Blinder, Verzamelde stilte’, den ''Literair Paspoort'', XXXII - 291, 1981.
* Aart G. Broek, ''De kleur van mijn eiland: Aruba, Bonaire, Curaçao, Ideologie en schrijven in het Papiamentu sinds 1863, 1 Geschiedschrijving.'' Leiden: KITLV uitgeverij, 2006, passim.
* [[Cola Debrot]], ''Verzameld werk 1, Over Antilliaanse cultuur''. Prepará pa Jules de Palm. Amsterdam: Meulenhoff, 1985, p. 131, 202, 203.
* Jan Dotinga, 'Oda Blinder, dichteres mei furore', den ''De Strikel'', oktober 1965, p. 138-139.
* Jan Dotinga, 'Ta de neitins fan Oda Blinder (1918-1969)', den ''De Strikel'', januari 1970, p. 8-9.
* Jan Dotinga, Súdlike waarmte yn Nederlânske fersen’, den ''Trotwaer'', 14 ,nr. 1, 1981.
* Chris J. Engels i J. van de Walle, ''Klein Venetië, Curaçao in vroeger dagen. Een briefwisseling en een beeldverhaal.'' ’s-Hertogenbosch: Aldus Uitgevers, 1990, passim.
* Klaas de Groot, ‘Oda Blinder, uit de schaduw’ i ‘Oda Blinder, uit de schaduw’, 2,3 en 4, Blog Werkgroep Caraïbische letteren: ''Caraïbisch Uitzicht'', 16 di oktober 2020, 12 di desember 2020, 23 di ougustus 2021, 2 di november 2021.
* Klaas de Groot, ‘Oda Blinder, uit de schaduw’, in:''Antilliaans Dagblad'', 9 oktober 2021.
* Fred de Haas, ‘Oda Blinders’s Brieven van een Curaçaose blinde’, in: ''Amigoe'', 21 januari 1969.
* [[Carel de Haseth]], ‘Brieven van een curaçaose blinde en andere gedichten van Oda Blinder’, den: ''Watapana'', jaargang 2, nummer 4, 1969-1970, p. 9-12.
* Pim Heuvel & Freek van Wel, ''Met eigen stem, Herkenningspunten in de letterkunde van de Nederlandse Antillen en Aruba.'' Assen/Maastricht: Van Gorcum, 1989, passim.
* [[Frank Martinus Arion]], ‘Twee dichteressen’, in: ''Antilliaanse Cahiers'', 3 (1959) nr. 3, p. 55-67.
* J.J. Oversteegen, ''Gemunt op wederkeer, Het leven van Cola Debrot vanaf 1948.'' Amsterdam: Meulenhoff, 1994, pp. 33, 114, 154 en 228.
* [[Jos de Roo]],‘In haar gedichten kon ze leven’, den: ''Amigoe / Ñapa'', 24 di yuli 1981.
* Jos de Roo, ‘Dichten uitlaatklep voor haar eenzaamheid’, den: ''Amigoe / Ñapa'', 31 juli 1981. (vervolg)
* [[Wim Rutgers]], ‘Oda Blinders verzamelde gedichten’, den: ''Amigoe / Ñapa'', 31 juli 1981.
* Wim Rutgers, ‘Oda Blinder’, in: ''Amigoe / Ñapa'', 25 september 1981.
* Wim Rutgers, ''Schrijven is zilver, spreken is goud: oratuur, auratuur en literatuur van de Nederlandse Antillen en Aruba.'' Utrecht 1994. (Diss.), passim.
* Wim Rutgers, ''De brug van Paramaribo naar Willemstad; Nederlands-Caribische en Caribisch-Nederlandse literatuur 1945-2005.'' Curaçao: FPI/UNA, 2007, passim.
* Rob Schouten, ''Maatstaf'', 30, 1982, nummer 1, p. 86.
* C.G.M. Smit & W.F. Heuvel, ''Autonoom, Nederlandstalige literatuur op de Antillen.'' Rotterdam: flamboyant / p, 1957, p. 20-23.
* Luc Tournier, ‘Nawoord’, den: Oda Blinder, ''Verzamelde stilte''. Amsterdam: Meulenhoff, 1981, p. 166-167.
* Lodewijk Verduin, den: ''Digitaal Vrouwenlexicon van Nederland'', 29 augustus 2017.
* Freek van Wel, ‘De drie Corsens van Curaçao: een taalgebeuren’, den: ''Neerlandica'', 99 (1995) nr. 4, p. 13-16.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =61046200|titulo=Oda Blinder}}
{{References}}
;Link eksterno
*[https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/tag/blinder-oda/ Van en over Oda Blinder op ''Caraïbisch Uitzicht'']
*[http://www.indeknipscheer.com/gedicht-van-oda-blinder/ Een gedicht van Oda Blinder op de site van Uitgeverij In de Knipscheer]
}}
{{DEFAULTSORT:Blinder, Oda}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Literatura]]
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Pseudónimo]]
gw1y66z29yo51g6yqubz1qyksm4r0h8
89468
89467
2022-07-25T17:51:55Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Oda Blinder''', pseudónimo di '''Maria Yolanda Corsen''' (n. [[10 di novèmber]] [[1918]] na [[Willemstad]] – f. [[30 di yüli]] [[1969]] na [[Kòrsou]]) tabata un poeta [[Kòrsou|kurasoleño]].
== Bida ==
Yolanda Corsen tabata yu di Charles Sickman Corsen (1889-1971) i Jannetje Juliana Antonia Palm (1890-1962). El a lanta den un famia katoliko, unda e tabata e di dos di seis yu. Despues di logra su Mulo-diploma e ta haya empleo na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel's Bank]]. Sin kasa, e ta keda biba serka su mayornan den Mgr. Nieuwindtstraat na [[Otrobanda]]. Apesar di su salú debil, algu ku el a lucha kune durante henter su bida, e ta keda kuida su mayornan. E ta fayesé poko despues di e disturbionan di [[Trinta di Mei]] ku lo kambio Kòrsou pa semper. Ta supone ku Blinder lo a heredá su inklinashon pa poesia di su welo, [[Joseph Sickman Corsen]] (1855-1911), kende tabata kompositor, eskritor i traduktor. Komo poeta el a haya fama ku e poema 'Atardi' (1905), ku na [[Kòrsou]] a duna inisio na e arte di poesia na [[Papiamentu]]. Famia Corsen ta konta ku un poeta mas den persona di Charles (Chal) Corsen, kende tambe tabata artista plástiko.
== Obra di Oda Blinder ==
=== Publikashon separá ===
*''Brieven van een curaçaose blinde en andere gedichten''. Prólogo i ilustrashon Charles Eyck. Heerlen: Uitgeverij Winants, 1968 (di dos edishon 1970).
* ''Incognito''. Ilustrashon Ch.J.H. Engels. Rotterdam: flamboyant / p, 1973. (awor Haarlem: In de Knipscheer)
* ''Verzamelde stilte; Proza en gedichten.'' Redakshon i epílogo Luc Tournier. Amsterdam: Meulenhoff, 1981.
=== Publikashon den antologianan ===
* Anonimo (kompilashon), ''Bloemlezing Antilliaans poëzie.'' z.p., z.j. (stencil di skol).
* Klaas de Groot (kompilashon), ''Vaar naar de vuurtoren; [Eiland, Isla, Island, Eilân].'' Haarlem: In de Knipscheer, 2010.
* Klaas de Groot (kompilashon), ''Grenzenloos, 40 jaar Knipscheerpoëzie.'' Haarlem: In de Knipscheer, 2018.
* [[Jules de Palm|J.Ph. de Palm]] i mr. H. Pos (kompilashon), ''Kennismaking met de antilliaanse en de surinaamse poëzie.'' Amsterdam: Sticusa, 1973.
* Laurens Vancrevel (kompilashon), ''Spiegel van de surrealistische poëzie in het Nederlands.'' Amsterdam: Meulenhoff, 1989.
* Laurens Vancrevel (kompilashon), ''Nieuwe anthologie van de Nederlandse surrealistische poëzie.'' Bloemendaal: Brumes Blondes, 2012.
== Riba Oda Blinder (selekshon) ==
* Aart Broek, ‘Oda Blinder, Verzamelde stilte’, den ''Literair Paspoort'', XXXII - 291, 1981.
* Aart G. Broek, ''De kleur van mijn eiland: Aruba, Bonaire, Curaçao, Ideologie en schrijven in het Papiamentu sinds 1863, 1 Geschiedschrijving.'' Leiden: KITLV uitgeverij, 2006, passim.
* [[Cola Debrot]], ''Verzameld werk 1, Over Antilliaanse cultuur''. Prepará pa Jules de Palm. Amsterdam: Meulenhoff, 1985, p. 131, 202, 203.
* Jan Dotinga, 'Oda Blinder, dichteres mei furore', den ''De Strikel'', oktober 1965, p. 138-139.
* Jan Dotinga, 'Ta de neitins fan Oda Blinder (1918-1969)', den ''De Strikel'', januari 1970, p. 8-9.
* Jan Dotinga, Súdlike waarmte yn Nederlânske fersen’, den ''Trotwaer'', 14 ,nr. 1, 1981.
* [[Chris Engels|Chris J. Engels]] i J. van de Walle, ''Klein Venetië, Curaçao in vroeger dagen. Een briefwisseling en een beeldverhaal.'' ’s-Hertogenbosch: Aldus Uitgevers, 1990, passim.
* Klaas de Groot, ‘Oda Blinder, uit de schaduw’ i ‘Oda Blinder, uit de schaduw’, 2,3 en 4, Blog Werkgroep Caraïbische letteren: ''Caraïbisch Uitzicht'', 16 di oktober 2020, 12 di desember 2020, 23 di ougustus 2021, 2 di november 2021.
* Klaas de Groot, ‘Oda Blinder, uit de schaduw’, in:''Antilliaans Dagblad'', 9 oktober 2021.
* Fred de Haas, ‘Oda Blinders’s Brieven van een Curaçaose blinde’, in: ''Amigoe'', 21 januari 1969.
* [[Carel de Haseth]], ‘Brieven van een curaçaose blinde en andere gedichten van Oda Blinder’, den: ''Watapana'', jaargang 2, nummer 4, 1969-1970, p. 9-12.
* Pim Heuvel & Freek van Wel, ''Met eigen stem, Herkenningspunten in de letterkunde van de Nederlandse Antillen en Aruba.'' Assen/Maastricht: Van Gorcum, 1989, passim.
* [[Frank Martinus Arion]], ‘Twee dichteressen’, in: ''Antilliaanse Cahiers'', 3 (1959) nr. 3, p. 55-67.
* J.J. Oversteegen, ''Gemunt op wederkeer, Het leven van Cola Debrot vanaf 1948.'' Amsterdam: Meulenhoff, 1994, pp. 33, 114, 154 en 228.
* [[Jos de Roo]],‘In haar gedichten kon ze leven’, den: ''Amigoe / Ñapa'', 24 di yuli 1981.
* Jos de Roo, ‘Dichten uitlaatklep voor haar eenzaamheid’, den: ''Amigoe / Ñapa'', 31 juli 1981. (vervolg)
* [[Wim Rutgers]], ‘Oda Blinders verzamelde gedichten’, den: ''Amigoe / Ñapa'', 31 juli 1981.
* Wim Rutgers, ‘Oda Blinder’, in: ''Amigoe / Ñapa'', 25 september 1981.
* Wim Rutgers, ''Schrijven is zilver, spreken is goud: oratuur, auratuur en literatuur van de Nederlandse Antillen en Aruba.'' Utrecht 1994. (Diss.), passim.
* Wim Rutgers, ''De brug van Paramaribo naar Willemstad; Nederlands-Caribische en Caribisch-Nederlandse literatuur 1945-2005.'' Curaçao: FPI/UNA, 2007, passim.
* Rob Schouten, ''Maatstaf'', 30, 1982, nummer 1, p. 86.
* C.G.M. Smit & W.F. Heuvel, ''Autonoom, Nederlandstalige literatuur op de Antillen.'' Rotterdam: flamboyant / p, 1957, p. 20-23.
* Luc Tournier, ‘Nawoord’, den: Oda Blinder, ''Verzamelde stilte''. Amsterdam: Meulenhoff, 1981, p. 166-167.
* Lodewijk Verduin, den: ''Digitaal Vrouwenlexicon van Nederland'', 29 augustus 2017.
* Freek van Wel, ‘De drie Corsens van Curaçao: een taalgebeuren’, den: ''Neerlandica'', 99 (1995) nr. 4, p. 13-16.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =61046200|titulo=Oda Blinder}}
{{References}}
;Link eksterno
*[https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/tag/blinder-oda/ Van en over Oda Blinder op ''Caraïbisch Uitzicht'']
*[http://www.indeknipscheer.com/gedicht-van-oda-blinder/ Een gedicht van Oda Blinder op de site van Uitgeverij In de Knipscheer]
}}
{{DEFAULTSORT:Blinder, Oda}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Literatura]]
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Pseudónimo]]
hz6g4mi3jf9wzmjuzg58dv1vzlpzdln
89469
89468
2022-07-25T17:58:16Z
Caribiana
8320
/* Bida */
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Oda Blinder''', pseudónimo di '''Maria Yolanda Corsen''' (n. [[10 di novèmber]] [[1918]] na [[Willemstad]] – f. [[30 di yüli]] [[1969]] na [[Kòrsou]]) tabata un poeta [[Kòrsou|kurasoleño]].
== Bida ==
Yolanda Corsen tabata yu di Charles Sickman Corsen (1889-1971) i Jannetje Juliana Antonia Palm (1890-1962). El a lanta den un famia [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]], unda e tabata e di dos di seis yu. Despues di logra su Mulo-diploma e ta haya empleo na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Maduro & Curiel's Bank]]. Sin nunka kasa, e ta keda biba serka su mayornan den Mgr. Nieuwindtstraat na [[Otrobanda]]. Apesar di su salú debil, algu ku el a lucha kune durante henter su bida, e ta keda kuida su mayornan. E ta fayesé poko despues di e disturbionan di [[Trinta di Mei]] ku a kambia Kòrsou pa semper. Ta suponé ku Blinder a heredá su inklinashon pa poesia di su welo, [[Joseph Sickman Corsen]] (1855-1911), kende tabata kompositor, eskritor i traduktor. Komo poeta el a haya fama ku e poema ''Atardi'' (1905), kual a duna inisio na poesia na [[Papiamentu]] na [[Kòrsou]]. Famia Corsen ta konta ku un poeta mas den persona di Charles (Chal) Corsen, kende tambe tabata artista plástiko.
== Obra di Oda Blinder ==
=== Publikashon separá ===
*''Brieven van een curaçaose blinde en andere gedichten''. Prólogo i ilustrashon Charles Eyck. Heerlen: Uitgeverij Winants, 1968 (di dos edishon 1970).
* ''Incognito''. Ilustrashon Ch.J.H. Engels. Rotterdam: flamboyant / p, 1973. (awor Haarlem: In de Knipscheer)
* ''Verzamelde stilte; Proza en gedichten.'' Redakshon i epílogo Luc Tournier. Amsterdam: Meulenhoff, 1981.
=== Publikashon den antologianan ===
* Anonimo (kompilashon), ''Bloemlezing Antilliaans poëzie.'' z.p., z.j. (stencil di skol).
* Klaas de Groot (kompilashon), ''Vaar naar de vuurtoren; [Eiland, Isla, Island, Eilân].'' Haarlem: In de Knipscheer, 2010.
* Klaas de Groot (kompilashon), ''Grenzenloos, 40 jaar Knipscheerpoëzie.'' Haarlem: In de Knipscheer, 2018.
* [[Jules de Palm|J.Ph. de Palm]] i mr. H. Pos (kompilashon), ''Kennismaking met de antilliaanse en de surinaamse poëzie.'' Amsterdam: Sticusa, 1973.
* Laurens Vancrevel (kompilashon), ''Spiegel van de surrealistische poëzie in het Nederlands.'' Amsterdam: Meulenhoff, 1989.
* Laurens Vancrevel (kompilashon), ''Nieuwe anthologie van de Nederlandse surrealistische poëzie.'' Bloemendaal: Brumes Blondes, 2012.
== Riba Oda Blinder (selekshon) ==
* Aart Broek, ‘Oda Blinder, Verzamelde stilte’, den ''Literair Paspoort'', XXXII - 291, 1981.
* Aart G. Broek, ''De kleur van mijn eiland: Aruba, Bonaire, Curaçao, Ideologie en schrijven in het Papiamentu sinds 1863, 1 Geschiedschrijving.'' Leiden: KITLV uitgeverij, 2006, passim.
* [[Cola Debrot]], ''Verzameld werk 1, Over Antilliaanse cultuur''. Prepará pa Jules de Palm. Amsterdam: Meulenhoff, 1985, p. 131, 202, 203.
* Jan Dotinga, 'Oda Blinder, dichteres mei furore', den ''De Strikel'', oktober 1965, p. 138-139.
* Jan Dotinga, 'Ta de neitins fan Oda Blinder (1918-1969)', den ''De Strikel'', januari 1970, p. 8-9.
* Jan Dotinga, Súdlike waarmte yn Nederlânske fersen’, den ''Trotwaer'', 14 ,nr. 1, 1981.
* [[Chris Engels|Chris J. Engels]] i J. van de Walle, ''Klein Venetië, Curaçao in vroeger dagen. Een briefwisseling en een beeldverhaal.'' ’s-Hertogenbosch: Aldus Uitgevers, 1990, passim.
* Klaas de Groot, ‘Oda Blinder, uit de schaduw’ i ‘Oda Blinder, uit de schaduw’, 2,3 en 4, Blog Werkgroep Caraïbische letteren: ''Caraïbisch Uitzicht'', 16 di oktober 2020, 12 di desember 2020, 23 di ougustus 2021, 2 di november 2021.
* Klaas de Groot, ‘Oda Blinder, uit de schaduw’, in:''Antilliaans Dagblad'', 9 oktober 2021.
* Fred de Haas, ‘Oda Blinders’s Brieven van een Curaçaose blinde’, in: ''Amigoe'', 21 januari 1969.
* [[Carel de Haseth]], ‘Brieven van een curaçaose blinde en andere gedichten van Oda Blinder’, den: ''Watapana'', jaargang 2, nummer 4, 1969-1970, p. 9-12.
* Pim Heuvel & Freek van Wel, ''Met eigen stem, Herkenningspunten in de letterkunde van de Nederlandse Antillen en Aruba.'' Assen/Maastricht: Van Gorcum, 1989, passim.
* [[Frank Martinus Arion]], ‘Twee dichteressen’, in: ''Antilliaanse Cahiers'', 3 (1959) nr. 3, p. 55-67.
* J.J. Oversteegen, ''Gemunt op wederkeer, Het leven van Cola Debrot vanaf 1948.'' Amsterdam: Meulenhoff, 1994, pp. 33, 114, 154 en 228.
* [[Jos de Roo]],‘In haar gedichten kon ze leven’, den: ''Amigoe / Ñapa'', 24 di yuli 1981.
* Jos de Roo, ‘Dichten uitlaatklep voor haar eenzaamheid’, den: ''Amigoe / Ñapa'', 31 juli 1981. (vervolg)
* [[Wim Rutgers]], ‘Oda Blinders verzamelde gedichten’, den: ''Amigoe / Ñapa'', 31 juli 1981.
* Wim Rutgers, ‘Oda Blinder’, in: ''Amigoe / Ñapa'', 25 september 1981.
* Wim Rutgers, ''Schrijven is zilver, spreken is goud: oratuur, auratuur en literatuur van de Nederlandse Antillen en Aruba.'' Utrecht 1994. (Diss.), passim.
* Wim Rutgers, ''De brug van Paramaribo naar Willemstad; Nederlands-Caribische en Caribisch-Nederlandse literatuur 1945-2005.'' Curaçao: FPI/UNA, 2007, passim.
* Rob Schouten, ''Maatstaf'', 30, 1982, nummer 1, p. 86.
* C.G.M. Smit & W.F. Heuvel, ''Autonoom, Nederlandstalige literatuur op de Antillen.'' Rotterdam: flamboyant / p, 1957, p. 20-23.
* Luc Tournier, ‘Nawoord’, den: Oda Blinder, ''Verzamelde stilte''. Amsterdam: Meulenhoff, 1981, p. 166-167.
* Lodewijk Verduin, den: ''Digitaal Vrouwenlexicon van Nederland'', 29 augustus 2017.
* Freek van Wel, ‘De drie Corsens van Curaçao: een taalgebeuren’, den: ''Neerlandica'', 99 (1995) nr. 4, p. 13-16.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =61046200|titulo=Oda Blinder}}
{{References}}
;Link eksterno
*[https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/tag/blinder-oda/ Van en over Oda Blinder op ''Caraïbisch Uitzicht'']
*[http://www.indeknipscheer.com/gedicht-van-oda-blinder/ Een gedicht van Oda Blinder op de site van Uitgeverij In de Knipscheer]
}}
{{DEFAULTSORT:Blinder, Oda}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Literatura]]
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Pseudónimo]]
f03mute7qxeeeu79br0a5ar4pvtaw7r
Stanley Brown
0
8683
89472
2022-07-25T18:55:58Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} '''Stanley Brown''' (n. [[6 di òktober]] [[1938]] na [[Willemstad]]) ta un aktivista polítiko di [[Kòrsou]]. ==Biografia== Stanley Brown a nase den bario di Groot Kwartier. Su tata tabata di [[Saint Lucia]] di orígen afro-karibense i tabata traha komo guardia na [[Royal Dutch Shell|Shell]]. Su mama ku a nase na [[Sint Maarten]] tabata di orígen skandinaviko i tabata traha den pakus. Brown tabata maestro. Na [[1969]], huntu ku [[Amador Nita]] i W..."
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
'''Stanley Brown''' (n. [[6 di òktober]] [[1938]] na [[Willemstad]]) ta un aktivista polítiko di [[Kòrsou]].
==Biografia==
Stanley Brown a nase den bario di Groot Kwartier. Su tata tabata di [[Saint Lucia]] di orígen afro-karibense i tabata traha komo guardia na [[Royal Dutch Shell|Shell]]. Su mama ku a nase na [[Sint Maarten]] tabata di orígen skandinaviko i tabata traha den pakus.
Brown tabata maestro. Na [[1969]], huntu ku [[Amador Nita]] i [[Wilson Godett]], e ta funda pa motibu di e [[Trinta di Mei|rebelion di trinta di mei 1969]] e partido [[Frente Obrero Liberashon|Frente Obrero Liberashon 30 di mei]]. Esaki ta un [[partido polítiko]] sosialista radikal, ku ta aktivo den politika na [[Kòrsou]], partisipando último den elekshon di 2017. Despues di e kaida di e muraya di Berlin na 1989 Brown ta laga e idea di un Kòrsou sosialista kai i ta dirigí su mes riba liberalismo. Esaki ta kondusí na fundashon na 1993 di e [[partido polítiko]] [[C-93]]. E partido aki ta aspirá un Kòrsou liberal, [[Kapitalismo|kapitalista]], humanista i demokrátiko i kier hasi Kòrsou un provinsia di [[Hulanda]].
Brown a sinta den prizòn multiple bes, debi na su aktividatnan polítiko i revolushonario ku uso di violensia.
Brown ta kasá ku [[Anne-Marie Braafheid]] i tin sinku yu di tres matrimonio i ocho nietu.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Stanley Brown}}
{{References}}
;Link eksterno
*[https://web.archive.org/web/20120630220319/http://www.stanleybrownthinktank.org/ Stanley Brown's think tank]
}}
{{DEFAULTSORT:Brown, Stanley}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Polítika]]
jyl37zt63ku453kxynxcd8kkha0gjdf
89473
89472
2022-07-25T18:58:17Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Stanley Brown''' (n. [[6 di òktober]] [[1938]] na [[Willemstad]]) ta un aktivista polítiko di [[Kòrsou]].
==Biografia==
Stanley Brown a nase den bario di Groot Kwartier. Su tata tabata di [[Saint Lucia]] di orígen afro-karibense i tabata traha komo guardia na [[Royal Dutch Shell|Shell]]. Su mama ku a nase na [[Sint Maarten]] tabata di orígen skandinaviko i tabata traha den pakus.
Brown tabata maestro. Na [[1969]], huntu ku [[Amador Nita]] i [[Wilson Godett]], e ta funda pa motibu di e [[Trinta di Mei|rebelion di trinta di mei 1969]] e partido [[Frente Obrero Liberashon|Frente Obrero Liberashon 30 di mei]]. Esaki ta un [[partido polítiko]] sosialista radikal, ku ta aktivo den politika na [[Kòrsou]], partisipando último den elekshon di 2017. Despues di e kaida di e muraya di Berlin na 1989 Brown ta laga e idea di un Kòrsou sosialista kai i ta dirigí su mes riba liberalismo. Esaki ta kondusí na fundashon na 1993 di e [[partido polítiko]] [[C-93]]. E partido aki ta aspirá un Kòrsou liberal, [[Kapitalismo|kapitalista]], humanista i demokrátiko i kier hasi Kòrsou un provinsia di [[Hulanda]].
Brown a sinta den prizòn multiple bes, debi na su aktividatnan polítiko i revolushonario ku uso di violensia.
Brown ta kasá ku [[Anne-Marie Braafheid]] i tin sinku yu di tres matrimonio i ocho nietu.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Stanley Brown}}
{{References}}
;Link eksterno
*[https://web.archive.org/web/20120630220319/http://www.stanleybrownthinktank.org/ Stanley Brown's think tank]
}}
{{DEFAULTSORT:Brown, Stanley}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Polítika]]
62520r979vbhd5xrgfwfvvmi2zhvo4c
89474
89473
2022-07-25T19:05:43Z
Caribiana
8320
/* Biografia */
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Stanley Brown''' (n. [[6 di òktober]] [[1938]] na [[Willemstad]]) ta un aktivista polítiko di [[Kòrsou]].
==Biografia==
Stanley Brown a nase den bario di Groot Kwartier. Su tata tabata di [[Saint Lucia]] di orígen afro-karibense i tabata traha komo wòchimèn na [[Refineria Isla|Shell]]. Su mama ku a nase na [[Sint Maarten]] tabata di orígen skandinaviko i tabata traha den pakus.
Brown tabata maestro. Na [[1969]], huntu ku [[Amador Nita]] i [[Wilson Godett]], e ta funda pa motibu di e [[Trinta di Mei|rebelion di trinta di mei 1969]] e partido [[Frente Obrero Liberashon|Frente Obrero Liberashon 30 di mei]]. Esaki ta un [[partido polítiko]] sosialista radikal, ku ta aktivo den politika na [[Kòrsou]], partisipando último den elekshon di 2017. Despues di e kaida di e muraya di Berlin na 1989 Brown ta laga e idea di un Kòrsou sosialista kai i ta dirigí su mes riba liberalismo. Esaki ta kondusí na fundashon na 1993 di e [[partido polítiko]] [[C-93]]. E partido aki ta aspirá un Kòrsou liberal, [[Kapitalismo|kapitalista]], humanista i demokrátiko i kier hasi Kòrsou un provinsia di [[Hulanda]].
Brown a sinta den prizòn multiple bes, debi na su aktividatnan polítiko i revolushonario ku uso di violensia.
Brown ta kasá ku [[Anne-Marie Braafheid]] i tin sinku yu di tres matrimonio i ocho nietu.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Stanley Brown}}
{{References}}
;Link eksterno
*[https://web.archive.org/web/20120630220319/http://www.stanleybrownthinktank.org/ Stanley Brown's think tank]
}}
{{DEFAULTSORT:Brown, Stanley}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Polítika]]
adwx1z5j3o7arvryw7boo6vz1tyl3at
Mike Eman
0
8684
89476
2022-07-25T19:40:10Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Michiel Godfried Eman''' (n. [[1 di september]] [[1961]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un politico Arubiano. Desde 8 di juli 2021 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]]. E tabata e di tres [[Lista di prome ministro di Aruba|premier di Aruba]] entre 30 di oktober 2009 i 16 di november 2017. Su ruman [[Henny Eman]] tabata e prome [[Lista di prome ministro di Aruba|premier di Aruba]], di prome di januari 1986 te 9 di februari 1989 y..."
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Michiel Godfried Eman''' (n. [[1 di september]] [[1961]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un politico Arubiano. Desde 8 di juli 2021 e ta miembro di [[Parlamento di Aruba]]. E tabata e di tres [[Lista di prome ministro di Aruba|premier di Aruba]] entre 30 di oktober 2009 i 16 di november 2017. Su ruman [[Henny Eman]] tabata e prome [[Lista di prome ministro di Aruba|premier di Aruba]], di prome di januari 1986 te 9 di februari 1989 y despues dos biaha mas entre 1994 y 2001. Mike Eman ta lider di [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP). For di 2001 te ku el a asumi e funcion di prome minister e tabata parlamentario y lider di oposicion pa AVP.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59531779|titulo=Mike Eman}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Eman, Mike}}
[[Category:Politico di Aruba]]
[[Category:Hende]]
ejkot164kpfgxirp1nhuvse4mkyt3ts
May Henriquez
0
8685
89477
2022-07-25T21:11:32Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''May Henriquez-Alvarez Correa''' (n. [[6 di mei]] [[1915]] na [[Willemstad]] – f. [[5 di òktober]] [[1999]] na [[Willemstad]]) tabata un eskultor, eskritor, traduktor i patronisadó [[Kòrsou|kurasoleño]]. Su nòmber di kariño tabata ''Shon May''. == Bida == May tabata e yu mas chikí di Joseph Alvarez Correa (1881-1967), bankero, i Sarah Levy Maduro (1889-1972).<ref name="knaw">{{Citeer web |url=http://resources.huygens.knaw.nl/vrouwen..."
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''May Henriquez-Alvarez Correa''' (n. [[6 di mei]] [[1915]] na [[Willemstad]] – f. [[5 di òktober]] [[1999]] na [[Willemstad]]) tabata un eskultor, eskritor, traduktor i patronisadó [[Kòrsou|kurasoleño]]. Su nòmber di kariño tabata ''Shon May''.
== Bida ==
May tabata e yu mas chikí di Joseph Alvarez Correa (1881-1967), bankero, i Sarah Levy Maduro (1889-1972).<ref name="knaw">{{Citeer web |url=http://resources.huygens.knaw.nl/vrouwenlexicon/lemmata/data/Alvarez |titel=Alvarez Correa, Mae (1915-1999) |werk=Digitaal Vrouwenlexicon van Nederland |auteur=Wim Rutgers |datum=1 november 2017 |bezochtdatum=2022-07-25}}</ref> Su famia tabata pertenese na e komunidat [[Hudaismo|hudiu]]-sefardita di [[Kòrsou]], ku tabata gosa di prosperidat. Na 1935 e ta kasa ku Max Henriquez i e pareha ta bai biba na [[Lanthùis Bloemhof]], ku tabata propriedat di e famia di su mama.
Durante e [[Di Dos Guera Mundial|di dos Guera Mundial]] su kasa a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Banco Maduro]]. Ora e pareha a muda pa [[Caracas]] pa motibu di e trabou di su kasa, Shon May a kuminsa studia na Academia de Bellas Artes. Fo'i 1949 e tabata tuma lès di eskultura serka [[Ossip Zadkine]] na [[Paris]]. Na Kòrsou el a krea un mundu artístiko vibrante i a organisá masha hopi evento kultural i exposishonnan; su tayer na Lanthùis Bloemhof a konverti den un sentro di enkuentro pa artistanan lokal i ekstranhero i na aña 2020 ta un sentro kultural, museo i galeria bon bishitá. Na 1953 el a partisipa komo úniko eskultor na e exposishon ''Curaçao, painting and painted'' den museo munisipal na Amsterdam (''Stedelijk Museum Amsterdam'').<ref>Jennifer Smit & Felix de Rooy, ''Curaçao Classics'', KIT Publishers, pag. 76-77. [[International Standard Book Number|ISBN]] 9789460221637</ref>
Na 1950 e tabata ko-fundadó di e biblioteka sientífiko, kual awendia ta forma parti di [[University of Curaçao|Universidat di Kòrsou]], i a keda nombrá presidente di e Komishon di Konseho Kultural (''Culturele Advies Raad'') na Kòrsou i [[Boneiru]].
<gallery widths="180" heights="180">
Atelier May Henriquez 2.jpg|Tayer May Henriquez na Bloemhof, Willemstad
Atelier May Henriquez.jpg|Eskultura di May Henriquez
Reproductie van grafsteen Jacob's Dream door May Henriquez.jpg|Reprodukshon di e piedra di graf di Jacob Alvarez Correa, un di su antepasadonan, dor di May Henriquez
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =61054724|titulo=May Henriquez}}
{{References}}
;Lista di fuente
* Biografie van May Henriquez in: Josette Capriles Goldish, ''Once Jews - Stories of Caribbean Sephardim''. Markus Wiener Publishing Inc (2009). [[International Standard Book Number|ISBN]] 9781558764941.
}}
{{DEFAULTSORT:Henriquez, May}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Arte na Kòrsou]]
[[Category:Papiamentu]]
1gnuixpa9ucki91k6y2fb8ztk7oudke
89478
89477
2022-07-25T21:16:29Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''May Henriquez-Alvarez Correa''' (n. [[6 di mei]] [[1915]] na [[Willemstad]] – f. [[5 di òktober]] [[1999]] na [[Willemstad]]) tabata un eskultor, eskritor, traduktor i patronisadó [[Kòrsou|kurasoleño]]. Su nòmber di kariño tabata ''Shon May''.
== Bida ==
May tabata e yu mas chikí di Joseph Alvarez Correa (1881-1967), bankero, i Sarah Levy Maduro (1889-1972).<ref name="knaw">{{Citeer web |url=http://resources.huygens.knaw.nl/vrouwenlexicon/lemmata/data/Alvarez |titel=Alvarez Correa, Mae (1915-1999) |werk=Digitaal Vrouwenlexicon van Nederland |auteur=Wim Rutgers |datum=1 november 2017 |bezochtdatum=2022-07-25}}</ref> Su famia tabata pertenese na e komunidat [[Hudaismo|hudiu]]-sefardita di [[Kòrsou]], ku tabata gosa di prosperidat. Na 1935 e ta kasa ku Max Henriquez i e pareha ta bai biba na [[Lanthùis Bloemhof]], ku tabata propriedat di e famia di su mama.
Durante e [[Di Dos Guera Mundial|di dos Guera Mundial]] su kasa a bai traha na [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|Banco Maduro]]. Ora e pareha a muda pa [[Caracas]] pa motibu di e trabou di su kasa, Shon May a kuminsa studia na Academia de Bellas Artes. Fo'i 1949 e tabata tuma lès di eskultura serka [[Ossip Zadkine]] na [[Paris]]. Na Kòrsou el a krea un mundu artístiko vibrante i a organisá masha hopi evento kultural i exposishonnan; su tayer na Lanthùis Bloemhof a konverti den un sentro di enkuentro pa artistanan lokal i ekstranhero i na aña 2020 ta un sentro kultural, museo i galeria bon bishitá. Na 1953 el a partisipa komo úniko eskultor na e exposishon ''Curaçao, painting and painted'' den museo munisipal na Amsterdam (''Stedelijk Museum Amsterdam'').<ref>Jennifer Smit & Felix de Rooy, ''Curaçao Classics'', KIT Publishers, pag. 76-77. [[International Standard Book Number|ISBN]] 9789460221637</ref>
Na 1950 e tabata ko-fundadó di e biblioteka sientífiko, kual awendia ta forma parti di [[University of Curaçao|Universidat di Kòrsou]], i a keda nombrá presidente di e Komishon di Konseho Kultural (''Culturele Advies Raad'') na Kòrsou i [[Boneiru]].
<gallery widths="180" heights="180">
Atelier May Henriquez 2.jpg|Tayer May Henriquez na Bloemhof, Willemstad
Atelier May Henriquez.jpg|Eskultura di May Henriquez
Reproductie van grafsteen Jacob's Dream door May Henriquez.jpg|Reprodukshon di e piedra di graf di Jacob Alvarez Correa, un di su antepasadonan, dor di May Henriquez
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =61054724|titulo=May Henriquez}}
{{References}}
;Lista di fuente
* Biografie van May Henriquez in: Josette Capriles Goldish, ''Once Jews - Stories of Caribbean Sephardim''. Markus Wiener Publishing Inc (2009). [[International Standard Book Number|ISBN]] 9781558764941.
}}
{{DEFAULTSORT:Henriquez, May}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Arte na Kòrsou]]
[[Category:Papiamento]]
s9gcdsosao5mt0wmqi5wd0bfi1p9hd0